MEDDELANDEN MÄN SVENSKA RIKSARKIVET. NV DRUD. 1: C
Statens offentliga utredningar 1906:1
MEDDELANDEN MÄN SVENSKA RIKSARKIVET. NV DRUD. 1: C.
6. UNDERSÖKNINGEN AF DE CENTRALA ÄMBETSVERKENS
ARKIV 1901—1902.
STOCKHOLM
KUNGT,. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
1903
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
6. Undersökningen af de centrala ämbetsverkens arkiv
1901 — 1902.
Riksarkivariens und. utlåtande angående den af Kungl.
Maj:t den 18 olif. 1901 anbefallda undersökningen af de
centrala ämbetsverkens arkiv och dess resultat med tre bilagor
...................... 95.
Öfriga af undersökningen framkallade skrivelser:
a) Riksarkivariens promemoria till statsrådet och, chefen för k.
ecklesiastikdepartementet den 24 april 1903 angående kammararkivet,
................ 155.
b) Riksarkivariens skrifvelse till Kungl. Maj: t- den 19 mars 1903
angående högsta ledningen af det svenska arkivväsendet . . 160.
c) Riksarkivariens skrifvelse till Kungl. Maj:t den 8 maj 1903
angående eventuella ändringar i riksarkivets instruktion med
bilaga......................164.
d) Riksarkivariens skrifvelse till Kungl. Maj:t den 14 maj 1903
med förslag till kungörelse angående upprättande af en med
riksarkivet förenad administrativ arkivdepot.......168.
e) Riksarkivariens skrifvelse till Kungl. Maj:t den 8 juni 1903
med förslag till förordning angående inspektion af vissa offentliga
arkiv...................171.
Tillägg.
Riksarkivarien Odhners skrifvelse till Kungl. Maj:t den 20
april 1901 angående arkivinspektion........174.
MEDDELANDEN FRI» SVENSKA RIKSARKIVET. NV Hjul) 16.
6. UNDERSÖKNINGEN AF DE CENTRALA AMBETSTERKENS
ARKIV 1901—1902.
STOCKHOLM
KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
1903
Undersökningen af de centrala ämbetsverkens
arkiv 1901—1902.
Riksarkivariens underdåniga utlåtande angående den af
Kungl. Maj;t den 18 oktober 1901 anbefallda undersökningen
af de centrala ämbetsverkens arkiv
och dess resultat.
Till Konungen.
Den 29 maj 1901 inkom Riksdagen i sammanhang med
regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel
med eu underdånig hemställan, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
genom sakkunniga personer snarast möjligt låta föranstalta en
undersökning af de i hulvudstaden belintliga ämbetsverkens arkiv
i syfte att få en utredning såväl rörande deras beskaffenhet,
omfång och vård, som ock angående möjligheten och lämpligheten
af de äldre delarnes förening med riksarkivet under gemensam
styrelse och att, ifall en dylik förening skulle befinnas
möjlig och önskvärd, Eders Kungl. Maj:t måtte vidtaga de åtgärder,
som vore ägnade att förbereda och främja densamma.
Sedan jag den 5 nästföljande augusti afgifvit infordradt underdånigt
utlåtande öfver denna Riksdagens framställning, uppdrog
Eders Kungl. Maj:t den 18 oktober åt mig att låta med riksarkivets
krafter verkställa en dylik undersökning. Den är numera
fullbordad och jag ber att i underdånighet få redogöra för
densamma.
Såsom i min underdåniga årsberättelse för år 1901 redan
omnämnts, underrättade jag i ett tryckt cirkulär af den 18 november
ett antal ämbetsverk om den förestående undersökningen
med anhållan att de ville dels taga under öfvervägande, burtreid*1
de både något att därvid erinra, dels utse lämpliga personer
96
att med riksarkivets ombud verkställa densamma, hvarjämte ett
frågeformulär i 15 punkter bifogades, af Indika n:r 1—9 berörde
arkivens omfång, innehåll och beskaffenhet, n:r 10—15 de äldre
delarnes framtida vård. Sedan jag åt arkivarien S. Bergh uppdragit
att å riksarkivets vägnar deltaga i undersökningen, företogs
densamma under 1901 med Svea hofrätts (afslutad 1902),
krigshofrättens, marinförvaltningens, myntverkets, kontrollverkets
och landtmäteristyrelsens arkiv. Under 1902 omfattade undersökningen
dels Eders Kungl. Maj:ts kansli, dels följande ämbetsverk
eller myndigheter: fångvårdsstyrelsen, landtförsvars- och
sjöförsvarsdepartementens kommandoexpeditioner, armeförvaltningen,
flottans arkiv, lotsstyrelsen, generalpoststyrelscn, medicinalstyrelsen,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, telegrafstyrelsen,
järnvägsstyrelsen, kammarkollegium, statskontoret, kommerskollegium,
kammarrätten, generaltullstyrelsen, statistiska centralbyrån,
öfverintendentsämbetet, styrelsen för postsparbanken, patent-
och registreringsverket, domänstyrelsen, stuteriöfverstyrelsen
och landtbruksstyrelsen. Undersökningen af kammarrättens
arkiv verkställdes af e. o. amanuensen i riksarkivet, docenten
Clason. Sedan, delvis med biträde af riksarkivets ombud, svaren
på den första gruppen af frågor, angående arkivens innehåll,
omfattning in. m., redigerats, ha från alla de ämbetsverk, som
varit föremål för undersökningen, svar ingått såväl på dessa
frågor som på den senare frågegruppen angående arkivens
framtida vård och möjligheten af de äldre delarnes sammanförande
i en gemensam arkivdepot i förbindelse med riksarkivet,
-lag har upptagit de viktigaste resultaten af undersökningen i
tre bilagor, till hvilka jag i underdånighet hänvisar, på samma
gång som jag utber mig nåden att i det följande dels få sammanfatta
de viktigaste af dessa resultat hvad arkivlokalernas beskaffenhet
och arkivaliernas omfång angår, dels ock få yttra mig om
möjligheten att upprätta den ifrågasatta administrativt-historiska
arkivdepoten och om de anordningar eller organisationsändringai,
som däraf måste blifva eu följd. Jag kommer därvid att i en
särskild underdånig skrifvelse yttra mig om den högsta ledningen
af det offentliga arkivväsendet och i eu annan behandla
frågan om kammararkivet, det största af de centrala ämbetsverkens
arkiv.
Det har visat sig, att de allra flesta ämbetsverkens arkiv
hafva otillräckliga eller i annat afseende otillfredsställande lo
-
97
kaler. De enda, som förklara sig hafva tillräckligt utrymme,
äro Svea hofrätt, dock med anlitande å ena sidan af vindarne,
som äro otillfredsställande, å den andra af gallring, hvarjämte
en ej obetydlig del af dess arkivalier redan öfverflyttats till
riksarkivet, krigshofrätten, sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition,
kammarkollegium, hvad beträffar advokatfiskal-, aktuarie-
och registratorskontorens arkivalier, myntverket, kammarrätten
för sitt kansliarkiv (dess nyare handlingar) och landtbruksstyrelsen.
Därjämte förklara sig generalpoststyrelsen och styrelsen
för postsparbanken komma att få tidsenliga lokaler i det
nya posthuset och medicinalstyrelsen menar sig kunna inom sin
lokal anskaffa tillräckligt utrymme för arkivet.
Med de öfriga ämbetsverkens arkivlokaler är det mer eller
mindre illa beställdt. Särskilt de största och viktigaste arkiven
ha det mycket dåligt. Fångvårdsstyrelsen har sina arkivalier i
flera olika lokaler, inrymda i samma hus som ett stort industriellt
etablissement, dessutom i eu icke uppvärmd lokal å
Långholmen. Lotsstyrelsen har en del af sina arkivalier i ett
i flera hänseenden otillfredsställande vindskontor i närheten af
boningsrum. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har både otillräckligt
utrymme och otillräckligt skydd mot eldfara. Telegrafstyrelsen
har sina arkivalier utom i själfva ämbetslokalen äfven
i två vindskontor, det ena trångt, båda utsatta för eldfara. Kammararkivets
dåliga lokaler äro allmänt kända. Statskontoret använder,
utom ett redan öfverfylldt arkivrum, ämbetslokalerna
och vinden. En del arkivalier förvarades vid undersökningen i
en fuktig källare. Denna är nu utrymd, men handlingarna ha
endast i följd af tillfälliga omständigheter — andra handlingar
ha för att ordnas deponerats i riksarkivet — för närvarande
kunnat inrymmas i de andra lokalerna. Kommerskollegium har
arkivalier i alla tjänsterum, gångar, skrubbar och kök, dessutom
i ett par vindsrum i närheten af bostadsrum, äfvensom i det
s. k. kolerasjukhuset på Östermalm, som emellertid instundande
vår måste utrymmas. Kammarrätten har för vissa arkivalieserier
att tillgå ett ljust arkivrum och ett mörkt arkivrum samt dessutom
vinden, som saknar hyllinredning och där arkivalierna lågo
i högar på golfvet, blandade med trycksaker; utrymmet för
ifrågavarande serier är för öfrigt alldeles otillräckligt. Generaltullstyrelsen
använder utom tjänsterummen äfven vindsrummen,
utrymmet är otillräckligt och sistnämnda lokaler eldfarliga. Sta
-
98
tistiska centralbyrån har alldeles otillräckliga lokaler, använder
delvis källare, delvis ett oeldadt arkivrum. Generallandtmäterikontorets
arkivlokaler äro alldeles otillräckliga och icke skyddade
mot eldfara. Flottans arkiv har en mycket trång och delvis
oeldad arkivlokal.
Hvad jag nu har anfört bekräftar det nyss fällda omdömet
att de offentliga arkivförhållandena i Stockholm i hufvudsak
kunna betecknas som otillfredsställande, i vissa fall som mycket
dåliga. Det kan icke anses vara staten värdigt, om det så skall
förblifva, så mycket mindre som vissa af dessa arkivalier äro af
största betydelse för kännedomen om våra inre förhållanden, för
historiska forskningar icke mindre än för administrativa utredningar.
Mera än två utvägar torde icke öppna sig. Den ena,
att hvarje ämbetsverk får en så rymlig lokal, att äfven arkivet
där kan uppställas och hållas i ordning men därjämte att detta
får sakkunnig vård och ställes under sakkunnig inspektion, samt
att plats beredes för forskare. Den andra, att de äldre arkivalierna,
som icke längre äro för den dagliga förvaltningen behöfliga
eller för densamma blifvit alldeles obehöfliga, förenades
i en central arkivdepot under vård af arkivtjänstemän och under
riksarkivariens högsta ledning. För egen del finner jag den senare
utvägen icke blott ur allmän arkivsynpunkt utan äfven ur
praktisk synpunkt vara att föredraga. Ämbetsverken behöfde i
sådant fall endast bereda utrymme åt de nyare arkivalierna,
exempelvis från de sista tjugufem eller femtio eller hundra åren.
De äldre åter skulle centraliserade göra forskningen vida större
gagn och löpte ej längre fara att råka i oordning. En rent
yttre fråga är den, huruvida dessa äldre arkivalier alla behöfde
sammanföras i samma lokal i hufvudstaden. Jag återkommer
längre ned till densamma.
Ämbetsverken synas i allmänhet hafva uppfattat saken på
detta sätt och de flesta hafva förklarat sig ingenting ha emot
en öfverflyttning af sina äldre arkivalier till eu dylik gemensam
arkivdepot, icke ens, när såsom någon gång händt, utrymmet
varit tillräckligt. Landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition
och arméförvaltningen upplysa emellertid, att deras obehöfliga
arkivalier öfverlämnas till krigsarkivet, hvars nuvarande
lokal emellertid är otillräcklig; de kunna sålunda för närvarande
lämnas ur räkningen. På motsvarande sätt sker med sjöförsvarsdepartementets
kommandoexpeditions och marinförvaltningens
99
arkivalier; de flyttas till arkivet vid flottans station i Stockholm.
Dess arkivlokal är emellertid, såsom redan erinrats, öfverfylld
och äfven i andra hänseenden olämplig. Vederbörande ha också
förklarat sig ingenting ha emot de äldre arkivaliernas öfverförande
till en centraldepot, för den händelse att någon egen
tidsenlig lokal ej kan beredas flottans arkiv. För egen del skulle
jag anse det högeligen önskvärdt, att det forna amiralitctskollegiets
arkiv, som redan i slutet på 1700-talet skulle öfverlämnats
till riksarkivet, ifall utrymme därstädes hade funnits, finge sin
plats i en centraldepot och med sitt för historien mycket viktiga
innehåll blefve lättare tillgängligt än det för närvarande
är. Medicinalstyrelsen synes önska att få behålla hela sitt arkiv.
Under förutsättning att det lyckas densamma anskaffa tillräckligt
rymliga arkivlokaler och att arkivet ställes under vederbörlig
inspektion af riksarkivarien, har jag ingenting väsentligt att erinra
däremot. Kammarkollegium anser sig behöfva advokatfiskalregistrators-
och aktuariekontorens alla arkivalier, och icke heller
mot detta vill jag göra någon erinran under förutsättning, att
äfven här inspektion får ske. Samma yrkande framställes i afseende
på kammararkivet. För min afvikande mening i detta
fall hänvisar jag till den särskilda underdåniga skrifvelsen.
Myntverket önskar behålla sitt lilla arkiv; postsparbanken, patent-
och registreringsverket samt landtbruksstyrelsen ha alltför
nybildade arkiv för att någon öfverflyttning bör sättas i fråga,
ehuru patent- och registreringsverkets lokaler äro trånga och
delvis eldfarliga. Få de behålla alla sina arkivalier, bör äfven
i fråga om dessa verk med hänsyn till framtiden inspektion anordnas.
Ett sammanförande af de öfriga centrala ämbetsverkens
äldre arkivalier till en med riksarkivet förenad depot är såtillvida
redan förberedt, som under de sista årtiondena öfverflyttning
af sådana i stor utsträckning skett till detsamma. År 1892
lämnades sålunda dit från Svea hofrätt 696 volymer domböcker,
protokoll, s. k. »libri causarum» in. m. Under åren 1876—1901
ha från kammararkivet öfverlämnats 5,281 volymer, till större
delen räkenskaper för Finland och Sveriges öfriga besittningar
bortom Östersjön, men äfven delar af reduktionsarkiven, af det
egentliga kammararkivet, liksom ett eller annat småarkiv. Från
statskontoret ha under åren 1883—1898 kommit 2,464 volymer,
hufvudsakligen statsverkshandlingar samt bränneri- och magasins
-
100
direktionernas arkiv. Från kommerskolleginm slutligen öfverlämnades
1893 876 volymer bergstingsrättsdomböcker, konsulsrapporter,
handlingar om näringarna m. in. Riksarkivet har dessutom fått
härbärgera betydande depositioner från Svea hofrätt och kammarkollegium,
och för kommerskollegii i det s. k. kolerasjukhuset
inrymda arkivalier lärer ingen plats finnas, om icke riksarkivet
bereder sådan. Enligt dess instruktion skola där vidare i regeln
mottagas upplösta ämbetsverks arkiv, liksom kommissioners och
kommittéers. Det finnes sålunda redan en administrativt-historisk
arkivdepot införlifvad med detsamma. De nyssnämnda förflyttningarna
från ännu existerande ämbetsverk ha naturligtvis
närmast framkallats af bristande utrymme. De ha icke varit
utan sina olägenheter. Arkiven ha därigenom delvis splittrats,
och det gäller numera i arkivvärlden med skäl som en grundregel,
att olika myndigheters arkiv böra hållas tillsamman och
bilda ett helt för sig. Särskilt i riksarkivet och kammararkivet
ha sedan gammalt, såsom också i riksdagen framhållits, splittrade
serier förekommit, hvilka det blir svårt och olämpligt att
ordna hvar lör sig. Äfven i dessa förhållanden förefinnas skäl
till upprättande af en dylik administrativt-historisk arkivdepot i
förening med det förra. En planmässig öfverflyttning af vissa
äldre ämbetsverks äldre arkivalier till en centraldepot innebär
nämligen icke en sådan splittring, att den ur arkivsynpunkt bör
ogillas. De i riksarkivet redan befintliga fragmenten skulle i
så fall komma att återförenas med de samlingar, till hvilka
de höra.
Om nu vidare successiva öfverflyttningar till denna nya
arkivdepot äga rum, såsom af mig förutsatts och af de flesta
ämbetsverken föreslagits, är, såsom ofvan antydts, de centrala
ämbetsverkens arkivfråga löst. Man har sörjt för en enhetlig
och sakkunnig ledning, liksom för forskningens kraf, man har
sörjt för ett regelbundet afrinnande af öfverflödiga eller mindre
behöflig^ arkivalier och man behöfver ej befara att i framtiden
ställas inför sammanrafsade högar af oordnade och dammiga
arkivhandlingar eller tillgripa så utomordentliga åtgärder, som
nu måst ske, för att afhjälpa ett oefterrättligt tillstånd. Såsom
jag nyss antydde, komme i öfrigt hvarje ämbetsverks arkivalier
att bilda ett helt för sig och icke sammanblandas vare sig med
andra ämbetsverks eller med riksarkivets egentliga serier. Den
organisation, som på detta sätt skulle genomföras, är för öfrigt
101
ingen annan än den, som man i andra länder utan olägenhet
pröfvat eller som där påyrkas både från arkivaliskt och historiskt
intresserade kretsar.
Om det sålunda ur olika synpunkter måste anses önskvärdt,
att en dylik arkivdepot upprättas, återstår att tillse, huru utrymme
för en sådan skall kunna beredas. Detta blir i själfva
verket en hufvudfråga och kanske den förnämsta.
Af de visserligen endast ungefärliga uppgifter, som från de
egentliga ämbetsverken lämnats på omfånget af de arkivalier,
som kunde komma i fråga att öfverföras till den nya arkivdepoten,
framgår att utrymme skulle behöfva beräknas för omkring
4,200 meter, hvarvid jag uppskattar kammarrättens arkivalier,
hvilkas omfång, då en stor del legat i högar på vinden,
icke kunnat närmare bestämmas, till 600 meter. Lägger jag
härtill hvad som möjligen komme att lämnas från flottans arkiv
i Stockholm eller 1,800 meter, kommer man till 6,000 meter.
Det lediga utrymmet i riksarkivets nya och gamla hus kan efter
en förlidet år verkställd uppmätning beräknas till 6,000 meter
(häri ingå likväl äfven depositioner af olika slag), hvarvid jag
inberäknat uppsättning af golf hyllor i de rum af det gamla
huset, där sådana icke finnas. Följaktligen skulle allt utrymme
i riksarkivet genast upptagas.
Nu är det så, att alla de arkivalier, om hvilkas öfverflyttning
fråga kan uppstå, icke äro af samma värde för den nutida
forskningen och ej behöfva en så central och dyrbar förvaringsplats
som riksarkivets nuvarande lokaler. Detta torde särskildt
gälla om den stora mängden af räkenskaper. Frågan om upprättande
af en reservdepot utanför Stockholm har också mera
än en gång varit på tal. Man har sålunda vid olika tillfällen
föreslagit Svartsjö slott och Leckö slott. Mot båda förslagen
kan invändas, att arkivalierna vare sig på det ena eller andra
stället blefve lämnade så godt som utan vård, då det svårligen
kan blifva tal om att där stationera en arkivtjänsteman, att de
säkerligen komma att få oeldade lokaler, att den nödiga tillsynen
med vädring och damning sannolikt komme i händerna
på oansvariga personer, att forskningar på stället svårligen läte
sig göra och att transportering af möjligen rekvirerade arkivalier
till Stockholm blefve omständlig och rätt besvärlig. Jag har
tänkt på en annan utväg, nämligen att använda öfverstå våningen
af de för landsarkivet i Uppsala afsedda lokalerna till en
102
dylik arkivdepot. Meningen är för närvarande att icke förse
mer än ett af de där befintliga fyra rummen med hyllinredning,
och detta rum torde ej på länge bohöfvas för landsarkivets
ändamål. Enligt mig lämnade uppgifter skulle, om hyllor insattes
i alla rummen, en hyllängd af omkring 2,500 meter
kunna vinnas. Beräknar man att 2,000 meter genast toges i
anspråk, skulle sålunda plats i Stockholm behöfvas för omkring
4.000 meter. Härför räckte sålunda för närvarande riksarkivets
lediga utrymme; den ordinarie tillökningen af riksarkivets samlingar
torde kunna uppskattas till omkring 50 meter om året,
och plats funnes för densamma ett antal år, då från ämbetsverken
först efter en tioårsperiod accession behöfde väntas och
denna delvis torde kunna afledas till Uppsala. Jag är emellertid
oj fullständigt underrättad om huru ämbetsverken ställa sig till
en partiell förflyttning af deras äldre arkivalier utom hufvudstaden.
Ett par hafva redan nu förklarat sig icke kunna vara
med därom annat än för räkenskaperna. Jag har anledning antaga
att de öfriga äro af samma mening. A andra sidan torde
nog en del räkenskaper för Sveriges förlorade provinser, möjligen
äfven några andra serier, kunna flyttas från riksarkivet till
en depot utom Stockholm.
Hela denna beräkning är gjord utan hänsyn till kammararkivet.
Arkivaliernas längd därstädes är beräknad till omkring
8.000 meter. Skulle man därifrån draga de omkring 900 meter,
som äro deponerade i det af riksarkivet hittills disponerade
slottshvalfvet, återstå i alla fäll minst 7,100 meter att placera,
och det är ovisst huru länge riksarkivet får begagna sig af detta
hvalf. Förenar man dem med de ofvan nämnda reducerade
4.000 meterna, hinner man till 11,000 meter eller mera. Plats
därföre finnes icke i riksarkivet. Äfven om man tänkte sig,
att en del af de senast nämnda handlingarna kunde vara kvar
i kammararkivets nuvarande lokal, en del möjligen flyttas till
Uppsala, blefve i alla fall helt visst riksarkivet öfverfylldt. Man
står då inför nödvändigheten af en tillbyggnad eller nybyggnad.
Skulle man åter inskränka sig till att med riksarkivet förena de
öfriga centrala ämbetsverkens äldre arkivalier utom kammararkivet,
blir det nödvändigt att tänka på eu ny lokal för det
sistnämnda. Det är icke möjligt att inom de nuvarande lokalerna
få detta arkivs dyrbara samlingar så ordnade och uppställda,
att ordningen kan bevaras och arkivalierua blifva för
103
forskning på önskvärd! sätt tillgängliga. Skulle riksarkivet åter
i den närmaste framtiden mista det nyss omnämnda slottshvalfvet,
som rymmer 2,700 längdmeter, till största delen upptagna, blefve
svårigheterna ännu större.
I afseende på en tillbyggnad till riksarkivet får jag i underdånighet
erinra därom, att när det nuvarande nya riksarkivhuset
uppfördes med en i förhållande till bredden i ögonen fallande
höjd, det bland annat ingått i byggnadsplanen, att fasaden i
framtiden, när utvidgning behöfdes, fortsattes i rak linie åt
Riddarholmsbron på riksgäldskontorets tomt (jfr riksarkivariens
uppsats om »Den nya riksarkivbyggnaden» i Meddelanden från
svenska riksarkivet, h. XV, sid. 471). Det säger sig själft att
detta vore en lycklig lösning af frågan. Man hade också tänkt
att, när den nya riksdagsbyggnaden om ett par år kan tagas i
besittning, äfven riksgäldskontoret skulle flytta dit och dess lokaler
därigenom blifva disponibla. Af hvad som vid innevarande
års riksdag förekommit vill det synas, som om riksgäldskontoret
möjligen icke skulle kunna komma att inrymmas i
riksdagshuset utan för en längre eller kortare framtid få lof att
stanna kvar i sin nuvarande lokal. Jag nödgas att inför Eders
Kungl. Maj:t framhålla den trängande nödvändigheten, försåvidt
arkivfrågan skall få en tillfredsställande lösning, att det måtte
tillses, huruvida icke riksgäldskontoret, som för sitt behof icke
synes behöfva alltför vidlyftiga lokaler, kunde på ett tillfredsställande
sätt inrymmas i någon annan offentlig och väl belägen
byggnad i hufvudstaden.1
En annan utväg, som kunde ifrågasättas, vore en om- och
tillbyggnad af riksarkivets gamla hus. Detta skulle emellertid
förutsätta ett öfverflyttande för en tid af de där förvarade arkivalierna
till riksarkivets nya byggnad, men då det upptagna
utrymmet i det förra år 1902 kunde beräknas till 3,900 meter
(däraf 600 meter depositioner), det lediga utrymmet i nya huset
till endast 3,042 meter (hvartill kommer 250 meter depositioner),
inses lätt med hvilka svårigheter en dylik öfverflyttning måste
vara förenad, som icke blott skulle tills vidare omöjliggöra mottagande
af några äldre arkiv ali er från de olika ämbetsverken
utan äfven tvinga till återlämnande af mottagna depositioner.
1 Genom kamrarnes beslut den 29 april synes det ha blifvit afgjordt,
att riksgäldskontoret kommer att få sin lokal i det nya riksdagshuset, och
att den här ofvan uttalade farhågan sålunda icke längre behöfver hysas,
104
Det är i (ifrigt icke gärna möjligt, att plats efter en sådan ombyggnad
i alla fall för någon längre tid kunde beredas för alla
de arkivalier, som skulle samlas i den nya arkivdepoten. En
tredje utväg vore slutligen beredandet af tillräckligt rymliga
arkivlokaler i någon annan byggnad i hufvudstaden, gammal
eller ny. Anordningen blefve visserligen i mer än ett hänseende
obekväm, men kunde accepteras, dock under den från
min sida nödvändiga förutsättningen, att denna arkivdepot, ehuru
belägen på längre eller kortare afstånd från riksarkivet, likväl
förenades under gemensam styrelse med detta. Att den första
utvägen ur arkivsynpunkt vore den bästa är själfklart. Måhända
blir den också, om alla synpunkter tagas i betraktande, den
billigaste. 1 sådant fall kunde nog samma expeditions- och
forskningslokaler begagnas och den nödiga vaktbetjäningen torde
ej behöfva någon större tillökning.
Det säger sig själft, att den nu ifrågasatta utvidgningen af
riksarkivet till att omfatta en ny och stor administrativt-historisk
arkivdepot icke kan ske utan förstärkning af dess arbetskrafter.
Redan nu äro dessa, med hänsyn till de ökade kraf,
som från vissa håll ställas på arbetena i riksarkivet, otillräckliga.
Jag inser emellertid väl, att man i detta afseende måste inskränka
sig till det nödvändigaste och ber att i det följande få
framställa mina underdåniga förslag. För den händelse i den
nya arkivdepoten hvarken skulle komma att ingå flottans arkiv
eller kammararkivet, synes en ny ordinarie amanuensplats möjligen
kunna vara tillräcklig. Skulle flottans arkiv tillkomma,
hvars arkivalier äro af betydande omfång och helt visst komma
att mycket anlitas, torde äfven en ny arkivarieplats vara behöflig.
Skulle äfven kammararkivet komma att förenas med
nämnda depot, torde kammararkivarien böra öfverflyttas på riksarkivets
stat och torde därjämte med hänsyn till erforderliga
kamerala utredningar äfven en ny amanuensplats vara behöflig.
I fall sålunda den nya arkivdepoten finge sin största utsträckning,
blefve, förutom den nyss nämnda öfverflyttningen, de erforderliga
nya tjänstemännen en arkivarie och två amanuenser.
Minst en ny vaktmästare skulle i så fall också behöfvas, men
äfven en sådan torde kunna öfverflyttas från kammararkivets stat.
Jag har i det föregående icke berört krigsarkivet. Från
organisativ synpunkt synes i och för sig ingen svårighet möta
att förena detsamma med riksarkivet. Något yrkande har jag
105
emellertid under nuvarande förhållanden icke att framställa i
detta hänseende.
På grund af hvad jag ofvan anfört får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande
hvilka åtgärder som böra vidtagas för att åt do centrala
ämbetsverkens äldre arkivalier bereda det utrymme och den
vård, som de oundgängligen behöfva, i hvilket afseende den
enda tillfredsställande utvägen synes vara att uppsamla dem i
en med riksarkivet förenad depot med lokaler dels i hufvudstaden,
dels ock för mindre viktiga handlingar i en utom hufvudstaden
belägen, icke alltför aflägsen byggnad, där nödig tillsyn
och vård kunde komma handlingarna till del, samt därefter till
Riksdagen ingå med de framställningar, som af en dylik pröfning
kunna framgå såsom erforderliga och ändamålsenliga.
Stockholm den 19 mars 1903.
Underdånigst
Emil Hildebrand.
Bil. Å.
Ofversikt af innehållet i de arkiv, som undersökts med
anledning af kung], brefvet den 18 oktober 1901
och riksarkivariens cirkulär den 18 november
samma år.
(Möjligen befintliga luckor i de serier, för hvilka begynnelseår
aro utsatta, angifvas icke.)
INNEHÅLL.
Sid.
1. Svea hofrätt..........................109.
2. Krigshofrätten..........................
B. Fångvårdsstyrelsen.......................110.
4. Landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition.........» .
5. Arméförvaltningen....................... .
6. Sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition..........114.
7. Marinförvaltningen....................... .
8. Lotsstyrelsen..........................115.
9. Generalpoststyrelsen......................116.
10. Medicinalstyrelsen...... . .................117.
11. Väg- och vattenhyggnadsstyrelsen................118.
12. Telegrafstyrelsen ................. H9.
13. Järnvägsstyrelsen.........................
14. Kammarkollegium.................... 120.
15. Statskontoret..........................123,
10. Myntverket........... 124.
17. Kontrollverket...... 125,
18. Kommerskollegium........................
19. Kammarrätten...............„.........126.
20. Generaltullstyrelsen.......................129.
21. Statistiska centralbyrån.....................130.
22. Öfverintendentsämbetet.....................131.
23. Styrelsen för postsparbanken..................» ,
24. Patent- och registreringsverket.................>
25. Landtmäteristyreisen......................132.
26. Stuteriöfverstyrelsen......................133.
27. Domänstyrelsen......................... .
28. Landtbruksstyrelsen.......................134.
29. Generalstaben..........................135.
30. Flottans arkiv i Stockholm....................
109
1. Svea hofrätt.
I. Hofrilttens hufviidarkiv.
A. Protokoll (civil- fr. o. med 1736, kriminal- fr. o. med
1756). »Codex rationum» (vota) 1636—1849.
B. Registratur (koncept till skrifvelser) fr. o. med 1614.
Domar, resolutioner och utslag (i allmänhet fr. o. med 1736).
C. Diarier och rotlar (flera slag, äldsta serien fr. o. med
1690).
D. Liggare och matriklar. Dessutom linnes ett slags register,
kalladt »Janna regnig sive manuale causarum civilmål»
(pars I 1614—1705 af C. Lundins; pars II 1706-1740-talet af
J. Retzius).
E. Inkomna handlingar: kungl. bref fr. o. med 1614, »libri
supplicationum» 1616—1682, nyare handlingar i afgjorda mål
(de som äro äldre än 100 år gallras), bouppteckningar fr. o. med
1737, akter i frälsemäns konkurser 1773—1849 in. m.
Anm. Protokoll, dom-, utslags- o. resolutionsböcker samt »libri causarum»
t. o. med 1735 öfverlämnades till riksarkivet 1892.
II. Advokatflskalskontoret.
A. Konceptmemorial fr. o. med 1797.
B. Diarier fr. o. med 1720.
C. Häradsrätters och rådstufvurätters renoverade domböcker
i allmänhet fr. o. med 1809 (de äldre äro deponerade i riksarkivet),
samt småprotokoll, häradsrätters fr. o. med 1701, rådstufvurätters
fr. o. in. 1691.
2. Krigshofrätten.
I. Krigsliofrättens liufvudarkiv (tidtals generalkrigsrättens och
krigskollegii).
A. Protokoll fr. o. med 1746.
B. Koncept fr. o. med 1784. Utslag fr. o. med 1880.
C. Diarier fr. o. med 1735.
9
no
D. Kungl. bref fr. o. med 1743, »inneliggande handlingar»
fr. o. med 1728 m. m.
E. Diverse handlingar (1600- o. 1700-talen).
II. Krigsflskalskontoret.
A. Konceptmemorial fr. o. med 1810.
B. Diarier fr. o. med 1809.
C. Inkomna rapporter m. m.
3. Fångvårdsstyrelsen.
I. Styrelsens öfver rikets fängelser och arbetsinrättningar, seder
mera
(1859) fångvårdsstyrelsens arkiv fr. o. med 1825.
A. »Registratur» (= protokoll och koncept).
B. Diarier (flera slag) och expeditionslistor.
C. Liggare och matriklar.
D. Kungl. bref, s. k. inneliggande handlingar, uppgifter,
rapporter, beskrifningar öfver fångar (jämte fotografier) m. m.
E. Räkenskaper.
II. Indragna centralfäugelsets å Norrmalm i Stockholm arkiv:
Räkenskaper, kyrkböcker, rullor m. m., delvis fr. o. m. 1815.
4. Landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition.
Generaladjutantens öfver armén, från 1840 landtförsvarsdepartementets
kommandoexpeditions arkiv.
A. Protokollslistor öfver afgjorda kommandomål.
B. Koncept fr. o. med 1816.
C. Diarier och register fr. o. med 1816.
D. Rullor.
E. Kungl. bref (1817—1840), andra inkomna handlingar
(hufvudserie fr. o. med 1816), rapporter, tjänsteförteckningar m. in.
5. Arméförvaltningen.
I. Krigskollegii arkiv, hufvudsakligen 1841—1865 (det öfriga
är öfverlämnadt till krigsarkivet).
1. Handlingar gemensamma för hela verket eller för flera
afdelningar inom detsamma.
A. Pleniprotokoll och föredragningslistor.
B. Brefkoncept.
in
C. Diarier (flera slag).
D. Kungl. bref (1638—1865), afgjorda mål.
E. Presidentsexpeditionens koncept och registratur, diarium,
inkomna handlingar, uppgifter till årsberättelser m. m. (delvis
fr. o. med 1805).
2. Artilleriafdelningen.
A. Protokoll och föredragningslistor.
B. Brefkoncept samt artillerimilitärkontorets, kammarkontorets
och revisionens konceptmemorial.
C. Kontorens och revisionens diarier.
D. Liggare öfver kronans hus och byggnader.
E. Afgjorda mål och andra inkomna handlingar (flera
serier).
F. Räkenskaper.
3. Fortifikationsafdelningen.
A. Protokoll och föredragningslistor.
B. Brefkoncept samt revisionens konceptmemorial.
C. Revisionens diarier.
D. Liggare.
E. Afgjorda mål och andra inkomna handlingar.
F. Räkenskaper.
4. Underhållsafdelningen t. o. med 1850.
A. Protokoll och föredragningslistor.
B. Brefkoncept samt kammarkontorets och revisionens
konceptmemorial.
C. Revisionens annotationsbok.
D. Liggare öfver utestående lån.
E. Afgjorda mål och andra inkomna handlingar.
F. Räkenskaper.
Bihang: Protokoll (1849—1851), diarium, generalorder
och andra handlingar angående en svensk armékårs
förläggande till Schlesvig.
5. Utredningsafdelningen t. o. med 1850.
A. Protokoll och föredragningslistor.
B. Brefkoncept samt kammarkontorets och revisionens
konceptmemorial.
112
C. Kammarkontorets och revisionens diarier.
D. Liggare.
E. Afgjorda mål och andra inkomna handlingar.
P. Räkenskaper.
6. Intendentsafdelningen 1851—1865.
A. Protokoll och föredragningslistor.
B. Brefkoncept samt kammarkontorets och revisionens
konceptmemorial.
C. Afdelningens remissdiarium och revisionens diarier.
I). Liggare.
E. Afgjorda mål och andra inkomna handlingar.
P. Räkenskaper.
7. Indelnings- och boställsafdelningen, fr. o. med
1850 aflöningsafdelningen.
A. Protokoll och föredragningslistor.
B. Brefkoncept samt indelningskontorets, fr. o. med 1850
aflöningskontorets konceptmemorial (1812—1865).
C. Diarium öfver syne- och besiktningsinstrument.
D. Liggare öfver indelta arméns boställen.
E. Afgjorda mål och andra inkomna handlingar.
P. Räkenskaper: krigskollegii hufvudböcker fr. o. med
1850 jämte verifikationer m. m.
8. Krigsmanshusafdelningen t. o. med 1850 samt
aflöningsafdelningens krigsmanshuskontor 1851—1865.
A. Protokoll och föredragningslistor (t. o. med 1850).
B. Brefkoncept samt krigsmanshuskontorets konceptmemorial.
C. »Expeditionsbok» (1835—1850) och krigsmanshuskontorets
diarium.
D. Rullor öfver underhållstagare.
E. Afgjorda mål och andra handlingar angående Vadstena
krigsmanshuskassa och invalidhusfonden.
P. Räkenskaper.
9. Advokatfiskalskontoret:
A. Konceptmemorial (1805—1865).
B. Diarier (1813—1865).
113
II. Arméförvaltningens arkiv fr. o. med 1866.
1. Plenum.
A. Protokoll.
B. Koncept jämte register.
C. Diarier.
I). Kungl. bref, afgjorda mål och andra inkomna handlingar.
2. Artilleridepartementet.
A. Protokoll och föredragningslistor.
B. Brefkoncept jämte register.
C. Diarier.
D. Liggare.
B. Kungl. bref, generalorder, afgjorda mål och andra inkomna
handlingar.
F. Räkenskaper.
3. Fortifikations departementet.
Samma serier som i artilleridcpartementet samt dessutom
ritningar och kartor.
4. Intendentsdepartementet.
Samma serier som i fortifikationsdepartementet.
5. Civila departementet.
Samma serier som i artilleridepartementet. Till räkenskaperna
höra bl. a. hufvudböcker jämte verifikationer.
6. Ombudsmannen.
A. Konceptmemorial.
B. Diarier.
III. Direktionens öfver invalidinrättningen arkiv 1820—1849.
IV. Direktionens öfver arméns pensionskassa protokoll, koncept,
diarier, liggare, inkomna handlingar och räkenskaper m. m.
angående arméns ackordsamorteringsfond 1833—1876. V.
V. Krigskommissariatshandlingar rörande: generalkrigskommis
sariatet
1848—1850, nordschlesvigska krigskommissariatet
1849—1851, generalkrigskommissariatet 1854—1858.
114
VI. Kommittéhandlingar rörande: kommittéerna för uppskattning
af indelta arméns boställen 1827, 1830 års kommitté för
indelta arméns lönereglering (jäinf. Statskontoret, VII), salpeterkommittén
1835—1867.
6. Sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition.
I. Generaladjutantens öfver flottan, från 1840 sjöförsvarsdeparte
mentet»
kommandoexpeditions arkiv.
A. Protokollslistor öfver afgjorda kommandomål.
B. Koncept fr. o. med 1809.
C. Diarier och register, delvis fr. o. med 1801.
D. Liggare och rullor.
E. Kuugl. bref 1801—1840, andra inkomna handlingar
(hufvudserie fr. o. med 1798) o. meritförteckningar (fr. o. med 1820).
F. Diverse äldre handlingar.
II. Stornmiralsämbctets l:a afdelnings arkiv 1825—1840.
A. Protokoll (1832—1838) och föredragningslistor (1827—
1840).
B. Koncept.
C. Diarier och register.
D. Kungl. bref.
III. Kommittéhandlingar rörande reglementskommissionerna 1884
—1890, 1893—1899.
7. Marinförvaltningen.
Förvaltningens af sjöärendena, sedermera (1878) marinförvaltningens
arkiv fr. o. med 1871 (äldre handlingar äro öfverlämnade
till flottans arkiv).
A. Protokoll.
B. Koncept.
C. Diarier och rotlar.
D. Liggare.
E. Kungl. bref, generalorder och andra inkomna handlingar,
kontrakt m. m.
F. Ritningar.
G. Räkenskaper.
115
8. Lotsstyrelsen.
I. Hnfvudnrklvet t. o. med 1871.
A. Förvaltningens af sjöärendena protokoll i lotsmål 1845
—1871.
B. Generalsjömilitickontorets koncept i lotsmål 1791—1794,
storamiralsämbetets vid arméns flotta och kommitterades till förvaltningen
af arméns flottas ärenden d:o 1794—1803 samt förvaltningens
af sjöärendena d:o 1803—1871.
G. Förvaltningens af sjöärendena diarier i lotsmål 1845
—1871.
D. Handlingar i lotsmål, inkomna till amiralitetskollegium
och nyss nämnda myndigheter 1751—1815, 1845—-1871 jämte
kungl. bref 1798—1871, dykerimål 1745—1828 samt memorial
till amiralitetskollegium med påtecknad resolution 1736—1769.
E. Diverse handlingar angående lots- samt fyr- och båkväsendet
(1700-talet).
II. Amiralitets-lotskoiitorcts, sedermera lotsdirektörsämbctcts arkiv
t. o. med 1871:
A. Koncept 1751—1791, 1809- 1871.
B. Diarier 1761—1871.
C. Kullor.
1). Inkomna handlingar 1809—1871 jämte lotsdagböcker
1799—1840 och fyrjournaler 1850—1871.
III. Lotsverkskontörets, sedermera kammarkontorets arkiv t. o.
med 1871: koncept (1798—1871) samt räkenskaper, däribland
hufvudböcker med verifikationer (1803—1850, för öfrigt i
flottans arkiv).
IV. Lotsstyrelsens arkiv fr. o. med 1872.
A. Protokoll och föredragningslistor (fr. o. med 1899).
B. Koncept.
C. Diarier.
D. Liggare och rullor.
E. Kungl. bref och andra inkomna handlingar jämte kontrakt,
lotsdagböcker, fyrjournaler samt rese- och maskinjournaler;
dessutom äfven hemliga handlingar.
F. Kammarkontorets koncept och räkenskaper.
G. Fyringeniörkontorets koncept, diarier och liggare (fr. o.
med 1855).
116
V. Chefens för norra lotsdistriktet arkiv: koncept 1836—1877,
inkomna handlingar 1724—1877.
Anm. Handlingar angående lots- samt fyr- ocli båkväsendet finnas äfven
i flottans arkiv i Stockholm.
9. Generalpoststyrelsen.
I. Handlingar, hörande till kanslikollegii arkiv:
A. Kanslikollegii koncept (1683—1691) och registratur
(1683—1714) i postärenden.
B. Kungl. bref i d:o 1681—1710.
II. Öfverpostdirektörens samt postkamrcrarcns arkiv före 1801.
A. Öfverpostdirektörens registratur 1704—1791 och koncept
1751—1800.
B. D:o diarier.
C. Inkomna handlingar.
D. Postkamrerarens (postka mm arkontorets) arkiv: »konungabref
och resolutioner», postverkets stater samt räkenskaper.
Anm. Öfverpostdirektörens koncept och inkomna handlingar, i allmänhet
t. o. med 1759, finnas äfven i riksarkivet. III.
III. Öfverpostdircktörsämbetets, sedermera (1849) generalpoststyrelsens
arkiv fr. o. med 1801 (då verket skildes från
kanslikollegium).
1. Handlingar, gemensamma för flera afdelningar inom
verket, äfvensom kanslibyråns särskilda arkiv.
A. Föredragningslistor och protokoll.
B. Koncept (endast i ärenden, hörande till kanslibyrån, fr.
o. med 1874).
C. Diarier.
D. Personalförteckningar.
B. Kungl. bref, »akter» (endast kanslibyråns fr. o. med 1876)
och andra inkomna handlingar.
F. Postombudsmannens arkiv.
G. Reklamationskontorets arkiv.
2. Kameralbyråns arkiv (incl. postkammarkontorets arkiv
fr. o. med 1801).
A. Koncept.
B. Diarier.
117
C. Liggare.
D. Postverkets stater, akter och andra inkomna handlingar.
B. Ritningar.
F. Räkenskaper.
G. Postverkets persedelförråds arkiv.
H. Postverkets frimärkesförråds arkiv.
3. Trafikbyråns arkiv.
A. Koncept.
B. Diarier.
C. Liggare och matriklar.
D. Akter och andra inkomna handlingar.
4. Utrikes- och författningsbyråns arkiv.
A. Koncept.
B. Diarier.
C. Liggare.
D. Akter, statistiska primäruppgifter och andra inkomna
handlingar.
5. Revisionsbyråns arkiv.
A. Koncept.
B. Diarier.
C. Akter.
Anm. Inom de två sistnämnda byråerna ordnas koncept och akter numera
efter s. k. dossiersystem.
10. Medicinalstyrelsen.
I. Collega mcdici, 1813 sundhctscollegii, 1878 medicinalstyrelsens
hufvudarkiv.
A. Protokoll fr. o. med 1671.
B. Registratur 1698—1764 och koncept fr. o. med 1762.
C. Diarier fr. o. med 1806.
D. Liggare och matriklar.
E. Kungl. bref fr. o. med 1663, afgjorda mål (»akter») fr.
o. med 1674, rapporter, ämbetsberättelser och andra inkomna
handlingar.
F. Ritningar.
G. Räkenskaper. II.
II. Fältläkarekontorets arkiv 1811—1892.
118
III. Kirurgiska societetcns examensprotokoll 1689—1764.
IV. Kominittéhandlingar rörande: sundhetskommissionen 1737—
1766, kommittén angående veterinärinrättningen 1821—1828,
karantänskommissionen 1831—1857 (utom räkenskaperna,
som förvaras i kommerskollegium), kommissionen rörande
kolerafarsoten 1893—1895 in. fl.
Anm. I medicinalstyrelsen förvaras också under form af lån från riksarkivet
och domänstyrelsen vissa delar af hospitalsdeputationens, hospitalsöfverdirektionens
och seraiimerordensgillets arkiv, bl. a. hela serien protokoll
(1757-1876).
11. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
(Järn! Järnvägsstyrelsen, II.)
I. Styrelsens för allmänna vattenbyggnader, 1841 styrelsens för
allmänna väg- och vattenbyggnader, 1883 väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
arkiv.
Å. Föredragningslistor fr. o. med 1849 samt protokoll fr.
o. med 1882.
B. Koncept fr. o. med 1840.
C. Diarier fr. o. med 1840.
D. Liggare öfver allmänna arbeten och enskilda järnvägar.
E. Inkomna handlingar (hufvudserie fr. o. med 1840, däribland
äfven kungl. bref), inspektionsberättelser, kontrakt rörande
med statsbidrag hugnade allmänna arbeten, besiktningsprotokoll,
kostnadsförslag och revisionsberättelser rörande enskilda järnvägar,
s. k. öfvcrblifna handlingar (från Kungl. Maj:t öfverlämnade,
sedan anslag beviljats) m. in.
F. Kostnadsförslag och andra handlingar angående kanaler,
farleder, åar och sjöar (1840-talet—1880-talet), ordnade alfabetiskt
efter företagen.
G. Ritningar till väg-, frost- och odlingsföretag, bro- och
hamnbyggnader samt kanaler och enskilda järnvägar.
H. Räkenskaper.
II. Kominitterades öfver norra vägan läggningarna arkiv 1811—
1844: registratur, kungl. bref. III.
III. Strömrensningskommitténs arkiv 1819—1827: protokoll, koncept,
diarier, inkomna handlingar, räkenskaper.
119
IV. Storamiralsänibetets 3:dje afdelnings arkiv 1827—1839: koncept,
diarier, inkomna handlingar.
V. Väg- och vattenbyggnadskårens arkiv fr. o. med 1852: koncept,
diarier, inkomna handlingar, meritförteckningar.
12. Telegrafstyrelsen.
A. Protokoll 1856—febr. 1894, sedan föredragningslistor.
B. Koncept fr. o. med 1852.
C. Diarier fr. o. med 1856.
D. Liggare.
B. Kungi. bref fr. o. med 1852 samt andra inkomna handlingar,
rapporter, kontrakt (hufvudsakligen angående telefonabonnemang)
m. m.
F. Ritningar och kartor.
G. Räkenskaper.
13. Järnvägsstyrelsen.
I. Styrelsens öfver statens järnvägsbyggnader arkiv 1855—1882:
koncept, diarier, inkomna handlingar, ritningar och kartor,
räkenskaper.
II. Väg- och vattcnbyggnadsstyrclsens koncept, inkomna handlingar,
ritningar och kartor samt räkenskaper angående
statens järnvägsbyggnader 1883—1887. III.
III. Styrelsens för statens järnvägstrafik, sedermera (1888) järnvägsstyrelsens
arkiv fr. o. med 1863.
A. Protokoll och föredragningslistor.
B. Koncept.
C. Diarier (centraldiarium, byrårotlar) och expeditionslistor.
D. Liggare.
E. Inkomna handlingar (kung!, bref särskild! bundna fr.
o. med 1865), äganderättshandlingar, kontrakt m. m.
F. Kammarkontorets räkenskaper.
G. Ritningar, kartor och räkenskaper rörande statens efter
1887 pågående järnvägsbyggnader.
120
14. Kammarkollegium.
(Jämf. Domänstyrelsen, IV.)
I. Kammararkivet.
1. Kammararkivets ordinarie ännu tillväxande serier:
vi. Kammararkivets koncept fr. o. med 1635.
B. D:o diarier fr. o. med 1730.
C. Kronoräkenskaper med verifikationer för rikets län och
Stockholms stad, i äldre tider för mindre förvaltningsområden.
D. Räkenskaper med verifikationer för ett större antal
hufvudsakligen civila statsinstitutioner, de flesta utom hufvudstaden.
Anm. De under C och D upptagna räkenskaperna öfverlämnas från
kammarrätten efter verkställd granskning.
2. Kammarens och kammarkollegii äldre arkiv.
A. Protokoll 1635—1699.
B. Registratur 1612—1679.
C. Inkomna handlingar samt räkenskaper:
Kung!, bref 1634—1679 (jämte strödda bref ända
från 1520-talet) samt kungliga och furstliga personers
bref; inkomna skrivelser från myndigheter.
Räknekammarens och räntekammarens handlingar
och räkenskaper, hvartill bl. a. höra dels särskilda samlingar
som börja på 1500-talet och upphöra under 1600-talets första årtionden, såsom beställnings- och löningsregister,
förläningsregister, handlingar angående gärder
och hjälper, ordningar och undervisningar, Vasagodsen
(»arf- och egna gods») m. fl., dels serier som äfven fortsätta
längre fram i tiden, såsom räntekammarböcker,
rikshufvudböcker (1619—1679), jordeböcker, frälse- och
rusttjänstlängder, afräknings- och likvidationsakter.
Handlingar och räkenskaper, tills vidare ordnade
efter ämne, såsom angående bankväsen, bergsbruk (incl.
handlingar rörande kronans koppar), beskickningar (»diplomatica»),
fiske och vattenrätt, flottan, handel och
sjöfart (incl. handelskompanier och kolonier), hären,
kommunikationer, kvarnar och sågar, kyrkor, skolor och
fromma stiftelser, medicinalväsen, myntväsen, postväsen,
121
proviantväsen, städer, tullväsen m. m. samt samlingarne
biographica och topographica.
3. Delar af kommerskollegii arkiv, hufvudsakligen frän
tiden före dess förening med kammarkollegium 1680.
4. Delar af kammarrevisionens (kammarrättens) arkiv
(utom de i åtskilliga ofvan uppräknade serier ingående räkenskaper).
5. Delar af reduktionskollegii och öfriga reduktionsmyndigheters
arkiv, ordnade efter de särskilda myndigheterna
utom de genomgående serierna köpegodsakter, bytesakter och
ersättningsakter samt afräknings- och likvidationsakter, hvilka
sistnämnda ingå i den ofvan (under 2 C) upptagna samlingen
(jämf. äfven här nedan 8). — Vissa delar af reduktionsmyndigheternas
arkiv finnas i riksarkivet.
6. Kommissionshandlingar rörande: defensionskommissionen
(Karl Xlhs tid), amiralitetskommissioner (1720- och 1730-talen), utredningskommissioner (1700-talct), skogskommissioner
i Skaraborgs län (1689—90) och i Uppland (1694—96), kommissionen
i Kalmar län 1707—08, pommerska kommissionen
(1730-talet), ekonomikommissionen (1749—54), kommitterade för
beskattningsväsendets förenklande (1846—47) m. fl. — Handlingar
rörande åtskilliga af dessa kommissioner finnas äfven i
riksarkivet.
7. Lifgedingens räkenskaper och en del andra dithörande
handlingar. — Lifgedingens arkiv finnas för öfrigt i riksarkivet.
8. Enskilda personers handlingar (delvis inkomna till
reduktionsmyndigheterna), däribland samlingen »svenska adeln
och dess gods». — Flera dylika samlingar äro öfverlämnade till
riksarkivet. II.
II. Advokatftskalskontoret.
A. Koncept fr. o. med 1686.
B. Diarier (in- och utgående flera slag, äldsta serien fr. o.
med 1691).
C. Inkomna handlingar (delvis fr. 1670-talet): årshandlingar
(hufvudserie), aktoratshandlingar, markegångshandlingar, synehandlingar,
äganderättshandlingar m. m.
122
III. Aktnarickontoret.
1. Första provinskontorets arkiv t. o. med 1879.
A. Konceptmemorial fr. o. med 1774.
B. Diarier: remissböcker fr. o. med 1689, memorialböcker
fr. o. med 1671.
C. Jordebokshandlingar.
D. Årshandlingar: hufvudserie fr. o. med 1689 samt särskilda
serier.
2. Andra provinskontorets arkiv t. o. med 1879.
A. Konceptmemorial fr. o. med 1720.
B. Diarier: remissböcker fr. o. med 1691, memorialböcker
fr. o. med 1690.
C. Jordebokshandlingar.
D. Årshandlingar: hufvudserie fr. o. med 1666 samt särskilda
serier.
o. Tredje provinskontorets arkiv t. o. med 1879.
A. Konceptmemorial fr. o. med 1831.
B. Diarier: remiss- och memorialböcker fr. o. med 1802.
C. Jordebokshandlingar.
D. Årshandlingar: hufvudserie fr. o. med 1727 samt särskilda
serier.
4. Jordebokskontorets arkiv 1858—1870.
A. Protokoll.
B. Koncept.
C. Diarier.
D. Jordebokshandlingar.
5. Aktuariekontorets arkiv fr. o. med 1880.
A. Diarier.
B. Liggare.
C. Jordebokshandlingar.
D. Årshandlingar.
IV. Registratorskontoret.
A. Kammarkollegii protokoll fr. o. med 1700.
B. D:o registratur och koncept fr. o. med 1680 (und. utlåtanden
särskild serie fr. o. med 1684, särskilda koncept till
1700-talets skatteköpebref).
123
C. Diarier, rotlar och expeditionslistor (äldsta serien fr. o.
med 1728).
D. Liggare och matriklar.
E. Kungl. bref fr. o. med 1680, befordringsakter m. m.
F. Kammarkollegii räkenskaper.
I registratorskontoret förvaras äfven: rekognitionsskogsdivisionens
protokoll, koncept, diarier och kungl. bref (hufvudsakligen
1820—1857).
15. Statskontoret.
I. Statskontorets hufrndarkiv.
A. Protokoll fr. o. med 1686.
B. Registratur 1681—1755 och koncept fr. o. med 1720.
C. Diarier och expeditionslistor (flera slag, äldsta serien
fr. o. med 1681).
D. Liggare (utom de, som hänföras till räkenskaper).
E. Kungl. bref fr. o. med 1680, »expedierade handlingar»
fr. o. med 1681 (däribland för senare tid anordningshandlingar
särskildt), rapporter från räntekammaren m. fl. serier inkomna
handlingar.
F. Räkenskaper:
memorialböcker fr. o. med 1681;
kvartalskoncept, sedermera »anteckningsböcker» (öfver
inkomster och utgifter) fr. o. med 1756;
inkomstbok;
redogörelser, liggare och likvidböcker för särskilda
fonder;
stämpelpappersräkenskaper;
förskottsuppgifter;
rikshufvudböcker fr. o. med 1821 (jämte några föregående)
;
hofstater fr. o. med 1674;
riksstater (större delen öfverlämnad till riksarkivet jämte
åtskilliga andra serier af äldre statshandlingar);
dispositioner (projekt och koncept 1680—1741);
statsliggare fr. o. med 1849 (tryckes numera),
124
koncept till länsstater samt pensions- och indragningsstater;
länsräkenskaper
(delvis fr. o. med 1681); samt
en mängd andra räkenskapshandlingar (rörande allmänna
byggnader, bergsbruk, lån, ministerstaten, myntoch
kontroll verken, tullväsen m. in.).
Räntekammarens räkenskaper, hvaribland förslag fr. o.
med 1681 samt koncepthufvudböcker fr. o. med
1683 och original d:o med verifikationer fr. o. med
1875.
II. Advokatflskalsäinbetets, numera ombudsmannens arkiv.
III. Statskontorets allmänna magasinskontors arkiv 1826—1871
jämte delar af de föregående magasinsmyndigheternas arkiv,
som för öfrigt öfverlämnats till riksarkivet.
IV. Qeneraldiskontkontorets protokoll (1787—1802), hufvudböcker
m. m.
V. Konvojkommissariatets protokoll 1856—1867, hufvudböcker
1804—1867 in. m. (arkivet finnes för öfrigt i riksarkivet,
räkenskaper dessutom i kammararkivet och kammarrätten).
VI. Direktionens öfver liofstall- och kasernbyggnader registratur
(1805—1821), kungl. bref, räkenskaper in. m.
VII. Koinmittébandlingar: Kungl. bref till kommitterade till allmänna
medels förvaltning 1813—1820, kommitténs för indelta
arméns lönereglering protokoll 1830, 1831 (jämf.
Arméförvaltningen, VI) in. 11.
16. Myntverket.
A. Protokoll 1
B. Koncept > fr. o. med 1877.
C. Diarier J
D. Inkomna skrifvelser.
E. Koncepthufvudböcker fr. o. med 1736, original d:o med
verifikationer fr. o. med 1875, kassaböcker, journaler in. m.
125
17. Kontrollverket.
A. Koncept )
B. Diarier 1 fr. o. med 1753.
C. Inkomna skrifvelserJ
D. Kontrollstämplingsjournaler och arbetssedlar för gnid
smeder
i Stockholm, generalräkningar och arbetsböcker för landsorten
m. m.
18. Kommerskollegium.
I. Kommerskollegii hufvudarkiv.
A. Protokoll fr. o. med 1654 samt föredragningslistor.
B. Registratur och koncept fr. o. med 1660.
C. Diarier (in- och utgående flera slag, äldsta serien fr. o.
med 1652).
D. Inkomna handlingar, hufvudserier: kungl. bref (regelbunden
serie fr. o. med 1714), skrifvelser och berättelser från
myndigheter samt acta privatorum.
E. Statistiska uppgifter: import- och exporttabeller, skeppslistor,
uppgifter angående fartyg och sjöfolk, handlande, fabriker
och handtverk, bergshandtering, arbetsstatistiska uppgifter m. m.
F. Diverse äldre handlingar angående handel och andra
näringar m. m. (Flera dylika samlingar äro förut öfverlämnade
till riksarkivet.)
G. Fartygsregistreringsafdelningens (förut sjöpassexpeditionens)
handlingar: fribref och certifikat med tillhörande handlingar,
befälhafvare- och styrmansbref, fribrefs- och passdiarier,
liggare öfver fartygsbefälhafvare och fartyg, fartygsregister (fr.
o. med 1892) m. m.
H. Kassakontorets räkenskaper och handlingar.
I. Grufkartekontorets kartor (den äldsta från 1629), koncept
och inkomna skrifvelser.
II. Kommerskollegii advokatfiskalskontors arkiv: koncept, diarier,
afgjorda mål samt hallrätternas domböcker och berättelse!''.1
III. Kommerskollegii manufakturdiskoiitkontors arkiv, hufvudsakligen
bestående af manufakturdiskontfondens, ulldiskont
1
Afdelningarne II—IV samt VI komma att i april 1903 till större delen
deponeras i riksarkivet.
10
126
fondens och spinnhusfondens hufvudböcker med verifikationer
in. fl. räkenskaper (1750-talet—1870-talet).1 1
IV. Bergskollegii arkiv.1
A. Protokoll 1642—1857.
B. Registratur 1638—1748 och koncept 1715—1857 samt
inneliggande exemplar af privilegier, domar och resolutioner.
C. Diarier.
D. Liggare (däribland »Harmens register»).
E. Kung!, bref (1640—1857), bergmästarerelationer och
andra inkomna handlingar.
F. Räkenskaper.
G. Bergskollegii advokatfiskalskontors koncept och diarier.
(Renoverade bergstingsdomböcker öfverlämnades 1893 till riksarkivet.
)
H. Handlingar och räkenskaper angående Sala grufva,
Hellefors’ silfververk, Åtvidaberg, Ålfdalens porfyrverk m. fl.
bergverk.
V. Kommerskollegii bergsafdelnings arkiv 1858—1891.
A. Protokoll och föredragningslistor i bergsärenden.
B. Koncept samt inneliggande exemplar af privilegier, domar
och resolutioner.
C. Diarier.
D. Kungl. bref, bergmästarerelationer och andra inkomna
handlingar.2
VI. Karantäiiskommissioncns räkenskaper 1830-talet—1850-talet
(öfriga handlingar finnas i medicinalstyrelsen).1
19, Kammarrätten.3
(Jämf. Kammarkollegium, I.)
I. Kansliet.
A.
B.
Memorialprotokoll {
Diarier och rotlar I
fr. o. med 1860-talet.
1 Se not å sid. 125.
2 En del af östra bergmästaredistriktets arkiv (1600-talet—1887)
förvaras^ också tills vidare i kommerskollegium.
3 A kammarrättens vind förvarade, oordnade hand lingar, Indika ej kunnat
specificeras å ämbetsverkets nuvarande afdelningar, upptagas i afd. VIII.
127
C. »Sekreterarehandlingar» (= inkomna handlingar) fr. o.
med 1840-talet (de äldre i det s. k. mörka arkivet).
II. Aktnnriekontoret.
A. Protokoll fr. o. med 1675.
B. Registratur (koncept till skrifvelse!-) fr. o. med 1695.
Inneliggande domar och utslag fr. o. med 1621.
C. Diarier fr. o. med 1792.
D. Kung!, bref fr. o. med 1695, akter i besvärsmål fr. o.
med 1857 (hufvudsakligen i det s. k. »mörka arkivet»).
III. Advokatltskalskontoret.
A. Konceptmemorial (och registratur) fr. o. med 1787 (till
större delen på vinden).
B. Diarier, olika slag, från 1800-talets början (delvis på
vinden).
C. Akter i balansmål och fiskaliska aktioner, afskrifningsmål,
restitutionsmål samt mål angående fattigvård för svenskar
i Norge (delvis på vinden).
IV. Revisionsafdclningens första kontor.
A. Koncept fr. o. med 1802(?).
B. Diarier fr. o. med 1825 samt anteckningsböcker.
C. Anmärkningsakter, inkomna skrivelser m. m.
D. Räkenskaper: se nedan XIV.
V. Revisionsafdeluingens andra kontor.
A. Koncept fr. o. med 1803.
B. Diarier fr. o. med 1802 samt anteckningsböcker.
C. Anmärkningsakter fr. o. med 1801, inkomna skrivelser
fr. o. med 1803 m. m.
D. Räkenskaper: so nedan XIV.
VI. Iterisionsafdeluingens tredje kontor.
A. Koncept fr. o. med 1840.
B. Diarier fr. o. med 1852 samt anteckningsböcker.
C. Anmärkningsakter fr. o. med 1796, inkomna skrivelser
in. m.
D. Räkenskaper: se nedan XIV.
128
VII. Kammarrättens protokoll, registratur, domar och utslag,
diarier m. m. i krigsrevisionsmål (1811—1825).
Vill. Kammarrättens vind (oordnade handlingar).
A. Konceptprotokoll (enstaka band fr. o. med 1672).
B. Koncept från olika kontor (åtminstone från 1800-talets
början).
C. Diarier, annotationsböcker, remissböcker, listor, rotlar
o. d. (fr. o. med 1780-talet).
D. Arbetsberättelse!- (fr. o. med 1688).
E. Akter i besvärsmål, afskrifningsmål, balansmål, restitutionsmål,
anmärkningsmål o. d. (börja i slutet af 1600-talet).
F. Aktoratsräkningar jämte verifikationer (fr. o. med 1680-talet).
G. Redogörelser för franska subsidiemedel (1770- och 1780-talen); handlingar angående grefve Ruuths finansförvaltning (1789
och följande år); skrivelser till finska generalkrigskommissariatet
1808 m. m.
IX. Delar af konvojkommissariatets räkenskaper (1800-talet).
Jämf. Statskontoret, V.
X. Salpeterfondens hufvudböcker och verifikationer (1812—
1840-talet).
XI. Räkenskaper öfver stämpelpappersuppbörd i olika län (1850-talet—1870-talet).
XII. Taxeringslängder för olika församlingar i Stockholm (1850
—1860).
XIII. Kvarliggande spridda räkenskaper från olika myndigheter
och områden (börja på 1700-talet).
XIV. Räkenskaper i våra dagar, öfverlämnade för revidering,
kvarligga i allmänhet i högst 5 år, å första revisionskontoret
numera dock längre tid på grund af bristande utrymme i
kammararkivet, dit eljest räkenskaper från myndigheter i
landsorten bruka aflämnas. Räkenskaper från ämbetsverk i
Stockholm återställas däremot numera i regeln till dessa.
Förr öfverlämnades äfven sådana räkenskaper till kammararkivet
(i allmänhet till midten af 1870-talet); de äro för
närvarande deponerade i riksarkivet.
129
20. Generaltullstyrelsen.
I. Hufvudarkivet och kanslibyråns arkiv.
A. Protokoll: Generaltulldirektionens 1771, 1772, 1783—
1802, generaltullarrendesocietetens 1803—1813, generaltulldirektionens
1814—1824, generaltullstyrelsens 1825—1878. Föredragningslistor
fr. o. med 1878.
B. Registratur och koncept: Generaltulldirektionens och
generaltullarrendesocieteternas 1725—1772, 1777—1824 jämte
särskildt registratur för skrifvelse!'' till underordnade myndigheter
1701—1824; generaltullstyrelsens fr. o. med 1825.
C. Diarier och annotationsböcker (delvis fr. o. med 1732)
D. Kungl. Maj:ts och kollegiernas bref 1670-talet—1860
(kungl. bref särskildt fr. o. med 1777), diverse myndigheters, tullkammares
och enskilda personers skrifvelse!'' 1780-talet—-1860,
handlingar ordnade efter föredragningsdag fr. o. med 1861, personella
berättelser, statistiska berättelser, andra rapporter m. li.
inkomna handlingar. II. III.
II. Knineralbyråns (förut kammarkontorets) arkiv.
A. Föredragningslistor.
B. Registratur och koncept fr. o. med 1766, delvis sammanbundna
med diarierna.
C. Diarier.
D. Protokollsutdrag och resolutioner fr. o. med 1785, personalstater,
särskilda inkomna handlingar m. m.
E. Räkenskaper, däribland hufvudböcker med verifikationer
fr. o. med 1714.
III. Revisionsbyråns (förut revisionskontorets) arkiv.
A. Föredragningslistor.
B. Diarier.
G. Liggare öfver export och import.
D. Konfiskationsjournaler med verifikationer fr. o. med 1846
samt strandvraks- och bergade varors journaler med verifikationer
fr. o. med 1874.
Anm. Tullkammare-, packhus-, nederlags-, transito- m. fl. journaler
jämte verifikationer utgallras efter 10 är.
130
IV. Skcppsmätningsöfvcrkontrollöreiis arkiv: koncept fr. o, med
1875 samt mätböcker.
V. Ombudsmannens (förut advokatfiskalskontorets) arkiv.
VI. Störa sjötullrättens protokoll 1730—1769.
VII. Kommitterades till sjötulltaxornas öfverseende handlingar
1781.
21. Statistiska centralbyrån.
I. Tabellkommissionens arkiv.
A. Protokoll 1792—1858.
B. Koncept 1763—1858.
C. Diarier 1815—1824.
D. Kung!, bref 1748—1858 cell andra inkomna skrivelser.
B. Tabellariska uppgifter (flere slag, delvis från 1720-talet).
F. Räkenskaper 1802—1858.
II. Statistiska beredningens, sedermera (1886) statistiska tabellkommissionens
protokoll från 1858.
III. Statistiska centralbyråns arkiv från 1858.
A. Koncept.
B. Diarier.
C. Kungl. bref och andra inkomna skrivelser.
D. Nominativa utdrag ur födelse- och dop-, lysnings- och
vigsel- samt död- och begrafningsböcker årligen samt d:o ur
lörsamlingsböcker (husförhörslängder) hvart tionde år fr. o. med
.1860, summariska redogörelser för folkmängden i hvarje församling
årligen fr. o. med 1860, sammandrag af kommunernas räkenskaper
fr. o. med 1874 samt andra statistiska uppgifter, berättelser
och rapporter.
E. Räkenskaper. IV
IV7. Kommittéhandlingar rörande: kommittén för undersökning af
grunderna för städernas beskattning (1854—1859), statistiska
kommittén (1854—1856), finanskommittén (1858—1863),
mantalsskrifningskommittén (1872), indelningsregleringskommittén
(1881—1882).
131
22. Öfverintendentsämbetet.
I. Öfverintendentsämbetets hufvudarkiv.
A. Protokoll 1783—1879, föredragningslistor fr. o. med 1880.
B. Registratur och koncept fr. o. med 1722.
C. Diarier fr. o. med 1777.
D. Generalförslag fr. o. med 1818.
E. Ritningar med tillhörande liggare.
F. Kungl. bref fr. o. med 1697, afgjorda mål fr. o. med
1722, årsredogörelser, prisuppgifter och andra inkomna handlingar.
G. Diverse handlingar angående särskilda byggen m. in.
II. Ilufvudböcker med verifikationer samt andra räkenskaper.
II. Slottsbyggnadsdirektionens arkiv: protokoll, koncept, diarier
och handlingar 1811—1818.
23. Styrelsen för postsparbanken.
(Började sin verksamhet i augusti 1883.)
A. Föredragningslistor.
B. Koncept (registratur).
C. Diarier.
D. Liggare och förteckningar.
E. Kungl. bref, akter och andra inkomna handlingar.
F. Ilufvudböcker med verifikationer samt andra räkenskaper.
G. Handlingar, som hänföra sig till insättningar, uppsägningar
och uttagningar.
Anm. Afslagna uppsägningar, obegagnade tillståndsbevis och dödade
motböcker komma hädanefter att utgallras.
24. Patent- och registreringsverket.
1. Patentbyråns arkiv 1885-1895, patent- och registreringsverkets
1896, dess patentnfdelnings fr. o. med 1897.
A. Sessionsböcker (föredragningslistor) och protokoll.
B. Koncept (registratur).
C. Diarier.
D. Patentregister, varumärkesregister och mönsterregister
m. m.
132
E. Kungl. bref, patentakter (äfven äldre patentansökningar
till kommerskollegium 1852—1884), varumärkesakter, mönsterakter
in. fl. inkomna handlingar.
F. Ritningar och taflor m. in.
G. Räkenskaper.
II. Aktiebolagsafdeluiiigeiis arkiv fr. o. med 1897.
A. Sessionshöcker (föredragningslistor) och protokoll.
B. Koncept (registratur).
C. Diarier.
D. Aktiebolagsregister.
Et Kungl. bref, aktiebolagsakter m. fl. inkomna handlingar.
F. Räkenskaper.
III. Statistiska afdelningens register, kort in. m.
25. Landtmäteristyrelsen.
(Rikets generallandtmäterikontor).
I. Hufvudarkivet.
A. Protokoll fr. o. med 1849.
B. Registratur och koncept fr. o. med 1683.
C. Diarier fr. o. med 1690 (för en del af 1700-talet inbundna
tillsammans med koncepten).
D. Matriklar och saköreslängder.
E. Kungl. bref fr. o. med 1683 och andra inkomna handlingar
fr. o. med 1684 (för en del af 1700-talet inbundna tillsammans
med koncepten).
F. Renoverade kartor med beskrifningar och register (de
äldsta från 1630-talet).
G. Räkenskaper.
II. Öfveringeniörens arkiv t. o. med 1878: protokoll 1855—1864,
koncept och inkomna skrifvelse!- fr. o. med 1850, diverse
handlingar (äfven från 1700-talet). III.
III. Landtmätcriilskalens arkiv: koncept och diarier (från slutet
af 1700-talet); annotationsbok öfver landtmätarnes arbeten
(upplagd 1704), kallas numera tjänstebok; inkomna skrifvelse!,
däribland årsredogörelser från landtmätare.
133
26. Stuteriöfverstyrelsen.
A. Koncept 1855—1876 ocli kopieböcker fr, o. med 1877.
B. Diarier fr. o. med 1840.
C. Kung!, bref fr. o. med 1780, andra inkomna handlingar
fr. o. med 1874, premieringsrullor fr. o. med 1883.
D. Räkenskaper.
St åter iko in missionens protokoll fr. o. med 1873.
27. Domänstyrelsen.
I. Ekplanteriugsstyrelsens arkiv 1831—1864.
A. Koncept.
B. Diarier.
G. Kungl. bref och andra inkomna handlingar.
II. Skogsinstitutets arkiv 1838—1859.
A. Koncept.
B. Diarier.
C. Kungl. bref och andra inkomna handlingar.
III. Skogsstyrelsens arkiv 1859—-1882.
A. Protokoll (1870—1882).
B. Koncept.
C. Diarier.
D. Kungl. bref och »allmänna mål».
IV. Kainmnrkollegii domänafdelnings arkiv 1878—1882.
A. Koncept.
B. Diarier.
C. Kungl. bref.
D. Handlingar angående kungsgårdar samt till statsverket
indragna civila och militära boställen.
E. Handlingar angående till statsverket indragna hospitalsegendomar.
134
V. Domän styrelsens arkiv fr. o. med 1883.
1. Jordbruksafdelningen.
. , A. Föredragnings- (eller expeditionsr)listor.
B. Koncept.
C. Diarier.
D. Liggare.
E. Kung!, bref, akter angående kronans utarrenderade jordbruksegendomar
och fisken, försålda kronoegendomar m. in. samt
»allmänna mål».
2. Skogsafdclningen.
A. Föredragning?- (eller expeditions-)listor.
B. Koncept.
C. Diarier.
D. Liggare.
E. Kung!, bref, akter angående skogar, flottleder, skogsläroverkcn,
skogsstatens boställen m. m. samt »allmänna mål».
F. Räkenskapei''.
VI. Följande särskilda samlingar:
1. Kartor och beskrifningar öfver skogar, anslagna till bergsbandteringens
understöd 1642—1842 (öfverlämnade från kommerskollegium).
2. Märkrullor m. m. 1791—1870 (öfverlämnade från nxarinförvaltningen).
3. Handlingar angående skogsregleringen på 1820-och 1830-talcn in. in. (har tillhört Kungl. Djurgårdens arkiv).
4. Delar af hospitalsdeputationcns, hospitalsöfverdirektionens
ocli serafimerordensgillets arkiv: registratur, diarier, kungl.
bref och andra inkomna handlingar (1750-talet—1876). Jämf.
Medicinalstyrelsen.
28. Landtbruksstyrelsen.
(Började sin verksamhet 1890.)
A. Föredragningsböcker.
B. Koncept.
C. Diarier.
D. Kungl. bref och andra inkomna handlingar.
E. Räkenskaper.
135
29. Generalstaben.
I. Krigsarkivet.
Krigshandlingar (fördelade efter resp. krig) med tillhörande
bataljplaner.
Militär-topografisk samling af äldre handlingar med tillhörande
topografiska kartor.
Krigskollegii arkiv, i allmänhet t. o. med 1840 (återstoden
i arméförvaltningen).
Inspektions- och generalbefälsnrkiv.
Regementsarkiv.
Fästningsarkiv.
Militära undervisningsanstalters handlingar.
Krigsmanshusets arkiv.
Biografiska samlingen med tillhörande porträttsamling.
II. Komiminikationsafäelningens arkiv, bestående af uppgifter och
andra handlingar angående kommunikationsväsendet (delvis
hemliga) samt planer och ritningar.
III. Topografiska nfdcluingcns arkiv, bestående af dels kartor
(koncept i olika skalor, stomkartor in. in.), dels handskrifter
(länsbeskrifningar, mantalslängder in. in.).
30. Flottans arkiv i Stockholm.
Arkivet har sedan början af 1880-talet ordnats under följande
hufvudafdelningar:
A. Skcppsgårdshandlingar 1541—1640.
B. Kungl. bref och resolutioner.
G. Reglementen och instruktioner.
D. »Ofverstyrelsen». Hit höra amiralitetskollegii och andra
öfverordnade myndigheters arkiv fr. o. med 1629.
E. Amiralitetskammarrätten 1695—1807.
F. Arméns fiottas kammarrätt 1780—1811.
G. Kommittéer och kommissioner.
II. Karlskrona station.
I. Stockholms eskader och station.
K. Göteborgs eskader, station och depot.
L. Landskrona eskader.
136
M. Finska eskadern.
N. Stralsunds eskader.
O. Båtsmanshållet.
P. Prisverket.
Q. Tjänsteförteckningar.
R. Diverse.
S. Lots- och fyrinrättningen samt lifräddningsväsendet.
T. Sjökarteverket.
U. Amiraiitetsinkvarteringskassan.
V. Amiralitctskrigsmanskassan.
Bil. B.
Tabell, utvisande de undersökta arkivens omfång och
arkivlokalernas beskaffenhet.
138
|
| Hyllängd i meter |
| |
|
| kela arkivet. | årlig tillväxt.* | Anmärkningar. |
1 | Svea hofrätt: |
|
|
|
| a) Hofrättens kufvudarkiv | 900 | 19 |
|
| 1>) Advokatfiskal^ arkiv. | 1 790 | 7 | 1 Häruti ej inberäknadt en de-position i riksarkivet å380in. |
2 | Krigshofrätten...... | 04 | 1 |
|
3 | Fångvårdsstyrelsen . . . | 2 890 | 2 9.5 | 2 Räkenskaper ensamt utgöra |
4 | Landtförsvarsdepartemrts | 220 | 5,89 |
|
I -r> | Arméförvaltningen .... | 1,270 | 35 |
|
1 6 | Sjöforsvarsdepartementets | 40 | 1 |
|
7 | Marinftfrvaltningen . . . | ÖB | 3 3,7 | 3 Häruti ej inberäknadt räken-skaper, som efter granskning |
! 8 | Lotsstyrelsen....... | 18C | 4 |
|
9 | Generalpoststyrelsen . . . | 4 1,060 | 4 33,80 | 4 Räkenskaperna ensamt ut-göra resp. 515 ock 22,10 m. |
10 | Medicinalstyrelsen ... | 375 | 7 | 1 |
* Medeltal för 5 ä 10 år.
139
Lokaler ock utrymme.
Arkivalierna förvaras dels i ämbetslokalerna, dels på vindarna. För hufvudarkivet
är utrymmet tillräckligt, så länge gallring sker, men för advokatfiskalens arkiv
är det otillräckligt. Ämbetslokalerna äro i det hela tillfredsställande, men
vindarna äro otillfredsställande.
Arkivalierna förvaras i ämbetslokalen, som erbjuder tillräckligt utrymme och äfven
i andra hänseenden är tillfredsställande.
Arkivalierna förvaras dels i ämbetslokalen, inrymd i aktiebolaget P. A. Norstedt
& Söners hus på Riddarholmen, dels i ett mindre stenhus vid centralfängelset
på Långholmen, innehållande å nedre botten materialbod och å den öfre arkivlokal.
Utrymme finnes för ännu några år, men arkivlokalerna kunna icke
anses tillfredsställande. De i ämbetslokalen befintliga handlingarna måste till
följd af lokalens beskaffenhet förvaras på flera olika ställen och kunna därför
ej uppställas i rationell ordning. Då därjämte ämbetslokalen är. inrymd i
samma hus som ett större industriellt etablissement, kan arkivet icke anses
vara i nödig mån tryggadt mot eldfara. Arkivlokalen på Långholmen kan ej
uppvärmas.
Arkivalierna förvaras dels i ämbetslokalen, dels i kontor på vinden. Tillräckligt
utrymme saknas, och kontoret på vinden är trångt och utestänger ej damm.
Arkivalierna förvaras dels i arméförvaltningens ämbetslius, hvars till arkiv upplåtna
lokaler äro tämligen tillfredsställande, dels i Svea artilleriregementes
kasern. Utrymmet är dock otillräckligt.
Arkivalierna förvaras i ämbetslokalen, som erbjuder tillräckligt utrymme och äfven
i andra hänseenden är tillfredsställande.
Arkivalierna förvaras inom ämbetslokalen, i olika rum och korridorer. Utrymmet
är otillräckligt, och därför öfverlämnas periodvis handlingar, äldre än ungefär
30 år, till flottans arkiv.
Arkivalierna förvaras dels i ämbetslokalen, hufvudsakligen i två för arkivet afsedda
rum och i registratorns rum, dels i ett kontor på vinden. Utrymmet är
otillräckligt och vindskontoret i flera hänseenden otillfredsställande, särskildt
emedan det är utsatt för stor fara i händelse af eldsvåda på vinden, där äfven
boningsrum finnas.
Arkivalierna förvaras dels i ämbetsrummen, dels — till större delen — på vinden.
Utrymmet är dtillräckligt, hvartill kommer, att vindslokalerna äro kalla och
äfven i andra hänseenden otillfredsställande. I det nya posthus, i hvilket
generalpoststyrelsen under loppet af år 1903 kommer att inflytta, är dock tidsenlig
lokal för arkivet afsedd att inredas.
Arkivalierna förvaras i den egentliga arkivlokalen •— två med eldstäder försedda
rum 3 tr. upp i medicinalstyrelsens ämbetshus — i arbetsrummen, på vinden
och i tvenne bodar på gården. Den egentliga arkivlokalen, som för öfrigt kan
anses tillfredsställande, är för liten, men om tvenne rum på nedre botten, som
nu äro upplåtna åt allmänna elektricitetsinrättningen, användas till arkivrum,
skulle tillfredsställande förvaringsrum kunna erhållas för viktigare arkivhandlingar.
Bodarna på gården äro uppförda af sten och underhållas ordentligt.
140
|
| Hyllängd i meter |
| |
|
| hela arkivet. | årlig tillväxt | Anmärkningar. |
11 | Väg- och vattenbyggnads-styrelsen ........ | 166,5 | 0,85 |
|
12 | Telegrafstyrelsen .... | 268 | 1 20 | 1 Däraf räkenskaper 10 m. |
13 | Järnvägsstyrelsen .... | 475 | 2 30 | 2 Däraf räkenskaper 25 m. |
14 | Kammarkollegium: a) Kammararkivet .... | 8,200 | 80ä85 |
|
| b) Advokatiiskalskontoret. | 3131,15 | 0,56 | 8 Utom äganderättshandlingar, |
| c) Aktuariekontoret . . . | 870 | 8 |
|
| d) Registratorskontoret . . | 418 | 1,40 |
|
15 | Statskontoret...... | 1,100 | 6,5 |
|
16 | Myntverket........ | 20 | 0,5 |
|
| 17 | Kontrollverket...... | 65 | 0,5 |
|
18 i | Kommerskollegium | 1,700 | 1 | 10 | 1 |
141
Lokaler ock utrymme.
Arkivalierna förvaras i ämbetslokalerna i ett hus, som för öfrigt är upplåtet till
bostäder, hvadan lokalerna kunna anses mindre tillfredsställande, särskild! med
afseende på eldfara; kontraktshandlingarna förvaras dock i brandfritt hvalf.
Utrymmet är dessutom otillräckligt.
Arkivalierna förvaras dels i ämbetslokalen, dels i två vindskontor. Utrymmet är
otillräckligt, emedan det blott räcker för ytterligare några år. Det ena vindskontoret
är mycket trångt, och lokalerna äro ej skyddade för eldfara.
Arkivalierna” förvaras dels i ämbetslokalen, dels på vinden i centralstationshuset.
Tillräckligt utrymme saknas för kammarkontorets arkiv, som förvaras på
otillfredsställande sätt.
j Arkivalierna förvaras dels i arkivets hufvudlokal, upptagande de tre nedersta våningarna
i huset n:r 13 vid Birger Jarls torg, dels äfven på vinden och i tvenne
rum i källarvåningen i huset n:r 16 vid samma torg. Lokalerna äro synnerligen
olämpliga och utrymmet alldeles otillräckligt, så att handlingar, upp- j
tagande omkring 900 meter hyllängd, måst deponeras i riksarkivet.
j Arkivalierna förvaras i advokatfiskalsämbetets två expeditionsrum och i ett mindre j
särskildt arkivrum, som är ganska mörkt. Eljest äro lokalerna tillfredsstäl- J
lande och utrymmet tillräckligt.
j Arkivalierna förvaras i ämbetsrummen utom en mindre del, som förvaras på vinden. ]
Utrymmet är tillräckligt och lokalerna i öfrigt tillfredsställande.
| Arkivalierna förvaras i registratorslcontorets tre ämbetsrum och i ett särskildt
arkivrum, som är trångt och något mörkt. Eljest äro lokalerna tillfredsstäl- j
lande och utrymmet tillräckligt ännu för någon tid, men torde om 10 å 15 år
blifva otillräckligt.
Arkivalierna förvaras dels i ämbetslokalen och ett därintill beläget arkivrum, dels j
på vinden och i en källare. Utrymmet är ej tillräckligt. Af lokalerna äro
vinden och källaren mindre lämpliga; den förra är dock tillräckligt ljus och |
försedd med hyllor, men den senare saknar både fönster och hyllor och är ej
fuktfri.
Arkivalierna förvaras dels i myntverkets ämbetslokal, dels i en särskild mindre j
byggnad. Utrymmet är fullt tillräckligt och lokalerna äfven för öfrigt till- I
fredsställande.
Arkivalierna förvaras dels i kontrollverkets ämbetslokal, dels i ett vindskontor, j
Utrymmet är otillräckligt, och vindskontoret är icke af tillfredsställande beskaffenhet.
Arkivalierna förvaras dels i kommerskollegii ämbetslokal, Lilla Nygatan n:r 22, i
alla arbetsrummen, tamburer, skrubbar och kök samt i några halfmörka kontor j
på vinden, dels i det s. k. garnisonskolerasjukhuset å Östermalm i fem rum,
af hvilka två äro mörka. Utrymmet är otillräckligt och lokalerna äfven för
öfrigt otillfredsställande, i synnerhet på vinden, där äfven bostäder finnas, j
(Lokalen å Östermalm måste i april 1903 utrymmas, och handlingarna öfverflyttas
tills vidare till riksarkivet.)
11
142
|
| Hyllängd i meter |
| |
|
| hela arkivet. | årlig tillväxt. | Anmärkningar. |
19 | KammarrHtten: |
|
|
|
| a) Kansliet....... |
| 0,33 |
|
| b) Aktuariekontoret . . . |
| 6 | k |
| c) Advokatfiskalskontoret . d) Revisionsafdelningens första kontor..... e) Revisionsafdelningens andra kontor ..... f) Revisionsafdelningens tredje kontor ..... | 21,261 3 384,05 | 1 8 ä 10 4 0,5 4 0,5 4 0,5 | i1 Om de ordinarie afskrifnings-< akterna frånräknas, endast 21 ämbetslokalerna och det 31 det s. k. mörka arkivet och 4 Kontorens egna handlingar, |
20 | Generaltullstyrelsen . . . | 51,658 | 5 158 | 5 Däraf dock resp. 1,120 och |
21 | Statistiska centralbyrån . | 370 | 8 |
|
22 | Öfverintendent sämbete t . | 68 | 0,7 |
|
23 | Styrelsen för postspar-banken ......... | 0 744 | 6 65,11 | 6 Däruti ej inberäknadt af-slagna uppsägningar, obegag-nade tillståndsbevis och in-lösta motböcker, hvilka hä-danefter komma att utgallras. |
24 | Patent- och registrerings-verket: |
|
|
|
| a) Patentafdelningen . . . | 137,40 | 12 |
|
| b) Bolagsafdelningen . . . | 33,10 | 1,75 |
|
| c) Statistiska afdelningen. | 24 | 2 |
|
143
Lokaler och utrymme.
Arkivalierna förvaras i ämbetslokalen, som kar tillräckligt utrymme för nyare
handlingar, men till en del äfven i det s. k. mörka arkivet och på vinden (se
nedan).
i Arkivalierna förvaras dels i ämbetslokalen, dels i det s. k. ljusa arkivet (på nedre
botten till höger om ingången), dels äfven i det s. k. mörka arkivet (på nedre
botten till vänster om ingången) samt på vinden. Utrymmet är så otillräckligt,
att det inom den närmaste tiden blir nödvändigt att lägga handlingar på golfvet
i arkivrummen, såsom förut skett på vinden.
| Arkivalierna förvaras dels i ämbetslokalen, dels på vinden. Utrymme har kunnat
beredas endast genom inhysande af större delen af arkivalierna på vinden, där
hyllor finnas endast för en obetydlig del af de därstädes förvarade arkivalierna,
samt genom gallring af akter till ordinarie afskrifningsmål.
Arkivalierna förvaras dels i ämbetslokalen, dels i det s. k. mörka arkivet och på j
vinden. Utrymmet är otillräckligt.
Arkivalierna förvaras i ämbetslokalerna. Utrymmet är knappt.
Arkivalierna förvaras dels i ämbetsrummen, dels i vindskontor, som äro mycket j
otillfredsställande, särskild! emedan de i händelse af eldsvåda äro utsatta för
stor fara. Utrymmet är otillräckligt, fastän gallring äger rum.
Arkivalierna förvaras dels i ämbetsvåningen 2 tr. upp i det åt verket upplåtna
huset, dels i ett arkivrum på nedre botten, dels i en källare. Utrymmet är
alldeles otillräckligt. Källarerummet är skyddadt mot eldfara, men fuktigt;
arkivrummet är ej uppvärmdt.
Arkivalierna förvaras i ämbetslokalen och — till en mindre del — på ett vindskontor.
Utrymmet är för närvarande tillräckligt, men torde snart blifva otill- |
räckligt. Vindskontoret är i flera hänseenden otillfredsställande, och själfva J
ämbetsvåningen såtillvida att bostäder finnas såväl öfver som under densamma. I
j Arkivalierna förvaras dels i ämbetsrummen, dels på vindarna, dels i ett särskildt I
förhyrdt magasin. Utrymmet är otillräckligt, hvarjämte arkivalierna på grund
af lokalernas synnerligen dåliga och otidsenliga skick äro utsatta för fara att j
förstöras. I det nya posthuset äro emellertid åtgärder vidtagna för inredande
af tidsenlig lokal.
Arkivalierna förvaras i ämbetslokalerna i ett hus, som för öfrigt är upplåtet till
bostäder samt — till en mindre del — på vinden i samma hus. Lokalerna
kunna anses mindre tillfredsställande, dels med afseende på eldfara, dels i betraktande
af det trånga utrymmet och nödvändigheten att förvara arkivalierna
på många olika ställen.
144
|
| Hyllängd i meter |
| |
|
| hela arkivet. | årlig tillväxt. | Anmärkningar. |
25 | Landtmäteristyrelsen . . | 1 478,55 | 1 3,65 | 1 För kartböckerna, som äro ] |
26 | Stnteriöfverstyrelsen . . | 6,5 | 0,33 |
|
27 | Doniänstyrelsen..... | 407 | 10 | • |
28 | Landtbruksstyrelsen . . . | 15 | 1 | i |
29 | Generalstaben: |
|
|
|
| Krigsarkivet....... | 4,000 | — |
|
| Kommunikationsafdelnin-gen........... |
|
|
|
| Topografiska afdelningen . | 74 | — |
|
30 | Flottans arkiv 1 Stockholm | 3,000 | 18 | 1 |
145
m m
Arkivalierna förvaras i landtmäterikontorets kas, dels i ämketslokalen, dels till |
eu mindre del — på vinden. Utrymmet är alldeles otillräckligt, ock dessutom ;
är lokalen genom sin otidsenliga inredning eldfarlig.
Arkivalierna förvaras f. n. i ett till landtförsvarsdepartementets ämbetslokal kö- j
rande rum ook på ett vindskontor. Utrymmet är mycket begransadt.
Arkivalierna förvaras i våningen 2 tr. upp i kammarrättens hus Birger Jarls torg ,
n:r 13 samt på vinden i samma kus. Utrymmet är otillräckligt.
A rkivalierna förvaras i ämbetslokalen ock utrymmet är ännu tillräckligt.
Arkivalierna förvaras i generalstabsbyggnaden (delvis på vinden), kvarjämte en del j
är deponerad i riksarkivet. Lokalerna äro med afseende på utrymme ock äfven
i andra känseenden långt ifrån tillfredsställande.
Arkivalierna förvaras dels i arbetsrummen, dels i särskild^ afstängda rum. Utrymmet
är för närvarande tillräckligt. Bristfälligt skydd mot eldfara.
Arkivalierna förvaras dels i brandfria hvalf, dels i arbetsrummen. Utrymmet är
otillräckligt, så att konceptblad ock hemliga kartor icke kunna på tillfredsställande
Bätt förvaras.
Arkivalierna förvaras i det s. k. tyghuset på Skeppsholmen, dels i särskild lokal i
södra ändan af huset (nedre botten, en trappa upp och på vinden), dels å sjukvårdsförrådets
vind. Brist på utrymme förefinnes, alldenstund en del arkivalier
ej får rum på hyllor, utan måste ligga på golfvet. Endast bottenvåningen kan
uppvärmas.
Bil. C.
Tabell med uppgifter angående de arkivalier, som
vederbörande myndigheter önska aflemna.
148
! |
| Önskar aflämna till en med riksarkivet |
1 | Svea hofrätt: |
|
| a) Hofrättens hufvudarkiv b) Advokatfiskal^ arkiv | Protokoll, codices rationum, registratur, utslags-resolutions- och domböcker, libri snpplica-tionum, akter i frälsemäns konkurser samt med 1800. | Häradsrätters och rådstufvnrätters renoverade |
2 | i | Krigshofrätteu. . . | Samtliga arkivalier t. o. med 1868. |
3 4 | Fångvårdsstyrelsen . . . La«dtförsvarsdepartem:ts | Inkomna handlingar (utom kung! bref och be-skmningar öfver fångar) samt räkenskaper, | |
5 | Arinéförvaltningen .... |
|
6 | Sjöförsvarsdepartementets |
|
7 | Marinförvaltningen . . . | |
|
8 | Lotsstyrelsen. . . . | Arkivalier, äldre än 1872 (utom kung!, bref |
9 ! 1 i 10 j ! | Generalpoststyrelsen ... Medicinalstyrelsen ... | Arkivalier, äldre än 1849 (utom kung! bref fr j Arkivalier, äldre än 1850 (utom kung!, bref). j |
11 I | Väg- och vattenbyggnads-styrelsen .... | Samtliga arkivalier, äldre än 1840, samt räken-skaper t. o. med 1870. |
12 1 | Telegrafstyrelsen ... | Inkomna handlingar (utom kung! bref), äldre |
149
i Omfång | Anmärkningar. | Tidpunkter för följande |
100 | Yillkor: att arkivalierna allt framgent komma | Hvart femte år (första gån-gen 1906 handlingar t. |
150 | Domböcker för samma tid äro redan såsom | Hvart femte år (första gån-gen 1911 domböcker och |
48 | * | Vidare öfverflyttning ej |
640 | Käkenskaperna (som ensamt utgöra 495 meter) | Fem- eller tio-årsperioder. |
— | Samtliga arkivalier, äldre än 30 år, böra |
|
| Krigskollegii arkiv t. o. med 1865 bör enligt |
|
— | Storamiralsämbetets l:a afdelnings arkiv 1825 |
|
67 | Samtliga arkivalier, äldre än 1871, äro redan | Vidare öfverflyttning ej |
87 |
| Hvart tionde år. |
70 | Behållas dock helst, ifall lämplig lokal kan |
|
10 |
| i Räkenskaper hvart tionde |
130 |
| Hvart femte år. |
150
|
| Önskar aflämna till en med riksarkivet |
13 | Järnvägsstyrelsen .... | Kammarkontorets räkenskaper, äldre än 10 år, |
14 | Kammarkollegium: a) Kammararkivet .... k) Advokatflskalskontoret. c) Aktuariekontoret . . . d) Registratorskontoret . . | |
15 | Statskontoret ...... | Arkivalier, äldre än 1801 (utom kungl. bref med |
16 | Myntverket........ |
|
17 | Kontrollverket...... | Koncept och inkomna skrifvelser t. o. med 1860; |
18 | Kommerskollegium . . | Protokoll, registratur och koncept samt diarier |
19 | Kammarrätten: |
|
| a) Kansliet....... | Diverse handlingar, i allmänhet äldre än 1860- j |
| b) Aktuarielcontoret . . . | Arkivalier, äldre än 30 år (utom kungl. bref). |
| c) Advokatflskalskontoret. d) Första revisionskontoret | Arkivalier, äldre än 1880. |
| e) Andra revisionskontoret f) Tredje revisionskontoret | jArkivalier, äldre än 30 år. |
20 | Generaltullstyrelsen | Samtliga arkivalier, äldre än 1825; dessutom |
151
; Omfång | Anmärkningar. | Tidpunkter för följande j |
275 |
|
|
1 | Kammararkivarien anser, att mer än en tredje-del af kammararkivet är för dess nuva-rande verksamhet mindre behöflig, men att |
|
— | jlngenting behöfver aflämnas. |
|
550 | Ingenting behöfver aflämnas. | Hvart tionde år. |
45 |
| Hvart tionde år. |
1.200 |
| Hvart tionde år. |
|
| Successiv öfverflyttning |
600 | Villkor: att arkivalierna blifva tillgängliga | Successiv öfverflyttning |
|
| j-Hvart femte år eller oftare. |
165 | Villkor: att arkivalierna komma att förvaras | Öfverlåtes åt riksarkivet |
152
|
| Önskar aflämna till en med. riksarkivet |
21 | Statistiska centralbyrån . | Diverse berättelser, rapporter, uppgifter, sam-mandrag af kommunernas räkenskaper m. m. |
22 | Öfverintendentsämbetet . | Arkivalier, äldre än 1851 (utom kungl. bref, |
23 | Styrelsen för postspar-banken ......... | |
24 | Patent- och registrerings-verket ......... |
|
: 25 | Landtmäteristyrelsen . | Arkivalier äldre än 1828 (utom kartor med be-skrifningar och register). |
26 | Stuteriöfverstyrelsen . | Premieringsrullor utom för de senaste fem åren. ! |
27 | Domänstyrelsen..... | Chefs- och roteldiarier samt handlingar ang. |
28 | landtbruksstyrelsen . . | |
29 | Generalstaben: a) Krigsarkivet..... b) Kommunikationsafdel- ningen ........ c) Topografiska afdelningen |
|
30 | Flottans arkiv i Stockholm | Samtliga arkivalier, äldre än 1851. |
153
Omfång | | Anmärkningar. | Tidpunkter för följande |
68 |
| Hvart femte eller hvart |
28 |
|
|
| Arkivalier, äldre än 10 år, anses mindre be-höfliga, men böra tills vidare behållas. |
|
| Ingenting torde böra aflämnas. |
|
13,40 |
| Vidare öfverflyttning ej j |
0,9 | Öfverflyttning behöflig, så länge styrelsen ej | Hvart tionde år. |
73 |
|
|
— | Ingenting behöfver för närvarande aflämnas. | När omständigheterna så-dant kräfva. |
— | Krigsarkivet anses fortfarande som hittills |
|
_ | Hvad som anses böra för framtiden bevaras, |
|
— | 1 Ingen öfverflyttning anses lämplig. |
|
1,800 | Under förutsättning att flottan icke kan er-hålla en för dess arkiv särskildt afsedd, | Hvart tionde år. |
Öfriga af undersökningen framkallade skrifvelser.
a) Riksarkivariens promemoria till statsrådet och chefen för
kungl. ecklesiastikdepartementet den 24 april 1908 angående
kammararkivet.1
Kammarkollegii arkivalier äro fördelade på fyra arkiv, advokatfiskalskontorets,
aktuariekontorets och registratorskontorets
samt det egentliga kammararkivet, af hvilka aktuariekontorets
arkiv är en depot för de forna provinskontorens och jordebokskontorets
arkivalier samt kammararkivet en stor depot för hvarjehanda
arkiv. De tre förstnämnda arkiven förvaras i samma
byggnad (n:r 16 vid Birger jarls torg), som inrymmer kammarkollegiets
ämbetslokaler, och handlingarna omfatta mellan 1,400
och 1,500 meter i längd; de bilda sålunda samfälldt en af de
största administrativa arkivdepoterna i Stockholm, och vissa handlingsserier
sträcka sig tillbaka ända in på 1660-talet. Gränserna
mellan dessa arkiv och kammararkivet synas vara sväfvande. För
protokoll är gränsen 1699/1700, för registratur 1679/1680 o. s. v.
Det egentliga kammararkivet har sina lokaler i huset n:r
13, delvis äfven i huset n:r 16 vid Birger jarls torg. Lokalerna
äro alldeles otillräckliga — 900 meter arkivalier äro deponerade
i riksarkivet — och äfven i andra afseenden otjänliga. Med
undantag af vissa reviderade räkenskapsserier, hvilka, så länge
utrymmet räckte, tid efter annan öfverlämnats från kammarrätten,
samt arkivariens eget lilla arkiv (koncept och diarier) är kammararkivet
att betrakta som afslutadt och representerar det af vasakonungarne
grundlagda stora och allomfattande centrala penningoch
räkenskapsverket ungefär till den tid, då statskontoret och
kammarrätten definitivt ur detsamma utbrötos (om de obestämda
gränserna i öfrigt jfr ofvan), liksom tidigare handeln och berg
1
Denna promemoria meddelas här i stället för den underdåniga skrifvelsen
af den 19 mars angående kammararkivet, hvilken senare för att rätt uppfattas
förutsätter kännedom om hela det inför Kungl. Maj:t mellan kammarkollegium
och riksarkivet försiggångna meningsskiftet rörande arkivväsendet.
12
156
verken fått egna målsmän i kommers- och bergskollegierna. Vid
sidan af kammarens två hufvudafdelningar, räntekammaren med
penninguppbörden och räknekammaren i spetsen för revisionsväsendet,
funnos äfven andra organ för den tidens finansförvaltning,
i främsta rummet ett stycke in på 1600-talet varu- och
provianthusen, hvilkas handlingar redan öfverflyttats till riksarkivet,
där för öfrigt, utom vissa i senare tid öfverflyttade räkenskapsserier
för Finland och andra förlorade landskap, fragmentariska
stycken af kamerala serier sedan gammalt förekommit.
Utom de ur den ursprungliga kammarens omfattande verksamhet
uppkomna serierna af handlingar ha i kammararkivet
samlats flera andra smärre arkiv. Det har blifvit en stor arkivdepot.
Men med dessa arkiv förhåller det sig så, att de vanligen
endast delvis hamnat därstädes. Man finner där sålunda
delar af kammarrättens och kommerskol]egii arkivalier; man
finner där, i större omfattning, delar af reduktionsmyndigheternas
arkiv. Där förvaras likaledes handlingar från en mängd kommissioner,
likaså delar af furstendömenas och lifgedingens arkiv
m. m. I många, kanske de flesta fall äro återstoderna eller hufvuddelarna
af dessa smärre arkiv att söka i riksarkivet, och fördelningen
af dem mellan riksarkivet och kammararkivet är stundom
fullkomligt planlös och godtycklig.
Jag antager, att i fråga om återföreningen af nu senast berörda
arkivfragment till ett helt, en återförening, som ur allmän
arkivsynpunkt är lika naturlig som önskvärd, några större svårigheter
ej skola ställa sig i vägen. Det kan ej vara annat än
förmånligt för kammararkivet att blifva af med åtskilliga för detsamma
främmande och heterogena element.
I fråga om själfva kammararkivet i egentlig mening, liksom
ett eller annat af de där förvarade andra arkiven och deras framtida
vård äro däremot åsikterna hvarandra motsatta. Det är emellertid
många skäl, som tala för en förening med riksarkivet. Om en
central arkivdepot för ämbetsverkens äldre arkivalier kommer till
stånd, är det tydligt, att kammararkivet i dess ofvan antydda
omfattning och betydelse där skulle liksom bilda en kärna. Ur
enhetlighetens synpunkt är sålunda en dylik förändring påkallad
och teoretiskt sedt riktig. För forskningen, vare sig »historisk»
eller »administrativ», måste det likaledes vara i hög grad önskvärdt,
att ämbetsverkens äldre arkivalier äro centraliserade och
samlade kring riksarkivet, hvars serier i de flesta fall torde vara
157
nödvändiga att samtidigt rådfråga. Ur rent lokal synpunkt tala
goda skäl för en dylik förening. En och samma byggnad kunde
då inrymma såväl de öfriga ämbetsverkens arkiv som kammararkivet.
I annat fall måste särskilda lokaler beredas för det
senare, på samma gång som lokal för de förra anskaffas, en anordning,
som gifvetvis kommer att blifva dyrbarare. Detsamma
gäller i fråga om personalen. Det måste utan tvifvel ställa sig
dyrare att ha en särskild arkivpersonal för kammararkivet vid
sidan af den, som sköter riksarkivet och en ny administrativ
arkivdepot. Alla arkiven komma slutligen under en och samma
sakkunniga ledning. För min del anser jag kammararkivets
förening med de öfriga ämbetsverkens äldre arkiv i en gemensam
depot under riksarkivets styrelse, vare sig man ser saken ur
teoretisk eller praktisk synpunkt, för den enda fullt rationella
och lyckliga lösningen af de centrala ämbetsverkens arkivfråga,
sådana förhållandena nu en gång äro.
Mot en dylik förening ha, såvidt jag kunnat finna, endast
två skäl blifvit anförda.
Man har påstått, att i riksarkivet de s. k. historiska intressena
skulle vara förhärskande, riksarkivet behandlas som ett
»historiskt» arkiv, och att dess tjänstemän därför vore mindre
kompetenta att sköta »administrativa» arkiv. Hvad man egentligen
skall förstå med det förra kanske vederbörande själfva ej
ha fullt klart för sig. I riksarkivet, liksom i kammararkivet och
öfriga ämbetsverks arkiv, finnes en mängd handlingar, som äro utan
all direkt betydelse för nutidens förvaltningsbehof, som sålunda
väsentligen endast ha historiskt intresse. Det är ett misstag att
tro, att dessa i det hela taget skulle behandlas på annat sätt
än öfriga serier, som ännu kunna sägas ha en mer eller mindre
stor aktuell betydelse. Äfven de förra ha till god del framgått
ur en offentlig myndighets funktioner eller äro skrifvelse!’ ställda
till en sådan, i främsta rummet till Kungl. Maj:t, eller låta ordna
sig kring någon administrativ verksamhet inom- eller utomlands
under vissa yttre förhållanden, t. ex. krig. I hufvudsak kunna
de båda slagen af handlingar behandlas på samma sått. Hvad
riksarkivet angår, har det alltsedan dess reorganisation i midten
af förra århundradet haft en administrativ afdelning, som tidvis
varit på ett synnerligt framstående sätt representerad. Om man
där i öfrigt efter en längre period af oreda — riksarkivet 1844
liknade kammararkivet 1897 — till en början förhållit sig osäker
158
och famlande med afseende på vissa handlingsserier af mera enbart
historiskt intresse, torde det vara ursäktligt. Man bar sig
knappast sämre åt här än i andra länder. Men så småningom
har den uppfattningen mer och mer trängt igenom och gjort
sig gällande, att de officiella serierna i riksarkivet, vare sig de
äro af enbart historiskt eller på samma gång af aktuellt administrativt
intresse, böra, så långt det numera är möjligt, behandlas
efter administrativa grunder. Hvilka dessa numera öfverallt
erkända grunder äro har jag haft tillfälle att uttala både i skrift
och i tryck. Jag har också haft tillfälle att framhålla skillnaden
mellan ordnande efter sådana grunder och ordnande efter mer
eller mindre tillfälliga forskningskraf. Man bör tydligen ordna
ett offentligt arkiv så, att alla begagnare finna samma lättnader
och samma svårigheter, icke så, att endast vissa slags intressen
tillgodoses. Det är sådana principer, som numera konsekvent
tillämpas i riksarkivet, och det är för en dylik verksamhet
man där alltmer söker utbilda sig.
Det andra hufvudskälet mot kammararkivets förening'' med
riksarkivet år, att det förra skulle till stor del fortfarande behöfvas
för kamerala utredningar och därför behöfva hållas i något
särskildt slags ordning, hvars beskaffenhet emellertid är oklar.
Det är två principiellt skilda intressen och uppgifter, som här
komma i konflikt. Arkivmannens uppgift är att efter eu riktig
och genomtänkt plan ordna och hålla i ordning ett arkiv, att
vårda handlingarna, att upprätta register och förteckningar o. s. v.
Den är sålunda väsentligen af formell art, och det vore olyekligt,
om man skulle fordra, att hvarje arkivman på samma gångmåste
vara forskare eller historieskrifvare, låt vara att man af
vissa lämplighetsskäl äfven ålagt arkiven rent historiska uppgifter,
såsom publikationen af historiska handlingar. Det iir
klart, att han under arkivets behandling visserligen kommer att
förvärfva sig en mängd konkreta insikter inom olika områden,
liksom han för att sköta ett stort offentligt arkiv bör känna till
administrationens organisation icke blott i dess hufvuddrag utan
ofta nog äfven i detaljer. Han kan under sådana förhållanden
helt visst vara kompetent att inom vissa gränser åstadkomma
utredningar. Men att han skulle ha till uppgift att åstadkomma
hvilken utredning som helst är ett yrkande, som skulle på arkivmannen
ställa oupphinneliga kraf och förrycka hela hans verksamhet
till skada för organisationsarbetena i själfva arkivet.
159
Hans hufvuduppgift bör i stället vara att hålla arkivet i sådant
skick, att forskaren, vare sig den historisk© eller den administrative,
utan alltför stora svårigheter finner hvad han för sitt ändamål
behöfver och vet hvar han skall söka det. Vill man, att i ett
offentligt arkiv tjänstemännen skola svara äfven för administrativa
utredningar i allmänhet, måste man alltså för detta mål
vidtaga särskilda anordningar och framför allt sörja för, att de
egentliga arkivarbetena på samma gång orubbadt kunna fortgå.
Fasthåller man ensidigt vissa utredningskraf, är det åter uppenbart,
att de senare måste blifva lidande, och i afseende på dem
återstår ännu både i riksarkivet och kammararkivet ofantligt
mycket, innan dessa arkiv kunna sägas vara ordnade på ett fullt
tillfredsställande sätt. Det torde icke kunna vara någon fråga
om, att icke det ensidiga genomförandet af utredningskrafven
varit en af orsakerna till det bedröfliga skick, hvari kammararkivet
så länge befunnit sig. För mig är det klart, att ett väl
skött arkiv måste underlätta alla slags utredningar, af hvilka de
än företagas, och jag måste upprepa hvad jag nyss erinrade, att
vill man af ett eller annat skäl pålägga ett arkiv själfva utredningsarbetena
i större omfattning, måste man på samma gång se till,
att den egentliga arkivverksamheten icke försummas.
Af det senast anförda framgår, att jag icke kan tillerkänna
något af de skäl, som anförts mot kammararkivets förening med
den ifrågasatta af riksarkivet ledda administrativa arkivdepoten
någon afgörande betydelse. Det första skälet saknar allt egentligt
fäste i de verkliga förhållandena. Det praktiska intresse, som
ligger till grund för det senare skälet, kan åter, om man vill
vidtaga särskilda anordningar för dess vinnande och göra nödiga
uppoffringar, utan tvifvel tillgodoses. Men skall det ensamt få
göra sig gällande, måste själfva arkivväsendet på ett kännbart
sätt erfara följderna däraf. Man torde då snart åter komma att
stå inför oordnade arkiv.
Man har slutligen antydt möjligheten, att någon del af kammararkivet,
såsom redan skett med vissa partier, kunde ytterligare
förenas med riksarkivet. Enligt min uppfattning äro dylika
partiella öfverflyttningar principiellt oriktiga. Det är endast
genom att hålla arkiven tillsamman, sådana de under tidens lopp
bildat sig kring en myndighet eller institution, som man kan
åstadkomma ett rationellt arkivväsen, och det är endast därigenom,
som man på ett varaktigt sätt kan främja forskningen.
160
En dylik lösning af frågan är sålunda ur arkivsynpunkt icke
att förorda.
Stockholm den 24 april 1903.
Emil Hildebrand.
b) Hiksarkivariens skrifvelse till Kungl. Maj:t den 19 mars 1903
angående högsta ledningen af det svenska arkivväsendet.
Till Konungen.
Jag anser mig böra i en särskild underdånig skrifvelse uttala
mig om den högsta ledningen af det svenska arkivväsendet,
särskildt för den händelse att don föreslagna nya administrativthistoriska
arkivdepoten kommer att upprättas.
Riksarkivet var från början Eders Kungl. Maj:ts kanslis
arkiv och utgjorde också en afdelning af kansliet, sedan 1840
af ecklesiastikdepartementet, ända till 1877, då det blef ett fristående
ämbetsverk. Dess omfång och dess uppgifter ha emellertid
vuxit vida utöfver de gränser, som af denna dess första
bestämmelse voro dragna. Det har redan länge haft till skyldighet
att mottaga upplösta ämbetsverks eller andra myndigheters
arkiv. Det har i sina lokaler beredt plats åt många enskilda
handskriftssamlingar. Det har mottagit betydande leveranser
från ännu bestående myndigheter, för att icke tala om
de betydande depositioner, som utaf sådana där blifvit gjorda
och som af riksarkivets tjänstemän vårdas. Det har på detta
sätt mer och mer kommit i beröring med det svenska arkivväsendet
i allmänhet. I rask följd har också under de senaste
åren den ena åtgärden vidtagits efter den andra för att utsträcka
denna beröring. Kiksarkivariens yttrande skall inhämtas öfver
alla förslag till gallring af ämbetsverkens arkivalier. Den nådiga
stadgan af den 31 december 1900 angående vissa offentliga arkiv
bestämmer, att riksarkivarien skall höras angående planer till
förteckningar och i allmänhet yttra sig i afseende på stadgans
tillämpning. På uppdrag af Eders Kungl. Maj:t ha inom riksarkivet
förslag utarbetats såväl till allmänna grunder för offentliga
arkivs ordnande som till förteckningar öfver centrala och
161
lokala arkiv. Likaledes på uppdrag af Eders Kungl. Maj:t bär
genom riksarkivet den undersökning af de centrala ämbetsverkens
arkiv blifvit verkställd, för hvilken jag i en annan underdånig
skrifvelse redogjort och som ledt till förslag att sammanföra
deras äldre arkivalier i en med riksarkivet under gemensam
styrelse förenad arkivdepot. Genom Eders Kungl. Maj:ts och
riksdagens beslut har riksarkivet ställts i spetsen för den landsarkivorganisation,
som nu håller på att genomföras. Genom
Eders Kungl. Maj:ts nådiga beslut i afseende på Malmö stads arkiv
synes det ha blifvit fastställdt, att de stadsarkiv, som befrias
från skyldigheten att afkunna arkivalier till landsarkiven, icke
desto mindre komma att ställas under riksarkivariens öfverinseende,
och hvad Stockholms stads arkivväsen angår, har jag i
en underdånig skrifvelse gjort förslag, som åsyfta att infoga
detsamma i den allmänna organisationen och gifva det en sidoordnad
ställning till landsarkiven under riksarkivariens högsta
inseende. I underdåniga skrifvelse!'' har jag hemställt om en undersökning
af förhållandena med arkivlokalerna hos de förnämsta
lokala myndigheterna, domkapitlen och länsstyrelserna, och löreslagit
eu inspektion öfver deras arkiv från riksarkivets sida.
Riksarkivets tjänstemän ha slutligen lämnat en kraftig hjälp
vid ordnandet af åtskilliga både centrala och lokala arkiv. Redan
nu kan sålunda riksarkivet sägas intaga en ledande ställning
inom det svenska arkivväsendet, och det behöfves endast några
ytterligare åtgärder eller bestämmelser af Eders Kungl. Maj:t
för att göra denna ledning fullt effektiv.
Jag vågar också säga, att riksarkivet sökt bereda sig för
denna uppgift. .Ilig behöfver endast hänvisa till de omsorgsfulla
utredningar, som af mina företrädare gjorts i afseende på
dels gallring af arkivalier, dels landsarkivorganisationens förverkligande.
Från riksarkivets sida har för första gången i Sverige
förslag framställts till allmänna grunder för ordnande af offentliga
arkiv, hvilka, om de af Eders Kungl. Maj:t fastställas,
komma att medföra bestämda normer i detta afseende och med
all hänsyn till lokala egendomligheter förekomma godtycke och
planlöshet.1 1 riksarkivets arbetsordning har jag redan infört
1 Den 22 maj ha nådiga kungörelser utfärdats dels angående allmänna
grunder vid ordnande och förtecknande af vissa offentliga arkiv, dels angående
planer till förteckningar öfver vissa centrala ämbetsverks, äfvensom domkapitels
och läroverks arkiv.
162
den praxis, att arkivarierna uppgöra skriftligt motiverade förslag,
när så erfordras, till samlingars ordnande, hvilka, efter diskussion
vid sammanträden, af riksarkivarien fastställas och tagas till
protokoll. Därigenom kommer inom riksarkivet efter hand en
rad fasta principer att växa fram, hvilka kunna tjäna nya tjänstemän
till ledning och icke utan särskilt beslut ändras.1" Härigenom
synes vidare den osäkerhet vid ordnandet vara förebyggd,
som i saknad af dylika grunder svårligen låter sig förekomma
inom ett stort arkiv med många tjänstemän. Ingenting hindrar att
lagfästa en sådan praxis genom bestämmelser i en ny instruktion.
Kammarkollegium har visserligen i sin underdåniga skrifvelse
af den 30 maj 1902 bl. a. föreslagit, att de öfriga ämbetsverkens
äldre arkiv förenades med ett under en i arkivundersökningar
förfaren administrativ tjänsteman stående utvidgadt
kammararkiv med bibehållande af förbindelsen med kammarkollegium.
För min del kan jag icke annat än i underdånighet
afråda från en dylik anordning med en dubbel arkivstyrelse,
hvilken, sådana de arkivaliska förhållandena en gång
äro, endast torde framkalla ständiga konflikter. Man sträfvar
vidare öfverallt i Europa efter enhetlighet i arkivväsendets
ledning och centralisering af de offentliga arkiven. Det vore
synnerligen olyckligt, om Sverige i det hänseendet skulle komma
att utgöra ett undantag. Det synes mig därjämte vara obilligt,
om riksarkivet, då till stor del genom dess försorg ordning håller
på att bringas i de centrala ämbetsverkens arkiv, skulle gå förlustigt
den lön, som kunde anses ligga däri, att dess verksamhet
vidgades och tjänstemännens utsikter därigenom blefve något
bättre. Utan tvifvel kommer också den af kammarkollegium
föreslagna anordningen att ställa sig dyrare.
Min företrädare, riksarkivarien Odhner, har i en underdånig
skrifvelse af den 20 april 1901 beträffande arkivinspektion* 2 föreslagit
en arkivkommission, bestående af riksarkivarien såsom
ordförande samt byråchefen för arkiv och museer i kungl. ecklesiastikdepartementet,
arkivarierna i riksarkivet och landsarkiven
samt tillfälligt inkallade sakkunniga personer, som borde sammanträda
minst en gång om året, granska berättelser öfver förrättade
inspektioner, med anledning däraf afgifva underdåniga
„ 1 Allmänna regler för ordnande af arkivalier, den 5 mai 1903 fastställda
for riksarkivet, ha utkommit på tryck.
2 Skrifvelsen meddelas här efteråt sid. 174.
163
utlåtanden samt arbeta på att åstadkomma enhet, samband och
förbättringar inom arkivväsendet. Kammarkollegium åter föreslår
i sin underdåniga skrifvelse af den 30 maj 1902 en »särskild
arkivöfverstyrelse eller kommission», som skulle behandla
allmänna frågor angående arkivväsendet.
Arkivkommissioner finnas som bekant i vissa länder, t. ex.
i Frankrike och Italien. I det förra består den af 20 personer
och afger till undervisningsministern utlåtanden i alla tekniska
frågor, som angå dels vissa lokala arkiv, dels själfva nationalarkivet.
Men arkivförhållandena i nämnda länder äro mycket
olika våra. I Sverige finnas icke längre några gamla klosterarkiv
eller öfver hufvud några gamla andliga institutioners arkiv.
Bär finnas lika litet några feodala institutioners, några mediatiserade
territoriers arkiv. Inga landskap med privilegier eller
egna lagar och rättssedvänjor ha här bildat arkiv. Hvad som
återstår af medeltidens arkivalier är med få undantag sedan
åtskilliga år tillbaka samladt i riksarkivet. Domkapitlens arkiv
börja först med slutet af 1500-talet, ämbetsverkens arkiv, med
undantag af kammararkivet, först med 1600-talet, länsstyrelsernas
arkiv först med sistnämnda århundrade. Här är det egentligen
endast fråga om administrativa myndigheters arkiv från nyare
tiden, på sin höjd därjämte om privata brefsamlingar eller godsarkiv.
Jag känner personligen till arkiv både af det ena och
andra slaget. Under sådana förhållanden synes mig en permanent
arkivkommission i det hela vara en ganska obehöflig och tung
apparat, som måhända icke behöfde blifva så dyrbar men i
stället stundom rent af kunde verka hinderligt. Ställes riksarkivet
i spetsen för rikets arkivväsen med nödiga ändringar i
sin instruktion och med föredragande arkivarier, blifva därjämte
planer fastställda för de administrativa verkens arkivförteckningar
liksom grunder för ordnandet, torde uppkommande frågor, vare
sig den nya arkivdepoten upprättas eller icke, utan större svårighet
kunna lösas genom förhandlingar med vederbörande ämbetsverk,
såsom redan nu har inträffat, å ena sidan, genom öfverläggning
med den föredragande byråchefen å den andra, slutligen
genom att i viktigare fall underställas Eders Kungl. Maj:t. Nödig
inspektion öfver de större centrala och lokala arkiven torde böra
få anordnas af riksarkivarien, men jag är rädd för, att inspektionsberättelserna
blefve en alltför mager kost för en arkivkommission
att lefva på. Inspektion öfver de smärre lokala arkiven
164
torde i sinom tid kunna anförtros åt arkivarierna vid landsarkiven
och berättelser afgifvas till riksarkivarien, som i sin
ordning, när så behöfdes, finge ingå med underdåniga framställningar
till Eders Kungl. Maj:t.
Skulle kammararkivet komma att förenas med riksarkivet,
har jag tänkt att frågor rörande detsamma borde af karamararkivarien
föredragas inför riksarkivarien. Jag skulle vidare
ingenting väsentligt ha att erinra däremot, att kammarkollegium
vore representerad!, när sådana frågor behandlas, ifall lämpliga
former därför kunna anordnas. På samma sätt borde en representant
för krigsarkivet kunna tillkallas, när frågor uppstode,
som rörde såväl detta som det allmänna arkivväsendet. Det
vore ju tänkbart, att ytterligare en och annan arkivfråga kunde på
detta sätt behandlas. Likaledes kunde det i framtiden visa sig
önskvärdt, att riksarkivarien någon gång finge sammankalla arkivarierna
vid landsarkiven. Men för någon permanent arkivkommission
synes icke något egentligt verksamhetsfält föreligga.
Jag får följaktligen i underdånighet hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida icke vid
det offentliga arkivväsendets förestående ordnande i Sverige
riksarkivarien borde ställas i spetsen för detsamma och närmare
bestämmelser angående hans öfverinseende gifvas vare sig i instruktionen
för riksarkivet eller i en särskild nådig instruktion.
Stockholm den 19 mars 1903.
Underdånigst
Emil Hildebrand.
c) Biksarkivariens skrifvelse till Kungl. Maj:t den 8 maj 1903
angående eventuella ändringar i riksarkivets instruktion.
Till Konungen.
För den händelse att de centrala ämbetsverkens äldre arkivalier
skulle komma att uppsamlas i en med riksarkivet förenad
och under dess styrelse ställd depot samt för den händelse att
riksarkivarien, såsom också i underdånighet föreslagits, skulle
ställas i spetsen för rikets offentliga arkivväsen, torde utom
165
annat äfven vissa ändringar i den senast utfärdade nådiga instruktionen
för riksarkivet blifva af nöden. Jag får härmed i
underdånighet öfverlämna förslag till sådana, sedan arkivarierna
öfver dem blifvit hörda. Jag har därvid trott mig finna, att
första paragrafen i sin nuvarande formulering ej lägger något
hinder i vägen för den afsedda arkivdepotens förening med riksarkivet,
och har följaktligen i den delen icke föreslagit någon
ändring. I stället afse de föreslagna ändringarna väsentligen
dels fördelningen af göromålen mellan arkivarierna, dels äfven
ett noggrannare regelbindande af verksamheten i riksarkivet
genom att ålägga arkivarierna att förbereda och föredraga vissa
ärenden inför riksarkivarien, hvarjämte tillfället begagnats att i
fråga om räkenskapsföraren intaga en ny bestämmelse (§§ 5,18).
Under sakens behandling har äfven tagits i öfvervägande, huruvida
resp. arkivarie!- icke borde kontrasignera skrivelser, som
möjligen af deras föredragning föranleddes, men ansågs lämpligt
att för närvarande ej göra något förslag i det afseende!. 1 en
underdånig skrifvelse angående högsta ledningen af det svenska
arkivväsendet har jag bland annat äfven häntydt på möjligheten,
för den händelse kammararkivet förenades med den nya arkivdepoten,
att kammarkollegium kunde få tillfälle att göra sin
mening hörd i frågor rörande sistnämnda arkiv, ifall några former
för en sådan samverkan kunde utfinnas. Jag har ej själf
för närvarande velat formulera något förslag därtill, utan afvakta!
i underdånighet den åtgärd, som Eders Kungl. Maj:t i detta afseende
kan täckas vidtaga.
Stockholm den 8 maj 1903.
Underdånigst
Emil Hildebrand.
Bilaga.
Förslag till ändringar i nådiga instruktionen för riksarkivet
af den 25 okt. 1901.
§ I
Riksarkivet
utgör den centrala myndigheten för det offentliga
arkivväsendet i Sverige.
De politiska--- — i tryck utgifvas.
166
§ 2.
Riksarkivet består af två afdelningar, den historiska och den
administrativa, af hvilka den förra är delad i tvä, den senare i
tre sektioner.
Historiska afdelningens första sektion — — — andra sidan
Östersjön.
Historiska afdelningens andra sektion---dylika sam
lingar.
Särskilda samlingar-----andra sektionen.
Administrativa afdelningens första sektion omfattar---
de från Kungl. Maj:ts kansli aflämnade judiciella och administrativa
handlingar i afgjorda mål, arkiv efter upplösta ämbetsverk,
som icke uppgått i andra ännu bestående myndigheter, samt domstolars
och kungl. kommittéers till riksarkivet öfverlämnade —
--i afgjorda ärenden.
Till denna sektion höra äfven frågor angående landsarkiven.
Administrativa afdelningens andra sektion omfattar kammararkivet
och reduktionsarkiven.
Administrativa afdelningens tredje sektion omfattar andra
myndigheters enligt särskild nådig föreskrift till riksarkivet öfverlämnade
arkiv.
I tvifvelaktiga fall bestämmer riksarkivarien, till hvilken af
de tre sektionerna ett administrativt arkiv skall höra.
§ 3.
Riksarkivets ämbets- och tjänstemän äro: riksarkivarien, fem
arkivarier, af hvilka två tjänstgöra vid den historiska afdelningens,
tre vid den administrativa afdelningens sektioner, samt fem
amanuenser. Därjämte---tjänstemän.
§ 4.
Riksarkivarien utöfvar öfverinseendet öfver det offentliga
arkivväsendet i riket och är Kungl. Maj:t ansvarig för riks- och
landsarkivens noggranna vård. Honom åligger:
l:o) att hafva tillsyn öfver---äfvensom att, i enlighet
med hvad som är särskildt stadgadt, utöfva uppsikt öfver och
inspektera landsarkiv, centrala ämbetsverks, länsstyrelsers och domkapitels
m. fl. arkiv;
167
ll:o) att inom — — — tjänstemännens arbeten äfvensom
angående arkivväsendet i allmänhet; samt
12:o) att redovisa för riksarkivets anslag och öfriga medel.
§ b.
Uti alla frågor, som i riksarkivet till afgörande förekomma,
äger riksarkivarien ensam beslutanderätt, dock, så,vidt ett ärende
rör en viss sektion, efter vederbörande arkivaries hörande och dessutom
uti nedan uppräknade ärenden efter rådplägning med samtliga
arkivarierna, som — — - nämligen:
a)---
b) ----
c) frågor om inköp af arkivalier, böcker in. m.
d) ---
e) frågor angående arkiv utom riks- och landsarkiven.
f) (= e)-----
g) (= f)---
h) fastställande af planer för samlingars ordnande;
i) (= g)---
k) frågor om öfverflyttning af arkivalier dels från riksarkivets
äldre samlingar till de arkiv, som från vissa myndigheter
öfverlämnats till och förenats med, riksarkivet, dels från riksarkivet
till landsarkiv eller tvärtom.
Vid sammanträde---förordnar.
I frågor — — — inhämtas.
Ärenden, som ej blifvit af riksarkivarien själf beredda, föredragas
af vederbörande arkivarie, ekonomiska frågor af räkenskaps
för ar en.
§ 6.
Arkivarierna skola, hvar vid sin sektion---fortgång.
De bereda, när så kråfves, frågor rörande sina sektioner till föredragning
inför riksarkivarien. De äga tillse---begära del.
De skola äfven, när så behöfves, uppgöra planer till samlingars
ordnande, hvilka, sedan de af riksarkivarien pröfvats, om och i
den man de af honom fastställas, vid arkivariesammanträden
tagas till protokoll. Arkivarierna böra — —- — utgifvande i
tryck. Arkivarien vid administrativa af delningens första sektion
— som åro till lån berättigade. Arkivarierna vid de administrativa
sektionerna skola, hvar för sin sektion, mottaga och
168
föra anteckningsbok öfver leveranser och andra accessioner af arkivalier,
arkivarien vid den administrativa afdelning ens första sektion
äfven öfver accessioner, som tillföras den historiska afdelningen.
§ 12.
Den, som önskar upplysningar ur riksarkivets handlingar,
äger att anmäla sig hos expeditionshafvanden, hvilken, när det
är fråga om forskningar — — — kontrolleras.
§ 18.
För de — — — uppdrag. Denne skall, äfven om han icke
är arkivarie, deltaga i arkivariesammanträden, när ekonomiska
frågor där förekomma. Ingen —--stadgadt.
d) Riksarkivariens skrifvelse till Kungl. Maj:t den 14 maj 1903
med förslag till kungörelse angående upprättande af en med
riksarkivet förenad administrativ arkivdepot.
Till Konungen.
I en skrifvelse af den 19 sistlidne mars har jag bland
annat i underdånighet hemställt om åtgärders vidtagande för
upprättande af en med riksarkivet förenad och under dess
ledning ställd arkivdepot, till hvilken med några få undantag
de centrala ämbetsverkens samt vissa andra myndigheters äldre
arkivalier skulle allämnas och sedermera successiva leveranser
ske. Jag får härmed i underdånighet öfverlämna förslag till
nådig kungörelse angående denna depots upprättande och leveranserna
till densamma.
Förslaget är uppgjord t under antagande, att kammararkivet
och en större del af flottans arkiv komma att förenas med arkivdepoteu.
Stockholm den 14 maj 1903.
Underdänigst
Emil Hildebrand.
169
Bilaga.
Förslag till nådig kungörelse angående upprättande af eu med riksarkivet
förenad administrativ arkivdepot samt om leveranser till
densamma.
§ I
Från
Svea hofrätt, kollegier samt ofri ga till statsförvaltningen
hörande allmänna verk och styrelser uti Stockholm, äfvensom
från kungl. flottans station därstädes, skola äldre och
för den nuvarande förvaltningen mindre behöfliga eller obehöfliga
arkivalier successive öfverflyttas till en med riksarkivet
förenad administrativ arkivdepot, i hvilken hvarje myndighets
handlingar ordnas och förvaras som ett arkiv för sig.
Undantagna från denna bestämmelse äro tills vidare landtoch
sjöförsvarsdepartementens kommandoexpeditioner, arméförvaltningen,
medicinalstyrelsen, kammarkollegiets advokatfiskal-,
aktuarie- och registratorskontor, myntverket, postsparbanken,
patent- och registreringsverket, kungl. biblioteket, statens historiska
museum, nationalmuseum, Sveriges geologiska undersökning
och landtbruksstyrelsen, för så vidt det icke är fråga
om i deras arkiv möjligen förekommande handlingar tillhörande
andra, särskildt numera upplösta institutioners, myndigheters eller
kommittéers arkiv, hvilka kunna göras till föremål för särskilda
bestämmelser.
§ 2.
De första leveranserna omfatta de äldre arkivalier, som enligt
särskilda af Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser skola till
den administrativa arkivdepoten öfverlämnas.
§ 3.
Nya leveranser ske hvart tionde år på tider, om Indika
öfverenskommelse träffas mellan riksarkivarien och vederbörande
myndighet.
Önskar någon af ifrågavarande myndigheter tills vidare uppskjuta
nya leveranser eller göra sådana oftare, äger riksarkivarien
efter omständigheterna medgifva detta.
170
§ 4.
Före hvarje leverans företages en undersökning af arkivalierna
för att tillse, huruvida några af dem böra utgallras. Denna
undersökning verkställes af ett ombud från vederbörande myndighet
och ett ombud från riksarkivet. De förslag till gallring,
som häraf kunna blifva eu följd, ingå till riksarkivarien, som
med eget yttrande öfversänder dem till Kung]. Maj:ts pröfning.
§ 5.
De aflämnade arkivalierna förvaras i hufvudstaden med undantag
af de serier, om Indika Kung!. Maj:t annorlunda förordnar.
§ 6-
I hvarje leverans skola handlingarna vara ordnade efter sina
olika afdelningar och inom hvar afdelning efter tidsföljd samt
åtföljas af summariska förteckningar i två exemplar, af hvilka
det ena återställes med påtecknadt kvitto.
§ 7.
Handlingarna böra, där de ej äro inbundna, vara väl inbuntade
och afdammade genom den aflämnande myndighetens försorg
och utan särskild kostnad för mottagaren, som icke heller har
att bestrida transportkostnad.
§ 8.
Trycksaker skola ej öfverlämnas till den administrativa arkivdepoten.
§ 9.
Den administrativa arkivdepoten vårdas af riksarkivets tjänstemän
och står under riksarkivariens ledning, på samma sätt som
riksarkivets öfriga samlingar.
§ 10.
Om lån från den administrativa arkivdepoten till myndigheter
gälla i tillämpliga delar bestämmelserna i den nådiga instruktionen
för riksarkivet.
171
§ U.
Önskar någon af de jämlikt § 1 bär ofvan undantagna
myndigheterna att till den centrala arkivdepoten öfverlämna
äldre arkivalier, göre därom anmälan hos riksarkivarien, som
efter inhämtande af Kung!. Maj:ts samtycke bestämmer tid för
leveransen enligt öfverenskommelse med vederbörande.
e) Riksarkivai''iens skrifvelse till Kungl. Maj:t den 8 juni
1903 med förslag till förordning angående inspektion af vissa
offentliga arkiv.
Till Konungen.
1 tvenne underdåniga skrivelser af den 19 mars angående
arkivväsendets ordnande har jag berört frågan om inspektion genom
riksarkivarien af vissa offentliga arkiv, liksom jag i underdåniga
skrivelser af den 29 november 1902 föreslagit eu dylik inspektion
beträffande länsstyrelsers och domkapitels arkiv. Därom torde
ej tvifvel råda, att saknaden af en sådan har varit en af hufvudorsakerna
till det bedröfliga läge, hvari det offentliga arkivväsendet
i Sverige på mänga håll råkat. Det är visserligen
numera att hoppas, att på grund af den nådiga stadgan af den
31 dec. 1900 angående vissa offentliga arkiv och på grund af
den verksamhet riksarkivet med anledning däraf utvecklat flertalet
offentliga arkiv kominer att på ett tillfredsställande sätt
ordnas. Det är beträffande länsstyrelsers arkiv föreskrifvet och
det kommer måhända om flera andra offentliga arkiv att i
framtiden bestämmas, att deras äldre arkivalier skola uppsamlas
och vårdas i större arkivdepoter. Men äfven om dylika leveranser
ske, komma vederbörande myndigheter att behålla arkivalier
för åtskilliga årtionden och somliga myndigheter behålla
eller torde få rätt att behålla dem helt och hållet. Det år för
att tillse att dessa handlingar väl vårdas och förtecknas, på det
att icke i en framtid samma förvirring må återkomma, som nu
mångenstädes råder, som en inspektion är behöflig. Den behöfver,
sedan bättre förhållanden inträdt, icke blifva synnerligt
besvärlig och icke återkomma allt för ofta, men då flertalet
13
172
arkiv ej torde hafva att räkna på arkivaliskt bildade vårdare,
torde en sådan icke kunna undvaras.
De arkiv, hvilka ifrågavarande förslag afser, äro de centrala
ämbetsverkens och med dem likställda myndigheters samt länsstyrelsers
och domkapitels. Hvad de förra vidkommer, anser
jag för min del att äfven de, som för närvarande af olika anledningar
äro undantagna från arkivstadgan, böra underkastas
denna inspektion, som ju endast är af formell art och afser
lokalernas beskaffenhet samt handlingarnas vård. Hvad de smärre
lokala arkiven angår, torde tiden ännu icke vara inne att för
dem anordna en arkivalisk inspektion vid sidan af den, för hvilken
de redan från annat håll äro föremål.
Jag får på grund af det ofvan anförda härmed i underdånighet
till Eders Kungl. Maj:t öfverlämna förslag till nådig
förordning angående inspektion af vissa offentliga arkiv.
Äfven detta förslag är uppgjordt under förutsättning af
kammararkivets förening med den nya arkivdepoten. I annat
fall bör äfven nämnda arkiv blifva föremål för inspektion.
Jag anser mig böra nämna, att inspektionen af de flesta
lokala arkiven utan tvifvel kan anordnas i sammanhang med
riksarkivariens årliga inspektionsresor till landsarkiven. Hittills
har under dessa någon särskild vikarie för riksarkivarien ej förordnats.
Då inspektionen af öfriga arkiv i landsorten skulle
föidelas på en tioårsperiod, synes den icke, äfven om hänsyn
tages till en särskild resa norrut, behöfva medföra någon längre
tidsutdräkt och någon särskild anordning sålunda ej behöfva vidtagas
för tjänstens upprätthållande (jfr nådiga instruktionen för
riksarkivet § 23). Detsamma torde gälla för en landsarkivarie,
ifall den nu föreslagna inspektionen skulle åt honom uppdragas
öfver ett eller annat arkiv i landsorten. Inspektionen inom
hufvudstaden åter torde få räknas till riksarkivariens ordinarie
ämbetsåligganden.
Stockholm den 8 juni 1903.
Underdånigst
Emil Hildebrand.
173
Bilaga.
Förslag till nådig förordning angående inspektion af vissa offentliga
arkiv.
§ 1-
Riksarkivarien utöfvar inspektion öfver hofrätters,centrala ämbetsverks
och med dem sidoordnade i hufvudstaden befintliga till
statsförvaltningen hörande verks och styrelsers arkiv, däri inberäknade
kungl. flottans arkiv och krigsarkivet, äfvensom öfver länsstyrelsers
och domkapitels samt sadana städers arkiv, som genom
särskildt nådigt medgifvande äro befriade från skyldigheten att
till landsarkiven öfverlämna sina äldre arkivalier. Inspektionen
gäller (förutom krigsarkivet) de delar af arkiven, som icke äro
öfverlämnade till någon gemensam arkivdepot.
§ 2.
Inspektionen afser arkivlokalernas beskaffenhet, arkivaliernas
behandling och vård samt förteckningarnas förande och kompletterande.
§ 3.
Riksarkivarien äger att med anledning af inspektionen till
vederbörande myndighet lämna närmare anvisningar eller lad.
§
Ådagalägger inspektionen önskvärdheten af vissa mera genomgripande
åtgärders vidtagande, äger riksarkivarien att därom hos
Kungl. Maj:t göra särskild underdånig framställning.
§ 5-
För förrättade inspektioner redogör riksarkivarien eljes i sin
underdåniga årsberättelse.
§ 6.
Under en tidsföljd af tio år bör hvarje arkiv, som är underkastadt
sådan inspektion, som här afses, åtminstone en gång af
riksarkivarien besökas.
§ 7.
I fråga om inspektion af arkiv å orter utom hufvudstaden
uppgör riksarkivarien för de år, då sådan inspektion anses böra
174
äga rum, en plan, som underställes Kungl. Maj:ts pröfning. Denna
plan. bör, såvidt ske kan, angifva den tid, som å hvarje förrättningsställe,
äfvensom för resa mellan särskilda förröttningsställen,
beräknas komma att åtgå.
§ 8.
Riksarkivarien kan, när omständigheterna därtill föranleda,
uppdraga åt en arkivarie vid riksarkivet eller vid landsarkiv att
verkställa inspektion af arkiv.
§ 9.
\ id inspektion af arkiv å ort utom hufvudstaden åtnjutes
ersättning enligt gällande resereglemente.
TiHägg.
Riksarkivarien Odhners skrifvelse till Kungl. Maj:t den 20
april 1901 angående arkivinspektion.
Till Konungen.
Genom nådigt bref af den 31 december 1900 har Eders Kung!.
Maj:t mig till kännedom och efterrättelse meddelat, att Eders
Kungl. Maj:t, med anledning af Riksdagens skrivelser den 14
maj 1888 och 13 maj 1899 angående ett bättre handhafvande
af vissa offentliga arkiv och de utlåtanden, som i följd däraf
afgifvits såväl af riksarkivarien som af andra myndigheter, funnit
godt dels besluta utfärdande af stadga angående vissa offentliga
arkiv, dels ock anbefalla riksarkivarien att inkomma med underdånigt
förslag till anordnande af eu ur arkivalisk synpunkt sakkunnig
inspektion af de offentliga arkiv, i afseende & hvilka en
sådan inspektion kunde anses vara af behofvet påkallad.
bill fullgörande af denna befallning får jag i underdånighet
anföra följande.
I det underdåniga utlåtande, hvarigenom jag fäste uppmärksamheten
på gagnet och betydelsen af en sakkunnig arkivinspektion,
erinrade jag därom, att hvad de lokala arkiven beträffade,
inspektion redan nu förekomme; den utöfvades för de
kyrkliga arkiven af kontraktsprosten, någon gång af biskopen,
samt för härads- och stadsarkiven af justitiekansler^! och justitie
-
175
ombudsmannen. Jag ber att få tillägga, att ingendera af de
båda sistnämnda ämbetsmännen har sig genom instruktion ålagdt
att inspektera offentliga arkiv, men då de äga tillgång till alla
domstolars, kollegiers och ämbetsverks protokoll och handlingar
samt äro pliktige att beifra fel och försummelser, som af ämbetsmän
begås, hafva de därigenom en särskild anledning att inspektera
ej blott lokala, utan äfven centrala ämbetsmyndigheters
arkiv; de hafva dock, såvidt jag känner, företrädesvis ägnat sin
uppmärksamhet åt underdomstolarnas arkiv. Men äfven om denna
inspektion utvidgades, så att den omfattade ett större antal af
de offentliga ämbetsarkiven, kunde den dock icke blifva ur
arkivalisk synpunkt tillfredsställande, såvida icke justitiekanslcren
eller justitieombudsmannen åtföljdes af en arkivman, som biträdde
honom i den rent arkivala delen af hans granskning, och äfven
om detta läte sig göra, kunde man näppeligen antaga, att nyssnämnda
ämbetsmän skulle kunna ordna sina inspektionsresor, såsom
nödigt vore med afseende på en arkivalisk granskning, hvilken
stundom måste taga en längre tid i anspråk. Man måste därför
se sig om efter ett annat sätt att ordna den inspektion af
arkiven, som kan anses vara af behofvet påkallad.
Först måste den frågan besvaras, i afseende på hvilka offentliga
arkiv, en sakkunnig inspektion må anses erforderlig. Ett
arkiv, som icke innehåller andra slags handlingar än sådana, som
ständigt behöfvas för de löpande ärendenas handläggning, kan
icke anses erfordra någon annan inspektion än den, som utöfvas
af den myndighet eller styrelsen för den inrättning, till hvilken
arkivet hör eller under hvilken det lyder. I Danmark, där de
lokala ämbetsarkiven till provinsarkiven öfverlämna sina äldre
arkivalier, så snart de äro 20—50 år gamla, förekommer, såvidt
jag vet, ingen inspektion af förstnämnda arkiv; det är endast
föreskrifvet, att vid hvarje ombyte af ämbetsföreståndare en inventering
af arkivet skall ske och att vid detta tillfälle provinsarkivariens
närvaro och påteckning af inventeringsinstrumentet
i regeln är önskvärd; den skall äga rum, då en af parterna
begär det, I Sverige åter är de lokala ämbetsarkivens ställning,
sådan den blifvit bestämd genom de nådiga blefven angående
landsarkivet i Vadstena af den 22 sept, 1899, en annan. Flera
slag af offentliga arkiv äro fritagna från skyldigheten att till
landsarkivet öfverlämna sina äldre arkivalier, och de som äro
underkastade donna skyldighet få behålla alla handlingar som
176
är° yngre än hundra år. Då det sålunda här är fråga i hvarje
fall om arkiv med handlingar för ett helt århundrade och i vissa
fall om arkiv, hvilkas serier gå tillbaka till början af 1600-talet,
såsom domkapitlens och vissa skolors arkiv, så måste en sakkunnig
inspektion i afseende på dylika arkiv anses vara af behofvet
påkallad. En annan fråga är, huruvida alla lokala arkiv
eller blott vissa borde vara underkastade inspektion. För min
del tror jag, att till en början och intill dess större erfarenhet
vunnits, inspektionen borde inskränkas till de lokala arkiv, som
äro nämnda i Kimgl. kungörelsen angående öfverlämnande af
arkivhandlingar till landsarkivet i Vadstena den 22 sept 1899
(§§ 1, 2, 6).
Hvad beträffar de centrala ämbetsverkens arkiv, till hvilka
jag äfven räknar de tre hofrättsarkiven, äro några af dem så
unga eller i öfrigt af den beskaffenhet, att de ej innehålla andra
arkivhandlingar än sådana, som icke torde påkalla någon särskild
inspektion. Men flertalet af dessa arkiv innehåller äfven äldre
arkivhandlingar i stort antal, några i så stort antal, att vederbörande
ämbetsverk sakna både utrymme och arbetskrafter för
att kunna ägna dem eu tillfredsställande vård. 1 sistnämnda
fall torde en inspektion, om än icke utan gagn, dock ej kunna
uträtta något väsentligt för ändamålets vinnande. Här torde,
såsom jag i mitt underdåniga utlåtande den 24 dec. 1888 påvisat,
mera genomgripande åtgärder vara af nöden. Då man
näppeligen kan antaga, att hvart och ett af dessa centrala ämbetsverk
skulle kunna åt sig utverka både nödigt utrymme till
lämplig arkivlokal och anslag till sakkunnig arkivvårdare, så
synes ej någon bättre och ändamålsenligare utväg kunna föreslås
än den, som i nyssnämnda utlåtande finnes angifven, nämligen
att de ifrågavarande ämbetsarkivens äldre handlingar sammanföras
till ett gemensamt arkiv under sakkunnig ledning och
vård, helst förenadt med riksarkivet. Huru mycket i sådant
fall stannade kvar under ämbetsverkens egen vård, komme att
bero på de särskilda verkens olika behof och åsikter, men antagligt
är, att ifall deras äldre handlingar blefve väl ordnade
och för dem lätt tillgängliga, det stora flertalet af dem gärna
lämnade ifrån sig en så stor del af dessa handlingar, att en
särskild inspektion af de återstående blefve obehöflig. I sådant
fall blefve endast sådana centrala ämbetsarkiv underkastade inspektion,
hvilkas äldre handlingar på grund af bristande utrymme
177
eller af andra skäl icke komme att inrymmas i det föreslagna
nya centralarkivet.
Den inspektion, som sålunda erfordrades åtminstone för en
del af våra såväl centrala som lokala ämbetsarkiv, kan tänkas
anordnad på mer än ett sätt. Ville man följa exemplet af det
land, som länge intagit första rummet i fråga om ett väl ord nåd t
arkivväsende, eller Frankrike, så skulle man uppdraga inspektionen
öfver arkiven åt en särskild ämbetsmyndighet, en arkivinspektör
(i Frankrike finnas 3 sådana), och denne inspektör kunde
antingen vara anställd såsom tjänsteman i kungl. ecklesiastikdepartementet
eller blifva en fjärde arkivarie i riksarkivet. Men
ville man både för kostnadens skull och af andra skäl undvika
tillskapandet af en ny ämbetsmyndighet, måste man naturligtvis
för ändamålet begagna sig af de arkivala krafter, som för det
närvarande eller i den närmaste framtiden finnas att tillgå. För
inspektionen af de centrala ämbetsarkiv, som återstode att inspektera
efter en sådan centralisation af dessa arkiv, som ofvan
föreslagits, kunde riksarkivarien erhålla särskildt bemyndigande,
med rätt för honom att i fall af behof därtill förordna någon
af riksarkivets arkivarie!'' i sitt ställe. Det är antagligt, att
åtminstone till en början riksarkivarien och riksarkivets arkivarier
borde förordnas att förrätta inspektionen äfven vid de
större lokalarkiven, särskildt länsstyrelsernas och domkapitlens
arkiv. Men för öfrigt och i regeln vore arkivarierna vid landsarkiven
själfskrifna inspektörer vid de lokala arkiven, icke blott
vid dem, hvilkas äldre arkivalier öfverlämnats eller skola öfverlämnas
till landsarkiven, utan äfven vid de öfriga. Då emellertid
en dylik inspektion förutsätter arkivariens frånvaro under de
tider af året då inspektionen pågår, är det uppenbart, att landsarkiven
i sådant fall icke skulle kunna undvara en andre ordinarie
tjänsteman, som uppehölle tjänsten under arkivariens frånvaro.
Fn dylik tjänsteman är för öfrigt äfven af andra skäl
af behofvet påkallad, såsom jag redan har i en annan ämbetsskrifvelse
i underdånighet framhållit, och man skulle därför icke
kunna säga, att det vore inspektionens införande, som föranledde de
med de nya tjänsterna förenade kostnaderna. De kostnader, som
inspektionen komme att medföra, bestode hufvudsakligen dels i
de vikariatsersättningar som måste utgå till de tjänstemän, hvilka
uppehölle riksarkivariens och arkivariernas tjänster under de tider
de vore med inspektionsvärf sysselsatta, dels i de rese- och
traktamentsersättningar som för samma ändamål blefve nödvändiga.
Öfver hvarje förrättad inspektion borde naturligtvis berättelse
afgifvas. Dessa berättelser skulle vara ställda till eller
i hvarje fall remitteras till arkivkommissionen, hvilken skulle
vara en rådplägande myndighet af samma slag som statistiska
tabellkommissionen. Arkivkommissionen skulle bestå af riksarkivarien
såsom ordförande, den i kungl. ecklesiastikdepartementet
anställde byråchefen för arkiv, museer m. in., arkivarierna
vid riksarkivet och landsarkiven samt andra sakkunniga personer,
som kommissionen ägde att, där den så funne skäligt, inkalla
såsom adjungerade ledamöter, samtliga utan arfvode men med
rätt till rese- och traktamentsersättning. Denna kommission,
som borde sammanträda minst en gång om året, skulle granska
de öfver förrättade inspektioner afgifna berättelser och med anledning
däraf afgifva underdåniga utlåtanden samt för öfrigt
arbeta på att åstadkomma enhet och samband inom arkivväsendet
och där införa nödiga förbättringar.
Jag ber att få tillägga, att de till den militära förvaltningen
hörande arkiven icke äro i föregående framställning inbegripna.
Inspektionen öfver dem torde böra ställas i sammanhang med
generalstaben och flottans stab.
Härmed har jag i underdånighet angifvit grunderna för den
arkivinspektion, som i vårt land kunde och borde ifrågakomma.
Då det blifvit mig anbefalldt att inkomma med underdånigt förslag
till anordnande af en ur arkivalisk synpunkt sakkunnig inspektion
af de offentliga arkiv, i afseende å hvilka en sådan kunde anses
vara af behofvet påkallad, så torde härmed ha åsyftats, att förslaget
skulle framläggas icke blott i sina grunder utan äfven i
sina detaljer. Men då de förutsättningar, på hvilka mitt förslag
är byggdt, nämligen att landsarkivsorganisationen blifvit fullt
genomförd och landsarkiven försedda både med arkivarie och ordinarie
amanuens samt att om möjligt äfven en del centrala ämbetsverks
äldre arkivalier blifvit sammanförda i ett gemensamt arkiv,
ännu icke finnas för handen, får jag underdånigst hemställa,
att det måtte få anstå med utarbetandet af ett detaljerad! förslag
till arkivinspektion, intilldess åtminstone de förstnämnda
af dessa förutsättningar blifvit realiserade.
Stockholm den 20 april 1901. Underdånigst
C. T. Odbner.