MED FÖRSLAG TILL TULLTAXA (Statens offentliga utredningar 1882:2)

T ULLKOMIT É N S

UNDERDÅNIGA

BETÄNKAN!)

AF ÅR

18 8 2

MED FÖRSLAG TILL TULLTAXA

STOCKHOLM 1882.

KONGL. BOKTRYCKERIET.

V. A. NORSTEDT & 8ÖNKR.

INNEHÅLL.

Sid.

Betänkandet____________________________________________________________________________ I.

Reservationer:

af Dahl in. fl. .............................................................................. XIII.

» Styffe______________________________________________________________________________________ XXYill.

» Dahl______________________________ XXXII.

>< Lönegren.__________________________________________ XXXY1.

» Boström___________________________________________________________________________________ XXXVIII.

» Ericsson___________________________________________________________________________________ XXXIX.

Förslag till Tulltaxa________________________________________________________________________________ 1.

Tulltaxe-underrättelser_____________________________________________________i________________________ 53.

Motiv till Tulltaxe-förslaget_____________________________________________________________________ 61.

Bilagor:

A. Tab. öfver tullsatser under olika tider _________________________________________ 102.

B. » » tullinkomsterna 1860—80.... 110.

C. » » förbrukningen inom vissa yrkesklasser af kaffe in. m____________ 111.

D. » » årliga medelförbrukningen per individ i riket af vissa varor... 112.

E. » » den såsom en följd af tulltaxe-förslaget beräknade minskning

och ökning i tullinkomst.......................................... 113.

STORMÄKTIGSTE ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

Med förardedande deraf, att den med Frankrike den 14 Februari 1865 afslutade
handelstraktat blifvit från nämnda lands sida uppsagd, tillsatte Eders Kongl. Maj:t genom
nådigt bref af den 29 September 1876 en komité med uppdrag att framlägga

Tullkomiténs Betänkande; II. I

förslag till de ändringar i gällande tulltaxa, hvilka af förhållandena kunde anses påkallade.
Då emellertid, genom förlängning för kortare tidsperioder, denna traktat
fortfarande förblef gällande, förehade under någon tid komitén, med antagande att underhandlingar
med Frankrike skulle leda till traktatens definitiva förnyande, till pröfning
de förändrade bestämmelser i tulltaxan, som ansågos kunna ifrågakomma att
dervid föreslås eller medgifvas, intilldess Eders Kongl. Maj:t, sedan det visat sig, att
från franska regeringens sida icke kunnat beredas någon säker utsigt för öppnande af
sådana underhandlingar, genom nådigt bref af den 26 September 1879 förständigade
den med 6 nya ledamöter förstärkta komitén att taga i öfvervägande, huruvida, under
förutsättning att nämnda traktat skulle upphöra att gälla, någon förändring af nu stadgade
tullsatser kunde anses påkallad med hänsyn till den billiga fördelningen af de
skattebidrag, som i tullafgifter uttagas; hvarjemte komitén äfven ålades att afgifva
förslag till de jemkningar i tulltaxan, som kunde föranledas af den förestående öfvergången
till det metriska systemet för mått och vigt. Genom nådig skrifvelse af den
21 Maj 1880 lemnade slutligen Eders Kongl. Maja åt samma komité uppdrag att
verkställa den omfattande och sorgfälliga undersökning af rikets hufvudsakliga näringars
och industrigrenars ställning, hvarom riksdagen i skrifvelse af den 7 Maj samma
år i underdånighet anhållit.

Komiterade, hvilka redan afgifvit underdåniga utlåtanden angående så väl nödiga
jemkningar i anledning af tillämpningen af det metriska systemet för mått och vigt
som äfven, på grund af särskilda nådiga skrivelser, dels rörande tulltaxebestämmelserna
för papper samt åtskilliga dermed sammanhängande frågor, dels i afseende å
vissa, på inledda underhandlingar med Frankrike om förnyad handelstraktat beroende
frågor, få nu, sedan öfriga dem i nåder anförtrodda arbeten blifvit afslutade, i underdånighet
öfverlemna ej mindre berättelse om den verkstälda undersökningen af landets
näringars nuvarande ställning än äfven förslag till ny tulltaxa, med tillhörande tabeller
och bilagor.

Då den af Eders Kongl. Maj:t i nåder befalda undersökningen af rikets hufvudsakliga
näringars och industrigrenars nuvarande ställning blifvit af Riksdagen begärd
hufvudsakligen i anledning af de olika meningar, som på senare tiden starkare framträda
angående den väg, landets handelspolitik hade att för framtiden följa, torde
komiterade till én början få med några ord återkalla i minnet, hvilka de grundsatser
äro, som för närvarande funnits böra vara bestämmande för vår tullagstiftning, samt
huru och i hvad mån dessa småningom vunnit tillämpning.

Det från vår så kallade frihetstid nedärfda tullförbudssystem, som tillskapats i
afsigt att kalla till lif och utveckling inom vårt land en sjelfständig förädlingsindustri
i stånd att tillfredsställa alla ett civiliseradt samhälles behof, förunnades en rund tid
att inlösa sina löften. Delvis tillämpadt redan under de första åren af nämnda period,
framstod det efter 1739 såsom ett fullfärdigt och konstfullt utarbetadt system och för -

III

blef sedermera, under en allt följdriktigare och skarpare utbildning, i mera än 80 år
obestridd herre öfver landets hela ekonomiska lif. Under första åren af detta århundrade
borttogos väl åtskilliga af de många tullförbuden, men det var dock först vid
1823 års riksdag, som domen fäldes öfver detsamma, då Riksens Ständer förklarade sig
hafva antagit den grundsats, att en allmän frihet borde ega rum att mot afpassad tull
få införa alla utländska varor, och 1830 års riksdagsbeslut tillkännagaf, att Ständerna
än vidare satt i utöfning de vid sistlidna riksdag i detta hänseende gällande åsigter,
samt i följd deraf med antagande och tillämpande af den grundsats, att en allmän frihet
må ega rum att mot en i afseende å skydd för inhemska näringar och konsumtionen
afpassad tull ej mindre i riket införa alla utländska varor än äfven till främmande
orter utföra och afyttra alla inhemska alster och tillverkningar. Dermed må
öfvergången från förbuds- till skyddssystem anses vara i grundsats antagen, men derifrån
och till den fulla tillämpningen af denna grundsats var ännu en lång och mödosam
väg, ehuruväl en icke alldeles föraktlig början dertill gjordes, då de i 1816 års
taxa befintliga 259 införselförbud och 52 utförselförbud reducerades år 1824 till respektive
174 och 28 samt år 1830 ytterligare till 59 och 8.

Redan detta antagande af en friare grundsats och dess mycket försigtiga tillämpning
väckte dock oro och gensagor från många håll, med anledning hvaraf regeringen
år 1834 tillsatte en stor komité med icke mindre än 40 ledamöter, hvars mycket protektionistiska
uttalande icke förfelade sitt inflytande på näst derefter sammanträdande
riksdag, hvilken icke endast förklarade, att alla förbud icke kunde lossas utan högst
menlig inverkan på vissa näringar, utan äfven icke obetydligt höjde åtskilliga införselafgifter.
Den utgång, tullfrågan sålunda då erhöll, var emellertid egnad att mera än
förut fästa allmänhetens uppmärksamhet å densamma, och den offentliga och enskilda
diskussionen började allt skarpare belysa förbudssystemets både ekonomiska och moraliska
följder. Deraf föranleddes åter en ny komité år 1839, hvars flera ledamöter
voro kända såsom anhängare af en friare handelspolitik, och i trots af starka protester
från en mängd fabriks- och handtverksföreningar samt enskilda blef äfven dess betänkande
affattadt i en jemförelsevis frisinnad anda. Dess ledande grundsats förblef
den redan 1823 antagna, att alla varor borde till införsel frigifvas mot lämpliga afgifter
eller tullfritt, och i detta afseende uppstälde den såsom allmänna regler, att ädla metaller
samt föremål för vetenskap och skön konst borde åtnjuta tullfrihet; råämnen till
förädling för näringarna och konstfliten borde vara tullfria, eller åsättas endast låga
tullsatser; till någon del förädlade föremål något högre, samt fullt förädlade slöjdvaror
för omedelbara lefnadsbehof de högsta tullafgifterna, med undantag endast för
redskap och verktyg, som borde relativt lägre beskattas; naturalster för omedelbar
förbrukning borde åsättas tullafgifter af högst 20 procent af värdet; sådana råvaror
och beredningsämnen, som behöfdes för de inhemska näringarna, men icke lemnade
öfverskott till utrikes afsättning, borde underkastas utförselafgifter från 5 till 33 V3 procent.
Emot detta förslag till ett bestämdt formuleradt af både införsel- och utförseltullar
omgärdadt skyddssystem med öfvergifvande af förbudssystemet restes en storm af

ovilja, men Kongl. Maj:t tillkännagaf dock för Riksens Ständer 1840—41, att han ansåg
hinder icke möta för sistnämnda systems fullständiga förkastande, en åsigt som
upptogs af bevillningsutskottet, då det föreslog, att alla till in- eller utförsel ännu förbjudna
artiklar borde frigifvas från 1844 års början. Riksdagen åter godkände väl i
princip detta förslag, men fann betänkligt att tillämpa det i så vidsträckt mån, hvarför
den ansåg nödigt att bibehålla förbudsbestämmelserna på flera artiklar, som befunnos
ännu deraf vara i behof. De förbud, som på denna grund fingo qvarstå i taxan, utgjorde
ett antal af 34 för införsel och 5 för utförsel, men bland de borttagna införselförbuden
voro några af betydelse för industrien, såsom de för ej specificeradt manufaktur
och handtverkssmide samt stål, andra slag, äfvensom ej specificerade manufaktur-,
fabriks- och handtverksvaror, hvilka senare skulle få införas mot tullafgift af
331/3 procent af värdet. Vid 1844—1845 årens riksdag borttogos väl ytterligare några
införselförbud, men i öfrigt voro Kongl. Maj:t och Riksdagen eniga deri, att den så
för statsinkomsterna som för näringarna vigtiga tullagstiftningen så sällan som möjligt
borde ändras och icke utan verkligt behof, med tillämpning af hvilken åsigt äfven
endast få och obetydande förändringar blefvo i taxan vidtagna. Vid näst''derpå följande
riksmöte ansåg likväl Kongl. Maj:t »tiden vara inne för en mera fullständig
tillämpning af de till handelns lättnad syftande grundsatser, hvilka redan voro af lagstiftaren
godkända, änskönt användningen funnits endast småningom eller öfvergångsvis
böra inledas», och föreslog sålunda borttagande af förbuden och i allmänhet så bestämda
tullsatser, att de utan handelsrörelsens öfverdrifna betungande beredde så väl
skydd för de .inhemska näringarna som nödig inkomst för staten. Riksdagen var dock
denna gång af annan mening, hvilken väl åtminstone till någon del bestämdes af 1848
års politiska förhållanden, och fann de nu gällande grunderna böra fortfarande bibehållas
samt följaktligen äfven förekommande förbudsbestämmelser, med undantag endast
för sockersirap och topp-, kandi- och kaksocker, hvilka artiklar medgåfvos införsel
mot afgift. Den nedsatte väl på regeringens förslag införselafgifterna för åtskilliga
rå- och beredningsämnen för industrien, men höjde deremot till gengäld tullsatserna
å fläsk, kött, ost och smör utöfver hvad Kongl. Maj:ts förslag innebar. Icke heller
1850—51 årens riksdag framstår genom någon reformerande verksamhet inom tullagstiftningens
område, om äfven det förtjenar antecknas, att den borttog ett par införselförbud,
nämligen å oäkta porslin och å kläder utaf till införsel lofgifvet tyg, samt
nedsatte införselafgiften för några artiklar, hvaraf en del industrialster. En vigtig: åtgärd
vidtogs derjemte vid denna riksdag genom upphäfvande från 1853 års början af
de så kallade transatlantiska tullindringarna, jemte de 1857 borttagna särskilda tullförhöjningarna
för med främmande fartyg in- och utförda varor, den sista återstoden
af de mångfaldiga olika slag af privilegier och friheter, som afsett att gynna det inhemska
skeppsbyggeriet och den svenska skeppsfarten på aflägsna haf.

Den gällande tulltaxan vid 1853—1854 årens Ständers sammanträde, det vill säga
30 år sedan förbudssystemets upphäfvande i grundsats antagits, innehåller ännu 25 införsel-
och 4 utförselförbud samt utförselafgifter för 53 olika artiklar. Samtliga de

icke förbudna artiklar, hvilka i någon mån kunde anses förarbetade, äro belagda
med mer eller mindre höga. ofta förbud mot införsel motsvarande, afgifter, hvaiemot
af råvaror för industrien af någon större betydenhet egentligen endast bomull
och stenkol voro fria till införsel. Under de många år, som sålunda fått förflyta under
endast rädda och tveksamma steg fram mot det mål, som sedan länge af regering och
och riksdagar samstämmigt förklarats vara att eftersträfva, hade emellertid omdömet
om det rådande systemets förkastlighet alltmera stadgats och beredt möjligheten af
snar seger för den frisinnade opinion, som redan sprungit långt framom lagstiftningen.
Riksens Ständers skrifvelse angående tullbevillningen vid nyssnämnda riksdag uttalar
också klart och bestämdt nödvändigheten af att med mera kraft framgå på den allt för tveksamt
beträdda vägen. Icke blott, heter det, andra länders erfarenhet, utan äfven erfarenheten
inom vårt eget fädernesland har redan under en lång tidrymd ådagalagt,
att de till skydd för vissa näringar stadgade införselförbud eller deremot svarande höga
tullafgifter saknat den deraf förväntade kraft att lifva och befrämja industrien, och att
fast hellre just de näringar, som aldrig egt eller ock beröfvats detta konstlade skydd,
under fri Och öppen täflan med utlandets vunnit stark utveckling i afseende å tillverkningarnas
myckenhet och godhet i förening med billigare pris, och det kan sålunda
icke betviflas, att det prohibitiva systemet för näringarnas befrämjande i sig innefattar
något, som väsendtligen motverkar dess uppgift. Riksens Ständer hafva derför beslutat
antaga såsom allmän grundsats, att icke blott alla in- och utförselförbud utan ock alla
de tullsatser, som till sina verkningar motsvara förbud, böra utbytas mot sådana tullafgifter,
som i verkligheten göra loflig handel med varorna möjlig. Icke heller hafva
vi, säga Ständerna vidare, dervid förbisett den svenska industriens intresse, så vidt detta
beror af tullagstiftningen, utan fastmera sökt befrämja detta, visserligen icke genom
hinder mot fri täflan utan genom att söka undanrödja de hinder, hvilka försvåra en
sådan täflan, och som förnämligast bestå i de på näringsidkarnes lefnadskostnader och
på materialierna för deras handteringar lagda höga afgifter. Att i möjligaste mån
lindra dessa afgifter hade derför för Ständerna utgjort den andra icke mindre vigtiga
grundsatsen, och de förklarade sig öfvertygade, att ju mera åt dessa båda grundsatser,
icke ensidigt utan bredvid hvarandra, inrymdes tillämpning, desto säkrare skulle också
statsverkets inkomster inflyta samt konsumenters och producenters intressen förenas.

Vid nästföljande riksdag gick man längre i afseende å ett bestämdt formulerande
af den nu inledda reformens uppgift och mål. Kongl. Maj:ts proposition angående
tullbevillningen uttrycker, att det i prohibitivsystemets ställe satta skyddssystemet icke
kunde vara annat än en förmedlande öfvergång till tullagstiftningens enda förnuftiga
ändamål, en skattereglering, ehuruväl denna öfvergång måste ske med all varsamhet,
hvarför frågan inskränkte sig till i hvad mån en vidsträcktare tillämpning af handelsfrihetens
grundsatser måtte utan fara för de inhemska näringarnas bestånd kunna genomföras.
Den fann tidpunkten att framlägga förslag till ett genomfördt system för
tullagstiftningen nu så mycket lämpligare, som hvarken statsfinanserna eller näringarnas
ställning erbjödo några svårigheter. I öfverensstämmelse härmed föreslogs äfven, att

den genom Kongl. kungörelsen 1855 på viss tid medgifna tullfrihet å spannmål, bröd,
gryn, majs, ris, potates och potatesmjöl, smör, ost, kött, kreatur, fläsk, de flesta slag af
fisk, talg, tran, feta oljor, stearin och ljus skulle för de flesta af dessa artiklar förfarande
få gälla och äfven utsträckas till salt. Det kunde icke fiifnas något skäl att beskatta
sådana oundgängliga och i synnerhet för de fattigare klasserna hufvudsakligen nödiga
varor, säger propositionen, och om den bibehållit tullsatser å åtskilliga andra dylika
varor, såsom oljor, hudar och skinn, gryn m. fl., hade detta skett endast med hänsyn
till statsfinansernas nuvarande behof. Derjemte föreslogs äfven tullnedsättningar å en
mängd allmänna förbrukningsartiklar samt industriela produkter, dock så att det »öfvergången
förmedlande skyddssystemet» i både vidsträckt och kraftig mån bibehölls för
de allra flesta industri- och handtverksvaror. Ständerna gillade de grunder, hvarpå
Kongl. Majts förslag till tulltaxa hvilade, och lagstiftade i enlighet dermed, ja gingo
äfven i vissa fall längre, såsom då de bestämde tullfrihet för redskap och maskinerier,
ej specificerade, för hvilka Kongl. Maj:t hade i sitt förslag bibehållit en tullsats af 5
procent af värdet. Ständerna ansågo nämligen, att då icke obetydande nedsättningar
i afgifterna för utländska fabriksalster ifrågakommit, och den inhemska industrien således
måste bereda sig att mera än förr täfla med utlandet, det vore af vigt, att icke
dess maskinerier och redskap fördyrades, hvartill äfven vore så mycket mera anledning,
som våra maskinverkstäder fått tullfrihet på sina rudimaterie^

Med tillämpning af de vid dessa båda sistnämnda riksdagar antagna grundsatser
dels alldeles borttogos, dels nedsattes tullafgifterna för en mängd artiklar, såsom af en
under bil. Ä intagen tabell, utvisande vid olika perioder stadgade tullsatser för åtskilliga
af de förnämligaste artiklarna, närmare utvisas. Från och med 1858 försvunno
äfven de sista in- och utförselförbuden ur vår tulltaxa, med undantag endast för krut,
som af särskild anledning förblef förbjudet till införsel intill slutet af nyssnämnda år.

Den närmast följande perioden intill 1865 är jemförelsevis en hvilotid inom
tullagstiftningen. Regering och Riksdag voro visserligen samstämmiga deri, att den
vunna erfarenheten, angående verkningarna af förbudens upphäfvande och en i allmänhet
friare tullagstiftning för vår handels och industris utveckling, icke gäckat
de dervid fästade förhoppningar, men då i denna del af lagstiftningen en större
stadga vore både lämplig och behöflig, ansågo de icke några vigtigare förändringar
nu åter böra vidtagas. Dertill kom äfven, att de ifrågasatta underhandlingarna
angående en handelstraktat med Frankrike ansågos göra tidpunkten mindre gynsam
för i annat fall väl erforderliga lättnader i handeln, emedan sådana i förväg medgifna
för från nämnda land införda varor kunde försvåra motsvarande fördelars utverkande
för de svenska produkter, som dit utfördes. Man nöjde sig derför med smärre
jemkningar samt nedsättningar eller frihet för sådana artiklar, som icke berörde
handelsförhållandena med Frankrike. En liten reaktion förspordes derjemte, då
riksdagen begärde, till skydd för landets hufvudnäring, införselafgifter å åtskilliga
landtmannaprodukter, såsom malen spanmål, fläsk och ost, en begäran som sedermera
flera gånger åter förekom, utan att likväl i någon mån lyckas göra sig hörd förrän

VII

efter 1880 års riksdag. Deremot nedsattes nu till hälften, och borttogos 1863 alldeles,
samtliga ännu i tulltaxan förekommande utförselafgifter, »enär det skydd för pappers-,
jern- och koppartillverkningen samt mot afverkning af ungskog, äfvensom de fördelar
för jordbruket, som dermed afsetts, icke syntes kunna uppväga de hinder, olägenheter
och förluster, hvilka dermed voro förenade».

Man var dock icke sinnad att länge stanna på tullreformens väg. Riksens Ständer
år 1863 icke endast beslöto afskaffande af alla ännu qvarstående utförselafgifter,
utan förklarade äfven sig icke hafva förbisett behofvet af väsendtliga förbättringar i
tulltaxan. Då likväl en mera djupgående granskning af författningen förutsatte mångfaldiga
detaljutredningar, till hvilka ständerna saknat tillfälle, begärdes hos Kongl.
Maj:t en komité för att upprätta förslag till ny tulltaxa, deri införseltullarna för de
artiklar, som utgjorde föremål för inhemsk industri, blefve föreslagna till sådana belopp,
att de å ena sidan icke lemnade den svenska producenten tillfälle att skörda oskälig
vinst på öfriga medborgares bekostnad, men å den andra gjorde det för honom möjligt
att med användande af omtanke och flit bestå i konkurrensen med främmande i afseende
å klimat, läge och kapitaltillgång mera lyckligt lottade länders industri. Kongl.
Maj:t biföll denna begäran på så sätt, att en komité tillsattes med instruktion att, »under
fortsatt tillämpning af handelsfrihetens grundsatser, iakttaga icke blott, att författningen
måtte vinna erforderlig enkelhet och tydlighet, till lättnad och säkerhet vid tillämpningen,
utan jemväl att införseltullarna för fabriks- och handtverksvaror, hvilka utgöra
föremål för tillverkning inom landet, måtte i de fall, der det funnes erforderligt, med
aktgifvande på hithörande förhållanden så jemkas, att dessa förbrukningsartiklar icke
blefve öfver höfvan fördyrade.» Det af komiterade, till åtlydnad af denna instruktion,
utarbetade samt af grundliga utredningar för hvarje artikel åtföljda förslag går i
många hänseenden längre i frihandelsriktning än lagstiftningen ännu i dag hunnit följa.
Det blef i allmänhet icke heller af Riksdagen antaget såsom grund för den af densamma
beslutade tulltaxa, i främsta rummet kanske i följd af den redan dessförinnan
den 14 Febr. 1865 afslutade handelstraktaten med Frankrike. Genom de mångfaldiga
bestämmelserna i denna traktat medgåfvos nedsättningar, stundom ganska betydande,
i införselafgifterna för en mängd så industriela som andra produkter; angående hvilka i
underdånighet hänvisas till nyss ofvan angifna tabell.

Om handelstraktaten med Frankrike utgör ett betydande steg framåt till frigörande
af den internationela handeln och lättande af den allmänna förbrukningens
bördor samt derigenom äfven till befrämjande af vår industriela utveckling, betecknar
den äfven inträdet af en lång hvilotid inom tullagstiftningen, en hvilotid, som kan
sägas i det väsendtligaste ännu fortvara. Den »stadga i lagstiftningen», som vid flera
tillfällen ansetts så önsklig för statens finanser likasom äfven för näringarna, kom dem
nu i rikt mått till del, då man synts enig derom, att den svenska industrien borde för
någon tid förunnas ro, för att under tillit till fortvaron af det densamma nu förunnade
skydd kunna samla och utveckla sina krafter efter den ansträngning, som den måst
underkasta sig för att med framgång möta en skarpare täflan med utlandet. Det låter

VIII

sig deraf förklaras, att de yrkanden, som stundom och särdeles vid slutet af traktatens
första decennium förnummos på ett vidare fortskridande på den med framgång beträdda
vägen, icke i någon högre grad förmådde göra sig gällande, lika litet som å
andra sidan de röster, hvilka någon gång hördes tala om önskligheten af en återgång. Ehuru
sålunda perioden från denna traktats afslutande och fram till vår tid icke kännetecknas
af någon mera framstående verksamhet inom tullagstiftningens område, har den dock
utfört ett icke så alldeles obetydande arbete äfven i detta afseende, i det den visserligen
i de väsendtligaste och flesta delar bibehållit orubbade de faststälda tullsatserna
för industriens alster, men likväl följdriktigt sträfvat dels att genomföra sådana förbättringar,
som funnits lända till större enkelhet och likformighet vid tulltaxans tillämpning,
dels äfven att i allt högre grad lindra så väl allmänna förbrukningens som industriens
tunga genom frigörande från eller nedsättning i afgifterna för flera stora förbrukningsartiklar
och rå- eller beredningsämnen för näripgarna. Sålunda har tid efter
annan beviljats tullfrihet för salt, späck, de flesta slag af fisk, oberedda hudar och
skinn, verktyg, alla icke musikaliska instrument, flera konst- och literaturalster, såsom
böcker, kopparstick och stålsticksaftryck, litografiska och fotografiska arbeten m.
m., under det å andra sidan afgifterna blifvit höjda för några artiklar, hvilka ansetts
såsom egentligen den mera välmående befolkningens förbrukning.

Till denna stillhet i så väl sinnen som lagstiftning lära väl i icke ringa mån hafva
bidragit de ovanligt lyckliga ekonomiska förhållandena under en god del af denna
tidrymd, hvilka gifvit en, inom vårt land hittills osedd, lifaktighet och utveckling åt
vår handel och industri samt beredt densamma rika vinster likasom åt hvarje arbetsduglig
samhällsmedlem tillfredsställande utkomst. Åtminstone är det först under de på
denna rika period följande år af svårigheter samt deraf framkallade bekymmer och
misströstan om framtiden, som mera kraftiga yrkanden på en återgång i vår tullpolitik
på nytt framträdt och föranledt åtskilliga lagstiftningsåtgärder, hvilka dock ligga oss
allt för nära i tiden för att nu behöfva återkallas i minnet.

Denna hastiga öfverblick utaf de nu gällande grundsatsernas för vår tullagstiftning
utveckling och småningom fortgående tillämpning må väl anses framvisa, huru,
sedan man funnit det förut följda prohibitivsystemet böra definitivt förkastas, man
dock icke brådskyndade med dess faktiska upphäfvande, utan fastmera så att säga bit
för bit plockade bort detsamma, så att det dröjde ännu 35 år, innan de sista återstående
förbuden försvunno ur tulltaxan och öfvergången till skyddssystemet kunde betraktas
såsom fullbordad. Den visar äfven, att likasom man under denna tid framgått
visserligen långsamt men dock utan afbrott och utan något egentligt steg tillbaka, har
man äfven med endast varsam hand vidrört det system, som vid 1853 samt 1856—58
årens riksdagar antogs såsom en förmedlande öfvergång till tulltaxans enda sanna uppgift,
nämligen en sådan skattereglering som med rättvisa och billighet vore förenlig.

I öfverensstämmelse dermed har man alltmera, och i den mån statens finanser det medgifvit,
frigjort de oumbärligaste lefnads- och förbrukningsförnödenheter likasom äfven
de för undervisning och uppfostran nödiga artiklar, och, hvad angår industrien, har

man sökt skydda och befrämja densamma genom att från afgift befria dess rå- och
beredningsämnen, maskiner och verktyg och sålunda gifva den en sjelfständigare kraft
att vinna en tryggare framtid, under det man visserligen nedsatt de afgifter, med hvilka
man förut under inflytande af ett annat åskådningssätt velat skydda den, men dock endast
så, att ännu i dag, mera än 20 år derefter, de flesta af våra industrigrenar äro
äfven på detta sätt värnade genom införseltullar, hvilka, så vidt taxans formela uppställning
och de särskilda varuslagens gruppering det medgifvit, äro beräknade till allt
högre belopp i mån af det på industrialstren nedlagda arbetets omfång och värde.
Med hvad framgång detta öfvergång ssystem blifvit fullföljdt, tillhör den af Eders Kongl.
Maj:t befalda och af komiterade efter förmåga fullgjorda undersökning af våra näringars
nuvarande ställning att besvara, men huru än detta svar må utfalla, synes det
dock kunna med sanning sägas, att vid tillämpningen af de antagna grundsatserna icke
blifvit uraktlåten den varsamma försigtighet, som ofta, och visserligen icke minst i afseende
å tullagstiftningen, är framgångens moder.

Angående de arbeten, komiterade företagit för att så fullständigt och noggrant
som omständigheterna medgifvit verkställa den anbefalda undersökningen af rikets
hufvudsakliga näringars och industrigrenars nuvarande ställning, likasom äfven de utslag,
dessa arbeten lemnat i fråga om vårt ekonomiska lifs utveckling, hafva komiterade
redogjort i särskild! betänkande med tillhörande ‘bilagor af statistiska tabeller.
Dessutom har komitén för att ådagalägga tullagstiftningens inflytande på statens finanser
låtit utarbeta en tabell öfver så väl brutto- som netto-tullinkomsterna under den
ifrågavarande tidrymden, och finnes denna tabell under bil. B detta betänkande
bifogad.

De svar, som inkommit i anledning af komiténs i frågoformulären intagna begäran
om uppgifter angående de förbrukade qvantiteterna af kaffe, socker, sirup, snus
och tobak för hvarje individ af de olika klasserna af yrkesidkare och deras familjer,
hafva komiterade bearbetat och sammandragit i den tabell, som bifogas under litt. C.
Komitén, som ansett sig icke böra utesluta denna tabell, bör dock dervid foga den
anmärkning, att de erhållna svaren varit både allt för fåtaliga och allt för obestämda
för att tabellen skulle kunna tillmätas något särdeles statistiskt värde eller derpå kunna
grundas någon tillförlitlig uppfattning angående de å dessa artiklar lagda betydande
tullafgifters fördelning å de arbetande klasserna. Derjemte hafva komiterade tillåtit
sig bifoga såsom bil. D en tabell, utvisande förbrukningen för hvarje individ i riket i
medeltal under de fyra femårsperioderna åren 1860—1879 af åtskilliga allmänna förbrukningsartiklar
och råämnen för industrien. Tabellen är utarbetad efter de officiel
uppgifterna öfver tillverkningen inom landet samt in- och utförseln och har synts ko Tullkomiténs

Betänkande; II. II

mitén vara af intresse, såsom lemnande en klar öfverblick af folkets stadigt ökade förbrukningsförmåga
under samma tid.

Komitén har af dessa undersökningars utslag, i hvad de afse statens finanser,
industriens lifaktighet och förmåga af framgångsrik utveckling eller slutligen de enskilda
arternas af näringsidkare rätt att af sitt yrke vinna skälig utkomst, icke kunnat
finna anledning att ifrågasätta giltigheten af de grundsatser, hvilka för snart 30 år sedan
af regering och riksdag samstämmigt antogos såsom bestämmande för vår tullagstiftning,
och som sedermera långsamt och varligt, men utan något egentligt baksteg,
vunnit alltmera tillämpning. Det må vara sant, att under åren 1878 och 1879 de
statistiska data visa en icke obetydande tillbakagång i åtskilliga yrkesgrenars verksamhet,
men detta förhållande kan dock icke upphäfva den ur de 20 år omfattande tabellerna
tydligt framgående regeln af en i allmänhet jemn och stadig utveckling. Det
lärer väl äfven utan fara för misstag kunna sägas, att nyss antydda tillbakagång berott
på den under senare delen af 1870-talet allmänt mindre lyckliga ekonomiska ställningen,
hvilken visserligen varit känbar icke endast, och kanske icke ens främst, uti de
länder, hvilkas tullpolitik medgifvit jemförelsevis större frihet åt den utländska handeln,
och det bör icke kunna ifrågasättas, att tullagstiftningen skall skifta med hvarje
omslag i den ekonomiska konjunkturen, lika litet som af densamma förväntas den kraft
att förmå skydda våra näringar från inflytande af svårigheter, mot hvilka all verldens
industri städse måste vara beredd att kämpa.

Komiterade hafva följaktligen icke funnit sig kunna framlägga ett förslag till
tulltaxa, som vore afsedt att medelst höjda införselafgifter, på allmänna förbrukningens
bekostnad, bereda vår egen industri ett kraftigare skydd mot utlandets täflan, så mycket
mindre som ett sådant förslag enligt komiterades uppfattning alldeles icke skulle motsvara
det komitén nådigst lemnade uppdrag att tillse, hvilka »förändringar i nu gällande
tullagstiftning kunde vara påkallade med hänsyn till den billiga fördelningen af de
skattebidrag, som uti tullafgifter uttagas». Med stadigt bibehållande af denna utaf
Eders Kongl. Maj:t föreskrifna hänsyn hafva visserligen också komiterade arbetat, men
ehuru de nogsamt inse, att ännu mycket må återstå att jemka och rätta, innan det
sålunda anvisade målet för tullagstiftningen kan anses vara fullständigt uppnått, hafva
de dock under nuvarande förhållanden trott sig böra föreslå hvarken några mera
betydande nedsättningar i det vår industri ännu beviljade skydd eller mera genomgripande
förändringar i öfrigt. De hafva funnit den nuvarande tidpunkten dertill föga
gynsam, då våra näringar ännu icke fullt öfvervunnit följderna af de närmast föregående
årens svårigheter, och då landets förbrukningsförmåga väl ännu icke
kan anses hafva stigit till jemnhöjd med vår industris under senare år hastigt och
starkt utvecklade förmåga af produktion. De hafva dervid icke heller bort förbise,

att den inom flera länder nyligen i högre grad tillämpade reaktionära tullpolitik måste
hafva ökat svårigheterna för dem af våra industrigrenar, hvilkas tillverkning redan hunnit
sådan omfattning, att vinnande af större marknad blifvit för deras trefnad ettmeftergifligt
vilkor. Af sådana grunder hafva komiterade i det väsendtligaste inskränkt sig till att
föreslå de ändringar och rättelser i tulltaxans uppställning och rubriker, hvilka ansetts
nödiga för vinnande af större enkelhet, lätthet och likformighet vid taxans tillämpning,
och i sådant syfte bland annat antagit såsom regel bruttoförtullning af de smärre artiklar,
hvilka vanligen inkomma mera invecklade i emballage. De hafva derjemte föreslagit
nedsättningar i införselafgifterna för åtskilliga allmänna förbrukningsartiklar,
såsom i främsta rummet för de under rubriken »oljor» upptagna, likasom jemkat de fölen
och annan industriel tillverkning nu bestämda, under det de å andra sidan ansett
afgifterna för flera artiklar, hvilka utgöra föremål för de mera välmående klassernas
förbrukning, böra ur skatteregleringssynpunkt vidkännas någon förhöjning. De föreslagna
ändringarna i införseltariffen hafva, på sätt bilagda tabell E närmare utvisar,
beräknats föranleda å ena sidan en minskning i statsverkets inkomster af kronor
1,160,181 och å den andra en tillökning af kronor 1,106,515. För samtliga ändringar i
afseende å så väl taxans uppställning och rubricering som äfven i sjelfva tariffen är
redogörelse lemnad i de särskilda motiverna till taxeförslaget.

De af Eders Kongl. Maj:t, med godkännande af Riksdagens beslut, i 1880 års
tulltaxa intagna nya tull- och registreringsafgifter å åtskilliga mera oundgängliga förnödenhetsartiklar
hafva komiterade tillåtit sig att ur taxeförslaget utesluta, dels i följd
af de svårigheter vid tillämpningen, som deraf vållats, dels och främst emedan de ansett,
att den orättvisa, som måste naturligen förefinnas i hvarje tullbeskattning, den
nämligen att afgiften uttages lika utan hänsyn till den större eller mindre skatteförmågan,
endast derigenom kan göras dräglig, att åtminstone icke de oundgängligaste lefnadsförnödenheterna
underkastas denna beskattning.

Slutligen få komiterade underdånigst anmäla, att det förslag till tulltaxa, för hvars
allmänna grunder här blifvit redogjordt, i sina detaljer ingalunda utgått från samstämmighet
i åsigter hos komiténs medlemmar. Dessa åsigter hafva tvärtom inom
komitén varit lika skiljaktiga, som de grundsatser på hvilka skydds- och handelsfrihetens
motsatta system hvila. Undertecknade Bennich, Wijk och Arnberg, slutande sig till
sistnämnda system, hafva icke kunnat instämma i de af komitén föreslagna tulltaxebestämmelser,
hvilka i mer eller mindre mån innefatta återgång från den tullagstiftning,
som nu är gällande och, såsom här ofvan närmare omförmälts, utgått från en lugn och
varsam tillämpning af de friare grundsatser, hvilka visat sig på en gång tillåta näringslifvets
sunda utveckling samt tillgodose statsverkets behof och förbrukningens billiga
anspråk. — Undertecknade Styffe, Dahl, Lönegren, Boström, Wahren och Ericsson

XII

åberopa de särskilda meningar, hvilka innefattas i underdånigst bifogade reservationer.
Komiténs ledamot Cavallin har af sjukdom varit hindrad att deltaga i komiténs senare
förhandlingar.

Komitén framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

undcrdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåtar

G:son BENNICH.

KNUT STYFFE.

J. W. ARNBERG.
NILS LARSON.
ANDERS PEKSSON.

OLOF WIJK.

F. W. DAHL.

ER. GUSP. BOSTRÖM.
HERMAN WAHREN.

H. J. HAMILTON.

G. W. LÖNEGREN.

GUSTAF ERICSSON.

J. H. G. Fredholm.

Stockholm den 18 Februari 1882.

Reservationer.

Ehuru undertecknade icke aktat nödigt att vid komiténs utlåtande öfver de verk- DaM m. fl.
stälda undersökningarna i fråga om våra vigtigaste näringsgrenars nuvarande ställning
foga någon reservation, egnad att framhålla vår i vissa delar från komiténs flertal skiljaktiga
uppfattning af undersökningarnas resultat, enär vi med komitén varit ense om
att för åstadkommande af en fullkomligt objektiv framställning låta betänkandet allenast
vara en förklarande hänvisning till näringsstatistikens oväldiga utslag; så ha vi
dock, efter tagen kännedom om de af komitén uti inledningen till tulltaxebetänkandet
bestämdt uttalade åsigterna om berörda undersökningars resultat, ansett oss både berättigade
och skyldiga att gifva vår afvikande mening i detta hänseende tillkänna i
sammanhang med reservationen mot åtskilliga af komiténs flertal fattade beslut rörande
tullsatserna.

Vi hafva nämligen icke kunnat för vår del undgå att finna genom undersökningarna
nu bekräftadt, det ej mindre återställandet af industriens lifaktighet och förmåga
af framgångsrik utveckling, samt flera näringsidkande klassers oafvisliga rätt att af sina
yrken vinna skälig utkomst, än äfven statsfinansernas trygga ställning, fordra en följdriktig
och temligen genomgripande, om än till en början mycket varsam, modifikation
af just de grundsatser för landets handelspolitik, hvilkas giltighet, såsom det heter uti
inledningen till tulltaxebetänkandet, komitén icke skall hafva funnit någon anledning
att ifrågasätta.

Den korta tid, som i följd af komitéarbetenas påskyndade afsilning nu lemnats
oss för affattande af en särskild mening, tillåter oss naturligtvis icke att så utförligt
som varit önskvärdt lägga fram våra skäl. Dessa hemta visserligen sitt starkaste
stöd omedelbart i de med betänkandet följaktiga tabeller öfver produktion, konsumtion
och varubyte, men torde äfven vinna i vigt och betydelse genom förutskickande af några
kortfattade betraktelser ur allmän nationalekonomisk synpunkt. Endast i den mån
som de här i landet tillämpade grundsatserna, för främjande af näringslifvets bestånd
och utveckling, visa sig i sina genom statistiken åskådliggjorda verkningar stå tillsammans
med, eller strida emot, allmängiltiga nationalekonomiska sanningar, måste de
ju inför den oväldiga pröfningen dömas såsom prisvärda eller förkastliga.

Redan den flyktigaste blick i det statistiska tabellverket kan säga, att vårt folk
under senaste tjugo åren på åtskilliga näringsområden utvecklat en betydligt stegrad
produktiv kraft.

XIV

Dock vore väl förhastadt att endast från en qvantitativ stegring sluta till en i
samma mån ökad nytta och vinst af det nationela arbetet.

Menskligt arbete kan väl i allmänhet sägas hafva till syfte en art af omdaningsprocess,
hvarigenom ett gifvet material bringas att uppgå i en ädlare och i samma
mån fördyrad form. Arbetsprodukternas värden, ej mindre med hänsyn till det ursprungliga
materialets olika dyrhet och det använda arbetets noggrannhet än vigten af
de menskliga behof, som derigenom skola ses till godo, måste varda sinsemellan betydligt
skiftande; men tydligt torde vara, att intet arbete förtjenar att kallas i egentlig
mening produktivt, d. v. s. lönande, så framt ej den genom detsamma frambragta varan
har ett högre värde än det använda råämnets tillsammans med kostnaden för bearbetningen.
Det är det öfverskjutande högre värdet, behållningen på arbetet, som skapar
kapitalet.

Ledd af sådan uppfattning, torde man kunna våga det påståendet, att en lagstiftning,
som allt för mycket underlättar för det utländska förädlingsarbetets alster
möjligheten att uttränga våra egna från landets marknader, jemväl motverkar vårt lands
kapitalbildning.

Det låter ej förneka sig, att både jordbruksnäringen, bergshandteringen, åtskilliga
arter af fabriksmessig industri samt några handtverksyrken röja under senaste årtionden
en rätt afsevärd qvantitativ utveckling, men alldeles påtagligt visar sig ock, att flera
vigtiga industrigrenar dels afgjort gått tillbaka, dels blifvit stillastående eller åtminstone
icke utvecklat sig i samma mån, som behofvet af deras alster inom landet ökats. Införseln
af sådana alster, jemförd med den inhemska produktionen af dem, visar med
bestämdhet, att våra tillverkare befunnits alltmera tryckta af de ogynsamma förhållanden,
under hvilka de arbetat. Men då komiténs flertal, om än i något enstaka fall erkännande
detta faktiska förhållande, förmenat detsamma vara af jemförelsevis ringa
betydenhet och velat för en sådan uppfattning finna ett stöd uti de utdrag af taxeringslängderna
för åren 1864, 1871 och 1878, som komitén med mycket bevar och stor
kostnad låtit utarbeta, och hvilkas resultat sammanförts i tab. 10; så vilja vi såsom
vår uppfattning uttala, att många omständigheter torde förminska tillförlitligheten af de
slutföljder i fråga om särskilda näringsgrenars verkliga ställning, till hvilka man på
sådan väg förmenat sig kunna komma. Bevillningstaxeringen afser en persons eller
ett bolags beskattningsbara inkomst, utan att i allmänhet fästa minsta vigt vid, om
samtidigt med ett industrielt yrke äfven något annat dylikt, eller till och med eu
handelsrörelse, kan hafva bedrifvits och varit föremål för beskattningen. Lika litet är
vid taxering afseende fästadt vid rörelsens bedrifvande med eget förlagskapital eller lånadt
sådant m. m. En bekant sak är, att under senaste tid många yrkesidkare, om än de
endast såsom sådana varit i taxeringslängderna upptagna, haft sin hufvudsakliga inkomst
af handel med utländska arbetsalster. Om två industriela yrken på en gång af samma
person bedrifvas, kan vinst hafva uppstått på det ena, men afgjord förlust på det an
dra, utan att af taxeringslängden kan utrönas, om det varit just det yrke, till hvilket
han räknats, som gifvit den taxerade inkomsten. Om en fabriksidkare är taxerad för

inkomst af 25,000 kronor, så kan detta vara liktydigt med alldeles ingen inkomst, om
taxeringsmyndigheten vetat honom hafva begagnat eget förlagskapital af 500,000 kronor
och derå beräknat 5 procents afkastning, ehuru tillika varit kändt, att hans fabriksnäring
ej lemnat någon beskattningsbar inkomst. Vidare kan ju lätt inträffa, att enligt
taxeringslängderna för något år en viss tillverkning i landet bedrifvits vid 10 fabriker,
med tillsammans uppskattad inkomst af 100,000 kronor, ehuru förhållandet i verkligheten
varit, att endast 5 af dem haft denna inkomst och de öfriga 5 gått med förlust,
hvarföre sagda tillverkning i landet under ifrågavarande år egentligen lemnat ingen
behållning, hvarom taxeringsförrättarne också måhända egt full kännedom, utan att dock
vid taxeringen kunna annorledes förfära. Äfven om man ville tillerkänna taxeringslängderna
för sitt afsedda ändamål någon afgörande betydelse, så torde de, på grund
af hvad redan anmärkts, åtminstone icke med något anspråk på tillförlitlighet böra användas
såsom redogörande för den större eller mindre inkomst, hvilken någon särskild
industrigren i sin helhet haft under ett visst år, enär resultatet skall i de flesta fall komma
att visa sig fördelaktigare än det i verkligheten varit. Detta fel förstoras dessutom
deraf, att säkerligen de allra flesta näringsidkare, om än de af sin rörelse haft förlust
i stället för inkomst, hellre erlägga den påförda bevillningen än blottställa sig för
rubbning af sin kredit genom att söka med framläggande af sina räkenskaper styrka
sin rätt till befrielse från bevillniugs utgörande.

På dessa skäl hafva vi ansett oss icke kunna tillmäta de i tab. 10 sammanförda
resultat af taxeringslängdernas uppgifter någon afgörande betydelse för en riktiguppfattning
af näringslifvets ställning under de sinsemellan jemförda årsskiftena.

Vida större betydelse tillägga vi den statistiska utredningen af de resultat, som
landets utrikeshandel lemnat under ett par årtionden. På förhållandet mellan denna
handels båda faktorer — utförsel och införsel — måste ju bero, huruvida densamma
gifvit oss vinst eller förlust. Det torde svårligen kunna bestridas, att, om ett land
under en längre följd af år ständigt ökat beloppet af sin konsumtion, till vida högre
värden än den motsvarande arbetsperiodens produktion, ett sådant förhållande måste
innebära allvarsam fara för rubbningar i landets ekonomiska tillstånd. Endast i det
fall, att ett land har att förfoga öfver ett från tidigare arbetsperioder samladt kapital, som
kan göras ledigt till fyllande af tillfälligt behof af ökadt material för ny produktion,
eller om det eget- rikedomar, samlade under lång årsföljd genom vinstgifvande arbetsbyte
med andra folk, hvilka det gjort till sina gäldenärer, låter det sig göra att utan
känbar olägenhet under någon tid fördraga sådan ställning. Om deremot kapitalbildning
ännu ej kunnat ega ruin i ett land och omständigheter fortfarande hindra
tillströmning af nytt kapital från inom landet befintliga källor, så skall konsumtionsöfverskottet,
hvilket gör utförseln af ädel metall till en tvingande nödvändighet, göra
landet allt fattigare år efter år, äfven om under samma tid skenbart rikliga förtjenst^’
kommit så väl arbetsgivare som arbetare till del. Landet har alltjemt rört sig med
förlagslån, och om dylika medel på oförsigtigt sätt så anbragts, att påräknad afkastning
uteblifver eller endast på mycket lång tid kan förväntas, så skall en permanent skuld -

XVI

sättning varda påföljden. Kommer så dertill, att under en skenbart riklig tillgång på
rörelsemedel konsumtionen inom alla folkklasser, sjelfva kroppsarbetarnes klass inbegripen,
i följd af flödande arbetsförtjenster betydligt öfverskridit den normala gränsen
i fråga om både närings- och njutningsmedel, så varder utsigten att genom idoghet,
rastlös verksamhet och umbäranden så småningom återställa den rubbade jemnvigten
än ytterligare förmörkad.

Den industriela statistiken bör kunna fulltyga, att på många vigtiga områden åt
vårt nationela näringslif produktionen under senaste årtionden dels betänkligt slappats,
dels blifvit utan märkbar lyftning, på samma gång vår handelsstatistik ådagalägger, att
konsumtionen i växande grad öfverstigit produktionen, ett förhållande, som ledt till
nedsättning af det allmänna välståndet genom på vissa områden minskade arbetstillfällen
och till fattigdom genom ett lefnadssätt öfver tillgångarna.

Man må nu hysa hvilken mening som helst om den s. k. handelsbalancen och
dess betydelse, så står väl såsom en sanning qvar, att en långvarigare rubbning i det
riktiga förhållandet mellan ett lands införsel och utförsel måste föra med sig de betänkligaste
följder för landets ekonomiska välstånd. Vårt land eger inga kapitalfordringar
hos utlandet, och vi kunna ej återställa den rubbade ekonomiska jemnvigten på
annat sätt än genom minskning i vår införsel och ett ökadt värde för vår utförsel. Så
länge vi ej äro satta i stånd att på det sättet förhjelpa oss till annan och bättre ställning,
så måste vi gälda införselöfverskottet med klingande mynt eller genom ökad utländsk
skuldsättning.

Andra länder hafva i en för det inhemska arbetets skyddande lämpad tullagstiftning
sökt ett af de verksammaste medlen att trygga sitt ekonomiska välstånd.
Samma utväg borde nu hafva kunnat af oss tillitas. För ett mindretal i en komité,
hvars flertal alldeles icke delar sådan uppfattning, står endast öppet att i enstaka fall
söka åvägabringa en ändring.

Då vi nu hvarken kunnat dela de åsigter rörande tullbeskattningen i allmänhet,
hvilka uti inledningen till komiténs tulltaxeförslag framhållas såsom flertalets, ej heller
instämma uti alla i sammanhang härmed af flertalet beslutade ändringar i tullsatserna,
måste det åligga oss att anföra de hufvudsakliga skälen härför, om ock vår framställning
måste göras så kortfattad som möjligt, då komitéarbetets rastlöst pådrifna afsilning
icke kunnat medgifva särdeles lång tid åt en afvikande mening att jemväl få reservationsvis
göra sig hörd. Under sådana omständigheter tvingas vi att ej blott i
fråga om grundsatserna för tullagstiftningen i sin helhet uttala oss mera fragmentariskt,
ån vi skulle hafva önskat, utan ock inskränka våra yrkanden, i fråga om andra tullsatser
än de beslutade, till endast sådana artiklar, der vår uppfattning kan utan stöd
af en allt för vidlyftig utredning göras gällande såsom riktig och beaktansvärd.

Ehuru å ena sidan det icke synes oss vara på sin plats att här ingå uti någon
utförligare granskning af den tullpolitiska åskådning, hvilken kännetecknar sig genom
bekännande och tillämpande af den s. k. »frihandelns» grundsatser, så kunna vi å andra
sidan svårligen alldeles undgå att vidröra frågan om denna åskådnings art och betydelse.

XVII

då den onekligen lyckats att i väsendtlig män sätta sin prägel på vår nu gällande tulllagstiftning.

Sedan under en längre tid Sverige, i likhet med nästan alla öfriga kulturländer,
begagnat sig af tullbeskattningen för att, vid sidan af dess rent finansiela syftemål att
bereda statsverket en inkomst, äfven i större eller mindre mån tjena den inhemska
industrien till behöfligt skydd mot utländsk täflan och derjemte hämma lyx och öfverflöd,
började redan under senare delen af 1850-talet andra åsigter, föregifvande sig
söka på ointresseradt sätt vilja bana väg för allmän tillämpning af handelsfrihetens
grundsatser, att äfven hos oss göra sig allt starkare hörda. Utgångna från England,
i hvars intresse det måste ligga att för alstren af sin under det starkaste skydd kolossalt
utvecklade fabriksindustri se främmande länders marknader lätt tillgängliga, blefvo
den fria handelns grundsatser, stödda på teoretiskt antagliga förutsättningar och tillfälligtvis
främjade äfven af politiska förhållanden, inom jemförelsevis kort tid förherskande
i ganska många länders handelspolitiska lagstiftning. Häraf föranleddes också
från och med 1860-talets början afslutandet af handelsfördrag, kombinerade med för
längre tid bestämda och i jemförelse med äldre förhållanden mycket låga tulltariffer.

Alla de verkliga, så väl som förmenta, olägenheterna af det äldre s. k. skyddssystemet
framhöllos dervid öfver allt för motiverande af en öfvergång till s. k. frihandel,
hvaraf de mest välgörande verkningar förespåddes, ej mindre för handel och
näringsverksamhet i allmänhet, än för folkens inre utveckling så väl som stärkande af
föreningsbanden dem emellan. Hos oss upprepades och troddes äfvenledes de emot
tullskyddet, så väl ur principiel synpunkt som på angifna faktiska påföljder, grundade
anklagelser från energiska förespråkare för fritt mellanfolkligt varubyte; och sålunda
genomfördes i vår handelspolitik en omkastning, hvilken kan sägas hafva både fått sin
besegling i den 1865 med Frankrike upprättade handelstraktaten och derigenom på
förtänksamt sätt gjorts för lång tid bindande.

Vi skulle hafva ansett olämpligt att nu polemisera mot de satser, åt hvilka då
bereddes seger, så framt man icke ännu sökt göra dem gällande, och de härnedan af
oss framlagda förslag till ändrade tullsatser väsendtligen hvila på ett förnekande från
vår sida af åtskilliga dylika satsers hållbarhet.

Man får från anhängare af frihandelns grundsatser ännu höra upprepas det yrkandet,
att näringsgrenar, hvilka icke äro nog lifskraftiga att kunna utan stöd af en
skyddstull hålla sig uppe, just derigenom bevisa sig icke vara för landet lämpliga och
helst böra alldeles uppgifvas, på det att befolkningen må kunna egna arbetskraft och
kapital åt andra för landet »naturliga» näringsfång, som för sitt bestånd ej kräfva så
beskaffädt stöd. Häremot kan dock först och främst invändas, att det gifves industrigrenar
— bland dem exempelvis väfnadsindustri, metallindustri, läderindustri in. fl. — af så
stor betydelse för ett kulturland, att de måste upprätthållas, äfven om någon uppoffring
från det allmännas sida vore för sådant ändamål behöflig. Vidare skall det säkerligen
falla sig mycket svårt att gifva bestämd anvisning på näringsgrenar, som till sin
naturliga beskaffenhet äro sådana, att de alltid kunna åt en växande befolkning skänka

Tullkomiténs Betänkande: II. III

XYIII

trygg utsigt till fördelaktigt användande af arbetskraft och kapital, utan fruktan för
periodiska rubbningar genom allt för stark utländsk täflan.

Jordbruket kan väl utan gensägelse betraktas såsom vårt lands »modernäring», men
af de redogörelser, som till komitén ingått från alla delar af landet, visar sig ganska bestämdt,
att af denna näringsgren ingalunda kan påräknas för framtiden någon starkare utveckling
i sådan riktning, att en ännu större del af landets befolkning, än för närvarande,
skulle deraf kunna förvänta lönande sysselsättning. Täflan med utlandet, som kastar
in på vår marknad i växande mängd alla slag af förädlingsalster inom landthushållningens
område, bar mångenstädes tvingat landtmannen att inskränka sig till produktion
af den lättast säljbara råvaran, för afsättning utom landet. Förändrade metoder för
brukningen, hvarvid maskiner alltmera uttränga det kroppsliga arbetet, skola framgent
kunna göra det i stor skala bedrifna jordbruket vida mera produktivt än hittills, utan
att derföre någon större del af den arbetskraft, hvilken genom nedläggandet af industri
måste lediggöras, kan hoppas att vinna användning i jordbrukets tjenst. Den under
sista tiden alltjemt stigande utvandringen af just jordbruksarbetaren synes ställa
utom tvifvel, att egare och brukare af mindre jordlotter, d. v. s. sådana som hufvudsakligen
genom det personliga kroppsarbetet förr kunnat vinna sitt tillräckliga lifsuppehälle,
nu inse och erkänna omöjligheten att bära det dubbla trycket af å ena sidan
en besvärande direkt och indirekt beskattning och å andra sidan en allt starkare täflan
med utlandets här obeskattade jordbruksalster.

Bergverksdrift och bruksrörelse, som genom tillgången på utmärkta råämnen
kunnat förr i vårt land erbjuda företagsamheten och arbetsskickligheten ett ganska vidsträckt
område, torde äfvenledes för närvarande befinna sig i så väsendtligt ändrad ställning,
att någon användning inom detta näringsfång af på annat håll ledigblifven arbetskraft
svårligen torde kunna förväntas. Från dess idkare hafva uttalanden ingått, att
ökad täflan med utlandets alster på den inhemska marknaden, samtidigt med en
alltmera försvårad afsättning genom stängande tullskrankor utomlands, bidragit att försvåra
vår bergshandterings ställning, som dessutom gjorts vacklande genom framgångsrika
uppfinningar på sista tiden, hvilka tillåta vidsträcktare användning af utlandets
egna mindre godartade malmer.

Lika litet kan af skogsafverkning och sågverksrörelse förväntas sysselsättning för
flera arbetskrafter än hittills, då det är nogsamt kändt, under hvilka osäkra förhållanden
denna näringsgren ständigt utöfvas, i det alldeles oberäkneliga konjunkturer i väsendtlig
mån bestämma öfver efterfrågan af dess alster. Just i betraktande af de stora
olägenheter, som redan nu ganska ofta framkallas genom illa beräknad konkurrens
mellan vårt lands skogsafverkare, hvilka trängas med hvarandra på utlandets marknader,
vore nog ingalunda önskligt, att kapital och arbetskraft ytterligare kastades in på detta
område.

Om någon skulle vilja påminna om sjöfarten, såsom egnad att sysselsätta ännu
större del af befolkningen än hittills, så torde blott behöfva hänvisas till det faktiska
förhållandet — som jemväl i utlåtanden från handels- och sjöfartsnämnder påpekas —

XIX

att en genomgripande förändring just i vår tid försiggår med afseende på detta näringsfångs
ställning, i det segelfartygen alltmera utträngas af ångare, hvilka senare fordra
mindre manskap och göra snabbare resor, samt genom sina stora dimensioner och i
sammanhang dermed ökad transportförmåga kunna betjena verldshandeln billigare än
de förra.

Det kan således icke gerna tillmätas synnerlig betydelse åt det så ofta hörda
talet, att i vårt land finnas s. k. »naturliga» näringar, redo att gifva lönande användning
åt kapital och företagsamhet, som af lagstiftningen undanträngas från rätt många områden
för en löftesrik förädlingsindustri. Dessutom ådagalägger erfarenheten, så väl
hos oss som annorstädes, att en inhemsk näringsgren kan vara både produktiv och

möjlig att med fördel för landet bedrifva, fastän densamma på grund af egendomligt

gynsamma förhållanden för det konkurrerande utländska arbetet behöfver något skydd

genom tullsatser.

<—>

Då det vidare har invändts emot åsättande af tull på utlandets industrialster, att
statsinkomsten genom minskning uti införseln af nämnda alster skulle lida afbräck, så
bör en närmare bekantskap med vårt tullsystem snart nog hafva så beskaffade betänkligheter.
I jemförelse med inkomsterna af finanstullarna på kolonialvaror och- spirituösa
väga de industriel tullsatserna mindre i vågskålen; derjemte kan knappast betviflas,
att äfven en minskad införselmängd, med måttligt höjd tullsats, skulle tillföra statskassan
icke allenast samma inkomst som nu, utan troligen ännu större. Men äfven

om ej så skulle inträffa, så vore helt visst fördelen för det allmänna att ega en star kare

utvecklad förädlingsindustri ganska snart märkbar, både genom höjd skatteförmåga
hos den stora arbetareklass, hvilken af sådan industri skall hemta sitt lifsupphälle, och derigenom
att andra förvärfsgrenar icke varda blottstälda för så starkt tillflöde af lediga
arbetskrafter, att derigenom framtvingas öfverproduktion, som i sin ordning medför
arbetslöshet och slutligen emigration.

Att det för alla dem, som arbeta i industriens tjenst, skall vara i högsta grad
menligt att se sina lefnadsbehof öfver höfvan fördyrade genom stegrade finanstullar,
men på samma gång finna genom låga industritullar arbetsområdet för sig starkt begränsad!
genom utländsk täflan, ligger i öppen dag, synnerligast när förhållandena så
gestaltat sig, som nu, att betydligt lägre finanstullar i flera främmande länder göra
derstädes arbetarens lefnadskostnader mindre och sålunda bidraga att göra produktionen
i samma mån billigare. Det kan i sammanhang härmed förtjena påpekas, hvad
som vid utredningen af näringarnas ställning från komiténs sida vidgjorts, för att med
någon visshet kunna utröna huru på våra arbetande klasser de skattebelopp fördelas,
hvilka just i form af tullar uttagas. Om man då vill särskilt se till, huru konsumtionsskatterna
ställa sig för arbetarna inom de yrken, hvilka nu äro mest blottstälda för utländsk
konkurrens genom alltför låga industritullar, så kan man — oafsedt hvilken tullpolitisk
åsigt må hysas — svårligen förneka, att tryckande missförhållanden förefinnas,
hvilka ur billighetens synpunkt påkalla en rättelse.

Till de starkast framhållna skälen emot en förhöjning af tullsatserna på industrialster
kan äfven räknas, att en vara derigenom skulle i samma mån fördyras för konsumenterna
och att, till förmån för on klass i samhället, en orättvis börda sålunda skulle
läggas på alla öfriga klasser. Men då på samma gång såsom ett ytterligare skäl andrages,
att skyddande tullsatser blott skulle framkalla en på konstlad väg åstadkommen
industriel utveckling, ledande till en ansträngdare inhemsk konkurrens, som i sin ordning
måste vålla industriela kriser; så inses lätt, att dessa skäl, jemte det de hvar för
sig sakna allt stöd i hittills vunnen erfarenhet, måste ömsesidigt betaga hvarandra åsyftad
vigt och betydelse. Det är visserligen sant, att följden af en högre industritull närmast
är den, att åt inhemsk tillverkning göra marknaden rymligare, men derjemte också
att snart nog framkalla en både sorgfälligare och billigare tillverkning, emedan täflan
mellan kända och om sitt anseende måna tillverkare har en helt annan påföljd, än då
dessa alla hafva att gemensamt kämpa mot okända utländska konkurrenter. De sistnämnda
tillåta sig bevisligen rätt ofta, för åstadkommande af låga tillverkningspris,
allahanda mindre hederliga medel och utvägar, dem en känd inhemsk industriidkare
hvarken vill eller kan våga använda. Men om för någon kortare tid det inträffade,
att täflan mellan inhemska tillverkare, för åstadkommande af bästa varor till billigaste
pris, skulle öfverfylla den inhemska marknaden på ett för producenterna oförmånligt
sätt, så vore vinsten ju det stora flertalets, konsumenternas; och all erfarenhet i andra
länder har ådagalagt, att öfverskottet snart söker sig väg till främmande marknader.
Så har varit fallet i det starkt skyddade Frankrike, så äfven allaredan i Tyskland, och
framför allt i Amerika, som med nästan prohibitiva tullsatser för en mängd varuslag
utvecklat inom just dessa skyddade tillverkningsområden en exportindustri, hvars alster
synas vilja eröfra verldsmarknaden.

Lika oklokt det må medgifvas vara att genom öfverdrifvet höga tullsatser söka
framkalla industrigrenar, för hvilka omsättningen i landet måste vara allt för liten, eller
för hvilka saknas lätt och jemn tillgång på lämpliga råvaror och beredningsämnen, lika
oriktigt må det val anses att undanrycka redan befintlig industri, i dess täflan med
motsvarande i andra länder, det stöd, som på tullagstiftningens väg kan åt densamma
beredas. Genom ett rimligt tullskydd kan icke sägas vara åt industriens idkare beskärd
någon särskild förmån, hvarigenom andra i samhället blifva lidande, ty det står
ju en hvar fritt att täflande uppträda inom hvarje verksamhetsområde, som kan synas
erbjuda någon utsigt till lönande arbete. Att ej heller på förbrukarne i allmänhet
återfaller ett fördyrande af en vara i jemnhöjd med stegrandet af tullsatsen vid densammas
införsel, torde väl bland annat framgå af våra egna exportörers nu förda klagan
öfver de flerstädes i utlandet höjda tullarna å deras exportartiklar, ty sina pris måste
de reglera oafsedt tullsatsen, efter den konkurrens de på exportorten möta, så väl inom
landet sjelft som från andra främmande länder. Man må erinra sig, att verldens största
exportland på industriens flesta områden, England, sökt öfvertyga alla andra länder
om nyttan af lägsta tullsatser på industrialster. Om nu verkligen dessa länders industri
skulle hafva rönt ett förlamande och undergräfvande inflytande af höga tullsatser,

XXI

såsom teoretisk frihandel påstår, sa skulle utan tvifvel England, i sin exportindustris
intresse, hafva helst tillrådt så höga tullsatser som möjligt.

Yi anse ingenting vara för industriens trygga utveckling menligare än starka
och ofta återkommande rubbningar i tullagstiftningen, hvilken i så väsendtlig mån bestämmei
vilkoren för de flesta industrigrenars ställning i vårt land. Ehuru icke delande
flertalets mening i alla de fall, der antingen enligt vår uppfattning för låga tullsatser
bibehållits eller nedsättning i gällande tullsatser nu föreslagits, hafva vi dock ej
funnit skäl att här nedan uttala en afvikande uppfattning i andra fall, än der vi kunnat
oss emellan enas om behörigheten af någon ändring, och förbehålla vi oss derföre att
hvar för sig få dessutom beträffande särskilda tariffsatser afgifva motiverade ändringsförslag.

Beträffande artikeln Bönor beslutade 1880 års riksdag, att så väl för denna vara
som äfven för Hvetemjöl och Gryn, alla slag, skulle, ehuru de fortfarande i taxan äro
upptagna såsom tullfria, vid införsel till riket erläggas en s. k. inregistreringsafgift med
1 öre per kilogram. Då förslag väcktes vid samma riksdag om tillämpande af sådan
nyhet i vår tullagstiftning, var åtgärden afsedd att utsträckas till betydligt större omfattning
än som sedermera vann riksdagens bifall. Något skärskildt skäl att fortfarande
bibehålla en införselafgift med sådan benämning, endast för ett fåtal artiklar, torde icke
förefinnas, hvarföre vi anse afgiften, bibehållen till samma belopp, lämpligare böra såsom
tullsats fastställas och i taxan upptagas. — Något fördyrande af denna vara genom en
så lågt stöld införselafgift kan ej gerna befaras, då inom landet förbrukningsbeliofvet
deraf måste kunna mycket väl genom egen produktion tillfredsställas. Införseln af
artikeln Bönor, bestigande sig 1870 till 430,335 skålpund, har sedermera i hög grad
ökats, ända till 1,498,862 skålpund år 1876 och uppgick 1879 till 1,403,755 skålpund.

För Garn, bomulls- enkelt eller dubbleradt, i härfvor eller å bobiner, så väl
ofärgadt som färgadt eller tryckt, alla slag, har komiténs flertal nedsatt tullsatsen, å det
ofärgade från 19 öre till 15 öre per kilogram, och för det färgade eller tryckta från 33
öre till 30 öre per kilogram. Vi anse, i betraktande af den redan så betydligt stegrade
införseln af båda slagen och med iakttagande af hvad redogörelsen för den inhemska
tillverkningen gifver vid handen, intet skäl föreligga till den nu föreslagna nedsättningen,
hvarföre vi yrka bibehållandet af hittills gällande tullsatser. Men till förekommande
af möjlig misstydning af bestämningen »dubbleradt» finna vi ändamålsenligare,
att i dess ställe intages bestämningen två eller flertrådigt.

Någon vigtigare anledning till nedsättning af gällande tullsats för Glas, fönsteroch
spegel-, oslipadt, från 7 öre till 6 öre per kilogram, såsom af komiténs flertal föreslagits,
anse vi icke heller förefinnas. Införseln deraf har under en jemförelsevis
mycket kort tid i högst betydlig grad stigit, på samma gång den inhemska glasbruksrörelsen
har gått tillbaka, hvilket väl torde angifva, att tullsatsen i förhållande till
värdet icke varit för hög. Derjemte får erinras, att en betydlig andel af hit infördt
oslipadt fönsterglas har ganska stora ytdimensioner och följaktligen betydligt högre
värde per kilogram, men att tullsatsen ej ökas i män af det oslipade glasets större yta

Bönor.

Garn.

Glas.

XXII

Gryn.

Sulläder och
bindsulläder.

såsom förhållandet är med det slipade. Vi hafva derföre funnit rättast att bibehålla
nu gällande tullsats af 7 öre pr kilogram.

I det förslag till ny tulltaxa, som komiterade uppgjort, är rubriken Gryn i så
måtto förändrad, att Gryn, andra slag, som förut omfattat alla slag af gryn utom af
spanmål, delats i tvenne grupper: »risgryn och rismjöl» samt »andra slag», till hvilken
senare afdelning hänföras Makaroni-, Tapioca-, Sago-, Vermicelli- m. fl. sorter; hvarjemte
komiterade föreslagit, att den hittills för Gryn alla slag påbjudna inregistreringsafgiften
ej* vidare må utgå. Under åberopande af det härofvan vid »Bönor» angående
inregistreringsafgiften anförda, anse vi emellertid att så väl risgryn och rismjöl, hvilka
varuslag visserligen mycket allmänt och i tilltagande mängd inom landet användas,
men dock ej kunna sägas ingå i de fattigares förbrukning, som än mera de här förut
omnämnda, till andra slag hänförliga sorterna, hvilka uteslutande förbrukas af de mera
bemedlade och förmögna, böra, i likhet med andra stora förbrukningsartiklar, i statsverkets
intresse med tull beläggas; och föreslå vi derför, att de för dessa varor före år
1876 bestämda tullafgifter, hvilkas borttagande ganska betydligt minskat statens inkomster,
utan att priset på ifrågavarande artiklar derigenom blifvit i någon väsendtlig mån
billigare, må i taxan upptagas med nedannämnda belopp, och rubriken erhålla följande
lydelse:

Gryn:

af spanmål; se spanmål.

ris- och rismjöl .........................— 1 kilogram — 5 öre.

andra slag------------------------------------ 1 » — 10 »

Importen af gryn, utom af spanmål, har under år 1880 uppgått till 15,210,154 S.
Under rubriken Hudar och skinn, beredda, har af komiténs flertal bibehållits för
artikeln Sulläder och bindsulläder tull af 15 öre pr kilogram. Vi anse deremot denna
tullsats böra höjas till 25 öre pr kilogram. Giltiga grunder härför kunna hemtas ej
mindre från de uttalanden, hvilka, i jemförelsevis större antal än från någon annan
grupp af tillverkare, ingått till komitén från idkare af lädertillverkning, än äfven ur
detta yrkes statistik,'' hvaraf bevisas, att tillverkningen väsendtligen gått tillbaka i samma
mån som införseln, underlättad genom efter hand vidtagen sänkning af tullsatserna, tilltagit
i utomordentligt hög grad. Sedan tullsatsen ännu på 1850-talet utgjort 37,5 öre
pr ‘tt, nedsattes densamma på en gång till 25 öre och sedermera, i sammanhang med
franska handelstraktatens afslutande 1865, först till 15 öre och derefter 1868 till 10
öre pr fC. Ytterligare nedsattes densamma 1875 till 6 öre, och den redan förut ansenliga
införsQln af sulläder blef i följd häraf under år 1876 fördubblad, uppgående till
öfver 3,000,000 3, samt har sedermera alltjemt hållit sig vid ungefär samma storlek.
Att den inhemska tillverkningen under sådant förhållande måst gå mycket tillbaka, är
lätt att fatta. Öfverallt i landet, så väl i städerna som på landsbygden, hafva många
dyrbara fabriksanläggningar för sullädersberedning alldeles gått under, andra hafva fått
ombyta verksamhet och sysselsätta sig med annan läderberedning. I Stockholm hafva
på 20 år nedlagts alla, utom ett, och i Norrköping hafva alla större måst nedläggas.

XXIII

Många af de skickligaste och i yrkets alla detaljer kunnigaste arbetarne hafva sökt sig
väg till utlandet, företrädesvis till Amerika. Det var just från detta senare land den
egentligen förstörande konkurrensen på 1870-talet började. Det under benämningen
»hemlockläder» kända läderfabrikatet, som i följd af särskilda omständigheter — hvarom
dock här ej kan vara platsen att vidlyftigt orda — börjat redan på 1860-talet tillverkas
i Amerika till mycket billigt pris, sändes sedermera in på Europas marknader
och vållade naturligtvis största afbräck för den inhemska lädertillverkningen i alla länder,
der lågt stälda tullsatser gjorde det möjligt att införa äfven det sämsta och derför
prisbilligaste slag af nämnda fabrikat. Om denna läderprodukts rätta värde och egenskaper
hafva mycket olika meningar uttalats, beroende naturligtvis derpå, att man en
och annan gång kunnat äfven af detta slag påträffa sorgfälligare beredd vara; men i
sådant fall har också priset varit föga skiljaktigt från bättre europeiska sorter. Det i
handeln allmännast förekommande hemlocklädret har varit mycket underlägset, stundom
genom svekfull tillverkning i hög grad ohållbart, men dock funnit köpare på grund af
sitt låga pris. Hvilken åsigt man nu än må hysa om lämpligheten att genom klokt
beräknad tullsats skydda förbrukarne mot värdelösa utländska industrialster, så torde få
medgifvas, att läkare af en så vigtig och för landet naturlig industri som lädertillverkning
kunna hafva befogenhet till klagan deröfver, att yrkets bedrifvande inom en
mycket kort tidrymd blifvit ytterligt försvåradt, nästan omöjliggjordt, genom stadgandet
af ända derhän sänkta tullsatser, att derigenom uppmuntrats stegrad införsel af produkter,
med hvilka en ärligt bedrifven inhemsk tillverkning är aldeles satt ur stånd
att täfla.

I de till komitén från läderfabrikanter ingifna redogörelserna yrkas förhöjning
af gällande tullsats, men med ganska vexlande belopp. Yi hafva ansett, att den lägsta
tullsats, som borde stadgas för sulläder och bindsulläder, vore 25 öre per kilogram,
i betraktande deraf, att denna tullsats närmast öfverensstämmer med senaste norska äfvensom
med den genom franska handelstraktaten bestämda, ehuru den är betydligt lägre
än den både i Danmark och Tyskland gällande.

För Jernvågsmateriel, ej specificerad, yrka vi tull åsatt till 5 procent af värdet. jernvägsDe
skäl, som härför gjort sig i vår uppfattning gällande, äro så väsendtligen samman- materiel.
fallande med dem, som tala för tulls åsättande i Maskinerier, Kedskap och Verktyg, att
vi till sistnämnda rubrik hänvisa.

Komiterade hafva på i motiveringen anförda grunder föreslagit, att den tullafgift Mats.
af 1,5 öre per kilogram, som vid 1880 års riksdag åsattes mais, ej vidare må Uppbäras.

Då emellertid, efter vår uppfattning, samma skäl, som vid nyssnämnda riksdag för
bestämmandet af ifrågavarande tullsats i bevillningsutskottets betänkande anfördes och
under diskussionen i andra kammaren ytterligare framhöllos, fortfarande gälla, i främsta
rummet den inverkan, som af en tullfri införsel af mais kan uppstå på bränvinstillverkningen
och på potatisodlingen i de trakter af landet, der befolkningen i följd
af jordens beskaffenhet är nästan uteslutande hänvisad till odlingen af detta jordbruksalster,
hafva vi ej kunnat biträda detta komiterades beslut, utan hemställa, att en inför -

XXIV

Maskinerier,
Redskap och
Verktyg.

seltull fortfarande må denna vara åsättas. I afseende på beloppet anse vi likväl en
ändring önskvärd, så väl af det skäl, att den nu bestämda afgiften onekligen utgör en
nog hög procent af varans värde, som ock derför, att, då vi härnedan föreslå en tullsats
för malen spanmål af alla slag och senaste årets erfarenhet visat svårigheten att
vid tullbehandling af mjöl med visshet få utrönt, om flera och hvilka olika sädesslag i
detsamma ingå, vi ock anse nödvändigt, att maismjöl belägges med samma afgift, som
för mjöl af vanlig spanmål bestämmes. Och då denna afgift af oss uppförestillsamma
belopp, som nu i inregistreringsafgift är bestämd för hvetemjöl (1 äre pr kilogram), och
vi ej anse, att förhöjning derå bör ifrågakomma, enär äfven billigare mjölsorter skola
med denna afgift beläggas, kunna vi ej heller för mais, omalen eller malen, upptaga
den afgift, som nu gäller, utan föreslå nedsättning å densamma till 1 öre per kilogram.

Importen af mais, som under år 1880 uppgick till en mycket stor qvantitet, har
under sistförfluten året varit ganska ringa, antagligen till någon del med anledning af
den stora behållningen från föregående året, men säkerligen ock i följd af mindre
tillgång och högre pris å produktionsorterna.

Den högst betydande varuklass, som inrymmes under rubriken »Maskinerier,
Redskap och Verktyg, eller delar deraf, ej specificerade», har, hvad beträffar maskinerier
och redskap, åtnjutit tullfrihet sedan 1856—58 årens riksdag, men verktyg voro intill
1873 påförda tull med 5 procent af värdet. Rätt ofta hafva framhållits de svårigheter,
som hindra våra egna maskin- och redskapsfabrikanter att utveckla den företagsamhet,
som här i landet borde på grund af hvarjehanda för öfrigt gynsamma förhållanden
kunna komma till stånd. Ibland dessa svårigheter ställes i främsta rummet utländsk
täflan, som genom den numera fullständiga tullfriheten måste framkallas. Vårt land är
i besittning af de utmärktaste råämnen, våra verkstäder berömda för sin arbetsskicklighet,
och yrkesstatistiken utvisar bäst, huru dessa verkstäders egare och ledare outtröttligt
sträfvat att vidga fältet för sin verksamhet. Men utlandets rikligare och, till vida billigare
vilkor än här, åtkomliga förlagskapital, samt framför allt den större marknaden
der, hvilken på senare tider framkallat just inom detta betydande industriela område
en allt längre sträckt specialisering af arbetet, utgöra nära nog oöfvervinneliga hinder
för vårt lands tillverkare att i prisbillighet fullt mäta sig med utlandets. Af de från
idkare af så väl jordbruksnäring som fabriksindustri inkomna svaren på den frågan,
huruvida af dem använda maskiner och redskap kunna här i landet tillverkas, visar
sig, att så i allmänhet är händelsen, och att de svenska tillverkningarna anses starkare
och pålitligare, om än de falla sig något dyrare. A ena sidan kan nu visserligen andragas
— såsom också alltid skett — att en införseltull å maskinerier, redskap och
verktyg skulle varda i viss mån betungande för jordbruksnäringen och hela fabriksindustrien;
men deremot torde också kunna framhållas erfarenheten i andra länder, der
man ej låtit sig påverkas af sådan uppfattning, utan åsatt dessa tillverkningar stundom
rätt höga tullsatser. Man har så förfarit, i förväntan att derigenom framkalla inom
landet en kraftigt utvecklad maskin- och redskapstillverkning, och utgången har visat
riktigheten af sådant tillvägagående. När länder, sådana som Frankrike, Tyskland,

XXV

Ryssland — för att ej tala om Amerika — och sjelfva Danmark vetat att genom väl
beräknade införseltullar trygga åt sig sjelfva ett för hela den öfriga industriel verksamheten
så vigtigt arbetsområde, samt af sådant skäl utestänga från sig våra tillverkningar;
så kunde det val nu vara på tiden, att vårt land, åtminstone i någon liten mån,
sökte göra sig till godo den af nämnda länder använda utvägen. Näringsstatistiken
påvisar redan en så liflig täflan inom landet mellan dess egna mekaniska verkstäder,
att man kan hålla sig fullt förvissad, det ingen för afnämarne menlig prisförhöjningskulle
ega rum, äfven om en betydligare tullsats nu åsattes utländska tillverkningar.

Dock torde, i öfverensstämmelse med hvad vi förut framhållit såsom principielt
klokt och rätt, alla starkare rubbningar i det bestående böra helst undvikas, och vi
föreslå derföre endast, att Maskinerier, Redskap och Verktyg, eller delar deraf, ej specificerade,
åsättas tull med b % af värdet.

På samma skäl, som härofvan vid Mais andragits, hemställa vi, att mjöl af arrowrot
och andra vegetabilier, ej specificerade, må åsättas en tull af 1 öre pr kilogram.

Den af komiterade föreslagna förändringen, att tallrikar och andra pjeser af oäkta
porslin, hvilka i nu gällande tulltaxa äro belagda med olika tull, blifvit sammanförda
under gemensamma tullsatser, en för hvitt eller enfårgadt, men omåladt. och en för målad,
t eller tryckt, hafva vi endast med tvekan biträda enär vi anse rättvisan fordra att
den simplare och prisbilligare varan, härvidlag tallrikarne, hvilka ju utan ringaste svårighet
kunna från andra porslinspjeser särskiljas, bör draga en lägre tull, och de artiklar, som
i följd af det vid tillverkningen nedlagda svårare och kostsammare arbetet måste
ställa sig betydligt dyrare, beläggas med en relativt högre tullafgift; men vi vilja dock
ej yrka någon ändring i detta beslut, helst vi inse, att de anförda praktiska skälen nog
förtjena afseende. Deremot kunna vi ej godkänna den tullsats, som komiterade föreslagit
för den första afdelningen under oäkta Porslin, nämligen 8 öre per kilogram.
Då af kommerskollegii uppgifter angående den utrikes handeln framgår, att nästan
hela importen af Porslin, oäkta, hvitt eller enfärgadt, men omåladt, utgöres af andra
pjeser, skulle den föreslagna nedsättningen, som utgör 33''/.j °/ af det nu stadgade tullbeloppet,
efter vår uppfattning innebära en allt för häftig rubbning i det nu bestående,
och hemställa vi derför, att tullen å denna afdelning bestämmes till 10 öre per kilogram.

Redan förut är i denna reservation omnämndt, att komiterade föreslagit upphäfvande
af den utaf 1880 års riksdag antagna inregistreringsafgiften för Bönor, Gryn
och Hvetemjöl. Såsom skäl härför anföra komiterade, att ifrågavarande artiklar äro föremål
för allmän förbrukning och att införseln af dylika varor bör, då statens finansiela
ställning sådant tillåter, genom fullkomlig frihet från afgifter till kronan underlättas, ej
genom den omförmälda pålagan onödigtvis fördyras. Vi dela den åsigt, som komiterade
uttalat, så till vida, att vi ej anse lämpligt, att inregistreringsafgift påbjudes för dessa
tre eller ett mindre antal artiklar. Skall en dylik afgift påläggas införseln, bör den till
ringa belopp uttagas af alla betydligare tullfria varor, måhända med några få undantag;
men vi finna ej skäl att för samma sak använda tvenne namn och tro, att den allmänna
och vanliga benämningen äfven för en sådan obetydligare afgift kan och bör begagnas.

Tullkomiténs Betänkande; 11. IV

Mjöl.

Porslin.

Spanmål.

XXVI

Vagnar.

Ängmaskiner.

De under sistförflutna året mycket omskrifna svårigheterna att vid tullbehandling
af mjöl få tillförlitligt ådagalagdt, om en omtvistad vara innehåller större eller
mindre del hvete- eller maismjöl, hafva tvifvelsutan för en hvar gjort uppenbart, att
om en afgift, tull eller inregistreringsafgift, fortfarande skall för inkommande hvetemjöl
erläggas, samma afgift då äfven bör påbjudas för mjöl af andra spanmålsslag. Antingen
bör frihet från tull- eller inregistreringsafgift medgifvas, eller ock samma införselafgift
bestämmas för allt mjöl af spanmål; i sistnämnda fall bör afgiften sättas
lika med den för malen mais bestämda.

Af skäl, som vid många tillfällen framhållits och således ej nu torde behöfva
ånyo upprepas, hysa vi den åsigten, att malen spanmål kan, utan att förbrukningen
derigenom nämnvärdt fördyras, beläggas med tull. Vid jemförelse emellan uppgifterna
öfver in- och utförseln af spanmål under de två senaste åren tro vi oss äfven finna,
att tull å malen spanmål utan tvifvel bör vara till gagn för landet. Under år 1881,
då behofvet af spanmål till följd af klen skörd inom landet var ganska stort, har införseln
af omalen spanmål högst väsendtligt tillväxt, medan deremot af malen spanmål
den införda qvantiteten betydligt understigit den under nästföregående året inkomna,
säkerligen till stor del i följd deraf att inregistreringsafgift under år 1881 erlades för
hvetemjöl och för allt med hvetemjöl uppblandadt rågmjöl. Enligt uppgift från generaltullstyrelsens
revisionsbyrå har införseln af malen spanmål (hvete och råg) under
år 1881 uppgått till 29,530,000 kilogram mot 50,815,000 kilogram under år 1880;
af omalet hvete har införseln deremot stigit från 10,600 kubikmeter år 1880 till 51,300
kubikmeter år 1881, och af omalen råg från 109,574 kubikmeter år 1880 till 169,000
kubikmeter år 1881.

På grund af det här ofvan anförda hemställa vi, att malen spanmål må beläggas
med tullafgift till samma belopp som nu för hvetemjöl i inregistreringsafgift erlägges,
och att rubriken således må erhålla följande lydelse:

Spanmål, alla slag:

omalen _______________________________________ fri

malen __________________________________________ 1 kilogram — 1 öre.

Hufvudsakligen på samma grunder, som ofvan anförts för tull å maskinerier,
redskap m. m., och i den bestämda öfvertygelse, att vårt land måste genom en måttlig
tull komma sina egna verkstäder till undsättning i deras, ännu på mycket ojemna vilkor,
pågående täflan med utlandet, och att derutaf stort gagn äfven för det allmänna
skulle härflyta, föreslå vi äfven för vagnar, afsedda så väl för jernvägs- som spårvägstrafik,
en tull med 5 procent af värdet.

För ångmaskiner, alla slag, samt ångpannor, tillåta vi oss på hufvudsakligen
samma föranledning föreslå tull med 5 procent af värdet. Vi anse ej lämpligt att
öka omfånget af komiténs förut tillräckligt vidlyftiga arbeten med återgifvande här af å
ena sidan de uti införselstatistiken tillgängliga bevisen för det stora gagn utlandet drager
af vår öppna marknad för sistnämnda arbetsalster, och å andra sidan de betydliga
tullsatser, hvarigenom just de länder, med hvillca vi ha lifligaste kommersiel samfärd -

XXVII

sel, stänga oss ute från sina marknader. Att vi hittills alldeles beröfvats nyttan af
inånga naturliga fördelar, hvilka, klokt och följdriktigt begagnade, borde hafva kunnat
bereda vårt folk mera vinstgifvande varubyte med andra länder, låter sig väl svårligen
förnekas.

Vi vilja slutligen ej underlåta att påpeka de olägenheter af flera slag, som genom
en efter vår uppfattning oriktig tolkning af åtskilliga föreskrifter i s. k. mellanrikslagen
vållas många grenar af vårt lands industri. Af ett inför komitén afgifvet
yttrande framgick, att flera alster af utländsk tillverkning kunnat, efter ett högst obetydligt
tillskott af norskt arbete, få föras in hit tullfria under namn af »norska
produkter». Nog borde t. ex ej kunna antagas såsom »norsk arbetsprodukt» ett i
England spunnet garn, som i Norge blott underkastats någon blekning och fått ett
nytt pappersomslag. Lika litet borde en väfnad kunna anses såsom norsk produkt, om
den ej är i Norge väfd, eller beklädnadspersedlar såsom norska fabrikat, så framt de
ej åtminstone hufvudsakligen äro förfärdigade af i Norge tillverkade materialier. För
närvarande lärer mellanrikslagen så tillämpas, att t. ex. beklädnadspersedlar, från utlandet
till Norge införda, sedermera fått utan tull här införas, under namn af »norska
produkter», sedan å dem fullbordats något obetydligt sömnadsarbete, hvilket, kanske
med afsigt, den utländska tillverkaren öfverlemnat åt sina norska kunder att besörja.
En för svenskt arbetes skyddande mera vaksam tolkning och tillämpning af åtskilliga
bestämmelser i s. k. mellanrikslagen skulle utan tvifvel i sin mån komma en och annan
industrigren här i landet så väl som statskassan tillgodo.

Stockholm den 18 Februari 1882.

Er. Gust. Boström. F. W. Dahl.

G. W. Lönegren. Herman Wahren.

I ofvanstående reservation instämmer undertecknad, utom hvad angår tull å
omalen mais, hvilken artikel i likhet med annan omalen spanmål han anser böra
vara tullfri.

Knut Styffe.

XXVIII

Af Enär jag icke till alla delar kan gilla det förslag till tulltaxa, hvarom komite Knut

Styffe. rac[es flertal förenat sig, anhåller jag, med åberopande af den reservation, som jag
gemensamt med 4 andra ledamöter af komitén afgifvit emot vissa delar af komiterades
utlåtande och taxeförslag, att nu jemväl få uttala min särskilda mening beträffande
följande i samma reservation icke vidrörda taxerubriker.

Maskin- och vagnssmörja.

Tullen härå sammanhänger på det närmaste med den å vissa oljor och torde, om
denna på sätt här nedan föreslås, fastställes till 5 öre per kilogram, jemväl böra sättas
till samma belopp.

Oljor.

Ehuru jag ingalunda ogillar den åsigt, som ligger till grund för komiterades
taxeförslag för feta icke flygtiga oljor, vågar jag dock icke tillstyrka dess antagande, i
anseende till de stora olägenheter, hvarmed dess tillämpning skulle blifva förenad.

De feta oljornas färg, lukt och öfriga egenskaper kunna vara ganska olika,
alltefter beskaffenheten af de materialier, hvaraf de blifvit framstälda, och de sätt, hvarpå
deras framställning och rening skett, hvarföre det stundom, äfven om de äro oblandade,
icke är möjligt att säkert skilja dem från hvarandra. Detta erkännes äfven af mycket
kompetenta auktoriteter, t. ex. »Königl. technische Deputation för Gewerbe» i Berlin,
hvilken, i ett den 24 Maj 1879 afgifvet utlåtande, bland annat förklarat lin- och rofolja
icke alltid kunna med säkerhet skiljas från vissa andra feta oljor. Svårigheterna att
närmare utröna arten af sådana oljor ökas ännu mera derigenom, att de ej sällan förekomma
blandade med hvarandra eller med vissa mineraloljor, och om t. ex. linolja
blandas med hampolja, hvilket ingalunda minskar dess användning för vissa ändamål,
såsom såptillverkning, kan man åtminstone ej fordra, att en tulltjensteman skall kunna
upptäcka närvaron af den förra. Ju större skilnaden i tull å de särskilda oljeslagen
är, desto mera kan man naturligtvis befara, att dylika blandningar skola komma att
ske. De olika oljornas pris kan ej heller utgöra något skäl att belägga dem med så
betydligt olika tullsatser, som nu blifvit af komiterade föreslaget. Bomoljan är nämligen
i allmänhet dyrare än lin-, rot- och rapsolja, och i Norge har den förstnämnda
derföre länge dragit högre tull än de öfriga.

Den enda säkra utvägen att förebygga missbruk och svårlösta tvister vid feta
oljors tullbehandling synes vara att belägga alla slag deraf med samma tull, och lika
med eu annan komitéledamot, Herr Lönegren, med hvilken jag äfven i öfrigt rörande
oljors förtullning instämmer, hemställer jag, att denna tull måtte bestämmas till 5 öre
per kilogram. Enligt senaste norska tullkommissionens uppgifter skulle en sådan
tullsats för bomolja i allmänhet motsvara 6 procent af värdet, samt för lin-, rof- och
rapsolja 8—9 procent.

XXIX

Hvad åter angår de fossila eller genom torr destination framstälda samt genom
rektificering renade oljorna, finner jag betänkligt att nu föreslå någon nedsättning af
tullen å desamma. Äfven om statens finanser skulle medgifva en betydlig minskning
af tullbeskattningen, skulle jag dock icke anse en sådan böra i främsta rummet ske å
denna artikel, utan hellre t. ex. å socker. Det är väl sant, att ifrågavarande oljor
numera förbrukas af nästan alla; men förbrukningen deraf per person är dock vida
större hos de förmögnare klasserna, än hos de mindre bemedlade. Dylika oljor synas
mig derföre icke olämpliga såsom föremål för tullbeskattning, och de äro det äfven i
de flesta länder. Tullen derå är i Norge ej mindre än 10 öre per kilogram, och senaste
norska tullkommissionen har enhälligt tillstyrkt dess bibehållande vid detta höga
belopp. Derigenom att varan i jemförelse med andra lysämnen är så billig, uppfattas
och kännes tullen derå äfven mindre tryckande. Då vidare sådana hithörande oljor,
som användas till smörjmedel, stundom förekomma blandade med feta, icke flygtiga
oljor, och det derföre till vinnande af likhet i tullbehandlingen är af vigt, att tullen å
de förra är lika med den å de senare, får jag, i likhet med Herr Lönegren, hemställa,
att tullen å de fossila eller genom torr destination framstälda samt genom rektificering
renade oljorna måtte bibehållas vid 5 öre per kilogram.

Sirap.

Då utom den såsom affallsprodukt vid sockers raffinering erhållna, i den enskilda
hushållningen vanligast använda mörkbruna sirupen numera allmänt i handeln äfven
förekomma siruper, hvilka äro fullkomligt klara och mycket ljusa samt kunna innehålla
omkring 75 procent kristalliserbart socker och vida mindre föroreningar än en del
farin- och råsocker, synes mig ej lämpligt, att alla siruper få införas emot erläggande
af endast 10 öre i tull per kilogram, då mindre rent, fast socker drager en tull af 23,5
eller 33 öre per kilogram. Under rubriken socker finnes visserligen en föreskrift derom,
att oraffineradt sådant, som är mörkare än n:r 18 å den holländska standarden, skall,
äfven om varan förekommer i upplöst eller flytande tillstånd, beläggas med en tull af
23,5 per kilogram; men eget nog förekommer ingen liknande föreskrift för lösningar
af ännu renare sockerslag. Då nu siruper endast äro koncentrerade lösningar af socker,
dels kristalliserbart och dels okristalliserbart, jemte mer eller mindre främmande ämnen,
hvilka senare vanligen äro desamma som de, hvilka pläga förekomma i de mindre
rena sockerslagen, är det naturligt, att tvekan ofta kan uppstå, huru en s. k. sirup bör
förtullas. I Frankrike är stadgadt, att endast sådan sirup, som innehåller högst 50
procent socker, må införas emot den der faststälda lägre sirupstullen, och huruvida sådant
må tillåtas, är i Danmark och Norge, hvarest skilnad göres emellan vanlig sirup
och andra koncentrerade sockerlösningar, öfverlåtet åt tullmyndigheternas omdöme. I
Tyskland åter är stadgadt, att allt upplöst socker skall förtullas lika med råsocker, och
huruvida en dit inkommande koncentrerad sockerlösning bör anses såsom upplöst socker,
undersökes genom att i en skål i värme afdunsta ett litet prof af varan. Skulle då

XXX

efter några timmar visa sig kristaller af socker, anses varan såsom upplöst socker.
Detta prof torde dock vara val strängt, och skulle detsamma här tillämpas, komme
säkerligen mången mörkbrun sirap att såsom upplöst socker tullbehandlas. I de allra
flesta fall synes mig frågan kunna lösas endast genom att undersöka varans smak samt
genom att jemföra dess färg, genomskinlighet och öfriga yttre egenskaper med ett
eller flera af Kongl. generaltullstyrelsen faststälda normalprof.

I öfverensstämmelse med denna åsigt torde jag för rubriken sirap få föreslå
följande lydelse, som i hufvudsaken nära öfverensstämmer med de i norska och danska
tulltaxorna:

Sirup:

vanlig brun ___________________________________________________________________ 1 kilogram 10 öre.

andra slag____________________________________________________________________ 1 » 23,5 »

Anm. Till ledning för tullbehandlingen af sirup eger generaltullstyrelsen
fastställa och till tullkamrarna utdela sådana normalprof, som den kan finna vara för
ändamålet lämpliga.

Socker.

Att vid förtullning af socker göra tullsatsen beroende deraf, huruvida varan
undergått s. k. raffinering, synes mig mindre lämpligt, enär det understundom äfven på
vetenskaplig väg är omöjligt att afgöra detta. Man kan med kemiens tillhjelp i allmänhet
väl bestämma, af hvilka ämnen en vara består, men icke hvilka processer den
varit underkastad. Betydelsen af ordet »raffinering» är dessutom icke fullkomligt bestämd,
och vissa slag af raffineradt sockel'', nämligen gul och brun s. k. farin, kunna
vara orenare än till och med de sämre slagen af råsocker. Vid de bekanta i Köln år
1866 anstälda raffineringsförsöken undersökte professor Landolt 2:ne slag af dervid
erhållet farinsocker samt fann deras halt af salter vara 7,2—8,3 procent, under det att
halten af saker hos råsocker n:r 15 var 1,6—2,4 procent, hos n:r 12, 2,1—4,6 procent,
och hos n:r 9, 4,3—6,3 procent. I detaljhandeln göres ofta icke heller skilnad emellan
råsocker och farin, utan de säljas begge under det sednare namnet, och priset bestämmes
hufvudsakligen efter färgen. Det profningssätt, som hos oss vid förtullning nu
begagnas för att skilja farin från råsocker, genom att tillse, huruvida varan klart löser
sig i vatten, är icke tillförlitligt; ty hvitbetsråsocker ger ganska ofta en klar lösning,
och dessutom lärer farin, för att här blifva såsom råsocker förtulladt, stundom blandas
med sådant kolonialråsocker, som ger en mycket oklar lösning, så att blandningen
äfven löses oklart.

Vid sådant förhållande och då tvister nu esomoftast ega ruin, huruvida inkommande
pulverformigt socker, som är mörkare än n:r 18, är farinsocker eller ej, tvekar
jag icke att tillstyrka, det allt farinsocker måtte förtullas efter färgen, på sätt äfven i
både Danmark och Norge sker, och får jag derföre för rubriken socker föreslå följande
redaktion:

XXXI

Socker:

topp-, käle- och kandi- samt allt annat, som till färgen icke är mörkare än n:r 18
af den i verldshandel gällande holländska standard, hvarå normalprof genom
generaltullstyrelsens försorg hålles vederbörande tullkammare

tillhanda------------------------------------------------------------------------ 1 kilogram 33 öre.

andra slag ------------------------------------------------------------------ 1 „ 23,5 öre.

Anm. Derest ett och samma kolly innehåller särskilda sockerslag, underkastade
olika tullafgifter, tillämpas den högre tullsatsen för hela innehållet.

Till.

Något giltigt skäl att nedsätta den nuvarande tullen å viner af 21—25 procents
alkoholhalt, då dessa inkomma på fat, synes mig icke förefinnas. Viner äro i allmänhet
att anse såsom en lyxartikel, samt kunna ej gerna i någon afsevärd mängd blifva föremål
för smuggling, och de egna sig derföre väl för en hög tullbeskattning. Då vidare
viners värde endast i mycket ringa mån är beroende af alkoholhalten, kan af dennas
olikhet icke hemtas anledning till olika tullsatser å särskilda slag af desamma, och
den nuvarande tullen å starka, på fat inkommande viner, 45 öre per kilogram, torde
icke, såsom gemensam tullsats för alla på sådant sätt inkommande, kunna anses för hög,
helst om man tager i betraktande, att en liter bränvin af 50 procent alkoholhalt, som
väger 0,93 kilogram, nu drager en tull af 60 öre. Då emellertid den import på buteljer
af starkare viner, som hittills egt rum, varit jemförelsevis mycket obetydlig, och man
deraf har anledning antaga, att en så stor skilnad emellan tullsatserna å viner på
buteljer och fat, som nu för viner af 21—25 procents alkoholhalt är stadgad, icke är
för statsverket fördelaktig, torde vara skäl att för alla viner minska nämnda tullskilnad,
och får jag derföre tillstyrka, att tullen för alla viner af till och med 25 procents alkoholhalt
bestämmes till 45 öre per kilogram, då de inkomma på fat, större eller mindre,
och 65 öre per liter, då de inkomma på andra kärl.

Vid en vinimport lika med den, som egde rum år 1879 och var mindre än
under något af åren 1872-—78, skulle, genom tillämpning af dessa tullsatser, vinnas en
med mer än 700,000 kronor ökad tullinkomst utöfver den, som med nuvarande tullsatser
erhålles.

Yäfnader: bomulls-:

— — — — »andra helt och hållet eller delvis glesa etc. — — — — 80 trådar
eller derutöfver.»

Uti anmärkningen under denna rubrik förklaras, att »med glesa väfnader förstås
sådana, der mellanrummet emellan trådarna år så stort som tjockleken af en tråd.» '' Att
med säkerhet afgöra, huruvida detta är förhållandet, kan dock stundom vara omöjligt,
helst mellanrummens storlek, äfven der mönstret är fullkomligt likartadt, alltid vexlar
något, och både i Danmark och Norge, hvarest man länge haft en liknande föreskrift

XXXII

/•’. V. Dahl.

i detta hänseende, har man derföre funnit nödigt att dels göra det förtydligande, att
afseende ej göres å broderier, tätare ränder eller andra å tyget anbragta tätare figurer,
utan att, om en väfnad endast delvis är gles enligt den derå gifna definitionen, den
likväl skall såsom sådan tullbehandlas, dels ock göra det tillägg, att, om det icke kan
med säkerhet afgöras, huruvida å en väfnad någon del finnes, der mellanrummen
emellan trådarna äro minst lika stora som trådarnas tjocklek, väfnaden skall tullbehandlas
såsom gles, i fall en viss yta af densamma icke väger öfver ett faststäldt
belopp. Dylika förtydligande bestämmelser kunna endast bidraga till en likformigare
tillämpning af tulltaxan, och den senare af dem, som blott sällan behöfver tillämpas,
lemnar i tvifvelaktiga fäll en säker utväg att afgöra frågan.

Jag tillåter mig derföre föreslå, att hithörande anmärkning erhaller föjande med
norska tulltaxan hufvudsakligen öfverensstämmande lydelse:

Med glesa våfnader förstås sådana, der, åtminstone a någon del af desamma, mellanrummen
emellan trådarna åro lika stora eller större än trådarnas tjocklek, eller, derest detta icke
skulle kunna tillförlitligen utrönas, af hvilka 1 half meter i qvadrat våger högst 20 gram.

Stockholm den 18 Februari 1882.

Knut Styffe.

Ehuru jag svårligen kan hoppas, att några reservationsvis af mig enskildt uttalade
åsigter, förenade med yrkanden på andra tullsatser än de i taxan föreslagna,
skola kunna vinna afseende, då jag icke vidare såsom ledamot af Riksdagen är i tillfälle
att, J fall så lämpligt syntes, bringa dem i form af motion under representationens
pröfning, och jag ej har rätt att vänta, det någon annan vore villig att åtaga sig deras
försvarande; känner jag mig likväl skyldig att, om än blott antydningsvis och i möjligaste
korta form, lägga fram åtskilliga yrkanden, hvilka jag under komiténs förhandlingar
bemödat mig att motivera, synnerligast beträffande ett par större industriel områden,
metall- och textilindustrien, som jag anser hvarje kulturland böra åt sig med omsorg
hägna.

Min från komiténs flertal principielt skiljaktiga uppfattning af en följdriktig tulllagstiftnings
både mål och medel finner jag öfverflödigt att utförligare angifva, än som
skett genom den af mig gemensamt med några andra ledamöter afgifna reservation.

Hvad jerntullarna angår, vill jag ej förneka, att den nu föreslagna anordningen
af de många till jern- och stålarbeten hänförliga varuslagen erbjuder en öfverskådlighet,
som förut saknats. Men det har också derigenom inträffat, att åtskilliga artiklar fått
en icke obetydligt lägre tullsats än de hittills haft. Från idkare af jernhandtering har
dock temligen enstämmigt och med mycken styrka framhållits, att täflan med andra

XXXIII

länders oftast sämre, men alltid billigare tillverkningar blifvit eu omöjlighet, i synnerhet
sedan numera Tyskland och Ryssland, liksom Frankrike alltid förut, stängt oss ute
genom tullar och hänvisat våra tillverkare nästan uteslutande till landets egen marknad.
Genom en ohejdad skogsafverkning i de flesta af landets provinser, särskildt genom
utförsel af pitprops, har träkolstillverkningen för hvarje år minskats och kolprisen
följaktligen stigit. Vid sådant förhållande skall införseln af allehanda jernvaror slutligen
varda för vårt jernrika land en nödvändighet, sedan jernbruken i landet måst
upphöra i brist på afsättning för sina produkter.

Om det läge någon sanning uti de ofta föreburna skälen emot en tull äfven på
gröfre jernarbeten, att derigenom nämligen skulle någon skada tillfogas alla dem, som
för mångfaldiga behof vilja ega tillgång till prisbilliga jernvaror, så borde väl sådan
erfarenhet hafva vunnits både i Frankrike och Amerika, hvilka länder redan under lång
tid haft mycket höga tullar på jerneffekter, eller i Ryssland och Tyskland, som ligga
oss ännu närmare, och der det varit lättare att följa med verkningarna i sådant hänseende.
Men det har tvärtom inträffat, att genom den väckta täflan inom landet både
tillverkningarna blifvit bättre och prisen billigare. Jag skulle derföre anse riktigt att
betydligt inskränka antalet af de nu såsom tullfria upptagna jern- och stålvarorna, och
anser jag å tariffens n:r 232, innefattande jern vägsskenor in. in., böra bestämmas tull
med 3 öre per kilogram; å n:r 233, inbegripande andra valsade och smidda stänger
m. m. likaledes 3 öre per kilogram; å n:r 234, inbegripande muttrar, skrufvar m. m.,
tull af 4 öre per kilogram; å n:r 235, inbegripande valsade eller smidda plåtar etc.,
tull med 6 öre per kilogram samt å n:r 236, inbegripande ankare, kettingar och kedjor
in. m., tull af 3 öre per kilogram. A några andra jerneffekter skulle jag visserligen
hafva ansett både befogadt och för vår jerntillverkning gagnande att få högre tullsatser
bestämda än de nu föreslagna; men allt för starka rubbningar i det bestående torde
icke kunna med någon utsigt till framgång ifrågasättas.

Emedan bergshandteringen i stället för att i forna tider, då den utgjorde en
af vårt lands förnämsta inkomstkällor, hafva med allehanda förmåner varit omhuldad,
nu till och med saknar allt verksamt skydd i täflan med utlandets metalltillverkningar,
hvilka just genom skyddsvänlig handelspolitik högt uppdrifvits; så har företagsamheten
att uppsöka nya malmledningar eller bearbeta gamla sådana betydligt förminskats.
Sålunda är det numera endast på ett par ställen i vårt land, som befintliga blymalmer
tillgodogöras. Tillverkningen har således ej kunnat i senare tid fylla landets behof,
och likväl har vårt land alldeles tillräckligt många, om än spridda, blymalmledningar
med merendels ej obetydligt silfver, för att både fylla vårt eget behof af bly och deraf
kunna afsätta till utlandet. Men den svenska blytillverkningen har, i jemförelse med
den tyska och engelska, så många svårigheter att kämpa emot, att med nu gällande
tullsatser ingen utsigt förefinnes att med någon framgång kunna upptaga en täflan ens
i vårt eget land. Det blefve för vidlyftigt att redogöra för alla de särskilda omständigheter,
såsom dyrare förlag, svårare och kostsammare transporter m. in., hvilka här Tullkomiténs

Betänkande; II, V

XXXIV

vid medverka. Anslutande mig således till de framställningar, som till komitén ingått,
anser jag för oarbetaclt bly, tariffnummer 51, tullsats böra bestämmas med 4 öre per
kilogram, för plåt och bleck, n:r 52, 8 öre per kilogram samt för omåladt och olackeradt,
n:r 53, 12 öre per kilogram.

Äfven i fråga om tullsatserna å koppar och metaller, sammansatta, finner jag åtskilliga
ändringar af förhållandena påkallade. Från tillverkare af metallarbeten hafva
till komitén ingått framställningar, utvisande med hvilka svårigheter exempelvis messingsindustrien
haft att kämpa under senaste årtionden, sedan denna industri 1862 beröfvades
allt väsendtligt tullskydd. Utländska tillverkare hålla betydliga upplag uti flera
svenska sjöstäder och kunna af flera orsaker alltid ställa sina pris något lägre än de
svenska priskuranterna angifva. Om man undersöker resultaten af den svenska messingstillverkningen
under senaste 20 år, så skall man finna, att visserligen denna industrigren,
i likhet med alla andra, i början af 1870-talet var i stånd att utveckla en
någorlunda tillfredsställande verksamhet, men för öfrigt stälts på allt hårdare prof i
täflan med prisbilliga, men oftast slarfvigt utförda och ohållbara utländska tillverkningar.
Jag skulle anse ändamålsenligt att för tariffnummer 298, inbegripande koppar: plåtar
och andra ämnen för bearbetning, åsattes tull med 15 öre per kilogram, för n:r 299,
innefattande bult och spik etc. likaledes 15 öre per kilogram, samt för n:r 357, innefattande
metaller, plåtar, latun och trådband etc. 15 öre per kilogram, för n:r 358,
innefattande bult och spik etc. 15 öre per kilogram samt n:r 540, innefattande tråd-,
koppar- och metall- andra slag med 25 öre per kilogram.

Man har icke utan skäl emot vår nu gällande tullagstiftning riktat den anklagelsen,
att på ganska betydelsefulla arbetsområden den inhemske tillverkaren alldeles
icke genom stadgad tullsats åtnjuter behörigt skydd i förhållande till kostnaden för det
på olika slag af tillverkning nedlagda arbete. Med alldeles samma införselafgifter, beräknade
blott efter den införda varans vigt, beläggas inom vissa varugrupper en mängd
arbetsprodukter, af hvilka dock somliga genom å dem nedlagdt arbete hafva mångdubbelt
högre värde än andra. Deraf måste varda en gifven följd, att den inhemska
tillverkningen efter hand tvingas ned till den nivå, der densamma genom gällande tullsatsen
har säkraste skyddet i täflan med utländsk tillverkning. Sålunda måste också
inträffa, att den mera fulländade och i förhållande till materialets pris värdefullare produktionen,
hvilken i allmänhet också ger största behållningen, går omsider för landet
förlorad, hvaruti så mycket större våda kan anses ligga, som införseln af arbetsalster,
på hvilka det nyss ofvan sagda har sin tillämpning, uti allt större mängd tager landets
betalningsmedel i anspråk.

Så t. ex. är i gällande tulltaxa endast bestämd en gemensam tullsats af 15 öre
per kilogram för allt ofärgadt bomullsgarn, till och med utan afseende på om det är
enkelt eller dubbleradt. Likväl torde vara lätt att fatta, huru betydligt skiljaktiga värden
måste förefinnas å garn af olika finhet. Andra länders tulltaxor, synnerligast Frankrikes
och Tysklands visa exempel på en nästan för långt drifven noggrannhet vid bestämmandet
af tullsatserna för allt slags garn, i förhållande till dess större finhet och

XXXV

följaktligen värdefullare beskaffenhet. Dock kunde för våra förhållanden icke erfordras
att gå till väga med lika ytterlig sorgfällighet, emedan förbrukningen är utan all jemförelse
störst af gröfre garn. Nuvarande tullsatsen är 19 öre per kilogram för oblekt
bomullsgarn, och jag anser, att den borde få vara gällande för garn intill och med n:r
14 (engelsk nummer), som på en half kilogram har trådlängd af omkring 11,900 meter;
för garn från n:r 14 till och med engelskt n:r 24, som håller trådlängd af omkring
20,300 meter på en half kilogram, kunde tullsats lämpligen bestämmas till 20 öre per
kilogram; för garn från n:r 24 till engelskt n:r 34, som håller i trådlängd omkring
28,800 meter på en half kilogram, kunde tullsatsen utgöra 25 öre per kilogram, och
för allt finare än n:r 34, 30 öre per kilogram. För blekt garn är uti främmande länders
taxor gemenligen 7 % högre tull åsatt än för det oblekta, men hos oss torde sådan
skilnad icke vara väsendtligen af nöden.'' För färgadt garn deremot anser jag tullsatsen,
såsom nu i tulltaxan är iakttaget, böra vara dubbelt högre än för det oblekta
af motsvarande finhet.

I sammanhang med sålunda ändrade tullsatser för garn af olika finhet och värde
anser jag äfvenledes nu gällande tullsatser för väfnader böra ändras, men att nu inlåta
mig på någon vidlyftigare motivering för något som helst förslag härutinnan anser jag
mindre lämpligt. Blott med afseende på den ändrade uppställningen af tullsatserna å
linneväfnader vill jag uttala den meningen, att högst betydlig nedsättning derigenom
kommer att ega rum uti införseltullen för just sådana väfnadsslag, hvilka äro föremål,
i vidsträcktaste mån, för hemslöjd i flera provinser. Jag syftar härvid på hvad man
i allmänhet förstår med hushållslärft eller s. k. lakanslärft, hvarå tullnedsättningen
är så betydlig, att den utländska tillverkningen säkerligen skall komma att framdeles
helt och hållet uttränga vår egen. För öfrigt anser jag, att då emellan ofärgadt och
färgadt linnegarn stadgats så stor skilnad i tullsats, att tullen å det förra är blott hälften
så hög som tullen å det senare, så borde äfvenledes i fråga om linneväfnaderna
någon åtskilnad hafva iakttagits, och detta så mycket rimligare, som tullsatsen för färgade
bomullsväfnader är 40 öre per kilogram högre än den för ofärgade.

Många af de yrkesgrenar, som egentligen äro att hänföra till handtverksslöjd,
hafva äfvenledes rönt högst oförmånligt inflytande af nu bestående tullagstiftning. Att
anföra dem här hvar för sig och motivera de ändringsförslag, som jag skulle vara böjd
att framställa, torde icke vara så behöfligt, då af redogörelsen öfver de inkomna svaren
framgår, hvilka yrken i främsta rummet gjort anspråk på en förbättrad ställning
gent emot utlandet, och på hvad sätt yrkesidkarne sjelfva förmenat sig varda lämpligt
sedda till godo. Jag tillåter mig endast fästa uppmärksamhet på, i hvilken hög grad
införseln af färdiggjorda kläder på senaste åren tilltagit, hvilket torde bevisa, att nu
gällande tull, '' som allenast med 20 / öfverstiger den för tyget bestämda tullen, måste
vara allt för låg. Jag har derför varit af den mening, att en förhöjning af 50 %, såsom
förr egt rum, borde tillämpas öfverallt, der för närvarande endast 20 % beräknas.

Äfven i fråga om skodon anser jag en ändring erforderlig, i så måtto, att de nu
under n:r 470 och n:r 471 såsom tullfria upptagna skoarbeten åsättas tull med 50 öre

XXXVI

per kilogram och de under n:r 472 upptagna »andra slag» åsättas tull med 1 krona
25 öre per kilogram.

De nu för möbelarbeten föreslagna tullsatserna erkänner jag vara i någon mån
egnade att förbättra ställningen för våra egna tillverkare, ehuru förhöjningen med endast
40% för de med öfverdrag försedda stoppade möblerna torde i många fall ställa
sig för statskassan oförmånlig, då öfverdraget utgöres af dyrbart och högt tullbeskattadt
tyg.

Stockholm den 18 Februari 1882.

F. W. Dahl.

G. W. Lönegren.

Mot komiténs beslut angående tullbeskattningen å nedannämnda artiklar får jag
härmed anmäla min reservation.

I afseende på oljor, feta och flygtiga, samt mineraloljor, genom rektificering renade,
delar jag fullkomligt den åsigt, som i motiveringen uttalas om det högeligen
önskvärda deruti, att samma tullafgift bestämmes för samtliga dessa oljeslag, enär feta
oljor numera ständigt förekomma blandade, dels med andra af liknande art, dels ock
med mineraloljor, och det vid tullbehandling är alldeles omöjligt att, äfven om vetenskapsman
för undersökningen anlitas, med visshet få utrönt, till hvilken rubrik i taxan
en sådan vara rätteligen bör hänföras. Deremot kan jag ej biträda komiténs förslag
angående tullsatsernas bestämmande till 7 öre per kilogram för lin-, rof- och rapsoljor
samt 2 öre per kilogram för alla öfriga slag. De öfverklagade svårigheterna vid tullbehandlingen
skulle derigenom endast till en del undanrödjas, hvartill kommer, att den
stora skilnaden i tullbeloppen för de olika slagen af feta oljor alls icke har stöd uti
de respektive varuvärdena, enär tvärtom de härofvan uppräknade oljorna, för hvilka
den högre tullafgiften, 7 öre per kilogram, blifvit föreslagen, hafva ett betydligt lägre
värde än de oljor, för hvilka tullen nu är eller föreslagits till endast 2 öre per kilogram.
— Hvad de rektificerade mineraloljorna angår, så medgifves gerna, att tullen å
dessa är i förhållande till värdet ganska hög; men då, i följd af prisfall i utlandet,
lysoljor numera köpas betydligt billigare än för några år tillbaka, finner jag ej skäl
att nu för dem föreslå nedsättning i tullen.

Om tull för oljor i allmänhet bör erläggas eller icke och, i förra fallet, till hvad
belopp, det är, med undantag för de oljeslag, som äro föremål för inhemsk tillverkning
(lin-, rof- och raps-), helt och hållet en finansfråga; samma skäl gälla för så väl
fullkomlig tullfrihet som endast nedsättning i tullen. För min del anser jag det ej
lämpligt att i en tid, då man ständigt söker efter nya skattekällor, nedsätta ifrågavarande
tullsatser; bättre att nu bibehålla dem oförändrade än att kanske inom kort
nödgas ånyo påbjuda dem. Importen af oljor under år 1880 har utgjort:

XXXVII

af bom- eller olivolja........................... 4,528,503 skålpund,

» hamp-, kokos-, palm- och spermaceti- ....................................... 1,207,316 »

» andra, ej specificerade feta oljor................... 4,708,662 »

» mineraloljor, rektificerade (fotogén och gasolja) ........................ 28,286,220 »

Minskningen i tulluppbörd, som genom de föreslagna tullsatsernas antagande skulle
uppstå, uppgår, beräknad efter ofvan angifna qvantiteter, till omkring 475,000 kronor.

Om tullen för samtliga feta oljor bestämmes till 5 öre per kilogram, hvarigenom
en nedsättning af 2 öre per kilogram beredes för de i taxan ej specificerade oljorna,
men deremot en högre tull (5 i stället för 2 öre per kilogram) åsättes bom- eller
olivolja, som först genom traktaten med Frankrike af år 1865 blef med lägre tullsats
i taxan särskilt upptagen och i värde betydligt öfverstiger nästan alla öfriga
feta oljor samt nu drager en tull af endast 2 k 3 procent; och om derjemte tullen å
rektificerade mineraloljor samt å hamp-, kokos-, palm- och spermacetiolja bibehålies
oförändrad, således vid 5 öre per kilogram, då vinnes det mål, som från många håll
och äfven af komitén förklarats önskvärdt, då blir tullbeskattningen å oljor i förhållande
till varuvärdet mera rättvis än nu, och då blir äfven statens inkomst af denna
import vid ungefär samma belopp, som efter nuvarande tullsatser kan påräknas. Tullen
å rektificerade mineraloljor, hvaraf importen är störst och i ständigt stigande, är i
Norge 10, i Danmark 8,3, i Tyskland 5,4 och i Frankrike 4,3 öre per kilogram.

På grund af det härofvan anförda vågar jag föreslå, att rubriken Oljor i tulltaxan
måtte få följande lydelse:
feta, icke flygtiga:

kroton-; hänföres till apoteksvaror.
andra slag:

på fat, större eller mindre ......................................................

på andra kärl, kärlens vigt inberäknad.................................

kokade; tullbehandlas såsom fernissa,
flygtiga, vegetabiliska:

konjak-, rum- och arraksessenser; se astherarter.

ej specificerade, flaskornas vigt inbegripen..............................

fossila eller mineraloljor samt genom torr destination framstälda: -

1 kilogram 5 öre,
1 kilogram 5 »

1 kilogram 1 krona,

nativa eller råa, af jord- eller brännhartser m. m. förorenade,
af mörkbrun till svartbrun färg...................................................... fria.

genom rektificering renade, färglösa eller af gul till gulbrun
färg, rektificerad stenkolsolja eller fotogén, rektificerad
jordolja, nafta, petroleum eller bergolja, solarolja,

paraffinolja med flera till lyse användbara vätskor......... 1 kilogram 5 öre,

Anm. S. k. belysningsvätska, sammansatt af flygtig olja och sprit, förtullas lika
med de genom rektificering renade, flygtiga, fossila eller mineral- och genom torr
destination framstälda oljor.

XXXVIII

Då komitén helt och hållet på grund af de föreslagna lägre tulläfgifterna för
flera slag af oljor nedsatt tullen å maskin- och vagnsmörja från 5 till 2 öre, å såpa
från 7 till 5 öre och å tvål, andra slag, från 12 till 10 öre, allt per kilogram, är det
tydligt, att tullsatserna å dessa varuslag böra bestämmas i sammanhang med tullen å
feta oljor och nedsättningen i de för dem nu gällande tullsatser bero på antagandet
af komiténs härofvan omförmälda förslag.

För cigarrer, under rubriken tobak, har komitén föreslagit nedsättning i tullen
från kronor 3 till kronor 2,50 per kilogram. Med hänsyn till den inhemska tillverkningen
anser jag den nu föreslagna tullsatsen visserligen fullt tillräcklig; men om man
äfven tager i öfvervägande, att af utländska cigarrer, som hit införas, den största delen
utgöres af finare och dyrbarare sorter, för hvilka den nu gällande tullen i allmänhet
ej uppgår till någon hög procent, och att priset på svenska cigarrer regleras genom
den stora konkurrensen emellan de många fabrikerna inom landet, då torde man kunna
bestämma denna tullafgift med afseende i främsta rummet på statens inkomst af en
dyrbar öfverflödsvara. Jag vågar derföre framhålla min särskilda mening, att tullen
å cigarrer och cigaretter ej må nedsättas, utan bibehållas vid kronor 3 per kilogram.

Under det att tullen å oarbetad tobak ena gången efter den andra blifvit höjd,
för tre år sedan med öfver 40 procent, har tullen å cigarrer deremot samtidigt blifvit
nedsatt från kronor 1,80 per skålpund = kronor 4,23 per kilogram till kronor 3, hvilket
belopp komitén nu vill ytterligare sänka till kronor 2,50 per kilogram. Importen
af cigarrer och cigaretter har under de sistförflutna tio åren stigit från 46,282 till
140,405 skålpund.

Stockholm den 18 Februari 1882.

G. W. Lönegren.

Mot komiténs beslut att föreslå tullfrihet å artikeln konstgjordt smör får jag
anmäla min reservation. Denna artikel, som synes blifva föremål för en ytterst starkt
stigande produktion, tullbehandlas för närvarande jemlikt generaltullstyrelsens resolution
såsom »varor i taxan ej nämnda, arbetade», med 10 procent af värdet. Då det
konstgjorda smöret lärer betinga ett pris af 65 öre per skålpund eller 1 krona 52 öre
per kilogram, utgår således tullen för närvarande med cirka 15 öre per kilogram.
Komitén stöder sitt förslag hufvudsakligen på svårigheten att skilja det konstgjorda
smöret från det naturliga, då båda slagen till sin kemiska sammansättning äro mycket
likartade. Då den starka utveckling, vårt jordbruk under senare tider vunnit, nästan
uteslutande är att tillskrifva, att dess produkter alltmera afyttras förädlade till smör,
ost och kött, kan jag ej finna annat än betänkligt att utsätta den vigtigaste af dessa

XXXIX

produkter för en ohejdad konkurrens med ett surrogat, med hvilket det aldrig kan
täfla i prisbillighet. Och faran är så mycket större, som likheten i utseendet ofta torde
föranleda, att en mindre samvetsgrann försäljare kommer att utbjuda konstgjordt smör
såsom naturligt. Af generaltullstyrelsens ofvan nämnda resolution framgår, att styrelsen
ej funnit den af komitén åberopade svårighet oöfvervinnelig, och detta har äfven
bekräftats af den hittills vunna erfarenheten. Skulle åter en sådan svårighet uppstå,
synes mig mera skal tala för att belägga allt smör med tull än att frigifva det
konstgjorda.

För närvarande hemställer jag, att tull såsom hittills måtte utgå för konstgjordt
smör, och föreslår, att den måtte bestämmas till 15 öre per. kilogram.

I fråga om tullen å vin instämmer jag i den reservation herr Ofverdirektören
K. Styffe derom afgifvit.

Stockholm den 18 Februari 1882.

Er. Gust. Boström.

Mot det af komiténs flertal fattade beslut att i tulltaxeförslaget bibehålla införseltull
på artikeln ost, får jag härmedelst afgifva min reservation.

Allt sedan år 1855 har, med undantag för de tvenne senaste åren, ost vid införsel
till riket varit i åtnjutande af tullfrihet. Beslutet att belägga ost med tull fattades
på 1880 års riksdag först efter votering och med knapp majoritet. Detta beslut var
enligt mitt förmenande framkalladt dels af den protektionistiska strömning, som genomgick
förbemälda riksdag, dels af missbelåtenhet med den tilläggsbevillning, som då
nödvändiggjordes af för näringarna lika dåliga som bekymmersamma tider; alltså i
begge fallen af rent tillfälliga orsaker. Är denna min uppfattning riktig, synes mig
ej tillräckliga skäl förefinnas att ensamt på grund af Riksdagens en gång uttalade mening
för framtiden bibehålla tull på en artikel, som under så lång tid varit tullfri.
Dertill finner jag så mycket mindre anledning, som ost onekligen ej blott är ett vigtig!
födoämne, utan äfven utgör föremål för förbrukning af en stor allmänhet, som
hufvudsakligen består af mindre bemedlade samhällsklasser.

I följd häraf skulle ett bibehållande af i fråga varande tull komma att stå i
afgjord strid ej allenast mot den under senare årtionden i vår tullagstiftning antagna
och otvifvelaktigt riktiga grundsats att ej belägga de oundgängligaste lefnadsförnödenheterna
med tull, då de till riket införas, utan äfven genom varans fördyrande mot
den beskattningens angelägna uppgift, som består i en rättvis och billig fördelning af
skattebördorna på samhällets med afseende å förmögenhet olika lottade medlemmar.

Det synes mig ej heller förefinnas något giltigt skål att bibehålla tullen å ost i
ändamål att derigenom åt det svenska arbetet söka bereda skydd mot utländsk täflan;

Af Gustaf
Ericsson.

då det å ena sidan visat sig, att landets osttillverkning på senare tider så utvecklat
sig, att en ej obetydlig myckenhet svensk ost kunnat med fördel till utlandet utföras
— en utförsel, som derjemte i olikhet med ostinförseln synes ega benägenhet att tilltaga;
och då å andra sidan ett fördyrande af ett för den arbetande befolkningen så
nödvändigt lifsmedel måste medföra antingen en försämring af deras lefnadsvilkor,
eller en höjning i priset på deras arbete. Lika litet i ena som i andra fallet skulle
följderna af tullskyddet vara önskvärda. I så måtto skulle dock den senare påföljden
vara sämre än den förra, som kostnaderna för den inhemska tillverkningen derigenom
utan tvifvel skulle komma att blifva ökade och i samma mån den svenska industriens
ställning gent emot utlandets försvagad. En för den svenska industrien genom fördyrade
lefnadsomkostnader förminskad täflingsförmåga skulle ej blott ur svenska arbetets
utan fastmer ur allmänt fosterländsk synpunkt vara så mycket mer att beklaga,
som det svårligen torde låta förneka sig, att det just är genom utförsel af öfverskottet
på våra arbetsprodukter, som vi skola bereda oss medel att utifrån införa hvad vi
behöfva af det, som landet ej kan alstra.

Stockholm den 18 Februari 1882.

Gustaf Ericsson.

FÖRSLAG

TILL

TULL-TAXA.

Absint; hänföres under Likör.

Adresskort; se Visitkort.

1. Aeter och Aeter spirituosus eller s. k. Hoffmans

droppar..............................................................

2. Aetherarter, sammansatta och blandningar deraf,
såsom salpeteraeter, ättikeseter, fruktteter, konjak-,
rum- och arrak-essens eller olja o. s. v.

Affall, Spillning och Spån, ej specificerade...........

Agat:

4. oarbetad...........................................................................

5. arbetad, men oinfattad, vigten af närmaste emballage
inberäknad ................................................

Alabaster:

6. oarbetad.........................................................................

7. arbetad, ej specificerad ............................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.

Album ....................................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral och pappersomslag.

Albumm; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater.

9. Alcanncerot ...........................................................................

Aloe; hänföres under Apoteksvaror.

10.| Althecerot .............................................................................

Tullkomiténs Betänkande; II.

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 liter

1 kilogram

l kilogram

1 kilogram

Tullsats.

Kronor öre

1 20
fria.

fri.

fn.

fri.

fn.

il -

12,

13,

14,

15.

16.
17,

18,

19,

20.

21.

Alun, alla slag.....................................................................

Amykos; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater.

Angelikarot ......................,...................................................

Anilinfärger; hänföras under Kemiskt-tekniska preparater.

Anis och Stjernanis...........................................................

Antimonium crudum eller spetsglans och regulus ...

Apelsiner .............................................................................

Apelsinskal, torra..............................................................

Apoteksvaror, alla i taxan ej specificerade, enkla
eller sammansatta, till införsel af apotekare eller,
efter Medicinalstyrelsens, Vetenskaps-akademiens
eller vederbörande universitets-fakultets
hörande, af vetenskapsmän till begagnande för
vetenskapliga ändamål, eller ock, efter Kommerskollegii
pröfning, af näringsidkare, som
styrka sig hafva behof af dylika varor för
åstadkommande af sina tillverkningar...............

Arsenik, till införsel af apotekare och, efter erhållet
tillstånd af Kommerskollegium, för fabriksinrättningar
..................................................................

Aseptin; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater.

Asfalt ..................................................................................

Asfaltfilt-, hänföres under Papp, förhydnings-,
press- och tak-.

Aska:

rå, af trä eller andra vegetabilier........................

pott-, vallad eller oraffinerad, äfvensom raffinerad
eller kalcinerad................................................

Askar och Dosor; tullbehandlas lika med det ämne,
arbetadt, hvaraf de bestå.

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 kilogram

1 kilogram
1 kilogram

Tullsats.

Kronor öre

fri.

fria.

fri.

fri fri.

22,

23,

24,

25,

26,

27.

28.

29.

30.

31.

32,

33,

34,

35,

Askar och Dosor:

af sammansatta eller såsom arbetade ej specificerade
ämnen.........................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för närmaste emballaget
af askar, papper eller dylikt omslag.

Auripigment; hänföres under Färger, ej specificerade.

Balsam, kopaive-, peruviansk och annan nativ......

Band:

silkessammets- och helsiden-.................................

halfsiden-........................................................................

andra slag, derunder inbegripna sådana elastiska,
äfven af silke, hvari kautschuk, gutta

percha eller likartade ämnen ingå..................

Anm. 1. År i sidenband inväfdt annat spånadsämne till
någon obetydlig del, skall bandet dock förtullas såsom
helsiden. Såsom halfsiden tullbehandlas hvarje annan
bandväfnad, deri silke ingår, äfven om detta utgör blott
en ringa beståndsdel.

Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och inlägg.

Bark, alla ej specificerade slag....................................

Barometrar; se Instrumenter.

Bast och Bastrep...............................................................

Bastmattor.............................................................................

Beck och Beckolja...............................................................

Ben:

oarbetad!, alla slag, derunder inbegripna tangentskifvor
till s. k. klaviaturer, klufvet,, spjel kadt

och sågadt ben .............................................

arbetad!:

benmjöl .....................................................................

elfenben och hvalrosständer ..............................

andra slag..................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.

Bensvart, Benkol eller Bister.........................................

Berberisrötter .......................................................................

Bernsten:

oarbetad...........................................................................

Qvantitet för
tullberäkningen.

Kronor

1 kilogram

1 kilogram
1 kilogram

1 kilogram

I kilogram	1	20
1 kilogram	—	35
1 kilogram	_	2
	fria. fri.

Tullsats.

fri.

5
2

fri.

fria.

fritt.

38,

39,

40,

41,

42,

43,

44,

46,

47,
4.8,

49,

50.

Bernsten:

avbetad, oinfattad, ej specificerad, närmaste emballagets
vigt inberäknad ...................................

Bijouterivaror, af annat ämne än guld ocli silfver,
enkla eller sammansatta, såsom armband, bröstnålar,
kedjor, kors, ringar, sigiller, spännen,

urhakar m. in.............................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, askar, papper
eller dylikt omslag, hvari bijouteri varor inkomma, eller
för kartor, hvarå de äro uppfästade.

Bildhuggeri- och arkitektoniska arbeten:

konstnärsarbeten ........................................................

Qvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats.

andra slag:

af trä; tullbehandlas såsom svarfvarearbeten.
af annat ämne, hvilket, såsom arbetadt, ej

är i taxan specificeradt,.................................... 1 kilogram

Bin, i kupor eller på annat sätt förvarade............

Biscuit, arbeten deraf; hänföras till Porslin, äkta.

Blanketter till räkningar och dylikt .......................... 1 kilogram

Blanksmörja, Blanksvärta och Skovax........................ 1 kilogram

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och flaskor eller
dylikt omslag.

Bleckslagarearbeten; tullbehandlas såsom det ämne
arbetadt, hvaraf de bestå.

Blod, alla slag.....................................................................

Blodiglar .............................................................................

Blommor:

naturliga, friska eller torkade ................................

konstgjorda, af tyg, papper, halm, fjäder elleri

andra dylika ämnen ........................................... 1 kilogram

delar till konstgjorda blommor............................. 1 kilogram

Anm. 1. Med »delar till konstgjorda blommor» förstås endast
blad i bundtar, ax för sig, knoppar för sig o. s. v.
utan tillsats eller sammanbindning.

Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för papper, askar och
dylikt omslag.

Blomsterlökar........................................................................

kilogram

Kronor öre

fria.

fritt.

fria.

		Qvantitet för
		tullberäk-	Tullsats.
		ningen.
			Kronor	öre
	Blonder; se Spetsar.
	Bly:
51.	oarbetadt ........................................................................		fritt.
	arbetadt, ej specificeradt:
52.	plåt och bleck......................................................		fria.
53.	omåladt och olackeradt ....................................	1 kilogram	—	7
54.	måladt eller lackeradt .......................................	1 kilogram	—	35
55.	Blyerts....................................................................................		fri.
56.	Blyertspennor, alla slag...................................................	1 kilogram	—	35
	Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, papper och
	dylikt omslag.
57.	Blysocker .............................................................................		fritt.
	Blytran; hänföres under Kemiskt-tekniska pre-
	parater.
58.	Blår, hamp- och lin- ......................................................		fria.
59.	Bläck, skrif-, kärlens vigt inberäknad.....................	1 kilogram	—	6
60.	Bläckpulver eller Bläcksubstans....................................	1 kilogram	—	35
	Bobiner; hänföras till Maskinerier, Redskap och
	V erktyg.
	Bokguld; se Guld.
61.	Bokpermar, lösa...................................	1 kilogram		60
	Boksilfver; se Silfver.
62.	Bokstaf sstämplar, Boktrycksstilar, Clichéer, Stereo-
	typer, Elektrotyper, Träsnittsstockar och Plåtar,
	etsade eller graverade för tryck...........................		fria.
63.	Bok-, Sten- och Koppartrycksfärq.................................	1 kilogram	—	7
64.	Bolus..........................................................................		fri.
	Bomull:
65.	ofärgad ...........................................................................		fri.
66.	färgad ..............................................................................	___	fri
67.	Borax och Borsyra............................................................		fria.
	Borst; hänföres till Hår, andra slag.
	Borstbindarearbeten:
68.	med infattning af opoleradt eller måladt trä
	eller jern..................................................................	1 kilogram	—	10
69.	med infattning af poleradt eller lackeradt trä	1 kilogram	—	25

70.

71.

72.

73.

74.

75.

76.

77.

Borstbindarearbeten:

med infattning af ben, horn eller andra ämnen
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper eller
dylikt omslag.

murare- och målareborstar.......................................

Brefkuverter och Papperspåsar......................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.

Britanniametali; hänföres under Metaller, ej specificerade.

Broderade arbeten, alla slag, färdiga eller påbörjade,
draga lika tull med det tyg, hvarå broderiet
är anbragt, med tillägg af 20 procent;
men om tyget är tullfritt, utgår tullen med
10 procent af varans värde.

Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för papper, kartor och
inlägg.

Brodérduk, Marie och Stramalj:

af väfnadsämnen; hänföras till Väfnader.
af papper; hänföras till Papp- och Pappersarbeten.

andra slag; hänföras till Slöjdvaror.

Bronspulver, pappersomslagets vigt inbegripen......

Bruneller; tullbehandlas såsom Plommon.

Brunsten.................................................................................

Bränvin och Sprit:

på fat, större eller mindre:

af säd, potates eller andra jordfrukter.........

af ris: arrak..............................•=.............................

af socker: rum.........................................................

Qvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats.

1 kilogram

1 liter af 50
procents alkoholhalt
vid
+ 15° C.

1 liter af 50
procents alkoholhalt
vid
+ 153 C.

1 liter af 50
procents alkoholhalt
vid

+ 15° C.

Kronor öre

fria.

fri

78,

79.

80,

81,

82.

83.

84.

85.

86.

87.

Bränvin och Sprit:

på fat, större eller mindre:

af vindrufvor.......................

af annan frukt

på andra kärl: alla slag .........................................

Anm. 1. Bränvin och sprit af annan alkoliolhalt än den
här ofvan angifna reduceras till normalstyrka, eller 50
procent, på sätt derom är särskildt föreskrifvet.

Anm. 2. Finnes varan vara försatt med socker eller annat
främmande ämne, hvarigenom alkoholhalten angifves origtigt
å profvaren, erlägges tull såsom för Likör.

Bröd:

finare småbröd, bakelser, cakes, pepparkakor
med flera dylika slag, hvilka ej kunna hänföras
till konfityrer, närmaste emballagets

vigt inberäknad ......................................................

andra slag...............................................:.....................

Bälten, Strumpeband, Klädnings- och Armhållare
med flera dylika persedlar; tullbehandlas efter
hvad taxan bestämmer för art. Hängslen.
Böcker:

tryckta, äfvensom Boktryck, ej specificeradt......

med inbundet rent eller linieradt papper; draga
lika tull som papperet med tillägg af 20
procent.

med upphöjda bokstäfver till begagnande för

blinda...........................................................................

Bönor, alla slag, ej specificerade.................................

Caraghen eller Perlmossa...............................................

Cassia fstuta........................................................................

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 liter af 50
procents alkoholhalt
vid

+ 15° C.

1 liter af 50
procenta alkoholhalt
vid

+ 15° C.

1 liter utan
afseende på
alkoholhalten.

1 kilogram

Tullsats.

Kronor öre

— 15

fritt.

fria,

fria.

fri.

88.

89.

90.

91.

93.

94.

95.

96.

97.

98.

Celluloid:

oarbetad ......................................................................

arbetad, ej specificerad............................................

Cement....................................................................................

Chokolad................................................................................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, papper
eller dylikt omslag.

Cigarrfodral; hänföras till Portföljer.
Cigarrmunstycken; tullbehandlassåsom Piphufvuden.

Cikorierot ..............................................................................

bränd eller malen; hänföres till hvad under
rubriken Kaffe är bestämdt för alla till kaffesurrogat
användbara brända växter.

Cirklar, Passare och Cirkelbestick; hänföras under
Instrumenter.

Citroner..............................................................................

Citronsalt eller kristalliserad Citronsyra; tullbehandlas
såsom Kemiskt-tekniska preparater.

Citronskal, torra................................................................

Clichéer; se Bokstafsstämplar.

Cokes.......................................................................................

Cyankalium; hänföres under Kemiskt-tekniska
preparater.

Dadlar....................................................................................

Decimalvågar; tullbehandlas såsom Slöjdvaror af
sammansatta ämnen.

Deglar; hänföras till Maskinerier, Redskap och
Verktyg.

Dividvi eller Libidvi; tullbehandlas såsom Garfskidor.

Dref och Drefmat............................................................

Drufsocker; tullbehandlas såsom Socker, oraffineradt,
till färgen mörkare än N:o 18 af den i
verldshandel gällande holländska standard.
Dun; tullbehandlas såsom Fjäder, spritad.
Dyfvelsträck; hänföres under Apoteksvaror.
Ekollon och Knapergall, malna och omalna............

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 kilogram

Tullsats.

Kronor öre

fri.

1 |-fritt.
— 50

fria

fria.

99.	Elektrotyper; se Bokstafsstämplar. Emalj, i massa....................................................................	Qvantitet för tull beräk-ningen.	Tullsat Kronor fri	8. öre
100.	Enbär .....................................................................................		fria.
101.	Enbärsmos..............................................................................		fritt.
102.	Essenser; se Aetherarter och Oljor, flygtiga. Etiketter af papper...........................................................	1 kilogram	—	15
103.	Etuis, med eller utan tillbehör, af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen	1 kilogram	1	—
104.	Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, pappers-omslag och inlägg. Fartyg och Båtar, med tillbehör.................................		frie	t.
105.	Fayence; tullbehandlas såsom Porslin, oäkta. Fenkol ....................................................................................	1 kilogram	, - -	25
106.	F1ernissa.................................................................................	1 kilogram	—	25
107.	Anm. S. k. fernissa af sprit, med en obetydlig tillsats af harts eller andra ämnen, tullbehandlas under tillämpning af hvad taxan stadgar för art. Bränvin och Sprit. Fikon.......................................................................................	1 kilogram		25
108.	Fingerborgar och Syringar.............................................	1 kilogram	—	35
109.	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper eller dylikt omslag. Fisk: saltad eller inlagd: anjovis, sardeller och thon-fisk, kärlens vigt inberäknad..............................	1 kilogram		50
no.	alla andra slag...........................................................	—	fn.
in.	Fiskben; tullbehandlas såsom Ben. Fiskrom, saltad; tullbehandlas såsom Kaviar. Fiskskinn, oberedda eller beredda..............................		frie	i.
112.	jFj edrar: till begagnande för jernvägsmateriel..................		\ fria.
	s. k. krinolin-, öfverklädda, omspunna eller omväfda; tullbehandlas såsom Karkasser. ur-; hänföras till delar af Ur. andra slag, ej specificerade; förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.
TullJcomiténs Betänkande; 11.			2

113.

114.

115.

116.

117.

118.

119.

120.

121.

122.

123.

124.

Qvantitet för
tullberäkningen.

Fjäder:

ospritad............................................................................

spritad..............................................................................

Fjäll, hvalfisk- eller Ossa Sepite.................................

Flottholtz; hänföres under Korkbark.

Flyttsaker:

reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda, då
de af vederbörande tullkammare eller tullinspektion
finnas ej öfverstiga hans behof

under resan...............................................................

öfriga inkommande gamla och brukade husgeråds-
eller andra lösörepersedlar, när, efter
det egaren på tro och heder afgifvit intyg,
att han dem för eget bruk och icke i
handelsafsigt infört, vederbörande tullkammare
eller tullinspektion pröfvar dem icke

öfverstiga egarens behof.......................................

Flädermos; tullbehandlas såsom Sirup.

Fläsk .....................................................................................

Fnöske, beredt.....................................................................

Fågellim; tullbehandlas såsom Fernissa.

Foglar:

lefvande...........................................................................

slagtade; hänföras under Kött.
preparerade till naturalie-samlingar; hänföras
till Naturalier.

Folier, bly- samt tenn- eller Stanniol ....................

Formar, af hvilket ämne som helst för näringarnes
behof; hänföras till Maskinerier, Redskap och
V erktyg.

Fosfor ....................................................................................

Fotograf ska arbeten; se Kopparsticksaftryck.
Frukter och Bär samt Grönsaker, ej specificerade:

friska.................................................................................

inlagda i bränvin eller ättika, kärlens vigt inberäknad.
...................................................................

Tullsats.

Kronor

1 kilogram

fri.

|35

na.

fria

fria.

fritt.

—- fria.

1 kilogram

!35

1 kilogram

In -

fria.

— 50

125.	Frukter och Bär, ej specificerade: torkade eller saltade .................................................	Qvantitet för tullberäk-ningen. 1 kilogram	Tullsa Kronor	S. öre 25
126.	insyltade; hänföras under Konfityrer. Frö: kanarie-...........................................................................	1 kilogram		10
127.	andra slag, ej specificerade....................................		fria.
128.	Fyrverkeriarbeten..................................................................	1 kilogram	—	60
129.	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper ock dy-likt omslag. Fällar; hänföras under Hudar och Skinn, pelsverk. Färger och Färgning sämnen: blyhvitt, kremzerhvitt och zinkhvitt..................	1 kilogram		5
130.	indigo, indigoextrakt, indigokarmin och koche-nill ..............................................................................	1 kilogram		20
131.	kimrök ...........................................................................	1 kilogram	—	5
132.	målarefärger, beredda med olja .........................	1 kilogram	—	5
133.	andra slag, ej specificerade, oberedda eller be-redda ...........................................................................	__	frie	i.
134.	Färglådor, med färger och annat tillbehör, äfven-som färger i tuber, musslor, glas o. s. v..........	1 kilogram		80
135. 136.	Anm. Afdrag i vigten göres ej för lådan, musslan, glaset eller annat tillbehör. Färgträ, helt och oraspadt, alla slag, samt andra till färgning användbara, oberedda växter och växtdelar, i taxan ej specificerade........................ Galangarot ...........................................................................		frie fri	i.
137. 138.	Galanterivarar, ej specificerade, af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen... Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dy-likt omslag. Galläpplen ...........................................................................	1 kilogram	1 frie	i.
139.	Gardiner, rall-, af bomulls-, linne- elll^r hampväf-nad, målade eller tryckta.......................................	1 kilogram	90
140.	Garfskidor..............................................................................	fria.
141.	Garn: bomulls-, enkelt eller dubbleradt, i härfvor eller å bobiner: ofärgadt ....................................................................	1 kilogram		15

142.	Garn: bomulls-, enkelt eller dubbleraclt, i härfvor eller å bobiner: färgadt eller tryckt, alla slag...........................	Qvantitet för tullberäk-ningen. 1 kilogram	Tulls Kronor	ats. öre 30
143.	Anm. I händelse hos vederbörande tulltjensteman villrådig-het uppstår, huruvida icke en under benämning af dubbleradt bomullsgarn angifven vara rätteligen bör till bomullstråd hänföras, åligger godsegaren, såsom vilkor för tillgodonjutande af de för dubbleradt bomullsgarn stadgade lägre tullumgälder, med sakkunnige personers efter besigtning å godset afgifna intyg styrka, att varan utgör garn af sistnämnda beskaffenhet. kamel- och ull-, alla slag: ofärgadt och oblekt................................................	1 kilogram		20
144.	färgadt, blekt eller tryckt, s. k. brillantgarn derunder inbegripet..........................................	1 kilogram	_	35
145.	linne- och hamp-: ofärgadt och oblekt...............................................	1 kilogram		20
143.	färgadt, blekt eller tryckt...................................	1 kilogram	—	40
147.	jute-: ofärgadt och oblekt................................................		frit	t.
148.	färgadt, blekt eller tryckt....................................	1 kilogram	—	10
149.	af andra vegetabilier (gräsgarn); förtullas lika med segel- och bindgarn, segel- och bind-, alla slag.......................................	1 kilogram		20
150.	Anm. För garn, spunnet af olika råämnen eller dubble-radt af till färg eller råämne olika garnsorter, hvilka hvar för sig draga olika tull, beräknas införseltullen utan hänsigt till den större eller mindre andel, hvarmed olika råämnen eller garnsorter deri ingå, efter den högre af-giftsbestämmelsen. Gasmätare............................................................................	100 kronor	5
151.	Gelatin; se Lim. Gelé; hänföres till Konfityrer. Gentianarot...........................................................................		fn
152.	Gevär: skjut-, alla slag, vigten af fodral och deri in-lagda tillbehör inberäknad .................................	1 kilogram	50

153.

154.

155.

156.

157,

158,

159,

160,

161

162.

163.

164

165,

166,

167

168

169

Gevär:

delar af gevär; förtullas såsom det ämne, arbetad^
hvaraf de bestå.

Gips .......................................................................................

Gipsarbeten, ej specificerade..........................................

Glas:

bunkar, burkar, buteljer och flaskor, helt och

hållet oslipade.........................................................

burkar och flaskor med inslipade proppar, men
utan annan slipning, äfvensom apotekare ståndkärl

med inbränd signatur.....................

kemiska...........................................................................

optiska, lösa och oinfattade....................................

patent- och glastakpannor.......................................

sidventil- till fartyg, icke under 7 millimeters
tjocklek och ej öfver 10 qvadratdecimeters

yta, med eller utan ramar.................................

fönster- och spegel-:

oslipade eller mattslipade och ofolierade, s. k.

glasämnen derunder inbegripna.....................

ofolierade, slipade och polerade:

af t. o. m. 7g qv.-m. yta ..............................

af större dimensioner.......................................

folierade:

af t. o. m. Vä qv.-m. yta ..............................

derutöfver ............................................................

andra slag, ej specificerade, karafiner och
pressade eller slipade flaskor derunder inbegripna
...............................................................

Glasjlusser, oslipade samt slipade, men oinfattade

Glasgalla ..............................................................................

Glasmästare-diamanter, infattade; hänföras till
Maskinerier, Redskap och Verktyg.

Glasskärf eller Krossglas...................................................

Glasvaror, försedda med flätning eller annan beklädnad,
som icke utgör varuemballage; tullbehandlas
såsom Glas, andra slag.

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 kilogram
1 kilogram
1 kilogram

Tullsats.

Kronor

kilogram

kilogram
kilogram

kilogram

fri.

— 10
fria.
fria.
fria.

fria.

fri.

fritt.

	Glasögon, lorgnetter och andra monterade optiska glas; se Instrumenter. Glaubersalt; se Salt.	Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsa Kronor	ts. öre
170.	Glete eller Glitt, alla slag................................................	—	fritt.
171.	Glober, med eller utan ställning ................................. Glycerin; hänföres under Kemiskt-tekniska prepa-rater.		frie	i.
172.	Gr anat äpple skal ..................................................................	—	fria.
173.	Grifflar af sten, infattade eller oinfattade.............. Gryn: af spannmål; se Spannmål.		frie	i.
174.	ris- och rismjöl............................................................		fria.
175.	andra slag ..................................................................... Gräs, ej spécificeradt:		fria.
176.	oarhetadt......................................................................	—	fritt.
177.	färgad!, trensadt eller upprispadt........................	1 kilogram	—	7
178.	Gräsmattor och Gräsrep................................................... Grönsaker; se Frukter. Guld:		fria.
179. 180.	oarbetad!........................................................................ arbetadt, äfven med infattade juveler, perlor,		frit	t.
	m. m............................................................................	1 kilogram	12	—
181.	bok-, äkta och oäkta ................................................ Anm. Vigten af pappersbladen, mellan hvilka guldet lig-ger, inberäknas.	1 kilogram	2	40
182.	musiv-, puder- eller unsen-.................................... spinn-; se Tråd. Gulddrag ar earbeten: aiguilletter, kantiljer, paljetter, galoner, gra-maner, snören och andra ej specificerade:	1 kilogram	2	40
183.	äkta eller oäkta..................................................... Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och inlägg.	1 kilogram	2	40
184.	Gummi, alla slag, ej specificerade .............................. Gummi elasticum; tullbehandlas såsom Kautschuk.		frit	t.

185.	Gutta percha, se Kautschuk. Gödningsämnen, alla slag, ej specificerade ..............	Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsa Kronor frie ~	ts. öre l.
186.	Hagel....................................................................	1 kilogram	7
187.	Halm......................................................................................		fri.
188.	Halmarbeten, ej specificerade..........................................	1 kilogram	1	—
189. 190.	Hammarfilt; tullbehandlas såsom Filtar af ylle un-der art. Väfnader. Hampa, ohäcklad och häcklad, s. k. jute derunder inbegripet....................................................................... Handskar, alla slag............................................................	1 kilogram	fri 3	.
191.	Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappers-omslag. Handskskinn, tillskurna till handskar ..............	1 kilogram		70
192.	Harts och Harpojs............................................................		fria.
193.	Hattar, färdiga eller halffärdiga: af siden eller halfsiden, felbhattar inberäknade, äfvensom med blommor, plymer eller spet-sar monterade fruntimmershattar, alla slag	1 stycke	1	50
194.	andra slag, derunder inbegripna vaxduks-, vax-tafts- och oljade hattar eller s. k. sydvester	1 stycke	._	40
195.	Anm. Aro hattarne sammansatta af flere materialier, för-tullas de såsom hattar af det ämne, hvaraf de hufvud-sakligen bestå. Hattfoder af siden eller annan väfnad i förening med annat material .............	1 kilogram	1	80
196.	Hattfodral; se Nattsäckar. Hattstommar, med eller utan styfning; tullbehand-las lika med det ämne, arbetadt, hvartill de närmast kunna hänföras. Hjorthornssalt; tullbehandlas såsom Kemiskt-tek-niska preparater. Honing...................................................................................	1 kilogram		10
197.	Horn: oarbetadt eller raspadt..........................	—	frit	t.

198.

199.

200.

201,

202.

203.

204.

205.

206.

207.

Horn:

arbetadt:

plattor och skifvor ................................

knappar med eller utan fernissning

andra slag................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappersomslag.

Hudar och Skinn:

ej hänförliga till pelsverk:

oberedda, alla slag ................................................

beredda:

sulläder och bindsulhäder samt hvitgarfvade
(alunerade) äfvensom sämskade hudar
och skinn ................................................

andra slag ............................................................

pelsverk:

oberedda:

get-, ren-, sjel-, elg-, hjort-, känguru-,
rådjurs-, har- samt får- och lamskinn,
med undantag af grå krimska och äkta

kalmuck-............................................................

bäfver-, hiller-, kinkilla-, mård-, närts-,
sobel-, svarträf- och blåräf- samt utter -

andra slag

Qvantitet för
tullberäkningen.

kilogram

kilogram
kilogram

beredda

lösa eller hopsydda:

get-, ren-, sjel-, elg-, hjort-, känguru-,
rådjurs-, har- samt får- och lamskinn,
med undantag af grå krimska och

äkta kalmuck-.............................................

alla andra slag; förtullas lika med samma
slag, oberedda, med tillägg af 20
procent.

fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg,
såsom skinnpelsar, muffar, kragar,
m. in.; förtullas lika med pelsverket, be -

kilogram
kilogram

1 kilogram

Tullsats.

Kronor öre

fria.
40
20

fria

fria.

208.

209.

210.

211.

212.

213.

214.

215.

216.

217.

218.

219.

220.
221.

reelt, hvaraf de bestå, med tillägg af 20
procent.

Humle ..................................................................................

Hummer.................................................................................

Husbiås; se Lim.

Hvitbetor:

råa ....................................................................................

sönderskurna och torkade .......................................

Hår:

tagel...............................................................................

andra slag, ej specificerade ....................................

Hår- och Tagelarbeten, med eller utan infattning

och lås .........................................................................

Hårtinktur; tullbehandla» såsom Varor, i taxanej
nämnda, arbetade.

Häktor, Hakar och Hyskor.............................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för kartor, hvarå häktorna
äro fastade, eller för askar och papper, hvari de äro
inlagda.

Hängslen eller delar deraf:

af siden eller halfsiden.............................................

andra slag, derunder inbegripna äfven sådana
af silke, hvari kautschuk, gutta percha eller

likartade ämnen ingå.............................................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappersomslag.

Hö ........................................................................................

Ingefära:

torr....................................................................................

syltad; hänföres till Konfityrer.

Insektpulver...........................................:...............................

Instrumenter:

kirurgiska, matematiska, optiska, fysiska och
navigations-, alla slag, derunder inbegripna
monterade optiska glas samt barometrar och
termometrar m. fl. ej specificerade..................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral, papper
och dylikt omslag.

Qvantitet för
tallberäkningen.

Tullsats.

1 kilogram

1 kilogram
1 kilogram

1 kilogram

Kronor öre

— 10
fri.

fria.

1 kilogram

fritt.
— 25
fritt.

1 kilogram

TullJcomiténs Betänkande; II.

222.	Instrumenter: handtverks-; tullbehandlas såsom Maskinerier, Redskap och Verktyg, musikaliska: flöjter, klarinetter, oboer, gitarrer, lutor, vio-ler, violonceller, kontrabasar, valdhorn, trumpeter, post- och signalhorn, trummor,	Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullas Kronor	its. öre
	pukor, klavér, positiv samt harpor ............ fortepianon:	1 stycke	1
223.	tafflar och pianinon ..........................................	1 stycke	60	—
224.	flyglar.....................................................................	1 stycke	100	—
225.	speldosor................................................................. Anm. Utgöres infattningen af guld, silfver eller sköldpadd, tullbehandlas hela dosan såsom arbeten af nämnda slag.	1 kilogram	2
226. 227.	'' accordion ................................................................ Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappers-omslag. orgelverk, äfvensom harmonium och fyshar-	1 kilogram		50
228.	monika .................................................................. ej specificerade; förtullas lika med sådana bland ofvan uppräknade, hvarmed de när-mast kunna jemföras. Anm. a) Högst 2:ne stråkar, munstycken och så vidare må få åtfölja vid instrumentets förtullning. De öfriga äfvensom särskildt inkommande tillbehör till instrumen-ter förtullas efter 10 procent af värdet, b) Instrumen-ter, hvilka genom sina mindre dimensioner och sin be-skaffenhet i öfrigt synbarligen endast utgöra leksaker, hänföras till artikeln Leksaker. Inventarier, skepps-, ej specificerade, och icke hänförliga till husgerådssaker eller beklädnads-persedlar, äfvensom skeppsinventarier, alla slag, tillhörande förolyckade eller sjöskadade	100 kronor	5
	fartyg .............................................................................. Ipecacuanha; hänföres under Apoteksvaror.	—	fria. l
229.	Ister, alla slag..................................................................... Jalappa; hänföres under Apoteksvaror.		frit	t.

231.

232.

233.

234.

235.

236.

237.

238.

239.

240.

241.

242.

243.

Qvantitet för
tuliberäkningen.

Jern och Stål:

tack- och barlastjern samt skrot ........................

jern- och stålgöten samt smältstycken...............

jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade,
jemte tillhörande skarfjern, skarfbultar, muttrar
och spik ...........................................................

andra valsade eller smidda stänger, utan afseende
på genomskärningens form, balk-, hörnoeh
annat till jernvägsskenor ej hänförligt

s. k. fagonjern inbegripet.....................................

till jernvägsskenor ej hänförliga muttrar, skrufva!’
och naglar af 12 mm. eller deröfver i

diameter.....................................................................

valsade eller smidda plåtar, med eller utan
öfverdrag af zink, tenn eller bly, samt utan
vidare bearbetning, än att de äro böjda eller
med hål försedda, äfvensom plåtar af 3 mm.
tjocklek eller deröfver, mer eller mindre bearbetade,
samt andra ämnen för vidare bearbetning
...................................................................

ankare, draggar, kettingar och kedjor, hvari
länkjernet har en diameter af 6 mm. eller
deröfver, kettingstoppare, kettingkrokar, ro derjern

och skeppsknän.......................................

kedjor med länkjernet under 6 mm. diameter 1

spik af 45 mm. längd eller deröfver.................. 1

spik af mindre längd än 45 mm. samt nubb

och trådstift ............................................................ 1

skostift ............................................................. 1

knappar.......................................................................... 1

gjutna balkar, kolonner, lyktstolpar, staketer,
grafvårdar, eldstadsroster, hällar, lod och

vigter.........................................................................

spisar, ugnar och kaminer, samt gjutna icke
emaljerade, glaserade eller förtenta grytor,
pannor och mortlar ...... |l

kilogram

Tullsats.

Kronor öre

fria

fria.

fria

fria.

Qvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor öre

244.

245.

246.

247.

248.

249.

250.

251.

252.

Jern och Stål:

bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor, portoch
dörrfyllningar, lyktarmar, press- och
strykjern, samt alla ej specificerade gjutna
artiklar, som äro emaljerade, glaserade eller

förtenta .....................................................................

kopiepressar, eldredskaps- och paraplyställ,
blomsterställningar, kaffe- och köttqvarnar,
fruktskalnings- och andra dylika för hus hållsbehof’

afsedda maskiner .............................

finare ej specificeradt gjutgods, såsom blomstervaser,
byster, fruktskålar, korgar, lampor,
ljuskronor, ljusstakar, medaljonger, pappershållare,
presenterbrickor, skrifdon, tändsticks-
och urställ med flera likartade, ej till

bijouterivaror hänförliga artiklar.....................

kassakistor, kassaskåp och sängar.....................

andra ej specificerade eller till Jernvägsmateriel,
eller Maskinerier, Redskap och Verktyg
ej hänförliga jern- och stålvaror:

1) förgylda eller försilfrade..........................

2) förnicklade, polerade eller lackerade...

3) andra slag ......................................................

1 kilogram

1 kilogram
100 kronor

1 kilogram
1 kilogram
1 kilogram

Anm. 1. Om en till andra ej specificerade jern- och stålvaror
hänförlig vara per stycke, i den form den inkommer,
väger mer än 10 kilogram, så belägges den för
den Överskjutande vigten med en tull af endast 2 öre
per kilogram.

Anm. 2. Vid förtullning af jern- och stålvaror, som äro
inlagda i askar, papper eller annat dyl. omslag, medgifves
ej afdrag derför i vigten.

Jernbeta; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater.

Jerntråd; se Tråd.

Jernvägsmateriel, ej specificerad, eller delar deraf
Jord, polér-.........................................................................

fri.

253.

254.

255.

256.

257.

258.

259.

260.
261.
262.

263.

264.

265.

266.
267.

268.

269.

270.

271.

272.

Qvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor

ore

Jute; se Hampa.

Juveler, oinfattade...............................................................

Jäst, alla slag .................................................................

Kaffe......................................................................................

brändt och alla till kaffesurrogat användbara,

brända växter.........................................................

Kakao ..................................................................................

malen eller rifven; hänföres till Chokolad.

Kakaoskal.............................................................................

Kakel, alla slag .................................................................

Kalk, osläckt och släckt..................................................

Kalmusrot............................................................................

Kamfer, oraffinerad och raffinerad ...........................

Kamfin; tullbehandlas lika med de genom rektificering
renade flygtiga, fossila eller mineraloch
genom torr destination framstälda oljor.

Kanel, Kanelknopp och Cassia lignea...........................

Kappsäckar; se Nattsäckar.

Kapris, kärlens vigt inberäknad..................................

Kart ohyra............................................................................

Kar dborrar och Stråkardor.............................................

Kardemummor .....................................................................

Kardor och Kar dläder; hänföras till Maskinerier,
Redskap och Verktyg.

Karkasser och Karkassband..............................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och inlägg.

kilogram

fria.

fri.

kilogram —
kilogram —

kilogram

— 10
— 5

fri.
fri.
fri.

kilogram

fri.

fria.

1 20

1 10

Kartor ...................................................................................

Kastanier .............................................................................

Kautschuk, vulkaniserad eller icke, samt Guttapercha: oarbetad

..................................................................

arbetad:

i skifver utvalsad* af 1 millimeters tjocklek
eller derutöfver, med eller utan väfinslag
.............................................................

1 kilogram

fria

fri.

273.	Kautschuk, vulkaniserad eller icke, samt Gutta-percha: arbetad: af mindre tjocklek än 1 millimeter utan	Qvantitet för Tullberäk-ningen.	Tulls Kronor	its. öre
	väfinslag........................................................... med väfinslag; tullbehandla såsom Väfna-der, vattentäta.	1 kilogram	i
274.	rör, slangar och buffers ...............................		fria.
275. 276.	i trähylsa infattad............................................. skodon, äfvensom andra slag, ej specifice-rade, och som ej äro hänförliga till Ma-skinerier, Redskap och Verktyg eller	1 kilogram	1
	delar deraf ..................................................... Anm. Intet afdrag i vigten medgifves för askar och pap-persomslag.	1 kilogram	1
277.	Kaviar ....................................................................................	1 kilogram	1	80
278.	Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade .......... Kimrök; se Färger och Färgningsämnen.	100 kronor	5
279.	Kinabark................................................................................		fri.
280.	Kitt, alla slag......................................................................	1 kilogram	—	5
281.	Kli, alla slag....................................................................	—	fritt.
282.	Klorkalk................................................................................		fri.
283.	Klor syr adt kali.................................................................... Klortenn; se Tennsalt. Kläder, ej specificerade: nya gångkläder eller delar deraf samt nya fär-digsydda duktyg, handdukar, lakan, örngått med flera dylika hushållspersedlar, äfven då sådana klädes- eller hushållspersedlar eller delar deraf äro märkta eller försedda med broderier, galoner, fransar, spetsar eller blon-der, förtullas med 20 procents förhöjning i den tull, som är bestämd för tyget eller det ämne, hvaraf klädes- eller hushållspersedeln hufvudsakligen består.		frit	t.

284.

285.

286.

Qvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor öre

Kläder, ej specificerade:

Ärna. 1. För gångkläder tages öfvertyget till grund för
tullberäkningen; men uppstår svårighet att bestämma
hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund det material,
som drager högsta tullafgiften.

Anm. 2. Intet afdrag i vigten medgifves för pappersomslag,
kartor och inlägg.

för oljade eller fernissade kläder, derunder ej
inbegripna sådana, som äro öfverdragna med
kautschuk eller gutta percha, beräknas tullafgiften
efter hvad för tyget är bestämdt,
utan förhöjning.

Anm. Möter i något fall hinder för utrönande af hvad
slags tyg oljade eller fernissade kläder äro tillverkade,
hänföras de till Väfnader, vaxade, andra slag.
kläder, som utgöras af knutna eller stickade
eller på strumpstol tillverkade persedlar, såsom
hufvor, tröjor, underkläder m. m., äfven
om dessa äro färdigsydda, försedda med
knappar och band o. s. v.; förtullas utan
förhöjning efter hvad för art. Strumpor och
Strumpstolsarbeten är bestämdt,
gångkläder, tillhöriga sjöfarande eller resande,
när kläderna äro synbart brukade eller, af
egarne sjelfva medförda, pröfvas icke öfverstiga
deras personliga behof................................

Klöfvar; hänföras under Horn, oarbetad!.

Knallhattar, askarnas vigt inberäknad........................ 1 kilogram

Knappar:

af horn; se Horn.
af jern; se Jern och Stål.
af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade
ämnen...................................................... 1 kilogram

andra slag; tullbehandlas såsom det ämne, arbetad!,
hvaraf de bestå.

Anm. 1. Då knappar af glas, horn, metall, perlemor eller
stenkol icke annorlunda äro af sammansatta ämnen tillverkade,
än att öglan är olikartad, böra de förtullas på

fria.

287,

288,

289,

290,

291,

292.

293,

294.

295,

296

Ovantitet för
tullberäk-	Tullsats.
ningen.
	Kronor	öre

Knappar:

sätt taxan stadgar för det ämne, arbetadt, hvaraf sjelfva
knapparne äro förfärdigade.

Anm. 2. Vid förtullning af knappar, alla slag, eget- afdrag
ej rum för vigten af papperskartor, hvarå de äro uppfästade,
eller för askar och papper, hvari de äro inlagda.

Knif var:

rak-..................................................................................

perm-.................................................................................

Anm. Såsom pennknifvar förtullas äfven knifvar, hvari finnas
pennknifblad jemte andra klyfblad eller redskap.

tälj-, sjömans- eller gröfre arbets-........................

bords- och andra slag, ej specificerade, samt
gafflar:

med skaft af silfver, förgyld eller försilfrad
metall, elfenben eller hvalrosständer

med skaft af andra ämnen..............................

Anm. 1. Äro knifvar eller gafflar helt och hållet af silfver,
nysilfver eller andra ämnen, förtullas de såsom det
ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Anm. 2. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, fodral,
kartor eller pappersomslag.

Knytningar; hänföras till Strumpstolsarbeten.

Kobolt: malm och metall .............................................

Koeffyr er:

försedda med konstgjorda blommor eller plymer
.............................................................................

andra slag; tullbehandlas såsom Kläder.

Kol, trä-................................................................................

Kolloclium; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater.

Konfityrer ..............................................................................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för närmaste emballaget,
såsom papper, askar, burkar, flaskor m. m.

Konserver, i hermetiskt tillslutna eller lufttäta kärl
förvarade ätbara varor, kärlens vigt inberäknad

Kopal; hänföres under Gummi.

1 kilogram
1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram
1 kilogram

1 stvcke

1 kilogram

fri.

fria

297.	Koppar: rå eller garad...............................................................	Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsa Kronor fri	ts. öre
298.	smidd, valsad eller gjuten: plåtar och andra ämnen för bearbetning......	___	fria.
299. 300.	bult och spik till fartygs byggande och för-hydning .................................................................. andra helfärdiga arbeten: opolerade ...............	1 kilogram	fria	!. 35
301.	polerade ..................	1 kilogram	—	70
302.	Kopparaska ...........................................................................	—	fn.
303.	Kopparrök; hänföres under Vitriol. Kopparsticks-, Stålsticks- och Träsnittsaftryck, äfven-som litografiska och fotografiska arbeten, med eller utan färgbeläggning: oinfattade: som tillhöra tryckta verk .............................		fria
304.	andra slag ...........................................................	1 kilogram	—	15
305. 306.	infattade; tullbehandlas lika med Tafvelra-mar. Koppartråd; se Tråd. Koraller, äkta, oarbetade, äfvensom arbetade, men oinfattade....................................................................... Korf.......................................................................................	1 kilogram	frie	. 25
307.	Korgmakarearbeten: af oskalade qvistar och gröfre spån....................	1 kilogram	—	10
308.	andra slag .....................................................................	1 kilogram	—	60
309.	Koriander..............................................................................	1 kilogram	—•	25
310.	Korinter ................................................................................	1 kilogram	—	25
311.	Korkar, skurna: utan beslag..........................................	1 kilogram	—	35
312.	med beslag ........................................	1 kilogram	1	20
313. 314.	Korkbark, äfvensom s. k. Cols eller till korkämnen delvis bearbetadt korkbarksaffall........................ Korksulor ..............................................................................	1 kilogram	frie	e. 35
315.	i förening med väfnad eller skinn........................	100 kronor	10	—
316. 317.	Kreatur, alla slag............................................................... Kreatursfoder, ej specificeradt ...................................... Krinoliner, förfärdigade af fjedrar, med tråd eller garn omspunna eller omväfda, och samman-		frie frit	i. t.
Tullkomiténs Betänkande; II.		l

		Qvantitet för
318. 319.	hållna genom vidsydda band, förtullas såsom Kläder af band; äro de af tyg, försedda med fjedrar, tullbe-handlas de såsom Kläder af det tyg, hvaraf krinolinen består. Kristallarbeten; hänföras under Glas, andra slag. Krita, hvit, och Kristen, omalen och malen, äfven-som röd och svart samt pastellkrita ................. infattad; tullbehandlas såsom Blyertspennor. Krokar till fiske.................................................................	tullberäk- ningen.	Tullsa Kronor fri fria	ts. öre
320.	Kromsyradt kali; hänföres till Färger, ej specifi-cerade. Kronessens; tullbehandlas såsom Likör. Krukmakarearbeten och annat lergods, äfvensom arbeten af terracotta och terralith, ej specifi-cerade .............................................................................	1 kilogram		7
321.	Krut och andra sprängämnen .......................................	1 kilogram	—	12
322.	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappers-omslag. Kubeber; hänföres under Apoteksvaror. Kulör eller s. k. vintinktur: blandad med vatten; hänföres under Sirup. blandad med sprit; hänföres under Likör. Kummin.....................................................,...........................	1 kilogram		4
323.	Käppar, alla slag ..............................................................	l kilogram	2	70
324.	Kött, alla slag ..................................................................	—	frit	t.
325.	Lack ......................................................................................	1 kilogram	50
326.	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappers-omslag. Lagerblad och Lagerbär..................................................	1 kilogram		12
327.	Lahn, oäkta; se Metaller, ej specificerade. Lakrits...................................................................................	1 kilogram		12
328.	Lakritsrot ............................................................................ Lampor och Lyktor förtullas såsom det ämne, ar-betad!, hvaraf de hufvudsakligen bestå. Anm. Medföljande glaskupor förtullas särskilt efter hvad för Glas, andra slag, är bestämdt.		fn

329.

330.

331.

332.

333.

334.

335.

336,

337.

338,

Lampvekar; se Vekar.

Latun och Trådband; se Metaller, ej specificerade.

Leksaker:

af trä eller sammansatta ämnen, med eller

utan betsning, målning eller lackering .........

andra slag; förtullas lika med det ämne, arbetad^
hvaraf de bestå.

Anm. Vid förtullning af leksaker, alla slag, eger afdrag
ej rum för askar, papper och dylikt omslag, hvari de äro
inlagda.

Lera .......................................................................................

Liar; hänföras till Maskinerier, Redskap och
Verktyg.

Likör......................................................................................

Lim:

husbiås och gelatin, pappersomslagets vigt inberäknad
...............................................................

andra slag ...................................................................

Limoner, friska; hänföras under Citroner.

saltade; hänföras under Frukter.

Lin, ohäcklad! och häckladt.........................................

Linser; hänföras till Spannmål.

Litografiska arbeten; se Kopparsticksaftryck.

Ljus:

talg" ..............................................................................

andra slag ...................................................................

Ljuskronor eller delar deraf, ej specificerade; förtullas
lika med det ämne, arbetad!, hvaraf de
hufvudsakligen bestå, och utan afdrag i vigten
för påsatta glas.

.Luktvatten, alla slag, flaskornas vigt inbegripen......

Lumpor och för pappersbrukens behof beredd lump

Lyktor; se Lampor.

Läderarbeten, ej specificerade; förtullas med 20
procents förhöjning å tullen för det läder,
hvaraf arbetet hufvudsakligen består.

Qvantitet för
tullberäkningen.

kilogram

1 liter

kilogram

kilogram
kilogram

1 kilogram

Tullsats.

Kronor öre

fri.

fritt

339.

340.

341.

342.

343.

344.

345.

346.

347.

348.

349.

350.

351.

352.

353.

354.

Läderarbeten, ej specificerade;

Anm. Läderremmar, hopsydda, med metallnaglar hopnitade
eller eljest synbarligen ämnade att begagnas till maskinerier,
tullbehandlas såsom delar af maskinerier.

Läster till skoarbeten ......................................................

Lök, alla slag, ej specificerade......................................

Madrasser; hänföras till Sängkläder.

Anm. När madrasser äro försedda med ramar och fjedrar,
tullbehandlas de såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.

Magnesia; hänföres under Keniiskt-tekniska preparater.

Magnetsten, oinfattad.........................................................

infattad; tullbehandlas såsom Instrumenter.

Melis, omalen och malen ................................................

Maizena; tullbehandlas såsom Stärkelse.

Malm, alla slag, ej specificerade .................................

Malmstuffer.........................................................................

Maltdrycker:

på fat, större eller mindre:

porter.........................................................................

andra slag ................................................................

på andra kärl:

porter...........................................................................

andra slag................................................................

Mandel....................................................................................

Manna; hänföres under Apoteksvaror.

Manometrar; hänföras till Instrumenter.

Marienglas............................................................................

Masker...................................................................................

Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar deraf,

ej specificerade ...........................................................

Maskin- och Vagnssmörja..............................................

Mattor:

af spån, strå, rötter, vass, saf, kokostågor eller

rotting .......................................................................

Anm. Använda såsom garnering eller till skyddande af
lasten under transporten; fria.

Qvantitet för tullberäk-	Tullsats.
ningen.

1 kilogram

1 kilogram
1 kilogram

1 liter
1 liter
1 kilogram

1 stycke

1 kilogram

Kronor öre

fria.

fri.

fria.

7
5

8
35

fritt.

fria.
— 2

bast-; se Bastmattor.

355,

356,

357,

358,

359,

360,
361

362,

363,

Mattor:

golf-; se Väfnader.

hopsydda, kantade eller försedda med fransar;
hänföras till Kläder.
gräs-; se Gräsmattor.

Medaljer, alla slag ...........................................................

Messingstråd; se Tråd.

Metaller, ej specificerade, enkla eller sammansatta:

oarbetade ........................................................................

arbetade:

plåtar, latun och trådband, äfvensom andra

ämnen för ytterligare bearbetning...............

bult och spik till fartygs byggande och förhydning
..................................................................

andra slag, oäkta lahn och metallduk derunder
inbegripna:

mer eller mindre förgylda, försilfrade
pläterade eller med s. k. guldfernissa

öfverstr likna................................................

utan sådan beläggning eller beskyllning
Anm. För askar, papper och dylikt omslag samt kartor,
göres ej afdrag i vigten.

Metallskrot, äfvensom söndriga och obrukbara metallarbeten,
alla slag, ej specificerade..................

Metronomer, eller musikaliska taktmätare; hänföras
till Instrumenter.

Metvurst; tullbehandlas såsom Korf.

Mikroskop; hänföras till Instrumenter.

Mjöd .....................................................................................

Mjöl:

af spanmål; se Spanmål.

af arrowrot och andra vegetabilier, som ej
kunna inbegripas under spanmål eller hänföras
till medicinalier ..........................................

Mosaikarbeten, oinfattade; hänföras till Sten, arbetad,
polerad.

Munharmonikor; hänföras under Leksaker.

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 kilogram
1 kilogram

1 liter

Tullsats.

Kronor

fria.

fritt.

364.

365

366.

367

368.

369.

370.

371.

372,

373.

374.

375.

376.

377.

378.

379.

Munlack .................................................................................

Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askar, papperspåsar
eller dylikt omslag.

Murklor; se Svampar.

Musikalier............................................................................

Muskott, torr, och Muskottblomma ..............................

insyltad; tullbehandlas såsom Konfityrer.

Muskus eller Desman........................................................

Musslor, ätbara:
f i*i ska

i, 4 Yl..........,i"T4kärlens vigt inberäknad

insyltade eller saltadel °

Mynt, guld-, silfver- eller koppar-..............................

Myrrlia; hänföres under Apoteksvaror.

Målningar och Ritningar, oinfattade...........................

infattade; se Tafvelramar.

Mössfoder; tullbehandlas såsom Hattfoder.
Möss-skärmar alla slag, pappersomslagets vigt inberäknad
.......................................................................

Natron:

kaustikt, äfvensom kolsyradt eller Soda...........

ättiksyradt; hänföres under Kemiskt-tekniska
preparater.

Nattsäckar, Kappsäckar och Hattfodral.....................

Naturalier till vetenskapliga samlingar.....................

Neg likör................................................................................

Nicht, gul............................................................................

Nickel; hänföres under Metaller, ej specificerade.
Nys- eller Prustrot; hänföres under Apoteksvaror.
Nysilfver; hänföres under Metaller, ej specificerade.
Nålar af annat ämne än guld,och silfver och ej
hänförliga till Bijouterivaror .................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar eller för papper,
hvari nålar äro inlagda eller uppstuckna.

Näfver...................................................................................

Nät, alla slag; förtullas lika med det garn, hvaraf
de äro gjorda, med tillägg af 10 procent.

Qvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats.

1 kilogram	Kronor i	öre
	fru	i.
1 kilogram	1	20
—	fri	•
1 kilogram	—	5
1 kilogram	—	15
	fritt. fria.

1 kilogram

1 kilogram
1 kilogram

1 kilogram

fritt.

fria.

fri,

fri.

380

381,

382,

383.

384.

385,

386,

387,

388.

389.

390.

391.

Nötter:

kokos-.............................................................................

hassel-, val- och andra slag....................................

OblatochOblatskifvor; tullbehandlas såsom Munlack.

Olein .......................................................................................

Oliver, kärlens vigt inberäknad.................................

Oljekakor................................................................................

Oljor:

feta, icke flygtiga:

kroton-; hänföres till Apoteksvaror.

lin-, rof- och raps-................................................

andra slag:

på fat, större eller mindre..............................

på andra kärl, kärlens vigt inberäknad ...
kokade; tullbehandlas såsom Fernissa,
flygtiga, vegetabiliska:

konjak-, rum- och arrak-essenser; se Aetherarter.

ej specificerade, flaskornas vigt inbegripen.,
fossila eller mineraloljor samt genom torr destination
framstälda:

nativa eller råa, af jord- eller brännhartser
in. m. förorenade, af mörkbrun till

svartbrun färg...............................................

genom rektificering renade, färglösa eller
af gul till gulbrun färg, rektificerad stenkolsolja
eller fotogen, rektificerad jordolja,
nafta, petroleum eller bergolja, solarolja,
paraflinolja med flera till lyse användbara
vätskor ..........................................

Anm. S. k. belysningsvätska, sammansatt af flygtig olja
och sprit, förtullas lika med de genom rektificering renade,
flygtiga, fossila eller mineral- och genom torr destination
framstälda oljor.

Ost, alla slag........................................................................

Ostron; hänföras under Musslor.

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 stycke
1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram
1 kilogram

1 kilogram

Tullsats.

Kronor

fri.
- [25
fria.

fria.

	Paljetter; se Gulddragarearbeten. Papp:	Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullss Kronor	its. öre
392.	förhydnings-, press- och tak-.................................		fritt.
393.	andra slag ................................................................... Papp- och Pappersarbeten, ej specificerade:	1 kilogram		5
394. 395.	olackerade .................................................................... lackerade, bronserade, förgylda eller försilfrade,	1 kilogram		35
	arbeten af papier-maché derunder inbegripna Anm. Intet afdrag i vigten göres för askar och pappers-omslag. Papper:	1 kilogram		60
396. 397.	polér- och smergel-.................................................. kardus-, makulatur- och annat groft till skrif-		frit	t.
398.	ning, ritning eller tryckning ej Renligt......... förgyldt, försilfradt eller med annan metall be-lagdt, eller annorlunda än i massan färgadt, hvartill med hvit färg bestruket s. k. glacé-papper jemväl hänföres, äfvensom papper i	1 kilogram		2
	förening med bomulls- eller linneväfnad ......	1 kilogram	—	20
399.	andra slag, linieradt derunder inbegripet ......... Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för närmaste emballa-get af askar och pappersomslag. Papperspåsar; se Bref kuverter.	1 kilogram		10
400.	Papperstapeter och Border ............................................. Paradiskorn; hänföras under Kardemummor. Par af fin:	1 kilogram		20
401.	oraffinerad ..................................................................... raffinerad; hänföres under Kemiskt-tekniska pre-parater. Paraplyer och Parasoller:		fri
402.	af siden eller halfsiden.............................................	1 stycke	1	—
403.	af ylle eller halfylle äfvensom af kautschuktyg	1 stycke	—	40
404.	andra slag ..................................................................... delar deraf:	1 stycke		30
405.	ställningar.................................................................. öfvertyg, tillskurna eller sydda; förtullas lika med det väfnadsslag, hvaraf de äro gjorda, med tillägg af 20 procent.	1 kilogram		35

406.

407

408.

409.

410.

411

412,

413,

414.

Paraplyer och Parasoller;
fodral:

af läder, lösa eller påsatta; tullbehandlas
såsom Läderarbeten.

af tyg, lösa; förtullas lika med väfnaden,hvaraf
de äro gjorda, med tillägg af 20 procent.
Parfymer, ej specificerade, flaskors och omslags

vigt inberäknad...........................................................

Parian; tullbehandlas såsom Porslin, äkta.
Pastellkritor; se Krita.

Pastiljer; tullbehandlas såsom Konfityrer.
Patroner:

laddade med krut eller annat sprängämne .....

oladdade eller endast försedda med tändsats...

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper ocli dylikt
omslag.

Pelsverk; se Hudar och Skinn.

Penningebörsar; se Portföljer.

Pennor, skrif- ....................................................................

Anm. Askars, kartors och pappersomslags vigt inbegripes.

Pennskaft samt rit- och skrifstift, alla slag, utom

af guld eller silfver......................................................

Anm. Askars, kartors och pappersomslags vigt inbegripes.

Penslar; hänföras till Maskinerier, Redskap och
Verktyg.

Peppar, alla slag ...............................................................

Anm. Vid förtullning af cayennepeppar inberäknas vigten
af de flaskor eller burkar, hvarpå denna vara inkommer.

Pergamentsskinn; hänföres under Hudar och Skinn,
ej pelsverk, beredda, andra slag.

Perlemor:

oarbetad ........................................................................

arbetad, oinfattad ......................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral, kartor,
och pappersomslag.

Perlor:

äkta, oinfattade...........................................................

Qvantitet för
tallberäkningen.

Tullsats.

1 kilogram

kilogram

1 kilogram

kilogram

1 kilogram

Kronor öre

Tullkomiténs Betänkande; II,

fri

fria.

		Qvantitet för
415.	Perlor: oäkta: glas- ..........................................................................	tullberäk- ningen. 1 kilogram	Tallsa Kronor	ts. öre 50
416.	andra slag.................................................................	1 kilogram	1	20
417.	Anm. 1. Armband och halsband af glasperlor, försedda med plattor eller knäppen af glas, hänföras till bijouteri-varor. Anm. 2. För askar och pappersomslag göres ej afdrag i vigten. Persikokärnor; tullbehandlas såsom Mandel. Perukmakarearbeten............................................................	1 kilogram	1	20
418.	Pimpsten.................................................................................	---	fri.
419.	Piphufvuden, med eller utan beslag: af sjöskum, äkta eller oäkta....................................	1 kilogram	2	—
420.	andra slag .....................................................................	1 kilogram	—	80
421. 422.	Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag. Pipor, tobaks-; hänföras under Piphufvuden. Pistacier; hänföras under Frukter och Bär, ej spe-cificerade, torkade. Platina, oarbetad eller arbetad .................................... Plommon, torkade...............................................................	1 kilogram	fn	20
423.	Plymer....................................................................................	1 kilogram	10	—
424.	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dy-likt omslag. Plåtar, etsade eller graverade för tryck; se Bok-stafsstämplar. Pläter; hänföres under Metaller, ej specificerade. Pomada, burkarnes vigt inberäknad...........................	1 kilogram		35
425.	Pomeransblomvatten, kärlens vigt inberäknad .........	1 kilogram	—	10
426.	Pomeranser ...........................................................................	1 kilogram	—	25
427.	Pomeransknoppar och Pomeransskal, torra...............	1 kilogram	—	25
428.	Porslin: oäkta: hvitt eller enfärgadt, men omåladt.................	1 kilogram		8
429.	måladt eller tryckt................................................	1 kilogram	—	16
430.	äkta: hvitt eller enfärgadt ............................................	1 kilogram	—	25

	Porslin: äkta:	Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsa Cronor	S. öre
431.	förgyldt, försilfradt eller måladt ..................... Portemonnaier; se Portföljer. Porter; se Maltdrycker. Portföljer, Penningebörsar, Väskor och Cigarrfodral: af hel eller halfsiden...............................................	1 kilogram		50
432.	1 kilogram	2	50
433.	andra slag .................................................................... Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper ock dy-likt omslag eller för inlägg.	1 kilogram		60
434.	Potates, äfven krossad eller rifven............................. Potatesmjöl eller stärkelseämnet i potates; se Stär-kelse. Pottaska; se Aska. Pressenningar; tullbehandlas såsom Väfnader, vax-ade, mattor. Puder, alla slag; tullbehandlas såsom Varor i taxan ej nämnda, arbetade.		fri
435.	Qvicksilfver ........................................................................... Rabarberrot; hänföres under Apoteksvaror. Redskap eller delar deraf, ej specificerade; se Ma-skinerier, Redskap och Verktyg. Resfiltar, hopsydda eller kantade; tullbehandlas såsom Kläder. Rigabalsam; tullbehandlas efter hvad taxan stad-gar för art. Bränvin och Sprit.	1 kilogram		35
436.	Ris, oskalad eller Paddy................................................. Risgryn och Rismjöl; se Gryn. Ritningar; se Målningar.		fn
437.	Rosmarin .............................................................................. Rotting; se Rör.	1 kilogram	fn	25
438	Russin ....................................................................................	—
439	Russinstjelkar.......................................................................		fria.

444

445

446

447

448,

449,

450,

451,

452,

453,

440.	bambu- och spanska....................................	1 kilogram
441.	rotting, vass och andra slag..............................	1 kilogram
442.	arbeten deraf, ej specificerade, som ej utgöra korgmakarearbeten, äfvensom klufven rot-
	ting..........................................................................	1 kilogram
443.	inkommande såsom underbäddning för skepps-laddningar ..................................

Räfkakor eller Räfkryddor; hänföras under Apoteksvaror.

Rökelse; tullbehandlas såsom Parfymer.

Rör, vegetabiliska:

7 '' . ---. --- -- UUUIH UU1UVU,

föras till Maskinerier, Redskap och Verktyg.
Rötter, för apotekares behof, ej specificerade; hänföras
till Apoteksvaror.

andra slag, ej specificerade....................................

Sablar och Sabelklingor; hänföras till Jern och Stål.
Sadelmakarearbeten, ej specificerade, med eller utan

beslag .............................................................................

Saffran....................................................................................

Saft, bär- och frukt-; tullbehandlas såsom Vin.

Saleprot .............................................................................

Salmiak....................................................................................

Salmiakspiritus eller Kaustik ammoniak; tullbehandlas
såsom Kemiskt-tekniska preparater.

Salpeter, oraffinerad eller raffinerad, äfvensom chi lisk

eller salpetersyradt natron..............................

Salpetersyra eller Skedvatten........................................

Salt, oraffineradt och raffineradt, alla slag, ej specificerade
.......................................................................

Saltsyra ................................................................................

Sand ....................................................................................

Sandarak; hänföres under Gummi.

Saxar:

skräddare-, trädgårds-, ull- och öfverskärare-
samt saxar till klippning af plåtar

Qvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor

kilogram
kilogram

fria.

fri.

In fria.

fritt.

fri.

454.

455.

456.

457.

458.

459.

460.

461.

462.

463.

Saxar:

och bleck; hänföras till Maskinerier, Redskap
och Verktyg,
andra slag:

opolerade...................................................................

polerade ...................................................................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, fodral, kartor
och pappersomslag.

Schalar, Schaletter och andra Dukar; tullbehandlas
såsom Väfnader.

fållade eller med tillsydda eller påknutna fransar;
hänföras till Kläder.

Schellak; hänföres under Gummi.

Segel''; införseltullen bestämmes efter den å väfnaden,
hvaraf de bestå.

bergade från förolyckade fartyg; se Inventarier.
Senap:

omalen..............................................................................

malen eller preparerad, kärlens vigt inberäknad
Senetsblad-, hänföras under Apoteksvaror.

Shoddy eller konstull, alla slag, färgad eller ofärgad

Siktar och Såll....................................................................

Siktduk:

af metall; tullbehandlas såsom det ämne, arbetad^
hvaraf den består,
af annat material; tullbehandlas såsom Väfnader.

Silfver:

oarbetadt ........................................................................

arbetadt, äfven förgyldt och med infattade

stenar, perlor m. m..............................................

bok-, äkta och oäkta...................................................

Anm. Vigten af pappersbladen, mellan hvilka silfret ligger,
inberäknas.

musiv-, puder- eller unsen-...................................

Silfverglitt; se Glete.

Qvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats.

1 kilogram
1 kilogram

1 kilogram
I kilogram

1 kilogram

1 kilogram
1 kilogram

1 kilogram

Kronor öre

fri.

fritt.

464.

465.

466.

467

468.

469.

470.

471.

472.

473.

474.

475.

476.

477.

478.

479.

Qvantitet för
tnllberäkningen.

Tullsats.

Silke:

rått, ofärgadt..................................................................

färgadt..............................................................................

Sirap......................................................................................

Skedvatten; se Salpetersyra.

Skeppsinventarier; se Inventarier.

Skodon, ej specificerade:

af siden eller halfsiden.............................................

af yllefilt eller segelduk, med eller utan lädersulor
af annan väfnad samt af saffians-, karduans-,

färgade, pressade eller lackerade skinn.........

becksöms- och s. k. sjöstöflar................................

med bottnar af trä......................................................

andra slag.....................................................................

Skovax; se Blanksmörja.

Skriftaflor:

infattade i permar med eller utan gångjern......

andra slag...................................................................■•••

:fl,ar och Skär or af jern eller stål; hänföras till
Maskinerier, Redskap och Verktyg.

Sköldpadd:

oarbetad...........................................................................

arbetad .................................................■_.......................

Slöjdvaror eller Fabriks-, Handtverkeri- och Manufakturvaror,
i taxan ej nämnda, förtullas lika
med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen
bestå, eller om detta ej kan bestämdt urskiljas
.............................................................................

Smergel...................................................................................

Smergelduk; hänföres till Maskinerier, Redskap och
V erktyg.

Smink och Sminkflor; tullbehandlas såsom Varor, i
taxan ej nämnda, arbetade.

Smör, äfven konstgjordt...................................................

Snickarearbeten; se Trävaror.

Snäckor; tullbehandlas såsom Naturalier.

1 kilogram
1 kilogram

1 kilogram

Kronor öre

fritt.

1 kilogram

100 kronor

1 kilogram

100 kronor

fria.

fria

fri.
5

fri.

fritt,

480.

481.

482.

483.

484.

485.

486.

487.

Snören; se Gulddragare- och Snörmakarearbeten.

tarm-; tullbehandlas såsom Strängar, andra slag.
Snörmakarearbeten, såsom fransar, galoner, gramaner,
aiguiletter, snodder, snören m. fl., ej specificerade
:

af hel- och halfsiden.........................................

andra slag, derunder inbegripna sådana, äfven
af silke, hvari kautschuk, gutta percha

eller likartade ämnen ingå...........................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag, kartor
och inlägg.

Socker:

raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och
kak- samt krossadt eller pulveriseradt socker
oraffineradt:

a) till färgen icke mörkare än N:o 18 af

den i verldshandeln gällande holländska
standard, hvarå normalprof genom Generaltullstyrelsens
försorg hållas vederbörande
tullkammare till hända..................

b) till färgen mörkare än nämnda standard nummer,

äfven om varan inkommer i
upplöst eller flytande tillstånd.....................

Anm. Derest ett och samma kolly innehåller särskilda
sockerslag, underkastade olika tullafgifter, tillämpas den
högre tullsatsen för hela innehållet.

Soda; se Natron.

Soja och Såser, kärlens vigt inberäknad..................

Solfjädrar.............................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.
Spadar; hänföras till Maskinerier, Redskap och
V erktyg.

Spanmål, alla slag, omalen eller malen.....................

Spanska flugor; hänföras under Apoteksvaror.
Spanskgröna; hänföres till Färger och Färgningsämnen,
ej specificerade.

Qvantitet för
tullberäkningen.

kilogram

1 kilogram

kilogram

Tullsats.

Kronor

23,5

fri

		Qvantitet för tullberäk-niugen.	Tulls Kronor	äts. öre
488.	Speglar och Spegellampetter............................................ Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.	1 kilogram	—	40
489.	Spelkort.................................................................................... Anm. Om hvad i afseende å korten vidare är att iakttaga, innan de till egaren utlemnas, är särskilt stadgadt.	1 kortlek		10
490.	Spermaceti eller Hvalraf................................................... Spetsar, Uddar och Blonder:		fn	•
491.	silkes-, med eller utan blandning af annat ämne	1 kilogram	5
492.	andra slag....................................................................... Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och inlägg.	1 kilogram	2	50
493.	Sprutor, brand- och trädgårds-, äfvensom tillbehör Spån för bokbindning, tillverkning af värjslidor m. m.; hänföras till fanérskifvor under art. Trävaror.	100 kronor	5
494.	Späck....................................................................................... Stanniol; se Folier.		frit	t.
495.	Stearin .................................................................................... Sten, ej specificerad:	1 kilogram	—	9
496.	oarbetad..........................................................................		fri.
497.	arbetad: polerad ..........................................................	1 kilogram	—	3
498.	andra slag .....:..............................................	—	fri.
499.	Stenkol och Stenkolsstybb................................................... Stenkolsarbeten, oinfattade eller infattade med annat ämne än guld eller silfver; tullbehandlas såsom Bijouterivaror.		frie	i.
500. 501.	Stenkolstjära.......................................................................... Stereotyper; se Bokstafsstämplar. Stoft, ofärgadt eller färgadt, till begagnande vid tapettillverkning............................................................		fri frit
502.	Storax .................................................................................... Strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning tillverkade arbeten, ej specificerade:		fri
503.	af hel- eller halfsiden............................................	1 kilogram	5
504.	andra slag.................................................................. Anm. 1. Alngods, tillverkadt på strumpstol, tullbehandlas såsom väfnader.	1 kilogram	1	20

505,

506,

507,

508,

509,

510,

511,

512,
513

514

515

Strumpor:

Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och
inlägg.

Strumpstickor.......................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och
fodral.

Strutsfjädrar; tullbehandlas såsom Plymer.
Strängar:

af metall..........................................................................

andra slag....................................................................

Anm. Intet afdrag i vigten eger rum för pappersomslag
och inlägg.

Stuckarbeten; tullbehandlas såsom Sten, ej specificerad,
arbetad, polerad.

Stål och Stålarbeten; se Jern och Stål.

Stålsticksaftryck; se Kopparsticksaftryck.

Ståltråd; se Tråd.

Stärkelse af hvete, potates eller andra vegetabiliska

ämnen .........................................

Svafvel...............................................

Svafvelblomma ................................

Svafvelsyra ......................................

Svamp, sug- eller tvätt-.............

Svampar, ätbara, såsom champignoner, murklor

och tryffel, kärlens vigt, inberäknad .................

Sviskon; tullbehandlas såsom Plommon.

Symaskiner; hänföras till Maskinerier, Redskap och

V erktyg.

Syringar; se Fingerborgar.

Sågar, Sågblad och Sågbladsämnen (otandade sågblad);
hänföras till Maskinerier, Redskap och

V erktyg.

Såll; se Siktar.

Såpa ......................................................................................

Såser; se Soja.

Säckar:

nya, tomma; tullbehandlas lika med den väfnad,
hvaraf de bestå.

synbart brukade...........................................................

Tullkomitén8 Betänkande; II.

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 kilogram

1 kilogram
1 kilogram

1 kilogram

Tullsats.

Kronor öre

fria.

1 20

— 10

fritt.

fri.

40
50

fria.

Qvantitet för
tullberäk-	Tullsats.
ningen.
	Kronor	öre

516.

517.

518.

519,

520,

521,

522.

Sängkläder beläggas med den tullafgift, som är
bestämd för öfverdraget.
stoppade med tagel eller annat tullpligtigt
ämne, men med tullfritt öfvertyg; hänföras
till Slöjdvaror, ej specificerade,
tillhöriga sjöfarande eller resande, när sängkläderna
äro synbart brukade eller, af egarne
sjelfva medförda, pröfvas icke öfverstiga
deras personliga behof..........................................

Tafvelramar; förtullas lika med det ämne, arbetadt,
hvaraf de hufvudsakligen bestå, utan afdrag
i vigten för täflan, derå anbragt glas, m. m.
för fotografier, af papp, med eller utan glas;
tullbehandlas såsom Papp- och Pappersarbeten.

Anm. Skulle sådana ramar inkomma, som böra tullbehandlas
efter värde, må dock denna behandling icke sträcka
sig till den infattade målningen eller ritningen, som
egaren har att tullfritt utbekomma.

Tagel; se Hår.

Tagelsurrogat eller s. k. artificielt tagel samt till
stoppningsmaterial preparerad mossa; tullbehandlas
lika med Gräs.

Talg..........................................................................................

Tamarinder...........................................................................

Tandpulver; tullbehandlas såsom Varor, i taxan ej
nämnda, arbetade.

Tapeter af papper; se Papperstapeter.

Tegel:

golf- och vägg- (s. k. Tiles) af högst 2 centimeters
tjocklek.........................................................

andra slag...................................................................

Tenlikor eller Möbelspik...................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för papper och annat omslag.

Tenn:

oarbetadt .......................................................................

1 kilogram

1 kilogram
1 kilogram

fria

fri.

— 3
fria.

— 35

fritt.

		Ovantitet för
523.	Tenn: arbetad!, ej specificeradt: förgyldt, försilfradt, lackeradt eller måladt	tullberäk- ningen. 1 kilogram	Tulls: Kronor	ts. öre 70
524.	andra slag...............................................................	1 kilogram	•-	35
525.	Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och inlägg. Tenn- och Blyaska...........................................................	__	fn
526. 527. 528.	Tennsalt eller Klortenn...................................................... Termometrar; se Instrumenter. Terpentin, nativ eller rå................................................... Terpentinolja och Terpentinspiritus..............................	1 kilogram	frit fri	t. 7
529.	Terracotta och Terralith, arbeten deraf; se Kruk-rnakarearbeten. The .........................................................................................	1 kilogram	1	40
530. 531.	Tjära och Tjärbärma....................................................... Tobak: oarbetad, blad och stjelk........................................	1 kilogram	frie 1	i.
532.	arbetad: cigarrer och cigaretter ...........................................	1 kilogram	2	50
533.	andra slag.................................................................	1 kilogram	1	20
534. 535.	Tran, alla slag................................................................... Trikot och Trikotage; hänföres under Strumpor m. in. Trippel...................................................................................		^ -T . <s>.	*
536.	Tryffel; se Svampar, ätbara. Träd: guld- och silfver-.........................................................	1 kilogram	2	40
537. 538.	jern- och stål-............................................................... arbeten deraf: duk.......................................................................	1 kilogram	fri. — 15
539.	andra slag; draga den tull, som taxan bestäm-mer för jern- och stålvaror, ej specific. koppar- och annan ej specificerad metall-: förgyld, försilfrad eller pläterad........................	1 kilogram	2	40
540. 541.	andra slag.............................................................. bomulls-, alla slag.....................................................	1 kilogram	fn	40
542.	linne- och hamp-: oblekt ......................................................................	1 kilogram	_	40
543.	blekt eller färgad..................................................	1 kilogram	—	60

544.

545.

546.

Qvantitet för
tullberäk-	Tullsats.
ningen.
	Kronor	öre

Tråd:

af silke, bomull eller lin, öfverspunnen med
guld, silfver eller annan metall; tullbehandlas
såsom Gulddragarearbeten.
af metall, öfverspunnen med silke, tråd eller
papper; tullbehandlas såsom Karkasser.
Träsnittsaftryck; se Kopparsticksaftryck.

Tr äsnitts sto okär; se Bokstafsstämplar.

Trävaror:

virke, oarbetadt, alla slag..........................

bandstakar ...................................................

bjelkar och sparrar, alla slag..................

bräder och plankor, sågade, alla slag...

enträn och enstafrar...................................

gevärsstocksämnen ......................................

handspakar och handspaksämnen..........................

lister och läkter, alla slag......................................

lådämnen, sågade.........................................................

master, bogspröt, spiror och pumpträn, alla slag

ribbor, alla slag...................

stäfver, lagg- och botten tunnband

.....................................................................

ved, alla slag..........................................................

årträn ..........................................................................

fanérskifvor och hyflade lådämnen af 7 mm.
tjocklek och derunder draga hälften af den
tull, som är bestämd för snickarearbeten af
samma träslag.

tangentskifvor af ebenholz......................................

alla slag.

och bildhuggarearbeten, ej speci -

svarfvareficerade Anm.

1. Ofverstiger vigten per stycke 1 kilogram, utgår
för Överskjutande vigten den tull, som för snickarearbeten
är bestämd.

Anm. 2. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappersomslag.

I kilogram

fria.

547.

548.

549.

550.

551.

552.

Trävaror:

tunnbindarearbeten:

af furu eller gran.............................................

af annat träslag ......................................................

Anm. Såsom tunnbindarearbeten förtullas lagg- och bottenstäfver,
som äro så färdigarbetade, att de kunna omedelbart
till kärl sammansättas.

alla andra mer eller mindre arbetade trävaror,
derunder inbegripna snickare- och stolmakarearbeten: af

furu eller gran, utan betsning, målning

eller lackering..................................................

af nyssnämnda träslag, med betsning,

målning eller lackering.................................

af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska,
ej specificerade träslag, massiva
eller dermed fanerade........................

af päron och valnöt, samt af mahogny,
jakaranda och andra utländska träslag,
massiva eller dermed fanerade, äfvensom
arbeten, försedda med äkta eller oäkta

förgyllning........................................................

Anm. xir arbetet sammansatt af flera träslag, sker förtullningen
efter det slag deribland, som drager högsta tullafgift.

möbler, försedda med stoppning, men utan
öfvertyg, förtullas efter ofvanstående bestämmelser
med 20 % förhöjning,
försedda med stoppning och öfvertyg förtullas
efter nämnde bestämmelser med 40 %
förhöjning.

Tumstockar; tullbehandlas såsom Maskinerier, Redskap
och Verktyg.

Tungspat, omalen; tullbehandlas såsom Sten.
malen; tullbehandlas såsom blyhvitt.

Tusch; hänföres till Färger, ej specificerade.

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsats.
	Kronor	öre
1 kilogram		l
1 kilogram	—	4

1 kilogram
I kilogram

1 kilogram

553.	Tvål: parfymerad.....................................................................	Qvantitet för tullberäk-ningen. 1 kilogram	Tulls iKronor	its. öre 30
554.	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, burkar, flaskor, papper och annat dylikt omslag. andra slag .....................................................................	1 kilogram		10
555.	Tågvirke, nytt....................................................................	1 kilogram	—	5
556.	Tänder, konstgjorda; tullbehandlas såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade. Tändstickor, jemväl af annat material än trä, äf-vensom Tändsvamp, närmaste emballagets vigt inberäknad ....................................................................	1 kilogram		5
557.	Ull: ofärgad ..........................................................................	fri.
558.	färgad ..............................................................................		fri.
559.	Ur: tick-: med boett af guld...................................................	1 stycke	1
560.	med boett af annat ämne...................................	1 stycke	—	50
561.	boetter, lösa; förtullas såsom det ämne, ar-betad^ hvaraf de bestå, skeppskronometrar ......................................................	1 stycke	1
562.	vägg- och studsare- i foder: af brons eller annan metall, äfvensom af alabaster och porslin..........................................	1 kilogram		70
563.	af trä eller andra slag..........................................	1 kilogram	—	50
564.	urfoder, lösa, lod till ur, äfvensom tornur eller delar deraf, förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå, lösa eller oinfattade urverk, eller delar af ur, ej specificerade........................................................	1 kilogram	1	80
565.	Anm. För omslag af papper eller annat ämne, äfvensom för askar, hvari vägg- och studsareur inkomma, lemnas ej afdrag i vigten,* ej heller för askar och omslag till urverk och urdelar. Vadd: silkes- ..............................................................................	1 kilogram	3	50
566.	andra slag ...................................................................	1 kilogram	—	20

567.	o Vagnar och Åkdon, jernvägsvagnar inbegripna: arbetsfordon och lastvagnar....................................	Qvantitet för tullberäk-ningen. 1 stycke	Tullsa Kronor 5	ts. öre
568.	tvåhjuliga och slädar................................................	1 stycke	15	—
569.	fyrhjuliga: trillor.........................................................................	1 stycke	25
570.	halftäckta mindre ...................................................	1 stycke	50	—
571.	andra slag....................................................................	1 stycke	100	—
572.	Anm. Uppstår tvifvel till hvad slag ett åkdon är att hän-föra, utgår tullen med 10 procent af dess värde, dock ej utöfver 100 kronor. Vagnmakarearbeten, ej specificerade; hänföras under Slöjdvaror, ej specificerade. Vagnssmörja; se Maskinsmörja. Vanilj......................................................................................	1 kilogram	13
573.	Vantar: hel- och halfsiden-......................................................	1 kilogram	5	_
574.	andra slag.....................................................................	1 kilogram	1	20
575.	Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, pappers-omslag och inlägg. öfverkladda med skinn; tullbehandlas såsom Handskar. Vatten, mineral-..................................................................	frit	t.
576.	Vattenglas eller en lösning af kiselsyra i kali eller natron ..............................................................................	100 kronor	5
577.	Vax, alla slag........................................................................		frit	t.
578.	Vaxarbeten, ej specificerade; hänföras till Varor, i taxan ej nämnda, arbetade. Vekar, lump- och ljus-...................................................	1 kilogram	1
	Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askar och pappers-omslag. Verktyg eller delar deraf, ej specificerade; se Ma-skinerier, Redskap och Verktyg. Verktyg slådor: för barn, med verktyg, hvilka icke kunna så-som sådana begagnas; tullbehandlas såsom Leksaker.

Qvantitet för
tullberäk-	Tullsats.
ningen.
	Kronor*	öre

579.

580.

581.

582.

583.

584.

585,

586,

587,

588,

589.

590.

591.

592.

Verktyg slådor:

innehållande användbara, men för industriens
behof synbarligen ej afsedda, verktyg in. in.;
hänföras till Varor, i taxan ej nämnda, arbetade
........................................................................

Vin, alla slag:

af till och med 25 procents alkoholhalt:

på fat, större eller mindre .................................

på andra kärl ........................................................

af högre alkoholhalt; tullbehandlas såsom Likör.

Vindruf, torr.......................................................................

Vindrufvor ..........................................................................

Vinsten, rå eller renad, samt Chrystalli tartari och

Cremor tartari ............................................................

Vinstenssalt...........................................................................

Vinstenssyra och Vinsyra; hänföras till Kemiskttekniska
preparater.

Violrot....................................................................................

Violsirap; hänföres under Sirap.

Visitkort och Adresskort...................................................

Vismut..................................................................................

Vitriol, alla slag ...............................................................

Vitriololja och Vitriolspiritus; tullbehandlas såsom
Svafvelsyra.

Väfnader:

helsiden-:

felb och plys...........................................................

andra slag, guld- och silfvertyg derunder inbegripna.
.................................................................

halfsiden-:

felb och plys, äfvensom filtar..........................

andra slag...............................................................

Anm. 1. Ingår i sidenväfnad annat spånadsämne till någon
obetydlig del, skall den dock förtullas såsom hel -

1 kilogram
1 liter

1 kilogram

1 kilogram
1 kilogram

fri.

fria.

fritt.

fri.

Qvantitnt för
tullberäk-	Tullsats.
ningen.
	Kronor	öre

593.

594.

595.

596.

597.

598.

599,

600.
601,

602.

603.

604.

605.

Väfnader:

siden. Såsom halfsiden tullbehandlas hvarje annan väfnad,
deri silke ingår, äfven om detta utgör blott en
ringa beståndsdel.

Anm. 2. Sammet tullbehandlas såsom helsiden, andra slag,
då hela ytan utgöres af silke, ehuru frånsidan utvisar
bomull.

bomulls-:

inaskinfilt, rundväfd för fabriksbehof ............

segelduk .....................................................................

bokbindarecloth, klistrad och pressad eller

med en täckande färg öfverdragen ............

felb och plys, äfvensom filtar och parkum...

tyll .......................................................;......................

andra, helt och hållet eller delvis glesa väfnader,
såsom gaz, stramalj m. fl., äfvensom
täta sådana, som öfverallt eller delvis
på en yta af 1 cm. i qvadrat innehålla
i ränning och inslag tillsammans 80
trådar eller derutöfver......................................

Anm. Med glesa väfnader förstås sådana, der mellanrummet
mellan trådarne är så stort som tjockleken af en tråd.

andra slag:

oblekta, ofärgade och otryckta........................

blekta eller färgade............................................

tryckta eller pressade..........................................

ylle-, af ull allena eller blandad till större
eller mindre del med bomull, lin eller andra
ämnen utom silke:

maskinfilt, rundväfd för fabriksbehof.........

filtar och mattor ................................................

pressduk ..............................................................

andra slag ............................................................

kilogram

1 kilogram

1 kilogram
1 kilogram
1 kilogram

fri.

fri

Tulllcomiténs Betänkande; 11.

606.	Väfnader: af lin, hampa eller andra ej specificerade ve-getabiliska spånadsämnen, med eller utan inblandning af bomull eller jute: a) släta, tvåskaftade och sådana kyprade, hvilkas hela yta är till väfnadssättet likartad (icke mönsterväfd), satin eller atlasväfnad undantagen: som på en yta af 1 cm. i qvadrat innehålla tillsammans högst 25 varp-och inslagstrådar, äfvensom all se-	Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tulls Kronor	lts. öre
607.	gelduk ...................................................... som på en yta af 1 cm i qv. inne-hålla tillsammans mer än 25 till och	1 kilogram		20
608.	med 35 varp- och inslagstrådar...... som på eu yta af 1 cm i qv. inne-hålla tillsammans mer än 35 till och	1 kilogram		35
609.	med 50 varp- och inslagstrådar...... som på en yta af 1 cm i qv. inne-hålla tillsammans mer än 50 varp-	1 kilogram	l
	och inslagstrådar....................................	1 kilogram	l	75
610. 611.	b) till a) ej hänförlig mattväfnad............... c) till a) ej hänförlig bolstervars- och s. k.	1 kilogram	—	40
	korsettväf ........................................................	1 kilogram	—	90
612.	d) andra slag ...................................................... jute-:	1 kilogram	i	50
613.	oblekt och ofärgad säck- eller packväf.........		fn.
614.	andra slag................................................................. Anm. Juteväfnad med blandning till större eller mindre del af bomull; tullbehandlas såsom likartade väfnader af bomull allena. hår- eller tagel-:	1 kilogram		40
615.	nöthårsfilt ..................................................................	—	fri.
616.	andra slag..................................................................	1 kilogram	— \|60

		Qvantitet för
		tullberäk-	Tullsats.
		ningen.
			Krouoi	öre
	Väfnader:
	vattentäta:
617.	med kautschuk öfverdragna, äfvensom dubbla
I	väfnader, sammansatta genom upplösning af kautschuk in. m.........................................	1 kilogram	1	75
	med annan vattentät massa belagde, vaxduk
	samt andra lackerade éller fernissade väf-nader derunder inbegripna:
618.	mattor..........................................	1 kilogram 1 kilogram	_	25 60
619.	andra slag ........................................ elastiska, innehållande trådar af kautschuk	—

	eller annat likartadt ämne; tullbehandlas lika med Band, andra slag.
	Anm. Vid tullbehandling af väfnader göres ej afdrag i vig-
	ten för omslag af papper eller väf kring de särskilda styckena samt ej heller för inlägg.
	Värjor och Värjklingor; hänföras under Jern o. Stål. Väskor; se Portföljer. Växter;
620.	lefvande alla slag .......................................		fria
	konstgjorda; tullbehandlas såsom Blommor,
	konstgjorda.
621.	Ympvax...................................................................... Zink:		fritt.
622.	oarbetad ......................................		fri
	arbetad:
623.	plåt och bleck, äfvensom spik till fartygs
	förhydning..............................................		fria.
624.	förgyld eller försilfrad.........................................	1 kilogram	—	70
625	utan målning, fernissning eller annan ytbe-
	täckning.....................................................	1 kilogram	—	7
626.	andra slag...........................................	1 kilogram		35

	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och omslag af
	papper eller annat ämne.
627.	Zitverrot...........................................		fri.
628.	Ångmaskiner och Ängpannor................................		fria.

629.

630.

631.

632.

Ägg.........................................................................................

Ättika och Ättiksyra, alla slag:

af till och med 10 procents syrehalt..................

för hvarje procent högre syrehalt ökas tullafgiften
med 2 öre per kilogram.

Öl; se Maltdrycker.

Varor, som icke kunna hänföras under någon af
de i denna tulltaxa upptagna bestämmelser:

råämnen ....................................................................

mer eller mindre arbetade .................................

Qvantitet för tallberäk-ningen.	Tullsats.
	Kronor	öre
	frie	i.
1 kilogram	—	20
	frie	i.
100 kronor	10	—

Anm. 1. Till förgylda, försilfrade eller med annan metall öfverdragna, äfvensom till
emaljerade, glaserade, målade, fernissade eller lackerade arbeten äro alla sådana att
hänföra, som till någon om ock ringa del blifvit på något af förenämnde sätt bearbetade
; till polerade arbeten åter sådana, som: till en större eller mindre del äro så
polerade, att fil- eller slipningsstreck derå ej äro synliga.

Anm. 2. Kärl och omslag eller s. k. Emballage, hvari varor inkomma, då dermed synbarligen
afses endast varans skydd samt ej, enligt särskilda stadganden i taxan, emballaget
skall inbegripas i vigten för tullberäkningen, äro från tullafgift fria.

I nderrättelser
om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör.

§ i Hvad

vid tullklarering af brutet öretal ej hinner till hälft öre uteslutes,
och räknas deremot för ett öre, hvad af sådant brutet tal stiger till
eller öfver ett hälft.

§ 2.

Med de i taxan förekommande mått- och vigtbestämmelser förstås de,
som uti Kongl. Maj:ts nådiga förordning den 22 November 1878 äro föreskrifna.

§ 3.

Varor, som med främmande fartyg införas, äro i Sverige icke underkastade
andra eller högre afgifter, än om de med svenska fartyg införas.

§ 4.

Lastpenningar till Kongl. Maj:t och Kronan utgöras till lika belopp af
svenska som af främmande fartyg med 14 öre för hvarje ton, beräknad
efter gällande mätbref, samt betalas hvarje gång både vid inkommande
och utgående; dock, om ett fartyg under loppet af ett kalenderår gör flera
resor mellan Sverige och utrikes ort, erläggas dessa umgälder för utgåendet
allenast första resan och vid förnyadt inkommande endast när fartyget innehar
last samt större eller mindre del deraf lossar, och må härvid jemväl
såsom barlastade anses fartyg, hvilkas lastqvantitet är i förhållande till
deras drägtighet af ringare betydenhet; i h vilket hänseende bestämmelserna
uti § 2 mom. 2 punkten 2 af Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 5 Juni
1874 angående förändrade föreskrifter i afseende å utgörande af fyr- och
båkafgifter samt uppbörden deraf skola lända till efterrättelse.

Då lossning och lastning på flera ställen egt rum, erläggas'' lastpenningar
endast å första lossnings- eller lastningsstället, derom bevis på
märkrullan eller passet meddelas.

Från lastpenningars erläggande befrias:

fartyg med eller utan destination till svensk hamn, som inkommer
och åter utgår i barlast;

fartyg, som, under resa utrikes orter emellan, anlöper svensk hamn
och der endast aflemna!’ medförde resande jemte deras effekter,
eller ock endast aflastar gods i annat fartyg för export;
fartyg, som af tvingande orsaker eller till inhemtande af ordres för
vidare resa anlöper svensk hamn och der icke verkställer lossning
och icke heller företager annan lastning än af förnödenheter för
besättning, medförde resande och fartyg;
fartyg, som i följd af liden sjöskada, hvarom sjöförklaring afgifves,
anlöper svensk hamn och der lossar sin last, samt efter verkstäld
reparation densamma åter intager och utför;
fartyg, som af nyss omförmälda anledning lossar sin last och densamma
till större eller mindre del försäljer, då. sådan försäljning
inskränkes till hvad för bestridande af reparationskostnaderna bevisligen
erfordrats; samt

fartyg, som, under resa mellan utrikes orter, i svensk hamn lossar
eller lastar varor till högst fjerdedelen af fartygets lastdrägtighet, för
beräknande hvaraf fartygets skeppshandlingar skola tjena till grund.

I alla dessa fall skall dock fartygets skeppare ställa sig till efterrättelse
de i tullstadgan gifna föreskrifter om anmälan hos närmaste tullbetjent
äfvensom om märkrullans aflemnande samt, i tillämpliga delar, jemväl iakttaga
hvad i nämnda stadga finnes anbefaldt rörande uttagande af tullpass.

§ 5.

A inkommande varor, som enligt taxan förtullas med vissa procent af
värdet, bör godsegaren uppgifva inköpspriset med tillägg af assurans, frakt
och annan derå använd kostnad, intill dess de till lossningsorten anlända
Godsegarens uppgift skall, så vidt ske kan, styrkas af faktura och konosseraent.
Företes icke dessa handlingar, vare tullkammaren pligtig, likasom
den i allt fall är berättigad, att genom tillkallade tvenne sakkunnige personer
låta besigtiga varan och å angifningsinlagan anteckna antingen deras
godkännande af det uppgifna värdet eller den tillökning deri, som de anse
skäligen böra göras. Vill godsegaren icke verkställa förtullning efter det
af besigtningsmännen varan åsätta värde, skall skriftligt bevis derom å angifningsinlagan
tecknas och varan derefter, så fort sig göra låter samt sist
inom en månad från angifningen, genom tullkammaren å offentlig auktion
försäljas. Sedan tullafgiften, beräknad efter försäljningsbeloppet, derest
detta öfverstiger godsegarens värdeuppgift, men alltid minst efter denna

senare, blifvit jemte auktionsomkostnaderna afdragen, skall behållna auktionssumman
godsegaren tillställas.

Med brukade flyttsaker och resande tillhöriga effekter, som icke utgöra
handelsgods, förfares enligt hvad derom särskildt är eller varder stadgadt.

§ 6.

På vederbörande fabriks- och handtverksföreningar eller, der sådana
ej finnas, på vederbörande kommunalstyrelse ankommer att utse eu eller
flera personer i hvarje stapelstad, som ega att tillse, det de till särskilda
yrken hörande varor blifva efter rigtiga värden och benämningar förtullade;
dock må dessa ombuds frånvaro icke hindra tullbehandlingens företagande
och fortgång.

O o

§ 7.

Om hvad iakttagas bör vid inkommande och utgående varors angifning
och journalisering samt huru förhållas skall med varans undersökning,
förtullning och utlemnande m. m., derom länder till efterrättelse hvad i
särskilda författningar stadgas.

§ 8.

Egare af fartyg som vid svenskt skeppsvarf repareras eller nybygges,
äro berättigade att, sedan fartyget kommit i fullfärdigt skick och sådant
inför Generaltullstyrelsen styrkt blifvit, få tillgodonjuta restitution af erlagda
införselafgifter för segel och segelduk samt tågvirke, som egaren
genom behöriga intyg visat hafva varit till fartygets utredning använda och
för sådant ändamål från utrikes ort införda.

De skeppsförnödenheter, hvarmed ett svenskt från utrikes ort återvändande
fartyg under resan blifvit försedt, äro icke underkastade tull,
så länge de förblifva i samma fartygs bruk.

§ 9.

Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt råämne

inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 kilogram raffineradt socker, topp-, kandi- och kak-.............. 28,2 öre.

» 1 kilogram chokolad, konfityrer eller blandad chokolad och

konfityrer................................................................................. 30 »

» 1 liter punsch.................................................................................... 30 »

för 1 kilogram tobak, arbetad:

cigarrer och cigaretter............................. 1 krona — öre.

spunnen, hopvriden eller pressad, äfvensom
i stänger........................................ — » 70 »

malen eller snus ................................... — »48 »

andra slag.................................................. — » 55 »

» 1 dito s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt af

bomull.................................................... — » 15 »

» 1 dito s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt af

ull.................''.......................................... — » 20 »

» 1 dito bomullsväfnad........................................ — » 15 »

» 1 dito linneväfnad................................................ — » 20 »

» 1 dito maskinsydda bomulls- och linneartiklar,

såsom skjortor, kragar, mansketter,
med flera, under vilkor att de icke
hufvudsakligen bestå af lägre tullbeskattad
väfnad än oblekt bomullsväfnad___________________________________________________
— »50 »

hvarvid för öfrigt iakttages:

l:o att af de i vigt här upptagna varor minst 50 kilogram af hvardera,
men af blandadt chokolad och konfityrer 50 kilogram tillhopa och af punsch
minst 50 liter skola till export angifvas och på en gång afsända^; kommande
dock denna bestämmelse icke att ega tillämpning, då den vara, för hvilken
tullrestitution sökes, utföres för proviantering af fartyg i Öresund under
enahanda förhållanden med dem, då utländska, på frilager upplagda varor
skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;

2:o att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens, under
edelig förpligtelse afgifna och med två vittnen bestyrkta, försäkran, att
varan är svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket full införseltull
blifvit erlagd, eller, beträffande flamgarn och väfnader, att de äro
inom landet tillverkade af utrikes spunnet och behörigen förtulladt garn,
och i fråga om maskinsydda bomulls- och linneartiklar, att de äro inom
landet tillverkade af utrikes ifrån införda, behörigen förtullade väfnader;
och kommer nu nämnda bevis att biläggas tullkammarejournalen å den tullplats,
hvarifrån varan utföres; och

3:o att utförseln verificeras genom intyg af vederbörande embetsmyndighet
å lossningsorten, det varan derstädes blifvit lossad, hvilket intyg
bör vara af svensk konsul eller vice konsul, derest sådan å berörda ort
finnes anstäld, behörigen legaliseradt; dock att, derest utförseln skett i
fartyg af 30 tons drägtighet eller derutöfver, och fartyget, utklareradt direkte
till utrikes ort, blifvit af tullbetjening bevakadt till öppen sjö samt

den till utförsel angifna vara, för hvilken tullrestitution äskas, tillika blifvit
af tullkammare vid utklareringen antecknad å fartygets utgående sjöpass,
något bevis om varans ankomst till den utländska lossningsorten ej må för
restitutionens beviljande erfordras.

Den här ofvan medgifna tullrestitution eger icke rum vid utförsel till
Norge, utom i afseende å artiklarne raffineradt socker, punsch och arbetad
tobak. För dessa ''artiklar beviljas, äfven då de utföras landvägen till
nämnda rike, enahanda restitution, som här förut är bestämd, under följande
för landväga utförseln gällande särskilda vilkor:

a) att varupartiet skall hafva i den ordning, som föreskrifves uti nådiga
förordningen af den 12 Juli 1860 angående varuförseln landvägen
mellan de förenade rikena, varit hos vederbörande tullkammare å afsändningsorten
till utförsel angifvet och der blifvit journaliseradt. samt försedt
med behörig, till ort, hvarest tullkammare finnes och förtullning får ega
rum, stäld förpassning, hvilken skall godset under transporten åtfölja;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas sådan försäkran af tillverkaren,
som här ofvan i första delen af 2:dra punkten är föreskrifven;
samt

* c) att genom attest från tullkammaren i norska destinationsorten skall

styrkas, att varan dit ankommit med orubbad försegling eller plombering
samt till beskaffenhet och myckenhet funnits med förpassningen öfverensstämmande.

Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål att desamma i
annorlunda bearbetadt eller förädladt skick, än här ofvan säges, land- eller
sjövägen åter utföra och den vid införseln erlagda tullafgiften tillika återbekomma,
må sådant vara tillåtet under vilkor, att en dylik afsigt med
införseln redan i sammanhang dermed vid varans angifning till tullbehandling
skriftligen anmäles, samt att varuegaren i öfrigt ställer sig till efterrättelse
de föreskrifter, hvilka Generaltullstyrelsen eger meddela till förekommande
af missbruk utaf en sålunda medgifven förmån; skolande derjemte,
för tillgodonjutande af denna förmån, återutförseln hafva egt rum
och sådant behörigen styrkas inom natt och år efter det införseln skedde.

§ io.

Skeppare vare skyldig att, på sätt i 1 kap. af tullstadgan är förordnadt,
å märkrullan noga anteckna sitt förråd af lifsmedel, till mängd och
beskaffenhet, vid den påföljd för uraktlåtenhet deraf, som berörda förordning
bestämmer; och må det förråd, som för besättningens behof till begagnande
om skeppsbord finnes nödigt, befrias från tull och andra afgifter
i lossningsorten.

Tullkomiténs Betänkande; II. 8

Till provision må, under sådana vilkor, jemväl kunna hänföras följande
qvantiteter vin, bränvin, kaffe och thé, nemligen: för fartyg kommande från
Östersjön eller till någon hamn i Halland samt Göteborgs och Bohus län
från Nordsjöorter samt Holland, England och franska Vester sjöhamnar 6 liter
vin, 3 liter bränvin, 1 kilogram kaffe och 1 hektogram thé, räknadt på
hvarje person af besättningens och passagerarnes antal; samt för fartyg,
kommande från orter utom Östersjön, med undantag af nyssnämnda fart till
Bolland och Bohus län, 9 liter vin, 6 liter bränvin, 2 kilogram kaffe och
och 2 hektogram thé, på enahanda sätt beräknadt. Härvid bör för öfrigt
iakttagas, att vin och bränvin icke mot hvarandra utbytas, så att den, som
har mindre af den ena, ej får för sådan brist njuta ersättning i den andra
varan, äfvensom att hvad af förenämnda fyra provisionsartiklar öfverstiger
en skeppares sålunda bestämda förråd i lossningsorten skall, då fartyget
icke omedelbart å nyo användes för utrikes fart, ovilkorligen förtullas.
År från utrikes ort kommande fartyg, svenskt eller främmande, ämnadt
att omedelbart å nyo användas för utrikes fart, må skepparen, då han vid
sin ankomst till riket, såsom provisionsartiklar medhafver vin, bränvin, kaffe
och thé i större qvantiteter än genom denna paragraf bestämmes, vara berättigad
att öfverskottet i märkrullan till återutförsel upptaga, hvarefter
det bör under tullförsegling i packhuset eller i något säkert och Renligt
rum ombord å fartyget förvaras, till dess skepparen åter afseglar, då den
kontroll iakttages, som i 42 § tullstadgan för reexportgods tinnes föreskrifven.
Likväl och derest något af detta öfverskott, under sådant fartygs längre
qvarblifvande i svensk hamn, för besättningen till begagnande om skeppsbord
tinnes nödigt, må det i mån af behof utlemnas, hvarvid motsvarande
afskrifning å de på märkrullan till återutförsel uppförda qvantiteter bör ske.

Andra provisionsartiklar, än här ofvan nämnda, må likaledes, under
iakttagande af erforderlig kontroll, till den del de icke under vistande i
svensk hamn ombord användas eller till qvarvarande i riket förtullas, med
fartyget åter utföras.

Hvad af inrikes producerade, enligt utgående tullpasset, med fartyget
bevisligen utförda provisionsartiklar öfverblifvit må vid återkomsten, liksom
utländska icke tullpligtiga provisionsartiklar, tullfritt disponeras.

§ 11.

För gods, som under transporten genom tillfällighet tagit skada, må
ej någon minskning i tullen tillåtas, så vida godsegaren sjelf vill detsamma
disponera. Anser godsegaren en sålunda förskämd vara icke kunna draga
deri i tulltaxan utsatta tull, må han, sedan skepparen till upplysning om
förhållandet afgifvit sjöförklaring, äska laga besigtning å godset, hvilken

då skall af magistratsperson med biträde af två sakkunnige och ojäfvige
män verkställas i närvaro af vederbörande tullkammareföreståndare, som
eger att under tjenstemanna-ansvarighet, för bevakande af kronans rätt,
besigtningsåtgärden kontrollera; börande ock, derest godset är emot sjöskada
försäkradt, assuradörernas ombud, om sådant i orten finnes att tillgå,
genom magistratens försorg bevisligen kallas till besigtningsförrättningen,
likväl utan att denna genom ombudets frånvaro må uppehållas. Befinnes
godset hafva under transporten undergått förskämning, skola besigtningsmännen
ej allenast härom utfärda intyg, utan jemväl efter granskning af
behöriga lasthandlingar attestera värdet af enahanda vara i oskadadt skick.
Derest fog till anmärkning emot förrättningen icke förekommer, antecknar
tullkammareföreståndaren sitt godkännande å besigtningsinstrumentet, som
icke edsvurne besigtningsmän äro pligtige att, der så äskas, med ed fästa.
Tullkammaren försäljer sedermera, efter föregånge») kungörelse, på öppen
• auktion i behörig ordning hvad förskämdt är, hvarvid, under iakttagande att

godset, såsom å nederlag befintligt eller oförtulladt, försäljes, införseltullen
för det, som enligt taxan förtullas efter värde, beräknas efter faststäld tuHprocent
å auktionspriset samt för annat gods emot taxebestämmelsen minskas
i samma mån, som auktionspriset understiger det vid besigtningen för
oskadad enahanda vara bestämda värde; kommande behållna auktionssumman
att, sedan belöpande tull blifvit erlagd, godsegaren tillställas. Försummar
godsegaren fullgörandet af bevisningen om varans förskämning utöfver
fjorton dagar efter den preskriptionstid, hvarinom angifningsinlagan,
jemlikt tullstadgans 21 §, bör vara till tullkammaren aflemnad, ansvare för
tullafgifternas fulla erläggande, derest han icke genom skriftlig anmälan hos
tullkammaren inom samma tid afstår sin rätt till den skadade varan, som
då medelst offentligt utrop för kronans räkning genom tullkammaren försäljes.

Hvad vid tullbehandlingen i öfrigt af varor, bergade från strandade,
utrikes ifrån komna fartyg, skall iakttagas, är i kap. 5 af tullstadgan förordnadt.

§ 12.

I afseende på Sveriges och Norges inbördes handelsförhållanden länder
till efterrättelse, hvad derom är eller varder stadgadt -

Motiv till de i tulltaxan föreslagna förändringar.

Accordion. Denna vara, nu hänförd till slöjdvaror af sammansatta ämnen, har Accordion.
af komitén upptagits till förtullning efter vigt, hvarigenom den fördelen vinne''s, att tullbehandlingen
vid alla tullplatser blir lika och att det dröjsmål med tullbehandlingen,
som nu uppstår derigenom att fakturan måste företes, helt och hållet undvikes. På
grund af profvägningar och värdeberäkningar efter flera fakturor är tullsatsen för denna
artikel föreslagen till 50 öre per kilogram.

Då accordion rätteligen är att anse såsom ett musikaliskt instrument och sådana
i allmänhet äro under en hufvudrubrik sammanförda, har komitén under denna rubrik
äfven intagit accordion, med plats efter speldosor, och anser skäl till denna flyttning
förefinnas äfven deruti, att anmärkningen under instrument, musikaliska, i senare afdelningen
b) utan tvifvel bör äfven i afseende på accordion tillämpas.

Agat. arbetad. Ehuru införseln häraf är mycket ringa, har komitén dock ansett, Agat, arbetad.
att, då infattade agatarbeten äro tullpligtiga efter infattningens beskaffenhet, äfven oinfattade
dylika varor böra draga tull, och derför föreslagit, att agat, arbetad, men oinfattad,
åsättes en tullafgift af 1 krona per kilogram eller lika med den för bijouteri varor
bestämda.

Då med afseende på guld- och silfverarbeten i nu föreliggande förslag stadgas, att
tullafgiften skall utgå utan afdrag i vigten för infattade stenar, perlor m. m., och då
till bijouterivaror i allmänhet måste hänföras alla med infattning af andra ämnen försedda
arbeten, såsom armband, ringar m. m., har komitén så väl vid denna rubrik som
vid bernsten, koraller, perlemor, perlor och stenkolsarbeten såsom obehöfliga uteslutit
föreskrifterna angående tullbehandlingen af infattad vara.

Alabaster, arbetad. För denna vara, liksom för agat, blef tullfrihet medgifven på Alabaster,
grund af traktaten med Frankrike; tullen var förut dels 60 dels 30 öre per skålpund, arbetad.
Införseln deraf, som under år 1876 uppgick till ett värde af kronor 14,712, har sedermera
sjunkit och upptages för år 1879 till kronor 5,953. Då alabasterarbeten obestridligen
äro att anse såsom öfverflödsvaror och sådana, enligt vid riksdagarna ofta uttalade
åsigter, företrädesvis böra med tull beläggas, har komitén för denna artikel föreslagit
en tullsats af 50 öre per kilogram.

Apoteksvaror. Då, enligt hvad upplyst blifvit, medicinalstyrelsen ej meddelar Apoteksvaror.
tillstånd åt andra än apotekare att idka handel med enkla eller sammansatta medici -

Band.

Ben.

Bernsten,
arbetad.

Bijouteri varor.

Bildhuggerioch
arkitektoniska
arbeten.

nalier, har rubriken sålunda förändrats, att orden: »erhållit medicinalstyrelsens tillstånd
att med sådana varor idka handel, eller» — blifvit ur rubriken uteslutna.

Band. För silkessammets- och helsiden- äfvensom för halfsidenband föreslår komitén
samma tullsatser som för motsvarande slag af väfnader; för de förstnämnda, nämligen
silkessammets- och helsiden-, således 5 kronor per kilogram, i enlighet med det beslut,
som 1880 års riksdag fattat för den händelse den med Frankrike nu gällande
handeltraktat icke komme att förnyas, samt hälften eller kronor 2,5 0 per kilogram för
halfsidenband.

Då det ej sällan förekommer, att i sidenband finnas inväfda några trådar bomull,
vanligen för bildandet af upphöjda ränder eller rutor, men detta, som ej förringar bandets
hållbarhet eller värde, ej heller bör medföra nedsättning i tullen, har komitén, till
förekommande af ofta uppstående tvister samt för vinnande af enhet i tullbehandlingen
vid olika tullplatser, föreslagit intagande i taxan af en anmärkning med följande lydelse:
»År i sidenband inväfdt annat spånadsämne till någon obetydlig del, skall bandet
dock förtullas såsom helsiden-; såsom halfsiden- tullbehandlas hvarje annan bandväfnad,
deri silke ingår, äfven om detta utgör blott en ringa beståndsdel.»

Ben. I uppställningen af denna rubrik är den förändringen vidtagen, att artikeln
benmjöl blifvit flyttad från oarbetadt och fått plats under arbetadt ben, hvarigenom
den fördelen vinnes, att införseln af detta varuslag blir i den officiela statistiken särskildt
upptagen.

Bernsten, arbetad. Om denna artikel gäller detsamma, som här ofvan blifvit anfördt
angående agatarbeten. Komitén föreslår för oinfattade bernstensarbeten samma
tullsats som för bijouterivaror eller 1 krona per kilogram.

Bijouterivaror. Enligt traktaten med Frankrike är tullen för denna vara bestämd
till 35 öre per skålpund netto, hvilken tullsats vid 1880 års riksdag ändrades till 80 öre
per kilogram, med tillägg likväl, att afdrag i vigten ej får ega rum för askar, fodral
eller kartor, hvarjemte Riksdagen alternativt, för den händelse att traktaten med Frankrike
ej komme att förnyas, bestämde tullen för denna artikel till 1 krona per kilogram.
Tullen för bijouterivaror har förut utgått med 1 krona, 75 öre och 50 öre per skålpund,
och varans beskaffenhet och användning medgifva utan tvifvel, att den belägges med
hög tull; men då bestämmelsen, att bruttovigten (utom ytterlådan) skall ligga till grund
för tullberäkningen, i de flesta fall innebär en ej obetydlig förhöjning i tullafgiften, har
komitén trott sig ej böra ifrågasätta högre tullsats än den af 1880 års riksdag antagna
och föreslår alltså 1 krona per kilogram. Införseln häraf uppgick år 1874 till 80,851
skålpund, men har sedan småningom nedgått och uppgifves för år 1879 till 44,585
skålpund.

Bildhuggeri- och arkitektoniska arheten. Vid denna rubrik har komitén föreslagit
den förändringen, att bildhuggeriarbeten af trä, som ej utgöra konstnärsarbeten och hvaraf
under senare åren en ej obetydlig import förekommit, såsom tafvelramar, klädhängare, nyc -

Bin.

Biscuit.

Blanketter.

• iuaiiKsmoi^aj oianKSvaria och skoyhx. ror aessa varusiag, nviiKa nu lortunas Blanksmörja,

efter värde, dels såsom slöjdvaror med 10 procent, dels såsom kemiskt-tekniska preparat Manksvarta?
med 5 procent, föreslår komitén särskild rubrik med tullsats efter vigt, hvilken, efter
undersökning af härstädes förtullade dylika varors vigt i förhållande till fakturapriset,
och med afseende på den höga procent af sirap, som vid tillverkningen af blanksvärta
åtgår, upptagits till 5 öre per kilogram, askars och flaskors vigt inberäknad.

Bleckslagarearbeten. Endast arbeten af jernbleck och jernplåt hafva hittills hän - Bleclcslag anförts
under denna rubrik, men då arbeten af så väl zink- som messingsbleck och plåt arbeten.
tillverkas af bleckslagare och således enligt rubriken skulle kunna hänföras till bleckslagarearbeten,
ehuru på dem nu tillämpas de för zink- och metallarbeten, ej specificerade,
bestämda tullsatser, har komitén ansett rättast att vid bleckslagarearbeten i tulltaxan,
hvilken rubrik tills vidare torde böra qvarstå, endast föreskrifva, att dylika arbeten
skola tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå; i följd hvaraf de
förut till rubriken bleckslagarearbeten hänförda artiklar hädanefter komma att förtullas
såsom jern- och stålvaror. Denna förändring har funnits så mycket lämpligare, som
det stundom mött och måste möta svårighet att vid tullbéhandlingen afgöra, om en förekommande
vara rätteligen är att hänföra till bleckslagarearbeten eller till manufakturoch
handtverkssmide. Sistnämnda arbeten draga nu, om de äro polerade eller lackerade,
lika tull med lackerade bleckslagarearbeten, och för sådana artiklar har förändringen
icke någon praktisk betydelse. Men annorlunda blir förhållandet, då olackerade
arbeten gifva anledning till tvifvelsmål vid tullbehandlingen. Värdet af en vara, tillverkad
af jernplåt, är naturligen oberoende af tillverkarens olika benämnda yrke och
olika arbetsmetod; hvadan också den från sådana grunder hemtade klassifikationen af
varaartiklar måste i detta såsom i andra fall mer och mer öfvergifvas samt varans beskaffenhet
läggas till grund för tullbehandlingen.

Blod. Ordet »kreaturs» har såsom öfverflödigt uteslutits.

kelskåp med mera, beläggas med samma tullafgift som är bestämd för svarfvarearbeten,
till hvilken rubrik många af dessa arbeten i följd af sin beskaffenhet redan nu hänföras.

Bill. Då vid försändning från utlandet af dessa djur ej endast kupor utan äfven
andra för transporten lämpligare förvaringsrum användas, och tullfrihet under alla förhållanden
torde afses, har komitén kompletterat rubriken med tillägget: »eller på annat
sätt förvarade».

Biscuit. I hänvisningen äro orden»hvitt eller enfärgadt»såsomöfverflödigauteslutna.

Blanketter. Blanketter till räkningar med mera tullbehandlas enligt nu gällande
tulltaxa som papper, andra slag. Då det emellertid synes billigt och rättvist, att afseende
också fästes vid det arbete, som å blanketterna är nedlagdt, och hvilket ofta har ett högre
värde än sjelfva papperet, har komitén, sedan tullen å sådant papper, som till blanketter
användes, blifvit i förslaget* upptagen till 10 öre per kilogram, föreslagit särskild
tullsats för denna artikel med 15 öre pr kilogram.

Blod.

Blommor.

Bly.

Bok-, sten- och
koppartrycksfärg.

Bolus.

Bomull.

Borstbindare arbeten.

Bouillon de
poche.

Blommor. Då naturliga blommor förekomma både friska och torkade, har komitén
i rubriken intagit båda dessa bestämmelser, men deremot uteslutit den efter »blommor»
nu intagna rubriken »blomster, torkade». Den föreslagna förhöjningen i tullen å
konstgjorda blommor, från 10 till 15 kronor per kilogram, grundar sig på 1880 års riksdags
beslut, men har komitén såsom en naturlig följd häraf äfven föreslagit en proportionerlig
förhöjning i tullen å delar till konstgjorda blommor samt derjemte utbytt
ordet af i rubriken och anmärkningen mot till.

Bly. Vid denna rubrik har iakttagits, att utvalsadt bly, som hittills upptagits såsom
oarbetadt, nu med bibehållen tullfrihet förts under arbetadt och i denna afdelning
uppförts under samma benämning: bleck och plåt, som vid uppställningen af öfriga metallrubriker
redan förut begagnats.

Bok-, sten- och koppartrycksfarg. Nämnda vara, i hvars tillverkning ingå flera
artiklar, såsom kimrök, linolja och fernissa, hvilka vid införsel draga tull, är i nu gällande
tulltaxa hänförd till färger och färgningsämnen, ej specificerade, och således tullfri.
Då det måste anses oegentligt, att sjelfva fabrikatet får inkomma tullfritt, under
det att rudimaterierna äro med tull belagda, har komitén för denna vara föreslagit en
tullafgift af 7 öre per kilogram, motsvarande den afgift af 3 öre per skålpund, som
under 10 år före 1874 för densamma utgick. Den förut bestämda tullsatsen var 10 öre
per skålpund. Då boktrycksfärg vid. förtullning upptages såsom färg, ej specificerad,
kan införselqvantiteten för de senaste åren ej uppgifvas; för åren 1870—1874 uppgick
den i medeltal till ett värde af kronor 65,000.

Bolus. Då lagstiftningen utan tvifvel afser, att all bolus skall vara tullfri, hafva
orden »hvit och röd samt terra sigillata» såsom obehöfliga uteslutits.

D o

Bomull. Tillägget »färgad och ofärgad,» med tullfrihet för båda slagen, afser endast
att i sammandragen öfver importen få dessa olika varuslag till qvantiteten särskildt
uppgifna.

Borstbindarearbeten. De förändringar i tullsatserna, som vid denna rubrik föreslagits,
i det att tullen för den lägst beskattade gruppen blifvit nedsatt, men afgiften
för de högre beskattade deremot något förhöjd, stödja sig derpå, att gröfre borstbindarearbeten
i följd så väl af deras användning som af deras tyngd i förhållande till värdet
skäligen kunna och böra åsättas lägre tull än den nu bestämda, hvaremot ett motsatt
förhållande eger rum med de finare slagen. De klagomål, som från yrkesidkares
sida anförts öfver en öfverväldigande konkurrens, gälla mindre den utländska än den
inhemska tillverkningen och torde egentligen vara riktade emot den tillverkning, som
bedrifves inom fängelserna.

Bouillon de poche. Införseln af denna vara, ehuru nu tullfri, har i allmänhet
varit högst obetydlig, hvadan, och då densamma efter komiténs åsigt rätteligen bör hänföras
till konserver, någon särskild rubrik med olika tullbestämmelse funnits för denna
artikel hvarken nödig eller lämplig.

Broder duk,
marle och
stramalj.

Brefkuvert och papperspåsar. Tullnedsättningen för denna artikel från 24 till Brefkuvert
20 öre per kilogram har till en del sin grund i den nu, på skäl som här nedan komma och Pf‘PPers''
att vidare anföras, föreslagna nedsättningen i tullen å papper, andra slag, och afser för
öfrigt att tillvägabringa ett lämpligare förhållande emellan tullafgifterna å materialet
och å de deraf åstadkomna tillverkningarna.

Broderduk, marle och stramalj. Då dessa väfnadsslag, med ett enda undantag, nu
draga samma tull som andra väfnader af samma ämne, och då det dessutom stundom visat
sig vara svårt att afgöra, om en inkommen väfnad bör hänföras till brodérduk eller
annan väfnad, samt varans beskaffenhet och beståndsdelar, men ej det förutsatta användningssättet,
böra vid tullens bestämmande vara afgörande, har komitén, med bibehållande
af sjelfva hufvudrubriken, hänvisat brodérduk med mera af väfnadsämnen till väfnader,
af papper till papp- och pappersarbeten samt »andra slag» till slöjdvaror.

Bruneller. Här, liksom på åtskilliga andra ställen i taxan, har komitén, då arti- Bruneller.
keln i fråga ej är specificerad under den rubrik, till hvilken hänvisning blifvit lemnad,
utbytt ordet »se» mot »tullbehandlas såsom».

Bränvin och sprit. Förändringarna vid denna rubrik föranleddes af förutsättningen,
att traktaten med Frankrike ej komme att förnyas, hvarjemte komitén utjemnat den
för spritvaror på buteljer med mera bestämda tullafgiften från 88 till 90 öre per liter
samt förändrat emballagebenämningarna: »fastager» och »buteljer och krus» till: »fat,
större eller mindre» och »andra kärl».

Bränvin och
sprit.

Bröd. Så val genom svaren på de af komitén utsända frågoformulär, som genom
de muntliga upplysningar, hvilka inför komitén blifvit meddelade, har komitén erfarit,
att socker till betydlig mängd i allmänhet ingår vid tillverkningen af cakes, eller den
vara, som utgör nästan hela importen af bröd, och att tillverkningen deraf ej kan utan
tillsats af socker bedrifvas, enär varan i annat fall ej skulle hålla sig. Den minsta
qvantitet socker, som vid cakestillverkningen användes, är uppgifven till 20, den högsta
till 90 och medelbeloppet till omkring 50 procent. Under sådana förhållanden, och
då raffineradt socker nu drager en tull af 33 öre per kilogram, har komitén ansett sig
böra föreslå, att den nu för finare småbröd med mera stadgade tullsatsen, 10 öre, höjes
till 15 öre per kilogram. Endast raffineradt socker, eller sådant som med detta är
lika tullbeskattadt, lärer vid tillverkningen af cakes användas.

Bärsaft. Komitén har under bokstafven S upptagit en ny rubrik: »saft, barock
frukt-», till hvilken flera nu särskildt upptagna likartade varuslag kunna hänföras,
och derför ur taxan uteslutit så väl bärsaft som åtskilliga andra rubriker såsom cider,
citronsaft, lemonsaft, mullbärssaft med flera.

Celluloid. Enär detta ämne under senaste åren alltmera förekommit i handeln,
både oarbetadt, då detsamma tullbehandlats såsom kemiskt-tekniska preparater mot 5
procent af värdet, och äfven arbetadt, då det efter varans beskaffenhet tullbehandlats dels
såsom slöjdvaror mot 10 procent af värdet, dels såsom bijouteri varor, har komitén ansett,

Tullkomiténs Betänkande; II.

Bröd.

Bärsaft.

Celluloid.

Champigno ner.

Chokolad.

Citronsaft.

Citronsalt.

Colces.

Decimalvågar.

Dun.

att en ny rubrik borde för detta ämne i taxan uppföras. Då råvaror i allmänhet ej äro
med tull belagda, och celloluid redan nu användes och framdeles torde få ännu större
användning i åtskilliga näringar, har komitén för oarbetad celluloid föreslagit tullfrihet,
men för arbeten deraf upptagit samma tull, som föreslagits för bijouteri varor eller
1 krona per kilogram.

Champignoner. Så väl champignoner som murklor och tryffel äro förda under
en hufvudrubrik: »svampar, ätbara», med samma tullsats som för konserver, under hvilken
sistnämnda rubrik större delen af dessa varor, på grund af förvaringssättet, vid förtullning
nu hänföres. Af denna orsak är äfven den särskilda rubriken champignoner ur
taxan utesluten.

Chokolad. Råämnet till chokolad är för närvarande belagdt med en tull af 30
öre per kilogram, och vid tillverkningen erhållas enligt uppgift af fabrikanter 80 procent
af den använda kakaoqvantiteten; arbetskostnaden uppgår till omkring 35 öre per kilogram,
och skulle således det skydd, som för tillverkningen erfordras, om man till tullen för
råvaran lägger 20 procent å den uppgifna arbetskostnaden, uppgå till 44,5 öre per
kilogram. Då dertill kommer, att den inhemska tillverkningen visat sig kunna uthärda
täflan med de utländska fabrikaten, hvilket torde få anses bevisadt derigenom, att exporten
under senare åren betydligt stigit och mycket öfverstiger importen, anser komitén
sig hafva goda skäl att föreslå nedsättning i tullen för chokolad från 70 till 50 öre
per kilogram, således till samma tullsats, som är bestämd för konfityrer, med hvilken
vara chokolad ock är temligen likartad. Ännu ett skäl till denna tullnedsättning har
komitén hemtat från det kända förhållandet att chokolad utgör ett synnerligt närande
födoämne, hvilket ingalunda bör öfver höfvan fördyras.

Citronsaft. Enligt komiténs åsigt är denna vara hänförlig till »saft, bär- och
frukt-», och kan således såsom särskild rubrik uteslutas.

Citronsalt. I likhet med vinsyra torde citronsalt eller kristalliserad citronsyra
böra tullbehandlas såsom kemiskt-tekniska preparater och har af komitén till denna
rubrik hänvisats.

Cokes. Denna vara, som utgör en produkt af stenkol, är ej egentligen att hänföra
till sistnämnda varuslag, under hvilken rubrik i tulltaxan cokes nu finnes upptagen;
hvadan, och då det dessutom är af intresse att genom den officiela statistiken vinna
upplysning om de qvantiteter, som deraf till riket införas, en särskild rubrik för densamma
blifvit i tulltaxan intagen.

Decimalvågar. För denna artikel, hvaraf införseln under senare åren betydligt
tilltagit, har ny rubrik uppförts med hänvisning till slöjdvaror af sammansatta ämnen.

Dun. Enär det vid många tillfällen möter svårigheter att skilja emellan dun och
spritad fjäder, och den förstnämnda varan, nu tullfri, har betydligt högre värde än den
sist omnämnda, som drager tull af 35 öre per kilogram, har komitén föreslagit, att dun
skall tullbehandlas såsom fjäder, spritad.

Ekollon. Under denna rubrik har äfven upptagits knapergall, men deremot har rubriken
för sistnämnda artikel, till hvilken ekollon i nu gällande taxa hänföras, uteslutits.

Essenser. Enär enligt tulltaxans lydelse åtskilliga slag af essenser skola tullbehandlas
såsom »terarter, bär hänvisningen i detta hänseende blifvit kompletterad.

Etiketter. Af samma skäl, som vid »blanketter» anförts, har denna artikel fått
egen rubrik med tullsats af 15 öre per kilogram.

Etuis. Den föreslagna förhöjningen från 80 öre till 1 krona per kilogram grundar
sig på 1880 års riksdags alternativt fattade beslut.

Fernissa. Den för denna artikel nu bestämda tullafgift, 24 öre, är i förslaget
upptagen till 25 öre per kilogram. Vid 1880 års riksdag blef tullen för flertalet af de
varuslag, som i förut gällande tulltaxa voro belagda med en tullafgift af 10 öre per
skålpund och i Eders Kongl. Maj:ts på tullkomiténs utlåtande grundade nådiga proposition
upptagits till 24 öre.per kilogram, enligt bevillningsutskottets förslag bestämd
till 25 öre per kilogram; och har komitén, godkännande de skäl utskottet för denna
förhöjning anfört, nämligen den lätthet och beqvämlighet, som dermed för tullberäkningen
vinnes, ej tvekat att äfven för öfriga med samma tull förut belagda artiklar
föreslå den obetydliga förhöjningen från 24 till 25 öre per kilogram, hvilken förhöjning,
af ringa vigt så med hänsyn till statsverkets inkomster som den inverkan den
för öfrigt kan utöfva, i intet afseende torde böra möta betänkligheter.

Fisk. Saltad eller inlagd fisk: anjovis, sard eller eller thonfisk, är för närvarande
belagd med en tull af 60 öre per kilogram netto, då deremot tullen för konserver är
bestämd till 30 öre per kilogram brutto, således ej obetydligt lägre, enär taran för konserver
ej beräknas till mera än 25 procent. Då enligt komiténs åsigt tullafgiften bör
sättas lika för dessa likartade varuslag, har komitén för anjovis, sardeller och thonfisk
föreslagit samma belopp, som vid 1880 års riksdag alternativt antogs för konserver,
eller 50 öre pr kilogram, kärlens vigt inberäknad.

Formar. Då lagstiftningens mening utan tvifvel är, att alla för näringarnas behof
erforderliga formar skola åtnjuta tullfrihet, torde de antingen missledande eller intet sägande
orden i nu varande tulltaxerubrik böra och kunna uteslutas, hvaraf följer, att alla
slag af formar för näringarnas behof blifva hänförda till redskap och maskinerier och
dermed äfven tullfria.

Frukter och bär. Då någon bestämd skilnad emellan frukter och grönsaker ej
torde kunna uppgifvas, och bestämmelserna i nu gällande tulltaxa för dessa båda varuslag
nästan alldeles öfverensstämma, i afseende på afgiftsbeloppen helt och hållet, har
komitén ansett lämpligt att under en rubrik: »frukter och bär samt grönsaker, ej specificerade»,
sammanföra dessa på olika ställen i taxan upptagna artiklar. Den enda förändring,
som häraf påkallats, är att bestämningen torra, som begagnas för den tredje
gruppen af frukter, utbytts mot den för motsvarande afdelning under grönsaker använda

Ekollon.

Essenser.

Etiketter.

Etuis.

Fernissa.

Fisk.

Formar.

Frukter och
bär.

Färger.

Färglådor.

Galanteri -

riktigare och mera omfattande: »torkade och saltade». Vid rubriken grönsaker hänvisas
till frukter och bär.

Färger. Med afseende på den stora och allmänna förbrukningen af blyhvitt, kremzerhvitt
och zinkhvitt har fråga om tullfrihet för dessa färgslag vid flera tillfällen varit
å bane, men utan resultat, sannolikt på grund af den betydliga minskning i tullintraderna,
som derigenom skulle uppstått. Importen af dessa varor har i medeltal under de senare
åren uppgått till nära 2 millioner skålpund, och tullen, som före år 1865 var 5
öre per skålpund, nedsattes genom traktaten med Frankrike först^till 4 och slutligen
till 3 öre per skålpund, motsvarande den nu gällande 7 öre per kilogram. Då värdet
i medeltal kan upptagas till omkring 40 öre per kilogram och tullen således uppgår
till nära 18 procent, har komitén ansett sig böra föreslå nedsättning i tullen för denna
nödvändighetsvara, som ej är förmål för inhemsk tillverkning, från 7 till 5 öre per
kilogram. Deremot och då en stor del af de oljerifna färger, som inkomma, vanligen
till större eller mindre del bestå af bly- eller zinkhvitt, men genom tillsättning af andra
färger få utseende af och derför äfven tull behandlas såsom färger, ej specifierade, •

och såsom sådana åtnjuta tullfrihet, under det de i dessa färger ingående beståndsdelar
draga tull, har komitén, i sammanhang med förestående tullnedsättning, föreslagit att
en ny rubrik: »målarefärger, beredda med olja», i taxan intages med samma tullsats
som för blyhvitt med mera.

I industriens intresse har fråga om tullfrihet för indigo och kochenilj äfvenledes
åtskilliga gånger blifvit väckt, dock utan framgång. Komitén vill ej nu förnya försöket
att för clessa för näringarna vigtiga beredningsämnen utverka tullfrihet, men finner
den för kochenilj bestämda tullafgiften relativt allt för hög, enär densamma utgör
10 å 15 procent af varans värde, då tullen för indigo deremot ej uppgår till mera än
1 ä D/2 procent, och föreslår derför, att dessa färgslag sammanföras till en rubrik med
samma tullsats som nu är bestämd för indigo, eller 20 öre per kilogram. I flera
utländska tulltaxor, exempelvis norska och danska, är samma åtgärd redan vidtagen,
likväl med högre tullsatser än den nu här föreslagna.

Då kimrök obestridligen är att hänföra till färger och färgningsämnen, har
komitén under denna hufvudrubrik upptagit äfven kimrök, men med afseende på varans
värde och egenskap af beredningsämne nedsatt tullen från 14 till 5 öre per
kilogram. Importen deraf utgjorde under år 1879 endast 13,856 skålpund, medan deremot
tillverkningen inom landet så tillväxt, att exporten under samma år uppgick till
299,045 skålpund samt andra år stundom uppgått till ännu mycket högre belopp.

Färglådor. Då »tuber» utgöra det allmännast förekommande förvaringsmaterielet
för de fina färger, som vid konstnärlig oljemålning begagnas, har detta ord blifvit
i texten inrymdt.

Galanteri var or. Vid tullbehandling af en mängd mindre artiklar af glas och
porslin med mera i förening med brons eller annan oädel metall har behofvet af en
särskild rubrik, till hvilken alla sådana varor kunna hänföras, alltmera gjort sig gäl -

varor.

lande. Vid tillämpning af tulltaxan, så som denna författning nu är uppställd, måste
hvarje särskild pjes af det slag, som här afses, upptagas ur emballaget för att undersökas
angående hufvudbeståndsdelen, dervid ofta olika meningar uppstå, huruvida
densamma bör förtullas såsom glas, porslin, metallarbete eller efter värde. I flera utländska
tulltaxor finnes särskild rubrik för dylika varor, och komitén antager, att införandet
i vår tulltaxa af rubriken: »galanterivaror af sammansatta eller, såsom arbetade,
ej specificerade ämnen» skulle betydligt underlätta expeditionen och åstadkomma enhet i
tullbehandlingen, så att samma varor öfverallt kommo att beläggas med samma tullafgift,
h vilket nu, med den olika uppfattning och tolkning af tulltaxan, som på skilda tullplatser
ganska naturligt kan uppkomma, tyvärr ej alltid inträffar. Då de varor, som till denna
rubrik äro hänförliga, till värde och beskaffenhet närmast likna bijouteri varor, har
komitén föreslagit, att tullen för galanterivaror sättes lika med den för bijouterivaror
bestämda eller 1 krona per kilogram.

Gardiner. Enär tullen för bomullsväfnader i nu föreliggande taxeförslag i allmänhet
blifvit något nedsatt, har, såsom en naturlig följd häraf, äfven den för rullgardiner
nu gällande tullsatsen 94 öre blifvit nedsatt till 90 öre per kilogram eller till
samma belopp, som är föreslaget för blekt eller färgad bomullsväfnad.

Garn. Vid olika tillfällen, då fråga om tullafgiften å bomullsgarn varit å bane,
hafva olika meningar uppstått angående indelningen och uppställningen af denna rubrik
i taxan: huruvida den nuvarande redaktionen vore lämplig eller särskilda tullsatser borde
bestämmas för »ofärgadt», »blekt» och »färgadt eller tryckt», äfvensom om garnets finlek
efter nummer samt dess beskaffenhet af enkelt eller dubbleradt borde lägsas till
grund för tullbeskattningen. Komitén hyser dock den åsigten att ehuru det visserligen
är obestridligt, att garnets blekning gifver detta ett något högre värde och att det
blekta garnet således kunde tåla en något högre ''tull än det oblekta, det dock ej kan
vara lämpligt att hafva tvenne tullsatser för så närbeslägtade artiklar, för hvilka skil—
naden i tull alltid borde blifva högst obetydlig. Likaledes och ehuru bomullsgarn af
olika finhet har långt mera skiljaktigt värde, som väl skulle kunna i och för sig berättiga
till olika tullsatser, hvartill ock i någon ehuru mindre mån olikheten emellan
enkelt och dubbleradt garn kunde föranleda, har komitén likväl af flera skäl tvekat
att i dessa hänseenden föreslå någon förändring i den uppställning, som under en
lång följd af år här varit antagen. Utom hänsyn till den alltid mycket beaktansvärda
angelägenheten att genom taxans enkelhet söka förebygga olika tillämpning vid särskilda
tullkamrar, med deraf härflytande olägenheter och förluster, än för förvaltningen
och statskassan, än för trafiken, förtjenar isynnerhet den omständigheten största uppmärksamhet,
att den inhemska väfnadsindustriens behof af finare garnsorter endast i
ringa mån kan tillfredsställas vid de svenska bomullsspinnerierna, der hufvudsakligen
blott lägre nummer, som af husslöjden användas, utgöra föremål för någon mera betydande
tillverkning, hvadan en särskild högre tullbeskattning å finare garnsorter skulle,

Gardiner.

Garn.

Gipsarbeten.

utan att ur skyddssynpunkt bereda något nämnvärdt gagn för våra spinnerier,
endast komma att trycka väfnadsindustrien.

Vid bestämmandet åter af den gemensamma tullsatsen å alla slag ofärgadt bomullsgarn
måste hänsyn tagas ej blott till sjelfva varans värde och tillverkningskostnad, utan äfven
till dess användning såsom beredningsämne för väfnadsindustrien; och då komitén vid
behandlingen af frågan om tullsatser för bomullsväfnader funnit sig föranlåten att föreslå
åtskilliga nedsättningar, dels för utjemnande af de vid öfvergången till metersystemet
erhållna ojemna och för tullberäkningen olämpliga tal såsom 58 öre, 94 öre och 1 krona
18 öre per kilogram, dels ock af öfvertygelse att sådant i allt fall af flera skäl både
kan och bör ske, följer deraf naturligen att en motsvarande nedsättning af tullsatserna
å bomullsgarn jemväl bör ega rum och detta desto heldre, som vid de flera tid efter
annan verkstälda undersökningar angående kostnaden för tillverkning af bomullsgarn,
den nuvarande tullsatsen af 19 öre per kilogram har funnits allt för oskäligt hög, utgörande
nemligen icke mindre än omkring 50 procent af hela tillverkningskostnaden
för medelnumret 14. I Norge utgör tullsatsen å ofärgadt bomullsgarn 7, i Danmark •

omkring 13 öre per kilogram.

Vid dessa förhållanden har komitén, oaktadt all den varsamhet, som utgjort ledande
grundtanken vid utarbetandet af förevarande tulltaxeförslag, funnit sig icke kunna
undgå att föreslå nedsättning af införseltullen å ofärgadt bomullsgarn från 19 till 15
öre samt för färgadt eller tryckt från 33 till 30 öre per kilogram.

Tullen för ofärgadt ullgarn har blifvit nedsatt med samma belopp som för ofärgadt
bomullsgarn, och har denna afdelning fullständigats med tillägget: »och oblekt».

Då kostnaden för färgning af ullgarn uppgifvits vara lika hög som för färgning af
bomullsgarn, har samma skilnad emellan de olika sorterna, 15 öre per kilogram blifvit
föreslagen.

För linnegarn har tullen äfven blifvit satt lägre än förut, med 4 och 7 öre per
kilogram, af samma skäl som härofvan i fråga om bomullsgarn omförmälts, nemligen
för vinnande af lämpliga siffror samt med anledning af de å linneväfnader nedsatta
tullafgift.erna. Att skilnaden i tullen emellan ofärgad och färgad vara här blifvit 20
öre per kilogram, beror på den större kostnad, som med färgning af linnegarn är
förenad.

Då oblekt och ofärgadt jutegarn är tullfritt, har i tullafgift för blekt eller färgad
vara af detta slag endast upptagits det belopp, som ansetts påkalladt af den bearbetning
det råa garnet undergått, eller 10 öre per kilogram.

Segel- och bindgarn förekommer af mycket olika slag och värde, af bomull,
lin, hampa och jute samt såväl färgadt som ofärgadt, blekt som oblekt, ofta af ganska
simpel beskaffenhet och lågt värde, hvarför komitén anser goda skäl förefinnas för tullens
nedsättande från 24 till 20 öre per kilogram.

Gipsarbete!!. Genom handelstraktaten med Frankrike hafva|ifråga varande arbeten,
liksom så många andra, blifvit tullfria. Komitén vill ej förorda en återgång till

den tullafgift, som före 1865 erlades för denna artikel, eller 25 öre per skålpund, motsvarande
59 öre per kilogram, men anser billigt och öfverensstämmande med Riksdagens
uttalanden, att gipsarbeten, som i allmänhet ej kunna hänföras till nödvändighetsvaror,
beläggas med tull, och har såsom lämplig afgift föreslagit 10 öre per
kilogram.

Glas. Den första gruppen under rubriken glas i nu gällande tulltaxa, omfattar
varor af mycket olika värde och har derför blifvit delad i tvenne, af hvilka den första
med samma tullsats som nu, 2 öre per kilogram, afser de simplaste och billigaste hit hänförliga
arbeten, helt och hållet utan slipning; den andra deremot, med föreslagen tullsats
af 10 öre per kilogram, omfattar burkar och flaskor med inslipade proppar, hvilka
tullbehandlas olika på olika ställen, men på grund af slipningen hänförts till den ojemförligt
mycket dyrbarare varor omfattande underafdelningen glas, andra slag, samt
apotekareståndkärl med inbränd signatur, hvilka för längre tid tillbaka voro belagda
med betydligt högre tull och med afseende på värdet utan tvifvel böra frånskiljas de
• simpla och prisbilliga glasarbeten, som upptagits i första afdelningen.

Fönster- och spegelglas äro, såsom varande af hufvudsakligen samma beskaffenhet,
sammanförda i en grupp, och har komitén vid bestämmandet af tullen för oslipadt
eller mattslipadt och ofolieradt glas af dessa slag, så kallade glasämnen derunder inbegripna,
nedsatt tullen från 7 till 6 öre per kilogram. Denna tullsats har sin egentliga
betydelse i fråga om fönsterglas (hvaraf införseln under år 1879 uppgick till
4,329,697 skålpund, medan deremot af oslipade spegelglas eller så kallade glasämnen
under samma år endast inkommit 13,734 skålpund), och då fönsterglas åter utgör en
nödvändighetsvara, som är föremål för allmän förbrukning, bör tillgången deraf icke
oskäligt fördyras. Yärdet på inhemsk tillverkning uppgår enligt erhållna uppgifter
till omkring J9 öre samt för utländsk vara till omkring 13 öre per skålpund, och anser
komitén att den obetydliga nedsättning, som nu föreslagits, bör utan skada för
glasbruken inom landet kunna antagas, helst de reducerade tullsatserna dock uppgå till
öfver 13 procent för inhemsk och öfver 20 procent för utländsk vara.

För spegelglas åter, såsom mera närmande sig öfverflöds- än nödvändighetsvara,
har komitén, dertill jemväl föranledd af 1880 års riksdags beslut, ansett någon tullförhöjning
kunna och böra stadgas. Nämnda riksdag beslöt nemligen att, derest
traktaten med Frankrike icke blefve förnyad, höja tullafgiften för slipade, ofolierade
spegelglas från 12 till 20 öre och för folierade från 24 till 40 öre per kilogram. Då
emellertid äfven dessa tullafgifter böra stå i skäligt förhållande till varans värde och
prisberäkningen å spegelglas, folierade som ofolierade, ställer sig relativt mycket högre
för stora än för små spegelglas samt qvadratytans storlek alltså bestämmer beräkningen
af priset per tum eller centimeter, har komitén också ansett rättvist och lämpligt
att lägga densamma till grund för tullbeskattningen och föreslagit för spegelglas, ofolierade,
tullsatserna 15 och 25 öre samt för spegelglas, folierade, 25 och 40 öre per
kilogram, beroende på glasets storlek, öfver eller under en half qvadratmeters yta.

Glas.

Glasvaror,
försedda med
flätning.

Glober.

Gryn.

Guld.

Gulddragarearbeten.

Guttapercha.

Halmarbeten.

Ofullständigheten i nu gällande taxa, der ingen bestämmelse finnes angående oslipade,
folierade spegelglas, är härmed ock afhjelpt.

För ljuskronglas hade jemväl 1880 års riksdag alternativt förhöjt tullen från
12 till 20 öre och för urglas från 24 till 40 öre per kilogram. Komitén anser för sin
del, att dessa slag af glas, af hvilka det förstnämnda ej kan betraktas annorlunda än
såsom lyxartikel, ej böra i taxan särskilt upptagas, utan lämpligen kunna hänföras
till »glas, andra slag», med derå nu stadgad tullsats af 35 öre per kilogram. Hvarken
i den norska eller danska tulltaxan äro dessa glasvaror särskildt upptagna.

Glasvaror, försedda med flätning. Rubriken har fullständigate med tillägget
»eller annan beklädnad» och hänvisningen till »glas» med orden »andra slag», hvarigenom
det blifvit tydligt bestämdt, att den för glas, andra slag, gällande tullsatsen äfven
för nu i fråga varande artiklar skall tillämpas.

Glober. Då vid införsel af glober med ställningar dessa sistnämda stundom
blifvit belagda med tull, hafva för tydlighets skull och till förekommande af olika tullbehandling
af dessa endast till undervisningsmateriel afsedda artiklar, orden »med eller
utan ställning» blifvit tillagda.

Gryn. Den förändrade uppställningen af ifrågavarande taxerubrik afser att i importsammandragen
erhålla uppgifter å årliga införseln särskildt af risgryn och rismjöl
och särskildt af gryn, andra slag.

Guld. Vid tullbehandling af metallarbeten med infattade stenar, perlor med mera
tillämpas alltid den grundsatsen, att ej det infattade föremålet utan sjelfva infattningen
bestämmer den rubrik i taxan, till hvilken varan hänföres; en guldring med infattad
sten tullbehandlas såsom guld, arbetadt, men samma slags sten infattad i förgyld messing
hänföres till bijouterivaror. Någon bestämmelse härom förekommer dock ej i
taxan, tvertom skulle ordalydelsen vid juveler, der det heter att infattade sådana äro
tullfria, kunna gifva stöd för en annan åsigt, och har komitén för vinnande af tydlighet
härutinnan och af skäl som förut vid agat blifvit anförda, föreslagit, att vid guld
och silfver, arbetadt, tillägga orden äfven med infattade juveler, perlor m. m.

Gulddragarearbeten. Artikeln aiguiletter, redan förut upptagen under rubriken
snörmakarearbeten, har på samma grund nu äfven blifvit inrymd bland de specificerade
slagen af gulddragarearbeten, hvaremot den under egen rubrik i taxan upptagna hänvisningen
uteslutits, såsom alldeles obehöflig.

Guttapercha. Hela rubriken hänföres till kautschuk, med hvilket ämne guttapercha
ofta förvexlas. Denna hopslagning förekommer allmänt i utländska tulltaxor.

Halmarbeten. Tullen för denna artikel, förut under många år 1,so kr., men efter
franska traktatens afslutande 40 öre pr tf, motsvarande 94 öre per kg, har från detta
belopp utjemnats till 1 kr. per kg. A tullvärdet, beräknadt till 5 kr. per ''tt = 11,75 kr.
per kg. utgör den föreslagna tullsatsen icke fullt 9%; importen under år 1879 var endast
5770 skålpund.

Handskar. För denna artikel hade 1880 års riksdag alternativt bestämt tullen
till 4 kr., i stället för nu gällande tullsats 2,40 kronor per kilogram. Komitén anser
väl någon förhöjning i förhållande till varuvärdet kunna vidtagas; men hemställer dock,
att tullafgiften bestämmes till allenast 3 kronor per kilogram, likväl med inberäknande
i vigten af askar och papper, hvari handskar inkomma.

Hattar. Nuvarande uppställning af denna rubrik har gifvit anledning till
många anmärkningar och klagomål, så väl öfver för höga tullsatser, genom hvilka införseln
omöjliggjordes, som öfver för låga, hvilka skadade den inhemska industrien.
Komitén har funnit åtskilliga af dessa anmärkningar befogade och har, med bibehållande
af tullsatserna, föreslagit följande förändringar, nämligen: l:o att felbhattar uppflyttas
till den högst beskattade gruppen, hvarigenom den för dylika hattar nu gällande
tullsatsen, 40 öre per stycke, hvilken afgift ej öfverstiger det belopp, som i tull erlägges
för de materialier af felb, band, skinn, hattfoder m. in., som åtgå till förfärdigande
af en hatt, höjes till 1 krona 50 öre; 2:o att endast de monterade fruntimmershattar,
som äro försedda med konstgjorda blommor, plymer och spetsar, skola vara
underkastade den högsta tullafgiften, 1 krona 50 öre per stycke, men att dylika hattar,
på annat sätt utstyrda, skola draga den tull, som är bestämd för den klass, hvartill de
på grund af materialet eljest äro hänförliga; samt 3:o att hattar i allmänhet af annan
väfnad än siden och halfsiden, med undantag af de i sista momentet specificerade,
skola hänföras till »andra slag» och således få införas mot 40 öre per stycke, i stället
för den nu för dylika hattar gällande tullsatsen af 1 krona 50 öre per stycke, hvilken
i många fall utgjort nästan införselförbud, enär tullen ofta öfverstigit varans fakturapris.
Detta har också haft till följd, att man kringgått stadgandet genom att införa
hattarne söndertagna och fördelade i olika kolly, samt på detta sätt fått andra och
billigare tullsatser tillämpade.

Hjorthornssalt. Då importen af denna vara alltmera tilltagit, har komitén ansett
lämpligt att gifva densamma egen rubrik med hänvisning till kemiskt-tekniska
preparater.

Horn. Hornplattor, nu tullfria, och skifvor till lyktor m. m., med tullsats af 50
öre per kilogram, hafva såsom likartade varor sammanförts till en afdelning och såsom
utgörande ämnen för vidare bearbetning föreslagits till tullfrihet. Af skifvor har
under senare åren ingen införsel förekommit.

Hudar och skinn. Vid denna rubrik har endast den förändringen blifvit vidtagen,
att under pelsverk, oberedda och beredda, ordet »fårskinn» utbytts mot »får- och lamskinn»
samt att tullsatsen för beredda skinn af get, ren, etc. utjemnats från 24 till 25
öre per kilogram.

Hår. Orden »häst- eller» hafva såsom öfverflödiga och möjligen missledande
uteslutits.

Tullkomiténs Betänkande; II. 10

Handskar.

Hattar.

Hjorthorns salt.

Horn.

Hudar och
skinn.

Hår.

Hår- eller
tagelarbeten.

H&rtinktur.

Hängslen.

Ingefära.

Instrumenter.

Hår- eller tagelarbeten. Tullafgiften för denna vara har ansetts böra vara lika
med den för bijouterivaror och derför föreslagits till 1 krona per kilogram; införseln
deraf var under år 1879 endast 155 <BE.

Hårtinktur. Komitén anser, att denna artikel bör, i likhet med tandpulver och
åtskilliga andra likartade varor, tullbehandlas såsom varor, i taxan ej nämnda, arbetade,
mot 10 % af värdet, och har derför ändrat hänvisningen.

Hängslen. För band och väfnader af halfsiden är tullen höjd från 2,30 och 2,40
till 2,5 0 kronor per kilogram, och har på samma grunder tullen för hängslen, sidenoch
halfsiden-, blifvit till sistnämnda belopp förhöjd. Tullen å hängslen, andra slag,
är nu 1 krona 20 öre per kilogram, således högre än för band, andra slag, hvilket, då
sådana band utgöra hufvudbeståndsdelen, och tillbehören af jern, messing och skinn
hvar för sig äro vida lägre tull beskattade, icke kan vara annat än oegentligt. Komitén
föreslår derför nedsättning i tallen å denna vara till 1 krona per kilogram; hvarjemte
hemställes, att för begge slagen närmaste emballaget i vigten inberäknas. Deremot
har den nu förekommande anmärkningen, att för spännen och ringar ej medgifves afdrag
i vigten, såsom obehöflig uteslutits.

Ingefära. Då taxan har en särskild rubrik för konfityrer och alla öfriga insyltade
frukter äro dit hänförda, har för syltad ingefära samma åtgärd nu vidtagits.

Instrumenter. Jemte det att ordet »fältskärs-» utbytts mot »kirurgiska» har
komitén så val å dessa som å matematiska, optiska, fysiska och navigationsinstrumenter
upptagit samma tullafgift, som före år 1874 under en följd af år var för dem bestämd,
motsvarande 35 öre per kilogram, hvilken afgift är lika med den, som nu utgår för så väl
glas, andra slag, som manufaktursmide och stålarbeten, polerade, samt messingsarbeten,
utan beläggning, eller de ämnen, hvaraf dylika instrumenter i allmänhet bestå. Det
kända förhållandet att flertalet af de instrumenter, som Utkomma, äro af föga värde
och användbarhet för vetenskap och konst, och mera utgöra en vanlig fabriksvara än
produkter af skickliga och samvetsgranna instrumentmakares arbete, har föranledt
komiténs beslut. Så väl i Korge som Danmark äro dessa instrumenter belagda med
tull, i Korge efter ämnet hvaraf de bestå, i Danmark med 66 öre per kilogram.

Då värdet å flöjter, klarinetter och oboer, för Indika tullen nu är 50 öre per
stycke, fullt uppgår till och säkerligen ofta öfverstiger värdet å flera af de musikaliska
instrumenter, som i påföljande moment äro uppräknade och för hvilka tullafgiften är
dubbelt så hög, har komitén sammanfört samtliga dessa instrumenter till en grupp med
gemensam tullsats af 1 krona per stycke. Sedan tullafgifterna å fortepianon genom
1865 års handelstraktat blifvit nedsatta från 60 och 120 till 40 och 60 kronor per
stycke, har importen af dylika instrumenter betydligt tilltagit, exempelvis från 132
stycken år 1870 till 489 år 1879. År 1876 uppgick den till och med till 672 stycken.
Då tillverkningen inom landet samtidigt gått tillbaka och många pianofabrikanter ej kunnat
utstå konkurrensen med utlandet, utan funnit sig nödsakade, några att nedlägga rörelsen,
andra att endast sysselsätta sig med reparationer, hvartill antagligen de nedsatta

tullafgifterna i förening med qvarstående tullsatser å flera i pianofabrikationen ingående
artiklar gemensamt bidragit, har komitén, som funnit betänkligt att för alla sådana
artiklar föreslå tullnedsättning eller tullfrihet, föredragit att i stället åter höja tullsatserna
å fortepianon från 40 och 60 kronor till 60 och 100 kronor per stycke, såsom
i allt fall icke öfverstigande 10 % å medelvärdet af dylika instrumenter. Benämningen
»stående s. k. kabinettsflyglar» har derjemte blifvit utbytt mot den mera allmänt
brukliga »pianinon».

Den af 1880 års riksdag för speldosor alternativt bestämda tullförhöjningen från
1 krona 20 öre til! 2 kronor per kilogram är i förslaget införd.

Inventarier, skepps-. Ordet »utländska» i slutet af rubriken är såsom obehöfligt
och möjligen missledande uteslutet.

Jern. Åt denna mycket omfattande rubrik med dess underafdelningar har gifvits
en i flera hänseenden förändrad uppställning. Sjelfva hufvudrubriken har ansetts böra
• omfatta både jern och stål, såsom i tillämpningen svåra att särskilja och dessutom

redan belagda med samma afgifter; likaledes och af samma skäl är den förra indelningen
i »gjutna» samt »smidda och valsade» arbeten öfvergifven, i följd hvaraf de
nu uppstälda underafdelningarna, der ej annorlunda är uttryckligen bestämdt, omfatta
arbeten af alla slagen samt äfven sådana, som äro sammansatta af både gjutet och
smidt eller valsadt jern. Många nu i taxan upptagna artiklar, hvaraf någon införsel
icke förekommit, äfvensom andra till vigttull upptagna, hvilka rätteligen böra hänföras
till maskindelar, hafva ur specifikationen uteslutits. Derjemte är en annan indelning uppgjord,
grundande sig på en noggrann undersökning af de olika artiklarnas vigt- och
värdeförhållanden, samt åtskilliga nya artiklar, såsom soffor, stolar, bord, emaljerade
kökskärl samt för hushållsbehof afsedda maskiner m. m. i taxan upptagna under de
afdelningar, dit de närmast äro hänförliga. Kettingar och kedjor äro tillsammans upptagna
i den afdelning, der endast kettingar förut varit införda, samt tullafgiften för dessa
arbeten under 6 millimeters diameter på länkjernet billigtvis nedsatt från 12 till 10 öre per
kilogram. Tullfriheten för plåtar är utsträckt till alla sådana med eller utan öfverdrag
af bly, tenn eller zink samt utan vidare bearbetning, än att de äro böjda eller med
hål försedda; och för spik af mindre längd än 45 millimeter samt nubb och trådstift
är en särskild rubrik uppförd. Förgylda eller försilfrade jernarbeten, ej specificerade,
förut hänförda till metaller, ej specificerade, äro med oförändrad tullsats här intagna;
för andra ej specificerade arbeten af jern och stål äro de förut för manufaktur- och
handtverkssmide gällande tullsatserna bibehållna, men har i rubriken tillagts bestämmelsen
»förnicklade», i samma afdelning med till samma värde uppskattade, lackerade
och polerade arbeten. Med afseende derpå, att större och tyngre arbeten ofta äro
endast delvis förgylda, förnicklade, lackerade eller polerade samt dessutom i allmänhet
ej af det värde per kilogram, som mindre artiklar, hvilka dessutom vanligen äro med
mera omsorg och kostnad bearbetade, har komiten föreslagit, att de tullafgifter, som
för ej specificerade jern- och stålvaror äro i taxan upptagna, skola för till denna af -

!nventarier}

skepps-.

Jern.

Jer nv ägsmateriel.

Kapris.

delning hänförliga varor, Indika per stycke väga mera än 10 kilogram, beräknas blott
för nyssnämnda vigt, men att tullen för den Överskjutande vigten skall utgå efter endast
2 öre per kilogram.

Ehuru komitén till undvikande af allt för stor vidlyftighet gjort sig till regel
att i detalj endast motivera de förändringar, som innefattas i komiténs förslag till tulltaxa,
anser sig komitén likväl icke böra helt och hållet med tystnad förbigå de yrkanden
af tullafgifter å tack- och stångjern med mera, som blifvit i åtskilliga till komitén
afgifna yttranden framstälda och omförmälas i komiténs särskilda betänkande angående
näringarnas ställning.

Först och främst må härvid erinras, att nämnda yrkanden ingalunda synas uttrycka
någon allmännare mening bland jernindustriens egna upplysta idkare. Flertalet
af dessa äro tvärtom af en alldeles motsatt åsigt. Den tullfrihet, som snart efter införselförbudens
upphäfvande sattes i deras ställe och nu egt tillämpning omkring ett
fjerdedels sekel, kan också visserligen med fullt fog sägas hafva mera gagnat än skadat
vår egen jerntillverkning, på samma gång den alldeles otvifvelaktigt beredt i främsta
rummet de förädlingsverk, för hvilka jernet utgör vigtigaste materialet, och dernäst,
alla de mångfaldiga industrigrenar, hvilka af produkter från dessa förädlingsverk
äro i behof, stora och värdefulla fördelar. Man erinre sig härvid i synnerhet, att våra
mekaniska verkstäder, vårt skeppsbyggeri, våra gjuterier använda och behöfva det på
en gång; billigare och för vissa arbeten icke blott lika goda utan till och med bättre
engelska jernet. Man besinne ock, huru det endast härigenom blifvit möjligt att åstadkomma
de mångfaldiga maskinerier och redskap, som näringslifvet på alla områden
mer och mer behöfver, till en prisbillighet, hvilken tillåter täflan med utlandets tillverkningar.
Vidare må icke heller förgätas, hurusom vanlig klokhet bjuder att inom
landet använda det utländska billigare jernet till sådana arbeten, för hvilka det är fullt
ändamålsenligt, och låta det derigenom besparade svenska jernet utgå till en marknad,
der det till fulla värdet betalas. Och slutligen, om man ock vill betrakta frågan ur
helt och hållet ensidig synpunkt af skydd för den svenska råjernstillverkningen, lärer
man svårligen kunna för sig dölja, att uteslutande förbrukning af svenskt jern inom
landet föga skulle bidraga till främjandet af en näring, för hvilken verldsmarknaden är
och måste vara den egentliga afsättningsorten.

Jernvägsmateriel. Under rubriken jern är i nu gällande taxa jernvägsmateriel,
ej specificerad, på tvenne ställen hänförd till redskap och maskinerier. Då dylik materiel
förekommer äfven af andra ämnen än jern, eller i sammansättning med detta samt
tullfrihet tvifvelsutan så i ena som andra hänseendet fortfarande bör bibehållas, har en
särskild rubrik för jernvägsmateriel, ej specificerad, i taxan intagits, utan hänvisning
till redskap och maskinerier, men med utsatt tullfrihet, hvarmed ock vinnes, att införseln
häraf i statistiken särskildt upptages.

Kapris. För denna artikel föreslås förhöjning i tullen från 40 till 50 öre per
kilogram, eller till samma belopp, som är bestämdt för inlagda frukter, konserver m.
fl. likartade varuslag.

Karbolsyra hänföres nu till kemiskt-tekniska preparater och är således belagd
med en tullafgift af 5 % Med afseende på denna varas användning uteslutande till
sanitära ändamål har densamma blifvit föreslagen till tullfrihet.

Kastanie!''. På grund af traktaten med Frankrike blef denna artikel tullfri,
men då kastanier ej kunna betraktas såsom nödvändighetsvara, snarare motsatsen, har
komitén ansett lämpligt att åsätta artikeln en tull af 15 öre per kilogram, motsvarande
den tullafgift å bär per tb, som tillförene varit densamma ålagd. Importen deraf har
under de senare åren uppgått till 20 å 30,000 ft årligen.

Kautschuk. Hufvudrubriken har ändrats så, att den äfven omfattar guttapercha.
Bestämmelsen, att skodon kantade med pelsverk skola tullbehandlas såsom kläder af
kautschuk och således draga 20 % högre tull än vanliga kautschuksskodon, har uteslutits,
emedan komitén ej anser anbringandet af några pelsverksremsor gifva skodonen
något väsendtligt högre värde, och sådana pelsverk, som till skokantningen egentligen
användas, i och för sig draga lägre tull än kautschuksarbeten. Tullen för samtliga
tullbeskattade artiklar af kautschuk och guttapercha, nu 94 öre, har utjemnats till 1
krona per kilogram.

Kitt. Då tullen å blyhvitt, kremzerhvitt och zinkhvitt blifvit nedsatt från 7 till
5 öre per kilogram, har enahanda tullnedsättning föreslagits för kitt, som ofta består
af blyhvitt.

Klorkalb. Före år 1865 var tullen för klorkalk 2 öre per S, men nedsattes
med anledning af franska traktaten till hälften, eller 1 öre per <3;, hvilken afgift vid
metersystemets tillämpning i tulltaxan ytterligare sänktes till 2 öre per kilogram. Användningen
af detta beredningsämne för åtskilliga näringar, egentligen vid papperstillverkningen
och i bomullsindustrien, har under senare åren betydligt tilltagit, hvilket
synes deraf, att importen under de sistförllutna 10 åren fyrdubblats; och har komitén,
som finner den i- många fall inom vår tulltaxa tillämpade grundsatsen, att råvaror och
beredningsämnen böra få tullfritt införas, fullt riktig, nu ansett billigt och rätt, att på
samma gång som eu betydlig tullnedsättning för papper, andra slag, och lägre tullsatser
för garn och väfnader af bomull föreslagits, förnya det vid många föregående
tillfällen framstälda förslaget, om tullfrihet för klorkalk. Importen deraf år 1879 uppgick
till 1,516,797 <&.

Knif var. I underafdelningen för »bordsknifvar och gafflar med skaft af silfver,
pläter, elfenben eller hvalrosständer» har ordet »pläter» utbytts mot det fullständigare uttrycket:
»förgyld eller försilfrad metall», hvarjemte i en anmärkning blifvit intagen den"
väsendtliga, men otvifvelaktigt fullt riktiga föreskriften, att om knifvar eller gafflar helt
och hållet bestå af silfver, nysilfver eller annat ämne, de då skola tullbehandlas såsom
det ämne, arbetad!, hvaraf de bestå. Förhållandet, att bordsknifvar och gafflar oftast
hafva skaft af annat ämne än sjelfva bladet eller gaffeln, har föranledt den nuvarande

Karbolsyra*

Kastanier*

Kautschuk,

Kitt.

Klorkalk*

Knifvar*

Koéffyrer.

Konserver.

Koppar.

Kopparskrot.

Kopp ar sticksarbeten.

Korkbarlc.

redaktionen, men då arbeten af samma material och beskaffenhet för öfrigt utan tvifvel
böra draga lika tull, kan det ej vara lämpligt eller ens i tulltaxan afsedt, att knifvar
och gafflar af t. ex. enbart silfver eller nysilfver skola draga annan, lägre eller högre
tull än skedar af samma metall. Derjemte är tullsatsen å tälj-, sjömans- eller gröfre
arbetsknifvar, 14 öre per kilogram, förändrad till likhet med tullafgiften å opoleradt
manufaktursmide eller 15 öre per kilogram.

Koéffyrer. För dylika persedlar, försedda med konstgjorda blommor eller plymer
och för hvilka vigtförtullning efter väfnadens beskaffenhet ej ansetts lämplig, har
särskild tullsats af 1 krona 50 öre per stycke blifvit föreslagen, medan deremot'' för
alla öfriga den hittills gällande bestämmelsen: »att koéffyrer tullbehandlas såsom kläder,»
fortfarande eger tillämpning.

Konserver. I öfverensstämmelse med 1880 års riksdags alternativt fattade beslut
har tullen för konserver blifvit höjd från 30 til! 50 öre per kilogram.

Koppar. Ordet »bleck» i andra momentet, under smidd, valsad och gjuten
koppar, har såsom ingående i »plåtar» under föregående afdelning uteslutits, men
deremot i nyssnämnda andra moment intagits »bultar till fartygs byggande», hvilka
komitén ansett böra liksom spik till fartygs förhydning åtnjuta tullfrihet.

Kopparskrot. Sedan en särskild rubrik: »metallskrot äfvensom söndriga och

obrukbara metallarbeten, ej specificerade», blifvit i taxan uppförd, har af denna rubrik
endast bibehållits »kopparaska», som fortfarande åtnjuter tullfrihet,

Kopparsticksarbeten. I likhet med hvad förut för blanketter och etiketter är
föreslaget har komitén för oinfattade kopparsticks-, stålsticks- och träsnittsaftryck,
äfvensom litografiska och fotografiska arbeten med eller utan färgläggning utsatt en
tullafgift af 15 öre per kilogram, utgörande föga mera än den för sjelfva papperet bestämda
tullafgift, hvarvid dock komitén ansett sådana planscher, som tillhöra tryckta
arbeten, likasom dessa fortfarande böra få tullfritt införas. Importen af nu ifrågavarande
arbeten utgöres i allmänhet ej af sådana, som kunna hänföras till konstalster,
utan egentligen af simpla s. k. bilderark, porträtter m. m., som äro föremål för marknadshandel
samt af kringresande handlande afyttras. För planscher af verkligt värde
är den föreslagna tullsatsen i förhållande till deras pris så ringa, att den säkerligen ej
för införseln af sådana kan kännas betungande.

Korkbark. Enligt meddelande af korkfabrikanter hafva s. k. cols eller till
korkämnen afsedda fyrkantiga korkbarksbitar vid införsel hit blifvit belagda med tull
af 10 / af värdet, men då denna vara, som vid inköp af korkbark enligt uppgift
ofta måste jemte de större skifvorna öfvertagas, omöjligen kan användas i det skick,
hvari den vid införseln befinnes, utan likasom korkbarken i hela skifvor användes för
tillverkning af korkar och dervid lemnar betydligt affall samt således ej kan betraktas
annorlunda än såsom eu råvara för vidare bearbetning, bär komitén ansett billigt, att

tullfrihet för dylik vara medgifves och derför under korkbark, som är tullfri, äfven
upptagit cols eller till korkämnen delvis bearbetadt korkbarksaffall.

Kreatursfoder. Orden »alla slag» hafva såsom öfverflödiga och möjligen miss- Kreatursledande
uteslutits. foder.

Krukmakarearbeten. Rubriken har, på sätt förslaget visar, blifvit omskrifven Krukmakaresamt
förtydligad genom tillägg af orden »och annat lergods», hvarjemte bestämmelserna arbeten.
»oglaserade eller glaserade, omålade eller målade» såsom obehöfliga uteslutits.

Krut, bom särskild rubrik för patroner, laddade och oladdade, längre fram i Krut.
taxan intagits, hafva orden »samt dermed laddade patroner» här uteslutits.

Kärl och omslag Ul. in. Den upplysning i och för tullbehandlingen, som här Kärl och omtill
efterrättelse meddelas, bör efter komiténs uppfattning ej upptagas såsom en sär- sla9 *»• “■
skild rubrik i taxan ■ och har derför i stället såsom en allmän anmärkning intagits i
slutet af taxan.

Lackerade arbeten. Hela denna rubrik har, såsom både ofullständig och obe- Lackerade
höflig, ansetts kunna ur taxan uteslutas. Den enda under hela rubriken förekommande arbeten
tullbestämmelsen, nämligen för ej specificerade, lackerade arbeten, bör så mycket mindre
behöfvas, som en allmän föreskrift finnes för bestämmande af tullen å sådana arbeten,
hvilka ej äro hänförliga till någon af de många rubrikerna i tulltaxan; och att för
lackerade arbeten af olika uppgifna slag meddela hänvisning till de särskilda varugrupper,
dit de höra, kan lika litet vara erforderligt som det vore att i taxan upptaga
liknande hänvisningar för olackerade, förgylda, försilfrade in. fl. olika slag, specificerade
arbeten.

Lampetter. Då med denna benämning säkerligen endast kan afses spegellampetter,
har för tydlighetens skull denna rubrik uteslutits och under rubriken »speglar»
tillsatts, spegellampetter, i stället för lampetter.

Leksaker. Tullen å denna artikel har komitén i öfverensstämmelse med 1880
års riksdags alternativa beslut höjt från 50 öre till 1 krona 50 öre per kilogram.

Likör. Med hänsigt till den nu gällande spritbeskattningen är tullen på likör
höjd från 76 öre till likhet med den å konjak föreslagna eller 90 öre per liter.

Lim. A husbiås och gelatin är tullen förändrad från I krona 76 öre till 1
krona 70 öre per kilogram, med tillägg likväl, att pappersomslagets vigt vid tullbehandlingen
inberäknas. För lim, andra slag, som i stora qvautiteter förbrukas inom
näringarna, har tullafgiften, på grund af varans oumbärlighet så väl för väfnadsindustrien
som för handtverkerier af flera slag, blifvit nedsatt från 14 till 10 öre per kilogram.

Införseln af lim, andra slag, uppgick år 1870 endast till 83,531 <&, men steg år 1877
till 430,312 % och år 1879 till 215,678 <5.

Ljus. Af talg- och palmitinljus tillsammans har införseln under år 1879 utgjort
endast 486 ■tt; men deremot hafva under namn af palmitinljus förekommit flera olika

Lampetter.

Leksaker.

Likör.

Lim.

Ljus.

slag af ljus, hvilka betydligt skilja sig från de under denna benämning förut införda
gula, för hvilka den låga tullafgiftpn var afsedd, och stå de i värde lika högt med
de många olika arter, som hänföras till ljus, andra slag. Med anledning häraf har
komitén så ändrat rubriken, att i första afdelningen, med tullsats af 7 öre per kilogram,
uppförts endast talgljus, hvaremot palmitinljus komma att inbegripas under afdelningen
»andra slag», med tullsats af 12 öre per kilogram.

Mats.

Masker.

Maskinsmörja.

Mais. Då mais utgör ett särdeles kraftigt oeh värdefullt kreatursfoder, som
alltmera såsom sådant vunnit erkännande och användning, samt hvarje åtgärd, som
på ett naturligt sätt kan bidraga till främjande af boskapsskötseln, otvifvelaktigt förtjena!-
att beaktas och minst bör genom beskattning motarbetas, hvartill den omständigheten,
att mais jemväl såsom råämne vid bränvinstillverkningen användes, desto
mindre lärer böra föranleda, eftersom den af våra klimatiska förhållanden synnerligen
naturliga bränvinstillverkningen, enligt sista tidens erfarenhet, bör och kan
bedrifvas för export i stor skala och för sådant ändamål behöfver taga i anspråk icke
blott tjenliga råämnen, hvilka inom landet produceras, utan ock sådana från andra länder,
har komitén icke tvekat att i industriens och i synnerhet i jordbrukets eget intresse
föreslå fullkomlig tullfrihet för artikeln mais. Den derå vid 1880 års riksdagbeslutade
tullafgift, 1,5 öre per kilogram, utgör snart sagdt detsamma som införselförbud.
Införseln af mais, som år 1878 uppgick till 384,204 kubikfot, år 1879 till 255,958
kubikfot och år 1880 till 2,232,600 kubikfot, deraf allenast 50,090 kubikfot ånyo till
utrikes ort utfördes, har under år 1881 nedgått till eu obetydlighet. Anmärkas må
ock, att det sålunda uppstälda hindret för införsel af mais med skäl befaras göra ett
svårt afbräck i den på senare åren till en icke obetydande exportaffär uppdrifna tillverkningen
af pressjäst, en tillverkning, som ingalunda skulle kunna i tädan med utlandet
hemta motsvarande förmån af ifrågasatt tullskydd.

Masker. Tullen å denna importartikel är i enlighet med 1880 års riksdags beslut
höjd från 10 till 25 öre per stycke.

Maskinsmörja. Sedan under förhandlingarna inom komitén tullen å oljor, feta
och mineral-, af skäl, som vid sistnämnda rubriker komma att anföras, funnits böra nedsättas
från 5 till 2 öre per kilogram, har i öfverensstämmelse dermed den med dessa
oljor nu lika tullbeskattade artikeln maskin- och vagnssmörja underkastats enahanda tull -

nedsättning.

Mattor. I afseende på golfmattor har komitén föreslagit, att samma stadgande,
hvilket redan länge tillämpats vid förtullning af schalar, schaletter och dukar, som äro
fållade eller försedda med fransar, nämligen att dessa varor upptagas såsom kläder och
således beläggas med 20 procents förhöjning i den för väfnaden bestämda tullafgiften,
äfven skall gälla för mattor, som inkomma hopsydda, kantade, fållade eller med
fransar försedda.

Metaller, ej Metaller, ej specificerade. I likhet med å koppar och af skäl som vid denna

specificerade. rllbrik anförts, har komitén i andra afdelningen af arbetade metaller, ej specificerade,

till tullfrihet upptagit bult och spik till fartygs byggande och förhydning, men uteslutit
bleck, såsom ingående i de uti föregående moment upptagna plåtar. Sista afdelningen:
»skrot m. in.», utgår, enär densamma omfattas af den omedelbart efter nu afhandlade
rubrik insatta nya rubriken »metallskrot».

Mosaikarbeten. Då den i gällande taxa för mosaikarbeten bestämda hänvisnin- Mosaikariegen
till stenarbeten tydligen ej kan afse infattade dylika arbeten, hvilkas förtullning, tenenligt
öfriga bestämmelser i taxan, är beroende af infattningen, har rubriken fullständigats
med ordet »oinfattade».

Musslor. Då den för friska musslor bestämda tullen utan tvifvel afser sådana, Musslor.
som äro ätbara, och egentligen ostron, har på förekommen anledning bestämmelsen
»ätbara» blifvit för denna afdelning tillagd.

Ehuru någon införsel af insyltade eller saltade musslor ej på länge egt rum och
det således kan synas likgiltigt, om och med hvilket belopp tull för denna vara bestämmes,
har komitén dock ansett lämpligt föreslå, att förtullningen, om sådan före•
kommer, skall ske efter vigt i stället för rymd och att tullafgiften bestämmes till 15

öre per kilogram brutto; den nu gällande tullsatsen är 15 öre per liter.

Möss-skärmar. För denna artikel, hvaraf en ganska stor införsel eger rum, Möss-sicärmar.
har ny rubrik blifvit uppförd. Vid förtullning efter nu gällande taxa skall afgiften bestämmas
efter det ämne, hvaraf skärmarna hufvudsakligen bestå, och således de många
förekommande olika slagen hvar för sig undersökas till beståndsdelarna, sorteras, vägas,
attesteras och journaliseras, hvilket naturligtvis fördröjer expeditionen och kan föranleda
tveksamhet och olika tillämpning. Då nu de ämnen, hvaraf möss-skärmar allmännast
förekomma, äro belagda med lika hög tull, har komitén deruti funnit en ytterligare
anledning att under en rubrik sammanföra hela denna artikel med samma tull O

sats, som är bestämd för läderarbeten, lackerade papparbeten och vaxduk, eller 60
öre per kilogram.

Natron. I nu gällande taxa är natron hänfördt till soda; men då soda hufvud- Natron.
sakligen består af kolsyradt natron, har komitén funnit riktigare att i stället under
natron, kaustikt, äfven upptaga soda.

Olein är för nuvarande hänförd till tran, men då dessa båda ämnen till be- Olein.
skaffenhet och användning äro hvarandra helt olika, och införseln af olein för såpfabrikerna
är ganska betydlig, finner komitén rättast, att båda varuslagen särskild! upptagas,
och har derför i förslaget till ny tulltaxa gifvit olein egen rubrik med bibehållen
tullfrihet.

Oljor. Vid förtullning af oljor uppstå ständigt svårigheter att afgöra, till hvil- Oljor.
ken rubrik en inkommen vara rätteligen bör hänföras; och äfven för vetenskapsmannen
är det vid många tillfällen ej möjligt att ens efter kemisk analys med visshet angifva
beståndsdelarna uti de många olika blandningar, som nu förekomma. Ett önsk Tullhomiténs

Betänkande; II. H

ningsmål har det också länge varit att få samtliga feta oljor belagda med samma tull—
afgift, äfvensom att få denna tull lika med den för rektificerade mineraloljor bestämda,
enär dylika oljor ofta förekomma till större eller mindre del blandade med feta vegetabiliska
oljor.

I sammanhang härmed har komitén äfven tagit under öfvervägande, hurusom
flera af de feta oljor, som inkomma, utgöra mycket vigtiga beredningsämnen för näringarna,
företrädesvis väfnadsindustrien, äfvensom ljus-, såp- och tvåltillverkningen, samt
att dessa oljor med få undantag ej äro föremål för inhemsk tillverkning. På grund
häraf har komitén, som af finansiela skäl finner sig förhindrad att nu tillstyrka tullfrihet
för feta oljor, föreslagit nedsättning i de för hamp-, kokosnöt-, palm-, spermaceti-
och »andra ej specificerade slag» nu bestämda tullsatser af 5 och 7 öre per kilogram
till den för bom- eller olivolja gällande af 2 öre per kilogram, dervid dock
undantagande de under »andra, ej specificerade», inbegripna oljor, som inom landet
tillverkas, nämligen lin-, raps- och rofolja, för hvilka den nu gällande tullsatsen
bibehållits.

Deremot har tullen å flygtiga, vegetabiliska oljor och essenser, ej specificerade,
blifvit höjd från 60 öre till 1 krona per kilogram eller till samma belopp, som är bestämdt
för luktvatten och parfymer. Mot denna förhöjning kan väl anmärkas, att då
essenser utgöra råvara för parfymfabrikationen, det vore olämpligt att belägga råämnet
med samma tull som fabrikatet; men då kändt är, att åtgången af essenser vid
parfymtillverkningen är relativt mycket obetydlig och då det ju ej kan förnekas, att
råvaran i detta fall har ett mycket högre värde än fabrikatet, med hvilket den ock
ganska lätt kan förvexlas, torde anmärkningen ej förtjena något afseende.

Då mineraloljor, nativa eller råa, ej äro med tull belagda, och någon rektificering
af dylika oljor inom landet numera ej i någon nämnvärd mån bedrifves, är frågan
om tull på de genom rektificering renade oljorna endast en finansfråga. Det ur praktisk
synpunkt vid tulltaxans tillämpning önskvärda deruti, att tullen å denna vara sättes
lika med den å feta oljor, ej specificerade, är förut framhållet, och då den nu gällande
tullsatsen å gasolja, fotogen och andra lysoljor är i förhållande till värdet öfverdrifvet
hög, stundom uppgående till öfver 30 procent af varans värde, samt dessa oljor
bland alla importartiklar hafva den allmännaste användning och ej kunna umbäras ens
i det fattigaste hem, har komitén, oaktadt den ganska betydliga minskning i tullintraderna,
som genom nedsättning i tullen för denna stora importartikel uppstår, dock ansett
sig böra föreslå, att tullen å genom rektificering renade mineraloljor nedsättes från 5
till 2 öre per kilogram. Importen af dylika oljor uppgick år 1879 till 25,057,715 skålpund.

Papp. Papp. Under denna rubrik har en ny afdelning införts, nämligen för förhyd nings-,

press- och takpapp, hvaremot de oegentliga benämningarna förhydnings-, pressoch
takpapper under rubriken papper uteslutits.

Papp-ochpap- Papp- och pappersarbeten. Enligt hänvisning under rubriken tafvelramar,

persarbeten. böra dylika af bronseradt papp tullbehandlas såsom lackerade papparbeten; med anled -

ning hvaraf, och då förgylda och försilfrade papparbeten torde böra, liksom de bronserade,
hänföras till lackerade, den senare afdelningen af denna rubrik blifvit sålunda
förändrad, att orden »förgylda, försilfrade eller bronserade» intagits efter »lackerade».

Papper. Såsom här ofvan blifvit anfördt, är förhydnings-, press- och takpapper
uppflyttadt under rubriken papp.

Afdelningen kardus- och makulaturpapper har erhållit tillägget: »och annat groft
till skrifning, ritning eller tryckning ej tjenligt», hvarigenom tydligen torde vara angifvet,
hvilka papperssorter, som dit böra hänföras.

Öfriga med 5, 9 och 19 öre per kilogram tullbeskattade pappersslag äro i det
nu uppgjorda förslaget sammanförda i tvenne afdelningar, hvaraf den första omfattar
alla förut till »andra slag» hänförda, annorlunda än i massan färgade papperssorter, med
en från 19 till 20 öre per kilogram utjemnad tullsats, hvarjemte papper i förening med
bomulls- eller linneväfnad, hvilken vara begagnas till förfärdigande af kuverter och nu
förtullas med 10 procent af värdet, äfven här upptagits. Till andra afdelningen: »andra
slag, linieradt derunder inbegripet», skola alla öfriga slag af papper, såsom sug-,
tryck-, plansch-, tapet-, skrif-, rit-, post- med flera hänföras, utan afseende på om de
äro i massan färgade eller ofärgade, limmade eller olimmade, och är tullen för denna
afdelning föreslagen till 10 öre per kilogram, således för sugpapper samt olimmadt
tryck- och planschpapper förhöjd från 5 till 10 öre, för tapetpapper höjd från 9 till
10 öre, men för alla öfriga slag betydligt nedsatt, nämligen från 19 till 10 öre per
kilogram. Denna hopslagning af förut med olika tullsatser specificerade papperssorter
har komitén ansett alldeles nödvändig, till förekommande af de ständiga tvister, som
nu uppstå angående tullbehandlingen af sådana pappersslag, som godsegaren på grund
af papperets användning vill hafva rubricerade såsom tryckpapper, med tull af 5 öre
per kilogram, men tullmyndigheterna deremot måste, på grund af papperets beskaffenhet,
hänföra till papper, andra slag, med tullsats af 19 öre per kilogram. Behofvet af
en gemensam tullsats för tryck-, plansch- och skrifpapper har vid flera tillfällen framhållits,
och såsom ett mycket giltigt skäl för en sådan hopslagning har anförts teknologiska
institutets till generaltullstyrelsen upprepade gånger afgifna förklaring, att
någon i sjelfva varans beskaffenhet grundad skilnad emellan tryck- och planschpapper
å ena samt det till papper, andra slag, hänförliga skrifpapperet å andra sidan ej förefunnes,
samt att för planschtryck begagnades så vidt skilda slag af papper, många
nära skrifpapper stående, att ett sådant särskiljande, som tulltaxan förutsatte, emellan
plansch- och skrifpapper mången gång vore alldeles omöjligt. Komitén får vidare,
såsom ytterligare skäl för den nu föreslagna gemensamma tullsatsen, åberopa det af
tullkomitén redan den 9 januari 1877 afgifna betänkande och Eders Kongl. Maj:ts till
samma års riksdag aflåtna nådiga proposition angående papperstullen och dermed
sammanhängande frågor, hvilka handlingar fullständigt utreda och ådagalägga angelägenheten
af en sådan förenkling af tulltaxans uppställning, att den nu rådande svårigheten
och osäkerheten vid tillämpningen må kunna förebyggas.

Papper.

Papperstapeter
och horder

Paraplyer.

Patroner.

Pennskaft.

Perlemor.

Perl or.

Persikokär nor.

Plymer.

Porslin.

Papperstapeter och border. Tullen å denna artikel har ansetts böra vara
•lika med den å papper, förgyldt, försilfradt med mera och alltså höjts från 19 till 20
öre per kilogram.

Paraplyer. För paraplyer och parasoller af siden eller halfsiden har, med fästadt
afseende å dessa varors medelvärde, tullafgifterna å dertill använda materialier
och det på tillverkningen nedlagda arbetet, den af 1880 års riksdag alternativt bestämda
tullsatsen af 1 krona per stycke i förslaget intagits, hvarjemte komitén, i konseqvens
härmed, indelat de till »andra slag» i nu gällande tulltaxa hänförliga paraplyer
och parasoller i tvenne afdelningar, hvaraf den ena omfattar sådana som hafva öfvertyg
af ylle-, halfylle- eller kautschukstyg, med tullsats af 40 öre, och den andra sådana,
som hafva öfvertyg af annat ämne än här ofvan specificerats, med tullsats af 30 öre
per stycke. För öfvertyg till paraplyer och parasoller samt för fodral af tyg är procenttillägget
å den för väfnaden bestämda tullafgiften förhöjdt från 10 till 20 procent,
i likhet med stadgandet för kläder och hushållspersedlar samt läderarbeten.

Patroner. Som införseln af patroner och, än mera, patronhylsor ganska betydligt
tilltagit, har komitén ansett lämpligt att i taxan uppföra särskild rubrik för denna
artikel, med bibehållande för laddade patroner af samma tullafgift som nu, under krut,
är bestämd samt med tullsats af 35 öre per kilogram för oladdade eller med endast
tändsats försedda, således samma afgift som erlägges för papparbeten, olackerade,
koppararbeten, opolerade, och messingsarbeten utan bestrykning, eller de ämnen, hvaraf
patronhylsor i allmänhet tillverkas.

Pennskaft. Rit- och skrifstift hafva, såsom varande af enahanda beskaffenhet
och värde med pennskaft, upptagits under denna rubrik.

Perlemor. Tullen för arbetad, men oinfattad, perlemor har förhöjts från 80 öre
till 1 krona per kilogram, eller till samma belopp, som föreslagits för bijouteri varor.

Perlor. För glasperlor har komitén upptagit den tullsats af 50 öre per kilogram,
som 1880 års riksdag alternativt bestämde för denna artikel; hvarjemte rubriken
blifvit omredigerad i enlighet med den åsigt, för hvilken vid artikeln »agat» här ofvan
är redogjordt.

Persikokärnor. Införseln af denna vara är högst obetydlig, hvarför det ansetts
tillräckligt att angående tullbehandlingen af densamma meddela, att den skall hänföras
till mandel, med hvilken vara den är närmast jemförlig och som drager samma
tull eller 35 öre per kilogram.

Plymer. I enlighet med 1880 års riksdags alternativt fattade beslut är tullen
för denna artikel upptagen till 10 i stället för 7 kronor per kilogram.

Porslin. Angående oäkta porslin, så väl hvitt som måladt eller tryckt, är sedan
äldre tid tillbaka den skiljaktighet ännu i vår tulltaxa iakttagen, att tullen för tallrikar
utgår med betydligt lägre belopp än för andra pjeser. Orsaken härtill är tydligen

att söka uti det af billigare tillverkningskostnad beroende lägre priset å de förra. Men
då antagligt är, att många andra med tallrikar jemförliga pjeser tillverkas på samma
sätt och lika billigt som tallrikar; och den skiljaktighet i tillverkningskostnaden, som
må kunna i vissa fall förefinnas, icke mera för dessa industriartiklar än för många andra,
der fullt jemförliga olikheter förekomma, synes böra föranleda till en klassifikation,
som hvarken hos oss i fråga om äkta porslin eller i något annat lands tulltaxa
blifvit iakttagen; då vidare tullbehandlingen af oäkta porslin i följd af denna klassifikation
medtager en oskäligt lång tid, enär deraf betingas nödvändigheten att helt och
hållet uppacka hvarje kolly för att sortera och särskildt uppväga tallrikar och andra
pjeser; och då slutligen införseln af tallrikar ej uppgår till ens 10 procent af de qvantiteter
oäkta porslin, som till riket inkomma, har komitén föreslagit, att lika tull af 8
öre per kilogram skall erläggas för allt oäkta porslin, hvitt eller enfärgadt, men omåladt,
samt 16 öre per kilogram för dylikt, som är måladt eller tryckt. Utom nyssnämnda
tullafgifter ligger ett ganska väsendtligt skydd för den inhemska tillverkningen
uti den höga transportkostnaden, hvilken jemte andra omkostnader för dessa billiga
varor uppgår till en ganska hög procent af värdet. Komitén har derför all anledning
antaga, att den föreslagna tullnedsättningen ej skall utöfva något menligt inflytande
på de tvenne porslinsbruken här i landet, helst deras genom både utseende och hållbarhet
utmärkta tillverkningar tillvunnit sig ett allmänt förtroende så inom som utom
landet, hvilket också nogsamt ådagalägges af den icke obetydliga utförsel af dessa
tillverkningar, som numera årligen eger rum.

För porslin, äkta, hvitt, har tullen, 24 öre, utjemnats till 25 öre per kilogram^
och för dylikt, förgyldt, försilfradt eller måladt, i öfverensstämmelse med 1880 års riksdags
alternativa beslut från 47 till 50 öre per kilogram, hvarjemte orden »i figurer
eller blommor» blifvit, såsom möjligen föranledande misstag och olika tolkning, uteslutna.

Portföljer. I sjelfva rubriken har ordet »redikyler» såsom numera ej brukligt
uteslutits; de artiklar, som förut förekommit under detta namn, blifva vid förtullning
efter beskaffenheten hänförda, liksom nu, till etuis eller väskor. Tullen för portföljer
med mera af hel- eller halfsiden har, i likhet med tullsatserna för åtskilliga andra arbeten,
deri silke delvis ingår, blifvit förhöjd från 2 kronor till 2 kronor 50 öre per
kilogram och för andra slag från 50 till 60 öre per kilogram eller till samma belopp, som
erlägges för öfriga arbeten af skinn, andra slag, det ämne hvaraf dylika artiklar i allmänhet
äro förfärdigade.

Puder. Då denna artikel, nu tullfri, ej kan betraktas såsom en nödvändighetsvara
och dessutom oftast är sammansatt af flera ämnen, har komitén hänfört densamma
till varor i taxan ej nämnda, arbetade, med tull af 10 procent af värdet.

Resfiltar. På hopsydda eller kantade resfiltar är samma arbete nedlagdt som
på färdigsydda hushållspersedlar, hvadan samma förhöjning i tullafgiften, som för »kläder»
är föreskrifven, ansetts böra tillämpas och artikeln lämpligast kunna till »kläder» i
taxan hänföras.

Portföljer.

Puder.

Resfiltar.

Rör.

Rötter.

Sadelmakare arbeten.

Saft.

Salmiak spiritus.

Saxar.

Schalar m.\ m

Shoddy.

Senap.

Rör, Denna rubrik omfattar i nu gällande tulltaxa både växtrör och rör af
jern eller annan metall samt tegelrör. Denna sammanblandning af så olika varuslag
har synts icke lämpligen böra bibehållas, hvadan rubriken delats i tvenne: rör, vegetabiliska,
och rör af metaller eller andra ämnen. '' Under den förra är tullen på bambuoch
spanska rör utjemnad från 14 till 15 öre per kilogram, och har under arbeten af
rotting m. m. intagits uttrycklig bestämmelse, att klufven rotting, som begagnas
till flätning af stolsäten m. m. och som har ett i förhållande till vigten högt värde,
derunder inbegripes. Ordalydelsen uti den senare rubriken, såsom mera omfattande
än förut, har tillåtit, att den särskilda rubriken asfaltrör kunnat ur taxan uteslutas.

Rötter. Då någon bestämmelse nu icke finnes angående rötter, ej specificerade,
som ej äro ätbara, har för tydlighets skull och då meningen utan tvifvel är, att äfven
dessa skola åtnjuta tullfrihet, en omskrifning egt rum och ordet »ätbara» uteslutits.

Sadelmakarearbeten. Då i föregående tulltaxor beslagets beskaffenhet var afgörande
i afseende på den tullafgift, som för inkommande sadelmakarearbeten skulle
erläggas, hafva, till förekommande af olika tillämpning, orden »med eller utan beslag»
här blifvit tillagda.

Saft. I stället för de olika rubrikerna bärsaft, cider, citronsaft, lemonsaft och
mullbärssaft har komitén uppfört en hufvudrubrik: »saft, bär- och frukt-,» omfattande
alla dylika varuslag; någon grund för olika behandling af dessa likartade varor förefinnes,
efter komiténs åsigt, ej.

Salmiakspiritus. För denna ganska ofta till förtullning förekommande artikel
är äfven ny rubrik uppförd, med hänvisning till kemiskt-tekniska preparater.

Saxar. Enda förändringen vid denna rubrik är den, att tullen å opolerade
saxar från 24 öre utjemnats till det mera praktiska talet 25 öre per kilogram.

Schalar m. m. Dessa hänföras nu till väfnader; men då enligt flera af generaltullstyrelsen
meddelade resolutioner dylika persedlar, som äro fållade eller kantade
eller försedda med tillsydda eller påknutna fransar, skola tullbehandlas såsom kläder,
har komitén med antagande af denna tolkning, som öfverensstämmer med de under
rubriken kläder gifna föreskrifter, till underrättelse för trafikanter och till åstadkommande
af lika behandling vid olika tullplatser föreslagit, att ett stadgande härom skall
under rubriken i taxan intagas.

Shoddy. Då dylik vara numera förekommer af flera slag, äfven af vegetabiliskt
ursprung, har tillägget: »alla slag» här ansetts behöfligt.

Senap. I likhet med hvad redan förut är bestämdt för andra dylika artiklar,
har komitén föreslagit, att tullen för malen eller preparerad senap skall utgå efter varans
bruttovigt. Då taran för det allmännast. förekommande emballaget är 50 procent,
verkar tullbeloppets nedsättning från 60 till 30 öre per kilogram ej någon förändring
i den afgift, som nu erlägges.

Siktduk. Den förenklade uppställningen af denna rubrik föranleder icke heller
någon förändring i belöpande afgifter.

Silfyer. För silfverarbeten är samma ändring föreslagen som för guldarbeten,
af skäl som vid denna senare rubrik anförts.

Bok-, äfvensom musiv-, puder- och unsenguld drager nu en tull af 2 kronor 40 öre
per kilogram, men samma arbeten under rubriken silfver äro deremot tullfria. Då
efter komiténs uppfattning intet skäl förefinnes för en så skiljaktig beskattning af dessa
varuslag, har komitén för boksilfver samt för musiv-, puder- och unsensilfver föreslagit
tullsatser, motsvarande deras relativa värde eller 1 krona 40 öre per kilogram.

Silke. Då värdet å färgadt silke är ganska högt, i medeltal 40 ä 50 kronor
per kilogram, har komitén ej tvekat att utjemna den nu bestämda tullsatsen 94 öre
till 1 krona per kilogram.

Skodon. Då flera af de under denna rubrik förekommande arbeten ej tillverkas
af skomakare, har sjelfva hufvudrubriken förändrats från skomakarearbeten till
»skodon, ej specificerade». Tullen å skodon af siden är höjd till 2 kronor 50 öre per
kilogram, af samma skäl som förut vid flera tillfällen anförts, hvarjemte skodon af halfsiden,
hvilka hafva samma utseende som de af siden, och ej utan att skadas kunna
till beståndsdelarna tillförlitligt undersökas, blifvit med de förstnämnda sammanförda.
Nedsättning i tullen föreslås för skodon af yllefilt och segelduk, med anledning af
dessa artiklars låga värde, hvaremot skodon af lackerade skinn från »andra slag» flyttats
till samma afdelning, der skodon af lika och lägre värde, nämligen af saffian med
flera sorter finare skinn, äro upptagna. Tullen å skodon, andra slag, har ansetts lämpligen
kunna höjas från 94 öre till 1 krona per kilogram.

Skor af yllefilt. Denna rubrik är öfverflödig, sedan sjelfva varan blifvit i föregående
rubrik upptagen.

Skovax. För denna artikel, som ej förut varit i taxan omnämnd, har ny rubrik
blifvit uppförd, med hänvisning till blanksmörja.

Skyfflar och skaror. Rubriken har fullständigats genom tillägg af orden:
»eller stål».

Smink och sminkflor. Af samma skäl, som anförts vid rubriken puder, har
komitén föreslagit* att smink och sminkflor skola tullbehandlas såsom varor, i taxan ej
nämnda, arbetade, med tull af 10 procent af värdet.

Smör. Enär, enligt vunnen upplysning, det konstgjorda smöret hufvudsakligen
innehåller samma beståndsdelar som naturligt smör och vid många tillfällen ej torde
kunna med visshet från detta särskiljas, har komitén föreslagit, att konstgjordt smör,
för hvilket nu i tull erlägges 10 procent af värdet, må liksom verkligt smör få tullfritt
i riket införas, samt i enlighet dermed ändrat rubriken.

Siktduk.

Silfver..

Silke.

Skodon.

Skor af
yllefilt.

Skovax.

Skyfflar och
skäror.

Smink och
sminkflor.

Smör,

Snörmakare- Snörmakarearbeten. Biträdande den af 1880 års riksdag alternativt förhöjda

arbeten, tullsatsen för snörmakarearbeten af hel- och halfsiden, har komitén i förslaget upptagit
denna tullsats med 5 kronor per kilogram.

Soda Soda. Då soda upptagits under natron, meddelas här endast hänvisning till

nämnda rubrik.

Soja och såser.

Speglar.

Spermaceti.

Soja och såser. Tullen å dessa varor bör efter komiténs åsigt sättas lika med
den å konserver och har derför blifvit förhöjd från 30 till 50 öre per kilogram.

Speglar. Rubriken har, såsom förut blifvit omnämndt, ändrats till speglar och
spegellampetter och tullen i enlighet med 1880 års riksdags alternativa beslut höjts
från 24 till 40 öre per kilogram.

Spermaceti. Då spermaceti är den ursprungliga och vanliga benämningen på
ifrågavarande ämne, har rubriken »hvalraf eller spermaceti» uteslutits och ordet »hvalraf»
blifvit i stället för hänvisningen här inrymdt.

Spetsar m. m.

Spetsar m. m. På samma sätt som för snörmakarearbeten och af samma skäl har
tullen å spetsar, uddar och blonder af silke, med eller utan blandning med annat ämne,
blifvit förhöjd från 3 kronor 50 öre till 5 kronor per kilogram. Till »spetsar, andra
slag,» hänföras visserligen sådana arbeten både af lin, ull och bomull, men den egentliga
införseln utgöres af bomullsspetsar, och anser komitén derför, att tullen å denna
afdelning bör sättas lika med den för bomullstyll, den väfnad med hvilken spetsar äro
närmast jemförliga, och har i sådant syfte föreslagit, att tullen å spetsar, andra slag,
höjes från 2 kronor 30 öre till 2 kronor 50 öre per kilogram samt, i sammanhang
dermed, att tullen å bomullstyll nedsättes till samma belopp från den nu gällande tullsatsen
2 kronor 90 öre per kilogram.

Sprutor. Vid förtullning af sprutor kan det stundom vara svårt att afgöra, till
hvad ändamål de äro afsedda att användas, och då åtskilliga slag af sprutor utan tvifvel
äro användbara så väl till vattning i trädgårdar och å gräsplaner som till eldsläckning,
och komitén ej kan finna skäl för olika tullbehandling af så likartade redskap,
har rubriken blifvit sålunda förändrad, att den äfven omfattar trädgårdssprutor och sär -

skilt inkommande tillbehör.

Sten. På samma grund som tull blifvit i förslaget åsatt alabaster- och gipsarbeten
böra äfven arbeten af marmor och andra finare stenarter tullbeskattas. Då
det emellertid ej torde vara skäl att försvåra införseln af utländska byggnadsmaterialier,
såsom trappsteg med mera, har komitén föreslagit, att tull, 3 öre per kilogram,
skall erläggas endast för »polerade stenarbeten,» men att öfriga stenarbeten deremot
fortfarande skola få tullfritt införas.

Strumpor. För dylika persedlar af hel- och halfsiden är tullen på förut anförda
skäl förhöjd från 3 kronor 50 öre till 5 kronor per kilogram, hvarjemte, och då
numera i handeln förekommer alngods, tillverkadt på strumpstol, men i öfrigt till värde

och användning fullt jemförligt med väfnader af enahanda spånadsämnen, komitén i en
särskild anmärkning föreslagit, att alngods, tillverkadt på strumpstol, skall tullbehandlas
såsom väfnader, efter det ämne hvaraf tyget består.

Strumpstickor. Tullsatsen, 24 öre, är här liksom på flera andra ställen i taxan strumpsticka)-af praktiska skäl höjd till 25 öre per kilogram.

Strängar. Då metalltråd i allmänhet är tullfri, men strängar af metall deremot stränga)-.
belagda med tull, har komitén, då svårighet möter att vid tullbehandlingen afgöra, om
en metalltråd skall för det ena eller andra ändamålet användas samt instrumenttillverkningen
likaväl som annan industri bör medgifvas tullfrihet för metalltråd, som för dess
behof införes, föreslagit, att strängar af metall jemväl må åtnjuta tullfrihet. Införseln af
dylika strängar uppgick år 1879 till 3,449 skålpund och derå belöpande tull till endast
345 kronor.

Stuckarbeten. På grund af den förändrade redaktionen af rubriken sten, ar- stuckarbeten
betad, har hänvisningen fullständigats med ordet »polerad».

Stärkelse. Från tillverkare af pressjäst hafva framställningar hos komitén blif- stärkelse.
vit gjorda emot det enligt deras uppfattning orimliga förhållandet, att pressjäst får till
riket tullfritt, införas, men stärkelse, som till betydlig del ingår i pressjästen, är belagd
med tull af 14 öre per kilogram, hvadan blifvit äskadt, att antingen en liknande afgift
måtte åsättas denna vara, eller att restitution måtte beviljas af 3 öre för exporteradt skålpund
ren jäst, eller ock slutligen att tullen å stärkelse måtte betydligt nedsättas. Särskildt
framhålles den svåra konkurrensen med Danmark, der den höga tullen utgör ett hinder
för import härifrån, men hvars betydliga öfverskott af tillverkning kan dagligen
och stundligen tullfritt införas till Skåne och der till underpris afyttras, till stort förfång
för den inhemska tillverkningen.

Vid genomgående af kommersekollegii uppgifter angående den utrikes handeln
visar det sig, att införseln af jäst, som år 1870 uppgick till 282,494 skålpund och år
1874 till 436,565 skålpund, * sedermera betydligt nedgått och för år 1879 sjunkit till
102,310 skålpund, medan deremot utförseln af samma vara från år 1870, då den utgjorde
endast 529 skålpund sedermera alltjemt stigit och år 1879 nådde den stora summan af
612,194 skålpund, hvaraf tydligen framgår att tillverkningen inom landet högst betydligt
vunnit i utveckling och styrka och att den tyckes kunna uthärda täflan med utlandet.
Anmärkningens befogenhet kan dock ej förnekas, och då dertill kommer att tullen
å stärkelse är oskäligt hög, uppgående för engelsk vara till 30 och för tyskt potatismjöl
till öfver 50 procent af värdet, samt stärkelse derjemte utgör ett vigtigt beredningsämne
för våra stora näringar och bland dem väfverierna, har komitén funnit sig
böra föreslå nedsättning i tullen för denna vara från 14 till 10 öre per kilogram. Äfven
denna tullsats är onekligen mycket hög i förhållande till varans värde; men då
importen vissa år uppgått till nära två millioner skålpund och år 1879 ännu uppgick
till 1,118,160 skålpund, skulle en större tullnedsättning på en gång måhända ur statsTullkomiténs
Betänkande; II. 12

Svampar.

Sågar.

Såpa.

Sängkläder.

Tafvelramar.

Tegel.

TenliJcor.

Tenn.

kassans synpunkt möta betänkligheter; hvartill ock kommer, att en stor del af importen
utgöres af risstärkelse, hvilken vara, så vidt komitén har sig bekant, ej har sin egentliga
användning för näringarna, utan hufvudsakligen användes i den enskilda hushållningen,
hvilken åter lättare kan bära den på varan lagda beskattning.

Svampar. Denna rubrik är i förslaget delad i tvenne, den ena »svamp, sugeller
tvätt-» med oförändrad tullsats af 40 öre per kilogram, den andra »svampar, ätbara»,
omfattande de förut i taxan särskild! upptagna artiklarna champignoner, murklor,
tryffel jemte andra ej specificerade slag med samma tullsats som den för konserver
bestämda eller 50 öre per kilogram.

Sågar. I definitionen å sågbladsämnen är ordet »otaggade» utbytt mot det mera
egentliga »otandade»; för öfrigt ingen ändring.

Såpa. Under förutsättning, att, såsom komitén föreslagit, tullafgiften för vissa
slag af oljor nedsättes, och då de flesta öfriga ingredienser för såptillverkningen äro
tullfria, har komitén ansett sig böra föreslå, att tullen för denna stora och allmänna
förbrukningsartikel nedsättes från 7 till 5 öre per kilogram.

Sängkläder. Då, såsom känd! är, införsel förekommer från Eyssland af kuddar
m. m. klädda med sämskskinn och saffian, har komitén ansett lämpligt att i första
momentet utbyta orden »väfnaden, hvaraf öfvertyget består» mot »öfverdraget».

Tafvelramar. I följd af den förändrade redaktionen af rubriken papp- och
pappersarbeten kan hänvisningen för förtullning af fotografiramar inskränkas till »papparbeten».

Tegel. Under senare åren har en ej obetydlig import egt rum af s. k. tiles,
utgörande skifvor till golf- och väggbeklädnad, färgade och ofärgade, glaserade och
oglaserade, af porslin och vanlig lera m. in. Då dessa varor, nu belagda med olika
tullsatser, vanligen inkomma blandade om hvarandra, liksom de äfven vid utläggning
till s. k. mosaikgolf om hvarandra användas, och tullbehandlingen af denna för tullintraderna
ovigtiga artikel genom de många småbitarnas upplockande och sortering
medtager mera af tullpersonalens tid än skäligt kan vara, har komitén i tulltaxan under
rubriken »tegel» särskilt upptagit tiles af högst 2 centimeters tjocklek med gemensam
tullsats af 3 öre per kilogram.

Teillikor. Det förtydligande uttrycket »eller möbelspik» har i rubriken blifvit
tillagdt.

Tenn. Genom upptagandet af rubriken metallskrot m. m. hafva orden »samt
arbetadt, gammalt och sönderbrutet» i första och »nytt» i andra afdelningen blifvit öfverflödiga
och uteslutits.

Tennsalt. Enär klortenu och tennsalt äro olika namn på samma vara, torde
ordet »och» i rubriken böra utbytas mot »eller».

Tennsalt.

Tobak. Då frågan om tobaksbeskattningen är föremål för öfverläggningar inom
skatteregleringskomitén, har tullkomitén ej funnit lämpligt att tillstyrka någon förändring
i den för oarbetad tobak nu bestämda tullafgiften af 1 krona per kilogram.
Beträffande åter cigarrer har komitén ansett, att en nedsättning bör ega rum, och föreslår
tullen för denna artikel till 2 kronor 50 öre per kilogram eller samma tullafgift,
som är bestämd i Norge, der råvaran dock är belagd med 25 % högre tull än här i
landet. Tullafgiften för arbetad tobak bör naturligtvis bestämmas efter åtgången af
dertill använd råvara, jemte det att tillbörligt afseende fästes vid tillverkningskostnaden,
och då komitén, med ledning af de uppgifter, som af fabrikanter meddelats, antagit
att vid tillverkning af cigarrer afgår af den dertill använda råtobaken omkring 45 %,
dock äfven detta affall användbart till andra fabrikat, kan tullen för den tobak, som
åtgår till en kilogram cigarrer, ej beräknas till högre belopp än 1 krona 80 öre. Tillverkningskostnaden
åter, med inberäkning af alla för varans utlemnande i marknaden
nödvändiga utgifter jemte räntor och underhållskostnader, uppgår enligt samstämmande
uppgifter till omkring 3 kronor 50 öre per kilogram. Beräknas härå 20 %, såsom enligt
komiténs åsigt ett för den inhemska tillverkningen tillräckligt skydd, uppgår den
tullafgift, som högst bör cigarrer åsättas, till 2 kronor 50 öre eller det belopp, som här
ofvan är uppgifvet.

Tryffel. Då denna artikel är upptagen bland de under »svampar, ätbara», specificerade
varuslag, har hänvisning till denna rubrik här lemnats.

Träd. Med anledning af den förändrade uppställningen af rubriken jern och
stål och den derunder för ej specificerade arbeten intagna anmärkningen, enligt hvilken
tullafgiften å tyngre pjeser är beroende på varans vigt per stycke, har komitén, som
ej anser bestämmelsen om reducerad tull böra tillämpas i fråga om duk af jern- och
ståltråd, för denna vara upptagit den tullsats, 15 öre per kilogram, som enligt nu
gällande tulltaxa skall för densamma erläggas, men deremot för öfriga arbeten af samma
ämnen bibehållit den förra hänvisningen oförändrad.

I sammanhang med nedsättandet af tullen å väfnader och garn af bomull och
lin har tullen å tråd af dessa ämnen också blifvit proportionaliter nedsatt.

Då på grund af särskild resolution metalltråd, omvirad eller öfverspunnen med
papper, länge tullbehandlats såsom karkasser, har vid sista momentet af denna rubrik
ordet »papper» blifvit tillagdt.

Trävaror. Från landshöfdingeembetet i Göteborgs och Bohus län har till
komitén öfverlemnats en skrifvelse från fiskeriintendenten i länet, med anhållan om
tullfrihet för tunna bräder eller lådämnen af poppel, lind och bok, hvilka trävarors införande
vore af vigt för fiskerinäringen i och för försändningen af rökt fisk per posto,
och har komitén till underlättande af denna för landet vigtiga näring uppfört en ny
rubrik med utsatt tullfrihet för sågade lådämnen, men derjemte under afdelningen
fanérskifvor i afseende på träskifvor till cigarrlådor tillagt bestämmelsen »hyflade».

Tobak.

Tryffel.

Träd.

Trävaror.

Tunnbindarearbeten äro för närvarande underkastade samma tullbeskattning som
snickarearbeten och möbler; men då kändt är, att tulltaxans bestämmelser ofta eluderas
vid införseln af dessa arbeten, enär färdiga fat, söndertagna och med de särskilda
delarna till ledning vid hopfogandet försedda med märken och nummer, få tullbehandlas
såsom stäfver och tullfritt införas, har komitén, med hänsyn tillika till det stora
behofvet af tunnor och fat för fiskerinäringens ändamålsenliga bedrifvande, föreslagit
nedsättning i tullen för tunnbindarearbeten och för dem uppfört en egen afdelning
med tullsatser af 1 och 4 öre i stället för nu gällande 2 och 7 öre per kilogram
och såsom anmärkning under denna afdelning tillagt den bestämmelsen, att lagg- och
bottenstäfver, som äro så färdigarbetade, att de kunna omedelbart till kärl sammansättas,
skola såsom tunnbindarearbeten förtullas.

Till samma afdelning som svarfvarearbeten äro, såsom förut är omnämndt, äfven
bildhuggarearbeten förda; hvaremot slutmeningen: »med eller utan betsning, målning
eller lackering,» såsom öfverflödig utgått. I afseende på tullafgiften för dessa arbeten
är den förändring föreslagen, att det bestämda beloppet, 60 öre per kilogram, alltid
skall beräknas, men att, om vigten per stycke öfverstiger 1 kilogram, utgår för den
öfver skjutande vigten den tull, som för snickarearbeten är bestämd. Det anmärkta missförhållandet,
att en större svarfvad pjes nu kan införtullas mot lägre afgift än en mindre
och lättare af samma slag, är dermed afhjelpt.

Af snickarearbeten har införseln högst betydligt tilltagit, sedan tullen, efter
afslutandet af den franska handelstraktaten, nedsattes från 3, 10 och 15 öre till
1, 3 och 5 öre per skålpund, allt efter det träslag, hvaraf arbetena voro förfärdigade.
Enligt de officiela importtabellerna utgjorde införseln af snickarearbeten år
1870 132,709 har sedermera oupphörligt stigit och uppgick år 1877 till 1,477,409 ft,
år 1878 till 2,464,127 It, från hvilken höga siffra den år 1879 föll till 1,022,567 It.
Från yrkets idkare hafva klagomål anförts öfver brist på arbete och tryckta pris, såsom
följder af den öfverväldigande utländska konkurrensen, öfver ökade anspråk hos
arbetarne, öfver högre skatter och lefnadskostnader samt i synnerhet öfver de försäljningsmagasin
med hufvudsakligen utländska möbler, som mångenstädes öppnats och
som med rikt urval af till utseendet göda arbeten företrädesvis locka kunderna till sia''.
Vid den tullförhöjning, som komitén finner sig föranlåten föreslå för snickarearbeten,
har komitén dock ej ansett sig böra ifrågasätta sådan för dylika arbeten af furu och
gran utan betsning, målning eller lackering, enär dessa i allmänhet hafva ett lågt värde,
och transport och öfriga omkostnader för dem äro i förhållande till värdet ganska
höga; för arbeten af nyssnämnda träslag med betsning, målning eller lackering är tullen
deremot höjd från 2 till 4 öre per kilogram; för andra gruppen, omfattande arbeten
af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska träslag med undantag af valnöt och
päron, hvilka träslag inrymts i tredje gruppen, har tullen endast höjts med 1 öre eller
till 8 öre per kilogram, och i den tredje, innefattande arbeten af alla utländska träslag
samt af de med dessa i värde jemförliga valnöt- och päronträ och alla förgylda träarbeten,
är tullen höjd från 12 till 15 öre per kilogram, hvarjemte möbler, försedda med

stoppning men utan öfvertyg, hvilka hittills förtullats mot samma afgift som träarbete,
belagts med 20 % förhöjning, och den för möbler med stoppning och öfvertyg nu
stadgade tilläggsafgiften af 20 % förhöjts till 40 %.

Tungspat. För malen tungspat, som mycket begagnas till förfalskning af eller Tungspat.
uppblandning med blyhvitt och zinkhvitt, med hvilka ämnen tungspat har en förvillande
likhet, har komitén föreslagit samma tullafgift, som för ofvannämnda färger redan blifva
bestämd.

Tvål. Sedan tullen å de slag af feta oljor, som användas vid tillverkning af Tvål.
tvål, blifvit nedsatt från 5 till 2 öre per kilogram, har komitén äfven nedsatt tullen å
tvål, andra slag, från 12 till 10 öre per kilogram.

Tågvirke. Vid behandlingen af denna fråga har komitén tagit i öfvervägande Tågvirke.
så väl de på frågoformulären ingångna svaren och de upplysningar, hvilka muntligen
inför komitén meddelats, som äfven en till Kongl. Maj:t från en mängd repslageriidkare
ingifven och till komitén remitterad petition. Af allt detta framgår, att tillverkningen
af tågvirke inom landet under senare åren, sedan tullfrihet för denna vara medgifvits,
betydligt gått tillbaka, i följd af den svåra konkurrensen med utlandet, hufvudsakligen
Kyssland, der sjelfva garnet spinnes i det inre af landet för betydligt lägre
pris än det här gällande och råvaran äfven erhålles för billigare pris. De flesta repslageri!''
för gröfre gods äro nedlagda och tillverkningen omöjlig till de för tågvirke
nu gällande pris. Importen af hampa är nästan oförändrad från 1863, men af tågvirke
har den under dessa år fyrdubblats: under åren 1863—1872 utgjorde införseln af tågvirke
9 1/2 % af hampinförseln, efter 1872 har den uppgått till 33 %.

I allmänhet uppgifves att det tågvirke för fartyg m. m., som inom landet tillverkas,
är af bästa sort och ärligt hopkommet, hvilket deremot säges ej vara förhållandet med
det som inköpes i utländska hamnar. Att det för tillverkningen inom landet skall vara
svårt att konkurrera med utlandet, då fabrikatet och råvaran i tullhänseende behandlas lika,
är tydligt, likasom ock att det bör vara af vigt för landet, att den inhemska tillverkningen
ej helt och hållet nedlägges. På grund häraf har komitén föreslagit att för nytt tågvirke skall
erläggas en tullafgift af 5 öre per kilogram, men vill på samma gång uttala den åsigten,
att samma fördel, som enligt 9 § tulltaxeunderrättelserna tillerkännes egare af vid svenskt
skeppsvarf nybygda eller reparerade fartyg, att få tillgodonjuta restitution af erlagda
införselafgifter för segel och segelduk, äfven bör medgifvas för från utlandet infördt
tågvirke.

Ull. Tilläggen »färgad» och »ofärgad» afse endast att få qvantiteterna af de olika uu
slagen i sammandragen uppgifna.

Yatld. Af bomullsvadd har införseln under senaste året, för hvilket uppgift om vadd.
införseln meddelats, ej uppgått till mera än 1879 ft, och har komitén för denna obetydliga
artikel, hvars framställande ej erfordrar dyrbara maskinerier eller medför stor
arbetskostnad, föreslagit nedsättning i tullen från 24 till 20 öre per kilogram.

Vantar. Vantar. Af samma skäl, som förut vid flera tillfällen anförts, eller 1880 års

riksdags alternativa beslut, har tullen för vantar, hel- och halfsiden, blifvit i förslaget
förhöjd från 3 kronor 50 öre till 5 kronor per kilogram.

Verktygslådor. Yerktygslådor. Enligt resolution af generaltullstyrelsen tullbehandlas verktygs lådor,

hvilkas innehåll icke kan hänföras till leksaker, men ej heller, med afseende å
beskaffenheten, till maskinerier, redskap och verktyg, såsom varor i taxan ej nämnda,
arbetade, hvilken bestämmelse komitén ansett böra i taxan intagas.

Vin. Yin. För erhållande af en gemensam tullsats för allt vin, utan afseende på

alkoholhalten, hvilket är högeligen önskligt, så väl för vinnande af en snabb och öfverallt
lika tullbehandling, som äfven med hänsyn till den rättvisare beskattning, som derigenom
kommer till stånd, har komitén i sitt förslag intagit de tulls^tser, som vid 1880
års riksdag alternativt bestämdes, nämligen 30 öre per kilogram, då varan inkommer
på fat, och 65 öre per liter vid införsel på andra kärl.

Vindrufvor. Yindrufyor. Komitén har deremot ej kunnat åtnöjas med den tullsats af 10 •

öre per kilogram, som vid samma riksdag antogs för vindrufvor, utan föreslår, att, då
värdet för denna lyxvara ej obetydligt öfverstiger så väl värdet å apelsiner, citroner m.
fl. friska frukter som äfven det å fikon, russin samt torkade frukter i allmänhet, tullen
å denna artikel sättes lika med den för ofvannämnda frukter bestämda eller 25 öre
per kilogram.

Vinsten. Vinsten. Chrystallitartari och cremortartari, särskilda namn på renad och

pulveriserad vinsten och förut under egna rubriker i taxan uppförda, hafva i stället
upptagits under vinsten.

Vismut. Vismut. Denna metall, med tullsats af 30 öre per kilogram, synes'' ej framför

andra oarbetade metaller böra draga tull, hvarför komitén föreslår densamma till tullfrihet.
Införseln deraf under år 1879 var endast 133 fC.

Väfnader. Väfiiader. För väfnader, siden, andra slag, guld- och silfvertyg derunder inbe gripna,

föreslår komitén till antagande den tullsats af 5 kronor per kilogram, som 1880
års riksdag alternativt bestämde, för felb och plys af silke, hvilken väfnad säkerligen
aldrig förekommer af silke enbart, äfvensom för halfsidenväfnader, alla slag, 2 kronor
50 öre per kilogram eller samma afgift, som förslaget upptager för halfsidenband och
för de flesta öfriga artiklar, uti hvilka silke delvis ingår.

Under afdelningen för bomullsväfnader har komitén till tullfrihet upptagit
maskinfilt, rundväfd för fabriksbehof, i likhet med hvad redan stadgadt är angående
dylik filt af ull. Samma skäl till tullfrihet förefinnas i båda fallen.

Artikeln bokbindarecloth har bibehållits vid samma tullsats som förut, men har
en beskrifning af denna väfnads beskaffenhet ansetts höra i texten intagas.

För felb och plys äfvensom filtar och parkum har, med afseende på dessa väfnaders
tyngd, tullen ansetts kunna något nedsättas ; men då under samma tullsats hänföras
så väl färgade och blekta som ock tryckta och pressade väfnader af dessa slag,

har komitén ej velat föreslå större minskning i tullafgiften än från 94 till 90 öre per
kilogram.

Af tyll förekommer numera i stor myckenhet en ny sort, som användes till
gardiner, temligen grof och i följd deraf också ganska tung, för hvilken väfnad den
för bomullstyll nu stadgade tullafgiften, 2 kronor 90 öre per kilogram, är mycket hög,
uppgående stundom till 40 å 50 /. För sådan tyll, som begagnas till hattstommar m.
in. och som för erhållande af erforderlig styfhet behandlas med klister och andra ämnen,
hvilka jemte styfheten bibringa väfnaden en betydlig tyngd, är tullen äfvenledes
orimligt hög. Med anledning häraf, och då tullen å bomullstyll visserligen ej bör
sättas högre än för bomullsspetsar, för hvilken artikel tullafgiften upptagits till 2 kronor
50 öre per kilogram, har komitén föreslagit, att den för bomullstyll nu stadgade
tull till sistnämnda belopp nedsättes.

Af glesa bomullsväfvader uppstå, allt efter modets vexlingar, ständigt nya mönster,
och dessa komma under mångahanda benämningar i handeln. Vid förtullning
hafva dylika väfnader i allmänhet hänförts till afdelningen gaz, halflinon, musslin etc.,
utan att hvarken till benämning eller utseende rätt väl öfverensstämma med de under
denna rubrik upptagna väfnader, hvarför också yrkanden ofta blifvit framstälda om
deras tullbehandlande såsom »andra slag». Till väfnadssätt, värde och användning äro
dessa väfnader obestridligen närmast jemförliga med väfnaderna i den grupp, som här
ofvan omförmäldes, med tullsats af 1 krona 76 öre per kilogram, och har komitén derför,
till förekommande af olika tolkning och likartade varors olika tullbehandling, föreslagit
sådan förändring i redaktionen, att alla ej förut nämnda glesa väfnader, under
hvilken benämning de än må förekomma, skola draga den tull, som nu för de uppräknade
slagen är bestämd; tullafgiften I krona 76 öre är dock ändrad till det lämpligare
beloppet 1 krona 75 öre per kilogram. Till denna afdelning kommer, på grund af
väfnadens beskaffenhet, äfven bomullsstramalj att hänföras, och blir tullen för denna
vara derigenom förhöjd från nu stadgade 1 krona 20 öre till 1 krona 75 öre per kilogram.
Då denna väfnad emellertid ej kan räknas till nödvändighetsartiklar och har en
ringa användning, har komitén ej funnit skäl att för densamma föreslå särskild tullsats,
lägre än den för andra glesa väfnader upptagna. Under samma afdelning har
komitén vidare upptagit sådana täta bomullsväfnader, som öfverallt eller delvis på en
yta af en centimeter i qvadrat innehålla i ränning och inslag tillsammans 80 trådar
eller deröfver, dermed afseende dels till balklädningar ämnade finare tyger, hvilka
eljest komma att tullbehandlas lika med domestic, shirting och dylika simpla och billiga
väfnader, dels äfven andra fina och dyrbara, släta bomullstyger, hvilkas tullbehandlijig
föranleder ständiga tvister och måhända äfven olika tullbehandling vid olika
tullkamrar. Genom det föreslagna tillägget vinnes den väsendtliga fördelen, att förtullningen
ej blir beroende på tycke och olika uppfattning hos olika personer, utan blir
det derigenom bestämdt angifvet, till hvilken kategori eu förtullning underkastad väfnad
skall hänföras.

Beträffande bomullsväfnader, andra slag, har komitén till bestämmelserna i första
underafdelningen tillagt ordet »otryckta» samt förnyar för öfrigt sitt uttalande i underdåniga
skrifvelsen af den 15 December 1879, att dessa väfnader, som utgöra vigtiga
förbrukningsartiklar för den stora allmänheten och nu äro jemförelsevis högt tullbeskattade,
af komitén ansetts tåla vid den nedsättning i tullsatserna, som jemväl för
vinnande af lämpliga sifferbelopp i taxeförslaget blifvit för dem ifrågasatt.

Vid väfnader af ull allena eller blandad till större eller mindre del med bomull,
lin eller andra ämnen utom silke äro endast de förändringar vidtagna, att tullen
å pressduk, som utgör ett nödvändigt tillbehör för oljeslagerierna, blifvit nedsatt från
24 till 20 öre per kilogram, och att den för »andra slag» nu gällande tullsatsen 1 krona
76 öre blifvit reducerad till det lämpligare talet l krona 75 öre per kilogram. Rubriken:
»bomullsväfnader med blandning till större eller mindre del af lin, hampa eller
jute», har helt och hållet uteslutits, och komma sådana väfnader enligt förslaget att
tullbehandlas såsom väfnader af lin eller hampa, om dessa ämnen jemte bomull deri
ingå; såsom bomullsväfnader, om de bestå endast af bomull och jute. Af halflinneväfnader
äro i nu gällande tulltaxa bolstervar och mattväfnad särskilt upptagna, med
tullsatser lika med dem för samma väfnader af endast lin eller hampa, samt damast
och dräll med gemensam tullsats af 1 krona 20 öre mot 1 krona 76 och 1 krona 50 öre
per kilogram för dylika väfnader af hellinne, alla öfriga halflinneväfnader tullbehandlas
såsom lika beskaffade väfnader af bomull allena. Så väl i Danmark som Norge draga
bomulls- och linneväfnader samma tull, och har komitén så mycket mindre tvekat att
föreslå den nu vidtagna förändringen, att alla halflinneväfnader skola tullbehandlas såsom
lika beskaffade väfnader af lin eller hampa, som det dels stundom möter stora
svårigheter att skilja emellan dessa väfnader, särdeles då de förekomma i färdiga persedlar
och dessa äro behandlade med stärkelse och strukna, dels ock emedan komitén
på samma gång föreslår betydliga nedsättningar i tullsatserna för vissa slag af linneväfnader,
hvarjemte komitén äfven ansett lämpligt och rättvist, att halflinneväfnader,
hvilka ofta utgifvas för och försäljas såsom hellinneväfnader, och hvilka genom det
skickliga sätt, hvarpå inblandningen af bomull blifvit verkstad, lätt kunna af icke sakkunniga
eller utan närmare undersökning såsom sådana antagas, tullbeskattas lika med
de väfnader, som de utgifvas för och till utseendet mycket likna. Sedan många år
tillbaka har på samma grunder tullen för hel- och halfylleväfnader varit lika, så väl
här i landet som i Norge, Danmark och Tyskland.

Uppställningen af linneväfnadsgruppen, som äfven omfattar väfnader af andra
ej specificerade spånadsämnen, är helt olika mot förr, i det att för släta och kyprade
väfnader trådtalet blifvit lagdt till grund för tullberäkningen. Svårigheten, för att ej
säga omöjligheten, att bestämdt angifva gränsen emellan blaggarn och lärft har gifvit
anledning till många tvister, många klagomål öfver orättvis och ojemn tullbehandling,
och den betydliga skilnaden i tullafgiften för dessa tvenne väfnadsslag, 35 öre och 1
krona 76 öre per kilogram, har gjort olägenheten än större. Bestämmelsen att alla
kyprade väfnader, ej specificerade, skola hänföras till »andra slag», med tullsats af

1 krona 50 öre per kilogram, har äfven vållat mycket obehag och verkar såsom ett
förbud mot införsel af gröfre dylika väfnader, till handdukar m. m.; och den för lärft
stadgade tullen af 1 krona 76 öre per kilogram har likaledes nästan omöjliggjort intagande
af gröfre lärft, till lakan m. m. Enda utvägen att afhjelpa alla dessa svårigheter
och olägenheter är efter komiténs åsigt att bestämma tullsatserna efter väfnadens
trådtal, ett sätt som i utländska tulltaxor är i stor utsträckning användt. Vid uppgörandet
af förslaget har komitén efter noggranna undersökningar och rådfrågande af så
väl praktiska tulltjensteman som importörer antagit den indelning, som nu föreligger,
och hvilken visserligen kommer att medföra åtskilliga omkastningar i nu gällande förhållanden,
men på samma gång utan tvifvel skall undanrödja de svårigheter, orimligheter
och oegentligheter, som nu så allmänt öfverklagas.

Då segelduk utan afseende på trådtalet blifvit förd under den afdelning, som
drager lägsta tullafgiften, har komitén ej tvekat att för denna artikel utjemna tullsatsen
19 till 20 öre per kilogjam eller till samma belopp, som är bestämdt för oblekt garn
af lin eller hampa. För bolstervar och korsettväfnad är tullsatsen 94 öre nedsatt till
90 öre per kilogram, i likhet med hvad förut egt rum under bomullsväfnader. Damast
och dräll af lin och bomull draga nu lika tull, men samma väfnader af lin olika, i det
att damast har samma tullsats, 1 krona 76 öre per kilogram, som lärft samt batist, flor,
kammarduk och linon, men dräll deremot inbegripes under »andra slag», med tullsats
af 1 krona 50 öre per kilogram. Då dessa tvenne slag af väfnader äro hvarandra ganska
lika, så till utseende som värde, anser komitén ock att de böra i tullbeskattningshänseende
blifva likstälda, och har derför ej i förslaget upptagit någondera af dem, hvadan
de ock vid förtullningar måste hänföras till »andra slag», med tullsats af 1 krona
50 öre per kilogram. För linnedamast medför detta en nedsättning i tullen af 26 öre,
men för halflinnedamast och dräll en förhöjning af 30 öre per kilogram.

Vid juteväfnader är anmärkt, att sådana med blandning till större eller mindre
del af bomull skola tullbehandlas såsom lika beskaffade väfnader af bomull allena, hvilken
föreskrift redan förut varit i taxan inrymd under »bomullsväfnader till större eller
mindre del blandade med lin, hampa eller jute»; då denna rubrik ej upptagits i förslaget,
måste stadgandet i stället här få sin plats.

Vattentäta och dubbla väfnader, öfverdragna med eller sammansatta genom upplösning
af kautschuk m. m., hafva sammanförts till en rubrik med vaxduk, samt lackerade
eller fernissade väfnader, hvarjemte under denna rubrik upptagits sådana väfnader,
som äro belagda med vattentät massa, såsom kamptulikon m. m., hvilka redan
förut på grund af särskilda resolutioner hänförts till lackerade mattor; tullsatserna äro
endast så till vida ändrade, att 1 krona 76 öre upptagits till l krona 75 öre och 24 öre
till 25 öre per kilogram.

Växter. Tre förut i taxan upptagna rubriker, nämligen buskar, plantor och
träd, friska, alla slag, hafva ersatts af denna rubrik, som omfattar dem alla. Derjemte
är det stadgandet intaget, att konstgjorda bladväxter, hvaraf införsel numera ofta före Tullkomiténs

Betänkande; II. 13

Växter.

Zink.

kommer, skola förtullas i enlighet med de för tullbehandling af konstgjorda blommor
gifna föreskrifter. Om än dessa redan förut vid tullbehandling af bladväxter af tyg,
papper med mera torde tillämpats, har tillägget dock ansetts för tydlighets skull nödvändigt.

Zink. Vid denna rubrik har ingen egentlig förändring vidtagits, endast en omredigering
för åstadkommande af likhet med rubrikerna bly, koppar med flera, hvarom
förut ordats.

Anmärkningen efter taxan innehåller jemte förklaring öfver bestämmelsen »polerade»,
nu likväl ej obetydligt förändrad, äfven föreskrift angående tolkningen af de i
taxan ofta förekommande uttrycken »lackerade, förgylda, försilfrade» med mera. Såsom
anmärkning; n:r 2 har komitén intagit det förut i taxan under littera K införda stadgandet
angående tullfrihet för emballage, då detta endast afser varans skyddande under
transporten och ej enligt särskilda bestämmelser i taxan skall inbegripas i vigten för
tullberäkningen.

Såsom efter komiténs åsigt öfverflödiga hafva följande rubriker blifvit ur taxan
uteslutna, nämligen:

Aiguilletter, Ambra, Arkitektoniska arbeten, Arrak, Asfaltrör, Bayerskt och Tyrolerbeck,
Berberisrötter, Bister, Blomster, torkade, Blyglete, Bokbindarecloth, Boktryck,
Bomullskrut, Bouillon de Poche, Brodérmönster, Brons, Buskar, Buteljer, Båtar,
Bäfvergäll, Bär, Bärsaft, Bössor, Cassia lignea, Chagrinskinn, Champignoner, Cheniller,
Chrystalli tartari, Cider, Cigarrer, Cigarretter, Cinders, Citronsaft, Cremor tartari,
Dekorationer, rn. m., Desman, Dosor, Dricka, Elfenben, Emballage, Fabriksvaror,
Filar, Flädersaft, Fransar, Färgmossa, Galizensten, Gallmeja, Galoner, Genever, Gramaner,
Granatäpplen, Guldtyg, Gördelmakarearbeten, Halsduksvalkar, Handtverkerivaror,
Harmonium, Hattflätor, Hvalraf, Hållrot, Insekter, Jernskrot, Kantiljer, Karduan,
Karmin, Kedjor till innanverk i ur, Kinarot, Klinkert, Knapergall. Kolsyradt natron,
Kompasser, Konjak, Kopparnickel, Koppartrycksfärg, Kärl m. ni., Lackerade arbeten,
Lackerade skinn, Lacmus, Lampetter, Lerpipor, Limonsaft, Lunta, Läder, Manufakturvaror,
Marinmetall, Marie, Mastix, Messing, Mineralier, Muffar, Mullbärssaft, Mursten,
Mössor och kasketter, Omslag, Ornamenter, Pistoler, Plantor, Platåer, Pozzolana,
Raspar, Redikyler, Resonnansbottnar, Rum, Saffian, Sagogryn, Sassafras, Segelduk,
Sejlergarn, Sjökort, Skafgräs, Skrubbor, Snus, Speldosor, Spetsglans, Spillning, Sprit,
Spån, Spännhalsdukar, Stentrycksfärg, Stilskrot, Stramalj, Stråkardor, Synålar, Tennfolier,
Teriak, Tidningar och Tidskrifter, Tobakspipor, Träd, friska, Tvålrot, Urglas,
Yxor, Zinkblende och Åkdon.

Den redan förut tillämpade metoden, att vid varors förtullning lägga bruttovigten
till grund för tullberäkningen, som vid 1880 års riksdag för ett betydligare antal
artiklar antogs, har ytterligare utsträckts. Om förslaget härom vinner fastställelse,
skall det säkerligen mycket bidraga till att tullbehandlingsexpeditionerna kunna till
gagn för trafiken på kortare tid verkställas, samt derjemte undanrödja de anledningar
till olika meningar och klagomål angående taraberäkningen, som nu ständigt förekomma;
varors så vidt möjligt är lika behandling på olika tullplatser befordras äfven
derigenom. De artiklar, för hvilka ändring i detta hänseende nu föreslagits, äro
följande:

Agat, arbetad, Alabaster, arbetad, Askar och Dosor, Ben, arbetadt, Bernsten,
arbetad, Blanksmörja, blanksvärta och skovax, Blyertspennor, Borstbindarearbeten,
Brefkuverter, Chokolad, Etuis, Fingerborgar och syringar, Fisk: anjovis, sardeller och
thonfisk, Fyrverkeriarbeten, Galanterivaror, Gulddragarearbeten, Handskar, Horn, arbetadt,
andra slag, Hängslen, Instrumenter, kirurgiska m. m., Instrumenter, musikaliska:
accordion, Jern- och stålvaror, Kautschuksarbeten, Kläder, Knifvar, Konfityrer,
Krut, Lack, Lim: husbiås och gelatin, Metaller, ej specificerade, arbetade, Möss-skärmar,
Oliver, Oljor, på buteljer m. m., Papp- och pappersarbeten, Papper, Patroner,
Pennskaft, Perlor, Plymer, Saxar, Senap, malen eller preparerad, Silfver, bok-, Solfjädrar,
Speglar, Strumpor och strumpstolsarbeten, Strängar, andra slag, Tenlikor,
Tenn, arbetadt, Trävaror: svarfvare- och bildhuggarearbeten, Tvål, parfymerad, Ur:
vägg- och studsare- samt urverk och urdelar, Vantar, Väfnader och Zink, arbetad.
Derjemte hafva bestämmelserna angående vigtens upptagande blifvit för åtskilliga andra
artiklar fullständigade och satta i öfverensstämmelse med de nu i taxan intagna.

Till lättnad vid tulltaxerubrikernas upptagande, såväl i attester och journaler
som i skrivelser, utlåtanden, statistiska uppgifter m. m., har komitén, i likhet med hvad
förut finnes iakttaget i flera utländska tulltaxor, i det förslag till ny tulltaxa, som nu
afgifvits, nummererat alla sjelfständiga rubriker, såväl å tullpligtiga som tullfria varor;
för rubrik, som endast innehåller hänvisning till en annan, är ej något nummer utsatt.

Tulltaxeumlerrättelserna.

Komitén har, enligt uttalande i betänkandet, föreslagit, att inregistreringsafgift ej
vidare skall för vissa inkommande varor erläggas; och kommer i följd häraf den paragraf
som handlar härom att utgå och ordningsnummer!! för de följande paragraferna
att förändras.

För nytt tågvirke har komitén på anförda skäl föreslagit en tullafgift af B öre Paragraf 8.
per kilogram, men i sammanhang dermed hemstält, att samma förmån, som nu är till -

100

• Paragraf 9.

erkänd egare af vid svenskt skeppsvarf'' nybygdt eller repareradt fartyg, att få tillgodonjuta
restitution af erlagda införselafgifter för segel och segelduk, äfven medgifves för
tågvirke. Efter orden: »segel och segelduk» i denna paragraf bör alltså insättas orden:

»samt tågvirke.»

På grund af i tulltaxan vidtagna förändringar hemställer komitén, att de i denna
paragraf bestämda restitutionsbelopp sålunda nedsättas, att

för 1 kilogram s. k. flamgarn af bomull, färgadt eller tryckt

beviljas............................. 15 öre,

„ 1 kilogram s. k. flamgarn af ull, färgadt eller tryckt 20 „

„ 1 kilogram bomullsväfnad.................. 15

„ 1 kilogram linneväfnad___________________________________________ 20 „

„ 1 kilogram maskinsydda bomulls- och linneartiklar, såsom
skjortor, kragar, manschetter, m. fl., under vilkor
att de icke hufvudsakligen bestå af lägre tull- •

beskattad väfnad än oblekt bomullsväfnad............ 50 „ •

Således, beträffande garn och väfnader, samma belopp, som enligt komiténs förslag
till ny tulltaxa skola i tull erläggas för ofärgadt garn af bomull, ull och lin, samt
hvad angår sydda bomulls- och linneartiklar, det belopp, som är bestämdt för oblekt
bomullsväfnad, ej specificerad. Den hittills för erhållande af restitution för utförd bomullsväfnad
intagna bestämmelsen angående finleken af det garn, som till väfnaden blifva
användt, har uteslutits såsom numera i tullagstiftningen för öfrigt saknande all grund.

BILAGOR.

102

Bil, A.

T a utvisande

tullsatserna under särskilda

		1849—51.	1852—54.
		öre.	öre.
Band: silkessammets-_____________________________._________	....................... it	375	375
siden----------------------------------------------------	____________________ »	750	750
halfsiden-_____________________________________________	____4__ »	375	375
andra slag______________________________________________ ____	..................... _ . »	150	150
Garn:
bomulls-: ofärgadt ________________________________________	_________________________ »	16	13
färgadt, turkiskt rödt ______________________		25	25
» allt annat ___________________________	d>	38	38
kamel-: ofärgadt, otvinnadt___________________________	>	13	13
färgadt, tvinnadt___________________________	....................... »	31	31
sejler- ___________________________________________	_______________________ »	38	38
kamulls-: ofärgadt, otvinnadt etc_____________________	>	19	19
färgadt, tvinnadt etc. ______________________	_______________________ »	25	25
kardull-: ofärgadt, otvinnadt etc. ___________________		56	56
färgadt, otvinnadt etc._____________________	.................. »	63	63
färgadt, tvinnadt etc. ______________________	_______________________ >	50	50
streichgarn för fabriksbehof:
ofärgadt_______________________________________..	__________________________ »	25	25
färgadt . _________________________________________	______________ ________ >	31	31
linne-: ofärgadt_____________________________________—		75	75
färgadt _________________________________-.......	....................... »	113	113
segel- och bind-_____________________________________________	....................... »	''**"25	25
Glas: bunkar, burkar, buteljer etc.:
af t. o. in. ]/4 kannas rymd __________________	_________________ 100 st.	100	100
deröfver t. o. in. J/2 lena_______________________	.................. »	350	350
af större rymd ------------------------------------	__________________ »	700	700
fönster-, alla slag ______________________________________	__________________ 1 lisp.	125	125
ljuskron-__________________________________________________	.......... it	13	13
optiska, lösa och oinfattade _______________________	.......................% *	63	63
spegel-, råa och oslipade -------------------------		15%	15 /
slipade, ofolierade ------------------------	...........................	20 %	20 %
folierad e______________________________________		25 %	25 /
ur- __________________________________________________	.................... tf	38	38
andra slag, hvitt eller enfärgadt ----------------	■»	25	25

103

hell,

tider för nedannämnda varuartiklar.

1855—57.	1858-60.	1861—63.	1864.	1865—66.	1867.	1868.	1869—79.
öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.
375	450	450	450 j	(1865: 300 (1866: 250
600 \| 1	1858: 750 1859: 675 1860: 600	\| 600	600 1	J 200	150	150

300	300	300	300	150	125	100	100
100	75	75	75	60	50	50	50
9	12	12	12	8	8	8	8
25 l 38 1 1.3	20	20	20	14	14	14	14
31
38
25 31 25 31 31	i k a	mel- o	li ull-	alla s	lag, o 10	färgad	t:
1 15	15	15	10.	10	10
k a	mel- o	e h ull	- alla slag, i	ä r g a d t:
\| 20	20	20	15	15	15	15
25		.
31
38	25	25	25	15	10	10	10
56	40	40	40	30	20	20	20
19	10	10	10	10	10	10	10
t. o. m.i k:na: 100	j
263	■ Ctr: 75	75	75	75	75	75	75
525	1
125	ffl: 4	4	4	3	3	3	3
13	12	12	12	5	5	5	5
63	25	25	25	fria	fria	fria	fria
5	3	3	3	3	3	3	3
It: 8	8	8	8	5	5	5	5
U: 19	18	18	18	10	10	10	10
38	40	40	40	10	10	10	10
25	20	20	20	15	15	15	15

104

		1849—51. öre.	1852—54. öre.
Jern, smidt eller valsadt: manufaktur- och handtverkssmide, ej speciliceradt
poleradt eller lackeradt..................................	_______________________ IT:	113	113
andra slag__________________.________________________________	»	113	113
Krukmakarearbeten:
oglaserade och omålade_________..........................	..................... »	9	9
glaserade eller målade __________________________-..........	»	9	9
Ljus: talg-.._________________________________________________________	.................. lisp.	375	375
stearin-........................................................ Tjäder: sul- och bindsul- samt hvitgarfvade äfvensom	___________________ it. sämskade hudar	28	28
och skinn _______________________________________________________	..................... »	38	38
\| Maskinerier och Redskap________________________________________		25 /	25 %
j Oljor, feta: hamp- m. fl_____________________.__________________	_______ . .. ... «	2	2
lin-, raps- och rof-..............................	--------------------- »	4	4
Papper: tryck-___________________________________________________	..................... »	8	8
skri!- _____________________________________. _______________	»	9	9
post-. ...................................................	..................... »	13	13
Porslin, oäkta: hvitt eller enfärgadt, men omåladt:
tallrikar........................................ . . ...	................... »	6	6
andra pjeser________________________________________________	..................... »	16	16
måladt eller tryckt: tallrikar______________________________________________________	_____________________ »	förb. \|	1852: förb. 1853-54:19
andra pjeser________________________________________________		förb. 1	1852: förb. 1853-54:25
\| Socker:		9 {	1852 : 9 1853-54: 7
vissa slag råsocker _______________________________;___________	.................... »
raffineradt______________________...............................	. »	16	16
Strumpstolsarbeten:
silkes-____________________________________________________________		450	450
halfsiden-________________________________________________________	»	—	—
bomulls- _________________________ _________________________________	»	200	200
redgarns- ________________________________________________________	. ................... »	125	125
andra slag______________________________________________________	...... »	200	200
Såpa ________________________________________________________________	___________________ lisp.	113	113
Tapeter och Border, pappers-_______________________________	.................... <5	50	50
Tobak: blad ________________________________________________________	.................... »	22	22
stjelk _____________________________________________________	.................... »	13	13
cigarrer ..................................................	--------------------- » I	169	169

105

	1855-57.	1858—60.	1861-63.	1864.	1865—66.	1867.	1868.	1869-79.
	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.
	50	25	25	25	20	20	15	15
	38	15	15	15	10	8	6	6
	9 9	3 10	3 10	10 }	3	3	3	o O
	6	3	3	3	3	3	3	3
	13	6	6	6	5	5	5	5
		25	25		15	15	10 1	1869—75: 10
	38	25	1876—79: 6
	5 / 2	fria	fria	fria	fria	fria	fria	fria
	2	2	2	2	2	2	2
	3	3	3	3	3	3	3	3
	8		6			5	4 !	1869—74: 4
	6	6	5	1875—79: 2
	9	12	12	12 1	12	10	8	8
	13	15	15	15 1
	6	5	5	4	3	3	3	3
	16	10	10	8 1	1865: 7 1866: 6	i 8	5	5
\	19	10	10	8	6	6	6	6
I l 1	25	18	18	15 1	1865: 12 1866: 10	! 10	8	8
l 1	7	8	8	8	8	8	i° {	1869-72:10 1873-78: 8
	16	13	13	13 {	1865: 13	1 12	14 1	1869-72:14
	1866: 12	1873-78:11,6 o
	450 ( 300 j	450	450	450 J	1865: 300 1866: 250	1 200	150	150
1	f	1858: 150	i
1 1	150	1859: 125 1860: 100	j 100	100	75	50	50	50
	56	«: 3	3	3	3	3	3	3
	50	40	40	40	12	10	8	8
	22 \						\|	1869—71: 26
	22	25	25	25	25	26 {	1872—78: 29
	13 f						1	1879 : 42
	169	180	180	180	180	130	130	130

Tullkomiténa Betänkande; II.

106

Tobak, karfvad: karduser eller lös i fastager

knaster...__________________________

malen eller snus __________________________

spunnen, hopvriden eller pressad______

stänger och karotter.......................

Tvål: parfymerad_____________________________________

andra slag______________________________________

Tågvirke, nytt...______________________________________

Ur: fick-:

med guldboett................................

andra slag ...................

vägg- och studsare- i foder: •

af brons________________________________________

af alabaster och porslin___________________

af trä eller andra slag_____________________

Väfnåder:
helsiden-:
alngods:

med inväfda blommor etc.................

släta, enfärgade, rutiga, randiga etc.

schalar och schaletter, vissa slag _______

andra slag ______

halfsiden-:

alngods, ej specificerade slag ............

schalar under 15 kronors värde per stycke

af högre värde __________________

bomulls-, ej specificerade:
genom väfnadssättet släta:

ofärgade (med vissa undantag) _____________

färgade _________________________________________

tryckta eller pressade (med vissa undantag)
ylle-:
alngods:

filtar och mattor_______________________________________ _

boy------------------------------------------1______________

flanell _______________

	1849—51. öre.	1852—54. öre.
.. It	44	44 )
»	113	113 f
-- »	50	50
. »	31	31
»	56	56
	50	50
	9	9
lisp.	113	75
	300	300
	100	100
	150	113
. »	150	150
. »	150	150
	900	900
.. »	förb.	förb. \|
.. »	1050	1050
.. »	förb.	förb. \|
.. »	375	375
»	förb.	förb. J
	20%	20 %
.. «	förb.	förb. J
	förb.	förb. \|
	) t. o. m.	år 1855: 1 , dels 163 J
	( dels förb.
	75	75
	t. o. m. år 1855: förb.
	1 t. o. in.	år 1855: 1
	\ dels förb., dels 113 J

107

1855—57.	1858—60.	1861—63.	1864.	1865—66.	1867.	1868.	1869-79.
öre.	öre.		öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.
					50	45	45 \|	1869—78: 45
44	50		50	50	1879 : 50
50	55		55	55	55	50	50	50
31	35		35	35	35	35	35 j	1869—78: 35 1879 : 50
56	60		60	60	60	55	55	55
50	50		50	50	30	20	12	12
9	8		8	8	7	5	5	5
50	«: 3		3	3	3	3	3 !	1869—71: 3 1872—79: fritt\|
300	400		400	400	100	100	100	100
100	100		100	100	100	100	100 \|	1869—74: 100! 1875—79: 50;
113 150	I « 40		75	75	50	40	30	30
150		40	40	30	20	20	20
600 \| 1855 : förb.	1858—59:	750	]
1860 : 1858—59:	600 750	J 600	600 \|	1865: 300 1866: 250	[ 200	150	150
1856-57: 600	1860 :	600	1
750	1						Ingo
1855 : förb.		t u 1 1 b e h	a n d 1	as sås	om a	s.
1856-57: 750
300 \|	1858—59:	375	\| 300	300	150	125	100	100
1860 :	300
1855 : förb.	\|						Ingo
1856-57: 375		t u 1 1 b e h	snål	as sås	om a	S.
«: 375	1
1855 : förb.	1858—59	50	l 40	40	25	25	25	25
1856-57: 75	1860	40	(
1855 : förb.	1858—59	80	} 70	70	50	40	40	40
1856-57: 88	1860	70
1856-57: 100 1	(1858—59	100	1 90 1	90	75	50	50	50
(1860	90
50 1856—57: 113	40 1		40	40	30	25 100	25 75	25 75
\| 150		150	150	125 1
1856—57: 113		i

108

Väfnader:
ylle-:
alngods:

kasimir.................................................................

doffel, fris, frisad och kalmuck ________________________________

kläde, dråp, halfkläde, vadmal etc. __________________________

alla ej specificerade slag: ovalkade............................

valkade.............................

halfylle-:

flanell_________________________..__________________________________

andra slag:

af mindre än 7 qvarters bredd..............................

af större bredd_________________________________________________

schalar och schaletter, under 10 kronors värde per stycke
af högre värde..........................

linne- och hamp-:
alngods:

blaggarn och kanfas______________________________________________

bolstervar _____________________________________________________________

buldan ..................................................................

damast___________________________________________________

dräll.....................................................................

kammarduk, batist och flor.......................................

linon....................................................................

lärft af t. o. m. 3 lod per qvadrataln_________________________

annat lärft......................................................

mattväfnad ____________________________________________________________

segel- och tältduk___________________________________________________

andra slag ...............................

dukar .......................................................................

Ängmaskiner ______________________________________________''....................

Ängpannor_____________________________________________________________________

	1849—51. öre.	1852—54. öre.
	f t. o. in. \| dels förb 100	år 1855: 1 , dels 225 \| 100
»	t. o. in. år	L855: förb.
»	75	75
»	75	75
»	förb.	förb.
»	113	113 1
»	150	150
»	t. o. in. år 1855: förb.
	20 %	20 %
e	38	38
»	67	67
»	29	29
»	300	300
»	113	113
»	550	550
»	275	275
»	förb.	förb.
»	250	250
»	—	38
»	19	13
»	150	150
»	150	150
	10%	10%
	20 %	20 % \|

Anm. Från och med år 1858 upphörde handels- och sjöfartsafgiften samt tolagen att utgå såsom sär -

109

1855—57.	1858—60.	1861-63.	1864.	1865—66.	1867.	1868.	1869—79.
öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.	öre.
1856—57: 225
100
1856—57: 225
113
225
1856—57: 113	150	150	150	125	100	75	75
f dels 113, \| dels 225
1856—57: 150
It: 150
25	15	15	15	15	15	15	15
50	40	40	40	40	40	40	40
25	15	15	15	15	15	15	15
200	100	100	100	75	75	75	75
100	65	65	65	'' 65	65	65	65
300	[ 300
200	300	300	75	75	75	75
1856—57: 300	100
100	\| 100	100	75	75	75	75
38	18	18	18	18	18	18	18
8	8	8	8	8	8	8	8
100	65	65	65	65	65	65	65
150	t	ullbeli	»odla	s sås	o m a	1 n g o d	S.
[ 5 %	fria	fria	fria	fria	fria	fria	fria j

skilda afgifter.

Bil. B.

Utdrag

ur sammandragen af Generaltullstyrelsens underdåniga berättelser angående Tulluppbörden

under åren 1860—1880.

	Tnllmede 1.
År.	Bruttouppbörd.	Nettobehållning.
	Kronor.	öre.	Kronor.	öre.
1860 .............................. ............................	13,824,699	6 1	10,177,873	74
61 .......................................... ...........	15,354,076	1 5	11,628,677	81
62 ____________________________________________________________	14,311,467	29	10,628,108	02
63____________________________________________________________	15,363,386	03	11,583,725	70
64...........................................................	13,861,859	88	10,057,694	1 1
1865 ... ..... .............................................	13,999,556	38	10,214,915	45
66_____________________________________________________________	13,214,937	22	9,488,658	05
67......................................................-----	12,785,579	46	9,122,889	74
68................................................ .......... 6!)............................................................	14,632,094 13,992,024	52	10,896,447 10,232,755	34 35
1870 _____________________________________________________________	15,782,072	17	12,603,446	95
71 ......................................................	19,119,239	32	15,792,037	23
72 ............................ ...............................	19,305,447	84	15,999,726	75
73____________________________________________________________	23,940,226	12	20,413,557	94
71............................................................	29,442,251	70	25,490,515	93
1875 ......................................... ..................	24,391,997	10	20,530,031	50
76_______________________________________________-____________	26,175,869	66	21,891,024	27
77................... .......................................	26,228,485	50	22,055,988	15
78.............................................................	23,263,549	98	19,252,792	98
79________________________________________________________	25,003,251	65	20,892,521	85
1880 ___________________________________________________________	27,622,164	28	23,402,415	81

Anm. Nettobehållningen uppkommer efter afdrag från bruttouppbörden af anslag till handelsflottans pensionsanstalt
och ersättning för tolag samt afkortningar och omkostnader.

Bil C.

Tabell,

utvisande förbrukningen under år 1879 af vissa varor per individ inom olika yrkesklasser,
utarbetad efter till komitén å frågoformulären lemnade uppgifter.

	Kaffe.	Socker.	Sirup.	Snus.
1	Skål	pund.
Bagare...................................	10	20	12	7
Boktryckare..................	8	16	7	10
Bryggare..............................................................	7	15	—	10
Färgare_________	7	14	12	10
Garfvare.............	8	15	8	10
Glasbruk_____	7	18	4	3
Grufdrift________	8	14	7	10
Guldsmeder____________	10	24	14	12
Jernbruk________________________	8	14	8	10
Mejerier ______	8	14	4	10
Mekaniska verkstäder och gjuterier	10	20	14	—
Metallarbetare...........	7	14	10	10
Mjölnare.................	7	12	8	9
Målare.................	7	20	12	11
Pappersbruk__________________	8	14	8	—
Sadelmakare............	7	10	6 .	_
Skomakare ..............	8	18	8	8
Skräddare ...................	7	12	11	8
Smeder..................	10	18	10	12
Snickare......	7	17	8	11
Spinnerier och Väfverier____	9	20	8	8
Sågverk ..........	8	12	10	12
Tegelbruk..............	7	14	10	10
Tobaksfabrikör......	11	20	12	18
Trämassefabriker.......	6	14	7	8
Tändsticksfabriker .	7	11	2	—
Medelförbrukning	8	16	9	10

112

Bil. D.

Tabell,

utvisande årliga medelförbrukningen per individ i riket af åtskilliga förbrukningsartiklar och

råämnen för industrien.

		1860—64.	1865—69.	1870—74.	1875—79.	1879.
Salt...........................................	... Knr	5,16	5,56	6,47	5,92	5,23
Risgryn och rismjöl......................	______it	0,7 6	0,9 9	1,43	2,1 3	2,01
Socker: oraflineradt----------------------	.. »	9,1 5	8,57	9,37	9,21	9,20
raffineradt________________________	...»	8,02	9,00	12,86	15,62	14,86
Sirup.........................................	......»	2,20	2,60	3,82	4,5 1	3,94
Kaffe och kaffesurrogat_________________	......»	3,97	4,02	5,02	5,63	5,42
The...........................................	......»	0,02	0,02	0,02	0,03	0,02
Bränvin......................................	... Knr	'') 3,7 9	3,17	4,00	4,10	3,83
Vin___________________________________________	... »	0,16	0,15	0,26	0,2 8	0,2 1
Cognac.......................................	... »	0,03	0,06	0,08	0,14	0,1 6
Tobak: oarbetad..........................	......«	1,35	1,37	1,71	1,96	2,85
arbetad............................		1,85	1,98	2,44	2,74	2,62
Bomullsgarn................................	......»	2,18	2,38	4,00	4,44	3,82
Såpa___________________________________________	......»	1,17	1,63	2,30	3,10	2,99
Renade mineraloljor.....................	... Knr	2) 0,09	0,2 4	0,73	1,14	1,38
Stearinljus ..................................	......	0,24	0,33	0,58	0,70	0,6 9
Fönsterglas .................................		0,70	1,05	1,3 6	1,82	1,65
Redskap, maskinerier och verktyg ..	.... Kr.	1,79	2,38	5,9 1	7,53	4,49
Stenkol.......................................	.. Rbf.	4,12	4,59	6,50	8,92	8,24
Tackjern....................................	.... Ctr	1,11	1,35	1,55	1,76	1,64
Stångjern och stål .......................	.... »	0,26	0,22	0,25	0,45	0,36
Soda..........................................	......<5	1,06	1,37	2,35	2,96	2,70
Bomull......................................		2,33	2,7 2	4,43	4,07	3,51

'') Gäller endast åren 18(U—64.
2) » > året 1864.

113

Bil. E.

Tabell

öfver de förändringar i tullinkomsten, som föranledas af komiterades förslag, beräknad efter medeltalet
af införseln under åren 1876—1880, med afdrag af den tullfria införseln från Norge.

Accordion.....................................

Agat, arbetad men oinfattad_____________

Alabaster, arbetad, ej specificerad.......

Band:

silkessammets- och helsiden-___________

halfsiden-_____________________________________

Bernsten, arbetad, oinfattad, ej specificerad
Bijouteri varor af annat ämne än guld och
silfver_________________________________________

Medeltal af
införseln.

ker.

Bildhuggeri- och arkitektoniska arbeten:

af trä...........................................

Blanketter till räkningar och dylikt..

Blanksmörja, blanksvärta och skovax.
Bleckslagarearbeten:

olackerade.

lackerade..

Blommor, konstgjorda________________________|kg

delar till konstgjorda blommor..........1 »

Bly, arbetadt, ej specificeradt:

omåladt och olackeradt (utom lod till

lampor).....................................

förgyldt eller försilfradt ..................

Bok-, sten- och koppartrycksfärg _________

Borstbindarearbeten:
med infattning af opoleradt eller målad
t trä eller jern.......................

Transport

4,098

2,938

kg. 24,258

1,615

227

Nu gällande
tull.

Kr. öre.

10 /
fri
fri

1 ke;.

3,5 0
2,30

fri

fria

I som papper,1
(andra slag 1
10 «/»

1 kg -

fri

kg. 14-,290j 1 kg.

Föreslagen

tull.

Kr. öre.

1 kg. 5 0

» 1,00

» 5 0

» 5,00

» 2,5 0

» 1,00

{som j
svarfvare- >
arbeten

1 kg.

15
5

	som det 1 ämne, ar-\| > betadt,
24
35	hvaraf de
	, bestå.
10,00	1 kg. 15,oo
4,00	» 6,00
7	» 35
35	» 7 0

Minskning
i tullinkomst.

Kr.

Tillökning
i tullinkomst.

Kr.

kan ej beräknas

6,147
588

kan ej beräknas

4,852

kan ej beräknas

8,075

454

kan ej beräknas

286

Tullkomiténs Betänkande; II.

20,116

Medeltal af
införseln.

Transport

Borstbindarearbeten:

med infattning af poleradt eller lacke radt

trä____________________________________ kg. 3,704

med infattning af ben, horn eller andra

ämnen........................................ » 2,569

Brefkuverter och papperspåsar ____________ » 51,477

Brodérduk, Malle och Stramalj:

af silke________________________________________

af silke med tillsats af annat material.
af ull..........................................

kl -

andra slag, enkla eller blandade.

Bränvin af vindrufvor, tillverkadt i Frankrike: på

fat__________________________________________

alla slag, på buteljer eller krus_________

Bröd, finare småbröd etc. ____________________

Bönor, alla slag, ej specificerade..........

Celluloid, arbetad______________________________

Chokolad_________________________________________

Dun, alla slag__________________________________

Etiketter af papper_________________________

Etuis___________________________________________

Fernissa_______________________________________

Fisk, saltad eller inlagd:

anjovis, sardeller och thonfisk________

Färger och färgningsämnen:

blyhvitt, zinkhvitt och kremzerhvitt.

kochenilj____________________________________

kimrök __________________________________

målarefärger, beredda med olja

Galanterivara!'', ej specificerade, etc..

Transport

lit. 1,550,685
» 135,535

kg. 655,559

kg. 11,355
» 771

kg. 10,001
» 69,549

kg. 847,074
» 15,477

» 4,154

Nu gällande Föreslagen

tull.

Kr. öre.

1 kg.

1 lit.

1 kn.

3,50

2,40

1,76

1,20

44
88
1 0
1

10 %

1 .

fritt

I som papper, _
| andra slag}
1 kg. 80

» 24

netto vigt:

1 kg. 6 0

» 7

» 80

» 14

som för 1
råämnet [
dels som föri
ämnet, ar-}
ibetadt, deist

I 10 % j

tull.

Kr. öre.

1 kg. 2 5

» 5 0

» 20

» 5,00

» 2,50

» 1,75

dels som
väfnader
och dels
som slöjdvaror -

1 lit. 60

» 90

1 kg. 15
fria

1 kg. l,oo

» 5 0

» 3 5

» 15

» 1,00

» ,25

brutto vigt:

1 kg. 5 o

Minskning
i tullinkomst.

Kr.

1,00

286

2,059

Tillökning
i tullinkomst.

Kr.

20,116

128

rån ej beräknas

248,110

-- 2,711

kan ej beräknas

6,556 j -

kan ej beräknas

2,271 I--

270

leräknas

2,000

695

kan ej

kan ej beräknas

16,941

9,286

374

kan ej

oeräknas

37,773 [ 274,067

Medeltal af
införseln.

Transport

Gardiner, rall-____________________________

Garn:
bomulls ofärgadt.

..............................

färgadt eller tryckt, alla slag ...
kamel- och äril-, ofärgadt och oblekt

linne-: ofärgadt och oblekt___________

färgadt, blekt eller tryckt____

jute-, färgadt, blekt eller tryckt......

segel- och bind-, alla slag_____________

Gipsarbeten, ej specificerade.............

Glas: burkar och flaskor med inslipade
proppar men utan annan slipning, äfvensom
apotekareståndkärl med inbränd
signatur____________________________

fönster-, oslipadt eller mattslipadt-...
slipadt och poleradt,

af till och rnedy2 q.m. yta______

af större yta________________________

. spegel-, ofolieradt, slipadt och poler.:

af till och med 1/i q.m.yta

af större yta_____________

folieradt,

af till och med x/2 q.m.yta

af större yta________________

ljuskron- ___________________________________

ur-.............................................

Gryn, andra slag än af spanmål........

Halmarbeten, ej specificerade............

Handskar_____________________________________

Hattar:

af felb.......................................

Horn: skifvor till lyktor m. m___________

Hudar och skinn: pelsverk: beredda:

get-, ren- etc. ............................

Hår- och Tagelarbeten_____________________

Hårtinktur ____________________________________

Hängslen: af siden eller halfsiden_____

andra slag_____________________

Instrumenter:

kirurgiska, matematiska, optiska, etc.

Transport

ktf.

kg.

Nu gällande
tull.

Kr. öre.

9,655	1 kg.	9 4
1,252,294		19
375,642	»	33
151,564	»	24
35,634	»	24
60,882	»	47
62	»	12
40,992	»	24
	fria
	1 kg.	2
1,942,753	»	7
—	»	12
	»	12
	»	12
—	>;	1 2
	»	24
	»	24
5,451	»	1 2
1,136		24
4,874,636	»	i
3,199	»	9 4
4,071	X	2,40
	1 st.	40
25	1 kg.	50
4,231	»	24
180	5 /	so
216	1 kg.	2,4 0
30,068	» fria	1,20

Föreslagen

tull.

Kr. öre.

1 kg -

1 5
30
20
20
40
1 0
20
1 0

1 0
6

1 5
25

2 5
40
35
35

fria
1 kg. l,oo
» 3,oo

1 St. 1,50

fria

1 kg.

10 %

1,00

1 kg

2,50

1,00

Minskning
i tullinkomst.

Kr.

37,773

386

50,092
11,269
6.063 i
1,425 I
4,262 i

1,640 j

Tillökning
i tullinkomst.

Kr.

274,067

kan ej beräknas

oeräknas

kan ej

19,428

kan ej beräknas

48,746

1,254

125

192

2,443

kan ej beräknas
13

42
36
teräknas
22

kan ej
6,013

kan ej

oeräknas

—- | 187,111 | 278,181

116

Transport

Instrumenter:
musikaliska:

flöjter, klarinetter och oboer_______

tafflar och pianinon------------------

fljglar..............-................ .

speldosor_________________________________

Jern och stål________________________________

Kapris_________________________________________

Karbolsyra _____________1----------------------

Kastanier______________________________________

Kautschuk, arbetad:

i skifvor af mindre tjocklekän lm.m.

i trähylsa infattad -----------------------

skodon, kantade med pelsverk.......

andra slag (kautschuk och guttapercha)___________________________________ Kitt.

...........................................

Knifvar:

tälj-, sjömans- eller gröfre arbets-...
bords- samt gafflar: med skaft af andra
ämnen än silfver etc_______

Koeffyrer, försedda med konstgjorda

blommor eller plymer_____________

Konserver________________________________

Kopparsticks-, Stålsticks- och Träsnittsaftryck,
äfvensom litografiska och fo
tografiska arbeten, ej specificerade:
oinfattade, ej tillhörande tryckta verk
Korkbarksaffall, så kallad »Cols»_...

nen . ........................

Likör____________________________

Lim: husbiås och gelatin.

andra slag_____________

Ljus, palmvin-______________

Mais, omalen och malen..

Masker________________________

Maskin- och vagnssmörja.

Transport

Medeltal af
införseln.

I Nu gällande
tull.

Kr. öre,

st.	603	1 st.	50	1 St, 1,00
»	494		40,oo	» 60,oo
»	49		60, oo	» 100, oo
kg.	1,505	»	1,20	» 2,oo
	—	flere olika	flere olika
kg.	1,909	1 kg.	40	1 kg. 50
		5	o/ i°	fri
kg.	10,039	fria	1 kg. 15
»	101	1 kg.	94	» 1,00
»	808	»	94	» 1,00
		• »	1,13	» 1,00
kg.	147,125	»	94	» 1,00
f infördt som 1
[ blyhvitt J		7
kg.	4,911	»	14	» 15
kg.	46,613	»	24	» 2 5
		som	kläder	1 St. • 1,50
kg.	132,909	i kg.	30	1 kg. 5 0
		fria	» 15
		10 %	fritt
kg.	63,023	1 kg.	5 0	1 kg. 1,50
lit.	27,929	1 lit,	7 6	1 lit. 9 0
kg.	6,091	1 kg.	1,76	1 kg. 1,7 0
	133,249		14	» 10
	—	»	7	» 12
kg.	12,648,033	»	ll/o öre	fri
st.	7,726	1 st.	10	1 St. 25
kg-	131,130	1 kg.	5	1 kg. 2

Föreslagen

tull.

Kr. öre.

Minskning
i tullinkomst.

Kr.

187,111

Tillökning
i tullinkomst.

Kr.

278,181

302
9,880
1,960

--_ i 1,204

kan ei beräknas
191

kan ej beräknas
1,505

kan ej beräknas

8,828
(ingår i beräknin\
gen för blyhvitt

466

kan ej beräknas

--I 26,582

kan ej beräknas

63,023

3,910

365
5,330
kan ej
189,720

3,934

oerä lenas

1,159

386,460 397,294

117

	Medeltal af ''införseln.	Nu gällande tull. Kr. öre.	Föreslagen tull. Kr. öre.	Minskning i tull-inkomst. Kr.	Tillökning i tull-inkomst. Kr.
Transport					386,460	397,294
Oljor, feta, icke flygtiga:
hamp-, kokosnöt-, palm- och sper-
maceti ______ . ________________- ___________	kg. 515,482	1 kg.	5	1 kg 2	15,464
flygtiga, vegetabiliska, ej specifi-
cerade___________________________________	» 8,819	»	60	-> 1,00		3,528
fossila, eller mineraloljor:
genom rektificering renade etc. _____	* 10,862,179	»	5	» 2	325,865
Papper:
sug-, färgadt eller ofärgadt, tryck-				,
och planch- .............................	» 225,246	»	5	» 10		11,262
tapet- ______________________________________	» 3,472	»	9	» 10		35
förgyldt, försilfradt otc.________________		»	19	» 20	kan ej	jeräknas
andra slag, linieradt derunder inbegr.		»	19	» 10	kan ej beräknas
Papperstapeter och border________________	kg. 72,755	»	19	» 20	__	728
Paraplyer och parasoller:
af siden eller halfsiden ................	st. 27,342	1 st.	75	1 St. * 1,00		6,836
af ylle eller halfylle etc________________		»	25	» 40	kan ej	leräknas
andra slag_________________________________	—	»	25	» 30	» »
Perlemor, arbetad, oinfattad_____________	kg. 756	1 kg.	80	1 kg. 1,00		151
Perlor, oäkta, glas_________________________	» 5,017	»	35	» 5 0		753
Plymer________________________________________	» 600	»	7,00	» 10,oo		1,800
Porslin:
oäkta:
hvitt eller enfärgad t, men omåladt:
tallrikar_______________________________	» 746	.»	7	» 8		7
andra pjeser ........................	» 35,724	»	12	» 8	1,429
måladt eller tryckt:				-
tallrikar_______________________________	» 9,853	»	14	)> 16		197
andra pjeser_________________________	» 65,178	»	19	» 1 6	1,955	—
äkta:
hvitt eller enfärgadt_________________	» 18,165	»	24	» 25		182
förgyldt, försilfradt eller måladt..	» 80,913	»	47	» 5 0		2,427
Portföljer, Penningebörsar, Väskor och
Cigarrfodral:
af hel- eller halfsiden__________________	» 236	»	2,00	» 2,5 0		118
andra slag__________________________________	» 32,090	»	50	» 60	—	3,209
Rör, vegetabiliska:
bambu- och spanska ________________	» 2,870	»	14	» 15	—	29
Saxar, andra slag än skräddare-, träd-
gårds- etc.:
opolerade ..................................	» 4,841	»	24	» 25	—	48
Transport		731,173	428,604

118

	Medeltal af	Nu gällande	Föreslagen tull.	Minskning i tull-	Tillökning i tull-
	införseln.			inkomst.	inkomst.
			Kr. öre.	Kr. öre.	Kr.	Kr.
Transport						731,173	428,604
Silfver, bok-, äkta och oäkta ___________	kg.	247	fritt		1 kg. 1,40	346
musiv-, puder- eller unsen-____________ Silke:		V 4	fritt		» 1,40	—	—
färgadt ______________________________________ Skodon, ej specificerade:	»	5,579	1 kg.	94	» 1,00	—	335
af siden ___________________________________	»	199	»	2,4 0	» 2,5 0		20
af halfsiden................................		—		1,40	» 2,50	kan ej	reräknas
af yllefilt...................................			» 60 å 94 öre	» 80	» »	»
af segelduk _______________________________		----	»	1,40	» 80	» »	»
af lackerade skinn......................			»	94	» 1,40	» »	»
andra slag_________________________________		—	»	94	» 1,00	» »	»
Snörmakarearbeten af hel- och halfsiden	kg.	7,026	»	3,50	» 5,00		10,539
Soja och såser ________________:_____________ Spannmål:	»	9,411	»	30	» 5 0	—	1,882
gryn af spannmål_______________________	»	213,817	»	1	fria	2,138	—
hvetemjöl..................................	»	29,259,021	»	1	fritt	292,590
Speglar och spegellampetter............. Spetsar, uddar och blonder:	»	23,425		24	1 kg. 4 0	3,748

silkes-, med eller utan inblandning
af annat ämne_________________________	»	649	»	3,50	» 5,oo		974
andra slag_________________________________	»	4,367	»	2,30	» 2,5 0		873
Sten, ej specificerad, arbetad, polerad.		_	fri	» 2	kan ej	leräknas
Strumpor etc. af hel- eller halfsiden ._	kg.	571	1 kg.	3,50	» 5,oo	857
j Strumpstickor _______________________________	6,012	»	24	» 2 5	---	60
Strängar af metall ______________________...	»	1,819	»	24	fria	437
Stuckarbeten_________________________________		—	fria		1 kg. 2	kan ej	reräknas
Stärkelse______________________’______________	kg.	621,175	1 kg.	14	» 10	24,847	‘
Svampar, ätbara:
champignoner ____________________________ murklor....................................		1,301	»	30	» 5 0	—	260
	»	40	» 50	kan ej	reräknas
tryffel_______________________________________	kg-	493	»	30	» 5 0	—	99
Såpa___________________________________________	»	4,063	»	7	» 5	81	—
Tegel, golf- och vägg- (s. k. tiles) ...		—	I dels 5 öre 1 1 dels fritt l	» 3	kan ej	leräknas
Tenn: lackeradt eller måladt____________			1 kg.	70	» 3 5	» »	»
Tobak: cigarrer och cigarretter......... Tråd:	kg.	49,714	3,00	» 2,50	24,857

bomulls-, alla slag _______________________	»	113,667	»	47	» 40	7,957
linne-, oblekt_____________________________	»	1,202	»	47	» 4 0	84
blekt eller färgad ______________		22,466	»	70	» 60	2,247
Transport	I l		1,086,411	448,597

119

	Medeltal af	Nu gällande tull.	Föreslagen tull.	Minskning i tull-	Tillökning i tull-
		införseln.	inkomst.	inkomst.
			Kr. öre.	Kr. öre.	Kr.	Kr.
Transport					1,086,411	448,597
Trävaror:
tunnbindarearbeten:
af furu eller gran____________________ af annat träslag_______________________		—	[ såsom \| < snickare- > arbeten j	1 kg. i » 4	kan ej » »	Deräknas
alla andra mer eller mindre arbetade
etc.:
af furu eller gran, med betsning etc.		—	1 kg. 2	» 4	» »	»
af andra inhemska träslag__________ af päron-, valnöt- och andra ut-ländska träslag _____________________		—	» 7	» 8	» »	2>
	—	» 12	» 1 5	» »	»
Tungspat, malen_____________________________			fri	» 5	» »
Tvål, andra slag än parfymerad ________	kg.	30,549	1 kg. i 2	» 10	611	—
Tågvirke, nytt____________________________		493,473	fritt	» 5	—	24,674
Vadd, andra slag än silkes-_____________	»	1,052	1 kg. 2 4	» 20	42
Vantar, hel- eller halfsiden_______________ Vin, alla slag:	»	62	» 3,50	» 5,00	—	93
af till och med 21 % alkoholhalt:
på fat____________________________________	»	2,337,063	lkg. 167„ öre	» 30		315,504
på buteljer _____________________________ af mer än 21 % alkoholhalt:	lit.	620,387	1 lit. 21	1 lit. 6 5		272,970
på fät_______________.....................	kg.	130,647	1 kg. 4 5	1 kg. 30	19,597
på buteljer___________________	lit.	6.251	1 lit. so	1 lit. 6 5	938	__
Vindrufvor_________________________	kg.	37,542	fria	1 kg. 2 5		9,386
Vismut_________________________________________ Väfnader:	96	1 kg. 30	fri	28

helsiden-:
felb och plys__________________________ andra slag, guld- och silfvertyg	»	665	» 2,40	1 kg. 2,50		67
derunder inbegripna_______________	»	20,090	» 3,5 0	» 5,oo		30,135
halfsiden-:
felb och plys äfvensom filtar......	»	102	» 2,4 0	» 2,50	—	10
andra slag............................... bomulls-:	*	45,443	» 2,40	» 2,5 0	—	4,544
maskinfilt, rundväfd, för fabr:sbehof felb och plys äfvensom filtar och			» 9 4	fri	kan ej	oeräknas
parkum_______________________________		1,348	» 9 4	1 kg. 9 0	54
tyll......----------------------...... gaz, halflinon, musslin etc__________ andra slag:	»	19,833	» 2,90 » 1,76	» 2,50 » 1,7 5	7,933 kan ej	reräknas
oblekta och ofärgade _____________	kg.	65,535	» 58	» 5 0	5,243	—
Transport	—		1,120,857	1,105,980

120

	Medeltal af	Nu gällande tull.	Föreslagen tull.	Minskning i tull-	Tillökning i tull-
	införseln.	inkomst.	inkomst.
	Kr. öre.	Kr. öre.	Kr.	Kr.
Transport				1,120,857	1,105,980
V&fnader:
bomulls-:
andra slag:
blekta eller färgade ...............	kg. 338,595	1 kg. 9 4	1 kg. 9 0	13,543
tryckta eller pressade ------------	» 138,362	» 1,18	» 1,10	11,069
ylle-:				71
pressduk _______________________________	» 1,766	» 2 4	» 2 0
andra slag ..___________________________ linne- eller kamp-, med eller utan	» 1,411,222	1,76	» 1,7 5	14,112
inblandning af bomull eller jute: bolstervar _______________________________	» 13,024	» 94	» 9 0	521
segelduk________________________________ blaggarn, buldan, kanfas och sadel-	-	» 1 9	» 20	kan ej	oeräknas
gjordsväf___________________________ batist, flor, kammarduk, linon, da-
mast samt lärft, alla slag-------- pressduk_________________________________ andra slag, dräll väfnad er derunder inbegripna___________________________	> förändrad u	^ställning <		kan ej t	eräknas 535
vaxduksmattor----------------------------	kg. 53,526	1 kg. 2 4	1 kg. 2 5
andra vattentäta _________________________	819	» 1,7 6	» 1,75	8
Summa	—	—		1,160,181	1,106,515