LAG ANGÅENDE KANTORER (Statens offentliga utredningar 1921:4)

FÖRSLAG

TILL

LAG ANGÅENDE KANTORER

JÄMTE DÄRMED SAMMANHÄNGANDE
FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Avgivet den 6 mars 1920

JÄMLIKT NÅDIGT BESLUT DEN
31 OKTOBER 1919 AV CHEFEN
FÖR KUNGL. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET TILLKALLADE

SAKKUNNIGA

TRYCKT HOS

P. PALMQUI6T8 AKTIEBOLAG, STOCKHOLM 1920

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kung!. Ecklesiastikdepartementet

På grund av nådiga bemyndiganden den 14 juni och den 6 september
1907 tillkallades under nämnda år sakkunniga att inom kungl. ecklesiastikdepartementet
biträda vid utredning av frågan om ändrade bestämmelser
rörande klockarinstitutionen; och avgåvo nämnda sakkunniga den
31 januari 1908 sitt betänkande.

I betänkandet erinrade de sakkunniga till en början om de framställningar
i ämnet, som tidigare inkommit till Kungl. Maj:t, däribland en
i maj 1900 dagtecknad framställning från representanter för rikets klockare,
organister och kyrkosångare, vari påpekades, hurusom dessa kyrkotjänare
befunno sig i allt annat än tillfredsställande sociala och ekonomiska villkor,
och att avhjälpandet av dessa missförhållanden även skulle främja
den strävan, som under senare tid alltmera gjort sig gällande att höja
kyrkosången och kyrkomusiken.

1908 års sakkunniga föreslogo, att i stället för klockare skulle i församlingarna
anställas kantorer samt att, där orgel funnes, skulle anställas
jämväl organist. Innehavare av kantors- och organistbefattningar, vilka
befattningar finge med varandra förenas, skulle vara kyrkliga tjänstemän och
hava avlagt föreskrivna examina, kantor kantorsexamen och organist organistexamen.
I och med kantorsinstitutionens införande skulle kyrkosångarbefattningarna
av sig själva upphöra att finnas till. Kantorns huvudsakliga
uppgift skulle nämligen bliva att leda och lyfta kyrkosången samt att åt

församlingens ungdom lämna sångundervisning. Men vidare skulle kantorn
utföra vissa göromål av icke kyrkomusikalisk art, som förut ålegat klockaren
och icke ansetts kunna överflyttas på kyrkobetjäningen.

över de sakkunnigas förslag hördes vederbörande myndigheter, varvid
flertalet uttalade sig för klockarinstitutionens avskaffande och dess ersättande
med den föreslagna kantorsinstitutionen. Åtskilliga avstyrkte emellertid
förslaget eller uttalade sig för att man i stället borde tidsenligt reformera
klockarinstitutionen. Från flera håll framställdes mot förslaget betänkligheter
under erinran, att de klockame genom privilegier eller donationer
särskilt tillförsäkrade förmåner och rättigheter icke skulle kunna övergå ä
kantorn.

Sedan därefter hovrättsrådet K. J. Ekman den 1 februari 1912
tillkallats att i egenskap av sakkunnig inom kungl. ecklesiastikdepartementet
biträda med frågans fortsatta beredning, särskilt vad anginge
vissa med klockarinstitutionen förenade löneförmåner, avgav Ekman den
7 januari 1915 en promemoria i ämnet. I fråga om arten av de tjänster
utav ifrågavarande slag, vilka borde finnas i församlingarna, anslöt sig
Ekman till deras mening, som ansåge, att klockartjänsten, väsentligen reformerad,
borde bibehållas, helst som starka betänkligheter mot institutionens
avskaffande även därutinnan syntes möta, att med klockartjänsten
vore förenade vissa privilegier och förmåner, om vilka det torde vara tvivelaktigt,
huruvida de kunde komma andra tjänstinnehavare till godo. Jämte
klockaren borde i alla större församlingar finnas en kyrkosångare eller
kantor till ledning vid kyrkosångens inövande och utförande. I mindre
församlingar borde dessa bägge tjänster i regel förenas. Funnes orgel i
församlingen borde tillika vara anställd en examinerad organist, dock så
att i mindre församlingar samtliga de nu nämnda befattningarna måtte
kunna förenas. Därjämte föreslog Ekman för biträde å pastorsexpeditionen
inrättandet av en ny befattning, vilken lämpligen borde vara förenad med
endera eller samtliga av nyssnämnda befattningar och vilkens innehavare
borde benämnas kyrkoskrivare. Då kyrkoskrivarens arbete till väsentlig
del komme att utföras för statens räkning, borde bidrag av statsmedel till
avlöningen kunna påräknas.

Enligt nådigt bemyndigande den 20 januari 1915 tillkallades därefter
nya sakkunniga att inom kungl. ecklesiastikdepartementet biträda vid fortsatt
utredning av frågan om ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen;
och avgåvo dessa sakkunniga den 19 maj samma år till Kungl. Maj:t sitt
betänkande, vari föreslogs anställande av en kyrklig tjänsteman, benämnd

III

kantor, vilkens tjänst skulle i sig innefatta klockar-, kyrkosångar- och
organistbefattningarna. Kantorn skulle i vissa fall hava till åliggande att
jämväl lämna biträde å pastorsexpeditionen, för vilket ändamål föreslogs
att under vissa förutsättningar statsbidrag skulle utgå. Inom pastorat i
stad skulle för bestridande av olika delar av kantors göromål särskilda
befattningshavare kunna tillsättas.

Sedan på grund av nådig remiss utlåtanden över 1915 års förslag
avgivits av åtskilliga myndigheter, i vilka utlåtanden framhållits, bland
annat, behovet av närmare utredning angående de till klockares och organisters
avlöning anslagna boställen och jordar, uppdrog Kungl. Maj: t den
l oktober 1915 åt undertecknad Thulin att inom kungl, ecklesiastikdepartementet
biträda vid utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser
rörande klockarinstitutionen.

I anledning av berörda uppdrag har undertecknad Thulin utarbetat
och efter nådigt tillstånd till trycket befordrat:

Utredning angående klockar-, organist- och kantors(kyrkosångar)befattningarna,
innefattande:

Avd. 1. Historisk-statistisk översikt.

Avd. 2. Förslag till klockarinstitutionens omreglering samt riktlinjer
för ny lagstiftning.

Avd. 3. Tabellbilagor, i vilka bl. a. ingår en redogörelse för samtliga
klockare eller organister anslagna boställen och jordar.

I enlighet med de i utredningen angivna riktlinjer har undertecknad
Thulin jämväl utarbetat:

Förslag till lag angående kantorer m. m. jämte därmed sammanhängande
författa årsförslag.

Enligt nyssnämnda riktlinjer skulle de nuvarande klockar-, organistoch
kyrkosångarbefattningarna ersättas av en enda befattning, vars innehavare
skulle tilläggas egenskap av kyrklig tjänsteman och benämnas kantor.
Beträffande de göromål, som denne skulle hava att utföra, lades huvudvikten
på sådana av kyrkorausikalisk art, men skulle kantorn även övertaga
de göromål av icke kyrkomusikalisk art, som dittills varit förbundna
med kloekarbefattningen och som icke vore av den beskaffenhet att de
kunde överflyttas å kyrkvaktare och annan lägre kyrkobetjäning. I större
kantorsdistrikt, där ökade krav i kyrkomusikaliskt avseende ofta ställdes
och där de göromål, som tillhörde den icke kyrkomusikaliska delen av
kantors verksamhet, mången gång vore av den omfattning, att de krävde en
persons hela arbetstid, skulle, jämte kantorsbefattning, kunna inrättas särskild

befattning för orgelspelningen och vad därmed sammanhängde eller särskild
befattning för den icke kyrkomusikaliska delen av kantors verksamhet
eller båda dessa befattningar.

I de fall, då kantorsbefattningen vore avsedd att för befattningshavaren
utgöra hans huvudsakliga verksamhet, skulle han i viss utsträckning
vara skyldig att biträda med arbete å pastorsexpeditionen, något som
däremot icke skulle åligga befattningshavare, för vilken kantorsbefattningen
endast vore avsedd att utgöra en bisyssla. Men även i övrigt skulle för
denne senare tjänståliggandena vara mera begränsade.

I församlingar, där arbetet å pastorsexpeditionen vore av större omfattning,
så att de å expeditionen tjänstgörande prästmännen icke utan
åsidosättande av Övriga dem åliggande göromål kunde medhinna arbetet å
expeditionen med det biträde, som kantor eller särskild befattningshavare,
som kunde hava inrättats för den icke kyrkomusikaliska delen av kantors
verksamhet, vore skyldiga lämna, skulle det åligga vederbörande församling
att låta anställa särskild kyrkoskrivare.

I syfte att åt kantor trygga de förmåner och rättigheter, som enligt
privilegier eller donationer vore tillförsäkrade innehavare av klockar-, organist-
eller kyrkosångarbefattningarna, föreslogs uttryckligt stadgande att sådana
förmåner och rättigheter framdeles skulle vara förbundna med kantorsbefattningen.

Till bestridande av avlöningen åt kantor och kyrkoskrivare ifrågasattes
bidrag ej mindre av statsmedel än även från kyrkofonden.

Såsom allmän kompetensfordran för kantor uppställdes, att han skulle
hava avlagt musikalisk examen, innefattande prövning i såväl orgelspelning
som sång.

Sedan undertecknad Thulin med en i september 1919 dagtecknad
skrivelse till Kungl. Maj:t överlämnat nyssnämnda utredning och förslag,
har Kungl. Maj:t den 31 oktober 1919 bemyndigat chefen för kungl.
ecklesiastikdepartementet att tillkalla ytterligare högst fyra sakkunniga för
att inom departementet biträda med fortsatt utredning rörande klockarinstitutionen
samt att anmoda en av de sakkunniga att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar; och har i anledning härav chefen för
kungl. ecklesiastikdepartementet den 21 november 1919 tillkallat undertecknade
Borgh, Hagman, Olofsson och Persson att inom departementet
biträda med berörda utredningsarbete ävensom anmodat undertecknad Thulin
att såsom ordförande leda do sakkunnigas förhandlingar.

Till de sakkunniga hava från kungl. ecklesiastikdepartementet överlämnats:

1) eu till Kungl. Maj:t den 18 november 1919 ingiven underdånig
skrivelse från centralstyrelsens för Sveriges allmänna organist- och kantorsförening
arbetsutskott;

2) en till Kungl. Maj.t den 22 december 1919 ingiven underdånig

skrivelse från Göteborgs städs organist- och kantorsförening;

3) en till Kungl. Maj:t den 3 januari 1920 ingiven underdånig

skrivelse från centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening;

4) en till Kungl. Maj:t den 21 januari 1920 ingiven underdånig

skrivelse från Stockholms kyrkomusikerförening;

5) en till Kungl. Maj:t den 30 januari 1920 ingiven underdånig

skrivelse från allmänna svenska prästföreningens centralstyrelse;

6) musikaliska akademiens den 28 januari 1920 avgivna underdåniga
utlåtande angående förslag till reglemente för det under akademiens överinseende
ställda musikkonservatoriet m. m.;

7) av vederbörande domkapitel m. fl. avgivna underdåniga utlåtanden
över biskopsmötets den 20 maj 1919 hos Kungl. Maj:t gjorda framställning
om lindring i expeditionsarbetet för prästerskapet; samt

8) av Kungl. Maj:t genom nådigt cirkulär den 10 oktober 1919 till
samtliga domkapitel och Stockholms stads konsistorium infordrade uppgifter
om, i vilken omfattning dyrtidstillägg för år 1920 av vederbörande
församlingar beviljats där anställda klockare, organister och kyrkosångare.

Till de sakkunniga hava dessutom inkommit:

1) en till centralstyrelsen för Sveriges allmänna organist- och kantorsförening
ställd, den 1 december 1919 dagtecknad skrivelse från Lunds
stifts organist- och kantorsförening;

2) protokoll, hållet vid Visby stifts organistförenings sammanträde
den 6 december 1919;

3) utdrag av protokoll, fört vid centralstyrelsens för Sveriges allmänna
organist- och kantorsförenings sammanträde den 10 januari 1920; samt

4) en den 30 januari 1920 daterad skrivelse från ledamöterna
av musikaliska akademien, professorn Gustaf Hägg och musikdirektören
Alb. Wideman.

De sakkunniga, som första gången sammanträdde den 6 december 1919,
och den 16 i samma månad till chefen för kungl. ecklesiastikdepartementet
avgivit särskilt utlåtande angående beloppet av det bidrag, som för år
1921 kunde erfordras av statsmedel för avlönande av ifrågavarande befattningshavare,
hava nu slutfört sitt arbete och fä härmed vördsamt
överlämna av motiv åtföljda förslag till:

• VI

1) lag angående kantorer; ■ i , , /,•

2) lag angående mässfallsgudstjänst;

3) lag angående anställande i vissa fall av kyrkoskrivare å pastorsexpeditionerna; 4)

lag angående orgelverk i kyrkor eller andra för allmän gudstjänst
invigda lokaler;

5) lag angående ändrad lydelse av 6 § i lagen om kyrkofondi: flen .9

december 1910; , \

6) kungörelse angående bidrag av allmänna medel till avlöning ay
kantorer, klockare (kyrkofogdar) samt kyrkoskrivare;

7) stadga angående kantorer;

8) förordning angående utarrendering av kantors löneboställen;

9) kungörelse angående examina, som kunna avläggas vid kungl.
musikkonservatoriet eller inför särskild av Konungen förordnad examinator;

10) kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 mom. 5 i. förordningen
den 3 december 1915 angående kyrkoböckers förande; .

11) kungörelse angående ändrad lydelse av § 27 i stadgan den 10
december 1897 angående folkundervisningen i riket; samt

12) kungörelse angående bostad för kantorer m. m.

De sakkunniga hava i huvudsak anslutit sig till de av undertecknad
Thulin utarbetade riktlinjerna för ny lagstiftning i förevarande ämne.
Vissa avvikelser därifrån hava dock ägt rum och framgå dessa närmare
av de motiv, som åtfölja de sakkunnigas förslag. Berörda avvikelser hava
föranlett en delvis ändrad uppställning av det enligt riktlinjerna upprättade
förslaget till lag angående kantorer.

De sakkunniga hava utgått från, att frågan om beredande av pension
åt befattningshavare, som i förslaget till lag angående kantorer avses, samt
åt efterlevande änka och barn, blir föremål för särskild utredning.

Stockholm den 6 mars 1920.

GABRIEL THULIN.

Per Borgh. L. J. Hagman.

Johan Olofsson. Swen Persson.

S. Dahl qvist.

FÖRFATTiXINGSFÖRSLAG

,-i tv/

Förslag

till

LAG

angående kantorer.

1 §•

I varje kantorsdistrikt, som må omfatta eu eller flera församlingar,
om dessa höra till samma pastorat, skall finnas anställd en kyrklig tjänsteman,
benämnd kantor.

2 §•

Kantorsbefattning är:

antingen kantorsbefattning, avsedd att utgöra befattningshavarens huvudsakliga
verksamhet (självständig kantorsbefattning),

eller kantorsbefattning, avsedd att för befattningshavaren utgöra en
bisyssla (kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring).

Kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring är av högre eller lägre grad.

3 §.

Där vid upprättande av förslag till lönereglering, varom förmäles i
26 §, bestämts, att kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring skall vara
förenad med viss folkskollärartjänst, vilken rillsättes i samma ordning som
kantorsbefattningen, benämnes denna skolkantorsbejältning; och är i ty fall
befattningshavaren, då han avgår från den ena av de förenade tjänsterna,
skyldig att samtidigt avgå jämväl från den andra.

Angående villkoren vid förening i andra fall än i första stycket sägs
av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring med annan befattning, så
ock huruvida självständig kantorsbefattning må förenas med annan befattning
ävensom angående villkoren vid sådan förening, äger Konungen meddela
bestämmelser..

4 §•

Finnas inom ett kantorsdistrikt derå kyrkor eller andra för distriktets
allmänna gudstjänster avsedda lokaler, och kan en kantor ej lämpligen
fullgöra den kantor åliggande tjänstgöring vid dem alla, må flera
kantorer anställas i distriktet.

Att i vissa fall, jämte kantorsbefattning, särskilda befattningar må
inrättas för bestridande av vissa av de till kantors verksamhet hörande
göromål, därom stadgas i 35 §.

5 §•

Om indelning i kantorsdistrikt, då pastorat består av flera församlingar,
förordnar domkapitlet, efter det yttrande inhämtats från församling, som
av indelningen beröres och ej själv hos domkapitlet gjort framställning i
ämnet.

Vid sådan indelning skall iakttagas:

att densamma på en gång verkställes för pastoratet i dess helhet, om
ej särskilda förhållanden till annat föranleda;

att, där i de till pastoratet hörande församlingar eller vissa av dem
gudstjänsterna uppehållas genom duplikation eller alternering och en befattningshavare
lämpligen kan bestrida den kantor därvid åliggande tjänstgöring,
dessa församlingar, så vitt möjligt, sammanföras till ett kantorsdistrikt;
samt

att även eljest, så vitt lämpligen ske kan, flera församlingar sammanföras
till ett kantorsdistrikt.

Motsätter sig församling, som i förevarande avseende förut utgjort
eget distrikt, att med annan församling sammanföras till ett kantorsdistrikt,
må så ske endast då det finnes nödigt för en ändamålsenlig indelning av
pastoratet i dess helhet.

6 §•

Vad ovan är stadgat om indelning i kantorsdistrikt gäller ock i tillämpliga
delar, då fråga uppstår om ändring i sådan indelning.

7 §.

Sammanföras flera församlingar till ett kantorsdistrikt, skola de till
dessa församlingar hörande boställen eller andra tillgångar, som skola

användas till kantors avlöning, anses tillhöra kantorsdistriktet gemensamt,
där ej annorlunda mellan församlingarna överenskommes eller, då fråga
om överenskommelse i sådant avseende blivit väckt men överenskommelse
ej kunnat träffas, av Konungen förordnas.

Finnas för församlingar, som vid indelning i kantorsdistrikt tilldelas
olika distrikt, gemensamma boställen eller andra gemensamma tillgångar,
som skola användas till kantors avlöning, skall fördelningen därav mellan
de olika kantorsdistrikten av församlingarna ordnas genom uppgörelse, som
fastställes av Konungen.

8 §•

Kantor åligger, i enlighet med de närmare bestämmelser Konungen
meddelar:

l:o) att upptaga samt med orgelverket och sin röst leda sången vid
allmän gudstjänst i kyrkan, så ock vid sådan gudstjänst, då den i stället
för i kyrkan i sedvanlig form annorstädes anordnas, ävensom vid särskild
förrättning, som hålles i kyrkan å sådan plats, att orgelverket därvid kan
användas, eller i gravkapell, varest orgelverk finnes;

2:o) att, där jordfästning sker å sådan plats, att orgelverk i kyrka
eller gravkapell därvid ej kan användas, tillhandagå med sång vid förrättningen; 3:o)

att främja intresset för kyrkosång och verka för dess höjande,
meddela undervisning i kyrkosång åt konfirmander, verka för bildande av
kör för att biträda vid allmän gudstjänst i kyrkan samt, om sådan kör
bildas, inöva och leda densamma;

4:o) att tillse att vid de i punkt l:o) här ovan omförmälda tillfällen
psalmnuraren behörigen anbringas å de därför avsedda nummertavlor;

5:o) att vårda orgelverket och hålla dess rörstämmor behörigen stämda;

6:o) att, där å sön- eller helgdag prästen av sjukdom eller annat hinder
är urståndsatt att fullgöra sin tjänst i kyrkan, verkställa lysning till
äktenskap, uppläsa allmänna kungörelser samt, om föreskrift, på sätt stadgas
i lagen angående mässfallsgudstjänst, därom meddelats, förrätta sådan
gudstjänst;

7 :o) att öva tillsyn och vård över kyrkan och dess lösa egendom samt
uppsikt över kyrkogård och begravningsplats ävensom däröver, att kyrkobetjäningen
behörigen fullgör sina åligganden;

att lämna biträde vid uppbörd av kollekt™edel och, då till kyrka»
för begagnande av dess tillhörigheter särskild avgift utgår, jämväl vid upp-1
börd av sådan avgift, ävensom vid antecknande av nattvardsgäster;

8:o) att för besök i tjänsteärenden hava viss expeditionstid ävensom
i den ordning, som med pastor överenskommes, inhämta kännedom om vad
som vid allmän gudstjänst skall förekomma;

9:o) att biträda vid förskrivning och mantalsskrivning ävensom å
pastorsexpeditionen.

Yad under punkt 9:o) stadgats avser dock icke innehavare av
kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring; och skall vad under punkt
7:o) första stycket stadgats endast i den mån tillämpas å innehavare av
sådan kantorsbefattning, att denne åligger att biträda pastor och kyrkoråd
vid göromål, som i samma stycke avses.

9 §.

Ej må innehavare av kantorsbefattning, för vilken lönen ej överstiger
i 13 § stadgat minimibelopp, åläggas tjänstgöromål utöver dem, som i
8 § föreskrivits.

10 §.

För orgelspelning och ledning av sången vid av offentlig myndighet
föreskrivna allmänna andaktsstunder, vid vilka kantor ej har skyldighet
medverka, åligger det kantorsdistriktet att, där så erfordras, anskaffa och
avlöna lämpligt biträde.

I kantorsdistrikt, där endast kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring
inrättats, vare distriktet pliktigt tillse, att de göromål, som ingå
bland skyldigheterna för innehavare av självständig kantorsbefattning men
ej bland åliggandena för innehavare av kantorsbefattning med begränsad
tjänstgöring, varda på annat sätt behörigen fullgjorda. 11

11 §•

Kantorsdistrikt åligger att, efter av pastor i samråd med vederbörande
kantor uppgjort förslag, för varje till distriktet hörande församling
bestämma en eller, där så erfordras, två söekendagar i varje vecka, då ä

angivna tider de till söokendagar förlagda särskilda förrättningar, vid vilka
kantor har skyldighet biträda, huvudsakligen må äga rum. Åligger tjänstgöringsskyldigheten
skolkantor, må dock utan skolöverstyrelsens bifall ej
mer än. en sådan dag i varje vecka bestämmas.

12 §.

De förmåner och rättigheter, som enligt privilegier eller donationer
äro förenade med nuvarande klockar-, organist- eller kyrkosångarbefattningar,
skola, sedan enligt denna lag kantorsbefattningar i stället inrättats,
vara med dessa senare förbundna.

’ ; 13 §•

1. Åt kantor skall anslås lön i penningar till sådant belopp, att därigenom
beredes honom en i förhållande till omfattningen av hans tjänstgöromål
och levnadskostnaderna i orten skälig gottgörelse; och bör därvid
hänsyn tagas till de ökade krav, som i kantorsdistrikt med större folkmängd
och ekonomisk bärkraft må, särskilt i musikaliskt avseende, ställas
på befattningshavaren.

2. Lönen må ej, utom i de fall, varom nedan i 4 mom. förmäles,
sättas till lägre belopp än 2,400 kronor för självständig kantorsbefattning,
1,200. kronor för kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av högre
grad och 800 kronor för kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av
lägre grad.

3. I de sålunda stadgade minimibeloppen skall skälig förhöjning
äga rum:

där ■ duplikation förekommer eller befattningshavaren eljest har att
varje vecka regelbundet tjänstgöra vid flera gudstjänster;

där enligt av Konungen meddelade bestämmelser hänsyn vid lönens
bestämmande skall tagas till kostnad för resa, som för kantors tjänst erfordras; .

där befattningshavaren å söokendagar biträder vid särskilda förrättningar,
som . ej förläggas till dag och tid, då enligt distriktets bestämmande
särskilda förrättningar huvudsakligen må äga rum, och ersättning, som nedan
i 6 mom. sägs, ej därför åtnjutes;

där befattningshavaren i tjänsten ålägges göromål utöver'' dem; som
18 § föreskrivits; ••

där vid lönereglering bestämmes, att den tjänstgöring, som innehavare
av självständig kantorsbefattning har att utföra å pastorsexpeditionen, skal)
ske i större utsträckning än som föreskrives i de av Konungen angående
kantors tjänstgöring meddelade bestämmelser.

4. I de i 2 mom. stadgade minimibeloppen må, med domkapitlets
medgivande, skälig nedsättniug äga rum:

där befattningshafvaren ej har att varje sön- och helgdag tjänstgöra
vid allmän gudstjänst;

där i kantorsdistrikt med mindre folkmängd och beskattningsbar inkomst
inrättats allenast kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av
lägre grad och distriktet genom utbetalande av minimilönen till innehavare
av sådan befattning skulle oskäligen betungas, dock att i sådant fall nedsättning
under minimibeloppet, må ske endast då synnerliga skäl därför
föreligga.

Beträffande befattningshavare, för vilken särskild lönereglering, på sätt
i 29 § stadgas, upprättas, må skälig nedsättuing i minimilönen jämväl
äga rum: ■ ''

där befattningshavaren har att fullgöra endast vissa av de göromål,
som enligt 8 § åligga kantor;

där befattningshavaren ej besitter den kompetens, som enligt av
Konungen meddelade bestämmelser i allmänhet erfordras för motsvarande
befattning.

5. Yad som genom donation av enskild tillförsäkrats innehavare av
viss befattning i syfte att bereda honom särskild förmån utöver lönen, skall
komma innehavaren av samma befattning oavkortat till godo.

6. För biträde vid särskild förrättning, som på grund av tjänsten
åligger kantor, må, utöver den bestämda lönen, ersättning ej utgå; dock
att i fråga om förrättning, som äger rum å söckendag, men ej förlägges
till dag och tid, då enligt distriktets bestämmande särskild förrättning
huvudsakligen må äga rum, distriktet vid lönereglering äger bestämma, att
kantor för biträde vid densamma må av den, som påkallat förrättningen,
åtnjuta ersättning utöver lönen; och skall i sådant fall ersättningen utgå
enligt taxa, som efter kantors hörande fästställes av vederbörande kyrkoråd.

Erfordras för sådan förrättning resa av beskaffenhet, varom i 3 mom.
förmäles, skall den, som påkallat förrättningen, såvida han ej består kantor
fri resa, ersätta honom jämväl resekostnaden.

7. Har, där lönen fastställts till högre belopp än i 2 mom. stadgat
minimibelopp, överskjutande beloppet eller del därav avsetts såsom ersättning
för körledning, äger kantorsdistriktet vid löneregleringen tillika bestämma,
att det belopp, som sålunda avsetts såsom ersättning för ifrågavarande
göromål, icke skall utgå, där ej kantor bildar, inövar och leder kör av
beskaffenhet, varom distriktet må hava trätfat särskild bestämmelse.

14 §.

Innehavare av självständig kantorsbefattning skall, jämte lönen, av
kantorsdistriktet, om så lämpligen ske kan, förses med bostad, vilken det
åligger distriktet att jämväl underhålla; skolande till sådan bostad, om tillfälle
därtill gives, höra trädgård.

Närmare bestämmelser angående storleken och beskaffenheten av bostad,
som ovan sägs, samt tillsynen därå meddelar Konungen.

Där kantorsdistriktet ej bereder befattningshavare, som bär avses,
bostad, skall befattningshavaren av distriktet i stället erhålla byresersättning
med belopp, som efter de i orten rådande pris motsvarar värdet av
sådan förmån. Uppstår tvist om beloppet av ersättningen, äger domkapitlet
därom förordna.

15 §.

Boställen, såsom hemman, jordar, lägenheter, vilka äro anslagna till
bostad eller avlöning åt innehavare av nuvarande klockar-, organist eller
kyrkosångarbefattningar, skola, sedan enligt bestämmelserna i denna lag
upprättad lönereglering trätt i kraft, övertagas av vederbörande kantorsdistrikt,
och gäller angående ordnandet av rättsförhållandet mellan av- och
tillträdare i tillämpliga delar vad för motsvarande fall stadgas i fråga om
prästerskapets boställen.

16 §.

Vid av-- och tillträdessyn i anledning av boställes övertagande av
kantorsdistriktet, på sätt i 15 § stadgas, eller vid laga syn å bostället i
den ordning, som i ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910 finnes
föreskriven, må bestämmelse meddelas, att bostället eller visst område
därav, om så finnes för ändamålet tjänligt, tages i anspråk för bostad med
trädgård åt kantor.

3—20103

17 §.

Boställe eller del därav, som icke tages i anspråk för ändamål, som
i 16 § sägs, benämnes löneboställe och skall upplåtas på arrende i enlighet
med de föreskrifter, Konungen meddelar.

Beträffande byggnads- och underhållsskyldigheten å löneboställe ävensom
angående tillsynen därå gäller, där ej Konungen för särskilt fall annorlunda
förordnar, vad om prästerskapets löneboställen i dessa avseenden
stadgas.

18 §.

Kan på grund av särskilda omständigheter löneboställe eller de! därav
ej med fördel utarrenderas, må dylikt boställe eller del därav efter Konungens
beprövande utbytas mot annan fastighet eller ock försäljas. Lag
samma vare, där löneboställe eller del därav till följd av belägenhet i eller
invid stad eller stadsliknande samhälle kan med synnerlig fördel styckas
till tomter. Angående dispositionen av inflytande försäljningsmedel gäller
vad i 21 § stadgas.

19 §.

Kantor, som av kantorsdistriktet beredes bostad eller är berättigad
till hyresersättning, varom i 14 § förmäles, äger, efter Konungens bestämmande,
å löneboställe avgiftsfritt, men på egen bekostnad, bekomma ved
och bränntorv till husbehov, när tillgång därtill finnes.

20 §.

Där Konungen medgivit, att för beredande av bostad med trädgård
åt kantor mark upplåtes från prästerligt boställe, äger Konungen giva tillstånd
att för sådan upplåtelse avgäld ej må utgå.

21 §.

Finnas i kantorsdistrikt för kantors avlöning avsedda fonder, förvaltade
av vederbörande kyrkoråd eller i annan ordning, eller löneboställen
eller andra tillgångar, skall i sådant distrikt bildas eu kantorslönefond,
till vilken skola överföras de av vederbörande kyrkoråd förvaltade
fonderna samt ingå inkomsten ej mindre av de sålunda överförda fonderna

•än även av övriga tillgångar, som liär avses, i den män inkomsten ej enligt
stadgandet i 13 § 5 mom. skall av kantor omedelbart uppbäras.

Förvaltningen av kantorslönefonden tillkommer vederbörande kyrkoråd,
där ej annorlunda överenskommes.

Närmare föreskrifter, som må finnas erforderliga i fråga om kantorslönefondens
förvaltning, meddelar Konungen.

22 §.

Uppstår tvist, huruvida eller till vilken del fastighet, donation eller
annan tillgång är att anse såsom avlöningstillgång för kantor, må dylik
tvist underställas Konungens prövning.

23 §.

Till bestridande av kantors avlöning under avlöningsåret skola användas
de till kantorslönefonden under samma tid inflytande inkomster.

Skulle kantorslönefondens inkomster under avlöningsåret uppgå till
högre belopp än som erfordras för kantors avlöning, skall, där ej Konungen
för särskilt fall annorlunda förordnar, det överskjutande beloppet läggas
till kantorslönefondens kapital.

Där de till kantorslönefonden under avlöningsåret inflytande inkomster
ej äro tillräckliga för kantors avlöning, skall vad därutöver erfordras
gäldas medelst församlingsavgifter, som uttaxeras av de skattskyldiga
inom distriktet enligt de för utskylder till kyrka i allmänhet gällande grunder
samt uppbäras och redovisas i samma ordning, som för nämnda utskylder
stadgas. Angående den vissa främmande trosbekännare tillkommande
lindring i skyldigheten att deltaga i gäldandet av sådana avgifter är
särskilt stadgat.

Består k an för sdistriktet av flera församlingar skall, där ej annorlunda
mellan församlingarna överenskommes, fördelningen mellan dem av de
avgifter, som här avses, ske efter beloppet beskattningsbar inkomst det år,
som närmast föregått det, varunder beslut om uttaxeringen fattas.

24 §.

Lön ävensom hy reser sättning, där sådan utgår, skall, där ej annorlunda
mellan vederbörande överenskommes, till befattningshavaren kvar -

talsvis utbetalas vid början av sista månaden i varje kvartal, året därvid
räknat från och med den första maj till och med den trettionde april.

25 §.

Vikarie, som under tid, då kantor åtnjuter tjänstledighet, uppehåller
dennes befattning, så ock vikarie, som efter kantors frånfälle uppehåller
befattning under tjänst- och nådår, avlönas av den, som uppbär de med
befattningen förenade avlöningsförmåner, där ej mellan denne och kantorsdistriktet
annorlunda överenskomines. Uppehälles i andra fall kantorsbefattning
genom vikarie, avlönas denne, som, där ej Konungen för särskilt
fall annorlunda förordnar, äger uppbära samtliga mod befattningen
förenade avlöningsförmåner, av vederbörande kantorsdistrikt.

26 §.

Förslag till lönereglering för kantor upprättas å kyrkostämma med
den eller de församlingar, som kantorsdistriktet omfattar.

Därvid skall beslut fattas:

l:o) angående vilken eller vilka av de i 2 och 3 §§ omförmälda befattningar,
som i distriktet skola inrättas, så ock, då fråga därom väckes,
huruvida i distriktet därjämte skall inrättas befattning, som i 35 § avses;

2:o) angående de särskilda bestämmelser, som kunna erfordras i fråga
om de kantor enligt 8 § åliggande tjänstgöromål;

3:o) angående de tjänståligganden, som, där lönen sättes högre än
stadgat minimibelopp, finnas böra åläggas kantor utöver de i 8 § föreskrivna;
ägande distriktet dock icke ålägga kantor i tjänsten sådana göromål,
som skäligen kunna av kyrkobetjäningen under eget ansvar fullgöras;

4:o) angående den jämkning i tjänståligganden, som, där flera kantorsbefattningar
inrättas i distriktet, må erfordras mellan de olika befattningshavarne; 5:o)

angående beloppet av den lön, som skall till kantor utgå;

6:o) huruvida ersättning skall utgå till kantor för biträde vid särskilda
förrättningar;

7:o) angående förmån av bostad, som distriktet bereder kantor, ävensom,
där distriktet ej bereder innehavare av självständig kantorsbefattning
sådan förmån, angående beloppet av den hyresersättning, som distriktet är
villigt i stället utgiva till befattningshavaren;

8:o) angående den församling, däri kantor, om ej vederbörande kyrkoråd
för viss tid därifrån medgiver undantag, skall vara bosatt.

Därjämte skall bestämmas:

dels huru med tjänstgöringen skall ordnas, då inom distriktet finnas
flera kyrkor eller andra för distriktets allmänna gudstjänster avsedda
lokaler, men i distriktet anställd kantor ej själv kan fullgöra tjänstgöringen
vid dem alla,

dels ock huru med orgelspelningen och ledningen av sången skall
förhållas vid av offentlig myndighet föreskrivna allmänna andaktsstunder,
vid vilka kantor ej har skyldighet medverka.

27 §.

Förslag till lönereglering skall underställas domkapitlets prövning och
fastställelse. För sådant ändamål skall förslaget jämte de handlingar, som
enligt av Konungen meddelade bestämmelser skola ligga till grund för detsamma,
ävensom yttranden av pastor och vederbörande befattningshavare
överlämnas till domkapitlet.

Innefattar förslaget beslut om inrättande av skolkantorsbefattning, må
fastställelse därå ej meddelas, med mindre vederbörande folkskolinspektör
eller, om denne funnit hinder möta mot inrättande av sådan befattning,
skolöverstyrelsen lämnat medgivande till befattningens inrättande.

Där vid granskning av förslaget befinnes:

att i de fall, där självständig kantorsbefattning lämpligen bort inrättas,
i stället inrättats kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring;

eller att kantor ålagts tjänstgöromål, som ej må åt honom i tjänsten
uppdragas;

eller att den åt kantor anslagna lön uppenbarligen ej står i förhållande
till omfattningen av hans tjänstgöromål och levnadskostnaderna i orten;

eller att lönen satts till lägre belopp än i 8 § stadgat minimibelopp
utan att sådana omständigheter föreligga, som kunna föranleda dylik nedsättning; eller

att förslaget eljest strider mot de i denna lag givna bestämmelser;

eller att vid förslagets upprättande ej samtliga för kantors avlöning
avsedda tillgångar medtagits,

skall domkapitlet, innan ärendet företages till avgörande, bereda kantorsdistriktet
tillfälle att i anmärkta avseenden vidtaga rättelse.

bker ej inom av domkapitlet utsatt tid rättelse, som ovan sägs, har
domkapitlet att med eget utlåtande underställa ärendet i erforderliga delar

Konungens avgörande; och av vakte domkapitlet sådant avgörande, innan
ärendet i övrigt av domkapitlet företages till slutlig prövning.

28 §.

Lönereglering skall, där ej annorlunda överenskommes, träda i kraft
den första maj, som inträffar näst efter det löneregleringen fastställdes; innehavare
av redan tillsatt befattning dock obetaget att under sin återstående
tjänstetid bibehållas vid förutvarande avlöningsförmåner och tjänstgöringsskyldighet,
där han ej vid befattningens tillsättande förbundits att underkasta
sig ändrade bestämmelser i nämnda avseenden.

29 §.

Är tillämpning av lönereglering beroende av viss befattningshavares
avgång, skall, där så erfordras, särskild lönereglering fastställas för den
tid, denne vid sin befattning kvarstår.

Särskild lönereglering, gällande under befattningshavarens tjänstetid,
må ock upprättas, då innehavare av befattning, för vilken lönereglering
fastställts, ej besitter den kompetens, som enligt av Konungen meddelade
bestämmelser i allmänhet erfordras för motsvarande befattning.

30 §.

På framställning av befattningshavare, som under minst fem år innehaft
befattning, för vilken enligt bestämmelserna i denna lag upprättad
lönereglering varit gällande under tio år, äger, om skäl därtill äro, domkapitlet
förordna, att för befattningen ny lönereglering må upprättas.

Förordnande om upprättande av ny lönereglering må ock av domkapitlet
meddelas, om kantorsdistrikt beröres av ändring i ecklesiastik indelning
eller ock av sådan ändring eller av annan anledning förorsakas
väsentlig ökning av befattningshavarens tjänstgöromål.

31 §.

Skolkantorsbefattning må, då ledighet inträffar, icke återbesättas med
mindre vederbörande folkskolinspektör medgivit, att befattningen må på
de av kantorsdistriktet bestämda villkor fortfarande vara inrättad såsom

skolkantorsbefattning eller, om folkskolinspektören funnit hinder däremot
möta, skolöverstyrelsen lämnat medgivande därtill.

Lämnas ej sådant medgivande skall, där ej annorlunda i föreskriven
ordning bestämmes, om befattningen gälla vad om kantorsbefattning med
begränsad tjänstgöring, som ej är skolkantorsbefattning, finnes stadgat.

32 §.

Kantor skall vara medlem av svenska kyrkan.

Närmare bestämmelser angående behörighetsvillkoren för kantorsbefattning
meddelar Konungen.

33 §.

Kantorsbefattning må sökas även av kvinna, kantor sdistriktet obetaget
att beträffande kantorsbefattning, som ej är skolkantorsbefattning, vid befattningens
ledigför klaran de bestämma, att befattningen må sökas endast av
man; ägande kantorsdistriktet därvid jämväl bestämma, att befattningen
må sökas av kvinna endast såvida hon är ogift, samt att, om till befattningen
utses ogift kvinna, hon skall vara skyldig frånträda befattningen,
såvida hon ingår i gifte.

34 §.

För kantorsbefattning, som ej är skolkantorsbefattning, vare laga avoch
tillträdestid, där ej annorlunda överenskommes, den första maj. För
skolkantorsbefattning gäller i fråga om laga av- och tillträdestid vad om
folkskollärartjänst i sådant avseende stadgas.

35 §.

1. I större kantorsdistrikt må, med bibehållande för innehavare av
kantorsbefattning av övriga kantor åliggande göromål, särskild befattning
inrättas för orgelspelningen och vad därmed sammanhänger (organistbefattning)
eller för den icke kyrkomusikaliskä delen av kantors verksamhet (klockaréller
kyrkofogdebefattning). Där så finnes lämpligt, må i distriktet inrättas
båda dessa särskilda befattningar.

2. Organistbefattning är antingen självständig organistbefattning, då
befattningen är avsedd att utgöra befattningshavarens huvudsakliga verksamhet,
eller organistbefattning med begränsad tjänstgöring, då befattningen
är avsedd att för befattningshavaren utgöra en bisyssla.

3. I fråga om behörighetsvillkoren för organistbefattning samt för
kloekar- eller kyrkofogdebefattning ävensom angående tjänståliggandena för
innehavare av sådan befattning meddelar Konungen närmare bestämmelser;
och gäller i övrigt i tillämpliga delar: för självständig organistbefattning
och för klocka!’- eller kyrkofogdebefattning vad i lag eller författning
stadgas om självständig kantorsbefattning samt för organistbefattning med
begränsad tjänstgöring vad i lag eller författning stadgas om kantorsbefattning
med begränsad tjänstgöring av högre grad.

4. Uppstår vid inrättande av särskild befattning, varom ovan förmäles,
tvist om till vilken befattningshavares avlöning befintliga boställen,
donationer eller andra avlöningstillgångar skola användas, må dylik tvist
underställas Konungens prövning.

36 §.

Ordinarie innehavare av befattning, som i denna lag avses, utses å
kyrkostämma med den eller de församlingar, som kantorsdistriktet omfattar,
där ej tillsättningsrätten tillkommer enskild eller beträffande skolkantorsbefattning
Konungen annorlunda förordnar.

Närmare bestämmelser angående tillsättningen, så ock bestämmelser
rörande tjänstledighet, avsked och ansvar för fel i tjänsten, meddelar
Konungen.

Har enskild person, som äger rätt att tillsätta befattning, som i denna
lag avses, försummat att inom den tid, Konungen äger bestämma, till kyrkorådet
göra anmälan om den person, som utsetts till befattningen, vare tillsättningsrätten
för den gången förlorad; och gånge med befattningens tillsättning,
på sätt om dylik befattning i allmänhet är föreskrivet.

37 §.

Innehavare av befattning, som i denna lag avses, vare skyldig underkasta
sig de bestämmelser, som kunna varda meddelade angående såväl
hans egen som hans änkas och barns pensionering.

38 §.

Omfattar stad flera pastorat med gemensam ekonomi, skall lönereglering
för dessa, oaktat de utgöra särskilda kantorsdistrikt, verkställas gemensamt.

39 §.

Beträffande i denna lag avsedda befattningar i icke territoriella församlingar
äger Konungen meddela erforderliga föreskrifter.

40 §•

Yad om domkapitlet i denna lag är stadgat gäller även om Stockholms
stads konsistorium.

41 §.

Genom denna lag upphävas:

11 kap. 8 §, 24 kap. 11, 30, 31, 32 och 33 §§ samt 26 kap. 1 §
kyrkolagen, så vitt dessa lagrum avse klockare eller organister;

lagen den 14 oktoler 1898 angående tillägg till 15 kap. 18 §
kyrkolagen;

förordningen angående allmänt ordnande av klockarnes löneinkomster
den 2 november 1883;

lagen angående ändring i gällande stadgande!! om tillsättning av organist-
och klockarbefattningar den 6 april 1894;

lagen angående sättet för organistlöns utgående den 16 oktober 1908;

7 punkten i prästerskapets privilegier av den 16 oktober 1723, i
vad den avser ämbetsgårdar för klockare i städerna;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande
mot de i denna lag meddelade bestämmelser.

O ver g ån g sb estämm elser.

1. Senast inom två år efter det denna lag trätt i kraft och sedan i de
fall, där indelning i kantorsdistrikt skall äga rum, domkapitlet förordnat
om sådan indelning, skall förslag till lönereglering för kantor upprättas i
enlighet med bestämmelserna i denna lag, där ej anstånd, på sätt i 3 mom.
stadgas, medgivits med förslagets upprättande.

2. I pastorat,, som består av flera församlingar, åligger det kyrkostämmans
ordförande i varje församling att senast inom sex månader efter
det denna lag trätt i kraft å kyrkostämma låta upptaga fråga om pastora -

s-2 nios.

tets indelning i kantorsdistrikt samt till domkapitlet översända kyrkostämmans
framställning i ämnet, där ej anstånd, på sätt i 3 mom. stadgas, medgivits
med frågans upptagande. Har ej inom nämnda tid sådan framställning
till domkapitlet inkommit och har ej anstånd, som nyss sägs, medgivits,
åligger det domkapitlet att omedelbart upptaga frågan om pastoratets indelning
i kantorsdistrikt och, sedan yttranden från vederbörande församlingar,
på ‘sätt stadgas i 5 §, inhämtats, densamma avgöra i så god tid,
att därav berört kantorsdistrikt må kunna medhinna att inom föreskriven
tid upprätta förslag till lönereglering.

3. Har för pastorat lönereglering enligt lagen om reglering av prästerskapets
avlöning den 9 december 1910 ännu ej blivit av Konungen fastställd
eller finnas eljest därtill särskilda skäl, äger domkapitlet medgiva, att
med upptagande av frågan om indelning i kantorsdistrikt så ock med upprättande
av förslag till lönereglering för kantor må anstå viss tid, där domkapitlet
finner, att för befattningshavare, som därav beröres, lönen utgår
med belopp, som enligt de i denna lag stadgade grunder kan anses motsvara
omfattningen av hans tjänstgöromål och levnadskostnaderna i orten.
Anstånd, som här avses, må dock ej medgivas för längre tid än som av
omständigheterna oundgängligen påkallas.

4. Då nuvarande klockar-, organist- eller kyrkosångarbefattning efter
denna lags trädande i kraft bliver ledig, må åtgärder för befattningens återbesättande
ej vidtagas, förrän lönereglering i enlighet med bestämmelserna
i denna lag fastställts för det kantorsdistrikt, befattningen tillhör. Beträffande
avlöning till vikarie å sådan befattning skall vad i 25 § stadgats
i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

5. Angående skyldighet för kantorsdistrikt att å lön, som enligt denna
lag fastställts, utgiva dyrtidstillägg, så ock angående grunderna för sådant
tillägg, därom bestämmer Konungen och riksdagen.

Rörslag

till

L./\G

angående mässfallsgudstjänst.

Domkapitlet äger uppdraga åt kantor, klockare (kyrkofogde) eller annan
person, som linnes därtill lämplig, att, där å sön- eller helgdag prästen av
sjukdom eller annat hinder är urståndsatt att fullgöra sin tjänst i kyrkan,
leda församlingens gudstjänstfirande medelst psalmsång, läsning och bön i
enlighet med de närmare anvisningar, som av domkapitlet meddelas.

Förslag

till

LAG

angående anställande I vissa fall av kyrkoskrivare å pastorsexpeditionerna.

Kunna de å pastorsexpeditionen tjänstgörande prästmannen ej utan
åsidosättande av övriga dem åliggande göromål medhinna arbetet å expeditionen
med det biträde, som lämnas av kantor eller klockare (kyrkofogde),
åligger det den eller de församlingar, som pastorsexpeditionen omfattar, att
till vederbörande kyrkoråds förfogande ställa erforderliga medel för avlönande
av kyrkoskrivare under tid, då sådant biträde erfordras. Sker det
ej, eller äro de för ändamålet anvisade medlen otillräckliga, göre pastor,
med bifogande av redogörelse för arbetet å pastorsexpeditionen, bos domkapitlet
den framställning i ämnet, som av omständigheterna må finnas
påkallad. Finner domkapitlet framställningen böra bifallas, har domkapitlet
att med eget utlåtande underställa frågan Konungen, som förordnar, huruvida
kyrkoskrivare skall anställas å pastorsexpeditionen, samt bestämmer
det belopp, som för ifrågavarande ändamål bör utgå.

Förslag

till

L /\ G

angående orgelverk i kyrkor eller andra för allmän
gudstjänst invigda lokaler.

I kyrka eller annan för allmän gudstjänst invigd lokal skall, där
ej Ivonungen för särskilt fall annorlunda förordnar, finnas efter lokalens beskaffenhet
lämpat orgelverk.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1926.

Förslag

till

LAG

angående ändrad lydelse av 6 § i lagen om kyrkofond
den 9 december 1910.

Härigenom förordnas, att 6 g i lagen om kyrkofond den 9 december
1910, sådant detta lagrum lyder enligt lagen den 19 juni 1917, skall erhålla
följande ändrade lydelse:

t> §■

Av kyrkofonden skola utgöras:

1. ersättning för församlingsavgifter enligt stadgandet i 21 i? av lagen
om reglering av prästerskapets avlöning;

2. vad av skogsförsäljningsmedel, enligt 19 § 4 mom. i sagda lag,
skall utgå till prästerskapets avlöning;

3. kostnad för skogsindelning å löneboställen, med undantag av sådana,
vilkas avkomst skall, enligt 7 § i omförmälda lag, tillgodokomma
vissa tjänstinnehavare utöver lönen eller, enligt bestämmelse i donationsbrev
angående bostället, tillfalla änka;

4. ersättning för skogsstatens övriga bestyr med skog ä de i 3 mom.
avsedda boställen med belopp, som Konungen enligt gällande grunder för
beräkning av dylik ersättning årligen i avseende ä näst föregående års
verksamhet fastställer till gäldande;

5. annan än i 4 mom. avsedd kostnad för bevakning samt skogsodlings-
och andra arbeten för skogsskötselns främjande å de i 3 mom. avsedda
boställen, intill belopp, som Konungen efter domänstyrelsens förslag
varje år för det följande bestämmer;

6. kostnad för åtgärd eller anstalt, som enligt Konungens särskilt

meddelade tillstånd må utföras för tillgodogörande av virkesavkastning eller
motverkande av uppkommen skada å skog till boställe, som avses i 3 mom.;

7. ålderstillägg, arvoden och kostnadsersättningar, som jämlikt lagen
om reglering av prästerskapets avlöning skola av kyrkofonden gäldas, så
ock emeritilöner, vilka i enlighet med lagen om sådana löner blivit präster
tilldelade;

8. anslag till ett belopp av högst 100,000 kronor årligen att i enlighet
med av riksdagen och kyrkomötet antagna grunder efter Konungens bestämmande
användas såsom bidrag till avlöning av kantorer, klockare(kyrkofogdar)
samt å pastorsexpeditionen anställda kyrkoskrivare;

9. i den mån fondens tillgångar det medgiva, anslag, som Konungen
till främjande av den kyrkliga organisationens utveckling må finna skäligt
bevilja extraordinarie präst för särskild prästerlig tjänstgöring;

10. i den mån fondens tillgångar det medgiva, anslag, som Konungen
må finna skäligt i särskilda fall bevilja såsom bidrag till kostnad för resor
till eller från pastorat, där präst förordnats att, jämte fullgörande av honom
i annat pastorat åliggande tjänstgöring, biträda vid eller uppehålla
prästerlig befattning.

E ö rs lag

till

KUNGÖRELSE

angående bidrag av allmänna medel till avlöning av kantorer,
klockare (kyrkofogdar) samt kyrkoskrivare.

Om inom kantorsdistrikt, där lönereglering enligt lagen angående kantorer
den trätt i kraft, för utgörande av den

kontanta lönen till de i nämnda lag avsedda befattningshavare samt till
kyrkoskrivare erfordras eu sammanlagd uttaxering av mer än 2 öre för 10
kronor beskattningsbar inkomst, vare, där uttaxeringen för nämnda löner,
jämte vad som inom distriktet uttaxeras till prästerskapets avlöning, tillika
överstiger 6 öre för 10 kronor beskattningsbar inkomst, distriktet efter Konungens
prövning berättigat åtnjuta bidrag av allmänna medel för det överskjutande
beloppet, dock högst med 500 kronor för självständig kantorsbefattning
eller klockar- eller kyrkofogdebefattning, 300 kronor för kantorsbefattning
med begränsad tjänstgöring samt 20 kronor för varje tusental
av distriktets folkmängd intill 15,000 personer för inom distriktet anställda
kyrkoskrivare, och må bidraget ej heller överstiga en tredjedel av den för
befattningshavaren bestämda lönen i penningar. Tiar kantor ej att varje
sön- och helgdag tjänstgöra i kyrkan, bör motsvarande nedsättning ske i
bidraget.

Vid beräknande av utdebiteringens storlek må av den bestämda lönen
i penningar ej medtagas mer än 2,400 kronor för innehavare av självständig
kantorsbefattning eller klockar- eller kyrkofogdebefattning, 800 kronor
för innehavare av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring och
50 kronor för varje tusental av distriktets folkmängd intill 15,00u personer
för inom distriktet anställda kyrkoskrivare.

Bidrag må ej utgå för kantorsbefattning, om innehavaren ej avlagt
den för behörighet till befattningen föreskrivna examen, ej heller för självständig
kantorsbefattning eller klockar- eller kyrkofogdebefattning, om befattningshavaren
icke lämnar i lag föreskrivet biträde å pastorsexpeditionen.

Ifrågasattes bidrag av allmänna medel för befattning i distrikt, där
reglering av prästerskapets löner enligt lagen den 9 december 1910 ej ägt
rum, eller för befattningshavare, för vilken särskild lönereglering fastställts,
ankommer på Konungen att bestämma, om och i så fall med vilket belopp
bidraget må utgå.

Sammanlagda beloppet av sålunda utgående bidrag, därav hälften enligt
lagen den angående ändrad lydelse av 6 § i lagen

om kyrkofond den 9 december 1910 gäldas av kyrkofonden och andra
hälften gäldas av statsmedel, må ej för år överstiga 200,000 kronor.

Denna kungörelse äger ej tillämpning å organistbefattning, ej heller å
kantorsbefattning i distrikt, där klockare (kyrkofogde) anställts.

1—2010S.

Förslag

till

STADGA

angående kantorer.

Kap. I. Behörighetsvillkor.

§ I För

att anställas i befattning, som i lagen angående kantorer avses,
erfordras:

att vara medlem av svenska kyrkan;
att vara känd för hedrande vandel; samt
att hava uppnått tjuguett års ålder.

Därjämte erfordras:
beträffande kantorsbefattning:

att hava avlagt kyrkomusikerexamen eller organistexamen och kyrkosångar(körledar)examen
eller, där organistbefattning tillika finnes inrättad,
kyrkosångar(körledar)examen;

beträffande organistbofattninf):

att hava avlagt kyrkomusikerexamen eller organistexamen; samt
beträffande klocka)-- eller kyrkofogdebefattning:

att vara kunnig i kyrkobokföring och äga den allmänbildning, som
erfordras för bestridande av de med befattningen förenade göromål.

För självständig kantorsbefattning erfordras tillika kunnighet i kyrkobokföring.

Behörighet till kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av lägre''
grad tillkommer även den, som avlagt kantorsexamen; och äger domkapitlet
på därom av kantorsdistriktet gjord framställning medgiva, att till dylik
befattning, då lönen för densamma satts till väsentligen lägre belopp än
stadgad minimilön, jämväl den må vara behörig, som kan förete intyg över
färdighet i orgelspelning och sång, utfärdat i den ordning, Konungen bestämmer,
av musiklärare vid folkskoleseminarium eller av annan, som efter

musikaliska akademiens hörande erhållit Konungens bemyndigande att meddela
sådant intyg.

Kungöres, på sätt i § 9 stadgas, i brist av sökande befattning ånyo
till ansökning ledig, må även den, som endast avlagt kantorsexamen, anmäla
sig som sökande till befattning, för vilken kyrkomusikerexamen uppställts
som behörighetsvillkor, och den, som allenast kan förete intyg, som
förut sagts, anmäla sig som sökande till befattning, till vilken kantorsexamen
medför behörighet.

Övergångsbestämmelse:

Den, som avlagt organistexamen enligt äldre bestämmelser, är behörig
till kantorsbefattning, om han tillika enligt samma bestämmelser avlagt
kyrkosångarexamen eller ock, på sätt särskilt är föreskrivet, undergått efterprövning
i sång. Den, som avlagt sådan kyrkosångarexamen, är behörig
till kantorsbefattning, där organistbefattning tillika finnes inrättad.

Kap. II. Tjänståligganden.

§ 2.

Innehavare av självständig kantorsbefattning åligger:

l:o) att upptaga samt med orgelverket och sin röst leda sången vid
i lag eller författning eller av offentlig myndighet föreskrivna eller av för-''
samlingens prästerskap för församlingen anordnade allmänna gudstjänster
i kyrkan, så ock vid motsvarande gudstjänster, då de i stället för i kyrkan
i sedvanlig form annorstädes anordnas, vid skolavslutning, då denna
hålles i kyrkan, samt vid särskild förrättning, som hålles i kyrkan å
sådan plats, att orgelverket därvid kan användas, eller i gravkapell,
varest orgelverk finnes; skolande kantor vid orgelspelningen jämväl utföra
preludier och erforderliga modulationer samt efter avslutad allmän högmässogudstjänst,
då de däri deltagande begiva sig ur kyrkan, å orgelverket
spela lämpligt musikstycke ävensom vid särskild förrättning med ett med
hänsyn till förrättningens art lämpat orgelspel beledsaga de i förrättningen
deltagande vid deras inträde i eller utgång ur kyrkan eller gravkapellet; 2:o)

att, där jordfästning sker å sådan plats, att orgelverk i kyrka
eller gravkapell därvid ej kan användas, tillhandagå, då han därom an -

modas, med sång vid förrättningen; ägande kantorsdistriktet medgiva befrielse
från här stadgad skyldighet beträffande jordfästning, som äger rum
å söckendag, dock ej beträffande jordfästning, som företages å dag och tid,
då enligt distriktets bestämmande särskild förrättning huvudsakligen må
äga rum, där ej distriktet på annat sätt sörjt för biträde med sång vid
sådan förrättning;

3:o) att främja intresset för kyrkosång och verka för dess höjande, i
den omfattning, som kan anses lämplig, dock högst sex timmar för varje
konfirmationsavdelning i kantorsdistriktet, meddela undervisning i kyrkosång
åt konfirmander, verka för bildande av särskild kyrkokör eller annan
stående kör, bland vars uppgifter ingår att åtminstone på högtidsdagar
biträda vid allmän gudstjänst i kyrkan, samt, om sådan kör bildas, inöva
och leda densamma;

4:o) att tillse, att vid de i punkt l:o) här ovan omförmälda tillfällen
psalmnumren behörigen anbringas å de därför avsedda nummertavlor;

5:6) att omsorgsfullt vårda orgelverket och hålla dess rörstämmor behörigen
stämda samt till kyrkorådet anmäla sådana brister å orgelverket,
som kantor icke kan anses pliktig att själv avhjälpa;

6:o) att, där å sön- eller helgdag prästen av sjukdom eller annat
hinder är urståndsatt att fullgöra sin tjänst i kyrkan, verkställa lysning till
äktenskap, uppläsa allmänna kungörelser samt, om föreskrift, på sätt stadgas
i lagen angående mässfallsgudstjänst, därom meddelats, förrätta sådan
gudstjänst;

7:o) att, där ej sådant åt annan av kyrkorådet uppdrages, öva tillsyn
och vård över kyrkan ävensom uppsikt över att kyrkogård och begravningsplats
hållas i ordnat skick;

att behörigen förvara och vårda kyrkans musikälier och annan kyrkan
tillhörig lös egendom, som blivit kantor av kyrkorådet anförtrodd;

att öva uppsikt däröver, att kyrkobetjäningen behörigen fullgör sina
åligganden;

att biträda vid uppbörd av kollektmedel och, då till kyrkan för begagnande
av dess tillhörigheter särskild avgift utgår, jämväl vid uppbörd
av sådan avgift, ävensom vid antecknande av nattvardsgäster;

8:o) att för besök i tjänstärenden hava viss kort expeditionstid, som
efter kantors hörande bestämmes av vederbörande kyrkoråd, ävensom i den
ordning, som med pastor överenskommes, inhämta kännedom om vad som
vid allmän gudstjänst skall förekomma; samt

9:o) att biträda vid förskrivning och mantalsskrivning ävensom å

i>9

pastorsexpeditionen, där behov av kantors biträde i sådant avseende föreligger.
Där lönen ej överstiger föreskrivet minimibelopp, må kantors biträde
å pastorsexpeditionen omfatta högst sex timmar i veckan, i medeltal
för år räknat. Arbetet bör i den utsträckning ske kan så ordnas, att
detsamma huvudsakligen må kunna utföras å sådan dag, varå enligt distriktets
bestämmande särskilda förrättningar huvudsakligen må äga rum eller,
där pastorsexpeditionen hålles för allmänheten öppen viss dag, å sådan dag,
samt att detsamma kommer att innefatta bestämda åligganden, vilka av
kantor på eget ansvar utföras under pastors tillsyn. Vid upprättande av
förslag till lönereglering bör, så vitt möjligt, bestämmelse meddelas om, i
vilken omfattning biträde å pastorsexpeditionen skall av kantor lämnas,
och hur arbetet, med iakttagande av vad här ovan stadgas, lämpligen bör
ordnas. I den mån vid upprättande av förslag till lönereglering bestämmelse
i berörda avseende ej meddelats, ankommer det på pastor och kantor
att, med iakttagande av här stadgade grunder, överenskomma om kantors
biträde å pastorsexpeditionen eller, där så ej kan ske, på domkapitlet att
efter framställning därom förordna.

Vad ovan under punkterna 1 ro), 2:o), 4:o), 5:o), 6:o) och 8:o) stadgats
skall äga tillämpning jämväl å innehavare av kantorsbefattning med begränsad
tjänstgöring, vilken därjämte åligger:

att främja intresset för kyrkosång och verka för dess höjande, i
den omfattning, som kan anses lämplig, dock högst sex timmar årligen i
varje till kantorsdistriktet hörande församling med särskild konfirmationsundervisning,
meddela undervisning i kyrkosång åt konfirmander, söka
bilda kör av äldre eller barn för att i kyrkan biträda vid kyrkliga högtider,
vespergudstjänster och dylika tillfällen, samt, där sådan kör bildas,
inöva och leda densamma;

att biträda pastor och kyrkoråd vid tillsynen och vården över kyrkan
och dess lösa egendom, vid uppsikten över kyrkogård och begravningsplats
samt däröver att kyrkobetjäningen behörigen fullgör sina åligganden
ävensom vid uppbörd av kollektmedel och, då till kyrkan för begagnande
av dess tillhörigheter särskild avgift utgår, jämväl vid uppbörd av sådan
avgift; samt

att i de fall, då antecknande av nattvardsgäster kan äga rum å kantors
expeditionstid eller i kyrkan i sammanhang med allmän gudstjänst,
biträda vid sådant antecknande.

För innehavare av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring skall
arbetet så ordnas, att detsamma huvudsakligen må kunna förrättas å sön -

och helgdagar eller å dag och tid å söckendag, då enligt distriktets bestämmande
särskild förrättning huvudsakligen må äga rum; och skola, där
sådan befattning inrättats såsom skolkantorsbefattning eller förenats med
lärartjänst vid av staten underhållen eller understödd skola inom distriktet,
de till kantorsbefattningen hörande förrättningar och andra göromål, som
behöva förläggas till söckendagar, så ordnas, att befattningshavarens lärarverksamhet
icke därav hindras.

Påkallas kantors biträde vid allmän gudstjänst av mera tillfällig art,
bör tiden härför, så vitt möjligt, bestämmas efter samråd mellan pastor
och kantor. Yad sålunda stadgats galle ock beträffande till sön- och helgdagar
förlagda särskilda förrättningar, som ej äga rum omedelbart före eller
efter allmän gudstjänst eller å tid, som av distriktet för sådana förrättningar
kan hava bestämts.

§ 3.

Yad ovan i § 2 punkt 1 ro), så vitt angår orgelspelningen, samt punkterna
5:o) och 8:o) stadgats skall äga tillämpning jämväl å innehavare av
organistbefattning, vilken därjämte åligger:

att förrätta orgelspelning, där så erfordras, vid kyrkokörens övningar;
att behörigen vårda de kyrkans musikalier, som honom anförtros; samt
att öva uppsikt över att orgeltramparen behörigen fullgör sina åligganden.

Yad ovan i § 2 punkterna 4:o), 6:o), 7:o) första, andra och tredje
styckena samt 8:o) stadgats skall äga motsvarande tillämpning å innehavare
av klocka)''- eller kyrkofogdebefattning, vilken därjämte åligger:

att biträda vid uppbörd av kollektmedel och vid antecknande av nattvardsgäster; att

i de fall, då till kyrkan för begagnande av dess tillhörigheter särskild
avgift utgår, uppbära och redovisa sådan avgift, där ej annorlunda
av vederbörande kyrkoråd bestämmes;

att biträda vid förskrivning och mantalsskrivning ävensom å pastorsexpeditionen;
samt

att i övrigt fullgöra de åligganden, varom bestämmelse meddelats vid
löneregleringen eller, där så ej skett, av kyrkorådet bestämmas med hänsyn
till den för befattningen bestämda avlöning, dock att klockare (kyrkofogde)
icke må i tjänsten åläggas sådana göromål, som skäligen kunna av
kyrkobetjäningen under eget ansvar fullgöras.

Har ej vid lönereglering bestämmelse meddelats om, i vilken omfatt -

ning biträde skall lämnas å pastorsexpeditionen och hur arbetet lämpligen
bör ordnas, ankommer det på pastor och innehavaren av klockar- eller
kyrkofogdebefattningen att om nämnda biträde överenskomma eller, där så
ej kan ske, på kyrkorådet att efter framställning därom förordna. Arbetet
å pastorsexpeditionen för befattningshavare, som här avses, bör i den utsträckning
ske kan så ordnas, att detsamma kommer att innefatta bestämda
åligganden, vilka av honom på eget ansvar utföras under pastors tillsyn.

§ 4.

Befinnes, där kantorsbefattning innehaves av kvinna, efter kyrkorådets
prövning, att vissa göromål, som eljest åligga kantor, icke lämpligen böra
av kvinnlig kantor utföras, skall hon vara skyldig att på egen bekostnad
och under sitt ansvar låta dem verkställas genom person, som av kyrkorådet
godkännes.

§ 5.

Pastor skall hava inseende över, att vid gudstjänst och särskild förrättning
orgelspelningen och ledningen av sången ske på ett värdigt och
med de högtidliga handlingarna överensstämmande sätt.

Över befattningshavarens fullgörande i övrigt av de i denna stadga
omförmälda åligganden har kyrkorådet att vaka.

§ 6.

Innehavare av självständig kantorsbefattning må ej med befattningen
förena annan avlönad befattning, med mindre vederbörande kyrkoråd på
därom gjord framställning och efter prövning att sistnämnda befattning
icke må anses inverka hederligt för hans tjänstgöring såsom kantor, därtill
lämnat medgivande eller, därest kyrkorådet icke anser sig kunna lämna
sådant medgivande, tillåtelse erhållits av domkapitlet.

Yäljes innehavare av lärartjänst vid av staten underhållen eller understödd
skola till i lagen angående kantorer avsedd befattning, som ej är
skolkantorsbefattning, vare, där kantorsdistriktet vid befattningens tillsättande
därom gjort förbehåll, befattningshavaren skyldig att, då han avgår
från lärartjänsten, frånträda jämväl den andra befattningen. \ ad sålunda
stadgats äger motsvarande tillämpning, där till befattning, som ovan sägs,
väljes innehavare av diakonbefattning.

§ 7.

Med befattning, som i lagen angående kantorer avses, må icke förenas
kyrkvaktmäs taltjänst.

Kap. III. Tillsättning, tjänstledighet, avsked och ansvar för

fel i tjänsten.

A. Självständig kantor sbefattning.

§ 8.

1. Då självständig kantorsbefattning är till ansökning ledig, skall
kungörelse om ledigheten så snart ske kan och, där ej domkapitlet finner
skäligt på gjord framställning medgiva uppskov, senast inom sex månader
av vederbörande kyrkoråd utfärdas och en gång offentliggöras i den tidning,
i vilken officiella meddelanden införas.

2. Befattningen sökes hos kyrkorådet senast inom fyrtiotvå dagar
från den första dagen, då ledigheten kungjordes i nämnda tidning, denna
dag oräknad, dock att, om den fyrtioandra dagen infaller å helgdag, ansökningstiden
utsträckes till nästföljande söckendag. Ansökning med därtill
hörande handlingar skall före ansökningstidens utgång till kyrkorådets ordförande
ingivas eller ock i betalt brev med allmänna posten till honom insändas
så tidigt, att den kommer honom tillhanda, innan ansökningstiden
gått till ända.

3. Ansökning skall åtföljas av:

a) behörigen styrkt merit- eller tjänsteförteekning; samt

i huvudskrift eller behörigen styrkt avskrift:

b) åldersbetyg,

c) vederbörligt examensbetyg eller annan motsvarande handling angående
sökandens behörighet,

d) betyg av vederbörande myndighet över den tjänstgöring, sökanden
må hava fullgjort i befattning, som i lagen angående kantorer avses;
skolande för sökande, som vid tiden närmast före ansökningen tjänstgjort
i dylik befattning, betyg, som avser senaste tjänstgöring, icke vara utfärdat
tidigare än tre månader före ansökningstidens utgång.

Har sökanden icke under de senaste sex månaderna före ansökningstidens
utgång haft tjänstgöring, som under d) avses, skall ansökningen
tillika åtföljas av:

e) vederbörligt intyg över verksamhet och vandel under nämnda tid.

4. Sökande till självständig kantorsbefattning må ej, förrän förslag
blivit upprättat eller, därest han blivit å förslaget uppförd, val ägt rum,
anmäla sig såsom sökande till i lagen angående kantorer avsedd befattning
inom annat kantorsdistrikt, vid äventyr att, därest han ej före förslagets
upprättande skriftligen återkallar sin ansökan till den först sökta
befattningen, han anses obehörig till varje av dessa befattningar.

5. Sedan ansökningstiden gått till ända, skall kyrkorådet så fort ske
kan och senast inom trettio dagar företaga de ingivna ansökningarna till
granskning, pröva de sökandes behörighet och uppgöra förslag till befattningens
besättande.

6. På förslaget skola uppföras tre av de sökande i den ordning, i

vilken de med avseende på sin lämplighet för tjänsten anses böra komma
i åtanke. Härvid bör hänsyn tagas såväl till de egenskaper, vilka i § 1
omförmälas, som till sökandenas genom betygs- och andra meriter, vilka
under föregående tjänstgöring förvärvats, styrkta skicklighet. Äro sökande
i dessa avseenden jämnställda, må den, som genom avlagda examina eller
intyg styrker sig äga högre allmänbildning, tillerkännas företräde till förslagsrum.
,

7. I sammanhang med förslagets upprättande skall kyrkorådet utsätta
de dagar, då de å förslaget uppförda hava att avlägga prov under högmässogudstjänst
i distriktets kyrkor eller i den eller de av dessa, som av
distriktet må hava bestämts. Underlåtenhet att fullgöra prov utgör icke
hinder för sökande att vid befattningens tillsättande komma i åtanke.

8. Sökande, som skall avlägga prov, äger att ett dygn före provdagen
hos kyrkorådets ordförande erhålla uppgift om den liturgiska ordning,
som vid provdagen skall följas vid gudstjänsten, och skall äga tillgång till
kyrkans orgelverk.

§ 9.

1. Om ingen behörig sökande anmält sig till ledigförklarad befattning,
skall den ånyo ofördröjligen kungöras ledig.

2. Om endast en eller två behöriga sökande anmält sig till befattningen,
skall, sedan den eller de sökande blivit å förslag uppförda, lika

5—2010:1.

lång ansökningstid för förslagets fyllande ånyo utsättas och på ovannämnda
sätt kungöras, såvida ej både kyrkoråd och kyrkostämma förklara sig
nöjda, i förra fallet att antaga den, som är ensam sökande, och i senare
fallet, att val anställes mellan två på förslag uppförda sökande.

§ 10.

Senast inom trettio dagar efter det tiden för avläggande av de prov,
varom i § 8 mom. 7 förmärs, tilländagått, bör val mellan de å förslag
uppförda förrättas å kyrkostämma, och skola därvid lända till efterrättelse
de för val å kyrkostämma i allmänhet gällande föreskrifter.

Omedelbart efter valets förrättande skall skriftligt meddelande om
dess utgång lämnas samtliga sökande.

§ 11.

1. Över olagligheter, begångna vid upprättande av förslag eller vid
val av självständig kantor, må, sedan valet skett och behörigen kungjorts,
besvär kunna hos domkapitlet anföras inom den tid, som är stadgad för
besvärs anförande över kyrkostämmobeslut; och må domkapitlets utslag
kunna i vanlig ordning hos Konungen överklagas.

2. Om den, som anfört besvär över förslag eller val, anmäler sig
som sökande till befattning, vilken i lagen angående kantorer avses, inom
annat distrikt, förrän besvären blivit genom laga kraft ägande utslag avgjorda,
vare samma påföljd, som i § 8 mom. 4 stadgats för samtidigt sökande
av sådana befattningar inom flera distrikt.

§ 12.

Antagningsbevis för den valde skall utan lösen meddelas av vederbörande
kyrkoråd.

§ 13.

Då innehavare av självständig kantorsbefattning vid tillträdet av befattningen
skall avgå från befattning inom annat distrikt, åligger det ordföranden
i kyrkorådet i det distrikt, där befattningen skall tillträdas, att,
sedan valet vunnit laga kraft, ofördröjligen därom göra skriftlig anmälan
hos kyrkorådet i det distrikt, där befattning skall avträdas.

§ 14.

Då självständig kantorsbefattning är ledig eller befattningens innehavare
åtnjuter tjänstledighet, skall kyrkorådet tillse, att befattningen uppehälles
genom vikarie.

§ 15.

Tjänstledighet eller tillåtelse att på eget ansvar mera tillfälligt anlita
annan såsom biträde i tjänsten sökes hos pastor, som äger bevilja ledighet
eller anställande av tillfälligt tjänstebiträde intill sex veckor.

Avser tjänstledigheten eller tillåtelsen att begagna tjänstebiträde längre
tid än sex veckor men ej över sex månader, ankommer på kyrkorådet att
däröver besluta.

Avser tjänstledigheten eller tillåtelsen att begagna tjänstebiträde mer
än sex månader, skall frågan underställas kyrkostämmans beslut.

Vikarie eller tjänstebiträde antages av den, som beviljat ledigheten.
Har vikarie eller tjänstebiträde föreslagits av befattningsinnehavare, som
ensam skall bekosta dennes avlöning, bör den föreslagne antagas, om han
tinnes enligt de i § 16 angivna regler kunna godkännas.

§ 16.

Vikarie å självständig kantorsbefattning bör vara en till befattningen
fullt behörig person. Möter hinder erhålla sådan vikarie, må dock icke utan
synnerliga skäl, där tjänstledigheten ej är endast tillfällig, till vikarie anlitas
annan än den, som avlagt kantorsexamen.

Vad sålunda stadgats gäller jämväl tjänstebiträde.

§ 17-

Vill innehavare av självständig kantorsbefattning avgå från sin befattiung,
göre han därom i god tid skriftlig anmälan hos kyrkorådet, som äger
bevilja honom avsked.

§ 18.

Kyrkorådet åligger att åt innehavare av självständig kantorsbefattning
senast inom femton dagar, efter det skriftlig begäran därom framställts,
utfärda tjänstgöringsbetyg. Detta skall innehålla dels uppgift om tjänst -

göringens art och tjänstgöringstiden dels ock vitsord över befattningshavarens
ådagalagda nit och skicklighet i tjänsten samt över hans vandel.
Tjänstgöringsbetyg må, där skyndsamhet är av nöden, utfärdas av kyrkorådets
ordförande jämte de ledamöter, som kyrkorådet därtill utsett.

Vid bedömande av nit och skicklighet skola användas vitsorden: berömlig,
med utmärkt beröm godkänd, med beröm godkänd, med nöje godkänd,
godkänd och försvarlig, samt vid bedömande av vandel vitsorden:
hedrande och mindre hedrande.

§ 19.

1. Finner kyrkorådet giltig anledning till anmärkning mot innehavart''
av självständig kantorsbefattning på grund av fel eller försummelse i tjänsten
eller på grund av hans vandel, har kyrkorådet att tilldela den felande
skriftlig, i kyrkorådets protokoll intagen föreställning och varning. Låter
han sig därav ej rätta, ankommer på kyrkorådet att, allt efter felets beskaffenhet,
antingen tilldela honom förnyad varning eller ock för längre
eller kortare tid, högst sex månader, skilja honom från befattningen och
den därmed förenade avlöningen; kyrkorådet dock obetaget att, där felet
är av svårare beskaffenhet, i stället skilja honom från befattningen för alltid.
Ilar förnyad varning eller mistning av befattningen för viss tid befunnits
utan verkan, bör kyrkorådet för alltid skilja honom från befattningen.
Innan fråga, som i detta stycke sägs, av kyrkorådet företages till avgörande,
skall befattningshavaren hava satts i tillfälle att inom viss förelagd
tid inkomma med förklaring.

Kyrkoråds beslut om skiljande från befattningen för viss tid eller för
alltid må ej verkställas, förrän detsamma vunnit laga kraft; och har kyrkorådet
att hos kyrkostämman anmäla beslutet, sedan laga kraft därå kommit.

2. Framkomma under behandling av ärende, som nu är sagt, eller i
anledning av åtal vid domstol sådana omständigheter, att det finnes olämpligt,
att befattningshavaren fortfarande tjänstgör, äger kyrkorådet att tills vidare
och intill dess i målet blivit slutligen dömt eller domstol annorlunda
förordna! avstänga befattningshavaren från utövande av befattningen samt
av hans löneförmåner innehålla så mycket, som erfordras till vikariens avlöning.
Kyrkorådets beslut om befattningshavares avstängning från tjänstgöring
går i verkställighet utan hinder av förd klagan.

3. Över kyrkorådets beslut om meddelande av föreställning och varning
åt innehavare av självständig kantorsbefattning eller om sådan befatt -

ningshavares avstängning eller skiljande från befattningen må besvär kunna
av befattningshavaren inom trettio dagar efter det han av beslutet erhållit
del anföras i den ordning, som är bestämd för besvär över val av kantor.
Upphäves i anledning av besvär kyrkorådets beslut om befattningshavares
avstängning från tjänstgöring, äger den myndighet, som prövar
besvären, bestämma, om distriktet skall vara skyldigt till befattningshavaren
återbetala vad denne under avstängningstiden av sina avlöningsförmåner
fått avstå till vikariens avlöning.

Övergångsbestämmelse:

Yad i § 19 stadgats skall jämväl äga tillämpning å innehavare av
nuvarande kloekar-, organist- eller kyrkosångarbefattning.

B. Kantor sbefattning med begränsad tjänstgöring, som ej är skol kantorsbefattning,

% 20.

Beträffande kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring, som ej är
skolkantorsbefattning, gäller i fråga om tillsättning, tjänstledighet, avsked
och ansvar för fel i tjänsten vad om självständig kantorsbefattning stadgats,
dock med iakttagande att i de fall, då enligt § 16 kantorsexamen kan
medföra behörighet för vikarie å självständig kantorsbefattning, till vikarie
å kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av lägre grad må anlitas
den, som över färdighet i orgelspelning och sång kan förete intyg, som i
§ 1 sägs.

C. Skolkantorsbefa ttning.

§ 21.

Beträffande skolkantorsbefattning och därmed förenad folkskollärartjänst
gäller i fråga om tillsättning, tjänstledighet, avsked och ansvar för fel i
tjänsten vad om folkskollärartjänst stadgats, dock med iakttagande:

1) att vad som beträffande folkskollärartjänst åligger skolrådet skall
fullgöras av distriktets gemensamma kyrko- och skolråd;

2) att där för folkskollärartjänsten undervisningsprov, på sätt särskilt

är stadgat, förelägges de sökande, dessa jämväl skola avlägga prov för skolkantorsbefattningen,
börande det undervisningsprov, sökande skall fullgöra
för folkskollärartjänsten, utsättas till dagarna närmast före eller efter den
dag, då han har att avlägga prov för skolkantorsbefattningen;

3) att kyrko- och skolrådet har att, då undervisningsprov ej förelägges
de sökande, så snart ske kan och senast inom trettio dagar efter
ansökningstidens utgång, men eljest inom lika många dagar efter den av
kyrko- och skolrådet för avläggande av de i näst föregående punkt omförmälda
prov bestämda tid förflutit, på förslag uppföra tre av de sökande i
den ordning de med avseende på sin lämplighet för tjänsten böra komma i
åtanke, därvid, utom till vad för folkskollärartjänst stadgats, bör tagas hänsyn
såväl till de egenskaper, som i § 1 omförmälas, som till sökandenas
genom betygs- och andra meriter, vilka under föregående tjänstgöring förvärvats,
styrkta skicklighet för skolkantorsbefattningen;

4) att i sammanhang med förslagets upprättande kyrko- och skolrådet
skall utsätta de dagar, då de å förslaget uppförda sökandena, vilka icke
redan avlagt prov för skolkantorsbefattningen, hava att sådana prov fullgöra; 5)

att underlåtenhet att fullgöra prov för skolkantorsbefattningen ej
utgör hinder för sökande att vid valet komma under omröstning;

6) att val mellan de å förslaget uppförda sökandena skall förrättas
senast inom trettio dagar, efter det tiden för avläggande av de prov, varom
i punkt 4) förmäles, tilländagått, eller, där sådana prov ej vid förslagets
upprättande förelagts, senast inom samma tid efter förslagets upprättande; 7)

att angående vikaries eller tjänstebiträdes behörighet skall i fråga
om skolkantorsbefattning gälla vad i § 20 stadgats; samt

8) att vad i § 8 mom. 4 och § 11 mom. 2 föreskrivits skall äga
motsvarande tillämpning å skolkantorsbefattning.

D. Organistbefattning samt klocka)-- eller kyrko fogdebefattning.

% 22.

Beträffande organistbefattning samt klockar- eller kyrkofogdebefattning
gäller i fråga om tillsättning, tjänstledighet, avsked och ansvar för fel i

tjänsten vad om självständig kantorsbefattning stadgats, dock med iakttagande
att vid tillsättning av klockar- eller kyrkofogdebefattning prov ej ifrågakommer
för de sökande.

E. Befattning, som tillsättes av enskild.

§ 23.

Äger enskild person rätt tillsätta befattning, som i lagen angående
kantorer avses, bar han att till kyrkorådet före klockan tolv å nittionde
dagen, efter det ledigheten inträffat, ingiva antagningsbevis för den person,
han utsett till befattningen. Antagningsbeviset skall åtföljas av de
i denna stadga föreskrivna ansökningshandlingar, så ock av den antagnes
förklaring, att han vill mottaga befattningen. Ej må dylikt antagningsbevis
gälla, med mindre det av vederbörande kyrkoråd försetts med bevis om
godkännande.

Övergångsbestämmelse:

Har innehavare av nuvarande klockar-, organist- eller kyrkosångarbefattning
endast varit anställd tills vidare, äger distriktet, sedan ny lönereglering
för befattningen ägt rum, utan föregånget förslag och val förklara
honom såsom ordinarie, där han minst två år före den tid, löneregleringen
trädde i kraft, varit anställd i befattningen och äger den därför föreskrivna
behörighet.

§ 24.

Genom denna stadga upphävas:

stadgan den 4 maj 1894 huru förfaras skall vid tillsättning av folkskollärartjänst
jämte därmed förenade organist- och klockarbefattningar;

kungörelsen den 4 maj 1894 angående förbud att samtidigt söka flera
organist- och klockarbefattningar;

kungörelsen den 26 april 1895 angående-ordningen för meddelande
av antagningsbevis för innehavare av klockartjänster;

så ock vad i andra författningar kan finnas stridande mot de i stadgan
meddelade föreskrifter.

Förslag

till

FÖRORDNING

angående utarrendering av kantors löneboställen.

Härigenom förordnas, med föranledande av 17 § i lagen angående
kantorer, att vid utarrendering av löneboställe, som i nämnda lag avses,
föreskrifterna angående utarrendering av prästerskapets löneboställen i tilllämpliga
delar skola lända till efterrättelse, dock med iakttagande:

att, där utarrendering sker å offentlig auktion, denna skall, om ej
lvungl. Maj:ts befallningshavande finner skäligt annorlunda förordna, hållas
å den ort, där lönebostället är beläget; samt

att, där löneboställe icke är bebyggt eller ej har den storlek, att det
kan bliva föremål för självständigt jordbruk, lvungl. Maj:ts befallningshavande
må, efter domkapitlets hörande, förordna, att utarrenderingen av
bostället under de villkor, Kungl. Maj:ts befallningshavande bestämmer,
sker genom vederbörande kyrkoråd.

Finnes å löneboställe till bostad för kantor lämpliga åbyggnader, må
sådant boställe, om kantorsdistriktet därå åtager sig byggnads- och underhållsskyldigheten,
efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall upplåtas,
utan iakttagande av de för utarrendering av löneboställe i allmänhet
gällande stadganden, till bruk av kantor mot det avdrag å den kontanta
lönen, som av Kungl. Maj:t bestämmes. Upplåtes bostället till bruk åt
innehavare av självständig kantorsbefattning, vare, så länge upplåtelsen fortfar,
kantorsdistriktet befriat från att förse sådan befattningshavare med
bostad eller gottgöra honom hyresersättning.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

angående examina, som kunna avläggas vid kungl. musikkonservatoriet
eller inför särskild av Konungen
förordnad examinator.

§ 1-

Vid kungl. musikkonservatoriet kunna avläggas följande examina:

kyrkomusiker examen;

organistexamen;

kyrkosång ar (körledar)examen;

musiklärarexamen; samt

musi kanförar examen.

Inför särskild av Konungen förordnad examinator mä avläggas kyrkomusikerexamen
ävensom kantor sexamen.

§ 2.

Kyrkomusiker examen innefattar prövning i följande ämnen:
sång och orgel (med svenska kyrkans gudstjänstordning), piano, harmonilära,
orgelns stämning och skötsel, liturgik samt kyrkobokföring.
Organistexamen innefattar prövning i följande ämnen:1)

Kyrkosångar(körledar)examen innefattar prövning i följande ämnen:1)

Kantor sexamen innefattar prövning i följande ämnen:1)

*) De ämnen, i vilka prövning skall äga ram i organist-, kyrkosångar(körledar)- och kantorsexamina,
torde böra bestämmas efter närmare utredning av musikaliska akademien.

6-30103.

§ 3.

Musiklärarexamen innefattar prövning i följande ämnen:
sång, piano, violin, harmonilära, pedagogik, musikens historia och
estetik samt undervisningsskicklighet.

§ 4.

Musikanför ar examen innefattar prövning i följande ämnen:

. ett blåsinstrument av trä eller ett blåsinstrument av mässing, violin
eller violoncell, piano, harmonilära samt instrumentation för militärorkester.

§ 5.

Efter musikaliska akademiens förslag fastställer Konungen huvudgrunderna
för de kurser, som vid de särskilda examina skola tillämpas.

§ 6.

För att examen skall anses behörigen avlagd erfordras, att den examinerade
befunnits äga minst godkända kunskaper i de ämnen, prövningen
omfattat.

§ 7.

Den, som avlagt musiklärarexamen eller musikanförarexamen, må antaga
titeln musikdirektör.

§ 8.

Närmare föreskrifter i fråga om examens avläggande vid kungl. musikkonservatoriet
meddelas i reglementet för konservatoriet.

§ 9-

Kyrkomusiker- och kantorsexamina inför särskilda av Konungen förordnade
examinatorer äga rum å de platser, Konungen efter musikaliska
akademiens hörande bestämmer. Å varje plats förordnar Konungen, efter
akademiens förslag, en person att tills vidare vara examinator.

fi, j Examina. äga ,;rpm . å v.arj,e plats under en eller, där så finnes erforderligt;,
ty.å examensperioder. Efter musikaliska akademiens hörande bestämmer
Konungen examensperioderna så ock den tid, då anmälan till
examens avläggand.e.s skalf ; göras, ävensom villkoren för att få avlägga
examen.,.... . ... ; ;. . .. ,

...I ledningen av. examina skola tre censorer deltaga, två utsedda av
musikaliska akademien bland dem, som Konungen efter förslag av akademien
för året förordnat till censorer, samt den tredje, som jämte erforderlig
musikalisk utbildning skall hava kompetens i liturgik och kyrkobokföring,
av domkapitlet i det stift, där examen skall äga rum.

. Censor äger åtnjuta, ersättning, som av Konungen bestämmes.

Anmälan till examen,, som i 9 § sägs, göres skriftligen inom utsatt
tid hos den av domkapitlet utsedde censorn med bifogande av åldersbetyg
ävensom redogörelse för den undervisning, examinanden vid sina musikstudier
begagnat, och erlägges därvid till censorn av Konungen bestämd
exaraensavgift, som efter examens slut tillfaller examinatorn. Över de
sålunda anmälda bär censor, ; som mottagit anmälningarna, att upprätta
förteckning i två exemplar, varav det ena ofördröjligen tillställes examinatorn
och det andra senast en vecka efter anmälningstidens utgång insändes
till akademien. .

Efter mottagande av dessa förteckningar har akademien att fastställa
plan för de av akademien utsedda censorernas resor och bestämma examensdagar
samt skyndsamt härom lämna meddelande till den av domkapitlet
utsedde censorn, som i samråd med examinatorn vidtager nödiga förberedelser
för examens hållande.

över behörigen avlagd examen utfärdas betyg, innefattande särskilt
vitsord i vart och ett av de ämnen, vari den examinerade undergått prövning.
Vitsordens grader skola vara:

<jodkänd, icke utan beröm godkänd, med beröm godkänd, med utmärkt
beröm godkänd och berömlig.

Omförmälda vitsord bestämmas, på examinatorns förslag, av censorerna
genom omröstning efter huvudtalet.

Examinand bör undergå förberedande prövning av vederbörande examinator,
som har att på denna ävensom på examinandens vid examen
ådagalagda kunskaper och färdigheter grunda sitt förslag till vitsord.

Examensbetyg^! skola avfattas efter formulär, som akademien bär att
fastställa, samt undertecknas av examinatorn och censorerna, varefter betygen
av examinatorn tillhandahållas de examinerade.

över examen för den av domkapitlet utsedde censorn protokoll, vilket
förses med påskrift jämväl av de andra censorerna, samt omedelbart därefter
av den censor, som fört protokollet, insändes till akademien för att
därstädes förvaras.

§ 11.

Den, som inför av Konungen förordnad examinator avlagt kyrkomusikerexamen
eller kantorsexamen, är berättigad att för vinnande av högre
vitsord i ämne, som ingått i hans examen, undergå efterprövning, dock ej
mer än en gång i varje ämne.

I fråga om sådan efterprövning galle i tillämpliga delar vad ovan
stadgats.

Denna kungörelse träder i kraft den ; dock må i av seende

å elever vid konservatoriet, vilka därförinnan antagits, hittills gällande
bestämmelser rörande examina tillämpas, och äger den, som avlagt
organistexamen enligt äldre bestämmelser, att undergå särskild efterprövning
i det i kyrkomusikerexamen ingående ämnet sång.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

angående ändrad lydelse av § 1 mom. 5 i förordningen den 3
december 1915 angående kyrkoböckers förande.

Härigenom förordnas, att § 1 mom. 5 i förordningen den 3 decemeer 1915 angående
kyrkoböckers förande skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 1-

t.*!;"- •• . ii : ... , ;

5. För kyrkoböckernas förande ansvarar pastor; dock må jämväl annan i försam
lingen tjänstgörande präst, så ock å pastorsexpeditionen tjänstgörande kantor eller klockare
(kyrkofogde), som därtill erhållit domkapitlets bemyndigande, på eget ansvar utfärda
.prästbevis.

Med------

kyrkobokföring.

Pörslag

till

KUNGÖRELSE

angående ändrad lydelse av § 27 i stadgan «len 10 december
1897 angående folkundervisningen: i riket

Härigenom förordnas, att § 27 i stadgan den %0 december 1897 angående folkundervisningen
i riket skall, erhålla följande ändrade lidelse:

§ 27.

Har folkskollärartjänst i föreskriven ordning förenats med befattning, som i lagen
angående kantorer avses, bör läraren i första rummel'' ägnå sin lid och'' sina kråfter åt
lärartjänsten. ? . '' /

Eörslag

till ''■ . "

KUNGÖRELSE

angående bostad för kantorer m. m.

$ i.

1. Bostad, som kantorsdistriktet enligt lagen angående kantorer tillhandahåller innehavare
av självständig'' kantorsbefattning, innehavare av självständig organistbefattning eller
innehavare av kloekar- eller kyrkofogdebefattning, kallas i denna kungörelse tjänstebostad.

■ 2. Angående sådan befattningshavares rätt till kontant ersättning, där bostad in

natura icke erhålles, är stadgat i § It mom. 1.

§ 2.

Tjänstebostäd skall vara lämpligt belägen med hänsyn till befattningshavarens tjänsteutövning
och bör helst vara förlagd till särskilt hus i kyrkans närhet. Aro flera bostäder
inrymda i samma hus som tjänstebostaden, bör denna vara väl avskild från de
övriga och, där förhållandena sådant medgiva, försedd med egen ingång.

Övergångsbestämmelse: Där vid tiden för denna kungörelses trädande i kraft be fintlig

tjänstebostad eller tjänstebostad, som vid denna tid var under uppförande, icke
har sådan belägenhet ovan sagts eller ej har egen ingång, må bostaden utan hinder
härav anses som laga tjänstebostad, dock att vid skeende om- eller tillbyggnad av hus,
inrymmande tjänstebostad, eller vid mera omfattande reparation av sådant hus, tjänstebostaden,
där förhållandena sådant medgiva, bör förses med egen ingång.

§ 3.

1. Tjänstebostad skall innehålla minst fyra i lämplig, direkt förbindelse med var
andra stående rum och kök med en sammanlagd golvyta av omkring 110 kvadratmeter.

Med golvyta förstås här rummens totala golvyta, således med inräknande av plats,
som upptages av vindfång, kapprum, skafferi, garderober och liknande utrymmen.

2. Boningsrummen skola hålla i höjd från golv till tak minst 2,7 meter och i
allmänhet icke över 3 meter. I vindsvåning må rumshöjden kunna nedgå till 2,4 meter
samt undantagsvis i någon del av ett rum till 1,8 meter.

3. Rörande befattningshavares rätt. till ersättning i penningar för bristande antal

rum. stadgas i § 11 mom.. 2i , .

Övergångsbestämmelser: Där vid lönereglerings trädande i kraft redan befintlig

tjänstebostad eller tjänstebostad, som vid sagda tid var under uppförande, icke uppfyller
de i mom. 1 av denna § givna föreskrifterna med avseende å rummens golvyta och
höjd, må bostaden ändock anses såsom laga tjänstebostad, därest den eljest motsvarar
fordringarna på en tjänlig bostad.

Om i tjänstebostad vid lönereglerings trädande i kraft något av rummen icke står
i lämplig, direkt förbindelse med de övriga, eller förhållandet är enahanda i tjänstebostad,
som vid nämnda tid var under uppförande, må därvid bero utan hinder av vad i mom. 1
av denna § härutinnan stadgas, dock att vid därefter skeende om- eller tillbyggnad av
hus, inrymmande tjänstebostad, eller vid mera omfattande reparation å sådant hus, ändring
av tjänstebostaden bör, där så ske kan, vidtagas i överensstämmelse med vad sålunda
stadgats.

§ 4.

1. Rummen i tjänstebostaden skola vara ljusa och i övrigt sunda, väl ombonade,
försedda med nödiga och lämpliga anordningar för eldning och uppvärmning samt även
i andra avseeenden ändamålsenligt inredda. Sålunda skola alla boningsrum förses med
dubbelfönster och gipsade, boaserade eller spända tak. Paneler, dörrar samt dörr- och
fönsterinfattningar ävensom annan synlig träinredning skola oljemålas eller på annat
lämpligt sätt behandlas. Väggarna skola förses med tapeter eller lämplig målning. Bostaden
skall vara försedd med säkra lås och andra nödiga stängningsanordningar för
fönster och dörrar.

2. Tjänstebostaden skall vara försedd med vindfång och kapprum eller annan
efter bostadstypen lämpad motsvarande anordning samt med skafferi, erforderliga garderober
och kontor.

3. Köket bör vara försett med erforderliga skåp, vedlår och diskbänk samt lämna
utrymme för sovplats åt tjänarinna, där ej särskilt rum för ändamålet upplåtes.

§ 5.

Till tjänstebostad skola höra vedbod, hushållskällare, tvättstuga eller annat lämpligt
utrymme för tvätt, där förhållandena sådant medgiva, torkvind samt, där så erfordras,
bakstuga ävensom hemlighus.

I tjänstebostaden eller dess närhet skall finnas tillgång till friskt och gott vatten i
för befattningshavarens hushåll tillräcklig mängd.

Övergångsbestämmelse: Om tjänstebostad vid lönereglerings trädande i kraft saknar

hushållskällare och sådan icke utan större svårighet kan anordnas, skall distriktet åt
befattningshavaren anordna annat lämpligt och erforderligt utrymme för förvaring av
livsmedel.

§ 6.

Vid eller i närheten av tjänstebostad skall, om tillfälle därtill gives, upplåtas erfor
derligt område till trädgård, som skall anses tillhöra bostaden.

Å område, som enligt vad ovan sagts, blivit till trädgård åt befattningshavare avsatt,
skall distriktet ombesörja nödig stenbrvtning, röjning och dikning; och bör området.

då det av befattningshavaren tillträdes, vara i sådant skick, alt det kan omedelbarligen

brakas.

Nödigt stängsel kring bostadstomt och trädgård skall av distriktet uppföras och
underhållas.

§ 7.

Det åligger distriktet att anlägga och underhålla för tjänstebostaden erforderlig utfartsväg.

§ 8.

1. Befattningshavare skall med aktsamhet begagna och väl vårda den åt honom
upplåtna bostaden med vad därtill hörer samt, då skada eller brist därå uppkommer,
omedelbart göra anmälan härom hos kyrkorådet.

Befattningshavare äger icke utan kyrkorådets medgivande uthyra tjänstebostaden
eltér någon del därav.

I fråga om befattningshavares ansvarighet för skada å bostaden gäller vad i 3 kap.
16 § i lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom är för hyresgäst
stadgat.

2. Där distriktet tillhandahåller befattningshavare anlagd och planterad trädgård,
åligger det befattningshavaren att väl vårda och vidmakthålla densamma. Jämväl eljest
åligger det befattningshavare att hålla det till trädgård upplåtna området i ordnat skick.
Låter befattningshavare åt honom upplåten anlagd trädgård genom uppenbar vanvård
förfalla, må distriktet, där befattningshavaren icke efter anmaning vidtager rättelse, iordningställa
trädgården på befattningshavarens bekostnad.

§ 9.

1. Då befattning, för vilken lönereglering enligt lagen angående kantorer trätt i
kraft, avträdes eller tillträdes, skall syn hällas å tjänstebostaden med tillhörande hus,
trädgård och övriga anläggningar.

2. Av- och tillträdessyn förrättas av lämplig person, som domkapitlet efter fram
ställning av kontraktsprosten därtill förordnar, i närvaro av ombud för kyrkorådet samt
av- och tillträdande befattningshavare eller deras ombud. Rese- och traktamentsersättning
till förrättningsmannen skall gäldas av distriktet och utgå enligt de för kyrkoherde gällande

grunder.

3. Det åligger kyrkorådet att, där ombyte av befattningshavare skall äga rum, i
god tid förut lämna kontraktsprosten meddelande om tiden för tjänstens avträdande.

4. Av- och tillträdessyn må ej hållas tidigare än tre månader före dagen för
tjänstebostadens avträdande, respektive tillträdande, eller senare än tre månader efter
samma dag. Den hålles å tid, som av förrättningsmannen bestämmes, och skola vederbörande
i god tid förut därom underrättas.

5. Förrättningsmannen skall vid synen föra protokoll och däri göra anteckning
om behövliga reparationer. Befinnes å tjänstebostaden med tillhörande hus, trädgård
eller övriga anläggningar skador eller brister hava uppkommit, vilka uppenbarligen vållats
genom avträdarens eller hans husfolks vårdslöshet, skall sådant i protokollet särskilt

i-sows.

anmärkas. Av protokollet, som skall upprättas i två exemplar och underskrivas av förrättningsmannen,
skall det ena exemplaret överlämnas till kontraktsprosten och det andra
till kyrkorådet.

6. Kyrkorådet har att senast ett år från syneförrättningen till kontraktsprosten
inkomma med bevis, att vid synen anmärkta reparationer blivit verkställda.

§ 10.

1 befattningshavarens avgång från befattningen skall tjänslebostad med vad

därtill hörer avträdas samtidigt med frånträdande av övriga med befattningen förenade
löneförmåner; dock må vid befattningshavares dödsfall, där han efterlämnar med honom
vid dödsfallet sammanboende anhörig, mot vilken befattningshavaren då haft försörjningsplikt
och som ej åtnjuter nådår, denne efterlevande, om dödsfallet inträffar efter dén 1
januari, fortfarande nyttja tjänstebostaden till den 1 därpå följande oktober men med
skyldighet att till ny befattningshavare upplåta så stor del av bostaden, som kyrkorådet
prövar skäligt.

2. Är vid tiden för avträdandet icke bestämt, vem som kommer att tillträda befattningen,
ankommer det på kyrkorådet att föranstalta, att tjänslebostad med vad därtill
hörer varder behörigen vårdad, intill dess tillträdare kan övertaga skötseln och vården därav.

§n.

1. Därest befattningshavare, som i § 1 omförmäles, icke åtnjuter bostad in natura
skall han erhålla däremot efter i orten rådande pris svarande hyresersättning.

2. Där tjänslebostad icke innehåller det i § 3 stadgade antalet rum, skall tjänstinnehavaren
enligt hyresprisen i orten erhålla särskild kontant ersättning för vad i sådant
avseende brister.

§ 12.''

1. Har kantorsdistriktet upplåtit bostad till annan i lagen angående kantorer av sedd

befattningshavare än i § 1 här ovan omförmäles, gäller i fråga om befattningshavarens
åligganden i avseende å bostaden så ock om av- och tillträdessyn samt tid för
av- och tillträde vad ovan stadgats. , •

2. Har åt innehavare av skolkantorsbefattning i samband med folkskollärärbostaden
upplåtits ett eller flera rum utöver dem, som tillkomma honom såsom folkskollärare,
gäller om befattningshavarens åligganden i avseende därå så ock om av-, och
tillträdessyn samt tid för av- och tillträde vad om folkskollärarbostad linnés stadgat.

MOTIV

• . .. • " V

'' '' •

Förslag till lag angående kantorer.

1 §•

Vid eu lösning av den sedan länge på dagordningen stående frågan
om klockarinstitutionens omreglering höra, enligt de sakkunnigas mening,
de nuvarande klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningarna, vilka enligt
rådande praxis i flertalet fall visserligen äro förenade men likväl alltjämt
betraktas såsom skilda befattningar, ersättas med en enda befattning,
vars innehavare bör tilläggas egenskap av kyrklig tjänsteman och lämpligen
benämnas kantor. Härför skola inrättas kantorsdistrikt, som må omfatta
en eller flera församlingar, om dessa höra till samma pastorat. Under
församling inbegripes i förevarande avseende ej endast moder- och annexförsamling
inom ett pastorat utan jämväl kapellförsamling.

Består pastoratet av endast en församling, följer av bestämmelsen i
denna paragraf, att denna församling bildar ett kantorsdistrikt. Består
pastoratet åter av flera församlingar, måste en indelning i kantorsdistrikt
äga ram, och meddelas härom bestämmelser i 5 § av de sakkunnigas förslag.

I varje kantorsdistrikt skall anställas eu kantor, men må dock i vissa
fall. på sätt stadgas i 4 § av lagförslaget, flera kantorer anställas i ett distrikt,
liksom även i större distrikt, jämte kantorsbefattning, särskilda befattningar
må inrättas för bestridande av vissa av de till kantors verksamhet
hörande göromål. I sistberörda avseende hava bestämmelser meddelats
i lagförslagets 35 §.

2 och 3 §§.

De sakkunniga föreslå inrättandet av två huvudslag av kantorsbefattningar:
kantorsbefattning, som är avsedd att utgöra befattningshavarens
huvudsakliga verksamhet (självständig kantorsbefattning), samt kantorsbefattning,
som är avsedd att för befattningshavaren utgöra en bisyssla (kantorsbefattning
med begränsad tjänstgöring).

Kantorsbefattning av sistnämnda slag är av högre eller lägre grad.

Kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring är, såsom definitionen
angiver, avsedd att förenas med annan syssla. En sådan befattning kan
alltså — liksom hittills varit fallet med klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningarna
— förenas med folkskollärartjänst och bör då, såsom i 3 §
föreslås, lämpligen benämnas skolkantorsbejältning. Förutsättningen härför
är emellertid, att tjänsterna på ett stadigvarande sätt förenats. Enligt stadgandena
i 3 § skall alltså, om kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring
skall anses såsom skolkantorsbefattning, distriktet vid upprättande
av förslag till lönereglering hava bestämt om förening av tjänsterna,
vilken förening skall avse viss folkskollärartjänst — den kan således icke
vara knuten endast till tjänstens innehavare. Men än vidare måste föreningen,
då vid skolkantorsbefattning de förenade tjänsterna skola tillsättas
genom eu enda valhandling och alltså av samma valkorporation, avse
folkskollärartjänst, vilken tillsättes i samma ordning som kantorsbefattningen.
Har kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring på ett dylikt
stadigvarande sätt förenats med folkskollärartjänst, böi befattningshavaren,
då han avgår från den ena av de förenade tjänsterna, givetvis vara skyldig
att samtidigt avgå jämväl från den andra.

Grupperingen i självständig kantorsbefattning och kantorsbefattning
med begränsad tjänstgöring betingas väsentligen av .olikhet i tjänståligganden
för de olika befattningshavarna. Innehavare av självständig kantorsbefattning
skall icke endast å sön- och helgdagar utan jämväl å söckendagar
ägna sin huvudsakliga verksamhet åt kantorsbefattningen. Hand
hans åligganden ingår, bland annat, tjänstgöring å pastorsexpeditionen, som
däremot ej ingår bland tjänståliggandena för innehavare av annan kantorsbefattning.
Innehavare av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring
skall åter huvudsakligen å sön- och helgdagar kunna förrätta de med befattningen
förenade göromål. Med hänsyn härtill föreslås, på sätt vid 13 §
närmare omförmäles, för innehavare av självständig kantorsbefattning och
innehavare av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring väsentligen
olika löneförmåner, liksom för kantorsbefattning av sistnämnda slag olika
löneförmåner stadgats för befattningar av högre och lägre grad, vilken åtskillnad
emellertid väsentligen betingas av olikhet i kompetensfordringar.

Huruvida kantorsbefattning skall inrättas såsom självständig eller med
begränsad tjänstgöring samt i sistnämnda fall om befattningen skall vara
av högre eller lägre grad och inrättas såsom skolkantorsbefattning, därom tillkommer
det kantorsdistriktet att bestämma vid upprättande av förslag till

lönereglering, liksom vid upprättande av sådant förslag distriktet äger bestärtlina,
huruvida inom distriktet flera kantorsbefattningur skola inrättas,
där de i 4 § stadgade förutsättningar för anställande av flera kantorer
inom ett distrikt föreligga. I större distrikt kommer härtill fråga om inrättande
av särskilda befattningar för förrättande av vissa av kantors göromål.

För att förebygga att distrikt, där självständig kantorsbefattuing lämpligen
bör inrättas, undandrager sig detta och i stället inrättar kantorsbefatthing
med begränsad tjänstgöring, har i 27 § inrymts bestämmelse om
att domkapitlet ej må fastställa förslag till lönereglering, då det befinnes,
att'' kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring inrättats i de fall, där
självständig kantorsbefattning lämpligen bort inrättas, samt att domkapitlet
för sådan händelse skall sätta distriktet i tillfälle att därutinnan vidtaga
rättelse och, om så ej sker, underställa frågan Konungens prövning.

Enligt de sakkunnigas mening bör självständig kantorsbefattning inrättas
i större kantoi’sdistrikt med flera församlingar eller gudstjänstlokaler,
där folkmängden är relativt större och sålunda antalet förrättningar å
vardagar mera avsevärt samt biträde i större omfattning erfordras å pastorsexpeditionen,
sådana kantorsdistrikt tillika obetaget att, om en kantor ej
lämpligen kan fullgöra tjänstgöringen, anställa flera kantorer. I mindre
distrikt med en kyrka, där antalet förrättningar är relativt ringa och
avsevärt behov av biträde å pastorsexpeditionen ej förekommer, lärer
åter vara tillfyllest att inrätta kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring.
I det stora flertalet fall kommer väl kantorsbefattning med begränsad
tjänstgöring att på ett sådant stadigvarande sätt förenas med
folkskollärartjänst, att befattningen blir en skolkantorsbefattning, men i
den in ån strävandena att från varandra skilja kyrka och skola vinna ytterligare
anslutning, kommer helt visst behovet av kantorsbefattniugar med
begränsad tjänstgöring, som ej äro skolkantorsbefattningar, att bliva större.

Såsom av det anförda framgår, förefinnes ej hinder att till innehavare
av kantorsbefattning utses t. ex. en av folkskolestyrelse i stad vald lärare
eller lärare vid kommunal raellanskola. Men detta blir ej en skolkantorsbefattning
i egentlig bemärkelse. Emellertid kunna även vid eu dylik
förening, så ock då kantorsbefattning förenas med annan befattning än
lärartjänst, exempelvis om eu diakon väljes till kantor, vissa föreskrifter
vara erforderliga angående villkoren för kantorsbefattningens förening med
den andra tjänsten. Att i lag fastställa dessa villkor har dock icke ansetts
erforderligt utan äger, enligt stadgandet i 3 § andra stycket, Konungen
angående dessa villkor, så ock huruvida självständig kantorsbefattning

må förenas med annan befattning ävensom angående villkoren vid sådan
förening, meddela bestämmelser. Förslag till sådana bestämmelser finnas i
§ 6 av det av de sakkunniga uppgjorda förslaget till stadga angående kantorer.
I fråga om innehavare av självständig kantorsbefattning hava de
sakkunniga föreslagit, att han ej må med befattningen förena annan avlönad
befattning, med mindre vederbörande kyrkoråd på därom gjord framställning
och efter prövning att sistnämnda befattning icke må anses inverka
hinderligt för hans tjänstgöring såsom kantor, därtill lämnat medgivande
eller, därest kyrkorådet ej anser sig kunna lämna sådant medgivande,
tillåtelse erhållits av domkapitlet. Väljes innehavare av lärartjänst vid
av staten underhållen eller understödd skola till kantor, vilket, på sätt av det
nyss anförda framgår, ej innebär inrättande av skolkantorsbefattning i egentlig
bemärkelse, eller väljes innehavare av diakonbefattning till kantor, kan
det för distriktet vara av vikt, att befattningshavaren, då han avgår från
lärartjänsten eller diakonbefattningen, avgår jämväl från kantorsbcfattningen.
Angående befattningshavarens skyldighet i nämnda avseende har
föreskrift upptagits i förenämnda § 6 av förslaget till stadga, dock föreligger
nämnda skyldighet endast om distriktet vid befattningens tillsättande
gjort förbehåll i sådan riktning.

4 §■

Denna paragraf innehåller i första stycket bestämmelse om de fall,
då i ett kantorsdistrikt må anställas flera kantorer. Förutsättningarna
härför äro, att inom distriktet finnas flera kyrkor eller andra för distriktets
allmänna gudstjänster avsedda lokaler och en kantor ej lämpligen kan
fullgöra den kantor åliggande tjänstgöring vid dem alla.

Såsom redan vid 2 och 3 §§ omnämnts, tillkommer det kantorsdistriktet
att vid upprättande av förslag till lönereglering bestämma, huruvida inom
kantorsdistriktet skola inrättas flera kantorsbefattningar.

Paragrafens andra stycke innehåller allenast en hänvisning till den
redan under 1 § omnämnda bestämmelsen i 35 § av lagförslaget, att i större
kantorsdistrikt, såväl i stad som å landet, må, med bibehållande för
innehavare av kantorsbefattning av övriga göromål, särskilda befattningar
inrättas för bestridande av vissa av de till kantorsbefattning hörande göromål,
nämligen antingen särskild befattning för orgelspelningen och vad därmed
sammanhänger eller särskild befattning för den icke kyrkomusikaliska
delen av kantors verksamhet eller ock båda dessa särskilda befattningar.

, 5 och 6 §§.

I regel utgör för närvarande — med undantag för Lunds stift och
Hallundsdelen av Göteborgs stift, där i flertalet fall två, understundom tre
församlingar med särskilda kyrkor bilda ett klockardistrikt med gemensam
befattningshavare — varje församling ett klockardistrikt. I fråga om indelningen
i distrikt tillkommer det församlingarna själva att besluta, därvid
dock den begränsning förefinnes att, där flera församlingar hava gemensam
befattningshavare och sålunda utgöra ett distrikt, delning därav icke anses
kunna äga rum utan Kungl. Maj:ts bifall, åtminstone ej i de fall, då församlingarna
hava gemensamma boställen eller andra gemensamma tillgångar,
som äro avsedda för avlöning av ifrågavarande befattningshavare.

Enligt de sakkunnigas förslag skall, om pastorat består av endast en
församling, denna församling utgöra ett kantorsdistrikt. Detta framgår av
lydelsen av 1 § i förslaget. I ett sådant fall förekommer varken för närvarande
eller enligt förslaget någon distriktsindelning. Består däremot
pastorat av flera församlingar, skall enligt förslaget indelning i kantorsdistrikt
äga rum. Vill man vinna önskemålet att erhålla ett större antal självständiga
kantorsbefattningar, måste vid dylik indelning tillses, att, i den omfattning
lämpligen ske kan, flera av församlingarna inom pastoratet sammanföras
till ett kantorsdistrikt eller med andra ord: regleringen bör verkställas
med pastoratet såsom utgångspunkt. Vid sådant förhållande lärer det icke
kunna överlämnas åt församlingarna att själva besluta i fråga om indelningen,
utan måste prövningen av denna fråga anförtros åt någon myndighet,
och synes då endast domkapitlet kunna komma i fråga. Förslagets
bestämmelser om vad vid sådan indelning är att iakttaga hava emellertid
givits sådant innehåll, att församlingarnas berättigade intressen vid indelningen
varda behörigen tillgodosedda, och har det ansetts böra uttryckligen
föreskrivas, att innan domkapitlet avgör fråga om indelning i kantorsdistrikt,
yttrande skall hava inhämtats från församling, som av indelningen
beröres och ej själv gjort framställning i ämnet.

De sakkunniga utgå från, att varje församling till domkapitlet själv
inkommer med framställning i fråga om pastoratets indelning i kantorsdistrikt.
I lagförslagets övergångsbestämmelser har i sådant syfte intagits
bestämmelse om skyldighet för kyrkostämmans ordförande att senast
inom sex månader efter lagens ikraftträdande — detta beräknas kunna
ske den 1 januari 1921 — å kyrkostämma upptaga fråga om pastoratets
indelning i kantorsdistrikt. Inkommer sådan framställning, har domkapitlet

8-20103.

givetvis att genast gå i författning om den ifrågasatta indelningen, efter det
yttranden inhämtats från den eller de församlingar, som av indelningen
beröras och ej själva gjort framställning i ämnet. Har ej inom nämnda
tid sådan framställning inkommit till domkapitlet, åligger det domkapitlet att
omedelbart upptaga frågan samt, efter det yttranden inhämtats från envar av
de församlingar, som av indelningen beröras, avgöra frågan i så god tid, att
därav berört kantorsdistrikt må kunna medhinna att inom föreskriven tid
upprätta förslag till lönereglering. Att märka är emellertid, att i vissa
fall, varom förmäles i 3 mom. av övergångsbestämmelserna, domkapitlet
kan för viss tid medgiva anstånd med indelning i kantorsdistrikt.

Såsom redan av det ovan anförda framgår, bör indelning i kantorsdistrikt
på en gång verkställas för pastorat i dess helhet. Bestämmelse
härom har inrymts i 5 §. llegeln är emellertid icke ovillkorlig, utan
särskilda förhållanden kunna föranleda undantag därifrån. Vidare stadgas
i samma paragraf, att vid indelningen skall iakttagas att, där i de till ett
pastorat hörande församlingarna eller vissa av dem gudstjänsterna uppehållas
genom duplikation eller alterneriug och en befattningshavare lämpligen
kan bestrida den kantor därvid åliggande tjänstgöring, dessa församlingar,
så vitt möjligt, sammanföras till ett kantorsdistrikt, samt att
även eljest, så vitt lämpligen ske kan, liera församlingar sammanföras till
ett kantorsdistrikt.

Av bestämmelserna i 5 § framgår, att det icke linnes hinder för att,
där så skulle finnas lämpligt, till ett kantorsdistrikt sammanföra samtliga
församlingar inom ett pastorat till ett kantorsdistrikt. Däremot kan icke
under några förhållanden del av församling bilda kantorsdistrikt eller sammanföras
med annan församling eller del av sådan till kantorsdistrikt.

Ehuru domkapitlet vid prövning av fråga om indelning i kantorsdistrikt
helt visst kommer att, i den mån så ske kan, taga behörig hänsyn
till de av vederbörande församlingar uttalade önskemål, hava de sakkunniga
dock ansett uttrycklig bestämmelse böra meddelas till förekommande att
genom domkapitlets prövning större inskränkning än som är nödigt göres
i församlingarnas självbestämningsrätt, och hava de sakkunnigas förslag
härutinnan givits det innehåll att, där församling, som i förevarande avseende
förut utgjort eget distrikt, motsätter sig att med annan församling
sammanföras till ett kantorsdistrikt, må så ske endast då det finnes nödigt
för en ändamålsenlig indelning av pastoratet i dess helhet.

Sedan indelning i kantorsdistrikt till följd av förslagets bestämmelser
ägt rum, kunna givetvis sådana förhållanden inträffa, som skäligen böra för -

anleda ändring i den en gång verkställda indelningen. Uppstår fråga om
sådan ändring, lärer därvid i tillämpliga delar böra gälla vad som stadgats
om indelning i kantorsdistrikt. Bestämmelse härom har intagits i 6 § av
förslaget.

7 §•

I första stycket av förevarande paragraf meddelas den bestämmelse
att, där flera församlingar sammanföras till ett kantordistrikt, de till dessa
församlingar hörande boställen eller andra tillgångar, som äro avsedda för
kantors avlöning, skola anses tillhöra kantorsdistriktet gemensamt, församlingarna
dock obetaget att träffa överenskommelse om annan grund härför,
exempelvis att avlöningstillgångarna helt eller delvis skola tillgodoräknas
allenast viss till distriktet hörande församling. Väckes fråga om sådan
överenskommelse, men kan överenskommelse ej träffas, bör frågan få hänskjutas
till Konungens avgörande.

I paragrafens andra stycke meddelas bestämmelse om fördelningen av
boställen och andra tillgångar, avsedda för kantors avlöning, då dessa äro
gemensamma för församlingar, som vid indelning i kantorsdistrikt tilldelas
olika kantorsdistrikt. Fördelningen av dessa tillgångar bör — i likhet med
vad i lagen den 13 juni 1919 om ordning och villkor för ändring i kommunal
och ecklesiastik indelning finnes föreskrivet i fråga om uppgörelse
av kommuners inbördes ekonomiska förhållanden vid indelningsändring —
ordnas genom uppgörelse, som fastställes av Konungen.

3 §•

I fråga om de tjänstgör omål, som åligga klockare, organister och
kyrkosångare, finnas nu föreskrifter meddelade dels i lag, dels i stadgar
och instruktioner, som av domkapitlen utfärdats för de olika stiften, dels
ock i för vissa församlingar utfärdade instruktioner.

Beträffande klockarens tjänståligganden finnas sålunda i 1686 års
kyrkolag ett flertal stadganden.1 Däremot innehåller kyrkolagen icke, utöver
vad som stadgas i dess 13 kap. 2 §, några föreskrifter angående organistens
tjänståligganden, och omnämner kyrkolagen ej särskilt kyrkosångarbefattning.
24 kapitlet 32 § innehåller, efter det däri uppräknats vissa åligganden
för klockaren, en bestämmelse av följande lydelse: »I det övriga

vad hans ämbete angår, så rättar han sig efter den förordning, som biskopen

1 11 kap. 8 §, 24 kap. 11, 31 och 32 §§ samt 26 kap. 1 §.

och konsistorium honom föreskriva». Med stöd av denna bestämmelse hava
domkapitlen tid efter annan för de olika stiften utfärdat mycket detaljerade
stadgar, ordningar eller instruktioner, vilka innehållit föreskrifter ej allenast
beträffande klockarens utan i flertalet fall jämväl angående organistens
tjänstgöromål. Av domkapitlen hava ock beträffande ett flertal församlingar,
efter förslag av kyrkostämma eller kyrkoråd, fastställts särskilda instruktioner
för klockare, organist eller kyrkosångare i församlingen, och har det även
förekommit, att kyrkostämma eller kyrkoråd, någon gång pastor eller patronus,
utan att söka domkapitlets fastställelse, för befattningshavare, varom här är
fråga, utfärdat instruktioner.

Givet är, att de av domkapitlen utfärdade eller fastställda stadgar
och instruktioner för sin giltighet äro beroende av, att de ej stå i strid
med lag eller författning, vilket även äger tillämpning å sådana utfärdade
instruktioner, som ej fastställts av domkapitlen.

Ovan omförmälda stadgande i 24 kap. 32 § kyrkolagen bär emellertid i
särskilda fall givit anledning till olika meningar, huruvida domkapitlets
befogenhet sträckt sig till att ålägga kloekarne göromål utöver dom, som i
kyrkolagen uttryckligen funnes föreskrivna, eller stadgandet allenast innebure
befogenhet att inom ramen för kyrkolagens stadganden meddela föreskrifter,
lämpade efter de lokala förhållandena. Även har vid upprepade
tillfällen satts i fråga, huruvida domkapitlet med stöd av berörda stadgande,
däri organister och kyrkosångare icke omnämndes, ägde befogenhet att
för sådana befattningshavare utfärda eller fastställa instruktioner.

De sakkunniga äro av den meningen, att domkapitlets befogenhet enligt
stadgandet i 24 kap. 32 § kyrkolagen icke vidare bör bibehållas.
Enligt de sakkunnigas förslag angivas i själva lagen de allmänna huvudgrunderna
för kantors tjänståligganden. De närmare bestämmelserna angående
dessa åligganden böra däremot, med iakttagande av de i lagen fastställda
huvudgrunderna, meddelas av Konungen, som därvid jämväl äger
pröva, i vad mån skilda bestämmelser böra gälla för de olika slagen av
kantorsbefattningar, så vitt bestämmelse i sådant avseende ej intagits redan
i själva lagen. Förslag till sådana bestämmelser inrymmas i förslaget till
stadga angående kantorer.

Att märka är emellertid, att de åligganden, som regleras på sätt nu
föreslagits, avse tjänstgöromål, som åligga kantor, där lönen sättes till allenast
i 13 § föreskrivet minimibelopp. Om däremot lönen av kantorsdistriktet
sättes högre än föreskrivet minimibelopp, må kantor vid upprättande av
lönereglering givetvis kunna åläggas tjänstgöromål utöver de i lag bestämda,

Öl

på sätt kantorsdistriktet då finner skäligt besluta, därvid dock den begränsningen
ansetts böra stadgas, att kantorsdistriktet icke må ålägga
kantor i tjänsten göromål, som skäligen kunna av kyrkobetjäningen under
eget ansvar fullgöras (se 27 §), ävensom att kantorsbefattning ej må förenas
med kyrkvaktmästartjänst (§ 7 förslaget till stadga).

Självfallet är, att om kantor är villig åt kantorsdistriktet åtaga sig
göromål utöver de i lag föreskrivna eller vid lönereglering bestämda, binder
härför icke möter, men sådana göromål äro icke att anse såsom åligganden
i tjänsten, utan har kantorsdistriktet och kantor att därom träffa
särskild överenskommelse.

De tjänstgöromål, som, enligt vad ovan anförts, böra i lag bestämmas,
äro upptagna i lagförslagets 8 § och grupperas där i nio särskilda punkter.
Bestämmelserna avse, med de undantag allenast, som föranledas av paragrafens
slutbestämmelse, såväl självständig kantorsbefattning som kantorsbefattning
med begränsad tjänstgöring.

Punkterna l:o) och 2:o) innehålla bestämmelser om kantors skyldighet
med avseende å orgelspelningen och sången vid allmän gudstjänst och vid
särskild förrättning, såsom dop, vigsel, jordfästning, således tjänstgöromål,
tillhörande den kyrkomusikaliska delen av kantors verksamhet. Det åligger
i nämnda avseende kantor enligt punkt l:oJ att upptaga samt med orgelverket
och sin röst leda sången vid allmän gudstjänst i kyrkan, så ock
vid sådan gudstjänst, då den i stället för i kyrkan i sedvanlig form annorstädes
anordnas, ävensom vid särskild förrättning, som hålles i kyrkan å
sådan plats, att orgelverket därvid kan användas, eller i gravkapell, varest
orgelverk finnes, samt enligt punkt 2:oJ att, där jordfästning sker å sådan
plats, att orgelverk i kyrka eller gravkapell därvid ej kan användas, tillhandagå
med sång vid förrättningen.

Självfallet är, att kantor i de avseenden, varom här är fråga, har
skyldighet medverka, endast då fråga är om allmän gudstjänst eller särskild
förrättning i kyrka eller gravkapell, som tillhör eller disponeras av det
kantorsdistrikt, där kantor är anställd, samt att den skyldighet, varom
här är fråga, även om borgerlig jordfästning skulle komma att införas, icke
omfattar sådan jordfästning.

I fråga om allmän gudstjänst är kantors skyldighet begränsad till
allmän gudstjänst, som hålles i kyrkan, med det undantag dock att,
där kyrkan av någon särskild anledning icke kan användas för allmän
gudstjänst, utan gudstjänsten måste annorstädes anordnas, eller eljest befinnes
lämpligt att i stället för i kyrkan annorstädes anordna gudstjänsten,

kantor är skyldig att medverka jämväl vid sådan gudstjänst, där den sker
i sedvanlig form.

Enligt de närmare bestämmelserna i § 2 punkt l:o) förslaget till stadga
äro de allmänna gudstjänster, vid vilka kantor sålunda har skyldighet medverka,
allmänna gudstjänster, som i lag eller författning eller av offentlig
myndighet föreskrivas eller av församlingens prästerskap för församlingen
anordnas. Härunder falla alltså ej mindre de i kyrkolagen och kyrkohandboken
upptagna gudstjänster, såsom allmänna gudstjänster å sön- och
helgdagar (ottesång, högmässogudstjänst och aftonsång eller i deras ställe
anordnade gudstjänster i kyrka), veckogudstjänster (veckopredikan, offentlig
morgon- och aftonbön, husförhör och bibelförklaring i kyrkan in. m.), särskilda
gudstjänsttillfällen, såsom allmänt skriftermål, nattvardsgång, konfirmation,
vissa invigningsgudstjänster, skolavslutning i kyrka etc., än även
andra av myndighet föreskrivna eller för församlingen av prästerskapet
anordnade allmänna gudstjänster, som hållas i för gudstjänst sedvanlig form.

Här gudstjänster eller andaktsstunder av prästerskapet anordnas i annan
lokal än kyrkan, föreligger däremot, med undantag för de fall, som
ovan berörts, ej skyldighet för kantor att därvid medverka, såvida ej, då
vid lönereglering lönen satts högre än minimibeloppet, beslut därvid fattats
om sådan skyldighet. Har så ej skett, står det dock kantorsdistriktet
öppet att med kantor träffa överenskommelse om, att han skall biträda
vid gudstjänster och andaktsstunder, varom här är fråga. Om kantorsdistriktets
skyldighet att, där så erfordras, anskaffa och avlöna lämpligt
biträde för orgelspelning och ledning av sången vid av offentlig myndighet
föreskrivna allmänna andaktsstunder, vid vilka kantor ej har skyldighet
medverka, därom stadgas i 10 § första stycket.

I detta sammanhang må erinras om bestämmelsen i § 2 sista stycket
förslaget till stadga att, om kantors biträde påkallas vid allmän gudstjänst
av mera tillfällig art, tiden därför bör, så vitt möjligt, bestämmas efter
samråd mellan pastor och kantor.

Tydligt är att, om t. ex. enskild förening för högtidlighet vill använda
kyrkun, kantors biträde därvid är beroende på överenskommelse med honom.

Vad angår kantors biträde vid särskilda förrättningar, är kantor
skyldig att alltid därvid biträda, då förrättning äger rum i kyrka å sådan
plats, att orgelverket därvid kan användas eller i gravkapell, varest orgelverk
finnes, vare sig förrättningen äger rum å sön- eller helgdagar eller å
söckendagar.

I regel gäller vad sålunda anförts även beträffande den i punkt 2:o)

för kantor stadgade skyldigheten att tillhandagå med sång vid jordfästning,
som sker å sådan plats, att orgelverk i kyrka eller gravkapell därvid
ej kan anväpdas. I fråga om denna skyldighet äger dock kantorsdistriktet
medgiva kantor befrielse, då jordfästningen äger rum å söckendag, dock ej
å dag och tid, då enligt distriktets bestämmande på grund av stadgandet
i 11 § särskild förrättning huvudsakligen må äga rum, där icke på annat
sätt av distriktet sörjts för biträde med sång vid förrättningen.

Där fråga är om kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring gäller
dock alltid den inskränkningen, att arbetet för innehavare av sådan befattning
skall så ordnas, att det huvudsakligen må kunna förrättas å sön- och
helgdagar eller å dag och tid å söckendag, då enligt distriktets bestämmande
särskild förrättning huvudsakligen må äga rum, samt att, där sådan
befattning inrättats såsom skolkantorsbefattning eller är förenad med
lärartjänst vid av staten understödd eller underhållen skola inom distriktet,
de till kantorsbefattningen hörande förrättningar och andra göromål, som
behöva förläggas till söekendagar, så ordnas, att befattningshavarens lärarverksamhet
icke därav hindras.

Enligt stadgandet i 13 § 6 mom. kan kantorsdistriktet vid lönereglering
bestämma, att för biträde vid särskild förrättning, som äger rum å
söckendag men ej förlägges till dag och tid, då enligt distriktets bestämmande
särskild förrättning huvudsakligen må äga rum, kantor ma åtnjuta
ersättning av enskild, som påkallat förrättningen.

I större församlingar kan givetvis den kantor ålagda skyldigheten att
på ovan angivet sätt biträda vid särskilda förrättningar, i synnerhet vid
jordfästning, bliva betungande. I en del fall torde därför bliva erforderligt,
att kantor befrias från skyldighet att biträda vid jordfästning, som i punkt
2:o) avses, och att denna skyldighet överflyttas antingen på innehavare av
klockar- eller kyrkofogdebefattning, om sådan särskild befattning inrättats
i distriktet, och klockaren (kyrkofogden) kan utföra dessa göromål av kyrkomusikalisk
natur, eller på annan lämplig person. Särskilt torde en sådan
anordning erfordras, där flera församlingar hava gemensam, avlägset från
kyrkorna belägen begravningsplats.

Kantors skyldighet vid de i punkt l:o) omnämnda gudstjänster och särskilda
förrättningar avser att därvid upptaga samt med orgelverket och sin
röst leda sången. Där orgelverk i något fall skulle saknas, innebär emellertid
stadgandet enligt den formulering, som givits däråt, att kantor skall vara
skyldig att vid de tillfällen, som i punkten avses, biträda allenast med sång.

Vid orgelspelning, som enligt punkt l:o) åligger kantor, skall han

jämväl utföra preludier och erforderliga modulationer samt efter avslutad
gudstjänst, då de däri deltagande begiva sig ur kyrkan, å orgelverket spela
lämpligt musikstycke. Vid särskild förrättning skall kantor med ett med
hänsyn till förrättningens art lämpat orgelspel beledsaga de i förrättningen
deltagande vid deras inträde i eller utgång ur kyrkan eller gravkapellet.

Punkt 3:o) innehåller ävenledes bestämmelser om göromål, hörande
till den kyrkomusikaliska delen av kantors verksamhet. Såsom redan i
det föregående anförts är ett av huvudsyftemålen med den nya lagstiftningen
att kantor i större omfattning än hittills skall främja intresset för
kyrkosång och verka för dess höjande. Angående de skyldigheter, som för
vinnande av nämnda syfte ansetts böra åläggas kantor, finnas bestämmelser
meddelade i förevarande punkt. Väsentligen större krav ställas härvid å
innehavare av självständig kantorsbefattning än å innehavare av kantorsbefattning
med begränsad tjänstgöring. Enligt § 2 förslaget till stadga
skall den förre verka för bildande av särskild kyrkokör eller annan stående
kör, t. ex. hembygdskör, bland vars uppgifter ingår att åtminstone å högtidsdagar
biträda vid allmän gudstjänst i kyrkan, samt, om sådan kör bildas,
inöva och leda densamma. Innehavare av kantorsbefattning med begränsad
tjänstgöring åligger däremot endast att söka bilda kör av äldre
eller barn för att i kyrkan biträda vid kyrkliga högtider, vespergudstjänster
och dylika tillfällen samt, där sådan kör bildas, inöva och leda densamma.
Sådan kör torde ofta bliva av mera tillfällig art.

Kantor har icke ansetts kunna åläggas ovillkorlig skyldighet att bilda
kör, då han för en sådan uppgift givetvis är beroende av att inom kantorsdistriktet
finnes tillgång till personer, som kunna och vilja ingå i kören.
Med hänsyn härtill har, där kantors lön satts högre än föreskrivet minimibelopp,
kantorsdistriktet i 13 § 7 mom. jämväl tillagts befogenhet bestämma,
att det minimilönen överskjutande belopp, som är avsett att
utgöra ersättning för körledning, icke skall utgå, där ej kantor bildar, inövar
och leder kör. Att i lag eller författning närmare bestämma beskaffenheten
av den kör, kantor skall bilda, lärer icke heller vara möjligt, då kantor
vid bildande av kör är i väsentlig grad beroende av det stöd, som lämnas
av musikaliskt intresserade inom kantorsdistriktet och i vad mån erforderliga
medel för ändamålet ställas till kantors förfogande. Det lärer därför
få bero på kantorsdistriktet att i varje särskilt fall — vid lönereglering
eller beviljande av medel för kör verksam heten — bestämma om körens
beskaffenhet.

Den olika avfattningen av bestämmelserna om skyldighet för innehavare

av självständig kantorsbefattning och innehavare av kantorsbefattning med
begränsad tjänstgöring att meddela undervisning i sång åt konfirmander
betingas allenast av olika sätt, varpå konfirmationsundervisningen plägar
anordnas i större och mindre kantorsdistrikt. Undervisningen, som ofta
lämpligen torde kunna förläggas i samband med allmän gudstjänst, bör
huvudsakligen avse liturgisk sång, och bör vid dess meddelande beaktas,
att sången bedrives med den varsamhet, som hänsynen till målbrottsperioden
nödvändiggör.

Punkt 4:o). Det bestyr, som i denna punkt omförmäles, utföres i
många fall av kyrkovärdarna men i regel av kyrkobetjäningen. Däri avses
icke att göra någon ändring, men innebär dock stadgandet, att kantor skall
vara i sista hand ansvarig för att ifrågavarande bestyr behörigen fullgöres.

Punkt 5:o). Kantors skyldighet med avseende å orgelverkets stämning
har, i anledning av gjort, påpekande att för orgelverkets stämning i
övrigt kräves utbildning såsom orgelbyggare — en utbildning, som kantor
i regel icke innehade — inskränkts till skyldighet att hålla orgelverkets
rörstämmor behörigen stämda.

Punkt 6:0). Stadgandet i denna punkt ersätter lagen den 14 oktober
1898 angående tillägg till 15 kap. 18 § kyrkolagen om klockares skyldighet
att verkställa lysning, då prästen av sjukdom eller annat hinder är
urståndsatt att fullgöra sin tjänst i kyrkan. Förevarande stadgande innebär
emellertid jämväl skyldighet för kantor att i händelse av sådant hinder
för prästen uppläsa allmänna kungörelser ävensom att förrätta mässfallsgudstjänst.
För behörighet att förrätta sådan gudstjänst erfordras dock
att domkapitlet, på sätt stadgas i den särskilda lagen angående mässfallsgudstjänst,
vartill de sakkunniga avgivit förslag, lämnat kantor sådant uppdrag.
Det i lagen den 14 oktober 1898 förekommande uttrycket »och kan
ej annan behörig person för gudstjänstens förrättande anlitas» har uteslutits
i anledning av gjord erinran, att uttrycket kunde föranleda till missförstånd.

Punkt 7:o). I denna punkt meddelas bestämmelser om vissa tjänstgöromål,
hörande till den icke kyrkomusikaliska delen av kantors verksamhet.

I fråga om vissa av dessa göromål har en skillnad ansetts böra göras
mellan innehavare av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring och innehavare
av självständig kantorsbefattning. Den förre, för vilken befattningen
är avsedd att utgöra en bisyssla, skall, då det gäller tillsynen och
vården över kyrkan och dess lösa egendom samt uppsikten över kyrkogård
och begravningsplats ävensom däröver, att kyrkobetjäningen behörigen full -

9—'',''0103.

gör sina åligganden, endast liava att därvid biträda pastor och kyrkoråd.
För innehavare av självständig kantorsbefattning har sådan begränsning
ej ansetts böra äga rum. För denne är kantorsbefattningen avsedd att
utgöra hans huvudsakliga verksamhet jämväl å söckendagar, och hans lön
är därefter anpassad. Hans åligganden böra därför icke inskränkas till att
lämna allenast biträde vid ifrågavarande göromål, som lämpligen kunna och
böra åt honom anförtros att självständigt och under eget ansvar ombesörja.
Förslaget har emellertid beträffande självständig kantor givits den avfattningen,
att vården av den lösa egendomen endast skall avse kyrkans musikalier
och annan kyrkan tillhörig lös egendom, som blivit åt honom av kyrkorådet
anförtrodd, samt att vederbörande kyrkoråd kan befria honom från
åliggandena att öva tillsyn och vård över kyrkan ävensom uppsikt över
att kyrkogård och begravningsplats hållas i ordnat skick, vare sig kyrkorådet
självt vill behålla dessa åligganden eller överlämna dem åt kyrkovärd
eller annan person. Hen kyrkan tillhöriga lösa egendom, som av kyrkorådet
anförtros åt kantor till vård, kommer företrädesvis att avse den i
kyrkan förvarade, däremot ej sådan egendom, som förvaras av pastor eller
överlämnats till begagnande av kyrkobetjäningen.

I fråga om uppbörden av kollektmedel och av avgifter för sådant
begagnande av kyrkans tillhörig-heter, varför särskild avgift utgår, skulle
däremot innehavare av såväl självständig kantorsbefattning som innehavare
av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring, utan att någon redovisningsskyldighet
skulle åläggas honom, endast hava att biträda pastor och
kyrkoråd.

Vid antecknande av nattvardsgäst^- skall kantor likaledes endast
lämna biträde.

Då icke något av de göromål, som enligt förevarande punkt åligga kantor,
skulle för honom medföra någon sådan redovisningsskyldighet till församlingen,
som enligt § 24 förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd avses, komma desamma givetvis ej att utgöra hinder för befattningshavares
valbarhet till ledamot av kyrkoråd eller skolråd.

Skulle i något fall, då kantor har att biträda pastor och kyrkoråd,
tvist uppstå angående omfattningen av dylikt biträde, har givetvis, på sätt
torde framgå av 5 § andra stycket förslaget till stadga, kantor att ställa
sig till efterrättelse av kyrkorådet därutinnan meddelat beslut, över vilket
klagan i vanlig ordning må föras.

Punkt 8:o). Bestämmelsen avser såväl självständig kantorsbefattning som
kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring. I förslaget till stadga angives,

att det skall vara allenast en kort expeditionstid samt att densamma efter
kantors hörande skall bestämmas av vederbörande kyrkoråd. Där så finnes
lämpligt kan expeditionstiden förläggas till söndagen före gudstjänstens
början, men fall kunna ock förekomma, då det är mera ändamålsenligt att
förlägga expeditionstiden till söckendag. Stadgandet, att kantor i den ordning,
som med pastor överenskommes, skall inhämta kännedom om vad som
vid allmän gudstjänst skall förekomma, innebär givetvis även, att samråd
mellan pastor och kantor därvid skall äga rum om de hymner och alternativ,
som vid gudstjänsten skola användas.

Punkt 9:o) innehåller bestämmelse om skyldighet för innehavare av
självständig kantorsbefattning att biträda vid förskrivning och mantalsskrivning
ävensom å pastorsexpeditionen.

I förslaget till stadga § 2 punkt 9:o) meddelas närmare bestämmelser
angående omfattningen av kantors arbete å pastorsexpeditionen, som naturligtvis
endast bör förekomma, där behov av kantors biträde i sådant avseende
föreligger.

Där lönen ej överstiger föreskrivet minimibelopp, må kantors biträde
ä pastorsexpeditionen omfatta högst sex timmar i veckan, i medeltal för
år räknat. Arbetet bör — till förebyggande av splittring av kantors
arbetstid — i den utsträckning ske kan så ordnas, att detsamma huvudsakligen
må kunna utföras å sådan dag, varå enligt distriktets bestämmande
särskilda förrättningar huvudsakligen må äga rum eller, där pastorsexpeditionen
hålles för allmänheten öppen viss dag, å sådan dag, samt att arbetet
kommer att innefatta bestämda åligganden, vilka av kantor på eget ansvar
utföras under pastors tillsyn. Redan vid löneregleringen bör, så vitt
möjligt, bestämmelse meddelas om, i vilken omfattning biträde a pastorsexpeditionen
skall lämnas av kantor, samt hur arbetet, med iakttagande av
vad här stadgas, lämpligen bör ordnas. I den mån vid lönereglering bestämmelse
härutinnan ej meddelats, ankommer det på pastor och kantor
att med iakttagande av här stadgade grunder överenskomma om kantors
biträde uti ifrågavarande avseende eller, där så ej kan ske, på domkapitlet
att därom förordna.

Såsom redan i motiveringen till 8 § anförts, regleras i nämnda paragraf
tjänstgöromål, som åligga kantor för åtnjutande av minimilönen. Till
förekommande av att kantorsdistrikt, utan att höja lönen över föreskrivet
minimibelopp, ålägger kantor ytterligare tjänstgöromål, eller att genom i

administrativ väg utfärdade föreskrifter kantor ålägges tjänstgöromål utöver
de i lag föreskrivna, har i 9 § inrymts uttryckligt stadgande, att innehavare
av kantorsbefattning, för vilken lönen ej överstiger i 13 § stadgat
minimibelopp, ej må åläggas tjänstgöromål utöver dem, som i 8 §
föreskrivits.

De göromål, som utöver de i 8 § föreskrivna finnas böra åläggas
kantor, då lönen bestämmes till högre belopp än minimibeloppet, kunna
icke i lag eller författning regleras, utan böra dessa göromål få bestämmas
med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall.

Ifrågavarande göromål kunna givetvis vara av såväl kyrkomusikalisk
som icke kyrkomusikalisk natur. Företrädesvis torde de dock komma att
ligga inom sångens och musikens områden. Särskilt lärer med den utveckling,
det diakonala församlingsarbetet i senare tid tagit, på sina håll vara
av betydelse, att distriktet kan tillförsäkra sig kantors musikaliska biträde
i kyrkan även vid andra tillfällen än dem, då han efter § 2 förslaget
till stadga är skyldig medverka.

10 §.

För den i första stycket upptagna bestämmelsen om skyldighet för
kantorsdistriktet att, där så erfordras, anskaffa och avlöna lämpligt biträde
för orgelspelning och ledning av sången vid av offentlig myndighet föreskrivna
allmänna andaktsstunder, vid vilka kantor ej har skyldighet medverka,
har redan vid 8 § lämnats redogörelse.

Andra stycket innehåller bestämmelse om skyldighet för kantorsdistrikt,
i vilket endast kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring inrättats, att
tillse, att de göromål inom distriktet, som innehavare av självständig kantorsbefattning,
om sådan inrättats, varit skyldig utföra men som ej ingå
bland åliggandena för innehavare av kantorsbefattning med begränsad
tjänstgöring, varda på annat sätt behörigen fullgjorda. Angående omfattningen
och beskaffenheten av dessa göromål få de sakkunniga hänvisa till
8 § och § 2 förslaget till stadga. Att märka är emellertid att, om sådana
förhållanden föreligga, att självständig kantorsbefattning lämpligen bort inrättas,
men kantorsdistriktet i stället inrättat kantorsbefattning med begränsad
tjänstgöring, utan att på annat sätt sörja för de göromål, som
här avses, t. ex. genom inrättande av kyrkoskrivarbefattning, domkapitlet
enligt stadgandet i 27 §, innan ärendet om löneregleringens fastställande
företages till avgörande, skall bereda kantorsdistriktet tillfälle att

i berörda avseende vidtaga rättelse och, om så ej sker, underställa frågan
Konungens avgörande.

11 §■

För närvarande saknas mera bestämda regler angående kantors skyldighet
att biträda vid särskild förrättning, i synnerhet å söckendag. Närmare
bestämmelser härom hava av de sakkunniga intagits i 8 ^ samt i
§ 2 förslaget till stadga punkterna l:o) och 2:o). Dessa bestämmelser innebära,
i jämförelse med tidigare förslag i ämnet, en ej obetydlig utvidgning
av kantors skyldighet. Vid sådant förhållande har, särskilt med hänsyn
till innehavare av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring, ansetts
skäligt, att för varje till kantorsdistriktet hörande församling bestämmes
viss söckendag i varje vecka, då å angiven tid särskilda förrättningar
huvudsakligen må äga rum. Enligt föreskrift i förevarande paragraf åligger
det kantorsdistriktet att bestämma sådan dag, sedan pastor i samråd med
vederbörande kantor avgivit förslag därtill.

I större församlingar är det givetvis icke tillfyllest med en sådan
dag och har stadgandet därför givits den avfattning, att kantorsdistriktet,
där så erfordras, kan för dylik förrättning bestämma två söckendagar
i varje vecka. Åligger tjänstgöringsskyldigheten skolkantor, må dock
utan skolöverstyrelsens bifall ej mer än en sådan dag i varje vecka
bestämmas.

Förläggas å söckendagar särskilda förrättningar till andra dagar och
tider än som av kantorsdistriktet sålunda bestämts, har väl kantor skyldighet
att biträda jämväl vid sådana förrättningar, men kantor har icke
ansetts böra åläggas denna skyldighet för allenast minimilönen. I 13 § 3
mom. har därför stadgats, att skälig förhöjning i minimilönen skall äga
rum för biträde, som kantor lämnar vid särskilda förrättningar, varom här
är fråga, såvida ej distriktet, enligt stadgandet i 13 § 6 mom., vid löneregleringen
meddelat bestämmelse om, att kantor för biträde vid förrättningen,
må av den, som påkallat densamma, åtnjuta ersättning. Enligt
bestämmelsen i § 2 punkt 2:o) förslaget till stadga äger kantorsdistriktet
befria kantor från skyldighet att biträda vid jordfästning, som i nämnda
punkt avses, då den äger rum å söckendag, dock att om jordfästningen
företages å dag och tid, då enligt distriktets bestämmande särskild
förrättning huvudsakligen må äga rum, kantor må befrias från att
biträda därvid endast såvida kantorsdistriktet på annat sätt sörjt för biträde
med sång vid förrättningen.

Ehuru å sön- och helgdagar särskilda förrättningar vanligen företagas
omedelbart före eller efter allmän gudstjänst, är det givetvis kantorsdistriktet
obetaget att på angivet sätt bestämma viss tid jämväl å sön- och helgdagar,
till vilken särskilda förrättningar huvudsakligen må förläggas. En
sådan anordning är särskilt påkallad, om begravningsplatsen är belägen
på något avstånd från kyrkan, där kantor har sin tjänstgöring. Men även
där tid å sön- och helgdag sålunda av kantorsdistriktet bestämmes, innebär
detta icke någon inskränkning i kantors skyldighet att å annan tid å
sådan dag utan ersättning av den, som påkallat särskild förrättning, biträda
vid densamma. I detta sammanhang må dock erinras om bestämmelsen
i § 2 sista stycket förslaget till stadga, att beträffande till sön- och helgdagar
förlagda särskilda förrättningar, som ej äga rum omedelbart före eller
efter allmän gudstänst eller å tid, som av kantorsdistriktet för sådana förrättningar
kan hava bestämts, tiden därför bör, så vitt möjligt, bestämmas
efter samråd mellan pastor och kantor.

12 §.

Kantorsbefattningen avser, såsom redan i det föregående påpekats, att
ersätta de nuvarande klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningarna,
och hava å kantor överförts ej endast de tjänstgöromål, som nu åligga
organister och kyrkosångare utan även i väsentliga delar de tjänstgöromål,
som tillkommit klockarne såväl beträffande ledningen av sången i kyrkan
som i övrigt. Oaktat redan härav lärer vara en följd, att de förmåner och
rättigheter, som enligt privilegier eller donationer äro förenade med de nuvarande
klockar-, organist- eller kyrkosångarbefattningarna, skola, sedan
enligt denna lag kantorsbefattningar i stället inrättats, vara med dessa
senare förbundna, har emellertid i förevarande paragraf detta uttryckligen
utsagts, då från vissa håll farhågor uttalats för, att nämnda förmåner och
rättigheter eljest icke skulle övergå å kantorsbefattningen.

Uppstår, där, jämte kantorsbefattning, inrättats särskild befattning
för bestridande av vissa av de till kantors verksamhet hörande göromål,
tvist om, till vilken befattning förmåner och rättigheter, som här avses,
skola höra, må enligt 35 § 4 mom. dylik tvist hänskjutas till Konungens
prövning.

13 §•

1—4 mom. I fråga om den lön i penningar, som skall anslås åt
kantor, såväl självständig kantor som innehavare av kantorsbefattning med

begränsad tjänstgöring, angives i 1 inom. av förevarande paragraf den
huvudregeln, att lönen skall bestämmas till sådant belopp, att därigenom
beredes kantor en i förhållande till omfattningen av hans tjänstgöromål
och levnadskostnaderna i orten skälig gottgörelse.

Självfallet är, att de göromål, som i 8 § föreskrivits, kunna vara av
väsentligen olika omfattning i de särskilda kantorsdistrikten, och kommer
alltså, med iakttagande av nyss nämnda bestämmelse, lönen för kantor, även
om han icke av kantorsdistriktet ålägges göromål utöver dem, som i 8 § föreskrivits,
att i de särskilda fallen ställa sig olika. I större kantorsdistrikt
ställas merendels större kompetensfordringar å befattningshavaren än i
mindre distrikt, och bör då givetvis befattningshavaren beredas eu häremot
svarande ökning i lönen. En erinran härom har, med tanke särskilt på
Stockholm och vissa andra större städer, ansetts böra införas i lagen och har
givits den avfattning, att vid lönens bestämmande hänsyn bör tagas till de
ökade krav, som i kantorsdistrikt med större folkmängd och ekonomisk
bärkraft av distriktet må, särskilt i musikaliskt avseende, ställas på befattningshavaren.

Beträffande kantors lön har det icke befunnits lämpligt att i lag meddela
bestämmelser om en löneskala, som i viss proportion faller och stiger
allt eftersom folkmängden och den beskattningsbara inkomsten är lägre eller
högre, varigenom ock kantorsdistriktets eget initiativ väsentligen skulle
borttagas, utan hava de sakkunniga ansett det böra överlämnas åt kantorsdistriktet,
att, med tillämpning av den i 1 mom. angivna huvudregeln, bestämma
lönen åt kantor.

Härvid böra dock göras vissa begränsningar till förekommande av
missbruk från kantorsdistriktets sida vid lönens bestämmande. Enligt hittills
gällande bestämmelser hava församlingarna hatt full frihet vid bestämmande
av lön åt klockare, organist och kyrkosångare med den begränsning
allenast, som legat i rätt för domkapitlet att i fråga om lönens tillräcklighet
verkställa en viss prövning, då befattningarna varit förenade
med folkskollärartjänst. Denna frihet har i vissa fall medfört, att löner
fastställts, som icke på långt när kunnat anses motsvara tjänstgöromålens
omfattning och levnadskostnaderna i orten.

De begränsningar, som de sakkunniga sålunda ansett böra göras i kantorsdistriktens
självbestämningsrätt med avseende å fastställande av lön åt
kantor, bestå däri, att lönen för kantor ej må, utom i vissa särskilt angivna
fall, sättas till lägre belopp än i lagen föreskrivna minimibelopp, samt att
under vissa förhållanden skälig förhöjning i minimibeloppen skall äga rum.

De minimibelopp, som de sakkunniga funnit skäligt föreslå, äro: för
självständig kantorsbefattning 2,400 kronor, för kantorsbefattning med begränsad
tjänstgöring av högre grad 1,200 kronor samt för kantorsbefattning
med begränsad tjänstgöring av lägre grad 800 kronor. Vid bestämmande av
dessa minimibelopp, vilka på de i riktlinjerna1 angivna skäl satts lika för
manlig och kvinnlig kantor, har, liksom vid 1919 års lönereglering för kommunikationsverken,
såsom utgångspunkt tagits, icke prisläget före krigsutbrottet
utan det prisläge, som att döma av stegringarna i levnadskostnaderna
under åren närmast före krigets utbrott kan antagas hava inträtt vid den
tid, då nya löneregleringar beräknas skola träda i kraft eller under år 1922.

Med samma utgångspunkt hade i riktlinjerna1 2, med ledning vad angår
självständig kantor av de år 1918 för folkskollärarna bestämda löner,
och i övrigt efter en approximativ värdesättning av de sysslor, som skulle
åligga de olika befattningshavarna, föreslagits en minimilön av: för självständig
kantorsbefattning 2,00<> kr., för kantorsbefattning med begränsad
tjänstgöring av högre grad (i riktlinjerna benämnd biträdande kantorsbefattning
med högre kompetens) 1,000 kr. samt för kantorsbefattning med begränsad
tjänstgöring av lägre grad (biträdande kantorsbefattning med lägre
kompetens) 600 kr. Därvid hade miniiniarvodet för biträde vid högmässogudstjänst
beräknats för självständig kantorsbefattning till 15 kr., för
kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av högre grad till cirka 12
kr. samt för kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av lägre grad
till 6 å 7 kr.

kör manlig lärare vid folkskola utgör lönen 2,100 kr. med tre ålderstillägg
å vardera 30o kr. och för kvinnlig lärare 1,900 kr. med tre ålderstillägg
å vardera 200 kr. jämte fri bostad och bränsle eller motsvarande
ersättning i penningar efter ortens pris. Då på de i riktlinjerna3 angivna
skäl ålderstillägg ej torde kunna beredas kantor och denne ej heller skulle
åtnjuta förmånen av fritt bränsle, torde för vinnande av mera likhet med
folkskollärarnes löner, lönen för självständig kantor skäligen böra, på
sätt ovan angivits, höjas från 2,000 till 2,400 kr. För en sådan höjning
talar även, att arvodet för eu högmässogudstjänst skäligen bör beräknas
något högre än i riktlinjerna föreslagits samt att kantorer i fråga om semester
komma att bliva ogynnsammare ställda än folkskollärare. På i
huvudsak samma skäl synes eu motsvarande höjning böra ske i avlö -

1 Sill. 200.

2 Sid. 203 f.

* Sid. 197.

ningama för kantorsbefattningar med begränsad tjänstgöring av högre och
lägre grad.

De minimilöner, som sålunda föreslagits, äro ej avsedda att bliva
normallöner, utan böra desamma endast förekomma i distrikt med folkmängd
och beskattningsbar inkomst av medelstorlek, där befattningshavaren
har att varje sön- och helgdag tjänstgöra allenast vid en gudstjänst, där
skjuts ej behöver av kantor bekostas och där kantor ej ålägges göromål
utöver de i lag föreskrivna. I enlighet därmed har ock i 3 mom. angivits
vissa förutsättningar, som skola medföra förhöjning av lönen utöver föreuämnda
minimibelopp, eu förhöjning, som i flertalet fall motiveras med
ökad tjänstgöring för kantor, men vad ersättning för resa angår är avsedd
att utgöra gottgörelse för med tjänstens förrättande förbundna utgifter.
Det har ansetts böra överlämnas åt Konungen att med ledning av resereglementets
bestämmelser meddela närmare föreskrifter om de fäll, då vid lönens
bestämmande hänsyn skall tagas till att resa erfordras för tjänstens förrättande.
1 Berörda bestämmelser synas böra innehålla, att, där för förrättande
av tjänsten erfordras resa av mera än fyra kilometers längd,
aterresan däri inbegripen, hänsyn därtill skall tagas vid lönens bestämmande,
såvida kantor ej beredes fri resa. Ersättningen bör beräknas för
resa från kantors bostad, där sådan beredes honom, men eljest från kyrkan
i den församling, där kantor enligt beslut vid löneregleringen skall vara bosatt.
Skola pastor och kantor färdas samma väg, bör ersättningen bestämmas
under iakttagande, att de begagna gemensamt fortskaftningsmedel, om
sådant kan användas, och att endast en tredjedel av den gemensamma
kostnaden beräknas för kantor, där ej särskilda förhållanden därifrån föranleda
undantag.

Fall kunna emellertid, såsom ovan angivits, förekomma, då nedsättning
under minimilönen bör kunna medgivas. Bestämmelser därom hava
intagits i 4 mom. Företrädesvis kan detta ifrågasättas, där befattningshavaren
ej har att varje sön- och helgdag tjänstgöra i kyrkan, men har möjlighet
även ansetts böra beredas till sådan nedsättning, där i distrikt med
mindre folkmängd och beskattningsbar inkomst endast inrättats kantorsbefattning
med begränsad tjänstgöring av lägre grad och distriktet genom
minimilönens utgivande skulle oskäligen betungas, liksom ock under vissa
omständigheter i de i 29 § avsedda fall, då för befattningshavare fastställes
särskild lönereglering. För nedsättning av lönen under minimibeloppet

1 Då resereglementet är under omarbetning, hava de sakkunniga ej ansett sig redan nu böra
upprätta förslag till dylika bestämmelser.

10—20103.

erfordras medgivande av domkapitlet, vilket medgivande kommer att innefattas
i domkapitlets beslut om fastställelse å förslag till lönereglering.

5 mom.. I de fall då donation, som i förevarande mom. avses, förekommer,
är densamma av ringa betydenhet. Med hänsyn härtill hava de
sakkunniga — med avvikelse från ett motsvarande stadgande i 7 § lagen
om reglering av prästerskapets avlöning — ansett, att vid lönens bestämmande
hänsyn icke skall tagas till befintligheten av sådan donation utan
vad som därigenom tillförsäkrats befattningshavaren böra komma honom
oavkortat tillgodo.

6 mom. Där kantor äger, utöver lönen, åtnjuta ersättning för särskild
förrättning, skall denna utgå enligt taxa, som efter kantors hörande fastställes
av vederbörande kyrkoråd. Med hänsyn till de växlande förhållandena
på skilda orter hava närmare grunder för sådan taxa ej ansetts kunna eller
böra fastställas. Taxan bör innefatta ersättning för i ritualen föreskriven
sång och musik jämte utförandet av liimpligt orgelspel vid begravning och
vigsel vid de i förrättningen deltagandes inträde i eller utgång ur kyrkan
eller gravkapellet.

Där vid förrättning, vid vilken kantor har skyldighet biträda vare sig
med eller utan ersättning, skulle påkallas särskild för högtidligheten avsedd
sång och musik, är kantor givetvis berättigad till ersättning för sådan sång
och musik, och har den, som påkallat kantors biträde i nämnda avseende,
att angående beloppet av sådan ersättning med honom träffa överenskommelse.

7 mom. Härom hänvisas till vad som anförts under 8 § punkt 3:o).

14 §.

Beträffande rätt för kantor att av kantorsdistriktet erhålla bostad eller
hyresersättning hava de sakkunniga föreslagit, att innehavare av självständig
kantorsbefattning skall av kantorsdistriktet, om så lämpligen ske
kan, förses med bostad eller ock erhålla hyresersättning. Detta är alltså
en förmån, som tillkommer innehavare av självständig kantorsbefattning
utöver den kontanta lönen. Däremot hava de sakkunniga icke funnit bestämmelser
i förevarande avseende erforderliga i fråga om innehavare av
kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring. I de fall, då sådan befattning
inrättats såsom skolkantorsbefattning, tillkommer befattningshavaren
redan i hans egenskap av folkskollärare fri bostad eller ersättning därför,
och i övrigt lärer innehavare av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring
vid det förhållande, att befattningen endast är avsedd att för honom
utgöra en bisyssla, icke skäligen kunna göra anspråk på att av distriktet

erhålla bostad eller motsvarande hyresersättning. Men även om i lag ej
meddelats bestämmelse härom, möter givetvis ej hinder för kantorsdistriktet
att bereda sådan befattningshavare förmån, varom här är fråga; och hava
i anledning härav bestämmelserna i 16 § om rätt för kantorsdistriktet
att taga boställe eller visst område därav i anspråk för bostad åt kantor
samt i 20 § om upplåtelse i visst fall för sådant ändamål av mark från
prästerligt boställe avfattats så, att de avse såväl självständig kantorsbefattning
som kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring. I detta sammanhang
må vidare erinras om bestämmelsen i 19 § om rätt för kantor,
som av distriktet beredes bostad eller är berättigad till hyresersättning,
att efter Konungens bestämmande å löneboställe taga ved och bränntorv.

Där kantorsdistriktet enligt 14 § första stycket förser innehavare av
självständig kantorsbefattning med bostad, åligger det distriktet att jämväl
underhålla bostaden, och bör vid eller i närheten av bostaden, om tillfälle
därtill gives, till kantor upplåtas jämväl lämpligt område till trädgård, som
skall tillhöra bostaden.

Närmare bestämmelser angående storleken och beskaffenheten av bostad
för självständig kantor samt angående tillsynen därå böra meddelas av
Konungen; och hava de sakkunniga uppgjort förslag jämväl till sådana
bestämmelser, som innefattas i de sakkunnigas förslag till kungörelse angående
bostad för kantorer m. m.

Där kantorsdistriktet ej bereder innehavare av självständig kantorsbefattning
bostad, skall befattningshavaren av distriktet i stället erhålla hyresersättning
med belopp, som efter de i orten (distriktet) rådande pris motsvarar
värdet av sådan förmån. I förslaget till lönereglering skall, på sätt stadgas
i 26 §, angivas det belopp, som distriktet i sådant avseende är villigt
utgiva till befattningshavaren. Ätnöjes befattningshavaren ej därmed, äger
han hos domkapitlet påkalla prövning av beloppet. Intill dess domkapitlet
annorlunda bestämt, utgår hyresersättningen efter den av kantorsdistriktet
angivna grund.

15 §•

Då den lön, som enligt 13 § skall anslås till kantor, avser att bereda
honom full gottgörelse för hans arbete, följer härav, att kantor icke kan
göra anspråk på inkomsten jämväl från boställen, såsom hemman, jordar
eller lägenheter, som hittills varit anslagna till bostad eller avlöning åt
innehavare av nuvarande klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningar,
vilka kantorsbefattningen skall ersätta, utan skola därför dessa boställen,

där ej annat föranledes av bestämmelsen i 13 § 5 inom., sedan enligt;
bestämmelserna i denna lag upprättad lönereglering trätt i kraft, övertagas
av vederbörande kantorsdistrikt, som bar att svara för kantors avlöning.

Ordnandet av rättsförhållandet mellan av- och tillträdare vid boställetsövertagande
av kantorsdistriktet bör givetvis ordnas vid syn, och torde
härvid i tillämpliga delar böra gälla vad för motsvarande fall i 64 § av
ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910 finnes stadgat i fråga om
prästerskapets boställen. Synen bör alltså äga rum före den nya löneregleringens
inträdande, såvida bostället ej är utarrenderat, i vilket fall
lämpligen bör, särskilt där bostället är i författningsenlig ordning utarrenderat,
med synen anstå, tills arrendetiden utgår. Men även i detta fall
är dock kantorsdistriktet givetvis berättigat till avkomsten av bostället
redan från tiden för löneregleringens ikraftträdande.

16 och 17 §§.

I dessa paragrafer meddelas bestämmelser om, huru de boställen, som
kantorsdistriktet övertager på sätt stadgats i 15 §, skola disponeras.

Många smärre klockar- och organistboställen äro så belägna — närhet
till kyrka och prästgård — samt på sådant sätt bebyggda, att de väl
lämpa sig till bostad åt kantor, och boställets område utom den bebyggda
delen är ofta icke större än att det endast lämnar lämplig trädgård
till bostaden. Från större boställen kan det även betinnas lämpligt
att avskilja ett visst område med eller utan åbyggnader för ifrågavarande
ändamål. Dessa boställen hava nämligen ofta en för bostad åt kantor
lämplig belägenhet, liksom ock åbyggnaderna mången gång därå äro av
beskaffenhet, att vissa av dem kunna, utan att bostället kommer att sakna
för dess utarrendering erforderliga hus, upplåtas till bostad åt kantor.

Med anledning härav hava de sakkunniga i 16 § föreslagit det stadgande,
att boställe, som i 15 § avses, eller visst område därav må, om
så finnes för ändamålet lämpligt, tagas i anspråk för bostad med trädgård
åt kantor, och gäller detta vare sig fråga är om bostad åt självständig
kantor eller bostad, som distriktet kan vilja upplåta åt kantor med
begränsad tjänstgöring.

Bestämmelse, huruvida boställe eller visst område därav må tagas i
anspråk för ändamål, som här avses, bör meddelas vid å bostället i laga
ordning förrättad syn. Där i anledning av boställets övertagande av kantorsdistriktet
av- och tillträdessyn hålles före den nya löneregleringens in -

trädande, bör givetvis vid sådan syn träffas bestämmelse härutinnan. Där
emellertid av anledning, som i motiveringen till 15 § anföres, med sådan
syn kommer att anstå, bör frågan om kantors bostad kunna få upptagas
å syn, som för ändamålet särskilt hålles, och hava de sakkunniga föreslagit,
att för sådan syn skola gälla samma bestämmelser som för laga syn,
varom stadgas i ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910. Att
synen icke uppskjutes alltför länge betingas därav, att enligt bestämmelse
i 26 § kantorsdistriktet redan vid upprättande av förslag till lönereglering
skall fatta beslut angående förmån av bostad, som kantorsdistriktet bereder
kantor.

Boställe eller del därav, som icke tages i anspråk för bostad med
trädgård åt kantor, kan lämpligen benämnas löneboställe. Enligt stadgandet
i 17 § skall löneboställe utarrenderas. Föreskrifter för sådan
utarrendering torde icke böra angivas i lag utan meddelas av Konungen.
De sakkunniga hava uppgjort förslag till förordning, inrymmande sådana
föreskrifter. Enligt det sålunda uppgjorda förslaget skola för utarrenderingen
i tillämpliga delar gälla vad om utarrendering av prästerskapets
löneboställen finnes stadgat, dock med iakttagande av vissa därifrån avvikande
föreskrifter, som de sakkunniga ansett lämpligt föreslå. Sålunda
hava de sakkunniga i fråga om utarrendering av kantors löneboställe ansett
det böra uppställas såsom regel att, där arrendet skall utbjudas å offentlig
auktion, denna skall av därtill av Konungens befallningshavande särskilt
förordnad kronobetjänt hållas å den ort, där bostället är beläget, med rätt
dock för Konungens befallningshavande att för särskilt fall annorlunda förordna,
exempelvis att auktionen, om bostället är beläget i närheten av stad,
där Konungens befallningshavande har sitt säte, hålles inför Konungens
befallningshavande å landskontoret, på sätt stadgas såsom huvudregel för
utarrendering av prästerskapets löneboställen.

I fråga om utarrendering av prästerskapets löneboställen stadgas i 8 ^
förordningen angående utarrendering av prästerskapets löneboställen den 15
september 1911, att där löneboställe, som är avsett för jordbruk, skall utarrenderas
på kortare tid än tjugu år, eller fråga är om utarrendering
av löneboställe, som är avsett för annat ändamål än jordbruk, auktion ej
är erforderlig, utan skall förfaras på sätt för varje särskilt fall finnes
lämpligt.

Beträffande kantors löneboställen synes, då fråga är om boställen,
som icke ens äro bebyggda eller som icke hava den storlek, att de kunna
bliva föremål för självständigt jordbruk, än större frihet beträffande ut -

arrenderingen kunna utan olägenhet lämnas åt myndigheterna än som i 8 £
nyssnämnda förordning stadgas. De sakkunniga hava i sådant avseende föreslagit
att, där löneboställe icke är bebyggt eller ej har den storlek, att det kan
bliva föremål för självständigt jordbruk, Konungens befallningshavande må,
efter domkapitlets hörande, förordna, att utarrenderingen av bostället under
de villkor, Konungens befallningshavande bestämmer, sker genom vederbörande
kyrkoråd.

I 2 § sista stycket av förordningen angående utarrendering av prästerskapets
löneboställen stadgas att, om synnerliga skäl förekomma därtill, att
prästerlig tjänstinnehavare har nyttjanderätt till visst område av löneboställe,
därå prästgården är belägen, Kungl. Maj:t i varje särskilt fall vill
förordna, huruvida och på vilka villkor dylikt område må åt tjänstinnehavaren
för hans tjänstetid eller för viss tid utarrenderas, och innehåller 35 §
samma förordning bestämmelser om rätt i visst fall för tjänstinnehavaren
eller hans stärbhus att frånträda sådant arrrende före arrendetidens utgång.

Genom hänvisningen att beträffande utarrenderingen av kantors löneboställen
i tillämpliga delar skall gälla vad om prästerskapets löneboställen
finnes stadgat,'' bliva stadgandena i nämnda 2 och 35 §§ givetvis tillämpliga
jämväl å kantors löneboställen.

Emellertid anse de sakkunniga det böra beredas möjlighet för kantor
att få löneboställe i dess helhet åt sig upplåtet till bruk, dock under förutsättning
att kantorsdistriktet åtager sig byggnads- och underhållsskyldigheten
därå. Till dylik upplåtelse bör i varje särskilt fall erfordras medgivande
av Kungl. Maj:t, som ock bestämmer det avdrag å den kontanta
lönen, mot vilket upplåtelsen må äga rum. Har upplåtelsen skett till
självständig kantor, bör kantorsdistriktet givetvis vara befriat frän att under
tid, upplåtelsen fortfar, förse denne med bostad eller gottgöra honom hyresersättning.
Men å andra sidan torde utan särskilt stadgande vara klart,
att vid bestämmande av avdraget å hans kontanta lön för upplåtelsen
hänsyn ej får tagas till att han å sådant boställe beredes bostad.

Enligt det föreslagna stadgandet i 17 § andra stycket skall beträffande
såväl byggnads- och underhållsskyldigheten som tillsynen å kantors
löneboställe gälla vad om prästerskapets löneboställen i dessa avseenden
stadgas. Vid löneboställes utarrendering kommer alltså byggnads- och underhållsskyldigheten,
där den förut ålegat boställshavaren eller distriktet, att
överflyttas på arrendatorn, och blir det i regel även denne, som har att
gälda den ersättning, vartill avträdaren är berättigad för verkställd ny -

byggnad, inlösen av överloppskus och dylikt. De sakkunniga anse val,
att det i inånga fall skulle vara lämpligare med annan anordning i detta
avseende, men hava ej funnit tillräckliga skäl föreligga att för kantors
löneboställen härutinnan meddela bestämmelser, avvikande från vad som
stadgas för prästerskapets löneboställen; dock har i förslaget inrymts befogenhet
för Konungen att beträffande såväl byggnads- och underhållsskyldigheten
som tillsynen å löneboställe för särskilt fall meddela annan

bestämmelse. . .

Givet är, att utarrendering av löneboställe i nu stadgad ordning kan

ske endast i den mån förut upprättade arrendekontrakt ej utgöra hinder
därför.

18 §.

Där på grund av särskilda omständigheter löneboställe eller del dära\
ei med fördel kan utarrenderas, må enligt stadgandet i förevarande paragraf
dylikt boställe eller del därav efter Konungens beprövande utbytas
mot annan fastighet eller ock försäljas. Motsvarande stadgande i fråga om
prästerskapets boställen tinnes i 62 § ecklesiastik boställsordning, vilket stadgande
dock är något vidsträcktare än det nu föreslagna stadgandet beträtande
kantors löneboställen.

Stadgandet om utbyte eller försäljning av löneboställe eller del därav,
som till följd av belägenhet i eller invid stad eller stadsliknande samhälle
kan med synnerlig fördel styckas till tomter, är lika med motsvarande
stadgande i ecklesiastik boställsordning.

De medel, som inflyta vid utbyte eller försäljning av löneboställe,
böra såsom kapitaltillgång överföras till distriktets kantor slönefond, vilket
framgår av 21 §, till vilken paragraf hänvisning här införts.

19 §.

Stadgandet i förevarande paragraf om rätt för kantor, som av kantorsdistriktet
beredes bostad eller är berättigad till hyresersättning, varom i
14 § förmäles, att efter Konungens bestämmande å löneboställe avgiftsfritt,
men på egen bekostnad, bekomma ved och bränntorv till husbehov, när
tillgång därtill finnes, har motsvarighet i 11 § sista stycket lagen om
reglering av prästerskapets avlöning. Den kantor här tillagda rätt är en
förmån utöver den för honom av kantorsdistriktet bestämda lönen.

Då innehavare av skolkantorsbefattning beredes bostad med fri vedbrand
i sin egenskap av folkskollärare, äger stadgandet i förevarande param
graf givetvis ej tillämpning å sådan befattningshavare.

20 §.

Utan att sådant uttryckligen utsagts, torde vara tydligt, att befrielse
från avgäld, som bär avses, kan av Konungen lämnas endast där upprättat
arrendekontrakt ej därför utgör hinder.

21 §.

I förevarande paragraf meddelas bestämmelser om bildande av eu kantorslönefond
i kantorsdistrikt, där för kantors avlöning avsedda fonder,
löneboställen eller andra tillgångar finnas. Förvaltas sådana fonder av vederbörande
kyrkoråd, skola själva fonderna överföras å kantorslönefonden,
varemot en sådan bestämmelse icke ansetts kunna meddelas beträffande
fonder, som i annan ordning förvaltas, t. ex. av domkapitlet, enskild fiörening.
Däremot skall inkomsten av samtliga sådana fonder, liksom inkomsten
av löneboställen och övriga för kantors avlöning avsedda tillgångar
ingå till kantorslönef onden, i den mån inkomsten ej enligt stadgandet
i 13 § 5 mom. skall av kantor omedelbart uppbäras.

Enligt stadgandet i andra stycket skall, om kantorsdistriktet består av
flera församlingar, kantorslönefonden förvaltas av kyrkoråden gemensamt i
de till distriktet hörande församlingarna, där ej annan överenskommelse
träffas om förvaltningen. Hinder möter ej att särskild förvaltare av kantorslönefonden
utses.

De närmare föreskrifter, som må anses erforderliga i fråga om kantorslönefondens
förvaltning, böra lämpligen meddelas av Konungen.

22 §.

I liktlinjerna1 erinras, hurusom i vissa fall tvist kan uppstå, huruvida
såsom avlöningstillgång för kantor är att anse exempelvis ett förutvarande
klockarboställe eller del därav, som innehaves av prästerskapet eller av
församlingen disponerats för annat ändamål än klockares eller organists

1 Sid. 211.

avlöning, eller en fastighet, som upplåtits till boställe för klockare eller
organist, vars befattning varit förenad med folkskollärartjänst.

Enligt stadgandet i denna paragraf äga vederbörande att underställa
en sådan tvist Konungens prövning, men innebär stadgandet givetvis
icke hinder för att tvisten i vanlig ordning hänskjutes till avgörande av
domstol.

23 §.

I kantorsdistrikt, där kantorslönefond finnes, bör till bestridande avkantors
avlöning under avlöningsåret i första band givetvis användas de
till kantorslönefonden under samma tid inflytande inkomster. Endast vad
därutöver erfordras bör uttaxeras å de skattskyldiga inom distriktet.

Bestämmelser härom meddelas i förevarande paragraf, som tillika
innehåller föreskrifter, dels angående grunderna för sådan uttaxering, dels
angående fördelningen, där kantorsdistriktet består av flera församlingar,
mellan församlingarna av de avgifter, som skola uttaxeras, dels ock, där i
något fall kantorslönefondens inkomster under avlöningsåret skulle uppgå
till högre belopp än som erfordras för kantors avlöning, angående användandet
av sådant överskott.

1915 års sakkunniga föreslogo, att till bestridande av kantors avlöning
skulle användas, bland annat, skogsförsäljningsmedel från de inom
pastoratet belägna, för klockares eller organisters avlönande avsedda boställen.

I avgivet utlåtande erinrade kammarkollegium, att bestämmelsen därom,
att skogsförsäljningsmedel från vederbörande boställe skulle användas till
bestridande av kantors löneförmåner, innebure en nyhet.

Beträffande klockares rätt till skogen å hans boställe gäller för närvarande,
såsom kammarkollegium i sitt berörda utlåtande vidare förmälde,
enahanda bestämmelser, som varit stadgade för innehavare av andra
ecklesiastika boställen. Klockares rätt till skogen å hans boställe är således
inskränkt till husbehovsvirko. Därutöver kan han, därest skogen
står under hans vård, jämlikt 20 § i kungl. förordningen den 26 januari
1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket få sig
tillerkänd viss andel i behållna skogsavkastningen. Den del av samma
avkastning, som ej disponeras på sådant sätt, synes i regel hava disponerats
till förmån för prästerskapets löneregleringsfond eller de ecklesiastika boställenas
skogsfond och således efter tillkomsten av kyrkofonden — till
vilken enligt 2 § lagen den 9 december 1910 om kyrkofond skola över -

IX—2010-1.

föras, bl. a., prästerskapets löneregleringsfond och de ecklesiastika boställenas
skogsfond — hava tillkommit kyrkofonden. Är boställe av församlingen
inköpt eller av enskilda donerat, torde däremot klockaren i allmänhet
åtnjuta hela behållna avkastningen. Genom att klockarboställena lämnat
bidrag till de ecklesiastika boställenas skogsfond, vilken numera överförts
till kyrkofonden, har block ar institutionen så till vida dragit fördel av
berörda anordning, som i de fall, då skog till boställe, vilket icke av menighet
inköpts eller av enskilda för ändamålet donerats, ej lämnat avkastning
utöver husbehovet eller överskott, tillräckligt för gäldande av kostnaden
för skogens skötsel, sådan kostnad bestritts ur de ecklesiastika
boställenas skogsfond och sedermera ur kyrkofonden; och iakttages detta
fortfarande.

De sakkunniga anse väl, att nuvarande anordning med ifrågavarande
skogsförsäljningsmedel icke är lämplig. Det kan ifrågasättas, om icke dessa
medel borde ingå till en särskild, för bestridande av ovanberörda skogsförvaltningsutgifter
avsedd fond, men då för en ändrad anordning härutinnan
erfordras en ingående utredning om de inkomster, kyrkofonden haft från
de för kantorernas avlöning avsedda boställen, ävensom angående de utgifter,
fonden för dessa bestritt, och frågan i hela dess vidd torde komma
att upptagas av kyrkofondskommitterade*, hava de sakkunniga ej ansett
sig böra för närvarande ifrågasätta någon ändrad disposition av skogsförsäljningsmedel
från de till kantorernas avlöning avsedda boställen. Vid
sådant förhållande komma från dessa boställen, efter det nya löneregleringar
trätt i kraft, skogsförsäljningsmedel ej att ingå bland kantorsdistriktens avlöningstillgångar
i andra fall, än då det gäller boställe, som av menighet
inköpts eller av enskilda för ändamålet donerats. Den förmån, som enligt
19 § tillagts kantor i vissa fall att, efter Konungens bestämmande, å
löneboställe avgiftsfritt, men på egen bekostnad, bekomma ved och bränntorv
till husbehov utgör, på sätt redan vid samma paragraf anmärkts, eu
honom tillkommande förmån utöver den av distriktet bestämda lönen.

24 §.

Stadgandet i förevarande paragraf angående tiden för utbetalande av
kantors lön gäller även innehavare av skolkantorsbefattning. Visserligen
uppbär sådan befattningshavare folkskollärarlönen månadsvis, men de sak- 1

1 Jfr kyrkofondskoinmitterades underd. utlåtande den 24 maj 1019 ang. disposition av skogsavkastningen
vid lektorsprebendehemmanet Norrby.

kunniga hava icke ansett detta böra föranleda, att jämväl hans kantorslön
så utbetalas, utan bör för såväl skolkantor som innehavare av annan kantorsbefattning
gälla, att lönen, där ej annorlunda mellan vederbörande överenskommes,
utbetalas kvartalsvis vid början av sista månaden i varje kvartal,
året därvid räknat från och med den 1 maj till och med den 30 april.
Där hyresersättning utgår, gäller för utbetalningen därav samma bestämmelser
som för utbetalning av lönen.

25 §.

Denna paragraf innehåller bestämmelser angående avlöning till vikarie,
men endast i fråga om vikarie å ledig tjänst, då vederbörande kantorsdistrikt
har att svara för avlöningen, bar föreskrift meddelats om storleken
av den vikarie tillkommande avlöning. Beträffande åter vikarie, som under
tid, då kantor åtnjuter tjänstledighet, uppehåller dennes befattning, så ock
vikarie, som efter kantors frånfälle uppehåller befattning under tjänst- och
nådår, har endast föreskrivits, att sådan vikarie avlönas av den, som uppbär
de med befattningen förenade avlöningsförmåner. Beloppet av avlöningen
beror i sistnämnda fall av överenskommelse.

I de fall, då, på sätt nyss sagts, den, som uppbär de med befattningen
förenade avlöningsförmåner, bär att avlöna vikarie, kunna emellertid understundom
sådana omständigheter föreligga, att svårighet möter för denne att
avstå så mycket av lönen, som erfordras för erhållande av kompetent vikarie,
och att därför kantorsdistriktet skäligen bör påtaga sig åtminstone
någon del av kostnaden för vikariens avlönande. Särskilt kan detta inträffa,
då kantor till följd av sjukdom längre tid blir urståndsatt att förriitta sin
tjänst, och torde det vara att förvänta, att kantorsdistrikten även utan ovillkorligt
åläggande i lag komma, liksom hittills i stor utsträckning skett, att
påtaga sig skälig del av kostnaderna för avlönande av kompetent vikarie
i nu berörda fall. Detsamma gäller även vikarie under semester. Val härvid
lönernas bestämmande hänsyn tagits till att befattningshavaren skall kunna
på egen bekostnad bereda sig åtminstone någon semester, men torde i många fall
förhållandena vara sådana, att om kompetent vikarie skall kunna erhållas
under semester, bidrag till vikaries avlöning skäligen bör lämnas av distriktet.

Yikarie å ledig tjänst äger av kantorsdistriktet, där ej Konungen för
visst fall annorlunda förordnar, uppbära samtliga de med befattningen förenade
avlöningsförmåner. Denna bestämmelse har tillkommit med hänsyn
till att i en del fall församlingarna vid inträffade ledigheter icke tillsatt be -

fattningarna med ordinarie innehavare utan under längre tider låtit dem
uppehållas med lågt avlönade vikarier och inbesparat skillnaden mellan vikariearvodet
och ordinarie kantors lön.

26 och 27 i;§.

Förslag till lönereglering för kantor upprättas å kyrkostämma med den
eller de församlingar, som kantorsdistriktet omfattar, varefter förslaget skall
underställas domkapitlets prövning och fastställelse. Vid förslagets upprättande
bör givetvis först avgöras, vilken eller vilka av de i 2 och 3 §§
omförmälda befattningar, som skola inrättas i kantorsdistriktet. Distriktet
har alltså att besluta, om befattning skall inrättas såsom självständig kantorsbefattning
eller som kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring. I
senare fallet erfordras ock avgörande, huruvida befattningen skall vara av
högre eller lägre grad och huruvida befattningen skall inrättas såsom skolkantorsbefattning.
Yäckes fråga om inrättande, jämte kantorsbefattning,
av särskild befattning, som i 35 § avses, bör givetvis även denna fråga
komma under omprövning i samband med frågan om kantorsbefattningarnas
anordnande inom distriktet.

Beträffande de tjänstgöromål, som enligt 8 § åligga kantor, erfordras
i vissa fall särskilda bestämmelser, exempelvis angående det antal timmar,
som innehavare av självständig kantorsbefattning har att biträda å pastorsexpeditionen
och hur arbetet å expeditionen bör ordnas, ävensom angående
kantors befriande i vissa fall från skyldighet att biträda vid särskilda förrättningar.
Där stadgandena i denna lag ej till annat föranleda, skola sådana
särskilda bestämmelser meddelas redan vid löneregleringens upprättande,
förslag till lönereglering skall vidare i fråga om kantors tjänstgöromål upptaga
dels bestämmelser angående tjänståligganden, som, där lönen sättes
högre än föreskrivet minimibelopp, finnas böra, på sätt under 9 § närmare
utvecklats, åläggas kantor utöver de i 8 § föreskrivna, därvid dock den
redan i det föregående omnämnda begränsningen föreligger, att kantor icke
må i tjänsten åläggas sådana göromål, som skäligen kunna av kyrkobetjäningen
under eget ansvar fullgöras, dels angående den jämkning i tjänståligganden,
som, där flera kantorsbefattningar inrättas i distriktet, må erfordras
mellan de olika befattningarna.

Självfallet är, att förslaget till lönereglering skall upptaga beloppet av
den lön, som skall till kantor utgå, liksom beslut, huruvida ersättning skall
utgå till kantor för biträde vid särskild förrättning, ävensom huruvida di -

striktet bereder kantor bostadsförmån. I samband med bestämmelserna
härom har upptagits det stadgande, att, där distriktet ej bereder innehavare
av självständig kantorsbefattning bostad, distriktet skall bestämma beloppet
av den hyresersättning, som distriktet är villigt i stället utgiva till befattningshavaren.
Där kantorsdistriktet består av flera församlingar, skall vid
lönereglering tillika meddelas bestämmelse om, i vilken av församlingarna
kantor, där ej vederbörande kyrkoråd för viss tid därifrån medgiver undantag,
skall vara bosatt. Även utan uttryckligt stadgande i lag torde vara
tydligt, att om kantorsdistrikt lämnar befattningshavare hyresersättning och
därvid fäst det villkor, att han skall vara bosatt å viss angiven trakt, för
sådant fall hyresersättningen skall bestämmas med hänsyn till hyresförhållandena
å nämnda trakt.

De frågor, som i 26 § sista stycket avses, beröra i viss mån löneregleringen,
och har därför stadgats, att även i dessa frågor distriktet vid
löneregleringen skall meddela bestämmelse.

De sakkunniga anse lämpligt, att av Konungen meddelas formulär,
enligt vilka förslag till lönereglering skola upprättas, liksom ock vissa statistiska
uppgifter, som skola ligga till grund för förslaget — däribland uppgift
å till distriktet hörande, för kantors avlöning avsedda tillgångar — böra
avfattas i enlighet med formulär, som av Konungen fastställas. Förslag
till formulär, som här avses, hava av de sakkunniga upprättats och finnas
bifogade de sakkunnigas betänkande.

För prövning och fastställelse skall förslaget till lönereglering jämte
de handlingar, som enligt av Konungen meddelade bestämmelser skola ligga
till grund för detsamma, överlämnas till domkapitlet, därvid yttrande från
pastor och vederbörande befattningshavare bör vara bilagt. Eljest har
domkapitlet att gå i författning om införskaffande av sådana yttranden.

Innefattar förslaget beslut om inrättande av skolkantorsbefattning,
skall domkapitlet, där vederbörande folkskolinspektör ej redan avgivit yttrande
i ärendet, från honom infordra yttrande. Finner folkskolinspektören
hinder möta mot inrättande av ifrågavarande befattning, har domkapitlet att
inhämta skolöverstyrelsens utlåtande. Fastställelse av förslaget bör med
hänsyn till skolans intresse ej meddelas med mindre folkskolinspektören
eller, om denne funnit hinder möta mot inrättande av skolkantorsbefattningen,
skolöverstyrelsen lämnat medgivande till befattningens inrättande.
Föreskrift härom har intagits i 27 §.

Om domkapitlet vid granskning av förslaget till lönereglering finner
att i de fall, där självständig kantorsbefattning lämpligen bort inrättas, i

stället inrättats kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring eller att
kantor ålagts göromål, som i tjänsten ej må uppdragas åt kantor, eller
att den åt kantor anslagna lön uppenbarligen ej står i förhållande till
omfattningen av hans tjänstgöromål och levnadskostnaderna i orten, eller
att lönen satts till lägre belopp än i 13 § stadgat minimibelopp utan att
sådana omständigheter föreligga, som kunna föranleda dylik nedsättning,
eller att förslaget eljest strider mot de i denna lag givna bestämmelser,
eller att vid förslagets upprättande ej samtliga för kantors avlöning avsedda
tillgångar medtagits, skall, enligt stadgandet i 27 §, domkapitlet,
innan ärendet företages till avgörande, bereda kantorsdistriktet tillfälle att
inom av domkapitlet utsatt tid vidtaga rättelse i anmärkta avseenden. Sker
inom sådan tid ej rättelse, har domkapitlet att med eget utlåtande underställa
ärendet i erforderliga delar Konungens avgörande, och skall domkapitlet,
innan ärendet i övrigt av domkapitlet företages till slutlig prövning,
avvakta Konungens avgörande av ärendet i de delar, som till Konungen
hänskjuta.

Det har ifrågasatts, att där kantorsdistrikt motsatte sig att vidtaga av
domkapitlet påkallad rättelse i löneregleringsförslaget, åt en särskild nämnd
av tre personer skulle uppdragas att, innan ärendet av domkapitlet eller
Kungl. Maj:t avgjordes, uppgöra nytt förslag till lönereglering eller avgiva
yttrande i frågan, men de sakkunniga hava icke funnit skäl att för närvarande
föreslå någon bestämmelse i sådan riktning. Givet är, att innan
till Kungl. Maj it hänskjuten löneregleringsfråga upptages till avgörande, utlåtande
kommer att inhämtas från kammarkollegium.

28 §.

Den tidpunkt, då lönereglering skall träda i kraft, har av de sakkunniga
föreslagits till den 1 maj — således början av ecklesiastikåret — som
inträffar näst efter det löneregleringen fastställdes, vederbörande dock obetaget
att träffa överenskommelse om annan tid härför, exempelvis att löneregleringen
skall träda i kraft omedelbart efter fastställelse^ Då i förslaget
icke utsatts någon tid, under vilken löneregleringen skall gälla, lärer
vara självfallet, att löneregleringen skall vinna tillämpning tills vidare intill
dess ny lönereglering, varigenom den förra upphäves eller ändras, träder i
kraft.

Givet är, att innehavare av befattning, som redan är tillsatt, då lönereglering
träder i kraft, är berättigad att under sin återstående tjänstetid

bibehållas vid förutvarande avlöningsförmåner och tjänstgöringsskyldighet,
såvida han ej vid befattningens tillsättande underkastat sig möjligen blivande
förändring i nämnda avseenden. Uttryckligt stadgande om denna
rätt har emellertid införts i förslaget i anslutning till bestämmelsen om tiden
för lönereglerings ikraftträdande.

29 §.

Såsom nyss nämnts är innehavare av befattning, som redan är tillsatt,
då lönereglering träder i kraft, ej skyldig att ingå på den nya löneregleringen,
såvida han ej vid befattningens tillsättande förbundits därtill. Har
så ej skett och vill befattningshavaren ej heller underkasta sig den nya
löneregleringen, kvarstår han alltså till sin avgång från befattningen på
förutvarande villkor.

Är åter vid ny lönei’eglerings ikraftträdande redan tillsatt befattningshavare
skyldig underkasta sig den nya löneregleringen eller förklarar han
sig därtill villig, kunna ändock sådana omständigheter föreligga, att löneregleringen
ej å honom kan vinna tillämpning. Befattning, som löneregleringen
avser, kan exempelvis hava varit delad i flera befattningar med särskilda
befattningshavare. En förutvarande befattning kan ock genom ny lönereglering
hava delats i flera befattningar eller pa annat sätt förändrats.
Från att förut hava varit förenad med folkskollärartjänst kan den hava
förändrats till att icke vidare vara det, och från att förut hava varit självständig
befattning kan den hava förändrats till att framdeles skola vara
förenad med folkskollärartjänst.

Då det är av vikt, att så vitt möjligt samtliga nuvarande befattningshavare
kunna beredas tillfälle att få sina avlönings- och tjänstgöringsförhållanden
ordnade efter den nya lagstiftningen, har den anordning ansetts
böra vidtagas, att där lönereglerings tillämpning på angivet sätt är beroende
av viss befattningshavares avgång, för denne skall fastställas särskild
lönereglering för den tid, han vid sin befattning kvarstår. År därvid fråga
om befattning, som varit delad i flera befattningar med skilda befattningshavare,
åligger det givetvis domkapitlet att, vid prövning av förslag till särskilda
löneregleringar för dessa, tillse, att samtliga i 8 § angivna åligganden
varda behörigen fullgjorda. Har dylik befattningshavare att fullgöra endast
vissa av de göromål, som enligt sistnämnda paragraf åligga kantor, må
enligt 13 § med domkapitlets medgivande skälig nedsättning av lönen under
i samma paragraf stadgat minimibelopp äga rum. Utan särskilt stadgande

torde vara tydligt att, om lönereglerings tillämpning är beroende av flera
befattningshavares avgång och dessa avgå å olika tider, det ankommer på
distriktet att vidtaga de åtgärder, som erfordras för att kantorsgöromålen
må varda behörigen uppehållna, tills samtliga avgått från sina befattningar.

Aven i ett annat fall kan svårighet möta för ny lönereglerings
tillämpning, nämligen då innehavare av befattning, för vilken lönereglering
fastställts, ej besitter den kompetens, som enligt av Konungen meddelade
bestämmelser i allmänhet erfordras för motsvarande befattning.
I riktlinjerna hade ifrågasatts, att för sådant fall domkapitlet på därom
av distriktet gjord framställning skulle äga medgiva, att med lönereglerings
trädande i kraft finge anstå, tills befattningshavaren avgått, där domkapitlet
funne, att lönen för denne utginge med sådant belopp, som med
tagen hänsyn jämväl till befattningshavarens kompetens kunde enligt de i
lagen angivna grunder anses motsvara tjänstgöromålens omfattning och
levnadskostnaderna i orten. Då det emellertid även i detta fall är önskvärt,
att tjänstgöringsförhållandena varda ordnade efter den nya lagstiftningen,
hava de sakkunniga funnit lämpligare, att jämväl för sådan befattningshavare
särskild lönereglering fastställes för den tid, han vid sin befattning
kvarstar, med iakttagande att skälig nedsättning av lönen under i 13 §
stadgat minimibelopp må äga rum med hänsyn till att befattningshavaren
icke äger föreskriven kompetens.

30 §.

Såsom i motiveringen till 28 § anförts, avser bestämmelsen i nämnda
paragraf, att lönereglering skall äga tillämpning icke för viss tid utan tills
vidare, intill dess ny lönereglering, varigenom den förra upphäves eller
ändras, träder i kraft. Härav lärer följa, att det är kantorsdistriktet obetaget
att vid vilken tid som helst verkställa ny lönereglering.

Emellertid bör, då förhållandena det påkalla, ny lönereglering kunna
företagas, även om kantorsdistriktet ej självt skulle taga initiativ därtill.
De sakkunniga hava därför i förevarande paragraf föreslagit bestämmelser,
som tillägga domkapitlet befogenhet att i vissa fall förordna, att ny lönereglering
må upprättas.

Paragrafens första stycke avser det fall, då befattningshavare hos
domkapitlet själv gör framställning om ny lönereglering. Göres sådan framställning
av befattningshavare, som under minst fem år innehaft befattning,

1 Sid. 219.

för vilken enligt bestämmelserna i denna lag upprättad lönereglering varit
gällande under tio år, äger domkapitlet, om skäl därtill äro, förordna, att
för befattningen ny lönereglering skall upprättas.

I andra stycket har föreslagits, att domkapitlet må äga befogenhet
förordna om upprättande av ny lönereglering, om kantorsdistrikt beröres av
ändring i ecklesiastik indelning eller ock om därav eller av annan anledning
förorsakas väsentlig ökning av befattningshavarens tjänstgöromål. Förordnande,
som här avses, må alltså av domkapitlet meddelas, oberoende av
framställning från befattningshavare, och erfordras ej heller för att sådant
förordnande må kunna meddelas, att den gällande löneregleringen tillämpats
någon viss tid. I regel torde ny lönereglering, som i detta stycke avses,
komma att omfatta samtliga befattningar inom kautorsdistriktet.

Beviljar distriktet befattningshavare personligt lönetillägg, äro å sådant
tillägg bestämmelserna om lönereglering givetvis ej tillämpliga.

31 §.

Av 27 § framgår, att förslag till lönereglering, som upptager inrättande
av skolkantorsbefattning, ej må av domkapitlet fastställas med mindre
vederbörande folkskolinspektör eller skolöverstyrelsen lämnat medgivande
till befattningens inrättande.

Emellertid har i skolans intresse gjorts gällande, att då befattning,
som med vederbörligt medgivande vid lönereglering bestämts skola inrättas
såsom skolkantorsbefattning, sedermera blir ledig, förnyad prövning bör
äga rum, huruvida befattningen fortfarande må vara inrättad såsom skolkantorsbefattning.
Med anledning härav hava de sakkunniga föreslagit
det stadgande, att skolkantorsbefattning, då ledighet inträffar, icke må
återbesättas med mindre vederbörande folkskolinspektör medgivit, att befattningen
må på de av lcantorsdistriktet bestämda villkor fortfarande vara
inrättad såsom skolkantorsbefattning eller, om folkskolinspektören funnit
hinder däremot möta, skolöverstyrelsen lämnat medgivande därtill.

Lämnas ej medgivande till att befattningen fortfarande må vara inrättad
såsom skolkantorsbefattning, ankommer det givetvis på kantorsdistriktet
att i den ordning, som för lönereglering stadgas, bestämma om på vad
annat sätt befattningen skall inrättas. I de bestå fall kommer väl ett
dylikt beslut att gå ut på att befattningen fortfarande skall vara inrättad
såsom kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring, fastän ej såsom skolkantorsbefattning.
De sakkunniga hava därför ansett lämpligt föreslå, att

12—30103.

i lag det stadgande intages att, om medgivande, som nyss sagts, ej lämnas,
skall, där ej annorlunda i föreskriven ordning bestämmes, med avseende ä
befattningen gälla vad om kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring,
som ej är skolkantorsbefattning, tinnes stadgat.

32 §.

Redan i själva lagen bör enligt de sakkunnigas mening upptagas det
behörighetsvillkor, att kantor skall vara medlem av svenska kyrkan, men
angående övriga behörighetsvillkor för kantorsbefattning böra bestämmelser
meddelas av Konungen. Härom se vidare under § 1 förslaget till stadga.

33 §.

Enligt stadgandet i förevarande paragraf må kantorsbefattning sökas
även av kvinna, där ej av kantorsdistriktet vid befattningens ledigförldarande
gjord bestämmelse till annat föranleder. Dylik bestämmelse må dock
ej meddelas beträffande skolkantorsbefattning, vilken alltså liksom folkskollärartjänst
alltid må sökas av kvinna och av henne innehavas, även om hon
ingår i gifte.

I fråga om kantorsbefattning, som ej är skolkantorsbefattning, äger
däremot kantorsdistriktet vid befattningens ledigförklarande bestämma, att
befattningen må sökas endast av man. Tillika må därvid av distriktet
bestämmas, att befattningen må sökas av kvinna endast såvida hon är
ogift, samt att, om till befattningen utses ogift kvinna, hon skall vara
skyldig frånträda befattningen, såvida hon ingår i gifte.

I detta sammanhang må erinras om den i § 4 förslaget till stadga
intagna bestämmelsen om skyldighet för kvinnlig kantor att, om kyrkorådet
skulle finna att vissa av kantorsgöromålen icke lämpligen böra av kvinnlig
kantor utföras, på egen bekostnad och under eget ansvar låta dem
verkställas genom person, som av vederbörande kyrkoråd godkännes.

34 §.

För skolkantorsbefattning böra av- och tillträdestider vara desamma
som för folkskollärartjänsten. För annan kantorsbefattning bör däremot,
om ej mellan vederbörande annorlunda överenskommes, tillämpas den avoch
tillträdestid, som gäller för prästerlig befattning, eller således den 1 maj.

35 §.

I 4 § hava bestämmelser meddelats om anställande i vissa fall av flera
kantorer i ett kantorsdistrikt. Härför förutsättes, att inom kantorsdistriktet
finnas flera kyrkor eller andra för distriktets allmänna gudstjänster avsedda
lokaler och att eu kantor ej lämpligen kan fullgöra den kantor åliggande
tjänstgöring vid dem alla. Då med tillämpning av berörda stadgande flera
kantorer anställas i distriktet, kan den anordning vidtagas, att en av dem,
t. ex. vid huvudkyrkan anställd självständig kantor, har att utföra vissa
göromål för hela distriktet. Men i övrigt gäller, att eu var av dessa kantorer
har att vid den kyrka eller gudstjänstlokal, där han tjänstgör, fullgöra
göromål, som höra till såväl den kyrkomusikaliska som den icke
kyrkomusikaliska delen av kantors verksamhet, och avser den kyrkomusikaliska
verksamheten både orgelspelningen och ledningen av sången.

I större kantorsdistrikt, särskilt i de större städerna, där ökade krav
i kyrkomusikaliskt avseende ofta ställas och där de göromål, som tillhöra den
icke kyrkomusikaliska delen av kantors verksamhet mången gång äro av den
omfattning, att de kräva en persons hela arbetstid, bör — även om med
tillämpning av stadgandet i 4 § flera kantorer anställas — den anordning
tillika lämpligen kunna av distriktet vidtagas, att i distriktet inrättas antingen
särskild befattning för orgelspelningen och vad därmed sammanhänger (organistbefattning)
eller särskild befattning för den icke kyrkomusikaliska delen
av kantors verksamhet (klockar- eller kyrkofogdebefattning). Understundom
kan befinnas lämpligt att inrätta båda dessa särskilda befattningar.

Av det ovan anförda framgår, att klockar- eller kyrkofogdebefattning,
där den inrättas, alltid är en självständig befattning, som avser att taga
befattningshavarens hela arbetstid i anspråk. Förhållandet är icke detsamma
med organistbefattning, som även kan utgöra en bisyssla för befattningshavaren.
I enlighet härmed må organistbefattning inrättas antingen såsom
självständig organistbefattning eller såsom organistbefattning med begränsad
tjänstgöring.

De olika sätt, varpå särskilda befattningar, varom här är fråga, kunna
sinsemellan och med kantorsbefattning kombineras, bero givetvis av omständigheterna
i varje särskilt fall. Endast i de största kantorsdistrikten torde
ifrågakomma inrättande av, jämte kantorsbefattning, både organistbefattning
och klockar- eller kyrkofogdebefattning. Där så sker, bliva för innehavaren
av kantorsbefattning göromålen i regel begränsade till vad som sammanhänger
med kyrkosången. I många fall torde den lämpligaste anordningen

vara att, där klocka!''- eller kyrkofogdebefattning inrättas, kantorsbefattningen
i distriktet inrättas såsom självständig befattning, vars innehavare då skall
hava att ombesörja såväl orgelspelningen som ledningen av sången, med
eller utan biträde av försångare.

I fråga om behörighetsvillkoren för organistbefattning och för klockareller
kyrkofogdebefattning ävensom angående tjänståliggandena för innehavare
av dessa befattningar skola enligt förslaget närmare bestämmelser meddelas
av Konungen, men skall i övrigt i tillämpliga delar gälla: för självständig
organistbefattning och för klockar- eller kyrkofogdebefattning vad i lag eller
författning stadgas om självständig kantorsbefattning samt för organistbefattning
med begränsad tjänstgöring vad i lag eller författning stadgas om
kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av högre grad. Detta gäller
jämväl de föreskrivna minimilönerna.

Förslag till de närmare bestämmelser i fråga om behörighetsvillkor och
tjänståligganden, som, enligt vad nyss sagts, skola av Konungen meddelas,
inrymmas i de sakkunnigas förslag till stadga: i fråga om behörighetsvillkoren
under § 1. och tjänståliggandena under § 3.

För innehavare av organistbefattning hava i förslaget till stadga upptagits
de av kantors göromål, som av organisten skola fullgöras. Därutöver
kunna för minimilön ytterligare göromål icke i tjänsten åläggas honom.

Beträffande tjänstgöromålen för innehavare av klockar- eller kyrkotogdebefattning
har i förslaget till stadga särskilt upptagits de göromål, som
föreskrivits för innehavare av självständig kantorsbefattning med avseende
å den icke kyrkomusikaliska delen av hans verksamhet, dock med den
skillnaden, att innehavare av klockar- eller kyrkofogdebefattning, där ej
annorlunda av kyrkorådet bestämmes, har att uppbära och redovisa avgifter,
då sådana utgå till kyrkan för begagnande av dess tillhörigheter, under
det att självständig kantor endast har att biträda pastor och kyrkoråd vid
uppbörd av sådana avgifter. Bland göromålen för klockare(kyrkofogde)
ligger huvudvikten vid biträdet å pastorsexpeditionen, för vilket timantalet
för vecka därför, på sätt skett i fråga om kantor, icke ansetts böra
för minimilönen begränsas inom visst maximum.

Utöver de göromål, som sålunda i förslaget till stadga särskilt angivits,
har emellertid innehavare av klockar- eller kyrkofogdebefattning att fullgöra
de åligganden, varom bestämmelse meddelats vid löneregleringen eller,
där så ej skett, av kyrkorådet bestämmes, däribland även åligganden med
redovisningsskyldighet kunna förekomma. Distriktets och kyrkorådets befogenhet
vid tjänstgöromålens bestämmande är dock så till vida begränsad,

att befattningshavaren icke må i tjänsten åläggas göromål, som skäligen
kunna av kyrkobetjäningen under eget ansvar fullgöras, och att lian icke
må åläggas större tjänstgöringsskyldighet än som kan anses motsvara den
för honom bestämda avlöningen. Har vid lönereglering närmare bestämmelser
ej meddelats om, i vilken omfattning biträde å pastorsexpeditionen
skall lämnas av klockare(kyrkofogde) och hur arbetet lämpligen bör ordnas,
och kan överenskommelse därom ej trätfas mellan pastor och nämnda befattningshavare,
har det ansetts kunna överlämnas åt kyrkorådet att därom
besluta.

Vid fastställande av lönereglering för klockare(kyrkofogde) har domkapitlet
att tillse, att avvikelse från vad sålunda stadgats ej skett. Över
kyrkorådets beslut angående klockares(kyrkofogdes) tjänstgöringsskyldighet
får klagan givetvis i vanlig ordning föras.

De sakkunniga vilja särskilt framhålla, hurusom i många fall kan betinnas
lämpligt, att innehavaren av klockar- eller kyrkofogdebefattning deltager
i det diakonat församlingsarbetet, på sätt med stor framgång skett
i Norge, och att han i stället för kantor biträder med sång vid jordfästning,
som äger rum å sådan plats, att orgelverket i kyrka eller gravkapell
ej därvid han användas, men torde, då för utförandet av dessa åligganden
erfordras särskilda färdigheter, desamma i regel ej böra befattningshavaren
åläggas, om icke bestämmelse därom meddelats redan vid löneregleringen.

Bestyret att ordna och till prästen på prediksstolen uppbära tacksägelser,
lysningar, kungörelser och dylikt, som ej ansetts kunna åläggas kantor
såsom eu skyldighet med hänsyn till att lian vid den tid, då detta skall
ske, i allmänhet är upptagen med tjänstgöring vid orgeln, torde i regel
kunna och böra fullgöras av klockare(kyrkofogde), där sådan anställes.

Beträffande stadgandet i 35 § 4 mom. få de sakkunniga hänvisa till
vad vid 12 och 22 §§ anförts.

36 §.

I denna paragraf meddelas bestämmelser om vem det tillkommer att
utse befattningshavare, som i förslaget avses; och upptager förslaget härutinnan
de bestämmelser, som nu gälla för utseende av klockare, organister
eller kyrkosångare, nämligen att befattningshavaren skall utses å kyrkostämma,
där ej i vissa undantagsfall tillsättningsrätten tillkommer patronus
eller annan enskild. Enligt förslaget har dock Konungen tillagts rätt förordna,
att skolkantorsbefattning må kunna utses i annan ordning än å
kyrkostämma.

För närvarande tillsättas i regel folkskollärare samt klockare, organister
och kyrkosångare av samma valkorporation, kyrkostämma. Undantag
härifrån utgöra de städer, i vilka folkskoleväsendet lagts under den borgerliga
kommunen. Av dessa är det dock endast ett fåtal, där klockar-, organisteller
kyrkosångarbefattningarna för närvarande äro förenade med folkskollärartjänst.
Då, med undantag för Stockholm, den folkskolestyrelse, som i
ifrågavarande städer har att tillsätta lärare, består av kyrkoherden såsom
ordförande samt visst antal ledamöter, därav hälften utses av kyrkostämman,
skulle den anordning kunna ifrågasättas, att tillsättningsrätten beträffande
skolkantorsbefattning överlämnades åt nämnda folkskolestyrelse, men
synes det de sakkunniga ej av omständigheterna påkallat att redan nu därom
meddela föreskrift. Annorlunda ställer sig förhållandet, om, på sätt
ifrågasatt blivit, folkskoleväsendet i dess helhet lägges under den borgerliga
kommunen. Då emellertid de för utredning i fråga om införande i den
kyrkliga kommunen av representativt system in. m. tillsatta sakkunniga,
vilka upptagit denna fråga till behandling, ännu ej avslutat sina arbeten,
och nämnda sakkunniga, som tillika fått i uppdrag att verkställa utredning
och avgiva förslag jämväl rörande frågan, huruvida och i vilken utsträckning
ekonomiska angelägenheter, även i vad de avse kyrkliga ändamål,
må böra handläggas av den myndighet, som äger besluta om den borgerliga
kommunens ekonomiska angelägenheter, vid utarbetande av sina förslag
jämväl torde beakta frågan om det sätt, varpå, därest folkskolväsendet
lägges under den borgerliga kommunen, skolkantorer böra tillsättas,
har i förevarande paragraf allenast införts ett tillägg, som medför befogenhet
för Konungen medgiva, att skolkantorsbefattning må tillsättas genom
annan valkorporation än kyrkostämma,

Enligt andra stycket av 3f> § äger Konungen meddela närmare bestämmelser
angående tillsättning av befattning, som i förslaget avses, så
ock bestämmelser rörande tjänstledighet, avsked och ansvar för fel i tjänsten.
De sakkunniga hava i kap. III förslaget till stadga avgivit förslag till
dylika bestämmelser.

Den i tredje stycket intagna föreskriften om förlust av tillsättningsrätten,
då enskild person, som äger rätt tillsätta befattning, försummat att
inom den tid, Konungen äger bestämma, till kyrkorådet göra anmälan om
den person, som utsetts till befattningen, har motsvarighet i lagen den 9
december 1910 angående tillsättning av prästerliga tjänster 47 § 2 mom.
knligt, § 23 förslaget till stadga skall före klockan tolv å nittionde dagen,

efter det ledigheten inträffat, till kyrkorådet ingivas antagningsbevis för
den person, som utsetts till befattningen.

37 S5.

Enligt de sakkunnigas mening är det av vikt, att befattningshavare,
som i lagförslaget avses, så ock efterlevande änka och barn beredas pension.
Sedan ifrågavarande befattningshavare fått sina tjänste- och löneförhållanden
ordnade genom lag, torde särskilda svårigheter ej möta att
för dem få pensionsfrågan ordnad genom deras intagande i statens nybildade
anstalt för pensionering av folkskollärare. I avvaktan härå hava de
sakkunniga ansett det stadgande böra införas i lagen, att befattningshavaren
är skyldig underkasta sig de bestämmelser, som kunna varda meddelade
angående såväl hans egen som hans änkas och barns pensionering.

38 §.

Här intagen bestämmelse torde äga tillämpning endast å Göteborg,
Malmö och Norrköping.

39 §.

Bestämmelserna i lagförslaget gälla endast de territoriella församlingarna.
I den mån bestämmelser erfordras för icke territoriella församlingar, äger
Konungen, enligt stadgandet i förevarande paragraf, meddela sådana bestämmelser.

40 §.

Yad om domkapitlet i denna lag är stadgat gäller givetvis även om
Stockholms stads konsistorium. Uttrycklig föreskrift härom har emellertid
införts i förevarande paragraf.

41 §.

Innehåller bestämmelse om de lagar och författningar, som genom nya
lagen upphävas.

Övergångsbestämmelser.

1— 3 mom. Såsom i motiveringen till 13 § anförts, förutsätta de
sakkunniga, att löneregleringar enligt bestämmelserna i nya lagen, om denna
kan träda i kraft den 1 januari 1921, i allmänhet skola hava upprättats
senast under år 1922. En föreskrift härom har ansetts erforderlig, och
hava de sakkunniga därför bland övergångsbestämmelserna upptagit den
föreskriften, att senast inom två år efter det lagen trätt i kraft förslag''
till lönereglering för kantor skall upprättas i enlighet med bestämmelserna
i denna lag, där ej för visst fall anstånd av domkapitlet medgivits.

Av 1 och 5 framgår att, där pastorat består av liera församlingar,
indelning av pastoratet i kantorsdistrikt skall hava ägt ruin, innan förslagtill
lönereglering kan upprättas. Redan i motiveringen till 5 § har berörts
den i 2 mom. av övergångsbestämmelserna intagna föreskriften om
skyldighet, däi pastorat består av flera församlingar, för kyrkostämmans
ordförande i varje församling att senast inom sex månader efter det lagen
trätt i kraft a kyrkostämma låta upptaga fråga om pastoratets indelning
i. kantorsdistrikt och till domkapitlet översända kyrkostämmans framställning
i ämnet, ävensom angående domkapitlets skyldighet att, om sådan
framställning ej inom nämnda tid inkommit, omedelbart låta upptaga frågan
om pastoratets indelning i kantorsdistrikt och, sedan yttranden från
vederbörande församlingar, på sätt i 5 § stadgas, inhämtats, avgöra densamma
i så god tid, att därav berört kantorsdistrikt må kunna medhinna
att inom föreskriven tid upprätta förslag till lönereglering. Anstånd med
upptagande av frågan om indelning i kantorsdistrikt må dock, på sätt i
3 mom. stadgas, för viss tid av domkapitlet medgivas.

Emellertid äger, såsom nyss antytts, domkapitlet för visst fåll även
medgiva anstånd med upprättande av förslag till lönereglering. Bestämmelser
härom hava jämväl upptagits i 3 mom. övergångsbestämmelserna.

Fråga om uppskov med indelning i kantorsdistrikt kommer i regel
jämväl att avse uppskov med upprättande av förslag till lönereglering.

4 mom. Då efter nya lagens ikraftträdande nuvarande klockar-,
organist- eller kyrkosångarbefattning blir ledig, böra åtgärder för befattningens
återbesättande givetvis ej vidtagas, förrän lönereglering i enlighet med bestämmelserna
i denna lag fastställts för det kantorsdistrikt, befattningen
tillhör. Beträffande vikaries avlöning gäller vad i 25 § stadgats. Enligt
riktlinjerna skulle domkapitlet ägt befogenhet att, där i något fall så

skulle finnas lämpligt, förordna om att befattningen finge återbesättas. Da
enligt de sakkunnigas förslag uppskov med lönereglerings verkställande endast
i ett fåtal fall torde komma att beviljas, hava emellertid de sakkunniga
ej funnit sådan befogenhet för domkapitlet erforderlig.

o mom. Såsom i motiveringen till 13 § anförts, har vid bestämmande
av minimilönernas belopp tagits såsom utgångspunkt det prisläge, som att
döma av stegringarna i levnadskostnaderna under åren närmast före världskrigets
utbrott kan antagas hava inträtt vid den tid, då nya löneregleringar
beräknas skola träda i kraft eller år 1922. Kvarstår då den särskilda
stegring i levnadskostnaderna, som världskriget orsakat, böra givetvis de
befattningshavare, som i denna lag avses, komma i åtnjutande av dyrtidstillägg.

Angående skyldighet för kantorsdistriktet att å lön, som enligt denna
lag fastställts, utgiva dyrtidstillägg, så ock angående grunderna för sådant
tillägg tillkommer det Konungen, riksdagen och kyrkomötet att besluta.
För att emellertid kyrkomöte för behandling av sådan fråga icke måtte
behöva särskilt inkallas, har stadgandet i 5 mom. tillkommit.

Vid dyrtidstilläggets bestämmande torde de grunder, som komma att
fastställas för dyrtidstillägg till folkskollärare, i huvudsak bliva vägledande.

n-2010:1.

Förslag till lag angående mässfallsgudstjänst.

I 8 § punkt 6:o) förslaget till lag angående kantorer har bland kantors
tjänståligganden upptagits förrättande av mässfallsgudstjänst, om kantor,
på sätt stadgades i särskild lag angående mässfallsgudstjänst, av domkapitlet
erhållit sådant uppdrag. Enahanda skyldighet åligger klockare
(kyrkofogde) enligt § 3 förslaget till stadga angående kantorer.

Av skäl, som i riktlinjerna1 anförts, har emellertid förslaget till lag
angående mässfallsgudstjänst givits den avfattningen, att domkapitlet kan
uppdraga även åt annan person, som finnes därtill lämplig, att förrätta
m ässfallsgudstj änst.

I förslaget har mässfallsgudstjänst angivits bestå i att leda församlingens
gudstjänstfirande medelst psalmsång, läsning och bön i enlighet
med de närmare anvisningar, som av domkapitlet meddelas.

1 Sid. 176.

Förslag till lag angående anställande i vissa fall av
kyrkoskrivare å pastorsexpeditionerna.

Vid åtskilliga tillfällen har erinrats, hurusom det expeditionsarbete,
som ålåge prästerskapet, fått så ökad omfattning, att det mångenstädes
blivit till ett verkligt hinder för utförandet av prästens egentliga ämbetsgärning,
det församlingsvårdande arbetet.

I samband med de tidigare förslagen till klockarinstitutionens ombildning
har ock berörda spörsmål varit föremål för beaktande. Det förslag,
som år 1908 avgavs angående klockarinstitutionens ombildning, innehöll
visserligen ej några bestämmelser i förevarande avseende, men i flere av
de över förslaget avgivna yttrandena framhölls behovet av att kantor, som
enligt förslaget skulle inrättas i stället för förutvarande klockare, lämnade
biträde å pastorsexpeditionen.

I den av hovrättsrådet Ekman åt 1915 avgivna promemorian angående
frågan om ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen föreslogs
inrättande av en ny befattning, vilken lämpligen borde vara förenad
med samtliga eller endera av klockar-, organist- eller kantorsbefattningarna,
och vilkens innehavare skulle benämnas kyrkoskrivare. hädan befattningshavare,
som skulle hava till åliggande att biträda pastor å pastorsexpeditionen
och borde kunna erhålla uppdrag att på eget ansvar under pastors tillsyn
sköta viss del av bokföringen därstädes, skulle vara anställd i pastorat
med mer än 5,000 invånare. Enligt pastoratets beslut skulle dylik befattning
kunna inrättas även i mindre pastorat. För bestridande av avlöning
åt kyrkoskrivaren föreslogs bidrag av statsmedel.

1915 års förslag till lag angående kantorer upptog ej bestämmelse
om anställande av kyrkoskrivare, men bland tjänståliggandena för innehavare
av kantorsbefattning, som icke vore förenad med folkskollärartjänst,
infördes, att han skulle biträda pastor vid å pastorsexpeditionen förekommande
göromål; och ifrågasattes under vissa förutsättningar bidrag a\
statsmedel till avlönande av sådan befattningshavare.

I anledning av särskilda, i ämnet väckta motioner hemställde kyrko -

100

mötet i underdånig skrivelse den 11 november 1915, att Kungl. Maj:t
täcktes låta utreda, under vilka förutsättningar med bidrag av statsmedel
avlönade skrivbiträden skulle kunna anställas å pastorsexpeditionerna i församlingar,
i vilka oavvisligt behov av sådana biträden förefunnes, att, i
den mån donna fråga befunnes icke låta sig i annan ordning lösas, den
Unge ställas i samband med omorganisation av klockarinstitutionen, samt att
Kungl. Maj:t därefter täcktes vidtaga de åtgärder, vartill utredningen kunde
föranleda.

Sedermera har biskopsmötet i underdånig skrivelse den 20 maj 1919
hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder i syfte att på lämpligaste
sätt bereda prästerskapet lindring i expeditionsarbetet, där det visade
sig vara betungande och till hinder för det i egentlig mening församlings
vårdande arbetet.

Till biskopsmötets framställning hava domkapitlen i infordrade utlåtanden
i huvudsak hemställt om bifall.

Angående det närmare innehållet i de förslag, som här berörts, motiveringen
för förslagen och däröver avgivna yttranden, få de sakkunniga hänvisa
till utredningen angående klockar-, organist- och kantors(kyrkosångar)-befattningarna avd. 2 sid. 111 —133.

I vad man klockaren för närvarande biträder med arbete å pastorsexpeditionen
framgår av nämnda utredning avd. 1 sid. 101 —113. Och
i vad mån i större församlingar kyrkoskrivare eller skrivbiträden finnas
anställda, framgår av samma utredning avd. 1 sid. 114__119.

13e sakkunniga hava bland tjänståliggandena för innehavare av självständig
kantorsbefattning och för kblekare!kyrkofogde) upptagit att lämna
biträde å pastorsexpeditionen. Angående den omfattning, i vilken sådant
biträde skall lämnas och hur arbetet å pastorsexpeditionen för ifrågavarande
befattningshavare närmare skall ordnas hava bestämmelser intagits i § 2
punkt 9:o) samt § 3 förslaget till stadga angående kantorer.

I vissa fall torde emellertid icke vara tillfyllest med det biträde, som
självständig kantor eller klockare(kyrkofogde) enligt de sakkunnigas förslag
skall lämna å pastorsexpeditionen. I eu del pastorat och församlingar hava
nämligen göromålen å pastorsexpeditionen fått så stor omfattning, att de
där tjänstgörande prästmännen ej utan åsidosättande av övriga dem åliggande
göromål kunna med det biträde, som det åligger självständig kantor
eller klockare(kyrkofogde) att lämna, medhinna arbetet å expeditionen,
tör undvikande av att allenast för arbetet å pastorsexpeditionen de prästerliga
befattningarna må behöva ökas inom sådana pastorat, anse de sakkunniga,

101

i likhet med vad i riktlinjerna1 uttalats, lämpligt att för sadant fäll den
eller de församlingar, som pastorsexpeditionen omfattar, i lag åläggas att
till vederbörande kyrkoråds förfogande ställa erforderliga medel för avlönande
av kyrkoskrivare. Att i lag närmare fixera, i vilka fäll dylik anställning
bör ske, är, såsom ock i riktlinjerna anförts, ieke möjligt, utan
måste detta bedömas med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fäll.

På det biträde, som kyrkoskrivaren har att utföra, ofta avser församlingens
egna ärenden, torde det vara lämpligt att församlingen i första
hand sättes i tillfälle att besluta om anställande av kyrkoskrivare samt
därvid jämväl bestämma avlöningens belopp ävensom om befattningshavaren
skall erhålla fäst eller tillfällig anställning. Befattningens tillsättande synes
böra tillkomma kyrkorådet.

Vägrar församling att anställa befattningshavare, varom här är fråga,
eller äro de för ändamålet anvisade medlen otillräckliga, äger, enligt förslaget,
pastor att hos domkapitlet göra den framställning i ämnet, som av
omständigheterna må finnas påkallad. Vid framställningen skall fogas
uppgift om arbetet å pastorsexpeditionen. Finner domkapitlet framställningen
böra bifallas, äger emellertid domkapitlet icke självt lämna bifall
därtill utan skall med eget utlåtande underställa frågan Konungen, som
förordnar, huruvida kyrkoskrivare skall anställas å pastorsexpeditionen, samt
bestämmer det belopp, som för ifrågavarande ändamål bör utgå.

På sätt framgår av de sakkunnigas förslag till lag angående ändrad
lydelse av 6 § i lagen om kyrkofond den 9 december 1910 samt förslag
till kungörelse angående bidrag av allmänna medel till avlöning av kantorer,
klockare(kyrkofogdar) samt kyrkoskrivare, föreslå de sakkunniga att
under vissa förutsättningar bidrag till avlöning åt kyrkoskrivare må kunna
erhållas av statsmedel och från kyrkofonden.

Sid. 181.

102

Förslag till lag angående orgelverk i kyrkor eller andra för
allmän gudstjänst invigda lokaler.

Av skäl, som i riktlinjerna 1 angivits, liava de sakkunniga föreslagit,
att i lag den föreskrift meddelas, att i varje kyrka eller annan för allmän
gudstjänst invigd lokal skall, där ej Konungen för särskilt fall annorlunda
förordnar, finnas efter lokalens beskaffenhet lämpat orgelverk.

1 Sid. 163.

103

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § i lagen om

kyrkofond den 9 december 1910 samt förslag till kungörelse
angående bidrag av allmänna medel till avlöning
av kantorer, klockare (kyrkofogdar) samt
kyrkoskrivare.

Enligt de sakkunnigas förslag kommer avlöningen för de i lagen om
kantorer avsedda befattningshavare att utgå med väsentligen högre belopp
än förut varit fallet. Med domkapitlets medgivande må val i vissa fall
nedsättning i stadgad minimilön äga rum, men sådan nedsättning är avsedd
att äga rum endast i undantagsfall. Det synes därför ej kunna ifrågasättas
ålägga kantorsdistrikten att utgiva de nya lönerna, utan att möjlighet beredes
att lämna bidrag till distrikt, som för ifrågavarande befattningshavares
avlöning komma att drabbas av viss högre utdebitering, och gäller
detsamma den för distrikten ifrågasatta skyldigheten att anslå erforderliga
medel till kyrkoskrivares avlöning.

I 1915 års förslag ifrågasattes bidrag till kantorers avlöning, endast
där dessa skulle hava att lämna biträde å pastorsexpeditionen. Detta skulle
enligt de sakkunnigas förslag bliva fallet allenast med självständiga kantorer
samt klockare (kyrkofogdar). Höjas lönerna, enligt de sakkunnigas
förslag, torde emellertid bidrag i lika, om än ej i högre grad erfordras
jämväl för avlöning av innehavare av skolkantors- eller annan kantorsbefattning
med begränsad tjänstgöring.

Mot de i riktlinjerna1 angivna grunderna för bidraget till avlöning
av såväl de i lagen om kantorer avsedda befattningshavare som kyrkoskrivare
hava de sakkunniga ej något att erinra, men torde dock den av de
sakkunniga ifrågasatta ytterligare ökningen av lönerna böra medföra, att bi -

1 Sid. 213 f.

104

dragens maximibelopp llöjas: för självständig kantorsbefattning samt kloekar-
eller kyrkofogdebefattning från 400 till 500 kr. och för kantorsbefattning
med begränsad tjänstgöring från 200 till 300 kr.

Med iakttagande av sistnämnda förhöjningar torde bidragets sammanlagda
belopp, sedan nya löneregleringar i samtliga distrikt trätt i kraft,
approximativt kunna beräknas till 200,000 kr. för är.

Då av den i riktlinjerna lämnade utredningen'' framgår, att till sådant
bidrag medel ej kunna erhållas ur en av överflödiga avlöningstillgångar för
ifrågavarande befattningar bildad kassa samt det ej synes lämpligt att, på sätt
i riktlinjerna- alternativt föreslagits, anskaffa erforderliga medel genom att
årligen uttaxera visst mindre belopp per beskattningsenhet i samtliga kantorsdistrikt,
torde annan utväg ej återstå än att för ändamålet allmänna
medel anvisas antingen direkt av staten eller från kyrkofonden.

Bidrag av statsmedel syues särskilt påkallat med hänsyn till de ökade
krav, som den nya lagstiftningen i kyrkomusikaliskt avseende ställer på
kantorer och till den betydelse, det kan hava för den allmänna sången
att genom den föreslagna omorganisationen av klockarinstitutionen efter
hand i varje kantorsdistrikt kommer att finnas en i körledning utbildad
person, som kan anlitas för ledning av hembygdskör (blandad kör
eller manskör). I distrikt med självständig kantor verkar förslaget
direkt till förmån för hembygdskörs bildande, då sådan kantor anses
hava fullgjort sin körledande verksamhet, om han inövar och leder
hembygdskör, bland vars uppgifter ingår att åtminstone på högtidsdagar
jämväl biträda vid gudstjänster i kyrkan. De av 1918 och 1919 årens
riksdagar hos Kung!. Maj:t gjorda framställningarna angående understöd
av statsmedel för blandade körer och manskörer synas de sakkunniga tala
för, att riksdagen skall vara benägen att jämväl på nu föreslaget sätt verka
för den allmänna sångens uppryckning, vilket fått ökad betydelse efter
införande av 8-timmars arbetsdagen. För bidrag av statsmedel kan även
anföras, att av det arbete, som å pastorsexpeditionen kommer att utföras
av självständig kantor, klockare (kyrkofogde) eller kyrkoskrivare, en ej
ringa del är av den art, att det utföres mera i statens än i församlingens
intresse.

\ ad kyrkofonden angår, är det tydligt att, då enligt lagen om kyrkofond
av den 9 december 1910 förordnades, att vissa prästerskapet anslagna
avlöningsmedel skulle överföras till denna fond, avsikten var att 1 2

1 Sid. 212.

2 Sid. 215.

105

densamma uteslutande skulle användas för sådana kyrkliga ändamål, som
stodo i samband med avlöningen för de i lagen om reglering av prästerskapets
avlöning avsedda befattningshavare och detta fastän i de avlönmgstillgångar,
som tillfördes fonden, ingått medel, som influtit även fråu andra
än de till prästerskapets avlöning avsedda tillgångar.

Då de sakkunniga det oaktat ansett sig kunna föreslå anslag jämväl
ur kyrkofonden, beror det därpå, att det arbete, som av självständiga
kantorer, klockare (kyrkofogdar) samt kyrkoskrivare kommer att utföras
å pastorsexpeditionerna, är avsett att befria prästerska-pet från vissa dem
åliggande göromål, varigenom de beräknas få mera tid för sin egentliga
prästerliga gärning, samt att, i den mån självständig kantors eller klockares
(kyrkofogdes) biträde å pastorsexpeditionen blir lagfäst och reglerat samt
kyrkoskrivarbefattningarna utbildas till en mera fast organisation, säkerligen
efter hand en del av bidraget från fonden skall kunna inbesparas
genom minskat antal prästerliga befattningshavare, till vilkas avlöning anslag
eljest skolat utgå ur kyrkofonden.

I riktlinjerna1 har ifrågasatts, att det erforderliga bidraget skulle
bestridas till två tredjedelar av statsmedel och till en tredjedel av kyrkofonden.
Det synes de sakkunniga, som om en med hänsyn till ovanberörda
förhållanden bättre avpassad fördelning skulle nås, om bidraget bestämdes
att utgå med hälften eller 100,000 kr. av statsmedel och med

återstående hälften av kyrkofonden.

Den frågan uppställer sig emellertid härvid, om kyrkofonden är i
stånd att bära ett så stort årligt anslag. För bedömande härav hava de
sakkunniga närmast sökt hämta ledning av de av kyrkofondskommitterade
angående kyrkofondens inkomster och utgifter gjorda beräkningar, som intagits
i Kungl. Maj:ts proposition nr 286 vid 1918 års riksdag med förslag
till lag angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat
m. fl. för ecklesiastikåren 1917—1918 och 1918 1919 samt kyrkofonds kommitterades

betänkande av den 6 mars 1919 angående motsvarande
understöd för ecklesiastikåret 1919—1920.

Särskilt belysande är en med stöd av statskontorets publicerade s. k.
fondredogörelser uppgjord tablå över kyrkofondens utveckling åren 1914
1917, vilken tablå, kompletterad för år 1918, utvisar följande resultat:

1 Sid. 215.

14—20103.

106

År	Inkomster	Utgifter	Behållning vid årsskiftet	Ökning uuder året
	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
1913...............		—	8,140,883	—
1914...............	1,901,336	1,343,480	8,698,739	667,866
1916...............	2,630,744	1,746,669	9,683.814	886,076
1916...............	6,231,882	2,796,820	12,019,876	2,436,062
1917..............	8,673,796	3,643,276	16,950,396	4,930,620
1918...............	9,661,444	6,617,016	21,094,825	4,144,429

Av denna tablå, jämförd med en i ovanberörda proposition å sid.
54 intagen sammanställning, synes tydligen framgå, att kyrkofondens
inkomster stegrats i sådan grad, att den för närvarande och utan inskränkning
i de nu från fonden utgående krigstidsunderstöden må antagas
kunna bära det ifrågasatta anslaget å 100,000 kronor, av vilket emellertid
för år 1921 endast hälften skulle tagas i anspråk.

Svårare är att bedöma, huru det kommer att ställa sig i en framtid.
I den mån nya löneregleringar för prästerskapet fastställas och träda i
kraft, komma givetvis allt större krav att ställas på kyrkofonden för ovan
berörda krigstidsunderstöd. Möjligt är ock, att åtminstone den närmaste
tiden stegringen av kyrkofondens inkomster ej kommer att fortgå i samma
progression som hittills, då nog i en del fall skogarna under kristiden
avverkats hårdare än med en rationell skogshushållning varit förenligt och
i flera distrikt arrendena av prästerskapets löneboställen på grund av kostnader
för nybyggnader, som ålagts arrendatorerna, ej ökats i beräknad
proportion. Säkerligen är dock efter hand en stark och fortgående stegring
av kyrkofondens inkomster att förvänta, och tager man dessutom
hänsyn till de minskade krav på kyrkofonden för prästerskapets avlöning,
som, på sätt ovan antytts, av den nya lagstiftningen torde komma att efter
hand föranledas, synes anledning ej föreligga, att genom ifrågavarande anslag
prästerskapets berättigade intressen skulle bliva avsevärt tillbakasätta
eller att genom ett dylikt anslags beviljande prejudikat skulle hava givits
för kyrkofondens användning till främmande ändamål. I detta sammanhang
bör icke lämnas obeaktat, att bland prästerskapets avlöningstillgångar
i ej ringa omfattning ingå boställen, som från början varit anslagna till
klockarne, och att kyrkosångens höjande är av största vikt för att prästerskapet
må kunna med framgång fylla sin viktiga uppgift.

107

Bidraget är avsett att utgå årligen och med fast maximibelopp. Vid
sådant förhållande synes det de sakkunniga vara lämpligast, att bestämmelse
därom intages i lagen om kyrkofond, men att de närmare reglerna
för användningen av såväl detta bidrag som det av statsmedel utgående
införas i särskild författning. Formulär bar upprättats till rekvisition av
ifrågavarande bidrag.

108

Förslag till stadga angående kantorer.

Kap. I. Behörighetsvillkor.

§ I Yad

behörigheten till de i förslaget till lag angående kantorer avsedda
befattningar angår, har man att skilja mellan den kyrkomusikaliska
kompetensen och övriga behörighetsvillkor.

Såsom kyrkomusikalisk kompetens för kantorsbefattning och organistbefattning
har såsom huvudregel uppställts, att den sökande skall hava
avlagt viss för befattningen föreskriven examen. För kantorsbefattning
erfordras att hava avlagt kyrkomusikerexamen eller organistexamen och
kyrkosångar(körledar)examen. För kantorsbefattning i distrikt, där organistbefattning
tillika inrättats, är tillfyllest med endast kyrkosångar(körledar)-examen. För organistbefattning fordras att hava avlagt kyrkomusikerexamen
eller organistexamen. Till kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring
av lägre grad medför kantorsexamen behörighet.

Även om i flertalat fall dessa kompetensfordringar torde kunna uppfyllas,
kan detta dock ej alltid ske. Där lönen för kantorsbefattning med
begränsad tjänstgöring av lägre grad med domkapitlets tillstånd nedsatts till
väsentligen lägre belopp än stadgad minimilön, synes befogenhet böra tillkomma
domkapitlet medgiva, att jämväl den må till befattningen vara behörig,
som kan förete ett i den ordning, Konungen bestämmer, utfärdat
intyg om färdighet i orgelspelning och sång. Motsvarande medgivande
synes böra lämnas för det fall att, i brist av tillräckligt antal sökande,
kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av lägre grad ånyo förklaras
till ansökning ledig. Förklaras av samma anledning annan kantorsbefattning
eller organistbefattning ånyo till ansökning ledig, bör jämväl den, som
endast avlagt kantorsexamen, få till befattningen anmäla sig som sökande.

Genom vederbörlig examen styrkt kyrkomusikalisk kompetens bör
fordras även av vikarie å kantors- eller organistbefattning. Denna fordran
kan emellertid ännu mindre än, då det gäller befattningens ordinarie inne -

109

havare, alltid uppehållas. Men synes i varje fall kunna krävas, att om
hinder möter erhålla sådan vikarie, icke utan synnerliga skäl, där tjänstledigheten
ej är endast tillfällig, till vikarie å kantorsbefattning med begränsad
tjänstgöring av lägre grad anlitas annan än den, som över färdighet
i orgelspelning och sång kan förete intyg, som ovan nämnts, och till
vikarie å annan kantorsbefattning eller å organistbefattning annan är den,
som avlagt kantorsexamen.

I riktlinjerna1 har ifrågasatts, att intyg över färdighet i orgelspelning
och sång, som ovan avses, skulle kunna utfärdas av seminarium eller enskild
musikskola eller person, som ägde för självständig kantorsbefattning iöreskriven
kompetens. Häremot hava i avgivna yttranden framställts erinringar;
särskilt har det ansetts betänkligt godkänna intyg av enskild musikskola
eller person, som äger för självständig kantorsbefattning föreskriven
kompetens. Musikaliska akademien har uttalat, att om ett medgivande i
berörda hänseende skulle anses nödvändigt, endast intyg från statens folkskoleseminarium
borde godkännas och att angående dess utfärdande särskilda
bestämmelser i så fall borde införas i stadgan för folkskoleseminarierna.
Med föranledande av vad sålunda anmärkts har i förslaget intagits
föreskrift, att intyget skall vara utfärdat av musiklärare vid folkskoleseminarium
eller av annan person, som efter musikaliska akademiens hörande
erhållit Konungens bemyndigande att meddela sådant intyg. Bemyndigande
för viss person att utfärda sådant intyg torde huvudsakligen böra ifrågakomma
i sådana trakter av landet, vilka sakna folkskoleseminarier eller från
dessa äro mera avlägset belägna. Det torde böra ankomma på Konungen att
efter musikaliska akademiens förslag fastställa fordringarna i orgelspelning
och sång för erhållande av sådant intyg, huru nödig kontroll över intygets
utfärdande må kunna vinnas (intyg av musiklärare vid folkskoleseminarium
torde böra bestyrkas av rektor) samt de avgifter, vilka skola erläggas till
såväl intygsgivaren som kontrollanten.

Jämte kyrkomusikalisk kompetens bör såsom behörighetsvillkor för
kantors- och organistbefattning uppställas, att den sökande är medlem av
svenska kyrkan och känd för hedrande vandel, att han uppnått viss ålder
samt beträöånde självständig kantorsbefattning, att han är kunnig i kyrkobokföring.
Beträlfande kloekar- eller kyrkofogdebefattning bör härtill läggas,
att sökande skall styrka sig äga den allmänbildning, som erfordras för bestridande
av de med befattningen förenade göromål. Givet är, att för
klockar- eller kyrkofogdebefattning ej erfordras musikalisk kompetens.

1 Sid. 187.

I)et har ifrågasatts att såsom ytterligare behörighetsvillkor för samtliga
befattningar skulle uppställas, att sökanden skulle vara känd för gudsfruktan
och att han genom avlagd examen eller intyg styrkt sig äga viss
humanistisk bildning.

Beträffande villkoret att sökande skulle vara känd för gudsfruktan,
har i riktlinjerna1 framhållits, att för folkskollärare detta villkor bortfallit
genom den ändring, folkskolestadgan undergått enligt kungörelsen den 16
september 1918, men att i samband därmed ändring ej gjordes för folkskollärare,
som samtidigt vore klockare eller organist, och att nämnda villkor
utan olägenhet syntes kunna kvarstå såsom en erinran, att den, vilken ej
kände med sig, att han i gudsfruktan kunde utföra arbetet, icke borde
anmäla sig som sökande till dylik befattning.

Det synes väl de sakkunniga synnerligen önskvärt ur såväl kyrkans
som befattningshavarens synpunkt, att ifrågavarande befattningar komma
att innehavas av personer, som ej stå främmande för utan med intresse
omfatta kyrkans arbete. Men torde i flertalet fall både kyrkorådet vid
förslags upprättande och församlingen vid val hava tillfälle att i detta
avseende tillgodose kyrkans intresse, även om icke såsom uttryckligt behörighetsvillkor
uppställes, att sökanden skall vara känd för gudsfruktan.
I regel kan detta ej genom intyg styrkas, utan villkoret kommer i huvudsak
endast att stå såsom en moralisk erinran till sökanden, och torde i allt
fall kravet på hedrande vandel, då det gäller en kyrklig befattning, vara
tillräckligt att diskvalificera personer, som i sin verksamhet ställt sig
direkt fientliga mot kyrkans arbete.

Uppställandet av kravet på att sökande skulle genom avlagd examen
eller intyg hava styrkt sig äga viss humanistisk bildning skulle väl
vara ägnat att höja kyrkomusikernas ställning och värdet av deras arbete
för kyrkan. Men om fordringarna i detta avseende ställas högt, komma
därigenom de redan nu dryga kostnaderna för utbildningen att än ytterligare
stegras och svårighet mången gång uppstå för en framstående kyrkomusiker
att göra sig kompetent till ordinarie anställning. Lämpligare synes
vara, att de för närvarande låga fordringarna för avläggande av examina
något skärpas och att man söker uppmuntra till allmänbildande studier
genom stadgande att, om sökande i övrigt äro jämställda, den, som genom
avlagda examina eller intyg styrker sig äga högre allmänbildning, må tillerkännas
företräde till förslagsrum.

_Såsom kyrkomusikaliskt kompetensvillkor har, såsom ovan anförts, upp 1

Sid. 188.

ställta för kantorsbefattning, att sökande skall hava avlagt kyrkomusikerexamen
eller orgamstexamen och kyrkosångar(körledar)examen eller, där
organistbefattning tillika finnes inrättad, kyrkosångar(körledar)examen, samt
för organistbefattning, att han avlagt organistexamen. Utan särskilt stadgande
torde vara tydligt, att till organistbefattning jämväl organistexamen
enligt äldre bestämmelser medför behörighet. Till kantorsbefattning bör den,
som avlagt sistnämnda examen, vara behörig, om han tillika avlagt den äldre
kyrkosångarexamen. Då det emellertid icke ansetts lämpligt vidare påfordra
avläggandet av sådan kyrkosångarexamen, har föreskrift meddelats,
att kompetens till kantorsbefattning tillkommer den, som avlagt organistexamen
enligt äldre bestämmelser, om han tillika undergått elterprövning
i det i kyrkomusikerexamen ingående ämnet sång. Till kantorsbefattning,
där organistbefattning tillika inrättats, bör den vara behörig, som avlagt
den äldre kyrkosångarexamen.

Kap. II. Tjänståligganden.

§§ 2-7.

Bestämmelserna i detta kapitel hava i huvudsak berörts redan i samband
med motiveringen till förslaget till lag angående kantorer och torde
här ej tarva ytterligare motivering.

Kap. III. Tillsättning, tjänstledighet, avsked och ansvar
för fel i tjänsten.

§§ 8-23.

De i detta kapitel intagna bestämmelserna hava avfattats i huvudsaklig
överensstämmelse med de i riktlinjerna1 angivna grunder. Med anledning
av framställd erinran hava emellertid vitsorden i tjänstgöringsbetyg
för nit och skicklighet i 18 § bestämts i överensstämmelse med vad i folkskolestadgan
föreskrivits för folkskollärare, och har föreskriften att, innan
disciplinär åtgärd vidtages, yttrande skall hava inhämtats av vederbörande

1 Sid. 222 f.

112

kontraktsprost uteslutits såsom obehövlig. Mot förslaget, att den kyrkorådet
tillkommande befogenheten att, då det ej gäller skolkantorsbefattning,
före förslags upprättande förelägga en eller flera av de sökande att avlägga
prov skulle borttagas, hava väl framställts erinringar, men synes det de
sakkunniga, som om de skäl, vilka anförts för borttagande av nämnda befogenhet,
vore starkare än de, som åberopats till stöd för dess bibehållande.
Angående § 8 mom. 6 sista stycket och vad i §§ 16 och 20 stadgats
om vikaries kompetens få de sakkunniga hänvisa till vad som anförts under
Kap. I.

113

Förslag till förordning angående utarrendering av
kantors lönebostähen.

I fråga om de föreslagna bestämmelserna i denna förordning
sakkunniga hänvisa till den motivering, som lämnats vid 16 och
förslaget till lag angående kantorer, ävensom till vad i riktlinjerna1
beträffande utarrendering av ifrågavarande boställen.

1 Sid. 193 f.

; få de

17 §§

anförts

15—20103.

114

Förslag till kungörelse angående examina, som kunna avläggas
vid kungl. musikkonservatoriet eller inför särskild av
Konungen förordnad examinator.

Enligt de sakkunnigas mening bör examen, som erfordras för kompetens
till kantorsbefattning, innefatta utbildning i såväl orgelspelning som
sång, varvid emellertid fordringarna för godkänt betyg i sång böra bestämmas
så, att detta må kunna erhållas även av den, vars röstresurser ej
äro tillräckliga att fylla en större kyrka, om lian blott visat sig hava erforderlig
kompetens att leda sången i kyrkan samt inöva och leda kör.

Ifrågavarande examen bör innefatta eu högre och eu lägre kurs. För
examen med högre kurs, kyrkomusiker examen, böra kurserna bestämmas så,
att den må kunna avläggas på en tid, ej väsentligen överstigande den nu
för organistexamen erforderliga. För examen med lägre kurs, kantorsexamen
— som skall stå öppen även för andra än folkskollärare och medföra
kompetens endast till kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av
lägre grad — böra kurserna ej bestämmas högre, än att den från folkskoleseminarium
med godkänt betyg i sång och musik utexaminerade efter
ett års studier må kunna avlägga nämnda examen.

Kyrkomusikerexamen bör få avläggas såväl vid kung], musikkonservatoriet
som inför särskild av Konungen förordnad examinator; kantorsexamen
allenast inför sådan särskild examinator.

Något större behov att vid sidan av kyrkomusiker- och kantorsexamina
bibehålla särskilda organist- och kyrkosångarexamina synes ej föreligga
från kyrkans sida. Då emellertid i ett mindre antal stadsförsamlingar
eller eventuellt större mera stadsliknande församlingar å landsbygden
orgelspelningen och ledningen av kyrkosången torde komma att uppdragas
åt olika befattningshavare och avläggandet av organistexamen ansetts erforderligt
bl. a. för sökande till musiklärarbefattning vid folkskoleseminarium,
finnes ej något vara att erinra mot, att vid kungl. musikkonservatoriet
fortfarande få avläggas särskild organistexamen och särskild kyrkosångarexamen
eller, som den senare kanske hellre — till skillnad från
den äldre kyrkosångarexamen — bör benämnas, kyrkosångar(körledar)exa -

115

men, om, på sätt musikaliska akademien i sitt underdåniga utlåtande den
28 januari 1920 ifrågasatt, i sådan examen kommer att ingå särskild
prövning i körledning.

Kyrkomusikerexamen bör innefatta prövning i följande ämnen: sång

och orgel (med svenska kyrkans gudstjänstordning), piano, harmonilära,
orgelns stämning och skötsel, liturgik samt kyrkobokföring (om möjligt
även musikens historia). Yilka av dessa ämnen, som skola medtagas i
kantorsexamen, blir i väsentlig grad beroende av den studietid, som för
denna examen beräknas. Förslag därutinnan torde efter närmare utredning
höra avgivas av musikaliska akademien. Detsamma gäller ämnesgrupperingen
mellan organist- och kyrkosångar(körledar)examina.

Yad kurserna i de särskilda ämnena angår, böra huvudgrunderna för
desamma fastställas av Konungen efter förslag av musikaliska akademien,
åt vilken det sedan kan överlämnas att efter förekommande omständigheter
i detalj fixera nämnda kurser.

Kyrkomusiker- och kantorsexamina inför särskilda av Konungen förordnade
examinatorer böra äga rum å de platser, till ett antal av fem eller
sex (därav förslagsvis två i Norrland), som Konungen efter musikaliska
akademiens hörande bestämmer, och bör å varje dylik plats eu person
efter akademiens förslag förordnas att tills vidare vara examinator. Den
företrädesrätt till sådant uppdrag, som hittills tillkommit domkyrkoorganisten,
synes ej vidare böra bibehållas.

Vid anordnande av examina inför särskilda av Konungen förordnade
examinatorer, är det av vikt, att effektiv kontroll vinnes, och de sakkunniga
hava ej något att erinra mot den i sådant syfte av musikaliska
akademien föreslagna censorsinstitutionen genom tre censorer, två utsedda
av akademien och den tredje av domkapitlet i det stift, där examen
skall äga rum. Musikaliska akademiens censorer böra utses bland de
personer, Konungen efter akademiens förslag förordnat till censorer för året.
Den av domkapitlet utsedda censorn bör, jämte erforderlig musikalisk
utbildning, hava kompetens i liturgik och kyrkobokföring.

Det bör emellertid tillika tillses, att för de oftast obemedlade musikstuderande
examens avläggande ej onödigt försvåras. Särskilt skulle svårigheter
för dem ofta uppstå, om, på sätt föreslagits, å varje examensplats
endast anordnades en examensperiod. I ovanberörda utlåtande har musikaliska
akademien uttalat, att förslaget om förrättande av examina i landsorten
mer än en gång om året vore alldeles outförbart, om till de censorer,
akademien skulle hava att utse, endast borde ifrågakomma medlemmar av

116

akademiens läroverksstyrelse eller musikkonservatoriets lärare i de ämnen,
som inginge i ifrågavarande examina. I stället borde, där i särskilt
fall synnerliga skäl förelåge, Konungen hava sig förbehållet att efter akademiens
hörande förordna, det examen finge äga rum å annan tid än under
den fastställda examensperioden. Genom en sådan anordning komma
emellertid, enligt de sakkunnigas mening, ovanberörda svårigheter ej att
undanröjas. Säkerligen torde det redan från början visa sig nödvändigt, att
åtminstone å halva antalet examensplatser examina varje år äga rum under
två examensperioder, en på sommaren och en under tiden före eller efter
jul, och torde de hinder, som för en sådan anordning ansetts möta,
kunna undanröjas genom att till censorer i ökad utsträckning utses framstående
kyrkomusiker, jämväl i landsorten, med grundlig praktisk erfarenhet.
Härvid bör dock tillses, att i varje tall en av censorerna tillhör
akademiens läroverksstyrelse eller konservatoriets lärarkår.

Särskilda bestämmelser hava ansetts böra, i anslutning till vad som
föreslagits för kungl. musikkonservatoriet, meddelas om efterprövning i
kyrkomusiker- eller kantorsexamen, som avlagts inför särskild av Konungen
förordnad examinator, och har jämväl föreslagits, att den, som avlagt
organistexamen enligt äldre bestämmelser, må få undergå särskild prövning
i det i kyrkomusikerexamen ingående ämnet sång.

Vad sättet för examinas anordnande i övrigt angår, hava de sakkunniga.
i huvudsak ansett sig kunna ansluta sig till det av musikaliska akademien
i dess ovanberörda underdåniga utlåtande framställda förslaget.
Särskilt synes den ifrågasatta förberedande prövningen genom examinator
komma att för examinanden medföra stor lättnad. Med den noggranna
kontroll, som enligt musikaliska akademiens förslag skulle vinnas över
examina inför de särskilda examinatorerna, hava de sakkunniga ej funnit
anledning upptaga förslaget att vid kyrkomusikerexamen inför sådan examinator
ej skulle fa givas högre betyg än med beröm godkänd.

Ersättningen till de av musikaliska akademien och vederbörande domkapitel
utsedda censorerna torde böra utgå av statsmedel och bestämmas
av Konungen. Åt Konungen bör jämväl överlämnas att bestämma storleken
av examensavgiften, vilken bör vara lägre för kantorsexamen än för
kyrkomusikerexamen och om möjligt sättas till mindre belopp än musikaliska
akademien föreslagit. För efterprövning bör bestämmas viss lägre
examensavgift.

Det synes de sakkunniga önskvärt, att utredning verkställes, om icke
å de platser i landsorten, där examina komma att anordnas, skulle kunna

117

inrättas musikskolor, där undervisning kostnadsfritt eller emot lag avgift
kunde lämnas dem, som vilja avlägga kyrkomusiker- eller kantorsexamen
inför av Konungen förordnad examinator. Men även om dylika musikskolor
inrättas, är det, på sätt i riktlinjerna1 framhållits, av vikt att ett
visst antal stipendier årligen av statsmedel beredas obemedlade musikstuderande,
som vilja avlägga nämnda examina.

Då dessutom den utbildning, som på den för kantorsexamen anslagna
studietiden kan vinnas, måste bliva låg, är det tillika av stor vikt att genom
musikaliska akademiens försorg för kantorer, vilka ej avlagt kyrkomusikerexamen,
fortsättningskurser årligen anordnas, vid vilka kurser särskild
uppmärksamhet bör fästas å ökad utbildning särskilt i den gudstjänstliga
orgelspelningen och i körledning. För deltagande i sådana kurser bör
statsbidrag utgå med belopp i huvudsak motsvarande därmed förbundna
kostnader.

• Sid. 187.

118

Förslag till kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 mom. 5
i förordningen den 3 december 1915 angående
kyrkoböckers förande.

Enligt de sakkunnigas förslag skall för självständig kantor samt klockare
(kyrkofogde) arbetet å pastorsexpeditionen i den utsträckning ske
kan så ordnas, att det kommer att innefatta bestämda åligganden, vilka
av dessa befattningshavare på eget ansvar utföras under pastors tillsyn. För
att särskilt i större stadsförsamlingar dessa befattningshavares arbete skulle
bliva av än större betydelse för pastor hade i riktlinjerna1 föreslagits, att
samma rätt, som enligt förordningen den 3 december 1915 angående kyrkoböckers
förande tillkomme annan i församlingen tjänstgörande präst än
pastor att på eget ansvar utfärda prästbevis, jämväl skulle tilläggas å pastorsexpeditionen
tjänstgörande kantor eller klockare (kyrkofogde), som därtill
efter statistiska centralbyråns hörande erhållit domkapitlets bemyndigande.
I avgivet yttrande har allmänna svenska prästföreningens centralstyrelse
framhållit, att ett sådant bemyndigande ej vore varken tillrådligt eller behövligt.
Om betygsutskrivning av ifrågavarande befattningshavare skulle ske,
borde den äga rum under pastors tillsyn och på dennes ansvar. Den hjälp,
som i synnerhet behövdes å pastorsexpeditionerna, vore skrivbiträde vid en
del arbete, som där förekomme och upptoge pastors tid vida mera än utskrivande
av prästbevis å expeditionstid, då pastor i allt fall måste vara
tillstädes.

Då emellertid, även om å flertalet pastorsexpeditioner särskilt erfordras
skrivbiträde, ett bemyndigande för kantor eller klockare (kyrkofogde) att på
eget ansvar utfärda prästbevis i åtskilliga pastorat torde få stor betydelse,
på samma gång det är ägnat att höja ifrågavarande befattningshavares ställning,
hava de sakkunniga ansett föreskrift därom böra intagas i förevarande
förordning. Givetvis kommer dylikt bemyndigande ej att begäras i
andra fäll, än då pastor finner behov därav föreligga. På sätt centralstyrelsen
erinrat torde det kunna överlämnas åt domkapitlet att lämna sådant
bemyndigande, utan att statistiska centralbyrån dessförinnan blivit hörd.

1 Sid. 180.

119

Förslag till kungörelse angående ändrad lydelse av § 27 i
stadgan den lO december 1897 angående folkundervisningen
i riket.

I förevarande paragraf finnas nu meddelade bestämmelser angående
den ordning, i vilken förskollärareänst må kunna förenas med organist-
eller klockarsyssla eller med båda dessa sysslor, ävensom föreskrift
att innehavare av dylika förenade befattningar i första rummet bör ägna
sin tid och sina krafter åt skollärare änsten.

Då angående ordningen för förening av förskollärare änst med befattning,
som i lagen angående kantorer avses, bestämmelser meddelats i
3, 26 och 27 §§ av förslaget till berörda lag samt i § 6 av förslaget till
stadga angående kantorer, hava de sakkunniga ansett allenast den bestämmelse
erfordras i § 27 folkskolestadgan att, om förskollärareänst i föreskriven
ordning förenats med befattning, som i lagen angående kantorer
avses, läraren i första rummet bör ägna sin tid och sina krafter åt lärartjänsten.

120

Förslag till kungörelse angående bostad för kantorer m. m.

Såsom i riktlinjerna1 angivits hava bestämmelserna i förslaget till förevarande
kungörelse avfattats med ledning av gällande boställsordningar för
lärarpersonalen. Yissa olikheter, som betingas av olikartade förhållanden,
föreligga dock, men torde för de av de sakkunniga sålunda vidtagna förändringarna
närmare motivering icke erfordras.

1 Sid. 196.

FORMULÄR

a t

i'' ? i /

I > i *.

ivr.i

128

irrns# ^ - . • ■

i-li\ /T: ; .•:■•• i .

Formulär för lönereglering.

Lönereglering enligt lagen angående kantorer den .....................

...............för........................kantorsdistrikt i.....................stift,

distriktet bestående av .............................. församling. ..

(Kantorsdistriktsindelningen fastställd av ............... den .......................... 19......, lönereglering

för prästerskapet av Knngl. Maj:t den ........................... 19.......)

I. Statistiska uppgifter1).

l. Nuvarande befattningshavare.

(Klockare, organister eller kantorer, kyrkosångare.)

f a

t t n

i n g s h

a v

are

n s

Examen

Avla

n i n

Tjänstebo-stad, avstånd

P® hr-

Nettoavkastning av
boställe eller bo-ställe.) ord

från

liefatt-

ningens

art.

Namn.

Organistexamen.

»-rf

p®

er5

ct>

Musiklärarexamen.

Kontant lön

ri bostad, beräknad
rlig hyres- eller bo-stadsersättning

indra naturaförmå-ier, beräknat årligt
värde

Sum-

avlö-

ning

jöne- och krigstids-(dyrtids)tillägg

st av särskilda för-rättningar

Kyrka

Pastorsexpedition

Begravningsplats

Kr.

Km.

........................

............

........ ...........

*) Ifyllas av kyrkorådets ordförande i samråd med vederbörande befattningshavare.

124

2. Folkmängd, beskattningsbar inkomst samt antal kyrkor, gudstjänst -

tillfällen och särskilda förrättningar,

Antal gudstjänsttillfällen
för år

Antal förrättningar, i medeltal för
senaste 5 år

Ä sådan plats, att orgelverket
i kyrka eller
gravkapell ej därvid
kunnat användas

Försam lingens -

namn

3. Avlöningstillgångar.

			Beräknad år-lig inkomst
a.	Boställen:		Kr.	öre.
t..	Donationer och fonder:
c.	Andra avlöningstillgångar:
		S:ma

4. Särskilda frågepunkter'')•

Frågor:

1) Biträder befattningshavaren å pastorsexpeditionen: a)

vissa timmar vaije expeditionsdag?

b) endast vid särskilda tillfällen?

2) Biträder befattningshavaren vid förskrivning eller
mantalsskrivning?

3) Leder befattningshavaren med eller utan ersättning
kyrkokör?

4) Meddelar befattningshavaren undervisning i
kyrkosång åt konfirmander?

6) Utgår, där befattningshavaren uppbär ersättning
för särskilda förrättningar, denna ersättning efter
taxa, fastställd av kyrkorådet eller kyrkostämma?

6) Finnes kyrkoskrivare anställd ä pastorsexpeditionen?
Med vilket belopp utgår dennes avlöning? V)

Erfordras biträde med orgelspelning och ledningen
av sången vid av offentlig myndighet
föreskrivna andaktsstunder, som håilas å annan
plats än i distriktets ordinarie gudstjänstlokaler?

Svar:'')

den 19

Kyrkorådets ordförande.

II. Förslag till lönereglering.

A. Självständiga kantorsbefatlningen i ..........................

1) Lön i penningar: Lönen i penningar skall utgöra ......... kr.ä). [Därav utgör ......... kr.

beräknad reseersättning].

2) Bostads- eller boställsförmdner:

Alt. 1. Alt. 2.

Befattningshavaren erhåller bostad om......... I hyresersättning uppbär befattningshavaren

rum och kök i .................. jämte trädgård3). årligen tills vidare .......... kr.8).

*) I kol. för svar kunna införas de önskemål, kyrkorådets ordförande kan hava beträffande de i
frägepunkterna berörda förhållanden.

a) Beviljas ålderstillägg, göres härom tillägg. Har, där lönen fastställts till högre belopp än
stadgat minimibelopp, överskjutande beloppet eller del därav avsetts såsom ersättning för körledning, äger
kantorsdistriktet vid löneregleringen tillika bestämma, att det belopp, som sålunda avsetts såsom
ersättning för ifrågavarande göromål, icke skall utgå, där ej kantor bildar, inövar eller leder kör av
beskaffenhet, varom distriktet må hava träffat särskild bestämmelse.

3) Har med Kungl. Maj:ts tillstånd boställe upplåtits till bruk av kantor mot befrielse lör di
striktet från att bereda befattningshavaren bostad, införes i stället anteckning härom.

126

3) Ersättning för särskilda förrättningar:

Alt. I.

För biträde vid befattningshavaren på grund
av tjänsten åliggande särskild förrättning med
föreskriven orgelspelning och sång utgår ej ersättning
utöver lönen. Om ersättning för särskild
för högtidligheten avsedd sång och musik bör överenskommelse
trätfas med befattningshavaren1).

4) Ersättning för särskilda uppdrag''1).

5) Tjämtdligganden’1):

Innehavare av självständig kantorsbejaktning åligger:

l:o) att upptaga samt med orgelverket och sin röst leda sången vid i lag eller författning eller
av offentlig myndighet föreskrivna eller av församlingens prästerskap för församlingen anordnade allmänna
gudstjänster i kyrkan, så ock vid motsvarande gudstjänster, då de i stället för i kyrkan i sedvanlig
form annorstädes anordnas, vid skolavslutning, då denna hålles i kyrkan, samt vid särskild för
rättning, som hålles i kyrkan å sådan plats, att orgelverket därvid kan användas, eller i gravkapell,
varest orgelverk tinnes; skolande kantor vid orgelspelningen jämväl utföra preludier och erforderliga
modulationer samt efter avslutad allmän högmässogudstjänst, då de däri deltagande begiva sig ur
kyrkan, å orgelverket spela lämpligt musikstycke ävensom vid särskild förrätttning med ett med hänsyn
till förrättningens art lämpat orgelspel beledsaga de i förrättningen deltagande vid deras inträde
i eller utgång ur kyrkan eller gravkapellet* i * * 4 5 * *);

Alt. 2.

För biträde med föreskriven orgelspelning och
sång vid särskild förrättning, som äger rum ä
söckendag men ej förlägges till dag och tid, då
enligt distriktets bestämmande särskild förrättning
huvudsakligen må äga rum, äger kantor av den,
som påkallat förrättningen, åtnjuta ersättning ut
utöver lönen. Ersättningen skall utgå enligt taxa,
som efter kantors hörande fastställes av kyrkorådet.
För biträde vid annan befattningshavaren

— —--alt. 1---utöver lönen. Om

ersättning — — — alt. 1 — — — befattningshavaren -

Att. 1.

2:o) att, där jordfästning sker å sådan plats,
att orgelverket i kyrka eller gravkapell ej vid förrättningen
kan användas, efter anmodan tillhandagå
med sång.

Alt. 2.

2:o) att, där —--— alt. 1 — ---sång,

dock att kantor är befriad från här stadgad skyldighet
beträffande sådan förrättning, som äger
rum å söckendag men ej förlägges till dag och
tid, då enligt distriktets bestämmande särskild
förrättning huvudsakligen må äga rum8);

’) Särskilda bestämmelser kunna givetvis meddelas för icke församlingsmedlemmar.

*) T. ex. för biträde vid andaktsstunder, som hållas å annan plats än i församlingens ordinarie
gudstjänstlokaler.

a) I förslagen till löneregleringar hava endast upptagits de tjänståligganden, som reglerats i lagen
angående kantorer och i stadgan. Där jämlikt 4 § i lagen angående kantorer flera kantorer anställas

i ett distrikt, får däremot svarande jämkning ske i vederbörande befattningshavares tjänståliggandem

Finnes organistbefattning tillika inrättad eller har klockare (kyrkofogde) anställts, göres motsvarande

minskning i kantors tjänståligganden.

4) Skall befattningshavaren biträda vid andra gudstjänster eller andaktsstunder, göres härom

tillägg.

5j Kantor kan befrias jämväl från skyldigheten att biträda vid jordfästning, som förlägges till

dag och tid, då enligt distriktets bestämmande särskild förrättning huvudsakligen må äga rum, såvida

distriktet på annat sätt sörjt för biträde med sång vid förrättningen.

kör, bland vars uppgifter ingår att åtminstone på högtidsdagar biträda vid allmän gudstjänst i kyrkan,
samt, om sådan kör bildas, inöva och leda densamma;

4:o) att tillse, att vid de i punkt l:o) här ovan omförmälda tillfällen psalmnumren behörigen
anbringas å de därför avsedda nummertavlor;

5:o) att omsorgsfullt vårda orgelverket och hålla dess rörstämraor behörigen stämda samt till
kyrkorådet anmäla sådana brister å orgelverket, som kantor icke kan anses pliktig att själv avhjälpa;

6:o) att, där å sön- eller helgdag prästen av sjukdom eller annat hinder är urståndsatt att full
göra sin tjänst i kyrkan, verkställa lysning till äktenskap, uppläsa allmänna kungörelser samt,_ om
föreskrift, på sätt stadgas i lagen angående mässfallsgudstjänst, därom meddelats, förrätta sådan
gudstjänst;

7:o) att, där ej sådant åt annan av kyrkorådet uppdrages, öva tillsyn och vard over kyrkan
ävensom uppsikt över att kyrkogård och begravningsplats hällas i ordnat skick;

att behörigen förvara och vårda kyrkans musikalier och annan kyrkan tillhörig lös egendom,
som blivit kantor av kyrkorådet anförtrodd;

att öva uppsikt däröver, att kyrkobetjäuingen behörigen fullgör sina åligganden;
att biträda vid uppbörd av kollektmedel och, då till kyrkan för begagnande av dess tillhörig
heter särskild avgift utgår, jämväl vid uppbörd av sådan avgift, ävensom vid antecknande av natt
vardsgäster;

8:o) att för besök i tjänstärenden hava viss kort expeditionstid, som efter kantors hörande
bestämmes av vederbörande kyrkoråd, ävensom i den ordning, som med pastor överenskommes, in
hämta kännedom om vad som vid allmän gudstjänst skall förekomma; samt

9:o) att biträda vid förskrivning och mantalsskrivning ävensom ä pastorsexpeditionen högst ......

timmar i veckan, i medeltal för år räknat. Arbetet å pastorsexpeditionen bör i den utsträckning ske
kan så ordnas, att detsamma huvudsakligen må kunna utföras å sådan dag, vara enligt- distriktets
bestämmande särskilda förrättningar huvudsakligen må äga rum eller, där pastorsexpeditionen hålles
för allmänheten öppen viss dag, å sådan dag, samt att detsamma kommer att innefatta bestämda
åligganden, vilka av kantor på eget ansvar utföras under pastors tillsyn1).

B. Skolknntorsbefattnlngen av ......... grad i ...........................

(förenad med lärartjänsten vid ........................... folkskola).

1) iÅvn i penningar (se under A).

2) Bostads- eller boställsformdmr: [I lärarbostaden upplåtes till kantor ......... ruin utöver

dom, vilka tillkomma honom såsom folkskollärare],

3) Ersättning för särskilda förrättningar (se under A .

4) Ersättning för särskilda uppdrag (so under A).

5) Tjänståligganden :* 2)

») Redan vid löneregleringen bör, så vitt möjligt, meddelas bestämmelse om, i vilken omfattning
biträde å pastorsexpeditionen skall av kantor lämnas, och hur arbetet lämpligen bör ordnas, till
göromål, som kunna upptagas bland kantors åligganden, torde bl. a. kunna hänföras: att föra vissa
böcker och förteckningar samt ur dem göra föreskrivna utdrag, att ifylla betygsblanketter efter församlingsboken,
att upprätta tacksägelser för avlidna och lysningar, att efter av pastor uppgjord lista
utskriva kungörelser om gudstjänsttider, nattvardsgångar och kollektör, att hålla i ordning allmänna
författningar, cirkulär och kungörelser samt sörja för deras inbindning, att å kungörelser göra an
teckning om skedd uppläsning eller datum för densamma, att verkställa vissa av myndighet föreskrivna
undersökningar samt att åtminstone delvis ombesörja församlingsböckemas omskrivning.

2) Arbetet skall så ordnas, att detsamma huvudsakligen må kunna förrättas å sön- och helg
dagar eller å dag och tid å söckendag, då enligt distriktets bestämmande särskild förrättning huvud
sakligen må äga rum; och skola de till kantorsbefattningen hörande förrättningar och andra göromål,
som behöva förläggas till söckendagar, så ordnas, att befattningshavarens lärarverksamhet icke
därav hindras.

128

Bet åligger befattningshavaren:

Bo) att upptaga samt med orgelverket och sill röst leda sången vid i lag eller författning
_av offentlig myndighet föreskrivna eller av församlingens prästerskap för församlingen anordnade
allmänna gudstjänster i kyrkan, sa ock vid motsvarande gudstjänster, då de i stället för i kyrkan i sedvanlig
lönn annorstädes anordnas, vid skolavslutning, då denna hålles i kyrkan, samt vid särskild förrättning,
som hålles i kyrkan å sådan plats, att orgelverket därvid kan användas, eller i gravkapell, varest
orgelverk finnes; skolande kantor vid orgelspelningen jämväl utföra preludier och erforderliga modulationer
samt efter avslutad allmän högmässogudstjänst, då de däri deltagande begiva sig ur kyrkan
a orgelyerket spela lämpligt musikstycke ävensom vid särskild förrättning med ett med hänsyn till
förrättningens art lampat orgelspel beledsaga de i förrättningen deltagande vid deras inträde i eller
utgång ur kyrkan eller gravkapellet ;

Alt. 1.

2:o) att, där jordfästning sker å sådan plats,
att orgelverket i kyrka eller gravkapell ej vid förrättningen
kan användas, efter anmodan tillhandagå
med säng.

Alt. 2.

2:o) att, där —--alt. 1 ----sång,

dock att kantor är befriad frän här stadgad skyldighet
beträffande sådan förrättning, som ägor
rum å söckendag men ej förlägges till dag och
tid, då enligt distriktets bestämmande särskild
förrättning huvudsakligen må äga rum.1)

3:o) att främja intresset för kyrkosång och verka för dess höjande, i den omfattning, som
kan anses lämplig, dock högst sex timmar årligen i vaije till kantorsdistiktet hörande församling
med särskild konfirmationsundervisning, meddela undervisning i kyrkosång åt konfirmander, söka

dvliL aldre ,ell,e_r bar? för att i kyrkan biträda vid kyrkliga högtider, vespergudstjänster och

dylika tillfallen, samt, dar sådan kör bildas, inöva och leda densamma;

4:o) att tillse, att vid de i punkt l:o) bär ovan omfönnälda tillfällen psalmnumren behörigen
anbringas a de därför avsedda nummertavlor;

i i att vårda orgelverket och hålla dess rörstämmor behörigen stämda samt till

kyrkorådet anmäla sådan a brister ä orgelverket, som kantor icke kan anses pliktig att själv avhjälpa,
wo) att, där a sön- eller helgdag prästen av sjukdom eller annat hinder är urståndsatt att full
ffra, fjanst i kyrkan, verkställa lysning till äktenskap, uppläsa allmänna kungörelser samt, om
gudstjänst ^ Satt Stad^aS 1 la£en all?aende mässfallsgudstjänst, därom meddelats, förrätta sådan

7:o) att biträda pastor och kyrkoråd vid tillsynen och vården över kyrkan och dess lösa egen
dom, vid uppsikten över kyrkogård och begravningsplats samt däröver att kyrkobctjäningen behörigen
ahgganden ävensom vid uppbörd av kollektmedel och, då till kyrkan för begagnande av
dess tillhöngheter särskild avgift utgår, jämväl vid uppbörd av sådan avgift;

att i de fall, då antecknande av nattvardsgäster kan äga rum å kantors expeditionstid eller i
kyrkan i sammanhang med allmän gudstjänst, biträda vid sådant antecknande; samt

8:o) att för besök i tjänstärenden hava viss kort expeditionstid, som efter kantors hörande
bestämmes av vederbörande kyrkoråd, ävensom i den ordning, som med pastor överenskommes, in
hämta kännedom om, vad som vid allmän gudstjänst skall förekomma.

C. Kantorsbefattningon i .........................

(Befattning med begränsad tjänstgöring — ej skolkantorsbefattning — av ......... grad.)

1) Lön i penningar (se under A).

2) Bostads- eller boställsförmäner: [Befattningshavaren erhåller bostad om ...... rum och kök],

3) Ersättning för särskilda förrättningar (se under A).

’) Kantor kan befrias jämväl från skyldighet att biträda vid jordfästning, som förlägges till
dag och tid, da enligt distriktets bestämmande särskild förrättning huvudsakligen må äga rum, såvida
distriktet pa annat sätt söijt för biträde med sång vid förrättningen.

4) Ersättning för särskilda uppdrag (se under A).

5) Tjänst åligganden (se under IV).

129

D. Organistbefattningen i ......................

(Självständig eller med begränsad tjänstgöring av högre grad.)

1) Lott i penningar (se under A).

2) Bostads- eller boställsförnidner (för självständig befattning se under A, för befattning med
begränsad tjänstgöring se under C).

3) Ersättning för särskilda förrättningar (se beträffande orgelspelning under A).

4) Ersättning för särskilda uppdrag (se under A).

5) Tjämtdligganden :

Det åligger befattningshavaren:

l:o) att med orgelverket beledsaga sången vid i lag eller författning eller av offentlig myndighet
föreskrivna eller av församlingens prästerskap för församlingen anordnade allmänna gudstjänster i
kyrkan, så ock vid motsvarande gudstjänster, då de i stället för i kyrkan i sedvanlig form annorstädes
anordnas, vid skolavslutning, då denna hålles i kyrkan, samt vid särskild förrättning, som
hålles i kyrkan ä sådan plats, att orgelverket därvid kan användas, eller i gravkapell, varest orgelverk
finnes; skolande organisten vid orgelspelningen jämväl utföra preludier och erforderliga modulationer
samt efter avslutad allmän högmässogudstjänst, då de däri deltagande begiva sig ur kyrkan, å
orgelverket spela lämpligt musikstycke ävensom vid särskild förrättning med ett med hänsyn till
förrättningens art lämpat orgelspel beledsaga de i förrättningen deltagande vid deras inträde i eller
utgång ur kyrkan eller gravkapellet;

2:o) att förrätta orgelspelning, där så erfordras, vid kyrkokörens övningar;

8:o) att omsorgsfullt vårda orgelverket och hålla dess rörstämmor behörigen stämda samt till
kyrkorådet anmäla sådana brister å orgelverket, som organisten icke kan anses pliktig att själv avhjälpa;

4:o) att för besök i tjänstärenden hava viss kort expeditionstid, som efter organistens hörande
bestämmes av vederbörande kyrkoråd, ävensom i den ordning, som med pastor överenskommes,
inhämta kännedom om, vad som vid allmän gudstjänst skall förekomma;

5:o) att behörigen vårda de kyrkans musikalier, som honom anförtros; samt

6:o) att öva uppsikt över att orgeltramparen behörigen fullgör sina åligganden.

R: Klockar- eller kyrkofogdebefattningen i ...

1) Lön i penningar (se under A).

2) Bostads- eller boställe för måner (so under

3) Ersättning för särskilda förrättningar:

AU. 1.

För biträde vid särskild förrättning, som
på grund av tjänsten åligger klockaren, utgår ej
ersättning utöver lönen.

A).

Alt. 2.

För biträde vid klockaren på grund av tjänsten
åliggande särskild förrättning, som äger rum
å söckendag men ej förlägges till dag och tid,
då enligt distriktets bestämmande särskild förrättning
huvudsakligen må äga rum, äger klockaren
av den, som påkallat förrättningen, åtnjuta ersättning
utöver lönen. Ersättningen skall utgå
enligt taxa, som efter klockarens hörande fast -

17—20103.

130

ställe» av kyrkorådet. För biträde vid annan sär
skild förrättning — — — alt. 1 — — utöver
lönen.

4) Ersättning för särskilda uppdrag.

5) Tjänståligganden: ,

Det åligger befattningshavaren:

l:o) att tillse att vid allmän gudstjänst och särskild förrättning psalmnunxren behörigen anbringas
å de därför avsedda nummertavlor;

2:o) att, där å sön- eller helgdag prästen av sjukdom eller annat hinder är urståndsatt att full
göra sin tjänst i kyrkan, verkställa lysning till äktenskap, uppläsa allmänna kungörelser samt, om
iöreskrift, på sått stadgas i lagen angående mässfallsgudstjänst, därom meddelats, förrätta sådan
gudstjänst;

3:o) att, där ej sådant åt annan av kyrkorådet uppdrages, öva tillsyn och vård över kyrkan
ävensom uppsikt över att kyrkogård och begravningsplats hållas i ordnat skick;

att behörigen förvara och vårda kyrkan tillhörig lös egendom, som blivit klockaren (kyrkofogden)
av kyrkorådet anförtrodd;

att öva uppsikt däröver, att kyrkobetjäningen behörigen fullgör sina åligganden;

att i de fall, då till kyrkan för begagnande av dess tillhörigheter särskild avgift utgår, uppbära
och redovisa sådan avgift, där ej annorlonda av vederbörande kyrkoråd bestämmes;

att biträda vid uppbörd av kollektmedel och vid antecknande av nattvardsgäster;

4:o) att biträda vid förskrivning och mantalsskrivning ävensom å pastorsexpeditionen. Arbetet
å pastorsexpeditionen lör befattningshavaren bör i den utsträckning ske kan så ordnas, att detsamma
kommer att innefatta bestämda åligganden, vilka av honom på eget ansvar utföras under pastors tillsyn;

fl») att i övrigt fullgöra de åligganden, varom bestämmelse meddelats vid löneregleringen eller,
där så ej skett, av kyrkorådet bestämmas med hänsyn till den för befattningen bestämda avlöning,
dock att befattningshavaren icke må i tjänsten åläggas sådana göromål, som skäligen kunna av kyrkobetjäningen
under eget ansvar fullgöras.1)

F. Särskild lönereglering för ............... såsom Innehavare av........

den tid, denne vid sin befattning kvarstår.

1) Lön i penningar-'').

2) Bostads- eller boställsförmdner

3) Ersättning för särskilda förrättningar -).

4) Ersättning för särskilda uppdrag1).

5) Tjänstdligganden -).

‘) Göromål, som för klockare (kyrkofogde) lämpligen böra ifrågakomma äro: att deltaga i det diakonat
församlingsarbetet, att biträda med sång vid jordfästning, som äger rum ä sådan plats, att orgelverket
i kyrka eller gravkapell därvid ej kan användas, samt att ordna och till prästen å predikstolen
uppbära tacksägelser, lysningar, kungörelser och dylikt.

p I allmänhet torde, där särskild lönereglering fästställes för viss befattningshavare, dennes
befattning kunna hänföras till någon av de under A—E upptagna befattningar, till vilka därför kan
hänvisas.

131

III. Särskilda bestämmelser för löneregleringen.

A. För lönernas utgörande avsedda medel.

För lönen i penningar till de i distriktet anställda befattningshavarna erfordras ärligen ......kr.

Då den beräknade ärliga inkomsten av distriktets avlöningstillgångar utgör ...... kr., skola å de

skattskyldiga uttaxeras ...... kr., som fördelas mellan de till distriktet hörande församlingarna efter

beloppet beskattningsbar inkomst det år, vilket närmast föregått det, varunder beslut om uttaxeringen
fattas1).

B. Särskilda förhållanden beträffande vissa avlöningstillgångar*).

C. Nedsättning av lönen under stadgat minimibelopp.

P(jr ............................................................... har lönen föreslagits till lägre belopp än

den i 13 § av lagen om kantorer stadgade minimilönen av följande skäl* 2 3):

D. Undantag från behörighetsvillkoren.

''PiH .............................................................. för vilken lönen satts till lägre belopp än

i 13 § lagen angående kantorer stadgat minimum, bör även den vara behörig, som över färdighet i
omspelning och sång kan förete intyg, som i § 1 stadgan angående kantorer sägs. Framställning
därom skall göras hos domkapitlet i samband därmed att förslag till lönereglering underställes dess
prövning.

E. Tiden för löneregleringens tillämpning.

F. Särskilda förbehåll vid löneregleringen.

(i. inträde med orgelspelning och ledningen av sången vid sådana av offentlig myndighet före
skrivna allmänna andaktsstunder, vid vilka de i distriktet anställda
befattningshavarna eg hava skyldighet medverka.

För biträde vid dylik andaktsstund skall utgå en ersättning av ...... kr. per gång.

>) Annan grund kan mellan församlingarna överenskommas. Skall efter överenskommelse eller
Knngl. Maj:ts beslut avlöningstillgång endast tillgodoräknas viss till distriktet hörande församling,
göres härom anteckning, jfr not 2.

2) T. ex. fråga, huruvida eller till vilken del fastighet, donation eller annan tillgång bör upp
tagas bland distriktets avlöningstillgångar, om avlöningstillgång bör tillgodoräknas endast viss till
distriktet hörande församling, om boställe eller visst område därav skall tagas i anspråk till bostad
med trädgård för befattningshavaren, om upplåtelse av löneboställe till bruk av kantor mot avdrag
» lönen, etc.

3) Om olika skäl till sådan nedsättning, se 13 & lagen angående kantorer.

132

H. Befattningshavares bostadsort.

I. Dyrtidstillägg.

... t„För ,l(i,neregleringen har lagts till grund det normala prisläget är ......

tnlstillagg a lönen i penningar skall gälla, vad Konungen och riksdagen därom

....... Angående dyr

bestämma.

13;;

Rekvisition enligt kungörelsen den .............................. angående

bidrag av allmänna medel till avlöning av kantorer,
klockare (kyrkofogdar) samt kyrkoskrivare
för....................................... kantorsdistrikt.

I distriktet, för vilket lönereglering för kantorer fastställts av ........................

d............................ och för prästerskapet av Kungl. Maj:t d.............................

utgjorde folkmängden d. 31 dec............................ personer och den beskattningsbara
inkomsten år ........................... kr.

Inom distriktet äro inrättade:

(5.

Självständig kantorsbefattning i ........................... med kontant

lön .................. kr., därav beräknas .................................

(innehavaren har avlagt .................. examen och biträder å pastorsexpeditionen
..........................................).

Skolkantorsbefattning i .................................... med kontant

lön .................. kr., därav beräknas .................................

(innehavaren har avlagt .................. examen).

Kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring (ej skolkantorsbefattning)

i ............ med kontant lön ......... kr., därav beräknas ............

(innehavaren har avlagt .................. examen).

Organistbefattning
(beräknas ej).

Kloekar- eller kyrkofogdebefattning i .............................. med

kontant lön .................. kr., därav beräknas........................

(innehavaren biträder å pastorsexpeditionen ..............................

Kyrkoskrivarbefattning med kontant lön .................................

kr., därav beräknas .........................................................

Då efter uttaxering av 2 öre för 10 kr. beskattningsbar inkomst

inflyta endast .................. kr., uppstår en brist av .....................

För prästerskapets avlöning uttaxeras .................. kr. eller tillsammans
med ovanberörda uttaxering .................. kr. Då efter ut taxering

av (i öre för 10 kr. beskattningsbar inkomst inflyta endast

.................. kr., uppstår en brist av.......................................

Av allmänna medel böra därför utgå .................. kr., därav för:

Självständiga kantorsbefattningen i .............................................

Skolkantorsbefattningen i .........................................................

Kantorsbefattningen med begränsad tjänstgöring (ej skolkantorsbefattning)

Klockar- eller kyrkofogdebefattningen i
Kyrkoskrivarbefattning ..................

S:ma

kr.

19.

Ordförande i distriktets kyrkoråd.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Siri.

Skrivelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet I
Förslag till

Lag angående kantorer.................................................................. 3

Lag angående mässfallstjänst ......................................................... 19

Lag angående anställande i vissa fall av kvrkoskrivare å pastorsexpeditionerna 20
Lag angående orgelverk i kyrkor eller andra för allmän gudstjänst invigda

lokaler ................................................................................. 21

Lag angående ändrad lydelse av 6 § i lagen om kyrkofond den 9 dec. 1910 22

Kungörelse angående bidrag av allmänna medel till avlöning av kantorer,

klockare (kyrkofogdar) samt kyrkoskrivare ....................................... 24

Stadga angående kantorer............................................................... 26

Förordning angående utarrendering av kantors löneboställen ..................... 40

Kungörelse angående examina, som kunna avläggas vid kungl. musikkonserva toriet

eller inför särskild av Konungen förordnad examinator.................. 41

Kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 mom. 5 i förordningen den 3

december 1915 angående kyrkoböckers förande................................. 45

Kungörelse angående ändrad lydelse av § 27 i stadgan den 10 december 1897

angående folkundervisningen i riket................................................ 49

Kungörelse angående bostad för kantorer m. m..................................... 47

Motiv till

Förslag till lag angående kantorer ................................................... 53

Förslag till lag angående mässfallsgudstjänst ....................................... 98

1" örslag till lag angående anställande i vissa fall av kyrkoskrivare å pastorsexpeditionerna
........................................................................ 99

Förslag till lag angående orgelverk i kyrkor eller andra för allmän gudstjänst

invigda lokaler ........................................................................ 492

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § i lagen om kyrkofond den 9
december 1910 samt till kungörelse angående bidrag av allmänna medel till

avlöning av kantorer, klockare (kyrkofogdar) samt kyrkoskrivare ............ 103

Förslag till stadga angående kantorer ................................................ 108

Std.

Förslag till förordning angående utarrendering av kantors löneboställen......... 113

Förslag till kungörelse angående examina, som kunna avläggas vid kung!.

musikkonservatoriet eller inför särskild av Konungen förordnad examinator 114-Förslag till kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 mom. 5 i förordningen

den 3 december 1915 angående kyrkoböckers förande ........................ 113

Förslag till kungörelse angående ändrad lydelse av § 27 i stadgan den 10

december 1897 angående folkundervisningen i riket ........................... 119

Förslag till kungörelse angående bostad för kantorer in. m...................... 120

Formulär till

Lönereglering.............................................................................. 123

Rekvisition av allmänna ngedel till avlöning av kantorer, klockare (kyrkofogdar?
samt kyrkoskrivare .................................................................. 133

■''3-

..i■ i •• . »>

''.yJUiA ... \ i " ; . i t!• i ;

''Jviji-rfuv 7?

t f % ,

.V Vt iv. 7‘W'' ’

f * i .f'':v c :

... ‘ “ ''v! • i !

wn*» -ii.

.r-A''.-U;,Y * ‘ >--r-^4;Ti''

/i; v.lj.’.-s ‘m -‘i;

;■ . h A v

Ar-rj -A i.-vriv/jis •

/. . >!, ;<''''■ .•

uri-, /torr i

V: i

• . I