MED FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRADE BESTÄMMELSER

Statens offentliga utredningar 1901:2

BETÄNKANDE

MED FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRADE BESTÄMMELSER

ANGÅENDE

RIKSBANKENS SEDELUTGIFNINGSRÄTT

AFGIFVET DEN I DECEMBER 1900

AF

DERTILL FÖRORDNADE KOMITERADE

STOCKHOLM

IsAAC MaRCUS’ BoKTR -AKTIEBOLAG

j n f/ /. j\if.y

. i 4 » t - Jr s''% f • t - ■ i * i

td LhV. i i t/ : sfs ■■ \?jm M &

esf i''

1 / ./i c ’ i) ! v’.i :\U)\ 1I, i c IH J r. *1 11 /! ?! f ■ <t ^ ,i i > i

«/.>••.*» ;•» ''iC; i X ■

’ >\&g fWiöx ■ lou-r*

■Ä

7 *

111/001 ■-x, ;*; >< t

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Finansdepartementet.

ft* ■

■■■•'' ‘ -i''''- : ;•» • :;■« hokmc

_ v■ ''''v- '' ■r''x>''ö''.-:t<‘ ''

, ■'' ■ : !• i : -f . i; I . '' r-fitf Vlä .A

Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 30 mars innevarande
år anhållit, att Kongl. Magt täcktes, efter verkstäld utredning, låta
utarbeta och för nästkommande ars Riksdag framlägga de förslag till
förändrade bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, hvartill
förhallandena kunde föranleda, samt Kongl. Maj:t vid föredragning den
17 nästlidne oktober af Riksdagens berörda skrifvelse förordnat undertecknade
Herslow, Langenskiöld och Törnebladh att, jemte undertecknad
Benckert, inom finansdepartementet biträda med utarbetande af förslag
i ofvan omförmälda syfte, få komiterade härmed i ämnet vördsamt afgifva
följande yttrande.

De hufvudsakliga bestämmelserna i fråga om riksbankens sedelutgifningsrätt
äro meddelade i §§ 6—8 i lagen för Sveriges riksbank
den 12 maj 1897 och hafva följande lydelse:

4

§ 6.

Riksbanken eger rätt att utgifva sedlar till det belopp, som motsvaras
af följande kassatillgångar:

a) metallisk kassa, så beräknad som i § 8 sägs;

b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande,
mot sjöfara försäkradt guldmynt eller omyntadt guld;

c) hos bankinrättningar eller handelshus på utrikes ort i löpande
räkning innestående medel.

§ ?-

Utöfver det enligt § 6 medgifna belopp är riksbanken berättigad
till en sedelutgifning af högst ett hundra millioner kronor, under vilkor
att de på grund häraf utgifna sedlar motsvaras af följande tillgångar
sammanräknade:

a) lätt säljbara utländska statspapper;

b) statens, allmänna hypoteksbankens och andra inhemska obligationer,
som å utländsk börs noteras;

c) vexlar, betalbara inom eller utom riket.

§ 8.

Såsom riksbankens metalliska kassa skall beräknas allt riksbanken
tillhörigt och inom landet befintligt svenskt och utländskt guldmynt
samt omyntadt guld.

Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än tjugufem
millioner kronor. Derutöfver skall, då de på grund af § 7 utgifna
sedlar öfverstiga sextio millioner kronor, riksbanken hålla i metallisk
kassa minst trettio procent af det belopp, hvarmed de på sådan grund
utgifna sedlar öfverskjuta sistnämnda summa.

t

Af dessa bestämmelser framgår, att metallisk kassa till belopp af 25
millioner kronor — det belopp, hvarunder den metalliska kassan enligt
§ 8 icke må bibehållas — berättigar till en sedelutgifning af 85 millioner
kronor. Ökning af metalliska kassan från 25 millioner intill 37 millioner
kronor medför en höjning i sedelemissionen, motsvarande 4 Vs gånger den
summa, hvarmed metalliska kassan sålunda ökas. Såsom ett allmänt vilkor
gäller dock, att det sedelbelopp, som öfverskjuter den metalliska kassan,
skall motsvaras af vissa i § 7 angifna säkerheter. Då den metalliska
kassan stigit till 37 millioner kronor, är riksbanken berättigad utgifva det
högsta tillåtna, af kassatillgångar obetäckta sedelbeloppet, 100 millioner
kronor. Metallisk kassa till belopp af 37 millioner kronor medgifver

5

sålunda en sedelutgifning af 137 millioner kronor; och hvarje derefter
vidtagen ökning af metalliska kassan berättigar endast till en motsvarande
ökning af sedelbeloppet. Dessutom eger riksbanken utgifva
sedlar till belopp, motsvarande dess i § 6 b) och c) angifna tillgångar.

Vid 1899 års riksdag väcktes tre förslag, åsyftande ändring i
förevarande bestämmelser. Ett förslag (motion i första kammaren af
herr Lithander) gick derpå ut, att maximibeloppet för riksbankens
obetäckta sedelkontingent skulle ökas med högst 61 millioner kronor,
under vilkor dels att denna ökning skulle inträda sålunda, att i den
mån de enskilda bankerna afstode från rätten att utgifva egna sedlar
riksbankens sedelutgifningsrätt skulle ökas med belopp, motsvarande
det, som den ifrågavarande enskilda banken hade utelöpande vid 1896
års början, och dels att riksbanken för begagnande af sålunda från
enskild bank öfvertagen sedelutgifningsrätt skulle, utöfver nu föreskrifna
minimibelopp af kassatillgångar, hafva ett belopp i guldmynt, motsvarande
10 procent af vederbörande enskilda banks grundfond, sådan
den befans vid 1896 års början. Eu annan motionär (herr Höglund,
andra kammaren) förordade bestämmelser i enahanda syfte som nyssnämnda
förslag, allenast med den skillnad att för den ifrågasatta utvidgningen
af sedelutgifningsrätten några särskilda vilkor, utöfver de nu
gällande, icke skulle erfordras. Slutligen yrkade en motionär (herr
Halm, andra kammaren), att maximibeloppet för den obetäckta sedelkontingenten,
100 millioner kronor, och minimibeloppet för den metalliska
kassan, 25 millioner kronor, måtte höjas till respektive 150 millioner
kronor och 30 millioner kronor samt den i § 8 angifna gräns för de
af metallisk valuta obetäckta sedlarne höjas från 60 millioner till 80
millioner kronor.

Sedan fullmäktige i riksbanken i ett med anledning af förenämnda
motioner afgifvet utlåtande framhållit, att det icke syntes för det dåvarande
föreligga något verkligt behof af ökad sedelutgifning för riksbanken,
blefvo samtliga motionerna af sammansatta banko- och lagutskottet
afstyrka, men betonade dervid utskottet, att man med skäl
kunde befara, att den riksbanken tillerkända sedelutgifningsrätten skulle
år 1904, då riksbanken hade att öfvertaga hela sedelutgifningen, eller
möjligen derförut visa sig alltför snäft tilltagen och att riksbanken
dertöre måhända ej skulle kunna tillfredsställa rörelsens legitima behof
af omsättningsmedel.

Utskottets hemställan blef af båda karnrarne bifallen.

6

Vid innevarande års riksdag föreslogs af två motionärer (herrar
Ostberg och grefve Hamilton, första kammaren) ändring i riksbankslagen
derhän, att riksbanken skulle ega rätt att utgifva sedlar till
sådant belopp, att den metalliska kassan, beräknad enligt derom nu
gällande bestämmelser, med ett minimibelopp af 25 millioner kronor,
skulle af de utelöpande sedlarna utgöra 28 procent — det tal, som
angåfve det vid tidpunkten för motionen rådande förhållandet mellan
riksbankens metalliska kassa och dess sedelutgifningsrätt — samt att
riksbanken derutöfver skulle få utgifva sedlar till det belopp, som jemnt
motsvarades af de i § 6 omförmälda fordringar i utlandet, allt under
förutsättning att riksbankens utelöpande sedlar skulle motsvaras af de
tillgångar sammanräknade, som utgjordes af metalliska kassan, nyssnämnda
fordringar i utlandet samt de i § 7 angifna säkerheter. En
annan motionär (herr Dahn, andra kammaren) hemstälde, att den föreskrifna
gränsen för den obetäckta sedelutgifningen måtte borttagas och
i stället föreskrifvas, att, då de enligt § 7 utgifna sedlar öfverstege
60 millioner kronor, riksbanken, utöfver metalliska kassans minimibelopp
af 25 millioner kronor, skulle hålla i metallisk kassa minst 30
procent af det belopp, hvarmed de på sådan grund utgifna sedlar öfversköte
60 millioner kronor intill 100 millioner kronor, och derefter minst
33 procent af det belopp, hvarmed de på enahanda grund utgifna sedlarna
öfversköte 100 millioner kronor.

I ett med anledning af dessa förslag af fullmäktige i riksbanken
afgifvet yttrande vidhöllo fullmäktige sin föregående år uttalade mening,
att förhållandena icke redan då påkallade utvidgning af riksbankens
sedelutgifningsrätt, men medgåfvo, att den ekonomiska utvecklingen
under den senaste tiden lätt kunde framkalla någon oro med hänsyn
till den tidpunkt, då riksbankslagen vunnit sin fulla tillämpning och
riksbanken blifvit ensam sedelutgifvande, om nu gällande bestämmelser
förblefve alldeles oförändrade. Fullmäktige framhöllo vidare, att nämnda
oro kunde befaras motverka de enskilda sedelutgifvande bankernas
successiva öfvergång till bolag utan rätt till sedelutgifning, hvilket
likväl vore önskvärdt med afseende på de svårigheter för rörelsen,
som skulle kunna vållas af de flesta enskilda bankernas samtidiga förvandling
till dylika bolag, samt äfven gifva stöd åt sträfvandena att
få hela reformen i fråga om sedelutgifningen undanskjuten; och ifrågasatte
fullmäktige såsom en lämplig utväg till vinnande af det syftemål,
som med motionerna afsetts, nemligen en utvidgning af riksbankens
sedelutgifningsrätt, att, med bibehållande af nu gällande bestämmelser

7

angående sedelutgifning på grund af å vista fordringar i utlandet,
stadgande meddelades derom, att mot metallisk kassa, uppgående till
det nu bestämda minimibeloppet, 25 millioner kronor, finge utgifvas
sedlar till högst en summa, af hvilken nämnda minimibelopp icke skulle
understiga 20 procent, eller 125 millioner kronor, men att för hvad
sedelemissionen öfverstege dessa 125 millioner kronor i metallisk kassa
skulle hållas minst 40 procent.

Efter att hafva omförmält, hurusom under åren 1880—1899 medeltalet
af utelöpande sedlar vuxit från 85,5 millioner kronor till 143
millioner kronor, medan under samma period medeltalet, jemfördt med
nästföregående års, endast under ett fåtal år sjunkit, dervid den största
tillbakagången — under år 1892 — icke utgjort mer än 2,1 millioner
kronor, anförde sammansatta banko- och lagutskottet i sitt öfver ofvanberörda
motioner afgifna utlåtande, att man syntes häraf vara berättigad
med sannolikhet sluta, att allmänna rörelsens framtida behof af omsättningsmedel
åtminstone icke skidle visa sig afsevärdt mindre än det närvarande.
En under någon tid fortgående afmattning af näringslifvet
kunde naturligtvis verka en minskning i sedelbehofvet, men för så vidt
man kunde beräkna en, likasom hittills, i det hela stadigvarande utveckling
af handel och näringar, borde en sådan minskning visa sig
öfvergående. Uppstälde man den frågan, hvilken obegagnad sedelutgifningsrätt,
som bort finnas vid 1899 års slut, derest riksbanken
då ensam haft sedelutgifningen om hand, syntes det utskottet icke kunna
anses högt tilltaget, om man fordrat, att den obegagnade sedelutgifningsrätten
i förhållande till det utelöpande sedelbeloppet, hvilket vid nämnda
tidpunkt uppgick till 155 millioner kronor, utgjort 20 procent och att
således riksbankens hela sedelutgifningsrätt uppgått till 186 millioner
kronor. Enär de utländska behållningarne, inberäknadt fordringar å
separaträkning, hvilka ju kunnat öfverföras till löpande räkning, vid
ifrågavarande tidpunkt uppgingo till 23 millioner kronor, hade riksbanken
alltså för återstående sedelutgifningsrätt till belopp af 163
millioner kronor med nu gällande bestämmelser behöft ett guldinnehaf
af 63 millioner kronor. Men en förstärkning af guldkassan till detta
belopp hade riksbanken påtagligen icke kunnat åstadkomma till den
angifna tidpunkten och det syntes blifva svårt för riksbanken att till
19Ö3 års utgång förskaffa en sådan guldkassa. Enär utskottet ansåge,
att omständigheterna tydligt talade för, att något bordo göras i syfte
att före 1903 års utgång för riksbanken möjliggöra en ökad sedelutgifning,
hemstälde utskottet, att Riksdagen, med föranledande af do i

8

ämnet väckta motionerna, måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl.
Magt täcktes, efter verkstäld utredning, låta utarbeta och för nästkommande
års Riksdag framlägga de förslag till förändrade bestämmelser
om riksbankens sedelutgifningsrätt, hvartill förhållandena kunde
föranleda.

Denna utskottets hemställan blef af Riksdagen bifallen, och aflät
Riksdagen i anledning häraf ofvanberörda skrifvelse, hvilken föranledt
komiterades uppdrag.

Då komiterade nu gå att verkställa den dem anbefalda utredning,
vilja komiterade till en början, i likhet med hvad fullmäktige i riksbanken
i sina ofvanberörda yttranden framhållit, betona, att någon
ändring redan nu i gällande bestämmelser angående riksbankens sedelutgifningsrätt
ingalunda är af behofvet påkallad, och att, derest en utvidgning
af sedelutgifningsrätten må anses önskvärd, denna i ingen
händelse behöfver tillämpas förr, än riksbanken öfvertagit hela sedelutgifningen
eller åtminstone ett flertal af de enskilda bankerna afstått
från rätten att utgifva egna sedlar. Enligt riksbankslagen skall riksbanken
med 1904 års ingång öfvertaga afl sedelutgifning, men enligt
§ 41 i samma lag äro de enskilda banker, hvilka före nyssnämnda tidpunkt
afstått från sedelutgifningsrätten, tillförsäkrade vissa förmåner i
form af kreditiv- och rediskonteringsrätt hos riksbanken. I hvilken
omfattning de enskilda bankerna skola före år 1904 afstå från sedelutgifningsrätten
kan naturligtvis nu ej förutses. Hittills har emellertid
endast en enskild bank afstått från nämnda rätt, hvarjemte en anmält
sig vilja med 1902 års utgång afstå från sedelutgifningsrätten. Man
eger derföre all anledning antaga, att någon större förändring i nu bestående
förhållanden icke skall ega rum åtminstone före 1902 års ingång,
och före denna tid synes derföre någon ändring i bestämmelserna
angående riksbankens sedelutgifningsrätt icke erforderlig. Huruvida åter
samma bestämmelser kunna anses blifva till fyllest jemväl vid tiden för riksbankens
öfvertagande af enskilda banker nu tillkommande sedelutgifning,
beror naturligtvis på, huruledes förhållandena kunna komma att
vid denna tid gestalta sig. För en beräkning härutinnan är då främst
af vigt att söka besvara den frågan, huru stort belopp sedlar allmänna
rörelsen må antagas vid ifrågavarande tid behöfva.

Man må ju hoppas på en i det -hela stadigvarande utveckling af
det. ekonomiska lifvet och man är på grund häraf berättigad antaga,

9

att rörelsens behof af omsättningsmedel skall komma att allt mer ökas.
Men i hvad mån denna stegring i den ekonomiska utvecklingen skall
kräfva en ökad sedelemission är deremot icke lätt att afgöra. Af intresse
för en beräkning i detta afseende äro de i bilagda tabell 1
meddelade siffror, hvilka äro hemtade från de vid hvarje riksdag afgifna
berättelser om hvad i rikets styrelse sedan föregående riksdag
sig tilldragit, Deraf framgår, att, under det att bankernas försträckmngar
till allmänheten under perioden november 1890—november 1899
ökats med ungefär 100 procent, beloppet af de utelöpande sedlarne
under samma tid ökats med allenast omkring 35 procent. Motsvarande
procenttal för tiden november 1897—november 1899 utgjorde
respektive 32 och 6 och från november 1898 till november 1899
ökades försträckningarne till allmänheten med 114 millioner kronor,
medan de utelöpande sedlarne deremot minskades med 900 tusen kronor.
Dessa. siffror tyda ju derpå, att hos oss allt mera börjat komma
till användning anordningar, hvilka minska sedelbehofvet; och särskildt
torde härutinnan det under de senare åren tillämpade clearingsförfarandet
spela en framstående roll. Att detta förfarande och andra till sin
verkan i afseende å behofvet af sedlar likartade anordningar, särskildt
checkväsendet, hos oss skola komma till ökad användning, blir ock
otvifvelaktigt eu följd deraf, att efter den enskilda sedelutgifningens
upphörande de enskilda bankernas intresse skall drifva dem att i största
möjliga utsträckning bereda användning åt andra omsättningsmedel än
sedlar.

lin omständighet, som deremot kommer att verka någon höjning
i sedelstocken, är den, att, sedan riksbanken öfvertagit all sedelutgifning
och de enskilda bankerna sålunda ej vidare kunna hålla kassa i egna
sedlar, dessa^ banker måste ligga inne med ett större belopp riksbankssedlar,
som i förhållande till riksbanken anses utelöpande. Denna höjning
i sedelstocken kommer dock att motverkas deraf, att beloppet af
de sedlar, so in nu ligga inne hos andra banker, icke kommer att få
någon motsvarighet, då systemet med en enda sedelutgifvande bank
vunnit tillämpning.

Att redan nu beräkna storleken af det belopp sedlar, som vid tiden
för riksbankens öfvertagande af sedelntgifningen skall blifva behöfligt,
är naturligtvis mycket vanskligt och det säger sig sjelft, att en dylik
beräkning måste blifva i höggrad approximativ. Då emellertid komiterade
äro åt den mening, att öfvervägande skäl tala för att under i iifrigt
likartade förhållanden don utelöpande sedelstocken, då den kommer att
utgöras af enbart riksbankssedlar, åtminstone icke blir större, än under det

2

1Ö

nu rådande systemet af flera sedelutgifvande banker, är det tydligt,
att en beräkning af förevarande slag måste i främsta rummet grunda sig
på uppgifterna angående den sedelcirkulation, som bos oss under de senare
åren förekommit. Ett godt material för en sådan beräkning lemna de i
bilagda tabell 2 öfver de utelöpande sedlarne under åren 1890—1899
enligt månadsrapporterna meddelade siffror. Af denna tabell framgår,
att beloppet af de utelöpande sedlarne under denna period aldrig
öfverstigit 155.2 millioner kronor, samt att det minsta beloppet under
samma tid uppgått till 93.7 millioner kronor. De årliga medeltalen
hafva utgjort högst 142.9 millioner kronor och lägst 98.4 millioner
kronor. Den största skillnad, som under något år förekommit mellan
maximum och minimum utgör 24.8 millioner kronor; och jemför man
för de olika åren medeltalen med maximisiffrorna, finner man, att
skillnaden mellan dessa tal varit temligen konstant, uppgående till
4 å 9 millioner kronor — motsvarande 4 å 8 procent af medeltalen
— med undantag af de sista, af en ovanlig ekonomisk lifaktighet känneteoknade
tre åren, då skillnaden uppgått till 12 millioner kronor, motsvarande
ungefär 9 procent af medeltalen. Med stöd af dessa siffror
och på grund af hvad komiterade ofvan anfört rörande de omständigheter,
hvilka kunna antagas skola vid tiden för riksbankens öfvertagande
af sedelutgifningen inverka på emisionens storlek, anse sig komiterade
kunna våga det antagandet, att medeltalet af de utelöpande sedlarne
skall under normala förhållanden komma att åtminstone några . år
framåt hålla sig omkring eller i hvarje fall ej synnerligen öfverstiga
145 millioner kronor. För att möta den öfvergående ökning i sedelbehofvet,
som hos oss temligen regelbundet brukar inträda vid qvartalsskiftena,
är emellertid en sedelreserv erforderlig, hvilken dock, enligt
hvad ofvan anförda siffror gifva vid handen, ej behöfver sättas, högre
än till 20 procent eller, vid en utelöpande sedelstock af 145 millioner
kronor, till 29 millioner kronor; och skulle alltså riksbankens sedelutgifningsrätt
för tillfredsställande jemväl af det, vissa tider hvarje år
regelbundet återkommande behofvet af ökning i sedelstocken kunna
beräknas böra uppgå till omkring 174 millioner kronor.

Om man sålunda kan antaga, att en sedelutgifningsrätt af 174
millioner kronor skall för normala förhållanden blifva för riksbanken
efter dess öfvertagande af hela sedelutgifningen tillfyllest, uppställer sig
den frågan, huruvida de nuvarande täckningsreglerna må antagas skola
blifva tillfredsställande jemväl vid ett så stort sedelbehöf som det nyssnämnda.
Enligt nu gällande lag skall riksbanken för att ega en sådan

11

sedelutgifnmgsrätt innehafva kassatillgångar till ett belopp af 74 millioner
kronor. Å det beräknade medelsedelbeloppet, eller 145 millioner kronor,
skulle sålunda den för detta belopp jemte nödig sedelreserv erforderliga
täckningen, 74 millioner kronor, utgöra något öfver 51 procent. Af bilagda
tabell 3 framgår, att riksbankens kassatillgångar i förhållande till dess
utelöpande sedlar under tiden januari 1890—oktober 1900 i medeltal
utgjort 63.1 procent. Skulle riksbanken vid tiden för dess öfvertagande
af all sedelutgifning antagas kunna hålla, vid den af komiterade beräknade
medelsedelcirkulationen, en proportionsvis lika stark täckning i
kassatillgångar som hittills, skulle tydligtvis lagens nuvarande föreskrifter
icke vålla några olägenheter.

Men att med säkerhet beräkna storleken af de kassatillgångar,
riksbanken må antagas skola vid tiden för dess öfvertagande af all sedelutgifning
komma att ega, möter sjelffallet stora svårigheter. Dock synes
det komiterade sannolikt, att dessa tillgångar skola vid ifrågavarande
tid uppgå till det belopp, 74 millioner kronor, som den ofvan för
normala förhållanden beräknade emissionsrätten, enligt nu gällande
fonderingsregler, betingar. I detta afseende vilja komiterade påpeka,
att i den mån de enskilda bankernas sedelutgifnmgsrätt upphör och
dessa banker i stället måste förse sig med riksbankens sedlar såsom
rörelsemedel riksbanken otvifvelaktigt skall bland de valutor, som den
sålunda ökade emissionen af riksbankens sedlar kommer att tillföra
riksbanken, erhålla ett afsevärdt belopp af kassatillgångar eller sådana
valutor, hvilka lätteligen låta realisera sig i dylika tillgångar. Särskildt
kan man med visshet antaga, att de enskilda bankernas guldkassor och
en del af deras utländska fordringar skola komma riksbanken till godo.

Då det emellertid icke kan nekas, att ofördelaktiga ekonomiska
förhållanden inom eller utom landet kunna hämmande inverka på riksbankens
sträfvan att draga till sig guld, och då man äfven torde
få räkna med möjligheten att, till följd af tillfälligt inträffande kris
eller andra till sin verkan i afseende å behofvet af sedlar likartade
företeelser, det af komiterade ofvan approximativt antagna sedelbeloppet
kan visa sig otillräckligt, synes det komiterade önskligt, att, derest
fortfarande tillräckliga garantier lemuas för att sedeltäckningen skall
förblifva stark och betryggande, lagens föreskrifter i någon mån ändras
derhän, att riksbanken lemnas större frihet vid dess sedelutgifning. Men
innan komiterade närmare inlåta sig på denna fråga, anse sig komiterade
böra lemna en kortfattad öfversigt af vissa i några främmande
länder gällande stadganden angående sedelutgifningsrätten.

12

Såsom bekant hvila dessa stadganden i de europeiska länderna i allmänhet
på ettdera af de två systemen, kontingentsystemet eller qvotsystemet.

Der det förstnämnda systemet kommit till användning, har
man utgått från den förutsättning, att den allmänna rörelsen alltid håller
qvar ett visst minimibelopp sedlar; och man har på grund häraf ansett
sig kunna medgifva, att detta belopp må vara af metallisk valuta
obetäckt, under det att man stadgat, att den summa, hvarmed de
utelöpande sedlarne öfverstiger det sålunda beräknade minimibeloppet,
skall till fullo motsvaras af metallisk valuta. Olägenheten med detta
system är den, att gränsen för den obetäckta sedelkontingenten är i
lagstiftningen fixerad, medan deremot det sedelbelopp, rörelsen behöfver
och för hvilket belopp kraf på metallisk valuta kan antagas icke komma
att framställas, högst betydligt vexlar. Systemet kan derför vålla svårigheter
vid de öfvergående utvidgningar i sedelstocken, som blifva erforderliga
dels temligen regelbundet under vissa tider hvarje år, om än
i olika grad under olika år, dels tillfälligtvis vid ekonomiska kriser.
Till motverkande af berörda olägenhet har man i olika länder, der kontingentsystemet
vunnit tillämpning, vidtagit olika anordningar.

För tyska riksbanken är sålunda medgifvet, att den obetäckta
sedelkontingenten får öfverskridas under vilkor, att banken — hvilken,
som bekant, icke är någon statsbank — till statskassan erlägger en
afgift, motsvarande 5 procent årlig ränta å öfverskjutande beloppet,
samt att alltid minst en tredjedel af de utelöpande sedlarne skall vara
betäckt af ädel metall.

I England medgifver ej lagstiftningen ett öfverskridande af den
obetäckta sedelkontingenten, men enligt den praxis, som utbildat sig i
detta land, eger Regeringen att vid behof suspendera banklagens bestämmelser
angående sedelutgifningen.

Rörande danska nationalbanken är stadgadt, att, derest den obetäckta
sedelkontingenten öfverskrider det lagstadgade maximibeloppet,
ett sådant förhållande skall vara rättadt inom nästa månadsuppgörelse;
och man har sålunda indirekt medgifvit, att, om behofvet sådant kräfver,
en ökning af det obetäckta sedelbeloppet må för angifven kortare tidrymd
ega rum.

I Norge, der ett öfverskridande af maximibeloppet för den obetäckta
sedelkontingenten jemväl är, under vissa vilkor, medgifvet, har man helt nyligen
ändrat lagstiftningen just beträffande vilkoren för ett sådant öfverskridande.
Enligt lagen om Norges bank den 23 april 1892 skulle, ifall
någon bankrapport utvisade, att maximibeloppet för den obetäckta sedelutgifningen
öfverskridits, rättelse deraf ske inom påföljande månads utgång

13

samt en afgift, motsvarande 6 procent årlig ränta å det belopp, hvarmed
berörda maximibelopp öfverskridits, erläggas till statskassan. Med anslutning
till hvad en under år 1895 tillsatt komité hemstält, beslöt under nästlidet
år direktionen för Norges bank ingå till Regeringen med anhållan om
framställning till Stortinget angående vissa ändringar i nämnda lag och
bland dessa äfven den, att ofvanberörda bestämmelse måtte ändras
derhän, att Regeringen skulle eg a, när förhållandena sådant påkallade,
på direktionens hemställan medgifva en något förlängd frist till rättelse
af ett sådant öfverskridande. I indstilling den 8 februari innevarande
år anförde chefen för finans- och tolddepartementet, under erinran
hurusom banken nyligen måst göra bruk af ofvanberörda undantagsbestämmelse,
att departementet visserligen ansåge berörda bestämmelse
böra ändras, men icke funne lämpligt, att Regeringen inblandades
i bankens styrelse på det af komitén föreslagna sättet. I stället föreslogs,
att, jemte det bestämmelsen om den absoluta tidsgränsen borttoges,
afgiften till statskassan, hvilken fortfarande skulle under första
månaden af sedelutgifningsrättens öfverskridande utgå med 6 procent,
höjdes med y2 procent för hvarje månad, hvarunder öfverskridandet fortfore.
Sedan denna indstilling blifvit genom Kongl. resolution bifallen,
afläts i enlighet härmed proposition till Stortinget. Denna bifölls,
hvarefter lag i ämnet utfärdades den 19 maj innevarande år.

Qvotsystemet åter fordrar, att en del af hela beloppet af de utelöpande
sedlarne täckes af metallisk tillgång. Vid behof af sedelstockens
utvidgning verkar naturligtvis detta system icke lika stramt som kontingentsystemet.
Men det är tydligt, att, om en stark påkänning på
den metalliska kassan nödvändiggör en krympning af sedelstocken, denna
krympning blir våldsammare under ett qvotsystem, enär detta fordrar en
större indragning af sedlar än som motsvarar guldkassans minskning,
under det vid kontingentsystemet sedelstocken icke behöfver minskas
till större belopp än det, hvarmed guldkassan nedgått. För att förebygga
den fara, som sålunda kan föranledas af qvotsystemet, livilket
onekligen ställer större kraf på bankstyrelsens vaksamhet, har man i
vissa länder, der detta system användes, vidtagit särskilda anordningar.
Sålunda föreskrifves i den i Holland för dervarande centralbank gällande
lag, att den qvot af de utelöpande sedlarne, som skall vara metalliskt
betäckt, fastställes genom Kongl. förordning på förslag af
bankens styrelse, hvarigenom således denna bestämmelse gjorts lätt
rörlig; och i Belgien eger finansministern medgifva, att den metalliska
betäckningen må vid behof göras svagare än lagen föreskrifver.

14

De hos oss gällande bestämmelserna angående riksbankens sedelutgifningsrätt
kunna sägas vara fotade hufvudsakligen på kontingentsystemet.
Vissa af dessa bestämmelser äro emellertid hemtade från
qvotsystemet, men de komma icke till användning under annan förutsättning,
än att den metalliska kassan understiger 37 millioner
kronor. Då metalliska kassan uppnått denna storlek, blir systemet ett
rent kontingentsystem.

Mot de gällande bestämmelserna har man nu anmärkt, att de
kunna befaras skola vid tiden för riksbankens öfvertagande af hela
sedelutgifningen komma att under vissa förhållanden visa sig alltför
snafva; och man har derföre yrkat, att riksbankens sedelutgifningsrätt
måtte utvidgas.

Komiterade hafva redan ofvan såsom sin åsigt uttalat, att ändring
i viss mån af de nuvarande fonderingsreglerna är önskvärd. Frågar
man sig då, i hvilken riktning denna ändring bör gå, och betraktar
man de i andra länder till afhjelpande af de med kontingentsystemet
förenade olägenheter, så är det tydligt, att ofvannämnda i Tyskland
begagnade metod, om den än för öfrigt kunde anses lämplig, hos oss
icke kan komma till användning. Då riksbanken är en statsbank, skulle
uppenbarligen påläggandet af en afgift till staten såsom motvigt mot
öfverskridande af den obetäckta sedelkontingenten icke få åsyftad verkan.
Ej heller torde en lagstiftning, liknande ofvan omförmälda i England
använda praxis, hos oss vara att förorda. Hvad angår förenämnda i
Danmark vidtagna anordning, så är den knappast för sitt ändamål tillfyllest.
Om nemligen de förhållanden, för hvilka anordningen skapats,
fortfara under längre tid än den i lagen medgifna fristen, lemnar lagstiftningen
ingen utväg att afhjelpa de olägenheter, som häraf kunna uppstå.
Hvad den norska lagstiftningen beträffar, är denna, såsom af den
lemnade redogörelsen framgår, snarast att anse såsom en kombination
af de i Tyskland och Danmark vidtagna anordningar och torde följaktligen,
af ofvan framhållna skäl, ej hos oss mana till efterföljd.

Den väg, lagstiftningen hos oss bör beträda, synes komiterade
böra vara en medelväg mellan fullmäktiges i riksbanken ofvanberörda
förslag och de nuvarande bestämmelserna. Komiterade vilja alltså förorda
en utvidgning af riksbankens sedelutgifningsrätt, men anse, att en
sådan utvidgning af sedelutgifningsrätten ej bör inträda förr, än metalliska
kassan ökats till viss storlek. Enligt de nu gällande fonderingsreglerna
stiger, då metalliska kassan uppnått en storlek af 37 millioner kronor,
guldtäckningsprocenten i den mån sedelutgifningsrätten på grund af

15

metallisk kassa ökas. Med bibehållande af denna princip, om än modifierad
i det hänseende att stegringen i täckningsprocenten skulle komma
att försiggå i en något långsammare proportion än nu är fallet, vilja komiterade
föreslå, att riksbanken medgifves rätt att för den del af den metalliska
kassan, som öfverstiger 40 millioner kronor, utgifva sedlar till dubbla
beloppet af detta öfverskott. Detta förslag innebär, att för sedelutgifning
på grund af den del af metalliska kassan, som öfverstiger 40 millioner
kronor, qvotsystem med 50 procent täckning skulle komma att gälla.
För sedelutgifningen i öfrigt skulle såsom hittills kontingentsystemet
komma till användning. En utvidgning af sedelutgifningsrätten i enlighet
med komiterades förslag synes för ändamålet tillfyllest och
genom medgifvande af en dylik utvidgning torde man icke kunna
säga, att krafvet på trygghet för sedlarnes inlösen blifvit i någon mån
trädt för nära. Till jemförelse mellan sedelutgifningsrättens omfång
enligt nu gällande bestämmelser och enligt komiterades förslag få komiterade
åberopa de i bilagda tabell 5 meddelade siffror.

Vidare vilja komiterade hemställa, att det i § 8 för den metalliska
kassan stadgade minimibeloppet, 25 millioner kronor, höjes. Med
afseende å riksbankens ställning såsom ensam sedelutgifvande bank
synes en sådan höjning påkallad, och då metalliska kassan redan nu
väsentligt öfverstiger det lagstadgade minimibeloppet — den uppgår för
närvarande till 37 millioner kronor — torde ett stadgande i antydda riktning
i tillämpningen icke medföra någon svårighet. Komiterade vilja
derföre föreslå, att det minimum, hvarunder metalliska kassan icke må
bibehållas, bestämmes till enahanda belopp, som det komiterade ofvan
förordat såsom den gräns, hvarvid den föreslagna utvidgningen i sedelutgifningsrätten
skulle begynna, eller till 40 millioner kronor. Derest
detta förslag vinner godkännande, böra de i sista punkten af § 8 meddelade
bestämmelser titgå.

Af bilagda tabeller 3 och 4 framgår, hurusom den metalliska behållningen
hos oss i förhållande till de utelöpande sedlarne är, i jemförelse
med andra länder, temligen svag. Att de för samtliga sedelutgifvande
banker i tabell 3 angifna procenttal äro anmärkningsvärd! låga, beror ju
derpå, att de enskilda bankerna i allmänhet hålla mycket ringa guldkassa.
Men äfven om man bortser från dessa banker och allenast betraktar
de för riksbanken angifna procenttalen, så äro dessa ej obetydligt lägre
än motsvarande procenttal i andra länder, ehuru i flera af dessa lagstiftningen
med afseende å normerna för den metalliska täckningen är

16

friare än hos oss. Om också komiterade, på ofvan angifna skäl, anse
en utvidgning af riksbankens sedelutgifningsrätt behöflig, så vilja
komiterade emellertid betona önskvärdheten deraf, att riksbankens faktiska
guldtäckning varder, i regel, starkare än hittills,

I sitt ofvannämnda vid innevarande års riksdag afgifna utlåtande
bar sammansatta banko- och lagutskottet uttalat, att, derest grunderna
för sedelutgifningen komme att ändras, det vore önskvärdt att träffa
bestämmelser, som kunde blifva beståndande. Med anledning häraf
vilja komiterade, som anse skäl ej föreligga att för närvarande vidtaga
ändring i nu gällande bestämmelse rörande maximibeloppet af den obetäckta
sedelkontingenten, framhålla, att det synes ligga i sakens natur,
att detta belopp tid efter annan justeras. I den mån näringslifvet kräfver
ökad sedelemission, kan en böjning i sagda maximibelopp naturligtvis
ega rum. Så har ock, såsom bekant, skett i andra länder, der
kontingentsystemet tillämpas. När en dylik ändring i lagstifningen
ifrågakommer, innebär ju detta intet, som är egnadt framkalla oro, utan
tyder tvärtom endast på ett stadigvarande framåtskridande i den ekonomiska
utvecklingen, och det är sålunda ingalunda önskvärdt, att lagstiftningen
i förevarande del varder oföränderlig.

Slutligen vilja komiterade föreslå, att bestämmelsen i § 6 c) måtte
erhålla den förändrade lydelse, som nedan intagna förslag angifver.
Denna ändring är endast formell och åsyftar att klarare än som med
den nuvarande lydelsen är fallet angifva lagens verkliga mening såsom
den ock alltid hittills tolkats.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt få komiterade hemställa,
att §§ 6, 7 och 8 i lagen för Sveriges riksbank måtte erhålla följande
förändrade lydelse, att tillämpas från den 1 Januari 1902, nemligen:

§ 6.

Riksbanken egen rätt att utgifva sedlar till det belopp, som motsvaras
af följande kassatillgångar:

a) metallisk kassa, så beräknad som i § 8 sägs;

b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande,
mot sjöfara försäkradt guldmynt eller omyntadt guld;

17

c) hos hank eller bankir på utrikes ort i löpande räkning innestående
medel, efter afdrag af riksbankens skuld i dylik räkning.

§ 7.

Utöfver det enligt § 6 medgifna belopp är riksbanken berättigad
till en sedelutgifning af ett hundra millioner kronor, samt, derest den
metalliska kassan öfverstiger fyrtio millioner kronor, af ytterligare ett
belopp uppgående högst till den summa, hvarmed den metalliska kassan
öfverstiger fyrtio millioner kronor.

Riksbankens utelöpande sedlar skola till den del de öfverstiga de
i § 6 omnämnda kassatillgångar motsvaras af följande tillgångar
sammanräknade:

a) lätt säljbara utländska statspapper;

b) statens, allmänna hypoteksbankens och andra inhemska obligationor,
som å utländsk börs noteras:

c) vexlar, betalbara inom eller utom riket.

§ 8.

Såsom riksbankens metalliska kassa skall beräknas allt riksbanken
tillhörigt och inom landet befintligt svenskt och utländskt guldmynt samt
omyntadt guld. Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än
fyrtio millioner kronor.

I sitt ofvanberörda till innevarande års Riksdags sammansatta
banko- och lagutskott afgifna yttrande hafva fullmäktige i riksbanken
framhållit önskvärdheten af do enskilda sedelutgifvande bankernas successiva
öfvergång till bolag utan rätt till sedelutgifning. Komiterade
dela fullkomligt den af fullmäktige sålunda uttalade åsigt och anse
sig böra här något närmare beröra detta ämne.

I Kongl. . Maj:ts till 1897 års Riksdag framlagda förslag till lag
för Sveriges riksbank funnos intagna bestämmelser, som gingo derpå
ut, dels att under åren 1899—1903 enskild bank, hvilken afstode från

3

18

sedelutgifningsrätt skulle ega att kos riksbanken begagna kassakreditiv
till det belopp, hvartill dess utelöpande sedlar den 1 januari 1896 uppsdno*o,
utan erläggande af kreditivafgift och mot ränta, som ej finge
sättas högre än till två för hundra om året,, dels ock att under åren
1904—1908 enskild bank berättigades att intill 60 procent af förenämnda
sedelbelopp i riksbanken ^diskontera vexlar mot diskonto icke
öfverstio-ande två tredjedelar af det eljest i riksbanken gällande; och
skulle såsom vilkor för åtnjutande af'' dessa kreditiv- .och rediskonteringsförmåner
gälla, att vederbörande bank ej indragit något af sina
den 1 januari 1896 befintliga afdelningskontor.

Vid förslagets behandling inom Riksdagen blefvo berörda bestämmelser
ej oförändrade antagna, utan beslöts i stället, att, hvad anginge
åren 1899—1904, enskild bank, hvilken afstode från sedelutgifningsrätt,
skulle ega bos riksbanken dels begagna kassakreditiv till hälften åt
det belopp, hvartill dess utelöpande sedlar , ofvannämnda den 1 januari
1896 uppgingo, utan erläggande af kreditivafgift och mot ränta, två
procent lägre än gällande tre månaders vexeldiskonto, dock ej under
två för hundra om året, dels ock, likaledes till hälften af sagda sedelbelopp,
rediskontera vexlar mot diskonto ej öfverstigande två tredjedelar
af det eljest i riksbanken gällande; hvarjemte, beträffande tiden

1904_1908, den föreslagna rediskonteringsförmånen inskränktes till

40 procent af förenämnda sedelbelopp. Lika med Kongl. Maj:t ansåg
Riksdagen afdelningskontorens bibehållande böra utgöra förutsättning
för de medgifna förmånernas åtnjutande.

I enlighet med Riksdagens, af Kongl. Maj:t godkända beslut aro
de nu gällande öfvergångsstadgandena i riksbankslagen affattade..

Komiterade hafva ofvan omnämnt, i huru ringa omfattning de
enskilda bankerna hittills afstått från sin sedelutgifningsrätt. Att detta
förhållande icke endast berott på den under de senare, åren inträffade
större ekonomiska lifaktigheten, utan äfven till väsentlig grad har sm
förklaring i den affattning, berörda öfvergångsstadganden slutligen erhöllo,
är otvifvelaktigt; och det kan derföre enligt komiterades åsigt
med skäl ifrågasättas, huruvida icke dessa stadgande^ borde andras i
syfte att de förmåner, hvilka böra tillkomma de enskilda^ banker^ som
under öfvergångstiden afstå från sedelutgifningsrätt, må, äfven hvad
beträffar tidsperioden efter 1904 års ingång, blifva för bankerna mera
lockande, än nu erbjudna förmåner visat sig vara. Med afseende
å omfattningen af det komiterade lemnade uppdrag torde det emellertid
icke tillkomma komiterade att framlägga förslag i berörda syfte, men

19

komiterade hafva dock ansett sig höra fästa uppmärksamheten på
denna angelägenhet.

Stockholm den 1 december 1900.

ROB. BENCKERT. CARL HERSLOW. K. LANGENSKIÖLD. R. TÖRNEBLADH.

Sven Köhler.

Reservation af herr Benckert.

Pluralitetens förslag synes mig ur principiell synpunkt icke väl
försvarligt så till vida, att, sedan den kontingentsystemets grundsats,
som medgifver att ett sedelcirkulationens antagna minimum må vara
obetäckt, blifvit tillämpad för att motivera en af guld obetänkt sedelkontingent,
man åsidosätter den gifna konseqvensen af denna grundsats,
eller att de sedlar, som utgifvas utöfver nämnda minimum, skola
hafva full guldtäckning, då man medgifver, att sedlar utgifvas till
dubbelt så högt belopp som den metalliska valuta, hvilken öfverstiger
40 millioner kronor.

Förslagets svaghet ligger icke i botten, som teoretiskt hvilar på
kontingentsystemet, utan i toppen, der qvotsystemet tillämpats. Och
att förslaget, der detta system fått insteg, d. v. s. då guldkassan öfverstiger
40 millioner kronor, innebär ett icke oväsentligt försvagande af
gällande fonderingsregler framgår af tabellen 5. Då komiterade varit
ense om önskvärdheten deraf, att riksbankssedlarnes guldtäckning,
hvilken ju är svagare än hos andra länders centralbanker, bör stärkas,
har jag icke ansett det följdrigtigt att framlägga ett förslag, som medgifver
en svagare guldtäckning, och detta just inom de gränser, der
man förutsätter, att sedelemissionen normalt kommer att röra sig.

Man har velat tillfredsställa anspråket på »elasticitet» genom medgifvandet
af 50 procent täckning; och det må visserligen icke förnekas,
att rätten att öka sedelemissionen till dubbla beloppet af en ökning i
guldkassan kan innebära en mycket afsevärd fördel. Men efter mitt
förmenande innebär den motsvarande skyldigheten att vid påkänning på
guldkassan krympa sedelstocken med dubbla beloppet af guldkassans

20

minskning en lika stor, om icke större olägenhet, som man allt för litet
beaktar vid lofprisandet af qvotsystemets elasticitet.

Att glida in på detta system är efter min mening icke klokt
äfven ur en annan synpunkt. Det kan nemligen icke förnekas — och
är jemväl i betänkandet antydt — att qvotsystemet i sin tillämpning
stälier större kraf på eu bankmessig affärsblick hos bankstyrelsen än
kontingentsystemet; och det synes icke kunna med bestämdhet påräknas,
att, med den gällande anordningen af valen till riksbankstyrelse, man
under alla förhållanden skall finna bankmannaerfarenheten tillräckligt
starkt företrädd inom denna styrelse. För en duglig och vaken styrelse
behöfvas alls inga fonderingsföreskrifter — derpå lemnar Frankrikes
bank det bästa exemplet; de äro till för att vägleda en mindre sakkunnig
styrelse och böra derför göras så betryggande som möjligt.
En sådan trygghet bereder företrädesvis kontingentsystemet.

Då vidare komiterade varit ense derom, att de nuvarande fonderingsreglerna
äro till fyllest för sedelemissionen under normala förhållanden
och möjligen kunde komma att finnas för strama endast vid kriser och
dylika tilldragelser, som stälde ett utomordentligt kraf på omsättningsmedel,
har jag icke ansett den lösning af frågan lycklig, som under
normala förhållanden medgifver ett försvagande af guldtäckningen för
att möta ett abnormt behof af omsättningsmedel.

Då jag således icke kunnat biträda pluralitetens förslag, men icke
vill förneka, att en lättnad bör beredas för en utvidgning af sedelstocken
vid tillfällen, då extraordinära kraf ställas på densamma, har jag sökt
finna en utväg, som blott vid sådana tillfällen kommer till användning
och således icke verkar någon rubbning i de normala täckningsreglerna.
Anvisning på en sådan utväg lemnas af våra grannländer Norge och
Danmark, hvilkas ekonomiska förhållanden i mångt och mycket öfverensstämma
med våra. Lagstiftningen för dessa bägge länders centralbanker,
hvilkas sedelutgifning fortfarande grundas på kontingentsystemet,
har indirekt medgifva eller åtminstone förutsatt, att det faststälda maximum
för den obetäckta sedelkontingenten må för kortare tid öfverskridas.
I Danmark är denna tid fixerad till en månad och i Norge
har man, på det öfverskridandet ej må räcka för länge, bestämt en i
progressiv skala utgående afgift för den tid öfverskridandet varar.

Då det synes vanskligt att, såsom i Danmark, bestämdt fixera
respittiden för den normala sedeltäckningens återställande samt, vid
det förhållande att riksbanken är statsbank, man icke hos oss kan, såsom
i Norge, fastställa en afgift till staten såsom medel att förebygga,
det en anordning, som bör vara öfvergåonde, blir konstant, torde en

21

motsvarande »säkerhetsventil», som naturligtvis medför den fördel, att
vid en stark utvidgning af sedelstocken kassareserven kan hållas jemförelsevis
svag,, hos oss kunna lämpligen anordnas så, att i § 7 af
riksbankslagen inrymmes ett medgifvande för riksbanksfullmäktige att,
om särskilda förhållanden sådant påkalla, öfverskrida det der stadgade
beloppet för den obetäckta sedelkontingenten, dock icke för längre tid
än fyra veckor, derest icke Konungen, på framställning af fullmäktige,
härtill lemnat medgifvande. Härigenom blefve det uttryckligen fastslaget,
att nämnda öfverskridande vore ett undantagsförhållande, som
icke finge fortfara; ty uppenbart är, att, om det icke rättades inom fyra
veckor, utan med Konungens medgifvande fortfore öfver denna tid,
saken komme att anmälas för Riksdagen för vidtagande af erforderliga
åtgärder, eventuel en förhöjning af det lagbestämda beloppet af den
obetäckta sedelutgifningen. Don tidpunkt, hvarifrån omförmälda respittid
borde räknas, skulle tydligen vara den dag, då det enligt en riksbankens
veckorapport konstaterades, att öfverskridande af sedelutgifningen
egt rum.

Enär under alla förhållanden det behof af extra sedelutgifning,
hvaraf pa detta sätt skulle beredas en möjlighet, icke synes kunna
öfverstiga 25 millioner kronor, helst den af komiterade beräknade kassaleserv
af 20 % a den antagna normala sedelcirkulationen är synnerligen
rundligt tilltagen, lärer rätten till. sådan sedelutgifning böra begränsas
till nämnda belopp.

Då beloppet af den obetäckta sedelkontingenten är faststäldt
lag och således redan nu icke kan ändras utan Konungens medverkan,
innebär. förslaget om Konungens medgifvande till ett något längre
öfverskridande af detta belopp — en bestämmelse, som för öfrigt efter
all sannolikhet aldrig skulle behöfva komma till användning — ingen
utvidgning af Konungens maktställning gent emot riksbanken. Den
anordning, som ifrågasättes, innefattar endast, att Riksdagen på sina
egna förti oendemän, riksbanksfullmäktige, inom viss begränsning och
för undantagsförhållanden öfverlåter sin rätt att besluta förhöjning af
den obetäckta sedelkontingenten, en fråga som för öfrigt är af så rent
bankteknisk natur att den, äfven om förhållandena sådant medgåfve,
knappast borde göras till föremål för Riksdagens öfverläggningar och
beslut.

Jemte det jag biträder pluralitetens förslag till lydelse af ifrågavarande
lagparagrafer i öfrigt, om jag också icke till alla delar gillar
afFattnmgen af do derför anförda motiven, har jag på ofvan anförda
skäl ansett, att första stycket af § 7 bort erhålla följande lydelse:

22

))Utöfver det enligt § 6 medgifna belopp är riksbanken berättigad
till en sedelutgifning af ett hundra millioner kronor. Detta belopp ma, om
särskilda förhållanden sådant påkalla, kunna öfverskridas med högst
tjugufem millioner kronor, dock ej för längre tid än fyra veckor, derest icke
Konungen, på framställning af fullmäktige i riksbanken, härtill lemnat
medgifvande.»

Reservation af herr Herslow.

Då det under senare tid så ofta framträdande sträfvandet att
»förstärka» banken och gagna affärslifvet genom att blott öka riksbankens
metalliskt obetäckta sedelutgifningsrätt enligt min mening
utgår från en missuppfattning af hvad som verkligen utgör en banks
styrka och affärslifvets gagn, måste jag mot komiténs förslag, i den
del det afser ett tillmötesgående af detta sträfvande, nedlägga min
reservation.

Den första mest oeftergifliga fordran, man måste ställa på lagstiftningen
för en sedelutgifvande centralbank, är och förblifver, att
dess organisation betryggar inlösbarheten af dess utgifna sedlar. Sedelemissionens
elasticitet, hvarpå nu så ifrigt yrkas, är visserligen en god
egenskap; men man må dervid aldrig glömma, dels att begreppet
elasticitet visserligen å ena sidan innebär förmåga af utvidgning, men
å andra sidan också innebär, att den sammanpressande kraften ökas i
samma mån som utvidgningen tilltager, en sida, som man hos oss icke
synes beakta, dels att elasticitet icke är ett godt utan tvärtom ett ondt,
om den utsträckes utöfver gränserna för sedelns ovilkorliga och ögonblickliga
inlösbarhet.

För att med trygghet bestämma dessa gränser gifves, för så vidt
man ej vill hålla metallisk täckning för hela det utgifna sedelbeloppet,
endast’ ett sätt: att af erfarenheten noggrant utröna, huru stort sedelbelopp
landets affärslif alltid, äfven under dess mest tryckta perioder,
upptager, ett belopp, hvilket rörelsen sålunda tydligtvis icke kan lemna
ifrån sig; att för detta belopp hufvudsakligen stadga täckning i samma
sorts valutor, mot hvilka sedlarna utlemnats (fullgoda affärsvexlar m. m.),
med blott ett minimalt tillskott af metallisk valuta, snarare såsom ett
slags guldskylt än för något påräknadt behof; men att deremot för alla
utöfver detta belopp utgifna sedlar, hvilka sålunda kunna tänkas och
under vissa konjunkturer kunna väntas vända sig mot banken med
kraf på inlösen,'' fordra full täckning i guld eller i kassatillgångar,

23

som omedelbart kunna indragas i guld (å vista fordringar hos förstklassiga
utländska bankhus).

Mot denrta (kontingentsystemets) grund för bestämmande af sedelutgifningsrätten
söker det s. k. qvotsystemet regulativet för sedelutgifning
i ett visst stadgadt procentförhållande mellan bankens metalliska valuta
och dess utgifna sedlar, i det man t. ex. fastställer, att den förra alltid
skall utgöra minst en tredjedel af den senare. Regeln är med trygghet
användbar intill en viss gräns. År, såsom komitén uttalar som sin enhälliga
mening, ett hundra millioner kronor i sedlar det högsta belopp, som
hos oss för närvarande med trygghet kan hållas obetäckt, så är föreskriften
om en tredjedels täckning sålunda tillfredsställande intill en
sedelemission af ett hundra femtio millioner; men vid 180 millioner är o
icke 100 utan 120 millioner obetäckta, och med hvarje fortsatt utvidgning
åt sedelstocken växer missförhållandet och faran. Regeln är vidare
beqväm och medgifver under tider af tilltagande affärslif betydlig
elasticitet, eftersom banken för hvarje million guld den skaffar sig kan
utgifva tre millioner sedlar; men denna fördel måste sedermera, vid
tider då sedelstocken krymper sig, dyrt betalas, eftersom banken för
hvarje million guld den använder till sedelinlösning måste indraga icke
en utan tre millioner sedlar: regeln blir då synnerligen obeqväm. Med
en höjning af den stadgade procentsatsen, t. ex. upptill 40 å 50 procent,
minskas naturligtvis anmärkningarna mot metoden. Men till någon
logisk klarhet och bevisningskraft når den aldrig, en fullt rationel
grund för sina antagna procentsatser kan den aldrig prestera, så länge
hvarje i bankluckan presenterad sedel skall inlösas, icke med 40 eller
50 procent utan med 100 procent guld. Det s. k. qvotsystemet är
intet system. Det kan för en bankstyrelse vara en praktisk ledningsregel,
hvars hållbarhet dock måste beräknas efter kontingentsystemets
grunder, och hvars föregifna billighet och beqvämlighet snart förbytas
i sin motsats, enär det alltid måste förbli obeqvämt att, när banken
inlöser en sedel, tvingas att indraga två andra och eftersom ingenting
i regeln står ett land så dyrt som ett dåligt pappersmynt.

Komiténs förslag är emellertid intet rent qvotsystem utan en sammansättning
af kontingent- och qvotsystemen. Kontingentsystemet är
relativt svagt i sin början, eftersom det begynner med ett metalliskt
obetäckt qvantum sedlar, men är deremot starkt och fullgodt i sin fortsättning.
Qvotsystemet är starkt i sin början, men svagt i sin fortsättning.
Komitéförslaget lånar sin början från kontingentsystemet och sin
fortsättning från qvotsystemet och utgör således eu kombination af don
svaga sidan hos hvardera systemet.

Svenska riksbanken och öfriga nordiska centralbanker äro liksom

24

englandsbanken byggda på kontingentsystemets grund. Af hvad jag
ofvan anfört framgår, att jag för min del anser oss sakna hvarje skäl
att frångå den grunden. Men man har mot den engelska bankakten
med skäl anmärkt, att den insluter dess penningeväsen i en alltför stel
ram, och påvisat, att denna ram mer än en gång skulle sprängts, om
icke regeringen genom tillfälliga suspensioner af bankakten öppnat
denna ram vid tillfälle af alltför starkt tryck och sålunda afhulpit brister
på en i apparaten sjelf insatt säkerhetsventil. I vår svenska banklagstiftning
är en sådan ventil redan anbragt; ty, utom det att svenska
riksbanken får, i olikhet mod englandsbanken, såsom underlag för sin
sedelutgifningsrätt beräkna, icke blott det guld som banken eger inom
landet, utan äfven de omedelbart tillgängliga guldfordringar den eger i
utlandet, hvilka med vår tids snabba kommunikationer hastigt kunna
vara för sedelinlösning disponibla, föreskrifver riksbankslagen icke att
metallkassan aldrig får vara, utan blott att den aldrig får bibehållas
vid lägre belopp än det lagstadgade.

Att svenska riksbanken kan under alla normala förhållanden bereda
sig den täckning, som för dess sedelemission erfordras, utan att
lemna den grund, hvarpå dess lagstiftning hittills hvilat, anser jag oemotsägligt,
dervid åberopande den utredning komitén sjelf lemnat; och
håller jag före, att landet eger rätt att förvänta af sin riksbanksstyrelse,
som under senare tid visat sig väl uppfatta sitt åliggande härutinnan,
att den, eller i nödfall dess principaler, bereda riksbanken den ökade
styrka, som dess snart inträdande stora uppgift må kräfva, utan att härför
anlita en så klen utväg som ett obehörigt ökande af bankens obetäckta
sedelutgifningsrätt. Hvad af lagstiftningen erfodras är således endast
att skapa nödigt rådrum för afhjelpandet af tillfälliga rubbningar under
abnorma förhållanden, och behöfves för detta ändamål blott att klarare
uttala och vidare utbilda hvad i riksbankslagen redan antydes eller,
med andra ord, att precisera och reglera den der redan befintliga säkerhetsventilen.

Biträdande komiténs förslag i öfrigt hemställer jag alltså, att första
stycket af § 7 i lagen för Sveriges riksbank bibehålies oförändradt,
men att § 8 i samma lag må i sitt andra stycke erhålla följande förändrade
lydelse:

§ 8.

Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än fyrtio millioner
kronor.

25

Skulle vid upprättandet af någon utaf de i § 24 hår nedan föreskrift
månads- eller veckorapporter metalliska kassan befinnas understiga
fyrtio millioner kronor eller bankens uti § 6 angifna kassatillgångar finnas
hafva nedgått under det belopp, hvarmed bankens utgifna sedlar öfverskjuta
ett hundra millioner kronor, skall förhållandet inom trettio dagar derefter
visas vara rättadt.

''i tf

:<n

ty

bindel

. V'''' i

4

26

Tabell 1.

Samtliga bankers försträckningar till allmänheten och utelöpande
sedlar ultimo november.

	Diskonterade inrikes vexlar.	Utestående lån.	Utestående på kassakreditiv och löpande räkning.	På indrifning beroende.	Totalsumman af bankernas till allmänna rörelsen lem-nade för-sträckningar.	Utelöpande sedlar.
	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr	Mill. kr.
1890 ........	193.7	244.3	72.5	2.6	513.1	106.2
1891 ........	203.2	255.6	76.2	3.o	538.0	103.1
1892 .......	200.3	270.8	88.9	4.3	564.3	100.9
1893 ........	197.2	277.0	89.i	4.7	568.0	104.2
1894 ........	205.3	281.5	89.9	2.8	579.5	107.7
1895 ........	212.5	301.2	88.6	3.4	605.7	116.2
1896 ........	226.0	333.5	100.2	2.5	662.2	124.9
1897 ........	258.6	401.6	114.3	1.7	776.2	135.8
1898 ........	300.8	464.9	143.5	1.5	910.7	144.7
1899 ........	360.2	464.5	197.6	3.o	1,025.3	143.8

27

28

Utelöpande sedlar. Tabell 2.

				1890	1891	1892	1893	1894	1895	1896	1897	1898	1899	1900
Riks- banken.	Ensk. ban- kerna.	Summa.	Riks- banken.	Ensk. ban- kerna.	Summa.	Riks- banken.	Ensk. ban- kerna.	Summa.	Riks- banken.	Ensk. ban- kerna.	Summa.	Riks- banken.	Ensk. ban- kerna.	Summa.	Riks- banken.	Ensk. ban- kerna.	Summa.	Riks- banken.	Ensk. ban- kerna.	Summa.	Riks- banken.	Ensk. ban- kerna.	Summa.	Riks- banken.	Ensk. ban- kerna.	Summa.	Riks- banken.	Ensk. ban- kerna.	Summa.	Riks- banken.	Ensk. ban- kerna.	Summa.
				Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.
Vid	slutet	af Januari.........		41.4	56.2	97.6	42.7	55.6	98.3	42.7	55.o	97.7	42.6	54.4	97.o	42.9	54.7	97.g	44.7	56.9	101.6	50.9	57.6	108.5	53.7	64.4	117.8	57.6	69.5	127.4	60.4	74.2	134.6	57.9	72.8	130.7
»	»	» Februari .....		40.1	58.3	98.4	41.8	58.2	lOO.o	39.5	56.6	96.i	41.7	55.6	97.3	42.i	57.9	lOO.o	45.2	58.7	103.9	49.6	62.5	112.4	52.4	67.5	119.9	56.4	73.9	130.3	60.4	75.9	136.3	59.6	76.9	136.5
»	»	» Mars.............		42.g	62.4	105.o	40.o	61.2	101.2	38.5	58.9	97.4	41,3	59.2	100.5	44.9	60.3	105.2	49.5	62.5	112.0	50.3	66.o	116.3	57.o	70.9	127.9	60.9	76.5	137.4	65.3	80.8	146.4	64.o	81.2	145.2
	»	» April.............		39.6	60.3	99.9	38.6	58.9	97.5	38.6	58.i	96.7	40.i	58.8	98.9	42.5	59.5	102.o	47.3	60.2	107.5	49.9	63.6	113.5	51.5	69.9	121.4	58.5	76.0	135.4	61.9	76.9	138.8	60.6	79.5	140,4
»	»	» Maj .............		43.o	59,2	102.2	41.8	57.o	98.8	42.2	55.4	97.6	43.2	56.8	lOO.o	46,o	56.3	102.3	49.7	59.o	108.7	52,s	61.4	114.2	53.7	70.o	123.7	62.o	76.3	138.3	63.3	72.0	135.3	62.3	75.7	138.o
»	»	» Juni .............		43.7	60.3	104.0	44.0	58.0	102.6	42.3	56.4	98.7	47.3	58.i	105.4	49.0	59.i	108.7	51.8	59.9	111.7	56.2	64.7	120.9	58.8	71.0	129.8	64.5	76.8	141.3	72.o	76.6	148.6	66.9	80.4	147.0
I »	»	» Juli .............		39.9	55.5	95.4	40.3	54.5	94.8	40.8	52.9	93.7	43.0	55,i	98.7	46.2	54.9	101.1	48.8	56.0	105.4	. 54.6	61.4	116.0	54.5	69.2	123.7	58.8	73.9	132.7	64.4	72.5	136.0	59.3	75.4	134.7
»	»	» Augusti.........		42.i	57.6	99.7	41.2	56.0	97.2	41.7	53.o	94.7	43.1	55.9	99.o	46.o	56.4	102,1	50.9	57.8	108.7	54.o	64.7	118.7	56.3	69.9	126.2	62.o	75.4	137.4	64.9	73.4	138.3	60.4	76.9	137.3
»	»	» September .		45.9	64.o	109.9	43.6	62.3	105.9	42.4	60.i	102.5	46.9	62.3	109.2	50.3	62.9	113.2	54.i	64.2	118.3	59.7	68.5	128.2	64.8	75.5	140.3	69.o	82.3	151.9	71.5	83.3	154.8	68.9	86.4	155.0
»	»	» Oktober.........		43.i	63.o	106.1	41.4	62.8	104.2	41.2	61.6	102.8	44.6	61.3	105.9	47.1	61.7 :•	108.8	54.3	60.6	114.9	60.4	67.o	127.4	64.4	74.4	138.8	65.4	80.8	146.2	68.o	78.6	146.6	66.2	83.2	149.4
»	»	» November.....		46.i	60.i	106.2	41.5	61.6	103.1	42.1	58.8	100.9	44.i	60.t	104.2	47.o	60.i	107.7	55.1	61.i	116.2	60.4	64.8	124.9	63.5	72.3	135.8	65.0	79.4	144.7	66.7	77.4	143.8	_
»		» December.....		45.4	58.5	103.9	43.9	58.7	102.6	44.0	57.9	101.9	47.8	59.o	106.8	51.9	61.3	113.2	56.7	60.9	117.6	63.3	65.3	128.o	68.8	72.2	141.0	70.8	79.3	150.4	75.2	80.o	155.2	—	—	—
	Maximum......................		46.i	64.o	109.9	44.o	62.8	105.9	44.o	61.6	102.8	47.s	62.3	109.2	51.9	62.9	113.2	56.7	64.2	118.3	63.3	68.5	128.0	68,s	75.5	141.0	70.8	82.3	151.9	75.2	83.3	155.2
	Minimum ......................		39.g	55.5	95.4	38.6	54.5	94.8	38.5	52.9	93.7	40.1	54.4	97.o	42.i	54.7	97.o	44.7	56.o	101.6	49,r.	57.o	108.5	51.5	64.4	117.8	56.4	69.5	127.4	60.4	72.o	134.6	_
	Medeltal ......................		42.7	59.6	102.3	41.7	58.8	100.5	41.3	57.i	98.4	43.9	58,o	101.9	46.4	58.3	105.2	50.6	59.9	110.5	55.4	64.o	119.4	58.3	70.6	128.9	62.7	76.7	139.4	66.4	76.8	142.9	_
	Skillnad mellan maximum och minimum	6.5	8.5	14.5	5.4	8.3	ll.i	5.5	8.7	9.1	7.7	7.9	12.2	9.8	8.2	15.6	12,o	7.6	16.7	13.7	10.9	20.4	17.3	11.4	23.2	14.4	12.8	24.s	14.s	11.3	20.g
	»	» »	» medeltalet	3.4	4.4	7.6	2.3	4.o	5.4	2.7	4.5	4.4	3.9	4.3	7.3	5.5	4.i !	8.o	6.i	4.3	7.8	8.2	4.5	9.5	10.5 |	4.9	12.4	8.4	5.6	12.5	9.4	6.5	12.3	—	—	—

Tabell 3.

29

Riksbankens och de enskilda bankernas guldbehållning samt riksbankens
tillgodohafvande i utlandet på löpande räkning.

	Guld, myntadt och omyntadt	Riksban-kens till-godohaf-vande i ut-landet på löpande räkning.	Riksban-kens guld-kassa och tillgodo-hafvande i utlandet på löpande räkning.	I procent af utelöpande sedlar	utgjorde
guldkassan	riksbankens guldkassa och tillgodo-hafvande i utlandet på löpande räkning
hos riks- banken.	hos enskilda bankerna.	hos riks-banken och enskilda bankerna.
hos riks- banken	hos enskilda bankerna	hos riks-banken och enskilda bankerna
1890	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	%	%	%	%
Januari ............	17.2	7.4	24.6	6.1	23.3	41.5	13.2	25.2	56.3
Februari............	17.3	7.4	24.7	10.8	28.i	43.i	12.7	25.i	70.1
Mars ................	17.0	7.6	24.6	8.3	25.8	39.9	12.2	23.4	59.4 <1.
April ............	17.i	7.4	24.5	4.i	21.2	43.2	12.3	24.5	53.5 !
Maj....................	17.o	7.4	24.4	2.8	19.8	39.5	12.5	23.9	46.0
Juni ................	16.9	7.4	24.3	2.i	19.0	38.7	12.3	23.4	43.5
Juli''....................	16.9	7.4	24.3	2.1	19.o	42.4	13.3	25.5	47.6
Augusti ............	16.9	7.4	24.3	0.3	17.7	40.i	12.8	24.4	42.o
September........	17.o	7.3	24.3	1.7	18.7	37.0.	11.4	22.i	40.7
Oktober.........	17.o	7.8	24.3	— 1.4	15.6	39.4	11.6	22.9	36.2
November ........	16.9	7.4	24.3	— 2.5	14.4	36.7	12.3	22.9	31.2
December ........	17.i	7.3	24.4	2.2	19.3	37.7	12.5	23.5	42.5
Medeltal	17.o	7.4	24.4	B.i	20.i	39.8	12.4	23.9	47.i
1891
Januari ............	17.1	7.3	24.4	10.7	27.8	40.0	13.1	24.8	65.i
Februari............	17.i	7.3	24.4	11.3	28.4	40.9	12.5	24.4	67.9
Mars ................	17.2	7.3	24.5	6.5	23.7	43.o	11.9	24.2	59.2
April ................	17.o	7.3	24.3	1.8	18.8	44.0	12.5	24.9	48.7
Maj....................	16.9	7.3	24.2	— 1.2	15.7	40.4	12.8	24.5	37.6
Juni ............	16.9	7.3	24.2	0.9	17.8	3§.4	12.5	23.6	40.5
Juli....................	16.9	7.3	24.2	4.3	21.2	41.9	13.4	25.5	52.6
Augusti ............	17.o	7.2	24.2	3.5	20.5	41.3	12.9	24.9	49.8
September........	17.0	7.2	24.2	3.8	20.8	39.0	11.0	22.9	47.7
Oktober...........	17.0	7.2	24.2	2.8	19.8	41.1	11.5	23.2	47.8
November .......	17.o	7.2	24.2	1.7	18.7	41.0	11.7	23.5	45.i
December ........	16.9	7.2	24.1	5.0	21.9	38.5	12.3	23.5	49.9
Medeltal	17.o	7.3	24.3	4.3	21.3	40.8	12.4	24.2	51.1

30

	Guld, myntadt och omyntadt	Riksban-kens till-godohaf-vande i ut-landet på löpande räkning.	Riksban-kens guld-kassa och tillgodo-hafvande i utlandet på löpande räkning.	I procent af utelöpande sedlar utgjorde
guldkassan	riksbankens guldkassa och tillgodo-hafvande i utlandet på löpande räkning
hos riks- banken.	hos enskilda bankerna.	hos riks-banken och enskilda bankerna.
hos riks- banken	hos enskilda bankerna	hos riks-banken och enskilda bankerna
1892	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	%	%	%	%
Januari ............	17.0	7.2	24.2	6.6	23.o	39.8	13.i	24.8	55.3
Februari............	17.o	7.2	24.2	8.8	25.8	43.o	12.7	25.2	65.3
Mars ................	17.o	7.2	24.2	6.i	23.i	44.2	12.2	24.8	60.o
April ................	16.9	7.2	24.i	6.i	23.o ,	43.8	12.4	24.9	59.6
Maj...................	16.9	7.3	24.2	6.3	23.2	40.o	13.2	24.8	55.o
Juni ................	16.9 ''	7.2	24.4	6.6	23.5	40.o	12.8	24.4	55.6
Juli....................	16.8	7.2	24.o	5.9	22.7	41.2	13.6	25.6	55.6
Augusti ............	16.8	7.3	24.i	6.7	23.5	40.3	13.8	25.4	56.4
September........	16.8	7.3	24.i	7.6	24.4	39.6	12.i	23.5	57.5
Oktober............	16.8	7.3	24.i	5.8	22e	40.8	11.9	23.4	54.9
November ........	16.8	7.3	24.i	6.i	22.9	39.9 ,	12.4	23.9	54.4
December ........	16.8	7.2.	24.o	8.2	25.o	38.2	12.4	23.6	56.8
Medeltal	16.9	7.2	24.i	6.7	23.6	40.9	12.6	24.5	57.i
1898
Januari ............	16.8	7.3	24.i	12.5	29.3	39.4	13.4	24.8	68.8
Februari............	16.7	7.4	24.i	15.3	32.o	40.o	13.3	24.8	76.7
Mars .......:........	16.7	7.4	24.i	10.5	27.2	40.4	12.5	24.o	65.9
April ................	16.6	7.4	24.o	7.5	24.i	41.4	12.6	24.3	60.i
Mai....................	16.6	7.4	24.o	5.o	21.6	38.4 ''	13.o	24,o	50 .o
Juni ................	16.6	7.4	24.0	4.9	21.5	35.1	12.7	22.8	45.5
Juli....................	16.6	7.4	24.0	4.9	21.5	38.i	13.4	24.3	49.3
Augusti ............	16.6	7.4''	24.o	2.5	19.1	38.5	13.2	24.2	44.3
September........	16.6	7.4	24.o	6.1	22.7	35.4	11.9	22.o	48.4
Oktober............	16.6	7.4	24.o	9.o	25.6	37-2	12.1	22.7	57.4
November........	16.6	7.4	24.0	10.5-	27.i	37.6	12.3	23.0	61.5
December ........	16.6	7.3	23.9	11.3	27.9	34.7	12.4	22.4	58.4
Medeltal	16.6	7.4	24.o	8.4	25.o	37.8	12.8	23.6	56.9

-.T

Bl

'' *f; *'' i;j<f • j ■i- in.	Guld, myntadt och omyntadt	Riksban-kens till-godohaf-vande i ut-landet på löpande räkning.	Riksban-kens guld-kassa och tillgodo-hafvande i utlandet på löpande räkning.	I procent af utelöpande sedlar	utgjorde
guldkassan	riksbankens guldkassa och tillgodo-hafvande i utlandet på löpande räkning
hos riks- banken.	hos enskilda bankerna.	hos riks-banken och enskilda bankerna.
hos riks- banken	hos enskilda bankerna	hos riks-banken och enskilda bankerna
1894	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	%	%	%	- %x
Januari .......	16.6	7.3	28.9	15.3	31.9	38.7	13.3	24.5	. 74.4 !
Februari............	16.5	7.4	28.9	15.6	32.i	39.2	12.8 ■ ■.	23.9	76.2
Mars ............	16.5	7.4.	23.9	16.4	32.9 ;	36.7. ’	12.3.	22.7.	.. 73.a\i
April ................	16.4	7.4	23.8	15.6	32.0 N	38.6	12.4	23.3	75.3
Maj...................	16.4	7.4	23.8	17.2	33.6	35.7 7	13.i	23.3	73.0''
Juni ................	16.4	7.4	23.8	16.2	32.6	33.i	1?.5	21.9 .	65.7
Juli....................	18.4	7.4	25.8	15.3	33.7	39.8	13.5	25.5....	..
Augusti............	18.4	7.4	25.8	16.8	35.2	40.o	13.1	25.2	76j5
September.......	20.2	7.4	27.6,	15.4	35.6	40.2	11.8	24.4	70.8
Oktober............	20.2	7.4	27.6	17.4	37.6	42.9	12.o	25.4	do d
November.....i..	22.o	7.4	29.4	18.6	40.6	46.2''	12.3	27.3	, åt 85.3 <
December ........	22.o	7.4	29.4	19.3	ce	42.4 :	12.i	26.0	79.6 1
Medeltal	18.3	7.4	25.7	16.6	34.9	39.4	12.6	24.4	75.2
1895									T i
Januari ........	22.o	7.4	29.4 c	18.o	40.o	49.2.	13.o	28.9	89.5
Februari............	24.o	7.4	31.4	17.2	41.2	53.1	12.6	30.2	91.2 i
Mars ................	24.2	7.4	31.6	15.2	39.4;	48.9	11.8	28.2	79.6
April ................	24.2	7.4	31.6	12.8	37.o	51.2	12.3	29.4	78.2
Maj................•...;	24.2	7.4	31.6	8.i	32.3	48.7	12.6	29.i	65.o
Juni ................	24.2	7.3	31.5	6.1	30.3	46.7	12.2	28.2	58.5
Juli....................	24.2	7.5	31.7	10.5	34.7	49.6	13.3	30.i	71.1 i,
Augusti ............	24.2	7.5	31.7	11.7	35.9	47.6	13.o	29.2	70.6
September........	24.3	7.5	31.8	10.4	34.7	44.9	11.7	26.9	64.i
Oktober...........	24.3	7.5	31.8	10.o	34.8	44.8	12.4	27.7	63.2
November........	24.2	7.5	31.7	11.8	35.5	43.9	12.3	27.3	64.4
December ........	24.2	7.5	31.7	14.4	38.6	42.7	12.3	27.o	68.t
Medeltal	24.1	7.4	31.5	12.1	36.2	47.6	12.4	28.5	71.5

32

■ i,; y • •''.*'' '' ■ ''* ''"‘t i ; ■ ; >	Guld, my	ntadt och omyntadt	Riksban-kens till-godohaf-vande i ut-landet på löpande räkning.	Riksban-kens guld-kassa och tillgodo-liafvande i utlandet på löpande räkning.	I procent af utelöpande sedlar	utgjorde
guldkassan	riksbankens guldkassa och tillgodo-hafvande i utlandet på löpande räkning
hos riks- banken.	hos enskilda bankerna.	hos riks-banken och enskilda bankerna.
■ hos riks- banken	hos enskilda bankerna	hos riks-banken och enskilda bankerna
1896	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	%	%.	%	%
Januari ............	24.2	7.5	31.7	17.9	42.i	47.5	13.o	29.2	82.7
F p.hmari............	24.2	7.5	31 7	20 4	44 6	48.8	12.o	28.3	89.9
Mars ...............	24.2	7.5	31.7	16.3	40.5	48.i	11.4	27.3	80.5
April ...............	24.i	7.4 i	31.5	13 3	37.4	48.3	11.6	27.8	74.9
Maj.................-	24.i	7.4	31.5	9.i	33.2	45.6	12.i	27.6	62.9
Juni ................	24.o*	7.4	31.4 :	9.8	33.8	42.7	11.4	26.o	60.i
Juli....................	23.9	7.6	31.5	10.3	34.2	43.8	12.4	27.2	62.6
Augusti ............	23.9	7.6.	31.5 .	16.6	40.5	44.8	11.7	26.5	75.o
September........	23.9	7.6	31.5	14.4	38.3.	40.o	11.1	24.6	,64.2
Oktober............	23.7	7.7	31.4	9.3	33.0.	39.2	11.5	24.6	54.6
November .... ...	23.4	7.5.	30.9 .	10.4	33.8	38.9	11.6	24.7	56.2
December ......	23.5	7.7	31.2	11.1	34.6	37.i	11.8	24.3	54.7
?y Medeltal	24.0''	7.5.	31.5	13.2	37.2	43.0	11.7	26-4	67.5
1897
Januari ............	23.5	7.7	31.2	7.2	30.7	43.8	12.o	26.5	57.2
Februari.........:.	23.4	7.8	31.2	11.8	35.2	44.7	11.6	26.o	67.2
Mars ......-.........	23.4	7.8	31.2	11.6	35.0	41.1	11.0	24.4	61.4 f
April ................	23.3	7.9 t	31.2	10.4	33.7	45.2	11.3	25.7	65.4
Maj,,.................	23.2	7.8 ''■}	31.0	11.2	34.4	43.2	11.1	25.i	64.i
Juni ...............	23.2	7.9	31.i	11.4	34.6	39.5	11.1 t	24.o	58.8
Juli..;.......:........Ut	26.o	7.9	33.9	12.6	38.6	47.7	11.4	27.4	70.s
Augusti ............	29.6	8.o	37.6	12.6	42.2	52.6	11.4	29.8	75.o
September........	29.6	8.o	37.6	12.1	41.7	45.7	10.6	26,8	64.4
Oktober............	29.5	8.i	37.6	10.9	40.4	45.8	10.9	27.i	62.7
November ........	29.5	8.1	37.6	8.5	38.o	46.5	11.2	27.7	59.8
December ........	29.4	8.i	37.5	7.3	36.7.	42.7	11.2	26.6	53.3
Medeltal	26.2	7.9, .	34.i	10.6	36.8	44.9	11.2	26.5	63.i

33

j ''•''’ L'';; V''5	Guld, myntadt och	omyntadt	''i » Riksban-kens till-godohaf-vande i ut-landet på löpande räkning.	Riksban-kens guld-kassa och tillgodo-hafvande i utlandet på löpande räkning.	I procent af utelöpande sedlar utgjorde
guldkassan	riksbankens guldkassa och tillgodo-hafvande i utlandet på löpande räkning
hos riks- banken.	hos enskilda bankerna.	hos riks-banken och enskilda bankerna.
hos riks- banken	hos enskilda bankerna	hos riks-banken och enskilda bankerna
1898	Mill. kr.	Mill. kr.	Mbl. kr.	Mai. kr.	Mill. kr.	%	%	%	i %
Januari ............	29.3	8.2	37.5	15.i	44.4	50.9	11.8	29.5	77.i
Februari............	29.3	8.2	37.5	19.o	48.3	52.o	11.1	28.8	85.6
Mars ................	29.3	8.3	37.5	16.o	45.8	47.9	10.8	27.3	75.3
April ................	29.i	8.2	37.3	11.0	40.i	49.7	10.7	27.6	68.5
Maj....................	29.i	8.2	37.3	11.0	40.i	46.9	10.7	27.o	64.7
Juni ................	27.9	8.2	36.1	5.o	32.9	43.s	10.7	25.5	51.0
Juli ................	25.8	8.2	34.o	12.0	37.8	43.9	11.1	25.6	64.3
Augusti............	80.7	8.3	39.0	13.9	44.6	49.5	11.1	28.4	71.9
September........	31.6	8.3	39.9	13.6	45.2	45.4	10.1	26.3	•C 64.9
Oktober............	31.6	8.3	39.9	7.o	38.6	48.3	10.3	27.3	59.o
November........	31.5	8.3	39.8	6.i	37.6	48.o	10.5	27.5	57.3
December ........	31.2	9.o	40.2	8.7	39.9	44.i	11.3	26.8	56.4
Medeltal	29.7	8.3	38.o	11.6	41.3	47.4	10.8	27.3	65.9
1899
Januari ............	30.9	9.3	40.2	5.7	36.g	51.2	12.5	29.9	60.6
Februari............	30.9	9.3	40.2	8.i	39.o	51.2	12.3	29.5	64.6
Mars ................	30.8	9.3	40.i	9.6	40.4	47.2	11.5	27.4	61.9
April ................	30.9	9.2	40.i	8.o	38.9	49.9	12.0	28.9	62.8
Maj....................	30.8	9.2	40.o	13.7	44.5	48.7	12.8	29.0	70.3
Juni ................	30.8	9.2	40.o	14.2	45.0	42.8	12.o	26.9	62.5
Juli	30.7	9.2	39.9	11.0	41.7	47.9	12.7	29.2	65.i
Augusti............	30.7	9.2	® 39.9	13.4	44.i	47.3	12.5	28.9	68.o
September........	30.1	9.2	39.6	14.i	44.6	42.5	11.0	25.0	62.2
Oktober............	30.5	9.3	39.8	15.8	46.3	44.9	11.8	27.i	68.i
November........	30.5	9.3	39.8	14.8	45.3	45.7	12.1	27.7	67.9
December ........	30.3	9.3	39.g	16.0	46.9	40.3	11.6	25.6	62.4
Medeltal	30.7	9.2	39.9	12.i |	42.8	46.4	12.0	27.9	64.8

34

.-i: • !,^‘äd i ,-<■ ; ■■ Vvj Uu !-*110 ri''-*1	Guld, myntadt och omyntadt	Riksban-kens till-godohaf-vande i ut-landet på löpande rakning.	Riksban-kens guld-kassa och tillgodo-hafvande i utlandet på löpande räkning.	I procent af utelöpande sedlar	utgjorde
guldkassan	riksbankens guldkassa och tillgodo-hafvande i utlandet på löpande räkning
hos riks- banken.	hos enskilda bankerna.	hos riks-banken och enskilda bankerna.
hos riks- banken	hos enskilda bankerna	hos riks-banken och enskilda bankerna
1900	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	%	%	%	%
Januari ............	30.3	9.3	39.6	19.7	50.0	52.3	12.8	30.3	86.4
Februari............	30.2	9.3	39.5	23.0	53.2	50.7	12.i	28.9	89.3
Mars ..........	30.1 )	9.3	39.4	18.6	48.7	47.o	11.6	27.i	76.i
April .........».?&	30.o	9.3	39.3	9.6 ,	39.5	49.5	11.7	28.i	65.2
Maj..->......<......::.v	29.9	9.3	39.2.	3.1 !	33.o	48.o	12.3	28.4	53.o
Juni ...M..........	32.5	9.4	41.9	— 0.7	31.8	48.6	11.7	28.5	47.5
Juli ................	35.2	9.3	44.5	6.3	41.5	59.4	12.3	33.o	70.o
Augusti............	35.i;	9.3	44.4	6.3	41.4	58.1	12.1	33.0	68.5
September........	35.0	9.3	44.3	7.o	42.0	50.8	10.8	28.6	6I.0
Oktober............	36.o	9.4	45.4	12.0	48.o	54.4	11.3	30.4	72.5
Medeltal för ti-
UtJIl cJ<lIl(I.£M.l
1890—Okto-			•. u
ber 1900 ....	22.8	7.8	30.6	9.9	32.7	44.o	11.9	26.2	63.i

■i. i*’ i .7^

a.0? •

r

♦

tf -

i.,i tf-. . r. ''!*$*.

:

v V. •

l«*7''.n," HézV-r.

(**•»*• 1 —*■•.-j;-—ir-|- j• m

• • •• • istwfcjl v ii''-i

''”•"••f*"* -* *-r-■ - -

l'' ,>vi; < i

''£*■* *«*>«*,»

: ;.Vi.

<

»? y. .»■« ■

.

■ jj

— .llVV» •SKV''- —% ‘n»St* *.

AV. .rf -

vy

''Kl

£<\.

• i'' if ,; »'' <■ -i .

••v "VIV: i..

. ;• t •

- *< ''.

f>:)

■•.c ;*&■

■ A

.. t * •. * ‘ • - .

"*• ; . ■ i>;■; Js:

i m ;-i

• V-''

,i''r

i

36

Vissa central»

				Metallisk	behållning hos		Täckning hos
			Englands bank.	Tyska riksbanken.	Franska banken.	Österrikisk-	Ryska banken.	Danska	Norges bank. **)	Sveriges riksbank i
			ungerska banken.	national-banken. *)	guld, myntadt och omyntadt.	guld samt till-godohafvande i utlandet på löpande räkning.
			Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.
Vid slutet af år 1894	585.0	912.6	2,383.2	523.8	1,224.0	62.o	33.5	22.o	41.3
i »		» » 1895	784.8	766.8	2,305.8	666.0	1,423.8	69.8	36.7	24.2	38.6
	2>	v » 1896	613.8	723.6	2,262.6	640.8	1,699.2	66.5	34.7	23.5	34.6
'' »		» » 1897	547.2	743.4	2,273.4	729.o	2,188.8	64.5	47.6	29.4	36.7
»		» » 1898	527.4	676.8	2,181.6	869.4	l,863.o	72.8	44.3	31.2	39.9
j »		» » 1899	527.4	630.0	2,181.6	734.4	1,634.4	73.i	42.2	30.3	46.9
		Medeltal	597.6	742.2	2,264.7	693.9	1,672.2	68.i	39.8	26.8	39.7

Vid slutet al år 1894 » » » » 1895 » » » » 1896 » » » » 1897 » » » » 1898 » » » » 1899	I procent af ute- metalliska behåll-
Englands bank	Tyska riksbanken	Franska banken	Österrikisk- ungerska banken
<1 % 127.0 166.4 128.2 111.4 107.3 103.9	% 83.8 64.5 64.o 62.7 55.5 51.5	% 95.i 92.0 81.9 82.9 79.5 76.1	% 57.4 59.8 67.6 69.5 65.5 67.2
Medeltal | 123.6	63.3	84.3	64.6

*) Metallfond, bestående af a) lagligen i riket gällande mynt, b) omyntadt guld och främmande guldmynt,
Sveriges riksbank och Norges bank samt e) — intill ett belopp af 10 millioner kronor — dels nationalbankens tillgodotyska
»reichskassenscheine» och riksbankssedlar.

**) Guldbehållning efter afdrag af Sveriges riksbanks och danska nationalbankens tillgodohafvande enligt

bankers sedeltäckning.

37

Tabell 4.

	...		Utelöpande sedl	a r.
Eng- lands bank.	Tyska riks- banken.	Franska banken.	Österrikisk- ungerska banken.	Ryska banken.	Danska national- banken.	i; , Norges bank.	Sveriges riksbank.
Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill kr.	Mill. kr.
460.8	1,089.0	2,505.6	912.6	1,978.2	82.1	47.7	51.9
471.6	1,188.0	2,507.4	1,114.2	1,900.8	87.i	50.9	56.7
478.8	1,130.4	2,763.o	948.6	1,918.8	90.3	52.4	63.3
491.4	1,186.2	2,741.4	1,049.4	1,654.2	91.3	59.3	68.8
491.4	1,220.4	2,743.2	1,326.6	1,229.4	94.o	63.4	70.8 1
507.6	1,222.2	2,867.4	1,092.6	930.6	96.4	62.4	75.2
483.6	1,172.7	2,688.0	l,074.o	l,602.o	9012	56.0	64.5

1 ö p a n d	e s e d 1 a	r u t g j	o r d e
ningen li	O s		täckningen hos Sveriges riksbank i
Ryska banken	Danska	Norges bank
national- banken	guld, myntadt och omyntadt	guld samt till-godohafvande i utlandet på löpande räkning
%	%	%	%	%
61.9	75.5	70.2	42.4	79.6
74.9	80.i	72,i	42.7	68.i
88.6	73.6	66.2	37.i	54.7
132.3	70.6	80.3	42.7	53.3
151.5	77.4	69.9	44.i	56.4
175.6	75.8	67.6	40.3	62.4
104.4	75.6	71.i	41.6	61.6

c) - intill en tredjedel nf metallfonden - omyntadt silfver och främmande silfvermynt, d) tillgodohafvande å vista hos
hafvande genom filialbanken i Flensborg på giroräkning hos tyska riksbanken dels ock samma filialbanks behållning af

1885 års konvention. Af de angifna beloppen innestår omkring en tredjedel hos kommissionärer i utlandet.

38

Tabell 5.

Riksbankens sedelutgifningsrätt enligt nuvarande
bestämmelser och enligt komiterades förslag.

Kassatillgångar.	Sedelutgifningsrätt	I procent af sedelutgifningsrätten utgör
Metallisk kassa.	Öfriga kassa- till- gångar.	Summa.	enligt nu gällande bestäm-melser.		metalliska kassan	summa kassatillgångar
enligt komitera-des förslag.	enligt nu gällande bestäm-melser	enligt komitera-des förslag	enligt nu gällande bestäm-melser	enligt komitera-des förslag
Mill. kr.	MUl. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	Mill. kr.	%	%	%	%
40		40	140	140	28.6	28.6	28.6	28.6
40	10	50	150	150	26.7	26.7	33.3	33.3
40	15	55	155	155	25.8	25.8	35.5	35.5
40	20	60	160	160	25.o	25.o	37.5	37.5
45		45	145	150	31.o	30.o	31.o	30.o
j 45	10	55	155	160	29.o	28.i	35.5	34.4
45	15	60	160	165	28.i	27.3	37.5	36.4
45	20	65	165	170	27.3	26.5	39.4	38.2
50		50	150	160	33.3	31.2	33.3	31.2
50	10	60	160	170	31.2	29.4	37.5	35.3
: 50	15	65	165	175	30.3	28.6	39.4	37.i
50	20	70	170	180	29.4	27.8	41.2	38.9
j 55		55	155	170	35.5	32.4	35.5	32.4
| 55	10	65	165	180	33.3	30.6	39.4	36.i
55	15	70	170	185	32.4	29.7	41.2	37.8
55	20	75	175	190	31.4	28.9	42.9	39.5
60		60	160	180	37.5	33.3	37.5	* 33.3
60	10	70	170	190	35.3	31.6	41.2	36.8
60	15	75	175	195	34.3	30.8	42.9	38.5
60	20	80	180	200	33.3	30.o	44.4	40.o
65		65	165	190	39.4	34.2	39.4	34.2
65	10	75	175	200	37.i	32.5	42.9	37.5
65	15	80	180	205	36.i	31.7	44.4	39.o
65	20	85	185	210	35.i	31.o	45.9	40.5
70		70	170	200	41.2	35.o	41.2	35.o
70	10	80	180	210	38.9	33.3	44.4	38.i
70	15	85	185	215	37.8	32.6	45.9	39.5
70	20	90	190	220	36.8	31.8	47.4	40.9
75	_	75	175	210	42.9	35.7	42.9	35.7
75	10	85	185	220	40.5	34.i	45.9	38.6
75	15	90	190	225	39.5	33.s	47.4	40.o
75	20	95	195	230	38.5	32.6	48.7	41.3