Medling och lönebildning - del 1

Statens offentliga utredningar 1998:141

4ILL STATSR¥DET -ONA 3AHLIN

$EN APRIL BEMYNDIGADE REGERINGEN BITR¤DANDE ARBETSMARKNADSMINISTERN STATSR¥DET -ESSING ATT TILLKALLA EN S¤RSKILD UTREDARE MED UPPDRAGET ATT I SYFTE ATT F¶RB¤TTRA F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R EN V¤L FUNGERANDE L¶NEBILDNING L¤MNA F¶RSLAG OM ETT F¶RST¤RKT F¶RLIKNINGSMANNAINSTITUT ) UPPDRAGET TILL UTREDAREN ING¥R ATT L¤MNA F¶RSLAG OM DET NYA F¶RLIKNINGSMANNAINSTITUTETS ORGANISATION RESURSER OCH ARBETSFORMER EN F¶RB¤TTRAD L¶NESTATISTIK UPPGIFTER OCH BEFOGENHETER F¶R DET F¶RST¤RKTA F¶RLIKNINGSMANNAINSTITUTET OCH ANDRA F¶RSLAG SOM KAN LEDA TILL EN B¤TTRE FUNGERANDE L¶NEBILDNING 5TREDNINGEN SKALL SLUTREDOVISA SINA F¶RSLAG SENAST DEN NOVEMBER

-ED ST¶D AV BEMYNDIGANDET F¶RORDNADES DEN APRIL GENERAL DIREKT¶REN 3VANTE –BERG SOM S¤RSKILD UTREDARE TILL UTREDNINGEN OM ETT F¶RST¤RKT F¶RLIKNINGSMANNAINSTITUT ! &R¥N OCH MED DEN JUNI F¶RORDNADES SOM UTREDNINGENS EXPERTER F D STATSR¥DET 2OINE #ARLSSON F D STATSR¥DET )NGEMAR -UNDEBO VERKST¤LLANDE DIREKT¶REN ,ENNART .ILSSON PROFESSORN 0ER !NDERS %DIN DOCENTEN "IRGITTA

.YSTR¶M OCH KANSLIR¥DET ,ARS $IRKE

$EN JUNI ANST¤LLDES F¶RHANDLINGSDIREKT¶REN )R©NE .ILSSON #ARLSSON SOM HUVUDSEKRETERARE OCH +JELL .YMAN SOM SEKRETERARE I UTREDNINGEN &R¥N SAMMA DATUM HAR UTREDNINGEN ANLITAT UTREDNINGSCHEFEN (ANS /LSSON SOM SEKRETERARE I UTREDNINGEN OCH 5LLA 3¶RENSEN SOM UTREDNINGENS ASSISTENT $EN JANUARI ANST¤LLDES R¥DMANNEN -ARIANNE 4EJNING SOM SEKRETERARE I UTREDNINGEN

5TREDNINGEN ANTOG NAMNET 5TREDNINGEN OM ETT F¶RST¤RKT F¶RLIKNINGSMANNAINSTITUT 5TREDAREN ¶VERL¤MNADE I NOVEMBER

DELBET¤NKANDET -EDLINGSINSTITUT OCH L¶NESTATISTIK 3/5

(¤RMED ¶VERL¤MNAS UTREDNINGENS SLUTBET¤NKANDE -EDLING OCH L¶NEBILDNING 3/5 &¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG SVARAR DEN S¤RSKILDE UTREDAREN MEDAN RESPEKTIVE F¶RFATTARE SVARAR F¶R BILAGORNA TILL UTREDNINGEN

3TOCKHOLM I NOVEMBER

3VANTE –BERG

)R©NE .ILSSON #ARLSSON+JELL .YMAN(ANS /LSSON5LLA 3¶RENSEN-ARIANNE 4EJNING

)NNEH¥LL

3AMMANFATTNING

&¶RFATTNINGSF¶RSLAG

3/5			)NLEDNING
	)NLEDNING
	1.1	Direktiven	27
	1.2	Utredningens delbetänkande	29
	1.3	Remissbehandling av utredningens delbetänkande	31
	1.4	Problemställningar i det fortsatta utredningsarbetet	33
	1.5	Arbetssätt	34
	)NTERNATIONELLA KONVENTIONER LAGAR OCH AVTAL
	2.1	Internationella konventioner och EG-rätt	37
	2.2	Medbestämmandelagen	45
	2.3	Avtal på den privata sektorn	53
	2.4	Särreglering i lag och avtal på den offentliga sektorn	57
	2.5	Tillfälliga tvångsingripanden	61
	2.6	Jämställda löner enligt lag och avtal	63

%KONOMISK UTVECKLING ARBETSR¤TT OCH F¶RHANDLINGSSYSTEM

I N¥GRA L¤NDER
3.1	Översikt	74
3.2	Danmark	100
3.3	Norge	114
3.4	Finland	123
3.5	Storbritannien	132
3.6	Irland	143
3.7	Nederländerna	152
3.8	Tyskland	161
3.9	Österrike	170
3.10	USA	176
,¶NEBILDNING OCH EKONOMISK FRAMG¥NG
4.1	Inledning	189
4.2	Lönebildningens roll i samhällsekonomin	191
4.3	Ekonomisk framgång	197
4.4	Lönekostnadsutvecklingens betydelse	207
!VTALSR¶RELSEN
5.1	Sammanfattning	217
5.2	Förutsättningarna inför avtalsrörelsen	218
5.3	Förhandlingarna och utfallet	222
&ORSKARNAS SYNPUNKTER P¥ PARTERNAS F¶RSLAG TILL ¥TG¤RDER

6.1Agera tidigt, skjuta på konflikt och förlängd

	varselperiod	232
6.2	Tidsmässig samordning av förhandlingarna	235
6.3	Sammanläggning	237
6.4	Medlemsomröstning	238
6.5	Annan konfliktlösningsmetod	239
6.6	Sympatiåtgärder	242
6.7	Proportionalitetsprincipen	243

6.8Forskarnas övriga förslag till förbättring

	av lönebildningen	245
5TREDNINGENS ¶VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG
7.1	Inledning	251
7.2	Medlingsinstitutets organisation och resurser	257
7.3	Agera tidigt	264
7.4	Samordning av tidsplaner	270
7.5	Rätt att uppskjuta varslade stridsåtgärder	273
7.6	Längre varseltid	277
7.7	Obligatorisk medling	284
7.8	Sammanläggning	287

3/5			)NLEDNING
	7.9	Samordning av avtalsförhandlingar	291
	7.10	Skiljeförfarande och skiljenämnd	295
	7.11	Bättre lönestatistik	301
	7.12	Rapporter om löneutveckling m.m. och
		samhällsekonomi	303
	7.13	Sympatiåtgärder	306
	7.14	Proportionalitet	311
	7.15	Stridsåtgärder mot enmans- och familjeföretag	323
	7.16	Medlemsomröstning vid stridsåtgärder	327
	7.17	Förslagen om jämställdhet mellan kvinnor
		och män	330
	7.18	Generella direktiv	332
	&¶RFATTNINGSKOMMENTAR
	8.1	Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:580)
		om medbestämmande i arbetslivet	335
	8.2	Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
		(1980:100)	346
	8.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:371)
		om rättegången i arbetstvister	347
3UMMARY
"ILAGA +OMMITT©DIREKTIV

3/5

)NLEDNING

1 Inledning

$IREKTIVEN

) SYFTE ATT F¶RB¤TTRA F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R EN V¤L FUNGERANDE L¶NEBILDNING SKALL DEN S¤RSKILDE UTREDAREN ENLIGT DIREKTIVEN F¶R UTREDNINGEN L¤MNA F¶RSLAG TILL ETT F¶RST¤RKT F¶RLIKNINGSMANNAINSTITUT )NSTITUTET SKALL GES ¶KADE M¶JLIGHETER ATT FR¤MJA DE ¶VERGRIPANDE SAMH¤LLSINTRESSENA I AVTALSF¶RHANDLINGARNA MELLAN ARBETSMARKNADENS PARTER $ETTA FRAMG¥R AV SAMMANFATTNINGEN AV UTREDNINGENS UPPDRAG

%N BAKGRUND TILL UPPDRAGET ¤R ENLIGT DIREKTIVEN ATT EN V¤L FUNGERANDE L¶NEBILDNING ¤R EN F¶RUTS¤TTNING F¶R ATT ARBETSL¶SHETEN SKALL KUNNA HAL VERAS 5NDER DE SENASTE ¥REN HAR L¶NEBILDNINGEN INTE FUNGERAT TILLFREDSST¤LLANDE UTAN L¶NERNA I 3VERIGE HAR ¶KAT F¶R SNABBT I F¶RH¥LLANDE TILL L¶NERNA I V¥RA KONKURRENTL¤NDER 3AMTIDIGT KONSTATERAS ATT INFLATIONSV¤GEN ¤R ST¤NGD 6IKTIGA F¶RUTS¤TTNINGAR F¶R L¶NEBILDNINGEN BEST¤MS AV REGERINGENS OCH RIKSDAGENS BESLUT OM DEN SAMLADE EKONOMISKA POLITIKEN D V S SKATTE OCH TRANSFERERINGSSYSTEMEN ARBETSMARKNADS OCH UTBILDNINGSPOLITIKEN SAMT ARBETSR¤TTEN INKLUSIVE LAGSTIFTNING OM KONFLIKTER OCH MEDLING -EN DET HELT AVG¶RANDE OCH DIREKTA INFLYTANDET ¶VER L¶NEBILDNINGEN LIGGER HOS ARBETSMARKNADENS PARTER SOM BEST¤MMER DE REGLER SOM STYR AVTALSF¶RHANDLINGAR OCH AVTALSINNEH¥LL

) DIREKTIVEN ERINRAS VIDARE OM ATT REGERINGEN GAV PARTERNA I UPPDRAG ATT TILL DEN MARS GEMENSAMT FORMULERA N¶DV¤NDIGA F¶R¤NDRINGAR AV F¶RHANDLINGS OCH L¶NEBILDNINGSSYSTEMET F¶R ATT S¤KERST¤LLA EN B¤TTRE FUNGERANDE L¶NEBILDNING "LAND BIDRAGEN SOM DETTA RESULTERAT I N¤MNS S¤RSKILT SAMARBETSAVTALET MELLAN PARTERNA P¥ INDUSTRINS OMR¥DE OCH ,/ S S K ,)3! PROJEKT %N VIKTIG UTG¥NGSPUNKT ¤R ATT ARBETSMARKNADENS PARTER ¤VEN FORTS¤TTNINGSVIS M¥STE B¤RA HUVUDANSVARET F¶R L¶NEBILDNINGEN )NDUSTRIAVTALET N¤MNS SOM ETT EXEMPEL P¥ PARTERNAS VILJA ATT TA DETTA ANSVAR %N P¥TAGLIG OCH PERMANENT MINSKNING AV ARBETSL¶SHETEN F¶RUTS¤TTER DOCK ATT FORMERNA F¶R L¶NEBILDNINGEN F¶RB¤TTRAS ¶VER HELA ARBETSMARKNADEN %N F¶RST¤RKNING AV F¶RLIKNINGSMANNAINSTITUTET KAN ENLIGT DIREKTIVEN BIDRA TILL EN S¥DAN F¶RB¤TTRING (¤RIGENOM KAN DE ¶VERGRIPANDE SAMH¤LLSEKONOMISKA INTRESSENA I L¶NEBILDNINGEN B¤TTRE TAS TILL VARA SAMTIDIGT SOM PARTERNA BEH¥LLER HUVUDANSVARET

5TREDNINGENS UTG¥NGSPUNKTER SKALL VARA EN F¶RST¤RKNING AV F¶RLIKNINGSMANNAINSTITUTET P¥ TV¥ PLAN INSTITUTET SKALL GES ¶KADE BEFOGENHETER OCH RESURSER OCH SAMTIDIGT GES ¶KADE M¶JLIGHETER ATT

1 I regeringsförklaringen i oktober 1998 framhöll statsministern att det under mandatperioden skall skapas förutsättningar för full sysselsättning. Delmålet att arbetslösheten skall nå 4 procent under år 2000 ligger fast. Det skall kompletteras med målet att 80 procent av befolkningen skall vara sysselsatt år 2004.

3/5

)NLEDNING

KONTINUERLIGT F¶LJA UTVECKLINGEN AV KOLLEKTIVAVTALEN P¥ ARBETSMARKNADEN &¶RLIKNINGSMANNAINSTITUTET B¶R GES EN MER AKTIV ROLL B¥DE N¤R DET G¤LLER L¶NEBILDNINGEN I STORT OCH I DE ENSKILDA AVTALSF¶RHANDLINGARNA &¶RSLAGEN SKALL UTFORMAS S¥ ATT DEN SAMLADE EFFEKTEN AV F¶RSLAGEN GER ETT V¤SENTLIGT BIDRAG TILL EN STABILISERING AV L¶NEBILDNINGEN )NRIKTNINGEN SKALL VARA ATT FR¤MJA TILLKOMSTEN AV EN L¶NEBILDNING SOM M¶JLIGG¶R EN REJ¤L S¤NKNING AV ARBETSL¶SHETEN MED BEVARAD L¥G INFLATION

5TREDAREN SKALL ¤VEN L¤MNA F¶RSLAG P¥ HUR DET F¶RST¤RKTA F¶RLIKNINGSMANNAINSTITUTET SKALL ORGANISERAS OCH LEDAS SAMT HUR DESS VERKSAMHET SKALL FINANSIERAS %N F¶RUTS¤TTNING F¶R UPPDRAGET ¤R ATT VERKSAMHETEN I DET F¶RST¤RKTA F¶RLIKNINGSMANNINSTITUTET KOMMER ATT BLI MER OMFATTANDE ¤N DEN SOM DAGENS F¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITION BEDRIVER &¶RLIKNINGSMANNAINSTITUTET SKALL HA TILLR¤CKLIGA RESURSER F¶R ATT KUNNA F¶LJA OCH ANALYSERA UTVECKLINGEN INOM L¶NEBILDNINGEN )NSTITUTET SKALL HA EN GOD ¶VERBLICK ¶VER REGELVERKET P¥ ARBETSMARKNADEN OCH DE OLIKA KOLLEKTIVAVTALEN $ET SKALL HA TILLG¥NG TILL KVALIFICERADE EKONOMISKA UTREDNINGAR OCH KOMPETENS ATT SAMMANST¤LLA OCH TOLKA STATISTIK SOM ¤R RELEVANT F¶R L¶NEBILDNINGEN %N UPPGIFT SOM S¤RSKILT N¤MNS ¤R ATT F¶LJA UTVECKLINGEN P¥ DEN EUROPEISKA ARBETSMARKNADEN N¤R DET G¤LLER UTVECKLINGEN AV L¶NEKOSTNAD AVTALSKONSTRUKTIONER OCH F¶RHANDLINGSFORMER 6IDARE ANGES ATT INSTITUTET B¶R HA I UPPGIFT ATT SAMMANST¤LLA TR¤FFADE AVTAL OCH HUR DESSA OMS¤TTS LOKALT 5TREDAREN SKALL ¤VEN ANGE VILKA ¥TG¤RDER SOM KR¤VS F¶R ATT TILLF¶RS¤KRA EN GOD TILLG¥NG TILL KONTINUERLIG L¶NE OCH ANNAN STATISTIK SOM ¤R RELEVANT F¶R AVTALSF¶RHANDLINGARNA

5TREDAREN SKALL VIDARE ¶VERV¤GA OCH L¤MNA F¶RSLAG TILL ST¤RKTA BEFOGENHETER F¶R MEDLARNA $ET ¤R ENLIGT DIREKTIVEN ANGEL¤GET ATT PARTERNA GENOMF¶R F¶RHANDLINGSARBETET P¥ ETT S¥DANT S¤TT ATT NYTT AVTAL KAN TR¤FFAS INNAN DET GAMLA HAR L¶PT UT &¶RLIKNINGSMANNEN B¶R GES I BEFOGENHET ATT I SAMR¥D MED PARTERNA S¤KERST¤LLA ATT EN S¥DAN TIDSPLANERING SAMT ORDNING F¶R F¶RHANDLING OCH TVISTEL¶SNING KOMMER TILL ST¥ND MELLAN PARTERNA 5TREDAREN B¶R ¤VEN PR¶VA ANDRA M¶JLIGHETER ATT F¶RB¤TTRA L¶NEBILDNINGEN 5TG¥NGSPUNKTEN F¶R DETTA ARBETE B¶R BL A TAS I DE OLIKA F¶RSLAG SOM PARTERNA FRAMF¶RT TILL REGERINGEN 3OM EXEMPEL P¥ F¶RSLAG SOM B¶R UTREDAS N¤RMARE N¤MNS TIDSM¤SSIGT SAMMANH¥LLEN AVTALSR¶RELSE OCH F¶RSLAGET OM ATT F¶RLIKNINGS MANNAINSTITUTET B¶R KUNNA KR¤VA ATT PARTERNA FATTAR SAMORDNADE BESLUT OM ATT ACCEPTERA ELLER AVVISA F¶RSLAG TILL AVTAL 5TREDAREN GES OCKS¥ MANDAT ATT BEAKTA OCH VIDAREUTVECKLA ANDRA F¶RSLAG SOM KOMMER FRAM UNDER TIDEN UTREDNINGEN P¥G¥R 5TREDAREN SKALL VID UTFORMNINGEN AV F¶RSLAGEN TA H¤NSYN TILL PARTERNAS EGET ARBETE TILL EXEMPEL DET REDAN TR¤FFADE SAMARBETSAVTALET MELLAN INDUSTRINS PARTER

5TREDAREN SKALL BEAKTA INNEH¥LLET I REGERINGENS KOMMITT©DIREKTIV TILL SAMTLIGA KOMMITT©ER OCH S¤RSKILDA UTREDARE OM REDOVISNING AV REGIONALPOLITISKA KONSEKVENSER OM ATT PR¶VA OFFENTLIGA ¥TAGANDEN OM ATT REDOVISA DE J¤MST¤LLDHETSPOLITISKA KONSEKVENSERNA AV F¶RSLAGEN SAMT REDOVISA KONSEKVENSERNA F¶R BROTTSLIGHETEN OCH DET BROTTSF¶REBYGGANDE ARBETET 5TREDNINGEN SKALL BEDRIVAS I N¤RA SAMR¥D MED ARBETSMARKNADENS PARTER $IREKTIVEN ¥TERGES I SIN HELHET I BILAGA

3/5

)NLEDNING

5TREDNINGENS DELBET¤NKANDE

5TREDNINGEN HAR MED F¶RTUR BEHANDLAT FR¥GOR OM ETT F¶RST¤RKT F¶RLIKNINGSMANNAINSTITUTS UPPGIFTER OCH ORGANISATION SAMT HUR EN F¶RB¤TTRING AV L¶NESTATISTIKEN KAN ¥STADKOMMAS 5TREDNINGENS F¶RSLAG I DESSA DELAR PRESENTERADES I NOVEMBER I DELBET¤NKANDET -EDLINGSINSTITUT OCH L¶NESTATISTIK 3/5

5TREDNINGEN F¶RESL¥R I DELBET¤NKANDET ATT EN MYNDIGHET MED NAMNET -EDLINGSINSTITUTET B¶R INR¤TTAS DEN JANUARI ) SAMBAND D¤RMED B¶R 3TATENS F¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITION AVVECKLAS -EDLINGSINSTITUTET B¶R HA TV¥ HUVUDUPPGIFTER $EN F¶RSTA ¤R ATT VERKA F¶R EN V¤L FUNGERANDE L¶NEBILDNING OCH DEN ANDRA ¤R ATT MEDLA I ARBETSTVISTER 5TREDNINGEN AVISERAR ATT MAN AVSER ¥TERKOMMA I SLUTBET¤NKANDET TILL DEN N¤RMARE INNEB¶RDEN AV DE B¥DA HUVUDUPPGIFTERNA ) DELBET¤NKANDET UNDERSTRYKS ATT UPPGIFTEN ATT VERKA F¶R EN V¤L FUNGERANDE L¶NEBILDNING INTE SKALL TOLKAS SOM ATT INSTITUTET SKALL VARA ETT ORGAN F¶R STATLIG INKOMSTPOLITIK MEN ATT INSTITUTET SKALL F¥ UPPGIFTER SOM G¥R UT¶VER VAD DEN NUVARANDE F¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITIONEN HAR

-EDLINGSINSTITUTET B¶R LEDAS AV EN STYRELSE ) STYRELSEN B¶R ING¥ SAM MANLAGT FEM LEDAM¶TER )NSTITUTETS CHEF B¶R KALLAS RIKSMEDLARE OCH VARA ORDF¶RANDE I STYRELSEN 3AMTLIGA LEDAM¶TER INKLUSIVE INSTITUTETS CHEF B¶R UTSES AV REGERINGEN 3TYRELSEN B¶R HA ALLA F¶R EN MYNDIGHETSSTYRELSE NOR MALT F¶REKOMMANDE UPPGIFTER OCH BLAND ANNAT BESLUTA OM ¥RSREDOVISNING OCH BUDGETUNDERLAG )NSTITUTETS CHEF B¶R VARA ANSVARIG F¶R VERKSAMHETEN OCH BLAND ANNAT SVARA F¶R ATT ANLITA S¤RSKILDA EXTERNA MEDLARE OCH UTSE MEDLARE I ENSKILDA F¶RHANDLINGAR

-EDLINGSINSTITUTET B¶R HA TV¥ MEDLARE ANST¤LLDA UT¶VER INSTITUTETS CHEF $¤RUT¶VER B¶R FINNAS CA TIO ANST¤LLDA VARAV SJU PERSONER MED KOMPETENS INOM SAMH¤LLSEKONOMI L¶NEBILDNING AVTALSF¶RHANDLINGAR ARBETSR¤TT L¶NESTATISTIK OCH AVTALSTOLKNING SAMT TRE PERSONER F¶R ADMINISTRATION M M $ET B¶R DESSUTOM FINNAS EN GRUPP EXTERNA PERSONER VIDTALADE SOM MED KORT VARSEL KAN ¥TA SIG UPPDRAG SOM MEDLARE )NSTITUTET B¶R ¤VEN HA M¶JLIGHETER ATT ANLITA EXTERN EXPERTIS F¶R UTREDNINGS ANALYS OCH FORSKNINGSUPPDRAG

-EDLINGSINSTITUTET B¶R INR¤TTA TRE R¥D MED EXPERTER FR¥N ARBETSMARK NADENS PARTER INOM OMR¥DENA SAMH¤LLSEKONOMI L¶NESTATISTIK OCH AVTALSF¶RHANDLINGAR )NSTITUTET B¶R GENOM DESSA EXPERTR¥D SAMVERKA MED PARTERNA I ARBETET MED ANALYSER AV L¶NEBILDNINGEN OCH I F¶RBEREDELSER AV MEDLINGSARBETET INF¶R EN AVTALSR¶RELSE %XPERTR¥DEN F¶R L¶NESTATISTIK OCH SAMH¤LLSEKONOMI B¶R MEDVERKA TILL EN ¥RLIG RAPPORT OM L¶NEBILDNINGEN I 3VERIGE OCH OMV¤RLDEN %XPERTR¥DET F¶R L¶NESTATISTIK B¶R DESSUTOM MEDVERKA VID UPPL¤GGNING OCH PUBLICERING AV DEN OFFICIELLA L¶NESTATISTIKEN OCH VID TOLKNING AV L¶NESTATISTIK %XPERTR¥DET F¶R AVTALSF¶RHANDLINGAR B¶R FUNGERA SOM ETT FORUM F¶R EN L¶PANDE DIALOG OM UTVECKLINGEN P¥ ARBETSMARKNADEN

5TREDNINGEN F¶RESL¥R ¤VEN ATT -EDLINGSINSTITUTET B¶R VARA STATISTIKANSVARIG MYNDIGHET F¶R OFFICIELL L¶NESTATISTIK $IREKTIVEN ANGER BLAND ANNAT ATT INSTITUTET SKALL F¶LJA OCH ANALYSERA L¶NEBILDNINGEN OCH L¶NEUTVECKLINGEN I B¥DE 3VERIGE OCH ANDRA L¤NDER OCH ATT UTREDNINGEN SKALL L¤MNA F¶RSLAG OM VAD SOM KR¤VS F¶R ATT TILLF¶RS¤KRA EN GOD TILLG¥NG TILL KONTINUERLIG L¶NESTATISTIK $ETTA UPPN¥S B¤ST GENOM ATT INSTITUTET F¥R ANSVARET F¶R ATT BEST¤LLA DEN L¶NESTATISTIK SOM ¤VEN I FORTS¤TTNINGEN

3/5

)NLEDNING

F¶RUTS¤TTS PRODUCERAS AV FR¤MST 3TATISTISKA CENTRALBYR¥N 3#" 3T¤LLNINGEN SOM STATISTIKANSVARIG MYNDIGHET GER INSTITUTET M¶JLIGHET ATT ¶VER TIDEN P¥VERKA L¶NESTATISTIKENS UTFORMNING 3TATISTIKEN B¶R FINANSIERAS GENOM ANSLAG TILL -EDLINGSINSTITUTET SOM I SIN TUR B¶R UPPHANDLA STATISTIKEN EFTER SAMR¥D MED 3TATISTISKA CENTRALBYR¥N OCH +ONJUNKTURINSTITUTET SAMT EFTER BEHANDLING I EXPERTR¥DET F¶R L¶ NESTATISTIK

$EN M¥NADSVISA L¶NESTATISTIKEN B¶R F¶RB¤TTRAS I N¥GRA AVSEENDEN %N M¥NADSVIS L¶NESTATISTIK B¶R INF¶RAS F¶R STATEN OCH EN B¤TTRE OCH SNABBARE REDOVISNING B¶R G¶RAS AV RETROAKTIVA L¶NEUTBETALNINGAR ,¶NESTATISTIKEN F¶R DEN KOMMUNALA SEKTORN B¶R UTVIDGAS TILL ATT OMFATTA SAMTLIGA KOMMUNER OCH LANDSTING OCH ¤VEN FORTS¤TTNINGSVIS PRODUCERAS AV 3VENSKA KOMMUNF¶RBUNDET RESPEKTIVE ,ANDSTINGSF¶RBUNDET %N SAMLAD M¥NADSVIS L¶NESTATISTIK F¶R HELA ARBETSMARKNADEN B¶R PUBLICERAS AV -EDLINGSINSTITUTET %XPERTR¥DET F¶R L¶NESTATISTIK B¶R MEDVERKA VID UPPL¤GGNING OCH PUBLICERING AV STATISTIKEN

$EN ¥RLIGA L¶NESTATISTIKEN B¶R OCKS¥ F¶RB¤TTRAS 5TREDNINGEN F¶RESL¥R ATT DEN ¥RSVISA L¶NESTATISTIKEN UTVIDGAS S¥ ATT STATISTIK REDOVISAS F¶R ETT

TAL BRANSCHER MED F¶RDELNING P¥ K¶N OCH I F¶REKOMMANDE FALL ARBETARE OCH TJ¤NSTEM¤N 3TATISTIKEN B¶R VIDARE SNABBAS UPP S¥ ATT DEN PUBLICERAS S¥ TIDIGT SOM M¶JLIGT ¥RET EFTER DET ¥R SOM STATISTIKEN AVSER %N SAMLAD ¥RSVIS RAPPORT OM L¶NEUTVECKLINGEN I 3VERIGE OCH OMV¤RLDEN B¶R PUBLICERAS AV -EDLINGSINSTITUTET MED MEDVERKAN FR¥N BER¶RDA EXPERTR¥D

-EDLINGSINSTITUTETS BEHOV AV STATISTIK ¶VER ENSKILDA AVTALSOMR¥DEN B¶R KLARAS GENOM ATT INSTITUTET I ENSKILDA FALL BEG¤R ATT F¥ TA DEL AV PARTERNAS GEMENSAMMA ELLER PARTS EGEN STATISTIK ) SAMBAND MED MEDLING I EN ENSKILD KONFLIKT HAR DETTA FUNGERAT V¤L TIDIGARE 5TREDNINGEN MENAR ATT PARTERNA EFTER BEG¤RAN B¶R VARA SKYLDIGA ATT TILLST¤LLA INSTITUTET TILLG¤NGLIG L¶NESTATISTIK ¤VEN N¤R DET FORDRAS F¶R ANALYS¤NDAM¥L 5TREDNINGEN ANSER VIDARE ATT DET VORE AV STORT V¤RDE OM FLER PARTER TR¤FFADE STATISTIKAVTAL

&ORSKNINGENS BEHOV AV L¶NESTATISTIK B¶R F¶RB¤TTRAS GENOM ATT INDIVIDDATABASEN ,).$! KOMPLETTERAS MED L¶NEUPPGIFTER $ET F¶RESL¥S G¶RAS GENOM ATT UPPGIFTER TILLF¶RS FR¥N DEN ¥RLIGA L¶NESTATISTIKEN $¤RIGENOM F¶RB¤TTRAS UNDERLAGET F¶R FORSKNINGEN OM VAD SOM STYR L¶NEBILDNINGEN

&¶R J¤MST¤LLDHETS¤NDAM¥L ST¤LLS S¤RSKILDA KRAV P¥ L¶NESTATISTIK &¶R ATT F¶LJA J¤MST¤LLDHETSLAGEN FORDRAS STATISTIK SOM BESKRIVER J¤MST¤LLDHETEN P¥ ENSKILDA ARBETSPLATSER &¶R ATT DRIVA R¤TTSLIGA PROCESSER OM OTILL¥TEN L¶NEDISKRIMINERING FORDRAS L¶NEUPPGIFTER F¶R ENSKILDA INDIVIDER $ESSA B¥DA STATISTIKBEHOV LIGGER INTE INOM UTREDNINGENS UPPDRAG $E AV UTREDNINGEN F¶RESLAGNA F¶RB¤TTRINGARNA AV DEN ¥RLIGA L¶NESTATISTIKEN OCH KOMPLETTERINGARNA AV INDIVIDDATABASEN ,).$! B¶R EMELLERTID F¶RB¤TTRA M¶JLIGHETERNA ATT F¶LJA OCH ANALYSERA L¶NEUTVECKLINGEN F¶R KVINNOR OCH M¤N !VTAL OM PARTSGEMENSAM L¶NESTATISTIK P¥ FLER DELAR AV ARBETSMARKNADEN SKULLE OCKS¥ F¶RB¤TTRA DESSA M¶JLIGHETER

-EDLINGSINSTITUTET B¶R TILLDELAS ETT RAMANSLAG P¥ MILJONER KR VARAV CA MILJONER KR AVSER SJ¤LVA -EDLINGSINSTITUTET OCH MILJONER KR AVSER L¶NESTATISTIK 2AMEN F¶R ANSLAGSSPARANDE OCH ANSLAGSKREDIT B¶R

3/5

)NLEDNING

UPPG¥ TILL TIO PROCENT AV ANSLAGET )NSTITUTET B¶R HA R¤TT ATT AVGIFTSBEL¤GGA AKTIVITETER OM S¥ BED¶MS L¤MPLIGT +OSTNADEN B¶R DELVIS FINANSIERAS GENOM ATT ANSLAGET TILL F¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITIONEN AVVECKLAS OCH ATT ANSLAGET TILL 3#" MINSKAS MED ETT BELOPP MOTSVARANDE KOSTNADERNA F¶R NUVARANDE L¶NESTATISTIK $E KOSTNADS¶KNINGAR D¤RUT¶VER P¥ CA MILJONER KR SOM F¶RESL¥S B¶R RYMMAS GENOM OMPRIORITERINGAR INOM BUDGETRAMARNA F¶R UTGIFTSOMR¥DET ARBETSMARKNAD OCH ARBETSLIV

2EMISSBEHANDLING AV UTREDNINGENS DELBET¤NKANDE

5TREDNINGENS DELBET¤NKANDE HAR REMISSBEHANDLATS !V DE REMISSIN STANSERNA HAR SVARAT OCH D¤RUT¶VER HAR YTTERLIGARE FEM SKRIVELSER IN KOMMIT MED ANLEDNING AV REMISSEN %N REMISSAMMANST¤LLNING HAR UPPR¤TTATS I !RBETSMARKNADSDEPARTEMENTET BILAGA .EDAN F¶LJER EN MER KORTFATTAD REDOVISNING AV REMISSVAREN

2EMISSINSTANSERNA ¤R GENOMG¥ENDE SPLITTRADE I SIN SYN P¥ UTRED NINGENS F¶RSLAG $ET FINNS INTE N¥GON FR¥GA D¤R REMISSINSTANSERNA ¤R ENIGA I SIN UPPFATTNING 3AMTLIGA F¶RSLAG SOM UTREDNINGEN L¤GGER FRAM HAR ST¶D HOS N¥GRA AV REMISSINSTANSERNA MEN VILKA ORGANISATIONER SOM INST¤MMER MED UTREDNINGENS F¶RSLAG VARIERAR

5TREDNINGEN HAR I ENLIGHET MED DIREKTIVEN VALT ATT MED F¶RTUR BE HANDLA FR¥GOR SOM R¶R -EDLINGSINSTITUTETS ORGANISATION OCH EN F¶RB¤TTRING AV L¶NESTATISTIKEN -¥NGA AV REMISSINSTANSERNA FRAMH¥LLER ATT DET ¤R SV¥RT ATT TA ST¤LLNING TILL DE L¤MNADE F¶RSLAGEN INNAN UTREDNINGEN HAR LAGT FRAM ETT SLUTBET¤NKANDE $E L¤MNADE REMISSVAREN KAN D¤RF¶R SES SOM INDIKATIONER MER ¤N SOM SLUTLIGA ST¤LLNINGSTAGANDEN &LERA REMISSINSTANSER HAR TIDIGARE VARIT KRITISKA MOT UTREDNINGENS DIREKTIV OCH ¥TERKOMMER MED EN MOTSVARANDE KRITIK MOT DE L¤MNADE F¶RSLAGEN

5TREDNINGEN ANSER ATT DET FINNS BEHOV AV ETT NYTT MEDLINGSINSTITUT &LERA REMISSINSTANSER DELAR UTREDNINGENS BED¶MNING .¥GRA CENTRALORGANISATIONER H¶R TILL DEM SOM ¤R TVEKSAMMA TILL BEHOVET AV ETT NYTT MEDLINGSINSTITUT

Utredningen föreslår att Medlingsinstitutet skall ha två huvuduppgifter. Detta tillstyrks av några av remissinstanserna. Vissa remissinstanser anser dock att Medlingsinstitutets uppgifter bör vara begränsade till att gälla medling i arbetstvister. Några av remissinstanserna anser att Medlingsinstitutet inte bör ha alla de uppgifter, som utredningen föreslår men att det utöver att svara för medling även kan vara statistikansvarig myndighet för

lönestatistiken.

5TREDNINGEN HAR TAGIT FASTA P¥ DEN M¶JLIGHET SOM ANGES I DIREKTIVEN OM ATT INR¤TTA PARTSGEMENSAMMA R¥D F¶R VISSA BEREDNINGSUPPGIFTER &LERA AV REMISSINSTANSERNA ST¤LLER SIG I PRINCIP POSITIVA TILL UTREDNINGENS F¶RSLAG 6ISSA ARBETSGIVARORGANISATIONER AVVISAR EMELLERTID F¶RSLAGEN

5TREDNINGEN F¶RESL¥R ATT -EDLINGSINSTITUTET SKALL F¥ TILL UPPGIFT ATT VARA STATISTIKANSVARIG MYNDIGHET &¶RSLAGET TILLSTYRKS AV FLERA AV REMISSINSTAN SERNA 3!#/ 4#/ OCH VISSA ARBETSGIVARORGANISATIONER ANSER ATT 3#"

¤VEN FORTS¤TTNINGSVIS B¶R VARA STATISTIKANSVARIG MYNDIGHET F¶R L¶NESTATIS TIKEN 3YNPUNKTER HAR ¤VEN INKOMMIT FR¥N FORSKARE OM ATT 3#" ¤VEN FORTSATT B¶R VARA STATISTIKANSVARIG MYNDIGHET

3/5

)NLEDNING

5TREDNINGEN F¶RESL¥R EN VISS UTBYGGNAD AV L¶NESTATISTIKEN &LERA AV DE FACKLIGA ORGANISATIONERNA INST¤MMER MED UTREDNINGENS F¶RSLAG 6ISSA AV ORGANISATIONERNA ANSER EMELLERTID ATT UTREDNINGEN BORDE HA G¥TT L¤NGRE OCH F¶RESLAGIT EN STATISTIK PER AVTALSOMR¥DE &R¥N ARBETSGIVARORGANISATIONERNA FRAMF¶RS KRITIK MOT EN ¶KAD UPP GIFTSL¤MNARB¶RDA

%N ¶VRIG FR¥GA SOM PO¤NGTERAS FR¥N 6ERKSTADSINDUSTRIERNA ¤R ATT UTREDNINGEN I SLUTBET¤NKANDET B¶R UPPM¤RKSAMMA -EDLINGSINSTITUTETS UPPGIFTER VID L¶NEBILDNING SOM F¶RETR¤DESVIS SKER GENOM LOKALA F¶RHANDLINGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

3/5

)NLEDNING

0ROBLEMST¤LLNINGAR I DET FORTSATTA UTREDNINGSARBETET

"EFOGENHETER F¶R MEDLINGSINSTITUTET $IREKTIVEN ANGER ATT UTREDNINGENS UTG¥NGSPUNKT SKALL VARA EN F¶RST¤RKNING AV F¶RLIKNINGSMANNAINSTITUTET 5TREDNINGEN HAR F¶RESLAGIT ATT ETT NYTT -EDLINGSINSTITUT INR¤TTAS OCH BESKRIVIT INSTITUTETS ORGANISATION RESURSER OCH KOMPETENS SAMT I VISS UTSTR¤CKNING VILKA UPPGIFTER INSTITUTET SKALL HA

5TREDNINGEN BEHANDLAR I DETTA BET¤NKANDE VILKA BEFOGENHETER -ED LINGSINSTITUTET B¶R HA 6ISSA FR¥GOR SOM R¶R MEDLARNAS UPPGIFTER OCH BEFOGENHETER FINNS EXEMPLIFIERADE I DIREKTIVEN T EX ATT VERKA F¶R EN TIDSPLAN F¶R F¶RHANDLINGARNA SAMORDNING AV AVTALSPROCESSEN SAMORDNADE BESLUT OM ATT ACCEPTERA ELLER AVVISA F¶RSLAG TILL AVTAL SAMT M¶JLIGHETEN ATT SKJUTA UPP VARSLADE KONFLIKT¥TG¤RDER

!NDRA F¶RSLAG SOM SYFTAR TILL F¶RB¤TTRING AV L¶NEBILDNINGEN 5TREDNINGEN HAR M¶JLIGHET ATT F¶RESL¥ ANDRA ¥TG¤RDER SOM KAN F¶RB¤TTRA L¶NEBILDNINGEN 5TREDNINGEN ANALYSERAR N¥GRA AV DE F¶RSLAG SOM PARTER HAR PRESENTERAT F¶R REGERINGEN $ET G¤LLER BLAND ANNAT BEGR¤NSNINGAR I SYMPATI¥TG¤RDER INF¶RANDE AV PROPORTIONALITETSPRINCIPER MEDLEMSOMR¶STNING OCH SKILJEMANNAF¶RFARANDE

2ELATION TILL INDUSTRIAVTALET M M ) DIREKTIVEN FRAMH¥LLS ATT DET ¤R ¶NSKV¤RT ATT PARTERNA SLUTER KOLLEKTIVAVTAL OM VILKA REGLER SOM SKALL G¤LLA F¶R F¶R HANDLINGAR OCH ANV¤NDNING AV STRIDS¥TG¤RDER 5TREDNINGEN ANALYSERAR I DETTA BET¤NKANDE RELATIONEN MELLAN EVENTUELLA F¶R¤NDRINGAR I LAGSTIFTNING OCH MEDLARNAS ST¤LLNING ¥ ENA SIDAN OCH KOLLEKTIVAVTAL OM F¶RHANDLINGSORDNINGAR M M ¥ ANDRA SIDAN

!VGR¤NSNING AV UPPGIFTEN ATT FR¤MJA EN V¤L FUNGERANDE L¶NEBILDNING

5TREDNINGEN F¶RESL¥R I DELBET¤NKANDET ATT -EDLINGSINSTITUTET SKALL HA TV¥ HUVUDUPPGIFTER VARAV DEN ENA ¤R ATT VERKA F¶R EN V¤L FUNGERANDE L¶NEBILDNING OCH DEN ANDRA ¤R ATT MEDLA I ARBETSTVISTER 3AMTIDIGT ANM¤LS ATT UTREDNINGEN KOMMER ATT ¥TERKOMMA TILL DEN N¤RMARE INNEB¶RDEN AV UPPGIFTEN ATT FR¤MJA EN V¤L FUNGERANDE L¶NEBILDNING 2EDAN I DELBET¤NKANDET BETONAS ATT INSTITUTET INTE SKALL VARA ETT ORGAN F¶R STATLIG INKOMSTPOLITIK

!RBETSS¤TT

+ARTL¤GGNING AV L¶NEBILDNING OCH MEDLING I ANDRA L¤NDER 5TREDNINGEN HAR KARTLAGT HUR L¶NEBILDNING OCH MEDLING FUNGERAR I N¥GRA EUROPEISKA L¤NDER SAMT I 53! 5TREDNINGEN HAR KARTLAGT DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN I L¤NDERNA HUR SOCIALF¶RS¤KRINGAR M M HAR F¶R¤NDRATS HUR ARBETSR¤TTEN ¤R UPPBYGGD OCH HUR F¶RHANDLINGSSYSTEMEN OCH MEDLINGEN FUNGERAR

5TREDNINGEN HAR VALT ATT S¤RSKILT STUDERA L¤NDER I V¥R N¤RHET SOM UNDER SENARE ¥R HAR HAFT EN FALLANDE ARBETSL¶SHET 4ILL DENNA KATEGORI H¤NF¶RS $ANMARK &INLAND .ORGE 3TORBRITANNIEN )RLAND OCH

.EDERL¤NDERNA 5T REDNINGEN HAR D¤RUT¶VER STUDERAT –STERRIKE D¤R MAN HAR LYCKATS ATT UNDVIKA S¥ OMFATTANDE ARBETSL¶SHETSPROBLEM SOM HAR DRABBAT ¶VRIGA EUROPEISKA L¤NDER %FTERSOM 4YSKLAND ¤R S¥ DOMINERANDE I NORRA %UROPA HAR UTRED NINGEN ¤VEN STUDERAT DET LANDET

3/5

)NLEDNING

TROTS ATT DET INTE UPPFYLLER KRITERIET BETR¤FFANDE EN FALLANDE ARBETSL¶SHET 53! HAR OCKS¥ ING¥TT I KARTL¤GGNINGEN EFTERSOM MAN D¤R LIKSOM I VISS M¥N I 3TORBRITANNIEN HAR EN BETYDLIGT MINDRE REGLERAD ARBETSMARKNAD 'ENOM DETTA URVAL HAR UTREDNINGEN T¤CKT L¤NDER MED OLIKA TRADITIONER P¥ ARBETSMARKNADEN VARIERANDE GRAD AV FACKLIG ORGANISATIONSGRAD OCH SKILLNADER MELLAN F¶RHANDLINGAR P¥ CENTRAL RESPEKTIVE LOKAL NIV¥

&ORSKARRAPPORTER %TT VIKTIGT UNDERLAG F¶R UTREDNINGEN ¤R ORSKARRAPPORTER FR¥N S¤RSKILT INBJUDNA FORSKARE INOM OLIKA VETENSKAPLIGA DISCIPLINER 5TREDNINGEN HAR BEST¤LLT RAPPORTER FR¥N NATIONALEKONOMERNA GENERALDIREKT¶R 3USANNE !CKUM !GELL OCH PROFESSORERNA +ARL /VE -OENE OCH 3TEINAR (OLDEN $E TV¥ SISTN¤MNDA HAR UTARBETAT EN GEMENSAM RAPPORT 4V¥ INTERNATIONELLT VERKSAMMA NATIONALEKONOMER INOM FORSKNINGSOMR¥DET )NDUSTRIAL 2ELATIONS PROFESSOR $AVID -ETCALF OCH PROFESSOR 2ICHARD &REEMAN HAR BIDRAGIT MED VAR SIN RAPPORT *URISTERNA PROFESSOR !NTOINE *ACOBS OCH PROFESSOR .IKLAS "RUUN HAR OCKS¥ LEVERERAT VAR SIN RAPPORT &R¥N DET STATSVETENSKAPLIGA OMR¥DET HAR PROFESSOR .ILS %LVANDER BIDRAGIT MED EN RAPPORT 3AMTLIGA DESSA FORSKARE REDOVISADE OCH DISKUTERADE SINA RAPPORTER VID ETT SEMINARIUM I 3TOCKHOLM DEN SEPTEMBER 6ID SEMINARIET MEDVERKADE ¤VEN PROFESSOR ,ARS #ALMFORS 2APPORTERNA PUBLICERAS SOM BILAGOR TILL UTREDNINGEN

$ISKUSSIONER HAR ¤VEN F¶RTS MED EKONOMER VID /%#$ %KONOMISKA R¥DET OCH ETT ANTAL ENSKILDA FORSKARE !RBETSMARKNADSR¥DET VID 3VERIGES AMBASSAD I 7ASHINGTON 2OLAND 3P¥NT HAR SKRIVIT EN RAPPORT OM DEN AMERIKANSKA ARBETSMARKNADEN 3¤RSKILDA RAPPORTER OM SAMBANDET MELLAN L¶NEBILDNING OCH ARBETSL¶SHET Ó EMPIRISKA ANALYSER UTF¶RDA AV EKONOMER VID /%#$ OCH UTFALLET AV ¥RS AVTALSR¶RELSE HAR UTARBETATS AV +JELL .YMAN VID &INANSDEPARTEMENTET OCH #HRISTINA %UR©N VID +ONJUNKTURINSTITUTET $E PUBLICERAS SOM BILAGOR TILL UTREDNINGEN

!NALYS AV F¶RUTS¤TTNINGARNA ATT GENOMF¶RA F¶R¤NDRINGAR I LAG OCH AVTAL

5TREDNINGEN HAR ANALYSERAT F¶RUTS¤TTNINGARNA ATT GENOMF¶RA F¶RSLAG TILL F¶RB¤TTRINGAR AV L¶NEBILDNINGEN GENOM F¶R¤NDRINGAR I LAG RESPEKTIVE GENOM ATT PARTERNA SLUTER KOLLEKTIVAVTAL 5TREDNINGEN HAR G¥TT IGENOM OM OCH I S¥ FALL HUR FR¥GORNA HAR BEHANDLATS I TIDIGARE UTREDNINGAR !NDRA UTG¥NGSPUNKTER F¶R ANALYSERNA HAR VARIT OM F¶RSLAGEN KAN BED¶MAS VARA F¶RENLIGA MED SVENSK GRUNDLAG OCH DE INTERNATIONELLA KONVENTIONER SOM 3VERIGE HAR UNDERTECKNAT

3AMTAL MED PARTER OCH ANDRA INTRESSENTER %FTERSOM HUVUDANSVARET F¶R L¶NEBILDNINGEN LIGGER P¥ ARBETSMARKNADENS PARTER HAR DET VARIT NATURLIGT F¶R UTREDNINGEN ATT HA OMFATTANDE KONTAKTER MED ARBETSMARKNADENS PARTER $ET FRAMG¥R ¤VEN AV UTREDNINGENS DIREKTIV ATT UTREDAREN VID UTFORMNINGEN AV F¶RSLAGEN SKALL TA H¤NSYN TILL PARTERNAS EGET ARBETE #ENTRALORGANISATIONER P¥ DEN PRIVATA OCH DEN OFFENTLIGA SEKTORN HAR FUNNITS F¶RETR¤DDA I EN REFERENSGRUPP SOM REGELBUNDET HAR SAMMAN TR¤TT $¤RUT¶VER HAR UTREDNINGENS ORDF¶RANDE OCH SEKRETARIAT HAFT SAMTAL MED ETT STORT ANTAL ORGANISATIONER OCH PERSONER P¥ ARBETSGIVAR OCH ARBETSTAGARSIDAN SAMT I REGERINGSKANSLIET OCH RIKSDAGEN %RFARENHETER FR¥N MEDLINGSARBETET HAR TILLF¶RTS UTREDNINGEN GENOM EXPERTGRUPPEN SOM KNUTITS TILL UTREDNINGEN $ISKUSSIONER HAR ¤VEN F¶RTS MED F¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITIONEN OCH ENSKILDA MEDLARE +ANSLI

3/5

)NLEDNING

CHEFEN VID EXPEDITIONEN 0ER $AHL©N HAR UTARBETAT EN RAPPORT OM

¥RS AVTALSR¶RELSE VILKEN PUBLICERAS SOM BILAGA TILL UTREDNINGEN

!NALYS AV REMISSVAR 9TTERLIGARE ETT S¤TT ATT F¥NGA UPP INTRESSENTERNAS SYNPUNKTER HAR VARIT ATT ANALYSERA DE REMISSVAR SOM HAR L¤MNATS P¥ UTREDNINGENS DELBET¤NKANDE $ET HAR I N¥GOT FALL MOTIVERAT UTREDNINGEN ATT ¥TERKOMMA TILL FR¥GOR SOM HAR BEHANDLATS I DELBET¤NKANDET

3/5

2 Internationella konventioner, lagar och avtal

Kapitlet syftar till att ge en översikt över internationella konventioner, lagar och vissa kollektivavtal i frågor som är av särskilt intresse för utredningen. Innehållet i kapitlet har disponerats enligt följande. Först redovisas i avsnitt 2.1 de internationella konventioner som Sverige har åtagit sig att följa. Det gäller främst bestämmelser som har utarbetats inom Europarådet respektive ILO. Dessutom redogörs för EG-rätten inom de om-råden som utredningen behandlar. Därefter redovisas i avsnitt 2.2 lagen om medbestämmande i arbetslivet i de delar som är centrala när det gäller lönebildningen. Därmed avses bestämmelser om förenings- och förhand-lingsrätt, kollektivavtal, fredsplikt och medling. Relevanta bestämmelser om skadestånd och andra påföljder för brott mot reglerna redovisas i anslutning till respektive grundbestämmelse. Därefter redogörs i avsnitt 2.3 för huvudavtal och i sammanhanget särskilt viktiga andra kollek-tivavtal på den privata sektorn. I avsnitt 2.4 ges sedan en översikt av de specialbestämmelser som gäller för avtals- och konflikträtten på den offentliga sektorn. Tillfälliga tvångsåtgärder som regeringen har initierat tas upp i avsnitt 2.5. Slutligen behandlas i avsnitt 2.6 frågor rörande jämställdhet mellan kvinnor och män.

)NTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH %' R¤TT

3TATLIGA INGRIPANDEN I KOLLEKTIVAVTALSF¶RHANDLINGAR OCH I RELATIONER MELLAN ARBETSMARKNADENS PARTER KAN ST¥ I STRID MED INTERNATIONELLA KONVENTIONER &¶RENINGS OCH F¶RHANDLINGSR¤TTEN SAMT R¤TTEN ATT VIDTA STRIDS¥TG¤RDER ¤R GARANTERAD I ETT ANTAL KONVENTIONER SOM 3VERIGE HAR RATIFICERAT 2ATIFIKATIONEN INNEB¤R ATT 3VERIGE HAR GJORT ETT ¥TAGANDE ATT F¶LJA KONVENTIONERNA "EST¤MMELSERNA I DEM S¤TTER S¥LEDES EN GR¤NS F¶R ¥TG¤RDER SOM KAN VIDTAS AV REGERING OCH RIKSDAG T EX GENOM LAGSTIFTNING !RBETSGIVAR OCH ARBETSTAGARORGANISATIONER KAN DOCK MED GILTIG VERKAN I KOLLEKTIVAVTAL F¶RBINDA SIG ATT AVST¥ FR¥N ATT UTNYTTJA R¤TTIGHETER SOM DE HAR P¥ GRUND AV KONVENTIONS¥TAGANDEN OM F¶RHANDLINGSR¤TT OCH STREJKR¤TT (¤R F¶LJER EN REDOVISNING AV KONVENTIONER SOM HAR ARBETATS FRAM INOM %UROPAR¥DET OCH ),/ OCH SOM RATIFICERATS AV 3VERIGE 5T¶VER DESSA HAR 3VERIGE F¶RBUNDIT SIG ATT IAKTTA KRAVEN P¥ F¶RENINGSR¤TT OCH R¤TT TILL STRIDS¥TG¤RDER I &. S UNIVERSELLA F¶RKLARING OM DE M¤NSKLIGA R¤TTIGHETERNA ARTIKEL &. KONVENTIONEN OM EKONOMISKA SOCIALA OCH KULTURELLA R¤TTIGHETER ARTIKEL OCH &. KONVENTIONEN OM MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA R¤TTIGHETER ARTIKEL

Europarådet

$EN EUROPEISKA KONVENTIONEN FR¥N ANG¥ENDE SKYDD F¶R DE M¤NSKLIGA R¤TTIGHETERNA OCH DE GRUNDL¤GGANDE FRIHETERNA %UROPAKONVENTIONEN RATIFICERADES AV 3VERIGE ¥R 3EDAN DEN JANUARI G¤LLER DEN SOM LAG I 3VERIGE 3&3 +ONTROLLEN AV ATT STATERNA IAKTTAR KONVENTIONEN SKER GENOM ATT TALAN MOT EN STAT KAN V¤CKAS VID DOMSTOLEN F¶R DE M¤NSKLIGA R¤TTIGHETERNA %UROPADOMSTOLEN OCH %UROPAR¥DETS MINISTERKOMMITT© $EN SENARE HAR TILL UPPGIFT ATT ¶VERVAKA ATT L¤NDERNA F¶LJER %UROPADOMSTOLENS DOMAR $ET ¤R UNIKT F¶R %UROPAKONVENTIONEN ATT ENSKILDA PERSONER HAR M¶JLIGHET ATT I EN INTERNATIONELL INSTANS F¥ PR¶VAT OM EN STAT BRUTIT MOT

3/5

SINA F¶RPLIKTELSER „VEN MEDLEMSSTATER KAN GENOM TALAN VID DOMSTOLEN P¥TALA BROTT MOT KONVENTIONEN

%UROPAKONVENTIONEN INNEH¥LLER INTE N¥GON REGEL OM FACKLIGA STRIDS¥TG¤RDER $ET HINDRAR INTE ATT STRIDS¥TG¤RDER SOM VIDTAS I 3VERIGE KAN KOMMA ATT PR¶VAS MOT BAKGRUND AV KONVENTIONEN 3¥ HAR SKETT I ETT UPPM¤RKSAMMAT M¥L MOT 3VERIGE SOM AVGJORDES AV %UROPADOMSTOLEN V¥REN

%NLIGT ARTIKEL I %UROPAKONVENTIONEN HAR VAR OCH EN R¤TT TILL FRIHET ATT DELTA I FREDLIGA SAMMANKOMSTER SAMT TILL F¶RENINGSFRIHET INBEGRIPET R¤TTEN ATT BILDA OCH ANSLUTA SIG TILL FACKF¶ RENINGAR F¶R ATT SKYDDA SINA INTRESSEN ) %UROPADOMSTOLENS TILL¤MPNING HAR SKYDDET KOMMIT ATT OMFATTA ¤VEN DEN NEGATIVA F¶RENINGSR¤TTEN DVS R¤TTEN ATT ST¥ UTANF¶R EN ORGANISATION

+¤RANDE I DET NYSS N¤MNDA M¥LET VAR 4ORGNY 'USTAFSSON SOM DREV EN SOMMARRESTAURANG P¥ 'OTLAND 3EDAN HAN SOMMAREN MOTSATT SIG EN BEG¤RAN OM ATT HAN SKULLE TECKNA H¤NGAVTAL MED (OTELL OCH 2ESTAURANGANST¤LLDAS &¶RBUND BLEV HANS F¶RETAG F¶REM¥L F¶R BLOCKAD OCH BOJKOTT MED ¥TF¶LJANDE SYMPATI¥TG¤RDER 4ORGNY 'USTAFSSON VIDH¶LL SIN INST¤LLNING TILL KOLLEKTIVAVTAL MEN FICK PROBLEM MED DEN FORTSATTA DRIFTEN AV R¶RELSEN )NF¶R %UROPADOMSTOLEN H¤VDADE 4ORGNY 'USTAFSSON ATT HAN HADE S¥LT RESTAURANGEN P¥ GRUND AV DE SV¥RIGHETER SOM DE FACKLIGA STRIDS¥TG¤RDERNA HADE V¥LLAT HONOM

%NLIGT DOMSTOLEN M¥STE DE FACKLIGA ¥TG¤RDERNA ANSES HA INNEBURIT EN AVSEV¤RD P¥TRYCKNING P¥ 4ORGNY 'USTAFSSON ATT G¥ MED P¥ F¶RBUNDETS BEG¤RAN OM ATT HAN SKULLE VARA BUNDEN AV KOLLEKTIVAVTAL (AN HADE ATT V¤LJA P¥ TV¥ S¤TT ATT G¶RA DETTA !NTINGEN KUNDE HAN G¥ IN I EN ARBETSGIVARORGANISATION ELLER OCKS¥ KUNDE HAN TECKNA KOLLEKTIVAVTAL $OMSTOLEN ANS¥G ATT UT¶VANDET AV HANS F¶RENINGSR¤TT D¤RIGENOM BER¶RDES I VISS UTSTR¤CKNING %NLIGT DOMSTOLEN HAR MEDLEMSSTATERNA SKYLDIGHET ATT I VISS UTSTR¤CKNING INGRIPA I RELATIONER MELLAN ENSKILDA I SYFTE ATT SE TILL ATT F¶RENINGSR¤TTEN RESPEKTERAS .¤R DET G¤LLER RELATIONERNA P¥ ARBETSMARKNADEN F¥R MEDLEMSSTATERNA DOCK ANSES HA STOR FRIHET ATT AVG¶RA VAR GR¤NSERNA SKALL G¥ F¶R INGRIPANDE OCH VILKA MEDEL SOM SKALL KOMMA TILL ANV¤NDNING

$OMSTOLEN MENADE ATT 4ORGNY 'USTAFSSON HADE HAFT M¶JLIGHET ATT TILLM¶TESG¥ DET FACKLIGA KRAVET UTAN ATT ANSLUTA SIG TILL EN ARBETSGIVARORGANISATION N¤MLIGEN GENOM ATT TECKNA H¤NGAVTAL %TT S¥DANT AVTAL SKULLE ENLIGT DOMSTOLEN INTE VARA MERA OF¶RDELAKTIGT F¶R HONOM I EKONOMISKT AVSEENDE %TT TV¥NG SOM INTE I BETYDANDE UTSTR¤CKNING P¥VERKAR UT¶VANDET AV F¶RENINGSR¤TTEN KUNDE INTE ANSES STRIDA MOT ARTIKEL ¤VEN OM TV¥NGET ORSAKAR EKONOMISK SKADA $OMSTOLEN TILLADE ATT 4ORGNY 'USTAFSSON INTE HADE STYRKT SINA P¥ST¥ENDEN OM ATT HAN TILL¤MPADE ANST¤LLNINGSVILLKOR SOM VAR F¶RM¥NLIGARE ¤N KOLLEKTIVAVTALET SAMT ATT DET INTE FANNS SK¤L ATT BETVIVLA ATT STRIDS¥TG¤RDERNA HADE VIDTAGITS MOT BAKGRUND AV S¥DANA LEGITIMA INTRESSEN SOM ¤R F¶RENLIGA MED ARTIKEL 3AMMANFATTNINGSVIS FANN DOMSTOLEN ATT 3VERIGE INTE KUNDE ANSES HA BRUSTIT I SINA SKYLDIGHETER MOT 4ORGNY 'USTAFSSON I ENLIGHET MED ARTIKEL

6¤SENTLIGA R¤TTIGHETER P¥ DET SOCIALA OCH ARBETSR¤TTSLIGA OMR¥DET HAR BLIVIT F¶REM¥L F¶R EN ANNAN KONVENTION INOM %UROPAR¥DET N¤MLIGEN DEN EUROPEISKA SOCIALA STADGAN %UROPAR¥DETS SOCIALA STADGA FR¥N ) DEN FINNS BEST¤MMELSER OM F¶RENINGS OCH F¶RHANDLINGSR¤TT OCH STREJKR¤TT 3TADGAN RATIFICERADES AV 3VERIGE )NNEH¥LLET I DE ENSKILDA ARTIKLARNA REDOVISAS NEDAN

+R¤NKNINGAR AV STADGAN KAN INTE PR¶VAS AV %UROPADOMSTOLEN ) ST¤LLET ¶VERVAKAS TILL¤MPNINGEN GENOM ATT DE F¶RDRAGSSLUTANDE L¤NDERNA KONTINUERLIGT AVGER RAPPORTER OM ¤NDRINGAR I SIN NATIONELLA LAGSTIFTNING M M 2APPORTERNA GRANSKAS AV EN KOMMITT© AV OBEROENDE EXPERTER SOM KAN IFR¥GAS¤TTA ELLER RIKTA KRITIK MOT TILL¤MPNINGEN %NLIGT ETT S¤RSKILT F¶RFARANDE SOM INF¶RDES

HAR EN ANNAN KOMMITT© BEST¥ENDE AV REPRESENTANTER F¶R L¤NDERNAS REGERINGAR TILL UPPGIFT ATT P¥ GRUNDVAL AV EXPERTKOMMITT©NS KRITIK F¶RESL¥ FALL SOM SKALL BLI F¶REM¥L F¶R S K REKOMMENDATION DVS EN UPPMANING TILL LANDET ATT VIDTA ¥TG¤RDER S¥ ATT STADGAN EFTERLEVS %UROPAR¥DETS MINISTERKOMMITT© BESLUTAR SLUTLIGT I FR¥GAN OM EN REKOMMENDATION SKALL AVGES 5T¶VER DET NU REDOVISADE F¶RFARANDET HAR ETT KLAGOM¥LSF¶RFARANDE F¶R ORGANISATIONER INF¶RTS

3VERIGE HAR INTE F¥TT N¥GON REKOMMENDATION S¥VITT G¤LLER H¤R BER¶RDA ¥TAGANDEN I STADGAN

3/5

2¤TTIGHETER OCH PRINCIPER I ARTIKLARNA F¥R INTE INSKR¤NKAS ELLER BEGR¤NSAS ANNAT ¤N MED ST¶D AV ARTIKEL I STADGAN $¤R MEDGES UNDANTAG SOM ¤R F¶RESKRIVNA I LAG OCH SOM ¤R N¶DV¤NDIGA I ETT DEMOKRATISKT SAMH¤LLE SOM GARANTI F¶R ANNANS FRI OCH R¤TTIGHETER ELLER SOM SKYDD F¶R SAMH¤LLETS INTRESSE NATIONELL S¤KERHET ALLM¤N H¤LSA ELLER MORAL

%NLIGT ARTIKEL I STADGAN F¥R DE F¶RDRAGSSLUTANDE STATERNA INTE UTFORMA ELLER TILL¤MPA SIN NATIONELLA LAGSTIFTNING S¥ ATT F¶RENINGSR¤TTEN KR¤NKS 2¤TTEN SKALL OMFATTA ALLA ARBETSTAGARE 6ISSA UNDANTAG F¥R G¶RAS F¶R POLISER OCH MILIT¤RER %XPERTKOMMITT©N HAR HAFT ¥TSKILLIGA FR¥GOR ATT BED¶MA N¤R DET G¤LLER DEN N¤RMARE TILL¤MPNINGEN AV ARTIKELN %NLIGT KOMMITT©N OMFATTAR SKYDDET ¤VEN DEN NEGATIVA F¶RENINGSR¤TTEN +OMMITT©N HAR VIDARE UTTALAT ATT ARTIKEL INNEFATTAR ETT SKYDD MOT STATLIG INBLANDNING I FACKLIGA ORGANISATIONERS S¤TT ATT UTFORMA SIN INTERNA VERKSAMHET "EST¤MMELSER ENLIGT VILKA FACKLIGA STRIDS¥TG¤RDER SKALL F¶REG¥S AV HEMLIG MEDLEMSOMR¶STNING I DEN FACKLIGA ORGANISATIONEN HAR DOCK INTE ANSETTS VARA OF¶RENLIGA MED STADGAN

!RTIKEL HAR RUBRIKEN $EN KOLLEKTIVA F¶RHANDLINGSR¤TTEN $EN INNEH¥LLER I KORTHET F¶LJANDE ¥TAGANDEN

1.ATT FR¤MJA GEMENSAMT SAMR¥D MELLAN ARBETSTAGARE OCH ARBETSGIVARE

2.ATT FR¤MJA F¶RFARANDE F¶R FRIVILLIGA KOLLEKTIVAVTALSF¶RHANDLINGAR

3.ATT FR¤MJA F¶RFARANDE F¶R F¶RLIKNING OCH FRIVILLIG SKILJEDOM I ARBETSTVISTER SAMT

4.ATT ERK¤NNA ARBETSTAGARNAS OCH ARBETSGIVARNAS R¤TT ATT VIDTA KOLLEKTIVA ¥TG¤RDER I H¤NDELSE AV INTRESSEKONFLIKTER D¤RI INBEGRIPET STREJK OM INTE ANNAT F¶LJER AV F¶RPLIKTELSER ENLIGT G¤LLANDE KOLLEKTIVAVTAL

.¤R DET G¤LLER ¥TAGANDET I ARTIKEL FINNS EN OMFATTANDE PRAXIS BETR¤FFANDE STATLIGA INGREPP I KOLLEKTIVAVTALSF¶RHANDLINGAR 3¥DANA HAR F¶REKOMMIT EXEMPELVIS GENOM ATT MEDLEMSL¤NDER INF¶RT ETT OBLIGATORISKT SKILJEF¶RFARANDE MED RESULTAT SOM ¤R BINDANDE F¶R PARTERNA %XPERTKOMMITT©N ANSER AV F¶LJANDE SK¤L ATT ETT S¥DANT F¶RFARANDE INTE ¤R F¶RENLIGT MED STADGAN "EGR¤NSNINGAR AV DEN FRIA F¶RHANDLINGSR¤TTEN ¤R ENDAST GODTAGBARA OM DE ¤R N¶DV¤NDIGA UR ETT ALLM¤NT INTRESSE F¶R ATT KOMMA TILL R¤TTA MED EKONOMISKA OCH SOCIALA PROBLEM $E M¥STE ALLTID F¶REG¥S AV UTT¶M MANDE SAMR¥D MED ALLA BER¶RDA PARTER P¥ ARBETSMARKNADEN $ET SKALL R¶RA SIG OM UNDANTAGS ¥TG¤RDER UNDER BEGR¤NSAD TID I SITUATIONER D¥ DET HAR VISATS ATT DET INTE G¥R ATT UPPN¥ SAMMA M¥L MED MINDRE INGRIPANDE METODER

…TAGANDET I ARTIKEL HAR ETT N¤RA SAMBAND MED DET NYSS REDOVISADE ¥TAGANDET I ARTIKEL

6AD SOM REDAN HAR SAGTS OM OTILL¥TNA BEGR¤NSNINGAR I F¶RHANDLINGSR¤TTEN G¤LLER ¤VEN F¶R BEGR¤NSNINGAR I STREJKR¤TTEN %XPERTKOMMITT©N HAR UTTALAT ATT DET ¤R TILL¥TET ATT INSKR¤NKA STREJKR¤TTEN UNDER EN hNEDKYLNINGSPERIODh SOM ANGES I LAG D¥ F¶RHANDLINGAR ELLER MEDLING P¥G¥R 'ENOM UNDANTAGSM¶JLIGHETEN I ARTIKEL KAN DET VARA TILL¥TET ATT INSKR¤NKA STREJKR¤TTEN F¶R VISSA KATEGORIER AV OFFENTLIGANST¤LLDA 0OLITISKA STREJKER OMFATTAS INTE AV F¶RPLIKTELSEN I ARTIKEL 2¤TTEN TILL S¥DANA STREJKER KAN S¥LEDES INSKR¤NKAS UTAN HINDER AV STADGAN

3/5

ILO

)NOM )NTERNATIONELLA ARBETSORGANISATIONEN ),/ ¤R DET FR¤MST FYRA KONVENTIONER SOM HAR BER¶RING MED FR¥GOR SOM BEHANDLAS AV UTREDNINGEN $ET ¤R

·KONVENTION NR ANG¥ENDE F¶RENINGSFRIHET OCH SKYDD F¶R ORGANISATIONSR¤TTEN

·KONVENTION NR ANG¥ENDE TILL¤MPNINGEN AV PRINCIPERNA F¶R ORGANISATIONSR¤TTEN OCH DEN KOLLEKTIVA F¶RHANDLINGSR¤TTEN

·KONVENTION NR OM SKYDD F¶R ORGANISATIONSR¤TTEN OCH OM F¶RFARANDE F¶R FASTST¤LLANDE AV ANST¤LLNINGSVILLKOR I OFFENTLIG TJ¤NST SAMT

·KONVENTION NR OM FR¤MJANDE AV KOLLEKTIVA F¶RHANDLINGAR

3AMTLIGA HAR RATIFICERATS AV 3VERIGE

–VERVAKNING AV TILL¤MPNINGEN SKER GENOM REGELBUNDEN RAPPORTERING FR¥N DE KONVENTIONSANSLUTNA L¤NDERNAS REGERINGAR 2APPORTERNA GRANSKAS AV OBEROENDE JURISTER I ),/ S EXPERTKOMMITT© %N RAPPORT FR¥N DEN KOMMITT©N TILLST¤LLS )NTERNATIONELLA ARBETSKONFERENSENS TREPARTISKA UTSKOTT F¶R KONVENTIONSTILL¤MPNING MED F¶RETR¤DARE F¶R REGERINGARNA OCH ARBETSMARK NADENS PARTER )NF¶R DETTA UTSKOTT ST¥R REGERINGARNA TILL SVARS VID ¶VERTR¤DELSER 'ENOM ETT S¤RSKILT F¶RFARANDE KAN OCKS¥ ARBETSGIVAR OCH ARBETSTAGARORGANISATIONER FRAMF¶RA KLAGOM¥L BETR¤FFANDE TILL¤MPNINGEN AV KONVENTIONER TILL ),/ +LAGOM¥LEN PR¶VAS I ),/ S STYRELSE SOM IBLAND TILLS¤TTER EN S¤RSKILD GRANSKNINGSKOMMITT© +LAGOM¥L SOM G¤LLER KONVENTIONERNA NR OCH BEHANDLAS F¶RST I DEN PERMANENT INR¤TTADE KOMMITT©N F¶R F¶RENINGSFRIHET OCH D¤REFTER I ),/ S STYRELSE

2¤TTEN ATT VIDTA STRIDS¥TG¤RDER N¤MNS INTE UTTRYCKLIGEN I N¥GON AV ),/ KONVENTIONERNA MEN STREJKR¤TT HAR I ¶VERVAKNINGSORGANENS PRAXIS ANSETTS F¶LJA AV DEN F¶RENINGSFRIHET SOM SKALL GARANTERAS ENLIGT KONVENTION NR )NSKR¤NKNINGAR I STREJKR¤TTEN ANSES GODTAGBARA ENDAST I SITUATIONER D¥ ETT LAND BEFINNER SIG I AKUT KRIS „VEN OBLIGATORISKA SKILJEF¶RFARANDEN VARS RESULTAT INTE KAN FR¥NG¥S AV PARTERNA ¤R I PRINCIP OF¶RENLIGA MED KONVENTIONEN 3TREJKR¤TTEN SKALL MED VISSA UNDANTAG G¤LLA ¤VEN F¶R OFFENTLIGANST¤LLDA $ET ¤R DOCK M¶JLIGT ATT INSKR¤NKA DEN F¶R STREJK SOM BER¶R MYNDIGHETSUT¶VNING ELLER V¤SENTLIGA SAMH¤LLSFUNKTIONER

6ID POLITISKA STREJKER OCH SYMPATI¥TG¤RDER RIKTAS INTE DE STREJKANDES KRAV MOT DEN EGNA ARBETSGIVAREN 2¤TT TILL STREJK I RENT POLITISKT SYFTE OMFATTAS INTE AV SKYDD ENLIGT KONVENTION NR

3¥DANA STREJKER KAN ALLTS¥ F¶RBJUDAS 3YMPATISTREJK SKALL D¤REMOT VARA TILL¥TEN S¥ L¤NGE DEN STRIDS¥TG¤RD SOM DEN VIDTAS TILL F¶RM¥N F¶R INTE ¤R OLAGLIG "EST¤MMELSER OM ATT EN STREJK SKALL F¶REG¥S AV MEDLEMSOMR¶STNING OCH GODK¤NNAS AV EN VISS PROCENT AV ARBETSTAGARNA INNAN DEN S¤TTS I VERKET ¤R INTE OF¶RENLIGA MED KONVENTIONEN $E F¥R DOCK INTE VARA S¥DANA ATT DET I PRAKTIKEN BLIR SV¥RT ELLER OM¶JLIGT ATT STREJKA

/BLIGATORISK MEDLING F¶RE KONFLIKT¥TG¤RD LIGGER I LINJE MED DE TANKAR OM FREDLIGT F¶RHANDLINGSSAMARBETE SOM HAR LEGAT TILL GRUND F¶R KONVENTIONERNA 0ROCEDUREN F¥R DOCK INTE BLI ON¶DIGT L¥NGDRAGEN %N OBLIGATORISK VARSELPERIOD ELLER ANNAN P¥TVINGAD V¤NTETID GODTAS SOM MEDEL ATT ¥STADKOMMA YTTERLIGARE F¶RHANDLINGAR 4IDSPERIODEN SKALL DOCK VARA RELATIVT KORT I SYNNERHET OM MEDLING REDAN HAR ¤GT RUM

Enligt konvention nr 98 skall ett konventionsanslutet land uppmuntra och främja frivilliga förhandlingar mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer för att åstadkomma reglering av anställningsvillkor i kollektivvavtal. Bestämmelser om att kollektivavtal inte blir giltiga förrän de godtagits av en myndighet eller en domstol har i princip ansetts oförenliga med konventionen. Obligatoriskt skiljeförfarande som påbörjas på begäran av en av parterna tillåts inte annat än undantagsvis. Det kan anses godtagbart som medel att uppnå ett första kollektivavtal eftersom erfarenheten visar att det bidrar till att åstadkomma en bestående avtalsrelation som fungerar. Skiljeförfarande utan att någon part har begärt det anses inte ligga i linje med tankarna bakom

3/5

konventionen men kan inte helt uteslutas som metod för att lösa upp en förhandlingsfråga när läget är

låst. En uppgörelse skall alltid komma till stånd på frivillig väg.

$ET F¶REKOMMER ATT MEDLEMSSTATER G¶R INGRIPANDEN I KOLLEKTIVAVTALSF¶RHANDLINGARNA F¶R ATT STABILISERA DET EKONOMISKA L¤GET I LANDET $ETTA G¤LLER S¤RSKILT F¶R OFFENTLIGANST¤LLDA %NDAST KORTVARIGA REGLERINGAR I AKUTA KRISL¤GEN UNDER OMST¤NDIGHETER SOM INTE F¥R L¥NGTG¥ENDE KONSEKVENSER N¤R DET G¤LLER LEVNADSSTANDARDEN F¶R DE BER¶RDA ARBETSTAGARNA HAR ANSETTS VARA F¶RENLIGA MED KONVENTION NR

!RTIKEL I KONVENTION NR TILL¥TER EN VISS FLEXIBILITET N¤R DET G¤LLER METODERNA F¶R ATT BESLUTA ANST¤LLNINGSVILLKOREN I OFFENTLIG SEKTOR %NLIGT KONVENTIONEN NR UNDANTAS TJ¤NSTEM¤N I ALLM¤N TJ¤NST PUBLIC SERVANTS ENGAGED IN THE ADMINISTRATION OF THE STATE FR¥N KONVENTIONEN !NDRA OFFENTLIGANST¤LLDA SKALL DOCK HA SAMMA F¶RHANDLINGSR¤TT SOM PRIVATANST¤LLDA 4J¤NSTEM¤N I ALLM¤N TJ¤NST SKALL KUNNA VARA FACKLIGT ANSLUTNA $ERAS ORGANISATIONER SKALL OCKS¥ HA M¶JLIGHET ATT P¥VERKA DERAS F¶RH¥LLANDEN ¤VEN OM INSKR¤NKNINGAR I F¶RHANDLINGSR¤TTEN F¥R F¶REKOMMA

+ONVENTION NR INNEH¥LLER INTE N¥GRA BEST¤MMELSER SOM INTE F¶REKOMMER I DE TIDIGARE N¤MNDA KONVENTIONERNA

Europeiska Unionen

'ENOM ANSLUTNINGEN TILL %UROPEISKA UNIONEN %5 HAR DE R¤TTSLIGA NORMER SOM G¤LLER INOM DE EUROPEISKA GEMENSKAPERNA %' R¤TTEN P¥ OLIKA S¤TT BLIVIT G¤LLANDE I 3VERIGE -AN BRUKAR SKILJA MELLAN PRIM¤RR¤TTEN OCH SEKUND¤RR¤TTEN 4ILL PRIM¤RR¤TTEN H¶R DE F¶RDRAG SOM HAR KONSTITUERAT GEMENSKAPERNA 6IKTIGAST ¤R F¶RDRAGET OM UPPR¤TTANDE AV DEN %UROPEISKA GEMENSKAPEN FR¥N

%' F¶RDRAGET „NDRINGAR I DETTA F¶RDRAG SOM TIDIGARE HAR BEN¤MNTS 2OMF¶RDRAGET HAR GJORTS GENOM %UROPEISKA ENHETSAKTEN SAMT -AASTRICHTF¶RDRAGET OCH KOMMER NU ATT G¶RAS P¥ NYTT P¥ GRUND AV !MSTERDAMF¶RDRAGET 4ILL SEKUND¤RR¤TTEN H¶R DE R¤TTSAKTER SOM GEMENSKAPERNAS INSTITUTIONER HAR ANTAGIT FR¤MST F¶RORDNINGAR OCH DIREKTIV

0RIM¤RR¤TTEN UTG¶R EN DEL AV MEDLEMSL¤NDERNAS R¤TTSORDNINGAR %' F¶RDRAGET ¤R ALLTS¥ ATT BETRAKTA SOM SVENSK R¤TT „VEN DELAR AV SEKUND¤RR¤TTEN ¤R OMEDELBART TILL¤MPLIG I MEDLEMSL¤NDERNA OCH SKALL INTE INF¶RLIVAS I DEN INHEMSKA LAGSTIFTNINGEN !NNAN SEKUND¤RR¤TT ¤R BINDANDE S¥VITT G¤LLER DE RESULTAT SOM SKALL UPPN¥S OCH TILL¤MPAS GENOM NATIONELLA REGLER OCH BESLUT

$ET KAN F¶REKOMMA ATT %' R¤TTEN INTE ST¤MMER ¶VERENS MED NATIONELLA REGLER ) S¥DANA SITUATIONER HAR %' R¤TTSLIGA BEST¤MMELSER MED S K DIREKT EFFEKT F¶RETR¤DE FRAMF¶R NATIONELLA REGLER "EGREPPET DIREKT EFFEKT ¤R ETT NYCKELBEGREPP INOM %' R¤TTEN $ET INNEB¤R ATT EN REGEL GER UPPHOV TILL R¤TTIGHETER OCH Ó I F¶REKOMMANDE FALL SKYLDIGHETER F¶R ENSKILDA SOM KAN ¥BEROPAS INF¶R NATIONELLA DOMSTOLAR OCH MYNDIGHETER &¶R ATT HA DIREKT EFFEKT SKALL EN REGEL VARA KLAR ENTYDIG OCH OVILLKORLIG OCH INTE FORDRA ATT YTTERLIGARE ¥TG¤RDER VIDTAS AV GEMENSKAPEN ELLER MEDLEMSSTATERNA F¶R ATT DEN SKALL KUNNA TILL¤MPAS /M STATEN BRISTER I SIN SKYLDIGHET ATT TILL¤MPA %' R¤TTEN KAN DEN I VISSA FALL BLI SKYLDIG ATT ERS¤TTA SKADA SOM EN ENSKILD HAR LIDIT P¥ GRUND AV F¶RSUMMELSEN

5PPGIFTEN ATT S¤KERST¤LLA ATT %' R¤TTEN EFTERLEVS I MEDLEMSL¤NDERNA ANKOMMER FRAMF¶R ALLT P¥ %UROPEISKA KOMMISSIONEN KOMMISSIONEN OCH P¥ %UROPEISKA DOMSTOLEN %' DOMSTOLEN „VEN MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR OCH DE NATIONELLA DOMSTOLARNA HAR UPPGIFTER ATT FYLLA I DETTA SAMMANHANG /M KOMMISSIONEN ANSER ATT EN MEDLEMSSTAT HAR UNDERL¥TIT ATT UPPFYLLA EN SKYLDIGHET ENLIGT %' F¶RDRAGET SKALL KOMMISSIONEN INGRIPA ENLIGT ARTIKEL I %' F¶RDRAGET /M MEDLEMSSTATEN INTE R¤TTAR SIG EFTER ETT YTTRANDE FR¥N KOMMISSIONEN KAN KOMMISSIONEN F¶RA ¤RENDET TILL %' DOMSTOLEN %N MEDLEMSSTAT SOM ANSER ATT EN ANNAN MEDLEMSSTAT HAR UNDERL¥TIT

3/5

ATT UPPFYLLA EN SKYLDIGHET ENLIGT F¶RDRAGET KAN ENLIGT ARTIKEL I %' F¶RDRAGET ANH¤NGIGG¶RA ¤RENDET VID %' DOMSTOLEN

6IDARE ¤R %' DOMSTOLEN ENLIGT ARTIKEL I %' F¶RDRAGET BEH¶RIG ATT MEDDELA S K F¶RHANDSAVG¶RANDEN &¶R ATT DET INTE SKALL UPPST¥ SKILLNADER I TOLKNINGEN AV %' R¤TTEN P¥ NATIONELL NIV¥ HAR NATIONELLA DOMSTOLAR M¶JLIGHET OCH I VISSA FALL SKYLDIGHET ATT BEREDA %' DOMSTOLEN TILLF¤LLE ATT GE ETT F¶RHANDSAVG¶RANDE DVS ETT PREJUDICIELLT TOLKNINGSBESKED R¶RANDE INNEB¶RDEN AV EN %' R¤TTSLIG REGEL %TT S¥DANT AVG¶RANDE ¤R BINDANDE F¶R DEN NATIONELLA DOMSTOL SOM HAR BEG¤RT DET

$EN GEMENSAMMA MARKNADEN ENLIGT %' F¶RDRAGET G¶R DET N¶DV¤NDIGT MED EN SAMORDNAD POLITIK P¥ M¥NGA OMR¥DEN $EN KR¤VER OCKS¥ ATT HINDER F¶R DEN FRIA R¶RLIGHETEN F¶R VAROR PERSONER TJ¤NSTER OCH KAPITAL AVSKAFFAS &¶R ATT INTE REGLERNA OM DEN FRIA R¶RLIGHETEN SKALL LEDA TILL EKONOMISKA OCH SOCIALA PROBLEM HAR DET UTARBETATS GEMENSAMMA REGLER P¥ DET SOCIALA OMR¥DET

) %' F¶RDRAGET FINNS N¥GRA BEST¤MMELSER OM ARBETSTAGARES F¶RH¥LLANDEN ARTIKEL Ó

%NLIGT ARTIKEL SKALL KOMMISSIONEN FR¤MJA ETT N¤RA SAMARBETE MELLAN MEDLEMSSTATERNA P¥ DET SOCIALA OMR¥DET BL A I FR¥GOR OM SYSSELS¤TTNING ARBETSR¤TT OCH ARBETSVILLKOR SOCIAL TRYGGHET SAMT F¶RENINGS OCH F¶RHANDLINGSR¤TT +OMMISSIONEN SKALL VIDARE ENLIGT ARTIKEL B STR¤VA EFTER ATT UTVECKLA DIALOGEN P¥ EUROPEISK NIV¥ MELLAN ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE S¥ ATT DENNA DIALOG KAN LEDA TILL AVTALSBUNDNA RELATIONER „N S¥ L¤NGE FINNS DET SPARSAMT MED %' R¤TTSLIGA BEST¤MMELSER I DE FR¥GOR SOM SKALL BEHANDLAS AV UTREDNINGEN

) DECEMBER ANTOG DE D¥VARANDE MEDLEMSL¤NDERNA I %' MED UNDANTAG F¶R 3TORBRITANNIEN 'EMENSKAPENS STADGA OM ARBETSTAGARES GRUNDL¤GGANDE SOCIALA R¤TTIGHETER %' S SOCIALA STADGA 3YFTET MED STADGAN VAR ATT L¤GGA GRUNDEN F¶R EN UTVECKLING AV %' S SOCIALA DIMENSION SOM SKULLE INNEFATTA SKYDD F¶R BL A F¶RENINGS OCH F¶RHANDLINGSR¤TTEN %N AV R¤TTIGHETERNA I STADGAN ¤R R¤TTEN ATT SLUTA KOLLEKTIVAVTAL %N ANNAN ¤R STREJKR¤TTEN 3AMTIDIGT UPPMUNTRAR STADGAN TILL ATT STRIDS¥TG¤RDER UNDVIKS $ET SKER GENOM ATT STATERNA ¥TAR SIG ATT INR¤TTA F¶RLIKNINGS MEDLINGS OCH SKILJEDOMSF¶RFARANDEN -EDLEMSL¤NDERNAS INTERNA R¤TTSREGLER AVG¶R P¥ VILKA VILLKOR OCH I VILKEN UTSTR¤CKNING DESSA R¤TTIGHETER SKALL VARA TILL¤MPLIGA P¥ MILIT¤R POLIS OCH STATSF¶RVALTNING

3TADGAN HAR INTE N¥GON JURIDISKT BINDANDE VERKAN -EDLEMSL¤NDERNA OCH KOMMISSIONEN BESL¶T ATT F¶RS¶KA GENOMF¶RA DE ANGIVNA M¥LEN GENOM ¥TG¤RDER SOM SAMTIDIGT FAST¤LLDES I ETT SOCIALT HANDLINGSPROGRAM $ET INNEH¥LLER F¶RSLAG TILL ¥TG¤RDER SOM ENLIGT KOMMISSIONEN BEH¶VER UTVECKLAS F¶R ATT GENOMF¶RA DE MEST ANGEL¤GNA PRINCIPERNA I STADGAN +OMMISSIONEN HAR I OLIKA OMG¥NGAR LAGT FRAM F¶RSLAG TILL S¥DANA F¶RORDNINGAR DIREKTIV M M

)NF¶R -AASTRICHTF¶RDRAGET UTARBETADE MEDLEMSSTATERNA ETT PROTOKOLL OM SOCIALPOLITIK DET SOCIALA PROTOKOLLET OCH F¶RKLARADE ATT DE MED UNDANTAG F¶R 3TORBRITANNIEN SKULLE FORTS¤TTA ATT ARBETA ENLIGT M¥LEN I DEN SOCIALA STADGAN $E MEDLEMSSTATER SOM SKULLE G¥ VIDARE INGICK SAMTIDIGT EN MELLANSTATLIG ¶VERENSKOMMELSE AVTALET OM SOCIALPOLITIK UTANF¶R %' F¶RDRAGET D¤R DE F¶RBAND SIG ATT SAMARBETA VIDARE F¶R ATT GENOMF¶RA DEN SOCIALA STADGAN

%NLIGT AVTALET OM SOCIALPOLITIK KAN R¥DET BESLUTA OM DIREKTIV P¥ ETT STORT ANTAL OMR¥DEN $EN KOLLEKTIVA ARBETSR¤TTEN HAR VARIT SV¥R ATT INTEGRERA P¥ GRUND AV DE STORA NATIONELLA OLIKHETERNA $ET HAR ANSETTS ATT DEN ENBART B¶R REGLERAS P¥ NATIONELL NIV¥ ENLIGT DEN S K SUBSIDIARITETSPRINCIPEN ) AVTALET OM SOCIALPOLITIK G¶RS D¤RF¶R UTTRYCKLIGT UNDANTAG F¶R L¶NEF¶RH¥LLANDEN F¶RENINGSR¤TT STREJKR¤TT OCH R¤TT TILL LOCKOUT $ESSA FR¥GOR F¶RBLIR ALLTS¥ NATIONELLA FR¥GOR

%FTER -AASTRICHTF¶RDRAGETS IKRAFTTR¤DANDE DEN NOVEMBER HAR DET ALLTS¥ FUNNITS TV¥ PARALLELLA GRUNDER F¶R GEMENSKAPSARBETET N¤R DET G¤LLER ARBETSTAGARNAS F¶RH¥LLANDEN $ET HAR VARIT DELS %' F¶RDRAGET DELS ARTIKLARNA I AVTALET OM SOCIALPOLITIK 'ENOM !MSTERDAMF¶RDRAGET INTEG RERAS INNEH¥LLET I AVTALET OM SOCIALPOLITIK MED %' F¶RDRAGET $ET OVAN N¤MNDA UNDANTAGET F¶R L¶NEF¶RH¥LLANDEN F¶RENINGSR¤TT STREJKR¤TT OCH R¤TT TILL LOCKOUT ¥TERFINNS OF¶R¤NDRAT I !RTIKEL

PUNKT

3/5

)NF¶RLIVANDET AV AVTALET OM SOCIALPOLITIK I F¶RDRAGSTEXTEN KOMMER ATT LEDA TILL UT¶KAT SAMARBETE P¥ DET SOCIALA OMR¥DET ) DEN NYA !RTIKEL SOM ¤R DEN INLEDANDE M¥LS¤TTNINGSARTIKELN I DET SOCIALPOLITISKA KAPITLET INF¶RS EN REFERENS TILL B¥DE %UROPAR¥DETS SOCIALA STADGA OCH %' S SOCIALA STADGA 3OM REDAN FRAMG¥TT INNEH¥LLER B¥DA STADGORNA FACKLIGA R¤TTIGHETER

Alla delar inte uppfattningen att frågor om stridsåtgärder enbart skall regleras på nationell nivå. Vid utarbetandet av Amsterdamfördraget föreslog bl.a. Europaparlamentet och europafacket (ETUC/EFS) att de grundläggande principerna från EG:s sociala stadga, inklusive strejkrätten, skulle föras in i fördragstexten. Så kom dock inte att ske.

-EDBEST¤MMANDELAGEN

Vissa grundläggande rättigheter inom det ämnesområde som utredningen omfattar anges i regeringsformen. Den närmare regleringen finns framför allt i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL). I det följande görs en genomgång av vad som gäller enligt MBL i fråga om föreningsrätt, förhandlingsrätt, kollektivavtal, fredsplikt och medling. De lagregler som behandlas här är tvingande. Det betyder att rättigheter och skyldigheter enligt reglerna inte får upphävas eller inskränkas genom avtal. I kollektivavtal får det dock föreskrivas en längre gående fredsplikt eller ett längre gående skadeståndsansvar än vad som följer av lagen.

Föreningsrätt

Föreningsrätten, dvs. rätten för enskilda att sluta sig samman, är en grundlagsskyddad fri- och rättighet (2 kap. 14 § regeringsformen). Som redan framgått är den också inskriven i ett antal internationella konventioner. Bestämmelser om rätt för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra organisationer finns i MBL. Där finns också regler som förbjuder och skadeståndsbelägger kränkning av föreningsrätten och ålägger organisation att hindra sådan kränkning (7-9 §§). Bestämmelserna innefattar inte något skydd för den negativa föreningsrätten, dvs. rätten att stå utanför en organisation.

Förhandlingsrätt

-", INNEH¥LLER BEST¤MMELSER OM TRE OLIKA TYPER AV F¶RHANDLINGSR¤TT 2EDAN F¶RE -", HADE PARTERNA P¥ ARBETSMARKNADEN R¤TT TILL F¶RHANDLING DELS I INTRESSETVISTER F¶R ATT N¥ FRAM TILL ETT AVTAL DELS I R¤TTSTVISTER DVS TVISTER ANG¥ENDE TOLKNING OCH TILL¤MPNING AV LAG ELLER AVTAL 'ENOM -", TILLKOM EN R¤TT TILL MEDBEST¤MMANDEF¶RHANDLINGAR (¤R AVGR¤NSAS REDOVISNINGEN TILL DET F¶RSTN¤MNDA N¤MLIGEN AVTALSF¶RHANDLINGAR

Parterna på arbetsmarknaden har rätt till avtalsförhandling i frågor som rör förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare (10 §). En facklig organisation har rätt att förhandla för sina medlemmar med en arbetsgivare om en medlem i organisationen är eller har varit anställd hos arbetsgivaren. Förhandlingsrätten gäller också med den organisation som arbetsgivaren tillhör. Rätten till

förhandling är ömsesidig. Arbetsgivaren och arbetsgivarorganisationen har alltså en motsvarande rätt till förhandling med den fackliga organisationen.

I lagen anges vad som krävs för att en part skall anses ha fullgjort sin förhandlingsskyldighet (15 §). Parten skall själv eller genom ombud inställa sig vid förhandlingssammanträde. Om det behövs skall parten också lägga fram ett motiverat förslag till lösning av den fråga som förhandlingen avser. Enligt Arbetsdomstolens praxis krävs en aktiv medverkan vid förhandlingen. Parten skall bidra till att föra förhandlingen framåt genom att klart ange sin ståndpunkt i sak och gå in i saklig överläggning med motparten i förhandlingsfrågan. Det innebär att parten skall lämna besked om grunden för sitt ställningstagande och uppge vad som styrker påståenden som motparten inte vill godta. En part som åberopar skriftlig handling vid förhandlingen är skyldig att hålla handlingen tillgänglig för motparten,

3/5

om denne begär det (18 §).

Det finns också regler i MBL om ordningen för att påkalla och hålla en förhandling (16 §). Den som vill förhandla skall göra en förhandlingsframställning hos motparten. Det skall enligt praxis vara en tydlig framställ-ning där ämnet för förhandlingen skall anges. Om inte parterna är överens om något annat skall förhandlingen hållas inom två (eller i vissa fall tre) veckor från det att motparten fick framställningen. Förhandlingen skall bedrivas skyndsamt. Det skall, om part begär det, föras ett protokoll som justeras av båda parter. En förhandling skall, om inte parterna kommer överens om annat, anses avslutad när part, som fullgjort sin förhandlingsskyldighet, har gett motparten skriftligt

besked om att han frånträder för-handlingen.

/M EN PART INTE G¥R MED P¥ ATT F¶RHANDLA ANVISAR LAGEN EN METOD F¶R ATT ¤ND¥ F¥ F¶RHANDLING TILL ST¥ND $EN PART SOM INTE KAN F¥ DEN ANDRA PARTEN ATT KOMMA TILL F¶RHANDLINGSBORDET KAN V¤NDA SIG TILL F¶RLIKNINGSMAN OCH BEG¤RA ATT MOTPARTEN KALLAS TILL F¶RHANDLING INF¶R F¶RLIKNINGSMANNEN /M MOTPARTEN INTE HELLER EFTER EN S¥DAN KALLELSE FULLG¶R SIN F¶RHANDLINGSSKYLDIGHET KAN F¶RLIKNINGSMANNEN ANM¤LA DET HOS !RBETSDOMSTOLEN $OMSTOLEN KAN F¶REL¤GGA PARTEN VID VITE ATT FULLG¶RA F¶RHANDLINGSSKYLDIGHETEN OCH KAN P¥ ANM¤LAN AV F¶RLIKNINGSMANNEN D¶MA UT VITET g

Den som vägrar att medverka vid förhandling kan åläggas att betala skadestånd till motparten för sin vägran (54 och 55 §§).

Kollektivavtal

+OLLEKTIVAVTAL ¤R ETT SKRIFTLIGT AVTAL MELLAN EN ARBETSGIVARORGANISATION ELLER EN ENSKILD ARBETSGIVARE OCH EN ARBETSTAGARORGANISATION $ET KAN REGLERA ARBETSTAGARES ANST¤LLNINGSVILLKOR ELLER F¶RH¥LLANDET I ¶VRIGT MELLAN ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE OCH gg !VTAL I ANDRA ¤MNEN SAKNAR VERKAN SOM KOLLEKTIVAVTAL %TT KOLLEKTIVAVTAL BINDER B¥DE DE AVTALSSLUTANDE ORGANISATIONERNA OCH DERAS MEDLEMMAR %N MEDLEM I EN ORGANISATION UPPH¶R INTE ATT VARA BUNDEN AV AVTALET GENOM UTTR¤DE UR ORGANISATIONEN

%NSKILDA PARTER SOM ¤R BUNDNA AV KOLLEKTIVAVTAL KAN INTE KOMMA ¶VERENS OM N¥GOT SOM AVVIKER FR¥N VAD SOM SKALL G¤LLA ENLIGT AVTALET /M VILLKOREN I ETT ENSKILT ANST¤LLNINGSAVTAL STRIDER MOT ETT KOLLEKTIVAVTAL BEH¶VER DET ENSKILDA ANST¤LLNINGSAVTALET D¤RF¶R INTE S¤GAS UPP $ET SAKNAR REDAN FR¥N B¶RJAN GILTIG VERKAN g

I andra länder kan kollektivavtal få bindande verkan också för oorganiserade arbetstagare och för arbetstagare som är medlemmar i en annan facklig organisation än den som slutit avtalet. Genom s.k. allmängiltigförklaring kan ansställningsvillkoren i avtalet utsträckas till att gälla exempelvis alla arbetsgivare och alla arbetstagare i en viss bransch eller inom ett visst geografiskt område. Något sådant förekommer inte i Sverige. Ett kollektivavtal gäller bara mellan de organisationer som har

ingått avtalet och deras medlemmar.

$ET KAN FINNAS EN SKYLDIGHET ATT TILL¤MPA ANST¤LLNINGSVILLKOR SOM HAR LAGTS FAST I KOLLEKTIVAVTAL ¤VEN P¥ OORGANISERADE ARBETSTAGARE OCH P¥ ARBETSTAGARE SOM ¤R MEDLEMMAR I ANDRA FACKLIGA ORGANISATIONER ¤N DEN SOM ARBETSGIVAREN HAR KOLLEKTIVAVTAL MED %N S¥DAN SKYLDIGHET G¤LLER EMELLERTID BARA GENTEMOT MOTPARTEN I KOLLEKTIVAVTALET OCH INTE GENTEMOT DEN BER¶RDE ARBETSTAGAREN %NDAST DEN AVTALSSLUTANDE FACKLIGA ORGANISATIONEN KAN S¥LEDES BLI BER¤TTIGAD TILL SKADEST¥ND OM ARBETSGIVAREN INTE IAKTTAR AVTALET %N UTOMST¥ENDE ARBETSTAGARE ELLER EN ANNAN ARBETSTAGARORGANISATION ¤N DEN SOM ¤R PART I AVTALET KAN D¤REMOT INTE ¥BEROPA KOLLEKTIVAVTALET F¶R ATT RIKTA KRAV MOT ARBETSGIVAREN

+OLLEKTIVAVAVTAL HAR EMELLERTID NORMERANDE VERKAN F¶R ALLA ARBETSTAGARE P¥ EN ARBETSPLATS /M EN ARBETSGIVARE OCH EN ARBETSTAGARE INTE UTTRYCKLIGEN HAR KOMMIT ¶VERENS OM ANST¤LLNINGSVILLKOREN FUNGERAR KOLLEKTIVAVTALET SOM UTFYLLNADSNORM OCH GER DET ENSKILDA ANST¤LLNINGSAVTALET DESS INNEH¥LL 0¥ DET S¤TTET F¥R KOLLEKTIVAVTALET BETYDELSE ¤VEN F¶R EN ARBETSTAGARE SOM INTE ¤R MED I DEN AVTALSSLUTANDE ORGANISATIONEN

3/5

/M ARBETSGIVAREN HAR ING¥TT KOLLEKTIVAVTAL MED MER ¤N EN FACKLIG ORGANISATION F¶R EN OCH SAMMA KATEGORI AV ARBETSTAGARE OCH AVTALEN I N¥GON DEL ¤R OF¶RENLIGA KAN DET UPPST¥ TVIST OM VILKET AVTAL SOM SKALL TILL¤MPAS ) PRINCIP HAR BEST¤MMELSERNA I DET F¶RST ING¥NGNA AVTALET F¶RETR¤DE I S¥DANA SITUATIONER FRAMF¶R DET SENARE AVTALETS BEST¤MMELSER !RBETSGIVAREN ¤R ALLTS¥ INTE SKYLDIG ATT TILL¤MPA DET SENARE AVTALET I DE AKTUELLA DELARNA MEN KAN D¤REMOT BLI TVUNGEN ATT BETALA SKADEST¥ND TILL SIN MOTPART I DET AVTALET F¶R ATT AVTALET INTE HAR TILL¤MPATS

"EST¤MMELSERNA I -", ¤R DIREKT TILL¤MPLIGA P¥ SVENSKA KOLLEKTIVAVTAL /M EN ARBETSGIVARE SOM PRIM¤RT ¤R BUNDEN AV ETT UTL¤NDSKT KOLLEKTIVAVTAL ¤VEN TECKNAR AVTAL MED EN SVENSK ARBETSTAGARORGANISATION F¶R ARBETSTAGARE I 3VERIGE G¤LLER INTE DEN NYSS BESKRIVNA PRINCIPEN ATT DET ¤R DET F¶RST ING¥NGNA AVTALET SOM SKALL HA F¶RETR¤DE $¥ G¤LLER I ST¤LLET DET SENARE AVTALET I DE DELAR AVTALEN ¤R OF¶RENLIGA A g $EN REGELN INF¶RDES ¥R F¶R ATT G¶RA DET MENINGSFULLT F¶R SVENSKA FACKF¶RENINGAR ATT F¶RHANDLA FRAM ETT EGET KOLLEKTIVAVTAL MED UTL¤NDSKA ARBETSGIVARE SOM DRIVER VERKSAMHET I 3VERIGE "EST¤MMELSEN ¤R EN AV DE TRE ¤NDRINGAR I LAGEN VILKA SAMMANTAGNA G¥R UNDER BETECKNINGEN LEX "RITANNIA

Fredsplikt

2¤TTEN TILL FACKLIGA STRIDS¥TG¤RDER ¤R GRUNDLAGSSKYDDAD %NLIGT KAP g REGERINGSFORMEN HAR F¶RENING AV ARBETSTAGARE SAMT ARBETSGIVARE OCH F¶RENING AV ARBETSGIVARE R¤TT ATT VIDTA FACKLIGA STRIDS¥TG¤RDER OM INTE ANNAT F¶LJER AV LAG ELLER AVTAL !V BEST¤MMELSEN F¶LJER ATT REGERINGEN INTE GENOM EGET BESLUT KAN INSKR¤NKA R¤TTEN TILL STRIDS¥TG¤RDER %N S¥DAN BEST¤MMELSE KAN ENDAST UTF¤RDAS EFTER BESLUT AV RIKSDAGEN SOM ENSAM STIFTAR LAG ,AGREGLER OM FREDSPLIKT FINNS I -", $¤RUT¶VER FINNS DET VISSA BEST¤MMELSER I SJ¶LAGEN OCH I LAGEN OM SKYDD MOT VR¤KNING I ARBETSKONFLIKTER SOM DET SAKNAS ANLEDNING ATT G¥ IN P¥ I DETTA SAMMANHANG 3¤RSKILDA BEST¤MMELSER F¶R DEN OFFENTLIGA SEKTORN REDOVISAS L¤NGRE FRAM I KAPITLET

&REDSPLIKTSREGLERNA I -", g INNEB¤R INSKR¤NKNINGAR I STRIDSR¤TTEN %NLIGT DESSA BEST¤MMELSER ¤R DET I VISSA FALL F¶RBJUDET ATT VIDTA ELLER DELTA I ARBETSINST¤LLELSE LOCKOUT ELLER STREJK BLOCKAD BOJKOTT ELLER ANNAN D¤RMED J¤MF¶RLIG STRIDS¥TG¤RD &¶RBUDET G¤LLER ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE SOM ¤R BUNDNA AV KOLLEKTIVAVTAL &REDSPLIKTEN OMFATTAR TRE SITUATIONER 3TRIDS¥T G¤RD F¥R INTE VIDTAS

1.UTAN BEH¶RIGT BESLUT AV DEN ORGANISATION P¥ DEN ANGRIPANDE SIDAN SOM HAR ING¥TT KOLLEKTIVAVTALET

2.OM DEN STRIDER MOT ETT KOLLEKTIVAVTAL SOM INNEH¥LLER EN L¤NGRE G¥ENDE FREDSPLIKT ¤N LAGEN

3.OM ¥TG¤RDEN HAR TILL ¤NDAM¥L ATT

-UT¶VA P¥TRYCKNING I EN R¤TTSTVIST SOM G¤LLER ETT KOLLEKTIVAVTAL

-¥STADKOMMA ¤NDRING I AVTALET

-GENOMF¶RA BEST¤MMELSE SOM SKALL TILL¤MPAS SEDAN AVTALET UPPH¶RT ATT G¤LLA ELLER

-VIDTA SYMPATI¥TG¤RD N¤R DEN SOM SKALL ST¶DJAS GENOM ¥TG¤RDEN INTE SJ¤LV F¥R VIDTA EN

STRIDS¥TG¤RD

)NDRIVNINGSBLOCKAD DVS EN BLOCKAD SOM HAR TILL SYFTE ATT UTVERKA BETALNING AV EN KLAR OCH F¶RFALLEN FORDRAN P¥ L¶N ELLER ANNAN ERS¤TTNING F¶R UTF¶RT ARBETE R¤KNAS INTE SOM EN LOVLIG STRIDS¥TG¤RD %N S¥DAN BLOCKAD ¤R TILL¥TEN OM DEN HAR BESLUTATS AV EN FACKLIG ORGANISATION I BEH¶RIG ORDNING

"EGREPPET STRIDS¥TG¤RD ¤R INTE KLART AVGR¤NSAT I LAGTEXTEN $ET SOM AVSES ¤R I PRINCIP VARJE ¥TG¤RD SOM VIDTAS KOLLEKTIVT OCH SOM HAR S¥DANT ¤NDAM¥L SOM ANGIVITS SOM OLOVLIGT I LAGEN SE OVAN ANDRA STYCKET PUNKT %NBART UTTALANDEN OCH PROPAGANDA R¤KNAS INTE SOM ¥TG¤RDER (OT OM INGRIPANDE ¥TG¤RDER HAR DOCK I VISSA FALL BED¶MTS SOM STRIDS¥TG¤RD $ET FINNS INTE N¥GOT KRAV P¥ ATT EN STRIDS¥TG¤RD SKALL VARA RIKTAD MOT MOTPARTEN 3TRIDS¥TG¤RD RIKTAD MOT TREDJE MAN ¤R TILL¥TEN

3/5

¤VEN I FALL D¥ TREDJE MAN INTE P¥ N¥GOT S¤TT HAR MED TVISTEN ATT G¶RA ELLER HAR GIVIT UTTRYCK F¶R LOJALITET MED MOTPARTEN

$ET FINNS INTE N¥GRA REGLER I -", OM F¶RBUD MOT STRIDS¥TG¤RD SOM BER¶R SAMH¤LLSVIKTIGA FUNKTIONER &R¥GAN OM S K SAMH¤LLSFARLIGA STRIDS¥TG¤RDER HAR VARIT F¶REM¥L F¶R FLERA UTREDNINGAR MEN HAR ENBART L¶STS GENOM AVTAL

$EN JANUARI INF¶RDES EN S¤RSKILD PARAGRAF I -", SOM F¶RBJ¶D STRIDS¥TG¤RDER MOT ENMANS ELLER FAMILJEF¶RETAG &¶RBUDET G¤LLDE OCKS¥ SYMPATI¥TG¤RDER $ET VAR INTE TILL¥TET F¶R FACKLIGA ORGANISATIONER ATT ANORDNA F¶RANLEDA UNDERST¶DJA ELLER MEDVERKA I S¥DANA ¥TG¤RDER "EST¤MMELSEN UPPH¤VDES MED VERKAN FR¥N DEN JANUARI

Organisationer och medlemmar som är bundna av fredsplikt kan ändå delta i tillåtna sympatiåtgärder. Sympatiåtgärder är tillåtna när de vidtas till förmån för någon som vidtar en lovlig

stridsåtgärd. När det gäller utländska konflikter finns ett vidare utrymme för tillåtna sympatiåtgärder.

6ID TILLKOMSTEN AV -", DISKUTERADES LOVLIGHETEN AV POLITISKA STREJKER OCH SYMPATI¥TG¤RDER TILL F¶RM¥N F¶R UTL¤NDSK PART .¥GRA UTTRYCKLIGA REGLER KOM INTE IN I LAGEN 2¤TTSL¤GET HAR I N¥GON M¥N LAGTS FAST I !RBETSDOMSTOLENS PRAXIS ) KORTHET KAN S¤GAS ATT DET FINNS ETT VISST UTRYMME F¶R STRIDS¥TG¤RDER MED UTL¤NDSK POLITISK BAKGRUND ¤VEN N¤R KOLLEKTIVAVTAL G¤LLER OM ¥TG¤RDERNA FRAMST¥R SOM PROTEST ELLER DEMONSTRATIONS¥TG¤RDER &¶R ¥TG¤RDER MED INRIKTNING P¥ SVENSKA POLITISKA F¶RH¥LLANDEN ¤R UTRYMMET BETYDLIGT MERA BEGR¤NSAT EFTERSOM DET FINNS ANDRA M¶JLIGHETER ATT P¥VERKA DEN ALLM¤NNA OPINIONEN

%N ARBETSGIVARE F¥R INTE SOM STRIDS¥TG¤RD ELLER SOM ETT LED I EN STRIDS¥TG¤RD H¥LLA INNE L¶N ELLER ANNAN ERS¤TTNING F¶R UTF¶RT ARBETE SOM HAR F¶RFALLIT TILL BETALNING A g

%N FACKLIG ORGANISATION F¥R INTE ANORDNA ELLER P¥ ANNAT S¤TT F¶RANLEDA EN OLOVLIG STRIDS¥TG¤RD $EN F¥R INTE HELLER UNDERST¶DJA ELLER MEDVERKA TILL EN S¥DAN ¥TG¤RD $ET G¤LLER ¤VEN OM ORGANISATIONEN INTE ¤R BUNDEN AV KOLLEKTIVAVTAL /M S¥ ¤R FALLET ¤R ORGANISATIONEN SKYLDIG ATT F¶RS¶KA HINDRA ¥TG¤RDEN ELLER VERKA F¶R ATT DEN UPPH¶R g 6ID OLOVLIG STRIDS¥TG¤RD ¤R ARBETSGIVAREN OCH DEN BER¶RDA ARBETSTAGARORGANISATIONEN SKYLDIGA ATT OMEDELBART TA UPP ¶VERL¤GGNINGAR OCH VERKA F¶R ATT STRIDS¥TG¤RDEN SKALL UPPH¶RA g

-", GER EN PART R¤TT ATT I ETT SPECIALFALL VIDTA STRIDS¥TG¤RDER F¶R EGNA SYFTEN ¤VEN OM FREDSPLIKT G¤LLER I ¶VRIGA FR¥GOR $ET BRUKAR KALLAS KVARLEVANDE STRIDSR¤TT g $EN KVARLEVANDE STRIDSR¤TTEN F¥R ENDAST ANV¤NDAS F¶R ATT DRIVA KRAV OM MEDBEST¤MMANDEAVTAL %N F¶RUTS¤TTNING ¤R ATT EN PART VID KOLLEKTIVAVTALSF¶RHANDLINGAR HAR BEG¤RT ATT MEDBEST¤MMANDEAVTAL SKALL TR¤FFAS OCH ATT N¥GOT S¥DANT AVTAL INTE HAR KOMMIT TILL ST¥ND N¤R AVTAL IN G¥TTS

%N PART ¤R SKYLDIG ATT VARSLA MOTPARTEN MINST SJU DAGAR I F¶RV¤G OM EN F¶REST¥ENDE STRIDS¥TG¤RD

g $ETTA G¤LLER DOCK INTE OM GILTIGT HINDER F¶RELIGGER T EX OM DET ¤R FR¥GA OM BLOCKAD MOT LOSSNING AV EN B¥T SOM SKALL AVG¥ INOM KORT 6ARSELSKYLDIGHETEN OMFATTAR ALLA TYPER AV STRIDS¥T G¤RDER UTOM INDRIVNINGSBLOCKAD „VEN SYMPATI¥TG¤RDER M¥STE VARSLAS 6ARSEL SKALL VARA SKRIFTLIGT OCH SKALL L¤MNAS MINST SJU DAGAR I F¶RV¤G 3KYLDIGHETEN ATT VARSLA G¤LLER B¥DE N¤R AVSIKTEN ¤R ATT P¥B¶RJA EN NY STRIDS¥TG¤RD OCH N¤R DEN ¤R ATT UTVIDGA EN REDAN P¥G¥ENDE STRIDS¥TG¤RD $ET G¥R BRA ATT I ETT OCH SAMMA VARSELBESKED VARSLA B¥DE OM INLEDANDE STRIDS¥TG¤RDER OCH OM UTVIDGNING AV ¥TG¤RDERNA VID EN SENARE TIDPUNKT /M EN PART P¥ BEG¤RAN AV F¶RLIKNINGSMANNEN HAR G¥TT MED P¥ ATT SKJUTA UPP VARSLADE STRIDS¥TG¤RDER S¥ L¤NGE F¶RHANDLINGAR P¥G¥R KAN ¥TG¤RDERNA VERKST¤LLAS UTAN NYTT VARSEL S¥ SNART F¶RHANDLINGARNA HAR STRANDAT

/M DET ¤R ARBETSGIVAREN SOM T¤NKER VIDTA EN STRIDS¥TG¤RD SOM SKALL OMFATTA ¤VEN ARBETSTAGARE SOM INTE ¤R MEDLEMMAR I DEN BER¶RDA ARBETSTAGARORGANISATIONEN B¶R DE VARSLAS OM ¥TG¤RDEN GENOM ALLM¤NT SYNLIGA ANSLAG P¥ ARBETSPLATSEN 6ARSEL SKALL INNEH¥LLA UPPGIFT OM ANLEDNINGEN TILL STRIDS¥TG¤RDEN OCH OM STRIDS¥TG¤RDENS OMFATTNING

$EN SOM VIDTAR EN OLOVLIG STRIDS¥TG¤RD KAN BLI SKYLDIG ATT BETALA EKONOMISKT OCH ALLM¤NT SKADEST¥ND OCH gg $ET FINNS S¤RSKILDA REGLER OM J¤MKNING AV SKADEST¥ND 6IDARE G¤LLER EN BEGR¤NSNING AV SKADEST¥NDSANSVARET F¶R ENSKILDA ARBETSTAGARE $ET SISTN¤MNDA KAN UTL¤SAS AV

3/5

F¶RARBETENA TILL DEN LAG¤NDRING VARIGENOM DEN S K KRONORSREGELN TOGS BORT ¥R %NLIGT !RBETSDOMSTOLENS PRAXIS ¤R NORMALSKADEST¥NDET F¶R ARBETSTAGARE SOM DELTAR I EN OLOVLIG STREJK F¶R N¤RVARANDE KR

„VEN F¶RSUMLIGHET ATT IAKTTA VARSELREGELN ¤R ETT BROTT MOT LAGEN OCH KAN LEDA TILL SKYLDIGHET ATT BETALA ALLM¤NT SKADEST¥ND TILL MOTPARTEN 5TEBLIVET VARSEL MEDF¶R EMELLERTID INTE ATT STRIDS¥TG¤RDEN ANSES OLOVLIG OCH KAN D¤RF¶R INTE HELLER LEDA TILL SKYLDIGHET ATT BETALA SKADEST¥ND F¶R EKONOMISK SKADA SOM MOTPARTEN HAR ORSAKATS GENOM STRIDS¥TG¤RDEN

Medling

$ET STATLIGA F¶RLIKNINGSV¤SENDET HAR FUNNITS SEDAN TALETS B¶RJAN $EN F¶RSTA LAGEN OM MEDLING SOM KOM ¥R PR¤GLADES AV ¥TERH¥LLSAMHET N¤R DET G¤LLDE M¶JLIGHETERNA ATT INGRIPA I PARTERNAS F¶RH¥LLANDEN ,AGEN HADE N¤RMAST KARAKT¤REN AV EN V¤GLEDNING F¶R F¶RLIKNINGSM¤NNEN 0ARTERNA KUNDE T EX INTE KALLAS UTAN BARA INBJUDAS TILL F¶RLIKNINGSF¶RHANDLING -EDLINGEN SKULLE HELA TIDEN SKE UNDER IAKTTAGANDE AV ATT PARTERNA SJ¤LVA BEST¤MDE OM DE ¶NSKADE F¶RLIKNINGSMANNENS MEDVERKAN

…R KOM EN NY LAG SOM G¤LLDE FRAM TILL TILLKOMSTEN AV -", $ET INF¶RDES M¶JLIGHET F¶R REGERINGEN ATT TILLS¤TTA EN S¤RSKILD F¶RLIKNINGSKOMMISSION BL A VID SYNNERLIG FARA F¶R ARBETSFREDEN ) ¶VRIGT INNEBAR DEN NYA LAGEN INTE N¥GON ST¶RRE F¶R¤NDRING 0¥ TALET INF¶RDES BL A SKYLDIGHET ATT VARSLA F¶RE ARBETSINST¤LLELSE OCH SKYLDIGHET VID VITE ATT H¶RSAMMA F¶RLIKNINGSMANNENS KALLELSE TILL F¶RHANDLING .¤R BEST¤MMELSERNA ¥R F¶RDES IN I -", GJORDES INGA N¤MNV¤RDA F¶R¤NDRINGAR

%NLIGT -", HAR 3TATENS F¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITION TILL UPPGIFT ATT F¶LJA F¶RH¥LLANDENA P¥ ARBETSMARKNADEN /M EXPEDITIONEN F¥R K¤NNEDOM OM EN ARBETSTVIST SOM HOTAR ATT MEDF¶RA ELLER REDAN HAR MEDF¶RT STRIDS¥TG¤RD SKALL DEN UTSE F¶RLIKNINGSMAN F¶R ATT MEDLA I TVISTEN OM MEDVERKAN AV F¶RLIKNINGSMAN KAN ANSES ¤GNAD ATT FR¤MJA EN L¶SNING AV KONFLIKTEN

g "ED¶MNINGEN AV OM DET ¤R MENINGSFULLT ATT TILLS¤TTA EN F¶RLIKNINGSMAN G¶RS MOT BAKGRUND AV HUR DET F¶RH¥LLER SIG I DET ENSKILDA FALLET 3TATENS F¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITON TILL¤MPAR NUMERA BEST¤MMELSEN S¥ ATT DEN KAN UTSE MER ¤N EN F¶RLIKNINGSMAN F¶R EN OCH SAMMA TVIST %N ANPASSNING AV -", TILL DENNA PRAXIS HAR F¶RESLAGITS I UTREDNINGENS DELBET¤NKANDE I NOVEMBER

3¤RSKILT F¶RORDNANDE MEDDELAS F¶R VARJE MEDLINGSUPPDRAG 6IDARE F¶RORDNAS MED ST¶D AV F¶RORDNINGEN OM MEDLING I ARBETSTVISTER ETT ANTAL H¶GST ¥TTA F¶RLIKNINGSM¤N F¶R ETT ¥R I TAGET MED BEST¤MDA VERKSAMHETSOMR¥DEN SPRIDDA ¶VER LANDET

$EN SOM ¤R SKYLDIG ATT VARSLA OM F¶REST¥ENDE STRIDS¥TG¤RD ¤R OCKS¥ SKYLDIG ATT L¤MNA VARSEL TILL F¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITIONEN g 5NDERL¥TENHET ATT G¶RA DET KAN LEDA TILL ¥TAL 0¥F¶LJDEN F¶R BROTT MOT BEST¤MMELSEN ¤R PENNINGB¶TER F¶R N¤RVARANDE L¤GST OCH H¶GST KR

%N F¶RLIKNINGSMAN SKALL KALLA PARTERNA TILL F¶RHANDLING ELLER VIDTA ANNAN L¤MPLIG ¥TG¤RD &¶RLIKNINGSMANNEN KAN INTE SJ¤LV GRIPA IN OCH HINDRA UPPSKJUTA ELLER AVSTYRA VARSLADE STRIDS¥TG¤RDER %NLIGT LAGEN SKALL F¶RLIKNINGSMANNEN DOCK VERKA F¶R ATT STRIDS¥TG¤RDER UPPSKJUTS ELLER ST¤LLS IN 6IDARE SKALL F¶RLIKNINGSMANNEN P¥ BEG¤RAN HJ¤LPA PARTERNA P¥ ARBETSMARKNADEN MED R¥D OCH UPPLYSNINGAR OM F¶RHANDLINGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL SAMT LEDA F¶RHANDLINGAR MELLAN PARTERNA g

) LAGTEXTEN GES VISSA ¶VERGRIPANDE RIKTLINJER F¶R HUR MEDLINGSUPPDRAGET SKALL HANTERAS &¶RLIKNINGSMANNEN SKALL F¶RS¶KA F¥ TILL ST¥ND EN ¶VERENSKOMMELSE MELLAN PARTERNA P¥ GRUNDVAL AV F¶RSLAG SOM KOMMER FR¥N DEM SJ¤LVA 6IDARE ANGES ATT F¶RLIKNINGSMANNEN ¤R OF¶RHINDRAD ATT F¶RESL¥ J¤MK NINGAR OCH MEDGIVANDEN F¶R ATT FR¤MJA EN GOD L¶SNING AV TVISTEN g

&¶R DEN SITUATIONEN ATT EN PART INTE VILL F¶RHANDLA GER LAGEN M¶JLIGHET F¶R F¶RLIKNINGSMANNEN ATT P¥ MOTPARTENS BEG¤RAN TVINGA FRAM EN F¶RHANDLING GENOM ATT ANM¤LA DET HOS !RBETSDOMSTOLEN

3/5

$OMSTOLEN KAN D¤REFTER F¶REL¤GGA PARTEN VID VITE ATT FULLG¶RA F¶RHANDLINGSSKYLDIGHETEN OCH KAN P¥ ANM¤LAN AV F¶RLIKNINGSMANNEN D¶MA UT VITET g

/M ENIGHET INTE UPPN¥S VID F¶RHANDLING INF¶R F¶RLIKNINGSMANNEN KAN F¶RLIKNINGSMANNEN F¶RESL¥ PARTERNA ATT L¥TA TVISTEN AVG¶RAS AV SKILJEM¤N (AN KAN OCKS¥ MEDVERKA TILL UTSEENDE AV SKILJEM¤N &¶RLIKNINGSMANNEN SJ¤LV F¥R INTE ¥TA SIG SKILJEMANNAUPPDRAG I ARBETSTVIST OM INTE F¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITIONEN I S¤RSKILT FALL MEDGER DET g (UR SKILJEF¶RFARANDET I ¶VRIGT SKALL G¥ TILL ¤R INTE LAGREGLERAT

Förlikningsmans behörighet att agera vid en arbetstvist enligt 46 § gäller även om den arbetstagarorganisation som är part i konflikten inte har några medlemmar hos arbetsgivaren. Det kan t.ex. vara fallet vid organisationstvister. Även då förhandlingsskyldighet saknas kan en förlikningsman således vidta åtgärder. Har t.ex. varsel utfärdats om stridsåtgärd mot någon som inte har velat förhandla om kollektivavtal, kan det enligt förarbetena vara lämpligt med underhandskontakter för att

söka få förhandlingar till stånd.

&¶R TVISTER AV ST¶RRE BETYDELSE FINNS DET ENLIGT -", M¶JLIGHET F¶R REGERINGEN ATT INGRIPA OCH UTSE EN F¶RLIKNINGSKOMMISSION ELLER EN S¤RSKILD F¶RLIKNINGSMAN ATT MEDLA I TVISTEN g 5NDER

TALET BLEV DET VANLIGT ATT REGERINGEN UTS¥G EN F¶RLIKNINGSKOMMISSION 2OLLF¶RDELNINGEN MELLAN REGERINGEN OCH 3TATENS F¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITION DISKUTERADES I BET¤NKANDET &ACK OCH SAMH¤LLE3/5 %FTER HAR N¥GON F¶RLIKNINGSKOMMISSION INTE UTSETTS AV REGERINGEN ) ST¤LLET HAR DET BLIVIT VANLIGT ATT F¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITIONEN UTSER MER ¤N EN PERSON F¶R ATT MEDLA I EN TVIST

Enligt sekretesslagen har förlikningsman, särskild förlikningsman och förlikningskommission tystnadsplikt i fråga om uppgifter som har lämnats av en part i en arbetstvist, om uppgiftslämnaren har gjort förbehåll om sekretess. Den som bryter mot tystnadsplikten kan dömas till böter eller fängelse samt förpliktas att betala skadestånd enligt de allmänna reglerna om skadestånd i skadeståndslagen. Den tidigare redovisade skyldigheten att hålla skriftlig handling tillgänglig för motparten vid

förhandling gäller även i förhållande till förlikningsman som medverkar vid förhandlingen (50 §).

5TREDNINGEN HAR I DELBET¤NKANDET I NOVEMBER LAGT FRAM F¶RSLAG OM ETT F¶RST¤RKT F¶RLIKNINGSMANNAINSTITUT &¶RSLAGET INNEFATTAR VISSA ¤NDRINGAR I -", $EN VIKTIGASTE ¤NDRINGEN ¤R ATT DET NYA INSTITUTET SKALL VERKA F¶R EN V¤L FUNGERANDE L¶NEBILDNING

!VTAL P¥ DEN PRIVATA SEKTORN

Genom huvudavtalet mellan SAF och LO (Saltsjöbadsavtalet 1938) inleddes en ny era med ökat samförstånd mellan arbetsmarknadens parter. Saltsjöbadsavtalet innehåller bl.a. bestämmelser om begränsning av stridsåtgärder samt skydd för tredje man vid arbetskonflikter. I och med att parterna lyckades med att i kollektivavtal lösa vissa problem med arbetsmarknadskonflikter minskade behovet av lagstiftningsåtgärder. Andra betydelsefulla avtal är de förhandlingsavtal som år 1997 slöts på industrins respektive handelstjänstemännnens område. I detta avsnitt beskrivs innehållet i dessa avtal.

Saltsjöbadsavtalet

3ALTSJ¶BADSAVTALET ¤R UPPSAGT SEDAN MER ¤N ¥R TILLBAKA MEN PARTERNA HAR ENATS OM FORTSATT TILL¤MPNING AV DE DELAR SOM REDOVISAS I DET F¶LJANDE !V DE ,/ F¶RBUND SOM VAR PARTER P¥ 3!& ,/ OMR¥DET N¤R 3ALTSJ¶BADSAVTALET INGICKS VALDE N¥GRA N¤MLIGEN 3VENSKA "YGGNADSARBETAREF¶RBUNDET 3VENSKA 4RANSPORTARBETAREF¶RBUNDET OCH 3VENSKA -¥LAREF¶RBUNDET ATT INTE GODK¤NNA AVTALET $E HAR D¤RF¶R ALDRIG VARIT BUNDNA AV DET $E BEST¤MMELSER SOM ALLTJ¤MT G¤LLER HAR F¶LJANDE RUBRIKER !RBETSMARKNADSN¤MND KAPITEL ) &¶RHANDLINGSORDNING M MKAPITEL )) "EGR¤NSNING AV DE EKONOMISKA STRIDS¥TG¤RDERNA KAPITEL )6 OCH "EHANDLING AV KONFLIKTER BER¶RANDE SAMH¤LLSVIKTIGA FUNKTIONER KAPITEL 6

3/5

%NLIGT F¶RHANDLINGSORDNINGEN F¥R STRIDS¥TG¤RD INTE VIDTAS S¥ L¤NGE F¶RHANDLINGAR P¥G¥R &¶RHANDLINGSORDNINGEN INNEH¥LLER OCKS¥ ANDRA BEST¤MMELSER SOM F¶RDR¶JER STRIDS¥TG¤RDER 3TRIDS¥TG¤RD ¤R F¶RBJUDEN OM DEN INTE HAR VARSLATS HOS MOTPARTEN SENAST TRE M¥NADER EFTER DET ATT F¶RHANDLING HAR F¶RKLARATS AVSLUTAD ELLER N¤R PART INTE HAR P¥KALLAT F¶RHANDLING I TID

) KAPITEL )6 F¶RBJUDS VISSA STRIDS¥TG¤RDER $ET G¤LLER EXEMPELVIS STRIDS¥TG¤RDER SOM INNEB¤R F¶RF¶LJELSE P¥ RELIGI¶S POLITISK ELLER LIKNANDE GRUND VIDTAS F¶R ATT HINDRA N¥GON ATT F¶RA TALAN INF¶R DOMSTOL ELLER ANNAN MYNDIGHET VITTNA ELLER UT¶VA VEDERG¤LLNING MOT DEN SOM GJORT N¥GOT S¥DANT ELLER RIKTAS MOT RENA FAMILJEF¶RETAG

Även rätten att vidta sympatiåtgärder är begränsad. Endast vissa angivna typer av sympatiåtgärder får riktas mot en neutral utomstående i en tvist om ingående av kollektivavtal. Det är arbetsinställelse och vägran att ta befattning med varor, vilka är avsedda för eller härrör från rörelse som drivs av en part i den ursprungliga tvisten. I avtalet ges en utförlig beskrivning av fall då någon skall anses vara oneutral tredje man och då dessa begränsningar i sympatiåtgärderna inte gäller. Det anges dock att

neutraliteten inte bryts av att en utomstående utför skyddsarbete.

+APITEL 6 I AVTALET INNEH¥LLER REGLER F¶R BEHANDLING AV KONFLIKTER SOM BER¶R SAMH¤LLSVIKTIGA FUNKTIONER 0ARTERNA HAR D¤R ¥TAGIT SIG ATT SKYNDSAMT TA UPP VARJE KONFLIKTSITUATION SOM BER¶R SAMH¤LLSVIKTIGA FUNKTIONER TILL PR¶VNING I DEN !RBETSMARKNADSN¤MND SOM BESKRIVS N¤RMARE I KAPITEL ) I AVTALET $EN BEST¥R AV TRE REPRESENTANTER FR¥N VARDERA ORGANISATIONEN /M EN MAJORITET I N¤MNDEN F¶RORDAR UNDVIKANDE ELLER H¤VANDE AV KONFLIKTEN SKALL ORGANISATIONERNA OF¶RDR¶JLIGEN VIDTA ¥TG¤RDER F¶R EN UPPG¶RELSE

Exempel på andra viktiga kollektivavtal

$ET FINNS ¤VEN ANDRA AVTAL ¤N HUVUDAVTAL SOM BER¶R F¶RHANDLINGS OCH KONFLIKTR¤TTEN $ESSA AVTAL KAN D¤RMED OCKS¥ SES SOM ETT KOMPLEMENT TILL -", (¤R REDOG¶RS F¶R AVTAL INOM INDUSTRIN OCH HANDELN SOM REGLERAR KOLLEKTIVAVTALSF¶RHANDLINGAR P¥ F¶RBUNDSNIV¥

…R TECKNADES ETT SAMARBETSAVTAL OM INDUSTRIELL UTVECKLING OCH L¶NEBILDNING MELLAN PARTER INOM INDUSTRIN )NNEH¥LLET I SAMARBETSAVTALET OCH VILKA PARTER TOLV ARBETSGIVARORGANISATIONER OCH ¥TTA FACKLIGA ORGANISATIONER SOM HAR UNDERTECKNAT DET REDOVISADES I DELBET¤NKANDET I NOVEMBER

) SAMARBETSAVTALET HAR PARTERNA ENATS OM ATT INR¤TTA EN INDUSTRIKOMMITT© BEST¥ENDE AV LEDANDE F¶RETR¤DARE F¶R BER¶RDA CENTRALA PARTER +OMMITT©N SOM ¤R PARITETISKT SAMMANSATT MELLAN ARBETSGIVAR OCH ARBETSTAGARSIDAN HAR TILL UPPGIFT BL A ATT F¶LJA OCH FR¤MJA TILL¤MPNINGEN AV AVTALET OCH BEHANDLA FR¥GOR SOM SYFTAR TILL ATT SKAPA F¶RUTS¤TTNINGAR F¶R INDUSTRIN OCH DESS ANST¤LLDA

3AMARBETSAVTALET INNEH¥LLER ¤VEN ETT F¶RHANDLINGSAVTAL 3YFTET MED F¶RHANDLINGSAVTALET ¤R ATT GE INDUSTRINS PARTER F¶RUTS¤TTNINGAR ATT UTAN STRIDS¥TG¤RDER GENOMF¶RA KONSTRUKTIVA AVTALSF¶RHANDLINGAR MED BALANSERADE RESULTAT 0ARTERNA TAR ETT GEMENSAMT ANSVAR F¶R L¶NEBILDNINGEN P¥ SIN DEL AV ARBETSMARKNADEN ) INGRESSEN TILL F¶RHANDLINGSAVTALET ANGES ATT VID ¤NDRAD LAGSTIFTNING OM MEDLING ELLER OM KONFLIKTREGLER KAN PART BEG¤RA ATT AVTALET BLIR F¶REM¥L F¶R NYA F¶RHANDLINGAR

%N TIDPLAN F¶R KOLLEKTIVAVTALSF¶RHANDLINGAR ING¥R I F¶RHANDLINGSAVTALET %N UTTALAD UTG¥NGSPUNKT ¤R ATT NYA F¶RBUNDSAVTAL SKALL KUNNA TR¤FFAS INNAN DE F¶REG¥ENDE L¶PT UT 6ID OMF¶RHANDLING AV F¶RBUNDSAVTAL SKALL PARTERNA PLANERA OCH GENOMF¶RA F¶RHANDLINGSARBETET MED AVSIKT ATT SLUTF¶RA F¶RHANDLINGARNA INNAN DET F¶REG¥ENDE AVTALET L¶PER UT /M F¶RBUNDSPARTERNA INTE ENAS OM ANNAT SKALL F¶RHANDLINGARNA INLEDAS TRE M¥NADER F¶RE UTL¶PNINGSDAGEN MED ATT PARTERNA FRAMST¤LLER SINA KRAV 9TTERLIGARE KRAV F¥R FRAMST¤LLAS SENARE ENDAST OM PART KAN H¤NVISA TILL ATT HINDER FUNNITS MOT ATT FRAMST¤LLA KRAVET I R¤TT TID %N M¥NAD F¶RE UTL¶PNINGSDAGEN SKALL PARTERNA BITR¤DAS AV EN OPARTISK ORDF¶RANDE SOM P¥ EGET INITIATIV SKALL INTR¤DA I F¶RHANDLINGARNA OCH EFTER EGEN BED¶MNING INOM F¶RHANDLINGSAVTALETS RAM VIDTA DE ¥TG¤RDER SOM BEH¶VS F¶R ATT SLUTF¶RA

3/5

F¶RHANDLINGARNA I R¤TT TID /M PARTER ¶NSKAR F¶RL¤NGA F¶RBUNDSAVTALET EFTER UTL¶PNINGSDAGEN FORDRAS SAMTYCKE FR¥N DEN OPARTISKE ORDF¶RANDEN

0ARTERNAS AVSIKT ¤R ATT UNDVIKA STRIDS¥TG¤RD SOM L¥NGSIKTIGT SKADAR VERKSAMHETEN INOM AVTALSOMR¥DET ELLER SOM I ON¶DAN DRABBAR TREDJE MAN ELLER SOM ¤R TILL FARA F¶R SAMH¤LLET 0ART SOM HAR F¶R AVSIKT ATT VARSLA OM STRIDS¥TG¤RD HAR SKYLDIGHET ATT INNAN VARSEL L¤GGS MUNTLIGT OCH SKRIFTLIGT INFORMERA DEN OPARTISKE ORDF¶RANDEN

%N GRUPP P¥ MELLAN FEM OCH TIO PERSONER SKALL UTSES SOM OPARTISKA ORDF¶RANDE ATT BITR¤DA AVTALSPARTER I KOLLEKTIVAVTALSF¶RHANDLINGAR ENLIGT REGLERNA I F¶RHANDLINGSAVTALET $E OPARTISKA ORDF¶RANDENA SKALL EFTER EGEN BED¶MNING OM VAD SOM ENLIGT F¶RHANDLINGSAVTALETS SYFTE OCH RIKTLINJER ¤R TILL GAGN F¶R PARTERNAS F¶RHANDLINGSARBETE P¥ EGET INITIATIV BESLUTA OM F¶LJANDE ¥TG¤RDER

·¥L¤GGA PARTERNA ATT UTREDA ELLER PRECISERA ENSKILDA F¶RHANDLINGSFR¥GOR

·BEG¤RA UTL¥TANDEN ELLER SVAR P¥ FR¥GOR FR¥N )NDUSTRINS %KONOMISKA 2¥D

·MED F¶RBUNDSPARTERNAS SAMTYCKE F¶RORDA ATT ENSKILDA F¶RHANDLINGSFR¥GOR SKALL AVG¶RAS AV SKILJEN¤MND

·L¤GGA EGNA F¶RSLAG TILL L¶SNING AV F¶RHANDLINGSFR¥GORNA SAMT

·SKJUTA UPP VARSLADE STRIDS¥TG¤RDER TILL DESS ALLA T¤NKBARA M¶JLIGHETER TILL L¶SNING ¤R SLUTGILTIGT

UTT¶MDA DOCK L¤NGST FJORTON KALENDERDAGAR

En opartisk ordförandes uppgifter och befogenheter enligt förhandlingsavtalet gäller under hela

förhandlingsförloppet och träder enligt avtalet i stället för bestämmelser enligt lag om medling.

) F¶RHANDLINGSAVTALET REGLERAS FR¥GAN OM RETROAKTIVITET EFTER FACKLIGA STRIDS¥TG¤RDER $ET ANGES ATT OM EN AV EN FACKLIG ORGANISATION VARSLAD STRIDS¥TG¤RD TR¤DER I KRAFT S¥ G¥R ALLA ANSPR¥K P¥ RETROAKTIV TILL¤MPNING AV L¶N ELLER ANNAN ERS¤TTNING F¶RLORADE

6ID ARBETSKONFLIKT KAN )NDUSTRIKOMMITT©N INGRIPA $¥ EN ARBETSKONFLIKT HAR BRUTIT UT INOM ETT VISST AVTALSOMR¥DE KAN )NDUSTRIKOMMITT©N F¶RESKRIVA ATT STRIDS¥TG¤RDERNA TEMPOR¤RT SKALL AVBRYTAS OM DETTA GAGNAR F¶RHANDLINGSL¤GET %TT S¥DANT BESLUT KAN KOMMA TILL ST¥ND P¥ KOMMITT©NS EGET INITIATIV ELLER P¥ BEG¤RAN AV DEN OPARTISKE ORDF¶RANDEN INOM DET BER¶RDA OMR¥DET "ESLUTET SKALL F¶REG¥S AV RESPEKTIVE F¶RBUNDSPARTERS H¶RANDE

.¤R ETT F¶RBUNDSAVTAL TR¤FFATS ¥VILAR DET F¶RBUNDSPARTERNA ATT I LAGENLIG ORDNING VAKA ¶VER AVTALETS EFTERLEVNAD OCH R¤TTA TILL¤MPNING &¶RBUNDS PARTER KAN ENAS OM ATT EN TVIST SKALL L¶SAS AV SKILJEN¤MND I ST¤LLET F¶R AV !RBETSDOMSTOLEN /M EN OLOVLIG STRIDS¥TG¤RD BRYTER UT SKALL ALLA EVENTUELLT P¥G¥ENDE LOKALA F¶RHANDLINGAR INOM F¶RETAGET OMEDELBART UPPH¶RA %NDAST ¶VERL¤GGNINGAR ENLIGT g -", I SYFTE ATT ¥TERST¤LLA ARBETSFREDEN F¥R GENOMF¶RAS /M EN FR¥GA I F¶RBUNDSAVTALET HAR LEGAT BAKOM STRIDS¥TG¤RDEN SKALL EVENTUELLA LOKALA F¶RHANDLINGAR I DENNA FR¥GA ANSES AVSLUTADE /M FR¥GAN INTE TIDIGARE HAR SLUTF¶RTS ENLIGT F¶RHANDLINGSORDNINGEN KAN F¶RBUNDSPARTERNA TA UPP DEN TILL BEHANDLING

%TT F¶RHANDLINGSAVTAL OM HANDELS OCH TJ¤NSTESEKTORN TECKNADES ¥R 0ARTER I AVTALET ¤R FYRA ARBETSGIVARORGANISATIONER INOM 3!& OCH TV¥ TJ¤NSTEMANNAORGANISATIONER (ANDELSTJ¤NSTEMANNAF¶RBUNDET (4& OCH #IVILINGENJ¶RSF¶RBUNDET #& !VTALET BESKRIVS ¶VERSIKTLIGT I UTREDNINGENS DELBET¤NKANDE 0¥ MOTSVARANDE S¤TT SOM I INDUSTRIAVTALET ANGES ATT PARTERNA F¶R DET FALL NUVARANDE LAGSTIFTNING OM MEDLING OCH KONFLIKTER ¤NDRAS ¤R ¶VERENS OM ATT DE SKALL KUNNA UPPTA F¶RHANDLINGAR OM AVTALET

Syftet med avtalet är att skapa en bättre och effektivare förhandlingsordning. Parterna är övertygade om att avtalet ger förutsättningar för att minska riskerna för konfliktåtgärder. Parterna konstaterar också att man genom avtalet tar ett ömsesidigt ansvar för lönebildningen inom det gemensamma avtalsområdet.

I avtalet anges en tidsplan och ordning för förhandlingar. Vid omförhandling av kollektivavtal är inriktningen att nytt avtal skall kunna träffas innan föregående avtal löper ut. Parterna har därför enats om följande. Förhandlingarna skall inledas senast tre månader före utlöpningsdatum för gällande

3/5

avtal. Samtidigt skall parterna redovisa sina krav samt utse en förlikningsnämnd med uppgifter att vara medlare och rådgivare i förhandlingar. Förlikningsnämnden skall bestå av en av vardera part utsedd medlem. Dessa två utser sedan gemensamt en tredje medlem att vara opartisk ordförande. Nämnden skall fortlöpande informeras om hur förhandlingarna utvecklas, om parternas krav samt om andra relevanta fakta. Parterna har vidare enats om att förhandla som längst i åtta veckor. Om avtal inte har träffas inom denna period inkallas förlikningsnämnd på parts begäran. Förhandlingar under medverkan av förlikningsnämnden skall bedrivas skyndsamt och kan pågå längst fram till sju dagar före avtalets utlöpningsdatum. Om avtal då inte träffas kan endera parten begära att förlikningsnämnden lägger ett slutbud inom tre dagar. Parterna har att anta eller förkasta slutbudet inom två dagar. Kan inte båda acceptera slutbudet skall medling snarast begäras hos Statens förlikningsmannaexpedition. Det skall ske senast den dag avtalet löper ut. Om enbart en arbetstagarpart har sagt nej till slutbud från av Statens förlikningsmannaexpedition utsedda medlare och den parten senare varslar om konfliktåtgärd som träder i kraft, upphör rätten till retroaktiva löneökningar för denna part.

3¤RREGLERING I LAG OCH AVTAL P¥ DEN OFFENTLIGA SEKTORN

De offenligt anställda i Sverige har en långtgående förhandlings- och konflikträtt. Medbestämmandelagen (MBL) gäller även för den offentliga sektorn. Parallellt med MBL infördes dock en särskild lagstiftning, lagen om offentlig anställning, som innebar vissa inskränkningar i medbestämmande- och konflikträtten inom den offentliga sektorn. Den ersattes av en ny lag om offentlig anställning (LOA) 1994. Det särskilda huvudavtalet hanterar frågor om kollektivavtal och den politiska demokratin och tillkom på initiativ av staten i samband med 1976 års arbetsrättsreform. De nu gällande huvudavtalen inom den offentliga sektorn innebär också vissa regleringar av konflikträtten enligt MBL.

Lagen om offentlig anställning

) LAGEN OM OFFENTLIG ANST¤LLNING ,/! FINNS S¤RSKILDA BEST¤MMELSER OM ARBETSKONFLIKTER gg 2EGLERNA ¤R AV TVINGANDE KARAKT¤R OCH KAN ALLTS¥ INTE S¤TTAS UR SPEL GENOM KOLLEKTIVAVTAL ,/! ¤R TILL¤MPLIG VID STATLIGA MYNDIGHETER UNDER REGERINGEN LIKSOM RIKSDAGEN OCH DESS MYNDIGHETER $E S¤RSKILDA BEST¤MMELSERNA OM ARBETSKONFLIKTER G¤LLER EMELLERTID ¤VEN ARBETSTAGARE HOS KOMMUNER OCH LANDSTING

,/! BEGR¤NSAR STRIDS¥TG¤RDERNA VID MYNDIGHETSUT¶VNING ) ARBETEN SOM BEST¥R AV MYNDIGHETSUT¶VNING ELLER SOM ¤R OUNDG¤NGLIGEN N¶DV¤NDIGA F¶R ATT GENOMF¶RA MYNDIGHETSUT¶VNING F¥R STRIDS¥TG¤RDER GENOMF¶RAS BARA I FORM AV LOCKOUT STREJK ¶VERTIDSV¤GRAN ELLER NYANST¤LLNINGSBLOCKAD g F¶RSTA STYCKET !NDRA STRIDS¥TG¤RDER T EX PARTIELLA ¥TG¤RDER SITTSTREJK MASKNING RESEV¤GRAN M M ¤R OTILL¥TNA I S¥DANA ARBETEN ,AGEN SKILJER ALLTS¥ MELLAN MYNDIGHETSUT¶VNING OCH ANNAN VERKSAMHET ) FR¥GA OM ANNAN OFFENTLIG VERKSAMHET ¤N MYNDIGHETSUT¶VNING ¤R -", S REGLER OM STRIDS¥TG¤RDER TILL¤MPLIGA

&¶R ARBETEN SOM AVSER MYNDIGHETSUT¶VNING FINNS YTTERLIGARE BEGR¤NSNINGAR AV KONFLIKT¥TG¤RDERNA g ANDRA STYCKET 3TRIDS¥TG¤RDER F¥R INTE GENOMF¶RAS P¥ GRUND AV N¥GOT ANNAT ¤N F¶RH¥LLANDET MELLAN ARBETSGIVARE OCH DE ARBETSTAGARE SOM OMFATTAS AV ,/! $ET INNEB¤R ATT SYMPATI¥TG¤RDER INTE F¥R VIDTAS TILL ST¶D F¶R PARTER P¥ DEN PRIVATA ARBETSMARKNADEN $ET ¤R VIDARE OTILL¥TET MED STRIDS¥TG¤RDER SOM SYFTAR TILL ATT P¥VERKA INHEMSKA POLITISKA F¶RH¥LLANDEN g TREDJE STYCKET $ET G¤LLER B¥DE MYNDIGHETSUT¶VNING OCH ANNAN OFFENTLIG VERKSAMHET …TG¤RDER SOM TAR SIKTE P¥ POLITISKA F¶RH¥LLANDEN I UTLANDET KAN P¥ GRUND AV DET NYSS N¤MNDA F¶RBUDET g ANDRA STYCKET INTE F¶REKOMMA I ARBETE SOM AVSER MYNDIGHETSUT¶VNING $ETSAMMA G¤LLER SYMPATI¥TG¤RDER MED BAKGRUND I UTL¤NDSKA F¶RH¥LLANDEN )NOM ANNAN OFFENTLIG VERKSAMHET G¤LLER SAMMA REGLER F¶R STRIDS¥TG¤RDER MED S¥DANT SYFTE SOM P¥ DEN PRIVATA DELEN AV ARBETSMARKNADEN

3/5

/M DET UPPKOMMER TVIST OM HURUVIDA EN VISS STRIDS¥TG¤RD ¤R TILL¥TEN ENLIGT ,/! F¥R ¥TG¤RDEN INTE GENOMF¶RAS F¶RR¤N TVISTEN HAR AVGJORTS SLUTLIGT g ,AGSTIFTAREN HAR P¥ S¥ S¤TT VELAT HINDRA ATT EN OTILL¥TEN STRIDS¥TG¤RD KOMMER TILL ST¥ND TILL F¶LJD AV EN FELAKTIG UPPFATTNING OM R¤TTSL¤GET

%N ARBETSTAGARE F¥R ENLIGT ,/! DELTA I EN STRIDS¥TG¤RD BARA EFTER BESLUT AV DEN ARBETSTAGARORGANISATION SOM HAR ANORDNAT STRIDS¥TG¤RDEN g &LERTALET FALL AV STRIDS¥TG¤RDER SOM VIDTAS UTAN BESLUT AV ARBETSTAGARORGANISATION ¤R OLOVLIGA REDAN P¥ GRUND AV REGLER I -", OCH KAN LEDA TILL SKADEST¥ND F¶R DE ARBETSTAGARE SOM DELTAR …TERST¥ENDE FALL T¤CKS IN AV DEN H¤R BEST¤MMELSEN

%N ARBETSTAGARORGANISATION F¥R INTE ANORDNA ELLER P¥ N¥GOT ANNAT S¤TT F¶RANLEDA STRIDS¥TG¤RDER SOM ¤R OTILL¥TNA ENLIGT DE NYSS REDOVISADE BEST¤MMELSERNA g %N S¥DAN ORGANISATION F¥R INTE HELLER GENOM UNDERST¶D ELLER P¥ N¥GOT ANNAT S¤TT MEDVERKA VID OTILL¥TNA STRIDS¥TG¤RDER /M EN ARBETSTAGARE SOM TILLH¶R EN ARBETSTAGARORGANISATION PLANERAR ATT INLEDA ELLER HAR INLETT EN OTILL¥TEN STRIDS¥TG¤RD ¤R ORGANISATIONEN SKYLDIG ATT F¶RS¶KA HINDRA ¥TG¤RDEN ELLER VERKA F¶R DESS UPPH¶RANDE

$ET FINNS VIDARE EN ¶VERL¤GGNINGSSKYLDIGHET F¶R ORGANISATIONERNA I H¤NDELSE AV OTILL¥TEN KONFLIKT /M EN ARBETSTAGARE SOM TILLH¶R EN ARBETSTAGARORGANISATION HAR INLETT EN STRIDS¥TG¤RD UTAN BEH¶RIGT BESLUT AV ORGANISATIONEN SKALL ARBETSGIVAREN OCH ORGANISATIONEN OMEDELBART TA UPP ¶VER L¤GGNING MED ANLEDNING AV STRIDS¥TG¤RDEN OCH GEMENSAMT VERKA F¶R ATT DEN UPPH¶R g 3KYLDIGHETEN G¤LLER DEN LOKALA ARBETSTAGARORGANISATIONEN OM ANNAT INTE HAR F¶RESKRIVITS I KOLLEKTIVAVTAL "EST¤MMELSEN SKILJER SIG FR¥N MOTSVARANDE BEST¤MMELSE I -", P¥ DET S¤TTET ATT DEN G¤LLER ¤VEN OM ARBETSTAGAREN I FR¥GA INTE ¤R BUNDEN AV KOLLEKTIVAVTAL

$ET FINNS I ,/! VIDARE S¤RSKILDA BEST¤MMELSER OM SKADEST¥ND P¥ GRUND AV BROTT MOT DE OVAN REDOVISADE BEST¤MMELSERNA OCH gg

Det särskilda huvudavtalet

)NF¶R IKRAFTTR¤DANDET AV ¥RS ARBETSR¤TTSLIGA LAGSTIFTNING F¶RHANDLADE PARTERNA P¥ DE STATLIGA OCH KOMMUNALA OMR¥DENA FRAM DET S¤RSKILDA HUVUDAVTALET 3(! %NLIGT 3(! SKALL PARTERNA STR¤VA EFTER FREDLIGA F¶RHANDLINGAR OCH UNDVIKA STRIDS¥TG¤RDER N¤R DET G¤LLER FR¥GOR SOM DE INTE ANSES KUNNA AVTALA OM UTAN ATT KR¤NKA DEN POLITISKA DEMOKRATIN $IT H¶R FR¥GOR OM DEN OFFENTLIGA VERKSAMHETENS M¥L INRIKTNING OMFATTNING OCH KVALITET

0ARTERNA HAR INR¤TTAT DEN S K /FFENTLIGA SEKTORNS S¤RSKILDA N¤MND 3(! N¤MNDEN MED UPPGIFT ATT PR¶VA OM AVTAL I VISSA UPPKOMNA AVTALSFR¥GOR SKULLE KR¤NKA DEN POLITISKA DEMOKRATIN

.¤MNDEN BEST¥R AV TRETTON LEDAM¶TER !V LEDAM¶TERNA SKALL ARBETSGIVARSIDAN UTSE TRE OCH ARBETSTAGARSIDAN TRE …TERST¥ENDE SJU LEDAM¶TER SKALL VARA RIKSDAGSLEDAM¶TER $E UTSES AV REGERINGEN

Statliga huvudavtal

&R¥GAN OM ETT S¤RSKILT SKYDD F¶R ALLM¤NNA INTRESSEN I SAMBAND MED KONFLIKT¥TG¤RDER REGLERAS I HUVUDAVTALEN F¶R DEN STATLIGA SEKTORN )NOM STATSF¶RVALTNINGEN G¤LLER (UVUDAVTAL (! I F¶RH¥LLANDE TILL 4#/ /&2 OCH 3!#/ 3 &¶R 3%+/ TILL¤MPAS ALLTJ¤MT (UVUDAVTAL (! %TT ¤NDRINGSAVTAL TECKNADES ¥R $ET ¤R GEMENSAMT F¶R 4#/ /&2 3!#/ 3 OCH 3%+/ OCH REGLERAR SAMMANS¤TTNINGEN AV 3TATSTJ¤NSTEN¤MNDEN

) B¥DA DE STATLIGA HUVUDAVTALEN F¶RESKRIVS ATT STRIDS¥TG¤RD INTE F¥R VIDTAS UTAN ATT ¥TG¤RDEN HAR BESLUTATS AV VEDERB¶RANDE CENTRALA ARBETSTAGARORGANISATION DVS 3!#/ 3 3%+/ RESPEKTIVE /&2 3 0 / SAMMANTAGNA 6IDARE F¶RKLARAR PARTERNA ATT DE HAR ENATS OM ATT STR¤VA EFTER FREDLIGA

3/5

F¶RHANDLINGAR OCH ATT INTE TILLGRIPA STRIDS¥TG¤RDER VILKA MED H¤NSYN TILL SINA VERKNINGAR F¶R SAMH¤LLET ELLER ENSKILDA INTE B¶R F¥ F¶REKOMMA SAMH¤LLSFARLIGA KONFLIKTER $E HAR INTE FUNNIT DET M¶JLIGT ATT PRECISERA VILKA KONFLIKTER SOM INTE B¶R F¥ F¶REKOMMA MEN GER I AVTALEN EXEMPEL P¥ S¥DANA OMR¥DEN OCH FUNKTIONER INOM VILKA R¤TTEN TILL STRIDS¥TG¤RDER B¶R ANV¤NDAS MED ST¶RSTA F¶RSIKTIGHET $ESSA EXEMPEL KAN L¤GGAS TILL GRUND F¶R TOLKNINGEN AV BEGREPPET ÙSAMH¤LLSFARLIG KONFLIKTÙ OCH ANDRA MOTSVARANDE UTTRYCK SOM ANV¤NDS I AVTALEN

-EDLING SKALL HA P¥KALLATS INNAN EN PART VARSLAR OM STRIDS¥TG¤RD ) P¥KALLAN OM MEDLING SKALL ANGES ATT PARTEN HAR F¶R AVSIKT ATT VARSLA OM STRIDS¥TG¤RD /M EN F¶RHANDLINGSPART HAR P¥KALLAT MEDLING ¤R MOTPARTEN SKYLDIG ATT SAMARBETA OCH UTAN DR¶JSM¥L DELTA I F¶RFARANDET MED ATT UTSE MEDLARE /M PARTERNA INTE KAN ENAS OM MEDLARE SKALL DE V¤NDA SIG TILL 3TATENS F¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITION OCH BEG¤RA ATT MEDLARE UTSES ENLIGT -", -EDLINGEN SKALL ANSES AVSLUTAD N¤R PART SOM FULLGJORT SIN MEDLINGSSKYLDIGHET HAR GIVIT MOTPARTEN SKRIFTLIGT BESKED OM ATT HAN FR¥NTR¤DER MEDLINGEN -EDLAREN SKALL DOCK F¶RST HA F¥TT TILLF¤LLE ATT GE SYNPUNKTER P¥ F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R FORTSATT MEDLING I TVISTEN

(AR MEDLING ¤GT RUM OCH HAR PART D¤REFTER VARSLAT OM ELLER VIDTAGIT STRIDS¥TG¤RD F¥R MOTPART VARSLA OM OCH VIDTA STRIDS¥TG¤RD UTAN F¶REG¥ENDE MEDLING 5NDERL¥TENHET ATT IAKTTA REGLERNA OM MEDLING F¶RE STRIDS¥TG¤RD ¤R SKADEST¥NDSSANKTIONERAD MEN MEDF¶R INTE ATT STRIDS¥TG¤RD BLIR OLOVLIG "EST¤MMELSERNA OM MEDLING F¶RE VARSEL G¤LLER INTE VID VARSEL OM SYMPATI¥TG¤RD 3EDAN MEDLING HAR P¥KALLATS OCH UNDER TID D¥ MEDLING P¥G¥R F¥R PARTERNA I TVISTEN INTE L¤MNA VARSEL OM ELLER P¥B¶RJA EN STRIDS¥TG¤RD "EGR¤NSNINGARNA I R¤TTEN ATT VIDTA STRIDS¥TG¤RDER G¤LLER INTE OM MEDLING REDAN HAR ¤GT RUM MELLAN PARTERNA I TVISTEFR¥GAN 6ARSEL OM STRIDS¥TG¤RD SKALL INNEH¥LLA TYDLIGA UPPGIFTER OM BER¶RDA ORGANISATORISKA ENHETER OCH YRKESGRUPPER "EST¤MMELSEN ¤R SKADEST¥NDS SANKTIONERAD

) ANNAT ARBETE ¤N S¥DANT SOM AVSER MYNDIGHETSUT¶VNING F¥R STRIDS¥TG¤RD VIDTAS ENDAST I FORM AV LOCKOUT STREJK V¤GRAN ATT ARBETA P¥ ¶VERTID ELLER MERTID V¤GRAN ATT UTF¶RA TJ¤NSTERESA UTANF¶R ORDINARIE ARBETSTID ELLER NYANST¤LLNINGSBLOCKAD $ET INNEB¤R S¥LEDES ATT DE BEGR¤NSNINGAR SOM ANGES I ,/! BETR¤FFANDE FORMEN F¶R TILL¥TNA STRIDS¥TG¤RDER UTSTR¤CKS TILL ATT ¤VEN G¤LLA S¥DANA ARBETSUPPGIFTER SOM INTE ¤R MYNDIGHETSUT¶VNING $ETTA G¤LLER EMELLERTID INTE VID SYMPATI¥TG¤RD SOM VIDTAS TILL ST¶D F¶R STRIDS¥TG¤RD UTANF¶R TILL¤MPNINGSOMR¥DET F¶R (! 3TRIDS¥TG¤RD F¥R INTE OMFATTA ARBETSTAGARE MED CHEFSANST¤LLNING M FL SOM ANGES I S K UNDANTAGSKRETS ENLIGT EN BILAGA TILL AVTALET

Det anges uttryckligen att arbetstagare inte är skyldig att utföra arbete som är föremål för lockout eller för tillåten strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd eller för lovlig blockad. Den som står

utanför arbetskonflikten skall dock utföra sina vanliga tjänsteåligganden och är även skyldig att utföra skyddsarbete. Enligt HA-93 gäller skyldigheten att utföra skyddsarbete alla arbetstagare, även den

som deltar i en stridsåtgärd. Begreppet skyddsarbete definieras också i bestämmelsen.

) B¥DA DE STATLIGA HUVUDAVTALEN FINNS ETT S¤RSKILT KAPITEL OM 3TATSTJ¤NSTEN¤MNDEN SOM HAR TILL UPPGIFT ATT BEHANDLA SAMH¤LLSFARLIGA KONFLIKTER .¤MNDEN HAR ENLIGT AVTAL FR¥N ¥R OM ¤NDRING I HUVUDAVTALEN ¥TTA LEDAM¶TER AV VILKA TRE UTSES AV ARBETSGIVARSIDAN TRE AV ARBETSTAGARSIDAN OCH TV¥ AV PARTERNA GEMENSAMT )NNAN EN FR¥GA H¤NSKJUTS TILL N¤MNDEN SKALL F¶RHANDLING RUM MELLAN PARTERNA I SYFTE ATT UNDVIKA BEGR¤NSA ELLER H¤VA KONFLIKTEN 6¤GRAR PART ATT F¶RHANDLA ELLER KAN ENIGHET INTE UPPN¥S F¥R PART H¤NSKJUTA TILL N¤MNDEN ATT PR¶VA OM KONFLIKTEN ¤R SAMH¤LLSFARLIG %N VARSLAD STRIDS¥TG¤RD SKALL D¥ UPPSKJUTAS I AVVAKTAN P¥ N¤MNDENS UTL¥TANDE 4IDEN F¶R UPPSKOV ¤R BEGR¤NSAD TILL TV¥ ELLER UNDANTAGSVIS TRE VECKOR /M N¤MNDEN KOMMER FRAM TILL ATT KONFLIKTEN ¤R SAMH¤LLSFARLIG SKALL DEN RIKTA EN V¤DJAN TILL PART ATT UNDVIKA BEGR¤NSA ELLER H¤VA KONFLIKTEN

3/5

Kommunala huvudavtal

„VEN I DE KOMMUNALA HUVUDAVTALEN +(! SOM G¤LLER MELLAN PARTERNA P¥ DET KOMMUNALA OMR¥DET FINNS MED UNDANTAG S¥VITT G¤LLER 3!#/ SIDAN S¤RSKILDA BEST¤MMELSER OM STRIDS¥TG¤RDER OCH SAMH¤LLSFARLIGA KONFLIKTER

3TRIDS¥TG¤RD F¥R VIDTAS ENDAST I FORM AV LOCKOUT STREJK V¤GRAN ATT ARBETA P¥ ¶VERTID ELLER MERTID V¤GRAN ATT UTF¶RA TJ¤NSTERESA UTANF¶R ORDINARIE ARBETSTID OCH NYANST¤LLNINGSBLOCKAD .¤R MEDLING HAR P¥KALLATS I ARBETSKONFLIKT F¥R PART INTE VARSLA OM STRIDS¥TG¤RD ELLER P¥B¶RJA STRIDS¥TG¤RD !NDRA STRIDS¥TG¤RDER ¤N DE N¤MNDA ¤R DOCK TILL¥TNA VID SYMPATI¥TG¤RD SOM VIDTAS TILL ST¶D F¶R STRIDS¥TG¤RD UTANF¶R TILL¤MPNINGSOMR¥DET F¶R AVTALET 3TRIDS¥TG¤RD I ANLEDNING AV VISS TVIST F¥R INTE VIDTAS AV PART SOM HAR F¶RSUTTIT SIN R¤TT TILL F¶RHANDLING I FR¥GAN ELLER INTE FULLGJORT SIN F¶RHANDLINGSSKYLDIGHET ELLER EFTER F¶RHANDLING INTE L¤MNAT MOTPARTEN SKRIFTLIGT MEDDELANDE OM STRIDS¥TG¤RDEN INOM TRE M¥NADER FR¥N DEN DAG F¶RHANDLINGEN AVSLUTADES $¤RUT¶VER FINNS REGLER OM ARBETSSKYLDIGHET OCH SKYDDSARBETE SAMT BEST¤MMELSER OM ARBETSTAGARE SOM B¶R UNDANTAS FR¥N STRIDS¥TG¤RD

&¶R SAMH¤LLSFARLIGA KONFLIKTER HAR PARTERNA P¥ DET KOMMUNALA OMR¥DET INR¤TTAT DEN S K #ENTRALA N¤MNDEN SOM KAN PR¶VA OM EN STRIDS¥TG¤RD ¤R SAMH¤LLSFARLIG %N PART SOM BED¶MER EN STRIDS¥TG¤RD SOM SAMH¤LLSFARLIG SKALL F¶RST P¥KALLA F¶RHANDLING MED SYFTE ATT UNDVIKA BEGR¤NSA ELLER H¤VA STRIDS¥TG¤RDEN .¤MNDEN BEST¥R AV NIO LEDAM¶TER AV VILKA ARBETSGIVARSIDAN UTSER TRE ARBETSTAGARSIDAN TRE OCH PARTERNA GEMENSAMT TRE /M EN FR¥GA HAR H¤NSKJUTITS TILL N¤MNDEN SKALL VARSLAD STRIDS¥TG¤RD SOM INTE REDAN HAR P¥B¶RJATS UPPSKJUTAS I AVVAKTAN P¥ N¤MNDENS UTL¥TANDE 5PPSKJUTANDE KAN SKE I TV¥ ELLER UNDANTAGSVIS TRE VECKOR /M N¤MNDEN FINNER STRIDS¥TG¤RDEN SAMH¤LLSFARLIG SKALL DEN HEMST¤LLA ATT PARTERNA SKALL UNDVIKA BEGR¤NSA ELLER H¤VA STRIDS¥TG¤RDEN

4ILLF¤LLIGA TV¥NGSINGRIPANDEN

,AGSTIFTNING F¶R ATT L¶SA KONFLIKTER P¥ ARBETSMARKNADEN ¤R MYCKET OVANLIGT I 3VERIGE %NDAST VID FEM TILLF¤LLEN UNDER DE SENASTE DRYGT ¥REN HAR REGERINGEN G¥TT TILL RIKSDAGEN MED F¶RSLAG TILL INGREPP I L¶NER¶RELSEN %NDAST TV¥ G¥NGER HAR RIKSDAGEN BEH¶VT TA ST¤LLNING TILL F¶RSLAGEN OCH VID DET ENA AV DESSA B¥DA TILLF¤LLEN KOM LAGEN ALDRIG ATT TILL¤MPAS

6ID ¥RS POLISKONFLIKT INF¶RDES EN S¤RSKILD FORM AV TJ¤NSTEPLIKT F¶R POLISER D¥ DET FANNS RISK F¶R ATT ETT STORT ANTAL POLISER SKULLE KOMMA ATT L¤MNA POLISTJ¤NSTEN P¥ GRUND AV OENIGHET OM ANST¤LLNINGSVILLKOREN ,AGEN BEH¶VDE DOCK ALDRIG TILL¤MPAS

) SAMBAND MED ¥RS SJUKSK¶TERSKEKONFLIKT F¶RESLOG REGERINGEN RIKSDAGEN ATT ANTA ETT F¶RSLAG TILL LAG OM S¤RSKILDA ¥TG¤RDER F¶R ATT UPPR¤TTH¥LLA SJUKV¥RDANDE VERKSAMHET +ONFLIKTEN L¶STES EMELLERTID INNAN RIKSDAGEN HADE FATTAT BESLUT OCH F¶RSLAGET ¥TERKALLADES

)NF¶R HOTET OM ¶PPEN KONFLIKT MELLAN REDARE OCH SJ¶BEF¤L SOM RISKERADE ATT LAMSL¥ SJ¶FARTEN ¥R

FRAMLADES ETT F¶RSLAG TILL LAG OM SKILJEDOM I VISS ARBETSTVIST &¶RSLAGET ¥TERKALLADES EFTER EN FREDLIG L¶SNING AV KONFLIKTEN

$E OFFENTLIGA TJ¤NSTEM¤NNEN FICK R¤TT ATT SLUTA KOLLEKTIVAVTAL OCH R¤TT TILL STRIDS¥TG¤RDER F¶RST ¥R

%NLIGT MOTIVEN TILL REFORMEN PROP S INNEBAR DE PRELIMIN¤RA HUVUDAVTAL SOM Ó EFTER M¶NSTER AV 3ALTSJ¶BADSAVTALET TR¤FFATS MED DE OFFENTLIGA TJ¤NSTEM¤NNENS HUVUDORGANISA TIONER AVSEV¤RDA GARANTIER MOT SAMH¤LLSFARLIGA KONFLIKTER INOM DET OFFENTLIGA TJ¤NSTEMANNAOMR¥DET

) B¶RJAN AV BR¶T DET UT EN KONFLIKT P¥ DET OFFENTLIGA TJ¤NSTEMANNAOMR¥DET SOM GAV UPPHOV TILL B¥DE STREJKER OCH LOCKOUTER I MYCKET STOR OMFATTNING $ET VAR UPPENBART ATT VERKNINGARNA KUNDE BLI ALLVARLIGA 2IKSDAGEN BESLUTADE D¤RF¶R DEN MARS OM EN LAG OM F¶RNYAD GILTIGHET AV VISSA KOLLEKTIVAVTAL 'ENOM LAGEN FICK REGERINGEN FULLMAKT ENLIGT F¶L JANDE

3/5

(AR I KONFLIKT OM ARBETSTAGARES ANST¤LLNINGS ELLER ARBETSVILLKOR VIDTAGITS STRIDS¥TG¤RDER SOM HOTAR V¤SENTLIGA MEDBORGARINTRESSEN F¥R +ONUNGEN F¶RORDNA ATT KOLLEKTIVAVTAL SOM SENAST ¤GDE TILL¤MPNING MELLAN PARTERNA I KONFLIKTEN P¥ NYTT SKALL ¤GA GILTIGHET SOM S¥DANT AVTAL &¶RORDNANDE KAN AVSE EN TID AV H¶GST SEX VECKOR OCH G¤LLER L¤NGST TILL DEN TIDPUNKT D¥ NYTT KOLLEKTIVAVTAL TR¤FFAS

,AGEN TR¤DDE I KRAFT OMEDELBART ) LAGTEXTEN ANGAVS ATT F¶RORDNANDE INTE FICK AVSE TID EFTER DEN

APRIL -ED ST¶D AV LAGEN UTF¤RDADE REGERINGEN SAMMA DAG EN KUNG¶RELSE SOM TR¤DDE I KRAFT DEN MARS KL 'ENOM KUNG¶RELSEN F¶RL¤NGDES SENAST G¤LLANDE KOLLEKTIVAVTAL MELLAN DE STATLIGA OCH KOMMUNALA PARTERNA P¥ ARBETSGIVARSIDAN OCH 3TATSTJ¤NSTEM¤NNENS RIKSF¶RBUND 32 3!#/ OCH TILL 3!#/ ANSLUTNA ORGANISATIONER TILL OCH MED DEN APRIL

ELLER DEN TIDIGARE DAG D¥ NYTT KOLLEKTIVAVTAL TR¤FFATS )NNAN TIDSPERIODEN L¶PTE UT L¶STES KONFLIKTEN

) FEBRUARI LADE DEN D¥VARANDE SOCIALDEMOKRATISKA REGERINGEN FRAM ETT ¥TG¤RDSPROGRAM MED PRIS OCH HYRESSTOPP L¶NESTOPP OCH KOMMUNALT SKATTESTOPP %NLIGT F¶RSLAGET TILL LAG OM ALLM¤NT L¶NESTOPP SKULLE DET UNDER LAGENS GILTIGHETSTID VARA F¶RBJUDET ATT TA EMOT H¶GRE L¶NER OCH ANDRA ERS¤TTNINGAR I ANST¤LLNINGSF¶RH¥LLANDEN F¶R SAMMA ELLER J¤MF¶RBARA ARBETSUPPGIFTER ¤N SOM UTGICK DESSF¶RINNAN &¶RBUDET SKULLE G¤LLA B¥DE PRIVAT OCH OFFENTLIG SEKTOR OCH S¥V¤L F¶R DEN KOLLEKTIVAVTALSREGLERADE ARBETSMARKNADEN SOM F¶R OMR¥DEN D¤R KOLLEKTIVAVTAL TILLF¤LLIGTVIS INTE G¤LLDE ELLER HELT SAKNADES ,AGEN SKULLE G¤LLA FR¥N DEN FEBRUARI TILL UTG¥NGEN AV ¥R

%NLIGT F¶RSLAGET SKULLE ARBETSMARKNADENS PARTER BLI BUNDNA AV FREDSPLIKT I FR¥GA OM L¶NER OCH ANDRA ERS¤TTNINGAR TILL ARBETSTAGARE $EN SOM BR¶T MOT BEST¤MMELSEN OM FREDSPLIKT SKULLE KUNNA BLI SKADEST¥NDSSKYLDIG OCH DEN SOM BR¶T MOT BEST¤MMELSERNA OM L¶NESTOPP SKULLE KUNNA D¶MAS TILL B¶TER 3TATENS PRIS OCH KONKURRENSVERK SKULLE F¥ MEDGE UNDANTAG FR¥N L¶NESTOPPET OM S¤RSKILDA SK¤L F¶RANLEDDE DET

Arbetsmarknadsutskottet (AU) inhämtade yttrande från lagrådet, som uttalade att det, särskilt mot bakgrund av långvarigheten i det föreslagna konfliktförbudet, var mycket möjligt att kritik kunde komma att riktas mot Sverige av organ inom Europarådet och ILO. Enligt lagrådets mening kunde Sveriges internationella förpliktelser dock inte anses förhindra att den föreslagna lagen genomfördes.

I enlighet med förslag av AU avvisades hela åtgärdspaketet av riksdagen, varefter regeringen avgick. Enligt AU innebar regleringen ett avsteg från den fria förhandlingsrätt, som sedan decennier var etablerad på den svenska arbetsmarknaden. AU ansåg vidare att lönestoppet skulle ge upphov till en omfattande byråkratisk hantering, att vissa kategorier av arbetstagare skulle kunna kringgå lagstiftningen samt att regelöverträdel-ser borde leda till skadestånd och inte till straff.

*¤MST¤LLDA L¶NER ENLIGT LAG OCH AVTAL

,¶NES¤TTNINGEN P¥ VARJE ARBETSPLATS SKALL VARA F¶RENLIG MED G¤LLANDE R¤TT OM J¤MST¤LLDHET MELLAN K¶NEN $ET REGELVERK SOM TIDIGARE HAR BESKRIVITS I DETTA KAPITEL SYFTAR N¤RMAST TILL ATT L¤GGA FAST HUR L¶NEF¶RHANDLINGAR SKALL G¥ TILL VILKA STRIDS¥TG¤RDER SOM SKALL F¥ F¶REKOMMA OCH VILKA FORMELLA KRAV SOM SKALL G¤LLA F¶R KOLLEKTIVAVTALEN *¤MST¤LLDHETSLAGSTIFTNINGEN SKILJER SIG FR¥N ¶VRIG ARBETSR¤TTSLIG LAGSTIFTNING GENOM ATT DEN BER¶R INNEH¥LLET I L¶NEAVTALEN (¤R ST¤LLS DET INTE MINST GENOM %' R¤TTEN UTTRYCKLIGA OCH DETALJERADE KRAV SOM SYFTAR TILL ATT L¶NES¤TTNINGEN SKALL VARA LIKA F¶R KVINNOR OCH M¤N

,AGSTIFTNINGEN HAR BETYDELSE F¶R HUR KOLLEKTIVAVTALEN ¤R UTFORMADE $EN G¤LLER EMELLERTID OBEROENDE AV OM DET FINNS KOLLEKTIVAVTAL OM L¶NER ELLER EJ &¶R ATT UPPR¤TTH¥LLA KOLLEKTIVAVTALENS LEGITIMITET ¤R DET ANGEL¤GET ATT DE GES EN S¥DAN UTFORMNING ATT DE R¤TTSLIGA KRAVEN KAN UPPFYLLAS VID L¶NES¤TTNINGEN P¥ DE ENSKILDA ARBETSPLATSERNA

) DETTA AVSNITT REDOVISAS BEST¤MMELSER I INTERNATIONELLA KONVENTIONER %' R¤TT OCH INTERN SVENSK LAGSTIFTNING OM LIKA L¶N F¶R KVINNOR OCH M¤N F¶R LIKA ELLER LIKV¤RDIGT ARBETE .¥GRA SVENSKA R¤TTSFALL P¥ DETTA OMR¥DE REFERERAS EFTERSOM !RBETSDOMSTOLENS RESONEMANG VISAR HUR J¤MST¤LLDHETSLAG STIFTNINGEN SKALL TOLKAS 3LUTLIGEN GES EN KORT REDOG¶RELSE F¶R +VINNOMAKTSUTREDNINGENS ¶VERV¤GANDEN I FR¥GA OM L¶NER

3/5

Internationella konventioner

&.

Sverige har ratificerat ett antal konventioner som tar sikte på att förverkliga principen om lika lön för kvinnor och män. Dit hör FN:s universella förklaring om de mänskliga rättigheterna (artikel 23:2) och FN-konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (artikel 7 (a) (i)). Den viktigaste FN-konventionen på området är konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Artikel 11 i den konventionen ålägger konventionsstaterna att med jämställdheten som grund säkerställa bl.a. rätt till lika lön för arbete av lika värde. I artikeln nämns särskilt rätten till lika behandling i fråga om arbetsvärdering.

),/

)NOM ),/ HAR 3VERIGE RATIFICERAT F¶LJANDE KONVENTIONER P¥ J¤MST¤LLDHETSOMR¥DET

·KONVENTION NR OM LIKA L¶N F¶R KVINNOR OCH M¤N F¶R ARBETE AV LIKA V¤RDE

·KONVENTION NR OM DISKRIMINERING ANST¤LLNING OCH YRKESUT ¶VNING SAMT

·KONVENTION NR OM J¤MST¤LLDHET MELLAN MANLIGA OCH KVINNLIGA ARBETSTAGARE

Av störst betydelse i detta sammanhang är den förstnämnda konventionen. Genom den åtar sig medlemsländerna att främja och trygga tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för arbete av lika värde, och att vidta åtgärder för att främja en objektiv arbetsvärdering om konventionens bestämmelser därigenom lättare kan genomföras. Staten är folkrättsligt sett skyldig att trygga tillämpningen i fall där staten har ett direkt eller indirekt inflytande på lönesättningen, t.ex. genom sin roll som arbetsgivare. På andra områden där parterna i fria förhandlingar träffar avtal om löner inskränker sig statens skyldighet till att främja tillämpningen av likalöneprincipen.

3/5

%UROPAR¥DETS SOCIALA STADGA

Enligt Europarådets sociala stadga (artikel 4:3) åtar sig de fördragsslutande länderna att erkänna manliga och kvinnliga arbetstagares rätt till lika lön för lika och likvärdigt arbete. Vidare finns det i ett tilläggsprotokoll till stadgan från år 1987 (artikel 1) en bestämmelse om att alla arbetstagare skall ha rätt till lika möjligheter och lika behandling i frågor, som rör anställning och yrkesutövning utan diskriminering på grund av kön.

EG-rätt

%' LAGSTIFTNINGEN OM J¤MST¤LLDHET ¤R OMFATTANDE OCH HAR PR¤GLAT DEN NATIONELLA R¤TTEN I MEDLEMSL¤NDERNA $EN GRUNDL¤GGANDE BEST¤MMELSEN F¶R J¤MST¤LLDHETSARBETET INOM %5 ¤R ARTIKEL

I %' F¶RDRAGET %NLIGT DEN BEST¤MMELSEN SKALL VARJE MEDLEMSSTAT S¤KERST¤LLA OCH UPPR¤TTH¥LLA PRINCIPEN OM LIKA L¶N F¶R M¤N OCH KVINNOR F¶R LIKA ARBETE

!MSTERDAMF¶RDRAGET INNEB¤R EN F¶RST¤RKNING AV J¤MST¤LLDHETSFR¥GORNA I %' F¶RDRAGET 'ENOM ETT TILL¤GG I ARTIKEL F¶RS J¤MST¤LLDHET IN SOM ETT GRUNDL¤GGANDE M¥L F¶R GEMENSKAPEN *¤MST¤LLDHETSPERSPEKTIVET SKALL VIDARE ENLIGT ETT TILL¤GG I ARTIKEL BEAKTAS OCH FR¤MJAS I ALLA GEMENSKAPENS AKTIVITETER 6IDARE ¤NDRAS ORDALYDELSEN I ARTIKEL %' DOMSTOLEN HAR SEDAN L¤NGE TILL¤MPAT ARTIKELN S¥ ATT R¤TT TILL LIKA L¶N G¤LLER INTE BARA VID LIKA ARBETE UTAN ¤VEN VID ARBETE AV LIKA V¤RDE $ETTA SKALL NU OCKS¥ KOMMA TILL UTTRYCK I F¶RDRAGSTEXTEN $ET INNEB¤R EN POLITISK MARKERING AV FR¥GANS VIKT MEN DET KOMMER INTE ATT INNEB¤RA N¥GON F¶R¤NDRING I DEN PRAKTISKA TILL¤MPNINGEN

%N NY BEST¤MMELSE I ARTIKEL INNEB¤R ATT R¥DET MED KVALIFICERAD MAJORITET SKALL BESLUTA OM ¥TG¤RDER F¶R ATT S¤KERST¤LLA PRINCIPEN OM LIKA M¶JLIGHETER OCH LIKA BEHANDLING I FR¥GOR SOM R¶R ANST¤LLNING OCH YRKE INKLUSIVE PRINCIPEN OM LIKA L¶N F¶R LIKA ELLER LIKV¤RDIGT ARBETE (¤RIGENOM SKAPAS EN SPECIFIK R¤TTSLIG GRUND F¶R ATT ¶KA J¤MST¤LLDHETEN MELLAN KVINNOR OCH M¤N P¥ ARBETSMARKNADEN B¥DE N¤R DET G¤LLER ARBETE OCH L¶N 3LUTLIGEN F¶RS DET I ARTIKEL IN EN FORMULERING SOM SYFTAR TILL ATT KLARG¶RA ATT LIKABEHANDLINGSPRINCIPEN INTE UTG¶R N¥GOT HINDER F¶R MEDLEMSSTATERNA ATT ANV¤NDA SIG AV POSITIV S¤RBEHANDLING AV UNDERREPRESENTERAT K¶N F¶R ATT ¥STADKOMMA J¤MST¤LLDHET I PRAKTIKEN P¥ ARBETSMARKNADEN …R ANTOG R¥DET DIREKTIVET %' OM BEVISB¶RDA VID M¥L OM K¶NSDISKRIMINERING $IREKTIVET INNEB¤R EN KODIFIERING AV %' DOMSTOLENS PRAXIS I FR¥GA OM BEVISB¶RDANS PLACERING

.¤R DET I K¶NSDISKRIMINERINGSM¥L L¤GGS FRAM FAKTA SOM GER ANLEDNING ATT ANTA ATT DET HAR F¶REKOMMIT DIREKT ELLER INDIREKT DISKRIMINERING SKALL DET ENLIGT DIREKTIVET ¥LIGGA SVARANDEN ATT BEVISA ATT DET INTE HAR F¶REKOMMIT N¥GOT BROTT MOT PRINCIPEN OM LIKABEHANDLING

!RTIKEL HAR DIREKT EFFEKT OCH KAN D¤RMED GRUNDA R¤TTIGHETER OCH SKYLDIGHETER F¶R ENSKILDA $ET INNEB¤R ATT ARBETSTAGARE INOM %5 KAN V¤CKA TALAN I NATIONELL DOMSTOL OCH ¥BEROPA ARTIKELN MOT SIN ARBETSGIVARE ) FALL D¥ DET R¥DER TVEKAN OM HUR %' R¤TTEN SKALL TOLKAS SKALL DOMSTOLEN SOM REDOVISATS UNDER INH¤MTA ETT F¶RHANDSAVG¶RANDE FR¥N %' DOMSTOLEN ANG¥ENDE TOLKNINGEN INNAN M¥LET SLUTLIGT AVG¶RS 'ENOM S¥DANA AVG¶RANDEN HAR %' DOMSTOLEN UTVECKLAT INNEB¶RDEN AV LIKAL¶NSPRINCIPEN $ET HAR OCKS¥ SKETT GENOM ATT %' KOMMISSIONEN HAR V¤CKT TALAN MOT MEDLEMSSTATER I %' DOMSTOLEN OCH GJORT G¤LLANDE ATT STATERNA HAR BRUTIT MOT ARTIKEL

"¥DE 3TORBRITANNIEN OCH $ANMARK HAR P¥ DET S¤TTET EFTER DOMAR UNDER TALET TVINGATS ATT B¤TTRE ANPASSA SINA LAGREGLER TILL INNEH¥LLET I ARTIKELN

'ENOM F¶RHANDSAVG¶RANDE HAR %' DOMSTOLEN SLAGIT FAST ATT ARTIKEL OMFATTAR INTE BARA DIREKT UTAN ¤VEN INDIREKT DISKRIMINERING )NDIREKT DISKRIMINERING F¶RELIGGER N¤R EN SKENBART K¶NSNEUTRAL BEST¤MMELSE ELLER ETT SKENBART K¶NSNEUTRALT KRITERIUM ELLER F¶RFARINGSS¤TT I PRAKTIKEN

3/5

MISSGYNNAR PERSONER AV ETT K¶N I F¶RH¥LLANDE TILL PERSONER AV ETT ANNAT K¶N "EGREPPET L¶N HAR GIVITS EN F¶RH¥LLANDEVIS VID DEFINITION +RAVET P¥ LIKA L¶N KAN ENLIGT DOMSTOLEN BARA UPPFYLLAS GENOM EN H¶JNING AV DEN L¤GRE L¶NEN !RTIKEL ¤R BARA TILL¤MPLIG VID J¤MF¶RELSE MELLAN ARBETSTAGARE HOS SAMMA ARBETSGIVARE $EN HAR ANSETTS G¤LLA ¤VEN N¤R DE SOM J¤MF¶RS HAR VARIT ANST¤LLDA UNDER OLIKA TIDSPERIODER MEN EN J¤MF¶RELSE MED EN HELT HYPOTETISK ARBETSTAGARE HAR INTE GODTAGITS AV DOMSTOLEN

3¤RSKILT INTRESSANTA F¶R UTREDNINGEN ¤R DE AVG¶RANDEN R¶RANDE INDIREKT DISKRIMINERING VARIGENOM GRUPPER AV ARBETSTAGARE HAR J¤MF¶RTS MED ANDRA GRUPPER 3¥ HAR T EX EN L¶NEF¶RM¥N F¶R EN DELTIDSANST¤LLD KVINNA FLERA G¥NGER J¤MF¶RTS MED MOTSVARANDE F¶RM¥N F¶R EN HEL TIDSARBETANDE MAN "ED¶MNINGEN HAR GJORTS MOT BAKGRUND AV ATT FLERTALET DELTIDSARBETANDE ¤R KVINNOR MEDAN FLERTALET HELTIDSARBETANDE ¤R M¤N

$ANFOSS M¥LET # ; ] %#2 S HANDLADE OM ATT EN STATISTISK UNDERS¶KNING P¥ ARBETSPLATSEN HADE VISAT ATT KVINNORNA I GENOMSNITT TJ¤NADE MINDRE ¤N M¤NNEN OCH ATT DET INTE GICK ATT F¶RST¥ HUR KRITERIERNA I ETT ARBETSV¤RDERINGSSYSTEM HADE ANV¤NTS 3EDAN DOMSTOLEN HADE KONSTATERAT ATT BEVISB¶RDAN G¥TT ¶VER P¥ ARBETSGIVAREN HADE DENNE ATT VISA ATT DET F¶REL¥G OBJEKTIVA SK¤L UTAN SAMBAND MED K¶N F¶R L¶NESKILLNADEN !RBETSGIVAREN INV¤NDE TILL SITT F¶RSVAR ATT DE INDIVIDUELLA L¶NEP¥SLAG SOM ORSAKADE SKILLNADERNA HADE BEST¤MTS MED UTG¥NGSPUNKT I KOL LEKTIVAVTALSBEST¤MMELSER SOM ANGAV ATT FLEXIBILITET UTBILDNINGSTID OCH ANST¤LLNINGSTID SKULLE PREMIERAS %NLIGT %' DOMSTOLEN R¤CKTE INTE DETTA SOM F¶RKLARING %FTERSOM KRITERIERNA TYPISKT MISSGYNNADE KVINNOR VAR ARBETSGIVAREN TVUNGEN ATT VISA ATT KRITERIERNA HADE REELL BETYDELSE F¶R UTF¶RANDET AV ARBETSUPPGIFTERNA .¤R DET G¤LLDE ANST¤LLNINGSTID ANS¥GS DETTA DOCK VARA SAKLIGT ¤VEN OM KVINNOR TYPISKT SETT MISSGYNNADES !RBETSGIVAREN BEH¶VDE D¤RF¶R BARA F¶RSVARA TILL¤MPNINGEN AV ARBETSV¤RDERINGSSYSTEMET S¥VITT G¤LLDE FLEXIBILITET OCH UTBILDNINGSTID

) .IMZ M¥LET # ; = %#2 ) S MODIFIERADE DOMSTOLEN DET NYSS BESKRIVNA SYNS¤TTET P¥ KRITERIET ANST¤LLNINGSTID OCH KR¤VDE ATT ¤VEN DET SKULLE MOTIVERAS SAKLIGT I F¶RH¥LLANDE TILL ARBETSUPPGIFTEN

) M¥LET %NDERBY # ; = %#2 ) S PR¶VADE %' DOMSTOLEN OM K¶NSDISKRIMINERING F¶REL¥G N¤R EN ARBETSGIVARE BETALADE EN YRKESGRUPP SOM N¤STAN HELT BESTOD AV KVINNOR L¤GRE L¶NER ¤N DE SOM G¤LLDE F¶R MANLIGT DOMINERADE YRKESGRUPPER P¥ SAMMA NIV¥ $OMSTOLEN F¶RKLARADE ATT DET I PRINCIP ¤R DEN SOM ¤R DISKRIMINERAD SOM HAR BEVISB¶RDAN I M¥LET MEN ATT BEVISB¶RDAN I VISSA SITUATIONER KAN G¥ ¶VER P¥ ARBETSGIVAREN $ET F¶RH¥LLANDET ATT L¶NERNA F¶R TV¥ ARBETEN AV LIKA V¤RDE HADE LAGTS FAST I KOLLEKTIVAVTALSF¶RHANDLINGAR SOM F¶RTS MELLAN SAMMA PARTER MEN HELT ¥TSKILDA FR¥N VARANDRA R¤CKTE ENLIGT DOMSTOLEN INTE F¶R ATT STYRKA ATT DET INTE SKETT N¥GON ¶VERTR¤DELSE AV ARTIKEL /M ARBETSGIVAREN KUNDE F¶RLITA SIG P¥ ATT DISKRIMINERING INTE F¶REKOMMIT INOM RAMEN F¶R KOLLEKTIVAVTALSF¶RHANDLINGARNA TAGNA VAR F¶R SIG SKULLE EN ARBETSGIVARE L¤TT KUNNA KRINGG¥ PRINCIPEN OM LIKA L¶N GENOM ATT BEDRIVA SEPARATA AVTALSF¶RHANDLINGAR ) M¥LET PEKADE ARBETSGIVAREN P¥ ATT BRIST P¥ ARBETSS¶KANDE TILL ETT ARBETE KUNDE G¶RA ATT ARBETSGIVAREN BETALADE H¶GRE L¶N 0¥ DET SVARADE %' DOMSTOLEN ATT DEN NATIONELLA DOMSTOLEN OM N¶DV¤NDIGT MED HJ¤LP AV PROPORTIONALITETSPRINCIPEN FICK AVG¶RA OM OCH I VILKEN UTSTR¤CKNING DET ARGUMENETET ¤R ETT SAKLIGT GODTAGBART EKONOMISKT MOTIV F¶R L¶NESKILLNADER MELLAN TV¥ ARBETEN AV LIKA V¤RDE AV VILKA DET ENA UTF¶RS N¤STAN ENBART AV KVINNOR OCH DET ANDRA FRAMF¶R ALLT AV M¤N

) M¥LET 2OYAL #OPENHAGEN # ; = %#2 ) S GJORDE DOMSTOLEN ETT UTTALANDE OM BETYDELSEN AV KOLLEKTIVAVTAL SOM G¶R R¤TTSL¤GET MERA OS¤KERT ¤N VAD DET KUNDE F¶REFALLA EFTER %NDERBYM¥LET

En närmare uttolkning och precisering av artikel 119 görs i direktivet 75/117/EG om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män. Enligt det direktivet skall medlemsstaterna bl.a. vidta åtgärder för att säkerställa att bestämmelser i kollektivavtal, individuella anställningsavtal m.m. skall kunna ogiltigförklaras eller ändras. I direktivet betonas att arbetsvärderingssystem som används för att

3/5

bestämma lön, måste vara baserade på samma kriterier för både kvinnor och män och utformade så, att

de utesluter all diskriminering på grund av kön.

6ID UTTOLKNING AV DIREKTIVETS REGEL OM ARBETSV¤RDERINGSSYSTEM HAR %' DOMSTOLEN BL A UTTALAT

·ATT DET ¤R F¶RBJUDEN S¤RBEHANDLING P¥ GRUND AV K¶N OM MAN VID BEST¤MMANDE AV OM ETT ARBETE ¤R S¤RSKILT ANSTR¤NGANDE ELLER S¤RSKILT TUNGT H¥LLER SIG TILL V¤RDEN SOM SVARAR MOT VAD DEN GENOMSNITTLIGA ARBETSTAGAREN AV ETT VISST K¶N F¶RM¥R SAMT

·ATT ARBETSV¤RDERINGSSYSTEM F¶R ATT INTE VARA K¶NSDISKRIMINERANDE I PRINCIP SKALL INNEH¥LLA FAKTORER SOM ARBETSTAGARE AV B¥DA K¶NEN ¤R S¤RSKILT ¤GNADE ATT UPPFYLLA

Jämställdhetslagen

%NLIGT KAP g REGERINGSFORMEN F¥R EN LAG ELLER EN ANNAN F¶RESKRIFT INTE INNEB¤RA MISSGYNNANDE P¥ GRUND AV K¶N %N N¤RMARE REGLERING SOM G¤LLER KVINNORS OCH M¤NS LIKA R¤TT I ARBETSLIVET FINNS I J¤MST¤LLDHETSLAGEN $EN NU G¤LLANDE LAGEN TR¤DDE I KRAFT DEN JANUARI

%NLIGT J¤MST¤LLDHETSLAGEN SKALL ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE SAMVERKA F¶R ATT J¤MST¤LLDHET I ARBETSLIVET SKALL UPPN¥S $E SKALL S¤RSKILT VERKA F¶R ATT UTJ¤MNA OCH F¶RHINDRA SKILLNADER I L¶NER OCH ANDRA ANST¤LLNINGSVILLKOR MELLAN KVINNOR OCH M¤N SOM UTF¶R ARBETE SOM ¤R ATT BETRAKTA SOM LIKV¤RDIGT g 5NDER RUBRIKEN !KTIVA ¥TG¤RDER I LAGEN ANGES VAD ARBETSGIVARE ¤R SKYLDIGA ATT G¶RA INOM RAMEN F¶R ETT M¥LINRIKTAT ARBETE MED SYFTE ATT AKTIVT FR¤MJA J¤MST¤LLDHETEN gg $¤RP¥ F¶LJER BEST¤MMELSER OM F¶RBUD MOT K¶NSDISKRIMINERING gg

,AGENS DEFINITION P¥ OTILL¥TEN K¶NSDISKRIMINERING ¤R ATT N¥GON MISSGYNNAS UNDER S¥DANA OMST¤NDIGHETER ATT MISSGYNNANDET HAR ETT DIREKT ELLER INDIREKT SAMBAND MED DEN MISSGYNNADES K¶NSTILLH¶RIGHET ,AGEN F¶RBJUDER K¶NSDISKRIMINERING I VISSA FALL %TT F¶RBUD SOM TAR SIKTE P¥ DISKRIMINERANDE ANST¤LLNINGSVILLKOR FINNS I g J¤MST¤LLDHETSLAGEN %NLIGT DEN BEST¤MMELSEN SKALL OTILL¥TEN K¶NSDISKRIMINERING ANSES F¶RELIGGA N¤R EN ARBETSGIVARE TILL¤MPAR L¤GRE L¶N ELLER ANNARS S¤MRE ANST¤LLNINGSVILLKOR F¶R EN ARBETSTAGARE ¤N DEM SOM ARBETSGIVAREN TILL¤MPAR F¶R ARBETSTAGARE AV MOTSATT K¶N N¤R DE UTF¶R ARBETE SOM ¤R ATT BETRAKTA SOM LIKA ELLER LIKV¤RDIGT

.¤R DET G¤LLER DISKRIMINERING ¤R DET OFTA SV¥RT ELLER OM¶JLIGT ATT BEVISA ATT EN KR¤NKNING HAR ¤GT RUM "EST¤MMELSEN ¤R D¤RF¶R UTFORMAD SOM EN S K PRESUMTIONSREGEL 6ID EN PR¶VNING AV OM EN ARBETSGIVARE HAR BRUTIT MOT g G¶RS DET F¶RST EN J¤MF¶RELSE MELLAN ARBETSUPPGIFTER SOM UTF¶RS AV K¤RANDEN OCH ARBETSUPPGIFTER SOM UTF¶RS AV EN ELLER FLERA ANDRA ARBETSTAGARE HOS ARBETSGIVAREN *¤MF¶RELSEN KAN BARA G¶RAS MELLAN ENSKILDA INDIVIDER SOM ¤R AV OLIKA K¶N $EN KAN INTE GENERELLT TA SIKTE P¥ KVINNOR OCH M¤N SOM OLIKA GRUPPER AV ANST¤LLDA *¤MF¶RELSEN M¥STE ALLTID G¶RAS HOS DEN ARBETSGIVARE SOM ¤R SVARANDE I M¥LET

/M J¤MF¶RELSEN VISAR ATT ARBETSTAGARNA UTF¶R ARBETE SOM ¤R ATT BETRAKTA SOM LIKA ELLER LIKV¤RDIGT OCH ATT ARBETSGIVAREN TILL¤MPAR S¤MRE VILLKOR F¶R DEN ELLER DE ARBETSTAGARE SOM HAR V¤CKT TALAN I M¥LET ¤N F¶R ARBETSTAGARE AV DET ANDRA K¶NET J¤MF¶RELSEPERSONERNA F¶RELIGGER PRESUMTION F¶R OTILL¥TEN K¶NSDISKRIMINERING "EVISB¶RDAN ¶VERG¥R D¥ P¥ ARBETSGIVAREN &¶R ATT VINNA M¥LET M¥STE ARBETSGIVAREN BEVISA ANTINGEN ATT SKILLNADEN I L¶N ELLER ANST¤LLNINGSVILLKOR BEROR P¥ SKILLNADER I ARBETSTAGARNAS SAKLIGA F¶RUTS¤TTNINGAR F¶R ARBETET ELLER ATT DEN I VART FALL INTE VARE SIG DIREKT ELLER INDIREKT HAR SAMBAND MED ARBETSTAGARENS K¶NSTILLH¶RIGHET

%NLIGT EN S¤RSKILD BEST¤MMELSE I J¤MST¤LLDHETSLAGEN ¤R ETT AVTAL OGILTIGT I DEN M¥N DET F¶RESKRIVER ELLER MEDGER S¥DAN K¶NSDISKRIMINERING SOM ¤R OTILL¥TEN ENLIGT LAGEN 6IDARE FINNS DET M¶JLIGHET TILL OGILTIGF¶RKLARING AV EN BEST¤MMELSE ELLER EN R¤TTSHANDLING F¶R DET FALL EN ARBETSTAGARE D¤RIGENOM HAR DISKRIMINERATS AV SIN ARBETSGIVARE P¥ ETT OTILL¥TET S¤TT %N ARBETSGIVARE SOM HAR GJORT SIG SKYLDIG TILL K¶NSDISKRIMINERING I STRID MOT LAGENS BEST¤MMELSER SKALL BETALA SKADEST¥ND TILL ARBETSTAGAREN B¥DE F¶R DEN F¶RLUST SOM HAR UPPKOMMIT OCH F¶R DEN KR¤NKNING SOM DISKRIMINERINGEN HAR INNEBURIT

3/5

$ET ¤R *¤MST¤LLDHETSOMBUDSMANNEN *¤M/ SOM HAR TILL UPPGIFT ATT UT¶VA TILLSYN ¶VER HUR LAGEN EFTERLEVS MEDAN ARBETSMARKNADENS PARTER SVARAR F¶R EFTERLEVNADEN AV DE J¤MST¤LLDHETSAVTAL SOM SKALL TR¤FFAS MED ST¶D AV LAGEN *¤M/ KAN V¤CKA TALAN I DOMSTOL I DISKRIMINERINGSTVISTER &¶R EN FACKLIGT ORGANISERAD ARBETSTAGARE ¤R DET I F¶RSTA HAND DEN FACKLIGA ORGANISATIONEN SOM F¥R F¶RA TALAN „R ARBETSTAGAREN OORGANISERAD KAN *¤M/ F¶RA TALAN OM ARBETSTAGAREN BEG¤R DET %N ENSKILD ARBETSTAGARE KAN OCKS¥ V¤CKA TALAN OM K¶NSDISKRIMINERING MOT SIN ARBETSGIVARE

4V¥ R¤TTSFALL

$E KRAV SOM ST¤LLS P¥ ARBETSGIVARE I FR¥GA OM L¶NES¤TTNINGEN HAR BELYSTS AV !RBETSDOMSTOLEN I N¥GRA FALL AV VILKA TV¥ REDOVISAS H¤R ) DET F¶RSTA FALLET ¤R DET FR¥GA OM EN GANSKA L¤TTFATTLIG J¤MF¶RELSE MELLAN TV¥ PERSONER SOM UT¶VADE SAMMA YRKE

) DOMEN !$ NR *¤M/ +UMLA KOMMUN GJORDES EN J¤MF¶RELSE MELLAN EN KVINNLIG OCH EN MANLIG F¶RVALTNINGSEKONOM *¤M/ GJORDE G¤LLANDE ATT DE HADE LIKA ELLER LIKV¤RDIGT ARBETE OCH ATT DET F¶RH¥LLANDET ATT DEN KVINNLIGA EKONOMEN HADE L¤GRE L¶N ¤N DEN MANLIGA VAR ATT BETRAKTA SOM K¶NSDISKRIMINERING $ET FANNS INTE N¥GON SYSTEMATISK ARBETSV¤RDERING ATT UTG¥ FR¥N !RBETSDOMSTOLEN GJORDE SIN BED¶MNING UTIFR¥N EN REDOG¶RELSE F¶R VALDA SAKOMST¤NDIGHETER I ANSLUTNING TILL VISSA GENERELLA KRITERIER SOM ANGETTS I F¶RARBETENA TILL J¤MST¤LLDHETSLAGEN N¤MLIGEN KUNSKAP OCH F¶RM¥GA F¤RDIGHETER ARBETSINSATS ANSTR¤NGNING ANSVAR SAMT ARBETSF¶RH¥LLANDEN %NLIGT !RBETSDOMSTOLEN VISADE UTREDNINGEN I M¥LET ATT DET ST¤LLDES LIKA H¶GA KRAV P¥ DEN KVINNLIGA EKONOMEN SOM P¥ DEN MANLIGA !RBETSDOMSTOLEN ANS¥G D¤RF¶R ATT DET VAR VISAT ATT DET VAR FR¥GA OM LIKV¤RDIGT ARBETE

Det låg nu på kommunen att bevisa att det inte var fråga om könsdiskriminering. Kommunen argumenterade i första hand så att marknadssituationen, både vid anställningstidpunkten för den manliga ekonomen och vid den tid som prövningen i målet gällde, motiverade att han hade fått högre lön. Arbetsdomstolen fann det inte visat att det förhöll sig på det sättet. Därefter gjorde kommunen gällande att den manliga ekonomen hade personliga kvalifikationer, som utgjorde skäl för löneskillnaden. Enligt Arbetsdomstolen visade utredningen inte heller någon skillnad mellan mannen och kvinnan i detta avseende. Otillåten könsdiskriminering ansågs därför föreligga.

Det andra fallet är mera komplicerat eftersom det innefattar jämförelser mellan arbetstagare med

olika yrken, för vilka arbetsgivaren skall bestämma lönen med tillämpning av olika kollektivavtal.

) DOMEN !$ NR *¤M/ –REBRO L¤NS ,ANDSTING F¶RDE *¤M/ TALAN F¶R BARNMORSKAN +IA 7ETTERBERG OCH GJORDE G¤LLANDE ATT LANDSTINGET TILL¤MPADE L¤GRE L¶N F¶R HENNE ¤N F¶R TV¥ MANLIGA KLINIKINGENJ¶RER TROTS ATT HON UTF¶RDE ARBETE SOM KUNDE BETRAKTAS SOM LIKV¤RDIGT MED DERAS ARBETE 4ILL ST¶D F¶R ATT ARBETENA VAR LIKV¤RDIGA ¥BEROPADE *¤M/ EN ARBETSV¤RDERING F¶R DE TRE ARBETSTAGARNAS ARBETE ) SINA DOMSK¤L S GJORDE !RBETSDOMSTOLEN F¶LJANDE REFLEKTIONER KRING OMST¤NDIGHETERNA I M¥LET

-ELLAN BARNMORSKANS OCH KLINIKINGENJ¶RERNAS ARBETEN F¶RELIGGER UPPENBARA STORA OLIKHETER OCH ARBETENA KAN KNAPPAST I N¥GOT AVSEENDE BETECKNAS SOM LIKA $E TRE I M¥LET AKTUELLA ARBETSTAGARNAS L¶NER ¤R BEST¤MDA I KOLLEKTIVAVTAL $ESSA L¶NER M¥STE ANTAS ¥TERSPEGLA VAD SOM ALLM¤NT G¤LLER ENLIGT KOLLEKTIVAVTAL F¶R BARNMORSKOR OCH KLINIKINGENJ¶RER *¤M/ S YRKANDE OM OGILTIGF¶RKLARING AV KOLLEKTIVAVTALET AVSER VISSER LIGEN ENDAST EN DEL AV DET KOLLEKTIVAVTAL MELLAN LANDSTINGET OCH 3(34& I VILKEN +IA 7ETTERBERGS L¶N BEST¤MTS 5PPENBARLIGEN ¤R DOCK *¤M/ S INST¤LLNING ATT ETT BIFALL TILL TALAN I DETTA M¥L B¶R F¥ VERKNINGAR OCKS¥ I ANDRA TVISTER $EN YTTERSTA KONSEKVENSEN SKULLE MED *¤M/ S INST¤LLNING KUNNA BLI ATT SAMTLIGA SJUKV¥RDSHUVUDM¤N ANSES HA P¥ ETT OTILL¥TET S¤TT L¶NEDISKRIMINERAT SAMTLIGA BARNMORSKOR OCH EVENTUELLT ¤VEN ANNAN

3/5

V¥RDPERSONAL OCH ATT ETT STORT ANTAL LOKALA KOLLEKTIVAVTAL SKULLE KOMMA ATT F¶RKLARAS OGILTIGA

%NLIGT !RBETSDOMSTOLEN FANNS DET ANLEDNING ATT S¤RSKILT SE TILL VILKEN BETYDELSE KOLLEKTIVAVTALEN B¶R TILLM¤TAS I DETTA SAMMANHANG $OMSTOLEN UPPEH¶LL SIG BL A VID R¤TTSS¤KERHETSASPEKTEN S

OCH P¥PEKADE F¶LJANDE

%N ARBETSGIVARE SOM SLUTIT ETT KOLLEKTIVAVTAL KAN P¥ GRUND AV L¶NEDISKRIMI NERINGSREGLERNA F¶RS¤TTAS I EN BESV¤RLIG VALSITUATION !RBETSGIVAREN KAN V¤LJA ATT TILL¤MPA KOLLEKTIVAVTALET OCH D¥ RISKERA ATT TALAN ANG¥ENDE SKADEST¥ND F¶R OTILL¥TEN L¶ NEDISKRIMINERING V¤CKS %N S¥DAN TALAN KAN T O M V¤CKAS AV MOTPARTEN I KOLLEKTIVAVTALET 6¤LJER ARBETSGIVAREN I ST¤LLET ATT BETALA N¥GON ARBETSTAGARE EN L¶N SOM AVVIKER FR¥N VAD SOM F¶RESKRIVITS I KOLLEKTIVAVTALET KAN ARBETSGIVAREN I VISSA FALL RISKERA ATT KOLLEKTIVAVTALSMOTPARTEN KR¤VER SKADEST¥ND F¶R KOLLEKTIVAVTALSBROTT

Arbetsdomstolen kom till slutsatsen att JämO inte hade förmått visa att Kia Wetterbergs arbete var likvärdigt med klinikingenjörernas. Domstolen framhöll att det, inte minst av rättssäkerhetsskäl, måste ställas stora krav på en arbetsvärdering som åberopas i ett lönediskrimineringsmål, där det görs gällande att vissa arbeten är likvärdiga och den värderingen avviker från de generella bestämmelser, som kommer till uttryck i kollektivavtalets lönebestämmelser. Det gäller särskilt när de jämförda arbetena är av helt olika slag. Den arbetsvärdering, som hade åberopats i målet, gav enligt domstolen inte något säkert underlag för de på grundval av arbetsbeskrivningarna gjorda värderingarna.

-ED ST¶D AV EN NY ARBETSV¤RDERING HAR *¤M/ P¥ I HUVUDSAK SAMMA GRUNDER SOM TIDIGARE V¤CKT TALAN F¶R +IA 7ETTERBERGS R¤KNING MOT –REBRO L¤NS LANDSTING ANG¥ENDE DISKRIMINERING UNDER EN SENARE TIDSPERIOD $ET M¥LET ¤R F¶R N¤RVARANDE F¶REM¥L F¶R PR¶VNING I !RBETSDOMSTOLEN SOM I JULI HAR BEG¤RT F¶RHANDSBESKED FR¥N %' DOMSTOLEN &R¥GAN TILL %' DOMSTOLEN G¤LLER OM %' R¤TTEN KR¤VER ATT ERS¤TTNING F¶R OBEKV¤M ARBETSTID OCH V¤RDE AV ARBETSTIDSF¶RKORTNING SKALL ING¥ I UNDERLAG F¶R L¶NEJ¤MF¶RELSE $ET TAR VANLIGEN CA M¥NADER ATT F¥ SVAR FR¥N %' DOMSTOLEN P¥ EN BEG¤RAN OM F¶RHANDSAVG¶RANDE

JämO har i ytterligare två mål väckt talan för barnmorskor mot Stockholms läns landsting och påstått att lönediskriminering har förekommit. Dessa båda mål torde inte kunna avgöras förrän EG- domstolen har givit förhandsbesked i det nyss nämnda målet.

Utredningar

0¥G¥ENDE UTREDNING

I juli 1998 tillsattes en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av vissa delar av jämställdhetslagen och lämna förslag till lagändringar som översynen ger anledning till (dir. 1998:60). Utredaren skall på olika sätt analysera jämställdhetslagens regler och överväga om det, bl.a. mot bakgrund av EG-rätten och dess utveckling, behöver göras lagändringar. Uppdraget skall redovisas senast den 1 september 1999.

+VINNOMAKTSUTREDNINGEN

3/5

$EN ¥R TILLSATTA +VINNOMAKTSUTREDNINGEN HAR LAGT FRAM F¶RSLAG SOM HAR MED L¶NEBILDNING ATT G¶RA %TT AV F¶RSLAGEN HAR DESSUTOM DIREKT SAMBAND MED DEN H¤R UTREDNINGEN

+VINNOMAKTSUTREDNINGEN HADE TILL UPPGIFT ATT KARTL¤GGA OCH ANALYSERA F¶RDELNINGEN AV EKONOMISK MAKT OCH EKONOMISKA RESURSER MELLAN KVINNOR OCH M¤N OCH LADE I JANUARI FRAM BET¤NKANDET 3/5 4Y MAKTEN ¤R DIN Þ -YTEN OM DET RATIONELLA ARBETSLIVET OCH DET J¤MST¤LLDA 3VERIGE 4ILL BET¤NKANDET H¶R TRETTON VOLYMER MED FORSKNINGSRAPPORTER INOM OMR¥DET ) BET¤NKANDET F¶RESL¥S ATT REGERINGEN TAR INITIATIV TILL UPPBYGGANDET AV ETT PARTSGEMENSAMT ORGAN SOM SKALL VERKA F¶R EN GENOMT¤NKT K¶NSNEUTRAL LOKAL L¶NES¤TTNING $ET PARTSGEMENSAMMA ORGANETS UPPGIFT SKALL VARA ATT SAMLA IN OCH SPRIDA KUNSKAP OM METODER F¶R ATT OBJEKTIVT V¤RDERA DE KRAV SOM OLIKA ARBETSUPPGIFTER ST¤LLER SAMT HITTA TEKNIKER F¶R ATT IDENTIFIERA OMEDVETNA V¤RDERINGAR S¥SOM K¶NSSTEREOTYPER I L¶NES¤TTNINGEN

Vidare föreslås att jämställhetslagen förtydligas så att kvinnors och mäns löner skall kunna jämföras mellan olika befattningstyper, att fackliga företrädare skall få rätt att ta del av de löneuppgifter som behövs för det lokala kartläggningsarbetet samt att arbetsgivaren vid den årliga kartläggningen redovisar vad man har gjort för att åtgärda löneskillnader som upptäckts vid föregående års kartläggning.

I Kvinnomaktsutredningens betänkande föreslås vidare att det av den här utredningen föreslagna Medlingsinstitutet får som särskild uppgift att be-vaka löneutvecklingen för kvinnor och män, lämna regelbundna rapporter och diskutera metoder för att komma åt omotiverade löneskillnader mellan kvinnor och män. Med tanke på de stora förändringar som pågår på lönebildningens område – från kollektivt till individuellt, från centralt till lokalt – är det enligt Kvinnomaktsutredningen speciellt angeläget att studera utfallen för kvinnor och män just nu.