Kongl. Ecklesiastikdepartementet (Statens offentliga utredningar 1901:2)

Kongl. Ecklesiastikdepartementet.

ÖFVERSIGT

DE TILL KONGL. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

INKOMNA UPPGIFTER

ANGÅENDE

GÄLLANDE BESTÄMMELSER

RÖRANDE

RÖSTGRUNDEN

FÖRENADE STADS- OCH LANDSFÖRSAMLINGAR

ENLIGT

§ 7 AF KONGL. FÖRORDNINGEN ANGÅENDE KYRKOSTÄMMA
SAMT KYRKORÅD OCH SKOLRÅD DEN 21 MARS 1862.

STOCKHOLM

IVAR HACOaSTRÖMS BOKTRYCKERI A. B., 1901.

•;% ''

> l ?:n

t \ ''t

Ai> - i/!

A''''av.* A

> I . ...

•U å *>U

* i t

i *y • i

X anledning af Riksdagens i skrifvelse den 19 april 1899 gjorda anhållan
om utredning rörande röstgrunden i förenade stads- och landsförsamlingar
lät Kongl. Maj:t från samtlige Sine befallningshafvande i länen infordra afskrifter
af de röstgrundsbestämmelser, hvilka af dem blifvit för sådant fall,
som i 7 § kyrkostämmoförordningen sägs, faststälda och för det dåvarande
vore gällande. Af de i följd häraf till Kongl. ecklesiastikdepartementet inkomna
uppgifterna inhemtas följande.

Stockholms län.

För Södertelge stads- och landsförsamlingar, den sistnämnda bestående
af Vestertelge och Östertelge socknar, samt Tveta landsförsamling har genom
Kongl. Maj:ts befallningshafvandes resolution den 31 mars 1892 faststälts, att
lända till efterrättelse under tio år från och med år 1892, ett å gemensam
kyrkostämma den 18 oktober 1891 antaget förslag till röstgrund, afsedd att
begagnas vid handläggning å kyrkostämman af Södertelge pastorats gemensamma
angelägenheter, hvilket förslag innehöll:

»I. Vid kyrkostämmor angående angelägenheter, gemensamma vare sig
för staden och landsförsamlingen eller för hela pastoratet, följes för hvardera
församlingen dess röstlängd, och beräknas vid rösternas sammanräkning 5
fyrkar å landet motsvara 1 röst i staden.

II. Vid byggnad och underhåll af församlingarnas hus å kyrkoherdebostället
ansvarar stadsförsamlingen fortfarande för manbyggnaden samt landsförsamlingen
och Tveta för de öfriga husen. Så länge särskild lokal för pastorsexpeditionen
hålles i staden, deltager staden i kostnaden härför med Va
samt landsförsamlingen och Tveta med Va.

Dessa utgifter uttaxeras å landet till lika belopp å fyrk inom hvardera
församlingen och med iakttagande af hvad lag och författningar stadga angående
utskylder för prestgårdsbyggnad.

III. I betalningen af ränta och amortering å Södertelge kyrkas skald
till Stockholms sparbank deltager, såsom hittills egt ruin, staden med % samt
Öster- och Vestertelge hvardera med Vo.

IV. Af öfriga för staden samt Öster- och Vestertelge gemensamma utgifter
skall staden betala ZU samt Öster- och Vestertelge hvardera Vs; och då
utgifter förekomma, i hvilka det åligger alla pastoratets församlingar att deltaga,
skall Tveta dertill bidraga med Vs och de återstående Vs fördelas på
de öfriga församlingarna enligt nyss angifna grund.

V. Denna uppgörelse skall tillämpas från och med den 1 januari 1S92
samt fortfara att gälla under 10 års tid, då revision deraf bör företagas,
såvida ej dessförinnan någon ny lagstiftning eller andra väsentligen förändrade
förhållanden påkalla ny öfverenskommelse, som i sådant fall varder
genom samfäld omröstning beslutad och af vederbörande myndighet faststäld,
skolande dock denna uppgörelse gälla intill dess annan öfverenskommelse
blifvit faststäld.»

För Sigtuna städs- samt S:t Olofs och S.tPers landsförsamlingar blef genom
Kongl. Maj:ts befallningshafvandes resolution den 3 juli 1863 till efterrättelse
faststäldt följande å allmän kyrkostämma den 8 mars 1863 antagna förslag
till bestämmande af röstgrunden mellan stadsförsamlingen, å ena sidan, och
landsförsamlingarna, å den andra:

»''1. Sigtuna stadsförsamling, som enligt kongl. resolution under en lång
följd af år egt lika stor rösträtt med S:t Pers och S:t Olofs landsförsamlingar
tillsammantagna, skall äfven hädanefter rösta lika med landsförsamlingarna,
så att summan af alla stadens egande röster blir lika gällande med
summan af det landsförsamlingarna, enligt Kongl. Maj:ts nådiga förordning om
kommunalstyrelse af den 21 mars 1862, åsätta antal fyrkar.

2. Med bestämmande af detta såsom grundsats, att stadens hela röstetal
och landsförsamlingarnas hela fyrktal äro eqvivalenta eller stå till hvarandra
i ett förhållande af lika värde, måste ock deraf blifva en följd, att hvarje
särskild röstegares i staden åsätta röstetal står i enahanda förhållande af lika
värde till ett visst motsvarande fyrktal och att dessa förhållanden äro sins
emellan fullkomligt lika, hvadan regeln för en gemensam röstlängds upprättande
för stads- och landsförsamlingarna blifver den, att summan af alla stadens
röster förhåller sig till summan af alla landskommunen åsätta fyrkar,
som hvarje särskild röstegares röster förhålla sig till deras motsvarande antal
fyrkar.

3. Der vid tillämpningen af dessa regler det sökta fyrktalet icke blir
ett jemnt helt tal, utan ett helt tal med bråk, måste för hvarje särskild röstlängds
upprättande blifva nödigt att bestämma, huru stort bråket måste vara
för att till ett helt kunna upptagas, på det att summan af stadens sålunda
till fyrktal reducerade röster icke måtte, genom upptagande till hela tal af

för små bråkdelar eller genom utelemnande af större bråk, öfverskjuta eller
understiga summan af landskommunernas bestämda fyrk tal.»

För Öregrunds städs- och Grclsö landsförsamlingar faststäldes till efterrättelse
genom Kongl. Maj:ts befallnjngsbafvandes resolution den 24 november
1863 följande, i allmän gällkyrkostämma den 19 april 1863 ingångna öfverenskommelse
om röstgrunden vid blifvande gällkyrkostämmor inom pastoratet:

»Då, sedan Öregrunds och Gräsö församlingars förening till ett pastorat,
tillvägabragt genom Kongl. Maj:ts nådiga resolution af den JO juli 1846, ingen
annan röstgrund vid några få sedan den tiden hållna gällkyrkostämmor blifvit
följd än den, som, med hänsyn till då förestående kyrkoherdeval, uppgjordes
på gällstämman den I okt. 1854 och i enlighet med hvilken 1 oförmedladt
mantal på Gräsö skulle svara mot 54 taxerade ören i staden, och då denna
röstgrund numera icke kunde följas, eftersom många andra personer än innehafvare
af jord ega rösträttighet vid kommunalstämmor å landet och emedan
öretalsberäkningen upphört att vara gällande för staden; alltså och då, enligt
företedda röstlängder, Öregrunds stads nu disponibla röstbelopp vid kyrkostämmor
uppgår till 429 röster, hvaraf dock omkring 60 röster äro påförda personer,
som ej äro i staden boende och som troligen aldrig komma att utöfva
sin rösträtt, och Gräsö församlings röstbelopp f. n. sammanlagdt uppgår till
3,606 röster, hvaraf 1,913 för i mantal satt jord och 1,693 för andra beskattningsföremål,
beslöts enhälligt samt för att gifva församlingarna möjligast
lika stor talan vid inträffande gällstämmor, att en (1) röst, afgifven af
röstberättigad person i staden, skall svara mot tio (10) röster af dertill berättigad
person å Gräsö, hvilken proportion, på samma gång den ansågs betrygga
båda församlingarnas ömsesidiga rättigheter, tillika undanrödjer alla
onödiga svårigheter vid hopläggning af det röstetal, som af hvardera församlingens
röstegande ledamöter kan komma att vid inträffande gällkyrkostämmor
afgifvas; förbehållande sig församlingarna dessutom rättighet att i
framtiden, och vid förekommande behof af annan röstgrund, få ny sådan
i behörig ordning uppgöra och Konungens befallningshafvandes pröfning
underställa.»

För Vaxholms församling, hvilken består af staden Vaxholm och vissa
orter af omgifvande landsbygd, synes endast för prestval viss röstgrund vara
faststäld.

För Börstils lands- och Östhammars stadsförsamlingar finnes, efter hvad
upplyst blifvit, ingen af Kong], Maj:ts befallningshafvande faststäld röstgrund.

Upsala län.

För Enköpings stads- och Vårfrukyrka landsförsamlingar faststälde
Kongl. Maj:ts befallningshafvande den 31 januari 1900 — med upphäfvande
af en äldre resolution angående röstgrunden — följande, den 17 juli 1899 å
gemensam kyrkostämma antagna förslag:

»Förslag rörande röstgrunden vid omröstning å gemensamma kyrkostämmor
med Enköpings och Vårfrukyrka församlingar, grundadt på kongl. förordningen
den 21 mars 1862 om kyrkostämma m. m.

''§ I Vid

omröstning å gemensamma kyrkostämmor med församlingarna skall,
så länge senast upprättade fyrktals- och röstlängd tillämpas, i alla frågor utom
dem, som röra kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård, slutsumman
af antalet fyrkar enligt fyrktalslängden, multiplicerad med 3, divideras
med slutsumman af röster enligt stadens röstlängd, men i sistsagda frågor
slutsumman af de särskilda fyrkarne å all fastighet, sammanslagna med en
fjerdedel af slutsumman för öfriga heskattningsföremål, multiplicerad med 3,
divideras med slutsumman röster i staden, då qvoten i hvarje särskildt fall
angifver, huru många fyrkar skola svara mot en röst i staden, vid hvilken
uträkning dock decimalbråk med endast eu decimal hör begagnas, med iakttagande
tillika, att rest vid divisionen bortkastas, om han år lika med eller
understiger halfva divisorn, men höjes till full enhet, om han öfverstiger
halfva divisorn.

§ 2.

Hvarje år, omedelbart efter det fyrktalslängden från socknen och röstlängden
för staden blifvit upprättade, uträknas af kyrkostämmans ordförande,
på sätt ofvan antydts, huru många fyrkar i landsförsamlingen vid omröstning
å gemensamma kyrkostämmor vid de i § 1 omförmälda tvenne särskilda slagen
af frågor skola svara mot en röst i stadsförsamlingen, hvilken proportion
mellan röstetalen, sedan den af gemensam kyrkostämma blifvit pröfvad och
rigtig befunnen, alltså utgör röstgrunden, till dess ny fyrktals- och röstlängd
upprättats och derpå grundad ny proportion mellan fyrk i socknen och röst
i staden blifvit faststäld.

§ 3.

Detta förslag skall, sedan det vunnit fastställelse, förblifva gällande intill
dess församlingarna öfverenskommit om ändring och deras beslut derom
blifvit vederbörligen faststäldt».

Södermanlands län.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande har meddelat, att för Nyköpings vestra
stads- och S:t Nikolai landsförsamlingar samt för Nyköpings östra stadsjemte
Helgona och Svärta landsförsamlingar, såvidt kunnat utrönas, några
bestämmelser angående röstgrunden å gemensam kyi*kostämma icke blifvit af
Kongl. Maj:ts befallningshafvande faststälda. Enligt inhemtade upplysningar
lära emellertid inom dessa pastorat uti gemensamma kyrkliga angelägenheter
summan af stadsförsamlingens röster anses gälla lika med summan af landsförsamlingens
eller landsförsamlingarnas, samt vid till äfventyrs förekommande
omröstning eu uträkning antagas böra derförut, med ledning af församlingarnas
särskilda röstlängder, verkställas för att få bestämdt, huru många stadsröster
svara mot eu landsröst eller huru många landsröster belöpa på en
stadsröst.

För Mariefreds städs- sand Kernbo och Taxinge landsförsamlingar antogs
den 8 oktober 1894 följande förslag beträffande den röstgrund, som
borde vid gemensam kyrkostämma med nämnda tre församlingar följas i fråga
om kyrkoherdebostället Ärnäs och deras i öfrigt samfälda kyrkliga angelägenheter,
hvilket förslag blef den 31 december 1894 af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
till vederbörandes efterrättelse faststäldt:

»Såsom röstenhet begagnas fyrk, och reduceras stadens bevillningskronor
till denna enhet genom att multipliceras med tio. I röstlängden upprättas eu
särskild kolumn för s. k. byggnadsfyrk, hvilkas antal för hvarje röstberättigad
erhålles genom sammanläggning för staden af de sålunda reducerade
bevillningskronorna och för landsförsamlingarna af de olika slags fyrkarne,
hvarvid dock iakttages, att dessförinnan antalet ''fyrk för öfriga beskattningsföremål’
jemlikt lagens föreskrift om byggande och underhåll af prestgård
reduceras till en fjerdedel. Bråkdelar af fyrk bortfalla. Hvarje röstegande
erhåller minst en röst.»

För Torshälla stads- och landsförsamlingar gäller följande utslag:

»Landshöfdingeembetets i Nyköpings län utslag i anledning deraf att herr
kyrkoherden i Torshälla stads- och landsförsamlingar A. A. Fris, med öfverlemnande
af utdrag af del vid allmän sockenstämma med nämnda församlingar
den 31) sistliden oktober förda protokoll, innefattande församlingarnas öfverenskommelse
att uti sådana kyrkliga angelägenheter, som för båda församlingarna

iiro gemensamma, stadsförsamlingens i röstlängden upptagna samtliga röster
skola anses lika med landsförsamlingens i röstlängden upptagna samtliga röster,
tillika anhållit om Konungens befallningshafvandes fastställelse å berörda beslut;
gifvet å landskansliet i Nyköping den 2 december 1862.

Hvad sålunda förekommit har landshöfdingeembetet i öfvervägande tagit
och dervid funnit hinder icke möta, att ofvan omförmälda beslut i afseende å röstgrunden
i sådana kyrkliga ärenden, som äro gemensamma för Torshälla stadsoeh
landsförsamlingar, fastställa. Som ofvan.

Landshöfdingeembetet:

Johan Lagerbjelke. C. E. Varenius.»

För Eskilstuna stads- samt Klosters och Fors landsförsamlingar gäller
följande utslag:

»Konungens befallningshafvandes i Södermanlands län utslag i anledning
deraf att kyrkoherden i Eskilstuna samt Klosters och Fors församlingar, herr
kontraktsprosten och ordensledamoten U. Lundgren, med öfverlemnande af utdrag
af det vid kyrkostämma med nämnda församlingar den 10 sistlidne mars
förda protokoll, innefattande församlingarnas öfverenskommelse att, då stadsförsamlingen
deltager i kyrko-, prestgårds- och sockenstugubyggnader till lika
stor andel som Klosters och Fors socknar tillsammans, summan af stadens
röster borde vid afgörandet af sådana ärenden, om hvilka stads- och landsförsamlingarna
hade att gemensamt å kyrkostämma besluta, gälla lika mycket
som summan af nämnda landsförsamlingars röster och att, enär olika röstberäkning
eger rum i stads- och landsförsamlingarna, sedan röstlängderna
blifvit upprättade, en uträkning verkställes, som utvisar, huru många stadsröster
svara emot en landsröst eller huru många landsröster belöpa sig på
en stadsröst, på det att, sedan votering är verkstad, det må kunna utrönas,
hvilka af de afgifna rösterna utgöra pluralitet, tillika anhållit om Konungens
befallningshafvandes fastställelse å berörda beslut, hvaröfver domkapitlet i
Strengnäs sig yttrat; gifvet å landskansliet i Nyköping den 14 juni 1864.

Hvad sålunda förekommit har landshöfdingeembetet i öfvervägande tagit
och dervid, i likhet med hvad domkapitlet i Strengnäs yttrat, funnit hinder
icke möta, att ofvan omförmälda beslut i afseende å röstgrunden i sådana
kyrkliga ärenden, som äro gemensamma för Eskilstuna stads- samt Klosters
och Fors landsförsamlingar, fastställa.

Landshöfdingeembetet:

C. F. Varenius.

C. W. Fkholm.

För Strengnäs stads- och landsförsamlingar gäller följande utslag:

»Konungens befallningshafvandes i Södermanlands län utslag i anledning
deraf att kyrkoherden i Strengnäs stads- och landsförsamlingar, herr domprosten
och ordensledamoten Isak Samuel Widebeck, med öfverlemnande
af utdrag af det vid allmän sockenstämma med nämnda församlingar den 21
sistlidne september förda protokoll, innefattande, bland annat, hvarom nu icke
är fråga, församlingarnas öfverenskommelse att uti sådana kyrkliga angelägenheter,
som för båda församlingarna vore gemensamma, eller vid prestval samt
i fråga om antagandet eller afskedandet af orgelnist, klockare och annan kyrkobetjening,
ordnandet och försäljning af begrafningsplatser samt bestämmandet
af betalningen för desamma, summan af stadsförsamlingens röster skall beräknas
lika med summan af landsförsamlingens röster, tillika anhållit om
Konungens befallningshafvandes fastställelse å berörda beslut; gifvet å landskanslist
i Nyköping den 3 november 1862.

Hvad sålunda förekommit har landshöfdingeembetet i öfvervägande tagit
och dervid ansett hinder icke möta att ofvan omförmälda beslut i afseende å
röstgrunden i sådana kyrkliga ärenden, som äro gemensamma för Strengnäs
stads- och landsförsamlingar, fastställa; finnande landshöfdingeembetet .hvad i
öfrigt vid berörda sockenstämma förekommit i afseende å andra kyrkliga ärendens
behandling icke vara af beskaffenhet, att något vidare landshöfdingecmbetets
yttrande påkalla. Som ofvan.

Landshöfdingeembetet:

Johan Lagerbjelke. C. E. Varenius.»

Östergötlands län.

För Linköpings stads- och S:t Lars landsförsamlingar antogs i gemensam
kyrkostämma och faststäldes genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes resolution
den 13 december 1895 till framtida efterrättelse följande förslag till
röstgrund vid gemensam kyrkostämma:

»Vid gemensam kyrkostämma med Linköpings domkyrkoförsamling och
S:t Lars församling bibehållas vederbörande röstberättigade medlemmar af
nämnda församlingar vid den rösträtt, de ega å kyrkostämma, så att röstvärdet
för domkyrkoförsamlingens medlemmar bestämmes efter bevillningen
och för Sfi Lars församlings medlemmar efter fyrktalet, dock med den inskränkning,
att medlem af S:t Lars församling icke må utöfva rösträtt för
mer än 200 fyrk.»

För Skeninge stads- och Ällhelgona landsförsamlingar antogs å kyrkostämma
den 29 juli 1868 det förslag, som omförmäles i följande protokollsutdrag
:

»Protokoll vid extra kyrkostämma med Skeninge och
Alllielgona församlingar i sakristian den 29 juli 1868.

§ 1.

Stämmans lagenlighet erkändes.

§ 2.

Å extra kyrkostämma detta år den 17 juni väcktes frågan, efter vederbörlig
pålysning derom, att uppgöra en röstgrund, som, lika och rättvis, vore
tillämplig för begge församlingarna, då de i gemensamma angelägenheter å
kyrkostämmor öfverlägga och besluta.

Frågan, då outredd, föranledde nedsättande af en komité, som skulle
inkomma med förslag i den önskade rigtningen. Komiterade hade nu kommit
på en ganska enkel väg till ett resultat, som, föredraget, pröfvadt och erkändt,
efter framstäld proposition enhälligt antogs och med klubbslag fästades. Det
antagna förslaget grundar sig derpå, att, enär hos Ällhelgona församling, som
röstar efter fyrk, 20 sådana = en riksdaler riksmynt, gifva 20 röster, så skulle
hos Skeninge stadsförsamling, som röstar efter bevillning, en riksdaler bevillning
efter 2:dra artikeln gifva 20 röster. Och skulle denna röstgrund
följas utom i de fall, då lag annorlunda stadgar. Justering af detta protokoll
utsattes till söndagen den 2 augusti efter gudstjenstens slut i sakristian.

Ut supra In fidem

S. Wahrberg,

v. pastor.

Uppläst och erkändt den 2 aug. 1868.

Å församlingens vägnar

Edv. Fröberg. N. P. Ydén. J. F. Sjölin.

Uppläst med besvärshänvisning i Skeninge kyrka d. 9 aug. 1868 af
L. J. Svanström.

Vidimeras
S. Wahrberg,

V. p.»

Nämnda förslag blef genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes resolution
den 5 november 1868 gilladt och godkändt.

Beträffande Motala stads- och landsförsamlingar har meddelats följanda

För Motala köping och Motala församling blef genom Kong]. Maj:ts befall
ningshafvandes resolution den 30 maj 1863 godkändt det förslag, som
innefattas uti nedan intagna protokollsutdrag:

»Utdrag af protokollet, hållet vid kyrkostämma med
Motala församling och köping den 17 mars 1863.

S. D. § 1. Då Motala köping genom Kongl. Maj:ts nådiga resolution
den 5 december sistlidne år vore att betrakta såsom stad i afseende på fyrktalslängds
uppgörande, tillfrågades de vid stämman ganska talrikt närvarande
medlemmarne från såväl köpingen som församlingen, huruvida antingen de redan
för särskilda kommunalstämmor antagna röstlängder borde oförändrade följas
äfven vid gemensamma kyrkostämmor eller ock, med anledning af 7 § i kongl.
förordningen om kyrkostämma, nytt förslag rörande den blifvande röstgrunden
borde uppgöras; och sedan upplyst blifvit, att församlingens fyrktal utgjorde
46,259 och köpingens 7,680 och denna proportion emellan de begge kommunerna
blifvit, med hänsigt till folkmängd och andra förhållanden, enhälligt
ansedd vara billig, beslöts likaledes enhälligt att hos Konungens befallningshafvande
anhålla, det dessa för kommunalstämmor egentligen uppgjorda fyrktalslängder
måtte äfven för omröstning vid kyrkostämma härstädes varda
gällande, och detta utan den inskränkning, som vid köpingens kommunalstämmor
måste iakttagas, nämligen att ingen köpingens medlem får rösta för
mera än V20, en tjugondedel, af hela köpingens röstetal.

Ut supra. In fidem
L. H. Kinnander.

Att emot ofvanskrifna beslut, som med besvärshänvisning upplästes i
Motala kyrka den 22 mars 1863, inga besvär blifvit anmälda, intygas af

Motala den 24 april 1863

L. H. Kinnander,

v. pastor.»

När sedermera Motala öfvergått till stad, ingicks en ny, men, såvidt
upplyst blifvit, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande aldrig pröfvad och faststäld
öfverenskommelse enligt följande kyrkostämmobeslut:

»Protokoll vid extra kyrkostämma med Motala församling
i sockenstugan den 7 april 1884.

§ 1.

§ 2.

Företogs till behandling ett af utsedde komiterade upprättadt förslag till
röstgrund vid Motala stads och Molala landsförsamlings gemensamma kyrkliga
angelägenheter, så lydande:

Till fullgörande af det uppdrag, som innefattas i § 3 uti kyrkostämmans
protokoll den 22 april 1880, få undertecknade, utsedde
komiterade, afgifva följande förslag till röstgrund vid Motala stads
och Motala landsförsamlings gemensamma kyrkliga angelägenheter.

l:o. I gemensam kyrkostämma gäller en för sådan stämma särskildt
upprättad röstlängd, som är grundad på kyrkostämmans af Konungens befallningshafvande
faststälda beslut af den 17 mars 1863, och i hvilken röstlängd
hvarje röstberättigad medlem af landsförsamlingen således tilldelas en
röst för hvarje egande fyrk samt hvarje röstberättigad medlem af staden 10
röster för hvarje krona bevillning efter andra artikeln.

2:o. De utgifter, som å gemensam kyrkostämma beslutas, drabba staden
med det belopp, som svarar emot stadens innevånares sammanlagda röstetal
a kyrkostämman, jemförd med landsförsamlingens röstegande medlemmars
sammanlagda röstetal, med undantag dock af de utgifter, som i nästa mom.
omnämnas.

3:o. I utgifter för nybyggnad eller reparation af prestgård deltager staden
med V5-del och landsförsamlingen med 4/6-delar; och skall i följd häraf, på det
att rösträtt och skattskyldighet må motsvara hvarandra, stadens innevånares
rösträtt i nämnda fråga inskränkas i proportion emot skattskyldigheten, så
att hvarje krona bevillning efter 2:dra artikeln endast berättigar till 2 röster.
I utgifter för reparationer af kyrka deltager staden med dagsverken efter
matlag såsom lag säger; och vid omröstning i detta fall beräknas stadens
röster såsom här ofvan i detta moment är bestämdt.

4:o. Vid val af orgelnist, klockare och öfrige kyrkobetjente följes den
röstgrund, som för kyrkostämma gäller enligt l:a momentet.

5:o. På grund deraf att aflöningen till presterskapet inom församlingen
utgår med omkring Ys-delar af landsförsamlingen och med V5-del af staden,
skall vid nu tillstundande kyrkoherdeval staden ega röster motsvarande V4-del
af landsförsamlingen, enligt upprättad vallängd, tillkommande röster.

De röster, som staden sålunda tillkomma, fördelas mellan stadens fastighetsegare
efter förhållandet mellan röstetalet å ena sidan och hvarje fastighets
taxeringsvärde å andra sidan; och bör beslutet i denna punkt, för att vinna
laga kraft, af stämmans ordförande insändas till Kongl. Maj:t för att derå
erhålla nådig stadfästelse.

Som denna röstgrund stödjer sig på kongl. förordningen angående prestval
den 1 april 1843 och således ej kan för framtiden tillämpas, föreslå komiterade,
att kyrkostämman framdeles fattar beslut i detta hänseende i öfverens -

stämmelse med lagen angående tillsättning af presterliga tjenster den 26 oktober
i883. Motala den 26 mars 1884.

P. G. Sjövall. S. A. Hollertz. C. E. Nyländer.

C. J. Jakobsson. Henrik Enberg.’

§ 3.

Kyrkostämman biföll komiterades i föregående paragraf intagna förslag,
utom hvad beträffar den senare delen af 3:dje mom. eller frågan om utgifter
för reparation af kyrka och omröstning i dithörande frågor, med afseende
hvarpå man ansåg sig icke kunna bifalla förslaget, men behöfva en vidare
utredning för att kunna vid en blifvande stämma fatta beslut.

§ 4.

Hvad komiterade i 5:te mom. af i § 2 intagna förslaget funnit skäligt
med afseende på röstberäkningen vid det tillstundande kyrkoherdevalet godkändes
af kyrkostämman, som derjemte, i öfverensstämmelse med komiterades
förslag, beslöt att stämmans ordförande skulle insända beslutet i denna punkt
till Kongl. Maj:t för att derå vinna nådig stadfästelse samt att, eftersom detta
beslut grundade sig på kongl. förordningen angående prestval den 1 april 1843
och således icke för framtiden kunde tillämpas, man framdeles skulle fatta
beslut i detta hänseende i öfverensstämmelse med lagen angående tillsättning
af presterliga tjenster den 26 oktober 1883.

§§ 5 och 6.

Som ofvan. F. V. Glimborg,

ordf.

Justeradt och godkändt.

H. Olofsson. Karl J. Karlsson.

Med besvärshänvisning uppläst i Motala kyrka den 13 april 1884 af

J. E. Ohlséen.»

Jönköpings län.

För Eksjö stads- och landsförsamlingar gäller följande utslag:

»Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Jönköpings län utslag i anledning
deraf att,

sedan Eksjö stads- och landsförsamlingar vid ordinarie kyrkostämma den
28 sistlidne maj antagit ett af Eksjö stads- och landsförsamlingars förstärkta

kyrkoråd upprättadt förslag till ny röslgrund vid kyrkostämma i församlingarnas
gemensamma angelägenheter,

så har ordföranden i kyrkostämman, efter honom lemnadt uppdrag, uti en
till Kongl. Maj:ts befallningshafvande ingifven skrift anhållit om fastställelse af
berörda godkända röstgrundsförslag att gälla för en tid af tio år eller derutöfver;

uti livilket ärende yttrande inhemtats från domkapitlet i Linköping, som
dervid förklarat sig icke hafva något att erinra mot den af församlingarna
genom ifrågavarande beslut antagna röstgrunden; gifvet Jönköping i landskansliet
den G augusti 1898.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som vid genomseende af härstädes
förda diarier öfver ekonomiärenden inhemtat, att besvär öfver ifrågavarande
kyrkostämmobeslut icke blifvit härstädes anförda, har tagit i öfvervägande,
hvad i ärendet förekommit, och finner skäligt att för en tid af tio år fastställa
följande af Eksjö stads- och landsförsamlingar vid kyrkostämma den
28 sistlidne maj antagna grund för utöfvande af rösträtt i församligarnas
gemensamma kyrkliga angelägenheter, nämligen:

A) Eksjö landsförsamlings medlemmar rösta efter den för församlingen
å kommunalstämma gällande röstlängden med en (1) röst för hvarje fyrk.

B) Eksjö stadsförsamlings medlemmar rösta efter den för staden å allmän
rådstuga gällande röstlängd med fyra (4) röster för hvarje bevillningskrona,
hvarvid dock iakttages att den begränsning till Vso-del af stadens hela röstebelopp,
som gäller vid allmän rådstuga, här icke ifrågakommer, utan röstas på
sätt nämndt är för hela det i stadens röstlängd upptagna bevillningsbeloppet.

(Besvärshänvisning till Kongl. Maj:t i ecklesiastikdepartementet 30 — 45
dagar.)

Som ofvan.

Hj. Palmstierna.

J. W. Spens.»

För Grenna städs- och landsförsamlingar blef genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
utslag den 21 april 1892 — efter det förut galt en för
deltagande i församlingarnas kyrkliga angelägenheter år 1863 antagen och
faststäld röstgrund — för en tid af tio år och derutöfver, till dess annorlunda
kunde varda förordnadt, faststäld följande, af församlingarna å gemensam
kyrkostämma den 2 december 1891 antagna grund för utöfvande af rösträtt
i församlingarnas gemensamma kyrkliga angelägenheter och utgörande af derefter
lämpade afgifter, nämligen:

»Att den, som eger rösträtt inom landsförsamlingen, röstar efter fyrk
såsom å kommunalstämma och att den, som eger rösträtt i staden, röstar
efter fyrktal, åsatt alla beskattningsföremål i stad i enlighet med hvad å landet

är stadgadt för bevillning af inkomst, med iakttagande att, der å landet andra
beskattningsföremål än fastighet endast deltaga efter en fjerdedel af derå belöpande
fyrktal, således i stad alla beskattningsföremål endast deltaga efter
en fjerdedel af det, såsom nyss är sagdt, uträknade fyrktal.»

Kronobergs län.

För Vexiö stads- och landsförsamlingar blef genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
resolution den 10 januari 1863 till efterrättelse faststäldt
det enligt nedanstående protokollsutdrag af församlingarna godkända förslag
angående röstgrunden vid blifvande gemensamma kyrkostämmor:

»Utdrag af protokollet vid i laga ordning utlyst allmän
kyrkostämma med Vexiö stads- och landsförsamlingar
den 30 oktober 1862.

§ 2.

På anmodan af Konungens befallningshafvande uti skrifvelse till pastorsembetet
den 7 uti innevarande månad, voro Vexiö stads- och landsförsamlingar,
såsom i kyrkligt afseende förenade, i laga ordning kallade för att i
enlighet med föreskriften uti kongl. förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd af den 21 sistlidne mars, uppgöra förslag rörande den
röstgrund, som för församlingarnas gemensamma öfverläggningar och beslut
vid framtida kyrkostämmor bör blifva gällande.

Efter nu skedd föredragning af detta ärende och nödiga meddelade upplysningar,
stannade församlingarna, efter någon öfverläggning, i det enhälliga
beslut, att såsom röstgrund för deras gemensamma öfverläggningar och beslut
vid framtida kyrkostämma antaga den grund, som finnes bestämd uti 12 §
af kongl. förordningen om kommuns styrelse i stad af den 21 sistlidne mars,
så att hvarje vid kyrkostämma röstberättigad eger en röst för hvarje, enligt
senast upprättade vederbörligen faststälda bevillningstaxeringslängd, honom
enligt 2 artikeln i bevillningsstadgan påförd hel riksdalers bevillning till staten,
likväl med den inskränkning, att ej någon må vid kyrkostämma utöfva rösträtt
för större antal röster, än som svarar mot en tjugondedel af församlingarnas
hela röstetal efter röstlängden.

Detta af församlingarna nu fattade beslut kommer att till Konungens
befallningshafvandes pröfning öfverlemnas.

År och dag som ofvan. fn fidem

A. G. Ahlstrand.»

Kalmar län.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande har härom meddelat:

att sådan förening i kyrkligt afseende, som i 7 § af kyrkostämmoförordningen
afses, för närvarande eger rum mellan Kalmar stads- och landsförsamlingar,
mellan Döderhults lands- och Oskarshamns stadsförsamlingar, mellan
Vesterviks stads- och Törnsfalls landsförsamlingar samt mellan Vimmerby
stads- och landsförsamlingar;

att emellertid gemensamheten ingenstädes omfattar skolväsendet och för
öfrigt är af något olika innebörd, i det att Kalmarförsamlingarna och Vimmerbyförsamlingarna
hafva gemensam kyrka och gemensamt presterskap,
samt Vesterviks och Törnsfalls församlingar äfvensom Döderhults församling
och Oskarshamns stad hafva hvar för sig sin egen kyrka och sin egen komminister,
och blott kyrkoherden är för församlingarna inom dessa pastorat
gemensam;

att, då nu prestval ske i särskild! bestämd ordning, de ärenden, som
höra till handläggning å gemensam kyrkostämma enligt 7 § kyrkostämmoförordningen
förekomma, hufvudsakligen lära afse öfverenskommelser om röstgrund,
reglering af prestlöner och underhåll af boställshus samt dessutom,
hvad Kalmar- och Vimmerbyförsamlingarna särskildt angår, äfven förvaltningen
af kyrkornas ekonomi, underhåll af kyrka med hvad dertill hörer jemte tillsättande
af kyrkobetjening och bestämmande af dess löneförmåner;

att antagna röstgrundsbestämmelser för dylik kyrkostämma blifvit af
Kongl. Maj:ts befallningshafvande faststälda den 19 februari 1863 för Kalmarförsamlingarna
under namn af Kalmar domkyrko-, slotts- och landsförsamlingar,
af hvilka de två förstnämda sedermera på grund af nådiga brefvet den 1
februari 1884 sammanslagits till en med benämningen Kalmar stads församling,
den 13 oktober 1863 för Vimmerbyförsamlingarna, den 6 november 1867
för Döderhults församling och Oskarshamns stad samt den 27 juni 1890 för
Vesterviks och Törnsfalls församlingar;

samt att af Kongl. Maj:ts befallningshafvandes berörda resolutioner torde
framgå, att bevillningen utgör grunden för rösträtt i frågor, som äro för
Kalmarförsamlingarna gemensamma, att Vimmerbyförsamlingarna ansetts böra
oberoende af deras inbördes storlek hafva lika bestämmanderätt i gemensamma
angelägenheter, att man velat inskränka röstetalet för Oskarshamns
stad till en femtedel af hela pastoratets samt att röstgrunden för Vesterviks
och Törnsfalls församlingar blifvit sålunda bestämd, att eu röst i staden motsvarar
röster för tjugu fyrkar för jordbruksfastighet och för tio fyrkar för
andra beskattningsföremål inom landsförsamlingen.

De vid Kongl. Majrts befallningshafvandes utlåtande fogade afskrifter utvisa
följande.

För Kalmar städs- och landsförsamlingar gäller det enligt nedanstående
protokollsutdrag antagna samt genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes resolution
den 19 februari 1863 gillade och till efterrättelse faststälda förslag
rörande grunden för röstberäkning vid blifvande kyrkostämmor:

»Utdrag åt protokollet vid gemensam extra sockenstämma
med Kalmar domkyrko-, slotts- och landsförsamlingar
den 28 december 1862.

§ I Upplästes

komiterades förslag till gemensam röstgrund på blifvande
kyrkostämma med Kalmar stads-, slotts- och landsförsamlingar, äfvensom hela
det protokoll, som vid förslagets upprättande blifvit fördt, så lydande:

Protokoll vid det sammanträde, som den 14 december utsedde
komiterade hade den 20 december för uppgörande af förslag till
röst- och beläggningsgrund på blifvande kyrkostämma.

Närvarande: doktor Frykman, landssekreteraren A. Siljeström, kyrkoherden
Rydén, kapten Brittelli och undertecknad.

Pluraliteten föreslog följande:

Då taxeringen utgör den gemensamma primitiva grunden såväl för bevillning
i stad som för fyrktal å landet, der detta fyrktal skall bestämmas
för annat beskattningsföremål än i mantal satt jord, samt den i författningen
föreskrifna olika metod för fyrktalsberäkningen på landet icke innefattar någon
lämplig norm för gemensam röstgrund för stad och land, alltså och till vinnande
af lättnad och förenkling både vid röstlängds upprättande samt vid
debitering och uppbörd af gemensamma utskylder, ansåg pluraliteten sig böra
föreslå, att bevillningen efter 2:a art. i bevillningsförordningen må utgöra
grunden för rösträtt och deltagande i kyrkliga frågor, som för Kalmar stadsoch
landsförsamling äro gemensamma.

Emot detta förslag reserverade sig — — — —

Efter den diskussion, som häraf framkallades, hvarunder tvenne olika
åsigter sökte göra sig gällande, hvaraf den ena godkände pluralitetens förslag
och den andra uttalade reservanternas mening, skreds till votering, hvarvid
de flesta rösterna utföllo för den i förslaget framstälda åsigten, att bevillningen
efter 2:a art. i bevillningsförordningen må utgöra grunden för rösträtt
och deltagande i kyrkliga frågor, som för Kalmar stads- och landsförsamling
äro gemensamma.

Som ofvan
G. Th. Tade,

t. f. pastor.

i 3

Justeradt:

Theod. Jeansson. C. J. Karell. C. Carlsson.

Rätteligen utdraget:

G. Th. Tade.

L. P.»

För Döderhults lands- och Oskarshamns stadsfförsamlingar faststäldes
genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes resolution den 6 november 18G7
ett i nedanstående protokollsutdrag innefattadt förslag angående röstgrunden
vid de kyrkostämmor, som rörde stadens och socknens gemensamma angelägenheter: »Utdrag

af protokollet, hållet vid extra kyrkostämma
i Döderhult den 14 december 18G4.

§ 1. Som Oskarshamns stads och Döderhults församlingar äro i kyrkligt
hänseende förenade, så voro i dag både stads- och landskommunens röstegande
medlemmar, enligt 7 § i Kongl. Maj:ts nådiga förordning om kyrkostämma,
sammankallade för att gemensamt öfverlägga och besluta om uppgörande
af ett på nämnda kongl. förordning grundadt förslag om den blifvande
röstgrunden vid gemensamma kyrkostämmor, och då förenämnda 7 § bestämmer,
att vid denna uppgörelse den röstgrund skall följas, som hittills för
gemensamma kyrkliga angelägenheter varit gällande, samt då Oskarshamns
stad hittills röstat för eu femtedel af hela pastoratets röstetal, så ansågs
samma grund böra hädanefter följas, till följe hvaraf församlingen enhälligt
beslöt att röstberättigad från socknen skulle i de mål, som icke ensamt röra
hemman, rösta efter åsatt fyrktal och att röstberättigad från staden skulle
ega en fyrk för femtio (50) öres bevillning efter 2:dra art. i bevillningsförordningen,
hvilket så utfaller, att efter detta årets röstlängder landtkommunen får
10,770 fyrkar och stadskomnmnen 4,190.

Rätteligen utdraget, betygar: j Carlstedt.»

För Vesterviks stads- och Törnsfalls landsförsamlingar antogs den 8
april 1890 och faststäldes genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes resolution
den 27 juni 1890 till efterrättelse följande förslag till sådan gemensam röstgrund,
som omförmäles i 7 § af kongl. förordningen om kyrkostämma den
21 mars 1862:

»Vid gemensam kyrkostämma med Vesterviks stads- och Törnsfalls landsförsamlingar
gäller eu röst, beräknad enligt den för staden gällande röstlängd,
lika med röster för tjugu fyrkar för jordbruksfastighet eller röster för tio
fyrkar för alla öfriga beskattningsföremål enligt den för Törnsfalls församling

gällande fyrktalslängd; dock att dervid ingen eget'' utöfva rösträtt i vidsträcktare
män än som medgifves i 12 § af nådiga förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862, sådant detta lagrum lyder genom kongl,
kungörelsen den 9 november 1869.»

För Vimmerby stads- och landsförsamlingar faststäldes genom Kongl.
Maj:ts befallningshafvandes resolution den 13 oktober 1863 till efterrättelse
det i nedanstående protokollsutdrag innefattade förslag angående den blifvande
röstgrunden:

»Utdrag af protokollet vid allmän ordinarie kyrkostämma
med Vimmerby stads- och landsförsamling den 20
maj 1863.

§ 1. Stämmans lagliga utlysning erkändes.

§ 2. Förekom fråga om uppgörande af förslag till den blifvande röstgrunden
vid kyrkostämma för båda församlingarna. Församlingarna öfverenskommo,
att summan af stadsförsamlingens bevillningsriksdalerstal jemföres
med summan af landsförsamlingens fyrktal, samt att qvoten af det större talet,
divideradt med det mindre, skall utvisa det antal röster af den större summan,
som motsvarar enheten af den mindre. (Skulle bråk härvid uppkomma,
jemriÄS det till helt, när det i värde öfverstiger ett hälft, men bortkastas,
när det understiger ett hälft).

År 1863 den 31 maj blef föreskrift^ protokoll uppläst, justeradt och
godkändt samt den 7 derpå följande juni med behörig besvärshänvisning från
predikstolen i Vimmerby kyrka uppläst.

Rätteligen ur protokollet utdraget, intygar:

Johan Fr. Swartling,

Pastor.»

Gotlands län.

För Visby stads- och norra landsförsamlingar faststälde Kongl. Maj:ts
befallningshafvande den 7 september 1863 i nedanstående protokollsutdrag
innefattade beslut rörande röstgrunden vid gemensam kyrkostämma:

»Utdrag ur protokoll, hållet vid lagligen utlyst kyrkostämma
med Visby stads- och landsförsamlingar söndagen
den 15 mars 1863.

§ 1. Upplästes kyrkorådets förslag i detta ärendet, enligt livilket ’bevillningen
lägges till grund för röstberäkningen, så att för hvarje riksdaler
i bevillning af inkomst eller fastighet beräknas (!) en röst, så i staden som
på landet’, livilket förslag af församlingarna antogs och gillades, såsom närmast
öfverensstämmande med rättvisa och billighet.

Som ofvan.

A. H. Nyberg.

Uppläst och justeradt söndagen den 22 mars 1863, intyga å församlingens
vägnar:

Dines Beckman. H. P. Gustafsson. ''

Uppläst i Visby kyrka med besvärshänvisning den 29 april 1863 af

C. Lange.»

Blekinge län.

För Sölvesborgs stads- och landsförsamlingar gäller följande beslut:

»Till pastorsembetet i Sölvesborgs stads- och landsförsamlingar.

Sedan Sölvesborgs stads- och landsförsamlingar, hvilka till öfverläggning
förehaft frågan om blifvande röstgrunden vid kyrkliga angelägenheter, som
voro för båda församlingarna gemensamma, vid gemensam kyrkostämma den
17 sist]idne september med godkännande af ett utaf utsedde komiterade uppgjordt
förslag — utvisande att af ålder den röstgrund blifvit iakttagen, att
stadsförsamlingen, som till kyrkan, kyrkobyggnad, boställsbyggnad, prestlön
m. in. erlägger dubbel afgift mot landsförsamlingen, jemväl haft dubbel rösträtt
mot den sistnämnda, att enligt senast uppgjorda röst- och fyrktalslängder
stadsförsamlingens röster utgjorde 2,194 röster och landsförsamlingens fyrkar
3,638 och att således, med iakttagande af den från äldre tider bestående
, rösträtten för församlingarna, ofvanberörde 2,194 stadsröster skulle gälla lika
med landsförsamlingens fyrktal, fördubbladt, eller 7,276 fyrkar — enhälligt
beslutat, att vid församlingarnas gemensamma kyrkliga angelägenheter eu
stadsröst skulle motsvaras af tre och en tredjedels fyrkar på landet, och att
denna röstgrund skulle blifva gällande, intill dess förändrade förhållanden i
stadens röstantal såväl som i fyrktalet på landet gjorde rättelse nödvändig,
livilket komme att, efter granskning af senast uppgjorda röst- och fyrktalslängder,
vid kyrkostämma i december månad hvarje år utrönas; så har
pastorsembetet, med skrifvelse den 19 nästlidne september, under åberopande

af 7 § i kongl. förordningen om kyrkostämma den 21 mars 1862, församlingarnas
ofvanberörda beslut till Kongl. Maj:ts befallningshafvandes pröfning
öfverlemnat.

Efter det domkapitlet i Lunds stift i utlåtande af den 4 nästlidne oktober
förklarat sig icke hafva något att erinra emot stadfästelse å ifrågavarande
förslag till röstgrund vid handläggning af Sölvesborgs stads- och landsförsamlingars
gemensamma kyrkliga angelägenheter, har landshöfdingeembetet
funnit godt å samma förslag meddela fastställelse; hvarom pastorsembetet
anmodas vederbörande underrätta.

Karlskrona å landskansli den 9 november 1865.

På landshöfdingeembetets vägnar:

O. Hammar. H. Abelin.»

För Ronneby städs- och landsförsamlingar gälla följande enligt nådiga
brefvet till Kongl. Maj:ts befallningshafvande den 9 november 1871 gifna bestämmelser
:

»Carl med Guds Nåde, Sveriges, Norges, Götes och
Wendes Konung!

Vår ynnest och nådiga benägenhet med Gud allsmägtig. Sedan Vi uti
nådig skrifvelse den 20 mars 1863, med stadgande, bland annat, att Ronneby
köping och socken, hvilka ega gemensam kyrka, skola utgöra skilda konn
muner, tillika anbefalt Eder att underställa Vår nådiga pröfning de särskilda
bestämmelser, som kunde finnas lämpliga att meddela angående reglerandet
af de köpingens och socknens angelägenheter, hvilka tillhöra kyrkostämmas
handläggning; samt I med anledning deraf, efter vederbörandes hörande, den
15 juni 1869 i ämnet afgifvit underdånigt utlåtande och förslag; så och
efter det Vi, genom nådigt beslut den 23 mars 1870, i vissa delar godkänt
berörda förslag, men derjemte anbefalt Eder att, efter vidare utredning och
vederbörandes hörande, inkomma med ytterligare förslag till bestämmelser i
ämnet, hafven I, till åtlydnad deraf, uti underdånig skrifvelse den 26 sistlidne
juni gjort förnyad framställning, hvaraf jemte öfriga till ärendet hörande handlingar
hufvudsakligen inhemtas:

att en emellan socknens hemmansegare, å ena, samt köpingens hus- och
tomtegare jemte egarne till de af Ronneby forna stadsjord bildade fyra hemman,
å andra sidan, uppkommen tvist rörande de förres påstående om bidrag af
de senare till vidmagthållande af gudstjensten samt kyrkan och dertill hörande
byggnader in. in. blifvit Inlagd genom en inför Medelstads häradsrätt den 16
januari 1822 parterna emellan träffad, af länsstyrelsen genom utslag den 11
nästpåföljande oktober, som är vordet ej mindre af Vårt och rikets kammar -

kollegium än af Oss gill ad t, faststäld förening, innehållande, bland annat, i
andra punkten, att, med undantag af de i häradsrättens protokoll uppräknade
tomter och lägenheter, egarne till alla öfriga tomter och lägenheter inom köpingens
område, som vore anmärkta på eu af landtmätaren Elmqvist år 1780
upprättad karta, skulle såsom vederlag för kyrkotionde]!, som årligen erlades
från socknens 52 hela mantal, betala V6-del af detta belopp, att användas
till enahanda behof som kyrkotionde-afgiften, och i tredje punkten, att när
reparationer å kyrkan eller ombyggnad och reparation af prestgården eller
sådana hus, hvilka församlingen enligt lag ålåge gemensamt bygga och vidmagthålla,
derefter inträffade, köpingens tomtegare skulle deltaga uti dertill
åtgående kostnader i sådant förhållande, att sexton kapplands tomter, med
undantag som i andra punkten omnämnts, ansåges svara emot ett åttondels
mantal, utgörande, enligt eu af andre landtmätaren J. C. Abelin den 28 mars
1829 verkstäld uträkning, arealen af köpingens alla tomter 28 tunnland I 1 3I/<h
kappland samt arealen af de tomter och lägenheter, som derifrån borde, enligt
föreningens 2:dra och 3:dje punkter, undantagas, 7 tunnland 1943/64 kappland,
så att återstående tomterna, tillsammans 20 tunnland 2313/je kappland, hvilka,
då 16 kappland skulle, enligt föreningen, motsvara Vs hemman, beräknats till
5''Vis mantal, vore det hemmantal, för hvilket köpingens invånare borde dels,
enligt föreningens 2:dra punkt, utgöra Vo:del af den för socknens 52 mantal
bestämda kyrkotionde och dels, enligt 3:dje punkten, i den der omförmälda
byggnadsskyldighet deltaga;

att Ronneby församling, hörd i anledning af Vår ofvanberörda nådiga
skrifvelse den 20 mars 1863, vid kyrkostämma den 20 september 1868 till
alla delar godkänt och antagit ett af särskilda komiterade i ämnet uppgjord!
förslag, innehållande bland annat, att köpingen i de frågor, hvilka föreningen
den 16 januari 1822 afhandla!, borde bibehållas vid den rösträtt, som då
blifvit antagen, men för öfrigt vid kyrkostämma anses utgöra Vs emot församlingen,
samt att upprättandet af den röstlängd, som skulle vid gemensam
kyrkostämma begagnas, borde ske efter nyssnämnda grunder och justeras vid
gemensam kyrkostämma i december månad hvarje år;

att, efter det domkapitlet i Lund öfver komiterades berörda förslag sig
i underdånighet yttrat, 1 uti omförmälda underdåniga utlåtande den 15 juni
1869 hemstält, det Oss måtte täckas i de delar af ärendet, om hvilka nu
är fråga, meddela följande bestämmelser, nämligen: att egarne till tomter och
lägenheter i köpingen skulle såsom vederlag för kyrkofonden, som af socknen
erlades, betala 1/6-del af tiondens belopp, att användas till enahanda ändamål
som denna; att vid förefallande reparation å kyrkan eller nybyggnad af och
reparation å prestgården eller sådana hus, hvilka församlingen enligt lag ålåge
gemensamt bygga och vidmagthålla, köpingens tomtegare skulle till S3/S9s och

socknen till 813/8m deltaga i kostnaderna derför; att köpingen till alla församlingens
utgifter för öfrigt, med undantag af aflöning till presterskap^, hvarom
skulle lända till efterrättelse hvad särskilt vore eller blefve stadgadt, skulle
bidraga med Yrhet emot socknen med c/7-delar; att vid omröstning i ärenden,
som anginge utgifter, hvilka borde utgå endast af i mantal satt jord eller af
annan fastighet, köpingens hus- och tomtegares samtliga röster skulle motsvara
83/s% af socknens fastighetsegares, samt, då de förres röster utgjorde
297 och de senares 13,696, en röst i köpingen motsvara 4V* fyrkar på landet,
intill dess förändring i köpingens och landsförsamlingens fastighetsegares röstetal
gjorde rättelse nödvändig, hvilket efter senaste granskning af röst- och
fyrktalslängderna borde vid kyrkostämma i december månad hvarje år utrönas,
samt att vid omröstning angående öfriga ärenden köpingens innevånares samtliga
röster skulle motsvara Ys-del af socknens innevånares och, enär de förre
egdc 1,390 och de senare 18,227 röster, hvarje röst i köpingen motsvara 2Vs
fyrkar på landet, intilldess förändring, på sätt i föregående punkt vore omtaladt,
blefve beslutad;

att, sedan Vårt och rikets kammarkollegium uppå nådig befallning inkommit
med underdånigt utlåtande häröfver samt Ronneby församling blifvit ånyo
hörd, Vi genom nådigt bref ofvanberörda den 23 mars 1870 — jemte det
hufvudsakligt beslut meddelats i fråga om ordnandet af folkundervisningen,
om skyldighet för egarne till Ronneby forna stadsjord, 4 mantal, att erlägga
tionde till kyrkan och för egarne till tomter och lägenheter i köpingen att
utgöra vederlag för kyrkotionden samt i fråga om fullgörande af dagsverken
till kyrkobyggnad in. m. — i nåder förklarat, att, då erforderliga upplysningar
saknades för bedömande af frågan, huruvida och i hvilken mån för de tomter
och lägenheter i köpingen, hvilka, utgörande tillsammans 7 tunnland 1943/64
kappland, enligt 1822 års förenings andra och tredje punkter ansetts böra
åtnjuta befrielse från förutnämnda kyrkoafgift och den i senare punkten omförmälda
byggnadsskyldighet, sådan befrielse borde fortfara eller om densamma
borde, på sätt vid kyrkostämma den 5 september 1869 med Ronneby församling
blifvit ifrågasatt, inskränkas till de vid en år 1864 verkstäld tomtreglering
afsätta så kallade allmänna tomter af tillhopa 2 tunnlands 10,65
kapplands vidd, eller ock. i enlighet med Edert förslag, alldeles upphöra, samt
denna fråga tillika inverkade på den af Eder antagna grund för fördelning
emellan köpingen, å ena, och socknen, å andra sidan, af byggnadsskyldighet
och rösträtt i vissa vid kyrkostämma förekommande ärenden, Vi — som,
med hänseende till hvad handlingarna innehålla, funnit det af församlingens
komiterade uppgjorda och af församlingen gillade förslag, att Ronneby köping
skulle i afseende på rösträtt vid kyrkostämma i de frågor, hvilka icke afhandlas
i ofvanberörda förening, utgöra 7«-del emol församlingen, böra sä

förstås, att köpingen egde utöfva rösträtt med Ve-del af hela Ronneby församlings
röstetal, — ansett det af Eder framstälda förslag i dess dåvarande
skick icke kunna i vidsträcktare måtto än ofvan blifvit nämndt bifallas; hvarjemte
Vi anbefalt Eder att, efter nödig utredning af förhållandet med omförmälda
tomter och efter vederbörandes hörande, inkomma med ytterligare förslag
till erforderliga bestämmelser i detta ämne;

att Ronneby församling, till underdånig åtlydnad af berörda nådiga befallning
ånyo hörd, vid kyrkostämmor den (i juni 1870 och den 10 april
1871 beslutat att då de i 1822 års förening uppräknade tomter, h vilkas egare
skulle vara fria från kyrkoafgift och kyrkobyggnadsskyldigliet, nu upphört att
vara allmänna och till största delen ingått i den under år 1864 i följd af
den köpingen öfvergångna brand verkstälda tomtreglering, befrielse för dem
från deltagande uti omförmälda utgifter icke vidare borde ifrågakomma, hvaremot
de tomter, som vid berörda reglering ansetts för allmänna och tillsammans
utgjorde 2 tunnland 10,65 kappland, borde, med stöd af 2 artikeln 2 §
i gällande bevillningsförordning, hädanefter få en slik befrielse tillgodonjuta;
att köpingen skulle i afseende på rösträtt vid kyrkostämma i de frågor, hvilka
icke afhandlas i 1822 års förening, utgöra Ve-del af församlingens hela röstetal,
men att i fråga om byggnadsskyldigheten emellan köpingen, å ena, och socknen,
ä andra sidan, äfvensom i sådana frågor, de der röra endast tomt- och hemmansegare,
den förut bestämda röstningsgrunden skulle bibehållas eller att
köpingens tomter i förhållande till socknens hemmanstal skulle anses utgöra
53/i6 mantal; att i frågor, som röra endast tomt- och hemmansegare, köpingens
tomtegare borde utöfva rösträtt sinsemellan efter tomtinnehafvet; samt att upprättandet
af röstlängden borde ske efter granskning af röst- och fyrktalslängderna
vid gemensam kyrkostämma i december månad hvarje år;

samt att I uti omförmälda underdåniga utlåtande den 26 nästlidne juni
hufvudsakligen anfört: att den befrielse från deltagande i kyrkoafgift och
byggnadsskyldighet, som, enligt andra och tredje punkternål 1822 års förening,
tillkommit egarne till vissa af de å 1780 års karta upptagna tomter och
lägenheter, utgörande tillsammans 7 tunnland 1943/g4 kappland, dels haft sin
grund deri att eu del af dessa lägenheter, fastän upptagen å nämnda karta i
nummerföljd med de egentliga köpingstomterna, vore belägen å Ronneby fyra
hemmans skattlagda jord eller utmark, hvilken icke vid den tid, då samma
karta upprättades, men väl när 1822 års förening träffades, varit köpingen
frånskild, dels och för öfrigt tillgodokommit endast innehafvarne af sådana
inom köpingen belägna tomter, hvilka antingen varit kyrkoherden och klockaren
till boställen in. m. anslagna, eller för allmänna behof erfordrats, eller ock
innehållit byggnader för skattlagda verk, som till boningsrum icke varit eller
kunnat blifva lämpliga, vid hvilket förhållande och då berörda tomter numera

upphört att vara allmänna och till större delen ingått i den nya tomtregleringen,
I ansågen skälet till deras befrielse från kyrkoafgift och byggnadsskyldighet
hafva alldeles förfallit; att då genom 1822 års förening såsom grund för förhållandet
emellan köpingen och landsförsamlingen blifvit faststäldt, att 16
kappland tomt i köpingen skulle motsvara V» mantal i landsförsamlingen,
hvilken bestämmelse ledt derhän, att köpingen i sitt förhållande till landsförsamlingen
sedermera alltjemt ansetts utgöra 53/ie mantal, detta en gång bestämda
förhållande syntes böra, intilldess annorlunda blefve beslutadt, anses
såsom fast och icke göras beroende af de förändringar, som tomterna inom
köpingen genom 1864 års reglering undergått, i sammanhang hvarmed I meddelat,
dels att den areal, som genom den år 1864 i nåder faststälda
tomtregleringen blifvit för köpingen utlagd, icke blifvit till fullo begagnad, i
det att två qvarter helt och hållet samt större delen af två andra qvarter,
såsom för köpingen obehöfliga, ännu icke blifvit exproprierade, och dels att
köpingens nuvarande verkliga tomtareal efter afdrag af allmänna tomter, 2
tunnland 10,65 kappland, utgör 21 tunnland 19,68 kappland, hvilken areal
endast i någon mån afviker från den, som efter 1822 års förening alltjemt
legat till grund för bestämmandet af köpingens och socknens inbördes förhållande
och, efter afdrag af då såsom fria ansedda 7 tunnland 1943/e4 kappland,
utgjorde 20 tunnland 23 3/i6 kappland; att I med afseende härpå tillstyrkten,
att köpingen fortfarande måtte i sitt förhållande till landsförsamlingen
betraktas såsom utgörande 53/ig mantal, hvarvid I ansågen obehöflig! föreslå
särskilda bestämmelser angående de tomter och lägenheter, som borde vara
från kyrkoafgift och byggnadsskyldighet befriade, då i sådant hänseende allmänt
gällande grunder funnes att följa; och slutligen att, beträffande den af församlingen
vid kyrkostämma den 6 juni 1870 uttalade åsigt, att köpingens
tomtegare borde utöfva rösträtt sinsemellan efter tomtinnehafvet och ej efter
taxeringsvärdena, detta förslag syntes så mycket mindre förtjena afseende
som, då en för köpingen och landet gemensam röstlängd måste upprättas och
då hemmansegarne på landet icke rösta efter hemmantal, utan efter fyrktal,
det blefve omöjligt att uppgöra en sådan, deruti socknens röster konnne att
uppföras efter det på bevillning grundade fyrktalet, men köpingens efter det
endast med hemmantalet jemförliga tomtinnehafvet;

Och hafven I på grund häraf hemstält, det Vi måtte i de delar af frågan,
hvarom Vi icke redan genom Vårt nådiga beslut den 23 mars 1870 förordnat,
meddela följande bestämmelser:

alt vid förefallande reparationer å kyrkan eller nybyggnad och reparation
af prostgården eller sådana hus, hvilka församlingen enligt lag åligger gemensamt
bygga och vidmagthålla, köpingens tomtegare skola till 83/s% och socknen
till *UH9ti deltaga i koslnaden derför;

att köpingen till alla församlingens utgifter för öfrig!, med undantag af
aflöning till presterskapet, hvarom länder till efterrättelse hvad särskildt är
eller blifver stadgadt, skall bidraga med en sjettedel emot landsförsamlingen
med fem sjettedel^;

att vid omröstning i ärenden, som förutsätta utgifter, hvilka böra utgå
endast af i mantal satt jord eller af annan fastighet, köpingens hus- och tomtegares
samtliga röster skola motsvara 83/s9g af landsförsamlingens fastighetsegares,
samt att, då de förres röster för innevarande år utgöra 346 och de senares
13,220, en röst i köpingen skall motsvara tre och en half fyrkar på landet,
intill dess förändring i köpingens och landsförsamlingens fastighetsegares röstetal
gör rättelse nödvändig, hvilket efter senaste granskning af röst- och fyrktalslängderna
bör vid kyrkostämma hvarje år i december månad utrönas;

och att vid omröstning angående öfriga ärenden köpingens innevånares
samtliga röster skola motsvara en sjettedel af hela Ronneby församlings röstetal,
så att, enär köpingen nu eger 1,435 röster och församlingen gemensamt 20,447
röster, hvarje röst i köpingen skall motsvara två och sextiofem hundradedels
fyrkar för landet, intilldess förändring, på sätt i föregående moment är nämndt,
blifver beslutad.

Sedan öfver Edert sistberörda förslag domkapitlet i Lund den 22 nästlidne
december afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och dervid tillstyrkt
nådig stadfästelse å samma förslag, hafve Vi, vid underdånig föredragning af
detta ärende, funnit godt att nyssnämnda af Eder uppgjorda förslag i nåder
gilla. Hvilket Vi Eder till svar och vederbörandes förständigande härigenom
meddele, jemte det nådig skrifvelse i ämnet till domkapitlet afgår. Vi befalle
Eder Gud allsmägtig nådeligen.

Stockholms slott den 9 november 1871.

CARL.

G. Wennerberg.

Ang. ordnande af Ronneby köpings och sockens till kyrkostämmas handläggning
hörande ärenden.»

Kristianstads län.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande har upplyst, att inom länet icke förekomma
stads- och landsförsamlingar eller delar deraf, som äro i kyrkligt afseende
förenade i annan mån än att de gemensamt tillhöra samma pastorat,
under det att de för öfrig! i kyrkligt afseende äro skilda.

Malmöhus län.

För Lunds stads- och landsförsamlingar gäller Kong!. Maj:ts befäl Iningshafvandes
den 28 oktober 1863, i anledning af ett af församlingarna den 22
december 1862 fattadt beslut, gifna resolution, så lydande:

»Konungens befallningshafvande, utan att ingå i pröfning af frågan hvilka
ärenden må förekomma å för Lunds stads- och landsförsamling gemensam
kyrkostämma, fastställer på det sätt inneliggande kyrkostämmobeslut af den
22 december förlidet år, att rösträtt vid gemensam kyrkostämma för båda
församlingarna skall utöfvas efter den bevillning, som hvarje röstberättigad
efter andra artikeln bevillningsförordningen till Kongl. Maj:t och kronan erlägger.
»

Åberopade kyrkostämmobeslutet innehålles i följande protokollsutdrag:

»Utdrag af protokollet, hållet vid gemensam kyrkostämma
med Lunds stads- och landsförsamling d. 22 dec.
1862.

§ 1. Med föranledande af 7 § i Kongl. Maj:ts nådiga förordning af d.
21 mars 1862 hade såväl städs- som landsförsamlingens röstegande medlemmar
blifvit kallade till allmän kyrkostämma för att gemensamt öfverlägga och
besluta om uppgörande af ett på nämnda nådiga förordning grundadt förslag
rörande den blifvande röstgrunden; och beslutades, att, enär det endast var
i frågor, som röra åtgärder till vidmagthållande af ordning under gudstjensten,
som gemensam kyrkostämma för stads- och landsförsamlingen kunde ifrågakomma,
rösträtt vid detta tillfälle skulle utöfvas i enlighet med den bevillning,
som hvar och eu erlägger till Kongl. Maj:t och kronan efter 2:dra.art.
bevillningsförordningen, men att alla andra kyrkostämman tillhöriga ärenden
skulle, såsom hittills öfligt varit, afgöras å skilda stämmor.

Rätteligen utdraget, betygar

C. J. Gol lin.

Uppläst med besvärshänvisning den 28 dec. 1862, betygas

C. J. Collin.»

För Helsingborgs städs- och landsförsamlingar gäller Kongl. Maj:ts
befallningshafvandes den 30 mars 1887 gifna fastställelse å församlingarnas
den 7 och den 28 oktober 1886 fattade beslut angående röstgrunden vid
gemensamma kyrkostämmor, hvilka beslut innefattas i följande protokoll:

»Protokoll vid kyrkostämma med Helsingborgs stadsoch
landsförsamling den 7 oktober 1886.

§ 3.

Enär Konungens befallningshafvande uti utslag den 26 sist!, maj, hvilket
numera vunnit laga kraft, med upphäfvande af församlingens å kyrkostämma
den 29 oktober 1885 fattade beslut rörande fördelningen af stads- och landsförsamlingens
bidrag till kostnaderna för kyrka, kyrkogård och prestgård såsom
saknande stöd i lag, återförvisat ärendet till ny laglikmätig behandling,
företogs denna fråga till fattande af nytt beslut.

Man öfverenskom att fördela ifrågavarande bidrag för hvarje år efter
förhållandet mellan stadens och landsförsamlingens bevillning efter 2:dra artikeln
för nästföregående året, dock så att hvardera bevillningssumman, der
den icke utgjorde jemna hundratal, höjdes eller sänktes till närmaste hundratal.
Rösträtt borde beräknas efter samma grund, utom i fråga om prestval,
(så att om t. ex. stadsförsamlingen kommer att erlägga 24/m af årets gemensamma
budget och landsförsamlingen Vis, eu röst af stadsförsamlingen motsvarar
24 röster af landsförsamlingen). Hvad sålunda blifvit beslutad! såväl
i afseende på kostnaderna som röstgrunden anses gällande tills vidare med
rätt för den församlingsmedlem, som så önskar, att efter fem års förlopp
deri söka ändring.

In fidem
H. A. Witt.

Protokoll vid kyrkostämma med Helsingborgs stadsoch
landsförsamling den 28 oktober 1886.

§ 1.

Beslutet vid kyrkostämman den 7 dennes i fråga om röstgrunden vid de
för stads- och landsförsamlingen förekommande gemensamma angelägenheter,
med undantag af prestval, berigtigades sålunda:

Rösträtt beräknas efter röstegandes bevillningsafgift efter 2:dra artikeln,
så att rösträtten för hvarje kronas bevillning af röstegande i stadsförsamlingen
är lika med rösträtten för en kronas bevillning af röstegande i landsförsamlingen.

In fidem
H. A. Witt.

Ofvanstående protokoll hafva med laga besvärshänvisning blifvit upplästa
i Helsingborgs kyrka, protokollet för den 7 oktober den J O i samma månad
och det för den 28 oktober den 7 november d. å. Attesteras af

H. A. Witt.

p. 1.»

För Trelleborgs stads- och landsförsamlingar har Kongl. Maj:ts befallningshafvande
den 7 maj 1890 till efterrättelse faststält i nedanstående protokollsutdrag
innehållna förslag till ändring af förut gällande gemensam röstgrund:

»Protokoll hållet vid kyrkostämma med Trelleborgs
städs- och landsförsamlingar den 25 februari 1890.

Sedan Kongl. Maj:t — med upphäfvande af kyrkostämmobeslutet den 18
augusti 1887 och Konungens befallningshafvandes i länet resolution den 26
januari 1888, hvarigenom J. Å. Sjölins med fleres förslag till ändring i nu
gällande röstgrund vid gemensamma kyrkostämmor med Trelleborgs stadsoch
landsförsamlingar och derpå beroende gemensamma kyrkliga utgifter afslogs
— medelst nådigt utslag af den 7 juni 1889 förvisat ärendet åter till
kyrkostämman för ny behandling och kyrkostämman med anledning häraf
genom beslut den 30 oktober 1889 uppdragit åt dertill utsedde komiterade
att i enlighet med ofvan åberopade nådiga utslag uppgöra och för stämman
framlägga ett antagligt förslag i fråga om ändring i nu gällande röstgrund och
fördelningen af derpå grundade kyrkliga utgifter mellan båda församlingarna,
som äro i kyrkligt hänseende förenade, hade, efter det komiterade fullgjort
det dem gifna uppdraget, Trelleborgs stads- och landsförsamlingars vid kyrkostämma
röstberättigade ledamöter genom vederbörlig pålysning blifvit kallade
till gemensam kyrkostämma i Trelleborgs kyrka denna dag för att öfverlägga
och besluta om ofvannämnda ändringsförslag.

Sedan ärendet blifvit vederbörligen framstäldt och komiterades förslag
blifvit uppläst, beslutade, på derom framstäld proposition, kyrkostämman enhälligt
och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med komiterades förslag, att,
med upphäfvande af kyrkostämmobeslutet den 4 december 1871, rösträtt
vid gemensam kyrkostämma med Trelleborgs stads- och landsförsamlingar
hädanefter tillkommer en hvar, som i någondera församlingen eger rättighet
att i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut deltaga; och iakttages
den röstberäkning, att hvarje röstberättigad påföres en röst och derutöfver
för honom senast påförd bevillning till staten af fast egendom och för inkomst
af kapital och arbete till och med femtio öre en röst, för till och
med en krona två röster, samt vidare en röst för hvarje full bevillningskrona
till staten.

I sammanhang härmed och i öfverensstämmelse med komiterades ofvan
åberopade förslag, beslutade, på derom framstäld proposition, kyrkostämman
likaledes enhälligt, att alla för Trelleborgs stads- och landsförsamlingars
gemensamma kyrkliga behof erforderliga afgifter, om hvilka kyrkostämma
eger besluta, skola i de fall, der icke särskilda föreskrifter föranleda till
undantag från de i allmänhet gällande stadgande!! om dylika afgifters uttaxe -

ring, mellan de bada församlingarna till utgörande fördelas i enlighet med
här ofvan bestämda röstgrund, men utdebiteras af hvarje församling för sig
enligt gällande lag och särskilda förordningar.

Att justera detta protokoll nästa lördag å pastorsexpeditionen utsagos
herrar häradsskrifvare L. Regnell och bruksegare J. Å. Sjölin.

In fidem
P. Lundberg.

Justeradt. Trelleborg den 1 mars 1890.

L. Regnell. J. Å. Sjölin.

Uppläst i Trelleborgs kyrka söndagen den 2 mars 1890.

N. Lindstam.»

Hallands län.

.i ‘ , - _ . • - ;v'' ''

För Halmstads stads- och Öfr aby landsförsamlingar har Kongl. Maj:ts
befallningshafvande den 17 mars 1863 faststält i följande protokollsutdrag
innehållna beslut rörande röstgrunden:

»Utdrag af protokollet, hållet i lagligen utlyst kyrkostämma
med Halmstads och Öfraby församlingar i Halmstads
kyrkas sakristia söndagame den 1 och 8 februari
1863.

§ 1.

För att i enlighet med 7 § af Kongl. Majds nådiga förordning af den
21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd öfverlägga och
besluta om gemensam röstgrund för Halmstads och Öfraby i kyrkligt afseende
förenade församlingar hade denna stämma i laga tid och ordning till i dagblind
utlyst.

§ 2.

Ordföranden uppläste ett af kyrkorådet uppgjordt och underskrifvet förslag
så lydande: ''För ordnande af den röstgrund, som, jemlikt 7 § af kongl.
förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd,
skall följas inom i kyrkligt afseende förenade Halmstads stads och Öfraby
landsförsamling; och enär den för Öfraby församling godkända fyrktalslängden
utvisar, att en fyrk derstädes motsvarar 7 öre i bevillning efter 2:a art.
bevillningsstadgan, föreslås att medlem af Halmstads församling må vid kyrkostämma
tillkomma eu röst för hvarje full riksdaler i bevillning efter sagde

2:a art. af bevillningsstadgan och att medlem af Öfraby landsförsamling må
tillkomma för 15 fyrkar en röst. Halmstad den 30 januari 1863. Carl
Lundberg, D. P. von Sydow, W. F. Klewerström, L. P. Andersson, J. P.
Löfgren, Dan. Fehrman.’ Till detta förslag yttrade flere af församlingarnas
medlemmar sitt bifall. Men herr rådman Hagman erinrade om följande tilllägg
i förut åberopade förordning och §: »och skall vid denna uppgörelse
den röstgrund följas, som dittills för gemensamma kyrkliga angelägenheter
varit gällande» äfvensom om 35 § i meranämnde kongl. förordning, som lyder:
»De afgift er, om hvilka kyrkostämma beslutar, skola, utom i de fall för
hvilka annorlunda är i lag eller författning stadgadt, utgå efter den för rösträtt
i kyrkostämma bestämda grund.» I anledning häraf önskades upplysning
om de grunder, hvarefter församlingarna förut dels utöfvat rösträtt och
dels taxerats för afgifter till kyrkans underhåll m. m., och då dessa förhållanden
för tillfället icke kunde nöjaktigt utredas, beslöto församlingarna att
uppskjuta stämman till nästpåföljande söndag den 8 dennes, hvarom kungörelse
borde i stadens tidningar införas, samt anmodade ordföranden att i
förening med kyrkovärden under tiden söka ur i pastorsarkivet befintliga
handlingar vinna upplysning om de förhållanden, som i ofvannämnda afseende
fordom egt ruin mellan staden och Öfraby församling.

Den 8 februari 1863.

§ 3.

Vid denna stämma, som från förliden söndag till i dag blifvit uppskjuten
för upplysningars inhemtande om den röstgrund, som tillförene egt rum
mellan Halmstads och Öfraby församling tillkännagaf ordföranden, att vid
genomseendet af i pastorsarkivet befintliga protokoller och handlingar hade
inhemtats, att rösträtten utöfvats af såväl Halmstads stadsförsamling som af
Öfraby landsförsamling efter hemmantal, sålunda: att staden röstat för 30
mantal och Öfraby för omkring 14 mantal, efter hvilket förhållande stads- och
landsförsamlingarna i forna tider lära bidragit till kyrkans underhåll. Men
af protokoller och handlingar sedan 1790 upplyses, att Öfraby församling sökt
undandraga sig detta, med afseende på taxering till kyrkan, visserligen i
senare tider icke proportionerliga förhållande, och det oaktadt påyrkat bibehållandet
af den gamla röstgrunden. Om något bidrag lemnats under sistnämnda
tid, har det alltid varit efter godtycke. Mellan Halmstads, Holms
och Öfraby församlingar linnes en öfverenskommelse af 1783, som bestämmer,
att stadens innevånare skola bygga och underhålla prestegårdens manhus
och landsförsamlingarna uthusen och att Öfraby församling åtagit sig sin
bestämda andel i stängsel omkring kyrkogård och begrafningsplats. Dessa
åtaganden, jemte 1750 års tiondesättning, ansågo församlingarna nu böra reserveras
afl oberoende af den föreslagna röstgrunden utgå.

§ 4.

Sedan de i föregående § upptagna upplysningar blifvit meddelade, förklarade
herr rådman Hagman ytterligare, att han förbehöll kyrkan den rättighet,
som i lag eller författning kan förefinnas till uttaxerande af avgifter efter
annan grund än den i 35 § af förordningen om kyrkostämma uppstäda allmänna,
eller i enlighet med rösträtten. Herr grefve Hamilton ansåg, att genom
fastställandet nu af viss röstgrund skulle följa, att afgifter hädanefter i
allo borde i enlighet dermed utgå. Enär dock denna kyrkostämma, jemlikt
kallelsen dertill, endast hade till föremål att i enlighet med kyrkostämmoförordningens
7 § fastställa blifvande röstgrund, men ej egde afgöra i hvad
mån denna röstgrund lagligen kan inverka på afgifter af en eller annan art,
beslutades att förslaget om röstberäkningen skulle för församlingarnas del antagas,
sålunda: att 15 fyrkar inom Öfraby socken beräknas motsvara 1 rdr
bevillning efter 2:dra art. inom stadsförsamlingen; och skulle detta beslut
öfverlemnas till Konungens befallningshafvande för stadfästelses vinnande.

Rätt utdraget, intygar

ex oflicio
Carl Lundberg.»

För Laholms städs- och landsförsamlingar har meddelats följande utslag:

»Konungens befallningsliafvandes i Hallands län utslag i anledning
deraf att,

sedan Laholms stads- och landsförsamlingar vid gemensam kyrkostämma
den 26 sistlidne januari för en tid af fem år, räknade från och med innevarande
år, antagit ett af vederbörande kyrkoråd uppgjordt förslag till röstgrund
vid afgörandet af gemensamma kyrkliga angelägenheter, enligt hvilket
förslag hvarje i stadsförsamlingens röstlängd upptagen bevillningskrona,
för hvilken rösträtt finge vid allmän rådstuga utöfvas, skulle beräknas för
5,3 röster och hvarje i landsförsamlingens röstlängd upptagen fyrk, för hvilken
rösträtt vid kommunalstämma finge utöfvas, beräknas för 1 röst, hvarjemte
kyrkostämman beslutat, att i öfrig! kommunalförfattningarna och
allmän lag skulle tjena till grund för rösträtts utöfvande och öfverlåtande
på annan person samt att möjligen uppkommande bråktal vid rösternas
sammanräkning skulle bortkastas;

så har kyrkostämman genom sin ordförande uti till Konungens befallningshafvande
ingifven skrift anhållit om fastställelse å sagda beslut;

öfver hvilken ansökning domkapitlet i Göteborgs stift blifvit hardt och
utlåtande afgifvit, på sätt handlingarna visa;

gifvet Halmstads slott i landskanslist den 8 maj 1896.

Konungens befallningshafvande har tagit detta ärende i öfvervägande och
linner skäligt att ifrågavarande förslag med dertill af kyrkostämman beslutade
tillägg till efterrättelse fastställa för tiden till och med 1900 års utgång.
(Besvärshänvisning).

C. Nordenfalk.

Carl Hafström.»

För Falkenbergs stads- och Skrea landsförsamlingar har af Kongl. Maj ds
befallningshafvande den 20 september 1887 faststälts förslag till röstgrund,
innefattad! i följande protokollsutdrag:

»Utdrag ur protokoll vid gemensamma kyrkostämman
med Falkenbergs och Skrea församlingar i Falkenbergs
prestgård fredagen den 8 juli 1887.

Stämman, hvars lagliga utlysning erkändes, var kallad att höras och besluta
om röstgrund vid gemensamma kyrkostämmor med Falkenbergs stadsoch
Skrea landsförsamlingar och företeddes och upplästes nu protokoll vid
den för ärendets beredande vid sista stämma tillsatta komiténs sammanträde,
enligt hvilket — — — komitén enhälligt beslöt att för stämman framställa
det förslag,

att vid omröstning på gemensamma kyrkostämmor med Falkenbergs
och Skrea församlingar följes Falkenbergs städs röstlängd för allmän rådstuga
och Skrea församlings fyrktalslängd så förmedlade, att hvarje i stadens
röstlängd upptagen bevillningskrona, för hvilken rösträtt vid enskild kyrkostämma
får utöfvas, beräknas för 0 röster och hvarje i landsförsamlingens
fyrktalslängd upptagen fyrk, för hvilken rösträtt vid enskild kyrkostämma får
utöfvas, beräknas för 1 röst samt att denna beräkning af förhållandet emellan
bevillningskrona och fyrktal, som är uppgjord på grund af nuvarande taxering
med uteslutande af bråktalen, må antagas att gälla under en tid af 5
år, räknadt från den tid, som kyrkostämma bestämmer; — — —

Stämman antog enhälligt det af komitén sålunda uppgjorda förslaget,
uppdrog åt undertecknad ordförande att derå söka Konungens befallningshafvandes
stadfästelse och beslöt, att röstgrunden med dess begifvande skulle
antagas att gälla under eu tid af 5 år, räknadt från den dag, då Konungens
befallningshafvande stadfäster densamma.

Justeradt och godkändt genast.

Som ofvan
S. A. Svenning.

Å Falkenbergs förs:gs vägnar: Å Skrea förs:gs vägnar:

C. A. Törngren. Carl Boman.

Uppläst med besvärshänvisning i Falkenbergs och Skrea kyrkor söndagen
den 10 juli 1887 af S. A. Svenning.

Utdragets läglighet bestyrka

C. V. Widerberg. L. Bergström.

Att förestående församlingarnas beslut icke blifvit af någon öfverklagadt,
intygar Falkenberg den 24/8 87. S. A. Svenning

v. p. 1.»

För Kungsbacka stads- och Hanhals landsförsamlingar gäller följande
resolution:

»Konungens befallningshafvandes i Hallands län resolution i anledning
deraf att,

sedan Kungsbacka stadsförsamling och Hanhals landsförsamling, hvilka
tillsammans utgöra Kungsbacka pastorat, å gemensam kyrkostämma den 31
sistlidne mars dels antagit ett af dertill utsedde komiterade upprättad! förslag
till röstgrund vid gemensamma kyrkostämmor med nämnda församlingar,
hvilket förslag innehåller: ’att vid gemensamma kyrkostämmor med Kungs backa

och Hanhals församlingar skulle för jordbruksfastighetsbevillning från
1 till 5 öre rösträtt utöfvas med 1 röst, för bevillning utöfver 5 till och med
10 öre med 2 röster, för bevillning utöfver 10 till och med 15 öre med 3
röster o. s. v., så att inom hvarje nytt femtal ören bildas en röst; att för
sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning icke erlägges, samma röstgrund
skall efter gällande taxeringsvärde beräknas som för dylik bevillning,
påförd fastighet; att annan fastighet, frälseränta och dylikt beskattningsbart
föremål gifver l röst för bevillning af 1 till och med 15 öre, 2 röster för
bevillning utöfver 15 till och med 30 öre, 3 röster för bevillning utöfver 30
till och med 45 o. s. v., så att inom hvarje nytt femtontal ören bildas en
röst; att bevillning för inkomst af kapital och arbete skulle lemna 2 röster
för 1 full bevillningskrona, 4 röster för fulla 2 bevillningskronor, 6 röster
för fulla 3 bevillningskronor o. s. v. i enlighet med hvad här ofvan är angifvet;
skolande dock hvar och en, som erlägger dylik bevillning, understigande
1 krona, ega 1 röst»; dels ock i enlighet med komiterades hemställan
beslutit, att hos Konungens befallningshafvande skulle sökas fastställelse
å berörda förslag »för eu tid af fem år och längre, derest icke bevillningsförordningen
eller folkmängden skulle gifva kyrkostämman anledning till att
hos Konungens befallningshafvande i lånet söka ändring i denna röstgrund'';

så har kyrkoherden i ofvannämnda pastorat J. G. Sjöholm på uppdrag
af församlingarna uti en den 6 sistlidne april hit inkommen skrift anhållit,
att Konungens befallningshafvande måtte fastställa församlingarnas berörda
beslut;

uti hvilket ärende domkapitlet i Göteborgs stift afgifvit yttrande, pa sätt
handlingarna visa;

gifvet Halmstads slott i landskansliet den 13 maj 1897.

Konungens befallningshafvande har tagit detta ärende i öfvervägande och
finner skäligt att ifrågavarande förslag till efterrättelse fastställa för en tid
af minst fem år.

(Besvärshänvisning).

C. Nordenfalk.

Carl Hafström.»

Göteborgs och Bohus län.

Kongl. Majds befallningshafvande har upplyst, att enligt nådigt bref den 3 maj
1820 staden Strömstad tillerkänts rösträtt med en femtedel mot Handsförsamlingen»,
hvilket uttryck antagligen åsyftat både Skede och Tjärnö med sistnämnda
stad till ett pastorat förenade församlingar, men att icke, så vidt utrönas
kunnat, några bestämmelser i ämnet blifvit af Kongl. Maj ds befallningshafvande
faststälda för dessa församlingar, af hvilka Strömstads församling sökt
rättighet att bilda eget pastorat.

Enligt nådigt bref till kammarkollegium den 20 april 1900 har förordnats,
bland annat, att Strömstads församling skall, så snart för kyrkoherden
lämplig boställsgård, som af Kongl. Majds befallningshafvande och domkapitlet
godkännes, blifvit af församlingen anskaffad, vid näst derefter inträffande ledighet
uti komministersbeställningen i staden afskiljas från Skede pastorat och utgöra
ett särskild! regalt gäll.

För Kungelfs stads- samt# Rödbo och. Yttcrby landsförsamlingar har
Kongl. Majds befallningshafvande den 9 maj 1892 faststält till efterrättelse
det förslag till gemensam röstlängd vid kyrkostämmor, som innefattas i
följande protokollsutdrag:

»Protokoll vid gemensam kyrkostämma med Kungelfs
stads- samt Rödbo och Ytterby församlingar i Kungelfs
kyrka den 8 april 1892.

§ 1.

Stämman, hvilkens lagliga utlysning erkännes, hade att granska och besluta
öfver af å gemensam kyrkostämma den 17 februari detta år utsedde komi -

terade uppgjordt förslag till röstlängd vid gemensam kyrkostämma med församlingarna
i detta pastorat, hvilket förslag upplästes, godkändes och underskrefs,
dock med det förtydligande af förslagets motivering, att staden erhåller
"V29, Ytterby V29 och Rödbo 4/j» af samtliga röster efter förslaget i fråga; och
skulle å detsamma sökas stadfästelse hos Konungens befallningshafvande för
en tid af tio år.

§ 2.

Protokollet blef genast uppläst och justeradt.

Som ofvan.

enligt förordnande
Henne Fl. Ringius.

John Petersson. Per Samuelsson. August Johansson.

Till gemensamma kyrkostämman med Kungelfs stads- samt Rödbo och Ytterby

landsförsamlingar.

Undertecknade, ehuru redan vid gemensamma kyrkostämman den 1 7 sistlidne
februari utsedde att uppgöra förslag till röstlängd att användas vid blifvande
gemensamma kyrkostämman med Kungelfs stad och landsförsamlingarna,
men derom först den 11 innevarande månad erhållit vederbörligt
protokollsutdrag, hafva nu sökt fullgöra detta vårt uppdrag på följande sätt:

Enligt af magistraten i Kungelf författningsenligt uppgjord röstlängd utgör
stadens hela röstetal 1921 och anse vi densamma oförändrad böra användas
vid gemensamma kyrkostämman.

Emellan Kungelfs stad och Rödbo församling år förut träffad öfverenskommelse
att Rödbo deltager i gemensamma val med 4/je af stadens hela
röstetal.

Som bevillningen inom Ytterby socken är ungefär 2 V* gång större än
inom Rödbo, finna vi skäligt att Ytterby erhåller 7ie af stadens hela röstetal.

Således, då staden afgifver 1921 röster, tillkomma båda landsförsamlingarna
tillsammans ungefär 1560 röster.

Till grund för erhållande af detta resultat hafva vi använd t Rödbo och
Ytterby fyrktalslängder för innevarande år med iakttagande af att röstetalet
beräknats äfven för sådan jordbruksfastighet, för hvilken icke bevillning erlägges,
hvaremot bevillning för inkomst af arrendet för dylik fastighet icke
upptagits, i följd hvaraf vi tilldelat hvarje röstberättigad

1	röst för bevillning från	och	med 1 till	och med	31	öre
2	röster » »	»	32	»	62	»
3	» » »	»	63	»	93	»
4	» » *	»	94	»	124

o. s. v. med iakttagande af att icke någon får rösta för större antal röster
än som svarar emot en femtiondedel af båda församlingarnas gemensamma
röstetal efter röstlängderna.

För uppgörande af dessa röstlängder anse vi oss böra tillkomma en ersättning
af 50 kronor, beräknad att utgå efter röstetalen med:

27 kronor 50 öre från Kungelfs stad,

7 » 50 » » Rödbo församling samt

15 » » Ytterby »

Kungelf den 23 mars 1892.

G. Lorentzon. G. P. Ström. Per Andreasson.

Röstlängd för Kungelfs stad — — — — — — — — — — —

Godkänd vid gemensam kyrkostämma med Kungelf, Rödbo och Ytterby
den 8 april 1892.

Henne Fl. Ringius. John Petersson. Per Samuelsson.»

Hvad angår de frågor, som Rödbo församling har gemensamma med
Kungelfs stad, hvilka församlingar, enligt hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande
upplyst, hafva gemensam kyrka och komminister äfvensom klockare och
organist, har genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes resolution den 20
september 1886 faststälts det beslut, som innefattas i nedanstående protokollsutdrag
:

»Utdrag ur protokoll, hållet vid kyrkostämman med
Kungelfs stads- och Rödbo församling den 15 juni 1886.

§ 1.

§4. •

Som det aflemnade förslaget till röstlängd för Rödbo församling endast
afser samma församlings deltagande i blifvande klockare- och organistval, men
icke i andra kyrkliga angelägenheter, beslöt stämman, att i alla andra kyrkliga
frågor Rödbo församling skall rösta efter samma grund som Kungelfs
stad eller efter bevillningen och hafva röstetal i den mån den bidragit och
bidrager i kyrkans utgifter eller med Vs röster mot Kungelfs stad, som
innehar Vs i det hela.

§ 5.

Rätt utdraget, styrker

G. L. Weibull,

v. pastor, kyrkostämmans ordförande.»

För Uddevalla städs- samt Bäfve och Lane-Byrs landsförsamlingar
gäller följande utslag:

»Konungens befallningshafvandes i Göteborgs och Bohus län utslag i anledning
deraf att, sedan en vid gemensam kyrkostämma med Uddevalla,
Bäfve och Bane Ryrs församlingar den 5 september 1895 tillsatt komité,
med ledning dels af de olika församlingarnas taxerings- och röstlängder och
dels de från församlingarna utgående bidrag till vederbörande presterskaps
aflöning, uppgjort förslag till röstgrund vid församlingarnas gemensamma kyrkostämma
och vid prestval, samt vid gemensam kyrkostämma den 19 påföljande
november församlingarna enhälligt antagit komiterades omförmälda förslag, har
vice pastor H. Almegren uti eu till Konungens befallningshafvande insänd
skrifvelse med åberopande af kongl. förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma
med mera § 7 till Konungens befallningshafvandes pröfning öfverlemnat
det uppgjorda förslaget, så lydande:

§ 1.

Rösträtt vid prestval tillkommer eu hvar, som i någondera af pastoratets
församlingar eger rättighet att i kyrkostämmans öfverläggningar och beslut
deltaga.

§ 2.

Till grund för röstberäkningen lägges bevillningen såväl för stads- som
landsförsamlingarna, och beräknas rösterna sålunda:

l:o) för stadsfolkamlingen: för bevillning af såväl jordbruks- och annan
fastighet som för inkomst af kapital och arbete: en röst från och med lägsta
beloppet till och med en krona samt derefter en röst för hvarje hel kronas
bevillning derutöfver.

2:o) för landsförsamlingarna:

a) för^bevillning af jordbruksfastighet: en röst från och med lägsta beloppet
till och med tjugu öre samt derefter eu röst för hvarje fulla tjugutals öre
bevillning derutöfver, så att för fyrtio öre påföras två röster, för sextio öre
tre röster, för åttio öre fyra röster o. s. v.

b) för bevillning af annan fastighet samt af kapital och arbete: en röst
från och med lägsta beloppet till och med en krona samt derefter eu röst
för hvarje hel kronas bevillning derutöfver.

§ 3.

Inom såväl stads- som landsförsamlingarna må ingen röstegande utöfva
rösträtt för mer än ett hundra röster.

§ 4.

Denna röstgrund skall gälla intill dess församlingarna om annan öfverenskomma
;

hvaröfver domkapitlet blifvit hördt och sig yttrat tillstyrkande; gifvet Göteborg
å lanskansliet den 8 februari 1896.

Konungens befallningshafvande, som granskat handlingarna, finner skäligt
till efterrättelse fastställa ofvan intagna förslag, i hvad det rörer röstgrund
vid gemensam kyrkostämma med Uddevalla, Bäfve och Lane Ryrs församlingar.

Den, som — —- —• — — — — — — — —t — — — — —■ —

G. Snoilsky.

Henr. Westin.»

Elfsborgs län.

För Venersborgs stads- samt Vassända, Naglums och Väne-Byrs landsförsamlingar
gäller följande resolution:

»Landshöfdingeembetets i Elfsborgs län resolution uppå en af pastorsembetet
här i staden gjord ansökan, att som å gemensam kyrkostämma den
14 sistlidne december med Venersborgs stad sförsamling samt Vassända, Naglums
och Södra Ryrs församlingar, hvilka å dylik kyrkostämma den 19 nästförutgångne
november åt en komité uppdragit att uppgöra förslag till röstgrund
vid gemensam kyrkostämma med församlingarna och prestval inom
pastoratet, af församlingarna antagits ett af komiterade upprättadt förslag till
bestämmelse i sistnämnda hänseende samt tillika beslutats att beträffande röstgrund
vid gemensam kyrkostämma enahanda stadgande skulle gälla, som sålunda
blifvit af stämman för prestval antaget, Konungens befallningshafvande
måtte meddela fastställelse å förslaget, såvidt det anginge röstgrund vid gemensam
kyrkostämma med Venersborgs pastorats församlingar; öfver hvilket
förslag domkapitlet i Skara med infordradt yttrande inkommit; gifven Venersborg
i landskansliet den 28 april 1886.

Landshöfdingeembetet, som granskat afgifna förslaget, finner skäligt i
öfverensstämmelse dermed fastställa följande stadgande uti ifrågavarande hänseende: Rösträtt

vid gemensam kyrkostämma med Venersborgs stadsförsamling
samt Vassända, Naglums och Södra Ryrs landsförsamlingar tillkommer eu
hvar, som eger rättighet att i någondera församlingens särskilda kyrkostämmas
öfverläggningar och beslut deltaga; och gälle i afseende på röstberäkning
samt rösträtts utöfning och öfverlåtande på annan person hvad för

kyrkostämma i allmänhet är stadgadt, dock med den jemkning, att i stadsförsamlingen
rösträtt, som tillkommer någon för jordbruksfastighet, må åtnjutas
för tio gånger det röstetal, hvilket lian eljest bort erhålla enligt den röstgrund,
som är gällande för omröstning i kyrkostämma i stad; att i landsförsamlingarna
rösträtt icke må af någon utöfvas för jordbruksfastighet med mera än hälften
och för andra beskattningsföremål med mera än en tiondedel af det röstetal,
hvilket eljest bort honom tillkomma enligt den för omröstning i kyrkostämma
på landet stadgade röstgrund; samt att ingen må i gemensamma kyrkostämman
rösta med större röstetal än ett hundra. Uppkommer vid sådan beräkning
af rösträtt bråktal, åtnjutes derför en röst.

År och dag som ofvan.

På landshöfdingeembetets vägnar:

Mats Zachrison. Ernst Ahl.»

För Borås städs- och Torpa landsförsamlingar har Kongl. Maj:ts befallningshafvande
faststält röstgrund genom följande utslag:

»Transsumt af landshöfdingeembetets uti Elfsborgs län och Dalsland utslag
på de besvär, herr majoren och riddaren G. W. Baeckström, capitainen E. Uggla,
regementsauditören C. H. Uggla, Johan Petter Persson i Rya, Olaus Johansson
i Hestra med flere andra Torpa socknemän anfört öfver ett af Borås
stads- och Torpa landsförsamlingar, hvilka hafva gemensam kyrka, med anledning
af stadgandet i 7 § af kongl. förordningen om kyrkostämma den 21
mars 1862, i sockenstämma den 6 påföljande augusti fattadt beslut, att Torpa
socknemäns sammanlagda röster skola utgöra en fjerdedel af stads- och landsförsamlingens
sammanräknade röster; hvadan, efter det röstlängder blifvit särskilt
för Borås och särskilt för Torpa upprättade, landsförsamlingens i röstlängd
upptagna samtliga röster skola multipliceras med det tal, som, multipliceradt
med samma röstlängds slutsumma, förhåller sig till slutsumman af
stadens röstlängd som en fjerdedel till tre fjerdedelar, samt den sålunda uppkomna
röstlängden skall begagnas vid alla kyrkostämmor angående kyrkans
angelägenheter och tjena till grund för alla utgifter till kyrkan, dock med det
undantag, att af räntor och amortering å kyrkans nuvarande skuld staden
ville vidkännas sex sjundedelar och landsförsamlingen eu sjundedel; i hvilket
beslut ändring är sökt, deröfver församlingarna blifvit å ny sockenstämma
hörda samt konsistorium i Skara med utlåtande inkommit; gifvet Venersborg
i landskansliet den 3 mars 1873.

Hvad sålunda förekommit har landshöfdingeembetet tagit i behörigt öfvervägande
— — — — — — — — — — — •— — — — — _ __ _

Dervid finner landshöfdingeembetet, då det af klagandena väckta förslag
icke rönt bestridande af stadsförsamlingen och i öfrigt synes vara på billighet
grundadt, skäligt att, i öfverensstämmelse med den af konsistorium yttrade
mening, förklara, att Torpa landsförsamling skall med en femtedel emot
Borås stadsförsamling bidraga till deras gemensamma kyrkas underhåll och i
samma mån ega rösträtt i dithörande angelägenheter, dock så, att bidrag till
kyrkans nuvarande skuld skall utgå på sätt församlingarna vid öfverklagade
sockenstämman särskilt öfverenskommit.

På landshöfdingeembetets vägnar:

C. O. Almqvist. J. M. Ryding.

Upplästes i Borås kyrka den 12 april 1863 af

A. J. Enander.

Rätt transsumeradt, intygar

ex officio:
August Holmqvist,

v. pastor.»

För Alingsås stads- och lands- samt Rödenes, Bälinge, Hemsjö och
Ödenäs landsförsamlingar gäller följande resolution:

»Konungens befallningshafvandes i Elfsborgs län resolution på en af kyrkoherden
V. Norén i egenskap af ordförande vid gemensam kyrkostämma den
16 sistlidne oktober med Alingsås stads- och lands- samt Rödeneds, Bälinge,
Hemsjö och Ödenäs i kyrkligt afseende förenade församlingar gjord skriftlig
framställning om fastställelse å ett vid nämnda stämma godkändt förslag till
röstgrund vid gemensamma kyrkostämmor, enligt hvilket rösträtt skulle å
dylik stämma gemensam för hela pastoratet tillkomma eu hvar, som egde
rättighet att i någondera församlingens särskilda kyrkostämmas öfverläggningar
och beslut deltaga, efter sådan beräkning, att för bevillning, ej öfverstigande
tio kronor, hvarje röstberättigad skulle ega i staden en röst och i
socknarna två röster och vidare i staden eu röst och i socknarna två röster
lör hvarje derutöfver påfördt helt tiotal kronors bevillning, dock med iakttagande
deraf, att röstetalet för röstegande från staden ej finge öfverstiga fem och för
röstberättigad från socknarna lio röster; deröfver domkapitlet i Skara blifvit
bonit och uti afgifvet utlåtande förklarat sig icke hafva något att anmärka,
såsom handlingarna visa: gifvet Venersborg i landskansli^, den 21 mars 1896.

Konungens befallningshafvande, som granskat förslaget, finner, jemlikt 7
§ i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars
1802, skäligt att förslaget till framtida efterrättelse fastställa.

Den, som — — — — - —• 1 ——• — — — — ——

År och dag som ofvan.

L. W. Lothigius.

Mats Zachrison.»

För Ulricehamns stads- samt Timmelie, Brunns och Vists landsförsamlingar
gäller följande utslag:

»Landsliöfdingeembetets i Elfsborgs län utslag i anledning deraf alt,
sedan Ulricehamns pastoratsbor å gemensam kyrkostämma den 16 nästlidne
september, i öfverensstämmelse med ett utaf utsedde komiterade derom uppgjordt
förslag, för församlingarnas gemensamma kyrkliga angelägenheter beslutat
den röstgrund, att för staden hvarje röstegande egde två röster för

hvarje honom påförd en krona i bevillning enlig! art. It bevillningsstadgan

och för landsförsamlingarna hvarje röstberättigad tillkomma en röst för hvarje
fyrk, fastställelse å berörda beslut alltså måtte meddelas; deröfver domkapitlet
i Skara afgifvit infordradt utlåtande; gifvet Venersborg i landskansliet den
23 januari 1886.

Landshöfdingeembetet, som tagit handlingarnas innehåll i öfvervägande,
finner, på grund af stadgandet i 7 § af köngl. förordningen den 21 mars 1862
om kyrkostämma, skäligt församlingarnas ifrågavarande understälda beslut till
efterrättelse fastställa.

Den, som med detta utslag icke åtnöjes, eget- — — -

År och dag som ofvan.

På landsliöfdingeembetets vägnar:

Mats Zachrison. O. H. Wibom.»

För Åmåls stads- och landsförsamlingar gäller följande utslag:

»Landsliöfdingeembetets uti Elfsborgs län och Dalsland utslag på den al
pafetorsembetet i Åmål gjorda ansökan om fastställelse å- ett af utsedde komiterade
upprättadt, å gemensam kyrkostämma den 24 nästlidne januari enhälligt
antaget förslag till röstgrund vid gemensam kyrkostämma med Åmåls
stads- och landsförsamlingar; i anledning af hvilken ansökan domkapitlet i
Karlstad uli infordradt yttrande icke funnit något att i afseende å förslaget
erinra, hvarefter församlingsboarne blifvit å ny gemensam kyrkostämma öfver
förslaget hörde och pastorsembetet sig yttrat, såsom handlingarna visa: gifvet
Venersborg i landskansliet den 10 maj 1875.

Landshöfdingeembetet har granskat afgifna förslaget och finner skäligt
till efterrättelse fastställa följande röstgrund vid gemensam kyrkostämma med
Åmåls stads- och landsförsamlingar:

§ 1.

Hvar, som enligt gällande författningar eger rösträtt å de särskilda församlingarnas
kyrkostämmor, e''ge enahanda rösträtt i samma ordning vid gemensam
kyrkostämma för begge församlingarna, efter de för stämmorna i
behörig ordning upprättade och gillade röstlängderna; dock må, såsom gällande
författning i afseende å staden stadgar, ej någon af landsförsamlingens
medlemmar dervid utöfva rösträtt för större antal röster, än som svarar emot
eu femtiondedel af församlingens hela röstetal efter röstlängden.

§ 2.

Hela det antal röster, som församlingarna hvar för sig, enligt dessa
längder, ega att afgifva, gäller lika och alltså de särskilda rösterna inom
hvarje församling mot hvarandra i förhållande derefter.

Vid behandling af ärenden, i bvilkas afgörande endast viss klass af församlingsboarne
ega talan, galle hela deras röstetal enligt för dem upprättad
röstlängd lika i begge församlingarna.

Som ofvan.

På landshöfdingeembetets vägnar:

J. M. Ryding. Ludv. Almqvist.»

Skaraborgs län.

För Skara stads- och landsförsamlingar gäller till efterrättelse följande
nådiga bref:

»Oscar etc. Vår ynnest etc.

Hos Oss hafva Skara stads- och landsförsamlingar i underdånighet anfört
besvär deröfver att, sedan församlingarna å kyrkostämma den 18 december
1879 beslutit, att rösträtten vid gemensam kyrkostämma skulle mellan församlingarna
fördelas efter folkmängden den 1 januari hvarje år, på det sätt
att, efter det stadens röstlängd blifvit i författningsenlig ordning upprättad
och hvarje stadsinvånares röstetal derigenom bestämdt, borde uträknas huru
många röster enligt församlingarnas folkmängdsförhållande belöpte sig på hela
landsförsamlingen samt dessa röster derefter fördelas på landsförsamlingens
löstagande ledamöter efter fyrk; så och efter det församlingarna hos Eder

sökt fastställelse å berörda beslut, hafven I medelst resolution den 30 mars
innevarande år Eder utlåtit alt, som kong!, förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd icke, på sätt kyrkostämman den 18 december
1870 antagit, gåfve anledning dertill, att stads- och landsförsamlingar, Indika
vore i kyrkligt hänseende förenade, skulle hvar för sig efter folkmängden
utöfva rösträtt å kyrkostämma, samt stadgandet i 7 § uti nämnda*förordning
endast hade till ändamål att lemna sålunda förenade församlingar tillfälle att
med anledning åt den i 6 § bestämda olika grund för omröstning å land och
i stad öfverlägga och besluta om uppgörande af ett på ofvan åberopade förordning
grundadt förslag rörande den grund, hvarefter stadens och landsförsamlingens
röstegande ledamöter skulle vid gemensam kyrkostämma i omröstning
deltaga; alltså och då det nu ifrågavarande förslaget icke öfverensstämde
med gällande förordning, funnen I den begärda fastställelse!! ej kunna
„meddelas; deri ändring är vorden sökt; öfver hvilka besvär I den 11 september
1880 afgifvit underdånigt utlåtande, hvarefter äfven domkapitlet i Skara
med infordradt underdånigt yttrande i ärendet inkommit.

Vi kåfve låtit handlingarna i detta ärende Oss föredragas; och emedan,
jemlikt 7 § i kyrkostämmoförordningen, stads- och landsförsamlingar, som äro
i kyrkligt afseende förenade, ega att på kyrkostämma gemensamt öfverlägga
och besluta om uppgörande af ett på samma förordning grundadt förslagrörande
den blifvande röstgrunden; samt ifrågavarande af Skara stads- och
landsförsamlingar den 18 december 1870, med tillämpning af berörda stadgande,
enhälligt fattade beslut angående rösträttens fördelning mellan dessa
församlingar vid gemensam kyrkostämma desto mindre må anses stridande
mot de genom nämnda förordning i öfrigt bestämda grunder för rösträtt, som
den hvarje medlem i kyrkostämman författningsenligt tillkommande rösträtt
i förhållande till öfriga medlemmars rösträtt inom samma församling icke
enligt berörda kyrkostämmobeslut komme att undergå någon rubbning, kåfve
Vi pröfvat skäligt, med ändring af Eder resolution, omförmäla kyrkostämmobeslut
till efterrättelse fastställa, hvilket Vi Eder till kännedom och vederbörandes
förständigande härigenom meddele.

Stockholms slott den 29 oktober 1880.

OSCAR.

C. G. Hammarskjöld.

Till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län angående röstgrund
vid gemensam kyrkostämma med Skara stads- och landsförsamlingar.»

För Skof de stads- och landsförsamlingar gäller följande resolution:

»Utdrag af protokollet, hållet inför Konungens befallningshafvande
uti Skaraborgs län å landskansli^ den 26
mars 1864.

Uti hit ingifven skrift hade ordföranden i Sköfde stads- och landsförsamlingars
kyrkostämma, herr kyrkoherden G. A. von Haugwitz anhållit om
fastställelse af ett enligt skriften vidfogadt protokoll vid kyrkostämma i Sköfde
kyrka den 28 maj sistlidet år med nämnda församlingars röstägande ledamöter
af de sistnämnde antaget förslag rörande röstgrund vid afgörande af
frågor, som i kyrkligt afseende kunde för förberörda församlingar vara gemensamma,
varande förslaget af följande innehåll:

’— — — egande eller innehafvande af till bevillning taxerad fastighet
vare sig i stad eller på landet berättigas till eu röst för hvarje 1,000 riksdaler
af det senast åsätta taxeringsvärdet, hvarjemte inkomst af kapital eller
arbete, hvarför bevillning erlägges, skall anses utgöra 5 % af det fastighetsvärde,
hvarför rösträtt får åtnjutas, nämligen sålunda, att den, som vid senast
verkstälda bevjllningstaxering påförts afgift för årlig inkomst af t. ex. 500
riksdaler, eger lika rösträtt med den, som innehar fastighet motsvarande 10,000
riksdalers taxeringsvärde; börande kyrkorådet hvarje år, så snart taxeringslängderna
af pröfningskomité!! blifvit faststälda och tillgängliga, upprätta röstlängd,
som efter vederbörlig justering blir gällande för nästpåföljande året’;
och som berörda kyrkostämmobeslut blifvit justeradt och uti Sköfde stadskyrka
uppläst den 7 juni 1863 och besvär deröfver sedermera icke blifvit
anförda, pröfvar Konungens befallningshafvande, sedan domkapitlet i Skara i
ärendet sig yttrat och förslaget förordat, skäligt att ifrågavarande förslag till
framtida efterrättelse fastställa. Som ofvan.

In liden!

A. M. Bolinder.»

För Hjo stads- och landsförsamlingar gäller följande resolution:

»På handlingarna, angående kyrkoherden Nils Carléns i Hjo ansökning
om fastställelse af Hjo stads- och landsförsamlingars vid kyrkostämma den
12 september 1871 fattade beslut i fråga om rösträttigheten vid kyrkostämmor
för staden och landsförsamlingen, tecknades en så lydande

Resolution.

Konungens befallningshafvande, som tagit målet i öfvervägande, finner
med bifall till derom gjord framställning skäligt fastställa lljo stads- och
landsförsamlingars vid gemensam kyrkostämma den 12 september innevarande
år uppgjorda förslag till röstgrund för berörda i kyrkligt hänseende förenade
församlingar vid blifvande kyrkostämmor, enligt hvilket förslag för staden
följes dess i öfverensstämmelse med kongl. förordningen den 21 mars 1862

om kommunal styrelse i stad upprättade röstlängd och landets rösträtt bestämmes
sålunda, att stadens rösträtt lägges till grund och summan åt dess
röstetal fördelas mellan landets röstberättigade medlemmar i förhållande till
det fyrktal hvar och en författningsenligt fått sig åsatt.

Marieholm i landskansli den 14 november 1871.

C. J. Malmsten.

A. M. Bolmder.»

För Falköpings stads- och landsförsamlingar gäller följande resolution:

»Utdrag af protokollet, hållet inför Konungens befallningshafvande
uti Skaraborgs län å landskansli den 13
februari 1S78.

S. D. På derom af kyrkoherden i Falköping gjold framställning fann
Konungens befallningshafvande skäligt till efterrättelse fastställa följande vid
kyrkostämma med Falköpings stads- och landsförsamlingar enhälligt af domkapitlet
i Skara biträdda förslag till gemensam röst- och lilgiftsgrund för
bemälda i kyrkligt hänseende med hvarandra förenade församlingar:

''Rösträtt och utgiftsskyldighet utöfvas efter bevillning, i staden enligt
den för rösträtt vid allmän rådstuga och å landet enligt den för rösträtt vid
kommunalstämma stadgade grupd och med iakttagande af hvad gällande förordningar
angående utskylder till kyrka och skola särskildt för landet bestämma.
Hvarje för jordbruksfastighet påförd fyrk anses motsvara en femtedels
bevillningskrona och fem fyrkar eller en bevillningskrona räknas för en
röst. Fyrk af annan fastighet och öfriga beskattningsföremål räknas för en
tiondedels röst, så att tio sådana fyrkar gälla för en röst eller lika med en
bevillningskrona.’

Som ofvan. In lidem

A. M. Bolinder.»

Vermlands län.

Sedan beträffande Karlstads stads- och landsförsamlingar Kongl. Maj:ts
befallningshafvande genom särskilda utslag den 24 december 1879 dels faststält
en af församlingarna vid gemensam kyrkostämma den 23 januari 1879
beslutad öfverenskommelse angående röstgrund dels ock yttrat sig öfver besvär
rörande vid samma kyrkostämma fattadt beslut angående afgifters fördelning,
anfördes underdåniga besvär, eller pröfning hvaraf afläts följande
nådiga bref:

», Oscar etc.

Vår ynnest etc. Hos Oss hafva Karlstads stads- och landsförsamlingar
i underdånighet anfört besvär emot Edra den 24 december 18711 meddelade
särskilda utslag dels angående begärd fastställelse å församlingarnas beslut
om röstgrund vid gemensam kyrkostämma med nämnda församlingar med
mera och dels i anledning af förd klagan öfver församlingarnas beslut rörande
fördelningsgrunden för gemensamma kyrkliga utgifter, i hvilket mål af
handlingarna inhemtas:

att församlingarna vid gemensam kyrkostämma den 23 januari 1879
efter omröstning antagit ett upprättadt ''Förslag till öfverenskommelse rörande
röst grunden vid gemensam kyrkostämma med Karlstads stads- och landsförsamlingar
samt fördelningsgrunden af de för kyrkliga ändamål erforderliga
utgifter, som af kyrkostämman beslutas’, varande denna öfverenskommelse
af följande innehåll:

’§ 1. Vid gemensam kyrkostämma med Karlstads stads- och landsförsamlingar
gäller en röst, beräknad enligt den för staden gällande röstlängden,
lika med tio röster på landet enligt den för landsförsamlingen gällande
fyrktalslängden.

§ 2 mom. 1. Afgifter, som af kyrkostämma för kyrkliga ändamål beslutas,
fördelas mellan stads- och landsförsamlingen efter proportionon trettiosju
(37) till tre (3), så att af nämnda afgifter stadsförsamlingen betalar nittiotvå
och en half (92,5) procent och landsförsamlingen sju och eu half (7,5) procent.
Detta gäller dock icke i fråga om presterskapets aflöning, utan skall i nämnda
afseende bestämmelsen i konventionen angående presterskapets aflöning, som
af församlingarna antogs den 19 november 1808, gälla till efterrättelse under
den tid konventionen afser.

Mom. 2. Uttaxering af sådan afgift sker inom landsförsamlingen i öfverensstämmelse
med gällande kommunalförfattning och inom stadsförsamlingen
i enlighet med de särskilda bestämmelser, som äro för uttaxering af kommunalutskylder
i staden Karlstad gällande.

§ 3. Denna öfverenskommelse blifver gällande från och med året näst
efter det, hvarunder den varder behörigen fastståld’;

att hos Eder ej allenast församlingarna sökt fastställelse å berörda öfverenskommelse
i dess helhet, ulan ock vågmästaren C. F. Eundell, å egna vägnar
och såsom ombud för åtskilliga medlemmar åt Karlstads landsförsamling, anfört
besvär öfver församlingarnas omförmälda beslut, i hvad del rörde fördelningsgrunden
för gemensamma kyrkliga afgiflerna, samt yrkat att, med
upphäfvande deraf och med hänvisning lill 35 och 38 §§ i kong!, förordningen
om kyrkostämma in. in. af den 21 mars 18(‘>2, det malle törklaras
vara gemensamma kyrkorådets åliggande alt årligen, sedan årets bevillning

enligt andra artikeln bevillningsstadgan för begge församlingarna blifvit faststiild,
med ledning deraf och i öfverensstämmelse dermed i laga ordning verkställa
fördelningen samt å ena sidan för drätselkammaren och å den andra för
kommunalnämnden angifva den procent, hvarmed församlingarna hvar för sig
under nästföljande året skulle bidraga till de gemensamma afgifter för kyrkliga
ändamål, som å kyrkostämma vore eller kunde varda beslutade;

samt att 1 medelst särskilda utslag ofvan förstnämnda dag dels angående
församlingarnas omförmälda ansökning Eder utlåtit: att emedan 7 § i kongl.
förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd allenast föreskrefve,
att stads- och landsförsamling eller delar deraf, som äro i kyrkligt afseende
förenade, ega att på kyrkostämma öfverlägga och besluta om uppgörande af
ett på samma förordning griuidadt förslag rörande den blifvande röstgrunden
samt att detta förslag skall underställas Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
pröfning, men samma författning icke i öfrig t innehölle stadgande att dylik
underställning skulle ega rum i fråga om beslut angående grunden för fördelning
af på sådant sätt förenade församlingars gemensamma utgifter, om
Indika kyrkostämma beslutar, funnen I Eder icke kunna ansökningen i vidare
måtto till pröfning upptaga, än för så vidt dermed åsyftades fastställelse å
församlingarnas beslut angående röstgrunden; dervid och som 1 § i ofvan
intagna öfverenskommelse vore grundad på kyrkostämmoförfattningens allmänna
föreskrifter, samt klander mot församlingarnas derutinnan fattade beslut
icke blifvit genom besvär framstäldt, I funnen skäligt fastställa den i
samma paragraf innefattade bestämmelse angående röstgrunden; dels ock, i
anledning af besvären rörande afgifternas fördelning, yttrat att, emedan i 35
§ af förenämnda förordning föreskrefves, att de afgifter, om hvilka kyrkostämma
beslutar, skola utom i de fall, för hvilka annorlunda är i lag eller
författning stadgadt, utgå efter den för rösträtt å kyrkostämma bestämda
grund, samt denna grund således otvifvelaktigt borde iakttagas vid debitering
af afgifter utaf förutvarande beskaffenhet icke blott inom samma församling,
utan jemväl vid fördelning af dylika afgifter mellan två i kyrkligt afseende
förenade församlingar; alltså och då denna för rösträtt å kyrkostämma bestämda
grund icke blifvit iakttagen i afseende å öfverklagade beslutet om
grunden för fördelningen församlingarna emellan af gemensamma utgifter, och
törslaget i den delen således icke kunde anses vara på nyssnämnda författning
grundad!, funnen I, som lemnaden utan afseende hvad Lundell å egna
och medparters vägnar i öfrigt anmärkt, skäligt till förnyad behandling af
frågan om fördelning mellan församlingarna af deras bidrag till gemensamma
kyrkliga utgifter visa ärendet i denna del åter till kyrkostämman, som egde
alt dermed utan hinder af sitt förra beslut, vidare lagligen förfara;

deri ändring i underdånighet är vorden af församlingarna sökl, under

anhållan att, med upphäfvande af Edra utslag, i hvad de anginge fördelningsgrunden
församlingarna emellan af deras gemensamma kyrkliga, å kyrkostämma
beslutade utgifter, ofvan omförmälda, af församlingarna antagna förslag
till öfverenskommelse i detta hänseende måtte varda af Oss faststäldt;
öfver Indika besvär vederbörande sig förklarat, hvarjemte I med underdånigt
utlåtande i målet inkommit.

Vi kåfve låtit Oss föredragas handlingarna i detta mål; och som grunden
för rösträtt å gemensam kyrkostämma med Karlstads stads- och landsförsamlingar
blifvit genom Edert laga kraftvunna beslut den 24 nästlidne december
faststäld så, att hvarje röst i stadsförsamlingens röstlängd skall gälla lika
med tio röster i den för landsförsamlingen gällande fyrktalslängd, och af stadgandet
i kyrkostäipmoförordningens § 35 följer, att den sålunda bestämda
röstgrunden skall, der ej annorlunda är i lag eller författning föreskrifvet,
utgöra grund jemväl för hvardera församlingens bidrag till förefallande utgifter
för gemensamma kyrkliga ändamål; alltså och då den af församlingarna i
sistnämnda afseende antagna grund, om den än för det år, då beslutet fattades,
må hafva varit öfverensstämmande med röstgrunden, likväl, i anseende
till det vexlande förhållandet mellan båda församlingarnas röstetal, icke kan
under en följd af år bibehålla en sådan öfverensstämmelse, hafve Vi icke
funnit skäl att göra ändring i det slut, hvari I stannat. Hvilket Vi Eder
till kännedom och vederbörandes förständigande härigenom meddele, jemte det
utslag för klagandena utfärdas. De af Eder pröfvade handlingarna i målet
varda härhos återstälda.

Stockholms slott den 9 juli 1880.

OSCAR.

Henne Lovén.

Till Kong], Maj:ts befallningshafvande i Vermlands län ang. besvär i
fråga om grunden för fördelning mellan Karlstads stads- och landsförsamlingar
åt gemensamma kyrkliga utgifter.»

För Kristinehamns städs- och Varnums landsförsamlingar faststälde Kongl.
Maj:ts befallningshafvande den 8 mars 1804 antaget förslag till röstgrund,
innefattadt i följande protokollsutdrag:

»Utdrag af protokollet, hållet vid lagligen utlyst ordinarie
kyrkostämma med Kristinehamns och Varnums församlingar
den 20 december 1803.

rätt

§ 7.

Då lands- och stadsförsamlingen vid gemensam omröstning ega lika röstemot
hvarandra och då Varnums fyrktalslängd för nästa är upptager

♦

summa 16,683 fyrk, deraf 14 fyrk, såsom varande under röstminimum, icke
äro röstberättigade, samt stadens röstlängd upptager 2,999 röster; så beslöts
att 57j fyrk skulle motsvara en röst för staden.

In fulem
J. G. Undén.

Justeradt:

G. Wahlund. C. A. Hagberg. Lars Larsson.

Uppläst från predikstolen med besvärshänvisning den 3 jan. 1864 af

J. G. Undén.

Rätt utdraget attesterar

O. Nordenhaag,

komminister.»

Beträffande Filipstads stads- och Fernébo landsförsamlingar meddelades
af Kongl. Maj:ts befallningshafvande den 11 november 1892 följande utslag:
»Konungens befallningshafvandes i Vermlands länuts lag i anledning deraf att.
sedan Filipstads och Fernebo i kyrkligt hänseende förenade församlingar
å extra kyrkostämma den 6 april 1892 beslutat att ej mindre antaga ett af
skolrådet förordadt förslag till ny röstgrund vid kyrkostämma med församlingarna,
varande förenämnda förslag, hvarå kyrkoherden B. G. Schröder i en
den 7 sistlidne juni hit ingifven ansökan hemstält om Konungens befallningshafvandes
fastställelse, af följande lydelse: ’Å kyrkostämma med Filipstads

och Fernebo i kyrkligt afseende förenade församlingar eger å stämman röstberättigad
medlem af Filipstads församling 10 röster för hvarje honom vid allmän
rådstuga i Filipstad tillkommande röst och å stämman röstberättigad medlem
af Fernebo församling eu röst för hvarje honom i Fernebo kommun påförd
fyrk’, än äfven förkasta ett af rektor D. Ahlqvist framstäldt förslag att, för
den händelse ifrågavarande röstgrund blefve af vederbörande myndighet faststäld,
de församlingarnas gemensamma lån, som möjligen funnes eller kunde
varda upptagna, innan ny röstgrund blefve definitivt antagen, skulle utbetalas
efter de grunder, som voro gällande, då lånen upptogos,

dels disponenten C. Mossberg för Persbergs grufve-aktiebolag dels ock
rektor David Ahlqvist och C. A. Jakobsson i Filipstad öfver förevarande
kyrkostämmobeslut hvar för sig anfört besvär, deri de yrkat,

Mossberg, under anförande att då de gemensamma afgifterna, om hvilka
kyrkostämman egde besluta, skulle, utom i de fall, för hvilka annorlunda
vore i lag eller författning stadgadt, utgå efter den för rösträtt å kyrkostämma
bestämda grund, men förevarande förslag till ny röstgrund icke nämnde något
om grunden för de gemensamma utgifternas uttaxering och tvist derför möjligen
torde uppstå, huruvida ail uttaxering skulle ske efter nya grunden, att
det å kyrkostämman antagna förslaget, mot hvilket klaganden i öfrig! icke

både något att erinra, måtte fastställas med följande tillägg: ’att nämnde röstgrund
skall, jemlikt § 35 i gällande förordning angående kyrkostämma m. in.,
der ej annorlunda är i lag eller författning föreskrifvet, äfven utgöra grund
för hvardera församlingens bidrag till förefallande utgifter för gemensamma
kyrkliga ändamål’,

samt Jakobsson och Alilqvist, — med förmälan bland annat att ifrågavarande
röstgrund skulle leda till allt annat än billighet och rättvisa; att
bestämmelsen att medlem af stadsförsamlingen skulle ega 10 röster för hvarje
honom påförd bevillningskrona, under det medlem af landsförsamlingen hade
t röst för hvarje honom påförd fyrk innebure, förutom den orimligheten att,
om rösträtt och skattskyldighet för en jordlott med 3 öres bevillning i stadsförsamlingen
jemfördes med enahanda rätt och skyldighet för eu jordlott med
5 öres bevillning i landsförsamlingen, egandet af den förra medförde 10 gånger
så stor rösträtt med åtföljande skyldighet som egandet af den senare, äfven
den olagligheten att jordbruksfyrkar, hvaraf 20 motsvarade eu bevillningskrona,
gjordes lika med inkomstfyrkar, hvaraf 10 motsvarade eu sådan; att
denna till men för stadsförsamlingen uppgjorda fyrknivellering hade så mycket
större ekonomisk betydelse, som jordbruksfyrkarne utgjorde en så betydande
del af landsförsamlingens hela fyrktal, hvilket år 1891 uppgått till 56,838
och deraf 22,085 jordbruksfyrkar; att, då inkomstbevillning lades till grund
för ifrågavarande fördelning, äfven svårigheter uppstode vid tillämpningen på
grund af den likställighetsöfverenskommelse, som länge varit gällande i stadsförsamlingen,
enär derinom all skilnad mellan skatteföremålen i afseende på
ändamålet för beskattningen försvunnit och dermed ock inskränkningen i rätt
att besluta sådan beskattning; att det obilliga i beslutet trädde i öppen dag,
då man besinnade, att medlemmarne i stadsförsamlingen sålunda röstade och
skattade efter hela bevillningen äfven i frågor, som rörde byggnadsskyldighet,
under det att medlemmar af landsförsamlingen i dessa frågor deltogo i beslut
och umgälder blott för en fjerdedel af sina inkomstfyrkar; samt att beslutet
vore egnadt att flytta den väsentligaste delen af den gemensamma byggnadsskyldigheten
på stadsförsamlingen, enär, såsom framhållits, jordbruksfyrkarne
fått samma valör i förhållande till bevillningskronan som inkomstfyrkarne samt
den ojemförligt största delen af bevillningen i stadsförsamlingen komme under
under inkomsttiteln — att Konungens befallningshafvande mätte vägra fastställelse
å beslutet om ändring af röstgrunden, men, om detsamma skulle
vinna fastställelse, i öfverensstämmelse med af klaganden Alilqvist å kyrkostämman
framstäldt yrkande, meddela erforderliga föreskrifter, på det att alla
bidrag, som möjligen erfordrades för gäldande af skulder, hvilka församlingarna
för sina gemensamma angelägenheter åsamkat sig, medan gamla röstgrunden
var gällande, blefve efter samma grund uttaxerade,

hvarefter och sedan Filipstads och Ferneho församlingars icke klagande
medlemmar öfver de skilda besvären sig förklarat, klagandena med påminnelser
inkommit och domkapitlet i Karlstad sig utlåtit;

gifvet i Karlstad å landskansli den It november 1892.

Hvad handlingarna innehålla har Konungens befallningshafvande tagit i
öfvervägande; och som i 35 § af kyrkostämmoförordningen är stadgadt, huru
utgifter, om hvilka kyrkostämma eget- att besluta, skola utgå, och någon särskild
föreskrift derom i sammanhang med bestämmelse om röstgrunden således
icke erfordras; alltså och då kyrkostämmans ifrågavarande beslut i laga
ordning tillkommit och förevarande å kyrkostämma antagna förslag till ny
röstgrund för Filipstads och Fernebo församlingars gemensamma kyrkostämma
är på kyrkostämmoförordningen grundadt; pröfvar Konungens befallningshafvande,
utan afseende å de deremot anförda besvären, skäligt att fastställa
öfverklagade beslutet angående samma röstgrund; finnande Konungens befallningshafvande
rektor Ahlqvists och Jakobssons yrkande, att, derest beslutet
fastställes, alla bidrag, som kunna erfordras för betalande af skulder, som
församlingarna för sina gemensamma angelägenheter hittills åsamkat sig, måtte
enligt gamla röstgrunden uttaxeras, icke kunna i detta mål till pröfning upptagas.

(Besvärshänvisning till Kongl. Maj:t i ecklesiastikdepartementet 30 — 45
dagar).

Som ofvan.

Adolf Malmborg.

C. E. Varenius.»

Öfver detta utslag anfördes underdåniga besvär, men enligt nådigt bref
till Kong!. Maj:ts befallningshafvande den 2 maj 1893 fann Kongl. Maj:t ej skäl
att i öfverklagade utslaget göra ändring.

Örebro län.

För Örebro stads- samt Anstå och Längbro landsförsamlingar, hvilka,
efter hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande upplyst, endast hafva val af
pastor, klockare och organist gemensamt och af hvilka församlingar de båda
sistnämnda den 1 maj 1902 upphöra att vara med staden förenade, gäller
följande nådiga bref:

»Carl, med Guds nåde etc.

Vår ynnest etc. Hos Oss hafva Örebro stads samt Anslå och Längbro
landsförsamlingar underdånigst anhållit om nådig stadfästelse å ett af församlingarna
genom beslut vid kyrkostämma den 20 augusti innevarande år
antaget förslag, att vid val af prester, skollärare och kyrkobetjente samt

öfriga val, som vid kyrkostämma inom nämnda församlingar förekomma, skall
gälla en femgradig röstskala, sålunda att,

1 till och med	10	vanliga stadsröster	beräknades	såsom	en röst
It	25	» »	»	»	två röster
26	50	» 2>	»	1	tre »
51 »	150	» »	»	»	fyra »
och högre antal än	150		»	»	fem »
och vidare att: 1 till och med	30	landsröster (fyrkar) beräknades	såsom	en röst
31	75		»	»	två röster
76	150	» ,	»	»	tre »
151 »	450	»	>	»	fyra »
och högre antal än	450	»	»		fem »

hvilken underdåniga ansökning blifvit af Eder och Vår befallningshafvande i
Örebro län uti afgifna utlåtanden till nådigt bifall förordad; och som, vid föredragning
häraf, Vi funnit godt ifrågavarande kyrkostämmobeslut fastställa;
meddele Vi Eder sådant härmed till kännedom, låtande nådig skrifvelse i
ämnet till Vår befallningshafvande, för sökandenas förständigande, afgå. Vi
befalle Eder Gud Allsmäktig Nådeligen.

Stockholms slott den 21 december 1865.

CARL.

F. F. Carlson.

Till domkapitlet i Ströngnäs angående röstgrunden vid val å kyrkostämma
med Örebro stads samt Anstå och Längbrolands församlingar.»

♦

För Lindes stads- och bergsförsamlingar gäller följande resolution:

»Konungens befallningshafvandes i Örebro län resolution i anledning deraf
att — sedan, till följd af stadgandet i 7 § af kongl. förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862, Lindes stads- och
bergsförsamlingar, hvilka vore i kyrkligt afseende förenade i fråga om röstgrunden
på kyrkostämma, gemensam för båda församlingarna, å sockenstämma
den 27 december 1862 för sin del beslutat, ’att Lindes stadsförsamling
skvdle utöfva rösträtt till en femtedel (Vä) och Lindes bergsförsamling till fyra
femtedelar (*/*) af hela röstetalet, samt att vid tillämpning häraf och för att
undvika besväret med uppgörande af en gemensam röstlängd, skulle vid
förefallande omröstningar hvardera församlingens röstlängd, i enlighet med
6 § i ofvan åberopade kongl. förordning följas och de afgifna rösterna slutligen
reduceras efter den grund, att stadens hela röstetal efter dess röstlängd
motsvarade en fjerdedel (Vi) af bergsförsamlingens hela röstetal efter dess

röstlängd’ — berörda beslut är vordet Konungens befallningshafvandes pröfning
understäldt; hvarefter domkapitlet i Vesterås i ärendet sig utlåtit och
församlingarnas beslut för sin del godkänt; gifven Örebro slott i landskansliet
den 27 februari 1863.

Konungens befallningshafvande har ärendet till pröfning förehaft och
aktar skäligt Lindes stads- och bergsförsamlingars ofvanomförmälta å sockenstämma
den 27 december 1862 fattade beslut i fråga om röstgrunden .på
kyrkostämma, gemensam för båda församlingarna, gilla och fastställa, hvilket
vederbörande till efterrättelse länder.

Tid och ort som ofvan.

Carl Akerhielm.

Avig. Helling.»

För Nora stads- och bergsförsamlingar gäller följande resolution:

»Konungens befallningshafvandes i Örebro län resolution i anledning deraf
att — sedan Konungens befallningshafvande genom resolution den 6 september
1865 faststält en af Nora stads- och bergsförsamlingar, Indika vore i
kyrkligt afseende förenade, den 6 maj samma år i fråga om röstgrunden på
kyrkostämma, gemensam för båda församlingarna, träffad öfverenskommelse,
att stadsförsamlingen i sin helhet skulle erhålla en sjundedel mot bergsförsamlingens
hela röstvärde eller att i församlingarnas sammanlagda röstetal
staden skulle deltaga med en åttondel och landet med sju åttondelar, i hvilken
öfverenskommelse, sedan Vikers kapellag på grund af kongl. resolution
den 6 mars 1868 angående reglering af presterskapets löner i Nora pastorat
blifvit i sydvestra delen af socknen inrättadt, någon rubbning icke komme att
inträda, enär menigheterna å kyrkostämma den 19 augusti 1871 förklarat,
att, så länge nämnda lönereglering blefve gällande, bergsförsamlingen med
Vikers kapellag deri inbegripet skulle fortfarande hafva sju åttondelar af hela
röstetalet och stadsförsamlingen återstående en åttondel, men, efter det
Nora stads- och bergsförsamlingar jemte Vikers kapellag i gemensam kyrkostämma
den 9 november 1872 öfverenskommit, att kapellaget skulle ensamt
ansvara för byggnad och underhåll af kapellet med kyrkogård och kapellpredikantens
bostad, hvaremot den öfriga delen af bergsförsamlingen och staden
ensamma skulle vidkännas kostnaderna för moderkyrkan, begrafningsplatserna
med de på den norra platsen uppförda byggnader jemte kyrkoherde-, komminister-
och klockaregårdarne i Nora stad, öfverenskommelse å sistberörda
kyrkostämma jemväl blifvit träffad, att omkostnaderna för de för staden och
den efter kapellagets afskiljande återstående delen af bergsförsamlingen gemensamma
ecklesiastika byggnader skulle till fem sjettedelar åligga nämnda

del af bergsförsamlingen och till en sjettedel staden samt rösträtten vid behandlingen
af frågor, som anginge dessa byggnader, i samma förhållande fördelas
— så är sistbemälda öfverenskommelse, å församlingens vägnar, genom
kyrkoherden O. Bohm, vorden Konungens befallningshafvandes pröfning understäld;
hvarefter domkapitlet i Vesterås i ärendet sig utlåtit och för sin del
ansett skäl godkänna den röstgrund, hvarom församlingarna öfverenskommit;
gifven Örebro slott i landskansliet den 16 september 1874.

Konungens befallningshafvande har ärendet till pröfning förehaft och
aktar skäligt att ofvan omförmälda, å kyrkostämma den 9 november 1872
träffade öfverenskommelse i fråga om röstgrunden på kyrkostämma, gemensam
för Nora stadsförsamling och Nora bergsförsamling med undantag af
Vikers kapellag gilla och fastställa, hvithet vederbörande till efterrättelse
länder. Tid och ort som ofvan.

Carl •Åkerhielm.

Aug. Helling.»

Vestmanlands län.

För Vesterås stads- och S:t Ilians landsförsamlingar har Kongl. Maj:ts
befallningshafvande den 1 september 1863 faststält till efterrättelse följande
å kyrkostämma den 1 mars 1863 godkända förslag till röstgrund för gemensamma
kyrkliga angelägenheter:

»Förslag

till ordnande, jemlikt de den 21 mars 1862 utfärdade kommunalförfattningarna,
af Vesterås stads och S:t Bians sockens inbördes rättigheter och skyldigheter
i fråga om gemensamma kyrkliga angelägenheter.

Gemensam röstgrund.

Vid omröstning å samfäld kyrkostämma svara tio fyrkar, efter socknens
fyrktalslängd, mot en röst, jemlikt stadens röstlängd. Fyrkar emellan tiotal
irå äfven räknas samt uttryckas i decimaltal af nämnda röstenhet.

Delningsgrund för utgörande af gemensamma skyldigheter.

Vesterås stad ansvarar i allmänhet till "Vioo och S:t Bians socken till
7/ioo för utgörande af erforderliga besvär och utskylder i och för församlingarnas
gemensamma kyrkliga angelägenheter; dock bör framgent förblifva vid
ilen särskilda, hitintills följda fördelningen emellan församlingarna af byggnadsoch
underhållsskyldigheten till deras hus vid ecklesiastika boställena.

Der i lag eller författning annan grund tinnes stadgad för vissa kyrkliga
utskylders utgörande, såsom i fråga om tertialtionde och andra presträttigheter,
kommer dervid alt bero.

Förvaltning af gemensamma kyrkliga angelägenheter.

Båda församlingarnas kyrkoråd under deras gemensamma ordförande
handhafva, sjelfva eller genom särskilde af dem antagna personer, församlingarnas
angelägenheter i afseende å kyrkan och gudstjensten samt beträffande
hegrafningsplatserna.

Allmänna bestämmelser.

Denna ordning gäller ovilkorligen till och med år 1867 samt äfven derefter,
intilldess annan af församlingarna antagen öfverenskommelse varder i
stället vederbörligen fastsläld.»

För Köpings stads- och landsförsamlingar gäller, enligt Kongl. Maj:ts
befallningsliafvandes fastställeLseresolution. den 10 november 1869, följande å
allmän och gemensam kyrkostämma med församlingarna den 18 april 1869
antagna förslag:

»Förslag rörande röstgrunden vid omröstningar å gemensamma kyrkostämmor
med Köpings stads- och landsförsamlingar, grundad! på kongl. förordningen
den 21 mars 1862 om kyrkostämmor m. m.

§ 1.

Vid omröstningar å gemensamma kyrkostämmor med Köpings stads- och
landsförsamlingar skall en röst i stadsförsamlingen räknas lika med 5,3 fyrkar
i landsförsamling, så ofta alla röstägande ledamöter i begge församlingarna
ega att sin rösträtt utöfva, men i frågor om prestgårdsbyggnad och afgifter
dertill, hvarvid i landsförsamlingen endast innehafvare af i mantal satt jord
och af qvarnar hafva beslutanderätt, skall en röst i staden räknas lika med
3,97 fyrkar i landsförsamlingen, hvarest då prestboställena Tantetorp och
Ulfvesta uteslutas, såsom fria från prestgårdsbyggnad.

§ 2.

Vid uppgörandet af dylika röstlängder i landsförsamlingen skola decimalbråk
med en, högst två decimaler begagnas, hvarvid iakttages, att rest vid
divisionen bortkastas, om han är lika med eller understiger halfva divisor!!,
men liöjes till full enhet, om han öfverstiger halfva divisorn.

§ 3.

Detta förslag skall, sedan det vunnit behörig fastställelse, förblifva gäl
lande, så länge nuvarande grunder för allmänna bevillningen och nuvarande
kommunallagstiftning om röstberäkning äro gällande, så framt icke församlingarna
öfverenskomma om ändring och deras beslut derom blifver vederbörligen
faststäldt.»

För Arboga studs- och landsförsamlingar gäller följande resolution:

»Utdrag af protokoll, liället inför landshöfdingeembetet
i Vestmanlands län å Yesterås slott i landskansliet den
>t 29 augusti 1877.

S. D. Till Konungens befallningshafvandes pröfning hade kontraktsprosten,
kyrkoherden i Arboga stads- och landsförsamlingar, filosofie doktorn
E. K. Klingberg insändt ett af särskilda komiterade uppgjordt och af bemälda
församlingar å särskilda kyrkostämmor, stad sförsamlingen den 6 och landsförsamlingen
den 10 december sistlidet år, enhälligt antaget förslag till röstgrund
vid afgörandet af frågor rörande församlingarnas gemensamma byggnadsskyldighet
vid pastorsbostället, hvithet förslag egde följande lydelse:

’att beträffande den röstgrund, som bör följas vid afgörandet af alla
frågor rörande den gemensamma byggnadsskyldigheten summan af landsförsamlingens
hela röstetal skall gälla hälften mot summan af stadsförsamlingens
röstetal efter röstlängderna räknadt, med iakttagande att vid den beräkning,
som häraf blir en följd, till utrönande af förhållandet emellan en stadsröst
och en landsröst bråkdel, som icke öfverstiger en half, uteslutes och större
bråkdel än en half gäller för helt tal.’

Efter det i enlighet med 7 § kongl. förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 domkapitlet i Yesterås blifvit i
ärendet hardt och till det ifrågavarande förslaget tillstyrkt bifall, fann landshöfdingeembetet
skäligt samma förslag till efterrättelse fastställa, derom utdrag
af protokollet skulle till bevis meddelas.

In fidem
Herman Uddén.»

Kopparbergs län.

För Falu stads Kristine församling samt Stora Kopparbergs landsförsamling
gäller följande utslag:

»Landshöfdingeembetets i Kopparbergs län utslag uppå den af herr
kontraktsprosten och ordensledamoten G. Widegren, i egenskap af ordförande
i Kopparbergs församlings kyrkostämma, gjorda ansökan, att som nämnda
församling å kyrkostämma den 26 sistlidne oktober i fråga om dels den röstgrund,
som borde tillämpas å gemensam kyrkostämma med församlingens
stadsdel och landsförsamlingen samfäldt i ärenden, som anginge stadsdelen
och socknen gemensamt, dels och den grund, enligt hvilken stadsdelens och
landskommunens för gemensamma kyrkliga behof erforderliga utgifter skola
emellan dessa till utgörande fördelas, besluta, att för rösträtts utöfvande

skulle följas de röstlängder, som för allmän rådstuga i staden och för kommunalstämman
med Kopparbergs socken årligen upprättades, äfvensom att
uti de efter denna röstgrund beslutade utskylder och afgifter, bvilka af stadsdelen
och socknen böra gemensamt bestridas, stadsdelen och socknen hvar
för sig skulle taga del i förhållande till totalbeloppet af den utaf pröfningsnämnden
senast faststälda bevillning till staten efter andra artikeln i bevillningsstadgan,
som påförts hvardera församlingsdelens skattskyldige medlemmar,
men stadsdelens och landskommunens medlemmar hvar för sig deltaga i utgörande
af hvarderas andel i utskyldsbeloppet efter hvad derom finnes särskild!
för stads- och särskild! för landskommunen bestämdt, Konungens befallningshafvande
alltså måtte å berörda beslut meddela fastställelse; i anledning
af hvilken ansökan domkapitlet i Vesterås afgifvit infordradt utlåtande;
gifvet Falun i landskansliet den 15 januari 1891.

Landshöfdingeembetet, som tagit målet i öfvervägande, pröfvar i förmågo
af kongl. förordningen om kyrkostämma in. m. den 21 mars 1862 skäligt
ifrågavarande icke öfverklagade beslutet att fastställa.

(Besvär i ecklesiastikdepartementet inom 60 dagar).

På landshöfdingeembetets vägnar:

Carl Schmidt. Ludv. Almqvist.»

För Säters stads- och landsförsamlingar gäller följande utslag:

»Konungens befallningshafvandes i Kopparbergs län utslag uppå ansökan
af vice pastor E. Kjersén i Säter, efter dertill erhållet uppdrag, om fastställelse
å Säters stads- och landsförsamlingars medlemmars å kyrkostämma den
20 sistlidne juli fattade beslut i fråga om blifvande röstgrunden vid gemensamma
kyrkostämmor med nämnda församlingar, dervid, enär det såsom
lämpligt och rättvist ansetts, att staden, såsom af ålder varit vanligt, röstade
för ungefär en tredjedel och landsförsamlingen för ungefär två tredjedelar af
hela röstsumman, föreslagits, att å dylika stämmor stadens i*östberättigade
ledamöter erhölle rösträtt för hälften af sin bevillning och landsförsamlingens
medlemmar dubbel rösträtt för sin bevillning af jordbruksfastighet och full
rösträtt för annan bevillning; i anledning af hvilken ansökning domkapitlet i
Vesterås i afgifvet utlåtande förklarat sig ej hafva något emot förevarande
förslag att anmärka; gifvet Falun i landskansliet den 27 september 1890.

Konungens befallningshafvande, som tagit målet i öfvervägande, pröfvar
i förmågo af kongl. förordningen om kyrkostämma in. in. den 21 mars 1862
skäligt ifrågavarande icke öfverklagade beslut att fastställa.

(Besvär i ecklesiastikdepartementet inom 60 dagar).

År och dag som ofvan.

Curry Treffenberg. Ludv. Almqvist.»

För Hedemora stads- och landsförsamlingar gäller följande utslag:

»Konungens befallningshafvandes i Stora Kopparbergs län utslag i anledning
af kyrkoherdens i Hedemora pastorat in. m. Fr. Gihls anhållan om stadfästelse
å det af Hedemora stads- och landsförsamlingar å kyrkostämma den 9 april
detta år. enligt härefter i afskrift bifogade utdrag af protokollet dervid, antagna,
af utsedde komiterade uppgjorda förslag angående den röstgrund,
som vid afgörande! af församlingarnas gemensamma angelägenheter å kyrkostämma
bör tillämpas; gifvet, efter det domkapitlet i Vesterås med utlåtande
inkommit, å landskansli^ i Falun den 15 september 1873.

Af handlingarna inhemtas att domkapitlet, som mot förslaget i öfrigt icke
hade något att anmärka, likväl funnit sig böra erinra, att detsamma icke
syntes innehålla tydlig bestämmelse om röstenheten, så att förhållandet med
en landsförsamlings medlems röst och en stadsförsamlings medlems röst borde
tydliggöras; men alldenstund förslaget fullkomligt öfverensstämmer med hvad
genom kong!, brefvet den 3 mars 1865 är stadgadt angående rösträtt i kommunalstämma
uti Stora Kopparbergs län samt hvardera församlingens rösträtt
i det hela är uti förslaget så nära till fullo iakttagen och beräknad, att skilnaden
icke är afsevärd; fördenskull och emedan förslaget otvetydigt utmärker
hvarje församlingsmedlems rösträtt, så att för exempel en landsförsamlingsmedlems
rösträtt beräknas:

för jordbruksfastighet bevillning af 5 rdr motsvara 5 rdr

» annan » » » 10 » »_5 »

tillhopa 10 rdr

och en stadsförsamlings medlems rösträtt:

för jordbruksfastighet bevillning af 5 rdr motsvara 2V2 rdr

» annan » > » 10 » »_21/2 »

tillhopa 5 rdr

ty pröfva!’ i förmågo af § 7 i kongl. förordningen om kyrkostämma af
den 21 mars 1862 Konungens befallningshafvande skäligt att ifrågavarande inom
den i § 41 af nyssberörda författning bestämda tid efter detsammas kungörande
den 13 sistlidne april härstädes icke öfverklagade kyrkostämmobeslut
till vederbörandes efterrättelse härmedelst fastställa.

(Besvär till kongl. ecklesiastikdepartementet 60 dagar.)

S. de Maré.

P. de Laval.

Gefleborgs län.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande har upplyst, att Gefle och Söderhamns
stadsförsamlingar icke äro med någon landsförsamling förenade samt att
Hudiksvalls städs- och Idenors landsförsamlingar endast hafva prestval och
dermed sammanhängande frågor gemensamma.

Vesternorrlands län.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande har anmält, att inom länet sådant fall, som
i § 7 i åberopade nådiga förordning förutsättes. icke är för handen, enär Kongl.
Maj:ts befallningshafvande anser, att förhållandet mellan Örnsköldsviks stads
borgerliga kommun, som fortfarande utgör en del af Själevads kyrkoförsamling,''
och denna församlings landsdel icke är hänförligt till en sådan förening, hvarom
nämnda § 7 handlar.

''''»■ It..., '' • , ; ''.''f. ■ i)| 0; ... . .. -1 I;..... ■’ I

Jemtlands län.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande har upplys!, att några röstgrundsbestämmelser
för här ifrågavarande fall icke varit föremål för dess pröfning. Det af
Brunflo, Lockne och Mcirieby lands- samt Östersunds stadsförsamlingar bestående
pastoratet synes endast hafva prestval gemensamt.

Yesterbottens län.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande har meddelat: att Skellefteå stads- och
lands-församlingar utgöra de enda inom länet i kyrkligt afseende förenade stadsoch
landsförsamlingar; att, då stadskommunen utbrutits från landskommunen,
men aldrig varit derifrån i kyrkligt afseende afskild, fyrktalet fortfarande bibehållits
såsom röstgrund vid upprättandet af den röstlängd, som i den gemensamma
kyrkostämman begagnats, och efter samma grund utdebiterats äfven
de för det gemensamma skolväsendet m. m. behöfliga afgifter; samt att endast
i afseende på presterskapets aflöning ett annat förhållande eger rum enligt
nådig resolution den 20 december 1867.

Norrbottens län.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande bär upplyst, att inom länet endast en
kyrklig kommun af den föreliggande frågan beröres, nämligen Neder-Torneå
lands- och Haparanda stadsförsamlingar, för bvilka gäller följande resolution:

»Utdrag af protokoll, hållet inför landshöfdingeembetet
i Norrbottens län å landskansliet i Luleå den 23 september
1865.

S. D. Sedan följande vid kyrkostämma med Neder Torneå samt
Haparanda stads kommuner hållna protokoll inkommit: ''Utdrag af protokollet,
hållet i kyrkostämma med Neder Torneå församling och Haparanda stad den
17 april 1865. Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 30 sistlidne december,
med upphäfvande af kyrkostämmobesluten den 17 november 1863 och den
29 februari 1864 samt Dess befallningshafvandes utslag den 16 juni 1864 i
fråga om röstgrunden vid gemensamma kyrkostämmor för Neder Torneå församling
och Haparanda stad, återförvist ärendet till behandling vid ny kyrkostämma,
så hade i vederbörlig tid kungörelse om denna stämma ågått. Då
nu, efter derom gifven påminnelse denna dag ifrån predikostolen, kyrkostämman
öppnats och ärendet blifvit föredraget, uppgjordes efter en stunds diskussion
det förslaget: att en gemensam fyrktalslängd skulle upprättas för hela församlingen
på det sätt, att i Neder Torneå författningsenligt upprättade fyrktalslängd
skulle upptagas alla i Haparanda stad röstegande med tvenne fyrkar
för hvarje röst de egde i staden. Uppläst och justeradt på stället, intyga.
På kyrkostämmans vägnar: Erik Gustaf Burman, J. J. Lindström, Abr. Rudja.
Rätteligen utdraget. In fidem Er. Gustaf Burman’, samt konsistorium i Hernösand
uti hit den 2 sistlidne augusti aflåtna skrifvelse tillkännagifvit sig bifall till
den träffade öfverenskommelsen om gemensam röstgrund i kyrkostämma för
bemälda kommuner tillstyrka, fann Kongl. Maj:ts befallningshafvande skäligt
samma öfverenskommelse gilla och fastställa, att gälla så länge nu stadgad
grund för rösträtt i kommunalstämma är gällande.

(Besvärshänvisning)

År och dag som ofvan. ^ fidem

A. M. Eurén.»

■j

Alingsås ..............	Sid. .......... 41
Allhelgona ...........	.......... 10
Arboga ............	.......... 57
Borås....................	.......... 40
Brunflo .................	....... 60
Brunn...................	......... 42
Bäfve....................	.......... 38
Bälinge .................	.......... 41
Börstil .,...............	.......... 5
Döderhult.............	.......... 18
Eksjö....................	......... 13
Enköping ..............	.......... 6
Eskilstuna..............	.......... 8
Falkenberg ..........	......... 33
Falköping..............	.......... 46
Falun...................	.......... 57
Fernebo.................	.......... 50
Filipstad ..............	.......... 50
Fors ...................	.......... 8
Grenna ................	......... 14
Gräsö....................	.......... 5
Halmstad ..............	.......... 30
Hanbals................	........ 34
Haparanda ........	......... 61
Hedemora..............	......... 59
Helgona.................	......... 7
Helsingborg...........	.......... 27
Hemsjö .....,..v.	......... 41
Hjo .......................	.......... 45
Hudiksvall ............	.......... 60
Idenor .................	.......... 60
Kalmar ...............	....... 17
Karlstad ...........	........ 46
Kernbo .................	........ 7
Kloster ..................	......... 8
Kristina..................	........ 57
Kristinehamn .........	......... 49

Kungelf..................	Sid. ..... 35
Kungsbacka...............	...... 34
Köping ...................	...... 56
Laholm .....................	...... 32
hane Hvr .................	...... 38
Linde........................	...... 53
Linköping..................	..... 9
Lockne ....................	...... 60
Lund ........................	...... 27
Längbro.....................	...... 52
Marieby.....................	...... 60
Mariefred .................	...... 7
Motala ....................	..... 10
Naglum...................	...... 39
Neder-Torneå .........	...... 61
Nora ......................	...... 54
Nyköpings vestra......	...... 7
» östra ......	...... 7
Oskarshamn..............	...... 18
Ronneby ................	...... 21
Rödbo.......................	..... 35
Rödene .....................	.... 41
S:t Ilian..................	...... 55
S:t Lars .................	...... 9
S:t Nikolai .............	rf ...... 1
S:t Olof....... ........	..... 4
S:t Per..................	..... 4
Sigtuna....................	...... 4
Själevad ...................	...... 60
Skara......................	...... 43
Skede.........................	...... 35
Skellefteå..................	..... 60
Skeninge ...................	...... 10
Skrea.........................	...... 33
Sköfde ......................	..... 44
Stora Kopparberg......	..... 57
Strengnäs...................	..... 9

Strömstad................	Sid. ........ 35
Svärta ..................	........ 7
Säter ....................	........ 58
Södertelge .............	........ 3
Sölvesborg .,..........	........ 20
Taxinge...................	........ 7
Timmelle ................	........ 42
Tjärnö ..........?........	........ 35
Torpa......................	........ 40
Torshälla ................	........ 7
Trelleborg...............	........ 29
Tveta ....................	........ 3
Törnsfall ................	........ 18
Uddevalla................	....... 38
Ulricehamn ............	....... 42
Varnum ..................	........ 49
Vassända ...............	........ 39
Vaxholm ................	........ 5
Venersborg .............	........ 39
Vestervik ................	........ 18
Vesterås ...............	........ 55
Vexiö ,.T:..................	....... 15
Vimmerby.................	........ 19
Visby.......................	........ 19
Vist........................	........ 42
Vårfrukyrka..............	........ 6
Väne-Ryr .................	....... 39
Ytterby ...................	....... 35
Åmål .....................	....... 42
Anstå.......................	........ 52
Ödenäs ......... ..........	....... 41
Öfraby ....................	....... 30
Örebro ...................	....... 52
Öregrund .................	....... 5
Örnsköldsvik ...........	...... 60
Östersund......„.........	....... 60
Östhammar.............	....... 5