Kreditupplag och Frilager (Statens offentliga utredningar 1886:1)

Kreditupplag och Frilager.

BERÄTTELSE

på nådig befallning afgifven till den af Kong! Maj:t
den 27 oktober 1882 tillsatta komité med uppdrag att
verkställa utredning och uppgöra förslag till införande
i den svenska tullagstiftningen af kreditupplags- och

frilagersinstitutioner.

Malmö, Ftfrlags-Alctiebolagets tryckeri 1883.

■

Tii. följd af det under den 15 december 1882 mig nådigst gifna uppdrag
bär jag dels sökt förskaffa mig kännedom om anordningarne af i Köpenhamn varande
frilager och kreditupplag, äfvensom om kreditupplaget i Christiania, dels
besökt städerna London, Antverpen, Amsterdam och Havre för att inhemta kännedom
angående der varande anordningar i enahanda eller likartade syften; och går
nu att härom afgifva berättelse.

Kreditupplaget i Köpenhamn.

I)et danska kreditupplaget, som grundar sig på kongl. förordningen den
1 februari 1797, hvilken ännu är gällande, har, enligt nämnde förordnings 55:te §,
till väsendtligt ändamål att de handlande må kunna undgå att ligga i förskott med
tullafgifterne å varor, som de ännu icke hafva afsatt. Förordningen definierar
vidare kreditupplaget sålunda: Det är kreditupplag, när utländska tullpligtiga

varor, med kredit på de afgifter, som annars vid införseln skulle erläggas, strax af
egaren få disponeras, mot det att tulla!giften senare inbetalas, för så vidt varorna
förblifva i landet, men deremot de varor, som utföras ur riket, afskrifvas från kreditupplaget.
— Tiden för varornas liggande å kreditupplaget är härvid obegränsad.

„Het är,“ säger Sponneck (Om Toldvsesen i Almindelighed og det danske
Toldvsesen i Sasrdeleshed, 2 del. sid. 276) „en stor eftergift, som den danska tullagstiftningen
här gjort, måhända större än som är nödvändigt eller till och med i
princip tillrådligt; men hvarpå handelsståndet nu eu gång har vunnit ett slags
häfd.11

I allmänhet är hvarje naturaliserad dansk köpman i de städer der utländskt
gods får införas, berättigad att begagna sig af kreditupplaget i afseende å de
varor, hvarmed han, enligt landets näringslagar har rätt att drifva handel, och
derå, i bestämda minimiqvantiteter upplägga de varor, som för detta upplag äro
tillåtna, för så vidt han visar sig disponera dertill tjenligt magasinsrum, som af
tullverket godkännes, och så länge han ställer sig till efterrättelse de föreskrifter,
som för kreditupplaget äro gifna.

I Köpenhamn lemnas kreditupplagsrätt endast dem, som hafva handelsrätt
som grosshandlare, samt till material-, bränvins-, timmer- och vinhandlare, hvarjemte
som vilkor nppstälts att de skola föra ordentliga handelsböcker samt hafva
packhus, der en beqväm sortering och undersökning af varorna är möjlig.

Den som, till kreditupplag berättigad, önskar sig deraf begagna, skall för
tullauktoriteten på stället visa sin rätt dertill, enligt ofvanstående, hvarjemte alla
delegarne i firman skola förpligta sig att med all sin egendom vara tullverket ansvarige
för dess fordran hos firman.

Förändring i eller upphäfvande af en firma skall för tullkammaren genast
tillkännagifvas. Försummas detta, afslutas strax vederbörandes kreditupplagskonto
och all försuten tull indrifves.

Då icke alla varor äro af den natur att de kunna eller böra få läggas på
kreditupplag; och då, nödig ordning i räkenskapen fordrar att de upplagde varorna
blott i vissa minimiqvantiteter böra ingå och uttagas, så angifvas i nu gällande
danska tulltarif af den 4 juli 1863 de varuslag, som få uppläggas, för närvarande
71, samt uppläggnings- och uttagningsmängderne. Varuslagen äro öfver hufvud
sådane som ej kunna förvexlas med dylika af inhemskt ursprung. Öfverstyrelse!!
är dock bemyndigad att tillåta äfven andra varors uppläggning, både i allmänhet
och på enskilda tullplatser, när erfarenheten visar behofvet deraf, äfvensom att
bifoga ytterligare kontrollbestämmelser utöfver de allmänna, då tullkasgans säkerhet
sådant fordrar.

För på kreditupplag mottagne varor beräknas den tullafgift, som gäller
då afräkning göres med upplagsliafvaren. Afräkning sker, utom de allmänna qvartalsafräkningarne
(hvarom senare), hvarje gång tullen på en kreditupplagsvara
förändras eller upphäfves, på det sätt att den behållning, som förefinnes vid tullverkets
strax efter förändringens ikraftträdande företagna inventering, behandlas
efter den nya tarifbestämmelsen, för så vidt denna behållning icke sedermera utföres
ur tullterritoriet; hvaremot den del af upplaget, som vid inventeringen icke
finnes i behåll, behandlas efter den äldre afgiftsbestämmelsen.

Vid in- eller utförsel från eller till utrikes ort eller transitupplag till- och
frånskrifvas varorna icke i mindre qvantiteter än de i tarifen utsatte. Vid öfverföring
från ett kreditupplag till ett annat följas såväl vid från- som tillskrifning
de för den senare bestämda qvantiteter.

Spritvaror få väl uppläggas på kreditupplag, men tullafgiften derför får
icke afskrifvas, då de angifvas vara ur riket åter utförda.

Öfverstyrelse!! eger rätt att för enskilda tullplatser, der förhållanderne det
fordra, tillåta afskrifning af provianteriugsartiklar i mindre qvantiteter än de i
tarifen bestämda; af förhydningsplåtar, bultar, tågvirke och andra inventariep er sedlar,

som användas till reparation af främmande haverister och deras förseende med
nödige inventarier; af duk, sydd till säckar, äfven såsom emballage om utgående
varor, enligt säckarnes vigt och af segelduk, som användes till nya eller reparerade
utgående segel.

Sockerraffinadörer, bosatte i tullterritoriet, äro berättigade till kredit på
tullen för oraffineradt socker, så länge de för tullverket kunna förevisa detsamma
i oraffineradt eller raffineradt tillstånd, dock ej utöfver eu tid af 1l/i år, med
vilkor att för tullens rigtiga erläggande ställes sådan borgen, som af öfverstyrelsen
godkännes såsom betryggande. Tullafgiften för sådant socker är den som gäller
då upplaget sker, så att en under kredittiden inträdande förändring i tullsatsen är
utan inflytande på den krediterade tullens belopp. I detta sockerupplag beviljas
ingen afskrifning för export.

Socker upplaget.

Från transitupplag kunna varor af tillåtne slag och mängder öfverföras på Transporter
kreditupplag (men ej tvertom) och behandlas då som vore de direkt inkomne kreditupplag,
från utrikes ort. Det är ock tillåtet för en kreditupplagshafvare att, för att uppnå
erforderligt tillskrifningsqyantum, efter vederbörliga transporter till kreditupplag
angifva särskilda, på olika tider och till olika personer inkomne och på transitupplag
liggande varor.

Likaledes få varor, som till ett kreditupplag äro inkomne, derifrån, med
dervid häftande afgifter och med fortsatt upplagsrätt, öfverföras till annat kreditupplag
i samma eller annan stad i riket. De frånskrifvas då det upplag, hvarifrån
de utföras och tillskrifvas det, dit de ingå. Men denna från- och tillskrifning får
icke ske i mindre än för tillskrifning bestämda qvantiteter.

Från frilager kunna varor öfverföras till kreditupplag. De anses då in -

komma från utrikes ort.

Transport från kredit- till transitupplag är icke tillåten men väl till annat
kreditupplag (se ofvan) och till frilager.

Transport

från

kreditupplag.

När och så ofta varor införas på kreditupplag, antingen från utrikes ort
(och från frilager) eller från transitupplag, eller från ett annat kreditupplag; —
eller varor afföras från kreditupplag till utrikes ort (och till frilager) eller till
annat kreditupplag, skall detta för räkenskapsföraren (kreditoplagskassereren) skriftligen
anmälas; men hvad upplagshafvaren uttager ur sitt upplag till förbrukning
inom landet, det anmäler han endast vid hvarje fjerdedel års utgång, då af tullverket
afräkning göres med honom om de tullafgifter han för det förflutna qvartalet
har att erlägga och hans behållning undersökes.

Till säkerhet för de tullafgifter, hvarpå upplagshafvaren erhåller kredit Tullverkets
eget1 statskassan säkerheter.

1. första panträtt i samtlige lians upplagsvaror, en för alla och alla för en;

2. företrädesrätt till betalning nr all lians öfriga egendom, varor eller
effekter, som icke äro annars lagligen pantsatte.

3. Det är tullkammareföreståndaren tillåtet att, när och'' så ofta han anser
det nödigt, mellan qvartalsafräkningarne inventera upplagsbehållningen för att undersöka
huruvida tullkassan är betryggad för sin fordran; får han anledning att
tvifla derpå, är lian berättigad att, i brist af annan säkerhet, taga upplagsbehållningen,
eller så stor del deraf som han anser tillräcklig, under kronans lås och
strax begära laglig försäljning deraf. Men när eu upplagshafvare ställer antaglig
borgen eller annan säkerhet för tullafgifternas rigtiga erläggande hvarje qvartal,
är han befriad från inventering mellan qvartalsafräkningarne.

Borgensförbindelser och säkerheter, som erbjudas för krediterade upplagsrättigheter,
bedömas af inspektören och kassereren gemensamt, enär båda derför
stå i ansvar. I Köpenhamn tillkommer det overtoldinspektören att godkänna dylika
säkerheter.

4. När en upplagshafvare dör eller gör cession skall „ skiftesförvaltaren11
strax derom underrätta tullkammaren, som oförtöfvadt uppgifver hvad boet är skyldigt
till tullkassan. De i boet befintliga upplagsvarorna böra derpå utan uppehåll
på offentlig auktion försäljas och beloppet inkasseras af tullkammaren, som till
rätten aflemnar det Överskjutande, när öfverskott uppstår, men deremot, om tullverkets
fordran icke fullt betäckes, gör påstående om bristens fyllande.

5. Har eu upplagshafvare gjort cession efter att hafva bortsålt eller
förskingrat så mycket af sitt upplag, att det qvarblifna icke är tillräckligt för
tullafgiftens betalande, då anses han såsom bedräglig gäldenär.

När en kreditupplagshafvare dör eller gör cession, har vederbörande tulltjensteman
att, så snart det blir honom bekant, med en tullbetjent begifva sig till
det eller de ställen, der upplaget är förvaradt, derå anbringa tullverkets läs och
sigill, hvilket senare sättes vid sidan af rättens, så framt denna satt boet under
försegling. Har detta ej skett, eger tulltjenstemannen att strax uppsätta eu förteckning
öfver qvarvarande upplagsvaror; men i motsatt fall kan sådan förteckning
uppskjutas till boets öppnande genom rättens försorg, då tullverket i alla händelser
bör vara representeradt.

Så snart förteckningen är uppgjord, har tullkammaren att af skiftesförvaltaren
fordra att samtlige upplagsvaror, eller så mycket deraf som anses kunna
inbringa det belopp tullkassan har att fordra, utan uppehåll på offentlig auktion
försäljas; hvarefter tullkammaren inkasserar auktionsbeloppet, inbetalar boets skuld
till tullkassan och aflemnar öfverskottet till skiftesförvaltaren. Räcker beloppet ej
till, infordrar tullkammaren det bristande från boet genom en skrifvelse, som förses

med rättens påteckning och bilägges kreditupplags-räkenskapen; hvarjemte rapport
om förhållandet ofördröjligen insändes till öfverstyrelsen.

Upplagsvarorna kunna deremot icke ställas till skifterättens fria disposition
med mindre antingen samtlige tullafgifter inbetalas eller fullkomligt antaglig borgen
lemnas. Dock bör, i denna senare händelse, anstånd med tullåfgifternes erläggande
icke gifvas längre än sex veckor från den dag auktion å boets tillgångar är hållen
eller, när auktion icke eger rum, sex månader från den dag, då upplagshafvaren
dog eller hans bo af skifterätten öfvertogs till behandling.

Utöfver hvad sålunda är föreskrifvet, eller på annat sätt, får anstånd med
kreditupplagstullens erläggande icke af tullkamrarne på eget bevåg beviljas.

För varor, som från kreditupplaget afsättas till förbrukning inom landet,
erläggas tullafgifterne hvart fjerdedels år, nemligen till den De januari, De april.
De juli och De oktober, vid Indika tider afräkning sker med upplagen för de senast
förflutne tre månaderne.

Inom fjerde dagen efter hvarje qvartals utgång skall hvarje upplagshafvare
till kreditupplagskontoret ingifva egenhändigt underskrifven generalförklaring, hvilken
handling skall upptaga af hvart och ett varuslag:

a) behållning vid förra qvartalets slut,

b) uppläggning under det nu i fråga varande,

c) transporter från andra upplag,

d) summa af tillförseln,

e) export till utlandet och transport till inländska orter,

t) transport till annat kreditupplag i samma stad.

g) afsättning till förbruk inom landet och

h) behållning.

Denna handling, som jemväl skall innehålla försäkran om att behållningen
finnes i upplagshafvarens egen värjo samt uppgift om stället der den finnes upplagd,
åtföljes af likaledes egenhändigt underskrifna „förklaringar“ dels öfver hans
exporter, dels öfver transporter från och till hans eget till och från andra upplag i
samma eller annan stad, om sådane egt ram.

Uteblifver en upplagshafvare med sin generalförklaring utöfver fyra dagar
efter qvartalets slut, betar han för första dagen 2 kronor, för andra dagen G
kronor, för tredje dagen 10 kronor o. s. v.

På grund af denna generalförklaring utskrifves i kreditupplagskontoret för
hvarje upplagshafvare en „inkvisitions-“ (inventerings) sedel, som upptager den
uppgiga behållningen af hvarje varuslag, stället der upplaget befinner sig och
tillika hvad som möjligen efter generalförklaringens afgifvande kan hafva upplaget
tillförts.

Qvartals afräkning.

General förklaring.

Inven teringen.

Inventeringen, som tar sin början så snart alla dessa sedlar hunnit utskrifvas
och om tiden för hvilken upplagshafvaren underrättas, verkställes i Köpenhamn
af tre kontrolörer och sex assistenter, mellan hvilka samtlige upplagen fördelas,
så att inventeringen på hvarje ställe alltid förrättas af en kontrolör och två
assistenter. Härvid iakttages så vidt möjligt är att inventeringen af upplag med
samma slags varor förrättas på samma dag, för att förekomma lån af varor från
ett till annat upplag. Inventeringen af alla upplagen skall vara fullbordad innan
utgången af första månaden i qvartalet. Yarubehållningen skall vara så sorterad
och upplagd, att hvarje slag för sig kan beqvämligen efterses; och skall för öfrig!
lemnas tullbetjeningen allt bistånd och hjelp för förrättningens hastiga afslutande.

Som behållning godkännas blott varor i hela, orubbade emballage!'', såsom
fat, tunnor, korgar, kistor, lådor, balar, mattor, bundtar, säckar eller andra sådana,
i Indika varorna inkommit. Finnes någon del vara uttagen ur dylikt emballage,
räknas det i detsamma qvarvarande till de varor, som äro förfallne till förtullning.
Behållning kali ej godkännas i mindre parti än det i tarifen bestämda frånskrifningsqvantum.

Från nyss nämnde bestämmelse att behållningen blott kan förevisas i hela,
orubbade emballage!'', undantagas dock sådana varor, som antingen inkomma oinpackade
eller som nödvändigt måste uppackas och sorteras på lagret, t. ex. manufakturvaror,
krukmakarearbeten in. in. eller som för att ej förderfvas måste störtas
och utspridas, t. ex. kummin (hvartill dock fordras särskild tillåtelse för hvarje
gång); vidare sådane varor, livilkas emballage!'' måste brytas på det att varan må
kunna i mindre partier utföras mot afskrifning i upplaget och resten af de brutna
originalemballagernas innehåll ompackas i mindre fullständiga omslag, kvilkas innehåll
dock minst måste uppgå till frånskrifningsqvantum, t. ex. indigo, kochenill,
åtskilliga andra färgämnen och droger samt thé, hvilket sistnämnda kan förevisas
i fjerdedels-, half- och helskålpunds-paketer; vidare spirituösa och vin, som kunna
förevisas såväl i originalfastager som öfverflyttade på lagerfat eller på mindre
kärl, hvilka böra vara fulla och icke understiga frånskrifningsqvantum, eller ock
under samma vilkor tappade på flaskor. Hvad som icke i tarifbestämdt qvantum
förevisas är förfallet till förtullning.

Till fartygsproviantering ämnadt kaffe och socker kan förevisas i mindre
emballage!'' om 20 skålpund och deröfver.

De som hafva harpojs, fotogen eller bergolja på upplag, skola iakttaga
hvad derför särskildt är stadgadt, såsom att uppläggningen skall ske utom staden,
att lagret skall vara försäkradt mot eldfara, hvarom tullbetjeningen skall förvissa
sig; samt bekosta denna betjenings transport till och från upplagen in. in.

Förarbetningar af kreti!tupplagsVaror kunna icke uppvisas som behållning
utan särskild tillåtelse. Sålunda kunna icke tobaksfabrikater antagas som behållning
af tobaksblad och stjelk, sydda säckar icke som behållning af duk, sydda
manufakturvaror icke som osydda väfnader, körsbärsbränvin, punsch och likör icke
som drufbränvin, arrak eller rum m. in.

Under den tid (ivartalsinventeringarne pågå få, vid straff af varans konfiskation,
inga upplagsvaror föras från ett till annat upplag i staden, utan att sådan
transport förut är för räkenskapsföraren anmäld och passersedel meddelad.

När en upplagshafvare mellan generalförklaringens afgifvande och inventeringen
afsatt något af den i samma förklaring uppförda behållning, så skall han
till inventeringsförrättningen aflemna skriftlig uppgift derom, den s. k. reversen,
upptagande särskilt hvad som exporterats, transporterats och hvad som bör förtullas.
Tullafgiften för detta sistnämnda är dock ej till betalning förfallen förr än
vid nästa qvartalsinventering — ett förhållande, som lätt kan föranleda till det
missbruk att hela eller en stor del af qvartalets afsättning upptages i reversen,
då upplagshafvaren sålunda kommer att åtnjuta 4, 5 ä 6 månaders tullkredit i
stället för 1, 2 eller 3. Förrättningsmännen kunna dock ej göra något härvid, då
blott i allmänhet anledning icke förekommer att anse tullverkets fordran utsatt
för fara.

I det under Rigsdagens behandling nu varande förslaget till ny tullag är
„R,eversen“ afskaffad och enligt detsamma skall tull erläggas för allt som vid inventeringen
saknas, i likhet med hvad som gäller för det utvidgade kreditupplaget
(se nedanför!)

Då inventeringen är gjord och skäl till anmärkning ej finnes, tecknar förrättningen
bevis derom på inventeringssedeln, med utsättande tillika att revers
finnes, om så är förhållandet.

Har en upplagshafvare till qvartalsafräkningen angifvit större behållning
än som vid inventeringen finnes, anses de för mycket angifna varorna såsom afsatte
och skola förtullas, hvarjemte upplagshafvaren bötar samma varors halfva tullbe lopp

Inom åtta dagar efter inventeringen hos hvarje upplagshafvare inlemna!
denne till kreditupplagskontoret en angifning att klarera kreditupplagstullen för
sist förflutna qvartal, med utsättande deri af namn, tarifnummer ^position") och
qvantitet af de varor, för Indika han är skyldig att erlägga tull, jemte dennas
belopp. Denna angifning förvaras i kontoret och. i utbyte mot densamma och de
kontanta medlen erhåller han en af kreditoplagskassereren qvitterad tullräkning.
Försummar upplagshafvaren att på bestämd tid inbetala tullafgifterne, bötar han
en procent deraf dagligen till dess betalning sker eller fullt betryggande säkerhet ställes.
Men skulle inventeringsmännen anse att den befintliga varubehåilningen ej utgör

Transport
under inventeringstiden.

Reversen.

Tulliqviden.

Upp läggning.

Export.

Straffbe stämmelser.

tillräcklig säkerhet för tullverkets fordran, skall inbetalningen ske dagen efter inventeringen.
Har upplagshafvaren ingen behållning, skall inbetalning af förfallen
tullafgift ske genast.

När varor angifvas till kreditupplag, packhusbehandlas de på vanligt sätt
och attesteras till mått, mål eller vigt, hvarefter upplagshafvaren, sedan varorna i
tullräkenskapen uppförts på hans konto, eget- att dem emottaga mot att han blir
tullverket ansvarig för tullafgifterne samt underrättar räkenskapsförare!! om upplagsstället.

På kreditupplag intaget gods får författningsenligt exporteras ur riket,
förflyttas på annat kreditupplag i samma eller annan stad, af innehafvare!! förbrukas
eller försäljas.

Vid export af kreditupplagsvaror utskrifver exportören angifningsinlaga i
två exemplar, prima och sekunda, å godset, som ej får understiga det bestämda
frånskrifningsqvantum. Denna inlaga skall innehålla uppgift på orten dit försändningen
sker, fartygets och skepparens namn, att varan utgår från afsändare^ eget
kreditupplag, kollinas märke, nummer och bruttovigt. På primainlagans baksida
tecknas: „Att å andra sidan upptagne varor äro af mig utlemnade för att inlastas
i det uppgifna fartyget och att samma varor icke med min vetskap eller vilja skola
qvarstanna i riket eller dit insmuglas, det försäkrar jag som ärlig man på tro och
heder och under förlust af min upplagsrätt.“

När en upplagshafvare vill, med frånskafning i sitt kreditupplag, exportera
varor, som vid tiden för utförseln icke finnas der antecknade, måste han, innan han
gör angifningen till utförsel, låta till sig i föreskrifven ordning transportera dessa
varor från en annan upplagshafvare och låta anteckna transporten hos räkenskapsföraren.
Försummas detta, så tillåtes icke, på grund af eu sådan utförsel, någonsomhelst
afskrifning, hvarken i afsändare^ eller i den persons upplag, der varorna
fuiinos uppförda, ‘utan blifva dessa vid qvartalsafräkningen betraktade såsom inom
landet afsatte.

På både prima- och sekundainlagan teckna bevakningstjenstemännen vid
inlastningsstället (kontroll'' och assistent) intyg om. rigtigheten och om godsets inlastning
i fartyget, hvarjemte expeditionen införes med löpande nummer i en särskild
bok. Primainlagan återlemnas derefter till exportören, som har att förvara
densamma till nästa afräkning med tullverket. Sekundan stannar hos bevakningen.

Handlar någon emot en af honom afgifven försäkran på tro och heder, så
är det i fråga varande godset eller dess värde förbrutet och den skyldige förlorar
rättigheten att vidare afge sådan försäkran.

Varor, som angifvits från kreditupplag till utförsel med ett redan utklareradt
fartyg, skola, vid straff af konfiskation, föras direkt till samma fartyg, utan
anläggning vid eller upptagning å annat fartyg.

Utbytes en till export angifven vara på svekfullt sätt mot en annan, eller
äterupplossas eu redan inlastad vara utan anmälan, är straffet varans konfiskation.

Har upplagskafvaren del häri, förlorar lian sin upplagsrätt.

Angifvas andra eller flere upplagsvaror till export än som vid bevakningens
eftersyn vid inlastningen föreflnnas, betalar den angifvande i böter värdet af den
del, som är origtigt eller för mycket angifven, så, att lian bötar värdet af det som
angifvits till export, men ej utföres, hvarjemte afskrifning i upplaget icke erhålles
för det, som i stället utföres.

Vid transport till kreditupplag i annan stad sjövägen tillgår på samma sätt Transport
som vid export med prima- och sekundaangifningens förevisande vid vederbörligt ti]1 inrikes
hamnkontor; men den på primans baksida tryckta försäkringen behöfver då icke 1 SJOvas''eu''
underskrifvas. Afsändaren har att sjelf förskaffa sig och vid nästa afräkning förevisa
intyg från tullkammaren på ankomststället att varorna dit ankommit och angifvits
till kreditupplag eller förtullats.

Kan afsändaren ej förevisa detta intyg vid näst kommande afräkning, så
anses godset som förbrukadt och tullafgiften för detsamma måste då erläggas.

Vid transport till inrikes ort landvägen med post eller annan lägenhet Transport
erfordras ingen föregående undersökning eller attest af tullbevakningen på afgångs- tm ™''ikes
stället, utan blott att afsändaren utfärdar prima- och sekundaangifningarne och laudvägen.
låter dessa medfölja varan till bestämmelseorten, der angifningarne öfverlemnas till
tullkammaren, för att varorne må blifva tillskrifne mottagarens kreditupplag, eller
förtullade, hvarom attest tecknas å priman, hvilken tillställes afsändaren eller hans
ombud. Sekundan stannar vid tullräkenskapen i ankomstorten. Det är afsändare^
sak att sjelf förskaffa sig ankomstbeviset, emedan detta är vilkorét för varans afskrifning
i hans upplag.

Vid transport landvägen, t. ex. med jernväg, till inländsk stad och export Export via
derifrån sjövägen till utrikes ort skola varorna åtföljas af prima- och sekundaan- inländsk
gifning och erbjudas till undersökning antingen på „toldboden“, (tullverkets hufvud- &tad''
station) eller i tullkontoret vid jern vägsstationen. Sedan försändelsen här blifvit
bokförd, utfärdas tullpassersedel å varorna, hvilken tillställes bevakningen vid jernvägen,
som har ätt undersöka varornas öfverensstämmelse med passersedeln och
efter omständigheterne förse dem med tullplomb eller tullsigill, såvidt sådant icke
redan har skett, härom meddela attest på passersedeln, samt tillse att varorna
med behöriga fraktsedlar försändas till exportorten.

I detta fall liar rähenshapsföraren att draga försorg om ankomstbevis från
exportorten ocli sedan lian på behörigt ställe i räkenskapen bilagt detta bevis och
derom gjort anteckning på primaangifningen, återlemnas denna till afsändare!.

Transport Transport från ett till annat upplag i samma stad tillätes endast då verk annat

upplag lig omsättning af varor eger ruin. Sådan transport skall genast skriftligen annamma
stad. mälas för kreditupplagskontoret, der densamma antecknas på aflemnarens och mottagarens
konton i hnfvudboken. Har ej sådan anmälan blifvit gjord, så kan transporten
icke åberopas vid afräkningen.

Afskrifning Kreditoplagskassereren är bemyndigad

mot ,luUl'' att när primaangifningen antingen för sent, dock inom loppet af ett år

efter utförseln eller transporten, förevisas och är i behörig ordning, eller när
primaangifningen är förkommen, men försändningen befinnes vara rigtig och detta
styrkes inom ett år, — eller när angifningen å utförda eller transporterade varor
ej blifvit förevisad till annotation i vederbörligt hamnkontor, men afförseln dock
bevisas vara rigtig, — bevilja afskrifning i vederbörandes kreditupplagskonto för
varan mot böter af fem procent å tullbeloppet;

att när en upplagshafvare visar sig hafva genom export eller transport
afsatt eu vara, som ej enligt räkenskapen skolat finnas å hans upplag, och han
således försummat att behörigen anmäla det denna vara blifvit från annat upplag
till honom öfverförd, men sådan öfverförsel sedan inom ett år styrkes — och när
primaangifningen genom misstag lyder på origtigt upplag, men rättelse inom ett år
sker, — bevilja afskrifning i vederbörandes konto mot böter af tio procent å varans
tullbelopp.

Det utvid- G enom beslut af den 10 december 1874 har Generaldirektoratet for Skatte gade

kredit- ysesenet medgifvit manufakturhandlare i Köpenhamn ett utvidgadt kreditupplag för
upp aget. maIlufa]-turvar0r m. m., bestående deri

att med ett tillskrifningsqvantum af 50 skalp, och ett frånskrifningsqyantum
af 2 skålp. kreditupplag tillätes för tarifnumren 60 och 62 (flätade arbeten), äfvensom
att afskrifning å n:r 60 får ske för utförsel till utrikes ort af hattar och
mössor, sydde af stråflätningar, tillhörande detta n:r, samt likaledes afskrifning å
n:r 62 för hattar, mössor och hatt-delar, sydde af stråflätningar, tillhörande detta n:r;

att med tillskrifning af 100 skålp. och frånskiftning af 5 skålp. kreditupplag
tillätes för varor under tarifnummer 138 — 150 och 155—160 (bomulls- och
lingarn, linne- och hampväf, segelduk, brodérduk, glesa väfnader, ofärgade, färgade
och tryckta bomullsväfnader, damast och dräll; vidare en del halfsiden ofärgadt
och färgadt ullgarn, samt mattor, glesa väfnader och öfverskurna alnvaror af ylle) och
att med tillskrifning af 10 skålp. och frånskrifning af 1 skålp. kreditupplag tilllätes
för tarifnumren 151—154 (silke, snörmakeriarbeten af silke, hel- och halfsidenväf).

stälde:

För detta utvidgade kreditupplag^ begagnande äro följande vilkor fast 1.

att transport mellan upplagen i Köpenhamn och afskrifning vid föisändelser
till annat inländsk kreditupplag endast tillätes för de varor bland ofvan
nämnde, som enligt tulltarifen äro berättigade till kreditupplag,

2. att krediten för de öfriga icke transportberättigade varorna ej får utsträckas
utöfver fyra qvartaler för hvarje upplägguingspost;

3. att vid qvartalsinventeringen skeende efterangifningar (den s. k. reversen),
äfven ä gods som enligt tarifen är upplagsberättigadt, strax skola tullklareras;

4. att rätt till begagnande af det utvidgade kreditupplaget förloras vid
försök till försnillning eller annan oredlighet;

5. att alla kontrollföreskrifter, som af tullverket anses nödiga, noga efter lefvas; 6.

att när band, blonder, spetsar, snörmakarearbeten och andra varor
enligt föreskrifterne för det utvidgade kreditupplaget anmälas till utförsel, försedde
med inlägg (bräder, papp m. in.) eller med askar och dylikt, på utförselangifningen
tecknas försäkran på tro och heder att de till utförsel angifna varorna hafva inkommit
på upplaget med samma inlägg eller omslag;

7. att kreditupplagsvaror, som utföras med ångfartyg, strax när de töras
ombord inläggas i ett särskildt rum, som ända till fartygets afgång står under
tullens bevakning;

8. att högre eller annorledes tullbeskattade varor vid utförseln icke anangifvas
till afskrifning på andra tarifnummer än dem, till livilka de höra och

9. att i utförsels-angifningen varorna uppföras med rigtiga tarifnummer
och särskildt de enligt tarifen kreditupplagsberättigade utmärkas, samt att kreditupplagsvaror
vid utförseln icke sammanpackas med andra varor och att ej heller
mindre qvantiteter af de till det utvidgade upplaget hörande varor utföras utan
försvarlig inläggning.

Hvar och en som i allmänhet är berättigad till kreditupplag och på ansökning
erhåller tillstånd att begagna sig af det utvidgade upplaget, skall underskrifva
en försäkran att han underkastar sig dessa vilkor och de straffbestämmelser, som
i författningarne äro bestämda för förseelser vid införsel, under upplagsinventering
och vid utförsel af kreditupplagsberättigade varor i allmänhet.

På grund af förenämnde punkt 2 skall generalförklaringen, i afseende å
de till det utvidgade kreditupplaget hörande, icke transportberättigade varorna,
innehålla uppgift å dagen då hvarje parti upplades.

Räken skapen.

Då en vara inkommer som önskad upplagd på kreditupplag, eller från
transitupplag eller frilager förflyttad till kreditupplag, angifver godsegaren densamma
i upplagskontoret, antingen med utsättande af varans namn ock tarifnummer
eller med tillkännagifvande af att innehållet är honom obekant.

I förra fallet (bekant innehåll) införes angifningsinlagan i kreditupplagskontorets
Angifningsbok för bekant innehåll - som för hvarje qvartal tillställes
kontoret af chefen för revisionsdepartementet, försedd med hans påskrift — får der
ett för qvartalet löpande nummer, hvarefter angifningen kommer till packhusförvaltningen,
som derå tecknar attest öfver varan, underskrifven af en kontrolör och
en assistent. Härefter återkommer angifningen med åtecknad attest till kreditupplagskontoret
och införes dels i angifningsboken, hvari varans beskaffenhet, tarifnummer
och vigt eller mått antecknas, dels i Tullbok för uppläggningen, der äfven
möjligen förfallen packhushyra debiteras och hvars löpande nummer, det s. k. slutnumret,
åsättes angifningen. Nu utskrifves å kreditupplagskontoret en räkning å
arbetspenningar och packhushyra, hvilken senare betalas såsnart varorna legat mer
än åtta dagar i tullpackhuset eller på tullverkets inhägnade öppna plats, och utgör
1, 3 å G skilling pr 100. skalp, i månaden, efter varornas olika beskaffenhet. Denna
räkning, qvitterad, tjenar godsegaren som frisedel, vid hvars förevisande han eger
hemföra godset. De inbetaide arbetspenningarne afhemtas hvarje dag på kreditupplagskontoret
af eu förman för packhusarbetarne.

I senare fallet (då innehållet angifves såsom obekant) införes angifningsinlagan
i kreditupplagskontorets auktoriserade Angifningsbok för obekant innehåll,
får der ett för qvartalet löpande nummer, hvarefter inlagan kommer till packhuset.
Vid packhusbehandlingen kan då upptäckas att en del af innehållet, såsom utgörande
för små qvantiteter, ej får läggas på kreditupplag. Till följd deraf måste
godsegaren skrifva en inlaga till förtullning af desse för små qvantiteter och sedan
qvitterad räkning å tullen för desamma uppvisats å kreditupplagskontoret, erhåller
han och betalar der räkning å arbetspenningar och packhushyra och afhemta!-godset.

Vidare föras å kontoret

Kreditupplagskontorets upplagsbok, utgörande en sammanfattning af de båda
angifningsböckerna samt inrättad med konton särskildt för hvarje upplagshafvare.
Denna bok, som begagnas ett helt år, stannar på kontoret för nödiga framtida
upplysningar,

Kreditupplagskontorets hufvudbok, upplagd för hvarje godsegare särskildt,

Kreditupplagskontorets transportböcker till upplagen och från upplagen (nemligen
inom Köpenhamn), hvilka böcker med hvarandra skola öfverensstämma,

Kreditupplagskontorets förtullningsbok, hvari införes debiteringen af tull och
böter samt,

Kreditupplagskontorets kassabok, hvari, från tullboken för uppläggningen och
förtullningsboken all i kontoret gjord debitering för qvartalet införes.

Upplagsräkenskaperne aflemnas för hvarje qvartal till revisionen.

Alla angifningsinlagor, transportanmälningar, räkningar, inventeringssedlar,
generalförklaringar med dertill hörande förklaringar öfver transporter, samt betalnings-angifningar
skola vara skrifne å tryckte blanketter.

Denna räkenskapsföring med nio särskilda böcker tyckes vara temligen
vidlyftig och synes det som åtminstone tre deraf, nemligen angifningsboken för
obekant innehåll, boken för uppläggningen och förtullningsboken skulle kunna undvaras.

Vid provinstullkamrarne gälla i hufvudsak samma regler för det allmänna
kreditupplaget, som här blifvit angifna (det utvidgade upplaget finnes endast i
Köpenhamn). Räkenskapen är dock vid mindre tullkamrar betydligt enklare, till
följd deraf att särskilda kontor för kreditupplags-afdelningen der ej finnas, utan
tullen för kreditupplagsvaror debiteras i samma journal som tullen å öfrige inkomne
varor, och emedan alla afgifter uppbäras af en och samma person.

Toldinspektörerne i provinsstäderne äro anbefallde att så ofta som möjligt
närvara vid qvartalsinventeringarne, i synnerhet i januari månad, då de kunna
anses hafva större ledighet från andra göromål.

I Köpenhamn begagnas kreditupplagsrätten för närvarande af 606 firmor.
Den inbetalda tullafgiften för kreditupplagsvaror derstädes under räkenskapsåret
De april 1881—De april 1882 utgjorde kr. 9,507,922,13 samt tullen för det vid
samma räkenskapsårs slut å kreditupplag qvarliggande gods kr. 9,168,714,27.

Under samma år utgjorde antalet uppläggningar 27,028, inkomne primasedlar
(exporter samt transporter till kreditupplag i andra städer) omkring 20,000,
transporter mellan upplagen i Köpenhamn 4,249 och inkomne generalförklaringar
2,403.

Kreditupplagskontoret förestås af en kasserer och personalen består föröfrigt
af tvenne fullmäktige och sju kontorister. Till detta kontors handläggninghöra
dock. utom den egentliga kreditupplags-räkenskapen, äfven konfiskationer, försäljning
af förbrutne och i packhuset öfverlegade varor samt af gamla inventarier,
aflöningsverket m. in.

Frilagret i Köpenhamn,

Frilager finnas för närvarande endast i Köpenhamn och Helsingör. Denna
inrättning grundar sig på Lov om Frilagere och FridoJcker af den 4 december 1S63
och de närmare föreskrifterne derför innehållas dels i Generaldirektoratets for Skattevwsenet
Belcjendtgjörelse angaaende det almindelige Varefrilager paa Kjöbenhavns
Toldbod af den 28 mars 186G, dels i Beglement for det ved Kjöbenhavns Toldsted
i Henhold till Loven af 4 december 1804 oprettede Frilager for Spirituösa og Vim
af år 1805.

Den i ofvannämnde Lov angifna afsigt med frilagersinrättningen är att
densamma skall tjena till fristad för varorna, sa att dessa, antingen diiekt flan
utrikes ort, eller från annat frilager, eller från i landet varande kredit- och transitupplag
kunna införas på frilagret, der uppläggas och, för så vidt de lokala förhållandena
tillåta, behandlas i alla afseenden som om de befunne sig utanför tullterritoriet,
utan annan afgift, så länge de förblifva på frilagret, än faststäld hyra
för nytjandet af de för tullverkets räkning inrättade frilagerslokaler samt utan någon
inskränkning i hänseende till lagertiden, så länge nämnde afgift på anfordran
erlägges. •

Först vid afförande från frilagret erlägges tarifbestämd införselstull för
varorna om de förblifva i tullterritoriet. Dock kunna varor från frilager också
förflyttas på annat frilager och på transitupplag i kungligt eller privat packhus
under tullens lås samt, om de dertill äro berättigade, på kreditupplag.

Enligt nämnde Lov af den 4 december 1863 må vid hvarje tullplats, för
kommunal eller privat räkning, kunna inrättas frilager, hvarmed också fridockor
skola kunna förbindas dock under vilkor att tullstyrelsen, eftei anstäld undei sökning
af samtlige dit hörande förhållanden, dertill ger sitt bifall och att inrättningen
utföres efter en nämnde styrelse förelagd och af henne godkänd plan.

Fridockans ändamål är att tjena till - partiel frihamn, så att fartyg der
kunna inlöpa, lossa och lasta samt åter utgå, utan annan kontioll flan tullveikets
sida än den, som är af nöden för att försäkra tullterritoriet mot oloflig in- och utförsel
af varor. Fridockan bör vara försedd med magasin för mottagande af lossade
varor.

Regeringen har förbehållit sig rätt att bestämma hyran eller lagerafgiften
äfvensom det vederlag, som enskild!, frilager eller fridocka skall till tullkassan er -

lägga för utgifterne vid den nödiga särskilda tullkontrolen. Öfriga reglementäriska
föreskrifter fastställas likaledes af regeringen.

För varor å frilager liar staten intet ansvar, hvaremot ingen tullafgift erlägges
för livad som genom läckning förloras eller genom eldsvåda eller annan
olyckshändelse förstöres.

Då de för tullverkets räkning inrättade frilager och fridockor närmast äro
att anse lika med transitupplag i statens packhus, och de för annan räkning inrättade
äro jemförlige med transitupplag i privat packhus, så tillämpas de allmänna
straffbestämmelserne för öfverträdelse!’ af tullförfattningarne jemväl i afseende
å detta slags upplag.

Fridockor och enskilda frilager finnas ej i Danmark.

För det allmänna frilagret''i Köpenhamn gälla följande speciela föreskrifter:

Hyran för lokalerne beräknas efter 2 kronor 50 öre per qvadrataln för
halfår och betalas i förskott enligt upprättadt kontrakt. I hyran inbegripas arbetspenningar
till tullverkets arbetsfolk pa frilagret, utgifter för försegling, plombering
och annan liknande tullbehandling.

Varor kunna införas på frilagret från utrikes ort, från transit- och kreditupplag
samt från annat frilager. De kolli, som inkomma från utrikes ort eller
från transitupplag i kungligt packhus få införas oöppnade, endast med upptagande
af deras bruttovigt. Men vid tillförsel från transitupplag i privat packhus och
från kreditupplag underkastas varorna den undersökning, som är föreskrifven vid
utförsel från dessa upplag till utrikes ort.

Till uppläggning på frilager äro förbjudne alla sådana varor, som antingen
till följd af lokalernes beskaffenhet, eller på grund af deras eldfarlighet eller af
hänsyn till andra varor icke egna sig till uppläggning, såsom våta varor, flytande
syror, brännbara och lätt antändliga varor, sådana som förorsaka dam eller stank;
vidare skrymmande jern- och trävaror och dylikt, som icke utan skada för lokalerne
kunna der införas och behandlas.

Vill upplagshafvaren låta en annan på sina vägnar utföra förrättningarne
på sitt frilager, skall han meddela skriftlig fullmagt för denne. Denna fullmagt
förvaras hos Overtoldinspektoratet. När upplagshafvaren eller hans befullmägtigade
ombud icke är tillstädes i frilagret, tillätes ingen annan person tillgång till detsamma.

De trafikerande skola vara underkastade alla af tullverket gifna föreskrifter
till kontrol och ordning i frilagret, och en hvar, som lemnar detsamma, skall
utgå genom uppsynslokalen, der det står tullbetjeningen fritt att, om så nödigt synes,
visitera de inpasserande. Eld och ljus få aldrig i frilagret begagnas och tillträde
för fruntimmer är förbjudet.

Allmänna

frilagret.

Öfverbevisas någon om att nytja frilagret eller tillgången till detsamma
till tullförsnillning, skall lian, utom det att lian är underkastad tullagens allmänna
straffbestämmelser, hafva förverkat sin rätt att begagna frilagret och vara förpligtad
att genast tullklarera eller utföra samtlige i hans lagerrum qvarliägande varor.

Med särskild tillåtelse af toldkassereren för hvarje gång kunna inhemska
äfvensom förtullade utländska varor uppläggas på frilagret, och generaldirektoratet
har vid åtskilliga tillfällen beviljat tullgodtgörelse för materialier till inhemska
fabrikater, när sådana uppläggas på frilager. Sålunda har restitution af bevisligen
erlagd tull för materialet erhållits vid uppläggning af i staden tillverkade filthattar,
af papper till notblad, räkenskapsböcker m. m.

Frilagret för För spritfr ilagret, som består af tjugo särskilda lägenheter, och der sedan

SX År 1867 äfven torra varor få uppläggas, gälla hufvudsakligen samma regler, som
för det allmänna frilagret. Lagerhafvarne kunna der, i och för behandlingen af
sina varor, införa förtullad ether, kulör, socker, oranger, citronsaft, bärsaft m. m.
äfvensom oförtullade samt inhemska och förtullade fastager under erforderliga
kontroler.

För sådana i spritfrilagret upplagde torra varor, som äfven äro tillåtne
till uppläggning å kreditupplag, får afskrifning ej ske i mindre qvantiteter än som
för detta upplag äro föreskrifne.

Frilagret för Det inom toldbodens område inrättade särskilda frilager för fartygs för p

r o vi an t er in g .seende med proviant och andra förnödenheter är af yngre datum. Reglerna för
° dessa lokalers uthyrning och begagnande äro af den 20 juli 1880. Lokalen består
af åtskilliga försäljningsbodar, som af overtoldinspektoratet uthyras, liksom andra
frilagerslokaler, enligt kontrakt. Tillförsel af varor till dessa provianteringsbutiker
kan ske från utrikes ort, från det egentliga frilagret, från transitupplag eller från
kreditupplag i öfverensstämmelse med de för hvarje fall i allmänhet gifna föreskrifter.
Äfven inländska eller förtullade varor kunna från staden dit införas, men
blifva då tullpligtiga och behandlas vid möjligen i fråga kommande återinförsel i
staden såsom utländska varor.

Från dessa lager, som uteslutande äro inrättade för fartygs förseende med
förnödenheter, får ingenting säljas till staden. Sker detta eller befinnes det hafva
skeft, konfiskeras varorna eller deras värde och lagerhafvaren är skyldig att bota
intill 1000 kronor.

Endast till utrikes gående fartyg eller till uppläggning på toldboden för
vidare behandling kunna varor föras från detta frilager. I först nämnda fall sker
utförseln utan räkenskapsmessig eller annan kontrol från tullverkets sida än en
allmän tillsyn öfver att varorna inlastas efter bestämmelsen.

Hvar och eu som från detta frilager vill begifva sig in i staden, skall
passera genom närmaste tullport, anmäla sig hos der posterade bevakning och vara
underkastad visitation.

Då gods direkt från utrikes ort eller från transitupplag i tullens packhus Upplaggnugskall
uppläggas på frilager, beköfver det, som förut är anfördt, ej undersökas, utan friiagren.
väges endast brutto i packhuset, hvarefter det afföres till frilagret, packhushyran
derstädes betalas och uppläggningen antecknas i frilagrets upplagsbok. Men vid
uppläggning från privat transitupplag skall godset i packhuset undersökas för utrönande
af dess öfverensstämmelse med den på transitupplaget upplagda varan. •
Packhusförvaltningen afger dagligen till frilagerskontoret en kontrollista å allt
öfverfördt gods.

Öfverflyttning från kreditupplag till frilager sker med angifning å primaoch
sekundainlaga, varorna undersökas på frilagret, priman återställes attesterad
till lagerhafvaren för att biläggas hans generalförklaring och sekundan stannar
vid frilagrets upplagsbok.

Fritt gods kan äfven uppläggas å frilager (se sid. 18); det behandlas derefter
såsom oförtulladt. Öfverföring af gods från en frilagershafvare till en annan
sker utan tullens vetskap.

Vid utförsel af gods från frilagren journaliseras angifningen i tullkamma-Utförsel från
ren eller vederbörligt hamnkontor och införes i frilagrets utförselsbok, godset plomberas,
hvarom anteckning göres å angifningen, hvarefter denna och varan öfverlemnas
till afsändare!!. Kan plombering ej ske, så ledsagas godset af tullbetjeningen
till lastningsplatsen. Utförseln kan äfven försiggå utan föregående journaliseiing
i hamnkontoret, men i detta fall åtföljes godset alltid af tullbetjening.

När godset förut är anmäldt i hamnkontoret och, efter fullgjord expedition
i frilagret, plomberadt öfverlemnas till godsegaren, pligtar denne, i händelse det ej
skulle framkomma till inlastningsstället, tarifens högsta tullsats, 6 kronor, för hvarje
skålpund af brutto vigten.

Då gods från Mager landvägen afsändes med post, jernväg eller fraktman,
så utfärdas en tullsedel; denne jemte varan öfverlemnas till afsändaren, hvilken
står i ansvar för rigtiga afsändning^! och är, vid ofvan stående ansvar, skyldig
att anskaffa ankomstattest från bestämmelseorten eller utförselattest från gränsorten.
Denna attest bilägges frilager sräkenskap en.

Vid transport från frilager till kreditupplag journaliseras angifningen i kreditupplagskontoret;
varorna undersökas i frilagrets klareringslokal, hvarom attest
tecknas å angifningen, som införes i frilagrets utförselsbok och öfverlemnas till
kreditupplagskontoret. Sedan från detta kontor till frilagret ankommit en upplagssedel,
intygande att godset är uppfördt på vederbörligt konto, utlemnas varan.

Klarerings blanketter.

Vid transport till transitupplag i tidlens packhus tecknar frilägerskontoret
bruttovigten å angifningen, som journaliseras å tullkammaren och i frilagrets utförselsbok,
hvarefter godset ledsagas till packhuset, derifrån angifningen, försedd
med packhusförvaltningens qvittens å godset, öfverlemnas till tullkammaren och
der stannar vid räkenskapen.

Vid transport till transitupplag i privat packhus tullbehandlas godset af
frilagersbetjeningen såsom till förtullning; angifningen journaliseras å tullkammaren
och afföres i frilagrets utförselsbok, hvarefter godset ledsagas till vederbörande
hamnuppsyn, som på angifningen attestera!'' såväl godsets uppläggning i det privata
packhuset som dess anteckning i hamndistriktets transitbok. Angifningen återgår
derefter till tullkammaren.

Vid afskrifning å de resp. främmande Sändebudens tullfrihetslistor (franchiser)
förevisar lagerhafvaren vederbörande ministers af denne underskrifna och med
hans sigill försedda deklaration, tillika med en angifning å varan. Denna tullbehandlas
derefter och lagerhafvaren tecknar jemväl sitt namn å attesten, hvarefter
undersökningsmännen utskrifva en lika lydande attest å deklarationen, hvilken tillika
med angifningen aflemnas till frilägerskontoret, som har att uträkna tullbeloppet,
hvilket uppföres endast å deklarationen. Denna och angifningen lenmas nu
till packhusförvaltningen, som behåller deklarationen såsom bilaga och tecknar å
angifningen bevis att tullbeloppet blifvit afskrifvet på vederbörande ministers tullfrihetslista,
hvarefter angifningen återgår till frilägerskontoret och införes i dess
förtullningsbok, dock utan införande af beloppet, och med tillägg: „afskrifvet å N.
K ministers tullfrihetslista.,, Derefter meddelar frilägerskontoret qvitto utan utsatt
tullsumma, hvilket qvitto erfordras på det varan må kunna utföras genom porten.

Vid förtullning till införande i staden undersökes godset i frilagrets klareringslokal
och den attesterade angifningen aflemnas till räkenskapsföraren, som
antecknar densamma i förtullningsboken, uträknar och inkasserar beloppet samt
lemnar qvittens derå. Med detta qvittens begifver sig klareraren till den assistent
som kondolera!- utförseln från lagret, hvilken å qvittenset meddelar påteckning om
huruvida varorna utgå lösa eller inpackade och i senare fallet emballagernes märken
och nummer, hvarefter varorna få inpassera i staden.

Angifningarne till förtullning och till afskrifning på de främmande ministrarnes
tullfrihetslistor skrifvas å tryckta s. k. klareringsblanketter, som erhållas
från overtoldinspektoratet, försedde med der påtryckta löpande nummer för året,
och införas i nummerordning uti frilagrets förtullningsbok.

Den inom toldbodens område belägna bygnad, som är upplåten till frilager,
innehåller i tvenne våningar omkring 100 särskilda lägenheter till uthyrning. Dessa
äro ständigt upptagna och utrymmet likväl för litet för behofvet. För personer
finnes blott en in- och utgång till hela byggnaden, så att hvar och en måste inoch
utpassera genom kontrolnunmet, der alltid en assistent är posterad. Till och .
från öfre våningen upp- och nedföras alla varor med en elevator, i nedre våningen
passera de genom en port, som strängt bevakas och hvartill nyckeln, då porten ej
begagnas för in- eller utförsel, förvaras hos kontrolören på frilagret. Fn fjerdedels
timma före expeditionstidens slut ringes i en klocka, på det lagerhafvarne och
deras ombud må göra sig färdige att aflägsna sig. Sedan allt är stängdt förvaras
•nycklarne hos den på nordre toldbodplats posterade kontrolören.

Alla attester och bevis underskrifvas af både kontrolör och assistent.

Personalen inom frilagret utgöres af en räkenskapsförare (fuldmsegtig, som
aflönas af toldkassereren) med trenne biträden; en kontrolör och två assistenter
för varuundersökningen; två assistenter, som skiftevis kondolera in- och utgående
personer; eu assistent i spritfrilagret samt nitton man edsvuret arbetsfolk, aflönade
af tullverket, utaf hvilka tre äro förmän, med hvardera 900 kronors årlig lön, tio
hafva 750 kronor och sex 700 kronor hvardera årligen.

Frilagret hålles öppet

under april—september från kl. 7 f. in. till kl. 3 Va e. m.

under mars, oktober och november från kl. 8 f. m. till kl. 3 e. m.

under december, januari och februari från kl. 9 f. in. till kl. 3 e. m.

Frilagersinstitutionen är särdeles egnad att fullständiga de friheter, som
genom äldre författningar medgifvits de handlande till befrämjande af varuafsättning
till utlandet, nemligen dels ompackning af varor på transitupplag i kungligt
packhus, dels det privata transitupplaget, dels kreditupplaget Och slutligen beviljandet
af åtskilliga tullgodtgörelser. På frilagret åtnjuter varuegaren fullkomlig
frihet att efter eget godtfinnande utan tulluppsigt behandla och ompacka sina varor
i andra och mindre emballage!'' till förtullning, kreditupplag eller utförsel. Alla
onödiga inlägg och omslag kunna här borttagas föra varans tullbehandling till införsel,
och förtullning eller utförsel kan ske af huru liten qvantitet som helst, blott
med det å sidan 18 omnämnda undantag.

Antalet

upplags berättigade varor.

Norska
yttranden
om kreditupplag^.

Kreditupplaget i Kristiania.

■ Liksom det danska lian det norska kreditupplaget sin upprinnelse från
förordningen den 1 februari 1797 och bär genom Provisorisk anordning af den 7
december 1818 och Lov af den 28 juli 1824 öfvergått i nu gällande tullagstiftning
af den 20 september 1845, så att kreditupplagsrätten, som ursprungligen vai inskränkt
till „handlande i sjöstäderne11, senare utvidgats till apotekare, handtverksmästare,
fabrikanter, verksegare och handelsberättigade fruntimmer.

Sedan år IBIS är antalet af kreditupplagsberättigade varuslag betydligt
nedsatt, som ses af nedan stående tabell:

Antal tarifsatser.	Antal kredit- upplags- berättigade varor.	Antal tullfria artiklar.
765	626	28
728	196	34
758	143	86
658	119	99
557	104	160
538	55	203

enligt förordn. den 1 febr. 1797 . . . ,
„ provis. anordn. den 7 dec. ISIS
,, tarifen af den 23 dec. 1842 .

„ „ 26 maj 1860 . .

„ „ „ » 5 maj 1866 . .

„ „ v „ 20 juni 1882 . .

Att stämningen i Norge ej alltid varit så fördelaktig för kreditupplagsinstitutionen
som i Danmark inhemfas af följande utdrag:

En den 5 juli 1867 tillsatt komité med uppdrag att undersöka gällande
bestämmelser med hänsigt till behandlingen af fartyg och varor yttiai i sin Betänkning
af den 8 april 1868 bland annat:

„ Under det att å ena sidan kan anföras till fördel för kreditupplagsrätten
att den, liksom krediten i allmänhet, verkar utjemnane och delvis danar en motvigt
mot kapitalets magt, kan det å andra sidan knappast nekas att kreditupplagsrätten,
sådan den i vår lagstiftning är organiserad, lider af den svaghet att den
icke, såsom den allmänna krediten, är fästad vid betryggande, reela garantier, ej
heller såsom denna, är eu fördel, som utgör måttstocken på den grad af tillit
vederbörandes personliga duglighet och rättsinne förtjena, men tvärtom utan un -

dantag (iflcmg) står Öppen för enhvar, som löser borgarbref som handelsman eller
handtverkare. Ty det är tydligt att i ett sådant dokument, åtminstone nu för
tiden, hvarken ligger någon garanti för vederbörandes förmåga eller för hans vilja
att uppfylla sina förpligtelse!'' mot det allmänna, under det att i äldre tider antagligen
någon större vigt kunde fästas vid ett sådant borgarbref, så länge produktion
och omsättning under en skråmessig författning stodo i ett mera omedelbart
förhållande till staten och i viss mening auktoriserades af denne såsom offentliga
inrättningar; under hvilken förutsättning det också synes hafva varit mera följdrigtigt
än nu att använda straff som för brott mot offentligt förtroende, när vederbörande
kreditupplagshafvare — till och med utan bedrägligt förhållande — blef
insolvent och ej kunde erlägga tullafgiften för sina upplagsvaror. *)“

„För öfrigt bör icke heller bortses från den omständigheten att kreditupplagsrätten
— närmast betraktad såsom tillfälle till anstånd med pligtiga afgifters
erläggande — under de mindre utvecklade kreditförhållandena i de närmaste årtiondena
efter dess uppkomst hade en mera naturlig grund än nu, och att densamme
i synnerhet borde vara af betydelse i århundradets första fjerdedel under

krigsåren och dermed följande dåliga konjunkturer och förstörda penningeförhållanden.
Men liksom följderna af dessa händelser nu längesedan äro öfvervunna,
så äro också den närvarande tidens förhållanden vidt skilda från äldre tiders i
hänseende till ett utbredt användande af kreditanstalter, hvarigenom kapitalet åter
fördelas och blir tillgängligt för handeln och produktionen. Under dessa mera
utvecklade kreditförhållanden framställer sig helt naturligt en tvekan om icke det
offentliga, både af hänsyn till sin egen och till de enskilda personernes välförstådda
nytta, bör söka att få det nu varande förhållandet med tullkrediten omvändt, på
det sätt att denna kredit för framtiden blir undantag, under det att den nu är

regel, och i allmänhet hänvisa importören till sin privata kredit, om han för till fället

icke är försedd med kontanta medel.“

Efter en jemförelse mellan kommunikationsmedlen till in- och utrikes orter
nu och för 20 å 30 år sedan finner komitén att en handlande nu för tiden är i
stånd att göra lika stor eller större omsättning än förr med mindre stående lägel'',
med mindre risk och mindre ränteförlust, hvarför komitén anser att tullkrediten
för en mängd varor blifvit onödig. I synnerhet anses detta ega rum med manufakturvaror,
som genom traktaten med Frankrike blifvit föremål för betydliga tullnedsättningar
och ofta bestå af modevaror, Indika äro föremål för hastig omsättning;
men gäller äfven för en mängd andra varor.

*) Nu gällande Lov om Toldvmsenet af den 20 sept. 1845 stadgar härför vatten- och
brödstraff från 15 till 30 dagar.

2 4

Minimikvantiteter
för
uppläggning.

Komitén fortsätter:

»Enligt, de undersökningar komitén låtit anställa ock efter hvad för (ifrigt
är densamma bekant, äro de direkta förluster statskassan bär lidit genom kreditupplagskafvares
oförmåga att fullgöra sina betalningar både sällsynta ock föihållningsvis
obetydliga; hvaremot man antagligen bör lägga en långt större vigt på de
indirekta förluster, som uppstå och de missbruk, hvartill systemet i åtskilliga stycken
ger anledning. Dessa missbruk äro efter komiténs uppfattning sä mycket skadligare,
som de i de flesta fall äro nästan omöjliga att uppdaga och sålunda efter
tingens vanliga gång lätt förvandlas till stående praxis, till och med hos sådane
personer, som under andra omständigheter näppeligen skulle hafva inlåtit sig på
dylikt. Härigenom framkallas och näres en slapp haiidelsmoral, i hvilken tullverkets
intressen städse skola finna eu af sina farligaste fiender."

Vidare anföres att efter hand som de industriela verksamhetsgrenarne i
Norge under senare åren utvidgats och nu frambringa varor, Indika såväl i utseende
som qvalitet icke kunna skiljas från liknande artiklar af utländsk tillverkning,
faran för in- och utländska varors förvexling, till förlust för statskassan, i
samma mån ökas.

Komitén har dock icke funnit sig ega full grund att föreslå kreditupplagsrättens
upphäfvande; hvaremot flen ansett sig böra föreslå inskränkning af
densamma inom de gränser, som enligt gällande tullbeskattningsgrunder och nu
varande förhållanden för öfrig! kunna antagas vara de rätta. I denna riktning
föreslås derföre dels att kredittiden för upplagde varor, som af tullagens 99 §
bestämmes till två år, måtte inskränkas till ett år, dels att stadgandet i samma
lags 100 §. att konungen kan efterskänka tullen för kreditupplagsvaror, som genom
olyckshändelse förstörts, måtte uppliäfvas. Båda dessa förslag hafva sedermera
blifvit lag.

Minimiqvantiteterne för uppläggning på kreditupplag hafva också tid efter
annan blifvit förhöjde. I tarifen af år 1845 upptogs som regel 5 speciel- såsom
'' den minsta summa, för hvilken kredit på upplagsvaror borde medgifvas. År 1848
antogos 10 speciel'' som minimum. År 1851 vidtogs en ytterligare inskränkning,
så att minsta tullbeloppet faststäldes till 20 speciel’. Vid samma tillfälle yttias
att „kreditupplags-institutionens ändamålsenlighet och nytta på det hela är något
tvifvelaktig; att den bidrager till att framlocka handelsföretag, bygde uteslutande
på kredit och derför utsatta för att omstörtas af oförutsedda, om ock hastigt öfvergående
stockningar i handelns gång eller af andra ogynsamma förhållanden." Men
då kreditupplagsrätten imellertid både haft bestånd i eu lång följd af år och derigenom
vunnit ett betydligt inflytande öfver handelsförhållandena, antogs att man
borde stanna vid ofvannämnde förhöjning i kreditupplagsqvantiteterne.

Desse qvantiteter utgöra i nu gällande tant exempelvis: tobak 150 kg
(tullafgift 1S7 kronor), petroleum 1800 kg (180 kr.), ris 1200 kg (120 kr.), socker
240 å 325 kg (105 å 117 kr.), plommon, russin, fikon, mandel m. in. 450 ä 700
kg (120 å 130 kr.), vin på fät 700 kg (116 kr.), kaffe 240 kg (96 kr.), feta oljor
1200 å 1800 kg (80 å 90 kr.), kakao 600 kg (72 kr.), väfnader ock garn 35 å
450 kg (42, 60 å 90 kr.) och sulläder 200 kg (46 kr.)

För jemförelse mellan upplagsqvantiteterne enligt norska, och danska nu
gällande tulltarifer se sid 32.

För det norska kreditupplaget gälla för öfrigt följande speciela stadgande!!
enligt tullagen af den 20 september 1845 med deri sedermera vidtagne förändringar:

Hvarje borgarbref skall, i enlighet med deruti införd föreskrift, förevisas Borgarbref,
å stadens tullkammare; och utgör detta den enda behöfliga legitimationen för erhållande
af kreditupplagsrätt.

Kreditupplagsvaror må ej uppläggas utanför stadens gräns utan konungens Upplagsplats,
särskilda tillåtelse.

De varuslag, som enligt tarifen hafva kreditupplagsrätt, kunna tagas på Uppläggning,
upplag, dock ej i mindre qvantiteter än der äro bestämda, vare sig vid direkt införsel
från utlandet eller från annat kreditupplag eller från transitupplag i samma
eller annan stad. Från kreditupplag kunna varor deremot icke öfverföras till
transitupplag.

Varor som flyttas från ett till annat kreditupplag kunna icke frånskrifvas Uråm
det förra i mindre mängd än den i tarifen bestämda. Men vid export kan från- ’ v ö''
skrifning ske i minst fjerdedelen af tarifmängden.

För så vidt kreditupplagsrätt tillätes för bränvin, vin, humle och stengods,
eger ingen frånskrifning rum när dessa varor från upplaget exporteras, utan skall
införselstull likväl för dem erläggas *)•

När varor omedelbart från utlandet eller från transitupplag tagas på kredit- Angifning,
upplag, förhålles med angifning och varuundersökning såsom vid förtullning. Sedan
varorna i räkenskapen äro uppförde på upplagshafvarens konto, kan han mottaga
dem till eget förvarande.

När varor öfverföras från ett till annat kreditupplag vare sig i samma
eller annan stad, skall såväl aflemnaren som mottagaren angifva desamma hos
vederbörande räkenskapsförare.

*) Af dessa varuslag ega för närvarande endast vin på fat samt humle kreditupplagsrätt.

När varor exporteras från kreditupplag skall sådant likaledes hos rakeiiskapsföraren
skriftligen anmälas; men hvad upplagskafvaren uttager af sitt upplag
till afsättning inom landet, anmäler han blott vid hvarje fjerdedels. års utgång, då
tullverket gör afräkning med honom öfver de afgifter han för sitt upplag har att
erlägga.

Upplags- Varor, som vid qvartalsafräkningen hafva legat ett år på kreditupplag skola

tiden, förtullas, utan afseende på om de under denna tid legat på ett eller flera upplag,
i eu eller flera städer. Likaledes skall från upplaget förtullas hvarje varuslag, af
hvilket behållningen utgör mindre än hälften af tillskrifningsqvantum.
äkerheter. Till säkerhet för de afgifter, som anförtros upplagshafvaren föreskrifves att

1. det skall vara tullkammareföreståndarens rättighet att, så ofta han
anser det nödigt, äfven mellan qvartalsafräkningarne, efterse eller låta efterse upplagsvarorna.
Derjemte skall han, när han har grundade tvifvel om att tullkassans
fordran hos upplagshafvaren för de redan förfallne eller senare förfallande afgifterne
kan anses betryggad, vara bemyndigad att, i brist af annan säkerhet, taga upplagsvarorna
eller så mycket deraf, som han anser nödigt för afgifternes betalning,
under tullens lås. Han föranstaltar då strax om dessa varors försäljning på offentlig
auktion, inkasserar beloppet och aflemna!’ det möjligtvis uppstående öfverskottet
till upplagshafvaren. Men om eu upplagshafvare ställer antaglig borgen eller annan
nöjaktig säkerhet för sina tullafgifters rigtiga inbetalning hvart fjerdedels år, skall
hans upplag mellan qvartalsafräkningarne vara fritaget från annan eftersyn än
den, som på grund af förändring i tullsatserne på upplagsvaror kan anses nödig.

2. De afgifter, hvilka icke enligt l:a mom. betäckas af de upplagda varorna,
eller som ej på bestämd tid hvart fjerdedels år erläggas, kunna indrifvas
genom utpantning, sedan order härom, på tulltjenstemannens begäran, af vederbörande
utfärdats.

3. När någon upplagshafvare dör eller gör cession, skall Rätten strax
gifva det till känna för vederbörande tullkammare, som oförtöfvadt uppgifver om
och huru mycket boet är skyldigt till tullkassan.

Om då icke inom fyra veckor efter det tullkammaren har inlemna! denna
uppgift, från boets sida ställes antaglig säkerhet för att skulden inom fyra månader
skall varda betald, så är rätten förpligtad att på tullkammarens begäran utan
uppehåll till tullverket utlemna de i boet befintlige upplagsvaror eller så mycket
deraf, som erfordras till täckande af tullkassans fordran; hvarefter med dessa
varors försäljning förhålles så som under l:a mom. är föreskrifvet.

4. Tullkassan tillkommer första panträtt i samtliga upplagsvaror, som
finnas i upplagskafvarens eller hans bos värjo, en för alla och alla för en. Skulle

de krediterade tullafgifterna icke betäckas af upplagsvarorna, liar tullkassan för
sill fordran i boet den förmånsrätt som enligt lag är tillagd skatter.

På eu af de fyra första söekendägarne i januari, april, juli och oktober
inlemnar hvarje upplagshafvare till tullkammaren på stället eu af honom sjelf underskrifven
generalförklaring, innehållande i särskilda kolumner

a) artiklarnes namn i bokstafsordning,

b) behållningen enligt förra qvartalets generalförklaring,

c) de varor, som under loppet af qvartalet äro tagna på upplag,

d) summan af punkterne b och c,

ej de varor, som äro utförde till utrikes ort, till bevis om hvilken utförsel
upplagshafvaren bilägger de af honom förvarade, med attest försedda primaangifningar,

f) de. varor, som transporterats till andra kreditupplag,

g) de varor, som under qvartalet äro förtullade, antingen enligt den vid
senaste inventeringen framlagda „kontinuations-angifningen“ eller enligt andra förtullningsangifningar,

h) de varor, som af upplaget uttagits till afsättning och som nu skola

förtullas,

i) behållningen af hvarje varuslag och

k) summan af punkterne e—i.

I enlighet med generalförklaringen utfärdar redogöraren till vederbörande
inventeringsmän förteckningar å behållningen tillika med hvad som efter generalförklaringens
afgifvande kan vara upplagdt, hvarefter inventeringen så snart som
möjligt börjas.

Vid denna inventering, hvarom upplagshafvaren förut underrättas och vid
hvilken han eller hans ombud skall vara tillstädes, åligger honom att iakttaga att:

om något af den angifna behållningen efter qvartalets slut är afsatt, skall
detta skriftligen anges för tullbetjeningen före förrättningens början (,Jcontinuationsangifningu),

varubehållningen skall vara så sorterad och upplagd att hvarje slag för
sig kan beqvämligen öfverses och undersökas samt att åt tullbetjeningen lemnas
all behöflig hjelp för förrättningens hastiga afslutande.

Såsom behållning antages blott hela i handeln brukliga emballage!'' i livilka
varorna inkommit. Varor i brutna emballage!'', hvarur något uttagits, skola förtullas,
med undantag af toppsocker, tobaksblad i halfva fat samt manufakturvaror
(garn inberäknadt) af ull, bomull, silke, lin och hampa.

Vid inventeringen skall tullbetjeningen så noggrant som möjligt efterse och
bedöma att de varor, som förevisas, stämma öfverens med hvad som bör finnas
enligt de af räkenskapsföraren mottagne förteckningar och uppgifter samt den

General förklaring.

Inven teringen.

Inbetalning
af tull.

Export.

angifning, som upplagsliafvaren sjelf, enligt ofvanstående,'' före förrättningens början
skall afgifva.

Dessa handlingar förses på stället, efter omständigheterna, antingen med
intyg om att allt befunnits rigtigt eller med uppgift på de brister, söm förefunnits.
I senare fallet skall upplagsliafvaren skriftligen erkänna bristen; vill han det ej,
företages vågning, mätning eller uppräkning af det omtvistade. Kan dl in garn e
öfverlemnas efter förrättningens slut till räkenskapsförare!!.

Inventeringen förrättas på hvarje ställe af eu overtoldbetjent (kontrolör)
och en undertoldbetjent (assistent).

Under den tid qvartalsinventeringen fortgår, vanligen från den linie till
månadens slut, må kreditupplagsvaror icke föras från ett till annat upplag i staden,
utan att sådant är vederbörligen anmäldt och passersedel meddelad.

Tullkammaren skall genom anslag å täflan och i en offentlig tidning kungöra
tiden för qvartalsinventeringarnes början och slut.

När förrättningen hos en upplagshafvare är afslutad, har han att senast
åtta dagar derefter sjelfmant till tullkammaren mot qvittens betala införselstullen
för de varor som dels utgått till förbrukning, dels hafva legat ett år på kreditupplag
och dels i behållning utgöra mindre än halfva tillskrifningsmängden.

Om på grund deraf att hela varupartiet angifvits såsom afsatt, ingen inventering
företages, eller om samtliga upplagsvaror till följd af vissa straffbestämmelser
(se nedan) förfalla till förtullning, så erläggas likaledes afgifterne inom åtta
dagar, i förra fallet från generalförklaringens datum, i senare fallet från den tid
försummelsen är begången.

Varor, som afsändts till annan inrikes ort, få afskrifvas endast såframt
bevis öfver varans ankomst till bestämmelseorten framlägges vid inventeringen.
Detta bevis åligger det upplagsliafvaren att anskaffa. Finnes icke detta bevis,
måste tullafgiften erläggas; men om det vid första eller andra qvartalsafräkningen
derefter företes, så afskrifves varan i kreditupplagskontot, om sådan vara der
finnes, om icke, så återbetalas den erlagda tullafgiften kontant af räkenskapsförare!!,
utan afdrag.

Vill en upplagshafvare mellan qvartalsafräkningarne erlägga tull för upplagsvaror,
kan detta icke ske för mindre partier än dem, i Indika varorna kunna
tillskrifvas upplaget, eller ock för hela restbehållningen af ett enskildt varuslag.

Utförsel af gods från kreditupplag sker med prima- och sekunda-angifningar,
med på tro och heder afgifven försäkran å priman (se sid. 10).

Båda angifningarna aflemnas till räkenskapsförare!!, från hvilken de, efter
nödig annotation, tillställas bevakningen, som på båda exemplaren meddelar intyg
om inlastningens öfverensstämmelse med angifningen.

Sekundan bilägges skepparens utgående märkrulla, priman återlemna» till
upplagsliafvaren, som bär att framlägga den vid nästa afräkning.

Vid försändning till inrikes ort förhålles på samma sätt; dock erfordras ej Transport till
försäkringen på tro och heder. Mottagaren skall vid ställets tullkammare angifva milieb 01 •
varan till kreditupplag eller förtullning, hvarom framkomstbeviset skall innehålla
intyg.

Enligt tarifens § 2 mom. c. kunna kaffe, thé, socker och sirap från kredit- Skeppsupplag,
med befrielse från införselstull, utlemnas såsom skeppsprovision till utrikes liroviblon''
gående fartyg, och det i huru små qvantiteter som helst, mot skepparens skriftliga
försäkran på tro och heder att varorna äro bestämda till proviant för besättning
eller passagerare och icke med hans vilja skola åter insmuglas i landet.

Följande straffbestämmelser rörande kreditupplaget innehållas i den norska Stra-ffbestämtul
lagen: meker.

Inlemnar en kreditupplagskafvare icke sin generalförklaring inom föreskrifven
tid, bötar han 8 kronor för hvarje af de första sju dagarne han uteblifver,
men efter denna tid förfalla samtliga hans upplagsvaror strax till förtullning.

Angifver han större behållning än som vid inventeringen förefinnes, bötar
han halfva införselstullen af de för mycket angifna varorna.

Söker han dölja generalförklaringens oläglighet genom att gifva sin behållning
sken af att vara större än hon är, såsom genom att förevisa fastager, fyllda
med vatten i stället för vin, och dylikt, så förhöjas böterne till varans dubbla
införselstull.

Uteblifver han från inventeringen bötas 12 kronor, och om han ej infinner
sig efter förnyad tillsägelse, anses hans samtlige upplagsvaror förfallne till förtullning.

När upplagsvaror under den tid inventeringen pågår utan anmälan föras
från ett till annat upplag i staden, straffas såväl aflemnaren som mottagaren med
böter, motsvarande tullafgiften å de olofligen transporterade varorna.

Uteblifver en upplagshafvare efter den bestämda tiden med erläggande af
tullafgifterne, bötar han en procent deraf dagligen till dess betalning sker eller till
dess den ofvan omnämnda utpantningen verkstälts.

Om kreditupplagsvaror, som angifvits till export, svikligen qvarkållas, såsom
om vatten inlastas i stället för vin, inländska varor i stället för utländska af samma
slag m. m., äro de angifna varorna förbrutna, eller deras värde. Har upplagshafvaren
häri haft del, förlorar han sin upplagsrätt.

Om kreditupplagsvaror, som angifvits till export, efter inlastningen olofligen
åter upplossa,s, äro varorna förbrutne, eller deras värde. Har upplagsliafvaren
häri haft del, förlorar han sill upplagsrätt.

Handlar någon mot på tro och heder afgifven försäkran genom att insmugla
varor, straffas han, utom för tullförsnillningen, äfven med förlust af de
rättigheter, som sådan försäkran annars medför.

Finnas, vid undersökningen af till kreditupplag angifne varor, andra eller
flera slag än de i angifningen nämnde, erläggas böter, motsvarande tre gånger införselstullen,
såframt detta belopp icke öfverstiger tredjedelen af värdet; i motsatt
fall en tredjedel af detta värde. Men framgår af omständigheterne att ingen tullförsnillning
afsetts, bortfaller denna föreskrift.

För sigill- eller låsbrott bötas från 20 till 800 kronor. Hit räknas äfven
om någon beredt sig tillgång till under tullverkets lås eller sigill liggande varor,
äfven om icke lås eller sigill brutits.

Befinnes det att eu upplagsliafvare blifvit ovederhäftig, utan att detta skett
genom honom otillräknelig olyckshändelse, så att krediterade tullafgifter icke kunna
hos honom erhållas, anses han — så vida straff som bedräglig gäldenär icke på
honom kan användas — med fängelse på vatten och bröd från 15 till 30 dagar,
hvarjemte han, efter utståndet straff, fortfar att vara statens gäldenär för det
bristande beloppet.

Räkenskapen. Kreditupplagsräkenskapen i Kristiania är betydligt enklare än den i Kö penhamn.

Vid uppläggning af varor kommer angifningen ej till redogöraren förr
än den är försedd med packhusattest, och införes då i löpande nummerordning uti
Toldbog B*), der äfven transporter från och till kreditupplag inom staden samt
förtullningar från upplaget antecknas. Från nämnde toldbog B införas derefter
dessa uppläggningar, transporter och förtullningar uti kreditupplag skontot på vederbörande
upplagsliafvare. Export af upplagsgods samt transport från och till upplag
i annan stad införas direkt i kontot, utan att hafva antecknats i toldbog B,
exporter vid hvarje tillfälle enligt inkomne angifningar och transporter vid qvartalets
slut i enlighet med de generalförklaringarne åtföljande inlagor och ankomstattester.
Vid årets utgång afslutas kontot.

I Toldkassererens BäJmingsboJc införes uti särskilda kolumner all debiterad
tull, dels efter toldbog A dels efter toldbog B, med sina i dessa böcker löpande
nummer. Denna räkningsbok afslutas för hvarje månad.

I toldbog B införes äfven all förfallen packhushyra för till kreditupplag
angifvet gods.

*) Toldbog A innehåller direkta förtullningar, toldbog B förtullningar från kreditupplag.
Dessa båda föras af toldkassereren. Toldbog O innehåller förtullningar af spirituösa och föres af
toldskriveren.

åi

IDessa tvenne böcker, toldbog B, kontot och rakningsboken erhåller toldkassereren
inbundna och upplinierade på tullverkets bekostnad, sedan de förut påtecknats
(»auktoriserats") af stiftsamtmannen i Kristiania.

Alla angifningar skola vara skrifta å på tullverkets bekostnad tryckta
blanketter, som å tullkammaren gratis tillhandahållas de trafikerande.

Kreditupplagshafvarnes antal i Kristiania uppgår till omkring 350. —
Tulluppbörden uppgick för år 1882, enligt uppgift, till ungefär 8,5 millioner kronor,
hvaraf tre fjerdedelar, eller 6,4 millioner, utgjorde tull för kreditupplagsvaror.

Frilager finnas icke i Norge men kunna, jemlikt Lov af den 4 juni 1866, Frilager,
inrättas med regeringens tillåtelse.

Uppgift å de enligt nu gällande norska tulltariff till kreditupplag berättigade
varor och jemförelse mellan minimiqvantiteterne för uppläggning af samma
varor enligt norska och danska tariferne.

N:r i norska tårben.		Enligt norska tarifen.	Enligt danska tarifen.
32	Bomulls-dräll och damast.......	kg.	100	kg.	150
37	väf, annan, tryckt.......	11	90	11	150
38	„ „ „ flerfärgad .....	11	150	11	—
39	,, „ ,, färgad och blekt . . .	11	225	11	—
40	.. oblekt.......		450	11	150
54	Kakao..............	11	600	11	150
76	Blyhvitt och Zinkhvitt . . ......		1,800	11	150
77	Kochenilj och indigo.........	11	225	11	25
78	Färger i olja...........		1,800	11	—
92	Plommon.............	11	700	77	150
93	Korinter.............	11	450	11	150
94	Fikon ..............		600	11	150
95	Russin..............		450	77	150
101	Linfrö..............	11	20,000	11	—
102	Raps- och Roffrö..........	11	20,000	11	—
128	Kautschuk, arbetad.........		120	11	—
146	Humle..............	11	250	11	—
170	Kaffe..............	11	240	11	150
194	Spannmål, korn...........	11	15,000	11	—
197	hvete...........		15,000	11	—•
200	» ...........			11	—
236	Linne, garn, färgadt.........		180	11	50
244	„ mattor...........	11	225	11	—
245	„ segelduk...........	11	600	11	150
247	.. dräll och damast........		100	11	150
252	., väf, annan, tryckt.......		90	11	150
253	„ „ „ flerfärgad......		150	11	—
254	„ „ „ färgad och blekt . . .	11	225	11	—
255	„ „ „ oblekt.......	11	450	11	150
266	Mandel..............		300	11	150
344	Olja, bom-............		1,200	11	250

N:r i norska tarifen.		Enligt norska tarifen.	Enligt danska tarifen.
345	Olja, liamp-............	kg.	1,800	kg.	—
(1:0	kokos- och palm-........		1,800	11	250
346	lin-, raps- m. fl.........	n	1,800	11	—
348	., petroleum...........	n	1,800	11	100
385) ■386)	Paddy ..............	n	3,000	■■	150
387	Ris...............		1,200	11	150
396	Sagogryn .............		900	,,	150
402	Koksalt.............	hl.	330		2,500
407	Hel- och halfsiden..........	kg.	35	11	—
416	Sulläder.............		200	11	—
447	Socker, raffineradt..........		240		—
448	oraffineradt, ljust.......		240	11	150
449	,, mörkt ......	11	325		—
450	Sirap..............		1,200	11	—
462	Thé...............		60	11	50
466) 467)	Tobak, blad och stjelk........		150	11	150
502	Ull, garn, hvitt...........		450	11	—
503	., annat..........		300	11	—
506	„ mattor............		200	11	150
507	., strumpor in. m., gröfre ......		■ 225		—
508	„ annat trikotage.........		70		—
513	„ väfnader, andre.........		75		100
515	Vin på fat............		700		150

London.

Den engelska tullagstiftningen tillåter ingen kredit på tullafgiften för en
till egarens förfogande utlemnad vara, hvadan någon institution motsvarande kreditupplaget
ej finnes.

Uppläggningen af det fåtal utländska varuslag, som i England äro tullpligtige
sker i WareJmises, dels inom dockorna, dels enskilda.

Engelska tullagen fordrar band (borgensförbindelse) för alla operationer
med oförtulladt gods, för uppläggningen i warehouses, för flyttning från ett till
annat wareliouse, för återutförsel af oförtullade varor, äfven skeppsförnödenheter in. in.
Beloppet af en stående bond för i enskildt magasin upplagdt gods är minst
3,000 pd St., för tillfällig flyttning af gods från ett till annat upplagsställe ansvaras
med ett belopp, lika med tullafgiften å varan, för utförsel lika med dubbla tullen o. s. v.

Dockkompanierne hafva till tullverket afleinnat dylika bönås till säkerhet
för tullen å de varor, Indika i de särskilda dockorna uppläggas, och egaren eller
innehafvaren af enskildt wareliouse skall likaledes, innan gods får der uppläggas,
ställa sådan säkerhet, som godkännes af Commissioners of Customs.

Sådana enskilda upplagsmagasin få ej ligga mer än tusen yards från
tullhuset eller från godsets lossningsplats.

Tullverket ger ingen ersättning till importören eller egaren för förlust
genom eld eller annan oundviklig .olycka; men tullen kan i sådant fall eftergifvas.

Yid godsets uppläggning skall hvarje kolli eller hvarje parti kolli af
samma slag märkas med fartygets inkommande nummer (rotation number) äfvensom
med vigten eller måttet af innehållet.

Upplagdt gods kan flyttas från en till annan stad, när så önskas, efter angifning
hos tullen och sedan borgen, motsvarande tullafgiften, blifvit, antingen på
afgångs- eller ankomstorten, aflemnad för godsets åternppläggning eller förtullning.

Allt upplagdt gods skall förtullas eller åter utföras inom fem år efter
uppläggningen, så vida icke egaren begär förnyad uppläggning deraf, i hvilket fall
det skall ånyo undersökas på egarens bekostnad och hvarje brist i den först upplagda
qvantiteten förtullas. Giodsegaren kan dock, om han så önskar, åter upplägga
godset utan förnyad undersökning, förutsatt att vederbörande tulltjensteman
äro öfvertygade om att ingen brist finnes. Mén om godset icke förtullas, utföres
eller åter upplägges inom fem år, skall sådant gods, en månad efter det under -

rättelse derom gifvits egaren, med eller mot lians vilja försäljas, och försäljningsbeloppet
användas till erläggande af tull, magasinshyra och omkostnader, samt
återstoden tillställas godsegaren.

Efter behörig anmälan är det tillåtet att i magasinet sortera, särskilja och
ompacka gods samt dermed vidtaga sådana förändringar, som äro nödiga för dess
förvaring, försäljning eller skeppning; äfvensom att omtappa, blanda eller förstärka
viner; hvarefter allt gods skall förvaras i samma packor och kärl som förut, så
vida ej efter särskild tillåtelse ändring häri får göras.

Då gods skall uttagas till förtullning skall egaren angifva det och på
samma gång erlägga full tull derå enligt qvantiteten vid uppläggningen, med
undantag af tobak, vin, spritvaror, fikon, korinter och russin, för Indika artiklar
tull erlägges efter varans vigt eller mått vid uttagningen, så vida ej brist finnes''
hafva uppstått på olagligt sätt, i hvilket fall afdrag icke göres för mer än som
kan anses hafva afdunstat eller intorkat. — Ingen tull betalas för brist i gods,
som anges till utförsel, om ej orsak finnes att anse det bristen på olagligt sätt
uppstått.

Då, såsom nämdt är, kredit på tullafgiften för disponerad! tullpligtigt gods
ej medgifves i Englands tullförfattning, torde derifrån intet för våra förhållanden
vara att hemta, hvarför jag kan inskränka mig till ofvan anförda korta utdrag af
de vigtigaste stadgandena i afseende å uppläggande af oförtullade varor.

Antwerpen.

Lagen af den 4 Mars 1846 medgifver i Belgien, fyra slag af entrepöts,
nemligen

Entrepot franc,
public.

„ particulier och
»

Entrepot franc är ett fullständigt omslutet område, som innehåller eu eller
flera bassiner för lossning och lastning samt magasin för varors uppläggning
Denna entrepot finnes ingenstädes ännu. men kan inrättas i Antwerpen, Briigge,
Gent och Ostende.

Entrepot public är en uteslutande under tullens uppsigt stående byggnad
för uppläggning af varor.

Entrepot particulier är ett af godsegaren erbjudet och af tullverket godkändt
magasin för uppläggning af vissa till denna förmån särskild! bestämda
varuslag. Till sådant magasin har tullen en nyckel och godsegaren den andre.
(Nederlag).

Entrepot fidif är ett af godsegaren erbjudet och af tullverket godkändt
magasin för uppläggning af de till denna förmån berättigade varuslag. Godsegaren
bär ensam vården om detta upplag och skall ställa borgen för tullafgifterne.
(Kreditupplag.)

Tiden för varornas qvarliggande på desse entrepöts är obegränsad.

Entrepot franc.

För detta upplag skola följande stadganden gälla:

Styrelsen, som utnämnes af konungen, består af en medlem af kommunalmyndigheten,
två ledamöter af handelskammaren, tulldirektören på stället och
uppbördsmannen (le receveur).

Styrelsen uppsätter och underställer finansministern sitt specialreglemente
för den inre ordningen i entrepöten. Tullverket har vården om denna jemte^ upp -

sigt öfver der befintliga kajer, magasin, fartyg samt alla varuoperationel'' inom
entrepöten. Täkter, placerade utomkring inhägnaden, skola hindra tillgången för
obehörige. Entrepöten i Antwerpen skall vara statens egendom.

I detta slag af entrepöt få äfven uppläggas till införsel förbjudna varor.
Deremot få icke dit införas krut, lefvande djur och de varor, som i specialreglementet
kunna varda förbjudne. För upplag af krigsvapeu och ammunition fordras
finansministerns tillåtelse.

Upplaget inventeras ej oftare än styrelsen finner nödigt, och då till det
hela eller delvis. Finnes då öfverskott, uppföres det på egarens konto. Brist
afföres ur kontot. Godsegare har rätt att begära inventering af sitt upplag för att
undandraga sig magasinshyra för de brister, han anser förefinnas.

Varor kunna uttagas till reexport, transit, transport till annan entrepöt
franc, till entrepöt public, particulier och fictif samt till förtullning.

Uttagning till förtullning sker efter specifik angifning, tullafgiftens
erläggande och varornas undersökning samt attestering. Uttagning får ske i hvilken
(jvantitet som helst med undantag af

till export sjövägen: tågvirke, minst 1000 kilogram,
till entrepöt public, particulier eller fictif:

finare viner..................minst 4 hektoliter

ordinära „............. „ 9 hektoliter

spritvaror (oberoende af styrkan).......... „ 3 hektoliter

rått rörsocker................. „ 500 kilogram.

Magasinshyran, som förfaller hvar tredje månad till betalning, erlägges
till uppbördsmannen, men regeringen och främmande ministrar äro derifrån befriade.

Uti särskildt magasin i entrepöten kunna, efter angifning och attestering,
uppläggas skeppsprovisioner, strandade och bergade varor, varor från fartyg, som
inkomma för reparation, belgiska varor, som återkomma och ej kunnat säljas eller
införas i utlandet, varor utan mottagare eller med livilka adressaten nekar att
taga befattning samt varor, som antagas komma att åtnjuta tullfrihet.

Dessa varor återutföras, utlemnas tullfritt, förtullas eller säljas på auktion,
efter omständigheterne.

Entrepöt public.

Entrepöt public bekostas af kommunen och kan upprättas öfverallt, der
behof deraf göres. Dess öppnande sker genom ett tillkännagifvande af regeringen,
efter det lokalerne behörigen godkänts och stälts till tullverkets förfogande.

Antwerpens entrepöt public eges nu af la compagnie des docJcs-entrepöts,
som köpt den för ett pris af 2,200,000 francs.

Vården och uppsigten utöfvas uteslutande af tullverket genom en kontroll-,
som biträdes af nödigt antal tulltjensteman (verifikatörer).

Förbjudne till införande i entrepöten äro krut, lefvande djur, krigsvapen
och ammunition (utan särskild tillåtelse), syror, eldfarliga och stinkande varor in. m.

Uppläggning kan ske af gods från utrikes ort, från entrepöt franc och
från annan entrepöt public. Varor kunna uppläggas, äfvensom uttagas till transitering
till annan entrepöt i Indika qvantiteter som helst; men vid uttagning till
förtullning är minimum 10 hektoliter spanmål och frö, 500 kilogram af andra lösa
varor samt af oarbetade metaller, med undantag af koppar (250 kg.), 10 kilogram
cigarrer och ett helt kolli af andra varor. Dessa minimibestämmelser äro dock
icke tilllämplige vid saldots uppgörande, ej heller, i afseende å varor, som inkommit
i mindre qvantiteter än de nämnde.

Upplagskafvaren låter åsätta varorna etiketter och vakar öfver deras bibehållande.
Kolli kunna delas och varorna uppackas för att undersökas, sorteras m. in.

Under transporten skadade varor få uppläggas med vilkor att skadan
enligt tullförfattningen förut blifvit undersökt och varans tullafgift bestämd. Denna
afgift får- sedermera ej minskas om varan under upplagstiden skulle ytterligare
försämras.

Inventeringen, som eger rum minst en gång om året och hvarvid godsegaren
anmodas närvara, sker genom kollinas räkning och enligt summarisk uppgift
på vigt och mått vid uppläggningen. Skulle mera anmärkningsvärda olikheter
upptäckas, sker eu noggrannare undersökning. Öfverskott uppföras i kontot; brist,
ej öfverstigande en procent, afsltrifves. För större brist kan tulldirektören tillåta
afskrifning, om han finner att densamma uppstått utan egarens förvållande.

Tullafgiften skall alltid erläggas före godsets uttagning, äfven för prof af
hvad storlek som helst.

Magasinsliyra erlägges hvar tredje månad till kompaniets uppbördsman.

Med regeringens tillåtelse kunna utländska varor, med borgen för tullaf''giften,
tillfälligtvis uttagas för förädling inom landet.

Tullverket har intet ansvar för upplagdt gods, med mindre det skadats
genom dess tjensteman bevisade förvållande.

Entrepöt particulier.

Ehuru redogörelse för detta upplag ej egentligen tillhör denna berättelse,
införes dock densamma här, för erhållande af en fullständig öfverblick af de fyra
särskilda upplagssätt, som existera i Belgien.

Entrepöt particulier (nederlag) tillätes endast i de städer, der entrepöt
public finnes. Ansökning om åtnjutande af rätt till detta upplag göres hos tulldirektören,
som öfvertyga!’ sig om att lokalerne erbjuda tillräcklig säkerhet. Ansökningen
skall utom fullständig beskrifning af lokalen, innehålla uppgift på de
varuslag man vill upplägga. Dessutom skall bifogas ett af kommunalmyndigheten
utfärdadt certifikat öfver sökandens redbarhet (moralité) och vederhäftighet (till
bestämdt belopp) för de tullafgifter han kommer att erlägga. I brist af sådant
certifikat bör sökanden ställa borgen för dessa afgifter.

Upplaget står under tullens och godsegarens vård och förvaras under
tvenne lås, hvartill hvardera har en nyckel. Det skall när som helst vara tillgängligt
för tullverkets tjensteman.

Endast viner, spritvaror, likörer och alla slags spanmål få på detta upplag
intagas, och det genom direkt införsel samt genom öfverförande från entrepöt franc,
public eller particulier.

Efter föregången undersökning och attestering kunna nämnde varor uppläggas
i Indika qvantiteter som helst. G-odsegaren, som har att åsätta hvarje kolli
en etikett, innehållande nödiga upplysningar för godsets Igenfinnande, är skyldigtillse
att de upplagda varorna icke förderfvas eller försämras. Vid behof kan
tullverket skriftligen uppmana honom att inom åtta dagar gifva godset nödigskötsel.
Åtlyder han ej denna uppmaning, så upphör upplagsrätten för detta gods
och det är förfallet till förtullning inom näst påföljande månad.

Inventering företages tvenne gånger om året. Dervid befinna öfverskott
uppföras på godsegarens konto; för brister skall tullafgiften genast erläggas enligt
för tillfället gällande tarf. Öfverstiger bristen tio procent, anses tullförsnillningha
egt ruin och godsegaren straffas för sådan, såvida det ej kan bevisas att han
är helt och hållet främmande för saken.

Gods kan uttagas från entrepöt particulier till utförsel, transport till annat
entrepöt particulier och till förtullning; i sist nämnde fall efter det tullen enligt
gällande tarf erlagts.

Innan prof får uttagas skall likaledes tullafgiften derför inbetalas.

Utförsel af viner tillätes ej i mindre qvantiteter än en hektoliter af finare
och fyra hektoliter af ordinära slag.

Öfverflyttning till annat entrepöt particulier får ej ske i mindre qvantiteter
än fyra hektoliter af finare och nio hektoliter af ordinära viner samt tre hekto -

liter af spritvaror ocli likörer, ineli uttagning till förtullning i hvilken qvantitet
som helst.

Kostnaden för upplagets öppnande och stängande erlägges af godsegaren
med 30 centimer i timman och beräknas aldrig för mindre än en timma. Hvar
femte dag skola dock, för vädring^ skull, spanmålsupplag öppnas utan afgift. Af
tullverket fordradt öppnande utaf upplagen aflöper kostnadsfritt för egaren.

Entrepöt fictif (Kreditupplag).

Med undantag för socker är detta upplag tillåtet endast i de städer, der
entrepöt public finnes. Ansökning härom med bifogad borgen för tullafgiften skall
inlemnas till tulldirektören i distriktet.

Upplaget står under gödsegarens egen vård, men tullverkets tjensteman
ega när som helst tillträde dit.

Följande varuslag få läggas på entrepöt fictif: ''kakao, kaffe, byggnadsvirke
och finare trävirke, jern i stänger och knippor, tackjern, frukter af alla slag, och
jernvägsskenor.

Till detta upplag kunna varor inkomma från direkt införsel och genom
öfverflyttning från en entrepöt franc, public eller fictif.

Uppläggningen eger rum efter godsets behöriga undersökning och attestering
och i hvilken mängd som helst, råsocker dock ej mindre än 500 kilogram.

För upplagshafvarens skyldighet att vårda godset gälla samma föreskrifter,
som nämnas under entrepöt particulier.

Inventering göres två gånger om året; men utom dess skola tulltjenstemännen
ofta besöka dessa upplag, isynnerhet dem, som innehålla socker. Finnes
vid inventeringen öfverskott, skall det uppföras på kontot. Brister i upplaget
skola genast förtullas.

Gods kan utgå från detta upplag till utförsel, öfverflyttning till annat
entrepöt fictif och till förtullning.

Uttagningen sker efter föregången angifning och undersökning. Vid förtullning
skall tullafgiften dessförinnan betalas enligt gällande tarif. Prof skola
förtullas före uttagningen.

Uttagning kan ske i hvilken qvantitet som helst; förtullning af råsocker
och transport deraf till annan entrepöt fictif dock ej mindre än 500 kilogram.

„Hvad hindrar", säges i förordet till den belgiska allmänna tullagen, „en
upplagshafvare att, utan att erlägga tull, till konsumtion utlemna utländska varor,

som lian sedan ersätter med likadana belgiska? Hvad ldndrar att varor, som förtullas
efter värde, säljas dä detta värde är högt ocli angifvas till förtullning först
da väldet är lägre; hvilket vore en verklig tullförsnillning?“ På grund af denna
åsigt äro från entrepöt fictif uteslutna manufakturvaror och sådana, som förtullas
efter värde.

Amsterdam.

Kredit pa tullafgiften gifves endast för spirituösa, som, för att åtnjuta denna
förmån, måste uppläggas i minst 5 hektoliter af 50 °/o styrka och efter det godkänd
borgen stälts. Från detta upplag, hvilket helt och hållet är undei egal ens
vård, får denne verkställa export, efter derom gjord anmälan hos redogöraren
och sedan varan blifvit af tulltjensteman undersökt samt till mängd och styrka
attestera^ Likaledes skall öfverflyttning från ett till annat kreditupplag i Amsterdam
föregås af behörig anmälan, för anteckning i aflemnarens och mottagarens
konton; men transport till upplag i annan stad, (som är tillåten, såvida tulluppbördsman.
der finnes), liksom uttagning från upplaget till förbrukning, anmäles endast
i början af hvar tredje månad, då upplagshafvaren uppgifver sin behållning
och erlägger tull för det förbrukade, hvarvid det beror på tulltjenstemannens godtycke
att undersöka behållningen eller icke, allt efter det förtroende godsegaren
åtnjuter.

Tiden för upplaget är obegränsad.

Vin. som i Nederländerne är tullfritt, åtnjuter samma kreditupplagsförmån
i afseende å den derpå lagda accis, hvilken utgör 20 gulden per hektoliter.

Dockan (Entrepöt-dok) i Amsterdam förestås, enligt reglementet af den 12
december 1875, af fyra direktörer, af hvilka tre utnämnas af konungen och den
fjerde af magistraten i Amsterdam. Deras tjenstetid varar i fyra år. Den af
direktörerne, som handhafva; den dagliga förvaltningen, har af dockans inkomster
en årlig aflöning; de öfrige icke.

Direktörerne antaga en magasinsförvaltare, som har närmaste tillsyn öfvei
dockan. Denna befattning kan äfven innehafvas utaf en af direktörerne.

I allt hvad som angår statens uppbörd står dockan under uppsigt af tullverket.
Ingen uppläggning eller uttagning af gods får ega rum utan att den i
dockan anstälde tulltjensteman derom erhållit kännedom och de föreskrifna handlingarne
blifvit honom förevisade.

I dockan får uppläggas:

a) gods, som införts från utlandet och är underkastadt tull eller accis,
äfvensom accispligtigt gods af inländskt ursprung;

4 o

b) utländskt gods, som är fritt från tull och accis; — allt med vilkor att
godset ej är åt beskaffenhet att kunna medföra fara för annat gods, och med iakttagande
åt att inländska spritvaror aldrig få läggas i samma magasin som utländska.

Tulltjenstemännen hafva rättighet att undersöka det tullfria godset vid in- och
utgåendet samt under upplagstiden. Då detta gods är lossadt kan det uppläggas
i dockan utan annan åtgärd från tullverkets sida än att lossningsangifningen påtecknas
åt tulltjenstemännen; vid uttagandet erfordras för tullens räkning ingen
angifning.

Dockan har sitt eget arbetsfolk, som af godsegarne kunna begagnas mot
erläggande af arbetslön, hvilken bestämmes af direktionen. Men man kan äfven
begagna eget folk, utom i det fall som här nedan omnämnes.

Uppläggningen kan ske antingen styckevis under magasinsförvaltarens vård,
eller i förhyrdt helt magasin, som af direktionen uthyres för en eller flere månader,
högst ett år.

I senare fallet kan gods öfverflyttas från en egare till en annan, efter till
tullen inlemnad angifning, underskrifven af både aflemnaren och mottagaren.

För gods, som upplägges under magasinsförvaltarens vård betalas packhushyra
enligt af direktionen faststäld och kungjord taxa.

För detta senare gods afger direktionen:

a) »uppläggningsbevis, lydande på importören;

b) depositionssedel (ontvang-cedul), stäld på innehafvare!!.

Uppläggningsbevis å tullpligtigt gods underskrifves af magasinsförvaltaren

och viseras af tulltjenstemännen; det å tullfritt gods undertecknas endast af den
förre. Genom dessa bevis erkännes uppläggningen, men dockan göres ej derigenom
ansvarig för skada eller förminskning genom brand, inbrott, intorkning eller andra
orsaker, som, utan försummelse eller förvållande af tjenstemännen, kan uppstå.
Uppläggningsbeviset utlemnas till importören mot qvitto.

Vid transport af gods, vare sig till det hela eller delvis från en till annan
egare, utgifves till den nye egaren ett nytt bevis öfver det till honom öfverlåtna
godset, och till aflemnaren, mot återställande af det gamla beviset, ett saldo å hans
återstående varuparti.

A vissa varor afger direktionen depositionssedel, nemligen å kaffe, socker,
tobak in. fl. kuranta varor; deremot icke å väfnader eller flytande varor.

Den importör eller egare, som åstundan depositionssedel å sitt gods, underrättar
skriftligen magasinsförvaltaren derom, med bifogande af uppläggningsbeviset,
om sådant redan erhållits. Magasinsförvaltaren behandlar nu godset på köpmansvis,
afväger det i lotter efter egarens önskan, låter märka hvarje kolli och gör

godset färdigt till utlemnande eller försäljning. Vid denna behandling, till hvilken
dockans eget arbetsfolk måste användas, må egaren eller hans .ombud vara närvarande.

Så snart depositionssedeln af mägasinsförvaltaren är uppsatt, blir godset,
mot aflemnande af eu utaf egaren undertecknad förskrifning, affördt från hans konto
och bokfördt för magasinsförvaltarens enskilda räkning.

Depositionssedeln öfverlemnas till egaren mot qvitto, sedan magasineringsoch
arbetskostnader erlagts.

Sedan denna depositionssedel är afgifven upphöra alla dockans förbindelser
till egaren såsom sådan, och kunna alla rättigheter öfver det deponerade ‘ godset
utöfvas endast af depositionssedelns innehafvare.

Depositionssedeln ställes till innehafvaren, undertecknas af magasinsförvaltaren
och förses med dockans stämpel. Är godset tullpligtigt, så skall depositionssedeln
viseras af tulltjenstemannen. Desse sedlar innehålla förbindelse att till innehafvaren genast,
på hans begäran och på de hvarje söckendag bestämda tider, utlemna godset.

Entrepötdockan är från godsets lossning till depositionssedelns utgifvande importören,
och derefter till godsets uttagning innehafvaren ansvarig för godsets lagliga
och redbara behandling och förvarande, äfvensom för all skada eller minskning,
som ej genom brand, inbrott, intorkning eller annan dylik orsak uppkommit.

Till egaren skall, enligt hans önskan, för hvarje varuparti ett eller flere
depositionsbevis utlemnas; han har när som helst rättighet att låta dela ett bevis
och utbyta det mot andra af mindre innehåll.

Hvarje innehafvare af ett depositionsbevis har rättighet att låta taga prof
af dit hörande varor, dock med företeende af beviset och mot magasinsförvaltarens
anteckning derå om vigten eller qvantiteten af de uttagna profven.

De på godset utfärdade uppläggningsbevis eller depositionssedlar skola
ovilkorligen förevisas innan detsamma kan utlemnas. De skola derefter strax af
magasinsförvaltaren makuleras för att till direktionen inlemnas.

Förloras eller förstöres uppläggningsbevis eller depositionssedel, får ingen
duplett deraf utgifvas; men direktionen kan, efter att på rätte egarens begäran,
genom tillkännagifvande i allmänna tidningar, hafva förklarat dokumentet dödadt
och utan värde, efter viss tid till honom utlemna godset.

Entrepöt-dockan i Amsterdam är, enligt uppgift, byggd genom medel, som
konung Wilhelm II på 1840-talet i eget namn upplånade. När detta lån — i en
aflägsen framtid — genom afbetalningar med dockans inkomster är vordet guldet,
blir denna statens egendom.

Havre.

På entrepöts i Frankrike upplagdt gods anses vara utom landets gränser
och behandlas vid utgåendet nr entrepoten såsom om det då inkommit.

Två slag af entrepot finnas: reel och fictif.

Entrepot reel i Havre ntgöres af ett utaf tullverket bevakadt område,
innefattande storartade magasin och bassiner, till hvars ingång tullen har den ena
nyckeln och la compagnie des docks-mtrepots den andra. Entrepot réel måste i
allmänhet utgöra eu enda byggnadskomplex, afskild från andra byggnader; likväl
kunna andra godkända upplagsplatser tillåtas för saltadt kött och fisk, tran, talg
och petroleum. För sistnämnda upplagsställen erfordras borgen.

Entrepot fictif är ett upplag i enskildt magasin under godsegarens vård,
hvarvid likaledes borgen för tullafgifterne erfordras.

Hvarje importör eger rätt att angifva varor till uppläggning i eu lagligen
inrättad entrepot réel. I en del dylika kunna såväl till införsel förbjudna som tillåtna
varor uppläggas; i andra endast tillåtna. Der till införsel förbjudna varor få
uppläggas, skola för dessa finnas särskilda magasin, strängt afskifta från de öfriga
och lästa med tvenne nycklar.

Några entrepöts réels („entrepöts speciaux“) kunna mottaga endast ett
mindre antal varuslag, såsom i Cherbourg (under tulldirektören i Caen), der blott
sädesbränvin, genever, korinter, thé och vissa väfnader få uppläggas. Dylika entrepöts
finnas i Roscoff (Brest), Morlaix (Brest), Saint-Malo (Saint-Brieuc), Fecamp
(Havre), Dieppe (Havre), Boulogne och Calais (Boulogne), Gravelines och Dunkerque
(Dunkerque.)

Tulluppsigten öfver entrepöts réels i de förnämsta liamnarne bekostas af
staten. Likaså i Paris, Lyon, Orleans och Toulouse.

På andra ställen kunna entrepöts réels upprättas på begäran af kommunen,
som då skall åtaga sig kostnaden för tullverkets uppsigt.

Förbjudne till uppläggning på entrepot réel äro tullfria varor, eftertryck
af franska böcker och främmande tillverkningar med franska fabriksmärken. Krigsvapen
kunna endast uppläggas i Marseille, Bordeaux, Nantes, Havre, Boueii, Boulogne,
Paris och Lyon.

Ingen uppackning, omtappning, delning, eller sammanslagning af kolli får
ega rum utan tullverkets tillåtelse och under tullbevakning. Ej heller får utan

sådan tillåtelse någon behandling af upplagde varor företagas, åsyftande deras fördelaktigare
försäljning; och kan sådant medgifvande af tullverket endast lemnas i
afsigt att hämma eller förekomma varornas försämring, samt får ej innefatta någon
sådan afsöndring eller rensning, som kan föranleda minskning i den upplagda vigten.

Med angifning och undersökning af varor, som ingå till eller utgå från
en entrepöt förkålles som i allmänhet vid förtullning. Till införsel förbjudna varor
angifvas som transitgods.

Då eu godsegare vill öfverflytta upplagde varor till en annan, skola båda
angifva denna transport för tullverket, hvarvid, om uppläggningen skall ske å entrepöt
fictif, mottagaren skall ställa borgen för tullafgifterne.

Gods kan från en entrepöt öfverflyttas till eu annan, om det är af de slag,
som äro tillåtna till uppläggning på den senare.

Tullafgiften beräknas alltid enligt den vid uttagningen gällande tarif.

Tiden för varors qvarliggande på entrepdts réels är 3 år, men på de förut
nämnda särskilda upplagsställena och på entrepdts speäaux ett år.

Då gods legat tre år på först nämnde upplag, erinras godsegaren om sin
skyldighet att erlägga tull för det till införsel tillåtna och åter utföra det förbjudna.
Om han icke åtlyder denna erinran, skola varorna säljas och beloppet, efter
afdrag af tull, magasinshyra och andra omkostnader, inflyta i depositionskassan för
att tillställas godsegaren om. han återfordrar det inom ett år derefter. I motsatt
fall tillfaller beloppet statskassan.

Anstånd med förtullning eller återutförsel kan dock gifvas af tulldirektörerne,
så ofta en verklig fördel för handeln derigenom åstadkommes samt godset
befinnes oskadadt.

För brist som finnes i en entrepöt réel vid slututtagningen af ett varuparti
kan tulldirektören tillåta afskrifning, om godset vid hvarje uttagning blifvit vägdt
och då brisfen uppenbarligen tillkommit på lagligt sätt.

Sjöskadade varor tå icke uppläggas på entrepöt fictif. Ej heller tullfria.
De från detta upplag till förtullning angifna varor skola erlägga tullafgiften efter
den qvantitet, som fanns vid uppläggningen och enligt vid uttagningen gällande
tarif.

Spanmål får ligga på entrepöt fictif i två år, öfrige varor endast ett. Blir
godset öfver nämnde tider qvarliggande, så uttages tullafgiften af den aflemnade
säkerheten.

På sist nämnde upplag få införas produkter från franska kolonier; vidare
skiffer till takläggning, byggnadsvirke, åror, qvastar, tomfat, trä till tunnband och
stäfver, vide i knippor, bärlingar, spröt och spjelor, master, spiror, sparrar och
båtshaksskaft, tegel, golfsten, qvarn- och slipstenar, hampa, tågvirke af bast och

gräs, bomull, spanmål, gräsfrö, arbetad och oarbetad marmor, råa hudar, större
och mindre, torra hudar, mindre, beck. tjära och harts, pottaska från land utom
Europa, soda, svafvel, guano, ris och stenkol.

I Frankrike finnas för närvarande 42 entrepöts réels, 34 fictifs och 10

speciaux.

Vid en återblick på dessa olika lands tullagstiftning finner man att England,
som alldeles icke medgifver kredit på tullen för disponerad! tullpligtigt gods,
Belgien som tillåter sådan å endast några få artiklar, Holland endast å spritvaror
och Frankrike å till stor del blott varuslag af mindre värde och som hos oss äro
tullfria, — alla stå i detta hänseende i liberalitet betydligt efter danska och norska
tullagarnes medgifvanden till lättnad för varuutbytet; hvartill kommer att i Belgien
och Frankrike de på kreditupplag liggande varorna ej derifrån få uttagas utan
föregående angifning och undersökning samt tullafgiftens erläggande, hvilket, utgör
eu ytterligare inskränkning i godsegarnes fria dispositionsrätt öfver sina varor och
ett tidsödande hinder för omsättningen. Skall derför någon institution af det slag,
hvarom är fråga och som skulle medföra verklig fördel för handeln, hos oss kunna
genomföras, måste den, enligt min åsigt, upprättas på hufvudsakligen samma
grunder som det danska kreditupplaget, med de inskränkningar och förändringar,
som betingas af nutidens förhållanden, till hindrande af förvexling af ut- och inländska
fabrikat och till åstadkommande af säkerhet för tullintägterne i öfrigt.

Slutligen anser jag mig böra erkänna den välvilja och beredvillighet, som
af vederbörande autoriteter visats mig och dervid särskild! omnämna dem, som
gjort sig det största besväret för underlättande af mina forskningar, nemligen i
Köpenhamn hrr Overtoldinspektören, Kammarherren in. in. K. v. Barner, Kreditoplagskassereren
F. Z. Floor och Toldkontrollören C. P. Ooldmann, samt i Kristiania
Toldinspektören in. in. A. M. Anäerstn och Toldkasserereii TF. H. II. Ascliehoucj.

Malmö i juli 1883.

C. M. Beyer,

Tullförvaltare.