KAMMARKOLLEGII OCH STATSKONTORETS (Statens offentliga utredningar 1898:2)

KAMMARKOLLEGII OCH STATSKONTORETS

UTLÅTANDE

MED ANLEDNING AF

VÄCKT FÖRSLAG OM AFSKRIFNING AF DEN FRÅN VISS JORD
INOM SKÅNE MED FLERE LANDSKAP UTGÅENDE
KYRKOTIONDE.

«<3§£><~-

STOCKHOLM

IVAll H.EGGSTRÖMÖ BOKTRYCKERI
1897.

• :>*■ *•> ''ii , ,

■

. V >

Till Konungen.

Sedan uti en vid 1893 års riksdag väckt motion förslag framstälts
i syfte att åstadkomma afskrifning af den inom Skåne, Halland, Blekinge
och Bohuslän från viss jord utgående kyrkotionde, dervid erinrats, att

nämnda tionde användes dels till ändamål, för hvilka i öfriga delar af
riket staten droge försorg, såsom fallet, enligt hvad 1882 års skatteregleringskomité
meddelat, vore med såväl den kyrkotionde, hvilken under
namn af bibeltryckstunna inginge till statsverket, som den, hvilken åtnjötes
af biskopen i Lund eller användes till prostetunnor, universitetet i Lund,
läroverken, pedagogier, Lunds domkyrka, Lunds lasarett samt till aflöning
för professorn i barnförlossningskonsten, dels ock till bestridande af ett
rent kommunalt onus, nemligen byggande och underhåll af kyrka, för
hvilket ändamål kyrkofonden i vissa församlingar anslagits till patronus;
att nämnda utskyld, som ursprungligen ålegat all odlad jord i förevarande
landskap och äfven förekommit i andra delar af riket, ehuru den der
blifvit till statsverket indragen och sålunda förvandlats till kronotionde,
numera vore på de tiondeskyldiga hemmanen och lägenheterna fördelad
i förhållande till beloppet af den kronotionde, som ålåge dem; att den
utginge endast af viss jord, i det säterier, kungsgårdar och ecklesiastika
boställen från dess utgörande befriats, samt vore ytterst ojemnt fördelad
på hemmanen och lägenheterna i förhållande till deras värde eller skatteförmåga;
att, då kyrkofonden icke, såsom föreslaget varit, indragits till
statsverket och fördenskull ej heller i likhet med kronotionden underkastats
afskrifning, egarne eller innehafvarne af den jord, från hvilken
kyrkotionde utginge, icke kommit i lika fördelaktig ställning med öfrige
tiondegifvare i riket, liksom de också fortfarande finge oftast ensamma
bestrida kostnaderna för ett kommunalt onus, kyrkobyggnad med hvad
dertill hörde, medan kommunens öfrige medlemmar vore derifrån befriade,
hvilket icke syntes stå i öfverensstämmelse med den uppfattning, som
under de senare åren gjort sig gällande i fråga om utgörande af kommunala
onus; att för vinnande af likställighet i fråga om kyrkobyggnadsskyldighet
de forna danska provinserna och öfriga delar af riket emellan kyrkofonden
derför borde afskrifvas; men att, då lösningspriset för densamma
ej öfverallt vore fixeradt till ett bestämdt belopp och dessutom en del af
kyrkofonden utginge till statsändamål, som i andra delar af riket bekostades
af statsmedel, en utredning om sättet för afskrifningen vore af
behofvet påkallad, hvilken utredning lämpligen borde verkställas af Eders
Kong! Maj:t, helst i sammanhang dermed förslag erfordrades i fråga om
skyldigheten att bygga kyrka m. m. i de fall, der denna skyldighet ålåge
patronus eller, för så vidt denne fortfarande skulle bestrida nämnda
skyldighet, om den ersättning, som i stället för kyrkofonden borde lemnas
honom af församlingen;

så har i anledning af berörda förslag samt med hänsyn ej allenast
till vigten af att det genom lagen den 12 juni 1885 angående byggnad

och underhåll af kyrka med hvad dertill hörer så ock af särskild sockenstuga
meddelade stadgande, som afsåge införande af likhet i nämnda
besvärs utgörande, måtte kunna vinna allmän tillämpning än äfven till
billigheten deraf, att, sedan numera beslut fattats om öfriga grundskatters
fullständiga afskrifning, motsvarande förmån måtte, så vidt ske kunde,
beredas jemväl i fråga om den från viss jord inom provinserna Skåne,
Halland, Blekinge och Bohuslän utgående kyrkotionde, hvilket onus efter
Riksdagens uppfattning vore af alldeles samma natur som kronotionden,
Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 2 maj 1893 anhållit, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes efter föregående utredning till Riksdagen inkomma
med förslag angående sättet och vilkoren för eu dylik afskrifning.

Genom nådig remiss den 24 maj 1893 anbefalde att, efter vederbörandes
hörande, häröfver afgifva underdånigt utlåtande, hafva kammarkollegium
och statskontoret satt vederbörande kyrkoförsamlingar och kyrkopatroner
samt öfriga, hvilkas rätt kunde anses vara af den föreliggande
frågan beroende, i tillfälle att deruti sig yttra, ehuru endast en del häraf
sig begagnat, äfvensom infordrat underdåniga utlåtanden dels af domkapitlen
i Lund och Göteborg, dels ock af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Malmöhus, Kristianstads, Hallands, Blekinge samt Göteborgs
och Bohus län, dervid Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads
samt Göteborgs och Bohus län tillika öfverlemnat yttranden, afgifna
af vederbörande uppbördsförvaltningar.

Kyrkotionde förekommer egentligen endast i de fem län, hvilka bildats
af de forna danska och norska provinserna Skåne, Halland, Blekinge och
Bohuslän. Dock torde några hemman i Nödinge socken af Elfsborgs län
jemväl vara skyldiga utgöra kyrkotionde, nemligen n:ris 1—3 samt 5—8
Skårdal äfvensom n:o 1 Surte. Dessa hemman, hvilka städse i kyrkligt
afseende varit förenade med sistberörda socken, tingo nemligen, då de i
öfrigt räknades tillhöra Kongelfs socken af Göteborgs och Bohus län, vid
tiondesättningen i nämnda län tionde sig påförd efter de för detta län
gällande grunder, men hafva sedermera jemlikt nådigt bref den 28 mars
1888 i alla afseenden flyttats öfver till Nödinge socken, i samband hvarmed
deras kyrkotionde 7,4192 hektoliter korn, som förut redovisats i specialräkenskaperna
för Göteborgs och Bohus län under rubrik »kyrkors underhåll»
såsom tillhörande Nödinge kyrka, afförts ur nämnda räkenskaper
utan att likväl sedermera hafva upptagits i motsvarande räkenskaper för
Elfsborgs län. Af Nödinge församlings yttrande framgår ej, om denna
tionde fortfarande utgöres.

Före reformationen förekom kyrkotionde jemväl i gamla Sverige.
Den i landskapslagarnes kyrkobalkar föreskrifna tionden var nemligen en

kyrklig skatt och i allmänhet (åtminstone sädestionden) så fördelad, att
eu tredjedel tillföll sockenpresten och de återstående två tredjedelarne
sockenkyrkan, biskopen och de fattige. Under Gustaf I:s tid indrogs
emellertid i gamla Sverige med undantag endast för sockenprestens andel
(— tertialtionde) hela tionden till kronan. Af densamma lemnades visserligen
någon del till kyrkorna (vin- och byggnadssäd in. in.), men denna
anpart, hvilken åtminstone i vissa landsdelar uppgick till lika högt belopp
som den kyrkorna förut tillkommande tionden, betraktades ej längre såsom
kyrkotionde utan såsom en afkortning af kronotionden och har i följd
deraf jemlikt nådiga förordningen den 23 juli 1869 indragits till statsverket
mot årlig ersättning till kyrkorna af statsmedel.

I Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän åter, der sädestionden var
delad lika mellan presten, kyrkan och biskopen, tillerkändes vid reformationen
den danske konungen endast den tredjedel, som biskoparne förut
uppburit och hvilken numera utgör den i nämnda landskap förekommande
kronotionden, hvaremot ej allenast presten utan äfven kyrkorna fortfarande
fingo uppbära sina andelar af tionden (tertial- och kyrkotionden).

Kyrkotionde utgår icke af alla hemman och lägenheter, utan äro,
såsom nedan närmare kommer att angifvas, flera egendomar från dess
utgörande fritagna.

Liksom den öfriga tionden utgick kyrkans anpart deraf vanligen uti
kärfven, men sedan kronotiondens belopp för hvarje hemman eller lägenhet
blifvit en gång för alla bestämdt till persedeln, synes regeln snart hafva
blifvit att jemväl låta kyrkotionden erläggas med samma belopp ehuru
embetsverken ej varit i tillfälle att ingå i närmare undersökning, huruvida
i verkligheten så numera är fallet i de särskilda församlingarna, då med
undantag för Blekinge län, der debiteringen verkställes genom kronans
tjensteman, uppbörden i öfrigt i regel sker genom församlingarnas egen
försorg och de till grund för debiteringen derstädes liggande tiondelängder,
som för embetsverken varit tillgängliga, visat sig vara i hög grad
ofullständiga och otillförlitliga.

Enligt kongl. kungörelsen den 11 maj 1855 stadgades dels i 1 §, att
såväl kronans behållna som åt embets- och tjensteman på lön indelta
räntor och tionde, de allmänna verk och inrättningar, kyrkor och fromma
stiftelser tillhöriga dylika indelningar och anslag etc. skulle af räntegifvarne
få lösas med penningar efter ett hvarje år för de nästförflutna
tio åren bestämdt medelpris utan rättighet för räntetagarne att något af
dessa anslag till leverering in natura uppsäga; dock att för dem af dåvarande
embets- och tjensteman, hvilka enligt fullmakter eller konstitutorial
vore i åtnjutande af så bestämda löner, förändring först med deras afgång

från embetet eller tjensten skulle träda i verksamhet, så vida de ej sjelfve’
deröfver hörde, förklarade sig önska, att den dessförinnan finge försiggå’
dels i 2 och 5 §§ att innehafvare af rånte- och tiondeanslag för upphörande
såväl af deras dittills åtnjutna optionsrätt att utfordra dessa anslag in
natura som af rättigheten att utaf räntegifvarne uppbära forsellön, då
lösen med penningar egde rum, skulle hållas skadeslösa på det sätt, att
de af statsverket årligen erhölle ersättning till enahanda belopp, hvartill
forsellön författningsenligt tillgodonjötes, eller 16 skillingar banko för hvarje
tunna råg eller korn och 12 skillingar samma mynt för hvarje tunna hafre,
att å länets ränteri anordnas och lyftas.

Under anförande, att enligt nådigt bref den 5 november 1842 kyrkotiondegifvarne
i Skåne blifvit i afseende å berörda åliggande för framtiden
stälda i fullkomlig likhet med de afrads- och tiondegifvare i allmänhet,
hvilkas tionde vore kronan behållen, samt att förstnämnda tiondegifvare
ej heller eljest kunde annorlunda betraktas, utan borde vara underkastade
enahanda vilkor, som sålunda i afseende å kronans behållna tionde föreskrifvits,
liksom ock de af den så kallade kyrkotionden till löntagare,
allmänna inrättningar, fromma stiftelser med flere ändamål utgående
anslag borde betraktas såsom annan af kronan till vissa behof anslagen
eller tilldelad tionde, förklarade Kongl. Maj:t den 14 december 1855, att
stadgandet i 1 § af nämnda nådiga kungörelse borde tjena till efterrättelse
jemväl hvad kyrkotionden i Skåne anginge, till följd hvaraf såväl de
kyrkor, Indika hade kyrkotionde sig anvisad, som vederbörande allmänna
verk och inrättningar samt fromma stiftelser, för dem tillkommande, äfvensom
embets- och tjensteman och löntagare för de dem tilldelta tiondeanslag,
Indika efter medelpris uppbures, skulle ega att årligen från statsverket
erhålla den forsellön, som enligt 2 och 5 §§ uti oftaberörda nådiga
kungörelse dem tillkomme, och som i länens ränterier borde anordnas
och lyftas.

Med stöd häraf utgöres tionden af de tiondeskyldige till samtlige
kyrkor i Malmöhus och Kristianstads län med undantag endast för några
patronella efter medelmarkegångspris, hvilket äfven kommit att ehuru utan
uttrycklig föreskrift tillämpas i Halland; och torde i nämnda tre län
jemväl de, som hafva delar af kyrkotionden sig anslagna, vara berättigade
uppbära dessa efter medelmarkegångspris, hvilket dock ej alltid iakttagits.

Inom Bohuslän och Blekinge åter hade allmogen småningom lyckats
vid riksdagarne åt sig utverka att få lösa kyrkotionden efter ett visst
årligt pris. Sålunda hade, hvad Bohuslän angår, sedan genom 8 § i
Kongl. Maj:ts resolution och förklaring den 9 december 1766 på presterskapets
allmänna besvär föreskrifvits, att kyrkorna derstädes skulle ega

att få sin tionde antingen in natura levererad eller efter årlig markegång
betald, uppå fullmäktiges af allmogen anhållan, att allmogen i Bohuslän
måtte varda bibehållen vid den från urminnes tider dem förunnade rättigheten
att få inlösa sin kyrkotionde efter 3 daler silfvermynt tunnan, Kongl.
Maj:t uti 40 § af sin nådiga resolution och förklaring den 22 mars 1770,
med upphäfvande af nyssberörda 8 § i 1706 års resolution och förklaring
medgifvit allmogen i Bohuslän såsom ifrån äldre tider och innan detta
län kommit under svensk lydno berättigad att med 3 daler silfvermynt
tunnan dess kyrkotiondespanmål betala, att vid samma förmån allt framgent
varda bibehållen, dock med skyldighet för församlingarna att för
kyrkornas underhåll och reparation, när det fordrades, draga sådan försorg
att icke något i den delen eftersattes af hvad lag bjöde, hvilket
stadgande, med undantag enligt särskilda bestämmelser för den till patronus
i Hjertum och Yesterlanda samt Morlanda utgående kyrkotionde, hvilken
erlägges in natura eller efter öfverenskommet pris, ännu fortfar att gälla,
ehuru i åtskilliga socknar, 20 af 63, värdet af en tunna trots myntförändringen
under 1770-talet endast räknas till 75 öre i stället för 1 krona
50 öre. För Blekinge bestämdes genom 56 § i kongl. resolutionen på allmogens
besvär den 12 december 1734, att allmogen derstädes skulle för

ett visst pris i ond och god tid få lösa kyrkotiondespanmålen, för hvilket
ändamål landshöfdingen och konsistorium då jemväl ålades att, efter vederbörandes
hörande, träffa ett sådant medelpris att hvarken allmogen eller
kyrkorna blefve lidande, såsom följd hvaraf och efter det öfverenskommelse
blifvit träffad, genom 14 § i kongl. resolutionen den 16 mars 1739 faststäldes,
att kyrkotionde!! inom Blekinge skulle i ond och god tid betalas

med 4 daler 4 öre silfvermynt för en tunna råg och 3 daler 16 öre

silfvermynt för en tunna korn, hvilket lösningspris, uppå vederbörandes
underdåniga framställning, sedermera genom nådigt bref den 5 augusti
1781 fördubblades, så att för rågen skulle erläggas 1 riksdaler 18 skillingar
tunnan samt för kornet 1 riksdaler 8 skillingar tunnan, och fortfor detta
till dess, uppå riksdagsfullmäktiges af presteståndet för Lunds stift underdåniga
anhållan, att Kongl. Maj:t, med afseende bland annat å det känbara
lidande, hvarför kyrkorna i Blekinge varit utsatta under den långa
tid spanmålspriset i allmänhet varit så högst olika mot det genom 1781
års resolution faststälda, måtte i nåder förklara kyrkotiondegifvarne inom
Blekinge skyldige att på lika sätt som i andra rikets provinser antingen
in natura eller efter årligt markegångspris erlägga den till kyrkorna anslagna
del af tionden, Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 12 juni 1816
förordnat, att kyrkofonden i Blekinge tillsvidare och intilldess annorlunda
kunde i nåder blifva föreskrifvet, komme att utgå i penningar till dubbla

beloppet emot det år 1781 stadgade pris eller för rågen efter 2 riksdaler
36 skillingar banko och för kornet efter 2 riksdaler 18 skillingar 4 runstycken
banko tunnan, dock att församlingarna skulle, när kyrkorna saknade
tillgång till bestridande af kostnaderna för nödiga reparationer eller
andra utgifter, för hvilka kronotionden blifvit kyrkorna tillagd och förunnad,
sjelfva genom tillskott fylla bristen, så att kyrkornas tillbörliga
rätt blefve bevarad och skyddad.

Kyrkofonden har, ehuru den endast till mindre del ingått till statsverket,
sedan äldre tider i riksstaten beräknats bland statsverkets inkomster
samt i följd deraf jemväl redovisats i landsboksräkenskaperna.

Enligt hvad af kongl. brefvet den 20 mars 1858 inhemtas, hade
Rikets vid 1856—1858 års riksmöte församlade Ständer, enär, efter hvad
de inhemtat, då gällande riksstat upptoge bland indelt spanmål jemväl
sådan spanmål som i Blekinge samt Göteborgs och Bohus län vore anslagen
åt presterskapet och kyrkorna, men för hvilken de skattskyldige
på grund af äldre nådiga resolutioner egde betala lösen efter bestämda
låga pris, funnit nödig rättelse böra härutinnan vidtagas samt derför låtit
i riksstaten å indelta spanmålen afdraga åt kleresistaten anvisade 94 tunnor
161/.» kappar och åt kyrkorna anvisade 2,943 tunnor 20 kappar och i
stället ökat kontanta anslagen med beloppet af den lösen, som för spanmålen
erlades, eller anslaget till kleresistaten med 204 kronor 75 öre och
anslaget till kyrkors underhåll med 6,500 kronor 50 öre samt tillika föreskrifvit,
att den stadgade lösen för ifrågavarande spanmål derefter skulle
upptagas och redovisas bland kronans behållna inkomster.

Detta Rikets Ständers beslut har, hvad angår kyrkofonden i Blekinge
trädt i verkställighet, hvadan derstädes i kronoräkenskaperna redovisats
dels å konto »grundskatt» bibeltrycksspanmål löst efter 10-årigt medelmark
egångspris, dels ock å konto »kronotionde efter bestämda pris» återstående
kyrkofonden, löst enligt kongl. brefvet den 12 juni 1816, af hvilken
kyrkotionde, med afdrag för 4 kronor 29 öre, som i specialräkningen afföres
såsom varande anordnad efter stat under titel »städers friheter»,
återstoden ingår till statsverket, hvaremot å riksstatens 8:de hufvudtitel
finnas upptagna ersättningsanslag, hvilka årligen utgå till vederbörande
med dels 59 kronor 31 öre till kleresistaten för den af presterskapets och
klockarnes boställen inom länet till samma belopp utgående kyrkotionde,
dels ock till församlingarna 3,864 kronor 2 öre, af hvilket belopp hvarje
kyrkoförsamling uppbär lika mycket som med undantag för kleresistatens
boställen å hemmanen inom församlingen för hvarje år såsom kyrkotionde
efter bestämdt pris utdebiterats.

Hvad Göteborgs och Bohus län angår, förordnade Eders Kongl. Majtts

befallningshafvande dels genom skrivelser till länets fögderiredogörare
den 26 november och den 15 december 1883 samt dels genom en den
22 februari 1884 utfärdad allmän kungörelse, att den till kleresistaten
och kyrkorna i länet af vissa skattskyldiga utgående tiondespanmålslösen
efter bestämdt pris skulle, till dess annorlunda förordnades, debiteras, uppbäras
och såsom kronan behållen inkomst i kronoräkenskaperna redovisas
af vederbörande kronofogde och häradsskrifvare, att i stället ersättning
skulle utgå af statsmedel till tionden motsvarande belopp att genom Eders
Kong! Maj:ts befallningshafvandes försorg till vederböi’ande utbetalas, samt
att ingen annan än förbemälte tjenstemän egde att med debitering och
redovisning af ifrågavarande tiondespanmålslösen derefter och tills vidare
taga någon befattning, men sedan dels Tegneby, Ståla och Röra församlingar,
dels ock Myckleby, Torps och Långelanda församlingar i särskilda
till Eders Kongl. Maj:t ingifna skrifter underdånigst, anhållit att,
intill dess Eders Kongl. Maj:t funnit godt i nåder besluta någon förändring
med afseende å rättigheten till och uppbörden af kyrkofonden i Bohuslän,
förhållandet med densamma måtte förblifva såsom det af ålder varit, så
att kronans uppbördsman lika litet dädanefter som dittills egde befatta
sig med kyrkofondens uppbärande, utan att denna finge fortfarande af
kyrkornas målsmän ombesörjas, samt att Eders Kong]. Magt sålunda måtte
i nåder anbefalla Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande att återkalla de
gifna föreskrifterna om kyrkofondens indrifning genom fögderi förvaltningarna;
så och efter det kammarkollegium och statskontoret fått i uppdrag
att öfver denna framställning afgifva underdånigt utlåtande efter
vederbörandes hörande, har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i afvaktan
på Eders Kongl. Majds nådiga beslut genom allmän kungörelse
den 5 september 1884 uppskjutit tillämpningen af dess i ofvanoinförmälda
skrivelser och kungörelse meddelade föreskrifter, hvarefter och sedan vederbörande
blifvit hörda kammarkollegium och statskontoret uti underdånigt
utlåtande den 31 december 1886 anfört bland annat, att, då patronus till
Morlanda egde uppbära kyrkofonden i pastoratet in natura eller efter
öfverenskommet pris, Rikets Ständers beslut, i hvad det afsåge indragning
till statsverket af denna tionde, icke kunde bringas till verkställighet, samt
att efter embetsverkens uppfattning indragning till statsverket ej heller
borde ega rum vare sig af den kleresistaten anordnade delen af kyrkofonden,
såsom bestående af de denna stat anslagna boställenas kyrkotionde,
hvilken vederbörande presterskap frinjöte och fortfarande vore berättigad
att frinjuta, eller af clen kyrkorna behållna delen af denna tionde,
hvilket äfven egde sin tillämpning på Blekinge; hvarför einbetsverken i
underdånighet hemstälde, att Eders Kongl. Maj:t i nåder täcktes låta bero

vid den af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus
län vidtagna åtgärd att tills vidare uppskjuta verkställigheten af indragningen
till statsverket utaf ifrågavarande kyrkotionde i Bohuslän, samt.
att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition derom,
att deri vid 1856—58 års riksmöte beslutade indragning till statsverket
af kyrkofonden inom såväl nämnda län som äfven Blekinge, der förhållandena
vore desamma, måtte få återgå; men har i anledning deraf
ännu icke någon åtgärd vidtagits.

Ej allenast i Skåne och Halland utan äfven i Bohuslän uppbäres
sålunda kyrkofonden fortfarande för vederbörande tiondetagares räkning
utan statens mellankomst.

Inom kyrkofonden kan man urskilja följande fem hufvudgrupper:

I. afkortad kyrkotionde;

II. kronan behållen > ;

III. anordnad » ;

IV. till patronus utgående » ;

V. kyrkorna behållen »

I. Afkortad kyrkotionde.

Åtskilliga egendomar äro af skilda anledningar befriade från att till
kyrkan erlägga sin kyrkotionde. Som regel gäller detta ej endast för
säterier och kungsgårdar utan äfven för ecklesiastika boställen, hemman
och lägenheter, hvilka senare egendomars kyrkotionde frinjutes af vederbörande
indelningshafvare.

Tionden för dylika egendomar afkortas derför i kyrkans räkenskaper,
liksom också i landsboksräkenskaperna den för ecklesiastika egendomar
af kortade kyrkofonden i flertalet fall upptagits under afkortningstitel.

Vissa fall förekomma dock, der egaren eller innehafvaren af en egendom,
hvars kyrkotionde sålunda afkortats, likväl får utgöra densamma.
Detta inträffar dels med ecklesiastika boställen i Blekinge län, deraf tionden
utsöres till statsverket af indelningshafvaren, men erhåller denne af statsverket
motsvarande belopp till sig utanordnadt, dels med vissa ecklesiastika
egendomar, särskildt annex- och mensalhemman, deraf indelningshafvarnc
enligt gällande lifsti dsstädje- eller arrendekontrakt ega uppbära den afkortade
kyrkofonden, hvilket emellertid ej torde förekomma, sedan dessa
hemman blifvit i författningsenlig ordning utarrenderade.

Bland den afkortade kyrkofonden torde särskildt böra erinras om den
Karlshamns stad anslagna kyrkofonden af frälsehemmanet n:o 1, 1V3 mantal

Hunnemara i Asarums socken. Jemlik! nådig resolution den 26 juni 1747
medgaf Kongl. Maj:t nemligen, att Karlshamns stad finge för nämnda
hemman åtnjuta frihet från utgörande af bland annat tionden; och afkortas
på grund deraf i räkenskaperna såsom anordning efter stat under
titel »städers friheter» kyrkotionde 4 kronor 29 öre.

II. Kronan behållen kyrkotionde.

Tid efter annan hafva af kyrkornas inkomster åtskilliga belopp blifvit
anvisade för andra än kyrkornas egna ändamål. Då i flere fall svårighet
möter att afgöra, om dessa belopp blifvit beviljade att utgå särskild! af
kyrkotionde^ men tionden utgör kyrkornas hufvudsakliga inkomst, hafva
embetsverken funnit lämpligast att i ett sammanhang söka redogöra för
samtliga kyrkorna åliggande utgifter af ofvannämnda slag, så vidt de
varit för embetsverken kända, och dervid först för de, som numera äro
kronan behållna.

1) Bibeltrycksspanmål.

Bibeltryckstunnan leder sitt ursprung från hertig Karls bref till Riksens
Råd den 15 september 1601, hvaruti förordnades att, på det svenska bibeln,
sådan den då var öfversedd, måtte blifva inrikes tryckt, för ändamålet
skulle tagas förutom domkyrkotunnan från kyrkorna ändå en tunna öfver
hela riket, hvithet stadgande tillämpades, tills genom kongl. brefvet den
27 juli 1637 bibeltryckstunnan afskaffades och i dess ställe påbjöds 40:de
delen af all kronotionde till Stockholms barnhus och Vadstena krigshospital.
Efter danska provinsernas afträdande till Sverige blef bibeltryckstunnan
ånyo påbjuden först genom kongl. brefvet till kammarkollegium
den 1 mars 1674, hvaruti Kongl. Maj:t, med tillkännagifvande att för
några år sedan till konservation af urgamla antiqviteter, qvarlefvor och
efterdöme.!), som utaf frarnfarne Sveriges konungar samt andra förnäme
mäns bedrifter hade varit till att hemta, jemväl ock till dessas och slikas
publikation såsom ländande till rikets och fäderneslandets heder och namnkunnighet,
i Opsala inrättats ett kollegium antiqvitatum, anbefalde kammarkollegium
att till detta nyttiga verks befordring och dermed förenade utgifter
anslå bland , annat tryckeritunnan, »som för detta till slika usus
häfver öfver riket varit använd och sedermera till andra tarfvor anslagen».
Till följd häraf aflat kammarkollegium den 20 maj samma år bref till
samtiige landshöfdingarne i gamla Sverige och Finland med anmodan att
af hvart kyrkoherberge under namn af tryckeritunnan låta innehålla en

tunna spanmål såsom eu afkortning på lika sätt som de andra afkortningarna,
så att den afdroges förr än något annat utlevererades, hvaremot
landshöfdingarne i Malmöhus, Kristianstads och Blekinge samt Hallands
län i skrifvelse den 30 i samma månad anmodades göra den förordning,
att af hvart kyrkoherberge en tunna spanmål årligen aftoges såsom en
afkortning förr än den öfriga kyrkotionden blefve uttagen och sedan till
den ort levererades och disponerades, som kollegium antiqvitatum begärde.
Då likväl spanmålen utgick högst ojemnt och särskildt i de församlingar,
hvarest kronotionden var löntagare anslagen, ofta icke alls erlades, förordnades
genom kongl. brefvet den 20 januari 1682, att tryckeritunnan
skulle så derefter som i förra konungars tid årligen utgå af alla kyrkoherbergen
i riket vare sig förlänte eller oförlänte, antingen under presterskapet,
akademierne, militien, skolorna eller andra, som underhåll af kyrkoherbergen
njöte, hvilken tunna skulle blifva så derefter som af begynnelsen
använd till lärda mäns underhåll och nyttiga böckers publicerande uti
andliga och verldsliga saker, riksens lagar och stadgar, historier och antiqviteter,
samt andra nödiga handlingar, som till fäderneslandets heder och
invånarnes undervisning lända kunde, hvarjemte blef stadgadt, att ehuruväl
en tunna för detta af alla socknar större och smärre i hela riket varit
utgången, skulle derefter så förhållas, att, der alltför små kyrkoherbergen
vore, två små kyrkor skulle om en tunna förenas, men igen i stället uppfyllas
den brist af de större kyrkoherbergen i samma gäll eller annorstädes.
Mot detta påbud inkornmo visserligen protester af erkebiskopen och konsistorium
i Linköping, men genom kongl. förklaringen den 14 juni samma
är och kongl. resolutionen den 5 juli 1684 blef detsamma faststäldt och
bekräftadt. Sedermera efter det Kongl. Magt genom nådigt bref den 12
juni och 21 november 1690 samt den 16 maj 1691 tillagt skolbetjenterne
i allmänhet och deribland dem i Bohusläns och Hallands städer löneförbättringar
och befalt att dertill skulle användas tryckeritunnan, aflat statskontoret
den 8 derpåföljde juni bref dels till landshöfdingarne i Bohuslän
och Halland med anmodan att sådant iakttaga och att den delen af tryckeritunnan,
som icke levererades uti spanmål in natura, blefve försåld den
tjenligaste tiden på året och till så högt pris som möjligt samt att medlen
uti förslagen under sin särskilda titel upptoges och beräknades, dels ock
till generalguvernören i Skåne och landshöfdingen i Blekinge med begäran,
att som Kongl. Maj:t i nåder resolverat, att tryckeritunnan skulle som andra
Kongl. Maj:ts medel och räntor assignera af dess statskontor, den order
måtte ställas till alla vederbörande, att spanmålen för samma år och allt
framgent blefve försåld på de beqvämligaste tider om året till så högt
pris, som den möjligen kunde utbringas, och att medlen matte blifva upp -

tagna i förslagen under sin särskilda titel och hållas i beredskap till den
anordning, som deröfver blefve gjord, genom hvilka föreskrifter all bibeltryckstunna^
i dessa provinser, med undantag för den del, som var skolbetjenterne
i Bohuslän och Halland anordnad, i verkligheten blef till statsverket
indragen. Om ifrågavarande utskylds utgörande är sedermera stadgadt
genom kongl. instruktionerna för kyrkoinspektorerne den 23 april
och SO augusti 1697, att i kredit skall under afkortning afföras, bland
annat, en tryckeritunna, halfparten råg och halfparten korn, af hvarje
kyrka efter deröfver gifna kongl. förordningar och immissioner emot befallningsmannens
qvittens, äfvensom i 17:de punkten af kongl. instruktionen
den 12 april 1815, angående värden och förvaltningen af kyrkornas fastigheter
med mera i Malmöhus, Kristianstads, Blekinge, Hallands samt Göteborgs
och Bohus län, i fråga om metoden för den årliga kyrkoräkningens
upprättande, att i kredit skall afföras bibeltryckstunnan emot kronofogdens
qvittens. Da kyrkofonden icke är att förvexla med kronotionden, har den
del af bibeltryckstunnan, som till statsverket erlägges, icke till penningar
omsatts enligt de i kongl. förordningen den 23 juli 1869 föreskrifna grunder,
utan löses fortfarande med penningar enligt medelmarkegångspris, och
det jemlikt kammarrättens utslag den 18 februari 1879 äfven i Blekinge
län, der eljest kyrkofonden löses efter bestämdt pris. Denna utskyld har
icke erlagts af flertalet patronella och stadskyrkor, och af öfriga kyrkor
utgått i allmänhet efter verkstad fördelning med olika belopp af hvarje.
Af kyrkorna i Malmöhus län erlägges tillsammans 137,2519 hektoliter råg
och 190,0098 hektoliter korn, i Kristanstads län 82,5454 hektoliter råg och
150,9664 hektoliter korn, i Blekinge län 47,81258 hektoliter spanmål, hälften
råg och. hälften korn. Dock utgör inom sistnämnda län bibeltrycksspanmålen
ej egentligen någon afkortning å kyrkofonden, utan utdebiteras af
hvarje egendom kyrkotionde till så stort belopp, som motsvarar dess
kronotiondespanmål efter jordeboken samt dessutom hvad å hemmanet
eller lägenheten kan belöpa af den socknen påförda bibeltrycksspanmålen.
Inom Hallands län, hvarest bibeltryckstunnan utgått med 141,87148 hektoliter
spanmål, hälften råg och hälften korn, och löses efter medelmarkegångspris,
har en del varit anslagen skolstaten, men sedan Eders Kongl.
Maj:t genom, nådigt bref den 29 maj 1874 beviljat löneförbättring åt samtlig
lärare vid rikets elementarläroverk och pedagogier med vilkor att de
lärare, hvilka förut haft rätt till indelt lön, skulle sådan rätt frånträda
och samfige lärarne, som haft bibeltryckstunnan på sig indelt, på detta
vilkor ingått, är hela bibeltryckstunnan i Halland att anse såsom till statsverket
indragen från och med år 1875. I Bohuslän, hvarest en del af
bibeltryckstunnan någon tid utgått till skolstaten, men för länge sedan till

statsverket indrägt, har den alltid utgått af kyrkornas tredjedel af tionden
och till ett belopp af 103,8701 hektoliter korn, hvarför lösen likväl jemlikt
flera kongl. bref och resolutioner och sist enligt kongl. brefvet den 28
september 1852 erlägges med endast 1 krona 50 öre tunnan. Omsatt till
penningar efter 1894 års medelmarkegangspris utgör bibeltryckstunna!! i:

Malmöhus län ................................

Kristianstads län...........................

Blekinge » .............................

Hallands » ............................

och när dertill lägges Bohuslän.

erhålles tillsammans ......................

2,490 kr. 10 öre
1,781 » 2 »

380 » 27 »

1,078 » 25 »

94 » 47 »

5,824 kr. 17 öre.

Sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 10 maj 1870 anhållit,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utreda förhållandet i afseende å tillkomsten
och beskaffenheten af bibeltrycksspanmålen samt till Riksdagen
aflåta nådig framställning, om och på hvad grund denna afgift utan statsverkets
betungande eller förnärmande af någons rätt skulle kunna för
framtiden upphöra, anförde kollegium uti infordradt underdånigt utlåtande
den 31 december 1879, att det ändamål, hvarför denna utskyld genom
kongl. bref den 1 maj 1 674 påbjudits, väl finge anses för de forna danska
provinserna, hvilka då nyligen afträdts till Sverige, såsom främmande, samt
att, om det än kunde försvaras, att såsom både under danska tiden efter
reformationen och äfven i början under den tid provinserna lydde under
Sverige en del af kyrkans tionde af regeringen anslagits till universitet,
skolväsendet och ecklesiastika inrättningar i allmänhet, kollegium icke
kunde finna någon rättsgrund för indragning af någon del deraf till statsverket
såsom skett med bibeltrycksspanmålen, hvarför kollegium med
hänsyn bland annat till det ringa belopp, hvarmed bibeltrycksspanmålen
utginge, heinstälde, att kyrkorna måtte befrias från densammas erläggande,
uti hvilken hemställan såväl domkapitlen i Lund och Göteborg som statskontoret
instämt.

Förevarande framställning af Riksdagen om bibeltrycksspanmålen är
ännu beroende på Eders Kongl. Maj:ts nadiga pröfning, hvilket äfven är
fallet med en utaf åtskilliga ledamöter af Riksdagens Andra Kammare
från Bohuslän den 12 maj 1884 gjord underdånig framställning, att Eders
Kongl. Magt täcktes vidtaga nödiga åtgärder för kyrkornas inom länet
befrielse från utgörande till statsverket af den så kallade bibeltryckstunnan,
öfver hvilken framställning kammarkollegium efter vederbörandes hörande
den 24 december 1885 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande.

2) Indragen slcoltionde.

Af bibeltryckstunnorna hafva, på sätt ofvan angifvits, en del varit
använda för de högre läroverkens behof, ehuru desamma efter hand indragits
till statsverket. Men äfven eljest hafva af kyrkotionde!! vissa belopp
anslagits till ifrågavarande ändamål.

Med anledning af ett utaf domkapitlet i Lund väckt förslag, att indragna
kyrkoinspektorstunnor skulle anslås till ett gymnasium i Skåne,
hördes församlingarna i Kristianstads län, dervid 47 V3 tunnor på uppgiga
vilkor för ändamålet beviljades; och gaf Kongl. Maj:t den 24 mars 1824
sitt bifall till att denna spanmålstillgång finge för berörda syfte användas,
hvarefter jemlikt nådigt bref den 22 mars 1831 densamma anvisades att,
i man af inträffande ledigheter, disponeras för elementarläroverkens behof
i Lunds stift.

Nämnda .löningsspanmål, som inom Kristianstads län utgått med
32,5390 hektoliter rag och 28,0068 hektoliter korn, synes hafva uteslutande
tilldelats Kristianstads läroverk, men har i likhet med den skolorna tillkommande
bibeltrycksspanmalen i samband med nya löneregleringen för
lärarne vid rikets elementarläroverk blifvit till statsverket indragen.

3) Indragen hospitalstionde.

Jemlikt nådiga brefven den 10 oktober 1528 och den 5 juni 1529
fick Malmö stad öfvertaga det i denna stad befintliga gråbrödraklostret
för att af detsamma stifta ett hospital att »ther maa wphollis fattige,
snvge oc saare meniske».

Det sålunda bildade hospitalet synes redan från början hafva uppburit
tionden af Malmö stads jordar, utan att likväl utredas kunnat på hvad
sätt eller genom hvilket beslut denna tionde kommit till hospitalet eller,
derest densamma, pa sätt 1764 ars hospitalsjordebok synes antyda, redan
förut tillhört gråbrödraklostret, till detta kloster.

På förfrågan från generalguvernören i Skåne, huruvida ej Malmö stads
tionde borde delas lika mellan kyrkan, hospitalet och presten, förklarade
Kongl.^ Maj:t den 20 oktober 1698 att, emedan kyrkoherden i Malmö årligen
åtnjöte af kyrkan 300 daler silfvermynt i stället för den del, som
honom af tionden afgått till hospitalet, ty kunde denne för sin del icke
pretendera någon vidare förmån af stadens åkrar, utan då hela denna
spanmålstionde af ålder varit förlänad hospitalet till de fattiges underhåll,
skulle densamma blifva oförryckt dervid bibehållen utan att någon del
deraf skulle tillfalla kyrkan.

Den hospitalet tillkommande tionden maste således anses motsvara
tionden i dess helhet från stadens jordar.

Ribe artiklar af år 1542 innehålla visserligen, att kronans anpart af
tionden i köpstäderna »skulle hvart åår förskickis och fördeelis halfparten
till kirchens och anden parten till prästens behof!», men då tionden i
Malmö redan före sagda tid tillagts hospitalet, torde den få anses hafva
ursprungligen tillkommit biskop, kyrka och presterskap med en tredjedel
till hvardera.

Jemlikt nådig skrifvelse den 12 maj 1876 indrogos hospitalets tillgångar
till statsverket, dervid likväl undantag tills vidare gjordes för
kyrkotionden.

Vid indragningen förfors emellertid oriktigt i så måtto, att Malmö
stads tionde betraktades som kronotionde och i dess helhet indrogs till
statsverket, ehuru den tredjedel deraf, som måste antagas motsvara kyrkotionden,
bort i likhet med hospitalets tionde från åtskilliga lägenheter i
Lunds socken fortfarande tillfalla Malmö asyl.

Sedermera har likaledes oriktigt förfarits derutinnan, att, ehuru denna
tionde vid indragningen betraktades såsom kronotionde, densamma, som i
landsboksräkenskaperna till en början rubricerades såsom »extra uppbörd,
f. d. hospitalsfondens inkomster», år 1885 upptagits såsom tionde samt
från och med år 1886 i dess helhet såsom kyrkotionde, liksom den ock i
likhet med denna fått lösas efter tioårigt medelmarkegångspris, äfvensom
ej kommit i åtnjutande af den i kongl. kungörelsen den 5 juni 1885 och
lagen den 2 december 1892 stadgade nedsättning.

Endast en tredjedel af det i landsboksräkenskaperna såsom kyrkotionde
upptagna beloppet torde derför rätteligen kunna betraktas såsom
kyrkotionde eller 37,8153 hektoliter råg och 84,908 hektoliter korn.

Hos Eders Kongl. Maj:t hafva stadsfullmäktige i Malmö och stadens
församlingars allmänna kyrkostämma gemensamt anhållit, att staden måtte
återfå de två tredjedelar utaf den af jordar inom stadens område, incl.
de forna hospitalsjordarne, utgående tionden, hvilka motsvarade kyrkooch
presttionde^, och har i anledning deraf kammarkollegium i infordradt
underdånigt utlåtande den 5 sistlidne oktober hemstält, att den del af
nämnda tionde, som utgör presttionde, borde på angifna vilkor återgå till
Malmö stad att användas för dess ursprungliga ändamål, men att med
dispositionen af kyrkotiondeandelen måtte få anstå i afbidan på nu pågående
utredning angående afskrifning af kyrkotionden i dess helhet.

III. Anordnad kyrkotionde.

I öfverensstämmelse med hvad ofvan anförts kommer under »anordnad
kyrkotionde» att lemnas redogörelse för samtliga sådana Utgifter, hvilka

af kyrkornas medel utgå till andra än deras egna ändamål, så vidt de
varit för embetsverk»! kända och ej numera äro kronan behållna. Af
kyrkofonden hafva visserligen bestämda belopp anslagits jemväl till ändamål,
hvilka kunna sägas vara kyrkornas egna, t. ex. till kyrkoherden i församlingen
för hans syssla med kyrkans räkenskaper (pastors notariat), hvarom
löneregleringsresolutionerna ej innehålla några upplysningar, äfvensom till
klockare, organist, ringare eller annan kyrkobetjening för deras befattning
vid kyrkan, men då det, derest kyrkofonden afskrifves, gifvetvis torde
åligga kyrkan eller församlingen (i patronella pastorat patronus) att bereda
vederbörande ersättning för nämnda anslag, hvilkas bestånd efter nuvarande
tjenstinnehafvares afgång i regel torde bero på vederbörande församlingars
beslut, hafva embetsverken ej ansett erforderligt att i fråga om desamma
föranstalta närmare utredning eller att om deras belopp inhemta ytterligare
upplysningar utöfver hvad de från fögderiförvaltningarna insända tabeller
eller de af åtskilliga pastorsembeten nu lemnade uppgifter gifva vid handen.

1) Kyrkotionde till Lunds universitet.

Genom nådig resolution den 4 juli 1687 förklarade Kongl. Maj:t, att
de medel, som af domkyrkans i Lund så ock andra kyrkors i Skåne inkomster
kunde öfverskjuta den reparationskostnad samt andra utgifter,
hvilka till kyrkornas oundgängliga tarfvor årligen måste göras, och som
af ålder till pios usus hade varit anslagna, skulle allt framgent komma
akademien till dess förkofring och understöd verkligen till godo.

Den 15 augusti 1688 bekräftades detta förklarande af Kongl. Maj:t
med tillägg att professorerna sinsemellan proportionaliter finge dela den
då redan Överskjutande kyrkotionden så långt den räckte, såväl som derefter,
till dess hvar och en af dem kunde, om öfverskottet sträckte sig så
långt, årligen erhålla 300 tunnor spanmål.

Många hinder mötte emellertid för professorerna att utbekomma nämnda
spanmål. På ansökan af akademien medgaf Kongl. Maj:t derför den 18
januari 1726, att akademien och hvar professor för sig skulle efter gjord
indelning tilldelas vissa socknar, hvilka de kunde få behålla år från år,
och verkstäldes derefter dylika repartitioner, hvilka med endast smärre
förändringar, orsakade bland annat deraf, att kyrkor sedermera blifvit
patronella, ännu äro gällande.

Vissa församlingar hafva sökt vinna befrielse från utgörande af ifråga- ''
varande spanmålsbelopp, emedan tionden skulle erfordras för kyrkornas
egna ändamål, men dylika ansökningar hafva ogillats af vederbörande
myndigheter.

I universitetets nu gällande stat af den 13 november 1885 har dess

kyrkotionde, hvilken enligt de af embetsverken upprättade tabeller, till
grund hvarför beträffande Kristianstads län legat de af pastorsembetena
lemnade uppgifter, skulle utgjort endast 1940,336 hektoliter råg och 1938,8447
hektoliter korn, upptagits till 7,415 kubikfot 1 kanna (1940,532 hektoliter)
råg och lika mycket korn med ett värde af 37,782 kronor 36 öre, med
hvilket belopp den ingår i de beräknade inkomsterna, hvarmed de i staten
införda ordinarie utgifter skola bestridas och för hvilkas behöriga utgörande
den, efter hvad större akademiska konsistorium i Lund uppgifvit, är oundgängligen
nödvändig. Universitetets medelinkomst af dess kyrkotionde
under de tio åren 1885 — 1894 har dock ej uppgått till högre belopp än
33,246 kronor 83 öre.

2) Anslag till barnmorskeläraren i Lund.

Uti en till Kongl. Maj:t ingifven skrift af den 28 augusti 1824 anhöll
dåvarande artis obstetricife professorn vid Lunds universitet C. F. Liljevalch,
att han, som år 1821 åtagit sig att tills vidare bereda tillfälle till barninorskelärlingars
behöriga undervisning och examinerande i Lund samt
utan aflöning fullgjort detta uppdrag i tre års tid, måtte få, intilldess
andra utvägar till hans aflönande för berörda undervisning kunde anvisas,
såsom arfvode uppbära någon andel af kyrkornas behållna tionde. Sedan
samtliga församlingar i Lunds stift blifvit häröfver hörda, medgaf Kongl.
Makt genom nådig resolution den 23 februari 1825 att, på sätt pluraliteten
af stiftets församlingar föreslagit, professor Liljevalch finge, intill dess
annan aflöning kunde för honom åvägabringas, för nämnda befattning af
kyrkornas behållna^, tionde årligen uppbära ett belopp af 83 tunnor 18
kappar spanmål. Åtskilliga församlingar, deribland Tranås, hade emellertid
icke velat lemna något bidrag för ändamålet, och då Liljevalch vägrade
att från denna församling emottaga barmnorskelärlingar, anhöll församlingen
att till bemälde professor under hans tjenstetid få af kyrkans behållna
tionde erlägga ett visst spanmålsbelopp, hvartill Kongl. Maj:t genom
nådigt bref till konsistorium i Lund den 13 december 1834 gaf sitt samtycke,
under förklarande tillika att, då denna aflöning äfvensom den bemälde
professor för öfrigt från de flesta församlingar i Lunds stift erhölle
endast blifvit honom personligen beviljad och det följaktligen vore att befara,
det undervisningen för stiftets barnmorskelärlingar komme att vid
hans afgång upphöra i brist på andra aflöningsmedel, derest de ifrågavarande
icke fortfarande utgjordes, konsistorium skulle genom presterskapet
uppmana de församlingar, som dittills icke bidragit till denna aflöning, att
dädanefter deruti deltaga med de öfriga och jemväl föreställa dem samtliga
vigten deraf, att berörda undervisning måtte kunna genom fortfarande

anslag äfven efter professor Liljevalchs afgång oafbrutet fullföljas. I anledning
deraf inberättade konsistorium, att församlingarna jemte ökade
anslag till Liljevalch erbjudit sig att till hans efterträdare för beständigt
lemna årligen, förutom 8 riksdaler 32 skillingar banko från Listers härad
och 10 riksdaler banko från Malmö stad, bestämda anslag af kyrkotionde^
utgörande enligt en af konsistorium på nådig befallning upprättad och af
Kongl. Maj:t med vissa tillägg den 23 juni 1838 faststäld specifik förteckning
40 tunnor 11 "/4 kappar (66,4804 hektoliter) råg samt 56 tunnor 1374
kappar (92,9343 hektoliter) korn.

Aflöningen till barnmorskeläraren i Lund utgår fortfarande på ofvannämnda
sätt; och uppbär denne, som ej åtnjuter aflöning af statsmedel,''
enligt en år 1887 af honom lemnad uppgift årligen dels af Malmö stad
15 kronor samt af Jemshögs, Asarums, Mörrums, Elleholms och Kyrkhults
kyrkor tillsammans 16 kronor 27 öre, dels ock vissa spanmålsbelopp, hvilka
lösas i några församlingar efter årsmarkegång, men i regel efter medelmarkegångspris,
dock utan forsellönsersättning (76,5891 hektoliter råg,
101,9582 hektoliter korn och 0,2747 hektoliter hafre); och framgår af nämnda
uppgift, att åtskilliga församlingar, hvilka enligt 1838 års förteckning ej
beviljat anslag till Liljevalchs efterträdare, nu utgöra kyrkotionde till barnmorskeläraren
i Lund, men å andra sidan att flere församlingar, hvilka
upptagits å nämnda förteckning, ej vidare lemna något bidrag till dennes
aflöning eller med andra belopp än förteckningen utvisar. Under de 10
åren 1886—-1895 hade barnmorskeläraren från kyrkorna en medelinkomst
af 1,362 kronor 77 öre.

3) Kyrkotionde till Lunds lasarett.

Sedan Kongl. Maj:t dels i anledning af Rikets Ständers derom gjorda
anhållan den 4 september 1811 i nåder bifallit, det kyrkoinspektorstjensterna
i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän finge indragas och lönerna, efter
innehafvare^ död, inom församlingarna till allmänt gagneliga ändamål
användas, dels ock derefter, uppå Lunds akademis kanslers underdåniga
hemställan, att den genom indragning af berörda löner i Skåne uppkommande
betydliga spanmålstillgång måtte få användas till utvidgning af
lasarettet i Lund och för understöd af ett kliniskt institut derstädes, den 1
april 1812 i nåder anbefalt landshöfdingarne i Malmöhus och Kristianstads
län samt domkapitlet i Lund att öfver berörda förslag höra vederbörande
församlingar samt med deras och egna yttranden till Kongl. Maj:t inkomma;

så och efter det med anledning deraf inom Malmöhus län bland 191
regala och konsistoriel^ församlingar 181 medgifvit kyrkoinspektorstunnornas
anslående till nämnda ändamål, med tillsammans 171 tunnor 16 kappar

råg och 8 tunnor korn, hvaremot de öfriga församlingarna velat för andra
uppgifna behof använda ifrågavarande spanmål, samt inom länets 47 patronella
pastorat 37 församlingars patroni förklarat sig villige att till lasarettet
gifva tillsammans 32 tunnor råg och 2 tunnor korn, men de öfrige dels
vägrat, dels blott för vissa år eller för deras lifstid beviljat ifrågavarande
bidrag;

förklarade Kong! Maj:t den 3 mars 1813, att kyrkoinspektorstunnorna
från de församlingar inom Malmöhus län, hvilka sådant medgifvit, finge
till kliniskt institut i Lund anslås, dock med vilkor att spanmål en löstes
efter länets markegångspris med tillägg af forsellön, 16 skillingar på tunnan,
i afseende hvarå ordentliga överenskommelser skulle med hvarje församling
och patron upprättas.

Efter hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande meddelat, äro de
överenskommelser, hvilka med anledning af berörda föreskrift skulle hafva
upprättats, ej till finnandes, men en af landskamreraren i länet den 7
december 1822 gjord förteckning med derå tecknadt tillägg, hvilken handling
förvaras hos lasarettsdirektionen, utvisar, att lasarettet skulle ega att
årligen uppbära 198 tunnor 16Va kappar (327,2001 hektoliter) råg och 11
tunnor 1V-, kappe (1 8,2044 hektoliter) korn. Denna förteckning ligger
ännu i hufvudsak till grund för uppbörden af lasarettstionden, allenast att,
på sätt framgår af en i lasarettskontoret den 25 november 1886 upprättad
förteckning, ytterligare sju kyrkor erlägga hvardera en tunna råg till lasarettet,
hvaremot Mölleberga kyrka befriats från utgörande af nämnda utskyld
(2 tunnor), och utgår lasarettstunnan jemväl fortfarande från Tranås
kyrka, ehuru denna i senare tid flyttats från Malmöhus till Kristianstads län.

Lasarettstionden skulle derför utgå med 335,4416 hektoliter råg och
18,2044 hektoliter korn, med ett beräknadt värde för år 1894 af 2,963
kronor 28 öre. På sista tiden hafva emellertid åtskilliga församlingar
undandragit sig erläggandet af nämnda utskyld, nemligen Brundby, Ekby,
Farhult, Fleninge, Frillestad, Jonstorp, Mörarp, Ottarp och Raus, alla i
Luggude härad. Beträffande Frillestad och Mörarp har denna fråga varit
föremål för pröfning af domstolarne, hvilka ogillat den af direktionen
öfver lasarettet om utbekommande af nämnda kyrkotiondebelopp väckta
talan (häradsrättens utslag den 3 oktober 1887 angående Frillestad och
hofrättens öVer Skåne och Blekinge den 5 juli 1895 beträffande Mörarp,
hvilken sistnämnda dom likväl dragits under Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning).

Jemlikt nådiga brefvet den 25 november 1836 skulle anslag af kyrkofonden
från vissa församlingar hafva beviljats jemväl länslasarettet i
Kristianstad, men, efter hvad direktionen för nämnda lasarett meddelat,

uppbäras dessa anslag icke vidare för lasarettets räkning, utan hafva desamma
återgått till kyrkornas disposition.

4) Kyrkotionden till Malmö asyl.

Från äldre tid har kyrkotionden af frälsejordlägenheterna n:o 1 Kjellbymölla
och n:o 2 Kjellby, två stycken utjordar i Lunds landtförsamling,
utgått till hospitalet i Lund, sedermera flyttadt till Malmö. Såsom grund
derför åberopas i en af Anders Risell år 1796 upprättad jordebok öfver
förenade kronohospitalens i Malmöhus län ordinarie och extra-ordinarie
räntor samt andra inkomster Kongl. Maj:ts befallningshafvandes utslag den
23 januari 1729 och den 12 maj 1764, enligt hvilka denna tionde »från
långliga tider» tillhört hospitalet, men hafva dessa utslag ej kunnat hos
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande återfinnas.

Då jemlikt nådigt bref den 12 maj 1876 förordnadés, att hospitalens
fastigheter, frälseräntor och andra afgälder af fast egendom äfvensom öfriga
tillgångar skulle från och med år 1877 till statsverket indragas samt uppbäras
och redovisas på sätt som i afseende å statens inkomster af enahanda
slag i allmänhet vore eller blefve stadgadt, undantogs hospitalens kyrkotionde,
hvilken fortfarande skulle utgå, på sätt dittills egt rum, hvilket
beträffande den från Lunds socken till hospitalet utgående kyrkotionde
synes hafva berott derpå, att den af Riksdagen väckta frågan om reglering
af all kyrkotionde ännu vore under utredning.

Nämnda tionde, utgörande 5,8390 hektoliter råg, 8,2436 hektoliter korn
och 0,4807 hektoliter hafre med ett beräknadt värde för år 1894 af 109
kronor 50 öre, utgår derför fortfarande direkt till Malmö asyl, i hvars stat
densamma inberäknats bland inkomsterna.

Efter hvad sysslomannen för nämnda asyl anfört skulle, derest detta
lilla tiondebelopp icke inginge till asylen, den derigenom uppkommande
bristen lätt täckas af andra hospital smedel.

5) Kyrkotionde till fattiga prestenkor i Halland.

Vid 1761 års riksdag gjorde presterskapet i Halland genom sin fullmäktig
prosten Sven Linderot i underdånighet ansökning, att som kyrkoherdarne
i Halland af hvarje sin kyrkas tionde till och med år 1696 skulle
bekommit en tunna råg, notarietunnan kallad, men i det stället från den
tiden ej åtnjutit mera än 1 daler 16 öre silfvermynt, som under namn af
pastoris notariepenningar i räkenskaperna årligen afskrifvits, Kongl. Maj:t
täcktes i nåder så mycket hellre återställa dem ofvanbemälda deras uråldriga
rätt, som de för egen del icke åstundade mera än berörda notariepenningar
1 daler 16 öre silfvermynt, utan endast begärde att, medan
samma penningar uti bästa årsväxt icke skulle kunna svara mot halfva

notarietunnan, flen andra hälften för den skull måtte fa in natura blifva
anslagen till torftiga och nödlidande prestenkors underhåll, dervid likväl
de kyrkor, som kunde befinnas så fattiga, att deras medel ej vore tillräckliga
till deras nödiga reparation och iståndsättande, borde från denna
afgift tills vidare undantagas.

Sedan kammarkollegium uti häröfver den 27 mars och den 6 juli
1765 afgifna underdåniga utlåtanden anfört bland annat, att af de i orten
varande kyrkoräkenskaperna för år 1696 det skulle befinnas, att kyrkoherdarne
uti Höks, Tönnersjö och Halmstads härad af hvarje kyrka uppburit
den så kallade notarietunnan, hvaremot kyrkoherdarne i Fjäre och
Viske härad endast uppburit de så kallade notariepenningarne 1 daler 8
öre silfvermynt af hvarje kyrka utom Fjärås kyrka, hvaraf utbetalts 1
daler 16 öre, och Sälltorps 30 öre silfvermynt, samt att kollegium icke
kunnat finna något speciel Kongl. Maj:ts förordnande, hvarigenom den
senare förändringen införts, att kyrkoherdarne endast erhölle 1 daler 16
öre silfvermynt, utan att anledningen dertill syntes vara tagen af 19 § i
instruktionen för kyrkoinspektorerne i Halland den 30 augusti 1697, hvarutinnan
i 7 momentet förmäldes, att för kyrkoherdens notariat eller för
det han hölle memorial öfver kyrkans inkomster och utgifter in. m. 1 ''/»
daler silfvermynt borde uti kyrkoräkenskaperna afskrifvas,

medgaf Kongl. Maj:t genom nådigt bref bref till kammarkollegium
den 9 augusti 1769, att de kyrkor i Halland, som före år 1696 bevisligen
utgjort in natura den så kallade notarietunnan, äfven derefter borde erlägga
hälften af densamma in natura, hvilken hälft skulle användas till
fattiga prestenkors i Halland understöd mot redovisning under Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvandes och konsistorii inseende, derutinnan likväl,
sedan'' upplyst blifvit, att i norra Halland hvarken före eller sedan år
1696 så mycket rågsäde fallit, att berörda tunna till fullo kunnat utgå i
råg, utan fyllnad måst tagas af blandsäd och hafre, hvarför ock kyrkoherdarne
derstädes funnit sig nöjde med penningar för notarietunnan till
1 daler 8 öre å 1 daler 16 öre silfvermynt, genom nådigt bref den 17
december 1773 den ändring skedde, att kyrkorna i Halland skulle vara
skyldiga att utgöra den af kyrkoherdarne till fattiga prestenkor afstådda
halfva notarietunnan antingen in natura, den måtte komma att utgå i
råg eller blandsäd och hafre, eller ock betala densamma efter årlig markegång.

På grund af berörda föreskrifter utgår ännu till understöd åt fattiga
prestenkor i Halland af kyrkorna i nämnda län efter tioårigt medelmarkegångspris
jemte forsellön, ehuru med något olika belopp af de särskilda
kyrkorna, den så kallade halfva notarietunnan 89,597C hektoliter råg, med
ett beräknadt värde för år L894 al 758 kronor 7 öre.

6) Understöd till fattiga prestenkor i Bohuslän och en del af Elfsborgs län.

Vid 1653 års riksmöte förenade sig samtliga presterskapet om, att till
fattiga prestenkors understöd utgifva vissa belopp, för hvilket ändamål
äfven skulle tagas utur kyrkans kista 1 riksdaler årligen eller som kyrkan
kunde förmå och församlingens lägenhet vore. Denna förening blef den
13 augusti 1685 till alla delar gillad af Kongl. Maj:t, som den 10 derpåföljde
november ytterligare förordnade, att dispositionen af det, som sålunda
till fattiga prestenkors understöd blifvit sammanskjutet, borde vara
under biskopens och konsistorii inseende. Med stöd af dessa bestämmelser
torde det vara som af kyrkorna i Bohuslän och den del af Elfsborgs
län, hvilken tillhör Göteborgs stift, årligen från hvarje kyrka till fattiga
prestenkor utgår ett anslag af 1 krona 50 öre med ett sainmanlagdt belopp
för Bohuslän af 103 kronor 50 öre samt för den del utaf Elfsborgs
län som tillhör Göteborgs stift, af 114 kronor (i domprosteriets södra
kontrakt har dylik afgift ej erlagts sedan år 1882).

Enligt af domkapitlet meddelad uppgift utgick sistlidet år af enkehjelpen
inom Göteborgs stift till prestenkor eller prestdöttrar samrnanlagdt
40 pensioner med ett medeltal för hvar af omkring 25 kronor; och uppbära
af pensionärerna 16 dessutom pension ur presterskapets enke- och
pupillkassa.

Den 6 november 1874 utfärdades, efter kyrkomötets och Riksdagens
hörande, reglemente för nämnda kassa. Uti sin underdåniga skrifvelse anförde
kyrkomötet bland annat, att Kongl. Maj:t samtidigt med stadfästandet
af reglementet måtte utfärda en författning, som, med erinran om stadfäst
elsen af 1653 års förening, förnyade densamma och tillförbunde såväl
prester som elementarlärare att betala deri stadgade enkehjelpsspanmål tills
vidare och intilldess att, sedan fulla pensioner af enke- och pupillkassan
åt alla fattiga enkor utbetalades, fattigunderstödet, inskränkt till ett fåtal,
kunde bestridas af de utaf Kongl. Maj:t år 1653 donerade medel utan
detta tillskott, till stöd hvarför kyrkomötet anförde bland annat, att dåvarande
fattiga prest- och lärareenkor icke från den nya kassan kunde
erhålla något understöd utan inom de respektive stiften fortfarande bidrag
måste utgå till sådana enkor, som deraf vore i behof.

Någon dylik författning har visserligen icke blifvit utfärdad, utan
innehåller reglementet för enke- och pupillkassan endast, att extra nådår
till presterskapets efterlemnade enkor och barn icke skulle vidare beviljas,
så snart de från kassan utgående pensionerna kunde utgå med fulla beräknade
beloppet.

Sedan direktionen för enke- och pupillkassan uti afgifvet underdånigt

utlåtande den 29 januari sistlidet år anfört, att det icke vore sannolikt, att en
ytterligare stegring af pensionsbeloppet skulle vara att förvänta och att,
om äfven till följd af pensionernas fluktuerande art något sådant kunde
komma att inträffa, likväl de pensioner, som nu utdelades, vore att betrakta
såsom utgående med fulla beräknade beloppet, har Eders Kongl.
Maj:t den 28 derpåföljde mars förklarat, att extra nådår efter prest, som
varit delegare i kassan, men aflidit efter dåvarande ecklesiastikårs utgång,
icke vidare kan beviljas.

Pensionerna från enke- och pupillkassan måste således numera anses
utgå med fulla beloppet.

7) Kyrkotionde till presterskap utom församlingen.

a) Kyrkotionde till biskopen i Lunds stift.

Enligt nådig resolution den 22 december 1876 angående lönereglering
för biskopen i Lunds stift eger denne att af kyrkotionden från Väsby
kyrka i Luggude härad af Malmöhus län uppbära 21 kubikfot (5,4957 hektoliter)
råg. Efter hvad kammarkollegium uti underdånigt utlåtande den 6
april 1869 anfört upptages denna utgift i 1569 års Lunds stifts landebok
bland »onera pastoris» såsom en »pensio annua till canicken», men förekommer
densamma redan i 1697 års kyrkoräkning såsom anordnad biskopen
från Väsby kyrka, ehuru icke utredas kunnat, hvarför och när erläggandet
af denna utskyld blifvit öfverflyttadt från kyrkoherden i Väsby
till kyrkan.

Om biskopens studieskatt, se längre ned.

b) Prostetunnan.

Jemnlikt Kongl. Maj:ts resolution den 10 mars 1719 på presterskapets
allmänna besvär § 24 ega prostarne »i anseende til de det ämbetet widhängiande
hwarjehanda beswär, correspondence och syslor» af hvarje församlings
kyrkoherberge åtnjuta en tunna spanmål. I de äldre svenska
provinserna, hvarest denna spanmål utgick såsom en afkortning å kronotionden
ur hvarje sockens kyrkoherberge, har, sedan den till löner m. m.
anordnade kronotionden blifvit till statsverket indragen, ersättning för
prostetunnan utbetalts af statsmedel. Men i Skåne, Halland, Blekinge och
Bohuslän har nämnda spanmål städse utgått till vederbörande prostar af
kyrkans tionde eller af kyrkans inkomster i öfrigt, der densamma ej uppbär
någon tionde. Prostetunnan, som vanligen är bestämd i råg, någongång
i korn, löses i Malmöhus, Kristianstads och Hallands län efter medelmarkegångspris
med forsellönsersättning, hvilken senare af prosten uppbäres

i de två förra länen direkt från statsverket, men i Hallands län från kyrkan.
Efter inedelmarkegångspris utgöra jemväl flertalet kyrkor i Blekinge
län prostetunnan, ehuru kyrkotionden af tiondegifvarne levereras efter bestämdt
lägre pris. Men några kyrkor i sistnämnda län erlägga nämnda
utskyld efter årsmarkegång eller öfverenskommet pris, och i Bohuslän utgöres
jemlikt nådiga resolutionen den 18 juni 1817 densamma af kyrkornas
inkomster efter ett värde af en riksdaler banko för tunnan och det äfven
i de församlingar, der kyrkotionden eljest löses efter värde af endast 75
öre för tunnan. Prostetunnan hade år 1894 ett sammanlagdt värde af
7,425 kronor 39 öre.

c) Prostens omaks- eller underskri/ning spenning ar.

Efter kyrkoinspektorsinstruktionerna för Skåne och Halland af år 1697
skulle till prosten för dennes omak vid räkenskapsmötet från kyrkan erläggas
12 öre silfvermynt. Inom åtskilliga kontrakt utgå i anledning deraf
till prosten jemte prostetunnan särskilda omaks- eller underskrifningspenningar.

d) Kyrkotionde till kyrkoherden i Skanörs pastorat från Rengs socken.

Genom nådig resolution den 11 mars 1633 medgaf konung Kristian
IV, att Morten Pedersen Sogneprest till Falsterbo och Skanör samt hans
efterträdare finge »til deres underholdnings behjelpning njude och beholle
fri och uden afgift den casserede Kiempinge kirchetiende». Med anledning
af ett utaf vederbörande nämnd den 19 april 1864 upprättadt förslag till
lönereglering för kyrkoherden i Skanörs och Falsterbo församlingars pastorat,
anhöll Rengs församling hos Kongl. Maj:t, att ifrågavarande tionde, som
erlades af n:o 1 Eredshög samt hela Kempinge by med undantag af n:o 3
i Rengs socken, ej vidare skulle till nämnde kyrkoherde utgå, men fann
Kongl. Maj:t genom nådig resolution den 25 februari 1870 denna ansökning
ej kunna bifallas, och förordnades samtidigt, att kyrkoherden i berörda
pastorat fortfarande årligen egde uppbära nämnda till Kempinge
forna kyrka förut erlagda tionde, hvilken numera uppgår till 6 tunnor 34
kappar (11,4493 hektoliter) råg, 11 tunnor 6 kappar (18,4105 hektoliter)
korn och 4 tunnor 33 kappar (8,1061 hektoliter) hafre.

8) Kyrkotionde till presterskapet mom församlingarne utan särskildt åliggande
för kyrkans räkning.

a) Kyrkotionde till kyrkoherden i Söndrums pastorat.

I 1569 års Lunds stifts landehok upptages dels under titel: »Bona
mensae pastoris» från Söndrums kyrka 1 tunna (1,6487 hektoliter) råg och

1 tunna (1,6487 hektoliter) korn, dels ock under titel: »Reditus pastoris»
från Vapnö kyrka 1 tunna (1,6487 hektoliter) råg. Uti ett af vederbörande
nämnd den 19 juni 1863 afgifvet förslag till lönereglering för kyrkoherden
i Söndrums och Vapnö församlingars pastorat hemstälde nämnden, att den
förläning, som i anledning deraf städse utgått till nämnde kyrkoherde af
Söndrums och Vapnö kyrkors tionde, måtte till dem återgå, men fann
Kongl. Maj:t genom nådig resolution den 21 oktober 1864 ej skäl att dertill
lemna sitt bifall, utan förordnade, att kyrkoherden i Söndrums pastorat
skulle bibehållas vid den honom anslagna kyrkotionde.

b) Kyrkotionde till kyrkoherden i Skanörs pastorat.

Jemlikt nådig resolution den 25 februari 1870 angående lönereglering
för kyrkoherden i Skanörs och Falsterbo församlingars pastorat eger nämnde
kyrkoherde att med samma rätt som dittills af kyrkofonden i pastoratet
uppbära 3 tunnor (4,9461 hektoliter) hafre. I afseende å denna kyrkotionde
kunna embetsverken ej meddela annan upplysning än att, på sätt
kammarkollegium uti underdånigt utlåtande den 16 september 1865 andraga,
enligt 1569 års Lunds stifts landebok kyrkoherden haft viss inkomst
i penningar af Skanörs och Falsterbo kyrkor, hvilken förmodligen
sedermera förvandlats i hafre.

c) Kyrkotiomlen till kyrkoherden i Mellan Grefvie pastorat.

Enligt nådig resolution den 18 feboruari 1870 angående lönereglering
för kyrkoherden i Mellan Grefvie och Akarps församlingars pastorat eger
denne att fortfarande uppbära kyrkofonden af skattehemmanen n:ris 2
och 9 samt 2 och 14, hvartdera ett mantal af Vestra Grefvie i Södra
Akarps socken, utgörande tillsammans 1 tunna 33 kappar (3,16 hektoliter)
råg, 3 tunnor (4,9461 hektoliter) korn och 1 tunna 12 kappar (2,1982 hektoliter)
hafre, hvilken kyrkotionde enligt kyrkoräkenskaperna nämnde kyrkoherde
från äldre tid åtnjutit, på sätt kammarkollegium uti underdånigt
utlåtande den 30 november 1869 andragit.

d) Kyrkotionde till kyrkoherden i Söderliveddinge pastorat.

Enligt nådig resolution den 29 april 1870 angående lönereglering för
kyrkoherden i Söderhveddinge och Annelöfs församlingars pastorat eger
denne fortfarande uppbära den honom jemlikt nådig resolution den 23
augusti 1681 anslagna krono- och kyrkotionde af skatterusthållshemmanet
n:o° 5 Söderhveddinge, 4 kubikfot 2 kannor råg, 6 kubikfot 3 kannor korn
och 3 kubikfot 1,50 kanna hafre, deraf hälften eller 0,5495 hektoliter råg,
0,8243 hektoliter korn och 0,4121 hektoliter hafre utgör kyrkotionde. 1681

års åberopade resolution innehåller endast i allmänhet, att Kongl. Magt ville
låta alla de pastorat, som vore så ringa, att de utan något särskilt benefieium
och augment icke kunde underhålla kyrkoherden, behålla hvad
kristligen och välbetänkt blifvit dem i förra tider tillagdt. Den särskilda
anledningen till, att kyrkoherden uppbär nämnda tionde torde deremot
vara att söka i den omständigheten, att hemmanet, på sätt 1671 års jordrefningshandlingar
utvisa, i äldre tider och innan det blifvit till rusthåll
anslaget, varit upplåtet kyrkoherden till nyttjande fritt och utan afgift.

e) Kyrkotionde till andre stadskomministern i Lund.

Af den från Lunds landtförsamling utgående kyrkotionde eger domkyrkan
i Lund uppbära 1 1,472 hektoliter råg, 21,983 hektoliter korn och
8,037 hektoliter hafre. Af ålder har domkyrkan emellertid afstått nämnda
kyrkotionde till andre stadskomministern i Lund, som enligt nådig resolution
den 13 november 1874 angående lönereglering för presterskapet i
Lunds stads- och landsförsamlingars pastorat fortfarande af domkyrkan
eger åtnjuta 148 kubikfot 8s/s kannor råg, 210 kubikfot korn och 30
kubikfot 7Vs kannor hafre att lösas efter tioårigt medelmarkegångspris, i
hvilken spanmål ingår ofvan oförmälda kyrkotionde, hvarjemte stadskomministern
omedelbart af stadsmedel uppbär forsellönsersättning med 12
kronor 74 öre.

f) Kyrkotionde till komministern i Helsingborgs pastorat.

Enligt nådig resolution den 26 september 1873 angående lönereglering
för presterskapet i Helsingborgs stads- och landsförsamlingars pastorat eger
komministern derstädes fortfarande af kyrkokassan uppbära den honom
anslagna kyrkotionde, och utgör denna enligt 1698 års kyrkoräkning samt
Kongl. Maj:ts befallningshafvandes och biskopsembetets resolution den 23
januari 1817, hvilken senare emellertid ej kunnat hos Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande återfinnas, 21 kubikfot (5,4957 hektoliter) råg och 72
kubikfot 4,50 kannor (18,9002 hektoliter) korn.

9) Kyrkotionde anslagen till sådana kommunens eller församlingens ändamål,
hvilka numera äro för kyrkan främmande.

Genom beslut, hvilka i åtskilliga fall blifvit af Eders Kongl. Maj:t
godkända, hafva utaf kyrkotionden vissa belopp blifvit med eller utan
vilkor samt begränsning till tid anvisade för sådana kommunens eller församlingens
ändamål, som, äfven om de förut stått i nära samband med
det kyrkliga, numera likväl kunna sägas vara för kyrkan mera främmande,
nemligen dels till skolväsendet, dels till barnmorskelöner. Härom inne -

hålla landsboksräkenskaperna samt de af fögderiförvaltningarna öfver kyrkofonden
upprättade tabeller ej fullständiga upplysningar, men hafva embetsverken,
då nyare uppgifter ej varit att tillgå, sökt att i detta afseende erhålla
närmare upplysningar ur de uppgifter, hvilka år 1888 af vederbörande
pastorsembeten eller patroni leinnades till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet,
Hvad särskildt angår den till barnmorskelöner anslagna
kyrkofonden upptogs den väl tidigare i allmänhet under särskild
rubrik i landsboksräkenskaperna, men har densamma jemlikt 1880 års
riksdagsbeslut blifvit i de flesta fögderier förd öfver till anslaget för
i kyrkors underhåll».

10) Kyrkotionde såsom ersättning för skedd jordupplätelse för vederbörande

församlings räkning.

I samband med beslut om upplåtelse af jord för församlings räkning
bar Eders Ivongl. Maj:t stundom jämväl tagit under ompröfning frågan,
hvilka medel för afgäldens erläggande finge tagas i anspråk. Vanligen
har dervid endast föreskrifvits, att afgälden finge utgå af kyrkans medel
i allmänhet, men någon gång uttryckligt förklarande lemnats, att afgälden
skulle erläggas af kyrkans tionde.

11) Kyrkotionde från en egendom, som tillhör en kyrka, till en annan

sockens kyrka.

Då säterifrihet flyttats från ett säteri i en socken till hemman i en
annan, har, på samma gång det nya säteriet helt eller delvis fritagits från
skyldigheten att erlägga kyrkotionde, nämnda skyldighet i stället öfverflyttats
på det förutvarande säteriet, som merendels kommit att utgöra just
det kyrkotiondebelopp, som ålegat det hemman, hvilket öfvertagit dess
säterifrihet och har dervid efter gifna föreskrifter, särskildt nådiga brefvet
den 22 oktober 1784, den kyrka, som förut uppburit kyrkotionden af sistomförmälda
hemman, på det densamma icke skulle komma att lida någon
förlust, fått tillstånd att antingen direkt af det förutvarande säteriet uppbära
den detsamma numera påförda kyrkotionde eller ock, derest denna
erlägges till dess egen kyrka, af den senare erhålla ett nämnda kyrkotionde
motsvarande belopp i penningar.

Af de fall, då kyrkotionden från en egendom, som tillhör en kyrka,
erlägges till en annan sockens kyrka, bero de flesta på dylika förflyttningar
af säterifrihet. Endast beträffande skattelägenheterna n:ris l—9 Månstorp
i Mellan Grefvie socken samt skattehemmanen n:o 10 1/2 mantal Qvarnby
i Husie socken och n:o 35/io mantal Kempinge i Rengs socken af Malmöhus
län synes ett annat förhållande ega rum.

Af indelningskommissionens i Skåne protokoll den 31 januari, 28 februari
och 2 mars 1688 inhemtas, att vid skattläggningen af Månstorps kungsgård
i Vestra Ingelstads socken, anslagen till ryttrnästareboställe, derifrån
undantagits en del jord, som vid samma tillfälle af kommissionen förenats
med hemman i Mellan Grefvie socken, uti hvilken sockens jordebok desamma
sedermera upptagits såsom skattejordlägenheter under benämningen n:ris
1—9 Månstorp.

Vid 1682 års tiondesättning upptogs kronotionde!! för Vestra Ingelstads
socken till 16 tunnor 24 kappar löst mål, deraf på Månstorpsjorden i
Mellan Grefvie socken belöpte 3 tunnor 15 kappar (5,6320 hektoliter) hafre.

Sistnämnda tionde blef år 1719 öfverförd till Mellan Grefvie sockens
tiondclängd, hvarvid sedermera förblifvit, men har den med lika belopp
utgående kyrkotionden det oaktadt allt fortfarande utgjorts till Vestra
Ingelstads kyrka, hvilket blifvit bekräftadt enligt kammarkollegii utslag i
ämnet den 2 april 1860.

Hvad hemmanet n:o 10 Qvarnby i Husie socken angår, har af dess kyrkotionde,
hvilken utgör 27 kappar råg, 1 tunna 3 kappar korn och 21 kappar
hafre, 6 kappar (0,2747 hektoliter) råg, 12 kappar (0,5495 hektoliter) korn
och 6 kappar (0,2747 hektoliter) hafre åtminstone sedan början af 1700-talet erlagts till Södra Sallerups kyrka. Af denna anledning befriades
också genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes utslag den 19 maj 1797
innehafvaren af nämnda hemman från Husie kyrkovärdars påstående om
utbekommande af resterande kyrkotionde till det belopp, som sålunda
skulle tillkommit och jemväl uppburits af Södra Sallerups kyrka, hvilken
tiondeskyldighet likaledes bekräftats genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
och biskopsembetets utslag af den 28 april 1800 samt kammarkollegii
utslag i ämnet den 6 april 1866. Någon upplysning har ej kunnat
vinnas om anledningen till att Södra Sallerups kyrka sålunda af detta
hemman, hvilket i allo tillhör Husie socken, uppbär kyrkotionde, men synes
antagligast vara, att en del af hemmanet i kyrkligt afseende räknats till
Södra Sallerups socken i likhet med det till densamma jemlikt nådiga brefvet
den 16 augusti 1889 öfverflyttade utsockne frälsehemmanet n:o 7 s/4 mantal
Qvarnby i Husie socken.

Beträffande slutligen skattehemmanet n:o 3 Kempinge i Rengs socken
utvisa väl kyrkoräkenskaperna, att, ehuru kyrkotionden af Kempinge by i
öfrigt varit anslagen kyrkoherden i Skanör och Falsterbo samma utskyld
af detta hemman sedan gammalt erlagts till Stora Hammars kyrka med
3 kubikfot 1,50 kannor (0,8243 hektoliter) råg, 5 kubikfot 6 kannor (1,4655
hektoliter) korn och 2 kubikfot 4,50 kannor (0,6411 hektoliter) hafre, men

bär ej heller i fråga om detta hemman någon upplysning kunnat vinnas
om anledningen till sagda förhållande.

I sammanhang härmed torde böra erinras att, på samma gång jemlikt
nådiga brefvet den 17 juni 1761 medgifvande lemnades att såsom ersättning
för säterifrihet eu af de indelta säterierna Förstena och Resta uti Elfsborgs
län, dylik frihet i stället finge åtnjutas af utsockne frälsehemmanen
n:ris 22—25 Öfraby i Öfraby socken, hvilka skulle sammanläggas i eu
sätesgård och sammanbyggas under namn af Ofrabyborg, tillika föreskrefs,
det Öfraby kyrka skulle erhålla ersättning af andra socknars behållna
kronotionde till samma qvantum, som genom säterifriheten på Ofrabyborg
bortginge; och utgår, sedan den såsom ersättning för nämnda kyrkotionde
anvisade kronotionde!! numera blifvit till statsverket indragen, ifrågavarande
ersättning till Öfraby kyrka af statsmedel.

12) Bidrag från landtkyrkor i Listers och Bräkne kontrakt till Karlshamns

skolestats aflönmg.

Karlshamns allmänna läroverk har en inom kolumn specificerad inkomst
af 53 kronor 54 öre, bestående af medel utgående från landtkyrkor inom
Listers och Bräkne kontrakt, hvilka medel uppbäras af kontraktsprosten
och öfversändas till läroverket, i hvars räkenskaper desamma bokföras under
titeln »Karlshamns skolestats aflöning från landtkyrkorna i Listers och
Bräkne kontrakt». Anledningen till berörda utskyld torde vara att söka
deruti att, på ansökan af presterskapet och allmogen i Listers och Bräkne
liäraCr, kyrkorna fått enligt landshöfdingens stadfästelseresolutioner den 24
maj 1737 och den 6 april 1738 utbekomma nämnda härads andel i ett
kapital, som kyrkorna haft att fordra hos kronan mot åtagande att till
Karlshamns skolestats aflöning årligen erlägga 16 öre silfvermynt för hvarje
tunna af kyrkans behållna tionde.

13) Vaxljusmedlen.

Änni! efter den katolska tiden var det i de forna danska provinserna
brukligt att vid nattvardsgång hafva brinnande vaxljus på altarne; och
dermed fortfors jemväl sedan provinserna kommit under svenska kronan,
tills genom kongl. brefvet till generalguvernören Aschebergh om restaurationen
af carolina academia i Lund den 28 juni 1682 förordnades, att
detta bruk skulle afskaffas och de medel, hvilka för ljusen varit använda,
till stipendiaternas vid academien underhåll disponeras. Redan samma år
inrättades vid academien ett med stipendieinrättningen nära sammanhängande
kommunitet, afsedt för fattige studerandes understödjande, och genom
eu kongl. resolution den 14 december 1682 anslogs till dess underhållande

bland annat de penningar, som förut blifvit nyttjade till ljusen på altaren i
Halland, Blekinge och Bohuslän så i städerna som på landet, »äfvensom
i Skåne både af dhe församlingar som äro sub jure patronatus, jembväl
de som elliest sortera under Kongl. Maj:ts och cronones disposition», alldenstund
såsom orden lyda »denna inkomsten, såsom en gång gifven till
pios usus, intet bör nu till annat emploijeras». Sedan genom utfärdandet
af 1698 års stat för kommunitetet, å hvilken stat jemväl en del löner samt
andra för stipendieinrättningen helt och hållet främmande anslag upptogos,
stipendierna, hvilka i början utgingo dels i kontant och dels i fri spisning
å kommunitetet samt, efter detsaimnas upphäfvande genom kongl. brefvet
den 5 september 1732, endast i penningar, blifvit fixerade såväl till antal
som storlek, och skilnaden mellan stipendiemedlen och de å staten upptagna
anslagen tillgodoförts akademikassan, har Lunds universitet kommit
i besittning af samtliga de genom kongl. resolutionen den 14 december
1682 och 1698 års stat för fattiga studenter afsedda tillgångarna, således
äfven af vaxljusmedlen, dock med skyldighet att ansvara för utbetalningen
af de på dessa tillgångar grundade stipendierna, hvilka numera årligen
utgå med 1,650 kronor. Medlen debiteras i öfverensstämmelse med en vid
1822 års hufvudbok för universitetet fogad förteckning, hvilken grundar
sig på åtskilliga hufvudsakligen under midten af 1700-talet med ledning
af kyrkornas förmögenhet, särskildt deras behållna kyrkotionde, upprättade
och af Kongl. Maj:t faststälda repartitioner, hvartill kommit afgifter af sedermera
bildade nya församlingar; och äro vaxljusmedlen, hvilka enligt ofvannämnda
förteckning utgöra 819 kronor 80 öre, i 1885 års stat för universitetet
beräknade till 820 kronor, hvilket senare belopp jemväl upptagits
i universitetets räkenskaper och jemte delar af dess öfriga inkomster användas
till följande utgifter, nemligen 31 så kallade kongl. mindre stipendier
å 37 kronor 50 öre hvartdera, 12 musikstipendier å tillsammans 187
kronor 50 öre samt premier inom de särskilda fakulteterna 300 kronor,
tillhopa 1,650 kronor.

14) Biskopens studieskatt i Skåne och Blekinge.

På en herredag i Köpenhamn år 1514, hvilken var sammankallad för
bevarande och vidmakthållande af universitetet derstädes, sammanträdde
erkebiskopen i Lund med Danmarks öfriga biskopar den 20 juni och påbjödo,
att hvarje sockenkyrka i hela Lunds stift skulle årligen lemna en
örtug i gångbart mynt till universitetets underhåll, hvilket förordnande
sedermera bekräftades dels genom konung Kristian III:s ordinantz för samma
universitet den 10 juni 1539, deri stadgades, att hvar landskyrka skulle
årligen gifva en rensk gulden i guld, dock så att de rika gåfvo mera och

de fattiga mindre, dels ock genom konung Kristian IV:s recess den 27
februari 1643, innehållande, bland annat, att studieskatt af kyrkorna skulle
utgifvas såsom af ålder. Efter Skånes och Blekinges förening med Sverige
blef studieskatten i dessa provinser genom ett kongl. bref den 16 mars
1658 donerad biskopen Peder Winstrup såsom en personlig förläning, men
huruvida hans efterträdare kommit i åtnjutande af samma förmån, kan
icke med visshet utredas förr än genom kongl. resolutionen den 18 april
1689 biskopsstolens inkomster bestämdes för all framtid, då studieskatten
blef biskopen i Lund anslagen; och har den allt sedan utgjort en del af
dennes löneförmåner. Beloppet af denna utskyld är genom kongl. instruktionen
för kyrkoinspektorerna i Skåne den 23 april 1697 bestämdt till
11/2 daler silfvermynt eller 75 öre af hvarje kyrka, och är densamma i
Kongl. Majrts nådiga bref den 29 april 1869 och den 22 december 1876,
hvarigenom nu gällande lönereglering för biskopen i Lund blifvit faststäld,
beräknad att af stiftets samtliga 429 kyrkor utgå med 321 kronor 75 öre.

15) Studieskatten i Halland.

Den studieskatt, som under danska tiden utgått från kyrkorna i Halland
till Köpenhamns universitet, blef efter provinsens förening med Sverige
genom ett kongl. bref den 26 juli 1646 anslagen till uppehälle åt fattiga
mäns barn från denna provins, som i Göteborg studerade, hvilket förordnande
sedermera bekräftats genom kongl. resolutionerna den 4 december
1682 och den 1 augusti 1720. Enligt kongl. instruktionen för kyrkoinspektorerna
den 30 augusti 1697 skall den utgå likasom i Skåne med
PA daler silfvermynt eller 75 öre af hvarje kyrka; och skulle densamma
efter nämnda beräkning samt under iakttagande att från Spannarps kyrka
endast erlägges 50 öre, utgöra tillsammans 68 kronor, men har densamma
enligt räkenskaperna för högre latinläroverket i Göteborg i medeltal för
de tio åren 1886—1895 utgjort 66 kronor 55 öre, Indika belopp disponerats
af läroverkets rektor för studerande vid detsamma.

16) Konsistorii statslön, amanuensens och pedellens lönetillökning.

I underdånigt utlåtande den 28 november 1706 anförde kammarkollegium,
att kollegium vid statens formerande för konsistorium i Lund tyckt
vara nog, om derpå blefve bestådt 40 daler silfvermynt till expenser och
100 daler silfvermynt till lön för en notarius, men under anförande att
såväl guvernementsembetet i Skåne som konsistorium framhållit att med
tjensten vore förenadt mycket vidlyftigare arbete än vid andra konsistorier
i riket och att notarien i Lund för det myckna dagliga aiåbetets skull icke
såsom i andra stift hunne bestrida någon bitjenst, hvadan det för honom

vore omöjligt att utan någon förbättring på lönen kunna subsistera, hemstälde
kollegium om godkännande af en af guverneinentsembetet och biskopen
projekterad ny stat, upptagande en notarius å 300 daler silfvermynt,
en amanuens honom till hjelp å 100 daler silfvermynt och en pedell å 80
daler silfvermynt årligen, synnerligast som Kongl. Maj:t derigenom på intet
sätt koinme till att graveras, och hvad dertill af landtkyrkorna komme att
erläggas vore en så ringa summa, nemligen en daler silfvermynt af hvar
kyrka årligen, så att desamma sådant utan ringaste afsaknad kunde åstadkomma,
helst de af publico hade ansenliga inkomster och »goda kapitalier
i förråd». — Enligt kongl. brefvet den 5 januari 1707 förklarade Kongl.
Maj:t sig godkänna denna kollegii hemställan och från denna tid liar i
kyrkoräkenskaperna under titel konsistorii statslön alförts bidrag till konsistorienotariens,
amanuensens och pedellens aflöning med till en början i
allmänhet eu daler silfvermynt eller 50 öre af hvarje kyrka, men sedermera
har Kongl. Maj:t beviljat förhöjningar i kyrkornas bidrag, dels genom
kongl. bref den 18 augusti 1786, hvarigenom beviljades dåvarande konsistorienotarien
och hans efterträdare icke allenast en årlig afgift af 8
skillingar specie från hvarje regal kyrka i stiftet, utan jemväl från de
konsistoriella, så att de patronella derifrån endast undantoges, derest icke
vederbörande patroner skulle sjelfva sig dertill begifva, dels ock hvad beträffade
amanuensen och pedellen genom kongl. brefvet den 14 augusti
1798, som beviljade en lönefyllnad åt den förre af 8 skillingar och till
den senare af 4 skillingar årligen att utgöras af kyrkorna i de 254 församlingar,
hvilka till densammas erläggande sig enhälligt begifvit, hvaremot
Kongl. Maj:t förklarade denna lönetillökning icke kunna ifrågasättas
för de församlingar, som vägrat att deruti deltaga, då enligt hvad konsistorium
upplyst de flesta för sina kyrkor hade knappa tillgångar eller
voro med skuld besvärade. Denna senare utskyld, i kyrkoräkenskaperna
benämnd »amanuensens och pedellens lönetillökning», har likväl upphört
att vidare utgå från några af de kyrkor, hvarpå det kongl. brefvet har
afseende, hvaremot andra kyrkor på senare tider börjat erlägga densamma,
utan att räkenskaperna utvisa anledningen dertill, och är den i en del
räkenskaper sammanblandad med konsistorii statslön. Båda dessa utskylder
hafva i verkligheten utgått med något olika belopp hvarje år och
hafva enligt domkapitlets uppgift utgjort år 1886 421 kronor 12 öre samt
i medeltal för åren 1887—1896 444 kronor 47 öre, hvilka medel disponerats
på så sätt, att såsom lön åt domkapitlets amanuens utbetalats 120
kronor, åt domkapitlets vaktmästare 75 kronor samt återstoden tillfallit
konsistorienotarien.

17) Konsistorienotariens augment.

Af kyrkorna i Göteborgs stift utgår en afgift under namn af konsistorienotariens
augment, hvilken tillkommit genom ett kongl. bref till
konsistorium den 19 december 1734, hvari förordnades, att såsom löneförbättring
till konsistorienotarien skulle erläggas, bland annat, af stiftet
så många daler som der vore pastorat och att konsistorium hade att jemka
kyrkorna emellan hvad hvar och en efter dess beskaffenhet och inkomst
deraf skulle erlägga; och har hvad beträffar Halland den förändring eller
rättelse sedermera skett, att, enligt domkapitlets beslut den 30 oktober 1833,
med stöd af kongl. brefvet den 24 januari 1778 angående myntförändringen,
hvarje kyrkas andel blifvit höjd med 50 procent mot hvad förut i
bankomynt erlagts. Denna utskyld har likaledes i verkligheten utgått
med något olika belopp hvarje år och belöpte sig enligt domkapitlets uppgift
för år 1886 till 70 kronor 99 öre inom Göteborgs stift, deraf på kyrkorna
i Bohuslän och Halland 30 kronor 64 öre samt i medeltal för åren
1886—1895 70 kronor 63 öre och disponeras af konsistorienotarien.

Sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 10 maj 1870 anhållit,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utreda förhållandet i afseende å tillkomsten
och beskaffenheten af bland annat de afgifter, för hvilka ofvan
redogjorts under nås 13—17 samt till Riksdagen aflåta nådig framställning
om och på hvad grund desamma utan statsverkets betungande eller förnärmande
af någons rätt skulle kunna för framtiden upphöra,

samt kollegium med anledning deraf uti underdånigt utlåtande den
31 december 1879 anfört, att, då eu del af dessa afgifter för närvarande
ingingo i embets- och tjenstemäns lönevilkor, andra användes såsom stipendier
till studerande, visserligen ett omedelbart efterskänkande af desamma
icke kunde ske utan statsverkets betungande eller att någons rätt
i mer eller mindre man derigenom förnärmades; men att med fästadt
afseende å det sätt, hvarpå dessa afgifter tillkommit, på de förändrade förhållanden,
som numera uppstått mot dem, som funnos vid tiden då dessa
afgifter påbjödos, samt å de ringa belopp, hvartill desamma uppginge,
kollegium likväl ansåge kyrkorna böra befrias från dessa afgifters erläggande
för framtiden, hvithet torde kunna ske på det sätt, att stipendierna till
studerande vid Lunds universitet och Göteborgs elementarläroverk minskades
med de belopp, hvartill vaxljusmedlen i Lunds stift och studieskatten
i Halland uppginge, att efter nuvarande konsistorinotariers i Lund
och Göteborg samt konsistorieamanuensens och vaktmästarens i Lund
afgång från deras tjenstebefattningar kyrkorna befriades från erläggande
af de till deras aflöning utgående utskylder, samt att biskopen i Lund

under den tid nuvarande lönereglering vore gällande af biskopslöneregleringsfonden
erhöll c en mot studieskatten från Lunds stift svarande ersättning,

hafva ej mindre större akademiska konsistorium i Lund, domkapitlen
i Lund och Göteborg samt Lunds universitets kansler blifvit i ärendet
hörda än äfven statskontoret med infordradt utlåtande inkommit.

Af de afgifna yttrandena framgår:

att större konsistorium i Lund tillstyrkt bifall till indragning af vaxljusmedlen,
endast under förutsättning att motsvarande ersättning af Eders
Kong! Maj:t bereddes universitetet för tillgodoseende af de angelägna behof,
till hvilkas fyllande de blifvit anslagna;

att Lunds universitets kansler samt domkapitlen i Lund och Göteborg
instämt uti hvad konsistorium sålunda andragit, hvarjemte anförts af domkapitlet
i Lund, att ersättning för biskopens studieskatt borde tillkomma
biskopen i Lund ur biskopslöneregleringsfondcn ej endast för den tid nuvarande
lönereglering vore gällande, utan för all framtid, äfvensom beträffande
konsistorii statslön samt amanuensens och pedellens lönetillökning,
att kyrkorna borde befrias från dessa afgifter endast under förutsättning
att statsverket lemnade full deremot svarande ersättning såsom bidrag till
ifrågavarande tjenstemäns och betjentes framtida aflöning och det så mycket
mera som lönerna för dem redan nu vore så obetydliga, att det skulle
blifva för domkapitlet omöjligt att få dessa fenster besatta med tjenliga
personer, om lönerna ytterligare minskades, samt af domkapitlet i Göteborg,
att kyrkorna ej borde befrias från erläggande af studieskatt i Halland
och konsistorienotariens augment, utan att full ersättning för desamma
bereddes af statsverkets tillgångar, samt

att statskontoret på de af kammarkollegium andragna skäl lika med
kollegium ansåge kyrkorna böra för framtiden befrias från erläggande af
ifrågavarande afgifter och i fråga om de af en sådan befrielse betingade
ersättningar till vederbörande jemväl delade kollega derutinnan uttalade
mening utom i hvad densamma anginge dels de till konsistorienotarierna
i Lund och Göteborg samt konsistorieamanuensen och vaktmästaren i Lund
utgående lönebidrag, dels de på vaxljusmedlen och studieskatten från
Halland grundade stipendier, i hvilka afseenden statskontoret för sin del
hölle före att, jemte det nämnda lönebidrag samtidigt med öfriga afgifterna
indroges, ersättning för samma bidrag och stipendiemedel borde beviljas
medelst uppförande å vederbörliga stater af motsvarande anslag.

Detta ärende är beroende på nådig pröfning.

Frågan om reglering af konsistorienotariernas löneförmåner har i
senare tid varit väckt, men ännu ej ledt till någon påföljd.

IV. Till patronus utgående kyrkotionde.

Inom Lunds och Göteborgs stift förekomma 65 kyrkor, hvilkas kyrkotionde
innehafves under jus patronat^.

Utaf dessa hafva eu del blifvit genom särskilda resolutioner patronella
först efter föreningen med Sverige, men till flertalet synes patronatsrätt
hafva utöfvats redan under danska tiden, ehuru nämnda rätt i allmänhet
blifvit efter föreningen med Sverige konfirmerad eller återstäld i de fall,
då densamma af en eller annan anledning gått förlorad.

För ett 20-tal af dessa kyrkor hafva embetsverken haft att tillgå
patronatsbref från danska tiden; och hafva enligt de utaf nämnda bref,
Indika utfärdats under Fredrik III, konungen för nöjaktig betalning eller
vederlag af gods under eganderätt (till Allerums kyrka endast under förpantningsrätt)
afstått Ivongl. Maj:ts och kronans höghet och jus patronatus
till kyrkan, med föreskrift att patronus, till hvilken, förutom kyrkans tionde,
i flertalet fall upplåtits jemväl kronans anpart af tionden, ehuru denna
senare med patronatsrätten i egentlig mening ej har något att skaffa, härligheten
till prest- och klockaregård samt Kongl. Maj:ts och kronans höghet,
rättighet och härlighet till kyrkans jordar skulle, om han så funne
för godt, ega tillsätta kyrkovärdar, granska kyrkans räkenskaper och dess
inkomst sjelf disponera och »randig werre, kirchen till fremtarf, forbedring,
opbygelse och beste ■, men med skyldighet att låta ej endast biskop, universitet
och andra uppbära, hvad af arilds tid dem tillkommit, utan äfven
kyrkan behålla sin inkomst, af hvilken patronus ostraffligen skulle hålla
densamma »ved lige». •

Af de patronatsbref, hvilka utfärdats under föregående danska konungar,
äfvensom de resolutioner, hvarigenom efter föreningen med Sverige nya patronatsrättigheter
uppkommit, samt förutvarande blifvit konfirmerade eller återstälda,
till grund för hvilka patronatsbref och resolutioner endast i ett
fatal fall legat ett byte eller köp med kronan, hvarför ock kronotionden
i allmänhet ej varit med patronatsrätten förbunden, innehålla väl en del
om patroni rättigheter och skyldigheter särskilda bestämmelser, hvilka för
några kyrkor öfverensstämma med patronatsbrefven från Fredrik III:s tid,
men i allmänhet endast angifva, att patronus mot vissa skyldigheter beträffande
kyrkan, egde dispositionsrätt öfver dess inkomster, särskildt kyrkofonden,
en disposionsrätt, som likväl i några fall fått en ganska inskränkt
formulering; så stadgas t. ex. för Bollerups kyrka, att patronus endast skulle
ega inseende att kyrkofonden blefve rätteligen disponerad och ej annorlunda
än efter räkning till kyrkans förbättring och nödtorft använd, sedan

de vanliga afkortningarna blifvit afdragna, samt beträffande Öfveds kyrka,
att patronus finge uppbära kyrkans behållna tionde och densamma med
pastor loci samråd utan kyrkoinspektorens åtgärd disponera, dock endast
med årlig redovisning till kyrkan. För de flesta kyrkor äro bestämmelserna
emellertid så affattade, att jus patronatus upplåtits utan närmare
förklaring eller endast med sådana tillägg, som antyda, att dermed följde
vanliga rättigheter, de rättigheter, hvilka varit gällande i förevarande
landskap före föreningen med Sverige, etc.

För att utröna patroni rättigheter och skyldigheter måste man naturligtvis
i de fall, der patronatsbrefven eller resolutionerna ej härom innehålla
fullständiga föreskrifter, gå ut ifrån de bestämmelser, hvilka i denna
fråga gälde uti Danmark eller Norge, då ofvannämnda landskap förenades
med Sverige, under iakttagande af derutinnan sedermera vidtagna förändringar.

I Danmark var efter reformationens införande den omedelbara befattningen
med kyrkornas förmögenhet i hvarje socken öfverlemnad åt två
kyrkovärdar, hvilka skulle aflägga räkenskap för prosten, som öfver dem
hade inseende och hvarje år reviderade nämnda räkenskap, hvaremot
öfverinseendet tillkom stiftslänsmannen.

Adeln synes såsom sådan ej hafva haft någon andel i vården om
kyrkans gods; och när det i den köpenhamnska recessen af år 1536 heter,
att adel och ridderskap skulle behålla jus patronatus till de kyrkor och
andliga stiftelser, som de med bref och sigill kunde visa sig hafva rätt till
och dittills innehaft, torde dermed, åtminstone ej annat än undantagsvis,
hafva varit förbundna några rättigheter eller fördelar med hänsyn till den
kyrkliga egendomen eller förmögenheten.

Visserligen förekomma redan från midten af 1500-talet fall, der Kongl.
Maj:t upplåtit jus patronatus till en kyrka med rätt för patronus att uppbära
dess inkomster mot angifna skyldigheter beträffande kyrkan, men att
adeln mera allmänt utsträckt sina rättigheter gent emot de på deras gods
liggande kyrkor, till hvilka de erhållit jus vocandi, torde hafva inträffat
först sedan genom eu förordning den 19 juni 1582 den förändring skedde,
att den stiftlänsmannen tillagda andelen i kyrkornas styrelse med undanträngande
delvis jemväl af prosten och kyrkovärdarne flyttades till länsmannen,
som skulle hafva i »försvar» alla de kyrkor, prester, degner, kyrkobetjening
och kyrkogods, prestgårdar och degnebol, hvilka funnos i deras län, årligen
låta förhöra kyrkornas räkenskaper, hafva inseende att kyrkorna »ske
fyldest och holdes ved haefd och bygning» och att all deras ränta användes
dem till bästa och ej till andra ändamål, bortstädja såväl konungens
och kronans som kyrkans andel af tionden till den, som derför ville gifva

högsta beloppet, årligen uppbära clen afgift, som tillkom konungen, samt
för detta såväl som allt annat visst eller ovisst aflägga räkenskap. När en
adelsman egde eller fick jas patronatus till den kyrka hans gods tillhörde,
kunde han, då han innehade nämnda gods med kongl. rättigheter och i
ställning var jemnbördig med länsmannen, lätt lösrycka kyrkan från
inseende af den senare, hvilken antagligen tillstadt honom först såsom
kyrkovärd, derpå såsom öfverkyrkovärd och sedan såsom »försvar» att
vinna allt mera frihet med hänsyn till kyrkans styrelse. Godsegaren har
då såsom kyrkovärd uppburit samtliga kyrkans inkomster, men i stället
för att aflägga räkenskap som kyrkovärd, hvilken räkenskap han i kraft
af sitt sjelftagna inseende sjelf kontrollerade, har han i egen person bestridt
kyrkans utgifter. När han då sörjde för att kyrkan icke saknade
något, gjordes ingen anmärkning öfver förhållandet och efter någon tids
förlopp har den bestående ordningen betraktats såsom laglig. Detta förändrade
förhållande har ock fått sitt uttryck i Kristian lV:s recess af år
1(543, som gälde i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän vid dessa landskaps
förening med Sverige, men redan förut hade det, sedan jura patronatus
gjorts till föremål för köp och byten från kronans sida, blifvit allmänt,
att dermed följde, jemte kronans andel af tionden, kyrkans tionde
och öfriga inkomster, ehuru desamma på grund af patroni skyldigheter
beträffande kyrkan ej ingingo i beräkning vid värderingen, med undantag
för de fall, der kronotionde!! redan var bortförlänad, då de betalades
med endast hälften mot kronotionden.

I nämnda recess finnes i l:a boken ett kapitel med öfverskrift »Om
kirckernis forsuarer oc deris tilsiun» (kap. 4).

Enligt i detta kapitel lemnade föreskrifter hade kyrkornas »forsuarer»,
som i regel var länsmannen, fortfarande hela administrationen af kyrkorna
och deras förmögenhet, dock att det var ålagdt prostarne, presterna och de
af länsmannen utsedde kyrkovärdarne att lemna nödig hjelp i närmaste
öfverensstämmelse med hvad förut varit fallet.

Bland kyrkornas »forsuarer» upptager emellertid nämnda kapitel
jemväl de, som hade jura patronatus, hvarom vidare i 2 momentet stadgas:
»De, som saadanne jura patronatus haffve, eller dermed saa ere forleente,
åt de kirckernis indkomme maa bruge oc opberge, maa eij lade
kirckerne forfalde, saa frembt de ellers saadanne höyheder oc benaadningen
frembdelis beholde ville; till det er ubilligt, att sognemaendene skulle udlaegge
deris fiende oc rettighed till kirckens underholdning, oc dog den
ombaere. Lader patronus kircken forfalde, da bör hand åt erstatte kircken
oppebörsselen til sin reparation, och kircken selff siden sine indkomme
beholde til got regenskab, dog under patroni direction, öffrighed oc
fors u ar».

Vid sidan om det gamla begreppet om jus patronatus såsom innefattande
hufvudsakligen jus vocandi hade sålunda uppkommit två slag af
patronatsrättigheter: sådana der patronus endast hade »direktion, öffrighed
och försvar» och de, der han jemväl egde bruka och uppbära kyrkornas
inkomster.

På de förra synes 4 kap. beträffande kyrkorna och deras administration
i det hela vara tillämpligt. Der patronus åter hade rätt att bruka
och uppbära kyrkornas inkomster, hvilket efter 1683 års danska lag är
regel, torde tillämpningen af dessa bestämmelser åtminstone i hvad de
afse kyrkans räkenskapsväsen hafva berott på vederbörande patronus, såsom
jemväl framgår af de patronatsbref från Fredrik Hirs tid, för hvilka embetsverken
ofvan redogjort, der det lemnades beroende på patroni godtfinnande,
om han skulle tillsätta kyrkovärdar etc.

Att redan under danska tiden olika begrepp rådde om de med jus
patronatus följande rättigheter kan man sluta deraf, att i den af Arennt
Berntsen år 1650 tryckta Danmarks och Norges »Fructbar Herlighed» på
ett ställe säges, att kyrkans tionde i allmänhet mot att hålla kyrkan vid
magt åtföljde jus patronatus, men på ett annat ställe att med dylikt jus
alltid följde kyrkans och kronans andel af tionden med annan inkomst
och härlighet utan någon afgäld eller räkenskap endast patronus mot kyrkans
inkomst hölle densamma vid like med all förnödenhet.

1 Malmö recess den 18 september 1662 § 8 förbehölls ridderskapet
och adeln att fortfarande få tillgodonjuta deras jura patronatus och gamla
rätt till tionden, och i 7 § af adliga privilegierna den 16 oktober 1723
stadfästades likaledes adelns rätt till jura patronatus, hvarjemte i 8 § stadgades,
att kyrko- och kronotionden, som någon af ålder eller annan besynnerlig
rättighet egt och till säteriet innehaft, skulle behållas för hvar
och en oförryckt efter dess tillständiga rätt, så att kyrkan hölles vid makt
och lika stånd.

Liksom under danska tiden synes det dock fortfarande varit föremål
för ovisshet, hvilka rättigheter och skyldigheter, som åtföljde jura patronatus.

I Kongl. Maj:ts resolution och förklaring öfver de punkter och angelägenheter,
biskopen i Skåne Canutus Halm insinuera låtit, den 3 augusti
1681 § 2 stadgades sålunda, att patroni skulle tillhållas att göra räkning
för hvad de uppburit och visa huru mycket de kostat på kyrkan, och det
som öfverskjutit skulle de gifva »kyrkan till godo», emedan ingen finge
rikta sig af sådana till plös och publicos usus anslagna medel, öfverheten
och kyrkoväsende! till skada och afsaknad, och reduktions-kommissionens
resolution den 5 januari 1689 mom. 3 innehåller, att, ehuru någon hade

jus patronatus till en kyrka, sådant likväl icke tilläde denne öfver kyrkofonden
eller andra kyrkans inkomster någon annan rättighet än ätt vara
kyrkans förnämsta kyrkovärd och kyrkans medel till dess förbättring och
framtarff använda, men ingalunda att sjelf tillvälla sig någon del deraf
utan hafva allt i godt behåll, som efter noggrann räkning visas borde än
vara kyrkan af dess inkomst förbehållet, liksom också i nådiga brefvet till
reduktions-deputerade den -24 maj 1689 på samma gång patroni befriades
från efterräkning för förfluten tid beträffande de af dem uppburna kyrkans
medel, stadgades, att dessa för framtiden skulle förbehållas under
sådan administration, som i kyrkoordningen vore stadgadt.

Af dessa bestämmelser synes sålunda framgå, att patronus egde disponera,
ehuru ej för eget bruk använda kyrkans inkomster. Men då enligt
kongl. brefvet den 23 januari 1690 de af adeln, som kunde visa att deras
förfäder kyrkorna och prestgårdarne uppbyggt och jord dertill gifvit, fingo
tillstånd att behålla jus patronatus, ehuru kronotionden indragits till kronan,
medgafs detta endast så till vida, att de efter kyrkoordningen ej
tingo njuta några inkomster af tionde eller annat utan endast jus vocandi,
hvilket i nådigt bref till consistorium ecclesiasticum i Lund den 21 oktober
1691 ytterligare förklarats så, att kyrkotionde!! skulle bibehållas till
kyrkans underhåll, men med dess disponerande borde äfven som med
andra kyrkans medel förhållas efter hvad kyrkoordningen derom stadgade;
och i öfverensstämmelse dermed innehålla kyrkoinspektorsförordningarna
för Skåne och Halland af år 1697 att hvad vidkomme de kyrkor,
som sorterade under jus patronatus, hade deras patroner i gemen likmätigt
kyrkoordningen och Kongl. Maj:ts resolution den 23 januari 1690
intet att njuta något af kyrkans inkomster antingen af tionde eller annat
utan endast jus vocandi, men icke desto mindre skulle kyrkornas reparation
och byggande ske med patroni råd och minne och så väl vid dem
som andra kyrkor af inspektörerna hafvås inseende att medlen rätteligen
användas, hvarför jemväl riktig reda och räkning göras skulle.

Dervid tillädes »dock deras rätt oförkränkt, som till krono- och kyrkofonden
genom köp eller byte äro berättigade», och faktiskt hafva cj endast
de patroner i nämnda landskap, som genom köp och byte varit berättigade
till kyrkofonden, utan äfven de öfriga nästan utan undantag
uppburit nämnda tionde utan någon åtgärd af kyrkoinspektorerna eller af
pastor och kyrkovärdarne sedan kyrkornas »försvar» i dess helhet blifvit
på dem Överflyttad, dock som det synes mot skyldighet för patronus att
göra redo och räkning för kyrkans medel, så ofta vederbörande Eders
Kongl. Maj-.ts befallningshafvande och konsistorium sådant anse nödigt.

I 2 § af nådiga resolutionen på presterskapets allmänna besvär den
13 september 17 90 stadgades nemligen att, der nya patronatsrättigheter
beviljades, patronus icke finge undandraga sig redogörelse för de kyrkomedel,
som derigenom blefve stälda under hans förvaltning, så ofta vederbörande
landshöfding och konsistorium sådant nödigt pröfvade: och synes
denna bestämmelse jemväl hafva ansetts tillämplig på äldre patronatsrättigheter,
såsom framgår af kongl. brefvet den 3 maj 1822, hvarigenom
Kongl. Maj:t ålade patronus till Hjertum och Yesterlanda att redovisa för
den uppburna kyrkotionden och en sådan redovisning framgent till Kongl.
Maj:ts befallningshafvande och biskopsembetet årligen aflemna.

Då patronerna sålunda till kyrkotionden i regel endast hafva en inskränkt
dispositionsrätt, torde deraf äfven följa, att de tiondeskyldiga ega
att, der ej särskilda resolutioner derför lägga hinder i vägen såsom t. ex.
beträffande Morlanda samt Hjertum och Vesterlanda, leverera nämnda
utskyld efter samma grunder som uti icke patronella församlingar, sålunda
i Skåne och Halland efter medelmarkegångspris, hvilket emellertid ej öfverallt
iakttagits.

Mot det patronus får disponera kyrkotionden och kyrkans öfriga inkomster
har han skyldighet att sörja ej endast för kyrkans byggande och
underhåll utan äfven för flertalet af de utgifter, hvilka eljest med kyrkans
inkomster bestridas, dock efter hvad flera nådiga beslut och domar gifva
vid handen, der patronatsbrefven ej ålägga honom en vidsträcktare förbindelse,
endast i den mån dessa inkomster dertill räcka.

Beträffande Skaftö annexförsamling i Göteborgs och Bohus län eger
dervid det egendomliga förhållandet rum att, ehuru nämnda församling
sjelf bygger och underhåller sina kyrkor, dess kyrkotionde likväl uppbäres
af patronus i Morlanda.

Genom nådigt bref den 21 december 1883 föreskrefs nemligen bland
annat, att ön Skaftöland med Fiskebäckskils och Grundsunds kapell samt
öarne Jonsborg och Gåsö jemte öfriga vester om Skaftöland belägna öar,
holmar och skär skulle afsöndras från Morlanda patronella församling och
utgöra en särskild annexförsamling till Morlanda pastorat under namn af
Skaftö församling med derstädes anstäld komminister, äfvensom att, sedan
Morlanda kyrka i den mån den ej funnits skola af patronus underhållas,
blifvit af de byggnadsskyldige inom pastoratet försatt i fullgodt skick,
Skaftö församling derefter skulle vara vara befriad från all byggnads- och
underhållsskyldighet vid denna kyrka.

I samband härmed gjordes ej någon förändring beträffande öfriga
patronus eccleske tillkommande rättigheter, men åtskilliga hemmansegare i

Skaftö hafva likväl med anledning af nämnda bref vägrat utgöra sin kyrkotionde
till patronus i Morlanda.

Sedan utmätning hos dem egt rum, men Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
uppå anförda besvär den 3 oktober 1896 faststält utmätningen
under anförande bland annat, att Skaftö annexförsamlings förhållande
till Morlanda kyrkas patronus desto mindre kunde hafva ändrats
genom åberopade nådiga bref, som detsamma enligt ordalydelsen hade afseende
endast å annan underhållsskyldighet än den, som ålåge patronus,
hafva en del öfver Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes utslag hos
kammarkollegium anfört besvär, bvilka äro beroende på kollega pröfning.

Hvad angår sådana utgifter, som från kyrkorna utginge till andra än
deras egna ändamål, stadgades redan i 1643 års recess att, om jura patronat^
vid mageskiften eller på andra sätt kommit från kronan, patronus
dock skulle gifva till biskopen, universitetet och andra såsom kyrkorna af
arilds tid gifvit, emedan kronan icke kunde eller borde hafva bortskiftat
mera än den med rätta haft att uppbära. Denna grundsats har väl i allmänhet
så tillämpats, att patronus ansetts skyldig utgifva de onera af
nämnda slag, som ålegat kyrkan, innan den blifvit patronel, hvaremot beträffande
utskylder, som efter denna tid ålagts kyrkorna, deltagandet i
dessa lemnats beroende af patroni samtycke. Då några patroni undandragit
sig erläggande af den kyrkorna af gammalt påförda tionde till universitetet
i Lund, hvilken tionde derför måst öfverflyttas på andra kyrkor,
förklarade också Kongl. Maj:t den 29 augusti 17S5, att uti de resolutioner,
som derefter komme att utfärdas på jura patronatus i Lunds stift, det
vilkor skulle införas, att vederbörande tiondeinnehafvares rätt förbehölles.

De patronella kyrkorna deltaga derför i flertalet af de utskylder, som
från kyrkorna eljest utgå, till andra än deras egna ändamål, ehuru förhållandet
vid de särskilda kyrkorna i detta afseende är mycket olika.

Vid flera riksdagar hafva förslag framstälts i syfte att få patronatsrätten,
särskildt den lukrativa, upphäfd.

Sedan Rikets Ständer, hos hvilka vid 1853—54 årens riksdag fråga
blifvit väckt att alla jura patronatus måtte för evärdliga tider upphöra,
uti underdånig skrifvelse den 18 oktober 1854 anhållit, att då rättigheten
för enskild person att tillsätta pastor i församlingarna medförde stora,
alltmera tilltagande olägenheter, men dessa patronatsrättigheter likväl ansåges
icke kunna utan ingripande i eganderätten nuvarande innehafvare
genom någon lagstiftningsåtgärd utan motsvarande ersättning betagas,
Eders Kongl. Maj:t måtte bland annat låta undersöka och derefter meddela
Rikets Ständer framställning af de grunder, på hvilka öfverenskom -

meker mellan innehafvare af patronatsrätt samt Eders Kongl. Maj:t och
kronan jemte vederbörande församlingar måtte kunna uppgöras om patronatsrättens
upphörande;

samt i anledning deraf kammarkolle''gium, under anförande bland
annat, att det syntes tydligt, att några allmänna grunder för inlösning af
patronatsrätt icke kunde uppgifvas, enär icke allenast de faktiska omständigheterna
i hvarje särskildt fall vore mycket olika, utan ock sjelfva rättigheten
vore af den art, att dess värde för innehafvaren hufvudsakligen
berodde på dennes egen uppfattning} och med framhållande af åtskilliga
svårigheter, som mötte såväl vid bedömande af hvem patronatsrättigheten
rätteligen tillkomme som mellan hvilka öfverenskommelse skulle ingås, uti
underdånigt utlåtande den 19 januari 1855 hemstält, huruvida kollegium
genast borde ingå i undersökning för hvarje särskildt pastorat om patronatsrättens
tillkomst och de förändrade förhållanden, som numera kunde
föranleda dess upphörande, samt efter vederbörandes hörande föreslå
grunder för öfverenskommelse derom, eller om Eders Kongl. Maj:t ansåge
tillräckligt att låta genom konsistorierna uppmana vederbörande församlingar
i patronella pastorat att sjelfve hos Eders Kongl. Maj:t efter befogenhet
anmäla sin önskan om patronatsrättighetens upphörande och sättet
för verkställigheten deraf, då Eders Kongl. Maj:t, sedan vederbörande
blifvit hörde, komme i tillfälle att derom efter omständigheterna särskildt
för hvarje församling i nåder besluta;

har Eders Kongl. Maj:t genom cirkulär till domkapitlen den 23 november
1855 förordnat, att domkapitlen i riket skulle genom vederbörande
presterskap underrätta de inom hvarje stift befintliga patronella församlingar,
att de af dem, som önskade patronatsrättighetens upphörande, egde,''
efter föregången öfverläggning med patronus angående vil koren, hos Eders
Kongl. Maj:t derom göra underdånig anmälan samt tillika afgifva förslag
till verkställande deraf, då Eders Kongl. Maj:t efter vederbörandes hörande
ville sitt nådiga beslut för hvarje särskildt fall meddela.

Under erinran att den sålunda vidtagna åtgärden visat sig föga verksam
och att endast ett fåtal överenskommelser om patronaträttighetens
afskaffande kommit till stånd, anhöll 1892 års riksdag, att Eders Kongl.
Maj:t måtte taga i öfvervägande, om och i hvad mån de i cirkuläret af
den 23 november 1855 meddelade bestämmelser i fråga om sättet för patronatsrättighetens
afskaffande kunde göras mera effektiva för främjande
af syftet med nämnda cirkulär; och förordnade Eders Kongl. Magt med
anledning af berörda framställning den 11 november 1892, att vid visitationer,
som derefter egde rum uti patronella församlingar, visitator skulle

särskilt tillspörja församlingen, huruvida densamma önskade upphörande
af patronatsrättigheten samt, för den händelse församlingen så önskade, ej
mindre meddela denna underrättelse om det förfarande, som jeinlikt nådiga
cirkuläret den 23 november 1855 borde för ändamålet iakttagas, än äfven
söka, i hvad på honom kunde ankomma, befrämja åstadkommandet af erforderlig
öfverenskommelse mellan patronus och församlingen.

Efter år 1855 har lukrativ patronatsrättighet till följande kyrkor uppfe''rt:
Svedala (1858), Vankifva (1858), Eldsberga och Tönnersjö (1859),
Vesterstad (1859), Mellby (1869), Hjersås och Knislinge (1875), Örsjö
(1876), Mölleberga (1876), Norra Svalöf (1881), Stoby (1889) samt Ekby
(1894); och är frågan om upphörande af patronatsrättigheten till Grönby
kyrka för närvarande på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende.

Jemte det patroni rätt att tillsätta presterskap eller kyrkobetjening
upphört, har dervid patroni dispositionsrätt öfver kyrkans inkomster öfverflyttats
på församlingen, i allmänhet utan vederlag (patronus till Eldsberga
och Tönnersjö tillerkändes dock af församlingarna en ersättning af 5,000
kronor liksom också Grönby församling „medgifvit patronus till Grönby
kyrka en ersättning af 10,000 kronor). A andra sidan har patronus befriats
från samtliga de honom i denna egenskap åliggande skyldigheter
och utgifter äfvensom i allmänhet från all redovisning eller efterräkning
för förfluten tid till församlingen, som öfvertagit kyrkan med dertill hörande
inventarier i befintligt skick, dock förband sig patronus till Vankifva
att å kyrkan verkställa vissa reparationer, patronus till Svedala att ansvara
för kyrkans genom dess nybyggnad iråkade betydliga skuld, patronus
till Norra Svalöf godsegaren G. M. S. Berg von Linde och hans närmaste
företrädare v. häradshöfdingen J. A. Berg von Linde att till församlingen
utöfver redan utgifna 3,163 kronor erlägga 6,60<> kronor till betalning af
kyrkans sväfvande skuld samt patroni till Hjersås, Knislinge, Vesterstad
och Örsjö att till församlingarna öfverlemna befintliga kyrkokassor.

V. Kyrkorna behållen kyrkotionde.

Enligt § 2 i nådiga förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd den 21 mars 1862 höra till kyrkostämmas handläggning frågor
om, bland annat, kyrkomedel användande, kyrkoräkenskapers granskning
samt hushållning med och vård om kyrkans egendom, dervid kyrkostämman
jemlikt 3 och 34 §§ i nämnda förordning dock har att ställa sig
till efterrättelse dels 24 kapitlet 13 § kyrkolagen, enligt hvilken kyrkans
medel till dess ''»tarf och tjenst allena böra blifva behållne och oförryckte»,

dels ock öfriga allmänna författningar, som reglera användningen af dessa
medel samt kontrollen derå, bland hvilka författningar särskildt torde
erinras om kongl. kungörelsen den 29 oktober 1886, att församlingen sjelf
eger besluta om användningen af kyrkokassa^ medel till allt, som afser
kyrkans behof och ändamål, såsom byggnad och underhåll af kyrka, torn,
klockstapel, kyrkomur, anskaffande och underhåll af altartafla, predikstol,
orgel, kyrkoklockor, värmeapparat med flere sådana inventarier och prydnader,
som äro för kyrkliga förrättningar nödiga eller egnade att göra
kyrkan därtill tjenligare, inköp af vin m. m., som vid nattvardsgång eller
andra gudstjenstliga handlingar erfordras, bränsle för kyrkans uppvärmning,
omkostnader för dess belysning, rengöring och brandförsäkring, anskaffande
och vård af brandredskap, anläggning, vård och utvidgning af
kyrkogård, uppförande och underhåll af begrafningskapell samt aflöning
åt kyrkovaktare, orgeltrampare, ringare och dödgräfvare äfvensom utgifter,
som med dessa äro likartade.

Hvad sålunda blifvit, anfördt om kyrkans medel i allmänhet, torde i
alla delar, med undantag endast för de kyrkor, till hvilka innehafves jus
patronat^ lucrativum, gälla jemväl kyrkofonden.

Hufvudsakligen torde väl fonden, med afdrag för de anslag, hvilka
efter hvad ofvan angifvits ur densamma utgå till andra än kyrkornas egna
behof, hafva till syfte att vara församlingen till hjelp i de dryga kostnader,
som äro förenade med byggande och underhåll af kyrka, med hvad dertill
hör, men är den alldeles icke uteslutande anvisad för detta ändamål; och
faktiskt ingår såväl kyrkofonden som kyrkans öfriga inkomster till kyrkokassa^
derur dess samtliga utgifter bestridas; och äro i många församlingar
dessa inkomster så rikliga, att desamma ej endast räckt till bestridande
af utgifterna utan särskilda uttaxeringar inom församlingarna, utan äfven
medgifvit bildandet af större kyrkokassor.

Uti underdånig skrifvelse den 22 maj 1873 har Riksdagen, under
framhållande att kyrkofonden i Blekinge och Bohuslän redan löstes efter
bestämda pris, anhållit att Eders Kongl. Maj:t täcktes, efter vederbörandes
hörande, taga i öfvervägande, huruvida icke den inom provinserna Skåne
och Halland utgående kyrkotionde kunde till penningar omsättas i enlighet
med de i kongl. förordningen den 23 juli 1869 angående förändring af
grundräntor och kronotionde bestämda grunder samt derom till riksdagen
aflåta nådig framställning.

Häröfver afgåfvo kammarkollegium och statskontoret, efter vederbörandes
hörande, den 30 december 1880 underdånigt utlåtande, deruti

embetsverk™ på anförda skäl afstyrkte nådigt bifall till berörda framställning,
under framhållande tillika, att, derest Eders Kong! Majd i allt
fall skulle finna den föreslagna omsättningen böra ega rum, sådant lämpligast
torde ske på det sätt, att kyrkotionden indroges till statsverket mot
full ersättning af statsmedel till vederbörande tiondetagare i öfverensstämmelse
med hvad i 2 § 2 momentet af ofvanberörda förordning föreskrifvits; hvarefter

Eders Kong!. Maj:t jemlikt nådigt beslut den 16 december
1881 låtit till skatteregleringskomiténs kännedom komma de yttranden
och utlåtanden, som af embetsverken och öfriga vederbörande sålunda afgifvits
öfver den af 1873 års riksdag beträffande kyrkotionden gjorda
framställning.

Nämnda komité, som redan uti sitt den 13 september 1882 afgifna
underdåniga utlåtande och förslag angående skatteförhållandena i riket
hemstält att, der sådant ännu icke skett, den till andra än församlingarnas
egna ändamål anordnade kyrkotionden i Skåne, Halland, Blekinge och
Bohuslän skulle indragas till kronan mot ersättning och omsättas i penningar
enligt den för kronotiondens omsättning stadgade grund samt afskrifvas,
på sätt om grundskatter i allmänhet blefve stadgadt, föreslog med anledning
häraf uti underdånigt utlåtande af den 18 derpåföljande november
ytterligare, att jemväl den kyrkorna i nämnda provinser behållna eller i
öfrigt till församlingarnas egna behof använda kyrkotionde borde, der den
icke redan med visst penningebelopp utgjordes, omsättas i penningar enligt
nämnda grund samt afskrifvas, dock, der densamma användes ej för kyrkornas
utan för andra församlingarnas ändamål eller tillfölle patroni ecclesiarum,
endast under vilkor att församlingarna åtoge sig att till vederbörande
lemna full ersättning efter årliga medelmarkegångspriset å tionden,
uttaxerad såsom om kommunalutskylder i allmänhet vore stadgadt, från
hvilken hemställan emellertid en ledamot, professor Rydin, var skiljaktig och
anförde, att de förändringar, som kunde ifrågakomma i afseende på utgörande
af den kyrkorna behållna kyrkotionden, ej skulle ske i form af
afskrifning utan att det borde bero på hvarje församling att, sedan vederbörande,
hvilkas rätt kunde af förändringen bero, blifvit hörda, uppgöra
förslag, huruvida och enligt hvilka grunder densamma borde verkställas,
hvilket förslag sedermera skulle underställas Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning.

I anledning af berörda särskilda förslag anförde kammarkollegium
och statskontoret

dels den 14 november 1882 att, då statsverket icke kunde anses ega
samma dispositionsrätt öfver kyrkotionden som öfver den sedan långliga

lider tillbaka till kronan indragna kronotionde» och då vidare den omständighet,
att tid efter annan utaf kyrkornas öfverskottsmedel anslag med
församlingarnas begifvande lemnats äfven till andra än församlingarnas
egna ändamål, väl icke kunde i och för sig innebära, att kyrkorna
för all framtid afstått från sin rätt att sjelfva få disponera öfver sådana
medel, derest desamma icke vidare skulle befinnas vara erforderliga för
de ändamål, hvarför de en gång anvisats, det syntes embetsverken
betänkligt att, innan församlingarna lemnats tillfälle att i frågan sig
yttra, tillstyrka bifall till en åtgärd, hvarigenom kyrkornas rätt i
omförmälda hänseende skulle för all framtid afskäras, hvartill komme att
genom bifall till komiténs förslag om indragning af den till andra än
församlingarnas egna behof utgående tionde endast en jemförelsevis mindre
del af kyrkofonden komme att afskrifvas, men deremot den större delen
att fortfarande på öfligt sätt utgöras, hvarigenom ett af de hufvudsakligaste
ändamålen med hela afskrifningen eller likformighet i beskattningen
skulle i väsentlig mån förfelas, hvadan embetsverken hemstälde, huruvida
Eders Kongl. Maj:t kunde finna skatteregleringskomiténs förstnämnda förslag
omedelbarligen och för det dåvarande föranleda till någon Eders Kongl.
Maj:ts framställning till riksdagen;

dels den 30 december 1885 att embetsverken ej heller ansett sig kunna
tillstyrka bifall hvarken till den föreslagna successiva afskrifningen utaf
kyrkofonden, af hvilken kyrkorna vore i behof, eller till dess omsättning
i penningar, hvarigenom denna tionde med penningevärdets fall skulle
blifva en ren obetydlighet; och äro dessa frågor ännu beroende på Eders
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

Af de infordrade yttrandena inhemtas:

att åtskilliga församlingar motsatt sig afskrifning af kyrkofonden,
utan att för dess utgörande föreslå förändrade grunder; nemligen Borrie,
Dagsås, Elleholin, Falsterbo, Herrestad, Morup, Mörrum, Norra Rörum,
Skabersjö (patr.), Skarhult (patr.), Sibbarp, Spekeröd, Stafsinge, Söfvestad,
Ucklum, Vinberg och öfraby; i samband hvarmed uttalats af Spekeröds
och Ucklums församlingar att, om kyrkofonden ej finge bibehållas, ersättning
för densamma borde utgå af statsmedel samt af Skarhult att, om
Riksdagen likväl beslöte kyrkofondens afskrifning, en lag borde utfärdas,
som anbefalde årliga sammanskott för kyrkans behof till samma belopp
som kyrkofonden eller åtminstone berättigade församlingarna att göra
dylika sammanskott;

att följande församlingar ansett, att kyrkofonden fortfarande borde
utgå, ehuru fördelad efter andra grunder: a) efter fyrk: Spjutstorp (patr.),
Tryde (patr.), Zireköpinge (dock med befrielse för församlingen från ut -

görande af tionden till Lunds universitet) och Vesträ Ivlagstorp; b) enligt
lagen den 12 juni 1885: Hy by (dock med befrielse för det patronus tillhöriga
Klågerups säteri), Hörup, Löderup och Söfde (patr.); c) enligt nämnda
lag eller det sätt, Eders Kongl. Maj:t funne lämpligt föreskrifva: Björnekulla
och Vestra Broby;

att nedan uppräknade församlingar motsatt sig afskrifning af den
kyrkorna behållna kyrkotionden utan att för dess utgörande föreslå förändrade
grunder: Bosjökloster (patr.), Eskilstorp, Gryt, Hörby, Lyby, Qviinge
och Rörum; hvarjemte sistnämnda församling uttalat att, om den behållna
tionden likväl blefve afskrifven, ersättning för densamma skulle utgå af
statsmedel;

att följande församlingar ansett, att den kyrkorna behållna tionden
fortfarande borde utgå ehuru fördelad: a) efter rättvisare grunder: Björka
och Ilstorp; b) efter fyrk: Balkåkra (patr.), Skårby (patr.), Snårestad (patr.)
och Villie (patr.); c) efter fyrk med undantag för prestgård och säterijord:
Näs (patr.); d) enligt lagen den 12 juni 1885: Anderslöf, Blentarp, Borlunda,
Gudmundtorp (patr.), Hjersås, Häglinge, Ingelstorp, Kellstorp, Lilla
Slågarp, Norra _ Svalöf, Skeglinge, Södra Rörum, Ullstorp, Valleberga,
Vesterstad och Östraby, af hvilka församlingar några hemstält, att kyrkotionde
borde bestämmas till fixt belopp;

att af de församlingar, hvilka ansett, att den behållna kyrkotionden
fortfarande borde utgå, de flesta uttryckligen tillstyrkt eller förklarat sig
ej hafva något att erinra mot, att kyrkotionden i öfrigt afskrefves och
kyrkorna sålunda befriades från utgifvande af ersättning:

1) för de anslag, hvilka för vederbörande kyrkor i de af embetsverken
upprättade tabeller upptagits såsom kronan behållen eller anordnad kyrkotionde:
Björka (tionden till barnmorskeläraren ej upptagen), Borlunda och
Skeglinge (jemväl biskopens studieskatt, vaxljusmedel, konsistorii statslön
samt amanuensens och pedellens lönetillökning, hvaremot från församlingarna
fortfarande skulle utgå prostetunnan samt tionde till lasarett och
barnmorska), Bosjökloster (jemväl biskopens studieskatt, vaxljusmedel och
konsistorii statslön, hvaremot prostetunnan fortfarande skulle utgå från
församlingen), Gryt, Hjersås (jemväl biskopens studieskatt, hvaremot prostetunnan
ej särskildt nämnts), Ilstorp (tionden till barnmorskeläraren ej upptagen),
Qviinge, Ullstorp (tionden till barnmorskan ej upptagen) och Villie;

2) den »anordnade» eller »disponerade» tionden: Anderslöf, Gudmundtorp
(undantagande prostetunnan), Häglinge, Hörby, Kellstorp, Lyby, Södra
Rörum, Vesterstad och Östraby;

3) den del af tionden, som användes till statsändamål eller till sådana

ändamål, för hvilka i öfriga delar af riket staten drager försorg: Balkåkra,
Lilla Slågarp, Näs, Skårby och Snårestad;

4) den del af tionden, som användes till andra än kyrkans eller församlingens
egna ändamål: Norra Svalöf;

och hafva af ofvan upptagna församlingar en del föreslagit, att ersättning
för nämnda anslag i stället skulle utgå af allmänna medel;

att Slättåkra församling ej ansett önskvärdt, att kyrkofonden afskrefves; att

öfriga församlingar, hvilka i frågan sig yttrat, tillstyrkt eller icke
haft något att erinra vid kyrkofondens afskrifning eller det af Riksdagen
i nämnda fråga väckta förslag, med eller utan särskilda vilkor, förbehåll
och önskningar; •

att åtskilliga församlingar sålunda medgifva kyrkofondens afskrifning
med vilkor eller under uttalad önskan, att en viss årlig inkomst till ersättning
bereddes kyrkorna eller innehafvarne af patronatsrättigheterna till
desamma;

a) genom uttaxering inom församlingarna:

1) efter fyrk: Glumslöf, Gråmanstorp, Jernarp, Igelösa (patr.), Odarslöf
(patr.), Oxie, Slimminge, Stäfvie, Stångby, Svedala, Tving, Tåstarp, Vanstad,
Vedby, Vestra Kamp, Vestra Vemmenhög och Östra Vemmenhög;

2) enligt lagen den 12 juni 1885: Bara (patr.), Bjellerup, Fru Alstad,
Glemminge, Gustaf (patr.), Hardeberga, Holmby, Lackalänge, Mjellby, Ringamåla,
Stora Råby, Södra Sandby, Södra Asum, Sölvesborg, Tosterup (patr.),
Vestra Alstad, Vestra Sallerup (patr.), Vestra Vram, Ofved (patr.) och
Östra Strö (patr.);

3) utan angifvande af debiteringsgrunden: Virke;

4) efter lagbestämda grunder eller de grunder, som framdeles kunde
varda genom lag bestämda: Louslmlt (presterskapets privilegier dock oförkränkta); hvarjemte

anmärkts af östra Strö församling att, om man ej ville utfärda
en lag, som anbefalde församlingarna att göra årliga sammanskott
för kyrkans behof, desamma åtminstone borde berättigas att göra dylika
sammanskott; samt af Stäfvie, att de årliga uttaxeringarna borde upphöra
tills vidare, då kyrkokassan öfverstege 10,000 kronor;

b) af allmänna medel:

Bäfve, Edestad, Forshälla, Fridlefstad, Grinneröd, Gualöf (patr.), Herslöf
(patr.), Hjertum (patr.), Hjortsberga, Bane Ryr, Ljung, Resteröd, Ronneby,
Rödeby, Skee, Tanuin, Tjernö, Trolle-Ljungby (patr.) och Vesterlanda (patr.),
dervid uttalats af Bäfve och Lane Ryrs församlingar, att ersättningen
borde utgå genom årligt anslag eller helst genom kyrkofondens kapitali -

serande efter 3 procent eller den procent, vederbörande myndighet komme
att föreslå samt af Tanums församling att, om Riksdagen ej ville bevilja
full ersättning för kyrkofonden, ersättning ovilkorligen borde af staten
beredas för de delar af kyrkofonden, hvilka blifvit till andra statsändamål
anslagna såsom till fattiga prestenkor och åt kontraktsprostarne;

c) utan angifvande af sättet:

Abild (patr.), Förslöf, Fors, Genarp (patr.), Grefvie, Håby, Karlshamn,
Svarteborg och Söderhveddinge;

och hafva af de församlingar, hvilka yttrat sig om beloppet af den
sålunda föreslagna årliga inkomst, hvilken några församlingar velat hafva
bestämd till fixt belopp, en del ansett, att densamma borde motsvara hela
den nu utgående kyrkofonden, men synes flertalet hafva gått ut ifrån,
att nämnda inkomst endast skulle uppgå till samma belopp som den behållna
fonden eller rättare den förlust, kyrkan lede genom afskrifningen,
hvarjemte Oxie församling hemstält, att ersättningens belopp borde bestämmas
af Eders Kongl. Maj:t eller vederbörande myndighet, hvilket belopp
sedan ej finge ändras utan samma myndighets tillstånd;

att af de församlingar, hvilka med eller utan vilkor om en viss årlig
inkomst för kyrkan tillstyrkt kyrkofondens afskrifning, en del vid en
dylik åtgärd fästat det förbehåll eller uttalat den önskan, att kyrkan skulle
befrias från utgörande af ersättning:

1) för de anslag, hvilka för vederbörande kyrka i de af embetsverken
upprättade tabeller upptagits såsom kronan behållen eller anordnad kyrkotionde:
Baldringe och Högestad (med undantag för fonden till barnmorska
och skola samt möjligen prostetunna), Gustaf Adolf (fonden till
barnmorska ej särskild! nämnd), Hammarlöf, Höganäs (prostetunna ej
nämnd), Kellna, Kloster (jemväl tionden till klockaren såsom vederlag för
jord afsöndrad till kyrkogårdens utvidgning), Loushult, Norra Nöbbelöf,
Rinkaby, Sörby och Gumlösa (jemväl biskopens studieskatt, vaxljusmedel,
konsistorii statslön samt amanuensens och pedellens lönetillökning), Vallby
(patr.), Vestra och Fru Alstad (jemväl biskopens studieskatt, konsistorii
statslön och vaxljusmedel, dock skulle församlingarna svara för prostetunna
och barnmorskelön), Ostra Ljungby (jemväl vaxljusmedel och konsistorii
statslön);

2) för den »anordnade» kyrkofonden: Efverlöf;

3) för den del af tionden, som användes till statsändamål eller till
sådana ändamål, för hvilka i öfriga delar af riket staten drager försorg:
Felestad, Frillestad, Glemminge (jemväl vaxljusmedel), Kjells Nöbbelöf och
Maglarp;

4) för den del af tionden, som användes till andra än kyrkans eller

församlingens egna ändamål: Emitslöf, Färlöf (patr.), Hannas, Norra
Ströö och Tullstorp;

5) till de institutioner och embetsman med flere, hvilka hafva delar
af kyrkotionden sig anslagna: Bolshög (patr.);

6) för tionden till Lunds universitet, lasarett och dylikt: Raus;

7) för de många utgifter, som under titeln annua exponenda utgå
ur kyrkokassan åtminstone delvis till ändamål, som föga eller icke vidkomma
kyrka eller församling: Bjellerup och Stora Råby;

8) vaxljusmedel och studieskatten i Halland: Hanhals, hvilken församling
tillika uttalat att, så länge prestenkor funnes, som ej hade delaktighet
i presterskapets pension sinrättning, enkesäden kunde utgå af
kyrkorna, men att densamma i den män antalet af dylika enkor aftoge,
efter hand borde minskas och sedan helt och hållet upphöra;

och hafva af ofvanuppräknade församlingar flertalet föreslagit, att
nämnda ersättning i stället skulle utgå af allmänna medel;

att Sillhöfda församling medgifvit kyrkotionde^ afskrifning endast
för så vidt kyrkans rätt kunde tillgodoses på lämpligare sätt än genom
kyrkotionde^ bibehållande, Örkeneds, om afskrifningen kunde ske utan
förfång för de tiondeskyldiga, Ifvetofta, om de, hvilkas rätt kunde vara i
fråga, på annat ''sätt erhölle full godtgörelse, samt Rengs under förutsättning
att afskrifningen komme att omfatta jemväl den tionde från Kempinge
by och Freclshögs gård, som sedan danska tiden utgått till pastor i Skanör,
hvarjemte Örmestads och Konga församlingar anhållit att, om kyrkotionden
ej kunde afskrifvas, ett densamma motsvarande belopp i stället skulle uttaxeras
efter fyrk, hvilket belopp Konga ansett böra vara fixt;

att af de patronella församlingar, hvilka yttrat sig om förhållandet
mellan patronus och församlingen, derest kyrkotionden blefve afskrifven, Färlöf
framhållit, att frågan måtte så ordnas, att de patronella församlingarna ej
komme i någon undantagsställning, Skaftö, som sjelf underhölle och byggde
sina kyrkor, anhållit att varda helt befriad från erläggande af kyrkotionde till
patronus i Morlanda, Morlanda åtagit sig att efter kyrkotionde^ afskrifning
sjelf underhålla sin kyrka enligt lagen den 12 juni 1885 samt Borreby
och Löddeköpinge såsom vilkor för afskrifningen uppstält, att församlingarna
för framtiden skulle underhålla sina kyrkor i stället för patronus,
som tillika skulle redovisa kyrkotionden för de senaste tio åren; hvaremot
de öfriga synas hafva gått ut ifrån, att nämnda förhållande skulle bibehållas
oförändradt samt att patronus skulle uppbära det belopp, som i stället för
kyrkotionden komme att utgå från församlingen, af statsmedel eller på
annat sätt, Herslöfs församling dock endast såvida garantier stäldes att

församlingen kunde vara försäkrad, att de belopp, som af patronus uppbures,
verkligen användes för kyrkans ändamål eller vore tillgängliga, då
de beböfdes;

att af de församlingar, hvilka yttrat sig i fråga om tiden för afskrifningen,
de flesta ansett, att denna borde ega rum på en gång och endast
några församlingar förordat successiv afskrifning;

att patronus till Bosjöklosters kyrka anhållit, att kyrkotionden på
lika sätt och med samma belopp som hittills måtte utgöras till nämnda
kyrka;

att patronus till Morlanda förklarat sig villig afstå från kyrkotionden
mot det församlingen öfvertoge underhållet af kyrkan samt att patronus,
hvars rättigheter i öfrigt skulle bibehållas oförändrade, af allmänna medel
finge en ersättning på en gång af 16,000 kronor;

att töfriga kyrkopatroner, hvilka i frågan sig yttrat, medgifvit kyrkotionde^
afskrifning eller åtminstone ej motsatt sig densamma under vilkor
att motsvarande ersättning bereddes dem på annat sätt:

a) af allmänna medel: patroni till Balkåkra, Snårestad och Skårby
(ersättning till patronus antingen en gång för alla efter medelmarkegångspriset
under de senaste tio åren eller ock årligen efter nu gällande grunder),
Herslöf (ersättning till patronus antingen årligen eller efter kapitalisering
en gång för alla), Hj ertum och Vesterlanda samt Vestra Sallerup;

b) genom uttaxering inom församlingarna: patroni till Gustaf, Tryde och
Spjutstorp (ersättning till patronus antingen årligen eller med ett kapital,
som efter fem procent motsvarade kyrkotionden) samt Ofved (ersättning
till patronus uttaxerad inom församlingen enligt lagen den 12 juni 1885);

c) utan angifvande af sättet: patron! till Allerum, Bara, Genarp,
Gerdslöf och Onnarp, Ifvetofta, Risekatslösa, Stehag, Trolle-Ljungby och
Gualöf, Villie samt Vidtsköfle och Degeberga;

dock att patroni till Allerums samt Tryde och Spjutstorps kyrkor
medgifvit kyrkotiondens afskrifning äfven utan nämnda ersättning, den förre
så vida han befriades från underhåll af kyrkan, samt den senare, om församlingarna
löste till sig båda kyrkorna efter det värde, som de för
närvarande egde samt derefter sjelfva öfvertoge de ekonomiska åligganden,
som patronus nu hade angående kyrkornas underhåll m. m., hvarjemte
förbehåll gjorts af åtskilliga patroner, att de skulle få yttra sig öfver det
förslag, som kunde blifva uppgjordt angående kyrkotiondens afskrifning,
äfvensom af patroni till Gerdslöfs och Onnarps kyrkor, att såväl kyrkornas
inkomster som patroni dispositionsrätt öfver desamma skulle bibehållas
samt ej mindre underhållsskyldighet för kyrkan än äfven redovisning för
de utanordnade tiondeinedlen fortfarande åligga honom såsom patronus;

att af de institutioner och enskilda utom patroni, hvilka ega uppbära
kyrkotionde, endast en del i ärendet sig yttrat;

att belgtrampare! och barnmorskan i Herrestads och Borrie församlingar
samt kyrkoherden i Skanör och Falsterbo sålunda ansett, att den
dem anslagna kyrkofonden fortfarande borde utgå, på sätt hittills egt rum;

att kyrkoherden i Norra Vram hemstält, att med afskrifning af den
till honom utgående fonden af annexhemmanet n:o 1 Bjuf måtte få anstå,
åtminstone till dess nu gällande lifstidsstädjekontrakt angående sagda
hemman ginge till ända;

att kontraktsprosten i Orousts och Tjörns kontrakt ansett rättvist att,
vid en blifvande afskrifning af kyrkofonden, kontraktsprostarne i Bohuslän,
hvilka uppburit prostetunnan efter ett värde af endast en krona 50
öre för tunnan, blefve tillgodosedda efter samma grunder och i likhet med
rikets öfriga prostar;

att de öfrige medgifvit kyrkofondens afskrifning eller åtminstone ej
motsatt sig densamma under vilkor att motsvarande ersättning bereddes
på annat sätt:

a) af statsmedel: kyrkoherden i Frillestad, som''uppbär afkortad tionde
af annexhemman, kontraktsprostarne i Luggude, Norra Åsbo och Veinmenhögs
kontrakt samt Lunds universitet;

b) utan angifvande af sättet: barnmorskorna i Jonstorp, Slimminge,
Svenstorp, Östra Torp och Lilla Isie, orgelnisten i Gessie och Eskilstorp,
kyrkoherdarne i Fjerrestad, Kjells Nöbbelöf och Mellan Grefvie, af hvilka
de båda förra uppbära afkortad tionde från annexhemman, kontraktsprostarne
i Bara, Harjagers, Ljunits och Herrestads, Onsjö, Oxie samt
Torna kontrakt, läraren vid undervisningsanstalten för barnmorskor i
Lund äfvensom biskopen i Lunds stift;

att åtskilliga kyrkoherdar och klockare derjemte anhållit att, om
kyrkofonden blefve afskrifven, deraf ej måtte blifva följden, att de skulle
nödgas deltaga i utgifterna för kyrkas byggande med hvad dertill hörde m. in.;

att uppbördsförvaltningen i Ingelstads och Järrestads härads fögderi,
då kyrkofonden, hvilken syntes ega samma natur och beskaffenhet som
kronotionden, vore ytterst ojemnt fördelad och skäl funnes att söka uppnå
likhet i nämnda besvärs utgörande, tillstyrkt bifall till Riksdagens skrifvelse,
med hemställan tillika, att afskrifningen af kyrkofonden måtte ske för år
1894 med femtio procent samt för de följande åren på samma sätt, som
blifvit bestämdt i fråga om öfriga grundskatter;

att uppbördsförvaltningen i Villands, Gärds och Albo härads fögderi
ansett att, för åstadkommande af jemlikhet i fråga om allmänna utskylder
mellan de forna danska provinserna samt det öfriga Sverige, afskrifning af

kyrkofonden vore ett steg, som förr eller senaré måste tagas, helst kronotionden
numera underkastats afskrifning;

att uppbördsförvaltningen i Östra och Vestra Göinge härads fögderi
anfört, att afskafvande! af den del af kyrkofonden, som ej inginge till
statsverket, hvilket efter förvaltningens åsigt vore en uteslutande kommunal
angelägenhet, enklast kunde nås, derest hvarje församlings kyrkotionde
genom församlingens egna funktionärer afskrefves under vissa år och det
sålunda afskrifva beloppet upptoges i kommunens utgiftsstat för att på
allmän bevillningsfyrk utdebiteras, hvaremot förvaltningen beträffande den
del af kyrkofonden, som redan inginge till statsverket, föreslagit att, derest
Eders Kongl. Maj:t ej med hänsyn till det med partiel afskrifning förenade
mödosamma arbete funne skäligt förordna om afskrifning på eu gång af
detta jemförelsevis obetydliga belopp, tiden derför borde lämpas så, att
första afskrifningen komme att ske ett år, då afskrifning af grundskatt
egde rum och dervid med så många procent, att dessa komme att motsvara
det procenttal, hvarmed grundskatten samma år sammanlagdt blifvit
minskad, hvarefter afskrifning af återstoden torde böra med afseende på
såväl tid som procent sammanfalla med den för grundskatten;

att uppbördsförvaltningen i Norra och Södra Asbo samt Bjäre härads
fögderi föreslagit, att kyrkofonden, särskildt för hvarje kyrka, skulle omsättas
i penningar efter inedelmarkegångspris det år omsättningen skedde,
hvarefter afskrifningen skulle ske successivt årligen med t. ex. en tiondedel
hvarje år samt ersättning beredas dels för så mycket af den afskrifna
kyrkofonden, som för närvarande användes till ändamål, för hvilka i öfriga
delar af riket staten droge försorg, af statsmedel, dels för återstoden
af fonden medelst utdebitering inom socknarna efter de för kommunalutskylder
stadgade grunder; samt att detta skulle gälla jemväl Munka
Ljungby patronella församling, dock att, enär inom nämnda församling
kyrkofonden efter hvad patronus uppgifvit utginge till byggande och
underhåll af kyrkan och dermed i sammanhang stående ändamål, patronus
skulle förklaras skyldig att, till dess han afsade sig berörda jus patronatus,
sjelf bekosta det som för nämnda ändamål kunde erfordras utöfver hvad
inom församlingen komme att i ersättning för afskrifven kyrkotionde utdebiteras; att

kronofogdarne och häradsskrifvarne i Norrvikens och Sunnervikens
fögderier ansett rättvist, att kyrkofonden afskrefves, uppbördsförvaltningen
i det förra fögderiet dock med förbehåll att ersättning af staten anordnades
för de delar deraf, som ej vore till statsändamål anslagna;

att uppbördsförvaltningen i Götebox-gs fögderi, med tillkännagifvande,
att hinder för afskrifning af den i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän

utgående kyrkotionden icke torde ligga i den omständigheten att af
kyrkofonden utginge löneanslag till kontraktsprostarne, helst kyrkorna,
om de för all framtid egde skyldighet utgöra dessa löneanslag, utan olägenhet
kunde bestrida desamma af andra sina medel, hemstält, att åtgärder
måtte vidtagas för afskrifning af kyrkotionden, såväl den kyrkorna
behållna som den till statsverket under benämning bibeltrycksspanmål utgående,
hvilken afskrifning torde ega rum på en gång och utan vederlag
till kyrkorna;

att uppbördsförvaltningen i Inlands fögderi anfört, att då kyrkotionden
icke kunde betraktas annorlunda än såsom grundskatt, det syntes rättvist,
att densamma i likhet med hvad som egt rum med öfriga grundskatter
afskrefves, hvilket med hänsyn till det låga pris, hvarefter kyrkotionden
löstes, syntes kunna ega rum utan ersättning af*statsmedel till kyrkorna,
med undantag för Hjertums patronella pastorat, der kyrkotionden löstes
efter årsmarkegångspris och hvars patronus borde erhålla ersättning af
statsmedel till fulla beloppet, så länge han hade skyldighet att vidmakthålla
kyrkan, hvaremot, om denna skyldighet öfverginge på församlingarna,
dylik ersättning endast borde utgå i förhållande till hvad som af kyrkofonden
belöpte på de beskattningsföremål, hvilka förut ej deltagit i kyrkobyggnad
;

att häradsskrifvaren i Orousts och Tjörns fögderi ansett det lämpligt,
att såväl kyrkotionden, hvilken vore af samma natur med kronotionden,
som den till kronan utgående bibeltryckstunnan underkastades afskrifning,
hvilken torde böra ega rum på en gång och ej successivt, dock att patronus
i Morlanda för den honom anslagna kyrkotionden borde i ersättning
af statsmedel erhålla ett kapital, hvilket efter de i nådiga förordningen
den 11 september 1885 angifna grunder motsvarade kyrkofondens hela
belopp;

att kronofogden i nämnda fögderi instämt i hvad häradsskrifvaren
andragit allenast med den ändring att, då Morlanda församling åtagit sig
underhållsskyldighet af församlingens kyrka, deruti väl inbegripit tillhandahållande
af kommunionvin och oblater jemte aflöning till kyrkobetjente,
det kapital, som skulle till patronus utbetalas, borde motsvara endast hvad
kyrkotionden lemnat i öfverskott öfver bestridda utgifter med tillägg af
den utgift patronus för sina hemman hädanefter i följd af likställighet med
andra hemman i socknen för kyrkans underhåll in. m. komme att vidkännas; att

domkapitlet i Göteborg tillstyrkt afskrifning af kyrkotionden på
det sätt, att den, der så ännu ej skett, till sitt belopp fixerades och indroges
till statsverket för att i sammanhang med andra grundskatter små -

ningom afskrifvas, detta likväl endast på det vilkor att i de fall, der kyrkofonden
vore anslagen till kyrkornas utgifter, tiondetagaren, kyrka eller
patronus, hvilken kyrkobyggnadsskyldighet ålåge, i stället för den indragna
kyrkofonden erhölle ersättning af statsmedel eller möjligen genom särskild
uttaxering inom respektiva församlingar, hvarjemte ersättning för den tionde,
som utginge till fattiga prestenkor, borde beredas tiondetagaren; från hvilken
hemställan likväl två af domkapitlets ledamöter varit skiljaktige och
ansett, att kyrkofonden borde på bestämd tid upphöra och från samma
tid föreskriften i lagen af den 12 juni 1885 angående kyrkas byggande
och underhåll tillämpas öfver hela riket, med undantag dock dels för patronella
pastorat, vid hvilka annan möjlighet ej förelåge än att antingen i
enlighet med kongl. cirkuläret den 23 november 1855 söka få patronatsrättigheten
upphäfd och sedermera på ofvan angifvet sätt fördela skyldigheten
att bygga och underhålla kyrka, eller ock, om patronus ej ville
-afstå från sin rätt såsom sådan, fixera kyrkofonden till sitt belopp och
låta densamma fortfarande utgöras till patronus af de tiondeskyldiga, dels
ock för sådana församlingar, som yrkat på kyrkofondens bibehållande
för upptagna låns amortering, i hvilka församlingar kyrkofonden borde få
utgå såsom hittills, tills de nu upptagna lånen, hvilkas amorteringstid naturligtvis
redan vore eller blefve bestämd, inbetalts;

att domkapitlet i Lund aufört: att kyrkofonden visserligen vore ett
onus af samma beskaffenhet som kronotionden i det afseende!, att den
endast utginge af viss jord och kanske också vore på hemman och lägenheter
ojemnt och utan tillbörligt afseende på deras värde och skatteförmåga
fördelad, men vore densamma derutinnan af väsentligen annan beskaffenhet
än kronotionden, att, då den senare allt från reformationstiden obestridligen
utgått såsom skatt till staten, vore den förra, så vidt den vore
kyrkorna behållen, hvilket utgjorde förhållandet med den allra betydligaste
delen deraf, uteslutande afsedd för vederbörande kyrkoförsamlingars egna
behof och således att anse såsom kommunalskatt;, att förhållandet med den
anordnade kyrkofonden vore ett annat, i det denna, med hänsyn till dess
användning i allmänhet för andra än vederbörande församlingars egna behof,
ansåges hafva iklädt sig samma egenskap som kronotionden, hvadan
numera intet väsentligt torde kunna invändas mot, att densamma i likhet
med kronotionden afskrefves och att statsverket beredde vederbörande
tiondetagare ersättning derför; att det deremot icke rimligtvis torde ens
kunna sättas i fråga att, så länge den enskilda kyrkoförsamlingen i regel
hade att sjelf bära kostnaderna för uppehållande af sina kyrkliga anstalter,
statsverket vid en eventuel afskrifning af kyrkorna behållen tionde skulle
ikläda sig en dylik ersättningsskyldighet i förhållande till kyrkorna och

deras kyrkokassor; att då likväl de utgifter för församlingarnas egna behof,
som nu bestriddes af kyrkokassorna, icke vore af beskaffenhet att
kunna undgås, tydligtvis i händelse af kyrkotionde^ afskrifning andra
utvägar måste beredas för bestridande af berörda utgifter, om hvilkas beskaffenhet
och mångfald nådiga cirkuläret den 29 oktober 1886 gåfve en
temligen nöjaktig föreställning; att under nuvarande förhållanden det tillginge
så, att lösen för den hvarje kyrka tillkommande kyrkotionde liksom
afkomsten af kyrkan möjligen tillhörande hemman och lägenheter ingingc
till kyrkokassa^ från hvilken till vederbörande dels utbetalades lösen för
den anordnade tionden, dels betalning utanordnades för sådana i nyssberörda
nådiga cirkulär omförmälda utgifter, som blifvit af församlingen
beslutade; att det endast undantagsvis ifrågakomme att för sistnämnda
ändamål anlita uttaxering på församlingens skattskyldiga medlemmar, utan
försloge i allmänhet kyrkokassornas ordinarie inkomster till bestridande af
utgifterna och lemnade derutöfver öfverskott, som reserverades; att på detta
sätt i kyrkokassorna småningom samlades kapitaltillgångar att anlita för
bestridande af sådana utomordentliga utgifter, som mera sällan ifrågakomme,
såsom för ombyggnad, utvidgning eller restaurering af kyrkobyggnader,
för anskaffande af dyrbarare utredningspersedlar, för förvärfvande
af ny begrafningsplats m. m. och till hvilkas bestridande årsinkomsten ensamt
icke på långt när skulle förslå; att, om den behållna kyrkotionden
afskrefves, man under nuvarande förhållanden hade att välja mellan endast
två sätt att bereda kyrkokassorna tillgångar för bestridande af sina utgifter,
det ena att årligen inom församlingen uttaxera hvarken mer eller
mindre än hvad som utöfver möjligen påräknelig inkomst af kyrkans jordegendom
erfordrades för bestridandet af de beslutade utgifterna för året,
det andra att, utan afseende på den beslutade årsafgiftens större eller mindre
belopp, årligen uttaxera en summa motsvarande värdet af den afskrifna
tionden, så vidt den utgått för församlingens egna ändamål; att af dessa
båda sätt att gå till väga domkapitlet på grund af sitt målsmanskap för
kyrkorna på det bestämdaste tillstyrkte det sistnämnda, till stöd hvarför
åberopades den erfarenhet, domkapitlet städse fått göra derom, att i de
fall, då kyrkokassornas samlade besparingar icke varit för ändamålet tillräckliga,
stora svårigheter merendels mött att förmå församlingarna icke
blott att ombygga sina kyrkor, då de antingen af ålder förfallit eller på
grund åt folkökningen visat sig otillräckliga, utan äfven eljest att vidmakthålla
dem samt nödigt tillbehör i ett i förhållande till deras ändamål värdigt
skick — en erfarenhet, som domkapitlet helt säkert så mycket oftare
skulle för framtiden komma att göra ju mindre församlingarna inom stiftet
vore vana vid att underkasta sig särskild uttaxering för sina kyrkor; att

det af domkapitlet förordade sättet derjemte syntes vara det enda tillämpliga
vid fråga om möjligheten att afskrifva kyrkotionden i de församlingar,
der densamma uppbures af vederbörande kyrkopatron och denne icke kunde
förmås att med befrielse från skyldigheten att fullgöra de med åtnjutandet
af berörda tionde förenade skyldigheter, afstå från sin rätt att densamma
uppbära; att icke heller borde förbises den fördel, som antagandet af detta
förslag skulle medföra derutinnan, att man med en jemförelsevis ganska
lindrig årlig beskattning i allmänhet skulle kunna påräkna, att kyrkokassornas
besparade medel skulle räcka till för bestridande af sådana extra
ordinarie utgifter, som påkallades för erforderliga byggnadsföretag och dylikt
utan att man i sådana fall skulle behöfva att för utförandet af ett
arbete, som komme flera generationer till godo, under en kortare tidrymd
betunga de skattskyldige med extra ordinarie beskattning; att mot domkapitlets
ifrågavarande förslag tilläfventyrs skulle göras den anmärkning,
att genom dess godkännande kunde inträffa att i en eller annan kyrkokassa
småningom skulle hopas kapitaltillgångar, hvilka, såvidt förutses
kunde, måhända icke under loppet af flere årtionden skulle behöfva tagas
i anspråk för de dermed afsedda ändamål; att detta missförhållande dock,
efter domkapitlets förmenande, skulle lämpligen kunna utjemnas derigenom,
att åt Eders Kong! Maj:t öfverlemnades att, i förekommande fall, på framställning
af vederbörande församling, efter pröfning af omständigheterna
medgifva församlingen att för viss bestämd längre eller kortare tid inställa
de årliga uttaxeringarna för att återupptaga desamma efter den tidens förlopp;
att i de här förutsatta fall församlingarna väl också skäligen borde
kunna påräkna att hädanefter såsom hittills med Eders Ivongl. Maj:ts medgifvande
ur sina kyrkokassor erhålla räntefria lån eller anslag för en gång
för sina undervisnings- eller fattigvårdsanstalter; att i fråga om grunderna
för uttaxering inom vederbörande församling af ersättning för den indragna
kyrkotionden, så vidt ersättningsskyldigheten skulle drabba församlingen,
Riksdagen i sin framställning påpekat vigten deraf, att det i lagen den 12
juni 1885 angående byggnad och underhåll af kyrka med hvad dertill
hörer så ock af särskild sockenstufva, meddelade stadgande, som afsåge
införande af likhet i nämnda besvärs utgörande, vunne tillämpning äfven
i de landskap, der kyrkotionde utgjordes; att visserligen, på grund af åberopade
nådiga cirkuläret den 29 oktober 1886, kyrkornas inkomst af deras
behållna tionde användes till flera andra ändamål än dem, som i berörda
lag af den 12 juni 1885 afsåges och som, så vidt de icke vore under denna
lag hänförliga, borde tillgodoses genom uttaxering efter de för utgörande
af kommunalutskylder i allmänhet faststälda allmänna grunder; men att,
då kyrkotionden i allt fall vore eu föga betungande pålaga, intet väsent -

ligt torde vara att erinra deremot, att ersättningen derför uttaxerades uteslutande
enligt de af Riksdagen i sådant afseende antydda grunder; att
domkapitlet, sammanfattande de grundsatser, som ofvan uttalats, fördenskull
hemstält, att för en eventuel afskrifning af kyrkotionden måtte fastställas
hufvudsakligen följande vilkor:

l:o) att statsverket till vederbörande tiondetagare utgåfve ersättning
för den till andra än vederbörande församlingars egna behof anordnade
kyrkotionden;

2:o) att, efter de i lagen angående byggnad och underhåll af kyrka
med hvad dertill börer så ock särskild sockenstufva den 12 juni 1885 angifna
grunder, såsom ersättning till vederbörande kyrkokassa för kyrkans
behållna äfvensom för församlingens egna behof anordnade kyrkotionde
årligen inom församlingen uttaxerades en summa, motsvarande i Skåne
värdet efter tioårigt medelmarkegångspris af sagda tionde och i Blekinge
tiondens fixerade värde i penningar; samt

3:o) att i församling, der kyrkotionden på grund af patronatsrättighet
åtnjötes af patronus, ersättning derför skulle efter enahanda grunder inom
församlingen uttaxeras och till patronus erläggas; hvarjemte domkapitlet,
som fäst uppmärksamheten på ett i Skåne i ett eller annat fall förekommande
undantagsförhållande, att nemligen hemman i en församling utgjorde
kyrkotionde icke till sin egen sockenkyrka utan till annan församlings
kyrka, ansett lämpligt att äfven kyrkotionden af hemman i en dylik undantagsställning
afskrefves; att det tiondebelopp, hvars utgörande hittills
ålegat hemmanet, sammanfördes med kyrkotionden i den församling, der
hemmanet vore beläget; att hemmanet derefter enligt de grunder, som i
sådant afseende blefve faststälda, deltoge i utgörandet af den ersättning
för kyrkotionden, som inom sistnämnda församling komme att utdebiteras;
samt slutligen att denna församlings kyrkokassa årligen till den kyrka,
som varit berättigad till kyrkotionden af hemmanet, årligen erlade tiondens
värde efter medelm arkegång;

att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län anfört, att
det icke kunde förnekas, att en väsentlig skilnad egde rum mellan tiondegifvarne
i de gamla svenska provinserna, der kyrkotionden indragits till
kronan och sedermera saminanslagits med räntan under benämningen grundskatt
samt gjorts till föremål för afskrifning, och de i Skåne, Halland,
Blekinge och Bohuslän, hvarest kyrkorna vore bibehållna vid kyrkotionden;
att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande derför icke ansett sig böra afstyrka
bifall till Riksdagens framställning om afskrifning af den på viss
jord inom förenämnda landskap utgående kyrkotionden, hvilken afskrifning
torde böra ske på en gång, i samband hvarmed kyrkotionden jemväl skulle

komma att ur kronans räkenskaper uteslutas, hvarigenom uppstode den
fördel, att dessa något förenklades och uppställningen af riksstatens 8:do
hufvudtitel underlättades; att genom en sådan afskrifning förhållandet i
afseende på de ecklesiastika boställena, för hvilka räntan frinjötes, icke
rubbades, hvaremot kronan ginge förlustig bibeltrycksspanmålen och den
del af tionden i Malmö stad, som kunde befinnas vara kyrkotionde; att
kyrkotionde för närvarande uppbures af åtskilliga statsinstitutioner eller af
tjensteman under sådana förhållanden, att de eljest bort erhålla anslag af
statsmedel; att statsverket torde böra lemna dem ersättning för den förlust,
de genom tiondens afskrifning lede att, i likhet med hvad om kyrkotionde
genom nådigt bref den 14 december 1855 stadgats, utgå enligt nådiga kungörelsen
den 11 maj 1855, hvadan statsverket skulle hafva att utgifva ersättning
för prostetunnor, till kyrkoherdarne i Mellan Grefvie, Skanör och
Ivnästorp (1), till presterskapet vid domkyrkan i Lund, till universitetet i
Lund, till läraren i barnmorskekonsten i Lund samt till biskopen i Lund,
dock att vid blifvande lönereglering i ofvannämnda pastorat skulle tagas
i öfvervägande, huruvida ersättning för tionden fortfarande borde utgå; att
den kyrkotionde, som utginge till ringuppsyningsmannen i Stora Ivöpinge,
till belgtramparen i Herrestad samt till organist, barnmorska eller skolväsendet
i åtskilliga församlingar vore anvisad till behof, hvilkas tillgodoseende
ankoimne på vederbörande kommun i den ordning, som för hvarje
särskildt fall kunde vara föreskrifvet, hvadan vid beslut om afskrifning af
kyrkotionde endast torde erfordras den föreskrift, att vederbörande kommun
hade att lemna nuvarande tjensteinnehafvare ersättning för den tionde,
hvaraf han ginge i mistning; att om kyrkofonden afskrefves, naturligtvis
kostnaderna för kyrkobyggnad och andra kyrkans utgifter måste fördelas
å kommunens skattskyldiga medlemmar efter den grund, som vore i lag
bestämd, i anledning hvaraf några församlingar ifrågasatt, att eu viss årlig
utdebitering för kyrkans räkning måtte verkställas; att Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande dock ej funne skäl att förorda någon föreskrift derom,
enär det hvarken syntes riktigt att af de skattskyldige uppbära högre avgifter
än som erfordrades, eller funnes anledning att betvifla det kommunerna
i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän skulle lika villigt som i
öfriga landskap vidkännas de utgifter, som erfordrades för en värdig tempelbyggnad;
att innehafvande af jus patronatus i Skåne torde vara lagligen
berättigade att uppbära den kyrkotionde, som vore kyrkan behållen, hvadan
vederbörande kommuner torde åläggas att årligen till patronus gälda
ersättning för den kyrkotionde, som honom tillkomma, hvilken ersättning
torde böra utdebiteras på kommunernas invånare enligt den grund, hvarefter
bidrag till kyrkobyggnad utginge; att den kyrkotionde, som vore an -

slagen till lasarettet i Lund eller, som det äfven kallades, kliniska institutionen
derstädes, hvars underhåll eljest tillhörde Malmöhus läns landsting,
fortfarande utginge, ehuru på sista tiden en eller annan församling undandragit
sig dess erläggande; att det förhållande att klinisk undervisning
meddelades inom lasarettet medförde den fördel, att detsamma kunde påräkna
universitetslärare såsom läkare, men att något anspråk å ersättning
af statsmedel icke derpå kunde grundas; samt att, då å andra sidan frågan,
huruvida lasarettet vore berättigadt att fortfarande af församlingarna uppbära
tionden eller ersättning derför, icke torde kunna annorlunda än i
tvistemålsväg afgöras, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansett sig
böra hemställa, att, i händelse församling kändes skyldig att till lasarettet
fortfarande utgöra ifrågavarande afgift, densamma borde bestridas af kyrkans
medel efter den för kyrkobyggnad stadgade grund;

att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län anfört,
att Eders Kongl. Majds befallningshafvande, då de tiondeskyldige i Skåne,
Halland, Blekinge och Bohuslän icke beredts lika fördelaktig ställning som
öfrige tiondeskyldige i riket, funnit sig icke böra afstyrka bifall till den af
Riksdagen gjorda framställning om afskrifning af den från viss jord inom
nämnda landskap utgående kyrkotionden, hvilken afskrifning torde böra
ega rum på en gång och ej succesivt; att genom en dylik afskrifning förlust
skulle drabba statsverket dels direkt genom mistning af den del af
kyrkotionden, som förut ingått till statsverket, dels indirekt, då det torde
tillkomma statsverket att ersätta de statsinstitutioner samt embets- och
tjensteman, hvika uppburit en del af tionden; att deremot beträffande den
del af tionden, som användts till andra kommunala ändamål än kyrkors
byggande och underhåll, det vid kyrkotiondens afskrifning torde åligga ej
staten utan hvarje kommun att draga försorg om ersättning åt dem, hvilka
varit i åtnjutande af denna del af tionden, liksom ock kyrkornas byggande
och underhåll i alla församlingar, der detta besvär ej ålåge innehafvaren
af patronatsrättighet, efter tiondens afskrifning borde utgöras på sätt i
lagen den 12 juni 1885 vore stadgadt; att den önskan visserligen uttalats
af många församlingar, att kyrkorna skulle ega att såsom ordinarie inkomst
årligen uppbära de belopp, som motsvarade de förluster, kyrkorna giorde
genom mistning af sin behållna tionde, samt att dessa belopp skulle utgå
enligt de grunder, som vore faststälda genom lagen den 12 juni 1885, men
att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, då det icke syntes skäligt att
genom utdebitering på skattskyldige samla kassor, hvarmed framtida kommunala
behof skulle täckas, icke ansett sig kunna tillstyrka bifall dertill
med undantag endast för de församlingar, der patronus egde rätt uppbära
kyrkotionden mot byggnads- och underhållsskyldighet å församlingens kyrka,

hvarest denna skyldighet fortfarande borde åligga honom, men församlingen
förpligtas ersätta patronus med ett kyrkofonden motsvarande årligt
belopp, utdebiteradt på församlingens skattskyldige i enlighet med grunderna
i lagen den 12 juni 1885;

att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län anfört, att
då beslut numera fattas om eftergifvande af öfriga grundskatter, anledning
ej torde vara för handen att åt statsverket bibehålla den af kyrkofonden
utgående bibeltrycksspanmålen, som uppginge till så ringa belopp och derjemte
saknade motsvarighet i största delen af riket, utan syntes densamma
böra afskrifvas, hvilken afskrifning, då bibeltrycksspanmålen, som utginge
efter medelinarkegångspris, utgjorde endast några ören på hvarje tiondeskyldigt
helt hemman, borde kunna verkställas helt och hållet antingen
året efter det, då beslutet derom kunde komma att fattas, eller ock år
1904, då sista återstoden af öfriga grundskatter skulle eftergifvas; att af
kyrkofonden i öfrigt, som utginge efter bestämda pris, statsverket icke tillfördes
någon inkomst, utan uppbures densamma, visserligen ej direkt, men
i stället under form af ersättningsanslag helt och hållet af församlingarna,
och användes åtminstone till största delen för deras egna ändamål; att dä
indragning af dessa ringa anslag ej skulle kunna vare sig utöfva något
menligt inflytande på kyrkornas nybyggnad och underhåll eller förorsaka
vissa församlingsmedlemmar någon afsevärd utgift eller olägenhet, Eders
Ivongl. Maj:ts befallningshafvande ansåge sig böra i underdånighet tillstyrka,
att äfven den församlingarna sålunda tillkommande andel af kyrkofonden
afskrefves, hvilket lämpligen syntes kunna ske sålunda, att ena hälften
afskrefves året efter det då beslut derom fattades, och andra hälften år
1904; att de för kyrkofonden utgående ersättningsanslagen hufvudsakligen
användes till byggnad och underhåll af kyrka, men att inom vissa församlingar
desamma tagits i anspråk äfven för andra ändamål såsom till
prostetunnan samt biskopens studieskatt, konsistorii statslön och vaxljusmedel;
att hvarken byggnad och underhåll af kyrka eller kontraktsprostarnes
aflöning torde vara att hänföra till ändamål, hvilka borde af statsverket
bekostas, hvarför samtidigt med kyrkofondens afskrifning statsverket
borde befrias från utgifvande af de vid tiondens indragning till kronan
församlingarna tillerkända ersättningsanslag; att statsverkets anslag till
kleresistaten för den af dess boställen utgående tionde likaledes borde på
en gång indragas och samtidigt ur tiondelängder och statsverkets öfriga
räkenskaper afföras såväl kyrkofonden för dessa boställen som ock den
afkortade fonden för det Karlshamns stad tillhöriga hemmanet n:o 1
Ilunnemara, men att, om församlingarna vore pligt!ga att utgöra biskopens
tudieskatt, konsistorii statslön och vaxljusmedel och denna deras skyldig -

het stode i något sammanhang med deras rättighet att uppbära kyrkotionde
eller ersättning derför, statsverket i och med kyrkotionde^ afskrifning
borde öfvertaga ansvaret för ifrågavarande utgifter, hvilka syntes vara
af beskaffenhet att de icke borde drabba församlingarna;

att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Hallands län anfört, att
då kyrkotionde!!, som i nämnda län dels inginge direkt till statsverket,
dels disponerades af församlingarna eller vederbörande patroni, oafsedt dess
ändamål onekligen hade samma natur som kronotionden, det vore önskvärdt,
att åtgärder vidtoges ländande till likställighet mellan tiondegifvarna
i Halland och öfriga fordom danska provinser samt dem i det öfriga Sverige,
i den mån sådana åtgärder kunde ske utan förnärmande af andras
lagbefästade rättigheter; att staten dervid borde eftergifva sina anspråk i
afseende å den delen af tionde!), som inginge direkt till statsverket, helst
densamma i Halland icke uppgingc till något afsevärdt belopp; att eu afskrifning
deremot af den del af fonden, som tillkomine församlingarue,
skulle beröfva kyrkorna tillgångar, hvilka satt dem i stånd till de anmärkningsvärda
om- och nybyggnader af kyrkor i länet, som under det sista
årtiondet egt rum; att i hvarje fall en aflösning på billiga vilkor, d. v. s.
genom årlig amortering under en längre tidsföljd, med rätt dock för tiondegifvaren
att, då han så önskade, på en gång inbetala hela återstoden af
inlösningsbeloppet, vore lämpligare än en afskrifning af denna del, så vida
den ej lemnades beroende på uttryckligt medgifvande af vederbörande församlingar;
samt att hvad anginge den tionde, som tillfölle innehafvare af
jus patronat^, det vore föga anledning antaga, att en patronus skulle afstå
från densamma blott mot det han befriades från skyldigheten att hålla
kyrkan vid makt, hvaremot en inlösen af dylik tionde, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med sättet för inlösen af skattefrälseräntor i enlighet med
kongl. förordningen den 11 september 1885 torde kunna ifrågasättas och
i sammanhang dermed, sedan denna tionde kommit i statens hand, afskrifning
af densamma;

att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus
län med erinran, att visserligen enligt domkapitlets i Göteborg och
Tanums församlings underdåniga yttranden fattiga prestenkor af kyrkofonden
skulle njuta understöd, men att de icke dertill torde ega någon
i lag eller författning grundad rättighet, i underdånighet anfört, att af
kyrkornas tiondeinkomster, så vidt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
hade sig bekant, ej utginge andra anslag än den statsverket tillkommande
så kallade bibeltryckstunnan och prostetunnorna; att statsverket utan svårighet
syntes kunna undvara den ringa inkomst, som tillfölle detsamma af
kyrkotionde!!, hvadan om kyrkofonden afskrefves, hvilket Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande på de i Riksdagens skrifvelse anförda skäl ansåge
lämpligt och önskvärdt och hvilken åtgärd på grund af kyrkotionde^
ringa belopp borde ske, ej successivt utan på en gång eller på sin höjd
i två terminer med hälften hvardera gången, den så kallade bibeltryckstunnan,
som utginge af kyrkornas behållna del deraf, jemväl borde upphöra;
att kontraktsprostarne deremot borde hållas skadeslösa för den minskning
i lön, som afskrifningen förorsakade dem, men att det obetydliga belopp,
som för detta ändamål erfordrades, utan olägenhet torde kunna beredas
utaf andra kyrkornas medel, om dessa skulle ega skyldighet att för
all framtid utgöra prostetunnorna och denna skyldighet icke ansåges lämpligen
böra öfverflyttas på församlingarna; att då kyrkorna i länet vid detsammas
förening med Sverige tillförsäkrats att allt framgent få tillgodonjuta
sin inkomst af kyrkotionden, hvilken rätt sedermera dels i presterskapets
privilegier och dels i nådiga resolutioner blifvit än ytterligare bekräftad,
de väl borde vara berättigade att erhålla fullgod ersättning för
denna inkomst, om densamma genom kyrkotiondens afskrifning skulle
komma att upphöra; att derför icke utan skäl de flesta församlingar,
som i saken sig yttrat, liksom ock kyrkoherdarne i dessa församlingar
framstält anspråk på ersättning af statsmedel för kyrkotionde åt kyrkorna,
för den händelse den komme att afskrifvas, men att då lagen den 12 juni
1885 angående byggnad och underhåll af kyrka icke skulle, om dylik ersättning
tillerkändes kyrkorna, komma till vidare tillämpning inom församlingarna
i Bohuslän, än för närvarande vore fallet, och den önskade
fulla likställighet i fråga om kyrkobyggnad sskyldigheten mellan dessa församlingar
och rikets öfriga församlingar således icke på detta sätt skulle
ernås, det likväl icke torde vara lämpligt att vid afskrifning af kyrkotionden
binda något vilkor om ersättning derför åt kyrkorna, hvilkas behof
af nybyggnad och underhåll blifvit i nyss nämnda lag fullt tillgodosedt;
att det ej heller syntes böra ifrågasättas, att församlingarnas icke tiondeskyldiga
beskattningsföremål skulle erhålla någon ersättning för den ökade
börda, som genom kyrkotiondens afskrifning för dem skulle uppstå i afseende
å kyrkans byggande och underhåll och de flere utgifter, som nu
bestriddes af kyrkotionden; att den kyrkotionde, som åtföljde patronatsrättigheten
i Hjertums och Morlanda båda pastorat, mot skyldighet för
patronatsrättighetens innehafvare att hålla kyrkan vid makt, deremot icke
syntes kunna afskrifvas med mindre än att full ersättning bereddes vederbörande
patroni, så vida dessa icke vore villiga att på andra vilkor träffa
uppgörelse i fråga om kyrkotiondens upphörande, och öfriga vederbörande,
hvilkas rätt deraf skulle komma att beröras, anslöte sig till en sådan uppgörelse;
att i detta afseende förelåge ett förslag af patronus i Morlanda,

men att då denne förbehållit sig att fortfarande få utöfva den vigtigaste
af de med patronatet förenade rättigheter eller att få kalla kyrkoherde
till pastoratet och genom uppgörelsen endast skulle blifva befriad från
skyldigheten att hålla kyrkan vid makt, det ville synas Eders Kongl. Majrts
befallningshafvande som om ha/ns erbjudande icke vore värdt vidare beaktande;
att det i stället syntes lämpligt att liksom jemlikt nådiga förordningen
den 11 september 1885 angående inlösen af skattefrälseräntor, kronotionde,
som innehades under enskild eganderätt in. in., det för beredande
af tillfälle att få dylik kronotionde likstäld med kronans tionde, lemnats
öppet för innehafvare af patronatsrättighet, dermed kronotionde vore förenad,
att taga lösen derför af kronan efter visst pris med tillagd forsellön,
ett liknande erbjudande gjordes innehafvarne af patronatsrättigheten i Morlanda
och Hjertums pastorat beträffande den kyrkotionde, som de egde
uppbära, dervid till grund för lösningspriset torde böra läggas medeltalet
åt'' de senaste tio årens markegångspris, hvarefter kyrkofonden, om den
icke genast afskrefves, borde utgöras i penningar efter samma pris, hvarmed
den öfriga kyrkofonden i länet löstes, samt att, om patroni icke ville
begagna sig af ett dylikt erbjudande, andra åtgärder kunde vidtagas för
vinnande af kyrkofondens afskrifning inom patronatsförsamlingarna, dervid
möjligen också skulle kunna ernås full tillämpning af den nya kyrkobyggnadslagen
äfven i dessa församlingar.

De tabeller, embetsverken låtit upprätta, utvisa bland annat:

att kyrkofonden efter afdrag för den afkortade delen deraf skall uppgå
till 9,470,6729124 hektoliter råg, 18,706,431881 hektoliter korn, 772,3158 hektoliter
blandkorn och 4,741,2395 hektoliter hafre med ett värde för år 1894
af 209,386 kronor 55 öre, dervid dock torde erinras, dels att embetsverken
i allmänhet ej ingått i närmare undersökning beträffande beloppet af den
kyrkotionde, som för hvarje kyrka ur landsboksräkenskaperna eller uppgifter,
lemnade af vederbörande häradsskrifvare, pastorsembete eller församling
sålunda i tabellerna upptagits såsom utgående kyrkotionde, dels
ock att i några församlingar nämnda tionde enligt beslut å kyrkostämma
eller medgifvande af vederbörande patronus tills vidare ej uppbäres eller
utgår ur kommunalkassan liksom den också på åtskilliga ställen numera
utdebiteras efter fyrk eller, der densamma eljest skulle lösts efter medelmark
egångspris, med fixt belopp;

att efter afdrag för den kronan behållna och anordnade delen af
kyrkofonden samt de utgifter, livilka eljest enligt tabellerna, från kyrkorna
utgå till andra än deras egna ändamål, den behållna inkomsten inom de
församlingar, der kyrkotionde förekommer, skulle utgöra 154,903 kronor

27 öre med ett medeltal för hvarje kyrka af 266 kronor 16 öre (högst i
Osterslöf med 1,271 kronor !)5 öre, lägst i Sturkö med 92 öre); samt

att forsellönsersättning för kyrkofonden utgår i Malmöhus, Kristianstads
och Hallands län med tillsammans 7,138 kronor 93 öre, Indika
ersättningsbelopp endast Lunds universitet, kontraktsprostarne i Skåne samt
några pastorer direkt utqvittera å ränteriet, hvaremot denna ersättning
eljest i dess helhet uppbäres af kyrka eller patronus, som till dem, hvilka
hafva belopp af kyrkofonden sig anslagna, utgifva mot anslaget svarande
del af forsellönen, för så vidt de efter gifna bestämmelser eller praxis anses
dertill berättigade, hvilket dock långt ifrån synes vara regel.

Af rikshufvudboken för år 1895 inhemtas:

att kyrkotionden, som i riksstaten beräknats till 250,000 kronor, skulle
utgöra för Blekinge län 1,714,363 hektoliter med ett värde af 3,927 kronor
32 öre, för Kristianstads län 9,200,241 hektoliter med ett värde af 66,969
kronor 94 öre, för Malmöhus län 17,100,701 hektoliter med ett värde af
117,528 kronor 86 öre, för Hallands län 2,619,580 hektoliter med ett värde
af 16,099 kronor 20 öre samt för Göteborgs och Bohus län 3,456,464 hektoliter
med ett värde af 3,385 kronor 79 öre eller tillhopa 33,991,340
hektoliter till ett sammanlagdt värde af 207,911 kronor 41 öre;

att under 7:de hufvudtiteln »städers friheter» med rubrik »indelning
och dermed jemförlig anvisning, på förslag: friheter och kyrkotionde» afförts
37 kronor 86 öre, som i riksstaten beräknats till 40 kronor, deraf 33
kronor 57 öre »friheter» och 4 kronor 29 öre »kyrkotionde»;

att under 8:de hufvudtiteln

1) >kleresistaten» under rubrik »anvisning i kontant» afförts 20,102
kronor 75 öre, som i riksstaten beräknats till 20,660 kronor, deraf för
kyrkotionde i Blekinge samt Göteborgs och Bohus län 87 kronor 58 öre,
samt under rubrik »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter och kyrkotionde» 15,453 kronor 1 öre, som i riksstaten beräknats
till 16,000 kronor, deraf 2,485 kronor 72 öre »friheter» och 12,967 kronor
29 öre »kyrkotionde»;

2) »universiteten» under rubrik »indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag: kyrkotionde» afförts 3,635,500 hektoliter spanmål, deraf
1,429,942 hektoliter för Kristianstads och 2,205,568 hektoliter för Malmöhus
län, till värde af 28,683 kronor 14 öre, som i riksstaten beräknats till
35,820 kronor;

3) »pedagogier och folkskolor» under rubrik» »indelning och dermed
jemförlig anvisning, på förslag: kyrkotionde» för Malmöhus län afförts
122,335 hektoliter spanmål till ett värde af 876 kronor 82 öre, som i
riksstaten beräknats till 1,010 kronor;

4) »barnmorskeundervisningen och barnbördshusen» under rubrik
»indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: kyrkotionde» för
Malmöhus län afförts 77,733 hektoliter spanmål till värde af 581 kronor
57 öre, som i riksstaten beräknats till 700 kronor;

5) »lasaretts underhåll» under rubrik »indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag: kyrkotionde» afförts 406,430 hektoliter spanmål, deraf
för Kristianstads län 62,649 hektoliter och för Malmöhus län 343,781 hektoliter
med ett värde för det förstnämnda af 484 kronor 10 öre och för det
senare af 2,722 kronor 87 öre eller tillsammans 3,206 kronor 97 öre, som
i riksstaten beräknats till 4,360 kronor; samt

6) »kyrkors underhåll» under rubrik »anvisning i kontant» alförts

7.217 kronor 69 öre, som i riksstaten beräknats till 7,528 kronor, deraf
för kyrkotionde i Blekinge samt Göteborgs och Bohus län 6,196 kronor
94 öre, äfvensom under rubrik »indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag: kyrkotionde» 21,827,217 hektoliter spanmål till ett värde af

150.217 kronor 54 öre, soin i riksstaten beräknats till 193,300 kronor,
deraf för Kristianstads län 6,878,349 hektoliter till ett värde af 51,417
kronor 72 öre, för Malmöhus län 12,430,418 hektoliter till ett värde af
82,835 kronor 4 öre, för Hallands län 2,377,708 hektoliter till ett värde
af 15,035 kronor 88 öre samt för Göteborgs och Bohus län 140,742 hektoliter
till ett värde af 928 kronor 90 öre.

För egen del få kammarkollegium och statskontoret, som jemlikt den
nådiga remissen och Riksdagens skrifvelse ansett det tillkomma embetsverken
att endast afgifva förslag angående sättet och vilkoren för afskrifning
af den från viss jord i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän utgående
kyrkofonden, ej att yttra sig derom, huruvida en dylik afskrifning bör
ega rum eller icke, i underdånighet anföra:

Då den afkortade tionden icke erlägges till kyrkan, ej heller i öfrigt
utgöres, — med undantag endast hvad beträffar dels ecklesiastika boställen
i Blekinge län, hvilka boställens kyrkotionde indragits till och uppbäres
af statsverket, som till vederbörande tiondegifvare utanordnar motsvarande
belopp, dels några ecklesiastika egendomar i öfrigt, deraf indelningshafvarne
jemlikt gällande lifstidsstädje- eller arrendekontrakt ega uppbära
nämnda utskyld, — torde, derest kyrkofonden afskrifves, beträffande den
afkortade delen deraf andra föreskrifter ej erfordras än att, på sätt embetsverken,
enligt hvad ofvan förmälts, den 31 december 1886 hemstält,
den i Blekinge län skedda indragningen till statsverket af densamma skall

återgå samt förbehåll göras derom, att genom afskrifningen någon rubbning
ej får ske i den rätt, åtskilliga indelningshafvare enligt gällande
kontrakt kunna ega att af de dem på lön anslagna egendomar uppbära
kyrkotionde.

Hvad den kronan behållna kyrkotionden angår, hafva embetsverken
redan på ofvan anförda skäl uttalat den uppfattningen, att kyrkorna borde
befrias från utgörandet af bibeltryckstunnan, och lärer af liknande skäl
jemväl, derest kyrkotionden afskrifves, den indragna skol- och hospitalstionden
ej vidare böra till statsverket utgå.

Af de anslag, för hvilka ofvan redogjorts under rubrik »anordnad
kyrkotionde» synes en del kunna upphöra utan särskild ersättning, nemligen: 1)

Kyrkotionden till Malmö asyl. Då det anslag, som i riksstaten
uppförts såsom vederlag för hospitalens till statsverket indragna inkomster,
erhållit egenskapen af förslagsanslag, finnes ej skäl att, derest kyrkotionden
till Malmö asyl upphör att utgå, förhöja nämnda högst betydliga anslag
med ett emot ifrågavarande obetydliga kyrkotionde ungefärligen svarande
penningebelopp; samt

2) Kyrkotionde, som utgår från en egendom, hvilken tillhör en kyrka,
till en annan sockens kyrka. Af de fall, då kyrkotionde från en egendom,
som tillhör en kyrka, erlägges till en annan sockens kyrka, bero, efter
hvad ofvan anförts, de flesta derpå, att säterifrihet flyttats från ett säteri
i en socken till en i annan socken belägen egendom, hvars kyrkotionde i
stället fått utgöras af det förutvarande säteriet. Afskrifves kyrkotionden
i dess helhet, synes för dylik tionde, hvilken gifvetvis, derest säteriflyttningen
ej mellankommit, blifvit med kyrkans öfriga tionde afskrifven,
någon ersättning ej böra ifrågakomma; och detsamma torde gälla jemväl
den tionde från skattelägenheterna n:ris 1—9 Månstorp i Mellan Grefvie
socken samt skattehemmanen n:o 10 Qvarnby i Husie och n:o 3 Kempinge
i Rengs socken, som erlägges till kyrkorna i Vestra Ingelstads, Södra
Sallerups samt Stora Hammars församlingar, hvilka också utan anspråk
på ersättning tillstyrkt kyrkotiondens afskrifning.

Då pensionerna från presterskapets enke- och pupillkassa numera
måste anses utgå med fulla beloppet, kunde det hafva ifrågasatts, om icke
tionden till fattiga prestenkor i Halland samt det från kyrkorna i Bohuslän
och den del af Elfsborgs län, hvilken tillhör Göteborgs stift, för samma
ändamål utgående understödet jemväl bort upphöra utan vederlag; men då
liknande utskylder förekomma äfven i andra stift, och frågan i allt fall
lärer påkalla närmare utredning än den embetsverken i detta sammanhang
ansett sig böra vidtaga, synes det embetsverken lämpligast, att, i

afvaktan på eu dylik allmän utredning, hvarom Eders Kongl. Maj:t lärer
finna skäl lemna föreskrift, och hvilken torde omfatta jemväl de ersättningar,
som i de olika stiften från kronan utgå till fattiga prestenkor,
ofvannämnda anslag till fattiga prestenkor fortfarande må utgöras af kyrkorna,
eller, om kyrkornas inkomster ej dertill lemna tillgång, af församlingarna
(i patronella pastorat af patroni).

Kyrkorna eller, om deras inkomster ej dertill lemna tillgång, församlingarna
(i patronella pastorat patroni) torde ersättningsskyldighet likaledes
åligga för:

1) kyrkotionde till församlingens tjenstemän för deras befattning vid
kyrkan eller med dess räkenskaper;

2) kyrkotionde såsom ersättning för skedd jordupplåtelse för vederbörande
kyrkas räkning; .

3) prostens omaks- eller under skrifning spenningar, om desamma vidare
böra utgå; samt

4) kyrkofonden till Lunds lasarett, derest kyrkorna fortfarande anses
skyldiga utgöra nämnda tionde, hvilken fråga är beroende på domstols
pröfning.

Anledning kunde nog förefunnits att ålägga kyrkan eller kyrkoförsamlingen
(i patronella pastorat patroni) ersättningsskyldighet äfven för
prostetunnan, då prosten tillerkänts densamma hufvudsakligen såsom arfvode
för sitt besvär med kyrkan, men då prostetunnan i öfriga riket numera
utgår af statsmedel, torde på lika sätt förfaras med nämnda utskyld i
Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän samt kyrkorna sålunda befrias från
densammas erläggande.

Dylik befrielse torde jemväl komma kyrkorna till del beträffande
samtliga öfriga under »anordnad tionde» upptagna anslag samt på annat
sätt sörjas för de ändamål, till hvilka de för närvarande utgå.

Beträffande den till församlingens skolväsende samt barnmorskelöner disponerade
kyrkotionde, lärer denna ersättningsskyldighet böra åligga, för den
förra skoldistriktet och för den senare kommunen.

Från biskopslöneregleringsfonden torde, för den tid nu gällande lönereglering
för biskopen i Lund omfattar, ersättning utgå för den honom
anslagna kyrkotionde och biskopens studieskatt samt från presterskapets löneregleringsfond,
likaledes under löneregleringsperioden, för den åtskilliga
kyrkoherdar och komministrar enligt gällande lönereglering sresolutioner anslagna
kyrkotionde; af statsmedel deremot, medelst uppförande å vederbörliga
stater af motsvarande anslag, ej endast, efter hvad ofvan föreslagits,
för prostetunnan, utan äfven

dels för kyrkotionden till Lunds universitet och barnmorskeläraren i
Lund;

dels för vaxljusmedlen, studieskatten i Halland, konsistorii statslön, amanuensens
och pedellens lönetillökning, konsistorienotariens augment samt bidrag
från landskyrkor i Listers och Bräkne kontrakt till Karlshamns skolestats
aflöning;

dervid embetsverk^ beträffande tionden till barnmorskeläraren i Lund
velat framhålla, att vid dess beviljande visserligen en särskild förmån afsetts
för de tiondeskyldiga församlingarna, men att denna tionde i allt fall synts
einbetsverken böra ersättas af statsverket, då af dess medel numera bestridas
samtliga med barnmorskeundervisningen i öfrigt förenade kostnader. i

För prostetunnan synes ersättningen böra utgå på det sätt att efter
samma grunder som i gamla Sverige för hvarje kyrka, hvaraf prostetunna
hittills utgått, från statsverket utgöres en tunna spanmål af det eller de
sädesslag, hvaruti nämnda utskyld hittills varit bestämd, löst efter det i
kongl. förordningen den 23 juli 186!) angifna pris, nuvarande prostar
dock förbehållet att under deras tjenstetid få uppbära ersättning för prostetunnan
efter hittills gällande grunder.

Hvad angår öfriga anslag, för hvilka ersättning föreslagits skola
utgå från biskopslöneregleringsfonden, presterskapets löneregleringsfond
eller statsverket, torde andra förändringar ej påkallas, än att ersättningen
för tionden till barnmorskeläraren i Lund, studieskatten i Halland, konsistorii
statslön, amanuensens och pedellens lönetillökning samt konsistorienotariens
augment, hvilka anslags storlek ej kunnat af embetsverken
tillförlitligen uppgifvas, bestämmes efter medeltalet af de 10 sista årens
inkomst samt att ersättningen för de tiondeanslag, hvilka för närvarande
utgå efter medelmarkegång, förvandlas till fixa belopp efter samma
beräkningsgrund med tillägg af forsellön, äfven der sådan enligt lemnade
uppgifter ej utgått; och torde, innan ärendet slutligen pröfvas, vederbörande
sättas i tillfälle yttra sig, om de hafva något att mot dessa förändringar
erinra.

Med tillämpning af de utaf embetsverken sålunda angifna grunder
skulle såsom ersättning för afskrifven kyrkotionde af allmänna medel årligen
utgå 45,655 kronor 16 öre, deraf 369 kronor 79 öre från biskopslöneregleringsfonden,
948 kronor 1 öre från presterskapets löneregleringsfond
samt 44,377 kronor 16 öre från statsverket, som dessutom skulle gå
i mistning af den kronan behållna kyrkotionden samt kyrkotionden till
Malmö asyl, med ett beräknadt värde år 1894 af 7,330 kronor 39 öre;
dock kommer denna senare förlust att i det närmaste uppvägas deraf, att

forsellönsersättningen 7,138 kronor 93 öre samt ersättningen till Öfraby
kyrka för kyrkofonden af Öfrabyborgs säteri, utgörande för år 1894 20
kronor 97 öre, ej vidare skola utgå.

Äfven om kyrkorna, på sätt ofvan blifvit föreslaget, befrias från flertalet
af de till andra än deras egna ändamål anvisade betydliga anslag,
måste likväl tagas i öfvervägande, huruvida, efter kyrkofondens afskrifning,
särskilda åtgärder påkallas för anskaffande af medel till kyrkliga
ändamål, hvarför anslag utaf allmänna medel naturligtvis ej kan ifrågasättas.

Flera församlingar eller myndigheter hafva i detta syfte föreslagit, att
liksom kyrkorna i gamla Sverige åtnjuta viss årlig inkomst i den numera
från statsverket utgående vin- och byggnadssäden, kyrkorna i de forna
danska och norska provinserna Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän
jemväl skulle tillförsäkras en viss årlig inkomst, dock uttaxerad inom
församlingarna efter fyrk eller enligt lagen den 12 juni 1885, men hafva
embetsverken, som ej ingått i bedömande af frågan, huruvida vin- och
byggnadssäden i gamla Sverige fortfarande bör utgå, i likhet med Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus och Kristianstads län ej
ansett sig böra dertill tillstyrka nådigt bifall, utan torde medel för kyrkliga
ändamål efter afskrifningen vid behof uttaxeras enligt de för hvarje
särskild utgift meddelade bestämmelser.

Endast patronella församlingar måste i detta afseende tills vidare intaga
eu undantagsställning.

Af den beträffande patronatsrättigheten ofvan lemnade framställning
lärer framgå att, om än utaf de patronus såsom sådan åliggande skyldigheter
och utgifter, en del mera omedelbart sammanhänga med kyrkotionde^
de flesta blifvit honom ålagda ej endast med hänsyn till nämnda
tionde, utan emedan han uppbär kyrkans samtliga inkomster. Bäst hade
derför varit, om man kunnat genomdrifva ett allmänt upphäfvande af
patronatsrättigheterna i förevarande landskap, så att patroni samtliga skyldigheter
öfvergått på församlingarna, hvilka till ersättning sjelfva fått disponera
sina inkomster, i hvilket fall med kyrkofonden i de patronella
församlingarna kunde förfarits på samma sätt som i de öfriga. Af skäl,
som legat till grund för nådiga cirkulären den 23 november 1855 och
den 11 november 1892 torde detta emellertid ej för närvarande kunna
ifrågasättas. Man synes derför vara hänvisad att tillse, huru, med bibehållande
af patronatsrättigheten, hindren för afskrifning af kyrkofonden i de
patronella församlingarna kunna undanrödjas; och lärer därför annan utväg
ej vara möjlig än att församlingarna till patroni årligen erlägga ett kyrkofonden,
efter afdrag för de utgifter, från hvilka de, efter hvad ofvan an -

gifvits, befriats, motsvarande belopp, h vil k et — der ej såsom beträffande
Morlanda samt Hjertums och Vesterlanda pastorat derom blifvit annorlunda
särskild! bestämdt — torde beräknas efter medelmarkegångspris
med forsellönsersättning (vederbörande patronus, som anser sig berättigad
uppbära ersättning efter annan grund, öppet lemnadt att derom å ort och
ställe, som vederbör, väcka talan); och då kyrkobyggnad utgör den drygaste
af de patroni åliggande skyldigheter, lärer det belopp, som från
församlingarna sålunda skall utgå såsom ersättning för kyrkotionden, böra
uttaxeras enligt lagen den 12 juni 1885, enligt hvilken lag de, som åtnjuta
de genom presterskapets privilegier förunnade förmåner, ej äro skyldiga
att deltaga i dylika kostnader i vidsträcktare mån än med samma
privilegier kan vara förenligt.

Vid afskrifning af den nu utgående kyrkotionden, hvilken afskrifning
lärer höra ega rum på en gång och ej successivt, torde sålunda, derest
kyrkorna eller patroni befrias från utgörande af ofvanangifna anslag, ej
erfordras andra föreskrifter än att, jemte det den vid 1856—1858 års
riksdag beslutade indragning till statsverket af kyrkotionden inom Göteborgs
och Bohus samt Blekinge län, hvilken indragning endast i det senare länet
trädt i kraft, skall återgå, samtliga församlingar, hvilkas tionde ej innehafves
under patronatsrätt, böra förpligtas att, der kyrkornas medel ej
dertill räcka, utgifva ersättning för de delar af den anordnade kyrkotionden,
hvilka fortfarande skola utgå af kyrkorna, samt de församlingar, hvilkas
kyrkotionde uppbäres af vederbörande patroni, tillförbindas att till dem
efter ofvan angifna grunder i stället för kyrkotionden lemna årlig ersättning.

Derest en dylik afskrifning eger rum, torde, jemte det i riksstaten
hela kyrkotionden 250,000 kronor från inkomstsidan uteslutes, följande
förändringar vidtagas i de å dess 7:de och 8:de hufvudtitlar upptagna
utgiftsposter, nemligen:

att de belopp, hvilka under »universiteten», »pedagogier och folkskolor»,
»barnmorskeundervisningen och barnbördshusen», »lasaretts underhåll»
samt »kyrkors underhåll» upptagas med rubrik »indelning och dermed
jemförlig anvisning, på förslag: kyrkotionde», utgå;

att under »städers friheter», »indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag», som i riksstaten beräknats till 40 kronor, nedsättes till
33 kronor 57 öre eller i jemnadt tal 30 kronor;

att under »kleresistaten» dels »anvisning i kontant», som i riksstaten
beräknats till 20,660 kronor, nedsättes till 20,455 kronor 25 öre eller i
jemnadt tal 20,453 kronor, då för vinnande af jemnt krontal under anslaget
förut uppförts nu odisponerade 2 kronor 58 öre; dels »indelning
och dermed jämförlig anvisning, på förslag», i riksstaten beräknade till

16,000 kronor, nedsättes till 2,485 kronor 72 öre eller i jemnadt tal
2,500 kronor; samt

att »under kyrkors underhåll» likaledes »anvisning i kontant», som
i riksstaten beräknats till 7,528 kronor, nedsättes till 1,027 kronor 50 öre
eller i jemnadt tal 1,028 kronor.

Samtliga till ärendet hörande handlingar öfverlemnas härjemte.

Stockholm den 8 februari 1897.

Underdånigst

Hans Forssell.
G. Thulin,

föredragande.

Alh. Anderson.
F. W. Hoffstedt.

L. W. Riben.
Richard Vide.

T. Sternhoff.

Sammandrag öfver:

Utgående kyrkotionde .........................................................................................

Kronan behållen kyrkotionde ...........................................................................

Anordnad kyrkotionde jemte åtskilliga från kyrkorna till andra än deras egna
ändamål utgående afgifter ...........................................................................

Specialuppgifter å kyrkotionden för:

Malmöhus lön ............................................................

Oxie och Skytts härads fögderi..............................

Luggude » » ..............................

Torna och Bara » » ...............................

Färs och Frosta » » ..............................

Ljunits, Herrestads och Vemmenhögs härads fögderi
Rönnebergs, Onsjö och Harjagers » »

Städerna i länet ....................................................

Kristianstads län ......é..............................................

Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härads fögderi...
Östra och Vestra Göinge » » ■

Villands, Gärds och Albo » »

Ingelstads och Järrestads » » ...

Städerna i länet .................................................

Blekinge län ..............................................................

Östra fögderiet ......................................................

Vestra » .....................................................

Städerna i länet ..................................................

Hallands län...............................................................

Laholms fögderi ..................................................

Halmstads » .................................................

Varbergs » ..................................................

Kungsbacka » ...................................................

Städerna i länet ..............................................

Göteborgs och Bohus län...........................................

Göteborgs fögderi..................................................

Inlands » ...................................................

Orousts och Tjörns fögderi .................................

Sunnervikens » ....................................

Norrvikens » ....................................

Städerna i länet .................................................

................. Tab.	N:ris 4 och 5
................. i>	»	6	» 7
............. »	»	8	» 9
................. »		10	» 11
............ »		12	» 13
.............. »		14	» 15
»	»	16	» 17.
................. »	»	18	» 19
........... »	»	20	» 21
»	»	22	» 23
................. »	»	24	» 25
.......... »	»	26	» 27
................ »		28	» 29
..... »	$	30	» 31
	... Tab. N.-o 32
			33
		» »	34
		» »	35
		» »	36
		» »	37
		2>	38
		» »	39
		» S	40
		» >	41
			42
		» 2)	43
		» >	44
		» »	45
			46
		» >	47
			48

Tabell N:o 1.

SAMMANDRAG

ÖFVER

UTGÅENDE KYRKOTIONDE.

Länets	namn	Antal försam-lingar, i hvilka kyrko-tionde före-kommer	U t g	i t n d t k	yrkotionde
Råg	Blandkorn	Korn	Hafre
Hl.	Hl.	Hl.	Hl.
Malmöhus	län...........	245	4542,808 6		8441,6135	3428,0 7 98
Kristianstads	» ..................	146	3541,1 346	—	5432,9 350	822,9830
Blekinge	» .................	37	754,7735124		931,713881
Hallands	» ..................	87	631,9562	772,3158	510,4990	490,1 767
Göteborgs och Bohus » .................	66			3382,251 3
Elfsborgs	7> .................	i			7,4 192
	Summa	582	9470,6729124	772,31 58	18706,431881	4741,2395

Efter afdrag för Morlanda och Hjeltinna patronclla pastorat 30 kronor 85 öre.

Tabell N:o 1.

Värde		Forsellöns-	Behållen inkomst för de kyrkor, hvilka uppbara kyrkotionde, efter afdrag för de å tabell N:o 3 upptagna afgiftev
år 1894		ersättning	Summa	Medeltal för hvarje kyrka	Högst	Lägst
Kr.	_	Kr.		Kr.		Kr.
uie
113,934	95	3,728	32	82,602	99	337	15	984,61 (Hvellinge)	40,18 (Höganäs)
72,581	22	2,743	55	53,516	96	366	55	1271,95 (Österslöf)	8,59 (Torekov)
3,864	2		—	2,747	1	78	49	228,8 7 (Mjellby)	0,92 (Sturkö)
15,435	12	667	6	12.839	22	147	58	449,16 (Yeinge)	3,7 3 (Ullared)
3,564	49	—	—	3,190	34	48	34*	513,46 (Hjertum)	3,32 (Öckerö)
6	75		—	6	75	6	75	—	•
209,386 i	55	7,138	93	154,903	27	266	16	1271,95 (Österslöf)	0,92 (Sturkö)

Tabell N:o 2.

Länets	namn		Krona	n b	h	allen	k y r k	0 t i	0	n d e å	r 1 8 9	4	—	—	—
Bibeltrycksspanmål	Värde	Indragen skol-tionde	Värde	Indragen hospitals-tionde	Värde	Summa värde
Råg	Korn	Råg	Korn	Råg	Korn
Hl.	Hl.	Kr.	öre	Hl.	Hl.	Kr.	öre	Hl.	Hl.	Kr.	öre	Kr.	öre
Malmöhus	län	137,251 9	190,0098	2,490	16			—	—	37,81 53	84,9080	921	78	3,411	94
Kristianstads	»	82,5454	150,9664	1,781	2	32,5396	28,006 8	474	94			—	—	2,255	96
Blekinge	»	23,90029	23,90629	380	27		—	—	—			—	—	380	27
Hallands	»	70,9 357 4	70,93574	1,078	25	—		—	—			—	—	1,078	25
Göteborgs och Bohus »		103,8701	94	47	—	—	—	—			_	_	94	47
	Summa	314,63933	539,68833\| 5,824	17	32,5396	28,00 6 8	474	94	37,8153	84,9080	921	78	7,220	89

Anordnad kyrkotionde jemte åtskilliga från kyrkorna till andra än deras egna ändamål eljest utgående afgifter

Tabell N:o 3,

Länets namn

Malmöhus

Kristianstads

Blekinge

Hallands

Göteborgs och Bohus

län

Till Lunds universitet

Käft

in.

1008,4 5 7 7
862,6325

Korn

Hl.

Till barnmorskeläraren i Lund

Rås

Hl.

Korn

Hl.

Hafre

Hl.

1138,9803

728,9699

55,1 386
20,6264
0,824 1

Summa 1871,0902 1867,9502
Från Lunds domkyrka
69,24 58| 70,8945

Summa 1940,336o|1938,8447

74,050 5
27,0836
0,8241

0,2 747

Penningar

Kr.

Till Lunds lasarett

Råg

Hl.

Korn

Hl.

333,7 929
1,6487

18,2044

Till Malmö asyl

Råg Korn

Hl.

5,8390

Hl.

8,2436

Hafre

Hl.

0,4807

Till fattiga prestenkor -

Råg

Hl.

89,597 6

Penningar

Kr. öre

103

Till

biskopen
i Lund

Råg

Hl.

Prostetnnnor

Råg

Hl.

5,49 5 7

378,3768

231,9180

49,4605

146,8399

Korn

Hl.

24,005 8
7,2328
8,2430

Penningar

Kr.

151

Prostens
underskrifnings-
eller
omakspenningar -

Penningar

Kr. öre

Till presterskapet i
församling

Råg

Hl.

11,4493

Korn

Hl.

18,4105

Hafre

Hl.

Till presterskapet i
församlingen

Råg

Hl.

Korn

Hl.

8,106 1

18,2001

3,2974

49,4912

1,6487

Hafre

Hl.

15,5934

76,5891 101,9582 0,2 7 4 71 31 27 | 335,44 1 6 18,2 044 5,8390 8,2436 0,4 807 89,5 9 7 6 103 50 5,4 9 5 7 806,5 9 5 2 39,4816 151 50 38| 43 11,4 4 9 3118,4 1 0 5 ] 8,1 0 6 1 21,4 9 7 5151,1 3 9 9 15,5 9 3 4 4,9 4 6 11 1,4252 2,0779 0,2747 291,1654 352,9199 2,4730 293 96 75,2954 143,1050 9,8922 704 12 56,5 3 8 4188,4 S 3 01 8,2435 81980 321 75 68—| 421 12 3064 5356

Ersättning
för
afsöndrad
jord

Korn

Hl.

1,6487
3,297 4

Till annan församlings
kyrka

Hl.

0,7212

0,7040

Korn

Hl.

1,37 39
0,7040

Hafre

Hl.

0,2 7 47

Till barnmorskor

Råg

Hl.

176,291 3
114,8741

Korn

Hl.

243,5429

109,3770

Hafre

Hl.

2,4730

Penningar

Kr.

293

Till skolväsendet

Råg -

Hl.

28,02 7 9
45,6 188
1,6487

Korn

Hl.

Hafre

Hl.

67,9233
75,1 SI 7

9,8922

Penningar

Kr.

375

325

Till kyrkobetjeningen

Råg

Hl.

Korn

Hl.

25,5546
30,98 38

23,9061

59,5769

Hafre

Hl.

8,2435

Vaxljus- medel	Bisko- pens studie- skatt	Studie-skatten i Halland	Konsi- storii statslön samt ama-nuensens och pedel-lens löne-tillökning	Konsi- storie- notariens augment	Karls- hamns skolestats aflöning
Kr.	öre	Kr.	öre	Kr.	öre	K r.	öre	Kr.	öre	Kr.	Ö
368	69	186	75	■—	—	237	30	—	—	—	—
273	52	no	25	—	—	153	50	—	—	—	—
25	70	24	75	—	—	30	32	—	—	53	56
112	30	—	—	68	—	—	—	17	37	—	—
39	59	—	—	—	—	—	—	13	27	—	—
819	80	321	75	68	—	421	12	30	64	53	56

Redogörelse för kyrkotionden i Malmöhus län,

Tabell N:o 4.

				Kronan	behållen	kyrkotionde												A n	3 r d. n a	d k y r	k o	t i	3 n d e
																																	Ersätt-ning för afsöndrad jord							Behållen kyrkotionde
	Utgående kyrkotionde	Bibeltrycksspanruål	Indragen hospitalstionde	Prostetunna	Till Lunds	lasarett	Till Lands	universitet	Till biskopen i Lund	Till presterskapet i församlingen	Till kyrkobetjeningen	Till presterskapet i annan församling	Till annan församlings kyrka	Till	skolväsendet	Till	Malmö asyl	Till barnmorskeläraren i Lund	Till	barnmorskor	för kyrka eller patronus
	Råg	Korn	Hafre	Råg	Korn	Råg	Korn	Råg	Korn	Råg	Korn	Råg	Korn	Råg	Råg	Korn	Hafre	Råg	Korn	Hafre	Råg	Korn	Hafre	Råg	Korn	Hafre	Råg	Korn	Hafre	Råg	Korn	Hafre	Korn	Råg	Korn	Hafre	Råg	Korn	II a fre	Råg	Korn	Hafre
	in.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	III.	Hl.	Hl.	in.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	in.	in.	in.	Hl.	in.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	in.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	in.	in.	Hl.	Hl.	Hl.
Oxie och Skytts härads fögderi.....................	1252,7820	2067,8650	907,6608	45,3380	47,8109			74,191 5		74,1915		399,8101	363,6 7 62		3,1 600	4,946 1	2,1 982	14,0 139	14,0139	—	11,4493	18,4 105	8,106 1		—	—	19,7844	19,7844	3,29 74		—	—		11,7 673	13,141 1	—	43.140 1	45,8879		555,9359	1540,1 940	894,05 91
Luggude härads fögderi	448,7 998	1060,2 6 1 0	302,5 139	13,601 1	14,4253	—		40,3933	2,5727	36,27 14		77,4893	127,2255	5,495 7			---								—	—	—	32,9800	—					5,3226	6,0545		2,7487	15,9383		267,47 7 7	861,0647	302,5 1 39
Torna och Bara härads fögderi .....................	703,8 129	978,865 1	528,6839	11,1281	29,2627			72,5428		63,4749		86,8 31 1	82,7 08 7		11,47 20	21,9830	8,0370				—		-	0,72 12	1.3739	0,2747			—	5,8390	8,2436	0,4807	1,6487	9,4780	14,9733	0,2 7 4 7	27,4258	41,7 145	1,6487	414,9000	776,956?	517,9681
Färs och Frosta härads fögderi....................	729,1317	1303,1731	63,646 8	21,4339	31,3264			59,3532	8,2435	52,7584	6,5948	175,5872	193,7230							—							—						—	6,5011	10,8057		32,0938	33,8806	—	381,4041	1018,599 1	63,6468
Ljunits, Herrestads och Vemmenkögs härads fögderi....................	796,0212	1386,50 5 9	820,9707	26,7901	33,3 84 7			67,596 7		51,1096		179,7 093	214,7445					11,5407	9,8922	8,2435							8,2435	15,1589	6,5948					12,59 16	11,7674		41,3090	49,3004	0,8243	397,1307	1052,2 57 8	805,30 81
Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härads fög-deri ........................	543,57 61	1483,4787	771,5 331	18,9607	33,7998			62,6506	13,1896	55,987 1	11,6096	89,0307	156,9024		0,5495	0,8243	0,4 1 2 1																	8,37 90	16,2095		29,5739	56,8212		278,4446	1194,1 223	771,1210
Städerna i länet .........	68,6849	161,4647	33,0 7 06			37,81 53	84,9080	1,6487	'' -	—			---		3,0186	21,7378	4,9461	—	—	—		—				—					—			1,0990	1,0990			—		25,1033	53,7 199	28,1 245
Summa	4542,808 6	8441,6135	3428,07 98	137,2519	190,0098 37,81 53 84,9080	378,3768	24,00 5 8	333,7 92 9	18,204 4	1008,457 7	1138,9803	5,4 9 57	18,2001	49,4912 15,5934	25,5546	23,9061	8,2435	11,4493	18,4 105	8,1061	0,72 1 2	l,3739\|o,2747	28,0279	67,9233	9,8922	5,839o\|8,2436	0,4 8 0 7	1,6 4 87	55,1 386	74,0 5 05	0,2747	176,29 1 3	243,542 9	2,4730	2320,3963	6496,914 5	3382,7 415
	hvartill komma från Lunds domkyrka till universitetet	anordnade ......					69.2 4 58	70,8 945

hvadan således hela den till universitetet anordnade tionden utgör

1077,7035

1209,8748

Tabell N:o 5,

Malmöhus län.

	Behållen inkomst af kyrkotionden för					Af kyrkorna	utgå till andra än deras egna ändamål följande i penningar bestämda afgifter:	Återstå-ende in-komst i
	Kyrka	Patronus	Forsellöns- ersättniug af stats-medel	Summa	Vax- ljus- medel	Bisko- pens studie- skatt	Konsisto-rii stats-lön samt amanuen-sens och pedellens lönetill-ökning	Prostens under-skri f-ningspen-ningar	Till barn- morske- läraren i Lund	Till barn- mor- skor	Till skol- väsen- det	1 Summa	de för-samlingar, der kyrko-tionde förekom-mer, för kyrka eller patronus
	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.
Oxie och Skytts härads fögderi................	20,083	31	—	—	878	88	20,962	19	83	69	33	75	45	15	3	23	—	—	190	—	-	—	355	82	20,606	37
Luggude härads fögderi	6,460	65	3,432	41	290	66	10,183	72	33	83	19	50	26	52	—	—	—	—	37	29	—	-	117	14	10,066	58
Torna och Bara härads fögderi ..................	7,822	88	2,851	14	361	30	11,035	32	51	38	33	—	38	84									123	22	10,912	10
Färs och Frosta härads fögderi.................	8,228 10,455	12	2,406	35	326	52	10,960	99	46	18	30	75	42	54									119	47	10,841	52
Ljunits, Herrestads och Yemmenhögs fögderi	90	3,928	28	480	89	14,865	7	67	8	30	—	32	38	—	—	—	—	66	67	375	—	571	13	14,293	94
Rönnebergs, Onsjö och Harjagers fögderi ...	10,653	93	4,081	57	516	19	15,251	69	62	91	34	50	48	25	2	66							148	32	15,103	37
Städerna i länet .......	733	26	—	—	53	16	786	42	23	62	5	25	3	62	—	19	15	—	—	—	—	—	47	68	779	11
Summa	64,438	5	16,699\|7ö\| 2,907	60*	84,045 40	368	69	186	75	2371 30	6	8	15		293 96\|375	-	1,482\|78\| 82,602\|99

* Forsellönsersättning utgår till Lunds universitet med 684 kronor 94 öre, till kontraktsprostavne med 112 kronor 39 öre, till kyrkoherden
i Skauör med 10 kronor 65 öre samt till 2:dre komministern i Lund med 12 kronor 74 öre.

%■

* *?

! ? ;■

» />. ■ •» ,

.v.

• i , v1

■''.ilfliii.

'' 0

Redogörelse för kyrkotionden i Oxie och Skytts härads fögderi, hufvudsakligen med ledning af 1894 års landsboksräkenskaper.

>-k Öl a bt''

o o o

O ° -t-3 o

ees a ^

.o o eu

C_i Q OC3

o a g

Wocf t}T TjTr^^CO''Ö''(?Q''iC''cd''aro''t>^l>r^Op‘iCri>rcD''co''

Thl"^ 05 CO 05 10 05 ThThrh050aC0C0C0

CO Th 05 CD

COOaThOaOQrHOaOaCOOa

r-iot>-coo5T*to3v>i005

CO CO O CD l>- in CO CO

r^cToTccrccrco-rjrt—OThiny-Hinoacocor^-F -

r-lOaCOinThC''-COCOOJOainOaOJrHr^cOThCOCO

ce oa

cooaoaoacooaincotDin^ojThcocoTh

ocofflioonoajffloOi^Nocr-c»

CMC0i00a05C005OC0OC0T^i>.^DC0C0L''^C^05CD05

inooaoaoacoinc''-05i>*

r^ofcoooaost^-ini^ojinco

oa oa r-i t—< t—t

rH O O © rH

th o oa o o o o

oa oa o th o

cfcTd''o"o"o"o o"o"o"o''d -

I I I I I I I

INI

lull

I I I I I

MIM

II II

rtiasoo^ObOHOco

oa o

o; in rh t-h Th co in o

oa c» in t* in t>- in

i>-o''oaocoo5X)''^oji£0 05 05coo5cooaoat>-

05CDt-"-COThTht''-CDCOinCOin:DTh©CO

Öl 05 L"- t>- CD

o o o o o o

o o o

''o o

ccT tjToT ciTo^ rfT c>^ oTco - oT icT oT tjT tjT *ri?'' oT oa ccT cd* ad'' i-T cef

''rtirh^CDC0O0Ji0C005OM-t—0a

cooa-^oaoa-i—iojoqcoco

ce th oa h h co oa

co co o r- ©

in co it- rti oa o t*

C0C0i0C005C0rHOt^

co co co Th in t*

cooaoaincococoinoar-Thosr-inco^oinTh^i-ioain

ThcooaojLQcoL^ino5LnThcooacocooarHcoininThTh

©~ CO nT CO~ CD CD~ CO 05 CD Th © Th 05

''cocDcDinr-cocor^Th

co 05 r -

co t- co

05 CD (N tO in O rH CO

Thcoincocooacocooaoa

co oa

Hoaoaca^nbDncaHHrH

t-h co oa oa oa co

h h h

■P ^ O fcl -P M

a sb o «

K>>M^coKmK^>

Tabell N:o 7,

Oxie och Skytts härads fögderi.

	Behållen inkomst af kyrkofonden för	Forsel-löns-ersätt-ning af stats-medel			Af kyrkorna utgå till andra än deras egna ändamål följande i penningar bestämda afgifter:	Åter-
»Socknens namn	Kyrka	Patronus	Summa	Vax- ljus- medel	Bisko- pens studie- skatt	Konsistorii statslön samt ama-nuensens och pedel-lens löne-tillökning	Prostens under-skri f-nings-penningar	Till barn- mor- skor	Summa	stående inkomst för kyrka eller patronus
	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.
Oxie härad Vestra Ingelstad...	366	30			16	11	382	41	1	56		75	—	75		19			3	25	379	16
Östra Greivie ......	283	85	—	—	12	44	296	29	1	56	—	75	—	75	—	19	—	—	B	25	293	4
Mellan Grefvie ...	249	64	—	_	11	42	261	6	1	56	—	75	—	75	—	—	—	—	3	6	258	—
Södra Åkarp ......	420	10	—	_	19	51	439	61	2	19	—	75	—	75	—	—	—	—	3	69	435	92
Gessie ...............	364	63	_	_	15	73	380	36	1	56	—	75	—	75	—	19	—	—	3	25	377	11
Eskilstorp............	315	97	_	_	13	79	329	76	1	56	—	75	—	75	—	19	—	—	3	25	326	51
Årrie.................	304	38	_	_	13	41	317	79	1	56	—	75	1	13	—	19	—	—	3	63	314	16
Hököpinge ........	530	19	—	_	22	85	553	4	2	19	—	75	1	13	—	19	—	—	4	26	548	78
Särslöf ...............	277	31	_	_	12	16	289	47	1	56	—	75	1	13	—	—	—	—	3	44	286	3
Tygelsjö ............ V estra Klagstorp...	723	91	_	_	30	88	754	79	2	19	—	75	1	37	—	19	—	—	4	50	750	29
487	52	—	_	20	48	508	—	2	19	—	75	1	37	—	19	—	—	4	50	503	50
Bunkeflod...........	885	39	—	_	41	47	926	86	2	19	—	75	1	12	—	19	50	—	54	25	872	61
Hyllie ............... Fosie..................	691	99	_	_	28	92	720	91	2	19	—	75	1	12	—	19	30	—	34	25	686	66
572	86	_	_	24	73	597	59	2	19	—	75	—	93	—	19	—	—	4	6	593	53
Lockarp ...........	332	21	_	_	14	33	346	54	1	56	—	75	—	93	—	19	—	—	3	43	343	ii
Husie...............	550	21	_	_	23	83	574	4	2	19	—	75	—	75	—	19	—	—	3	88	570	16
Vestra Skräflinge..	507	49	_	_	22	2	529	51	2	19	—	75	—	75	—	19	—	—	3	88	525	bo
Södra Sallerup......	529	74	—	_	23	9	552	83	2	19	—	75	1	13	—	19	—	—	4	2b	548	b<
Oxie ..............	597	48	_	_	25	62	623	10	_	75	—	75	—	62	—	—	—	—	2	12	620	98
Törringe ...........	153	60	_	_	6	92	160	52	_	74	—	75	1	12	—	—	—	—	2	61	157	91
Vestra Kerrstorp...	251	55	—	_	11	22	262	77	1	56	—	75	—	75	—	19	—	—	3	25	259	52
Glostorp ............	484	82	—	_	20	60	505	42	2	19	—	75	—	75	—	19	—	—	3	88	501	54
Svedala...............	578	21	-	—	24	78	602	99	2	19	—	75	—	50	—	—	—	—	3	44	599	55
Skytts härad																					482	33
Hammarlöf .........	465	60	_	_	20	79	486	39	2	19	—	75	1	12	—	—	—	—	4	6
Vestra Vemmerlöf	328	5	_	_	14	80	342	85	1	56	—	75	1	12	—	—	—	—	3	43	339	42
Vestra Tommarp...	223	62	—	_	9	62	233	24	1	56	—	75	1	12	—	—	—	—	3	43	229	81
Skegrie.............. Reng.................	249	2	_	_	10	55	259	57	1	56	—	75	1	12	—	—	—	—	3	43	256	14
346	‘15	_	. _	15	4	361	99	1	56	—	75	1	12	—	—	—	—	3	43	358	56
Stora Hammar......	421	20	_	_	17	73	438	93	1	56	—	75	1	12	—	—	—	—	3	43	435	50
Hårslöf...............	657	57	_	_	27	70	685	27	2	19	—	75	1	13	—	—	—	—	4	7	681	20
Bodarp ...............	435	48	_	_	18	70	454	18	2	19	—	75	1	12	—	—	—	—	4	6	450	12
Hvellinge............ Fuglie .............	950	44	_	_	38	23	988	67	2	19	—	75	1	12	—	—	—	—	4	6	984	61
471	20	_	_	18	39	489	59	2	19	—	75	1	12	—	—	40	—	44	6	445	33
Vestra Alstad......	424	95	_	_	18	19	443	14	2	19	—	75	1	12	—	—	—	—	4	6	439	8
Fru Alstad .........	300	48	_	_	14	43	314	91	1	56	—	75	1	12	—	—	—	—	3	43	311	48
Stora Slagarp .....	282	26	_	_	12	74	295	—	1	56	—	75	—	75	—	—	—	—	3	6	291	94
Lilla Slagarp .....	728	76	_	_	32 64	761	40	2	19	—	75	1	12	—	—	—	—	4	b	757	34
(■ylle.................. Kyrkoköpinge...... Dalköpinge .........		81	_	_	18 94	383	75	1	56	—	75	1	12	—	—	—	—	3	43	380	32
259	75	_	_	11	33	271	8	1	56	—	75	1	12	—	—	70	—	73	43	197	65
241	55	—	—	11	17	252	72	1	56	—	75	1	13	—	—	—	—	3	44	249	28
Gislöf ...............	604	86	_	_	30 \|70	635	56	2	19	—	75	1	13	—	—	—	—	4	7	631	49
Anderslöf ..........	540	78	_	_	23 23	564	1	2	19	—	75	—	87	—	—	—	—	3	81	56U	20
Bösarp ............... Trelleborg ..........	522; 98	_	_	22	88	545	86	2	19	—	75	1	12	—	—	—	—	4	6	541	80
335 54	_	_	14	33	341	87	2	19	—	75	1	12	—	—	—	—	4	6	345	81
Maglarp ...........	4<;8\|11	—	—	20	44	488	55	2	19	—	75	1	12	—	—	—	—	4	b	484	49
Summa	20,08331		-	878	88\| 20,962\|l9	83	69	33	75	45	15	1 3	23	190	1-	355 \|82	20,606)37

Redogörelse för kyrkofonden i Luggud© ads fögderi, hufvudsakligen med ledning af 1894 års landsboksräkenskaper.

i''" D 60

C eS ed :cö ,

-- fl
^ O -p

U W J)

3 *2 co

''i eu o

3 <n :©

bcp:

_ fl oj

U oc3 jo

2 “g

3 ^ ^ .

n a OJ ■

s ö a:

D H

•» i so i

C3 12 bCJÖ ^ -c tf cd :.-ö ^ a o •“ ä

•r5 p Ph *■< s o p *- s

-h> **; a u ►»1_h S >*rJ3

SS.JÖ

-s 5 -4 S 3 •»■

aw ,d ^ tu _ a

42 .''S .2 £ .-e oj ® "5 Hs «

M''S£,g^^''agS>|g«s.ag

■p | u ce u i ®.h (j ^ o.H

''-“1;

, bc • ■ -

'' a ® 2

i ^ a

as-*-

'' »- t

• M 1
o ofl :<

** tJj''*

g fl .

e 2 -

■ oj bo ce

‘u a .-h "

tf ^ rr c ^

■S ^ S* C3 ?,

a Hfl

ä §

- 3 a fl ‘42

3 •** :cd & O .

a ^

— eu :so —■ w u

a ”''-•Ja hj
OJ ©CD <D - . jr •« oo w

.*_, a •* a o0* os® «■*"» •''O

03 C r-i fl CU-fl -aS (M CD

rH 03 O

a « o»
Sfl 03

I I I I I I I I I I I I I I I I I II I I I

I I I I I

I I

I I I I I I I I I I

Öl

I I ! I I II I

I I I I I I I I I I I 2

I I I I I

I !

I I I I

-tf IN t oT

r*r ctT

I I

CO CO -di

T-)

icT

cd''

OQ r4

cd''

t-"

r-H

1 1

L—

-tf

t„

;

1 1

o |

-tf

rXS

r—1

r-i

p o

h a

1“*

1 1

° 1

t—

1 1

o 1

-tf

•f

T-H

t»

c»

-tf

t—

1 1

C-*

t*.

R O

-n

-3<

-tf

c»

-tf

1 1

-tf

1 -tf

-tf

2 fl

-tf

t--

t—

-tf

t—

^ K?

1 ^ ^

CD''

S S a

-tf

1 1

t-»

E-_

-tf

-3<

-It

r—

1 1

-tf

1 -tf

-tf

c- s—.

t—

-tf

r-i

^ -2

1 1

i a

1 1

»o

^ 03 _®

-dT

■7*r

CO*''

cjT

CM~

.i fl ''fl

1 1

I 1

t»

t—

pa « fl

1 1

fl-> a

Z2 c i_3

-tf

r-i ®

»O

»T3

*+ 1

-tf

t—

CO |

in 1

-tf

c—

-tf

Öb

r—<

O''

Öb

U-H

r-H

t_3 &-

I 1

° 1

1 1

t- 1

-tf

t—

t--

-tf

>T*

-tf

-dl

t—

T-H

-dl

t—i

1“H

t—

CÖ

I I I I I I I I I I I I

I I I I I I I I I I I

Till

o«j

1,6

-s*

1“H

1,64

1,6

CD~

C I

H 1

C—

I—

•

-tf

r-i

-di

-tf

t—

-tf

fl «°2

-di

•2 &•!

r-H

-tf

gvs

-tf

«—■

-tf

T—1

t—

Öb

-di

Öb

»n

-+i

in''

r-H

T-H

i—

-tf

r—1

t—

-tf

r—

-di

Öb

r^-

-di

Öb

r—

T-H

-di

C—

Öb

-di

rfl

-tf

t—

-c

ort

-tf

Öb

-di

Öb

t—

«n

-di

_ ty U2

B ko :ce

fcc «M

bo s -

0 CÖ

ce 04

fl :0 (D 53 P Cd Q. tO H C C rH rH O CUj 22 _a ‘ ''sX CO CU

å a 3 ä g 3 » g §* 8 ® g ä •§ ,5 § ■£ | a s t: "g Sjr§«

Tabell N:o 9.

Luggude härads fögderi.

Socknens namn	Behållen inkomst af kyrkotionden för	Forsel- löns- ersätt-ning af stats-medel	Summa	Af kyrkorna utgå till andra än deras egna ändamål följande i penningar bestämda afgifter:	Åter-stående inkomst för kyrka eller p a tron u 8
Kyrka	Patronus	Vax- ljus- medel	Bisko- pens studie- skatt	Konsisto-rii stats-lön samt amanuen-sens och pedellens lönetill-ökning	Till barn- mor- skor	Summa
Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.
Kaus ..................	379	86	_	_	16	85	396	71	1	56	—	75	1	12	—	—	3	43	393	28
Välluf.................	268	55	—	—	11	89	280	44	1	56	—	75	1	12	—	—	3	43	277	1
Helsingborgs Idfs____	518	97	—	—	—	—	518	97	—	—	—	75	1	12	—	—	1	87	517	10
Bårslöf ...............	359	86	—	—	15	78	375	64	1	56	—	75	1	12	—	—	3	43	372	21
Fjerrestad ............	328	84	—	—	14	32	343	16	1	56	—	75	1	12	—	—	3	43	339	73
Frillestad ............	217	69	—	—	8	80	226	49	—	94	—	75	1	12	—	—	2	81	223	68
Ekby ..................	297	44	—	—	—	—	297	44	1	-	—	75	—	75	—	—	2	50	294	94
Hässlunda ............	271	25	—	—	11	7	282	32	1	56	—	75	—	—	—	—	2	31	280	1
Risekattslösa.........	—	—	220	67	—	—	220	67	—	75	—	75	1	12	—	—	2	62	218	5
Kropp..................	—	—	760	76	—	—	760	76	1	75	—	75	1	12	—	—	3	62	757	14
Mörarp ..............	172	35	—	—	7	65	180	—	—	94	—	75	1	12	—	—	2	81	177	19
Allerum .............	—	—	864	96	24	53	889	49	1	75	—	75	—	75	—	—	3	25	886	24
Fleninge...............	252	71	—	—	10	87	263	58	1	56	—	75	1	12	—	—	3	43	260	15
Höganäs...............	39	46	—	—	2	22	41	68	—	—	—	75	—	75	—	—	1	50	40	18
Väsby.................	780	49	—	—	33	89	814	38	1	91	—	75	1	12	—	—	3	78	810	60
Viken .............	43	89	—	—	2	3	45	92	—	28	—	75	1	12	—	—	2	15	43	77
Brundby...............	466	8	—	—	17	80	483	88	1	56	—	75	1	12	—	—	3	43	480	45
Farliult ...............	208	38	—	—	8	84	217	22	—	94	—	75	1	12	—	—	2	81	214	41
Jonstorp...............	389	46	—	—	17	10	406	56	1	56	—	75	1	12	—	—	3	43	403	13
Välinge ..............	425	78	—	—	17	41	443	19	1	56	—	75	1	12	—	—	3	43	439	76
Kattarp ..............	325	21	—	—	14	44	339	65	1	56	—	75	1	12	—	—	3	43	336	22
Norra Vram .........	577	87	—	—	23	92	601	79	2	66	—	75	1	49	—	—	4	90	596	89
Bjuf.....................	136	51	—	—	6	4	142	55	1	56	—	75	1	12	—	—	3	43	139	12
Kågeröd...............	—	—	712	16	—	—	712	16	1	50	—	75	—	75	37	29	40	29	671	87
Halmstad ............	—	—	301	49	—	—	301	49	1	25	—	75	—	75	—	—	2	75	298	74
Ottarp. ...............	—	—	572	37	25	21	597	58	1	—	—	75	1	12	—	—	2	87	594	71
Summa	6,460\|65\| 3,432\|41	290\|66\| 10,183\|72	33\|83\| 19\|50	26	521 37\|29	117	14\| 10,066	58

Tabell N:o 10.

. _ _ Enligt uppgifter lemnade af vederbörande kyrkoföreståndare år 1888

Redogörelse för kyrkotionden i Torna och Barna haraaS fogden, hufvudsakligen med ledning af 1894 års landsboksråkenskaper. utfick dessutom af kyrkotionden till:

sj S ''S

a ^

j« s a

E: ^ bo

.X n3 O

^ < s

H E2

tf" ® OJ

5 03 c c 03

< ao DO aj aj n3

]12‘£ B tf fl

> a

n> o .2 a :2

,2 tf tf •

[i] ®J3

*r- q qj

<u bo O

g a ''s

ca bs

s g a -S
s S.S S

C fw r3 ® u

O) rt ra u

, T3 fl rA rO

fl fl- j) U qj j)

o c- bo Si fl S fl
fl p a> ^ tu fl
° tftf oj »-g :S

^ bo fl « E -2 fl
>»tf so Stf «
W g *" M) *rn

bO A ;

<u g

*h p-, eg

; «m fl a oj

.2 CO

U • — r*

eö
fl .

M o’

-s4i

o fl

? T3

p§!

3 '' Ö ^ •

3 A aj oj

“SO ö

-5 a a

T- CD ^ OS

a s

-na _ fl J

Q OJ f—^ (JJ

o ''fl « bo
'' ■ - fl A H
fn fl ^ onj

na bfi.P fl -fl -O fl -

3 H _ _

„rUS . • eu ^

0 ^ bo sS

h f-i “ -fl bo ed

3 u ort o .Jg3 -

-> -fl bo O i-5 fl

fl-.2

-fl

eftei

ä R

1 B

1 1

« 1

pris

nate

. a a

a „ a

«1 1

1 S

oed

å .3

oed

a E *h

tD°>

3 OJ

i 1

■

| |

1 1

1 1 1

! |

1 1 1

ce eo

C—

1 r-l

Er t-

Er Er

1 1

-Ii MC

-f

1 1

X X

1 CM |

X X

X 1 1

CM M

''Tf

Tf Tf

. ,

O o

Tti rii O O

rt”

rf rH

•-1

f—

tf-

1 1 1

T-

1 1

! 1

X X

\ © 1

X 1

1 1 1

Tf rf

ced

ce ce

1—1

O Ö

rH rH

,,,

„

•n

''t:

"C.

z. x

’Z

•p

f-I

fl-

fl- fl-

fl-

—

fl-

►—

^ 1

•

fl fl

fl _• 1

:c -5 %

5 ä

a ~

a 1

oed

e.s

ced

cfl

oed

ced

oed

fc-

ced

| |

I |

i i

1 I

I i

1 1 1

1 I

1 1 1

C-

1 1

*—1

— —

f—

i-.

t—

E—

r- — tf-

Er t-

Er Er |

JO |

ce 1

-ii

-«

1 Tf

Tf Tf

Tf © Tf

Tf Tf

Tf Tf |

L— t-

t—

Er ,H tf-

tr tr

tf Er

■^1

»C5

M (M

O O

O O O

O o

Ö O

ö O

O O O

oooooooo

t—

t- r-

tf.

Er rf I

tf- tf-

I 1

ees

1 1

-K

Tf Tf

Tf © 1

Tf Tf

Tf Tf |

-C

I-

t— t—

t—

t- t—

tf-

Er tH

tf- |r

Er f.

OJ (M

CM M

CM Tf

j—c

O O O

o o o

O © O O

O O ©

O ©

7 1

1—1

1 1

1 I

1 1

1 X

1 1

»C5

Tf Tf

—

o ©

•M

ce to in

rH JO

1 1

1 A

1 1

JO CO I

Öl

1 1

1 o

| C5

1 1

Er CO

oed

—

Er CM

iC t—

t—

CM CO

I 1

00 |

05 |

>C5

Er JO

Öl

1 1

^ 1

t—

eo I

eo Er

1 1 ©

co ©

■H

t- Tf

<—

t—

JO rl

Tf JO

O iO

Moje^öc;

t- CO

Tf CO O ZD

cd os

O o

K S

CO CO 05 ©

cd r-''

T—<

r-l

rH rH

C0 CM

th ce

-Tfl

CO |

Tf CO

E-

rl CO

er>

05 |

if5

Tf 1

-f

n H-

Er ©

1 1 ©

rH ©

f cs

•o

»O

■M

(M CM

X ©

—c C-

r-<

JO JO

X ©

Ef Er

X JO

—

to Tti bo

ce rb

Hb Tti ö tö n* CO

Oi r- O

kC to

C0 t— ce TH CO JO 05 t— C— CM

H CM

rf CM

T_''

rf rH

rH CM CM CM

CO CM

»C 05

t—

JO JO

r-t

Tf X

O 1 ©

eo C5

»C5 |

-f

05 1

C»

CM ©

tf CO

1 1 -

rf | OC

05 eo

Er X

tf-

X rf

X Tf

ced

—*

<M OJ

U”5

rH <M

X ©

Er ©

NÖeJiifl

r- bö tji 0 ce

T-H

T* lO

IÄ X CO CO

jO r—

L— lO

CO t>* lO) lO © ?D 05 (M

T—|

CM iC

tö cd

T-< T-^

1-1

7-1

r tf -

t—

OJ bo fl
S- fl :fl •
Ed — ao

M fl «*-

I 1 I 1 U I 1 S I I I I I I I I I I I I 1 I I I II

I I II I I I I I I I I I I II I I

II I I I I I II I I I I I I II I I I S I II I II

I I

i i i i l I II l i II I il l i I I l s i ll l ll l l I i l i II I II I I I l l I I

I II II i II l l i i i l l i l ll i s l l i i ll i i i i i i i i i i i i i i ii l l

I I I I 1 1 I I I I I I II I I I I I I I I I I 1 II 1 II I I I I I I I I I I 1 I I 5 I

I I I I II I I I I I I I I I I I I I I I I II I II

I I I I I I I I I* II I I I I I S I

I I I I I I ! II I I I I II I I I I I II II I II

II I I I I I I II I

II I:

I I I I II II I I I I I II I I I II s II I I II

I I I I I i I I I I I I I I I I I I

II I II I I I I I I I I I I I I I I I S I I I I II

I I I I I I I I I I I I I I I I I I

I II I I I I I I I I I I I I I I I I I S I I I I II I I I I I I I I I I I I I I I I I I

I I

1 X

•O

1 !

oj x 01

Tf Tf

Öl t- Tf

t —

X ©

-f

É5h

CM" M

cm" cd CD*

t''- cm

cm" CM

O er* tr- O

CO rH 05 0 O CO

O O

1 °

tf © -f

1 ©

X Tf

Tf X Tf

O-

Öl

CM CO''

cd~

t>- tf

tf''

tf'' tf

tf tf O’

0'' tf O

rH rH

tf Er

tf fr

IT tr

r>_

X X

■

X X

Tf Tf

-f

Tf -f

-f

Tf Tf Tf

-f

—

rf -h

r“l

r-i rH

rH r-

rf t-

7-1

TH rH TH

Er tr

tr tf

t—

t»

X X

XXX

•

Tf Tf

-f

Tf Tf Hl

-H

rH rH

r_''

rn rH

r-fH

rH rH rH

7-7

X X

rf /-t

—

Tf Tf

-f

Tf Tf

-f

-f eö Tf

O-J

C t

Öl 01

Öl

OJ X OJ

J-

X X

-fl

fl ©

oed

►H

o o'' ©'' ©''

ö ododo

0" 0 död

cTcTcT

0 00

0000

O rH O O O O

-o

o >»

1 ^

X X

1 JO X

Tf Tf

Hl |

-f

—- -©

X ©

S-i

Cad

*fl

-s«3

0,8

X X

cTcT

XXX

0 0" 0

tf cT

—

X X

t—

l—

—-

1 X

rl X

; i

X Tf

Öl

rf Tf

Tfl

Ö 1.0 tf Tdi cd 05

tf tf cd

tf cd ö cd cd

ed''

tö

tf cd''cm" tf''ö''oTod öddtf''edeefod©" cd cd''

7—1

rH.

04 CM M

7-1

CO 04

CM CO

y-A

tf OJ

-f

T-

JO Er

-ti

JO © X

—''

03 Er

Öl

O''

tr OJ

Tf X Tf

—■

X ©

-f

X X rH

X JO

X ©

1—

tö cd cd cd M of ö ct tö tf cd id co

»O tf 05 CD tf CM

O CM 0 CM

CO tO tf

CO CD O TU to rf

rH r—I

—1

rH CM

C0 CM CO CM Dl

7-1

CM CO CM CM CM

rf tO CO

rf C0 rH

ced

X rH

T-

X X

JO X

Öl

JO ©

X Tf

-f

Tf ©

-f

T-

X Tf

Öl

cd cd tf cd to a

05 x’ cd

tf-

o zd tf cd cd cd 05'' cd cd tf cd cd cd''

0" cd cd

ocd''osDafcdo5idcMocd*rDiaic»do5''

7—1

CM Tfi

r- CO CM

SD rH

• b©

e*4

-ci

-o
o3 na
bo fl
*-i cd

bo ;

-o

:©

tö

na :

►>

-Q

=3 ’

bC • •

bc :
:© •

• o> Jr* 03 ■ ■ c -HrCD • s “

d bfi^Q ^<3:©,-,

rl -> ''-.''tri . M i—t O - fl ^ f> _ _q .

g jis.SS ce:© «•£ ~
£< Ofl >rP. H =2 i tf &

''MWiåSoljåårwnl^åQm

:Ö3 estj
, ■ C. :0

fgå®

jg>p<g o Q> s o,

g ce

Q ö ce :2 *

<x> J2 o

OJ e4_

r© :0

a fl rt tf tf S £ tf S
O 0Q ce -9 :©

HOmWHMWCQSO

•fl ofl ■■
v- P0
CU,

PQ^C

70 0,72

Tabell N:o 11.

Torna och Bara härads fögderi.

	Behållen inkomst af kyrkofonden för	Forsel- löns- ersätt-ning af stats-medel			Af kyrkorna utgå till andra än deras egna ändamål följande i penningar bestämda afgifter:	Åter
Socknens namn	Kyrka	Patronus	Summa	Vaxljus- ljus- medel	Bisko- pens studie- skatt	Konsistorii statslön samt ama-nuensens och pedel-lens löne-tillökning	Summa	siaenae inkomst för kyrka eller patronus
	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö	Kr.	\|ö.
Torna härad
Silfakra ...........	128	58	—	—	5	50	134	8	—	94	—	75	_	75	2	44	131	64
Refvinge................	124	31	—	—	5	40	129	71	—	94	—	75	—	75	2	44	127	27
Hardeberga ............	203	21	—	—	9	60	212	81	1	56	—	75	1	12	3	43	209	38
Södra Sandby ........	306	7	—	—	12	16	318	23	1	56	—	75	1	12	3	43	314	80
Igellösa .................	—	—	125	63	5	17	130	80	—	75	—	75	—	50	2	—	128	80
Odarslöf .........	—	—	251	81	10	53	262	34	—	75	—	75	_	50	2	_	260	34
Stäfvie ............	230	77	—	—	10	48	241	25	1	56	—	75	1	12	3	43	237	82
Lackalänge ...........	202	95	—	—	9	32	212	27	—	94	—	75	1	12	2	81	209	46
Kloster .............	171	99	—	—	7	71	179	70	—	94	—	75	_	75	2	44	177	26
Norra Nöbbelöf.........	182	88	—	—	7	51	190	39	—	94	—	75	_	75	2	44	187	95
Vestra Hoby............	210	99	—	—	8	78	219	77	—	94	—	75	_	75	2	44	217	33
Hastad ................	163	13	—	—	6	99	170	12	—	94	—	75	_	75	2	44	167	68
Borreby .........	—	—	307	98	—	—	307	98	—	94	—	75	_	63	2	32	305	66
Stångby ..................	170	26	—	—	7	18	177	44	—	94	—	75	1	12	2	81	174	63
Vallkärra ..............	138	63	—	_	5	69	144	32	_	94	—	75	1	12	2	81	141	51
Hellestad ............	179	96	—	—	7	72	187	68	—	94	—	75	_	75	2	44	185	24
Dalby .....................	291	92	—	—	13	60	305	52	1	56	—	75	_	75	3	6	302	46
Bonderup ...............	221	50	—	—	9	99	231	49	1	56	—	75	_	75	3	6	228	43
Fjelie ....................	291	85	—	—	12	13	303	98	1	56	—	75	1	12	3	43	300	55
Flädie ...................	228	29	—	—	9	46	237	75	1	56	—	75	1	12	3	43	234	32
Lund ..............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	_	_	_	_	—
Stora Råby ......	230	62	—	—	10	49	241	11	1	56	—	75	_	75	3	6	238	5
Bjellerup..................	185	51	—	—	8	22	193	73	—	94	—	75	—	75	2	44	191	29
Veberöd .............	207	35	—	—	8	65	216	—	'' -	94	—	75	1	13	2	82	213	18
Efverlöf............	119	18	—	—	4	98	124	16	—	94	_	75	_	75	2	44	121	72
Blentarp.................	158	97	—	—	6	27	165	24	—	94	—	75	1	12	2	81	162	43
Göddelöf..................	187	50	—	—	8	30	195	SO	—	94	—	75	—	75	2	44	193	36
Bara härad
Lyngby ..................	—	—	224	59	9	83	234	42	_	94	—	75	1	50	3	19	231	23
Genarp ..................	—	—	311	88	—	—	311	88	1	—	—	75	_	50	2	25	309	63
Skabersjö ..............	—	—	662	96	—	—	662	96	1	—	—	75	_	50	2	25	660	71
Knästorp............	234	3	—	—	10	74	244	77	1	56	—	75	1	13	3	44	241	33
Tottarp ..................	297	79	—	—	13	42	311	21	1	56	—	75	1	13	3	44	307	77
Kyrkheddinge ........	296	64	—	—	13	33	309	97	1	56	—	75	_	75	3	6	306	91
Eserup..................	301	55	—	—	13	46	315	1	1	56	—	75	_	75	3	6	311	95
Bara ....................	—	—	291	93	—	—	291	93	__	62	_	75	_	50	1	87	290	6
Mölleberga ............	SOS	98	—	—	—	—	• 308	98	—	37		75	_	50	1	62	307	36
Görslöf .................	195	37	—	—	8	79	204	16	1	56	_	75	1	12	3	43	200	73
Bnrlöf....................	599	15	—	—	23	37	622	52	2	19	_	75	1	12	4	6	618	46
Uppåkra..................	219	49	—	—	18	43	237	92	2	19	—	75	1	87	4	81	233	11
Flackarp ..................	79	75	—	—	4	15	83	90	—	37	—	75	—	_	1	12	82	78
Brågarp ................. Nefvitshög.............	139	62	—	—	5	44	145	6	—	94	—	75	_	94	2	63	142	43
281	97	—	—	13	69	295	66	1	56	_	75	1	69	4		291	66
Hy*»y.....................	—	—	674	36	—	—	674	36	1	50	_	75	_	50	2	75	671	61
Lomma .................	192	7	—	— I	8	58	200	65	—	94	—	75	1	12	2	81	197	84
Bjershög.............. Summa!	140	5	-	— 1	6	24	146	29	—	94	—	75	—	63	2	32	143	97
7,822	88 2,8511141	36l\|30[ll,035\|32\|	51	381	33	-\|	38	84	123\|22	10,912	10

Tabell N:o 12.

Enligt uppgifter lemnade af vederbörande kyrkoföreståndare

Redogörelse för kyrkofonden i Färs och Frosta Härads fögderi, hufvudsakligen med ledning af 1894 års landsboksräkenskaper. år 1888 utgick dessutom af kyrkofonden till:

. «
£

« I

Pa P4

I s f

ert S

I I

I *1 I I

a c

I I 5 I I I I I I I I I I I U I I

i I

I I

ce »o
rf eo
<N ce
CO 04

i 5 I

t- oc o
05 CD

in cd t -

I i

I I

IN O O SO IN

(C t- I*

n <a tc
cm* t—T t—T

I I

I i I I I 1

eu o ^
rf cd co ce
CT 05 ^

CD 95 (O 10

o i-Tt-Tt-T

I I I

I I

i> t» »A t*
05 05 lO 95
IN (N rf t -

I I

y °

:ss iä''

> 2

‘T ^ i
s a 1

d- Pa

S I I

ert

Pm fln P- Ph

• . « « « •
Is SB

I I

I 5 I

I 5 I 5 I

t*>t»S5C9COCOt»

t''NN95 95 05 05t''
95 95 9] 90 CO H l> 95

o o o © o o o o

i i

95 95 95 95
©"©"©©"

t-Nncoc-t-c-i-wt 04

04tMtM0401<N04IN04

cT©"o ©"©"o o cTo'' o

t- t» »£5 iO
<f "# O 05
tr t- rf rf
IN IN in O

! I

I I

T# t- 05 ''fl

r— t- t -

I 15 5 1 I

I IN IN IN

r CD o O

IN IN IN IN

cT cT o cT

oooooooooo

J S-o

2 J

''■Ö c3
be c

k d ® P^J ^ ^

g 5 !«3.

*-| :0 ru-‘ P4 « O
CQ zn JOa}> CH b

: : :

• • 1> cS

• :g>8-s

3 _ .5oc3 Sn
sJ -P fe t» O

; eS a-s

L. O JO rf 0>
>

Sfi

>. o

•®-o :
M:2 :

*g m®
-3 p fe

coocö :o
OhJCQ

Cm ,
fe 1

: p-i
: G

. Om
• <X>

; a a

• G G

• Sm Sm

: ; ^ ,§*-0 m c§ &

p-.G rf3 -e «% "ö

eg : : p, :

p : : sm •

G • O • cS

: ö-o :m : S • . ®

Sfl-p-p P bi

^ g m 9 § cs°J .b

p j-x: s >ä gfe

3 g-tS-S.-g £.3 55§S gaS-Sj 3 5»Sö 3£

*&qa 1-50o!iazi»BBB5 Bo mo a:a W k ro

i-ss S
p « a —

3 w

__ nrt

a-s

^ bO*^ H

►*.3 - ‘

“a3

•. r*

-S L _ „
I " P

ftS3

eu PS

* bo «
"c £

•M

2 s

CQ rfl
^ C

fe
t5
§ =

3 5 s
" g>-s«

“ä-g"!

- 3 &c

c Jc

-2 ort

-- bo «

" 2
.•O
CS bc

£ "S

j £^

~ OO''

s *

«4M

^ ö ar o;

d ■S *

5 ^''

^5-0

S:äi!o

g « M*-g
tS a » °

Slög1

bo ce »M

; s
5 O

SM^

r° ö
fe ort

S Sm

•''O 45 •

M bo a
^.2 o

"Ö M

bon

_ bOort

--a bo ^
“• 45 M

£*£•£ •

>% «
•. O

ö *43

;§rö
3 «

^ ce

i? ’>

- d i

Män

'' fl fe
fe ort

5 •— • »m bord
ä fe oj D *-*

M fe 43 ^ 03

?j*y % °

ä « 2 ii v

. •> f S ^ _

^ £ o fe

fe 43 _ö
-M» fe
. **-• £
*- 43 O

ees ce

■“ fe ” a a Om

rt eö ®

t- c2 C d bO

-m fl :rt d 45 °®
43 d Sm *3 t» bO

-o ^ O £ fe ds

r* CO « S fe

cS ''O « fe

o ö m — Sä «

, o r~$ ''O |M 43 O

>- »m

d rt bo

SM esa

bo h *-

■&<
^ i

s s

so «U oo
fe .fe fe «o

.. S S.O"

''ö • ^ "o

S-3 g °

•5^ 3 Kl
V» p s. ort

C 5 ea »-

i 2 a

~ bo p fe
gfe rt

L« cd

fe *T o

5 Srt
ce fe ©

■ m

43 aj
^ bO
^2 rt

^ 63

o ^fl

Q *-

^3 rt

§ bo

% |

eq S

1 1 1

1 I

1 1

1 l i

! |

| |

1 rM

1 !

csn

fe CM" ©''

CM rH

GM CO »O

■

i i

1 I

i i 1

CO 1

1 I

;

1 I

1 1

_•

»O

<v*

co"

»rf

fe irf CO

7-1

rf Cr

1 1

IN -M5
-M CO

co eo

CN~

fe©

T-M fe

o m

L—

Cr CD

1 1

<?5

IN o

»o

«c

ce O)

IN t-

e—

CD t-

CM © IM

-eH fe IM

CM C— © © ©

fe"

L© CO t—"

fe''

''M ©‘ ©r fe M fe

©r©‘

CO tr-''©

—fl fe

CO fe Tti

CM CO

fe r-M

7-1

rf (M

O CO

(

1 1

•

t- TM

•N

CO rM

O 05

in eo

t—

-i

CO CM

s© CO © CM rH

ce ©i

trf »rf

t-H

7—1 ^

T—1

i—<

T-1

ce in

’

03 |

■

CD 1

in 03

ce rf

<©■

CM CM

©"rf

fe fe ©

t''- rf

fe t©

©r t-''00 ©

r—i

fe _-m

1 O CD

C-- C5

IN 03

1 1

N 1

ce o

1—1 >

rf -f

rM in

C-<

Th GO CO

©"©

tfe »rf fe

*—i rH

rf fe

SO (MCO

CM rf
fe

fe fe

C- tr

! 1

1 1

1 I

ce ce

l-M

CD CD

d „

r-T

—T rH

M g

l—

r-M i-

V- t-

| [

co co

co ce

co co

-M

Hl H5

Hl Hl

rf rf

-f

ort

CD CD

T-r

5—1 fe

fe t—1

ferM

fe fe

7-1

1 1

er tr

I 1

1 1

t-.

L--

c- r-

C-

t- t-

t—

1 1

"no

co co

co ce

■M<

-M

■H

H* Hl

Hl rf

rf Hl

S-.

ert

CD CD

fe MM -M

fe fe

rH fe

7-1

rM rH

7-1

rM —

f"i

7-1

r"''

7-1

®«j fe 2 —
fe H O c2

S o >» £

-Z £ d

c O — rt
rt fe 33 C*

-s> | in e -fli n ■»

r|l rf I ® CD Mil CD

IN IN <N CO 95 95 ''fl 95

QOCOCO 95_ 95 CD ® CD

■Tos-TcT

91 95 95 95
CD CD CD CD

cT cT ©* o

I ^

I ”CH

»O Mrt -rji -=*fl fel -»rt fefl fefl -MSS

<NCO<N!N<N<N<NIN<N(N

CONCOCOCOOOCOCOCOCO

cT rn" o" o © © G> o" © ©

CD CO

s-T©"

m95 mJ5 -J5 CO mJI

91 91 95 t* 95

CO CO CO CD CO

rf rf

rf 1

1 rf in Hl Hl

1 Hi rf Hl

er rf

rf rf rf | |

CD 1 1

rf 1

1 rf CD rf rf

| rf rf rf

04 CO 04 Öl

91 94 95

CO 04 CD co

CO CO CO

O ©

©"

r<‘

©"

fe©"

©" ©'' ©"

1 1 1

1 1 1 1 1

1 1 1 1

1 1

I I I Hl er

1 1

! 1

| 1

1 1 1

! !

1 1 1 1 1

rM CO

fe ©''

©"©''

fe T-M

rf er Cr

04 rH

rf Hi CO tM O

04 CD CO CD

er rf

eo co rf t- cd

ce er

hi rf rf

O rH

CD Cr rf rf eo

o co o t-

■M O

tM 04 00

03 rM

in er Cr r- rf

eo co oi ce

tr CO

cd in

04 iM

oj m co

h* ce

00 CD CD O 03

rf in er co

o in

I-

^©©©©COrf—<©©©CO©©rfCMO©©©©fe

CM -fl

CMCM©CCrffe©5Mr-M

o I co

in rf

rf rf rH O Hl

eo O CO CD

CO rH

»o

er eo 03 1 1

lr er

CD er rf rf CO

rH o in er

rf 03

oi ce

in c- er 03 rM

CO rH 04 CO

CO CD rM CO CO

CO O tr CO

©"©"fe©"©"©"CO »©"©"© rf rf rM

[fe'' ö'' ©" fe'' fe fe ©~ —T ©''©'' »rf CO GM* fe fe CO © © rf ©

fe GM

MT fe

GM rf

GM CM © © GM

''Ö

=cd

:Cd

-M

2 c8
P Sm
C3 fe
Sm ;o

CQ co

o r

IO— O il ap Cä _.2oo3 ^

J^-ggog Sif qg l-S g g^g ^

so ^ J4 C3 ''o "co O so a O 1» S ''o 1»oc3 lo
►-50 c»>HPh«P^Cc3Ph >0 Ife >0 fe cq

a s
2 g

* SO :0

: c3 :
. fe .

jJe

C/3

: <d A Gm

. CQ :0 fe Ph Ph Sm
r^d :P Cm

-g S s s g-s

p P ts£
M B a - ö ö c 33

i «-S S£,g g 3

R fe 3^. ------

iKS-g-g g:S gg

«Mt3oteW!ziwaW«WWOMC5WCSWMiJQ

Tabell N:o 13.

Färs och Frosta härads fögderi.

Socknens namn	Behållen inkomst af kyrkofonden för	Korsel- löns- ersätt-ning af stats-medel	Summa	Af kyrkorna utgå till andra än deras egna ändamål följande i penningar bestämda afgifter:	Återstå-ende in-komst för kyrka eller patronus
Kyrka	Patronus	Vaxljus- medel	Bisko- pens studie- skatt	Konsistorii statslön samt ama-nuensens och pedel-lens löne-tillökning	Summa
Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.
Färs härad
Bran stad.........	306	92	—	—	13	49	320	41	1	56	_	75	1	12	3	43	316	98
Södra Åsum ..	179	9	—	—	6	59	185	68	1	56	_	75	_	75	3	6	182	62
Löfvestad ..........	406	81	—	—	16	21	423	2	1	56	—	75	1	13	3	44	419	58
Ofred ..................	—	—	250	82	—	—	250	82	1	56	—	75	1	88	4	19	246	63
Skartofta ...........	—	—	125	83	—	—	125	83	—	94	—	75	—	—	1	69	124	14
Van stad...............	286	19	—	—	11	53	297	72	1	56	_	75	1	13	3	44	294	28
Tolånga ...............	360	31	—	—	15	57	375	88	1	56	_	75	1	13	3	44	372	44
Ilstorp............	58	46	—	—	2	27	60	73	—	37	—	75	—	75	1	87	58	86
Björka................	60	37	—	—	2	25	62	62	—	25	—	75	—	75	1	75	60	87
Vomb ................	138	94	—	—	5	80	144	74	—	94	_	75	1	13	2	82	141	92
Röddinge ............	198	27	—	—	7	63	205	90	—	94	—	75	1	12	2	81	203	9
Ramsäsa........	151	84	—	—	6	78	158	62	—	94	_	75	1	13	2	82	155	80
Vesterstad..........	514	26	—	—	—	—	514	26	1	25	—	75	—	75	2	75	511	51
Östraby ...............	383	3	—	—	16	24	399	27	1	56	_	75	—	75	3	6	396	21
Frenninge ..........	390	75	—	—	16	94	407	69	1	56	—	75	—	94	3	25	404	44
Vollsjö ..... .........	141	92	—	—	6	1	147	93	__	94	—	75	—	94	2	63	145	30
Östra Kjerrstorp ..	222	48	—	—	10	68	233	16	_	94	_	75	1	12	2	81	230	35
Långaröd ........	227	91	—	—	9	72	237	63	—	94	—	75	—	75	2	44	235	19
Söfde .................	—	—	470	76	—	—	470	76	1	25	—	75	1	12	3	12	467	64
Frosta härad
Fulltofta.......	—	—	282	38	—	—	282	38	_	87	_	75	1	12	2	74	279	64
Espinge ...............	186	58	—	—	8	2	194	60	—	94	—	75	1	12	2	81	191	79
Hörby................	469	66	—	—	18	63	488	29	1	56	—	75	1	12	3	43	484	86
Lyby ................	300	21	—	—	12	63	312	84	1	56	__	75	1	12	3	43	309	41
Ostra Sallerup ......	310	21	—	—	13	23	323	44	1	56	—	75	1	—	3	31	320	13
Svensköp .......	128	8	—	—	5	63	133	71	—	25	—	75	—	75	1	75	131	96
Höxeröd .......	237	25	—	—	9 79	247	4	_	94	_	75	1	12	2	81	244	23
Norra Rörum....	184	81	—	—	3	37	188	18	—	94	_	75	1	12	2	81	185	37
Södra Rörum ........	203	74	—	—	8	71	212	45	—	94	_	75	1	12	2	81	209	64
Munkarp........	155	55	—	—	7	17	162	72	—	94	—	75	1	12	2	81	159	91
Hör.........	307	53	—	—	14	17	321	70	1	56	_	75	1	12	3	43	318	27
Bosjökloster ..	—	—	243	55	—	—	243	55	—	25	—	75	1	12	2	12	241	43
Harlösa .....	446	28	—	—	20	37	466	65	2	19	_	75	1	12	4	6	462	59
Hammarlunda ..	181	89	—	—	7	96	189	85	—	94	_	75	1	12	2	81	187	4
Östra Strö ...	—	—	200	52	—	—	200	52	_	75	_	75	1	12	2	62	197	90
Skarhult...........	—	—	275	91	—	—	275	91	—	75	—	75	1	12	2	62	273	29
Gudmundtorp ......	—	—	556	58	—	—	556	58	i	12	—	75	1	12	2	99	553	59
Hurfva .	221	97	—	—	9	66	231	63	—	94	_	75	1	12	2	81	228	82
Gårdstånga .........	201	62	—	—	8	90	210	52	—	94	—	75	1	12	2	81	207	71
Holmby ..............	229	17	—	—	10	4	239	21	i	56	—	75	1	12	3	43	235	78
Borlunda	266	62	—	—	12	43	279	5	i	56	—	75	1	12	3	43	275	62
Skeglinge ............	169	40	—	—	8	10	177	50	—	94	—	75	1	12	2	81	174	69
Summa	8,228	12	2,406\|35	326\|52	10,960\|99	46\|18	30\|75	42\|54	119\|47	10,841152

Tabell N:o 14.

. ♦» , , „ , i,|w] , , Enligt uppgiftar lemnade af vederbörande

Redogörelse för kyrkotionde!! i LjunitS, Herrestads och Vemmenhogs harads fogden, lnifvndsakligen med lodning af IH!)4 ars laiw»uu konstapel-. kyrkoföreståndare ar 1888 utgick dessutom

af kyrkotionde!! till:

07S fc£J S

i i l l T

lllll

*-H CO

rH O O CD

<D Cj OJ .rH

m cq ^ *-i 3 ^ h o

OHMJ3 O Eh ooO > odO to K oa

sM vM •r—5. j gtfT •— ■—*-

> >-c/2 ^ CE c/2 02

e3 iv es oj :© p oj

il 9 ''a °

''C

Ö bfi

5 t--2

c ^ c

,5 o a c

°r»

;o s g

ce © CO
O) Ifl ©
»it © c©
© ©

MIMI 2 III

II II II I II

II II II II I

— eu

S -

■ft »it C5 t* ©

l> CO 1(5 05

t* CO r< J! lO

O H ce O ^

HHTfJJOlbcOCOO

^©©©©©r-tt-©

MN^OHOHTfW

CDCO©CCMCOC''ON

I I I

CO t» CO

I I

co © in co o o
CO « CO H N ce
co oi « ci ^ ce
o o* oi o o ce

eo o as o co

N CO ^

©fao c-*"

o ce tco
-ft co

io © ce t» h co

ce co oi ©? »o ao
oot-cecerZD-*
CO SO Öl" O CD Tf" of
COiMCDrH^COrHH^

Sill

_ as
as co

eo n h

CO uO IT.
i£5 M N
as co oi

I I

O O O O O O O

00 CO CO Öl 00 ©
r-T Of r-T lO Of CD

t— © t~ e- i

Öl © Öl ©1 Öl

O O O cT CD

co Öl H
ce oj ci
<n co as

CO ©1 ©1 ©1

O o" o" o"

c-ionncoo^oji

©lOONHiOUl^’#

oi in co a oi h © in
CD t>f CD* af CD O cd" of cf

I I

eo in eo ce ce oo co <

H * ^ O ©1 © lO I

t* co o co ce t- t* >

I I I

H^^r-CTCO©©’#^ t*
© i-- t- © r-t © oi r-t t — t— t—

©O10!r-<''iS''it01''itOl0! ©i

o cf o" cf cf o" cf cf cf cf o

■># © »# (M Tj

©i ©i m ©i ©i ©i

cf cf o" cf cf cf cf

I I

t— (— t- t -

o o o o o o o

t— t— c -

do o" cf o" o cfcfcf

as t* ©i t* t* -it

t— t— t—

t- »o co

CM ©l CM Öl Öl © Öl -»it Öl Öl Öl ©1 © CO

o" o" o" O o" cf cf cf cf o" cf cf cf o" O cf o" cf cf o" cf cf

-*->

?»

-o

II II II I

II II II I 12’ II II II II II I II II II II II II

II II II I

II II II II II I II II 2 II II II I

II II I II

II II II I

II II II II II I II II II II II II

II M II I

112 12 I III

I II II II II I I M II II II II II

r-i CO CO

II II I II

I 2 I 2 I III II II II II II I II II II II II II

I I

II II I I I I II II II II II I It I II II II I II

©i o eo »o o O co

H tf <1 ijl © t» ©

''i* *H O O OS t- r-l

t— OS

Of r-T t

©©■ih-a-tf^©©

tftf«n93©nt''t''(o

©©©Ttco©©oi©

©Ol©©r-l''it©l<MT-i

SOI©©!©''#©!©©!

tNccin^otf!»©

»IsiOCOtftfOCOrl

:oeoco''*o»-ico-''J<

r ce" in" of co" co" co" o" tr-"

I I

« »n o ii ©

-it co ''i* co os

MSI I II

t>- Cl iO CO *—« iO CM

©i©»©©©-#©©©

CI©Nl-ilil©t-©

HMOinO-itftf

-aii-occ©«inHCO

cf cd" L''-" co" m" cf o" cf s£

l I

co © as co ce ce ©

<n eo co © i

CO © © t"

I I I

t''iiwio©ininino

cd" of in" o" of co" cf o" t>f

i i

eö

CD 05
*EH

co ce co
© © ©

co co © © ©

©©©©©©

co co co co ce co

''it ■*# ''i'' ''i''

r* r- t»

co oo co

-it -it -<#
© © ©

''Jt''^t-^tTltrlt''ii-fH''Tfl''11''lt

ce ce ce ce ce ce ce ce ce ce

co©©©©©©©

r-1 T—t r—I CO

£3 t

Ja g 2

i _s .2 IS «

lots

i C JC •« C
ät-"®

a ►»_£ csI
o d ®
i »--.o

I & 5

so eo eo eo co co

O O O O O O O

»o © ees co eo

Öl Öl CM

ce ce ce

o" o" o"

©©©©©©©©©

I I

eocot-coc-eoeoeoeo

''itTttCOTrCO''#''#''#''#

I I I

OOOOOr-tO^O

> — o o o o

co co eo co

co co eo

co co co

o" o" o"

Öl Öl (M

ce co co

o" o" o"

co eo eo eo co »O eo m eo

''it''it''-*.''7>''J''©-i''©''lt

O O © O O T

I I

co ''t ce -it

Öl Öl

co co © ce

coVd -

II 3 II I

Öl

i-O

r-i

Öl

''*

t—

-i*

Öl

r»T

co"

!""

in"

Öl"

•rf

Öl

r-i

*—t

r-<

-ef

1—1

Öl

“

T—''

-i

rit

r-(

-it

Öl

-it

t—

-i*

r-t

vjl

t—

-it

Öl

r-<

-c

Öl

-it

t—

Öl

-it

Tit

Öl

t—

cd"

(T)"

co"

r~"

Tft"

r-"

—:

co"

r-f

cd"

•n

r-t

Ttl

Tt!

rit

-it

Öl

t—

Öl

c 1

-it

Öl

t —

Öl

r-t

«—

Öl

—i

Öl

-M

-it

r-l

Öl

t—

-t

co"

r-"

<öf

r-"

in"

y-T

t"’

Öl

Tji

T-f

t—

cd"

1—1''

r—<

7-1

Öl

T—1

c—

•ö

S-.

*c$

>s&

2 -*e -2 oo
t ''C

■ > fi

a g

a S

s£S

_CC ^

„ «3 Tf

ts
oi
b

Ä
w

d
•»-»
co

w -

JZ F ~
T ^ u

£ as

co K P

b£ ;

• a
bo
; ©

2EC

£C -M

E= O ©

213 »c

c-<

bfi

: bo

• . bo
. b0:O

C/2

: >s^»;
•T3-9

• 03 _se " © ®3

S.£-<h^5

■X a £ 2 =1 S

~ ■ T3 - —

:©

! H" *© =+_.

• ©Wi2

:© ^2 rf T3

o,— re f-''
ws © re ©

a, Q- © *-

s s>-

: 3 -o % ® = g

c ^ ce © lC/2
ffi 720 t-3-O a ^ ^ O O EhqqO>ccsO

o =3

fl CE

a p-g rf

§ 5 «

55 CW O C5

Tabell N:o 15.

Ljunits, Herrestads och Vemmenhögs härads fögderi.

Sock

nens namn

Behållen inkomst a kyrkofonden för	Försel- löns- ersätt-ning af stats-medel	Summa
Kyrka	Patronus
Kr.	ö.	Kr.	1 ö.	Kr.	\|ö.	Kr.	ö.
		247	15			247	15
459	32	—	—	19	93	479	25
310	29		—	13	73	324	2
‘286	53		—	12	80	299	33
—	—	243	49	36	61	280	10
—	—	312	87	—	—	312	87
—	—	315	14	—	—	315	14
813	34			38	68	852	2
477	13	—	—	22	25	499	38
128	17	—	—	6	15	134	32
248	78	—	—	10	96	259	74
461	40	—	—	21	96	483	36
238	30	—	—	11	41	249	71
—	—	445	81	—	—	445	81
299	21	—	—	11	92	311	13
181	84	—	—	5	89	187	73
155	17	—	—	6	95	162	12
242	15	_		10	83	252	98
367	82	—	—	17	22	385	4
405	2	—	—	17	86	422	88
150	16	—	—	6	53	156	69
333	87	—	—	14	27	348	14
186	65	—	_	8	36	195	1
469	22	—	—	20	54	489	76
531	7	—	—	23	34	55-4	41
318	99	—	—	12	86	331	85
—	—	463	97	—	—	463	97
—	—	171	87	—	—	171	87
428	43	—	—	18	75	447	18
302	97	—	—	13	55	316	52
873	72	—	—	37	22	910	94
235	77	—	—	10	70	246	47
489	94	—	—	21	30	511	24
409	16	—	—	—	—	409	16
165	82	—	—	7	38	173	20
191	48	—	—	8	68	200	16
294	18	—	—	12	26	306	44
—		877	14	* -	—	877	14
—		343	21	—	—	343	21
—	—	507163	—	—	507	63
10,455\|90\|	3,928\|28\|	480\|89\|	14,865	7

Af kyrkorna utgå till andra än deras egna ändamål
följande i penningar bestämda afgifter:

Vaxljus medel -

Kr.

Bisko pens studie skatt -

Kr.

statslön
samt amanuensens -

tillökning

Kr.

Aterstå -

						ende	in-
Till	Till			komst för
barn- mor-	skol- väsen-	Summa	kyrka eller
skor	det			patronus
Kr	1 ö.	Kr	ö.	Kr.	\|ö.	Kr.	1 ö.
—				3	6	244	9
	—	—	—	i	88	475	37
—	—	—	—	c	50	320	52
—	—	—	—	3	50	295	83
—	—	—	—	2	44	277	66
—	—	—	—	3	6	309	81
—	—	—	—	3	6	312	8
12	50			17	66	834	36
—	—	—	—	4	7	495	31
_	—	—	—	2	81	131	51
	—	—	—	3	44	256	30
	—	—	—	3	88	479	48
—	—	—	—	3	25	246	46
	—	—	—	2	82	442	99
—	—	—	—	3	12	308	1
—	—	—	—	2	82	184	91
—	—	—	—	3	81	158	31
_				3	43	249	55
—	-	—	—	2	81	382	23
—	—	—	—	3	44	419	44
—	—	—	—	2	19	154	50
—	—	—	—	2	81	345	33
—	—	—	—	2	81	192	20
—	—	—	—	3	44	486	32
—	—	—	—	3	44	550	97
—	—	—	—	2	81	329	4
—	—	—	—	3	44	460	53
—	—	—	—	2	81	169	6
—	—	—	—	3	81	443	37
—	—	—	—	3	18	313	34
—	—	375	—	378	44	532	50
—	—	—	—	2	81	243	66
—	—	—	—	3	88	507	36
16	67	—	—	19	73	389	43
—	—	—	—	3	18	170	2
—	—	—		2	19	197	97
37	50	—	—	40	94	265	50
—	—	—	—	2	75	874	39
—	—	—		2	12	341	9
—		—		4	49	503	14
66	67	37ö\|		57l\|l3\| 14,293\|94

Ljunits hårad

V il lie.........................

Vestra Nöbbelöf..........

Sjörup ......................

Katslösa ....................

Balkåkra ...................

Snårestad ...................

Skårby ......................

Herrestads härad

Störa Köpinge..............

Herrestad ....................

Bonde.........-.................

Öja.............................

Bjeresjö ......................

Hedeskoga....................

Söfvestad ...................

Bromma ....................

Baldringe ....................

Högestad ....................

Vemmenhögs härad

Simlinge ...................

Hemmesdynge ..............

Södra Åby .................

Ostra Torp .................

Lilla Isie ....................

Espö ..........................

Östra Klagstorp ...........

Kellstorp ....................

Lilla Beddinge..............

Gerdslöf.......................

Onnarp ......................

Tullstorp ....................

Svenstorp ....................

Ostra Vemmenhög........

Vestra Vemmenhög .....

Skifarp .....................

Örsjö ........................

Solberga ....................

Hassle-Bösarp ...............

Slimminge.....................

Skurup ........................

Grönby .......................

Gustaf ...................

67 8| 30|—

Redogörelse för kyrkofonden i RÖnnebergS, OnsjÖ och Harjagers härads fögderi, hufvudsakligen Enligt uppgift®1 lemnade af vederbörande kyrkoföreståndii

med ledning af 1894 års landsboksrilkenskaper. utgick dessutom af kyrkofonden till:

>»;0

— fl ^

— ''o c « c

— a U c ^

fl Sb

6 a)

o ^ S4 S
SJ>;S

v! « » «

ä. « ''w boJK S -2

IT n ~ » t

J ce c&»© x sr

r-» •* S © <y hr,

s g„s C

■g s- « 0

c B g ''

-S.2 J5

o g; "
• — ai C H

rö w

:cfl g

I II I I i II I I I I I I

I I

II I I II I i I I I I I I I I II I I I II II II II

I I

II II II II I II II I'' I II I I I I I II I II I I

I I I I I II I I I I I £ I I II I II I II I I I I II

I It I I I I I I II I I I I I

II I II I I II I I I £ I I I I I I I I I I I I I II I I I I I I I I I I I I II I II £

T* tf

T3 ''fl

t. ce

> °

2 E

« « « a

0,0
I ni

•Afl Afl

u * Sjj

•»•g, S

I I

X x in

Tf N «

o o n

j m ce o tc co

tJ (i t- O ti

lO r-Ttff th"cd*

I I

I £ I

C5 ti ti ti

it ce ti ti ce

i-Tr-Ti-Tr-T©

« S

I ® tf | i © i x tf i

I oj as | I t- J h co c

tf © tf — —“ -

lO O t—

3*f r-T Ssf

I I I S I 3

I I I I I I I I £ I I I I I I I

fl fl fl fl fl

:a C

Öl Ch

ags

cn • ce
•h G *-cco tf cce

I I

s a

• co

a *-

O CCO

860

• ®

B ees B

S S
00

a Js

t- © x t—

tf oi tf tf

J) t« o oq t -

N N CO N

O©''©©" •

ce cm m

ro"© ©

t>- c— o t— co t— o

tf tf © tf tf tf ©

C* t- O) N N t> o

N N O N Cd M O

©"©''r-T©"©©'' r-T

(M ce

O" O

t» « eu n

<M tf tf <N
©"©"©"©

t* H lO t» C» I
tf OJ O» tf tf tf

l> W t- t»

l (O M M

©~ ©"©"©"o"©" ©"©"©"© ©o*''©''''

i i

« a

h t- 95 f
tf ''St tf tf
t» t- N t»
o» oi ce oj

©"©"© ©"

I I I

I I

I I I I 3

r* t» t» c»

It-r—lt—
I tf tf I tf

OJ OJ
©"©"

tf OJ tf
©''''©©''*

N N « SJ N
©"©"©"©"©"

I I

3 | |

I I I

I I

till

1 1 I

1 1

1 1 1 1

■

1 1 1 1

1 1

1 1 1

1 I

1 ©

r—

»tf

c—

»O

co"

»tf

Tji

»tf

l''-

Tji co

1 1

1 1 i i

till

1 1 1

i 1

1 1 1 1

till

x 1

1 1

1 1 1

1 1

1 tf

»-<

■tf

t—

»tf

r—1

CM t—

rtf

(M CM

| |

ce oj ©

X © © tf

C— tf OJ tf

V-

ce tf

X OJ X

1 1

in oj ©

m ©

in in © t—

CO CD © CO

»n

x m tf

tf ©

iic

—•

tf<

oj o x tf

X © tf

tf OJ

''"SS

rH Ö M 00 ;£> <J5 tf1

CO (M

»tf

in CM <£> rH CO (M

CO O- CO rH

a;cMiOiAcd»d^Di>*r''-C5

M M CO i~t M M

»tf

rtf »tf CM

m ©

OJ t— tf OJ

in © tf oj

»n

m ©

X |

t-» SJ 00

m o

x © x in

m co cd

x x in tf

C-

tf c-

OJ x ©

•tf

h It »f

x ©

X X © tf

tf OJ tf ©

t''-

X X

X C- tf

tf* rtf in

<X>

tftrffjtNlbffiC-lbtN

CO (M

»tf ed Ö cm

»tf

»o cd

Itf »O t— CM 05 CO rH
rtf CO i—l CM rtf rH rtf

»tf 05 05 ZD

tf*

CO rH M

CO tf!

tHIMIMh

M CO

sD rH CD

CM CM (M

r—l

»-» Cd

»tf

oj m o

ce ©

OJ C- OJ |

tf © t- 1

i i

oj oj in

CD ©

tf 1

o oj ©

OJ © © J

OJ X X 1

t—

1 1

m tf

t- x ©

CD tf

OJ 1

ce ce r*

tf tf tf

tf X t-

tf»

tf t-

tf tf ©

IT—

X X ©

m ©

tf X

cd OJ CD

Ö 05 tf*

CO'' 10 SO

T-*

cm’ o" »cd

CO CO rH CO ift

ZD CM 04 05 »O 50 C5 »O CO Itf CO

1 © ©

C-

»H

r-,

1 i

tf ©

in Jr- © 1

1 1 tf 1

1 1

1 t-

tf © X

X I

OJ tf

m -*-3

tf ©

t—

to 1- IT.

X t—

O tD

(M M t"-’

rtf

t>»»OrHi£5CÖÖeOM

»tf

Ttf

►J S

tfj

i i

1 © ©

1 in oj

t- © | 1

1 1 OJ 1

1 1

1 tf

1 t- ©

t- ©

X 1

tf tf

eea

r< ©

»n

X t-

X CD

iO cd

05 »tf

ttf

cd O l>» cd CM ZD CM

1-1

l>»

C-

1 |

1 1

1 1 1

1 1

1 X

1 1

1 1 1

1 1

''S .,

—

»tf O

»tf

rtf

»tf

fl to

»tf

^ ce

c— t ~ t—

v- t-

C— t- t- 1

C—

t—

t»

t- t—

t—

c— t- c-

t- t—

oo ce ce

X X

X X X 1

xxxl

X X

XXX

x ce

r< r* tf

tf tf tf

tf tf

tf tf tf

tf tf

CO © ©

CD CD

r-i ^ ^

y—\ »tf

tf. Ttf tf-.

»tf

tf-1

t—i

»tf Itf »tf

rtf

»tf

T—1

»tf Ttf

»tf »tf t—i

rtf rtf

1 1

t—

i—

1 1

1 i 1

1 1

1 1 1 X

1 1 I X

1 1

1 1 1

1 1

1 I

»tf

cd''

■tf

r- t— c-

t''-

C- t— V- I

c—

t— t— It— 1

t—

C-

l—

t—

t''»

L''- t—

C- V- t-

ce x ce

ce ce

X X X 1

;

xxxl

ce ce

XXX

X X

ce ce

tf tf tf

tf tf

tf tf tf

tf tf

tf tf tf

tf tf

CD CD CD

»tf »tf »—.

»tf

tf) rtf

»tf itf rtf

rtf

, ^ T—H tfH

»tf

t—i

»tf

»—q

rtf

»—|

f—i

»tf T—1 »tf

»_H

»__l

•tf rtf

: na ^»s —

: a o«a

ä-J ej

■tf ■tf -tf in -tf -tf

tftf-tf | tftftf©tftftftf
Öl OJ OJ OJ OJ N CO M N Cl il
COCOCO XXXOJXXXX

cT o" © © © ©" r-T © © ©" ©

•tf tf in tf c— -tf tf l—

tf tf co tf ce tf tf ce

5J N 95 SJ tf SJ OJ tf

ce co sj co ti n ce co

tf tf tf tf tf

SJ SJ SJ SJ SJ

ce ce ce ce ce

I 3 I

tftftftftfiCtftfiOtftf
tfn tftftftfcotftfcotftf

SJSJSJSJSJCOSJ&JCQSJSJ

ce xxxxxojxxojxx

cT o" o" o- cT o" »tf o" ©" t-T o" o"

113 1

I £ I £ I I III

I I

oj ce ce

-TcT©

ce ce

©"©"

oooooooooooooo

95SJOOOOSICO
iOSJtONii5ll5 95in

©ojoojojom©
rH ©" cTi0 tjT© cm" co © of r-f co cm »tf

tJ1 M rH (MNWH(N(M »tf CM

co co

® h O O) SJ

tf in »-. im o

o o o o o o

ce ce t- tf sj tf
ce O 95 to « 05
95 in OJ Ii5 05 tf

iC CM © rH" eg of

1 CO r

O tf o o o o

O tf CO f tf tf

in oo m in ce so
ce tf »n in oj »ci
!>•" rH ad cd- rH"
CM

O O O o

S5COtftfCOOJ«SJS5''
»n ce in tf ce tf
sj en o tf c» tf

©©©©o©©©©©©

H95050IOSJCOOOSJOCQ

cotftNcor-tftfcotfoco

OJtfXtftfOJCJtf»—X

t—*'' co" © co" co" ©“ iO !M"

'' *~ Ä--• CM Tji

cm" cm" co" ce" t>-" t-T t—'''' co" © co" co" C

CO »C CO © tJi »tf 50 M CO CM »

o to to ce sj ce t»

©©©©©©©©©©©©OO© <7-1

©co<N»rsoj<Ntfcoi>»tftftftfco©co
eot-oiMtftftfh-ti
SJ95tOH(095«95SJ

tf o tf tf tf © ce
t- e» tf en to en n

coaioxincoo^TjiocO''-ii^a)or>
f— »—l CM »tf rHrtfCOM©<Nr-iiO:Mr-iTj1CO

©©©©©©
tf ce »o tf © ce
tsj c- tf tf ce ©

l i l

so tf r-otftfcoc tf

rH" cm" »tf" ce" co" t0 ce" cd -

©©©©©©©©©©©©©tf

enenMXftSjNHriccsjt^oco

cno5»©eninsjtftf05tfosjsj

©xoj©t-©xm©©x©x»-*

T-fofcd''©cd''cd''»-l''cfcM»rfGdrH''rHof

t-< CM r-J »tf CO IM rH CO rtf H CM CM

5CÖ

f/i

s (D 43 CD fl fl O tf -

-a cd •''*=;

_( .-*o 50 .

:i3

’ "cd

■: §>

I cd

b-c b 2^ s

cd >Ttf GJ »V cd CD ©rfl.S ©®

ce 0*0 tf qqO > <3 H tf H fe Ä

: Ti

- »4

■d
■ pfl

bo *0
,5 tö3
A fl ''

:0 Q 1

: bo

a®

50 tf ^

tO 5® :<

rfl

: >j

■ -Q

• cd

5 cd

©o ©to

HÄPSO

:ed

''■Öl

Ps cd ci

a> Sj"2 :
bo c ’2 bo

_«ocd cd cd

ta ce C rtf CQ «-tf

O ©o ed ^ :0 Cö S

cd so

ce t:

tf ^

2 a

i a

: ©.2

• ''tf h

: o :

>? : bog»

^ • o ^f3

tf : ''rd .S

cd -tf g,;

: © t3
n p- ^ ^ a ~3 ;g®

0a g*ja

''■ bo
: c

1_ g£5 -tf

o tf •rrnrtf ©

^ .fl so © ©

M rö

g ä-s"6

— ce

r-. »Td tf

o Cd o :o tf

Tabell N:o 17.

Af kyrkorna u följande	tgå till andra än deras egna ändamål i penningar bestämda afgifter:
a Vaxljus medel	Bisko- pens studie- skatt	Konsistori statslön samt ama-nuensens och pedel-lens löne-tillökning	Prostens under- skrif- nings- penningar	Summa
ö. Kr.	\|ö	Kr.	1°	Kr.	1°	Kr.	ö	Kr. ö.
18	15£		-7E		12		it	3 62
33	1£	_	-7c		12		19	4 25
38	Öb		-7E		12		19	3 62
18	12	_	-7c		12	_	19	3 18
?7 —	-37		7 £	:	12		19	2 43
17	56		-75	:	12		19	3 62
>2	bb		75	:	12		19	3 62
11 k	19		75	i	12		19	4 25
!3 1	bb		75	:	12		19	3 62
1 1	bb		75	i	12		19	3 62
2 1	56		75	i	12	_	19	3 62
4 —	75	—	75	i	12	_	19	2 81
- 1	56	—	75	i	12	_	19	3 62
2 1	bb	—	75	i	12	—		3 43
5 1	56	_	75	i	12			3 43
3 —	94	—	75	i	12	_	19	3
2 2	19	—	75	i	13			4 7
5 1	56	—	75	i	12	_	_	3 43
0 2	19	—	75	i	13	_	_	4 7
7 —	of	—	75	i	12	_	_	2 81
8 2	31	1	50	2	25	_	_	6 6
8 1	56	—■	75	1	12	_	_	3 43
3 1	—	—	75	1	13	_	_	2 88
1 1	—	—	75	1	13	_	_	2 88
5 —	94	—	75	1	12	_	_	2 81
—	94	—	75	1	13	_	_	2 82
	94	—	75	1	12	_	_	2 81
—	94	—	75	1	12	_	_	2 81
1	“	—	75	—	50	—	—	2 25
i	12	—	75		75			2 62
—	94		75		75	_		2 44
—	75		75		75	_		2 25
i	i)6		75	1	12	_		3 43
2	19		75	1	13	_		4 7
1	16		75		75			3 6
1	56		75	1	13	__		3 44
1	56		75	1	2	_		3 43
2	19		75	1	13	__		4 7
— i	)4		75	1	2	__		281
1	)6		75	1	2	__		3 43
2	9		75		75	_		3 69
1	>6		5	1	9	__		3 40
	)4	—	5	1	3	__		2 82
—	b	—	5	— t	2	__		2 12
— £	7	— 7	5	— 7	5	— -	-1	2 37

Socknens namn

Behållen inkomst
af kyrkofonden för

Kyrka

Patronus

Forsellönsersättning

af statsmedel -

	Kr.	\|ö	Kr.	ö. Kr.
Rönnebergs härad { Sankt Ibb .......	266 6	2 —	— 1
Qvistofta.........	565 7!	_	— 2
Cilumslöf .	306 3	—	— 1
Herslöf .........			962	18
Säby ............	69 61	—
Olja................	339 91		- 1
\| Yadensjö....	232 38	—	- 1
Asmundtorp	600 67		2
Tofta ......	22399	—	- 1
Billeberga ........	304:78	—	1
Tirup ........	239 29	__	_
Felestad ...	86 71
1 Norra Svalöf,	216 —
j Zireköpinge ............	336 28		1!
Onsjö härad
\| Annelöf ..	306 93		u
Nöbbelöf.......	147:82
\| Torlösa ......	600,95		2t
! Norra Skräflinge	18334	__	8
\| Reslöf......	724164		3k!
Ostra Karaby ......	14l! 16	__	6
Näs-Gullarp ..		—	471 8	9 10
Bosarp ......... ..	25910		10
Vestra Strö ......		\|_	208 8	1 —
j Konga.................	249	! 1		10
Ask.................	216,48	_ _	9
Billinge ..	196 78		9
! Köstänga .	155			7
! Hallaröd........	130	87		5
1 Stehag....................			305 1!	—
\| Harjagers härad
\| Vestra Sallerup......	_	_	837 It	35
Remmarlöf..	175	45		8
Örtofta .......			326 9''	9
j Lilla Harrie	220	13		1Ä
Stora Harrie ...	458	34		18
! V rike .........	220	1	_ _	9
\| Hoj ........................	312	32		13
Keliinge ........	244	52		10
Vestra Karaby ...	577	9	__	21
[ Saxtorp ......	211	64		8
Söderhveddinge....	136	34	__
Norrlmddinge	564	83	_ _	23
\| Da^storp..........	248	65	__	11
j Holterup........	184	12		8
Löddeköpinge			475 86
Barsebäck ...............	—	—	493 45	_

Summa

Kr.

278

590

319

962

356

243

624

234

319

248

216

351

320

154

627

191

756

147

482

270

208

259

225

206

162

136

305

872

183

340

229
477

230
325
255
599
220
143
588
259
192
475
493

Summa 10,653|93| 4,081157| 516|l9| 15,25l|69

48|25| 2|66| 148|32

Återstående

inkomst
för kyrka
eller
patronns

Kr.

274

586

316

959

352

240

620

230

315

245

212

347

316

151

623

188

752

145

476

266

205

257

222

203

159

133

302

870
181
338
226
473 14
226 94

322

252

594

217

139

584

256

189

473

491

15,103

Städernas

namn

Malmö ......

Landskrona..

Ystad.........

Lund .........

Helsingborg

I Skanör ......

Falsterbo ...

Trelleborg...
Summa

Tabell N:o 18.

Redogörelse för kyrkofonden i de till Malmöhus län hörande städer.

Utgående kyrkotionde

Kronan

behållen

kyrkotionde:

indragen

hospitals-

tionde

Anordnad kyrkotionde

Kyrkorna behållen
kyrkotionde

Anmärkningar

Prostetnnna

Till presterskapet
i församlingen

Till

barnmorske-läraren
i Lund

Eåg

Korn

Hafre

Råg

Korn

Råg

Korn

Råg

Korn

Hafre

Råg

Korn

Råg

Korn

Hafre

Hl.

HI.

Hl.

37,8153

14,3810

3,0186

10,1000

3,3700

84,9080

28,7620

31,0247

11,7500

5,0200

14,3810

0,5496

13,1900

4,9500

37,8153

84,9080

1,6487

—

3,0186

•

21,7378

3,2974

1,6487

0,8243

0,2060

0,0687

0,8243

0,2060

0,0687

11,9080

9,8940

3,3013

27,9377

9,2869

11,5440

4,9513

14,3810

0,5496

9,8926

3,3013

Malmö: I landsboksräken-skaperna upptages den in-dragna hospitalskyrkotion-den till 113,446 hl. råg och
254,724 hl. korn, men har
på de i embetsverkens ut-låtande anförda skäl endast
Va deraf i tabellen införts
såsom kyrkotionde.

Lund: Till Lnnds uni-versitet utgår från Lunds
domkyrka 69,2458 hl. råg
och 70,8945 hl. korn.

Helsingborg; Kommini-stern i Helsingborg uppbär
rätteligen 5,4957 hl. råg, men
då hela kyrkofonden i råg
utgör endast 3,0186 hl., har
återstoden förvandlats till
korn.

Skanör och Falsterbo:
Från Skanörs och Falsterbo
kyrkor erlägges ej proste-tunna utan endast s. k. via-ticum med 1 kr. 13 öre år-ligen, hvilken afgift eljest
åligger pastor. — Tionden
till barnmorskeläraren utgår
efter årsmarkegångfrån dessa
båda kyrkor.

68,68491161,4 64 7133,0706137,8153

84,908o|l,0487

3,0186|21,7378

4,9461 (

l,099o(l,0990

25,1033

53,7199

28,1245

Tabell N:o 19

Städerna i Malmöhus län.

	Behållen inkomst af kyrko-fonden för kyrkan	Förse	-			Af kyrkorna u följande	tgå till andra än deras egna ändamål i penningar bestämda afgifter:	Åter-stående inkomst för de kyrkor, hvilka uppbära kyrko-tionde
Städernas namn	1ÖU8- ersättning af stats-medel	Summa	Vax-Ij 08-medel	Bisko- pens studie- skatt	Konsistorii statslön samt ama-nuensens och pedel-lens löne-tillökning	Prostens under- skrif- nings- penningar	Till barn- morske- läraren i Lund	Summa
	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.
Malmö ......	—	—	—	—	—	—	5	—	—	75	—	—	—	—	15	—	20	75	—	—
Landskrona..	370	29	24	84	395	13	—	—	-	75	1 *	12	—	19	—	—	2	6	393	7
Ystad.........							—	87	—	75	1	50	—	—	—	—	3	12	—	—
Lund........ (Domkyrkan)	-	-	—	—	—	—	15	—	—	75	—	—	-	-	—	—	15	75	—	—
Helsingborg	69	96	28	32	98	28	2	—									2	—	96	28
Skanör ......	213	73	—	-	213	73	—	50	—	75	—	50	—	—	—	—	1	75	211	98
Falsterbo ...	79	28	-	-	79	28	—	25	—	75	—	50	-	—	—	—	1	50	77	78
Trelleborg...	—	—	—	—	—	—	—	—	—	75	—	—	—	—	—	—	—	75	—	—
Summa	733	26	53	16	786\|42	23	62	5	25	3	62	—	19	15		47	68	779	11

Tabell N:o 20.

Norra och Södra Äsbo
samt Bjäre härads
fögderi.....................

Östra och Vestra Göinge
härads fögderi .........

Villands, Gärds och Albo
härads fögderi .........

Ingelstads och Järrestads
härads fögderi .......

Städerna i länet .........

Summa

Redogörelse för kyrkotionden i KfiStiailStadS läll.

Kronan behållen kyrkotionde

Ribeltrycksspanmål

Råg

Hl.

24,7 2 90

28,02 6 6

28,8555

0,9343

82,5 4 5 4

Korn

Hl.

20,37 7 7

28,02 6 6

28,855 5

66,7 7 23
0,9343

Indragen

skoltionde

Råg

H).

5,77 0 1

26,7 695

150,9664 32,5396

Korn

111.

Summa

Råg

Hl.

18,1 348

9,87 20

28,0068

24,7 2 90

33,7 90 7

55,62 50

0,9343

115,0850

Korn

Hl.

26,37 7 7

46,16 14

38,7275

66,7 7 23
0,9343
178,9732

Anordnad kyrkotionde

Prostetnnna

Råg

in.

53,8 5 84

59,3 5 32

72,5428

44,5149

1,6487

Korn

III.

0.6 38 0

6,5948

Till Lunds universitet.

Råg

in.

199,7 607

226,421 8

330,88 1 2

105,5688

231,91 80 7,2 32 8 862,632 5

Korn

Hl.

151,6759

133,5235

224,48 6 3

219,2842

Till barnmorskeläraren
i Lund

Råg

Hl.

5,0 36 5

2,4 7 2 3

7,6 235

5,4941

728,96 9 9 20,626 4

Korn

Hl.

4,2 1 24

2,4 7 2 3

7,2 1 1 4

13,1 8 75

Till barnmorskor

Råg

Hl.

24,7305

27,2091

51,3934

11,54 1 1

27,083 6) 114,8741

Korn

Hl.

16,4871

17,31 64

53,5905

21,9830

Till skolväsendet

Råg

Hl.

5,7 7 04

4,951 8

28,02 7 1

6,86 9!

109,3770 45,6 188

Korn

in.

18,1 36 1

4,9518

5,637 6

13,4562

Till kyrkobetjeningen -

Råg

111.

3,2974

27,6864

75,1 8 I 7 30,9838

Korn

Hl.

8,243 5

31,5334

19,8000

59,5769

Till Lunds
lasarett

Råg

Hl.

1,6487

1,6487 j

Korn

in.

Till annan
församlings
kyrka

Råg

Hl.

0,704

0,7 04

Korn

Hl.

0,7 04

Ersättning
för afsöndrad
jord

Råg

Hl.

Korn

Hl.

3,2 97 4

175,6 37 1
1,6487

0,704 — 3,2974 1309,0063

Summa

Råg

Hl.

293,1 57 9

320,4082

Korn

in.

203,3944

158,2640

518,1544 355,4592

294,30 5 7

101 1,4233

Kyrkorna bebållen kyrkotionde

Råg

Hl.

420,206 3

562,707 0

511,0870

222,3421
6,841 3

1723,1 837

Korn

in.

879,5 9 04

840,87 53

1006,6 522

825,6029
31,1 1 61

3583,8369

Hafre

Hl.

183,6802

2,1983

482,37 71

668,2 556

Patronns behållen kyrkotionde

Råg

III.

42,408 5

35,6372

268,8644

46,9495

Korn

in.

42,0878

53,3592

320,44 6 6

242,8080

393,8596] 658,7016

Hafre

in.

17,9520

136,77 48

154,7 27 4

Summa utgående kyrkotionde

Råg

in.

780,5 017

952,54 91

1353,7 308

444,9287
9,4243

Korn

Hl.

1151,4503

1098,6 599

1721,2855

1429,4 88 9
32,0504

Hafre

Hl.

201,6328

2,1983

619,1 519

3541,1 346j 5432,935o| 822,9830

Tabell N:o 21.

Kristianstads län.

	Behållen inkomst af kyrkotionden för	Försel-			Af kyrkorna utgå till andra än deras egna ändamål följande i penningar bestämda afgifter:	Återstående inkomst i de
	Kyrka	Patronus	löns- ersätt-ning af stats-medel	Summa	Vaxljus- medel	Bisko- pens studie- skatt	Konsistorii station samt ama-nuensens och pedel-lens löne-tillökning	Till skol- väsen- det	Prostens under-skri f-nings-pennin-gar	Summa	församlingar, der kyrko-tionde före-kommer, för kyrka eller patronus
	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.
Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härads fög-deri ......................	10,820	69	590	45	482	98	11,894	12	62	1	24	75	39	48			1	52	127	76	11,766	36
Ostra och Vestra Göinge härads fögderi .........	10,813	61	683	72	495	75	11,993	8	63	77	27	_	38	57	_	_	_	_	129	34	11,863	74
Villands, Gärds och Albo härads fögderi ... .....	12,375	74	3,581	11	631	20	16,588	5	82	16	33	—	42	98	_	_	2	82	160	96	16,427	9
Ingelstads och Järrestads härads fögderi .........	10,234	76	2,829	80	554	99	13,619	55	64	83	23	25	29	9	325	—	—	—	442	17	13,177	38
Städerna i länet .........	281	74	—	—	5	15	286	89	—	75	2	25	3	38	—	—	''_	—	6	38	282	39
Summa	44,526 54	7,685	8	2,170	7	54,381	69	273	52	no	25	153 50	325	—	4	34	86661	53,516	96

Anm. Dessutom uppbära för kyrkotionde kontraktsprostarna forsellön9ersättning af statsmedel med 72 kronor och Lunds universitet
med 601 kronor 48 öre.

Redogörelse för kyrkotionden i Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härads fögderi, hufvudsakligen med ledning af uppgift01*» ämnade år 1893 af vederbörande pastorsembeten.

* ^
15

P-i

g »
e a

.2 3

E" o

~ — OJ

3 :° .t?

03 -g •

3 j? “

3 b -

s «

is-si §

Ö =0 ^ 2

3 co a oj

“ t- 03 CO jl

a a) a> t- .
O iE H3 °<3 SO .2
® j_. «- ÖG’*-

^ 51

S -0 -2

-3 »fl -C

Q iE

3* bo

3 fl1

a -s d

»T3

; i® 3 3 :

oed O

■h ''O

a *

_ c
2

^ i.-

* |

~ oed
C bo

►v -

<Ö ■*

&>= °

►O

I =

•2»S - .

tO fl 3-< O
fl

: H g I

:!1

CO rt

OJ CJ "*"*
fl S t- 40

« £; a p ''

3 bo fl £ ■
«4-> fl- £ c
« 3 O _*• ''

— a -3«
“»-g 5 ''

fli 2 t-,
fl 3 fl ce
&q 8 rT3
^ oj ^ «o

> f*
v ce

-OS2
— 8
.»s-^

O _•

a-3

ii 3

I5!

t- c osa »

°är 3

o 5 if bo

. p OJ °3

JPjd K

a °£ « —

S - - »

a r; ■« -o
S^j 5

S «>

dn .

CO *-> (3

°ö 00 ö ^ fl
co cd 3 -fl •-,

f§-

^ fl rfl

® &Jo

S-^O =3

S - öt

ca -Q

SO fl ^ c
bo o .h

^ fl i *XJ

iC *■* fTs hfj

» 5)“

2 fl fl 5 «

ICC 0) -4-a eö

^ ce CL, ö T3

fl <u

•fl . rf ,

fl 4» SO

Sflfl bo

I I II I I

eo ■«# o o

CM © C- 04

»o o o cd

IN l> » SO «JI O

co ad t>*" cd cd cd

CD ”>3<

CO co

<M Ö4

I I I I I I I

ooccocoiocmco

i00©0©©©v0

Ht-OHOSflCOiO

NCOtON^DNt»

O (M O CD 05 O O

S« »# K5 b- f* W

CD CD O C» O <M O

va f» fr- o o o co

©T-tCDCOCOCOOOiO

osc-a>coo<Dast''-t''*

DTKNöiiiocoioeo

©vooct-oojwcsoj

lO N IN H ce

eo cd va a» <m

CD 04 IM O CO

IN so so o so

H ■# IN CO fl)

nOMOiOONCOONWINl-O

^©©O-SOQOOt^CDTHt^COrJS

cocoNJiacocoincfloiNiocoiN

NUbrtCOCSNt-lO^CDOINO

OaDMO^NOSC OOrlrlftOrft-N ©©©04<M©if©© tOCOCOb-fflCOrlOSO «C"

cd O T*r co" so" cd" m" lO

M CO rf* r—i rf* I-H

(N©-*©©©©©©©

b-HMCOHDOCOHO

ia©4vOva©va©©Tff«

b-NCOCDWOHtOSCCO

I il II I II I I IS I II

I I I I I I I I I

I I I I I I I I II

IIIIIII I II I 2 I I I

IIIIIIIIII

I I I I I I II I I I £ II I

I I I I I I I II

I I I I I I I I I I

CD O OO

2 /

i; L -

►»

04 © *n 05 © I

60 _•
2 SS

eo eo o*

Tf©»«va«D®404t-va

wmtcHcoHiON^n^

©«DCDvat-©TflNTi<«Ot''»

t-©(»rlCO>#at-(NOCO

rf" o" aT -cfT cd co" co" D-" lC

*H I © Oi to

cd o
a h so
in in a

ce tf} N
»a © •
04 CO I

OTOiOOOftiOOM

co-c^eocoOkfSrHOfl

eo©''»n©co©coo4’«i<

osoeoiflcrsos-tfkoco

id cm" cd cd cd* co" rtT »rf cd

i-H rH CM

eo © © © i

so -» in h kt

oo o t* ^ o

h eo ^ m t -

t^Cg CO gj (N

m a ^ Tf n n
O « t» l> o ©

rfT rfT tjT m" co" im"

eo o oo c©
eo in t*

CD 04 b»

t-- <m'' j" o" to" oc“ TdT

i* in in n

ia © so x N IN

cd m"

rfTcT

N IN Tf © O M

cd o id cd r-" o"

eo © © t* eo © ce

oo©Tj<>«}<E»vaco*-<

eococococo©oj»H

©©H04-»i<©ao©

va © © ce © ©

8>i0O8*t-iflHOi0 00r

NlON«HlO»Nin

©©rH©04,''i<''^©©

©T*oieOi-i©»©Tii

oTid cd nT cd r-TiOiO

©Ot-©T«f©©04©

T-f©00©©T-(©©T-t

©»Tjtva©©o©t ©04©eO©©TH©-"# o"

TtT r-T cd r-T o" t-T o" rfT

< (M t—<

''fl

fl #fl

W br

°fl zze

« B

II I I I I I II I I I I II

I I

B B,

B 2»

fl .S fl

fl ~ M

•— In

H;o

■sf vc

S..S

£- X)

I S I

t o -

I I

I I II I I I I I I

I I

I I I I I I I I I

I I

IIIIIIIIII II I I I II21 I II II

II II II II I I

-o

&T >

I I I I I I I I I I I II I I

I S I I I I I I I I I I I I I II

I I I I I II I I II I I II

I I I I I II I II

—I o

ÉH 3

§ S

3 2 ''fl

c 3 fl

^ t- fl

_§ iS i-^l

3 .ti

►3 §

i i i i i i i

i i

r-T o"

ce ce ce ce

T# Tf Tfl Tf
© © © ©

I S I I I I 1 3 I I

I I I I I I I

I I

Tf Tf (N (N

T—1 T—I O O

I £ I

I I

r-T TfT

I I

I I I I 5 I I

04 04

eo eo
co ©

va om

o" o"

04 ©4

o" o"

o"o"o"o

I 5 II II I

c ©4 o" -

I I

o o o oo

o" o"

04 ©4

o"o"

va C» t- I 04 04

Tf t» t- ce ce

va 04 © r-c t*

o" o" o" o" o"

IN IN H t» SO Tf
vn N Tf Tf IN N
© T-l t— t— O ©

t*T r}T TjT m" co" 1-T

I I

co"co"co"

ad cd r-T «-T t^T rd

I S I

cd" cd

O O © t- © O I TH©04

m t- « in va t- I ©va©

t- fl © © Tj( © ©0404

o" co" co" iS cd" co" cn" co" cd

I I

TfNTfQTft rf

co co t* © va
l>* rf O CO t—1 CO

©_

04 ©

CO"(M

I I I II I I I I II II I I

I II II II II

I l II I U I I I

C-tr-t-t-t-Tt— t-b-C-Bt-t— b-t^-b— t>»

©©©©©00©©©©co©©©©

TfTfTfTfTf-fTfTfTfTfTfTfTfTflTf

©©©©©co©©©©©©©©©

cococococoeneocoeocoeo

OOOOOOOOOOO O O O

t"t"b»t»b»t*»t~t»b ©©©©©©©©© TflTfTfTfTflTf^TfTf ©©©co©©©©© -

««©©©©

t- t''- t''- b— b- t- O t- b ©«©©©.

©O©©

TfTfTfTfTfTfOTfTf

©©©©©©Tf©©

Tf Tf Tf ©

OOOOOOrfOO

co co co co eo co

OOOOOO

04 04
© ©
o" o"

eocoeocococococoeocoeo \ eo eo co

TfTfTfTfTfTfTfTff-flTf | Tf Tf Tf

04 04 04 04 04 04 04 04 04 04 04 04 04 01

©©©©©©©©©©co ©©©

o" o" o" o" o" o" cd o" o" cd cd cd o" o"

CO CD © © CO ©

OOOOOO OO

©«©«©©

OOOOOO oo

^ 03

a g

3 P< flf fl

c3 g ots

: : >—I tuo o

■ . ÄSr "tf.
ö ro s-. do afl

»->< /r4 ^T

^ ^ .s

^ . ____U w ^ UL-2i ® bo* co 2 eg §Q

M OJ It o-d a) oj ^ TbfflOC3 ^oro • -5 eea

OtJO-OPMfeiO PiOHgHBfa

c3 ''t S1- ffi

©ce fl

> fl -3 i

fl »3 «> Ö3
-tf CO > P3 co 0*>

ub3

fl p -4-0 -4-4 "2

3 ^2 Xi ea ca P
fl rf a> o oro o

i^COMfc-oqCÖ

hem

-rf

Tabell N:o 23.

Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härads fögderi.

	Behållen inkomst af kyrkotionden för	Försel-			Af kyrkorna åtgå till andra än deras egna ända-mål följande i penningar bestämda afgifter:	Återstå-
Socknens namn	Kyrk		Patronus	löns- ersätt-ning af stats-medel	Summa	Vaxljus- medel	Bisko- pens studie- skatt	Konsistorii statslön samt ama-nuensens och pedel-lens löne-tillökning	Prostens under- skrif- ninga- pennin- gar	Summa	ende in-komst för kyrka eller patronus
	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.
Norra Åsbo härad
Ostra Ljungby............	311	26	—	—	12	72	323	98	1	87	•	75	_	75	_	_	3	37	320	61
Ivellna .......................	306	37	—	—	12	47	318	84	1	72	_	75	_	75	_	_	3 3	22	315	62
Gråmanstorp...............	406	9	—	—	15	54	421	63	2	3	_	75	1	12	_	_	90	417	73
Vedby.......................	249	50	—	—	9	37	258	87	1	56	_	75	1	12	_	_	3	43	255	44
Oderljunga..................	266	20	—	—	10	42	276	62	1	72	_	75	1	12	_	_	3	59	273	3
Perstorp............... ...	123	6	—	—	4	85	127	91	1	41	_	75	1	12	_	_	3	28	124	63
Fagerhet .................	149	40	—	—	5	79	155	19	1	41	_	75	1	25	_	_	3	41	151	78
Örkelljunga ...............	351	51	—	—	14	35	365	86	2	3	—	75	1	19	_	_	3	97	361	89
Rya..........................	134	82	—	—	5	81	140	63	1	41	—	75	1	10	_	_	3	26	137	37
Össjö ......................	390	69	—	—	16	62	407	31	1	87	—	75	1	12	_	_	3	74	403	57
Tassjö........................	263	13	—	—	9	53	272	66	1	41	—	75	1	12	_	_	3	28	269	38
Munka Ljungby .........	—	—	590	45	29	17	619	62	1	—	—	75	_		_	_	1	75	617	87
Tästarp ....................	281	76	—	—	11	89	293	65	1	72	_	75	1	12	_	_	3	59	290	6
Riseberga ..................	569	61	—	—	23	31	592	92	2	50	_	75	1	6	) -) -	_	4	31	588	61
Färingtofta ...............	283	65	—	—	11	31	294	96	1	72	—	75	1	6	—	3	53	291	43
Södra Åsbo härad
Höja .......................	581	67	—	—	27	27	608	94	2	81	_	75	1	74	_	19	5	49	603	45
o tarby........................	200	35	—	—	9	93	210	28	1	72	—	75	1	24	_	19	3	90	206	38
Ausas .......................	499	21	—	—	24	35	523	5(5	2	50	—	75	1	37	_	19	4	81	518	75
Ströfvelstorp .............	682	59	—	—	30	54	713	13	2	97	_	75	1	62	_	19	5	53	707	60
Vestra Broby...............	324	23	—	—	14	46	338	69	1	72	—	75	1	6	_	19	3	72	334	97
Björnekulla .............	261	26	—	—	11	29	272	65	1	72	_	75	1	6	_	19	3	72	268	83
Stenestad ..................	92	87	—	—	3	78	96	65	_	50	_	75	_	75	_		2		94	65
Qvidinge.....................	681	81	—	—	28	12	709	93	2	66	_	75	1	87	_	19	5	47	704	46
Vestra Sönnarslöf .....	169	53	—	—	6	8	175	61	1	41	—	75	1	26	—	19	3	61	172
Bjäre härad
Jernarp ..................	399	74	—	—	17	24	416	98	2	19	_	75	1	12	_	_	4	6	412	92
Barkåkra ..................	348	97	—	—	17	6	366	3	2	19	—	75	1	63	_	_	4	57	361	46
Rebbelberga ..............	212	2	—	—	8	33	220	35	1	56	—	75	1	24	_	_	3	55	216	80
Vestra Kamp ............	792	59	—	—	31	67	824	26	3	—	—	75	2	19	_	_	5	94	818	32
Båstad .....................	135	62	—	—	4	95	140	57	1	72	—	75	1	25	_	_	3	72	136	85
Houf ......................	366	72	—	—	15	3	381	75	1	87	—	75	1	18	_	_	3	80	377	95
Torekov ....................	ii	24	—	—	—	44	11	68	1	56	_	75	_	78	_	_	3	9	8	59
Förslöf ....................	414	18	—	—	16	97	431	15	2	19	_	75	1	56	_	_	4	50	426	65
Grefvie ....................	514	58	—	—	20	60	535	18	2	34	_	75	1	56	_	_	4	65	530	53
Hishult (del af) .........	44	46	—	—	1	72	46	18									46	18
Summa	10,820\|69	590 45	482	98	11,894 \|l2	62	1	2475	39	48	l\|ö2	127	76	11,766\|36

*) För Riseberga och Färingtofta gemensamt 2 kronor 12 öre, deraf upptagits för hvardera 1 krona 6 öre.

Tabell N:o 24.

Redogörelse för kyrkotionde» i Östra, och Vestra GÖinge härads fögderi, hufvudsakligen med ledning af uppgifter, lemnande år 1893 af vederbörande pastorsembeten.

b v *0 •©

a M.-

^ OJ Ph

—. ;o bo
-h a -•© ce; eu
a bo bo

OJ U fn

a ** m •

U ce 1. rO
r~Z s- ca ce ''
g a
O « S ^

pH ''ao eea
° *"*

S H o

b£>=0

S55 &
-O

''O

^ '' oj o

:a jy a o eea

4i ® ° i

3 a 2 ert3 g
°2 o U 03

_ ° .CO

bo ^ ''

a ea -n a

*3 -t - *

>»

4ö —•

•J"* >* w HflJ

» •£ £■“■*-• cs q :fl O
5 CO h Jfl h»

^ O.

fl -a a ea • ''

£ S ° « ce

bp O ^ g s_

.n © :o

„ ■ ,-s S ■2

w 2 ! =? B,

‘g É äd

a :fl

a, bO

S Tfl 40 *« j* =3

S 2 w a *- »a

O :e3 C''f°g ® 2 !2

på $J£:2 S a

1 1 1

1 1

1 !

INI

1 1

1-1

o o o

O O

co ci

o o o eo

40 40

Hl H O

t—

in hi

Öl

co co

—1

H o Cl

o so

</j

CO 40

o eo eo co

Hl Hl

1-1

tf eo ci

Öl

iH CO

co o

hi o in m

Hi Öl

—1

t^CO©CP©j©©l^iO©©©t>-

nti CO CD

r—

CO © CO

rH h8 lO co x Öb

i t© ©''

tji

—•

Hjl ©1 ©1

T—1

©I Hji

©l

i—l

rH rH

O O O

O O

P-)

40 eo

o o o in

o eo

■o

H< — O

40 in

ci eo

O O O 40

H O Cl

O 40

N n

tf hi in in

in eo

—

•H

tf eo ci

h ce

rH H*

H co o co

pil

iC <T. t>; ce CD ©i © ©i Hti »C ci CD © r- -^I CO l— CD

-i

r-1

H#1 Tj« Hil

H?l

Hjl ©1 ©J

rH H

©l ©l ©J ©1 ©I

T—l CD

lO »—

1 1 1

1 !

1 1

III!

1 1

r—1

fri

i 1

—f

„

•5

1 i i

1 1

1 1 II

2? I

-CJ

S-i

it©

-CJ

i i i

I 1

1 1

1 II 1

S 1

eea

C©

•

—

O tf O

o o

tf tf

tf Hl Hl CO

1 w

Hl CO CO

Öl

i—I

40 O

40 Hl

rf IN tH

IN 40

rH Hl

CO H 40 H

•—1

tf 40 hi

r-l

H-

Hl Hl

CO Hl

tf o in t-

f-.

tCHjixt^cd©jtoobf?iia50bHHiO©i©''rtiTHT)ii>-co©coa5

rf ©i M CO co ifl h* iO ©3 lO

—

-CJ

TJI

Hjl tH H

7-1

*“1

rH H

t-H

TjS

—'' tJI ©3 ©3 ©3 CO ©3

pi«S

t—

Cl 4D eu

O O

H«

Hl IN

in t- tf m

1 w

tf CO 40

O Cl

hi eo

IN N N Cl

| IN

p^»

40 O Cl

-1

eo eo

t—

co in

co o eo oo

eea

—■

•H

tf H* T-l

1-1

o eo

O IN

tf eo N 40

—

•^iiO©©©r^©-^iXTt<CO©Hti©Hli©©©COiOCO©liti

GSÉH*iiO?P©©5Pt>-<^ir-CO

—

7-1

COhh

Hjl

r—1

rH H

r-H rH

J tf Hl

O O

CO Hl

in o o ci

o o

1 eo eo

Öl

Cl Hl

tf H

eo o o o

—

(N <N

■N

tf O

•n

Hl tf

Hl O IN N

Öl

•—>

O Cl

40 Hl

t- CO

IN Hl CO IN

tf tH

CO rH

hJi

©j©icdc©cd©i©i©Jc6©icoco

Hti © co tf ©1 tf X Tji © lO Htl X Tf

rl tH H<

r—

o o

Cl CO

O tf tf tf

rH tf

■o

40 CO Cl

SO 40

O N

Hl CO CO IN

tf m

Hl 40 40

-H

tf IN

IN H

H CO 40 Hl

eo hi

p—1

Cl O Cl

I -

o in

IN Hl

ci cb © Öb iO rti ce Tti ©

r-l

lO Htl CD CD l>*

L''- CD I''''*

t> r- CD

tf©tfCOLb©TtlCd©©lClfTj1

7-1

r—i

rH H

•

1 1 1

1 |

;

1 H

1 Ii 1

1 1

O 0J

111.

-CJ ro

1 1 1

;

1 1

1 00

1 1 1 1

1 1

Eh >

eea

1 ! 1

i 1

1 1 1 1

•fH

1 1 1

! 1

tf 1 | 1

: 1

•

<-r>

C o

y—>

H< tf O

eo eo

tf CO 00

H H

1 1

fl- s

Cl H- Cl

IN IN

—

■N

IN 40 IN

CO CO

CO n CO

©r ©r

Tji

tji cd

—

■m

it©

o a

s e-g
5 s §

=3 :fl ©

_a ■—'' •—*

^ OJ

_ aj •-

CM IN rH

o cT cT

H H ^ CO CC

c- t— t— o> ■o

N IN IN IN IN

o o o cT o

i i i ii m i i i n i

i i

! I

1 2 I I I

« —

c— c— t— O O
H "l1 ^ CD CD
t— t- t— O O
IN IN IN N IN

cTcTcTcTö''

40 40 tf
O O CO
N N H

I II ! I II I I I I I I

T3 OJ

fl .tf

3 05

! Ul

CO O C— O O

H CO O O) CO

N tf IN 40 Cl

H H O Cl H

T*T©f CO tf" ©f

o oo o hi o o ©

HI CO O Hl

C> CD ® IN

oc^nc-cococscct-fwc''

Hl ttf
H* IN

tH O O Cl CO o o

Hl tf Öl Hl Cl

hi t-y

of ©f ©f CO ©T ©f ©f ©f CO ©f CO 70

tf rH IN Hl

t- ce co o

CD CO IN
CN in Cl Cl <N
COCOOr-lt-tfClHICOlMeOtftH

rfT cd co i>f ©f af T*r rtT © it© rjT co

o <o o o

I O O Hl Hl

I CO CO tf Hl

Cl Hl Öl Hl

H* tf IN t—i

no ©f ce tf"

HiNNcoHieocoHieoHitreo
nfTCO CO CD iO Hti CO in CD iO it©"CD

tf tH tf lO NCOClOOONHIO
«OHIvOOCMif5tfOOH<iMCOtf
ClrlHiCltfCOCOHICNCltfCOCl
HiooovncoocMincoioeciM

irf *T©f ce''ce ©co aTr-^ccTu©'' cd

I I I I I I I II I I I I l 11 I I 1 I I I I I I I II I I I I I I 1 I

[f I— tf tf tf tf tf tf tf tf tf tf tf tf I- tf tf Tf tf tf t— t— tf

cocococococccocococococooococococoaocococccoao

HIHIHIHIHIHIHIHIHIHIHIHIHIHIHIHIHIHIHIHIHIHIHI

cococococococococdcocococococdcocococococococo

tf tf tf tf tf tf tf tf tf tf tf tf

aococccococococccoccccco

hiHIHIHIHIHIHIHIHIHIHIHI

cocococococococococococd

oo ce co hi co

cT cT t-T ©f o"

o o n ®
00 CO Hl CO
Hl Hl IN Hl
CD CD CO CD

t-T t-T o i-T

I I

D CO CO CO

■T t-T O cT

coHieoeocococococococoHiec
■HtfHIHIHItfCOCCCOCCCCtfHI
i Hl IN iMClMMlNHItfHIHlHIHICniN

) CO CO COlNCOCOCOtfeOCOCOCOCOlMCO

r —T ö'' cT ce cT o” cT ©T r-T r-T t-T t-T t-T ce o

n co « n

I I

eo eo 40 co

o ©i o o o c

ce co eo eo ce

o o o o o

eotfcocoeococococoeoeotfeo

HlCOHIHIHItfeOCOCOHIHICOHI

(MHIlMCNiNHlCfHIHICNiNHIlM

cococococotfcocococococcco

cT t-T cT o o ©T t-T t-T t-T o - cT rn o

I I

I 3 II

INI

eo co eo eo

Hl H* Hl Hl

I £ I I I

co co co

o o" cT

co co

cT cT

co co

cTcT

i »O eo co eo eo tf

1 Öl Hl Hl Hl HI 00

1 H< in IN IN IN HI

> lO ce ce ce CO CD

i~ cT cT o cT o »-T

I I ” I ! I I I I I I I I ” I I I I I II 1

I I II I

Cl Hl IN (M

O lO co co

ro©''©''

I I

I 5

I I

co eo eo eo

h S

*) fl

o o © ©

co eo eo co co

Hl Hl Hl Hl

IN (M (M IN (M

co co co co co

eotfeoeoeot«eocceoeoeot»co

HiOOHlHIHICOHIHIH<H1HlCOHI

(MHIMOUMHIlMiNtNIMlMHIM

COCOCOCOCOCOCOCOCOCOCOCOCO

13 5 5 3 1 I

eo eo eo co

Hl Hl Hl Hl

I I

eo eo eo co eo

eo t- eo eo co

eo eo eo eo co i

CO Hl Hl Hl CO Hi Hl

©rH©©©T-!©©©©©r

scö

; ''ö

g £?

■ rt

:«x1

a-3 S

3 tO 3

Om O

_ . a o
Ff | | 2

A C3
fl ^

'' o.tJ.S S

=o3

Ä :::::::

<D ::::::
bo ::::::

ce • -u t-... . ce

g ''g • fl«^^^

-e-Q2.,
fl .

■§ a § 2''m.S-*-3^ h
O fl O "m g > ^:3 O

Ko^sOWOOÄM^OfeÄ

„ g>c.

ocs .2 bo

Tabell N:o 25.

Östra och Vestra Göinge härads fögderi.

	Behållen inkomst af kyrkofonden för	Försel-			Af kyrkorna utgå till andra än deras egna ändamål följande i penningar bestämda afgifter:	Åter-
Socknens namn	Fyrk		Patrouuä	löns- eraätt-uiug af stats-medel	Summa	Vax- ljus- medel	Bisko- pens studie- skatt	Konsisto-rii stats-lön samt amanuen-sens och pedellens lönetill-ökning	Summa	stående inkomst för kyrka eller patronus
	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.
Vestra Göinge härad Önnestad .....................	458 82			18	68	477	50	2	50		75	1	12	4	37	473	13
Sörby ...........................	167jöO	—	—	6	55	174	5	—	75	—	75	1	13	263	171	42
Gumlösa......................	21887	—	—	8	3	226	90	1	56	—	75	1	13	344	223	46
Vinslöf ........................	575! 93	—	—	20	97	596	90	2	50	—	75	1	12	4\|37	592	53
Näflinge........................	183	43	—	—	6	Öl	189	94	1	41	—	75	1	13	3	29	186	65
Norra Mellby ...............	624	84	—	—	24	90	649	74	1	75	—	75	—	50	3	—	646	74
Tjörnarp......................	200	1	—	—	8	40	208	41	1	56	—	75	1	13	3	44	204	97
Brönnestad.....................	259	11	—	—	11	17	270	28	1	72	—	75	1	13	3	60	266	68
Matteröd........................	160	87	—	—	6	17	167	4	1	41	—	75	1	12	3	28	163	76
Häglinge......................	264	10	—	—	10	63	274	73	1	72	—	75	1	12	3	59	271	14
Stoby .........................	765	53	—	—	29	8	794	61	1	75	—	75	—	50	3	—	791	61
Norra Sandby ..............	192	90	—	—	7	21	200	11	1	41	—	75	1	12	3	28	196	83
Vankifva........................	232	28	—	—	7	15	239	43	1	56	—	75	—	50	2	81	236	62
Ignaberga ...................	180	50	—	—	20	79	201	29	1	41	—	75	1	12	3	28	198	1
! Finja ........................... Hölja ..........................	261	51	—	—	9	75	271	26	1	72	—	75	1	13	3	60	267	66
188	76	—	—	8	54	197	30	1	56	—	75	1	12	3	43	193	87
Röke ...........................	188	16	—	—	7	42	195	58	1	41	—	75	1	13	3	29	192	29
Torup ..........................	191	—	—	—	6	15	197	15	1	41	—	75	1	13	3	29	193	86
Norra Åkarp .................	238	24	—	—	8	93	247	17	1	56	—	75	1	12	3	43	243	74
Vittsjö ........................	263	53	—	—	9	83	273	36	1	72	—	75	1	13	3	60	269	76
Visseltofta.....................	231	26	—	—	8	80	240	6	1	56	—	75	1	13	3	44	236	62
Verum........................	227	25	—	—	8	67	235	92	1	56	—	75	1	13	3	44	232	48
Farstorp.......................	266	77	—	—	10	56	277	33	1	72	—	75	1	12	3	59	273	74
Östra Göinge härad
Hästveda .....................	307	30	—	—	12	29	319	59	1	87	—	75	1	12	3	74	315	85
Ousby...........................	591	52	—	—	25	18	616	70	2	34	—	75	1	12	4	21	612	49
Loushult......................	267	86	—	—	10	26	278	12	1	56	—	75	1	12	3	43	274	69
Östra Broby .................. Emitslöf......................	530	6	—	—	29	25	559	31	2	34	—	75	1	12	4	21	555	10
216	67	—	—	14	3	230	70	1	56	—	75	1	12	3	43	227	27
Glimåkra .....................	567	6	—	—	27	31	594	37	'')	81	—	75	1	12	4	68	589	69
Örkened ........................	326	70	—	—	14	18	340	88	1	87	—	75	1	12	3	74	337	14
Hj ersås .......................	339	92	—	—	12	75	352	67	1	87	—	75	1	12	3	74	348	93
Knislinge .....................	219	81	—	—	24	50	244	31	2	19	—	75	1	12	4	6	240	25
Qviinge .......................	384	30	—	—	14	79	399	9	2	19	—	75	1	12	4	6	395	3
Gryt.............................	259	42	—	—	10	50	269	92	1	72	—	75	1	12	3	59	266	33
Förlof ..........................	—	—	683	72	25	75	709	47	2	66	—	75	1	12	4	53	704	94
Norra Ströö ..................	261	82	—	—	10	7	271	89	1	56	—	75	1	12	3	43	268	46
Summa	10,813\|ei	683\|72\| 495\|7ö\|ll,993	8\| 63\|77\| 27		38	57	129\|34\| 11,863\|74

Redogörelse för kyrkotionde!! i Villands, Gärds och Albo härads fögderi, hufvudsakligen med ledning af uppgifter, lemnade år 1893 af vederbörande pastorsembeten.

-O

s g) --~s s

-2 « ?o

__. CD

<u 3 2

■-3 C aj S

O -a •—-<
fl

w & E

H-! C72 fl 2

> a -^4

" S :2

C oo C *»
,00 60
1 i-i ^

• t2 ^

-- a -o t>o fl i2 ^

o :° U

bil O
►» Ö ^
-J4 *

rQ ^

''E fl E 3

o ce

o ^ ^

M «5

*- tf r-T

A _fl

"5b a 2
eu > fl

o ? U
£ ,0

V 3 :

» « ® ►

t> S ,2

■4J

.bCcO <_

d -2

, s-> o

floc0 s ^

w n g fl

^ fl r -c

cd O o

fl BO» .
bo - ^ .

* Q r~*

^ i>-2 -

S 5.

Jbb M

bo H oS

fl eö o a>
fl fl o fl 2
Ch o • • °

a ,5

■*-> 3

bo a ^

,r* O A

bO t03
ort

ri4 bo ,

a -te

-j I

o _

-£ gg

.£\|M

S93 JO

-O

S .3 fl

s t

~ » V

A5 s- -

fl -03

fl fl a fl »-< fl

fl1 -*-> 03 3 03 4)

3 fl O ,S> JX
« os ei g«ä fl -•>

-sas.

jS ~ .fl
"bo

n . Ö

;o o
'' 3 « “

| 00 £ fl

r1 ^ .

3 A tfn ^ 5

? -2 N ‘3 fl
i « -Öl

fl 0 23 —

3 a :S
eu

® W

«<_ fl .a

< SdS.2
...5 -5

•Ö o

fl a

fl.5

•O4 03 _0

Q ce -^3
Ä| 03

IM cÖ A

a; p "=:
^ B §

ro4’

-i«!

O J2

MS A ^

»fl fl

~ g 3

d S

oe0 rj fl
a oc3

^ 2 bo

03 Ö 03
^ A -*
a)•*-.>-co cs

« g a

a- 2

fl-^«j

cl fl-l
fl 173
M u fl

:a 20 a

§* 03 _| g

Q -O451

1“ a

W Ut

00 g

■ • CO -fl

C ao _

g -5

§ Ut _

sr? ocö d

ö4 JJ
rv a 22
n-o 5
fl .2

Afla''
--a a fl

»ö co ° ® o
fl A T3

10 bo g fl

••3 oco Q a

fl u -C M <*-CL, O «

‘E 00 Oi

1 bo''fl 03
03 OJ O S .t:

-e s - > g>

.2 ce o -a 2

M i i It I II I i lilll II II II M ! II II II II I II II II II I I

eo O o C3

I o o

o o

■# iC O ifi

..0<N<Nr-!©C3C-rH''*»-iOl-HCON

COMOCinWCC-tOOMOCJCOt-t co*

mS cT af ce c-" crTto <?f r^" af so »rf ce af jS

•^tDHr-oHOTcocoiOr-^atwoai

o eo co 0

<NCOOOt''-''H©<X>C3-1''OI
©TH-^t-t-©CO-^00©

t>f Cff l> cf lO -rh af —* t>f icf t^* T}i »O CO cd ce

iCtD-^iOOtGOr-iCOOQ-flGviaiCOCOCOCOAliD

o © © © ©

l> h O] CO lO

o ce 1- © »-<

I IN © © Tji

O © © t- © ©

O -31 © © © r-t

■O © © © ©

3 -X © tH

jOtr-T-1N©T-l©©

3-jliO—<tJ1<N»OCO©©©’-t-\©>©

fo af »rf tr-" rjf t-jT ef ccfo o cTco

)r_,r_,cOrHCMa4CO-^aMCOOJCOCDt''-

CC o

afr*T

C— O © t- CD X »O X CO Cfj uv c- -TT crj

coa30i>(Nce®«N®®nHna)

''co cf cf r-f Lrf co* ce* »rf af »rf ö* cd* r-" to* cf af

ce rH rti Öl Öl r-( OJ r-i r-« iO ^ CO tJI CD

■jl ® ^1 -f O t* I
O © © Tf o x ■

1 II II I II I II II II I I II II II M II II I II II I I! II II II

12 11

II S II I I II I

II II I II I II II

I I I

II II II II I

Tf t~

r-faf

11 s 11 11 11 1

III lilll I MIM

II I II I

X CO

O tn
© ©

I I I

III I II II II II II I I

I I

N C©

CO Tf •

t— in co
o Tf eo m
1 m © Tf t-i
53 N 10 H

« © c- ©

cfi-reoxHttf »rf Öb of »ri cd ai''ö

•^1 CO Tji r-i ZD CO -h CO t-h Öl

II II II Ii I

II II II M I I

I 1

flfaf

-f © © © TS1 X

©XTf©©©©©©‘0©t C—

af r-f »rf af flf »rf r-T cf cf o rh* »rf

Öl Öl r-i r-i Hrl H

co af af

tH © © © © t— Tf o ©
2-«C5MXffi©T#®
© © l— Tf N Tf n OT ©

Tf©©Tf©rlrlTf-f

cf Th t*T »rf of »rf »rf of ro"

''Ö

5 :e3 fl

ffi

t- © 1

O X C— T-l x © rf I C— rf

©XrfOlt— trOlOrf-fO©© I ©Tf

Tf X H Öl X ^ 31 ^ »— rf <3^ N © X©

©r-(©Or-©©0<M©©03 © X^

t>«c

fOrHCOOCOOOOOObOCC

©©r-©©iot—TfTfrfTfXTfeooOiHN
X © © X © rf 90 rf © H f t- t- N H © rf
©t-0©r-V-©rH©030©S''l©t— TfTfCO

»cfafafafccfafrifcrfirfafirfirfo^T-r^irfafaf

m Öl r-H r-H rf

■^©t-b-©©X»-0

Tf©r-ICT0©©©0

©©N©N9lffi*#0

©CrlNNOTfXlQ

co »rf flf co »rf r-T »rf r-T »o

©XTH0^©tTt-©Tf©TfTf©»-r-1l

»Jffi©©XO©NMiO®''l,W©®

03©©rfrlt--X©lM©©*XO-<1rHi
©r-NTf©C-©©©X©Tf r-IX^t-^l

iO cd" Tf, r>” t—1 »o t>» o r—1 o »o co co r—< o t

t—It—l r-H CO r-T r—I r-* »

XOHHt-t-rtX

SI Tf © © © © X X
©©N<NtH©©©
HxnwxmH©

i »o åt o m- r

-fTfTfTfC3Tf©©t TfTfCOTfOC-TfC3t ©OTfC3N©Tf^fTf ©

« © X N SJ rf Tf t—

cf o~ cd- i>f »rf co** t>f of af

II II II I I lss II I I

I II II II II I II II I I

II II II II I

Tf X
© ©
© ©

1111

II II II I II I II I I II II I I II II I

I I II I IIII

I I

I II I I I I II II II I I I II I II I I I I I I

II I I I I I I I

II I I 5

II I II II II I I II I II I I

II II I I I I I

MIMMI

co o t— tt—
© © ©
© © (M CN

I I

-rf I''. C— Tf | © t— I O © © t—

C-©©t- I Tf© | ©©X©

NXX<N ©X H W N X X

cd* t-T r-T cd* cd r-T »rf r-T t—, r-T

I S I I 5 I

I I S I S I I

I II II I 3 I

O © t- t—

©o © ©

t— © Tf Tf

©©XX

X SJ

t-T cd*

CO CO CO OJ Or

Of r-f rf*

I I

II II S I I

I S I I I

N N —

cf o** cf

Tf N X Tf

E— -T © t—
N -f N

o" cf cf O*

I I

I S I II

I I

N <N SI CM

cf cf cf o

S s: 3 5 I 15 1 I

rT tH N IN (M

cfcTcfcr o

ISM I

115 1

II II

OOO

N Tf N N Tf

cf cf cf cf cf

N NN©

cf cTcfcf

r-( N N

0*0 0 O

o o

rf E- ©

I © ©

I Tf Tf

N ©

©OE-NrfTfN-f -rf Tf to 03 OJTf

E-©©©X©©© © © H H

cd* af r-T cd" af cd''aV t-T cd* o"* »rf t-*cd*

©N©©©©N©©X«©

©©©©©XTfTf©X©E--Tf © © © © Tf © rf © JO Er N

cf cd* cd cd* of of of cd cd* cd* ■rtT

1 1

r-f »rf t-** af ef cd''cd''cd*cd* r-f of r-f »rf

©<NTfE-Xrf©Tf

cf r-f of »rf af rjf cd 1>f

©NN©

Tjf »rf cd* Tjf

rf Öl

r-f cd" cd Ttfccft>f cd* af cd* rf

1 1

r-f of rf r-f cf CD CD »d* cd* r-f af »rf r-f

I M II I II II II I I II I II II II II II II II II I

I I

oxxxxxxxxx

x © © x ©

Tf SJ N Tf N

X © © X ©

t— E— E— E—

3 N X X X X

f cd'' r-f r-f r-f r-f

Tf Tf Tf Tf

xxxxxxxxxxxxxxxxxx

xxxxxxxxx

X X X X

o af rf o cf o* cf cf cf cf o cf

1 1 1

Tf Tf Tf 00 ©

N N N Tf Tf

Tf N Tf N

X © X ©

r-f cf r-f cf

X Tf

r-f af

af of r—T af

E— X X O I

r-f of of af r

1 03 T

o © © o

f of T-f

I I

I 5 I I 5 I

l | Tf Tf Tf I <33 Tf

N N SJ NN

ö* cf cf cf o

! 3 5 I II II il II I II S II

NN O

o cf cf

II I II II I I

II II

II I 3 II

o ©

« x m © x

• C3 © O 03

f cf r-f r-f cf

l I

II II II I I I

NNNNN Tf n N N N Tf

©©©©© X©©© ©X

cf cf cf cf cf r-f cf cf cf cf r-T

©E-©©©©©©©©©©

cf T-f o cf o cf o cf cf o cf cf

I I I

Tf Tf

N N
© ©

o o o o

I I

cf cf O* cf cf rf cf cf Cf Cf r-f

I I I

''OOOOOOOOOO

:c$

fl*

tJD

''-g''31 >,

ce (u _o

n I

.■å^SSS-isM.s.s

MhOO >0 pu^pqOPn ^-><3

:CÖ

''a

•. S e+H
• dso

^ ä

: C3 flin

r-. Cl
»H <u Öl

Oji »<

: rö SO JO ^

''Ö

■cd

Ei 3 55 ®

■ rr -Ö

S" F ^ c

JO r/j .C

:§ fl! ''

;0 so £ ^ 02

^-g-g^:2 « < §

3 ''fl ^P.fl3

^ :S ^
p-^ S -O C

c3 so .

> K co f^O WJHJHQKftfiMS w=0

År ;0 "fl ^ .2-, C ^ ^
cö r-i -.o 53 •—? c3 fl

pHpQ02pH-«lHa2pHpM

Tabell N:o 27.

Villands, Gärds och Albo härads fögderi.

Socknens namn	Behållen inkomst af kyrkotionden för	Forsel- löna- ersätt-ning af stats-medel	Summa	Af kyrkorna utgå till andra än deras egna ändamål följande i penningar bestämda afgifter:	Åter-stående inkomst för kyrka eller patronus
Kyrka	Patronus	Vax- ljus- medel	Bisko- pens studie- skatt	Konsisto-rii stats-lön samt amanuen-sens och pedellens lönetill-ökning	Prostens under- skrif- nings- pennin- gar	Summa
Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.
Villands härad
Näsura..................	51S	3	_	_	21	71	539	74	2	50	—	75	1	12	—	75	5	12	534	62
Ifvetofta ...............	_	_	608	28	23	72	632	—	2	50	—	75	1	13	—	—	4	38	627	62
Ii»......................	115	71	_	_	4	31	120	2	1	—	—	75	1	12	—	18	3	5	116	97
Kiaby .................	203	34	—	—	8	97	212	31	1	56	—	75	1	13	—	18	3	62	208	69
Trolle Ljungby ......	—	—	530	60	21	4	551	64	2	81	—	75	1	13	—	—	4	69	546	95
Gualöf.................	_	_	182	76	6	3	188	79	1	56	—	75	1	12	—	—	3	43	185	3b
Oppmanna ...........	327	20	—	_	12	53	339	73	2	3	—	75	1	13	—	19	4	10	335	b3
Vänga ..................	323	54	—	_	13	72	337	26	1	87	—	75	1	13	—	19	3	94	333	32
Österslöf...............	—	—	1,275	8	—	—	1,275	8	1	25	—	75	1	13	—	—	3	13	1,271	95
Pjelkinge...............	394	2	_	_	21	64	415	66	2	81	—	75	1	13	—	19	4	88	410	78
Nymö ..................	66	74	_	_	5	31	72	5	1	56	—	75	—	75	—	19	3	25	68	80
Fjelkestad ............	405	6	—	—	21	75	426	81	3	44	1	50	2	26	—	38	7	58	419	23
Gustaf Adolf .........	204	50	_	_	8	42	212	92	1	87	—	75	1	12	—	19	3	93	208	99
Rinkaby ..............	504	25	—	_	19	63	523	88	—	75	. -	75	1	—	—	—	2	50	521	38
Nosaby ...............	1,108	19		—	43	87	1,152	6	1	87	—	75	1	13	—	19	3	94	1,148.	12
Åhus ..................	424	20	—	—	31	40	455	60	2	81	—	75	1	12	—	19	4	87	450	73
Gärds härad
Va.......................	479	68	_	_	22	5	501	73	2	50	—	75	1	12	—	—	4	37	497	36
Norra Åsum ........	532	60	_	_	27	71	560	31	2	66	—	75	1	12	—	—	4	53	555	78
Skepparslöf............	383	41	—	—	15	98	399	39	2	3	—	75	—	75	—	—	3	53	395	86
Vestra Vram .........	488	60	—	—	21	10	509	70	2	50	—	75	—	75	—	—	4	—	505	70
Östra Vram .........	158	34	—	_	5	94	164	28	1	41	—	75	—	75	—	—	2	91	161	37
Köpinge ...............	599	99	_	__	28	57	628	56	2	97	—	75	—	75	—	—	4	47	624	9
Lyngsjö ..............	165	26	_	_	7	54	172	80	1	41	—	75	—	75	—	—	2	91	169	89
Esphult ...............	311	93	—	—	12	83	324	76	1	87	—	75	1	12	—	—	3	74	321	2
Lirideröd...............	169	61	_	_	6	92	176	53	1	41	—	75	1	12	—	—	3	28	173	25
Träne .................	325	56	_	_	14	94	340	50	2	3	—	75	1	12	—	—	3	90	336	60
Djurröd ..............	174	50	—	—	7	62	182	12	1	72	—	75	1	12	—	—	3	59	178	53
Hufvaröd...............	199	25	_	_	8	93	208	18	1	56	—	75	—	75	—	—	3	6	205	12
Vidtsköfle ...........	_	_	510	25	20	4	530	29	2	3	—	75	—	75	—	—-	3	53	526	76
Degeberga ............	—	—	474	14	19	40	493	54	2	19	—	75	—	75	—	—	3	69	489	85
Hörröd..................	261	36	_	_	4	44	265	SO	—	75	—	75	—	75	—	—	2	25	263	55
Maglehem ............	387	18	—	—	14	81	401	99	2	3	—	75	1	12	—	—	3	90	398	9
Efveröd ...............	442	3	_	__	18	42	460	45	2	34	—	75	1	12	—	—	4	21	456	24
Östra Sönnarslöf ...	707	64	—	—	28	28	735	92	2	81	—	75	1	12	—	—	4	68	731	24
Albo härad
Eaflunda ...............	* 227	52	_	_	8	53	236	5	1	56	_	75	1	13	—	—	3	44	232	61
Brösarp ...............	254	74	_	_	11	90	266	64	1	56	—	75	—	75	—	—	3	6	263	58
Södra Mellby.........	287	17	_	_	11	33	298	50	1	72	—	75	1	13	—	—	3	60	294	90
Hvitaby ...............	273	48	—	_	10	73	284	21	1	56	—	75	—	75	—	—	3	b	281	15
Andrarum ............	223	62	—	_	8	92	232	54	1	56	—	75	1	12	—	—	3	43	229	11
Eljaröd ...............	132	2	—	_	4	80	136	82	1	25	—	75	—	—	—	—	2	—	134	82
Sankt Olof...........	138	13	_	_	6	97	145	10	1	41	—	75	1	12	—	—	3	28	141	82
Rörom..................	174	90	_	_	6	74	181	64	1	41	—	75	—	75	—	—	2	91	178	73
Eogeltofta ............	282	44	—	—	11	71	294	15	1	72	—	75	—	75	—	—	3	22	290	93
Summa	12,37ö\|74\| 3,581 \|ll	631	20	16,588\| 5	82\|16\| 33\| —	\| 42\|98\| 2\|82\| 160\|96\| 16,427	9

Redogörelse för kyrkotionde!) i Ingelstads och JälfOStads härads fögderi, hufvudsakligen med ledning af uppgifter, lem e år 1893 af vederbörande pastorsembeten.

o p

O eo M

CÖ ti) c -

N^tOMNOOTftOMOiO

»O Öl O O O »O

OOOCMrOrHOOOrOrO

OJNMHtOOONMbiOhcOMtOCOOOOOOOlO

05l0l005l0OC005CM05

Oi^OitDXO^MWtOCOMOOCOinOJMIMIMOiO

*-~CM005CMCM050

05 os C1''! t~~— 05

I^OOCOrHCMlHOTfL00005rOOrO

idiPiPiPcdcdcdcdLdcdcrdDodö''

^a;co^OtOiO!M^(M

co so c- ro co iO

Tf r-H GM r-H Tf ''rf1 r-H h h h

CM GM CO Tf CM

r—iOO<M*OOOOOt—1005

NO^CC!MtD05C005^00050^MCO

(N co co r

o »o

O »O O OI h

iCOt^OOsOOdi—i ce ^ to M 00 (O ^

lO o

TfTf00505rH01C>LOLO

''J1 O- O Öl CO O M O OO co ci 05 om *o os o

CO Öl »O 00 co

COOOOOiCOOlHO^^OsNCOOS

Tj(!MH05OC0OOO^

r-cOr-HTtcOt—^COiOCMCJDOO

tM> o *sD ^ (M iC

C3TfiOcoco0DcocoTfco

0 W rH CO

0 rH 0 lO -t (M

GM CO CM lO Tf SO

OsOO-^OC^O-b-OOuO

X005*0<0^00

O O ro Tf

»o O »o CO 05

CD O co CO O CD CO

o o 05 05 r- »o os

COdCOCOCOONCOO

oooocoo^osoooq

Tf CM O

t>- CO gm Tf GM CM

•tO0^00COrHTji

CM co co co

O co

D CM

OO CM

O O CM o

O ^ ce OO (O oo

CM O 05 CM

05 OO Tf O

Tf CD 05

CM r—• CO

OO Tf Tf (OM lD t— CM CO Tf Tf
T-H—-COCOTft— CMt—«CMTf

CO CO CD CM

OO H Tf

CO H o

O O M
CO »O I—
t>^Tf''cO''

i005O*0C0i0C0C0
O^iOOOHOh
•—I O 05 T—ICOCOOCO
iCCO^NHCOCOr cdcdcdrPcdcdr-Po —1

CM CM H

	CM CM	CO CO CM OD	CM CM CM	CO
00	1 05 Tf I	CO co co O CM \|	1 O ro ro	r—.
LO	1 Tf O 1	ro ro ro t—* IT- 1	\| 00 »O CM	CM
ro	1— i-H	ro co co OO Tf	CM ro OM	Tf
t—	co i ~	Tf LO T- — Öl	CM OO 05	co
dö	t-h cd	th cd rP iP cd	sM Ö B	CM
		CM rH	T-H r-H	CM
				CM

r-~C5r--oocMTfroo5i>»TfiHiHt— »or—TH
ro CO r—lOOCOOOCOO^^Oi— 05COO
O O f— CM 05 Tf H t— O 05 CM ir~* 05 rO Tf •''H Tf

OrHi-HrHj—I O CO N 05 CO N N ^ O O «D 05

iP cd tjT ce* cd iP o* od cd »cd cT id" cd cT-TTf

r—i r-H "rH rH CO CO

OOiOONNhNlXDN

r-H

t—

!—H

t—

Jt—

<»

rO^

r-H

*o_

r—•

CD"

do"

Tf''

y-^

Tf"

cm"

er-"

Tf"

T—1

er»

co t— Tf o

05 Tf f—• co
O Tf o t—
C* r—■ Tf_

iP co" CM

CM05TfTfI''HHN CM | (M N O

COrCOrOrOOlOCOCO I N 00 CO N

HMTf0lTft^CMTf05 Tf Tf Tf Tf

CiNOTfCOiCCOCiH 05 O O OO

cd* o" oj" t^ co" co" so t-T cm" Tf'' r—T t—T co"

ONJ>^Tf^fTfN CMC5

os co co o cm co co i— cm o

iCC0t-HNN0lTf05N

)OHC0C0TfO5O5bO5C0

lOlOiOtTC5HHCMriC5

»O

°0

Tf_

o o
o o

05 05^

of of

1— o

00 ro

Tf CO
CO O

00 05
Tf 05

rO rO t—

co O 00

co co Tf

CM CM O

co Tf
co oo N

It- Tf 05
Tf_ (O Ol^
CM t-T

o (-P

S _

t—

T-H

r—

▼H

t''

1—

i—

»o

It-

t''-

1—

*—

r—

1—1

r—

Jh-

»O

r-H

IT-

i—

1''

t—

It-

I-

r—

I-

r—t

i''-

t—

I—

Öl

1 ^

r—i

I-H

»o

»O

i—i

r—<

t''-

1—1

»-H

r-H

»O

C-

t—

—1

r-H

r-T

r-H

T—4

r-H

CD O O CO
CM OM CM Tf
f- f- Ci Öl

o o ce 00

co" co" of o

ro »O O O O I Tf

O CO t^* Jt"— 05 | M

J> O -( H 05 t"

CO It- t— O rO_

SO co" o" o" r-T Tf

° I I o

05 | I Tf

Tf f t—

CM r-T

05 o O O O
o WO O co 05
rH 00 CO 05 05
05 Tf N co rf

cd* cd cd »rf tP

CO 00 00
Tf 00 Tf
CM O O
00 O 00

o" o" lO

1- i—
00 00
Tf Tf

co ro

.2 >, g

IT-

r—

t—

Jt>*

t—

JC^

i—

It-

t—

i—

1 co

oo 1

r-H

—1

r-H

-1

r-H

t-h

r-H

.t''-

1 1

t''-

1—

-t—

r—

t—

1 1-

! 1

f—

r-H

cö

:c3

c/}

cä

• o

: rH

T3 P

>* *1
£*« s

''S g s

Ä o ^

O cq

: bo

• O
-P
Ph G

Ö <X>

* £

r* tf)

2 W 2 S 5*

I * -- ^

i il é :

co O

_ co m ■*—’

Choc3 s_, ©

3 C

c8 ö ^ ''

* s»

CSHBKO^k-i-IWHC^cbH

A :

t-4

O Q.

-*-> fr4
3 o
.2,^ ;

CQ P

: ©

s ^

c8 c8 Ö

O co

co Ö

o o

cö

ras

CÖ

-M

S-.

:0ä

^•S

_Q S-<

o 1

: os ; :

: S :

: s

■ o -a

m H so

■43 c3 ^=3 Oi

45 m .03 O .fe -J3

Tabell N:o 29,

Ingelstads och Järrestads härads fögderi.

Socknens namn	Behållen inkomst af kyrkofonden för	1''orsel- löns- ersätt-uing af stats-medel	Summa	Af kyrkorna utgå till andra än deras egna ändamål följande i penningar bestämda afgifter:	Åter-stående inkomst för kyrka eller patronus
Kyrka	Patronus	Vax- ljus- medel	Bisko- peDs studie- skatt	Konsistorii statslön samt ama-nuensens och pedel-lens löne-tillökning	Till skol- väsendet	Summa
Kr.	Ö.	Kr	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.
Ingelstads härad
Öfraby....................	322	97	—	—	13	67	336	64	2	3	_	75	1	12	_	_	3	90	332	74
Benestad....	191	44	—	—	11	89	203	33	2	3	—	75	1	12	—	—	3	90	199	43
Glemminge.............	1,110	99	—	—	35	37	1,146	36	3	44	—	75	1	12	325	—	330	31	816	5
Tosterup.............	—	—	269	28	11	38	280	66	1	72	—	75	—	50	—	—	2	97	277	69
Hammenhög ...........	214	20	—	—	9	55	223	75	2	3	—	75	1	12	—	—	3	90	219	85
Hannas ..................	150	64	—	—	6	99	157	63	—	75	—	75	1	12	—	—	2	62	155	1
Östra Hobv ............	434	8	—	—	23	21	457	29	2	50	—	75	1	13	—	—	4	38	452	91
ingelstorp ..............	524	97	—	—	21	39	546	36	2	19	—	75	1	12	—	—	4	6	542	30
Valleberga...............	701	32	—	—	28	84	730	16	3	59	—	75	1	12	—	—	5	46	724	70
Löderup ................	981	46	—	—	45	2	1,026	48	4	22	—	75	1	12	—	_	6	9	1,020	39
Hörup.....................	271	2	—	—	17	3	288	5	3	28	—	75	1	12	—	—	5	15	282	90
Tranås ...............	158	30	—	—	7	17	165	47	—	94	—	75	—	75	—	—	2	44	163	3
Qverrestad...............	324	53	—	—	12	97	337	50	1	87	—	75	1	12	—	—	3	74	333	76
Smedstorp ..............	374	23	—	—	15	65	389	88	2	3	—	75	1	12	—	—	3	90	385	98
Tryde .....................	—	—	561	79	23	57	585	36	1	12	—	75	—	50	—	—	2	37	582	99
Spiutstorp...............	—	—	198	58	8	99	207	57	1	—	—	75	—	50	—	—	2	25	205	32
lillstorp ................	143	28	—	—	5	81	149	9	1	56	—	75	—	75	—	—	3	6	146	3
Bollerup..................	—	—	654	10	25	80	679	90	—	75	—	75	—	75	—	—	2	25	677	65
Ostra Herrestad ......	206	17	—	—	11	83	278	—	1	72	—	75	1	12	—	—	3	59	274	41
Östra Ingelstad........	112	13	—	—	4	68	116	81	—	75	—	75	1	13	—	—	2	63	114	18
Onstunda ...............	207	11	—	—	8	29	215	40	1	56	—	75	—	75	—	—	3	6	212	34
Järrestads härad
Borrby ..................	885	92	_	_	36	95	922	87	3	91	_	75	1	13	_	_	5	79	917	8
Oimbris ...............	370	54	—	—	15	76	386	30	2	3	—	75	1	13	—	—	3	91	382	39
Östra Nöbbelöf.........	476	78	—	—	20	16	496	94	2	19	—	75	—	75	—	—	3	69	493	25
Gladsax .................	327	65	—	—	13	92	341	57	2	34	—	75	—	75	—	—	3	84	337	73
Östra Tommarp ......	762	3	—	—	32	19	794	22	2	97	—	75	—	75	—	—	4	47	789	75
Vallby.....................	—	—	769	92	32	10	802	2	2	66	—	75	—	50	—	—	3	91	798	11
Bokhög .................	—	—	376	13	15	27	391	40	1	72	—	75	—	50	—	—	2	97	388	43
Järrestad ..............	341	47	—	—	13	96	355	43	1	87	—	75	1	13	—		3	75	351	68
Sti by .....................	270	53	—	—	11	26	281	79	2	19	—	75	1	13	—	—	4	7	277	72
Östra Vemmerlöf......	311	—	—	—	14	32	325	32	1	87	—	75	1	12	—	—	3	74	321	58
Summa	10,234\|76	2,829(80	554	99	13,619	55	64	83	23\|2Ö	29	9	325	—	442	17	13,177\|38

Tabell N:o 30

Redogörelse för kyrkotionde!! i de till Kristianstads län
hörande städer.

Städernas namn	Kronan behållen kyrkotionde: bibel trycks-spanmål	Anordnad kyrkotionde: prosttunna	Kyrkorna behållen kyrkotionde	Summa utgående kyrkotionde	Anmärkningar
Råg	Korn	Råg	Korn	Råg	Korn	Råg	Korn
Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.
Kristianstad............	—	—	—	—	—	—	—	—
Simrishamn............	—	—	—	—	—	22,6 2 6 1	—	22,626 1
Engelholm ............	0,9343	0,9343	1,6487	—	6,8413	8,4900	9,4243	9,4243
Summa	0,9343	0,9343	1,6487	—	6,8413	31,1 16 1	9,4243	32,0 504

Tabell N:o 31.

Städerna i Kristianstads län.

Städernas namn	Behållen inkomst af kyrko-fonden för kyrkan	Forsel- löns- ersättning af stats-medel	Samma	Af kyrkorna utgå till andra än deras egna ändamål följande i penningar bestämda afgifter:	Åter-stående inkomst för de kyrkor, hvilka uppbära kyrko-tionde
Vaxljus- medel	Biskopens stndie- skatt	Konsistorii statslön samt ama-nuensens och pedel-lens löne-tillökning	Summa
Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.
Kristianstad.........									—	75	1	13	i	88	—	—
Simrishamn.........	163	18	—	—	163	13	—	—	—-	75	1	13	i	88	161	25
Engelholm .........	118	61	5	15	123	76	—	75	—	75	1	12	2	62	121	14
Summa	281	74	5	15	286	89	—	75	2	25	3	38	6	38	282	39

Tabell N:o 32.

£ -T3 O :3 O T3

rO C

i® F>.

S is

P-t P*

Tabell N:o 33.

Redogörelse för kyrkotionden i Östra fögderiet, hufvudsakligen med ledning Af kyrkorna utgå enligt tillgängliga gifter till andra än deras egna ändamål

af 1894 års landsboksräkenskaper. följande i spanmål eller gar bestämda afgifter:

2 £ ^4

j O SO

• — eu {jo

a a -g a a

c3 ®

• —» ''a

S s

	Så »H . ■? - s s i
	JjÉj ^5 SU fl O g JS .T" t- " G .3 ^ — C*
SO	tO05<MC^n05C0-rHt> th 03 CO GO O) ^ O	C4 O-hGOCDCD-h^COCO 05 t— CD CO 04 CD ^ 05 rt
2	tOCO 1 O C3 rf co to CO O ^ 1 05 00 i> 00 T”^	,t04I>l>04G0C0O,^00t>l''* 00 Öl th t> CO CD t> CD 05 ^ 05 CO
SO*	<M O <M tO l> 00 C^r^I>00a5t>-O5t>-CO	\| Tt 05 O to to 04 Tt 00 Tt 1 04 00 -H -h -h to I> I> 04
bl US	t>GOl>OOCOOOI> 1 05 <MC8\|CSC^COC^CS les	*HOCOrS000400305G001005 04 CO 04 04 C0 04 04 04 04 CO 04

O O lO CO M iO io

I> t> t> rS rH |> t>

N iM (M | 04 I WNWNINNW

~~ I I I

lO O IO KO io JO IQ

i> i> r> i> i> t>

o o

I I I I

!>•

to to to

l> t> t>

I I

t -

t>*

to to to to to to to

t> !>• t> t> I> C»

GO O O II

(M tO tO CD I I

I ~ I I ~ I ^ 1 I " I ~ 1

o co co ce co co co

-t- rt- -t- -t- rt* -h- -*

?l (M ?J O) M M Öl

00 CO 00 00 00 00 00

O o" cT cT o* O O*

I I II II I I I I I I I O

ert

> "i ®

?>■ « ao

,—, tu —
Öl rt

a a°§

■<

C0 C0 CO CO CO CO CO | t rt*

rt* -i* -i* rt« rt* rt* | oo

eu CU CU CU CU CU CU rt ®

ce oo » oo ce oo to

T-H r-H i—S t—I I t''- ^ t-H

CO C0 CO CO I> CO 04 I

iCunkn»nOkOcocUkO
in o o o *t o o n in
coconco-coooinco

CUeUCUCU05<Nl^rt*CU

OOOOOOCOOOOt^OOO

o" Ö~ <0 oT th" o O oT cT

miöoinoiflcopiin
in in o in if o ?i co in
cocococo-cooomco

rt-rt,rt*rt<a5rt''r^cOrt''

CUCUCUCU05eU«-''.rt«CU

oooooooooaot^ooo

ö* 0“ o cd t-T cf <o o" o"

OJ .fl
ce o
“ o

^ r- i00
00 00 00

rt" rt* rt* rt to

to to to

I CO CD ^ rH
rfCOC^-HOWCOCOOO-HCOCOCO

l> ■

CO ■

■h O CD lO H ^ 1

i i 05 t-h -th t—t •

inintoo^trtiflifliflo — iflin O

ooifl-HcocoejifliniotONiftin oj
r.cocoinmooeococo-ococo co
^^incoocin^^^coin^''»1 ao

er o* o~ o" o" cT o" o o" cf o" cT O r*T

y—i

un un (C o ^ h un un un o h un un o

co un h co cn o un in un to n in un a»

Ncncoininoococnco-iaicnco co
Tt^incDoouniji-f^cOini-^ ao

—

.• *fl

t''C0^04''H^-H

to 05

04 05 05 th CO

00 O 00 rt 04 t> CO

»O

saf «

’C

OOLOCDCOCOC005QOCO

TH 00 03 CO CO rH 10 04

t> CD 05 GO 04 00 00 05 CO GO Ht-

iOOnOOOOOCD05HOOOOI>

:rt

bO^J

H040H

rt rt O

CD -H 05 05 05 04

04 CD

''-H

■H Öl rH rH

T—(

T—1

S. 4)
T3

:rt

O OJ

t''

eu eu O

CO to to

k.O

O o

rt*

CO kfl

<—l t^.

—

«fl co 0 to

eu ko to

05 05

-H

ce ce

N h- in H1

1—«

N CO h

«—i

rt* eu

•-* 05

■—1

OJ —

- C O ifl

—

rt-

rt- Öl co

O 05

tO rt-

tbrtl>QÖrtt>Tt*rH

>^4

00 co ^

GO CO 00 o o ob co

Trt COr

T—S T—1

04 tO 04 04

CO rt

04 04 04 04 -h lO th

■rt*

kfl

f) in ce in

—

ao rt- O

rt*

rt- ao

to to

tO uO

-r

rt* »O »O ao

I''

no co co

CD CU

rt*

rt* ce

CD CO

— eu r- eu

05 kC5

rt*

co eu

kO co

ort

—

kfb to

ao oj eu

0 00 eu

krt

kft

er» eu

r-l

rt- tO

rt-

co<X3tbcocoi>*cor-t

00 l> CO'' 00 *rH rt 04* 05^ <^T SO l* tO

T-rt

04 r-S

04 rf t-i 04

rH <m

rrt C4 rrt

rt n

—

co co

I c- 03 |

rt O

t>-

rt in

cd ® «

to 10

i to 04 1

1 00 05

rt 00

00 ''TH

S—

:rt

''a

•5)2

0 fl
■> rt
Ä T3

:rt

T-H T—<

| CD tO |

| 04 rrt

04 rt

04 04

<m ao

| t- 05 |

1 ko ^

rt* to

sfi rt-

rt*

CO -T

| rt- eu |

1 ko rt*

rt- i-

o to

rt*

__;

ao i-

ko to

ko Öl

eu ce

r-l

to to

r—t

— eu

ce N

ce o

kf5

kft co

O O

T—1

o" O''

O T-J

O Ö

0 1-

| co eu |

| ao to

ao o

— to

i''»

ao r»

1 CO 00 1

1 O 00

rt* to

t'' 05

__:

uO f-

kO —

ao O

I" 05

rt*

uo rt*

-f CO

c to

rt* O

eu 05

tO no

0 0

rrt O

O O

ö O

i- -a

« *r

bOtD

:CÖ

ees

-»->

C/3

-*o

<15 : : :

o- a

g £ • • *
313 o -S

" b"?s

:aS

C/3

cä

§ ä

''t- -a w

£ : :

g o
g> tJ ''S

''Ö

T3
. a
c3 -*-»

O ©

-U -T3

j? ! .5 '' £*.§ T3 ; ^ .3 C3

g '' ö2u “ 5 bo^So 2 5*

03 O = .=»:0 —1 3 i, O «o2.2-Uifl > t. O d

ce _! •< H PC j£SHHK«n

525

cö

rö

ir-i tf
•4-3 QD

ö «

a fl}

_ 1 1

T-1

t-H t> t-H

I CO rf 00 40

T—1

rf 05 rf

1 O th l> 05

■¥ = S, -S

^H rf rf

t-H

I 05 I> T-H T-H

»O

IO CD rf

1 CO 05 00 rf

t-H

4* d .2

t-H

T-H

4*S

05 ’>

T> ^ ^

00 0 co

| 05 CO CD I>

T-H

10 CO

1 rf cq rf 00

T-H

t> 00

T-H 05 40 l> 40

t-1

rf IO th

C0 rf rf C0 CO

00 CD I

| | 40 05 CO

s » “

IO 1

1 1 40 co cq

s s ;s

CD 05 I

| CO rf co cq

So c
^ 4t ö
m

IO IO IO

40 40 40 40 40

.» i, P

t- t>

I> t> t> t-

1 1 1 1 1

4*; .5 a be

1 1 1

II 1 II

33 Q 05
” P.

P 45 2 t*

co cq i

IO 40 40 40 40

^ £ g S , .2

T-1

T-H

tH t-H 1

IS t> i> l>

T-H

§ 2

5 s= ao ■« a 4<
ro ro _ rQ SO so

T-H

~~ |

1 1 II 1

T-H

W "

^ £ 35 05 ” fl
ro * O- ''J2

JO 40 I

40 40 40 40 40

03 35 *»

t> t- 1

t> I> t>» 0 t>

•1 JS

i—1 -»J OJ

Kr.

1 1 ] II '' 1 1 1 1 1 1 1 1

•

40 O I

1 0 0 40 cq

P U

t> 40 1

1 40 40 t- CD

fl* TJ

« 35

■H

1 ^ 1

t-H

1^11

t-H

T-H

* £

^ ’S 1 •§

■*5» CQ P 35 S

SIMM 1 1 1 1 1 1 1 1

t-H

4-S .^2

1 1 1

1 1 1 1 1

:S f "3bS 2 ''l

> ~ g H « :|

1 1 1

1 1 1 1 1

SM-ä^-S

”>

1 1 1

1 1 1 1 1

1 1 1

1 1 1 i 1

Råg

1 ! 1

1 1 II 1

T-H

T-1

1 ^ 1

CD O O 05 05

1 l> 1

cq 10 40 co co

cq co co co co

.—i fl

bo o
G Ä
«d o

rbo^

r-H oCÖ

-fl Ö

• i-i Pi

"a 00

CD • rl

#b0

ocö

fli

> « So S £ Sb

Öl (M

O* o*

Öl Oi Öl

o o o"

CD CD

cq cq

io io ce
cq cq th

lO to io
cq cq cq rH rn

''S S’? pL, 2 o u

7a Z B 7a % £ o o

„• £ i | _: £ s ^ ^

S !° id ort S j*

•T3

fl
£ r
£

■311

sSs

t— t''

00 00 00 ''t

■»* "t ^ oi

to to to 00

TH tH t—i O

cq cq rf t>

tH «rH 05 tH

00 00 00 00 00

Tf Tf -f Tf Tf

to to to to to

cq 05 »?f co cq cq

CD rf Cq rf "-H tH

cq CO CO rf rf

i 00 CO CO 05

O r-t

t-T ©*

° ^
■H O"

o o o"

Öl CO Öl Tf Tf

C0 tO O Tf -f

o i^ vo co ce

cT o~ o cT <oT

05 C0 (M Tf -f

C0 to O -f Tf

05 o C0 Öl Öl

O I- vO 00 00

cT o er O O

.£

*"0

•* QC

''M fl

SgÅ

^ c

ni ce

§ S

fl CfH

*-fl

fl!

fl4

”3

rfl

no t- fej
JO ^

•S S ^ -

t. ® -O t5,
-0
4= 2 °

| «

4* *-

bo *-osa so

•B ce

oi O
—• M

Öl C3 eu

5 O O £

fe] O S —

i ce tni ^ -

C. o g

q £ 1 °I §

« “ s «a

_ C ^3 Sfi

4T~ “ — fl

£ =

o *s

.M . —

05 rf rf

05 CO rf

CD t> Tf

TH ce cq 00

4-g ^-=1^

00 cq cq

CO 05 cq 05 t>

L-

.t; .u 0 s.:

05 cq CD

l>-

cq 00 rf TH |>

£ tu S 2 *

> J3 S a 00 « ^

T-H

T-H T—

p v 05 r

35 * ra

0 00 IN

O T* t-

■H

O 03 Tf

O jo to O Öl

Öl

Öl JO

— 03 co —'' Öl

It.

I-

(N 03 tO

Tf JO JO CO Öl

__:

O tO 03

Öl

Tf Tf C

00 ©

l-H

—1

« H 1-

Tf CO c

CN 00 Cd

—1

r—1 Tf <0 oi JO

—

co"

40 t-h CO

t> CO TH cd 0

cq 40 th

Tf co cq th

O Tf (N

JO O 03 Tf 03

>—<

O 03 00

I- jo 1—■ JO CD

Jf3

— co co

Öl

Öl 00 © I" co

•

oro

Öl

CO Tf Tf

O CD JO O I-

I-

JO H 0

CO CO IM

Öl

- O) (O

H N H N -

<cf

cd rf cd

cd 00 d co cq

T-H

t-h rf t-h

co co cq cq

T-

,H . ro

cq t-h co

T"1 0

CO 05

t-H

„-s« » k P-

T—1

co cq

t-H

''O “ .

b r- M u

40 cq |

1 ~

bo c 1 p

^ fl C B » .S

= S5r •«

45 fl 13 ro

JO —I 03

QO JO

OX Oi It

Öl

1—

co co co

Öl

•

JO to 03

■—1 r-i

to O co

co 01

It.

CO O -f

Öl

r->

Öl JO O

— Tf

T-

T-H

TH O O

0 cd

JO T— 03

IT JO

Öl Öl I-

Öl I-

co co co

I-

00 It.

Öl

JO to 03

Öl -1

0 0 ce

Tf (M

CO O Tf

CO n

It.

Öl JO 0

Öl

T-H CD O

O O

cö

•fl

-O
_ O

ffl
srt

•isS

scb

fl)

>»

: os

»f '' WC3

b S s

h S c3
®5 Pi tuD
• c3 a
C5 cd .3
K "<1 Ph

cö

pfl

c»

4->

fri

S±f ««

jO ö rt

o c

-a S ps

=s .24 >» ce __

W O W O >h

-o

Summa 5,1 17 8O52I 5," 3C72 5 7 24J97 351,7825404|452,948269o| l,840j6 9,0325]9,0325 143|71|21,

Af kyrkorna utgå enligt tillgänglig» gifter till andra än deras egna ändamål
Redogörelse för kyrkofonden i de till Blekinge län hörande Städer. följande i spanmål eller ningar bestämda afgifter:

* 53 -*3 .ä

•- a £ ‘a

C3 2 2 ro

^ o c

éjs ;

« 4) « g

q =3 ° ~
~ a _ "T,

*r5

I ~

I I

ees

L. * O L.

*■- « oo B E

- ^ ^ « «
« ö = ?

Ae 3x c
c ,—- 0)

O CÖ ees >— rrt

S''-2 c

—; cS ccö 2

■*» ''a to *-

U tf
CS "

bo «£:

— c‘= -2 -*» ce o i, t:	:d	1 ^ l
Värdi enligt d Kongl. den 12 • 1816 l stämda	Kr.	1 00 1
		1 - 1
Korn	b	o <N
		Cl
bo cec	£	1 2 -t N iTJ in
		▼H
e et i Br. Juni »c- pris	»Ö	1 1
Vard enligt d Kongl. den 12 . 1816 1 stämda	Kr.	1 1 1
C		1 1
O US	s
bo		1 1
tf	B

cö

r©

Tabell N:o 36.

bJJ

åt
as
s b

g °

•rH 0

■g H

a o

a*c

r—-t

4-3

b C

SO l_
&H ►»

« co

,*« <u

:0ro a

&H *- 09

JO	no	CO 05	no	fH	no fH	cq cq
Er. 1	4,222	cq CD rH Tf"	1,909	2,371	CO tf fH	05 CO 00 cq" fH
•		CO	05	fH	05	SO
				1>	fH
	00	o	tf	no	CD	tf
—	05	fH	fH	CO		SO
B	rH	t <M	fH	T"S		CD
	05	00	CD	cq		no
10		no	t>	t*		00
	-rH	05	05	tf	1	tf
—	O	tf	CO	00	1	o
M	CO		cq	cq		05
	00	cq		00	CD	fH
	CO	CO	CD	05	05	CO
	CO	CO	cq	tf	CD	Tf
	cq	tf	no	Tf	CD	CD
B	i>.	00	no	05.	fH	cq.
	CO	CO	fH	fH		fH

P''".

»e

rÖ

bX}

43> O

.bp.bjO

2 "b

a »ce

as r3

be g

bc a

4-3

''C£

*"0

• rH

4-3

a*s

t»

biD

ry*

ca a <d		:d		cq		. co	co	fH 00
a "H			CD	o	05	CO	05	fH
I		s-I	00	05		co	co	co
CD		ta	CD	05	00	tf		co
								co
		•	CO	no	tf	co	cq	o
3 «U			00	fH		cq	co	co
			CD	fH	JO	co	cq	cq
« s		, ~	cq	CO	cq	cq		fH
>		B						fH
		cd	fH	tf	co	co	co	CO
•			CO	fH	a<			tf
cd ed H 2 a g	cd bo	JH	CO	no		co	1	co
Ph ° b*		B
		•	fH	CO	05	cq	05	tf
*S .2 ®	0)		CO	Tf	00	tf	CO	co
o ^ C	a		CO	lO		cq	1	tf
B « o fl	fl ed	M					1	fH

t-,

lO	io	io	j io
cq	cq	tf	tf

	fH	4*
1	i	1 1 ^
1
	a>	OJ
		(M
	CO	CO

Värde
enligt
1894 års
medel-marke-gångspris
jemte
forsellön

. CO co 00 tf CO tf

° ^ 05 fn no 05

Kr.

132

184

187

232

758

Värde

enligt

1894 års
medel- T, 0

marke- Ra«

gångspris
jemte
forsellön

ö. Hl.

5 15,6 6 1 7

1221,8674

92 22,1 175

57 27,4783

89 2,4727

55 89,597 6

Kr.

265

382

327

232

1,242

Råg

Hl.

31,3253

45,1 6 8 8|

38,7455

27,4783

4,1220

146,8399

°2 ^

S °ed
bo

t-.

	i-0 bCi ’ OJ .b -f TI	^ « S g3			no fH	tf	no 00	1	cq CD
0)	> « oo S	a °°		co	fH	CO	co		fH
•-o fl		bC						fH
•2				0	CO	1	1	1	cd
o						1	1	I
	ul			fM	(M
	ed		K	co	CO				Cd
				05	tf				cd
V									fH
na					I	0	0	1	0
CD				1	1	0	co		CO
	fl t-					sd
	cd O		s			<M	<M		•H*
	03 ^					05	05"		00"
CD						CO	no		05
fl				O	no	1	1	1	sd
O				-*	CM	1	1	1
	>-H		__;	•—1	Tf*
cd eu			ffl	as co"	sC5 co"				■4 O"
				fH					cq
H				O	-4	0	0	1
				O	Cd	0	0	1
				as	OS	I--	sd		c
	p		B	0	CO	0	CM		co
				lO	rt<	fH	no		no
				cq		fH
		CD 1 ‘ —	10	00 10	1	28	no fH	fH tf	72
	r0 bfj	■« £-		no	00		tf	tf	cq
		ä bo		co	cq	cq	00	CD	tf
	> s g 1	a o§		co.	00,	co	no	fH	cq
	f	bo			cq	cq		rf
									fH
				0		0	0	O
	<u			0	Sd	0		O
H3				sd	ao	CM	G0
C .2	cd P		Éq	co	sd co"	05"	sd 00"	O C5"	Sd cd''
c				co	tf		tf	tf
				fH	fH				Tf
j?	fl			1	GO	0	O	O
	g			1	as	0	co	O
					r-	as	as	00	■H*
								O
ocd			B			cq"	tf"	05"	co
u	s				00	no	cq	tf
					cq	co		so
fl				0	sd	0	1	I	sd
i-				as	ce	0	1	\|
^4	C		_;	CM	(M 00	0 0			Tf*
	US		B	no"	fH	co"			o~
				no	CO				05
				cq	cq				a*
				0	G0	0	0	O
				0	«—1	0	GO	O	as
				<M	cd	os	as	CO	Tf*
	ced				CM	GO	Cd
	Ph		B		no"	no"	fH	C5"	so"
				cq	co	tf		00
				cq	cq				no
									03
									a
									a
				a> T3 do 0 P4-H	fögderi	fögderi	rÖ S3 *U-t c3 •g	i länet	ö CG
				cn
				_e			-0

r^4

-*?_ &

■C CD

cd 44

tf.

''TS

=o -•

Cfc* i 03 CO

P SJ O

rj c

*1 t

••-« ^
C r>
O a;
T5 TZ
£ C

ir.

*-c

o £ 2 *S

•g p
E g

T-H

»-H

t-H

«M

T-H

<M^

O-

<^1

T-H

T”*

t-H

T-H

t-H

T-H

l>-

t-H

L^*

t-H

T-H

t-H

T-H

Jo-

T-H

T—H

»O

T-H

-T

T-H

X-H

T-H

T—<

T-H

so T-H T-i T—1

co"

_co

CD*

co“

C5050505050i05C5050505Q05050i05050505 -H

t-H T-H t-H rH rH t-H t-H t-H T-H tH -H t-H t-H t-H t-H t-^ t-H t-H t-H CO

I I I! I I II I

lO lo lO 4) IQ lO O iO io 4) iO lO O iO O iO O IQ »O

2!^ d S)S «
to

> s So e BJS-*
bo

:S c ^ OJ ce W

> sg s go=

l-H trf

CO co co ce

nrtn«rtn«neortnnr. cortconwn

^ ''f ^ ''f

rf -* *—

iMiMWPIIMOlWIMiMflWJIJIWNNWNIN o
ooQoaoooaoGCooooQC. aoaoaoooaoaocccocoao «r

o cd cT o" o" o" o" o~ o o" o" o o o o o" cd o" o" io"

lOlOlOlOiOOOiOiOiOlOiOlOlOiOiOlOlOiO

05050505050500050505050505050500)05

cococococococococococococococococococo

OOOOOOCCOOOOQOCOOOOOCJOOOOOOOCOOOOOCOQO
tC CD eC tO CD O tO cO tO tC eo (C tf (C tO tD CD tO tO

OtrOCS^OO-HlOCOCJW^ClCO^W-pHO^

i>oi>t>coacocicOMcoco40cococoiowa

QOIOOOCOCMlO<MiOGOO<MOlO<MO<MlOOiO

t—( t—i r-t t-H t-H M t—i t-h t-H t-H t—I rH tH <M

OCQOOC^COOC^Cirtr-O-H^O^OiOCO

coonc-oir-aiinn-oooi-oo-iMQo

Mcoo-KicocDniflnootesKiottonn

• T-tOr-(x-lOOOOOr-lOOr-(OOOr-<T-tO IO

O
IN M fl - OOCQOOeOincOOOOCOOcCOOOCOCC 00

T-i o r—i T-r O o o o'' O t-T o" o" t-T o~ o~ o" t-T t-T cT jo

bo 4)
It ''■a
s c

i _ so0,73 ~Z £ ~

i -5 ;* "2 « Sj

''SSeSeS

— bo

io"

tL • — —— ''“** CT)

g as!g g

> “ CO S Sort
—> U

I> CO IO <M CO M iO
iOL^t>OSrfOSlOt>t^
OCOiOCO TH lQOOlQ
CU> 05 W l> lO I> IM OD

iOril^rtCSriC^r-lTH

ce in
0Orf"

oj as ce r- t «—

ce 05 T* co oo

n fi o> i- ce

^ os" co" co" <m" <m"

O ce fl «

iC5 ti o ic ce
- o - n co

flNlOCi^tifiOfflO

o" o" —rf" io" ce os" t>" o"

CO t-h «M (M TH T-H TH

<M r—( <M rH T-H T-H

rlrfTf OQrlCO
CO T* t''- OS

l> CO TH CO rf C5 CO O 05
tTTiiQCOCOCOlMCOTt
<M<M<M<Mt-h(M(M(M

Tf^iOt^^COtOtOr-tr-t0»00«000-t0

CD 3! GO (C fl i(5 fl C0 h

t-" oo" rf" l>" rf" o" oo" io" io"

CM TH (M

Osftiftxfoasrfasåfs

-®flO-!Cfl-(0

ascor^asift-fOxf^.

io" o" rf io" O" cm" <m" <m" cm"

IO t-T io ''rf io o" t>" |>" TH*''

*T3

oä

ce ^

er.

l0.g=

_ _ eu ^

w, o o o, ö o *—<

”£ ^3 o g S 7c 2 G^oö a

O .® c *§ g -s rf ^ S O .SS o 2 a 2 C U4.P

1 öc —,« «

fcn t- .2 ''O

, <D o 3 ^ O _

i -Q O ;q Q

— ^ r-4 rf t S

® 2

D u -3

% '' ZZ fcfj
* a :sS =

—I CJ

rS25£R2Sl2?^!^^£0°T”''r^0 Oq <M 05 00 00 ■

05 ^CQ^C^rM^oqooio KO 00 OI 00 KO Dl KO

oo i> - mm

« 05 K- O t CCI>

CO t>

CO 00
JO CD ^ ''

2 s § 5 S ffS 2 p ||s | g S1«3 SB Sfi 3 8g g¥»

§2S§CoS2SSSSS!22CD’H’+° C0 l> I> (M lOJ lO <M 05 CD
----05 CO 00 QC 05 00 ep OO 00 00 OO lO -H CD CO 05

00 ^ ^ ^ ^ 2 05 2 05 ^ ^ ZII "cocq 10^ 00 05 °o cö~co~T~

I -

l_l I I M I II

^ ^ ^ —''05-tM:— CD O JO O CD

__zy ,rH Q5 05 05 ep l>Qi CD DljM 00 (M ce

Ocdoöioci^6^^i> rf ^oicr

22coi2t^^tr>“000i000"+,’J''^S

H ^ ^ i* Öl TH rH Öl rH d Ti Öl TH

^C0Q0(MOC00501ri051O

Tf 05 ep IO 05 Öl ri -f y-t

»OGOriOOO rH05 I> rf OO I>
(MiMOOOOOOfOI>lOCDlO

Ti tH tH t—( Dl

.■4-- /-—s

’öf) r

zl 5
z 5+-''

^ * te
*- ^
te re

Te °
te. 2

te o

tjO

o c

U SJ

eu ~

3 er
83 3
2 S

J0pj§ Jg &MMIMIW£g¥

^ClCCOCDriCOlOCD | CD W | —i
-OO ^ to >0 00_______Öl CD I OO I 05

'' Öl

^t^COrfCOCDOCDCOCDOO^rf

rf 05 ri OQ CD IQ KO CD Öl 05 OO

i Öl

222 2 222222 22 ®a®ö)oäo aria nw® ööötöt

-,-;-;-;-—~-T_T? rtHWrtrlHrtwH — -H''rHC''q--tCqT-<C<l^<

222222222222S;05®030305®031'' it- i t- t>
-— "THHrtHriHn rtrlDJrHHrlrHrlrt -H CO I CO I CO CO

-3 •&« s -S s.

«l

-* “ 00 S E og

.5 i3

"5 "

5 -fl

S <=>

•o~ko
t> t>

i r i

t21''2 s ^ {saggig gg isig g is g g g ig g gg g g ggg~

_05

Öl

~KÖ“

_Tf_

Öl

ro	1 0)0 i I I I 1 1 II 1 \| 1 r ,-
—	_ 1 i1 M 1 II II 1 1 1 II	1 II II 1 1 1	1 1 S
Kr.	1 1 II 1 1 II \| \| 1 1 1 1	II1111II	1 1 S

cd C

^ fe

(D O

W 1m
U ^

»s

tf:

+->

.-o

-O

5 ^

-S cc=a "S .£ c.® —

; 5,b s

>-a>Scaca,t«
v co c c osa •’—» o
—1 bG *to“

ert

™ bG083

~ na i- 2®.

= c? v 2 ^
^ “ ce S S o«
— bo

QOCOOOCOCOCOOOOOCO

ocTcTo''o''oo''o''o''

QOOOOOOOQOOOOOOOOO 00 o I" o OO —< oo ,*

o o ö- o" ö- ö" or d- or o th o ri o ri ö- o

JSJSJSiSJSiSJSiaiairtiaiaiaiaiaiaiaiaiaio — -h—.no Miat ®®®®®®®®OSQ;ososoaQ^gS;p

CO CD 05 g 05 a

COOOCOMCOOCOJCOCOOOCOPSCOCOCOCOÖOCOCOCOOOOSOOCOi-lCO''»

N N N I- N N N N

r- i -

ri ri ri ri ri ri ri ri ri ri ri ri ri ri -H ri ri ri ri ri Cl ri ef ri ef ri o”

SiniSr^^fSf2S205 I CO 00 00 «h 00 00 00 rf 00 rf ri lO ni CO O rf CO
KOKOKOt>OqKOKOKQKO | KO KO KO t> KO _K0_K0_rf KO rft>OOt>K5(X)SS

2222^2222 ic^oiöi^cqcsKMooio cöaTco" <m oo 05 oo

Öl

''oi "oT 00 00 -

to to to

W 73 CO

CO tO to to to
CO CO CO ce

o to

-t -t* Tf o OJ
WCIlMOr-PIlNN^
® 0 ^ ^ 00 CO ®

o cT cT -r-T ö~ o cT o cT

O O O Tf o o

—■ to co m o
Trfji-tTi-to^^ciaiairo^iM
CNOlOiaiOlOJOJCOWCOCJT^OtMCOCNtD

C^a^C^.C^C*^,:®.0^y:^C0 80 ° ‘n O 00 (N to OJ

OOO-thOOOOOOthOthOthoo

tOtOtOOOOtOtDtOtD

C0C0C0—ir-HCOCOCOCO

OJOJOJOSr—»OJOIOJOJ
CO^COCOOnfGOCOCOOO

cTcroH-TcTocToo

tO CO tO O tO tO tO <0 tO to O O O tO t>* o o
””^-^^cocinaiH^HCOint-o
tOClOOrCfONCI
o N CO CT to
^ ^ „ O 00 Öl to OJ

OOO-^OOOO O” cT rTorT o"—''''o''o"

CTCTOIOOICTOICOOIOOCI
GOCOOOOOOCOCOtOOO

S''0^--a na aj
.t 73 s

bo ''

Oh-S . —* ■

osa .:
bo *- a
« bo «3

o a

t-, «

2.5 c

S 4)
-TT ^-3
a> ar1 n>
na co
m o^

S ~ :5

J31"
V. 0)

« ^3 „

a ^ a

) *»H OJ ®c s :

g ^ so

jas «

a =» -

3^2"

-3 22 ^

Hs fl‘

- o

°S)S -Zr v
3 -3 «

3 S

-O S

J2~
o -S‘“

"? Se g -2 a “ ^ -,JS j< g-^3 *-M 3 g<„ mc.--

« c, -- «2 „ :

M g-:M «»•

-0-2-3 n3 <1 O -

^ -3 ,

t- ''

“b

t» ^ -

cT co

—• ^—*
co^ • Q)

l-l II

o o :c3 O o

en O co O 05

srtQi

en v 3
eu bo QJ
co _

-S s
.5 a

-* aa ‘

>52 a*

öoc-2''

na Si

-- H o a a

a-g kB;2.

So ° — l§
e,S2 Sv
a sr 0 > o

eu <r
na -

3 .3 05 .

O <3 se fl

r?.m I

9 er 3

'' rs
> ’

2 S

3 o -a

» o 5 S

1 0~~ bo

■-•a “

3 ” ~
m

O "

O «

"23

; 2 2 ^

j ees

) 3 :aj t- a
I J2 ,m* O *r o>

; »-Mil

3 O :c3 O

•3- 0 " "

JS - en g
''s3 ? a ö

05 « O g 05

3 h 3 S na

a -SC

05 ^

na ^

ä ° u « 5^

. r—£ —3 CÖ

3 t a a o "

n >» 5 O 05

£*1 otc o t_
bo OT -sa

“ ^ - 3

J ^ 3 83 2 M

2 s a

saf i^>e*=

S i -i

O O :cö

''n*3 ? ,

3 ca-r - -3 05

5 Z? Z * — „

;« £* >
i _ -3 en

? O . OJ
3 oj F5 **- bo
:. -s 83 50

'' « W £-r~''
na *—<

S-i

<*) 05^

~ na
3
cd

rt ^

a ~

*-< n

(15 05

00 ort ''

■s~^:

05 f->

S 0aS -

O so CSm-5

13 w £3

3 1- ® q

H u a (U H

-• "g "fl «

rt fl s-,

> ort —« « r

5 «

* 00 3 a

.bo''

rT 3 CT3

^ V 00

05 •< 3-

^ ^ ^ ^

" a =3

bor^

a--

a s g a ©

rt na B rt -i*S
co a c “> J-*

.fe .2 I 5 är

ir r Öl a ti

5-5

v— 05

o» c/2

C3 OJ

u M ® E u

ort

rf* CD lO JO O O 16 C''! CO ICO CD th [> oö
Oi^DlDlGOQODlCOrit^Os CD 00 CO
»Ot>05(MrfOOCOCDCO CZ>~C<TcS~CZ~C<CzÖ~
S3St>SOr^O^C0<:C!t^G0C0G0CD
nnrirfHClOlfl^

CO CO D b* O*

•h l> Cl D rf

1o~

I I> CO CD
CD CD ni CD CO

CD lO t>
05 00 CO

CD CD Dl
t> (M 05
Dl TH

CO KO Tf
00 05 QQ
l> lO Dl
^ 00 Dl
CO

OGOtDtOCOCOOOOOi-rOOOtO
w^o-rim-HOCTtoow
Oos—''ajt^oi-oo>—>uao
®. tCt''-C00''-»O''H,H‘—■'' (N O tO

^ cd" co" 05 Dl" co" Dl" o" Dl" di" ko" ko"

Ti ri Dl ri

CO <M
OJ 05

cd" ko"

OJ^oo—<—.o-r-t

-—--''COtOCOQOOOtOtD
WCOOIJJHCOOIPICT
OJt^t^OscOOOSOOCO
l> Dl Ti'' LO~ T^r co'' (^q"

to —< CO —< 00

■i* to r— to H»

!CT i> i- CO 00

•i* 05 o <M

OJ to
OJ O

Dl" -rf" ko" Tf" oo" o" Dl"

Ti TH Ti Dl

co t— -*t o Tf to 05

i* i1 m n to o

i CO

Oi-ftocvjtnotot^tD-tr^

oo h o OJ 04

00 CT OD
O

i t>» Ti th CD CD CO Oi rf rf'' -r-T C5~ CO~ 0~ o6''

* Ti Dl

O å''- co oo
o ct - o

05 ce ■**

oo — co

oo"co"ko"co"

ao—i-f05coojoiotooo»omo5CM
05(MOtDG''Jkfi05TfO—I IT) ce oi ce in
rtOf-i>i»co)rcO(ooo5a)i.co

20^ i-«. Öl O 05. COOitOt^tOCOOOOr^

oo" Tf" t>" Dl" ko" •

Ti Dl

< CD cd" 05" co" co" Tf" o" co" 05"

''MTfr^iOi^-^cOcOt^Ot^
oOhooCTinnbeoHNTf
no)NCT*t-ao)in-<n
— cJoototoojcoincOTtco

CO CO Cl h ri rf rf th C''»'' KO* t-T

p :,

°0

Tf"

O t

te O
fl bo 2

M
eti -

— OO <i5, i*J o . <D

s^.Ho-Ss^i

S S8 c cö -2

''o .5 e«:s o ^ a s »a .s »« ° a i

: TD
N O T5

b? o

a c3

§)^ •« i

w ^ te gp g>

6b jo to ;o o •—

a»iJ

CÖ

C3 ^ S

Summa

Kr.

~ i, ä bo

® C SCB 0

o ^ £ *c

THl>COCJrHrHlOWOJ^O:iOI>10TH^frH^^lOCejOOCJI>

För

patronus

1 1 II 1 II 1 1 1 1 2g 1 | 1 1 | 1 1 1 1 1 | g

t-i

1 1 1 1 II 1 1 1 1 1 II 1 1 1 1 1 1 1 II §

rH OJ

För

kyrka

Summa

värde

cöoooot-moosiM-iioioinTstowcoio^aicocovfr-rf os
•- >OCOCU(MC5COCOCOCUCOCCiCO^COlMCOTHlo<MCO<M10<rqir5 •vp

bd oo

CD _

c^csc^oo^''-'' | coNrniMCDOsinTHvifr-^tqixoojio 1 r~

Tscot-t-d1® Icococn.-^ -rnc<i''^oocO''^<t~ai<o-rHi> 1 h<

Prostens
omaks- Vaxlj1
pennin- med''
gar

-• i ii r i i i i r i i r r s

!° C^^H^Hr-i^H^-iC^rHrHrHrHrHCej-rHTHrH OJ r-i rH rH (M rH OJ

- 1 1 1 M 1 1 1 1 II 1 1 1 1 1 1 1 II I 1 1 1 ^

eq t> t— oo a. oo ^

*rtf tC

G ;tf

O ;-.

tf rr

b£)°tf

Sfi

t o

_ sö

fcc

»2

CD 2

ce ö

0) Q
G3 -tf
tf

tf >-»
J> ptf
^ r

G ^

-tf

b£i O

G -*

■*- c

JJ s

— a

tf •

> S $ I S eg

:c3 — DT « eg OJ

> 5« S gj

—h sr

•* a tf s s m
> - § e s oi

•-H ti£

^CO-H(MlOI>^t^^l>t>t>^l>l>t>TH

cococooocooirHqscoaqsQTHqsoaiao

(N l> CO l> CO
QOacq^OQCD

II^COIOOIO^

no-Ncon^niflnnwNnnwHffiwcowinoio

oonaihffi^H^h^^^-^tf^^coto^ootoiflco

Hwot6incoo>coinoocooo»o(3®oonwteooicw<oeo

THCO^HOOr-(IOI>10THlOlOlOCOiOCOlOCqCOCOlOI>COCOCO

gQgQMgococ>cqo5C0050505(M05coqsoooacDCs^agD05

OO^OS-HaCOCOMOCOCOCOCOM^MiOO^HMOO^O

rH ^ rH rH tH t—( rH rH rH rH tH rH tH OJ rH rH t-H OJ rH OJ

O) N O) h
—• CO O CO

CJ rH H rH

oicocoooffiMtowcoooeoatowncoiocofOco

0(DO)iCO(£itO(Oai<OeOiflifli''W(DOI’t?!H''

...................c(

t—I rH rH rH (O OJ rH rH -rH OJ ''

Ot^COCO^^b-^OOCDGt^^^CO^t^O^rtiCOOCOO

l>t>COCOCOt>J>COCO^^l>J>l>COCOTHl>COa)COt>C01>

t—i rH rH rH rH rH rH rH rH rH rH rH rH rH rH rH

Öl

nH,if5iniflH-H,®WN«H,t''H''iflCOH''COOOCOinCOiftW th

WH-iflifiin^^QOiNiNiNHihHiinixiTjinoDcoinninM

Ncoinioifjooootorocicoooffiooinonjifoioineiinw

t-T o" o" ö~ o" o" o'' o" ®~ o" o~ cf o o'' o'' o o th o o o ^ o ■h

fcc

• p<

-c

bfl

Ifl

£>i

0)
ptf
:G
G
gg

O
G

Ctf

fcX)

0 0 .g S
bo å,« 15
Bota oj b

S Oj"I

SB ö ?P

1 Jä *H 0

«o ^ a hö

^ u ° 5

-3

eu **

sJS

H Sh s* M
— >»:« >»
3 _bj C

•■0S

rrl t.

tf *2

00 OJ
© OJ

“ G5 " 40 rl"

" » a s »g

rf OJ
CO 00

o«0

»S . tf>ooS ''« ja tf
£ ‘''i ^ 12 a &>

> « § a a °§

»— bo

era

llll

CO (M

th CM

rf ©

■hH

00 1

1 r

JO 1

I CO

l> 1

1 ©

00 1

1 ’T~t

Öl

kft

Öl

T-

Öl I

1 1

C7J

1—< 1

1 1

Öl

■—1

cd 1

1 1

H’ |

Öl"

Öl

1 00

t- 1

1 ©

»V

, ■

Öl

T»

m I

1 1:0

Öl

t''-

CO 1

1 Öl

Öl

o. 3

&7 P

a u

#§)

''p _.

O co ;cu cä* :c3 tf! ^sj O > MÖ Ö *-i O > 2 :° ► Cl

>.o<j asliiWPOCsacoOcbcSpHiilcQcolzSHico

P^HÖ rrH b£)

b 2 o2 .5 c.S^ c ” « ^ C3 g

G3 ö .5 ^ £ S :3 S2 od P s P p tr :P

•«-r ru i~\ h» CS > j •— ii: rH ” ih e_.

ce © g

P :© .

O U

'') Enligt uppgifter, lemnnde af vederbörande pastorsembeten ar 1888, voro af kyrkotionden vissa belopp anslagna till kyrkans räkenskapsförare (notarietunnan), men hafva dessa ej blifvit här n

Tabell N:o 40.

Redogörelse för kyrkotionde!! i Kungsbacka fögderi enligt Af k er deras patroni erläggas enligt tillgängliga uppgifter till R , ,

1894 års landsboksräkenskaper. kyrkornas egna ändamål årligen följande afgifter: e en ln oms

i>cD(^cocqi>oo5^^oococoMo
eg tf (M rH eg 05 ep CO CO ep in CD <N
030öJCS(X)OCOO®i''^Wr<|>t»^
cotxooc^oocorHaos-Hooococq^

(MtH tH tf (M IN <M tH tH

tr io CO -

t 00 -

-HiOaiO^^O^CO-HOOOSOtxMCO
00 CO CO CO OS CO CO (M (M

<MiOCO^I>^<M<MlO*OT-.lOTHCOt>0

"1“t (M tH t—t tH tH

O OJ
tf

O CCO -

CO-HCOrilOCOOCJOJCOCI-HCOCO I I 00
oo co o_tf co co eg iQ 051> ep | | 05

OiOC^OOrHiO^QOOQOCOCOOiCO I I t>

coioocoeu>coooo)oooi>oo(N I I tf

C^TH-rl ep 05

M -r*
03

		JO	co t-eocp^ixoiOtf-HMio^ t> 00 05 CD iO 05 05 00 CP tf 00 CP CP	05 00
!		M	-rHOQ0CpTH00^HC000<Me^(M05O0005 C^00CP(MCP<M(MO5<MtftftfiO00CPitP	CD CP t>
		»O	O C^l 05 CD tf 05 tf 1 TH -H Oi 05 CO 05 itpe^-TH^oicotfoo 1 tf ep 05 t-, th to	ep <M
		M	\|C0i-l\| \| \| \|rJlTlrHr-<\|J^COi-<!M	co cs
		so	05CPi005<MC^05O(M05 05 05i0CPi0i0 ep TH t-H-rl tf THTHrirHeiCpHlM	CO
r gar		- 1 I II 1 1 1 1 II 1 1 1 1 1 1 tf	ep
a eu		sd	I>O05 05 05C^itP00CsqePCSI>05CPt-(C0 ep "t“^ th y—t th c<l ri *rH r—1 iH CP C4	cs
8 bo g ea		C M	1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1	C<\|
		SO	iOitpiOiOiOiOiOiOiOiOitPiOiOiOiOiO t>- l>* l>* l>* t>- !>■ t>- !>■ !>• l>- L- t-''- I>*	1
		sd M	1 1 1 1 1 1 1 1 II II 1 1 II	eq tH
	.2 a a» so	SO	t^00CPt>HrHl>tfrHip»OlO^00epTH 05i0C005CPeP05CSCP050505C0i0C0C0	itp
mede! marki	in a .2» s- osa 0 bo **-«	d M	coio^coo505cooo5epepcpQoio^oo C4 t—1 ep rl rH rl rl fl rl rl	cs ep eq
bo eea		s	,8243 ,0227 ,3739 ,8243 ,0991 ,0991 ,8243 ,5722 ,0991 ,6487 ,6487 ,6487 ,1983 ,0227 ,3739 ,1983	co 00 f* ''t
		OOJrtOHriOMnTHririflCOrtN	t> e4
	.2 c *- <v so	so	l>fflOJC"rtrtl>ctirtlOiaiarooMn ®iOtt>osmcoo5iMMaia>ojtoioco®	itp
mede! mark''	P-. r-j \|\| g eea 0 bo	d M	C0itP''r-IC00503C0O05CPCPCP00i0-r-<Q0	eq ep eq
Rag		s	,8243 ,0227 ,3739 ,8243 ,0991 ,0991 ,8243 ,5722 ,0991 ,6487 ,6487 ,6487 1983 ,0227 ,3739 ,1983	co co h* Tf
		o ep t-h o th t—i o ep tf t—t tf tf c4 ep tf c4	t-" CSI

H ^

33 "Si003 ''

ro Öl)

> "S

O T-I O O O O O n O O Ö" cT c-T —i <0 1-T rfT

l/l

OC0

«Tfo)incoin^oiin(NiMiMco^(Nco oo
^lOcointfiitj^oincococoMicooiN c»

cT t-TcTcTcT cT cT «r-T cT o'' o'' cT t-T —f o" t-T tf*

^3 bo
^

^ aoj
r> « 00

— DT

^ s-i Sfi
a> * w)

a s°3

I> CO
00 CD
iO

-rH CS

I I M I I I I I | I | | |

r- <N
CD «£>

a» <n

"tf tf
CSI ep

►»

ro bCOCÖ ''Öl

*2 tf "2 *=

5> «

a s =

eea

1 CO 10

00 05|<M05 ce ep ICO

IQ t—i IQ I th qq CO ■’»—i CQ tH th

C^C0O(MC<|Ttf»0"tf05t-HC00505rt<

»OCPtfCDiOOlOCO^CP^TH^o
CP TH tH-H tf -M t-i og t-h C^ CP

lOr-.0»(Oknr^r-GMrHO I | I
r-H(NkOCOr-1C^r^00tOrH |

TH Cg tH

^^(MOkOOtOtOt^OOOiTf^Tf
C0r*«(NlN(»OTCO)C0H»00W
nmiDiN^^coaiooijiocoin
ccT t-T to Oi tf" of 10 itp* o" 05" cd" ce 00" co"
''tf -r-t TH 10 TH h ep h ep tf

ajfitcaiinfj^inaitch^NTt

noo-ohiowN^hcoo^M
^ n o ^ n i» go to n in ce « co
Ot>Nnfl t—T O CO* -r-T t-T tf'' T-f ep ■tf''

• 1 ;

CÖ • i—i C/5 fl-) ! W Q5 t .

J=3 : ci ees §3 ; ^342 c fe .

>0 g T3 -2 5 =3 “g * -S •§ •* 0 «

is 3 5 3 E *3 * ** :o fl .9 ^ ■=* 2

K^OJhöS

:c3 ^ « a>S " ce 2*3
:5g o « .5 S o n =2 ca

Redogörelse för kyrkotionde!! i de till Hallands län Af kyrkorna

hörande städer.

	Kyrkorna behållen tionde	kyrko-			Kronan behållen bibel-trycksspanmål
Städernas namn	Råg	Bland- korn	Hafre	Värde enl. 1894 åra medel-marke-gångspris	Anmärkningar	Råg	Korn	Värde enl. 1894 åra medel-marke-gångspria
	Hl.	Hl.	Hl.	Kr.	Ö.		Hl.	Hl.	Kr.	Ö.
Halmstad'')................	—	—	—	—	—	'') Proatetunna och öfriga ut-akylder atom studieskatten hafva npptagit8 vid Ofraby socken.	—	—	—	—
Laholm2) ....................	9,08	9,08	9,08	167	71	2) Proatetunna och öfriga ut-akylder utom studieakatten hafva upptagita vid Laholms landaför-	—
Varberg ....................	—	—	—	—	—	samling.	—	—	—	—
Falkenberg3)..............	—	—	—	—	—	3) Falkenbergs kyrka uppbar till och med år 1867 tionde af »tomt och jordar».	—	—	—	—
Kungsbacka................	—	—	—	—	—		0,412	0,412	6	26
Summa	9,08	9,08	9,08	167	71		0,412	0,412	6	26

Tabell N:o 41,

erlägga enligt tillgänglig» uppgifter till andra än deras g h4Uen inkomst.

egna ändamål årligen följande atgltter:

Prostetunna	Till fattiga prest-enkor	Studie- skatt	Kon- sistorie- notariens augment	Prostens omaks- penningar	Vaxljus- medel	Summa värde	För kyrka	Försel-	Summa
Råg	Värde enl. 1894 års medel-marke-gångspris jemte forsellön	Råg	Värde enl. 1894 års medel-marke-gångspris jemte forsellön	löns ersäl ninj	t-
Hl.	Kr.	Ö.	Hl.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.
—	—
—														—	75	166	96	6	19	173	15
2,1983	18	61	1,0991	9	31	—	75	—	19	—	25	1	50	30	61
1,0994	9	31	0,5493	4	65	—	75	—	37	—	12	—	75	15	95
0,8243	6	97	0,8243	6	97	_	75	_	13	—	9	—	37	21	54
\| 4,1220	34	89	2,4727	20	93	3	75	—	69		46	2	62	69	60	166	96	6	19	173	15

Sammandrag öfver kyrkotionden i Göteborgs och Bohus län år 1894.

	Korn	Värde
Hl.	Kr.	Ö.
Göteborgs fögderi.................................................................................	270,5430	246	14
Inlands » ..................................................................................	873,0320	1,372	6
Orousts och Tjörns fögderi ......................................................................	512,0140	648	85
Sunnervikons fögderi ............................................................................	881,8363	802	23
Norrvikens » ..............................................................................	844,8260	495	21
Städerna i länet ...................................................................................	—	_	_
Summa	3382,2513	3,564	49

Tabell N:o 42.

Af kyrkorna i Göteborgs Och Bohus län erläggas enligt tillgängliga uppgifter

till andra än deras egna ändamål följande i spanmål eller penningar

bestämda afgifter:

	Kronan	behållen bibeltrycks-spanmål	Proste- tuuna	Till fattiga prest- enkor	Kon- sistorie- notariens augment	Vailjus- medel	Summa värde	Behållen in-komst för de kyrkor, hvilka uppbära kyrkotionde
Korn	Värde
Tina	Hl.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.
Göteborgs fögderi	67,	10,3040	9	36	12	—	7	50	—	75	3	76	33	37	212	77
Inlands »	187,	30,5040	27	74	40	50	25	50	4	27	9	12	107	13	1,264	93
\| Orousts och Tjörns »	97,	16,0740	14	62	21	—	15	—	1	72	5	60	57	94	590	91
Sunnervikens »	167,	27,6158	25	14	42	—	31	50	3	38	8	84	no	86	697	37
Norrvikens »	—	19,3723	17	61	27	—	18	—	1	97	9	27	73	85	424	36
Städerna i länet.........	—	—	—	—	9	—	6	—	1	18	3	—	19	18	—	—
Summa	—	103,8701	94	47	151	50	103	50	13	27	39	59	402	33	3,190	34

Redogörelse för kyrkofonden i GÖtebOPgS fögderi, hufvudsakligen med

ledning af 1894 års landsboksråkenskaper.

Socknens namn	Korn	Värde ä 90,98 öre för hektolitern	Anmärkningar
	Hl.	Kr.	Ö.
Säfve.....................................................	104,17 8	94	78
Backa.................................................	45,4 4 2	41	34
Björlanda..............................................	65,6 9 1	59	77
Thorslanda ............................................	27,152	24	70
Öckerö .. ............................................	7,6 2 6	6	94	'') Kyrkofonden från Rödbo församling, som ej har egen kyrka, erlägges till
Rödbo'')................................................	20,4 5 4	18	61	Kongelfs kyrka.
Summa	270,543	246	14

Tabell N:o 43.

Af kyrkorna erläggas enligt tillgängliga uppgifter till andra än deras egna

ändamål följande i spanmål eller penningar bestämda uppgifter:

—			—
Kronan behållen bibeltrycks-spanmål	Prostetunna		Till fattiga prestenkor	Konsistorie- notariens augment	Vaxljus- medel	Summa värde	Behållen inkomst för kyrkan
Korn	Värde å 1 kr. 50 öre för tun-nan (90,98 öre för hektolitern)	Korn	Värde i penningar
Tina	Hl.	Kr.	Ö.	Tina	Hl.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.
27„	—	3	37	—	—	3	—	1	50	—	14	1	—	9	1	85	77
7,	—	—	75	—	—	1	50	1	50	—	12	—	23	4	10	37	24
17*	—	1	87	—	—	1	50	1	50	—	12	—	62	5	61	54	16
i	—	1	50	—	—	3	—	1	50	1	28	—	25	6	53	18	17
1/ / 4	—	—	37	—	—	1	50	1	50	—	9	—	16	3	62	3	32
i	_	1	50	_	_	1	50	—	—	—	--	1	50	4	50	14	11
6V*		9	36		—	12	—	7	50	—	75	3	76	33	37	212	77

Redogörelse för kyrkofonden i Inlands fögderi, hufvudsakligen med ledning

af 1894 års landsboksräkenskaper.

Socknens namn	Korn	Pris för	Värde i penningar	Anmärkningar
T:na	Hl.1)
Hl.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.
Kareby.............................. Romelanda........................ Ytterby............................. Harestad........................... Torsby............................. Lycke .............................. Hätta................................ Solberga ........................... Jörlanda ........................... Spekeröd ........................... Ucklum............................. Norum.............................. Ödsmål............................. Forshälla2)....................... Resteröd2) ........................ Ljung2) ........................... Grinneröd2) ..................... Hjertum3) ....................... Vesterlanda3)..................... Summa	54.6 7 0 68,180 44.9 9 0 30,710 67,0 50 28,130 36.180 79,280 57.6 90 41,070 26.180 32.9 2 0 34.7 80 76,190 16,850 23,860 13,560 86,2 5 6 54,4 86	1 1 1 1 1 1 1 1 ,1 1 1	50 50 50 50 50 50 50 75 75 50 50 75 75 75 50 75 50	6 6	90,9 8 90,9 8 90,9 8 90,9 8 90,9 8 90,9 8 90,9 8 45,4 9 45,4 9 90,9 8 90,9 8 45,4 9 45,4 9 45,4 9 90,9 8 45,4 9 90,9 8	49 62 40 27 61 25 32 36 26 37 23 14 15 34 15 10 12 517 326	74 3 93 94 59 92 6 24 36 82 97 82 66 33 85 34 54 92	'') I landsboksräkenskaperna uträknade efter 90,964 öre för hektolitern i alla socknar utom Hjertum och Vesterlanda, hvarför tiondens hela värde efter afdrag för afkortningar der uppgår till 1610 kronor 67 öre. a) Kyrkotionden i Forshälla, Resteröds, Ljungs och Grinneröds församlingar har under många år utbetalts ur kommunal-kassan. s) Kyrkotionden utgöres till patronns in natura eller efter öfverenskommet pris, men upptages här efter 1894 års marke-gång Litt. A.
873,0 32	—	—	-	—	1,372	6 b

Tabell N:o U.

Af kyrkorna eller deras patroni erläggas enligt tillgängliga uppgifter till andra

än kyrkornas egna ändamål följande i spanmål eller penningar

bestämda afgifter: ___„_________________-------

Kronan behållen bibeltrycksspanmål	Prostetunna	Till fattiga prest- enkor	Kon- sistorie- notariens augment	Vaxljus- medel	Summa värde	Behållen inkomst för
Korn	Värde å 90,98 öre för hekto-litern och 1 kr. 50 öre för tunnan	Korn	Värde i pennin-gar	Kyrka	Patronus
Tina	k:pe	in.	Kr.	Ö.	Tina	m.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.
1	11%	2,255	2	5			3		1	50		19		53	7	27	42	47	1
1	6V,	1,984	1	80	—	—	1	50	1	50	—	19	_	66	5	65	56	38	—	—
—	29	1,494	1	36	—	—	1	50	1	50	—	19	'' —	45	5	—	35	93	—	—
—	29	1,494	1	36	—	—	1	50	1	50	—	9	—	30	4	75	23	19	--	—
1	30%	3,2 34	2	94	—	’ —-	3	—	1	50	—	19	—	65	8	28	52	72	—	—
	20	1,030	—	94	—	—	1	50	1	50	—	10	—	27	4	31	21	28	—	—
	14%	0,7 6 0	—	69	—	—	1	50	1	50	—	—	—	37	4	6	28	86	—	—
1	26	2,988	2	72	—	—	3	—	1	50	—	19	—	78	8	19	27	87	—	—
1	1%	1,739	1	58	—	'' -	1	50	1	50	—	19	—	55	5	32	20	92	-1.	—
1	7	2,010	1	83	—	—	3	—	1	50	—	19	—	48	7	—	30	36	—	—
—	29	1,494	1	36	—	—-	1	50	1	50	—	19	'' —	25	4	80	19	2	—	_
—	29	1,494	1	36	—	—	1	50	1	50	—	19	—	31	4	86	10	11	—	—
1	7	2,0 10	1	83	—	—	3	—	1	50	—	63	—	34	7	30	8	52	-	—
1	16%	2,4 9 9	2	27	—	—	3	—	1	50	—	18	—	72	7	67	26	99	—	—
—	143;	0,7 6 0	—	69	—	—	1	50	1	50	—	37	—	16	4	22	11	11	^1	—
—	14%	0,7 6 0	—	69	—	—	1	50	1	50	—	63	—	23	4	55	6	30	—	—
1	16%	2,4 9 9	2	27	—	• l_L	3	—	1	50	—	18	—	62	7	57	4	77	—	—
_	—	_	—	—	—	—	3	—	—	—	—	19	—	89	4	8	—	—	513	46
—	—	—	—	—	—	1 V''	1	50	''■ —	—	—	19	—	56	2	25	—	1	324	67
18	16	30,504	27\| 74	1 —	—1 40 5o\| 25(50	4\|27	9(l2\| 107\|l3	426	80\| 838 13

Redogörelse för kyrkotionde! i Orousts och Tjörns fögderi, hufvudsakligen

med ledning af 1894 års landsboksräkenskaper.

Socknens namn

Torp 1.
Myckelby ..
Länge] anda

Ståla .........

Röra
Tegneby''
Morlanda ..
Skaftö

Valla .........

Klöfvedal ...
Stenkyrke...


Korn		Pris föl		Värde i penningar	1 flit: i- • '' • "< '' tv t f . C. Anmärkningar
	Tina		Hl.1)
Hl.	Er.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.
25,8 6 9	1	502)	—	90,9 8	23	54	’) T landsboksräkenskaperna bär för alla socknar utom Morlanda och Skaftö
55,4 4 7		75		45,4 9	25	22	värdet beräknats efter */,, öre för litern (45,45 öre för hektolitern), hvarför tion-
46,12 o	1	50''b	—	90,9 8	41	96	dens hela värde efter afdrag för afkort-ningar der ntgör endast 615 kronor 94 öre.
46,0 6 9	—	75	. T-	45,4 9	20	96	2\| På grund af frivilligt åtagande löses kyrkolionden med 1 krona 50 öre för
39,2 6 7 60,9 61		75	, 1	45,4 9	17	86	tunnan. 3) Kyrkofonden ntgores till patronns
	75		45,4 9	27	73	i Morlanda in natura eller efter öfverens-kommet pris, men upptages här enligt 1894 Urs markegång Lift. A.
69,103	—	-v	6	3)	414	62
53,078	—	75	—	45,4 9	24	15
26,6 4 2	—	75	—	45,4 9	12	12
89,4 !> 8	—	75	—	45,4 9	40	69	\ . . ; '' •. u ,• J;!’ , < ••
512,014	—		—	—	648	85 >)

Summa

Tabell N:o 45.

Af kyrkorna eller deras patron* erlägga* enligt tillgängliga uppgifter till andra än

kyrkornas egna ändamål följande i spanmål eller penningar bestämda afgifter:

Kronan behållen bibel trycksspanmål		Prostetunna	Till fatti-ga prest-enkor	Konsi- storie- notariens augment	Vaxljus- medel	Summa värde	Behållen inkomst för
Korn	Värde å 1 kr. 50 öre för tunnan	Korn	Värde enl. uppgift af veder-börande kontrakts-prost	Kyrka	Patronus
Tina	Hl.	Kr.	Ö.	T:na	Hl.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.
1 / / 4			37		_	1	50	1	50	—	10	—	25	3	72	19	82	--	—
i1/*	—	2	25	—	—	3	—	1	50	—	18	—	56	7	49	17	73	—r	—
i	—	i	50	—	—	1	50	1	50	—	10	—	41	5	1	36	95	—	—•
^ 2	—	—	75	—	—	1	50	1	50	—	10	—	46	4	31	16	65	—	—
l	—	i	50	—	—	1	50	1	50	—	10	—	39	4	99	12	87	—	—
172	—	2	25	—	—	3	—-	1	50	—	18	—	59	7	52	20	21	—	—
—	—	—	—	—	—	3	—	1	50	—■	38	1	25	6	13	—	—	.408	49
i	—	1	50	—	—	1	50	1	50	—	10	—	55	5	15	19	—	r till <	—
I 2	—		75	—	—	1	50	1	50	—	10	—	27	4	12	8	—	—	—
Öl/ “ o	_	3	75	—	—	3	—	1	50	—	38	—	87	9	50	31	19	—	—
i 9%		1462	—	—	21	—	15	—	1	72	5	60	57	94	182	42	408	49

Redogörelse för kyrkofonden i Sunnervikens fögderi, hufvudsakligen

med ledning af 1894 års landsbok sråken skaper.

: , '' i Sockueus namn	Korn	Pris Tina	för Hl.	Värde i penningar efter häradsskrif- varens uppgift	t‘-i jo. ilKifV/''/vl .. Anmärkningar
ji
Hl.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.
Tosscne ..............	52,1 7 5 0	1	50			47	44
Askum...............i..........	36,0 31 o	1	50	_	_	32	72
Berffendal ....................	18,9 7 50	1	50	1 ,	_	17	25
Kungshamn .......i.........	—	—	—	—	—	_
Krogstad........p.v;.......	64,02 60	1	50	—r-	—	. 58	22
Sanne .......................	28,0 5 00	1	50	—	—	25	50
Hee ......................	41,0325	1	50	--	_	37	3
Svarteborg....................	94,0000	1	50	—	—	85	41
Fösa.........-...i.....	83,4000	1	50	~rr	—	75	14
Håbv................1...........	34,6 5 00	1	50	—	—	31	50
Bane Ryr .....................	42,85 50	1	50	—	—	39	80
Bäfro .......................	29,6500	1	50	-Hr-''	_	26	87
Herrestad .....................	66,94 90	1	50	_	_	61	_
Skredsvik ...................	67,5350	1	50	—	—	60	81
Högås ........f.j..................	17,7350	1	50	—-r—	—	16	12
Bogenäs ........................	45,4 4 50	1	50	—	—	41	25
Dragsmark..............t....	9,17 5 3	1	50	-r-p	■ —	8	35	•i ’
Bro .............................	65,2 7 50	1	50	—	—	59	30
Brastad ......	47,1 2 7 5	1	50	TTT.	—	43	32	’) I landsboksräkenskaperna upptages
Lyse ........../......:.	37,7500	1	50	—	•—	35	20	värdet af kvrkotionden till 802 kronor
Lysekil ,......................	—	—	—	—	T-	—f	-7-	33 öre.
Summa	881,8363	1 1	—	—	802	231)

Tabell. N:o 46.

Af kyrkorna erläggas enligt tillgängliga uppgifter till andra än

ändamål följande i spån mål eller penningar bestämda afg

Kronan behållen bibeltrycksspanmål	Prosttunna	Till fattiga prestcukor	Konsi- storie- notariens augment	Vaxljus- mcdel	Summa värde	Behållen inkomst för kyrkan
1 1 I Korn	Värde ä 1 kr. 50 öre för tuonan ''90,98 öre för hekto-litern)	Korn	Värde i penningar
Tala	-	Kr.	Ö.	T: na	Hl.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.
! 1		1150		3,297	3		.	50		14		53	6	67	40	77
3/		113		1,649	1	50	1	50	—	14	—	41	4	68	28	4
	_	_		_	1,649	1	50	1	50	—	9	—	20	3	29	13	96
1 _	_		_		1,649	1	50	1	50	—	—	-i—	—	3	—	—	—
l''/.	_	2	25	_	3,2 9 7	3	—	1	50	. -	19	. --	73	7	67	50	55
	_	_	38	_	1,649	1	50	1	50	—	9	—	30	3	77	21	73
	_	_	75	_	1,649	1	50	1	50	.-	9	—	39	4	23	32	SO
2 v.	_	375		3,2 97	3	—	1	50	—	19	1	24	9	68	75	73
9	_	3	_		3,2 9 7	3	_	1	50	• -	19	.. -	90	8	59	66	55
1	_			_	1,649	1	50	1	50	—	—	—	35	3	35	28	15
! i	_	1	50	_	—	1	50	1	50	—	14	—	41	5	5	34	75
i	_	_	75	_	_	1	50p	1	50*)	—	—	—	—	3	75	23	12
i		1	50	_	_	3	—	1	50	yt-	38	. -r	50	6	88	54	12
i1/*	_	1	88	—	—	1	50	1	50	—	37	—	50	5	75	55	6
		_	75	_	_	1	50	1	50	—	—	—	18	3	93	12	19
i i	_	1	50	_	_	3	—	1	50	—	50	—	41	6	91	34	34
	_	_	_	_	_	1	50	1	50	—	50	—	9	3	59	4	76
i	_	1	50	_	1,649	1	50	1	50	—	28	—	69	5	47	53	83
IV,	_	2	25	—	3,2 9 7	3	—	1	50	—	—	—	49	7	24	36	8
vi	_	—	75	—	1,649	1	50	1	50	—	9	—	52	4	36	30	84
	—	1		—	1,649	1	50	1	50	—	:	—	_	3	—	—	—
16%		2öj 14	_	42		3150	1 3 38	\| 8;84	co 00 o	697	37

* i.;

deras egna
ifter:

A ii mark uinga r

’) För Uddevalla
och Bäfvc 3 kronor,
deraf för hvardera
församlingen upptagits
1 krona 60 öre.

Redogörelse för kyrkotionde*! i Norrvikens fögderi, hufvudsakligen med

ledning af 181)4 års landsboksrtlkenskaper.

	Korn
		Pris för
Socknens namn						penningar	Anmärkningar
		Tina	Hl. '')
	Hl.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.
Skutt ...........................			75		45,4 9	82	58	■ •'' ■ • » ■:''> : ia , ;lf r *) I landsboksräkenskaperna har

								värdet uträknats efter 45,4723 öre
Tjcrnö3) .....................	17,7744	"-	75	—	45,4 9	8	9	för hektolitern, hvarför tiondens hela värde för fögderiet efter afdrag för
Högdal .......................	28,95 50	—	75	—	45,4 9	13	17	afkortningar der utgör endast 384 kronor 16 öre.
Näsinge........................	24,1 6 3 3	1	50	—	90,9 8*)	21	98	2) Enligt uppgift af kronofogden 90,94 öre.
Lommeland............... Tanum ................	12,3643	1	50	f	90,9 8 -)	11	25	3) Inom Tjeruö församling ut-taxeras kyrkofonden ej tillsvidare
210,6400	—	75	—	45,4 9	95	82	enligt beslut 1 kyrkostämma.
Lur ...................	57,2903	'' —	75	—	45,4 9	26	6	» ... > '''' i
Qville.....	158,9880	1	50	—	90,9 8 s)	144	65	■> ''■ '' f ‘ '' 11 f ''•
Svenneby.................	24,7296	1	50	—	90,9 8 -)	22	50
Bottna ......................	23,5444	1	50	—	90,9 8 *)	21	42
Fj&llbacka ........ .......	—	—	—	—	—	—•	—	i *■
Nafverstad .................	68,3660	—	75	—	45,4 9	31	10
Mo ...........................	36,47 7 3	—	75	—	45,4 9	16	59
Summa	844,826 0	—	—	—	—	495	21 *)

Tabell N:o 47.

Af kvrkorna erläggas enligt tillgängliga, uppgifter till andra än deras egna

ändamål följande i spanrnål eller penningar bestämda utgifter:

Kronan behållen bibel-trycksspanmål	Prostetunna	Till fattiga prestenkor	Konsi- storie- notariens augment	Vaxljus- medel	Summa värde	Behållen inkomst för kyrkan
Korn	Värde å 1 kr. 50 öre för tunnan (90,98 öre för hekto-litern)	Korn	Värde i penningar
Tina	Hl.	Kr.	Ö.	T:na	Hl.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.
_	4,1 2 1 8	3	75	•	_	3	_	1	50	_	19	2	8	10	52	72	6
1 _	0,4 1 22	—	37	—	—	1	50	1	50	—	19	—	16	3	72	4	37
—	1,6487	1	50	—	—	3	—	1	50	—	14	—	28	6	42	6	75
	0,8243	—	75	—	—	1	50	1	50	—	12	—	25	4	12	17	86
	0,4 1 22	—	37	—	—-	1	50	—	—	—	12	—	13	2	12	9	13
—	4,1 2 1 8	3	75	—	—	3	—	1	50	—	28	2	33	10	86	84	96
—	1,6487	1	50	—	—	1	50	1	50	—	19	—	62	5	31	20	75
—	3,2974	3	—	—	3,2 9 7	3	—	1	50	—	19	1	77	9	46	135	19
—	1,2 36 5	1	13	—	1,649	1	50	1	50	—	9	—	33	4	55	17	95
—	0,4 122	—	37	—	1,6 4 9	1	50	1	50	—	9	—	25	3	71	17	71
—	—	—	—	—	1,649	1	50	1	50	—	—	—	—	3	—	—	—
—	0,8243	—	75	—	—	3	—	1	50	—	23	—	71	6	19	24	91
_	0,4 1 22	_—	37	—	—	1	50	1	50	—	14	—	36	3	87	12	72
1 — 19,3723	17	61	—	—	27	—	18	—	1	97	9	27	73	85	424	36

Redogörelse för kyrkotionde!! i de till Göteborgs och Bohus län

hörande städer.

Kongelf ..

'' j •

Uddevalla

Marstrand

Strömstad
Göteborg .

Stadens namn

Korn

Pris för

pen

T:na

Hl.

Hl. Kr, ö. Kr. ö. ,

Summa

.1)

Tabell N:o 48

Af kyrkorna erläggas till andra än deras egna ändamål följande i spanmål

eller penningar bestämda afgifter:

Kronan behållen bibel trvcksspanmål		Pro9tetunua	Till fattiga prestenkor	Konsi- storie- notariens augment	Vailjus- medel	Summa värde	Behållen inkomst för kyrkan
Korn	Värde i penningar	Korn	Värde i penningar
Tina	Hl.	Er.	ö.	Tina	Hl.	Er.	Ö.	Er.	Ö.	Er.	ö.	Er.	Ö.	Er.	Ö.	Er.	ö.
—	—	—	—	—	—	1	50	1	50	—	19	—	—	3	19	—	—
—	—	—	—	—	—	1	50	1	50	—	24	1	50	4	74	—	—
			—		—	3	—	1	50	—	38	1	50	6	38	—	—
	—	—	—	—	—	3	—	1	50	—	37		—	4	87	—	—
	—	—	-	—	—	9	—	6	—	1	18	3	—	19	18	—	—