Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Långtidsutredningen 19992000 - del 1

Statens offentliga utredningar 2000:7

sou 2000 7 d1

Statens offentliga utredningar 2000:7

Finansdepartementet

LÅNGTIDSUTREDNINGEN

1999/2000

Utarbetad inom Finansdepartementet

Stockholm 2000

SOU och Ds kan –med undantag av 1999 å rs serie –kö pas frå n

Fritzes Kundservice.1999 å rs serie kan kö pas frå n Fakta Info Direkt, Kundservice. Fö r remissutsä ndningar av SOU och Ds fr.o.m. 2000 å rs nummerserie svarar

Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets fö rvaltningsavdelning.

Beställningsadresser:

 

Fritzes Kundservice

Fakta Info Direkt, Kundservice

106 47 Stockholm

Box 6430

Tel: 08-690 91 90

113 82 Stockholm

Fax: 08-690 91 91

Tel: 08-587 671 00

E-post: fritzes.order@liber.se

Fax: 08-587 671 71

Internet: www.fritzes.se

E-post: order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrå dsberedningen,1993.

–En liten broschyr som underlä ttar arbetet fö r den som skall svara på remiss.

Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Tel: 08-405 47 29 Fax: 08-405 42 95

Grafisk utformning av omslag: Anders Kö rling

 

ISBN 91-38-21126-2

Stockholm 2000

ISSN 0375-250X

Lå ngtidsutredningen

Fö rord

Lå ngtidsutredningen 1999/2000 har utarbetats inom Finansdepartementet. Arbetet har utfö rts under ledning av kanslirå det Kerstin Krafft. I den grupp som utfö rt arbetet har deltagit departementssekreterarna Charlotte Bucht, Jessica Bylund, Cecilia Fegler, Gunnar Fors, Anette Granberg, Jonas Norlin, Lena Unemo, Arvid Wallgren och Fredrik Wiklund samt

sakkunniga Therese Lebenberg

och Annika

Å rhammar. Ansvarig fö r

administrativt arbete m m har varit Marita Rasmussen.

Konjunkturinstitutet har på

uppdrag

av Lå ngtidsutredningen

sjä lvstä ndigt svarat fö r de lå ngsiktiga, kvantitativa kalkyler som ingå r i utredningen. Dessa redovisas i Konjunkturinstitutets två bilagor till Lå ngtidsutredningen 1999/2000.

Under arbetet har seminarier ordnats med experter inom de områ den som utredningen analyserar. Vidare har Ekonomiska Rå det fö ljt arbetet och lä mnat synpunkter.

Underlag fö r utredningen har utarbetats vid olika forsknings- institutioner, utredningsinstitut och myndigheter. Merparten av detta material redovisas som bilagor till utredningens huvudbetä nkande. Ansvaret fö r de olika bilagorna och fö r de bedö mningar de innehå ller vilar på respektive fö rfattare.

Med detta fö rord vill jag rikta ett varmt tack till alla dem som har bidragit till Lå ngtidsutredningen 1999/2000.

Stockholm i januari 2000

Stefan Lundgren

Finansrå d

Lå ngtidsutredningen

5

 

 

Innehå ll

1

Inledning .............................................................................

9

 

1.1

Lå ngtidsutredningens syfte och stä llning ...................

9

 

1.2

Lå ngtidsutredningens fö rä ndring ...............................

10

 

1.3

Lå ngtidsutredningen 1999/2000 ................................

12

 

1.3.1

Framtida utmaningar fö r svensk ekonomi och

 

 

 

svenska vä lfä rdssystem ..............................................

12

2

Eftersläpning, kris och återhämtning – tre händelserika

 

 

decennier .............................................................................

17

 

2.1

Hur mä ts ekonomisk tillvä xt? ....................................

17

 

2.2

Sveriges tillvä xt .........................................................

19

 

2.2.1

Sveriges BNP-utveckling i en internationell

 

 

 

jä mfö relse ...................................................................

20

 

2.2.2

Svenska inkomster ö kar lå ngsammare ä n

 

 

 

produktionen ..............................................................

22

 

2.3

Tillvä xt: resursinsats och produktivitet ......................

24

 

2.3.1

Arbetsutbudet: god utveckling fram till 1990 ............

26

 

2.3.2

Kapitalet: svag investeringsutveckling .......................

28

 

2.3.3

Produktiviteten: god utveckling under 1990-talet ......

30

 

2.4

Flera fö rklaringar till den svaga tillvä xten .................

33

 

2.4.1

Skattesystemet skapade inlå sningseffekter ................

34

 

2.4.2

Svagt konkurrens- och omvandlingstryck ..................

35

 

2.4.3

Osä ker investeringsmiljö ............................................

36

2.5Ä ndrade fö rutsä ttningar fö r den ekonomiska

 

 

politiken .....................................................................

37

 

2.5.1

Strukturpolitik allt mer i fokus ...................................

37

 

2.5.2

1990-talet: budgetkonsolidering och prisstabilitet .....

44

 

2.6

Slutsatser ....................................................................

47

3

Den ekonomiska utvecklingen fram till år 2015 ..............

49

 

3.1

Antaganden ä r viktiga fö r resultaten ..........................

50

3.2Utvecklingen fram till å r 2015 –på sikt avtagande

tillvä xt ........................................................................

54

6

 

Lå ngtidsutredningen

 

 

 

 

 

3.3

Alternativa scenarier ..................................................

59

 

3.4

Klimatmå let krä ver en fö rä ndrad politik ....................

64

 

3.5

Slutsatser ....................................................................

66

4

Välfärdssystemens framtida utmaningar .........................

69

 

4.1

Vä xande fö rsö rjningsbö rda fö r dem som arbetar .......

69

 

4.2

Den offentliga sektorns framtida utgifter ...................

76

 

4.2.1

Statliga utgifter fö r pensioner och transfereringar .....

77

 

4.2.2

Ä ldreomsorg och sjukvå rd svarar fö r en allt stö rre

 

 

 

del av kommunernas kostnader ..................................

82

 

4.3

Internationaliseringen innebä r rö rligare skattebaser ..

86

 

4.3.1

Rö rliga skattebaser –en restriktion fö r

 

 

 

skattesystemets utformande .......................................

86

 

4.3.2

Tillvä xten avgö rande fö r framtida skatteintä kter .......

88

 

4.3.3

Arbete frä msta skattebasen ........................................

89

 

4.3.4

Skatt på arbete den stö rsta skattekä llan .....................

90

 

4.3.5

Kan konsumtionsskatterna behå llas? .........................

92

 

4.3.6

Kapitalskatter –skatt på ä gande och investeringar ....

97

 

4.4

Kan ett fungerande offentligt vä lfä rdssystem

 

 

 

bibehå llas? ..................................................................

99

 

4.4.1

Å r 2015 till 2030 –fä rre i arbetsfö r å lder ..................

100

 

4.4.2

Vä lfä rdssystemen i de alternativa scenarierna ...........

104

 

4.4.3

Vä gvalen ä r viktiga ....................................................

105

 

4.5

Kan resurserna anvä ndas mer effektivt? ....................

107

 

4.5.1

Begrä nsat utrymme fö r avgiftshö jningar ...................

110

 

4.5.2

Kan kontolö sningar utgö ra ett komplement? .............

112

 

4.6

Slutsatser ....................................................................

115

5

En hållbar tillväxt...............................................................

117

 

5.1

Kan hö g tillvä xt fö renas med en god miljö ? ..............

119

 

5.1.1

Tillvä xt och miljö –vad sä ger teorin? ........................

119

 

5.1.2

Sambandet mellan tillvä xt och miljö i Sverige ..........

123

 

5.2

Effekter på ekonomi och miljö av Sveriges

 

 

 

miljöå taganden ...........................................................

128

 

5.2.1

Val av styrmedel på verkar kostnaderna fö r

 

 

 

miljöå taganden ...........................................................

128

 

5.2.2

Sveriges miljö tillstå nd å r 2015 ..................................

137

 

5.3.

Vad ä r en hå llbar utveckling? .....................................

139

 

5.3.1

Ett fö rsö k till definition ..............................................

139

 

5.3.2

Gå r det att mä ta om utvecklingen ä r hå llbar? ............

141

 

5.3.3

Miljö justerad nettonationalprodukt fö r Sverige .........

142

 

5.4

Slutsatser ....................................................................

145

Lå ngtidsutredningen

7

6

En arbetsmarknad för alla? ..............................................

149

6.1Utvecklingen på arbetsmarknaden

 

under 1990-talet .........................................................

150

6.1.1

Må nga lä mnade arbetskraften under 1990-talet .........

151

6.1.2

Må nga i rundgå ng mellan arbete och arbetslö shet .....

152

6.1.3

Vilka grupper riskerar arbetslö shet? ..........................

156

6.1.4

Sä rskilt svå rt fö r utomnordiska invandrare ................

158

6.1.5

Tillfä lliga anstä llningar allt vanligare ........................

162

6.2

Har jä mviktsarbetslö sheten ö kat under 1990-talet? ...

165

6.3Minskad efterfrå gan på lå gutbildad arbetskraft:

 

orsaker och effekter ....................................................

172

6.3.1

Teknisk utveckling –en huvudorsak till

 

 

efterfrå geminskningen ...............................................

172

6.3.2 Internationell kapitalrö rlighet –

 

 

lå gt fö rklaringsvä rde ..................................................

174

6.3.3

Ö kad arbetslö shet eller ö kad lö nespridning? .............

175

6.4En å ldrande arbetskraft och fler utanfö r

 

 

arbetskraften ...............................................................

178

 

6.4.1

Vilka blir konsekvenserna av arbetskraftens

 

 

 

å ldrande? ....................................................................

181

 

6.5

Konsekvenser av en arbetstidsfö rkortning .................

183

 

6.6

Slutsatser ....................................................................

186

7

Utbildning för att möta framtida behov ...........................

189

 

7.1

Utbildning bidrar till tillvä xt ......................................

190

 

7.2

Humankapitalet i Sverige ...........................................

191

 

7.2.1

Hö g utbildningsnivå och goda fä rdigheter .................

191

 

7.2.2

Fler deltar i utbildning ...............................................

195

 

7.2.3

Goda kunskaper hos svenska gymnasieelever ...........

200

 

7.2.4

Ö kad tillgå ng på spetskompetens ...............................

201

 

7.2.5

Hö gt deltagande i vidareutbildning ............................

203

7.3Ö kade drivkrafter fö r hö gskoleutbildning

 

under 1990-talet .........................................................

205

7.3.1

Hö gskoleutbildning mer lö nsam ................................

206

7.3.2

Ö

kad arbetslö shet bland lå gutbildade ungdomar .......

207

7.4

Vilken utbildning behö vs i framtiden? .......................

208

7.4.1

Strukturomvandling fö rä ndrar utbildningsbehovet ....

208

7.4.2

Ä

r tillgå ngen på utbildad arbetskraft tillrä cklig? .......

213

7.4.3

Anvä nds utbildningen rä tt? ........................................

215

7.5

Finns det en ö kad risk fö r kompetensflykt? ...............

217

7.5.1

Ö

kad nettoutvandring av hö gutbildade ......................

217

7.5.2

Ö

kad rö rlighet till och frå n Sverige ...........................

218

8

 

Lå ngtidsutredningen

 

 

 

 

 

7.5.3

Ö kat intresse fö r utlandsstudier .................................

220

 

7.6

Slutsatser ....................................................................

221

8

Näringslivets omvandling och förutsättningar ................

223

 

8.1

Fyra trender på verkar strukturomvandlingen .............

223

 

8.1.1

Fortsatt internationalisering av nä ringslivet ...............

224

 

8.1.2

Miljö kraven ö kar i betydelse ......................................

228

 

8.1.3

Produktionen alltmer kunskapsintensiv .....................

232

 

8.1.4

Tjä nstesektorn alltmer dominerande ..........................

236

 

8.1.5

Tillvä xten i nä ringslivet fortsatt god ..........................

242

 

8.2

Sveriges internationella konkurrenskraft ...................

243

 

8.3

Det svenska fö retagsklimatet .....................................

246

 

8.3.1

Tillgå ngen på kapital olika fö r stora och små fö retag ..

249

 

8.3.2

Unga hö gutbildade –få men billiga ...........................

252

 

8.3.3

Sveriges regler på samma nivå som EU:s ..................

256

 

8.3.4

Det svenska fö retagsklimatet kan fö rbä ttras ..............

258

 

8.4

Slutsatser ....................................................................

259

9

Avslutning – framtidens utmaningar och möjligheter ....

261

Sammanfattning ...........................................................................

269

Ordförklaringar ............................................................................

283

Diagramförteckning .....................................................................

291

Tabellförteckning ..........................................................................

293

Referenser

......................................................................................

297

Bilagor till Långtidsutredningen 1999/2000 ...............................

313

Lå ngtidsutredningen

9

 

 

1 Inledning

1.1Lå ngtidsutredningens syfte och stä llning

Lå ngtidsutredningen 1999/2000 har i likhet med sina fö regå ngare till syfte att utgö ra ett underlag fö r den ekonomiska politiken. En central uppgift ä r att analysera utmaningar och mö jligheter som den svenska ekonomin stå r infö r på lä ngre sikt och studera vad de betyder fö r den ekonomiska politiken. Lå ngtidsutredningen skall också bidra till debatten om ekonomins utveckling och den ekonomiska politikens

utformning.

 

 

Lå ngtidsutredningen

har dessutom till uppgift att ge

en samlad

bedö mning av den makroekonomiska utvecklingen på

lä ngre sikt.

Denna bedö mning utgö r ett komplement till de prognoser på kort och

medellå ng sikt som

utarbetas i Finansdepartementet.

Lå ngsiktiga

bedö mningar skall inte tjä na som prognoser utan skall snarare ses som illustrationer av tä nkbara utvecklingar av den svenska ekonomin utifrå n ett antal antaganden om exempelvis den internationella utvecklingen och politikens inriktning.

Lå ngtidsutredningens huvudbetä nkande har utarbetats av tjä nstemä n vid Finansdepartementet. Departementsledningen har inte tagit stä llning till innehå llet. Till skillnad frå n andra statliga utredningar har regeringen inte faststä llt nå gra direktiv fö r Lå ngtidsutredningen. Utredningen vä ljer de ä mnen och de metoder som den bedö mer bä st svarar mot utredningens syfte; att tjä na som underlag fö r den ekonomiska politiken och den ekonomisk-politiska debatten. Fö r att uppnå syftet må ste

givetvis frå gestä llningarna som behandlas vara relevanta och

knyta an

till de alternativ som beslutsfattarna stä lls infö r. Efter

tidigare

lå ngtidsutredningar har regeringen efter remissbehandling tagit stä llning till den ekonomiska politiken på medellå ng sikt i sä rskilda propositioner.

10 Inledning

Lå ngtidsutredningen

 

 

1.2Lå ngtidsutredningens fö rä ndring

Den fö rsta lå ngtidsutredningen presenterades 1948 och utfö rdes på uppdrag av den då nya ekonomiska samarbetsorganisationen OEEC (nuvarande OECD). Lå ngtidsutredningen 1999/2000 ä r den artonde i ordningen.

I de fö rsta utredningarna dominerade frå gor om den ekonomiska tillvä xtens fö rutsä ttningar. Under 1960-talet koncentrerades uppmä rk- samheten i stä llet på fö rsö rjningsbalansen anvä ndningssida. Det fanns inslag av indikativ planering i berä kningarna under 1950- och 1960- talen. Med hjä lp av detaljerad information om utvecklingen i olika delar av ekonomin sammanstä lldes en totalbild av ekonomins utveckling. Denna bild spreds genom utredningen till beslutsfattare i samhä llet. Syftet var att etablera en gemensam syn på den ekonomiska utvecklingen, vilket antogs kunna bidra till en mer stabil utveckling. Regering och riksdag fö rutsattes ta stä llning till hur resurserna i ekonomin skulle anvä ndas, t ex fö rdelningen mellan offentlig och privat

konsumtion. Ä

ven andra offentliga beslutsfattare fö rutsattes basera sin

planering på

lå ngtidsutredningarna. Metodmä ssigt utvecklades

lå ngtidsutredningarna under 1970- och 1980-talet till fö ljd av bä ttre statistiskt underlag och fö rbä ttrade mö jligheter att skatta ekonometriska modeller. Lå ngtidsutredningarna dominerades under denna period helt

av detaljerade beskrivningar

ö ver den ekonomiska utvecklingen

de

nä rmast kommande å ren. På

1970- och 1980-talen kom också

s k

kravkalkyler till anvä ndning i lå ngtidsutredningen. Dessa var ett slags betingade prognoser, i vilka utredningen utifrå n vissa antaganden fö rsö kte precisera de krav som behö vde stä llas på t ex lö nebildningen fö r att en ö nskad utveckling skulle kunna uppnå s.

Efterhand blev behovet av att kunna anvä nda lå ngtidsutredningen som

ett redskap

fö r indikativ

planering

allt mindre

relevant. Vidare

ifrå gasattes

mö jligheterna

att gö ra

detaljerade

prognoser fö r

utvecklingen inom olika delar av ekonomin. Samtidigt ö kade intresset

fö r att analysera strukturella problem

i ekonomin.

Tyngdpunkten i

lå ngtidsutredningarna har sedan slutet

av 1980-talet

fö rskjutits frå n

detaljerade beskrivningar av tä nkbara utvecklingsbanor fö r ekonomin mot ett stö rre utrymme fö r analyser av strukturella problem.

Lå ngtidsutredningarna har under å rens lopp varit fö remå l fö r debatt, vilken rö rt så vä l utredningens roll som underlag fö r den ekonomiska politiken och vad den i så fall bö r innehå lla som det meningsfulla med att gö ra scenarier fö r utvecklingen på lå ng sikt. Vidare har det lä mpliga i att

utredningen

utarbetas vid Finansdepartementet ifrå gasatts.

Skilda

synsä tt på

lå ngtidsutredningens stä llning har framkommit,

dä r två

huvudinriktningar kan skö njas.

 

Lå ngtidsutredningen

 

 

 

 

Inledning 11

 

 

 

 

Enligt

ett

synsä tt bö r

lå ngtidsutredningens centrala tema vara

beskrivningen av olika utvecklingsalternativ, dä r den ekonomiska

politikens

konsekvenser

i form

av

olika

tillvä xt och

framtida

konsumtionsmö jligheter stä lls mot varandra.1 Lå ngtidsutredningen bö r

enligt detta synsä tt helt frikopplas frå n den politiska sektorn och i stä llet

utfö ras av

en fristå ende

institution

med nä ra koppling

till den

ekonomiska

forskningen.

Denna

institution

skall vara garanterad

tilldelning av medel under en lä ngre period, fö r att oberoendet skall vara garanterat.

Enligt ett annat synsä tt kan det gagna den ekonomiska debatten om

lå ngtidsutredningen har en

viss koppling till den politiska makten.2

Lå ngtidsutredningen kan då

bidra till att de lå ngsiktiga bedö mningar

som ä ndå alltid kommer att gö ras inom Regeringskansliet blir offentliga och dä rigenom mö jliga att kritiskt granska i den allmä nna debatten.

Enligt detta synsä tt bö r också

utredningarna koncentreras på analys av

ekonomins funktionssä tt och

så rbarhet, snarare

ä n på

detaljerade

utvecklingsbanor fö r

ekonomin.

Behovet

av

makroekonomiska

bedö mningar kvarstå r

dock,

men

dessa bö r

vara

mer

aggregerade.

Svå righeterna att publicera rena prognoser i politikens absoluta nä rhet har framhå llits, och då frä mst vad som skall antas om statsmakternas framtida agerande. Detta problem kan lö sas genom att enbart publicera prognoser i ett lä ngre perspektiv eller genom att lå ta exempelvis Konjunkturinstitutet gö ra prognoserna.

De lå ngtidsutredningar som presenterats under 1990-talet har legat i linje med det sistnä mnda synsä ttet vad gä ller fö rhå llandet mellan makroekonomiska bedö mningar och analys av strukturella problem. Tyngdpunkten har sedan slutet av 1980-talet fö rskjutits frå n detaljerade beskrivningar av olika utvecklingsbanor fö r ekonomin, till betoning av strukturella problem i den svenska ekonomin. Utredningarna har dock fortsatt att utarbeta scenarier fö r den ekonomiska utvecklingen och dessa har fortfarande få tt ett betydande utrymme i huvudbetä nkandet.

1 Exempel på detta synsä tt ä r Å berg, C.-J. [1997].

2 Exempel på detta synsä tt finns i Heikensten, L. [1989].

12 Inledning

Lå ngtidsutredningen

 

 

1.3Lå ngtidsutredningen 1999/2000

Lå ngtidsutredning 1999/2000 skall liksom tidigare lå ngtidsutredningar utgö ra ett underlag fö r den ekonomiska politiken och bidra till den ekonomisk-politiska debatten. I utredningen ges en samlad bild av den ekonomiska utvecklingen i framtiden och ett antal frå gestä llningar som bedö ms vara viktiga fö r den svenska ekonomins utveckling de kommande å ren analyseras.

Behovet av att i lå ngtidsutredningarna redovisa prognoser fö r den kort- och medelfristiga utvecklingen har minskat genom att regeringen två gå nger per å r redovisar prognoser ö ver den ekonomiska utvecklingen på medellå ng sikt. Dä rfö r ä r det naturligt att Lå ngtidsutredningens scenarier i stä llet ä r koncentrerade på den lå ngsiktiga utvecklingen. I denna Lå ngtidsutredning har de makroekonomiska bedö mningarna av utvecklingen på lä ngre sikt fö r fö rsta gå ngen i sin helhet utarbetats av Konjunkturinstitutet. Det basscenario som presenteras grundas på Konjunkturinstitutets egna bedö mningar och har utarbetats fristå ende frå n Finansdepartementet. Basscenariot anvä nds sedan fö r att illustrera hur antaganden om den framtida arbetstiden, arbetsmarknadens funktionssä tt och uppfyllandet av miljö politiska må l på verkar den ekonomiska utvecklingen. Scenarierna presenteras ö versiktligt i kapitel 3 i huvudbetä nkandet, medan en mer detaljerad beskrivning finns i bilaga 1 och 2 till Lå ngtidsutredningen.

Den fö rskjutning av tyngdpunkten mot analyser av ekonomins strukturer som skett i de senaste lå ngtidsutredningarna fortsä tter i denna utredning. Dä rtill koncentreras analysen till ett avgrä nsat antal områ den fö r att dä rigenom å stadkomma en tydligare fokusering av utredningens

problemanalys.

 

 

 

 

 

 

Som en motvikt till den

koncentrerade

form

som valts

fö r

huvudbetä nkandet,

finns fö rdjupningar i olika

frå gor

i

bilagorna

till

Lå ngtidsutredningen. I dessa

gö rs fö rdjupningar om

bland annat

arbetsmarknaden,

nä ringslivets

utveckling, Sveriges

internationella

konkurrenskraft, hå llbar utveckling och om demografi och vä lfä rd.

 

1.3.1Framtida utmaningar fö r svensk ekonomi och svenska vä lfä rdssystem

Ytterst syftar den ekonomiska politiken till att skapa fö rutsä ttningar fö r en hö g vä lfä rd och en rä ttvis fö rdelning av denna. Vä lfä rden beror av konsumtionen av varor och tjä nster, men också av andra faktorer så som fritidens omfattning och en god miljö . En individs vä lfä rd beror dä rtill

Lå ngtidsutredningen Inledning 13

inte bara av dagens mö jligheter till konsumtion i vid bemä rkelse, utan ä ven av de framtida mö jligheterna till konsumtion.

Det ö vergripande må let fö r den ekonomiska politiken –en hö g vä lfä rd

–brukar formuleras mer operativt genom att ett antal delmå l anges. Exempel på så dana delmå l ä r hö g ekonomisk tillvä xt, full sysselsä ttning, stabila priser, stabila offentliga finanser och en jä mn fö rdelning av vä lfä rden.

Fö r att uppnå en rä ttvis fö rdelning av vä lfä rden ä r ett vä l fungerande vä lfä rdssystem som omfattar alla medborgare av stö rsta vikt. Vä lfä rds- systemen omfattar så vä l system fö r vå rd och omsorg som olika socialfö rsä kringssystem. Ett centralt tema i denna Lå ngtidsutredning ä r en diskussion om mö jligheterna att i framtiden bibehå lla ett vä l utbyggt offentligt finansierat vä lfä rdssystem.

Lå ngtidsutredningen tar som utgå ngspunkt att utvecklingen inom tre områ den kommer att vara av sä rskild stor betydelse vad gä ller mö jligheterna att upprä tthå lla vä lfä rdssystemen och nå den tillvä xt och sysselsä ttning som krä vs fö r att gö ra detta mö jligt. Det gä ller fö r det fö rsta den demografiska utvecklingen med en å ldrande befolkning, fö r det andra betydelsen av att uppnå hö gt stä llda miljö må l och fö r det tredje en fortsatt internationalisering av ekonomin.

Befolkningen åldras

Den demografiska utvecklingen i Sverige, liksom i må nga andra OECD- lä nder, innebä r att andelen ä ldre i befolkningen kommer att ö ka under de fö rsta decennierna på 2000-talet. Omkring å r 2020 ö kar också antalet ä ldre ä ldre, dvs personer ö ver 80 å r, kraftigt. Samtidigt minskar andelen av befolkningen som ä r i arbetsfö r å lder frå n 63 procent 1999 till drygt 61 procent å r 2015 och drygt 58 procent å r 2030. Inte bara andelen av befolkningen i arbetsfö r å lder minskar, utan den arbetsfö ra befolkningen minskar ä ven i absoluta tal, dvs Sverige stå r infö r en situation med en krympande arbetskraft. En lä gre andel av befolkningen i fö rvä rvsaktiv å lder innebä r att fö rsö rjningsbö rdan fö r de arbetande ö kar; fä rre skall

fö rsö rja

fler. Den ö kande andelen ä ldre i

befolkningen kommer

att

på verka

så vä l pensionsutbetalningar som

efterfrå gan på vå rd

och

omsorg. Konsekvenserna av en å ldrande befolkning fö r den offentliga sektorns utgifter och inkomster, och mö jligheterna att i framtiden finansiera en omfattande vä lfä rdsomfö rdelning mellan generationerna diskuteras utfö rligt i kapitel 4.

Den demografiska fö rä ndringen kommer också att ha betydelse fö r arbetskraftens utveckling. Som redan nä mnts kommer arbetskraften att minska och den kommer dessutom att å ldras, dvs arbetskraftens genomsnittliga å lder kommer att ö ka. Genom dessa fö rä ndringar i

14 Inledning

Lå ngtidsutredningen

 

 

arbetskraften kommer också

fö rutsä ttningarna fö r den ekonomiska

tillvä xten att på verkas, liksom arbetslö sheten. I kapitel 6 studeras den demografiska utvecklingens betydelse fö r arbetsmarknadens funktions- sä tt och fö r arbetsutbudet.

Den demografiska utvecklingen kommer att stä lla krav på anpassning av ekonomin och vä lfä rdssystemen. Dels må ste vä lfä rdssystemen anpassas till att fö rsö rjningsbö rdan ö kar, dels må ste arbetsmarknaden anpassas till att arbetskraften blir mindre och dessutom få r en hö gre medelå lder. Dessa anpassningskrav utgö r en betydande utmaning fö r den svenska ekonomin i framtiden.

Miljö politiska må l ö kar i betydelse

Ekonomin har inte bara att anpassa sig till en fö rä ndrad demografi. En anpassning må ste också ske till att en god miljö kommer att utgö ra ett viktigt må l fö r politiken ä ven i framtiden. En hå llbar utveckling utgö r ett allmä nt formulerat må l fö r miljö politiken, och detta begrepp diskuteras nä rmare i kapitel 5. I kapitel 5 redovisas också berä kningar av en miljö justerad nettonationalprodukt, som ä r ett fö rsö k att uppskatta om

den svenska

utvecklingen ä r

hå llbar.

Dä rutö ver finns

ett antal

mer

preciserade

må l

fö r miljö politiken,

bland annat fö r

utslä ppen

av

vä xthusgaser.

 

 

 

 

 

Miljö politikens

betydelse

fö r den ekonomiska

tillvä xten

har

diskuterats under må nga å r och å sikterna om sambandet mellan tillvä xt och miljö på verkan gå r isä r. I kapitel 5 diskuteras sambanden mellan miljö och tillvä xt och vilka empiriska belä gg som finns fö r de olika synsä tten på sambandet mellan tillvä xt och miljö . I kapitlet redovisas berä kningar av hur å tagandet om utslä pp av vä xthusgaser som Sverige fö rbundit sig till i det s k Kyotoprotokollet, på verkar tillvä xten.

Internationaliseringen fortsä tter

Anpassningen till så vä l den demografiska utvecklingen som ö kad vikt fö r miljö må l må ste ske inom de ramar som ges av att Sverige ä r en mycket internationaliserad ekonomi.

Internationaliseringen kommer att fortgå ä ven i framtiden, inte minst mot bakgrund av att allt fler lä nder deltar i det internationella ekonomiska utbytet. Fö retagen har blivit allt mer globala i sitt agerande, vilket diskuteras i kapitel 8. Det ä r också troligt att rö rligheten hos arbetskraften kommer att ö ka. Ö kade språ kkunskaper, det faktum att allt fler unga tillbringar en del av sin studietid utomlands samt mö jligheten till vä lavlö nade arbeten utomlands stö djer en så dan utveckling. Den internationella rö rligheten hos arbetskraften diskuteras i kapitel 7.

Lå ngtidsutredningen

Inledning 15

 

 

Den ö kande internationaliseringen

innebä r att den internationella

arbetsfö rdelningen ö kar och att de samlade resurserna kan anvä ndas mer effektivt. Det bidrar till lä gre priser och ett stö rre urval av produkter,

vilket

ö kar

vä lfä rden

i

Sverige

liksom

i

andra

lä nder.

Internationaliseringen medfö r också

att vissa skattebaser blir rö rligare,

vilket

på verkar

mö jligheterna

att

via

skatter

finansiera offentliga

vä lfä rdssystem. Under senare

å r har det blivit klart att det

på vissa

områ den ä r mycket svå rt

att ha en beskattning

som

alltfö r

mycket

avviker frå n beskattningen i andra lä nder. I framtiden kommer sannolikt denna utveckling att fortsä tta, vilket fö r Sveriges del i må nga fall kommer att innebä ra en press nedå t på de skatter som berö rs. Detta kan i

sin tur också på verka

mö jligheterna att finansiera de

gemensamma

å tagandena inom de

nuvarande vä lfä rdssystemen.

En fö rdjupad

diskussion kring denna frå gestä llning finns i kapitel 4.

 

Hur kan de framtida utmaningarna mö tas?

Av de utmaningar som beskrivs ovan framgå r att den svenska ekonomin i framtiden har att anpassa sig till en ö kad fö rsö rjningsbö rda fö r de som arbetar. Efterfrå gan på vå rd och omsorg kommer att ö ka, samtidigt som internationaliseringen innebä r att finansieringen av offentliga vä lfä rds- system kan fö rsvå ras genom att vissa skattebaser urholkas. Till detta kommer de restriktioner som uppfyllandet av olika miljö må l innebä r. De spä nningar och utmaningar som kan tä nkas uppstå i ekonomin till fö ljd av den demografiska utvecklingen, uppfyllandet av miljö må l och internationaliseringen analyseras i kapitel 4 och 5.

I de dä rpå fö ljande kapitlen diskuteras olika sä tt att tackla dessa utmaningar. Av central betydelse ä r att finna å tgä rder som frä mjar en god ekonomisk tillvä xt och en lå g arbetslö shet.

I kapitel 6 om arbetsmarknaden diskuteras dä rfö r vad som på verkar arbetsutbudet. Dä r fö rs också en diskussion om mö jligheterna att fö rbä ttra resursutnyttjandet i ekonomin genom en minskad arbetslö shet. Effekterna av en arbetstidsfö rkortning berö rs också .

I kapitel 7 analyseras vilken betydelse utbildning och kompetens har fö r tillvä xten och i vad må n dessa faktorer kan bidra till att underlä tta anpassningen till de framtida fö rä ndringarna.

En god tillvä xt i nä ringslivet underlä ttar anpassningen till en ö kad fö rsö rjningsbö rda och finansieringen av vä lfä rdssystemen. I kapitel 8 om nä ringslivets framtida villkor studeras dä rfö r utvecklingstrender inom nä ringslivet och betydelsen av ett gott fö retagsklimat fö r investeringar, produktivitet och tillvä xt.

16 Inledning

Lå ngtidsutredningen

 

 

I kapitel 9

finns slutligen en sammanfattande diskussion kring

mö jligheterna att i framtiden mö ta de utmaningar som svensk ekonomi stå r infö r och vad som krä vs fö r att anpassningen till de nya fö rutsä tt- ningarnas skall underlä ttas.

Långtidsutredningen

17

 

 

2Eftersläpning, kris och återhämtning – tre händelserika decennier

Sverige har halkat efter både andra länder i EU och USA i ekonomiskt hänseende under senare decennier. Sverige har sedan 1970, men främst under 1990-talet, förlorat placeringar i rankingen över köpkraftsjusterad BNP per person. I detta kapitels första del finns beskrivning av tillväxtens utveckling i ett internationellt perspektiv och en genomgång av i vilken utsträckning tillväxten av produktionsfaktorerna kan förklara detta förlopp. Därefter diskuteras vilken betydelse förändringar i produktiviteten haft för utvecklingen. En kort diskussion kring orsakerna till utvecklingen under 1970- och 1980-talen finns också.

Under 1990-talet har stora förändringar i den ekonomiska politiken genomförts. I kapitlets andra del finns en diskussion kring de förändringar som skett i finans- och penningpolitiken och av de strukturreformer som genomförts.

2.1Hur mäts ekonomisk tillväxt?

Ekonomisk tillväxt är basen för ett ökat materiellt välstånd. Tillväxt ger också mer resurser att omfördela bland medborgarna för att uppnå en jämnare levnadsstandard. Men tillväxt och fördelning har dock i grunden ett dualt förhållande: tillväxten gynnas av skattefinansierade offentliga insatser som syftar till allmänt hög hälsonivå i landet och en bred kompetensbas genom stora och breda utbildningssatsningar. Samtidigt påverkar varje skattekil de ekonomiska transaktionerna, och därigenom har skatter och transfereringar betydelse för effektiviteten i ekonomin. Att skapa förutsättningar för tillväxt blir därför en balansgång mellan att skapa incitament för arbete och företagande och att omfördela det materiella välståndet på ett för samhället godtagbart sätt.

Samtidigt har ekonomisk tillväxt sina uppenbara begränsningar som mått på allmän livskvalitet. I detta kapitel kommer tillväxten främst att betraktas som ett produktionsmått, även om en viss diskussion förs om i vad mån andra mått bättre kan spegla inkomstutvecklingen. Ekonomisk

18 Eftersläpning, kris och återhämtning . . . Lå ngtidsutredningen

tillvä xt kan mä tas på flera olika sä tt och det ä r inte sjä lvklart vilket må tt som ä r bä st. Valet ä r delvis beroende av vilka frå gestä llningar som skall belysas. Ofta anvä nds må tt på fö rä ndringen av real bruttonational- produkt, BNP, fö r att berä kna tillvä xten. Fö r att ta hä nsyn till befolk- ningsfö rä ndringar och fö r att ö ka jä mfö rbarheten mellan utvecklingen i olika lä nder anvä nds oftast må ttet BNP per person.

BNP ä r ett produktionsmå tt som mä ter den samlade, i national- rä kenskaperna redovisade, produktionen i ekonomin. Må ttet omfattar dä rfö r inte produktion i hushå llssektorn eller i fö reningslivet. Fö ljden av detta blir att den i BNP-må ttet redovisade produktionen underskattar den totala produktionen i samhä llet. Inte heller produktionen i den s k svarta ekonomin kan mä tas direkt, men i nationalrä kenskaperna gö rs en uppskattning av denna produktion

Produktion eller inkomst?

BNP mä ter produktionen, vilket inte ä r detsamma som inkomsterna. Ett land med stora rä nteinkomster eller rä ntebetalningar till/frå n utlandet, eller arbetsinkomster till/frå n utlandet, kan ha en inkomstnivå som skiljer sig frå n produktionen. Nä r BNP justerats fö r att ta hä nsyn till nettot av faktorinkomster frå n utlandet få r man bruttonationalinkomsten, BNI.1 Vid berä kningar av BNI uttryckt i fasta priser tas ä ven hä nsyn till effekterna av utvecklingen av terms-of-trade, dvs hur fö rhå llandet mellan export- och importpriser utvecklas. I det fall dä r importpriserna ö kar snabbare ä n exportpriserna faller terms-of-trade och effekten blir att landet fö r en given exportvolym kan kö pa en mindre volym importvaror. Fö r en given produktionsvolym innebä r detta så ledes att konsumtionsmö jligheterna fö r landet som helhet har minskat. Valet av må tt blir så ledes ett resultat av om det ä r inkomsten eller produktionen som ä r av intresse. Om syftet ä r att studera utvecklingen av ett lands konsumtionsmö jligheter ä r BNI per person ett bä ttre må tt på materiellt vä lstå nd. Om syftet dä remot ä r att analysera produktionens utveckling i Sverige, eller dess effektivitet, ä r BNP per person i arbetsfö r å lder eller per sysselsatt ett bä ttre må tt.

Utö ver de problem som finns med att vä lja ett relevant tillvä xtmå tt, tillkommer de statistiska mä tproblem som finns fö r så vä l BNP som BNI. Bland mä tproblemen kan nä mnas mö jligheterna att skilja på pris- och

1 I samband med omlä ggningen av nationalrä kenskaperna har definitionen av faktorinkomster ä ndrats och benä mns i det nya systemet primä rinkomster. Fö rä ndringen rö r bland annat behandlingen av direktinvesteringar, å terinvesterade vinstmedel samt medlemsavgift och å terflö de frå n EU. Ovan anvä nds den gamla definitionen på faktor- inkomster då detta mö jliggö r jä mfö relser ö ver tiden och med andra lä nder.

Lå ngtidsutredningen

Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . . 19

 

kvalitetsfö rä ndringar, behandlingen av offentlig sektors produktion och

vad som skall hä nfö ras

till investeringar respektive insatsvaror i

produktionsprocessen. Dä rtill har mä tmetoderna ä ndrats under å rens

lopp, vilket fö rsvå rar jä mfö relser ö ver tiden. Frå n och med å r 1999

redovisas de svenska nationalrä kenskaperna i ENA 1995.2

National-

rä kenskaperna har rä knats om frå n 1993 och framå t och BNP-nivå n har

då reviderats upp cirka 3

procent, medan tillvä xten

inte

fö rä ndrats

sä rskilt mycket. I detta kapitel kommer all statistik

frå n

de gamla

nationalrä kenskaperna fö r

att kunna analysera utvecklingen ö ver en

lä ngre tid och fö r att kunna gö ra jä mfö relser mellan lä nder.

 

2.2Sveriges tillvä xt

Under en stor del av 1990-talet fö rdes en intensiv debatt om huruvida Sverige hade halkat efter jä mfö rbara lä nder i tillvä xt eller inte.3 Debatten visade tydligt hur val av tillvä xtmå tt, tidsperiod och urval av jä mfö relselä nder på verkar resultaten. Vid en jä mfö relse mellan Sveriges och omvä rldens tillvä xt ä r det viktigt att ha detta i å tanke. Nedan jä mfö rs

tillvä xten i Sverige

mellan

1970

och 1998 i

fö rsta hand med

utvecklingen

i EU

och i

USA.

Tidsperioden

har

valts

utifrå n

mö jligheterna

att finna

jä mfö rbar

OECD-statistik. Fö r

delar

av den

statistik som

redovisas

finns

inte

uppgifter fö r hela perioden, vilket

fö rklarar de skillnader i tidsperiod som finns i de fö ljande avsnitten. Valet av EU och USA som jä mfö relse baseras på att EU-områ det ö kat i betydelse fö r Sverige genom medlemskapet i EU. Att ä ven anvä nda USA som jä mfö relseland grundar sig på landets betydelse fö r vä rlds- ekonomin.4 Valen ä r givetvis subjektiva, men bedö ms inte ha nå gon avgö rande betydelse fö r de slutsatser som presenteras i Lå ngtids- utredningen.5

2Europeiska nationalrä kenskapssystemet.

3Se t ex artiklar av Agell, J. [1996], Dowrick, S. [1996], Henreksson, M. [1996] och Korpi, W. [1996].

4Tillsammans stå r EU och USA fö r tre fjä rdedelar av de 29 OECD-lä ndernas samlade produktion. OECD [1999h].

5Lindbeck gö r liknande jä mfö relser, men dä r gö rs jä mfö relsen med OECD och de europeiska OECD-lä nderna. Resultaten ä r i stort sett desamma. Lindbeck, A. [1999].

20 Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

Lå ngtidsutredningen

 

 

2.2.1Sveriges BNP-utveckling i en internationell jä mfö relse

Den genomsnittliga å rliga tillvä xten mä tt som real BNP per person uppgick i Sverige under 1950- och 1960-talen till cirka 3,5 procent per å r. Dä refter har den genomsnittliga tillvä xten varit betydligt svagare; mellan 1970 och 1998 uppgick den till cirka 1,3 procent per å r. Ä ven i andra lä nder var tillvä xten hö gre under 1950- och 1960-talen ä n efter 1970, men fö rsvagningen av tillvä xten har varit stö rre i Sverige ä n i må nga andra lä nder. I EU var den genomsnittliga tillvä xten 2 procent per å r mellan 1970 och 1998 och i USA 1,8 procent per å r. Sammantaget ö ver hela perioden innebä r det att real BNP per person i Sverige ö kade med cirka 47 procent (se diagram 2.1). Under motsvarande period ö kade BNP per person med 66 procent i USA och 76 procent i EU.

Diagram 2.1 Utveckling av BNP per person i Sverige, EU och USA

1970–1998

 

 

 

 

 

Index 1970=100

 

 

 

 

 

180

 

 

 

 

 

170

 

 

 

 

 

160

 

 

 

 

 

150

 

 

 

 

 

140

 

 

 

 

 

130

 

 

 

 

 

120

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sverige

110

 

 

 

 

EU

100

 

 

 

 

USA

 

 

 

 

 

90

 

 

 

 

 

1970

1975

1980

1985

1990

1995

Kä lla: OECD [1999h].

Bakom dessa genomsnittliga siffror dö ljer sig stora skillnader mellan enskilda å r. Det ä r frä mst under två perioder som Sverige “ halkat efter“ ö vriga lä nder, dels under mitten av 1970-talet, dels under den mycket djupa lå gkonjunkturen i bö rjan av 1990-talet då tillvä xten till och med var negativ under tre å r. Mellan dessa bå da krisperioder har tillvä xten i Sverige varit hö gre, men i må nga fall inte hö gre ä n i andra lä nder. Tillvä xten var t ex lä gre i Sverige ä n i EU under hö gkonjunkturen i slutet av 1980-talet. Under de å r som Sverige hade hö gre tillvä xt ä n EU- lä nderna, var den positiva skillnaden mindre ä n den negativa skillnaden

Lå ngtidsutredningen

Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

21

under de å r då Sverige hade en lä gre tillvä xt (se diagram 2.2). Detta innebä r att perioder av lä gre tillvä xt inte kompenserats genom snabbare tillvä xt under de å r nä r tillvä xten var hö gre i Sverige. Detta gä ller frä mst i fö rhå llande till EU-lä nderna. Skillnaden i tillvä xt gentemot USA var fram till 1990 liten.

Diagram 2.2 Skillnad mellan Sverige och EU i tillväxt av BNP per person

1971–1998

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillväxtdifferens

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sverige - EU,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

procentenheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

Kä lla: OECD [1999h].

Den svagare tillvä xten har sjä lvklart också haft effekter på nivå n på BNP per person i Sverige jä mfö rt med andra lä nder. Sverige hade 1970 en BNP per person som ö versteg genomsnittet i de nuvarande 15 EU-

lä nderna med cirka 24

procent, vid en

jä mfö relse baserad på

s k

kö pkraftspariteter.6 Detta

fö rsprå ng hade

helt fö rsvunnit till 1998

BNP per person i Sverige motsvarade genomsnittet fö r EU-lä nderna. Ett alternativt sä tt att uttrycka detta, som ofta anvä nds i debatten, ä r att Sverige fallit frå n en fjä rde plats i OECD:s “ vä lfä rdsliga“ 1970 till en sextonde plats 1998, eller frå n andra till delad nionde plats bland EU- lä nderna.7

6Kö pkraftspariteter tar hä nsyn till att prisnivå n ä r olika i olika lä nder. Så har t ex en US- dollar betydligt hö gre kö pkraft i New Dehli ä n i New York.

7OECD [1999g] och OECD [1999h]. Den statistiska osä kerheten vid berä kningen av kö pkraftsjusterad BNP per person ä r betydande. Detta i kombination med att skillnaderna i BNP per person ä r fö rhå llandevis små mellan må nga av lä nderna, gö r att fö rä ndringar i ett lands ranking kan ge en ö verdriven bild av utvecklingen fö r ett enskilt

land.

22 Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

Lå ngtidsutredningen

 

Nivå fö rsä mringen på 24 procent gentemot EU innebä r att tillvä xten i

kö pkraftsjusterad BNP per person i

Sverige har varit cirka

0,9 procentenheter lä gre per å r i Sverige. Uttryckt i fasta priser och vä xelkurser var skillnaden i tillvä xt av BNP per person mellan Sverige och EU under samma period 0,7 procentenheter per å r, medan skillnaden gentemot USA ä r mycket mindre. Sverige har så ledes halkat efter mer vid en jä mfö relse baserad på kö pkraftspariteter ä n baserad på enbart volymfö rä ndringar. Anledningen ä r att jä mfö relser av kö pkraftspariteter inkluderar relativa prisfö rä ndringar fö r import- och exportpriser. Att Sverige halkat efter mer vid kö pkraftsjä mfö relser fö rklaras av att Sverige mellan 1970 och 1998 haft en sä mre utveckling av terms-of- trade ä n de flesta andra vä stlä nder. Svenska exportpriser har utvecklats svagare ä n priserna fö r svensk import, vilket gö r att Sverige med en given exportvolym kunnat kö pa allt mindre importvaror. Under 1970- talet drabbades alla OECD-lä nder av en fö rsvagning av terms-of-trade till fö ljd av de kraftiga oljeprishö jningarna. Fö rsvagningen var dock stö rre fö r Sverige ä n fö r USA och andra EU-lä nder. Devalveringarna i Sverige fö rbä ttrade den svenska konkurrenskraften på vä rldsmarknaden under å ren nä rmast efter nedskrivningarna av kronan, men bidrog till terms-of-trade-fö rsvagningen genom att gö ra exporten billigare och importen dyrare. Under perioden med fast vä xelkurs 1982-1992 skedde en betydande fö rbä ttring av svensk terms-of-trade, en fö rbä ttring som var snabbare ä n i flera andra lä nder. Efter infö randet av en flytande

vä xelkurs 1992, har terms-of-trade å terigen fö rsvagats.8

Att Sveriges

terms-of-trade

fö rsä mrats sedan

1970

innebä r

så ledes att

devalveringarna

och frikopplingen

frå n ecun

1992 fö rsvagat bytes-

relationen gentemot omvä rlden mer ä n vad exportprisuppgå ngar under perioderna dä remellan fö rstä rkt den.

2.2.2Svenska inkomster ö kar lå ngsammare ä n produktionen

Utvecklingen av BNP per person i Sverige efter 1970 ger ä ndå en nå got fö r ljus bild av utvecklingen av inkomsterna i Sverige till fö ljd av de skillnader mellan BNI per person och BNP per person som nä mndes ovan.

8 Fö r utveckling av terms-of-trade i enskilda lä nder, se European Commission [1998].

Lå ngtidsutredningen

Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

23

Diagram 2.3 BNP per person och BNI per person i Sverige 1970–1998

Index 1970=100

 

 

 

 

 

150

 

 

 

 

 

140

 

 

 

 

 

130

 

 

 

 

 

120

 

 

 

 

 

110

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BNP per person

100

 

 

 

 

BNI per person

 

 

 

 

 

90

 

 

 

 

 

1970

1975

1980

1985

1990

1995

Kä lla: SCB [f].

I diagram 2.3 visas utvecklingen av BNP per person och BNI per person (bå da i fasta priser). Medan BNP per person hade ö kat med 47 procent mellan 1970 och 1998, hade BNI per person bara ö kat med 31 procent. Skillnaden fö rklaras frä mst av betydande rä ntebetalningar till utlandet till fö ljd av den stora utlandsupplå ningen, och av en kontinuerlig fö rsvagning av terms-of-trade. Inkomsterna i Sverige har sedan 1970 så ledes ö kat betydligt lå ngsammare ä n produktionen.

OECD publicerar enbart BNI i lö pande priser fö r olika lä nder. Det innebä r att de endast tar hä nsyn till effekter av faktorinkomster. I de flesta lä nder ä r skillnaderna mellan BNP och BNI i lö pande priser små eller mycket små . Fö r må nga lä nder inom OECD ä r skillnaderna mindre ä n en procent. Fö r nå gra lä nder, dä ribland Sverige, ä r skillnaderna mellan BNP och BNI dock betydligt stö rre. Bland EU-lä nderna har Luxemburg en BNI som ä r betydligt hö gre ä n BNP, vilket innebä r att landet har ett betydande inflö de av faktorinkomster. Fö r Finland och Danmark var BNI under 1990-talet cirka tre procent lä gre ä n BNP. Den stö rsta skillnaden mellan BNI och BNP har dock Irland, dä r ett utflö de av faktorinkomster gö r att BNI har varit 10-15 procent lä gre ä n BNP under 1990-talet. En lä gre inkomst ä n produktion kan vara ett uttryck fö r hö ga investeringar, och behö ver dä rfö r, liksom ett bytesbalans- underskott, inte vara nå got problem eftersom investeringarna skapar fö rutsä ttningar fö r hö gre inkomster i framtiden. Men nä r det uppkommer en trendmä ssig divergens mellan BNI och BNP under å rtionden, så som i

24 Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

 

Lå ngtidsutredningen

 

 

 

 

 

 

 

Sveriges fall,

ä r

det

ett tecken på

att inkomsterna

slä par

efter

produktionen.

 

 

 

 

 

 

Ä ven om

det

inte

finns nå gon

jä mfö rbar statistik

ö ver

BNI-

utvecklingen i fasta priser, ä r det troligt att Sverige ä ven vid en så dan jä mfö relse skulle uppvisa nå got sä mre resultat ä n andra lä nder. Orsaken ä r att Sverige, som redan nä mnts, har haft en i jä mfö relse med andra lä nder svag utveckling av terms-of-trade, och att detta bidragit till en svagare utveckling av BNI i fasta priser.

2.3Tillvä xt: resursinsats och produktivitet

Ekonomisk tillvä xt kan genereras antingen genom att mer resurser sä tts in i produktionen eller genom att de befintliga resurserna anvä nds mer effektivt. Det ä r så ledes insatsen av arbete och kapital, samt produktiviteten som avgö r den ekonomiska tillvä xten. Av tabell 2.1 framgå r att under 1970-talet ö kade den sammanlagda faktorinsatsen relativt lå ngsamt i Sverige frä mst till fö ljd av en minskning av antalet arbetade timmar. Detta bidrog till den relativt svaga ekonomiska tillvä xten. Denna tendens fö rstä rktes av en svag produktivitets- utveckling. Observera att i tabellen avses, till skillnad frå n tidigare avsnitt, den totala tillvä xten, dvs inte uttryckt per person. Under 1980-talet ö kade faktorinsatsen snabbare ä n under 1970-talet frä mst genom att antalet arbetade timmar ö kade. Dä remot gjorde en mycket svag produktivitetsutveckling att tillvä xten trots den ö kade faktor- insatsen blev relativt blygsam. Under 1990-talet ä r bilden delvis en annan. Den genomsnittliga tillvä xten har varit svag, frä mst till fö ljd av den negativa tillvä xten i bö rjan av decenniet. Den svaga tillvä xten fö rklaras frä mst av en betydande minskning av antalet arbetade timmar till fö ljd av den minskande sysselsä ttningen. Den sammanvä gda faktorinsatsen minskade under perioden. Dä remot var produktivitets- utvecklingen god, vilket till betydande del kan fö rklaras av utslagning av lå gproduktiv verksamhet.

Lå ngtidsutredningen

Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

25

Tabell 2.1 Tillväxt, resursinsats och produktivitet

Å rlig procentuell fö rä ndring

 

1970–1980

1980–1990

1990–1998

Kapitalintensitet

5,3

1,8

1,8

Arbetade timmar

-0,5

1,0

-0,8

Sammanvä gd faktorinsats

1,2

1,6

-0,2

Totalfaktorproduktivitet

0,8

0,4

1,2

BNP

2,0

2,0

1,0

Anm: Kapitalintensitet mä ts som realkapitalstock dividerat med antal arbetade timmar. Den sammanvä gda faktorinsatsen mä ts som en sammanvä gning av tillvä xten i realkapitalstock och tillvä xten i arbetade timmar, dä r dessa ä r sammanvä gda med lö nekostnadernas respektive kapitalkostnadernas andel av BNP. Totalfaktorproduktivitet utgö r skillnaden mellan BNP-tillvä xt och tillvä xt i den sammanvä gda faktorinsatsen.

Kä llor: Bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [2000] och

SCB [f].

Internationella jä mfö relser ä r besvä rliga till fö ljd av brist på statistik, frä mst ö ver kapitalackumulation och dä rigenom ä ven ö ver totalfaktor- produktiviteten. Uppskattningar frå n OECD pekar på att av EU:s tillvä xt på drygt 2 procent per å r mellan 1971 och 1995, stod en ö kad arbetsinsats fö r ungefä r 0,1 procentenheter, medan ö kningen av kapitalstocken och fö rbä ttrad totalfaktorproduktivitet vardera bidrog med cirka en procentenhet. I USA var tillvä xten under samma period cirka 2,5 procent per å r. Dä r bidrog ö kningen av arbetsinsatsen till knappt en halv procentenhet av tillvä xten, kapitalackumulation med knappt 1,5 procentenhet och ö kad totalfaktorproduktivitet med cirka en halv procentenhet.9 I USA bidrog så ledes en ö kad arbetsinsats i betydligt stö rre utsträ ckning till tillvä xten ä n i EU, medan utvecklingen av totalfaktorproduktiviteten var betydligt svagare. I Sverige, liksom i ö vriga EU-lä nder, bidrog en ö kad arbetsinsats till en mycket liten del av tillvä xten, sett ö ver hela perioden. I stä llet har totalfaktorproduktiviteten lä mnat det stö rsta bidraget till tillvä xten i bå de Sverige och EU. I de fö ljande avsnitten jä mfö rs mer i detalj hur insatsfaktorer och produktivitet utvecklats i Sverige jä mfö rt med i EU och USA.

9 OECD [1997d].

26 Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

Lå ngtidsutredningen

 

 

2.3.1Arbetsutbudet: god utveckling fram till 1990

Det totala antalet arbetade timmar i ekonomin bestä ms dels av hur må nga som arbetar, dels av hur må nga timmar var och en arbetar. Dä rtill beror andelen som arbetar av den totala befolkningen på hur stor del av befolkningen som ä r i arbetsfö r å lder, vanligen definierat som 16 till 64 å r, och på hur må nga av personerna i denna å lder som faktiskt arbetar.10

Antalet arbetade timmar i Sverige var 1998 drygt en procent lä gre ä n 1970, dvs den totala arbetsinsatsen hade minskat nå got.11 Utvecklingen gå r att dela upp i delperioder: under 1970-talet minskade antalet arbetade timmar med 5 procent, under 1980-talet ö kade antalet timmar med drygt 10 procent och under 1990-talet minskade antalet arbetade timmar, frä mst under de fö rsta å ren. En betydande del av den nedgå ng som skett under fö rsta halvan av 1990-talet ä r av konjunkturell karaktä r, men konjunktureffekter kan knappast fö rklara varfö r antalet arbetade timmar inte steg mer nä r konjunkturen vä nde.

Arbetstiden har ö kat i Sverige

Under 1960- och 1970-talen sjö nk den genomsnittliga arbetstiden kontinuerligt i Sverige. Under 1970-talet fö rklaras det till en betydande del av att antalet deltidsarbetande ö kade nä r kvinnorna i stö rre utsträ ckning bö rjade delta i fö rvä rvslivet. Arbetstiden minskade dock ä ven fö r mä nnen och till detta bidrog reformer så som en femte semestervecka och generö sare regler fö r fö rä ldraledighet och sjuk- fö rsä kring. En minskad genomsnittlig arbetstid som fö ljer av kortare arbetsdag, mer semester eller fö rä ldraledighet sä nker visserligen produktionen, men har samtidigt en positiv effekt på vä lfä rden genom

ö kad fritid.

Eftersom arbete

ä r en

av de skattebaser som ger stö rst

intä kter

kan

dock

individens

och

samhä llets vä rdering av balansen

mellan

arbete och

fritid skilja sig å t till fö ljd av fö rekomsten av

skattekilar. Ä

ven om den privata vä lfä rdsö kningen tack vare ö kad fritid

ä r lika stor som den privata fö rlusten av lä gre inkomst efter skatt, kan det samhä llsekonomiska nettot bli negativt.

Den genomsnittliga å rsarbetstiden har ö kat i Sverige sedan 1980, inte minst under 1990-talet. Semestern kortades i bö rjan av 1990-talet,

10Internationell statistik definierar arbetsfö r å lder som 15-64 å r och fö r att kunna gö ra internationella jä mfö relser anvä nds denna definition hä r.

11Genom omlä ggningen av nationalrä kenskaperna har antalet arbetade timmar i ekonomin justerats nå got. Fö r att mö jliggö ra en jä mfö relse ö ver tiden har antal arbetade timmar enligt de gamla nationalrä kenskaperna anvä nts.

Lå ngtidsutredningen Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . . 27

sjukfrå nvaron minskade, nativiteten sjö nk, vilket gjorde att uttagen av fö rä ldraledighet minskade, och slutligen ö kade ö vertidsarbetet nå got. Dessutom har andelen yngre personer i arbetskraften minskat kraftigt under 1990-talet. Dessa hade en betydligt kortare medelarbetstid ä n genomsnittet av de fö rvä rvsarbetande eftersom de oftast var studerande med ferie- eller helgarbete.

Internationella jä mfö relser av genomsnittlig å rsarbetstid ä r behä ftad

med betydande

osä kerhet.

Jä mfö relserna

indikerar dock att Sverige

under lå ng tid

varit ett

av de lä nder

med lä gst genomsnittlig

å rsarbetstid.12 Utvecklingen sedan 1970 har dock gjort att skillnaderna minskat. I Sverige har medelarbetstiden bara sjunkit med cirka 5 procent fram till 1998, medan den i flera lä nder har sjunkit med 15 till 20 procent under samma period. I USA liksom i Sverige har medelarbetstiden ö kat sedan 1980. Utvecklingen av den genomsnittliga arbetstiden skulle så ledes ha givit ett mer positivt bidrag till tillvä xten i Sverige ä n i EU- lä nderna.

Sysselsä ttningsgraden ä r fortfarande hö g

Den totala arbetsinsatsen i ekonomin beror av hur stor andel av dem som ä r i arbetsfö r å lder som arbetar. I Sverige ö kade sysselsä ttningsgraden bland personer i arbetsfö r å lder frå n 73 procent 1970 till som hö gst

82 procent 1989 fö r

att 1998 uppgå

till 71 procent. I EU

har

sysselsä ttningsgraden

bland personer i

arbetsfö r å lder minskat

frå n

65 procent 1970 till 61 procent 1998, medan den i USA har ö kat frå n 63 till 74 procent.

Utvecklingen av sysselsä ttningen indikerar att Sverige har varit effektivare ä n de flesta andra lä nder nä r det gä ller att utnyttja landets

arbetskraftspotential.

Full

sysselsä ttning

och

bekä mpning

av

arbetslö shet utgjorde

också

hö gt prioriterade

må l

och Sverige

hade

också fram till bö rjan av 1990-talet en betydligt lä gre arbetslö shet och hö gre sysselsä ttning ä n ö vriga EU-lä nder. En skillnad jä mfö rt med andra lä nder var att kvinnorna i Sverige redan i bö rjan av 1970-talet ö kade sitt arbetskraftsdeltagande betydligt. Den kvinnliga fö rvä rvsfrekvensen ä r fortfarande hö gre i Sverige ä n i de flesta andra lä nder. Den kraftiga nedgå ngen i sysselsä ttningsgraden under 1990-talet ä r till en stor del ett konjunkturellt fenomen, och nedgå ngen bidrog också till ö kad arbetslö shet.

Sysselsä ttningsgraden har så ledes bidragit till positivt till tillvä xten (i fö rhå llande till EU) fram till 1990, fö r att dä refter ge ett lä gre tillskott till

12 OECD [1998d].

28 Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

Lå ngtidsutredningen

 

 

tillvä xt ä n i ö vriga EU-lä nder. Anmä rkningsvä rt ä r också sysselsä tt- ningsgradens stora bidrag till tillvä xten i USA.

Befolkningens å ldrande på verkar tillvä xten negativt

Utvecklingen av det totala arbetsutbudet beror också på hur stor del av den totala befolkningen som befinner sig i arbetsfö r å lder. Andelen i arbetsfö r å lder har fö r Sveriges del sedan 1970 utvecklats på ett relativt ofö rdelaktigt sä tt jä mfö rt med andra lä nder, och andelen uppgick 1997 till knappt 63 procent. I EU-lä nderna ö kade befolkningen i arbetsfö r å lder sin andel av den totala befolkningen fö rhå llandevis kraftigt fram till mitten av 1980-talet fö r att sedan ligga kvar på den hö gre nivå n. Dä refter har skillnaden mellan Sverige och EU varit likartad, och andelen ä r drygt fyra procentenheter lä gre i Sverige ä n i EU. I USA ö kade andelen i arbetsfö r å lder fram till senare delen av 1980-talet och dä refter har en viss nedgå ng skett. Andelen ä r fortfarande runt tre procentenheter hö gre ä n i Sverige. Slutsatsen ä r att befolkningens å ldrande har motverkat det positiva bidrag till tillvä xten i fö rhå llande till EU, som så vä l en hö gre genomsnittlig arbetstid som en hö gre syssel- sä ttningsgrad givit.

2.3.2Kapitalet: svag investeringsutveckling

Utvecklingen av kapitalstocken i form av byggnader och maskiner har betydelse fö r den ekonomiska tillvä xten genom att lö pande investeringar mö jliggö r en modern, effektiv produktionsprocess med hö g produk- tivitet. En ö kad kapitalstock per sysselsatt ger dä rfö r normalt en hö gre produktionsnivå .

Statistiken ö ver realkapitalstocken i form av maskiner och byggnader i olika lä nder ä r bristfä llig, men jä mfö relser indikerar att Sverige i slutet av 1950-talet hade den femte stö rsta realkapitalstocken per sysselsatt i vä rlden.13 I slutet av 1980-talet hade positionen fö rsä mrats och realkapitalstocken per sysselsatt var nu den trettonde stö rsta. En orsak till den fö rsä mrade positionen var att investeringarna som andel av BNP minskat sedan mitten av 1960-talet. Ä ven i andra OECD-lä nder har investeringarnas andel av BNP sjunkit sedan 1960-talet, men i Sverige har nedgå ngen varit stö rre.

13 Se Hansson, P. & Lundberg, L. [1995] fö r en genomgå ng av genomfö rda studier.

Lå ngtidsutredningen

 

 

Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

29

Diagram 2.4 Bruttoinvesteringar som andel av BNP 1970–1998

 

 

Procent

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

15

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

Sverige

 

 

 

 

 

EU

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

USA

 

5

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

1970

1975

1980

1985

1990

1995

 

Kä lla: OECD [1999h].

 

 

 

 

 

Så vä l må ttet på realkapitalstocken som på bruttoinvesteringar omfattar samtliga investeringar, dvs så vä l nä ringslivets investeringar i maskiner och byggnader som investeringar i bostä der och infrastruktur samt den offentliga sektorns ö vriga investeringar. Det ä r dock sannolikt att olika sorters kapital har olika tillvä xteffekt. Under 1970-talet styrdes investeringarna i Sverige i betydande omfattning till bostadssektorn, bland annat genom placeringsregler fö r banker och fö rsä kringsbolag samt AP-fondens tillgå ngar. Det minskade samtidigt utrymmet fö r andra

typer av

investeringar.

Inom bostadspolitiken har

betydande

fö rä ndringar

skett under

1990-talet, och nedgå ngen

av bostads-

byggandet kan dä rfö r till betydande del ses som en anpassning till nya regelverk.

Nä ringslivets investeringar exklusive bostadsinvesteringar har utvecklats nå got annorlunda ä n de totala investeringarna. Sett ö ver en lä ngre period fö refaller Sverige inte ha nå gon trendmä ssig fö rsä mring av

industrins investeringskvot, dvs bruttoinvesteringar som

andel

av

fö rä dlingsvä rdet, jä mfö rt med andra lä nder i OECD.14

Kring

en

lå ngsiktig investeringskvot på cirka 15 procent finns dock betydande variationer.

Slutsatsen ä r att realkapitalstocken per sysselsatt utvecklats sä mre i Sverige ä n i må nga andra OECD-lä nder och att detta kan vara en bidragande orsak till den lä gre tillvä xten.

14 Hansson, P. [1999].

30 Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

Lå ngtidsutredningen

 

 

2.3.3Produktiviteten: god utveckling under 1990-talet

Fö rutom arbetskraftens och kapitalets utveckling beror tillvä xten på om landet fö rmå r ö ka effektiviteten i utnyttjandet av de resurser som anvä nds, dvs hur hö g produktivitetstillvä xten ä r. Ekonomer skiljer på arbetsproduktivitet, dä r produktionen sä tts i relation till antalet sysselsatta eller antalet arbetade timmar, och totalfaktorproduktivitet, dä r produktionen sä tts i relation till insatsen av så vä l arbete som kapital. Produktiviteten kan ö ka genom ny teknik och nya tillverknings- processer. Dessa ä r i sin tur resultatet av inlä rningsprocesser, utveckling och forskning, men ä ven av utbildning och kompetens hos arbetskraften. Omfattningen av investeringar i forskning och utveckling (FoU) samt i utbildning ä r dä rfö r viktiga fö r produktivitetsutvecklingen. I må nga fall finns en stark koppling mellan realkapital och produktivitet, dvs den nya tekniken finns inbyggd i de investeringar i maskiner som gö rs, vilket kan gö ra det svå rt att sä rskilja tillvä xteffekter av realkapitalinvesteringar frå n ö kad produktivitet till fö ljd av ny teknik.

Att mä ta produktiviteten ä r fö renat med betydande problem och internationella jä mfö relser av produktivitetsutvecklingen ä r dä rfö r också behä ftade med betydande osä kerhet. Mä tproblemen gä ller frä mst mö jligheterna att på ett enhetligt sä tt mä ta antalet arbetade timmar och fö rä ndringen av kapitalstocken i olika lä nder. Fö r att undvika problemet med att mä ta antalet timmar anvä nds ofta antalet sysselsatta i stä llet. Detta medfö r dock att skillnader i redovisad produktivitet kan spegla skillnader i genomsnittlig arbetstid snarare ä n skillnader i effektivitet. Konsekvensen av mä tproblemen ä r att ytterst få jä mfö relser gö rs av produktiviteten i ekonomin som helhet mellan lä nder.

Fö r nä ringslivet som helhet finns jä mfö relser av så vä l arbets- som totalfaktorproduktiviteten, dä r arbetsinsatsen mä ts i form av antal sysselsatta. Av tabell 2.2 framgå r att tillvä xten i arbetsproduktivitet under 1970-talet var hö gre i Sverige ä n i USA, men lä gre ä n i EU- lä nderna. Mö nstret var detsamma under 1980-talet, men skillnaden gentemot EU hade minskat. Under 1990-talet utvecklades arbets- produktiviteten betydligt starkare i Sverige ä n i de flesta andra lä nder.15 Utvecklingen av totalfaktorproduktiviteten uppvisar ett liknande mö nster, dvs under 1970- och 1980-talen var utvecklingen svagare i Sverige ä n i EU-lä nderna, men nå got starkare ä n i USA. Under 1990-talet hade Sverige en tillvä xt av totalfaktorproduktiviteten i

15 OECD [1999c].

Lå ngtidsutredningen

Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

31

nä ringslivet som var hö gre ä n i de flesta andra lä nder. Studier av enbart tillverkningsindustrin ger samma slutsats. 16

Tabell 2.2 Arbets- och totalfaktorproduktivitet i näringslivet

Å rlig procentuell tillvä xt

 

Arbetsproduktivitet

Totalfaktorproduktivitet

 

1973–79 1979–89

1989–97

1973–79

1979–90

1979–97

 

 

 

 

 

 

 

Sverige

1,4

1,6

2,6

0,0

1,1

1,1

Tyskland

3,1

2,1

1,1

1,8

2,0

1,2

Frankrike

2,9

2,5

1,8

1,7

0,9

1,3

Italien

2,8

2,0

2,0

2,1

1,5

1,1

Storbritannien

1,6

2,3

1,5

0,6

1,3

1,1

Ö sterrike

3,1

2,5

1,9

1,2

0,9

0,9

Belgien

2,9

2,3

1,4

1,4

1,5

1,0

Danmark

2,3

1,5

3,0

1,1

1,4

1,2

Finland

3,0

3,4

3,6

1,5

2,5

2,6

Nederlä nderna

2,6

1,5

1,4

1,5

0,9

1,0

USA

0,3

0,5

0,9

0,1

0,7

0,7

Anm: Skillnaderna i totalfaktorproduktivitet fö r Sverige mellan denna tabell och tabell 2.1 kan hä nfö ras till att totalfaktorproduktiviteten berä knats på olika sä tt och att tabell 2.1 omfattar hela ekonomin.

Kä llor: OECD [1992], OECD [1998a] och OECD [1999b].

Vid tolkningen av jä mfö relserna bö r man beakta att drygt en fjä rdedel av antalet arbetade timmar i Sverige utfö rs i den offentliga sektorn, som alltså inte omfattas av de jä mfö relser som redovisas ovan, och att denna andel ä r hö gre i Sverige ä n i de flesta andra lä nder. I den offentliga sektorn sä tts produktivitetsö kningen i nationalrä kenskaperna per definition till noll.

En annan aspekt som bö r beaktas ä r att den ö kade arbetslö sheten under 1990-talet haft en engå ngseffekt på produktiviteten genom att mindre produktiv produktion och arbetskraft slagits ut. Utslagning av lå gproduktiv arbetskraft medfö r att den uppmä tta produktiviteten per sysselsatt ö kar. Det ä r dock inte sjä lvklart att detta ä r en ö nskvä rd utveckling fö r samhä llet. Den uppmä tta produktivitetsö kningen per timme eller sysselsatt motverkas då av att en mindre andel av de tillgä ngliga resurserna utnyttjas. Det totala utnyttjandet av arbetskraften kan få ngas bä ttre då BNP per person i arbetsfö r å lder berä knas. Dä rigenom undviks att utslagning av arbetskraft registreras som hö gre

16 Lindbeck, A. [1999].

32 Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

Lå ngtidsutredningen

 

 

produktivitet. Fram till och med 1980-talet slä pade Sverige efter andra lä nder i mindre utsträ ckning enligt detta må tt, ä n om BNP per person anvä nds. Dä remot ä r efterslä pningen stö rre under 1990-talet till fö ljd av den kraftiga sysselsä ttningsnedgå ngen i bö rjan av 1990-talet.17

Investeringarna i FoU hö ga, men resultaten omsä tts inte i Sverige

Investeringar i forskning och utveckling (FoU) kan på verka tillvä xten genom att ö ka produktiviteten i ekonomin.18 Sverige investerar en internationellt sett hö g andel av BNP i forskning och utveckling. I bö rjan på 1980-talet utgjorde FoU-investeringarna 2,3 procent av BNP i Sverige, vilket var ö ver genomsnittet fö r så vä l EU som OECD och marginellt under de tre lä nderna med hö gst andel (USA, Tyskland och Storbritannien). I mitten av 1990-talet hade andelen ö kat till 3,9 procent i Sverige, vilket var hö gst av alla lä nder och klart ö ver genomsnittet fö r så vä l EU som USA, dä r motsvarande siffra var 2,6 procent.19 Utvecklingen under 1980- och fö rsta halvan av 1990-talet innebar så ledes att andelen FoU-investeringar ö kat i Sverige och att ö kningen

varit stö rre ä n i andra lä nder. Med

tanke på

den i internationell

jä mfö relse stora satsningen på

FoU kan bristande investeringar på

detta

områ de knappast fö rklara

den

svaga

produktivitets-

och

tillvä xtutvecklingen i Sverige sedan 1970. Studier visar dock att inte bara den egna forskningen bidrar till tillvä xten utan att också fö rmå gan att tillgodogö ra sig FoU som sker i andra fö retag och andra lä nder ä r av stor betydelse. Den hö ga koncentrationen av forskningen till ett få tal fö retag kan ha bidragit till att fö rmå gan att dra nytta av andras FoU- resultat ä r svagare i Sverige ä n i en del andra lä nder. Det finns vissa indikationer på att Sverige ä r mindre framgå ngsrikt ä n andra lä nder vad gä ller att omsä tta forskningsinsatserna i produktion inom landet. 20

Bristande utbildningsinvesteringar ingen orsak till efterslä pningen

Att tillgå ngen på utbildad arbetskraft har positiva effekter fö r tillvä xten

ä r ett av de få

resultat dä r samstä mmighet rå der i litteraturen om tillvä xt

(se vidare

kapitel

7). Ett

land med en vä lutbildad arbetskraft kan

fö rvä ntas

ha

en

hö gre

tillvä xt ä n ett land med en mindre

humankapitalstock. Att mä ta humankapital ä r dock svå rt, och vanligtvis brukar jä mfö relser begrä nsas till formell utbildning.

17Lindbeck, A. [1999].

18Se t ex Griliches, Z. [1979] eller fö r svenska fö retag, Fors, G. [1997].

19NUTEK [1999c].

20Bilaga 5 till Lå ngtidsutredningen –Lundberg, L. [1999].

Lå ngtidsutredningen

Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

33

Andelen av befolkningen i å ldern 20 till 64 å r med hö gskoleutbildning vä xte relativt snabbt i Sverige under 1970-talet, och snabbare ä n i flera andra lä nder. Under 1980-talet fortsatte andelen att ö ka, men takten var lä gre ä n tidigare och nu också lä gre ä n i flera andra lä nder. Sett till hela ekonomin ä r arbetskraftens utbildningsnivå i dag i Sverige likartad med nivå n i andra europeiska lä nder, men lä gre ä n i USA. Detsamma gä ller andelen tekniker och naturvetare. Andelen personer med nå gon form av eftergymnasial utbildning ä r hö g i Sverige, men vad gä ller andelen med lå ng hö gskoleutbildning, dvs tre å r eller mer, blir den svenska positionen mer medelmå ttig och Sverige kommer på delad å ttonde plats bland 25 lä nder.21

En nedgå ng i andelen ungdomar i hö gre utbildning sammanfö ll med sjunkande lö nepremier (individens avkastning på hö gre utbildning) och begrä nsningar i utbudet av hö gskoleplatser. Under 1990-talet har andelen hö gskolestuderande ö kat kraftigt.

Slutsatsen ä r att humankapitalets storlek, utveckling och inriktning i fö rhå llande till andra lä nder knappast kan bidra till att fö rklara Sveriges svaga ekonomiska tillvä xt sedan 1970.22

2.4Flera fö rklaringar till den svaga tillvä xten

Ä ven om en betydande del av Sveriges efterslä pning skedde under den djupa lå gkonjunkturen under bö rjan av 1990-talet och dä rfö r delvis kan ses som ett konjunkturellt problem, har ä ven den lå ngsiktiga tillvä xt- trenden i Sverige varit lä gre ä n i må nga andra lä nder. En svag utveckling av produktiviteten, investeringarna, arbetade timmar och terms-of-trade bidrog till detta.

Det finns ingen enskild faktor som kan fö rklara Sveriges relativt svaga tillvä xt sedan 1970. Ä ven om en fö rhå llandevis stor samsyn rå der mellan ekonomer om vilka faktorer som haft betydelse, gå r meningarna delvis isä r kring hur stor betydelse olika faktorer haft fö r utvecklingen.23 Bland fö rklaringsfaktorerna finns så vä l strukturella svagheter i den svenska ekonomin som misslyckanden i den makroekonomiska politiken.

21OECD [1998c].

22Samma slutsats drar Storesletten, K. & Zilibotti, F. [1999].

23Fö r en diskussion av orsakerna till Sveriges svaga tillvä xt, se t ex Lindbeck, A. [1997] och Jakobsson, U. (red.) [1999].

34 Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

Lå ngtidsutredningen

 

 

Utbyggnaden av den offentliga sektorn och av vä lfä rdssystemen brukar i debatten ofta framhå llas som en viktig fö rklaring till den svaga tillvä xten i Sverige efter 1970.24 En stor offentlig sektor, som också medfö r ett hö gt skattetryck, leder enligt detta synsä tt till ineffektivitet och svagare incitament genom fö rekomsten av skattekilar. Dessutom antas att produktionen i offentlig sektor ä r mindre effektiv och produktivitetsutvecklingen sä mre. Detta synsä tt ä r dock inte sjä lvklart. Det finns inga entydiga empiriska belä gg fö r att det finns ett samband mellan den offentliga sektorns storlek och den ekonomiska tillvä xten.25 En fö rklaring till bristen på sä kra samband ä r att en stor offentlig sektor visserligen kan skapa ineffektiviteter genom skattekilar, men samtidigt kan den offentliga sektorns utgiftssida bidra till tillvä xten. Så ä r det t ex rimligt att anta att offentliga investeringar i utbildning och infrastruktur samt subventioner till forskning och utveckling bidrar positivt till tillvä xten. En mer relevant frå ga ä r dä rfö r hur enskilda offentliga utgifter och skatter på verkat tillvä xten.

2.4.1Skattesystemet skapade inlå sningseffekter

Skatter, inte minst marginalskatter, på verkar individens val mellan arbete och fritid. Valet mellan arbete och fritid styrs dock inte bara av skatter. I Sverige har bland annat semesterlagstiftningen och rä tten till fö rä ldraledighet, som bå da kan ses som uttryck fö r valet mellan arbete och fritid, bidragit till en minskad genomsnittlig arbetstid, medan den

vä l utbyggda barnomsorgen ö kat

arbetskraftsdeltagandet bland

små barnsfö rä ldrar. Vidare ä r reglerna

inom arbetslö shets-, sjuk- och

fö rä ldrafö rsä kringen och fö r pensioner utformade på ett så dant sä tt att de frä mjar hö gt deltagande i arbetskraften, eftersom ersä ttningen ä r knuten till inkomsten. Under senare å r har ö kad uppmä rksamhet ä gnats å t marginaleffekter, dä r studier visat att den samlade effekten av transfererings-, skatte- och avgiftssystem ä r så dana att fö r vissa grupper på verkas knappast den disponibla inkomsten av att gå frå n arbetslö shet till arbete eller frå n deltid till heltid.26 Den sammantagna effekten av skatter och transfereringar på det totala arbetsutbudet ä r oklar, eftersom olika system verkar i olika riktning och på verkar olika grupper olika. Allmä nt kan dock de svenska systemen anses ge starka incitament att fö rvä rvsarbeta, men svagare incitament att ö ka arbetstiden.

26 Se t ex Ds 1997:73.

24Se t ex Jakobsson, U. (red.) [1999].

25Se Agell, J. [1999].

Lå ngtidsutredningen

Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . . 35

 

Skatter på verkar inte bara individens val mellan arbete och fritid utan

också avkastningen på

utbildning. Hö ga marginalskatter bidrog under

1970- och 1980-talen till att avkastningen på utbildning minskade. Men

ä ven i detta fall kan

knappast skattesystemet betraktas enskilt, utan

hä nsyn bö r ä ven tas till antagningsbegrä nsningar fö r vissa utbildningar, studiemedelssystemet och arbetslö shetsfö rsä kringen. Den sammantagna effekten av incitamenten till hö gre utbildning blir då oklar.

Skattesystemet har också haft betydelse fö r sparande och investeringar genom att kapitalskatt och fö retagsbeskattning på verkar avkastningen av investeringarna. Kapitalavkastningen inom nä ringslivet sjö nk under 1980-talet och bö rjan av 1990-talet. Lä nderjä mfö relser tyder också på att avkastningen varit lä gre ä n i flera andra OECD-lä nder fram till mitten av 1990-talet.27 Investeringsvolymen och dess inriktning har dels på verkats av lå gt inhemskt sparande under valuta- och kreditregleringarnas tid, men ä ven av andra politiska ingrepp. Så styrdes t ex en betydande del av investeringarna under 1970-talet till bostadssektorn. Det finns studier som indikerar att skattesystemet under 1970- och 1980-talen gynnade investeringar i befintliga, stora tillverkningsfö retag, medan mindre och kunskapsintensiva fö retag hade problem att finna finansiering fö r expansion.28 Fö rutom den totala investeringsvolymen kan dä rigenom investeringarnas sammansä ttning ha på verkats, nå got som också kan ha haft betydelse fö r produktivitetsutvecklingen.

2.4.2Svagt konkurrens- och omvandlingstryck

En annan fö rklaring som brukar lyftas fram fö r att fö rklara den svaga produktivitetsutvecklingen ä r bristande konkurrens inom må nga delar av

ekonomin. Det beror i sin tur delvis

på att

en betydande

del

av

produktionen skett inom den offentliga sektorn, men också

att

konkurrensen varit begrä nsad inom

må nga

delar av det

privata

nä ringslivet. Bristen på konkurrens har också speglats i att prisnivå n i Sverige under lå ng tid legat betydligt ö ver priserna i de flesta andra EU-

lä nder. Dock

har må nga

andra

EU-lä nder

betydande konkurrens-

begrä nsningar

inom bland

annat

jordbruks-

och transportsektorn.

Bristande konkurrens kan bidra till att fö rnyelsetakten inom ekonomin bromsas och till att produktiviteten dä rigenom utvecklas sä mre ä n vad som annars skulle ha varit fallet. Nä ra kopplat till detta ä r också att skatte- och regelsystem, bland annat på arbetsmarknaden, tidigare

27Lindbeck, A. [1999].

28Henrekson, M. [1999].

36 Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . . Lå ngtidsutredningen

missgynnade nyfö retagande och expansion av befintliga små - och medelstora fö retag, vilket kan ha på verkat konkurrensen.29

Som konstaterades ovan beror den svenska efterslä pningen i BNI och kö pkraftsjusterad BNP per person inte bara på en svag produktionsutveckling, utan ä ven på en fö rsä mring av terms-of-trade, dvs utvecklingen av exportpriser i fö rhå llande till importpriser. En fö rklaring till fö rsä mringen av terms-of-trade kan vara att arbetskraft

och kapital i Sverige fastnat

i sektorer med

fö rhå llandevis svag

exportprisutveckling på vä rldsmarknaderna. De

svenska lö nerna har

dä rfö r tvingats anpassa sig

nedå t, och de svenska relativa

arbetskraftskostnaderna (RULC) har sjunkit med 30 procent sedan 1970, vilket stö djer denna hypotes. En ytterligare fö rklaring som framfö rts ä r att kvaliteten på de svenska produkterna inte utvecklats lika snabbt som i andra lä nder och att relativpriserna fö r svenska produkter dä rigenom fö rsä mrats.

2.4.3Osä ker investeringsmiljö

Ytterligare en faktor som sannolikt haft betydelse fö r utvecklingen av tillvä xten ä r den makroekonomiska utvecklingen i Sverige. Huruvida en fö rdelaktig makromiljö i meningen lå g inflation och balanserade offentliga finanser leder till hö gre tillvä xt ä r inte helt klart.30 Teoretiskt ä r det rimligt att osä kerhet ä r skadligt fö r den lå ngsiktiga tillvä xten. Fö r det fö rsta kan hö g inflation och obalanser i stats- och utrikesaffä rer på verka prissystemets funktionssä tt genom att det ä r svå rt att bedö ma vad som ä r

effekter av

allmä na prisfö rä ndringar och vad som ä r

relativpris-

fö rä ndringar.

Resursallokeringen i ekonomin fö rsä mras

dä rigenom,

vilket i sin tur fö rsä mrar fö rutsä ttningarna fö r tillvä xt. Fö r det andra kan osä kerhet på verka hushå llens och fö retagens fö rdelning av konsumtion, investeringar och produktion mellan olika å r. Så på verkar exempelvis osä kerhet om den makroekonomiska utvecklingen fö retagens mö jlighet att gö ra bedö mningar av en investeringars framtida avkastning. Om

investeringar

delvis ä r irreversibla

leder

då osä kerhet till

lä gre

investeringar

och dä rmed också till

lä gre

tillvä xt.31 Empiriska

data

indikerar att inflation ä r negativt fö r tillvä xten, men att det krä vs mycket hö ga inflationsnivå er fö r ett stabilt resultat. En mer robust iakttagelse ä r

29Henrekson, M. [1999].

30Aronsson, T. & Lö fgren, K.G. [1999].

31Fischer, S. [1993].

Lå ngtidsutredningen

Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . . 37

 

 

ett negativt

samband mellan kortsiktiga konjunkturvariationer och

lå ngsiktig tillvä xt.32

De senaste decenniernas makroekonomiska svä ngningar i form av ö verhettningar, kostnadskriser och devalveringar kan så ledes haft betydelse fö r tillvä xten. Snabba kostnadsö kningar till fö ljd av hö ga lö neö kningar som fö ljdes av nedskrivningar av kronan, ledde till stora

svä ngningar i fö retagens vinster och bidrog dä rigenom

till att ö ka

osä kerheten vid investeringsbeslut. Utvecklingen kan också

ha bidragit

till den svaga utvecklingen av terms-of-trade som beskrevs ovan.

2.5Ä ndrade fö rutsä ttningar fö r den ekonomiska politiken

2.5.1Strukturpolitik allt mer i fokus

De senaste decennierna har strukturpolitik kommit allt mer i fokus fö r

den ekonomiska

politiken. EU:s,

och

1990-talet ä ven

Sveriges,

lå ngvarigt hö ga

arbetslö shet indikerar

att

varken konjunkturer eller

konjunkturpolitik

har kunnat lö sa

arbetslö shetsproblemet i

tillrä cklig

omfattning. Inom EU har fö rhå llandevis rigida regler på produkt- och arbetsmarknaderna ansetts bidra till en sä mre resursallokering och sä mre effektivitet i flera lä nder jä mfö rt med exempelvis USA. Parallellt med att den amerikanska ekonomin har genomfö rt avregleringar, vuxit snabbare och skapat betydligt fler jobb ä n de europeiska ekonomierna, har bå de behovet av strukturreformer, och trycket på att genomfö ra dem, ö kat inom EU.

Samtidigt har det etablerats en allmä n skepticism mot finanspolitisk “ finjustering“ . I stä llet har man alltmer betonat stabilitet och fö rutsä gbarhet som må l fö r den ekonomiska politiken fö r att skapa bä ttre fö rutsä ttningar fö r ekonomisk aktivitet, inte minst fö r fö retagens investeringar. De negativa effekterna i form av stora budgetunderskott, hö g inflation och hö ga rä ntor som finans- och penningpolitiken inte lyckades bemä stra under 1970- och 1980-talen ä r uppenbara. Trots att politiken var mindre lyckosam på flera av dessa områ den, uppnå ddes ä ndå må let om en full sysselsä ttning under denna period.

Utvecklingen med stora budgetunderskott, inflation och hö ga rä ntor har fö ranlett ekonomer och statsvetare att betrakta den politiska

32 Ramey, G. & Ramey, V. [1995].

38 Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

Lå ngtidsutredningen

 

 

processen som mindre benä gen att

ta hä nsyn till det lå ngsiktiga

allmä nintresset och mer styrt av ett mer kortsiktigt beteende. De har dä rfö r kommit att betona stramare regelverk och andra institutionella reformer fö r att stä rka utfallen av den ekonomiska politiken i form av bland annat budgetsaldo och inflationstakt. Detta skulle dels skapa bä ttre fö rutsä ttningar fö r lå ngsiktig tillvä xt, dels gynna allmä nintresset.

Traditionell keynesiansk finanspolitisk stimulans har blivit allt mindre effektiv allteftersom kapitalmarknaderna har avreglerats och blivit mer internationella, mer sofistikerade och mer framå tblickande. Det innebä r i praktiken att fö rvä ntningar har kommit att spela en allt stö rre roll på finansmarknaderna, vilket i sin tur har underminerat effekterna av finanspolitiken.

Konjunkturpolitiken har få tt en fö rä ndrad karaktä r i så må tto att penningpolitiken till stor del fortfarande baseras på “ finjustering“ , men nu mot en delvis annan bakgrund ä n tidigare. Interaktionen mellan centralbanker och de finansiella marknaderna har blivit mer sofistikerad. Små korrigeringar av rä ntelä get syftar inte endast till att de facto på verka den reala ekonomin, utan ä ven till att signalera centralbankens uppfattningar och intentioner. Inom finanspolitiken har ett striktare regelverk skapats med bä ttre kontroll ö ver utfallen. Detta i syfte att understö dja en lå ngsiktigt bä ttre makroekonomisk utveckling.

Strukturreformer och strukturpolitikens ö kade betydelse innebä r dock inte att finanspolitisk konjunkturpolitik inte lä ngre har betydelse. Tilltron till den har minskat, och den har blivit på lagd vissa restriktioner, men t ex automatiska stabilisatorer ä r fortfarande i allra hö gsta grad ö nskvä rda.

Strukturpolitik som komplement till konjunkturpolitiken

I takt med att den internationella integrationen fö rdjupas begrä nsas manö verutrymmet fö r den nationella ekonomiska politiken. Detta beror dels på restriktioner fö r politiken till fö ljd av medlemskap i EU och andra internationella å taganden, dels på produktionsfaktorernas ö kade rö rlighet. Så vä l fö retag som deras investeringar och, om ä n i mindre utsträ ckning arbetskraften, har blivit allt mer rö rliga. Detta leder till en

ö kande

tendens fö r produktionsfaktorerna

att

etablera

sig dä r

fö rutsä ttningarna fö r en hö g avkastning ä r bä st. På

finansmarknaderna

fö rstä rks

vä xelkurs- och rä nteeffekterna som

fö ljer av att

aktö rerna

reagerar på ekonomiska och politiska fö rä ndringar, av den snabbhet med vilken de finansiella flö dena kan styras mellan olika marknader.

EU-lä nderna har dä rfö r de senaste å ren alltmer betonat vikten av att frä mja flexibilitet i ekonomierna genom strukturella reformer. Detta dels fö r att fö rbä ttra marknadernas funktionssä tt och dä rigenom frä mja den

Lå ngtidsutredningen

Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

39

lå ngsiktiga tillvä xten, dels som att komplement till den traditionella, men nu mer begrä nsade, rollen fö r stabiliseringspolitiken. Flexibla marknader anpassar sig snabbare och lä ttare till olika typer av stö rningar i ekonomin. Genom att skapa fö rutsä ttningar fö r en smidigare anpassning utgö r strukturreformer ett viktigt komplement till den traditionella konjunkturpolitiken.

Strukturreformer fö r en flexiblare svensk ekonomi

De strukturella reformer som genomfö rts i den svenska ekonomin under senare tid har syftat till att ö ka effektiviteten genom ö kad konkurrens och fö rbä ttrade incitament till arbete. Strukturella reformer stä ller också krav på omstä llning och flexibilitet hos fö retag och anstä llda. Denna omstä llning har underlä ttats genom den omfattande satsning på utbildning som genomfö rts under 1990-talet genom bland annat utbyggnaden av hö gskolan.

Karaktä ren på strukturå tgä rderna har ä ndrats ö ver tiden. På 1980-talet avvecklades flera av de branschstö d som infö rdes under 1970-talet, och

nä ringspolitiken blev mer neutral i fö rhå llande till

olika

sektorers

tillvä xtmö jligheter. Politiken inriktades i stä llet

allt

mer mot

produktionsfaktorerna genom att tyngdpunkten lades vid att frä mja utbildning och stimulera kapitalbildningen. Dä rigenom skapades bä ttre fö rutsä ttningar fö r fö retagen att konkurrera internationellt.

I mitten av 1980-talet avreglerades kreditmarknaden, varefter valutaregleringen togs bort. Avregleringen av olika produktmarknader fortsatte sedan under 1990-talet. Skattereformen 1991 innebar sä nkta marginalskatter, fö renklade regler och breddad skattebas. Bostads- politiken lades om så att rä ntesubventionerna minskade och inriktningen på bostadspolitiken har ö ver tiden skiftat frå n att ge stö d till produktionen till att ge ekonomiskt stö d till de boende. Bostads- byggandet har också blivit mer efterfrå gestyrt genom avreglering och fö renkling av det statliga stö dsystemet. Huvuddraget ä r att bå de producenter och konsumenter nu få r bä ra en stö rre del av bå de kapital- och produktionskostnaderna.

Å r 1993 infö rdes en ny striktare konkurrenslag och under 1990-talet har flera varu- och tjä nstemarknader avreglerats, t ex transport-, tele- och elmarknaderna. Sverige fick genom EES-avtalet fullt tillträ de till den inre marknaden 1994 och blev ett å r senare medlem i EU. Under 1990- talet har också arbetsrä ttslagstiftningen justerats fö r att mö ta kraven på hö gre flexibilitet. Bland annat har det blivit lä ttare att anstä lla temporä rt, s k ö verenskommen visstidsanstä llning.

En bred ö verenskommelse har trä ffats om ett nytt pensionssystem dä r det finns en nä rmare koppling mellan inbetalda avgifter och framtida

40 Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

Lå ngtidsutredningen

 

 

utbetalningar. Inom socialfö rsä kringarna ledde

krisen i bö rjan av

1990-talet och den efterfö ljande budgetsaneringen till att en karensdag infö rdes, liksom att arbetsgivaren stå r fö r sjukersä ttningen under de två fö rsta veckorna, den s k sjuklö neperioden. Samtidigt har ersä ttnings-

nivå erna

sä nkts frå n

90 till 80 procent i

arbetslö shets- och sjuk-

fö rsä kringen.

 

 

Må nga

strukturella

reformer har så ledes

genomfö rts som bö r ha

fö rbä ttrat effektiviteten i resursutnyttjandet och ö kat flexibiliteten i den svenska ekonomin. På nå gra områ den har det också skett fö rä ndringar som fö rsä mrat ekonomins funktionssä tt. Så har exempelvis medlem- skapet i EU innebar också vissa fö rsä mringar vad gä ller handelspolitiken och jordbrukspolitiken, genom att Sverige fick anpassa sig till EU:s mer reglerade marknader.

Strukturreformer i omvä rlden

Ä ven i omvä rlden har må nga lä nder genomfö rt reformer, i vissa fall mer, i andra fall mindre lå ngtgå ende ä n de svenska. Reformerna inom EU- lä nderna ä r dels en fö ljd av nya, skä rpta EU-regler inom områ den som konkurrenspolitik och offentlig upphandling, dels en fö ljd av nationella initiativ.

Strukturreformerna inom EU har dä rtill kommit att betonas allt mer mot bakgrund av den gemensamma valutan. Anledningen ä r att ä ven om integrationen mellan EMU-lä nderna ä r lå ngt gå ngen kommer enskilda lä nder oundvikligen ä ven i framtiden att drabbas av land- eller regionspecifika stö rningar. Ju mer flexibla arbets- och produkt- marknaderna ä r, desto snabbare kommer EMU-lä nderna att kunna anpassa sig till stö rningar och desto mindre kommer effekten på sysselsä ttning och produktion att bli.

Vikten av fungerande konkurrens har också betonats allt mer, och mer ä n hä lften av EU-lä nderna har nu lagar som uttryckligen fö rbjuder konkurrenshä mmande beteende hos fö retagen. Det finns dock mycket kvar att gö ra på områ det, vilket också EU-kommissionen har på pekat.33 På arbetsmarknaden har fä rre reformer genomfö rts i EU-lä nderna ä n på produktmarknaderna. Att arbetsmarknaderna fungerar mindre tillfredsstä llande i flera EU-lä nder framgå r tydligt av den bestå ende hö ga arbetslö sheten. De senaste 15 å ren har arbetslö sheten inom EU legat under 10 procent endast under fyra enskilda å r under 1980-talets hö gkonjunktur. I USA har arbetslö sheten inte nå gon gå ng under perioden legat ö ver 8 procent. Att en bred ansats med flera olika å tgä rder

33 European Commission [1999c].

Lå ngtidsutredningen

Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . . 41

 

 

 

 

 

snarare ä n en enskild

å tgä rd ä r

nö dvä ndig

fö r att

bekä mpa

arbetslö sheten, betonas i

allt stö rre

utsträ ckning.34

Irland,

Danmark,

Holland och Storbritannien har genom att genomfö ra ett brett spann av

å tgä rder lyckats bä st bland EU-lä nderna med att minska arbetslö sheten.

Lä nderna har minskat den strukturella arbetslö sheten det senaste decenniet. Bland annat har de sä nkt nivå erna i arbetslö shetsersä ttningen och/eller ersä ttningstiden samt skä rpt kraven fö r att få ersä ttning. Lä nderna har ä ven det gemensamt att de sä nkt skatter och avgifter på arbete. Vidare bedrivs lö nefö rhandlingarna i dessa lä nder inte på sektorsnivå (så som sker i Sverige) utan antingen på centraliserad nivå eller på mer decentraliserade nivå .

Liksom Sverige har flera av EU-lä nderna det senaste decenniet

genomfö rt skattereformer. Syftet

ä r

att gö ra

skattesystemen

mer

tillvä xtorienterade och mer

sysselsä ttningsskapande genom att

ö ka

neutraliteten i beskattningen

och

gö ra

den mer

effektiv, vilket

kan

uppnå s genom att snedvridande effekter och incitamenten till skatteplanering minskar.35 Vissa lä nder, så som Danmark och Tyskland, har skiftat skattebö rdan frå n arbetskraft till miljö - och energiskatter fö r att på så sä tt stimulera sysselsä ttningen och minska utslä ppen.36 Parallellt med skattereformer har må nga lä nder också reformerat sina pensionssystem om ä n i mindre utsträ ckning ä n Sverige, mot bakgrund

av den allt stö rre

bö rda

som vä ntar dessa system

i framtiden.

Pensionså ldern

har

hö jts,

den å rliga upprä kningen av

beloppen har

reducerats och

kraven fö r fö rtids- och sjukpensionering har skä rpts.

34 OECD [1998g].

35 Neutralitet i beskattning innebä r att olika skattebaser beskattas lika. Dä rmed fö rsvinner incitamenten att skifta inkomster mellan olika skattebaser.

36 European Commission [1999c].

42 Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

Lå ngtidsutredningen

 

 

Faktaruta 2.1

Strukturåtgärder i Sverige sedan mitten av 1980-talet

• Den makroekonomiska politiken

Ny budgetprocess med utgiftstak, rambeslut och medelfristiga prognoser har fö rbä ttrat det offentliga budgetsaldot. Penningpolitiken har fö rä ndrats genom en ny Riksbankslag som stä rker Riksbankens sjä lvstä ndighet. Ett prisstabilitetsmå l baserat på konsumentprisindex har introducerats.

• Kredit- och valutaavreglering

Reformerna bö rjade på det makroekonomiska planet med kredit- och valutaavreglering under andra halvan av 1980-talet. Parallellt ö ppnades det finansiella tjä nsteområ det fö r utlä ndska etableringar. Dä refter har bank- och vä rdepappersmarknaden få tt en mer konkurrensfrä mjande reglering fö r en effektivare allokering av kapital. I stort sett all finansiell lagstiftning har reformerats i syfte att ö ka konkurrensen samtidigt som den finansiella stabiliteten bibehå lls.

• Skattereformen

Skattereformen 1991 syftade till att ö ka incitamenten till arbete och sparande genom att sä nka marginalskatterna och gö ra kapitalbeskattningen mer enhetlig, liksom att sä rbeskatta inkomst av lö n respektive inkomst av tjä nst.

• Reformer av socialförsäkringarna

En karensdag har infö rts, liksom att arbetsgivaren stå r fö r sjukersä ttningen under de två fö rsta veckorna, den s k sjuklö neperiod. Samtidigt har ersä ttningsnivå erna

sä nkts frå n 90 procent till 80 procent

i arbetslö shetsersä ttningen och

sjukfö rsä kringen, efter att ha varit nere på

75 procent i krisens kö lvatten. En

pensionsreform har genomfö rts dä r inbetalda avgifter har en koppling till framtida utbetalningar, vilket ger ö kade incitament till arbete.

• Ny konkurrenslag

Å r 1993 infö rdes en ny konkurrenslag som dels innehå ller ett uttryckligt fö rbud om konkurrensbegrä nsande samarbete mellan fö retag, dels fö rbud mot missbruk av dominerande stä llning. Den tidigare lagen fö rbjö d samarbete mellan fö retag endast om skadliga effekter kunde bevisas.

• Ö kad konkurrens i den offentliga sektorn

Flera betydelsefulla å tgä rder har under senare å r genomfö rts fö r att hö ja effektiviteten i den offentliga sektorn, bland annat genom att tillå ta mer konkurrens. Statsbidragen till kommunerna har lagts om fö r att effektivisera

resursutnyttjandet, och en

ny lag om offentlig upphandling har tillkommit.

“ Rå det fö r konkurrens på

lika villkor mellan privat och offentlig sektor“ har

inrä ttats.

 

• Sänkta bostadssubventioner

Rä ntesubventionerna har sedan 1993 minskat kraftigt och bostadspolitiken har skiftat frå n produktionsstö d till att fokusera på efterfrå gesidan, dvs att ge stö d till de boende. Det statliga stö dsystemet har ä ven avreglerats och fö renklats. Huvuddraget ä r dock att bå de producenter och konsumenter nu få r bä ra en stö rre del av bå de kapital- och produktionskostnaderna.

Lå ngtidsutredningen

Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

43

forts. Faktaruta 2.1

Strukturåtgärder i Sverige sedan mitten av 1980-talet

• Avregleringar av produktmarknader

Betydande fö rä ndringar har skett under 1990-talet vad gä ller transporter, kommunikation och energi. Statliga monopol har avskaffats, etableringsfrihet har infö rts och reformer och omregleringar har genomfö rts. På det hela taget har fö rä ndringarna lett till ö kad konkurrens och hö gre effektivitet. En viktig del i reformarbetet har varit att skilja tillhandahå llandet av transporttjä nster frå n driften av sjä lva infrastrukturen.

Å r 1996 genomfö rdes en elmarknadsreform i Sverige. Det nya regelverket på elmarknaden har inneburit att produktionen och fö rsä ljningen av el omvandlats till konkurrensmarknader. Dä remot bedrivs nä tverksamheten (drift, underhå ll och upplå telse av ledningarna) alltjä mt som monopol och ä r fö remå l fö r specialreglering och kontroll av så vä l nä tens tillgä nglighet fö r aktö rer som prisutvecklingen fö r nä ttjä nster. Konkurrensen på elmarknaden har dessutom ö kat genom de fö rbä ttrade mö jligheterna till handel med utlandet, etableringen av nya aktö rer, slopat mä tarkrav och ö kad rö rlighet bland vissa kundkategorier.

En ny telelag trä dde i kraft 1993, och den har sedan dess ä ndrats ett antal gå nger. Som en fö ljd av detta har Sverige en av Europas mest avreglerade telemarknader, vilket har lett till att branschen ä r internationellt konkurrens- kraftig vilket i sin tur har gynnat konsumenterna genom lä gre priser. Postens ensamrä tt till brevbefordran avskaffades 1993, och Posten har sedan dess bolagiserats. Inrikesflygets avreglering inleddes 1992. Frå n och med 1997 få r ä ven utlä ndska flygbolag konkurrera om inrikesflyget. Avregleringen av jä rnvä gstransporter har lett till att Sverige har bland de hö gsta nivå erna på

arbets- och totalfaktorproduktiviteten inom

jä rnvä gssektorn,

enligt OECD.

Taxinä ringen avreglerades 1990.

 

 

Effektivitetsindex i några sektorer i Sverige under 1990-talet

 

OECD=100

 

 

 

Sektor

Arbets-

Totalfaktor-

Prisnivå

 

produktivitet

produktivitet

 

Telekommunikation

108

120

59

El-distribution

154

131

42

Jä rnvä gstransporter

150

366

142

Passagerarflyg

61

67

161

Kä lla: OECD [1998i].

EU-medlemskapet har inneburit en mer konkurrensutsatt marknad, bland annat inom livsmedelsproduktion. Sverige har internationellt sett lite reglering vad gä ller ö ppethå llande, men sektorn domineras dock fortfarande av tre aktö rer som svarar fö r drygt 2/3 av dagligvaruhandeln fö r livsmedel.

44 Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

Lå ngtidsutredningen

 

 

2.5.21990-talet: budgetkonsolidering och prisstabilitet

Krisen under bö rjan av 1990-talet innebar att det blev nö dvä ndigt att vidta å tgä rder fö r att vä nda den statsfinansiella utvecklingen med ö kande budgetunderskott. Krisen bidrog också till att ö ka insikten om att den ekonomiska politiken och dess ramverk hade brister och detta medfö rde problem fö r den svenska ekonomin. En samsyn vä xte fram avseende behovet av att fö rbä ttra regelverken och se ö ver den ekonomiska politikens må l. Resultatet blev ett antal reformer avseende den ekonomiska politiken som syftade till stö rre stabilitet och ö kad fö rutsä gbarhet. Reformerna har inneburit att bå de penning- och finanspolitiken har få tt tydliga må l i form av må l fö r inflation och offentliga finanser. Nedan diskuteras de viktigare fö rä ndringarna som har genomfö rts fö r att nå dessa må l.

Prisstabilitet blir norm

I finansplanen i januari 1991 lanserades lå g inflation som ett nytt må l fö r penningpolitiken. Efter att den ensidiga ECU-kopplingen hö sten 1992 ö vergavs, beslutade Riksbanksfullmä ktige att penningpolitiken skulle syfta till en inflation, mä tt som en å rlig ö kning i konsumentprisindex

(KPI), på

2 (+/-1) procent.

Det ä r

vä sentligt lä gre ä n

1980-talets

genomsnitt

på knappt 8

procent

(se tabell 2.3).

Må let fö r

penningpolitiken verkar nu vara vä l fö rankrat i svensk ekonomi, nå got

som också

visas av att inflationsfö rvä ntningarna ä r lå ga.

 

 

 

 

Tabell 2.3 Genomsnittlig årlig inflationstakt i konsumentpriser

 

 

 

1970–79

1980–89

1990–98

 

Sverige

8,7

7,9

3,4

 

 

EU

10,1

7,0

3,0

 

 

OECD

9,2

8,7

4,7

 

 

Anm: Geometriskt genomsnitt.

 

 

 

 

Kä lla: OECD [1999b].

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Offentliga finanser i balans, men fortsatt konjunkturkä nsliga

Den djupa lå gkonjunkturen under bö rjan av 1990-talet bidrog till att de offentliga finanserna fö rsvagades kraftigt. Å r 1993 motsvarade

Lå ngtidsutredningen

Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

45

underskottet i de offentliga finanserna drygt 12 procent av BNP.37 Det innebar en kraftig ö kning av statsskulden, vilket fick finansmarknaderna att reagera med hö jda obligationsrä ntor och ö kad rä ntedifferens mot omvä rlden till fö ljd av bristande fö rtroende. De hö gre rä ntorna bidrog samtidigt till att ytterligare fö rvä rra den offentliga sektorns finanser. Utvecklingen av de offentliga finanserna blev ohå llbar och ett sanering av de offentliga finanserna blev nö dvä ndig.

Ett sparprogram på sammanlagt 118 miljarder kronor presenterades 1995, vilket utö kades å ret dä rpå till att omfatta budgetfö rstä rkningar på sammanlagt 126 miljarder kronor fram till och med 1998. Utgifts- minskningarna stod fö r 66 miljarder. Det svenska sparprogrammet var ambitiö st i ett internationellt perspektiv.

Diagram 2.5 Finansiellt sparande i offentlig sektor som andel av BNP

1990–1998

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

-2

 

 

 

 

 

 

 

 

-4

 

 

 

 

 

 

 

 

-6

 

 

 

 

 

 

 

 

-8

 

 

 

 

 

 

 

 

-10

 

 

 

 

 

 

 

 

-12

 

 

 

 

 

 

 

 

-14

 

 

 

 

 

 

 

 

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

Kä lla: SCB [f].

Resultatet av sparprogrammet blev en markant fö rstä rkning av budget- utfallen (se diagram 2.5). Som en fö ljd dä rav har ä ven skuldkvoten, dvs den offentliga sektorns bruttoskuld som andel av BNP minskat.

Liksom penningpolitikens nya må l har budgetbalans idag få tt en stark fö rankring i politiken. Riksdagens må l att den offentliga sektorns finansiella sparande skall visa ett ö verskott på två procent ö ver konjunkturcykeln syftar också till att uppnå en fallande skuld. Detta

37 Enligt de nya nationalrä kenskaperna uppgick underskottet 1993 till 11,8 procent av BNP.

46 Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

Lå ngtidsutredningen

 

 

motiveras bland annat av de fö rvä ntade belastningarna som en allt ä ldre befolkning kommer att innebä ra på den offentliga budgeten. Dessutom gö r den stora svenska offentliga sektorn att budgetsaldot ä r mycket konjunkturkä nsligt. Ett genomsnittligt ö verskott på två procent medger stö rre manö verutrymme innan stabilitetspaktens treprocentsgrä ns nå s, dvs att EU-lä ndernas budgetunderskott inte få r ö verstiga tre procent av BNP. Fö r att fö rbä ttra utfallen i den offentliga budgeten har medel- fristiga prognoser på upp till tre å r få tt ö kad vikt i budgetarbetet.

En ny budgetprocess infö rs

En ny budgetprocess infö rdes 1996 dä r en s k rambeslutsmodell delar in den statliga budgeten i 27 utgiftsområ den. Modellen innebä r att riksdagen sä tter en ram bå de fö r de totala utgifterna och fö r varje utgiftsområ de. Inom ramen beslutar sedan det relevanta riksdags- utskottet om fö rdelningen av resurserna. Eftersom anslaget inte få r ö verskridas innebä r det att utskotten endast kan omfö rdela utgifterna, och att varje ny utgift må ste motsvaras av en besparing inom samma områ de.

Fö r att

kontroll

ö ver utvecklingen ö ver

tiden

har dessutom

utgiftstak

fö r

hela

den offentliga sektorn

infö rts,

dvs staten,

kommunerna

och socialfö rsä kringssektorn. Taken ä r nominella och

strä cker sig tre å r framå t. Eftersom regering och riksdag inte direkt kan styra utgiftsnivå n i kommunerna ä r kommunernas ramar givna av restriktioner fö r inkomsterna, frä mst fö r kommunalskatter och statsbidrag. Frå n och med å r 2000 gä ller dessutom ett lagstadgat krav på balans i kommunernas och landstingens finanser.38 Slutsatsen ä r att det finns anledning att tro att budgetfö rstä rkningen de senaste å ren kan vara av mer permanent karaktä r tack vare det nya regelverket.

Allt fler kvantitativa må l

Den ekonomiska politiken har fö r nä rvarande tre kvantifierade må l utö ver inflationsmå let: (1) den offentliga sektorns finansiella sparande

skall visa ett ö verskott på två

procentenheter ö ver konjunkturcykeln,

(2) den ö ppna arbetslö sheten

skall ner till fyra procent å r 2000,

(3) sysselsä ttningsgraden skall nå 80 procent å r 2004 bland dem som ä r

38 Drygt en fjä rdedel av kommunerna (78 stycken) kommer inte att kunna balansera sina budgetar å r 2000, enligt kommunernas egna bedö mningar. Det ä r framfö r allt en å ldersbetingad stigande efterfrå gan på kommunala tjä nster som driver utvecklingen. Svenska kommunfö rbundet [1999a].

Lå ngtidsutredningen

Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . . 47

 

 

20-64 å r. De två

sista må lens inbö rdes konsistens ä r beroende på

arbetskraftsdeltagandet, som i sin tur styrs av ett antal faktorer så som inkomstskatter och socialfö rsä kringssystem.

De kvantitativa må len har delvis fö rts in i den ekonomiska politiken med argumentet att på medellå ng och lå ng sikt styra politiken mot en

sundare

utveckling,

vilket ä r av

fundamental betydelse fö r

framtida

vä lstå nd.

Mot den

bakgrunden

fyller kvantitativa må l

ä ven en

pedagogisk funktion. Alltfö r må nga normer eller må l leder dock till må lkonflikter i den ekonomiska politiken.

2.6Slutsatser

Tillvä xten i Sverige har sedan 1970 varit lä gre ä n i så vä l EU-lä nderna som i USA. Det beror delvis på den djupa lå gkonjunkturen i bö rjan av 1990-talet, men ä ven bortsett frå n denna har den lå ngsiktiga tillvä xt- trenden i Sverige varit lä gre ä n i omvä rlden. En svag utveckling av produktiviteten, investeringarna, arbetade timmar och terms-of-trade har alla bidragit till efterslä pningen. De olika faktorernas betydelse fö r tillvä xtefterslä pningen har dock varierat mellan olika tidsperioder.

Det finns tecken som talar fö r att fö rutsä ttningarna fö r en lå ngsiktigt hö gre tillvä xt har fö rbä ttrats det senaste decenniet. Den ekonomiska integrationen med omvä rlden har ö kat genom EU-inträ det 1995 och genom etableringen av nä rmast globala kapital- och varumarknader. Dessutom har bå de finans- och penningpolitiken få tt tydliga må l att uppnå och ramar att verka inom. Resultatet ä r ett betydligt stabilare nationellt makroekonomiskt klimat. Det har ä ven skett stora fö rä ndringar av strukturpolitiken, bland annat avregleringar inom ett antal varu- och tjä nstemarknader och en ny konkurrenslagstiftning. Konkurrensen har dä rigenom ö kat, vilket bidragit till att etablera den prisstabilitet som uppnå tts de senaste å ren.

Den ö kade internationaliseringen innebä r nya fö rutsä ttningar fö r den ekonomiska politiken. Dels stä ller EU:s stabilitetspakt formella krav på bland annat budgetunderskott och skuldkvoter. Dels innebä r kapitalets och arbetskraftens ö kade rö rlighet praktiska begrä nsningar på hur mycket den ekonomiska politiken –framfö r allt skattepolitiken –kan avvika frå n den ekonomiska politik som fö rs i andra lä nder. Utrymmet fö r diskretionä r finanspolitik ä r så ledes betydligt mindre ä n fö r tio å r sedan. I stä llet har den ekonomiska politiken alltmer kommit att inriktas på strukturå tgä rder som ett komplement till stabiliseringspolitiken. Genom avregleringar skall fö retag, branscher och ekonomin i sin helhet

48 Efterslä pning, kris och å terhä mtning . . .

Lå ngtidsutredningen

 

bli mer effektiva och mer flexibla ä n tidigare, och dä rmed stå bä ttre

rustade att mö ta ekonomiska stö rningar.

 

Svensk ekonomi vid millennieskiftet fungerar på

må nga punkter

vä sentligt bä ttre ä n tidigare. Fö rutsä ttningarna fö r

att investera i

realkapital, utbildning och kompetensutveckling ä r bä ttre ä n på lä nge. Ä ven om den svenska ekonomin hö sten 1999 fungerar bä ttre ä n tidigare och befinner sig i en hö gkonjunktur med god tillvä xt och fallande arbetslö shet, finns det fortfarande en potential fö r strukturella reformer som skulle bidra till hö gre resursutnyttjande och till en hö gre tillvä xt i framtiden.

Långtidsutredningen

49

 

 

3Den ekonomiska utvecklingen fram till år 2015

En av långtidsutredningens traditionella uppgifter är att redovisa alternativa scenarier för den ekonomiska utvecklingen i ett medel- och långsiktigt perspektiv. Dessa scenarier har tidigare utarbetats av tjänstemän inom Finansdepartementet, som en del av det övriga utredningsarbetet. Denna gång har i stället Konjunkturinstitutet fått i uppdrag att utarbeta scenarier och redovisa dem i en särskild bilaga till Långtidsutredningen. I bilaga 1 till Långtidsutredningen analyseras utvecklingen fram till år 2015 i ett basscenario och två alternativa scenarier med högre respektive lägre tillväxt. I bilaga 2 till Långtidsutredningen gör Konjunkturinstitutet en analys av hur den ekonomiska utvecklingen påverkas av olika miljökrav. Mot bakgrund av den utveckling som skisseras i basscenariot, diskuteras främst den restriktion för tillväxten som en begränsning av koldioxidutsläppen utgör.

Vanligen förses scenarierna inledningsvis med någon form av brasklapp eller förbehåll. De är inte att betrakta som prognoser, åtminstone inte vad gäller det längre tidsperspektivet. I stället skall de ses som en möjlig utveckling utifrån de antaganden som görs om ett antal centrala nyckelvariabler såsom produktivitetens tillväxt, arbetskraftsutbud och världsmarknadstillväxt. Ofta belyses också någon form av ekonomiskt-politiskt vägval som Sverige ställs inför under den studerade perioden.

Detta kapitel innehåller en sammanfattning av de scenarier som Konjunkturinstitutet utarbetat för perioden 1999-2015. För en mer detaljerad genomgång hänvisas till bilagorna.

50 Den ekonomiska utvecklingen

Lå ngtidsutredningen

 

 

3.1Antaganden ä r viktiga fö r resultaten

Modeller av den svenska ekonomin är verktyg i scenariearbetet

Tre olika modeller har anvä nts fö r att konstruera scenarierna fö r den svenska ekonomins utveckling. Modellerna, som beskrivs ö versiktligt i

faktaruta 3.1,

ä r baserade

på de

bokfö ringssystem som national-

rä kenskaperna

utgö r. De ä r

fö rsö k

att i starkt fö renklad form få nga

viktiga samband och anpassningsmekanismer i ekonomin utifrå n tidigare erfarenheter av hur ekonomin fungerar. Komplexa samband må ste med nö dvä ndighet fö renklas och berä kningarna bygger på att sambanden ä r nå got så nä r stabila ö ver tiden. Ö ver de lå nga tidsperioder som det hä r ä r frå gan om, 15-20 å r, ä r risken stor att må nga bedö mningar och modellsamband visar sig vara felaktiga. Resultaten styrs också i stor utsträ ckning av de antaganden som gö rs om en uppsä ttning exogena variabler, dvs vä rden som bestä ms utanfö r modellerna och vilka sedan ligger till grund fö r berä kningarna. Modellerna skall i fö rsta hand ses som berä kningstekniska hjä lpmedel. De ger inte i sig nå gon entydig bild av framtiden, utan anvä nds i en iterativ process i kombination med anvä ndarnas kunskaper om hur ekonomin fungerar fö r att skapa en konsistent bild av utvecklingen, dä r resultatet frå n en modell ä r grunden fö r att framstä lla ingå ende data till en annan modell.

Faktaruta 3.1

Konjunkturinstitutets prognosmodeller

Den lå ngsiktiga utvecklingen bygger på simuleringar med en så kallad allmä n jä mviktsmodell, EMEC.1 Modellen ä r utbudsstyrd, dvs en mö jlig produktion av olika varor och tjä nster bestä ms av tillgå ngen på arbetskraft och kapital och av produktivitets- tillvä xten i olika sektorer. På lå ng sikt antas priserna anpassa sig så att tillgä ngliga resurser kan anvä ndas fullt ut. Den arbetslö shet som trots allt kvarstå r ä r då av strukturell karaktä r. Modellen genererar på så sä tt en jä mviktslö sning i slutå ret, i det hä r fallet 2015, då efterfrå gan ä r lika med utbudet på alla marknader.

Med EMEC-modellen analyseras strukturella fö rä ndringar snarare ä n utvecklingsfö rlopp.

1 Environmental medium term economic model. I

ett appendix till Bilaga 1 till

Lå ngtidsutredningen – Konjunkturinstitutet [2000],

finns en mer grundlä ggande

genomgå ng av Konjunkturinstitutets modeller.

 

Lå ngtidsutredningen

Den ekonomiska utvecklingen 51

 

 

forts. Faktaruta 3.1 Konjunkturinstitutets prognosmodeller

Fö r att studera utvecklingen på kort till medellå ng sikt, och fö r att skapa ett konsistent fö rlopp till lä get i slutå ret, anvä nds en traditionell konjunkturmodell, KOSMOS.2 Hä r spelar det rå dande konjunkturlä get och utvecklingen av den aggregerade efterfrå gan en stor roll under de fö rsta å ren, medan mer lå ngsiktiga och allmä ngiltiga samband styr utvecklingen under den senare delen av perioden.

Varken KOSMOS eller EMEC har en finansiell sektor, dvs det finns inga modellkopplingar mellan sparande och rä ntebildning och utvecklingen i den reala delen av ekonomin. Fö r berä kningar av sparbalanser och finansiella flö den mellan olika delar av ekonomin anvä nds en finansiell modell, FIMO.3 Resultat frå n denna modell stä ms sedan av mot andra modellresultat och nö dvä ndiga justeringar gö rs.

Kä lla: Bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [2000].

Arbetskraften blir ä ldre och på sikt mindre, men bä ttre utbildad

Utbudet av arbetskraft bestä ms av demografiska faktorer och av lä get på arbetsmarknaden, dvs antalet personer i arbetsfö r å lder och i vilken utsträ ckning dessa personer kommer att vilja och kunna arbeta. Antaganden om befolkningsutvecklingen bygger på en prognos som Statistiska centralbyrå n, SCB, utarbetat. Av denna framgå r att antalet personer i å ldrarna 16-64 å r fö rvä ntas ö ka med knappt 185 000 personer fram till å r 2008, fö r att sedan minska med cirka 160 000 personer fram till å r 2015. Det ä r vidare så att de å ldersmä ssiga sammansä ttnings- fö rä ndringar som sker i arbetskraften troligen bidrar till att hå lla tillbaka arbetskraftsutbudet. Under perioden fram till å r 2015 fö rvä ntas arbetskraftens genomsnittså lder ö ka. Det ä r framfö r allt antalet ä ldre i arbetskraften, personer mellan 55 och 64 å r, som ö kar och denna grupp har ett relativt lå gt arbetskraftsutbud i termer av arbetade timmar. Arbets- kraftens kä rngrupp med det hö gsta arbetskraftsutbudet per individ, personer mellan 25 och 54 å r, krymper dä remot. Arbetskraftens utbildningsnivå kommer att fortsä tta att stiga under perioden.

2Kortsiktsmodell fö r Sverige.

3Finansiell modell.

52 Den ekonomiska utvecklingen

Lå ngtidsutredningen

 

 

 

De demografiska

fö rä ndringarna motverkas

till viss del av ett

antagande om att en gradvis stö rre andel personer i arbetsfö r å lder

kommer att stä lla

sig till arbetsmarknadens

fö rfogande ä n den

jä mfö relsevis lå ga andelen 1998. Arbetskraftsdeltagandet antas ö ka frå n 76,5 procent fö r personer i å ldrarna 16-64 å r 1998 till 79 procent å r 2015. Detta antagande i kombination med den demografiska utvecklingen medfö r att antalet personer i arbetskraften ö kar med i genomsnitt 0,6 procent per å r fram till å r 2008, fö r att sedan minska med 0,3 procent per å r fram till å r 2015.

I huvudscenariot antar Konjunkturinstitutet att medelarbetstiden kommer att uppvisa en lå ngsam trendmä ssig nedgå ng om 0,2 procent per å r. Antalet arbetade timmar per sysselsatt fö rvä ntas utjä mnas mellan kö nen, kvinnornas medelarbetstid ö kar med 0,2 procent per å r i kalkylen medan mä nnens minskar med 0,6 procent per å r. Nedgå ngen i arbetstid fö rklaras inte av nå gon avtalad eller lagstiftad arbetstidsfö rkortning, utan ä r fö ljden av individuella beslut att arbeta mindre i takt med att den reala timlö nen ö kar. Medelarbetstiden minskar frå n 36,8 timmar per vecka 1998 till 35,5 timmar å r 2015.

Utvecklingen av antalet personer i arbetskraften i kombination med fö rä ndringen i medelarbetstid innebä r att arbetskraftsutbudet i termer av totalt antal arbetade timmar i ekonomin ö kar med 0,4 procent per å r 1998-2008, fö r att sedan minska med i genomsnitt 0,6 procent per å r fram till 2015. Som framgå r av tabell 3.1 blir nettoeffekten att antalet arbetade timmar fö rvä ntas vara nå got fä rre å r 2015 ä n 1998.

Utvecklingen efter å r 2008 innehå ller nya inslag i jä mfö relse med tidigare perioder. Antalet arbetade timmar har visserligen minskat tidigare men då på grund av att medelarbetstiden gradvis kortats. Efter å r 2008 beror minskningen i stä llet på en underliggande fö rä ndring i den arbetsfö ra befolkningens storlek, som fö rvä ntas fortsä tta ä ven efter å r 2015. Se kapitel 4 och bilaga 9 till Lå ngtidsutredningen fö r en mer utfö rlig diskussion av konsekvenserna av detta.

Stark kapitalbildning

Den genomsnittliga ö kningen i investeringsefterfrå gan å r 1998-2015 berä knas bli cirka 2,6 procent per å r, vilket ä r betydligt snabbare ä n BNP-tillvä xten. Investeringarna ö kar snabbast i bö rjan av perioden nä r BNP vä xer snabbt av konjunkturella skä l, och avtar sedan i takt med att arbetskrafts- och BNP-tillvä xten minskar. Utvecklingen fö rstä rks av att en kraftig ö kning i bostadsinvesteringarna fö rvä ntas under de nä rmaste å ren, en ö kning som mattas av på sikt. Sammantaget ger detta upphov till en i ett historiskt perspektiv relativt stark investeringsutveckling. Skillnaden i tillvä xt mellan BNP och investeringarna ä r nå got stö rre ä n

Lå ngtidsutredningen

Den ekonomiska utvecklingen 53

 

 

under perioden 1960-1990. Ä

ven realkapitalstocken fö rvä ntas vä xa i

nå got snabbare takt ä n BNP.

 

1990-talets produktivitetstillvä xt stå r sig

Utvecklingen av arbetskraften och kapitalstocken som beskrivits, gö r att kapitalintensiteten i produktionen ö kar nå got, dvs kapitalstocken vä xer snabbare ä n antalet arbetade timmar. Ö kningstakten ä r nå got snabbare ä n under 1980- och 1990-talen, men betydligt lå ngsammare ä n under 1960- och 1970-talen. En sammanvä gning av produktionsfaktorernas

tillvä xt med

lö ne-

respektive kapitalkostnader ger vid handen att

faktorinsatsen

ö kar

med cirka 0,8 procent per å r. Den totala

produktionen ö kar sedan med i genomsnitt 1,9 procent per å r, vilket innebä r att totalfaktorproduktiviteten rä knat på detta sä tt vä xer med cirka 1,1 procent per å r. Detta ligger i linje med utvecklingen under 1990-talet men ö ver 1970- och 1980-talens tillvä xt.

Ä ven arbetsproduktiviteten, fö rä dlingsvä rdet i relation till antalet arbetade timmar, fö rvä ntas fortsä tta att vä xa i ungefä r samma takt som under 1990-talet. En å rlig ö kningstakt om 2,3 procent i nä ringslivet och 1,8 i hela ekonomin ä r dock klart bä ttre ä n under perioden 1975-1990. Produktivitetstillvä xten ä r snabbast i de kapital- och kunskapsintensiva delarna av industrin, medan tjä nstesektorerna kä nnetecknas av en nå got lä gre produktivitetstillvä xt. I den offentliga sektorn sä tts produktivitets- tillvä xten schablonmä ssigt till noll.

Produktivitetsutvecklingen, den takt som produktionen kan få s att ö ka utö ver tillvä xten av tillgä nglig arbetskraft och kapital, ä r den variabel som ä r av stö rst betydelse fö r de lå ngsiktiga tillvä xtmö jligheterna. Antaganden om denna variabel blir fö ljaktligen mycket viktiga fö r

utvecklingen i scenarierna, speciellt i

ett lä ngre perspektiv då de

nä rmaste å rens mö jligheter till ö kat

resursutnyttjande ä r uttö mda.

Konjunkturinstitutet antar, utan att nä rmare redogö ra fö r grunderna till detta, att den i jä mfö relse med 1970- och 1980-talen tä mligen hö ga tillvä xten under 1990-talet blir bestå ende ä ven under de nä rmaste 15

å ren. Detta skulle

kunna motiveras med

att

mö jligheterna till

kommunikation

och informationshantering

fö rbä ttras

genom

globaliseringen

och

ö kat datoranvä ndande,

eller

med att

ett antal

avregleringar och strukturella reformer genomfö rts, vilket skulle tala fö r att ekonomins funktionssä tt fö rbä ttrats. Mot detta kan man invä nda att det ä r troligt att efterfrå gan i framtiden i ö kad utsträ ckning kommer att inriktas mot tjä nstesektorn dä r produktivitetstillvä xten ä r lä gre. Om uppgå ngen i produktivitetens tillvä xt under 1990-talet visar sig vara temporä r så kommer tillvä xten i BNP att ö verskattas i motsvarande grad.

54 Den ekonomiska utvecklingen Lå ngtidsutredningen

Den internationella utvecklingen – goda tillvä xtfö rutsä ttningar

Ä ven under den nä rmaste femtonå rsperioden fö rvä ntas marknaderna i norra och vä stra Europa samt i USA att vara av stö rst betydelse fö r svensk export. Geografiskt mer avlä gsna områ den med snabbare tillvä xt i Asien och Latinamerika kommer dock att ö ka i betydelse. Konjunkturinstitutet rä knar med att OECD-lä ndernas ekonomier vä xer med strax under 2 procent per å r under perioden fram till å r 2015. Detta baseras på historiska trender fö r produktivitetstillvä xten och aktuella prognoser fö r den arbetsfö ra befolkningens utveckling i dessa lä nder. Tillvä xten kommer att bli nå got hö gre i Europa, 1,9 procent per å r, ä n i Japan och USA, 1,8 respektive 1,6 procent per å r. Fö r lä nderna utanfö r OECD fö rvä ntas en snabbare tillvä xt, drygt 4 procent per å r.

Vä rldshandeln har alltsedan andra vä rldskrigets slut ö kat betydligt snabbare ä n den samlade BNP-tillvä xten. Denna trend fö rvä ntas hå lla i sig. Det ä r dock troligt att tillvä xten i handeln mellan OECD-lä nderna blir lä gre ä n fö r handeln mellan lä nderna utanfö r OECD samt fö r handeln mellan OECD och lä nderna utanfö r OECD. Efterfrå gan på svensk export kommer dä rmed att vä xa nå got lå ngsammare ä n vä rldshandeln globalt. Totalt bedö ms den svenska exporten kunna ö ka

med 3,6 procent per

å r,

med variation

mellan olika branscher.

Vä rldsmarknadspriserna

ö kar med i snitt

1,5 procent per å r. Pris-

utvecklingen ä r snabbare på

importsidan vilket medfö r en fö r Sveriges

del ofö rmå nlig terms-of-trade-utveckling. Sett ö ver hela tidsperioden fö rvä ntas importen trots detta vä xa snabbare ä n exporten, så att dagens stora ö verskott i bytesbalansen fö rsvinner till å r 2015.

3.2Utvecklingen fram till å r 2015 – på sikt avtagande tillvä xt

Tillvä xtfö rutsä ttningarna under de nä rmaste fem å ren ä r enligt basscenariot mycket goda. Perioden fram till å r 2004 kan ses som en fortsatt å terhä mtning frå n den djupa krisen i 1990-talets bö rjan. Inflationen ä r under kontroll och rä ntorna lå ga. Hushå llens disponibla inkomster och den privata konsumtionen vä xer snabbt, likaså investeringarna. Efterfrå geutvecklingen leder till att antalet sysselsatta stiger snabbt och att arbetskraftsutbudet ö kar. Arbetslö sheten sjunker. Tillvä xten under denna period ä r i genomsnitt 2,5 procent per å r.

Å r 2004 befinner sig ekonomin vid sitt kapacitetstak. Arbetskrafts- utbudets och sysselsä ttningens tillvä xt avtar vilket få r till fö ljd att

Lå ngtidsutredningen Den ekonomiska utvecklingen 55

arbetslö sheten inte lä ngre sjunker. Medelarbetstiden fortsä tter att minska nå got och antalet arbetade timmar uppvisar en svag nedgå ng. Tillvä xten i BNP och privat konsumtion ä r dock fortsatt god, cirka 1,8 respektive 2,2 procent å rligen.

Efter å r 2008 minskar tillgå ngen på arbetskraft nä r den arbetsfö ra befolkningens storlek krymper samtidigt som den trendmä ssiga nedgå ngen i medelarbetstid fortgå r. Ä ven om arbetslö sheten gå r ned ytterligare nå got under denna period leder detta till att antalet arbetade timmar minskar med 0,5 procent per å r. Trots en god produktivitets-

utveckling medfö r det att tillvä xten i

ekonomin

sjunker till endast

1,3 procent per å r.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 3.1 Ackumulerad tillväxt i basscenariot från 1998

 

 

 

Procentuell fö rä ndring

 

 

 

 

 

 

2004

2008

2015

 

 

Antal sysselsatta per person

5,4

5,4

2,9

 

 

Arbetade timmar per person

4,7

3,6

-0,9

 

 

BNP per person

15,6

23,2

33,2

 

 

Privat konsumtion per person

18,0

28,2

44,5

 

 

Offentlig konsumtion per person

4,9

8,4

15,3

 

 

Kommunal konsumtion per person

6,3

10,2

17,2

 

 

Statlig konsumtion per person

1,9

4,4

11,0

 

 

Kä lla: Bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [2000].

 

 

 

 

 

 

Den privata konsumtionen vä xer starkt under hela perioden 1998-2015, klart snabbare ä n BNP, vilket framgå r av tabell 3.1. Sä rskilt under de nä rmaste fem å ren ä r tillvä xten i privat konsumtion stark, driven av en snabb ö kning av hushå llens disponibla inkomster. Å r 2004 vä ntas BNP per person vara 15,6 procent hö gre i volym ä n 1998, medan volymen privat konsumtion per person ö kar med 18 procent. Den offentliga konsumtionen vä xer betydlig lå ngsammare ä n BNP i volym, men kommer trots detta att ö ka sin andel av BNP i lö pande priser och av sysselsä ttningen. Orsaken ä r antagandena om att produktivitets- tillvä xten ä r noll i denna sektor och att lö neutvecklingen ä r likvä rdig med den i ö vriga sektorer. Detta få r till fö ljd att priset på offentlig konsumtion stiger snabbare ä n prisutvecklingen fö r hela BNP.

Bedö mningen av den offentliga konsumtionens tillvä xt baseras i fö rsta hand på det finansiella utrymme som de offentliga inkomsternas tillvä xt medger. En god inkomstutveckling gö r att en så pass hö g tillvä xt av den offentliga konsumtionen som drygt 1 procent per å r i genomsnitt ä r mö jlig utan att de kommunala finanserna ansträ ngs. I scenariot antas ingen ö verflyttning till privat sektor av produktion eller finansiering av

56 Den ekonomiska utvecklingen

Lå ngtidsutredningen

 

 

dessa tjä nster. I den må n en så dan finansiering kommer till stå nd sker ä ven en ö verflyttning av sysselsä ttning respektive konsumtion.

 

Tabell 3.2. Offentlig sektor som andel av BNP respektive antal sysselsatta

 

Procent

 

 

 

 

 

 

 

1998

2004

2008

2015

 

 

Kommunal konsumtion

18,0

18,5

19,0

20,6

 

 

Statlig konsumtion

7,9

7,5

7,5

7,9

 

 

Kommunal sysselsä ttning

25,1

25,4

26,6

29,6

 

 

Statlig sysselsä ttning

6,1

5,9

6,1

6,8

 

 

Kä lla: Bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [2000].

 

 

 

 

 

 

 

Inflationstakten stiger

gradvis frå n

dagens

nivå till

i genomsnitt

2 procent per å r under slutet av perioden, dvs Riksbankens må l fö r inflationsutvecklingen hå lls. En tendens till stigande lö neö kningar nä r

sjunkande

arbetslö shet

och minskat arbetskraftsutbud leder till

bristsituationer

på vissa

delar

av arbetsmarknaden gö r att

rä ntelä get

anpassas

nå got

uppå t,

men

rä ntedifferensen gentemot

omvä rlden

fö rvä ntas trots det inte ö ka.

Branschvisa skillnader i antagandena om produktiviteten och

antaganden

om

vä rldsmarknadsefterfrå gan ger upphov till

tillvä xt-

skillnader

och

dä rmed

till en strukturomvandling. Omvandlingen

innehå ller

dock

inga dramatiska

avvikelser

frå n tidigare

trender.

Verkstadsindustrin

vä xer

snabbt i

termer av

fö rä dlingsvä rde, medan

sysselsä ttningen

ä r

mer

eller mindre ofö rä ndrad. I ö vriga

delar av

industrin ä r tillvä xten lå ngsammare och en nedgå ng i sysselsä ttningen ä r att fö rvä nta. Ä ven tjä nstesektorerna ö kar sitt fö rä dlingsvä rde i god takt och hä r ä r också en viss uppgå ng i sysselsä ttningen trolig. Totalt sett

vä ntas nä ringslivets

andel

av

sysselsä ttningen

minska med

drygt

5 procentenheter frå n

1998

å rs

nivå om knappt

69 procent.

Detta

motsvaras av en sysselsä ttningsö kning i den offentliga sektorn, som i fö rsta hand kommer kommunerna till del. Speciellt under den senare delen av perioden ä r sysselsä ttningstillvä xten stark i kommunerna.

De offentliga finansernas utveckling kommer enligt Konjunktur- institutet att styras av de ö verskottsmå l som riksdagen stä llt upp. Detta innebä r att stat och kommun anpassar sina utgifter till inkomst- utvecklingen så att kommunsektorn uppvisar finansiell balans och den konsoliderade offentliga sektorn ett ö verskott om 2 procent av BNP.

Ö verskotten leder

till att

den offentliga fö rmö genhetsstä llningen

fö rbä ttras, nettoskuldkvoten sjunker så att den nå gra å r in på

det nya

seklet gå r under

noll. Den

goda sparandeutvecklingen och

skuld-

Lå ngtidsutredningen Den ekonomiska utvecklingen 57

amorteringen gö r att det enligt Konjunkturinstitutet ä r rimligt att tä nka sig att ö verskottsmå let sä tts ned till 1 procent av BNP frå n och med å r 2008. Trots detta ä r den konsoliderade bruttoskulden som andel av BNP å r 2015 nere i samma nivå er som under mitten av 1970-talet.

Den snabba tillvä xten under de fö rsta å ren av 2000-talet gö r att skattebaserna utvecklas mycket starkt samtidigt som kostnaderna fö r arbetslö sheten sjunker. Detta innebä r att det utö ver ö verskottsmå let och en relativt god tillvä xt av den offentliga konsumtionen finns utrymme att sä nka skatterna. Skattekvoten, de totala skatteintä kterna som andel av BNP, berä knas sjunka med 3,4 procentenheter, frå n 56,1 procent 1998 till 52,7 procent å r 2004. De sammanlagda inkomsterna och utgifterna i offentlig sektor faller också som andel av BNP.

Nä r tillvä xten i ekonomin sjunker efter å r 2004 vä nds denna utveckling i sin motsats. Den offentliga konsumtionen och transfereringarna vä xer nu snabbare ä n BNP, vilket gö r att utgiftskvoten å ter stiger. Fö r att garantera ö verskottsmå let må ste ä ven skattekvoten hö jas. Å r 2015 har utgifterna å ter nå tt samma andelsnivå av BNP som 1998. Eftersom ö verskottskravet minskats med en procentenhet betyder det att inkomster och skattetryck kan vara nå got lä gre ä n 1998. En viktig fö rä ndring ä r dock att rä nteutgifterna å r 2015 har minskat betydligt till fö ljd av den kontinuerliga skuldamorteringen medan konsumtions- utgifterna ö kat sin andel av de totala utgifterna. I avsnitt 4.4 analyseras hur de demografiska på frestningar som fö rvä ntas under 15-å rsperioden efter å r 2015 på verkar den offentliga sektorns utvecklingsmö jligheter.

58 Den ekonomiska utvecklingen

Lå ngtidsutredningen

 

 

Tabell 3.3 Nyckeltal basscenariot

Å rlig procentuell utveckling i genomsnitt fö r perioderna

1998–2004

2005–2008

2009–2015

BNP

2,5

1,8

1,3

Privat konsumtion

2,9

2,3

1,9

Offentlig konsumtion

0,9

1,0

1,1

Stat

0,4

0,8

1,1

Kommun

1,1

1,1

1,1

Investeringar

5,0

2,3

0,7

Export

5,1

3,0

2,4

Import

5,9

3,5

2,8

 

 

 

 

Arbetskraft

0,7

0,2

-0,3

Sysselsatta

1,0

0,2

-0,1

Arbetade timmar

0,9

-0,1

-0,4

Arbetslö shet, genomsnittsnivå fö r perioden

5,5

5,0

4,6

Å tgä rder, genomsnittsnivå fö r perioden

3,4

3,1

2,7

 

 

 

 

Timlö n

3,4

3,7

4,2

Reallö n, KPI

2,4

1,9

2,3

Real disponibel inkomst

3,7

2,2

1,8

Lö nesumma

4,3

3,7

3,8

Sparkvot, genomsnittsnivå fö r perioden

2,8

5,7

5,2

 

 

 

 

Nä ringslivet

 

 

 

Produktivitet

1,9

2,2

2,3

ULC

1,4

1,5

1,8

Vinstandel, genomsnittsnivå fö r perioden

36,4

35,9

37,4

 

 

 

 

KPI

0,9

1,8

1,9

Basbelopp, i slutå ret (tusen kronor)

37,9

40,5

46,1

Lå ng rä nta, genomsnittsnivå fö r perioden

4,2

4,3

4,6

Kort rä nta, genomsnittsnivå fö r perioden

3,6

4,0

4,2

TCW-index

-0,4

0,0

0,0

 

 

 

 

Finansiellt sparande som andel av BNP

 

 

 

i genomsnitt fö r perioden

 

 

 

Stat

2,0

1,3

0,4

Kommun

0,5

0,7

0,6

Offentlig sektor

2,5

2,0

1,0

Bytesbalans

2,1

2,2

1,5

Statsskuld, nivå i slutå ret

56,6

54,3

49,3

Maastrichtskuld, nivå i slutå ret

50,3

44,7

38,7

Anm:

 

 

 

ULC = Unit Labour Cost, dvs enhetsarbetskostnad.

TCW-index = Trade Currency Weighted dvs handelsvä gt vä xelkursindex.

Kä lla: Bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [2000].

Lå ngtidsutredningen

Den ekonomiska utvecklingen 59

 

 

3.3Alternativa scenarier

Konjunkturinstitutet har ä ven analyserat två alternativa utvecklings- scenarier med en lä gre respektive hö gre tillvä xt. I alla tre alternativen ä r utvecklingen fram till å r 2004 densamma.

Kortare arbetstid ger lä gre tillvä xt

I det fö rsta alternativscenariot analyserar Konjunkturinstitutet effekterna av att medelarbetstiden gradvis sjunker, så att den å r 2015 ä r knappt 30 timmar per vecka i stä llet fö r 35,5 timmar som i basscenariot. Den minskade arbetstiden kompenseras i viss må n av att sysselsä ttningen och

produktiviteten antas

ö ka till

fö ljd

av den sjunkande

arbetstiden.

Reallö netillvä xten ä r

också

nå got

bä ttre till fö ljd av

en hö gre

produktivitet, vilket leder till en viss substitution av arbetskraft mot kapital. Kapitalintensiteten ä r 4 procent hö gre i slutå ret, men den totala kapitalstocken ä r mindre till fö ljd av den lå ngsammare tillvä xten. Antalet arbetade timmar totalt i ekonomin minskar i sä rskilt snabb takt å ren efter 2008, då arbetstidsfö rkortningen kombineras med ett av demografiska skä l krympande arbetskraftsutbud. BNP vä xer under denna period med mindre ä n 0,5 procent per å r. Ä ven om timlö nen realt sett utvecklas starkare ä n i basscenariot, vä xer lö nesumman betydligt lå ngsammare, eftersom antalet arbetade timmar minskar drastiskt. Detta har också en klar effekt på den offentliga konsumtionens utveckling. Under tioå rsperioden efter å r 2004 ä r den offentliga konsumtionen mer eller mindre ofö rä ndrad i reala termer. Trots detta ö kar de offentligt anstä llda med mer ä n 310 000 personer så att de å r 2015 utgö r knappt 38 procent av samtliga sysselsatta. Att antalet anstä llda ö kar kraftigt trots att verksamheternas omfattning ä r ofö rä ndrad har att gö ra med det ovan nä mnda antagandet om att produktiviteten ä r ofö rä ndrad i offentlig sektor. Det innebä r att produktionen kan hå llas konstant endast om också antalet arbetstimmar ä r ofö rä ndrat. Nä r medelarbetstiden sjunker må ste de fö rlorade arbetstimmarna ersä ttas av nyanstä llda.

De offentliga finanserna uppvisar en mer ogynnsam utveckling i detta alternativ, vilket diskuteras vidare i anslutning till tabell 3.6.

60 Den ekonomiska utvecklingen

Lå ngtidsutredningen

 

 

Tabell 3.4 Ackumulerad tillväxt i lågtillväxtscenariot från 1998

Procentuell fö rä ndring

 

2004

2008

2015

Antal sysselsatta per person

5,4

6,3

5,3

Arbetade timmar per person

4,7

-2,0

-14,8

BNP per person

15,6

17,5

18,8

Privat konsumtion per person

18,0

23,6

30,5

Offentlig konsumtion per person

4,9

4,3

3,1

Kommunal konsumtion per person

6,3

5,7

4,5

Statlig konsumtion per person

1,9

1,3

0,1

Kä lla: Bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [2000].

Lä gre arbetslö shet och hö gre tillvä xt

I det andra alternativscenariot antas arbetsmarknaden fungera mer effektivt ä n i basscenariot. Arbetskraftsutbudet ä r stö rre och matchningen fungerar bä ttre vilket gö r att arbetslö shetsnivå n sjunker ytterligare jä mfö rt med basscenariot. Antalet arbetade timmar vä xer med 0,5 procent per å r i genomsnitt och ö kningen fortgå r ä ven efter å r 2008, nä r den arbetsfö ra befolkningens storlek bö rjar krympa. Tillvä xten och konsumtionsmö jligheterna utvecklas starkare ä n i basscenariot. Tillvä xten ä r i genomsnitt 0,9 procentenheter hö gre under å ren efter 2004, 2,4 procent per å r jä mfö rt 1,5 procent per å r i basscenariot. Skillnaden i investeringarnas tillvä xt ä r ytterligare nå got stö rre, medan den fö r privat konsumtion ä r nå got lä gre. Den offentliga konsumtionen utvecklas också starkare ä n i basscenariot.

Tabell 3.5 Ackumulerad tillväxt i högtillväxtscenariot från 1998

Procentuell fö rä ndring

 

2004

2008

2015

Antal sysselsatta per person

5,4

7,7

9,1

Arbetade timmar per person

4,7

5,8

5,1

BNP per person

15,6

27,6

46,7

Privat konsumtion per person

18,0

32,3

59,6

Offentlig konsumtion per person

4,9

11,1

23,9

Kommunal konsumtion per person

6,3

13,3

26,4

Statlig konsumtion per person

1,9

6,2

18,2

 

 

 

 

Kä lla: Bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [2000].

Lå ngtidsutredningen Den ekonomiska utvecklingen 61

Den offentliga sektorn och tillvä xten

Av de alternativa scenarierna framgå r tydligt hur beroende den offentliga sektorn ä r av sysselsä ttning och tillvä xt. I alla tre scenarierna tas de offentliga sparandemå len som givna, vilket i tabell 3.6 visas genom att den sista raden ä r densamma i alla alternativ. Det betyder att skillnader i skattebasernas tillvä xt i de olika scenarierna direkt slå r igenom i form av variationer i offentliga inkomster och utgifter. Trots att konsumtion och transfereringar i alternativet med en kortare medelarbetstid vä xer i betydligt lå ngsammare takt realt sett ä n i bas- och hö gtillvä xtscenariot, så vä xer de offentliga utgifterna som andel av BNP snabbast i detta alternativ. Nä r utgifterna inte kan finansieras genom vä xande skattebaser eller underskott tvingas skattesatserna upp, vilket resulterar i en hö gre skattekvot. Konjunkturinstitutet diskuterar inte om det ä r mö jligt att en bit in på 2000-talet å ter hö ja skattetrycket, vilket ä ven sker i basscenariot. I den utsträ ckning en ö kande internationalisering och mer rö rliga skattebaser fö rsvå rar en så dan hö jning kommer trycket nedå t på de offentliga utgifterna att bli i motsvarande grad stö rre.

I scenariot med en vä l fungerande arbetsmarknad och stigande sysselsä ttningsgrad ä r utvecklingen mer positiv. Trots att den offentliga konsumtionen vä xer med 1,8 procent per å r i volym i detta alternativ så sjunker utgifts- och skattekvoterna. Scenarierna visar på risken fö r onda och goda spiraler. I det fall arbetskraftsutbud och skatteunderlag minskar ä r det svå rt att anpassa omfattningen på den offentliga sektorn nedå t i motsvarande utsträ ckning, i stä llet tenderar skattekvoten att ö ka. Detta

leder i sin tur till att intresset

fö r arbete minskar ytterligare.

I det

omvä nda fallet med ett ö kat

arbetsutbud kan en stö rre

volym

vä lfä rdstjä nster produceras samtidigt som finansieringsbö rdan på den

enskilda blir mindre, vilket ytterligare bö r stimulera

till

ö kade

arbetsinsatser.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 3.6 Den offentliga sektorns finanser i de tre scenarierna

 

 

 

 

 

Andel av BNP i procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1998

2004

 

2008

 

 

2015

 

 

 

 

 

 

Lå g Bas Hö g

Lå g Bas Hö g

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomster

64,6

59,8

61,8

60,5

59,2

64,7

62,4

59,1

 

 

Skatter

56,1

52,7

54,4

53,2

51,9

56,7

55,0

51,9

 

 

Utgifter

61,4

57,8

59,9

58,5

57,2

63,7

61,4

58,1

 

 

Konsumtion

25,9

25,9

26,9

26,5

26,2

29,1

28,5

27,9

 

 

Transfereringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

till hushå llen

22,3

20,6

21,5

21,0

20,2

22,7

21,9

19,9

 

 

Sparande

3,2

2,0

2,0

2,0

2,0

1,0

1,0

1,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kä lla: Bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [2000].

62 Den ekonomiska utvecklingen

Lå ngtidsutredningen

 

 

Tabell 3.7 Nyckeltal lågtillväxtscenariot

Å rlig procentuell utveckling i genomsnitt fö r perioderna

 

2005–2008

2009–2015

BNP

0,6

0,4

Privat konsumtion

1,4

1,0

Offentlig konsumtion

0,1

0,1

Stat

0,1

0,1

Kommun

0,1

0,1

Investeringar

0,5

-0,5

Export

1,7

1,7

Import

2,5

2,0

 

 

 

Arbetskraftsutbud

0,5

-0,1

Antal sysselsatta

0,4

0,1

Arbetade timmar

-1,5

-1,8

Arbetslö shet, nivå i slutå ret

4,9

4,7

Å tgä rder, nivå i slutå ret

3,0

2,6

 

 

 

Timlö n

4,2

4,5

Reallö n, KPI

2,3

2,6

Real disponibel inkomst

0,9

0,7

Lö nesumma

2,8

2,7

Sparkvot, genomsnittsnivå fö r perioden

5,0

3,0

 

 

 

Nä ringslivet

 

 

Produktivitet

2,6

2,9

ULC

1,5

1,5

Vinstandel, genomsnittsnivå fö r perioden

35,7

38,1

 

 

 

KPI

1,9

1,9

Basbelopp, i slutå ret (tusen kronor)

40,6

46,3

Lå ng rä nta, genomsnittsnivå fö r perioden

4,3

4,6

Kort rä nta, genomsnittsnivå fö r perioden

4,0

4,2

 

 

 

Finansiellt sparande som andel av BNP

 

 

i genomsnitt fö r perioden

 

 

Stat

1,3

0,7

Kommun

0,7

0,3

Offentlig sektor

2,0

1,0

Bytesbalans

1,9

1,6

Statsskuld, nivå i slutå ret

56,8

56,1

Maastrichtskuld, nivå i slutå ret

47,5

47,0

Anm:

 

 

ULC = Unit Labour Cost, dvs enhetsarbetskostnad.

TCW-index = Trade Currency Weighted dvs handelsvä gt vä xelkursindex.

Kä lla: Bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [2000].

Lå ngtidsutredningen

Den ekonomiska utvecklingen 63

 

 

Tabell 3.8 Nyckeltal högtillväxtscenariot

Å rlig procentuell utveckling i genomsnitt fö r perioderna

 

2005–2008

2009–2015

BNP

2,7

2,4

Privat konsumtion

3,1

2,9

Offentlig konsumtion

1,6

1,8

Stat

1,3

1,8

Kommun

1,8

1,8

Investeringar

3,7

2,1

Export

3,7

3,2

Import

4,2

3,8

 

 

 

Arbetskraftsutbud

0,6

0,2

Antal sysselsatta

0,7

0,4

Arbetade timmar

0,5

0,1

Arbetslö shet, nivå i slutå ret

4,7

3,8

Å tgä rder, nivå i slutå ret

3,0

2,4

 

 

 

Timlö n

3,5

3,8

Reallö n, KPI

1,8

2,4

Real disponibel inkomst

3,1

2,7

Lö nesumma

4,0

4,0

Sparkvot, genomsnittsnivå fö r perioden

5,8

5,3

 

 

 

Nä ringslivet

 

 

Produktivitet

2,6

2,7

ULC

0,8

1,1

Vinstandel, genomsnittsnivå fö r perioden

36,5

39,3

 

 

 

KPI

1,7

1,7

Basbelopp, i slutå ret (tusen kronor)

40,3

45,3

Lå ng rä nta, genomsnittsnivå fö r perioden

4,0

4,2

Kort rä nta, genomsnittsnivå fö r perioden

3,8

4,0

 

 

 

Finansiellt sparande som andel av BNP

 

 

i genomsnitt fö r perioden

 

 

Stat

1,3

0,5

Kommun

0,7

0,5

Offentlig sektor

2,0

1,0

Bytesbalans

2,1

0,6

Statsskuld, nivå i slutå ret

52,6

46,9

Maastrichtskuld, nivå i slutå ret

43,4

37,1

Anm:

 

 

ULC = Unit Labour Cost, dvs enhetsarbetskostnad.

TCW-index = Trade Currency Weighted dvs handelsvä gt vä xelkursindex.

Kä lla: Bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [2000].

64 Den ekonomiska utvecklingen

Lå ngtidsutredningen

 

 

3.4Klimatmå let krä ver en fö rä ndrad politik

I en separat bilaga till Lå ngtidsutredningen analyserar Konjunktur- institutet sambanden mellan ekonomisk aktivitet och miljö mot bakgrund av utvecklingen i basscenariot. Modellsambanden har då utvidgats till att ä ven inbegripa olika typer av miljö på verkande utslä pp, i fö rsta hand utslä pp till luft av koldioxid, svaveldioxid och kvä veoxider.

Den fö rsta gasen

ä r

klimatpå verkande

och

bidrar

dä rmed till

vä xthuseffekten. De

två

senare gaserna

leder

till ö kad

fö rsurning.

Kvä veoxider leder dessutom till ö vergö dning.

En rad miljö på verkande ä mnen har utelä mnats frå n modellen i dess nuvarande form. Anledningen till det ä r frä mst brist på data, men också att vissa utslä pp fö rorsakar miljö problem av mer lokal karaktä r, medan modellen behandlar nationella aspekter.

Konjunkturinstitutets modellanalys fokuserar i stor utsträ ckning på koldioxidutslä ppen, eftersom en begrä nsning av dessa och andra klimat- på verkande gaser kan bedö mas som den stö rsta framtida utmaningen på miljö områ det. Sverige stä lls, liksom andra industrilä nder, i en nä ra framtid infö r krav på att begrä nsa utslä ppen av just koldioxid och andra klimatpå verkande gaser.

Utslä ppen ö kar

I basscenariot antas att nä ringslivets energianvä ndning effektiviseras med 1 procent per å r och att energianvä ndningen så ledes inte vä xer i takt

med BNP. Trots detta

vä xer nä ringslivets

och

hushå llens

energianvä ndning med nä ra

1 procent per å r

under

1997-2015.

Energiproduktionen sker delvis med hjä lp av fossila brä nslen, frä mst olja, som vid fö rbrä nning ger utslä pp av koldioxid, svaveldioxid och kvä veoxider.4 Analysen bygger på att en kä rnkraftsreaktor stä ngs fram till å r 2015.

Koldioxidutslä ppen ö kar enligt modellen med knappt 1 procent per å r fram till å r 2015. De framtida utslä ppen skall stä llas i relation till Sveriges ambition i anslutning till det s k Kyotoprotokollet, se vidare avsnitt 5.2.1. Inom ramen fö r denna ö verenskommelse har Sverige sagt sig vara berett att inte ö ka utslä ppen med mer ä n 4 procent fram till å r 2008-2012 jä mfö rt med 1990 å rs nivå . I basscenariot, vars slutå r skiljer sig nå got frå n Kyotoprotokollets slutå r, uppskattas koldioxidutslä ppen å r 2015 ö verstiga 1990 å rs nivå med knappt 20 procent. Konjunktur-

4 På grund av brister i tillgä nglig statistik anvä nds den relation som rå dde å r 1993 mellan utslä pp och ett visst energislag, medan de ekonomiska vä rdena ä r frå n 1997.

Lå ngtidsutredningen Den ekonomiska utvecklingen 65

institutets scenario ger en liknande utveckling som den i Sveriges officiella prognos ö ver koldioxidutslä ppen, dä r utslä ppen berä knas ö ka med cirka 15 procent under perioden om inga å tgä rder vidtas.5

Trots att Kyotoå tagandet innebä r en ö kning av de svenska koldioxid- utslä ppen kan de dä rfö r betraktas som en begrä nsning av utslä ppen. Om Sverige skall kunna uppfylla sitt å tagande inom ramen fö r Kyoto- ö verenskommelsen krä vs dä rfö r en fö rä ndrad politik som leder till en kraftigare reduktion av utslä ppen ä n vad dagens politik kommer att resultera i.

Den å rliga ö kningstakten av svaveldioxidutslä pp ä r 0,7 procent medan utslä ppen av kvä veoxider ö kar snabbare, med 1,8 procent per å r under

perioden. Å taganden fö r

begrä nsning av dessa utslä pp har nyligen

fä rdigfö rhandlats inom

ramen fö r FN-konventionen om lå ngvä ga

grä nsö verskridande luftfö roreningar. Enligt detta protokoll skall Sverige minska sina svaveldioxidutslä pp med 44 procent och kvä veoxidutslä pp

med 56 procent mellan å ren 1990

och

2010.

Miljö må lskommitté n

ö vervä ger fö r nä rvarande också

att

fö reslå

nationella må l fö r

svaveldioxid- och kvä veoxidutslä pp.6

 

 

 

Konjunkturinstitutets scenario med ö kningar av dessa utslä pp betyder att må len inte uppnå s under basscenariot. Modellresultaten bö r dock tolkas med stor fö rsiktighet. Fö r hela perioden antas att 1993 å rs reningsteknik fö r svavel- och kvä veutslä pp anvä nds, vilket troligen gö r att utslä ppen ö verdrivs. Andra bedö mningar tyder i stä llet på att kvä veoxid- och svaveldioxidutslä ppen borde minska till å r 2010. I dessa prognoser antas bland annat en viss utbytestakt av bilparken samt att nya, redan beslutade, EU-krav infö rs.

Modellen sä ger inget om miljö tillstå ndet

Modellresultaten skall inte ses som fö rutsä gelser om utslä ppen å r 2015. Syftet med modellen ä r frä mst att illustrera en mö jlig utveckling. Modellen ger också intressant information genom att alternativa policyval kan analyseras. I avsnitt 5.2.1 å terges resultaten frå n de analyser Konjunkturinstitutet har gjort av olika styrmedel fö r att begrä nsa koldioxidutslä ppen.

Det bö r noteras att modellen endast illustrerar de miljö på verkande utslä ppens utveckling och inte fö rä ndringar i det faktiska miljö - tillstå ndet, dvs vä xthuseffekten, fö rsurningen och ö vergö dningen. Fö r att kunna få nga in sjä lva miljö tillstå ndet skulle också sambanden mellan

5Ds 1997:26.

6Dir. 1998:07.

66 Den ekonomiska utvecklingen

Lå ngtidsutredningen

 

 

miljö på verkan och miljö tillstå nd behö va faststä llas. Så dana samband ä r svå ra att etablera och kan variera betydligt lokalt och regionalt samt uppstå med tidsfö rskjutning. Dessutom ä r miljö tillstå ndet i Sverige beroende av på verkan frå n omvä rlden. Det ä r ä ndå mö jligt att fö ra ett resonemang om de troliga effekterna på miljö tillstå ndet utifrå n de resultat som modellen ger. I avsnitt 5.2.2 fö rs en så dan diskussion.

3.5Slutsatser

I basscenariot tecknas en tä mligen god utveckling fö r de nä rmaste 15 å ren. I genomsnitt vä xer BNP med 1,9 procent per å r. Under den inledande perioden ä r dock tillvä xten hö gre driven av en snabb ö kning av resursutnyttjandet, då arbetskraftsutbud och sysselsä ttning ö kar medan arbetslö sheten sjunker. Å r 2004 befinner sig ekonomin vid kapacitetstaket och under de fö ljande å ren bestä ms tillvä xtmö jligheterna i stö rre utsträ ckning av den underliggande utvecklingen av produktiviteten och arbetskraftsutbudet. Tillvä xten sjunker gradvis under denna period.

Den demografiska utvecklingen ä r av avgö rande betydelse fö r dä mpningen av tillvä xten. Befolkningen i arbetsfö r å lder fö rvä ntas vä xa i lå ngsammare takt ä n tidigare, samtidigt som arbetskraftens medelå lder stiger. Frå n och med å r 2008 krymper den arbetsfö ra befolkningens storlek. Denna utveckling i kombination med en gradvis sjunkande medelarbetstid få r till fö ljd att arbetskraftens bidrag till tillvä xten blir negativ under den senare delen av den analyserade perioden. Tack vare det fö rbä ttrade sysselsä ttningslä get under den inledande perioden ä r det totala antalet arbetade timmar, och dä rmed en viktig del av den offentliga sektorns skatteunderlag, ungefä r ofö rä ndrat å r 2015 i jä mfö relse med 1998. Produktivitetstillvä xten i basscenariot antas ligga på 1,8 procent per å r i hela ekonomin och 2,3 procent per å r i nä ringslivet, vilket ä r i linje med utvecklingen under 1990-talet men nå got hö gre ä n under tidigare decennier.

Två alternativa scenarier berä knas och dessa tar sin utgå ngspunkt i olika utvecklingar på arbetsmarknaden. I ett alternativscenario sjunker

medelarbetstiden snabbare ä n

i

basscenariot, vilket leder till

en

lå ngsammare tillvä xt trots

att

bå de antalet sysselsatta

och

produktiviteten utvecklas mer positivt. Fä rre arbetade timmar medfö r att den offentliga sektorn få r det svå rare att finansiera sin verksamhet. Den offentliga konsumtionen ö kar endast med 0,1 procent per å r under perioden 1998-2015 i detta alternativ.

Lå ngtidsutredningen Den ekonomiska utvecklingen 67

Konjunkturinstitutet visar också att det finns utrymme fö r en lå ngsiktigt hö gre tillvä xt om arbetsmarknaden fungerar på ett bä ttre sä tt ä n i basscenariot. I detta alternativscenario lyckas Sverige trots den på sikt ofö rmå nliga demografiska utvecklingen upprä tthå lla ett vä xande arbetskraftsutbud under hela perioden fram till å r 2015. Detta resulterar i att tillvä xten endast gå r ned marginellt under den senare delen av perioden och att utrymmet fö r offentlig verksamhet blir betydligt stö rre.

I basscenariot sker inte den begrä nsning av koldioxidutslä ppen som Sverige å tagit sig inom ramen fö r Kyotoprotokollet. Fö r att å tagandet

skall uppnå s krä vs

ytterligare miljö styrmedel.

Valet av

styrmedel

på verkar också den

ekonomiska utvecklingen

och detta

diskuteras

nä rmare i kapitel 5.

 

 

 

Långtidsutredningen

69

 

 

4Välfärdssystemens framtida utmaningar

Mycket tyder på att den framtida ekonomiska politiken kommer att tvingas hantera spänningar mellan ett krympande utbud av arbetskraft, ökande behov av vård och omsorg samt växande svårigheter att till fullo kunna finansiera välfärdssystemen via skattesystemet. I detta kapitel diskuteras hur de demografiska förändringarna och internationa- liseringens inverkan på det svenska skattesystemet kan komma att påverka de offentliga välfärdssystemen och deras framtida finansiering.

I avsnitt 4.1 och 4.2 presenteras ett antal demografiska fram- skrivningar av arbetsutbud och efterfrågan på offentligt tillhandahållna välfärdstjänster, bland annat äldreomsorg och sjukvård. I avsnitt 4.3 diskuteras hur ekonomins ökade internationalisering kan komma att påverka skattesystemet och därmed förutsättningarna för finansieringen av välfärdssystemen. I det avslutande avsnittet 4.4 görs en utblick fram till år 2030 för att försöka se i vilken utsträckning utvecklingen ger upphov till problem med att finansiera den offentliga sektorn. Olika vägar att underlätta utvecklingen, bland annat ökad avgiftsfinansiering och alternativa finansieringsformer för delar av välfärdssystemen diskuteras avslutningsvis i avsnitt 4.5.

4.1Växande försörjningsbörda för dem som arbetar

I SCB:s prognos över befolkningsutvecklingen under den första halvan av nästa sekel kan två trender utläsas. För det första förväntas befolkningstillväxten gradvis avta för att på sikt vändas i en krympande totalbefolkning. För det andra ökar medellivslängden. 1 Denna prognos över befolkningsutvecklingen ligger till grund för beskrivningarna av de konsekvenser för den svenska ekonomin som görs nedan. Den framtida

1 SCB [c].

70 Välfärdssystemens framtida utmaningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

tillgå ngen på arbetskraft belyses

med hjä lp av demografiska

framskrivningar baserade på de beteenden som befolkningen uppvisar i slutet av 1990-talet. Framskrivningarna avser att ge en bild av den underliggande demografiska utvecklingen, eftersom de ytterst baseras på fö rä ndringarna i befolkningen och dess sammansä ttning.

Det bö r poä ngteras att befolkningsprognoser innehå ller en stor portion av osä kerhet. Fruktsamhet och invandring kan ä ndras kraftigt på relativt kort tid. Medellivslä ngdens utveckling har underskattats i SCB:s tidigare prognoser, men i den senaste prognosen gö rs ett djä rvare antagande ä n tidigare vad gä ller denna variabel. Medellivslä ngden fö rutspå s ö ka, om ä n i avtagande takt, ä nda fram till å r 2050.

Arbetskraften minskar – men antalet arbetade timmar minskar mer

Befolkningen i arbetsfö r å lder, dvs antalet individer mellan 16 och 64 å r, fö rvä ntas vä xa fram till å r 2008, fö r att dä refter gradvis minska. Trendframskrivningen i diagram 4.1 visar hur denna utveckling kan komma att på verka arbetskraftsutbudet uttryckt som antalet personer som stå r till arbetsmarknadens fö rfogande och antalet arbetade timmar.2 I framskrivningen antas att framtidens 16-64-å ringar inte kommer att ä ndra sitt arbetskraftsdeltagande eller sin medelarbetstid jä mfö rt med å r 1998. Detta kommer med all sannolikhet inte att vara fallet utan kurvorna i diagram 4.1 illustrerar enbart den arbetsmarknadsutveckling som styrs av befolkningsutvecklingen. En statisk framskrivning kan likvä l fylla en funktion genom att denna gö r det mö jligt att peka på underliggande demografiska trender och få en uppfattning om storleken och inriktningen på de anpassningar som behö vs fö r att bemö ta dessa trender.

Befolkningen mellan 16 och 64 å r fö rvä ntas vä xa med drygt 3 procent eller 180 000 personer fram till å r 2008. Samtidigt kommer den grupp som ä r mest aktiv på arbetsmarknaden, personer mellan 25 och 54 å r, att minska med knappt 230 000 personer. Den grupp som ö kar mest, 55-64- å ringarna, deltar i arbetskraften i mindre utsträ ckning och arbetar dessutom fä rre timmar ä n genomsnittet fö r befolkningen. Ä ven 16-24- å ringarna kommer att ö ka i antal men må nga av dem studerar och stå r så ledes inte till arbetsmarknadens fö rfogande. Den fö rhå llandevis kraftiga ö kningen av den sammanlagda arbetsfö ra befolkningen fram till å r 2010 leder dä rfö r inte till en motsvarande ö kning av utbudet av arbetskraft.

2 Detta avsnitt bygger på Bilaga 9 till Lå ngtidsutredningen –Finansdepartementet

[2000].

Lå ngtidsutredningen

Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 71

 

 

Diagram 4.1 Utbud av arbetskraft 1998 –2030

 

 

 

 

 

Index 1998=100

 

 

 

 

 

106

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

104

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Befolkning 16-64 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Personer i arbetskraften

 

 

 

 

 

102

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetade timmar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

98

96

94

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

2024

2026

2028

2030

Anm: De två ö vre streckade kurvorna visar utvecklingen i Konjunkturinstitutets basscenario, medan de två undre streckade kurvorna visar resultaten av en ren demografisk framskrivning.

Kä llor: Bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [2000],

Bilaga 9 till Lå ngtidsutredningen –Finansdepartementet [2000b],

SCB [b], SCB [c] samt egna berä kningar.

Som framgå r av diagram 4.1 bö rjar bå de antalet personer i arbetskraften och antalet arbetade timmar att minska redan nå got å r in på det nya seklet, om dagens arbetskraftsdeltagande blir bestå ende. Denna utveckling fö rvä rras ytterligare efter å r 2015. Å r 2030 kommer antalet personer i arbetskraften att ha minskat med cirka 205 000 personer jä mfö rt med 1998, vilket med ofö rä ndrad medelarbetstid motsvarar drygt 330 miljoner arbetade timmar. Detta motsvarar en nedgå ng med cirka 5 procent vad gä ller antal arbetade timmar och personer i arbetskraften, medan antalet personer i å ldrarna 16-64 å r endast minskar med knappt 3 procent. Skillnaden mellan befolkningsutvecklingen och utvecklingen av utbudet av arbetskraft fö rklaras till stor del av att en stö rre andel av 55-64-å ringarna stå r utanfö r arbetskraften ä n vad personer i å ldersgruppen 25-54 å r gö r. Det ä r till exempel vanligare att 55-64-å ringar ä r lå ngtidssjukskrivna eller fö rtidspensionerade.

Arbetskraftsdeltagandet har fallit kraftigt sedan 1990-talets bö rjan. En intressant frå ga ä r i vilken utsträ ckning som den framtida demografiskt betingade nedgå ngen i arbetskraftsdeltagande och medelarbetstid kan motverkas av att arbetskraftsutbudet å ter ö kar. Om antalet arbetade

72 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

timmar skall hå llas konstant på 1998 å rs nivå fram till å r 2030 må ste arbetskraftsdeltagandet ö ka med cirka 2,5 procentenheter, frå n 76,4 procent 1998 till 78,9 procent å r 2030. Denna ö kning motsvarar cirka en tredjedel av den minskning av arbetskraftsdeltagandet som ä gde rum frå n hö gkonjunkturå ret 1990 till å r 1998. Detta betyder att det ä r mö jligt att kompensera fö r den demografiska utvecklingen genom ett hö gre arbetskraftsdeltagande.3 Berä kningarna bygger dock på att medel- arbetstiden hå lls konstant under hela perioden, dvs att inte nå gon arbets- tidsfö rkortning genomfö rs.

Konjunkturinstitutet rä knar med ö kat arbetskraftsutbud de nä rmaste

å ren

Diskussionen ovan bygger på enkla, statiska framskrivningar. Om hä nsyn tas till att arbetskraften kan ä ndra sitt arbetskraftsdeltagande och sin medelarbetstid kan utvecklingen gestalta sig annorlunda. I Konjunkturinstitutets scenarier vä xer arbetskraftsutbudet betydligt snabbare ä n den underliggande befolkningsutvecklingen under de nä rmaste å ren. Ekonomin utvecklas mycket starkt under perioden fram till å r 2004, vilket leder till att utbudet av arbetskraft ö kar kraftigt, vilket framgå r av de bå da ö vre kurvorna i diagram 4.1. Efter en inledande period med ett stigande resursutnyttjande i ekonomin domineras arbetskraftsutvecklingen emellertid av den underliggande demografiska trenden, vilket illustreras med att Konjunkturinstitutets kurvor få r samma lutning som kurvan fö r befolkningsutvecklingen kring å r 2010. I Konjunkturinstitutets scenarier understryks så ledes det faktum att en positiv utveckling på arbetsmarknaden, å tminstone på kort sikt, kan motverka de demografiska trenderna.

Konjunkturinstitutet rä knar i sitt basscenario med att medel- arbetstiden minskar med 0,2 procent per å r under perioden fram till å r 2015. Skulle denna utveckling fortsä tta under hela perioden fram till å r 2030 må ste arbetskraftsdeltagandet ö ka med nä stan 8,4 procentenheter jä mfö rt med 1998 å rs nivå fö r att kompensera fö r det minskande antalet 16-64-å ringar. Detta motsvarar en ö kning till 84,8 procent av befolkningen mellan 16 och 64 å r, vilket ä r ö ver den nivå som rå dde 1990 då arbetsmarknaden var ö verhettad.

Slutsatsen blir att den demografiska utvecklingen kan mö tas med ett ö kat arbetskraftsdeltagande. Detta krä ver dock att arbetsmarknaden

3 I sammanhanget skall noteras att det inte ä r mö jligt att å terfö ra redan fö rtids- pensionerade personer till arbetskraften. I avsnitt 6.1.1 konstateras att 30 procent av samtliga personer utanfö r arbetskraften var fö rtidspensionerade å r 1998.

Lå ngtidsutredningen

Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 73

 

 

fungerar bä ttre ä n den gjorde i bö rjan av 1990-talet. Om en stö rre andel av befolkningen mellan 16 och 64 å r deltar i arbetskraften och medel- arbetstiden inte sjunker så kan det totala antalet arbetade timmar ligga kvar på 1998 å rs nivå eller hö gre ä ven å r 2030, trots att antalet personer i den arbetsfö ra befolkningen blir fä rre och ä ldre. Den demografiska utvecklingen innebä r dock att ä ven en relativt blygsam fö rkortning av arbetstiden på sikt leder till ett minskat antal arbetade timmar, ä ven om sysselsä ttningsgraden ö kar.

Fö rsö rjningsbö rdan ö kar

I ett fö rsö rjningsbö rdemå tt sä tts den del av befolkningen som finns tillgä nglig fö r produktionen i relation till dem som produktionen skall rä cka till. Som tidigare på pekats visar SCB:s befolkningsprognos att individer i arbetsfö r å lder som andel av totalbefolkningen kommer att minska i framtiden. Inledningsvis ä r dock utvecklingen relativt god, då andelen 16-64-å ringar ö kar nå got fö r att omkring å r 2008 nå en topp på drygt 64 procent av totalbefolkningen. Dä refter vä nder utvecklingen och andelen sjunker till cirka 58 procent å r 2030.

Fö rsö rjningsbö rdemå ttet kan gö ras mer sofistikerat genom att vä ga befolkningsdata med sysselsä ttningsstatistik. I diagram 4.2 visas utvecklingen av fö rsö rjningsbö rdan definierad som andelen sysselsatta av totalbefolkningen. Fram till 1990 ö kade denna andel mer eller mindre kontinuerligt till stor del som en fö ljd av att allt fler kvinnor sö kte sig ut på arbetsmarknaden. Under bö rjan av 1990-talet skedde ett hastigt fall i samband med den kraftiga konjunkturnedgå ngen. Om utvecklingen i framtiden enbart skulle styras av den demografiska utvecklingen skulle en lå ngsam trendmä ssig nedgå ng i kvoten andelen sysselsatta av totalbefolkningen ske, vilket framgå r av den streckade kurvan i diagram 4.2. Fram till å r 2030 minskar andelen sysselsatta med cirka 4 procentenheter jä mfö rt med 1998. Med samma sysselsä ttningsgrad som 1998 kommer ungefä r fyra av tio i totalbefolkningen att vara sysselsatta å r 2030 jä mfö rt med drygt hä lften under slutet av 1980-talet,

då andelen sysselsatta

var

betydligt

hö gre ä n

1998.

Fö rblir

medelarbetstiden konstant

1998 å rs

nivå innebä r

det att

antalet

arbetade timmar per person i totalbefolkningen och å r minskar med cirka 70 timmar, eller med cirka 10 procent fram till å r 2030.

Eftersom totalbefolkningen fö rvä ntas vä xa med drygt 450 000 personer fram till å r 2030 innebä r ä ven ett bibehå llande av arbetskrafts- utbudet på dagens nivå enligt resonemangen i avsnittet ovan att fö rsö rjningsbö rdan ö kar. Fö r att hå lla antalet arbetade timmar per person konstant på dagens nivå må ste andelen sysselsatta bland dem mellan 16 och 64 å r ö ka med 6,1 procentenheter fram till å r 2030 jä mfö rt med å r

74 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

1998. Det motsvarar en sysselsä ttningsgrad på

77,6 procent fö r 16-64-

å ringarna, vilket kan jä mfö ras med 71,5 och 82,9 procent fö r 1998 respektive 1990.

Den ö vre streckade kurvan i diagram 4.2 visar utvecklingen i Konjunkturinstitutets basscenario. På samma sä tt som i diagram 4.1 sker ett inledande skift uppå t av kurvan nä r sysselsä ttningslä get fö rbä ttras. Nä r denna utveckling avstannar få r kurvan samma lutning som den kurva som ä r baserad på ett ofö rä ndrat beteende. Om antalet arbetade timmar per person i stä llet ritats ut skulle Konjunkturinstitutets kurva efter det inledande lyftet ha en brantare lutning nedå t eftersom de rä knar med en kontinuerlig avkortning av arbetstiden.

Diagram 4.2 Andel av befolkningen som är sysselsatt 1970–2030

Procent

52

50

48

46

44

42

40 1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

Anm: Den ö vre streckade kurvan visar utvecklingen enligt Konjunkturinstitutets basscenario och den undre streckade kurvan visar en ren demografisk framskrivning av sysselsä ttningsgraden i olika å ldersgrupper.

Kä llor: Bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [2000], Bilaga 9 till Lå ngtidsutredningen –Finansdepartementet [2000b], SCB [b], SCB [c] samt egna berä kningar.

En vä xande fö rsö rjningsbö rda frestar på vä lfä rdssystemen

Ett minskande utbud av arbetskraft få r flera konsekvenser fö r ekonomin. Fö r det fö rsta innebä r ett minskande arbetskraftsdeltagande och ett fä rre antal arbetade timmar per person att produktionen blir mindre, allt annat lika. Emellertid kommer produktiviteten med all sannolikhet att ö ka i en

Lå ngtidsutredningen

Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 75

 

 

snabbare takt

ä n vad arbetskraften minskar och dä rmed kan

produktionen ä ndå ö ka.

Fö r det andra innebä r fä rre antal arbetade timmar att lö nesumman i ekonomin, och dä rmed skatteinkomsterna, blir mindre. Lö nesumman ä r den viktigaste skattebasen och har avgö rande betydelses fö r de totala skatteintä kterna. Det lå ngsiktiga utrymmet fö r en stor del av de offentliga verksamheterna ä r vidare nä ra fö rknippat med utvecklingen av antalet arbetade timmar. Det beror på att kostnaderna fö r offentlig verksamhet på lä ngre sikt ö kar ungefä r i takt med den genomsnittliga timlö neö kningen i ekonomin ä ven om verksamhetens volym inte ö kar. Orsakerna till detta ä r att lö nekostnaderna utgö r en stor del av de

offentliga utgifterna,

framfö r allt

fö r

kommunerna,

och

att

produktivitetstillvä xten

ä r vä sentligt

lä gre

ä n i ö vriga

delar

av

ekonomin.4 Om timlö nerna ö kar i samma takt i offentlig och privat sektor kommer lö nekostnaderna i den offentliga sektorn att ö ka ungefä r i takt med timlö neö kningarna, ä ven om volymen offentligt producerade tjä nster ä r ofö rä ndrad. En annan viktig del av de offentliga utgifterna ä r transfereringar till hushå llen, av vilka må nga har en direkt koppling till lö neutvecklingen. Ä ven de transfereringar som inte ä r direkt inkomstrelaterade kan på sikt tä nkas vä xa snabbare ä n den allmä nna prisutvecklingen om det finns en politisk vilja att ö ka ambitionsnivå n i takt med tillvä xten och att behå lla en jä mn inkomstfö rdelning.

Mö jligheterna att bibehå lla eller till och med fö rbä ttra den offentliga sektorns verksamhet ä r dä rmed direkt beroende av sysselsä ttningslä get och antalet arbetade timmar i den privata sektorn. Fä rre sysselsatta och arbetade timmar innebä r dä rfö r med stor sannolikhet ö kade på frestningar fö r de skattefinansierade vä lfä rdssystemen. Om utbudet och kvaliteten på vä lfä rdstjä nster skall ö ka i takt med den ö vriga ekonomin krä vs att sysselsä ttningen ö kar i den privata sektorn eller att skattesatserna hö js. Det sistnä mnda kan bli problematiskt eftersom den ö kade internationaliseringen av ekonomin sä tter grä nser fö r hur hö ga skatterna kan vara. Ett ö kat skatteuttag leder dessutom till ö kade snedvridningar i ekonomin, inte minst om skatteuttaget i utgå ngslä get ä r hö gt, och dä rmed till en fö rsä mrad allokering av resurser. Hö ga skatter på arbete kan t ex leda till ö kade marginaleffekter, vilket i sin tur har en negativ effekt på arbetskraftsdeltagande och antal arbetade timmar.

I ett internationellt perspektiv ä r en sysselsä ttningsgrad på cirka 40 procent å r 2030 ingen extremt lå g nivå . I må nga EU-lä nder har

4 Se vidare Bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [2000] samt avsnitt 4.4 fö r en diskussion om produktivitetsutvecklingen i den offentliga sektorn.

76 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar Lå ngtidsutredningen

sysselsä ttningen legat kring 40 procent under en lä ngre tid. Ä ven om arbetskraftsdeltagandet och antalet arbetade timmar minskar, kommer produktionen av varor och tjä nster med all sä kerhet att vä xa ä ven under de fö rsta decennierna av nä sta sekel. Sverige kommer så ledes inte att bli fattigare i absoluta termer. Detta indikerar att den demografiska utvecklingen i fö rsta hand inte ä r ett fö rsö rjningsproblem utan snarare ett omfö rdelningsproblem. Det gä ller att konstruera fungerande inkomst- fö rdelningssystem som ä r anpassade efter det faktum att en allt mindre del av befolkningen kommer att ha lö neinkomster utan att skatte- och avgiftssatserna blir så hö ga att de upplevs som oskä liga och leder till att skattebaserna eroderas.

De svenska omfö rdelningssystemen har byggts upp under en tid då fö rhå llandena på arbetsmarknaden varit gynnsamma, med en relativt stor andel av befolkningen i arbetsfö r å lder och en hö g sysselsä ttnings- grad. Omfö rdelningen via den offentliga sektorn ä r mycket stor och Sverige har också en mycket jä mn inkomstspridning.5 Omfö rdelningen via den offentliga sektorn bygger i hö g grad på beskattning av arbets- inkomster. Den framtida kombinationen av fallande sysselsä ttning och en allt mindre andel av befolkningen i arbetsfö r å lder kan fö ljaktligen komma att ä ndra fö rutsä ttningarna fö r dagens omfö rdelningssystem och dä rmed framtvinga regelfö rä ndringar. Denna utveckling diskuteras vidare i avsnitt 4.4.1.

4.2Den offentliga sektorns framtida utgifter

En av den offentliga sektorns huvudå taganden under den nä rmaste framtiden kommer liksom idag med all sannolikhet att vara att tillhandahå lla olika tjä nster och transfereringar. Dessa å taganden, pensioner, ä ldreomsorg, skola, barnomsorg osv, ä r till den allra stö rsta

delen skattefinansierade

och

dä rmed

beroende av skatteintä kternas

tillvä xt. Omfattningen

offentligt

tillhandahå llna tjä nster och

transfereringar ä r i stor utsträ ckning beroende av hur befolkningens storlek och sammansä ttning fö rä ndras. I det fö ljande diskuteras och

analyseras

den framtida

efterfrå geutvecklingen på offentligt

finansierade

tjä nster och

transfereringar mot bakgrund av de

befolkningsfö rä ndringar som fö rvä ntas i framtiden.

5 OECD [1999k].

Lå ngtidsutredningen

Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 77

 

 

4.2.1Statliga utgifter fö r pensioner och transfereringar

Ett nytt pensionssystem skall hantera befolkningsfö rä ndringar

De samlade utbetalningarna frå n de allmä nna pensionssystemet, inklusive fö rtids- och efterlevandepensioner, uppgick 1998 till cirka 205 miljarder kronor. Det ä r drygt hä lften av de offentliga transfereringarna till hushå llen och drygt 11 procent av BNP. Pensions- systemet befinner sig fö r nä rvarande i en omstä llningsfas. Det gamla ATP-systemet skall gradvis fasas ut och ersä ttas av ett nytt system som ä r mindre kä nsligt fö r fö rä ndringar i den demografiska utvecklingen och tillvä xten i ekonomin.

Pensionssystem kan konstrueras på olika sä tt. En grundlä ggande skillnad gö rs mellan fonderade system och fö rdelningssystem. Pensionens storlek kan också vara antingen fö rmå nsbestä md eller avgiftsbestä md. Ett fonderat system baseras på ett sparande, dvs pensionens storlek bestä ms av de pensionsavgifter som sparats under yrkeslivet och den avkastning dessa givit. I ett fö rdelningssystem sker inget sparande utan pensionerna betalas lö pande med de avgiftsintä kter som kommer in frå n de yrkesverksamma. Inbetalade avgifter ger i sin tur en rä ttighet till en framtida pension som skall betalas av morgondagens yrkesverksamma. Till skillnad frå n ett system som baseras på sparande ä r ett så dant system kä nsligt fö r fö rä ndringar i tillvä xten och antalet sysselsatta i fö rhå llande till antalet pensionä rer. Om pensionä rerna ö kar i antal medan antalet sysselsatta minskar på grund av arbetsmarknads- eller demografiska skä l eller om tillvä xten blir lå g, betyder det att den genomsnittliga pensionen antingen må ste sä nkas eller att avgiften till systemet må ste hö jas fö r att en obalans inte skall uppstå . I ett fö rmå nsbestä mt system sker det sistnä mnda, medan pensionens storlek justeras i ett avgiftsbestä mt system.

ATP-systemet var ett fö rmå nsbestä mt fö rdelningssystem, som skapades under en tid med hö g tillvä xt och en gynnsam demografi. Vid konstruktionen av detta system togs en god tillvä xt och demografisk stabilitet fö r givet, vilket gjorde att systemets egenskaper vid lå g tillvä xt och ett vä xande antal ä ldre tillmä ttes en liten betydelse. Det nya pensionssystemet, som konstruerats fö r att vara stabilt vid olika samhä llsekonomiska och demografiska utvecklingsfö rlopp, ä r avgifts- bestä mt och delvis fonderat. Utbetalda pensioner justeras så att de ö ver en lä ngre tid utvecklas i samma takt som avgiftsunderlaget, som utgö rs av lö nesumman och ett antal beskattade transfereringar. Dessutom finns en buffertfond fö r att hantera temporä ra obalanser mellan inkomster och utgifter.

78 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

En viktig skillnad mot ATP-systemet, dä r

pensionens storlek

bestä mdes av de pensionsgrundande inkomsternas storlek under de bä sta 15 å ren av en persons yrkesliv, ä r att varje å r med pensionsgrundande inkomst ä r av betydelse fö r pensionens storlek i det nya systemet. Detta fö rbä ttrar incitamenten att arbeta ä ven under slutet av den yrkes- verksamma perioden och gö r svartarbete mindre lö nsamt. Inbetalda pensionsavgifter rä knas sedan å rligen upp med nå got som kan liknas vid en rä nteavkastning. Fö r att ge det nya systemet en koppling till tillvä xten i ekonomin och garantera ä ven pensionä rer en del av framtida standardhö jningar, ä r tanken i det nya systemet att denna avkastning bestä ms av ett index som baseras på utvecklingen av den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten. Eftersom avgiftsintä kterna vä xer med den samlade inkomstutvecklingen, och inte den genomsnittliga, finns en risk att detta leder till instabilitet. Bland annat av detta skä l har systemet fö rsetts med ett balanseringssystem som hå ller igen indexupprä kningen i de fall då tillgå ngarna i form av framtida avgiftsinbetalningar och behå llningen i buffertfonden understiger den samlade pensionsskulden. Fö rdelningssystemet kompletteras också med ett individuellt fonderat system dä r 2,5 av avgiftsatsens 18,5 procentenheter sä tts av i ett individuellt sparande, den så kallade premiepensionsdelen.

Ett system som garanterar att avgiftsintä kter och pensionsutgifter på sikt blir lika minskar risken fö r framtida underskott i pensionssystemet som må ste finansieras via upplå ning eller hö jda skatter. Pensions- reformen innebä r dä rmed att ett potentiellt hot mot de offentliga finanserna har avvä rjts och att de risker en lå g tillvä xt och få sysselsatta medfö r flyttas direkt till pensionä rskollektivet. En mindre gynnsam samhä llsekonomisk utveckling kommer så ledes inte att drabba de offentliga finanserna, men dä remot framtida pensionä rer direkt i form av lä gre pensioner. Ett mö jligt problem ä r hä rvidlag de pensionsrä ttigheter som baseras på tidigare ATP-regler. Dessa ä r realt fastlagda och på verkas med andra ord inte i samma utsträ ckning om befolkningsutvecklingen eller samhä llsekonomin utvecklas ofö rmå nligt. Utgå ende ATP- pensioner kommer dock att indexeras med ett inkomstindex. Ju lä gre tillvä xten blir desto stö rre andel av de sammanlagda pensions- utbetalningarna kommer det så kallade ATP-arvet att utgö ra, eftersom ä ven vä rdet av innestå ende pensionsrä ttigheter frå n det nya systemet automatiskt justeras ned.

Lå ngtidsutredningen

Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 79

 

 

Diagram 4.3 Primärt sparande i pensionssystemet samt fondutveckling 2000–2050

Miljarder kronor

20

10

 

0

 

-10

 

-20

 

-30

 

-40

 

-50

 

-60

 

-70

 

-80

 

2000

2005

Fondstyrka

5 Nettosparande, vänster axel 4

Fondstyrka, höger axel

3

2

1

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

-1

 

 

 

 

 

 

 

 

-2

 

 

 

 

 

 

 

 

-3

 

 

 

 

 

 

 

 

-4

2010

 

2020

2025

 

2035

2040

2045

-5

2015

2030

2050

Anm: Den heldragna kurvan visar pensionssystemets primä ra finansiella sparande i 1998 å rs priser. Strax fö re å r 2005 blir nettosparandet negativt. Den streckade kurvan visar den fondutveckling som ä r en fö ljd av sparandet i pensionssystemet, givet en fondavkastning på 3 procent. Observera att diagrammet visar en utveckling utan ett aktiverat balanseringssystem.

Kä lla: RFV.

I diagram 4.3 visas pensionssystemets primä ra finansiella sparande, dvs skillnaden mellan lö pande avgiftsintä kter och pensionsutgifter i fö rdelningssystemet, under fö rsta halvan av nä sta sekel. Berä kningarna fö rutsä tter en genomsnittlig tillvä xt i inkomstindex på 1,5 procent. Den fondutveckling som fö ljer av detta sparande liksom en real fond- avkastning om 3 procent per å r har också berä knats. Tillvä xten i inkomstindex under de senaste decennierna visas i tabell 4.1.

Tabell 4.1 Genomsnittlig årlig förändring av inkomstindex 1960–1998

Procent

1960-talet

1970-talet

1980-talet

1990-talet

Hela perioden

2,70

1,20

0,07

0,72

1,14

 

 

 

 

 

Kä lla: RFV.

 

 

 

 

80 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar Lå ngtidsutredningen

Som framgå r av diagram 4.3 fö rvä ntas pensionsutbetalningarnas storlek redan om nå gra å r ö verstiga avgiftsintä kterna. Nettosparandet kommer dä refter aldrig att bli positivt igen under perioden. De underskott som uppstå r må ste tä ckas av den avkastning som buffertfonden ger och genom att ta av fondens tillgå ngar. Det skall poä ngteras att diagrammet visar utvecklingen under fö rutsä ttning att balanseringssystemet inte aktiveras. Nä r detta trä der i kraft kommer pensionsutbetalningarna att justeras ned så att en mer balanserad utveckling erhå lls. Det ä r i skrivande stund inte helt klart hur balanseringen kommer att utformas, vilket gö r att den verkliga sparandeutvecklingen inte kan berä knas. De underskott som uppstå r ä r dock så stora att det ä r troligt att balanseringsmekanismen må ste aktiveras snabbt och att den få r ett betydande genomslag.

I frå nvaro av en nedjustering av pensionernas storlek sker en snabb

avveckling

av

buffertfonden. Om fonden

vid å rsskiftet 2000-2001

innehå ller

520

miljarder och den å rliga

reala avkastningen på

placeringarna ä r 3 procent per å r tö ms fonden utan balansering redan till å r 2030. Denna storlek på buffertfonden bygger på att en slutlig ö verfö ring frå n AP-fonden till statskassan om 155 miljarder genomfö rs den 1 januari 2001. Ett flertal remissvar till den utredning som ligger till grund fö r balanseringsmekanismens konstruktion menar dock att ö verfö ringen inte bö r genomfö ras.6 Detta fö r att ö ka sannolikheten fö r att balanseringen inte skall behö va tillgripas. Om ö verfö ringen inte genomfö rs få r fonden ett bä ttre utgå ngslä ge och fö rloppet blir mer gynnsamt.

Den streckade kurvan i diagram 4.3 ä r uttryckt som buffertfondens ” fondstyrka” , dvs hur må nga å rs pensionsutbetalningar som helt kan finansieras av fondens tillgå ngar. Inledningsvis motsvarar fonden cirka 4 å rs pensionsutbetalningar, men fondvä rdet sjunker snabbt och skä r nollinjen å r 2030. Om fondtillgå ngarna placeras så att de ger en hö gre avkastning kommer fondstyrkan inte att sjunka så snabbt utan kan till och med ö ka. Om avkastningen blir lä gre sker det omvä nda. I den balansering av pensionsutbetalningarna som planeras tas hä nsyn till hur fondvä rdet utvecklas.

Som en del i pensionsreformen har staten tagit på sig att finansiera utgifterna fö r bland annat fö rtids-, efterlevande- och garantipensioner, utgifter som ligger utanfö r inkomstpensionssystemet. Garantipensionen ä r ett grundlä ggande inkomstskydd som ger personer med en lå g inkomstbaserad pension ett tillskott så att en viss minimipension uppnå s. Staten skall också betala pensionsavgifter fö r pensionsgrundande

6 Ds 1999:43.

Lå ngtidsutredningen

Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 81

 

 

transfereringar

och vissa andra verksamheter som ä r pensions-

berä ttigande i det nya systemet; som studier, vä rnplikt och fö rä ldraskap fö r barn under 4 å r. Tillsammans uppgå r dessa kostnader till mellan 3 och 5 procent av de pensionsgrundande inkomsterna. Statens utgifter fö r dessa å taganden ä r kä nsliga fö r hur sysselsä ttningen och tillvä xten utvecklas, de på verkas av antalet fö rtidspensionä rer, arbetslö shetsnivå n m m. Om andelen sysselsatta sjunker i framtiden och ett stort antal individer erhå ller denna typ av ersä ttningar, ä r det mö jligt att avgiftsintä kterna som andel av lö nesumman ö kar snabbare ä n som andel av de sammanlagda pensionsgrundande inkomsterna. Resultatet bli då att pensionssystemet ä r i balans medan statens finanser utsä tts fö r på frestningar.

Litet demografiskt kostnadstryck fö r ö vriga statliga transfereringar

Fö rutom pensionerna finns det ett antal statliga transfereringssystem som på verkas av fö rä ndringar i befolkningens sammansä ttning. Dessa ä r barnbidrag, studiebidrag, fö rä ldrafö rsä kring och bidragsfö rskott. Ä ven bostadsbidraget kan rä knas till denna grupp. Tillsammans uppgick de

statliga

transfereringarna till

knappt 60 miljarder

1998, eller

cirka

3 procent av BNP.

 

 

 

Ä ven

om antalet fö dslar

fö rvä ntas ö ka nå got

de nä rmaste

å ren

kommer det totala antalet barn och ungdomar yngre ä n 20 å r att fortsä tta att minska ä nda fram till omkring å r 2015. Å r 2015 kommer det att finnas knappt 20 000 fä rre barn och ungdomar under 20 å r jä mfö rt med i dag, vilket ä r en minskning med nä stan 9 procent. Ä ven antalet personer i å ldrarna mellan 20 och 25 å r kommer att minska de nä rmaste å ren, men bö rjar sedan å ter ö ka efter å r 2003. Det finns med andra ord inga demografiska skä l till att kostnaderna fö r denna typ av transfereringar skulle ö ka under de nä rmaste 15 å ren. Om kostnaderna skall minska må ste dock ytterligare två villkor vara uppfyllda. Det fö rsta ä r att utnyttjandegraden inte stiger. Det andra ä r att transfereringssystemen inte gö rs mer generö sa per bidragsberä ttigad individ.

Ö ver en lä ngre tidsperiod ä r det rimligt att anta att ambitionsnivå n fö r dessa transfereringssystem utvecklas i takt med ekonomin i ö vrigt. I takt med att den offentliga sektorns inkomster ö kar kommer ä ven graden av generositet i transfereringssystemen att kunna ö ka. I vissa system sker detta mer eller mindre automatiskt. Sjuk- och fö rä ldrafö rsä kringen ö kar t ex med lö neinkomsterna, bortsett frå n vissa takregler. I andra system som t ex barnbidrag sker ingen automatisk anpassning utan fö rä ndringar krä ver diskretionä ra beslut, vilket i sin tur ger ett stö rre utrymme fö r omprioriteringar. I de kalkyler som presenteras lä ngre fram i detta kapitel antas att utbetalningens storlek per bidragsberä ttigad individ

82 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

anpassas till statens inkomstutveckling på samma sä tt som den statliga konsumtionen. Detta innebä r att det inte gö rs nå gra omprioriteringar mellan transfereringar och konsumtion eller mellan olika trans- fereringssystem. Istä llet anpassas de sammanlagda verksamheternas omfattning till inkomstutrymmet.

4.2.2Ä ldreomsorg och sjukvå rd svarar fö r en allt stö rre del av kommunernas kostnader

Må nga å ldersberoende utgifter fö r kommunerna

Ä ven kommunerna har ett antal å taganden som styrs av den demografiska utvecklingen. Det som skiljer kommunerna frå n staten ä r att det i fö rsta hand inte ä r transfereringar, utan tjä nster som på verkas av fö rä ndringar i befolkningens sammansä ttning. I tabell 4.2 presenteras resultaten av framskrivningar av de demografiskt betingade kostnaderna fö r barnomsorg, skola, sjukvå rd och ä ldreomsorg. Framskrivningarna utgå r frå n antaganden om ett ofö rä ndrat resursbehov per person i respektive å ldersgrupp, ofö rä ndrad servicenivå och ofö rä ndrad struktur i de olika verksamheterna. I framskrivningarna beaktas dä rmed inte fö rä ndringar i attityder, familjesammansä ttning, hä lsa eller eventuella

produktivitets-

och

kvalitetsfö rä ndringar som

kan komma fö rä ndra

dagens å lders-

och

kö nsspecifika kostnader

(se ä ven bilaga 9 till

Lå ngtidsutredningen).

 

Tabell 4.2 Demografiskt betingad efterfrågeutveckling för vissa kommunala verksamheter baserad på 1997 års kostnader

Index 1998=100

 

Barn-

Skola

Sjukvå rd

Ä ldre-

Totalt

 

omsorg

 

 

omsorg

 

 

 

 

 

 

 

1998

100

100

100

100

100

2005

82

104

104

109

101

2010

87

95

107

114

102

2015

90

89

111

118

102

2020

92

93

115

127

107

2025

93

96

118

141

112

2030

89

97

121

160

116

Anm: Skola omfattar grundskola, gymnasium och kommunal vuxenutbildning medan sjukvå rden omfattar bå de sluten och ö ppen vå rd samt tandvå rd och lä ke- medelskostnader.

Kä llor: Bilaga 9 till Lå ngtidsutredningen 1999 –Finansdepartementet [2000b] och SCB [c].

Lå ngtidsutredningen Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 83

Av tabell 4.2 framgå r att det demografiskt betingade resursbehovet fö r barnomsorgen och skolan minskar medan behoven inom ä ldreomsorgen och sjukvå rden ö kar under samma period. Fö r att kostnaderna fö r verksamheterna skall utvecklas i enlighet med tabellen krä vs vidare att produktionen i framtiden sker på samma sä tt som i dag, så ledes beaktas inte mö jliga effektiviseringar. Nå gon lö neutveckling ä r inte heller inrä knad. Vä rdet fö r t ex å r 2030 skall med andra ord inte tolkas som en prognos fö r kostnaderna detta å r, utan anger snarare hur mycket hö gre kostnaderna skulle vara i dag fö rutsatt att det finns lika må nga anvä ndare som det fö rvä ntas finnas å r 2030 och att verksamheten i ö vrigt bedrivs på exakt samma sä tt som idag.

Å r 1997 var kostnaderna fö r ovanstå ende verksamheter i runda tal 36 miljarder fö r barnomsorgen, 79 miljarder fö r skolan, 82 miljarder fö r sjukvå rden och cirka 48 miljarder fö r ä ldreomsorgen. Tillsammans utgö r det knappt 245 miljarder eller cirka 74 procent av den kommunala konsumtionen. Sammanvä gt på detta sä tt ö kar den totala efterfrå gan med cirka 16 procent till å r 2030. Ö kningen ä r relativt lå ngsam under de fö rsta 15 å ren, då fler ä ldre inom sjukvå rd och ä ldreomsorg kompenseras genom ett mindre antal barn inom barnomsorg och skola. Efter å r 2015 ä r efterfrå gan på de senare verksamheterna mer eller mindre konstant medan efterfrå gan frå n de ä ldre fortsä tter att ö ka. Det bö r på pekas att om den totala efterfrå gan skall utvecklas som i exemplet krä vs det att barnomsorg och skola kan anpassas nedå t i takt med att antalet barn blir fä rre, nå got som inte ä r fö renligt med den ambitionshö jning som en maxtaxa inom barnomsorgen och en allmä n fö rskola fö r 4- och 5-å ringar innebä r.

Bä ttre hä lsa kan minska kostnaderna

Det ä r rimligt att anta att en stigande medellivslä ngd också innebä r att personer i hö g å lder blir friskare. Det ä r rimligt att morgondagens 75-å ring, som kan fö rvä ntas leva ett antal å r lä ngre ä n dagens, inte kommer att vara i behov av lika mycket omsorgstjä nster som dagens 75-å ring. Om omsorgsbehovet dä rfö r kommer att minska, ö verskattar en enkel demografisk framskrivning, baserad på dagens efterfrå gemö nster, den verkliga efterfrå geutvecklingen. I bilaga 8 till Lå ngtidsutredningen gö rs en mer grundlä ggande genomgå ng av hur effekterna av fö rbä ttrad hä lsa kan på verka efterfrå gan på vå rd- och omsorgstjä nster. I bilagan antas att kostnaderna fö r ä ldreomsorgen minskar i takt med att andelen personer som lider av svå r ohä lsa sjunker i olika å ldersklasser. Fö r sjukvå rden gö rs en alternativ kalkyl dä r kostnaderna, i stä llet fö r att kopplas till antalet å r som gå tt sedan individens fö delse, kopplas till antalet å r som å terstå r till individens dö dstidpunkt och den å lder vid

84 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar

 

Lå ngtidsutredningen

 

 

 

vilken han eller hon avlider. Genom att

anvä nda

genomsnittliga

sjukvå rdskostnader fö r olika å ldersgrupper

och kö n

under det å r

personen avlider, å ret fö re dö dsfallet, två å r fö re dö dsfallet osv erhå lls sannolikt en mer rä ttvisande bild av sjukvå rdskostnadernas utveckling. Nä r frä mst de yngre ä ldre blir mindre vå rdkrä vande kommer kostnaderna inte att stiga i samma snabba takt.

Av tabell 4.3 framgå r att det sammanlagda resursbehovet till och med minskar nå got fram till å r 2015 nä r de alternativa framskrivningarna fö r sjukvå rd och ä ldreomsorg anvä nds samt att efterfrå gan endast ö kar i mindre utsträ ckning mellan å ren 2015 och 2030.

Tabell 4.3 Efterfrågeutvecklingen inom äldreomsorg och sjukvård baserad på ett antagande om gradvis förbättrad hälsa

Index 1998=100

 

Sjukvå rd

Ä ldreomsorg

Totalt

1998

100

100

100

2005

102

103

100

2010

103

103

98

2015

106

102

98

2020

109

105

101

2025

111

112

104

2030

112

123

106

 

 

 

 

Anm: Den totala efterfrå geutvecklingen baseras på utvecklingen i tabell 4.2 fö rutom vad avser sjukvå rd och ä ldreomsorg.

Kä llor: Bilaga 9 till Lå ngtidsutredningen – Finansdepartementet [2000b],

SCB [c] samt egna berä kningar.

Det bö r poä ngteras att det ä r må nga fler faktorer ä n demografi, hä lsa och dö dlighet som bestä mmer de framtida kostnaderna fö r vå rden. Nä r det gä ller ä ldreomsorgen på verkas efterfrå gan ä ven av faktorer som tillgå ng till anhö rigomsorg, frivilliginsatser eller privatfinansierad omsorg. Utbudet av kommunala tjä nster har också viss betydelse. Inom hä lso- och sjukvå rden ä r de medicinska framstegen av stor betydelse. Dessa har medfö rt att allt fler patienter numera ö verlever akuta sjukdomstillstå nd och att patienter med kroniska sjukdomar kan leva lä ngre med ö kad livskvalitet och funktionsfö rmå ga. Nya behandlingsmetoder och lä kemedel sä tts också in allt hö gre upp i å ldrarna. Ä ven om kostnaderna fö r behandlingen ä r hö ga kan det vara svå rt att ransonera behandlingar som visat sig vara effektiva. Samtidigt riskerar dock må nga patienter att insjukna i samma eller nå gon annan kronisk sjukdom som krä ver vå rd och omsorg. Hä lso- och sjukvå rden och ä ldreomsorgen utsä tts dä rfö r fö r en stä ndig kostnadspress som ä r kopplad till den medicin-tekniska

Lå ngtidsutredningen

 

Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 85

 

 

 

 

utvecklingen. Betalningsviljan ä r

stor

fö r fö rbä ttrad

livskvalitet.

Jä mfö relser mellan

andra

lä nder

visar

också

att de

ekonomiska

resurserna har mycket stor betydelse fö r vilken kostnadsutveckling som

kan accepteras fö r

hä lso-

och

sjukvå rden.

Detta talar fö r att

sjukvå rdskostnaderna kan ö ka ä ven om hä lsolä get fö rbä ttras.

Lå g produktivitetstillvä xt ger ö kade kostnader

En avgö rande skillnad mellan ett å tagande i form av en transferering och i form av en offentligt finansierad tjä nst ä r att kostnaderna fö r att behå lla verksamheten på ofö rä ndrad ambitionsnivå tenderar att stiga snabbare fö r den senare. Fö r att transfereringarnas reala kö pkraft skall kunna bibehå llas behö ver de endast ö ka i takt med inflationsutvecklingen. Nä r det gä ller vä lfä rdstjä nster ä r det i stä llet timlö neutvecklingen som ä r av betydelse. Lö ner utgö r merparten av kostnaderna vid produktion av de flesta vä lfä rdstjä nster, vilket betyder att dessa kostnader normalt stiger i

en snabbare

takt

ä n inflationen

ä ven

vid ett

ofö rä ndrat antal

arbetstimmar.

Till

skillnad mot i

t ex

industrin

ä r det svå rt att

regelmä ssigt ö ka produktionen utan att resurserna ö kar i motsvarande grad. Den lå ga ö kningstakten i produktiviteten gö r att priset på denna typ av tjä nster stiger snabbare ä n fö r andra varor och tjä nster. Detta torde gä lla oavsett om produktionen sker i privat eller offentlig sektor, men fö r den offentliga sektorn gö rs i nationalrä kenskapssammanhang ett explicit antagande att produktivitetsö kningstakten ä r lika med noll.

Den produktionsö kning som krä vs fö r att tillfredsstä lla den demografiskt betingade efterfrå geö kningen i tabell 4.2 ä r inte sä rskilt stor i jä mfö relse med hur den totala konsumtionen och produktionen i ekonomin fö rvä ntas vä xa. Redan å r 2015 rä knar Konjunkturinstitutet med att BNP har vuxit med drygt 30 procent frå n dagens nivå och den privata konsumtionen vä xer under denna period ä nnu snabbare (se tabell 3.1 i fö regå ende kapitel). Problemet med de offentligt finansierade vä lfä rdstjä nsterna ä r dock svå righeten att ö ka produktionen utan att antalet arbetade timmar behö ver vä xa i motsvarande takt. Skillnaden i potential fö r produktivitetstillvä xt fö r denna typ av tjä nster i jä mfö relse med den ö vriga ekonomin och svå righeter att skattefinansiera en ö kad produktion diskuteras vidare i avsnitt 4.4 nedan.

86 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

4.3Internationaliseringen innebä r rö rligare skattebaser

Den fortgå ende internationaliseringen medfö r konsekvenser fö r finansieringen av vä lfä rdssystemen. De allt mer rö rliga skattebaserna,

dvs den storhet på

vilken skatten berä knas, innebä r att varje land inte

lä ngre har samma

mö jligheter

som tidigare

att vä lja ett specifikt

skattesystem eller

skattesatser,

vilket sä tter

vissa restriktioner på

vä lfä rdssystemens finansieringsmö jligheter genom skatter. Mö jligheten fö r Sverige att behå lla ett internationellt relativt hö gt skatteuttag beror på , vid sidan av kvaliteten på de tjä nster som den offentliga sektorn

erbjuder, rö rligheten

hos

olika skattebaser.

Med

den

ö kande

internationaliseringen

fö ljer

att det blir allt

svå rare

att

beskatta

skattebaser som ä r lä ttrö rliga, eftersom skattebaserna tenderar att flytta om de beskattas hö gre i Sverige ä n i omvä rlden. Hur pass kä nsliga de olika skattebaserna ä r fö r en frå n omvä rlden avvikande skattesats hä nger samman med hur stor rö rligheten ä r hos respektive skattebas samt hur rö rligheten kan komma att utvecklas i framtiden. I princip gä ller att ju rö rligare en skattebas ä r desto mindre kan beskattningen avvika frå n omvä rlden utan att skattebasen tenderar att krympa. En krympande

skattebas innebä r

lä gre skatteintä kter vid ofö rä ndrade

fö rhå llanden i

ö vrigt. En

lå g

rö rlighet hos en

skattebas innebä r

det motsatta

fö rhå llandet,

dvs

ju mindre rö rlig

skattebasen ä r desto stö rre kan

avvikelsen i skatteuttag vara i jä mfö relse med omvä rlden. Det ä r bland annat mot denna bakgrund som finansieringen av vä lfä rdssystemen genom skatter i framtiden skall betraktas.

4.3.1Rö rliga skattebaser –en restriktion fö r skattesystemets utformande

Det ö vergripande syftet med

skatter

ä r att finansiera offentliga

å taganden.7 Skatteinkomsterna

kan ö ka

genom hö gre skattesatser,

vidgade skattebaser eller tillvä xt i de befintliga skattebaserna. På sikt må ste den offentliga sektorns inkomster och utgifter utvecklas i samma takt. På grund av tidigare underskott och den skulduppbyggnad som dessa inneburit har riksdagen satt som må l att de offentliga finanserna

skall uppvisa ett ö verskott om

2 procent av BNP

ö ver

en

konjunkturcykel. Den offentliga

sektorns inkomster

ä r

i

stor

utsträ ckning beroende av nationalinkomstens utveckling. Ö

kad syssel-

7 Det finns ä ven andra syften med skatter, t ex korrigering av marknadsmisslyckanden och omfö rdelning av inkomster och fö rmö genheter.

Lå ngtidsutredningen

Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 87

 

sä ttning, hö jda lö ner och fö retagsvinster innebä r att skatteunderlaget

vä xer

och ger ö kade

inkomster till staten, kommunerna och

socialfö rsä kringssektorn. På utgiftssidan leder pris- och lö neö kningar

eller

nya å taganden till

ö kade kostnader fö r offentlig konsumtion,

transfereringar och investeringar.

Ett givet skatteuttag kan å samka samhä llsekonomin olika kostnader beroende på vilken skattestruktur som vä ljs. Skatter kan konstrueras så att de ger stö rre eller mindre effekter på skattebetalarnas beteende. Avgö rande ä r också hur skatterna anvä nds, dvs vad den enskilde individen få r ut av sina skatteinbetalningar. Det ä r svå rt att på vetenskaplig grund faststä lla vilket skatteuttag som ä r samhä lls- ekonomiskt optimalt. Enligt s k optimal beskattningsteori kan ett givet skatteuttag ske till minsta samhä llsekonomiska kostnad om skatten ä r hö gst på de objekt som på verkas minst av prisfö rä ndringar.8 Snedvridningarna minimeras med andra ord genom att skattesatsen anpassas till de olika skattebasernas elasticiteter, dvs deras kä nslighet fö r skatteuttagets nivå . Om mö jligheten att undvika skatt genom att flytta den beskattade verksamheten utomlands fö rbä ttras ö kar också skattebasens elasticitet med avseende på skattesatsen. Det betyder att den optimala skattesatsen som minimerar snedvridningarna blir lä gre, och att det blir svå rare att upprä tthå lla skatteintä kternas nivå vid en given skattesats.

En annan utgå ngspunkt fö r beskattningen ä r att istä llet strä va efter en likformig beskattning. Likformigheten gö r det mindre intressant att skatteplanera genom att flytta resurser mellan olika anvä ndnings- områ den. Bå da dessa utgå ngspunkter fö r ett skattebeslut kan ibland komma i konflikt med att skatterna skall vara ” rä ttvisa” , dvs ha rimliga fö rdelningspolitiska egenskaper.

I en sluten ekonomi behö ver hä nsyn inte tas till omvä rlden nä r det

gä ller valet av nivå n på

skatteuttag eller valet av skattestruktur. I en

ö ppen ekonomi som

den

svenska fö rsvå rar

den fortgå ende

internationaliseringen

dä remot

tillä mpningen av

likformighets-

principen. Detta beror på att en konsekvent likformighet fö rutsä tter att andra lä nder ä r likformiga på samma nivå . I annat fall tenderar de mest rö rliga skattebaserna att flytta och skatteintä kterna dä rmed att minska vid ofö rä ndrade fö rhå llanden i ö vrigt. Fö rä ndringar i riktning mot den optimala beskattningens principer kan så ledes bli nö dvä ndiga, sä rskilt fö r rö rliga skattebaser som exempelvis kapital. Dä rtill blir det svå rt att hö ja skatten på mindre rö rliga skattebaser i alltfö r stor utsträ ckning fö r att på så vis kompensera fö r ett skattebortfall. Hö gre skatter på

8 Hansson, I. & Norrman, E. [1996].

88 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar Lå ngtidsutredningen

exempelvis arbete kan leda till hö gre marginaleffekter som i sin tur har negativ effekt på arbetsutbudet.

Arbete med att inom EU harmonisera skatterna har på gå tt en lå ng tid och omfattar flertalet skatteområ den. Det ä r i fö rsta hand fö r de indirekta skatterna som mer lå ngtgå ende resultat uppnå tts. EU:s medlemsstater har bl a kommit ö verens om en i huvudsak harmoniserad mervä rdes- skattebas och att normalskattesatsen fö r mervä rdesskatt må ste utgö ra minst 15 procent. Nä r det gä ller punktskatterna har en harmonisering skett beträ ffande framfö rallt skattestrukturen fö r mineraloljeprodukter, alkohol och tobak. Inom andra områ den, som beskattning av individer och fö retag, gå r dock harmoniseringsarbetet lå ngsammare. Detta arbete har i stor utsträ ckning koncentrerats till att å stadkomma gemensamma bestä mmelser avsedda att minska skadlig skattekonkurrens mellan stater. Nå gra konkreta resultat i form av antagna direktiv har emellertid ä nnu inte uppnå tts.

Internationaliseringen och de alltmer rö rliga skattebaserna innebä r sammanfattningsvis att varje enskilt land inte lä ngre har samma mö jlighet som tidigare att behå lla ett avvikande skattesystem.

4.3.2Tillvä xten avgö rande fö r framtida skatteintä kter

I jä mfö relse med andra lä nder har Sverige ett hö gt skattetryck. Redan i slutet av 1970-talet uppgick det svenska skattetrycket till 50 procent av BNP (inklusive sociala avgifter) och har dä refter legat ö ver eller omkring denna nivå . Enligt OECD ä r Danmark och Sverige de enda lä nder i vä rlden med ett skattetryck ö ver 50 procent.9 I en alltmer internationaliserad ekonomi kommer det dä rfö r sannolikt att vara svå rt fö r Sverige att i nå gon stö rre utsträ ckning ö ka skatteinkomsterna genom att hö ja skattesatserna eller bredda baserna. Hö gre skattesatser kan leda till ö kade problem med skatteflykt eller skatteplanering. Dessutom få r skattebaserna betraktas som breda redan idag. Vä xande skattebaser och skatteintä kter till fö ljd av tillvä xt i ekonomin blir dä rfö r av mycket stor vikt fö r mö jligheterna att finansiera vä lfä rdssystemen i framtiden.

9 Sverige, liksom Holland och Danmark, tillhö r den grupp lä nder inom OECD som har en hö g andel skattepliktiga transfereringar. De skattepliktiga transfereringarnas inverkan på skattekvoten berä knas till mellan 5,0 och 6,0 procent av BNP. Om skatten på de offentliga transfereringarna exkluderas minskar den uppmä tta skattekvoten. Regeringens proposition [1999/2000:1].

Lå ngtidsutredningen

Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 89

 

 

4.3.3Arbete frä msta skattebasen

Tabell 4.4 visar de stö rsta och de viktigaste skattebaserna med tillhö rande intä kter och skattesatser å r 1999. Av tabellen framgå r att kommunalskatten ä r den stö rsta skattekä llan. Dä refter fö ljer intä kter frå n socialavgifter och mervä rdesskatt. Tillsammans svarar dessa tre skattekä llor fö r nä rmare 75 procent av de sammanlagda prognostiserade skatteintä kterna å r 1999. Resterande skatter utgö rs huvudsakligen av kapitalskatter och ö vrig skatt på konsumtion.

Tabell 4.4 Skattebaser och skatteintäkter

Prognos fö r å r 1999

Skatt

Skattesats

Bas

Intäkt

Skatt på

 

 

 

 

mdkr

 

 

 

 

 

 

 

Kommunalskatt

31,48 %

1 020 mdkr

 

321

Arbete

Sociala avgifter

33,06 %

840 mdkr1

 

290

Arbete

Mervä rdesskatt

6-25 %

1 120 mdkr

 

142

Konsumtion

Alkohol- & tobaksskatt

2

2

 

17

Konsumtion

 

Statlig inkomstskatt

20-25 %

125 mdkr

 

29

Arbete

Bolagsskatt

28 %

184 mdkr

 

51

Kapital

Fastighetsskatt

0,5-1,5 %

2 040 mdkr

 

23

Kapital

Ö vriga kapitalskatter

2

2

 

36

Kapital

 

Allm. pensionsavgifter

6,95 %

870 mdkr

 

61

Arbete

Energiskatt

 

 

 

 

 

- bensin, miljö klass 2

4,43 kr/l

5 400 000 kbm

 

24

Konsumtion

- el, ö vrig anvä ndning

15,1 ö re/kWh

72 TWh

 

 

- el, fjä rrvä rme

12,8 ö re/kWh

8 TWh

 

11

Konsumtion

- el, industri m m

0 ö re/KWh

60 TWh

 

 

 

- olja, lå gbeskattad

1 785 kr/kbm

8 700 000 kbm

 

15

Konsumtion

- olja, hö gbeskattad 2 649-3 168 kr/kbm

5 000 000 kbm

 

 

 

 

Anm: Den offentliga sektorns skatteintä kter 1999 berä knas till 1 039 miljarder kronor, exklusive kommunmoms.

1Inklusive egenfö retagare.

2Flertalet skattesatser och skattebaser.

Kä lla: Finansdepartementet.

I tabellen redovisas ä ven på vilken produktionsfaktor skatten tas ut. Nä r det gä ller skatter och deras belastning på produktionsfaktorerna (arbete och kapital) ä r det viktigt att ha i å tanke att den som formellt ä r skyldig att betala skatten i realiteten inte behö ver vara den som slutligen drabbas

90 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

av den.10 En skatt på verkar priser, lö ner och kapitalavkastning, vilket ger en rad indirekta effekter på samhä llsekonomin som kan fö rskjuta kostnaderna fö r skatten. Som exempel kan nä mnas arbetsgivar- avgifterna, som betalas av arbetsgivarna, men som regel resulterar i ett lä gre lö neutrymme fö r arbetstagarna. Med detta synsä tt blir ä ven skatt på konsumtion ytterst en skatt på arbete.

4.3.4Skatt på arbete den stö rsta skattekä llan

Olika former av skatt på arbete ä r den i sä rklass stö rsta kä llan till skatteintä kter och dä rmed fö r finansieringen av vä lfä rden. Av tradition brukar arbetskraften betraktas som en resurs som ä r mö jlig att beskatta hå rdare ä n i andra lä nder eftersom arbetstagarnas rö rlighet anses vara lå g. Arbetskraften brukar med andra ord inte vara sä rskilt benä gen att utnyttja lö ne- och skatteskillnader mellan olika lä nder. Arbetskraftens mobilitet inom EU ä r lå g i dag ä ven om det finns en lå ngsiktig trend som visar på att rö rligheten mellan lä nderna ö kar. Utvandringen av arbetskraft frå n Sverige har ö kat under 1990-talet. Detta beror bå de på situationen på den svenska arbetsmarknaden och på att de praktiska och juridiska mö jligheterna att arbetskraftsutvandra har ö kat vä sentligt i och med Sveriges inträ de i EU (se vidare kapitel 7 om arbetskraftens mobilitet och utbildningsnivå ).

I ett internationellt perspektiv ä r skattenivå n på arbete i Sverige hö g. OECD genomfö r å rligen en undersö kning av skatteuttaget på en genomsnittlig industriarbetarlö n i olika lä nder.11 Vid jä mfö relser av det totala skatteuttaget, dvs bå de inkomstskatt och sociala avgifter i relation till den totala lö nekostnaden tillhö r Sverige den grupp av lä nder som har det hö gsta skatteuttaget. Bå de medel- och marginalskatteuttaget uppgå r till cirka 50 procent. Ä ven i lä nder som Belgien, Tyskland och Italien ligger medelskatteuttaget på ö ver 50 procent medan lä nder som USA, Kanada och Storbritannien har en betydligt lä gre nivå , cirka 30 procent. Vid en jä mfö relse av marginalskatteuttagen ä r det dä remot betydligt fler lä nder som har ett hö gre uttag ä n Sverige. En viktig skillnad mellan Sverige och andra lä nder ä r dock att i Sverige trä der marginalskatte- skä rpningen i kraft vid fö rhå llandevis lå ga inkomster. Vid en jä mfö relse av skatteuttagen i hö gre lö nelä gen ä n det genomsnittliga framgå r att Sverige ä r i topp, bå de vad gä ller medel- och marginalskatteuttag.12

10Den slutliga bö rdan av skatten brukar kallas incidens.

11OECD [1999m].

12 Vid en jä mfö relse av medel- och marginalskatteuttaget fö r en lö n som uppgå r till 167 procent av medellö nen ä r skatteuttaget i Sverige bland de hö gsta bland OECD-lä nderna.

Lå ngtidsutredningen

Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 91

 

De ekonomiska incitamenten fö r rö rlighet bland arbetskraften beror

inte enbart på

det generella skattetrycket utan också på hur skatte-

systemen ä r konstruerade. I Sverige ä r skatte- och bidragssystemets

utjä mningseffekt betydande vid en internationell jä mfö relse. Detta torde

dä mpa det ekonomiska utbytet fö r individer och hushå ll i lå g- och

mellaninkomstskikten av att flytta utomlands, och på så vis motverka

mobiliteten fö r

de grupperna. Fö r hö ginkomsttagare/vä lutbildade ä r

bilden dä remot annorlunda. Fö r dessa ä r incitamenten att flytta stora till fö ljd av en hö g genomsnittlig skattesats i kombination med ett lå gt lö nelä ge i fö rhå llande till andra lä nder. Rö rligheten kan dä rfö r bli stor fö r denna typ av arbetskraft. En viktig aspekt ä r så ledes att olika grupper på arbetsmarknaden kan reagera vä sentligt olika.

Det ä r givetvis inte enbart skattetrycket som har betydelse fö r de

ekonomiska incitamenten att flytta. Ä

ven lö nerna och priserna på det

som konsumeras relativt omvä rlden

ä r av

stor betydelse. Hur

stor

skillnaden ä r mellan nettolö nens kö pkraft

avgö r styrkan i

flytt-

benä genheten. En individ vä ger också in vad han eller hon få r ut fö r den skatt som betalas. Toleransen fö r ett hö gt skattetryck ä r stö rre om man upplever att pengarna anvä nds vä l. Den rationelle individen sö ker sig till det land som bä st tillgodoser preferenserna vad gä ller avvä gningen mellan skattebö rda och offentlig service, men tar också hä nsyn till sociala faktorer och transaktionskostnader. Yngre och vä lutbildade personer har vanligen lä gre transaktionskostnader samtidigt som de få r en mycket hö g avkastning genom att flytta till ett annat land. Det skall poä ngteras att rö rlighet i sig inte ä r av ondo, eftersom arbetskrafts-

mobilitet och utbyte mellan olika lä nder generellt sett

ä r bra

fö r

ekonomin.

Ö kad

rö rlighet fö r

med

sig vä rdefulla kunskaper

och

erfarenheter

frå n

andra lä nder.

Ett

problem fö religger

dock

om

nettoflö det av utbildad arbetskraft till landet lå ngsiktigt ä r negativt, eller om den kompetens som invandrarna fö r med sig inte tas tillvara (se vidare kapitel 7).

Individens utbildningsnivå ä r viktig fö r rö rligheten, vilket dels beror på att utbildning liksom arbetslivserfarenheter i allt stö rre utsträ ckning blivit internationellt gå ngbara. Utbildningsnivå n samvarierar i sin tur med inkomstnivå n, vilket tyder på att individer med stö rre rö rlighet har hö gre inkomster och dä rmed betalar mer i skatt. Nä r det gä ller finansieringen av vä lfä rdssystemen ä r det dock viktigast att bedö ma vilken nettoeffekt flyttningarna har på skatteintä kterna. Under lå ng tid har invandringen till Sverige genomsnittligt varit stö rre ä n utvandringen, och fö r att kunna bedö ma nettoeffekten ä r det ä ven nö dvä ndigt att studera om de inflyttade få r arbete och dä rigenom kan bidra till finansieringen av vä lfä rdssystemen.

92 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar Lå ngtidsutredningen

Slutsatsen blir att arbetskraftens ö kade rö rlighet ä nnu inte på verkar finansieringen av vä lfä rdssystemen i nå gon stö rre utsträ ckning. Detta fö rklaras med att den del av arbetskraften som ä r internationellt rö rlig fortfarande utgö r en liten andel av den totala arbetskraften. Den lå ngsiktiga trenden mot ö kad rö rlighet kan i framtiden i viss utsträ ckning också komma att motverkas av det faktum att befolkningen blir allt ä ldre, eftersom det ä r de yngre som flyttar mest.13 Denna utveckling gä ller så vä l fö r personer fö dda i Sverige som fö r personer fö dda utomlands. Ä ven om den totala lö nesumman och dä rmed skatte- intä kterna inte på verkas i nå gon stö rre utsträ ckning av dagens nivå på migrationen så bö r utvecklingen av denna ä ndå fö ljas. Det finns en risk att positiva tillvä xteffekter uteblir om personer med viktig kompetens systematiskt lä mnar landet eller avstå r frå n att komma hit av skatteskä l, vilket på sikt kan ge viss på verkan på finansieringen av vä lfä rds- systemen. Det problematiska fö r finansieringen av vä lfä rdssystemen ä r om det ä r nettoskattebetalare som lä mnar landet eller avstå r frå n att komma hit.14 Trots den ö kade rö rligheten mellan lä nder ä r den viktigaste

fö rutsä ttningen

fö r

stabila skatteinkomster att inga stora

avgö rande

fö rskjutningar

sker

i befolkningens sammansä ttning eller

fö rvä rvs-

intensitet.

 

 

 

4.3.5Kan konsumtionsskattesatserna behå llas?

Den nä st stö rsta skattekä llan ä r skatt på konsumtion av varor och tjä nster, vilket framgå r av tabell 4.4.15 Konsumtionen har varit och kommer fö rmodligen också fortsä ttningsvis att vara en stabil bas fö r beskattning. Det ä r framfö rallt vid grä nserna mellan lä nder som skillnader i skattesats

kan medfö ra att skattebasen krymper. De

som

bor

lå ngt ifrå n

en

landgrä ns kommer rimligtvis inte att resa

lå ngt

fö r

att handla

t ex

livsmedel eller kapitalvaror till en nå got lä gre moms. Den fö rhå llandevis nya fö reteelsen med handel via Internet kan genom att den sä nker rese- och andra transaktionskostnader på sikt medfö ra minskade skatte- intä kter.

13Industrifö rbundet m.fl. [1999].

14Personer vars skatteinbetalningar ö verstiger erhå llna bidrag, pensionsrä ttigheter m m.

15Skatt på konsumtion kan betraktas som en skatt på produktionsfaktorn arbete, eftersom lö ntagarna inte kan vä ltra ö ver skatten på nå gon annan. Konsumtionsskatten kan dä rmed ä ven på verka arbetskraftens rö rlighet.

Lå ngtidsutredningen Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 93

Ä ven momsen ä r en viktig skattekä lla

Mervä rdesskatten (momsen) utgö r den stö rsta delen av konsumtions- skatterna och bidrog 1999 med cirka 14 procent av de totala

skatteintä kterna. Sverige har tre

mervä rdesskattesatser dä r normal-

skattesatsen ä r 25 procent samt två

stycken reducerade skattesatser på

12 procent

fö r livsmedel,

inrikes transporter

och

hotelltjä nster,

respektive

6 procent fö r

dagstidningar. Vid

en

jä mfö relse av

EU-lä ndernas normalskattesatser framgå r att Sverige och Danmark har den hö gsta normalskattesatsen med 25 procent medan Luxemburg har den lä gsta med 15 procent. Tysklands normalskattesats ä r 16 procent, Storbritanniens 17,5 och Frankrikes 20,6 procent. Det ä r rimligt att tro att Sveriges relativt hö ga normalskattesats på sikt kan behö va anpassas till en nå got lä gre nivå med anledning av den ö kade inter- nationaliseringen som bland annat innebä r ö kad handel ö ver grä nserna.

Faktaruta 4.1

Principer för momssystem

Ett momssystem kan konstrueras utifrå n två olika grundprinciper. Den ena ä r destinationsprincipen dä r skattebasen utgö rs av den konsumtion som sker inom landet. Eftersom konsumtionen kan berä knas som inhemsk produktion plus import minus export och investeringar, innebä r detta att moms lä ggs på import men ej på export och investeringsvaror. Den andra principen ä r ursprungs- principen som innebä r att en vara belä ggs med produktionslandets moms vid fö rsä ljning i andra lä nder. Principen innebä r att importerade varor belä ggs med en annan momssats ä n hemma- producerade. Destinationsprincipen ä r den i dag mest tillä mpade ordningen.

Kä lla: Hansson, I. & Norrman, E. [1996].

Ytterligare en faktor som talar fö r en press nedå t på momsskattesatsen ä r EU-kommissionens fö rslag frå n 1996 om ett gemensamt momssystem. Enligt detta fö rslag skall ursprungsprincipen tillä mpas till skillnad mot den i dag vanligtvis tillä mpade destinationsprincipen (se faktaruta 4.1). Bakgrunden ä r att destinationsprincipen krä ver grä nskontroller, vilka har avvecklats mellan lä nderna. En ö vergå ng till ursprungsprincipen få r konsekvenser fö r svenska fö retag, vilka i ö kad utsträ ckning kommer att konkurrera med utlä ndska varor som belastas med lä gre momssatser. Vid en ö vergå ng till ursprungsprincipen kan lä nder med en hö gre momsskattesats, så som Sverige, tvingas sä nka skattesatsen fö r att inte fö retagen skall tappa marknadsandelar.

94 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar Lå ngtidsutredningen

Grä ns- och internethandel kan minska skatteintä kterna

Grä nshandel ä r det traditionella hotet mot skatteintä kter frå n moms. I takt med att andra hinder fö r handeln fö rsvinner, som t ex nationella krav på en varas beskaffenhet, kan denna handel antas få en stö rre omfattning. I Ö resundsregionen kommer den nya brofö rbindelsen till Danmark att underlä tta handeln ö ver grä nserna. Enligt gä llande regler betalar personer moms i det land dä r inkö pet sker. Varorna kan sedan fö ras in i Sverige utan att svensk moms betalas. Om scenariet hade varit att varan i stä llet skulle ha inkö pts i Sverige kan man på stå att detta innebä r minskade skatteintä kter fö r Sverige. Ett exempel på så dan handel ä r t ex

den ö kande

bilimporten, fö reträ desvis

frå n Tyskland. Betydelsen

av

grä nshandel

skiljer sig dock å t mellan

olika varor och ä r stö rst

fö r

homogena varor som ä r dyra och lä tta att frakta.

 

En fö rhå llandevis ny fö reteelse som också kan tä nkas på verka skatte- intä kterna frå n moms ä r den ö kande internethandeln. Avgö rande fö r betydelsen av denna handel ä r naturligtvis bå de handelns omfattning och regler om beskattningsland, men framfö r allt om handeln i praktiken kan

kontrolleras

och

beskattas.

Genom tillgå ngen

till

Internet

kan

konsumenterna i

allt

stö rre

utsträ ckning handla

i

andra lä nder

och

dä rmed tillgodogö ra

sig lä gre priser,

vilka

kan

bero

skillnader i

skatteuttag

eller

andra faktorer. De

varor

som

frä mst

handlas

ö ver

Internet i dag ä r bö cker, tidningar, tidskrifter, CD-skivor och resor. Med tiden blir det sannolikt alltmer naturligt att handla via Internet eftersom anvä ndandet av tekniken till stor del ä r en generationsfrå ga. Detta talar fö r att handeln i framtiden sannolikt kommer att ö ka. Det ä r svå rt att berä kna internethandelns inverkan på skatteintä kterna, men en undersö kning bedö mde att handeln via Internet uppgick till 5,8 miljarder kronor 1998, vilket kan jä mfö ras med den totala importen på 698 miljarder kronor. 16

Under senare å r har internethandeln ö kat mycket kraftigt och OECD bedö mer att handeln fortsä tter att vä xa i en mycket snabb takt de nä rmaste å ren.17 Storleken på de fö rlorade skatteintä kterna till fö ljd av internethandeln har berä knats uppgå till mellan tre och fyra miljarder kronor om internethandeln få r det uppsving som må nga fö rvä ntar sig.18 Utvecklingen av internethandeln kommer med stor sannolikhet att vara av betydelse fö r momsintä kterna i framtiden.

16Stigberg, D. [1998].

17OECD [1999a].

18Eklund, K. [1998].

Lå ngtidsutredningen

Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 95

 

 

Mervä rdesskatten på vä g att harmoniseras?

Det ä r givetvis svå rt att fö rutse till vilken nivå en anpassning av momssatsen på sikt kan komma att ske. Små skillnader i momssatsen mellan Sverige och andra lä nder torde inte innebä ra alltfö r drastiska minskningar av skatteintä ktena. En viss avvikelse gentemot andra lä nder med lä gre skattesatser torde dä rfö r vara mö jlig.19 Det ä r inte orimligt att anta att skattesatsen hamnar nå gonstans mellan nivå n i Sverige och Danmark (25 procent) och nivå n i Luxemburg (15 procent). Det finns i och fö r sig lä nder utanfö r EU som har en betydligt lä gre skattesats ä n 15 procent. En sä nkning av mervä rdesskatten med en procentenhet innebä r 4,5-5,0 miljarder i minskade skatteintä kter.20 En enkel ö ver- slagsberä kning resulterar så ledes i ett statligt skattebortfall på cirka 32-35 miljarder kronor 1998 om momssatsen skulle sä nkas till 18 procent.21

Hur på verkas punktskatterna av internationaliseringen?

Punktskatterna utgö r tillsammans den fjä rde stö rsta skattekä llan, men

stå r totalt

sett fö r en relativt liten andel av skatteintä kterna. Punkt-

skatterna

omfattar

skatt på

en rad olika varor bland

annat alkohol,

brä nslen,

elkraft,

lotterier,

fordon och tobak. Bland

de varor som

punktskattebelä ggs i Sverige finns bå de varor vars efterfrå gan inte ä r sä rskilt priskä nsliga, t ex bensin, och varor som visat sig vara mycket kä nsliga fö r ett pris som avviker alltfö r mycket frå n omvä rlden, t ex tobak. Om priset på varan avviker alltfö r mycket frå n omvä rlden, oberoende av om det beror på skattesatsens storlek eller inte, kan det leda till minskade skatteintä kter. Nä r det gä ller energi och miljö - relaterade skatter kommer merparten av skatteintä kterna frå n brä nsle- produkter, vilka ä r varor som ä r svå ra att frakta på ett sä kert sä tt. Denna skattebas kan dä rfö r anses som fö rhå llandevis stabil.

Nä r det gä ller olika energiskatter eftersträ vas inom EU en harmonisering av regelverken. En så dan på verkar troligen inte de svenska skattenivå erna i nå gon stö rre utsträ ckning. Harmoniseringen innebä r snarare att de lä nder vars energibeskattning ä r lä gre kommer att

19 Till exempel ö vervä ger transportkostnaderna ofta skillnader i prisnivå er eller mervä rdesskattesatser. Prisskillnader mellan varor och tjä nster ä r ofta stö rre ä n vad enbart beskattningen fö ranleder, men olikheter i skattesatser kan fö rstä rka eller dä mpa incitamenten till grä ns- och internethandel.

20

Finansdepartementet.

21

Beloppet ä r berä knat utifrå n antagandet att ö vriga mervä rdeskattesatser ä r

ofö rä ndrade.

96 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar Lå ngtidsutredningen

nä rma sig de lä nder som i dag har en hö gre energibeskattning. Sverige och andra industrilä nder har undertecknat det s k Kyotoprotokollet, vilket stä ller substantiella krav på minskning av bland annat koldioxid- utslä ppen. Styreffekten hos de befintliga styrmedlen ä r troligen inte tillrä ckliga, vilket stä ller energi- och miljö skatternas nivå er och utformning under fortsatt diskussion. Konjunkturinstitutet har funnit att koldioxidskatten må ste ö ka med en faktor 2,5 fö r att Sverige skall uppfylla Kyotoå tagandet. (Se vidare kapitel 3 och 5 samt bilaga 2 till Lå ngtidsutredningen.)

Slutsatsen av ovanstå ende ä r att harmoniseringen av energi- och miljö relaterade skatter knappast kommer att innebä ra att nå gra krav stä lls på en sä nkning av de svenska skatterna. De eventuella hoten mot skatteintä kterna i framtiden kommer snarare frå n om miljö skatterna styr bort frå n den anvä ndning och produktion som ger upphov till miljö skador. Om skatterna medverkar till att miljö skadorna minskar, minskar samtidigt skattebasen. På kort och medellå ng sikt ä r dock varor som brä nsle relativt okä nsliga fö r prisfö rä ndringar. Energiskatten har i dag två syften, dels att internalisera vissa miljö kostnader, dels att vara finansieringskä lla. Om energiskattens syfte skulle ä ndras till att vara helt fiskal, ä r den att betrakta som en stabil skattebas. Ä ven om skattestyrmedlet i miljö politiken hittills har visat sig vara effektivt fö r att uppnå hö gt stä llda miljö må l diskuteras ä ven andra styrmedel, exempelvis handel med utslä ppsrä tter och frivilliga avtal med industrin. Detta kan mö jligen komma att på verka skatteintä kterna på lä ngre sikt.

Nä r det gä ller alkohol och tobak ä r varorna dä remot mycket priskä nsliga. Sverige och de nordiska lä nderna har sedan lä nge haft kraftigt avvikande punktskatter på alkohol och tobak. Liksom momsen ä r punktskatterna sä rskilt kä nsliga fö r grä nshandel och ä ven fö r smuggling. Grä nshandeln kommer troligen att ö ka nä r nuvarande begrä nsningar i infö rselreglerna upphö r. Eftersom grä nskontrollerna mellan EU-lä nderna avvecklas, har EU-kommissionen dragit slutsatsen att punktskatterna bö r harmoniseras. De kontrollproblem som uppstå r med internethandel och postorderhandel talar också fö r en harmonisering av punktskatterna på sikt. Det gå r heller inte att bortse frå n den olagliga konkurrens som smuggling och hemmaproduktion utgö r.

Lå ngtidsutredningen

Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 97

 

 

4.3.6Kapitalskatter –skatt på ä gande och investeringar

Skatt på kapital bidrar, i jä mfö relse med skatt på arbete och konsumtion, i fö rhå llandevis liten utsträ ckning till finansieringen av vä lfä rds- systemen. Denna skattebas ä r ä ndå intressant att beskriva i samman- hanget eftersom den i hö g grad på verkas av internationaliseringen. Det finansiella kapitalet brukar betecknas som den allra mest rö rliga skattebasen. Skatt på kapital, realkapital och finansiellt kapital, omfattar bland annat fö retagsskatt, fastighetsskatt, skatt på kapitalinkomster, samt fö rmö genhets-, arvs- och gå voskatt. Realt kapital ä r fasta tillgå ngar som maskiner och fastigheter. Finansiellt kapital ä r tillgå ngar som kö ps och sä ljs, t ex obligationer. Aktier utgö r en speciell sorts kapital, eftersom de ä r en real kapitaltillgå ng, men de utgö r ä ven en finansiell placering som ger avkastning och ingå r i den meningen också i det finansiella kapitalet.

Det finns i princip två olika kapitalskatter: skatt på fysiska personers kapitalinkomster och skatt på juridiska personers inkomster. Det ä r i sammanhanget viktigt att skilja mellan kapital som anvä nds i landet och kapital som ä gs av boende i landet. Den personliga kapitalskatten, skatt på kapitalinkomster, fö rmö genhetsskatt samt arvs- och gå voskatt tas i huvudsak ut i det land dä r ä garen bor oavsett var i vä rlden kapital- avkastningen uppstå r. På så vis kan personliga kapitalskatter betraktas som skatt på sparande. Fö retagsskatterna dä remot tas i huvudsak ut i det land dä r kapitalet anvä nds och kan dä rfö r betraktas som skatt på investeringar.

I Sverige berä knas kapitalbeskattningen 1999 stå fö r sammanlagt cirka 10 procent av de totala skatteintä kterna. Intä kterna kommer i fö rsta hand frå n fö retagsskatter medan personliga kapitalskatter berä knas svara fö r cirka 3,5 procent av skatteintä kterna.

Fö retagsbeskattningen mindre avvikande

Den svenska bolagsskatten, dvs skattesatsen fö r aktiebolag och andra juridiska personer, ä r 28 procent, vilket i ett internationellt perspektiv betraktas som lå gt. Genom olika typer av formella och informella undantagsmö jligheter kan dock den effektiva skattesatsen, dvs vad fö retagen slutligen betalar i bolagsskatt, avvika frå n den officiella skattesatsen. Eftersom bolagsskatten på verkar avkastningen på reala investeringar, maskiner, fastigheter etc innebä r den svenska bolags- beskattningen i jä mfö relse med andra lä nder i sig inte nå got hinder fö r investeringar i Sverige. En viktigare aspekt ä n nivå n på enskilda skattesatser ä r dock det totala skattetrycket fö r fö retagen. Se vidare

98 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

kapitel 8 om fö retagsskatter och det svenska fö retagsklimatet i ett internationellt perspektiv.

Personlig kapitalskatt – en rö rlig skattebas

En fysisk person bosatt i Sverige ä r skattskyldig hä r fö r kapitalinkomster

oavsett var

i vä rlden dessa

uppstå r. Den s k

residensprincipen

vid

beskattning

stä ller krav

att staterna erhå ller uppgifter om

sina

medborgares

tillgå ngar

och

att mö jligheter

till kontroller finns.

Svå righeterna med att kontrollera att de regler som finns efterfö ljs gö r det mö jligt att inneha finansiella tillgå ngar i lä nder med lä gre kapital- beskattning. En hö g nationell skatt på innehav av eller avkastning på finansiellt kapital medfö r dä rfö r risken att skattebaserna flyttar till lä nder med lä gre skatt. Valet fö r en svensk placerare stå r i princip mellan att spara i Sverige och betala 30 procent i skatt eller att fö rlä gga sina placeringar utomlands och, genom skattefusk, helt undgå kapitalskatt. Med andra ord ä r det inte skattebasens rö rlighet i sig som ä r problemet utan att mö jligheterna till fusk har ö kat genom internationaliseringen. Dessa ö kade mö jligheter till fusk innebä r dock att skattebasen de facto blivit mer rö rlig, vilket leder till lä gre skatteintä kter under ofö rä ndrade fö rhå llanden i ö vrigt.

Ett mycket grovt må tt på hur mycket kapital som placerats utomlands ges av skillnaden mellan det sparande som redovisas i National- rä kenskaperna (NR) och sparandet enligt Finansrä kenskaperna (FiR).22 Differensen mellan dessa två må tt, som har fö rekommit lä nge men tenderat att vä xa under senare å r, indikerar ett stort och ö kande utlandssparande som inte deklareras. Mellan 1990 och 1997 mer ä n fö rdubblades det ackumulerade utlandssparandet, frå n cirka 135 miljarder kronor till 332 miljarder kronor. Om dessa 332 miljarder kronor ä r placerade i aktier utomlands kan skattebortfallet på utdelningar och reavinster uppskattas till cirka 6,7 miljarder kronor. Till detta skall ä ven lä ggas den fö rmö genhets-, arvs- och gå voskatt som eventuellt uteblir. Statskassan skulle tillfö ras ytterligare 2 miljarder kronor vid antagande om att å tminstone hä lften av de 332 miljarderna ä r fö rmö genhetsskattepliktiga. Osä kerheten om den framtida kapital- utflyttningen ä r stor. Om tidigare trender bestå r kan det ackumulerade icke redovisade utlandssparandet ö ka till nä rmare 380 miljarder kronor

22 Differensen mellan NR och FiRs må tt på sparande kan bero på flera felkä llor. NR kan ö verskatta sparandet eller det kan finnas ett sparande som inte få ngas upp av FiR. I FiR samlas statistik in frå n bland annat Finansinspektionen och andra myndigheter. Om det sker ett sparande utomlands fö r att t ex undgå beskattning få ngas det inte upp av FiR.

Lå ngtidsutredningen

 

Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 99

 

å r 2002. Samtidigt ä r det vä rt att notera att den genomsnittliga å rliga

ö kningen av

utlandssparandet

mellan

å ren

1990-1997 var cirka

25 miljarder kronor, vilket skall sä ttas i relation till det deklarerade

finansiella sparandet som grovt rä knat uppgick till 1 250 miljarder

kronor 1997.

I sammanhanget

skall nä mnas

att kapitalskattebasens

storlek ä ven på verkas av det samlade skattetrycket frå n fö rmö genhets-,

arvs- och gå voskatten i Sverige.

 

 

 

Ytterligare

en konsekvens

av kapitalets

ö kade rö rlighet ä r att

skuldernas rö rlighet inte ö kar i samma utsträ ckning. Detta som en fö ljd

av skattereduktionen på utgiftsrä ntor. På

lite lä ngre sikt finns en risk att

statens nettoskatteintä kter på så

vis minskar. En eventuell sä nkning av

kapitalskatten

skulle, vid en

konsekvent tillä mpning, innebä ra att

skattereduktionen på utgiftsrä ntor begrä nsades i motsvarande grad. På sikt kan en så dan å tgä rd få effekter på fastighetspriser och hushå llens fö rmö genheter men troligen ä ven få fö rdelningspolitiska konsekvenser.

Om det arbete som på gå r inom EU fö r att harmonisera skatterna fortskrider, och som fö r Sverige generellt innebä r sä nkningar till lä gre nivå er, kvarstå r likvä l en risk att det finansiella kapitalet flyttar till andra lä nder med lä gre skatt utanfö r EU. Problematiken med en lä gre skatt på kapital skall ä ven betraktas ur ett fö rdelningspolitiskt perspektiv. En sannolik utveckling ä r att det i framtiden blir allt svå rare att finansiera offentlig verksamhet via dessa skatter.

4.4Kan ett fungerande offentligt vä lfä rdssystem bibehå llas?

I tidigare avsnitt har tre trender identifierats som kommer att ha betydelse fö r framtida tillvä xtmö jligheter och fö r finansieringen av den offentliga sektorn. Fä rre personer i å ldrarna 16-64 å r gö r att utbudet av arbetskraft på sikt kommer att minska. En å ldrande befolkning ö kar efterfrå gan på offentligt producerade vä lfä rdstjä nster, frä mst sjukvå rd och ä ldreomsorg. Samtidigt ä r det troligt att en alltmer inter- nationaliserad ekonomi skapar ett tryck nedå t på skattesatserna, vilket innebä r svå righeter att behå lla dagens skattekvot.

Dessa trender har diskuterats var och en fö r sig och fö rsö k har gjorts att bedö ma storleken och allvaret i utvecklingen, bland annat genom att sä tta dem i relation till utvecklingen i Konjunkturinstitutets basscenario. Detta scenario strä cker sig dock bara fram till å r 2015, en tidpunkt då de demografiska fö rä ndringarnas effekter på samhä llsekonomin ä nnu inte

100 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

slagit igenom fullt ut. Mellan å r 2015 och å r 2030 fö rvä ntas antalet personer som ä r 80 å r eller ä ldre att ö ka med cirka 255 000 eller drygt 50 procent, medan antalet personer i arbetsfö r å lder minskar med cirka 225 000 personer. Mot denna bakgrund ä r det intressant att fö rsö ka fö rlä nga Konjunkturinstitutets scenario ytterligare 15 å r fö r att få en bild av i vilken utsträ ckning utvecklingen ger upphov till problem med att finansiera de vä lfä rdstjä nster som i dag tillhandahå lls av den offentliga sektorn.

4.4.1Å r 2015 till 2030 –fä rre i arbetsfö r å lder

De berä kningar som beskrivs nedan baseras på utvecklingen i Konjunkturinstitutets basscenario fram till å r 2015. Fö r må nga variabler antas att utvecklingen fortsä tter i samma takt som under perioden 1998-2015 ä ven under de fö ljande 15 å ren, dvs fram till å r 2030. Fö r ett antal variabler finns det dock anledning att gö ra alternativa antaganden under denna period.

•Utbudet av arbetskraft styrs efter å r 2015 av den arbetsfö ra befolkningens utveckling, dvs antalet personer mellan 16-64 å r. En andel av dessa, samma andel som Konjunkturinstitutet anvä nder å r

2015, stå r till arbetsmarknadens fö rfogande. Andelen fö rä ndras sedan nå got, baserat på å ldersmä ssiga fö rä ndringar i samman- sä ttningen och på å ldersspecifika arbetskraftstal.

•Andelen av arbetskraften som ä r arbetslö s eller sysselsatt i arbets- marknadspolitiska å tgä rder hå lls konstant på 2015 å rs nivå .

•Medelarbetstiden fortsä tter att sjunka under hela perioden i samma takt som under å ren 1998-2015, dvs med -0,2 procent per å r. Samma fö rä ndringstakt gä ller fö r bå de privat och offentlig sektor.

Som framgå r av tabell 4.5 innebä r denna framskrivning av Konjunktur- institutets scenario att antalet sysselsatta å r 2030 kommer att vara fler ä n i dag, trots att den arbetsfö ra befolkningen ä r mindre. Antalet arbetade timmar kommer dock att vara betydligt fä rre. Veckoarbetstiden berä knas sjunka frå n i genomsnitt 36,8 timmar å r 1998 till 35,5 timmar å r 2015 och 34,5 timmar å r 2030.

Lå ngtidsutredningen

Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 101

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 4.5 Utvecklingen på arbetsmarknaden fram till år 2030

 

 

 

 

 

 

 

1998

2015

2030

 

 

 

 

Befolkning i å ldrarna 16–64 å r

tusental

5 559

5 582

5 414

 

 

 

 

Antal reguljä rt sysselsatta

tusental

3 943

4 184

4 018

 

 

 

 

Medelarbetstid

timmar per å r

 

 

 

 

 

 

 

 

och sysselsatt

1 596

1 537

1 492

 

 

 

 

Arbetade timmar

miljoner timmar

6 314

6 437

5 998

 

 

 

 

Kä llor: Bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [2000] samt

 

 

 

egna berä kningar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En nyckelvariabel vid bedö mningen av framtida tillvä xtmö jligheter ä r antagandet om produktivitetsutvecklingen. Vid ett givet utbud av arbetskraft bestä mmer produktiviteten BNP:s storlek. I Konjunktur- institutets basscenario antas produktiviteten i nä ringslivet ö ka med 2,3 procent per å r under perioden 2010-2015, vilket ä r en historiskt sett hö g nivå i jä mfö relse med de senaste trettio å ren. Under de dä rpå fö ljande fem å ren antas fö rä ndringstakten gradvis sjunka till genom- snittet fö r perioden 1980-1998, 2,0 procent per å r. Denna tillvä xt antas sedan vara konstant under de resterande tio å ren. I den offentliga sektorn

antas produktiviteten, som

tidigare nä mnts, vara konstant. Det kan

ifrå gasä ttas om antagandet

att produktivitetstillvä xten ä r noll inom

offentlig sektor ä r giltigt fö r en så lå ng period som drygt trettio å r. Denna frå ga diskuteras mer utfö rligt i avsnitt 4.5.1.

Allokeringen av resurser mellan privat och offentlig sektor under perioden 2015-2030 bestä ms av hur den offentliga sektorns inkomster utvecklas, vilket i sin tur beror på hur skattebaser och skattesatser utvecklas, samt av ett finansiellt balanskrav. Som framgå r av avsnitt 4.3 ovan finns det anledning att tro att skattebaserna blir mer lä ttrö rliga i framtiden på grund av en tilltagande internationalisering. Denna utveckling gö r det osannolikt att skattekvoten, de sammanlagda skatteinkomsterna som andel av BNP, kan fortsä tta att vä xa. I kalkylen antas dä rfö r att skatteinkomsterna vä xer i proportion till BNP i lö pande priser under perioden 2015-2030. Det antas sedan att samtliga dessa inkomster kan anvä ndas fö r att finansiera de offentliga utgifterna, dvs kravet på ö verskott i de offentliga finanserna ersä tts efter å r 2015 i kalkylen av ett krav på finansiell balans.

Med dessa antaganden skapas dä rmed ett utbudsstyrt utrymme fö r den offentliga konsumtionen mot vilket de demografiskt framrä knade behoven kan stä llas. Inkomstutvecklingen i den offentliga sektorn sä tter ett tak fö r konsumtionsutrymmet då tillgä ngliga medel skall tä cka pris- och lö neö kningar, samt en eventuell expansion av verksamheternas

102 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

omfattning. På lå ng sikt ä r det dä rigenom den generella tillvä xten i ekonomin som avgö r i vilken utsträ ckning det ä r mö jligt att behå lla dagens vä lfä rdssystem på nuvarande ambitionsnivå , om det finns utrymme att hö ja ambitionsnivå n eller om en anpassning nedå t må ste ske.

Tabell 4.6 Genomsnittlig procentuell utveckling för vissa nyckelvariabler 1998 till 2015 och 2015 till 2030

 

 

1998-2015

2015-2030

Arbetade timmar

 

0,1

-0,5

Produktivitet i nä ringslivet

 

2,1

2,0

BNP-tillvä xt

 

1,9

1,2

Nominell timlö neö kning

 

3,8

4,0

Kommunal konsumtion

volymutveckling

1,1

0,0

Kommunal konsumtion

lö pande priser

4,6

3,8

Kommunala inkomster

 

4,2

3,6

Kommunala utgifter

 

4,0

3,7

Transfereringar till hushå ll

 

4,0

3,5

Kä llor: Bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [2000] samt egna berä kningar.

Som en fö ljd av den arbetsmarknads- och produktivitetsutveckling som redogjorts fö r ovan sjunker tillvä xten under å ren efter 2015 ytterligare jä mfö rt med den fö regå ende tioå rsperioden. I genomsnitt vä xer BNP i volym med endast cirka 1,2 procent per å r. Fö ljderna fö r den offentliga sektorn blir mer dramatiska. Om skatteinkomsterna inte vä xer snabbare ä n BNP i lö pande priser, cirka 3,5 procent per å r, blir utrymmet fö r en offentlig konsumtionsö kning negativ. Lö nerna i offentlig sektor antas ö ka i samma takt som i nä ringslivet, cirka 4 procent per å r, och i avsaknad av en positiv produktivitetsutveckling innebä r det att tillvä xten

i de offentliga inkomsterna inte

rä cker fö r att tä cka pris-

och

lö neö kningar, utan omfattningen på

verksamheterna må ste dras

ned.

Trots detta fortsä tter den offentliga sektorn att vä xa i termer av andel sysselsatta och andel av BNP. Å r 2030 utgö r den offentliga konsumtionen 29,5 procent av BNP och 39,2 av de sysselsatta ä r anstä llda dä r jä mfö rt med 28,5 respektive 36,4 procent å r 2015 och 25,9 respektive 31,2 procent 1998. Denna utveckling kan tyckas fö rvå nande, men hä nger samman med skillnaderna i produktivitetstillvä xt mellan den offentliga sektorn och den ö vriga ekonomin. I nä ringslivet, framfö r allt i industrin, vä xer produktionen utan att antalet arbetade timmar eller sysselsatta ö kar. I den offentliga sektorn kan produktionen endast ö ka om antalet arbetade timmar vä xer i samma utsträ ckning. Om sedan

Lå ngtidsutredningen

 

Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 103

 

 

 

 

 

 

 

medelarbetstiden

sjunker

kommer

antalet sysselsatta

att

vä xa

ä nnu

snabbare.

 

 

 

 

 

 

 

De offentliga

inkomsterna skall

också rä cka

till

ett

antal

transfereringssystem. Fö r

dessa

har

antagits att

barnrelaterade

transfereringar (barnbidrag, fö rä ldrafö rsä kring etc) har en koppling till antalet barn i respektive å ldersgrupp, medan arbetsmarknadsrelaterade transfereringar (så som arbetslö shetsersä ttningen men ä ven social- bidragen) har en koppling till antalet arbetslö sa. Transfereringsutgifterna per person har sedan tillå tits vä xa i den takt inkomst- och konsumtionsutvecklingen tillå ter. På så sä tt har inga omprioriteringar mellan transfereringar och konsumtion eller mellan olika transfereringsprogram gjorts. Ett undantag frå n denna princip ä r pensionssystemet dä r inkomster och utgifter baseras på ett underlag frå n Riksfö rsä kringsverket.

Diagram 4.4 Utveckling av kommunal konsumtion och demografiskt framräknad efterfrågan på kommunala välfärdstjänster 2000–2030

Procentuell förändring

1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Demografiskt framräknad efterfrågan

1,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utveckling av kommunal konsumtion

0,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-0,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030

Anm: Kommunala vä lfä rdstjä nster bestå r av vå rd, skola och omsorg.

Kä lla: Bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [2000] samt egna berä kningar.

I diagram 4.4 jä mfö rs den å rliga fö rä ndringen i den demografiskt betingade efterfrå gan på kommunalt finansierade tjä nster, barnomsorg, skola, sjukvå rd och ä ldreomsorg (som också presenterades i tabell 4.2) med de mö jligheter till ö kad produktion av dessa tjä nster som erhå lls kalkylen, den kommunala konsumtionen. Det framgå r av diagrammet att

104 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar

Lå ngtidsutredningen

 

produktionsmö jligheterna ö verstiger efterfrå geö kningen fram till runt å r

2017, fö rutsatt att omfattningen av tjä nsterna bibehå lls på

dagens nivå .

Detta kan tolkas som att ambitionsnivå n hö js under denna period. Under

å ren dä refter gä ller det omvä nda. En lå g tillvä xt vad gä ller BNP och

skatteinkomster i kombination med antagandet om

ofö rä ndrad

produktivitet i den offentliga sektorn gö r att inkomsterna inte rä cker till fö r att behå lla verksamheten på ofö rä ndrad nivå efter å r 2015. Samtidigt fö rvä ntas efterfrå gan på offentligt producerade tjä nster stiga kraftigt av demografiska skä l. Slutsatsen blir att kvalitetsambitionerna gradvis må ste sä nkas under denna period om tjä nsterna skall kunna fö rdelas till alla som efterfrå gar dem.

Det trendbrott i konsumtionsutvecklingen som sker efter å r 2015 kan synas dramatiskt, men beror på två olika synsä tt på kommunernas fö rmå ga att upprä tthå lla konsumtionsutvecklingen genom hö jda skatter. I Konjunkturinstitutets basscenario vä xer den kommunala konsum- tionen i jä mn takt ä nda fram till å r 2015, men till priset av en stigande skattekvot (se tabell 3.6). Efter å r 2015 antas fortsatta hö jningar av skattekvoten vara omö jliga och i stä llet gö rs en anpassning av konsumtionsutgifterna till inkomstutvecklingen vid ett konstant skattetryck. Om konsumtionen i stä llet tillå ts utvecklas i takt med den framrä knade efterfrå geutvecklingen skulle skattekvoten behö va hö jas med ytterligare cirka 2,5 procentenheter av BNP fram till å r 2030.

4.4.2Vä lfä rdssystemen i de alternativa scenarierna

Utvecklingen under perioden efter å r 2015 kan jä mfö ras med den som Konjunkturinstitutet beskriver i sina alternativa scenarier (dessa scenarier beskrivs nä rmare i kapitel 3 och bilaga 1 till Lå ngtids- utredningen). I lå gtillvä xtscenariet antas medelarbetstiden sjunka i snabbare takt ä n i basscenariot, vilket leder till en lä gre tillvä xt. Utvecklingen av konsumtionsutrymmet blir då likartad den som må lats upp ovan, redan under perioden fram till å r 2015. Fä rre arbetade timmar gö r att den offentliga sektorns inkomster vä xer i lå ngsammare takt ä n den som redovisades i avsnitt 4.4.1, vilket leder till ett mindre offentligt konsumtionsutrymme. Till skillnad mot den ovan beskrivna utvecklingen beror detta dock i fö rsta hand inte på att antalet personer mellan 16 och 64 å r minskar, utan på den snabbare nedgå ngen i medelarbetstid. Av tabell 3.6 i kapitel 3 framgå r att en hö jning av skattekvoten ä r nö dvä ndig redan under de fö rsta decenniet av nä sta sekel i det fall antalet arbetade timmar utvecklas som i lå gtillvä xtscenariet. Detta gä ller ä ven om den offentliga konsumtionen utvecklas på ett betydligt mindre expansivt sä tt ä n i basscenariet.

Lå ngtidsutredningen Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 105

Skulle utvecklingen i lå gtillvä xtscenariet bli bestå ende ä ven efter å r 2015 kommer skillnaden mellan den demografiskt betingade efterfrå gan och konsumtionsutvecklingen att bli ä n mer slå ende. Nedgå ngen i medelarbetstid i kombination med att antalet individer i arbetsfö r å lder kontinuerligt minskar gö r att skatteunderlaget utvecklas mycket ofö rmå nligt (jä mfö r diagram 4.1). Fram till å r 2015 har ett fall i den offentliga konsumtionen kunnat undvikas genom en successiv hö jning av skattekvoten. Huruvida detta verkligen ä r mö jligt i en allt mer internationaliserad vä rld kan diskuteras. Att finansiera en vä xande efterfrå gan på vå rd och omsorg genom hö jda skattesatser torde dock vara problematiskt på lä ngre sikt.

Det andra alternativscenariot visar att en mer gynnsam utveckling på arbetsmarknaden och en hö gre tillvä xt mö jliggö r en betydligt snabbare expansion av den offentliga sektorn utan att finansieringsproblem uppstå r. Den goda utvecklingen fö rklaras till en del av att andelen sysselsatta av dem mellan 16 och 64 å r vä xer kontinuerligt under hela perioden fram till å r 2015. I slutå ret ä r cirka 80 procent av den arbetsfö ra befolkningen sysselsatt, nå got som inte har varit fallet sedan bö rjan av 1990-talet.23 Det ä r emellertid inte troligt att antalet arbetade timmar kan fortsä tta att vä xa efter å r 2015 genom att sysselsä ttningsgraden ö kar ytterligare. En viss andel av personerna mellan 16 och 64 å r kommer alltid att stå utanfö r arbetsmarknaden på grund av studier, sjukdom eller av arbetsmarknadsskä l. Nä r arbetskraftsreserverna ä r uttö mda så kommer den demografiska utvecklingen att bli bestä mmande fö r utvecklingen, bå de vad gä ller arbetskraftsutbud och tillvä xtmö jligheter generellt och vad gä ller den offentliga sektorns resursutrymme.

4.4.3Vä gvalen ä r viktiga

Två policyval framstå r som betydelsefulla mot bakgrund av ovanstå ende resonemang. Ett fö rsta så dant ä r hur en rimlig konsumtionsutveckling ö ver tiden bö r se ut. I Konjunkturinstitutets basscenario sker en relativt snabb konsumtionstillvä xt initialt, då ambitionen fö r den offentliga konsumtionen hö js utö ver vad som ä r demografiskt motiverat. I fö rlä ngningen av utvecklingen sker sedan ett omslag, då ambitionsnivå n

23 Denna andel skall inte fö rvä xlas med Regeringens må lvariabel fö r sysselsä ttningen som rä knas på befolkningen mellan 20 och 64 å r. Om 80 procent av de mellan 16 och 64 å r ä r sysselsatta ä r sysselsä ttningsandelen med all sannolikhet ä nnu hö gre bland de mellan 20 och 64 å r, eftersom andelen sysselsatta normalt ä r betydligt lä gre ä n genomsnittet bland gymnasieungdomar.

106 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

må ste sä nkas. Sett ö ver hela perioden

vä xer konsumtionsutrymmet

snabbare ä n den demografiskt betingade efterfrå gan, varfö r ambitions- nivå n å r 2030 ä r hö gre ä n 1998 trots neddragningarna under den senare delen av tidsperioden. Anpassas konsumtionsutvecklingen istä llet mer till den demografiska utvecklingen skulle sparandet kunna vara hö gre inledningsvis, vilket leder till en minskad skuldbö rda och dä rmed lä gre rä nteutgifter. En snabbare amortering av statsskulden skulle då prioriteras och statsbidragen till kommunsektorn anpassas nedå t i motsvarande utsträ ckning. Detta skulle fö rbä ttra fö rmå gan att hantera de efterfrå geö kningar som kan fö rutses efter å r 2015 utan att ambitions- nivå n fö r vä lfä rdssystemen må ste sä nkas.

Ett annat viktigt policyval må ste gö ras mot bakgrund av den offentliga sektorns beroende av sysselsä ttningsutvecklingen i nä ringslivet. Ju fler som ä r sysselsatta i nä ringslivet och ju fler timmar dessa arbetar, desto snabbare vä xer skattebaserna och desto enklare blir finansieringen av offentlig sektor utan att ett tryck uppå t uppstå r på skattekvoten. Den vä lfä rdsvinst som en kortare arbetstid ger må ste dä rfö r stä llas mot de konsekvenser denna få r fö r den offentliga sektorns resursutrymme. Det ä r vidare troligt att reallö nen efter skatt ä r av betydelse nä r den enskilde fö rdelar sin tid mellan arbete och fritid. Om ett mindre antal arbetade timmar leder till krympande skatteintä kter och behov av att hö ja skattesatserna, kan en så dan hö jning få till fö ljd att arbete fö rlorar ytterligare i vä rde relativt den obeskattade fritiden. Det finns så ledes en risk fö r att hamna i en ond spiral, dä r hö jda skattesatser få r en negativ effekt på sysselsä ttningen och dä rmed på skatteinkomsterna. Om den enskilde inte heller bä r hela kostnaden fö r sin fritid riskerar de offentliga

utgifterna fö r olika arbetsinkomstersä ttande transfereringssystem

att

ö ka, vilket ytterligare fö rsvå rar att klara de offentliga å tagandena.

 

Fö rsö rjningsbö rdan blir visserligen

lä ttare om de

mö jligheter

att

minska kostnaderna fö r ä ldreomsorg

och sjukvå rd,

som en friskare

äldrebefolkning innebä r, kan tas till vara. Det grundlä ggande problemet

är dock att kostnaderna fö r att producera vä lfä rdstjä nster som sjukvå rd, undervisning och omsorg tenderar att ö ka snabbare ä n den genom- snittliga prisutvecklingen i ekonomin. Detta gä ller eftersom lö ner utgö r en så stor del av produktionskostnaderna och mö jligheterna att hö ja produktiviteten ä r begrä nsade, vilket gö r att det krä vs en god tillvä xt i skatteinkomsterna enbart fö r att bibehå lla omfattningen på verksamheterna. Skall en så dan inkomstutveckling komma till stå nd

utan att skattetrycket hö js krä vs det att antalet arbetade timmar i nä ringslivet ö kar.

Eftersom den enskilde individen endast betalar en liten del av kostnaderna fö r vä lfä rdstjä nsterna sjä lv, medan resten slå s ut på alla skattebetalare, sker inte den avvä gning mot annan konsumtion som gö rs

Lå ngtidsutredningen

Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 107

 

om individen stå r fö r hela kostnaden, vilket tenderar att ytterligare ö ka

efterfrå gan. Det finns

starka skä l att skattefinansiera vissa av de

offentliga tjä nsterna, inte minst de som har att gö ra med fö rdelning och externa effekter. Det skulle t ex av må nga upplevas som orä ttvist om endast de mest vä lbestä llda hade rå d med dyrbara sjukvå rdsinsatser. Vidare har må nga av tjä nsterna inom t ex utbildningsvä sendet en hö gre samhä llsekonomisk avkastning ä n individuell avkastning, vilket talar fö r att de bö r subventioneras. Skattefinansiering ä r dock inte problemfri. Sverige har redan idag en i internationell jä mfö relse stor offentlig sektor och ett hö gt skattetryck. Om framtiden kommer att innebä ra att allt fler blir sysselsatta i den offentliga sektorn, dä r fö rmå gan att sä nka kostnaderna genom effektivare produktionsmetoder ä r liten, vä xer behovet av skatteinkomster ä n mer. Allmä nhetens fö rtroendet fö r skattesystemet och viljan att betala skatt ä r beroende av att systemet uppfattas som rä ttvist och effektivt, att man få r nå got i utbyte fö r sina skatteinbetalningar. Om graden av omfö rdelning mellan individer ö kar genom att beskattningen av arbetsinkomster skä rps fö r att finansiera andra gruppers vå rd- och omsorgsbehov, kan det leda till att acceptansen fö r skattesystemet minskar.

Utmaningen fö r den ekonomiska politiken bestå r så ledes i att skapa en god cirkel dä r tillvä xt och en vä xande sysselsä ttning ger fö rutsä ttningar fö r att finansiera vä lfä rdstjä nster utan att skattetrycket upplevs som oskä ligt eller leder till ineffektivt resursutnyttjande. Samtidigt finns det skä l att redan i dag beakta den demografiskt betingade efterfrå ge- ö kningen som ä r att vä nta efter å r 2015 vid beslut som rö r den offentliga sektorns storlek och finansiering.

4.5Kan resurserna anvä ndas mer effektivt?

Produktiviteten kan ö ka i offentlig sektor

En viktig frå ga mot bakgrund av framtidens finansiering av vä lfä rdssystemen ä r om verksamheterna kan bedrivas mer effektivt, dvs om det finns mö jligheter att få ut mer av de resurser som anvä nds. Som en fö ljd av att de offentliga finanserna blev sä mre under 1990-talets fö rsta hä lft hö jdes kraven på produktivitetstillvä xt och effektivisering av den offentliga sektorn. De sä mre finanserna har lett till omprö vningar av olika å taganden; ö kad marknadsorientering och konkurrens har accepterats som ett medel fö r att effektivisera verksamheterna. Detta har i sin tur gjort det mö jligt att prö va efterfrå gestyrning via avgifts-

108 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar Lå ngtidsutredningen

finansiering, nya verksamhetsformer och entreprenadupphandling i stä llet fö r produktion i egen regi.

Den ö kade andelen alternativa driftsformer har i de flesta kommuner medverkat till en effektivare resursanvä ndning. Detta har dels resulterat i minskade kostnader, dels i tydligare och mera preciserade krav på

verksamheten.24

Inom

t ex ä ldreomsorgen

har

studier

visat

att

entreprenader

inom

hemtjä nst

och

sä rskilt

boende

kan

vara

kostnadseffektivt fö r

kommunen

kort

sikt

utan att

kvaliteten

fö rsä mras fö r den enskilde. Nä r det gä ller effekter på lå ng sikt gå r det ä nnu inte att dra nå gra generella och sä kra slutsatser.25 Erfarenheter frå n konkurrensutsä ttning visar vidare att betydande produktivitets- fö rbä ttringar kan uppnå s oberoende av driftsform. Att tä vla om uppdrag stimulerar till att fö rä ndra arbetsformer och organiseringen av arbetet, vilket i sin tur inspirerar till effektiviseringar i kommunens egen verksamhet. Flera studier av konkurrensutsä ttning inom ä ldreomsorgen

tyder

på att

konkurrensutsä ttningen

har

sä nkt

kostnaderna och hö jt

kvaliteten.26

Socialstyrelsens genomgå ng

av erfarenheter fram

till å r

1996

visar

att flera kommuner

har

sä nkt

sina kostnader

med

5-10 procent samtidigt som kvaliteten på tjä nsterna inte har fö rsä mrats. Under de senaste å ren har ersä ttningarna vid konkurrensupphandling i flera fall sjunkit ytterligare. Vid en jä mfö relse av ersä ttning per boende vid bö rjan av 1990-talet och å r 1998 har nivå n på ersä ttningarna ofta sjunkit i storleksordningen 30-40 procent i fasta priser.27

I en undersö kning som genomfö rts av Svenska Kommunfö rbundet om konkurrensutsä ttning av ” mjuka verksamheter” konstateras dock att fö r att konkurrensutsä ttningen skall bli lyckad krä vs att kommunerna etablerar kompetenta upphandlingsorganisationer samt att vå rdtagare, personal och fackliga organisationer involveras i arbetet.28 Vidare krä vs ett omfattande politiskt fö rarbete och att ett konkurrensprogram antas. Med andra ord krä ver ä ven effektiviseringsarbetet investeringar i form av tid och pengar. Bortsett frå n omsorgstagarnas resursansprå k och personalens lö ner, kan priset fö r arbetsinsatser i framtiden ä ven komma att ö ka som en fö ljd av anpassningen av andra fö rmå ner och fö rbä ttrade arbetsvillkor fö r personalen. Detta fö r att underlä tta fö r den omfattande personalrekrytering som kommer att behö vas.

Det saknas tyvä rr bra underlag fö r gö ra en samlad bedö mning av hur stort utrymmet kan vara fö r effektiviseringar i framtiden. Produktiviteten

24Svenska Kommunfö rbundet [1999b].

25Socialstyrelsen [1996].

26Fö lster, S. [1998].

27Svenska Kommunfö rbundet [1999c].

28Svenska Kommunfö rbundet [1999b].

Lå ngtidsutredningen Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 109

inom enskilda verksamheter kan troligen ö ka ytterligare med hjä lp av bland annat konkurrensutsä ttning eller hot om konkurrensutsä ttning. Fö r detta talar bland annat de relativt stora kostnadsskillnader fö r likartade verksamheter som fortfarande kvarstå r mellan olika kommuner. Under hö sten 1997 genomfö rde Svenska Kommunfö rbundet en enkä t- undersö kning dä r utvecklingen av alternativa driftsformer under de kommande fem å ren studerades. Nä ra hä lften av kommunerna och kommundelsnä mnderna svarade att de trodde att en ö verfö ring till alternativ drift inom ä ldreomsorgen kommer att ske under den nä rmaste femå rsperioden. Skolan ä r ett annat områ de dä r tillvä xten av den alternativa driften sannolikt kommer att fortsä tta. Dä remot var kommunerna tveksamma till att utvecklingen kommer att vara densamma inom barnomsorgen som inom ä ldreomsorgen och skolan. En anledning till att må nga kommuner inte tror på ö kad alternativ drift inom

barnomsorgen

ä r att

antalet

barn i fö rskoleå lder

minskar.29

Undersö kningen

tyder

alltså på

att antalet alternativa

driftsfomer

sammantaget kommer att ö ka inom kommunernas ” mjuka verksam- heter” . Detta torde innebä ra en ö kad konkurrensutsä ttning jä mfö rt med i dag, nå got som på sikt kan leda till en mer effektiv verksamhet. Kommunfö rbundet gö r bedö mningen att det ä r rimligt att utgå frå n att kommunerna å tminstone kan ö ka effektiviteten med nå gra procent- enheter fram till å r 2010.30

Som tidigare på pekats ä r det komplicerat att mä ta produktiviteten i offentlig sektor, eftersom produktionen inte prissä tts på en marknad och fö rä ndringen i tjä nsternas kvalitet ä r svå r att bedö ma. Tjä nsteproduktion inom vå rd, skola och omsorg ä r i hö gsta grad personalkrä vande, vilket gö r att mö jligheterna till produktivitetshö jningar sannolikt ä r betydligt mindre i dessa verksamheter ä n i andra delar av ekonomin. Detta gä ller oavsett om produktionen sker inom offentlig sektor eller i nä ringslivet.

Slutsatsen blir att ä ven om mö jligheterna att lö pande ö ka produktionen av vä lfä rdstjä nster utan att nya resurser tillfö rs ä r begrä nsade, ä r tillvaratagandet av de mö jligheter till ö kad effektivitet och bä ttre resursutnyttjande viktigt fö r att motverka effekten av den utveckling som diskuterats ovan.

29Svenska Kommunfö rbundet [1998a].

30Svenska Kommunfö rbundet [1998c].

110 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

4.5.1Begrä nsat utrymme fö r avgiftshö jningar

Om det i framtiden visar sig vara svå rt att finansiera vä lfä rdssystemen med skatter kan ö kade avgifter utgö ra ett komplement. Frå gan ä r i vilken utsträ ckning avgifterna kan hö jas och bidra till att finansiera vä lfä rds- systemen i framtiden.

Avgifternas roll fö r finansieringen avspeglas i deras betydelse fö r kommunernas intä kter. Nä r kommunernas ekonomi blev sä mre under 1990-talet hö jdes avgifterna inom flera områ den. Fö rä ldraavgifterna inom exempelvis barnomsorgen ö kade kontinuerligt under 1990-talet. Avgiftsfinansieringsgraden, dvs andelen av den totala kostnaden fö r

verksamheten som finansieras av fö rä ldraavgifter,

ö kade frå n cirka

10 procent 1990 till knappt 17 procent 1998.31 Så

gott som samtliga

kommuner har numera olika former av tidsrelaterade och inkomst-

relaterade avgifter. Dessutom finns det ett

få tal kommuner

med

enhetstaxor. Ä ven inom ä ldreomsorgen har

så vä l avgifter

som

konstruktionerna fö rä ndrats. Allt fler kommuner gå r ö ver till taxor som tar hä nsyn till bå de inkomst och omfattning av insatserna. I dag har å tta av tio kommuner en taxa som innebä r att avgiften ö kar i takt med inkomsten. Vissa kommuner har infö rt taxor dä r å tskillnad gö rs mellan personliga omvå rdnadsinsatser och serviceinsatser. Exempel på en så dan modell ä r att omvå rdnadsinsatser debiteras enligt en inkomst- differentierad taxa och att serviceinsatser debiteras enligt en timtaxa.32 Det ä r t ex inte ovanligt att taxan ä r hö gre fö r hemservice ä n fö r omvå rdnad.33 Genom att konstruera avgiftssystem dä r avgifterna ä r olika stora fö r olika tjä nster kan kommunerna styra efterfrå gan mot vissa typer av tjä nster.

Avgiftsnivå er och taxekonstruktioner har så ledes fungerat som en viktig finansieringskä lla fö r kommunerna i tider med ansträ ngd ekonomi, bå de fö r att tä cka kostnaderna och som ett verktyg att på verka omfattningen av och inriktningen på efterfrå gan. Avgifternas nivå er och konstruktioner på verkar beteendet hos dem som tillhandahå ller tjä nsterna och hos dem som nyttjar verksamheten. En ö kad avgifts- finansiering hå ller tillbaka den efterfrå gade volymen. En annan effekt av en ö kad avgiftsfinansiering ä r att efterfrå gan på kommunalt finansierade tjä nster i hö gre utsträ ckning avvä gs mot annan privat konsumtion. En ö kad avgiftsfinansiering kan dä rmed ä ven få effekter utanfö r den kommunala sektorn. Ö kade avgifter i den offentligt finansierade verksamheten på verkar vidare konkurrensvillkoren genom att utrymmet

31Skolverket [1999a].

32Svenska Kommunfö rbundet [1997].

33Lundé n, B. & Sundströ m, G. [1999].

Lå ngtidsutredningen Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 111

fö r den verksamhet som privata entreprenö rer bedriver utö kas. På så sä tt kan en ö kad avgiftsfinansiering indirekt bidra till att ö ka bå de utbudet och konkurrensen.

Avgifternas

storlek beror

inte enbart

kommunalpolitiska

ö vervä ganden

utan ä ven på

begrä nsningar

i

lagstiftningen. Inom

utbildningsområ det ä r t ex mö jligheterna att ta ut avgifter begrä nsade, eftersom undervisningen skall vara avgiftsfri inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Inom barnomsorgen få r s k

skä liga avgifter tas ut, men avgifterna få r inte bli så

betungande att

fö rä ldrarna av ekonomiska skä l avstå r frå n att lå ta

barnen delta i

verksamheten. Inom ä ldreomsorgen få r avgifter tas ut fö rutsatt att de ä r skä liga och att den enskilde få r tillrä ckligt med pengar kvar fö r att tä cka sina personliga behov (det så kallade fö rbehå llsbeloppet).

Frå gan ä r om avgifterna kan ö ka ytterligare fö r att på så sä tt bidra till vä lfä rdssystemens finansiering i framtiden. Det ä r mö jligt att avgifterna

kan komma att hö jas

på enskilda tjä nster,

men

utrymmet fö r

stora

avgiftshö jningar inom

flera verksamheter

få r i

dag bedö mas

som

begrä nsade. Inom barnomsorgen hö jdes avgifterna

successivt under

1990-talet och taxekonstruktionerna utvecklades på

ett så dant sä tt att

marginaleffekterna uppmä rksammades. Hö ga marginaleffekter, dvs nä r en ö kad arbetsinkomst till stor del fö rsvinner i hö gre skatt, minskade bidrag och hö gre barnomsorgsavgifter, ä r frä mst ett problem i ett arbetsutbudsperspektiv. Fö r kommunerna har valet av avgiftsnivå er och konstruktioner inneburit en avvä gning mellan kostnader fö r barnomsorg och skatteintä kter. I ett samhä llsekonomiskt perspektiv kan alltfö r hö ga taxor leda till oö nskade effekter, som exempelvis att fö rä ldrar arbetar mindre eller anlitar ” svarta” dagmammor. Om regeringens fö rslag om en s k maxtaxa inom barnomsorgen genomfö rs kommer kommunernas mö jligheter att på verka efterfrå gan på barnomsorg på samma sä tt som tidigare att begrä nsas, samtidigt som belastningen på skattesystemet ö kar. Maxtaxa inom barnomsorgen kan också tä nkas leda till att liknade krav framfö rs fö r andra verksamheter och att det totala utrymmet fö r avgiftsfinansiering dä rmed minskar.

Kommunerna kan i viss må n på verka efterfrå gan på andra sä tt, till exempel genom information om kommunens tjä nster och genom att styra efterfrå gan med hjä lp av utbudet av tjä nster. Det har visat sig att nä r

det finns goda

mö jligheter att få tillgå ng till

en

viss tjä nst

ö kar

efterfrå gan. Det

kan så ledes sä gas att utbudet

av

tjä nster i

viss

utsträ ckning styr befolkningens beteendemö nster.34

 

 

 

34 Svenska Kommunfö rbundet [1999c].

112 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

Mycket

talar fö r att den allt vanligare inkomstdifferentieringen av

avgifterna

inom ä ldreomsorgen också

kan komma att minska i

framtiden.35 Skä len till detta ä r bland annat den starka kritik som riktats mot denna utformning av avgiftssystemet frå n pensionä rernas intresse- organisationer och att inkomstdifferentierade taxor fö r med sig betydande administrativa kostnader fö r kommunerna. Ytterligare skä l ä r att avgifterna i kombination med det statliga pensionssystemets konstruktion ger upphov till stora marginaleffekter fö r pensionä rerna. Resultaten kan bli att motiven till att spara fö r å lderdomen uppfattas som mycket begrä nsade. Starkt inkomstrelaterade avgifter kan också uppmuntra till avgiftsplanering. Hö ga avgifter kan ä ven innebä ra negativa fö rdelningspolitiska konsekvenser. Till exempel kan hö ga avgifter inom ä ldreomsorgen leda till att pensionä rer utan goda ekonomiska resurser avstå r frå n hjä lp som de behö ver.

Sammantaget ä r utrymmet fö r att i nå gon stö rre utsträ ckning hö ja avgifterna inom olika verksamheter och fö r att på så sä tt bidra till finansieringen av vä lfä rdstjä nsterna fö rhå llandevis begrä nsat. Svenska Kommunfö rbundet gö r bedö mningen att kommunernas avgifts- inkomster i dag inte skulle kunna ö ka med mer ä n nå gra miljarder kronor bortsett frå n så dana fö rslag som krä ver fö rä ndrad lagstiftning.36 Vid en bedö mning av mö jligheten att ta ut avgifter i framtiden ä r det dock viktigt att ta med i berä kningen att utrymmet fö r att ta ut avgifter kommer att ö ka i takt med att invå narnas levnadsstandard stiger. Dä rav fö ljer att avgiftsintä kterna kommer att ö ka inom t ex ä ldreomsorgen, i takt med att de fö rsta å ldersgrupperna med full ATP nä rmar sig den å lder då de behö ver ä ldreomsorg, och i den må n avgifterna ä r kopplade till inkomsten. Skulle det visa sig vara svå rt att hö ja skattekvoten i den omfattning som krä vs i framtiden samtidigt som hushå llens inkomst- utveckling blir god, ö kar troligen betalningsviljan fö r denna typ av tjä nster oavsett om de tillhandahå lls av privata eller offentliga aktö rer.

4.5.2Kan kontolö sningar utgö ra ett komplement?

Omfattningen av vä lfä rdssystemen, en i internationell jä mfö relse hö g skattekvot och en vä xande framtida efterfrå gan på vä lfä rdstjä nster har bidragit till en diskussion om vä lfä rdssystemen kan finansieras med effektivare modeller ä n med de som utvecklades under 1950- och 1960-talen, nä r vä sentligt annorlunda ekonomiska och demografiska fö rhå llanden rå dde. Oavsett utformningen finns det behov av att på nå got

35Svenska Kommunfö rbundet [1998c].

36ibid

Lå ngtidsutredningen

Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 113

 

 

sä tt omfö rdela resurser ö ver livet och mellan individer fö r att garantera en rimlig vä lfä rd. Ingen mä nniska kan leva på eget arbete i livets alla skeden. Under delar av livet ä r alla ofö rmö gna att fö rsö rja sig sjä lva på grund av fö r lå g eller fö r hö g å lder, sjukdom, studier eller arbetslö shet. Under de yrkesverksamma å ren bidrar individen med mer skatt ä n vad som kommer tillbaka i form av transfereringar. Endast en mindre del av omfö rdelningen sker mellan olika individer, medan omfö rdelningen ö ver livet fö r samma individ ä r mer omfattande. En del menar att den senare typen av omfö rdelning kan hanteras på ett bä ttre sä tt om den gö rs mer lik ett individuellt sparande, genom att kopplingen mellan skatter och avgifter å ena sidan och fö rmå ner å den andra dä rigenom blir tydligare.

Kan vä lfä rdskonton vara ett alternativ?

En alternativ finansieringsmodell som diskuterats flitigt i den offentliga

debatten

ä r

olika former av

vä lfä rdskonton. Grundprincipen

fö r

modellen

ä r

att varje individ

sparar på ett eget konto med

bå de

lå nemö jligheter och fö rsä kringsskydd. Sparandet ä r obligatoriskt så att en del av lö nen varje må nad betalas in på kontot. Den enskilde individen

kan sedan anvä nda kontot vid sjukdom, arbetslö shet,

studier,

fö rä ldraledighet m m. Vid varje uttag minskar behå llningen på

kontot.

Den kontobehå llning som å terstå r vid den yrkesaktiva periodens slut få r tas ut i form av pension. Ett vä lfä rdskonto fö rdelar så ledes en individs resurser ö ver tiden. I ungdomen och å lderdomen ä r individen i stö rre behov av likviditet ä n under medelå ldern, vilket ä r den period då individen har mö jlighet att spara. Så ledes ger vä lfä rdskontot den unge individen mö jlighet att lå na frå n framtida sparkapital, medan den ä ldre individen kan anvä nda ackumulerat sparkapital.

Genom att individen i stor utsträ ckning sjä lv få r besluta om hur pengarna anvä nds uppmuntras han eller hon till ett sparsamt utnyttjande, vilket skulle ö ka effektiviteten eftersom denne antas optimera sitt utnyttjande utifrå n sina preferenser. Sparandet i ekonomin torde dä rmed ö ka samtidigt som marginaleffekterna på arbete kan minska. Inbetalningarna till systemet ä r i och fö r sig obligatoriska, men pengarna fö rblir individens. Systemet innebä r dä rmed att kopplingen mellan arbete, inbetalning och fö rmå ner blir tydligare fö r den enskilde. Den skatt som fortfarande betalas in till staten blir lä gre ä n tidigare och detta gö r att skattetrycket kan sä nkas.

Vid en bedö mning av en vä lfä rdskontomodell ä r det viktigt att inse att individer i olika stor utsträ ckning drabbas av inkomstbortfall vid t ex sjukdom eller arbetslö shet, vilket innebä r att vä lfä rdskontona kommer att bli mycket ojä mnt belastade. ” Otursfö rfö ljda” individer kommer att

114 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar Lå ngtidsutredningen

ha mindre inbetalningar och stö rre utbetalningar ä n genomsnittet, och få r dä rigenom i slutä ndan en mindre pension. Lå n i systemet blir aktuellt innan personerna bö rjar fö rvä rvsarbeta samt om de senare i livet tvingats tö mma sitt konto. Med andra ord ä r en risk med modellen att de personliga sparkapitalen kommer att fö rdelas ojä mnt i ekonomin, vilket kan minska vä lfä rden på samhä llsnivå . Sannolikt ä r nuvarande socialfö rsä kringssystem ö verlä gset kontomodellen vad gä ller vä lfä rdens fö rdelning mellan individer, men dock inte nö dvä ndigtvis ö ver tiden.

En viktig frå ga

i sammanhanget ä r vilka

delar av dagens social-

fö rsä kringssystem

som ä ndå kan lä mpa sig

fö r lö sningar av konto-

modell. Det ä r knappast lä mpligt att lå ta ett vä lfä rdskonto omfatta hela det socialfö rsä kringssystem som finns i dag, eftersom det finns en risk att stora grupper skulle vara tvungna att ” tö mma” sina konton tidigt i livet. Statens kostnader att hjä lpa dessa personer kan då bli lika hö ga som fö r dagens system.37 I fö rsta hand bö r kontoformen begrä nsas till att omfatta så dant som har ett stort inslag av omfö rdelning ö ver livscykeln och utelä mna de delar som handlar om fö rdelningen mellan olika individer. En så dan utformning skulle innebä ra att kontot omfattade t ex studielå n, fö rä ldrafö rsä kring och pension, men inte t ex sjuk- fö rsä kringen. En fara med att utforma dessa system så att det i stö rre utsträ ckning blir en frå ga om omfö rdelning ö ver livscykeln ä r att incitamenten till samhä llsnyttiga aktiviteter som barnafö dande och studier etc minskar.

I samband med det nya pensionssystemet skapas en struktur fö r ett kontosystem genom att ett obligatoriskt individuellt fondsparande infö rs, det så kallade premiepensionssystemet. Detta gö r det lä ttare att i framtiden gradvis fö ra ö ver andra lä mpliga delar av vä lfä rdssystemen till ett personligt kontosystem. Av samma skä l som gä ller ö vergå ngen frå n ett fö rdelningssystem till ett fonderat pensionssystem kan ö vergå ngen fö r andra delar av socialfö rsä kringen vara problematisk. Under en ö vergå ngsperiod skall bå de ett sparande fö r eget framtida bruk byggas upp, samtidigt som behö vande utan tidigare tillgå ngar i kontosystemet skall fö rsö rjas. Det ä r svå rt att bedö ma hur pass betydelsefull roll vä lfä rdskonton kan komma att spela som alternativ och komplement till dagens system. Sannolikt ä r vissa delar av socialfö rsä kringarna mer lä mpade fö r denna typ av lö sningar ä n andra. Om framtida inkomster inte lä ngre kan vä xa med hjä lp av hö gre skattesatser utan endast i takt med skattebasernas tillvä xt, ö kar dock vikten av hö gre effektivitet och sä nkta kostnader i transfereringssystemen genom alternativa lö sningar.

37 Bjö rklund m.fl. [1998].

Lå ngtidsutredningen

Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar 115

 

 

4.6Slutsatser

De framtida befolkningsfö rä ndringarna innebä r att andelen personer i arbetskraften kommer att minska i jä mfö relse med dem som stå r utanfö r. De som deltar i arbetskraften kommer dessutom att bli allt ä ldre. Fler

ä ldre i befolkningen kommer att leda

till en ö kad efterfrå gan

offentligt finansierade vä lfä rdstjä nster,

sä rskilt ä ldreomsorg

och

sjukvå rd. Det ä r dock mö jligt att befolkningen inte bara blir ä ldre utan också friskare, vilket talar fö r att kostnaderna fö r ä ldreomsorg och sjukvå rd inte behö ver ö ka i samma takt som antalet ä ldre.

Den tilltagande internationaliseringen av ekonomin sä tter grä nser fö r hur hö ga skatterna kan vara och begrä nsar dä rmed mö jligheterna att hö ja skattekvoten fö r att finansiera efterfrå geö kningen på vä lfä rdstjä nster. Internationaliseringen medfö r troligen att skatteinkomsterna fortsä tt- ningsvis inte kan vä xa genom hö jda skattesatser, utan endast i samma takt som tillvä xten i ekonomin.

Den stö rsta delen av de offentligt tillhandahå llna vä lfä rdstjä nsterna kommer sannolikt ä ven i framtiden att finansieras via skattesystemet. De befolkningsfö rä ndringar som fö rvä ntas ä ga rum under de nä rmaste decennierna kommer att sä tta press på finansieringen av de svenska vä lfä rdssystemen. Lå ngtidsutredningens analyser tyder på att det på sikt blir svå rare att finansiera vä lfä rdssystemen via skatter, å tminstone om nuvarande ambitioner skall bibehå llas. En minskning av antalet personer i arbetskraften i kombination med en ofö rä ndrad eller lä gre skattekvot sä tter ett tak fö r de offentliga inkomsternas tillvä xtmö jligheter. Detta innebä r svå righeter att ö ka utrymmet fö r offentligt finansierade vä lfä rds- tjä nster.

Den offentliga sektorn ä r beroende av antalet arbetade timmar i den privata sektorn fö r tillvä xt i skatteinkomsterna. Detta motiverar att ansträ ngningar gö rs fö r att hå lla antalet arbetade timmar uppe. Ett hö gt arbetskraftsdeltagande och en hö g sysselsä ttning, ä ven fö r den ä ldre delen av arbetskraften, ä r dä rfö r viktig. En flexibel pensionså lder tillsammans med ett skattesystem som ä r inriktat mot att stimulera tillvä xten fö rbä ttrar fö rutsä ttningarna fö r detta. Eftersom Sverige redan i dag har ett, i internationell jä mfö relse, hö gt arbetskraftsdeltagande saknas den outnyttjade buffert av arbetskraft bland kvinnorna som finns

i de flesta

andra lä nder. Mot

denna bakgrund ä r

det angelä get att

lå ngsiktigt

upprä tthå lla antalet

arbetade timmar

genom bibehå llen

medelarbetstid. Den vä lfä rdsvinst som en fö rkortad arbetstid medfö r må ste vä gas mot de fö rsä mrade mö jligheterna att skattefinansiera olika vä lfä rdstjä nster som en så dan reform skulle innebä ra.

I en framtid dä r fä rre kommer att arbeta och fler efterfrå ga vå rd och omsorg stä lls också ö kade krav på solidaritet och fö rtroende fö r

116 Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar

Lå ngtidsutredningen

 

skattesystemet, eftersom det inte ä r samma grupper som beslutar om

arbetstider som drabbas av en sä mre offentlig

vä lfä rd. I stä llet kan

flexibla arbetstidslö sningar som anpassas till lokala eller bransch- specifika fö rhå llanden ö vervä gas.

Ytterligare en mö jlighet att underlä tta finansieringen av vä lfä rds- systemen ä r att bä ttre nyttja den reserv av arbetskraft som finns bland må nga invandrare som i dag har en svag fö rankring på arbetsmarknaden. I ett lä ngre perspektiv, nä r dagens arbetskraftsreserver utnyttjats i stö rre utsträ ckning, kan också arbetskraftsinvandring ö vervä gas. Det handlar då om att aktivt locka personer med specifika kunskaper och fä rdigheter som efterfrå gas på arbetsmarknaden att komma till Sverige.

Om framtida skatteinkomster inte lä ngre kan vä xa med hjä lp av hö gre skattesatser, utan endast i takt med skattebaserna, ö kar vikten av hö gre effektivitet och sä nkta kostnader i transfereringssystemen. Tjä nste- produktionen inom vå rd, skola och omsorg ä r vidare i hö g grad personal- krä vande vilket innebä r att mö jligheterna till produktivitetshö jningar sannolikt ä r mindre dä r ä n i andra delar av ekonomin. Sammantaget innebä r detta att alternativa finansieringsvä gar i framtiden kan bli aktuella som komplement till nuvarande system.

Fö rutom ett hö gt arbetsutbud i ekonomin underlä ttar ett hö gt offentligt sparande finansieringen av vä lfä rden. Ett hö gt sparande under perioden fram till å r 2015 skulle leda till en minskad skuldbö rda och lä gre rä nteutgifter. En ö kad hä nsyn till den framtida befolkningsutvecklingen bö r så ledes tas vid utformningen av den offentliga sektorns sparmå l. Det må l om ö verskott i de offentliga finanserna som faststä llts kan behö va hö jas och tidsperioden fö rlä ngas fö r att fö rbä ttra mö jligheterna att parera ö kade konsumtionsbehov under perioden efter å r 2015. Utvecklingen av offentlig konsumtion bö r hå llas igen under de nä rmaste å ren, då de demografiska motiven fö r ö kad konsumtion ä r svaga.

Långtidsutredningen

117

 

 

5 En hållbar tillväxt

Under senare år har ökade krav rests på att samhällsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten skall vara hållbar. Det är vanligt att förknippa hållbar utveckling och tillväxt med miljöfrågan, även om begreppet skulle kunna innebära ett långsiktigt synsätt inte endast beträffande hänsynen till miljön. En anledning till att miljöfrågan står i fokus i dessa sammanhang är att det sedan länge har funnits farhågor om att ekonomisk utveckling och tillväxt sker på bekostnad av miljön.

En central fråga i denna Långtidsutredning är att undersöka vilka möjligheter Sverige har att upprätthålla en långsiktig ekonomisk tillväxt. Detta med utgångspunkt från bland annat en hög ambition inom miljöområdet som kommer till uttryck i miljömål. I detta kapitel diskuteras de ekonomiska konsekvenserna av målen. En annan utgångs- punkt för en analys vore att studera nivån på miljömålen utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. En sådan analys av miljömålet om en ökad kretsloppsanpassning görs i bilaga 4 till Långtidsutredningen. 1

Finns det något klart samband mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan? Kommer miljökraven att utgöra restriktioner på tillväxten och vice versa fram till år 2015 och på längre sikt? Kan någon bedömning göras av om Sveriges utveckling är hållbar eller inte? Dessa frågor kommer att diskuteras i detta kapitel.

Som en bakgrund ges inledningsvis, i faktaruta 5.1, en översikt av de allvarligaste miljöproblemen i Sverige.

1 Bilaga 4 till Långtidsutredningen – NUTEK [1999a].

118 En hållbar tillväxt

Lå ngtidsutredningen

 

 

Faktaruta 5.1

Miljöproblemen i Sverige

Vilka ä r de allvarligaste miljö problemen i Sverige? Fö r att besvara denna frå ga må ste skillnaden mellan miljöpåverkande faktorer

(dvs utslä pp

av olika ä mnen)

och miljötillståndet

(graden

av

fö rsurning,

ö vergö dning etc)

uppmä rksammas.

Ä ven

om

miljö farliga utslä pp minskar kan miljö tillstå ndet vara ofö rä ndrat en lå ng tid framö ver, då miljö ns fö rmå ga att å terhä mta sig kan ta lå ng tid. Miljö problemen ä r inte lö sta fö rrä n ett bra miljö tillstå nd

uppnå tts.

 

 

 

Enligt Naturvå rdsverkets bedö mning

ä r

klimatpåverkan ett

miljö problem

dä r utvecklingen fortfarande

gå r i fel riktning.

Utslä ppen av

koldioxid i Sverige har

ö kat under 1990-talet,

å tminstone fram till 1997, men under 1980-talet minskade de. Halten av koldioxid i atmosfä ren ö kar. Detta beror dock till mycket liten del på de svenska utslä ppen, vilka utgö r 0,2 procent av vä rldens samlade utslä pp. Försurningen varken fö rbä ttras eller fö rvä rras i dagslä get. Utslä ppen av fö rsurande ä mnen i Sverige har dock minskat kraftigt, men cirka 70 procent av nedfallet av fö rsurande ä mnen kommer frå n andra lä nder. I dag ä r knappt 10 procent av sjö arna i norra Sverige, 10–50 procent av sjö arna i mellersta Sverige samt ö ver 50 procent av sjö arna i vä stra Sverige

fö rsurade. Övergödningen

ä r ett av de

allvarligaste vatten-

problemen. Ö vergö dningstillstå ndet har varit ofö rä ndrat under en

lä ngre tid. En sjä ttedel av

Sveriges sjö ar

ä r ö vergö dda i dag.

Utslä ppen av gö dande ä mnen har legat på

en ofö rä ndrad nivå

under en lä ngre tid. Luftkvaliteten har fö rbä ttrats avsevä rt under

senare å r. Fortfarande

orsakar dock

luftfö roreningarna hä lso-

problem. De

viktigaste

ä mnena

som

orsakar hä lsoproblem ä r

kvä veoxider,

flyktiga

organiska

ä mnen samt partiklar. Den

biologiska mångfalden hotas till fö ljd av att må nga vå tmarker har fö rsvunnit, mä ngden dö d ved i skogen har minskat och rationalisering av jordbruket har skett. Ett annat hot mot den biologiska må ngfalden ä r ö verfiske. Fortfarande sker ö veruttag av flera fiskarter. Fö r nä rvarande tycks dock inte må ngfalden fö rsä mras ytterligare.

Kä llor: Naturvå rdsverket [1998] samt Naturvå rdsverket [1999a].

Lå ngtidsutredningen

En hå llbar tillvä xt 119

 

 

5.1Kan hö g tillvä xt fö renas med en god miljö ?

5.1.1Tillvä xt och miljö –vad sä ger teorin?

Fö rhå llandet mellan tillvä xt och miljö kvalitet, dvs ett bra miljö tillstå nd,

kan betraktas på

diametralt olika sä tt. Tillvä xt och miljö kvalitet kan

uppfattas stå i

ett motsatsfö rhå llande till varandra. Tillvä xt och

miljö kvalitet kan också betraktas som fö rutsä ttningar fö r varandra. Fö r att empiriskt kunna visa på sambandet mellan miljö kvalitet och tillvä xt

anvä nds begreppen miljö på verkan

eller miljö utslä pp

som en

approximation fö r miljö kvalitet eller

miljö tillstå nd, trots

att miljö -

kvaliteten fö rbä ttras fö rst med viss fö rdrö jning efter det att utslä ppen minskat.

Tillvä xt och miljö – ett motsatsfö rhå llande?

Synsä ttet att en avvä gning alltid må ste gö ras mellan BNP och miljö kvalitet kan å skå dliggö ras med en produktionsmö jlighetskurva, dä r en ö kning av produktionen (BNP) sker på bekostnad av miljö kvaliteten och vice versa.

Diagram 5.1 Samband mellan BNP och miljökvalitet

P

P

Den heldragna kurvan PP i diagram 5.1 anger kombinationer av miljö kvalitet och produktion (BNP) som ä r mö jliga på kort sikt nä r ekonomins samlade resurser kan utnyttjas effektivt. Lä ngs kurvan ä r det

120 En hå llbar tillvä xt Lå ngtidsutredningen

inte mö jligt att ö ka BNP utan att fö rsä mra miljö kvaliteten och vice versa.2 Vilken kombination av BNP och miljö kvalitet som vä ljs avgö rs av samhä llets vä rdering av miljö kvalitet i fö rhå llande till annan produktion eller konsumtion.

På lå ng sikt kan utvecklingen av ny teknik (IT, reningsteknik, substitutionsmö jligheter etc) gö ra att PP-kurvan skiftar utå t så att produktionen kan ö kas utan att miljö kvaliteten behö ver fö rsä mras, vilket kan utlä sas av den streckade linjen i diagrammet.

Om en effektivare anvä ndning av samhä llets resurser kan å stadkommas ä r en ö kad produktion och konsumtion mö jlig utan att miljö kvaliteten nö dvä ndigtvis behö ver fö rsä mras. I dag finns exempel på att resurserna inte anvä nds effektivt på alla marknader, vilket skulle innebä ra att ekonomin befinner sig innanfö r PP-kurvan. På marknader med bristande konkurrens riskerar ekonomin att underutnyttja varan/ resursen i frå ga. Nä r det gä ller miljö resurser som luft och vatten, som saknar marknader och dä rmed marknadspriser, riskerar dessa resurser dä remot att ö verutnyttjas.

Ovanstå ende modell ä r starkt fö renklad. I andra modeller, som fö rklarar sambandet mellan BNP och miljö , ses miljö utslä pp som en insatsvara i produktionen och den mö jliga produktionen utmed PP- kurvan avgö rs bland annat av krav på rening av utslä pp samt en given teknologi.3

Ä ven om resurserna anvä nds effektivt behö ver en ö kad produktion inte nö dvä ndigtvis innebä ra minskad miljö kvalitet i Sverige. I kapitel 8 konstateras att den svenska strukturomvandlingen i nä ringslivet inneburit en utveckling mot allt mer kunskapsintensiv produktion, bå de inom industrin och tjä nstesektorn, samt att potentialen fö r en fortsatt tillvä xt i tjä nstesektorn ä r stor. I Konjunkturinstitutets scenarier fram till å r 2015 berä knas verkstadsindustrin, samt handel och ö vriga tjä nster, vara de branscher vars produktion vä xer relativt mer ä n andra branscher, och tjä nstesektorn som helhet ä r den sektor som vä xer mest vad gä ller sysselsä ttning. I diagram 5.2 visas att verkstadsindustrin samt handel och ö vriga tjä nster ä r mindre utslä ppsintensiva ä n andra branscher. Detta gä ller ä ven vissa andra tjä nsteproducerande branscher. Så ledes behö ver inte en ö kad produktion i framtiden leda till fö rsä mrad miljö kvalitet i Sverige.

Diagram 5.2 belyser ett få tal miljö på verkande utslä pp. Fö r en mer utfö rlig diskussion om den framtida utvecklingen av miljö problem och dess koppling till utvecklingen i ekonomin, se avsnitt 5.2.2. En

2Bergman, L. [1989].

3Se t ex Stokey, N. [1998].

Lå ngtidsutredningen

En hå llbar tillvä xt 121

 

strukturomvandling i Sverige leder dock inte sjä lvklart till en miljö -

fö rbä ttring globalt sett. Den riskerar snarare

att leda till att miljö -

problemen flyttas till andra delar av vä rlden.

 

Diagram 5.2 Utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxid i förhållande till förädlingsvärdet inom olika branscher 1993

Bostäder och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Handel och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

övriga tjänster

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samfärdsel och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

transporter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Byggnads-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

industri

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Raffinaderier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vatten och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

avloppp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svaveldioxid kg/kr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

El-, gas- och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kväveoxider kg/kr

 

fjärrvärmeverk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Verkstads-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Koldioxid ton/kr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

industri

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Järn-, stål- och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

metallverk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kemisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

industri

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Massa, papper och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

grafisk industri

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gruvor och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

mineralbrott

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jordbruk, fiske

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och skogsbruk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

200

400

 

 

 

600

 

800

1 000

1 200

1 400

1 600

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kg respektive ton utsläpp per krona

Kä lla: SCB [1996].

Tillvä xt – fö rutsä ttningen fö r en god miljö ?

En positiv utveckling av BNP per person kan också ses som en fö rutsä ttning fö r hö g miljö kvalitet. Det finns tecken som tyder på att med

stigande inkomst ö kar efterfrå gan

på miljö kvalitet.4 En positiv

ekonomisk utveckling kan så ledes

skapa fö rutsä ttningar fö r ö kad

omsorg om miljö n. Betalningsviljan fö r olika varor, inklusive miljö - kvalitet, ö kar med inkomsten. Detta ä r ett å terkommande resultat i studier som har gjorts fö r att skatta betalningsviljan fö r att minska olika

4 I kapitel 2 framkom att Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) och BNP skiljer sig å t i stö rre utsträ ckning ä n i andra lä nder. BNI och BNP tycks dock ha fö ljt ungefä r samma utvecklingsmö nster, å tminstone sedan 1970, varfö r det torde vara relevant att diskutera inkomstutvecklingen utifrå n BNP-må ttet.

122 En hå llbar tillvä xt Lå ngtidsutredningen

miljö problem. Ö kade miljö regleringar och miljö utgifter skulle kunna tolkas som ett uttryck fö r en ö kad betalningsvilja fö r att komma till rä tta med miljö problemen.

Den ekonomiska tillvä xten gö r det mö jligt att sä tta av resurser till utbildning och FoU, vilket ä r en fö rutsä ttning fö r att kunna utveckla och infö ra mindre energi- och resurskrä vande teknik, som kan resultera i minskade utslä pp. Samtidigt ä r det omvä nda ä n mer giltigt, dvs att investeringar i kunskap och teknik ä r nö dvä ndiga fö r tillvä xt.5

Å r 1992 visade Vä rldsbanken att det finns ett samband mellan inkomst eller BNP per person och vissa miljö på verkande utslä pp som liknar ett upp- och nedvä nt U. Detta innebä r att vid lå g inkomst per person ö kar utslä ppen i takt med ö kande inkomst. Vid en viss nivå på inkomst per person i ett land tenderar emellertid det omvä nda fö rhå llandet att inträ da, dvs utslä ppen minskar nä r inkomsten fortsä tter att ö ka. Denna kurva har senare kommit att benä mnas Miljö Kuznet- kurvan och visas i diagram 5.3.

Diagram 5.3 Samband mellan vissa miljöutsläpp och BNP per person i olika länder

Utslä pp per person

Inkomst per person

Kä llor: Shafik, N. [1994] och World Bank [1992].

I en studie av Grossman & Kreuger styrks det funna sambandet mellan inkomstnivå och utslä pp fö r en rad olika luft- och vattenutslä pp i olika lä nder.6 Vä ndpunkten fö r de flesta av utslä ppen tycks uppstå vid en inkomstnivå som ä r lä gre ä n 8 000 dollar per person (1985 å rs priser).

I en studie av Wibe jä mfö rs den ekonomiska tillvä xten under tre femå rsperioder mellan 1970 och 1985 med minskningen av utslä ppen i

5Svedberg, P. [1999].

6Grossman, G. M. & Kreuger, A.B. [1994].

Lå ngtidsutredningen En hå llbar tillvä xt 123

Sverige under dessa tre perioder.7 Studien visar att en procents ö kning av produktionsvolymen samtidigt inneburit en procents minskning av utslä ppen under tidsperioden.

Vissa miljö problem tycks ha ett entydigt positivt samband med ö kad BNP per person. Det beror på att kostnaderna fö r att reducera dessa utslä pp fortfarande ä r hö ga och på att effekterna av utslä ppen ä nnu inte ä r sä rskilt på tagliga.8 Fö r koldioxidutslä pp gä ller detta internationellt sett, medan det ä r mer oklart huruvida sambandet gä ller fö r svensk del. En jä mfö relse mellan olika lä nder visar att det finns ett tydligt samband mellan inkomstnivå per person och koldioxidutslä ppen. I-lä nderna har betydligt hö gre utslä pp ä n u-lä nderna.

Olika studier indikerar att ö kad inkomst eller BNP-nivå kan skapa fö rutsä ttningar fö r en bä ttre miljö kvalitet. Andra faktorer ä n inkomst eller BNP-nivå n i sig ä r emellertid viktiga fö r att fö rklara vä ndpunkten i utvecklingen. I de nordiska lä nderna verkar t ex tidpunkten snarare ä n BNP-nivå n sammanfalla med vä ndpunkterna. Ä ven om den ekonomiska utvecklingen kan ge fö rutsä ttningar fö r att skapa en god miljö skapar ekonomisk tillvä xt i sig inte en god miljö . Ytterst ä r det preferenser i samhä llet som avgö r hur resurserna anvä nds. I vissa fall kan de ackumulerade utslä ppen vara kä lla till miljö skadorna, t ex ackumulerade

koldioxidutslä pp, och

kan de

skador som uppträ der vara

oå terkalleliga nä r ett land vä l uppnå r en hö g inkomstnivå .

Sammanfattningsvis

kan

sä gas

att motsatsfö rhå llandet mellan

miljö kvalitet och BNP-ö kningar tenderar att vara av mer kortsiktig

karaktä r. Det finns exempel på

områ den dä r tekniken inte utvecklas

tillrä ckligt

snabbt

fö r

att konflikter

mellan

BNP-ö kning

och

miljö kvalitet

skall

kunna undvikas.

riktigt

lå ng sikt ger

dock

BNP-tillvä xten fö rutsä ttningar

fö r

teknikutveckling

och

ä ndrade

miljö vä rderingar, vilket

i sin

tur

ger

fö rutsä ttningar

fö r

en

hö g

miljö kvalitet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5.1.2Sambandet mellan tillvä xt och miljö i Sverige

Fö rhå llandet mellan BNP per person och utslä pp kan fö r flera utslä pp grafiskt illustreras i form av ett upp- och nedvä nt U ä ven fö r Sverige. Detta gä ller t ex utslä pp av kolmonoxid, svaveldioxid, tungmetaller samt

7Wibe, S. [1990]. Studien innefattar utslä pp av svaveldioxider, kvä veoxider, bly, kadmium, kvicksilver, BOD (biological oxygen demand), kvä ve, fosfor, kolvä ten, stoft samt suspenderande ä mnen.

8World Bank [1992].

124 En hå llbar tillvä xt

Lå ngtidsutredningen

 

 

BOD7.9 Fö r andra utslä pp gå r det inte att urskilja lika tydliga upp- och nedvä nda U:n. Detta gä ller t ex kvä veoxider, flyktiga organiska ä mnen (VOC) samt nä ringsä mnen (fosfor och kvä ve). De redovisade sambanden i detta kapitel baseras på berä knade utslä pp utgå ende bland annat frå n historiska data om tillfö rsel av energi. Berä kningarna inrymmer stor osä kerhet.

I diagram 5.4 visas att koldioxidutslä ppen ö kade fram till 1970. Under 1970-talet chockhö jdes oljepriset, vilket fick till fö ljd att ansträ ngningar att minska oljeberoendet på bö rjades. Utbyggnaden av kä rnkraften ä r den frä msta fö rklaringsfaktorn till minskningen av koldioxidutslä ppen, men ä ven en ö kad anvä ndning av biobrä nsle har bidragit till minskningen. Under 1990-talet har utslä ppen av koldioxid till luft hittills ö kat nå got, cirka 3,4 procent mellan 1990 och 1998.10 Denna ö kning beror på en

ökad anvä ndning av fossila brä nslen inom el- och vä rmeproduktion samt

ökade transporter.

Utslä ppen av kvä veoxider har ö kat fram till 1980 fö r att sedan avta. Utslä ppen har minskat med cirka 20 procent frå n 1980 fram till mitten av 1990-talet.11 Den lå ngsiktiga utvecklingen beror till stor del på att transportarbetet successivt har ö kat. Utvecklingen speglar också att ny reningsteknik tar lå ng tid att infö ra. Å r 1989 blev det obligatoriskt med katalysator på nya bilar. Å r 1997 var cirka 50 procent av bilarna fö rsedda med katalysator och dessa stod tillsammans fö r cirka 62 procent av den sammanlagda kö rsträ ckan.12

Nä r det gä ller utslä pp av flyktiga organiska ä mnen (VOC) gå r det inte att finna nå got samband med BNP per person som liknar ett upp-och nedvä nt U. Utslä ppen per person har snarare legat på en nå gorlunda jä mn nivå samtidigt som BNP per person har ö kat. I bö rjan av seklet kom utslä ppen frå n vedeldning fö r att senare ö vergå till utslä pp frå n biltrafik och en expanderande kemisk industri.

Vä ndpunkten fö r det positiva sambandet mellan BNP per person och svaveldioxidutslä pp kom 1969, vilket sammanfö ll med infö randet av miljö skyddslagen. En studie av orsakerna till utslä ppsminskningen mellan 1970 och 1983 visar att minskningen frå n energiproduktionen,

inklusive

transporter, till

30 procent berodde

lä gre svavelhalt i

brä nslet,

till 44 procent på

energisparande och

till

26 procent på ett

9BOD7 definieras som mä ngden syre som behö vs vid nedbrytning av organiskt material under en sjudagarsperiod. En hö g BOD7-nivå leder till en lå g syrehalt i vattnet, vilket kan skada vä xter och djur.

10Naturvå rdsverket [1999b].

11OECD [1998e].

12Naturvå rdsverket [1999a].

Lå ngtidsutredningen

En hå llbar tillvä xt 125

 

 

fö rä ndrat energisystem. Energiproduktionen stod 1984 fö r 52 procent av svaveldioxidutslä ppen.13

Diagram 5.4 Samband mellan BNP per person och utsläpp av koldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen samt svaveldioxid 1900–1990

Ton

 

 

 

 

Kg kväve-

 

 

 

 

koldioxid-

 

 

 

 

 

 

 

 

utsläpp per

 

 

 

oxider per

 

 

 

 

person

 

 

 

 

person

 

 

 

 

15

 

 

 

 

50

 

 

 

 

10

 

 

1970

 

40

 

 

19791986

 

 

1960

1980

 

30

 

1961

 

 

 

 

1990

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

1939

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

1921 1945

 

 

 

0

1945

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

2 000

4 000

6 000

8 000

0

2 000

4 000

6 000

8 000

 

 

 

BNP per person (kr)

 

 

 

BNP per person (kr)

Kg flyktiga

 

 

 

 

Kg svavel-

 

 

 

org. ämnen

 

 

 

dioxid per

 

 

 

 

per person

 

 

 

 

person

 

 

 

 

150

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

1918

 

 

 

60

 

 

1969

 

100

1917

 

 

 

 

 

 

 

1970

 

 

 

 

1974

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

1960

 

 

50

1940

 

1990

 

 

1933

1980

 

1955

 

 

20

 

 

 

 

 

 

1930

 

1983

 

0

 

 

 

 

0

 

1990

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

2 000

4 000

6 000

8 000

0

2 000

4 000

6 000

8 000

 

 

 

BNP per person (kr)

 

 

 

BNP per person (kr)

Anm: Utslä pp av koldioxid inkluderar bunkring fö r internationell flyg- och sjö fart. BNP i 1930 å rs priser.

Kä llor: Kindbom, K., Sjö berg, K. & Lö vblad, G. [1993], Krantz, O. [1995],

Lindmark, M. [1998] och NUTEK [1991].

Ä ven Kå gesson har undersö kt sambandet mellan ekonomisk tillvä xt och en rad andra miljö utslä pp i Sverige.14 Analysen visar att de allra flesta av dessa utslä pp minskar vid ö kad tillvä xt. Kå gesson benä mner denna utveckling absolut avlä nkning, vilket bå de innebä r att miljö utslä ppens omfattning i relation till BNP minskar samt att den totala omfattningen av utslä ppen minskar. Detta ä r mö jligt tack vare fö rbä ttrade substitutions- och reningsmö jligheter. Kå gesson menar dock att avfall och buller inte ä r absolut avlä nkade frå n tillvä xten.

Fö r att få en ö verblick ö ver de totala miljö utslä ppens fö rhå llande till BNP-utvecklingen kan en s k eco-margin berä knas, vilket ä r den aggregerade undvikandekostnaden fö r olika utslä pp. Denna kostnad

13Arnberg, E. & Lö vblad, G. [1985].

14Kå gesson, P. [1997]. I studien undersö ks utslä pp av svaveldioxid, kvä veoxid, flyktiga organiska ä mnen, ozon, partiklar, tungmetaller, vä xthusgaser, farliga substanser i vatten, avfall, buller samt negativa effekter fö r landskap och biologisk må ngfald.

126 En hå llbar tillvä xt

Lå ngtidsutredningen

 

 

definieras som kostnaden fö r att undvika att ett miljö problem uppstå r. I diagram 5.5 visas hur undvikandekostnaden har utvecklats under perioden 1900-1990.

Diagram 5.5 Samband mellan BNP per person och aggregerad undvikandekostnad per person för de viktigaste miljöutsläppen 1900–1990

Undvikandekostnad

 

 

 

 

 

 

 

 

per person (kr)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 000

 

 

 

 

 

 

1969

 

 

 

4 500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 000

 

 

 

 

 

1960

 

1984

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 000

 

 

 

 

 

 

 

 

1990

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 000

 

1920

1944

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BNP per person (kr)

Anm: BNP

i 1993 å rs

priser och

undvikandekostnader i 1994 å rs

priser.

Utslä ppen omfattar koldioxid, svaveldioxid, kvä veoxider, tungmetaller till luft och vatten, gö dningsä mnen (kvä ve och fosfor), flyktiga organiska ä mnen, partiklar, kolmonoxid samt freoner.

Kä llor: Krantz, O. [1995] och Lindmark, M. [1998].

Undvikandekostnaden per reducerad enhet utslä pp har berä knats utifrå n vad det i dag kostar att undvika miljö utslä pp och sedan applicerats på tidigare utslä pp. Kostnaderna ä r angivna i 1994 å rs prisnivå . Det skall poä ngteras att uppskattningarna ä r osä kra, men de ger en indikation på hur utvecklingen har sett ut.

Lå ngtidsutredningen

En hå llbar tillvä xt 127

Diagram 5.6 Aggregerad undvikandekostnad för viktiga miljöutsläpp

1900–1990

 

Undvikandekostnad

 

per person (kr)

 

5 000

 

 

4 500

Koldioxid

 

Flyktiga organiska ämnen, partiklar och kolmonoxid

 

4 000

 

Kväveoxider

 

 

 

3 500

Svaveldioxid

 

 

 

3 000

BOD7, näringsämnen, freoner (CFC) och

 

 

 

2 500

tungmetaller

 

 

 

2 000

 

 

1 500

 

 

1000

500

0

1900

1910

1920

1930

1940

1950

1960

1970

1980

1990

Anm: Undvikandekostnad i 1994 å rs priser.

Kä lla: Lindmark, M. [1998].

I diagram 5.6 visas hur olika miljö utslä pp bidragit till den aggregerade undvikandekostnaden. Toppen i diagram 5.6 sammanfaller vä l i tiden med infö randet av miljö skyddslagstiftningen 1969. De fossilbrä nsle- relaterade utslä ppen (koldioxid, kolmonoxid, svaveldioxid m fl) uppvisar ett typiskt mö nster med ö kade utslä pp fram till slutet av 1960-talet fö r att efter 1970 minska som en fö ljd av minskad anvä ndning av fossila brä nslen och infö randet av miljö lagstiftningen. De underliggande orsakerna hä nger dock samman med teknisk utveckling, ö kad kunskap och ö kade miljö vä rderingar som mö jliggjorts av en ö kad BNP ö ver tiden.

128 En hå llbar tillvä xt

Lå ngtidsutredningen

 

 

5.2Effekter på ekonomi och miljö av Sveriges miljöå taganden

Sverige stä lls i framtiden infö r utmaningar på miljö områ det. I miljö - propositionen 1998 fö reslogs femton ö vergripande miljö kvalitetsmå l.15 Dessutom har Sverige internationellt sagt sig vara berett att uppfylla vissa miljöå taganden, t ex begrä nsning av klimatpå verkande gaser. Fö r att bedö ma om dessa må l och å taganden ä r rimliga ur ett ekonomiskt perspektiv bö r de utvä rderas med hjä lp av samhä llsekonomisk analys. En så dan utvä rdering av miljö må len gö rs inte i detta kapitel, utan miljö må len behandlas som givna fö rutsä ttningar.

Fö r att bedö ma de framtida ekonomiska effekterna av ambitionerna inom miljö områ det anvä nds Konjunkturinstitutets (KI:s) lå ngsiktiga allmä nna jä mviktsmodell, vilken också presenteras i kapitel 3. I bilaga 2 till Lå ngtidsutredningen presenteras resultaten av ett antal analyser som har gjorts med hjä lp av modellen. Nedan ges en sammanfattning av dessa resultat.

5.2.1Val av styrmedel på verkar kostnaderna fö r miljöå taganden

Med hjä lp av Konjunkturinstitutets allmä nna jä mviktsmodell visades i avsnitt 3.4 hur ett antal miljö på verkande faktorer kan fö rvä ntas utvecklas givet en viss ekonomisk utveckling. Modellen kan också anvä ndas fö r att analysera olika styrmedelsval, exempelvis hur politiska beslut på miljö områ det på verkar Sveriges ekonomi. Kyotoå tagandet (se faktaruta 5.2) om begrä nsning av klimatpå verkande utslä pp, bland annat koldioxid, ä r ett av de mer krä vande må l som Sverige idag stå r infö r på miljö områ det.16 Koldioxidutslä ppen har också fortfarande en viss koppling till BNP:s utveckling, vilket beror på att reningsteknik saknas. Den mö jlighet som finns fö r att minska koldioxidutslä ppen ä r att effektivisera energianvä ndningen eller att byta till icke-fossila brä nslen.

15 Regeringens proposition [1997/98:145]. Riksdagen har godkä nt de ö vergripande femton miljö kvalitetsmå len, men regeringen skall å terkomma med redovisning och fö rslag ä ven av delmå l fö r att miljö kvalitetsmå len skall kunna uppnå s.

16 I Molander, P. [1995] identifierades klimatfrå gan som det dominerande miljö - problemet på lä ngre sikt.

Lå ngtidsutredningen

En hå llbar tillvä xt 129

 

 

Faktaruta 5.2

Det internationella arbetet för att begränsa växthuseffekten

FN:s ramkonvention om klimatfö rä ndringar undertecknades av drygt 150 lä nder i anslutning till den konferens om hå llbar utveckling som hö lls i Rio de Janeiro 1992. Efter godkä nnande av riksdagen i samband med 1993 å rs klimatpolitiska beslut

ratificerade Sverige konventionen. Konventionen

innebä r inte

nå gra kvantitativa eller tidsbestä mda å taganden

fö r enskilda

lä nder, men utgö r en grund fö r det internationella samarbetet inom klimatområ det.

Under de senaste å ren har fö rhandlingar på gå tt inom konventionen i syfte att faststä lla bindande å taganden fö r industrilä nderna fö r den nä rmaste perioden efter sekelskiftet. Det tredje partsmö tet ä gde rum i Kyoto i slutet av 1997. Kyoto-

protokollet

omfattar

vä xthusgaserna

koldioxid,

metan,

dikvä veoxid

(lustgas),

fluorkarboner samt

svavelhexafluorid.

Sammanlagt

innebä r protokollets å taganden

en

minskning

av

utslä ppen av

gaserna med 5,2 procent frå n

1990 å rs nivå

fö r

industrilä nderna. Lä ndernas å taganden

skall

uppnå s

under

perioden 2008-2012. En tidsperiod valdes som sluttidpunkt i stä llet fö r ett enskilt å r bland annat mot bakgrund av att koldioxidutslä ppen kan variera avsevä rt under enskilda å r, frä mst beroende på vä derlek.

EU har å tagit sig att gemensamt minska utslä ppen av gaserna med 8 procent. Utifrå n detta å tagande har en fö rdelning skett inom EU som innebä r att Sverige har mö jlighet att ö ka sina utslä pp av vä xthusgaser med 4 procent frå n 1990 å rs nivå till å r

2008-2012.

 

 

 

 

 

 

 

Kyotoprotokollet

ger

lä nderna

mö jlighet

att

anvä nda

utslä ppshandel

eller

att

fö reta

utslä ppsreducerande

å tgä rder i

gemensamma

projekt

med

andra

lä nder

(s k

flexibla

mekanismer).

 

 

 

 

 

 

 

Kyotoprotokollet innebä r också att lä nderna skall ta hä nsyn till upptaget av koldioxid i sä nkor, dvs en varaktig ö kning av koldioxidupptaget till fö ljd av vä xternas fotosyntes.

Sverige och de andra lä nderna har ä nnu inte ratificerat Kyotoprotokollet. Fö r nä rvarande på gå r ett arbete inom Klimatkommitté n, som skall lä gga fram ett fö rslag till en svensk strategi fö r att begrä nsa utslä ppen av vä xthusgaser, och som skall utgö ra underlag fö r ratificeringen av protokollet.

Kä llor: Dir. 1998:40, Regeringskansliet [1999] och Finansdepartementet.

130 En hå llbar tillvä xt

Lå ngtidsutredningen

 

 

Till å r 2015 rä knar Konjunkturinstitutet med en fortsatt ö kning av koldioxidutslä ppen med nä rmare en procent per å r. Fö r att Sverige skall uppfylla sitt å tagande krä vs ytterligare å tgä rder, utö ver de styrmedel som anvä nds i dag. Mot bakgrund av bland annat den ö kande fö rsö rjningsbö rda som uppkommer i Sverige till fö ljd av en å ldrande befolkning, ä r det angelä get att kostnaderna i framtiden fö r den fö rda miljö politiken minimeras. I det fö ljande ges en sammanfattning av resultaten frå n KI:s modell fö r alternativa sä tt att uppnå en begrä nsning av koldioxidutslä ppen och av de kostnader som ä r fö rknippade med de olika alternativen. De styrmedel som prö vats i modellen ä r en hö jning av den nuvarande koldioxidskatten, ett reformerat energiskattesystem samt handel med utslä ppsrä tter.

Med nuvarande skattesystem må ste koldioxidskatten ö ka

En mö jlighet att å stadkomma den ytterligare minskning av utslä ppen som krä vs frå n svensk sida ä r att anvä nda dagens koldioxidskatt som styrmedel. Det innebä r att den nuvarande energiskattestrukturen behå lls, men att nivå erna på skatten hö js till den nivå dä r den ö nskade minskningen av utslä ppen har uppnå tts. Genom att bibehå lla skatte- strukturen behå lls den generellt nedsatta skattesats som finns i dagens energiskattesystem, vars syfte ä r att bevara den energiintensiva industrins konkurrenskraft. Det nuvarande skattesystemet innebä r mycket fö renklat att industrin betalar 50 procent av den generella

koldioxidskatten.

Mot

bakgrund av att arbetsmarknaden inte

har

å teranpassats till

en

lå g arbetslö shetsnivå under 1990-talet,

har

Konjunkturinstitutet ä ven gjort modellsimuleringar med antagande om att reallö nerna ä r stela, vilket kan tolkas som en inflexibel arbets- marknad.

Som ett resultat av skattehö jningen sker det en ö vergå ng frå n mer energiintensiva till mindre energiintensiva sektorer, och fossila brä nslen ersä tts med biobrä nslen. Olika branscheffekter av den hö jda koldioxid-

skatten beskrivs nä rmare i avsnitt 8.1.2.

 

 

 

Fö r hushå llen

blir

effekterna

av

den

hö jda koldioxidskatten

fö rhå llandevis

stor. Detta

beror

att

dessa

inte omfattas av nå gra

nedsä ttningsregler.

Hushå llens

anvä ndning

av

petroleumprodukter,

trä dbrä nslen,

bensin

och

gas

minskar med

20-30 procent nä r

Kyotoprotokollet infö rs i jä mfö relse med det fall dä r den restriktionen inte infö rs.

Om Kyotoå tagandet uppfylls med hjä lp av nuvarande skattesystem kommer BNP att vara 7,3 miljarder kronor lä gre å r 2015 jä mfö rt med om

Lå ngtidsutredningen En hå llbar tillvä xt 131

ingen så dan restriktion infö rdes.17 Detta motsvarar en minskning av BNP å r 2015 med 0,3 procent och ett diskonterat nuvä rde på 4,3 miljarder kronor (vid 3 procents rä nta). Den ackumulerade skillnaden i BNP under hela perioden uppgå r till 43 miljarder kronor i nuvä rde å r 1997 enligt

Konjunkturinstitutets

berä kningar. Det kan tolkas

som den

totala

kostnaden

fö r

att

infö ra Kyotoavtalet

fram

till

å r

2015

under

fö rutsä ttning att

dagens

system fö r

koldioxidskatt

behå lls.

Denna

berä kning

bygger

antagandet

att

detta

sker

utan

stö rre

anpassningsproblem. Summan kan dä rfö r tolkas som en undre grä ns fö r kostnaderna under fö rutsä ttning att den tekniska utvecklingen inte gå r snabbare ä n vad som antagits i modellen. Energieffektiviseringen antas i modellen vara 1 procent per å r. Om anpassningsfö rhå llandena blir svå ra kommer kostnaden dä remot att bli betydligt hö gre. Hur sjä lva anpassningen sker fram till å r 2015 framgå r inte av modellen, eftersom den endast ger resultatet fö r sjä lva slutå ret.

Med nuvarande skattesystem må ste koldioxidskatten ö ka med en faktor 2,5 fö r att Sverige skall uppfylla Kyotoå tagandet. Det innebä r en hö jning frå n dagens koldioxidskattenivå på 37 ö re till 91 ö re per kg koldioxidutslä pp. Kostnaderna fö r reduktionen av koldioxidutslä pp kan illustreras med hjä lp av en marginalkostnadskurva. Diagram 5.7 visar den skattesats som behö vs fö r att å stadkomma en viss koldioxid- reduktion med nuvarande skattesystem. Alternativa reduktionsnivå er har ä ven simulerats i modellen och på så sä tt har kurvan kunnat framstä llas. I diagrammet å skå dliggö rs ä ven kostnaden fö r att stabilisera koldioxidutslä ppen vid 1990 å rs nivå (+/-0).

Vid antagande om att arbetsmarknaden ä r inflexibel, vilket resulterar i att anpassningen till de nya priserna i ekonomin fö rsvå ras, berä knas den totala ackumulerade kostnaden fö r att uppfylla Kyotoå tagandet bli 123 miljarder kronor. Det ä r nä stan tre gå nger så mycket som i scenariot dä r lö nerna anpassas till den nya situationen.

17 Alla priser uttrycks i 1997 å rs priser.

132 En hå llbar tillvä xt

Lå ngtidsutredningen

 

 

Diagram 5.7 Marginalkostnadskurva för reduktion av koldioxidutsläpp i Sverige

Ö re/kg koldioxid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

+ 4 %

 

+/- 0

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

1

2

3

4

6

7

8

9

10

11

12

14

15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljoner ton koldioxidreduktion

Anm: Marginalkostnadskurva vid nuvarande energiskattesystem.

Kä lla: Bilaga 2 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [1999b].

Lö nsamt att skydda exportintensiv industri

En annan mö jlighet ä r att å stadkomma utslä ppsreduktionen med hjä lp av ett reformerat energiskattesystem. Det alternativa skattesystem som har antagits i modellen bygger på ett fö rslag som tidigare har presenterats av Skattevä xlingskommitté n.18 Enligt fö rslaget beskattas brä nslen lika oavsett uppvä rmningsä ndamå l. Energiskatt, koldioxidskatt och svavel- skatt tas ut. Fö r brä nslen som anvä nds fö r motordrift tas ä ven en miljö - och trafikskatt ut. Brä nslen som anvä nds inom industri-, el- och vä rme- produktion behandlas enhetligt, dvs med en reducerad koldioxidskatt. Energiskatten på el behå lls medan en ny skatt infö rs på vä rme.

Skattevä xlingskommitté ns fö rslag illustreras i den miljö ekonomiska modellen med tre alternativa scenarier. Dessa skiljer sig å t nä r det gä ller vilken procentuell andel som industrin, el-, fjä rrvä rme- och kraftvä rme- produktionen skall betala av den generella koldioxidskatten. I modellen antas att dessa andelar ä r; 30, 50 eller 70 procent.

Om Sverige vä ljer att infö ra nå got av skattevä xlingskommitté ns fö rslag blir utfallet ett annat ä n om nuvarande skattesystem anvä nds som styrmedel fö r att uppfylla utslä ppsreduktionen. I de scenarier dä r den

18 SOU 1997:11.

Lå ngtidsutredningen

En hå llbar tillvä xt 133

 

 

koldioxidskatt som bland annat industrin betalar ä r 30 respektive 50 procent av den generella koldioxidskatten minskar kostnaden å r 2015 med 1 respektive 0,4 miljarder kronor jä mfö rt med vad som ä r fallet nä r nuvarande skattesystem anvä nds som styrmedel. I scenariot dä r den skatt som betalas antas vara 70 procent av den generella koldioxidskatten ö kar dä remot kostnaderna å r 2015 med 0,3 miljarder kronor fö r att uppfylla utslä ppsreduktionen. Det innebä r att det kan vara lö nsamt fö r Sverige att skydda tillverkningsindustrin med hjä lp av nedsatt skatt i liknande utsträ ckning som i dag. Dä remot må ste den generella koldioxidskatten hö jas betydligt mer ä n vid nuvarande skattesystem, med en faktor 2,9 (jä mfö rt med 2,5), om industrin endast betalar 30 procent av den generella skatten.

Kostnaderna lä gst vid internationell handel med utslä ppskvoter

Inom ramen fö r Kyotoprotokollet har mö jligheten ö ppnats att anvä nda s k flexibla mekanismer fö r att å stadkomma en reduktion av klimatpå verkande gaser. Det innebä r att lä nder har mö jlighet att utnyttja utslä ppshandel eller kan fö reta utslä ppsreducerande å tgä rder i gemensamma projekt med andra lä nder. Eftersom marginalkostnaderna fö r utslä ppsreduktion kan skilja sig avsevä rt å t mellan olika lä nder kan reduktionen på detta sä tt gö ras dä r det ä r billigast. Utslä ppsreduktionen kan dä rmed ske på ett kostnadseffektivt sä tt. Fö r vä xthuseffekten ä r det också de totala globala utslä ppen som ä r avgö rande, vilket betyder att en utslä ppsminskning i andra lä nder få r samma effekt på Sveriges miljö som om minskningen sker i Sverige.

I modellen har alternativa scenarier prö vats fö r att illustrera effekterna på svensk ekonomi av en potentiell handel med utslä ppskvoter. Dessa ä r a) inhemsk handel med utslä ppskvoter fö r koldioxidutslä pp (vilka antas bli utauktionerade), b) internationell handel med utslä ppskvoter dä r, i avsaknad av kä nnedom om vad priset skulle bli vid en så dan handel, två olika prisnivå er antas (50 dollar per ton koldioxidutslä pp och 100 dollar per ton koldioxidutslä pp).19

Vid en inhemsk handel med utslä ppskvoter kommer de energi- intensiva sektorerna att drabbas hå rt. De få r inte lä ngre nå gra lä ttnader i form av nedsä ttningsregler frå n koldioxidskatten som nuvarande skattesystem ger. Kostnaden i termer av BNP fö r att uppfylla utslä pps- reduktionen på detta sä tt blir nä stan en miljard kronor hö gre å r 2015 jä mfö rt med nuvarande skattesystem. Strukturomvandlingen blir i detta

19 Prisantagandena baserar sig på resultat frå n internationella studier bl a Bö hringer, C., Harrison, G.W. & Rutherford, T. [1998] och Kram, T. [1998].

134 En hå llbar tillvä xt

 

Lå ngtidsutredningen

 

 

fall betydande dä r energiintensiva sektorer kraftigt

drabbas, medan

tjä nstesektorerna och verkstadsindustrin kan expandera.

 

Vid en

internationell handel

med utslä ppskvoter

antas

kö pet av

utslä ppskvoter vara en importvara som finansieras av staten. I modellen

tar staten i sin tur ut en koldioxidskatt enligt det nuvarande skatte-

systemets

struktur, vilken motsvarar priset på utslä ppskvoten. De

nuvarande

nedsä ttningsreglerna

behå lls dä rmed.

Den

ytterligare

utslä ppsbegrä nsning som må ste ske, vilken inte kommer till stå nd med hjä lp av den inhemska skatten, må ste fö retas i andra lä nder. Staten må ste dä rmed kö pa utslä ppskvoter motsvarande denna del till det exogent givna priset på vä rldsmarknaden. Eftersom import av utslä ppskvoter behandlas som en importvara i dessa scenarier och det ä ven finns ett villkor om balans i utrikeshandeln som må ste vara uppfyllt, betyder det också att utslä ppskvoterna må ste finansieras med export. Att den nuvarande svenska koldioxidskatten behå lls och att staten bedriver handel med utslä ppsrä tter ä r modelltekniska antaganden. I praktiken diskuteras olika konstruktioner fö r en så dan internationell handel, t ex att fö rutom staten skall ä ven fö retagen sjä lva kunna bedriva handeln.

De makroekonomiska effekterna av utslä ppsreduktionen blir i detta fall lä gre ä n om ingen mö jlighet till internationell utslä ppshandel fanns. Vid priset 50 dollar per ton koldioxidutslä pp minskar BNP endast med 0,3 miljarder kronor å r 2015 jä mfö rt med det scenario dä r ingen koldioxidbegrä nsning infö rs. De inhemska utslä ppen minskar inte sä rskilt mycket, utan i stä llet kö per Sverige stora delar av den reduktion som Kyotoprotokollet krä ver frå n utlandet. Anledningen ä r att priset 50 dollar motsvarar 38,2 ö re/kg koldioxidutslä pp, vilket endast ä r en

marginell

hö jning

jä mfö rt med den

nuvarande nivå n på

37 ö re/kg

koldioxidutslä pp. Modellen få r också

som resultat att exporten endast

minskar

marginellt

vid Kyotoprotokollets uppfyllande.

Det ä r en

konsekvens av antagandet om att det skall rå da balans i handeln med

utlandet på

lå ng sikt.

Vid ett

hö gre pris fö r utslä ppskvoter, 100 dollar per ton

koldioxidutslä pp, blir den makroekonomiska effekten stö rre. BNP blir i det fallet 5,3 miljarder kronor lä gre å r 2015 genom koldioxid- begrä nsningen. En stö rre del av utslä ppsbegrä nsningen kommer i det fallet att ske i Sverige.

Sammanstä llning av modellresultaten

I tabell 5.1 sammanstä lls effekterna av olika val av styrmedel fö r att uppnå en koldioxidbegrä nsning. Kostnaderna fö r att nå må let fö r en utslä ppsbegrä nsning med hjä lp av ett reformerat energiskattesystem (enligt Skattevä xlingskommitté ns fö rslag) blir nå got lä gre ä n om dagens

Lå ngtidsutredningen

En hå llbar tillvä xt 135

 

 

skattesystem bibehå lls. Detta ä r under fö rutsä ttning att industri-, el- och vä rmeproduktionen betalar 30 eller 50 procent av den allmä nna koldioxidskatten. Det innebä r att industrin skyddas med hjä lp av en nedsatt koldioxidskatt i en liknande utsträ ckning som i dag. Fö r nä rvarande på gå r en ö versyn av energiskattesystemet inom Regerings- kansliet med Skattevä xlingskommitté ns modell som underlag.

Tabell 5.1 Makroekonomiska effekter vid införandet av Kyotoprotokollet

Nuvarande energiskattesystem, reformerat energiskattesystem samt utslä ppshandel

 

Nuvarande

Reformerat

Inhemsk

Internationell

 

skattesystem

skattesystem1

handel

handel2

 

 

 

30%

50%

70%

 

50

100

 

 

 

 

 

 

 

 

USD

USD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Minskning av BNP

 

 

 

 

 

 

 

 

å r 2015

mdr kr

-7,3

-6,3

-6,9

-7,6

-8,1

-0,3

-5,3

 

Ackumulerad

 

 

 

 

 

 

 

 

kostnad

mdr kr

43,0

37,0

41,0

45,0

 

Koldioxid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

skattesats3 ö re/kg

91,0

107,0

4 –

38,2

76,4

 

Minskade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

koldioxidutslä pp

 

 

 

 

 

 

 

 

i Sverige

miljoner ton

-9,1

-9,1

-9,1

-9,1

-9,1

-0,3

-7,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm: Kostnaderna och de minskade koldioxidutslä ppen ä r uttryckta i fö rhå llande till det basscenario dä r Kyotoå tagandet ej infö rs.

1Procentuell andel av den generella koldioxidskatten som bland annat industrin betalar.

2Antagna priser fö r utslä ppsrä tter per ton koldioxidutslä pp.

3Generell koldioxidskattesats som krä vs fö r att uppnå begrä nsningen.

4Koldioxidskatten ersä tts i detta fall av en utslä ppsrä tt med priset 55 ö re per kg koldioxidutslä pp.

Kä lla: Bilaga 2 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [1999b].

Om internationell handel med utslä ppskvoter utnyttjas blir kostnaderna ä nnu lä gre. Det finns ä ven andra studier som har gett liknande resultat. Bohm har konstaterat att ä ven en marknad fö r utslä ppskvoter inom Norden skulle kunna ge avsevä rda kostnadsbesparingar.20 Fö r nä rvarande på gå r fö rhandlingar inom det internationella klimatarbetet om utformningen av en internationell utslä ppshandel. I Sverige, liksom i

20 Bohm, P. [1997].

136 En hå llbar tillvä xt Lå ngtidsutredningen

flera andra lä nder, på gå r en utredning om mö jligheterna att infö ra så dan handel.21

Kostnaderna ö kar dä remot vid inhemsk handel med utslä ppskvoter jä mfö rt med nuvarande energiskattesystem på grund av att de nedsä ttningsregler som i dag tillä mpas fö r den exportutsatta energi-

intensiva industrin antas upphö ra. Resultatet

kan tyckas strida

mot

gä ngse uppfattning om kostnadseffektivitet,

vilken innebä r att

en

reduktion nå s billigast om marginalkostnaden ä r lika i alla sektorer. Detta uppnå s om inga branscher sä rbehandlas. Att kostnaderna minskar nä r den exportintensiva industrin få r en gynnsammare behandling beror på att kostnaderna mä ts i termer av fö rä ndrad BNP, dä r ä ven fö retagens

intä ktssida avspeglas. Den exportintensiva industrin

har

en hö gre

produktivitet ä n andra branscher samtidigt som

den

utlä ndska

efterfrå gan ä r priskä nslig. Vid ö kade skatter eller andra på lagor minskar dä rfö r produktionen i den exportintensiva industrin och detta sker till fö rmå n fö r branscher med lä gre produktivitet. Utan nå gon form av sä rbehandling av den exportintensiva industrin ö kar kostnaderna mä tt i termer av BNP-fö rä ndring. Det kan också tillä ggas att det ä ven av rena miljö skä l kan motiveras att vissa branscher sä rbehandlas, eftersom det annars kan finnas en risk att produktionen fö rlä ggs utomlands och sker med hjä lp av mer miljö stö rande teknik eller brä nsleanvä ndning.

Kommentarer

Vä rldsmarknadspriserna antas i modellsimuleringarna vara ofö rä ndrade. Detta skulle kunna tolkas som att omvä rlden inte vidtar nå gra å tgä rder fö r att minska koldioxidutslä ppen. Det ä r inte sä rskilt troligt med tanke på de utslä ppsbegrä nsningar olika lä nder har stä llts infö r inom ramen fö r de internationella klimatfö rhandlingarna. Dä remot har omvä rlden relativt lå ga marginalkostnader fö r minskning av koldioxidutslä pp jä mfö rt med Sverige. Vä rldsmarknadspriserna skulle dä rfö r troligen inte stiga så mycket om omvä rlden fö retar å tgä rder fö r att minska utslä ppen. I Skattevä xlingskommitté ns fö rslag anvä nds en modell fö r att beskriva effekterna av en prishö jning av energivarorna på vä rldsmarknaden.22 Resultaten ger visst stö d å t att kostnaden fö r miljö politiken i Sverige på verkas av vad som hä nder internationellt. Om Kyotoprotokollet tas på allvar i omvä rlden och dä rmed priserna på fossilbaserad energi stiger, skulle detta innebä ra att kostnaderna blir lä gre i Sverige ä n om inte en så dan fö rä ndring sker i omvä rlden. Samtidigt ä r så dana prisfö rä ndringar

21Dir. 1999:25.

22SOU 1997:11.

Lå ngtidsutredningen En hå llbar tillvä xt 137

mycket svå rbedö mda, vilket kan motivera antagandet om ofö rä ndrade vä rldsmarknadspriser.

Fö r att avgö ra om de kostnader modellen indikerar kan betecknas som små eller stora borde dessa jä mfö ras med den nytta eller ” vinst” som uppstå r om klimatfö rä ndringen hejdas eller minskar. Det ä r dock mycket

svå rt att gö ra så dana

bedö mningar av

klimatfö rä ndringen eftersom

omfattningen av miljö hotet i form av

atmosfä rens

och

jordytans

uppvä rmning ä r osä kra.

 

 

 

 

 

Kostnaderna

bö r också ses i ljuset

av att de

internationella

fö rhandlingarna

inom

klimatområ det

ä r

instä llda

ytterligare

koldioxidbegrä nsningar efter å r 2012. De effekter som redovisats av Konjunkturinstitutets modell kommer dä rfö r troligen att fö ljas av ytterligare omstä llningar.

Kostnaderna bö r också ses mot bakgrund av att det i modellen antas att kostnadseffektiva styrmedel –skatter och utslä ppshandel –anvä nds. Om det i praktiken skulle finnas ett motstå nd mot att genomfö ra koldioxid- skattehö jningar eller mot att anvä nda utslä ppshandel kommer inte samma kostnadseffektivitet att uppnå s, med hö gre totalkostnader som fö ljd.

Slutligen kan det tillä ggas att det finns mer lä mpade må tt ä n BNP som kan anvä ndas fö r att utvä rdera de olika styrmedelsvalen. Det finns andra tekniker att anvä nda som i hö gre utsträ ckning visar på de vä lfä rds- fö rä ndringar som uppstå r som en fö ljd av t ex val av styrmedel. I det fallet skattas det s k konsumentö verskottet. Så dana må tt kan också få nga in fö rdelningseffekter.

5.2.2Sveriges miljö tillstå nd å r 2015

Utifrå n Konjunkturinstitutets modell ä r det mö jligt att ä ven dra vissa

slutsatser

om de troliga fö rä ndringarna

i

miljö ns tillstå nd som blir

resultatet

med och utan tillä mpning

av

Kyotoö verenskommelsen.

Miljö ns tillstå nd i Sverige på verkas dessutom av hur andra lä nder lyckas med sina miljö satsningar, eftersom fö roreningar sprids ö ver nations- grä nserna. Detta få ngas inte upp i modellen. Av de femton miljö må l som har fastslagits av riksdagen gå r flera att relatera till modellen. De fastslagna miljö må len ä r:

1. Frisk luft, 2. Grundvatten av god kvalitet, 3. Levande sjö ar och vattendrag, 4. Myllrande vå tmarker, 5. Hav i balans samt levande kust och skä rgå rd, 6. Ingen ö vergö dning, 7. Bara naturlig fö rsurning, 8. Levande skogar, 9. Ett rikt odlingslandskap, 10. Storslagen fjä llmiljö ,

11.

God bebyggd miljö , 12. Giftfri miljö , 13. Sä ker strå lmiljö ,

14.

Skyddande ozonskikt, 15. Begrä nsad klimatpå verkan.

138 En hå llbar tillvä xt Lå ngtidsutredningen

Med Kyotoå tagandet minskar ö kningstakten av klimatpå verkande gaser vä sentligt. Hur detta på verkar miljö ns tillstå nd i form av en minskad

vä xthuseffekt

ä r omö jligt att bedö ma, eftersom sambandet mellan

miljö på verkan

och miljö tillstå nd ä r osä kert. Dessutom ä r vä xthus-

effekten ett globalt miljö problem och bestä ms till stö rsta delen av hur

andra lä nder agerar.

 

 

 

 

 

Ä ven

svavelutslä ppen

och kvä veutslä ppen

minskar

om

Kyoto-

å tagandet

fullfö ljs genom inhemska å tgä rder.

Hur detta

på verkar

fö rsurningssituationen

ä r

ovisst, eftersom fö rsurningen

till

stor del

skapas av utslä pp frå n

andra lä nder. Ö kande utslä pp på verkar ä ven

luftkvaliteten och den bebyggda miljö n. En gynnsammare utveckling fö r dessa miljö må l kan fö rutspå s med Kyotoå tagandet.

Jordbruksproduktionen fö rvä ntas inte ö ka de nä rmaste decennierna, varfö r denna sektors på verkan på grundvattnet kan komma att minska. Tillsammans med en svagt ö kande fiskesektor talar detta fö r minskade belastningar på sjö ar och vattendrag samt på hav, kust och skä rgå rd.

Genom jordbrukets minskande produktion krymper också odlings- landskapet. Samtidigt leder detta till att fosfortillfö rseln minskar till de olika ekosystem som berö rs av ö vergö dning.

Skogsbruket kommer att ha en mycket svag utveckling enligt simuleringarna. Biobrä nsleanvä ndningen ö kar dä remot mer med Kyotoå tagandet ä n utan, vilket på verkar skogens tillstå nd.

Må nga av de sektorer som anvä nder sig av kemikalier vä xer fortare ä n ekonomin som helhet i modellen. Det ä r svå rt att dra nå gra generella

slutsatser om det innebä r att också tillfö rseln av giftiga ä mnen

till

samhä llet ö kar. Detta eftersom miljö politiken samtidigt inriktas på

att

ersä tta farliga ä mnen med mindre farliga.

 

Sammanfattningsvis kommer miljö ns framtida tillstå nd i Sverige att bero på en rad faktorer: om Kyotoå tagandet uppfylls eller inte och den svenska miljö politik som fö rs i ö vrigt, inriktningen på miljö politiken i andra lä nder samt i vilken utsträ ckning ny teknik och ett annorlunda brä nsle- och materialval kan minska på verkan på miljö n. Det finns också en risk att å tgä rder fö r att fö rbä ttra miljö kvaliteten inom ett visst områ de

kan leda till

en fö rä mrad

miljö i nå got

annat avseende.

Så dana

konsekvenser

behö ver noga

analyseras vid

utformningen av

policy-

å tgä rder.

 

 

 

 

I avsnitt 5.1.2 konstaterades att utvecklingen under senare å r har gå tt i en riktning mot en minskande utslä ppsintensitet i produktionen. Med en tillvä xt som skapar resurser bland annat fö r att utveckla ny miljö vä nligare teknik bö r det också finnas fö rutsä ttningar fö r fö rä ndrade produktionsmö nster och dä rmed en god miljö i framtiden.

Lå ngtidsutredningen

En hå llbar tillvä xt 139

 

 

5.3Vad ä r en hå llbar utveckling?

I avsnitt 5.1 visades att ekonomisk tillvä xt och miljö kvalitet inte behö ver stå i motsatsfö rhå llande till varandra på lä ngre sikt utan också kan vara ö msesidigt beroende faktorer. Samtidigt kan en reduktion av koldioxid- utslä ppen komma att få negativa effekter på BNP-utvecklingen på kortare sikt.

Begreppet hå llbar utveckling har lanserats i svensk politik som en utveckling som sker med hä nsyn till miljö ns fö rutsä ttningar. Nä r Brundtlandkommissionen introducerade begreppet i rapporten ” Vå r gemensamma framtid” var definitionen dä remot bredare.23 Kommissionen betonade att en hå llbar utveckling inrymmer ekonomiska, sociala, kulturella och ekologiska aspekter. Fö r att begreppet skall vara anvä ndbart i praktiken bö r begreppets innebö rd klargö ras. Det behö ver inte innebä ra att en hå llbar utveckling skall definieras på samma sä tt ö verallt och i alla sammanhang. I bilaga 7 till Lå ngtidsutredningen behandlas en rad frå gor som ä r av betydelse fö r att kunna bedö ma om ett land som helhet har en hå llbar utveckling. I bilagan presenteras också en ansats fö r att bedö ma om Sveriges utveckling kan anses vara hå llbar. Ä ven i detta arbete stå r den ekologiska dimensionen i fokus, eftersom forskningen kring begreppet som fö ljt i Brundtlandkommissionens spå r har haft denna tyngdpunkt. De andra aspekter som uppmä rksammades i kommissionens rapport borde på sikt få en mer framträ dande roll om begreppet skall vara meningsfullt. I praktiken må ste i olika sammanhang avvä gningar ske dä r ekologiska så vä l som ekonomiska, sociala och kulturella faktorer beaktas.

5.3.1Ett fö rsö k till definition

En hå llbar utveckling beskrevs av Brundtlandkommissionen som ” en utveckling som tillfredsstä ller dagens behov utan att ä ventyra kommande generationers mö jligheter att tillfredsstä lla sina behov” . I kommissionens rapport presenterades ingen operationell definition av begreppet, vilket har lett till att olika tolkningar har gjorts. Bland dessa kan två huvudtolkningar urskiljas.

Den ena tolkningen innebä r att vä rdet på samhä llets samlade kapital per person inte få r minska, vilket fö rutsä tter att olika typer av kapital (naturkapital, realkapital samt humankapital) kan ersä tta varandra. De frä msta argumenten fö r detta synsä tt ä r att teknikutvecklingen mö jliggö r substitution mellan olika kapitalsorter och rening av utslä pp.

23 Hä gerhä ll, H. (red.) [1989].

140 En hå llbar tillvä xt

Lå ngtidsutredningen

 

 

Definitionen tillå ter också

ä ndliga resurser att minska. Den andra

tolkningen betonar bibehå llandet av enskilda kapitalsorter, t ex miljö -

och naturresurser. Med miljö resurser avses luft, vatten, skogseko-

systemet och jordbruksekosystemet. Med naturresurser avses så dana

resurser som utvinns fö r

ekonomisk vinning, t ex metaller, fossila

brä nslen, fisk, vilt samt bä r och svamp. De frä msta argumenten fö r denna tolkning ä r att substitution mellan kapitalsorter inte ä r mö jlig i alla situationer. Det rå der dessutom stor osä kerhet om effekterna av ytterligare belastning på miljö n och vilka resurser som framtida generationer skulle vilja att nuvarande generation bevarade å t dem.

Den fö rstnä mnda tolkningen anvä nds hä r som utgå ngspunkt fö r en diskussion om begreppet hå llbar utveckling. Definitionen av en hå llbar utveckling ä r att vä rdet av samhä llets samlade kapital per person, vilket bestå r av realkapital, humankapital, samt miljö - och naturkapital, inte minskar ö ver tiden. Om effektiva marknader fö r samtliga miljö - och naturresurser kunde skapas dä r ä ganderä tter fanns definierade och priset på dessa resurser speglar samhä llets alla nutida och framtida kostnader fö r att anvä nda resurserna, skulle utnyttjandet anpassas till vad som ä r

lå ngsiktigt hå llbart. I praktiken ä r

detta omö jligt eftersom en

rad

faktorer, som framtida teknik och

framtida preferenser, ä r svå ra

att

bedö ma. Att

utifrå n dagens kunskap ä ndå fö rsö ka å stadkomma mer

” rä ttvisande”

priser ä r å tgä rder som ä r grundlä ggande fö r att skapa en

hå llbar utveckling.

Finns det mot bakgrund av detta skä l att ange sä rskilda bivillkor, som anger att vä rdet eller volymen av natur- och miljö resurser inte få r minska under en viss kritisk nivå ? Ett argument fö r detta ä r att resurser, som luft och vatten, knappast kan ersä ttas med nå gon annan resurs och att det dä rmed ä r befogat att fö rsä kra sig om att kvaliteten på dessa resurser inte blir fö r lå g. Svaret på frå gan ä r dock i princip nej. Under fö rutsä ttning att priser och ä ganderä tter kan upprä ttas fö r samtliga natur- och miljö resurser och lö pande revideras kommer fö rä ndrade vä rderingar att fö rhindra att resurserna anvä nds i stö rre utsträ ckning ä n vad som ä r samhä llsekonomiskt ö nskvä rt. I praktiken kan det ofta vara svå rt att vä rdera natur- och miljö resurser, å tminstone i de fall dä r marknader saknas fö r dem. Mö jliga tillvä gagå ngssä tt ä r att uppskatta undvikandekostnader och skadekostnader eller att med hjä lp av betalningsviljestudier faststä lla resursernas vä rde.

Under fö rutsä ttning att en vä rdering av resursen ä ndå

kan gö ras och

omsä ttas i ett pris kvarstå r problemet att avlä sa

fö rä ndringar i

vä rderingen ö ver tiden om denna fö rä ndras snabbt. Om definitionen av hå llbar utveckling skall kunna utgå ifrå n vä rdet av samhä llets samlade kapital må ste vä rderingsfö rä ndringar kunna avlä sas. Om vä rderings- fö rä ndringarna sker i lå ngsam takt ö ver tiden kan dessa fö rä ndringar

Lå ngtidsutredningen

En hå llbar tillvä xt 141

 

få ngas upp i regelbundna betalningsviljestudier, men en så dan process ä r

givetvis betydligt trö grö rligare ä n att avlä sa en vä rdering i ett pris på

en

marknad. Så ledes kan nå gon form av kritiska nivå er vara befogade, som

uttrycker en

nivå på skada, alternativt en utslä ppsnivå ,

som inte

få r

ö verskridas,

eftersom en så dant ö verskridande skulle

innebä ra

en

ohå llbar situation (se vidare bilaga 7 till Lå ngtidsutredningen).

Nya styrmedel, som handel med utslä ppskvoter och olika resurser, diskuteras fö r nä rvarande, bland annat inom ramen fö r internationella fö rhandlingar om minskning av vä xthusgaser. Detta innebä r att ett pris på utslä ppsrä tter etableras och lö pande avger en implicit vä rdering av miljö resurserna. I den må n detta styrmedel kan anvä ndas kommer problemet med efterslä pande information om vä rderingar av miljö - resurserna att kunna avhjä lpas. Behovet av att faststä lla en kritisk nivå eller ett må l kvarstå r dock fö r att handeln ö verhuvudtaget skall komma till stå nd.

5.3.2Gå r det att mä ta om utvecklingen ä r hå llbar?

Det å terstå r att identifiera ett lä mpligt må tt som skulle kunna anvä ndas fö r att avgö ra om utvecklingen ä r hå llbar. Detta lå ter sig inte gö ras på nå got enkelt sä tt. Ett antal må tt har fö reslagits som alla inrymmer vissa teoretiska och empiriska svagheter.24 Ett av de mer intressanta fö rslagen utgå r frå n nationalrä kenskapernas inkomstmå tt nettonationalprodukten (NNP). Det kan visas att NNP under vissa fö rutsä ttningar kan tolkas som den maximala konstanta konsumtion som ä r mö jlig utan att konsumtionen minskar i framtiden.25 En rad faktorer utelä mnas frå n må ttet, bland annat fö rä ndringar i naturkapital samt vä rdet av uppkomna miljö skador. Genom att korrigera det gä ngse NNP-må ttet fö r dessa och liknande faktorer kan det justerade må ttet anvä ndas som ett underlag fö r att bedö ma om ett land har en hå llbar utveckling eller inte. Den justerade nettonationalprodukten bö r defineras som:

Justerad NNP = konsumtion + vä rdet av nettofö rä ndringar av realkapital + vä rdet av nettofö rä ndringar i naturkapitalstocken - vä rdet av miljö skador + handelsbalansnettot

24I Bilaga 7 till Lå ngtidsutredningen –Finansdepartementet [2000a], diskuteras ä ven ett antal alternativa må tt på hå llbarhet.

25Detta gä ller i frå nvaro av fö rvä ntade tekniska framsteg och under fö rutsä ttning att nyttofunktionen ä r linjä r.

142 En hå llbar tillvä xt

Lå ngtidsutredningen

 

 

Den justerade nettonationalprodukten har liksom andra fö reslagna må tt vissa svagheter.26 Fö rutom att det finns mä tproblem, finns det ä ven vissa invä ndningar av mer teoretisk karaktä r mot att anvä nda må ttet som ett må tt på hå llbarhet.27 Nå got som ä ndå talar fö r att anvä nda må ttet ä r att det baseras på ett vedertaget ekonomiskt må tt. Justering av må ttet riktar samtidigt uppmä rksamheten till hur nettonationalprodukten kan utvecklas så att den ä ven inkluderar varor och tjä nster som inte få r ett synligt pris på marknaden. Nettonationalprodukten, liksom brutto- nationalprodukten, har också kritiserats just utifrå n att så dana vä rden inte inkluderas.

Det finns i Sverige goda fö rutsä ttningar att berä kna en justerad nettonationalprodukt. Nettonationalprodukten har sin grund i national- rä kenskaperna och under de senaste å ren har ett omfattande arbete bedrivits i Sverige fö r att sammanstä lla miljö rä kenskaper.28 Arbetet sker vid Statistiska centralbyrå n, som ansvarar fö r att fö rbä ttra och komplettera miljö statistiken, och Konjunkturinstitutet, som ansvarar fö r forskning och utveckling av monetä ra miljö rä kenskaper, samt vid Naturvå rdsverket.

5.3.3Miljö justerad nettonationalprodukt fö r Sverige

Vid vä rderingar av miljö resurser ä r strä van att, så lå ngt det ä r mö jligt, få nga in resursernas hela bidrag till vä lfä rden. Miljö n bidrar med resurser till produktionen, men ö kar också på andra sä tt mä nniskors vä lfä rd. En god miljö leder till att t ex friluftsliv kan utö vas, medan en då lig miljö kan leda till fö rsä mrad hä lsa, vilket ä ven kan leda till en fö rsä mrad fö rmå ga till arbete. Forskning inom områ det har resulterat i att ett antal metoder har utvecklats fö r att vä rdera miljö n. Dessa kan anvä ndas fö r att t ex utvä rdera projekt, men också fö r att utveckla miljö rä kenskaper.

Fö r att kunna mä ta miljö ns tillstå nd och ta med resultaten i må ttet på

landets samlade

produktion har

Konjunkturinstitutet vä rderat dels

miljö skador, dels

ö verutnyttjande

(eller underutnyttjande) av natur-

26Det har frå n vissa hå ll också framhå llits att lö nesumman skall dras av om syftet ä r att detta skall utgö ra ett vä lfä rdsmå tt som också skall spegla fritidens vä rde.

27Dasgupta, P. & Mä ler, K.-G. [1998].

28 Arbetet initierades som en fö ljd av den svenska miljö rä kenskapsutredningen, SOU 1991:37.

Lå ngtidsutredningen En hå llbar tillvä xt 143

resurser. Berä kningarna har utfö rts fö r två å r, 1993 och 1997.29 Det gå r att skilja mellan de realekonomiska effekterna av miljö problemen och de vä lfä rdsekonomiska effekterna. De fö rra beror på fö rä ndringar av ekosystemens produktivitet ur ett rent ekonomiskt perspektiv. De senare omfattar den nytta som miljö n ger utö ver de realekonomiska effekterna och som det kan finnas en betalningsvilja fö r.

Ekosystemen (skogen, jordbruksmarken, sö tvattnet, havet och tä torter) på verkas av miljö skador så som fö rsurning, ö vergö dning och erosion. Dessa fö rä ndringar har i den må n det varit mö jligt beaktats och ett vä rde har faststä llts. Olika tekniker har anvä nts fö r att uppskatta kostnaderna fö r miljö skador i de olika ekosystemen. Exempelvis kan vä rdeminskningar till fö ljd av fö rsurning och ö vergö dning uppskattas genom minskade marknadsvä rden fö r drabbade fastigheter och skogs- områ den, korrosionskostnader i vattenledningsnä tet samt inkomst- bortfall fö r fritidsfiskare.

Enligt Konjunkturinstitutets berä kningar uppgå r de realekonomiska kostnaderna fö r miljö skadorna på de fem ekosystemen till drygt 8,7 miljarder kronor. Siffran har sjunkit sedan 1993 då motsvarande kostnad var drygt 9,1 miljarder kronor. Konjunkturinstitutet har i detta fall uppskattat de omedelbara miljö effekterna och de troliga framtida effekterna av den miljö på verkan som det aktuella å rets aktiviteter ger upphov till.

Det gå r också att anlä gga ett alternativt perspektiv vid berä kningarna, vilket innebä r att miljö skador avspeglas i berä kningarna det å r de ger effekt, snarare ä n det å r miljö på verkan sker. Miljö effekten kan i vissa fall uppstå å tskilliga å r efter det att miljö på verkan skett. Med detta berä kningssä tt ö kar i stä llet kostnaderna mellan å r 1993 och 1997. De olika berä kningssä tten ger skilda resultat, vilket kan fö rklaras av att en effektivare teknik lett till minskade utslä pp, men det finns ä ndå vissa efterslä pande miljö problem, vilket avspeglas i ö kande skadekostnader nä r miljö effekterna inträ der.

Berä kningarna ovan bortser frå n vä lfä rdseffekterna av miljö - fö rä ndringarna. Genom enkä tstudier kan vä lfä rdseffekter skattas, men så dana skattningar bygger på ett mer ofullstä ndigt material ä n de berä kningar som å tergetts hä r. Vä lfä rdseffekter bygger på att det s k konsumentö verskottet skattas. Om vä lfä rdseffekter inrä knas stiger kostnaden fö r miljö fö rä ndringarna betydligt, med en faktor tre.

29 I Bilaga 7 till Lå ngtidsutredningen –Finansdepartementet [2000a], presenteras sifferunderlaget mer i detalj. Berä kningarna som har utfö rts av Kristian Skå nberg, Konjunkturinstitutet, bygger bl a på tidigare publicerat material frå n Konjunktur- institutet samt på olika forskningsrapporter.

144 En hå llbar tillvä xt

Lå ngtidsutredningen

 

 

Effekterna av ö vriga miljö hot, frä mst tunnare ozonskikt, minskad biodiversitet och vä xthuseffekten, har inte beaktats i berä kningarna. Kostnaderna fö r dessa ä r också mycket svå ra att uppskatta, bland annat beroende på att det ä r svå rt att sä kerstä lla effekterna av så dan på verkan.

Skogslagerö kningen (tillvä xt minus avverkning) vä rderades till drygt 6,2 miljarder kronor 1993 och nä rmare 5,7 miljarder kronor 1997. Fiskbestå ndets utveckling ä r dä remot svå rt att kvantifiera i och med fö rekomsten av naturliga variationer. Inget fö rsö k har heller gjorts att vä rdera effekter av fö rä ndringar i fiskebestå ndet. Utnyttjandet av ä ndliga naturtillgå ngar så som jä rnmalm, ö vriga metaller, mineraler och grus leder till en vä rdeminskning på cirka 1,2 miljarder kronor (bå de 1993 och 1997).

Sammanstä llning och kommentarer

Trots att berä kningarna bygger på grundliga studier av fö rä ndringarna i ekosystem och av naturresurserna, gå r det inte att bortse frå n den osä kerhet som denna typ av berä kningar alltid ä r behä ftade med. Det ä r dä rfö r snarare storleksordningarna på de olika posterna som skall noteras. Att sammanstä lla de olika ingå ende posterna till ett enda må tt kan ge intryck av att det också finns ett mycket exakt resultat frå n berä kningarna. En så dan tolkning vore felaktig. Sammanstä llningen i tabell 5.2 syftar snarare till att illustrera hur berä kningar som dessa kan anvä ndas fö r att justera nettonationalprodukten och dä rmed ta hä nsyn till

miljö -

och naturkapitalfö rä ndringar. Vissa ytterligare

justeringar kan

också

vara befogade att gö ra av fö rä ndringar

i realkapitalet

(investeringar och fö rslitning).

 

Den miljö justering som sker i form av naturkapitalfö rslitning och miljö skador utgö r 0,7 procent (1993) respektive 0,6 procent (1997) av NNP. Kostnaderna fö r de sammanlagda negativa miljö effekterna få r dä rfö r betecknas som små och uppvä gs vä l av ö kningen av andra poster. Vid en jä mfö relse mellan 1993 och 1997 har inte heller miljö - kostnaderna stigit. Det bö r samtidigt upprepas att effekterna av vissa miljö hot: uttunning av ozonskiktet, minskad biodiversitet och vä xthus- effekten, inte har inkluderats i berä kningarna.

Resultaten pekar dock sammantaget mot att Sverige kan bedö mas ha en hå llbar utveckling. Samtidigt ä r det inte mö jligt att utifrå n denna sammanstä llning dra nå gon slutsats om utvecklingstrenden, eftersom det endast ä r två enstaka och av varandra nä raliggande å r som har studerats.

Lå ngtidsutredningen

En hå llbar tillvä xt 145

 

 

Tabell 5.2 Miljöjusterad nettonationalprodukt (NNP)

Miljoner kronor, 1997 å rs priser

 

1993

1997

Konsumtion

1 314 601

1 372 220

Handelsbalansnetto

78 011

161 823

Investeringar

209 854

244 700

Fö rslitning

-222 529

-212 600

Skogslagerö kning

6 230

5 670

Gruvuttag

-1 250

-1 250

Naturkapitalfö rslitning

-5 780

-5 420

Miljö skador

-3 400

-3 300

NNP-summa

1 375 737

1 561 843

Anm: Naturkapitalfö rslitningen och miljö skador ä r uttryckta i termer av realekonomiska effekter.

Kä lla: Bilaga 7 till Lå ngtidsutredningen –Finansdepartementet [2000a].

5.4Slutsatser

Studier visar att det inte finns nå got tydligt samband mellan ekonomisk tillvä xt och miljö på verkan. I takt med att inkomsten stiger skapas på sikt resurser fö r att utveckla ny miljö vä nligare teknik. Vidare ö kar ofta efterfrå gan på en god miljö vid ö kade inkomster. I ett kortare perspektiv kan dä remot ö kade miljö krav utgö ra restriktioner på den ekonomiska tillvä xten. Historiska data fö r Sverige, men ä ven fö r andra lä nder, visar att flera typer av miljö utslä pp ö kade fram till slutet av 1960-talet fö r att sedan minska, trots en fortsatt positiv ekonomisk utveckling. Den omedelbara fö rklaringen till denna brytpunkt i sambandet mellan BNP- ö kning och miljö utslä pp i Sverige ä r att miljö skyddslagen infö rdes 1969, och att anvä ndningen av fossila brä nslen minskade. Underliggande fö rklaringar till sambandet utgö r den tekniska utvecklingen och en ö kad efterfrå gan på en god miljö . Detta talar fö r att den ekonomiska politiken bö r vara tillvä xt- och teknikutvecklingsfrä mjande. Tillsammans med en aktiv miljö politik kan en tillvä xt- och teknikutvecklingsfrä mjande ekonomisk politik skapa fö rutsä ttningar fö r en god miljö .

En minskad miljö på verkan motsvaras inte omedelbart av ett fö rbä ttrat miljö tillstå nd till fö ljd av efterslä pningar i naturens å terhä mtnings- fö rmå ga. Miljö tillstå ndet i Sverige på verkas också av vad som sker i omvä rlden, vilket understryker vikten av internationellt samarbete i miljö politiken. Det ä r de globala miljö problemen som i dag tenderar att

146 En hå llbar tillvä xt

Lå ngtidsutredningen

 

 

fö rvä rras, frä mst en ö kad vä xthuseffekt samt

uttunningen av

ozonskiktet.

 

En av de stö rsta utmaningarna på miljö områ det ä r att fö rsö ka begrä nsa fö rekomsten av klimatpå verkande gaser som bidrar till vä xthuseffekten. Konjunkturinstitutet rä knar med en fortsatt svensk ö kning av koldioxid- utslä ppen med 1 procent per å r fram till å r 2015. Om Sverige skall kunna uppfylla sitt å tagande inom ramen fö r Kyotoprotokollet behö ver ytterligare å tgä rder vidtas utö ver de styrmedel som anvä nds i dag. Det ä r angelä get att kostnaderna fö r den miljö politik som fö rs kan fö renas med den ö kade fö rsö rjningsbö rda som skapas av den å ldrande befolkningen de kommande decennierna. Kostnadseffektivitet bö r dä rfö r vara en central princip då styrmedel utformas. Med hjä lp av ekonomiska styrmedel i miljö politiken, så som miljö skatter, miljö avgifter, och utslä ppshandel, ö kar fö rutsä ttningen fö r kostnadseffektiva lö sningar.

Kostnaderna fö r att uppnå den ytterligare koldioxidbegrä nsning som Kyotoprotokollet anger minimeras vid en internationell handel med utslä ppskvoter. Ett annat sä tt att å stadkomma en nå got minskad kostnad

ä r genom ett

reformerat energiskattesystem (enligt

Skattevä xlings-

kommitté ns

fö rslag) dä r den exportintensiva

industrin ä ven

fortsä ttningsvis ä r skyddad genom nedsä ttning av koldioxidskatten i liknande utsträ ckning som i dag.

Hå llbar utveckling ä r ett aktuellt begrepp som syftar till att fö ra in ett lå ngsiktigt perspektiv i politiken, men som frä mst kommit att anvä ndas i miljö sammanhang. I Lå ngtidsutredningen har hå llbar utveckling tolkats i termer av att samhä llets samlade kapital, bestå ende av realkapital samt miljö - och naturkapital, inte skall minska ö ver tiden. Fö r att mä ta om utvecklingen ä r hå llbar eller inte kan nettonationalprodukten, justerad fö r fö rä ndringar i naturkapital och vä rdet av uppkomna miljö skador, anvä ndas.

De berä kningar som har utfö rts vid Konjunkturinstitutet av en justerad nettonationalprodukt (NNP) tyder på att kostnaderna fö r de samman- lagda negativa miljö effekterna få r betecknas som små . Vid en jä mfö relse mellan 1993 och 1997 har inte heller miljö kostnaderna stigit, vilket antyder att en effektivare och mindre miljö stö rande teknik har tagits i bruk. Berä kningarna indikerar att Sverige kan bedö mas ha en hå llbar

utveckling. Det bö r dock

på pekas att

vissa miljö hot, bland

annat

klimatfö rä ndringar

och uttunning

av

ozonskiktet, utelä mnats

frå n

berä kningarna. En

slutsats

ä r att

vä rdering och sammanstä llning av

informationen i ett justerat NNP-må tt kan ge vä rdefull information om betydelsen av de miljö utslä pp som produktionen ger upphov till och kan dä rfö r utgö ra en grund fö r utformningen av politiken. Samtidigt kan NNP inte utgö ra det enda underlaget fö r en bedö mning av om utvecklingen ä r hå llbar eller inte. Det finns också anledning att vidga den

Lå ngtidsutredningen

En hå llbar tillvä xt 147

 

 

gä ngse betydelsen av en hå llbar utveckling till att också omfatta andra aspekter ä n naturresurser och miljö . En viktig komponent fö r ett lå ngsiktigt hå llbart samhä lle ä r också i hö gsta grad den ” resurs” som befolkningen utgö r och att denna har en god och ä ndamå lsenlig utbildning.

Långtidsutredningen

149

 

 

6 En arbetsmarknad för alla?

På lång sikt finns det tre faktorer som kan ha en negativ inverkan på utvecklingen på arbetsmarknaden. De två första är den tekniska utvecklingen och internationaliseringen av den svenska ekonomin, som sannolikt kommer att fortsätta, vilket kan göra att vissa gruppers svaga ställning på arbetsmarknaden ytterligare förvärras. Inte minst är det troligt att efterfrågan på arbetskraft med lägre utbildning kommer att vara fortsatt låg även i framtiden (se även kapitel 7 och 8). Den tredje och sannolikt viktigaste faktorn är de befolkningsförändringar som förväntas bli tydliga efter år 2010. Dessa innebär att arbetskraften i framtiden för det första kommer att minska i antal. För det andra kommer en större andel av arbetskraften att vara mellan 55 och 64 år, en grupp som traditionellt arbetar färre timmar än yngre personer. Detta kommer troligen att påverka arbetsmarknadens funktionssätt och innebär sammantaget en minskning av utbudet av arbetskraft i personer och timmar, vilket allvarligt kan försvåra möjligheten för den svenska ekonomin att möta den ökande efterfrågan på välfärdstjänster som diskuteras i kapitel 4.

Under 1990-talet har den svenska arbetsmarknaden kännetecknats av stora obalanser. Arbetslösheten har mångdubblats, sysselsättningen fallit och många har ställts utanför arbetskraften. Efter att ha haft ett av de lägsta arbetslöshetstalen i OECD, har den svenska arbetslösheten närmat sig genomsnittliga nivåer i den industrialiserade världen. Tack vare att en stor andel av kvinnorna arbetar är sysselsättningsgraden dock fortfarande hög i ett internationellt perspektiv (se även kapitel 2).

I nuvarande högkonjunktur har den negativa utvecklingen på arbets- marknaden börjat vända. Det råder dock stor osäkerhet om de obalanser som lågkonjunkturen i början av 1990-talet förde med sig, och som långsiktigt påverkar möjligheterna att upprätthålla en hög sysselsättnings- och aktivitetsnivå i svensk ekonomi, åter kommer att bli synliga när konjunkturen väl avmattas.

150 En arbetsmarknad för alla?

Lå ngtidsutredningen

 

 

Diagram 6.1 Arbetslösheten i Sverige, EU och USA 1980–1998

Procent

 

 

 

14

 

 

 

12

 

 

 

10

 

 

 

8

 

 

 

6

 

 

 

4

 

 

Sverige

 

 

 

2

 

 

EU

 

 

 

 

 

 

USA

0

 

 

 

1980

1985

1990

1995

Anm: Arbetslö sheten anges som andel av arbetskraften.

Kä lla: OECD [a].

6.1Utvecklingen på arbetsmarknaden under 1990-talet

En konsekvens av den historiska ö kningen av arbetslö sheten i bö rjan av 1990-talet kan vara att obalanserna på arbetsmarknaden blivit bestå ende. I dag finns det en stor grupp individer med svå righeter att komma in och/ eller få fast fö rankring på arbetsmarknaden samtidigt som det rå der brist på arbetskraft inom flera sektorer. Arbetsmarknaden riskerar att tudelas mellan dem som har en fast fö rankring och dem som stå r mer eller mindre utanfö r.

Humankapitalet hos personer som saknar fast fö rankring på arbetsmarknaden uppgraderas inte i samma takt som fö r personer som ä r etablerade i arbetslivet. Personer som endast har tillfä lliga anstä llningar eller ä r deltidsarbetande få r i må nga fall inte mö jlighet till fö retags- specifik kompetensutveckling, varfö r sannolikheten att kunna ö vergå till en fastare fö rankring på arbetsmarknaden ä r lå g.

Lå ngtidsutredningen

En arbetsmarknad fö r alla? 151

 

 

6.1.1Må nga lä mnade arbetskraften under 1990-talet

Må nga av dem som fö rlorade sitt arbete under 1990-talets lå gkonjunktur lä mnade arbetskraften helt. Andra, som av olika skä l redan var utanfö r arbetskraften och som vid ett bä ttre arbetsmarknadslä ge fö rmodligen skulle givit sig in på arbetsmarknaden, fö rblev utanfö r arbetskraften. Mellan å r 1990 och 1998 ö kade antalet personer utanfö r arbetskraften i å ldrarna 16-64 å r frå n drygt 800 000 till ungefä r 1 300 000 personer, vilket motsvarar en ö kning frå n 16 till 24 procent av den arbetsfö ra befolkningen. Utvecklingen illustreras i diagram 6.2.

Diagram 6.2 Arbetslösa och personer utanför arbetskraften som andel av befolkningen samt sysselsättningsgrad 1988–1998

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent

35

 

 

 

 

 

 

 

 

 

86

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

84

 

 

 

 

 

 

 

 

 

82

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

78

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

76

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

74

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

72

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

70

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

68

 

 

 

 

 

 

 

 

 

66

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

64

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

 

Arbetslösa

 

Utanför arbetskraften

 

Sysselsättningsgrad

Anm: På den vä nstra axeln anges andelen arbetslö sa och andelen utanfö r arbetskraften. På den hö gra axeln anges sysselsä ttningsgraden. Arbetslö sheten, andelen utanfö r arbetskraften och sysselsä ttningsgraden ä r berä knade som andelar av befolkningen i å ldrarna 16–64 å r.

Kä lla: SCB [b].

Majoriteten av dem som lä mnat arbetskraften under 1990-talet ä r mellan 25 och 54 å r. Å r 1998 uppgick de till omkring en halv miljon personer. Samma å r var ungefä r en halv miljon 16-24-å ringar utanfö r arbetskraften. Det bö r på pekas att trots att antalet 55-64-å ringar utanfö r arbetskraften ö kade frå n 250 000 till 300 000 mellan 1990 och 1998 minskade dock deras andel av samtliga utanfö r arbetskraften frå n 30 till 20 procent under samma period. Se vidare avsnitt 6.2.2.

152 En arbetsmarknad fö r alla?

Lå ngtidsutredningen

 

Å r 1998 var 30 procent av samtliga personer utanfö r arbetskraften

pensionerade, lå ngtidssjuka, eller fö rtidspensionerade

av hä lsoskä l,

vilket indikerar att de sannolikt inte kommer att sö ka sig ut

arbetsmarknaden igen oavsett konjunkturlä ge. Det kan på pekas att

de

latent arbetssö kande, en grupp som normalt fö rvä ntas trä da in

arbetsmarknaden under en god konjunktur, uppgick till så må nga som 13 procent av dem som var utanfö r arbetskraften under 1998, trots att

arbetsmarknadslä get

jä mfö rt med 1990-talets

bö rjan

fö rbä ttrats

avsevä rt.1 Ju lä ngre

tid de latent arbetssö kande

befinner

sig utanfö r

arbetskraften, desto stö rre ä r risken att de kommer att få svå rt att få en varaktig fö rankring på arbetsmarknaden.

Majoriteten av 16-24-å ringarna och en mycket stor del av 25-54- å ringarna utanfö r arbetskraften studerar på heltid eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Det innebä r att deras mö jligheter att komma in på arbetsmarknaden ä r goda. I vilken utsträ ckning de kommer att få ett starkt fä ste i arbetslivet ä r dä remot oklart och beror till stor del på vilken utbildning de valt.2 Till skillnad frå n yngre personer utanfö r arbetskraften tycks 55-64-å ringarnas frå nvaro emellertid vara permanent. Av personerna mellan 55 och 64 å r utanfö r arbetskraften 1998 var nä mligen 82 procent lå ngtidssjukskrivna/fö rtidspensionerade eller pensionerade genom avtal eller privata pensionslö sningar.

6.1.2Må nga i rundgå ng mellan arbete och arbetslö shet

Lå ngtidsarbetslö sheten har ö kat i Sverige under 1990-talet, bå de mä tt som andelen av samtliga arbetslö sa som ä r lå ngtidsarbetslö sa och i termer av genomsnittlig tid i arbetslö shet.3 Arbetslö shetstiderna varierar normalt med konjunkturen; arbetslö shetstiderna ä r kortast i bö rjan av en konjunkturnedgå ng, eftersom inflö det i arbetslö sheten då ä r hö gst. Det beror på att de som nyligen blivit arbetslö sa per definition har korta arbetslö shetstider. Eftersom utflö det till arbete samtidigt ä r lå gt, tenderar

1Dessa ä r personer som skulle vilja arbeta och som kan ta ett arbete, men som inte sö ker nå got. Beteckningen ” latent arbetssö kande” hä rrö r frå n den intervjuade individens subjektiva uppfattning, vilken inte nö dvä ndigtvis stä mmer ö verens med individens faktiska mö jlighet till anstä llning.

246 procent av personerna utanfö r arbetskraften var heltidsstudenter och 24 procent var lå ngtidssjukskrivna eller fö rtidspensionerade av hä lsoskä l.

3 I Sverige anses en person vara lå ngtidsarbetslö s efter 6 må nader medan 12 må nader ä r vanligare vid internationella jä mfö relser. Andelen lå ngtidsarbetslö sa har ö kat under 1990-talet enligt bå da dessa må tt.

Lå ngtidsutredningen En arbetsmarknad fö r alla? 153

arbetslö shetstidernas lä ngd att kulminera i slutet av en konjunktur- nedgå ng eller i en tidig uppgå ngsfas. Uppgå ngen i arbetslö shetstiderna och andelen lå ngtidsarbetslö sa ä r sannolikt till stor del ett utslag av den lå ga efterfrå gan på arbetskraft under stora delar av 1990-talet. Fö r Sveriges del finns dock ett antal strukturella faktorer som talar fö r att uppgå ngen i arbetslö shetstider inte enbart ä r ett konjunkturfenomen.

Fö r det fö rsta drabbades vissa grupper i hö gre grad ä n andra av lå gkonjunkturen i bö rjan av 1990-talet. En studie frå n 1995 visar att mä n, utomnordiska medborgare, arbetshandikappade, personer mellan 30-54 å r samt de som sö kte arbete inom gruv-, byggnads- eller tillverkningsindustri lö per en stö rre risk att å terkomma i arbetslö shet eller arbetsmarknadspolitiska program efter två å r.4 Personer utan gymnasieutbildning ä r också nå got ö verrepresenterade, liksom de som har ringa arbetslivserfarenhet. Det finns dä remot inga stö rre regionala skillnader i risken att bli lå ngtidsinskriven.

Fö r det andra utvidgades mö jligheterna att kvalificera sig fö r en ny ersä ttningsperiod i arbetslö shetsfö rsä kringen i mitten av 1980-talet. Detta medfö r att den sammanlagda tiden utan reguljä rt arbete blir mycket lä ngre jä mfö rt med tiderna i ö ppen arbetslö shet. Fö ljden av detta har varit att ett stort antal personer har varit utan reguljä rt arbete under lå ng tid, antingen som ö ppet arbetslö sa eller i arbetsmarknadspolitiska program, vilket bidragit till att ö ka de faktiska arbetslö shetstiderna. Rundgå ngen mellan arbetslö shet och program har varit omfattande och de totala inskrivningstiderna vid landets arbetsfö rmedlingar har varit lå nga.5

Av tabell 6.1 framgå r att av dem som var registrerade som arbetslö sa i januari 1999 lä mnade en av tre arbetslö sa arbetslö sheten fö r ett arbete, medan mer ä n varannan ö vergick antingen till ett arbetsmarknads- politiskt program eller lä mnade arbetskraften. Av tabellen framgå r också att andelen som lä mnar arbetslö sheten fö r ett arbete minskar med tiden i arbetslö shet. Fö r personer som varit inskrivna vid arbetsfö rmedlingen i mer ä n två å r lä mnade endast tre procent arbetslö sheten fö r ett arbete.

4 Ackum-Agell, S., Bjö rklund, A. & Harkman, A. [1995].

5 En studie som gjorts av AMS fann att cirka 85 procent av dem som lä mnade arbets- lö shet till en å tgä rd var tillbaka i arbetslö shet igen efter ett å r, se AMS [1998b].

154 En arbetsmarknad fö r alla?

Lå ngtidsutredningen

 

 

Tabell 6.1 Andel av samtliga arbetslösa som lämnat arbetslösheten

Procent

Orsak att lä mna arbetslö sheten

Arbetslö shetens lä ngd (må nader)

 

< 6

> 6

> 241

Samtliga2

Arbete

11

5

3

10

Program

8

13

1

9

Lä mnade arbetskraften

 

 

 

 

(t ex fö r utbildning)

6

5

3

6

Okä nd orsak

2

2

1

2

 

 

 

 

 

Total andel som lä mnade arbetslö sheten

27

25

8

27

 

 

 

 

 

Anm: Data avser personer inskrivna vid arbetsfö rmedlingen i januari 1999.

1Avser personer som varit inskrivna utan avbrott i minst 24 må nader.

2Avser personer i å ldrarna 18 - 65 å r.

Kä lla: AMS.

Diagram 6.3 Långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen som andel av arbetskraften december 1991 – oktober 1999

Procent

 

 

 

 

 

 

 

5,0

 

 

 

 

 

 

 

4,5

 

 

 

 

 

 

 

4,0

 

 

 

 

 

 

 

3,5

 

 

 

 

 

 

 

3,0

 

 

 

 

 

 

 

2,5

 

 

 

 

 

 

 

2,0

 

 

 

 

 

 

 

1,5

 

 

 

 

 

 

 

1,0

 

 

 

Inskriven i >24 mån och i arbetslöshet eller åtgärd

 

 

 

Inskriven i > 24 månader utan anställning

 

 

 

 

0,5

 

 

 

 

 

 

 

0,0

 

 

 

 

 

 

 

dec-91

dec-92

dec-93

dec-94

dec-95

dec-96

dec-97

dec-98

Anm: Lå ngtidsinskrivna redovisas enligt två olika må tt. Det må tt som anvä nds i den ö vre kurvan avser personer som varit inskrivna vid arbetsfö rmedlingen i mer ä n 24 må nader och befann sig i arbetslö shet eller arbetsmarknadspolitiska program vid må nadens slut. Den undre kurvan anger hur stor andel av arbetskraften som vid må nadens slut befann sig i arbetslö shet eller i program och som inte haft en anstä llning under de senaste 24 må naderna. Frå n och med januari 1999 har definitionen av lå ngtidsinskrivna ä ndrats, vilket medfö r en engå ngshö jning av antalet lå ngtidsinskrivna enligt bå da må tten.

Kä lla: AMS och SCB [b].

Lå ngtidsutredningen En arbetsmarknad fö r alla? 155

Den hö ga andelen med lå nga inskrivningstider ger en mer rä ttvisande bild av risken fö r bestå ende arbetslö shet och utslagning frå n arbets- marknaden. Som framgå r av diagram 6.3 var mer ä n fyra procent av arbetskraften inskriven vid arbetsfö rmedlingarna i mer ä n två å r, med endast kortare avbrott fö r arbete, i mitten av 1990-talet. En bidragande orsak till den ö kade rundgå ngen mellan arbetslö shet och kortare arbete

kan ä ven vara

att tidsbegrä nsade anstä llningar

eller liknande lö sa

fö rbindelser

med

arbetsmarknaden

ö kat

kraftigt

under

1990-talet

(jä mfö r avsnitt 6.1.4).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Faktaruta 6.1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetslöshetsförsäkring och marginaleffekter

 

 

 

Arbetslö sa

individers sö kbeteende

och reservationslö ner,

dvs

den

lä gsta lö n

vid vilken ett erbjudet arbete fö redras

framfö r fortsatt

jobbsö kande,

på verkas

av marginaleffekterna

frå n skatte-

och

transfereringssystemen.

Hö ga

marginaleffekter

medfö r

minskad

sö kintensitet och hö ga reservationslö ner.

 

 

 

 

 

 

En undersö kning frå n 1997 visar att fö r 4 procent av de arbetslö sa

samverkar ersä ttningen frå n arbetslö shetsfö rsä kringen med skatte-,

bidrags-,

och

socialfö rsä kringssystemen

att

den

faktiska

ersä ttningsnivå n uppgå r till 100 procent av den uteblivna fö rvä rvs-

inkomsten.

 

Dessa

personer,

huvudsakligen

lå ginkomsttagare,

kvinnor och barnfamiljer, saknar ekonomiska incitament att

acceptera erbjudanden om anstä llningar. Fö r drygt 40 procent av de

arbetslö sa

uppgå r

marginaleffekten till

ö ver

90 procent, vilket

innebä r att de har svaga incitament att sö ka arbete.* Detta kan tyda på

att de jä mfö relsevis generö sa transfereringssystemen i kombination

med arbetslö shetsfö rsä kringens utformning bidrar till att skapa en

grupp med permanent svag anknytning till arbetsmarknaden. En

annan undersö kning visar att storleken på

ersä ttningsnivå erna i

arbetslö shetsfö rsä kringen på verkar

utflö det

frå n arbetslö shet

till

sysselsä ttning.** I ett lä ngre tidsperspektiv vä ger de arbetslö sa ä ven

in att den framtida inkomstutvecklingen ä r sä mre vid arbetslö shet,

nå got som stä rker

incitamenten att sö ka

arbete. Det bö r dock

poä ngteras att inte endast ekonomiska incitament styr ö nskan om

fö rankring på arbetsmarknaden. Så lä nge arbete betraktas som norm

bö r inte marginaleffekternas betydelse ö verdrivas. Emellertid ä r det

inte uteslutet

att

normerna

kan

fö rä ndras i

framtiden så

att

arbetslö shet

anses

som

mer

accepterat,

nå got

som

kan

ö ka

marginaleffekternas betydelse fö r nivå n på

arbetslö sheten.

 

 

Kä lla: * Ds 1997:73 och ** Carling, K., Holmlund, B. & Vejsiu, A. [1999].

156 En arbetsmarknad fö r alla?

Lå ngtidsutredningen

 

 

6.1.3Vilka grupper riskerar arbetslö shet?6

Risken att drabbas av arbetslö shet varierar mellan individer med olika bakgrund och egenskaper. I takt med att arbetslö sheten har ö kat under stö rre delen av 1990-talet har ä ven risken att bli arbetslö s ö kat. Hur dessa risker fö rdelas mellan olika grupper analyseras i en modell, dä r ett urval individer mellan 20 och 64 å r studeras.7

I tabell 6.2 redovisas resultaten av analysen. De relativa arbetslö shets- risker som presenteras gä ller personer, vilkas egenskaper avviker frå n referenspersonens nä r det gä ller kö n, å lder, utbildning, barnlö shet och/eller fö delseland. Som exempel kan nä mnas att en gift, barnlö s, svenskfö dd och gymnasieutbildad kvinna mellan 35 och 54 å r lö pte 18,7 procents stö rre risk ä n referenspersonen att bli arbetslö s 1982.

Tabell 6.2 Relativa arbetslöshetsrisker

 

1982

1991

1997

Referensperson

100.0

100.0

100.0

Kvinna

118.7

87.1

100.9

20-34 å r

199.2

195.6

131.6

55-65 å r

319.4

103.1

124.4

Ogift

133.5

213.7

180.3

Har barn

65.1

120.6

123.4

Ej gymnasium

128.3

124.1

Hö gskola < 3 å r

43.8

48.2

Hö gskola > 3 å r

39.0

35.9

Invandrare

184.1

202.8

221.0

Nyinvandrad

178.0

594.4

266.7

Anm: Referenspersonen i modellen ä r en gift man mellan 35 och 54 å r, som har gymnasieutbildning, saknar barn och ä r fö dd i Sverige. Referenspersonens risk att bli arbetslö s har indexerats till 100. Fö r 1982 saknas data om utbildning.

Kä lla: Finansdepartementet.

Resultaten frå n analysen tyder på att mä n och kvinnor lö per ungefä r lika stor risk att bli arbetslö sa. Unga personer (20-34 å r) har stö rre sannolikhet att drabbas av arbetslö shet ä n medelå lders (35-54 å r), ä ven om denna tendens har fö rsvagats under 1990-talet. Ä ldre personer (55-64 å r) lö pte i bö rjan av 1980-talet betydligt stö rre risk att drabbas av

6

Avsnittet bygger på berä kningar gjorda på Finansdepartementet.

7

Fö r att individen skall betraktas som arbetslö s i modellen må ste han/hon under å ret

erhå lla arbetsmarknadsstö d på

minst ett basbelopp och det erhå llna stö det må ste vara

stö rre ä n individens inkomst

(lö n, sjukpenning, fö rä ldrapenning och/eller nä rings-

inkomst).

 

Lå ngtidsutredningen

En arbetsmarknad fö r alla? 157

 

 

arbetslö shet ä n medelå lders. I bö rjan av

1990-talet hade dock bå da

grupperna lika stor sannolikhet att bli arbetslö sa, men 1997 tycks risken fö r de ä ldre å ter vara stö rre.

Ogifta personer riskerar arbetslö shet i stö rre utsträ ckning ä n gifta. Å r 1982 lö pte fö rä ldrar mindre risk att bli arbetslö sa ä n barnlö sa, men på 1990-talet har denna utveckling vä nt. Ju hö gre utbildning en person har desto mindre tycks risken att drabbas av arbetslö shet vara.

Invandrare drabbas i stö rre utsträ ckning ä n de som ä r fö dda i Sverige av arbetslö shet. Bland invandrarna lö pte de nyinvandrade (de som invandrat under de senaste fem å ren) avsevä rt stö rre risk att bli arbetslö s ä n referenspersonen 1991. Dä refter har risken att bli arbetslö sa fö r de nyinvandrade avtagit. Fö r icke-nyinvandrade tycks dä remot risken att drabbas av arbetslö shet i jä mfö relse med referenspersonen ö kat under hela den studerade perioden.8

Risken att blir arbetslö s mer spridd under 1990-talet

Ä ven fö rdelningen av arbetslö shetsrisker kan studeras med hjä lp av samma modell och fö r varje individ i urvalet har en arbetslö shetsrisk berä knats. I diagram 6.4 visas hur individerna fö rdelas ö ver en riskskala de olika å ren.

Å r 1982 var arbetslö sheten lå g och endast cirka en procent av personerna i urvalet klassades som arbetslö sa. Arbetslö shetsrisken var också lå g. Å r 1991 hade arbetslö shetsnivå n stigit och risken att bli arbetslö s hade ö kat. Bå de under 1982 och 1991 var riskspridningen lå g, vilket betyder att ingen grupp hade på tagligt stö rre risk ä n nå gon annan att drabbas av arbetslö shet under bå da å ren.

På grund av den ö kande arbetslö sheten i samband med 1990-talets lå gkonjunktur bytte fö rdelningen helt form 1997. Den kraftiga ansamling av individer med lå g risk som fortfarande fanns 1991 var borta och alla individer, oavsett bakgrund och egenskaper, lö pte en betydligt stö rre risk att drabbas av arbetslö shet jä mfö rt med tidigare.

8 En arbetslö s person som aldrig kvalificerats till nå gon form av arbetslö shetsersä ttning betraktas hä r varken som arbetande eller arbetslö s och ingå r dä rfö r inte i underlaget till berä kningarna. Det kan tä nkas att de minskade riskerna fö r ungdomar och nyinvandrade beror på att det inom dessa grupper blivit vanligare att uppbä ra socialbidrag snarare ä n arbetslö shetsersä ttning.

158 En arbetsmarknad fö r alla?

Lå ngtidsutredningen

 

 

Diagram 6.4 Fördelning av arbetslöshetsrisk

 

 

 

 

 

Frekvens

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1982

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1991

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1997

0,00

0,02

0,04

0,06

0,08

0,10

0,12

0,14

0,16

0,18

0,20

0,22

0,24

0,26

0,28

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Risk

Anm: Kurvorna anger hur arbetslö shetsrisker vid olika å r fö rdelar sig ö ver dem som ingå r i urvalet. Ju hö gre kurvan ä r vid viss risknivå , desto stö rre andel av individerna i urvalet har denna arbetslö shetsrisk.

Kä lla: Finansdepartementet.

6.1.4Sä rskilt svå rt fö r utomnordiska invandrare9

En grupp som har sä rskilt stora svå righeter på arbetsmarknaden ä r invandrare frå n lä nder utanfö r Norden. Under 1990-talet ö kade arbetslö sheten drastiskt fö r bå de utomnordiska medborgare och fö r utomnordiska invandrare med svenskt medborgarskap. Under perioden sjö nk så vä l sysselsä ttningen som arbetskraftsdeltagandet. I diagram 6.5 jä mfö rs arbetslö sheten bland utomnordiska medborgare med svenska medborgares stä llning på arbetsmarknaden.

9 Avsnittet bygger på Bilaga 6 till Lå ngtidsutredningen –Arai, M., Regné r, H. & Schrö der, L. [1999].

Lå ngtidsutredningen

En arbetsmarknad fö r alla? 159

 

 

Diagram 6.5 Arbetslöshetsnivå för personer med utomnordiskt respektive svenskt medborgarskap som andel av arbetskraften 1991–1998

Procent

35

30

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

15

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

1991

1992

1993

1994

1995

1996

Utomnordiska medborgare

 

 

 

Utomnordiska invandrare med svenskt medborgarskap

 

Svenska medborgare

 

 

 

 

1997

1998

Kä llor: SCB [a] och Finansdepartementet.

I diagram 6.6 visas att risken att bli arbetslö s ä r stö rre fö r ungdomar med utlä ndsk bakgrund ä n fö r svenska ungdomar ä ven nä r kunskaperna i svenska och andra skolä mnen ä r identiska. Fö r ungdomar fö dda i Sverige med minst en fö rä lder med utlä ndskt ursprung ä r risken att bli arbetslö s cirka 40 procent stö rre ä n fö r ungdomar med svenska fö rä ldrar. Om den unge personen har invandrat till Sverige fö re skolstart ä r risken att bli arbetslö s cirka 50 procent stö rre ä n fö r svenska ungdomar.10

Invandrarnas arbetslö shetsproblem diskuteras ibland inom ramen fö r lå gutbildade eller lå gproduktivas svå righeter på arbetsmarknaden. De resultat som presenteras i bilaga 6 till Lå ngtidsutredningen tyder dock på att det inte finns nå gra empiriska belä gg fö r en så dan klassificering. Under 1990-talet har de utomnordiskt fö dda personerna haft ungefä r samma utbildningsnivå som personer med svensk bakgrund. Det ä r emellertid mö jligt att en individ vid byte av nationell arbetsmarknad fö rlorar i humankapital om utbildningen ä r genomfö rd i ursprungs- landet. Denna negativa effekt på humankapitalet torde dock minska efter

en viss tid i det nya landet

samtidigt som fä rdigheterna

i svenska

fö rbä ttras. Fö r

att minimera

den

humankapitalfö rlust

som uppstå r i

samband med

byte av nationell

arbetsmarknad ä r

det

viktigt att

10 Skillnaden i arbetslö shetsrisk kvarstå r ä ven vid kontroll fö r utbildningsnivå , bostads- ort, familjebakgrund och betyg i svenska.

160 En arbetsmarknad fö r alla?

Lå ngtidsutredningen

 

 

arbetsgivare på ett enkelt sä tt kan ö versä tta utlä ndska betyg och kvalifikationer till svenska fö rhå llanden. I tabell 6.3 visas utbildnings- nivå n å ren 1970 och 1990 fö r svenskfö dda personer och utomnordiska invandrare.

Diagram 6.6 Relativ arbetslöshetsrisk för ungdomar med utländsk

bakgrund

 

 

 

Oddskvot

 

 

 

2,5

 

 

 

Arbetslös

 

 

 

Arbetslös efter kontroll av betyg i svenska m m

 

2,0

 

 

 

1,5

 

 

 

1,0

 

 

 

0,5

 

 

 

0,0

 

 

 

Född i Sverige,

Född i Sverige,

Invandrat före

Invandrat efter

båda föräldrarna

minst en förälder

skolstart

skolstart

födda i Sverige

född utomlands

 

 

(jämförelsegrupp)

 

 

 

Anm: Staplarna i diagrammet visar så kallade oddskvoter. Vä rdet 1 innebä r att det inte finns nå gon skillnad mellan ungdomar med utlä ndsk bakgrund och ungdomar med svenska fö rä ldrar. Vä rden ö ver 1 innebä r att ungdomar med utlä ndsk bakgrund har en hö gre risk att hamna i arbetslö shet jä mfö rt med ungdomar med svenska fö rä ldrar.

Kä lla: Bilaga 6 till Lå ngtidsutredningen –Arai, M., Regné r, H. & Schrö der, L. [1999].

Svå righeten fö r utomnordiska invandrare att finna arbete kan inte heller hä nfö ras till att invandrare skulle ha en annorlunda syn på arbete eller lä gre sö kaktivitet ä n personer med svensk bakgrund. De resultat som presenteras i bilaga 6 visar att utlä ndska personer sö ker arbete i minst lika stor utsträ ckning som svenskfö dda personer samt anser det viktigare ä n svenskfö dda att ha ett arbete. Likaså tycks de utrikes fö dda uppleva ett starkare tryck frå n sin omgivning att skaffa sig ett arbete samt uppleva en hö gre grad av ohä lsa under arbetslö shet ä n de svenskfö dda.

Det finns också belä gg fö r att bå de svenskar och invandrare anser att utseende och namn på verkar mö jligheterna att få ett arbete. Detta kan indikera att det på arbetsmarknaden fö rekommer diskriminering på grund av utlä ndsk hä rkomst. Det ä r emellertid viktigt att skilja mellan

Lå ngtidsutredningen

En arbetsmarknad fö r alla? 161

 

 

den typ av diskriminering som uppstå r på grund av fö rdomar mot en viss grupp och s k statistisk diskriminering, som ä r ett ekonomiskt rationellt beteende.

Tabell 6.3 Å ldersstandardiserad utbildningsnivå för personer födda i Sverige respektive utomlands 1970 och 1990

Procentuell fö rdelning

 

 

Grundskola

Gymnasium

Hö gskola

Forskarutbildning

 

Kvinnor Mä n

Kvinnor

Mä n

Kvinnor

Mä n

Kvinnor

Mä n

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Å r 1970

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fö dda i Sverige

67,0

61,0

26,3

31,6

6,7

7,1

0,0

0,4

Utrikes fö dda

66,3

56,0

27,8

35,5

5,8

7,7

0,2

0,8

Å r 1990

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fö dda i Sverige

34,5

37,3

41,1

38,8

20,8

18,0

0,2

0,8

Utrikes fö dda:

 

 

 

 

 

 

 

 

Invandrat

1975

38,5

37,5

40,7

39,8

16,1

14,3

0,2

0,9

Invandrat

1976

37,1

36,5

36,6

35,7

18,4

16,1

0,4

1,3

Anm: Siffrorna ä r å ldersstandardiserade, vilket innebä r att hä nsyn tagits till att utrikes fö dda ä r yngre ä n dem som ä r fö dda i Sverige. Uppgifterna om fö rdelningen av utbildningsnivå fö r 1990 summerar ej till 100 procent på grund av att det saknas information om utbildningsbakgrund fö r vissa personer i urvalet. Uppgifterna fö r 1970 innehå ller ingen motsvarande uppdelning mellan specificerad och ospecificerad utbildningsnivå .

Kä lla: Bilaga 6 till Lå ngtidsutredningen –Arai, M., Regné r, H. & Schrö der, L. [1999].

Statistisk diskriminering kan fö rsvå ra fö r utlä ndsk arbetskraft

En fö rklaring till den hö ga arbetslö sheten bland invandrare kan vara att de drabbas av s k statistisk diskriminering på arbetsmarknaden. Denna typ av diskriminering innebä r att arbetsgivare tillskriver enskilda individer gruppegenskaper. Om arbetssö kande av en viss nationalitet i genomsnitt har sä mre kvalifikationer ä n andra sö kande, kan en rationell arbetsgivare komma att avstå frå n att alls kalla nå gon individ i denna grupp till anstä llningsintervju. Om arbetsgivaren har må nga ansö kningar ä r nä mligen kostnaden att hitta enskilda, hö gkompetenta individer i den grupp som har genomsnittligt lä gre kvalifikationer alltfö r hö g. Det ä r mer rationellt att endast kalla individer ur den grupp som genomsnittligt har hö gre kompetens, eftersom sannolikheten ä r stö rre att i denna grupp hitta en lä mplig person.

Statistisk diskriminering kan ä ven uppstå då de bå da grupperna inte skiljer sig å t med avseende på kvalifikationer, men då kostnaderna fö r att

162 En arbetsmarknad fö r alla? Lå ngtidsutredningen

ta reda på kvalifikationerna hos enskilda personer skiljer sig å t. Det ä r inte orimligt att kostnaderna fö r att utvä rdera kvalifikationerna hos arbetssö kande ä r hö gre fö r personer med utlä ndsk bakgrund ä n fö r svenskar. Om arbetsgivaren lä gger ner samma kostnad fö r utvä rderingen kommer han eller hon att få en stö rre spridning i kvalifikationerna bland personer med utlä ndsk bakgrund ä n bland gruppen svenskar. Under fö rutsä ttning att arbetsgivaren ogillar den stö rre osä kerheten om kvalifikationerna hos gruppen med utlä ndsk bakgrund ä r det rationellt att bara anstä lla personer med svenskt ursprung. Denna form av rationell diskriminering kan i fö rlä ngningen leda till att individerna i gruppen som vä ljs bort aldrig få r fotfä ste på arbetsmarknaden och fö ljaktligen fö rlorar humankapital. Det finns emellertid mö jligheter fö r staten att minska fö retagens utvä rderingskostnader genom att t ex ö versä tta utlä ndska betyg och kvalifikationer till svenska fö rhå llanden.11

6.1.5Tillfä lliga anstä llningar allt vanligare

Antalet tillfä lliga anstä llningar har ö kat med omkring 35 procent mellan 1990 och 1998. Av tabell 6.4 framgå r att det frä mst ä r objekts- och projektanstä llningar som ö kat, men att ä ven antalet behovsanstä llningar har stigit. Bland akademiker, frä mst mä n, ä r projekt- och objekts- anstä llningar vanligast, medan behovsanstä llningar frä mst fö rekommer i LO-kollektivet, inte minst bland kvinnor inom vå rden.12

Ä ven om en del tillfä lligt anstä llda trivs med sin anstä llningsform finns det undersö kningar som tyder på att en majoritet av de tidsbegrä nsat anstä llda ö nskar fast anstä llning. En undersö kning frå n 1998 visar att 87 procent av de tillfä lligt anstä llda ö nskar fast anstä llning. Ä ven bland ungdomar ä r strä van mot fasta anstä llningar tydlig.13

Som en orsak till ö kningen av tillfä lliga anstä llningar fö rs ofta fram den snabba strukturella omvandlingen av ekonomin, som innebä r att produktionen på fö retagen sker utan lagerhå llning, dvs ä r ” just-in-time” . Detta underlä ttas av den snabba utvecklingen av informations- teknologin. En annan, minst lika viktig, orsak fö rmodas vara att den svaga efterfrå gan på arbetskraft under 1990-talet har gjort att det fö r må nga individer inte funnits alternativa anstä llningsmö jligheter. Detta bekrä ftas också i arbetskraftsundersö kningarna av att cirka hä lften av alla visstidsanstä llningar så små ningom ö vergick i fasta anstä llningar,

11SOU 1998:165.

12Nelander, S., Lindgren, V. & Nelander, K. [1999].

13SOU 1999:27.

Lå ngtidsutredningen

En arbetsmarknad fö r alla? 163

 

 

nä r konjunkturen vä nde uppå t i slutet av 1990-talet. Ä ven under tidigare lå gkonjunkturer har fö rekomsten av tillfä lliga kontrakt ö kat fö r att sedan minska nä r arbetskraftsefterfrå gan i ekonomin tilltagit. Det kan dessutom på pekas att tidsbegrä nsade anstä llningar ofta fungerar som inkö rsport till fasta anstä llningar.14

 

Tabell 6.4 Tillfälligt anställda efter anställningens art 1990–1998

 

 

 

 

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vikariat

Objekts- och projekt-

Ö vrigt

Sä songsarbete

Samtliga

 

 

 

 

 

anstä llning

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

Mä n

Kvinnor

Mä n Kvinnor

Mä n

Kvinnor

Mä n

Kvinnor

Mä n

 

1990

6,8

1,9

 

0,8

 

0,9

2,9

2,0

1,3

1,3

11,8

6,1

 

1991

6,4

2,1

 

0,9

 

0,9

2,5

1,8

1,2

1,2

11,0

6,0

 

1992

6,2

2,1

 

1,0

 

1,2

2,6

1,9

1,2

1,1

11,0

6,3

 

1993

6,3

2,2

 

1,2

 

1,8

2,8

2,2

1,3

1,3

11,6

7,5

 

1994

6,6

2,5

 

1,5

 

2,6

3,5

2,9

1,6

1,7

13,2

9,7

 

1995

7,0

2,3

 

1,8

 

2,6

3,9

3,1

1,7

1,6

14,4

9,6

 

1996

6,6

2,2

 

1,8

 

2,5

4,5

3,1

1,5

1,7

14,4

9,5

 

1997

6,5

2,2

 

2,1

 

2,6

5,0

3,5

1,8

1,7

15,4

10,0

 

 

1998

7,1

2,2

 

2,4

 

2,8

5,5

3,7

1,7

1,8

16,7

10,5

 

 

Anm: Angivet i procent av det totala antalet sysselsatta kvinnor respektive mä n. Gruppen

 

”ö vrigt”

innefattar

bland annat

personer

med provanstä llning, praktikarbete eller

 

behovsanstä llning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kä lla: SCB [a].

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sammanfattningsvis ä r

det

osä kert

vad

som

orsakat

ö kningen

av

tillfä lliga

anstä llningar

under

1990-talet

och dä rmed också

svå rt

att

avgö ra om ö kningen kommer att bestå ä ven i framtiden. Emellertid menar må nga, men lå ngt ifrå n alla, bedö mare att tillfä lliga anstä llningar av olika slag kommer att bli vanligare i framtiden.15 Det kommer troligen

att gä lla i de

flesta

sektorer,

men

frä mst inom

den expanderande

tjä nstesektorn.

Som

exempel

kan

nä mnas

handeln,

hotell-

och

restaurangnä ringen och fö retagstjä nster.16 Det

bö r

dock

på pekas

att,

fö rutsatt att det finns utrymme inom den varuproducerande delen av

14Se SOU 1996:34, SOU 1996:51 samt Holmlund, B. [1995].

15Se Bjö rklund, A. m.fl. [1998] och Andersson, A., Bastin, M. & Wikman, A. [1998]. Fö r en motsatt å sikt se Karlsson, A. & Schantz, E. [1998] och Holmlund, B. [1995].

16SOU 1999:27.

164 En arbetsmarknad fö r alla? Lå ngtidsutredningen

nä ringslivet att ytterligare slimma organisationen och fö rfina ” just-in- time-produktionen” i syfte att klara den ö kande internationaliseringen, kan ä ven andelen tillfä lligt anstä llda inom denna sektor fortsä tta ö ka. Nä r det gä ller vå rden och omsorgen, som idag kä nnetecknas av en hö g andel tillfä lligt anstä llda, torde de ö kande, demografiskt betingade behoven dock snarare leda till att anstä llningsvillkoren fö rbä ttras med fasta anstä llningar i syfte att attrahera erforderlig arbetskraft till denna sektor (se vidare kapitel 4, samt bilagorna 9 och 10 till Lå ngtids- utredningen). Det bö r dock poä ngteras att ä ven i framtiden kommer fö rekomsten av tillfä lliga anstä llningskontrakt att vara konjunktur- beroende.

Faktaruta 6.2

Utvecklingen av deltidsarbetslösheten under 1990-talet

Under 1990-talet har andelen deltidsarbetslö sa, dvs deltids-

arbetande som

i arbetskraftsundersö kningarna uppger att de

ö nskar utö kad

arbetstid, ö kat

i

takt med

den

fö rsä mrade

konjunkturen.

Utvecklingen

ä r

troligen

inte

endast av

konjunkturell natur, utan ä ven en fö ljd av rationaliseringar, frä mst inom den offentliga sektorn. På det individuella planet ligger orsaken till deltidsarbetslö shet ofta i att arbetstidens fö rlä ggning gö r det omö jligt att kombinera två deltidsanstä llningar.

De branscher dä r deltidsarbetslö shet ä r vanligt ä r vå rd och omsorg, handel samt hotell och restaurang. Skattebetalar- kollektivet kan sä gas subventionera dessa verksamheter genom att arbetsgivarna ö vervä ltrar ansvaret fö r fö rsö rjningen av de deltids- arbetslö sa på staten genom inkomstutfyllnad via arbetslö shets- fö rsä kringen.

Kä lla: SOU 1999:27.

Om utvecklingen mot tillfä lliga anstä llningsformer kommer att fortsä tta innebä r det att arbetsmarknaden kan få lä ttare att anpassa sig till olika fö rä ndringar så vä l i den internationella, som i den nationella ekonomin. Fö r enskilda individer kan en så dan utveckling emellertid innebä ra betydande vä lfä rdsfö rluster, eftersom må nga socialfö rsä kringssystem, men ä ven olika typer av ekonomiska å taganden, fö rutsä tter att framtida inkomster kan fö rutsä gas med relativt stor visshet, vilket inte alltid ä r fallet vid tillfä lliga anstä llningar. Fö r tillfä lligt anstä llda fö religger svå righeter att berä kna de framtida inkomster som ligger till grund fö r exempelvis fö rä ldra- och sjukpenning. Vidare kan tillfä lligt anstä llda ha svå rare att erhå lla banklå n och teckna bostadskontrakt. Det ä r dä rfö r

Lå ngtidsutredningen

En arbetsmarknad fö r alla? 165

 

 

tä nkbart att ett av motiven fö r tillfä lligt anstä llda att strä va mot en fast anstä llning ä r att ö ka sin vä lfä rd i dessa avseenden. Om socialfö rsä k- ringssystemen ä ven vore anpassade efter andra typer av anstä llningar ä n fasta, ä r det mö jligt att flera personer, så vä l fast som tillfä lligt anstä llda, skulle vå ga sö ka tillfä lliga anstä llningar i nya yrken eller på nya platser. Å ena sidan skulle effektiviteten och rö rligheten på arbetsmarknaden kunna ö ka, men å andra sidan skulle en anpassning av socialfö rsä krings- systemen kunna fö ra med sig betydande kostnader fö r de offentliga finanserna.17

6.2Har jä mviktsarbetslö sheten ö kat under 1990-talet?

En central frå ga mot bakgrund av utvecklingen på arbetsmarknaden under 1990-talet ä r om, och i så fall hur mycket, den s k jä mvikts- arbetslö sheten har ö kat. Jä mviktsarbetslö shet kallas den nivå på arbets- lö sheten som ä r fö renlig med samhä llsekonomisk balans eller jä mvikt. Med jä mvikt avses vanligen stabil prisnivå eller å tminstone konstant inflation, dvs inflationstakten varken tilltar eller avtar.18

Det finns olika sä tt att berä kna nivå n på jä mviktsarbetslö sheten och valet av tillvä gagå ngssä tt på verkar i hö g grad utfallet. Speciellt problematiskt ä r det att hantera det faktum att nivå n på jä mvikts- arbetslö sheten tycks fö lja den faktiska arbetslö sheten. Detta fenomen brukar benä mnas persistens eller hysteresis.19

Empiriska studier av jä mviktsarbetslö sheten i Sverige tyder på att denna har ö kat sedan 1980-talet. Exempelvis bedö mer OECD att jä mviktsarbetslö sheten 1998 uppgick till 6,5 procent att jä mfö ras med 2,4 procent 1990.20 Detta skulle innebä ra att så gott som all arbetslö shet

i nulä get ä r strukturell.21

En fö rklaring till den kraftiga ö kningen av

jä mviktsarbetslö sheten ä r

att arbetslö shetens varaktighet har sä nkt

vä rdet på de arbetslö sas kunskaper och fä rdigheter, vilket permanentat

17Se SOU 1999:69.

18Dä rav den ofta anvä nda anglosaxiska fö rkortningen NAIRU - Non-Accelerating Inflation Rate of Unemployment.

19Hysteresis ä r ett specialfall av persistens som innebä r att jä mviktsarbetslö sheten ä r helt historieberoende.

20OECD [1999c].

21OECD:s sä tt att mä ta jä mviktsarbetslö sheten har dock kritiserats. Se bl a Holden, S. & Nymoen, R. [1998] och Johansson, S., Lundborg, P. & Zetterberg, J. [1998].

166 En arbetsmarknad fö r alla?

Lå ngtidsutredningen

 

 

arbetslö sheten på en hö g nivå . En annan fö rklaring ä r att arbets- marknaden inte fungerar tillrä ckligt flexibelt, vilket gö r att det uppstå r brist på arbetskraft redan vid hö ga nivå er på arbetslö sheten. Detta leder till hö gre lö neö kningar och en sä mre sysselsä ttningsutveckling.

Oklart om matchningsproblemen ö kat

Erfarenheterna frå n andra lä nder, dä r tillvä xten har tagit fart efter en lä ngre tids nedgå ng, ä r att de nya jobben inte uppstå r dä r de arbetslö sa bor eller inom de sektorer dä r de arbetslö sa tidigare arbetade. Bristande anpassningsfö rmå ga på den svenska arbetsmarknaden kan dä rfö r bidra till att bromsa en fortsatt ö kning av sysselsä ttningen och en minskning

av arbetslö sheten. Matchningsproblem

kan uppstå

genom att

de

arbetslö sa sö ker mindre effektivt eller på

grund av att de saknar den

kompetens som efterfrå gas. I mitten av

1990-talet,

då tillgå ngen

lediga jobb var liten, var ä ven sö kaktiviteten lå g. Hur sö kaktiviteten har utvecklats under senare tid ä r svå rt att bedö ma. Flera studier visar att sö kaktiviteten ä r lä gre bland personer i arbetsmarknadsprogram ä n bland personer i ö ppen arbetslö shet.22 En ö kad efterfrå gan på arbetskraft kan ä ven mö jliggö ra en ö kad kontroll av att de arbetssö kande verkligen stå r till arbetsmarknadens fö rfogande, nå got som av så vä l praktiska skä l som legitimitetsskä l kan vara svå rt nä r arbetslö sheten ä r hö g. Studier av sö kintensitetens effekter på sannolikheten att få jobb antyder ett svagt samband. I stä llet tycks utflö det frå n arbetslö shet hä nga samman med

individkaraktä ristika (utbildningsnivå ,

nationalitet, å lder o s v)

och

nivå n på arbetslö shetsersä ttningen.23

 

 

 

 

En indikator

som kan illustrera

begrä nsningar

fö r

en

ö kad

sysselsä ttning ä r

den s k Beveridge-kurvan. Denna

kurva

beskriver

sambandet mellan lediga platser (vakanser) och tillgå ngen

ledig

arbetskraft (de arbetslö sa). Diagram 6.7 visar en Beveridge-kurva fö r å ren 1980-1999. Fö rskjutningar utmed kurvan kan ses som konjunkturella fö rä ndringar; nä r konjunkturen fö rsä mras blir det fä rre lediga platser och fler arbetslö sa. En strukturell fö rsä mring av arbetsmarknadens funktionssä tt, t ex till fö ljd av att den lediga arbetskraften saknar nö dvä ndig utbildning eller kompetens, leder dä rmed till fler lediga platser vid varje nivå på arbetslö sheten. I detta fall skiftar Beveridge-kurvan utå t.

Den stigande arbetslö sheten i bö rjan av 1990-talet å tfö ljdes av fä rre vakanser. Sedan 1997 har arbetslö sheten bö rjat sjunka och antalet lediga

22Ackum-Agell, S. [1996].

23Harkman, A. [1999].

Lå ngtidsutredningen

En arbetsmarknad fö r alla? 167

 

 

platser har ö kat, men ö kningen av de lediga platserna sker vid en hö gre nivå på arbetslö sheten. Detta indikerar att arbetsmarknadens funktionssä tt har fö rsä mrats. I ett historiskt perspektiv skiljer sig utvecklingen av vakanser och arbetslö shet under 1990-talet inte frå n tidigare perioder. Det kan dock inte uteslutas att det ” loop” -mö nster som fanns under 1980-talet ä r på vä g att upprepas, men vid en hö gre nivå på arbetslö sheten. Ett så dant fö rlopp skulle då indikera en hö gre nivå på jä mviktsarbetslö sheten. I praktiken ä r det emellertid svå rt att skilja konjunkturella fö rä ndringar frå n strukturella, och det krä vs dä rfö r fler observationer innan det gå r att dra nå gra definitiva slutsatser om att matchningsproblemet på arbetsmarknaden skulle ha ö kat. Ett sä rskilt problem ä r att kurvans lä ge på verkas av arbetsfö rmedlingens marknads- andel.24

Diagram 6.7 Beveridge-kurva för Sverige 1980–1999

Vakanser (procent)

 

 

 

 

 

 

1,4

 

 

 

 

 

 

 

1,2

 

1980

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,0

 

1987

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1990

 

 

 

 

 

 

0,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1981

1984

 

 

 

 

0,6

 

 

 

1999

 

 

 

 

 

 

1998

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1983

 

 

 

 

0,4

 

 

1991

 

 

 

1997

 

 

 

 

 

 

 

0,2

 

 

 

 

 

 

1993

 

 

 

 

 

 

 

0,0

 

 

 

 

 

 

 

0

2

4

6

8

10

12

14

 

 

 

 

Arbetslösa och personer i program (procent)

Anm: Vertikal axel anger kvarstå ende vakanser som andel av arbetskraften. Horisontell axel anger arbetslö sa och deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadsprogram som andel av arbetskraften. Data fö r 1999 ä r ett genomsnitt fö r perioden januari - september.

Kä llor: AMS och SCB [b].

24 Denna andel har fallit frå n 45 procent 1990 till 32 procent 1998. Andelen platser som anmä ls till arbetsfö rmedlingen kan på verkas negativt om det blir vanligare med tillfä lliga anstä llningar, vilka i mindre utsträ ckning anmä ls. Platsandelen ö kar dessutom i hö gkonjunktur och tvä rtom. Se Okeke, S. [1999] och AMS [1998a].

168 En arbetsmarknad fö r alla? Lå ngtidsutredningen

Institutionella fö rä ndringar har bidragit till hö gre jä mviktsarbetslö shet

En fö rklaring till att jä mviktsarbetslö sheten skulle kunna ha ö kat under 1990-talet ä r att det skett fö rä ndringar i det regelverk eller i de institutioner som på verkar lö ne- och prisbildningen. Det innebä r att det krä vs en hö gre nivå på arbetslö sheten fö r att få till stå nd en pris- och lö neutveckling som inte accelererar.

Institutionella faktorer, som graden av anstä llningstrygghet och lö nefö rhandlingarnas koordinering/centralisering, kan fö rklara knappt hä lften av uppgå ngen i jä mviktsarbetslö sheten mellan 1990 och 1995, enligt en studie av nå gra OECD-ekonomer.25 Ersä ttningsnivå erna inom arbetslö shetsfö rsä kringen och lä gre skatter på arbete bidrar dä remot till att reducera jä mviktsarbetslö sheten med knappt 15 procent. Merparten av uppgå ngen kan dock inte fö rklaras med institutionella faktorer.

Tabell 6.5 Förklaringar till ökad jämviktsarbetslöshet i Sverige 1990–1995

Procentenheter

 

Fö rä ndring/Bidrag

Fö rä ndring i jä mviktsarbetslö sheten

4,2

Fö rklarande variabler

 

Ersä ttningsnivå er

- 0,2

Skattekilen på arbete

- 0,4

Anstä llningstrygghet och lö nefö rhandlingssystem

+ 1,9

Landsspecifik komponent

+ 2,4

 

 

Kä lla: Elmeskov, J., Martin, J. & Scarpetta, S. [1998].

 

En mö jlig orsak till att fö rä ndringar i lö nebildningen skulle ha bidragit till en hö gre jä mviktsarbetslö shet ä r att lö nefö rhandlingarna på den svenska arbetsmarknaden i ö kad utsträ ckning fö rs på branschnivå . Denna utveckling inleddes emellertid redan under 1980-talet. Ö kad konkurrens mellan olika fackliga organisationer, respektive organisationer på arbetsgivarsidan, riskerar att driva upp lö nerna. Utvecklingen under 1990-talet har också inneburit att fö rutsä ttningarna fö r lö nebildningen har fö rä ndrats. Den lå ga inflationen innebä r att stora krav stä lls på mycket små nominella lö neö kningar fö r att reallö nerna skall kunna anpassas till utbuds- och efterfrå gestö rningar. Det ä r så ledes mö jligt att det svenska lö nefö rhandlingssystemet med fö rhandlingar fö reträ desvis på branschnivå ä r mindre vä l rustat fö r att hantera en situation med lå g inflation.26 Det ä r ä ven mö jligt att de fö rvä ntningar

25Elmeskov, J., Martin, J. & Scarpetta, S. [1998].

26Se Calmfors, L. [1993].

Lå ngtidsutredningen

 

 

 

En arbetsmarknad fö r alla? 169

 

arbetsmarknadens parter har om prisö kningar inte legat i linje med den

faktiska utvecklingen, vilket bidragit till att reallö nerna hamnat på

en

nivå som inte varit fö renlig med en nedgå ng i arbetslö sheten.

 

 

Det finns ett relativt gott

stö d fö r att

ersä ttningsnivå erna

i arbets-

lö shetsfö rsä kringen,

liksom

ersä ttningsperiodernas

lä ngd

på verkar

jä mviktsarbetslö sheten.27 Sä nkningen av ersä ttningsnivå erna frå n 90 till

80 procent 1993 har sannolikt bidragit till en lä gre nivå

jä mvikts-

arbetslö sheten.28

Under 1990-talet har

mö jligheterna

till

fö rlä ngda

ersä ttningsperioder

genom

deltagande

i arbetsmarknadspolitiska

program ö kat, vilket å tminstone kortsiktigt torde ha motverkat effekten

av lä gre ersä ttningsnivå er eller till och med bidragit till att ö ka jä mvikts-

arbetslö sheten.29

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatter kan

på verka jä mviktsarbetslö sheten

genom

att

det

ekonomiska utbytet av att arbeta ö kar jä mfö rt med att vara arbetslö s eller genom att lö nekostnaderna fö r att anstä lla blir lä gre, t ex genom lä gre

arbetsgivaravgifter. I det senare fallet

ä r det

emellertid

rimligt

att

fö rvä nta sig att skatterna inte har

nå gra

bestå ende

effekter

arbetslö sheten utan helt ”ö vervä ltras” på

lö nerna. Detta kan exempelvis

ske då arbetslö shetsersä ttningen ä r indexerad till lö neutvecklingen och/ eller då kapitalavkastningen ä r internationellt bestä md.30 I det fö rra fallet kommer en skattesä nkning leda till att efterfrå gan på arbetskraft ö kar vilket driver upp lö nerna. Om arbetslö shetsersä ttningen ä r indexerad till lö neutvecklingen kommer det bli mindre ekonomiskt ofö rdelaktigt att bli arbetslö s, vilket kan driva upp lö ntagarnas lö nekrav och dä rmed motverka den positiva effekten på sysselsä ttningen av sä nkta skatter. I det andra fallet kan ersä ttningen till kapitalä garna inte avvika frå n ersä ttningen i andra lä nder. En hö jning av skatten på arbete, t ex genom

hö jda

arbetsgivaravgifter,

leder då

till

att

lö nerna

må ste sä knas i

motsvarande

grad om ersä ttningen till

kapitalä garna

skall

vara

ofö rä ndrad.

 

 

 

 

 

 

 

 

Fö r

vissa

grupper kan

dock

hö ga

skattekilar

leda

till

hö gre

arbetslö shet genom att den lö n som arbetsgivarna kan erbjuda inte kan

27

Layard, R. &

Nickell, S. [1997].

28

Carling, K.,

Holmlund, B. & Vejsiu, A. [1999] visar att sä nkningen av

ersä ttningskvoten frå n 80 procent till 75 procent den 1 januari 1996 ledde till att utflö det frå n arbetslö shet till sysselsä ttning ö kade med cirka 10 procent. Frå n och med den 1 september 1997 hö jdes ersä ttningsnivå n till 80 procent.

29 Carling, K. m.fl. [1996].

30 Fö r en diskussion av skatternas effekter på arbetslö sheten se Holmlund, B. & Kolm, A.-S. [1998].

170 En arbetsmarknad fö r alla? Lå ngtidsutredningen

falla till den nivå dä r det blir lö nsamt att anstä lla.31 Skattekilen på arbete har minskat under 1990-talet, vilket har bidragit till en lä gre jä mvikts- arbetslö shet.32

Sammantaget ä r det svå rt att se att de institutionella fö rä ndringar som ä gt rum under 1990-talet ä r av den omfattningen att de ensamt skulle kunna fö rklara den hö ga svenska arbetslö sheten under 1990-talet. Som nä mndes ovan kan dock den faktiska arbetslö sheten på verka jä mvikts- arbetslö sheten, t ex genom att de som sä tter lö nerna inte beaktar de arbetslö sas intressen eller genom att de personer som fristä lls frå n en sektor inte direkt ä r tillgä ngliga fö r arbete i andra sektorer. Nä r konjunkturen vä nder uppå t kan dock jä mviktsarbetslö sheten rö ra sig i riktning mot den nivå som bestä ms av de institutionella faktorerna. Det bö r också på pekas att nedgå ngen i arbetslö sheten sannolikt fö rdrö jts av den strama inriktningen av finanspolitiken under 1990-talet, vilken bidragit till att dä mpa den samlade efterfrå gan i ekonomin.

Nä r det gä ller utvecklingen på arbetsmarknaden på lä ngre sikt ä r de institutionella faktorerna av stor betydelse. Flertalet av de institutioner och stora delar av den lagstiftning som i dag styr arbetsmarknaden samexisterade med en betydligt lä gre arbetslö shet under framfö r allt 1970- och 1980-talen. Det kan emellertid inte uteslutas att det skett strukturella fö rä ndringar av arbetsmarknaden som stä ller helt andra krav på arbetsmarknadens funktionssä tt ä n under tidigare decennier. Som exempel kan nä mnas den ö kade anvä ndningen av tillfä lliga anstä llnings- kontrakt och internationaliseringens betydelse fö r arbetsmarknaden i form av internationell specialisering, kapitalrö rlighet ö ver grä nserna och

den teknologiska

utvecklingen (se

vidare avsnitt

6.3). Dessa

fö rä ndringar kan

komma att stä lla

hö gre krav på

arbetskraftens

flexibilitet, inte minst nä r det gä ller behovet av vidareutbildning.

Goda mö jligheter till å terhä mtning på arbetsmarknaden

I Konjunkturinstitutets basscenario fö r utvecklingen av svensk ekonomi till å r 2015 (se kapitel 3) tecknas en utveckling som innebä r att en del av minskningen av sysselsä ttningen under 1990-talet tas igen under de kommande å ren. Utvecklingen ä r dock inte så stark att alla de arbets- tillfä llen som fö rlorades under lå gkonjunkturå ren kan å terfå s. Den

31Skattekilen på arbete definieras som skillnaden mellan den lö nekostnad som arbetsgivarna betalar och den lö n som arbetstagarna erhå ller nä r hä nsyn tagits till inkomstskatt och priseffekten av mervä rdesskatten.

32Enligt SAF [1999a], var skattekilen fö r en industriarbetare 74 procent 1990 mot 62,4 procent 1998. Fö r en tjä nsteman var skattekilen 81,7 procent 1990 och 74,5 procent 1998.

Lå ngtidsutredningen

En arbetsmarknad fö r alla? 171

 

ö ppna arbetslö sheten vä ntas fortsä tta att falla i takt med att den svenska

ekonomin å terhä mtar sig efter

1990-talets lå ga utnyttjande av ledig

arbetskraft. Sysselsä ttningen fö rutses fortsä tta att stiga fram till mitten av nä sta decennium fö r att dä refter sjunka nå got i takt med att antalet personer i fö rvä rvsaktiv å lder minskar. Sysselsä ttningsgraden å r 2015 vä ntas bli strax under den nivå som satts som må l fö r å r 2004 i 1999 å rs budgetproposition, vilken antagits av riksdagen.33 Arbetslö sheten antas hamna strax ö ver 4 procent under perioden 2009-2015, vilket representerar den lå ngsiktiga jä mviktsnivå n eller arbetslö sheten vid en ” normal” utveckling, dvs nä r de viktigaste variablerna, så som arbetskraftsdeltagande, inflation och tillvä xt, ö ver tiden anpassat sig till de lå ngsiktiga, historiska trenderna. Sjä lva anpassningen av arbets- lö sheten kan dock ske fortare eller ta lä ngre tid ä n vad som anges i scenariot. Dä rtill kommer de konjunkturella variationerna av arbets- lö sheten. Med stö rsta sannolikhet kommer konjunkturen och dä rmed efterfrå gan på arbetskraft att vara fortsatt mycket god under å r 2000 med en sysselsä ttningstillvä xt som ö verstiger den underliggande trenden.

Berä kningar av sambandet mellan inflation och arbetslö shet fö r 1970- och 1980-talen ger vid handen att nivå n på jä mviktsarbetslö sheten var mellan 2-3 procent av arbetskraften. Ä ven om den nivå på arbetslö sheten under perioden 2009-2015 inte skall ses som en prognos, indikerar det ä ndå att jä mviktsarbetslö sheten ä r hö gre i bö rjan av 2000-talet ä n under tidigare decennier. Att en så dan ö kning skett stö djs också av att arbetslö sheten under lå gkonjunkturå r successivt kommit att vara allt hö gre sedan 1960-talet.34 I ett alternativt hö gtillvä xtscenario antas arbetsmarknaden fungera bä ttre i två viktiga avseenden; arbetskrafts- utbudet ä r stö rre och matchningen av lediga jobb med ledig arbetskraft fungerar bä ttre, dvs Beveridge-kurvan har skiftat inå t samtidigt som lö nebildningen fungerar bä ttre, så att en ö kad tillvä xt inte slå r igenom i lö neö kningar som inte kan fö renas med produktivitetsutvecklingen och inflationsmå let. Detta scenario illustrerar att det med hjä lp av ekonomisk politiska å tgä rder som bidrar till hö gre arbetskraftsutbud, bä ttre matchning och en fö rbä ttrad lö nebildning ä r mö jligt att sä nka jä mvikts- arbetslö sheten och dä rmed mö jliggö ra ett hö gre resursutnyttjande med bibehå llen prisstabilitet.

33 Regeringens proposition [1998/99:1].

34 Enligt SCB:s arbetskraftsundersö kningar var andelen arbetslö sa av arbetskraften 3,5 procent under lå gkonjunkturå ret 1983, medan arbetslö sheten var 2,7 procent 1972 och 2,2 procent 1968.

172 En arbetsmarknad fö r alla?

Lå ngtidsutredningen

 

 

6.3Minskad efterfrå gan på lå gutbildad arbetskraft: orsaker och effekter

Sedan 1970-talet har andelen sysselsatta med lä gre utbildning minskat inom samtliga sektorer. Inom nä ringslivet har utvecklingen i riktning mot en hö gre utbildad arbetskraft varit tydlig i alla sektorer, men sä rskilt inom kunskapsintensiva verksamheter. Fö rä ndringen i efterfrå gan mot hö gre utbildad arbetskraft mä rks i de flesta OECD-lä nder och sker kontinuerligt. Det finns ett antal olika fö rklaringar till varfö r den relativa efterfrå gan på lå gutbildad kontra hö gutbildad arbetskraft har minskat. De fö rklaringar som få tt stö rst genomslag ä r den teknologiska utvecklingen, en ö kad internationell specialisering av produktionen till fö ljd av handelsliberalisering och en kraftig ö kning av kapitalets internationella rö rlighet. Dessa faktorers på verkan på arbetsmarknaden hä nger emellertid samman med arbetskraftens sammansä ttning med avseende på kvalifikationer, utbildning och lokalisering. Ä ven arbets- marknadens institutioner och regelverk ä r av betydelse.

6.3.1Teknisk utveckling –en huvudorsak till efterfrå geminskningen

En av fö rklaringarna till den trendmä ssigt minskade efterfrå gan

lå gutbildad arbetskraft tar fasta på att denna utveckling har ä gt rum

i

samtliga sektorer och inte bara i vissa. Denna ansats betonar den tekniska utvecklingens betydelse. Det hä vdas bland annat att priset på realkapital har sjunkit kraftigt i fö rhå llande till priset på arbetskraft. Detta har lett till att outbildad arbetskraft har ersatts med kapital i takt med att sjunkande kapitalkostnader gjort det mer lö nsamt att anvä nda teknologier som krä ver mer kapital och utbildad arbetskraft. Ett exempel på en så dan process ä r infö randet av datoriserade monteringsband.35

Sambandet mellan teknisk utveckling och efterfrå gan på utbildad arbetskraft kan ä ven vara det omvä nda; en ö kning av utbudet av hö gutbildad arbetskraft, liknande den vå g av personer som strö mmade ut ur universiteten i USA och Sverige i slutet av 1960-talet och bö rjan av 1970-talet, leder till kraftigt fallande utbildningspremier i form av hö gre lö n, vilket i sin tur gö r det lö nsamt att utveckla nya teknologier som krä ver stora insatser av hö gutbildad arbetskraft.36

En andra fö rklaring till den minskade efterfrå gan på lå gutbildad arbetskraft i fö rhå llande till hö gutbildad tar fasta på att denna process ä gt

35Storesletten, K. & Zilibotti, F. [1999].

36ibid

Lå ngtidsutredningen En arbetsmarknad fö r alla? 173

rum samtidigt som vä rldshandeln liberaliserats. En friare handel leder till ö kad konkurrensutsä ttning frå n lä nder som har komparativa fö rdelar i produktion som krä ver en relativt hö g andel outbildad arbetskraft. Fö ljden av en liberalisering av vä rldshandeln skulle dä rfö r bli en ö kad efterfrå gan på utbildad arbetskraft i industrilä nderna, ä ven i frå nvaro av teknisk utveckling.37 Det ä r dock svå rt att med denna ansats fö rklara dels varfö r efterfrå gan på utbildad arbetskraft sker inom samtliga branscher, dels att effekterna kan bli så stora fö r industrilä nderna, eftersom dessa i stor utsträ ckning handlar med varandra. Det kan dock inte uteslutas att handelsliberalisering kan framtvinga en ö kad kapitalintensitet i produktionen och dä rmed en minskad efterfrå gan på lå gutbildad arbetskraft.

Empiriska studier har visat på relativt små effekter på arbets- marknaden i industrilä nderna av handelsliberalisering. I stä llet tycks den teknologiska utvecklingen ha en betydligt stö rre effekt på efterfrå gan på lå gutbildad arbetskraft vare sig denna på verkan sker i form av lä gre relativlö ner eller lä gre sysselsä ttning.38 Den teknologiska utvecklingens

betydelse fö r

den minskade

efterfrå gan på lå gutbildad arbetskraft i

Sverige bekrä ftas i ett antal

studier.39 Frä mst

ä r

det arbetskraft

som

saknar gymnasieutbildning

som

drabbas.

Importkonkurrens

frå n

lå glö nelä nder

har haft

en stor

betydelse fö r

det

fö rsä mrade syssel-

sä ttningslä get

fram till

mitten

av

1980-talet i

de branscher

inom

tillverkningsindustrin dä r huvudsakligen personer med lä gre utbildning arbetar. Importkonkurrensens betydelse fö r dessa branscher sedan mitten av 1980-talet ä r mer oklar. En hypotes ä r att den svenska arbets- kraften tappade sitt utbildningsfö rsprå ng i fö rhå llande till en del OECD- lä nder, och att importkonkurrensen frå n lå glö nelä nder dä rmed minskade i betydelse i takt med att Sverige blev lite av ett ” lå glö neland” .40

I framtiden

kan det inte uteslutas att

importkonkurrensen frå n

lå glö nelä nder i

Sveriges nä rhet ö kar, vilket

kan komma att på verka

arbetsmarknaden fö r lå gutbildade. En orsak till detta skulle kunna vara den nä ra fö restå ende ö stutvidgningen av EU. Det torde frä mst vara arbetstillfä llen fö r personer med kortare utbildning inom enklare industri- och tjä nsteproduktion som riskerar att utsä ttas fö r konkurrens. Det ä r dock inte relativlö nerna i sig som spelar roll fö r konkurrens- kraften utan lö nekostnaden per producerad enhet, vilket innebä r att de relativt sett hö gre lö nerna i Sverige kan bibehå llas om produktiviteten ä r hö gre i Sverige ä n i de nya konkurrentlä nderna. På sikt kan dessutom

37Se t ex kapitel 4 i OECD [1997a].

38Se kapitel 3 i IMF [1997].

39Se Hansson, P. [1997] och Mellander, E. [1999].

40Hansson, P. [1997].

174 En arbetsmarknad fö r alla?

Lå ngtidsutredningen

 

 

ö verfö ring av kapital och kunnande till dessa lä nder leda till att produktiviteten –och dä rmed lö nerna –anpassar sig till fö rhå llanden som rå der inom andra delar av EU.

6.3.2Internationell kapitalrö rlighet –lå gt fö rklaringsvä rde

En ö kad specialisering av produktionen i den industrialiserade vä rlden har lett till att produktionen av insatsvaror i stö rre utsträ ckning ä n tidigare sker i lä nder som kan producera dessa till ett lä gre pris genom s k outsourcing.41 Dä rtill har kapitalets rö rlighet ö kat i form av ö kade flö den av så vä l finansiellt, som fysiskt kapital. I bö rjan av 1970-talet uppgick vä rdet av direktinvesteringar och portfö ljplaceringar i svenska tillgå ngar till 1 procent av BNP. I mitten av 1990-talet uppgick detta vä rde till 7 procent av BNP.42 Outsourcing och direktinvesteringar tycks också bli allt vanligare inom det svenska nä ringslivet. Dessutom ö kar utvandringen av hö gutbildad arbetskraft, om ä n frå n en mycket lå g nivå , vilket skulle kunna fö rklara att fler svenska fö retag flyttar eller på andra sä tt expanderar utomlands. Majoriteten av de svenska fö retagens direktinvesteringar och outsourcing sker dock i lä nder med jä mfö rbara arbetskraftskostnader, men dä r frä mst skalfö rdelar gö r produktionen utomlands mer lö nsam. Ä ven nä rheten till marknaden ä r en viktig fö rklaring till direktinvesteringar i andra lä nder. Så dana investeringar innebä r ofta att sysselsä ttningen fö r tjä nstemä nnen i det svenska moderbolaget stagnerar. Dä remot kan efterfrå gan på personal med lä gre utbildning ö ka, då sjä lva industriproduktionen oftast stannar i Sverige. Vanligtvis fö rlä ggs annan typ av verksamhet, t ex finansiella tjä nster, utomlands.43

Effekten på den totala sysselsä ttningen av direktinvesteringar och outsourcing ä r tä mligen liten. Outsourcing tycks heller inte på verka efterfrå gan på lå gutbildad arbetskraft inom tillverkningsindustrin.44 Svenska direktinvesteringar i utlandet tycks ha en positiv nettoeffekt på sysselsä ttningen i Sverige. Den exportminskning av fä rdigvaror som uppstå r nä r fö retagen bö rjar producera i andra lä nder kompenseras i de flesta fall av ö kad export av insatsvaror och stö rre marknadsandelar,

41Internationell outsourcing innebä r att fö retag flyttar produktion av intermediä ra varor frå n Sverige till andra lä nder, frä mst lä nder med lä gre arbetskraftskostnader.

42IMF [1997]. Som framgå r av diagram 8.1 har bara direktinvesteringarna mer ä n tiodubblats under 1990-talet.

43Feenstra, R. [1998] och Blomströ m, M., Fors, G. & Lipsey, R. [1997].

44Mellander, E. [1999].

Lå ngtidsutredningen En arbetsmarknad fö r alla? 175

vilket i sin tur leder till en bibehå llen sysselsä ttningsnivå inom landet.45 Det fö rekommer dock att enskilda grupper av arbetskraft, vissa branscher eller regioner drabbas negativt.

Internationaliseringen innebä r också att utlä ndska fö retag investerar i Sverige. Andelen sysselsatta i utlä ndska fö retag i Sverige har ö kat frå n 8 till 14 procent mellan 1990 och 1997 (se vidare kapitel 8). I de fall alternativet till ett utlä ndskt fö retagsfö rvä rv ä r nedlä ggning av den svenska verksamheten har utlä ndska direktinvesteringar klart positiva sysselsä ttningseffekter. I andra fall tycks det vara oklart vilka effekter utlä ndska investeringar i Sverige har på sysselsä ttningen. Negativa effekter så som nedlä ggningar eller omlokaliseringar av verksamheter till andra lä nder tycks vara ovanliga. Fö retagsfö rvä rv, oavsett om det ä r svenska investeringar i utlandet eller tvä rtom, leder i allmä nhet till omstruktureringar och minskad efterfrå gan på arbetskraft.46

Sammanfattningsvis tycks den ö kade kapitalrö rligheten i form av direktinvesteringar och outsourcing inte ha nå gra avgö rande negativa

effekter

på sysselsä ttningen

i

Sverige. Det

talar

fö r att

arbetskraft i

” hemmaproduktionen” och

arbetskraften i

de

lä nder

som svenska

fö retag

investerar i och/eller

kö per insatsvaror

i huvudsakligen ä r

komplement till varandra. Integrationen av vä rldens kapitalmarknader innebä r dock att avkastningen på investeringar i Sverige inte kan avvika frå n (den riskjusterade) avkastningen på vä rldsmarknaden. Detta gö r att arbetskraften i hö gre grad ä n tidigare kan tvingas bä ra kostnaden fö r relativa prisfö rä ndringar på vä rldsmarknaden. Ö kad kapitalrö rlighet kan så ledes komma att leda till ett tryck nedå t på lö nerna, eftersom fö retagen vid given produktivitet må ste anpassa ersä ttningen till lö ntagarna till de internationella avkastningskraven. Om ingen hä nsyn tas till detta tryck i lö nefö rhandlingarna kan det leda till en hö gre jä mviktsarbetslö shet.47

6.3.3Ö kad arbetslö shet eller ö kad lö nespridning?

Som framgick av diagram 6.1 uppvisar arbetslö sheten en uppå tgå ende trend i EU, medan arbetslö sheten i USA uppvisar en negativ trend. Utvecklingen inom EU som helhet kan fö rklaras med att arbetslö shets- perioderna blivit allt lä ngre. Flera studier pekar på att denna utveckling hä nger samman med att ett starkt anstä llningsskydd och generö s arbetslö shetsersä ttning bidrar till att fö rlä nga effekterna av olika

45NUTEK [1999e].

46ibid

47Betydelsen av avkastningskrav fö r arbetslö sheten diskuteras i Blanchard, O. [1999].

176 En arbetsmarknad fö r alla?

Lå ngtidsutredningen

 

stö rningar som t ex orsakas av fö rä ndringar i efterfrå gan på arbetskraft

till fö ljd av den tekniska utvecklingen.48

 

En ofta framfö rd hypotes ä r att den

minskade efterfrå gan på

lå gutbildad arbetskraft leder till hö g arbetslö shet i Kontinentaleuropa och de skandinaviska lä nderna, eftersom lö nerna fö r lå gutbildade inte kan sjunka alltfö r mycket på grund av minimilö ner, hö ga ersä ttnings- nivå er i socialfö rsä kringssystemen och hö ga skatter.49 I USA och Storbritannien leder en minskad efterfrå gan på lå gutbildad arbetskraft dä remot inte till minskad sysselsä ttning och hö gre arbetslö shet, utan i stä llet till ö kad lö nespridning. Fö ljaktligen bö r en stor spridning i lö ner gå hand i hand med lå g arbetslö shet och tvä rtom. På samma sä tt borde lä nder vars arbetsmarknader ä r mer reglerade ha en stö rre spridning i arbetslö shet mellan utbildningsgrupper.

 

Tabell 6.6 Arbetslöshet för lågutbildade relativt högutbildade män i några

 

 

OECD-länder 1975–1996

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1975–78

1983–86

1991–93

1996

 

 

 

Frankrike

 

3,1

 

2,9

2,2

 

 

 

Tyskland

 

3,5

4,2

 

4,2

3,3

 

 

 

Nederlä nderna

2,0

2,9

 

1,9

1,8

 

 

 

Sverige

 

4,0

3,7

 

2,5

1,9

 

 

 

Storbritannien

3,2

3,9

 

2,8

3,7

 

 

 

USA

 

3,9

4,7

 

3,7

4,2

 

 

 

Kä llor: Layard, R. & Nickell, S. [1997] och OECD [1999d].

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Som framgå r

av tabell 6.6

ä r arbetslö sheten

fö r

lå gutbildade

i

fö rhå llande

till

hö gutbildade

hö gre i USA

och

Storbritannien ä n

i

Sverige, Nederlä nderna och Frankrike. Detta tyder på

att en minskad

efterfrå gan

lå gutbildad arbetskraft inte

nö dvä ndigtvis behö ver

innebä ra en stor spridning i arbetslö shet mellan utbildningsgrupper i lä nder med jä mfö relsevis mer reglerade arbetsmarknader. I stä llet tycks det vara så att lä nder som har hö g arbetslö shet också har en hö g arbets- lö shet ä ven bland hö gutbildade.

En fö rklaring till den relativt jä mna spridningen av arbetslö shet mellan utbildningsgrupper i t ex Sverige ä r att utbudet av hö gutbildad arbetskraft ö kat snabbare ä n efterfrå gan genom utbyggnaden av utbildningssystemet. En lå g spridning av arbetskraftens kunskaper och fä rdigheter mö jliggö r också en fö rhå llandevis jä mn lö nespridning. I diagram 6.8 visas relationen mellan lö nespridning fö r olika utbildnings-

48Blanchard, O. [1999] och Mortensen, D. T. & Pissarides, C. A. [1999].

49Se t ex Krugman, P. [1994].

Lå ngtidsutredningen

En arbetsmarknad fö r alla? 177

 

 

grupper och testpoä ng frå n ett internationellt jä mfö rbart test av faktiska kunskaper eller fä rdigheter.50 Av diagrammet framgå r att lä nder som har en lå g spridning i dessa kunskaper eller fä rdigheter också har en lå g lö nespridning. Detta utesluter dock inte att ä ven andra faktorer som t ex lö nepolitiska strä vanden (” solidarisk lö nepolitik” ) kan på verka lö ne- spridningen.

Diagram 6.8 Relation mellan lönespridning och spridning i poäng från internationellt färdighetstest

Lönekvot

 

 

 

 

 

 

 

 

2,6

 

 

 

 

 

 

 

 

2,4

Högskola/grundskola

 

 

 

 

USA

 

 

 

 

 

2,2

Gymnasium/grundskola

 

 

 

 

 

2,0

 

 

 

 

 

 

Kanada

 

 

 

 

Nederländerna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,8

 

 

Tyskland

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,6

 

Sverige

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,4

 

USA

 

 

 

 

 

 

 

Schweiz

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,2

Kanada

 

 

 

 

 

 

Nederländerna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tyskland

 

 

 

 

 

 

Sverige

 

 

 

 

 

 

 

1,0

 

 

 

 

 

 

 

 

1,0

1,1

1,2

1,3

1,4

1,5

1,6

1,7

1,8

Poängkvot

Anm: På den vertikala axeln anges kvoten mellan de olika utbildningsgruppernas lö ner. På den horisontella axeln anges kvoten mellan de olika utbildnings- gruppernas testpoä ng. Fä rdighetstestet ä r det så kallade IALS-testet, som presenteras mer utfö rligt i kapitel 7.

Kä lla: Layard, R. & Nickell, S. [1997].

Ä ven om arbetslö sheten totalt sett har varit lå g i Sverige jä mfö rt med andra lä nder sedan 1970 och fram till 1990-talets bö rjan har den relativa arbetslö sheten, dvs kvoten mellan andelen arbetslö sa bland lå gutbildade och andelen arbetslö sa bland hö gutbildade, varit hö gre i Sverige ä n i flera andra europeiska lä nder trots en hö g ambitionsnivå inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Den negativa efterfrå ge- chocken under 1990-talets bö rjan tycks dä remot drabbat alla utbildningskategorier lika. Vad gä ller lö nestrukturens fö rä ndring under 1990-talet har få studier gjorts. De som finns pekar mot att lö ne- strukturen inte ä ndrats nä mnvä rt under 1990-talet trots det fö rsä mrade

50 Fö r en utfö rligare beskrivning av testet hä nvisas till kapitel 7.

178 En arbetsmarknad fö r alla?

Lå ngtidsutredningen

 

 

arbetsmarknadslä get, vilket kan indikera att en viss relativlö nestelhet faktiskt fö religger.51

Skulle då de lå gutbildades arbetsmarknad fö rbä ttras om lö ne- spridningen ö kade? Svaret på den frå gan beror på vilka lö neskillnader som avses. Lö neskillnader mellan olika utbildningsgrupper kan vara motiverade eftersom incitamenten till hö gre utbildning ö kar. Sambandet mellan avkastning på utbildning och efterfrå gan på hö gre utbildning har starkt empiriskt stö d (se vidare kapitel 7).

6.4En å ldrande arbetskraft och fler utanfö r arbetskraften

Ä ven befolkningsfö rä ndringar kommer att på verka den svenska arbetsmarknaden. Inom en relativt snar framtid kommer arbetskraftens å lderssammansä ttning att fö rskjutas mot en stö rre andel ä ldre personer. Det kan på verka bå de rö rligheten på arbetsmarknaden och lö ne- strukturen i ekonomin. Det ä r sannolikt, om inte helt entydigt, att rö rligheten kommer att minska med ett stö rre antal ä ldre på arbets- marknaden, medan lö nestrukturen troligen kommer att anpassa sig till befolkningsfö rä ndringarna med stö rre fö rdrö jning.

Diagram 6.9 illustrerar hur den arbetsfö ra delen av befolkningen, dvs antalet 16-64-å ringar, utvecklats sedan 1960 och hur den framtida utvecklingen kan fö rvä ntas gestalta sig. I diagrammet illustreras ä ven relationen mellan arbetsfö r befolkning och totalbefolkning. Med undantag fö r det fö rsta decenniet på 2000-talet, minskar den arbetsfö ra befolkningen stadigt. Minskningen innebä r att allt fä rre 16-64-å ringar skall fö rsö rja allt fler personer, av vilka majoriteten ä r ö ver 64 å r.

51 Edin, P.-A., Harkman, A. & Holmlund, B. [1995] finner stö d fö r att relativlö nerna fö r de med lä gst utbilning ä r stela.

Långtidsutredningen

En arbetsmarknad för alla? 179

 

 

Diagram 6.9 Befolkning i arbetsför ålder 1960–2030

 

 

Antal personer

 

 

 

 

 

 

Andel

miljoner

 

 

 

 

 

 

procent

6,0

 

 

 

 

 

 

66

5,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

64

5,6

 

 

 

 

 

 

 

5,4

 

 

 

 

 

 

62

5,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

5,0

 

 

 

 

 

 

 

4,8

 

 

 

 

 

 

58

4,6

 

 

Antal personer i befolkningen i åldrarna 16 - 64 år

56

 

 

 

Andel 16 - 64-åringar av totalbefolkningen

4,4

 

 

 

4,2

 

 

 

 

 

 

54

1960

1970

1980

1990

2000

2010

2020

2030

Anm: Vänster axel anger antal personer i åldrarna 16 - 64 år. Höger axel anger andel 16 - 64-åringar av totalbefolkningen.

Källor: SCB [1999g] och Finansdepartementet.

Mellan 1970 och 1990 växte arbetskraftsdeltagandet trendmässigt, medan krisen under 1990-talet medfört att många hamnat utanför arbetskraften. En del av befolkningen i arbetsför ålder kommer sannolikt även i framtiden att stå utanför arbetskraften. I diagram 6.10 visas att rena befolkningsförändringar tycks leda till att andelen som deltar i arbetskraften sjunker från cirka 48 procent av hela befolkningen år 1998 till drygt 44 procent år 2030. 52 Eftersom en viss andel av dem som faktiskt deltar i arbetskraften sannolikt kommer att vara arbetslösa betyder det att en arbetande person skall försörja åtminstone 2,3 personer, men troligen fler.53 Denna slutsats baseras dock på att andelen personer, som studerar, uppbär förtidspension och sjukbidrag eller av annat skäl står utanför arbetskraften, fördelas som 1998.

521998 års arbetskraftsdeltagande för kvinnor och män i olika åldersgrupper hålls konstant. Dessa andelar skrivs fram med den befolkningsutveckling som SCB prognostiserar.

53Enligt liknande resonemang försörjde en arbetande individ 2,1 personer 1998.

180 En arbetsmarknad fö r alla?

Lå ngtidsutredningen

 

 

Diagram 6.10 Arbetskraften som andel av totalbefolkningen 1970–2030

Procent

54

52

50

48

46

44

42

40 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030

Anm: Den streckade kurvan anger en utveckling som endast baseras på den underliggande demografiska trenden.

Kä llor: SCB [b], SCB [1999g] samt egna berä kningar.

Det ä r emellertid sannolikt att fö rdelningen av personer i och utanfö r arbetskraften kan se annorlunda ut i framtiden, nå got som beskrivs i Konjunkturinstitutets scenarier fö r utvecklingen fram till 2015 (se avsnitt 4.1. samt bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen). Konjunktur- institutets analys understryker att om preferenserna skulle fö rskjutas mot att i hö gre utsträ ckning vilja delta i arbetskraften kan effekterna av den demografiskt betingade utvecklingen motverkas.

Andelen ä ldre i arbetskraften ö kar

 

Befolkningsfö rä ndringarna

innebä r

ä ven att arbetskraftens å lders-

mä ssiga sammansä ttning

kommer

att fö rä ndras. Detta illustreras i

tabell 6.7 tillsammans med utvecklingen av arbetskraftsdeltagandet.

I tabell 6.7 visas hur antalet personer i arbetskraften minskar efter å r 2005. Arbetskraftsdeltagandet minskar under slutet av 1990-talet, men ö kar mellan å ren 2010 och 2015. Efter å r 2020 faller arbetskrafts- deltagandet å ter. I tabellen visas ä ven hur arbetskraftens å lderssamman-

sä ttning fö rä ndras

ö ver

tiden. Den tydligaste trenden ä r

att 55-64-

å ringarna kommer

att

ö ka sin andel av arbetskraften

frå n cirka

14 procent 1998 till drygt 18 procent å r 2030. Andelen 16-24-å ringar fö rvä ntas ligga relativt konstant kring 10 procent, medan 25-54-

Lå ngtidsutredningen

En arbetsmarknad fö r alla? 181

 

 

å ringarna minskar sin andel frå n cirka 75 till drygt 70 procent av arbets- kraften.

Tabell 6.7 Arbetskraft, arbetskraftsdeltagande och ålderssammansättning

 

 

1998

2005

2010

2015

2020

2025

2030

Arbetskraften

 

 

 

 

 

 

 

 

16–64 å r

1 000-tal

4 255

4 272

4 256

4 223

4 175

4 112

4 051

Arbetskrafts-

 

 

 

 

 

 

 

 

deltagande

%

76,5

75,0

74,3

75,6

75,7

75,0

74,8

Dä rav

 

 

 

 

 

 

 

 

16–24 å r

%

10,5

10,6

12,1

11,5

9,8

10,4

11,0

25–34 å r

%

24,4

21,8

20,8

22,7

24,8

22,7

20,9

35–44 å r

%

24,3

25,6

24,9

23,3

22,4

24,7

27,0

45–54 å r

%

26,3

23,8

24,7

25,7

25,2

23,7

22,9

55–64 å r

%

14,5

18,2

17,5

16,8

17,8

18,5

18,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

%

100

100

100

100

100

100

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm: Arbetskraften avser de personer i å ldrarna 16-64 å r som deltar i arbetskraften. Arbetskraftsdeltagandet avser andelen personer av den totala befolkningen i å ldrarna 16-64 å r som deltar i arbetskraften. Berä kningarna fö r arbetskraftsdeltagandet ä r gjorda genom att hå lla 1998 å rs arbetskrafts- deltagande fö r kvinnor och mä n i olika å ldersgrupper konstant och skriva fram dessa andelar med den befolkningsutveckling som SCB prognostiserar. Framskrivningarna ger endast en skattning av den framtida trenden och kan inte betraktas som prognoser.

Kä llor: SCB [c] och Finansdepartementet.

6.4.1Vilka blir konsekvenserna av arbetskraftens å ldrande?

Fö rä ndringen i arbetskraftens å ldersmä ssiga sammansä ttning innebä r att de ä ldstas arbetskraftsdeltagande kommer att ö ka i fö rhå llande till andra å ldersgrupper. Det innebä r att fler ä ldre kommer att delta i arbetslivet, men inte nö dvä ndigtvis att de ä ldre kommer att arbeta fler timmar. Den ö kande andelen ä ldre i arbetskraften kan fö rvä ntas på verka rö rligheten på arbetsmarknaden och lö nestrukturen i ekonomin och dä rmed strukturarbetslö sheten. Generellt ä r ä ldre personer mindre rö rliga på arbetsmarknaden ä n yngre. Ö kade krav på rö rlighet på arbetsmarknaden torde emellertid leda till att ä ven den ä ldre delen av arbetskraften blir rö rligare, om ä n kanske inte i samma utsträ ckning som de yngre. Sammantaget torde utvecklingen mot att arbetskraften blir allt ä ldre leda

182 En arbetsmarknad fö r alla? Lå ngtidsutredningen

till att rö rligheten minskar nå got.54 Den lä gre rö rligheten bland ä ldre bö r inte ses som ett tecken på ineffektivitet, utan som ett uttryck fö r att ä ldre i stö rre utsträ ckning ä n yngre funnit ett yrke de trivs med.

Ö kad tillgå ng till fö retagsspecifik utbildning och kompetenshö jning fö r ä ldre skulle i nå gon må n kunna kompensera fö r en lä gre rö rlighet bland ä ldre arbetskraft. Fö retag som erbjuder anstä llda ö ver 55 å r goda utvecklingsmö jligheter bö r också vara sä rskilt attraktiva fö r denna del av arbetskraften. En fö rutsä ttning fö r att arbetsgivare skall erbjuda utbildning ä r dock att den fö rvä ntas ge lå ngvarig avkastning, nå got som troligen fordrar att de anstä llda fö rblir på arbetsplatsen å tminstone tills de fyllt 65 å r. I detta sammanhang bö r det på pekas att det nya pensions- systemet premierar arbete under en lä ngre del av livet, då det ä r den samlade livsinkomsten som ä r pensionsgrundande.

Fö rä ndringar i arbetskraftens å lderssammansä ttning kan också ha effekter på lö nestrukturen i ekonomin, bortsett frå n att det allmä nna ekonomiska lä get naturligtvis ä r av stö rre betydelse. En stö rre andel ä ldre i arbetskraften kan leda till att efterfrå gan på yngre arbetskraft stiger och dä rmed att de yngres lö ner pressas upp i fö rhå llande till den ä ldre arbetskraftens lö ner, alternativt att relativt fler ä ldre blir arbetslö sa. Detta fö rutsä tter dock att ä ldre arbetskraft inte kan ersä tta yngre. Om ä ldre arbetskraft och yngre dä remot kompletterar varandra fullstä ndigt, bö r relativlö nerna inte på verkas under fö rutsä ttning att det totala arbets- kraftsdeltagandet inte fö rä ndras.55

Enligt tabell 6.7 tycks det framtida arbetskraftsdeltagandet i Sverige huvudsakligen uppvisa en nedå tgå ende trend samtidigt som arbetskraften å ldras. Troligen kan yngre och ä ldre arbetskraft inte komplettera varandra fullt ut, varfö r yngres lö ner kan komma att stiga i

fö rhå llande

till ä ldres. Sä rskilt under konjunkturtoppar kan ingå ngs-

lö nerna fö r

nyinträ dande på

arbetsmarknaden

ö ka.

Internationella

studier ger emellertid motstridiga resultat om

hur

stor graden av

utbytbarhet

ä r. Vidare kan

det på pekas att historiskt har relativa

arbetsinkomster anpassat sig trö gt till fö rä ndringar i å ldersstrukturen.56

54Simuleringar av rö rligheten tyder på små effekter på rö rligheten av en å ldrande arbetskraft, se Jansson, F. [1997].

55Om fä rre personer totalt deltar i arbetskraften kommer den genomsnittliga, aggregerade lö nenivå n att stiga, allt annat lika.

56Disney, R. [1996].

Lå ngtidsutredningen

En arbetsmarknad fö r alla? 183

 

 

6.5Konsekvenser av en arbetstidsfö rkortning57

I kapitel 4 diskuterades de må lkonflikter i den svenska ekonomin som sannolikt kommer att uppkomma i framtiden. Befolknings- fö rä ndringarna tycks leda till att antalet personer i arbetskraften minskar och att andelen 55-64-å ringar i arbetskraften blir fler. Samtidigt ö kar andelen personer utanfö r arbetskraften som skall fö rsö rjas av dem som arbetar, dvs fö rsö rjningsbö rdan kommer att vä xa.

I den offentliga debatten fö rs fö r nä rvarande diskussioner om en generell, lagstiftad arbetstidsfö rkortning. Dä rfö r har Lå ngtids- utredningen i samband med det basscenario som presenteras i kapitel 3 och bilaga 1, lå tit Konjunkturinstitutet undersö ka de reala och stats- finansiella konsekvenserna av att arbetstiden fö rkortas. Den undersö kta arbetstidsfö rkortningen hä rrö r inte frå n en lagä ndring, utan antas ske på frivillig basis och reflekterar att lö ntagarnas preferenser skiftat mot ö kad fritid.58 Denna preferensfö rskjutning innebä r att de yrkesaktiva antas gö ra en vä lfä rdsmä ssig avvä gning.

I scenariot med arbetstidsfö rkortning antas medelarbetstiden gradvis sjunka frå n 36,8 timmar per vecka och person 1998 till knappt 30 timmar per vecka å r 2015, vilket kan jä mfö ras med 35,5 timmar per vecka och person å r 2015 i basscenariot. Det motsvarar en minskning med knappt 15 procent av arbetade timmar per person jä mfö rt med 1998. Minskningen hä rrö r frå n att lö ntagarna har skiftat preferenser frå n arbete mot ö kad fritid nä r de blivit medvetna om basscenariots kraftiga reallö neö kningar. Produktivitetstillvä xten ä r i stort sett densamma som i basscenariot fram till å r 2004.59 Dä refter antas produktivitetstillvä xten, som en fö ljd av arbetstidsfö rkortningen, ö ka i snabbare takt ä n i basscenariot. Detta antagande ä r avgö rande fö r de resultat Konjunktur- institutets analys ger.

Antagandet om produktivitetstillvä xtens utveckling få r anses vara osä kert. Tidsserier ö ver reala timlö ner och medelarbetstid tyder på att en ö kad produktivitet i ekonomin leder till att arbetskraften bö rjar

57Avsnittet bygger på Bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [2000], Anxo, D. & Lundströ m, S. [1998], Agnarsson, S. & Anxo. D. [1995] samt Svenska Kommunfö rbundet [1998c].

58” Frivillig” basis kan innefatta bå de kollektivavtal och individuella anstä llnings- kontrakt.

59Jä mfö rt med basscenariot minskar medelarbetstiden med 1 procentenhet per å r. Av denna skillnad antas 0,2 procentenheter kompenseras genom ö kad produktivitet. Konjunkturinstitutet antar också att det finns en viss ” jobbdelningseffekt” –antalet sysselsatta ö kar med 0,2 procentenheter snabbare per å r ä n i basscenariot.

184 En arbetsmarknad fö r alla?

 

Lå ngtidsutredningen

 

 

 

efterfrå ga mer fritid

och

att medelarbetstiden minskar. Det tycks

fö ljaktligen inte vara så

att en minskning i medelarbetstid i sig leder till

produktivitetsö kningar mä tta som timlö neö kningar. Under 1960-talet

och fö rsta hä lften av 1970-talet steg produktiviteten, vilket mö jliggjorde

en ö kning av de reala timlö nerna med cirka 4,5 procent per å r. Av detta

lö neutrymme togs 1,2

procentenheter ut i kortare

å rsarbetstid. Frå n

1970-talets mitt till 1980

var de reala timlö nerna

konstanta, medan

medelarbetstiden slä pade efter nå got och fortsatte att falla. Det kraftiga fall i reala timlö ner som inträ ffade i bö rjan av 1980-talet å tfö ljdes av en lå ngsam ö kning av medelarbetstiden. Frå n 1995 har de reala timlö nerna å ter ö kat. Med andra ord tycks den ö kade produktiviteten, å terspeglad i hö jda reala timlö ner, å tfö ljas av en minskning i medelarbetstiden och inte tvä rtom.

Kortare arbetstid skulle initialt kunna ö ka produktiviteten hos de anstä llda, dels på grund av att de ä r effektivare under arbetsdagen, dels på grund av fler arbetsskift och effektivare maskindriftstider blir mö jliga. Mot detta talar att fasta personal- och upplä rningskostnader kommer att uppta en stö rre andel av arbetskraftskostnaderna jä mfö rt med om arbetstiden ä r ofö rä ndrad. Dessutom kommer den tid en maskin ä r i drift att minska med arbetstiden fö r den som skö ter maskinen. Så ledes må ste en produktivitetsö kning kompensera bå de fö r ö kade fasta kostnader och kortare driftstider. Hypotetiskt kan driftstiderna utnyttjas effektivare om arbetstiden kortas, exempelvis genom att flera skift kan anvä ndas. Detta fordrar emellertid att arbetstagarna ä r villiga att ö vergå till mer flexibla arbetstider. Sammanfattningsvis ä r det osannolikt att den initiala produktivitetsö kning som skulle kunna fö lja av en kortare arbetstid blir bestå ende på lä ngre sikt.

Ett andra antagande som gö rs i arbetstidsfö rkortningsscenariot ä r att den minskade arbetstiden medfö r att sysselsä ttningen stiger nå got i jä mfö relse med basscenariot. Detta antagande få r också anses vara osä kert. Fö r det fö rsta fö rutsä tts att matchningen på arbetsmarknaden ä r god, dvs att det inom rimlig tid gå r att hitta lä mpliga personer till de uppkomna vakanserna. Om detta inte skulle vara fallet kan den totala produktiviteten i ekonomin emellertid minska samtidigt som arbets- kraftsbrist inom vissa yrken kan leda till lö neö kningar, vilka kan spilla ö ver till andra delar av ekonomin, dä r de inte motsvaras av produktivitetsö kningar. Fö r det andra innebä r fler anstä llda att vissa typer av kostnader, som uppstartningstid, raster och inlä rningskostnader, kommer att ö ka som andel av arbetskraftskostnaderna. Dä rigenom kommer fö retagens kostnader fö r maskiner att minska jä mfö rt med arbetskraftskostnaderna, nå got som torde leda till att fö retagen vill ersä tta personalen med maskiner. Det kan i sin tur avhå lla fö retagen frå n att nyanstä lla.

Lå ngtidsutredningen En arbetsmarknad fö r alla? 185

Osä kra sysselsä ttningseffekter

Huvudresultaten i arbetstidsfö rkortningsscenariot redovisas i tabell 6.8. Antalet arbetade timmar minskar i sä rskilt snabb takt å ren efter 2008, då den demografiskt betingade minskningen i arbetskraftsutbud bö rjar bli tydlig. Tillvä xten i BNP ä r under denna period avsevä rt lä gre ä n i basscenariot. Den jä mfö relsevis svaga utvecklingen av den offentliga konsumtionen hä rrö r frå n att lö nesumman ö kar betydligt lå ngsammare ä n i basscenariot, trots att timlö nen utvecklas nå got starkare. Orsaken till att den reala timlö nen ö kar nå got mer i arbetstidsfö rkortningsscenariot ä n i basscenariot ä r att produktiviteten antas utvecklas nå got bä ttre. Det bö r på pekas att den bä ttre reallö netillvä xten resulterar i en viss substitution av arbetskraft mot maskiner. Ä ven de offentliga finanserna uppvisar en betydligt mer ogynnsam utveckling i scenariot med arbetstidsfö rkortning (se vidare kapitel 3).

Tabell 6.8 Kumulerad tillväxt från 1998 i scenario med arbetstidsförkortning (basscenario inom parentes)

Procent

 

2004

2008

2015

Antal sysselsatta per person

5,4

(5,4)

6,4

(5,4)

5,3

(2,9)

Arbetade timmar per person

4,6

(4,6)

-1,9

(3,6)

-14,8 (-0,9)

BNP per person

15,6

(15,6)

17,8

(23,2)

18,9

(33,3)

Privat konsumtion per person

18,0

(18,0)

24,1

(28,2)

32,0

(44,5)

Offentlig konsumtion per person

4,9

(4,9)

5,0

(8,4)

4,9

(15,3)

Kommunal konsumtion per person

6,3

(6,3)

6,3

(10,2)

6,2

(17,2)

Statlig konsumtion per person

1,9

(1,9)

1,9

(4,4)

1,8

(11,0)

Kä lla: Bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [2000].

Av tabell 6.8 framgå r att jä mfö rt med basscenariot blir sysselsä ttningen nå got hö gre, medan BNP-tillvä xten och den privata och offentliga konsumtionen blir betydligt lä gre. Dessa resultat ä r beroende av de antaganden Konjunkturinstitutet gö r om att arbetstidsfö rkortning har en positiv effekt på produktivitets- och sysselsä ttningsutvecklingen. Å ena sidan bö r det poä ngteras att ett antagande om en blygsammare produktivitetsö kning torde ge ä n mer negativa effekter på BNP-tillvä xt, offentlig och privat konsumtion ä n i arbetstidsfö rkortningsscenariot. Å andra sidan skulle de kortsiktiga sysselsä ttningseffekterna då kunna bli nå got stö rre, eftersom en lä gre produktivitet, och dä rmed lä gre lö ner, torde avhå lla fö retag frå n att ersä tta arbetskraft med maskiner. Då må ste emellertid kostnaderna fö r nyrekryteringar jä mfö ras med kostnaderna

186 En arbetsmarknad fö r alla? Lå ngtidsutredningen

fö r ö vertidsarbete, eftersom det kan vara lö nsammare fö r arbetsgivaren att lå ta befintlig personal arbeta ö vertid snarare ä n att nyanstä lla.

Empiriska och teoretiska

studier visar att en generell arbetstids-

fö rkortning

har

mycket små

effekter på sysselsä ttningen, sä rskilt på

medellå ng

och

lå ng sikt. En omfattande arbetstidsfö rkortning kan

tvä rtom leda till en lä gre efterfrå gan i ekonomin i kombination med brist på viss arbetskraft. Dessutom skulle de offentliga finanserna belastas hå rt (se vidare kapitel 3), vilket frä mst drabbar dem som ä r mest beroende av transfereringar. I kapitel 4 diskuteras det fö rsö rjningsbö rde- problem som Sverige stå r infö r, och det framgå r att det i framtiden sannolikt kommer att krä vas stora insatser inom frä mst ä ldreomsorgen samtidigt som det rå der osä kerhet om finansieringsmö jligheterna. En generell arbetstidsfö rkortning, som leder till minskade skattebaser och dä rmed minskat utrymme fö r offentlig konsumtion, kan ö ka svå righeterna att finansiera de framtida demografiskt betingade behov som belyses i kapitel 4.

Det bö r på pekas att avtalmä ssiga arbetstidslö sningar å terspeglar de yrkesaktivas preferenser att ta ut produktivitetshö jningar i form av fö rkortad arbetstid snarare ä n i lö neö kningar. Detta kan vara vä lfä rds- hö jande på individnivå . Effekterna på samhä llsekonomin, till fö ljd av marginaleffekter i skatte- och transfereringssystemen, ä r emellertid inte synliga fö r de enskilda individer som vä ljer att ta ut en del av lö ne-

ö kningsutrymmet som kortare

arbetstid. Konsekvensen

kan bli

att

vä lfä rden bland dem som inte

ä r fö rvä rvsaktiva minskar

genom

att

utrymmet fö r offentlig konsumtion troligen krymper, å tminstone om en arbetstidsfö rkortning kommer att omfatta stora delar av arbets- marknaden.

6.6Slutsatser

1990-talet har inneburit stora fö rä ndringar av arbetsmarknaden med en hö g och endast lå ngsamt sjunkande arbetslö shet som frä msta kä nne- tecken. Må nga grupper har drabbats av arbetslö shet under 1990-talet. Arbetslö sheten har dock drabbat vissa i stö rre utsträ ckning ä n andra. Inte minst gä ller det personer med utlä ndsk bakgrund. Den aktiva arbets- marknadspolitiken har spelat en framträ dande roll i att fö rsö ka bemä stra arbetslö sheten. Det ä r dock oklart hur effektiv denna politik har varit. Som konstaterats har må nga personer tillbringat lå nga perioder i arbetslö shet eller arbetsmarknadsprogram, vilket bidragit till att ö ka de faktiska arbetslö shetstiderna. Arbetsmarknadsprogrammen kan dock ha

Lå ngtidsutredningen En arbetsmarknad fö r alla? 187

bidragit till att upprä tthå lla ett effektivt arbetsutbud, vilket gö r att den att period av å terhä mtning på arbetsmarknaden som Sverige nu stå r infö r kan ske utan allvarligare flaskhalsproblem.

Det rå der stor osä kerhet om nivå n på jä mviktsarbetslö sheten och dä rmed om hur mycket arbetslö sheten kan sjunka innan priser och lö ner accelererar. En bestå ende nedgå ng i arbetslö sheten krä ver att matchningen mellan lediga arbeten och de arbetslö sa fungerar bra samt att en ö kad efterfrå gan på arbetskraft inte resulterar i hö gre lö neö kningar i stä llet fö r hö gre sysselsä ttning. Det ä r svå rt att i skrivande stund finna tecken på att arbetsmarknadens funktionssä tt i detta avseende fö rsä mrats dramatiskt under 1990-talet, vilket indikerar att det har funnits betydande lediga resurser av arbetskraft med efterfrå gade kvalifikationer. Av stor betydelse fö r jä mviktsarbetslö shetens nivå ä r också fö rä ndringar av arbetsmarknadens institutioner. Utvecklingen på detta områ de prä glas ä ven den av osä kerhet. Det finns dock tecken på att institutionella fö rä ndringar bidragit till att hö ja jä mviktsarbetslö sheten. Under alla omstä ndigheter ä r det viktigt att utnyttja den å terhä mtnings- period på arbetsmarknaden som nu finns till att minska arbetslö sheten och vidta å tgä rder som mer varaktigt ö kar arbetskraftsutbudet. I annat fall riskerar svå righeterna på arbetsmarknaden fö r vissa grupper, inte minst utomnordiska invandrare, att befä stas och fö rstä rkas i framtiden, nå got som kommer att ha negativa effekter på inkomstfö rdelningen och ö vriga sociala strukturer i samhä llet.

Bilden av svensk arbetsmarknad har under en lä ngre tid dominerats av den hö ga arbetslö sheten och en svag sysselsä ttningsutveckling. Samtidigt med denna, huvudsakligen konjunkturella fö rä ndring, har det skett fö rä ndringar av så vä l arbetsmarknadens utbudssida som dess efterfrå gesida, vilka kan komma att på verka arbetsmarknaden i framtiden. Den demografiska utvecklingen innebä r att antalet personer i arbetsfö r å lder minskar och det stä ller krav på å tgä rder fö r att fö rstä rka utbudet av arbetskraft. Arbetskraftsminskande reformer ä r i detta perspektiv direkt olä mpliga, eftersom de leder till en lä gre produktion och dä rmed minskar mö jligheten att tillgodose framtida behov av vä lfä rdstjä nster. Ä ven om exempelvis arbetstidsfö rkortning och olika varianter av fö rtida pensionslö sningar skulle kunna tyckas acceptabla i

en hö gkonjunktur kommer

de

framtida

demografiskt

betingade

fö rä ndringarna i arbetskraften

att

stä lla stora

krav på att

tillgä ngliga

produktionsfaktorer utnyttjas till fullo. Dä rfö r ä r det betydelsefullt att befä sta mö jligheterna fö r alla individer att fullt ut delta i arbetslivet. De nya kraven på arbetskraften som fö ljer av de nya fö rutsä ttningarna blir dock olika fö r olika grupper. Fö r ä ldre arbetskraft bö r socialfö rsä krings- systemen utformas så att ett fortsatt deltagande i arbetskraften

188 En arbetsmarknad fö r alla? Lå ngtidsutredningen

uppmuntras. Flexibla anstä llningsformer kan också vara en mö jlighet till bibehå llet hö gt arbetskraftsdeltagande i dessa grupper.

Fortsatt internationalisering och teknisk utveckling stä ller ö kade krav på investeringar i utbildning av arbetskraften, eftersom efterfrå gan på lå gutbildad arbetskraft kommer att minska. Vidare innebä r denna utveckling att kraven på rö rlighet mellan branscher och mellan regioner ö kar. Ett stort ansvar vilar på den anstä llde och dennes arbetsgivare, men krav bö r också stä llas på de offentliga utbildningsanordnarna att sä kerstä lla kvaliteten och relevansen i de utbildningsinsatser som riktar sig direkt till arbetsmarknaden. Under 1990-talet har en rad utbildningssatsningar ä gt rum, vilket borde få som effekt att ä ven utbudet av arbetskraft med lä ngre utbildning ö kar. Huruvida dessa satsningar ä r tillrä ckliga fö r att motverka tendenser till hö gre arbets- lö shet bland lå gutbildade eller ö kad lö nespridning ä r ä nnu fö r tidigt att uttala sig om.

Långtidsutredningen

189

 

 

7Utbildning för att möta framtida behov

Främjandet av investeringar i utbildning är av stor vikt mot bakgrund av de tre utmaningar för den svenska ekonomin som identifierats i kapitel 1; den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning, upp- fyllandet av miljömål och den fortsatta internationaliseringen av ekonomin.

En åldrande befolkning förutsätter att de yngre generationerna har tillräckliga kunskaper så att det blir fortsatt lönsamt att investera i sådan produktion som kräver tillgång på högutbildad arbetskraft. Ju fler personer i icke-arbetsför ålder som skall få sin försörjning via sociala ersättningar och transfereringar, desto mindre resurser kan samhället lägga ner på nyproduktionen av idéer och kunskaper. En konsekvens av dessa resultat är att det ur tillväxtsynpunkt är av stor vikt att se till hela humankapitaluppbyggnaden i samhället. En äldre befolkning gör det mer lönsamt för samhället att avsätta resurser för att kompensera för den förlust av humankapital som kan förväntas när den arbetsföra befolkningen minskar och andelen pensionärer och yngre ökar.

Investeringar i humankapital, inte minst i form av forskning, gör det också möjligt att förena ekonomisk tillväxt med en hållbar miljö- utveckling, vilket i sin tur kan göra det lättare att uppfylla miljö- åtaganden med begränsade konsekvenser för produktion och välfärd.

Den fortgående internationaliseringen av ekonomin påverkar såväl utbudet som efterfrågan på utbildning. Internationaliseringen av kapitalet sprider teknologiskt kunnande, och tillgången på välutbildad arbetskraft blir därmed viktigare för ett land som vill kunna bibehålla en god reallöneutveckling och en jämn inkomstfördelning. Den internationella ekonomiska integrationen påverkar också human- kapitalets rörlighet från Sverige till andra länder, vilket ställer delvis nya krav på utbildningspolitiken.

Investeringar i utbildning och kompetensutveckling tar emellertid stora resurser i anspråk – resurser som i ett kort perspektiv tränger undan andra investeringar eller konsumtion. Därför är det viktigt att utbildningsinvesteringar underkastas samhällsekonomisk prövning. Det är även viktigt att söka undanröja eventuella hinder som i dag kan stå i vägen för värdefulla utbildningsinvesteringar.

190 Utbildning fö r att mö ta framtida behov

Lå ngtidsutredningen

 

 

7.1Utbildning bidrar till tillvä xt

Investeringar i utbildning motiveras ofta med att mer utbildning leder till hö gre produktivitet eller tillvä xt. Det finns flera argument varfö r så skulle vara fallet. Utbildning har en rad direkta effekter på tillvä xten genom att:

•utbildning ger kunskap och kompetens som kan omsä ttas i produktionen,

•personer som skaffar sig utbildning har lä ttare att anpassa sig till ny teknik och nya organisationsformer,

•utbildning gö r det lä ttare att ta till sig och spå ra upp nya idé er och innovationer och

•utbildad arbetskraft kan fö rmedla sina kunskaper och sin kompetens till andra bå de genom reguljä r utbildning och genom lä rande på arbetsplatsen.

De direkta effekterna av utbildning fö rstä rks dessutom av de indirekta eller ” externa” effekter som investeringar i humankapital medfö r. Om en enskild person tillä gnar sig mer kunskaper innebä r det inte enbart att han eller hon blir mer produktiv, utan ä ven att personer i dennes omgivning blir mer produktiva.

Sambandet mellan humankapital och tillvä xt kan delas upp i effekten

av

(i)humankapitalstocken (t ex antalet utbildningså r eller andelen av arbetskraften med en viss utbildning),

(ii)tillvä xten i humankapitalet (t ex en ö kning av andelen med en viss utbildningsnivå ),

(iii)kvaliteten på humankapitalet (t ex skolsystemets effektivitet och specifika kunskaper) samt

(iv)humankapitalets sammansä ttning (t ex andelen med natur- vetenskaplig eller teknisk utbildning).1

Ett vanligt fö rekommande resultat frå n den ganska omfattande empiriska litteraturen om sambandet mellan utbildning och tillvä xt, ä r att tillvä xten framfö r allt drivs av utbildningsnivå n snarare ä n av fö rä ndringen i utbildningsnivå n, vilket tolkats som att det fö religger stora externa effekter av utbildning.2 Detta resultat strider mot resultatet som brukar erhå llas i studier av sambandet mellan lö netillvä xt –ett må tt på produktivitetstillvä xten –och fö rä ndring i utbildning på individnivå .

1Fö r en genomgå ng och diskussion av teoretisk och empirisk tillvä xtlitteratur se t ex Storesletten, K. & Zilibotti, F. [1999].

2Barro, R. [1999].

Lå ngtidsutredningen

 

Utbildning fö r att mö ta framtida behov 191

 

 

 

 

 

 

 

Fö r

OECD-lä nderna visar

nyare

forskning,

som

anvä nder

mer

jä mfö rbara data fö r utbildningså r, att fö rä ndringar i utbildningsnivå n har

positiva effekter på

tillvä xten, men att utbildningsnivå n har små

eller

inga

effekter.3 En

slutsats av

detta

resultat ä r

att det

å tminstone fö r

OECD-lä nderna inte ä r externaliteter som driver tillvä xten. Fö r mindre utvecklade lä nder kan det ur tillvä xtsynpunkt ä ndå vara viktigt att uppnå en viss utbildningsnivå .

Utbildningskvalitetens betydelse fö r tillvä xten bekrä ftas i empiriska studier. Lä nder som klarar sig vä l i internationellt jä mfö rbara tester av kunskapen i naturvetenskap och matematik har en hö gre tillvä xt ä n lä nder som klarar sig sä mre.4 Dessa kvalitetseffekter fö rtar dock inte kvantitetseffekten av fler utbildningså r eller hö gre andel med en viss utbildningsnivå . Studier av sambandet mellan lö n (eller inkomst) och olika utbildningsinriktningar ger vid handen att tekniska och natur- vetenskapliga utbildningar ger en hö gre avkastning, vilket kan tolkas som att dessa utbildningar bidrar till att ö ka produktiviteten.

Utbildning och lä rande sker ä ven i arbetslivet, bå de i form av arbetsplatsrelaterade kurser och informellt lä rande i samband med att arbetsuppgifter utfö rs. Sambandet mellan denna typ av humankapital och ekonomisk tillvä xt ä r svå rt att etablera empiriskt, vilket bland annat beror på att det ä r svå rt att mä ta detta lä rande på ett tillfredsstä llande sä tt. Det finns emellertid flera studier som fö rsö ker belä gga ett samband mellan ekonomisk tillvä xt och å ldersstruktur (se vidare bilaga 9 till Lå ngtidsutredningen). Andelen ä ldre i arbetskraften tycks leda till en hö gre tillvä xt.5 En fö rklaring till detta ä r att ju ä ldre en person blir desto mer humankapital samlar han eller hon på sig.

7.2Humankapitalet i Sverige

7.2.1Hö g utbildningsnivå och goda fä rdigheter

Mä ngden kunskaper, fä rdigheter och kompetens som individer besitter vid en viss tidpunkt kan sä gas representera stocken av humankapital. Det finns inget entydigt må tt på humankapitalstocken men vä l ett antal indikatorer som tillsammans kan ge en uppfattning om denna.

3Kreuger, A. & Lindahl, M. [1999].

4Barro, R. [1999].

5Lindh, T. & Malmberg, B. [1996].

192 Utbildning fö r att mö ta framtida behov

Lå ngtidsutredningen

 

 

Diagram 7.1 Befolkningens utbildningsnivå 1971 och 1998

Procent

60

1971

1998

50

40

30

20

10

0

Ej grundskola Grundskola

Kortare

Längre

Kortare

Längre

 

gymnasie-

gymnasie-

eftergymnasial eftergymnasial

 

utbildning

utbildning

utbildning

utbildning

Anm: Avser befolkningen i å ldrarna 16-64 å r.

Kä lla: SCB [b].

Ett fö rsta må tt ä r befolkningens utbildningsnivå . Detta må tt anger hur stor andel av befolkningen som uppnå tt en viss utbildningsnivå . I diagram 7.1 anges den arbetsfö ra befolkningens utbildningsnivå fö r å ren 1971 och 1998. Av diagrammet framgå r att utbildningsnivå n i Sverige har hö jts vä sentligt under de senaste 30 å ren. Den stö rsta skillnaden ä r att

andelen

med

mindre

ä n

nioå rig grundskola har minskat kraftigt.

Nä rmare

30

procent

av

den arbetsfö ra befolkningen saknar dock

fortfarande gymnasieutbildning.

Ett andra må tt på humankapitalstocken ä r genomsnittligt antal skol- eller utbildningså r. Detta må tt anger hur må nga å r en genomsnittlig

svensk tillbringar i skola eller

utbildning.

Enligt data frå n

de s k

Levnadsnivå undersö kningarna,

har det

genomsnittliga

antalet

utbildningså r i Sverige ö kat frå n drygt å tta å r 1967 till knappt elva å r 1990. Å r 1967 hade mä n i genomsnitt 8,4 å rs utbildning mot 8,2 å r fö r kvinnor. Å r 1990 hade mä nnens genomsnittliga utbildningstid ö kat till drygt 11 å r och kvinnornas till 10,7 å r. Ö kningen i procent var lika stor fö r mä n och kvinnor.6

Av den internationella jä mfö relse som redovisas i tabell 7.1 kan utlä sas att Sverige har en hö g andel personer med eftergymnasial utbildning. Drygt hä lften av dessa har dock kortare eftergymnasial

6 Ahlroth, S. Bjö rklund, A. & Forslund, A. [1994].

Lå ngtidsutredningen

Utbildning fö r att mö ta framtida behov 193

 

 

utbildning. Nä r det gä ller andelen som inte har en gymnasieutbildning – drygt en fjä rdedel –ligger Sverige i mitten av de lä nder som ingå r i jä mfö relsen. En jä mfö relse av antalet utbildningså r mellan dessa lä nder ger vid handen att Sverige har en, relativt genomsnittet fö r ö vriga lä nder, nå got lä gre utbildad befolkning ä ven om skillnaderna mellan lä nder ä r små .

Tabell 7.1 Befolkningens utbildningsnivå och genomsnittligt antal utbildningsår i ett urval av OECD-länder

Andel av befolkningen i procent respektive antal å r

Land

Grund-

Gymnasie-

Kort efter- Lå ng efter-

Antal

 

skola

skola

gymnasial

gymnasial

utbildningså r

 

 

 

 

 

 

 

USA

14

52

8

26

13,5

 

Nederlä nderna

37

50

23

12,7

 

Kanada

24

29

31

17

13,2

 

Norge

18

55

11

16

12,4

 

Danmark

34

44

7

15

12,4

 

Sverige

26

47

14

13

12,1

 

Tyskland

19

60

9

13

13,4

 

Storbritannien

24

55

9

13

12,1

 

Spanien

70

13

5

13

11,2

 

Finland

33

46

9

12

11,6

 

Schweiz

20

58

12

10

12,6

 

Frankrike

40

41

9

10

11,2

 

 

 

 

 

 

Anm: Avser å ldrarna 25-64

å r. Rangordning efter

andelen med

lå ng efter-

gymnasial utbildning.

 

 

 

 

 

Kä llor: OECD [1998c] och OECD [1998f].

Att anvä nda utbildningsnivå eller antal utbildningså r som ett må tt på de samlade kunskaperna i samhä llet kan vara missvisande. Fö r det fö rsta mä ts bara formell utbildning, dvs utbildning som sker inom det reguljä ra utbildningssystemet. Dä rmed få ngas lä rande i t ex kursverksamhet, hemmet eller på arbetsplatsen inte upp. Fö r det andra få ngar dessa må tt inte upp vad individerna faktiskt har lä rt sig. Ett relativt nytt sä tt att mä ta humankapitalstocken ä r att genomfö ra test av olika fä rdigheter bland vuxna. I den s k First International Adult Literacy Survey (IALS) har vuxna individer i 12 olika OECD-lä nder testats fö r tre olika fä rdigheter. Dessa fä rdigheter ä r lä sfö rstå else, berä kningsfö rmå ga samt kvantitativ fö rmå ga.

194 Utbildning fö r att mö ta framtida behov

Lå ngtidsutredningen

 

 

Faktaruta 7.1

IALS-studien (The International Adult Literacy Survey)

IALS ä r en nyligen utvecklad metod som mä ter vuxna personers fä rdigheter och kompetens. Undersö kningen har utfö rts i 12 av OECD:s medlemslä nder och undersö ker flera olika variabler som kan relateras till en individs humankapital. Undersö kningen som baseras på intervjuer med en mycket stor urvalsgrupp inom varje land innehå ller dels en bakgrundsenkä t dä r å lder, utbildning m m

anges, dels

ett

praktiskt test dä r

den

intervjuade

personens

fä rdigheter

och

kompetens mä ts.

Testet

innebä r att

intervju-

personen utifrå n ett visst material (t ex tidningsartiklar, annonser, kartor samt tidtabeller) skall sammanstä lla, bearbeta och å terge information. I undersö kningen gö rs skattningar av tre stycken olika fä rdigheter; fö rmå ga att lä sa och fö rstå lö pande text, fö rmå ga att tolka dokument och fö rmå ga att utfö ra berä kningar. IALS skiljer sig frå n tidigare liknande studier i så må tto att det i studien inte finns en kritisk grä ns som delar in individerna i grupper av kunniga respektive icke kunniga. I stä llet uppskattas i vilken utsträ ckning en individ besitter olika fä rdigheter.

Kä llor: Lindé n, C. & Kvarnströ m, C. [1999] och OECD [1998f].

Av de 12 lä nderna har Sverige de bä sta resultaten i samtliga tre tester. I tabell 7.2 redovisas de genomsnittliga testresultaten fö r samtliga tester. Av tabellen framgå r att Sverige klarar sig bä ttre ä n ö vriga lä nder oavsett vilken formell utbildning testpersonerna hade. Sverige hade också den lä gsta andelen som presterade under den lä gsta nivå n fö r dokumentationsfö rmå ga som anses vara nö dvä ndig fö r att klara sig i en modern demokrati och ekonomi. Sverige uppvisade också den avgjort lä gsta spridningen mellan unga och ä ldre nä r det gä ller att klara denna grä ns. Ö verlag utmä rker sig Sverige genom att ha hö ga testresultat fö r grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden, t ex arbetslö sa och barn till lå gutbildade.

Sammantaget må ste utbildningsnivå n i Sverige betecknas som god i ett internationellt perspektiv ä ven om andelen med lä ngre efter- gymnasial utbildning ä r lä gre ä n i andra jä mfö rbara lä nder. Slutsatsen av IALS-studien ä r att tillgå ngen på grundlä ggande fä rdigheter i Sverige ä r mycket god, vilket också torde ge goda fö rutsä ttningar fö r fortsatt humankapitaluppbyggnad.

Lå ngtidsutredningen

Utbildning fö r att mö ta framtida behov 195

 

 

Tabell 7.2 Genomsnittliga testresultat från IALS-studien efter utbildningsnivå 1994–1995

Index Sverige=100

Enbart

Gymnasie-

Eftergymnasial

Sammanvä gt1

grundskola

utbildning

utbildning

 

 

 

 

 

 

 

 

Sverige

100

100

100

100

 

Nederlä nderna

94

98

94

94

 

Tyskland

98

96

95

93

 

Kanada

81

93

96

91

 

Belgien

89

94

95

91

 

Schweiz (franska)

84

92

94

90

 

Australien

87

93

88

89

 

Storbritannien

88

93

94

88

 

Nya Zeeland

87

93

91

88

 

Schweiz (tyska)

82

92

91

88

 

USA

71

86

91

88

 

Irland

83

91

92

85

 

Polen

72

82

83

73

 

Anm: Rangordning efter sammanvä gt testresultat.

1 Avser 16-65 å ringar. Kä lla: OECD [1998f].

7.2.2Fler deltar i utbildning

Tillskottet av utbildade, bå de kvantitativt och kvalitativt, på verkar ekonomins framtida produktionsmö jligheter och dä rmed fö rut- sä ttningarna fö r att klara framtida å taganden inom vä lfä rdssystemen. Den grundlä ggande utbildningen i grundskola och gymnasium spelar hä r en sä rskild roll, eftersom god tillgå ng på grundlä ggande utbildning ger fö rutsä ttningar fö r utbildning senare i livet. Nä r det gä ller den grundlä ggande utbildningen har debatten på senare å r frä mst handlat om skolans inre effektivitet, dvs om sambandet mellan resurser och resultat samt valet av driftsform.7 Denna debatt speglar delvis det faktum att det frä mst ä r utbildningskvaliteten som stå r i fokus och inte tillgå ngen till utbildning. Den grundlä ggande utbildningen i Sverige har successivt byggts ut och 1998 gick hela 98 procent av en ungdomskull vidare till gymnasiet. Nä r det gä ller insatser inom grund- och gymnasieskolan

7 Se t ex Bjö rklund, A. [1999].

196 Utbildning fö r att mö ta framtida behov Lå ngtidsutredningen

handlar det så ledes inte i fö rsta hand om en fortsatt utbyggnad utan om att se till att utbildningssystemet minimerar fö rtida avhopp och ser till att eleverna ges adekvata kunskaper fö r fortsatt lä rande. Så vä l svensk som utlä ndsk forskning har identifierat ett antal insatser som ter sig viktiga fö r att sä kra en god grund fö r framtida lä rande.

Fö r det fö rsta tycks insatser som riktar sig till individer som har sä rskilda problem i skolan, och dä rfö r riskerar att fö rr eller senare lä mna skolan i fö rtid, ge en hö g avkastning fö r så vä l de offentliga budgetarna som fö r samhä llsekonomin. Så dana insatser kan t ex inbegripa hö gre lä rartä thet i de tidiga skolå ren8 eller en fö rlä ngning av skolå ret.9 Med tanke på att fler elever har utlä ndsk bakgrund kan det ä ven behö vas ytterligare stö djande insatser fö r att dessa grupper lä ttare skall kunna fullfö lja en gymnasieutbildning.

Fö r det andra tycks kunskaper i matematik betyda mycket fö r framtida

lö ner och dä rmed framgå ng på

arbetsmarknaden oberoende

av

utbildningsnivå .10 Det finns dä rfö r

anledning att vidta insatser

som

stimulerar elevernas intresse fö r matematik redan i unga å r.

Fö r det tredje krä vs tillgå ng till bra lä rarkompetens. Det finns ett stort rekryteringsbehov av bå de grundskole- och gymnasielä rare. Bland lä rarna vä ntas en mycket stor andel gå i pension inom en snar framtid.

Utvecklingen under 1990-talet uppvisar delvis motsatta utvecklings-

tendenser nä r det gä ller tillskottet av humankapital. Å

ena sidan tycks

allt fä rre

fullfö lja en gymnasieutbildning och i en

mindre

grad bli

behö riga

till hö gskolan. Å andra sidan har så vä l intresset

fö r som

mö jligheterna till hö gre utbildning ö kat.

Fä rre fullfö ljer gymnasiet

På senare å r har det skett en kraftig nedgå ng i andelen som fullfö ljer en på bö rjad gymnasieutbildning. Andelen elever som fullfö ljer en gymnasieutbildning inom fyra å r och få r slutbetyg har minskat frå n cirka 90 procent i mitten av 1990-talet till 74 procent 1998. Det finns ett flertal tä nkbara fö rklaringar till denna utveckling. Gymnasiereformen innebar en nivå hö jning av kunskapsmå len i fö rhå llande till tidigare gymnasie- utbildningar. Samtliga utbildningar i gymnasieskolan har också blivit treå riga. En tredje fö rklaring ä r att nä r i princip alla ungdomar i dag gå r vidare till gymnasieskolan tillkommer nya elevgrupper som har svå rare att klara av studierna till fö ljd av ofullstä ndiga kunskaper frå n

8Bjö rklund, A. [1999].

9Krueger, A. [1998].

10Bjö rklund, A. [1999].

Lå ngtidsutredningen

Utbildning fö r att mö ta framtida behov 197

 

 

grundskolan. En indikation på detta ä r att det s k individuella programmet ä r det tredje stö rsta programmet i gymnasieskolan.11 Det individuella programmet skall ge eleverna mö jligheter att inhä mta kunskaper så att de kan gå vidare till ett nationellt program. En ytterligare fö rklaring till att fä rre fullfö ljer gymnasieskolan kan vara att fler elever ä n tidigare har invandrarbakgrund med de språ kproblem som kan fö lja av det.

Ö kad tillströ mning till hö gre utbildning

Sedan mitten av 1980-talet har andelen av dem som slutfö rt sina gymnasiestudier och som inom tre å r gå tt vidare till hö gskolestudier nä stan fö rdubblats, frå n drygt 20 procent av dem som gick ut gymnasieskolan lä så ret 1983/84 till 37 procent av dem som lä mnade gymnasieskolan 1993/94.12

Under 1990-talet har en kapacitetsutbyggnad skett inom den hö gre

utbildningen. Den

totala

dimensioneringen av universitetet och

hö gskolan brukar

mä tas

i antalet helå rsstudenter. Antalet helå rs-

studenter ä r så ledes ett må tt på stocken av studerande på universitet och hö gskola varje å r. I diagram 7.2 redovisas utvecklingen av antalet helå rsstudenter och nybö rjare under perioden 1978 till 1998. Den totala dimensioneringen ä r så gott som konstant ä nda fram till 1990-talets bö rjan. Under denna period ligger antalet helå rsstudenter genomgå ende på drygt 125 000. Mellan lä så ren 1988/89 till 1993/94 sker en kraftig expansion av den hö gre utbildningen, då antalet helå rsstudenter ö kar med hela 60 procent. Sedan dess har antalet helå rsstudenter fortsatt att stiga. Samtidigt gå r det allt fä rre nybö rjare på varje helå rsstudent, vilket kan ses som ett tecken på fö rlä ngda studietider. De fö rlä ngda studie- tiderna innebä r alltså ett minskat utflö de, vilket dels kan fö rklaras av att må nga utbildningar har fö rlä ngts (t ex har mö jligheten att ta ut magisterexamen infö rts), dels har det svaga arbetsmarknadslä get under 1990-talet medfö rt att må nga kan ha valt att studera framfö r att ge sig ut på arbetsmarknaden. Av dem som på bö rjade sin utbildning hö stterminen 1991 var 43 procent kvar efter å tta terminer jä mfö rt med 35 procent av dem som bö rjade 1985.13

11I september 1999 gick 12,7 procent av alla elever i å rskurs 1 i gymnasiet på det individuella programmet. I september 1997 var motsvarande andel 10 procent. Skolverket [1999b].

12SCB [1998b].

13SCB [1998c].

198 Utbildning fö r att mö ta framtida behov

Lå ngtidsutredningen

 

 

Diagram 7.2 Nybörjare och helårsstudenter vid högskolan 1978–1998

Antal

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal

nybörjare

 

 

 

 

 

 

 

 

helårsstudenter

80 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

300 000

70 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

250 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150 000

30 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20 000

 

 

 

 

 

 

Nybörjare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50 000

10 000

 

 

 

 

 

 

Helårsstudenter

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

1978

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

Anm: Begreppet helå rsstudenter infö rdes frå n och med lä så ret 1993/94 och ersatte det tidigare begreppet å rsstudieplatser.

Kä lla: Hö gskoleverket.

Vid en internationell jä mfö relse ä r deltagandet i eftergymnasiala studier bland personer under 30 å r genomgå ende lä gre ä n i andra lä nder, vilket framgå r av tabell 7.3. Det innebä r att den totala andelen av befolkningen som har eftergymnasial utbildning kommer att falla relativt omvä rlden. I de nordiska lä nderna sker inträ det i eftergymnasial utbildning nå got senare jä mfö rt med må nga andra lä nder. Deltagande i eftergymnasiala studier ligger trots detta på en lä gre nivå i Sverige ä n i Danmark, Finland och Norge. Enligt statistik ö ver examinationsfrekvensen frå n hö gskolan i OECD-lä nderna, som presenteras i bilaga 5 till Lå ngtidsutredningen, hamnar Sverige på 14:e plats av 21 lä nder. Jä mfö relser av utbildningsdata mellan lä nder ä r dock behä ftade med tolkningsproblem eftersom det finns stora skillnader i utbildningens lä ngd och innehå ll, regler fö r examina, de studerandes å lder etc.

Lå ngtidsutredningen

Utbildning fö r att mö ta framtida behov 199

 

 

Tabell 7.3 Andel av befolkningen i eftergymnasial utbildning per åldersgrupp i ett urval av OECD-länder 1985, 1990 och 1996

Procent

 

 

18–21 å r

 

22–25 å r

 

26–29 å r

 

1985

1990

1996

1985

1990

1996

1985

1990

1996

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sverige

7,9

8,7

13,7

11,3

11,4

17,9

6,5

6,1

8,0

Danmark

7,4

7,4

8,5

16,3

17,9

23,5

8,2

9,3

12,1

Finland

9,3

13,6

18,2

17,3

20,7

28,8

7,9

10,2

13,6

Norge

8,8

14,4

19,0

13,2

18,9

24,8

5,7

8,2

10,5

Storbritannien

16,1

26,9

4,7

9,4

4,8

Tyskland

8,8

8,5

10,8

15,5

15,9

17,2

8,9

10,4

11,8

USA

33,0

36,2

34,6

14,5

17,1

21,5

8,2

8,5

11,1

Kä llor: OECD [1996a] och OECD [1998c].

Sammanfattningsvis innebä r en hö gre andel som inte fullfö ljer sina studier i kombination med ö kade mö jligheter till kompletterande vuxenstudier att det tar lä ngre tid att avsluta gymnasiestudierna, vilket i sin tur leder till att arbetsmarknadsinträ de eller vidare studier senarelä ggs. Mycket talar fö r att gymnasieutbildning ä r en inträ desbiljett fö r unga på arbetsmarknaden, och ä ven om det i dag finns goda mö jligheter till kompletterande studier inom vuxenutbildningen leder en grundlä ggande utbildning i unga å r i sig till bä ttre fö rutsä ttningar fö r fortsatt lä rande och en god inkomstutveckling.

Den på gå ende expansionen av hö gskoleutbildningen har resulterat i att fler studerar, men att effektiviteten inte har hö jts, vilket resulterat i att antalet nybö rjare inte ö kat i motsvarande grad. I den utsträ ckning de lä ngre utbildningstiderna beror av att utbildningsprogammen fö rlä ngts ä r detta sannolikt bra ur ett tillvä xtperspektiv, fö rutsatt att arbetsuppgifterna verkligen krä ver en hö gre formell utbildningsnivå . Det finns dock andra tä nkbara faktorer som kan fö rklara det lå ga utflö det, t ex arbetsmarknadslä get, studiemedelssystemets konstruktion och fö rkunskaperna hos dem som kommer in på hö gskolan. Att andelen yngre som på bö rjar en hö gskoleutbildning har ö kat torde vara positivt ur tillvä xtsynpunkt, eftersom yngre har lä ngre produktiv tid kvar i arbetslivet. Vidare ä r det ö nskvä rt att utbildning sker så tidigt som mö jligt mot bakgrund av den å ldrande befolkningen, eftersom en ö kad fö rsö rjningsbö rda krä ver ett hö gre totalt arbetsutbud.

200 Utbildning fö r att mö ta framtida behov

Lå ngtidsutredningen

 

 

7.2.3Goda kunskaper hos svenska gymnasieelever

Kvalitetsaspekter på den utbildning som tillhandahå lls i Sverige lå ter sig inte enkelt få ngas i jä mfö rbar statistik ö ver tiden eller mellan lä nder. Resultat frå n olika tester kan dock ge viss vä gledning. Resultat frå n militä rtester fö r å ren 1980, 1987 och 1993 uppvisar mycket små variationer i medeltal ö ver tiden, men andelen 18-å ringar med svaga resultat har minskat.14 Detta skulle tyda på att fö rkunskaperna hos potentiella hö gskolestuderande i varje fall inte minskat ö ver tiden. Ett problem med militä rtesterna ä r dock att –fö rutom att de endast avser mä n –de inte mä ter kunskaper utan fö rmå gor, vilket innebä r att alla de kunskaper och kompetenser som vä rdesä tts på arbetsmarknaden inte få ngas upp. Resultat på individnivå tyder dock på att betyg i matematik har betydelse fö r framtida lö ner oberoende av formell utbildningsnivå .15 Ett annat problem ä r att testerna inte heller sä ger nå got om kvaliteten hos dem som verkligen sö ker sig till hö gskolan.

I tabell 7.4 redovisas resultat frå n en internationell studie av kunskaper i matematik och fysik fö r elever i sista å rskursen i gymnasieskolan i 21 lä nder.16 De svenska gymnasieeleverna presterar i allmä nhet ö ver genomsnittet fö r de lä nder som ingå r i studien. Ä ven studenter som studerar på program med stort fysikinnehå ll presterar ö ver genomsnittet, medan elever som valt avancerad matematik presterar som genomsnittet.

Enligt en rapport som utarbetats på uppdrag av Hö gskoleverket, har fö rkunskaperna i matematik hos blivande civilingenjö rer fö rsä mrats de senaste 10-15 å ren samtidigt som antalet nybö rjare på civilingenjö rs- utbildningarna ö kat kraftigt.17 I rapporten konstateras också att liknande problem finns i andra jä mfö rbara lä nder, varfö r problemen inte behö ver vara specifikt svenska. En tolkning av resultaten kan så ledes vara att fö rsä mringen i fö rkunskaper sammanhä nger med den utbyggnad av ingenjö rsutbildningarna som ä gt rum i flera lä nder. Utbildningspremierna fö r svenska ingenjö rer ä r dock minst lika goda som i andra europeiska lä nder (Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Storbritannien och Tyskland), vilket tyder på att de svenska ingenjö rerna som hittills examinerats inte ä r mindre produktiva ä n sina europeiska kollegor.18

14Bjö rklund, A. [1999].

15ibid

16The Third International Mathematics and Science Study (TIMSS).

17Hö gskoleverket [1999a].

18Mellander, E. & Skedinger, P. [1999]. Hä r antas att en individs produktivitet få ngas upp i den extra lö n som tillfaller honom eller henne av att studera ytterligare ett å r eller

till en viss examen jä mfö rt med att fortsä tta ut i arbetslivet. Detta utesluter inte att lö nerna fö r ingenjö rer kan vara hö gre i andra lä nder ä n i Sverige.

Lå ngtidsutredningen

Utbildning fö r att mö ta framtida behov 201

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 7.4 Resultat i matematik och fysik efter studieinriktning i gymnasiet

 

 

 

 

Samtliga

Avancerad

Fysik

 

 

 

 

 

 

matematik

 

 

 

 

 

Ö ver medel

Sverige

Frankrike

Norge

 

 

 

 

 

Schweiz

Ryssland

Sverige

 

 

 

 

Ö sterrike

Schweiz

Ryssland

 

 

 

 

Kanada

Litauen

 

 

 

 

 

 

Island

Cypern

 

 

 

 

 

 

Norge

Danmark

 

 

 

 

 

 

Danmark

 

 

 

 

 

 

 

Nederlä nderna

 

 

 

 

 

 

Medel

Tjeckien

Grekland

Tyskland

 

 

 

 

Australien

Sverige

Cypern

 

 

 

 

Frankrike

Kanada

Lettland

 

 

 

 

Tyskland

Australien

Grekland

 

 

 

 

Slovenien

Italien

Australien

 

 

 

 

 

Slovenien

Slovenien

 

 

 

Under medel

Ungern

Tjeckien

Schweiz

 

 

 

 

Ryssland

Tyskland

Frankrike

 

 

 

 

Cypern

Ö sterrike

Tjeckien

 

 

 

 

Italien

USA

Ö sterrike

 

 

 

 

Litauen

 

USA

 

 

 

 

USA

 

 

 

 

 

 

 

Sydafrika

 

 

 

 

 

 

Kä lla: IEA [1998].

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7.2.4Ö kad tillgå ng på spetskompetens

Ett grundlä ggande villkor fö r att ett lands nä ringsliv skall kunna tillskapa sig goda konkurrensvillkor inom kunskapsintensiva verksamheter ä r en god tillgå ng på hö gutbildad arbetskraft i allmä nhet och hö gskoleutbildade med teknisk eller naturvetenskaplig utbildning i synnerhet. Enligt de scenarier fö r nä ringslivets utveckling till å r 2010 som presenteras i bilaga 3 till Lå ngtidsutredningen kommer den relativt sett stö rsta ö kningen av arbetskraftsefterfrå gan att ske fö r tekniker (framfö r allt hö gskoleingenjö rer) och IT-utbildade, men ä ven ekonomer och jurister kommer att mö ta en hö gre efterfrå gan. Enligt statistik som presenteras i kapitel 8 fö r å r 1996, var antalet examinerade frå n naturvetenskapliga och tekniska hö gskoleutbildningar per 100 000 i arbetskraften i å ldersgruppen 25-34 lä gre i Sverige ä n i må nga andra OECD-lä nder. Jä mfö rt med USA har Sverige haft en lä gre andel

202 Utbildning fö r att mö ta framtida behov

Lå ngtidsutredningen

 

 

nyutexaminerade civilingenjö rer sedan bö rjan av 1970-talet, men successivt nä rmat sig USA ö ver tiden.19 Detta gä ller ä ven fö r i dag eftertraktade elektronikingenjö rer och datavetare.20

Av tabell 7.5 framgå r att det totala antalet examinerade frå n hö gskolan har ö kat nå got sedan mitten av 1980-talet, och att andelen examina inom teknik och naturvetenskap har ö kat kraftigt.

Tabell 7.5 Uttagna examina från högskolan respektive avlagda doktorsexamina vid olika fakulteter 1984/85–1997/98

Antal examina respektive andel i procent

 

84/85

88/89

92/93

96/97

97/98

Totalt antal examina frå n hö gskolan

33 904

30 849

33 707

33 854

34 648

Andel (%) Teknisk och naturvetenskaplig

11,3

17,2

20,8

23,8

23,7

Medicinsk och odontologisk

 

3,7

3,4

3,0

3,9

3,7

Totalt antal doktorsexamina

 

1 056

1 083

1 225

1 722

1 883

Andel (%) Matematisk-naturvetenskaplig

16,8

13,2

11,8

11,9

13,1

Teknisk

 

14,8

16,7

23,3

21,8

20,6

Teknisk-naturvetenskaplig

 

5,5

7,3

5,5

5,6

4,9

Medicinsk och odontologisk

 

32,7

34,7

33,5

31,0

27,5

 

 

 

 

 

 

 

Anm: Fö rdelningen på utbildningsinriktningar anges i procent av totala antalet examina.

Kä llor: SCB [1998b], SCB [1999f] och SCB [1999g].

Det har ä ven ä gt rum en ö kning av antalet avlagda doktorsexamina. Andelen doktorsexamina inom teknisk fakultet har ö kat under 1990-talet jä mfö rt med 1980-talet. Andelen examinerade inom matematisk- naturvetenskaplig fakultet har minskat under 1990-talet, men var 1997/98 i paritet med nivå n i slutet av 1980-talet. Ä ven andelen examinerade inom medicin och odontologi har minskat under 1990- talet. I absoluta tal ä r dock antalet examina inom så vä l matematik- naturvetenskap som medicin-odontologi hö gre i slutet av 1990-talet ä n i slutet av 1980-talet. Nä r det gä ller val av studieinriktning i hö gskolan tycks de svenska eleverna inte avvika frå n studenter i andra lä nder, ä ven om andelen som lä ser tekniska ä mnen ä r nå got lä gre ä n i Finland och Tyskland.21

Sammantaget tycks utbyggnaden av den hö gre utbildningen under 1990-talet ha resulterat i en ö kad tillgå ng på spetskompetens.

19Storesletten, K. & Zilibotti, F. [1999].

20Jacobsson, S., Sjö berg, C. & Wahlströ m, M. [1999].

21OECD [1998c].

Lå ngtidsutredningen

Utbildning fö r att mö ta framtida behov 203

 

 

Sö kandetrycket på flera av dessa utbildningar ä r fortfarande hö gt. En fortsatt ö kning av antalet utbildade inom dessa sektorer kan dock begrä nsas av brist på kompetent lä rarpersonal och på att tillskottet av behö riga frå n gymnasiet ä r otillrä ckligt. Som konstateras i avsnitt 7.3 nedan har emellertid lö nepremierna fö r lä ngre tekniska utbildningar ö kat under 1990-talet, vilket ä r positivt fö r den fortsatta tillströ mningen.

7.2.5Hö gt deltagande i vidareutbildning

Den utbildning och kompetensuppbyggnad som sker efter avslutad reguljä r utbildning har kommit att bli allt viktigare. I dag finns ett antal olika utbildningsformer som skulle kunna inrymmas i det samlande begreppet ” vidareutbildning” . Dessa utbildningsformer har det gemensamt att de vä nder sig till personer som deltar i arbetslivet eller tillfö r kunskaper och kompetens som skall mö jliggö ra ett å terinträ de på arbetsmarknaden, t ex efter en period av arbetslö shet. Fö r dem som arbetar sker vidareutbildning frä mst i anslutning till arbetet i form av personalutbildning medan utbildning som riktar sig till arbetslö sa fö reträ desvis sker i offentlig regi och med offentlig ersä ttning. Hit hö r arbetsmarknadsutbildning men ä ven utbildning inom Kunskapslyftet. Till dessa former av utbildning finns ä ven så dan utbildning som sker, fö reträ desvis på fritiden, i syfte att byta yrke.

En internationell jä mfö relse av deltagandet i vidareutbildning i ett antal OECD-lä nder, som å terfinns i tabell 7.6, ger vid handen att Sverige ä r det land dä r deltagandet ä r hö gst bland så vä l sysselsatta som arbetslö sa. Deltagande i vidareutbildning hä nger, enligt jä mfö relsen, ofta samman med arbetslivsrelaterad utbildning. Det ä r också vanligast att arbetsgivaren eller den enskilde svarar fö r finansieringen. Deltagande i vidareutbildning ä r dessutom relaterat till utbildningsnivå , ä ven om denna koppling ä r mindre i Sverige ä n i andra lä nder.22 I Sverige ä r dessutom deltagandet i vidareutbildning hö gst i de ä ldre å lders- grupperna, vilket kan hä nga samman med att Sverige har ett hö gt arbetskraftsdeltagande i hö ga å ldrar.

22 O’Connell, P. J. [1999].

204 Utbildning fö r att mö ta framtida behov

Lå ngtidsutredningen

 

 

Tabell 7.6 Deltagande i vidareutbildning för 25-64-åringar 1994–1995

Procent

Land

Samtliga

Sysselsatta

Arbetslö sa

Ej i arbetskraften

Sverige

54

60

46

29

Nya Zeeland

46

53

31

30

Storbritannien

45

56

33

14

USA

42

49

301

17

Schweiz3

42

46

321

28

Nederlä nderna

36

43

39

22

Kanada

36

42

30

23

Australien

36

42

28

16

Irland

22

29

81

14

Belgien2

22

27

171

10

Polen

14

20

81

31

Genomsnitt

36

42

27

19

Anm: Rangordnade efter andel som deltar i vidareutbildning av samtliga 25-64- å ringar.

1Lå g svarsfrekvens.

2Data fö r Belgien avser den flamlä ndska delen.

3Data fö r Schweiz inkluderar ej de italiensktalande delarna.

Kä lla: O’Connell, P. J. [1999].

Den arbetslivsrelaterade vidareutbildningen tycks ha ö kat i betydelse under 1990-talet. Så vä l antalet deltagare i som utgifterna fö r personalutbildning har ö kat. Inom industrin tycks behovet av kompetensutveckling hä nga intimt samman med investeringar i fysiskt kapital.23 Fortfarande ä r dock personal- och vidareutbildning per anstä lld relativt blygsam i omfattning. Enligt statistik som redovisas av OECD uppgå r arbetslivsrelaterad vidareutbildning i Sverige till cirka 11 timmar per person i å ldrarna 25-64 å r att jä mfö ras med drygt 17 timmar fö r andra eropeiska lä nder.24 Enligt SCB uppgick antalet utbildningsdagar per anstä lld i å ldrarna 16-64 å r till cirka 6 dagar under fö rsta halvå ret 1999.25

Sammantaget indikerar denna jä mfö relse att betingelserna fö r vidareutbildning i Sverige ä ndå ä r goda och fö rhå llandevis jä mnt fö rdelade mellan olika grupper i fö rhå llande till andra lä nder.

23Carling, A. m.fl. [1999].

24OECD [1999d]. Jä mfö relsen avser EU15, Ungern, Island och Norge.

25SCB [1999c].

Lå ngtidsutredningen

Utbildning fö r att mö ta framtida behov 205

 

 

7.3Ö kade drivkrafter fö r

hö gskoleutbildning under 1990-talet

Det finns ett antal svenska studier av efterfrå gan på hö gre utbildning.26 Resultaten i dessa studier ö verensstä mmer i allt vä sentligt med resultat frå n studier gjorda fö r andra lä nder, nä mligen att det finns ett positivt samband mellan den privatekonomiska avkastningen och efterfrå gan på hö gre utbildning. Arbetsmarknadslä get tycks också spela en roll i så må tto att en hö g arbetslö shet på verkar tillströ mningen positivt. Slutligen tycks ö kade skatter ha en negativ på verkan på tillströ mningen. En annan slutsats av dessa studier ä r att de ekonomiska variablerna spelar en roll fö r tillströ mningen men att tillgå ngen på platser ä r vä l så viktig. Det begrä nsade tillträ det till hö gre studier under 1980-talet sammanfö ll med en kraftig nedgå ng i utbildningspremierna. En rimlig tolkning ä r dä rfö r att enbart en fö rbä ttrad platstillgå ng inte hade rä ckt fö r att kraftigt ö ka tillströ mningen.

Hö gskoleutbildningens lö nsamhet har fö rä ndrats kraftigt ö ver tiden. Frå n att ha varit mycket hö g i slutet av 1960-talet fö ll den kraftigt till bö rjan av 1980-talet, fö r att dä refter ö ka nå got till bö rjan av 1990-talet.27 Orsakerna till att hö gskoleutbildning har blivit mindre lö nsamt har diskuterats flitigt. Nå gra av de fö rklaringar som framfö rts ä r det kraftigt ö kade utbudet av hö gutbildad arbetskraft under 1970-talet, den solidariska lö nepolitiken som bidrog till att jä mna ut lö neskillnader

mellan utbildningsgrupper, fö rsä mrad kvalitet på

inflö det av studenter

nä r universitetsutbildning blev ” massutbildning”

under 1960-talet samt

att fö rekomsten av ett fä rre antal stora arbetsgivare, inte minst inom tillverkningsindustrin, har lett till bildandet av lö nekarteller.28 Den ö kade avkastningen på hö gre utbildning sedan mitten av 1980-talet skulle så ledes kunna fö rklaras av att utbudet av hö gutbildade hå llits tillbaka genom tillträ desrestriktioner (” spä rrar” ) i kombination med en ö kad efterfrå gan på hö gutbildad arbetskraft.29 Sedan mitten av 1980-talet har också lö nebildningen decentraliserats, inte minst inom akademikernas avtalsområ de.

26Bornmalm-Jardelö w, G. [1988], Edin, P.-A. & Holmlund, B. [1993] och Fredriksson, P. [1994].

27Edin, P.-A. & Holmlund, B. [1993].

28Fö r en diskussion av dessa faktorer se Sohlman, Å . [1996].

29Edin och Holmlund menar att uppgå ngen i lö nepremierna under andra hä lften av 1980-talet huvudsakligen beror på att utbudet av hö gutbildad arbetskraft avstannade. Edin, P.-A. & Holmlund, B. [1993].

206 Utbildning fö r att mö ta framtida behov

Lå ngtidsutredningen

 

 

7.3.1Hö gskoleutbildning mer lö nsam

I bilaga 3 till Lå ngtidsutredningen studeras inkomstpremier på olika typer av utbildningar och fö r privat respektive offentlig sektor. I tabell 7.7 har dessa rä knats om till s k internrä ntor fö re respektive efter skatt. Internrä ntor ä r ett vanligt må tt vid berä kningar av investeringars lö nsamhet och anger den rä nta som krä vs fö r att investeringen skall vara lö nsam. I allmä nhet lö nar sig arbete i privat sektor bä ttre oavsett nivå på utbildning. Berä kningarna visar också att internrä ntorna fö r utbildningar inom naturvetenskap och teknik i privat sektor ä r vä sentligt hö gre ä n fö r ö vriga utbildningar, vilket tyder på att incitamenten att skaffa sig en ingenjö rs- eller naturvetarutbildning ä r ganska goda. Slutligen bidrar inkomstskatterna till att minska den privatekonomiska avkastningen på utbildning, men denna på verkan har minskat sedan skattereformen i bö rjan av 1990-talet.

Tabell 7.7 Internräntor för olika längre eftergymnasiala utbildningar fördelade på inriktning och sektor 1990 och 1995

 

 

 

Fö re skatt

Efter skatt

 

 

 

1990

1995

1990

1995

 

 

 

 

 

 

Teknisk och

 

 

 

 

 

naturvetenskaplig

offentlig sektor

3,6

3,6

<0

<0

Teknisk och

 

 

 

 

 

naturvetenskaplig

privat sektor

8,3

10,3

5,3

7,8

Ö

vriga

offentlig sektor

4,5

3,6

3,4

4,1

Ö

vriga

privat sektor

5,8

7,6

7,6

8,2

 

 

 

 

 

 

 

Anm: Berä kningarna tar inte hä nsyn till eventuella kostnader fö rknippade med att utbilda sig eller att arbeta. Ingen hä nsyn tas till tillvä xt/lö neutveckling eller studiemedel. Regelsystemen 1990 respektive 1995 antas gä lla livet ut. Individen antas bö rja studera nä r han/hon ä r 20 å r och gå i pension vid 65 å rs å lder.

Kä lla: Egna berä kningar baserade på Bilaga 3 till Lå ngtidsutredningen – NUTEK [1999d].

Lå ngtidsutredningen

Utbildning fö r att mö ta framtida behov 207

 

 

7.3.2Ö kad arbetslö shet bland lå gutbildade ungdomar

Nä r spridningen i lö n mellan olika inkomstgrupper ä r lå g ä r det rimligt

att den viktigaste signalen om ” underskott”

respektive ”ö verskott” på

arbetskraft hä rrö r

frå n skillnader i arbetslö shet.

I samband

med

arbetslö shetskrisen

i bö rjan

av 1990-talet

ö kade

arbetslö sheten

fö r

samtliga utbildningsgrupper,

vilket bidrog

till att

relationen mellan

arbetslö sheten fö r hö g- respektive lå gutbildade var så gott som ofö rä ndrad (se tabell 7.8). Fö r de yngre å ldersgrupperna har det dock skett en dramatisk ö kning av motsvarande kvot, vilket indikerar att det ä gt rum en uppgradering av de kvalifikationer som krä vs fö r att etablera sig på arbetsmarknaden under 1990-talet. Det ä r dock oklart i vilken utsträ ckning detta ä r ett uttryck fö r lå gkonjunkturen eller svarar mot en strukturell fö rä ndring.

Tabell 7.8 Arbetslöshet för personer med högst gymnasium relativt personer med eftergymnasial utbildning 1990–1998

 

16-24 å r

25-54 å r

55-64 å r

16-64 å r

1990

1,4

1,8

4,3

2,2

1991

1,9

2,0

2,8

2,4

1993

2,0

2,1

2,9

2,4

1995

2,0

2,1

2,2

2,3

1998

3,0

2,1

1,8

2,2

Kä lla: SCB [b].

 

 

 

 

I en lå gkonjunktur ä r det rimligt att kvalifikationskraven hö js eftersom arbetsgivarna till en bö rjan har må nga arbetslö sa med fö rhå llandevis god utbildning att vä lja bland, men att dessa krav successivt minskar i takt med att konjunkturen fö rbä ttras. Fö ljaktligen kan arbetsgivarna fö rvä ntas att anstä lla fler ungdomar utan hö gre formella kvalifikationer nä r efterfrå gan på arbetskraft stabiliserats. En annan fö rklaring till de hö gre utbildningskraven kan vara att utbildningssystemet ” ligger fö re” efterfrå gan, och att kvalifikationskraven inte ä ndrats i samma takt som utbudet ö kat. Risken fö r ”ö verkvalifikationer” tycks dock frä mst gä lla treå rig gymnasieutbildning och kortare eftergymnasial utbildning.30

Sammanfattningsvis har drivkrafterna fö r hö gre utbildning ö kat under 1990-talet. De ovan redovisade internrä ntorna tar dock inte hä nsyn till effekterna av studiemedelssystemet. Det studiemedelssystem som infö rdes 1989 tycks också ha bidragit till att hö ja den privatekonomiska

30 Å berg, R. [1999].

208 Utbildning fö r att mö ta framtida behov

Lå ngtidsutredningen

 

 

avkastningen på hö gre utbildning, vilket frä mst beror på att en stö rre del av studiemedlen utgå r som bidrag ä n tidigare.31 Hur det nya studie- medelssystemet, som skall infö ras å r 2001, på verkar rekryteringen till hö gre utbildning ä r oklart. I det nya systemet ä r bidragsandelen nå got hö gre samtidigt som å terbetalningsreglerna skä rpts. Mot bakgrund av att arbetsmarknadslä get vä ntas fö rbä ttras under kommande å r, och att yngre personer vä ntas bli nå got av en ” bristvara” på framtidens arbetsmarknad, ä r det rimligt att de privatekonomiska incitamenten bö r spela en stö rre roll fö r rekryteringen till hö gre utbildning.

7.4Vilken utbildning behö vs i framtiden?

7.4.1Strukturomvandling fö rä ndrar utbildningsbehovet

Den framtida efterfrå gan på utbildad arbetskraft beror av hur den svenska ekonomins struktur utvecklas med avseende på bransch- sammansä ttning, yrkessammansä ttning och vilken typ av kompetens eller kunskap som efterfrå gas samt hur ekonomin i sin helhet utvecklas. Den fö rsta effekten kan kallas fö r en ” branscheffekt” , den andra effekten fö r en ” utbildningseffekt” och den tredje effekten en ” syssel- sä ttningseffekt” . I tabell 7.9 redovisas hur fö rä ndringen i efterfrå gan fö r nå gra olika typer av utbildningar fö rdelar sig på dessa effekter. Fö rä ndringar i branschsammansä ttningen –branscheffekten –kommer att på verka efterfrå gan på hö gutbildad arbetskraft eftersom vissa branscher inom t ex tillverkningsindustrin sysselsä tter relativt få personer med hö gskoleutbildning medan andra branscher inom den

vä xande tjä nstesektorn anvä nder relativt

mycket hö gutbildad

arbetskraft. Som framgå r av tabell 7.9

ä r utbildningseffekten

dominerande, vilket innebä r att t ex anvä ndningen av hö gskoleutbildade ekonomer ö kat inom samtliga branscher medan det omvä nda gä ller fö r humanister. Slutligen på verkas efterfrå gan på olika utbildningar (positivt) av en god sysselsä ttningsutveckling.

31 Bjö rklund, A. & Kjellströ m, C. [1994].

Lå ngtidsutredningen

 

Utbildning fö r att mö ta framtida behov 209

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 7.9 Förändring i efterfrågan på olika utbildningar fördelad på olika

 

 

 

effekter

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

Utbildning

Fö rä ndring

Bransch-

Utbildnings-

Sysselsä ttnings-

 

 

 

 

 

1995–2010

effekt

effekt

effekt

 

 

 

Ekonom

82

6

69

7

 

 

 

 

Civilingenjö r

 

 

 

 

 

 

 

 

maskin

82

8

65

9

 

 

 

 

el/data

71

10

52

9

 

 

 

 

Humaniora

-1

8

-19

10

 

 

 

 

Omvå rdnad

57

7

36

14

 

 

 

 

Kä lla: SCB [1998b].

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kunskapsintensiv produktion ö kar efterfrå gan på hö gutbildade

I ett historiskt perspektiv har utbildningsnivå n inom samtliga sektorer i samhä llet ö kat. Det finns flera fö rklaringar till detta; den tekniska utvecklingen, ö kad internationell handelsspecialisering och fö rä ndrad

arbetsorganisation (se vidare kapitel 6). I bilaga 3 till

Lå ngtids-

utredningen presenterar NUTEK ett scenario ö ver

struktur-

omvandlingen i svenskt nä ringsliv. Sysselsä ttningen vä ntas ö ka framfö r allt inom tjä nstesektorerna medan industrisysselsä ttningen minskar. Bland tjä nstesektorerna ä r det frä mst de kunskapsintensiva delarna som vä ntas ö ka sin andel av sysselsä ttningen.32 Denna utveckling kan hä nfö ras till en positiv produktionstillvä xt i kombination med en må ttlig produktivitetsö kning jä mfö rt med industrin. De kunskapsintensiva delarna av nä ringslivet ö kar sin andel av sysselsä ttningen frå n 35 till 39 procent till å r 2010. Denna bild –att tjä nsterna blir allt mer betydelsefulla fö r sysselsä ttningen –bekrä ftas också i Konjunktur- institutets scenarier som presenteras i bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen.

32 Fö r en definition av de kunskapsintensiva sektorerna, se kapitel 8.

210 Utbildning fö r att mö ta framtida behov

Lå ngtidsutredningen

 

 

Tabell 7.10 Sysselsatta i näringslivet fördelade på utbildningskategorier 1995 och 2010

 

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

Utbildningskategori

 

 

1995

 

2010

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grundskola

 

 

30,0

 

18,0

 

 

Gymnasium

Yrkesinriktning

45,0

 

48,0

 

 

Gymnasium

Studieinriktning

12,5

 

14,0

 

 

Eftergymnasiala studier

Teknisk inriktning

2,0

 

4,0

 

 

Eftergymnasiala studier

Ö vriga inriktningar

4,5

 

6,0

 

 

Universitet

 

Teknisk inriktning

2,5

 

3,5

 

 

Universitet

 

Ekonomi/juridik

2,0

 

3,0

 

 

Universitet

 

Ö vrigt1

 

1,0

 

1,5

 

 

IT-specialister

 

 

1,0

 

3,0

 

 

Summa

 

 

 

100,0

100,0

 

 

 

 

 

 

Anm: Summering av andelarna resulterar inte i exakt 100 procent på

grund av

 

avrundning.

 

 

 

 

 

 

1

Universitetsutbildningar

inriktade

på offentlig

sektor, allmä n

universitets-

 

utbildning, lä rare och forskare.

 

 

 

 

 

 

Kä lla: Bilaga 3 till Lå ngtidsutredningen –NUTEK [1999d].

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Av

tabell

7.10 framgå r hur

strukturomvandlingen

kan på verka

efterfrå gan

på olika utbildningskategorier

i nä ringslivet

under den

kommande tioå rsperioden. Andelen med enbart grundskola kommer att minska kraftigt, vilket dels kan fö rklaras av en uppgradering av kvalifikationskraven, dels av att må nga med grundskoleutbildning ä r ä ldre och ersä tts med yngre personer som har nå gon form av gymnasieutbildning. Andelen med universitetsutbildning (inklusive IT-specialister) vä ntas ö ka frå n knappt sju procent å r 1995 till 11 procent 2010.

Behovet av utbildad arbetskraft på verkas också av svensk ekonomis internationella konkurrenskraft och av strukturomvandlingstakten. Sverige har en konkurrensfö rdel i produktion som anvä nder en hö g andel hö gutbildad arbetskraft, men trots detta har kunskapsintensiteten i exporten i fö rhå llande till importen minskat sedan bö rjan av 1980-talet.33 Nä r utbudet av hö gutbildad arbetskraft ö kar sä nker det kostnaderna fö r denna arbetskraft i fö rhå llande till annan arbetskraft, och de branscher som anvä nder relativt mycket hö gutbildad arbetskraft i produktionen kan expandera. Detta leder till att industristrukturen fö rskjuts i kunskapsintensiv riktning. Under 1990-talet tycks de kunskapsintensiva

33 Bilaga 5 till Lå ngtidsutredningen –Lundberg, L. [1999].

Lå ngtidsutredningen Utbildning fö r att mö ta framtida behov 211

delarna av nä ringslivet ha ö kat sin andel av så vä l fö rä dlingsvä rdet som sysselsä ttningen.34 En fö rklaring till att kunskapsinnehå llet i exporten relativt importen sjunkit samtidigt som de kunskapsintensiva branscherna ö kat i betydelse ä r att tillskottet av hö gutbildad arbetskraft skett lå ngsammare i Sverige ä n i konkurrentlä nderna samtidigt som avkastningen på hö gre utbildning inte ö kat lika mycket som i andra lä nder.

Framtidens behov av utbildning på verkas ä ven av i vilken takt strukturomvandlingen sker. Enligt OECD kommer de globala

utvecklingstrenderna – internationalisering,

teknisk

utveckling

och

flexibla arbetsorganisationer –leda till

ö kade krav

anpassnings-

fö rmå ga hos arbetskraften. Dessa krav

kan

t ex ta

sig

uttryck

i att

kunskaperna blir obsoleta fortare och att behovet av att gö ra kompletterande utbildningsinvesteringar ö kar. Dessutom ö kar kraven på att byta arbete och kanske till och med yrke flera gå nger under yrkeslivet.35 Det finns en tendens till en ö kad strukturomvandlingstakt mellan branscher sedan mitten av 1980-talet till fö ljd av att fö rskjutningar i olika branschers internationella konkurrenskraft sker allt snabbare.36 Det ä r dock oklart i vilken utsträ ckning den ö kade strukturomvandlingstakten har inneburit att kunskaper fö rå ldrats i ö kad utsträ ckning.

Sammantaget tyder mycket på att kunskapskraven kommer att fortsä tta att hö jas inom stora delar av arbetsmarknaden. Processen sker dock med olika intensitet i olika sektorer, med den konkurrensutsatta delen av nä ringslivet i fö rsta rummet. Den utveckling som skisseras hä r innebä r dock att det fortfarande kommer att finnas behov av arbetskraft inom yrkesområ den som inte krä ver en hö g formell utbildningsnivå .

Fä rdigheter mer i fokus

Strukturomvandlingen verkar på drivande fö r att utbildningsnivå n hö js generellt, inte minst i nä ringslivet, men kan ä ven innebä ra att det stä lls andra krav på arbetskraften vid sidan av den formella utbildningen.

Att utveckla den teknologiska kunskapen och kompetensen sä gs vara en nö dvä ndighet fö r ö kad konkurrenskraft och hö gre tillvä xt. De stö rsta svenska industrifö retagen lä gger också ned mycket pengar på FoU- verksamhet.37 Att bevara och fö rbä ttra kompetensen bland befolkningen

34Se kapitel 8 och Bilaga 3 till Lå ngtidsutredningen –NUTEK [1999d].

35OECD [1995b].

36Lundberg, L. [1997].

37Ohlsson, J. & Rehnströ m, P. [1997].

212 Utbildning fö r att mö ta framtida behov Lå ngtidsutredningen

handlar inte bara om att utö ka antalet studieplatser inom t ex hö gskolan eller vuxenutbildningen. Det ä r minst lika viktigt att de utbildningar som erbjuds ä r av tillrä ckligt god kvalitet fö r att verkligen ge studenterna den kunskap och kompetens som efterfrå gas.

Kraven på teknisk kompetens, fö rmå gan att sjä lv registrera och sö ka uppgifter i olika informationssystem samt intresset fö r att samspela med andra mä nniskor och viljan att ta ansvar har ö kat.38 På grund av detta ö kar ä ven kraven på arbetsgivaren, eftersom denna må ste se till att den personal som klarar av dessa nya arbetskrav utvecklas och trivs, och inte sä ger upp sig. Av en undersö kning som NUTEK gjort, framgå r att kompetenskraven kommer att ö ka i framtiden i takt med att produktions- utrustningen blir allt mer komplicerad.39 Av undersö kningen framgå r också att personliga egenskaper och fö rmå gan att hantera affä rs- kontakter ä r viktiga och vä ntas bli allt mer betydelsefulla i framtiden. Andra egenskaper som enligt undersö kningen anses viktiga ä r språ k- kunskaper, flexibilitet, engagemang, entreprenö rskap, fö rmå ga till helhetssyn och ledarskap samt social kompetens som t ex fö rmå ga att arbeta med kunder eller samarbeta i grupp. Arbetslivet krä ver också en kreativ problemlö sningsfö rmå ga, organisatorisk idé rikedom, sjä lv- stä ndighet, omvä rldskunnande och social och kommunikativ fö rmå ga.40

Betydelsen av språ kkunskaper blir allt stö rre i takt med att handeln

och

kontakterna

med

andra lä nder

blir vanligare.41

Enligt

en

undersö kning som SAF gjort tycks det ä ven finnas ö kade krav på

vad

som ibland kallas

fö r ” Sverige-specifik”

kompetens.42

Deras resultat

pekar

på att ett krav fö r

anstä llning ä r

bra kunskaper

i

det svenska

språ ket, samt att arbetsgivare vill att deras anstä llda har kä nnedom om den kultur som utmä rker svenskt nä ringsliv.43

Fler och fler arbeten uppkommer inom serviceyrken. Bland dessa yrken kan nä mnas butiker, restauranger, taxi m m. Denna kundorientering fö r med sig att fö retag sö ker personal som har serviceanda och som kan ” ta folk” på rä tt sä tt. Det finns också branscher som har så hö g personalomsä ttning att fö retagsledningen aktivt fö rsö ker omvandla humankapitalet till ett strukturkapital. Inom t ex hotell-, restaurang-, eller resebranschen ä r det vanligt att fö retagen utformar organisationen så att styrkan inte ligger i den enskilde medarbetarens

38Giertz, E. [1999].

39NUTEK [1999b].

40Ohlsson, J. & Rehnströ m, P. [1997].

41Se t ex Ohlsson, J. & Rehnströ m, P. [1997] eller NUTEK [1999b].

42SAF [1999b].

43Vad som menas med ” den kultur som utmä rker svenskt nä ringsliv” framgick dock inte av texten.

Lå ngtidsutredningen Utbildning fö r att mö ta framtida behov 213

kompetens utan i systemet. Denna typ av fö retag ser ofta till att anstä lla fö reträ desvis unga personer som solidariserar sig med affä rsidé n och snabbt lä r sig relativt standardiserade arbetsuppgifter.44

Att arbetsgivarna tillmä ter framfö r allt kommunikativa och matematiska fä rdigheter allt stö rre betydelse bekrä ftas i amerikanska studier.45 Goda matematiska kunskaper och arbete med dator tycks också ge hö gre lö n. Sambandet mellan matematikkunskaper och lö n bekrä ftas också fö r Sverige.46

Sammantaget verkar efterfrå gan på kompetenser vid sidan av formell utbildning ha blivit viktigare ä ven i yrken som inte krä ver nå gon hö g formell utbildning, dä ribland må nga personliga tjä nster. I den må n efterfrå gan på olika former av kommunikativ kompetens kommer att ö ka kan det dock innebä ra att vissa grupper få r problem på arbetsmarknaden. Bristen på Sverige-specifikt humankapital framhå lls ofta som en viktig orsak till att personer med utlä ndsk bakgrund har mö tt allt stö rre svå righeter på den svenska arbetsmarknaden. Som diskuteras i bilaga 6 till Lå ngtidsutredningen, vilar denna uppfattning ofta på svag empirisk grund. Dessutom kan kravet på ” svenskhet” innebä ra att ineffektiva normsystem bibehå lls på arbetsplatserna.47

7.4.2Ä r tillgå ngen på utbildad arbetskraft tillrä cklig?

Under 1990-talet har utbildningsnivå n hö jts i Sverige. De å rskullar som ä r fö dda i bö rjan av 1970-talet har hö gre utbildningsnivå ä n de som ä r fö dda i bö rjan av 1960-talet. Framfö r allt ä r det andelen med enbart fö rgymnasial utbildning som minskar. Under de senaste tio å ren har också spridningen i utbildningså r minskat. Visserligen har de generationer som ä r fö dda på 1940- och 1950-talen en hö gre andel med lä ngre eftergymnasial utbildning, men det kan frä mst fö rklaras av att må nga utbildar sig lä ngre upp i å ldrarna. Yngre generationer klarar sig också genomgå ende bä ttre ä n ä ldre i de fä rdighetstester som gjorts inom

ramen fö r IALS-studien.48

Nä r

de yngre generationerna trä der in på

arbetsmarknaden kommer

de

så ledes att kunna tillfö ra så dana

fä rdigheter som kan fö rvä ntas efterfrå gas i hö gre grad i framtiden, och

44Giertz, E. [1999].

45Bjö rklund, A. m.fl. [1998].

46Bjö rklund, A. [1999].

47Bilaga 6 till Lå ngtidsutredningen –Arai, M. Regné r, H. & Schrö der, L. [1999].

48Lindé n, C. & Kvarnströ m, C. [1999].

214 Utbildning fö r att mö ta framtida behov Lå ngtidsutredningen

kompetensnivå n i arbetskraften stiger dä rmed successivt. En frå ga blir dä rfö r om denna process gå r tillrä ckligt snabbt fö r att mö ta fö rä ndringar i efterfrå gan på olika typer av kompetens mot bakgrund av en å ldrande befolkning.

Statistiska centralbyrå n (SCB) har gjort berä kningar av utbud och efterfrå gan på olika typer av utbildad arbetskraft fö r de kommande 10-15 å ren.49 Enligt berä kningarna innebä r befolkningsutvecklingen att antalet som lä mnar gymnasieskolan kommer att hamna på dagens nivå på 80 000 per å r under de nä rmaste å ren fö r att dä refter ö ka till 106 000 å r 2010. Dä refter minskar kullarna lika snabbt igen. Enligt den planerade dimensioneringen av den hö gre utbildningen skall antalet som på bö rjar en hö gskoleutbildning ö ka med 10 000 till 75 000 å rligen under de nä rmaste å ren. Detta må ste dock anses som ett ganska optimistiskt antagande sett till befolkningsutvecklingen; antalet ungdomar rä cker helt enkelt inte till. Dä rtill rå der det osä kerhet om hur det nya betygssystemet i gymnasiet på verkar rekryteringen till hö gskolan. Hö gskolenybö rjare kan dock rekryteras frå n andra å ldersgrupper, inte minst bland dem som skaffat sig en behö righetsgivande utbildning inom Kunskapslyftet. Med den planerade utbyggnaden av den hö gre utbildningen berä knas andelen av befolkningen i å ldrarna 16 till 74 å r med eftergymnasial utbildning att ö ka till cirka 30 procent å r 2015 att jä mfö ras med 23 procent 1998. Andelen med hö gst grundskola kommer att sjunka med nä stan en tredjedel till mindre ä n 25 procent å r 2015 och då har effekterna av Kunskapslyftet inte tagits med.

Nä r det gä ller balansen mellan tillgå ng och efterfrå gan på arbetskraft med olika utbildningsbakgrund visar SCB:s berä kningar att det kommer att bli balans i utbud och efterfrå gan fö r gymnasie- och hö gskole- utbildade å r 2010, medan det kommer att rå da ett betydande ö verskott på personer med bara grundskoleutbildning. Dessa berä kningar fö rutsä tter dels att antalet hö gskolenybö rjare ligger kvar på dagens nivå er, dels att den svenska ekonomin till fö ljd av snabbare teknikutveckling och en snabbare ö kning av vä rldsmarknaderna utvecklas bä ttre nä r det gä ller arbetslö shet, sysselsä ttning och tillvä xt ä n vad som varit fallet under 1980- och 1990-talen. I ett mindre optimistiskt ekonomiskt scenario, men dä r tillströ mningen till hö gskolan blir hö gre, kommer det att uppstå ett visst ö verskott ä ven på personer med eftergymnasial utbildning, enligt SCB.

49 Berä kningarna bygger dels på SCB:s befolkningsprogram, SCB [c], dels på det strukturomvandlingsscenario som presenteras i Bilaga 3 till Lå ngtidsutredningen – NUTEK [1999d].

Lå ngtidsutredningen

 

Utbildning fö r att mö ta framtida behov 215

 

Ä ven om det skulle rå da balans mellan utbud och efterfrå gan på olika

utbildningsgrupper

aggregerad nivå kan det samtidigt

rå da

”ö verskott” eller ” underskott” på vissa utbildningsinriktningar. SCB

rä knar med att det kommer att uppstå brist på lä rare under de kommande

8-10 å ren. I takt

med

att det sker stora

pensionsavgå ngar

inom

kommuner och landsting och att efterfrå gan på

vä lfä rdstjä nster ö kar (se

vidare kapitel 4) fö rutspå r SCB brist på vå rd- och omsorgspersonal. Nä r det gä ller utbildade inom naturvetenskap och teknik rä knar SCB med att utbudet kommer att tillfredsstä lla efterfrå gan nä r det gä ller examinerade frå n ingenjö rsutbildningarna inom universiteten. Dä remot fö rutspå s brist på personal med kortare ingenjö rsutbildningar och IT-utbildade. SCB varnar dock fö r att det kan bli svå rt att expandera utbildningar med inriktning på naturvetenskap och teknik inom hö gskolan enligt planerna eftersom det redan i dag ä r svå rt att fylla platser som krä ver en naturvetenskaplig gymnasieutbildning.

Det ä r av naturliga skä l mycket svå rt att gö ra precisa prognoser fö r balansen mellan utbud och efterfrå gan på utbildad arbetskraft. Inte minst ä r det svå rt att gö ra fö rutsä gelser om den teknologiska utvecklingen och andra faktorer som på verkar efterfrå gan på olika typer av arbetskraft.

Det ä r dock viktigt att utbudet av

hö gskoleutbildad arbetskraft kan

fortsä tta att ö ka, inte minst mot

bakgrund av den demografiska

utvecklingen.

 

7.4.3Anvä nds utbildningen rä tt?

I den utsträ ckning utbildningssystemen inte fö rmå r tillhandahå lla de kunskaper och fä rdigheter som efterfrå gas på dagens arbetsmarknad,

eller att kvaliteten på

de

studenter som trä der in i hö gre utbildning

fö rsä mras, finns det

en

risk fö r

att må nga hö gskoleutbildade blir

arbetslö sa eller ” underutnyttjade”

och tvingas ta arbeten med en svag

lö neutveckling.

Stö rst ö verensstä mmelse mellan utbildning och kommande arbets- uppgifter finns inom naturvetenskap, teknik, medicin och vå rdyrken, medan personer med samhä llsvetenskaplig och humanistisk hö gskole- utbildning har sä mre ö verensstä mmelse mellan utbildning och arbetsuppgifter.50 Enligt en rapport frå n Hö gskoleverket hade nyutexaminerade med utbildning frå n humanistiska eller kulturvetar-

50 SCB [1998b].

216 Utbildning fö r att mö ta framtida behov Lå ngtidsutredningen

program svå rast att få arbete efter avslutade studier.51 På fallande må nga med naturvetenskaplig utbildning hade också svå righeter att få arbete. En svensk studie visar att de okvalificerade jobben i allt hö gre grad har

gå tt till personer med lä ngre utbildningar. Andelen med treå rig

gymnasieutbildning eller mer i okvalificerade yrken har

ö kat frå n

10 procent 1975 till 25 procent 1997. ”Ö verkvalificering”

tycks dock

vara mycket ovanlig bland personer med akademisk examen, ä ven om ö verkvalificering blivit vanligare ä ven bland dessa under 1990-talet. Risken fö r ö verkvalificering tycks också vara hö gst bland ungdomar (se ä ven 7.3.2).52

NUTEK har studerat i vilken utsträ ckning de anstä llda i sju lä nder utfö r arbetsuppgifter som ä r relaterade till lä s-, skriv-, och rä kne- fö rmå ga, så som den mä ts enligt IALS-studien.53 Slutsatserna frå n denna jä mfö relse ä r att anstä llda med hö gre utbildning i hö gre grad utfö r arbetsuppgifter som ä r relaterade till dessa fö rmå gor. Anstä llda i Sverige och Polen utfö r emellertid dessa arbetsuppgifterna mer sä llan ä n i andra

lä nder, oavsett

utbildningsnivå . Det ä r

svå rt att

ge nå gon

entydig

fö rklaring till

detta underutnyttjande.

Mö jliga

fö rklaringar

ä r att

kunskapsinnehå llet i svensk produktion ä r mindre ä n i exempelvis USA, Nederlä nderna och Schweiz. Detta bekrä ftas också av att avkastningen på de undersö kta fö rmå gorna ä r lä gre i Sverige och Polen ä n i de ö vriga lä nderna.

Problemen med ”ö ver” - eller ” felutbildning” bö r dock inte ö verdrivas. Må nga arbetsgivare få r incitament att omorganisera arbetsuppgifterna fö r att ta tillvara det ö kade utbudet av arbetskraft med hö gre utbildning. Hö gre utbildning kan också i sig vara fö rknippad med vissa generella egenskaper som arbetsgivaren vä rderar t ex anpassningsfö rmå ga, kreativitet och analytisk fö rmå ga.54 Det ä r så ledes lå ngt ifrå n sä kert att personer med hö gskoleutbildning som besä tter poster som vanligtvis eller av tradition tidigare besatts med personer med lä gre utbildning ä r ö verutbildade. Forskning visar dessutom att personer som har en lä ngre utbildning ä n vad som krä vs fö r att utfö ra arbetsuppgifterna fortfarande har en positiv avkastning på de ” extra” utbildningså ren, ä ven om denna avkastning ä r lä gre ä n på de utbildningså r som arbetet krä ver.55 Dä remot bö r det rimligen gå att hitta effektivare och billigare urvalsmetoder fö r efterfrå gade individegenskaper ä n via den hö gre utbildningen.

51Hö gskoleverket [1999b].

52Å berg, R. [1999].

53Bilaga 3 till Lå ngtidsutredningen –NUTEK [1999d]. De sju lä nderna ä r Kanada, Nederlä nderna, Polen, Schweiz, Sverige, Tyskland och USA.

54Mason, G. [1996].

55Se Hartog, J. [1999].

Lå ngtidsutredningen

Utbildning fö r att mö ta framtida behov 217

 

 

Fö rekomsten av ö verkvalificerade kan också hä nga samman med den djupa lå gkonjunkturen under 1990-talet, vilket inneburit att hö gre utbildade ” trä ngt undan” personer med lä gre utbildning. Nä r arbets- marknadslä get fö rbä ttras kan de med hö gre utbildning –mö jligen med hjä lp av viss omskolning –flytta ö ver till yrken som bä ttre stä mmer ö verens med deras utbildningsbakgrund och dä rmed ge plats å t personer med lä gre utbildning.

7.5Finns det en ö kad risk fö r kompetensflykt?

Den på gå ende internationaliseringen innebä r att arbetskraften blir allt mer rö rlig, och under 1990-talet har antalet personer som lä mnat Sverige fö r ett arbete i utlandet ö kat. Detta har orsakat en debatt om huruvida det på gå r en kompetensflykt frå n Sverige och aktualiserat frå gan om utvandringen kommer att leda till brist på hö gutbildade.

7.5.1Ö kad nettoutvandring av hö gutbildade

Av diagram 7.3 framgå r att den totala nettomigrationen under hela 1990- talet har varit positiv, dvs invandringen till Sverige har varit stö rre ä n utvandringen frå n landet.

Frå n och med å r 1996 ä r nettoinvandringen av hö gskoleutbildade personer negativ, och å r 1998 var det 4 700 fler hö gskoleutbildade personer som lä mnade Sverige ä n som kom hit. Enligt de uppgifter som i dag finns ö ver migrationen bland hö gutbildade tycks det fö r nä rvarande inte rå da nå gon betydande kompetensflykt frå n Sverige. Dä remot ä r det tydligt att den internationella rö rligheten bland hö gutbildade har ö kat, och det kan inte uteslutas att utvandringen av akademiker kan bli ett problem i framtiden. Det ä r i detta sammanhang viktigt att på peka att

statistiken

ö ver nyinvandrade personers

utbildningsnivå

ä r mycket

bristfä llig,

varfö r det inte sä kert gå r

att sä ga vilken

utbildning

immigranterna har och inte heller hur den totala situationen egentligen ser ut. Det gå r fö ljaktligen inte att sä ga om Sverige fö rlorar eller vinner kompetens som en fö ljd av arbetskraftens ö kade rö rlighet.

218 Utbildning fö r att mö ta framtida behov

Lå ngtidsutredningen

 

 

Diagram 7.3 Nettoinvandring efter utbildningsnivå 1990–1998

Antal personer

 

 

 

 

 

 

 

 

30 000

 

 

 

 

 

Uppgift saknas

 

 

 

 

 

 

 

 

25 000

 

 

 

 

 

Ej högskoleutbildade

20 000

 

 

 

 

 

Högskoleutbildade

 

 

 

 

 

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15 000

 

 

 

 

 

 

 

 

10 000

 

 

 

 

 

 

 

 

5 000

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

-5 000

 

 

 

 

 

 

 

 

-10 000

 

 

 

 

 

 

 

 

-15 000

 

 

 

 

 

 

 

 

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

Kä lla: Industrifö rbundet m. fl. [1999].

Må nga av de personer som lä mnar Sverige fö r ett arbete i utlandet kommer tillbaka efter nå gra å r, och å terinvandringen bland svenskfö dda hö gutbildade personer ö kar i samma takt som utvandringen. Mer ä n hä lften av de svenskfö dda personer som utvandrade å r 1986 hade å tervä nt tio å r senare. Andelen å terinvandrade utlandsfö dda var dock mycket lä gre. De internationella erfarenheter som fö rvä rvas i samband med arbetskraftsmobiliteten kan vä ntas bidra till en snabbare och ö kad spridning av bå de kunskaper och erfarenheter och dä rmed stimulera den ekonomiska tillvä xten i Sverige.

7.5.2Ö kad rö rlighet till och frå n Sverige

Rö rligheten till och frå n Sverige kan vä ntas ö ka, och enligt SCB uppskattas den framtida nettoinvandringen till 12 000 personer per å r, dvs nä stan tre gå nger fler ä n 1998 (se vidare bilaga 9 till Lå ngtids- utredningen). Som redan på pekats saknas uppgifter om invandrarnas utbildningsbakgrund, men enligt kapitel 6 och bilaga 6 till Lå ngtids- utredningen finns inga avgö rande skillnader mellan svenskfö dda och utrikes fö dda nä r det gä ller utbildningsbakgrund. Vid en motsvarande utbildningsfö rdelning bland dem som invandrar till Sverige som bland dem som lä mnar Sverige, innebä r det att majoriteten av invandrarna har en hö gre utbildning. Om det dä remot ä r så att andelen hö gutbildade ä r mindre bland dem som invandrar till Sverige ä n bland dem som

Lå ngtidsutredningen

Utbildning fö r att mö ta framtida behov 219

 

 

utvandrar, kan den ö kade nettoinvandringen ä ndå leda till kompetens- vinst totalt sett, eftersom antalet invandrare berä knas bli så pass stort. Detta innebä r att Sverige kan vä ntas gö ra en kompetensvinst i framtiden. Personer med utlä ndsk bakgrund få r dock en sä mre avkastning på sin utbildning ä n svenskar, vilket dels kan indikera att de nyinvandrades kompetens inte utnyttjas till fullo på grund av diskriminering eller andra hinder (se kapitel 6), dels att utbildning ä r mycket kontextberoende och att en stor del av humankapitalet dä rfö r gå r fö rlorat vid inflyttning till ett annat land.56

Faktaruta 7.2

Möjlighet att söka arbete inom EU

En av hö rnstenarna i EU ä r arbetskraftens fria rö rlighet. Det innebä r att en medborgare i ett EU/EES-land har rä tt att fritt resa in i och uppehå lla sig i ett annat medlemsland och dä r behandlas på samma sä tt som landets egna medborgare vad gä ller mö jlighet att sö ka anstä llning, arbeta eller bedriva nä ringsverksamhet. Detta innebä r en mö jlighet bå de fö r svenskar att sö ka sig till utlandet och fö r personer frå n andra medlemslä nder att sö ka sig till den svenska arbetsmarknaden.

Till reglerna fö r den fria rö rligheten hö r, fö rutom en gemensam arbetsmarknad, ä ven social trygghet fö r dem som migrerar samt ett ö msesidigt erkä nnande av examina och behö righetsbevis. Det finns ett detaljerat regelsystem fö r samordning av medlems- lä ndernas regler fö r social trygghet, vilket inkluderar arbetslö shets- fö rsä kringen.

Huvudregeln ä r att en person skall vara arbetslö shetsfö rsä krad i det land man arbetar i, ä ven om denne ä r bosatt i ett annat. Om en person dä remot ä r utsä nd fö r arbete i ett annat medlemsland kan denne fortfarande vara fö rsä krad i hemlandets arbetslö shetskassa under utlandsvistelsen. Som arbetstagare har en person också rä tt att tillgodorä kna sig arbets- och fö rsä kringsperioder som ä r utfö rda i andra lä nder.

56 Wadensjö , E. [1991].

220 Utbildning fö r att mö ta framtida behov

Lå ngtidsutredningen

 

 

forts. Faktaruta 7.2

Möjlighet att söka arbete inom EU

En person som ä r helt arbetslö s kan under vissa villkor sö ka arbete i ett annat medlemsland med bibehå llen svensk arbetslö shets-

ersä ttning. Fö r att få

ersä ttning utbetald i ett annat land krä vs att

personen i frå ga

har ett sä rskilt intyg frå n sitt hemland.

Mö jligheten att sö ka arbete i att annat medlemsland ä r normalt begrä nsad till tre må nader (dä rav kallas personer som erhå llit detta intyg fö r tremå naderssö kande). Efter denna tidsperiod kan vä rdlandet avvisa personen om de anser att denne inte ä r aktivt arbetssö kande eller om mö jligheterna fö r denne att finna en anstä llning tycks vara små .

Under 1998 beviljade invandrarverket cirka 2 500 uppehå lls- tillstå nd fö r personer som avså g att arbeta, bedriva egen verksamhet eller tillhandahå lla tjä nster. Samma å r sö kte cirka 1 950 arbetslö sa svenskar intyg fö r att sö ka arbete i annat EU/ EES-land, och cirka 1 500 av dessa beviljades. Hur må nga som verkligen lyckades få ett arbete utomlands ä r ä nnu oklart, men en undersö kning gjord 1997 tyder på att cirka hä lften av dem som beviljats intyg fö r att sö ka arbete utomlands fick en anstä llning.

Kä llor: AMS [1999] och enligt telefonuppgift frå n AMS i maj 1999.

7.5.3Ö kat intresse fö r utlandsstudier

I takt med en fortsatt internationalisering blir det också allt vanligare att studenter vä ljer att studera i andra lä nder. Under 1998 studerade cirka å tta procent av samtliga hö gskolestuderande i utlandet, och antalet elever med studiemedel som lä ser en viss tid utomlands har tiodubblats på tio å r. Ä ven antalet utlä ndska studenter i Sverige har ö kat kraftigt. Antalet personer som beviljats uppehå llstillstå nd fö r studier i Sverige har nä stan fyrdubblats sedan bö rjan av 1990-talet, och å r 1998 beviljades totalt 4 365 personer uppehå llstillstå nd fö r studier i Sverige.

Det finns

må nga

fö rklaringar till att

allt

fler

vä ljer att

studera

utomlands. En av dessa ä r

att mö jligheterna

till

utlandsstudier ö kat

på tagligt i

samband

med

utvecklingen

av

utbytesprogram

mellan

hö gskolor och universitet i olika lä nder. Vidare ä ndrades reglerna fö r studiemedel fö r utlandsstudier å r 1989, och sedan dess erbjuds studiemedel fö r studier i utlandet ä ven om motsvarande utbildning finns i Sverige. En annan mö jlig fö rklaring ä r att språ kundervisningen i den

Lå ngtidsutredningen

Utbildning fö r att mö ta framtida behov 221

 

 

svenska skolan fö rstä rkts kraftigt under de senaste å rtiondena, och dagens studenter behä rskar flera språ k, vilket gö r det mö jligt fö r studenterna att lä sa i ett annat land.

7.6Slutsatser

Tillgå ngen på humankapital ä r viktig fö r ekonomins tillvä xt- fö rutsä ttningar på lä ngre sikt och kan dä rmed bidra till att hantera en ö kad fö rsö rjningsbö rda till fö ljd av en å ldrande befolkning. Forskningen om sambandet mellan utbildning och tillvä xt ger dock inga entydiga rekommendationer om vilken utbildningspolitik som bö r fö ras ä ven om en vä l fungerande grundlä ggande utbildning ä r av stor vikt. Betydelsen av den utbildning som ges i unga å r kommer sannolikt att ö ka om kompletterande vidareutbildning senare i livet blir viktigare.

Tillgä nglig statistik talar fö r att den svenska skolan klarar av att ge de flesta elever en god kunskapsbas fö r arbetslivet och fö r fortsatta studier. Andelen som gå r vidare till gymnasiet ä r mycket hö g. Svenska gymnasieelever klarar sig också bra i internationella jä mfö relser av studieprestationer. I ett lä ngre perspektiv ä r det emellertid oroande att må nga fortfarande inte fullfö ljer gymnasiet med godkä nda betyg. Det behö vs sä rskilda insatser fö r elever som annars riskerar att lä mna skolan i fö rtid. Det ä r viktigt att dessa insatser sä tts in så tidigt som mö jligt i utbildningssystemet.

Ö vergå ngen till ett samhä lle som mer och mer prä glas av kunskaps- intensiv produktion och en vä xande tjä nstesektor stä ller sannolikt nya krav på arbetskraftens utbildning bå de i form av fä rdigheter vid sidan av den formella utbildningen och mö jligheter till kompletterande utbildning senare i livet. Fö rutsä ttningarna fö r att en så dan utveckling skall vara fö renlig med en relativt jä mn lö nespridning torde vara bä ttre i Sverige ä n i må nga andra lä nder, vilket inte minst visas i de internationella fä rdighetstesterna. Dessutom har mö jligheterna till kompletterande grund- och yrkesutbildning successivt byggts ut under 1990-talet. I den utsträ ckning det stä lls ö kade krav på å terkommande utbildning i arbetslivet krä vs emellertid en lö nebildning som fö rmå r att premiera så dan utbildning. I annat fall finns en risk fö r att struktur- omvandling och konkurrenskraft hä mmas.

Matematiska fä rdigheter tycks ha betydelse fö r tillvä xten. Sä rskilda insatser fö r att fö rbä ttra spetskunskaper i matematik och naturvetenskap i gymnasieskolan, men ä ven tidigare, kan dä rfö r vara motiverade mot

222 Utbildning fö r att mö ta framtida behov

Lå ngtidsutredningen

 

bakgrund av det tydliga sambandet mellan dessa ä mnen och framgå ngar

på arbetsmarknaden (indikerade av hö gre lö n).

 

Som konstaterats ovan tycks avkastningen på

utbildningar inom

teknik och naturvetenskap vara hö g i den privata sektorn och det ä r så ledes inte sjä lvklart att utbildningens lö nsamhet utgö r en ” flaskhals” . Ä ven utbudet av platser må ste anpassas så att den ö kade efterfrå gan kan tillfredsstä llas. Tillgå ngen på utbildad arbetskraft på verkas också av genomströ mningen i utbildningssystemet. Utbyggnaden av antalet platser i hö gskolan under 1990-talet har inte resulterat i motsvarande ö kning av antalet nybö rjare. Å tgä rder som stimulerar till ö kad effektivitet i utbildningssystemet kan dä rfö r vara motiverade.

En ö kad internationell rö rlighet bland studenter och hö gutbildade kan fö rutses. Gynnsamma studievillkor och relativt god utbildningsstandard i den svenska hö gskolan i kombination med internationellt sett lå ga lö ner fö r hö gutbildade och hö ga skatter kan utgö ra ett problem i detta avseende. Det finns så ledes en risk fö r att Sverige blir en ” nettoexportö r” av utbildad arbetskraft. Samtidigt kan det svenska samhä llet i allmä nhet och nä ringslivet i synnerhet dra nytta av en ö kad internationell rö rlighet som bidrar till att fö ra in nya idé er och kunskaper. Det ä r så ledes viktigt att arbetsgivarna utnyttjar den kompetens som tillfö rs landet via invandringen. Att personer som invandrat till Sverige få r en lä gre avkastning ä n sina svenska kolleger indikerar brister i arbetsmarknadens funktionssä tt som det ä r angelä get att motverka.

Långtidsutredningen

223

 

 

8Näringslivets omvandling och förutsättningar

Ekonomisk tillväxt är en avgörande faktor för hur välfärdssystemens utmaningar kan hanteras. Ju högre tillväxten är, desto större möjligheter att klara finansieringen, eftersom tillväxt innebär ökade inkomster och därmed högre skatte- och avgiftsintäkter. En god utveckling i näringslivet är därför en grundförutsättning för att klara anpassningen till de förändringar som den demografiska utvecklingen för med sig. Goda förutsättningar för företagen driver fram mer investeringar, högre produktivitetstillväxt, större produktion samt snabbare expansion av svenskt näringsliv och bidrar därigenom till att höja tillväxten. En god konkurrenskraft och ett gott företagsklimat är således avgörande faktorer för finansieringen av välfärdssystemen i framtiden.

I detta kapitel koncentreras den första delen på de förändringar som skett i näringslivet under 1990-talet och som med stor sannolikhet kommer att fortsätta att påverka svenskt näringsliv framöver. I kapitlets två avslutande avsnitt diskuteras hur svenskt näringsliv står sig i en konkurrensutsatt värld. Dels behandlas hur pass konkurrenskraftigt Sverige och svenskt näringsliv är, dels diskuteras om förutsättningarna för näringslivet kan hävda sig vid en jämförelse med utlandet.

8.1Fyra trender påverkar strukturomvandlingen

Långtidsutredningen har valt att lyfta fram fyra trender i den förändringsprocess som ständigt pågår i näringslivet. Dessa trender har påverkat hela näringslivet de senaste åren, både i Sverige och utomlands, och kommer sannolikt att fortsätta att göra det under överskådlig framtid. Internationaliseringen, ett ökat miljömedvetande , och ett allt mer kunskapsbaserat och tjänsteinriktat näringsliv utgör de fyra trenderna.

224 Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar

 

 

Lå ngtidsutredningen

 

Ä ven om den offentliga sektorn ä r stö rre i Sverige ä n i nä stan alla

andra vä stlä nder, ä r den

betydligt mindre

ä n

nä ringslivet vad gä ller

produktion och sysselsä ttning. Nä ringslivets fö rä dlingsvä rde utgjorde

81 procent

av Sveriges

BNP 1998

jä mfö rt

med 76 procent 1980.

Nä ringslivet

har så ledes vuxit snabbare

ä n

BNP de

senaste två

decennierna.

Andelen

sysselsatta

inom

nä ringslivet

ä r dä remot

ofö rä ndrad sedan 1980 (68 procent).1

8.1.1Fortsatt internationalisering av nä ringslivet

Handel och annat ekonomiskt utbyte mellan lä nder spelar en avgö rande roll fö r Sveriges ekonomiska vä lstå nd. Genom handel vidareutvecklas den internationella arbetsdelningen samtidigt som effektiviteten i anvä ndningen av befintliga resurser ö kar. Vä rldshandeln har under efterkrigstiden vuxit i grova drag dubbelt så snabbt som den samlade produktionen i vä rlden. Utlandsinvesteringarna har i sin tur ö kat snabbare ä n handeln.

Fö r Sverige har utrikeshandeln haft en extra stor betydelse under 1990-talet. Medan den samlade produktionen ö kat med 10 procent under 1990-talet, har den svenska exporten nä stan fö rdubblats.2

Ö kat flö de av direktinvesteringar

Den ö kande utrikeshandeln hä nger samman med att de globala direkt- investeringarna har ö kat dramatiskt de senaste tio å ren, frå n 60 till 400 miljarder dollar.3 Ä ven flö dena av direktinvesteringar till och frå n Sverige har ö kat under 1990-talet, vilket framgå r av diagram 8.1.

1Må tten inkluderar ä ven kommunala och statliga fö retag.

2I fasta priser (1991), 1990–1998. SCB [f].

3United Nations [1998].

Lå ngtidsutredningen

Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar 225

 

 

Diagram 8.1 Direktinvesteringsflöden 1990–1998

 

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

160

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska direktinvesteringar i utlandet

 

 

 

 

 

140

 

 

 

 

 

 

 

 

Utländska direktinvesteringar i Sverige

 

 

 

 

 

120

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

Anm: Sedan oktober 1997 ingå r kortfristiga lå n i definitionen av direkt- investeringar. 1997 och 1998 å rs siffror ä r rensade fö r kortfristiga lå n, så att nivå erna blir jä mfö rbara med tidigare å r.

Kä lla: Sveriges Riksbank.

Sö kandet efter stordriftsfö rdelar och efter en mer rationell fö retagsstruktur medfö r att enskilda fö retagsenheter få r till uppgift att betjä na koncernen globalt, vilket ö kar handeln inom fö retagen. Nä stan 70 procent av det internationella direktinvesteringsflö det sker i form av uppkö p av existerande fö retag. Under 1990-talet har volymerna i fusionerna kontinuerligt ö kat och uppgick 1998 i den samlade vä rldsekonomin till knappt 2 500 miljarder dollar, dvs drygt tio gå nger Sveriges BNP (se tabell 8.1).

Tabell 8.1 Företagsfusioner i världen, EU och Sverige 1990 och 1998

Fö retagskö pens vä rde respektive antal fö retag

 

I vä rlden

Inom EU

I Sverige

 

Mdr USD

Antal

Mdr USD

Antal

Mdr USD

Antal

 

 

 

 

 

 

 

1990

440

11 300

50

1 100

8

110

1998

2 440

28 500

180

2 200

53

330

 

 

 

 

 

 

 

Anm: Fusionerna avser utlä ndska uppkö p, dvs kö paren ä r av annan nationalitet ä n det uppkö pta fö retaget. Siffran fö r Sverige visar utlä ndska uppkö p i Sverige.

Kä lla: Thomson Financial Securities Data [1999].

226 Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar Lå ngtidsutredningen

Sverige ä r en stor mottagare av direktinvesteringarna. Inom EU har endast Belgien, Frankrike och Storbritannien mottagit mer utlä ndska direktinvesteringar (i absoluta tal) ä n Sverige under 1990-talet. Det ö kade inflö det av utlä ndska direktinvesteringarna har bidragit till att andelen anstä llda i utlä ndska fö retag i Sverige har ö kat frå n 8 procent 1990 till 14 procent 1997.4 Utlä ndska fö retag bidrar med ny teknik, nytt ledarskap och nya arbetsformer. Under senare å r har allt fler internationella fö retag inom IT- och telekommunikationssektorerna fö rlagt verksamheter i Sverige, bland annat lockade av god tillgå ng på kompetent arbetskraft.

Allt stö rre svenska investeringar utomlands

De svenska storfö retagen har mycket framgå ngsrikt internationaliserat sin verksamhet (se tabell 8.2). Etablering utomlands har kompenserat fö r en liten hemmamarknad och ö kade fö rsä ljningsintä kter har gjort det mö jligt att finansiera strategiska satsningar inom marknadsfö ring och FoU. Sysselsä ttningen i svenska koncerners anlä ggningar utomlands har stigit mellan 1990 och 1996, medan den har fallit i koncernernas svenska anlä ggningar.5

Tabell 8.2 Utlandsandel hos de svenska internationella industrikoncernerna

Procent

 

1974

1990

1994

Fö rsä ljning

64

77

84

Fö rä dlingsvä rde

29

57

57

FoU

14

19

25

Kä lla: SCB [1999b].

 

 

 

Expansionen i utlandet har till stor del skett i tjä nstefö retag och andelen utlandsanstä llda i dessa fö retag ö kade frå n 24 till 32 procent. Motsvarande sysselsä ttningsutveckling fö r industrin ä r en ö kning frå n 54 till 58 procent. Den tilltagande internationaliseringen av tjä nste- sektorn medfö rde att sektorn gjorde stö rre direktinvesteringar i utlandet ä n industrin i bö rjan av 1990-talet (se ä ven avsnitt 8.1.4). Under

4 Att ö kningen av antalet anstä llda i utlä ndska fö retag oftast kommer av att svenska fö retag fö rvä rvats indikeras av att 490 svenska fö retag blivit uppkö pta sedan 1993, enligt pressmeddelande frå n Industrifö rbundet [1999].

5 SCB [1999e].

Lå ngtidsutredningen

Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar 227

 

 

1990-talet har utlä ndska direktinvesteringar i tjä nstesektorn frä mst gjorts inom bank-, finans- och fö rsä kringssektorn.6

Huvudkontorens placering

Direktinvesteringarna och fö retagsfusionerna ä r en del av en struktur- omvandling, som innebä r stora omstä llningar i bå de de fö rvä rvande och i de fö rvä rvade fö retagen. En aspekt på denna omstä llning som flitigt diskuterats i svenska medier under senare å r ä r placeringen av fö retagens huvudkontor vid sammanslagningar samt utflyttning av svenska fö retags huvudkontor. I samband med flyttningen av huvudkontoren flyttas ofta också hö gkvalificerade tjä nster inom juridik, bank, finans och marknads- fö ring som fö retagens centrala staber anvä nder sig av. Samtidigt gå r trenden mot svagare geografisk koppling mellan koncernledning och ö vrig verksamhet. Produktionen har sedan lä nge skilts frå n huvud- kontoren och samma sak gä ller i allt hö gre grad ä ven FoU. Anledningen ä r att lokaliseringen av FoU blivit allt mer beroende av utbudet av forskarkompetens och fö rdelen av att verka i en miljö dä r fler fö retag och forskare i samma bransch finns samlade.

Faktorer som har betydelse fö r huvudkontorens lokalisering ä r nä rheten till finansiella marknader, goda kommunikationer och internationella kontakter samt tillgå ng till kvalificerade konsulttjä nster och kvalificerad arbetskraft. Fö ljaktligen ligger huvudkontoren allmä nt sett i stö rre internationella stä der. Nä rheten till ä garna har också i må nga fall vä gt tyngre ä n nä rheten till marknaden. Placeringen av huvud- kontoren kan också på verkas av fö retagsledningens inkomster och tillgå ng till bra fö rbindelser fö r resor.7

Debatten kring huvudkontorens placering har i Sverige i hö g grad kretsat kring skattefrå gor. Det ä r dock sannolikt att den senaste tidens utflyttning frä mst hä nger samman med fö retagens globaliserings- strategi. Stockholm kommer alltid att ha svå rt att konkurrera med stä der som London, Paris, Bryssel, Frankfurt, Zü rich och Amsterdam, som ligger mer centralt och vars finansmarknader ä r stö rre. Eftersom det mesta tyder på att fö retagssammanslagningar och uppkö p kommer att fortsä tta, innebä r det att allt fler svenska fö retag kommer att fusioneras eller bli uppkö pta och att allt fler utlä ndska bolag få r svenska ä gare. Mot bakgrund av Sveriges perifera lä ge i norra Europa ä r det dä rfö r sannolikt att allt fler huvudkontor kommer att lä mna landet.

6Utlandsinvesteringarna 1998 på verkades framfö rallt av sammanslagningen av finska Meritabanken och svenska Nordbanken (vä rt 71 miljarder kronor).

7Invest in Sweden Agency (ISA) [1999].

228 Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

8.1.2Miljö kraven ö kar i betydelse

Nä ringslivet på verkas av miljö krav och av det ö kade miljö medvetandet i samhä llet. Miljö krav har tidigare enbart setts som en restriktion fö r det enskilda fö retaget, men fö rä ndrade krav frå n kunder kan ä ven stimulera till nya produkter och produktionsprocesser, vilket i sin tur kan ge tillträ de till nya marknader.

Miljö politiken har också ä ndrat karaktä r under 1990-talet. Frå n att uteslutande ha utgjorts av direkta regleringar, så som faststä llda grä nser fö r utslä pp, anvä nds i allt hö gre grad ekonomiska styrmedel så som miljö skatter och miljö avgifter. Det ger fö retagen ett stö rre handlings- utrymme genom att miljö fö rbä ttrande å tgä rder kan vidtas dä r dessa kostar minst. Miljö politiken har ä ven i allt hö gre grad kommit att fö ras på ett internationellt plan, eftersom regionala och globala miljö problem krä ver internationell samverkan. Inom EU finns i må nga fall en strä van att harmonisera miljö regler som ä ven rö r lokala miljö problem. Detta motiveras snarare av konkurrensskä l ä n av miljö skä l, då vissa miljö krav kan uppfattas som diskriminerande på den inre marknaden. Frå gan om miljö kravens fö renlighet med en handelsliberalisering ä r också fö remå l fö r diskussioner inom vä rldshandelsorganisationen WTO.

Ö kande miljö krav frå n marknaden

Fö rutom staten stä ller i dag också marknaden krav på fö retagens miljö hä nsyn. Kraven stä lls bland annat av konsumenter, men också av

andra fö retag som vill profilera sig på

miljö områ det och som dä rmed

krä ver av sina underleverantö rer att

dessa tar miljö hä nsyn. Olika

aktiefonder med miljö profil har skapats, vilka styr investeringar till mer miljö medvetna fö retag.

Marknadens betydelse som på drivare i fö retagens miljö arbete har ö kat under 1990-talet. I två enkä tundersö kningar genomfö rda 1991 och 1995 av Ingenjö rsvetenskapsakademien (IVA) stä lldes till fö retag frå gan vem som skapar miljö kraven i fö retagen.8 Enkä tsvaren visade att miljö krav frå n ” stat, kommun eller myndighet” minskat i betydelse (frå n 72 till 38 procent) och att kundkravens betydelse ö kat (frå n 15 till 29 procent) under den aktuella perioden. Utö ver detta hade konkurrenter, opinion, anstä llda och ä gare en viss roll nä r det gä ller att formulera miljö krav.

Intresset frå n marknadens sida har lett till ett ö kat informationsflö de om produkters miljö på verkan och fö retagets eget miljö arbete. Bland annat ger ett antal fö retag i dag ut miljö redovisningar på frivillig basis. Olika system fö r att sä kerstä lla kvaliteten på denna information har

8 IVA [1996].

Lå ngtidsutredningen Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar 229

också vuxit fram, så som enhetlig miljö mä rkning och miljö lednings- och certifieringssystem som EMAS och ISO 14001.9 Syftet med de senare systemen ä r att etablera arbetsformer och rutiner fö r miljö arbetet.

Intresset fö r denna typ av system kan också

ses som ett uttryck fö r

miljö frå gans betydelse fö r

nä ringslivet.

I

dag

har

omkring

2 000 produkter

den

nordiska

miljö mä rkningen

” Svanen”

och ö ver

2 200 produkter

ä r

KRAV-mä rkta, dvs framstä llda

på kontrollerat

ekologiskt odlad areal. Omkring 40 procent av den totala skogsarealen ä r i dag certifierad enligt FSC (Forest Stewardship Council), som stä ller så vä l ekologiska som sociala och ekonomiska krav på skogsbruket. Frå n 1995 till oktober 1999 skedde en ö kning av antalet miljö certifierade fö retag frå n en handfull till nä rmare 950 stycken.

Det faktum att det i dag i hö g grad ä r kunder och andra fö retag som driver på fö retagens miljö arbete tyder på att miljö profilering kan utgö ra ett viktigt konkurrensmedel ä ven i framtiden.

Hur stor ä r miljö industrin?

I vissa sammanhang framhå lls miljö industrin som en snabbt vä xande bransch. Samtidigt har det varit svå rt att belä gga så dana på stå enden med siffror, eftersom sektorn inte tidigare varit klart definierad. Statistiska centralbyrå n har nyligen presenterat ett fö rsta fö rsö k att bygga upp en databas ö ver svenska fö retag och arbetsstä llen som bedö ms uppfylla den definition av miljö industrin som har fö reslagits av OECD och Eurostat (se faktaruta 8.1).10

Faktaruta 8.1

OECD och Eurostats definition av miljöindustrin

” Industrin fö r miljö varor och tjä nster bestå r av aktiviteter som producerar varor och tjä nster som mä ter, fö rebygger, minimerar eller å terstä ller fö rstö rd miljö i vatten, luft och jord samt ä ven de problem som ä r relaterade till avfall, buller och ekosystem. Detta innefattar ä ven renare teknologier samt varor och tjä nster som minskar miljö risker eller minimerar utslä pp och resurs- anvä ndning.”

Kä lla: SCB [1999d].

9Internationella standardiseringsorganisationen, ISO, har utvecklat systemet ISO 14001 och EU har utvecklat miljö styrningssystemet EMAS (Eco Management and Audit Scheme).

10De uppgifter som presenteras har tagits fram vid Miljö rä kenskaperna, SCB.

230 Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

Nå gra preliminä ra resultat ä r att miljö industrins drygt 7 000 fö retag hade cirka 95 000 anstä llda 1998. Den totala omsä ttningen fö r miljö industrins 4 500 fö retag som omfattas av momsregistret, var 1998 nä rmare 163 miljarder kronor (exklusive moms). Exporten uppgick till 27,8 miljarder kronor (exklusive moms). De s k kä rnbranscherna inom miljö industrin sysselsatta 13 000 personer, omsatte drygt 17 miljarder kronor och exporterade fö r drygt 1,5 miljarder kronor 1998.11 Eftersom statistik saknas i frå ga om utvecklingen ö ver tiden ä r det inte mö jligt att i dag dra nå gra slutsatser huruvida miljö industrin ä r en snabbt vä xande bransch eller inte. Den bedö mning som kan gö ras utifrå n tillgä nglig statistik tyder emellertid på att miljö industrin i dag har en begrä nsad roll i svenskt nä ringsliv.

Miljö krav på verkar vissa

branscher

 

Ä ven om marknaden i

dag har få tt en ö kad roll

som på drivare i

fö retagens miljö arbete,

spelar regelverken alltjä mt

en stor roll fö r

fö retagens agerande. Miljö krav kan leda till mer eller mindre omfattande strukturfö rä ndringar i ekonomin. I kapitel 5 diskuterades behovet av å tgä rder fö r att uppnå det å tagande om minskade utslä pp av vä xthusgaser som Sverige gjort och hur svensk ekonomi på verkas av olika ekonomiska styrmedel fö r att minska utslä ppen. Ett sä tt att uppnå må let ä r att den nuvarande koldioxidskatten hö js. Det sker då en strukturomvandling frå n mer till mindre energiintensiva sektorer, och fossila brä nslen ersä tts med biobrä nslen.

I diagram 8.2 visas hur olika branscher kommer att på verkas i framtiden av en hö jning av koldioxidskatten frå n dagens nivå på 37 ö re till 91 ö re per kg koldioxidutslä pp. Detta motsvarar den hö jning som krä vs fö r att uppfylla Sveriges å tagande vad gä ller utslä pp av vä xthusgaser. Resultaten tyder på att petroleumraffinaderier, gruvor och mineralbrott på verkas mest. Tillverkningsindustrin på verkas mindre ä n ö vriga sektorer tack vare att denna har lä ttnader i form av nedsä ttningar av koldioxidskatten. Verkstadsindustrin berä knas att, till skillnad frå n ö vriga sektorer (bostä der och fastigheter undantaget), kunna expandera under fö rutsä ttning att reallö nerna ä r flexibla och anpassas nedå t vid

fö rä ndringen

av koldioxidskatten. Verkstadsindustrin ä r

arbetskrafts-

intensiv och

på verkas dä rfö r positivt

av att reallö nerna sä nks. Ä r

reallö nerna

dä remot stela, kommer

verkstadsindustrin

att drabbas

negativt liksom ö vriga sektorer.

11 Kä rnbranscherna utgö rs av fö retag med verksamhet inom regummering, å tervinning, partihandel med avfallsprodukter och skrot, avloppsrening, avfallshantering och renhå llning.

Lå ngtidsutredningen

Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar 231

 

 

Diagram 8.2 Procentuell förändring av förädlingsvärdet år 2015 jämfört med basscenariot

Stela löner och Kyotorestriktionen

Flexibla löner och Kyotorestriktionen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-9

-8

-7

-6

-5

-4

-3

-2

 

-1

0

1

Procentuell förändring

Bostäder och fastigheter

Verkstadsindustri

Handel och övriga tjänster

Byggnadsindustri

Samfärdsel

Ö vrig tillverknings- industri

Jord- och skogsbruk, fiske

Kemisk industri

Massa och papper

El, gas, värme, vatten och avlopp

Järn-, stål- och metallverk

Gruvor och mineralbrott

Petroleum- raffinaderier

Anm: Avser en hö jning av koldioxidskatten inom ramen fö r nuvarande skattesystem frå n dagens nivå på 37 ö re till 91 ö re per kg koldioxidutslä pp, vilket motsvarar den hö jning som enligt Konjunkturinstitutet krä vs fö r att uppfylla Sveriges å tagande rö rande koldioxidbegä nsningen.

Kä lla: Bilaga 2 till Lå ngtidsutredningen –Konjunkturinstitutet [1999b].

Det bö r på pekas att modellen inte ger nå gon information om hur sjä lva anpassningen till detta nya jä mviktslä ge ser ut eller om vilka kostnader omstä llningen ä r fö rknippad med. En eventuell fö rä ndring av vä rlds- marknadspriserna, till fö ljd av att också andra lä nder har å taganden i form av utslä ppsbegrä nsningar att uppfylla, har inte heller beaktats. Det kan också tillä ggas att de internationella fö rhandlingarna på områ det ä r instä llda på ytterligare begrä nsningar efter å r 2012.

232 Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

8.1.3Produktionen alltmer kunskapsintensiv

Sysselsatta inom kunskapsintensiv produktion har per definition en hö gre utbildningsnivå och genererar normalt ett hö gre fö rä dlingsvä rde per sysselsatt ä n exempelvis arbetsintensiv produktion (se faktaruta 8.2 fö r definitioner). Studier har också visat att kunskapsintensiva verksamheter vid sidan av hö gre produktivitet ä ven har en mer robust lö nsamhetsstruktur, mä tt som bruttovinstens andel av fö rä dlingsvä rdet, jä mfö rt med andra sektorer.12

Diagram 8.3 Utveckling av kunskapsintensiv, kapitalintensiv och arbetsintensiv produktion 1990–1998

Index 1990 =100

 

 

 

 

 

 

 

160

Kunskapsintensiv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Kapitalintensiv

 

 

 

 

 

 

140

Arbetsintensiv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

 

 

 

 

 

 

 

 

120

 

 

 

 

 

 

 

 

110

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

90

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

Kä lla: SCB [e].

Den strukturomvandling som skett under 1990-talet innebä r att kunskapsintensiva varor och tjä nster har kommit att utgö ra en allt stö rre andel av produktionen.13 Efter en turbulent inledning på 1990-talet, då fö rä dlingsvä rdet fö ll i flera branscher i absoluta tal, har fö rä dlingsvä rdet stigit i en allt snabbare takt, framfö rallt i kunskapsintensiva industri- och tjä nstesektorer (se diagram 8.3).

Det har också skett en utveckling mot en hö gre genomsnittlig utbildningsnivå hos de anstä llda i nä ringslivet. Detta gä ller samtliga sektorer, inte bara de kunskapsintensiva ä ven om utvecklingen ä r mest uttalad dä r.

12NUTEK [1992].

13Indelningen av olika typer av produktion baseras på NUTEK:s klassificeringar (se faktaruta 8.2).

Lå ngtidsutredningen

Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar 233

 

 

Inom industrin har traditionella svenska branscher som fordon, stå l och papper vuxit lå ngsammare ä n genomsnittet, medan kunskaps- intensiva sektorer som telekommunikation och lä kemedel uppvisat en betydligt hö gre produktionstillvä xt. Ä ven inom tjä nstesektorn har de kunskapsintensiva branscherna vuxit snabbast.14

Faktaruta 8.2

Klassificering av sektorer

Nä ringslivssektor

Delsektor enligt SNI 1992

 

 

 

Industrier

Industrier fö r:

 

 

 

 

 

 

Kunskapintensiva

Elektro- och teleprodukter, maskiner,

 

transportmedel,

fö rlagsprodukter,

lä ke-

 

medel, instrument, kontorsmaskiner.

 

Kapitalintensiva

Massa- och papper, stå l- och metallverk,

 

kemikalier (ej lä kemedel), petrokemi, jord

 

och sten, gruvor och mineralutvinning.

Arbetsintensiva

Livsmedel, metall (ej maskiner), trä ,

 

gummi- och

plast,

textil

och

beklä dnad,

 

ö vrig tillverkning.

 

 

 

 

 

Tjä nster

Verksamheter

 

 

 

 

 

 

Kunskapintensiva

Fö retagstjä nster,

finans,

kultur

och

sport,

 

utbildning, hä lso- och sjukvå rd, omsorg.

Kapitalintensiva

Fastighetsfö rvaltning

och

fastighetsbolag,

 

uthyrning.

 

 

 

 

 

 

 

Arbetsintensiva

Handel och reparation, hotell och

 

restaurang.

 

 

 

 

 

 

 

Ö vrigt

Verksamheter

 

 

 

 

 

 

Ö vrig verksamhet

Jord- och

skogsbruk,

fiske,

el-,

gas-,

 

vä rme- och vattenverk, byggindustri.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm. 1: Kapitalintensiva sektorer: Den genomsnittliga kapitalfö rslitningens andel av fö rä dlingsvä rdet till faktorpris ö verstiger 25 procent. Kunskapsintensiva sektorer: Andelen akademiker med en hö gskoleutbildning på tre å r eller lä ngre (exklusive forskarutbildade) ö verstiger 5 procent. Arbetsintensiva sektorer: Sektorer som inte klassificerats som kapitalintensiva eller kunskapsintensiva.

Anm. 2: Petrokemi, fastighetsfö rvaltning och fastighetsbolag samt uthyrning ä r bå de kapitalintensiva och kunskapsintensiva men har hä r fö rts till kapital- intensiva verksamheter.

Kä lla: NUTEK [1999d].

14 SCB [f].

234 Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

Ä ven sysselsä ttningsmä ssigt har de kunskapsintensiva sektorerna vuxit snabbast. Sysselsä ttningen inom den kunskapsintensiva tjä nstesektorn svarar ensamt fö r denna ö kning, medan den kunskapsintensiva industrin minskat sin andel av nä ringslivets totala antal sysselsatta sedan 1980 (se tabell 8.3). Skillnaden mellan utvecklingen av produktion och syssel- sä ttning hä nger samman med skillnader i produktivitetstillvä xt mellan tjä nste- och industrisektorerna.

Tabell 8.3 Andel sysselsatta inom olika sektorer och antal sysselsatta totalt 1980, 1990 och 1998

Sektor

 

 

1980

1990

1998

Industri

Totalt

%

35

31

29

 

Kunskapsintensiv

%

16

14

14

 

Kapitalintensiv

%

7

6

5

 

Arbetsintensiv

%

12

11

10

Tjä nster

Totalt

%

46

52

57

 

Kunskapsintensiv

%

14

18

23

 

Kapitalintensiv

%

11

12

12

 

Arbetsintensiv

%

21

22

22

Ö vrigt

 

%

19

17

14

Summa

 

%

100

100

100

 

 

 

 

 

 

Antal

 

1 000-tal

2 970

3 020

2 740

Anm: Fö r definition av olika sektorer se faktaruta 8.2.

Kä lla: SCB [f].

Nä tverksekonomin bygger på kunskap

Kunskap ä r en avgö rande faktor i den på gå ende utvecklingen av nä tverk och dess genomslag på nä ringslivet. Fö r fö retagens del innebä r begreppet nä tverk att organisationen formar sig utan geografisk anknytning, och i stä llet blir ett globalt nä t av enheter dä r varor och tjä nster produceras dä r det sker mest ekonomiskt, oavsett var i vä rlden det ä r.

Nä tverk ä r i grunden ett kommunikationssystem, dä r kommunika- tionen mellan två punkter kan nå fram på ett stort antal olika sä tt. Poä ngen ä r att strukturen ä r ö ppen och kan utvidgas utan grä ns. Ett fö retag eller en individ ingå r i ett nä tverk så lä nge kommunikationen med de andra deltagarna fungerar. Nä tverksorganisationer passar ett internationellt nä ringsliv vä l tack vare att nä tverkets flexibla organisation kan hantera den stä ndiga anpassningen av verksamheten som bå de en kontinuerligt fö rä nderlig efterfrå gan och en stä ndigt

Lå ngtidsutredningen Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar 235

fö rnyad teknologi krä ver.15 Nä tverksekonomin, dvs ett nä ringsliv baserat på nä tverksorganisation, ä r dä rfö r bå de flexiblare och starkare ä n dess fö reträ dare.

Nä tverksekonomin kä nnetecknas dock inte endast av att den ä r geografiskt ” fri” och global, utan också av dess informationella karaktä r, dvs styrkan i nä tverksamhä llets nä ringsliv beror på dess fö rmå ga att skapa, fö rmedla och tillä mpa information baserad på kunskap. Den nya elektroniken, i form av ny informations- och kommunikationsteknologi samt telekommunicerande datanä t, utgö r grunden fö r nä ringslivets nya globala och informationella skepnad. Elektroniken erbjuder hö gre produktivitet, nya organisationsformer och uppkomsten av en verkligt global ekonomi.16

Samtidigt innebä r nä tverken, globaliseringen och informations- teknologin att fö retagens och arbetskraftens fö rmå ga att lä ra, assimilera och behandla komplex information blir avgö rande fö r utvecklingen. Tillgä ngligheten och anvä ndningen av informations- och kommunikationsteknologi blir en fö rutsä ttning fö r ekonomisk och social utveckling. Alla må ste inte producera informationsteknisk utrustning,

men ekonomisk utveckling krä ver att flertalet

besitter fö rmå gan

att

anvä nda

avancerad informations- och kommunikationsteknologi.

Lä nder

eller regioner har små mö jligheter att

utvecklas i den

nya

nä tverksbaserade ekonomin utan att infogas i informationssamhä llets teknologiska system.

Fö r individen innebä r det ett krav på utbildning fö r att kunna omskola sig under ett skiftande yrkesliv fö r att kunna fö lja med i utvecklingen och få del av den hö gre produktiviteten. Arbetskraft utan specifikt yrkeskunnande få r det dä rfö r svå rare i en alltmer tekniskt baserad vä rld med en allt snabbare fö rä ndringstakt. Ett ö kande antal personer inom arbetskraften blir då ointressanta ur fö retagens synvinkel, dvs de hamnar utanfö r nä tverken nä r kunskap blir den avgö rande faktorn. I sammanhanget bö r på pekas att betydande delar av produktionen i dag sker i sektorer som inte ä r utsatta fö r internationell konkurrens och som inte heller deltar i samma omfattning i den typ av nä tverk som avses.

15Castells, M. [1998].

16Castells, M. [1999].

236 Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

8.1.4Tjä nstesektorn alltmer dominerande

Tjä nstesektorn ä r en heterogen sektor bå de med avseende på utbildningsstruktur i olika branscher och med avseende på kapital- intensitet och små fö retagsinslag.17

Tjä nstesektorn har gradvis ö kat sin andel av sysselsä ttningen i nä ringslivet under perioden 1980 till 1998 frå n 46 till 57 procent, samtidigt som industrin minskat sin andel frå n 35 till 29 procent. En ö kad avknoppning av industrins interna tjä nsteverksamheter har delvis bidragit till denna utveckling. Finans- och fö retagstjä nster har vuxit mest under perioden, vilket kan avspegla denna utveckling. Under de senaste fem å ren har IT-konsultfö retagen vuxit snabbast av alla tjä nste- branscher.18 Privat utbildning, hä lso- och sjukvå rd samt omsorg har också expanderat snabbt, men detta har skett frå n en lå g nivå . Tabell 8.3 i fö regå ende avsnitt visar strukturomvandlingen mellan olika sektorer frå n 1980 till 1998.

Expansionen inom tjä nstesektorn har varit sysselsä ttningsintensiv. Tillvä xten i fö rä dlingsvä rde har varit blygsammare och tjä nstesektorns andel av det totala fö rä dlingsvä rdet har ö kat frå n 54 procent till 56 procent mellan 1980 och 1998. Industrins andel av fö rä dlingsvä rdet har ö kat frå n 29 procent till 31 procent, trots den relativa nedgå ngen i sysselsä ttning. Fö rklaringen till skillnaderna i utvecklingen av fö rä dlingsvä rde och sysselsä ttning inom industrin ä r att produktiviteten ö kat kraftigt, vilket delvis kan fö rklaras med den utslagning av lå gproduktiva fö retag som skedde under krisen i bö rjan av 1990-talet. Inom tjä nstesektorn har produktivitetstillvä xten varit mer blygsam.19

Stor dynamik i tjä nstesektorn

Små fö retagens andel av den totala sysselsä ttningen har ö kat under 1990-talet. Sysselsä ttningsfö rskjutningen mot små fö retag var speciellt markant under krisen i 1990-talets bö rjan, men har fortsatt ä ven dä refter.20 Ä ven sett till omsä ttningen ä r det de små fö retagen som vä xer snabbast.

En indikation på dynamiken i nä ringslivet ä r utvecklingen av nyetableringar och nedlä ggningar av fö retag samt expansion och kontraktion av fö retag. En ö kad dynamik kan antas på skynda struktur-

17El, gas, vä rme- och vattenverk samt byggindustrin hö r till de varuproducerande sektorerna enligt Nationalrä kenskaperna och behandlas inte i detta avsnitt.

18SCB [d].

19Se ä ven Hultcrantz, L. [1999].

20Davidsson, P., Lindmark, L. & Olofsson, C. [1996].

Lå ngtidsutredningen Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar 237

omvandlingen och medfö ra att resurser omallokeras till en effektivare anvä ndning.21

Under krisen i bö rjan på 1990-talet fö ll andelen genuint nyetablerade

fö retag medan

andelen fö retag

i konkurs

ö kade

jä mfö rt med

femå rsperioden

dessfö rinnan (se

tabell 8.4).22

Andelen

nyetablerade

fö retag har dä refter stigit ö ver de nivå er som rå dde i slutet av 1980-talet, medan andelen fö retag i konkurs sjunkit jä mfö rt med under krisen, dock inte till de nivå er som rå dde perioden dessfö rinnan. Under de nio fö rsta må naderna 1999 har konkurserna fortsatt att minska jä mfö rt med samma period 1998.

Tabell 8.4 Andel genuint nyetablerade företag respektive företag i konkurs av den totala företagsstocken före, under och efter krisen i början av 1990-talet

Procent

 

1986–1990

1991–1993

1994–1998

Nyetableringar

6,5

5,7

7,7

Konkurser

1,7

4,3

2,1

 

 

 

 

Anm: Jord- och skogsbruk ingå r inte i nyfö retagande- eller konkursstatistiken.

Fastighetsfö rvaltning ingå r inte i nyfö retagandestatistiken.

Kä llor: SCB [g], SCB [h] och SCB [i].

Under 1990-talet

uppgick

nettotillskottet

av fö retag till

drygt

160 000. Nä stan

alla dessa

har tillkommit

i tjä nstesektorn

medan

industrisektorn och byggindustrin endast ö kat svagt (se tabell 8.5). Det totala nettotillskottet ö verskattas dock med cirka 13 000 fö retag, då fö retag kan upphö ra av andra orsaker ä n konkurser, exempelvis avregistreringar och fusioner.23

Den ö kande andelen nyetableringar och konkurser efter 1990-talskrisen jä mfö rt med perioden innan kan tolkas som att dynamiken i nä ringslivet, och då framfö r allt i tjä nstesektorn, har ö kat. Detta kan ses som en positiv utveckling fö rutsatt att nya och kvarvarande fö retag också vä xer.

21Davidsson, P., Lindmark, L. & Olofsson, C. [1994].

22Genuint nyetablerade fö retag ä r nyregistrerade fö retag till fö ljd av helt nystartad verksamhet och inte till fö ljd av ä garbyte, ä ndrad juridisk form eller andra ombildningar.

23Jä mfö rt med fö rä ndringar i fö retagsstocken enligt SCB [d].

238 Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

Tabell 8.5 Ackumulerat antal genuint nyetablerade företag och företag i konkurs 1990–1998 samt nettotillskott

1 000-tal

 

Nyetableringar

Konkurser

Nettotillskott

 

 

 

av fö retag

 

 

 

 

Tjä nstesektorn

221

79

142

Industrisektorn

23

13

10

Byggindustrin

26

14

12

Totalt

270

106

164

Anm: Industrin omfattar hä r ä ven el-, gas-, vä rme- och vattenverk.

Kä llor: SCB [g], SCB [h] och SCB [i].

Konkurrensutsä ttning ger expansionsmö jligheter

Den totala tjä nsteproduktionen i ett land omfattar tjä nster som produceras i bå de privat och offentlig regi. I ett internationellt perspektiv ä r Sveriges tjä nstesektor nå got stö rre ä n i ö vriga EU-lä nder, men nå got mindre ä n i USA. Den stora skillnaden jä mfö rt med EU-lä nderna, men framfö r allt med USA, ä r fö rdelningen mellan privat och offentlig tjä nsteproduktion. En stor del av den tjä nsteproduktion som sker i privat regi i andra lä nder, ä ger rum inom den offentliga sektorn i Sverige. Detta å terspeglas också i fö rdelningen av sysselsä ttningen mellan den privata och offentliga sektorn, vilket framgå r av tabell 8.6.

Tabell 8.6 Andel sysselsatta i privat och offentlig tjänstesektor av totalt antal sysselsatta 1994

Procent

 

Privata tjä nster

Offentliga tjä nster

Totala tjä nstesektorn

Sverige

37

32

69

EU

42

23

65

USA

59

15

74

 

 

 

 

Anm: Sysselsä ttningsviktat genomsnitt fö r EU-lä nderna exklusive Grekland och

Irland.

Kä lla: OECD [1996b].

En annan orsak till att den privata tjä nstesektorn ä r mindre i Sverige ä n i andra lä nder ä r att en stor del av hushå llsnä ra tjä nster så som stä dning, reparationer och trä dgå rdsarbete, som produceras i nä ringslivet utomlands, sker i form av hemarbete eller i den svarta sektorn i Sverige.

Lå ngtidsutredningen Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar 239

Sysselsä ttningsandelen fö r hushå llsnä ra tjä nster ä r ungefä r hä lften så stor i Sverige jä mfö rt med ö vriga lä nder.24 I andra lä nder med lä gre s k skattekilar på arbete har det skett en kraftig ö kning av antalet fö retag som erbjuder hushå llsnä ra tjä nster, en utveckling som ä r mycket svagare i Sverige.25

Under 1990-talet har en ö kad konkurrensutsä ttning av offentlig verksamhet inneburit en utvecklingsmö jlighet fö r privat tjä nstesektor, vilket den privata expansionen inom utbildning, omsorg, hä lso- och sjukvå rd ä r ett tecken på . Frä mst ä r det besparingsskä l som ö kat kraven på effektivitet i den offentliga sektorn, och som dä rigenom drivit fram en fö rä ndring mot mer konkurrensutsä ttning, privatisering och avreglering av offentlig verksamhet.26 Andelen offentlig produktion i relation till offentlig konsumtion har minskat under 1990-talet. Det innebä r att en allt stö rre del av den offentliga konsumtionen tillgodoses av andra producenter ä n den offentliga sektorn. I dag stå r inkö p av varor och tjä nster frå n den privata sektorn fö r omkring en tredjedel av den offentliga sektorns totala bruttoproduktion.27 Det ö kade konkurrens- trycket i samband med offentlig upphandling har dessutom medfö rt att

ä ven den egna

verksamheten blivit effektivare.28 Effektiviteten och

produktiviteten

i den offentliga sektorn diskuterades utfö rligare i

kapitel 4.

 

Sverige hö r till de lä nder i EU som genomfö rt de mest lå ngtgå ende reformerna av samhä llsnyttiga tjä nster. Avregleringar har skett inom post-, tele-, inrikesflyg-, tå g- och elområ det. Syftet med avregleringarna ä r att uppnå lä gre priser och hö gre kvalitet som skall komma konsumenterna till godo. Efter avregleringarna har antalet operatö rer ö kat, men ytterligare å tgä rder behö vs fö r att dominerande fö retag som tidigare varit statliga monopol inte skall inverka negativt på effektiviteten på de olika marknaderna. Avregleringen har varit mest

framgå ngsrik inom

telekommunikationsområ det,

ä ven

om en

del

konkurrensproblem

kvarstå r bland annat

vad

gä ller

tillgå ng

till

accessnä tet, dvs nä tet till slutkunden, och

priserna på

mobiltelefon-

samtal. Avregleringen av inrikesflyget har dä remot inte få tt avsedd effekt och priserna ä r till och med hö gre ä n fö re avregleringen.29

24SOU 1997:17.

25OECD [1998b].

26Lagen om offentlig upphandling frå n 1992 och konkurrenslagen frå n 1993 har varit viktiga styrinstrument.

27SCB [f].

28Svenska kommunfö rbundet [1999c].

29Finansdepartementet [1999].

240 Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

Fö rä ndringarna innebä r att fö rutsä ttningarna

fö r privat tillhanda-

hå llande av tjä nster stä rkts inom flera olika områ den, vilket avspeglas i att antalet privat sysselsatta i må nga tjä nstesektorer ö kat (se tabell 8.7).

Tabell 8.7 Andel privat anställda i vissa tjänstesektorer 1990 och 1998

Procent

 

1990

1998

Tjä nstesektorn totalt

41

46

Transportsektorn

59

76

Post och telekommunikation

1

16

Bank och fö rsä kring

74

92

Utbildning

12

19

Hä lso- och sjukvå rd samt omsorg

4

7

Kä lla: SCB [c].

 

 

Ö kad internationalisering i tjä nstesektorn

Den ö kande internationaliseringen innebä r också expansionsmö jligheter

fö r tjä nstesektorn.

Tjä nstebranscherna

ä r

av naturliga skä l

internationaliserade i

mindre utsträ ckning

ä n

industrin. Graden av

nö dvä ndig interaktion mellan producent och konsument samt tjä nstens varuinnehå ll avgö r i vilken utsträ ckning tjä nsten kan handlas internationellt och på vilket sä tt detta kan ske.

Tjä nstehandeln utgö r knappt en femtedel av Sveriges totala export. Å r 1996 gick 6 procent av tjä nstesektorns fö rsä ljning till utlä ndska marknader, vilket ä r betydligt lä gre ä n industrins andel på 55 procent.30 Hö gst exportandel inom tjä nstesektorn har fö retagstjä nster och uthyrning (8 procent), men ä ven parti- och detaljhandeln uppvisar en relativt stor exportandel (7 procent) dä r partihandeln stå r fö r en ö ver- vä gande delen av exporten.31 Handeln med tjä nster ä r emellertid under- skattad av flera skä l. Bland annat redovisas inte industrifö retagens export och import av tjä nster som tjä nstehandel utan som varuhandel.

Den svenska tjä nsteexporten ö kade med 126 procent mellan 1990 och 1996 mä tt i dollar, vilket ä r en lä gre ö kningstakt ä n i EU (140 procent), som i sin tur hade en lä gre ö kningstakt ä n USA (148 procent).32 Sveriges andel av OECD:s totala export av tjä nster har också varit fallande de

30SCB [e].

31Se också Bilaga 5 till Lå ngtidsutredningen –Lundberg, L. [1999] angå ende tjä nste- sektorns exportintensitet.

32SCB [1999b].

Lå ngtidsutredningen

Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar 241

 

 

senaste 20 å ren, vilket skulle tyda på att Sveriges internationella konkurrenskraft på tjä nsteområ det har fö rsä mrats. Exportandelen ä r dock ett mycket grovt må tt på internationell konkurrenskraft, vilket diskuteras vidare i avsnitt 8.2.1.33

Ä ven om internationaliseringsgraden fö r nä rvarande ä r lå g finns det en stor potential fö r ö kad internationalisering i tjä nstesektorn då nationella marknader avregleras, inte minst inom ramen fö r EU:s inre marknad. En mer konkurrensutsatt offentlig upphandling inom EU skulle också kunna på skynda internationaliseringen av tjä nstesektorn.

Den elektroniska handeln ö kar

Elektronisk handel och en ö kad IT-anvä ndning understö djer en ö kad internationalisering i tjä nstesektorn, eftersom internationaliserings- mö nstren fö rä ndras då kravet på marknadsnä rvaro minskar i betydelse.

Begreppet elektronisk handel omfattar bå de handel mellan fö retag och konsument, mellan fö retag och inom fö retag. Elektronisk handel kommer att berö ra sektorer som levererar eller producerar information, som t ex konsult- och finanssektorn men ä ven den traditionella detaljhandeln fö rvä ntas på verkas.34 Potentialen fö r elektronisk handel mellan fö retag och konsumenter uppskattas vara mycket stor, men denna typ av handel befinner sig fortfarande i inledningsfasen. Exempelvis berä knas endast 0,2 procent av den totala omsä ttningen i detaljhandeln i Sverige hä rstamma frå n fö rsä ljning på Internet.35

Nä thandeln mellan fö retag ä r emellertid mycket mer omfattande, cirka 80 procent av all elektronisk handel utgö rs av handel mellan fö retag, och har funnits lä nge i form av t ex EDI.36 Att det i media fokuseras så mycket på den elektroniska handeln mellan fö retag och konsumenter kan bero på att handeln mellan fö retag har uppnå tt en viss mä ttnadsgrad, varfö r expansionsmö jligheterna på denna marknad berä knas vara betydligt mer begrä nsade. OECD rä knar t ex med en uppgå ng på 40 procent på fem å r fö r handel mellan fö retag, medan handel mellan fö retag och konsumenter berä knas tiofaldigas under samma period.37 Enligt en EU-studie ä r svenska hushå ll frä mst i Europa nä r det gä ller att handla på Internet.38 Detta beror bland annat på att

33Se vidare Bilaga 5 till Lå ngtidsutredningen –Lundberg, L. [1999], fö r svå righeterna att berä kna tjä nstesektorns konkurrenskraft.

34OECD [1999a].

35HUI [1999].

36Electronic Data Interchange.

37OECD [1999a].

38European Commission [1999a].

242 Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

Sverige har kommit relativt lå ngt i IT-utvecklingen, vilket avspeglar sig bland annat i en relativt stort antal datorer och internetdomä ner (se tabell 8.8).

Tabell 8.8 Olika former av teknikpenetration

 

Mobiltelefoner

Datorer

Internetdomä ner

IT-investeringar

 

per 100 invå nare

per 100 tjä nstemä n

per 100 invå nare

andel av BNP (%)

 

 

 

 

 

 

Sverige

46

85

6

3,5

 

EU

24

54

2

2,3

 

USA

26

105

15

4,5

 

 

 

 

 

Anm: Internet-siffran

gä ller fö r december

1999. Den ö verskattar antalet

domä ner i USA på grund av att den inkluderar alla com- och net-domä ner.

Kä llor: Economist [1999], Morgan Stanley Dean Witter [1999] och Ripe

Network Coordination Centre [1999].

8.1.5Tillvä xten i nä ringslivet fortsatt god

Nä ringslivets internationalisering kommer att fortsä tta i takt med att fler branscher genom teknisk utveckling och avreglering utsä tts fö r en ö kad

internationell

konkurrens Det ä r

också troligt

att

utvecklingen

med

uppkö p och

sammanslagningar

av

fö retag

kommer att fortsä tta.

Fö retagen kommer också att

vä lja

att placera

fö retagens

olika

funktioner, så som huvudkontor, dä r fö rutsä ttningarna ä r bä st, och den nationella bindningen kommer dä rmed sannolikt att minska. Miljö - medvetenheten och miljö profileringen i fö retagen kommer troligen att utgö ra ett allt viktigare konkurrensmedel i framtiden.

Strukturomvandlingen kommer att fortsä tta i riktning mot en ö kad betydelse fö r tjä nstesektorer och en ö kad betydelse fö r kunskapsintensiv produktion. De scenarier fö r nä ringslivets utveckling som presenteras i bilaga 3 till Lå ngtidsutredningen, visar att tillvä xten i de kunskaps- intensiva delarna av nä ringslivet kommer att vara stark, och att sektorernas andel av nä ringslivets produktion kommer att ö ka. Branscher som berö rs ä r bland annat telekommunikation, lä kemedel, maskiner och transportmedel. Sysselsä ttningsutvecklingen ser nå got annorlunda ut ä n produktionsutvecklingen till fö ljd av skillnader i produktivitetstillvä xt. Sysselsä ttningen inom industrin minskar till fö ljd av en god produktivitetsutveckling. Tjä nstesektorn kommer dä remot att ö ka sin sysselsä ttningsandel och då frä mst inom de kunskapsintensiva branscherna.

Lå ngtidsutredningen

Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar 243

 

 

Samma bild av strukturomvandlingen, om ä n på en mer aggregerad nivå , ges i Konjunkturinstitutets scenarier fram till å r 2015. Dä r fö rvä ntas en god produktionstillvä xt i nä ringslivet och en struktur- omvandling i riktning mot mer kunskapsintensiv produktion. I det hö gtillvä xtscenario som presenteras, och som bygger på ett antagande om en bä ttre fungerande arbetsmarknad, ö kar nä ringslivets produktion snabbare och omvandlingen mot en mer kunskapsintensiv produktion gå r också snabbare ä n i basscenariot.

8.2Sveriges internationella konkurrenskraft

Den fortsatta internationaliseringen innebä r bå de ö kad handel och ö kade investeringar ö ver grä nserna samt en ö kad internationell arbets- fö rdelning.39 I kö lvattnet av internationaliseringen fö ljer att konkurrens- trycket ö kar, bå de fö r varor som skall sä ljas på vä rldsmarknaden eller konkurrera med importerade varor på hemmamarknaden, och på det fö retagsklimat som skall attrahera investeringar, arbetskraft och produktion.

I debatten fö rekommer olika och stundom motsä gande betydelser av begreppet internationell konkurrenskraft. Det ä r viktigt att skilja på konkurrenskraften fö r enskilda fö retag och branscher och fö r hela nä ringslivet i ett land. Betydelsen av denna å tskillnad kan exempelvis belysas med att Sverige som land fö rlorade 20 procent av sin andel av vä rldsexporten av industrivaror mellan 1965 och 1986 samtidigt som svenska multinationella fö retag ö kade sin andel med 16 procent.40

Fö r ett land ä r frå gan om konkurrenskraft nä ra kopplad till kapaciteten i ekonomin. En ö ppen ekonomi som har lä gre tillvä xt i arbetskraft, kapitalstock och andra produktiva resurser ä n omvä rlden kan i lä ngden inte behå lla sin andel av vä rldens export. Dä rfö r ä r det intressant att, vid sidan om att granska vad som bidrar till en hö g tillvä xt, också granska vad som exporteras respektive vad som importeras. Ju hö gre produktivitet hos arbetskraften och ju hö gre fö rä dling som sker av varorna och tjä nsterna i Sverige, desto hö gre kö pkraft på import- marknaden, och desto bä ttre terms-of-trade. Fö ljaktligen ä r det av intresse i vilka branscher svenskt nä ringsliv ä r konkurrenskraftigt. Ett

39

Detta avsnitt baserar sig i huvudsak på Bilaga 5 till Lå ngtidsutredningen –

Lundberg, L. [1999].

40

Blomströ m, M. [1999].

244 Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

sä tt att mä ta detta ä r att se i vilka sektorer det svenska nä ringslivet ä r nettoexportö r.

Fallande arbetskraftskostnader och fallande exportandelar

Ett må tt på svenskt nä ringslivs konkurrenskraft ä r utvecklingen av exporten i jä mfö relse med likartade lä nder. Sveriges andel av OECD- lä ndernas totala varuexport har kontinuerligt fallit under de senaste 30 å ren. Endast tillfä lliga uppgå ngar i samband med devalveringarna 1977, 1982 och 1992 bryter denna trend. Den svenska konkurrenskraften har i den meningen fö rsä mrats de senaste decennierna.

Diagram 8.4 Arbetskraftskostnadens komponenter i Sverige i relation till

OECD-genomsnittet 1970–1996

Index 1970=100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

70

Lönekostnad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

Produktivitet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

Växelkurs

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

RULC

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1970

1972

1974

1976

1978

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

Anm: RULC ä r total arbetskraftskostnad per producerad enhet i Sverige relativt genomsnittet i OECD.

Kä lla: Bilaga 5 till Lå ngtidsutredningen –Lundberg, L. [1999].

Parallellt med minskande exportandelar har arbetskraftskostnaden per producerad enhet i den svenska tillverkningsindustrin trendmä ssigt fallit i fö rhå llande till konkurrentlä nderna. Detta må tt, som ä r ett index ö ver produktionskostnaden per producerad enhet, s k relative unit labour cost (RULC), beror på hur timlö nen och produktiviteten fö rä ndras jä mfö rt med konkurrenterna, samt på vä xelkursen. Enligt RULC-må ttet har den svenska konkurrenskraften fö rstä rkts. Diagram 8.4 visar hur den relativa arbetskraftskostnadens delkomponenter utvecklats. Produktivitets- tillvä xten har varit nå got svagare ä n i konkurrentlä nderna fram till

Lå ngtidsutredningen Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar 245

1990-talet medan timlö neö kningen ä nda sedan 1970 varit klart hö gre ä n i OECD-lä nderna, bortsett frå n 1990-talets kriså r. Det ä r så ledes genom fö rsvagningen av vä xelkursen till fö ljd av devalveringar, som konkurrenskraften mä tt på detta sä tt har kunnat fö rbä ttrats.

Vid en fö rsta anblick ä r det rimligt att vä nta sig att lä gre svenska kostnader per producerad enhet borde innebä ra stigande marknads- andelar, men utvecklingen av svenska exportandelar visar tydligt att så inte ä r fallet. Också i andra lä nder visar det sig att det inte finns nå got så dant lå ngsiktigt samband mellan produktionskostnader och marknads- andelar. Fö rklaringen ligger till stora delar i stä llet i att lä nder med snabb exporttillvä xt har fö rä ndrat exportens sammansä ttningen i riktning mot produkter med bä ttre kvaliteter och hö gre priser. Det fö refaller så ledes som om Sverige har haft en sä mre kvalitets- och produktutveckling i sin export ä n ö vriga OECD-lä nder, vilket resulterat i sjunkande marknads- andelar trots fallande relativpriser.41 En annan tä nkbar fö rklaring ä r att produktionen av olika anledningar ” lå sts in” i sektorer med då lig relativprisutveckling och att Sverige dä rigenom få tt fö rsä mrad terms-of- trade (se ä ven kapitel 2). Det ä r dä rfö r intressant att studera utvecklingen på branschnivå .

Svenska fö rdelar inom humankapital- och FoU-intensiva branscher

Specialiseringen av svensk utrikeshandel visar att konkurrenskraften

finns i sektorer

med

hö g humankapital-

och

hö g

FoU-intensitet i

fö rhå llande till

OECD-lä nderna.42

Dä rutö ver

baseras den svenska

konkurrenskraften på

de historiskt

givna

fö rdelarna

skog och billig

vattenkraft. Det ä r dock troligt att dessa fö rdelar kommer att fö rlora i betydelse framö ver i takt med att t ex elpriserna på sikt fö rvä ntas jä mnas ut mellan lä nder.43 Sedan mitten av 1980-talet har svensk konkurrens- kraft fö rstä rkts inom bå de human- och realkapitalintensiva branscher. Stö rre FoU-satsningar jä mfö rt med OECD-lä nderna har också bidragit till att stä rka svensk konkurrenskraft.

Trots att Sveriges nä ringsliv blivit mer kunskapsintensivt ö ver tiden, har kunskapsinnehå llet i importen ö kat snabbare ä n i exporten. Ä ven om nä ringslivet har konkurrensfö rdelar inom sektorer dä r de svenska fö retagen satsar mer på FoU ä n OECD-genomsnittet, rä cker så lunda inte

41

Se också NUTEK [1997].

 

 

 

 

42

Specialiseringen

definieras hä r

som

den

totala produktionen genom

den totala

fö rbrukningen. Ä r

produktionen

hö gre

ä n

fö rbrukningen innebä r det

att Sverige

exporterar i branschen i frå ga.

 

 

 

 

43

Industrins kostnader fö r el ligger cirka 50 procent under sina konkurrenters inom EU

och USA. National Utility Services Scandinavia [1998].

 

246 Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar Lå ngtidsutredningen

sektorernas exportvolymer fö r att kompensera att exporten i sin helhet halkar efter importen vad gä ller kunskapsintensitet. Det finns anledning till oro ö ver denna utveckling, eftersom det finns en koppling mellan å ena sidan produktivitet och fö rä dlingsvä rde och å andra sidan kunskapsintensitet.44 Mindre kunskapsintensiv export i fö rhå llande till importen skulle kunna indikera att svensk export inte utvecklas och kvalitetsuppgraderas lika snabbt som importen, vilket ä r en tä nkbar fö rklaring till att svensk export fö rlorat marknadsandelar trots fallande enhetskostnader. Studier av svenska multinationella fö retag visar också att dessa ö ver tiden i ö kande utsträ ckning utö kar de mer kunskaps- intensiva verksamheterna i sina utlä ndska enheter, medan deras svenska verksamheter har utvecklats lå ngsammare.45 Det framgick också av kapitel 2 att produktivitetstillvä xten i svenskt nä ringsliv varit svagare ä n i må nga andra lä nder, men att en fö rbä ttring skett under 1990-talet.

Det ä r ö nskvä rt att Sverige har ett nä ringsliv med hö g produktivitet och hö gt fö rä dlingsvä rde fö r att mö jliggö ra hö ga reallö ner och en hö gre kö pkraft i utbytet med omvä rlden. Men det krä ver inte bara att stocken realkapital vä xer och att arbetskraftens kompetens ö kar, utan också att det sker i snabbare takt ä n i konkurrentlä nderna.46 Landet må ste också fö rmå s behå lla det real- och humankapital det genererar. Mö jligheterna till det ä r i sin tur beroende av fö retagsklimatet i Sverige.

8.3Det svenska fö retagsklimatet

Tillstå ndet hos det svenska fö retagsklimatet har aktualiserats de senaste å ren, bland annat i och med att ett antal svenska storfö retag har flyttat utomlands. Entreprenö rskap och villkoren fö r små och medelstora fö retag har ä ven stå tt allt mer i blickpunkten som ett uttryck fö r en allmä n strä van i samhä llet efter ett mer dynamiskt nä ringsliv. Frå gan ä r

om det

svenska

fö retagsklimatet

ä r tillrä ckligt

attraktivt fö r

att

bå de

behå lla

svenska

fö retag och

locka till sig

utlä ndska.

Ett

gott

fö retagsklimat innebä r att fö retag finner det attraktivt att investera och producera i Sverige och att de vill utveckla befintlig verksamhet. Fö r fö retagens bedö mning av fö retagsklimatet ä r tillgå ngen och priset på

44Må ttet som anvä nds fö r kunskapsintensitet ä r antalet hö gskoleutbildade per miljoner kronor produktion, viktat efter branschens andel av total export.

45Blomströ m, M. [1999].

46Se kapitel 7 fö r en vidare diskussion om humankapital och tillvä xt.

Lå ngtidsutredningen

Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar 247

 

 

 

 

insatsvaror av

betydelse, liksom

de

regelverk som på verkar

verksamheten.

 

 

 

Lä gre avkastning på investeringar i Sverige

 

Fö rutsä ttningarna

fö r investeringar ä r

av

fundamental betydelse fö r

fö retagsklimatet, eftersom det ä r genom investeringar som nä ringslivet kan ö ka produktionen och upprä tthå lla en modern kapitalstruktur som i sin tur borgar fö r en effektiv, konkurrenskraftig produktion. Under 1990-talet har investeringskvoten, dvs bruttoinvesteringarna som andel av BNP, legat i nivå med den amerikanska, men under nivå n fö r EU- lä nderna. Internationella jä mfö relser fö r investeringskvoten fö rsvå ras dock av bostadssektorns inverkan. I Sverige rasade bostads- investeringarna i bö rjan av 1990-talet, och har sedan dess legat kvar på en mycket lå g nivå jä mfö rt med tidigare decennier. Fö r industrins del gå r det dock inte att utlä sa nå gon trendmä ssig fö rsä mring av investerings- kvoten (investeringarnas andel av fö rä dlingsvä rdet), varken ö ver tiden eller jä mfö rt med omvä rlden, men vä l betydande svä ngningar.47 Trots att industrins investeringskvot ä r i nivå med andra lä nder, har den å rliga ö kningen av kapitalstocken i industrin varit lä gre i Sverige ä n i andra lä nder. Fö rklaringen till detta ä r att den svenska kapitalstocken har varit stö rre ä n i andra lä nder, till fö ljd av en stor andel hö gmekaniserad processindustri, och att det så ledes krä vts stö rre investeringar ä n i andra lä nder fö r att uppnå samma tillvä xt av kapitalstocken.

Nä r det gä ller andra må tt på investeringsklimatet, som avkastning och vinstandel (kapitalets andel av fö rä dlingsvä rdet), ligger Sverige nå got under EU-lä nderna (se tabell 8.9). Vinstandelen ä r också lä gre ä n i USA. Sammantaget indikerar investerings- och avkastningsmå tten dä rfö r att Sverige haft ett nå got sä mre fö retagsklimat ä n EU och USA.

47 Hansson, P. [1999].

248 Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

Tabell 8.9 Indikatorer på företagsklimatet

Å rligt genomsnitt 1990–1998 i procent

 

Investeringskvot

Avkastning på

Vinstandel

 

 

nä ringslivets

 

 

 

investeringar

 

 

 

 

 

Sverige

17

12

32

EU

21

14

37

USA

17

34

Anm: Investeringskvot ä r bruttoinvesteringar som andel av BNP. Svå righeter att uppskatta kapitalstock samt arbetsinkomster fö r egenfö retagare gö r att avkastning och vinstandel bö r tolkas med fö rsiktighet.

Kä llor: OECD [1998a].

En annan indikator på det svenska fö retagsklimatet ä r inflö det av utlandsinvesteringar. Sverige tar emot fem procent av det interna, transnationella direktinvesteringsflö det inom EU, vilket ä r en stö rre andel ä n Sveriges andel av den samlade produktionen i EU som uppgå r till tre procent.48 Detta talar så ledes fö r ett konkurrenskraftigt fö retags- klimat.

Omfattningen av investeringar i FoU kan också ses som en indikator på fö retagsklimatet. Inget annat land satsar mer på FoU i fö rhå llande till BNP ä n Sverige och andelen som ä r sysselsatta med FoU ä r betydligt hö gre ä n EU-genomsnittet.49 Ä ven effektiviteten, mä tt som antalet patent per investerad FoU-krona och antalet patent per invå nare, ä r hö g i ett internationellt perspektiv.50 Ett problem ä r att den industrirelevanta forskningen ä r starkt koncentrerad till ett få tal storfö retag, som stå r fö r merparten av FoU-satsningarna.51 Det finns dä rmed en risk att kunskapen inte kommer mindre fö retag eller ö vriga ekonomin tillgodo. Dessutom ä r den hö gteknologiska tillverkningsindustrin i Sverige liten i fö rhå llande till de resurser som satsas på FoU. Det indikerar att kommersialiseringen av forskningsresultaten inte kommer till stå nd eller fö rlä ggs i utlandet, vilket kan spegla svagheter i det svenska fö retags- klimatet.

48European Commission [1999b].

49European Commissionen [1999b] och OECD [1998f].

50Institute for Management Development [1999].

51Bilaga 5 till Lå ngtidsutredningen –Lundberg, L. [1999].

Lå ngtidsutredningen Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar 249

Jä mfö rande studier pekar på ett genomsnittligt fö retagsklimat

World Economic Forum (WEF) och Institute for Management Development (IMD) ä r två internationella organisationer som gö r sammanstä llningar ö ver olika lä nders konkurrenskraft baserat på bland annat regelverk, skatter, kapital- och arbetsmarknader. Dessa samman- stä llningar kan dä rfö r ses som indikatorer på fö retagsklimatet. Enligt dessa organisationer ligger Sveriges fö rdelar i FoU, infrastruktur och ledarskap. Fö retagsklimatet fö rsä mras av hö ga skatter, hö ga lö ne- kostnader (inklusive arbetsgivaravgifter), må nga arbetsmarknadsregler och fackfö reningarnas stora inflytande. Sverige hamnar mitt i gruppen av EU-lä nder, men ligger sä mst till bland de nordiska lä nderna. USA ligger i topp i bå da undersö kningarna.52 Problemen med dessa typer av undersö kningar ä r att de innehå ller en del godtycke, inte minst vid sammanvä gningen av olika faktorers betydelse.

En annan indikator på fö retagsklimatet, om ä n subjektiv, ä r fö retags- ledares uppfattning. En enkä t bland svenska fö retagsledare hö sten 1997 visade att en tredjedel av fö retagsledarna anså g att nä ringsklimatet hade fö rbä ttrats de senaste tre till fyra å ren, medan endast var femte anså g att det hade blivit sä mre. Samtidigt hade det skett en relativ fö rsä mring gentemot vå r omvä rld, och endast sju procent anså g att nä ringsklimatet var bä ttre i Sverige ä n utomlands.53

Dessa ganska motsatta intryck av det svenska fö retagsklimatet gö r att

en mer systematisk granskning

av begreppets

viktigare

faktorer ä r

ö nskvä rd. Genomgå ngen nedan

bö rjar med att

diskutera

tillgä nglig-

heten och kostnaden fö r kapital och arbetskraft, fö r att dä refter fokusera på institutionella fö rhå llanden som regelverk, ö ppenhet och konkurrens.

8.3.1Tillgå ngen på kapital olika fö r stora och små fö retag

Tillgå ngen på insatsvaror till konkurrenskraftiga priser ä r en central del i ett bra fö retagsklimat. Den lå ngt drivna internationaliseringen av finansmarknaderna innebä r att de etablerade svenska fö retagen i stor utsträ ckning agerar på en internationell kapitalmarknad. Att tillgå ngen på kapital ä r alltmer bestä md av en internationell kapitalmarknad visar sig bland annat i att andelen fö retag som sade sig vara beroende av den svenska kapitalmarknaden fö ll frå n 60 till 43 procent mellan 1993 och

52World Economic Forum (WEF) [1999] rankar Sverige på 8:e plats bland USA och de

15EU-lä nderna, och Institute for Management Development (IMD) [1999] på 7:e plats.

53Bilaga 3 till Lå ngtidsutredningen –NUTEK [1999d].

250 Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar Lå ngtidsutredningen

1997.54 Det pris fö retagen få r betala fö r kapitalet blir dä rmed mer en fö retagsspecifik ä n en landsspecifik frå ga. Samtidigt har den makro- ekonomiska stabilitet som uppnå tts på senare å r i Sverige sannolikt fö rbä ttrat fö retagsklimatet tack vare dä mpade vä xelkursfluktuationer och konvergens med omvä rlden vad gä ller rä ntenivå er.

Sveriges val att inte deltaga i den europeiska valutaunionen EMU frå n start kan vara till nackdel fö r fö retagsklimatet, eftersom fö retagens

transaktionskostnader hö js, bland annat

genom

vä xelkursrisker och

vä xlingsavgifter. Utanfö rskapet

innebä r

också att ett

icke-europeiskt

fö retag som planerar att producera fö r EU-marknaden tar på

sig en

vä xelkursrisk om det vä ljer ett land utanfö r euro-områ det.

 

 

Kapitalfö rsö rjningen

till

mindre

fö retag

har

blivit

mer

institutionaliserad de

senaste

å ren samtidigt

som

de

tillgä ngliga

volymerna av riskkapital vuxit. Ett antal marknadsplatser fö r onoterade aktier har etablerats, som organiserar handel med bolag som inte

uppfyller de

formella

kraven

fondbö rsen stä ller på redovisning,

ä garspridning,

historik,

vinster,

etc. De nya marknaderna fungerar

dä rigenom som en plantskola fö r nya fö retag och underlä ttar kapital- anskaffningen i fö retagens tidiga skede. Trots denna utveckling uppfattar må nga små fö retag att kapitalanskaffningen i de allra tidigaste skedena av fö retagens utveckling, den s k så ddperioden, fortfarande ä r ett problem.

Hö ga skatter minskar tillgå ngen på riskkapital fö r nya fö retag

Mindre fö retag har mer begrä nsade mö jligheter att skaffa kapital på de internationella kapitalmarknaderna, och fö ljaktligen ä r beroendet av banklå n och privat kapital stö rre. I det perspektivet ä r beskattningen av fö retag och ä gare av stö rre betydelse. Den svenska bolagsskatten ä r med sin enhetliga nivå på 28 procent lå g vid en internationell jä mfö relse. Motsvarande siffra fö r EU-lä nderna (vä gt genomsnitt) ä r 37 procent och fö r USA 35 procent. Dä remot verkar det inte vara nå gra stö rre skillnader på vad fö retagen de facto betalar i skatt, utan den effektiva svenska skattesatsen ligger på genomsnittet fö r EU-lä nderna.55 Den samman- lagda ä garbeskattningen (i fö retagsledet och i ä garledet, inklusive fö rmö genhetsskatt) ä r dä rfö r hö gre ä n i utlandet. Tillsammans med hö g skatt på arbetsinkomster innebä r det sä mre mö jligheter fö r privat kapitaluppbyggnad, vilket på verkar dels riskkapitalfö rsö rjningen, dels incitamenten fö r risktagande och entreprenö rskap.

54

Bilaga 3 till Lå ngtidsutredningen –NUTEK [1999d].

55

Svensk effektiv bolagsskatt var 27,5 procent i jä mfö relse med EU-snittet på

26,9 procent. Buijink, W., Janssen, B. & Schols, Y. [1999].

Lå ngtidsutredningen

Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar 251

 

 

Fö rutom en

hö g sammanlagd nivå gä ller nä ringslivets kritik mot

skattesystemet ä ven reglerna fö r mindre fö retag, vilka av må nga anses dä mpa incitamenten till fö retagande och risktagning.56 Exempelvis kan beskattningen av realisationsvinster och utdelning frå n s k få mans- fö retag, dvs fö retag dä r ä gare och ledning utgö rs av helt eller delvis samma personer, medfö ra att aktiva ä gare beskattas hå rdare ä n passiva. Det ä r en fö ljd av att delar av utdelning och realisationsvinster beskattas som inkomst av tjä nst. Genom att kapitalinkomster beskattas propor- tionellt, medan fö rvä rvsinkomster beskattas progressivt, ä r det emellertid inte mö jligt att ha ett system som tillå ter en valfri fö rdelning mellan de två inkomstslagen fö r få mansbolagens ä gare, utan det ä r nö dvä ndigt med nå gon form av reglering fö r att inte all lö n skall tas ut som kapitalinkomst. Reglerna har under senare å r justerats i syfte att gynna små fö retag genom lä ttnader i beskattningen av utdelning och fö rmö genhet.57 Dock har lä ttnaderna ansetts omstä ndliga och kritik har riktats mot att de då ligt uppfyller sitt syfte.58

Dubbelbeskattningen, dvs att utdelning beskattas två gå nger i Sverige, fö rst som fö retagets vinst och sedan som inkomst av kapital hos den enskilda aktieä garen, innebä r att skuldfinansiering skattemä ssigt gynnas framfö r finansiering med eget kapital.59 Dä rtill gynnas institutionellt ä gande framfö r direkt privat ä gande. Dubbelbeskattningen kan leda till att den skattemä ssiga hemvisten hamnar utanfö r Sverige nä r svenska fö retag fusioneras med fö retag som har sin hemvist i lä nder utan dubbelbeskattning eller nä r andra lä nder diskriminerar utlä ndska fö retag. Det senare har skett i sammanslagningar mellan svenska och finska fö retag genom att skatt på utdelningar bara tas ut på utlä ndska fö retag i Finland, vilket de facto ä r en diskriminering i den finska lagstiftningen. Vad gä ller personaloptioner ä r kostnaderna fö r dem hö gre i Sverige ä n i omvä rlden på grund av hö g beskattning av arbetsinkomster och hö ga arbetsgivaravgifter, eftersom eventuell vinst frå n optionerna beskattas som inkomst av tjä nst.60

56SOU 1998:116.

57Regeringens proposition [1996/1997:45].

58 RRV [1999]. En utredning ä r tillsatt som skall se ö ver situationen och fö reslå fö renklade, tillvä xtbefrä mjande skatteregler fö r få mansbolagen. Slutbetä nkandet skall levereras senast 31 oktober å r 2001.

59Henrekson, M. [1999].

60De flesta lä nder inom EU beskattar personaloptioner som inkomst av tjä nst, till skillnad frå n USA dä r de beskattas som inkomst av kapital.

252 Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

Hö ga avkastningskrav i entreprenö rens kalkyler

 

Det

viktigaste ur

ett

tillvä xt-

och sysselsä ttningsperspektiv ä r att

investeringarna och produktionen sker i Sverige, inte var ä gandet ä r

lokaliserat. Med fria, internationella kapitalrö relser innebä r det å ena

sidan att det ä r fö retagsbeskattningen som

ä r avgö rande, inte ä gar-

beskattningen. Det betyder

att

bolagskattesatser och reserverings-

mö jligheter ä r viktigare ä n fö rmö genhets- och kapitalskatter.

Å

andra

sidan

har

små

och

medelstora

fö retag mer

begrä nsade

mö jligheter

bå de

att

lå na

och

att skaffa

riskkapital

på kapital-

marknaderna, vilket stä ller

stö rre krav på

egen finansiering, vilket

fö ljaktligen innebä r en stö rre risk fö r entreprenö ren. Det senare medfö r att riskpremien ofta ä r betydande fö r att investeringen skall komma till stå nd.61 Enligt vissa uppskattningar ligger fö retagens avkastningskrav i normalfallet på 3-4 gå nger lå nerä ntan.62 Andra uppskattningar tyder på

att riskkapitalbolag arbetar

med

avkastningskrav fö re

skatt

25-30 procent per

å r.63

Sett

ur ett

entreprenö rsperspektiv

ä r så ledes

avkastningskraven

riskfyllda

investeringar betydligt

hö gre

ä n

lå nerä ntan. Om så ä r fallet spelar ä garbeskattningen en betydande roll och den svenska fö rmö genhetsskatten, dubbelbeskattningen och beskattningen av få mansbolagen kan dä rmed på verka sysselsä ttningen och produktionen negativt.

8.3.2Unga hö gutbildade –få men billiga

Hö gutbildade svenskar billiga

Fö retagsklimatet ä r också beroende av priset och tillgå ngen på arbetskraft, som fö r de flesta fö retag ä r den dominerande utgiften.64 Jä mfö relser mellan lä nder med avseende på kostnaderna fö r och kompetensen hos arbetskraften ä r dock vansklig. Som konstaterades i kapitel 7 fö refaller Sverige ha en jä mnare fö rdelning av fä rdigheter ä n ö vriga undersö kta lä nder. Det indikerar att Sverige också rimligen har mindre skillnader i produktivitet mellan olika grupper inom arbets- kraften, vilket i sin tur också bö r ha effekter på lö nespridningen i Sverige. Sverige har också en internationellt sett sammanpressad

61Se t ex SOU 1996:119.

62Pindyck, R. & Dixit, A. [1994].

63Henrekson, M. [1999].

64Inom OECD-lä nderna, inklusive Sverige, gå r cirka två tredjedelar av ersä ttningen till arbetskraften, medan en tredjedel gå r till kapitalet.

Lå ngtidsutredningen

 

 

 

Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar 253

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lö nestruktur. Detta

skulle så ledes

kunna

spegla det faktum att ä ven

 

fä rdigheterna ä r mer jä mnt fö rdelade i Sverige (se ä ven kapitel 6).

 

Flera

bedö mningar

av den

totala

arbetskraftskostnaden i Sverige

 

jä mfö rt

med

i

andra

lä nder

har gjorts

fö r olika yrkeskategorier.

 

Jä mfö relserna

 

ger

ganska olika resultat och tabell 8.10 visar en

 

uppskattning av arbetskraftskostnaderna som indikerar att hö gutbildade

 

ä r relativt billiga i Sverige, medan skillnaderna mellan lä nderna i

 

kostnad fö r industriarbetare ä r små .

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 8.10 Total kostnad för arbetsgivaren för olika yrkeskategorier

 

 

 

Tusentals kronor per å r

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Industriarbetare

Revisor

 

Personalchef

VD

 

 

 

 

Sverige

 

 

 

270

 

 

 

370

 

1 370

3 530

 

 

 

 

EU

 

 

 

 

280

 

 

 

590

 

1 940

4 660

 

 

 

 

USA

 

 

 

 

320

 

 

 

510

 

2 380

11 210

 

 

 

 

Anm:

Beloppen gä ller fö r

industrifö retag

med USD 500 miljoner i

 

 

 

å rsomsä ttning,

och

inkluderar arbetsgivaravgifter, bonus samt kostnader fö r

 

 

 

optioner, fö retagsbilar etc, dvs totala lö nekostnaden fö r fö retaget. Data frå n april

 

 

1999.

EU

avser

Belgien,

Frankrike,

Italien,

Nederlä nderna,

Spanien,

 

 

 

Storbritannien, Sverige och Tyskland.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kä lla: Towers Perrin [1999].

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I en annan jä mfö relse utfö rd av Svenska Arbetsgivarefö reningen (SAF)

 

jä mfö rs

totala

timkostnader fö r

industriarbetare (inklusive avgifter,

 

bonus, semesterkostnader etc). Enligt denna jä mfö relse var den svenska

 

kostnaden 176 kr å r 1998, vilket ä r hö gre ä n kostnaderna inom EU och

 

USA på 161 respektive 149 kr.65 Enligt SAF:s uppskattning ä r en svensk

 

industriarbetskraft

dä rfö r dyr,

inte endast i

fö rhå llande

till de mer

hö gutbildade lö ntagarna, utan ä ven i absoluta termer.

Slutsatsen ä r att uppskattningarna av kostnader fö r den lå gutbildade arbetskraften inte ä r entydiga, vilket kan spegla de nä mnda skillnaderna som finns mellan lä nder i spridning av kompetensen. Uppskattningarna av kostnaderna fö r hö gutbildade ger en mer entydig bild av att kostnaderna ä r lä gre i Sverige ä n i omvä rlden.

Till skillnader i lö nekostnader skall lä ggas skillnader vad gä ller vä lfä rdstjä nster som t ex utbildning, som i vissa lä nder ä r offentligt finansierade, i andra inte. Faktum kvarstå r dock att avkastningen på utbildning ä r lå g i Sverige relativt andra lä nder; universitetsutbildning

65 SAF [1999c]. EU-lä nderna ä r viktade efter BNP-storlek.

254 Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

hö jer bruttolö nen med drygt 50 procent ö ver vad gymnasieutbildning ger. Motsvarande siffra i EU och USA ä r 60 respektive 80 procent.66

Strukturomvandlingen ö kar efterfrå gan på hö gutbildade

Parallellt med att strukturomvandlingen gå r mot alltmer kunskaps- intensiv produktion blir arbetskraftens utbildning en allt viktigare faktor fö r fö retagsklimatet. I september 1999 uppgav en fjä rdedel av fö retagen att de hade svå righeter att rekrytera yrkesarbetare och tekniska tjä nstemä n.67 Inom databranschen var motsvarande siffra 70 procent. Uppgifterna kommer dock i en tid nä r den svenska ekonomin vä xer kraftigt och har dä rfö r sannolikt stora konjunkturella inslag. Den underliggande trenden –att tillgå ngen på kvalificerad arbetskraft ä r ett problem –torde ä ndå vara tydlig.

I kapitel 7 finns en genomgå ng av den svenska arbetskraftens utbildningsnivå i ett internationellt perspektiv. Dä r framgick att svensk arbetskraft hä vdar sig vä l vid en internationell jä mfö relse nä r det gä ller baskunskaper och kortare hö gre utbildning (se tabell 7.1 i kapitel 7 och tabell 8.11).68 De goda baskunskaperna omfattar sannolikt ä ven dator- vana och datorkultur. Anledningen ä r att bå de Sverige och Finland ligger i topp vad gä ller informationsteknikens spridning bland befolkningen. Vad gä ller universitetsutbildning på mer ä n tre å r ligger Sverige i paritet med EU-lä nderna, men betydligt efter USA. Emellertid har Sverige en lä gre andel hö gskoleutbildade bland den yngre arbetskraften ä n bå de EU och USA.

Betydelsen av god tillgå ng till naturvetare och tekniker poä ngteras ofta, vilket motiveras av deras fö rmå ga att utveckla nya produkter och att produktionsprocessen ä r kopplad till teknikkunnande. I det perspektivet ä r det bekymmersamt att tillgå ngen på teknisk kompetens ä r mindre i Sverige ä n inom OECD. Tillgä nglig statistik fö r 1990-talet visar att andelen utexaminerade tekniker och naturvetare visserligen nä rmat sig andra lä nder, men 1996 fortfarande lå g cirka 20 procent lä gre ä n OECD- genomsnittet.69

66Data frå n 1996. OECD [1998c].

67Konjunkturinstitutet [1999a].

68Bilaga 3 till Lå ngtidsutredningen –NUTEK [1999d] och OECD [1998c].

69Andelen definierad som antalet utexaminerade tekniker och naturvetare per 100 000 i den yngre arbetskraften (25-34 å r). Utbildningsdepartementet [1999].

Lå ngtidsutredningen

 

Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar 255

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 8.11 Baskunskaper och andel av befolkningen med högre utbildning

1996

 

 

 

 

 

 

 

Index respektive procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Baskunskaper

Andel av befolkningen med hö gre utbildning

 

 

 

16-65 å r

25-64 å r

25-34 å r

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sverige

100

13

11

 

 

 

 

EU

92

11

14

 

 

 

 

USA

88

26

26

 

 

Anm: Baskunskaper ä r indexerade så att Sverige = 100. Ö vriga siffror i procent. Baskunskaper enligt IALS-studien (se kapitel 7). Hö gre utbildning innebä r mer ä n tre å rs universitetsstudier.

Kä llor: OECD [1998c] och OECD [1998f].

Tillgå ngen på utbildad arbetskraft ä r på vä g att fö rbä ttras. Dels steg premien på utbildning efter skattereformen 1991 och bruttolö ne- skillnaderna har ö kat under 1990-talet, dels har antalet hö gskoleplatser ö kat kraftigt.70

Individklimatet en allt viktigare faktor

Vid sidan om fö retagsklimatet har det s k individklimatet få tt allt stö rre betydelse fö r fö retagens lokaliseringsbeslut i takt med att investeringarna blir allt mer humankapitaldrivna. Fö retagen må ste i ö kande utsträ ckning lokalisera sig så att den kompetenta personalen finner dem attraktiva.71 Fö r den hö gutbildade, rö rligare arbetskraften fö rsä mrar hö ga individskatter (se tabell 8.12) och internationellt sett lå ga arbetsinkomster med stor sannolikhet det svenska fö retagsklimatet

eftersom individens nettolö n ä r

en

av de

viktigare

faktorerna

fö r

attraktionskraften. Internationellt

sett

lå ga

lö ner

ä r

dock delvis

ett

resultat av att svenskar arbetar

fä rre

timmar per

å r.

En mer rä ttvis

jä mfö relse mellan Sverige och andra lä nder krä ver emellertid att ä ven andra aspekter ä n bara nettolö nen beaktas. I Sverige ä r exempelvis det offentliga fö rsä kringssystemet omfattande och barnomsorgen kraftigt subventionerad. Dä rtill kommer att Sverige har i stort sett fri utbildning och ett relativt generö st bidragssystem fö r studier.72

70Bilaga 3 till Lå ngtidsutredningen 1999 –NUTEK [1999d]. Det har tillkommit knappt

100000 fler platser på hö gskolan under 1990-talet. Se ä ven diagram 7.2 i kapitel 7.

71Se t ex en rapport frå n Invest in Sweden Agency ( ISA) [1999].

72Se ä ven kapitel 7 fö r en vidare diskussion om kompetensflykt.

256 Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

Tabell 8.12 Personbeskattning 1999

Skattesats i procent respektive brytpunkt i kronor

 

Hö gsta

Brytpunkt

Reavinstskatt

Fö rmö genhets-

 

inkomstskatt

(1 000-tals kr)

 

skatt

 

 

 

 

 

 

Sverige

56

360

30

1,5

 

EU

52

470

19

0,5

 

USA

40

2 350

20

0

 

Anm: Svenska siffran ö ver inkomstskatt antar en kommunalskatt på 31 procent och exkluderar den allmä nna pensionsavgiften (6,95 procent).

Kä llor: Ernst&Young [1999b] och Regeringens proposition [1999/2000:1].

8.3.3Sveriges regler på samma nivå som EU:s

Lagar och fö rordningar ä r av stor betydelse fö r fö retagsklimatet. Regelverket bestä mmer handelsmö jligheterna, vilka hinder som finns fö r att registrera och driva fö retag, samt de administrativa och finansiella krav som må ste uppfyllas fö r att bilda ett fö retag.

Genom EU-inträ det 1995 sä krades Sveriges tillgå ng till den inre marknaden. Med inträ det fö ljde också att Sverige anammade EU:s handelspolitik, en politik som ä r mer restriktiv ä n den Sverige tillä mpade tidigare. Vad gä ller regleringsgraden i ekonomin ligger Sverige i stort sett på EU-genomsnittet.73 Svensk lagstiftning krä ver dock en nå got lä gre kapitalinsats ä n genomsnittet bland EU-lä nderna fö r att bilda ett privat aktiebolag, och antalet procedurer fö r registrering ä r fä rre och byrå kratin snabbare i Sverige (se tabell 8.13).

Tabell 8.13 Indikatorer på administrativ börda vid företagsregistrering

 

Lä gsta tillå tna

Procedurer i

Genomsnittlig

 

grundkapital

samband med

tidsfö rdrö jning

 

fö r aktiebolag

registrering

fö r beslut

 

 

 

 

Sverige

12 000 euro

6 styck

3 veckor

EU

12 600 euro

11 styck

11 veckor

Anm: Viktat genomsnitt fö r sju EU-lä nder (Frankrike, Tyskland, Italien,

Nederlä nderna, Spanien, Sverige, och Storbritannien)

Kä lla: OECD [1998b].

73 OECD [1999i].

Lå ngtidsutredningen Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar 257

Sammantaget innebä r det att med avseende på ö ppenheten i ekonomin och regelverken ä r fö rutsä ttningarna jä mfö rbara med andra EU-lä nder,

men inte

lika

fö rmå nliga som

de

amerikanska.

Fö r

att få till stå nd

dynamik

och

sysselsä ttning

ä r

det

ö nskvä rt att

små

och medelstora

fö retag vä xer

i antal. I det

perspektivet kan de regler som belastar

små fö retagen

sä rskilt tungt

utgö ra ett problem.74

Det gä ller t ex

semesterlagstiftningen och uppgiftslä mningen till SCB och andra myndigheter. Ju mer administrativt arbete små fö retagen belastas med och ju hö gre kostnaderna fö r detta ä r, desto sä mre mö jligheter har dessa fö retag att vä xa i storlek och antal.

Ä r arbetsrä tten ett problem fö r små fö retagen?

En strikt tillä mpning av arbetsrä tten minskar fö retagens benä genhet att anstä lla, speciellt mindre fö retag som har sä mre mö jligheter till intern

omplacering och fö r vilka

en nyanstä llning ä r en

relativt sett

stor

kostnadsbö rda.

Ur

ett entreprenö rsperspektiv

kan

det

dä rfö r

vara

problematiskt

att

samma

arbetsrä tt gä ller

oavsett

storleken

fö retagen.75 Tillä mpningen

av arbetsrä tten kan ä ven medfö ra hö gre

lö neö kningar ä n annars genom att den ” disciplinerande” effekt arbets-

lö shet har på

lö nekrav uteblir.76

En strikt

tillä mpning av arbetsrä tten bidrar samtidigt till att

kontraktskostnaderna fö r fö retagen blir lä gre och till att stimulera till fö retagsinvesteringar i vidareutbildning. Dessutom bidrar det till att sä nka friktionsarbetslö sheten genom att lagstadgad uppsä gningstid gö r det mö jligt fö r arbetstagare att på bö rja jobbsö kandet innan gä llande anstä llning avslutats. De tydliga spelregler som arbetsrä tten innebä r kan, tillsammans med den hö ga anslutningsgraden till facket, ha underlä ttat relationerna mellan stora arbetsgivare och arbetstagarna på den svenska arbetsmarknaden.

I ett europeiskt perspektiv ä r situationen i Sverige inte avvikande. Flertalet lä nder inom EU kä nnetecknas av reglerade arbetsmarknader. I en jä mfö relse av regelverket kring uppsä gningar hamnar Sverige strax ö ver genomsnittet fö r EU-lä nderna med en nå got mer restriktiv lagstiftning (se tabell 8.14). Sverige utmä rker sig dock bland annat vad gä ller turordningsregler, ö vertidsbegrä nsningar, den maximala ersä ttningen vid omotiverad uppsä gning och lå nga uppsä gningstider.77 Samtidigt ä r mö jligheterna till stridså tgä rder relativt frikostiga i Sverige.

74Se t ex SOU 1998:78.

75OECD [1999c].

76OECD [1994].

77OECD [1995a].

258 Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar

Lå ngtidsutredningen

 

 

Andra exempel ä r mö jligheter att blockera fö retag med oorganiserad arbetskraft som inte ä r inblandade i nå gon facklig konflikt, liksom sympatistrejker.

Tabell 8.14 Arbetsrätt i slutet av 1990-talet

Strikthet i lagstiftningen: 0 = oreglerad och 6 = restriktiv

 

Totalt

Varav

Reguljä r

Tillfä lliga

Kollektiv

 

 

 

sysselsä ttning

arbeten

uppsä gning

 

 

 

 

 

 

Sverige

2,6

 

2,8

1,6

4,5

EU

2,5

 

2,4

2,5

3,1

USA

0,7

 

0,2

0,3

2,9

 

 

 

 

 

 

Anm: Arbetstider, minimilö ner och arbetslö shetsersä ttningar beaktas inte. EU exklusive Luxemburg. Lä nderna viktade efter BNP. Det gå r att mä ta graden av strikthet inom arbetsrä tten på flera olika sä tt. Resultatet ovan ö verensstä mmer i hö g grad med andra kä nda studier.

Kä lla: OECD [1999d].

Ur fö retagens synvinkel har lagstiftningen fö rbä ttrats på senare tid, delvis som reaktion på att andelen temporä ra jobb stadigt stiger. Å r 1997 infö rdes en ny anstä llningsform, ö verenskommen visstidsanstä llning. Jä mfö rt med den tidigare lagen ä r den mer flexibel, bland annat genom

att arbetsgivaren

inte behö ver

motivera

varfö r

tjä nsten

inte

ä r

fast.

Dessutom

hö jdes

grä nsen fö r

visstidsanstä llning frå n

sex

till

tolv

må nader under en period av tre å r. Det blev också

tillå tet att ingå lokala

avtal om

tidsbegrä nsade anstä llningar. Under

perioden 1987-1997

minskade

antalet

fast anstä llda med

13 procent, medan

antalet

tidsbegrä nsat anstä llda ö kade med 20 procent.78 I dag ä r 13 procent av arbetskraften i fö retagen temporä rt anstä llda.79 En mer utfö rlig diskussion om utvecklingen av tidsbegrä nsade anstä llningar på den svenska arbetsmarknaden ges i kapitel 6.

8.3.4Det svenska fö retagsklimatet kan fö rbä ttras

Den historiska utvecklingen av investeringskvoten och investeringarnas avkastning indikerar att det svenska fö retagsklimatet ä r aningen sä mre ä n i omvä rlden. Samtidigt har Sverige inte nå gra problem att locka hit utlä ndska investeringar och fö rutsä ttningarna fö r FoU verkar vara mycket goda. Investeringarna inom nä ringslivet har ö kat kraftigt de

78SOU 1999:27.

79SCB [1999a].

Lå ngtidsutredningen

 

 

Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar 259

 

senaste å ren och investeringsplanerna fö r framtiden pekar på fortsatt hö g

investeringsnivå

i nä ringslivet. Investeringsutvecklingen talar

så ledes

fö r att fö retagen har goda fö rvä ntningar om framtiden och att Sverige

kan

konkurrera

med

omvä rlden

vad

gä ller

lokaliseringen

av

investeringar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skillnaden gentemot EU-lä nderna ä r liten på

må nga av de områ den

som

på verkar

fö retagsklimatet. De stora

skillnaderna

finns i

stä llet

mellan EU-lä nderna, inklusive Sverige, och USA i graden av regleringar

och nivå er på

skattesatser. Sverige avviker dock tydligt mot de flesta

lä nder genom den hö gre beskattningen av arbete. Trots det ä r fö retagens

kostnad fö r hö gutbildad arbetskraft lå g i Sverige relativt andra lä nder.

Den

hö ga personbeskattningen av

arbete

fö rsvå rar

dock

privat

fö rmö genhetsbildning vilket, tillsammans

med en

fö r

små fö retagen

mindre vä l

anpassad

arbetsrä tt,

gö r

att

fö rutsä ttningarna

fö r

nyfö retagande och expansion av små fö retag ä r sä mre ä n i må nga andra lä nder. Det fö refaller dä rfö r som om fö retagsklimatet i Sverige ä r nå got bä ttre fö r de stora fö retagen ä n fö r nya och mindre fö retag. Det på gå r ett arbete med att fö renkla regelverken och anpassa dem till de mindre fö retagens villkor, vilket bö r kunna bidra till att fö retagsklimatet fö r de mindre fö retagen successivt fö rbä ttras.

De fö rä ndringar av den ekonomiska politiken som skett under 1990-talet, och som beskrivs mer utfö rligt i kapitel 2, har också betydelse fö r nä ringslivet. Fö rä ndringarna har minskat osä kerheten fö r fö retagen och dä rigenom också bidragit till ett bä ttre fö retagsklimat. Fö retagsklimatet kan dock fö rbä ttras ytterligare, inte minst fö r nya och mindre fö retag.

8.4Slutsatser

Lå ngtidsutredningen har identifierat fyra trender som kommer att på verka det svenska nä ringslivet under ö verskå dlig framtid; en ö kad internationalisering, ett ö kat miljö medvetande samt ett allt mer kunskapsintensivt och tjä nstedominerat nä ringsliv.

Internationaliseringen bidrar till att stä lla ö kade krav på att investeringar ger samma avkastning i Sverige som i andra lä nder i takt med att produktionen och insatsfaktorerna blir geografiskt rö rligare. Ett konkurrenskraftigt svenskt fö retagsklimat bidrar på så sä tt till ett ö kat inflö de av investeringar och dä rmed till en snabbare tillvä xt av svenskt nä ringsliv, vilket i sin tur underlä ttar hanteringen av de framtida utmaningar som vä lfä rdsstaten stå r infö r. Svensk export har dock

260 Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar Lå ngtidsutredningen

fö rlorat marknadsandelar under de senaste tre decennierna, trots fallande produktionskostnader i fö rhå llande till konkurrenterna. Detta indikerar att svenskt nä ringsliv inte lyckats utveckla och kvalitetsfö rbä ttra sina produkter i samma utsträ ckning som omvä rlden. Delvis kan det fö rklaras av att svenska multinationella fö retag fö rlä gger en allt stö rre del av sin avancerade, hö gfö rä dlande verksamhet i utlandet.

Ett ö kat miljö medvetande utgö r ett allt viktigare konkurrensmedel och dä rmed en tillvä xtpotential fö r fö retagen. Ö kade miljö krav på verkar också strukturomvandlingen i nä ringslivet. Graden av på verkan varierar mellan olika branscher och hä nger intimt samman med arbets- marknadens funktionssä tt. En vä l fungerande arbetsmarknad ä r dä rfö r

viktig ä ven fö r nä ringslivets fö rmå ga att hantera krav på

omstä llning.

Potentialen fö r fortsatt

expansion av tjä nstesektorn

ä r

stor. Ö kad

konkurrensutsä ttning av

tjä nsteproduktionen inom

den

offentliga

sektorn har med vissa undantag bidragit till lä gre priser och till ö kad sysselsä ttning i den privata tjä nstesektorn. Internationaliseringen bidrar till att ö ppna nya marknader fö r svenska tjä nster samtidigt som konkurrenstrycket fö r den inhemska tjä nsteproduktionen ö kar. Utvecklingen av tjä nstesektorn underlä ttas också av den tekniska utvecklingen, inte minst genom elektronisk handel. Denna handel har i dagslä get stö rst betydelse fö r handel mellan fö retag medan potentialen nä r det gä ller elektronisk handel mellan fö retag och konsument ä r mer svå rbedö md och ä n så lä nge en mycket liten andel av hushå llens totala handel. Samtidigt blir tjä nsteproduktionen allt mer kunskapsintensiv, vilket stä ller ö kade krav på arbetskraftens kompetens. En viktig nä rings-

politisk

uppgift

blir

dä rfö r

att underlä tta

nä ringslivets

kompetens-

fö rsö rjning.

 

 

 

 

 

 

 

Fö r

den ekonomiska

politiken blir

utmaningen

att

skapa

fö rutsä ttningar fö r ett

konkurrenskraftigt fö retagsklimat

som

gö r

att

fö retagen vä ljer

att

investera i Sverige.

Fö r att ta

tillvara

den

expansionskraft som de senaste å ren funnits i nä ringslivet och som bland annat tagit sig uttryck i ö kade investeringar och ö kad produktion, finns det skä l att fö rbä ttra fö retagsklimatet ytterligare. Det handlar bland annat om ett fortsatt arbete med att fö renkla regelverk och andra å tgä rder som kan underlä tta fö r fö retagen. Inom miljö områ det innebä r det tydliga

och lå ngsiktiga må l och styrmedel fö r att

underlä tta nä ringslivets

lå ngsiktiga omstä llning. Fö r tjä nstesektorns

tillvä xtmö jligheter ä r en

fortsatt avreglering av marknader dä r konkurrensproblem fortfarande finns, liksom den offentliga upphandlingen, viktiga områ den fö r att ö ka effektiviteten. Ä ven skatterna i Sverige, men också i omvä rlden, har betydelse fö r fö retagsklimatet eftersom fö retagen jä mfö r fö rhå llanden i olika lä nder vid planeringen av nya investeringar.

Långtidsutredningen

261

 

 

9Avslutning – framtidens utmaningar och möjligheter

Tre utmaningar för svensk ekonomi och svenska välfärdssystem

Den ekonomiska politiken syftar ytterst till att skapa förutsättningar för en hög välfärd och en rättvis fördelning av denna. Ett centralt tema i denna Långtidsutredning är möjligheterna att i framtiden bibehålla ett väl utbyggt offentligt finansierat välfärdssystem mot bakgrund av tre utmaningar som svensk ekonomi står inför; den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning, viljan att uppnå högt ställda miljömål samt den fortsatta internationaliseringen av ekonomin.

Den demografiska utvecklingen innebär att allt äldre och allt färre i arbetskraften skall försörja allt fler personer som inte arbetar. Samtidigt ökar efterfrågan på vård och omsorg. Ökade ambitioner för miljö- politiken innebär att den ekonomiska tillväxten skall vara hållbar och inte ske på bekostnad av en försämrad miljö. Uppställda miljömål skall uppfyllas. Internationaliseringen påverkar företagens och arbetskraftens rörlighet och kan begränsa möjligheterna att via skatter finansiera omfattande offentliga välfärdssystem.

Befolkningsförändringarna utgör en stor utmaning i framtiden

De framtida befolkningsförändringarna innebär att antalet personer i arbetskraften minskar och att deras andel av befolkningen sjunker. Färre personer i arbetsför ålder skall således försörja allt fler äldre; försörjningsbördan ökar. Färre i arbetskraften, som dessutom blir allt äldre i genomsnitt, innebär att arbetsutbudet i ekonomin sjunker redan några år in på det nya seklet, vilket i sin tur påverkar tillväxten i negativ riktning. Efter år 2008 är tillväxten i Konjunkturinstitutets basscenario bara 1,3 procent i genomsnitt per år till följd av befolknings- utvecklingen.

Fler äldre i befolkningen kommer att leda till en ökad efterfrågan på offentligt finansierade välfärdstjänster särskilt inom äldreomsorg och sjukvård. Det är dock möjligt att befolkningen inte bara blir äldre utan också friskare, vilket talar för att kostnaderna för vård och omsorg inte ökar i samma takt som antalet äldre. De befolkningsförändringar som kommer att äga rum de närmaste decennierna kommer att sätta press på

262 Avslutning – framtidens utmaningar och mö jligheter

 

Lå ngtidsutredningen

 

 

 

 

 

 

 

finansieringen

av

de

svenska

vä lfä rdssystemen.

Samtidigt

som

efterfrå gan

ö kar,

minskar

mö jligheterna att finansiera offentliga

å taganden via hö jda skatter. Den tilltagande internationaliseringen av

ekonomin

sä tter grä nser

fö r

hur

hö ga

skatterna

kan

vara. Eftersom

Sverige har

en

internationellt

sett

mycket

hö g

skattekvot

ä r

fö rutsä ttningarna fö r att ytterligare hö ja skatteuttaget begrä nsade. Detta gö r att skatteintä kterna knappast kommer att vä xa snabbare ä n ekonomin som helhet, och som nä mnts fö rvä ntas en svag tillvä xt efter å r 2008.

Svå righeter att finansiera vä lfä rdssystemen i framtiden

Lå ngtidsutredningens berä kningar visar att vid en tillvä xt i enlighet med Konjunkturinstitutets basscenario, kommer det runt å r 2015 att bli svå rt att upprä tthå lla dagens nivå på vä lfä rdssystemen. Fram till dess finns dock goda mö jligheter att vidmakthå lla dagens system och ä ven att ö ka den offentliga konsumtionen utö ver vad som krä vs av rent demografiska skä l. Med tanke på den framtida fö rvä ntade utvecklingen ä r dock ett hö gt sparande i ekonomin, och dä rigenom en amortering av stats- skulden, att fö redra framfö r ambitionshö jningar i vä lfä rdssystemen.

Ambitionshö jningar under de nä rmaste å ren skulle med nö dvä ndighet fö ljas av nedskä rningar i vä lfä rdssystemen lä ngre fram, och en jä mn utveckling av systemen ä r att fö redra. En ambitionshö jning i utbildningssystemet i form av fö rbä ttrad kvalitet ter sig dä remot motiverad. Utbildning bidrar till hö gre tillvä xt och utbildningssatsningar kan så ledes leda till hö gre tillvä xt lä ngre fram och dä rigenom också fö rbä ttra de framtida mö jligheterna att finansiera vä lfä rdssystemen. Det demografiska trycket i utbildningssystemet som helhet ä r mindre, vilket bö r gö ra det mö jligt att lå ngsiktigt finansiera en hö jd ambitionsnivå i utbildningssystemet. Eftersom efterfrå gan på lå gutbildad arbetskraft kan fö rvä ntas sjunka i framtiden ä r det viktigt att ö ka antalet yngre som fullfö ljer gymnasiet och dä rigenom tillgodogö r sig den utbildning som ä r nö dvä ndig på framtidens arbetsmarknad.

Ä ven om problemen med att finansiera vä lfä rdssystemen kommer lä ngre fram, finns det anledning att tidigt vidta å tgä rder som kan underlä tta anpassningen till den ö kande fö rsö rjningsbö rdan. Ju tidigare anpassningen startar, desto lä ttare blir det att mö ta den ekonomiska på frestning som befolkningsfö rä ndringarna innebä r.

Hö g tillvä xt och hö g sysselsä ttningsgrad ä r nö dvä ndiga

En stark ekonomisk tillvä xt och en hö g sysselsä ttningsgrad underlä ttar anpassningen av svensk ekonomi till de vä ntade befolknings- fö rä ndringarna. Med en hö g tillvä xt ö kar de samlade resurserna i landet

Lå ngtidsutredningen

Avslutning – framtidens utmaningar och mö jligheter 263

 

och dä rmed fö rbä ttras fö rutsä ttningarna fö r att genom skatter finansiera

vä lfä rdssystemen.

Ä

ven

en hö g

sysselsä ttningsgrad ö kar

skatte-

intä kterna, samtidigt

som

den minskar de offentliga utgifterna fö r

transfereringar så som arbetslö shetsunderstö d. Å tgä rder som bidrar till

en hö g ekonomisk

tillvä xt och en

hö g sysselsä ttningsgrad ä r

dä rfö r

viktiga fö r att ambitionsnivå n i vä lfä rdssystemen skall kunna upprä tt- hå llas ä ven i framtiden.

Tillvä xten i Sverige har varit svag i 30 å r, men fö rutsä ttningarna fö r tillvä xt har fö rä ndrats under 1990-talet

Tillvä xten i svensk ekonomi har varit relativt svag under de senaste trettio å ren och under 1990-talet har ä ven sysselsä ttningsgraden sjunkit kraftigt och arbetslö sheten ö kat. Investeringarna har varit lä gre ä n i må nga andra lä nder och produktivitetsutvecklingen har varit svag, ä ven om den fö rbä ttrats under 1990-talet. Den historiska utvecklingen pekar på att Sverige under en lå ng period haft svå rt att uppnå en hö g tillvä xt. Det rå der fortfarande stor osä kerhet om de obalanser som lå g- konjunkturen under 1990-talet fö rde med sig kommer att på verka mö jligheterna att lå ngsiktigt upprä tthå lla en hö g sysselsä ttnings- och aktivitetsnivå i svensk ekonomi. På senare tid har utvecklingen på arbetsmarknaden varit gynnsam och de scenarier som gjorts fö r Lå ngtidsutredningens rä kning tyder på att Sverige stå r infö r en period av fortsatt positiv utveckling av sysselsä ttning och arbetslö shet. Under 1990-talet har också stora fö rä ndringar skett av den ekonomiska politiken, så vä l vad gä ller penning- och finanspolitik som strukturella reformer på frä mst varu- och tjä nstemarknaderna. Dessa fö rä ndringar gö r att fö rutsä ttningarna fö r en god tillvä xt i framtiden har fö rbä ttrats. Samtidigt innebä r den demografiska utvecklingen, med fä rre personer i arbetsfö r å lder, sä mre fö rutsä ttningar fö r de framtida tillvä xt- mö jligheterna. Desto viktigare blir det dä rfö r att arbetsutbudet bland dem som ä r i arbetsfö r å lder ä r hö gt, och att investeringarna liksom produktiviteten utvecklas bra.

Ö kat arbetsutbud ä r viktigt...

Nä r det gä ller arbetsutbudet ä r det totala antalet arbetade timmar i ekonomin det vä sentliga. Vidare ä r den offentliga sektorn beroende av antalet arbetade timmar i privat sektor fö r att sä kerstä lla tillrä ckligt hö ga skatteinkomster. Ett hö gt arbetskraftsdeltagande och en hö g syssel- sä ttning, ä ven fö r den ä ldre delen av arbetskraften, ä r dä rfö r viktigt. En flexibel pensionså lder tillsammans med ett skattesystem som ä r inriktat mot att stimulera tillvä xten fö rbä ttrar fö rutsä ttningarna fö r detta.

264 Avslutning – framtidens utmaningar och mö jligheter Lå ngtidsutredningen

Eftersom Sverige redan i dag har ett, i internationell jä mfö relse, hö gt arbetskraftsdeltagande ä ven bland kvinnor, saknas en buffert av arbets- kraft som finns i de flesta andra lä nder.

Mot denna bakgrund ä r det angelä get att lå ngsiktigt upprä tthå lla antalet arbetade timmar genom bibehå llen medelarbetstid. Den vä lfä rds- vinst som en fö rkortad arbetstid medfö r må ste vä gas mot fö rsä mrade mö jligheter att skattefinansiera olika vä lfä rdstjä nster som en så dan fö rä ndring skulle innebä ra. Av de berä kningar som Lå ngtidsutredningen lå tit gö ra, framgå r att en mer omfattande minskning av arbetstiden fö rstä rker problemen med att finansiera vä lfä rdssystem på dagens nivå och att problemen uppstå r redan nå gra å r in på 2000-talet. I en framtid då fä rre troligen kommer att arbeta och fler efterfrå ga vå rd och omsorg, stä lls också ö kade krav på solidaritet och fö rtroende fö r skattesystemet, eftersom det inte nö dvä ndigtvis ä r samma personer som beslutar om arbetstider som drabbas av en sä mre offentlig vä lfä rd. I stä llet kan flexibla arbetstidslö sningar som anpassas till lokala eller bransch- specifika fö rhå llanden ö vervä gas. Så dana lö sningar kan i sig bidra till ö kad produktivitet och fö rbä ttrad fö rmå ga att hantera olika stö rningar som ekonomin utsä tts fö r.

En ytterligare mö jlighet att underlä tta finansieringen av vä lfä rds- systemen ä r att bä ttre nyttja den arbetskraftstillgå ng som representeras av invandrare, som i dag har en svag fö rankring på arbetsmarknaden. I ett lä ngre perspektiv, nä r dagens arbetskraftsreserver utnyttjats i stö rre

utsträ ckning, bö r

också arbetskraftsinvandring ö vervä gas.

Arbets-

kraftens rö rlighet

underlä ttas genom den gemensamma

arbets-

marknaden inom EU. De andra EU-lä nderna stå r dock infö r samma typ av befolkningsfö rä ndringar som Sverige, varfö r det finns flera lä nder som kan vara i behov av arbetskraftsinvandring. Den gemensamma arbetsmarknaden underlä ttar inte bara invandringen till Sverige utan också utvandringen frå n landet. Under senare å r har frå gan om kompetensflykt, dvs att hö gutbildade lä mnar landet, aktualiserats. Ä ven om nettoutflyttningen av hö gutbildade inte har varit sä rskilt omfattande, ä r det mö jligt att den kan ö ka i framtiden. En omfattande nettoutvandring av hö gutbildade skulle naturligtvis få negativa konsekvenser fö r den svenska ekonomin.

...liksom investeringar och produktivitet

 

Nog så viktigt som ett hö gt arbetsutbud ä r att

investeringarna i

nä ringslivet och produktivitetstillvä xten kan hå llas på

en hö g nivå . Ett

gott fö retagsklimat ä r viktigt i ett allt mer internationaliserat nä ringsliv. Fö retagen vä ljer att fö rlä gga investeringar och produktion till lä nder med goda fö rutsä ttningar fö r nä ringsverksamhet. I den meningen finns

Lå ngtidsutredningen

Avslutning – framtidens utmaningar och mö jligheter 265

 

 

en internationell

konkurrens mellan lä nder om nä ringslivets

investeringar och produktion. Fö r att Sverige skall vara attraktivt fö r fö retagen ä r det dä rfö r viktigt med bland annat tillgå ngen på vä lutbildad arbetskraft, tillgå ngen på riskkapital, regelverken samt den makro- ekonomiska miljö n.

Utbildningssystemens omfattning och effektivitet ä r viktiga fö r att det i framtiden skall finnas en god tillgå ng på vä lutbildad arbetskraft. Efterfrå gan på lå gutbildad arbetskraft kommer troligen att minska i framtiden till fö ljd av den tekniska utvecklingen och den internationella arbetsfö rdelningen. Detta gö r det viktigt med utbildning som kan minska antalet yngre lå gutbildade.

Tillgå ngen på riskkapital har ö kat kraftigt de senaste å ren, men vissa problem fö r nya fö retag kvarstå r bland annat till fö ljd av att skatte- systemet minskar incitamenten till privat fö rmö genhetsbildning. Lä gre skatter på fö retagande och privat fö rmö genhetsbildning skulle sannolikt bidra till att frä mja investeringar i nya fö retag. Samtidigt må ste alla skattesä nkningar vä gas mot det utgiftstryck i de offentliga vä lfä rds- systemen som framtiden bä r med sig.

Regelsystemen som berö r fö retagen ä r må nga och upplevs ofta som besvä rliga och tillvä xthä mmande. Regelverken kan dock knappast sä gas vara mer omfattande eller mer restriktiva i Sverige ä n i ö vriga EU-lä nder, men regelverken ä r mer omfattande ä n i USA. Fö r att underlä tta fö r nä ringslivet, inte minst fö r de mindre fö retagen, bö r man se ö ver hur reglerna kan fö renklas och fö rbä ttras.

Fö rä ndringar av vä lfä rdssystemen kan underlä tta, men inte lö sa fö rsö rjningsproblemet

Det ä r mö jligt att effektiviteten i produktionen av de offentligt finansierade systemen skulle kunna ö ka. Eftersom tjä nsteproduktion inom vå rd, skola och omsorg i hö gsta grad ä r personalkrä vande ä r dock mö jligheterna till stora produktivitetshö jningar sannolikt begrä nsade. Detta gä ller oavsett om produktionen sker inom offentlig sektor eller i nä ringslivet. Dä remot skulle, i den må n produktionen i dag ä r ineffektiv, en engå ngshö jning av produktiviteten vara mö jlig om exempelvis stö rre

delar

av produktionen vore

fö remå l fö r

offentlig

upphandling.

Mö jligheterna att kontinuerligt

ö ka produktionen av vä lfä rdstjä nster

utan att nya resurser tillfö rs ä r dock fö rhå llandevis begrä nsade.

Om

framtida skatteinkomster

inte lä ngre

kan vä xa

genom hö gre

skattesatser utan endast i takt med skattebaserna, ö kar vikten av hö gre effektivitet och sä nkta kostnader i transfereringssystemen. Hä r kan alternativa finansieringsvä gar i framtiden bli viktiga komplement.

266 Avslutning – framtidens utmaningar och mö jligheter

Lå ngtidsutredningen

 

Denna typ av fö rä ndringar skulle kunna bidra till att ö ka effektiviteten

i produktionen och finansieringen av

vä lfä rdstjä nster

i

framtiden.

Så dana fö rä ndringar ä ndrar dock inte

på det faktum att

fä rre skall

fö rsö rja fler och att system fö r omfö rdelning mellan generationer ä r nö dvä ndiga. En så dan omfö rdelningen stä ller dä rfö r krav på solidaritet mellan generationer, oavsett om omfö rdelningen sker i offentlig eller privat regi.

Utvecklingen mot en å ldrande befolkning innebä r en stor utmaning fö r svensk ekonomi och de svenska vä lfä rdssystemen. Det bä sta sä ttet att mö ta denna ä r att driva en politik inriktad på hö g tillvä xt och hö g

sysselsä ttning. En så dan politik skapar

fö rutsä ttningar fö r att upprä tt-

hå lla ett vä lfä rdssystem som

omfattar

alla. Det ä r också

viktigt

att

lå ngsiktighet prä glar politiken

inom vä lfä rdsområ det, så

att det

blir

mö jligt att finansiera vä lfä rdssystemen ä ven på lå ng sikt.

Miljö må len ä r i stort fö renliga med en hö g tillvä xt

En hö g tillvä xt och en hö g sysselsä ttning ä r fö renligt med en god miljö och en hå llbar utveckling. Studier visar att det på lå ng sikt må nga gå nger

inte finns nå gon

må lkonflikt mellan

en

god

miljö och

ekonomisk

tillvä xt. Tillvä xt

kan i stä llet skapa nya teknologiska mö jligheter att

komma till rä tta

med miljö problem

och

att

på sikt nå

uppstä llda

miljö må l, fö rutsatt att en effektiv miljö politik samtidigt bedrivs. Det finns också en ö vergripande svensk må lsä ttning om att utvecklingen skall vara lå ngsiktigt hå llbar och oftast avses då hå llbar ur miljö - synpunkt. Berä kningar av en miljö justerad nettonationalprodukt som gjorts fö r Lå ngtidsutredningen, indikerar att utvecklingen i Sverige kan bedö mas vara hå llbar. Den berä knade miljö justerade nettonational- produkten omfattar dock inte alla miljö hot, vilket bidrar till att må ttet knappast ensamt kan utgö ra underlag fö r en bedö mning av huruvida utvecklingen ä r hå llbar.

Fö r vissa miljö problem finns risker fö r potentiella må lkonflikter. Ett viktigt exempel ä r koldioxidutslä pp, dä r egentlig reningsteknik saknas. En stor utmaning på miljö områ det blir dä rfö r att uppfylla den begrä nsning av utslä pp som Sverige å tagit sig internationellt genom det s k Kyotoprotokollet och de ytterligare å taganden som kan aktualiseras lä ngre fram. Klimatfrå gan ä r ett globalt miljö problem dä r internationellt samarbete ä r nö dvä ndigt fö r att de globala utslä ppen av koldioxid och andra vä xthusgaser skall kunna minskas. Flertalet industrilä nder har å tagit sig att minska sina koldioxidutslä pp. Nä r och hur detta genomfö rs kommer också att på verka konsekvenserna fö r svensk ekonomi av att minska utslä ppen av vä xthusgaser i Sverige.

Lå ngtidsutredningen Avslutning – framtidens utmaningar och mö jligheter 267

Lå ngtidsutredningens analyser visar att med internationell handel med utslä ppsrä tter, blir effekterna på den svenska ekonomin på lå ng sikt begrä nsade av att uppfylla Kyotoå tagandet. Om dä remot begrä nsningen av utslä ppen av vä xthusgaser uteslutande skall ske i Sverige, sker det bä st genom en fö rä ndrad energibeskattning i kombination med en hö jd koldioxidskatt. Fö r att minimera kostnaderna fö r att minska koldioxid- utslä ppen ä r det viktigt att delar av nä ringslivet ä ven i framtiden undantas frå n koldioxidskatten. Ä ven med undantag kommer en hö jd koldioxidskatt att på verka strukturomvandlingen i nä ringslivet genom att vissa branscher, frä mst petroleumraffinaderier, minskar i betydelse. Fö r att en inhemsk utslä ppsminskning skall kunna ske med begrä nsade ekonomiska konsekvenser, krä vs också att ekonomin ä r flexibel och fö rmå r stä lla om sig till ä ndrade fö rutsä ttningar utan att nå gra stö rre

anpassningsproblem

uppstå r. Om exempelvis

arbetsmarknaden inte

fö rmå r anpassa sig,

ö kar kostnaderna fö r att

uppnå koldioxidmå let

kraftigt.

 

 

Lå ngtidsutredningen

269

 

 

Sammanfattning

Inledning

Lå ngtidsutredningen har som syfte att utgö ra ett underlag fö r den ekonomiska politiken och att skapa debatt kring politikens utformning.

Ett centralt tema i denna Lå ngtidsutredning ä r en diskussion kring mö jligheterna att i framtiden bibehå lla ett vä l utbyggt offentligt finansierat vä lfä rdssystem. Fö r att kunna upprä tthå lla vä lfä rdssystemen och uppnå den goda utveckling av tillvä xt och sysselsä ttning som krä vs fö r detta, kommer utvecklingen inom tre områ den att vara av sä rskilt stor betydelse, enligt Lå ngtidsutredningen:

•fö r det fö rsta den demografiska utvecklingen med en å ldrande befolkning,

•fö r det andra betydelsen av att uppnå hö gt stä llda miljö politiska må l och

•fö r det tredje en fortsatt internationalisering av den svenska ekonomin.

Utvecklingen inom dessa tre områ den på verkar fö rutsä ttningarna fö r bland annat arbetsmarknads-, utbildnings- och nä ringspolitiken. Dä rigenom på verkas också mö jligheterna att genom å tgä rder inom dessa områ den bidra till ett ö kat resursutnyttjande och en hö gre tillvä xt, och dä rigenom mö jliggö ra finansieringen av vä lfä rdssystemen i framtiden.

Innan dessa mer framtidsinriktade frå gor analyseras, gö rs en tillbakablick ö ver utvecklingen de senaste trettio å ren. Dä rigenom kan den bild av den framtida utvecklingen som utredningen ger också sä ttas i relation till den tidigare utvecklingen.

270 Sammanfattning Lå ngtidsutredningen

Efterslä pning, kris och å terhä mtning

Tillvä xten i Sverige har sedan 1970 varit lä gre ä n i så vä l EU-lä nderna som i USA. Det beror delvis på den djupa lå gkonjunkturen i bö rjan av 1990-talet, men ä ven bortsett frå n denna har den lå ngsiktiga tillvä xt- trenden i Sverige varit lä gre ä n i omvä rlden. En svag utveckling av produktiviteten, investeringarna, antal arbetade timmar och terms-of-trade har bidragit till efterslä pningen. De olika faktorernas betydelse fö r tillvä xtefterslä pningen har varierat mellan olika tidsperioder.

Det finns mycket som talar fö r att fö rutsä ttningarna fö r en lå ngsiktigt hö gre tillvä xt har fö rbä ttrats det senaste decenniet. Den ekonomiska integrationen med omvä rlden har ö kat genom EU-inträ det 1995 och genom etableringen av nä rmast globala kapital- och varumarknader. Dessutom har bå de finans- och penningpolitiken få tt tydliga må l att uppnå och ramar att verka inom. Resultatet ä r ett betydligt stabilare

nationellt makroekonomiskt klimat. Det har

ä ven

skett stora

fö rä ndringar av strukturpolitiken. Bland annat

har det

genomfö rts

avregleringar inom ett antal varu- och tjä nstemarknader och en ny konkurrenslagstiftning har infö rts.

Den ö kade internationaliseringen innebä r nya fö rutsä ttningar fö r den ekonomiska politiken. EU:s stabilitetspakt stä ller formella krav på bland annat budgetunderskott och skuldkvoter. Kapitalets och arbetskraftens ö kade rö rlighet innebä r praktiska begrä nsningar på hur mycket den ekonomiska politiken –bland annat skattepolitiken –kan avvika frå n den ekonomiska politik som fö rs i andra lä nder. Utrymmet fö r diskretionä r finanspolitik ä r så ledes betydligt mindre i dag ä n fö r tio å r sedan. I stä llet har den ekonomiska politiken alltmer kommit att inriktas på strukturå tgä rder som ett komplement till stabiliseringspolitiken. Genom avregleringar kan fö retag, branscher och ekonomin i sin helhet bli mer effektiva och mer flexibla ä n tidigare, och dä rmed stå bä ttre

rustade att mö ta ekonomiska stö rningar.

 

Svensk ekonomi vid millennieskiftet fungerar på

må nga punkter

vä sentligt bä ttre ä n tidigare. Fö rutsä ttningarna fö r

att investera i

realkapital, utbildning och kompetensutveckling ä r bä ttre ä n på lä nge. Ä ven om den svenska ekonomin hö sten 1999 fungerar bä ttre ä n tidigare och befinner sig i en hö gkonjunktur med god tillvä xt och fallande arbetslö shet, finns det fortfarande en potential fö r strukturella reformer som skulle bidra till hö gre resursutnyttjande och till en god tillvä xt i framtiden.

Lå ngtidsutredningen Sammanfattning 271

Utvecklingen fram till å r 2015

Den ekonomiska utvecklingen fram till å r 2015 beskrivs i tre olika scenarier som Konjunkturinstitutet utarbetat. I basscenariot tecknas en tä mligen god utveckling fö r de nä rmaste 15 å ren, då BNP vä xer med i genomsnitt 1,9 procent per å r. Under de fö rsta å ren av perioden ä r tillvä xten hö gre till fö ljd av en snabb ö kning av resursutnyttjandet, då arbetskraftsutbud och sysselsä ttning ö kar medan arbetslö sheten sjunker. Å r 2004 befinner sig ekonomin vid kapacitetstaket och under de dä rpå fö ljande å ren bestä ms tillvä xtmö jligheterna i stö rre utsträ ckning av den underliggande utvecklingen av produktiviteten och arbetskraftsutbudet. Tillvä xten sjunker gradvis under denna period.

Den demografiska utvecklingen ä r av avgö rande betydelse fö r dä mpningen av tillvä xten. Befolkningen i arbetsfö r å lder fö rvä ntas vä xa i lå ngsammare takt ä n tidigare, samtidigt som arbetskraftens medelå lder stiger. Frå n och med å r 2008 krymper den arbetsfö ra befolkningens storlek i absoluta tal. Denna utveckling i kombination med en gradvis sjunkande medelarbetstid få r till fö ljd att arbetskraftens bidrag till tillvä xten blir negativt under den senare delen av den analyserade perioden. Tack vare det fö rbä ttrade sysselsä ttningslä get under den inledande perioden ä r det totala antalet arbetade timmar, och dä rmed en viktig del av skatteunderlaget, ungefä r ofö rä ndrat å r 2015 i jä mfö relse med 1998. Produktivitetstillvä xten i basscenariot antas ligga på 1,8 procent per å r i hela ekonomin och 2,3 procent per å r i nä ringslivet, vilket ä r i linje med utvecklingen under 1990-talet, men nå got hö gre ä n under tidigare decennier.

Dessutom presenteras två alternativa scenarier som tar sin utgå ngs- punkt i olika utveckling på arbetsmarknaden. I ett fö rsta alternativ- scenario sjunker medelarbetstiden snabbare ä n i basscenariot, vilket leder till en lå ngsammare tillvä xt, trots att bå de antalet sysselsatta och produktiviteten utvecklas mer positivt. Fä rre arbetade timmar medfö r att den offentliga sektorn få r svå rare att finansiera sin verksamhet. Den offentliga konsumtionen ö kar i detta alternativ endast marginellt under perioden 1998-2015 samtidigt som skattekvoten ö kar.

Konjunkturinstitutet visar också att det finns utrymme fö r en lå ngsiktigt hö gre tillvä xt om arbetsmarknaden fungerar på ett bä ttre sä tt ä n i basscenariot. I det andra alternativscenariot lyckas Sverige dä rfö r, trots den på sikt ofö rmå nliga demografiska utvecklingen, upprä tthå lla ett vä xande arbetskraftsutbud under hela perioden fram till å r 2015. Detta resulterar i att tillvä xten endast minskar marginellt under den senare delen av perioden och att utrymmet fö r offentlig verksamhet blir betydligt stö rre.

272 Sammanfattning

Lå ngtidsutredningen

 

 

Basscenariot visar också att Sverige inte kommer att uppnå den begrä nsning av utslä ppen av klimatpå verkande gaser som landet å tagit sig inom ramen fö r internationella klimatfö rhandlingar, om inte ytterligare å tgä rder vidtas.

Vä lfä rdssystemens framtida utmaningar

Fler ä ldre i befolkningen kommer att leda till en ö kad efterfrå gan på

offentligt

finansierade vä lfä rdstjä nster,

sä rskilt

ä ldreomsorg

och

sjukvå rd.

Befolkningsfö rä ndringar som

fö rvä ntas

ä ga rum under

de

nä rmaste decennierna kommer dä rfö r att sä tta press på finansieringen av de svenska vä lfä rdssystemen. Det ä r dock mö jligt att befolkningen inte bara blir ä ldre utan också friskare, vilket talar fö r att kostnaderna fö r ä ldreomsorg och sjukvå rd inte behö ver ö ka i samma takt som antalet ä ldre.

Den stö rsta delen av de offentligt tillhandahå llna vä lfä rdstjä nsterna kommer sannolikt ä ven i framtiden att finansieras via skattesystemet. Den tilltagande internationaliseringen av ekonomin sä tter grä nser fö r hur hö ga skatterna kan vara och begrä nsar dä rmed mö jligheterna att hö ja skattekvoten fö r att finansiera efterfrå geö kningen på vä lfä rdstjä nster. Internationaliseringen medfö r troligen att skatteinkomsterna fort- sä ttningsvis inte kan vä xa genom hö jda skattesatser, utan endast i samma takt som tillvä xten i ekonomin.

Lå ngtidsutredningens analyser tyder på att produktionsmö jligheterna kommer att ö verstiga den fö rvä ntade efterfrå geö kningen av vä lfä rds- tjä nster fram till å r 2017. Dä remot blir det svå rare att finansiera vä lfä rds- systemen till fullo via skatter under perioden 2017-2030, å tminstone om nuvarande ambitioner skall bibehå llas. En minskning av antalet personer i arbetskraften i kombination med en ofö rä ndrad eller lä gre skattekvot sä tter ett tak fö r de offentliga inkomsternas tillvä xtmö jligheter.

Den offentliga sektorn ä r beroende av antalet arbetade timmar i privat sektor fö r tillvä xt i skatteinkomsterna. Det ä r dä rfö r viktigt att fö ra en politik som frä mjar hö g tillvä xt och ett gott resursutnyttjande i ekonomin. Ett hö gt arbetskraftsdeltagande och en hö g sysselsä ttning, ä ven fö r den ä ldre delen av arbetskraften, ä r dä rfö r viktigt. En flexibel pensionså lder tillsammans med ett skattesystem som ä r inriktat mot att stimulera tillvä xten fö rbä ttrar fö rutsä ttningarna fö r detta. Mot denna bakgrund ä r det också angelä get att lå ngsiktigt upprä tthå lla antalet arbetade timmar genom bibehå llen medelarbetstid. Den vä lfä rdsvinst

som en fö rkortad arbetstid medfö r må ste vä gas mot

de fö rsä mrade

mö jligheter att skattefinansiera olika vä lfä rdstjä nster

som en så dan

fö rä ndring skulle innebä ra.

 

Lå ngtidsutredningen

 

 

 

 

 

 

 

Sammanfattning 273

 

 

 

 

Ytterligare

en mö jlighet

att underlä tta

finansieringen av vä lfä rds-

systemen ä r att bä ttre nyttja den reserv av arbetskraft som finns bland

må nga invandrare,

som

i

dag har

en

svag

fö rankring på arbets-

marknaden. I ett lä ngre

perspektiv,

nä r

dagens arbetskraftsreserver

utnyttjats

i

stö rre

utsträ ckning,

kan också

arbetskraftsinvandring

ö vervä gas. Det handlar då

 

om att aktivt locka personer med specifika

kunskaper

och fä rdigheter

som

efterfrå gas på

arbetsmarknaden att

komma till Sverige.

Om framtida skatteinkomster inte lä ngre kan vä xa med hjä lp av hö gre skattesatser, utan endast i takt med skattebaserna, ö kar vikten av hö g effektivitet och sä nkta kostnader i transfereringssystemen. Hä r kan alternativa finansieringsvä gar i framtiden behö va prö vas.

Fö rutom ett hö gt arbetsutbud i ekonomin underlä ttar ett hö gt sparande finansieringen av vä lfä rden. Ett hö gt sparande under perioden fram till å r 2015 skulle leda till en minskad skuldbö rda och lä gre rä nteutgifter. Nä r den offentliga sektorns sparmå l utformas bö r dä rfö r en ö kad hä nsyn tas

till den

framtida befolkningsutvecklingen. Må let om ö verskott i

de

offentliga finanserna kan behö va hö jas eller fö rlä ngas i tiden fö r

att

fö rbä ttra

mö jligheterna att parera ö kade konsumtionsbehov efter

å r

2017. Utvecklingen av offentlig konsumtion bö r dä rfö r hå llas igen under de nä rmaste å ren, då de demografiska motiven fö r ö kad konsumtion ä r svaga.

En hå llbar tillvä xt

En av de

stö rsta utmaningarna i framtiden

på miljö områ det ä r

att

begrä nsa

fö rekomsten av klimatpå verkande

gaser som leder

till

vä xthuseffekten. Konjunkturinstitutet rä knar i sitt basscenario med en fortsatt ö kning av koldioxidutslä ppen med 1 procent per å r fram till å r 2015. Fö r att Sverige skall uppfylla sitt å tagande inom ramen fö r det s k Kyotoprotokollet må ste dä rfö r ytterligare å tgä rder vidtas utö ver de styrmedel som anvä nds i dag. Kostnadseffektivitet bö r vara en central princip då styrmedel utformas, och ekonomiska styrmedel så som miljö skatter, miljö avgifter och utslä ppshandel ö kar fö rutsä ttningen fö r kostnadseffektiva lö sningar.

Kostnaderna fö r att uppnå den ytterligare begrä nsning av framfö r allt koldioxidutslä ppen som Kyotoprotokollet faststä llt skulle kunna minimeras med hjä lp av internationell handel med utslä ppsrä tter. Ett annat sä tt att minska kostnaderna ä r att tillä mpa ett reformerat energiskattesystem, dä r den exportintensiva industrin ä r skyddad ä ven fortsä ttningsvis genom en nedsä ttning av koldioxidskatten i ungefä r samma utsträ ckning som i dag.

274 Sammanfattning Lå ngtidsutredningen

Studier visar att det inte finns nå got klart samband mellan ekonomisk tillvä xt och miljö på verkan. I takt med att inkomsten stiger, skapas på sikt också resurser fö r att utveckla ny miljö vä nligare teknik och en stö rre efterfrå gan på en god miljö kan ofta uppvisas. I ett kortare perspektiv kan dä remot ö kade miljö krav utgö ra restriktioner fö r den ekonomiska tillvä xten. Historiska data fö r Sverige, men ä ven andra lä nder, visar att flera miljö utslä pp ö kade fram till slutet av 1960-talet fö r att sedan minska, trots en fortsatt positiv ekonomisk utveckling. Den omedelbara fö rklaringen till detta brutna samband mellan BNP-ö kning och miljö utslä pp ä r att miljö skyddslagen infö rdes 1969, samt den minskade anvä ndningen av fossila brä nslen. Underliggande fö rklaringar till sambandet utgö r den tekniska utvecklingen och en ö kad efterfrå gan på en god miljö . Detta talar fö r att den ekonomiska politiken bö r vara

inriktad på

att frä mja ekonomisk tillvä xt

och teknisk

utveckling.

Tillsammans

med att en aktiv miljö politik

bedrivs kan

detta skapa

fö rutsä ttningar fö r en god miljö .

 

 

En minskad miljö på verkan motsvaras emellertid inte omedelbart av ett fö rbä ttrat miljö tillstå nd till fö ljd av efterslä pningar i naturens å terhä mtningsfö rmå ga. Det svenska miljö tillstå ndet på verkas också av vad som sker i omvä rlden, vilket understryker vikten av internationellt samarbete i miljö politiken.

Ett sä tt att fö rsö ka bedö ma om utvecklingen i Sverige ä r lå ngsiktigt hå llbar ä r att berä kna en miljö justerad nettontionalprodukt (NNP). Berä kningar som gjorts av Konjunkturinstitutet av en justerad netto- nationalprodukt tyder på att kostnaderna fö r de sammanlagda negativa miljö effekterna få r betecknas som små . Vid jä mfö relse mellan 1993 och 1997 har inte heller miljö kostnaderna stigit, vilket antyder att en

effektivare och mindre

miljö stö rande teknik

har

tagits

i bruk.

Berä kningarna pekar

mot

att Sverige kan bedö mas ha en

hå llbar

utveckling. Samtidigt

har

dock vissa miljö hot,

bland

annat

klimat-

fö rä ndring och uttunning av ozonskiktet, utelä mnats frå n berä kningarna. En slutsats ä r att vä rdering och sammanstä llning av informationen i ett justerat NNP-må tt kan ge vä rdefull information om betydelsen av de miljö utslä pp som produktionen ger upphov till, och dä rfö r utgö ra en grund fö r utformningen av politiken. Samtidigt kan detta må tt knappast utgö ra det enda underlaget fö r en bedö mning av om utvecklingen ä r hå llbar eller inte. Det finns också anledning att vidga den gä ngse betydelsen av en hå llbar utveckling till att också omfatta andra aspekter

ä n naturresurser och miljö .

Lå ngtidsutredningen Sammanfattning 275

En arbetsmarknad fö r alla?

1990-talet har inneburit stora fö rä ndringar av arbetsmarknaden med en hö g och endast lå ngsamt sjunkande arbetslö shet som frä msta kä nne- tecken. Må nga grupper har drabbats av arbetslö shet under 1990-talet. Arbetslö sheten har emellertid drabbat vissa i stö rre utsträ ckning ä n andra. Inte minst gä ller det fö r personer med utlä ndsk bakgrund. Den

aktiva arbetsmarknadspolitiken har

spelat

en framträ dande

roll i att

fö rsö ka

bemä stra

arbetslö sheten.

Det ä r

dock oklart hur

effektiv

politiken

har varit.

Som konstaterats har må nga personer tillbringat

lå nga perioder i

arbetslö shet eller arbetsmarknadsprogram, vilket

bidragit till att ö ka de faktiska arbetslö shetstiderna. Arbetsmarknads- programmen kan ha bidragit till att upprä tthå lla ett effektivt arbetsutbud, vilket gö r att den att period av å terhä mtning på arbetsmarknaden som Sverige nu stå r infö r kan ske utan allvarligare flaskhalsproblem.

Det rå der stor osä kerhet om nivå n på jä mviktsarbetslö sheten och dä rmed om hur mycket arbetslö sheten kan sjunka innan priser och lö ner accelererar. En bestå ende nedgå ng i arbetslö sheten krä ver att matchningen mellan lediga arbeten och de arbetslö sa fungerar bra samt att en ö kad efterfrå gan på arbetskraft inte resulterar i hö gre lö neö kningar i stä llet fö r hö gre sysselsä ttning. Det ä r svå rt att i skrivande stund finna tecken på att arbetsmarknadens funktionssä tt i detta avseende fö rsä mrats dramatiskt under 1990-talet, vilket indikerar att det har funnits betydande lediga resurser av arbetskraft med efterfrå gade kvalifikationer. Av stor betydelse fö r jä mviktsarbetslö shetens nivå ä r också fö rä ndringar av arbetsmarknadens institutioner. Utvecklingen på detta områ de prä glas ä ven den av osä kerhet. Det finns dock tecken på att institutionella fö rä ndringar bidragit till att hö ja jä mviktsarbetslö sheten. Under alla omstä ndigheter ä r det viktigt att utnyttja den å terhä mtnings- period på arbetsmarknaden som nu finns till att minska arbetslö sheten och vidta å tgä rder som mer varaktigt ö kar arbetskraftsutbudet. I annat fall riskerar svå righeterna på arbetsmarknaden fö r vissa grupper, inte minst utomnordiska invandrare, att befä stas och fö rstä rkas i framtiden, nå got som kommer att ha negativa effekter på inkomstfö rdelningen och ö vriga sociala strukturer i samhä llet.

Bilden av svensk arbetsmarknad har under en lä ngre tid dominerats av den hö ga arbetslö sheten och en svag sysselsä ttningsutveckling. Samtidigt med denna, huvudsakligen konjunkturella fö rä ndring, har det skett fö rä ndringar av så vä l arbetsmarknadens utbudssida som dess efterfrå gesida, vilka kan komma att på verka arbetsmarknaden i framtiden. Den demografiska utvecklingen innebä r att antalet personer i arbetsfö r å lder minskar och det stä ller krav på å tgä rder fö r att fö rstä rka utbudet av arbetskraft. Arbetskraftsminskande reformer ä r i detta

276 Sammanfattning

Lå ngtidsutredningen

 

perspektiv direkt olä mpliga, eftersom de leder till en lä gre produktion

och dä rmed minskar

mö jligheten att tillgodose framtida behov av

vä lfä rdstjä nster. Ä ven om exempelvis arbetstidsfö rkortning och olika varianter av fö rtida pensionslö sningar skulle kunna tyckas acceptabla i

en hö gkonjunktur kommer

de

framtida

demografiskt

betingade

fö rä ndringarna i arbetskraften

att

stä lla stora

krav på att

tillgä ngliga

produktionsfaktorer utnyttjas till fullo. Dä rfö r ä r det betydelsefullt att befä sta mö jligheterna fö r alla individer att fullt ut delta i arbetslivet. De nya kraven på arbetskraften som fö ljer av de nya fö rutsä ttningarna blir

dock olika fö r olika grupper.

Fö r ä ldre arbetskraft bö r

social-

fö rsä kringssystemen

utformas

att ett fortsatt deltagande i

arbets-

kraften uppmuntras.

Flexibla

anstä llningsformer kan också

vara en

mö jlighet till bibehå llet hö gt arbetskraftsdeltagande i dessa grupper. Fortsatt internationalisering och teknisk utveckling stä ller ö kade krav

på investeringar i utbildning av arbetskraften eftersom efterfrå gan på lå gutbildad arbetskraft kommer att minska. Vidare innebä r denna utveckling att kraven på rö rlighet mellan branscher och mellan regioner ö kar. Ett stort ansvar vilar på den anstä llde och dennes arbetsgivare, men krav bö r också stä llas på de offentliga utbildningsanordnarna att sä kerstä lla kvaliteten och relevansen i de utbildningsinsatser som riktar sig direkt till arbetsmarknaden. Under 1990-talet har en rad utbildningssatsningar ä gt rum, vilket borde få som effekt att ä ven utbudet av arbetskraft med lä ngre utbildning ö kar. Huruvida dessa satsningar ä r tillrä ckliga fö r att motverka tendenser till hö gre arbets- lö shet bland lå gutbildade eller ö kad lö nespridning ä r det ä nnu fö r tidigt att uttala sig om.

Utbildning fö r att mö ta framtidens behov

Tillgå ngen på humankapital ä r viktig fö r ekonomins fö rutsä ttningar fö r tillvä xt på lä ngre sikt. Forskningen om sambandet mellan utbildning och tillvä xt ger dock inga entydiga rekommendationer om vilken utbildningspolitik som bö r fö ras, ä ven om en vä l fungerande grund- lä ggande utbildning ä r av stor vikt. Betydelsen av den utbildning som ges i unga å r kommer sannolikt att ö ka, samtidigt som kompletterande vidareutbildning senare i livet blir allt viktigare.

Tillgä nglig statistik talar fö r att den svenska skolan klarar av att ge de flesta elever en god kunskapsbas fö r arbetslivet och fö r fortsatta studier. Andelen som gå r vidare till gymnasiet ä r internationellt sett mycket hö g. Svenska gymnasieelever klarar sig också bra i internationella jä mfö relser av studieprestationer. I ett lä ngre perspektiv ä r det emellertid allvarligt att må nga fortfarande inte fullfö ljer gymnasiet med godkä nda

Lå ngtidsutredningen Sammanfattning 277

betyg. Det behö vs dä rfö r sä rskilda insatser fö r elever som riskerar att lä mna skolan i fö rtid. Det ä r viktigt att dessa insatser sä tts in så tidigt som mö jligt i utbildningssystemet.

Ö vergå ngen till ett samhä lle som mer och mer prä glas av kunskaps- intensiv produktion och en vä xande tjä nstesektor stä ller sannolikt delvis nya krav på arbetskraftens utbildning, bå de i form av fä rdigheter vid sidan av den formella utbildningen och mö jligheter till kompletterande utbildning senare i livet. Fö rutsä ttningarna fö r att en så dan utveckling skall vara fö renlig med en relativt jä mn lö nespridning torde vara bä ttre i Sverige ä n i må nga andra lä nder, vilket inte minst visas i internationella fä rdighetstester. Dessutom har mö jligheterna till kompletterande grund- och yrkesutbildning successivt byggts ut under 1990-talet. I den utsträ ckning det stä lls ö kade krav på å terkommande utbildning i arbetslivet, krä vs emellertid en lö nebildning som fö rmå r att premiera så dan utbildning. I annat fall finns en risk fö r att strukturomvandling och konkurrenskraft hä mmas.

Matematiska fä rdigheter tycks ha betydelse fö r tillvä xten. Sä rskilda insatser fö r att stimulera till och fö rbä ttra spetskunskaper i matematik och naturvetenskap i gymnasieskolan, men ä ven tidigare, kan dä rfö r vara motiverade mot bakgrund av det tydliga sambandet mellan dessa

ä mnen och framgå ngar på

arbetsmarknaden (indikerade av hö gre lö n).

Det krä vs vidare att det

blir mer lö nsamt att vä lja så dan studie-

inriktningar som efterfrå gas på arbetsmarknaden.

Avkastningen på utbildningar inom teknik och naturvetenskap tycks vara hö g i den privata sektorn och det ä r så ledes inte sjä lvklart att utbildningens lö nsamhet utgö r ” flaskhalsen” . Ä ven utbudet av platser må ste anpassas så att den ö kade efterfrå gan kan tillfredsstä llas. Fram- tidens rekrytering till platser inom naturvetenskap och teknik fö rutsä tter dock att intresset fö r studier inom dessa områ den på gymnasiet ö kar. Tillgå ngen på utbildad arbetskraft på verkas också av genomströ mningen i utbildningssystemet. Under 1990-talet har utbyggnaden av antalet hö gskoleplatser inte resulterat i motsvarande ö kning av antalet nybö rjare. Å tgä rder som stimulerar till ö kad effektivitet i utbildnings- systemet ä r dä rfö r motiverade.

En ö kad internationell rö rlighet bland studenter och hö gutbildade kan fö rutses. Gynnsamma studievillkor och relativt god utbildningsstandard i den svenska hö gskolan i kombination med internationellt sett lå ga lö ner fö r hö gutbildade och hö ga skatter kan utgö ra ä r ett problem i detta avseende. Det finns så ledes en risk fö r att Sverige blir en ” nettoexportö r” av utbildad arbetskraft. Samtidigt kan det svenska samhä llet i allmä nhet och nä ringslivet i synnerhet dra nytta av en ö kad internationell rö rlighet som bidrar till att fö ra in nya idé er och kunskaper. Det ä r så ledes viktigt att fö retagen utnyttjar den kompetens som tillfö rs landet via

278 Sammanfattning

Lå ngtidsutredningen

 

 

invandringen. Att personer som invandrat till Sverige få r en lä gre avkastning ä n sina svenska kolleger indikerar brister i arbetsmarknadens funktionssä tt som det ä r angelä get att motverka.

Nä ringslivets omvandling och fö rutsä ttningar

Fö rutom en ö kad internationalisering och ett ö kat miljö medvetande kombinerat med hö gre miljö krav, som utgö r centrala teman i denna Lå ngtidsutredning, på verkas nä ringslivet ä ven av trender mot en ö kad kunskapsintensitet i produktionen och en ö kad betydelse fö r tjä nste- sektorn.

Internationaliseringen bidrar till att stä lla hö gre krav på att investeringar ger samma avkastning i Sverige som i andra lä nder i takt med att produktionen och insatsfaktorerna blir rö rligare. Ett konkurrens- kraftigt svenskt fö retagsklimat bidrar till ett ö kat inflö de av investeringar och dä rmed till en snabbare tillvä xt av svenskt nä ringsliv, vilket i sin tur underlä ttar hanteringen av de framtida utmaningar som vä lfä rds- systemen stå r infö r. Svensk export har dock fö rlorat marknadsandelar under de senaste tre decennierna, trots fallande produktionskostnader i fö rhå llande till konkurrenterna. Detta indikerar att svenskt nä ringsliv

inte lyckats

utveckla och kvalitetsfö rbä ttra sina produkter i

samma

utsträ ckning

som omvä rlden. Samtidigt fö rlä gger svenska

multi-

nationella fö retag en allt stö rre del av sin avancerade, hö gfö rä dlande verksamhet i utlandet.

Ett ö kat miljö medvetande utgö r ett allt viktigare konkurrensmedel i nä ringslivet. Ö kade miljö krav, bland annat fö r att minska koldioxid- utslä ppen, på verkar också strukturomvandlingen i nä ringslivet. Graden av på verkan varierar mellan olika branscher och hä nger intimt samman med arbetsmarknadens funktionssä tt. En vä l fungerande arbetsmarknad

ä r dä rfö r viktig ä ven

fö r

nä ringslivets

fö rmå ga att hantera krav

omstä llning.

 

 

 

 

 

 

Potentialen fö r fortsatt

expansion av

tjä nstesektorn

ä r

stor. Ö

kad

konkurrensutsä ttning

av

tjä nsteproduktionen inom

den

offentliga

sektorn har med vissa undantag bidragit till lä gre priser och till ö kad sysselsä ttning i de privata tjä nstefö retagen. Internationaliseringen bidrar till att ö ppna nya marknader fö r svenska tjä nster samtidigt som konkurrenstrycket fö r den inhemska tjä nsteproduktionen ö kar. Utvecklingen av tjä nstesektorn underlä ttas också av den tekniska utvecklingen inte minst genom elektronisk handel. Denna handel har i dagslä get stö rst betydelse fö r handel mellan fö retag medan potentialen nä r det gä ller elektronisk handel mellan fö retag och konsument ä r mer svå rbedö md. Samtidigt blir tjä nsteproduktionen allt mer kunskaps-

Lå ngtidsutredningen

 

 

 

Sammanfattning 279

 

intensiv, vilket stä ller ö kade krav på arbetskraftens kompetens. En viktig

nä ringspolitisk

uppgift

blir dä rfö r

att

underlä tta

nä ringslivets

kompetensfö rsö rjning.

 

 

 

 

 

Fö r den ekonomiska

politiken

blir

utmaningen

att

skapa

fö rutsä ttningar

fö r ett konkurrenskraftigt fö retagsklimat

som

gö r att

fö retagen vä ljer att investera i Sverige. Fö r att ta tillvara den expansions- kraft som de senaste å ren funnits i nä ringslivet och som bland annat tagit sig uttryck i ö kade investeringar och ö kad produktion, finns det skä l att fö rbä ttra fö retagsklimatet ytterligare. Det handlar bland annat om ett fortsatt arbete med att fö renkla regelverk och andra å tgä rder som kan underlä tta fö r fö retagen. Inom miljö områ det innebä r det bland annat tydliga och lå ngsiktiga må l och styrmedel fö r att underlä tta nä ringslivets lå ngsiktiga omstä llning. Fö r tjä nstesektorns tillvä xtmö jligheter ä r en fortsatt avreglering av marknader dä r konkurrensproblem fortfarande finns, liksom den offentliga upphandlingen, viktiga områ den fö r att ö ka effektiviteten. Ä ven skatterna har betydelse fö r fö retagsklimatet i fram- tiden, bland annat på verkar de tillgå ngen på riskkapital fö r nya fö retag. Fö rä ndringar av skatterna i andra lä nder kan också på verka nä ringslivets utveckling i Sverige, eftersom fö retagen jä mfö r fö rhå llanden i olika lä nder vid planeringen av nya investeringar.

Avslutning –framtida utmaningar och mö jligheter

De framtida befolkningsfö rä ndringarna innebä r

att fä rre

personer

i

arbetsfö r å lder skall fö rsö rja allt fler ä ldre.

Fä rre

personer

i

arbetskraften, som dessutom i genomsnitt blir allt ä ldre, innebä r att arbetsutbudet i ekonomin sjunker redan nå gra å r in på det nya seklet. Befolkningsfö rä ndringarna de nä rmaste decennierna kommer att sä tta press på finansieringen av de svenska vä lfä rdssystemen. Samtidigt som efterfrå gan på vä lfä rdstjä nster kan fö rvä ntas ö ka, minskar mö jligheterna att finansiera offentliga å taganden via hö jda skatter till fö ljd av att den fortsatta internationaliseringen av ekonomin sä tter grä nser fö r hur hö ga skatterna kan vara. Mot denna bakgrund ä r ett hö gt sparande i ekonomin viktigt, och en ö kad hä nsyn till den framtida befolkningsutvecklingen bö r tas vid utformningen av den offentliga sektorns sparmå l.

En stark

ekonomisk tillvä xt och

en

hö g

sysselsä ttningsgrad

underlä ttar

anpassningen

av

svensk

ekonomi

till

de

vä ntade

befolkningsfö rä ndringarna.

Med

en hö g

tillvä xt

ö kar

de

samlade

resurserna i landet och dä rmed fö rbä ttras fö rutsä ttningarna att finansiera vä lfä rdssystemen genom skatter. En hö g sysselsä ttningsgrad ö kar skatteintä kterna och minskar de offentliga utgifterna fö r transfereringar. Å tgä rder som bidrar till en hö g ekonomisk tillvä xt och en hö g

280 Sammanfattning

 

 

 

Lå ngtidsutredningen

 

sysselsä ttningsgrad ä r dä rfö r av stor betydelse fö r att ambitionsnivå n i

vä lfä rdssystemen skall kunna upprä tthå llas.

 

 

 

Mot

denna bakgrund ä r det angelä get att lå ngsiktigt

upprä tthå lla

antalet arbetade timmar genom bibehå llen medelarbetstid. Den vä lfä rds-

vinst som en fö rkortad arbetstid medfö r må ste vä gas mot fö rsä mrade

mö jligheter att skattefinansiera olika vä lfä rdstjä nster

som en så dan

fö rä ndring skulle innebä ra. Av de berä kningar som Lå ngtidsutredningen

lå tit gö ra, framgå r att

en mer omfattande minskning

av

arbetstiden

fö rstä rker problemen med att finansiera vä lfä rdssystem på

dagens nivå

och att problemen uppstå r redan om nå gra å r. I en framtid då det ä r troligt

att fä rre kommer att arbeta och fler efterfrå ga vå rd och omsorg, stä lls

också

ö kade krav på

solidaritet

och fö rtroende fö r

skattesystemet,

eftersom det inte nö dvä ndigtvis ä r samma grupper som beslutar om

arbetstider som drabbas av en

sä mre offentlig

vä lfä rd. Flexibla

arbetstidslö sningar som anpassas

till lokala eller

branschspecifika

fö rhå llanden kan bidra till ett effektivare resursutnyttjande och en hö gre tillvä xt. En ytterligare mö jlighet att fö rbä ttra arbetsutbudet ä r att bä ttre ta till vara den arbetskraftstillgå ng som representeras av invandrare som i dag har en svag fö rankring på arbetsmarknaden. I ett lä ngre perspektiv, nä r dagens arbetskraftsreserver utnyttjats i stö rre utsträ ckning, bö r också arbetskraftsinvandring ö vervä gas.

Fö rutom att bibehå lla ett hö gt arbetsutbud ä r det viktigt att investeringarna i nä ringslivet och produktivitetstillvä xten kan hå llas på en hö g nivå . Ett gott fö retagsklimat ä r viktigt i ett allt mer inter- nationaliserat nä ringsliv. Fö r att Sverige skall vara attraktivt fö r fö retagen ä r det dä rfö r ä ven av betydelse att bland annat tillgå ngen på vä lutbildad arbetskraft, tillgå ngen på riskkapital, regelverken samt den makroekonomiska miljö n ä r goda vid en internationell jä mfö relse.

Ä ven utbildning har betydelse fö r den framtida tillvä xten och utbildningssatsningar kan dä rfö r underlä tta mö jligheterna att i framtiden finansiera vä lfä rdssystemen. Eftersom efterfrå gan på lå gutbildad arbetskraft kan fö rvä ntas sjunka i framtiden, ä r det viktigt att ö ka antalet yngre som fullfö ljer gymnasiet och som dä rigenom tillgodogö r sig den utbildning som ä r nö dvä ndig på framtidens arbetsmarknad.

Om framtida skatteinkomster inte lä ngre kan vä xa genom hö gre skattesatser utan endast i takt med tillvä xten i skattebaserna, ö kar kraven på hö gre effektivitet och sä nkta kostnader i transfereringssystemen. Hä r kan alternativa finansieringsvä gar bli viktiga komplement i framtiden, exempelvis individuella fö rsä kringslö sningar och s k vä lfä rdskonton. Det ä r mö jligt att effektiviteten i produktionen av de offentligt finansierade systemen skulle kunna ö ka. Eftersom tjä nsteproduktion inom vå rd, skola och omsorg i hö gsta grad ä r personalkrä vande, ä r mö jligheterna till stora produktivitetshö jningar sannolikt begrä nsade.

Lå ngtidsutredningen Sammanfattning 281

Detta gä ller oavsett om produktionen sker inom offentlig sektor eller i nä ringslivet. Dä remot skulle, i den må n produktionen i dag ä r ineffektiv, en engå ngshö jning av produktiviteten vara mö jlig om exempelvis stö rre delar av produktionen vore fö remå l fö r offentlig upphandling.

En hö g tillvä xt och en hö g sysselsä ttning ä r fö renliga med en god miljö och en hå llbar utveckling. Studier visar att det på lå ng sikt må nga gå nger inte finns nå gon må lkonflikt mellan en god miljö och ekonomisk

tillvä xt. Tillvä xt

kan i stä llet skapa nya teknologiska

mö jligheter att

komma till rä tta

med miljö problem och att på sikt

nå uppstä llda

miljö må l. Det finns också ett ö vergripande må l om att utvecklingen skall vara lå ngsiktigt hå llbar och oftast avses då hå llbar ur miljö synpunkt. Berä kningar av en miljö justerad nettonationalprodukt som gjorts fö r Lå ngtidsutredningen, indikerar att utvecklingen i Sverige kan bedö mas vara hå llbar. Den berä knade miljö justerade nettonationalprodukten omfattar dock inte alla miljö hot, vilket bidrar till att må ttet knappast ensamt kan utgö ra underlag fö r en bedö mning av huruvida utvecklingen ä r hå llbar.

Fö r vissa miljö problem finns dock risker fö r potentiella må lkonflikter mellan miljö må l och tillvä xt. Ett viktigt exempel ä r koldioxidutslä pp dä r egentlig reningsteknik saknas. En stor utmaning på miljö områ det blir dä rfö r att uppfylla den begrä nsning av utslä pp som Sverige har å tagit sig internationellt genom det s k Kyotoprotokollet. Lå ngtidsutredningens berä kningar visar att med internationell handel med utslä ppsrä tter, blir effekterna av uppfyllandet av å tagandet på den svenska ekonomin begrä nsade.

Lå ngtidsutredningen

283

 

 

Ordfö rklaringar

Allmän jämviktsmodell ä r en aggregerad modell som få ngar upp å ter- verkningar i ekonomin, då denna anpassar sig frå n ett jä mviktslä ge till ett annat, dä r alla marknader i ekonomin befinner sig i jä mvikt.

Arbetsför befolkning ä r vanligen antalet personer mellan 16 och 64 å r, vilket anvä nds i Lå ngtidsutredningen. I internationell statistik avses ofta å ldrarna 15-64 å r. Ä van andra å ldersindelningar fö rekommer, t ex 20-64 å r.

Arbetskraft ä r den del av befolkningen som stå r till arbetsmarknadens fö rfogande, dvs ä r sysselsatt eller arbetslö s.

Arbetskraftsdeltagande ä r den andel av den arbetsfö ra befolkningen som ä r sysselsatt eller arbetslö s.

Arbetskraftsutbud ä r den del av befolkningen i arbetsfö r å lder som deltar i arbetskraften. Uttrycks i antalet personer eller i antalet arbetade timmar.

Arbetslös ä r benä mningen på en person som deltar i arbetskraften, men inte ä r sysselsatt.

Arbetsproduktivitet ä r fö rä dlingsvä rdet i fö rhå llande till antal syssel- satta eller antal arbetade timmar.

Automatiska stabilisatorer ä r en inbyggd stabilisator, en faktor som minskar konjunktursvä ngningarna utan att det krä vs direkta ingrepp av statsmakten, t ex progressiva skatteskalor och transfereringar som ö kar nä r inkomsten i samhä llet minskar och vice versa.

Avkastningskrav ä r det krav på ersä ttning som en ä gare till en viss produktionsfaktor, t ex kapital, stä ller fö r att exempelvis ett fö retag ska få utnyttja faktorn i frå ga.

Betalningsviljestudie ä r en studie i vilken individer tillfrå gas om deras betalningsvilja fö r en vara eller tjä nst som saknar marknadspris.

Beveridge-kurva visar relationen mellan tillgå ngen på lediga platser och ledig arbetskraft. Ju fler vakanser per arbetslö s, desto mindre effektiv ä r matchningen på arbetsmarknaden.

284 Ordfö rklaringar

Lå ngtidsutredningen

 

 

Biologisk mångfald utgö rs av livet på jorden i sin helhet och i alla dess former. Ofta talar man om biologisk må ngfald på tre olika nivå er; må ngfalden på ekosystemnivå , må ngfalden av arter, inklusive samspelet mellan arter samt genetisk variation inom och mellan enskilda bestå nd.

BNI (Bruttonationalinkomst) utgö rs av BNP justerat fö r faktorinkomster till/frå n utlandet. BNI i fasta priser ä r ä ven justerad fö r terms-of- trade. I de nya nationalrä kenskaperna har definitionen av faktor- inkomster ä ndrats och benä mnes dä r primä rinkomster. Fö rä ndringen rö r bl a behandlingen av direktinvesteringar, å terinvesteringar av vinstmedel samt medlemsavgift och å terflö de frå n EU.

BOD7 (Biological Oxygen Demand) ä r ett må tt på mä ngden syre som behö vs vid nedbrytning av organiskt material under en sjudagars- period. En hö g BOD7-nivå leder till en lå g syrehalt i vattnet, vilket kan skada vä xter och djur.

Brundtlandkommissionen tillsattes 1983 av FN:s generalfö rsamling och leddes av Gro Harlem Brundtland. Kommissionen lä mnade sitt betä nkande, ” Our Common Future” , 1987 i vilket strategier fö r en hå llbar utveckling behandlades.

Bytesbalans ä r summan av handels- och fereringar till och frå n utlandet samt skillnaden mellan vad som produceras fö rbrukas.

tjä nstebalanserna, trans- rä ntenettot. Saldot visar i ett land och vad som

Devalvering innebä r en nedskrivning av valutan vid fast vä xelkurs.

Direktinvesteringar innebä r att ett fö retag ä ger 10 procent eller mer av aktierna/andelarna eller rö stvä rdet i en verksamhet belä gen i ett annat land. En direktinvestering kan ske genom nybildning, fö rvä rv av ett befintligt fö retag eller fö ljdinvestering.

ECB ä r en fö rkortning av Europeiska centralbanken.

Eco-margin ä r den aggregerade undvikandekostnaden fö r olika miljö - utslä pp i ett land, dvs kostnaden fö r att undvika att ett miljö problem uppstå r.

EDI ä r Electronic Data Interchange, dvs elektronisk dataö verfö ring mellan fö retag.

EES ä r Europeiska ekonomiska samarbetsområ det, vilket ä r ett enhetligt ekonomiskt områ de som EU och EFTA-lä nderna, utom Schweiz, har upprä ttat genom EES-avtalet.

Lå ngtidsutredningen

Ordfö rklaringar 285

 

 

Effektivitet innebä r prestation (må luppfyllelse) i fö rhå llande till resursinsats. Effektivitet rå der i produktionen, vid given tillgå ng på produktionsfaktorer, om det inte gå r att ö ka produktionen av en viss vara eller tjä nst utan att minska produktionen av annan vara eller tjä nst.

Elasticitet uttrycker hur kä nslig efterfrå gan eller utbudet av en viss vara eller tjä nst ä r fö r fö rä ndringar i t ex pris eller inkomst.

EMAS (Eco Management and Audit Scheme) ä r

EU:s frivilliga

miljö styrnings- och miljö revisionsordning. Krav

fö r fö retag med

EMAS ä r frä mst att de registrerade produktionsanlä ggningarna ska uppfylla gä llande nationell miljö lagstiftning samt att fö retaget upprä ttar en miljö policy och ett system fö r miljö ledning.

Externa effekter av en aktö rs produktion eller konsumtion på annan aktö rs produktion eller konsumtion sä gs vara okompenserade då marknadspriset på en vara eller tjä nst under- eller ö verskattar de samhä llsekonomiska kostnaderna av att en viss vara produceras eller konsumeras.

Faktorinkomster ä r ersä ttning till insatsvarorna (faktorerna), oftast till kapital och arbetskraft, fö r insatsen i produktionen.

Flexibla mekanismer ä r former fö r ö verfö ring av tillstå nd/rä ttigheter att slä ppa ut klimatpå verkande gaser mellan konventionsparter, t ex handel med utslä ppsrä tter, inom det s k Kyotoprotokollet (protokoll till klimatkonventionen).

Flyktiga organiska ämnen bidrar till uppkomsten av marknä ra ozon, vilket kan ha negativ inverkan på vä xtlighet och mä nniskors hä lsa. Utslä ppen hä rrö r bland annat frå n biltrafik, bostadsuppvä rmning och avdunstning av bensin och lö sningsmedel.

Friktionsarbetslöshet ä r arbetslö shet som uppstå r t ex vid byte av arbete eller ö vergå ng frå n studier till arbete.

FoU ä r en fö rkortning av forskning och utveckling.

Freoner ä r syntetiska gaser (CFC, HCFC, triklortetan). Freoner fö rstö r ozonskiktet, vilket medfö r en kraftig ö kning av UV-strå lning på jorden.

FSC (Forest Stewardship Council) ä r en frivillig certifieringsstandard fö r skogsbruk. FSC stä ller specifika ekologiska, sociala och ekonomiska krav på skogsbruket.

Fåmansbolag ä r ett aktiebolag dä r ledning och ä gare utgö rs av samma eller delvis samma alternativt nä ra beslä ktade personer.

286 Ordfö rklaringar

Lå ngtidsutredningen

 

 

Förädlingsvärde ä r vä rdet av ett fö retags produktion minus vä rdet av de olika insatsvaror som anvä nds.

Försörjningsbörda ä r ett må tt dä r den del av befolkningen som finns tillgä nglig fö r produktionen stä lls i relation till alla dem som produktionen skall rä cka till.

Förvärvsfrekvens, se arbetskraftsdeltagande.

Helårsstudent motsvarar en persons heltidsstudier på hö gskolenivå (40 poä ng per å r).

Humankapital ä r mä nniskors kunskaper, fä rdigheter och andra till produktionsfö rmå gan bidragande fysiska och psykiska egenskaper, vilka fö rvä rvats genom investeringar i utbildning, hä lsovå rd etc.

Internränta ä r den rä ntesats som gö r att nuvä rdet av alla in- och utbetalningar i samband med ett investeringsprojekt ä r lika med noll.

Investeringskvot ä r bruttoinvesteringar i fö rhå llande till BNP. Nä ringslivets investeringskvot utgö rs av bruttoinvesteringarnas andel av fö rä dlingsvä rdet.

ISO 14001 ä r ett frivilligt internationellt certifieringssystem fö r miljö ledning. Standarden ska underlä tta fö r fö retag att bedriva ett effektivt och strukturerat miljö arbete och innehå ller bland annat krav på att fö retaget genomfö r en miljö utredning. ISO stå r fö r inter- nationella standardiseringsorganisationen.

Justerad nettonationalprodukt anvä nds i Lå ngtidsutredningen som ett må tt på hå llbar utveckling och definieras som konsumtion justerad fö r vä rdet av nettofö rä ndringar i realkapital, vä rdet av naturkapital- stocken, vä rdet av miljö skador samt handelsbalansnettot.

Jämviktsarbetslöshet ä r den nivå på arbetslö sheten som ä r fö renlig med konstanta pris- eller lö neö kningar.

Kapitalintensitet ä r realkapitalstocken i fö rhå llande till antal arbetade timmar eller antalet sysselsatta.

Klimatpåverkande gaser ä r gaser som leder till en ö kning av vä xthus- effekten. Frä mst utgö rs dessa av koldioxid, metan, dikvä veoxid (lust- gas), fluorkolvä ten, perfluorkolvä ten samt svavelhexafluorid.

Kolmonoxid ä r en lukt- och fä rglö s gas som bildas vid ofullstä ndig fö rbrä nning i en bensinmotor, t ex vid tomgå ng och hö ga varvtal. Vid kallstart ä r halten sä rskilt hö g. På verkar mä nniskans hjä rt- och kä rlsystem.

Lå ngtidsutredningen

Ordfö rklaringar 287

 

 

Komparativa fördelar ä r ett begrepp som anvä nds fö r att fö rklara specialisering och handel mellan lä nder. Om kostnaden vid produktion av vara x i fö rhå llande till kostnaden fö r produktion av vara y ä r lä gre i land A ä n i land B, sä gs land A ha en komparativ fö rdel i att producera vara x framfö r land B.

Konsumentöverskott ä r betalningsviljan utö ver det pris som betalades fö r varan.

Kostnadseffektivitet uppnå s då givna må l nå s till lä gsta mö jliga sam- hä llsekonomiska kostnad.

Kretsloppsanpassning definieras i Lå ngtidsutredningen som en anpassning till å teranvä ndning och å tervinning av material som annars skulle ha blivit avfall.

Kunskapsintensiv produktion ä r verksamheter dä r mer ä n fem procent av de sysselsatta har en akademisk utbildning lä ngre ä n tre å r.

Kväveoxider ä r en grupp gaser bestå ende av kvä ve och syre som bildas vid fö rbrä nning. I fuktig luft omvandlas kvä veoxider till salpetersyra, vilket faller ned som surt regn.

Kyotoprotokollet antogs 1997 till klimatkonventionen. Det omfattar bindande å taganden fö r industrilä nderna om minskningar av vissa klimatpå verkande utslä pp.

Köpkraftsjusterad innebä r att t ex BNP justeras, fö r att eliminera skillnader i prisnivå mellan lä nder. Efter en så dan justering kan en real jä mfö relse mellan lä nder gö ras, dvs den mä ngd varor och tjä nster som produceras i olika lä nder kan jä mfö ras.

Latent arbetssökande ä r personer utanfö r arbetskraften som i SCB:s arbetskraftsundersö kningar uppger att de skulle vilja arbeta, men inte sö ker arbete.

Levnadsnivåundersökningarna (LNU) ä r en individdatabas som administreras av Institutet fö r socialforskning (SOFI) vid Stockholms universitet. Ungefä r var tusende person i befolkningen 15–75 å r intervjuas om sina levnadsvillkor. LNU bö rjade produceras 1968 och uppfö ljningar har gjorts 1974, 1981 och 1991.

Långtidsarbetslös ä r en beteckning på en person ö ver 24 å r som varit arbetslö s i mer ä n 6 må nader. Internationellt anses personer som varit arbetslö sa mer ä n 12 må nader vara lå ngtidsarbetslö sa.

Långtidsinskriven ä r en beteckning på en person som varit inskriven som arbetssö kande vid Arbetsfö rmedlingen i mer ä n 24 må nader utan lä ngre avbrott fö r arbete.

288 Ordfö rklaringar

Lå ngtidsutredningen

 

 

Lönepremie, se utbildningspremie.

Marginaleffekt mä ter i vilken utsträ ckning en fö rä ndring av brutto- inkomsten leder till fö rä ndrad disponibel inkomst eller konsumtions- fö rmå ga.

Miljökuznetskurvan visar sambandet mellan inkomst eller BNP per person och miljö på verkande utslä pp i form av ett upp- och nedvä nt U. Detta innebä r att vid en lå g nivå på inkomst eller BNP per person ö kar utslä ppen i takt med ö kande inkomst i ett land. Vid en viss nivå på inkomst eller BNP per person tenderar emellertid utslä ppen att minska nä r inkomsten fortsä tter att ö ka.

Miljöpåverkan sker i form av utslä pp av olika ä mnen.

Miljöresurser ä r luft, vatten, skogsekosystemet och jordbruks- ekosystemet.

Miljötillstånd eller miljökvalitet kan mä tas genom provtagningar i luft, vatten, mark etc. Genom provtagningarna bestä ms graden av fö rsurning, ö vergö dning etc. Tillstå ndet och kvaliteten på verkas av fö rä ndrade utslä pp av olika ä mnen.

Miljöutgifter ä r nä ringslivets kostnader fö r rening av luft- och vatten- utslä pp och omhä ndertagande av miljö farligt avfall samt offentlig sektors utgifter fö r avfallshantering och avloppsrening.

Naturresurs ä r en resurs som utvinns fö r ekonomisk vinning, t ex metaller, fossila brä nslen, fisk, vilt, bä r och svamp.

NAIRU (Non-Acceleration Inflation Rate of Unemployment) ä r en benä mning på den ” naturliga” arbetslö shetsnivå n. Se ä ven jä mvikts- arbetslö shet.

Nettonationalprodukt (NNP) ä r BNP minus fö rslitning av kapital.

OECD ä r en fö rkortning av Organization for Economic Development and Cooperation.

Outsourcing innebä r att ett fö retag lä gger ut produktion av insatsvaror eller -tjä nster på en underleverantö r.

Personaloptioner ä r

optioner kopplade

till

bå de

anstä llning

och

fö retagets

vä rdeutveckling. De anvä nds som ett

verktyg fö r

att

behå lla attraktiv arbetskraft.

 

 

 

 

Realkapital

ä r den

produktionsapparat

som

bestå r av maskiner,

byggnader, transportmedel, vä gar m m.

 

 

 

 

Reallön ä r lö nens kö pkraft efter att inflationen rä knats bort.

Lå ngtidsutredningen

Ordfö rklaringar 289

 

 

Regressionsmodell ä r en modell som bygger på det matematiska samband som bä st passar empiriska data.

Reservationslön ä r den lä gsta lö n, vid vilken en individ ä r beredd att acceptera erbjudande om arbete.

Riskkapital ä r kapital som investeras i en riskfylld placering med osä ker avkastning, som t ex en aktie. Vanligtvis å syftas kapital som investeras i onoterade fö retag eller fö retag som ä r under uppbyggnad.

Riskpremie ä r det tillä gg till avkastningen som en investerare krä ver som kompensation fö r risken fö r ovä ntade avkastningsfö rä ndringar.

RULC (Relative Unit Labour Cost) ä r total arbetskraftskostnad per producerad enhet relativt konkurrentlä nderna.

Skattebas ä r den verksamhet, produktion eller dylikt på vilken skatt berä knas.

Skattekil ä r skillnaden mellan vad en kö pare av t ex en tjä nst betalar och vad den som utfö r tjä nsten få r behå lla efter skatt.

Skattekvot ä r skatterna som andel av BNP.

Svaveldioxid ä r en gas bestå ende av svavel och syre som bildas vid fö rbrä nning av svavelhaltiga brä nslen som svartlut och olja. I kontakt med fuktig luft omvandlas svaveldioxid till svavelsyra. Utslä ppet bidrar till fö rsurningen.

Sysselsatt ä r en person, enligt SCB:s arbetskraftsundersö kningar, som arbetat minst en timme (under mä tveckan) eller som har ett arbete, men var tillfä lligt frå nvarande (under mä tveckan) till fö ljd av t ex sjukdom, semester eller fö rä ldraledighet.

Sysselsättningsgrad ä r den andel av den arbetsfö ra befolkningen som ä r sysselsatt i reguljä rt arbete (med eller utan anstä llningsstö d).

Terms-of-trade ä r

kvoten

mellan

exportpriser och

importpriser.

Fö rbä ttrad terms-of-trade

innebä r

att

exportpriserna

stiger relativt

importpriserna,

dvs bytesrelationen

med omvä rlden blir mer

fö rmå nlig.

 

 

 

 

 

TIMSS ä r en fö rkortning av The Third International Mathematics and Science Study. Det ä r ett internationellt jä mfö rbart test av grund- och gymnasieelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap.

Totalfaktorproduktivitet ä r fö rä dlingsvä rde i fö rhå llande till insatsen av samtliga produktionsfaktorer.

290 Ordfö rklaringar

Lå ngtidsutredningen

 

 

Transaktionskostnader ä r kostnader fö r berä kningar, underlag och avtal som ligger till grund fö r sjä lva transaktionen. Som exempel kan nä mnas vä xlingskostnader, juridiska kostnader fö r kontrakt och avtal samt transportkostnader.

Tungmetall ä r t ex arsenik, bly, kadmium, kvicksilver, krom, nickel, koppar och zink. Metallerna ä r skadliga fö r vä xter, djur och mä nniskor om de uppträ der i alltfö r hö ga halter. Flera av dessa ä mnen kan lagras i levande vä vnader och bli kvar dä r under mycket lå ng tid.

Undvikandekostnad, se eco-margin.

Utbildningspremie ä r den extra inkomst som uppkommer till fö ljd av att en individ studerar ett extra å r eller skaffar sig en hö gre examen.

Utsläppsrätter/kvoter ä r en definierad delmä ngd av den totalt tillå tna utslä ppsmä ngden i ett land som faststä lls av staten. Staten kan ge bort eller sä lja utslä ppsrä tter till olika aktö rer som bidrar till utslä ppen, vilka i sin tur kö per och sä ljer rä tter/kvoter av varandra i syfte att få till stå nd kostnadseffektiva utslä ppsminskningar.

Vakans ä r ett ledigt arbete.

Vinstandel ä r realkapitalets andel av fö rä dlingsvä rdet.

Växthuseffekt uppstå r då vä rmestrå lning frå n jorden absorberas av bland annat koldioxid och vattenå nga. Vid ö kade utslä pp av koldioxid fö rstä rks vä xthuseffekten.

Ö vergångsfrekvens ä r andel av en viss å ldersgrupp som på bö rjar studier inom gymnasiet eller hö gskolan.

Lå ngtidsutredningen

291

 

 

Diagramfö rteckning

2.1Utveckling av BNP per person i Sverige,

EU och USA 1970-1998 ...................................................

20

2.2Skillnad mellan Sverige och EU i tillvä xt av

 

BNP per person 1971-1998 ...............................................

21

2.3

BNP per person och BNI per person

 

 

i Sverige 1970-1998 ..........................................................

23

2.4

Bruttoinvesteringar som andel av BNP 1970-1998 ...........

29

2.5Finansiellt sparande i offentlig sektor som andel av

 

BNP 1990-1998 .................................................................

45

4.1

Utbud av arbetskraft 1998-2030 ........................................

71

4.2

Andel av befolkningen som ä r sysselsatt 1970-2030 ........

74

4.3Primä rt sparande i pensionssystemet samt

fondutveckling 2000-2050 ................................................

79

4.4Utveckling av kommunal konsumtion och demografiskt framrä knad efterfrå gan på kommunala vä lfä rdstjä nster

2000-2030 ..........................................................................

103

5.1 Samband mellan BNP och miljö kvalitet ...........................

119

5.2Utslä pp av koldioxid, svaveldioxid och kvä veoxid i fö r-

hå llande till fö rä dlingsvä rdet inom olika branscher 1993 . 121

5.3Samband mellan vissa miljö utslä pp och BNP

per person i olika lä nder ....................................................

122

5.4Samband mellan BNP per person och utslä pp av koldioxid, kvä veoxider, flyktiga organiska ä mnen

samt svaveldioxid 1900-1990 ............................................

125

5.5Samband mellan BNP per person och aggregerad undvikandekostnad per person fö r de viktigaste miljö -

utslä ppen 1900-1990 .........................................................

126

5.6Aggregerad undvikandekostnad fö r viktiga

 

miljö utslä pp 1900-1990 .....................................................

127

5.7

Marginalkostnadskurva fö r reduktion av

 

 

koldioxidutslä pp i Sverige .................................................

132

6.1

Arbetslö sheten i Sverige, EU och USA 1980-1998 ..........

150

292 Diagramfö rteckning

Lå ngtidsutredningen

 

 

6.2Arbetslö sa och personer utanfö r arbetskraften som andel

 

av befolkningen samt sysselsä ttningsgrad 1988-1998 ......

151

6.3

Lå ngtidsinskrivna vid arbetsfö rmedlingen som andel

 

 

av arbetskraften december 1991-oktober 1999 .................

154

6.4

Fö rdelning av arbetslö shetsrisk .........................................

158

6.5Arbetslö shetsnivå fö r personer med utomnordiskt respektive svenskt medborgarskap som andel av

arbetskraften 1991-1998 ....................................................

159

6.6Relativ arbetslö shetsrisk fö r ungdomar med utlä ndsk

bakgrund ............................................................................

160

6.7 Beveridge-kurva fö r Sverige 1980-1999 ...........................

167

6.8Relation mellan lö nespridning och spridning i poä ng

 

frå n internationellt fä rdighetstest ......................................

177

6.9

Befolkning i arbetsfö r å lder 1960-2030 ............................

179

6.10

Arbetskraften som andel av befolkningen 1970-2030 ......

180

7.1

Befolkningens utbildningsnivå 1971 och 1998 .................

192

7.2

Nybö rjare och helå rsstudenter vid hö gskolan 1978-1998 .

198

7.3

Nettoinvandring efter utbildningsnivå 1990-1998 ............

218

8.1

Direktinvesteringsflö den 1990-1998 .................................

225

8.2Procentuell fö rä ndring av fö rä dlingsvä rdet å r 2015

jä mfö rt med basscenariot ..................................................

231

8.3Utvecklingen av kunskapsintensiv, kapitalintensiv

och arbetsintensiv produktion 1990-1998 .........................

232

8.4Arbetskraftskostnadens komponenter i Sverige

i relation till OECD-genomsnittet 1970-1996 ...................

244

Lå ngtidsutredningen

293

 

 

Tabellfö rteckning

2.1

Tillvä xt, resursinsats och produktivitet .............................

25

2.2

Arbets- och totalfaktorproduktivitet i nä ringslivet ............

31

2.3

Genomsnittlig å rlig inflationstakt i konsumentpriser ........

44

3.1

Ackumulerad tillvä xt i basscenariot frå n 1998 .................

55

3.2Offentlig sektor som andel av BNP respektive

 

antal sysselsatta .................................................................

56

3.3

Nyckeltal basscenariot .......................................................

58

3.4

Ackumulerad tillvä xt i lå gtillvä xtscenariot frå n 1998 .......

60

3.5

Ackumulerad tillvä xt i hö gtillvä xtscenariot frå n 1998 .....

60

3.6

Den offentliga sektorns finanser i de tre scenarierna ........

61

3.7

Nyckeltal lå gtillvä xtscenariot ............................................

62

3.8

Nyckeltal hö gtillvä xtscenariot ...........................................

63

4.1Genomsnittlig å rlig fö rä ndring av inkomstindex

1960-1998 ..........................................................................

79

4.2Demografiskt betingad efterfrå geutveckling fö r vissa

 

kommunala verksamheter baserad på 1997 å rs kostnader..

82

4.3

Efterfrå geutvecklingen inom ä ldreomsorg och sjukvå rd

 

 

baserad på ett antagande om gradvis fö rbä ttrad hä lsa .......

84

4.4

Skattebaser och skatteintä kter ...........................................

89

4.5

Utvecklingen på arbetsmarknaden fram till å r 2030 .........

101

4.6

Genomsnittlig procentuell utveckling fö r vissa

 

 

nyckelvariabler 1998 till 2015 och 2015 till 2030 ............

102

5.1Makroekonomiska effekter vid infö randet av

 

Kyotoprotokollet ...............................................................

135

5.2

Miljö justerad nettonationalprodukt (NNP) .......................

145

6.1

Andel av samtliga arbetslö sa som lä mnat arbetslö sheten .

154

6.2

Relativa arbetslö shetsrisker ...............................................

156

6.3Å ldersstandardiserad utbildningsnivå fö r personer

 

fö dda i Sverige respektive utomlands 1970 och 1990 .......

161

6.4

Tillfä lligt anstä llda efter anstä llningens art 1990-1998 .....

163

6.5

Fö rklaringar till ö kad jä mviktsarbetslö shet i Sverige

 

 

1990-1995 ..........................................................................

168

294 Tabellfö rteckning

Lå ngtidsutredningen

 

 

6.6Arbetslö shet fö r lå gutbildade relativt hö gutbildade mä n

 

i nå gra OECD-lä nder 1975-1996 ......................................

176

6.7

Arbetskraft, arbetskraftsdeltagande och

 

 

å lderssammansä ttning .......................................................

181

6.8

Kumulerad tillvä xt frå n 1998 i scenario med arbetstids-

 

 

fö rkortning (basscenario inom parentes) ...........................

185

7.1

Befolkningens utbildningsnivå och genomsnittligt antal

 

 

utbildningså r i ett urval av OECD-lä nder ..........................

193

7.2

Genomsnittliga testresultat frå n IALS-studien efter

 

 

utbildningsnivå 1994-1995 ................................................

195

7.3Andel av befolkningen i eftergymnasial utbildning per å ldersgrupp i ett urval av OECD-lä nder 1985,

 

1990 och 1996 ...................................................................

199

7.4

Resultat i matematik och fysik efter studieinriktning

 

 

i gymnasiet ........................................................................

201

7.5

Uttagna examina frå n hö gskolan respektive avlagda

 

 

doktorsexamina vid olika fakulteter 1984/85-1997/98 .....

202

7.6

Deltagande i vidareutbildning fö r

 

 

25-64-å ringar 1994-1995 ...................................................

204

7.7

Internrä ntor fö r olika lä ngre eftergymnasiala utbildningar

 

 

fö rdelade på inriktning och sektor 1990 och 1995 ............

206

7.8

Arbetslö shet fö r personer med hö gst gymnasium relativt

 

 

personer med eftergymnasial utbildning 1990-1998 .........

207

7.9

Fö rä ndring i efterfrå gan på olika utbildningar fö rdelad

 

 

på olika effekter .................................................................

209

7.10

Sysselsatta i nä ringslivet fö rdelade på utbildnings-

 

 

kategorier 1995 och 2010 ..................................................

210

8.1

Fö retagsfusioner i vä rlden, EU och Sverige

 

 

1990 och 1998 ...................................................................

225

8.2

Utlandsandel hos de svenska internationella

 

 

industrikoncernerna ...........................................................

226

8.3

Andel sysselsatta inom olika sektorer och antal

 

 

sysselsatta totalt 1980, 1990 och 1998 ..............................

234

8.4Andel genuint nyetablerade fö retag respektive fö retag i

 

konkurs av den totala fö retagsstocken fö re, under och

 

 

efter krisen i bö rjan av 1990-talet .....................................

237

8.5

Ackumulerat antal genuint nyetablerade fö retag

 

 

och fö retag i konkurs 1990-1998 samt nettotillskott .........

238

8.6

Andel sysselsatta i privat och offentlig tjä nstesektor

 

 

av totalt antal sysselsatta 1994 ..........................................

238

8.7

Andel privat anstä llda i vissa tjä nstesektorer

 

 

1990 och 1998 ...................................................................

240

Lå ngtidsutredningen

Tabellfö rteckning 295

8.8

Olika former av teknikpenetration

....................................

242

8.9

Indikatorer på fö retagsklimatet .........................................

 

248

8.10

Total kostnad fö r arbetsgivaren fö r ...olika yrkeskategorier

253

8.11

Baskunskaper och andel av befolkningen med hö gre

 

 

utbildning 1996 .................................................................

 

255

8.12

Personbeskattning 1999 .....................................................

 

256

8.13

Indikatorer på administrativ bö rda

 

 

 

vid fö retagsregistrering .....................................................

 

256

8.14

Arbetsrä tt i slutet av 1990-talet .........................................

 

258

Lå ngtidsutredningen

297

 

 

Referenser

Ackum-Agell, S. [1996], ” Svensk arbetsmarknadspolitik under konjunkturuppgå ngen” , FIEF Reprint Series No. 110,

Fackfö reningsrö relsens Institut fö r Ekonomisk Forskning (FIEF), Stockholm.

Ackum-Agell, S. Bjö rklund, A. & Harkman, A. [1995],

” Unemployment Insurance, Labour Market Programmes and Repeated Unemployment in Sweden” , Swedish Economic Policy Review, Vol. 2, No. 1.

Agell, J. [1996], ” Why Swedens’s Welfare State Needed Reform” , Economic Journal, november 1996, Vol. 106, No. 439.

Agell, J. [1999], ” Vä lfä rdstat, tillvä xt och samhä llsekonomisk effektivitet” , i Calmfors, L. & Persson, M. (red.), Tillvä xt och ekonomisk politik, Studentlitteratur, Lund.

Agell, J., Englund, P. & Sö dersten, J. [1995], Svensk skattepolitik i teori och praktik – 1991 å rs skattereform, Bilaga 1 till SOU 1995:104.

Agnarsson, S. & Anxo, D. [1995], ” Ett internationellt perspektiv på arbetstidsfö rkortning, driftstid och sysselsä ttning” , Rapport till Metalls arbetstidsgrupp, Stockholm.

Ahlroth, S., Bjö rklund, A. & Forslund, A. [1994], ” The Output of the Swedish Education Sector” , Working Paper, No. 43, Konjunktur- institutet.

AMS, Statistiktjä nst.

AMS [1998a], ” Arbetsfö rmedlingens marknadsandelar 1998” , URA 1998:8, AMS utredningstjä nst.

AMS [1998b], ” 90-talets arbetsmarknad” , URA 1998:5, AMS utredningstjä nst.

AMS [1999], ” EU/EES-ä renden –Antal tremå naderssö kanden m.m. 1998” , Feu 1999:2, AMS Fö rsä kring, Arbetsmarknadsstyrelsen, Solna.

Andersson, A., Bastin, M. & Wikman, A. [1998], Nya relationer i arbetslivet, Arbetslivsinstitutet, Stockholm.

Anxo, D. & Lundströ m, S. [1998], ” Arbetstidspolitik i ett europeiskt perspektiv” , Rå det fö r arbetslivsforskning, Stockholm.

298 Referenser Lå ngtidsutredningen

Arai, M., Regné r, H. & Schrö der, L. [1999], Ä r arbetsmarknaden ö ppen fö r alla?, Bilaga 6 till Lå ngtidsutredningen 1999/2000.

Arnberg, E. & Lö vblad, G. [1985], Minskade svavelutslä pp 1970–1983

– Kartlä ggning av orsaker, Stockholm/Gö teborg.

Aronsson, T. & Lö fgren, K. G. [1999], ” Tillvä xt och makroekonomisk instabilitet” , i Calmfors, L. & Persson, M. (red.), Tillvä xt och ekonomisk politik, Studentlitteratur, Lund.

Barro, R. [1999], ” Human Capital and Growth in Cross-Country Regression” , Swedish Economic Policy Review (under publicering).

Bergman, L. [1989], Tillvä xt och miljö – en studie av må lkonflikter, Bilaga 9 till Lå ngtidsutredningen 1990, Allmä nna Fö rlaget, Stockholm.

Bishop, M. & Kay, J. [1988], Does privatization work? Lessons from the UK, London Business School.

Bjö rklund, A. [1999], ” Utbildningspolitik och utbildningens

lö nsamhet” , i Calmfors, L. & Persson, M. (red.), Tillvä xt och ekonomisk politik, Studentlitteratur, Lund.

Bjö rklund, A. & Kjellströ m, C. [1994], ” Avkastningen på utbildning i Sverige 1968 till 1991” , i Eriksson, R. & Jonsson, J. (red.), Sorteringen i skolan, Carlssons fö rlag, Stockholm.

Bjö rklund, A. m.fl. [1998], Vä lfä rdspolitik i kristid – hå ller arbets- linjen?, Vä lfä rdspolitiska rå dets rapport, SNS Fö rlag, Stockholm.

Blanchard, O. [1999], European Unemployment: The Role of Shocks and Institutions, hemsida på internet http://web.mit.edu/blanchar/ www/articles.html, 1999-12-01.

Blomströ m, M. [1999], ” Internationalisering och tillvä xt” , i Calmfors, L. & Persson, M. (red.), Tillvä xt och ekonomisk politik, Studentlitteratur, Lund.

Blomströ m, M., Fors, G. & Lipsey, R., [1997], ” Foreign Direct Investment: Home Country Experience in the United States and Sweden” , The Economic Journal, Vol. 107, No. 445, s. 1787–1797.

Bohm, P. [1997], ” Joint Implementation as Emission Quota Trade: an Experiment among four Nordic Countries” , NORD Energy, Nordiska Ministerrå det, Kö penhamn.

Bornmalm-Jardelö w, G. [1988], Hö gre utbildning och arbetsmarknad, doktorsavhandling, Nationalekonomiska institutionen, Gö teborgs universitet.

Buijink, Janssen & Schols [1999], ” Corporate effektive tax rates in the European Union” , Fiscal affairs Group och The Maastricht Accounting and Auditing, Research and Education Centre of the University of Maastricht (MARC Research Project).

Lå ngtidsutredningen Referenser 299

Bö hringer, C., Harrison, G. W. & Rutherford, T. [1998], ” Sharing the Burden of Carbon Abatement in the European Union” , Paper presented at the joint IEW/ EMF workshop on Integrated Assessment of Climate Change, Vienna, June 23-25, 1997.

Calmfors, L. [1993], ” De institutionella systemen på arbetsmarknaden och arbetslö sheten” , i Nya villkor fö r ekonomi och politik, Ekonomikommissionens fö rslag, Bilaga 4 till SOU 1993:15.

Calmfors, L. & Holmlund, B. [1999], ” Arbetsmarknad, arbetslö shet och tillvä xt” , i Calmfors, L. & Persson, M. (red.), Tillvä xt och ekonomisk politik, Studentlitteratur, Lund.

Calmfors, L. & Persson, M. [1999], ” Tillvä xt och ekonomisk politik – en ö versikt” , i Calmfors, L. & Persson, M. (red.), Tillvä xt och ekonomisk politik, Studentlitteratur, Lund.

Carling, A. m.fl. [1999], ” Lö nebildning och konkurrenskraft vid lå g inflation” , stencil, Industrins Ekonomiska Rå d (IER).

Carling, K., Holmlund, B. & Vejsiu, A. [1999], ” Do Benefits Cuts Boost Job Findings? –Swedish Evidence from the 1990s” , Working Paper 1999:8, IFAU, Office of Labour Market Policy Evaluation.

Carling, K. m.fl. [1996], ” Unemployment Duration, Unemployment Benefits and Labor Market Programs in Sweden” , Journal of Public Economics, Vol. 64.

Castells, M. [1998], Nä tverkssamhä llets framvä xt, band 1, i serien Informationså ldern, Ekonomi, samhä lle och kultur, Bokfö rlaget Daidalos AB, Gö teborg.

Castells, M. [1999], ” Utvecklingsmö jligheter i informationså ldern” , Ord & Bild, nr 3 1999.

Caves [1998], ” Industrial Organization and New Findings on the Turnover and Mobility of New Firms” , Journal of Economic Literature, Vol. 36, No. 4.

Dasgupta, P. & Mä ler, K.-G. [1998], ” Decentralization Schemes, Cost- benefit Analysis, and net National Product as a Measure of Social Well-being.” , Beijer Discussion Paper Series, No. 116, Beijer Institutet vid Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm.

Davidsson, P., Lindmark, L. & Olofsson, C. [1994], Dynamiken i svenskt nä ringsliv, Studentlitteratur, Lund.

Davidsson, P., Lindmark, L. & Olofsson, C. [1996], Nä ringslivs- dynamik under 1990-talet, Ordfö rrå det, Stockholm.

Disney, R. [1996], Can We Afford to Grow Older?, MIT Press, Cambridge Massachusetts.

Dowrick, S. [1996], ” Swedish Economic Performance and Swedish Economic Debate: A View from Outside” , Economic Journal, november 1996, Vol. 106, No. 439.

300 Referenser Lå ngtidsutredningen

Dir. 1998:07, Beredningen om må l i miljö politiken, Miljö - departementet.

Dir. 1998:40, Ö versyn av å tgä rder inom klimatområ det, Miljö - departementet.

Dir. 1999:25, Mö jligheterna att utnyttja Kyotoprotokollets flexibla mekanismer i Sverige, Nä ringsdepartementet.

Ds 1994:22, Kvalitets- och produktivitetsutveckling i sjukvå rden 1960-1992, Expertgruppen fö r studier i offentlig ekonomi (ESO), Finansdepartementet.

Ds 1994:24, Den offentliga sektorns produktivitetsutveckling 1980-1992, Expertgruppen fö r studier i offentlig ekonomi (ESO), Finansdepartementet.

Ds 1994:71, Bilagor till Den offentliga sektorns produktivitets- utveckling, 1980–1992 (Ds 1994:24), Expertgruppen fö r studier i offentlig ekonomi (ESO), Finansdepartementet.

Ds 1997:26, Sveriges andra nationalrapport om klimatfö rä ndringar, Miljö departementet.

Ds 1997:73, Lö nar sig arbete?, Expertgruppen fö r studier i offentlig ekonomi (ESO), Finansdepartementet.

Ds 1999:43, Automatisk balansering av å lderspensionssystemet, Socialdepartementet.

Economist [1999], 18 september 1999.

Edin, P.-A. & Holmlund, B. [1993], ” Avkastning och efterfrå gan på hö gre utbildning” , Ekonomisk debatt, nr 1, å rg 21.

Edin, P.-A., Harkman, A. & Holmlund, B. [1995], ” Unemployment and Wage Inequality” , uppsats presenterad vid konferensen Unemployment and Wage Dispersion –Is There a Trade-off?, till minne av Assar Lindbeck den 16-18 juni.

Eklund, K. [1998], Jakten på den fö rsvinnande skatten - globalisering och rö rliga skattebaser, SNS fö rlag, Stockholm.

Elmeskov, J., Martin, J. & Scarpetta, S. [1998], ” Key Lessons for Labour Market reforms: Evidence from OECD Countries’ Experiences” , Swedish Economic Policy Review, Vol. 5, No. 2.

Ernst & Young [1999a], World Wide Corporate Tax Guide. Ernst & Young [1999b], World Wide Executive Tax Guide. European Commission [1998], European Economy, No. 66.

European Commission [1999a], Electronic Commerce and Telework Trends (ECaTT).

European Commission [1999b], Economic and structural reform in the EU (Cardiff II).

European Commission [1999c], Synthesis report on structural reforms in Member States, Economic Policy Committee, EPC/II/169/99.

Lå ngtidsutredningen

Referenser 301

 

 

Feenstra, R. [1998], ” Foreign Direct Investment and Employment” ,

Swedish Economic Policy Review, Vol. 5, No. 1. Finansdepartementet [1999], Nationell rapport om ekonomiska

reformer: Produkt- och kapitalmarknader – Sverige. Finansdepartementet [2000a], Vad ä r hå llbar utveckling?, Bilaga 7 till

Lå ngtidsutredningen 1999/2000, Fritzes, Stockholm, (under publicering).

Finansdepartementet [2000b], En å ldrande befolkning – konsekvenser fö r svensk ekonomi, Bilaga 9 till Lå ngtidsutredningen 1999/2000, Fritzes, Stockholm, (under publicering).

Fischer, S. [1993], ” The role of macroeconomic factors in growth” ,

Journal of Monetary Economics, 32.

Fors, G. [1997], ” Utilization of R&D Results in the Home and Foreign Plants of Multinationals” , Journal of Industrial Economics,

Vol. XLV, s. 341–358.

Fredriksson, P. [1994], ” The Demand for Higher Education in Sweden: Theory and Evidence” , Working Paper 1994:14, National- ekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

Fö lster, S. [1998], Kommuner kan! Kanske! – om kommunal vä lfä rd i framtiden, Ds 1998:15, Rapport till expertgruppen fö r studier i offentlig ekonomi (ESO), Finansdepartementet.

Giertz, E. [1999], Kompetens fö r tillvä xt. Verksamhetsutveckling i praktiken, Celemi, Malmö .

Griliches, Z. [1979], ” Issues in Assesing the Contribution of Research and Development to Productivity Growth” , Bell Journal of Economics, 10, s. 92–116.

Grossman, G. M. & Kreuger, A. B. [1994], ” Economic Growth and the Environment” , Working Paper, No. 4634, National Bureau of Economic Research, Cambridge.

Hansson, I. & Norrman, E. [1996] ”Skatter – teori och praktik”, SNS fö rlag, Stockholm.

Hansson, P. [1997], ” Trade, Technology and Changes in Employment of Skilled Labour in Swedish Manufacturing” , FIEF Reprint Series, No. 117, Fackfö reningsrö relsens Institut fö r Ekonomisk Forskning (FIEF), Stockholm.

Hansson, P. [1999], ” Relative Demand for Skills in Swedish Manufacturing: Technology or Trade?” , FIEF Working Paper Series, No. 152, Fackfö reningsrö relsens Institut fö r Ekonomisk Forskning (FIEF), Stockholm.

Hansson, P. & Lundberg, L. [1995], Frå n basindustri till hö gteknologi, SNS Fö rlag, Stockholm.

Harkman, A. [1999], ” Om lå ngtidsarbetslö shetens orsaker” , URA 1999:11, AMS utredningsenhet.

302 Referenser Lå ngtidsutredningen

Harkman, A. m.fl. [1998], ” 90-talets arbetsmarknad” , URA 1998:5, AMS utredningsenhet.

Hartog, J. [1999], ” Behind the Veil of Human Capital” , OECD

Observer, No. 2.

Heikensten, L. [1989], ” Lå ngtidsutredningarna –stä llning, inriktning och metod” , Ekonomisk Debatt, å rg 17, nr 1, s. 23–32.

Henrekson, M. [1996], ” Sweden’s Relative Economic Performance: Lagging Behind or Staying on Top?” , Economic Journal, Vol. 106, No. 439, november 1996.

Henrekson, M. [1999], ” Drivkrafter fö r entreprenö rskap, nyfö re- tagande och fö retagstillvä xt” , i Calmfors, L. & Persson, M. (red.),

Tillvä xt och ekonomisk politik, Studentlitteratur, Lund. Holden, S. & Nymoen, R. [1998], ” Measuring Structural

Unemployment: Is There a Rough and Ready Answer?” , stencil, Nationalekonomiska institutionen, Oslo universitet.

Holmlund, B. [1995], ” Livstidsjobb och korta jobb” , Arbetsmarknad och arbetsliv, å rg. 1, nr 2.

Holmlund, B. & Kolm, A.-S. [1998], ” Kan arbetslö sheten bekä mpas med skattepolitik” , Ekonomisk Debatt, å rg 26, nr 4.

HUI [1999], ” Internethandel –ur ett detaljhandelsperspektiv” , Forskningsrapport S40.

Hultcrantz, L. [1999], ”Ä r en stor tjä nsesektor fö renlig med god ekonomisk tillvä xt?” , i Calmfors, L. & Persson, M. (red.), Tillvä xt och ekonomisk politik, Studentlitteratur, Lund.

Hä gerhä ll, B. (red.) [1989], Vå r gemensamma framtid, Rapport frå n Vä rldskommissionen fö r miljö och utveckling under

ordfö randeskap av statsminister Gro Harlem Brundtland, Prisma/Tidens fö rlag.

Hö gskoleverket, bestä llt datamaterial.

Hö gskoleverket [1999a], ” Rä cker kunskaperna i matematik?” , Bedö mningsgruppen fö r hö gskolestudenternas kunskaper i matematik, Hö gskoleverket, Stockholm.

Hö gskoleverket, [1999b], ” Vad hä nde sedan? Avnä marna av gymnasieskolan och av hö gskolans grundutbildning” , Rapport, 1999:7 R, Hö gskoleverket, Stockholm.

IEA [1998], Mathematics and Science Achievement in the Final Year of Secondary School: IEA’s Third International Mathematics and Science Report, hemsida på internet http://timss. bc.edu/TIMSS1/Achievement.html, 1999-12-01.

IMF [1997], World Economic Outlook, International Monetary Fund, Washington.

Industrifö rbundet [1999], ” Flera utlä ndska uppkö p av små fö retag” , pressmeddelande 19 april 1999.

Lå ngtidsutredningen Referenser 303

Industrifö rbundet m.fl. [1999], ” Invandring och utvandring bland hö gutbildade” , Rapport frå n Migrationsgruppen, juni 1999.

Institute for Management Development (IMD) [1999], The World Competitiveness Yearbook 1999.

Invest in Sweden Agency (ISA) [1999], I huvudet på ett fö retag – om huvudkontorets roll och lokalisering, rapport frå n ISA:s ekonomiska rå d, ISA, Stockholm.

IVA [1996], Miljö driven teknikutveckling – en IVA-studie om miljö hä nsyn som drivkraft fö r teknikutvecklingen i svenskt

nä ringsliv, IVA-rapport 417, Ingenjö rsvetenskapsakademien (IVA), Stockholm.

Jakobsson, U. [1996], ” Ekonomerna, prognoserna och den svenska modellen” , i Jonung, L. (red.), Ekonomerna i debatten – gö r de nå gon nytta?, Ekerlids fö rlag, Stockholm.

Jakobsson, U. (red.) [1999], Vä gen till vä lstå nd, Konjunkturrå dets rapport 1999, SNS fö rlag, Stockholm.

Jacobsson, S., Sjö berg, C. & Wahlströ m, M. [1999], ” Vad fö rklarar bristen på elektronikingenjö rer och datavetare i Sverige?” ,

Ekonomisk Debatt, nr 5.

Jansson, F. [1997], ” Rö rlighet och å ldersstruktur” , URA 1997:13, AMS utredningsenhet.

Johansson, S., Lundborg, P. & Zetterberg, J. [1998], Massarbets- lö shetens karaktä r och vä garna till full sysselsä ttning, Fack- fö reningsrö relsens Institut fö r Ekonomisk Forskning (FIEF), Stockholm.

Jonung, L. [1999], Med backspegeln som kompass – om stabiliseringspolitiken som lä roprocess, Ds 1999:9, rapport till Expertgruppen fö r studier i offentlig ekonomi (ESO), Finansdepartementet.

Karlsson, A. & Schantz, E. [1998], ” Utan fast kontrakt” , delrapport frå n LO-projektet Ö kad Sysselsä ttning, LO, Stockholm.

Kindbom, K., Sjö berg, K. & Lö vblad, G. [1993], ” Emissioner av svavel, kvä ve och alkaliskt stoft i Sverige 1900-1990” , i Berä kning av ackumulerad syrabelastning frå n atmosfä ren till de svenska ekosystemen, Delrapport 1, Institutet fö r vatten- och luftvå rds- forskning (IVL),Gö teborg

Konjunkturinstitutet [1999a], Konjunkturbarometern, september 1999. Konjunkturinstitutet [1999b], Miljö och ekonomi – scenarier fram till

å r 2015, Bilaga 2 till Lå ngtidsutredningen 1999/2000, Fakta Info Direkt, Stockholm.

Konjunkturinstitutet [2000], Sveriges ekonomi – scenarier fram till å r

2015, Bilaga 1 till Lå ngtidsutredningen 1999/2000, Fritzes, Stockholm.

304 Referenser Lå ngtidsutredningen

Korpi, W. [1996], ” Eurosclerosis and the Sclerosis of Objectivity: On the Role of Values among Economic Policy Experts” , Economic Journal, Vol. 106, No. 439, november 1996.

Kram, T. [1998], ” The Energy Technology Systems Analysis Programme: History, the ETSAP Kyoto Statement and Post-Kyoto Analysis” , Paper Presented at OECD Workshop Climate Change and Economic Modelling, Background Analysis for the Kyoto Protocol, Paris, September 17–18, 1998.

Krantz, O. [1995], ” Swedish Historical National Accounts” , Institutet fö r ekonomisk historia, Umeå universitet.

Kriströ m, B. [1999], ” Tillvä xt, sysselsä ttning och miljö” , i Calmfors, L. & Persson, M. (red.), Tillvä xt och ekonomisk politik, Studentlitteratur, Lund.

Krueger, A. [1998], ” Reassessing the View That American Schools are Broken” , FRBNY Economic Policy Review, Vol. 4, No. 1, Federal Reserve Bank of New York.

Krueger, A. & Lindahl, M. [1999], ” Education for Growth in Sweden and the World” , Swedish Economic Policy Review, Vol. 6, No. 2.

Krugman, P. [1994], ” Past and Prospective Causes of High Unemployment” , i Reducing Unemployment: Current Issues and Policy Options, Federal Reserve Bank of Kansas City.

Kå gesson, P. [1997], Growth versus the Environment – is there a trade- off?, doktorsavhandling, Lunds universitet.

Layard, R. & Nickell, S. [1997], ” Labour Market Institutions and Economic Performance” , Discussion Paper No. 23, Leverhulme Programme, Institute of Economics and Statistics, Oxford University.

Lindh, T. & Malmberg, B. [1996], ” God tillvä xt nä r 40-talisterna fyller 50 å r” , Ekonomisk Debatt, å rg 24, nr 4.

Lindbeck, A. [1997], The Swedish Experiment, SNS fö rlag, Stockholm. Lindbeck, A. [1999], ” Svensk ekonomisk tillvä xt i internationellt

perspektiv” , i Calmfors, L. & Persson, M. (red.), Tillvä xt och ekonomisk politik, Studentlitteratur, Lund.

Lindé n, C. & Kvarnströ m, C. [1999], ” Baskompetens –grunden fö r kompetenshö jning” , Nya jobb & fö retag, Rapport nr 3, Svenska EU-programkontoret.

Lindmark, M. [1998], Towards Environmental Historical National Accounts for Sweden, doktorsavhandling, Umeå Studies in Economic History; 21, Umeå universitet.

Lundberg, L. [1997], ” Utbildning, konkurrenskraft och struktur- omvandling” , i Bergströ m, V. (red.), Arbetsmarknad och tillvä xt – Tio å rs forskning med facket, Fackfö reningsrö relsens Institut fö r Ekonomisk Forskning (FIEF), Ekerlids fö rlag, Stockholm.

Lå ngtidsutredningen

Referenser 305

 

 

Lundberg, L. [1999], Sveriges internationella konkurrenskraft, Bilaga 5 till Lå ngtidsutredningen 1999/ 2000, Fakta Info Direkt, Stockholm.

Lundborg, P. & Zetterberg, J. [1998], Massarbetslö shetens karaktä r och vä garna till full sysselsä ttning, Fackfö reningsrö relsens Institut fö r Ekonomisk Forskning (FIEF), Stockholm.

Lundé n, B. & Sundströ m, G. [1999], ” Chockhö jda hemtjä nsttaxor: Hur gick det fö r vå rdtagarna?” , Socialmedicinsk tidskrift, å rg 76, nr 4,

s. 387–392.

McKinsey Global Institute [1994], Employment Perfomance.

Mason, G. [1996], ” Graduate Utilisation In British Industry: The Initial Impact Of Mass Higher Education” , National Institute Economic Review, May.

Mellander, E. [1999], ” The Multi-Dimensional Nature of Labor Demand and Skilled-Biased Technical Change” , stencil, Industrins Utredningsinstitut (IUI), Stockholm.

Mellander, E. & Skedinger, P. [1999], ” Corporate Job Ladders in Europe: Wage Premia for University vs. High School Level Positions” , Swedish Economic Policy Review, Vol. 6, No. 2, autumn 1999.

Modigliani m.fl. [1998], ” An Economists´Manifesto on Unemployment in the European Union” , BNL Quarterly Review, Vol. 51.

Molander, P. [1995], Miljö n som lå ngsiktig restriktion, Bilaga 2 till Lå ngtidsutredningen 1995, Fritzes, Stockholm.

Morgan Stanley Dean Witter [1999], Global IT Investment. Mortensen, D. T. & Pissarides, C. A. [1999], ” Unemployment

Responses to ‘Skilled-Biased’ Technology Shocks: the Role of Labour Market Policy” , The Economic Journal, Vol. 109, No. 455.

National Utility Services Scandinavia [1998], Nationell undersö kning av elkostnader fö r mellanstor industri april 1997–april 1998, november 1998.

Naturvå rdsverket [1998], deFacto 1998: Uppfö ljning av fö reslagna nationella miljö kvalitetsmå l, Stockholm.

Naturvå rdsverket [1999a], hemsida på internet, www.environ.se, 1999-12-01.

Naturvå rdsverket [1999b], ” Mindre kvä ve, mer koldioxid frå n vä gtrafiken” , pressmeddelande 1999-11-16.

Nelander, S., Lindgren, V. & Nelander, K. [1999], Anstä llningsformer och arbetstider på en arbetsmarknad i fö rä ndring, Lö ne- och arbetslivsenheten, LO, hemsida på internet, www.lo. se/aktuellt/aktuellt/htm, november 1999.

306 Referenser

Lå ngtidsutredningen

 

 

Nordiska ministerrå det [1997], Budgetkonsolidering i de nordiska

lä nderna – finanspolitik fö r hå llbar ekonomisk tillvä xt och vä lfä rd, TemaNord 1997:554, Nordiska rå det, Kö penhamn.

Norrman, E. & Robertson, P. [1998], Den ekonomiska integrationen och effekterna på kommunernas framtida finansieringsmö jligheter, Bilaga 2 till Kommunerna i framtiden –en lå ngtidsutredning om behov och resurser till å r 2010, Svenska Kommunfö rbundet, Kommentus fö rlag, Stockholm.

NUTEK [1991], Koldioxid: utslä pp och berä kningsmetodik, Allmä nna fö rlaget, Stockholm.

NUTEK [1992], Nä ringslivets utveckling till 2004 – tillvä xt eller stagnation, Bilaga 3 till Lå ngtidsutredningen 1992, Allmä nna fö rlaget, Stockholm.

NUTEK [1997], Market Shares, Relative Prices and Quality, B 1997:9, NUTEK Fö rlag, Stockholm.

NUTEK [1999a], Kretsloppsanpassning ur ett samhä llsekonomiskt perspektiv, Bilaga 4 till Lå ngtidsutredningen 1999/2000, Fakta Info Direkt, Stockholm

NUTEK [1999b], Nä ringsliv, kompetens och regionala utbildnings- system – en fö rstudie, NUTEK i samarbete med Hö gskoleverket, Skolverket och Arbetsmarknadsstyrelsen.

NUTEK [1999c], Svenskt nä ringsliv och nä ringspolitik 1999, NUTEK Fö rlag, Stockholm.

NUTEK [1999d], Svenskt nä ringsliv på rä tt vä g?, Bilaga 3 till

Lå ngtidsutredningen 1999/2000, Fakta info direkt, Stockholm. NUTEK [1999e], Vad betyder direktinvesteringarna fö r Sverige?,

B 1999:1, NUTEK Fö rlag, Stockholm.

O’Connell, P. J. [1999], ” Adults in Training: An International Comparison of Continuing Education and Training” , Centre for Educational Research and innovation (CERI).

OECD [a], Economic Outlook, olika å rgå ngar. OECD [b], Labour force statistics, olika å rgå ngar. OECD [1990], Labour force statistics, 1968–1988. OECD [1992], Economic Outlook, december.

OECD [1994], Jobs Study: Facts, Analysis, Strategies.

OECD [1995a], Jobs Study, Evidence and Explanations, Part II: The Adjustment Potential for the Labour Market.

OECD [1995b], Literacy, Economy and Society – Results of the first International Adult Literacy Survey.

OECD [1996a], Education at a Glance – Indicators.

OECD [1996b], Services, statistics on value added and employment. OECD [1997a], Employment Outlook, juli.

OECD [1997b], Environmental Data.

Lå ngtidsutredningen

Referenser 307

 

 

OECD [1997c], The Tax/Benefit Position of Employees.

OECD [1997d], The world in 2020 – Towards a new global age. OECD [1998a], Economic Outlook, december.

OECD [1998b], Economic Surveys – Sweden. OECD [1998c], Education at a Glance – Indicators. OECD [1998d], Employment Outlook.

OECD [1998e], Environmental Indicators – Towards Sustainable Development.

OECD [1998f], Human Capital Investment – An International Comparison.

OECD [1998g], Key Lessons for Labor Market Reforms: Evidence from OECD Countries Experience.

OECD [1998h], Macroeconomic and structural policies for a successful monetary union, ECO/GEN(99)1.

OECD [1998i], Performance and Regulation Patterns in OECD countries, Annex 1.

OECD [1999a], The Economic and Social Impact of Electronic Commerce, Preliminary Findings and Research Agenda.

OECD [1999b], Economic Outlook, juni. OECD [1999c], Economic Surveys – Sweden. OECD, [1999d], Employment Outlook, juni.

OECD [1999e], Labour force statistics 1977-1997.

OECD [1999f], Macroeconomic and structural policies for a successful monetary union.

OECD[1999g], Main Economic Indicators, december.

OECD [1999h], National Accounts – Main Aggregates, 1960-1997. OECD [1999i], Performance and regulation patterns in OECD-

countries.

OECD [1999j], Statistics, hemsida på internet, www.oecd. org/std/gdp.htm, 1999-12-03.

OECD [1999k], ” Structural Reform The Tax and Transfer System” ,

OECD Economic Surveys – Sweden.

OECD [1999l], Quarterly National Accounts, 1999:1. OECD [1999m], Taxing Wages.

Okeke, S. [1999], ” Arbetsfö rmedlingens marknadsandelar 1998” , URA 1999:8, AMS utredningsenhet.

Ohlsson, J. & Rehnströ m, P. [1997], ” Sveriges behov av ö kad kompetens i nä ringslivet” , i Kunskap så det rä cker – Arton debattinlä gg om utbildning och forskning, SACO och SULF.

Pindyck, R. & Dixit, A. [1994], Investments under Uncertainty, Princeton University Press.

Ramey, G. & Ramey, V. [1995], ” Cross country evidence on the link between volatility and growth” , The American Economic Review, 85.

308 Referenser Lå ngtidsutredningen

Regeringens proposition [1996/97:45], Lä ttnad i ä garbeskattningen i små och medelstora fö retag.

Regeringens proposition [1997/98:145], Svenska miljö må l. Regeringens proposition [1998/91:1], 1999 å rs budgetproposition. Regeringens propostion [1999/2000:1], Budgetpropositionen fö r 2000. Regeringskansliet [1999], Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention om

klimatfö rä ndring, Miljö departementet. RFV, bestä llt datamaterial.

Ripe Network Coordination Centre [1999], hemsida på internet, www.ripe.net, september 1999.

RRV [1999], Lä ttnad i dubbelbeskattningen, 1999:20. SAF [1999a], Fakta om skatter.

SAF [1999b], Remissyttrande ö ver ” Validering av utlä ndsk yrkes- kompetens” (SOU 1998:165), 1999-05-17.

SAF [1999c], Wages and Total Labour Costs for Workers. SCB [a], Arbetskraftsundersö kningar, bestä llt datamaterial. SCB [b], Arbetskraftsundersö kningar, olika å rgå ngar.

SCB [c], Befolkningsprogrammet.

SCB [d], Centrala fö retags- och arbetsstä lleregistret, bestä llt data- material.

SCB [e], Finansstatistiken, bestä llt datamaterial. SCB [f], Nationalrä kenskaper, olika å rgå ngar.

SCB [g], Nyfö retagandet i Sverige, Statistiska meddelanden, F15, olika å rgå ngar.

SCB [h], Nyfö retagandet i Sverige, Statistiska meddelanden, Nv12, olika å rgå ngar.

SCB [i], Konkurser och offentliga ackord, Statistiska meddelanden, R13, olika å rgå ngar.

SCB [1996], Belastningen på havet 1995 av fosfor, kvä ve, metaller och organiskt material, Statistiska meddelanden, Na 53 SM 9601.

SCB [1998a], Trender och prognoser ’98, med sikte på å r 2015. SCB [1998b], Utbildningsstatistisk å rsbok, Statistiska centralbyrå n,

Stockholm.

SCB [1998c], Ö vergå ng gymnasieskola – hö gskola, Statistiska meddelanden, U 36 SM 9801.

SCB [1999a], Arbetskraftsundersö kningar, 15 oktober 1999. SCB [1999b], Export/Importå ret 1997–1998.

SCB [1999c], ” Fortsatt ö kning av personalutbildningens omfattning” , Pressmeddelande 1999-10-21.

SCB [1999d], ” Miljö fö retag och grö na jobb i Sverige” , rapport 1999:2. SCB [1999e], Svenskä gda fö retag med verksamhet i utlandet,

Statistiska meddelanden, NV 15 SM 9901.

Lå ngtidsutredningen Referenser 309

SCB [1999f], Nybö rjare, registrerade och examina – universitet och hö gskolor, Statistiska meddelanden, U 20 M 9901

SCB [1999g], Universitet och hö gskolor – Forskarutbildning: Nyantagna, registrerade och examinerade lä så ret 1997/98, Statistiska meddelanden, U 21 SM 9901.

Shafik, N. [1994], ” Economic Development and Environmental Quality: An Econometric Analysis” , Oxford Economic Papers, Vol. 46, s.757–73.

Skolverket [1999a], ” Avgifter i fö rskola och fritidshem 1999” , Skolverkets rapport 174.

Skolverket [1999b], ” Preliminä r statistik elevantal å r 1 i gymnasie- skolan” , hemsida på internet, http:// www.skolverket.se, 1999-12-01.

SNS Konjunkturrå d [1999], Vä gen till vä lstå nd, Stockholm. Socialdepartementet [2000], Kommer det att finnas en hjä lpande

hand?, Bilaga 8 till Lå ngtidsutredningen 1999/2000, Fritzes, Stockholm, (under publicering).

Socialstyrelsen [1996], ” Alternativa styr- och driftsformer i ä ldre- omsorgen” , Ä ldreomsorg på entreprenad, SoS-rapport 1996:8, Fritzes, Stockholm.

Sohlman, Å . [1996], Framtidens utbildning – Sverige i internationell konkurrens, SNS Fö rlag, Stockholm.

SOU 1991:37, Rä kna med miljö n! – fö rslag till natur- och miljö - rä kenskaper, Betä nkande av Miljö rä kenskapsutredningen, Finansdepartementet, Allmä nna fö rlaget, Stockholm.

SOU 1993:16, Nya villkor fö r ekonomi och politik – Ekonomi- kommissionens fö rslag, Betä nkande av Ekonomikommissionen, Allmä nna fö rlaget, Stockholm.

SOU 1996:34, Aktiv arbetsmarknadspolitik, Betä nkande av Arbets- marknadspolitiska kommitté n, Fritzes, Stockholm.

SOU 1996:51, Grundlä ggande drag i en ny arbetslö shetsfö rsä kring – alternativ och fö rslag, Delbetä nkande av Utredningen om ersä ttning vid arbetslö shet och omstä llning (ARBOM), Fritzes, Stockholm.

SOU 1996:119, Lä ttnad i dubbelbeskattningen av mindre fö retags inkomster, Delbetä nkande av 1992 å rs fö retagsskatteutredning, Fritzes, Stockholm.

SOU 1997:11, Skatter, miljö och sysselsä ttning, Slutbetä nkande av Skattevä xlingskommitté n, Fritzes, Stockholm.

SOU 1997:17, Skatter, tjä nster och sysselsä ttning, Betä nkande av Tjä nstebeskattningsutredningen, Fritzes, Stockholm.

SOU 1998:78, Regelfö renkling fö r framtiden, Små fö retags- delegationens rapport 4, Fritzes, Stockholm.

310 Referenser

Lå ngtidsutredningen

 

 

SOU 1998:116, Stoppreglerna, Betä nkande av Stoppregelsutredningen, Fritzes, Stockholm.

SOU 1998:165, Validering av utlä ndsk yrkeskompetens, Slutbetä nkande av Utredningen fö r vä rdering av utlä ndsk yrkesutbildning på gymnasial nivå och utlä ndska arbetslivserfarenheter, Fritzes, Stockholm.

SOU 1999:27, DELTA – utredningen om deltidsarbete, tillfä lliga jobb och arbetslö shetsersä ttning, Betä nkande av Utredningen om arbetslö shetsersä ttningen och deltidsarbete m. m., Fakta info direkt, Stockholm.

SOU 1999:69, Individen och arbetslivet: perspektiv på det samtida arbetlivet kring sekelskiftet 2000, Slutbetä nkande frå n Arbetslivs- delegationen, Fakta info direkt, Stockholm.

Stigberg, D. [1998], ” Digitala varor Vä lfä rdens faror? –Hur elektronisk handel kan komma att fö rä ndra ekonomin” , rapport till Expertgruppen fö r studier i offentlig ekonomi (ESO) och IT- kommissionen.

Stokey, N. [1998], Are there limits to growth?, International Economic Review, Vol. 39, s. 1–31.

Storesletten, K. & Zilibotti, F. [1999], ” Utbildning, utbildningspolitik och tillvä xt” , i Calmfors, L. & Persson, M. (red.), Tillvä xt och ekonomisk politik, Studentlitteratur, Lund.

Svedberg, P. [1999], ” Vad bestä mmer skillnader i tillvä xt mellan lä nder?” , i Calmfors, L. & Persson, M. (red.), Tillvä xt och ekonomisk politik, Studentlitteratur, Lund.

Svenska kommunfö rbundet [1997], Taxor fö r vå rd och omsorg – ett hjä lpmedel, Kommentus fö rlag AB, Stockholm.

Svenska kommunfö rbundet [1998a], Fö rekomst och omfattning av alternativ drift inom de mjuka sektorerna, Kommentus fö rlag, Stockholm.

Svenska kommunfö rbundet [1998b], Hur på verkar en allmä n arbets- tidsfö rkortning antalet anstä llda i kommunerna?, Bilaga 1 till Kommunerna i framtiden, Kommentus fö rlag, Stockholm.

Svenska kommunfö rbundet [1998c], Kommunerna i framtiden – en lå ngtidsutredning om behov och resurser till å r 2010, Kommentus fö rlag, Stockholm.

Svenska kommunfö rbundet [1999a], Kommunernas ekonomiska lä ge, oktober 1999.

Svenska kommunfö rbundet [1999b], Konkurrens fö r fortsatt vä lfä rd? Om fö rekomst, omfattning, effekter och erfarenheter av konkurrens- utsä ttning och alternativa driftsformer, Kommentus fö rlag, Stockholm.

Lå ngtidsutredningen Referenser 311

Svenska Kommunfö rbundet [1999c], Vå r framtid - Ä ldres vå rd och omsorg infö r 2000-talet, Ä ldreberedningens slutrapport, Kommentus fö rlag, Stockholm

Sveriges Riksbank, Sveriges betalningsbalans – flö den och stockar, Tabellsamling, olika å rgå ngar.

United Nations [1998], World Investment Report. Utbildningsdepartementet [1999], Nå gra resultat frå n Education at a

glance – OECD-Indicators 1998, faktablad.

Thomson Financial Securities Data [1999], bestä llt material. Towers Perrin [1999], Worldwide Total Renumeration.

Wadensjö , E. [1991], ” Hö gre utbildning och inkomster” , i Expert- rapport 4 frå n Produktivitetsdelegationen, Stockholm.

Wibe, S. [1990], Miljö effekter av skattereformen, Miljö vå rds- beredningen, Umeå .

World Economic Forum (WEF) [1999], The Global Competiviness Report 1999, Geneva.

World Bank [1992], World Development report 1992, Oxford University Press, Oxford.

World Resources Institute [1998–99], World Resources: a report by the Wold Resources Institute and the International Institute for Environment and Development, Basic Books, New York.

Åberg, C.-J. [1997], Ett svå rtskö tt pastorat – Hur fö rnya svensk politik?, SNS fö rlag, Stockholm.

Åberg, R. [1999], ” Balansen mellan arbetskraftens utbildningsnivå och jobbens kvalifikationskrav –ett struktur- eller

konjunkturproblem?” , stencil, Umeå universitet.

Lå ngtidsutredningen

313

 

 

Bilagor till Lå ngtidsutredningen 1999/2000

Nr

Namn

Fö rfattare

1

Sveriges ekonomi –scenarier

Konjunkturinstitutet

 

fram till å r 2015

 

2

Miljö och ekonomi –scenarier

Konjunkturinstitutet

 

fram till å r 2015

 

3

Svenskt nä ringsliv på rä tt vä g?

NUTEK

4

Kretsloppsanpassning ur ett

NUTEK

 

samhä llsekonomiskt perspektiv

 

5

Sveriges internationella

Lars Lundberg, FIEF

 

konkurrenskraft

 

6

Ä r arbetsmarknaden ö ppen fö r

Mahmood Arai,

 

alla?

Hå kan Regné r och

 

 

Lena Schrö der,

 

 

Stockholms universitet

7

Vad ä r hå llbar utveckling?

Finansdepartementet

8

Kommer det att finnas en

Socialdepartementet

 

hjä lpande hand?

 

9

En å ldrande befolkning –

Finansdepartementet

 

konsekvenser fö r svensk ekonomi

 

Statens offentliga utredningar 2000

Kronologisk fö rteckning

1.En uthå llig demokrati.

Slutbetä nkande frå n Demokratiutredningen. Ju.

2.Olika bostadsrä ttsfrå gor. Ju.

3.Vä lfä rd vid vä gskä l. S.

4.Svensk tillä mpning av EG:s konkurrensregler. N.

5.Fö rsä kringsmedicinskt centrum –utredningar i socialfö rsä kringens tjä nst. S.

6.Dö den angå r oss alla –vä rdig vå rd vid livets slut + bilaga. S.

7.Lå ngtidsutredningen 1999/2000. Fi.

Statens offentliga utredningar 2000

Systematisk fö rteckning

Justitiedepartementet

En uthå llig demokrati.

Slutbetä nkande frå n Demokratiutredningen. [1]

Olika bostadsrä ttsfrå gor. [2]

Socialdepartementet

Vä lfä rd vid vä gskä l. [3]

Fö rsä kringsmedicinskt centrum – utredningar i socialfö rsä kringens tjä nst. [5]

Dö den angå r oss alla –vä rdig vå rd vid livets slut + bilaga. [6]

Finansdepartementet

Lå ngtidsutredningen 1999/2000. [7]

Näringsdepartementet

Svensk tillä mpning av EG:s konkurrensregler. [4]

Tillbaka till dokumentetTill toppen