LÄRARELÖNENÄMNDENS BETÄNKANDE III (Statens offentliga utredningar 1919:8)

LÄRARELÖNENÄMNDENS BETÄNKANDE III

ANKE- OCH PUPILLPENSIONERING

INNEHÅLL.

Sid.

Skrivelse till Konungen....................... v

Inledning............................... 1

Kap. I. Förslag till ändringar i reglementet för lärarnas vid elementarläroverken
nya änke- ocli pupillkassa............ 4

Delaktighet i kassan . . .................... 4

Delaktighetsbelopp....................... 6

Pensionsavgift......................... 10

Tiden för pensionsavgifternas erläggande............ 11

Kap. II. Förslag till ändringar i reglementet för folkskollärarnas

änke- ocli pupillkassa...................... 15

Delaktighet i kassan...................... 15

Delaktighetsbelopp....................... 18

Pensionsavgift......................... 23

Rätt till pension........................ 25

Pensionernas storlek...................... 28

Kap. III. Småskollärarpersonalens änke- och pupillpensionering . . 39

Historik............................ 39

Motion vid 1911 års riksdag................ 39

Inkommen framställning...............• . . 42

Lärarelönenämndens utlåtande och förslag............ 42

Förslag till författning angående pensionering av änkor och larn

efter avlidna småskollärare................. 46

Särskilda yttranden......................... 48

Av Per-Elof Lindström..................... 48

Av Sven Nylund....................... 48

Av Olof Olsson........................ 49

Av Anna Sörensen....................... 50

Sid.

Bilagor.............. 51

Tabeller till belysning av övningslärares vid allmänna läroverk,
högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier änkepensioner
enligt nu gällande och enligt av lärarelönenämnden

föreslagna grunder..................... 51

Tabell för jämförelse mellan lärarnas änkepensionering enligt lärarelönenämndens
förslag och vissa andra befattningshavares änkepensionering
........................ 62

Undersökning av den kostnadsökning, som ett genomförande av

lärarelönenämndens förslag till ändring av vissa §§ i reglementet
för lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa
skulle medföra.................. 63

Undersökning av den kostnadsökning, som ett genomförande av
lärarelönenämndens förslag till ändring av reglementet för folkskollärarnas
änke- och pupillkassa skulle medföra...... 70

Beräkning av kostnaden för pensionering av änkor och barn efter

avlidna småskollärare................... 87

Till KONUNGEN.

I den underdåniga skrivelse den 31 oktober 1914, varmed den genom
nådigt beslut den 5 juli 1912 förordnade lärarelönenämnden överlämnade
sitt betänkande n:r I, förklarade sig nämnden ämna framdeles avgiva för -

slag bland annat angående ändringar i reglementet för lärarnas vid elementarläroverken
nya änke- och pupillkassa samt i reglementet för folkskollärarnas
änke- och pupillkassa.

Sedermera har nämnden sett sig föranlåten upptaga till utredning
frågan om småskollärarpersonalens änke- och pupillpensionering.

Lärarelönenämnden anhåller nu i underdånighet få överlämna sitt betänkande
n:r III, omfattande utredning och förslag angående

ändringar i reglementet för lärarnas vid elementarläroverken nya
änke- och pupillkassa;

ändringar i reglementet för folkskollärarnas änke- och pupillkassa; samt

småskollärarpersonalens änke- och pupillpensionering.

Föreliggande betänkande utgör jämväl nämndens yttrande med anledning
av

dels den i nämndens nyss berörda underdåniga skrivelse den 31
oktober 1914 omförinälda till nämnden överlämnade avskrift av Eders
Kungl. Maj:ts nådiga brev den 24 januari 1914 till direktionen över folkskollärarnas
änke- och pupillkassa angående revisionsberättelsen rörande
kassan för åren 1909—1911 jämte berörda revisionsberättelse;

dels en från ecklesiastikdepartementet remitterad, den 20 maj 1911
dagtecknad, underdånig framställning från avlidne läraren vid Kindhults
mindre folkskola i Södra Hestra församling J. S. Peterssons efterlämnade
änka angående beredande av pension åt henne och hennes omyndiga döttrar,
över vilken framställning utlåtanden avgivits den 23 september 1911 av
Kungl. Maj:ts Befallningshavande i Jönköpings län och den 11 december
1911 av statskontoret;

dels ock en till nämnden inlämnad framställning den 1 mars 1915
från Sveriges kommunala ungdomsskolors lärareförening angående lärarpersonalens
vid högre folkskolor och kommunala mellanskolor pensionsförhållanden.

VII

Sedan nämnden den 8 november 1915 avgav sitt betänkande n:r II,
har nämnden bestått av undertecknade P. E. Lindström, ordförande, samt
A. Holkers, S. Nylund, J. F. Nyström, Anna Olsson, O. Olsson, Mathilda
Persson, K. H. Segerborg och Anna Sörensen, ledamöter.

De såsom bilagor till föreliggande betänkande bifogade kostnadsberäkningar
hava utförts av förste aktuarien i kungl. försäkringsinpektionen
R. Palmqvist, som genom beslut den 19 februari 1915 av statsrådet och
chefen för ecklesiastikdepartementet förordnats att i mån av behov biträda
nämnden vid utredning av de på nämndens handläggning beroende frågor
om pensionsreglering för lärarpersonalen vid vissa slag av läroanstalter.

Såsom sekreterare hos nämnden har tjänstgjort seminarieadjunkten
E. A. Johansson.

Underdånigst
PER-ELOF LINDSTRÖM.

Andeks Holkers.
J. F. Nyström.
Olof Olsson.

K. Hugo Segerborg.

Sven Nylund.
Anna Olsson.
Mathilda Persson.
Anna Sörensen.

Erik Johansson.

Stockholm den 18 december 1915.

Inledning-.

Ankor och barn efter avlidna lärare äga att uppbära pension, om
den avlidne äraren varit anställd som ordinarie vid allmänt läroverk eller
folkskoleseminarium, från lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och
pupillkassa, och, om läraren varit anställd som ordinarie vid folkskola, från
folkskollärarnas änke- och pupillkassa. Däremot äga änkor och barn efter
avlidna småskollärare icke rätt till pension. Av skäl, som här nedan skola
närmare utvecklas, har lärarelönenämnden ansett sig böra väcka förslag
om beredande av ifrågavarande förmån även åt småskollärarpersonalen.

I sitt den 31 oktober 1914 avgivna betänkande har nämnden föreslagit,
att lärarna i trädgårdsskötsel vid vissa folkskoleseminarier skola erhålla
ordinarie anställning. En konsekvens härav är, att denna personal
tillförsäkras förmånen av änke- och pupillpensionering, varom nämnden
ansett sig böra väcka förslag.

En förhöjning av lönerna för ordinarie folkskollärare medför automatiskt
en höjning av dessa lärares delaktighetsbelopp i änke- och pupillkassan
och av de från denna kassa utgående änke- och pupillpensionerna.
Motsvarande förhållande äger icke rum beträffande lärarpersonalen vid de
allmänna läroverken och folkskoleseminarierna. Då emellertid en löneförhöjning
för även sistberörda lärarpersonal bör föranleda en motsvarande
höjning i änke- och pupillpensionen, anser sig nämnden böra väcka förslag
härom, därvid framhållande angelägenheten av att reliktpensioneringsfrågan
avgöres i sammanhang med löneregleringsfrågan, så att icke, såsom

1—153787.

Inledning.

förut förekommit, en lång tid förflyter mellan lönernas höjande och reliktpensionernas
därav påkallade ökning.

Då enligt nu gällande bestämmelser lärarinna, som är delaktig i
någon av ovanberörda änke- och pupillkassor, är skyldig att till kassan
erlägga avgift, men enligt nämndens förslag lärarinnas lön skulle bestämmas
med hänsyn till, att någon sådan avgiftsplikt ej skulle förekomma,
påkallar detta en ändring i berörda bestämmelser.

Barnpension utgår från lärarnas vid elementarläroverken nya änkeoch
pupillkassa, till dess barnet fyller 21 år, och från folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, till dess barnet fyller 18 år. Såsom nämnden i sitt
den 31 oktober 1914 avgivna betänkande, band I, sid. 76, framhållit, bör
en egalisering äga rum i fråga om den ålder, under vilken barnpension
utgår, och har nämnden ansett sig böra väcka förslag härom.

Såsom i den underdåniga skrivelse, vilken åtföljer detta betänkande,
är omnämnt, har Kungl. Maj:t till nämnden remitterat vissa av revisorerna
för granskning av folkskollärarnas änke- och pupillkassas räkenskaper
gjorda framställningar angående ändrade grunder för de från kassan
utgående pensionerna till avlidna folkskollärares änkor och barn. Nämnden
har härav dragit den slutsatsen, att utredning av frågan om lärarpersonalens
änke- och pupillpensionering ingår i dess uppdrag.

I följd härav har nämnden ansett sig böra till övervägande upptaga
såväl en i berörda underdåniga skrivelse omförmäld, till nämnden ingiven
framställning från Sveriges kommunala ungdomsskolors lärareförening som
ock andra här ovan icke omnämnda, inom nämnden framkomna önskemål
angående lärarnas änke- och pupillpensionering.

Jämlikt nådigt bemyndigande har statsrådet och chefen för finansdepartementet
den 21 februari 1913 tillkallat sakkunniga för att inom
nämnda departement verkställa utredning, huruvida och på vilka grunder
en centralisering av pensionsanstalter, understödda av staten, lämpligen
må kunna genomföras, samt därvid jämväl undersöka, huruvida icke genom

Inledning.

fastställande av vissa huvudgrunder för statens medverkan vid anordnandet
av sådan pensionering, som icke avser statstjänst, men ändock anses
vara förtjänt av statens understöd i en eller annan form, skall kunna vinnas
större enhetlighet och följdriktighet i denna statens medverkan än
vad för närvarande i åtskilliga fall synes vara händelsen, samt tillika önskvärd
besparing i de med nämnda pensionering förenade förvaltningsutgifter.

Lärarelönenämnden har ansett sig böra avgiva sina här nedan framställda
förslag, utan hinder därav att den omfattande frågan om de statsunderstödda
pensionsanstalternas centralisering sålunda tagits upp. Nämnden
föreställer sig nämligen, att den fråga, ovanberörda sakkunniga hava
att utreda, och den fråga, nämnden här nedan upptager, böra till en början
behandlas oberoende av varandra. Först när någondera frågans behandling
nått så långt, att statsmakterna fattat beslut i ärendet eller åtminstone
det huvudsakliga innehållet i ett sådant beslut kan med någon
grad av sannolikhet förutses, torde tiden vara inne att vid behandlingen
av den andra frågan taga hänsyn härtill. Nämnden vill särskilt framhålla
angelägenheten av att frågan om de statsunderstödda pensionsanstalternas
centralisering icke må fördröja genomförandet av dem bland här nedan avgivna
förslag, som eljest befinnas värda avseende.

Kap. I. Förslag till ändringar i reglementet för
lärarnas vid elementarläroverken nya änke och

pupillkassa.

Delaktighet / kassan. I fråga om manliga befattningshavares delaktighet
i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa är,
vad beträffar de befattningshavare, för vilka nämnden avgivit förslag til
ny löne- och pensionsreglering, för närvarande stadgat, att sådan skyldighet
åligger rektor, ordinarie ämneslärare och pensionsberättigad övningslärare
vid allmänt läroverk och folkskoleseminarium samt lektor vid högre
lärarinneseminariet i Stockholm.

Nämnden, som i sitt den 31 oktober 1914 avgivna betänkande föreslagit,
att lärare i trädgårdsskötsel vid samtliga folkskoleseminarier med undantag
av seminarierna i Stockholm och Umeå skola erhålla ordinarie anställning,
förordar, att nämnda befattningshavare skola åläggas skyldighet
att vara delägare i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa.

Övningsskollärare vid statens folkskoleseminarier, som för närvarande
tillsättas medelst förordnande, äga delaktighet i folkskollärarnas änke- och
pupillkassa. Nämnden, som i sitt nyss berörda betänkande föreslagit, att
dessa lärare skola tillsättas medelst fullmakt, förordar, att de, i likhet med
övriga ordinarie lärare vid folkskoleseminarierna, skola äga delaktighet i
lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa.

I fråga om lärarna i övningsämnen vid högre lärarinneseminariet
vill det synas, som om dessa, ehuru de äro ordinarie och tillförsäkrade

Elementarlärarnas äuke- och pupillkassa.

tjänstepension, icke skulle äga delaktighet i någon änke- och pupillkassa.
Då vissa av ifrågavarande tjänster eldigt nämndens förslag skulle kunna
innehavas av män, förordar nämnden, att skyldighet att vara delägare i
nämnda kassa skall åligga ordinarie manliga övningslärare vid högre lärarinneseminariet.

1 fråga om rättighet för kvinnliga befattningshavare att som delägare
inträda i kassan gäller för närvarande, att sådan rättighet tillkommer
varje lärarinna med ordinarie tjänst vid högre lärarinneseminariet eller
statens folkskoleseminarier; dock med förbehåll att behörig anmälan därom
söres hos kassans direktion inom ett år, efter det hon vunnit befordran
till tjänsten.

Enligt vad nämnden inhämtat, hava hittills mycket få kvinnliga
lärare begagnat sig av nyssnämnda rättighet — för närvarande äro endast
två lärarinnor delägare i kassan —, och då kvinnliga lärare mera sällan
komma i de förhållanden, att de kunna hava intresse av att förvärva reliktpension,
torde även framdeles ytterst få kvinnor komma att begagna
sig av den rätt, som de för närvarande äga att som delägare inträda i
kassan. När förhållandena åter för de kvinnliga lärarna efter någon tids
ordinarie tjänstgöring gestalta sig så, att det kunde vara angeläget för
dem att för sina efterlevande förvärva pensionsrätt, är möjligheten att
vinna inträde i kassan stängd genom nu gällande bestämmelse, att anmälan
om inträde i kassan skall göras inom ett år efter det vederbörande
vunnit befordran till tjänsten. På grund av det anförda anser nämnden,
att den nuvarande rättigheten för kvinnliga lärare att vinna delaktighet i
kassan bör ersättas av rätt för kvinnliga lärare att inträda i kassan, när
förhållandena bliva sådana, att de kunna hava behov av att förvärva
reliktpension. Nämnden förordar alltså, att rättighet att vara delägare i
kassan må tillkomma lärarinna, som är änka och har barn i den i kassans
reglemente § 18 angivna ålder.

o v o

Elementarlärarnas änke- och pupillkassa.

Delaktighetsbelopp. I fråga om delaktighetsbeloppet för ämneslärare
är detta för närvarande så bestämt, att det utgör den lön, som gäller för
befattningen i den högsta lönegraden, dock högst 4,000 kronor. Därjämte
är stadgat, att tillförordnad rektor, som är ordinarie adjunkt, må, om han
återgår till sin adjunktsbefattning, kvarstå i kassan med det delaktighetsbelopp,
med vilket han såsom rektor inträtt, mot erläggande av samma
avgift, som han betalt såsom rektor, jämte den tilläggsavgift, som enligt
bil. A i kassans reglemente beräknas motsvara det statsbidrag, som kan
anses falla på skillnaden mellan ifrågavarande rektorsbefattnings och adjunktsbefattningens
delaktighetsbelopp.

Enligt ovannämnda bestämmelse är sålunda delaktighetsbeloppet endast
för rektorer vid högre allmänna läroverk och högre lärarinneseminariet
lägre än lönen i högsta lönegraden. Anledningen härtill torde vara
den, att man ansett sig böra tillämpa en även i åtskilliga andra änkeoch
pupillkassor gällande princip att för de högre avlönade tjänsterna fastställa
en övre gräns för delaktighetsbeloppet och därmed också för reliktpensionens
storlek. Då emellertid reliktpensionen för nämnda rektorer,
även om delaktighetsbeloppet för dessa fastställes enligt samma grunder
som för ämneslärarna, icke skulle överstiga utan bliva ungefärligen lika
med reliktpensionen för med dem i avlöningshänseende likställda befattningshavare,
vilka äro delägare i civilstatens änke- och pupillkassa, så torde
skäl icke föreligga att vid fastställande av delaktighetsbelopp för nämnda
rektorer frångå den allmänna grundsatsen vid bestämmande av delaktighetsbelopp
för delägare i elementarlärarnas änke- och pupillkassa.

Nämnden förordar sålunda, att delaktighetsbeloppet för rektorer och
övriga ämneslärare ävensom övningsskollärare så bestämmes, att det utgör

Ö Ö 7 O

den lön, som är bestämd för befattningen i den högsta lönegraden.

Den nu stadgade rätten för adjunkt, som är tillförordnad rektor, att
vid avgång från rektorsbefattningen under vissa villkor bibehållas vid sitt
delaktighetsbelopp som rektor torde under sådana förhållanden böra ut -

Elementarlttrarnas ftnke- och pupillkassa.

sträckas jämväl till lektor. Härigenom vinnes i tillämpliga delar överensstämmelse
med stadgandet i reglementet för civilstatens pensionsinrättning
därom, att befattningshavare, som tillträder lägre avlönad tjänst, än han
förut innehaft, skall bibehållas vid sitt delaktighetsbelopp.

För flertalet övningslärare gäller för närvarande den förut omnämnda
regeln, att delaktighetsbeloppet är lika med lönen i högsta lönegraden.

Från ovan angivna regel angående delaktighetsbeloppets beräkning
utgöra teckningslärarna vid de allmänna läroverken undantag. Delaktighetsbeloppet
utgör nämligen för teckningslärare vid högre allmänt läroverk
2,750 kronor, om undervisningstimmarna vid det läroverk, där han tillträder
befattning, under de sistförflutna fem läsåren i medeltal uppgått
till minst 27 i veckan, eljest 2,000 kronor, samt för teckningslärare vid
realskola 2,000 kronor, om undervisningstimmarnas antal, på nyss angivet
sätt beräknat, uppgått till minst 22, 1,350 kronor, om antalet undervisningstimmar
uppgått till 15 men ej till 22, och 900 kronor, om antalet
undervisningstimmar icke uppgått till 15.

Syftet med dessa sålunda refererade bestämmelser är att åvägabringa
någon överensstämmelse mellan reliktpensionen och tjänstepensionen, vilken
senare i följd av stora växlingar i tjänstgöringen kan variera avsevärt.
Detta syfte är emellertid påtagligen endast ofullständigt vunnet. Om vid
ett högre läroverk antalet undervisningstimmar i teckning, på ovan angivet
sätt beräknat, uppgår till 26, blir delaktighetsbeloppet för den tillträdande
läraren 2,000 kronor, även om han kommer att undervisa 27 eller
flera veckotimmar. Om åter antalet undervisningstimmar uppgått till 27,
blir delaktighetsbeloppet för den tillträdande läraren 2,750 kronor, även
om hans tjänstgöring kommer att understiga 27 veckotimmar. Nämnden
tror för sin del, att steget bör tagas fullt ut, så att teckningslärarnas
och även övriga övningslärares delaktighetsbelopp avpassas efter deras faktiska
tjänstgöring, eller m. a. o. att på detta område bör genomföras ena -

Elementarlärarnas änke- och pupillkassa.

hända grundsats, på vilken nämnden i sitt den 31 oktober 1914 avgivna betänkande
byggt förslaget om berörda lärares tjänstepensionering. I sådant
fall skulle för en och samma övningslärare delaktighetsbeloppet i änke- och
pupillkassan, liksom pensionsunderlaget, kunna växla från år till år. Vinner
denna mening bifall, skulle ock avgifterna till änke- och pupillkassan, liksom
avgifterna till den civila pensionsfonden, noga avpassas efter omfattningen
av lärarens tjänstgöring och därav beroende inkomst, vilket nu icke är fallet.

I sitt merberörda år 1914 avgivna betänkande har nämnden föreslagit,
att för ordinarie övningslärare pensionsunderlaget skall utgöra två
tredjedelar av den årsavlöning, läraren skulle Jiava uppburit, därest han
i den lönegrad, i vilken han befinner sig, bestritt tjänstgöring till den omfattning,
som var för tjänsten bestämd under det läsår, som börjades med
näst föregående hösttermin, dock att pensionens belopp skall bestämmas
med hänsyn till medelbeloppet för år av de högsta pensionsunderlag, som
varit för läraren gällande under vart och ett av de tio år, som förflutit
närmast före tidpunkten för pensionstagandet.

Under erinran därom, att delaktighetsbeloppet för ordinarie ämneslärare
i allmänhet är lika med det högsta pensionsunderlaget vid tjänsten,
förordar nämnden nu, att delaktighetsbeloppet för ordinarie övningslärare,
som icke är pensionerad, bestämmes så, att det utgör det pensionsunderlag,
som skulle vara för läraren gällande, därest han åtnjöte avlöning i
högsta lönegraden, dock att änke- och pupillpensionen skall bestämmas
med hänsyn till medeltalet för år av de delaktighetsbelopp, som varit för
läraren gällande under vart och ett av de tio år eller den kortare tid, som
förflutit närmast före hans död.

För pensionerad övningslärare blir delaktighetsbeloppet givetvis konstant.
I överensstämmelse med det förut anförda bör delaktighetsbeloppet
i sådant fall sättas lika med medelbeloppet för år av de delaktighetsbelopp,
som varit för läraren gällande under vart och ett av de tio år, som
förflutit närmast före tidpunkten för hans avgång från tjänsten.

Elementarlärarnas äuke- och pupillkassa.

Då emellertid genom de sålunda förordade bestämmelserna delaktighetsbeloppet
för vissa övningslärare med ett mindre antal undervisningstimmar
skulle bliva lägre, än det enligt nu gällande bestämmelser är,
torde det böra fastställas en minimigräns för delaktighetsbeloppet. Nämnden
förordar under hänvisning till bil. I, att det lägsta delaktighetsbeloppet
för övningslärare vid högre läroverk, högre lärarinneseminariet och
folkskoleseminarier skall utgöra 2,000 kronor och för övningslärare vid
realskolor 1,000 kronor.

För delägare, som innehar två eller flera befattningar, vilka tillhöra
kassan, beräknas enligt gällande bestämmelser särskilt delaktighetsbelopp
för var och en av dessa befattningar på sätt i § 6 av kassans reglemente
sägs; dock skall därvid iakttagas, att om summan av delaktighetsbeloppen
överstiger 3,000 kronor, varje delaktighetsbelopp proportionsvis förminskas,
så att summan kommer att utgöra 3,000 kronor.

Då enligt nämndens förslag delaktighetsbeloppen för de befattningshavare,
för vilka nämnden föreslagit löne- och pensionsreglering, med få
undantag skulle komma att höjas, torde också någon höjning av maximisumman
av två eller flera delaktighetsbelopp för samma befattningshavare
böra ifrågakomma, och nämnden vill förorda, att nämnda maximisumrna
bestämmes till 3,500 kronor.

Nämnden har i sitt den 31 oktober 1914 avgivna betänkande (band I,
sid. 83) förordat, att övningslärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium
ej må erhålla ersättning för mera än 32 veckotimmars tjänstgöring,
dock att, där särskilda förhållanden sådant påkalla, Kungl. Maj:t
må kunna medgiva lärare i teckning vid allmänt läroverk och lärare i
musik, i gymnastik med lek och idrott samt i manlig slöjd vid folkskoleseminarium
ersättning för intill 34 veckotimmar. Det torde böra anmärkas,
att det antal veckotimmar, varmed övningslärares tjänstgöring må

2—153787.

Elementarlärarnas änke- och pupillkassa.

överskjuta talet 32, enligt nämndens mening ej bör medräknas vid bestämmande
av lärarens pensionsunderlag eller’delaktighetsbelopp i änke- och
pupillkassan.

Pensionsavgift. I fråga om delägarnas avgift till kassan är för närvarande
stadgat, att delägare är skyldig att till kassan för varje år betala
pensionsavgift, vilken utgår för manlig delägare med tre procent och
för kvinnlig delägare med en och en halv procent av delaktighetsbeloppet,
dock att, när delägaren avgått från befattning med pension, avgiften utgår
för manlig delägare med två procent av det mot den frånträdda befattningen
svarande delaktighetsbeloppet samt tre procent av hans delaktighetsbelopp
i övrigt och för kvinnlig delägare med en procent av det
mot den frånträdda befattningen svarande delaktighetsbeloppet samt en och
en halv procent av hennes delaktighetsbelopp i övrigt.

Vad då först angår kvinnliga befattningshavare, har nämnden redan
framhållit, att nämnden vid beräkningen av sådana befattningshavares
löner utgått från den förutsättningen, att de icke skola betala någon avgift
till änke- och pupillkassan, och förordar nämnden fördenskull, att
kvinnliga lärare må äga delaktighet i nu ifrågavarande änke- och pupillkassa
utan erläggande av någon avgift till densamma. Vid bedömandet
av den inverkan, genomförandet av detta förslag skulle utöva på kassans
ekonomi, får nämnden erinra därom, att, såsom framgår av nämndens
förut omnämnda betänkande, band II, sid. 27, höstterminen år 1912
endast en ordinarie lärarinna befann sig i den situation, att hon, därest
nämndens förslag vinner bifall, skulle äga rätt till delaktighet i kassan.
Vid genomförandet av nämndens förslag rörande kvinnors anställning vid
de läroanstalter, varom nu är fråga, komme givetvis antalet sådana lärarinnor
att i framtiden något ökas. Men detta antal kommer i allt fall
att bliva så ringa, att frågan, huruvida kvinnliga lärare skola erlägga
pensionsavgift eller icke, blir utan nämnvärd betydelse för kassans ekonomi.

Elementarlärarnas änke- och pupillkassa.

Vid bedömandet av frågan om storleken av pensionsavgifterna för
manliga delägare i kassan inställer sig den frågan, med vilka medel
de av nämnden förordade höjningarna i pensionsbeloppen skola gäldas.
Härvid bör beaktas, att delägarnas avgifter till ifrågavarande änke- och
pupillkassa äro jämförelsevis små, se bil. II, och att statens bidrag till
densamma är, om jämförelse göres med andra änke- och pupillkassor, betydande,
beroende bl. a. på det förhållandet, att den ifrågavarande lärare
förr tillförsäkrade förmånen av tjänste- och nådår efter hand avlösts,
samt att Riksdagen så sent som år 1911 beviljat ökat bidrag till
kassan. I betraktande av svårigheten att utverka sistnämnda ökning i
statsbidraget, kan det tagas för givet, att Riksdagen icke nu skall vara
villig att lämna ytterligare tillskott för nu angivna ändamål. Emellertid
framgår av bifogade kostnadsberäkning, att kassans aktiva den 1 januari
1914 utvisade ett överskott av 1,283,000 kronor. I likhet med förste
aktuarien Reinhold Palmqvist, som verkställt nämnda kostnadsberäkning,
är nämnden övertygad om, att icke hela detta belopp behöver avsättas
som säkerhetsreserv. Om för nämnda ändamål beräknas ett belopp av

900.000 kronor, skulle 383,000 kronor kunna tagas i anspråk för förhöjning
av i’eliktpensionerna. Av kostnadsberäkningen framgår vidare, att
därest avgiftsprocenten höjes med 0,2 procent av delaktighetsbeloppet, det
för pensionernas ökning behövliga ytterligare tillskottet skulle uppgå till

390.000 kronor eller ungefärligen den summa, som enligt nämndens
mening kan disponeras av kassans aktivöverskott.

Nämnden förordar alltså, att avgiftsprocenten för manliga delägare
bestämmes till 3,2 för delägare i tjänst och 2,2 för pensionerad delägare.

Tiden för pensionsavgifternas erläggande. I fråga om pensionsavgifternas
erläggande gäller för närvarande, att pensionsavgiften skall betalas
med en fjärdedel för varje ingånget kalenderkvartal. Nämnden förordar,
att lärarnas avgifter till änke- och pupillkassan skola erläggas på

Elementarlärarnas änke- och pupillkassa.

sådant sätt, att vid varje utbetalning av lön eller pension avdrag göres
för den pensionsavgift, som belöper sig på den tid, för vilken lönen
eller pensionen utbetalas.

Nämnden framhåller i föreliggande betänkande, kap. II, sid. 32 o. f.,
önskvärdheten av en förhöjning av nu utgående pensioner till änkor och
barn efter avlidna folkskollärare och uttalar som sin mening, att denna
förhöjning lämpligen torde böra beredas genom ett särskilt för ändamålet
beviljat anslag. Därest förhöjning av dessa pensioner kommer till stånd,
torde anledning förefinnas att även vidtaga en förhöjning i de till vissa
läroverkslärares efterlevande utgående pensioner, vilka i åtskilliga fall äro
synnerligen små. _

Nämnden föreslår alltså,

att skyldighet att vara delägare i lärarnas vid elementarläroverken
nva änke- och pupillkassa skall, vad beträffar de befattningshavare, för
vilka nämnden avgivit förslag till löne- och pensionsreglering, åligga manliga
rektorer och manliga ordinarie ämnes- och övningslärare vid allmänna
läroverk, högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier samt
manliga övningsskollärare vid statens folkskoleseminarier;

att, med upphävande av nu gällande rätt för kvinnlig befattningshavare
att som delägare inträda i kassan, sådan rått må tillkomma
kvinnlig befattningshavare, som är änka och har barn i den i § 18 avkassans
reglemente angivna ålder;

att delaktighetsbeloppet må utgöra:

för rektorer vid högre allmänna läroverk samt för manliga rektorer
vid högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier 5,000 kronor;

för manliga lektorer vid allmänna läroverk, högre lärarinneseminariet
och statens folkskoleseminarier 4,600 kronor;

för manliga rektorer vid realskolor 4,300 kronor;

Elementarlärarnas änke- och pupillkassa.

för kvinnliga rektorer vid högre lärarinneseminariet och statens
folkskoleserninarier 3,900 kronor;

för manliga andra lektorer vid allmänna läroverk 3,900 kronor;
för kvinnliga rektorer vid statens samskolor 3,500 kronor;
för kvinnliga lektorer vid allmänna läroverk, högre lärarinneseminariet
och statens folkskoleserninarier 3,600 kronor;

för kvinnliga andra lektorer vid allmänna läroverk 3,100 kronor;
för ämneslärarinnor vid högre lärarinneseminariet 2,900 kronor;
för manliga övningsskollärare vid statens folkskoleserninarier 2,800
kronor;

för ämneslärarinnor vid allmänna läroverk 2,600 kronor;
för kvinnliga övningsskollärare vid statens folkskoleserninarier 2,350
kronor;

för övningslärare, som icke är pensionerad: det pensionsunderlag,
som skulle vara för läraren gällande, därest han åtnjöte avlöning i högsta
lönegraden; dock att det belopp, som lägges till grund för beräkning av
pensionsbeloppet, skall utgöra medeltalet för år av de delaktighetsbelopp,
som varit för läraren gällande under vart och ett av de tio år eller den
kortare tid, som förflutit närmast före hans död; samt''

för pensionerad övningslärare: medelbeloppet för år av de delaktighetsbelopp,
som varit för läraren gällande under vart och ett av de tio
år, vilka förflutit närmast före hans avgång från tjänsten;

att delaktighetsbeloppet för övningslärare icke må understiga: för
lärare vid högre läroverk, högre lärarinneseminariet »och statens folkskoleseminarier
2,000 kronor och för lärare vid realskolor 1,000 kronor;

att rektor, som är ordinarie lektor eller andre lektor, må, om han återgår
till sin ämneslärartjänst, kvarstå i kassan med det delaktighetsbelopp,
med vilket han som rektor inträtt, mot erläggande av samma avgift, som
han betalt såsom rektor, jämte den tilläggsavgift, som enligt bil. A i
kassans reglemente beräknas motsvara det statsbidrag, som kan anses falla

Elementarlärarnas änke- och pupillkassa.

på skillnaden mellan ifrågavarande rektorsbefattnings och ämneslärarbefattningens
delaktighetsbelopp;

att summan av delaktighetsbeloppen för delägare, som innehar två
eller flera befattningar, vilka medföra delaktighet i kassan, icke må överstiga
3,500 kronor;

att pensionsavgiften för manlig delägare i kassan bestämmes till 3,2
% av delaktighetsbeloppet, om läraren icke är pensionerad, och till 2,2 %
av delaktighetsbeloppet, om läraren är pensionerad;

att i kassan delaktig lärarinna icke må åläggas skyldighet att betala
avgift till kassan; ävensom

att pensionsavgifter till kassan må erläggas på sådant sätt, att vid
varje utbetalning av lön eller pension avdrag göres för den pensionsavgift,
som belöper på den tid, för vilken lönen eller pensionen utbetalas.

Kap. II. Förslag till ändringar i reglementet för
folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

En kortfattad historik över folkskollärarnas änke- och pupillkassas
tillkomst och de förändringar, den sedermera undergått, finnes införd i
nämndens betänkande I, band III, sid. 327 — 329.

Delaktighet i kassan. Enligt den ursprungliga bestämmelsen i reglementets
första paragraf ålåg varje blivande delägare i folkskollärarnas pensionsinrättning
skyldighet att tillika vara delaktig i folkskollärarnas änkeoch
pupillkassa, vadan någon skillnad i avseende å sådan skyldighet icke
förefanns mellan manliga och kvinnliga folkskollärare.

Efter framställning av 1880 års riksdag vidtogs emellertid genom
kungl. kungörelse den 12 juni nämnda år en ändring härutinnan i så
måtto, att för folkskollärarinna skyldigheten att vara delägare i änke- och
pupillkassan skulle upphöra. I stället stadgades, att folkskollärarinna, som
därefter befordrades till ordinarie tjänst, skulle äga rättighet att ingå såsom
delägare i kassan, under förutsättning att hon inom föreskriven tid
därom gjorde anmälan hos kassans direktion. Emellertid hava lärarinnorna
i mycket ringa omfattning begagnat den sålunda medgivna rättigheten,
och för närvarande stå endast fyra folkskollärarinnor såsom delägare i
änke- och pupillkassan.

Anledningen till nu påpekade förhållanden är påtaglig. Något reellt
gagn av den uppoffring i form av avgifter, som följt med delaktighet
i kassan, hava ju lärarinnorna icke utom i de få fall, då någon gift lärarinna

Folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

vid sin död efterlämnar minderåriga barn, som få tillgodonjuta pension.
Men då ett sådant framtidsgagn måste för lärarinnan vid den tidpunkt,
då hon enligt mom. 3 i reglementets paragraf 1 har att avgöra om sitt
delägarskap i kassan, te sig synnerligen ovisst, blir följden, att hon icke
reflekterar på inträde i kassan. När sedan den situation inträffar, att hon
finner sig kunna hava fördel av delägarskap i kassan, står för henne möjlighet
till sådant icke längre öppen.

Såsom nämnden i sitt ovan åberopade betänkande (band I, sid. 263)
anfört, har från folkskollärarhåll framställts det önskemålet, att kvinnlig
folkskollärare måtte i likhet med manlig åläggas skyldighet att lämna
årliga bidrag till änke- och pupillkassan och såmedelst, liksom tidigare,
obligatoriskt bliva delägare i densamma. Det syftemål, som legat till grund
för nämnda strävan, har emellertid icke i första rummet, varit att komma
i åtnjutande av med delaktighet i kassan förbundna förmåner utan i stället
att på denna väg i lönetekniskt hänseende formell likställighet måtte
vinnas mellan de manliga och de kvinnliga tjänstinnehavarna. Av skäl,
som blivit anförda å sid. 264 i band I av ovan åberopade betänkande, har
nämnden icke biträtt detta förslag. I stället har nämnden vid beräkningen
av lärarinnornas effektiva avlöning på annat sätt tagit hänsyn till den
omständigheten, att manlig färares lön reducerats med de till änke- och
pupillkassan utgående avgifterna (bet. T, band I, sid. 69.)

På grund av nu anförda omständighet kunde det synas följdriktigt,
att den i paragraf 1 mom. 3 stadgade rättigheten för folkskollärarinna
att få ingå som delägare i änke- och pupillkassan helt och hållet upphörde.
Nämnden anser emellertid, att så icke bör ske. Men den menar, att ifrågavarande
stadgande bör erhålla en sådan avfattning, att det därmed avsedda
syftet, nämligen beredande av pension åt de barn, som den kvinnliga
tjänstinnehavaren eventuellt efterlämnar vid sin död, måtte i högre
grad än vad för närvarande är fallet uppnås. Detta skulle utan tvivel
komma att'' ske genom ett stadgande av den innebörd, att rättighet att

Folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

vara delaktig i ilnke- och pupillkassan må tillkomma lärarinna, som, efter
att hava blivit änka, har barn inom den i paragraf 13 av kassans reglemente
bestämda åldersgränsen. Helt säkert skulle det övervägande flertalet
kvinnliga lärare av denna kategori icke försumma att genom inträde i
kassan bereda sina minderåriga barn rätt till pension.

Nämnden, som hemställt om en liknande bestämmelse beträffande
kvinnliga lärares delaktighet i elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa,
förordar alltså, att rättighet att såsom delägare inträda i folkskollärarnas
änke- och pupillkassa må, vad kvinnliga befattningshavare beträffar, tillkomma
sådan lärarinna, vars man är död och som har barn, som eljest
enligt paragraf 13 i kassans reglemente kan vara berättigat till pension.

I mom. 5 av § 1 stadgas, att delägare, som förlorar rätt till pension
från folkskollärarnas pensionsinrättning, på samma gång förlorar delaktighet
i änke- och pupillkassan. Rörande förlust av rätt till pension
från folkskollärarnas pensionsinrättning stadgas i § 21 av vederbörande
pensionsreglemente: »Folkskollärare, som för tjänstefel eller brott blivit

genom laga kraftvunnet beslut dömd sin tjänst förlustig eller förklarad
till sådan påföljd förfallen, förlore rättighet till pension. Lag samma vare,
om pensionstagare dömes förlustig medborgerligt förtroende.» I sitt förslag
till nytt reglemente för folkskollärarnas pensionsinrättning, har nämnden
(bet. I, handel, sid. 384) föreslagit en modifikation i sistnämnda bestämmelse
i sä måtto, att pensionstagare, som blivit dömd förlustig medborgerligt
förtroende, skulle få sin pension reducerad med två tredjedelar.

Vad nu beträffar ovannämnda bestämmelse angående mistandet av
delaktighet i änke- och pupillkassan, framkom motionsvis vid 1885 års riksdag
ett yrkande, som gick ut på bl. a. att om en lärare på grund av
ovan anförda bestämmelser i § 21 förlorade sin delaktighet i folkskollärarnas
pensionsinrättning, han därmed icke skulle förlora rätten till delaktigheten
i änke- och pupillkassan. I motiveringen till nämnda förslag fram 3—153787.

Folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

hölls det, att de efterlevande icke borde straffas för den dödes brott. Denna
synpunkt av billighet gent emot blivande pensionstagare har beaktats i
åtskilliga andra pensionskassor, t. ex. elementarlärarnas och prästerskapets,
genom ett stadgande av innehåll, att om avsatt delägare vid sin död efterlämnar
änka eller barn i den ålder, att pension eljest enligt kassans reglemente
bort utgå till dem, dessa må äga rätt till pension till det belopp,
vartill enligt försäkringstekniska grunder de erlagda avgifterna berättiga.
Nämnden föreslår, att en liknande bestämmelse införes såsom ett tilläo-o Öo till

§ 1 mom. 5 i reglementet för folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

Delaktighetsbelopp. Enligt nu gällande bestämmelser är delaktighetsbeloppet
för samtliga ordinarie folkskollärare detsamma, nämligen den lagstadgade
kontanta avlöningen i högsta lönegraden. Emellertid åtnjuta
åtskilliga lärare på grund av tillägg, som beviljas av kommunerna, löne- och
pensionsförmåner, som stundom rätt väsentligt överskrida det i sådant avseende
lagstadgade minimum. På grund härav har det önskemålet framkommit,
att lärare med högre lön och tjänstepension skulle kunna vinna
inträde i änke- och pupillkassan med ett högre delaktighetsbelopp än det
normala för att såmedelst bereda sina efterlevande en högre pension.

Det nu angivna syftet kan vinnas på tvenne olika vägar: antingen därigenom
att skoldistrikt medgives rättighet att för vissa lärartjänster vinna
delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning för ett högre belopp än
den lagstadgade minimilönen, varav enligt nu gällande samband mellan lärarens
tjänstepension och änke- och pupillpensionen skulle följa en automatisk
höjning av den senare, eller ock därigenom, att inträde i änkeoch
pupillkassan medgåves med ett högre delaktighetsbelopp utan motsvarande
höjning i folkskollärarnas pensionsinrättning.

Vad nu den förstnämnda av dessa vägar beträffar, vill nämnden
erinra därom, att folkskolöverstyrelsen i sitt utlåtande över lärarelönenämndens
förslag till nytt reglemente för folkskollärarnas pensionsinrättning

Folkskollärarnas änke- ock pupillkassa.

framhållit som ett önskemål, att det måtte bliva skoldistrikt, som beviljat
sina lärare kommunalt lönetillägg, medgivet att för dessa lärare ingå i pensionskassan
med ett med hänsyn till nämnda tillägg ökat delaktighetsbelopp.
Det framhålles i nämnda yttrande, att de större städerna visserligen i rätt
stort antal tillförsäkrat sina lärare kommunal tilläggspension, men att däremot
de mindre städerna samt de talrika, tättbebyggda större samhällena
å landsbygden, vilka för att erhålla för dem lämpliga lärarkrafter väl
måste finna sig i att bevilja särskilda kommunala lönetillägg, dock i regeln
icke äro mäktiga att giva kommunala tilläggspensioner. Det skulle därför
bliva till stort gagn för skolväsendet inom berörda samhällen, om de kunde
vinna delaktighet för lärartjänsterna vid sina folkskolor till ett belopp, som
motsvarar den för en var bestämda lönen, sedan den reducerats med de
för övertidsläsning, bostad och bränsle bestämda ersättningsbeloppen. Då
emellertid nu berörda önskemål avsåge förmåner för skoldistrikt, som i det
hela hava rikare utveckling och större ekonomisk bärkraft än den egentliga
landsbygden, kunde det, framhåller överstyrelsen, näppeligen vara riktigt,
att staten skulle betungas med utgifter för dessas skolväsen utöver vad som
är fastställt som det för alla medgivna. Det synes därför överstyrelsen
böra bestämmas, att den kostnad, som betingas av de ifrågasatta medgivandena,
bör bestridas, utom vad angår pensionskassans förvaltning, genom avgifter
från vederbörande skoldistrikt.

■Ö

Vad sålunda föreslagits rörande höjning i vissa fall av delaktighetsbeloppen
i folkskollärarnas pensionsinrättning finner nämnden beaktansvärt.
Det torde i detta sammanhang böra erinras om, att det av överstyrelsen
föreslagna stadgandet i själva verket betecknar en återgång till tidigare
gällande bestämmelser. I pensionsreglementets § 2 hette det nämligen från
början bland annat: »Ävenså vare varje skoldistrikt med en eller flera

egentliga folkskolor förbundet att för var och en av sina ordinarie folkskollärartjänster
i pensionsinrättningen ingå efter minimilönens belopp,

Folkskollärarnas ilnke- och pupillkassa.

likväl med öppen rätt för detsamma, ifall det lämnar läraren större lön,
att för pensionens höjande vinna delaktighet i inrättningen efter ett högre
lönebelopp, vilket dock icke må överstiga den lön, läraren verkligen åtnjuter,
och i intet fall överskrida 1,000 rdr.» Då den för alla bestämda
kontanta minimilönen vid nämnda stadgandes tillkomst år 1866 utgjorde
blott 400 kronor, framgår, att den övre gränsen för delaktighetsbeloppet,
avsett för städerna och andra större samhällen, var relativt högt satt. Med
don högre tjänstepension, som på detta sätt bereddes vissa lärare, följde
ock av sig självt högre änke- och pupillpensioner. Det var först genom
1900 års lönereglering, då folkskollärares slutlön kom att höjas till 1,000
kronor, som det allmänna minsta delaktighetsbeloppet i pensionskassan
kom att uppnå ovannämnda maximigräns. Stadgandet om ett maximibelopp
utöver den högsta lönegraden kom därefter att bortfalla ur pensionsregleinentet.
Såsom framgår av den historiska översikten å sid. 313—314 i
band III av nämndens förut berörda betänkande, gjordes vid riksdagarna 1886,
1887 (genom en kungl. proposition) och 1899 yrkanden om höjning i det
maximibelopp å 1,000 kronor, för vilket delaktighet i pensionskassan kunde
vinnas, dock utan framgång. Såsom huvudmotiv för avslag anfördes, att
avsevärda statsbidrag sannolikt skulle bliva en följd av förändringen. Det
förtjänar framhållas, att lärarna vid denna tid icke betalade några avgifter
till sin pensionering, och att för den föreslagna höjningen i delaktighetsbeloppen
icke heller ifrågasattes någon procentisk ökning i skoldistriktens
avgifter. Därest frågan om höjda delaktighetsbelopp nu toges upp efter
den ursprungliga men år 1900 avbrutna linjen, men på sätt som ovan
antytts, att merkostnaden för vad som överstege minimipensionen betalades
av lärarna och kommunerna, skulle sålunda det anförda skälet till motstånd,
nämligen ökade statsutgifter för ändamålet, bortfalla.

Fullföljes den nu anvisade vägen, skulle därmed givetvis följa en
motsvarande höjning i delaktighetsbeloppet i änke- och pupillkassan, och
borde, i konsekvens med vad ovan är sagt, även denna höjning förbindas

Folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

med skyldighet för skoldistrikten att svara för den kostnad, som utöver
lärarnas avgifter kan belöpa sig på den del av pensionen, som överstiger
lagstadgat minimum.

Vad nämnden emellertid särskilt vill framhålla är vikten av att det
beredes skoldistrikt möjlighet att för sina lärare ingå i änke- och pupillkassan
med ett högre delaktighetsbelopp än det nu allmänt lagstadgade,
vart; sig detta sker i ovan berört samband med liknande rätt till förhöjt
delaktighetsbelopp i folkskollärarnas pensionsinrättning eller som en mera
fristående anordning. Behovet härav är synnerligen stort. Medan, såsom
redan förut är sagt, det förekommer i rätt stor utsträckning, att de större
samhällena genom kommunala tillägg bereda lärarna en tjänstepension,
som står i lämplig proportion till den innehavda lönen, hör det däremot
till undantagen, att kommunerna på liknande sätt sörja för att
lärarnas efterlevande erhålla någon förhöjning i de små belopp, som utgå
från folkskollärarnas änke- och pupillkassa. Som exempel kan anföras,
att medan eu lärare vid Stockholms folkskolor i slutlön erhåller 3,400
kronor och i pension 70^ av detta belopp eller 2,380 kronor, erhåller
hans efterlevande änka blott de från änke- och pupillkassan utgående beloppen,
nämligen 338 kronor, om barn icke tinnas, och 507 kronor, om
minderåriga barn finnas, d. v. s. samma belopp, som tillkomma änka efter
lärare med 1,650 kronors lön (inberäknat värde av naturaförmånerna å
300 kronor) och 1,013 kronor i tjänstepension. Samma låga pensionsbelopp
tillkommer ock änka efter överlärare, som för sin tjänst åtnjutit 6,000
kronor i lön (bostadsersättning inberäknad) och 3,500 kronor i pension.
Därest pensionen för änka efter lärare vid Stockholms folkskolor, såsom
billigtvis borde ske, beräknades efter ett delaktighetsbelopp av 2,210 kronor
(högsta lönen, reducerad med den beräknade ersättningen för naturaförmånerna
och övertidsläsningen), skulle pensionen för ensam änka bliva 553
kronor och för änka med barn 829 kronor.

Folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

Nämnden har verkställt en undersökning om i vilken mån de större
stadskommunerna bevilja folkskollärarpersonalen pensioner utöver de i lag
fastställda. Denna undersökning, som omfattar 33 städer, har givit följande
resultat. Beträffande lärarnas tjänstepension beviljas särskilda kommunala
tilläggspensioner i 28 städer, och år frågan ordnad enligt bestämda fastställda
grunder (vanligen så, att hela pensionsbeloppet utgör 70 % av slutlönen)
i 20 av dessa, medan i 8 tilläggsbelopp utgå till vissa lärare efter
beslut i varje särskilt fall; i återstående 5 städer beviljas inga tilläggspensioner.
Från 6 städer har uppgivits, att frågan om tilläggspensioner
efter bestämda grunder står på dagordningen och väntar sin lösning. I
avseende på änke- och pupillpensioneringen har upplysts, att tilläggspensioner
av detta slag beviljats i 10 städer, därav efter reglementsenliga grunder
i 5 och med vissa belopp i enstaka fall i 5, medan i 23 av de städer,
som undersökningen omfattar, ingenting i saken åtgjorts. På ett ställe
är frågan väckt och står under utredning

Det nu anförda bekräftar, vad förut blivit sagt, att de större städerna
med högt utvecklat skolväsen i allmänhet tillfredsställande sörja för
lärarnas egen pensionering, men att så icke är fallet beträffande samma
lärares änke- och pupillpensionering. I åtskilliga fall torde dock sistnämnda
uraktlåtenhet bero mindre på bristande intresse för frågan eller hänsyn
till kostnaderna än på obenägenhet att gripa sig an med den för sakens
genomförande behövliga organisationen. Nämnden håller sålunda före, att
därest för skoldistrikt möjlighet funnes att i änke- och pupillkassan ingå
med högre delaktighetsbelopp, de kommuner, som bevilja sina lärare lön
utöver minimum och tillägg till tjänstepensionen, också skulle med härför
erforderlig uppoffring begagna det sålunda givna tillfället att bereda lärarnas
efterlevande förbättrade änke- och pupillpensioner. I varje fall skulle
i den befintliga möjligheten ligga en stark uppfordran därtill.

Nämnden föreslår alltså, att skoldistrikt, som lämnar lärare större lön
än den i lag stadgade minimilönen samt tillförsäkrar honom högre tjäns -

Folkskollärarnas änka- och pupillkassa.

215

tepension än den, som för honom kommer att utgå från folkskollärarnas
pensionsinrättning, må äga rätt att för sådan lärare, då han är delägare i
folkskollärarnas änke- och pupillkassa, vinna delaktighet i kassan efter ett
högre delaktighetsbelopp än ovan nämnda minimilön, dock att det högre
delaktighetsbeloppet icke må överstiga den lön, ersättning för naturaförmåner
och övertidsläsning ävensom familjetillägg oberäknade, läraren enligt vederbörligen
fastställd lönestat verkligen åtnjuter.

Pensionsavgift. Enligt bestämmelserna i reglementets § 4 angående
delägares avgifter är kvinnlig delägare i kassan skyldig att årligen betala
under sin ordinarie tjänstetid 1 2/3 tf och såsom pensionstagare i folkskollärarnas
pensionsinrättning 1 lU tf av delaktighetsbeloppet. Dessa avgifter
utgöra hälften av de avgifter, som åligga manlig tjänstinnehavare och
pensionär.

Såsom redan är sagt, har från lärarhåll uttalats önskemålet, att, för
vinnande av formell likställighet mellan manliga och kvinnliga lärares löner,
lärarinnorna måtte i avseende å skyldighet att erlägga avgift till änkeoch
pupillkassan likställas med lärarna. Denna mening har nämnden icke
kunnat biträda. Nämndens löneförslag avser real likställighet i avlöningshänseende
mellan männen och kvinnorna men uttryckt i en nominellt högre
lönestat för mannen, en förhöjning till graden så avpassad, att den bl. a.
skall motsvara den obligatoriska avgiften till änke- och pupillkassan. Men
konsekvensen härav måste, såvitt nämnden kan finna, bliva den, att, såsom redan
framhållits, lärarinna, som vinner delaktighet i folkskollärarnas änke- och
pupillkassa, icke skall erlägga någon avgift till kassan. Den reala grunden
för en sådan befrielse ligger, enligt vad förut utvecklats, i hennes lägre
avlöning. Det ekonomiska tillskott, varpå kassan kan göra anspråk på
grund av den förbindelse, hon ikläder sig gent emot lärarinnas efterlevande
i och med dennas inträdande som delägare i kassan, bör det åligga staten
att tillskjuta, liksom den gör ett liknande tillskott för varje manlig ordi -

Folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

narie lärare genom en mot årsavgiften svarande förhöjning i avlöningen.
Denna statens utgift, som sålunda kommer att belöpa sig på de kvinn1
iga delägarna i kassan, torde emellertid bliva ganska ringa. Till belysning
härav torde höra omnämnas, att antalet änkor med minderåriga
barn inom folkskollärarinnekåren år 1912 uppgick till 26.

Nämnden förordar alltså, att lärarinna, som, enligt vad ovan föreslagits,
äger rättighet att vara delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa,
icke må åläggas skyldighet att betala avgift till densamma.

Bestämmelsen i reglementets § 4 om skyldighet att till kassan betala
årliga pensionsavgifter skulle sålunda endast komma att gälla manliga delägare.
Beträffande dessa föreslår nämnden ingen ändring i nu gällande
bestämmelse, men förutsätter, såsom förut nämnts, att till grund för
avgiftens beräkning lägges lärarens hela delaktighetsbelopp, således även
den del därav, som, i enlighet med vad ovan förordats, må komma att
överskjuta det lagstadgade minimibeloppet.

I övrigt föreslår nämnden, att skoldistriktet skall svara för den
avgift, som utöver lärarens bidrag må erfordras för att täcka omkostnaderna
för den del av pensionen, varmed denna överstiger lagstadgad pension.

Rörande sättet för pensionsavgifternas utgörande är bl. a. stadgat,
att skolråd eller skolstyrelse äger göra mot desamma svarande avdrag
å lärares eller lärarinnas lön, samt att för pensionstagare i folkskollärarnas
pensionsinrättning avgifterna skola innehållas av direktionen (§ 6 mom. 4
och 5). Detta tillämpas så, att hela avgiftsbeloppet för år avdrages på
en gång vid utbetalning av lön eller pension.

I den underdåniga framställning från centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärareförening (bil. XXVIII:23 till nämndens betänkande I),
vari uttalas önskemål om lönernas utbetalande månadsvis, framhålles även,
hurusom det för mången lärare kan vara ganska kännbart att behöva på

Folkskollärarnas änke- ocb pupillkassa.

eu gång vidkännas avdragen å vederbörliga pensionsavgifter, samt att
föreskrift borde utfärdas därom, att ifrågavarande avdrag »måtte lika
fördelas på de särskilda betalningsterminerna». Denna framställning har
av vederbörande myndigheter, på få undantag när, tillstyrkts.

Nämnden anser, att berörda framställning om sättet för pensionsavgifternas
erläggande bör vinna beaktande, och får, med hänvisning till
sitt yttrande angående lönernas utbetalande (bet. I, band I, sid. 277), föreslå,
att lärarnas avgifter till änke- och pupillkassan erläggas på sådant sätt,
att vid varje utbetalning av lön eller pension avdrag göres för den pensionsavgift,
som belöper på den tid, för vilken lönen eller pensionen
utbetalas. Därest ett stadgande av sådan innebörd kommer till stånd,
bör tydligen en motsvarande bestämmelse intagas i reglementena för
folkskollärarnas pensions inrättning samt för småskollärares m. fl, ålderdomsunderstödsanstalt
rörande pensionsavgifternas erläggande.

Rätt till pension. J reglementets § 11 stadgas, att änka icke skall
vara berättigad till pension i det fall, att delägare ingått äktenskap på
sotsängen. Nämnden anser, att vid en revision av reglementet denna
punkt bör bringas i överensstämmelse med motsvarande stadgande i elementarlärarnas
änke- och pupillkassa, enligt vilket det skall ankomma på
direktionens prövning, huruvida änka efter delägare, som ingått äktenskap
på sotsängen, må komma i åtnjutande av pension, dock att äktenskap,
ingånget för att legitimera barn, alltid skall medföra pensionsrätt.

Enligt § 13 är barn efter delägare berättigat till pension intill
aderton års ålder. Såsom nämnden redan förut erinrat om, har nämnden
haft anledning att redan i sitt första betänkande beröra ifrågavarande
bestämmelse om barnens pensionsålder, nämligen i saraband med frågan
om .grunderna för de föreslagna familjetilläggens utgående.

Nämnden yttrar härom bl. a. (bet. I, band I, sid. 76): »Beträffande

4—153787.

Folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

den ålder, vid vilken försörjningsplikten mot barn må anses hava upphört,
torde det vara enklast att till utgångspunkt taga motsvarande bestämmelser
rörande de för vederbörande kårer upprättade änke- och pupillkassorna.
Pupillpension utgår från läroverkslärarnas m. fl. änke- och pupillkassa,
intill dess barnet fyllt 21 år, och från folkskollärarnas änke- och pupillkassa,
intill dess barnet fyllt 18 år. I överensstämmelse härmed skulle i förevarande
fall stadgas, att anspråk på familjetillagg icke må grundas på
barns existens, för så vitt barnet fyllt 18 år. Nämden, vilken, såsom
förut omnämnts, ärnar i ett senare betänkande avgiva förslag angående
ändringar i bestämmelserna rörande nu berörda pensionskassor, kommer
därvid att föreslå sådan ändring i reglementet för folkskollärarnas änkeoch
pupillkassa, att pupillpension må utgå till avliden folkskollärares barn
lika länge som till avliden läroverkslärares barn, d. v. s. tills det pensionsberättigade
barnet nått 21 års ålder. Genomförandet av ett sådant förslag
utgör i själva verket avslutningen på en reformrörelse, som länge pågått,
och beträffande vars utveckling nämnden hänvisar till den vid betänkandet
fogade bil. XIX».

Den historiska framställning rörande denna punkt, till vilken nämnden
hänvisar, återfinnes i betänkandet I, band II, sid. 693. Huvuddragen i densamma
äro följande: Vid änke- och pupillkassans tillkomst år 1875 bestämdes,
att barn efter delägare skulle vara berättigade till pension intill 16 års

ålder. År 1900 hemställde kassans revisorer efter en ingående motivering
om sådan ändring i nämnda bestämmelse, att åldersgränsen skulle framflyttas
till 21 år. Detta förslag vann direktionens för folkskollärarnes pensionsinrättning
livliga understöd, varefter en kungl. proposition i ärendet framlades
vid 1901 års riksdag. Föredragande departementschefen yttrade då bl. a.:
»Att åldersgränsen höjes till 21 år synes mig väl befogat. De förändrade
tidsförhållandena tala ur flera synpunkter härför, och jag kan helt visst
nöja mig med att hänvisa till vad revisorerna och direktionen anfört i

Folkskollärarnas ilnke- och pupillkassa.

fråga, om önskvärdhoten av denna förhöjning. Fordringarna härpå vinna
ökad kraft genom de anförda exemplen från åtskilliga andra pensionsinrättningar,
och den verkställda utredningen ådagalägger, att folkskollärarnas
änke- och pupillkassas ekonomiska ställning utan svårighet medgiver vidtagandet
av den begärda ändringen».

På förslag av statsutskottet beslöt Riksdagen att höja den ifrågavarande
åldersgränsen till 18 år, varigenom reglementets § 13 i denna
del tick sin nuvarande lydelse. Frågan har sedermera icke varit föremål
för statsmakternas prövning.

Nämnden vill erinra om. att bestämmelsen om åldersgränsen 21 år
för barnpensionärerna gäller utom i elementar!ärarnas änke- och pupillkassa
även i motsvarande kassor för civilstaten, för prästerskapet och för
armén, varemot 18-årsåldern är bestämd i reglementena för statens järnvägars
samt telegrafverkets änke- och pupillkassor.

Med åberopande av vad nämnden sålunda tidigare yttrat i denna
fråga samt med hänvisning till utredningen i ovannämnda bil. XIX får
nämnden förorda, att barn efter delägare i folkskollärarnas pensionsinrättning
vare berättigade till pension intill uppnådda tjugoett års ålder.

Enligt bestämmelsen i senare delen av § 13 kan son eller dotter,
som av sinnes- eller kroppssjukdom eller ock av särskilt lyte är oförmögen
till arbete samt är i saknad av annan tillgång, efter direktionens
omprövning, även efter utträdet ur den stadgade pensionsåldern tilldelas
understöd, så länge vederbörligen styrkes, att understödstagarens sjuklighet
och oförmögenhet till arbete samt utblottade tillstånd fortfara.

Nämnden vill rörande denna bestämmelse föreslå en ändring av
innebörd, att orden »utblottade tillstånd» utbytas mot »saknaden av annan
til lo-ån <t». Bestämmelsen kommer därigenom att bliva likalydande med motsvarande
i reglementet för elementarlärarnas änke- och pupillkassa.

Folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

Pensionernas storlek. De från kassan utgående pensionerna grundas
på bestämmelser i §§ 21 och 22, enligt vilka, om delägaren varit lärare
vid egentlig folkskola, änka utan barn erhåller 25 Z, änka med barn
37V2 Z, ensamt barn I2V2 Z, två barn 25 Z och tre eller flera barn 3772 %
av delaktighetsbeloppet. Samma beräkning av pensionen tillämpas även
för efterlevande till lärare vid landstingsseminarier och andra med folkskollärare
i avlönings- och pension^änseende likställda, t. ex. föreståndare
och lärare vid vissa barnhem och uppfostringsanstalter. Med den nu för
folkskollärare gällande avlöningen utgöra pensionsbeloppen: för änka utan
barn 338 kronor, för änka med barn 507 kronor, för ensamt barn 169
kronor, för två barn 338 kronor och för tre eller flera barn 507 kronor.
Om delägaren icke varit lärare vid folkskola, beräknas änkepensionen efter
20 Z, pensionen för änka med barn efter 30 %, pensionen för ett barn efter
10 %, för två barn efter 20 Z och för tre eller flera barn efter 30 Z av
delaktighetsbeloppet.

De från folkskollärarnas änke- och pupillkassa utgående pensionsbeloppen
hava alltid varit små och otillräckliga, ifall med desamma avsetts
att bereda pensionstagarna full försörjning. Dock ha de flera gånger
undergått förhöjning. Sådan förhöjning kan ske på tvenne sätt: dels
genom allmän löneförbättring för lärarkåren, varigenom samtidigt en motsvarande
höjning av delaktighetsbeloppet i pensionskassan kommer till
stånd, dels därigenom att, oberoende av sådan löneförhöjning, procenten,
efter vilken pensionen beräknas, höjes. Båda dessa vägar hava anlitats
beträffande folkskollärarkåren. De änkepensioner, som för närvarande
utgå från kassan, växla i många grader mellan It»0 kronor och 338 kronor,
allt efter som de grunda sig på delaktighetsbelopp å 400 kr., 500 kr.,
600 kr., 700 kr., 800 kr., 900 kr., 1,000 kr. eller 1,350 kronor. Tydligt
är emellertid, att på löneregleringarnas väg änkepensionernas tillväxt gått
sakta. En löneförhöjning å 100 kronor för folkskollärarkåren, till vilken

FolkskollUramas änke- ock pupillkassa. 29

omfattning flertalet av de för denna kår genomförda löneregleringarna
inskränkt sig, medförde, då pensionsberäkningen Hven för folkskollärarnas
efterlevande ända till 1908 grundades på 20 *, en ökning i pensionen
för ensam änka med 20 kronor och för barn med 10 kronor.

Man började därför inrikta sina ansträngningar på att få till stånd
en höjning i förhållandet mellan pensionsbeloppet och delaktighetsbeloppet.
Sålunda yrkades, dock utan framgång, i motion redan vid 1885 års riksdag,
att änkepensionen skulle utgå med 35 % av delaktighetsbeloppet. En
kungl. proposition vid 1895 års riksdag om änkepensionernas höjning från
20 till 25 f och barnpensionernas höjning i proportion härtill avslogs
likaledes, varemot samma förslag, framlagt av Kungl. Maj:t vid 1907 års
riksdag, vann Riksdagens bifall, i vad det rörde folkskollärarkåren. Ifrågavarande
procentiska förhöjning kom att tillämpas jämväl retroaktivt på de
redan utgående pensionerna.

Oaktat de partiella förbättringar, som sålunda kommit till stånd i
pensioneringen för folkskollärarnas efterlevande, äro även de högsta pensioner,
som nu för dem utgå från kassan, med hänsyn till rådande höga
levnadskostnader alldeles för små, och det är naturligt, att man inom
lärarkåren sedan länge närt en livlig önskan, att änke- och pupillpensionerna
måtte med det snaraste förbättras. De omständigheterna, att delägarnas
avgifter till denna kassa äro jämförelsevis höga, samt att det
årliga överskottet i kassan, trots de senaste pensionsförbättringarna, är
statt i betydande tillväxt, giva ökad styrka åt nämnda krav.

De av Kungl. Maj:t förordnade revisorerna för granskning av folkskollärarnas
änke- och pupillkassas förvaltning och räkenskaper för åren
1909—1911 hava i sin den 24 augusti 1912 avgivna revisionsberättelse
framhållit önskvärdheten av en förhöjning av de från kassan utgående
pensionernas belopp. Och då revisorerna med hänsyn till den ansenliga
tillväxten av kassans behållning ansett sannolikt, att en icke obe -

Folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

tydlig höjning kunde ske utan förhöjda avgifter, hava de hemställt, att
en försäkringsteknisk utredning rörande kassans ställning måtte verkställas,
ävensom att, därest denna utredning skulle giva stöd åt revisorernas berörda
uppfattning, framställning måtte göras hos Riksdagen dels därom, att i
§ 21 av reglementet för folkskollärarnas änke- och pupillkassa orden »25
procent eller en fjärdedel» måtte ändras till »30 procent», dels ock därom,
att denna ändrade bestämmelse från den dag, då den komme att träda i
kraft, skulle äga tillämpning även på redan utgående pensioner. Revisorerna
påpekade, att omkring 500 eller över hälften av de utgående pensionerna
gällde å belopp mellan 100 och 200 kronor.

Direktionen över folkskollärarnas änke- och pupillkassa har i underdånigt
yttrande över revisorernas framställning erinrat, att en undersökning
av kassans ställning syntes i den närmaste framtiden komma att
påkallas av en annan anledning, nämligen i sammanhang med den under
utredning varande frågan om ny reglering av folkskollärarnas löneförmåner.
Med hänsyn till de avsevärda kostnader, som vore förenade med en undersökning
av ifrågavarande slag, och då det ju för övrigt vore i och för
sig önskligt, att frågor, som ägde nära samband med varandra, också såvitt
möjligt behandlades i sammanhang, finge direktionen hemställa, huruvida
ej med den av revisorerna begärda utredningen borde; anstå, till
dess i anledning av löneregleringsfrågan påkallades en allmän utredning
av såväl folkskollärarnas pensionsinrättnings som folkskollärarnas änkeoch
pupillkassas ekonomiska ställning.

Vad anginge det av revisorerna framhållna behovet av särskilt de
lägsta pensionernas höjning och revisorernas därav föranledda förslag finge
direktionen, som jämväl för sin del behjärtade detta behov, för närvarande
endast anmärka, att den av revisorerna förslagna grunden för pensionsförbättringen
ledde till en jämförelsevis obetydlig ökning av just de lägsta
pensionerna. Det förtjänade ock att framhållas, hurusom den senast
medgivna förhöjningen av pensionerna, vilken höjning skett så nyligen

Folkskollärarnas änko- och pupillkassa.

som år 1907 och verkställts efter analoga grunder med de nu föreslagna,
tydligen ej heller varit synnerligen effektiv. Utan att ingå på någon
närmare undersökning av frågan, huruvida och huruledes denna angelägenhet
skulle kunna ordnas på ett — särskilt för de lägsta pensionernas innehavare
— mera tillfredsställande sätt, finge direktionen hemställa, huruvida
ej jämväl detta spörsmål borde behandlas i sammanhang med löneregleringen,
vid vilken det måhända kunde komma att visa sig, att förändrade
grunder för pensioneringen lämpligen borde uppställas.

Som synes innebär revisorernas här ovan refererade framställning
dels förslag om en höjning i änke- och pupillpensionerna, dels en anvisning
om sättet för detta önskemåls förverkligande. Nämnden vill, såsom
redan förut framhållits, på det livligaste instämma i förslagets syfte, nämligen
åtgärders vidtagande av statsmakterna snarast möjligt för att få till
stånd en mera mot behovet svarande pensionering av folkskollärares efterlevande
änkor och minderåriga barn. Beträffande sättet, på vilket detta
mål lämpligen bör vinnas, får nämnden erinra därom, att eu annan utgångspunkt
nu föreligger för frågans bedömande, än då revisorerna framställde
sitt ovan berörda förslag. Detta förslag förutsätter närmast frågans
lösning isolerad utan samband med en lönereglering för folkskollärarkåren
och sålunda på grundvalen av nu gällande delaktighetsbelopp. Direktionen,
som i sitt underdåniga yttrande antyder den ringa effektiviteten av en lösning
efter dessa grunder, ifrågasätter, att spörsmålet om änke- och pupillpensionerna
bör upptagas först i samband med en allmän lönereglering
för folkskollärarkåren. Då nu nämnden i ett föregående betänkande framlast
förslag om sådan lönereglering, har nämnden närmast att taga hänsyn
till detta förslags inverkan på ifrågavarande pensioner. Nämndens löneregleringsförslag
för folkskollärare innebär, att den högsta lagstadgade lönen
för manlig lärare skulle, familjetilläggen oberäknade, fastställas till
1,900 kronor, med vilket belopp lärare sålunda skulle ingå såsom delägare
i änke- och pupillkassan. Revisorernas förslag, genomfört utan samband

Folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

med någon lönereglering, skulle medföra en höjning av pensionen för ensam
änka från 338 till 405 kronor och för änka med barn från 507 till
608 kronor, medan nämndens löneregleringsförslag skulle, med nuvarande
pensionsprocent, medföra en höjning av pensionerna till resp. 475 och 713
kronor. I detta senare fall skulle emellertid delägarnas årsavgifter höjas:
för delägare i tjänst från 45 till 63: 33 kronor och för pensionerad delägare
från 33: 75 till 47: 50 kronor. Vid ett genomförande av nämndens
löne- och pensionsregieringsförslag skulle alltså, utan höjning av pensionsprocenten,
änke- och pupillpensionen höjas utöver vad revisorerna med sitt
förslag åsyftat. Nämnden föreslår alltså icke någon höjning av pensionsprocenten.
Detta innebär emellertid icke, att nämnden skulle ställa si o C? avvisande

till en sådan åtgärd, vars genomförande givetvis är i hög grad
beroende av kassans ekonomiska bärkraft. I fråga härom hänvisar nämnden
till bifogade kostnadsberäkning:.

Den förbättring i änke- och pupillpensioneringen, som följer med
löneregleringen, kommer endast blivande pensionstagare till godo. Revisorerna
hava i sin ovan berörda framställning framhållit, att den ifrågasatta
höjningen av folkskolläraränkornas pensioner borde komma även
de nuvarande pensionärerna till del, och har direktionen i sitt underdåniga
utlåtande ställt sig sympatiskt till denna tanke. Vid den senaste regleringen
av änkepensionerna sökte man tillgodose de äldre pensionärerna genom
att låta förhöjningen verka retroaktivt på samtliga redan utgående pensioner.
Förbättringen av de lägsta pensionerna blev emellertid, som direktionen
anmärkt, obetydlig, då den belöpte sig till 10 å 20 kronor.

Vad sålunda anförts till förmån för höjning av de minsta änke- och
pupillpensionerna finner nämnden för sin del beaktansvärt. I allmänhet,
synes den principen böra uppställas, att pensionen till änka efter tjänstinnehavare,
som givit sin fulla arbetskraft i det allmännas tjänst, åtmins -

Folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

stone icke bör understiga ett belopp, motsvarande vad som under rådande
tidsförhållanden kan anses utgöra existensminimum.

Frågan blir då, hur det förefintliga behovet hos ifrågavarande kategori
pensionstagare lämpligast bör tillgodoses. Såsom ovan nämnts, har man
förut tillgripit den utvägen att även för redan utgående pensioner höja den
procentsats, efter vilken pension beräknas på vederbörande delaktighetsbelopp.
Något förslag i den riktningen finner sig nämnden, av anledning som
förut utvecklats, nu icke böra framställa. Vill man bereda de nuvarande
pensionärerna en utkomst, som svarar mot den förut uppställda fordran
på skäligt existensminimum, lärer detta icke kunna ske på annat sätt än
genom beviljande av särskilda tillägg till de nu utgående pensionsbeloppen.
I sådant avseende vill nämnden erinra om, på vilket sätt motsvarande angelägenhet
blivit löst beträffande äldre pensionerade folkskollärare. Såsom
framgår av historiken i nämndens betänkande I, band III, sid. 326, beviljar
Riksdagen ett särskilt anslag, av vilket, efter ansökan i varje särskilt fall,
utgå fyllnadsbelopp till pensioner, vilka beviljats före den senaste löneregleringen,
så att hela pensionen kommer att uppgå till 600 kronor.
Nämnden anser, att samma princip bör tillämpas för förbättring av de små
änkepensionerna.

Då genomförandet av förevarande önskemål emellertid icke berör de
i kassans reglemente fastställda grunderna för änke- och pupillpensioneringen,
vill nämnden i avseende härå utöver vad ovan anförts icke göra
annat uttalande, än det nämnden gjort i anledning av ingivna framställningar
om ytterligare höjning av de från folkskollärarnas pensionsinrättning
utgående minsta pensionerna, nämligen att de beröra en angelägenhet, som
det torde ankomma på vederbörande myndigheter att i första hand bereda
(bet. I, band I, sid. 402). Nämnden vill emellertid framhålla, att med eu
välbehövlig höjning av de nu utgående minsta änkepensionerna, med det
sätt för frågans lösning, som nämnden förordat, icke nödvändigt behöver
anstå, till dess de frågor, som röra änke- och pupillkassa!!, varda avgjorda.

b—163787.

Folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

Uti en till lärarelönenämnden den 1 mars 1915 ingiven skrivelse
har Sverges kommunala ungdomsskolors lärareförening uttalat önskvärdheten
av vissa ändringar i nu gällande bestämmelser angående pension åt änka
och barn efter delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa, som varit
lärare vid högre folkskola eller kommunal mellanskola.

Föreningen påpekar till en början, att lärarpersonalen vid högre
folkskola och lärarpersonalen vid folkskola med avseende på beräkningsgrunderna
för pensioner och pensionsavgifter äro fullständigt lika gynnsamt
ställda inom folkskollärarnas pensionsinrättning, samt att så även varit förhållandet
inom änke- och pupillkassan ända till 1907, då pension för
änka efter delägare, som varit lärare vid egentlig folkskola höjdes till 25 %
av delaktighetsbeloppet, medan motsvarande förmån för änka efter annan
delägare icke undergick någon förhöjning.

Härigenom kom alltså lärarpersonalen vid högre folkskolor uti en
mindre gynnad ställning inom kassan än lärarpersonalen vid egentliga
folkskolor. Denna särställning måste av vederbörande kännas så mycket
mera, som ingen motsvarande nedsättning i avgifterna tillerkändes de
lärare, vilka ej fingo några ökade förmåner.

Till följd härav tillförsäkrade lärare vid folkskola sin möjligen efterlevande
änka i pension 338 kronor och änka med barn 507 kronor genom
en årlig pensionsavgift av 45 kronor, medan en nära nog dubbelt så hög
avgift eller 80 kronor av lärare vid högre folkskola blott lämnade åt de
efterlevande respektive 480 och 720 kronor i pension. Men inom försäkringsinrättningar
i allmänhet gällde, att försäkringsbeloppen stiga i samma
proportion som de erlagda årliga avgifterna. Så hade det ock ursprungligen
varit ordnat inom folkskollärarnas änke- och pupillkassa. Men efter år
1907 kunde denna matematiskt riktiga grundregel icke längre tillämpas
å förhållandena inom denna försäkringsinrättning.

O O

Samma undantagsställning gäller, framhålles det i skrivelsen, lärarpersonalen
vid kommunala mellanskolor. För lärare vid mellanskolan motsva -

Folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

ras en pensionsavgift å 106:67 kronor av en Änkepension å 640 kronor.
Hade förhållandet mellan avgift och pension varit detsamma som för lärare
vid folkskolan, skulle redan en årsavgift av 85:02 kronor berättiga till
nämnda pensionsbelopp. Jämföras motsvarande förhållanden i fråga om
lärare vid mellanskolan och adjunkt vid läroverk eller folkskoleseminarium,
framgår därav, att den förre genom en avgift av 106:67 kronor tillförsäkrar
änka endast 640 kronor, medan den senare blott behöver erlägga
en avgift av 102 kronor för en änkepension å 780 kronor. Lärarna vid
kommunala mellanskolor hava sålunda fått sig ålagda i förhållande till
grundlönen enastående höga avgifter till vederbörande änke- och pupillkassa;
och dessa avgifter måste kännas mera betungande, då nämnda lärare
finna pensionsvillkoren vara för dem mindre fördelaktiga än för vissa andra
lärargrupper.

Med stöd av vad sålunda blivit anfört har Sveriges kommunala ungdomsskolors
lärareförening hemställt, att lärarelönenämnden måtte taga
ovan antydda synpunkter under omprövning samt framställa förslag till
sådan ändring i nu gällande grunder, att lärarpersonalen vid högre folkskolor
och kommunala'' mellanskolor bliver med avseende på förhållandet
mellan stadgade avgifter och tillförsäkrade pensioner till efterlevande lika
gynnsamt ställd som lärarpersonalen vid folkskolorna.

Det i berörda skrivelse framställda önskemålet, att ifrågavarande
lärare måtte bliva gynnsammare ställda i avseende å förhållandet mellan
pensionsavgift och beloppet av änke- och pupillpension, skulle kunna tillgodoses
antingen genom en höjning av den procent av delaktighetsbeloppet,
varmed pension skall utgå, eller genom en sänkning av pensionsavgiften.
Beträffande en höjning av pensionsprocenten vill nämnden erinra om att
denna fråga för de högre folkskolornas lärares vidkommande berördes i
den kungl. proposition till 1907 års riksdag, i vilken föreslogs en förhöjning
av pensionen för änka efter folkskollärare till 25 procent av lära -

Folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

rens delaktighetsbelopp. I propositionen framhölls, hurusom med en motsvarande
ökning av pensionen för änka efter lärare vid högre folkskola
denna pension skulle utgå med högre belopp än t. ex. det pensionsbelopp,
som åtnjötes av änka efter adjunkt vid folkskoleseminarium, och syntes
det departementschefen av denna jämförelse framgå, att någon höjning av
pensionen för änka efter lärare vid högre folkskola icke borde i det dåvarande
sammanhanget ifrågakomma.

En liknande jämförelse mellan de pensioner, som ämneslärare vid
kommunal mellanskof och adjunkt vid allmänt läroverk med de efter
genomförandet av nämndens förslag till löne- och pensionsreglering för
dessa lärare gällande delaktighetsbelopp i respektive änke- och pupillkassor
skulle bereda sina efterlevande, ger vid handen, att änka efter lärare
vid kommunal mellanskola, om pensionen utginge med 25 procent av
delaktighetsbeloppet, skulle uppbära i pension 925 kronor årligen, medan
pensionen för änka efter adjunkt vid allmänt läroverk skulle utgå med
ett lägre belopp, nämligen 880 kronor. Vid sådant förhållande anser
nämnden ej lämpligt att frångå nu gällande bestämmelse angående storleken
av pension för änka efter ämneslärare vid kommunal mellanskola,
nämligen att pensionen skall utgå med 20 procent av lärarens delaktighetsbelopp.
För lärare vid högre folkskola bör givetvis gälla samma bestämmelse
som för lärare vid kommunal mellanskola. Om nå^on ut O jamning

i den riktning, som i ovanberörda framställning påyrkas, skall
komma till stånd, torde den sålunda böra ske i form av lättnad i de utgående
avgifterna. Det kan dock ifrågasättas, om en dylik nedsättning i
avgiftsprocenten kan vidtagas för högre folkskolans och kommunala mellanskolans
lärare, utan att samma åtgärd vidtages även beträffande dövstumlärare,
folkhögskollärare, folkskolinspektörer m. fl. delägargrupper i samma
änke- och pupillkassa. Detta är emellertid en fråga, till vars lösning det
icke torde ankomma på nämnden att taga initiativ.

Folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

Nämnden föreslår alltså

a) angående delaktighet i kassan,

att, med upphävande av den stadgade rättigheten för kvinnlig befattningshavare
att såsom delägare inträda i kassan, sådan rättighet må tillkomma
lärarinna, vars man är död och som har barn i den i § 13 av
kassans reglemente angivna åldern; samt

att om avsatt delägare vid sin död efterlämnar änka eller barn i den
ålder, att pension eljest enligt kassans reglemente bort utgå till dem, dessa
må äga rätt till pension till det belopp, vartill enligt försäkringstekniska
grunder de erlagda avgifterna berättiga;

b) angående delaktighetsbelopp,

att skoldistrikt, som lämnar lärare större lön än den i lao- stadgade
minimilönen samt tillförsäkrar honom högre tjänstepension än den, som för
honom kommer att utgå från folkskollärarnas pensionsinrättning, må äga
rätt att för sådan lärare, då han är delägare i folkskollärarnas änke- och
pupillkassa, vinna delaktighet med större belopp än ovan nämnda minimilön,
dock att det högre delaktighetsbeloppet i intet fall må överstiga den
lön, läraren enligt vederbörligen fastställd lönestat verkligen åtnjutit, ersättning
för övertidsläsning och naturaförmåner samt familjetillägg däri icke
inräknade;

c) angående pensionsavgifterna,

att lärarinna, som, enligt vad ovan föreslagits, äger rättighet att
vara delägare i kassan, icke må åläggas skyldighet att betala avgift till
densamma;

att skoldistrikt, som, i överensstämmelse med vad ovan föreslagits,
för lärare vunnit delaktighet i kassan med ett högre delaktighetsbelopp än
det lagstadgade, skall vara skyldigt att svara för den avgift, som utöver
lärarens bidrag må erfordras för att täcka omkostnaderna för den del av
pensionen, varmed denna överskjuter lagstadgad pension; samt

Folkskollärarnas änke- ock pupillkassa.

att lärarnas avgifter erläggas på sådant sätt, att vid varje utbetalning
av lön eller pension avdrag göres för den pensionsavgift, som belöper
på den tid, för vilken lönen eller pensionen utbetalas;

d) angående rätt till pension,

att det må ankomma på direktionens prövning, huruvida änka efter
delägare, som ingått äktenskap på sotsängen, må komma i åtnjutande av
pension, dock att äktenskap, ingånget för att legitimera barn, alltid skall
medföra pensionsrätt;

att barn efter delägare vare berättigade till pension intill uppnådda
tjuguett års ålder; samt

att i andra punkten av § 13 orden »utblottade tillstånd» utbytas
mot »saknaden av annan tillgång».

Kap. III. Småskollärarpersonalens änke- och

pupillpensionering.

Historik.

Småskolans lärare äga icke delaktighet i någon änke- och pupillkassa.

Motion vid 1911 års riksdag. Frågan om rätt till pension för änka
och barn efter avliden småskollärare var föremål för Riksdagens omprövning
år 1911. En motion väcktes då om, att Riksdagen måtte bevilja
dels ett årligt bidrag av 300 kronor till avlidne småskolläraren J. S.
Peterssons änka att utgå, så länge hon levde ogift, dels ock till Peterssons
två minderåriga döttrar vardera ett årligt underhåll av 100 kronor, intill
dess de fyllt aderton år.

Motiveringen utgjordes väsentligen av en hänvisning till ett av
kyrkoherden i församlingen utfärdat intyg. Genom detta intyg vitsordades
bland annat följande. Nämnde Petersson hade varit anställd inom en
och samma församling under åren 1877—1910, således icke mindre än
34 år, såsom dels småskollärare (1877—85), dels biträdande lärare vid
folkskola (1886—96), dels ock lärare vid mindre folkskola (1897 till sin
död). Under en stor del av denna tid hade han tjänstgjort såsom ambulerande
lärare med tjänstgöring än här, än där i hemmen, dit småskolan
varit förlagd, enär skoldistriktet varit i saknad av särskilda småskolelokaler.
Peterssons löneförmåner utgjorde till en början 60 kronor årligen jämte
föda och husrum. Under åtskilliga år måste han följa med än det ena
och än det andra av sina skolbarn för att i deras hem åtnjuta dessa

40 Småskollärarnas änke- och ^upillpensionering.

naturaförmåner. År 1885 ökades den kontanta lönen till 300 kronor,
vilket belopp 1886 ändrades till 275 kronor kontant samt fri bostad, för
att sedermera under årens lopp så småningom ökas, så att han år 1910
hade 780 kronor jämte bostad och ersättning för vedbrand. Då Petersson
under många år hade haft en försvagad hälsa, till följd varav hans
tjänst de sista två åren huvudsakligen bestritts av sjukvikarie, till vars
avlönande han själv bidragit enligt lag, och då han med sin efterlevande
maka hade fem barn, hade han ständigt levat under stort ekonomiskt betryck,
på grund varav han vid upprepade tillfällen måst anlita kommunens
hjälp, varför han vid sin död efterlämnade familjen i stor fattigdom.
Utsikterna syntes också vara synnerligen små för änkan, att, ovan som
hon var vid grövre kroppsarbete och .därtill försvagad av årslånga umbäranden,
ansträngande långvarig sjukvård m. m., någonsin bli i stånd
att utan bidrag av kommunen försörja sig eller de sina.

Då det vore i ytterst sällsynta fall, manliga lärare vore anställda
vid sådan skola som den nämnda, trodde motionären, att ett riksdagsbeslut
i av honom ifrågasatt riktning icke kunde bliva ett prejudikat, som
innebure fara för framtiden.

Bankoutskottet, som behandlade frågan, avstyrkte motionen på den
grund, att, enligt utskottets mening, tillräckliga skäl ej blivit anförda för
beviljande av understödet.

Vid frågans behandling i andra kammaren yttrade motionären,
att han trodde, att vad som föranlett utskottets beslut varit helt och
hållet formella hänsyn, i det att utskottet hyst farhågor för konsekvenserna
av ett bifall till motionen, och han betonade ytterligare,
att faran vore ringa, då ju de manliga lärarna vid dessa skolor visade
tendens att försvinna. Den ledamot av bankoutskottet, som försvarade
dettas ståndpunkt, yttrade, att det syntes såväl honom som utskottet, att
om det vore skäl bevilja en sådan änka pension, så borde denna fråga
tagas upp i sin helhet, så att man kunde få ordnade pensionsförhållanden

Småskollärarnas änke- och pupillpensionering. 41

Hven för denna grupp av änkor. Han erinrade om, att framställning
gjorts till Kungl. Maj:t i sådana frågor, och att det fanns en hel del äldre
folkskollärare, som blivit pensionerade även under den tid, då icke några
ordnade pensionsförhållanden för dem förefunnos. Då funnes, enligt hans
mening, naturligtvis utsikt till, att Kungl. Maj:t skulle kunna välvilligt
upptaga en sådan fråga som den förevarande, och han trodde därför, att
det icke vore omöjligt att gå till Kungl. Maj:t med en sådan framställning.
Han ansåg, att om så skett, hade frågan haft ett annat läge. En ledamot av
kammaren, en folkskolinspektör, fann utskottets sätt att behandla frågan
fullt riktigt ur de synpunkter, som utskottet utgått ifrån. Han trodde dock,
att här förelåge så ömmande förhållanden, att kammaren skulle få svårt att
säga nej till motionen. 1 den form, vari motionen förelåg, hade dock utskottet
haft ett starkt skäl att icke tillstyrka motionen. Det hade nämligen begärts 300
kronor för änkan och 100 kronor för vart och ett av de två omyndiga barnen
eller ett belopp, vilket vore ungefär detsamma som en folkskolläraränka
kunde få, sedan mannen varit medlem av änke- och pupillkassan och erlagt
avgift till denna. Han ville därför påminna om, att kammaren nyss
beviljat en änka i ungefär samma levnadsställning och med två oförsörjda
barn 240 kronor, och hemställde, att Riksdagen måtte bevilja ett understöd
av 240 kronor att från och med 1912 årligen utgå till framlidne småskolläraren
J. S. Peterssons änka, så länge hon levde ogift. I detta instämde
flera talare, däribland motionären, som således återtog sitt förra
yrkande. En talare ansåg frågan vara en fattigvårdsangelägenhet och fann
det naturligast, om församlingen droge försorg om familjen.

Vid verkställd votering vann utskottets hemställan 81 röster och det
framställda yrkandet om 240 kronor i understöd 73 röster.

Första kammaren beslutade även i enlighet med utskottets hemställan.

G—1B3787.

Småskollärarnas änke- och pupillpensionering.

Inkommen framstafning. Till nämnden har remitterats en till Kungi.
Maj:t i maj 1911 inkommen underdånig framställning från ovan omförmälde
småskollärare J. S. Peterssons änka. I nämnda framställning hänvisas bland
annat till ovanberörda motion jämte dess behandling i Riksdagen och anhålles,
att Kungl. Maj:t måtte draga försorg om, att petitionären tillerkändes
pension för sig och sina omjmdiga barn med i nämnda motion angivna
belopp eller ock med den ändring däri, som kunde finnas vara av nöden.

över denna framställning har hörts bland andra Kungl. Maj:ts Befallningshavande
i Jönköpings län, som infordrat yttranden från kyrkostämman
samt kyrko- och skolrådet m. fl. i den församling, där småskolläraren
Petersson tjänstgjort. I utlåtandena vitsordades, att ifrågavarande
familj befunne sig i tryckta levnadsomständigheter, och hemställdes, att petitionärens
underdåniga anhållan måtte bliva bifallen.

Statskontoret har även behandlat frågan och yttrat, att det ansåge
billigt, att något årligt understöd av statsmedel bereddes sökanden, och ville
statskontoret för sin del förorda en pension å 200 kronor att under
sökandens återstående livstid, från allmänna indragningsstaten utgå från
och med år 1912 och så länge hon förbleve änka. Statskontoret ifrågasatte
även, huruvida icke i detta fall borde såsom villkor för statsunderstödet
uppställas, att vederbörande skoldistrikt även lämnade något
bidrag, exempelvis 100 kronor årligen, till sökandens underhåll.

Ecklesiastikdepartementet har sedermera låtit genom sin statistiska
avdelning anskaffa upplysningar om år 1910 i tjänst varande samt
pensionerade biträdande lärares i folkskolor, lärares i mindre folkskolor
och lärares i småskolor civilstånd och antal barn under aderton år.

Lärarelönenämndens utlåtande och förslag.

De förslag, lärarelönenämriden avgivit dels den 31 oktober 1914 angående
småskollärarpersonalens rättsliga ställning och avlöningsförhållanden,

Småskolliirarnas änka- och pupillpetiäioncriug.

dels ock den 8 november 1915 angående ombildning av småskoUärares

o O1

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt till en pensionsanstalt, gå samtliga ut
på att bereda ifrågavarande personal de förmåner, som i allmänhet pläga

vara förenade med tjänstemanna anställning. Återstår nu att. till den rad
av åtgärder, som sålunda föreslagits, foga ännu en,, nämligen beredandet
av relikt pension åt berörda personal .

Att småskollärarna sakna förmånen av pension åt efterlevande anhöriga
anser nämnden vara en av de allvarligaste bristerna i lönelagstiftningen
på skolväsendets område. Med sina små löner kunna dessa lärare
i regel omöjligen avsätta något för ifrågavarande ändamål. Vid sådan
lärares död måste därför, där hustrun icke har krafter nog att uppehålla
den efterlämnade familjen, densamma hemfalla åt fattigvården, en eventualitet,
som, såsom av ovan lämnade historik framgår, av en ledamot
inom Riksdagen framställts såsom en helt naturlig sak. Att eu lärare,
som nedlägger sitt livs arbete i det allmännas tjänst, icke skall se någon,
annan utsikt för de sina, när han faller ifrån, än fattigvården, anser
nämnden ovärdigt. Att ett sådant förhållande över huvud taget i vår tid
existerar, kan endast bero därpå, att det gäller eu liten, tillbakasatt och
mycket litet inflytelserik kår. Men denna omständighet gör det för nämnden
så mycket mera angeläget att, i den mån nämnden förmår, söka bidraga
till det nu påtalade missförhållandets undanrödjande. Nämnden anser sig
alltså böra väcka förslag om åtgärder för beredande av änke- och pupillpension
åt småskollärarkåren. Frågan blir då, huru denna angelägenhet
lämpligast bör ordnas.

Inom den svenska statsförvaltningen torde det vara regel, att ä.nkeoeh
pupillpensionerna till huvudsaklig del bekostas av befattningshavarna
själva. Denna regel kan icke, med det löneförslag nämnden förordat för
småskollärarna, läggas på denna kår.. Vid avA ägandet av förhållandet
mellan lönerna för manliga och kvinnliga befattningshavare inom övriga
lärarkårer har nämnden tagit hänsyn bl. a. till den omständigheten, att

Småskollärarnas änke- och pupillpensionering.

de manliga befattningshavarna äro skyldiga att lämna bidrag till änke- och
pupillkassan. Och har nämnden bl. a. på grund härav föreslagit högre
lönebelopp för manliga än för kvinnliga befattningshavare. Vad småskollärarkåren
angår, har däremot nämnden på särskilt angivna skäl endast
föreslagit en enda, för kvinnliga befattningshavare beräknad lönestat, som
även skulle gälla för manliga småskollärare, där sådana förekomma. Om
nu de manliga småskollärarna åläggas att lämna bidrag till någon änkeoch
pupillkassa, skulle de, i den mån de icke åtnjuta familj tillägg, få
åtnöjas med en lägre behållen löneinkomst än deras kvinnliga kamrater.
Saken kan också, vad manliga småskollärare angår, uttryckas så, att deras
löner, i förslaget, icke bestämts med hänsyn till någon skyldighet för dem
att betala avgift till efterlevande anhörigas försörjning.

Man kan nu, om man vill bereda småskollärarna förmånen av änkeoch
pupillpension, gå till väga på två olika sätt: antingen så, att de manliga
lärarna åläggas skyldighet att betala avgift till en änke- och pupillkassa
och få sin lön höjd med ett mot denna avgift svarande belopp,
eller ock så, att de få ifrågavarande förmån utan någon särskild avgift.
I realiteten är det samma sak; skillnaden ligger endast i bokföringssättet.

För nämnden står det klart, att det senare alternativet är det i alla
avseenden enklaste och därför här bör komma till användning, då i detta
fall icke, såsom i fråga om andra kårer, några omständigheter av historisk
natur lägga hinder i vägen.

Om alltså lärarna själva icke skola lämna bidrag till reliktpensioneringen,
så inställer sig den frågan, av vem denna förmån skall bekostas.
Såsom av den ovan lämnade historiken framgår, har statskontoret framkastat
den tanken, att omkostnaderna för berörda ändamål skulle bestridas
av stat och kommun gemensamt. Mot en sådan anordning komma helt
visst kommunerna att med styrka framhålla, att de icke äro förpliktade
att bidraga till övriga kommunalt anställda lärares änke- och pupillpensionering.
Ehuru nämnden icke anser detta skäl alldeles oangripligt, tror

Småskollärarnas änke- och pupillpensioneriug.

nämnden dock, att det kominer att anses som avgörande för den föreliggande
frågan. I så fall återstår endast möjligheten, att änke- och
pupillpensionerna helt bekostas av staten. Nämnden har ansett sig kunna
ansluta sig till denna mening bl. a. därför, att, såsom av bifogade kostnadsberäkning
framgår, det endast gäller relativt obetydliga belopp.

Den tanke, som enligt nämndens mening sålunda bör läggas till
grund för lösningen av spörsmålet om småskollärarnas änke- och pupillpensionering,
kan utföras på olika sätt. Inom nämnden har, under hänvisning
till de manliga småskollärarnas ringa antal och till det förhållandet,
att denna kår är stadd i minskning, framkastats den tanken, att frågan
skulle lösas in casu, genom hänvändning i varje fall till Kungl. Maj:t och
av Kungl. Maj:t till Riksdagen. Enligt nämndens mening är en lösning
genom en generell lagstiftning att föredraga, emedan dels statsmakternas
besvär med dessa frågor därigenom skulle minskas, dels ock förmånen av
änke- och pupillpension bör tillkomma ifrågavarande kår som en lagligen
tillförsäkrad rätt, icke som en diskretionärt beviljad nådegåva, som kan
tänkas bliva inhiberad.

Frågan blir då, av vilka allmänna medel änke- och pupillpensionerna
böra utbetalas. Med hänsyn till ifrågavarande lärares fåtalighet och ständigt
minskade antal torde det ej vara lämpligt att för berörda ändamål upprätta
någon särskild kassa. Nämnden anser det enklaste vara, att småskollärarnas

änke- och pupillpensionering handhaves av direktionen över folkskollärarnas
pensionsinrättning, samt att pensionerna utbetalas från någon under dess förvaltning
stående kassa, exempelvis folkskollärarnas änke- och pupillkassa,
mot det att kassan årligen av statsmedel erhåller ersättning för vad den
under närmast föregående år för ifrågavarande ändamål utlagt, eventuellt
inberäknat ersättning för ränteförlust.

Delaktighet i den sålunda ifrågasatta rätten till pension för efterlevande
anhöriga bör givetvis tillkomma envar manlig småskollärare, som
är delaktig i småskollärarnas pensionsanstalt och som har hustru eller

44) SmåsfcoTläraraas änke- ock pupiHpensionering.

barn i den ålder, att pension bör ifrågakomma. Sådan delaktighet bör
ock tillkomma i nämnda pensionsinrättning delaktig kvinnlig befattningshavare,
som är änka och har barn i nyss angivna ålder.

Beträffande rätt till pension och de utgående pensionernas belopp
böra i övrigt i tillämpliga delar gälla samma bestämmelser, som i sådant
avseende äro eller varda stadgade i reglementet för folkskollärarnas änkeoch
pupillkassa, med det undantag dock att änkepension torde böra sättas
till 30 procent av den avlidne befattningshavarens lagstadgade kontanta
lön i högsta lönegraden och barnpension i förhållande härtill, på sätt i
nämnda reglemente stadgas.

De närmare bestämmelser, som äro erforderliga för tillämpning av
dessa grunder, torde böra meddelas av Konungen.

Förslag till författning

angående pensionering av änkor och barn efter avlidna småskollärare.

Ankor och barn efter avlidna lärare vid mindre folkskolor och småskolor
samt biträdande lärare vid folkskolor äga rätt till pension enligt
här nedan meddelade bestämmelser.

1. Rätt till pension tillkommer änka och barn efter manlig lärare,
som är delaktig i småskollärarnas pensionsinrättning, så ock barn efter i
denna pensionsinrättning delaktig kvinnlig lärare, som är änka.

■2. I fråga i övrigt om rätten till pension och om de utgående
pensionernas belopp gälla i tillämpliga delar samma bestämmelser, som i
sådant avseende äro stadgade i reglementet för folkskollärarnas änke- och
pupillkassa, med det undantag dock att änkepension utgår med 30 procent
av den för den avlidne läraren lagstadgade kontanta avlöningen i högsta
lönegraden, familjetillägg, ersättning för övertidsiäsning samt för bostad
och bränsle däri icke inräknade, och barnpension i förhållande härtill enligt
de i nämnda reglemente stadgade grunder.

Småskollärarnas Änka- och pupillpensionering. 47

3. För den ifrågavarande lärarpersonal sålunda tillförsäkrade förmån
erlägges ingen avgift.

4. Ansökningar om pension skola prövas av direktionen för folkskollärarnas
Enke- och pupillkassa.

5. Pensionerna utanordnas av folkskollärarnas änke- och pupillkassas
medel, åliggande det direktionen för kassan att varje år hos Kungl. Mäj:t
till ersättning anmäla det belopp, som under näst föregående år av kassans
medel utbetalts för ifrågavarande ändamål.

6. De närmare bestämmelser, som för tillämpning av de i denna
författning stadgade grunder må finnas erforderliga, meddelas av Konungen.

Vad nämnden sålunda föreslagit i fråga om änke- och pupillpension
åt småskollärarpersonalen, ingår som ett moment i nämndens löneregleringsförslag
i dess helhet och skulle sålunda komma att prövas i samband
med sistnämnda ärende. Antagas kan, att åtskillig tid kommer att för*
flyta, innan detta ärende i sin helhet blir slutgiltigt avgjort. Nämnden
anser icke, att med prövning av den till nämnden remitterade ansökan
om pension av änkan efter avlidne småskolläraren J. S. Petersson bör
till dess anstå. Nämnda ansökan liksom andra ansökningar i samma syfte,
som må inkomma, innan änke- och pupillpensioneringsfrågan blir reglerad,
torde böra föranleda nådiga framställningar till Riksdagen med äskande
om pension, till beloppet bestämd i överensstämmelse med här ovan angivna
grunder, att utgå från allmänna indragningsstaten eller möjligen
från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt. Nämnden, vilken
det icke torde tillkomma att närmare ingå på sistberörda ärende, vill till
slut framhålla, att frågan om beredande av änke- och pupillpension åt
småskollärarpersonalen kan lösas i huvudsaklig överensstämmelse med
bär ovan framställda förslag oberoende av lönefrågan i övrigt.

Särskilda yttranden.

Av Per-Elof Lindström.

I ett till nämndens första betänkande fogat yttrande har jag tillkännagivit,
att jag icke biträder nämndens uppfattning angående grunderna
för beräkning av kvinnliga lärares löner. En konsekvens av nämndens
uppfattning i denna fråga är att kvinnliga lärare skulle kunna vara
delaktiga i änke- och pupillkassan utan erläggande av någon avgift. Jag
anhåller nu få tillkännagiva, att jag icke heller delar nämndens mening i
denna senare punkt.

Att nämndens uppfattning angående beräkningen av kvinnliga lärares
löner konsekvent leder till den ståndpunkten, att dessa befattningshavare
skulle kunna vara delaktiga i änke- och pupillkassan utan erläggande av
någon avgift stärker mina förut uttalade tvivel om riktigheten av nämndens
uppfattning i den förra frågan.

Av Sven Nylund.

En av de specialfrågor, för vilka nämndens uppmärksamhet påkallats,
berör den olikhet i grunderna beträffande änke- och pupillpensioneringen,
som i vissa avseenden gäller för olika delägargrupper inom de
pensionskassor, varom nu är fråga. Att verkställa utredning och framlägga
förslag om större enhetlighet i dessa grunder, i vad de röra t. ex.
förhållandet mellan delaktighet sbelopp, avgifter och pensionernas storlek,
har nämnden på anförda skäl ansett ligga utom dess uppgift.

Särskilda yttranden.

4»

De problem, som nu antydda fråga innesluter, stå i allt för intimt
saraband med livets realiteter och med historiska förhållanden för att
kunna eller böra lösas efter någon gemensam matematisk formel. Detta
vare sig jämförelse anlägges mellan olika änke- och pupillkassor eller
mellan olika de.ägargrupper inom samma kassa. När på Kungl. Mnj:ts
förslag riksdagen år 1907 höjde pensionen för folkskolläraränkor med
fem procent av delaktighetsbeloppet, skedde det uppenbarligen icke för
att sätta folkskollärargruppen inom änke- och pupillkassan i eu »förmånligare»
ställning än andra delägargrupper utan helt enkelt i det praktiska
syftet att genom ett tillskott i pensionsbeloppen höja ifrågavarande
pensionärer över rena svältgränsen. Samma billighetshänsyn — sannolikt
även rent matematiska skäl, med hänsyn till att kassans stora överskott
bildats huvudsakligen av folkskollärarnas avgifter, ävensom därtill
att folkskollärarna på grund av jämförelsevis tidig befordringsålder
betala avgifter under i genomsnitt ett större antal år än övriga delägare
— tala för, att sistnämnda lärare med sina mindre delaktighetsbelopp allt
framgent böra få beräkna änkepensionen efter en något högre procent än
exempelvis de lärår- och tjänstemannakårer, vilka under det senaste tiotalet
år utan några retroaktivavgifter vunnit delägarskap i folkskollärarnas änkeoch
pupillkassa med höga delaktighetsbelopp. Så till vida torde min uppfattning
icke stå i strid mot nämndens. För min del har jag emellertid
ansett, att även högre folkskolans lärare, vilka ända från början varit delaktiga
i folkskollärarnas änke- och pupillkassa — intill 1908 efter alldeles
samma grunder som folkskollärare — borde, liksom dessa senare, få
beräkna änkepensionen efter tjugofem procent av delaktighetsbeloppet.

Av Olof Olsson.

I särskilt yttrande till lärarelönenämndens den 31 oktober 1914 avgivna
betänkande har jag för vissa såväl manliga som kvinnliga lärare
vid läroverk och seminarier förordat andra lönebelopp än de av nämnden

1—153787.

Särskilda yttranden.

föreslagna. Då de avvikande delaktighetsbelopp i änke- och pupillkassan,
som härav bli en följd, lätt framgå av nämnda yttrande, synas de inte
behöva hår angivas.

Av Anna Sörensen.

På grund av de avlöningsbelopp, som jag i särskilt yttrande till
nämndens den 31 oktober 1914 avgivna betänkande föreslagit för vissa
kvinnliga befattningshavare, föreslår jag,
att delaktighetsbeloppet, må utgöra:

för kvinnliga rektorer vid högre lärarinneseminariet och statens
folkskoleseminarier 4,100 kronor;

för kvinnliga rektorer vid statens samskolor 3,600 kronor;
för kvinnliga lektorer vid allmänna läroverk, högre lärarinneseminariet
och statens folkskoleseminarier 3,800 kronor;

för kvinnliga andra lektorer vid allmänna läroverk 3,200 kronor; samt
för kvinnliga övningsskollärare vid statens folkskoleseminarier 2,650
kronor.

Bilagor.

Bilaga I.

Tabeller till belysning av övningslärares vid allmänna läroverk, högre lärarinneseminariet
och statens folkskoleseminarier änkepensioner enligt nu
gällande och enligt av lärarelönenämnden föreslagna grunder.

De i kolumn 7 upptagna pensionsbeloppen gälla under förutsättning, att
lärarens undervisningsskyldighet under de tio sista åren i medeltal per år omfattat
motsvarande i kolumn 1 angivna timantal.

Tab. 1. Teckningslärare vid högre allmänna läroverk.

1.	2-	3.	4.	5.	6.	7.
	Nu gällande	Lärarelönenämndens förslag till
Veckotimmar.	avlöning i högsta lönegrad.	delaktig- hets- belopp.	änkepension.	avlöning i högsta lönegrad.	delaktig- hets- belopp.	1 änkepension, i
32...........	4125	2 750	100 + 550 = 650	4 960	3 306-67	100 + 662 = 762 j
31...........	4 000	>	»	4 810	3 206-67	100 + 642 = 742 1
30...........	3 875	>	>	4 650	3100 —	100 + 620 = 720
29...........	3 750	>	>	4 500	3 000-—	100 + 600 = 700
28...........	3 625	>	>	4 340	2 893-33	100 + 579 = 679
27...........	3 500	>	>	4190	2 793-33	100 + 559 = 659
26...........	3 375	2 000	100 + 400= 500	4 030	2 686-67	100 + 538 = 638
25...........	3 250	>	»	3 880	2 586-67	100+518=618 !
24...........	3125	»		3720	2 480-—	100 + 496 = 596
23...........	3000	>	>	3 570	2 380-—	100 + 476 = 576
22...........	2 875	>	>	3410	2 273-33	100 + 455 = 555
21...........	2 750	>	>	3 260	2 173-33	100 + 435 = 535
20...........	2 625	»	>	3100	2 066-67	100 + 414=514
19...........	2 500	»	>	2 950	2 000-—	100+400=500
18...........	2 375	>	>	2 790	>	»
17...........	2 250	>	>	2 640	»	»
16...........	2125	>	>	2 480	>	»
15...........	2 000		>	2 330	>	»

Anmärkningar till tabellerna 1—13.

1. Uti kolumnerna 4 och 7 angivas dels grundpension och tilläggspension, dels summan av dessa.

2. Angående sättet för beräkningen av de i kolumn 5 angivna lönebeloppen se lärarelönenämndenB
betänkande I, band 1, sid. 165 o. f., sid. 201 o. f. samt sid. 234 o. f.

Bilagor.

Tab. 2. Teckningslärare vid real- och samskolor.

1.	2.	3.	4-	ö.	6.	7-
	Nu gällande	1 Lärarelönenämndens förslag till
Veckotimmar.	avlöning, i högsta lönegrad.	delaktig- hets- belopp.	änkepension.	avlöning i högsta lönegrad.	delaktig- hets- belopp.	änkepension.
32...........	3 540	2 000	100 + 400 = 500	4 800	3 200	100 + 640=740
31...........	3 430	>		4 650	3100	100 + 620=720
30...........	3 320	>	>	4 500	3000	100+600=700
29...........	3 210	>		4 350	2 900	100 + 580 = 680
28...........	3100	>	»	4 200	2 800	100 + 560=660
27...........	2 990	»	>	4 050	2 700	100 + 540 = 640
26...........	2 880	>	>	3 900	2 600	100 + 520 = 620
25 . . ■ ........	2 710	>	»	3 750	2 500	100 + 500 = 600
24...........	2 660	»	>	3 600	2 400	100 + 480 =580
23...........	2 550	>	>	3 450	2 300	100 + 460=560
22...........	2 440	>	>	3 300	2 200	100 + 440 = 540
21...........	2 330	1350	100 + 270=370	3150	2 100	100 + 420 = 520
20...........	2 220	>		3 000	2000	100 + 400 = 500
19...........	2110	>	>	2850	1900	100 + 380 = 480
18...........	2 000	>	>	2 700	1800	100 + 360=460
17...........	1890	>	>	2 550	1700	100 + 340 = 440
16...........	1780	»		2 400	1600	100+320=420
15...........	1670	>	>	2 250	1500	100 + 300 = 400
14...........	1560	900	100 + 180= 280	2100	1400	100 + 280 = 380
13...........	1450	>	»	1950	1300	100 + 260 = 360
12...........	1340	>	>	1800	1200	100 + 240 = 340
11...........	1230	>	»	1650	1100	100 + 220=320
10...........	1120	>	>	1500	1000	100 + 200= 300

Bilagor.

Tab. 3. Musiklärare vid högre allmänna läroverk.

1.	2.	3.	4.	5.	6.	7.
		Nu gällande	Lärarelönenämndcns förslag till
Veckotimmar.	avlöning	delaktig-		\| avlöning	delaktig-	änkepension.
	i högsta lönegrad.	hets- belopp.	änkepension.	i högsta lönegrad.	hets- belopp.
15...........	2 075	1700	100 + 340 = 440	2 330	2 000	100 + 400 = 500
14...........	1950	>	>	2170	»	>
! 13...........	1825	>	>	2 020	»
12...........	1700	>	>	1860	>

Tab. 4. Musiklärare vid real- och samskolor.

1.	2-	3.	4.	5.	6.	7.
	Nu gällande	Lärarelönenämndens förslag till
Veckotimmar.	avlöning i högsta lönegrad.	delaktig- hets- belopp.	änkepension.	avlöning i högsta lönegrad.	delaktig- hets- belopp.	änkepension.
9...........	1080	750	100 + 150= 250	1350	1000	100 + 200 = 300
8...........	970	>	>	1200	>	»
7...........	860	>	>	1050	>	>
6............	750	>	>	900	y	>

Bilagor.

Tab. 5. Gymnastiklärare vid högre allmänna läroverk.

1.	2.	3.	*•	5.	6.	1 7-
Veckotimmar.	Nu gällande	Läxarelönenämndens förslag till
avlöning	delaktig-		avlöning	delaktig-
	i Högsta	bets-	änkepension.	1 i högsta	hets-	änkepension.
	lönegrad.	belopp.		lönegrad.	belopp.
32...........	2 000 kr.	2 000	100 + 400 = 500	4 960	3 306-67	100 + 662=762
31...........	jämte för mera om-		>	4 810	3 206-67	100 + 642 = 742
30...........	fattande	>	>	4 650	3 100-—	100 + 620 = 720
29...........	tjänst-göring ett	»	>	4 500	3 000-	100 + 600 = 700
28...........	tilläggs-	T>	>	4 340	2 893-33	100 + 579 = 679
27...........	arvode, som i	»	»	4190	2 793 33	100 + 559 = 659
26...........	värjo sär-	X	>	4030	2686-67	100 + 538 = 638
25...........	skilt fall av K.	»	>	3 880	2 586-67	100 + 518=618
24...........	Maj:t be-		>	3 720	2 480 —	100 + 496 = 596
23...........	stämmes, dock högst	>	>	3 570	2 380 —	100 + 476 = 576
22...........	650 kr.	>	>	3 410	2 273 33	100 + 455 = 555
21...........	per år.	»	}	3 260	2 173 »3	100 + 436 = 535

Bilagor.

5ö

Tab. 6. Gymnastiklärare vid real- och samskolor.

1. 1	S.	3. \|	4.	5. \|	6. \|	7.
	Nu gällande	Lärarelönenämndens förslag till
Veckotimmar.	avlöning	delaktig-		avlöning	delaktig-	änkepension.
	i högsta	hets-	änkepension.	i högsta	hets-
	lönegrad.	belopp.		lönegrad.	belopp.
32...........	900 kr.	900	100 + 180 = 280	4 800	3 200	100 + 640 = 740
31...........	jämte för	>	»	4 650	3100	100 + 620 = 720
mera om-					100 + 600 = 700
30...........	fattande	>	»	4 500	3 000
20...........	tjänstgö-ring ett	>	>	4 350	2 900	100 + 580 = 680
28...........	tilläggs-		»	4 200	2 800	100 + 560=660
27...........	arvode,	>	»	4 050	2 700	100 + 540 = 640
som i var-					100 + 520 = 620
26...........	je särskilt	»	»	3 900	2 600
25...........	fall av K. Maj:t	>	>	3 750	2 500	100 + 500 = 600
24...........	bestäm-	>	>	3 600	2400	100 + 480 = 580
23...........	mes, dock högst 650 kr.	>	>	3 450	2300	100 + 460 = 560
22...........	I	>	3 300	2 200	100 + 440 = 540
21...........	per år.	»	>	3150	2100	100 + 420 = 520
20...........		>	>	3 000	2 000	100 + 400 = 500
19...........		>	>	2 850	1900	100 + 380 = 480
18...........		>	>	2 700	1800	100 + 360 = 460
17...........		>	>	2 550	1700	100 + 340 = 440
16...........		7	»	2 400	1600	100 + 320=420
15...........		>	>	2 250	1500	100 + 300 = 400
14...........		i	>	2100	1400	100 + 280 = 380
13...........		>	7	1950	1300	100 + 260 = 360

Bilagor.

Tab. 7. Lärare i teckning vid Högre lärarinneseminariet.

1. —	2.	3-	i 4.	5.	1 6-	-=:-
Veckotimmar.	Nu gällande	Lärarelönenämndens förslag till
avlöning i högsta lönegrad.	delaktig- hets- belopp.*)	änkepension.*)	avlöning i högsta önegrad.	delaktig- hets- belopp.	änkepension.
26...........	2 600	_		4 030	2 686-67	100 + 538= 638
25...........	2 500	—	—	3 880	2 586.67	100 + 518 = 618
24...........	2 400	—	—	3 720	2 480-—	100 + 496 = 596
23...........	2 300	—	—	3 570	2 380’—	100 + 476=576
22........	2 200	—	—	3 410	2 273-33	100 + 455 = 555

Tab. 8. Lärare i musik och sång vid Högre lärarinneseminariet.

1.	2.	3.	4.	ö.	[ 6-	i 7-
Veckotimmar.	Nu gällande	Lärarelönenämndens förslag till
avlöning i högsta lönegrad.	delaktig-hets-belopp. *)	änkepension. *)	avlöning i högsta lönegrad.	del akti g-hets-belopp.	änkepension.
1 18...........	2 000			2 790	2 000-—	100 + 400 = 500
17...........	1900	—	—	2 640	»	»
16.........	1800	—	—	2 480	»	>
15.......	1700	—	—	2 330	>	■t
14..........	1600	—	—	2170	>	> 1

_ , , yför närvarande finnes intet stadgat rörande de i tab. 7 och 8 upptagna övningslärarnas

delaktighet i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa.

IJilagor.

Öl

Tab. 9. Lärare i teckning vid folkskoleseminarier.

1.	2	3.	4.	5.	6.	7.
Veckotimmar.	Nu gällande l	Lärarelönenämndens förslag till
avlöning i högsta lönegrad	delaktig- hets- belopp.	änkepension.	avlöning i högsta lönegrad.	delaktig- hets- belopp.	änkepension.
32...........	3 400	1050	100 + 210 = 310	4 960	3 306-67	100+662 = 762
31...........	3 300	»	>	4 810	3 206-67	100 + 642 = 742
30...........	3 200	>	>	4 650	3 100-—	100 + 620 = 720
29...........	3100	»	>	4 500	3 000-—	100 + 600 = 700
28...........	3 000	>	>	4 340	2 893 33	100 + 579=679
27...........	2 900	>	»	4190	2 793-33	100 + 559=659
26...........	2 800	»	>	4 030	2 686 67	100 + 538 = 638
25...........	2 700	>	>	3 880	2 586 67	100+518=618
24...........	2 600	>	»	3 720	2 480-—	100 + 496=596
23...........	2 500	>	»	3 570	2 380-	100 + 476 = 576
22...........	2 400	>	>	3 410	2 273-33	100 + 455 = 555
21...........	2 300	»	>	3 260	2 173-33	100+435=535
20...........	2 200		>	3100	2 066-67	100 + 414=514
19...........	2100	»	»	2 950	2 000-—	100 + 400 = 500
18...........	2 000	>	>	2 790	»	> !
17...........	1900	>	»	2 640	>	>
16...........	1800	5	>	2 480	>	>
15...........	1700	»	»	2 330	>	>
14...........	1600	I	»	2170	>	t !
13...........	1500	»	»	2 020	»	> i
12...........	1400		>	—	—	- i

8—1B37S7.

Bilagor,

Tab. 10. Lärare i musik och sång vid folkskoleseminarier.

1.	2.	3.	4-	5.	6.	7-
		Nn gällande	Lärarelönenämndens förslag till
Veckotimmar.	avlöning	delaktig-	*	avlöniDg	delaktig-
	i högsta lönegrad.	hets- belopp.	änkepension.	i högsta lönegrad.	hets- belopp.	änkepension.
32...........	3 400	1350	100 + 270 = 370	4 960	3 30667	100 + 662 = 762
31...........	3 300	>	>	4 810	3 206 67	100 + 642 = 742
30...........	3 200	»	>	4 650	3100''—	100 + 620=720
29...........	3100	>	>	4 500	3 000 —	100 + 600 =700
28...........	3 000	>	>	4 340	2 893-33	100+579 = 679
27...........	2 900	>	»	4190	2 793-33	100 + 559=659
26...........	2 800	>	»	—	—	—
25...........	2 700	>	>	—	—	—
24...........	2 600	>	>	—	—	—
	2 500	>	>	—	—	—
22...........	2 400	>	>	—	—	—
21...........	2 300	»	>	—	—	—
20...........	2 200	>	»	—	—	—
19...........	2100	»	>	—	—	—
18...........	2 000	»	>		—	—
17...........	1900	>	>	—	—	—
16...........	1800	>	>	—	—	—

Bilagor.

Tab. 11. Lärare i gymnastik med lek och idrott vid folkskoleseminarier.

1.	2-	8.	4.	5.	6.	7.
	Nu gällande	Lärarelönenämndcns förslag till
Veckotimmar.	avlöning i högsta lönegrad.	delaktig- hets- belopp.	änkepension.	avlöning i högsta lönegrad.	delaktig- hets- belopp.	änkepension.
32...........	3 200	975	100 + 195 = 295	4 960	3 306-67	100 + 662 = 762
31...........	3100	>	>	4 810	3 206-67	100 + 642 = 742
30...........	3 000	)	»	4 650	3100 —	100 + 620 = 720
29...........	2 900	»	>	4 500	3 000 —	100 + 600 = 700
28............	2 800	>	>	4 340	2 893-33	100 + 579=679
27...........	2 700	>	>	4190	2 793-33	100 + 559=659
26...........	2 600	>	»	4 030	2 686-67	100 + 538 = 638
25...........	2 500	>	>	—	—	—
24...........	2 400	>	>	—	—	—
23...........	2 300	»	»	—	—	—
22...........	2 200	>	>	—	—	—
21...........	2100	>	*	—	—	—
20...........	2 000	>	>	—	—	—
19...........	1900		>	—	—	—
18...........	1800	>	»	—	—	—
17...........	1700	>	>	—	—
16...........	1600	>	»	—	—
15...........	1500	>	»	—	—	_ 1
14...........	1400	>	»	—	—	—
13........... 12........... 11...........	\| 1300	>	>	—	—	—

(50

Bilagor.

Tab. 12. Lärare i manlig slöjd vid folkskoleseminarier.

i.	2.	3.	4-	ft.	6.	7-
	Nu gällande	Lärare!''tienämndens förslag till
Veckotimmar.	avlöning i högsta lönegrad.	delaktig- hets- belopp.	änkepension.	avlöning i högsta lönegrad.	delaktig- hets- belopp.	änkepension.
32...........	2 350	975	100 + 195 = 295	4 320	2 880 —	100 + 576 = 676
31...........	2 275		>	4190	2 793-33	100 + 559=659
30...........	2 200	»	>	4 050	2 700-—	100 + 540 = 640
29...........	2125	>	-	3 920	2 613-33	100 + 523=623
28...........	2 050		>	3 780	2 520-—	100 + 504 = 604
27...........	1975	>	»	—	—	—
26...........	1900		>	—	—	—
25...........	1825	>	>	—	—	—
24...........	1750	>	>	—	—	—
23...........	1675	>	>	—	—	—
22...........	1600	>	)	—	—	—
21...........	1525	»	>	—	—	—
20...........	1450	»	»	—	—	—
19...........	1375	»	>	—	—	—
18...........	I
17...........	\ 1300	»	»	—	—	—
16...........	1

Bilagor.

Tab. 13. Lärare i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarier.

1.	2-	3.	4.	5.	c.	7-
	Nu gällande	Lärarelönenämndens förslag till
Veckotimmar.		delaktig-		avlöning	delaktig-
	avlöning.	hets-	änkepension.	i högsta	hets-	änkepension.
		belopp.		lönegrad.	belopp.
32...........	Årligt ar-			4 320	2 880-—	100 + 576=676
31...........	vode av i regel 1700 kr., vidtvå	—	—	4190	2 793-33	100 + 559=659
30...........	—	—	4 050	2 700-—	100 + 540 = 640
29...........	seminarier 1200 kr.	—	—	3 920	2 613 33	100 + 523 = 623
28...........	och vid ett	—	—	3 780	2 520 —	100 + 504 = 604
27...........	seminari-um 2000	—	—	3 650	2 433-33	100+487=587
26...........	kr. Dess-	—	—	3 510	2 340-—	100 + 468 = 568
25...........	utom i vissa fall	—	—	3 380	2 253-33	100 + 451 = 551
24...........	för extra	—	—	3 240	2 160 —	100 + 432 = 532
23...........	tjänstgö-ring 75	—		3110	2 073 33	100+415=515
22...........	kr. för vecko-timme.			2 970	2 000 —	100 + 400=500

Anm. 1. Lärare i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarier äga icke rätt till delaktighet i
lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa.

Anm. 2. I den tjänstgöring, vars omfattning anges genom veokotimtalen i kolumn 1, skulle
enligt nämndens förslag ingå trädgårdens skötsel och vård, beräknad till 11 veckotimmar. Se lärarelönenämndens
betänkande I, band 1, sid. 237.

Bilaga ti.

Tabell för jämförelse mellan lärarnas änkepensionering enligt lärarelönenämndens
förslag och vissa andra befattningshavares änkepensionering.

	Avlöning i högsta löne-graden. 1	Delaktig-hets be-lopp i änke- och pupill-kassa.	Pensions-avgift för icke pen-sionerad befatt-nings-havare. 3	Änke- pension.	Pensions-avgift i % av av-löning i högsta löne-graden.	Pensions-avgift i % av del-aktighets-beloppet.	Pensions-avgift i % av änke-pension.4	Änkepen-sion i % av avlö-ning i högsta löne-graden.
Folkskollärare..............	1900	1900	63-33	475	3 Va	3 Va	13-33	25
> ....	2 2 200	»	>	)	2-88	>	>	21-59
Lärare vid högre folkskola.........	2 900	2 900	96-67	580	3 Va	3 Va	16-67	20
I > » i .........	2 3 200	>	>	>	302	>	>	18-13
» > kommunal mellanskof.....	3 700	3 700	123-33	740	3 Va	3 Va	16 67	20
> > » > .....	2 4 000	>	»	»	3-08	>	>	18-5
Adjunkt vid allmänt läroverk.......	5 700	3 900	124-80	880	219	32	14-18	15-44
Lektor » > > .......	6 400	4 600	147-20	1020	23	3-2	14-43	15-94
Tjänsteman i första normalgraden.....	5200	740	155''40	740	2-99	21	21	14-23
> > andra > .....	6 400	920	193-20	920	302	21	21	14-38

1 De av nämnden för kommunalt anställda lärare föreslagna familjetilläggen äro ej medräknade i avlöningen.

2 I avlöningen är här upptaget värdet av naturaförmånerna, beräknat till 800 kr.

3 För tjänsteman av normalgrad tillkommer dessutom i regel befordringsavgift.

4 Vid bedömande av förhållandet mellan avgifter och pensioner böra givetvis även andra fakiorer beaktas än dessas storlek,
bl. a. den ålder, vid vilken befattningshavaren inträder som delägare i änke- och pupillkassa.

Bilagor.

Bilaga III.

Undersökning av den kostnadsökning,

som ett genomförande av lärarelönenämndens förslag till ändring
av vissa §§ i reglementet för lärarnas vid elementarläroverken
nya änke- och pupillkassa skulle medföra.

Lärarelönenämnden har föreslagit ändring av §§ 1, 6, 7, 8, 11, 20 och 28 i
reglementet för lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa..

Dessa ändringar äro vad §§ 1, 7, 11, 20 och 28 beträffar av alls ingen
eller endast oväsentlig ekonomisk betydelse, varför vid denna undersökning hänsyn
endast tagits till de ändringar, som föreslagits beträffande §§ 6 och 8, vilka
ange de delaktigbetsbelopp, som skola läggas till grund för beräkningen av änkepensioner
och pensionsavgifter, samt pensionsavgiftens storlek i procent av delaktighetsbeloppet.

I efterföljande uppställning angivas såväl nu gällande som föreslagna delaktighetsbelopp
och änkepensioner för olika kategorier av delägare.

Delaktighetsbelopp för lärare i teckning, musik, gymnastik och slöjd skall
enligt nämndens förslag utgöra 2/3 av årsavlöningen i högsta lönegraden, för lärare
vid högre allmänt läroverk och folkskoleseminarium dock lägst 2 000 kronor och för
lärare vid realskola lägst 1 000 kronor. Då delaktighetsbeloppet för dessa lärare
sålunda blir beroende av antalet undervisningstimmar i veckan, har jag för övniDgslärare
vid högre allmänna läroverk oclf realskolor beräknat i nedanstående tabell angivna
medelvärden å delaktighetsbeloppen med användning av statistiska uppgifter
angående övningslärarnas antal och tjänstgöring höstterminen 1912. För övningslärare
vid folkskoleseminarier har jag beräknat delaktighetsbelopp med utgående från
av folkskolöverstyrelsen angivna erforderliga minimiantal veckotimmar för dessa
lärare efter införande av ny undervisningsplan för nämnda läroanstalter. ^

För nedan nämnda delägare i kassan, vilkas löne- och pensionsförhallanden
icke varit föremål för nämndens behandling, har jag räknat med nu gällande delaktighetsbelopp: lektorer

vid tekniska elementarskolor;
professorer vid Chalmers tekniska läroanstalt;
överlärare och lärare vid gymnastiska centralinstitutet;
verkställande direktören samt tjänstemän och vaktmästare vid folkskollärarnas
pensionsinrättning.

64 Bilagor.

Enligt nämndens förslag skola övningsskollärare vid folkskoleseminarier äga
delaktighet i elementarlärarnas änke- och pupillkassa med ett delaktighetsbelopp
av 2 800 kronor. Dessa lärare tillhöra för närvarande folkskollärarnas änke- och
pupillkassa. Nämnden har jämväl föreslagit lärarnas i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarierna
upptagande i kassan.

Befattning.	Delaktighets- belopp.	Änkepen- sion.	Delaktighets- belopp.	Änkepen- sion.
Enligt nuvarande reglemente.	Enligt nämndens förslag.
Rektorer vid högre allm. läroverk och semina-
rier..........	4 000	900	5000	1100
Lektorer vid allm. läroverk och högre lärarinne-
seminariet........	4 000	900	4 600	1020
Lektorer vid folkskoleseminarier (seminarie-
adjunkter).....	3 400	780	4 600	1020
Rektorer vid realskolor.......	3 700	840	4 300	960
Andre lektorer (adjunkter) vid allm. läroverk .	3 400	780	3 900	880
Lärare i teckning vid
h. allm. läroverk......	2 682	636	3 078	716
	(medeltal)	(medeltal)
realskolor......	1125	325	1849	470
	(medeltal)	(medeltal)
folkskoleseminarier......	1050	310	2 000	500
Lärare i musik vid
h. allm. läroverk........	1700	440	2 000	500
realskolor ......	750	250	1000	300
folkskoleseminarier ....	1350	370	2 790	658
Lärare i gymnastik vid
h. allm. läroverk.......	2 000	500	2 263	553
realskolor......	900	280	1279	356
folkskoleseminarier......	975	295	2 690	638
Lärare i slöjd vid folkskoleseminarier ....	975	295	2 520	604

Då det för mig endast gällt att beräkna den ökade kostnad, som kassan
komme att åtaga sig genom de ökade delaktighetsbeloppen, har jag till grund för
mina beräkningar lagt den statistisk-matematiska utredning angående kassans
ställning den 1 januari 1914, som verkställdes av lektorn E. Göransson i juli
1914. Enligt denna utredning var kassans ställning den 1 januari 1914 följande: -

Bilagor.

'' 65

Passiva.

Kapitalvärdet av redan utgående pensioner...................... 2 559 000 kr.

Kapitalvärdet av framtida pensioner till nuvarande delägares hustrur och barn..... 5 384 000 »

Kapitalvärdet av pensioner till blivande delägares hustrur och barn..........4160 000 >

Kapitalvärdet av framtida förvaltningskostnader................... 165 000 »

Kapitalvärdet av framtida sjukpensioner....................... 200 000 >

Summa 12 474 000 kr.

Aktiva.

Kapitalvärdet av nuvarande delägares avgifter.................... 1 737 000 kr.

Kapitalvärdet av blivande delägares avgifter..................... 2 249 000 >

Kapitalvärdet av statsbidraget........................... 3 685 000 >

Kassans kapital............................ 6 086 000 »

Summa 13 757 000 kr.

I kassan förefanns sålunda vid denna tidpunkt ett överskott av 1 283 000 kr.
Under antagande av samma dödlighet och räntefot som de, varå lektor
Göransson grundat sina beräkningar, och med användning av de av honom funna
värdena å familjepensionerna har jag funnit, att de av nämnden föreslagna ökade
delaktighetsbeloppen skulle, därest de börjat tillämpas redan den 1 januari 1914,
medfört följande förändringar i kassans ställning vid denna tidpunkt:

Passiva.

Kapitalvärdet av framtida pensioner till nuvarande delägares hustrur och barn ökas med . 794 000 kr.

Kapitalvärdet av pensioner till blivande delägares hustrur och barn ökas med...... 614 000 >

Summa ökning 1408000 kr.

Aktiva.

Kapitalvärdet av nuvarande delägares avgifter ökas med................ 297 000 kr.

Kapitalvärdet av blivande delägares avgifter ökas med................. 385 000 >

Summa ökning 682000 kr.

De av lärarelönenämnden föreslagna ändringarna av reglementet för lärarnas
vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa skulle sålunda, i vad de
avse ökning av delaktighetsbeloppen för lärarekategorier, som för närvarande äro
delaktiga i kassan, för kassan medföra en ökad förbindelse motsvarande en kostnad
en gång för alla av

726 000 kr.

Nämnden har ifrågasatt, att denna kostnad skulle täckas dels genom ökning
med 0,2 % av delaktighets beloppet av avgifterna från de delägare, som beröras av

9—163787.

Bilagor.

de föreslagna ökningarna i delaktighetsbelopp, dels genom användning av en del
av det överskott, som finnes i kassan, för täckande av den del av kostnaden, som
ej kan täckas genom de ökade avgifterna.

För närvarande erlägger delägare 3 % av delaktighetsbeloppet, så länge
han kvarstår i tjänst, och 2 % därav, sedan han avgått med pension, ökas dessa
avgiftsprocenter, såsom ifrågasatts, till resp. 3,2 och 2,2 % av delaktighetsbeloppet,
finner man, att den ökade kostnad av

726 000 kr.,

som betingas av de ökade delaktighetsbeloppen, minskas till

390 000 kr.

För att avgöra, om denna kostnad kan täckas av kassans överskott, är det
av vikt att närmare studera de antaganden beträffande dödlighet, räntefot, utnämnings-
och familjeförhållanden, som lagts till grund vid beräkningen av kassans
ställning, för att få en föreställning om i vad mån en för kassan ogynnsam förändring
i dessa faktorer i framtiden är att vänta.

För delägare själva har vid beräkningen använts dödlighetstabellen för
män i Sverige åren 1871—80, vilken, enligt vad erfarenheten i kassan givit vid
handen, måste anses fullt betryggande, i all synnerhet som ingen hänsyn tagits
till avgång av annan orsak än dödsfall. Beträffande änkorna har använts den
allmänna svenska dödlighetstabellen för kvinnor åren 1901—10, således en något
svag tabell, då dödligheten här i Sverige ju befinner sig i ständigt sjunkande och
i synnerhet bland pensionärer brukar visa sig synnerligen låg.

Som räntefot har använts 4 %, vilken måste anses fullt betryggande såväl
med hänsyn till nuvarande ekonomiska förhållanden som med hänsyn till den
effektiva ränta kassan hittills haft på sina placeringar, den har nämligen under
åren 1905—13 konstant hållit sig omkring 4,34 /.

En fråga av stor betydelse är den om medelåldrar vid framtida utnämningar.
Enligt erfarenheten från åren 1906—13 utgjorde medelåldern vid utnämning till

lektor..............................35 år

adjunkt.............................35 >

lärare i teckning.........................31 >

» > musik..........................36 >

> > gymnastik ........................36 >

och dessa medelåldrar hava använts vid beräkningen utom i fråga om lärare i
teckning, för vilka antagits en utnämningsålder av 32 år, detta beroende på att
utnämningsåldern för dessa lärare under senare år visat tendens till stegring. Då
adjunkterna är den grupp av delägare, till vilken kassan har de största förbin -

Bilagor.

delser, är det av vikt, att medelåldern vid framtida utnämningar inom denna grupp
ej antages för låg. Denna medelålder har under vissa perioder varit så hög, som
ända till 39 år, det är sålunda möjligt, att medelåldern vid utnämning inom
denna grupp i framtiden kommer att överstiga 35 år, men då man betänker, att
den under de senaste åren utgjort 32 år, synes mig antagandet om 35 år innebära
tillräcklig garanti.

En försäkringsteknisk utredning av kassans ställning vid slutet av 1904
verkställdes på sin tid av dåvarande byrådirektören K. Dickman. De värden på
familjepensionerna, som han då beräknade på grundval av familjeförhållandena
vid slutet av 1904, förete för flertalet åldrar lägre belopp än motsvarande tal,
som grundas på familjeförhållandena vid slutet av 1913. Det är ju även tydligt
att familjeförhållandena under en tidrymd av 9 år kunna undergå ganska väsentliga
ändringar beroende på mer eller mindre gynnsamma ekonomiska förhållanden
inom kåren ävensom den allmänna tendens till minskat familjebildande, som under
de senaste åren gjort sig så starkt märkbar. Huru familjeförhållandena
komma att i framtiden gestalta sig är naturligtvis en mycket vansklig fråga att
besvara och tydligt är, att den största osäkerheten med avseende på beräkningsgrunderna
här förefinnes.

Därest man beräknar kassans passiva med användande av samma dödlighetstabell
beträffande delägarna och samma räntefot men med användande av en
konstruerad dödlighetstabell för änkorna, som visar betydligt lägre dödlighet än
vad erfarenheten under senare år givit vid handen, samt de värden å familjepensionerna,
som erhållas, om man utgår från familjeförhållandena, sådana de gestaltade
sig vid slutet av 1904, samt slutligen antager en medelinträdesålder av 39 år för
adjunkter, finner man att kassans passiva ökas med c:a

1 200 000 kr.

Att förhållandena i framtiden skulle ställa sig så ogynnsamma för kassan,
att hela detta belopp skulle behöva reserveras av kassans överskott, är väl
föga sannolikt. Huru stor del därav åter, som lämpligen bör avsättas i form av
en säkerhetsreserv för att möta framtida för kassan ogynnsamma ändringar i dödlighets-,
befordrings- och familjeförhållanden, undandrager sig givetvis objektivt
bedömande, men är enligt mitt förmenande 3/* av detta belopp eller

900 000 kr.

fullt tillräckligt för detta ändamål, i all synnerhet som förhållanden i framtiden
kunna väntas inträda, som ekonomiskt påverka kassan i gynnsam riktning, såsom
exempelvis ett större eller mindre antal tjänsters beklädande med kvinnor, ökad
ränteavkastning m. m.

Bilagor.

Vid 1914 års ingång voro vid folkskoleseminarierna anställda 31 manliga
övningsskollärare. Därest nämndens förslag om deras delaktighet i elementarlärarnas
änke- och pupillkassa varit genomfört den 1 januari 1914, skulle under antagande
av samma avgiftsprocenter som för övriga delägare kapitalvärdet av framtida
pensioner till deras hustrur och barn vid denna tidpunkt uppgå till

83 000 kr.

och motsvarande kapitalvärde för deras efterträdare uppgå till

64 000 kr.

Kapitalvärdet av deras avgifter skulle utgöra

43 000 kr.

och kapitalvärdet av avgifter från deras efterträdare

54 000 kr.

Upptagandet av dessa lärare i elementarlärarnas änke- och pupillkassa och
med av nämnden föreslagna delaktighetsbelopp skulle sålunda medföra en kostnad av

50 000 kr.

Då emellertid övningsskollärarna för närvarande äro delägare i folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, blir beträffande dessa lärare den ökade kostnaden
endast skillnaden mellan detta belopp och kostnaden för deras delaktighet i sistnämnda
kassa, vilken kostnad jag uppskattat till

18 000 kr.

Den 1 januari 1914 voro 12 manliga lärare i trädgårdsskötsel anställda vid
folkskoleseminarierna. Under antagande av ett delaktighetsbelopp av 2 970 kr.,
motsvarande en änkepension av 694 kr., skulle kapitalvärdet vid denna tidpunkt
av framtida pensioner till dessa lärares hustrur och barn utgöra

35 000 kr.

och motsvarande kapitalvärde för deras efterträdare

29 000 kr.

Kapitalvärdet av deras avgifter, beräknade efter ovannämnda förhöjda procentsatser,
skulle utgöra

14 000 kr.

och motsvarande värde av avgifter från deras efterträdare

20 000 kr.

Bilagor.

(i!)

Nu nämnda lärare äro enligt nu gällande bestämmelser varken delaktiga i
folkskollärarnas eller elementarlärarnas änke- och pupillkassa, däremot kvarstå 7
i elementarlärarnas gamla änke- och pupillkassa. Den 1 jan. 1914 utgjorde värdet
av kassans förpliktelser till dem, minskat med värdet av deras avgifter,

4 000 kr.

Nu föreslagna bestämmelser angående dessa lärares delaktighet i elementarlärarnas
änke- och pupillkassa skulle sålunda medföra en ökning av kostnaderna
med

26 000 kr.

Ett genomförande av lärarlönenämndens förslag till ändring av kassans
reglemente skulle sålunda, i vad det avser upptagande i kassan av nya grupper
av delägare, medföra en ökad förpliktelse för kassan, motsvarande en kostnad en
gång för alla av

76 000 kr.

eller eu årlig kostnad av

3 000 kr.

Stockholm i oktober 1915.

Reinh. Palmqvist.

Bilagor.

* Bilaga IV.

Undersökning av den kostnadsökning,

som ett genomförande av lärarelönenämndens förslag till ändring
av reglementet för folkskollärarnas änke- och pupillkassa skulle

medföra.

1. Antaganden rörande dödlighet och räntefot.

Vid efterföljande beräkningar hava tillämpats beträffande männen den
genom undersökning av dödligheten bland delägarna i folkskollärarnas pensionsinrättning
åren 1876—1912 upprättade dödlighetstabell, som finnes publicerad i
lärarelönenämndens betänkande I, band 2, och beträffande kvinnorna ålderdomsförsäkringskommitténs
dödlighetstabell för kvinnor.

Vad männen angår, motsvarar den valda dödlighetstabellen sålunda den
bland delägarna hittills iakttagna dödligheten; med hänsyn till dödlighetens tendens
till minskning bör den valda tabellen därför vara betryggande. Vad åter
kvinnorna beträffar, har jag icke haft tillfälle undersöka, i vad mån den för dem
valda tabellen motsvarar verkligheten. Ingen tvekan torde dock kunna råda om
att den är vald med tillbörlig försiktighet, då den ju genom extrapolation är konstruerad
att ungefärligen motsvara förhållandena åren 1911—20.

Beträffande delägarna har avgång av andra orsaker än dödsfall beräknats
i enlighet med erfarenheten 1876—1912, däremot har ingen hänsyn tagits till
möjligheten för änka att genom nytt gifte förlora sin pensionsrätt.

Vad slutligen barnen angår, är att märka, att deras dödlighet är av mycket
ringa betydelse, dels på grund härav dels som motvikt mot ogynnsamma förhållanden,
till vilka ingen hänsyn kunnat tagas, har jag antagit den vara noll.

Som räntefot har jag antagit 4 %.

2. Delägare oeli delaktighetsbelopp.

Den 31 december 1914 omfattade kassan 5 868 tjänstgörande och 1 172 pensionerade
manliga delägare. Efterföljande uppställning visar de tjänstgörande

Bilagor.

delägarnas fördelning efter läroanstalter med angivande av nuvarande och av
nämnden föreslagna delaktighetsbelopp:

	Antal manliga	Delaktighetsbelopp.
	delägare.	vakanta tjänster.	Nuvarande. Kr.	Föreslagna. Kr.
Lärara vid folkskola.................	5 545	336	1350	1900
» > högre folkskola..............	33	4	2 400	2 900
» > kommunal mellnnskola...........	54	3	3 200	3 700
> > landstings seminarium...........	4	—	1350	1900
» > statens småskoleseminarium.........	3	—	2 400	2 800
Rektor j > » .........	2	—	4 000	3 900
Övningsskollärare vid folkskoleseminarium.......	33	—	2 600	—
Folkskoleinspektör..................	12	—	3 400
Undervisningsråd ...... ...........	2	—	4 500
Delägare i Dövstumslärarnas pensionsanstalt......	160	—	växlande
Lärare vid diverse läroanstalter............	20	3	»

Nu gällande delaktighetsbelopp bibehålies för nuvarande rektorer vid statens
småskoleseminarier. v

Övningsskollärare skola enligt nämndens förslag bliva delaktiga i elementarlärarnas
änke- och pupillkassa.

Den 31 december 1914 voro 15 folkskollärare och 15 delägare i dövstumslärarnas
pensionsanstalt icke delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa,
dessa lärares efterträdare hava antagits bliva delägare i kassan.

3 delägare innehade dubbel delaktighet i kassan.

Delägarnas fördelning efter ålder framgår av följande tabell:

Födelseår.	Tjänstgörande.	Pensionerade.
Folk- skol- lärare.	Övriga delägare.	Folkskollärare.	Övriga delägare.
Antal.	Antal.	Delaktigh Nuva- rande. Kr.	etsbelopp Före- slagna. Kr.	Antal.	Delaktig- hets- belopp. Kr.	Antal.	Delaktig- hets- belopp. Kr.
1828...........	_	_	_	_	1	600	_	_
23...........	—	—	—	—	1	600	—	—
24...........	—	—	—	—	3	1800	—	—

Bilagor.

Födelseår.	Tjänstgörande.	Pensionerade.
Folk- skol- lärare.	Övriga delägare.	Folkskollärare.	Övriga delägare.
Antal.	Antal.	Delaktighetsbelopp.	Antal.	Delaktig- hets- belopp. Kr.	Antal.	Delaktig- hets- belopp. Kr
Nn va-rande. Kr.	Före- slagna. Kr.
1825 ...........		_			4	2 400
26...........	—	_	—		4	2 500	—	—
27...........	—		—	—	5	3 200	—	—
28...........			—	—	6	4 000	—	—
29...........	—		—	—	4	2 700	—	—
1830 ...........	—	—	—	_	6	3 800	—	_
31...........	—	—	—		8	6 200	—	—
32...........	—	—	—	—	14	10 050	—	—
33...........	—	—	—	—	16	12 300	1	2 400
34...........	—	—	—		17	13 300	—	—
1835 ...........	1	—	—		19	15 750	—	_
36...........	—	—	—		31	25 400	—	—
37...........	1	—	—		23	19 150	1	1600
38...........	—	—	—	—	35	33 700	—	—
39...........	—	—	—	—	31	27 350	—	—
1840 ...........	—	—	—	—	42	39 850	2	8000
41...........	—	—	—	—	34	35100	—	—
42...........	1	—	—	—	45	45 600	—	—
43...........	3	—	—	—	40	45 100	—	—
44...........	2			—	64	76 300	—	—
1845 ...........	5	-		—	37	46 100	3	7 750
46...........	3	_		—	54	66 250	2	6100
47...........	5	-		—	44	54 320	2	3 350
48...........	11		—	—	58	72 500	—	—
49...........	11	—	—	—	59	75 800	—	—
1850 ...........	29	1	3 900	3 900	68	89 000	1	2 000
51...........	31	2	4 400	4 400	79	104 250	1	1000

Bilagor.

Födelseår.	Tjänstgörande.	Pensionerade.
Folk- skol- lärare.	Övriga delägare.	Folkskollärare.	Övriga delägare.
Antal.	Antal.	Delaktighetsbelopp.	Antal.	Delaktig- hets- belopp. Kr.	Antal.	Delaktig- hetg- belopp. Kr.
Nuva- rande. Kr.	Före- slagna. Kr.
1852 ...........	30	4	15 900	15 900	61	81 700	1	2 500
53...........	51	2	8 000	8 000	60	79 050	3	7 600
54...........	54	1	4 000	4 000	43	57 050	2	4 350
1855 ...........	86	6	23 000	23 000	29	38 500	1	3 200
56...........	113	4	10 600	11100	28	37 450	2	4 650
57...........	107	5	11400	11400	20	26 650	—	—
58...........	136	10	33 700	34 900	19	25 000	1	1350
59...........	143	2	5 200	5 200	13	16 900	—	—
1860 ...........	153	5	13 050	14 600	3	4 050	—	—
61...........	143	3	7 200	4 600	2	2 700	—	—
62...........	137	7	25 300	26 300	2	2 700	—	—
63...........	148	2	6 600	4 000	1	1000	—	—
64...........	134	6	17 000	18 500	3	4 050	—	—
1865 ...........	130	10	31 750	33 800	1	1350	—	—
66...........	152	7	19 450	17 350	1	1350	—	—
67...........	120	8	20 500	15 800	4	4 700	—	—
68...........	109	9	25 350	24 150	1	1350	—	—
69...........	109	10	29 950	28 250	1	1350	—	—
1870 ...........	no	11	33 700	33100	—	—	—	—
71...........	126	8	20 450	21 100	2	2 700	—	—
72...........	116	4	10350	8 750	—	—	—	—
73...........	117	10	30 800	30 700	1	1350	—	—
74...........	125	5	15 400	10 700	—	—	—	—
1875 ...........	126	9	25100	18 800	—	—	—	—
76...........	136	9	27 500	28 500	—	—	—	—
77...........	160	13	33 850	25 450	—	—	—	—
78...........	166	13	39 500	39 400	—	—	—	—
79...........	159	14	37 500	34 650	—	—	—	—

10—153787.

Bilagor.

	Tjänstgörande.	Pensionerade.
Födelseår.	Folk- skol- lärare.	Övriga delägare.	Folkskollärare.	Övriga delägare.
			Delaktighetsbelopp.		Delaktig-		Delaktig-
	Antal.	Antal.	Nuva- rande. Kr.	Före- slagna. Kr.	Antal.	hets- belopp. Kr.	Antal.	hets- belopp. Kr.
1880 ...........	174	11	28 250	29 200	2	2 700	_	__
81...........	183	14	27 700	34 000	—	—	—	—
82...........	180	14	36 650	35 050	—	—	—	—
83...........	195	12	31 200.	31 100	—	—	—	—
84...........	186	8	18 750	17 150	—	—	—	—
1885 ...........	203	16	43 150	37 350	—	—	—	—
86...........	181	16	40 750	44 250	—	—	—	—
87...........	166	10	24 750	26 750	—	—	—	—
88...........	178	11	25 450	27 450	—	—	—	—
89..........	131	5	11800	10 200	—	—	—	—
1890 ...........	113	3	7 300	4 700	—	—	—	—
91 ........... 92 ........... 93 ........... 94 ...........	86 53 16 1	3	4 050	4 050	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—
Summa	5 545	323	-		1 149	—	23	—

För de kategorier av delägare, vilkas pensionsförhållanden icke varit föremål
för nämndens handläggning, hava nuvarande delaktighetsbelopp antagits oförändrade.

Ingen hänsyn har vid beräkningarna tagits till nuvarande eller blivande
kvinnliga delägare. Antalet kvinnliga delägare utgör för närvarande 4, enligt
nämndens förslag till bestämmelser angående kvinnliga delägares pensionsrätt
komme vissprligen antalet kvinnliga delägare med säkerhet att ökas, en verkställd
uppskattning av värdet av deras familjepensioner har emellertid givit vid handen,
att det är så obetydligt, att vid denna undersökning kan helt bortses därifrån.

3. Kapitalvärdet 1915 0 av utgående familjepensioner.

Till avlidna delägares efterlämnade familjer utgingo den 31 december 1914
pensioner enligt efterföljande tabeller.

Bilagor.

Änkepension, som skulle utgå till änka utan pensionsbcrättigade barn.

Änkans födelseår.	Änke- pen- sioner. Kr.	Änkans födelseår.	Änke- pen- sioner. Kr.	Änkans födelseår.	Änke- pen- sioner. Kr.	ÄnkanB födelseår.	Änke- j pensio-ner. 1 Kr.
1821.....	ISO	1840 .....	5 551	1860 .....	6 717	1880 .....	3 256
22.....	310	41.....	2 626	61.....	7 032	81.....	1014
23.....	425	42.....	3 650	62.....	6 255	82.....	1352
24.....	300	43.....	8 754	63.....	5 917	83.....	2 028
		44.....	4 351	64.....	4 516	84.....	—
1825 .....	275
26	775	1845 .....	5 514	1865 .....	4 704	1885 .....	676
27	325	46.....	6 651	66.....	5 504	86.....	338
28.....	1225	47.....	9 103	67.....	5 554	87.....	338
29 .	500	48.....	7 827	68.....	3 704	88.....	338
		49.....	6 228	69.....	3153	89.....	338
1830 .....	1175	1850 .....	4 627	1870 .....	3 966	1890 .....
31.....	775	51.....	6 816	71.....	3 379	91.....	338
32.....	1300	52.....	5 678	72.....	3 366
33.....	2100	53.....	5 035	73.....	2 791
34.....	3 763	54.....	6 317	74.....	2 790
1835 .....	2 625	1855 .....	6 580	1875 .....	1852
36.....	4175	56.....	6 882	76.....	2140
37.....	3 825	57.....	8 831	77.....	1176
38.....	3 775	58.....	10 132	78.....	926
39.....	3175	59.....	8 367	79.....	2 616

Förestås med Px + i i denna tabell angivna belopp svarande mot åldern

x + | vid 1914 års utgång, anger

kapitalvärdet den 31 december 1914 av utgående änkepensioner. Detta värde
utgör

2 951 400 kr.

Bilagor.

Barnets födelseår. \|	Delägaren har efterlämnat	Summa.
såväl änka som pensions-berättigat barn.	endast pensionsberättigade barn.
Ett eller flera barn.	Två eller flera barn.	Tre eller flera barn.
Änkepension, som skulle utgå till änka utan pen-sionsberättigade barn.
a	b	C	d
	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
1897 .............	6 017	950	—	250	7 217
98.............	6142	2140	338	—	8 620
99.............	4 966	—	250	—	5 216
1900 .............	6 518	676	—	—	7194
Öl.............	4 690	338	— .	—	5 028
02.............	4 312	500	—	—	4 812
03.............	5 880	250	—	338	6 468
04.............	7 234	250	—	—	7 484
1905 .............	3 454	—	—	—	3 454
06.............	3 042	—	—	338	3 380
07.............	2 616	338	338	—	3 292
08.............	4 732	—	—	—	4 732
09............. ;	2 366	—	338	—	2 704
1910.............	3 042	338	—	—	3 380
11.............	1014	338	—	—	1352
12.............	1352	—	—	—	1352
! 13.............	676	—	—	—	676
14.............	1014	—	—	—	1014

Med barnets födelseår avses i kolumn a och b födelseåret för yngsta barnet
i kolumn c för näst yngsta barnet och i kolumn d för därnäst yngsta barnet.

Förstås med P''x + i i denna tabells sista kolumn angivna belopp svarande
mot åldern x + £ vid 1914 års utgång, har kapitalvärdet den 31 december 1914
av utgående pensionsförhöjningar till änkor med pensionsberättigade barn ävensom
pensioner till ensamma barn erhållits genom uttrycket

Bilagor.

där m betecknar åldern då barnets
hållits

m ----- 18.

210 700 kr.

, (1 + i)m~*~T — 1

2 (1 + i)"*-*-t

pensionsrätt upphör. Som resultat har erwi
= 21.

296 HO kr.

4. Kapitalvärdet 1915-0 av framtida familj epensioner efter nuvarande

delägare.

Enligt nu gällande reglemente utgår pension med 25 % av delaktighetsbeloppet
till änka efter lärare vid folkskola och med 20 % av delaktighetsbeloppet
till änka efter annan delägare. Efterlämnar delägare förutom änka ett eller flera
pensionsberättigade barn, utgår pension till änka och barn med 150 / av pension
till ensam änka. Efterlämnar delägare endast barn utgår pension till dessa med
50, 100 eller 150 % av pensionsbelopp för ensam änka, beroende på om ett, två
eller tre pensionsberättigade barn finnas. Barn är pensionsberättigat intill uppnådda
18 års ålder.

Enligt nämndens förslag skola grunderna för familjepensionernas utgående
ändras i så måtto, att barn bliva pensionsberättigade intill 21 års ålder.

För beräkning av familjepensionsvärden har för varje delägare utskrivits
ett statistikkort upptagande förutom delägarens namn, befattning, nu gällande
och av nämnden föreslaget delaktighetsbelopp samt födelsear jämväl hustruns och
yngsta barnets födelseår. Uppgifter härom hava erhållits dels ur skoldistriktens
uppgifter till kassan, dels — för pensionerade delägare — genom särskilt utsända
frågeformulär. Från 31 pensionerade delägare hava uppgifter om familjeförhållanden
icke kunnat erhållas. Med ledning av sålunda erhållna uppgifter har beräknats
kapitalvärdet av en änkepension av 1 kr. och en barnpension av 0''5 kr.
utgående till hustrun och yngsta barnet under förutsättning att mannen avlider
inom ett år; dessa kapitalvärden hava beräknats resp. som en ett halvt år uppskjuten
kontinuerlig livränta å 1 kr. enligt formeln

, 1 Dy + 1 3

1 ~Dy 4’

då y betecknar hustruns ålder den 31 december 1914, och en ett halvt år uppskjuten
kontinuerlig annuitet å 0''5 kr. under n år enligt formeln

Bilagor.

6 _ 2 + ♦ f(l + 0n ~ 1__i_]

L (1 + »)" 2 (1 + *)J ’

då n betecknar antalet år, som den 31 december 1914 återstå intill dess barnets
pensionsrätt upphör. Då yngsta barnet sålunda antagits odödligt, har jag i de
fall, där hustrun lever, icke ansett mig behöva taga hänsyn till de övriga barnens
pensionsrätt. I de fall åter, där hustrun är avliden eller hennes pensionsrätt
på annat sätt upphört, blir det på detta sätt beräknade kapitalvärdet av
barnpensionen, där mer än ett pensionsberättigat barn finnes, för lågt; för den
skull hava till alla barnpensionsvärden lagts en på följande sätt beräknad procentuell
förhöjning:

Enligt de statistiska uppgifter, som finnas angivna i lärarelönenämndens
betänkande I, band 2, sid. 194—196, voro år 1912 av 5 072 ordinarie folkskollärare
143 änklingar eller frånskilda, därav 22 med två och 36 med mer än två barn
under 21 års ålder. Sannolikheten för att en änkling eller frånskild skall hava
minst två omyndiga barn är således

22 + 36
143

0-406

och sannolikheten för att han skall hava minst tre omyndiga barn

143

= 0-252

Under antagande att barnpension utgår intill 21 års ålder, har jag därför
ansett ovan beräknade barnpensionsvärden böra ökas med

143

^^(0-406 + 0-252) = 1-9 tf,

vilken procentsats jag emellertid för att erhålla tillräcklig säkerhetsmarginal
ökat till 3 /.

Utgår barnpension endast intill 18 års ålder, har jag ökat de beräknade
barnpensions värdena med blott

-r-O-03 =

De på detta sätt erhållna kapitalvärdena av familj epensionerna under förutsättning
att mannen avlider inom ett år hava sedan summerats för alla delägare
med samma nuvarande ålder, varefter summan dividerats med delägarnas
antal, oavsett om de äga pensionsberättigade anhöriga eller icke; den erhållna
kvoten betecknas i det följande med fx och betyder således kapitalvärdet i medel^

Bilagor.

tal av mot 1 kr. änkepension svarande värde av familjepensionen, därest en nu
z-årig delägare avlider inom ett år. Dessa värden hava underkastats en mekanisk
”utjämning, varvid erhållits följande utjämnade värden:

X	/	r	X	fx	X	/.
§ II * ce	m = 21	m = 18	m = 21	TO = 18	TO = 21
20			45	17-642	18385	70	8-846	9-015
1	_	_	6	17-352	18-105	1	8-868	9-012
2	0571	0577	7	17-213	17-982	2	8-494	8-622
3	1-844	1-878	8	16-897	17-668	3	7-961	8-048
4	3-268	3317	9	16-969	17-239	4	7-501	7-576
25	4-747	4-822	50	16-150	16912	75	6-838	6-909
6	6275	6-384	1	15-680	16418	6	6104	6-174
7	7-737	7-885	2	15101	15-809	7	5-805	5864
8	9-073	9-258	3	14-606	15-291	8	5-572	5-618
9	10-399	10-627	4	14-171	14-840	9	5-331	5-366
30	11-803	12-087	55	13779	14445	80	5-066	5-096
1	13-178	13-516	6	13-623	14-289	1	4-584	4-608
2	14-408	14-805	7	13417	14-074	2	3-686	3-701
3	15-361	15-807	8	12-934	13-564	3	3-oio	3-526
4	16-146	16-656	9	12-496	13085	4	2-704	2-720
35	16-861	17-429	60	12-205	12-752	85	2171	2-179
6	17117	17-708	1	11-743	12-239	6	1-948	1-948
7	17-209	17-819	2	11-254	11-708	7	2-297	2-297
8	17-458	18094	3	11-146	11-572	8	2-472	2-472
9	17-554	18-190	4	11-009	11-395	9	2-220	2-220
40	17-535	18171	65	10-565	10-905	90	2-542	2-542
1	17-653	18-312	6	10-232	10-534	1	2-939	2-939
2	17-744	18-427	7	9-985	10-243	2	2-593	2-593
3	17-857	18-566	8	9583	9-807
4	17-906	,18-639	9	8-985	9-188

Då den äldsta delägaren är född 1822 och således ingå värden pa fx för
x > 92 kunnat på empirisk väg erhållas, har antagits att f 100 =0 och ponerats
att f 92, . . f]00 bilda en aritmetisk serie.

Härefter har med användning av formeln

ÖU Bilagor.

där D''x betecknar de diskonterade aktivas Ml enligt folkskollärarnas dödlighetstabell,
då hänsyn tages till all avgång och C\ beräknats enligt formeln

cx = V(hVv

qi är dödssannolikheten för åldern X, beräknats värdet i medeltal av framtida
familjepension efter en nu x-årig delägare svarande mot 1 kr. änkepension
Dessa värden betecknas med Fx och återfinnas i efterföljande tabell:

X	Fx	X	K	X
m = 18	T—< (N II §	m = 18	m = 21	m = 18	m = 21
20	1-877	1-938	45	3-843	3-972	70	4-155	3-215
1	1-956	2-019	6	3-888	4-018	1	4-077	4134
2	2-044	2111	7	3-932	4-061	2	3-967	4021
3	2-151	2-220	8	3-964	4-092	3	3-846	3''898
4	2-256	2.329	9	3-988	4-114	4	3-719	3-770
25	2-362	2-439	50	4-008	4138	75	3-581	3-632
6	2-461	2-542	1	4-040	4-169	6	3-450	3-501
7	2-560	2-644	2	4090	4-219	7	3-336	3-387
8	2-654	2-74 2	3	. 4140	4-268	8	3-198	3-250
9	2-742	2-834	4	4-188	4-314	9	3032	3-087
30	2-822	2-917	55	4-233	4-358	80	2-834	2-895
1	2-907	3-005	6	4-293	4-417	1	2-599	2-666
2	2-985	3087	7	4-314	4-434	2	2-355	2-432
3	3-055	3-160	8	4-337	4-453	3	2-186	2-279
4	3122	3-229	9	4-354	4-465	4	2-093	2-097
35	3-193	3-303	60	4-370	4-476	85	2-030	2-032
6	3-258	3-371	1	4-388	4-490	6	2-072	2-072
7	3-319	3-433	2	4-406	4-504	7	2-195	2 195
8	3-378	3-495	3	4426	4-519	8	2-253	2-253
9	3-438	3-556	4	4''433	4-522	9	2-269	2-269
40	3-514	3-635	65	4-428	4-511	90	2-367	2-367
1	3 599	3-722	6	4-406	4-485	1	2-371	2-371
2	3-676	3-802	7	4-368	4-441	2	2-134	2-134
3	3-735	3-863	8	4-301	4-370	3	1-906	1-906
4	3-793	3-922	9 1	4-223	4-287	4 1	1-657	1-657

Bilagor.

Förstås med Lx+± summan av delaktighetsbeloppen för den 31 december
1914 (x + |)-åriga delägare, blir kapitalvärdet vid denna tidpunkt av framtida
familjepensioner efter dessa delägare

IÖÖ

1 V'' i

2 X + 2

då med a förstås den procent, som änkepensionen utgör av delaktigbetsbeloppet.

Detta kapitalvärde har beräknats dels med tillämpning av nu gällande
reglemente (i det följande benämnt alternativ I) dels under antagande av följande
av lärarelönenämnden föreslagna ändringar i reglementet (i det följande benämnt
alternativ II):

1) barnpension utgår intill 21 års ålder;

2) delaktighetsbeloppen för nu i tjänst varande ävensom blivande delägare
ändras för vissa lärarekategorier till förut angivna belopp (däremot
hava delaktighetsbeloppen för samtliga redan pensionerade delägare antagits
oförändrade);

3) delaktighet i kassan för lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor
upphör.

Resultatet av dessa räkningar har blivit:

Alternativ

I tjänst varande folkskollärare.................... 6 505 600 kr.

» » > övriga delägare................... 627 500 »

Pensionerade folkskollärare...................... 1316 300 »

> övriga delägare..................... 46 000 >

Samma 8495 400 kr.

Alternativ

II.

9 433 200 kr
620 900 »
1341700 »
46 900 »

11442 700 kr

5. Kapitalvärdet 1915-0 av familjepensioner efter blivande delägare.

Under de senaste åren ha medelåldrarna vid inträdet i kassan varit

åren 1890—1899 .................. 26''6 år.

» 1900—1904 ..........•.......261 >

» 1905—1912 .............. . . . ■ 25 6 >

varför jag i framtiden räknat med en medelinträdesålder av 26 år.

Kapitalvärdet av framtida familjepensioner svarande mot 1 kr. änkepension
efter en nytillträdande delägare ävensom efter samtliga hans efterträdare blir då
11—153787.

Bilagor.

o i

-D^l1 +^»)

(•^26 - - N''p + 5 Vp)i

där p betecknar pensionsåldern. Multipliceras denna kvantitet med

^''P + 2D''.

1 + i

ökad med delaktigbets beloppen för vakanta tjänster, erbålles kapitalvärdet den 31
december 1914 av familjepensioner efter blivande delägare. Som resultat bar erhållits,
då pensionsåldern satts till 60 år:

Alternativ Alternativ

I. II.

Folkskollärare............... 4 734100 kr. 6 870 300 kr.

Övriga delägare............... 439 800 » 441900 >

Summa 5 173 900 kr. 7 312 200 kr.

6. Kapitalvärdet 1915 0 av framtida sjukpensioner.

Understöd till barn efter avlidna delägare, som redan uppnått 18 års ålder
men som äro oförmögna till arbete och i saknad av annan tillgång (s. k. sjukpensioner),
utgå för närvarande med 5 702 kr. om året. Jag har antagit, att så
stort belopp även i framtiden årligen kommer att utgå, vilket motsvarar ett
kapital av

1 + - *

5 702-JL = 145 400 kr.

i 7

7. Kapitalvärdet 1915" o av framtida förvaltningskostnader.

Under de senaste åren har änke- och pupillkassans andel i pensionsinrättningens
omkostnader utgjort:

år 1912
» 1913
» 1914

7 407 kr.
7 093 >

6 830 »

Bilagor.

Jag har för framtiden räknat med en årlig förvaltningskostnad av 7 000 kr.
motsvarande ett kapital av

178 500 kr.

8. Kapitalvärdet 1915 0 av avgifter från nuvarande delägare.

Delägare erlägger avgift till änke- och pupillkassan med 3 V» % av delaktighetsbeloppet,
så länge han kvarstår i tjänst, och med 1I 2/s % av delaktighetsbeloppet,
sedan han avgått med pension.

Kapitalvärdet den 31 december 1914 av nuvarande delägares avgifter intill

pensionsåldern blir sålunda

X < p

N''x+^-\D''x^-N''p + \Bp
~D''X + L

och kapitalvärdet av deras avgifter efter uppnådd pensionsålder

N''p - l D’p

^/Lx+\{a.x+\ 2)l

X > p >

X >p

Värdet av avgifterna före pensionsåldern blir:

I tjänst varande folkskollärare.
> > > övriga delägare

Alternativ

. . . 2718400 kr.
, , , , 335 200 >

Summa 3 053 600 kr.

Alternativ

II.

3 825 800 kr.
318 400 >

4144 200 kr.

Värdet av avgifterna efter pensionsåldern blir:

I tjänst varande folkskollärare .
> > > övriga delägare

Pensionerade folkskollärare . . .
» övriga delägare . .

Alternativ

II.

609 900 kr. 858 500 kr.
71600 > 69100 >

184 900 > 184 900 »

8200 > 8200 >

Summa 874600 kr.

1120 700 kr.

Bilagor.

9. Kapitalvärdet 1915-0 av avgifter från blivande delägare.

Kapitalvärdet den 31 december 1914 av avgifter från blivande delägare
har beräknats på liknande sätt som värdet av familjepensionerna till deras efterlevande,
varvid som resultat erhållits beträffande avgifter före pensionsåldern

Alternativ Alternativ

I. II.

Folkskollärare ............... 4 064 600 kr.

Övriga delägare............... 472 700 >

Summa 4 537 300 kr.

och beträffande avgifter efter pensionsåldern

Alternativ

Folkskollärare................ 246 500 kr.

Övriga delägare............... 28700 >

Summa 275 200 kr

5 720 300 kr.
459 900 »

6180 200 kr.

Alternativ

347 000 kr.
27 900 >

374900 kr.

10. Kapitalvärdet 1915-0 av framtida statsbidrag.

Kassan åtnjuter för närvarande ett årligt statsbidrag av 75 049 kr., räknar
man med detta statsbidrag även i fortsättningen, motsvarar det ett kapitalvärde
av

1 913 800 kr.

11. Kassans kapital 1915 0.

Enligt uppgift utgjorde kassans kapital den 31 december 1914

10 677 200 kr.

Såsom synes av nedanstående sammanställning av de erhållna resultaten
visar kassans ställning vid tillämpning av nu gällande reglemente ett överskott av 4

4 176 400 kr.

Bilagor.

vilket överskott nedgår till

2 084 700 kr.

därest kassans ställning beräknas med tillämpning av av lärarelönenämnden föreslagna
förändringar i reglementet. Under antagande, att antalet tjänster med
delaktighet i kassan icke ökas utöver det nuvarande, behöves sålunda intet ökat
statsbidrag eller ändrade grunder för delägareavgifternas utgående för att täcka
den ökade förpliktelse, som åsamkas kassan genom de föreslagna ändringarna, då
med hänsyn till den försiktighet, varmed ovanstående beräkningar äro utförda,
den säkerhetsmarginal av c:a 2 000 000 kr., som återstår, enligt mitt förmenande
är fullt tillräckligt för att möta eventuella framtida för kassan ogynnsamma förändringar
i dödlighet och familjeförhållanden.

_—.-■	Kapitalvärde 1915''0.
	Alternativ I.	Alternativ II.
Aktiva: Nuvarande delägares avgifter intill pensionsåldern....... » > s efter pensionsåldern........ Blivande delägares avgifter intill pensionsåldern........ » > > efter pensionsåldern........	Kr. 3 053 600 874 600 4 537 300 275 200 1913 800 10 677 200	Kr. 4 144 200 1 120 700 6 180 200 374 900 1 913 800 10 677 200
Summa	21331 700	24411000
Passiva:
Utgående familjepensioner..................	3 162100	3 247 500
Framtida familj epensioner efter nuvarande delägare.......	8 495 400	11442 700
Familjepensioner efter blivande delägare............	5173 900	7 312 200
	145 400	145 400
	178 500	178 500
	4176 400	2 084 700
Summa	21331700	24 411000

Med anledning av från vissa håll framkomna förslag har nämnden begärt
uppgift å de ändringar, som föreliggande siffror undergå, därest änkepensionsbeloppet
för varje delägare ökas med 5 % av delaktighetsbeloppet. Den ökning i
kapitalvärdet av kassans passiva den 31 december 1914, som härav föranledes,
utgör:

Bilagor.

	Alternativ	Alternativ
	I.	II.
Familjepensioner efter nuvarande delegare......		2 322 000 kr.
> > blivande delägare......		1484 600 »
	Summa 2 789 500 kr.	3806 600 kr.

Enligt alternativ I skulle kassans överskott sålunda nedgå till 1 386 900 kr.
och enligt alternativ II skulle kassan visa en brist av 1 721 900 kr.

Stockholm i november 1915.

Reinh. Palmqvist.

Bilagor.

Bilaga V.

Beräkning av kostnaden

för pensionering av änkor och barn efter avlidna småskollärare.

Lärarelönenämnden har begärt uppgift a den kostnad, som pensionering
av änkor och omyndiga barn efter småskollärare, som hädanefter avlida, och utgående
efter följande grunder, skulle medföra.

Den kontanta avlöningen i högsta lönegraden för en småskollärare skall
enligt nämndens förslag utgöra 1150 kr., änkepension skall utgå med 30 / härav,
således 345 kr., och pension till omyndiga barn enligt samma grunder som de för
folkskollärare föreslagna. Småskollärare skall icke erlägga avgift för änke- och
pupillpensioneringen.

Vid 1912 års utgång funnos 188 manliga lärare vid småskolor och mindre folkskolor
samt biträdande lärare vid folkskolor. Ur detta material kunna givetvis inga
beräkningar verkställas rörande småskollärarnas familjepensionsvärden, utan har
jag tillämpat de för folkskollärare beräknade kapitalvärdena av mot 1 kr. änkepension
svarande värden av familjepensionerna. För att emellertid få en uppfattning
om huruvida dessa värden, vad småskollärare vidkommer, äro för höga eller
för låga, har jag ur lärarelönenämndens statistik hämtat följande uppgifter.

Av 188 småskollärare voro år 1912

122 gifta (ej änklingar eller frånskilda), därav 101 med ett eller flera barn
under 21 år;

8 änklingar eller frånskilda med två eller flera barn under 21 år,
därav 5 med tre eller flera barn under 21 år.

Sannolikheten för att en småskollärare skall vara gift, men ej änkling eller

frånskild, är således

122 n

lss”0’649-

sannolikheten för att han skall hava ett eller flera pensionsberättigade barn är

101 + 8

0’5 7 8,

188

Öb Bilagor.

sannolikheten för att han skall vara änkling med två eller flera pensionsberättibarn
är

och sannolikheten för att han skall vara änkling med minst tre pensionsberättibarn
är

5 _ n

188 ° 027‘

Motsvarande tal för folkskollärare äro respektive
0''7 2 3, 0*57 8, (boll, 0''007.

Av de anförda siffrorna framgår, att de för folkskollärare beräknade familjepensionsvärdena
för småskollärarnas vidkommande sannolikt äro något för
höga, da den för småskollärare funna större sannolikheten att vara änkling eller
frånskild med mer än ett pensionsberättigat barn naturligtvis är utan större betydelse.

Med. avseende på antaganden och beräkningssätt för övrigt får jag hänvisa
till min utredning rörande folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

Kapitalvärdet den 31 dec. 1914 av framtida familjepensioner efter nu anställda
småskollärare utgör

253 100 kr.

Antager man, att antalet småskollärare ständigt kommer att bibehållas vid
samma numerär som det nuvarande, blir kapitalvärdet av familjepensioner efter
blivande småskollärare

139 300 kr.

Därest pensioner i enlighet med för folkskollärare gällande grunder skulle
utgå till änkor och barn efter alla småskollärare, som hädanefter avlida, utan att
för dessa pensioner erlades några avgifter, skulle detta för staten medföra en
kostnad motsvarande ett kapital av

253 100 kr.,

därest ingå smaskolläraretjänster vidare tillsattes med manliga innehavare, men

392 400 kr.

därest manliga småskollärare i all framtid användes i samma utsträckning
som nu.

För att finna de belopp, varmed familjepensioner efter småskollärare skulle
utgå under de närmaste åren, har jag under förenklande antaganden beträffande
åldrar och familjeförhållanden beräknat beloppen av utgående änke- och barnpensioner
under vart femte kalenderår intill år 1940 och därvid erhållit de resultat,
som finnas angivna i efterföljande tabell.

Bilagor.

8»

	Änke- och barnpensioner utgå med 1 nedanstående belopp, därest
Å r.	inga manliga sraå-kollärare vidare tillsättas. ....	don manliga små-skollärarekåren ständigt bibehålies vid sin nuvarande numerär.
1920 ..............	Kr. 5 000	Kr. 5 000
1925..............	9000	10 000
1930 ..............	15 000	18 000
1935 ..............	17 000	24 000
1940 ..............	18 000	30 000

Efter år 1940 komma utgående änke- och barnpensioner att minskas för
att slutligen helt försvinna, därest inga manliga småskollärare vidare tillsättas;
däremot komma dessa belopp att ytterligare något ökas intill en viss maximigräns
för att sedan hålla sig någorlunda konstant, därest manliga småskollärare
i all framtid användas i samma utsträckning som nu.

De manliga småskollärarna utgöra emellertid en kår, som är stadd i ständig
minskning, vilket framgår av efterföljande tabell.

Å r. i	Antal småskollärare.
Manliga, j	Kvinnliga	Summa.
1890 ..............	662	6 333	6 995
92..............	629	6 614	7 243
i 94..............	611	6 885	7 496
96..............	534	7 300	7 834
98..............	483	7 711	8194
i 1900 ..............	447	8122	8 569
02..............	424	8 740	9164
04..............	373	9 206	9 579
06..............	326	9 759	10 085
08..............	283	10 383	10 666
\| 10..............	233	10873	111C6
\| 12..............	188	\| 10 876	11064

IS—1S3787.

90 Bilagor.

Då visserligen småskolläraretjänster fortfarande besättas med manliga innehavare
men för vart år i allt mindre utsträckning, kunde man vänta, att den
framtida kostnaden för pensionering av deras efterlämnade änkor och barn skulle
uppgå till belopp, som läge någonstädes emellan de i ovanstående tabell angivna.
Att märka är emellertid, att vid beräkningen av dessa belopp antagits, att småskollärare
icke lämna sin tjänst av annan orsak än dödsfall eller pensionering.
Den starka minskningen i antalet manliga småskollärare visar däremot att avgång
av andra orsaker måste förekomma i avsevärd grad, ja en närmare granskning
av de anförda siffrorna adagalägger, att minskningen år från år är betydligt
större, än den skulle varit, därest ingå manliga småskollärare vidare tillsattes
och de småskollärare, som nu finnas, ej lämnade sin tjänst av andra orsaker än
dödsfall och uppnådd pensionsålder. Kommer minskningen i antalet manliga
småskollärare att fortgå i samma grad i framtiden som hittills, torde därför kostnaden
för familjepensioner till deras efterlevande icke att uppgå ens till de belopp,
som jag anfört under antagande att inga småskolläraretjänster vidare tillsattes
med manliga innehavare.

Enligt nämndens förslag skall även omyndigt barn efter avliden småskollärarinna,
vars man förut avlidit, åtnjuta pension enligt samma grunder som barn
efter småskollärare. Att kostnaden härför måste bliva ringa är tydligt, då exempelvis
år 1912 bland 10 876 småskollärarinnor endast funnos 63 änkor med barn
under 21 år. Då jag icke haft tillgång till sådana uppgifter, att jag exakt kunnat
beräkna kostnaden ifråga, har jag med ledning av de uppgifter, som finnas
angivna i lärarelönenämndens betänkande I, 2, sid. 353, sökt uppskatta framtida
årliga beloppet av sådana pensioner, och har jag därvid kommit till en summa
av 700 kr. motsvarande en kostnad en gång för alla av

18 000 kr.

Den årliga kostnaden för ifrågavarande pensioner kommer naturligtvis endast
småningom att stiga till 700 kr. och kan naturligtvis tidvis även betydligt
överstiga detta belopp. I medeltal torde denna siffra emellertid snarare vara för
hög än för låg.

Stockholm i december 1915.

Reinh. Palmqvist.

Stockholm 1915. P. A. Norstedt & Säker.