JORDFÖRHÅLLANDENAI VÄRMLANDS LÄN (Statens offentliga utredningar 1917:7)

JORDFÖRHÅLLANDENA
I VÄRMLANDS LÄN

DEL 2

SVAREN Å UTSÄNDA FRÅGOR

STOCKHOLM 1915

ISAAC MARCUS* BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

SID.

I. Förteckning å personer, som besvarat utsända frågeformulär........1

II. Karla över Värmlands lön.....................^

III. Sammandrag av inkomna svar...................

Jordfördelningen.

Frågan 1. Jordbruksfastigheternas allmänna karaktär........19

» 2. Bolagsegendomar..................8®

» 3. Större enskilda egendomar..............

» 4. Medelstora enskilda egendomar............61

s 5. Småbondejord och jämnställd jordegendom........73

» 6. Mindre, arrendegårdar................85

» 7. Jordlägenheter...................®8

Nya möjligheter.

» 8. Odlingslägenheter.................166

» 9. Den jordlösa befolkningens intresse och möjligheter att förvärva jord 118

» 10. Jordfördelningen och befolkningsnumerären........140

» 11. Förekomsten av hemmansklyvning in. in . . 157

» 12. Ägostycknings- och jordavsöndringslagarnas tillämpning . . . 169

» 13. Den nya egnahemsbildningen.............187

Jordbrukets skötsel och ekonomi samt skogsvården.

» 14. Den odlade jordens beskaffenhet i jordbruksavseende .... 211

» 15. Försumpningen å skogs- och hagmarker.........220

» 16. Frostländigheten..................234

» 17. Jordbrukets allmänna skötsel.............246

, 18. Jordbrukets skötsel av olika ägare och brukare......265

» 19. Nyodlingar å egendomar under olika ägare och brukare .... 280

» 20. Nedläggning av odlad jord å egendomar under olika ägare och

brukare...................288

» 21. Synnerlig vanhävd å egendomar under olika ägare och brukare 301

» 22. Byggnadernas beskaffenhet å egendomar under olika ägare och

brukare...................809

» 23. Jordbrukets skötsel sedan fastighet övergått till bolag m. fl. 328

» 24. Intresset för trädgårdsskötsel.............837

» 25. Erforderlig areal av olika ägoslag å medelstor småbondefastighet 350

Frågan 26. Tillgången på saluskog å medelstora och små egendomar. . . 364

> 27. Olika ägares sätt alt vårda och tillgodogöra skogstillgångarna 373

» 28. Kreaturens sommarutfodring..............410

» 29. Arten av och tillgången på biinkomster för jordbrukarna . . . 425

» 30. Särskilda omständigheters inverkan på småböndernas existensmöjligheter.
.................446

» 31. Det större jordbrukets bärkraft och avkastningsförmåga . . . 461

* 32. Jordbrukets utvecklingsmöjligheter och särskilda åtgärder därför 471

Arrende- och hyresförhållandena.

» 33. Kontraktsbestämmelser för utarrendering av jordbruk .... 489

» 34. Särskilda spörsmål beträffande jordbruksarrenden......511

» 35. Kontraktsbestämmelser för utarrendering av tomter.....534

» 36. Särskilda spörsmål beträffande tomtarrenden.......541

» 37. Upplåtelse av bostäder åt arbetsfolk och villkoren härför . . . 547

Andra frågor.

» 38. Förekomsten av jordbruksfaslighetsförsäljning till bolag m. fl. . 559

» 39. Omfattningen av bolags m. flis innehav av jordbruksfastighet 578

» 40. Försök att förekomma fastighetsförvärv av bolag m. fl. 584

» 41. Köpeskillingens användning vid faslighetsförsäljning till bolag

m fl.....................588

» 42. Svårigheter vid förvärv av tomter till samlingslokaler .... 596

» 43. Svårigheter för små jordägare på grund av ftottningsförhållandena 604

» 44. Betydelsen av större egendomar i jordbruksavseende.....612

» 45. Åtgärder mot ytterligare jordförvärv av bolag m. fl.....619

* 46. Åtgärder mot missförhållanden av bolags m. flis redan uppkomna

jordförvärv..................631

» 47. Övriga anmärkningar beträffande jordförhållandena.....639

1. Förteckning ä de personer, vilka för de särskilda socknarna anmodats
besvara frågeformulär nr 3 (sockenombud).

Svar ha ingått från de med större stil upptagna personerna. De med mindre
stil upptagna ha. på grund av uppgivna olika förfall eller utan särskilt meddelande
icke inkommit med svar på några frågor.

Färnebo härad.

Färnebo.

Nordmark.

Fämen.

Brattfors.

(råsborn.

Kroppa.

1 Fjärdingsmannen V. Eriksson i Daglösen.

2 Kommunalstämmoordföranden Karl Jansson i Edsbäcken.

3 Kommunalnämndsordföranden C. O. Jansson i Persberg.

4 Stationskarlsförmannen Oskar Rosén i Persberg.

5 A. L. Eriksson i Finshyttan.

1 Häradsdomaren J. Henriksson i Finnmossen.

2 Kommunalordföranden C. A. Andersson i Finnmossen.

3 Bagaren P. V. Bergenhem i Finnmossen.

1 Nämndemannen Aug. Mattsson i Gården.''

2 Förre Nämndemannen P. G. Höök i Slädsjön.

3 Handelsföreståndaren och landstingsmannen K. Palmqvist

i Lesjöfors.

4 G. Törnblom i Räinmen.

5 Kyrkoherden Julius Bengtsson i Nordmark.

6 Handlanden Carl Höök i Rämmen.

1 Nämndemannen G. Jonsson i Brattfors.

2 Bergsmannen Henr. Olsson i Vesterud.

3 Kommunalnämndsledamoten J. Lindberg i Brattfors.

1 Kommunalordföranden Gust. Aronsson i Gåsbornshyttan.

2 Förre Nämndemannen N. J. Nilsson i Gåsbornshyttan.

3 Lantbrukaren K. E. Nilsson i Gåsbornshyttan.

4 Folkskolläraren Nils Helger i Gåsbornshyttan.

5 Kyrkoherden Anders Norborg i Gåsborn.

1 Lantbrukaren O. H. Björkman i Edsberg.

2 Kyrkoherden K. A. Fredén i Kroppa.

3 Arbetaren K. Vikström i Nykroppa.

4 Arbetaren J. A. Sköld i Storfors.

Jord undersökningens betänkanden. III.

Lungsund.

Ölme.

Var mim.

Visnum.

Visnums-Kil.

Rit dskog a.

Nysund.

Södra Råda.

Väse.

Alster.

1 Kommunalordföranden N. Cl. Åkerlindh i Storliult.

2 Nämndemannen Joll. Jonsson i Norra Kärr.

3 A. Magnusson i Storfors.

Ölme härad.

1 Kommunalstämmoordföranden G. Larsson i Skråckvik.

2 Lantbrukaren L. V. Larsson i Labberud.

3 Banvakten G. Karlsson i Rudsberg.

1 Lantbrukaren A. Pehrson i Haaf.

2 Lantbrukaren J. Svensson i Sundby.

3 E. A. Lantz i Kristinehamn.

Visnums härad.

1 Kommunalnämndsordföranden Karl J. Persson i Va lunda.

2 Arrendatorn A. G. Andersson i Sommerstad.

3 Arbetaren F. Lind i Bäckhammar.

1 Kommunalstämmoordföranden E. H. Larsson i Kilsby.

2 Kommunalnämndsordföranden A. P. Karlsson i Tenne gårdsviken.

3 Landstingsmannen K. J. Johansson i Brattsand.

1 Kommunalnämndsordföranden H. Larsson i Gren.

2 Nämndemannen Aron Landin i Skottlanda.

3 Riksdagsmannen L. J. Carlsson i Frosterud.

1 Kommunalnämndsordföranden G. A. Jonsson i Krigsmansbol.

2 Organisten A. H. Höglind i Atorp.

1 Lantbrukaren Anders Olsson i Backa.

2 Klockaren J. Almgren i Backa.

3 Kyrkovärden Karl Pettersson i By.

Väse härad.

1 Kommunalordföranden J. S. Törnstrand i Torp.

2 Lantbrukaren Axel Wennberg i Bäck.

3 Lantbrukaren Aug. Olsson Fast i Faxstad.

1 Godsägaren, kommunalstämmoordföranden O. Olsson i
Höje.

Alster.

Östra Fågelvik.

Stora Kil.

Frykerud.

Övre Tillerud.

Ransäter.

Nedre Ullerud.

Karlstads landskommun.

Grava.

1 Godsägaren, domänintendenten L. Lennartsson i

Rotnäs.

3 Lantbrukaren Lust. Andersson i Lugnet.

! Kommunalordföranden J. P. Andersson i Afverstad.

2 Lantbrukaren Johan Svensson i Spånga.

3 Sågaren Vilh. Bolund i Björknäs.

Kils härad.

1 Godsägaren A. B. Nilsson i Karlslund.

2 Lantbrukaren Robert Olsson i Berg.

3 Stationskarlen J. Pettersson i Kil.

4 Skräddaren E. O. Tjus i Kil.

1 Lantbrukaren N. H. Berggren i Skog.

2 Nämndemannen G. Gustafsson i Ostra Glänne.

3 Banvakten G. A. Karlsson i Fagerås.

4 Lantbrukaren, landstingsmannen Axel Andersson i

Brevik.

1 Godsägaren E. Sjöberg i Södervik.

2 Kommunalordföranden, landstingsmannen P. A. Olsson i Bergsby.

3 Muraren Aug. Nerlund i Rud.

4 Lantbrukaren, målaren E. G. Ljungberg i Mosserud.

5 Olof Jansson i Harbergsängen.

1 Lantbrukaren Er. Julin i Amberg.

2 Häradsdomaren Joll. Olsson i Bengtsbol.

3 Gjutmåstaren, riksdagsmannen N. A:son Berg i Munkfors.

4 Lantbrukaren, landstingsmannen Edv. Atterström i

Gersheden.

5 Arrendatorn J. V. Ljungmark i Norra Kvarntorp.

1 Lantbrukaren J. E. Andersson i Rönningen.

2 Lantbrukaren M. Ahlgren i Småris.

3 Arbetaren Adolf Eklund i Deje.

4 Lantbrukaren Emil Ullén i Botorp.

Karlstads härad.

1 Godsägaren G. Olsson i Edsgatan.

2 Lantbrukaren J. Pettersson i Romstad.

3 Skräddaren A. Norsell i Karlstad.

1 Lantbrukaren, kommunalnämndsordföranden Lars

Gustaf Larsson i Engebäck.

2 Häradsdomaren G. Andersson i Rud.

3 Landstingsmannen J. G. Norbäek i Forshaga.

Hammare).

Nor.

Segerstad.

Grums.

Borgvik.

Ed.

Gillberga.

Långserud.

Stavnäs.

Högerud.

1 Häradsdomaren L. G. Larsson i Toverud.

2 Fjärdingsmannen Gustaf Pettersson i Helltorp.

3 Sågverksarbetaren K. J. Nilsson i Fallet.

Grums härad.

1 Skolläraren J. E. Myren i Vålberg.

2 Nämndemannen A. G. Jonsson i Mellerudstorp.

3 Smeden H. Hedlund i Edsvalla.

1 Lantbrukaren C. Carlsson i Södra Edsberg.

2 Godsägaren K. Linden i Hanvik.

3 Lantbrukaren I). A. Hellström i Norra Edsbero O 1

Nämndemannen Joll. C. Andersson i Skallerud.

2 Kommunalnämndsordföranden A. Larsson i Malsjö.

3 Adrian Östergren i Grums.

1 Landstingsmannen Emil Johansson i Norra Borgvik.

2 Lantbrukaren Emil Andersson i Horn vi k.

3 Arbetaren Rudolf Hammarström i Borgvik.

4 Tore Giöbel i Grums.

5 Bruksförvaltaren Dan. Norder i Borgvik.

1 Gästgivaren J. E. Johansson i Malöga.

2 Fjärdingsmannen A. J. Bengtsson i Berg.

3 Arbetaren Petter Andersson i Slottsbron.

Gillbergs hårad.

1 Kommunalstämmoordföranden John Larsson i Granbäck.

2 Kommunalnämndsordföranden Joh. Johansson i Ramserud.

3 Riksdagsmannen Johan Karlsson i Hällsbäck.

4 Arbetaren Johan Nilsson i Kolsäter.

1 Folkskolläraren Axel Andersson i Långserud.

2 Byggnadsentreprenören A. G. Nilsson i Långserud.

1 Kommunalstämmoordföranden K. Hedin Olsson i Spesse rud.

2 Kommunalnämndsordföranden Albert Karlsson i Brands bol.

3 Anders Johansson i Tångberg.

1 Lantbrukaren Arvid Nykander i Västra Hungvik.

2 Kommunalnämndsordföranden Alfr. Andersson i Ingers byn.

3 Sergeanten, landstingsmannen Karl Björling i Högerud.

Olava.

Värmslcog.

Svanskog.

] Lantbrukuren Aug. Vestlunil i Berga.

2 Förro Kyrkovftrden Anders Johannesson i Bråne.

3 Folkskolläraren Hilmer Hanell i Hillringsberg.

4 Glasblåsare!! Th. Fagerberg i Glava.

5 Kyrkovärdei! Karl Ludvig Elg i Lövås.

1 Kommunalstämmoordföranden Karl Danielsson i Värm skog.

2 Trävaruhandlanden N. F. Johansson i Sundet.

3 Gustav Ahlen i Rolfsbol.

1 Kommunalordföranden Anders Igel i Hugnerud.

2 Nämndemannen K. P. Larsson i Rämmesnäs.

Millesvik.

Eskilsäter.

Ölserud.

Botilsäter.

By.

Bro.

Södra Ny.
Huggenäs.
Kila.

Näs härad.

Lantbrukaren Axel Andersson i Berg.
Lantbrukaren And. Nordlindh i Millesvik.

Lantbrukaren O. M. Torssell i Kortvinge.
Lantbrukaren A. E. Persson i Norra Byn.

Godsägaren B. Johansson i Afverstad.
Lantbrukaren Albin Hidén i Tolerud.
Lantbrukaren Claes Hellgren i Gullsjö.

Godsägaren Ernst Strömqvist i Herrestad.
Godsägaren O. P. Andersson i Kalfhagen.
Lantbrukaren E. Johansson i Torserud.

Godsägaren H. C. Ahlmann i Bäck.

Gjutmästaren P. E. Gustafsson i Nordrelund.
Lantbrukaren Klas Johansson i Gunnarsbol.
Folkskolläraren H. Edqvist i Björrud.

Fritz Almqvist i Säffle.

Godsägaren E. Gust. Eriksson i Västbro.
Lantbrukaren Axel Johansson i Ingrirud.
Lantbrukaren R. Blomqvist i Dalhem.

Lantbrukaren J. F. Danielsson i Mellgården.
Lantbrukaren Alfr. Nilsson i Grorud.

Folkskolläraren G. Fernlöf i Hög.

Lantbrukaren O. Nordin i Hög.

Lantbrukaren A. G. Olsson i Norra Ed.
Klockaren L. V. Delin i Höke.

Lantbrukaren Axel Pettersson i Kila.

Tvet a.

1 Lantbrukaren, landstingsmannen A. G. Nilsson i

Östegården.

2 Lantbrukaren \V. Gätje i Tveta.

3 Lantbrukaren Johan Olsson i Bulta.

Sillerud.

Holmedal.

Västra Fågelvik.

Töcksmark.

Österv allskog.

Karlanda.

Blomskog.

Trankil.

Nordmarks härad.

1 Nämndemannen Johannes Andersson i Ivjestad.

2 Lantbrukaren J. 11. Berlin i Svennebyn.

3 Gustaf Andersson i Norekärn.

4 Nämndemannen K. O. Johansson i Sillerud.

5 Förre Nämndemannen Joll. Edv. Nilsson i Gottviken.

1 Löjtnanten S. Renström i Holmedal.

2 Klockaren N. O. Norelius i Holmedal.

3 Anders Jonasson i Myrvarp.

f Tullstationsförestandaren Erik Larsson i Fagervik.

2 Kommunalstämmoordföranden A. Andreasson i Ris viken.

3 D. V. Hedelund i Dusserud.

1 Tullstationsförestandaren A. A. Nordmark i Hån.

2 Kommunalstämmoordföranden Rosarus Andersson i

Skrädene.

3 Simon Yilhelmsson i Backa.

4 Komministern O. F. Johansson i Töcksmark.

5 Gustaf Yilhelmsson i Backa.

1 Förre Nämndemannen Nils Olsson i Boda.

2 Folkskolläraren Birger Andréen i Östervallskog.

3 Gränsridaren Rudolf Kylander i Östervallskog.

1 Förre kommunalstämmoordföranden Dan. Persson i

Korsbyn.

2 Kommunalnämndsordföranden P. M. Nilsson i Kors byn.

3 Fritiof Eriksson i Herredalen.

4 Ivar Aronsson i Mörtnäs.

1 Riksdagsmannen Alb. Mossberg i Blomma.

2 Kommunalnämndsordföranden Ant. Andersson iSund stabyn.

3 P. O. Falk i Engebäck.

4 Lantbrukaren, nämndemannen Oden Olsson i Ekenäs.

1 Kommunalstämmoordföranden Herman Nilsson i Södra

Yiken.

2 Lantbrukaren Karl Nilsson i Gunnarsbyn.

3 Lantbrukaren Emanuel Nilsson i Sandviken.

tillbad al.

Skillingmark.

Järnskog.

Kola.

Ed a.

Arvika landskommun.

Ny.

Älgå.

Gunnarskog.

1 Nämndemannen Nils Svensson i Langelanda.

2 Kommunalnämndsordföranden Edv. Andersson i Sil.
bodal.

B Skräddaren Nils Erixon i Årjäng.

1 Förre Nämndemannen Axel Bengtsson i Holmserud.

2 Kommunalstämmoordföranden B. B. Börjesson i Gun narsrud.

3 Emil Höglund i Sundskagsfors.

1 Nämndemannen And. Vestin i Fjäll.

2 Förre Nämndemannen Anders Nilsson i Lundsby.

3 Arbetaren Erik Fallberg i Koppom.

4 Förre Landstingsmannen Axel Olsson i Boda.

Jösse härad.

1 Lantbrukaren Segol Olsson i Flogned.

2 Lantbrukaren Nils Nilsson i Solberga.

3 Lantbrukaren Gust. Flognfelt i Flogned.

4 Kontraktsprosten Johan Daniel Malmgren i Kola.

1 Lantbrukaren Olof Guldbrandsson i Norra Emterud.

2 Löjtnanten Anders Brandel i Berget.

3 Tullförvaltaren B. Th. Hemlig i Charlottenberg.

4 Arbetaren Emil Svahn i Amot.

5 Vice kommunalstämmoordföranden J. A. Olsson i Eda.

1 Nämndemannen Olof Eriksson i Taserud.

2 Förre Nämndemannen A. G. Johansson i Trotakan.

3 Arbetaren C. G. Ring i Jössefors.

4 Nämndemannen. A. T. Nilsson i Ålgården.

5 Oskär Mattsson i Arvika.

6 Johan Olsson i Arvika.

1 Förre Riksdagsmannen Emil Olsson i Kyrkebol.

2 Lantbrukaren And. Nilsson i Östanvik.

3 Järnarbetaren Nils Svensson i Östra Brevik.

4 Folkskolläraren H. Nilsson i Myre.

1 Handlanden Johan Nylén i Sulvik.

2 Förre Nämndemannen Nils Nilsson i Fröbol.

3 Agnar Ohlsson i Lillevik.

1 Lantbrukaren, kommunalnämndsordföranden J. A

Mattsson i Arbotten.

2 Lantbrukaren, kommunalordföranden P. L. Sjöberg

Gunnarskog.

3 Förre Riksdagsmannen M. Mattsson i Gravås.

Gunnarskog.

Bogen.

Brunskog.

Mangskog.

Boda.

4 Kyrkovärden Andreas Persson i Stommen.

5 Arbetaren Rickard Axelsson i Hjerperudssågen.

6 Mjölnaren Gust. Nilsson i Rexed.

1 Kapellpredikanten K. O. Hector i Bogen.

2 Gränsridaren M. Engelbrektsson i Fridhem.

3 Lantbrukaren, kommunalordföranden P. Eklund i

Bogen.

4 Alfred Jansson i Axland.

1 Handlanden N. F. Johansson i Edane.

2 Nämndemannen Nils Nilsson i Åmått.

3 Elis Wilton i Lerhol.

4 Lantbrukaren G. R. Mattsson i Lilla Skärmnäs.

5 e. Jägmästaren Albert Göthe i Brunsberg.

1 Komministern Karl J. Linder i Mangskog.

2 Kommunalnämndsordföranden Nils Persson i G rytte ri!

3 Lantbrukaren Alfr. Bryntesson i Mangskog.

4 Folkskolläraren Gust. Närman i Mangskog.

1 Kommunalstämmoordföranden Nils Andersson i

Björkenäs.

2 Fanjunkaren C. M. Juhlin i Högboda.

3 Snickaren Karl Svensson i Bodatorp.

4 Fanjunkaren P. A. Jansson i Högboda.

Sunne.

Östra Emtervik.

Västra Emtervik.

Gräsmark.

Lysvik.

Fryksdals härads nedre tingslag.

1 Kamreraren S. Harder i Sunne.

2 Lantbrukaren N. P. Pettersson i Elvkullen.

3 Riksdagsmannen Alfr. Persson i Björsbyholm.

4 Handlanden E. G. Ahrborg i Skäggeberg.

5 Lantbrukaren Erik Pärsson i Hälleberg.

1 Bruksägaren E. Chöler i Gårdsjö.

2 Handlanden Alf. Schullström i Prestbol.

3 Lantbrukaren Oskar Eriksson i Fölsvik.

1 Lantbrukaren A. Andersson i Kisterud.

2 Kommunalnämndsordföranden O. Friman i Ingeby.

1 Lantbrukaren Otto AVilén i Ragvaldskärn.

2 Nämndemannen Jonas Larsson i Granhult.

3 Arbetaren Valfrid Johansson i Granhult.

^ Trävaruhandlanden August Svärd i Gräsmark.

1 Fabrikören A. Blomberg i Stäfvarbyn.

2 Lantbrukaren P. J. Nilsson i Myringeby.

Lysvik.

Fryksände.

Östmark.

Lekvattnet.

Vitsand.

Norra Ny.

Nyskoga.

8 Lantbrukaren Adolf Larsson i Ransby.

4 Nämndemannen Gust. Jonsson i Bjiilfverud.

5 Th. Mattsson i Lysvik.

6 Sven Traung i Lysvik.

Fryksdals härads övre tingslag.

1 Lantbrukaren P. Finsson i Kjelkerud.

2 Lantbrukaren Johannes Danielsson i Fensbol.

3 Lantbrukaren Josef Linden i Röbjörkeby.

4 Lantbrukaren Karl Persson i Henriksholm.

5 Riksdagsmannen Gust. Olsson i Torsby.

6 Riksdagsmannen H. E. Nordström i Mölnerud.

1 Förre Riksdagsmannen C. J. Berggren i Östmark

2 Nämndemannen P. Persson i Sörmark.

3 Lantbrukaren Joll. Backman i Långbacken.

4 Arbetaren Karl J. Olsson i Fjäll.

1 Aron Eriksson i Poptorp.

2 Lantbrukaren Jon Jönsson i Håkanstorp.

3 Skogvaktaren Johannes Thyberg i Bredsjön.

4 Lantbrukaren Per Mattsson i Pavila.

5 Kyrkovärden Harald Andersson i Lomstorp.

6 Kapellpredikanten Pontus Leander.

7 A. Mattsson i Karttorp.

8 J. Bredesson i Lekvattnet.

9 Johan Nilsson i Kittmon.

10 Nämndemannen Isak Jansson i Bredsjön.

1 Lantbrukaren O. Persson i Öfverbyn.

2 Lantbrukaren D. Danielsson i Asped.

3 Landstingsmannen Emil Rylander i Vitsand.

4 Arbetaren Helmer Persson i Berg.

Älvdals härads övre tingslag.

1 Landstingsmannen Lars Persson i Graföl.

2 Skiftesgodmannen H. Larsson i Björbyholm.

3 Folkskolläraren Johan Karlsson Hedegren i Backa.

4 Soldaten Anders Amb i Ambjörby.

5 Handlanden P. G. Eklund i Backa.

6 Kyrkoherden Anders Borén i Norra Ny.

1 Nämndemannen H. Danielsson i Kärnberg.

2 Förre Nämndemannen H. Persson i Flatåsen.

3 Skräddaren Johan Persson i Skruvstad.

Dalby. l

Södra Finnskoga. 1
2

Norra Finnskoga. 1

Ekshärad. l

Gustav Adolf. 1

2
3

Norra Råda. 1

Sunnemo. 1

Landstingsmannen Aug. Carlsson i Ransby.

Nämndemannen Jon Jonsson i Branäs.

Målaren Erik Eröman i linne näs.

Skräddaren Anders Pihlström i Lån nav.

Småbrukaren David Flood i Leketorp.

Lantbrukaren, handlanden Jöns Dahlström i Persby.

G-ästgivaren H. Jonsson i Bograngen.

Kommunalnämndsordföranden 0. Danielsson i Medskogen.

Arbetaren Oskar Hansson i Djäkneliden.

Arbetaren Tli. Berntsson i Lillberget.

Arrendator!! Johannes Stenström i Letafors.
Kapellpredikanten A. J. Broberg i Finnskoga.

Kommunalordföranden J. Öster i Båtstad.

.Förre Nämndemannen P. Martinsson i Höljes.

Halvar Jönsson i Båtstad.

Gästgivaren E. Eliasson i Tallåsen.

Torparen Oskar Larsson i Slngtorp.

Älvdals härads nedre tingslag.

Kommunalordföranden J. Eriksson i Sälje.

Skiftesgodmannen Lars Nordlund i Hornnäs.

Arrendatorn Erik Nilsson i Bergsäng.

Arrendatorn P. J. Gren i Våle.

Arrendatorn Nils Eriksson i Gärdet.
Bankkamreraren och klockaren Johan Norbäck i
Ekshärad.

Lantbrukaren Rob. Andersson i Västra Tönnet.

Kommunalordföranden A. Carlsson i Gustafsfors.
Vice kommunalordföranden K. AV. Pihl i Löfnäset.
Arrendatorn L. J. Bengtsson i Lyckan.

Kommunalnämndsordföranden J. A. Hård i Råda.
Lantbrukaren Axel Jonsson i Lo viseberg.

Arbetaren, riksdagsmannen Joh:s Hedström i Västra
Skymnäs.

Arrendatorn Per Jonsson i Torsby.

Ax. Pettersson i Risberg.

E. K. Danielsson i Torsby.

Kyrkovärden E. J. Larsson i Väsby.
Nämndemannen H. Håkansson i Gräs.

Arrendatorn Gust. Eriksson i Lid.

Lantbrukaren Gust. Karlsson i Tomte.

Nyeds härad.

Nyed.

Älvsbaclca.

1 Lantbrukaren J. W. Mossberg i Väsby.

2 Lantbrukaren Hjalmar Gustafsson i Upperud.

3 Arbetaren Joh. Svensson i Molkom.

4 Snickaren Harald Vadman i Molkom.

1 Lantbrukaren Lars Carlberg i Ostanås.

2 Ombudsmannen K. Karlsson i Älfåsen.

B Handlanden Jolian Jernberg i Alvsbacka.

4 Nämndemannen Erik Andersson i Norra Viken.

5 Komministern Einar Börjesson i Alvsbacka.

2. Förteckning’ över de bolag, vilka anmodats besvara
frågeformulär nr 3.

A sid. 27 finnes en förteckning över de socknar, i vilka nedannämnda bolag,
som besvarat frågeformulären, äga fastighet. Angående betydelsen av större och
mindre stil, se sid. 1.

Uddeholms a. b.

A. b. Mölnbacka—Trysil.

Billeruds a. b., Stömne bruks a. b., Hillringsbergs a. b. och Nors järnbruks-a.
b.

Storfors bruks a. b.

A. b. Edsvalla bruk.

A. b. Rämen—Liljendahl.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald.

Eorshaga Sulfit a. b.

Lesjöfors a. b.

Hellefors bruks a. b.

Gustafsfors fabrikers a. b.

Persbergs Grufve a. b., Nordmarks Grefve a. b., Finnmosse Grufbolag
och Gåsgrufve Bolag under gemensam förvaltning.

Kraft-a. b. Gullspång—Munkfors.

A. s. Lier, Varald & Bogen.

Gravbergskovens a. s.

Katrinefors a. b.

Glaf va Glasbruks a. b.

A. b. Kroppstadfors bruk.

Lundsbergs Fastighets-a. b.

Kohlsäters a. b.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b.

A. b. Fin shyttan.

Eda a. b.1)

Holmerudsfors a. b.

A. b. Sundshagsfors bruk.

A. b. Skattkärrs Tegel- och Kakelfabriker.

Backetorps kvarn- och sågverks-a. b.

Fåens Sjösänkningsbolag.

A. b. Bofors—Gullspång.

Nordmark—Klarälfvens jämvägs-a. b.

Jössefors a. b.

Willingsbergs a. b.

Strömsnäs jemverks a. b.

Borgviks a. b.

Sälboda a. b.

Brattfors a. b.2)

Sulfit-a. b. G-öta.

A. b. Karlstads mekaniska verkstad.

Handels-a. b. P. G. Jansson.

Charlottenbergs a. b.

Björneborgs jernverks a. b.

Slottsbrons sulfit-a. b.

Trävaru-a. b. X. C hr. Jensen.

Trävaru-a. b. i Göteborg.

Kyrkebyns sulfit-a. b.

Frykfors a. b.

A. b. Stömne sulfatfabrik.

Koppoms pappersfabriks-a. b.

Grufve-a. b. Långban.

Agnhammars bruks a. b.

Koppoms Bruks a. b.

Bäckhammars nya a. b.

Adolfsfors a. b.

Amotsfors pappersbruks a. b.

Trävaru-a. b. J. F. Österman.

A. b. Träkol.

A. b. Molkoms kvarn- och grynverk.

Säffle ångkvarns- och sågverks-a. b.

A. b. Skåre — Trysil.

Blombacka a. b.

L vs viks Sågverks a. b.

Skagersbrunns a. b.

Blaxmo a. b.

Sjöstads a. b.

Filipstads träförädlings-a. b.

Sörmarks handels-a. b.

Trankils handels-a. b.

Skillingmarks handels-a. b.

Lövhaugens C:o.

Mangskogs trävarubolag.

A. b. Värmlandshem.

Limkärns grufbolag.

A. b. Femtå såg- och snickerifabrik.

Brättne bruksägare.

1) Eda a. b. har instämt med tvenne ortsombud.

2) Bolagets samtliga egendomar äro inköpta av Uddeholms a. b., och frågorna, vad
Brattfors a. b. beträffar, sålunda besvarade av förstnämnda bolaget.

3. Förteckning över de större egendomsägare, vilka anmodats
besvara frågeformulär nr 3.

Angående betydelsen av större och mindre stil, se sid. 1.

Bruksägaren Alb. Bergström, Bosjön, Lindfors.

Godsägaren Hugo Berger, Nynäs, Värmlands Säby.

Godsägaren Olof Andersson, Malma, Edsvalla.

Bruksägaren John Bryntesson, Svaneholm, Svanskog.

Kaptenen H. von Axelson, Mässvik, Värmlandsbro.

Godsägaren B. M. Molla, Eemmene, Värmlandsbro.

Olof Danielsson, Årjäng.

Daniel Andersson, Björkenäs, Stöllet.

P. J. Nordqvist, Ljusnästorp, Stöllet.

D. P. Nordqvist, Ljusnästorp, Stöllet.

L. O. Nordqvist, Ljusnästorp, Stöllet.

Olof Sonesson, Osebol, Stöllet.

Handlanden Per Persson, Långav, Likenäs.

Daniel Jonasson, Hamra, Ekshärad.

Julius Norbäck, Pöskefors. J)

P. J. Ekblom, Södra Skoga, Råda.

Tore Larsson, Södra Skoga, Råda.1)

Kaptenen B. A. de Verdier, Gustafsfors.

Gruvingenjör C. J. Carlson, Eilipstad.

Olof Olsson Hagen, Fredriksliald, Norge.

Bruksägaren Lars Alfr. Carlsson, Storbrohyttan, Filipstad.

Friherre H. Falkenberg, Värmlands Säby.

K. Söderholm, Billinge, Håkanbol.

Godsägaren H. Brattström, Säby, Kil.

Kamreraren Aug. Cedergren, Mörmon, Hammarö, Karlstad.

Godsägaren G. A. Nordenborg, Trangärdstorp, Karlstad.

Bankdirektören A. Austrin, Karlstad.

Godsägaren C. W. Esping, Säm, Grums.

Godsägaren And. Nilsson, Blixbol, Gillberga, Högsätersby.

Godsägaren E. Gust. Eriksson, Västbro, Värmlandsbro.

Ingenjören E. Biesért, Lennartsfors.

Disponenten Sven Svedberg, Norserud, Ottebol.

Godsägaren Per Adolf Myrin, Kud, Ottebol.

Förre Riksdagsmannen Per Salilström, Utterbyn, Torsby.

Nils Nilsson, Asteby, Vägsjöfors.

Jöns Nilsson, Öfverbyn, Vägsjöfors.

Anders Andersson, Björkenäs, Stöllet.

Jöns Persson, Elindebol, Stöllet.

Per Larsson Nordqvist, Ljusnäs, Stöllet.

Olof Olsson, Bänteby, Stöllet.

Handlanden Joh. Thorén, Stöllet.

Bengt Bengtsson, Gunneby, Ransby.

Jakob Bengtsson, Gunneby, Ransby.

Per Joh. Amundsson, Likenäs

Lars Larsson, Långflon, Finnskoga Höljes.

Lars Håkansson, Båtstad, Finnskoga Höljes.

Handlanden Knut Erik Henriksson, Båtstad, Finnskoga Höljes.

. 1) Instämmer med närmast föregående uppgiftslänmare.

Sven Larsson, Tonnet Ö., Ekshärad.
Nils Larsson, Tönnet Ö., Ekshärad.
Jöns Ekeblad, Norra Skoga, Edebäck.
Firman Öström & Fischer, Göteborg.
Mads Wiel, Fredriksbald, Norge.

4. Förteckning över de kronolänsmän och kronofogdar, vilka
anmodats besvara frågeformulär nr 3.

Angående betydelsen av större och mindre stil, se sid. 1.

Östersysslets fögderi.

Kronolänsmannen i Färnebo härad: Alfred Andersson.

n i Nyeds härad och Alsters socken: A. Liedén.

ti i Ölme och Vase härads distrikt: C. E. Berg.

„ i Vismims härad: A. Lidström.

Aronofogden: G. H. Nyström.

Mellansysslets fögderi.

Kronolänsmannen i Kils härad: Ferd. Sandelin.

t- f- 11 i Karlstads härad: Adolf Manby.

?j i Grums härad: Aug. Edgren.

Kronofogden: J. F. Th. stenström.

Södersysslets fögderi.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad: F. W. Norqvist.

ii i Näs härad: C. F. Noréus.

Kronofogden: J. W. Myrin.

Nordmarks fögderi.

t. f. Kronolänsmannen i Nordmarks härads nedre distrikt: Carl Oskär Eriksson.

„ i Nordmarks härads övre distrikt: A. Norelius.

Kronofogden : Axel Karlen. x)

Jösse fögderi.

Kronolänsmannen i Jösse härads östra distrikt: G. A. Nerander.

„ i Jösse härads västra distrikt: G. H. Löfvenhohn.

Kronofogden: K. O. Hammarberg.

q Instämmer med kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distrikt.

Älvdals fögderi.

Kronolänsmannen i Älvdals härads nedre tingslag: Carl Lindh.

n i Norra Ny och Dålig socknar: Albert Myrin.

i Norra och Södra Finnslcoga samt Nyskoga socknar:
P. Joll. Björner.

Kronofogden: G. A. Lind.

Fryksdals fögderi.

Kronolänsmannen i Fryksdals härads övre tingslag: A. E. Johanson.
t. f. i Fryksdals härads nedre tingslags östra distrikt: Sven

Mehn.

t. f. „ i Fryksdals härads nedre tingslags västra distrikt:

Oscar Almqvist.

t. f. Kronofogden: Knut Sandelin.

5. Förteckning över de domhavande, vilka anmodats besvara
frågeformulär nr 3.

Angående betydelsen av större och mindre stil, se sid. 1.

Domhavanden i Östcrsysslets domsaga: L. J. von Knorrig.

i Mellansysslets domsaga: Hans Christenson.

,, i Södersysslets domsaga: C. O. H. Wistrand.

i Nordmarks härads domsaga: A. M. von Proschwitz.
r i Fryksdals domsaga: E. F. N. von Sydow.

i Jösse härads domsaga: W. G. M. Rogstadius.

,, i Älvdals och Nyeds domsaga: K. G-. Arrhenius.1)

6. Förteckning över de till lantmäteristaten hörande personer, vilka
anmodats besvara frågeformulär nr 3.

Angående betydelsen av större och mindre stil, se sid. 1.

t. f. Lantmätaren i Östersysslets distrikt: Ludvig Engzell.

Lantmätaren i Karlstads distrikt: A. F. Berg.

„ i Södersysslets distrikt: A. M. Westerdal.

r i Nordmarks distrikt: J. Zander.

•) Svarat genom att ställa visst material till undersökningens förfogande.

Lantmätaren i Arvika distrikt: N. G. Nilsson.

„ i Fryksdals distrikt: K. O. Svanbom.

„ i Älvdals distrikt: A. H. Hjelmström.
e. „ Nils Gust. Wingquist.

Förste Lantmätaren: it w. Gaveli.

7. Förteckning- över de jägmästare och överjägmästare, vilka
anmodats besvara frågeformulär nr 3.

Angående betydelsen av större stil, se sid. 1.

Jägmästaren i Älvdals revir: Ivar Forssbeck.

„ i Arvika revir: Henrik Linnér.

„ i Karlstads revir: P. F. Elfstrand.

bitr. ,, i „ „ Erik Danielsson.

Överjägmästaren i Bergslags-distriktet: Uno Wallmo.

8. Statens lantbruksingenjör, vilken anmodats besvara
frågeformulär nr 3.

Angående betydelsen av mindre stil, se sid. 1.

Lantbruksingenjören Hjälmar Grön vall.

9. Förteckning upptagande hushållningssällskapet samt underlydande
tjänstemän, vilka anmodats besvara frågeformulär nr 3.

Angående betydelsen av större och mindre stil, se sid. 1.

Jordbrukskonsulenten i Värmlands län: Knut O. Beckman.

Ordföranden i premieringsnämnden för mindre jordbruk: Aug. Nilsson.
Egnahemsnämndens värderingsmän: Lantbrukaren, landstingsmannen L. V.
Larsson, Labberud, Olme.

Lantbrukaren, komnranalnämndsordföranden Nils Nilsson, Solberga, Adolfsfors.
Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

10. Skogsvärdsstyrelsen, vilken anmodats besvara frågeformulär
nr 3, har överlämnat besvarandet åt:

Länsjägmästaren Gunnar Fries.

Norra

ÄLVPALS HD.
Södra \ Dalby
ÖVRE TINGSLAG
Finnskoga •

Norra

ÖVRE TINGSLAG
IVyksämle

ALVDALS

.....Adolf

nedre tingslag

/ FRYKSDALS H D. i
/ mark *3 Sli lille v*t
\ NEDRE TINGSLAG i

''—■i r

1 Hans äter / Sunnemo!

,._JO$SE

•^jnleivikEnitervai Ovre

\*Brall-:

Karl anda \

♦Töcks *

mark

♦

♦ • i .•

V-NÖ r DM ARKS h D/

S-HstraHohafriaL''5''

,, -SabodajJ''

♦ vik 1

Kroppa

Stavnäs,

*ARLSTADS''MstaV. '':\ Vase L
\ Grava i VASE MD. < ''

, . , j HD. V,_s

/ GRUMS HD.!- tsin >^7 ? / Öhaue

. -*

Ivik-r

ÖLM

JSvan.- --7*

/Vlsraimj NT''^
j* jsund/

VléNUMS \

Jordundersökningens bctänkanden. III.

Förklaring- över sambandet mellan siffror och text.

Siffrorna i marginalen angiva de uppgiftslämnare, från vilka ett svar i dess
helhet eller en viss detalj av detsamma härrör, samt motsvara de ordningsnummer,
som återfinnas i den nominativa förteckningen å personer, vilka i orterna besvarat
frågeformuläret. De siffror, som förekomma å en viss rad — enstaka sådana eller
jämte dessa till en grupp genom skiljetecknet punkt (.) sammanförda, markerande
i senare fallet, att motsvarande uppgiftslämnare äro ense i ett visst avseende —
referera till början av meningen eller satsen samt gälla, vad som i det följande
uttalas, intill å samma eller någon av efterstående rader nv siffra eller grupp av
siffror inträder, vilket ställe i allmänhet markeras av skiljetecknet semikolon (;).
Följande exempel belyser förhållandet:

Bro. a) C:a 75 st., mestadels tillhöriga enskilda jordägare, men även Kronan
och Riddarhuset; ett fåtal ha avsöndrats med äganderätt.

b) 2 har åker, äng och skog högst obetydligt; i allmänhet en å två kor.

c) Under senaste åren ha en del egnahemslägenheter bildats mest från kronohemmanen
Norra och Södra Östbro; i allmänhet äro de av äldre datum; på de
sista 30 åren ha de äldre minskats med mer än hälften.

Ditt. a:

1 och 2 yttra gemensamt: “C:a 75 st,, mestadels tillhöriga enskilda jordägare,
men även Kronan och Riddarhuset."

2 ensamt för sig: “ett fåtal ha avsöndrats med äganderätt".

Lätt. b:

1 och 2 gemensamt: “2 har åker, äng och skog högst obetydligt ; i allmänhet
en å två kor.“

Lätt. c:

2 ensamt för sig: “Under senaste åren ha eu del egnahemslägenheter bildats
mest från kronohemmanen Norra och Södra Östbro.“

1 och 2 gemensamt: “i allmänhet äro de av äldre datum."

2 ensamt för sig: “på de sista 30 åren ha de äldre minskats med mer än
hälften." I

I vissa fall förtydligas sammanhanget mellan text och siffror medelst en
asterisk.

Sammandrag av inkomna svar

Frågan 1.

Vilken är den allmänna karaktären av jordbruksfastigheterna i socknen? Aro
fastigheterna övervägande stora, medelstora, små eller endast lägenheter ?
Vilka skilda slag av ägare finnas ? Brukas fastigheterna huvudsakligen av
ägarna eller i större utsträckning av arrendator!-?

Sockenombud.

Färnebo. *) Fastighetsägarna äro bolag, större enskilda egendomsägare, små- 4
bönder; de senare sköta i allmänhet sina egendomar själva, bolagen utarrendera
i mindre lotter.

Nordmark. I allmänhet småegendomar och lägenheter; ägarna: bolag, som 123.
inneha mer än två tredjedelar, samt ett {åtal självägande; bolagens jord brukas
av arrendatorer; de enskilda ägarna bruka själva sin jord. 23.

Råmen. Två bolag inneha c:a DO % av fastigheterna, varjämte ett tredje, 1 2 3 6.
Hellefors a. b., innehar egendom till ett tax. v. av 64 000 kr.; resten innehaves
och brukas av småbrukare och lägenhetsägare själva.

Brattfors. Huvudsakligen medelstora eller små, ägas av bolag samt bönder; 1 3.
en del bolagsjord brukas av arrendatorer, eljest förekommer utarrendering icke. 1

Gåsbom. Två störa bolagsegendomar, bestående av skogsfastigheter; av 3 4 5. 3
socknens jord äger ett bolag c:a två tredjedelar, ett annat äger av den övriga
delen c:a två tredjedelar; dessutom finnas medelstora fastigheter, samt i övrigt små- 4. 1 3 4 5.
fastigheter — *c:a 30 stycken om 2 000—15 000 kr:s tax. v.; småbönderna — 36 *4. 2
stycken — äga tillsammans 2 100 har och 38 undantagsägare 285 har; de enskilda 4
ägarna äro bergsmän med del i hytta; så gott som all enskild jord brukas av ägarna x 4.
själva; smålägenheterna likaså med blott ett undantag; bolagsjorden bni kas av 5. 124.
arrendatorer.

Kroppa. Stora, medelstora, små; bolaget äger all jord; brukas huvudsak- 13.
ligen av arrendatorer (torpare).

Lungsund. Jordbruken äro mindre; ägare: bolag och småbönder; två tredje- 3
delar av jordbrukarna äro bolagstorpare.

’) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen å omstående sida.

FRÅGAN 1. SOCKENOMBUD.

13. 3. i Ölme. Övervägande medelstora; några större finnas, ävensom mindre; även

12 3. lägenheter; ägare äro bolag, egentliga lantbrukare, som äga särskilt de större
och medelstora egendomarna, staten, som äger — frånsett fastigheter, anslagna
till prästerskap och kyrkobetjäning samt länsman — ett par mindre gårdar, kommunen
äger en större jordbruksfastighet, som användes till vårdanstalt för fattiga:
ägarna bruka sin jord merendels själva.

i 2. i Varnum. Övervägande medelstora; innehavas i allmänhet av enskilda ägare,
12. dock äga bolag några fastigheter; Kronan har trenne egendomar, huvudsakligen
skogsarealer, samt häradsskrivarebostället, kommunen äger ett hemman, som användes
till fattiggård, Kristinehamns stad har trenne egendomar; enskilda bruka
*i i allmänhet själva sina egendomar; statens, * bolagens, äro däremot utarrenderade;
av stadens egendomar brukas en av staden själv, de båda övriga äro utarrenderade.

1 Visnum. Övervägande medelstora samt små; några stora finnas; ägare äro
huvudsakligen enskilda personer, men även bolag; brukas huvudsakligen av ägarna
själva; arrendatorema äro tämligen få.

2 Visnums-Kil. Jordbruksfastigheter finnas allt ifrån lägenheter till sådana,

3. i som omfatta 3 1/2 hemman; övervägande små förutom fyra å fem större; över 12

3. vägande medelstora; självägande bönder bruka i allmänhet sina fastigheter själva.

12 3. *3 Rudskoga. I allmänhet små; ägarna äro bönder, som — *i allmänhet — själva
bruka sin jord.

1. 2 Ny sund. Övervägande medelstora; övervägande mindre egendomar samt

1 lägenheter; ägare äro bolag och enskilda, de senare inneha så väl större och
medelstora egendomar som småbruk och lägenheter; de enskildas fastigheter
brukas huvudsakligen av ägarna, bolagens av arrendatorer.

12 3. Södra Råda. Övervägande små, några få lägenheter; ägare äro bolag, små bönder

— flertalet — samt staten; brukas huvudsakligen av ägarna.

2. i Vase. Övervägande medelstora; ungefär lika många medelstora som små:

i. 12. ganska många lägenheter; ägare äro enskilda och ett bolag, som äger en fastighet;

2 ägarna bruka själva till största delen sin jord.

13. *12. Alster. Övervägande medelstora eller små; ägare äro enskilda, bolag;''•''''staten;
i. 12 3. kommunen; ägarna bruka till största delen själva sin jord.

12 3. 13. Östra Fågelvik. Medelstora; innehavas huvudsakligen av självägande bönder,

men även av bolag och staten; brukas huvudsakligen av ägarna.

13 4. Stora Kil. Övervägande medelstora och små; ägarna äro till allra största

delen enskilda, som själva bruka sin jord.

1 2 3 4. 4 Frykerud. Blott medelstora och små samt lägenheter; den största ärtax. till
60 000 kr.; 27 fastigheter ha ett tax. v. av 15 000 kr. och däröver; av småbrukare
med under 15 000 kr. tax. v. finnas c:a 370, dessutom ett 50-tal lägenhetsinnehavare;
Kronan äger en egendom tax. till 35 000 kr., kommunen en
* i 2 3 4. tax. till 18 000 kr., användes till fattiggård; bolagsegendomar finnas icke. * Fastigheterna
brukas, med endast få undantag, av ägarna.

13 5. Övre Tiller ad. Övervägande medelstora; ägare äro bolag och enskilda; de
förra utarrendera sin jord, de senare bruka sin själva.

Frågan 1, huvudinnehåll: den allmänna karaktären av jordbruksfastigheterna, storleken;

olika slag av ägare och brukare.

FRÅGAN 1. SOGKENOMBUD.

Ransäter. Till största delen smil; större, * medelstora samt lägenheter finnas 1 24 5. 6. *20.
Hven; ägare äro bolag och bönder; kommunen äger eu medelstor samt .eu mindre i 2 4 5. 2 5.
fastighet; i regel bruka hemmansägarna sin jord själva, under det att bolagens i 2 4.
fastigheter äro utarrenderade; kommunen driver själv jordbruk. i 2 5.

Nedre Ullerud. Medelstora, några få större och ett par tre lägenheter 14.
finnas; ägare äro två bolag samt godsägare, hemmansägare och några småbrukare;
brukas av ägarna, utom 10 ä 15 stycken, som tillhöra bolag.

Karlstads landskommun. Övervägande medelstora eller små, närmast staden i
en mängd lägenheter, som bebos av arbetare; brukas till huvudsaklig del av ägarna.

Grava. Så väl stora som medelstora och små fastigheter samt lägenheter; 3
till antalet äro de små övervägande, men de stora och medelstora fastighetsägarna
omfatta större delen så väl av den öppna jorden som av skogen. ■ I östra i
delen av socknen finnas en större egendom, sju medelstora och ett 50-tal mindre
fastigheter samt några och 50 lägenheter, i västra delen, utom en kronoegendom
och kyrkoherdebostället, blott en egendom, vilkens tax.v. utgör 65 000 kr., av
medelstora finnas ett 20-tal, av mindre egendomar c:a 100 samt dessutom 200 ^
jord- och bostadslägenheter; * ägare äro bolag, självägande bönder, staten. De 3
enskilda jordägarna bruka, på ett par undantag, sin jord själva, bolagen bruka en
del själva, men större delen är utarrenderad. I östra delen av socknen brukas 2
det övervägande antalet egendomar av ägarna själva, blott ett mindre antal —
elva — äro utarrenderade; i västra delen brukas samtliga fastigheter, med undan- i
tag för de där belägna kronohemmanen och kyrkoherdebostället, av sina ägare.

A de till Kronan indragna egendomarna Solberg och Bon, belägna i östra delen 2
av socknen, finnas tillsammans fem torp, därav tvenne hästtorp, av vilka Kronan
har ringa eller ingen nytta; de skulle emellertid passa till egnahem.

Hammarö. Endast en större fastighet finnes; några medelstora; flertalet i. 3. 12 3.
äro små; dessutom finnas lägenheter; ägare äro bolag och enskilda; jorden brukas
huvudsakligen av ägarna; endast bolagsmarken samt ett par mindre egendomar 3
äro utarrenderade.

Nor. Övervägande stora; socknens största jordbruk äges av en trävara- 12. l
handlande, bosatt på annan ort, ett annat gods av ett engelskt bolag: de flesta
ägarna hava jordbruk till huvudnäring; fastigheterna brakas till allra största delen i 2.
av ägarna, blott en enda är utarrenderad.

Segerstad. Medelstora; en del äro mindre; med undantag av ett par krono- 12 3. 3
egendomar samt kyrkoherde- och pastorsadjunktboställena och en skogstrakt, som
avsöndrats från en egendom och nu tillhör ett trävarubolag, innehavas hemmanen
av enskilda ägare; brukas — *med få undantag — av ägarna själva. 123. 3

Grums. Medelstora * eller små, tre å fyra större finnas; brakas huvudsak- 1 3. *1. 13.
ligen av ägarna.

Borgvik. Socknens hela areal utgör 923 har öppen jord och 4 468 har skog; 1
374 har åker och 981 har skog ägas av enskilda, 549 har åker, 3 487 har skog
ägas av Borgviks a.b.; fastigheterna äro övervägande medelstora och innehavas
av 38 hemmansägare och 37 arrendatorer.

Ed. Övervägande medelstora; ägare äro bolag och enskilda; brukas huvud- 1
sakligen av ägarna själva.

Gillberga. I allmänhet medelstora; fem egendomar, som äro att hänföra 2 4. 2
till större, ägas av enskilda, ett par större egendomar med betydande skogs -

FRÅGAN 1. SOCKENOMBUD.

arealer samt några mindre lotter, huvudsakligen skogsmark, ägas av bolag:
2 4. brukas i regel av ägarna.

12. Långserud. Övervägande små; ägare äro bolag, enskilda, stat och kommun;
brukas till ojämförligt största delen av ägarna själva.

12 3. i Stavnäs. I allmänhet små, med 3—30 har öppen jord och 5—50 å 75 har
12 3. skogsmark: ägarna äro bönder, som i allmänhet bruka sina fastigheter själva;
2 även förekomma jordlägenheter, vilkas ägare i en del fall utöva yrke som bi2
3. *12. 3 näring; arrendatorer finnas —*i enstaka fall: i tämligen stor utsträckning.

-• 1 Högerud. Små; i allmänhet en å två hästars egendomar: lägenheter före12.
komma även; ägarna äro bonde]'', som nästan utan undantag själva bruka sina
egendomar.

i3- 3 Glava. Småbruk; övervägande sådana jordbruksfastigheter, som skötas av
familjemedlemmarna endast med tillfälligt anställd hjälp; alla kategorier av ägare

3. 3 5. torde finnas; bolagen ha arrendator!1!'' och torpare; annars brukas egendomarna
av sina resp. ägare.

12 3. Värmskog. Medelstora och små; brukas huvudsakligen av ägarna.

12. Svanskog. Övervägande små och brukas i regel av ägarna själva.

i Millesvik. Ungefär hälften av socknen upptages av herrgårdar, bestående

2. 12. av ett ä tre hemman; flertalet av fastigheterna äro små; ägare äro bönder, som
själva bruka sina egendomar; arrendatorer i obetydlig utsträckning.

i 2. Eskilsäter. Med ett undantag medelstora och små; brukas oftast av ägarna
själva.

2. i Olserud. Huvudsakligast hemmansägare med en å två hästars gårdar: den
största egendomen håller 165 har åker och 200 har skogsmark, de övriga äro
i. 2 mest fördelade i mindre lotter; brukas huvudsakligen av sina ägare; en sågverksägare
från annan socken äger en gård, som är bortarrenderad.

i. 3 Botilsäter. Övervägande medelstora; de allra flesta äro jordbruk på i medeltal
15 å 30 har odlad jord, endast en gård utgör två hemman, sex mindre s. k.
i. 13. herrgårdar finnas; småbruk och lägenheter förekomma även; fastigheterna brukas

3 huvudsakligen av ägarna, blott i ett par undantagsfall arrendatorer.

2. 2 3 4. By. Övervägande små egendomslotter samt lägenheter; fastigheterna brukas
*3 — * huvudsakligen — av ägarna själva.

i 2. 2 Bro. Hälften av arealen utgöres av större egendomar, den andra häften av
12. medelstora, små och lägenheter; ägare äro staten, Riddarhuset och enskilda; de
sistnämnda bruka huvudsakligen sin jord själva.

l 2. 2 Södra Ny. Övervägande små; i norra delen av socknen äges jorden uteslutande
av enskilda; södra delen upptages till större delen av ett f. d. fideikommiss,
vilket nu äges av ett konsortium, som håller på att stycka och försälja det i
12. mindre egendomar; få egendomar äro utarrenderade.

i Huggenäs. Övervägande medelstora och små; ägas av enskilda personer;
blott ett fåtal arrendatorer finnas.

Fragan 1, huvudinnehåll: den allmänna karaktären av jordbruksfastigheterna, storleken;

olika slag av ägare och brukare.

FRÅGAN 1. SOCKKNOMHFI). *-*>

Kila. Övervikandet små och mc< (cistern: endast några t it ''''tre stycken i i

hava 50 har åker samt något dilrövor; ägarna iiro bönder, sota huvudsakligen a

själva bruka sin jord.

T veta. Övervägande småbruk, blott tvenne ägare hava 1 nit 1 vardera, t

Hägra få personer äga medelstora fastigheter: ett 30-tal avsOndradc higenheter i
finnas: fastigheterna brukas nästan alla av sina ägare: endast tre å fyra arrendatorer
finnas.

Sillerud. Variera betydligt i storlek, från 1 till 10 ä 15 och, på några om- i 4 5.

råden inom socknen, till omkring 40 ä 50 har; ägarna iiro till största delen en- t :t 4 5.

skilda, varjämte bolag och staten ha en del egendomar; jorden brukas i allmänhet i i o.
av ägarna; prästboställen, kronohemman samt bolagsegendomar åro utarrenderade. :s

Holmedal. Övervägande små; ägas av bolag och småbönder; bönderna bruka in.
själva sina egendomar, bolagen ha arrendatorer.

Västra Fågelvik. Små; ägas av enskilda samt brukas av ägarna. i >3.

Töekmark. I allmänhet små; några medelstora förekomma, lägenheter i 1 234 5. 3

enstaka fall; ägarna äro dels enskilda — *340 bönder — dels bolag; fastigheterna i 234. *4. m

brukas huvudsakligen av ägarna; i mindre utsträckning av arrendatorer. a 4.

Öster vallskog. Övervägande små; ägare: bolag och enskilda med gårdar av i 2 3.
olika storlek; fastigheterna brukas så gott som uteslutande av ägarna själva; ett
bolag samt ägarna till en större och eu medelstor egendom bruka själva sin skog,
men ha utlämnat inägorna på arrende.

Karlanda. Övervägande små; ägarna äro till största delen enskilda per- 13 4.
soner; nästan all jord brukas av ägama. 1 234.

Blomskog. I allmänhet medelstora; föda i genomsnitt en häst och tre kor: i. 1 2 3 4.
några få lägenheter och mindre torp finnas; ägarna äro småbönder— bland dem i. 4

några få lägenhetsägare — bolag samt staten, som äger prästgården; brukas av 13 4.

ägarna med undantag av bolagsegendomarna, vilka samtliga äro utarrenderade; a 4
småbondejord förekommer utarrendering blott då ålderdom, sjuklighet eller andra
liknande omständigheter nödga därtill; i allmänhet arrenderar då någon närboende:
prästgården är utarrenderad. 2 4-

Trankil. Små; ägas av enskilda eller bolag; ett norskt bolag äger två i
hela hemman, dock av de minsta: brukas av ägarna, bolaget utåt rendel ar.

Sidodal. Övervägande medelstora och små: innehålla skog: några lägenheter i 2 3. 2. i 2
finnas; ägarna huvudsakligen bönder, därjämte bolag; de enskilda bruka — *med *2
undantag av några få — sin jord själva, bolagens åkerjord är helt ocli hållet
utarrenderad, likaså prästgården. -

Skillingmark. Små; även medelstora finnas; bönder, som själva bruka sin jord. i 2 3. 3. i 2

Järnskog. Övervägande små; medelstora, dock finnas ett stort antal små 123. 4
egendomar; ägas huvudsakligen av enskilda och brukas av ägarna. 1 24.

Käla. Jordbruken äro mindre, brukas av ägarna. 1 2 3 4.

Eda. Huvudsakligen småbruk, dock finnas några större bolagsegendomar; 12:14.
prästgården kan anses som en medelstor egendom; ägarna utgöras av bolag, små- 2. 3
bönder, lägenhetsinnehavare, staten (kyrkoherdebostället) samt kommunen (fattiggården);
fastigheterna brukas huvudsakligen av ägarna själva. 1 2 3 4.

FRÅGAN 1. SOCKENOMBUD.

123. Arvika landskommun. I allmänhet små, några medelstora finnas, en större:
prästbostället; ett betydligt antal jordlägenheter förekomma; ägarna äro huvudsakligen
småbönder, varjämte bolag och staten äga en del; brukas huvudsakligen av
2 ägarna; prästbostället samt två kronoboställen, ävensom några få andra egendomar
äro utarrenderade.

12. i Ny. Brukningsdelarna äro dels medelstora och dels mindre; ägarna äro i
huvudsak bönder, dessutom finnas tvenne innehavare av mindre säterier; Kronan
äger fyra mindre hemman; då för några år sedan större delen av det ena
kronohemmanet försåldes, undantogs det mesta av skogsmarken och förlädes till
kronopark.

i. 12. Algå. Ingen särdeles stor egendom finnes; trenne äro att hänföra till större,

12. 2 eljest övervägande små; ägare: bolag och självägande bönder; de senare bruka
sm jord med eget arbetsfolk, en del arrendatorer på likaledes små egendomar
finnas.

12 4. g. 12 4. Gunnarskog. Huvudsakligen mindre lotter; medelstora; några större inne 124

G. 1 2 4 5. havas av bolag; jorden brukas huvudsakligen av ägarna, en del arrendatorer
finnas å bolagsjord.

2. 3 4. 1 2 3 4. Bogen. Till större delen skogsfastigheter; i allmänhet små, ägas av så väl

12 2 bolag, enskilda * som staten, vilken äger Kyrkskogen,* »/4 hemman, utgörande c:a

i. 3 4. 2 500 har: brukas huvudsakligen av ägarna; i större utsträckning av arrendatorer.

5 Brunskog. Ingen egendom, vars tax. år 1908 översteg 65 000 kr., utan är
socknen, frånsett den mindre del, som utgöres av boställen och Borgviks a. b:s
egendomar, helt en småbondesocken, enär, enligt senast verkställd tax. av fastigheter,
jorden var fördelad på ej mindre än 586 stycken ägare, vari dock naturligen
ej ägare av annan fastighet äro medräknade; medelhemmanets storlek, vad beträffar

12. bondejord, blir sålunda: 5.3 har åker, 0.2 har äng och 24.9 har utmark; huvudsakligast
småbruk, endast ett par medelstora egendomar finnas; brukas av ägarna
själva med undantag av några smärre lotter, tillhöriga Borgviks a. b., som äro
utarrenderade.

1 2 3 4. Mangskog. Övervägande mindre; ägare äro bönder och bolag; bönderna

bruka själva, bolagen ha arrendatorer.

12 4. Boda. I allmänhet små, till en mindre del medelstora; ägare: ett bolag,

enskilda samt kommunen, som äger komministerbostället; enskilda bruka själva
sin jord, övrig är utai-renderad.

1234.5.12345. Sunne. Medelstora och små; i allmänhet 6 å 15 har; ägarna i allra flesta
fall bönder, som själva bruka sina fastigheter.

123- 2 östra Emtervik. Tax. v. 2 000—30 000 kr.; 75 stycken tax. till 9 000 kr.

*13. och däröver — * bland dessa ett par mindre herrgårdar om 30 000—64 000 kr.

12 3. 3 Arealen 5 å 30 har öppen jord; *ägarna: enskilda; bolag, som för industriellt

13. behov söka underlägga sig jord eller skogsmark, finnas ej; någon arrendering av
3 jord har knappast någonsin kommit i fråga. I östra delen av socknen ha tvenne

personer köpt egendomar, huggit bort skogen, därpå sålt den öppna jorden och
behållit skogsmarken.

Frågan 1, huvudinnehåll: den allmänna karaktären av jordbruksfastigheterna, storleken;

olika slag av ägare och brukare.

FRÅGAN 1. SOCKKNOMBUD. 25

Västra Kmtervik. Övervägande små; brukas huvudsakligen av ägarna. 12.

Gräsmark. Så gott. som uteslutande små; ägarna Uro till största delen en- i 2 3.
skilda, varjämte bolag, särskilt på senare tiden, inköpt en del egendomar; bönderna
bruka själva sin jord, bolagen utarrendera sin.

Lysvik. övervägande små, varjämte lägenheter finnas; de ägas av enskilda, 1 2 3 4.
som själva bruka jorden.

Fryksände. Medelstora; två större, några medelstora, övervägande antalet 6. 1 2 3 4 6.
små, ett fåtal lägenheter finnas; ägas av bolag, hemmans- och lägenhetsägare;
brukas huvudsakligen av ägarna själva. 1 2 3 4 5 6.

Östmark. I allmänhet små, särskilt vad inägorna beträffar; av större egen- 1234.2.1234.
domar — * som i allmänhet tillhöra bolag — finnes endast ett fåtal; ett icke obe- *1. 4
tydligt antal äro medelstora; ett mindre antal lägenheter förekomma; ägarna 14. 1234.
äro bolag, enskilda,* kommunen; inägorna å bolagens egendomar brukas utan undan- *14. 1234.
tag av arrendatorer; övriga fastigheter brukas av ägarna själva; utarrendering 12 4. 4
förekommer endast i mindre utsträckning.

Lekvattnet. Socknen, belägen efter Rottna älv, utgör företrädesvis dennas 8
ådal med moär, beväxta av furuskog; jordbruksfastigheterna bestå huvudsakligen
av sandjord, men uppåt bergen och bortom dessa finnas många, vilka av föregående
inbyggare röjts och brutits från vild skogsmark; jordbruken äro små eller
stora, allt efter tillgången på arbetskraft vid deras uppodlande; de flesta blevo
små egendomar, men många hade stora vidder växande skog, vars huvudsakliga
värde vid tiden för uppodlingen låg i dess lämplighet som betesmark för kreaturen.
Fastigheterna äro övervägande stora, största delen är skogsmark; jordbruken 5. 1 23 4 5 69.
äro övervägande eller uteslutande små, ingen egendom föder sitt folk; jordbruket
synes dömt till undergång; åkerarealen i allmänhet blott 5 har; ägarna äro bönder, 5. 3 5.
bolag samt skogspatroner; Fryksände och Lekvattnets kyrkor äga var sin skog, värd 5
tillsammans c:a 2 miljoner kr.; hittills har övervägande antalet av fastigheterna 12349.
brukats av ägarna, på senaste tiden har emellertid arrendatorernas antal ökats,
då bolag och även enskilda blivit ägare till flera småbönders egendomar; i Orm- 6
höjdens skolrote — sydvästra delen av socknen från norska gränsen och till gränsen
av Gräsmarks socken — har trakten bebotts av hemmansägare; inför bolagsväldet
smälta de undan likt snö för solen, en egendom såldes i dagarna till ett
bolag, och flera sådana affärer torde vara i görningen. Bönderna bruka företrädes- 8
vis själva sin jord, men å de skogsegendomar, som inköpts av .bolag och skogsspekulanter,
tillsättas torpare, som försämra egendomarna; desto flera skogsegendomar,
som komma i bolags ägo, desto flera varda s. k. arrendatorer och brukare
med sämre moral och duglighet.

Vitsand. Övervägande medelstora och små; ägare äro bolag, enskilda, stat 2 3.
och kommun; jorden i enskild ägo brukas så gott som uteslutande av ägarna,
bolagsjorden är utarrenderad.

Norra Ny. I allmänhet små, varjämte en del lägenheter finnas; ägare äro 2 4. 2. 2 4.
bolag och enskilda; bolagsjorden bortarrenderas, medan övriga fastigheter i regel 4. 2 4.
brukas av ägarna.

Ny skoga. Merendels stora, bestående av skogsmarker och stora myrmossar; 3
ägare äro bolag och enskilda; det finnes här c:a 25 stycken ägare av fastighet
med därtill hörande skogsmark; de övriga inom socknen äro lägenhetsägare,
torpare och bolagsarrendatorer.

FRÅGAN 1. SOCKENOMBUD.

5. Dalby. Övervägande medelstora; små; ägare äro bolag och enskilda; brukas

4 liu\ udsakligen av ägarna, dock finnas en hel del bolagsarrendatorer.

«• Södra Finnskoga. I allmänhet små eller endast lägenheter, många medelstora
finnas även: ägare äro bolag och enskilda; de förra utarrendera till större delen
sin jord, de senare bruka den merendels själva.

5 Norra Finnskoga. Socknen, som är av mycket stort omfång, består till största
delen av skogsmark, blott en jämförelsevis obetydlig del därav är odlad jord:
i följd bann är jordbruket av mindre betydelse och det större intresset ägnas
åt skogen och skogsbruket ; landskapet, som är starkt kuperat, erbjuder få fördelaktiga
platser för anläggande av gårdar; de allra flesta, som nu finnas, ligga
längs älven, inträngda mellan denna och de brant stupande bergen, enstaka
gåidar ligga dock här och där längre upp i bergen: i socknens nordligare del
finnas ock några mindre byar inne i skogen. De odlade och bebyggda platserna
äro dock obetydliga mot socknens vidder av skogsmark; denna är nu till största
delen, åtminstone i socknens sydligare del, i främmande händer, trävarubolags och
enskilda skogsspekulanters; de självägande böndernas antal är mycket ringa och
mesta delen av dessa behandla sina underlydande ej bättre än bolagen; i nordligare
delen av socknen ha bolagen ännu ej fått väldet, där äges det mesta av småbönder,
vilka mestadels genom arvskifte bekommit jorden: i fråga om egendomarna,
d. v. s. den odlade jorden, har det nästan uteslutande varit så, att ett
av barnen inlöst fädernegården, i några fall har den dock sålts till främmande
personer, när ägaren avlidit, och då helst tillsammans med skog; så har alltid

1 jordbruket och dess intressen fått träda i bakgrunden för skogsintressena. Fastigheterna
äro övervägande små; ägarna äro bolag, hemmans- och lägenhetsägare;
fastigheterna brukas uteslutande av ägarna utom bolagens, som brukas av arrendatorer.

Ekshärad. Övervägande medelstora; de flesta ägas av Uddeholms a. b., utarrenderas
till åbönder; de hemmansägare, som finnas, bruka jorden själva.

1 2 s- Gustav Adolf. Kommunens hela areal är fördelad mellan Uddeholms a. b.
3 och staten: bolagets egendom år 1913 tax. till nära en miljon, statens 750 000 kr.

Norra Råda. Skogsegendomar med små inägor och stora skogsmarker:
1 2 3 4 56. 1 övervägande små egendomar eller lägenheter; ägas av ett bolag, staten är ägan!
*1 23 4 5 0. till prästgården, kommunen till fattiggården, *en mindre del äges av småbönder:

hemmansägarna bruka sina fastigheter själva, bolagets egendomar brukas till
största delen av arrendatorer.

4 1 Sunnemo. Största delen eller c:a två tredjedelar av all jord äges av bolag,

1 23 4. det övriga av småbönder, *lägenhetsinnehavare förekomma även; bönderna bruka
själva sin jord, bolagen utarrendera sina jordbruk.

4. *2 4. Nyed. Övervägande små; ägarna utgöras av bolag, enskilda, * staten och kom12
4. mimen; bruka huvudsakligast sina egendomar själva.

3. 1234. Älvsbacka. Jordbruksfastigheterna äro i allmänhet små; medelstora; ägarna

4. 2 4. äro bolag, enskilda, * staten äger komministerbostället; länskommunen äger skydds1
2 3 4. hemmet Alvåsen; de enskilda ägarna bruka själva sin jord, bolagsjorden är utarrenderad.

Frågan 1, huvudinnehåll: den allmänna karaktären av jordbruksfastigheterna, storleken:

olika slag av ägare och brukare.

It Ad AN 1. IfOI.Ad.

Bolag.

A. It. Mölnbacka-Trysil. :) Av bolagets jordbruksfastigheter lut sju eu öppen
åkerareal av 50 bär och mera, likaledes sju 20 30 har öppen åker, 77 stycken
öppen åker från 5 20 har samt 00 stycken därunder; fastigheterna brukas av
bolaget självt samt av arrendator^-.

Billernds m. fl. a. b. Långseruds, Gillberga, Stavnäs, (ilava, Älgå, Silleruds,
Silbodals, Järnskogs, Karlanda, Sunne, Fryksände, Gräsmarks, Lekvattnets, Ostmarks
och Nyskoga socknar. - Fastigheterna äro i allmänhet medelstora: i de
södra socknarna förekomma dock en del större fastigheter, liksom det ock i vissa
socknar finnes ett större antal småfastigheter; lägenheternas antal är i allmänhet
ringa: fastigheterna ägas dels av enskilda, dels av bolag; brukas huvudsakligen
av ägarna.

Storfors bruks a. b. Kroppa, Lungsuiuls, Färnebo, Varnums, Ölme socknar.

Kroppa socken har ursprungligen i sin helhet varit upplåten åt eller förbunden
med bergsbruket; inom socknen, omfattande ö 7/.,4 mantal och 4 ''/■> hytta, äger
Storfors bruks a. b. nu 5 S6/4g mantal och 3 ''/., hytta: av brukets 79 fastigheter
i Kroppa hava endast 5 ett tax. v. större än 05 000 kr., övriga 74 fastigheter
äro i jordbruksavseende mest att jämföra med småbondeställen, delvis jordlägen !)

Anm. Vid frågeformulärets besvarande ha bolagen anlagt avvikande synpunkter i
avseende å svarens lokala giltighet; i en del fall avses sålunda bolagets hela intresseområde
— alla de socknar, där bolaget innehar förvärv, — i andra åter blott någon viss
socken; i de fall, då bolaget innehar förvärv i blott en sådan, sammanfaller intresseområdet
väsentligen med socknen. Av svaren framgår emellertid i allmänhet i vad mån det ena
eller andra avses, varför oklarhet ej behöver uppkomma. Den efterföljande förteckningen
har till ändamål att ge en bild av intresseområdet för de bolag, som besvarat frågeformuläret;
uppgifterna äro bolagens egna, huvudsakligen avseende tillståndet 1910, jämförda med
sockenombudens uppgifter, som i fall de icke överensstämma med de förra, placerats inom
parentes.

Uddeholms a. b.: Nordmark, Rämen, Brattfors, Vase, Orre Ullerud, Ransäter, Nedre
Ullerud, Karlstads landskommun, Hammarö, Norra Ny, Dalby, Södra Finnskoga, Norra
Finnskoga, Ekshärad, Gustav Adolf, Norra Råda, Sunnemo, Nyed; A. b. Mölnbacka—Trysil,
Färnebo, Brattfors, Gåsborn, Kroppa, (Alster), Övre Ullerud, Nedre Ullerud, Grava, Dalby,
Norra Finnskoga, Nyed, Älvsbacka; Billeruds m. fl. _a. b.: Gillberga, Långserud, Stavnäs,
Glavä, (By), Sillerud. Karlanda, Silbodal, Järnskog, Älgå, (Gunnarskog), Sunne, Gräsmark,
Lysvik, Fryksände, Östmark, Lekvattnet, Nyskoga; Storfors bruks a. b.: Färnebo, Kroppa,
Lungsund, Ölme, Yarnum: A. b. Edsvalla bruk: Störa Kil, Nor, Bogen, Gräsmark, (Fryksände,
Östmark, Lekvattnet, Vitsand, Norra Ny, Nyskoga, Södra Finnskoga, Norra Finnskoga);
A. b. Bämen—Liljendahl: Nordmark, Rämen; Saugbrugsforeningen i Fredrikshald:
Nedre Ullerud, Svanskog, Sillerud, Holmedal, Västra Fågelvik, Töcksmark, Blomskog,
Trankil, Silbodal; Forshaga Sulfit a. b.: Alster, Övre Ullerud, Ransäter, Grava, Sunne, Dalby,
Södra Finnskoga, Norra Finnskoga; Lesjöfors a. b.: Färnebo, Nordmark, Rämen, Gåsborn;
Reliefors bruks a. b.: Rämen, Gåsborn; Gustafsfors fabrikers a. b.: Långserud, Glava, Sillerud,
Blomskog, Silbodal; Persbergs m. fl. Grufbolag: Färnebo, Nordmark, Gåsborn, Kroppa, Filipstad;
Kraft-a. b. Gallgång—Munkfors: (Rudskoga, Södra Råda); A. s. Lier,Varald & Bogen:
Bogen, Gräsmark, Lekvattnet; Gravberyskovens a. s.: (Södra Finnskoga;; Katrinefors a. b.:
(Nysund, Eskilsäter), Vitsand, Nyskoga; Glaf va Glasbruks a. b.: Långserud, Glava, Sillerud,
Karlanda, Silbodal, Järnskog, Kola, Älgå; A. b. Kroppstadfors bruk: Köla, Eda, Ny; Lundsbergs
Fastighets-a. b.: Lungsund; Kohlsäters a. b.: (Gillberga, Långserud, Svanskog); Dejefors
kraft- och fabriks-a. b: Övre Ullerud, Nedre Ullerud, Grava; A. b. Finshyttan: Färnebo, Nordmark,
Filipstad; Eda a. b.: Eda; Holmerudsfors a. b.: Holmedal; A. b. Sundshagsfors bruk:
Skillingmark; A. b. Skattkärrs Tegel- och Kakelfabriker: (Östra Fågelvik); Backetorps kvarnoch
sågverks a. b.: Sunne; Fåens Sjösänkningsbolag: Borgvik.

28 FRÅGAN 1. BOLAG.

heter; samtliga dessa 74 fastigheter äro utarrenderade, av de 5 större är jorden
till tvenne utarrenderad.

Lungsunds socken: Aven denna socken har till sin största del ursprungligen
varit förbunden med bergsbruket. Lungsund omfattar 13 1/u mantal plus 3 227 /
mantal beräknad i osmundjärnränta jämte 1 hytta, varav Storfors bruks a. b. äger
4 -y.j mantal plus 3 1,]6 mantal beräknad i osmundjärnränta jämte 1 hytta; av
brukets här ägda 73 fastigheter hava endast 3 ett tax. v. över 65 000 kr., och
brukas dessa av jordägarna, övriga 70 brukas av arrendatorer, och kunna trenne
räknas till medelstora egendomar, under det att de övriga kunna hänföras under
rubriken mindre egendomar och jordlägenheter.

Färnebo socken: Storfors bruks a. b. är markägare i ett skifteslag, Asphyttan
om 960 öre, och äger för närvarande därav 570 cl/,0 utom några avsöndringar;
hela denna skatt består av ett flertal mindre egendomar och jordlägenheter,
samtliga brukade av arrendatorer.

Varnums socken: Här äger bolaget .en mindre bruksegendom, Spjutbäcken,
sammansatt av fyra fastigheter, av vilka en kan betraktas som större jordegendom;
all jord utarrenderad.

Öl me socken: Ett mindre skogsskifte.

A. b. Rämen-Liljendahl. Jordbruksfastigheterna övervägande små; ägas dels
av s. k. bergsmän samt trenne bolag, vilka själva bruka de större huvudgårdarna
samt för övrigt hava arrendatorer.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. Små jordbruksfastigheter av kronoskattenatur;
mestadels hemmansägare, vilka vanligen själva bruka sina hemman.

Forshaga Sulfit a. b. Grava, Alsters, Rånsäters, Sunne, Övre Ulleruds,
Dalby, Norra Finnskoga socknar. — Fastigheterna utgöras i huvudsak av skogsegendomar,
utan annan inägojord än torplägenheter; av annan inägojord har bolaget
endast Ransbergs gård (65 bär åker) i Ransäters socken, Forshaga gård (35 har
åker) i Grava socken och Slättne gård i Dalby socken, alla övriga äro småegendomar;
inägojorden brukas i huvudsak av arrendatorer.

Lesjöfors a. b. Inom Rämens socken förekomma tvenne mycket stora fastigheter,
tillhörande dels bolaget, dels a. b. Rämen-Liljendahl, härtill komma några
få medelstora samt några få egendomar, som ägas av småbönder; fastigheterna
brukas huvudsakligen av ägarna själva; en del småtorpare förekomma.

Hellefors bruks a. b. Övervägande bolagsegendom, vars jordbruk i huvudsak
utarrenderas, därjämte småhemman, s. k. bergsmanshemman, vilka med obetydliga
undantag brukas av ägarna.

Gustaf sfors fabrikers a. b. Blomskogs, Silbodals och Silleruds socknar. —
Jordbruksfastigheterna bestå i stort av e:a 10 X odlad jord och resten utmark,
äro ur jordbrukssynpunkt små, då medelarealen för åkern utgör c:a 4 har; ägarna
i allmänhet bönder och några få bolag; allmogen brukar sin inägojord för egen
del, bolagen utarrendera för det mesta sin.

Persbergs m. fl. Grufbolag. Inom Färnebo socken äger Persbergs Grufve
a. b. följande fastigheter: 100 lotter i Persbergs Odalfält med ett tax. v. av
100 000 kr., 270/288 i Yngshyttan med ett tax. v. av 500 000 kr., 4|jj8l/64 i
Horrsjöhyttan med ett tax. v. av 12 100 kr., ±/64 i Nyhyttan med ett tax. v.

Frågan 1, huvudinnehåll: den allmänna karaktären av jordbruksfastigheterna, storleken;

olika slag av ägare och brukare.

KRÅKAN 1. BOI.AK.

25»

av 3 000 kr.; alla dessa fastigheter iiro uppdelade i brukningsdelar, varav ingen
överstiger i värde 65 000 kr.; dessa äro dels utarrenderade och dels upplåtna
åt bolagets gruvarbetare, en brukningsdel skötes av bolaget självt. Inom tilipstads
område äger bolaget en mindre lägenhet samt inom Ivroppa socken tre
fastigheter, som samtliga äro utarrenderade.

Nordmarks Grufve a. b. äger inom Nordmarks socken utom gruvfyndigheter
fyra fastigheter, av vilka ingen äger högre tax. v. än 65 000 kr.; all denna
jord är uppdelad i ett flertal brukningsdelar, som äro upplåtna åt bolagets gruvarbetare.

Finnmosse Grufbolag äger inom Nordmarks socken fyra fastigheter, vilka
samtliga kunna hänföras till mindre egendomar.

Gåsgrufve bolag äger ingen jordbruksfastighet, utan endast gruvfyndigheter.

Kraft-a. b. GuMspång-Munkfors. Huvudsakligen mindre och medelstora egendomar;
fastigheterna brukas till övervägande del av ägarna.

A. s. Lier, Varaid é Bogen. Huvudsakligen mindre fastigheter, som brukas
av torpare och arrendatorer. .

Katrinefors a. b. Jordbruksfastigheterna inom Yitsands socken äro övervägande
små och medelstora samt brukas, med undantag för bolagens, i regel av
ägarna själva.

Glafva Glasbruks a. b. Små lägenheter, tillhöriga enskild ägare och bolag.

A. b. Kroppstadfors bruk. Små fastigheter; brukas huvudsakligast av
ägarna själva.

Lundsbergs Fastighets-a. b. Lungsunds socken. — Fastigheterna äro medelstora
och brukas av ägarna med undantag av Uddeholms a. b:s och Storfors
bruks a. b:s underhavande, brukas av arrendatorer; brukningsgårdarna utgöras
av större torp.

Kohlsäters a. b. Fastigheterna inom Grillberga socken äro i allmänhet medelstora;
enskilda ägare och småbönder; fastigheterna brukas huvudsakligen av
ägarna.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. Medelstora, tvenne större och några lägenheter;
ägare: två bolag, två godsägare, hemmansägare och småbönder; brukas
av ägarna.

A. b. Finshyttan. Färnebo socken. — Fastigheterna äro övervägande stora,
men förekomma även medelstora, små och lägenheter; ägare: bruksägare och
mindre hemmansägare, bruka i huvudsak fastigheterna själva.

Holmerudsfors a. b. Övervägande småbruk, endast en större egendom,
prostgården; ägare: småbönder och några bolag; brukas huvudsakligen av ägarna
själva, till en ringa del av arrendatorer.

A. b. Sundshagsfors bruk. Fastigheterna äro medelstora eller merendels ,
mindre lägenheter; självständiga ägare bruka egendomarna själva.

Backetorps kvarn- och sågverks-a. b. Övervägande medelstora och små;
ägare: bolag och hemmansägare; brukas i större utsträckning av ägarna.

FRÅGAN 1 .

STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

Större egendomsägare.

Visnums-Kils in fl. socknar: Unga Berger. Övervägande medelstora och
små jordbruksfastigheter, ett fatal lägenheter; brukas av ägarna själva, med
undantag av att å större och medelstora egendomar finnas mindre arrendegårdar
och torp; komministerbostället utarrenderas.

Nysunds sockens värmlandsdel: övervägande små, sedan dels staten inköpt
nära hälften av skogsarealen och dels Södra Håkanbols, Norra Håkanbols, Hållunda
och Sundby (Åtorp) gods ägostyckats. I socknens norra del, i närheten
av Degerfors bruk finnas en del lägenheter; kommunen äger fattiggården Lidatorp.

Visnums socken: nära halva arealen stora, varibland Björneborgs järnverks
a. b. och Bäckhammars nya a. b. tillhöriga; i övrigt övervägande medelstora.
Kommunen äger Långeruds ålderdomshem, staten äger Backa, som utarrenderas,
så är förhållandet även med kyrkoherde- och länsmansboställena; i övrigt brukas
av ägarna.

Nor: Olof Andersson. Övervägande stora, även småbondeegendomar och
bostadsfastigheter; brukas av ägarna själva.

Svanskog: John Bnjntesson. Små fastigheter, vilka i regel brukas av ägarna.

Bro: H. v. Axelson. Fastigheterna äro övervägande medelstora; rätt många
både stora och små egendomar finnas även, lägenheter höra till undantagen;
blott få arrendatorer finnas.

Bro: F. M. Mohn. Inom socknen finnas 12 större gårdar med en areal
vardera av över 50 har; de flesta äro medelstora, c:a två hästars egendom,
mycket få kunna hänföras till lägenheter; jordbruket skötes i huvudsak av
ägarna själva utom på de fyra kronoegendomarna, vilka alla äro utarrenderade;
jordbruket innehaves i huvudsak av värmlänningar utom tre kronoarrendatorer,
som äro från Halland.

Silbodal: Olof Danielsson. Huvudsakligast medelstora hemmansägare, som
själva bruka sina egendomar.

Norra Ny: Daniel Andersson. Fastigheterna medelstora och små; bolag
och självägare, huvudsakligen de senare.

Norra Ny: P. J. Nordqvist. Medelstora egendomar; åkerarealen är c:a 2.5
a 7.5 har till varje egendom, skogsmark 5 har till varje har inrösningsjord.

Norra Ny: L. 0. Nordqvist. Större, medelstora, små; enskilda ägare,
småbönder, bolag; brukas huvudsakligen av ägarna.

Borra Ny: Olof Sonesson. Medelstora: övervägande självägare; några
arrendatorer finnas.

Dalby: Per Persson. Övervägande små; ägare äro bolag, större och mindre
självägare; utarrendering förekommer.

Elcshärad: Daniel Jonasson. Övervägande små, om c:a b har; bolag, självägande
bönder; bönderna bruka sill jord själva, bolaget har arrendatorer.

Frågan 1, huvudinnehåll: den allmänna karaktären av jordbruksfastigheterna, storleken;

olika slag av ägare och brukare.

l''RÅ(i AN 1. KRONOI.ÄNSMÄN OCH K RON O FOOD ÅR.

Elcshärad: P. J. Ekblom. Denna, länets till arealen största, församling,
innehåller enligt häradshövding von Wiekens ägobeskrivning 85 243 har, därav
2 980 har åker, då fördelade på 490 brukningsdelar och dessutom 303 lägenheter;
denna på 1880-talet utgivna beskrivning är dock något för gammal att
åberopa beträffande brukningsdelarnas och lägenheternas antal, då sedan genom
många hemmansklyvningar antalet ökats och nyodlingar föga vidgat åkerarealen.
Fastigheterna iiro övervägande små; största egendomen är Föskefors om c:a 120
har, ägare Uddeholms a. b.; utarrenderad; med undantag av Gunneruds gård
om 30 har, iiro alla bolagets fastigheter utarrenderade; hemmansägare hava numera
få torpare och systemet är synbarligen satt på avskrivning.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kromlänsmannen i Gillbergs härad. I Gillberga socken äro egendomarna
medelstora och brukas utan undantag av ägarna, men i de övriga socknarna
mindre; brukas i regel av ägarna själva.

Kronolänsmannen i Kds härad. Övervägande''små; ägarna äro huvudsakligen
småbönder; fastigheterna brukas huvudsakligen av ägarna.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. Fastigheterna äro övervägande
små; ett fåtal stora och medelstora, lägenheter fåtaliga. Jorden äges
huvudsakligen av småbönder och brukas av dem; arrendatorer förekomma fåtaligt.

t. f. Kronofogden i Frgksdals fögderi. Fastigheterna övervägande medelstora
och brukas i regel av ägarna själva.

Frågan 2.

Beträffande bolags egendomar bär, jämte varje bolags namn, uppgivas:

a) arten av den^ verksamhet, för vilken bolagets egendomar väsentligen utnyttjas:

industri (olika slag av träförädling, bergsbruk, sockertillverkning m. in),
jordbruk eller annan verksamhet;

b) i vad män jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller

dess tjänstemän;

c) huru många brukningsdelar för närvarande finnas;

huruvida det förekommer, att två eller flera brukningsdelar sammanslås och
brukas såsom en fastighet, eller att fastighet delas på flera brukare, samt
i vad mån och vid vilka tider sådan sammanslagning eller klyvning av
brukningsdelar ägt rum; och

huruvida och i vad mån brukningsdelar nedlagts i följd av jordbrukets indragning
under huvudgårdens jordbruk och när detta skett.

Sockenombud.

1 Färnebo. x) Persbergs Grefve a. 1)., Grefve a. b. Långban, a. b. Finshyttan.

a) De tvenne förstnämnda idka j ä mina 1 in sb rytm ng, det sistnämnda huvudsakligen
gjutgodstillverkning.

b) Utarrenderas i små lotter.

-• - A or dm ark. Uddeholms a. b.; Lesjöfors a. b., a. b. Rämen-Liljendahl; a. b. Fins hyttan,

Finnmosse draf bolag, Nordmarks Grefve a. b., Nordmarks elektriska kraft
a.b. samt Nordmarks såg- och hyttlag.

2 3. a) Bolagens jordbruksfastigheter taxerades 1910 till 1 165 400 kr.; Udde 3

holmsbolagets egendomar utnyttjas till bergsbruk, skogshantering; avverkning till

12. kolved, massved och timmer äger rum; Rämens a.b. utnyttjar sina för sågverks 2

rörelse; Lesjöfors och Finshyttan: bruksrörelse och mekanisk verkstadsdrift, Finnmosse
och Nordmarks gruvbolag driva gruvrörelse; Nordmarks såg är nu nedlagd.

!• 3 b) Inägojorden i allmänhet utarrenderad; Uddeholmsbolagets brukas av bolagets
arbetare såsom arrendatorer eller av dess tjänstemän, t. ex. skogvaktare.

3 6- Rämen. Lesjöfors a. b.

a) Huvudsakligast järnbruksrörelse, dessutom sågverks-, lådfabriks- och trämassefabriksrörelse.

b) Alla torp äro upplåtna på arrende till torpare och dagkarlar utom egendomarna
i brukets omedelbara närhet, vilka brukas av bolaget självt, samt två
mindre torp, upplåtna åt skogvaktare. *)

*) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

1''HÅGAN 2. SOCKENOMBUD.

t;) 16 hästtorp och 13 dagkarlstorp; enligt beskrivning över Rftmens sockenkarta
skall bolaget äga 13 brukningsdelar; ingen sammanslagning, klyvning eller
indragning av fastigheter under de senaste 15 åren.

Brattfors. Uddeholms a. b., a. b. Mölnbacka-Trysil; Brattfors a. b. 13. 3

a) Industri; bergsbruk och lantbruk. 3. t

b) Huvudsakligen upplåten till torpare och arrendatorer; brukas av bolagen 13. 3
själva.

c) Brukningsdelarna c:a 80 stycken; Uddeholmsbolaget har 50 å 60 torpare
och arrendatorer; den jord, som tillhör Mölnbacka-Trysil, består av endast en brukningsdel;
klyvning eller sammanslagning har ej förekommit, ej heller att ägor 13. i
under huvudgårdens brukning nedlagts.

Gåsborn. Hellefors bruks a. b., Lesjöfors a. b.; (trafve a. b. Långban och 3 4 5. 4
Persbergs Grefve a. b.

a) De bägge sistnämnda bolagen besitta en rekognitionsskog, även en del
av de båda förstnämnda bolagens egendomar torde vara av rekognitionsnatur.
Uteslutande skogsbruk, virkesavkastningen bortflottas till förädling And de resp. 5
verken vid Hellefors och Lesjöfors; skogarnas avfallsprodukter användas i bergs- 4
•brukets tjänst.

b) Bolagens odlade jord — * bestående av spridda torplägenheter — brukas 4 5. *5
av torpare, *som samtidigt äro bolagens arbetare; själva bruka bolagen ingen jord; *4
skogvaktarna ha mindre egendomar.

c) Någon klyvning av brukningsdelar förekommer ej, åtminstone ej på sista 1 2 4 5.
tiden, *de sista fem åren; sammanslagning torde, ehuru mera sällan, före- *1. 4

komma nu så väl som förr; inga brukningsdelar ha nedlagts. 12.

Kroppa. Storfors bruks a. b. 13.

a) Industri, järnbruksrörelse.

b) Jorden är upplåten på arrende, en liten del brukas av bolaget självt.

Lång sund. Storfors bruks a. b. 3

b) Bolaget brukar självt två större gårdar, eljest utarrenderas.

Olme. Storfors bruks a. b., Sjöstads a. b., Ölme tomt-a. b. l

a) Det förstnämnda bolaget äger en skogsmark, som utnyttjas för träförädling;
Sjöstads a. b. driver jordbruk; tomtaktiebolaget idkar tomtförsäljning samt
driver jordbruk.

b) Sjöstads och Olme a. b. bruka jorden själva.

c) Den Storfors tillhörande jorden utgör två brukningsdelar, de bägge övriga
bolagens egendomar vardera en.

Varnum. Storfors bruks a. b., a. b. Träkol. i

a) Skogsbruk.

'' b) Inägorna utarrenderade.

c) Storfors egendom, Spjutbäcken, utgör nu som förr en brukningsdel.

Visnum. Björneborgs jernverks a. b., Bäckhammars nya a. b. i

a) Aga det förra en, det senare tvenne egendomar; Bjömeborgsbolaget utnyttjar
sin väsentligen för jordbruk, Bäckhammar sina för cellulosaindustri.

b) Brukas av bolagen själva.

c) En brukningsdel vardera.

Visnums-Kil. Förekomma icke. 3

Jordundersökningens betänkanden. III.

FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.

12. Rudskoga. Kraft-a. b. Cfullspång-Munkfors.

a) Bolaget äger några mindre jordlotter — lägenheter — bestående av ängsmark,
i och för vattenrätten vid sjön Skagern.

i 2. i Nysund. Frövifors a. b.; Willingsbergs a. b., a. b. Billinge skog, Katrinefors
a. b., Laxå bruks a. b., Svartå bruks a. b.

l 2. a.) Sågverks-, träförädlings- eller järnindustri,

i b) Den odlade jorden är upplåten på arrende åt omkring 60 arrendatorer.

12 3. Södra Råda. Kraft-a.b. Gullspång-Munkfors.

a) Avsikten med jordförvärvet är att. för framtiden utnyttja detsamma i och
för industri samt att reglera sjön Skagern, ävensom att avyttra tomter — allt beroende
på anläggning av elektrisk kraftstation.

b) All jord upplåtes på arrende.

12. l äse. Uddeholms a. b.

a) Jordbruk.

* i b) Av bolaget självt, * eller dess tjänstemän.

i 2. e) En brukningsdel.

12 3. 12. Alster. A. b. Mölnbacka-Trysil, Forshaga Sulfit a. b.; Handels-a. b. P. G..

Jansson.

i 2 3. i a) De två förstnämnda ha köpt några skogsegendomar, som utnyttjas för

1 2. pappersmassetillverkning; handelsbolaget inköpte för åtskilliga år sedan, i avsikt

att förvärva vattenfall, ett större egendomskomplex, vars större del dock sedermera
försålts till Kronan och enskilda.

12 3. b) Inägojorden är, där den ej av bolagen försålts, utarrenderad,

i 3. i 2. c) Ingen sammanslagning har förekommit; åtskillig inägojord har försålts till

3 enskilda personer; indragning under huvudgårdens jordbruk har icke förekominit 12

3. Ostra Fågelvik. A. b. Skattkärrs Tegel- och Kakelfabriker, Trävaru-a. b. .1.

F. Österman.

12 3. *3 a) Det förra äger flera smärre jordbruksfastigheter — *sex egendomar—,
av vilka några ligga intill Skattkärrs stationssamhälle, där fabrikerna äro förlagda,
tre om c:a 25, 35 å 50 har åker äro belägna i andra delar av sockl
2 3. 3 nen; det senare bolaget äger en mindre jordbruksfastighet. Av tegelfabrikens
egendomar användas en del till lertag, de andra äro inköpta huvudsakligen för

12. 12 3. framtida skogsbehov; jordbruk bedrives även; å Trävarubolaget Östermans fastighet
ligger bolagets såg.

3. *i 2. b) Största delen av den jord, som äges av Skattkärrs a. b. — * de tre ovannämnda
brukningsdelarna — är bortarrenderad; de smärre jordbruksfastigheterna,

2 3. vid stationssamhället har bolaget under eget bruk; Trävarubolaget J. F. Oster3
man utarrenderar; bolaget köper inga egendomar eller skogsmark, utan upphandlar
timret stämplat på rot av bönderna själva. 1

1 3 4. 3 4. Stora Kil. A. b. Edsvalla bruk, Frykfors a. b., Hannäs ångsåg; Trävarua.
b. K. Chr. Jensen.

13 4. a) Edsvalla bruk äger en ångsåg och bedriver huvudsakligen sågverksrörelse;
i Frykfors a. b. tillverkar trämassa, bedriver i mindre omfattning såg- och kvarn -

Frågan 2, huvudinnehåll: bolagsegendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent. utnyttjas;

b) om jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller dess tjänste män;

c) antal brukningsdelar f. n.; förekommer sammanslagning, klyvning eller ned läggning

av brukningsdelar? ,

IHÅdAN 2. SOCKENOM HUI).

.''i 5

rörelse, samt äger elektrisk kraftstation och distrilitierar elektrisk energi; Träl- 134. 34.
vanibolaget M. Chr. ,J enson äger .några större skogsfastighoter.

b) Utarrenderad. 1 x 3 4.

c) De tre förstnämnda bolagen ha vartdera eu brukningsdel; ingen samman- 1. 13 4.
slagning eller klyvning har förekommit, hinder de senaste 30 åren, ej heller någon *34. 1
nedläggning.

Frykerud. Förekomma icke. 1234.

Övre Vllerud. A. b. Mölnbacka-Txysil, Forshaga Sulfit a. b.; Uddeholms a. b. 135. 1

a) Träförädling. x 3.

b) Upplåten på arrende.

c) Under Mölnbaeka höra f. n. 2C> s. k. hästegendomar och 15 skogsarbetare- 3
torp eller lägenheter, under Forshaga fyra och tre resp.; några brukningsdelar ha 1
nedlagts i följd av jordbrukets indragning under huvudgården, en del ha utlagts
till skogsmark.

Ransäter. Uddeholms a. b., Forshaga Sulfit a. b., L. Gr. Bi''att & C:o. 245.

a) Industri och jordbruk; Uddeholmsbolaget bedriver vid Munkfors järn- 1. 24.
industri samt sågverksrörelse, Forshaga Sulfit a. b. trämasse- och pappfabrikation.

b) I allmänhet upplåten på arrende; en mindre de! brukas av bolagen själva; 1245. 145
Uddeholms a. b. brukar självt under Munkfors bruk lydande hemman *med *5
undantag av torpen; inägoima till 23 brukningsdelar utarrenderade; Forshaga Sulfit

a. b. innehar sju större och mindre egendomar, alla inägor iiro utarrenderade; en
större lägenhet, som ägdes av Ranåns Fabriks-a. b., har av nämnda bolag överlåtits,
äges och brukas av L. G. Bratt & C:o. 2

c) Brukningsdelarna o:a 40; Uddéholms a. b. äger förutom huvudgården vid 1. 4
Munkfors c:a 30, av storlek lika med småböndernas, samt några mindre torp;

Forshaga Sulfit a. b. c:a åtta samt några mindre torplägenlieter; sammanslagning 124.
eller klyvning ej i nämnvärd grad; ej heller indragning; ej nedläggning av bruk- 24. .1
ningsdelar; i ett hemman, där Uddeholmsbolagets egendomar ursprungligen voro 5
fyra, ha genom successiv sammanslagning bildats två brukningsdelar, även inom

ett annat hemman ha egendomar fördelats mellan övriga egendomars brukare;
färre brukningsdelar ha sålunda uppstått; sådan sammanslagning har dock ej
skett'' på de senaste fem åren.

Nedre Vllerud. A. b. Mölnbacka-Trysil, Dejefors kraft- och fabriks-a. b. 1 4. 4

a) Mölnbaeka: trämassetillverkning och joi-dbruk; Dejefors: elektrisk kraft,"14. 4
snickeii och trämassetillverkning, jordbruk.

b) Mer än hälften under eget biuk, resten utarrendei-ad. 1 4.

Karlstads landskommun. Handels-a. b P. G. Jansson. 1

a) Bolaget äger Alsters bruk med en stor valsqvarn samt eu mindre vattensåg.

b) Inägojox-den, c:a 75 liar, är upplåten på arrende.

Grava. A. b. Mölnbacka-Trysil, Forshaga Sulfit a. b., a. 1). Skåre-Trysil. 13. 3. 1

a) De båda förstnämnda äga jordbruksfastighet tax. till 387 100 kr. samt 3
annan fastighet till ett tax. v. av 4 164 300 kr., bedriva tillverkning av sulfitmassa
och papper; Forshaga a. b. innehar ett sågverk om fem ramar, som emellertid
numera användes blott till sågning av virke för bolagets eget behov; Skåre- 1
Trysil äger ångsåg samt en del åkerjord.

b) Forshaga Sulfit a. b. brukar nära hälften självt, resten är utarrenderad; 3

a, b. Mölnbacka-Trysil utarrenderar all sin'' jord; en brukningsdel brukas av 3. 1
bolaget självt; en del av den åkerjord, som Bolaget Skåre-Trysil äger, har upplåtits
till potatisland åt arbetarna, resten brukas av en hemmansägare i närheten.

FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.

12 3.
1 2. 3

*1 2.

3. 1 2.

1 3.

12 4.

1 2 4. 4
4. 12 4.

1 2 3.
1

c) Under Försiggå Sulfit a. b. finnas f. n. nio brukningsdelar; förut har
funnits elva, men av dessa sammanslogos fyra till tvft: under Mölnbacka-Trysil
finnas åtta, varav en är taxerad till 72 000 kr.; här har sammanslagning eller
klyvning ej förekommit; en brukningsdel under Forshaga har nedlagts, flera torde
snart röna samma öde, då bolaget ärnar utlägga till skogsmark; även jord under
Mölnbacka-Trysil har nedlagts.

Hammarö. Uddeholms a. b., Trävaru-a. b. N. Chr. Jensen.

a) Uddeholmsbolaget äger l/4 mantal samt ångsågen Skoghall; sågverksrörelsen,
som bedrives sedan långt tillbaka, har betydligt utvecklats, timret tages uteslutande
från Älvdalen; jordbruk finnes även. * Det andra av de nämnda bolagen
driver sågverksrörelse, men har intet jordbruk.

b) Uddeholmsbolaget utarrenderar åkerjorden, c:a 12 ä 15 har, utgörande
ung. hälften av hela arealen.

c) En brukningsdel.

Nor. A. b. Edsvalla bruk, Frykfors a. b.; aktierna i det förstnämnda bolaget
ägas nästan uteslutande av det engelska bolaget The Kellner Partington Co.,
Ltd, Manchester.

a) Det förstnämnda bolaget förädlar skogsprodukterna vid Edsvalla sulfitfabrik,
det sistnämnda, som innehar Norsälvens vattenfall, bedriver sågverks-,
kvarn- och träsliperirörelse.

b) Edsvalla bruk utarrenderar.

c) Vid Edsvalla finnas utom huvudegendomen åtta torp; bolaget har försålt
trenne skattelagda hemmansdelar till deras förutvarande arrendatorer; Frykfors
a. b. har utstyckat inägorna å sin fastighet samt försålt fem torp så väl som
huvudgården till självständiga jordbruk; ett torp under Edsvalla bruk har till
följd av sitt avlägsna läge utlagts till skogsmark.

Segerstad. Trävaru-a. b. i Göteborg. Förekomma icke.

a) Bolaget äger en skogspark, där rationell skogskultur bedrives.

Grums. Agnhammars bruks a. b.

a) Träförädling (sågverksrörelse) samt jordbruk.

b) Av bolaget självt.

c) Tre; ingen sammanslagning eller klyvning har ägt rum; ingen jord är utlagd.

B or g vik. Borgviks a. b.

a) Järnbruksrörelse, träförädling samt trämassetillverkning, skogs- och jordbruk.

b) Av bolaget självt eller utarrenderad, resp. 283 och 266 har.

c) 37 brukningsdelar; indragning eller nedläggning har icke förekommit.

Ed. Borgviks a. b., Kyrkebyns sulfit-a. b., Slottsbrons sulfit-a. b.

a) Det förstnämnda bolaget äger 21 fastigheter, tax. v. till sammanlagt 847 800
kr., varav den största till 244 000 kr., den minsta till 6 000 kr.; Kyrkebyns a. b.
har fyra egendomar tillsammans tax. till 120 000 kr., den största värd 70 000
kr., de övriga 16 ä 17 000 kr.; Slottsbrons a. b. äger tvenne fastigheter tax. till
8 000 och 17 000 kr. resp.; jordbruk bedrives.

b) Av samtliga bolagsegendomar brukas 12 av bolagen själva, de övriga äro
utarrenderade.

Frågan 2, huvudinnehåll: bolagsegendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent. utnyttjas;

b) om jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller dess tjänste män;

c) antal brukningsdelar f. n.; förekommer sammanslagning, klyvning eller ned läggning

av brukningsdelar?

1''HÅGAN 2. SOCKENOMBUD.

c) Egendomarna brukas i tio delar, vadan sålunda flora egendomar ligga
under sambruk, särskilt är detta fallet med de icke utarrenderade.

Gillberga. lvohlsäters a. b., Borgviks a. b. 2

a) Huvudsakligen skogsbruk.

b) Huvudgården brukas av bolagen, de mindre av arrendatorer; av Kolli- 2 4
säters tre jordbruksfastigheter är den största utarrenderad, av Borgviks fem äro
de tre mindre och en av de större utarrenderade, den återstående brukas av
bolaget.

c) Inalles åtta brukningsdelar.

Långserud. lvohlsäters a. b., Stömne bruks a. b., Gustafsfors fabrikers a. b., i
Hillringsbergs a. b., Glafva Glasbruks a. b., Svaneholms a. b. samt Viksfors a. b.

a) Viksfors bolag använder sin egendom bl. a. till nederlagsplats, de övriga
bolagen utnyttja sina till träförädling, sågverksrörelse samt, med undantag av
Glafva Glasbruk, pappersmassetillverkning; lvohlsäters bruk skogs- och jordbruk.

b) Svaneholms och Viksfors egendomar brukas av tjänstemännen, de övriga
äro utarrenderade.

c) C:a åtta brukningsdelar; å Kohlsäters egendomar har ingen sammanslagning,
klyvning eller nedläggning ägt rum.

Stavnäs. Stömne bruks a. b.; a. b. Stömne sulfitfabrik, Borgviks a. b. i

a) Det förstnämnda bolaget äger jordbruksfastigheter om ö 2/3 mantal, med

en areal öppen jord av c:a 425 har och en skogsareal av c:a 6 300 har;
Stömne sulfitfabrik äger en jordbruksfastighet taxerad till 13 200 kr., och
Borgviks a. b. är ägare till två större hemmansdelar med ett tax.v. av 37 800
kr.; Stömne bruks a. b. driver trävarurörelse och tillverkar pappersmassa. 3

b) De Stömne bruk tillhörande huvudgårdarna Stömne säteri och Sölje i
jämte intilliggande delar i andra hemman — * större delen av arealen — brukas *i
av bolaget, mera avlägset från dessa liggande delar av arrendatorer eller torpare;
de Borgviks bruk tillhöriga tvenne hemmansdelarna ävensom sulfitfabrikens ovan- i
nämnda fastighet brukas av arrendatorer.

c) Till Stömne bolag höra ett 40-tal mindre egendomar och torp; har ej 3
förekommit, att brukningsdelar sammanslagits eller styckats, ej heller att någon
brukningsdel indragits under huvudgården.

Hög ernå. Förekomma icke. 2

Glava. Hillringsbergs a. b., Glafva Glasbruks a. b. 3

a) Det förras egendomar — * c:a en fjärdedel av kommunen — utnyttjas 3
huvudsakligen för tillverkning av trämassa samt sågning av bräder, plank, stav

o. d.; även drives mejerihantering och kvarnrörelse; Glafva Glasbruk tillverkar 5.
fönsterglas; tager ved för glastillverkningen, säljer det grövre virket, * driver även 3.
sågv erksrörejse.

b) Hillringsbergs a. b. utarrenderar större delen; det närmast huvudgården 5.
liggande brukas av bolaget självt; Glafva Glasbruks huvudegendom är ej stor, 5
åtskilliga mindre torp finnas, som utarrenderas.

c) Har förekommit, att brukningsdelar sammanslagits och lagts till “herr- 3
gården “.

Värmskog. Förekomma icke. i

Svanskog. Kohlsäters a.b. i

a) En egendom. t

b) Arrendator.

I RÅGAN 2. SOCKENOMBUD.

Eskilsäter. A. b. Värm!andshem, Katrinefors a. It.

■ a) Det förra äger Rosenborgs gods; driver jordbruk; det senare i nämnda
egendom c:a 600 har skogsmark, som utnyttjas för produktion av pappersmassa.

b) Egendomen brukas av bolagen själva.

Olserud; Botilsäter. Förekomma icke.
i By. Billeruds a, b. Torde icke förekomma.

a) Bolaget äger 1/4 mantal Billerud med undantag av därifrån gjorda avsöndringar.

b) Bolaget självt.

Bro; Södra Ny; Huggenås. Förekomma icke.

Kila. Förekomma icke, med något enstaka undantag.

a) Det har inträffat, att bolag inköpt egendomar samt avverkat skogen,
jorden har därefter försålts; förliden vår inköpte sålunda Säffle ångkvarns- och
sågverks- a. b. en mindre egendom, förmodligen i ovannämnda syfte.

''/''veta. Förekomma numera icke, sedan a. b. Värmlandshem, som inom församlingen
ägt egendomarna Guttane, Järnbol och Lerdalen, utstyckat och försålt
dessa till småbruk (egnahem).

Sillerud. Gustafsfors fabrikers a. b.; Hillringsbergs a. b.; Glafva Glasbruks
a. b., Svaneholms a. b.; a,, b. J. N. Sanne; Saugbrugsforeningen i Fredrikshald.

a) Tax. v. för Gustafsfors, Hillringsbergs, Glafva Glasbruks samt Saugbrugsforeningens
egendomar uppgick 1908 till sammanlagt 1 141 100 kr.; de nämnda
bolagens och Svaneholms egendomars sammanlagda areal uppgår till 496.8 har
inägor samt 10 534 har skog; Gustafsfors, Hillringsbergs samt Svaneholms bolag
tillverka plank och bräder samt mekanisk — det förstnämnda bolaget även kemisk —
trämassa; Saugbrugsforeningen sågar en ringa del av virket vid Lee, det mesta
går emellertid till Fredrikshald, där det förädlas.

b) Bolagens jord är till huvudsakligaste delen upplåten på arrende, endast
en Gustafsfors tillhörig brukningsdel brukas av bolaget självt.

c) F. n. finnas 76 brukningsdelar och nio torplägenheter; sammanslagning
eller klyvning av brukningsdelar förekommer i regel ipke, men så väl bolag som
enskilda ägare ha, då husen varit odugliga, utlagt mindre torplägenheter till
skogsmark.

Holmedal. Holmerudsfors a. b., a. b. .T. N. Sanne; Saugbrugsforeningen i
Fredrikshald.

a) Den senare har egendomar i sju olika hemman: de större och bättre egendomslotterna
hava inköpts för låga priser under 1870- och 1880-talen;’ ett köp
har ägt rum nyligen; från samtliga egendomar avverkas timmer och pappersved,
som hittills förädlats i Norge; Holmerudsfors a. b. har inköpt en avsöndring
med vattenfall.

b) Brukas av arrendatorer; dessutom finnas många innehavare med besittningsrätt
på livstid, en upplåtelseform, som bolaget numera ej medgiver.

c) Brukningsdelarna c:a 15 stycken; ingen klyvning eller sammanslagning
har hittills förekommit; i eu del fall har sammanslagning skett, likaså nedläggning
av lägenheter.

Frågan 2, huvudinnehåll: bolagsegendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent. utnyttjas;

b) om jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller dess tjänste män;

e) antal brukningsdelar f. n.; förekommer sammanslagning, klyvning eller ned läggning

av brukningsdelar?

1''HÅC.AN 2. SOCKliNOMBUD.

:t(.i

Västra Fågelvik. Töcksfors bruk, Saugbrugsforeningen i Fredrikshald.

b) Äga vartdera en mindre hemmansdel, som det förra självt brukar, det
.senare utarrenderar.

Töcksmark. Saugbrugsforeningen i Fredrikshald, a. b. J. N. Sanne. 12345.

a) Fredrikshalds Saugbrugsforenings egendomar huvudsakligen för skogsbruk;

<len avverkade skogen forslas till Norge och förildlas där; a. b. ,T. X. Sanne, som 1234. 1231
•sedan 1912 äger fastigheter i socknen, bedriver huvudsakligen träförädling av
•olika slag.

b) Inägojorden jämte betesmark är å Saugbrugsforeningens egendom hel och
hållen upplåten på arrende; det andra bolaget brukar självt sin jord.

c) A Saugbrugsforeningens mark f. n. 16; omkring 20; sammanslagning 34. 5. 3 4.
endast i vissa fall för längre tid sedan; å a. b. J. N. Sannes jord finnas f. n. sex
brukningsdelar, som uppkommit genom sammanslagning under förre ägarens tid.

Öster vallskog. A. b. Forsbacken, a. b. J. X. Sanne. 123.

a) Det förra bolaget har hittills försålt det avverkade virket från sin egendom,
men kommer antagligen att självt förädla detsamma; det senare bolaget, .
som först år 1912 blivit ägare av egendomar inom socknen, kommer antagligen
att använda sina skogsprodukter härifrån för egen industri i Töcksfors.

b) A. b. Forsbacken har utarrenderat alla sina inägor; det andra bolaget
brukar självt så väl inägor som skog.

c) Forsbacken har 11 brukningsdelar samt fyra, som utarrenderats till självägande
småbönder: inga brukningsdelar ha nedlagts.

Karlanda. Billcruds a. b., (Hafva Glasbruks a. b., Hillringsbergs a. b. 1 3 4.

a) Bolagen äga ungefär 3 % av socknens jord, liggande på de s. k. finn- 4. 13 4.
skogarna i socknens östra del; utnyttjas huvudsakligen till olika slag av träförädling;
Billeruds a. b. förädlar skogsprodukterna i sågverk och hyvleri samt i
pappersmassefabriker, Glafva Glasbruk använder en stor del av skogsprodukterna

till brännved, sågar en del vid eget sågverk samt försäljer en del, särskilt
pappersved, till andra träförädlingsbolag.

b) Upplåtna på arrende.

c) 11 brukningsdelar finnas, men endast tre egentliga arrendatorer, det övriga
Arrenderas av småbrukare, som själva ha egen jord.

Blomskog. Saugbrugsforeningen i Fredrikshald, Lennartsfors a. b., Gustafs- 1234.
fors fabrikers a. b.; ett par i kompani varande skogshandlande äga några mindre lotter. 4

a) Det förstnämnda bolaget är den största jordägaren inom kommunen, 23.
innehar c:a 10 % av tax. v. å jordbruk: Lennartsfors a. b. äger en och!
dustafsfors fabrikers a. b. ett par smärre fastigheter; skogsprodukterna användas i 4.
vid bolagens pappersmassefabriker och sågar; Saugbrugsforeningen förädlar sitt 23.
virke i Xorge.

b) Med obetydliga undantag upplåten till arrendatorer; Gustafsfors fabrikers 1234. 12

•a. b. brukar en del — *c:a hälften — självt. *2 3.

c) Fredrikshalds Saugbrugsforening äger tio brukningsdelar; när tid efter 2 3. 4

annan, allt ifrån 1860-talet, nya brukningsdelar inköpts, som varit belägna intill
gamla sådana, läggas bägge under ett bruk; klyvning förekommer icke; indragning
har skett, men blott av torp, avsides liggande ägor eller åkerbitar i oregelbunden
följd; indragning av brukningsdelar har ej förekommit, 1

Trankil. Lennartsfors a. b., Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. 1

a) Trämassetillverkning, det senare även sågverksrörelse.

b) Lennartsforsbolaget brukar sin egendom självt.

FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.

23. 2 Silbodal. Saugbrugsforeningen i Fredrikshald, Gustafsfors fabrikers a. b.; Hillringsbergs
a. b., Koppoms pappersfabriks a. b. samt (Kafva Glasbruks a. b.

12. 2 3. a) Tax. v. 1908: 468 900 kr., en femtedel av hela socknens; huvudsakligei»
3 skogsbruk; Saugbrugsforeningen utforslar virket till Norge, där det förädlas,
Gustafsfors bolag förädlar allt vid sin pappersmassefabrik.

2 3. b) Inrösningsjorden utarrenderad.

3 c) Omkr. 12; de brukas var för sig, med undantag av en Gustafsfors a. b. tillhörig
fastighet, som är delad på flera arrendatorer; ingen brukningsdel har nedlagts 2

3. Skillingmark. Koppoms pappersfabriks a. b., Jössefors a. b.

2 a) Bolagens egendomar, huvudsakligen bestående av skogsmark, omfatta 206-12 3. och 11 har resp.; träförädling vid sågverk och trämassefabrik.

3 b) Koppoms bolags jord brukas av tjänstemännen.

2 c) Inägorna äro avsöndrade.

4. 1 23 4. Järnskog. Koppoms bruks a. b.; Koppoms pappersfabriks a. b.

12 3. 4 a) Ägoareal c:a 100 har åker och äng, c:a 150 har skog; det förra bolaget

1 23 4. tillverkar jordbruksredskap samt bedriver i liten skala träförädling; det senare
bedriver papperstillverkning.

b) Brukas av bolagen själva.

4 c) Klyvning torde ej ha förekommit.

1 2 3 4. Kola. Adolfsfors a. b.

a) Träförädling och jordbruk.

b) Av bolaget självt.

2 3 4. c) En brukningsdel.

1234. Kela. Amotsfors pappersbruks a. b., a. b. Kroppstadfors bruk, Charlottenberg»
12. 2 a. b., Eda a. b., Sälboda a. b.; Adolfsfors a. b., Jössefors a. b.; a. b. Värmlands—
Eda, bad- och vattenkuranstalt.

2. 1 234. a) Fastigheterna tax. 1908 till 426 200, 1913 till 671 200 kr.; de sju förstnämnda
driva skogsavverkning, några även träförädling; kvarnhantering vid Kroppstadfors,
Charlottenberg, Eda och Sälboda; vid Charlottenberg finnes threeplyfabrik
och elektrisk kraftstation, Eda glasbruk är även beläget där; jordbruk bedrives
av Eda och Jössefors bolag.

b) Charlottenbergs a. b. brukar självt, Kroppstadfors delvis självt, övriga,
bolag utarrendera.

2. 3 c) 18 å 20 brukningsdelar; sammanslagning eller delning torde icke ägt ruin 12

3. Arvika landskommun. Jössefors a. b., Sälboda a. b.

2. 12 3. a) Bolagens egendomar taxeras till 118 400 kr.; sågverks- och träförädlings rörelse

(pappersmasse- och papperstillverkning).

12 3. *2 b) Jorden brukas — * till allra största delen — av bolagen själva.

l c) Hemmanet Bjelfverud, tillhörigt Sälboda a. b., var förr indelat i en mängd"

lotter, som innehades av åbönder; de senare blevo för några år sedan uppsagda
samt avflyttade; deras bostäder äro nu borttagna och därtill hörande åkerlappar
betas nu av ungboskapen från Sälboda.

i Ny. A. b. Kroppstadfors bruk, Jössefors a. b.

a) Bolagsegendomarna äro icke nämnvärt stora; skogen förädlas till plank

Frågan 2, huvudinnehåll: bolagsegendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent. utnyttjas;

b) om jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller dess tjänste män

; c) antal brukningsdelar f. n.; förekommer sammanslagning, klyvning eller ned läggning

av brukningsdelar?

FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.

samt trämassa, jordbruk bedrives även; bolagen ha — i mindre utsträckning
försålt inägorna på all framtid i lotter med ett markområde, varierande från 1.5
30 har, samt husbehovsskog till vedbrand.

b) Inägorna till en del av bolagen själva, utarrendering ej i nämnvärd utsträckning.

c) Brukningsdelarnas antal är icke stort.

Älgå. Jössefors a. b.; Glafva Glasbruks a. b., Hillringsbergs a. b. 12. i

a) Det förstnämnda äger Älgå egendom, år 1913 tax. v. till 450 000 kr.; 12. l
fastigheten i fråga har nyligen inköpts; bolaget arrenderar dessutom kronobostället 2. i 2.
Berg; egendomarna utnyttjas av bolaget till jordbruk, * särskilt med hänsyn till *2
mjölkavkastningen, som dels finner användning för arbetarna vid Jössefors bruk,

dels — från Älgå — avyttras i Arvika; dessutom bedrives något kvarn- och såg- i
verksrörelse. Glafva Glasbruk samt Hillringsbergs a. b. bedriva årligen stora avverkningar
å sina betydande skogsegendomar.

b) Jösseforsbolaget brukar självt sin jord; torpsystem förekommer; de—
merendels små — jordbruk, som höra till de båda övriga bolagens fastigheter,
innehavas i de flesta fall av de ursprungliga ägarna, vilka vid köpet uppgjort
om att få kvarbo i ett visst antal år mot erläggande av alla skatter, ett arrende,
som kan bli nog så drygt; andra åter arrendera direkt.

Gunnarskog. Jössefors a. b., Sälboda a. b.; Billeruds a. b. 1245. 145.

a) De två förstnämnda inneha 25 å 30 % av hela arealen * till ett tax. v. år 1 4. *1

1913 av 947 500 kr.; Billeruds a.b. har börjat i mindre utsträckning inköpa 14.
fastigheter; sågverksrörelse och förädling av trävirke till sulfitmassa och papper. 1 2 4 5.

b) Huvudgårdarna brukas av bolagen själva eller deras tjänstemän och de
mindre, mera spridda, av arrendatorer.

c) Antal brukningsdelar tillhöriga Jössefors äro 18 och Sälboda 15; samman- 1. 1 4 0.
slagning har i stor utsträckning ägt rum under de senaste åren, * men har, vad *4
Sälboda angår, även pågått under långliga tider; en del smärre, mera avlägsna, 14 5.
ha av bolagen utlagts, då jordbruket därstädes ej ansetts löna sig; en stor del

torp hava sålunda förvandlats till skogsmark.

Bogen. Jössefors a. b.; a. s. Lier, Yarald & Bogen (norskt bolag). 13 4. 1 234.

a) Det förra äger två egendomar, * det senare en; träförädling. 1. *12.

b) Lier, Yarald & Bogen brukar självt; en mindre del av det till huvud- 1. 2
gården hörande, förr betydliga jordbruket, brukas av en bolagets tjänsteman;
sedan gammalt finnas en del mindre lägenheter, som brukas och besittas av
torpare; å Jössefors egendomar har den odlade jorden sålts; egendomarna ut- 1. 3 4.
arrenderas.

Brunskog. Borgviks a. b. 1

a) Jordbruk och skogsbruk.

b) Huvudgården brukas av bolaget självt.

c) Bolaget äger inom kommunen utom huvudgården ett 20-tal mindre egendomar,
som äro utarrenderade; sammanslagning, klyvning eller indragning ha icke 2
förekommit.

Mangskog. Jössefors a. b., Borgviks a. b. 1234.

a) Huvudsakligen skogsavverkning för tillverkning av trämassa.

b) Uteslutande arrendatorer.

c) Jössefors a. b. äger något över 30 och Borgviks a. b. fem brukningsdelar; 34.
sammanslagning eller klyvning har ej nämnvärt förekommit, ej heller har förekommit
att brukningsdelar indragits under huvudgård.

FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.

124. Boda. Borgviks a. b.

* 4 a) Träförädling — * dels sugning av virke, dels tillverkning av pappersmassa —,
i 4. järn till verkning.

12 4. b) Helt och hållet upplåten på arrende.

* 4 c) Åtta brukningsdelar, * av vilka sex hålla c:a 20 har vardera, en 5 har, en c:a

12 4. *i 60 har; den senare — * under senaste femårsperioden taxerad till 46 000 kr._

•• 2 4. bildades år 1895 genom sammanslagning av fyra brukningsdelar; en brukningsdel
på c:a 6 har nedlades för fem år sedan till ödehemman på grund av sämre belägen1.
2. het; någon indragning i övrigt under huvudgårdens jordbruk har ej ägt rum.

1 234. 12345. Sunne. Forshaga Sulfit a. b., Nors järnbruks-a. b.; Borgviks a. b.

1 2 3 4. 5 a) Skogsbruk; Borgviks a.b. äger ett skogshemman, som för skogens skull

inköptes för c:a 40 år sedan.

i 2 3 4. 6 b) Odlade jorden upplåten till arrendatorer; Borgviksbolagets fastighet brukas
av tre arrendatorer; fordom bodde där sex ä sju familjer, som hade sin goda
bärgning.

123. Ostra Emtervik. Förekomma icke.

l 2. i Västra Emtervik. Borgviks a. b.; bolaget äger tvenne mindre jordegendomar
och en lägenhet.

2 a) Förr skogsbruk, sedan några år är skogen avverkad.

* • 12. b) Arrendatorer.

2. 12. Gräsmark, a) Säfveåns a. b., Jössefors a. b.; Billeruds a. b., Agnhammars

1 bruks a. b., Nors järnbruks-a. b., a. s. Lier, Varald & Bogen (norskt bolag); Säfveåns
a. b:s jord har numera övergått till a.b. Edsvalla bruk.

i 2. a) Samtliga till sågverksrörelse och träförädling, tillverkning av trämassa.

b) Större egendomar brukas av bolagen själva eller deras tjänstemän, mindre,
s. k. bruksegendomar, av arrendatorer.

!• 2. 12. c) Brukningsdelarnas antal är f. n. 22; närmare 45; sammanslagning eller

2 klyvning förekommer icke; i allmänhet finnes en arrendator på varje egendom.

4 Lysvik. Nors järnbruks-a. b.

a) Bolaget äger emellertid blott en areal av 0.5 har, fordom använt till kolupplag.
1 * * * 5

1 2 3 4 6 6. Fryksände. Kyrkebyns sulfit-a. b., Billeruds a. b., Nors järnbruks-a. b.

1 2 3 4 6. a) Det förstnämnda bolaget äger Boda bruk samt utnyttjar skogen vid Boda

träsliperi, eljest jordbruk; bolaget äger dessutom mindre skogsegendomar i tvenne
hemmans utskogar; Billerudsbolaget, som äger Skalleby gård, utnyttjar skogen för
sina sulfitfabriker;'' Nors järnbruks-a. b. äger Torsby bruk med tillhörande jordbruk
samt dessutom jordbruksfastigheter i ett tiotal hemman; skogen utnyttjas
vid Torsby träsliperi, dessutom bedrives jordbruk.

5. 1 2 34 6. b) Bruka sina egendomar själva; undantag utgör Billerudsbolaget, som ut arrenderar.

5 c) Nedläggning torde icke ha förekommit.

i 4. Östmark. Agnhammars bruks a. b., Kyrkebyns sulfit-a. b., Lövhaugens kom l

3 4. i pani (norskt bolag), a. b. Edsvalla bruk, Billeruds a. "b.; Nors järnbruks-a. b.; Kaiklans
torps a. b. (norskt bolag).

Frågan 2, huvudinnehåll: bolagsegendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent. utnyttjas;

b) om jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller dess tjänste män;

c) antal brukningsdelar f. n.; förekommer sammanslagning, klyvning eller ned läggning

av brukningsdelar?

FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.

u) Skogsavverkning; Lövhaugens koni|mni ilger i socknens norra del ansenliga 12 4. 4
skogsområden, från vilka timmer dels tages till bolagets ångsåg i Norge, dels
försälj es antingen på rot eller som pappersved till svenska köpare.

b) Inrösningsjord^! brukas av arrendatorer; Nors järnbruk har flera egen- 12 4. s
domar, som bortarrenderats till jordbrukare.

c) 40 å 50; sådan sammanslagning har förekommit, * har börjat ett eller annat 12. *1
år efter det bolagen blivit ägare till fastigheterna och sedermera fortgått, eftersom
förhållandena gestaltat sig; någon styckning av fastigheter har ej inträffat; flera 12.
brukningsdelar ha — * åtminstone till större delen - nedlagts; särskilt gäller detta *1. 2
torplägenheter, som äro dåliga och avlägset belägna från allmänna vägar; flera 3

av Nors järnbruks egendomar äro alldeles utlagda till skogsmark.

Lelcvattnet. Nors järnbruks-a. b., Kyrkebyns sulfit-a. b.; a. s. Lier, Yarald 12349. 1249.
Jk Bogen (norskt bolag), Lysviks Sågverks a. b., Agnhammars bruks a. b.; Billeruds 8
a. b., a. b. Edsvalla bruk, Säfveåns a. b.

a) Nors järnbruks egendomar äro taxerade till 159 800 kr., de övriga bolagens 2

till c:a 100 000 kr. tillsammans; skogsavverkning i och för träförädling; Agn- 1 2 4 6 9. 2
hammars a. b. huvudsakligen skogsbruk. Bolagen inköpa alltjämt de förträffligaste 8
skogsegendomarna; skogen utnyttjas nästan uteslutande på så sätt, att man återförsäljer
densamma, då tillfälle till vinst gives, någon annan förädling förekommer
sällan än att förvandla skogen i ädel metall för att därmed köpa mer och förtjäna
mera; bolagens jordbruk äro knappt nämnvärda; torpen äro besatta av brukare, ,
för det mesta icke ens av det, utan beväxta med ljung, mossa, videbuskar m. m.

b) .Jorden är — * för det mesta — utarrenderad. 1 4 6 9. * 1 4 9.

c) Två egendomar under Lysviks sågverks a. b. brukas av samme arrendator, 2
den tredje är utlagd sedan gammalt.

Vitsand. A. b. Edsvalla bruk, Katrinefors a. b., Agnhammars bruks a. b., 2 3.

Sulfit-a. b. Göta.

a) Ovannämnda bolag äga jordbruksfastigheter till ett värde av 1 078 500 3
kr. enligt 1913 års taxering, medan alla socknens jordbruksfastigheter taxeras
till 2 318 100 kr.; samtliga bolagsegendomar utnyttjas för skogsindustri, jord-2 3.
bruket är en bisak.

b) Jordbruket är allmänt upplåtet på arrende; en mindre del innehaves av 2
bolagens tjänstemän.

c) C:a 54; c:a 37; sammanslagning har icke förekommit, varemot i ett fall 2. 3. 2
under senare åren en bnikningsdel delats.

Norra Ny. Uddeholms a. b., a. b. Edsvalla brak, Sulfit-a. b. Göta. 4

a) Skogsbruk; skogarna kalhuggas till stor del.

b) Jorden är upplåten på arrende.

Nyskoga. A. b. Edsvalla bruk, Katrinefors a. b., Sulfit-a. b. Göta, Billeruds a. b. 3

a) Stora arealer ligga under bolagsvälde, en del gårdar äro dessutom inköpta
av enskilda spekulanter; samtliga äro inköpta för skogsavverkning; virket bortföres
från församlingen, där ingen industrianläggning finnes.

b) De flesta gårdarna brukas av arrendatorer, några äro ödelagda.

c) 16 brukningsdelar.

Dalby. Uddeholms a. b.; Sulfit-a. b. Göta, a. b. Mölnbacka—Trysil, The 4 5. 4
Kellner Partington Co., Ltd, Manchester.

a) Uddeholmsbolaget innehar de största förvärven; år 1913 taxerades bolagets 4. 5
egendomar till 841 000 kr.; skogsavverkning och träförädling.

b) Jorden brukas av arrendatorer samt till en del av bolagstjänstemän; 4

FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.

a den jord, som Uddeholmsbolaget funnit lönande att odla, är upplåten på arrende
utom i några fall, där den brukas av bolagets tjänstemän.

c) Uddeholmsbolaget ägde 1912: 13 brukningsdelar; sammanslagning sällan.

5 6. 5 Södra Finnskoga. Sulfit-a. b. Gröta; Uddeholms a. b., Agnhammars bruks
6 a. b., a. b. Edsvalla bruk, a. b. Järpliden, Gravbergskovens a. s.; The Kellner
Partington Co., Ltd, Manchester.

4 5 6. a) Skogsavverkning; ingen träförädling förekommer inom socknen, utan allt
avverkat trä forslas från orten.

4 5 6. 5 b) Så gott som all bolagsjord är utarrenderad; en ringa del brukas av
bolagen eller deras tjänstemän.

i Norra Finnskoga. Uddeholms a. b., a. b. Mölnbacka-Trysil, a. b. Edsvalla
bruk, Bålstads a. b. och Sulfit-a. b. Göta.

a) Endast träförädling.

b) Jorden är upplåten på arrende.

c) E. n. finnas 10 större och 10 mindre brukningsdelar; någon sammanslagning
förekommer ej, ej heller har någon brukningsdel nedlagts.

3 5. Ekshärad. Uddeholms a. b.

a) Bergsbruk och papperstillverkning.

b) De flesta jordbrukshemmanen äro utarrenderade.

123. Gustav Adolf. Uddeholms a. b.

2. i a) Utnyttjas huvudsakligen för trävara- och järnindustri; för skogshantering;

all industri inom socknen är nedlagd på grund av ogynnsamma kommunikationer.
12 3. b) Uteslutande arrendatorer (torpare).

l. 2 c) C:a 300 torplägenheter; någon brukningsdel torde ej ha nedlagts.

1 2 3 4 5 6. Norra Råda. Uddeholms a. b.

125.1. 123456. a) Utnyttjas för industri: järnförädling vid Hagfors järnverk, träförädling
*1 3 4 5 6. vid Stjämsfors sulfat- och Årås sulfitfabriker, i mindre skala sågverksrörelse, * dessl
utom skogsbruk samt i mindre utsträckning jordbruk; en elektrisk kraftstation
för industriens behov finnes.

12. 1 23 4 56. b) Bolagets större egendomar brukas av bolaget självt; de mindre, utgörande
i större delen, äro upplåtna åt arrendatorer; några smärre lägenheter brukas av
bolagets skogvaktare.

c) Brukningsdelarna äro tre medelstora samt c:a 250 mindre, dessutom 260
15. *i lägenheter; sammanslagning har ytterst sällan förekommit, varemot — * allt emellanåt
5. 15. —klyvning sker; under senare år likväl blott i enstaka fall; indragning av brukningsdelar
under huvudgårdens jordbruk har icke förekommit.

12,3 4. Sunnemo. Uddeholms a. b.

a) Skogen utnyttjas för bergsbruk, trämasse- och virkesindustri; bruk eller
fabrik finnes dock ej inom socknen.

b) All inägojord upplåten på arrende.

c) Sammanslagning eller klyvning förekommer icke.

2 Nyed. Uddeholms a. b., a. b. Mölnbacka-Trysil, a. b. Molkoms kvarn- och
grynverk, Blombacka a. b., Dala väfveri-a. b., a. b. Fintegelbruket,

a) Väsentligen industri och skogsbruk, i mindre mån jordbruk.

Frågan 2, huvudinnehåll: bolagsegendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent. utnyttjas;

b) om jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller dess tjänste män;

c) antal brukningsdelar f. n.; förekommer sammanslagning, klyvning eller ned läggning

av brukningsdelar?

FRÅGAN 2. BOLAG.

b) Mölnbackabolaget utarrenderar all sin åkerjord, Uddeholms a. b. sin delvis,
medan Blombackabolaget samt Molkoms kvarnbolag bruka sill jord själva.

c) Brukningsdelarnas antal är 38; sammanslagning har ägt rum i två fall :
Blombackabolagets egendom har bildats av fyra brukningsdelar, en av Uddeholmsbolagets
egendomar av fem, vilken sistnämnda sammanslagning ägt rum redan
innan egendomen kom i bolagets ägo; inga brukningsdelar ha nedlagts.

Älvsbacka. A. b. Mölnbacka-Trysil. 1234.

a) Av alla kommunens, enligt 1008 års tax. till ett värde av 815 300 2
kr. upptaxerade, jordbruksfastigheter äger ovannämnda bolag fastigheter till ett

värde av 383 000 kr., vilka utnyttjas till skogsbruk, träförädling — tillverkning 2 3 4. 1 2 4. 1
av papper och trämassa —, kvarndrift och taktegeltillverkning. 2 4.

b) Upplåten på arrende åt en arrendator, * som brukar c:a 50 har åker, samt 1234. *2 4.
åt c:a 25 hästtorpare med vardera 5—8 har; dessutom finnas 10—15 skogsarbetare,
som inneha 1—4 har vardera.

c) Ett 40-tal brukningsdelar; två egendomar på c:a 8 har vardera ha samman- 2. 24.
slagits till en; även två gamla torp ha sammanslagits till ett, av det sammanslagna 4
torpets inägor har en del planterats med skog; flera avlägset eller i skogen 2
liggande ägor ha planterats med skog.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Bolagets egendomar utnyttjas huvudsakligen för järnhantering,
sågverksrörelse och cellulosatillverkning.

b) Under eget bruk 10 brukningsdelar, av tjänstemän brukas 30 brukningsdelar,
utarrenderade 2 133 brukningsdelar.

c) Under senaste tio åren ha 8 brukningsdelar försvunnit genom sammanslagning
och 173 nya uppkommit genom klyvning.

A. b. Mölnbacka-Trysil. b) Fastigheterna brukas av arrendatorer utom
c:a 650 har, fördelade på fem gårdar, som brukas av bolaget.

c) Brukningsdelarnas antal uppgår till 207 stycken.

Sammanslagningar av egendomar ha förekommit av flera skäl, dels för bättre
ordnande av inägornas belägenhet i förhållande till varandra — sålunda av rent
praktiska skäl, dels där jordbruket varit väl litet för en brukare att vara fullt
sysselsatt på, men för stort till jordlägenhet.

Sammanslagningar har för ifrågavarande bolag skett uti fem fall under de
senaste tio åren; i samband därmed har ofta avskiljning till mindre jordlägenheter
skett för att bereda skogsarbetaretorp för födande av en å två kor. I enstaka
fall har en egendom delats i mindre jordlägenheter.

I två särskilda fall ha egendomar lagts under huvudgårdens jordbruk, då
de legat omedelbart intill denna. Detta för tioårsperioden.

Billeruds m. fl. a. b. a) Industri och jordbruk å Billeruds a. b:s egendomar.

b) Huvudgårdarna brakas av nämnda bolag självt, torp och mindre hemmansdelar
av arrendatorer.

c) Brukningsdelarna utgöra tillsammans 241, Billeruds a. b. 3, Stömne bruks
a. b. 55, Hillringsbergs a. b. 115, Nors järnbruks-a. b. 68; flertalet hava under 10
har åker, endast 13 stycken hava en åkerareal överstigande 10 har; kreatursstocken
varierar å egendomar upp till 10 har åker från 2 a 3 nötkreatur utan
häst, till 5 nötkreatur och en häst, å de övriga från 6 nötkreatur och 2 hästar
till 25 hästar och 50 nötkreatur.

FRÅGAN 2. BOLAG.

Storfors bruks a. b. a) På egendomarna finnas bolagets stora järnverksanläggningar.
Jordinnehavet är för bolagets verksamhet nödvändigt för att bereda
det behövlig koltäkt, vattenkraft in. m.; jordegendomarna skaffa, i den mån de äro
utarrenderade, behövlig arbetskraft huvudsakligen för skogsbruket, under det att
den av bolaget självt brukade jorden bereder industriarbetarestammen en säker
tillgång på mjölk och jordbruksprodukter samt tillhandahåller industrien behövliga
dragare.

ii) Se frågan 1.

c) Inom Kropp a socken, där bolagets industri huvudsakligen är belägen,
finnas för närvarande på 79 fastigheter c:a 138 brukningsdelar; av dessa äro trenne
brukade av markägaren i form av ett medelstort och två små gårdsbruk; av
de övriga, samtliga utarrenderade, är en medelstor samt 76 mindre hästegendomar
och 58 jordlägenheter, födande eu eller två kol-, brukade av skogs-, såg-, industri-
eller gårdsbruksarbetare.

Inom Lungsunds socken på dess av bolaget ägda 73 fastigheter finnas c:a
112 brukningsdelar, varav tva större gårdsbruk brukade av jordägaren, tre medelstora
arrendegårdar, 65 utarrenderade hästegendomar, av vilka c:a fem äro större
och fordra dräng större delen av året, samt 52 jordlägenheter, födande ett par
kor, pa arrende brukade av skogs- eller jordbruksarbetare.

Inom I ärnebo socken äger bolaget på Asphyttans grund 17 brukningsdelar,
samtliga utarrenderade, av vilka 10 äro mindre hästegendomar och 7 skogsarbetarelägenheter.

Inom Varnums socken finnas å bolagets ägor 8 brukningsdelar, samtliga utarrenderade,
varav en större egendom och en mindre hästegendom, resten jordlägenheter
brukade av skogs- och jordbruksarbetare.

I mannaminne har å bolagets egendomar ingen sammanslagning av brukningsdelar
ägt rum, klyvning endast i de fall, att jordägare och arrendator
därom varit ense och då med tillgodoseende av berättigade jordbrukarekrav.

A. b. Edsvalla bruk. a) Bolaget utnyttjar sina egendomar genom drivandet
av sulfitfabrik vid Edsvalla bruk i Nors socken, genom försäljning av skogsprodukter,
såsom sågtimmer, sulfatved, träkol in. in., och genom idkandet av jordbruk.

b) Inägojorden är upplåten på arrende med undantag av fyra brukningsdelar,
som bolagets skogstjänstemän sköta och vilkas avkastning de uppbära.

c) Bolaget äger tillsammans 132 brukningsdelar, nämligen i Nors socken 12,
Störa Kil 1, Gräsmark 9, Bogen —, F ryk sände 4, Vitsand 57, Nyskoga 15, Södra
Finnskoga 20, Norra Finnskoga 3, Dalby 2, Norra Ny 9.

Vid vissa tillfällen, då eu brukningsdel varit så liten, att den ej kunnat föda
två kor, har denna sammanslagits med annan närbelägen, likaledes mindre brukningsdel;
å andra sidan har större sammanhängande jordareal uppdelats i lotter
■om 1.5—3.5 har.

Nedläggning av brukningsdel i följd av jordbrukets indragning under huvudgården
har åren 1907 och 1908 skett i Gräsmarks socken vid två torp, då Säveåns
a. b. ägde brukets nuvarande fastigheter. Dessa två torp voro emellertid år
1913 utbjudna till salu och det ena har nyss funnit köpare.

A. b. Rämen-Liljendahl. a) Lesjöfors a. b. driver järnverk m. m., Hellefors
bruks a. b. järnbruk, skogsbruk m. m. samt a. b. Ramen—Liljendahl såg, hyvleri

Frågan 2, huvudinnehåll: bolagsegendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent. utnyttjas :

b) om jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller dess tjänste män;

c) antal brukningsdelar f. n. ; förekommer sammanslagning, klyvning eller ned läggning

av brukningsdelar?

1''lt Ad AN 2. »Öl.AO.

och lådfabrik samt trämassetillverkning; bolaget förildlar nästan alla trävaror, innan
de exporteras.

b) Förutom huvudgårdarna, som brukas av bolaget självt, samt fyra skogvaktareboställen,
är all jord utarrenderad.

c) Under Ramen 134 delar, som brukas var för sig samt äro belägna huvudsakligen
i Rämens socken, en mindre del i Nordmarks socken.

Sammanslagningar eller klyvningar hava under senaste årtiondet ej ägt rum,
inga delar hava heller nedlagts, däremot har under år 1911 en del jord, liggande
vid sågverket, frånskilts huvudgården i Ramen och brukas nu av arrendator.

Saugbrugsf or eningen i Fredrikshald. a) Bolagets egendomar inom Värmland
hava inköpts för erhållande av råvara till bolagets träförädlingsverk, sågar, sliperi
och sulfitfabrik; i något undantagsfall har förvärvet haft annan orsak, såsom förvärv
av strandrätt eller liknande.

b) All bolagets inägojord utarrenderad till på varje brukningsdel boende
arrendator.

c) 91 bebodda brukningsdelar finnas f. n. tillhöriga bolaget inom Värmland
och äro dessa i de flesta fall av samma omfattning som vid tiden för förvärvet.
I 10 fall av dessa 90 har utbyte eller sammanslagning i någon mån förekommit,
och i 5 fall ha de otjänligaste delarna av förut för lång tid sedan brukad jord
utlagts till betesmarker och skog; alla dylika utlagda jordegendomar ha utgjorts
av illa belägna torp med klen jord med undantag för ett fall, där en invid en
landsväg belägen gård gjordes fri från hus, då det visade sig omöjligt att på
annat sätt bli kvitt tattare på detta avsides belägna hemman; jorden utarrenderades
till grannarna.

Forshaga Sulfit a. b. a) Tillverkning av sulfit- och sulfatcellulosa samt trämassa,
försäljning av sågtimmer, träkol och brännved.

b) Forshaga lantbruk om c:a 35 har, i Grava socken, brukas av bolaget,
Slättne egendom om 3 har, i Dalby socken, brukas av en tjänsteman, likaledes
ett torp, Hagarne, i Grava socken; allt övrigt är utarrenderat.

c) För närvarande finnas 54 brukningsdelar. I två fall, för 7 år sedan och
år 1913, ha tvenne brukningsdelar sammanslagits till en.

Någon till huvudgården indragen brukningsdel finnes ej.

Lesjöfors a. b. a, b) Bolagets egendomar utnyttjas huvudsakligen för bergsbruk
och brukas den väsentligaste delen av jorden av bolaget självt. A. bi
Rämen—Liljendahls egendomar utnyttjas för trävara- och pappersmasseindustr.
och brukar även detta bolag den väsentligaste delen av jorden självt.

Hellefors bruks a. b. a) Bolaget, som inom Värmlands län äger jordbruksfastigheter
huvudsakligen i Gåsborns socken och till mindre del i Rämens, utnyttjar
sina egendomar till skogsproduktion för sin bruks- och trävaruindustri,
förlagd till grannsocknar inom Örebro län, samt till bergsbruk.

b) All inägojord å ifrågavarande bolags mark är utarrenderad förutom fyra
mindre lotter, som anslagits till skogvaktareboställen.

c) 41 stycken s. k. hästtorpare—med hästtorpare förstås här skogsarbetare,
vars arrenderade jord medgiver hållandet av häst för skogsarbetet och jordbruket
— och 62 stycken skogsarbetarelägenheter i Gåsborns socken samt 4 stycken
hästtorpare och 6 skogsarbetarelägenheter i Rämens socken.

Brukningsdelar hava icke sammanslagits på senaste åtta år; i enstaka fall
ha brukningsdelar i stället kluvits.

Nedläggning av brukningsdelar förekommer icke.

FRÅGAN 2. BOLAG.

Gustaf sfors fabrikers a. b. Följande bolag äro fastighetsägare inom de
socknar, där Gustafsforsbolaget äger fastigheter: Gustafsfors fabrikers a. b., Efillringsbergs
a. b., Glafva Glasbruks a. b., alla svenska, samt det norska bolaget
Saugbrugsforeningen i Fredrikshald.

a) Det förstnämnda utnyttjar sina fastigheter för sulfatcellulosatillverkning
och jordbruk vid Gustafsfors i Älvsborgs län, för slipmassetillverkning vid Krakfors
och för sågverksrörelse och pappersfabrikation vid Skåpafors; Hillringsbergs
a. b. bedriver jordbruk, sågverksrörelse och slipmassetillverkning vid Hillringsberg;
Glafva Glasbruk driver jordbruk och glastillverkning vid Glafva; Fredrikshalds
Saugbrugsforening exporterar allt rundvirke från sina egna skogar till Norge,
där det förädlas, samt köper dessutom av allmogen ej obetydligt med virke, som
också exporteras i oförädlad form, så vida det icke till någon liten del försågas vid
Strand eller vid dotterbolaget a. b. Lee bruks sågverk, beläget vid sjön Stora Le.

c) Gustafsforsbolaget äger inom sin intressesfär 60 stycken brukningsdelar,
har dels arrendatorer (hästtorpare), dels fasta skogsarbetare. För de senare, som
ej hålla häst, men en å två kor, och som skola ha sin utkomst huvudsakligen av
skogsarbete året runt, passa bäst små lägenheter, äldre mindre torp, som eljest,
d. v. s. i saknad av alltid tillgänglig biförtjänst, skulle stå öde såsom ofta hos
allmogen. För hästtorparna, som skola hämta sitt levebröd av jordbruket med
biförtjänster av skogskörslor på vintern, passa de större brukningsdelarna — någon
gång, där brukningsdelen varit för liten för besuttenhet, uppkomna genom sammanslagning
av tvenne.

Nedläggning av brukningsdelar till följd av jordbrukets indragning under
huvudgårdens jordbruk torde ej förekomma.

Persbergs m. fl. Grufbolag. a) Bolagens huvudsakliga verksamhet är gruvdrift;
jordinnehavet är emellertid nödvändigt för att till gruvorna erhålla nödigt
virke, för att uppsamla vatten till kraft åt dessa samt för att bereda bostadslägenheter
åt en yrkesskicklig arbetarestam. Tack vare jordinnehavet, har medelst
ett vitt utgrenat och dyrbart kanalsystem med tillhörande dammsjöar nödig vattenkraft
kunnat beredas.

b, c) Persbergs Grufve a. b:s fastigheter inom Färnebo socken äro med
undantag av ett mindre jordbruk, som skötes av bolaget självt, upplåtna på arrende i
67 brukningsdelar; av dessa äro 14 mindre hästegendomar, 20 mindre lägenheter,
födande en ko, samt 33 smålägenheter, tillräckliga blott för en halv ko. Samtliga
dessa 53 lägenheter äro utarrenderade till bolagets gruv- och skogsarbetare,
dessutom finnas c:a 45 arbetare, som endast innehava potatisland; bolagets
lägenhet inom staden Filipstads område brukas på arrende av en skogsarbetare
och å bolagets fastigheter inom K noppa socken finnas fyra mindre hästegendomar
samt tvenne lägenheter, födande c:a två kor.

Nordmarks Grufve a. b:s fastigheter äro uppdelade på 26 brukningsdelar,
varav en mindre hästegendom samt 25 smålägenheter, födande en ko, och äro
dessa allesammans upplåtna åt bolagets gruvarbetare.

Finnmosse Grufbolags fastigheter äro brukade i fyra smärre lägenheter,
upplåtna till gruvarbetare.

Någon sammanslagning eller uppdelning av brukningsdelar har åtminstone
på senaste tiden ej ägt rum.

Frågan 2, huvudinnehåll: bolagsegendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent. utnyttjas:

b) om jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller dess tjänste män

; c) antal brukningsdelar f. n.; förekommer sammanslagning, klyvning eller ned läggning

av brukningsdelar?

PKÅGAN 2. BOLAG.

Kraft-a. b Gullspång-Munkfors, a) Bolagets egendomar bestå av jordbruksegendomar
med vattenfall, som användas för frambringande av elektrisk
kraft vid Gullspångs kraftstation samt vid Munkfors vattenfall för drift av kvarn
och såg; egendomarna behövas i övrigt för bostadsplatser åt personal och för
upplåtelser av mark till tomtplatser, därjämte måste mark finnas i reserv för
upplåtelser till eventuella industriföretag.

b) Jordbruket är utarrenderat; en del tomtplatser och bostäder användas för
bolagets personal.

c) Sju brukningsdelar; vissa fastigheter äro delade på flera brukare. Några
brukningsdelar hava icke nedlagts.

A. s. Lier, Varald & Bogen, Fredriksstad, såsom ägare av Bogens kapell
j Värmland.

a) Väsentligen skogsbruk för avverkning av timmer, som förarbetas till skidor,
plärdt och band till försäljning och export.

b) Huvudgården brukas av ägaren, de övriga av torpare och arrendatorer.

c) 21 brukningsdelar.

Gravbergskovens a. s. a) Bolaget utnyttjar sina egendomar genom försäljning
av skogsprodukter, såsom sågtimmer, massaved, sulfatved och brännved m. in.,
och genom idkande av jordbruk.

b) All inägojord utarrenderas utom tvenne för bolagets tjänstemän avsedda
brukningsdelar.

c) Bolaget äger 42 brukningsdelar i Södra Finnskoga; sammanslagning eller
klyvning av brukningsdelar har ej ägt rum; någon nedläggning av brukningsdelar
i följd av jordbrukets indragning under huvudgården har ej förekommit.

Katrinefors a. b. Inom ''Vitsands socken finnas följande bolag: a. b. Edsvalla
bruk, Katrinefors a. b., Agnhammars bruks a. b., Sulfit-a. b. Göta.

a) Skogsbruk, huvudsakligast, till mindre grad jordbruk.

b) Jorden är upplåten på arrende med undantag av en mindre del, avsedd
till husbehov för Edsvalla och Katrinefors förvaltare.

c) Någon sammanslagning eller klyvning av brukningsdelar har, åtminstone
sedan längre tid tillbaka, ej ägt rum och ha ej heller några brukningsdelar nedlagts
till följd av jordbrukets indragning under huvudgården.

Under a. b. Edsvalla bruk finnas 33 brukningsdelar och under Katrinefors
a. b. 19 brukningsdelar, under Agnhammars bruks a. b. en brukningsdel och
under Sulfit-a. b. Göta en brukningsdel.

Glafva Glasbruks a. b. a) Bolagens egendomar användas dels för sågverksrörelse,
dels för trämasseindustri.

b) Jorden upplåtes i allmänhet på arrende.

A. b. Kroppstadfors bruk. Inom Eda socken firmas följande bolag: Eda
a. b., Charlottenbergs a. b., Sälboda a. b., a. b. Kroppstadfors bruk.

a) Eda a. b. bedriver glastillverkning, de övriga träförädling eller papperstillverkning.

b) Eda och Sälboda a. b. ha arrendatorer, de bägge andra bruka själva
jorden.

Lundsbergs Fastighets-a. b. a) Inom Lungsunds socknen har Storfors bruk
egendomar.

b) Brukas av ägarna; en del arrendetorp finnas. Lundsbergs Fastighets-a. b.
äger numera inga gårdar eller torp utlämnade å arrende; har till följd av lantbrukets
indragning sålt sina större torp och arrendegårdar till sina gamla arrendatorer.

Jordundersökningens betänkanden. III. 4

FRÅGAN 2. BOLAG.

Kohlsäters a■ b. a) Papptillverkning och jordbruk.

b) Jorden brukas av bolaget självt, utom mera avlägsna jordlägenheter.

c) 12 brukningsdelar i tre socknar. Ingen sammanslagning; ingen klyvning.

Inga brukningsdelar nedlagda till följd av jordbrukets indragning under huvudgårdens
jordbruk.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. Inom Nedre Ulleruds socken finnas
följande bolag: Uddeholms a. b., a. b. Mölnbacka—Trysil, Dejefors kraft- och
fabriks-a. It.

a) Mölnllackafiolaget tillverkar sulfat, mekanisk slipmassa samt driver jordbruk:
Dejefors a. b. driver elektrisk kraftanläggning, mek. slip, såg, snickeri
och jordbruk.

b) A. b. Mölnbacka—Trysil bär c:a tre fjärdedelar under eget bruk, resten
utarrenderas; Dejefors a. b. har allt under eget bruk.

A. b. Finshyttan. a) Areal c:a 2 000 har: masugn och verkstadsrörelse;
största delen av jorden brukas av bolaget och födas därpå 35 kor och 15 hästar.

b, c) Trenne brukningsdelar, varav två brukas av arrendatorer. Inga brukningsdelar
nedlagda.

A. b. Sundshagsfors bruk. a) Skogen användes till plank och bräder samt
trämassa och papper.

b) Brukas av bolagstjänstemän.

A. b. Skattkärrs Tegel- och Kabelfabriker, a) Bolagets egendomar äro av
följande slag:

1) Delar av egendomen .Björknäs, förvärvade dels för att få industritomter,
dels för 1 ertag, dels för jordbruk i mån som lertagsåkrama ej längre få disponeras,
dels för att kunna sälja undan till egnahems- och byggnadstomter.

2) Egendomar, som huvudsakligast köjits för att komma åt skogsmarken; där''
id bär mest avsetts att fa tillfälle bereda arbete åt de tegelbruksarbetare, som
annars under vintermånaderna måste söka sig till andra orter och därefter kanske
ej återkomma; sådant arbete består uti dikning, gallring samt avverkning och
körning, kastvedshuggning in. in. Utan en fast yrkeskunnig arbetarestam kan
tegelyrket ej bestå i konkurrensen.

En stor olägenhet vid dessa egendomsförvärv är jordbrukets skötsel: att få
arrendatorer är ju ingen konst, men att få dem att betala arrende och att sköta
jorden är eu mycket svår sak. Principen att den, som skall bruka jorden, även
bör äga densamma, är väl oomtvistlig. För bolagets kakelfabriksrörelse krävas
årligen några 100 famnar ved, ävensom till personalens hushåll: därtill har avsetts
till hjälp, jämte köpved, gallringsved från skogarna.

Med dylik mera kostsam gallring av skogarna samt med dåligt betalande
arrendatorer torde skogsförvärv ej vara i sig självt vidare lukrativt, i synnerhet
som till banker för lånt» penningar genomsnittligen årligen nog får betalas 6.2 5
å 6.5 V ränta; stigande massvedspris lova dock, att dylika egendomsförvärv,
sedan de gjort den tjänst, som med dem avsetts, kunna utan förlust avyttras.

Backetorps kvarn- och sågverks-a. b. a) Bolaget ägor ej fullt 1 bär jord:
driver endast kvarnrörelse.

b) Brukas av mjölnaren.

Frågan 2, huvudinnehåll: bolagsegendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent. utnyttjas:

b) om jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller dess tjänste män:

c) antal brukningsdelar f. n.; förekommer sammanslagning, klyvning eller ned läggning

av brukningsdelar?

1-HÅ(''.AN 2

stohhi-: i :<;i-:n dom saga m -

:»!

Fåens Sjösänkningsbolag. Borgviks a. b.

a) Detta bolag di-iver i Brunskogs socken ingen nämnvärd industri.

Ii) Av jordbruket brukar bolaget eu del självt, men större delen genom
arrendatorer eller torpare; från skogen drives årligen, dock hittills icke till någon
väsentlig försämring av skogsvärdet.

c) Brukningsdelar c;a ett 20-tal; alla torde brukas.

Större egendomsägare.

För: Olof Andersson. A. b. Moln hacka......Trysil, Trävaru-a. b. N. Cl»r.

.rensen, Frykfors a. b.

a) Mölnbackabolagets egemlom utnyttjas för trämassetillverkning: Frykfoi-s1
»olaget äger ett vattenfall, f. n. högst obetydligt utnyttjat, samt ett litet träsliperi.

b) Mölnbackabolagets egendom är utarrenderad åt flera personel-: a. b. X. Gill-.
•Tensen brukar självt genom eu j»å egendomen boende förvaltare.

Svanskog: John Bryntesson. Koldsäters a. b.

a) Bolaget driver trftmassetillverkning och s&gverksi-öi-else.

b) Upplåten på arrende.

Bro: //. v. Axelson; F. M. Mahn. Förekomma icke.

Norra Ny: Daniel Andersson. Uddeholms a. b., a. b. Mölnbacka- Trysil,
delvis några mindre bolag.

a) Utnyttja skogen.

Norra Ny: P. J. Nordqvist. Uddeholms a. b., a. b. Utsvälla bruk samt
Sulfit-a. b. (bita.

a) Det förstnämnda äger de flesta bolagsegendomarna, Edsvalla och Göta a. b.
några mindre skogsbruk.

b) Uddeholms bolag utarrendera»- sin inrösningsjord till an-endatorer, som äro
skyldiga att utföra bolagets skogsarbeten.

Norra Ny: L. 0. Nordqvist. Uddeholms a. b.

a) Skogsavverkning.

b) Upplåten på arrende.

c) Både sammanslagning och delning.

Norra Ny: Olof Sonesson. Uddeholms a. b.

a) Nämnda bolag besitter störi-e delen av bolagsjorden; jordbruk samt skogsbruk.

b) An-endatorer.

Bålby: Per Persson. 1») Uddeholms a. b. utarrenderar, skogen avverkar bolaget
självt.

Ekshärad: Daniel Jonasson. Uddeholms a. b.

a) Skogsbi’uk i och för träförädlingsindusti-ien, brukas av bolaget självt.

b) Åker-jorden upplåten på arrende.

c) 145 brukningsdelar förutom smålägenheter på c:a 1 har.

Ingen sammanslagning förekommer, ingå brukningsdelar nedlagda.

Ekshärad: P. J. Ekblom. Uddeholms a. b.

a) Jordbruk.

b) Tjänstemän få givetvis arrendera jord av bolaget, vilket de i allmänhet
icke finna med sina intressen förenligt.

o) Sammanslagning av brukningsdelar förekommer icke, delning av sadana
mera sällan; nedläggning av ifrågavarande skäl har icke skett inom socknen.

FRÅGAN 2. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONO FOGDA R.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i GiUbergs härad, a) Svaneholms a. b., Kohlsäters a. b.,
a. b. Stömne sulfatfabrik, Hillringsbergs a. b., vilka samtliga bedriva papperstillverkning,
samt Glafva Glasbruks a. b., som huvudsakligast tillverkar fönsterglas.

b) Huvudegendomarna brukas av bolagen själva, men utgårdar och avlägset
belägna egendomar äro utarrenderade. De utarrenderade egendomarna brukas i
regel utmärkt, emedan de icke äro särdeles stora; de i närheten av bolagen
boende arrendatorerna erhålla av bolagen arbetsförtjänst.

c) En del skogstorp hava till följd av sitt avlägsna läge måst nedläggas, då
någon arbetare eller familj ej kunnat erhållas för deras brukande.

Kronolänsmarinen i Nordmarks härads övre distr. a) 1) Saugbrugsforeningen
i Fredrikshald driver avverkningar av timmer och smärre virke, som
förädlas vid firmans fabriker i Norge.

2) Mads Wiel och systern Petra Fougner i Fredrikshald, ägare av Djurskog i
Ostervallskogs socken, d:o d:o; det senare försågas delvis och hyvlas i Djurskog
å vattensåg.

3) Jössefors a. b., Jössefors, timmer och pappersmassa av olika slag.

4) A. b. Kroppstadfors bruk, Amot, d:o d:o.

5) A. b. Sundshagsfors bruk, Skillingsfors, eko d:o: obetydlig egendom,
endast 5 öres skatt i Sundshagen; aktierna på norska händer.

6) Hillringsbergs a. b., Glava, timmer och pappersmassa.

7) Glafva Glasbruks a. b., Glava, tillverkning av fönsterglas.

8) Koppoms pappersfabriks a. b., Amot, försågning av timmer samt tillverkning
av omslagspapper.

9) A. b. J. N. Sanne, Uddevalla, timmer och trämassa.

10) Lennartsfors a. b., Lennartsfors, d:o d:o in. m.

11) Gustafsfors fabrikers a. b., Gustafsfors, d:o d:o d:o.

12) A. b. Forsbacken, Östervallskog, timmer och smärre virke; norskt kapital.

13) A. b. Lee Bruk, Ed, d:o d:o; norskt kapital.

14) Svaneholms a. b., Svaneholm, d:o d:o.

b) På arrende upplåten: bolagen n:ris 1, 3, 4, 6, 7, 11, 13, 14; jorden brukas
av bolagen n:ris 2, 5, 8, 9, 10, 12.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi, b) Egendomarna brukas i regel av
bolaget självt; å torpen finnas dock vanligen arrendatorer.

Frågan 2. huvudinnehåll; bolagsegendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent. utnyttjas:

b om jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller dess tjänste män;

c) antal brukningsdelar f. n.: förekommer sammanslagning, klyvning eller ned läggning

av brukningsdelar?

Frågan 3.

Beträffande större enskilda egendomar bär, jämte egendomens namn, uppgivas:

a) arten av den verksamhet, för vilken egendomen väsentligen utnyttjas: industri

(olika slag av träförädling, bergsbruk, sockertillverkning in. in.), jordbruk
eller annan verksamhet;

b) i vad mån jorden är upplåten på arrende eller brukas av ägaren, och om

ägaren är bosatt (mantalsskriven) på egendomen;

c) huru många brukningsdelar finnas;

huruvida och i vad mån brukningsdelar nedlagts i följd av jordbrukets indragning
under huvudgårdens jordbruk och när detta skett.

Sockenombud.

Färnebo. r) Bosjö egendom. 4

a) Förr huvudsakligen träförädling och trämassetillverkning.

b) Av ägaren själv, några torpare finnas.

2; 1 2 36;

Nordmark; Rämen; Gåsborn; Kroppa. Förekomma icke. 1245; 13.

Ölme. Rudsberg, Träfors, Yänersvik, Åkerbo. 1

a) Jordbruk; å Yänersvik stenbrytning för grawårdsfabrikation.

b) Ä Träfors finnes arrendator; Åkerbo äges av en person, bosatt å annan ort.

c) Samtliga vardera en brukningsdel; för mycket länge sedan ha Rudsberg
och Åkerbo bestått av flera; från Träfors har utstyckning av mindre egendomar
skett.

Vamum. Gustafsvik, Södra och Norra Karaby, Niklasdam, Posseberg. 1

a) Å Gustafsvik endast jordbruk, å Karaby endast skogsbruk, å de övriga
båda delarna.

b) Gustafsvik och Posseberg brukas helt och hållet, Niklasdam delvis av
ägaren; Gustafsviks ägare äro bosatta å egendomen, Niklasdams bor dels å egendomen,
dels i Karlstad, ägaren till Posseberg bor i Kristiania.

c) Gustafsvik utgör två brukningsdelar.

Visnum. Krontorp, Säby, Vall. 1

a) Under den första egendomen lyda fem, under den -andra åtta gårdar;
egendomarna utnyttjas för jordbruk.

) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FRÅGAN 3. SOCKENOMBUD.

b) A samtliga brukas jorden av ägarna själva, vilka äro bosatta å sina gårdar.

c) Ivrontorp håller fyra, Säby c:a sex, samt Vall en brakningsdel: brukas i
varje fall som en fastighet.

i Visnums-Kil. a) Jordbruk.

b) Brukas av ägarna, torpare finnas även.

i a. Rudskoga. Egendomen Gren.

3- 12. a a) Två hela hemman; huvudsakligen jordbruk, även mejerirörelse.

12 3. 3 b, c) I sambruk av ägaren, som är mantalsskriven och bor på egendomen.

i 2. Nysund. Fyra större egendomar (inom socknens värmlandsdel).

a) Samtliga utnyttjas för jordbruk.

b) Brukas av ägarna, vilka äro bosatta å egendomarna.

i 2 3. Södra Råda. Stora Årås.

a) Jordbruk jämte såg och kvarn såsom binäring.

b) Av ägaren, själv bosatt å egendomen.

c) Utgör ett jordbruk.

12. Vilse. Hammar, Hultsberg.

a) Jordbruk.

1 2. 2 b) Hammar äges och brukas av ett stärbhus, Hultsberg av en å egendomen

ej mantalsskriven person.

c) Vid 11)08 års tax. tvenne brukningsdelar å Hammar och en å Hultsberg;
i å Hammar fem brukningsdelar, av vilka fyra såldes förra året, tre å Hultsberg.

12 3. 13. 3 Alster. Alström, Höje, N:a Forsnäs; S:a Forsnäs; Rotnäs.

2-12 3. a) Arealen av de två förstnämnda är c:a 150 har resp., N:a Forsnäs 75: å

egendomen Alström drives kvarn- och sågverksrörelse jämte jordbruk, å de övriga
uteslutande jordbruk.

b) Av ägarna, bosatta på egendomarna.

2 3. 3 c) Klyvning har förekommit å egendomen Al ström 1908, å S:a Forsnäs 1909;

i ett fåtal torp ha indragits under huvudgårdarnas jordbruk för c:a 10 år sedan.

3 Ostra Fågelvik. Förekomma icke.

i 3 4. Stora Kil. Apertin, Karlslund, Säby.

i a) Dessa tre egendomar tillsammans med de likaledes större Ekenäs’ kyrkoherdeboställe
och Lökene, som äges av kommunen, upptaga'' 20 % av socknens
inägojord; endast jordbruk.

13 4. b) Apertin och Karlslund brukas av ägarna, ett par mindre torp finnas;
Säby är utarrenderat; alla tre bebos av ägarna,
l c) Under senare årtionden har det någon gång förekommit, att torp indragits
under huvudgårdens jordbruk.

1234; 3; i Frykernd; Övre Vllerud; Ransäter. Förekomma icke.

14. Nedre TJllerud. Dömle, Hedås.

a) Den förstnämnda för jordbruk, kvarn- och sågverksrörelse samt i mindre
skala torvströtillverkning: den senare uteslutande för jordbruk.

Frågan 3, huvudinnehåll: större enskilda egendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent.

utnyttjas: b) om jorden är upplåten på arrende: om ägaren är bosatt på egendomen:

c) antal brukningsdelar f. n.: förekommer sammanslagning, klyvning eller nedlägg ning

av brukningsdelar?

KHÅC.AN SOCKENOMBU».

Ii) Av tiga ren.

c) Vardera egendomen im brukningsdel.

Gruva. Hynboliolm; Färjestad. l.

a) Den förra i västra delen av socknen, ron jordbruksegendom: i östra delen i.
den senare, utnyttjas väsentligen för jordbruk.

b) Av ägarna, som bo på egendomarna. i

e) Hynboliolm en brukningsdel: för c:a 20 år sedan och dessförinnan inköptes i

delar av andra egendomar, som sammanslogos med huvudegendomen; å egen- •»
domen Färjestad finnas 23 lägenheter; tomt för ett större bryggeri har avsöndrats.

Hammare). Egendomen Säter. i

a) Jordbruk. i

b) Brukas av ägaren. i

c) Eu brukningsdel. i

Nor. Vålberg, Malma, Lerum, Kis, Valmo, Varpnäs, Lill Brud, Trossnäs, i
Höglunda.

a) A samtliga är jordbruket huvudnäring.

b) Brukas nästan alla av sina ägare; bosatta och mantalsskrivna på egen- 2.
domarna.

c) Fem av de nämnda egendomarna bestå numera av en, två av 3 och en av
(i brukningsdelar; sammanslagning har förekommit, särskilt & en av fastigheterna.

Segerstad. Aspberg. 1

a) Endast jordbruk.

b) Äges av tvenne personer, som själva bruka egendomen; en av dem är 3
bosatt å densamma.

Grums Fideikommisset Bong. 1

a) Jordbruk.

b) Upplåten på arrende, ägaren är bosatt å egendomen.

c) Nio; en utjord brukas från huvudgården: ingen brukningsdel är nedlagd.

Borgvik; Ed. Förekomma icke. 1

Gillberga. Björnö, Hällsbäck, Odenstad.

a) Tax. v.: 300 000, 100 000 och 00 000 kr. resp.; å samtliga är jordbruket
huvudnäring; å Björnö, som omfattar stora skogsarealer, finnes såg, likaså å Hällsbäck,
timmer inköpes; å Björnö drives även kvarnrörelse.

b) Björnö och Odenstads huvudgårdar brukas av resp. ägare, dessutom
finnas en arrendegård och ett stort antal torplägenheter; ägarna till samtliga åro
bosatta å egendomarna.

c) Flerstädes äro ett. par torp sammanslagna till ett; många torp äro nedlagda
i brist på torpare; arbetarna synas mer och mer vilja övergiva jordbruket
och de, som stannat kvar å torpen, sköta dem i allmänhet dåligt.

Långserud. Öfva Ivohlsäter, Sillingsfors.

a) Den förra egendomen utnyttjas för jordbruk, den senare för sågverksrörelse.

b) Sillingsfors hela inägojord är utarrenderad; av (ifra Kollisäters tre brukningsdelar
är en utarrenderad, medan de två andra brukas av ägaren, som är
bosatt på egendomen.

c) Å öfra Ivohlsäter finnas tre brukningsdelar, & Sillingsfors 27.

Stavnäs; Högertid. Förekomma icke.

FRÅGAN 3. SOCKENOMBUD.

3 5. 3 Gift va. Förekomma icke. De två egendomar, som kunna kallas större,

ägas och brukas av bolag.

i 2 3. Värmskog. Förekomma icke.

12. Svanskog. Svaneholm.

b) Agaren är bosatt å annan ort.

2. i Millesvik. Kårud, Hjälleskate. Förekomma icke.

2 a) Endast jordbruk.

b) Ägarna äro bosatta på egendomarna och bruka dem.

c) Den förstnämnda två brukningsdelar, ett torp utarrenderat; den senare
utgör en brukningsdel.

12. Eskilsäter. Förekomma icke.

12. 2 Ölserud. Södra och Norra Afverstad, As.

12. l a) Den förstnämnda är störst; Södra Afverstad omfattar 160 har åker och

c:a 250 har skogs- och ängsmark, Norra Afverstad — vartill hör 1/i mtl Litsbol och
Va mtl Tolerud, som ägas och brukas gemensamt — håller c:a 150 har åker och

2 175 har skogs- och ängsmark; Afverstads egendom har eget mejeri.

i 2. b) Ägarna bosatta och mantalsskrivna på sina egendomar.

i 3. Botilsåter. Herrestad.

1 a) Jordbruk; på ägorna finnes även en kvarn.

b) Brukas av ägaren, bosatt på egendomen.

c) Utgör 2 mtl, vilka brukas tillsammans.

2 By. Säteriegendomarna Säffle, Sund, Sjögerås, Bäck, Kraksta, Norra och
Södra Skonö, Nolbj.

a) Samtliga endast jordbruk.

c) Vardera en brukningsdel.

12. Bro. Förekomma icke.

i Huggenäs. Bredene, Uggleberg.

a) jordbruk.

b) Bredene brukas av ägaren, som är bosatt på egendomen, Uggleberg äges
av ett stärbhus; tre av delägarna i detsamma bruka sina andelar och arrendera
de övrigas; de förra bo på egendomen.

c) Vardera blott en brukningsdel; de torp, som förut funnits, ha för 15 å
20 år sedan å bägge egendomarna lagts under huvudgårdens jordbruk.

3 Kila. En större enskild egendom finnes; den har varit inköpt av skogshandlande,
som i större eller mindre grad ramponerat densamma.

3; 2 3. Tveta; Holmedal; Västra Fågelvik. Förekomma icke.

12 3. Östervallskog. Djurskog.

a) Omfattar ett helt hemman; träförädling bedrives vid egen såg och hyvleri,
en del virke försäljes.

b) All inägojord är upplåten på arrende, ägaren är ej bosatt eller mantalsskriven
på egendomen.

Frågan 3, huvudinnehåll: större enskilda egendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent.

utnyttjas: b)T om Jorden är upplåten på arrende; om ägaren är bosatt på egendomen;

c) antal brukningsdelar f. n.; förekommer sammanslagning, klyvning eller nedlägg ning

av brukningsdelar?

FRÅGAN 3. SOCKENOMBUD.

. ,r>"

c) 13 brukningsdelar finnas, som i mannaminne vant oförändrade till storleken;
inga brukningsdelar ha nedlagts.

Karlanda. Hagen i Smolmark. i 3 4.

a) Huvudsakligen jordbruk, men även såg och hyvleri samt mindre kvarn finnas.

b) Brukas till största delen av ägaren, som är bosatt å densamma.

c) Fem stycken, men de flesta mycket små; sammanslagning, klyvning eller 3
indragning under huvudgårdens jordbruk har ej förekommit ; två brukningsdelar nu

i sambruk.

Blomskog; Trankil. Förekomma icke. 1234; 1

Sidodal, a) Sammanräknas en ägares olika egendomar, finnes en till 95 300 2
kr:s värde 1908.

b) Brukas helt och hållet, av arrendatorer; ägaren mantalsskriven å egendomen.

c) Tre brukningsdelar.

Skillingmark. Skillingsfors bruk. 2

a) Håller 240 har skogsmark, äges av en norsk undersåte, som ej bedriver
någon rörelse, låter endast avmeja gräset å inägorna, vilket har pågått under en
tid av 40 år.

Järnskog; Kola; Eda; Arvika landskommun; Älgå; Gunnarskog; Bogen. .12?U’

Förekomma icke. • 124'')'' 1

Mangskog; Boda. Förekomma icke. 1234; 124.

Sunne. Rottneros bruk och gods. 1 2 3 4 0.

a) Godset, som äges av stärbhus, består av fyra gårdar; tvenne huvud- 5. 12345.
gårdar * om tillsammans 377 har åker, 237 har skog samt dessutom tvenne skogs- *5
skiften på tillsammans 172 har skog; å egendomen finnas 50 arbetshästar, 280
mjölkande kor samt ett 50-tal ungboskap; jordbruk; å egendomarna finnas trä- 1 23 4. 5
massefabrik, mekanisk verkstad för jordbruksmaskiner, elektrisk kraftstation för
belysning vid Sunne municipalsamhälle, kvarnverk.

Västra Emtervik. Förekomma icke.

Gräsmark. Kymsberg; Tiskaretjärn.

a) Skogsbruk.

b) Upplåten på arrende, ägarna ej bosatta på egendomarna.

c) Sammanslagning eller klyvning har icke förekommit.

Eg svik. Förekomma icke. 124.

Fryksände. Stensgård. 1234c.

a) Jordbruk, skog säljes vid behov. 123450. ä

b) Brukas av ägarna, mantalsskrivna på egendomen. 1 2 3 4 5 6. 5

c) Sammanslagning förekommer icke.

Ostmark. Förekomma icke. 14.

Lekvattnet. Ett stärbhus äger fastigheter till ett tax. v. av 105 100 kr. 2

a) Skogen är avverkad och inägorna hava bytts bort för ytterligare skogsmark,
delvis hava de avsöndrats och försålts.

b) Utarrendering, ägarna äro ej bosatta å egendomen. 7 8.

c) Fyra brukningsdelar; en del av den odlade jorden har utlagts till skogsmark.

Vitsand. Eskilsstuga och Täppa. 2 3.

a) Vardera tax. till 74 000 kr.; utnyttjas för skogs- och jordbruk i förening. 3. 23.

FRÅGAN 3. BOLAG.

2 5L b) Brukas av ägarna, bosatta på egendomarna.

2 c) Endast ett fall av sammanslagning är känt; inga brukningsdelar ha veter ligen

nedlagts.

i; s Norra Ny; Nyskoga. Förekomma icke.

5. 3 Dalby. Egendomen Lång; Strandås, Larsgården.

5. 3 5. a) Egendomen Lång är taxerad till 287 000 kr.; alla utnyttjas för jordoeh
skogsbruk.

3 5. 5 b) Brukas av ägarna, mantalsskrivna på egendomarna; några torplägenheter,
hörande till den förstnämnda egendomen, brukas av torpare.

c) Att brukningsdelar nedlagts har förekommit, dock ej i större utsträckning.

>3; 12 5. Norra Finnskoga; Gustav Adolf; Norra Råda. Förekomma icke.

3 4. *12. Sunnemo. Förekomma icke, * med undantag av en fastighet, som innehaves

av ett stärbhus.

2 Nyed. Förekomma icke,

3 4 5. Alvsbacka. Norra Viken.

4 a) Avsöndring från Mölnbackabolagets jord, bestående av omkring 66 har

3 4. inägor och 69 har skog; utnyttjas för jordbruk.

3 4. 4 b) Brukas av ägaren, mantalsskriven å annan ort,

5 c) För en del år sedan sammanslagen av två brukningsdelar.

Bolag.

Katrinefors a. b. Täppa, Eskilsstuga, Tomta och Asteby.

a) Skogsbruk och jordbruk.

b) Brukas av ägarna själva, som även äro bosatta på sina resp. egendomar.

c) Två av egendomarna äro sammanslagna, de övriga bestå av en fastighet.
Inga brukningsdelar ha nedlagts.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. Dömle, Hedås.

a) A den förra drives jordbruk, torvströfabrik, sågverks- och kvarnrörelse, å
den senare endast jordbruk.

b) Brukas helt av ägarna, som äro bosatta å resp. egendomar.

c) Vardera en brukningsdel.

Frågan 3, huvudinnehåll: större enskilda egendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent.

utnyttjas; b) om jorden är upplåten på arrende: om ägaren är bosatt på egendomen:

c) antal brukningsdelar f. n.: förekommer sammanslagning, klyvning eller nedlägg ning

av brukningsdelar?

1KÅ0AN 3.

STÖK It K KOKNOOMSAOAKK.

;")<*

Större egendomsägare.

Färnebo: Allt. Bergström„ a) Iinsjö egendom är ursprungligen utnyttjad
för tackjärnstillverkning, för vilken privilegier begärdes under 30-åriga kriget
av bär då inalles befintliga sju hemmansägare; masugnsdrift^ nedlades för c:a
40 år sedan på grund av ogynnsamt läge. För 2H år sedan byggdes träsliperi,
men sedan Norrlands vid kusten billiga virke kommit till användning för trämassa,
kan denna industri nu här knappast längre drivas; den huvudsakliga
verksamheten måste därför bliva skogsbruk; jordbruket, som bär endast kunnat
tillkomma under lönande tider för industriell verksamhet, försel- befolkningen
med dess behov av ladugårdsprodukter, men ej spannmål.

b) Omkring hälften av den öppna jorden ligger vid huvudgården och brukas
av den där mantalsskrivne ägaren; övrig jord brukas av skogsarbetarna (arrendatorer).

c) Brukningsdelarna äj-o 37, som brukats och brukas var för sig. Ingen indragning
har skett till huvudgården på 30 år, men delar av denna ha, där det
lämpat sig, överlämnats åt brukare och därmed är avsikt fortsätta.

Bosjö gård med underlydande är för c:a 30 år sedan avsöndrad från Brattfors
bolag; många andra egendomar ha efter den tiden ävenledes avskilts från
samma bolag och övergått i enskild ägo.

Aor: Olof Andersson, a, b) Större enskilda egendomar brukas här i socknen
av ägarna själva, dels med eget folk och dels med lejda arbetare; ägarna äro
själva bosatta och mantalsskrivna på egendomarna och leva av sitt jordbruk
samt ha det såsom yrke.

Svanskog: John Bryntesson. 35 brukningsdelar tillhörande uppgiftslämnaren:
inrösningsjord e:a 245 har, skogsmark c:a 1 850 har.

a) Sågverksrörelse.

b) All egendom utarrenderad; ägaren ej mantalsskriven på egendomen.

Bro: H. V. Axelson, a) Vid ingen av socknens större egendomar förekommer
någon industri.

b) Ägarna äro med ett undantag bosatta och mantalsskrivna å egendomarna.

Bro: F. M. Mohn. a) Alla egendomar inom socknen ha samma natur, ingen
industri finnes, endast vanligt jordbruk idkas.

Silbodal: Olof Danielsson. Förekomma icke.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. Björkenäs, Elindebol, Ljusnästorp, Stöllet.

a) Jordbruk.

b) Brukas av ägarna.

Norra Ny: Olof Sonesson. Några större än på c:a 20 har öppen jord finnas
ej inom socknen.

a) Jordbruk jämte skogsbruk.

b) Vanligtvis av ägarna själva.

c) Små brukningsdelar sammanslås ofta till följd av arv samt köp.

Ekshärad: Daniel Jonasson. Förekomma icke.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Ett avsevärt antal inneha fastigheter med
65 000 kris tax. v. och därutöver, beroende på att till jämförelsevis små åker -

FRÅGAN 3. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

arealer höra vidsträckta skogsmarker. Någon annan sysselsättning än jordbruk
och skogsavverkning bedrives icke av dessa hemmansägare; arbetskraften utgöres
av ägaren och medlemmarna av hans familj med tillhjälp av fast anställda tjänare.

b) Några smärre avlägset liggande skogstorp äro utarrenderade emot dagsverksskyldighet,
men torparsystemet är statt på retur. Ägaren är alltid bosatt
på egendomen.

c) Sammanslagning av brukningsdelar förekommer ej, däremot är efter ägarens
frånfälle vanligt, att hemmansklyvning förrättas å egendomen, som därvid delas
emellan stärbhusdelägarna.

Nedläggande av jordbruksdel har ej skett annat än möjligen å avlägset liggande
skogstorp, som ingen velat bebo och därför omvandlats till skogsmark
eller beteshage, vilket för ägaren är fördelaktigare, där förutsättningar för lönande
jordbruksdrift saknas.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad. Förekomma icke.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi, a) Jordbruk,
b) Brukas av ägaren i de allra flesta fall.

Frågan 3, huvudinnehåll: större enskilda egendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent.

utnyttjas; h) om jorden är upplåten på arrende; om ägaren är bosatt på egendomen;

c) antal brukningsdelar f. n.; förekommer sammanslagning, klyvning eller nedlägg ning

av brukningsdelar?

Frågan 4.

Beträffande medelstora enskilda egendomar bör uppgivas:

a) vilken ungefärlig areal de i allmänhet ha i åker, naturlig äng och skog;

b) därest dylik egendom utnyttjas för någon av ägaren driven industri (olika

slag av träförädling, bergsbruk, sockertillverkning m. m.) eller annan dylik
verksamhet, arten av denna verksamhet;

c) i vad mån förekommer, att dylik egendom är utarrenderad, eller att ägaren

ej är bosatt (mantalsskriven) på egendomen;

d) om och i vad mån det förekommer, att dylik egendom bildats genom sam manslagning

av två eller flera mindre brukningsdelar och vilken tid det
skett;

e) om och i vad mån det förekommer, att sådana egendomar klyvas i två eller

flera brukningsdelar.

Sockenombud.

Nordmark. ’) a) Arealen 8—15 har.

b) Skogsavverkning som binäring; ingen industri.

c) De större bortarrenderade, de mindre brukas av ägarna själva.

d) Förekommer icke.

e) Sällan.

Råmen. Förekomma icke.

Brattfors. a) C:a 10 har åker, 100—200 har skogsmark.

b) Förekommer icke.

c) Brukas av ägarna, som äro bosatta å egendomarna,
d, e) Förekommer icke.

Gåsborn. Tre medelstora.

a) Tax.v. c:a 20 000 kr.

b) Ingen industri.

c) Utarrendering förekommer icke.

d) Två av egendomarna bildade genom sammanslagning av flera, den ena
för c:a fem år sedan, den andra för längre tid tillbaka.

e) Har icke förekommit.

Ölme. a) F. n. 110 st. brukningsdelar med 5 000—65 000 kris tax. v., minst
6 å 7 har åker, 10 har skogsmark, högst—en egendom — c:a 115 har inrös *)

Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FRÅGAN 4. SOCKENOMBUD.

1)2

1 2.

1
■j

12. *2

1. 2

1 2. 1

ningsjord, 267 har skogsmark; medelarealen 15—30 har åker, 2—10 har äng
— vid Vänern — samt 12—40 har skog.

b) Jordbruk.

c) Till största delen av ägarna, vilka vanligen äro bosatta å fastigheterna;
c:a 10 % äro utarrenderade och ägas av personer ej bosatta å egendomarna.

d) Icke förekommit * under de senaste 25 åren.

Varnum. a) Arealen växlar mycket; de flesta ha 12—15 har åker.

b) Industri bedrives icke.

c) Brukas uteslutande av ägarna själva, vilka även äro bosatta å sina egendomar.

d, e) Sammanslagning icke i nämnvärd grad; avsöndring bär någon gång skett,

1 Visnum. a) 35—40 har åker, 1.3 har naturlig äng, 90—100 har skog.

b) Industri förekommer icke.

c) Kan förekomma, att ägaren ej är bosatt på egendomen, i vilket fall densamma
är utarrenderad; orsaken torde vanligen vara, att ägaren har annan sysselsättning,
som hindrar honom att själv sköta sin egendom.

d) Eu del ha bildats genom sammanslagning av mindre brukningsdelar.

12 3. Eudskoga. Förekommer icke.

2 Ny sund. Inom värmlandsdelen finnas sju medelstora fastigheter.

a) 25—80 har åker och äng, 40—100 har skog.

b) Förekommer icke.

i 2. c) Brukas av ägarna.

12. Vase. a) C:a 15—50 har åker, skog lika mycket,

b) Jordbruk.

i. 2 c) I allmänhet av ägaren; omkring tio av egendomarna utarrenderade; i enstaka
fall är ägaren bosatt å annat håll.

d, e) Sammanslagning eller klyvning sällan.

2 Alster, a) Ett tiotal egendomar med en ägovidd av 50—100 här förel
komma; åker c:a 50 har, skog 100 har, äng saknas,
l 2. l b) Jordbruk; skogsprodukter försäljas.

i 2. 2 c) Ägarna bruka och bebo sina egendomar; mycket få utarrenderade,

i 2. i d, e) Ingen sammanslagning, ingen klyvning under senare år.

12. Östra Fågelvik, a) 15—35 ä 40 bär åker, 15—75 å 100 hav skog.

b) Ingen industri.

c) Brukas och bebos i allmänhet av ägaren.

2 d) I någon män har dylik egendom bildats genom sammanslagning av två eller
l flera mindre brukningsdelar under de 10—30 sista åren; oftast under de
10 sista.

2. l e) Klyvning under de 10—30 sista åren; oftare under de 10 sista, l

l Störa Kil. a) Upptaga c:a 10 % av inägojorden, mindre av skogsmarken; c:a
3 4. 30—60 har åker, i allmänhet ingen äng, 10—50 ä 60 har skog; c:a 30 bär
åker, 35 har äng och c:a 10 har skog.
i b) Jordbruk.

Frågan 4, huvudinnehåll: medelstora enskilda egendomar, a) arealen av åker, naturlig äng

och skog; b) arten av ev. industri o. d. verksamhet; c) om jorden är utarrenderad;

om iigaren är bosatt på egendomen; d) förekommer sammanslagning, e) eller klyvning

av brukningsdelar?

K HÅG AN 4. SOC K K NOM HUI).

e) lirukas av ägarna, som äro bosätta pn ogendomarna. i a 4. i

(I) Ej i mannaminne,

e) Kj ])å senare årtionden.

Frykerud. a) C:a 40 har åker och 50 har skogsmark. i t a 4.

!>) Industri förekommer icke. l

c) Mycket sällan.

d) En och annan gång under årens lopp.

e) Högst sällan; från ett f. d. kronohemman har för tre å fyra år sedan frånsålts
fem egnahemslotter.

Övre Ullerud. b) Jordbruk. a

c) Ägarna bruka själva sin jord, bosatta och mantalsskrivna på sina egendomar.

Kansäter. a) Endast sju; av dessa har en 60 har åker och 180 har skogs- 5
mark, tre ha 20—30 har åker och 180 har skogsmark, tre 15— 25 har åker,

60—DO har skogsmark; i genomsnitt torde åkerarealen uppgå till 30 har, skogs- 4 5.

marken till 50—100 har; tax. v. 30 Ö00—45 000 kr.

b) Jordbruk; å eu finnes dock pappfabrik och tegelbruk. i 2 5. ä

c) Ägaren bor själv på egendomen och brukar den. 1 2 45.

d) Sammanslagning å skilda tider; sådan har förekommit i tre fall. 5. l

e) Klyvning å skilda tider; sällan; alls icke. 5. 2 4. l

Nedre Ullerud. a) 20 har åker, 1 har äng, 40 har skog. l t c)

f några få fall.

d) 1 något fall, i medio av 1800-talet.

e) I ett par fall under senaste 30 åren.

Karlstads landskommun, a) Åker c:a 75 har, skogsarealen växlar mycket; i
somliga hemman ha 50 har, andra c:a 250, ett hemman 750 bär skogsmark.

Grava, a) Medelstora egendomar i västra delen av socknen: 35—100 har i
åker, obetydlig ängsmark, 50—150 har skogsmark; i socknens norra finnas dylika 3
egendomar med ett tax. v. av c:a 40 000 kr.; c:a 30 har åker, 3—5 har äng
samt c:a 90 har skog; å eu hithörande egendom väntas att egendomen skall få
nedläggas, om icke eu ändring till bättre skötsel inträder; skogen till densamma
är såld till bolag å platsen och marken är så gott som kalhuggen, visserligen
har den besåtts med skogsfrö, men det dröjer länge, innan skogen hinner växa
åter; å egendomen födas f. n. två hästar samt två å tre kor, under normala förhållanden
skulle den kunna föda tre ä fyra hästar och 15—20 kor.

Hammare), a) Tre egendomar med 65—70 har åker, 12—15 har äng samt 3
50 har skogsmark, tvenne med 40 har åker och 20 har skog.

b) Jordbruk. l 3.

c) Utarrendering förekommer icke. i

d) Med en av egendomarna ha tvenne andra mindre införlivats; samman- 3. i
slagning torde icke ha förekommit.

e) Torde icke ha förekommit.

Nor. a) Ärealen mycket olika: från 15 har till högre; åkern 40—60 har, i. 2. i
skogen i allmänhet 30—50 har, i ett undantagsfall c:a 200 har; ängsmark ytterst
sparsamt.

b) Uteslutande jordbruk.

c) Av ägarna.

d, o) Sammanslagning eller klyvning har ej skett under gången tid, så långt
man minnes tillbaka.

FRÅGAN 4. SOCKENOMBUD.

ti 4

Segerstad, a) Arealen 25—125 har; c:a ett tiotal med 50—100 har åker
och något däröver samt 50—300 har skog; egendomar under 10—50 har åker
utgöra flertalet.

c) Med fä undantag av ägarna själva.

Grums, a) 50 har.

b) En för träförädling.

c) Agaren är där bosatt och skriven.

d, e) Förekommer icke.

Borgvik. a) 10—15 har åker, 25—35 har skog.

b—e) Förekommer icke.

Ed. a) Blott en medelstor; 65 har åker, c:a 137 har skogsmark.

c) Brukas av ägaren.

d) De större i allmänhet bildade genom sammanslagning, förvärvade dels
genom köp, dels genom arv på olika tider.

e) Delas ofta mellan arvingarna.

Gillberga. a) Några med c:a 50—60 har åker och 150—200 har skogsmark,
tax. v. c:a 50 000—60 000 kr.; c:a 25 har åker, 30—40 har skog; naturlig
äng numera endast till sådana egendomar, som ligga intill sjöar och vattendrag.

b) Jord- och skogsbruk.

c) Bebos i allmänhet av ägaren; brukas av honom och hans familj, vanligen
med hjälp av ett manligt eller kvinnligt biträde.

d) Sammanslagning särskilt på 1840- och 1850-talen.

e) Klyvning ytterst sällan.

Långserud. a) En medelstor egendom.

b) Jordbruk, även sågverks- och kvarnrörelse drives.

c) En brukningsdel utarrenderad; ägaren bosatt på egendomen.

Stavnäs. a) 20 har åker, 100 har skog.

c) I allmänhet av ägarna själva.

Glava. a) 5 å 6 har inägor; 7 å 8 har åker; skog 15—20 har; 30 har.

b) Ingen industri.

c) Förekommer icke; i hög grad sällsynt.

d, e) Sällsynt.

Värmskog. a) Av de båda största håller den ena c:a 130 har åker,
c:a 30 har äng samt c:a 300 har skogsmark, tax. v. 1908: 60 000 kr., 1913: 67 000
kr., den andra c:a 68 har åker, c:a 1 har äng, c:a 202 har skogsmark, tax. v.
30 000 kr.; närmast komma tio fastigheter med i medeltal c:a 25 har åker, e:a
0.5 har naturlig äng och c:a 57 har skogsmark.

b) Till den största höra en mindre såg och kvarn, eljest drives blott
jordbruk.

c) Samtliga med undantag av ett par fastigheter brukas av ägarna; ägaren
till den ena av de utarrenderade fastigheterna är bosatt och mantalsskriven i
annan kommun.

d) Sammanslagning i ett fall.

e) Klyvning numera sällan.

Frågan 4, huvudinnehåll: medelstora enskilda egendomar, a) arealen av åker, naturlig äng

och skog; b) arten av ev. industri o. d. verksamhet: c) om jorden är utarrenderad;

om ägaren är bosatt på egendomen; d) förekommer sammanslagning, e) eller klyvning

av brukningsdelar ?

FRÅGAN 4. SOCKKNOMBUD.

Svanskog. Förekomma icke. 12.

Millesvik. a) 42.5—62.5 har åker, 7.5 äng och c:a 125 liar skog; högsta 2. 1
arealen 150—200 har åker, 200—250 har skog.

b) Kvarn finnes å en egendom. 2

c) En Ur utarrenderad,
d, e) Förekommer icke.

Eskilsäter. a) 15—-100 har åker, ängsmark av någon betydenhet blott å 12.
få ställen, 25—400 har skog.

b) Å en egendom drives sågverksrörelse. 1

Olserud. b) Ingen industri. 1

Botilsäter. a) I medeltal c:a 60 har åker, 125 har skog. 1

b) Förekommer icke.

c) Endast i ett fall.

d) Icke på de senaste tio åren.

e) Endast i ett fall på de senaste tio åren.

Bro. a) 30—32 har åker, 65—70 har skog. 12.

b) Ingen industri.

c) Nästan uteslutande av ägarna, bosatta å egendomarna. 1 2. 2

d, e) Sammanslagning eller klyvning av brukningsdelar ytterst sällan. 12.

Södra Ny. a) Åker och skog resp. 15 har. 2

Huggenäs. a) Åker 20 har och därutöver, skog lika mycket; naturlig äng 1
förekommer icke.

b) Förekommer icke.

c) Ett par äro utarrenderade; ägama i Amerika.

d, e) Ingen sammanslagning eller klyvning.

Kila. a) Ett fåtal; 30—40 har åker och äng, 40—50 har skogsmark; två 2. 13. 2
hava en areal av c:a 90—100 har åker och naturlig äng, den ena c:a 70 har,
den andra c:a 100 har avverkad skogsmark; några egendomar med kvarvarande
skogsbestånd äro tax. till 25 å 30 000 kr.

b) Jordbruk.

c) Brukas av ägarna själva; utarrendering ytterst sällan. 13.

d) Sammanslagning förekommer icke; blott någon gång, samt i så fall på 2. 13. 1
grund av försäljning, varvid säljaren vanligen är omyndig eller för gammal att

själv sköta jorden.

e) Hemmansklyvning sällan; i genomsnitt en gång vart tredje år. 2; 1

T veta. a) C:a 20 har åker, 6 har äng och 70 har skog. 1

b) Ingen industri; visserligen har å en egendom uppförts en vattensåg om
en ram, men då vattentillgången vissa årstider är ringa, kan träförädling icke
drivas i någon större skala.

e) Mycket sällan.

Sillerud. a) Två jordbruksfastigheter ha över 40 har jord, åtta 20—25 har. 3

Jlolmedal. a) Arealen högst växlande; i medeltal 7.5—10 har åker och 1. 3
20—25 har skog.

b) Jordbruk.

c) Förekommer icke.

e) Ofta klyvning.

Jordundersökningens betänkanden. III.

i 2 3.
3 4 5.

1 2 3.

1. 1 4.

1 4. 1

2 3.

12 3.
2 3.

2 3. 1

2 3.

6(1 KRÅKAN 4. SOCKENOMBUD.

Västra Fågelvik. Förekomma icke.

TöcJcsmark. a) Endast 11 ägare tax. över 15 000 kr.

b) Industri bedrives icke.

c) Ägarna bruka, kanske med något obetydligt undantag, själva sin jord.

d) I de flesta fall bildade genom sammanslagning.

Ostervallskog. a) En sådan egendom, bildad av åren 1900—1906 inköpta
mindre hemmansdelar; c:a 37.5 bär åker, 593 har äng och skog.

b) F. n. ingen industri.

c) Inägorna utarrenderade, i allmänhet på så sätt, att varje inköpt hemmansdel
har sin arrendator; reglering de olika hemmansdelarna emellan har dock företagits,
enär somliga varit väl stora, andra väl små; ägaren ej bosatt på egendomen.

Karlanda. a) Sex eller sju medelstora; i medeltal 15 har åker, 6 harang,
100 har skog.

b) Ingen industri.

c) Av ägarna, bosatta och mantalsskrivna å sina egendomar.

d) Sammanslagning i några fall, dels genom arv, dels genom köp.

e) Klyvning i regel vid ägarens frånfälle; då äktenskap är barnlöst, sker i
regel klyvning först efter den sistlevande makens död.

Blomskog, a) Åker 4—7 har, skog 15—50 har, naturlig äng blott en
bråkdel.

b) Industri bedrives icke.

c) Ägarna mantalsskrivna på sina lotter.

d) Sammanslagning ytterst obetydligt; vid en enskild egendom har under de
tio sista åren smålotter köpts och lagts till huvudgården.

e) Klyfning förekommer, såsom då ägaren avlidit, i vilket fall egendomen
för det mesta delas mellan stärbhusdelägama — *dock kan den ena delägaren sälja
till den andra och även till någon utomstående, sällan försäljes egendomen i sin
helhet; flera gånger har hänt, att bolagen eller andra skogsspekulanter köpt någon
lott. Klyvning förekommer icke.

De största medelstora egendomarna mäta upp till c:a 15 har; brukas utan
annat än tillfälligt lejd arbetskraft, förekommer i samma grad som hos småbrukare.

En sådan större småbondegård bildas i regel, liksom en mindre, till eu del
genom arv och till en del köp. Själv är jag ägare till eu dylik medelstor (''gendom,
som ligger i fyra särskilda hemman; därav har jag ärvt nära hälften,
det övriga har under sista 20 åren tillökats genom inköp. Under egen plog
har jag de tvenne gårdarna i det hemman, jag bor i, utgörande 7 har åker
(varav nyodlats över 2 har stenbunden jord med en kostnad av omkring 1 600
kr. pr har — god jordmån), något äng samt 115 har god skogsmark; de tvenne
andra lägenheterna äro tillfälligt bortarrenderade; den ena 2 har, den andra 3.5
har åker samt 43 har skog, som jag själv vårdar. Då jag hav två barn, kommer
egendomen att delas mellan dessa; möjligen kommer jag, om det lämpar sig,
ytterligare göra inköp intill dessa, så att vart barn kan få en “besutten" lott.

Frågan 4, huvudinnehåll: medelstora, enskilda egendomar, a) arealen av åker, naturlig äng

och skog; b) arten av ev. industri o. d. verksamhet; c) om jorden är utarrenderad;

om ägaren är bosatt på egendomen; d) förekommer sammanslagning, e) eller klyvning

av brukningsdelar?

FHÅGAN 4. SOCKENOM HU I). 07

En gård av ovannämnda .storlek under skaplig kultur tarvar ej så litet
extra lejt arbete; odlingen kostar mycket arbete, tillvaratagandet av skörden
o. s. v. tarvar lejd hjul]), skogen vill skött tar i regel en man pr 100 har
i dikningar, gallringar, avverkning och hjälpkultur in. in. — som skogsskötsel betecknar
jag inte statens sätt att sköta skogen; till uthålligt skogsbruk av
statens skogar .skulle åtgå huvudparten av Sveriges arbetare.

Ur en sådan gård utsöndras, om inånga barn finnas, mindre lägenheter,
familjen söndras genom att den ene slår sig på studier, någon far till Amerika,
eu annan blir någon slags affärsman o. s. v.; därvid föreligger största faran för
bolags förvärv, då de ur boet u tf lugne alltid fordra snabb realisering och de
hemmavarande, som ville ha gården i lämpliga lotter, nu ej ens kunna ordna för
sig, förrän det är för sent. Faller sönder gör alltid eu sådan gård i en eller
annan form, nya bildas, och det är i detta som i annat ett sorts kretslopp; eu
sådan gårds delning anger hur små gårdar och smålägenheter skapas; genom köp
och an'' gå de från hand till hand för att än eu gång möjligen inköpas till vad
som efter våra förhållanden kallas en stöna! gård; till något av barnen ensamt
lämnas icke gården, möjligen händer att någon av dem köper hela gården;
torde närmast gälla som regel vid de ej allt för stora.

Silbodal. a) C:a 15 har åker, 3—5 har äng och 50—150 har skog. 12 3. 12.

b) Industri drives ej, utom i några fall sågning av virke å mindre s. k. 2 3. 2
husbehovssågar.

c) Brukas av ägarna; endast i sällsynta fall utarrenderade. 23. 2

d) I enstaka fall sammanslagning av närliggande brukningsdelar. 23.

e) Förekommer emellanåt.

Skilling mark. Förekomma icke. 1 2.

Järnskog. Förekomma icke. 123.

a) Åker c:a 20 har, naturlig äng sällsynt, utom vid älven ovanför Koppom, 4
där marken ofta översvämmas av vatten; skog c:a 50 har i de hemman, där
sådan finnes.

b) Industri förekommer icke, med undantag av någon husbehovssåg.

c) Utarrendering förekommer icke; ägaren är vanligen bosatt på egendomen.

d) Sammanslagning av brukningsdelar sällan.

e) Klyvning sker, då efter ägarens död barnen genom arvskifte dela egendomen.

Kola; Eda. Förekomma icke. 1234; 1234

Arvika landskommun, a) Åker 10—46 har; i medeltal 35—40 har; äng 1. 3. 1

10—29 har; skog c:a 75—150 har; till 122 har. 3. 1

b) Några av ägarna idka i mindre skala sågverks- och kvarnrörelse.

c) Utarrendering förekommer icke; endast i några få fall; alla ägarna bosatta 1. 3. 1
på sina egendomar.

d) Förekommer icke. 3

e) Klyvning i några fall till tomter och egnahem.

Ny. a) Arealen å de båda största 379 och 332 har resp. 3

b) Uteslutande jordbruk.

c) Av ägaren.

Algå. a) Arealen olika, allt efter egendomens godhet och belägenhet; till 1
liten inägoareal hör ofta stor skbgsmark och tvärt om; c:a 15 har åker, 6 har äng,

200 har skog.

e) Klyvas sällan.

FRÅGAN 4. SOCKENOMBUD.

i 4. Gunnarskog. a) Medelareal 4 å 5 liar inägor, 0.5 a 1 har äng, c:a 25 har
l skogsmark, dock högst olika i södra och norra delarna av socknen; tax. v. c:a
5 000—10 000 kr.

14. l b) Ingen annan industri än smärre husbehovssågar, även s. k. tullkvarnar,
drivna med vattenkraft.

i 4. l c) Utarrendering endast i undantagsfall; ägaren torde alltid bo på egendomen.

i 4. d) Sammanslagning genom arv och köp.

e) Klyvning genom arv, där flera barn finnas.

i Bogen. Förekomma icke.

12. Brunskog. a) 20 å 25—50 har åker, 50—550 har skogsmark.

b) Jord- och skogsbruk.

c) Brukas av ägarna själva.

2. 12. d) Till någon mindre del i medio av 1800-talet, men icke på senare tiden.

e) Förekomma icke.

13 4. Mangskog. Förekomma icke.

12. Boda. a) I allmänhet c:a 12—20 har åker, 4 å 5 har äng samt 35—60
har skogsmark,
b) Jordbruk.

12. *1. 2 c) Vanligen av ägaren, * dels med egna, dels med lejda arbetare; i något
enstaka fall på arrende eller hälftenbruk.

l 2. * 2 d) Högst sällan, * endast då det saknas stärbhusdelägare, som vilja övertaga
fastigheten.

i. 2 e). Ganska ofta, såsom vid arvskifte; högst sällan eller blott då någon i

hast, för att skaffa respenningar till Amerika eller dylikt, säljer sin egendom till
närboende grannar, allt eftersom det passar dem.

5. 1 2 3 4. Sunne. a) 50—75 har åker, 75—125 har skogsmark; 12.5—42.5 har åker,
5 25—100 har skogs- och hagmark; den säljbara skogen å en egendom försåld,
b) Industri förekommer icke.
e) Sällan.

13. 12 3. 13. Östra Emtervik. a) 12—20 har inägor, äng saknas i allmänhet, 50—75
har skog.

13. 3 b) Kvarnverk och sågar, på två ställen.

1 c) Ingen utarrendering.

2 e) Klyvning förekommer icke.

12. Västra Emtervik. Förekomma icke.

3. 12. Gräsmark, a) Endast ett mindre antal; åker 10—20 har, äng 5—10 har,

skog 100—150 ä 250 har.

i 2. i b) Jordbruk och skogsbruk; skog avsäljes.

123. *2. l c) Ägarna bruka — * med ett eller annat undantag — själva jorden; bosatta och

mantalsskrivna å sina egendomar.

i. i2. d) Icke i vår tid; i slutet av 1700- och förra hälften av 1800-talen ägde
sammanslagning rum.

e) Ej i någon större utsträckning.

Frågan 4, huvudinnehåll: medelstora enskilda egendomar, a) arealen av åker, naturlig äng

och skog; b) arten av ev. industri o. d. verksamhet; c) om jorden är utarrenderad;

om ägaren är bosatt på egendomen; d) förekommer sammanslagning, e) eller klyvning

av brukningsdelar?

FRÅGAN 4. SOCKENOMBUD. 69

Lysvik. a) 5—8 har åker, 2—4 liar äng, 50—75 har skogsmark. Före- 2. 4
komma icke.

b) Förekommer icke. i 2.

c) Förekommer icke; i ett fall. 2. i

d) Förekommer icke. i 2.

e) Klyvning vid arvskifte.

Fryksände. b) Lantbruk med skogsförsäljning vid behov; ingen industri. 6. 1 2 3 4 6.
c, d) Förekommer icke. 1 2 3 4 5 6.

e) Klyvning dels genom köp, dels och framför allt genom arvskifte; meren- 1 2 3 4 6. 5
dels köper en eller två arvingar de övrigas lotter.

Östmark, a) Ungefär ett tiotal; c:a 12 har åker, 6 har äng och 250—400 i
har skog.

b) Ingen industri. i 4.

c) Brukas av ägaren.

d) Några ha tillkommit genom sammanslagning av flera brukningsdelar; i
dylika sammanslagningar genom arv och köp äro mycket vanliga; någon tendens
att sammanfoga mindre egendomar till större har ej spårats, skogsspekulanter och
bolag utgöra naturligtvis undantag.

e) Tendens till klyvning förefinnes, enär ingen vill ha mera jord, än som
bekvämt kan skötas med eget folk, förekommer även genom arv; klyvning förr, 4
ej på senare tid.

Lekvattnet, a) Åker 5—7.5 har, äng 10—15 har, skog 200—300 har. 7

b) Skogsskövling; en skogsuppköpare i orten innehar 1 500—2 000 har 7. 8
skogstorp, samtliga uppköpta i skogsspekulativt syfte.

c) En del av ovannämnda skogstorp äro utarrenderade.

Vitsand. a) År 1908 funnos 25 jordbruksfastigheter med ett tax. v. av 10 000 2

—65 000 kr.; 7—15 har åker, 100—150 har skog.

b) Uteslutande jordbruk. 2 3.

c) Ägarna i allmänhet bosatta å egendomarna.

d) Förekommer icke. 2

e) Ganska vanligt vid arvskifte.

Norra Ny. a) C:a 4 ä 5 har inägor, c:a 250 har skogsmark. 2

Nyskoga. Förekomma icke. 3

Dalby, a) 5—8 har jord, 100—150 har skogsmark. 5

b) Huvudsakligen jord- och skogsbruk.

c) Ägaren brukar jorden själv, mantalsskriven å egendomen.

Södra Finnskoga. a) C:a 5 bär åker, 3 a 4 har äng, 450—600 har skog; 2 5.
c:a 10 har åker. 0

b) Förekommer icke. 2 6-

c) Av ägarna; vanligen bosatta å egendomarna. 6. 2 5.

d) Möjligen något enstaka fall. 2 6-

e) Torde förekomma; allmänt vid arvskifte. Förekommer icke. 6. 2. 5

Norra Finnskoga. a) Åker och naturlig äng c:a 5 har resp., skog c:a 1
700 har.

b) Träförädling förekommer icke; virket säljes runt på vattendraget,
c, d) Förekommer icke.
e) Klyvning högst sällan.

FRÅGAN 4. BOLAG.

3 5. Elcshärad. a) C:a 2.5—15 har åker, 2.5—100 har skogsmark,
b) Jordbruk samt avverkning av skog (rundvirke till avsalu).

12 6. Norra Råda. Förekomma icke.

1234. 12.*1234. Sunnemo. a) Åker 5—8 har, skogsmark 100—250 har; äng sällan, * i obe tydlig

omfattning.

b—e) Förekommer icke.

2 Nyed. a) Förekomma till ett antal av 147; c:a 15—30 har åker och äng,
20—150 har skog.

b) Industri förekommer icke.

c) Utarrendering förekommer icke.

d, e) Sammanslagning eller klyvning sällan.

i. 2 4. Älvsbacka, a) 25—50 har åker, 50—150 har skog; en egendom har c:a
*2. 4. 2 3. 70—75 har åker, * c:a 50 har skog; sex ha 15—22 har åker; 7.5 —10 har torde
få anses som medelareal; den tillhörande skogsmarken torde variera mellan 15
ocli 50 har.

2 b) Ingen industri.

23. 2 c) Brukas av ägarna själva, som bo och äro mantalsskrivna å egendomarna,
d, e) Sammanslagning eller klyvning förekommer icke.

Bolag.

Hellefors braks a. b. Medelstora förekomma näppeligen; största åkerarealen
å bergsmanshemman är 9.5 har.

Gustaf sfors fabrikers a. b. Förekomma knappast.

A. s. Lier, Varald & Bogen, a) C:a 1.5 har åker och 3 har hagmark,
d, e) Förekommer icke.

Katrinefors a. b. a) C:a 20—30 har åker och 500—600 har skog; naturlig
äng finnes ej inom socknen.

b) Industri förekommer icke.

c) Brukas och bebos av ägarna själva.

d) På lång tid har ej förekommit att så skett,

e) På senare tiden ha i södra delen av socknen flera delats vid dödsfall.
Lundsbergs Fastighets-a. b. a) 12—25 har åker, 20—25 har skogs- och ängsmark.
Dejefors kraft- och fabriks-a. b. a) C:a 20 har åker, 1 har äng, 20—30

har skog.

b) Uteslutande jordbruk.

c) Något enstaka fall att ägaren ej är bosatt å egendomen och denna utarrenderad.

d) I medio av 1800-talet sammanslogos några brukningsdelar, ej senare.

e) Något enstaka fall på senaste 50 år.

Fåens Sjösänkning sbolag, a) Största antalet; egendomarna bestå av 3—5
ä 10 har inägor, i de flesta fall dubbelt skogsmark, stundom 3, 4 och 5 gånger
skog mot inägor.

Frågan 4, huvudinnehåll: medelstora enskilda egendomar, a) arealen av åker, naturlig äng

och skog; b) arten av ev. industri o. d. verksamhet; c) om jorden är utarrenderad;

om ägaren är bosatt på egendomen: d) förekommer sammanslagning, e) eller klyvning

av brukningsdelar?

I''HÅ C. AN 4. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

Större egendomsägare.

Nor: Olof Andersson. Medelstora egendomar, brukas av ägarna själva,
som ha jordbruket till yrke.

Bro: F. M. Mohn. a) C:a 12—15 har.

e) Brukas av självägande bönder, som i vanliga fall hava ärvt dem av sina
föräldrar och utlöst sina syskon.

Sidodal: Olof Danielsson, a) C:a 10—15 liar åker, 2.5—5 har äng,
50—150 har skogsmark.

c) Brukas i de allra flesta fall av ägarna.

Norra Ny: Daniel Andersson, a) 2.5—10 har åker och äng; e:a 10 har
skog pr har åker.

b) Skogsbruk.

NorramNy: L. 0. Nordqvist. b) Jordbruk och skogsavverkning.

c) Utarrendering i enstaka fall.

d) Sammanslagning huvudsakligen genom giftermål; enstaka köp.

e) Delas vid dödsfall mellan arvingarna.

Norra Ny: Olof Sonesson. a) Åker 15 har, skog 50—500 har.

c) Ägaren brukar i allmänhet själv sin jord samt bebor egendomen.

Ekshärad: Daniel Jonasson, a) Några självägare ha 20—25 har åker, 1 å 2
har äng, 150—200 har skog.

b) Ingen industri.

c) Utarrendering förekommer icke.

d, e) Sammanslagning och klyvning förekommer icke annat än vid dödsfall,
•då i regel egendomen delas mellan barnen.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) 7 ä 8 har åker, 2 har äng och 100 har
skog; värdet beror på huru mycket sparad skog, som finnes; en skogsegendom
kan mycket väl vara tax. t. ex. till 65 000 kr., även om åkerarealen är ringa
och av dålig beskaffenhet, under det annan egendom med relativt stor åker,
men med kalhuggna skogsmarker är åsatt ett ringa tax. v.

b) Industri förekommer icke.

c) Brukas av ägaren, som bebor egendomen.

d) Har bildats vid eu tidigare skedd hemmansklyvning och sedermera genom
arv eller köp kommit i nuvarande ägares hand.

e) Rätt vanligt att sådana egendomar efter arvskifte och hemmansklyvning
fördelas i två eller flera brukningsdelar; därmed försvinner också möjligheten
för ägaren att hålla häst.

Karlanda: Olof Olsson Hagen, a) 100 har åker och äng, 900 har skogsmark.

c) Av ägaren.

FRÅGAN 4. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad. Svaneholm i Svanskogs socken innehåller
omkr. 100 har åker och äng samt 125—150 har skog, ägaren är mantalsskriven
i Göteborg; Öfra Kohlsäter i Långseruds socken inalles omkr. 250 har;
i Gillberga socken innehålla de medelstora egendomarna gemensamt med jord
och skog 250—600 har med undantag av Björnö med Mjättan, vars åker, äng
och skogsmark utgöra omkr. 2 000 har; å Björnö och Emilsdals egendomar finnas
kvarn och såg, a Hällsbäcks egendom finnes ångsåg; å ett flertal mindre egendomar
finnas s. k. husbehovskvarnar och sågar.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi, c) Ägaren brukar själv egendomen.

Frågan 1, huvudinnehåll: medelstora enskilda egendomar, a) arealen av åker, naturlig äng

och skog; b) arten av ev. industri o. d. verksamhet; c) om jorden är utarrenderad;

om ägaren är bosatt på egendomen; dj förekommer sammanslagning, e) eller klyvning

av brukningsdelar?

Frågan 5.

Beträffande småbondejord och annan därmed jämnställd jordegendom bör uppgivas: a)

i vilken utsträckning jordbruksfastigheterna i socknen innehavas av småbön der

och deras vederlikar;

b) vad i allmänhet är dessa fastigheters taxeringsvärde enligt 1908 och 1913

års taxeringar, ungefärliga areal i åker, naturlig äng och skog samt ungefärliga
kreatursstock (antal hästar och nötkreatur);

c) i vad mån det förekommer, att sådan jord är utarrenderad.

Sockenombud.

Nordmark. *) a) Ej i större utsträckning; ej fullt en tredjedel av fastigheterna 3. 2
ägas av småbönder; 190 småbönder och undantagsägare finnas.

b) Hela tax. v. 494 200 kr., hela kreatursstocken 45 hästar och 240 kor.

c) Förekommer icke.

Rämen. a) I runt tal 10 %. 1236

b) Enligt 1908 och 1913 års taxeringslängder c:a 236 700 kr.

Brattfors. a) C: a hälften. 1 3.

b) Tax. v. 10 000—20 000 kr.; åker 10—15 har, skog 100—200 har; 2 hästar,

10—15 nötkreatur.

c) Förekommer icke.

Gåsborn. a) Jordbruksfastigheterna — * c:a 30 stycken — innehavas av små- 12.*
bönder; bergsmän. 5

b) Tax. v. 600—16 000 kr.; de nämnda 30 lotternas tax. v. 1908 c:a 7 000 4. 5

kr., 1913 c:a 6 700 kr.; medelareal i åker 3.5 har; * 1 ä 2 hästar, 2—5 å 6 nöt- *4. 4

kreatur.

c) Brukas av ägaren; utarrendering blott i enstaka fall. 1 2. 4

Ölme. a) Till c:a en fjärdedel; c:a 60 % av brukningsdelarna, 35 % av jorden. 3. 2

b) Högst 10—15 har åker, lika mycket skog; tax. v. 1913: 4 000—8 000 3

kr., 1908 c:a 25 % lägre; 1908: 1 000—4 000 kr., 1913: 1 500—6 000 kr.; i 132 2. 1

fall äro brukningsdelarna (inkl. lägenheter) 1913 tax. t. o. m. 5 000 kr., varav

c:a 65 till 2 000 kr., ett 40-tal 2 000—3 000 kr., återstoden däröver; intill 6 ä 7
har åker och 10 har skogsmark; 1—6 nötkreatur jämte för de största fastigheterna
en dragare.

c) I allmänhet icke.

*) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FRÅGAN 5. SOCKENOMBUD.

i Varnum. a, b) Mer än hälften av jordbruksfastigheterna under 5 000 kr:s
tax. v. år 1908.

(;) Förekommer icke.

i Visnum. a) I ganska stor utsträckning.

b) Tax. v. 1908: 5 000, 1913: 0 000 kr.; c:a 8 har åker, 0.4 har naturlig
äng, 18 har skog; en häst, 4 å 5 nötkreatur.

c) Endast i ringa mån.

i 2. Rndskoga. a) Så gott som uteslutande.

12 3. 12. b) Tax. v. 2 000—10 000 kr.; medelvärde 4 000—5 500 kr.; åker 1—15
12 3. har, någon egendom upp till 40 har samt skogsmark ungefär lika mycket; 1 å 2
hästar, 2—10 nötkreatur.

3 c) I ringa män.

12. *2 Ny sund. a) Eu stor del av jordbruksfastigheterna — * i socknens värmlands del

övervägande antalet — innehaves av småbönder,
i. 2 b) Tax. v. 1908: varierar 2 000 -5 000 kr., 1913: 3 000—9 000 kr.: i värm 1

landsdelen 800—8 000 kr.; ungefärliga arealen för hela socknen 10 har; en häst,
3 å 4 kor samt något ungnöt.

12. 2 c) Sällan; i värmlandsdelen äro tvenne fastigheter på omkring 8 har åker
vardera utarrenderade.

i 2 3. Södra Råda. a) Största delen.

b) 1908 i medeltal 4 000 kr., 1913: 4 500 kr.; åker 2.5—10 har, äng i
mindre utsträckning vid sju hemman, skog 2.5—12.5 har; i allmänhet en häst,
sällan två, 1—6 kor jämte smådjur.

c) Brukas av ägaren.

2 Vase. a) Omkring 40 % av fastigheterna innehavas av småbönder.

1. 2 b) Tax. v. 1 000—8 000 kr.; i allmänhet c:a 3 000 kr.: c:a 3 har åker och

6 har skogsmark,
i 2. c) Ytterst sällan.

2. *i Alster, a) De flesta egendomarna — * ungefär hälften av socknens areal —
innehavas av småbönder.

2 b) Tax. v. 5 000—20 000 kr. för egendomar med åker om 10—10 har, obel
tydlig naturlig äng samt skog 15—150 har; i medeltal utgör tax.v. c:a 7 000—

2. l 8 000 kr., åker 20 har, skog 50 har; i medeltal en ko på 2 har åker; 2 hästar,

8 nötkreatur på en genomsnittsgård.

12 3. i c) Obetydligt; c:a 5 %.

3. i: 2 Ostra Fågelvik, a) I ganska stor utsträckning; till hälften; till en fjärdedel.

12 3. b) Tax. v. 3 000 å 4 000—9 000 ä 10 000 kr.; åker i medeltal 10 har, skog

i 2. 3 5—25 har; 1 å 2 hästar, 3—10 kor; en häst, 4—6 kor.

2 3. 12. c) Blott i ringa mån, såsom efter dödsfall eller emigration.

31. Stora Kil. a) Omkring hälften.

b) Tax. v. 1908: 2 500—15 000 kr.; 1913: 2 500—20 000 kr.; 4—23 har
åker, 5—20 har skog; 1 ä 2 hästar, 3—8 nötkreatur.

c) Förekommer icke.

Frågan 5, huvudinnehåll: småbondejord, a) utsträckningen; b) tax. v., areal i åker, natur lig

äng och skog, kreatursstock; c) om jorden är utarrenderad.

IH Ad AN 5.

SOCKKNOM HL'' I».

I 5

Frykerud. a) Till största delen. i

b) Tax. v. 1908 i medeltal 4 000 ti 000 kr., 1913 höjt med 20—25 % \ c:a

8 It) har åker, 10—15 har skogsmark; eu häst, 4 å 5 kor, * därtill kalv och gris. *,

c) Sällan. Förekommer icke. 4.

Ransäter. a) Större delen; c:a hälften äges av småbönder. 2

I)) Tax. v. varierar mycket, beroende dels på olika tillgång på skog, dels på 2
åbyggnadernas beskaffenhet; utgjorde 1908: 4 000 å (i 000 14 000 ä 18 000, i

i enstaka fall 10 000—18 000 ä 19 000 kr., år 1913 i allmänhet 4 000 å 7 000—

15 000 å 20 000 kr., å tre egendomar 10 000, å två 17 000 och å eu 18 000
kr.; medelvärdet e:a 10 000 kr.; arealen torde vara 8 å 10—20 ä 30 har åker,

15 ä 20—50 ä 75 har skog; 10 har åker samt 50 liar skog; i vanliga fall torde 5.
födas en häst, 6—8 kor, 2 ä 3 ungnöt och kalvar; i många fall dock 2 hästar,

12—15 kor jämte ungboskap; i allmänhet torde på en areal av (i har födas en 2
häst och 4 å 5 kor.

c) Brukas nästan uteslutande av ägarna; endast bolagen utarrendera. i

Nedre Ullerud. a) Ungefär en femtedel av arealen. x

b) Tax. v. 4 000—6 000 kr.: åker 10 har, äng 0.5 liar, skog 12 har; en
häst, fem kor.

c) T intet fall.

Grava- a) I västra delen av socknen förefinnes småbondejord i jämförelsevis i
stor utsträckning; i norra delen till en tredjedel av arealen. 3

b) Tax. v. i socknens västra del 1908: 3 000—15 000 kr., å viss egendom i
har en väsentlig förhöjning skett 1913; arealen 8—30 har åker, ängsmark finnes

i ringa utsträckning, skog mycket växlande från 1 ä 2—50 har; motsvarande 3
siffror för norra sockendelen 5 000 -17 000 kr., tax. v. c:a 9 000—10 000 kr. i
medeltal; 10 har åker, 3—5 har äng, c:a 25 har skog; 1 å 2 hästar, 5—10 kor.

c) Ingen småbrukare i socknens norra del har sin jord utarrenderad.

Hammarö. a) Flertalet — * halvtannat hundratal — äro småbönder. i

b) Tax. v. 3 000 ä 7 000—10 000 å 11 000 kr.; arealen 15—60 har; åker i
4 å 6—10 ä 15 har; ängsmark i varierande utsträckning; intill 2 å 3 har; 2
till samtliga egendomar finnes skog, 2—9 har, i en del fall ej fullt till husbehov;
skogsarealen ungefär en tredjedel större än åkern; i flesta fall finnes en häst, 2
två är sällsynt, 6—10 kor; 1—3 hästar och 2—9 ä 10 kor; i genomsnitt en i
häst och tre kor på 5 har.

c) Förmodligen ett par fall; förekommer icke. 3

Nor. a) Omki-ing en fjärdedel. i

b) Tax. v. å dessa fastigheter, som äro så stora, att de medgiva ett själv- i
ständigt jordbruk, varierar mellan 4 000 och 10 000 å 12 000 kr., beroende på
läget och skogsarealen samt skogens beskaffenhet; torde i medeltal utgöra 6 000—

8 000 kr. år 1908, 7 000—9 000 kr. 1913; arealen varierar från 7.5 har till högre; 2
åkerjorden 6 ä 8—30 har, äng förekommer mera sällan, skogsmarken 5—30 har, i
i ett fall saknas skog; 1 å 2 hästar och 3—8 kor; en häst, 4 å 5 kor. i

c) Förekommer icke.

Segerstad, a) En fjärdedel av arealen, både åker och skog. i

b) Rätt många med åker av 5—10 har, föda en häst och 4 å 5 kor, tax. 3
4 000—6 000 ki%; dessutom sådana, som ha en åkerareal av 1—5 har, föda

1—4 kor, men inga dragare, tax. 1 000—3 000 kr.; skogsarealen i allmänhet
något större än inägorna.

c) Brukas i allmänhet av ägarna själva: ingen utarrenderad.

2 3 4.

4 5. 1

1 4.

4 5.

2 3. *
2 3. 1.

. 3

. 1

3. 1 2.

FRÅGAN 5. SOCKENOMBUD.

i Grums, a) Till tre fjärdedelar.

b) Tax. v. 1 000—15 000 kr.; 1—25 har åker, 1—50 har skog; 1—3 hästar,
2-—10 kor.

c) Obetydligt.

i Borgvik. a) I allmänhet.

b) Tax. v. 4 755 kr. 1913, 1908: 15 % lägre; c:a 10 har åker, 26 har skog;
en häst, fem kor.

c) Förekommer icke.

i Ed. a) Allt inom socknen, som icke äges av bolagen, är bondehemman,
i storlek varierande för 1—6 hästar.

b) Tax. v. 1913: 500—29 000 kr.

c) I tre fall arrendatorer.

2 4. 2 Gillberga. a) Övervägande små; av socknens c:a 220 självständigt brukade
hemman eller hemmansdelar äro c:a 160 småbruk.

b) Större antalet tax. 3 000—8 000 kr.; c:a 7—10 har åker, 15—20 har skog;
vanligen 1 å 2 hästar, 4—8 nötkreatur jämte får och svin.

c) Sällan.

i Långserud. a) Ojämförligt största delen.

b) År 1908 voro flertalet taxerade till 500—5 000 kr., största antalet kommer
på tax. v. 500—2 000 kr.; 1913 äro de flesta taxerade till 700—7 000 kr.,
varav största antalet mellan 7 00 och 4 000 kr.; arealen av åker och skogsmark
är betydligt olika i den s. k. skogsmarken och nere på bygden: i skogsmarken
håller en egendom med 700 kris tax. v. ungefär 1 har åker och äng och 4 har
skogsmark, medan en egendom till 7 000 kr:s tax. v. håller 10 har åker och äng
samt något över 60 har skog; på bygden däremot kommer på motsvarande tax.v.

0.7 5 har åker och äng samt 1.75 har skogsmark, 12.5 har åker och äng samt
20 har skogsmark; å en egendom med c:a 700 kr:s tax. v. födes en ko, å en
sådan med 4 000 kris tax. v. en häst samt 3 ä 4 kor.

13. 2 Stavnäs. a) Till större delen; c:a 80 %.

1. 3 b) Tax. v. c:a 1 000—30 000 kr.; 5 000—7 000 kr. 1908, 1913 något lägre;

2. i i medeltal 4 000 kr.; areal 3—30 har öppen jord, 5—50 ä 75 har skogsmark;

2. i 8 har inägor, c:a 30 har avrösning; 1—3 ä 4 hästar, 1 å 2—15 ä 16 kreatur;

3 1 å 2 hästar, 4—6 kor, några får och ungboskap.

i 3. 2 c) Blott i få fall; c:a 3 %.

i Högerud. a) Innehavas i allmänhet av småbönder, utom några få, som ägas
av skogshandlande.

3 5. Glava. a) Inneha två tredjedelar av all jord.

5. 3. 3 5. b) Tax. v. 6 000—8 000 kr.; 5 000—6 000 kr. år 1913; c:a 4 å 5 har
*3 inägor, 12—15 har skog; kreatur: en häst, 3 ä 4 kor, * jämte några smådjur.

3 5. c) Sällan.

12 3. Värmskog. a) 278 fastigheter ägas av småbönder.

b) År 1908 ett sammanlagt tax. v. av 807 300 kr., medeltax. v. således 2 900
kr., år 1913: 3 350 kr.; båda åreri flertalet tax. till 1 000—4 900 kr.; medelareal
5.5 9 har åker, 0.2 2 har äng, 16.01 har skog; kreatursstocken för närvarande
mycket mindre än den vanliga, hösten 1911 måste kreatursbesättningarna till följd

Frågan 5, huvudinnehåll: småbondejord, a) utsträckningen; b) tax. v., areal i åker, natur lig

äng och skog, kreatursstock; c),om jorden är utarrenderad.

FRÅGAN 5. SOCKENOM BUD.

av den klena skörden betydligt minskas, och småbönderna lia ej sedan haft råd
att köpa djur i stället, utan få genom uppfödande av ungdjur så småningom fylla
bristen; en häst pr 10 har och en ko pr 2 har torde vara det normala.

c) Mycket sällan, för närvarande endast fyra ä fem arrenden.

Svanskog. a) Innehavas i allmänhet av småbönder. i 2.

b) Tax. v. 3 000—12 000 kr.; största antalet bönder äga en häst, 3 å 4 kor.

c) Förekommer icke.

MiUesvik. a) Största delen; ungefär hälften. 2. i

b) Tax. v. 3 000—9 000 å 10 000 kr.; åker 12—40 har, skog lika mycket, 12. i

äng saknas; åker 8—22 har, äng 2—5 och skog c:a 30 har; 1—3 hästar, 3—12 2. i. i
nötkreatur, * därjämte ungnöt, får, 2 å 3 svin. *1

c) Sällan; endast i ett fall. ''• 2

Eskilsäter. a) Ungefär en tredjedel av jorden. i 2.

b) Tax. v. 800—5 000 kr.; 1 —15 har åker, något äng, 2—25 har skogsmark;
å de större gårdarna födas eu häst, 3—5 kor, några ungnöt och får, på de mindre
en ko samt kalv.

c) Brukas av ägarna.

Ölserud. a) I allmänhet. 2

b) Tax. v. 2 000—10 000 kr.

c) Bruka jorden själva, endast två mindre gårdar brukas av arrendatorer. 12. i

Botilsäter. a) Till 90 %; c:a 200 finnas mot sju större. i. 3

b) Tax. v. varierar från 2 000 å 3 000—10 000 kr., i ett tiotal fall ännu högre;

i genomsnitt 3 500 kr. 1908, 4 000 kr. 1913; åker c:a 15—20 har, 30—35 har l
skog; 2 hästar och 8—10 nötkreatur.

c) Förekommer icke.

By. a) Huvudsakligen småbönder. 2

b) C:a 8 000—10 000 kr.;] 1 ä 2 hästar, 5—8 nötkreatur jämte ungboskap.

c) Förekommer icke.

Bro. a) C:a hälften av jordbruket; c:a 1/g av åkerarealen innehas av små- i. 2
bönder, till antalet c:a 45.

b) Tax. v. 1908: 4 000 kr., * 1913: 5 000 kr.; åker c:a 10 har, naturlig *i 2. 2

äng obetydlig, skog c:a 20 har; en häst, sex nötkreatur. i 2.

c) Förekommer icke.

Södra Ny. b) Tax. v. äro i medeltal följande: för hemman å 1/B mtl 8 000 2
kr., å V8 6 000 kr., å »/i- 4 000 kr-> å Vai 2 000 kr- °- s- förhöjning av
högst 30 % 1913; hemman å 1/e och 78 mtl hålla i medeltal 15 har åker och
lika mycken skogsmark, somliga hemman något mer; i allmänhet en häst, 4 å 5
kor samt ungboskap och svin.

Huggenås. a) Små jordbruksfastigheter ungefär i lika antal som medelstora, i

b) C:a 10 har jord, tax. 1908: c:a 4 000 kr., 1913: c:a 4 500 kr.; på en
egendom om c: a 10 å 12 har födas en häst, 4 ä 5 kor samt några kalvar.

c) Förekommer icke.

Kila. a) Större delen äro småbruk. 1 2 3-

b) Tax. v. år 1908: 3 000—10 000 å 12 000 kr.; i medeltal 5 000 å 6 000— 2. l 3.
7 000 ä 8 000 kr.; 10—50 har åker och naturlig äng, skogen, med få undantag 2
avverkad, har ungefärligen samma ytinnehåll — i några fall sakna egendomarna
skogsmark; i allmänhet en häst, 5 å 6—-8 kor, några ungnöt. l 3.

FRÅGAN 5. SOCKENOMBUD.

1 3.
3. 1

1. 3

1. 3
12 3. *3

1. 1 3.
*1. 1 3.

1 2 3. 3

1 2.
1 2. 4
1 2.

1 2. 1 3 4 5.
1 2. 3 4 5.
1 2.

1 2 3.

1 4.

14. 2 3.

14. 4. 2 3.

1 4.
1. 4

<*) Blott någon gång, då den äges av sterbhus eller ägare, som av ålder
eller sjukdom är urståndsatt att bruka den.

Tveta. a) I stor utsträckning.

b) 1908 i medeltal era 3 800 kr., 1913: 4 000—4 500 kr.; i medeltal 8 har
åker, 3 å 4 har äng och 25 — 30 har skog; en häst, 5 å b nötkreatur, får, svin
och höns.

c) Endast i tre fall.

Sillerud. 500 jordbruksfastigheter ha 1—20 har jord.

Holmedal. a) Övervägande.

b) Tax. v. 2 000—7 000 kr.; låga tax. v. beroende på den ringa skogsarealen
samt den fullkomliga bristen på kommunikationer; socknen, som ligger i centrum
av Nordmarks härad, har sex mil till närmaste järnvägsstation i så väl Sverige
som Norge; en häst, 2 å 3 kor jämte svin och sraåkreatur; nästan ingen har
mer än 2 hästar, 7 eller 8 kor.

c) Utarrendering i högst få fall. Förekommer icke.

V ästra Fågelvik, a) Jorden innehaves — * på något undantag när — av småbönder.

b) Tax. v. bestämmes till huvudsaklig del av skogsmarkens beskaffenhet och
storlek, något som är ytterligt olika för olika hemman; det vanligaste tax.v.
torde utgöra 3 000—5 000 kr.: tax.v. i allm. 7 000 kr.: åker högst 4—0 har,
*hag- eller ängsmark i allmänhet obetydligt, högst 2 har, skog c:a 35 har; vanligen
en häst och 2—4 kor.

c) Förekommer icke, utom i sällsynta fall och då mera tillfälligt.

Töcksmark. a) C:a tre fjärdedelar av jordarealen.

b) Tax. v. 1913: 1 000—8 000 kr.; av 340 jordägande bönder äga 290 fastighet
under 5 000 kr. år 1913; endast ett fåtal bönder hava egendom till högre
tax.v. än 8 000 kr.; 1908 års tax. var c:a 5 % lägre än 1913 års; 2—4 å 5
nötkreatur; 1 ä 2 hästar; å var fjärde gård en häst.

c) Mycket sällan; vanligen förmyndare, som utarrenderar myndlingens egendom.

Öster vallskog. a) Huvudsakligen småbönder.

b) Tax. v. 1913: 1 000—(i 000 kr., 1908: c:a 10 lägre; c:a 2 — 8 har åker,
8—30 har skog, eu häst och 3 å 4 kor.

c) Enstaka fall.

Karlanda. a) Till allra största delen.

b) Tax. v. 1908: 2 700—3 300 kr., 1913: 3 700---1 500 kr.; c:a 4 har åker, 3

har äng, 30—35 har skogsmark; en häst, 3 å 4 kor, å c:a en tredjedel av fastigheterna
finnes mer än en häst.

c) Endast några få utarrenderade.

Blomskog, a) Med högst få undantag småbönder; 7/’8 av kommunen innehas
av sådana.

b) Tax. v. 100 å 150 kr.—25 ä 2(1000 kr. 1908; 5 % förhöjning 1913; de
flesta egendomarna taxerade till 1 000 ä 2 000 kr. och därunder; 1913 höjdes
tax. v. för skogshemman under det att de ändras tax. v. sänktes; 0.5—15 har
inägor, skog 1 —15 har pr har inägor; naturlig äng ej nämnvärt; vad som födes
å en vass areal, blir olika i olika hemman, beroende i huvudsak på hur ägolotten skö -

Frågan 5, huvudinnehåll: småbondejord, a) utsträckningen; b) tax. v., areal i åker, natur lig

äng och skog, kreatursstock; c) om jorden är utarrenderad.

l''RÅOAN 5.

SUCK K NOM HUD.

7 9

tes, till någon dol på jordmån och klimatiska förhållanden; antalet kreatur 1— 5 i
stycken, ett fåtal ha 1 å 2 hästar, 8—10 kor; en småbondo med ett hemman om
I (i har kan föda 2 hästar samt (i kor, 2 å 3 ungdjur, 1 å 2 svin och något får,
i ett annat födes kanske knappt hälften; i regel skötes egendomen häst, där tillräcklig
skog för husbehov finturs.

c) I mycket få fall. i 2.

Trankil, a) Huvudsakligen småbruk. i

b) C:a 5 har åker, 5 har äng, 50 har skog.

Sidodal, a) Största delen innehaves av småbönder, hantverkare. 12 8. 8

b) Tax. v. i allmänhet 500—7 000 å 8 000 kr.; 2 kor — en häst samt 2 ä 4 kor. i 2.

c) Av ägarna; endast i sällsynta undantagsfall — * f. n. två — utarrenderas, i 2 3. 2 3. *3

Skillingmark. a) Innehavas huvudsakligen av småbönder; ingen hemmansägare
är i besittning av större jordbruk, än att därå födas högst 2 hästar och 6 kor.

b) Tax. v. varierar starkt, beroende på att skogsmark förekommer i helt
olika grad åhemmanen; förekommer, att en hemmansägare äger och brukar flera lotter.

Järnskog, a) Övervägande delen äges av småbönder; c:a 45 stycken.

b) Tax. v. 1913: i medeltal 240 kr. pr har åker och äng, 100 kr. pr har
skogsmark; 1908 taxerades småbondehemmanen till i medeltal c:a 3 200 kr.,

1913 ej så litet högre; arealen varierar betydligt, c:a 2 ä 3 har—12 å 15 har;
torde i allmänhet utgöra c:a 6 har åker; å en dol hemman förekommer skog icke
alls, på andra kan den uppgå till c:a 200 har; torde i allmänhet utgöra c:a 15
—30 har; i undantagsfall 3 hästar och 10 kor; vanligen en häst och 3 ä 4 kor.

c) Blott i undantagsfall, om ägaren är barnlös och oförmögen att sköta egendomen.

Kola. a) Nästan uteslutande av småbönder, c:a 524 stycken.

b) Sammanlagda tax. v. eldigt 1908 års längder: 2 110 100 kr., enligt 1913
års: 2 543 000 kr.; medeltax. v. pr gård 1908: 4 038 kr., 1913: 4 853 kr.;
växlar mellan 3 000 och 12 000 kr. pr gård; sammanlagt 2 892 har åker, 1 223 2. 13 4.
har äng, 107 har odlingsmark och 10 533 har skogsmark samt omkring 500
hästar och 4 100 nötkreatur.

c) Förekommer icke. 1 23 4.

Ed (t- a) I allmänhet. i 2 4.

b) Tax. v. i medeltal 1908: 4 500 kr., 1913: c:a 0 000 kr.; åker c:a 6 har, 1234. 134.
skog 15 har; 1 å 2 hästar, 4 ä 5 nötkreatur.

c) I ringa omfattning, t. ex. då stärbhus eller omyndig är ägare. 1234. 234.

Arvika landskommun, a) Till övervägande delen. 123.

b) Tax. v. 4 000—10 000 kr.; 1908: 0 000—8 000 kr.; 1908: 4 000 kr., 1. 2. 3

1913 ända till det dubbla; åker och äng 5 ä 0 har; skog 15—100 har; 15— 12. 2. 1
30 har; en häst, 3 ä 4 kor. 12.

c) Sällan. Förekommer icke. 2 3. 1

Ni/, b) Tax. v. 4 000—10 000 å 12 000 kr., allt efter lägets bekvämlighet; 1
en häst, 3—5 kor jämte småkreatur.

c) Högst sällan.

Älgå. a) De allra flesta innehavas av småbönder. 1 2.

b) Tax. v. 1908: 2 000—10 000 kr.; 1913: 5 000—12 000 kr.: 4 har åker, 4 2. 1. 2

har äng, 30 har skogsmark; 1—3 hästar, 4 å 5 kor. 12.

c) Förekommer icke. 1

1 2 3.

12 3. 4

1 2 3.

12 3.

4. 1 2 3 4.
1 2 3. 4
12 3. 4

1 2 3 4. 1 3 4.

FRÅGAN 5. SOCKENOMBUD.

14. Gunnarslcog. a) Flertalet.

*i b) Tax. v. 200—8 000 kr., de flesta 2 000—5 000 kr.; * åker 0.25—4 har;

4. i. 14. *i 0.5—5 har, äng och skogsmark 0.5—25 har; 1—4 kor; några ha en häst — * då
4 emellertid foder får köpas —, ett svin, får och höns; andra kunna knappast utan
att köpa foder föda ens en ko.

3 4. Bogen, a) I förhållande till bolagen äga småbönder jord i liten utsträek 1.

2 ning; 19 småbönder finnas; 1/4 hemman är uppdelat i mindre fastigheter samt

innehaves till större delen av mindre självägare.

b) En jordbruksfastighet å nämnda hemman om 19 öres skatt taxerades
1908 till 3 600 kr., 1913 till 5 000 kr.; dess areal utgör 3 ä 4 har åker och

2. i c:a 80 har skogs- och ängsmark; en häst, 4 å 5 nötkreatur; 1 ä 2—6 å 7 kor

och en häst.

12. Brunskog. a) Till större delen.

12. i b) Tax. v. c:a 4 000 kr.; i allmänhet] en häst samt 3 å 4 kor och 1 å 2

ungnöt.

2 c) En ägolott,

12. Mangskog. a) Innehava c:a 75 % av jordbruksfastigheterna, re sten är bolagsjord.

1 23 4. 34. b) Tax. v. 1908: 100—12 000 kr., 1913: 100—18 000 å 20 000 kr.; kreatursstocken
utgör för hela socknen c:a 100 hästar och 700 kor.

1 2 3 4. c) Förekommer icke.

12 4. Boda. a) Till största delen.

2 4. 4 b) Tax. v. beroende på skogstillgången; en brukningsdel om 1.5—2.5 har

2 är tax. till 1 000—2 000 kr., om 5—10 har 3 000—6 000 kr. etc.; enligt

1 1908 års tax. 3 500—6 000 kr., år 1913 höjdes med c:a 40 %; medelvärdet

1908 torde vara 4 500 kr., 1913: 6 500 kr.; 6 har åker, 1.5 har äng och 30

4 har skogsmark, varå vanligen födas en häst och 4 å 5 kor; på 1.5—2.5 har

åker födas 1 ä 2 kor, på 5—10 har en häst samt 5 å 6 kor, på 15—25 har

2 2 å 3 hästar samt 10—15 kor; ungefärliga kreatursstocken: en häst, 4—6 kor.

1 2. c) Högst sällan.

1 2 3 4. 5 Sunne. a) Uteslutande. Rätt många småbönder.

1 23 4. 5 b) 2 500—12 000 kr:s tax. v.; en egendom om 4 å 5 har med ett par har

skog i genomsnitt tax. till 2 000 kr., kan vintertiden föda en häst och två kor.
i 2 3 4. 6 c) I ringa mån. Förekommer icke.

12. 2 Östra Emtervik. a) Till minst 50 °/0 ; c:a 115 fastigheter med tax. v.

500—3 000 kr.

3 b) Egendomar med 10—15 har åker samt 50—75 har skogsmark tax. 1908:
23. 3 8 000—12 000 kr.; 1913: 10 000—15 000 kr.; med den växande skogen från

2 3. 2 000—-15 000 kr. I allmänhet 6—12 kor och 1 å 2 hästar.

l 2. i c) Ytterst sällsynt; endast tvenne arrendatorer torde finnas.

2. i Västra Emtervik. a) Huvudsakligen småbönder; av 320 brukningsdelar äro

178 småbondeegendomar.

2 b) En egendom om 11.5 har åker, 1 har äng och 14 har skog taxerades
12. *1 1908 till 7 000 kr., 1913 till 8 400 kr.; åker 5—20 har, *äng obetydligt, skog

Frågan 5, huvudinnehåll: småbondejord, a) utsträckningen; b) tax. v., areal i åker, natur lig

äng och skog, kreatursstock; c) om jorden är utarrenderad.

FRÅGAN 5. SOCKENOMBUD. NI

10—150 har. Den ovannilmnda egendomen på 11.5 har åker etc. föder 2 hästar,
6 kor, 2 svin samt något småboskap.

c) Två å tre egendomar utarrenderade.

Gräsmark, a) I mycket stor utsträckning; uteslutande småbruk.

b) Tax. v. 1 000—10 000 å 12 000 kr.; åker 2.5 5 å 6 har, äng 0.5—5

har, skog 15—150 har; I å 2 hästar, 3—H nötkreatur, * 3—10 får; några ha dock
endast 2 å 3 kor.

c) I mycket ringa mån.

Lysvik. a) Till största clelen; c:a tre fjärdedelar; i socknens västra del uteslutande.

b) Tax. v. olika allt efter fastigheternas beskaffenhet, 1908 i medeltal 4 000
kr., 1913 ökat med c:a 40 X: c: a 5 000 å 6 000 kr.; 3 500 kr.; några fastigheter
tax. 15 000—26 000 kr.; medelarealen 4 har åker, 1 å 2 har äng, 30—40 har
skogsmark; 5—10 har åker, 0.5 har äng, 15—30 har skog; i socknens västra del
1.5—8.5 har åker, 5—100 har skogsmark, till största delen ytterst dålig och hårt
avverkad, ängsmark i egentlig mening finnes ej, enär den till största delen uppodlats
eller utlagts till skogsmark; en häst, 4 kor samt något ungnöt; å de större
födas 3 å 4 hästar och 10—12 kor.

c) Förekommer icke; i socknens västra del i sällsynta fall.

Fryksånde. a) Till största delen.

b) Tax. v. 1908: 2 000—5 000 kr., 1913: 8 000—10 000 kr.; 4 — 10 har åker,
1—3 har äng, 25—75 har skog; 1 å 2 hästar och 3—8 kor.

c) I ett fåtal fall. Förekommer icke.

Östmark, a) Flertalet äro småbönder, * c:a 550 stycken; socknen är känd
för att höra till dem, där ägostyckningen gått längst.

b) Tax. v. å samtliga småbondeegendomar år 1908: c:a 1 500 000 kr., år 1913:
c:a 2 100 000 kr.; tax. v. växla, beroende på skogstillgången; vanligen 600—
3 000 å 4 000 kr.; åker och äng 1—10 har resp., skog 3—150 har; på varje
jordägare torde i genomsnitt komma 3 å 4 kor, på var fjärde jordägare en
häst; å en egendom, år 1908 tax. till 1 500 kr., år 1913 till 2 000 kr., med
en areal av 3.5 har inägor — ingen skog — födas 3ä4kor; fastighet med 5—10
har åker anses som hästegenclom; på sådan födas i regel en häst, 3—8 kor samt
småkreatur.

c) Utarrenderas sällan.

Lekvattnet, a) Endast småbönder.

b) Tax. v. 1913: 200—17 200 kr.; för det mesta en häst samt 5 å 6 nötkreatur.

c) Småbondejord är icke utarrenderad.

I Ormhöjdens skolrote torde fåstigheternas tax. v. vara 5 000 ä 10 000—
30 000 kr.; 1 å 2 hästar, 5—8 nötkreatur samt får; en del egendomar äro bortarrenderade.

Vitsand. a) Småbruken äro c:a 175 stycken, utgörande c:a tre fjärdedelar
av hela antalet jordbruksfastigheter.

b) Tax. v. 100—10 000 kr.; åker 2—8 har; oftast 5—8 har; skogsmarken
25—100 har; en häst, 2—5 kor; å en åkerareal om 5—8 har födas 1 å 2 hästar,
4—8 kor samt några smådjur.

c) Brukas av ägarna.

Norra Ny. a) Till allra största delen.

b) Tax. v. varierar; enligt 1908 års taxering var en egendom.på 2.5 har
inägor och c:a 168 har skog tax. till 11 000 kr., 1913 till 20 000 kr.

Jordundersökningens betänkanden. III. 6

1 2. 3
1 2.

*1. 2

1 2.

12 3. 2. I

3. 1

3. 4

2 3. I

1 2 3. 4

1 2 3 4 5 C.

1 2 3 4 6.

1 2 3 4 6. 5
1 2 3 4. *1

2. 4
1

1 3 4.

1 2 4 9.

2. 14 9.
1 2 4 5 9.

2 3. 3

2 3. 2. 3. 2
2. 3

2 8.

FRÅGAN 5. SOCKENOMBUD.

:: Ny skog a. a—c) Småbönder; ingen finnes, som, om han på gården skulle föda

sin boskapsuppsättning året om, kan hålla mer än högst en häst och 3 eller 4
kor; jordbruket ej nämnvärt, skogsavverkning är den huvudsakliga verksamheten;
egendomar finnas, som hålla c:a 400 har jord, men därav blott c:a 2.5 har
odlade, c:a 8—10 har ängsmark, allt det övriga skogs- och myrmark; några
fastigheter äro sammanslagna; inom ett hemman t. ex. fanns före bolagsväldet nio
hemmansägare samt några torpare, nu finnas blott en hemmansägare, tre arrendatorer,
ingen torpare.

5 Dalby, a) I de flesta fall.

b) Tax. v. 0 000—10 000 kr.; en häst, 4 å 5 kor.

5. 2 Södra Finnskoga. b) Tax. v. 1 000—1 500 kr.; c:a 25 egendomar äro lax.
2 5. under 1 000 kr.; 2 ä 3 har åker, lika mycket äng, 3 å 4 har skog.

2 6. c) Högst sällan.

i Norra Finnskoga. a) Omkring en fjärdedel av socknen.

b) C:a 1 000 kr.; en häst, 2—4 nötkreatur, några får.

c) Förekommer icke.

3 5. Ekshärad, a) En fjärdedel av hela jordarealen.

b) Tax. v. varierar betydligt beroende på den skog, som tillhör hemmanet;

1 medeltal en häst och fem kor.

c) Förekommer icke.

5. 2 Norra Råda. a) Ett försvinnande fåtal småbönder; 80—90 sådana finnas;

i inneha 12 å 13 % av fastigheterna.

3 5. 2 b) Tax. v. 1 000—18 000 kr., beroende på skogens storlek; mindre fastigheter
l 3 000—0 000 kr., större 8 000—12 000 kr.; i medeltal 4 000 kr. 1908, 1913
2 5. *2. 23 5. c:a 25 % högre; 5 ä 7—8 å 12 har åker, * skog fyra å fem gånger större; 1 ä

2 hästar, 4—7, högst 10 kor.

l 2 5. c) Förekommer icke.

1234. Sunnemo. a) I allmänhet.

12. 34.1234. b) Tax. v. c:a 20 000—50 000 kr.; 10 000 kr.; åker 4 å 5—6 å 8 har,

skog 50 å 70—100 å 250 har; en häst, 4—6 kor och småkreatur.
c) Förekommer icke.

l. 2 Nyed. a) De flesta egendomarna skötas med två hästar; omkring 273 småbruk
finnas.

b) Tax. v. 2 500—6 000 kr., åker och äng 8—12 har, skog minst 12 har;
1 å 2 hästar, 5—8 kor.

c) Torde icke förekomma.

3 Alvsbacka. a) Nästan alla äro småbruk.

3. 2 b) Tax. v. i allmänhet 5 000—10 000 kr.: 37 fastigheter lax. 500—5 000

4 kr., 24 lax. 5 000—10 000 kr., 3 tax. 10 000—15 000 kr.; c:a 22 fastigheter ha
3. 2 5—12 har åker, ett 20-tal 2—4 har; 1 å 2 hästar, 4—6 kor; på egendomar

med tax. v. 1 000—3 000 kr. 1—3 kor, å de med 4 000—8 000 kr. en häst och
4—6 kor, med 10 000—15 000 kr. 2 hästar och 8—12 kor.

Frågan 5, huvudinnehåll: småbondejord, a) utsträckningen; b) tax. v., areal i åker, natur lig

äng och skog, kreatursstock; c) om jorden är utarrenderad.

Bolag.

A. b. Rämen-Liljendahl. a) Ganska många småbönder (bergsmän) finnas
inom socknen.

Saugbrugsfor eningen i Fredriksliald. b) År 1908 torde medelvärdet vara
c:a 4 000 kr., 1913 o:a ,r>00 kr. mera; 7—10 har åker, 4—6 bär äng och c:a
100 har skogsmark; 1 å 2 hästar och 4—8 nötkreatur.

c) Brukas så gott som undantagslöst utav ägarna själva, vilka nästan utan
undantag här i bygden kunna sägas vara småbönder.

Hellefois bruks a. b. a, c) 37 stycken självägande s. k. bergsmän finnas
inom Gåsborns socken, vilka i regel bruka sin jord själva.

Gustaf sfors fabrikers a. b. a) I största utsträckning, medelarealen c:a 4
har åker, ingen nämnvärd naturlig äng, skog till husbehov och därutöver till
avsalu, mer eller mindre.

b) Tax. v. torde för det mesta hålla sig under 10 000 kr.; 1 å 2 hästar
4—6 kor.

c) Förekommer sällan.

Katrinefors a. b. a) Övervägande småbönder och deras vederlikar.

b) 147 stycken med tax. v. 500—10 000 kr., 27 stycken med tax. v.
under 500 kr.; ungefärliga åkerarealen är 4—8 har, skogen 50—200 har,
ingen naturlig äng; vanligen födas 1 ä 2 hästar och 4—8 kor.

c) Brukas alltid av ägarna själva.

Glafva Glasbruks a• b. c) Innehaves av småbönder, som ej utarrendera
sina egendomar.

A. b. Kroppstadfors bruk. a) Till största delen av småbönder.

b) Tax. v. 4 000—6 000 kr.

c) I ringa mån.

Lundsbergs Fastighets-a. b. a) Tax. v. i medeltal c:a 9 000—10 000 kr.;
kreatursstocken c:a 9—12 djur.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. a) En femtedel.

b) 4 000—6 000 kr.; 10 har åker, 0.5 har äng, 12 har skog; en häst, fem
nötkreatur.

c) I intet fall.

Holmerudsfors a. b. a) Huvudsakligen småbönder.

c) Icke i nämnvärd mån.

Fåens Sjösänkning sbolag, a) Mesta delen.

c) Småböndernas jord utarrenderas sällan.

FRÅGAN 5. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

Större egendomsägare.

Nor: Olof Andersson, a) Av socknens 37 hemman bestå c:a 7 av små bondegårdar.

b) Tax. v. 3 000—15 000 kr.; 5—20 har åker, skog i proportion därtill.

Silbodal: Olof Danielsson, a) Till största delen.

b) Tax. v. 500—7 000 å 8 000 kr.; från 2 kor och ingen häst till 1 å 2
hästar och 6 å 7 kor.

c) Brukas så gott som alltid av ägarna.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. a, b) 140 stycken ägare av fastighet av 20
öres skatt och därunder; i regel en häst samt 3 å 4 kor.

c) Sällan.

Norra Ny: Olof Sonesson. b) 1 000—5 000 kr. och däröver.

Dalby: Per Persson, a) Enskilda ägare och småbönder äga större delen av
jorden.

Ekshärad: Daniel Jonasson, b) Tax. v. 1908: 8 000—12 000 kr., torpägare
1 500—2 000 kr.; åker 2 ä 3 har, skog 10—20 har; i regel 3 å 4
kor, ingen häst.

c) Utarrenderas icke.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) I stor utsträckning.

b) Arealen, särskilt av skog, är mycket varierande; bolaget äger största
andelen i hemman med stor skogsmark; om å 5 har födas en häst, tre kor
och en kalv, anses det vara bra; å väl skötta småbruk1 en ko på 0.7 5 har.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmarmén i Gillbergs härad, b) Olika, beroende på skog och skogsmark;
kreatursstock växlande mellan 1 a 2 hästar och o kor till 3 5 hästai

och 10—15 kor utom några småkreatur.

c) Småbönderna innehava i regel sina egendomar själva.

Befolkningen står sig i allmänhet gott.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi, al I de flesta fall småbönder,
c) Förekommer'' sällan.

Frågan 5, huvudinnehåll: småbondejord, a) utsträckningen; b) tax. v., areal i åker, natur lig

äng och skog, kreatursstock; c) om jorden är utarrenderad.

Frågan 6.

Beträffande mindre arrendegårdar, som kunna anses jämförliga med smabondejord,
bör uppgivas:

a) i vilken utsträckning sådana arrendegårdar finnas och hur de fördela sig på

jord, tillhörig bolag, större eller medelstora enskilda jordägare eller stat,
kommun eller allmän inrättning;

b) cad i allmänhet är sådana arrendegårdars taxeringsvärde enligt 1908 och

1913 års taxeringar, ungefärliga areal i åker, naturlig äng och skog samt
ungefärliga kreatursstock (antal hästar och nötkreatur).

Sockenombud.

Nordmark. a) a) Finnas, på jord tillhörig bolagen. 2 3.

Brattfors. a) Tre arrendegårdar, tillhöriga bolag, nämligen två Uddeholms- 13.
och en Mölnbackabolaget; en, fattiggården, tillhör kommunen.

b) Åker å Uddeholmsbolagets c:a 50 har, å Mölnbackabolagets c:a 8 har, å i
fattiggården c:a 100 har skogsmark.

Gåsborn. a) S. k. hästtorp, alla å bolagsjord. 4

b) Skog finnes icke, blött husbehovsved; 1 ä 2 hästar, 2—5 kor; * den enda *5
egentliga arrendegård, som finnes, är i alla avseenden likartad med bergsmansgårdarna.

Ölme. a) Icke i nämnvärd utsträckning; c:a 5 % av småbrukar jorden, två i. 2
egendomar tillhöriga staten äro utarrenderade,
b) Tax. v. 1 000—6 000 kr.

Varnum. a) Utarrendering förekommer från statens, staden Kristinehamns i
samt från en enskilds egendomar.

Visnum. a) Mindre arrendegårdar finnas (s. k. större torp) tillhöriga så väl i
bolag som större och medelstora egendomar.

b) Tax. v. något under 5 000 resp. 6 000 kr. 1908 och 1913; åker 7 ä 8
har, naturlig äng 1 å 2 har, skog finnes ej; en häst och 4—6 nötkreatur.

Rudskoga. Förekomma icke. 12.

Nysund. a) Mindre arrendegårdar förekomma endast å jord tillhörig bolag i
och blott någon gång å enskilda större jordägares mark; i värmlandsdelen å jord 2
tillhörig enskilda jordägare.

Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

I-RÅOAN 6. SOCKENOMBUD.

3- Södra Råda. a) Några arrenden finnas; ägas dels av Kraft-a. b. GullspångMunkfors,
dels av staten.

b) Tax. v. 1013: i två fall 6 500 samt 8 000 kr. resp.; å statens egendom
utgör åkerarealen 27 å 28 har, skog och skogsmark 75 har; å de av enskilda
utarrenderade gårdarna eu häst samt 2 å 3 kor.

2 Vase. Förekomma icke.

Alster, a) I ringa utsträckning; c:a tre finnas; å Mölnbacka-Trysil tvenne;

3 a jord tillhörig staten en, i enskild ägo c:a tio; å bolagsjord c:a sex.

i b) Tax. v., areal och kreatursstock äro desamma som å småbruken (7 000 ä

- 8 000 kr., åker 20 har, skog 50 har, 2 hästar, 8 nötkreatur); Mölnbackabolagets
arrendegårdar äro tax. till 15 000 kr. 1908 och 18 000 kr. 1913 vardera; 12.5
har åker, 110 har skogsmark; 1 å 2 hästar, 6—8 kor.

3 Ostra Fågelvik, a) Utarrendering av egendomar med ett tax. v. av i medeltal
6 000 kr., som föda en häst samt c:a 5 kor, förekommer i något enstaka fall;

1 de ägas i allmänhet av enskild person. * Tvenne fastigheter ägas av ett handelsa.
b., Kronan äger en egendom, dessutom komministerbostället.

b) De båda egendomar, som innehavas av ovannämnda handels-a. b., äro
tax. till resp. 10 000 och 20 000 kr.; 28.9 och 32.5 har åker, 1.8 och 2.4 har
äng, c:a 34 och 50 har skog resp.; kronoegendomen har ett tax.v. av 30 000 kr.:
80 har åker, c:a 52.5 har skogsmark: 6 hästar, 20 nötkreatur; komministerbostället
är tax. till 11 000 kr.; c:a 22 har åker, 2 har äng, 52 har skogsmark;
2 hästar och 12 kor.

Stora Kil. a) Ej annat än några torp å de större gårdarna.

• Frykerud. Förekomma icke.

1 Ransäter. a) Två tredjedelar av bolagsjorden utgöres av egendomar, jäm 5

förliga med småböndernas; hela antalet dylika arrendegårdar utgör 30 stycken.

b) Tax. v. 1908: 13 000 — 32 000 kr., i enstaka fall 3 900—10 000 kr.; 1913:
11 000 a 12 000 — 20 000 ä 30 000 kr.; det höga tax. v. å arrendegårdarna i
jämförelse med självägarnas beror på, att de förra i allmänhet hålla större skogsareal;
sänkningen 1908—1913 har sin grund i omläggning av taxeringen.

Nedre Ullerud. a) Ett tiotal gårdar, uteslutande tillhöriga bolag.

b) Utgöra delar av större egendomar; 10 har åker, 0.5 harang, skogsprodukter
ur bolagets skog till husbehov; 1 å 2 hästar, 4 å 5 kor; tillgång till
skogskörslor åt bolaget.

Grava, a, b) I norra delen av socknen finnas arrendegårdar under Forshaga
Sulfit a. b. samt under a. b. Mölnbacka-Trysil; tax. v. mycket olika, 1 900 å
20 000—50 000 upp till 70 000 kr.; arealen c:a 12—18 har; ingen av arrendatorerna
har mera än 2 hästar och 9 kor, några mönsterbruk är det sålunda icke.

1 I västra delen av socknen finnas inga mindre arrendegårdar.

3 Hammarö. a) Komministerbostället.

1 Nor. a) Ett fåtal utarrenderade torp, de flesta ha under senare åren försålts
från resp. huvudegendomar; bolagen äga ännu 13 stycken, trenne större
egendomar vardera ett.

Frågan 6, huvudinnehåll: mindre arrendegårdar, a) utsträckning, fördelning på olika slag

av jord; b) tax. v., areal i åker, naturlig iing och skog, kreatursstock.

KUAC.AN B. SUCK ENOM HD O.

b) Tmx. v. I 000—15 000 kr., i medeltal c:a .1 000 kr.; åkerarealen 1.5—23
bär, i medeltal 7 å 8 bär, i två fall förekommer från huvudgården avsöndrad
skogsmark om resp. 25 och 00 har; i allmänhet eu häst samt 3 a 4 kor.

Segerstad. Förekomma icke. i 2 3.

Borgvik. a) Å Borgviks bolags jord ett 40-tal arrendatorer. i

b) 6 570 kr. 1013, 15 % lägre 1008; arealen 7 har åker, c:a 45 har skog;

1 medeltal en häst och fyra kor.

Ed. a) Torplägenheter tillhöriga bolag finnas flora stycken, äro för det i
mesta bortarrenderade.

Gillberga. a) Ej nämnvärt; de, som finnas, fyra ä fem stycken, äro förut- i>
varande s. k. hästtorp, som numera brukas såsom arrendegårdar, beroende på
att inga brukare av sådana nu för tiden vilja åtaga sig dagsverksskyldighet.

Långserud. a) Mest ft jord tillhörig bolag och större enskilda jordägare, å i
annan jord blott en och annan.

b) Tax. v. 1008: c:a 3 000—8 000 kr., de flesta i allmänhet 4 000 kr.; tax. v.

1913: 7 000—18 000 kr., varav de flesta komma på 11 000 kr.; i socknens

skogsmark, där de flesta arrendegårdarna finnas, är arealen c:a 12 har åker och
äng, 100 har skogsmark; en häst, 3 å 4 kor; på bygden 20 har åker och äng,

30 har skogsmark, kreatursstocken ibland något högre än i skogsmarken.

Stavnäs. a) I tämligen stor utsträckning — *c:a 3 % —tillhörande bolag. a. *2
b) Tax. v. och areal äro ungefär lika med småbondegårdamas, kreatursstocken s
dock något mindre; tax. v. c:a 6 000 kr.; 10 har inrösning, 100 har avrösning; 2

2 hästar, 6 kor.

Högerud. a) Tre finnas, två tillhörande enskilda ägare och en (prästgården) >
tillhörande staten.

b) Prästgårdens tax. v. 1908: 16 000, 1913: 15 000 kr., en av de båda enskildas
6 100 kr.; arealen är 39 resp. 7 har inägojord och 69 resp. 57 har skogsmark;
3 hästar och 6 kor, en häst och 3 kor resp.

Glava. a) Bolagstorp, vilka i storlek lämna hänföras till småbruk; skogen 5
bruka bolagen själva.

Värmskog; Svanskog; Millesvik. Förekomma icke. 3; 12;

Eskilsäter. a) Mindre arrendegårdar finnas ej, men väl några torplägenheter. 1 2.
b) Vanligen ingen häst, ty arbete med körning tillhandahålles av huvudgården;
2, 3 ä 4 kor samt något ungnöt och får.

By. a) Blott kyrkoherdebostället med underlydande. 2

Bro. a) C:a 30 st., huvudsakligen tillhörande de större enskilda egendomarna; t 2.
tre tillhöra Riddarhuset och en tillhör en enskild medelstor egendom. 1

b) Tax. v. ingår i huvudegendomens; arealen c:a 10 har åker, något — * 2 har 1. 1 2.
— äng; skog till husbehov; en häst, 5 å 6 nötkreatur. 2. 12.

Södra Ny. a) Ett fåtal dylika, tillhörande en större enskild egendom. 1
b) Enligt 1908 års tax. 5 000—6 000 kr., i 1913 års tax. höjt med 40 %.

Huggerms; Kila. Förekomma icke. 1; 12

Tveta. a) Tre på enskild jord. 1

Sillerud. a) Kyrkoherdebostället, som utgör c:a 35 har, och pastors stom- 3
hemman på 30 har äro utarrenderade.

FRÅGAN 6. SOCKENOMBUD.

i- :1 Holmedal. a, b) Högst få, tillhöra Saugbrugsf oreningen i Fredrikshald; av
prästgårdens båda torpare har den ene 2 kor, den andre en häst, 2 ä 3 kor
samt ett par ungkreatur.

1 2. TöcksmarJc. a) Endast å Fredrikshalds Saugbrugsforenings egendomar.

b) Merendels höga taxeringsvärden, 10 000—30 000 kr., beroende på betydande
skogsareal; 4—10 har åker, ängsmarken 1—2.5 har, skogen är undantagen,
men vedbrand och allt annat virke får tagas; 1—3 hästar, 3—8 kor.

12 3. Östervallskog. a) lii tillhörande bolag, 13 tillhörande större, 6 tillhörande

medelstor egendom.

b) Tax. v. i allmänhet 1 000—(i 000 kr. 1913, c:a 10 % lägre 1908; åker
c:a 2 — 8 har, skog 8—30 har; en häst, 3—4 kor.

14. Karlanda. a) Medräknas ej de åtta bolagsegendomar, som utarrenderats till
småbönder, är arrendegårdarnas antal åtta å tio stycken, varav tre tillhöra bolag,
l de övriga enskilda jordägare; arrendatorerna leva under mycket torftiga förhållanden.

14. b) Tax. v. 1908: 2 700—3 300 kr., 1913: 3 700—4 500 kr.: åker 4 har,

i äng 3, skog 30 80; dock får skogen av arrendatorerna icke användas i vidsträcktare
man än till vedbrand och husreparationer, vartill så vitt möjligt an 14.

vändes avfall och för andra ändamål icke användbart virke; en häst, 2, 3 ä 4
nötkreatur; å två tredjedelar av gårdarna hålles häst.

i 2 3 4. *4 Blomskog, a) Samtliga jordbruksfastigheter tillhörande bolag — * 16 stycken
*4. 12 3. — äro utarrenderade, * med undantag av en; även kyrkoherdebostället med

2 3. tillhörande torp är utarrenderat; enskilda ägare utarrendera sällan, åtminstone

på längre tid.

b) Tax. v. beroende pa skogen och dess värde, och då bolagen förvärvat
sig de bästa möjliga skogshemmanen ställer sig taxeringen högre för de brukningsdelar,
som äro utarrenderade, kan sägas i allmänhet utgöra 5 000—20 000
14. 13.23.4.23. kr.; 100—40 000 kr.; åker 5—10 har; 1 — 20 har; skog 40—200 har; 1 å 2,
i undantagsfall 3 hästar samt 2 å 3—9 å 10 kor.

12. 2 Silbodal. a) 20—30 arrendegårdar; ett 20-tal tillhöra bolag, återstoden
prästgården och några enskilda ägare.

3 b) Av de två småbruk, som finnas utarrenderade, föder det ena 3 å 4 kor,
det andra en häst och 3 kor.

12. Skillingmark. Förekomma icke.

4 Järnskog. a) Möjligen 15 a 20, medelstora och mindre, tillhörande enskilda

i 2 3. jordägare. Förekomma icke.

4 b) Tax. v. 1908: c:a 3 000—5 000 kr., 1913: 3 200—5 300 kr.; 6—20 har
åker, 15—50 har skogsmark, naturlig äng icke nämnvärt.

13 4. Kola. Förekomma icke.

1234. 13. Eda. a) I ringa utsträckning; till största delen på jord tillhörande bolag.

3 b) Jämförliga med småbruk.

123. Arvika landskommun. Förekomma icke.

i Ny. a) Endast två arrendegårdar finnas.

Frågan ''6. huvudinnehåll: mindre arrendegårdar, a) utsträckning, fördelning på olika slag

av jord; b) tax. v., areal i åker, naturlig äng och skog, kreatursstock.

l-RÅGAN 6. SOCKKNOMHUD.

8(1

Älgå. a) C:a 50 arrendegårdar — torpställen; c:a 20 stycken; tillhöriga i. 2. 12.
bolag ocli staten. 2

b) Åkerarealen är liten; en häst, högst 3 ä 4 kor kunna födas å en dylik 1
egendom; tax. v., areal samt kreatursstock äro desamma som å småbruk (tax. v. 2
3 000—10 000 kr., arealen 4 har åker, 4 har äng, 30 har skog, 1—3 hästar,

6 — 8 kor).

Gunnarskog. a) Några, tillhöriga bolag. 4

b) Kreatursstocken högst olika; ju längre de varit bortarrenderade, desto
sämre äro de.

Bogen, a) I större utsträckning; å “Kyrkskogen“ finnas fyra arrendegårdar; 34. 2
inga mindre finnas. 1

b) A en av Kyrkskogens arrendegårdar vanligen en häst samt 3 å 4 nöt- 2
kreatur.

Brunskog. a) Borgviks a. b. har 19 lotter utarrenderade, även komminister- 1 2. 2
bostället är utarrenderat.

b) Medeltax. v. c:a 20 000 kr.; komministerbostället tax. till 60 000 kr. 12. 2

Mangskog. a) Komministerbostället. 1234.

b) Tax. v. 1908: 18 000 kr., 1913: 20 000 kr.; arealen 200 har, därav 4
åker och äng c:a 35 har; 2 hästar, 10—12 kor samt ungnöt.

Boda. a) I mindre utsträckning, tillhörande Borgviks bolag, * även komrni- 124. *2 4-nisterbostället är utarrenderat.

b) Värdet 1908 torde ha utgjort i medeltal 4 500 kr., 1913: 6 500 kr.; å 1. 2
de minsta utgjorde värdet 1908: 6 000 kr., 1913 —på grund av större skogsvärde—
11 000 ä 12 000 kr.; 8 ä 9 har åker, lika mycket äng samt c:a 50 har
skog; i regel en häst, 6 ä 7 nötkreatur; komministerboställets fyra arrendegårdar 1 2. 4
ha vardera 4—6 har i areal, en häst, 3 kor.

Sunne. a) Förekomma icke. Endast en arrendegård finnes, prostgården; 12 3 4. 5
brukas av ett bolag, som årligen förlorat på densamma,
b) Torde hålla c:a 150 har.

Ostra Emtervik. a) Endast tvenne sådana; åtminstone den ena är dåligt 12 3. 3
skött.

b) Tax. v. 1908: 10 000 kr., *1913: 18 500 kr. resp.; c:a 37 har åker, 40 23. *13.

har skog, torde föda 2 å 3 hästar, *8 —12 kor jämte ungnöt. *123.

Västra Emtervik. a) Icke i nämnvärt antal. i 2.

Gräsmark, a) Ett 40-tal, därav ett 20-tal tillhöra bolag, de övriga enskilda 1
jordägare; utgör 45 stycken, samtliga tillhöriga bolag. 2

b) Tax. v. 1908—1913: 1 000 å 3 000—10 000 ä 25 000 kr.; 2.5 — 7.5 12.
har åker, 1—5 har äng, 15—150 har skog; 1 ä 2 hästar, 3—8 kor.

Lysvik. Förekomma icke. 12.

Fryksände. a) Ett fåtal, ägas av bolag. Förekomma icke. 1 2 3 4 6. 5

b) Tax. v. 1908: 4 000—6 000 kr., 1913: 9 000—11 000 kr.; 4 å 5 har åker, 1 23 4 6.

1 å 2 har äng, 25—50 har skog; en häst, 3—5 kor.

Östmark, a) Mindre arrendegårdar finnas, till ett betydligt antal, 500 å 600 123 4. 34. 1
st.; ägas nästan uteslutande av bolagen, som inköpt för skogens skull och bort- 1 23 4. 3
arrendera till fattiga arbetare mot gott arrende.

b) Varje arrendator torde i genomsnitt äga 3 å 4 kor och var tredje 1
en häst.

•JO

FRÅGAN 6. SOCKENOMBUD.

124 9. Lekvattnet, a) Arrendegårdarna ha förr varit småbondehem, som blivit sålda
till bolag och enskilda; flertalet tillhöra enskilda, som köpt för skogsavverkningens,
icke för jordbrukets skull.

2 b) Tax. v. håller sig vid 3 000 å 4 000 kr. samt däröver, i ett undantags14
9. 2 fall 36 000 kr.; i allmänhet en häst, 5 å 6 nötkreatur; ovannämnda större arrendegård
har förr fött 2 hästar och 8 kor, numera blott ett par kor.

5 I Ormhöjdens skolrote finnas två arrendegårdar, som ägas av bolag, samt
några, som ägas av enskilda; tax. v. 1908: 15 000—25 000 kr., 1913: 6 000—10 000
kr.; arealen 3—6 har åker, 10—20 har naturlig äng samt 200—300 har skog.

2 Vitsand. a) Tillhöra bolag.

b) Särskilt tax. v. finnes icke åsatt, de minsta föda knappast en ko, de större
3 å 4 hästar, 12 —15 kor.

4 Norra Ny. a) De arrendegårdar, som finnas, tillhöra bolag,
b) En häst, 5 å 6 kor.

3 Nyskoga. a) Några ägas av enskilda personer, de flesta ägas av bolag.

3. 2 3. Dalby, a) C:a 30, tillhörande bolag.

b) Föda i allmänhet en häst och 2—4 kor.

2 5. Södra Finnskoga. a) Tillhöra huvudsakligen bolag.

ö. 2 5. b) Tax. v. 1 000—24 000 kr.; 3 har åker, 4 å 5 har äng, ingen skog;

*2 en häst, 3—6 kor,* en del får.

1 Norra Finnskoga. a) Alla arrendegårdar tillhöra bolag,
b) Er: häst, 2—4 nötkreatur, några får.

3 5. Ekshärad, a) Utgöra */8 av hela antalet jordbrukshemman, tillhöra Udde holmsbolaget.

b) Tax. v. olika för olika byalag, 4 000—6 000 kr., 8 000—10 000 kr.;
4—6 har åker och äng, skog har arrendator sig icke tillerkänd, vedbrand efter
utsyning; en häst, fem kor.

3. 2 3. ’ Gustav Adolf, a) Kronan och Uddeholms a. b. innehava 480 jordbruk; eu

del skötas av hästtorpare.

i 2. 3 b) Skogsmark ingår icke; 1 å 2 hästar, 3—10 kor, diverse mindre djur.

12. Norra Råda. a) I mycket stor utsträckning, samtliga Uddeholmsbolagets

mindre fastigheter, 249 stycken, äro utarrenderade.

2. i. 2 b) Tax. v. 5 000 ä 6 000 kr.; i medeltal c:a 3 700 kr.; åker 7—12 har, skogsarealen
fyra å fem gånger större; 1 å 2 hästar, 3—7 kor jämte ungnöt.

1234. Sunnemo. a) Ungefär hälften av jorden, Uddeholms bolag ägare till största
*12. delen — * c:a två tredjedelar—, Bosjö bruksägare och kommunen en del.
l 2 3 4. *3 4. b), Tax. v. jämförligt med självägarnas, i vissa fall lägre, * delvis beroende

på mindre tillgång å avverkningsbar skog.

2 Nyed. a) 14 stycken, därav åtta på bolagsjord, fem på kyrkoherdebostället
och en tillhörig socknens jordbrukare samfällt.

b) Tax. v. 3 000—33 000 kr., det senare beroende på stor skogsareal; åker
8—15 har, skogsarealen kan uppgå till några hundra har; 1 å 2 hästar, 4—6 kor.

Frågan 6, huvudinnehåll: mindre arrendegårdar, a) utsträckning, fördelning på olika slag

av jord; b) tax. v., areal i åker, naturlig äng och skog, kreatursstock.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Bolaget äger 843 mindre arrendegårdar.

b) De utarrenderade inägornas tax. v. varierar mellan 150 och 300 kr. pr
har; areal åker e:a (i har, äng 2.5 har; kreatursstock i medeltal 1 ä 2 hästar och
4 å 5 kor.

Storfors bruks u. b. b) A bolagets område inom [troppa och Lungsund
belägna mindre arrendegårdar äro i allmänhet ej taxerade var för sig utan pr
stamfastighet. Stamfastigheterna hava i allmänhet inga egna större skogsmarker,
men däremot rätt till husbehovsvirke å bruksskogarna; naturlig äng förekommer
till obetydlig grad. Till varje mindre arrendegård inom Kroppa socken hör en
öppen åkerareal av c:a 5 har; sådan egendom brukas med en kreatursstock av

1 genomsnitt en häst och o å 6 vinterfödda kor. Inom Lungsund och Färnebo
är genomsnittliga åkerarealen på bolagets mindre hästegendomar c:a 8—10 har,
på vilka vinterfödas 1 ä 2 hästar och 8—f2 kor.

A. b. Edsvalla bruk. a) Bolaget äger 83 mindre arrendegårdar, därav i
Nors socken 10, i Stora Kil 1, i Gräsmark 0, i Vitsand 39, i Nyskoga 9, i
Södra Finnskoga 16, i Norra Finnskoga 2.

b) Icke särskilt taxerade utom i Nors socken, där bolagets till mindre
arrendegårdar hänförliga torp särskilt taxerats från c:a 2 000 till 5 000 kr.; 1.5
—10 har åker, ängsmark obetydlig, skog ingår ej i arrendet, men arrendatorerna
äga rätt till husbehovsvirke från bolagets skogar; fri äng till 3 hästar, 2—7
nötkreatur.

A. b. liämen-Liljendahl. a) De flesta mindre arrendegårdarna äro i bolagens

ägo.

b) Bolaget äger torp inom Rämens och Nordmarks socknar; 134 torp med
en åkerareal från under 0.5 har till över 4 har, de allra flesta mellan 0.5 och

2 har; kreatursstocken utgör vanligen 1—3 kor samt i ej fullt halva antalet
fall även en häst.

Saagbrugsforen ingen i Fredrikshald. a) I allmänhet äro de minsta arrendegårdarna
i bolags eller större enskildas ägo.

b) Tax. v. 1908: 1 000—2 000, 1913: 900—1 800 kr.

Hellefors bruks a. b. a) Å brukets egendomar finnas 41 stycken hästtorpare
i Gåsborns socken och 4 stycken i Rämen.

b) Den arrenderade jorden omfattar endast inägorna. Nyssnämnda 45 hästtorp
innefatta i medeltal 3.6 har åker och 13.3 har ängs- och hagmark; behövliga
skogsprodukter erhållas ur bolagets skogar; å torpen i fråga födas 57 hästar,
f72 kor och 54 ungnöt.

Gustaf sfors fabrikers a. b. a, b) Enligt emigrationsutredningen finnas inom
de tre socknar av Nordmarks härad, där bolaget innehar jord, tillsammans 1 565
brukningsdelar, varav Gustafsfors äger 60 stycken, som utarrenderas utom tvenne;
antal hästar och nötkreatur lika med å småbondejord.

Persbergs nu. fl. Grufbolag. b) Fastigheterna äro i allmänhet ej taxerade
var för sig utan pr stamfastighet; inom Färnebo och Kroppa socknar belägna,
mindre, av bolaget utarrenderade hästegendomar hava en ungefärlig åkerareal av
4—6 har jämte 1 ä 2 har äng: kreatursstocken å sådan egendom är i vanliga
fall 1 ä 2 hästar samt 4—6 kol''.

FRÅGAN 6. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

Gravbergskovens a. s. a) Ager i Södra Finnskoga socken fem stycken
mindre arrendegårdar.

b) Arrendegårdarnas arealer c:a 1—6 har åker, 1.5—10 har ängsmark;
varje arrendator erhåller erforderligt husbehovsvirke från bolagets skogar, då
skog ej ingår i något arrende; från inga upp till 2 hästar, 2—8 nötkreatur.

Katrinefors a. b. a) Sju stycken, därav sex ägas av bolag och en, prästgården,
av kommunen.

b) Innehava en areal av 9—15 har åker; 1—3 hästar, 6—10 kor.

Lundsbergs Fastighets-a. b. a, b) Alla arrendegårdar tillhöra bolag, huvudsakligast
Uddeholms a. b., men även kronoegendomen Kungskogen; arealen 6—
12 har.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. a) Ett tiotal, tillhöriga bolag.

b) 10 har åker, 0.5 har äng, husbehovsskog å bolagets mark; 1 ä 2 hästar,
4 å 5 kor. Skogskörsel'' vintertid.

Större egendomsägare.

Nor: Olof Andersson, a) Förekomma icke i större utsträckning; tillhöra
de större gårdarna.

b) Tax. v. 3 000—8 000 kr.; 5—20 har; 1 å 2 hästar, 3—6 kor.

Bro: F. M. Mahn. a) De arrendegårdar, som finnas, ägas av staten —
f. d. militieboställen — och en av Riddarhuset.

Sidodal: Olof Danielsson, a) C:a 20 stycken.

Norra Ny: L. 0. Nordqvist. a) Uddeholms a. b. äger de flesta, andra
bolag äga ett par tre vardera.

Dalby: Per Persson, a) A bolagsjord endast åker och äng.

Ekshärad: Daniel Jonasson, a) Mindre arrendegårdar finnas å ecklesiastika
skogarna Knappåsen och Laggåsen.

b) En häst, fyra kor.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Ett mycket stort antal finnas, tillhöra Uddeholms
a. b.

b) Dessa gårdar föda i regel mindre besättning än föregående jordbruk med
samma areal av åker och äng; beträffande skogsmarken har givetvis arrendatorn
endast rätt till vedbrand och husbehovsvirke.

Karlanda: Olof Olsson Hagen, b) 5 hästar, IT nötkreatur och kalvar.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad, a) Arrendegårdarnas antal högst ringa.

b) Areal och kreatursstock i regel som under frågan 5 b) uppgivits.

Frågan 6, huvudinnehåll: mindre arrendegårdar, a) utsträckning, fördelning på olika slag

av jord; b) tax. v., areal i åker, naturlig äng och skog, kreatursstock.

Frågan 7.

Beträffande jordlägenheter av den beskaffenhet, anmärkningarna till detta
formulär angiva, bär uppgivas: _

a) i vilken utsträckning sådana jordlägenheter förekomma, och i vad man de

äro belägna på jord, tillhörig bolag, enskilda jordägare, staten, kommunen
eller allmän inrättning eller ock avsöndrade med äganderätt från dylika
egendomar;

b) vad i allmänhet är dessa jordlägenheters ungefärliga areal i åker, naturlig

äng och skog, samt huruvida det förekommer, att arrendator erna hålla kreatur
och i vilken omfattning;

c) i vad mån dessa jordlägenheter äro uppkomna på senare tider eller äldre

s. k. backstugor, samt när och av vilka anledningar backstugor, som tidigare
förefunnits, sedermera försvunnit.

Sockenombud.

Nordmark. 1) a) X stor utsträckning, mest pa bolagens jord, men även pa
jord tillhörig staten (rekognitionsskogar), kommunen och enskilda; inga avsöndringar
med äganderätt torde förekomma.

b) Arealen mycket växlande, i allmänhet c:a 1—5 har åker och naturlig

äng; skogen tillhör i de flesta fall bolagen; kreatur i ringa omfattning, 1 4

nötkreatur och i en del fall en häst.

c) Till största delen uppkomna, sedan bolagsväldet fick insteg för c:a 40
år sedan; några funnos dock även dessförinnan, inköptes av Uddeholmsbolaget
under den tid, detta lade under sig vad jord som helst; i allmänhet äro jordlägenheterna
förfallna och utlagda till skogsmark.

Brattfors. a, b) C:a tio finnas, därav en på bolagsjord, de övriga på enskild,
alla med mindre areal, c:a 1—3 har.

c) Uppkomna på de senaste 50 åren.

Gåsborn. a) 34 jordlägenheter, s. k. undantag, förekomma, belägna på jord
tillhörig dels bolag, dels och förnämligast enskilda hemman; även dagkarlstorp.

b) Areal 2.5—15 har; kreatur hållas; * dagkarlstorpen ha jord, stor nog
att föda en ä två kor och en gris samt lämna någon potatis (stundom råg);
husfadern samt de vuxna sönerna arbeta åt bolaget.

c) Lägenheterna hava uppkommit därigenom, att mindre hemmanslotter från -

i) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

il 4

FRÅGAN 7. SOCKENOMBUD.

sålts stamgården, vanligen för en tid av 50 år, varefter de återgå; många dylika
4 hava dock även försålts för all framtid; de torde hava funnits sedan gammalt.

13. Kroppa. a) Ett mindre antal, på bolagets jord.
b) Arealen växlande, en å två kor.
e) Funnits sedan urminnes tider.

Ölme. a) C:a 250 å 300 finnas, belägna på enskilda ägares jord, vartill
i kommer ett 50-tal, avsöndrade med full äganderätt; ungefär hälften — (16 stycken
— av brukningsdelarna med intill 5 000 kr:s tax. v. äro jordlägenheter, i allmänhet
avsöndrade med full äganderätt från de egendomar, på vilkas grund
de ligga.

* - b) Aieal 1 10 har; åker c:a 0.5—3 har, skog obetydligt — i allmänhet rätt
till vedfångst på jordägarnas skog efter utsyning; kreatur — mest mjölkkor —
hållas i allmänhet.

1 c) Samtliga uppkomna på senare tid, dels genom köp av soldattorp och

2 dels genom avsöndring av backstugutomter av äldre datum; 100 å 200 backstugor
ha de senare 30 å 40 åren försvunnit, emedan innehavarna flyttat till
Amerika eller industricentra, och barnen ha efter föräldrarnas död ej kunnat förmås
att bosätta sig å lägenheterna, varför husen nedrivits.

i Vamum. a) Mestadels å enskilda ägares jord, i allmänhet avsöndrade med
äganderätt.

b) Arrendatorer hålla kreatur i samma omfattning, som ägarna själva skulle
kunna föda på lägenheterna.

c) Hava mestadels uppkommit på senare tid, dels genom att soldattorp avsöndrats,
dels i något fall genom att jord till backstugor förvärvats; där dessa
senare försvunnit, är orsaken den, att baekstuguägarnas avkomlingar sökt sin utkomst
i städer och industricentra.

i Visnum. a) Jordlägenheter (s. k. mindre torp) finnas, tillhöriga så väl bolag
som större och mindre egendomar, även förekommer att lägenheter avsöndrats.

b) C:a 2—4 har åker, 0.5 å 1 har äng, skog finnes icke, utan äger arrendatorn
rätt att från huvudgårdens skog taga sin vedbrand; arrendatorn håller, åtminstone
i de flesta fall, kreatur; arealen å avsöndrade lägenheter ibland mindre, ibland
större än å torpen.

c) Nya jordlägenheter ha på senare tider uppkommit; backstugor finnas ännu
någon gång kvar.

2. Rudsl-oga. a) I mycket ringa utsträckning, de få, som finnas, uteslutande

3 belägna på jord tillhörig enskilda;. ett mindre antal utgöras av jordavsöndringar
samt av f. d. soldattorp.

3 b) Åker 0.5—1.5 har, utan skog; som huvudsyssla idkas något hantverk eller
tillfälliga arbeten hos kringboende bönder.

1 c) I allmänhet gamla; backstugorna ha på senaste åren betydligt minskats»
beroende på att en stor del av backstugusittama intagits på det år 1908 uppförda
ålderdomshemmet. 1

1 Nysuncl. a) Vid varje hemman torde finnas någon avsöndrad jordlägenhetb)
C:a 1 har åker, vanligen utan skog; föder i allmänhet en ko, några höns
och någon gång gris.

kragan 7, huvudinnehåll: jordlägenheter, a) förekomsten, fördelning på olika slag av jord;

b) areal av åker, naturlig äng och skog, kreatursstock; c) tiden för deras uppkomst''

backstugornas försvinnande.

l-HAC.AN 7. SOCKENOM HUI).

c) Eu del äro nog uppkomna på senare tider, men Äldre torde ilven finnas;
backstugor försvinna mer och iller, enär den lösa befolkningen söker sig till
stftderna och industrien.

Södra Häda. a) Jordlägenheter med äganderätt under vissa år eller på 12 3.
livstid i ringa antal; avsöndringar med full äganderätt, även de i ringa antal, från
enskildas fastigheter.

b) Åker 0.05 har—1 har, äng förekommer icke, skog i ett fall.

c) På senare tider ha tillkommit lägenheter, som besittas med äganderätt;
backstugorna försvinna i allmänhet, sedan innehavaren avlidit.

Väse. a) Ganska många mindre jordlägenheter avsöndrade från enskilda jord- 1
ägares mark.

b) Åker c:a 0.5 har.

c) En del jordlägenheter uppkomna på senare tiller; många backstugor ha
nedrivits, emedan de varit för gamla eller haft olämpliga lägen.

Alster, a) Av jordlägenheter, avsöndrade eller ägostyckade med åsatt mantal 1
under äganderätt, förekomma c:a 20, mest forna soldattorp, alla på jord från enskilda
ägare; torparrendatorer finnas till ett antal av c:a 10 på de större egendomarna;
på Mölnbackabolagets jord finnes en mindre jordlägenhet och på Kronans 2
mark en, som bebos av kronojägaren.

b) Åker c:a 4 har, *äng saknas, skogen upptar c:a 4 har å de forna soldat- 12. *1

torpen, men är utbytt mot skogsprodukter till husbehov å arrendetorpen; i 2
medeltal hålles en ko på 2 har åker; torparna ha 2—4 kor. 1

c) Jordlägenheterna med äganderätt ha uppkommit på senaste tiden, torp lägenheterna

ha minskats; backstugorna ha försvunnit, dels emedan så hög arbets- 1 2. 1
förtjänst som i städerna ej kan erhållas å landsbygden, varför jordbruksarbetarna
utflytta; dels emedan äldre innehavare intagas å fattiggården. 2

Ostra Fågelvik, a) Förekommer rätt ofta, att jordägare avsöndra smärre 12.
stycken av sina egendomar med full äganderätt till innehavaren.

b) Arealen växlar från endast ett litet tomtområde upp till 1 ä 1.5 har,

* vanligen består den av skogsmark, som sedermera uppodlas; en ä två kor hållas; *2. 1
små arrendegårdar med en ko och en gris eller blott några fjäderfä förekomma 2
sällan.

c) Backstugor av äldre ursprung börja allt mer försvinna; ha helt upphört. 2. 1

Anledningen är vanligen, att sedan backstugusittaren dött, hans barn ej nöja sig 2

med den arbetsförtjänst, som bjudes i närmaste omgivningar, utan söka sin utkomst
vid industriella verk o. d.

Stora Kil. a) Upptaga c:a Y,000 av socknens jordareal med 1/50 av folk- 34.
mängden; avsöndrade från mindre och medelstora egendomar.

c) Uppkomna på senare tider, huvudsakligast under de senaste 25 åren; de 134.34.134.
äldre backstugorna äro numera nästan försvunna, i det de antingen övergått till 1
huvudgårdens jordbruk eller utlagts till skogsmark.

Frykerud. a) Ett fåtal finnas; ungefär ett 50-tal, belägna på enskilda ägares 3. 4. 34.

jord, en del äro upplåtna på vissa år, andra — * flertalet — äro avsöndrade med *4

äganderätt. Förekomma icke. 1 2.

b) Arealen 2, 3 å 4 har, * hälften åker, hälften skog, många sakna skog. 3 4. *4

c) Hava uppkommit i äldre tider; försvinna allt mer utom vid stationssam- 3. 3 4.
hällena, * där en del nya skapas; anledningen till att de försvinna torde vara, att

en familj ej kan leva på dessa små jordbruk, för så vitt innehavarna ej ha annan
inkomst av yrke eller dylikt.

FRÅGAN 7. SOCKENOMBUD.

5 Övre Ullerud. a) Sådana ha funnits; sedan lagen förbjöd köp på 50 år,
försvinna de ganska fort, några kunna möjligen få ny upplåtelse genom avsöndring
på evärdelig tid, men detta är omöjligt för dem, som ha sina lägenheter på
bolags, statens, kommunens eller allmän inrättnings mark.
b) Arealen av åker och äng 2—5 har.

4 s. 14. Ransäter. a) Förekomma i stor utsträckning, belägna dels på bolagsjord

*i. *i dels — * ett 50-tal — på enskildas mark; i förra fallet innehavas de — * av skogs arbetare

— på arrende eller hyra, i senare fallet äro de avsöndrade med äganderätt.

5 b) Arealen växlar betydligt, från så små, att kreatur därå ej kunna födas,

till sådana, där 3 å 4 nötkreatur och i enstaka fall — med något foderinköp —

14. även häst kan hållas; i de flesta fall utgöres arealen av 0.25 ä 0.5—3 ä 4 har,
2 4. flertalet ha blott åkerjord, till några finnas 2—5 har skogsmark; på de större

4. i lägenheterna hållas kreatur; 1—3 kor, ett svin och några höns; å skogstorpen,
som ha en åkerareal av 0.5—2.5 har, hållas i regel 1 å 2 kor, i några fall 3 å
4; fri vedbrand plägar lämnas till innehavaren.

2 4 5. *5 c) Dels gamla, dels — * särskilt en stor del mindre — uppkomna på senare
tiden; även f. d. backstugor och förpantningslägenheter ha inköpts för evärdelig
tid; en del backstugor, som varit förfallna eller stått på sådan plats, att köpare
ej velat bosätta sig där, eller jordägaren ansett sig av åtskilliga skäl förhindrad
sälja platsen, ha raserats, andra ha inköpts av jordägaren, reparerats och uthyrts,
en del ha uppkommit genom omköp av s. k. 50-årsköp; de egentliga back 4

stugorna ha för flera år sedan försvunnit; anledningen är väl den, att inga 50-årsköp längre få förekomma.

14. *i Nedre Ullerud. a) Ett tiotal — * hälften — å bolagsjord, resten, förutom en
å ecklesiastikt boställe, å enskild jord; i ett par tre fall avsöndring med äganderätt,
b) 1.5 har åker, en å två kor.

1 c) I ett par fall uppkomna på senare tid, i ett fall från förut befintlig back14.
*1 stuga; backstugorna hava under de senaste — *20 — åren nästan helt och hållet
försvunnit, i det att inbyggarna flyttat till industrisamhällen.

3 Grava, a) I norra delen av socknen torde dylika jordlägenheter för närva 1

rande icke finnas; i socknens västra del finnas dylika, avsöndrade i allmänhet med
full äganderätt från enskilda egendomar; avsöndringar, som förr gjorts på vissa
år, bruka vanligtvis, innan tiden gått till ända, avsöndras på evärdelig tid.

b) Arealen varierar från några ar till 7 har; de mindre äro fullständigt uppodlade,
de större ha några har skogsmark; ägarna hålla, då lägenhetens storlek
tillåter detta, 1—3 kor.

c) En stor del ha uppkommit på 1870—80-talen, eljest så väl äldre som
yngre; flertalet av de senare ha uppkommit genom avsöndringar från ett par egendomar;
backstugorna äro utgamla och i utdöende, i socknens norra del äro de
länge sedan försvunna.

i 2. 3 Hammarö. a) 10—20 stycken; med undantag av soldattorpen, som avsöndrats

2 med äganderätt, ej i nämnvärd mån; tillsammans finnas c:a 75 lägenheter, därav
*i 3. ett 50-tal med en areal av c:a 0.25 har, de övriga äro tomtlägenheter; de få lägen2
3. heter, som finnas, äro avsöndrade med äganderätt; från Hammars majorsboställe

3 ha c:a 10 lägenheter avsöndrats, dessa hava upplåtits med äganderätt åt burgna
personer i Karlstad.

Frågan 7, huvudinnehåll: jordlägenheter, a) förekomsten, fördelning på olika slag av jord;

b) areal av åker, naturlig äng och skog, kreatursstock; c) tiden för deras uppkomst,

backstugornas försvinnande.

IHÅö.XN T. SOCKENOMBUD.

It) I a 2 har åkor ooh äng, sko^ finnes icke.

c) Lägenheterna ha uppkommit på senare tid; backstugor förekomma i ringa i
antal, möjligen c:a fem å sex stycken; på senare tid ha de försvunnit, dels 2ii.
emedan innehavarna dött, dels därför att äganderätt ej kunnat, erhållas.

Nor. a) Ett 20-tal mindre, belägna på jord, tillhörig enskilda och därifrån 1
avsöndrade med äganderätt; en del äro f. d. soldattorp, frånsålda resp. hemman.

b) De flesta hålla 1, 2, högst 3 tiar jord, i regel utan skog och med en ä
två kor, belägna i närheten av industrianläggning, där ägaren har stadigvarande
arbetsförtjänst.

c) De flesta hava uppkommit på senare tiden; de äldre s. k. backstugorna,
merendels med kringliggande potatishage, ha mer och mer försvunnit i sådana
hemman, där tillgång till jämnt arbete saknas; i samma mån, som de av ålder
och vanvård (på grund av ägarens oförmåga eller liknöjdhet) hava förfallit, baxa
de också övergivits, f. d. innehavare eller dennes barn blevo industriarbetare
eller tjänarinnor; dessa många gånger ytterst torftiga hem med minimala pretentioner
på livet kunde naturligtvis ej tillfredsställa en ny tids fordringar; de
gamla backstugusittarna hava dock i många fall bott kvar i sin lilla stuga så
länge som möjligt, men när åldern och varaktig oförmåga till arbete inträtt, häx a
de måst flytta till fattiggården.

Segerstad, a—c) Fem ä sex stycken, tillhöriga staten och enskilda; nio utarren- 3. 1
derade torp; åkern tillsammans 50 har, varå födas c:a 40 nötkreatur och (i hästar:
blott några få lägenheter, avsöndrade från enskilda jordägares egendomar, före- 3
komma med en åkerareal ax- c:a 1 å 2 har och ungefär lika mycket skog, ävenså
finnas några förpantningsställen och några backstugor kvar; i några fall ha sådana
blivit sålda till egnahem.

Grums, a) De lägenheter, som förekomma, äro å enskilda jordägares marker. 1

c) I senare tid; de gamla backstugorna ha i regel försvunnit på grund axsitt
avlägsna läge.

Borgvik. Förekomma icke. 1

Ed. a) Innehaven av "annan fastighet" med tillhörande jord äro för det 1
mesta uppkomna på senare tiden genom köp av f. d. soldattorp.

b) C:a 2 å 3 har åker, 4—6 har skog.

c) S. k. backstugor arrenderas x-anligen, då förpantningstiden gått till ända,
av förre innehavaren.

Gillberga. a) Blott några få (fyra ä fem stycken), bestå av f. d. soldattorp, 2
tillhörande något hemman.

Långserud. a) Endast undantagsvis. 1

Stavnäs. a) Förekomma, ehuru icke i någon xidare utsträckning; avsöndrade 3. 2
från enskilda ägare; innehavas med full äganderätt. 3

b) C:a 1 ä 2 har åker, 2 ä 3 har skog; en ä två kor; *0.25 har inrös- 3. *
ning, vanligtvis ingen skog; en ko.

c) De flesta hava uppkommit på senare tid, orsaken har varit soldattorpens 2 3.

försäljning; backstugorna hax-a försvunnit på grund av det avskilda läget. 2

Högerud. a) I ganska liten utsträckning, belägna å enskild jord; soldat- 1. 2
torpen innehavas numera allmänt av enskilda ägare.

Jordunder sökning ens betänkanden. III. 7

HRÅGAN 7. SOCKENOMBUD.

3 Glada, a) Bolagen ha rätt många, inga på bolagsman äro avsöndrade med
äganderätt.

b) I allmänhet 1 å 1.5 har inägor, ingen skog; vanligtvis finnes en ko.

c) Många ha uppkommit på senare tider.

12 3. Värmskog. a) En del lägenheter utan skogsmark förekomma.

c) Backstugor, som tillkommo i rätt stort antal under 1850- och 60-talen,
ha nästan alldeles försvunnit; anledningen är, att industri icke förekommer.

12. Svanskog. Förekomma icke.

i. 2 Millesvik. a). I ringa utsträckning. Förekomma icke.

i b) 1.5—1 har in- och af rösningsjord.

c) På senare tider i liten utsträckning; backstugorna ha försvunnit, när
innehavaren avlidit eller kontraktåren utgått.

12. Eskilsäter. a) Lägenheter finnas; med få undantag utövar innehavaren yrke.

> Olserud. a) Från en egendom äro sedan något år tillbaka fyra jordlägenheter
avsöndrade, vilka innehavas av personer, som driva yrke, dessutom en handelslägenhet
med jord, upplåten på 4!) år; egna hus, på de fyra nämnda torde hus
varit uppförda vid köpet, således ej nybyggda.

1 Botilsäter. a) Endast i några få fall, belägna å eller avsöndrade med äganderätt
från jord, tillhörig enskilda.

b) Åker 1 å 1.5 har, varå hållas två ä tre kor.

c) Uppkomna på senare tider; eu hel del backstugor hava på de senare
åren försvunnit, i de flesta fall på grund av att de ursprungliga ägarna måst
anlita fattigvården, så att äganderätten till stugorna övergått till kommunen, som
efter vederbörandes död låtit riva dem; de ha varit mer eller mindre otjänliga
till bostäder.

3 By. a) Lägenheter förekomma rätt många, huvudsakligast i närheten av
Säffle köping; omfatta till allra största delen odlad mark och äro avsöndrade med

2 äganderätt från enskilda jordegendomar; a. b. Värmlandshem har inköpt en egendom
samt skiftat densamma i 10—15 egnahemslägenheter.

3. 2 b) Torde vara mindre än 0.5 har; egnahemslotterna hålla b ä 7 har.

3 c) Backstugorna nästan alldeles försvunna, till stor del nog beroende på industriens
blomstring, vilken erbjuder jämnare arbetsförtjänst, bekvämare livsvillkor,
såsom skolgång för barnen samt proviantering av livsförnödenheter in. m.

12. Bro. a) C:a 75 st., mestadels tillhöriga enskilda jordägare, men även Kronan

2 och Riddarhuset; ett fåtal ha avsöndrats med äganderätt,

12. b) 2 har åker, äng och skog högst obetydligt; i allmänhet en ä två kor.

2 c) Under senaste åren ha en del egnahemslägenheter bildats mest från krono 12.

2 hemmanen Norra och Södra Östbro; i allmänhet äro de av äldre datum; på de
sista 30 åren ha de äldre minskats med mer än hälften.

2 Södra Ny. c) Backstugor finnas icke numera; då kontraktstiden utgått,
har baekstugujorden tillfallit innehavaren av fastigheten.

1 Huggenås. a) Ett tiotal torde förekomma, häri inbegripna f. d. soldattorp,

som försålts till enskilda.

Frågan 7, huvudinnehåll: jordlägenheter, a) förekomsten, fördelning på olika slag av jord;

b) areal av åker. naturlig äng och skog, kreatursstock; c) tiden för deras uppkomst,

backstugornas försvinnande.

K It A (i AN 7. SOCKKNOMHUD.

011

Ii) 1 2.5 it i! hur åker, nÅfjjot mindre skog; belägna å jord, tillhörig en skilda

jordägare; på do Hosta fotlös eu ko.

Kilo. a) Omkring ett 40-tal, avsöndrado från enskilda egendomar samt soldat- i 8, i2tt.
boställen: på prästgården finnas fota lägenheter, utarrenderade på viss tid; is.

soldattorpen ha lämnats med äganderätt på senare tiden. l

It) Arealen 3 — (i har: i allmänhet eu å två kor. ■>. jo

e) Backstugor hava på senare tid försvunnit, till ett antal av e:a 30 st,.; 123. 1
innehavarna ha kommit på fattiggården, barnen ha sökt sig till städer, fabriker 13. 23.
eller till Amerika; de, som stannat kvar, föredraga att mot kontant betalning 2
och naturaförmåner bo vid huvudgården, där lämpliga och snygga bostäder uppförts
åt arbetarna, vilka de liyresfritt disponera under avtalstiden.

Tceta. a) Ett 30-tal, alla I lelägna på enskild mark, eu stor del av dessa 1
äro f. d. soldattorp.

b) C:a 2 har åker, 1 har skog, å största antalet finnes alls ingen skogsmark.

c) Uppkomna på de senaste 20 åren; backstugor finnas numera icke, emedan
ägarna till sådana genom bättre resurser i hemlandet eller emigration till Amerika
kommit till eu ''mera bärgad ekonomisk ställning.

Sillerud. a, b) 30 torplägenheter med 0.5 — ti har jord finnas, vidare 25 soldat- 3
torp, av vilka de flesta äro försålda, slutligen fem bostadslägenheter med så knappt
tilltagen mark, att, förutom för byggnader, plats finnes endast för en liten husbehovsträdgård.

Holmedal. a) Innehavas av hantverkare och arbetare, äro till ett mindre 1
antal avsöndrade.

b) Kreatur hållas i regel.

I Östro Fågelvik, a) Ett mindre antal, innehavas med äganderätt samt ha i 1
de flesta fall tillkommit genom arvskifte.

Ostervallskog. Förekomma icke. x

Karlanda. a) Numera blott ett fåtal, belägna på jord tillhörig enskilda. 1 4.

b) Åker 1—3 har; arrendatorerna hålla i regel en ä två kor. 1

c) Förr har ett större antal funnits, som numera utlagts till skogsmark; 4
orsaken torde ha varit ortens mindre göda tillgång på biförtjänster, förutan vilka
innehavarna varit oförmögna att erhålla full bärgning.

Blomskog, a) Jordlägenheter förekomma mycket sparsamt; däremot finnas 1234. 4
sju eller åtta bostadslägenheter, de flesta invid (iustafsfors fabriker, avsöndrade
dels från bolagsjord, dels från enskilda ägares egendomar; från bondejord ha enstaka
bostadslägenheter om c:a 0.5 å 1 har avsöndrats med full äganderätt.

b) Någon jord att tåla om finnes icke — * möjligtvis 0.5 å 1.5 bär —, endast 2 3. *1
till litet potatis och för en mindre trädgård; kreatur ha de flesta icke och de, 123.
som ha sådana, måste köpa foder.

c) Tillhöra i allmänhet enskilda jordägare och ha uppkommit i gångna tiller 1
genom försäljningar på vissa år; några ha försvunnit därigenom, att de åter tillfallit
den fastighet, varifrån de varit avsöndrade; backstugorna äro helt försvunna, 23.
beroende på fattigvårdens omläggning och folkminskningen.

bilbodal. a) Ett fatal finnas, i allmänhet belägna på enskilda ägares jord. 2

b) Från 0.5 till 1.5 har.

c) 1a senare tider ha mycket få tillkommit; backstugorna ha försvunnit, i
första hand på grund av emigrationen.

100

FRÅGAN 7. SOCKENOMBUD.

2 Skillingmark. a) 11 stycken, belägna å enskilda jordägares mark, bestå blott
av ett trädgårdsland.

1 2 3 4. Järnskog, a) Några finnas, avsöndrade med äganderätt från enskild jord.

i. 12 3. b) C:a ''i — C> har åker, obetydlig naturlig äng, någon skog: ingen skog; i all mänhet

är arealen ej så stor, att kreatur kunna hållas,
i 2 3. 4 c) Uppkomna under de senare åren; av gammalt datum; backstugor förekomma
icke numera.

1 3 4. Kola. Förekomma icke.

i. * 3 4. Eda. a) I ringa utsträckning, * i och omkring municipal- och industrisamhällen,
å jord, arrenderad eller avsöndrad från bolag eller från enskild mark.

3 Arvika landskommun, a) Några torp, på jord tillhörande staten och Sälboda

2 a. b.: ett stort antal jordlägenheter finnas, åsätta skattetal, sålda eller avsöndrade
från enskilda egendomar.

3 b) Åker 3—10 har, skog obetydligt.

3. 2 cj Torpen äro av äldre datum; jordlägenheterna hava tillkommit under senaste
åren, de äro för det mesta små, närmast att hänföra till bostadslägenheter med
något planteringsjord, några dock så stora, att en ko kan födas därå; de äro
sålda av enskilda jordägare och innehavas med full äganderätt; ägarna äro med
få undantag arbetare och yrkesidkare, vilka baserat sin utkomst på arbetsförtjänst
vid kommunens industriella anläggningar jämte dylikt arbete i Arvika stad, vilken

2 3. 2 är belägen i kommunens centrum; några gamla backstugor ha försvunnit; anled ningarna

härtill hava nog varit flerahanda: för 50 ä 60 år tillbaka var det icke
många, som hade sin utkomst av industriellt arbete, befolkningen måste huvudsakligen
lita till jordbruket och med detta sammanhängande förvärv, några
jordbruksmaskiner och andra senare tillkomna hjälpmedel för jordbruksdriften
funnos icke, vadan allt måste uträttas för hand; befolkningen i de gamla backstugorna
erhöll härigenom möjlighet till arbetsförtjänst, vilken, jämte det lilla,
som kunde skördas å den lilla täppan, utgjorde den enda då kända utkomstmöjligheten.
Men eu annan tid bröt in: järnvägar började byggas, backstugornas
söner gingo vit som “rallare", fabriker anlades och backstugorna lämnade arbetare,
och utom allt detta sög Amerika till sig en jämn ström av folk; de gamla
dogo så småningom ut, och så blevo stugorna öde; de unga hade sökt sin utkomst
på annat håll. Då man nu ser den gamla öde tomten och det stycke
jord, ofta blott 0.2 5 å 0.50 har mager skogsmark, som stått till bebyggarens
förfogande, så kan man förvåna sig över hur folk kunnat draga sig fram under
så ringa villkor; säkert är, att icke göra nutidsmänniskorna detta efter, därtill
äro fordringarna nu allt för stora.

1 Ng. c) Backstugor nu till största delen försvunna; orsaken: emigrering till
Amerika, längre värnplikt.

2 Älgå. a) En del jordlägenheter finnas, uppkomna genom försäljning av soldattorpen.

2. 12. b) Uppkomna på senare tider; backstugusittare förekomma numera aldrig,

2 ha utflyttat till andra orter.

4 Gunnarskog. a) Ganska sparsamt, så väl å bolagens som enskildas ägor, ej
å statens; en del äro avsöndrade till evärdlig ägo, andra åter på vissa år.

Frågan 7, huvudinnehåll: jordlägenheter, a) förekomsten, fördelning på olika slag av jord;

b) areal av åker, naturlig äng och skog, kreatursstock, c) tiden för deras uppkomst,

backstugornas försvinnande.

KRÅKAN 7. SOCKENOMHUI).

101

h) Arealen mycket liten, på sin höjd kan en ko födas.

c) Merendels av äldre datum; backstugusittare förekomma numera ganska
sällan, de arbetsföra ha dragit sig till städerna och större industricentra.

Brunskog. a) Ytterst sällan; belägna på enskilda ägares jord; vid Edane 12.
järnvägsstation äro en mängd tomter avsöndrade från enskild mark.

c) På senare tiden, större delen efter 1897; torplägenheter och backstugor
finnas ej numera; anledningen härtill är, att folket icke reder sig med sådana
förhållanden och sådana villkor som förr; ingen vill väl heller numera bygga hus
och bryta åker på den tomt eller mark, som han icke äger; att backstugorna
försvunnit, är en glädjande företeelse, ty från dem stamma de flesta av våra
nuvarande fattighjon.

Mangskog. a) Mindre jordlägenheter blott i enstaka, ej nämnvärda fall. 1234.

c) Backstugorna hava försvunnit till följd av utvandring. 1 2.

Boda. a) Rätt många — *c:a 20— finnas; de allra flesta belägna på eu- 2. *1. 12.
skilda jordägares områden samt avsöndrade, några finnas med nyttjanderätt på viss
tid, vanligen 49 år, * eller på innehavarens livstid; därjämte en del soldattorp, vilka 2. *1. 2
avsöndrats från resp. hemman för all framtid; av övriga lägenheter finnas även
åtskilliga, vilka medelst ägostyckning eller eljest överlåtits till sina innehavare
med full äganderätt för all framtid.

b) I allmänhet 1—3 hav odlad mark, utan särskild skogstillgång; tax.v. 2 4. 1
500—800 kr., vilket värde huvudsakligast ligger i bostaden; i regel 1—3 nöt- 12.
kreatur; på prästgårdens mark finnas fyra s. k. jordtorp, som utarrenderas och 1
föda en häst samt 2 å 3 kor.

c) De . flesta mindre jordlägenheter äro nog från gamla tider, c:a 40 ä 00 2 4. 4
år tillbaka, * då jorden ej hade så synnerligt stort värde; de s. k. backstugorna * 2. 2 4.
försvinna så småningom, alldenstund deras innevånare i regel äro eller åtminstone 2

på sista tiden blivit kommunala understödstagare, och då kommunen ej har något
intresse av att underhålla deras gamla ruckel, bliva dessa vanligen försålda, så
snart de utrymmas av sina resp. innehavare; kanske bidrager emigrationen till 4
backstugornas försvinnande.

Sunne. a) Tämligen stort antal, nästan uteslutande på jord tillhörig enskilda. 1234.

b) Tax. v. 1 000—3 000 kr.; areal 1.5 -20 har.

Östra Etntervik. a) I stor utsträckning, dock ingen på bolagsmark; i de 1 2. 1. 1 2.
flesta fall avsöndrade från enskildas jord, innehavas under formen av 50-års
köp; då denna tid utgår, återköpas de i flesta fall till evärdlig besittning.

b) 1 har åker samt 1.5 har skog; högst 5 har, hagmark inberäknad; på 1. 2
de flesta ställen födes en ko.

c) S. k. backstugor finnas nästan inga, ej heller uppföras numera några 12.

sådana; de hava dessutom ofta ett ofördelaktigt läge. 1

Västra Emtervik. a) 142 lägenheter finnas, av vilka fyra ä fem äro 1
utarrenderade.

b) Arealen 0.5—5 har.

c) Många backstugor, som funnits i skogsbygderna, ha försvunnit.

Gräsmark, a) I ringa utsträckning å jord tillhörig enskilda; kommunen; de 1. 2
flesta avsöndrade med äganderätt.

b) Arealen 1—2.5 har, därav åker 0.5 eller 1 ä 1.5 har och återstoden 12.
äng — *0.5 har, därjämte skog; skog saknas; de flesta 1—3 nötkreatur; en ko, *2. 1. 2. 1
en gris jämte några höns.

102

FRÅGAN 7. SOCKENOM BL"I).

2 e) Lagenheter lia funnits sedan 1850-, 60- och 70-talen, då de upplätos mest
2. 12. på viss tid eller livstid: många av dessa ha nu återgått till huvudlotterna; på

2 senare tid ha lägenheter åter bildats, både på enskild jord och såsom avsöndringar
från jord, tillhörig bolag; dessa avsöndra gärna sina inägor, men hålla mycket
12. hårt på skogsmarken; backstugorna, som funnos i myckenhet i förra århundradet,
*2 försvinna allt mer, * och väl är det, ty de voro härdar för fattigdom och sjukdom;

*12. anledningen till försvinnandet är emigrationen, ökat allmänt välstånd, * bättre fattig 2

vårdsförhållanden, jordägarnas obenägenhet att på sina ägor ha en backstuga,

vars invånare ofta förövade skadegörelse å skogshägnader, som de använde till
bränsle.

-4. *24.1.1-4 Lysvik. a) Förekomma, *i enstaka fall; rätt många; avsöndrade från enskilda

3 ägares fastigheter; några torplägenheter finnas även å skogsmark.

i. s b) Arealen i allmänhet eu obetydlighet; 1 å 2 har åker, helt litet äng, 3—

2 6 har skog—ingen skog å torplägenheterna; e:a 0.5 har åker och äng sam 4.

2 manlagt, skog finnes sällan; den största lägenheten 2 har inägor; en ä två kor.

1. 3 c) Ha alltid funnits, men tilltagit i antal på senare tiden: en del 50-årsköp

förekomma, några utgångna, andra utgå under närmaste tiden; jordägarna äro i
allmänhet obenägna att sälja jord till torp, emedan det inträffat, att en de!

4 vanskötts; backstugor — på 50-års- eller livstid sköp— ha i socknens västra de]
funnits, men ha de senaste åren alla försvunnit.

1 23 4 56. Fryksände. a) Endast ett fåtal, avsöndrade med äganderätt från enskilda
ägare (soldattorp o. d.); under Boda och Torsby bruk samt Torsby bruks utgårdar
och jämväl under kyrkoherdebostället finnas ett trettiotal arrendatorer av jordlägenheter
(småtorpare), av vilka de flesta äro skyldiga att arbeta vid resp.
huvudgårdar.

1 23 46. b) 2—4 har åker och äng: samtliga hålla kreatur, 1—4 kor, å några
hålles häst.

c) Jordlägenheter med äganderätt hava uppkommit under senare tid genom
köp; jordlägenheter, som arrenderas, äro under äldre tid upptagna som torp
under resp. huvudgårdar, backstugor förekomma ej längre; de förut befintliga
hava försvunnit, vanligen vid innehavarens död.

14*1 Östmark, a) Ett mindre antal— *30 ä 40 st.—, oftast belägna å enskild

4 jordägares mark, eller avsöndrade därifrån.

1 b) Till varje lägenhet torde höra 0.5 —1.5 har åker, lika mycket äng, men
ingen skog; i allmänhet 1—3 kor.

c) Lägenheterna ha företrädesvis uppkommit förr i tiden, numera bildas

2. 1 ytterst få; backstugor finnas ej i nämnvärd mån; att ett stort antal försvunnit,

torde bero på svårigheten att få stadigvarande arbete i orten, säkert är, att det
i mycket få fall berott på oginhet från vederbörande jordägares sida.

2 Lekvattnet, a) Flertalet å enskild jord.

b) Kreatur hållas, så långt gården föder: deras antal tyckes allt mer och
mer avtaga.

c) Lägenheterna hava uppkommit på senare tid; förut befintliga backstugor
ha nästan helt och hållet försvunnit, platserna, där de stått, äro nu mer eller
mindre skogbevuxna.

Frågan 7, huvudinnehåll: jordlägenheter, a) förekomsten, fördelning på olika slag av jord;

b) areal av åker, naturlig äng och skog. kreatursstock; c) tiden för deras uppkomst,

backstugornas försvinnande.

l''HÅ(''.AN 7. SOC.KENO.MHUI).

103

I it sand. ii) Gill ett. 50-tal på dels bolagens och dels enskilda ägares mark; a
avsöndring med äganderätt endast undantagsvis.

b) Arealen varierar, men itr i allmilnhet så liten, att blott eu å två kor
födas på stället.

c) dordlitgenheterna Uro av gammalt datum, avsöndringarna ha bildats de
sista åren.

N//skog a.
soner, innan
äganderätt.

a) 1 1 torp och avsöndringslägenheter, upplåtna av enskilda perbolagen,
tv av dessa kan ingen få eu jordbit med

b) Arrendatorerna hålla I ii kor.

c) Backstugorna ha försvunnit.

Södra Finnskoga. a) Avsöndrade från bolagsjord. 2 5.

b) Arealen torde vara 2.5 bär; e:a 1 har åker, 0.5 har äng; ingen skog; u. -.>5. a

i allmänhet hållas ett par kor. i;

c) På senare tid ha backstugusittarna försvunnit samt blivit torpare, ärren-2 5.
datorer eller lägenhetsinnehavare.

Norra Finnskoga. a) I mindre utsträckning, avsöndrade så väl från bolags i
som enskildas jord.

b) C:a 2 å 3 har, skog i regel ej tilldelad lägenheterna; en häst, 2—4
kor, några får.

c) T regel inköpta på senare tid.

Gustav Adolf, a) Av socknens 480 jordbruk — som ägas av bolag eller 3
staten — * utgöras en del av skogstorp och lägenheter, som brukas av skogs- *2 3.
arbetare, och någon skogvaktare. 3

b) Skogsmark ingår icke i lägenheten; 1—4 å 5 kor. 12. 3

c) Några nya lägenheter ha uppstått de senare åren, där odlingsbara mossar 1
funnits; äldre s. k. backstugor ha veterligen icke försvunnit.

Norra Råda. a) I stor utsträckning, huvudsakligen i närheten av industriella 1235.
verk, de flesta på bolagsjord; ett mindre antal avsöndrade med äganderätt, * från 135. *t 5.
enskild ägares jord; från bolagsjord. 3

b) Åker 1 å 2 har, äng och skog saknas i de flesta fall; kreatur hållas 25. 5. 123 0.
alltid, en ä två kor jämte något ungdjur.

c) Till största delen på senare tid, en del äro äldre s. k. backstugor; i 15. 5. 23.

regel av äldre datum; gamla backstugor finnas i allmänhet kvar. 5

Sunnerno. a) På en del platser i ganska stor utsträckning, eljest obetydligt, 3 4. 1 2 3 4.
mest å bolagsjord; några avsöndrade från enskilda egendomar, eljest ingen
avsöndring.

b) Areal 0.5—2.5 bär åker, ingen skog, i enstaka fall obetydlig; L—3
kor samt ungnöt.

c) Äldre torp. Backstugor ha icke förekommit i mannaminne.

Nyed. a) Ett antal av 207, varjämte 45 bostadshus med tillhörande mindre 2
tomtområde — “annan fastighet" — finnas; lägenheterna äro belägna till ett mindre
antal i varje by och innehavas av sina ägare, avsöndrade med full äganderätt,
till största delen från enskild jord; från bolagsjord äro endast tomtlägenheter
omkring Molkoms järnvägsstation avsöndrade.

b) 0.5—1 har åker, varjämte samtliga ha omkring 5 liar skog; 1—3 kor;
utarrendering förekommer icke.

c) Tillkommit för länge sedan, eu del samtidigt med övriga jordbruk, tomtlägen -

104

FRÅGAN 7.

BOLAG.

lieterna däremot på senare tider; de senare ägas till största delen av sådana,
som bedriva ett yrke eller av f. d. lantbrukare, som slagit sig till ro och leva
på sparat kapital.

Alvsbacka. a) Ett 20-tal förekomma, i allmänhet inköpta för all framtid
från enskilda ägares jord; å bolagsjord finnes blott en.

b) Tax. v. 300 —3 000 kr.; åker 0.2 5 å 0.5—2 ä 3 har, en del ha något
skogsmark, men de flesta sakna sådan; i allmänhet hålles en ä två kor.

c) Lägenheterna äro av äldre datum, inga ha tillkommit på de senaste 20
åren; backstugor och på 50 år köpta lägenheter äro försvunna.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Bolaget äger 1 264 dylika lägenheter.

b) Åker e:a 1.5 har, äng 0.5 har; en å två kor.

Storfors bruks a. b. a) Utom jordlägenheter, för vilka närmare redogöres
här nedan, finnas å bolagets område upplåtna ett flertal egnahem.

b) Bolagets jordlägenheter inom Kroppa socken, vanligen ej skattlagda, hava
eu genomsnittlig åkerareal av 1 å 2 har, på vilka nu vinterfödas 2 å 3 kor; inom
Lungsunds och Färnebo socknar är arealen för jordlägenheterna något större eller
1—3 har och födas därpå i genomsnitt 2—5 kor.

c) Dessa mindre jordlägenheter äro dels av ålder hävdade småtorp, dels ända
in i sista tid nytillkomna genom bebyggande av avsides, men för bolagets skogsbruk
lämpligt belägna åkerbitar; egentliga backstugor förekomma icke.

A. b. Bämen-LiljendaM. a) Egna lägenheter finnas oss veterligen endast
i Lesjöfors.

c) Under senaste årtiondet hava inga förändringar ägt ruin.

Hellefors bruks a. b. a) A bolagets mark finnas 68 stycken mindre skogsarbetarelägenheter,
62 stycken i (läs bo iris socken och 6 stycken i Rämen.

b) I medeltal för nyssnämnda 68 stycken lägenheter 1.05 har åker och
3.7 har ängs- och hagmark, virke till husbehov fås av bolagets skogar; å
dessa lägenheter födas tillhopa 131 stycken kor och 19 stycken ungnöt.

c) Backstugusittare i egentlig mening förekomma icke här.

Gustafsfors fabrikers a. b. a) I ringa utsträckning. De små jordbruken
äro vid skiften utbrutna hemmansdelar, vilket förklaras därav, att större och medelstora
jordbruk ej finnas.

Persbergs in. fl. Graf bolag, b) Lägenheterna hava en ungefärlig areal av

0.5—1.5 har, varpå brukarna föda i vanliga fall en ko.

c) Lägenheterna äro av ålder hävdade småtorp.

Gravbergslcovens a. s. a) A bolagets mark finnas fyra stycken backstugusittare.

Katrinefors a. b. a) 46 stycken torp under bolagen.

b) 2—6 har åker jämte hagmarker; arrendatorerna hålla 2—5 kor, 3—5 får,
en del ha hast.

Frågan 7, huvudinnehåll: jordlägenheter, a) förekomsten, fördelning på olika slag av jord;

b) areal av åker, naturlig äng och skog, kreatursstock; c) tiden för deras uppkomst,

backstugornas försvinnande.

KRAGAN 7. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

105

A. b. K roppstadfors bruk. a, b) I liten utsträckning; c:a 0.5 har åker; ha
i refvel en ko.

Dejefors kraft,- och fabriks-a. b. n) Ett tiotal, hälften bolagsfond, eu
ecklesiastik gård, resten enskild jord, i ett par tre fall avsöndrade med äganderätt.

b) 1.5 har åker, en ä två kor.

c) Några uppkomna på senare tid.

Holmerudsfors a. b. a) På grund av långt praktiserad hemmansklyvning
hava många småbruk delats mellan arvingarna; en bråkdel äges av bolag, de
övriga av innehavare, som jämte sitt lilla jordbruk hava biförtjänster, såsom
skogsarbeten, timmerflottning, arbeten vid kringliggande bruk, söka även arbetsförtjänster
i Norge, mest Kristiania, varigenom de uppehålla sin ekonomi.

b) Hålla något kreatur, en ä två kor, något ungdjur.

c) Genom skiften ha sådana lägenheter på senare tid ökats betydligt.

Fåens Sj(isänkning sbolag. a) Avsöndringar förekomma ofta till tomtplatser
särskilt vid stations omedelbara närhet.

c) Backstugor ha mer och mer försvunnit, dock finnas sådana ännu; anledningen
till försvinnandet är, att det blir för magert att bo på skogshagar och söka
sin förtjänst hos småbönder, ty dessa ha ej råd att leja efter de fordringar en
arbetare begär och behöver.

Större egendomsägare.

Ekshärad: Daniel Jonasson, c) En och annan backstuga finnes, men de
försvinna allt mer, enär de unga flytta ut till fabrikerna, torp eller mindre arrendeegendomar.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Från stamhemmanet avsöndrade lägenheter
förekomma på både bolagets och böndernas jord; i de fall sådana lägenheter finnas
på bolagsjord, ha de från stamhemmanet avsöndrats, innan de kommo i bolagets
ägo.

b) Åker 0.5—2 har, skog 2—4 har, i regel är ej särskilt skogsområde
avsöndrat, utan ägaren har rätt till vedbrand, husbehovsvirke och bete på stamhemmanets
skog; avsöndringar finnas även utan denna rättighet.

c) Ha tillkommit både i äldre och nyare tider samt uppstå allt jämt.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad, a) Förefinnas numera högst obetydligt.

Frågan 8.

a) Givas inom socknen lämpliga odling slägenheter för brytande av ny bygd,

utvidgning av förefintliga odlingar eller anläggning av smärre jordbruk,
och i vad män finnas sådana å bolagsfond, enskilda egendomar eller staten,
kommunen eller allmän inrättning tillhörig jord?

b) I vad omfattning utgöras dessa odlingslägenheter av fast mark eller myrmark,

och dika av dem anses genom sin belägenhet och jordens beskaffenhet i
första hand ägna sig för odlingsarbete?

Sockenombud..

* Färnebo. 1) a) Förekomma, de flesta å bolagsjord, varför det är omöjligt att
få köpa sådana.

- Nordmark, a) Odlingslägenheter, men ingen odling: numera bibehålies ej
ens all den av våra förfäder odlade jorden.

123°- Rämen. a) Bolagen avyttra intet, kanske de ej heller på grund av inteckningar
kunna sälja: några enskilda egendomar finnas icke nära industrisamhällena,
utan först på ett avstånd av 2—3 km. kan man av någon enstaka ägare mot en
köpeskilling av 300 å 400 kr. pr har förskaffa sig en jordbit, som i vanliga fall
kostar c:a 1 000 kr. pr har att få uppodlad, någon gång till och med upp till
2 000 kr. på grund av den stenbundna marken: oaktat detta höga pris har tills
dato 16 st. personer från Lesjöfors av en enskild ägare förskaffat sig jordlotter
om 0.25—5 har samt därpå byggt egnahem; den lilla jordbit, kommunen äger,
ligger avlägset samt är till större delen mindre odlingsbar.

b) Fast mark utom c:a 2.5 har, som bestå av mosse: i södra delen är det
mycket svårt att finna något lämpligt för odling, då marken är mycket stenbunden,
ehuru, väl uppbruten, mycket växtkraft^.

i s. Brattfors. a) Förekomma så väl å bolags- som bondejord.

*i b) Fast mark, mossmark, * hedmark; lämpligast till odling torde den först nämnda

vara, de bästa skördarna borde kunna erhållas där och röjningskostnaden,
i synnerhet på en del ställen, ej bliva synnerligen hög.

12 4 5. 3. 145. Gåsborn. a) Knappast; förekomma mycket: marken i allmänhet ytterst
*4 stenbunden — * i södra delen av socknen, i norra utgöres den av mager mosand;

12 4. 12. förefintliga odlingar torde dock här och var kunna utvidgas; småbrukarna ut *)

Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FHÅGAN 8.

SOCKKNOMMUI).

107

vidga så småningom sin jord: även en och annan mosse å bolags- eller enskild 45.
jord skulle kunna utdikas och uppodlas.

b) Fast mark och myrmark. 3

Kroppa. Förekomma icke. 4

Lungsund. a) På ett större bolags marker. :i

b) I huvudsak fast mark, av myrmark mindre.

Olme. a) Icke nämnvärt, frånsett de få sjöstränder, vilka ännu ej torrlagts; i
dessa ägas av enskilda, vilka av erfarenhet funnit det för dyrbart att företaga
torrläggningar; under senaste 40 år har nyodling av betydenhet ej verkställts utom 2
av en och annan småbonde, som utvidgat sitt jordbruk med någon liten odling;
det finnes ej heller arbetskraft för nyodling, tv densamma är knapp redan för
den odlade jorden.

b) Mest myr- och ängsmarker, som även anses lämpligast.

Varnuni. a) Högst obetydligt; odlingskostnaden för smärre jordbrukare bleve i
allt för stor med hänsyn till lättheten att erhålla väl avlönat arbete i övrigt.

Visnum. a) Icke i någon större utsträckning & enskilda egendomar. i

b) Myrmark.

Visnums-Kil. a) Uppodling skulle -med nuvarande höga arbetspriser ej i
löna sig.

Rudskoga. a) I mycket ringa omfattning; det finnes numera ingen, som 3. 12.
vill odla, skog planteras hellre, där vete förut vuxit, och anses orsaken vara brist
på arbetskraft.

Nysund. a) Förekomma, både å bolagsjord och å enskilda egendomar. i 2. i
b) Både fast mark och myrmark: den förra i första hand.

Södra Råda. a) Möjligen i något enstaka fall på statens egendomar; all 12 3.
annan odlingsbar jord redan tagen i anspråk.

Vase. a) Förekomma, * några å enskild egendom, några å statens; arbetet 12. * 2. i
med röjning och dylikt är så kostsamt, att i regel varken ägaren av jorden
eller någoif annan vill sysselsätta sig därmed.

hVl^ast mark lämpar sig bäst. 2

Alster, a) Förekomma, men uppodling anses ej lönande, utom för utvidg- 12 3. x 2. 1
ning av egnahemslägenheter; på senare tid tillfälle att få köpa små odlingslägen- 8
heter på enskild mark.

b) Fast mark, myrmark finnes knappast passande för odling; avdikningen 1 3. 3. 1
i allmänhet för dyr för den mindre bemedlade.

Ostra Fågelvik. Förekomma icke. 12.

Stora Kil. a) Torde förekomma, men i ganska ringa utsträckning. x 3 4. 3 4.

b) Mest fast mark, myrmark obetydligt; tillfälle till jordvinning genom x
sjösänkning eller utdikning av sankmaiker finnes icke: de medel, som nedläggas
för vinnande av nya jordbruk eller utvidgande av förxit befintliga, äro mycket
dåligt placerade, ty med den arbetsintensitet jordbruksarbetare numera ha, bliva
nyodlingar för dyra, vare sig arbetet xxtföres efter ackord eller för daglön.

108

FRÅGAN 8. SOCKKNOMBUD.

1234. 4 Frykerud. a) Till någon del, men efterfrågas icke; då skogsprodukterna
betalas bättre än förr, torde det knappast löna sig att med nuvarande dyra arbetskrafter
uppodla skogsmark.

b) En god del myrar och mossar finnas, dock svårligen lämpliga för odling.

i 5. 5 Övre Ullerud. a) Rikligt, i synnerhet på ett större bolags marker; skogsarealen
utvidgas för vart år, ingen nyodling förekommer.

•1. i b) Både fastmark och myrmark; fastmark intill bygdevägen och Klarälven.

4 5. 5 Ransäter. a) Icke i någon vidare omfattning, åtminstone ej på sådan plats att

4 odling lönar sig; möjligen någon liten utvidgning här och där, mest på bolags 2

jord; redan för länge sedan har all odlingsbar jord tagits i anspråk, så att någon

1 egentlig sådan ej tyckes numera finnas; intresse att odla synes icke förefinnas.

14; i Nedre Ullerud; Karlstads landskommun. Förekomma icke.

12 3. i Grava, a) Förekomma, dock icke i stor utsträckning och odling torde

2 knappt betala sig, om bostäder, skola uppföras; odling av skogsmark har på
senare åren helt och hållet avstannat, beroende på att arbetet ställer sig 3 ä 4
gånger dyrbarare nu än förr och priset på jordens avkastning ungefär som för
50 år sedan; odlad mark av sämre beskaffenhet samt långt ifrån huvudgården
belägna torp läggas igen till skog.

3 b) Både fast mark och myrmark, det senare icke i vidare stor utsträckning;
fördelaktigast, om nybyggaren erhåller något av vartdera slaget.

1 2 3. 3. 2 3. Hammarö. a) Förekomma icke, i nämnvärd grad, då jorden redan är

ganska väl utnyttjad.

2. i Nor. a) Förekomma icke; socknen är en urgammal bygd med all odlingsvärd
mark i regel uppbruten; den odlade jorden följer ganska noga efter skogsåsarna
och bergen; ett par mindre mossar finnas, men torde ej vara odlingsbara.

12. 3 Segerstad, a) Förekomma icke. I ringa mån å enskild så väl som å staten

tillhörig jord.

13; 12 4; 12 3. Grums; Borgvik; Ed. Förekomma icke.

4. 2 Gillberga. a) Jord finnes i överflöd, nyodling förekommer icke. Förekomma
icke.

i. 2 Långserud. a) I liten utsträckning på olika slag av jord; en hel del numera
övergivna lägenheter finnas, som kunde ånyo upptagas, men de äro merendels
belägna på den kargaste jordmån och i de på kommunikationer mest vanlottade
delarna av socknen, sålunda icke synnerligen eftersträvansvärda.

13. 2 Stavnäs. a) Obetydligt; blott å avsides liggande bolagsjord.

b) Fast mark eller myrmark, den senare dyr att torrlägga.

12 3. *2. 3 Högerud a) Odlingslägenheter, *av någon betydenhet, förekomma icke; de,
som finnas, tillhöra bondejord.

b) Huvudsakligen fast mark, något mossar.

3 4. 5 Glava. a) Knappast i någon vidare utsträckning; förekomma icke.

12. Svanskog. a) I överflöd ; nyodling förekommer icke.

Frågan 8, huvudinnehåll: a) förekomma lämpliga odlingslägenheter för ny bygd eller ut vidgning

av jordbruket? Deras belägenhet; b) om de bestå av fast mark eller myr mark;

vilken är lämpligast för odling?

FRÅGAN 8. SOCKENOMBUl).

lott

Miliesvik. Förekomma icke. 1

Eskilsäter. a) Möjligheter för utvidgning av Åkerarealen förefinnas, men 12.
komma nog icke i avsevärd män att utnyttjas.

Ölserud. a) Å enskilda egendomar mycken åkerjord, som ligger i vanhävd 1
och icke brukas.

Botilmter. a) Förekomma icke, utom å själva skogsmarken, av vilken stora 13. 1
•delar äro odlingsbara och av god beskaffenhet; enskild mark.
b) Fast mark.

By. a) Å enskild mark; i mindre sammanhängande fält; större delen av 2 4. 3. 4
odlingsbar mark är redan tagen i anspråk; behov att uppodla förefinnes icke,
så länge den nuvarande odlade jorden vanskötes: rätt ofta händer det, att odlad
jord utlägges till skogsmark.

b) Myrmark och fast mark. 2 3 4-

Bro. a) Förekomma, å enskilda och statens egendomar; nyodlingar torde 12. 1. 2
icke ifrågakomma, då odlad och bebyggd jord i stor utsträckning nedlagts.

b) Mest fast mark. 1

Södra Ny. a) Å enskild egendom. Förekomma icke. 2. 1

b) Så väl fast som sidländ mark. 2

Hugyenäs. Förekomma icke. 1

Kila. a) Inga lämpliga torde finnas, om icke sjösänkning företoges; även om 13. 3. 2
lägenhet förefunnes, torde brytande av ny bygd få anses nästan outförbart, emedan
kostnaderna icke ställa sig i rimligt förhållande till de fördelar, som möjligen
kunde vinnas.

Tveta. a) Numera föga att nyodla. 1

Sillerud. Förekomma icke. 3

Holmedal. a) Förekomma icke; utvidgning numera sällan, jorden är styckad 2 3. 1
i småbruk och odlingsföretag obehövliga: å Saugbrugsforeningens mark varken
företages eller tillåtes nyodling.

Västra Fågelvik, a) Nästan all tjänlig mark är uppodlad; sammanhängande 1. 3
odlingslägenheter av den storlek, att självständiga jordbruk kunna upptagas, finnas
knappast, men väl möjlighet att utvidga de nuvarande med mindre odlingar. Före- 2
komma icke.

Töcksmark. a) Förekomma icke; dock göras på sina ställen utvidgningar 123. 12.
av förut befintliga odlingar, men endast i mindre utsträckning,
b) Nyodling merendels å myrmark.

Östervallskog. Förekomma icke. 1 2 s.

Karlanda. a) Icke i större omfattning, på enskild mark. Förekomma icke, 2 3 4. 3 4. 1
emedan det är fördelaktigare att ha jorden bevuxen med skog.

b) Fast mark och myrmark, den förra främst; den senare kan ej med fördel 234. 3. 2
odlas.

Blomskog, a) Den bästa jorden redan upptagen; odlingsbar mark finnes i 2 3. 234.

mindre omfattning å enskild så väl som å bolagsjord, endast lämplig att av nu varande

ägare uppodlas i och för ökning av egen åkerareal.

b) Både fast- och myrmark, synnerligast det senare: mest fast mark; denna 4. 2

är att föredraga.

FRÅGAN 8. SOCKENOMBUD.

1 10

•i bilbodal. a) Obetydligt; tillräckligt för brytande av nv bygd finnes '''' I, men
3 väl för utvidgning av vissa egendomar; belägna å bolagens, enskildas, statens
jord (kyrkoherdebostället).

b) Företrädesvis fast mark; även myrmark; fastmarken i första hand.

Skillingniark. a) Obetydligt, då marken i allmänhet är mycket stenbunden.

Järnskog, a) Icke i nämnvärd omfattning; vanligen stötande till andra
egendomar; även förekommer jord, som vuxit igen med småskog och användes
som betesmark; huvudsakligen på enskilda jordägares, men även något på kommunens
fastigheter.

b) Huvudsakligen fast mark, men även myrmark; den förra tjänlig.

Käla. Knappast.

k da. a) Så väl å bolagsjord, som å enskilda egendomar, * även å statens jord.

b) Hagmark; myrar.

Arvika landskommun, a) Pa jord tillhörig bolag och staten; mindre lämpliga
för brytande av ny bygd, tjänliga för utvidgning av förut befintliga odlingar,
t Förekomma icke.

b) Övervägande fast mark; ungefär lika mycket fast- som myrmark.

Ng. a) Icke sa många; inga tillräckligt stora för anläggning av smärre
jordbruk.

Älgå. a) Obetydligt.

Gunnarskog. a) Icke av någon betydenhet; det huvudsakligaste av odlingsbar
mark är tagen i anspråk; (lock kan givetvis odling i mindre skala med fördel ske,
men < 1 äi till fordras arbete och kapital; arbetskostnaderna ställa sig f. n. ganska
höga: möjligheten för nyodlingar ställer sig lika överallt, å bolags- som å annan
jord. Förekomma, på bolagsjord.

b) Av bådadera, * mest ängsmark, jämngoda för odling, myrmarken är lättare
att odla, men i allmänhet frostländ och svårare att bruka.

Bogen, a) Pa grund av dåliga kommunikationer torde anläggning av smärre
jordbruk icke vara lämplig; jord därtill finnes av god beskaffenhet, bäst å Mitandersfors
ägor, ehuru utsatt för frost.

Brunskog. a) I mindre utsträckning; att på lega uppodla jord bär sig icke
med nuvarande höga arbetslöner; alltid är brist på jordbruksarbetare och den
odlade jorden kan därför knappast nöjaktigt brukas; arbetaren föredrager nu att
gå till industrien och arbeta för den höga avlöning, som där erbjudes, hellre än
att uppodla jord, även om han erbjödes sådan till skänks.

Mangskog. a) Endast sparsamt; utvidgning av redan befintlig odlad jord
möjlig.

Boda. a) Den odlingsbara marken i allmänhet uppodlad, med undantag av
c:a 100 har vattensjuk ängsmark och mossjord, tillhörande ett flertal enskilda jordägare,
vilket område ej kan brukas till annat än mulbete till följd av ett större
bolags rätt till vattenuppdämning för industriellt bruk; mer eller mindre odlingsbai
mark, dock icke i den utsträckning, att nya lägenheter kunna uppstå.

b) A småbondelotterna huvudsakligen fast mark.

Frågan <S, huvudinnehåll: it förekomma lämpliga odlingslägenheter för ny bygd eller ut vidgning

av jordbruket? Deras belägenhet; b) om de bestå av fast mark eller myr mark:

vilken är lämpligast för odling?

•liAOAN 8. SOCKKNOMHUI).

11 1

.S''linne, a) 1 ganska litet omfång, tv varje likare odlar alltid upp det, 5
som iii- lämpligt och som tillhör honom. Förekomma icke. 12.14.

Ii) Ingen lämplig myrmark. ö

Ostra Erntervik. .a) Förekomma, å enskild egendom och till någon del å 12:?. 12.
kommunens, däremot saknas personel'', som vilja odla.

Ii) Både fast mark och myrmark; den senare i större grad, är även lämpligare 123. 13. 1
att odla dels genom läge och dels genom arbetets lättare beskaffenhet; i nord- 3
västra delen av socknen finnes en delvis uppodlad mosse.

Västra Erntervik. a) Obetydligt. Förekomma icke. 2. 1

Gräsmark, a) I mindre omfattning, på så väl bolags- som enskild mark; 123. 2
jorden är niager, stenbunden, hårdarbetad och arbetskraften dyrbar; förr, då denna 1 2. 2
var billigare, odlades mvcket.

b) Båda slagen, den fasta föredrages, *då den ej behöver gödslas för var 1 2. * 1
gång den besås.

Lysvik. a) Icke nämnvärt; enskilda taga emellanåt upp någon ny torva. 2 3 4. 1

Fryksände. a) I högst ringa omfattning. 1234«.

Ostmark. a) Förekomma; på många ställen; i mindre utsträckning å så väl 1234. 3. t
bolags- som enskildas mark; odlingslägenheter för brytande av ny bygd mycket 1
sparsamt, då dalgångarna, som äro lämpligast för uppodling, ävensom odlingsbara
ställen å lågt belägna platser redan äro till största delen förvandlade till åker;
utvidgning kan i många fäll ske.

b) Så val fast mark som myrmark; den senare, som bättre torde lämpa sig 1234. 13 4.
för odling, innehas merendels av bolag, som dika blott för skogsvård; gjorda 1
odlingsförsök ha utfallit väl; den ouppodlade marken är i allmänhet mycket sten- 13.
bunden, så att de små jordägarna ej förmå uppodla den. 3

Lekvattnet, a) Förekomma, å så väl bolags som enskild jord. Förekomma 1 2489. 149. &
icke, läget är nämligen alldeles för avlägset; betingelser för ett lönande jordbruk u 7.
saknas, arbetet är också alldeles för strävsamt; alla lediga arbetsföra hjälpa till 7
med afl sorts skogsskövling.

b) Knappast lämplig fast mark, men åtskilligt med godartade kärr-och myr- 2. 2 8.
marker, som vore tacksamma för nyodling, * men i brist på kommunikationer mestadels * 2
äro ganska otillgängliga; åtskillig myrmark har under senare tider blivit uppodlad s
och visat ett gott resultat; den mesta utdikningen å dylik mark sker dock nu i
syfte att förbättra saluskogarna, så val bolagens som de enskildas. Mycken jord 1249.
finnes, som förut varit odlad, men som nu är nedlagd till följd av jordförvärv
av bolag och sådana enskilda personer, som blott tillgodogöra sig skogens 149.
avkastning; sådan förfallen odlingsbar jord kunde småbönder odla på nytt, om
de bleve ägare därav; tillräcklig åkerjord t. o. in. för en större befolknings behov 8
skulle i så fall finnas, de öde torpen skulle åter förvandlas till hem för människor,
som brukade dem; att så många hem nu stå öde, beror på lockelsen att
emigrera, men är även en följd av sista tidens “moderna" leverne med dess dyra
seder, för vilka torpens avkastning icke förslår; högfärd gick före ofärd; även de
små skogshemmanen försmåddes ej av skogsköparna: ägarna sålde och reste.

Vitsand. a) Flerstädes, bl. a. mark, som råkat i lägervall å så väl enskildas 3
som bolagens fastigheter; nyodling i större skala knappt tänkbar. 2

b) Huvudsakligast fast mark på grusbotten, därjämte myrmark, särdeles lämplig 3
för t. ex. foderodling.

112

FRÅGAN 8. SOCKENOMBUD.

2. 4 Norra Ny. a) Knappast för brytande av ny bygd; förekomma å bolagsjord
lämpliga för anläggande av småbruk.

b) Huvudsakligast av fast mark, men även av myrmark, vilken lämpar sig

2 bäst för odling; av myrmark finnes mycket stora vidder, därav en del torde vara
lämplig för uppodling.

3 NysJcoya. a) Upplåtas icke.

2345. *4 Dalby, a) Förekomma, *så väl å bolags-som bondejord, men litet eller intet

2 göres av ägarna för odling; odlingslägenheter förefinnas på bergen, men då ingå
körvägar finnas dit, kan någon avsevärd uppodling icke ifrågakomma under den

5 närmaste framtiden: om Ljusne- och Femtådalarna uppodlades, skulle dessa lämna
bärgning åt flera människor än i hela Dalby socken, den förra ligger dock för
långt från kommunikationer och den senare äges till större delen av Uddeholmsbolaget.

2 3 5. b) Myrmark.

24 5 6. 2 4 5. 4 Södra Finnskoga. a) Förekomma, så väl å bolags- som enskild mark; i

större utsträckning särskilt på bolagsjord.

2 4 5 6. *4 b) Huvudsakligast myrmark, som bäst lämpar sig för odlingsarbete, * även

6 fast mark; denna är dock merendels stenig och svårarbetad.

i Norra Finnskoga. a) A så val bolagsjord som enskilda egendomar,
b) Mest myrmark.

3 5. Ekshår ad. a) I stor utsträckning å bolagsmark.

b) Skogs- och hagmark, den senare mest lämplig, även lämpliga myrmarker.

12 3. 2 Gustav Adolf, a) Förekomma, så väl för brytande av ny bygd som för

2 3. *3 utvidgning av förefintliga odlingar; jorden tillhör Uddeholms a.b. — * som emellertid
ej nyodlar jord av något slag — samt staten.

2 3. *3 b) Så väl fast- som myrmark, *av vilken senare finnes en stor mängd, en del

1. 3 av mycket god beskaffenhet; tages mer och mer under arbete; fastmarksjorden

är i de flesta fall mager och stenbunden samt därför tidsödande att bruka, å
några ställen är jorden fri från sten och utgöres av mager sandjord. Den jord,
som uppodlats, å bolagets så väl som å statens mark, har uppodlats av torpare;
på många ställen skulle en ny bygd kunna brytas på så sätt, att till litet fastmarksjord
— 0.5 å 1 har — lades myrjord; den, som skriver detta, har det så och
tycker det går bra. 1

1 4 56. *15.4 0. Norra Båda. a) A bolags- *så väl som å annan mark; å ett större bolags

5 mark förekomma odlingslägenheter i mängd; för anläggning av smärre jordbruk
finnas ett betydligt antal sådana, även å en kommunen tillhörig donationsegendom,
å enskildas jord däremot ej i nämnvärd grad; även tillfälle till utvidgning av

2. 3 förut befintliga odlingar finnes. Förekomma knappast; förekomma alls icke.

1 4 5 6. *4. 5 b) Så väl fast mark som myrmark, * mest fast mark, som anses lämpligast; fast
mark i sådan utsträckning och i sådant läge, att myrmark icke på länge behöver
tagas i anspråk.

1234. *34. Sunnemo. a) Redan tagna i anspråk; läge och natur, * ävensom ringa till1234.
gång på arbetsförtjänster, nästan omöjliggöra odling.

Frågan 8, huvudinnehåll: a) förekomma lämpliga odlingslägenheter för ny bygd eller ut vidgning

av jordbruket? Deras belägenhet; b) om de bestå av fast mark eller myr mark;

vilken är lämpligast för odling?

KHÄC.AN s.

IIOLAIi.

i ut

Nyed. si) Odlingslägenheter finnas, moll oj i större utsträckning: oj afl liliuji- i 4.
liga, förnämligast finnas dylika i närheten av mossar, varför de oj torde kunna
räknas med i annat hänseende än för utvidgning av de jordbruk, till vilka do
höra; belägna särskilt fl Uddeholmsbolagets mark i socknens nordöstra del, även 4
pst Möl n backa! mlagets i socknens södra del samt å kyrkoherdebostället; från några
enskilda egendomar torde områden lämpliga för odling kunna frånskiljas.

b) A Uddeholmsbolagets jord i främsta rummet fast mark, å kyrkoherdebostället
och do enskilda egendomarna så väl fast- som myrmark; till sitt läge torde marken
å 011 enskild egendom vara lämpligare, därnäst Uddeholmsbolagets nordost om
I lindfors järnvägsstation.

Alvsbacka. a) Förekomma, * i någon män, lika på enskild och bolagsjord; 35. ''
i varje fall obetydligt, minst på självägarnas mark: jorden är mycket stenbunden 4. 3
och kommunikationerna dåliga. Förekomma icke. 1

b) Uteslutande fast mark. Huvudsakligen myrmark, vars areal kan uppskattas 4. 3
till 200 har, kanske mera.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Odlingslägenheter finnas flerstädes å mark av alla kategorierna,
men kunna helt naturligt tagas i bruk endast i den mån detta blir
lönande genom förbättrade avsättningsmöjligheter.

b) Oerhört växlande; beroende på läge och markens beskaffenhet,

A. b. Molnbacka-Tvy»il. a, b) Odlingsbar jord finnes givetvis att bryta
för större eller mindre kostnad, men i vilken utsträckning är ej utrett, liksom
<let ock kan vinnas betydande areal er odlings- och ängsmark genom sjösänkningar.

Billertlds m. fl. a. b. a) Några lämpliga, odlingslägenheter av nämnvärd
betydelse finnas icke; visserligen finnas speciellt inom de norra socknarna så väl
å bolags som å enskilda ägares marker odlingsbara myrar, men då kostnaden för
odlingen i de flesta fall bliver allt för stor och då dessutom avstånden från
vägar, handelsbodar m. in. äro stora, torde arealen odlingsmyr, som lönar sig
att odla, vara synnerligen ringa: i varje fall synes någon efterfrågan efter
odlingslägenheter icke förefinnas, då tvärt om redan odlade marker inom de områden,
där nyodling skulle ifrågakomma, mer och mer övergivas av sina ägare.

Storfors bruks a. b. a, b) Ehui-u inom bolagets område förekomma rikligt
med stora torvmarker, kunna, dessa till största delen sägas sakna allt odlingsvärde;
de bestå i allmänhet av djupa, svårdränerade och oförmultnade sphagnummossar;
endast i Lungsunds socken kunna, på ett fåtal ställen torvmarker av bättre beskaffenhet
påvisas, även dessa dock så illa belägna och svårdränerade, att eu
räntabel odling av desamma ej torde låta sig göra,

All fast mark lämplig för odling torde i stort sett vara lagd under plog.

Nyanläggning av jordbruk på bolagets område torde endast komma att
planeras på grundval av ett starkt behov av arbetskraft på viss plats, och pläga
dessa anläggningar i så fall tillkomma genom klyvning av större jordbruk eller
nybyggnad fl lämpligt belägen åker. Vid sådant tillfälle kan någon mindre nyodling
ifrågasättas till så stor kostnad, som det påkomna kravet på arbetskraft
kan betala.

Jnrdunilmöknini/cns betänkanden. III.

114

FRÅGAN 8. BOLAG.

A. b. Bämen-Liljendahl. Förekomma icke.

Saugbrug sfor eningen i Fredrikshald. a) Odlingslägenheter torde nog finnas
Jiär och där, oavsett vem som äger jorden, men i fåtal och av ringa betydelse.

b) Myrmarker finnas ej här ägnade för odling.

Forshaga Sulfit a. b. a) Odlingslägenheter i omedelbar närhet av torp och
lägenheter finnas i allmänhet ej mera; andra odlingsmöjligheter torde finnas här
och var på bolagets marker, men hava sådana ej efterfrågats.

Lesjöfors a. b. a) Inom Ramens socken finnas över huvud taget ej några
flera lämpliga odlingslägenheter för brytande av ny bygd eller anläggning av
smärre jordbruk, ej heller möjlighet att väsentligen utvidga nu befintliga odlingar,
detta beroende dels på den ringa avkastning, som lantbruket giver inom denna
socken, dels på den starkt kuperade terrängen, som omöjliggör brytandet av ny
bygd.

Hellefors bruks a. b. a) Förekomma så väl å enskildas som å bolagens
marker, men efterfrågan å dylika lägenheter har ej försports.

b) Vissa myrmarker torde i första rummet lämpa sig för odling.

Gustaf sfors fabrikers a. b. a, b) Snart sagt all mark kan odlas med
arbete och kostnader, men verkligt lönande odlingslägenheter finnas endast i en
eller annan myr av ringa areal, som dock ofta kräver dyr utdikningskostnad;
den lämpliga fastmarken är i stort sett redan odlad och lagd under plog; skogsmarken
i västra Värmland hör till den bästa, som finnes i Sverige, men marken
är utomordentligt stenbunden och därför mindre ägnad för odling; de odlingsvärda
myrmarkerna äro frostländiga, inklämda som de oftast äro mellan bergknallar;
enligt rikstaxeringen i Värmland står Nordmarks härad mycket högt i jämförelse
med andra härad i avseende på virkesförråd pr har, vilket ju bekräftar uttalandet
om skogsmarkens bördighet för skogsbruk.

Persbergs in. ft. Grufbolag. a) All odlingsbar mark är samvetsgrant tillvaratagen
och lagd under bruk, beroende därpå, att gruvarbetarna i regel av
gammalt haft torplägenheter.

A. 8. Lier, Varald & Bogen, a) På grund av avsides belägenhet och
svår åtkomst ingen nyodling.

Gr avbergskovens a. s.; Katrinefors a. b.; Glaf va Glasbruks a. b. Förekomma
icke.

A. b. Kroppstad fors bruk. a) Förekomma å statens och enskild egendom.

Lundsbergs Fastighets-a. b. a) Inom Lungsunds socken finnes mycket
ringa odlingsmark.

Kohlsäters a. b.; Dejefors kraft- och fabriks-a. b. Förekomma icke.

A. b. Finshyttan. Odlingslägenheter saknas i allmänhet.

Holmeradsfors a. b. a) Här och var inom Holmedals socken finnes odlingsbar
mark, dels tillhörig bolag, dels, och företrädesvis, enskilda — mest kanske
till utvidgning av befintligt jordbruk.

b) Både fast och myrlänt mark; den myrlänta torde vara mera vidsträckt.

Frågan 8, huvudinnehåll: a) förekomma lämpliga odlingslägenheter för ny bygd eller ut vidgning

av jordbruket? Deras belägenhet; b) om de bestå av fast mark eller myr mark:

vilken är lämpligast för odling?

FRÅGAN 8. STÖR RF KG FN DOM SÄG A RF.

115

A. It. Sundshagsfors bruk. ti) Odlingslägenheter finnas i mindre .skala &
enskilda egendomar.

1>) Mestadels fast mark.

Fåens Sfösänkningsbolag. a) I Borgviks sorken linnés “lägenheten" Fåens sjösänkning;
arbetet med tappningen börjades 1875 under namn Fåens Sjösänkningsbolag,
delat på I 000 aktier; år 1896 ansågs arbetet färdigt och bolaget
upplöstes; år 1897 kallades lantmätare, 1898 var detta arbete färdigt, delning
då. emellan 97 delägare och för närvarande är det 116 delägare i denna lägenhet,
mesta delen småskiften, l å 1.5 har, några stycken större om 10—15 har; hela
aiealen på sjön var 350 har, därav är c:a 175 har brukbar jord, rosten kan
ej torrläggas; jordvinningen är nu tax. till 106 000 kr.

Större egendomsägare.

lätnebo: Alb. Bergström, a, b) Inom denna socken finnas inga odlingslägenheter
annat än i obetydlig utsträckning söder om Filipstad; marken i övrigt
är stenig och oländig och myrmarkerna utgöras i allmänhet av vitmossa.

Brattfors socken är till stor del odlingsbar och utgöres av omväxlande
inyra! och bankar av fin sand, synnerligen lämplig i kapitalstark hand för
Rimpanska metodens användning. C:a 10 000 har, varav mer än hälften torde
vara odlingsbar, voro 1913 hembjudna åt staten; omedelbart, sedan staten avslagit
anbudet, övertogos egendomarna till det pris staten erbjöds av Uddeholms
a. b.

I södra delen av Sunnemo socken finnes c:a ett halvt tusental bär sandmark
möjlig för odling. Socknen i övrigt lika som Färnebo.

Visnums-Kils m. fl. socknar: Hugo Berger. a, b) Odlingslägenheter för
anläggning av små jordbruk finnas å så väl fast mark som myrmark, men dylika
små jordbruk ställa sig dyrare än vad redan bebyggda jordbruk kunna köpas till.

Nor: Olof Andersson, a) Odlingslägenheter ej att tala om i dessa tider;
det finns inga arbetare nu, som vilja eller behöva odla jord, det är numera ett
för tungt arbete; därtill kommer, att odling lämnar intet förskott, icke ens
likvid var fjortonde dag, och då lönar det sig ej att odla i vår tid, då det
är så gott om industriellt arbete.

Bro: F. M. Mahn. a) Lämplig odlingslägenhet finnes ej och kan med
nuvarande höga arbetspriser ej uppodlas,, om någon skulle finnas, som ville
göra det.

Silbodal: Olof Danielsson, a, b) Några enstaka finnas nog, dock ej myrmark.

Norra Ny: Daniel Andersson, a, b) Ingå lämpliga odlingslägenheter, det
enda möjliga något myrmark.

Norra Ny: P. J. Nordqvist. a, b) Odlingsmöjligheter finnas nog i de stora
skogarna, dels på fast mark, dels på myrmark, så väl å bolags som å enskildas
mark; brist på kommunikationer omöjliggör emellertid odlingsarbetet.

Norra Ny: L. 0. Nordqvist. a) Förekomma på så väl bolagens som
enskildas egendomar.

b) Huvudsakligast myrmarker, en del äro rätt tjänliga för odling.

11 (i

[•RÅGAN 8. I, A NTM AXE RIST ATEN.

Norra Ny: Olof Sonesson. a, b) Odlingsbara myrar finnas i tämligen stor
utsträckning; ocllingsförsök ha förekommit och slagit tämligen väl ut.

Dalby: Der Persson, a, b) Odlingsmark finnes gott om sfi väl A bolagsjord
som å enskildas, huvudsakligast i de stora myrmarkerna.

Ekshärad: Daniel Jonasson. Förekomma icke.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Ganska få; när de nödvändiga betingelserna
saknas, är fördelaktigt låta sådan mark förbliva skogbärande.

b) Till odling tjänliga lågmossar finnas få, högmossar däremot i mängd, men
de senare äro svåra att kultivera och företagen visa sig ej alltid räntabla.

Rronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad, a) Odlingslägenheter så val hos bolag
som enskilda, men industrien drager den yngre befolkningen till sig.

b) Båda delarna i stol- utsträckning. A skogsmark torde myrjorden vara
att föredraga, då den övriga är stenbunden, där torp eller backstugor förut ej
funnits.

Lantmäteristaten.

t. /''. Lantmätaren i Östersysslets distr. a) Lämpliga odlingslägenheter för
brytande av ny bygd finnas ej: utvidgning försiggår i mindre utsträckning;
lämplig mark finnes ej i nämnvärd grad.

Lantmätaren i Karlstads distr. a, bl Förekomma å bolags, statens och
enskildas mark; särskilt må nämnas odlingar och torplägenheter på boställena
Stora Vänsberg i Grava sn och Södra K<Isberg i Segerstads sn, med fast mark.

Lantmätaren i Södersysslets distr. a) Ungefär i lika proportion å så väl
enskildas som bolags och statens skogsmarker och ängar; utnyttjas efter hand,
fast i ringa mån.

b) Ungefär lika mycket fast- som myrmark, den senare lämpligast.

Lantmätaren i Nordmarks distr. a) All den mark, som varit tjänlig till
odling, har upptagits. I följd härav torde ringa, om ens någon möjlighet för
brytande av ny bygd förefinnas.

Lantmätaren i Arvika, distr. a) Sådana lägenheter av någon betydenhet
fiimas knappast, men en del mindre lägenheter å skogsmarkerna, som bebotts
av jordtorpare och även av självägare till mindre hemmansdelar, hava, sedan
emigrationen började, så småningom övergivits och äro nu till stor del obebodda

Frågan 8, huvudinnehåll: a) förekomma lämpliga odlingslägenheter för ny bygd eller ut vidgning

av jordbruket? Deras belägenhet; b) om de bestå av fast mark eller myr mark

; vilken är lämpligast för odling?

EHÅGAN 8. HlISH.-SÄl.l.SKAI*KTS UNDERLYDANDE TJÄNSTEMÄN. 117

och skulle ju kunna vara lämpliga att åter bebyggas. Detta rörande samtliga
socknar inom Jösse härad.

Lantmätaren i Älvdals distr. a) Inom samtliga socknar i Älvdals övre
tingslag finnas inga lämpliga odlingslägenheter för brytande av ny bygd; vad
utvidgning av förefintliga odlingar eller anläggningar av smärre jordbruk beträffar,
så är i huvudsak afl den jord, som består av fast mark och med
fördel kan odlas, redan bruten.

b) På skogsmarken finnas eu del större och mindre inyra)-, som borde vara
lämpliga till odling, men till följd av deras avstånd från själva bygden endast
användbara till utbruk.

e. Lantmätaren Nils (tust. Wingquist. a) Förefinnas icke inom Nyeds,
Älvsbacka, Sunnemo, Norra Råda, Ekshärads och (lustav Adolfs socknar.

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Jordbrukskonsulenten, a) Odlingslägenheter för brytande av ny bygd förekomma
inom Nyeds socken i mycket ringa utsträckning; innelmvas till allra
största delen av självägande bönder.

Ordf. i premier in gsnämnden för mindre jordbruk, a.) Egentligen A bolags
och enskild jord.

b) På spridda ställen inom länet så val fastmarks- som myrjordar; bäst i
närheten av industricentra, stationssamhällen, samt där, varest tillgång till skogsförtjänster,
huggning och körning, finnas.

Frågan 9.

a) Framträder i *socknen från den jordlösa befolkningen efterfrågan eller

intresse att få förvärva jord till jordbruk eller till tomtmark för bostäder?

b) Pläga jordägare i socknen vara obenägna att tillmötesgå sådan efterfrågan,

och om obenägenhet i detta avseende förefinnes, är den särskilt framträdande
hos bolag, större jordägare, medelstora jordägare eller småbönder, och vilka
äro anledningarna till obenägenhet för dylikt tillmötesgående?

c) Kan ortens jordsökande befolkning sägas vara betjänt med att jord anvisas

i andra delar av riket, eller är det för den i stort sett oundgängligt eller
fördelaktigast, att de erhålla den i hemorten?

Sockenombud.

4 Färnebo. *) a) Tomtmark efterfrågas.

b) Jordägare äro Persbergs Grefve a.b., som äger det mesta av de centrala
delarna, samt en självägande bonde; järnvägspersonal och gruvarbetare vilja skaffa
sig egnahem, men kunna i allmänhet icke få sådana, då bolaget icke säljer
mark och bonden icke heller är villig att lämna någon jord och i varje fall
håller den rätt dyr.

- A''ordmark. a) Mycket ringa.

b) Icke obenägna.

c) Ungdomen vill helst resa till Amerika, städerna och industrien.

0- Råmen. a) Så väl efter mark till jordbruk som tomt.

b) Så väl bolag som enskilda obenägna, de senare till stor del beroende på
att de, som finnas nära de större samhällena, ej ha mera än de behöva själva;
övriga småbondehemman äro så avlägset liggande från både allmän väg och andra
samfärdsleder, att ingen vill där bygga och bo; vägförhållandena äro nämligen
bland de sämsta tänkbara; hela socknen äger ej mera än c:a 7 km. allmän väg.

3 B rattfors. a) Veterligen ingen; torde i fråga om tomtmark icke vara stor.

3. b) Icke ifrågakommit.

3. c) Icke oundgängligt, men fördelaktigast i hemorten.

*3 Gåsborn. a) Förekommer, *hos många, blott de kunde få jorden på sådana

*4 villkor, att de ginge i land med köpet, *och de finge jord nog att föda familjen

*) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

l-HÅdAN 0. SOCKKNOMBUD.

I 1!»

»iller tillräckligt med arbetsförtjänst på alunit håll; i de allra flesta fall saknas
jienningar för inköp och skuldsätta sig vill man, klokt nog, helst undvika;

<lå inom socknen ingen industri finnes och folket flyttar till städer och industri- i 2.
centra, förekommer efterfrågan på jord sällan.

b) Benägenheten icke stor varken hos bolag eller enskilda; bolagen sälja på 3. 4 5.
inga villkor en jordbit, emedan egendomarna äro belastade med inteckningar,
vilka vid eu eventuell försäljning av någon större eller mindre jordlott skulle
vålla svårigheter, men även därför, att man anser sig för skogsbrukets drift be- 4
höva vara allenarådande på ett större område; de enskilda jordägarna torde icke 4 5.
kunna avvara jord.

c) Fördelaktigast i hemorten, t. ex. om förpanta finge äganderätt eller tryggad 3 4 5. 4
besittningsrätt till sina torp.

Kroppa. a) Ganska stort intresse, i synnerhet för tomtmark. i 3. i 3

b) Jordägarna (= bolaget) icke obenägna att upplåta tomtmark, * på arrende, i 3. *4

c) Bäst i hemorten. 1 8-

Lungsund. a, b) Enskilda äro icke obenägna att tillmötesgå efterfrågan på 3
tomtmark, men priserna äro för höga; bolaget upplåter ej annat än på kontrakt
och särskilda villkor.

Ölme. a) Obetydligt; i allmänhet är den jordlösa befolkningen medellös; på 2 3. 3
senare åren ha eu del personer, mest från främmande orter, förskaffat sig mindre
egendomar; tomtmark till bostäder finnes att få köpa nära Ölme järnvägsstation,
där ett bolag härför bildats, ehuru affärerna f. n. tyckas gå trögt,

b) Numera i allmänhet icke så obenägna som förr; pläga icke lägga hinder 3. i
i vägen, utom i mera enstaka fall och mest vid sådana tillfällen, då för erhållande

av egnahemslån fordras lösgörelse; ägarna av medelstora egendomar i allmänhet 2
icke obenägna, men däremot bolagen, som äro rädda om sina skogar.

c) Lämpligast i hemorten, ty födelsebygden är kärast och ett eget hem i 2 3. 2
den bygden väcker mera intresse, enligt min erfarenhet under sjuåriga resor bland
egnahemsbildande personel-. Om åtkomst- och driftsförhållandena samt avsättnings- i
möjligheterna, ävensom arbetstillgången äro fördelaktigare å annan ort, bör denna
föredragas; egnahemslånemöjligheterna böra underlättas så mycket ske kan.

Varnum. a) Mindre jordbruk torde efterfrågas; som Kristinehamns stad 2. l
ligger i mitten av socknen, söker den jordlösa befolkningen mestadels att erhålla
bostadslägenheter i dess utkanter.

b) Motviljan att tillmötesgå denna önskan torde i flesta fall bero på svålig- 2
heter vid avsöndringen.

Visnum. a) Förekommer något litet. 1

b) Icke obenägna i synnerhet vad beträffar tomtmark.

c) Fördelaktigast i hemorten.

Visnums-Kil. a) Efterfrågan förekommer, dock endast i ringa grad. i 2. i

Rudskoga. a) Förekommer i jordbrukssyfte. Ingen vill numera odla jord. 3. 12.

b) Obenägenhet torde förefinnas hos de jordägande småbönderna, då deras 3
hemman i allmänhet ej äro större, än som är nödvändigt för familjens uppehälle.

Nysund. a) Förekommer mycket litet, i närheten av Degerfors brukssamhälle; i 2. •>
lantbrukarnas barn söka sig i myckenhet till städerna och industrien. i

b) Icke obenägna.

c) Jord kan i allmänhet erhållas i hemorten.

120

FRÅOAN 9. SOCKKNOMBUI).

123. Södra Råda. a) Förekommer.

b) Tillfälle att få köpa eu hemmansdel finnes; obenägenhet, att afsöndra
förefinnes och beror därpå, att egendomarna il ro för små.

c) Helst i hemorten.

i 2. Våse. a) Sällan.

2 b) Obenägenhet liar ej försports.

i 2. <•) Bäst att få jord i hemtrakten.

-■ 1 3- i Alster, a) Alls icke; obetydligt, industrisamhällena ha under senare årtionden

dragit befolkningen till sig.

a. r b) Ej obenägna; jord kan fås från både större och mindre jordägare på

billiga villkor, men kostnaden för byggnaderna bliver för stor, c:a 5 000 kr.,
som i regel skola lånas, räntas och amorteras, medan större arbetsförtjänster ej
kunna erhållas.

3 c) Bäst i hemorten.

12. Ostra Fågelvik, a) 1 ringa omfattning.

2 b) Eu del benägna, andra, bolag som enskilda, obenägna,

i 2. c) Fördelaktigast i hemorten.

i Stora Kil. a) Intresse för förvärvande av jordbruk finnes knappast, däremot
för förvärvande av tomtmark till bostäder särskilt vid industriplatser och större.

3 4. samhällen; intresset för bådadera har i anmärkningsvärd grad ökats under de
senaste tio åren.

13 4. b) Efterfrågan tillmötesgås gärna vad beträffar både jordbruks- och tomt *3

4. i områden—*mest då det gäller det senare—, så vida icke inteckningssvårigheter
föreligga; dock gäller det gamla ordspråket: “där geten är bunden, gnager lian",
vadan jordägarna ofta draga sig för att befrämja tillkomsten av bostäder på platsen,
där skogarna med all säkerhet av de mindre burgna eller fattiga innehavarna
utsättas för kontinuerligt tjuvhygge till vedbrand o. d.; det finnes husägare, som
aldrig köpa en vedpinne, och detta få nog skogsägarna vidkännas.

3 4.	c) Lämpligast i hemorten.
2 3 4. 4	Frykerud. a) Någon efterfrågan å mindre	jordbrukslägenheter, i	synnerhet
vid	stationssamhällen.
1 2 3 4. 1	b) Tillgången svarar fullt mot efterfrågan. c) Bäst i hemorten.
1. 5	Övre Ullerud. a) Efterfrågan ringa. Stor. b) Jordägarna, framför allt de större, sä	lja sällan mindre bitar;	; Forska ga

bolag har undantagsvis sålt ett mindre antal fallfärdiga egendomar, dock utan
någon som helst skogsmark.

c) I stort sett fördelaktigast i hemorten.

2 4. 2 Ransäter. a) Den egentliga efterfrågan gäller byggnadslägenheter, med
4 5. jord endast till planteringar och potatisland; största delen av den jordlösa be4
folkningen utgöres av industriarbetare, av vilka mesta delen bo i bolagets bo12.
4 städer; efterfrågan på bostadslägenheter är störst i närheten av bruk; någon
vidare jordhunger framträder ej vad beträffar förvärv av jordbruk.

1 24 5. i''5. b) Några särskilda svårigheter att erhålla byggnadsplatser ha icke mött, vare

Frågan 9, huvudinnehåll: a) förekommer från den jordlösa befolkningen efterfrågan på mark

till jordbruk eller tomter? b) Obenägenhet hos olika slag av jordägare att tillmötesgå

deri: anledningarna därtill; c) lämpligheten av jordanvisning i andra delar av riket.

THÄDAN y. SOCKKNOMHUI).

121

sig det gällt, att få inköpa tomtplats, av hemmansägarna, »iller att få hygga utan f»
fasta på bolags]»»-»!; Uddeliolmsbolaget bär i rätt stor utsträckning upplåtit tomt- i
mark på arrende; bolagen lämna icke evärdelig rätt till byggnadsplats^ ''-''''''detta *i
torde bero på, att bolag i allmänhet ha sina fastigheter intecknade och stora
svårigheter torde möta att få avsöndring gravationsfri.

c) De egentliga sökande efter jord och byggnadsplats»''!'' äro bruksarbetarna, 2-''..
vilka helst vilja slå sig ned invid eller så nära som möjligt intill sin arbetsplats:
den jordsökand»» befolkningen torde ej vara betjänt med att jord anvisas i andra l 4.
delar av riket.

Nedre Ullerud. a) Efterfrågan på tomtmark. i i.

b) Icke obenägna, utom bolagen, som på grund av inteckningar icke kunna
avyttra något av sina fastigheter.

c) Icke i andra delar av riket.

Karlstads landskommun, a) I närheten av staden förekommer efterfrågan l
å tomter.

b) Någon obenägenhet att sälja sådana finnes icke.

Grava. a) Obetydligt; efterfrågan av tomtmark till bostäder invid iudu- 2. i ,
striella verk och järnvägsstationer förekommer, av jord till jordbruk mindre,

*d& den arbetsföra ungdomen söker sig till industrien och timmerflottningen, som *12.
ge bättre löner; c:a il % av den vid industrien sysselsatta befolkningen skulle 3
nog vilja ha jordbruk, men ilå arbetarna i de flesta fall äro fullständigt utblottade,
kunna deras önskningar ej realiseras.

b) Bolag obenägna, mycket kanske till följd av inteckningar, övriga villiga i
till högt pris; de enskilda jordägarna i synnerhet mycket angelägna att sälja 3
tomter, varigenom inom Forshaga municipalsamhälle, där halva befolkningen bor
i privata hus, halva i bolagens arbetarebostäder, mycket penningar förtjänats:
många tomter äro dock ännu osålda, sedan 1908 har nämligen byggnadsverksamheten
fullständigt avstannat, emedan bolaget genom införande av maskiner inskränkt
arbetareantalet i mycket stol- utsträckning, så att befolkningen minskats med eu
tredjedel mot vad den var nämnda år.

»;) De, som vilja ha jordegendom, torde kunna erhålla sådan i hemorten, om i
de icke nödvändigt vilja ha flen i närheten av järnvägsstation; under nuvarande 3
förhållanden fördelaktigast i hemorten, som folket bättre känner till; torde hellre
styra kosan till Amerika än att under ovissa förhållanden skaffa sig jordbruk i
t. ex. Norrland.

Hammare), a) Efterfrågan av tomtmark, olika på olika platser; vid majors- 12 3. 2. 3
bostället Hammars styckning gjorde den sig starkt gällande.

b) Upplåtelse av mark sker nog, om köparen kan betala, vad den är värd; i
många tomtmarker ha köpts från medelstora egendomar. Särskilt hos större 2. 3
jordägare förefinnes obenägenhet, emedan man vill ha folket i så stort beroende
som möjligt; att äga jord är ju i realiteten detsamma som att äga människor; de
mindre jordägarnas obenägenhet motiveras med att egendomen faller i värde,

om jord avsöndras: bolagen spela i detta fall ej någon roll.

c) Helst i hembygden. i 3.

Nor. a) Större intresse att förvärva jord finnes knappast. i

b) Både jordlägenheter och tomtmark finnas att köpa på ganska välbelägna
platser och sådana köp ha förekommit rätt många på senare åren; dels har eu
större jordägare i närheten av Edsvalla sulfitfabrik och sliperi avsöndrat ett rätt
stort område och försålt till tomter, som numera kunna fås ganska billigt och på

122

FRÅGAN 9. SOCKENOMBUD.

göda betalningsvillkor, dels ha några av det större godsens innehavare på senare
åren frånsålt de flesta av sina torp, likaledes på ganska billiga betalningsvillkor.

c) Helst i hemtrakten.

3. 12. Segerstad. a) Jord till mindre jordbruk efterfrågas rätt ofta. Förekommer
icke.

1 2. 3 b) Icke obenägna. I allmänhet obenägna att stycka sina hemman; en person,

som i sommar varit hemma från Amerika för att skaffa sig en lämplig jordbit
här i trakten, där han till följd av släktskap ville stanna, misslyckades häri och
for tillbaka igen.

i. 3 Grums, a) Tomtmark för bostäder efterfrågas. Förekommer icke.

i b) Icke obenägna.

c) Helst i hemorten.

14. 2 Borgvik. a) Förekommer icke; mycket sällan.

b) Icke obenägna.

c) Beror på jordmånens beskaffenhet.

2;s. i Ed. a) Förekommer; fabriksarbetare ha inköpt tomtplatser och därå uppfört
bostäder; någon efterfrågan på jordbrukslägenheter har ej avhörts, då utkomst
lättare erhålles vid industrien.

2 3. i b) Bolag alltid obenägna ; någon obenägenhet för upplåtande av byggnads tomter

torde i allmänhet ej förekomma hos enskilda; för upplåtande av lägenheter
med jordbruk torde det ställa sig annorlunda, enär egendomarna i all 23.

mänhet äro små; några av de större jordägarna ha i ett fåtal fall varit tillmötesgående;
för hantverkare är det nästan omöjligt att förvärva lämplig tomtmark,
anledningarna synas vara: jordägarnas omsorg om skogen (vedbrand) samt önskan
att så långt möjligt bevara sin rote fri i fattigvårdshänseende.

c) Icke i andra delar av riket.

4. 2 Gillberga. a) Förekommer icke; i viss mån kan sägas, att den jordlösa
befolkningen önskar sig eget hem med jordbruk, men flertalet saknar helt och
hållet tillgångar att förvärva ett dylikt och, vad värre är, saknar den energi och
sparsamhet, som oundgängligen fordras för att kunna föda en familj å ett jordbruk,
då räntor och kapitalavbetalningar måste göras; en arbetarfamilj lever i
allmänhet av prima vetemjöl, kaffe, risgryn o. d., som våra jordbruk icke giva;
oftast tröttnar en sådan arbetare efter ett par år på eget jordbruk och återgår
till sitt förra förvärv.

b) Ingen svårighet att få eget hem med eller utan jordbruk.

c) I flesta fall önskar en familj få bo i sin hemtrakt och det torde även
vara fördelaktigast.

12. Lång ser ud. a) Icke nämnvärt.

12 3. 3 Slavnäs. a) Tämligen obetydligt, möjligen efter tomtplats i närheten av
Stömne bruk.

1 b) Då brukningsdelarna äro små, förekommer sällan, att de styckas eller att

2 avsöndringar lämnas, utan sker i stället köp av hela brukningsdelar; obenägenhet

13. framträder icke, ifall redlig person vill slå signed; bolagen ställa sig i synnerhet
avvisande.

2 3. c) Helst i hemtrakten.

Frågan 9, huvudinnehåll: a) förekommer från den jordlösa befolkningen efterfrågan på mark

till jordbruk eller tomter? b) Obenägenhet hos olika slag av jordägare att tillmötesgå

den; anledningarna därtill; c) lämpligheten av jordanvisning i andra delar av riket.

THÄDAN U. SOCKENO.MKUI).

12-!

Högerud. a) Förekommer icke; ej i nämnvärd utsträckning; på tomtplatser l.
ingen egentlig efterfrågan, då ingen industri finnes.

b) Icke obenägna. j

o) Bäst i hemtrakten. 3

Glava. a) Ett eget hem vill 110g de flesta ha; arbetarna önska jord till 5.
egnahemstomter och trädgårdsland, men någon vidare benägenhet att vilja övergå
till jordbruksyrket visa de i allmänhet icke; egnahemsidéen torde vara betydligt 4
mera utbredd här än på andra orter.

b) Att få tomter avsöndrade faller sig alltid svårt; de enskilda ägarna vilja

ej gärna lämna den mark, som är odlad eller kan odlas, emedan de själva anse
sig behöva den; hos bolag är det nästan omöjligt att få en avsöndrad tomt; * de *3
sälja ej av sin jord, utan upplåta blott på vissa år. 3

c) Att upplåta jord i andra delar av riket torde ej vara till någon nytta för
ortsbefolkningen; var och eu trives nog bäst med sin orts folk och förhållanden,
och skall flyttning en gång bli av, bär det gärna i väg till Amerika; att äga 4
ett litet ställe å annan ort är ej någon idé, då det gäller att för sin bärgning
söka arbete, emedan endast i få kommuner så rik tillgång på arbete finnes,
som i denna.

Värmskog. a) Då den jordlösa befolkningen utgör ett mycket ringa antal, 12
bär ej något större intresse för förvärv av mindre jordlägenheter eller tomtplatser
framträtt; till följd av sitt avstånd från industriplatser är socknen ej lämplig
för arbetarhem.

Svanskog. a) Förekommer icke. i ■>

Millesvik. a) Förekommer icke. 12

b) Icke obenägna. 1

c) Fördelaktigast i hemorten.

Eskilsäter. a) Icke i högre grad, befolkningen till största delen sjöfolk; far 12
åt andra håll.

Olserud. a) Förekommer icke. 1

b) Mycket benägna att sälja jord i mindre lotter.

Botilsäter. a) Obetydligt; förekommer i fråga om jordbruk. 3.

b) Jordägarna, i synnerhet de större, äro mycket benägna att tillmötesgå dylik
efterfrågan, och vore det icke så dyrbart och besvärligt så väl med själva avsöndringen
som med att få lägenheten gravationsfri, skulle många fler ansöndringar
av jord till egnahem förekomma; i synnerhet ställer hypoteksföreningen
i Värmland en stor svårighet i vägen, då den, trots fullgod säkerhet för sin
fordran, ej anser sig kunna tillmötesgå med relaxation av sina inteckningar i eu
liten avsöndring, med mindre ett ganska avsevärt belopp avbetalas å lånet; som
denna avbetalning måste ske, långt innan något egnahemslån får lyftas, är det
icke gott för vem som helst att fullgöra detta villkor. Som exempel må nämnas,
att från en egendom bär med 95 000 kr:s tax. v. och 40 000 kris hypotekslån
såldes och avsöndrades härom året ett f. d. torp med en areal av 3.5 har åker,
c:a 4 har skogsmark för en summa av 2 100 kr.; trots att inga andra avsöndringar
än ett soldattorp förut gjorts, medgav hypoteksföreningen icke relaxation av inteckningarna
i avsöndringen med mindre än att en summa av 2 000 kr. genast
avbetalades å lånet; snart därpå såldes ännu ett torp för 1 300 kl-., härvidlag
blev förhållandet enahanda, 1 200 kr. måste genast inbetalas annars ingen relaxation;
detta skulle man dock tycka vara tämligen omotiverat, då mer än fullgod

124

FRÅGAN 9. SOCKENOMBU».

säkerhet för lånet fanns, och följden blev endast den, att ägaren upphörde med
försäljningen av smålägenheter, fastän ännu några stycken, till egendomens fördel,
skulle kunnat avyttras.

c) Bäst i hemtrakten, där befolkningen är van vid jordmån och förhållanden
i övrigt.

34. 4. 2 By. a) Förekommer, i tämligen ringa grad; blott i närheten av Säffle köping
starkare efterfrågan på jord till tomtmark.

2 4. :i b) Icke obenägna; många salubjudna jordbruksfastigheter vänta på köpare.

2 4. 3 c) Bäst i hemorten; intet skäl att anvisa jord i andra delar av riket, då här

råder brist på lantbrukare och lantbruksarbetare.

12. Bro. a) Förekommer.

12. 1 b) Icke obenägna; svårigheter möta ofta, därför att lägenheterna ligga inuti
egendomarna, så att olämpliga gränser och ägofigurer skulle uppstå och sålunda

2 egendomarnas värde nedsättas med mer än vad lägenheterna kosta; den jordlösa
befolkningen saknar oftast tillräckliga medel för inköp och bebyggande, och att
slå sig på jordbruk med till största delen lånta penningar är ofördelaktigare i ekonomiskt
avseende än att vara lönearbetare, torpare eller arrendator.

i 2. c) Bäst i hemorten.

i. 2 Södra Ny. Jordbrist torde knappast förekomma; från andra delar av riket

kommer folk hit, rätt många familjer under de senare tio åren, och köpa egendomar,
dels på Sjönnebol, som nu uppdelas i mindre och medelstora egendomar,
dels av bönder, som tröttnat på sitt jordbruk.

i Huggenän. a) Förekommer icke.

i. 3. 2. Kila. a) Framträder icke; sällan. Den jordlösa befolkningens obenägenhet att
skaffa sig jord för idkande av s. k. husmansbruk förklaras av, att jordbruket är
ett ganska mödosamt göra och lämnar i allmänhet en ganska ringa ersättning i
jämförelse med det mindre ansträngande arbetet vid fabriker eller andra företag.

i. 2 b) Ingen obenägenhet; då flera här förekommande lägenheter utbjudits för
så gott som ingenting, antingen som avsöndring med full äganderätt eller på
arrende, har intet anbud avgivits, och detta troligen därför, att ingen fabriksanläggning
finnes i närheten; uttjänta soldater köpa vanligen till mycket gott pris

3 soldattorp som avsöndring med full äganderätt ; i fråga om tomt torde något
större hinder icke möta, dock torde jordägarna vara mera benägna att arrendera
på viss tid än att avsöndra.

i 3. c) Resa vanligen till Amerika eller bosätta sig i städer och industrisamhällen.

i Tveta. a) Icke nämnvärt.

b) Obenägenhet torde icke vara att, förvänta, om upplåtelse av jord eller
tomträtt efterfrågades.

3. 4 4 6. Sillerud. a) Tomtplats med jordbruk efterfrågas i någon mån. Jordsökande
saknas.

b) God tillgång på så val bebyggda som obebyggda mindre liemmansdelar
och lägenheter, som en längre följd av år varit till salu.

las. 3 Holmedal. a) Förekommer, i många fall.

1 2. b) Saugbrugsforeningen lämnar icke ifrån sig eu enda jordbit till bebyggande

Frågan !), huvudinnehåll: a) förekommer från den jordlösa befolkningen efterfrågan på mark

till jordbruk eller tomter? b) Obenägenhet hos olika slag av jordägare att tillmötesgå

den; anledningarna därtill; <•) lämpligheten av jordanvisning i andra delar av riket.

IHÅOAN y.

NOCKKNOM Bill).

125

eller nyodling; äldre småbönder anse det som eu skam att söndra och släppa i a a.

andras händer delar av den jord, som gått i arv i flera led, * utan vilja ha ogen- *3

domen hel, som den var, när de ärvde eller köpte den; självägande bönder kunna 2

icke sätta sig in i deras förhållanden, som söka fft sig eu mindre jordbit; obe- i

nägenheten torde ha sin grund i brist på bränsle och jordens förutvarande styckning
i smålotter.

o) Bäst i hemorten, trots de dåliga kommunikationerna; i Norge är gott om i 3.
arbetsförtjänst och otaliga äro de, som där funnit eu god utkomst; mellanriksIagens
och gränslagens uppsägande samt unionsupplösningen voro till stort men
för gränsbefolkningen; det bär hänt att familjer flyttat till andra delar av riket a
ofta även till Norge eller Amerika -— för att få sig jordbruk; nu får icke eu
svensk familj köpa jord i Norge och få äro de, som i Norge arrendera jord;
en bidragande orsak till att arbetarefamiljer utflytta samt att bönder sälja sina
egendomar till bolag är ortens tryckande behov av bättre kommunikationer;
ortens produkter avyttras huvudsakligen till Norge; om Mellerud Arvika järnvägen
nu får koncession, så bli så väl Holmedal som delar av angränsande socknar
fortfarande hänvisade till Norge; varför skola vi mot vår vilja tvingas att ha
våra affärer med Norge?

Västra Fågelvik, a) Förekommer icke; någon egentlig jordlös befolkning 2. :■»
finnes icke utom hemmansägares hemmavarande barn, som nog i allmänhet helst
vilja förvärva jord för sin utkomst; då sådan ej stål- att få, utflytta de vanligen i 2 3.
till Amerika eller Norge. Torde förekomma. 1

b) Jord finnes knappt att få till något pris; då all jord redan är uppdelad i. 3
i småbruk och i allmänhet övertages av arvingarna, kunna köp förekomma endast
mera tillfälligtvis: när någon mindre lott på grund av ägostyckning mellan arvin- i
garna kan bliva till salu, betingar den i allmänhet ett pris av 2 000 å 4 000 kr.
pr har, härtill följer c:a 3 har skog pr har mägor; det är lika svårt att få
jord till tomtplats som till jordbruk, emedan jordägarna befara, att tomtinnehavaren
förr eller senare blir honom eller grannarna till ekonomisk tyngd.

c;) Ingen önskan att förvärva jord i annan del av riket.

Töcksmark. a) Förekommer; knappast någon starkare efterfrågan; en och 3 5.
annan arbetare önskar tomt till bostad.

b) Samtliga jordägare obenägna; största obenägenheten utan tvivel hos små- 3 5.
bönderna, helt naturligt beroende därpå, att deras egendomar äro för små för
att tåla vid någon inskränkning eller avsöndring; orsaken till obenägenheten, ;s 5.
i synnerhet från bolags sida, torde vara önskan att hålla arbetsklassen så långt
nere som möjligt eller in. a. o. i så stort beroende som möjligt; för en arbetare, 4
som önskar tomt till bostad, torde numera tillfälle därtill kunna beredas, även i
socknens centrum.

c) Den torde minst vara lika väl betjänt med jord i andra delar av riket, i 2.
åtminstone kan man icke påstå, att det i stort sett är oundgängligen nödvändigt,
att de erhålla den i hemorten; dock torde saken i allmänhet ställa sig så, att
om icke den jordsökande kan erhålla lämplig jord i hemorten, han hellre avstår

än övertager jord i en främmande trakt. Icke betjänt med att jord anvisas i 3 5.
andra delar av riket; det fördelaktigaste vore, om sådan kunde erhållas i hemorten.

Ostervallskog. a) Förekommer icke. 1 2:

Karlanda. a) Förekommer; emellertid förefinnes blott ett ringa antal jord- 2 4.
lösa, och då dessa i regel äro medellösa, har ingen vidare efterfrågan uppstått.

12(5

FRÅGAN 9. SOCKENOMBUD.

23C 123. b) I allmänhet obenägna, de enskilda därför, att de anse sig icke ha någon

1 jord att lämna ifrån sig; bolagen, som uteslutande lägga sig till med skogs 2

egendomar, hålla mycket hårt på vad de en gång förvärvat; hittills ha dock
alla, som velat förvärva jord, erhållit sådan.

1 2 3 4. c) Fördelaktigast i hemorten.

12 3. 4 Blomskog, a) I någon mån; den jordlösa befolkningen utgöres av barn till
lägenhetsägare, och så vitt de förmå, köpa de någon lägenhet eller småbondegård;

2. 3 efterfrågan förekommer synnerligast invid Gustafsfors bruk; svårigheter föreligga,

ty finnes en jordbit till salu, äro bolagen och spekulanter framme, så att den
enskilde ej mäktar köpa.

2 3. 2 b) Mest småbönder och föga att sälja; allt som oftast finnas små lotter till

, 1 salu både här och där, men oftast saknas medel. Sällan möter något hinder från

i 4. i den enskilde jordägarens sida; bolagen avsöndra icke, blott i något sällsynt fall:

3. i de vilja ha dragit till sig de trakter, som ligga dem närmast; bolagsjord är också

i regel intecknad, vilket försvårar försäljningen; orsaken till att så ringa efterfrågan
på jord föreligger, torde vara: dels brist på tidsenliga kommunikationer, så
att jorclbruksalstron svårligen kunna vändas i penningar, dels att industrien kan
betala arbetskraften högre än jordbrukaren, och slutligen och icke minst den allmänna
åsikten, att jordbruket ej är ekonomiskt bärande.

1 *• 2 8. c) Jord önskas helst i hembygden; skola de lämna den, resa de till Amerika
*2. 4 eller till Norge * eller möjligtvis på större arbeten i vårt eget land; staten borde
bär som i Amerika lämna jord mot eu viss ersättning, motsvarande t. ex. det
värde, efter vilket statens jord och skog lämnar årlig ränta; den, som här vill
ha jord, reser i regel till Amerika, om han ej kan få sådan i orten; hans plan
är då, att, när han tjänat tillräckligt, om några år komma åter och köpa en
gård just i hemtrakten; någon gång förverkligas denna tanke, men mest bli de
fasta derute; det vore önskvärt, att plats funnes hemma, men här är tyvärr fulltaligt,
och plats finns ej för flera, om industri ej skulle uppstå; på bolagsjorden
kunde flera ha det betydligt bättre än vad fallet är med arrendatonirna.

12 3. Sidodal, a) Förekommer.

23. *3. 2 b) I allmänhet obenägna — * särskilt bolag och större jordägare; lika både

i. 12. bland enskilda och bolag. Icke obenägna. De flesta egendomar anses ej vara

2 för stora; ägarna vilja icke gärna lämna behövlig husbehovsskog.

123. 2 c) Lämpligast i hemorten; om så ej kan ske, vore det mycket bra, om
egnahemsnämnderna kunde förmedla köp av bebyggda egendomar i detta eller

3 andra härad; onödigt att anvisa jord annorstädes, om kyrkoherdebostället i eu

2 snar framtid styckas; att, som nu företrädesvis sker, lämna anvisning på sådana

lägenheter, som — kanske så gott som utan skog — utstyckats från större
egendomar å slättbygderna, torde i många fall vara ett ganska stort misstag.

12 3. i Skillingmark. a) Intet intresse att förvärva jord till jordbruk, det industriella
arbetet lönar sig bäst, tomtmark ha flera inköpt.

2. 3 b) Jordägarna ej obenägna; upplåta gärna tomtmark, men vilja ej sälja

sådan.

123. 4 Järnskog, a) Den jordlösa befolkningen är fåtalig; vilja att skaffa sig jord
finnes, men medel saknas.

Frågan 9, huvudinnehåll: a) förekommer från deii jordlösa befolkningen efterfrågan på mark

till jordbruk eller tomter? b) Obenägenhet hos olika slag av jordägare att tillmötesgå,

den; anledningarna därtill; c.) lämpligheten av jordanvisning i andra delar av riket.

IRÅCAN ». SOCKKNOMHUI).

127

Ii) 1 allmänhet icke obenägna; att från enskilda ägare förvärra mindre hem- 4. 12 8.
manslotter har hittills ej mött något hinder; på Koppomsbolagets jord är det ej 4
inånga, som fått tomtplatser; visserligen ha några fått bygga där, men enligt
ryktet på nåd och onåd.

c) Bäst i hemorten; befolkningen är i allmänhet utpräglat lokalpatriotisk.

Kola. a) Mycket obetydligt. i :s t.

b) Icke obenägna.

c) Bäst i hemorten.

Edil. a) I synnerhet för tomtmark, invid industrisamhällen. 1 23 4. 12 3.

b) Icke obenägna; småbönderna icke obenägna, men däremot bolagen, då 12 3. 4
jorden är belägen vid industri- eller stationssamhällen.

c) Bäst i hemorten, i industriens närhet. 1 2 3 4. 1 2 3.

Arvika landskommun, a) Förekommer, i närheten av staden och övriga 2so. o
industricentra i rätt hög grad; icke i någon nämnvärd grad. 1

b) Bolagen obenägna ; de tycka bäst om egnahem, bestående av hus och 3. u

en liten jordlott; enskilda ägare benägna, flera sådana ha låtit uppdela större 2 3. 2
egendomslotter och försälja tomter och lägenheter till jämförelsevis rimligt pris.

Ny. a) Förekommer icke; efter tomtmark något litet; emigration torde vara 2. 1
förnämsta orsaken till den ringa efterfrågan.

b) Icke obenägna att upplåta tomtplatser.

Algå. a) Mera nu än för c:a 20 år sedan; mindre jordbruksfastigheter äro 1. a

mycket efterfrågade och tillgången ej på långt när till fyllest ; smålägenheter äro 1

alldeles för höga i pris och övergå mycket sällan från en person till en annan;
förekommer icke. 2

b) Särskilt tomtplatser äro svåra att erhålla; bolagen torde ej lämna jord,

om man ej förbinder sig att arbeta åt dem för lång tid framåt.

c) Ivan utkomst erhållas på andra orter än t. ex. i hemkommunen, så är ju 1

saken vunnen; hellre än att mottaga jord i andra delar av riket flyttar befolk- 3
ningen till städerna och industrisamhällena.

Gunnar skog. a) Ingen starkare efterfrågan, en stor del av det arbetsdugliga 124.
yngre släktet söker sig utkomst vid industriella verk eller emigrerar till Amerika,
där utsikter till bättre arbetsförtjänster finnas; i allmänhet intresse, men jorden 5
är både dålig och dyr.

b) Så väl enskilda som bolag i allmänhet obenägna; vad de förra angår till 125. 5
stor del beroende därpå, att det finns så litet odlad jord; de små jordägarna anse

sig inte ha mer än vad de själva behöva för sitt uppehälle, på samma vis

tänka nog de större också; sälja de någon jord, sälja de sin egendom hel och

hållen till bolagen, som “orka bruka jorden", som de säga; obenägenheten beror 1 4.
dels på olägenheten med gravationer, som kunna uppstå vid jordavsöndringar,
dels på svårigheten, att av enskilda erhålla så högt pris för de med skog försedda
egendomarna som av bolagen, vilka genom sina träförädlingsfabriker äro i
tillfälle att uttaga större vinst av skogen; bolagen sälja i regel ej egendomarna
oskiftade, utan frånskifta och behålla skogsmarken, vilket gör, att då avsättningsmöjligheterna
på grand av bristande kommunikationer äro dåliga, svårigheter
uppstå för köpare utan kapital att reda sig med familj å dessa egendomar.

c) Borta bra, men hemma bäst. Lämpligast i andra delar av riket. 4. 5

Bogen, a) Förekommer. 134.

b) Obenägna, särskilt bolag; Mitandersfors har visat sig obenäget att bort- 134. 34. 1

arrendera de gamla torpställena, likaså staten vad beträffar egendomen Kyrk -

1 28

KHÅCiAN >t. S()CKEN()MBl’U.

skogen; på båda dessa ställen ha därför under årens lopp särskilt, mindre torp
lagts öde; orsaken har uppgivits vara den, att man icke vill “odla fattighjon".

c) Bäst i hemorten, då befolkningen är mycket hemkär.

Brunskog. a) Att förvärva eget hem ligger i varje ordentlig lantbos intresse
och de, som äga medel, köpa sig också ett litet jordbruk eller en bostadslägenhet;
på senare tiden har en stor benägenhet härför framträtt hos den jordlösa befolkningen.

b) För den, som har medel att. köpa sig ett hem, finnes alltid lägenhet
därtill, men att intressera, stadsbefolkningen och industriarbetarna, som icke
förstå skötandet av ett, låt vara aldrig så litet, jordbruk och soin därtill kanske
helt eller delvis sakna kapital, att köpa jord, är den sämsta väg, man kan slå in
på, ty oförstånd och oförmåga jämte skuldsättning bär varit och blir fortfarande
vitan tvivel jordbrukets och bygdens ruin.

c) Den befolkning, som finnes här, vill även stanna kvar och skulle ej flytta
till annan plats, även om den finge jorden till skänks. Den jordlösa befolkningens
intresse att förvärva jord borde närmast vara tillfinnandes hos torparna och
arrendatorema; emellertid hava dessa fullt klart för sig, dels att efter i trakten
gängse pris å jord utgör det arrende, de erlägga, ej på långt när räntan av det
inköpskapital, som skulle erfordras, dels att om endast öppen jord skulle förvärvas,
komme säkerligen enbart kostnaden för inköp av vedbrand och husbehovsvirke,
vilket en brukare kostnadsfritt får efter utsyning avverka å bolagsskogen, att
uppgå till inemot vad nu erlägges i arrende, dels att om även ett erforderligt
skogsskifte skulle erhållas, en kapitalsvag köpare nog i de flesta fall bleve
tvungen att omedelbart realisera virkesförrådet, dels slutligen att. det stöd, han
nu under iråkade svårigheter mången gång har att påräkna från bolagets sida,
komme att bortfalla; exempel härå är, att under hårdår eller förlust av kreatur
räntefritt förskott erhålles, vilket, sedermera endast så småningom under årens
lopp behöver återbetalas; ytterligare kan som exempel framhållas, att vid iråkad
sjukdom erhåller brukaren och hans familj fri läkarevård och exempel finnas på
att kostnaden för denna läkarevård uppgått till halva arrendebeloppet.

Mangskog. a) Efterfrågan på jordbruk särskilt från bondsöner, som i Amerika
förvärvat kapital.

b) Bolagen ha aldrig sålt jord, bönderna äro nog ock obenägna att, sälja

till enskilda, beroende därpå, att de anse sig få bättre och reellare betalt av

bolagen; det är nästan enastående, att eu enskild person kan få köpa eu egendom
numera. Det har förekommit, att enskild person framställt sig som köpare

till egendom och fått svar, att den ej vore till salu; icke förty har samma

egendom kort tid därefter sålts till bolag; bolagens agenter sköta flitigt om
att få alla möjliga till salu varande egendomar på hand, och som bolagen betala
bra, kommer i regel affären snart till stånd.

c) Helst i hemorten, föga betjänade av att jord anvisas på annat håll; hellre
vin att köpa på annan ort, återvänder oftast svensk-amerikanen till Amerika.

Boda. a) Ingen särskild efterfrågan, utom i enstaka fall.

b) Icke obenägna, som det existerande småbrukssystemet visar; möter ej
något hinder att erhålla någon av de talrika små brukningsdelarna, ehuru de i
regel ställa sig tämligen dyra i förhållande till de större.

c) Intet behov av jord på andra ställen i riket.

Frågan 9, huvudinnehåll: a) förekommer från den jordlösa befolkningen efterfrågan på mark

till jordbruk eller tomter? b) Obenägenhet hos olika slag av jordägare att tillmötesgå

den; anledningarna därtill; c) lämpligheten av jordanvisning i andra delar av riket.

l-llÅdAN 9. SOCKENOM Hill).

1211

Hunna, a) Förekommer, i synnerhet bland dem, som Sire familjeförsörjare; 5
i närheten av Sunne inunicipalsamhälle råder efterfrågan på jord till tomter. jas 4.

b) Icke obenägna, men i de flesta fall hava de icke mera än de behöva för 1 23 4 5. 5
eget behov.

c) De flesta önska få bo i hembygden; där finnes tillräckligt med jord. 5. 1234.

Ostra Emtervik. a) Mycket ringa eller intet intresse. 1 2.

b) Icke obenägna, * upplåta mark för nybyggare, men kostnaden för nyodling *2
blir större än för inköp av ett redan uppodlat och bebyggt ställe; arbetskraften 123.
dragés från jordbruket till städer, industrisamhällen och Amerika.

Västra Emtervik. a) I centrala delar. Förekommer icke, ungdomen har 1. 2
för det mesta rest till Amerika.

b) Bönderna obenägna; lämplig jord finnes ej heller. 1

Gräsmark, a) Efterfrågan och intresse för jord till småbruk och tomter 1 2.
framträder allt mer och mer.

b) Någon obenägenhet har ej visat sig, i synnerhet ej i fråga om tomter och
lägenheter, * emedan varje jordägare anser det förmånligt även för samhället, att *1 .
ett hem kan beredas åt var och en i hembygden.

c) Bäst om jord kan beredas i hemorten, men även jord å annan ort kan 1 2. 2
vara lika bra, ja t. o. m. bättre om den är bördigare; det är naturligtvis fördelaktigare
för folket att stanna i hembygden.

Lysvik. a) Icke mycket; socknens små lägenheter köpas och säljas i all- 123. 4
mänhet som de äro; den jordlösa befolkningen reser hellre till Amerika. 1

b) Obenägna, då de flesta icke hava mer jord än de behöva; kostnaderna vid 1 3. 3
hemmansklyvning äro också höga; det har flera gånger inträffat, att jordägare

sålt ett jordstycke med skatträtt samt att köparen därvid påkallat hemmansklyvning,
för vilken kostnaden blivit större än köpesumman; finnes intet mindre kostsamt
sätt, torde gällande lagbestämmelser vara i behov av ändring; anses icke vara 2
obenägna.

c) Icke betjänt med jord i andra delar av riket; i ungdomsåren reser be- 1
folkningen till Amerika och återvänder merendels med ett samlat kapital samt
köper då ofta en egendom i hemtrakten.

Fryksände. a) Förekommer, ehuru ej i större omfattning. 1 — o. 12 3 4 0.

b) Hos bolag och medelstora jordägare torde jord för jordbruksändamål icke
erhållas, dock torde mindre svårigheter möta för erhållande av tomtmark, småbönderna
kunna ej lämpligen sälja något ifrån sina jordlotter. Icke obenägna. 5

c) Fördelaktigast i hemorten, men även sådana torde finnas, som äro villiga 12346.
att flytta till annan ort i och för erhållande av jord; då småbruket i stort sett 5

är härskande och bolagsjorden. ej styckad, kan behovet av jord ej fyllas inom
socknen.

Östmark, a) Förekommer, allmänt; endast bland de gifta skogsarbetarna. 1234. 13. 4

b) I allmänhet obenägna; särskilt bolagen, som under inga förhållanden vilja 1 23 4. 1 3 4.

tillmötesgå denna önskan; bolagen föredraga arrendatorer på sina hemman för 1

att ha tillgång på arbetskraft för skogsavverkningen; hos hemmansägarna beror 12.
obenägenheten därpå, att de ansett sig behöva sin jord, då jordlotterna i allmänhet
äro så små, att ingenting är att avyttra.

c) För många förmånligt att erhålla jord i andra delar av riket, men fästa, 1 3.

som de äro, vid hembygden, är det ovisst, om de vilja lämna den; sedan de

sparade skogarna blivit uthuggna, minskas arbetstillgången, vilket i framtiden
gör, att en del av befolkningen måste söka sin utkomst på andra orter.

■TordundersÖleningens betänkandcn. III.

130

FRÅGAN 9. SOCKENOM BUI).

g. 2 Lekvattnet, a) Förekommer icke; sällan, däremot ofta klagomål att det icke
14 9. lönar sig att bruka jorden: den jordlösa befolkningen skulle gärna vilja, ha jord.

8 Då bolaget inköpt skogsegendomarna och även inägorna, ha säljarna i de flesta
fall förbrakat köpeskillingen; barnen voro nu utan jord; nog hade de kunnat ha
jordbruk så väl som fäderna, men jorden var i bolagspatronernas hand och så
dyr, att de ej kunde återköpa den, om de också velat; det uppstod sålunda en
befolkning utan både jord och penningar, som blev bolagsarbetare i orten
eller reste till andra arbetsplatser; van vid jordbruksarbete från barndomen,
lämpar den sig nog bäst för detta och önskar även jord, men detta går ej att få
på annat sätt än att bli bolagstorpare, “arrendator".

12479. *12 4 9. b) Obenägna, *så väl bolag som enskilda, vilja icke göra sig av med skogen,

2 där värdet ligger; enskilda skogsspekulanter finnas däremot, som med förkärlek
1 2 4 9. frånsälja inägorna och husen samt behålla skogsmarken; för de jordsökande är

7 det emellertid nödvändigt att få skog till inägojorden; den, som på sin grund
emottar fattiga, får vanligen betala utlagor för dem och även i övrigt förlora på

c dem för vart år. Icke obenägna.

s c) Jordsökande vore bäst betjänta med bättre jord i Öster- och Västergötland,
Skåne o. a. st. än i Värmlands finnskogar, men det är andra synpunkter att räkna
med härvidlag. Den hemlösa, jordsökande befolkningen saknar penningar att köpa
dyr, god jord i södra Sverige; här på orten borde jorden bli billigare i anseende
till det mindre värdet, om nämligen skogsspekulanter ej finge åkerjorden på
köpet med de värdefulla skogarna; många fördelar finnas även i fäderneorten,
vilka saknas ute på slättbygden, såsom större utrymme och frihet för människor
och djur, skogsbär, jakt och fiske in. m.; kreatursbetet kunde ännu utnyttjas
som förr, ty det var, då det vimlade av “fä“ i vildmarken, de stora skogarna
uppväxte.

2 Vitsand. a) Förekommer, blott större möjligheter att erhålla jord funnes;

3 ej nämnvärt, den jordlösa befolkningen önskar helst arrendera mindre egendomar
och få lätt sådana arrenden på bolagens jord.

2 b) Bolagen skulle helt säkert sälja åkerjord mot god ersättning, men svårigheterna
ligga för obemedlade i betalningsvillkoren.

2 3. c) Bäst i hemorten.

2 Norra Ny. a) I allmänhet torde den jordlösa befolkningen vilja förvärva

4 jord, åtminstone till tomtplats; mark till jordbrukslägenheter efterfrågas ofta/

2 b) Jordägarna vilja ej gärna tillmötesgå, dels därför att de själva äga för
litet jord, dels därför att tomtinnehavarna fordra att också få taga ved och hus 4

behovsvirke fritt; jordbrukslägenheter upplåtas i allmänhet endast av bolag.

3 Nyskoga. b) Mark till egna jordbruk eller tomter upplåtes icke av vare sig
bolag eller bönder.

c) Det är nog med både sorg och saknad mången arbetare måste lämna
hembygden, enär han där icke kan få något eget hem.

234 5. 5. 2 Dalby, a) Förekommer, i hög grad; under de senare åren har jord till
jordbruk och tomtmark förvärvats av den jordlösa befolkningen.

2 34 5. 2 b) Obenägenhet hos så väl bolag som enskilda; de senare ha i regel icke
3 5. 2 mer jord än de behöva; vilja därför ej avsöndra något från huvudgården; en
2 5. del bolag avhända sig inägorna, men behålla skogsmarken; Uddeholmsbolaget

Frågan it, huvudinnehåll: a) förekommer från den jordlösa befolkningen efterfrågan på mark

till jordbruk eller tomter ? b) Obenägenhet hos olika slag av jordägare att tillmötesgå

den ; anledningarna därtill; c) lämpligheten av jordanvisning i andra delar av riket.

FltÅCAN ». SOCKKNO.MHUI).

däremot iivhäuder sig icke för något pris eu jordbit; för några år sedan underhandlades
med bolaget om inköp av tomtplats för ett skolhus; underhandlingarna
drogo ut på tiden, det blev förledning och uppskov och till sist meddelades,
att någon tomtplats ej kunde erhållas, då bolaget låtit inteckna jorden.

c) Fördelaktigast i hemorten; då inägojorden är jämförelsevis obetydlig, kan
jord icke erhållas där.

Södra Finnskoga. a) Förekommer, i hög grad; intresset har hittills ej varit
stort, men visar sig allt mera hos befolkningen.

b) Obenägenhet — * i hög grad — så val hos bolagen, som enskilda; bolagen vilja
avstå så liten skogsmark som möjligt, de självägande med relativt stora familjer
vilja själva tillgodogöra sig sina lämpligast liggande odlingslägenheter, i synnerhet
som egendomarna vid arvskiften klyvas; de självägande se icke gärna, att andra
iå egen torva, utan se dem helst som ödmjuka torpare eller fogliga arrendator!!!-.

c) Torde vara lämpligast i hemorten.

Norra Finnskoga. a) Så val efter jordbruk som tomtmark.

b) Obenägna, i synnerhet bolag, som endast vilja upplåta på arrende.

c) Fördelaktigast i hemorten.

Ekshärad, a) Efterfrågan vore nog stor, om större möjligheter att förvärva
lämpliga jordbruk förefunnes.

b) Endast föga jord är till salu samt mot höga priser; hos hemmansägare
är omöjligt att erhålla dylik jord, emedan de behöva den själva; bolaget säljer
ingen jord; det upplåter blott sådan; den, som önskar sig ett dylikt småbruk,
får själv skaffa hus och blir vidare skyldig att, om bolaget så fordrar, göra
arbete åt detsamma och kommer sålunda i beroende ställning till skada för honom
själv och andra arbetare.

c) Fördelaktigast i hembygden.

Gustav Adolf, a) Intresse att förvärva jord med full äganderätt förefinnes,
nästan hos alla; jordbruket betraktas mera som binäring, huvudnäringen är skogsarbete
och körningar.

b) Bolaget säljer icke någon jord, * ej heller Kronan; bolaget kan det icke till
följd av jordens inteckning; för den, som begärt mark för att bygga sig en bostad,
har något hinder sällan mött.

c) Jord på andra håll, t. ex. i Norrland o. d., intresserar föga; bäst om jord
kunde erhållas i hemorten till rimligt pris; den jordsökande befolkningen är
egentligen industriarbetare, som sakna kunskap i jordbrukskallet, varför det ej
skulle vara fördelaktigt för dem att erhålla jordbruk, där detsamma skulle bliva
huvudnäringen.

Norra Råda. a) Framträder, i synnerligen stor grad; i stadigt stigande;
livligt i fråga om jord till tomtmark för bostäder, vid bruken.

b) Jordägarna ha hittills, utom i några enstaka fall, tillmötesgått dem, som
vilja förvärva jord till tomtmark; den enda jordägare, som nämnvärt kan avstå
jord, är Uddeholmsbolaget; då dess bolagsordning lägger hinder i vägen för försäljning,
* lämnar det endast jord på upplåtelse (utan äganderätt), åt sina arbetare;
på så sätt ha många nya lägenheter uppstått, men många ha också avstått, då
de icke kunde få äganderätt; å enskildas mark ha tomtplatser erhållits på köp,
dock i liten utsträckning.

c) Fördelaktigast i hemorten; där jord skall upplåtas, måste tillfälle till
arbetsförtjänst finnas.

3 5. 2

2 4 5 G. G. 4
2 4 5 G. *6. 2

2 5 G.

3 5.

7. 3 5.

3 5.

3 5 7.-

2 3.

*3. 1

2 3. *3. 2 3.

123456. 5. 46.
2 3. 2

4 5 6.

*1 2 4 5 6. 2

5
2

2 5. 1

132

FRÅGAN 9. BOLAG.

1234. Sunnemo. a) Intresset att förvärva jordbruk är nog tämligen allmänt; dock
3 4. ingen efterfrågan, på grund av i allmänhet höga priser samt bristande penning12.
tillgång och Uddeholmsbolagets princip att ej sälja jord; för tomtplatser finnes
ringa intresse på grund av de långa avstånden till arbetscentra.

3 4. b) Enskilda i allmänhet tillmötesgående; bolag avvisande.

1 2 3 4. c) Jordbruket torde löna sig bättre å andra platser.

4. i 2. Nyed. a) Efterfrågan huvudsakligen på jord till tomtmark, vid och i närheten

2. 2 4. av socknens två järnvägsstationer, även vid brukssamhällena; efterfrågan på jordbruk
förekommer mindre.

i 2. *2 b) Bolagen — * särskilt Mölnbacka a. b. — äro ej obenägna att sälja inägojord,
dock utan skog; Molkoms kvarnbolag har utstyckat sitt intill Molkoms station
4 belägna område till tomter, som av bolaget gärna säljas; bolagen äro i viss man
obenägna; Uddeholmsbolaget har dock sålt någon tomt i närheten av Lindfors
station; gäller det skogsmark eller öppen jord, belägen avskild från huvudgården
och intill skogsmarken, är det nog otänkbart erhålla sådan; ett av bolagen har
till och med planterat skog å välbelägen åkerjord.

1 4. c) Den jordsökande befolkningen torde vara bäst betjänt med att få jord i
hemorten.

4 5. *4 Älvsbacka, a) Liten efterfrågan, * på tomtplatser, då ingen större industri
123. finnes och därför ej vidare gott om arbetsförtjänst. Förekommer icke.

4. 4 5. b) Många självägande äro tillmötesgående beträffande tomtplatser, även Mölnbackabolaget
säljer gärna odlad jord, men högst ogärna skogsmark.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Förekommer understundom, särskilt till tomtmark.

b) Bolaget säljer ej tomter kring industricentra, huvudsakligen på grund av
svårigheten att på förhand bedöma om icke sådan mark i framtiden kan erfordras
för industriens utveckling eller för egna arbetarebostäder.

Likaledes säljer bolaget ej isolerade lägenheter å skogen, då dessa erfordras
som bostäder åt fasta skogsarbetare, varjämte en försäljning av sådana torp skulle
mångdubbla svårigheterna med skogens brukning.

Däremot har bolaget principiellt intet emot att avhända sig inägojord och
tomter med annan belägenhet, därest spekulanter uppträda, som äro villiga underkasta
sig härmed förenade besvär och kostnader, såsom för ägostyckning, egendomens
befriande från inteckningar m. m. Tidigare har bolagsordningen försvårat
dylik försäljning, men har detta hinder nu undanröjts.

Flertalet förfrågningar från den jordlösa befolkningen gälla emellertid icke
förvärv av jord, utan upplåtelse på kortare eller längre tid, jämväl för brytande
av ny bygd. Sådan efterfrågan tillmötesgås i regel, oftast genom s. k. egnahemskontrakt
å 50 år.

A. b. Mölnbacka-Trysil. a) Under hand hava de fasta skogsarbetarna
lämnats möjlighet att få jord; från industriarbetarehåll höres mera sällan förfrågan
annat än efter tomter, särskilt omkring de större industrisamhällena.

Frågan 9, huvudinnehåll: a) förekommer från den jordlösa befolkningen efterfrågan på mark

till jordbruk eller tomter? b) Obenägenhet hos olika slag av jordägare att tillmötesgå

den; anledningarna därtill; c) lämpligheten av jordan visning i andra delar av riket.

FRÅGAN 9. BOLAG.

i ;t.''i

b) Benägenheten att tillmötesgå vid försäljning av mindre jordlägenheter är
densamma hos bolag, som hos mindre jordägare.

Billeruds in. fl. a. b. a) I allmänhet icke; någon gång till tomt,

b) Om efterfrågan efter jord till tomt någon gång framkommer, bliver den
vanligen beviljad.

c) Icke lämpligt å annat håll.

Storfors bruks a. b. a) Efterfrågan eller intresse att få förvärva jord av
bolaget till jordbruk har icke försports, men däremot tomtmark av järnbrukens
arbetare för bostäder i grannskapet av industrien.

b) Bolaget har icke kunnat avsälja jord till tomtplatser, men har däremot
utarrenderat dylika på för arbetarna förmånliga villkor.

c) Ortens jordsökande befolkning — d. v. s. industriarbetarna, som söka tomtplatser
— bliva i detta hänseende val betjänade, och deras bostadsförhållanden
bliva för dem, som begagna sig av möjligheten att arrendera tomterna, vida förmånligare
än de flesta andra arbetares; jämför särskilt arbetarna i städerna.

A. b. Edsvalla bruk. a) Intresse att få förvärva jord framträder från befolkningen
i de socknar, där bolaget har fastigheter, med undantag av Nyskoga
socken.

b) I regel äro hemmansägarna obenägna att tillmötesgå sådan efterfrågan,
varemot Edsvalla bruk i rätt stor utsträckning avhänder sig jord för småbruk;
anledningen till de förras obenägenhet att försälja jord från sina hemman torde
bero på hemmanens förhållandevis små arealer odlad jord.

c) Nej, ortens befolkning är van vid skogsarbete, sådant det i övre Värmland
bedrives, och har i utövandet därav fått sådan träning, att den framför
andra har de största betingelserna att där framgent nära sig av sådant; en förflyttning
till annan landsända, där omkastning i fäderneärvda levnadssätt och vanor
i mer eller mindre grad nödvändigt måste äga rum, skulle ej tilltala omnämnda
kategori av befolkningen.

För närvarande anses tillgången till salubjuden jord tillräckligt stor.

A. b. Rämen-Liljendahl. a) Förekommer icke.

Saugbrug sfor eningen i Fredrikshald. a) Vid en del centrala platser motsvaras
icke efterfrågan på tomtmark och brukningsjord av tillgången; i allmänhet
beror detta på att av de befintliga egendomarna ingenting gärna avstås.

b) Detta mera framträdande såsom olägenhet, där jorden äges av enskilda,

c) Naturligtvis helt individuellt ; för den, som vill vara i hembygden, passar
nog ej att erhålla anvisning på än så förmånligt jordbruk i annan trakt av landet,
förr emigrerar han.

Efterfrågan ej stor.

Forshaga Sulfit a. b. a) Intresse att förvända jord till jordbruk förefinnes.

b) Bolaget har alltid ställt sig tillmötesgående vid sådan efterfrågan, dock
har saken flera gånger strandat på den vidlyftiga, omständliga och dyrbara
relaxeringen.

Lesjöfors a. b. a) Största delen av Ramens sockens inbyggare leva av
den industri, som finnes utvecklad vid de båda bolagen, och finnes hos dessa
industriarbetare föga eller intet intresse av att förvärva jord för jordbruk; däremot
skulle antagligen en och annan önska förvända mark för bostad.

b) Någon obenägenhet att tillmötesgå sådan efterfrågan å tomtplatser förefinnes
ej, utan hindras tillmötesgåendet av denna efterfrågan genom de svårigheter,

1.H4

FRÅGAN 9.

BOLAG.

som Enligt nuvarande lagstiftning måste övervinnas för att frigöra eu tomtplats
från de inteckningar, som gravera stamhemmanet.

c) Att anvisa ortens befolkning jord i annan del av riket är av ingen som
helst nytta, enär, såsom förut nämnts, ortens befolkning har sin huvudsakliga
utkomst av den inom socknen befintliga industrien.

Hellefors bruks a. b. a) Icke förekommit under senare tiden. Under åren
1886—1901 beviljades lagfart för ett trettiotal från bergsmanshemman i Gåsboms
socken avsöndrade lägenheter, å vilka nu i medeltal födas två kor; intresset för
dylik» egendomsförvärv har emellertid påtagligen minskats; efter år 1901 har
nämligen ingen avsöndring av dylikt slag förekommit, ehuru jord för sådant
ändamål stått att förvärva.

Gustafsfors fabrikers a. b. a) Efterfrågan synes vara minimal, bolaget
bär ej haft mer än en enda förfrågan; detta bör tolkas så, att torparna ha det
bättre än en skuldsatt självägare.

b) Allmogen synes icke vara benägen att frånsälja något från sina små
lotter, bolagen äro ej obenägna sälja en del egendomar, men svårigheterna att
frigöra dem från gravationer äro beroende av inteckningshavarna och juridisk
formalism; juristerna borde väl kunna hjälpa oss till lättnad i dessa avseenden,
då skulle jordlotterna åtkomma* för billigt pris.

c) Att sända värmlänningar till andra delar av riket att bryta bygd är ej
»v nöden; det skulle gå på samma sätt för dem som egnahemsbyggarna i vissa
län: att köpa med tomma händer, bygga och bryta bygd i annan provins skulle
leda till säker ruin i de flesta fall, vilket egnahemsrörelsen i dylika fall redan
torde visat; dock är detta mycket beroende på nybyggarens kynne; “sätt en
smålänning på en klippa i havet och han föder sig“, men värmlänningarna äro
ej smålänningar, de äro duktiga skogsarbetare och böra ej pressas eller trugas
att bliva jordbruksarbetare under förespegling, att de bättre slå sig ut som
sådana, även om det egna hemmet lockar för det första; för en fattig är det
säkrare utkomst att bliva brukare under eu god husbonde än att vara en skuldsatt
självägare; därför säljer mången sin egendom.

Persbergs m. fl. Graf bolag, a) Vid Persbergs Grufve a. b. och Nordmarks
(trafve a. b. har ingen efterfrågan att få förvärva jord till jordbruk eller tomtmark
på senare tiden förekommit; däremot har vid Finnmosse gruvor, där bolaget
till ytterst ringa del är markägare, efterfrågan förekommit, men hava gruvarbetarna
därstädes vanligen fått vända sig till självägande bönder.

Kraft- a. b. G ullspång-Munkfors. a) Vid Gullspång har såsom en följd av
kraftstationens tillkomst uppväxt ny industri, varigenom folkmängden där ökats
och behov av nya byggnadstomter uppkommit; bolaget har för dylikt ändamål
sålt ett flertal platser m. m., varav dock de flesta inom angränsande socken av
Skaraborgs län.

För jordbruk intresserade personel-, utan egna fastigheter, äro ofta mindre
bemedlade och vilja därför i allmänhet helst arrendera jord, vartill erfordras
mindre kapital på samma gång risken därvid begränsas.

b) Egendomar byta rätt ofta ägare, varvid säljarna vanligen köpa eller'' arrendera
egendomar i närheten eller å andra orter. Åtkomstmöjligheten av jord synes
i huvudsak vara en prisfråga,

Frågan ä, huvudinnehåll: a) förekommer från den jordlösa befolkningen efterfrågan på mark

till jordbruk eller tomter? b) Obenägenhet hos olika slag av jordägare att tillmötesgå

den: anledningarna därtill: c) lämpligheten av jordanvisning i andra delar av riket.

l-KÅdAN 9. »Öl.Ad.

135

c) Intresset vid åtskillig^ egendomsaffärer synes snarare vara "skogsökande"
iin "jordsökande" eller med andra ord, sökande efter skogsegendomar, där förtjänst.
möjligen kan göras å skogen. På vilken ort en egendom erhålles vid i
övrigt lika förvärvsmöjligheter torde ofta bero på personliga förhållanden; statistiken
visar en betydande utvandring från de tvenne socknarna, Södra Råda och
Rudskoga; då större delen av de utvandrande tillhöra jordbruksnäringen hava
dessa givetvis ansett jordbruk på andra orter förmånligare.

Gravbergskovens a. s. a) I Södra Finnskoga bär befolkningen intresse för
jordförvärv, synnerligast förvärv av tomter.

Vi) Hemmansägare äro i allmänhet ovilliga att frånsälja något, vilket har nog
sin orsak i att det är förhållandevis små arealer odlad jord, som ägas pr hemman;
Gravbergskovens a. s. har i ett fall sålt småbruk; i övrigt är inägojordens
läge sådant, att det är omöjligt att frånskilja den från skogen.

c) Befolkningen i Södra Finnskoga, sedan generationer tillbaka van vid skogsbons
arbete och levnadssätt, skulle helt säkert ej trivas, förflyttad till annan de!
av riket, där större eller mindre förändringar i deras levnadsvillkor måste ske.

Katrinefors a. b. a) Nej, mindre arrenden äro fördelaktigare; en arrendator,
som föder tre kor, betalar i arrende 40 å 50 kr. pr år, är fri från skatter,
kan söka sitt arbete var han vill, men har företräde till arbete, som även beredes
honom, så väl sommar som vinter, hos det bolag han lyder under; intet tvång
eller övertalningsförsök i politiskt hänseende; boningshus och uthus till en sådan
lägenhet kosta minst 2 000 kr. utom virket, vartill kommer jordlösen.

b) Ingen obenägenhet.

c) Nej, ortsbefolkningen är huvudsakligast van vid skogsarbeten och passar
ej på trakter, där jordbruk huvudsakligast bedrives.

Glafva Glasbruks a. b. a) Egentligen för egnahem vid industriverken för
dess arbetare.

b) Bolag lämna gärna dylika upplåtelser.

c) Nej, måste lämnas i hemorten.

A. b. Kroppstadfors bruk. a) Efterfrågan till byggnadsplats^- vid stationssamhällena
och i närheten av industriella anläggningar.

b) Ingen obenägenhet.

c) Lämpligt endast i hemorten.

Lundsbergs Fastighets-a. b. a) Efterfrågan på jord eller tomter till bvggnadsplatser
är ej stor.

b) Tillmötesgående har visats på sådan efterfrågan.

Kohlsäters a. b. a) Förekommer icke.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. a) A tomtmark förekommer enstaka förfrågning.

b) I allmänhet tillmötesgående — bolagen söka frigöra lämpliga områden för
bostadslägenheters upplåtande.

c) Lämpligt blott att erhålla sådan i hemorten.

A. b. Finshgttan. a) Jordlös befolknings efterfrågan av jord förekommer
sällan.

Hobnerudsfors a. b. a) På grund av den stora delningen av jordbruk
hava de allra flesta kroppsarbetande sin lilla egna jordbit, men där den saknas,
söka de genom köp av även den minsta bit jord förskaffa sig eget hem.

136

FRÅGAN 9. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

b) En viss obenägenhet torde mera förr ha förefunnits mot upplåtande av
jord i nämnda avseende på grund av besvär med hemmansklyvning etc., men
dessa synas bortfalla mer och mer till följd av förenkling genom ägostyckning
och dylikt; aktiebolag torde över huvud ej upplåtit jord för nämnda ändamål.

c) Såsom förhållandena i jordbrukshänseende utvecklats i orten under lång
tid och till stor del olika mot i övriga landsdelar, då skogs- och jordbruk här äro
intimt förenade, är den jordsökande bäst betjänt med att få jordbruk inom denna
del av landet.

A. b. Skattkärrs Tegel- och Kakel fabriker, a) Intresse förefinnes, men beklagligt
nog sakna flertalet medel till jordförvärv.

b) Obenägenhet finnes icke.

Bolaget har flera gånger frånstyckat jord samt sålt till 250 och 350 kr. pr
har, allt efter läge och beskaffenhet; från Nybacka, Motorp, Hult utbjudas i
dagarna 25 har ä 250 kr., allt god och välbelägen åker.

Fåens Sjösänkning sbolag, a) Intet stort intresse att få förvärva jord till
jordbruk, utan tvärt om; lusten till jordbruk minskas allt mer och mer; allt efter som
ungdomen växer till, så reser den till städerna eller ock till Amerika; de anse
att jordbruket är för tröttsamt.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström, a) Den avkastning jordbruket lämnat i dessa
trakter avskräcker befolkningen från dess bedrivande; annat arbete betalar sig
jämförelsevis så väl, att sällan en son vill övertaga av fadern brukad jord.
Häromkring fanns för c:a 30 år sedan många enskilda jordägare, som födde häst
och 4—7 kor på .sin egendom och dessutom hade ett par hundra har skog;
blott ett fåtal av dessa ha lyckats genom försakelse och träget arbete, som en
nutida arbetare aldrig skulle underkasta sig, sitta kvar på sin egendom; ekonomisk
ruin har bortdrivit flertalet.

Visnums-Kils rn. fl. socknar: Hugo Berger. a) Endast undantagsvis, och
då ägostyckningar skett.

b) Obenägenhet att tillmötesgå sådan efterfrågan förefinnes i allmänhet icke,
men svårigheten och kostnaden att erhålla dylik jord gravationsfri utgör ett
hinder.

c) Någon särskild fördel att erhålla jord i hemorten förefinnes ej.

Nor: Olof Andersson, a) Tomtplatser ha en del arbetare förskaffat sig och
sådana platser finnas att få för rimligt pris.

b) Gott om jord till egnahem, men det visar sig ej så stor efterfrågan på
jordbrukarhem, utan mera efter sådana för industriarbetare, som blott vilja ha
bostadslägenheter.

c) Naturligtvis mest lämpligt, att den jordsökande befolkningen får jord i sin
hembygd i fall de äro nöjda med det.

Frågan 9, huvudinnehåll: a) förekommer från den jordlösa befolkningen efterfrågan på mark

till jordbruk eller tomter? b) Obenägenhet hos olika slag av jordägare att tillmötesgå

den; anledningarna därtill; c) lämpligheten av jordanvisning i andra delar av riket.

FRÅGAN 9. KRONOLANSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

137

Svanskog: John Bryntesson. a) Förekommer icke.

Ii) Ingen obenägenhet.

c) I hemorten.

Bro: li. v. Axelson, a) Framträder icke.

Bro: F. M. Mahn. a—c) Befolkningen söker få köpa jordlägenheter, som
numera säljas från statens domäner, men vill ej köpa jord i andra delar av riket.

Silbodal: Olof Danielsson, b, c) Jord till jordbruk är nog lättare att erhålla
än till tomtmark, och av den orsak, att de små jordägarna ej gärna vilja sälja
avsöndringar av den lilla jordbit de äga; lättast torde nog vara att erhålla
tomtmark av bolagen och de större jordägarna, enär ju dessa alltid hava någon
bit, som de kunna undvara; bolagen äro mindre angelägna få jord än skogsmark.
De, som önska köpa jord, önska nog i de allra flesta fall få denna i hemorten.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. a) Intet större intresse att förvärva jord.

b) Mest enskilda jordägare; de äro i allmänhet obenägna att avsöndra någon
jordbit från sina fastigheter och fordra oskäligt högt pris.

Norra Ny: Olof Sonesson. a) Förekommer.

b) Olika.

c) Kunna nog vara betjänade med att erhålla jord å andra platser, enär
det ej finns några industriella företag inom socknen, så att arbete kan erhållas
för den lösa befolkningen.

Dalby: Per Persson, a) Intet intresse för jordbruk, endast jord till tomtplatser
önskas.

Ekshärad: Daniel Jonasson, a) Förekommer.-

b) Ingen obenägenhet, undantagandes bolaget.

c) Lämpligt, emedan ingen jord finnes att erhålla i hemorten.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Efterfrågan ringa, arbetarna dragas till industrien,
som säkrare än jordbruket i Älvdalen lämnar tillfälle till utkomst.

b) Oftast få de, som önska bygga, plats å bolagets jord, mera sällan på
hemmansägarnas; obenägenhet, emedan de ogärna vilja hava avsöndringar från
sitt skattetal, någon starkare ovilja hos särskild klass av bönder har ej förmärkts,
det är ungefär lika hos alla; avsöndringar med full äganderätt från bolagsjord
torde ej ha förekommit.

c) En del önska få stanna i hemorten; de flesta draga dit existensmöjligheterna
äro gynnsammast.

Kronolänsmän och kronofogdar,

Kronolänsmannen i GUlbergs härad, a) Högst obetydligt.

b) Obenägenhet finnes ej, men efterfrågan är ringa. Tomtplats å odlad mark
med gott läge vid allmän väg har upplåtits även å småbrukarejord mot skäligt
pris. Jord finnes i överflöd.

c) Anvisning av jord å andra platser torde ej erfordras.

Kronolänsmannen i Näs härad, a) Föga.

b) Ingen obenägenhet,

c) Är betjänt därav.

138

FRÅGAN 9- I.ANTMÄTERISTATEN.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi, a) Förekommer.

b) Ingen obenägenhet.

c) Kan ej sägas vara lämpligt.

Lantmäteristaten.

t. f. Lantmätaren i Ostersysslets distr. a) I närheten av järnvägsstationer,
där industri finnes, är efterfrågan på lämpliga tomtlägenheter och mindre jordlotter
ganska stor.

b) Inom vissa socknar av distriktet, såsom Östra Fågelviks, Vase och Ölille
socknar, förekommer, att jordägare äro obenägna att upplåta mark för s. k. mindre
bemedlade; orsakerna därtill äro förmodligen flera och torde vara ej minst den,
att köparna ofta sakna kapital för kontant köp. Inom Färnebo härad, i trakten
av järnvägsstationer, där industri bedrives av bolagen och marken äges av dessa,
yppar sig ofta svårighet att upplåta mark på grund av inteckningsförhållanden.

c) Ortens jordsökande befolkning kan sägas vara bäst betjänad med att erhålla
jord i hemorten.

Lantmätaren i Karlstads distr. a) Frågan besvaras jakande, enär de flesta
lantmäteriförrättningarna inom distriktet gälla ägostyckningar och avsöndring av
lägenheter.

b) Medelstora jordägare och småbönder äro mest villiga tillmötesgå härutinnan,
varemot de stora bolagen ej göra det och ogärna andra större jordägare, befarande
väl intrång i ett eller annat avseende å sin övriga mark. Dock får jag säga, att
tecken tyda på att även en del bolag inom närmaste framtiden torde frångå till en
del denna obenägenhet, beroende på svårigheten att få lämpliga arrendatorer på
hemmansdelar, som eljest kunde avyttras; arrendatorns kanske förnämsta svårighet
åter är att få jordbruksarbetare, ity att de industriella verken med sin högre
avlöning lockar ungdomen och äldre med.

c) Hembygden bör behålla sin befolkning och jord fås där, då väl vanskliga
förhållanden i mångt och mycket kan träffa och hårt träffa eu nybyggare å annan
ort med olika bruk och seder än hemortens.

Lantmätaren i Södersysslets distr. a) Invid Säffle köping och i allmänhet
vid industrisamhällen köpa arbetare tomter att bebygga.

b) Vanligen möter ej hinder för ordentliga arbetare att erhålla mark till
tomter eller odling.

c) Fördelaktigast i hemorten.

Lantmätaren i Nordmarks distr. a) Större delen av den inom häradet befintliga
jordlösa befolkningen torde vara den vid Koppoms, Töcksfors och Lennartsfors
fabriker anställda arbetarepersonalen, hos vilken intresset att få förvärva
jord till tomtmark starkt framträtt.

b) Vid samtliga dessa fabriker hava arbetarna i stor utsträckning skaffat sig
egnahem, och har härvid varken nämnda fabrikers ägare eller angränsande jordägare
tyckts göra några nämnvärda svårigheter för tillhandahållandet av tomtmark.

Skulle någon obenägenhet för försäljning av jord till jordbruk eller tomtmark

Frågan 9, huvudinnehåll: a) förekommer från den jordlösa befolkningen efterfrågan på mark

till jordbruk eller tomter ? b) Obenägenhet hos olika slag av jordägare att tillmötesgå

den: anledningarna därtill; c) lämpligheten av jordanvisning i andra delar av riket.

1 HÄGAN y. HUSH.-SÄI.I.SKAEETS UNDE1W.YDANOE TJÄNSTEMÄN. 181)

förefinnas, torda denna böra sökas hos ägarna till de större egendomarna, och
torde anledningen därtill vara den, att dessa större egendomar, av vilka högst fä
inom häradet finnas, uppkommit genom ägarens fortsatta inköp av mindre hemmanslotter,
samt att ägaren sålunda blivit ovillig att avyttra, vad han en gång
förvärvat.

c) Som av förestående framgå)'', torde den jordsökande befolkningen vara
föga betjänt av att anvisas jord i andra delar av distriktet.

Lantmätaren i Arvika distr. a) Uti alla de socknar uti Jösse härad, där
stads-, stations- eller industrisamhällen finnas, är i närheten av dessa samhällen
efterfrågan på jord till tomter för bostäder rätt stor, men för vad som rör egentliga
jordbrukslägenheter är efterfrågan mindre.

b) Bolagen äro i allmänhet ganska benägna att överlåta jord till så väl tomtlägenheter
som till mindre jordbruk och låta i detta hänseende ofta frånstyrka
inägorna med eu del skogsmark uti mindre lotter från inköpta egendomar, redan
innan köpare anmält sig. Enskilda jordägare, som innehava så mycket jord, att
de ej nödvändigt behöva den för eget bruk, visa ej heller obenägenhet att af -yttra till småbruk och tomtlägenheter, men egendomarna inom Jösse härads samtliga
socknar bestå till större delen av små hemmansdelar, vilkas ägare behöva
den jord, som finnes till lotterna, och dessa ägare äro i allmänhet obenägna
att sälja.

c) De av ortsbefolkningen, som önska större jordbruk än här lätt kan få
köpas, söka sig egendomar på annat håll; någon nödvändighet att bekomma
jordegendom inom hemorten synes ej förefinnas.

Lantmätaren i Älvdals distr. a) Enär inrösningsjord^)) till arealen är högst
obetydlig, finnes ej någon efterfrågan på jord till jordbruk, ej heller har försports
någon efterfrågan i större grad på tomtmark till bostäder.

b) Jordägarna äro i allmänhet högst obenägna att avsöndra eller försälja
något från deras egendom av den odlade jorden och detta a)'' skäl, att de själva
icke hava mera, än de behöva; denna obenägenhet framträder minst hos bolagen
och mest hos småbönderna.

c) Som någon efterfrågan på jord i egentlig mening ej förefinnes, kan frågan
besvaras med ja.

e. Lantmätaren Nils Gast. Wingquist. a) Den jordlösa befolkningen söker
endast att förvärva tomtplatser och detta i nämnvärd grad endast vid stationerna
eller industrisamhällena.

b) De bolag, som finnas inom tjänstgöringsområdet, äro Uddeholms a. b.
samt a. b. Mölnbacka-Trysil; det förstnämnda försäljer ingen jord utav något
slag; a. b. Mölnbacka-Trysil försäljer så väl till tomtplatser som jordbruk och
upplåter även skogsmark till jordbruket. Övriga jordägare sfi väl större som
mindre försälja ogärna av sina egendomar.

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Ordf. i premieringsnämnden för mindre jordbruk, a) Förekommer i allmänhet
mest i trakter, där bolag finnas.

b) Ofta äro bolagen de mest tillmötesgående härvidlag: vid ett större bolag
inom länet är detta särskilt fallet.

c) Bäst i hemorten.

1 2 3 6.
3. 1

12. 4 5.

5. 3

4 5. 3

1 3. 4

Frågan 10.

a) Kan det anses, att inom socken, där större jordegendomar förefinnas, en

talrikare befolkning skulle haft sin utkomst, därest jorden vore uppdelad
i mindre egendomar, och i vad män?

b) Har erfarenheten givit vid handen, att, då jordbruksfastigheter hopats till

bolagsegendom eller större egendomar, detta bidragit till minskning eller
ökning av dels den jordbrukande befolkningen i socknen och dels befolkningen
i allmänhet därstädes och i vad mån?

Sockenombud.

Nordmark. *) a) Visserligen, men bolagen och industrien lämna bästa och
största inkomsten för arbetare.

b) Befolkningen minskas årligen.

Råmen. a) Inga större egendomar förekomma.

Brattfors. a) Talrikare befolkning skulle få sin utkomst. Så skulle icke
vara fallet.

b) Ingen nämnvärd minskning, ty där förut självägande bönder funnos, äro
nu arrendatorer.

Gåsborn. a) Endast småegendomar; en talrikare befolkning torde icke kunna
få sin utkomst, emedan egendomarna huvudsakligen äro skogsegendomar. Talrikare
befolkning skulle få utkomst.

b) Folkminskning har av denna anledning knappast förmärkts. Jordbruksbefolkningen
har minskats och ävenså befolkningen i allmänhet.

Kroppa. a) För små för ytterligare delning. Talrikare befolkning skulle få
sin utkomst.

Lnngsund. a) Större egendomar ge i allmänhet icke arbete och utkomst
åt så många som mindre jordbruk, därför att maskiner i högre grad ersätta
arbetarna.

b) Vid sammanslagning av fastigheter minskas jordbrukarna och ökas jordbruksarbetarna.

) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FRÅGAN 10. SOCKENOM Bill).

141

Ölme. a) Ja, — * c:a eu tredjedel liera •— enär jorden under förevarande dyra i 2 1 3.

arbetsförhållanden icke alltid kan skötas, som den borde; å mindre egendomar 2
finnas i allmänhet flera arbetare i förhållande till arealen än på de större; dessutom
skulle de självägandes antal ökas något, vilket alltid är att föredraga;
den självägande familjen är en större välsignelse, ty den uppföder sina barn i
enkelhet, anspråkslöshet och tålmodighet, och de gå ut i livet med motsvarande
vanor och seder och kunna med jämnmod möta de växlingar livet har att bjuda;
får man en son eller dotter från ett småbondehem i sin tjänst, så är man i de
flesta fall säker om att hava fått goda personer. De stora egendomarna ha varit
föregångare här på orten i jordens skötsel, den enda fördel, de haft; ju flera
småbönder, som en församling har, ju mera lycklig är den; samma förhållande,
ju mindre s. k. jordlösa arbetare den har.

b) Vid sammanslagning av egendomar har befolkningen alltid minskats; ingen 2. t
liopning i sådan utsträckning, att folkmängdsförhållandena i nämnvärd grad rubbats.

Varnum. a) Större egendomar skötas med mindre folk än smärre och 2
minska på så sätt befolkningen; därest de större jordegendomarna vore uppdelade 1
i medelstora, torde en talrikare befolkning kunna hava sin utkomst,
b) Ingen liopning av jordbruksfastigheter har förekommit.

Visnutn. a) Knappast troligt. 1

Rudskoga. a) Talrikare befolkning skulle ej få sin utkomst. 12.

Nysund. a) Talrikare befolkning skulle få sin utkomst, beroende till största 1 2. 1
delen därpå, att de mindre egendomarna skötas med eget folk, att egendomens
avkastning bättre tillvaratages och utnyttjas, där jorden icke skötes med lejt folk;

faktiskt föder en mindre egendom flera djur pr har än en större.

b) Bidragit till minskning. 2

Södra Råda. a) Intet tillfälle till sådan delning. 123.

b) Ingen erfarenhet.

Vase. a) Skulle vara fallet; ej synnerligen talrikare. 2. 1

Alster, a) Skulle vara fallet. Skulle icke vara fallet. 3. 1

Ostra Fågelvik, a) Största egendomen — 80 har, varav 7 5 har åker — äges 1 2.

av Kronan; på denna skulle flera få sin utkomst, därest den vore uppdelad.

Stora Kil. a) Bär en större egendom uppdelas i flera brukningsdelar, får 3 4.
säkert en talrikare befolkning sin utkomst; då större egendomar förefinnas i sfi 1
liten utsträckning, kan en avsevärt större befolkning ej få utkomst av jordbruket
på grund av delning, men däremot är det tydligt, att vid högre kultur av jorden
en talrikare befolkning skulle kunna existera.

b) Något hopande av jord har ej på senare tider förekommit; intill 1700- 13 4. 1
talet ägdes en tredjedel av socknen av en adelssläkt, vars egendomar då såldes
på flera händer; likaledes äro de jordegendomar, som för skogens skull hopats
på en (bruksägares) hand, alla skilda från skogen och sålda.

Frgkerud. a) Mindre egendomar fördelaktigast; på ett hemman om ett helt 1234. 4
mtl ha knappt ett 20-tal människor sin utkomst, då däremot andra hemman äro
uppdelade i 50 ä 60 småegendomar och föda väl 200 människor, dock med tillhjälp
av biförtjänster.

b) Hopning av jordbruksfastigheter har knappast förekommit; där den före- 1234. 3 4.
kommit, har den i någon mån bidragit till befolkningens avtagande; där två egen- 4
domar sammanslagits, bor endast en familj i stället för tvenne förut.

142

FRÅGAN 10. SOCKENOMBUD.

5 Övre Ullerud. a) Talrikare befolkning skulle få sin utkomst ; en mångdubbelt
större sådan, tiodubbelt större kreatursstock skulle kunna hållas.

5 b) Minskning av den jordbrukande befolkningen; avfolkning på grund av
tryckta omständigheter, förhållandet blir mångenstädes, att jorden vanskötes och
att åkerjorden i många fall utlägges till .skogsmark.

5 Ransäter. a) Storbruket kan i regel skötas med relativt mindre arbetskraft,
varför en uppdelning i smärre egendomar torde ha till följd eu ökning av dem,
i som livnära sig av jordbruk*;!. Ingen ökning torde bli följden.

5 b) Det är möjligt, att minskning kan ske i socknar, där ej industri eller
andra arbetsmöjligheter upptaga det genom sammanslagning av egendomar uppl
stående befolkningsöverskottet. Någon vare sig ökning eller minskning av den
- jordbrukande befolkningen har ej förmärkts; den jordbrukande befolkningen har
ej minskats därigenom, att bolagen förvärvat jord, ty i den mån bolagen inköpt
egendomar, ha dessa blivit omedelbart utarrenderade.

c Nedre Ullerud. a) Inemot dubbla folkmängden skulle få sin utkomst; de
större egendomarna ha vanligen alla nutida åkerbruksredskap och kunna därför
bruka större areal pr man än mindre egendomar.

b) I något enstaka fall ha jordbruksfastigheter inköpts av bolag, och har
detta i någon mån bidragit till minskning av den jordbrukande befolkningen.

i Karlstads landskommun, a) Jordegendomar med större jordareal än c:a 75
har förekomma icke.

Grava, a) En talrikare befolkning skulle få sin utkomst, 20 å 30 familjer
till, om de finge dela den öppna jord, som fått helt förfalla, är mindre välskött
eller av bolagen nedlagts.

b) Den jordbrukande befolkningen har minskats med 10 ä 15 familjer, däremot
icke befolkningen i sin helhet, som avsevärt ökats, tack vare de stora
industriella anläggningarna; minskningen av ett av bolagens arbetsstyrka år 1908
har icke medfört någon ökning av den jordbrukande befolkningen.

l Hammare), a) Mera styckning torde ej vara till nytta för befolkningen;
3 den kan ej bli talrikare; vid majorsbostället Hammars styckning ökades befolkningen
ej i nämnvärd grad, men däremot välmågan, då torparna blevo sina egna;
jorden har blivit bättre skött och kreatursstocken fördubblad.

2. b) Hopning av jordbruksfastigheter förekommer icke.

i Nor. a) Ungefär dubbelt, kanske mer; troligt i fråga om de större godsen
under enskild ägare.

b) Hopning till bolagsjord har icke förekommit; de två bolagens, a.b. Edsvalla
bruks och bry k sfors a.b:s, egendomsköp ha ej minskat den jordbrukande
befolkningen, snarare tvärt om.

3 Segerstad, a) Helt naturligt skulle eu talrikare befolkning få sin utkomst.

b) Genom indragning och sammanslagning av torplägenheterna vid de större
egendomarna har befolkningen i avsevärd mån minskats,
i Grums, a) Talrikare befolkning skulle få sin utkomst, om alla större egendomar
vore uppdelade i välskötta småbruk, men torde en sådan delning här icke
3 särskilt vara av behovet påkallad. Talrikare befolkning skulle icke få sin utkomst,
l b) Ingen hopning har förekommit.

Frågan 10, huvudinnehåll: a) skulle befolkningen vara talrikare, om jorden vore uppdelad

i smärre egendomar? b) Inflytandet av jordbruksfastigheternas anhopning på den

jordbrukande klassens eller befolkningens i allmänhet numerär.

I ltÅdAN 10. SOCKKNOMHUl).

I 4.!

Borg vilt. a) Talrikare liefolkning skulle icke få sin utkomst, t vil rt om; folk- 2 4. 2. 4
ökningen hur alltid berott på industrien.

b) {dopning av jordbruksfastigheter bidragit till ökning av befolkningen. i 2 4.

Ed. a) Möjligtvis; något hundratal flera jordbrukare och deras familjer. i. 2 3.

b) Under årens lopp har befolkningen ökats med omkring 500 fabriksarbetare
(inkl. familjemedlemmarna), under det att brist råder på drängar och pigor för
jordbruksarbete.

G inberga, a) Möjligen, men ett begränsat antal större egendomar, som skötas 2
vill, hava sin stora betydelse för de mindre jordägarna, dels såsom föredöme i
brukning och kreatursavel och dels som källa till arbetsförtjänst på nära håll.

Långserud. a) Om de få större egendomarna, vilka nu i brist på arbets- 12. ■>
folk vanskötas, * varit delade i mindre, skulle många familjer haft tryggad bärg- *1 2.
ning.

b) Minskning. 1

Stavnäs.'' a) Med säkerhet, om t. ex. egendomarna Sölje, Stömné samt Stavnäs 3
prästgård m. fl. vore uppdelade i smärre gårdar; skulle medföra en ökning av 2
invånarna med 5 % .

b) Den jordbrukande befolkningen har därigenom något minskats. 2 3.

Högerud. a) Större egendomar förekomma icke. 1 2 3.

Glava. a) Ja, * utan tvivel, blott befolkningen vore kunnig i rationellt jord-3 5. *3
bruk, men däri tarvas mycken undervisning och till en början insikt om att slik
undervisning är nödvändig för en jordbrukare. En stor egendom ger ej så stor 5
skörd som om den vore uppdelad i mindre lotter.

b) Det visar sig minskning av den jordbrukande befolkningen i varje socken, 345.
där bolagen lägga under sig jorden; däremot är väl ej troligt, att befolkningen i 3
sin helhet minskas, ty många ha sin utkomst vid industrien; över huvud taget 4
ökas befolkningen, ty fabrikerna behöva arbetskraft.

Svanskog. a) Talrikare befolkning skulle icke kunna få sin utkomst. 1 2.

Millesvik. a) På grund av den bättre skötseln av jorden, om den vore upp- 2. 1 2.
delad i mindre egendomar — * dock icke för små — torde en talrikare befolkning *1
kunna få sin utkomst.

b) Ingen hopning av jordbruksfastigheter. 1 2.

Eskilsäter. Ingen sammanslagning, snarare tvärt om; a.b. Värmlandshem 12. 2
utbjuder egnahemslägenheter, men försäljningen går trögt.

Bg. a) En talrikare befolkning skulle vid uppdelning få sin utkomst, på 2 3. 3
grund av omsorgsfullare skötsel och bättre tillvaratagande av jordens alster, men
när brist på lantbrukare förefinnes, så behöver en viss försiktighet iakttagas v id
styckning av jordegendomar. Talrikare befolkning skulle icke få utkomst. 4

b) Sammanslagningar ha icke förekommit, 2

Bro. a) Om all jord vore styckad i småbruk, så kunde nog flera människor 1
leva av den, men på grund av de många torpen på de större egendomarna, är
det icke nämnvärt större befolkning efter åkerarealen i en by än på en större
gård; på en del av de större egendomarna, där nu jorden brukas med minimal 2
arbetskraft, kunde nog en dubbelt större befolkning få sin utkomst, om jorden
vore uppdelad.

b) Ingen anhopning av fastigheter, på senare tider.

1 2. 2

144

FRÅGAN 10. SO C K FN OM BUD.

12. Södra Ny. a) Naturligtvis Okas folkmängden, då större gods delas upp till
*2 mindre egendomar, * och det blir flera självständiga hemmansägare; en god början
härtill är nu gjord.

i Huggenäs. a) C:a 8 å 10 gånger större befolkning skulle kunna få utkomst,
b) Bolagsegendom förekommer icke.

3 Kila. a) Om egendomarna vore små eller medelstora, skulle en talrikare

i befolkning hava sin utkomst. För den händelse uppdelningen sker i så stora egendomar,
att deras ägare skola hava sin utkomst av dem, blir befolkningen nog ej
talrikare; en större egendom måste även hava ett så stort antal personer, som
fordras för dess skötande, och då i flesta fall arbetare med familj måste anställas
i brist på unga, ogifta personer, blir nog folknumerären lika stor på en större
gård som på densamma uppdelad; stora och medelstora egendomar medföra
emellertid gagn såsom föregångare i fråga om rationell jordbruksdrift.

2 3. i b) Ingen erfarenhet. I regel använda bolag så litet folk som möjligt vid sina
gårdar och införa skogskultur å den mindre värdefulla åkerjorden.

i Tveta. a) Nästan uteslutande mindre egendomar, som icke med fördel kunna
styckas annat än genom några mindre avsöndringar, å vilka personer, med tillhjälp
av någon binäring, kunde hava sin utkomst.

14 5. Sillerud. a) På de trakter, där det finns någon större egendom eller jordbruksfastighet,
antingen bolags eller enskilds, har efterfrågan på smärre lotter
varit livligare än på de trakter, där uteslutande småbruk finnas.

2 3. Holmedal. a) Kyrkoherdebostället skulle, om det vore uppdelat i smålotter,
*3 föda ett 20-tal familjer, *å bostället finns också en stor, illa vårdad skog; styckades

sådana domäner, skulle flera, som nu resa till Amerika därför att de omöjligt
kunna få en jordbit ens på 2 ä 3 har, stanna i fosterlandet; många flera kunde
ock ha sin bärgning, om Saugbrugsforeningens egendomar styckades.

i 2. 2 b) Otvivelaktigt minskning, jordbruket har avtagit i väsentlig grad på egendomarna
under bolagsvälde; så har en egendom till stor del utlagts till skogs 3

mark, en annan börjar att utläggas; å två Saugbrugsforeningens egendomar bodde
förr många familjer, nu ha husen förfallit och skogen utbrett sig över stora

i arealer; huvudorsaken till minskningen av befolkningen genom emigration till
Amerika och Norge är bristen på kommunikationer; avståndet till Kristiania är e:a
10 mil, till Fredrikshald 6, till Moss och Dröbak 7, varför det är lätt att förstå,
att befolkningen söker sin utkomst i dessa städer och deras omgivningar.

12 3. Västra Fågelvik, a) Större jordegendomar förekomma icke.

12. 4 Töcksmark. a) Knappast; jorden är så sönderdelad i mindre lotter, att

3 5. vidare delning icke vore önskvärd. Sannolikt ökning; åtminstone en tredjedel

till skulle få sin utkomst.

12. b) Bildandet av bolagsegendomar tyckes icke haft nämnvärt inflytande på

4 antalet av den jordbrukande befolkningen eller befolkningen i allmänhet; då
minskning skett å de flesta hemman, kan icke något visst i detta fall påstås,
ehuru det nog ser ut, som om Saugbrugsforeningens förvärv av några större
hemman eller hemmanslotter i någon mån skulle hava bidragit till befolknings 3

5. numerärens nedgående; befolkningen har minskats, i synnerhet den jordbrukande;
invånareantalet numera ■ hälften mot vad det var för 50 år sedan.

Frågan 10, huvudinnehåll: a) skulle befolkningen vara talrikare, om jorden vore uppdelad

i smärre egendomar? b) Inflytandet av jordbruksfastigheternas anhopning på den

jordbrukande klassens eller befolkningens i allmänhet numerär.

l-RAC.AN 10. SOCKKNOMHUD.

14.'')

OstervaUskog. a) Talrikare befolkning skulle icke kunna få sin utkomst, då 123.
de större egendomarna redan åro uppdelade i mindre brukningsdelar av passande
storlek.

b) Då de olika hemmansdelarna ha fått arrendatorer, liksom de förut hade
ägare, bar ökning eller minskning av folkmängden ej kunnat förmärkas.

Karlanda. a) Den större egendom, som finnes, skulle med all säkerhet 134.
lämna utkomst för ett större antal, om den vore uppdelad i småbruk. Större 2
egendomar förekomma icke.

b) Tydligt, att om bolag lyckades förvärva någon större del av jorden, skulle 134.
detta bidraga till att minska befolkningen. Ingen hopning. 2

Blomskog, a) Egendomarna äro snarare för små än för stora, prästgården 2 3.
kunde nog föda flera; om den delades, skulle den giva god bärgning för 10 å 4
15 familjer, samma är förhållandet med en bolagsegendom om ett mtl; å densamma
finnas tre arrendatorer på c:a 50 har inägor, jorden föder icke dessa;
hemmanet Fölsbyn å andra sidan, som håller mindre areal, föder numera mer än
22 familjer, där ingen har det så smått som arrendatorerna i fråga.

b) Givetvis minskas folkmängden med bolags förvärv; familjemedlemmarna 4. 1
bli färre; kreatursstocken minskas; en egendom födde, innan den tillhörde bolag, 3
2 hästar och 12 kor, nu, sedan den kommit till bolag, födas 2 hästar, 3 kor
och 3 kalvar; folket har i proportion sjunkit ännu mera. Bolagsegendomarna 2
ha brukare till passande brukningsdelar; något folkminskande inflytande kan icke
tilläggas dem.

Silbodal. a) Större egendomar under en förvaltning finnas icke; egen- 3. 1
domarna böra ej styckas mera; talrikare befolkning skulle ej i någon större mån 3
ha sin utkomst. Klart är, att om de få större gårdarna vore uppdelade i mindre, 2
kunde flera personer ha sin utkomst av jorden, men å andra sidan har man
gjort den erfarenheten, att sådana stöi-re egendomar i flera fall lämna rikligare
tillskott till det allmänna genom högre skatter.

b) Att den jordbrukande befolkningen minskats, är ett faktum, fastän det
ej kan sägas ha skett i någon nämnvärd mån.

Skillingmark. a) Jordbruken så små, att något att dela ej finnes. 12.

Järnskog, a) Ej synnerligen många egendomar, som tåla delning, om de 4
skola kunna föda ägarna, i synnerhet med den brukning, som f. n. råder.

b) Bolagsegendomarna ha ej åstadkommit någon nämnvärd rubbning i den 1234.
jordbrukande befolkningens numerär; Koppoms bolag köpte sådana egendomar, 4
som lågo i lägervall, och då bolaget brukar jorden rationellt, var dess förvärv
ur jordbrukssynpunkt en lycka.

Kola. a) Talrikare befolkning skulle icke få utkomst. 134.

Edil. a) Talrikare befolkning skulle icke få utkomst, åtminstone icke nu, 3 4. 3
då folket flyr från jordbruket till industrien. Något flora skulle kunna existera. 1

b) Bidragit till någon minskning, av den jordbrukande befolkningen, beroende 1 2 3 4. 3.
på övergång från jordbruk till industri, även emigration. 2

Arvika landskommun, a) Ja, därest jägmästare- och kyrkoherdeboställena 1 3. 1
delades i mindre egendomar, kunde 20 ä 30 familjer ha sin utkomst därå. Större a

.egendomar förekomma icke.

b) Minskning, enär jordbrukare övergått till industrien. 3 6.

Ny. a) Ingå större egendomar. 12.

b) Ingen hopning. 1

■Jor dunder bokning ms betänkanden. III. 10

14li

FRÅGAN 10. SOCKENOMBUD.

2 Älgå. a) Skulle icke vara fallet.

2. i b) Ingen inverkan på befolkningen; socknen har en längre tid haft lika stor

2 folkmängd, så att bolagsförvärven kunna icke sägas ha minskat den; jordbruksbefolkningen
minskas genom emigration till Amerika.

14 5 k. *1 Gunnarskog. a) Ja, * betydligt talrikare, synnerligast som den värdefullaste
2 och mest välbelägna jorden i regel innehaves av bolag. Icke talrikare.

1 45 6. 5 b) Bidragit till minskning; t. ex. å ett hemman, som nu äges av bolag,

bodde förr en talrik skara av burgna bönder med en hel del tjänstefolk, men
nu återstår endast omkring en tredjedel av den forna folkmängden; när bolagen
köpt en egendom, utläggas i regel torpen till skogsmark och befolkningen måste
i således minskas; säljarna flytta vanligen ur kommunen, många till Amerika, i
undantagsfall ha några köpt sig andra fastigheter inom socknen.

13 4. Bogen, a) Talrikare befolkning skulle få sin utkomst.

3 4. b) Bidragit till minskning av den jordbrukande befolkningen.

i 2. Brunskog. a) Jorden i allmänhet uppdelad i mindre egendomar.

b) Har icke på långliga tider förekommit, att jordbruksfastigheter hopats
till bolagsegendom.

3 4. Mangskog. a) Om prästgården vore uppdelad i mindre egendomar, skulle

1 flera kunna få sin utkomst; någon större till uppdelning lämplig egendom
finnes icke.

3 4. b) Befolkningen har minskats, på grund av att bolagen ej anställt arrendatorer
på alla sina egendomar, utan låtit en del lägenheter stå obebodda och
obrukade, och då dessa arrendatorer huvudsakligen syssla med skogsarbete, kan
man säga, att jordbruksbefolkningen betydligt minskats genom nämnda jordförvärv.

i. 4 Boda. a) Ingå större egendomar; jorden är tillräckligt uppdelad på två

2 undantag när: en större bolagsegendom och komministerbostället; om dessa
uppdelades, torde långt flera personer kunna få sin utkomst, då det mindre
jordbruket i allmänhet skötes relativt bättre än de större brukningsdelarna.

i 4. b) Sammanslagning av brukningsdelar har icke eller endast obetydligt ägt
12 4. *i rum; befolkningen—■ * som huvudsakligen utgöres av jordbrukare och jordbruks*4
arbetare — har dock genom utflyttningar och emigration betydligt minskats, *på
e:a 40 år från 2 300 till 1 400 invånare.

5 Sunne. a) Större välmåga och mera. förnöjsamhet bleve nog följden om

1 23 4. så kunde ske; å kyrkoherdebostället finnas 175 har åker vid huvudgården,
lämpliga att uppdela i smärre jordbruk.

5 b) De större jordbruk, som finnas, ha varit sådana de äro sedan långa tider
tillbaka, då järnhanteringen florerade.

3 Östra Emtervik. a) Idealet för jordbruket här torde vara det medelstora
småbruket, när det åtföljes av ej allt för liten skogsmark.

b) Ingen hopning av jordbruksfastigheter till större egendomar.

i Västra Emtervik. Större egendomar förekomma icke.

12. 2 Gräsmark, a) Större egendomar saknas; uppdelning i småbruk, där sa
i låter sig göra, bidrager till folkökning; verkan därav tvivelaktig.

Frågan 10, huvudinnehåll: a) skulle befolkningen vara talrikare, om jorden vore uppdelad

i smärre egendomar? b) Inflytandet av jordbruksfastigheternas anhopning på den

jordbrukande klassens eller befolkningens i allmänhet numerär.

1''It Ad AN 10. SOCKKNOMHUI).

147

l>) I ill folkminskning; intresset för jordens skötsel Ur mindre hos arrendatorer
och torpare Un hos självägare.

Lysvik. Större egendomar förekomma icke.

Fryksände. a) Större jordbrnksegendomar förekomma icke.

b) Sedan flera decennier ha bolagen innehaft sina fastigheter.

Östmark, a) Några större egendomar förekomma icke. På prästgården skulle l
fyra a fem familjer kunna leva gott, nu föder den knappast en arrendatorsfamilj;
socknen består nästan uteslutande av skogsegendomar, jordbruket kan ej 4
enbart föda sin man, utan biförtjänster måste tillgripas; en ytterligare delning
av egendomarna kan ej gå för sig, då en sådan ju förutsätter, att jorden med
fördel kan odlas och avsättning finnes för lantmannaprodukter; om den arbetsbehövande
befolkningen bleve för stor, vilket vid en ytterligare jorddelning skulle
bli fallet, skulle arbetslönerna nedpressas; strävandet i socknen bör inriktas på l
att bevara de hemman, som från forna tider funnits, i den mån detta finnes med
de nya förhållandena lämpligt; på några ställen, om ock icke särdeles många,
finnas odlingar, som knappast förtjäna vidmakthållas, de ha tillkommit i en förgången
tid, då man huvudsakligen fann sin bärgning av boskapsskötsel och odling

1 2 ii 4.

i 2 a 4 5 o.
1 2 3 4 6.

av fallråg; ängari

nu för det mesta övergått till skogsmark, och skogens

nedhuggning och bränning aktar man sig för, sedan den fått saluvärde.

b) En stor del av jorden har övergått i bolagens ägo, och detta har med- 14.
fört minskning av så väl befolkningen i allmänhet som av den jordbrukande befolkningen;
av de förra ägarna ha några stannat kvar som arrendatorer, flera i
ha köpt sig egendomar i Nedre Fryksdalen och lätt många ha strax efter försäljningen
utvandrat till Amerika; de efterträdande bolagsarrendatorerna utgöra
ett fåtal mot den befolkning, som fordom bodde på bolagshemmanen; socknen
hade omkring 18/0-talet en folkmängd av 5 500 personer, nu endast 3 975;
orsaken till den stora minskningen måste företrädesvis sökas i förändrade förvärvsmöjligheter
och större krav på livet; den nedlagda bruksdriften (vid Konradsfors)
har däremot inverkat ganska litet på folkminskningen. Det är egentligen skogs- 2
marken, som bolagen i regel inköpt; den inägojord, som härvid medföljt, har
utarrenderats.

Lekvattnet, a) Ingå större egendomar förekomma; obetydlig åkerjord i 1 2 4 5 6 9. 6
förhållande till skogsmarken.

b) År 1851: 1 690 människor, nu kanske något över 700; i den mån, som jorden 7. 1 2 4 5 fl.
övergått till bolag eller enskilda, har — den jordbrukande -— befolkningen minskats. * 0
De omkring 1 700 personer, som funnos i socknen 1851, levde icke heller 8
“av nordanvind"; de måste hava bröd och de hade "dagligt bröd" då i orten;
åkrar uppodlades, besåddes och skördades, och befolkningen var lyckligare än
nu; livet var naturligt, missväxt och ty åtföljande brist förekom nog, men besegrades;
men så började skogen kunna förvandlas i penningar; då var ingen
sak att få sådana, kredit 0. s. v., och så levde man “på penningar", skuldsatte
sig och skogsegendomarna kommo i fordringsägarnas händer; man ägnade ej
egendomen den omsorgsfulla vården, det blev sämre med jordbruket och det
övergavs; man hade ju timmerpengar att leva på och kredit för framtiden, tv
skogen var en outtömlig kapitalkälla; att komma i stor skuld var en lätt och
behaglig sak, ty man fick så mycket nytt och utländskt på den vägen; så kommo
emigrantlockelserna till Nordamerika, då var det färdigt; bolagspatronerna köpte
för en spottstyver skogstorpen, förre ägaren reste till Amerika, hemmet i Sverige
återgick “till skogs", och så fortlöper det ännu; Amerika får arbetskraften,
bolagen m. fl. få skogen, och åkerjorden förvandlas till skog, husen förfalla

148

FRÅGAN 10. SOCKENOMBUD.

och bortskövlas alltjämt, fattigdomen avskräcker från familjebildning. — Att det
fria affärslivet bör hava sin gång och självregleras av ekonomiska lagar, är ej
meningen att bestrida, likaså skogs- och egendomsaffärerna; att sälja och köpa
bör väl få hava sin gång enligt rätt och lag, men att kapitalister sammansluta
sig i bolag, vilka i kraft av penningens makt erövra land och folk uteslutande
i bolagsintresse, ja, emot statens idé, är skadligt; till och med livsmedelstullarna
verka skadligt för små jordbrukare, som här måste köpa mycket fördyrad
spannmål; produceras då litet eller intet i orten, kännas dylika tullar som en
landsplåga för dem, som måste köpa allt till livsuppehälle. I fråga om jordens
uppdelande i mindre egendomar må erinras om de många uppodlade hemman,
som lämnats åt skogsspekulationens ödeläggelse; det skulle finnas många
sådana mindre egendomar här på orten, om bolag m. fl. icke finge köpa åker
och ängsmark, utan dessa allt fort måste upplåtas för jordbruk; här kunde lagstiftningen
sätta en gräns; om bolag endast tillätes köpa skog till avverkning
och folket finge behålla sin skogsmark och bruka sina torp, skulle de reda sig
gott å de små torpen; skogsarbetet vore då ett bra tillskott till småbrukarens
skörd; de små egendomarna böra skyddas och värnas för vanhävd och ödelämnande,
folk behöver dem som jordbrukarehem. Det skulle vara bra märkvärdigt,
om icke statsmakten i detta land lika väl som i Nordamerika kunde ställa så, att
egnahem kunde erhållas på de sätt och villkor, att en fattig, ordentlig arbetare
kunde bli ägare till jordbiten, han kunde bruka, utan att först behöva låna
tusentals kr. samt försätta sig i en i hans ställning obetalbar skuld; den, som
med egnahemslån skall bli bonde, blir aldrig oberoende; staten borde härvidlag
köpa “land11 för att låta folk bli ägare till hemmen; detta blir ingen socialiststat,
det är just äganderätten, som åter bör räddas; folket är lika litet betjänt
av bolags- som statsbruk; statens och bolagens förvärv böra inskränkas, ja, upphöra
angående små egendomar.

2 8. Vitsand. a) Genom fördelning av bolags åkerjord på flera skulle helt säkert

3 en talrikare befolkning kunna existera, exempelvis genom styckande av ett
par stora bruksegendomar till medelstora självägande jordbruk med 8 å 10 har

2 åkerjord och nödig hag- och skogsmark. Enskilda egendomar äro icke större, än
att de lämpligen kunna skötas såsom hittills.

c,. *3 b) I mån av bolagens jordförvärv har — * den jordbrukande — befolkningen
minskats avsevärt.

3 ■ Nyskoqa. b) Å ett hemman fanns före bolagsväldet nio hemmansägare och
några torpare, nu finnas en hemmansägare, tre arrendatorer och ingen torpare;
förhållandet är ungefärligen lika över hela socknen.

*4. 5 Dalby, a) Talrikare — * åtminstone i någon mån — då de små jordbitarna
skötas bättre än de större; hade rationell stordrift tillämpats, vore förhållandet

2 3. 3 ett annat. Skulle icke vara fallet, icke i någon nämnvärd mån.

3. 5 b) Ingen ökning. Ingen minskning, då största delen av bolagens inägojord
skötes, som om den varit i enskilda ägares händer.

2 4. u Södra Finnskoga. a) Mycket sannolikt; finge människor slå sig ned på de
odlingsbara myrmarker, som finnas i mängd inom både Norra och Södra Finnskoga,
skulle c:a 20 000 människor där finna sin utkomst, varemot folket nu drives till
Amerika i massor; å bölagsjord torde under de senaste åren ett enda tunnland

Frågav 10, huvudinnehåll: a) skulle befolkningen vara talrikare, om jorden vore uppdelad

i smärre egendomar? b) Inflytandet av jordbruksfastigheternas anhopning på den

jordbrukande klassens eller befolkningens i allmänhet numerär.

I''HÅ G AN 10. SOCKENOMBUD.

I 49

upplåtits (ill nybyggare, varemot sådant dock förekommit it enskild jord, om
ock sparsamt; å bolagens egendomar får den odlade jorden ligga för fäfot eller
ock nödtorftigt brukas av torpare och arrendatorer.

b) Har ej bidragit till ökning av den jordbrukande befolkningen; på sin 5. 2
Tid inköpte bolagen delar av vissa hemman, för att sedermera, på få undantag
när, inköpa återstoden; redan vid början av bolagens jordförvärv blevo dessa
hemman avfolkade, i det befolkningen sökte bättre utkomst i Nordamerika, och
torde man böra söka orsaken till denna emigration i den vanlottade ställning,
befolkningen alltid befunnit sig i (brist på kommunikationer, karg jordmån m. in.).

Norra Finnskoga. Större egendomar förekomma icke. i

Ekshärad, a) De större enskilda egendomarna fördelas i allmänhet mellan 7
barnen, varigenom en talrikare befolkning uppstår.

b) Minskning av jordbruksbefolkningen; då bolagsarrendatorernas barn se 3 5. 7
sig icke kunna få sin utkomst å bolagets jordegendomar, lämna de dessa och
flytta till in- eller utrikes ort.

Norra Råda. a) Fördelaktigast med mindre egendomar; de störa jordbruks- 2. 34 5 6.
fastigheter, som finnas och som tillhöra Uddeholms bolag, skulle utan tvivel, om
de vore styckade till småbruk, bereda utkomst åt en väsentligt större befolkning,

*en tredjedel utöver den nuvarande; mångdubbla antalet. Nu innehava några *3. 4 6. 3
bolagets tjänstemän den bästa jorden utan någon märkbar vinst; arbetet utföres
av statare för en ringa dagspenning; jämföres sålunda befolkningen å dessa egen- 5
domar med densamma på sönderstyckade egendomar med lika stor åkerareal,
är den å de senare minst dubbelt, i en del fall flerdubbelt större, varvid dock
är att märka, att den i allmänhet har biförtjänster med körning o. d. för att
kunna existera; den talrika befolkning, som f. n. har sin utkomst av industrien, i
skulle, fördelad på socknens stora egendomar som jordbrukare, icke kunna få sin
bärgning.

b) Då hopandet av jordbruksfastigheter till bolagsegendomar givit upphov
till den industri, som f. n. bereder utkomst åt en så talrik befolkning, är det
uppenbart, att samma jordbruksfastigheter icke kunnat lämna utkomst för en
lika talrik jordbrukande befolkning; befolkningen har i allmänhet ökats närmast 5
de stora industriorterna; någon egentlig minskning av den jordbrukande befolk- 3ö.
ningen på grund av hopandet av egendomar kan ej heller förmärkas, utan t. o. m. 5
i någon mån ökning, i de flesta fall har det dock varit å statens jord; i regel 3
har det tillgått och tillgår fortfarande så, att de, som sålt sina fastigheter till
bolaget, stannat kvar som brukare, och om så ej skett, ha andra kommit i stället;
för några år sedan kunde dock undantagsvis en minskning konstateras, i det en 5
del brukningsdelar besåddes med skogsfrö, något, som dock ej förekommit under
de senaste åren.

Sunnemo. a) Ingå större egendomar finnas. 1234.

b) Hopandet av jord i bolagshänder har bidragit till minskning av befolkningen,
som dragits till det mera lönande arbetet vid industrien och som även 3 4.
till stor del emigrerat till Amerika.

Nyed. a) Ovedersägligen; de större kunna givetvis skötas med mindre arbets- 4. 2
kraft; befolkningen skulle kunna mångdubblas, om de större egendomarna upp- 4
delades i flera, varvid givetvis flera armar komme att bearbeta jorden; även de
medelstora och de små jordbruken skulle kunna lämna utkomst åt en större
befolkning än den nu befintliga, särskilt om jorden brukades ännu intensivare
än vad nu sker; en uppdelning i mindre egendomar har flerstädes ägt rum.

1 50

FRÅGAN 10. BOLAG.

12. b) Då flera egendomar slås tillsammans, skötas de vanligtvis med ett

2 mindre antal arbetare, och följden blir således minskning av befolkningen: de
sammanslagna brukningsdelarna äro dock så få, att minskningen ej är nämnvärd;

4 sammanslagning har knappast i mannaminne förekommit.

4 Älvsbacka, a) Om de två större egendomarna, som finnas, vore delade i mindre,
finge nog en större befolkning sin utkomst än vad nu är fallet; mindre egen 3

domar skötas mycket bättre än större. Talrikare befolkning torde icke få
utkomst.

3. 4 b) Ungefär lika som förut; Mölnbackabolaget bär under de senaste tio åren
inköpt ett tiotal mindre egendomar, men dessa ha besatts med brukare eller
torpare, utom i två fall, då två egendomar sammanslagits till en; någon annan

5 minskning av befolkningen har ej skett; kanske har någon ökning i folkmängden
möjliggjorts genom bolagets jordförvärv till följd av ökade tillfällen till extra
arbetsförtjänster.

Bolag.

Uddeholms a. b. a). Om bolagets egendom varit uppdelad på ett flertal
mindre händer, hade dess industri kanske aldrig uppkommit och med säkerhet
icke vunnit den utveckling den nu har; då ortens förmåga att föda sin nuvarande
befolkning väsentligen uppbäres av denna industri, kan utan tvekan sägas, att eu
uppdelning av jorden skulle resulterat i en mindre talrik befolkning.

b) Ovanstående gäller jämväl den jordbrukande befolkningen, eftersom industrien
skapat de kommunikationer och de avsättningsmöjligheter i övrigt, som
utgöra ett livsvillkor för jordbruket.

A. b. Mölnbacka-Trysil. a) Nej, därest jorden skötes rationellt, föder den
stora egendomen lika många, som om den vore uppdelad. Skedde uppdelning i
mindre egendomar, vore nödvändigt för ägarna att söka biförtjänster.

b) I de socknar, där industrien går i samband med bildande av bolag eller
större egendomar, är givet en ökning att anteckna uti befolkningen; i de socknar
återigen, där industri icke bedrives mera, stillestånd, och återigen där industri
funnits, men nedlagts, absolut tillbakagång.

Billeruds m. fl. a. b. a) Denna fråga kan icke utan vidlyftig utredningnöjaktigt
besvaras.

b) Då jordbruksfastigheter hopats till bolagsegendom, har detta icke haft
något inflytande på den jordbrukande befolkningens antal, enär arbetsförtjänster
möjliggjort jordbrukarnas existens å även små hemmanslotter.

Vad beträffar befolkningen i allmänhet, så torde det vara väl känt, huru
industrierna, genom de arbetstillfällen de bereda, bidraga till att hämma den avfolkning,
som ty värr inom vissa delar av länet försiggår.

Storfors bruks a. b. a) Den här bedrivna industrien är järnhantering av
sådan beskaffenhet, att den fordrar ett rationellt större skogsbruk i närheten
såsom väsentligt existensvillkor. Detta villkor är här uppfyllt, tack vare den

Frågan 10, huvudinnehåll: a) skulle befolkningen vara talrikare, om jorden vore uppdelad

i smärre egendomar? b) Inflytandet av jordbruksfastigheternas anhopning på den

jordbrakande klassens eller befolkningens i allmänhet numerär.

KRAGAN 10.

HOI.AG.

151

omständigheten, att bolaget äger en större stadsegendom, noll där kunnat ordna
rationellt skogsbruk; denna är visserligen för liten för att tillgodose järnverkens
hela behov av skogsprodukter, men möjliggör dock denna industri. Vore jorden
uppdelad i mindre egendomar, skulle industrien omläggas, och vattenkraften ledas
till i andra avseenden fördelaktigare belägna orter, nämligen städerna.

Bolaget utbetalade under 1 hl 2 i avlöningar kr. 1 495 002: it och under
första halvåret 1913 kr. 830 713:94.

Arealen av bolagets egendom utom impediment utgör 26 200 har, vadan
den av bolaget utbetalade avlöningssumman fördelad pr år och har utgör kr.
57:06 för 1912 och 63:41 för 1913.

Med tanke på jordens beskaffenhet är det därför påtagligt, att denna areal,
om den vore uppdelad på mindre egendomar, varigenom den industriella utvecklingen
hämmades, icke kunde lämna befolkningen en sådan inkomst som nu, då
den är odelad.

b) Genom samling av jordbruksfastigheter i händerna på bolag för industriell
verksamhet uppstår uthålligare skogsbruk och varaktigare arbetstillfällen, varav
följden blir ökning av befolkningen i orten.

A. b. Edsvcdla bruk. a) Beträffande Nors socken kan man påstå, att en
talrikare befolkning skulle haft sin utkomst, om de större jordbruksegendomarna
hade varit uppdelade i mindre, egendomar, varemot jordbruksegendomarna i norra
Värmland genomgående äro så små, att någon uppdelning ej vore fördelaktig.

b) Icke bidragit till minskning.

A. b. Rämen-Liljendahl. a) Skulle icke vara fallet.

b) Då utan skogsbruk och industri befolkningen ej skulle kunna livnära sig,
har densamma, sedan bolaget startat en större industriverksamhet, ökats avsevärt.

Sa ugbrug sfor eningen i Fr edrik skald, a) Se svaret å frågan 5. Uppdelningen
av jorden bör ej få fortgå längre; den går alldeles för långt redan. Då eu
egendom, som ursprungligen varit lagom stor för en familjs existens, skiftats
mellan barn och barns barn, bli lapparna till slut så små, att ingen kan därav
taga brödfödan; följden blir den, att allihopa söka sig åt annat håll, ofta emigrera;
bli ej eniga om köp och försäljning sinsemellan, utan sälja lättare till tredje
man, som ibland också kan råka vara ett bolag.

b) Se svaret å frågan 2 c).

Förskapa Sulfit a. b. b) Bolagets jordbruksunderhavande hava under senare
åren ej minskats i antal, i stället synas de ha ökat sig något.

Lesjöfors a. b. a) Om den inom Ramens socken befintliga marken uppdelats
på mindre egendomar, skulle väsentligt mindre befolkning där haft sin
utkomst, beroende därpå, att den inom socknen nu befintliga industrien har varit
beroende utav att de jordegendomar, som den kunnat förvärva, sammanförts till
hela komplex, därigenom givande större utbyte och möjliggörande för industrien
att kunna utveckla sig.

b) Genom denna industri har möjlighet beretts för ett stort antal personer
att finna sitt levebröd inom socknen. Någon minskning av den jordbrukande
befolkningen har ej heller uppstått genom dessa bolagsegendomar, ty alla de
platser, som kunna tänkas vara ägnade för jordbruk, äro redan tagna i anspråk
för sådant.

Hellefors bruks a. b. a) Större jordegendomar finnas ej hav.

b) Såsom i det föregående framhållits, hava brukningsdelarnas antal i senare
tid icke minskats, utan i stället något ökats å bolagets jord. Att befolkningen

152

FRÅGAN 10. BOLAG.

å bolagets ägor, praktiskt taget, icke är mindre än på bergsmännens jord, framgår
därav, att antalet innebyggare pr har åker å bolagets utarrenderade jord
uppgår till 2.4 och motsvarande siffra för den jord inom Gåsborns socken, som
brukas av självägarna, 37 stycken bergsmän och 35 stycken ägare av mindre
avsöndringar, är 2.5.

Gustafsfors fabrikers a. b. a) Större egendomar finnas ej.

b) Välskötta bolag förhöja ortens välmåga och bidraga därigenom till folkökningen
och till minskning av emigrationen (se E. Lundholms emigrationsutredning);
huru skulle det se ut i detta land, om industribolagen ej funnes, vår äldre
historia kan giva svar härpå; hur fattigt var det ej, några missväxtår voro nästan
ödeläggande för oss; det var överbefolkning i vissa trakter; emigrationen till
Amerika och till den uppspirande industrien utjämnade olyckan, men industrien
behövde äga en del av råämnena för att ej vara för mycket beroende av dåliga
konjunkturer; industriens välstånd bringar bättre villkor för både arbetare och
allmoge, därför har det varit nödvändigt, att , industrien slagit under sig skogsmarker,
med vilka också i följd av äldre skifteslagstiftning följt som ett nödvändigt
påhäng jordbruk; frågan om folkminskning måste obetingat besvaras
med nej.

Per sbergs m. fl. Grufbolag. a) Jorden är redan av ålder till ytterlighet
uppdelad i små brukningsdelar, varför någon vidare uppdelning ej gärna kan
äga ruin.

b) Genom hopsamling av dessa fastigheter under resp. bolag hava varaktiga
arbetstillfällen kunnat beredas, varav följden blivit den stora folkmängden inom
orten.

Kraft- a. b. Gullspång-Munkfors. a) Jorden är f. n. mindre samlad i stora
jordbrukskomplex än för 20 å 30 år sedan, men befolkningen har det oaktat i
stort antal utvandrat från socknarna, säkerligen beroende på saknad av industriella
förvärvsmöjligheter och mindre goda kommunikationer.

Minskningen utgör från 1880—1905 inom Södra Råda socken omkring 300
personer och inom Rudskoga omkring 350 personer. Från och med år 1906
eller det år kraftstationen började byggas vid Gullspång har någon ökning åter
inträtt i Södra Råda, vilken socken ligger invid kraftstationen; inom Rudskoga
socken har däremot folkminskningen fortgått, så att hela minskningen sedan år
1880 uppgår till över 400 personer eller nära 3/10 av nuvarande folkmängden.
Om all jord vore fördelad i småegendomar, torde härvid en något ökad folkmängd
kunna få sin utkomst. Då emellertid småegendomar använda förhållandevis
mindre lejd arbetskraft, skulle vid jordens fördelning i uteslutande småegendomar
en stor del av de nuvarande jordbruksarbetarna bliva arbetslösa; flertalet
av dessa arbetare kunna icke vare sig förvärva eller självständigt sköta ett
jordbruk och ej heller utan svårigheter övergå till annat yrke; en eventuell
omläggning av jordbruket till uteslutande småegendomar skulle därför under nuvarande
förhållanden medföra svårigheter för en stor kategori jordbruksarbetare.

b) Erfarenheten inom Södra Råda och Rudskoga socknar visar, att folkmängden
starkt minskats under en tidsperiod, då de större jordbrukskomplexen minskats.
Anledningen synes vara den i punkt a) anmärkta.

Frågan 10, huvudinnehåll: a) skulle befolkningen vara talrikare, om jorden vore uppdelad

i smärre egendomar? b) Inflytandet av jordbruksfastigheternas anhopning på den

jordbrukande klassens eller befolkningens i allmänhet numerär.

FRÅGAN 10. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

15 T

Gravbergskovens a. s. a) Skulle icke vara fallet.

It) Icke bidragit till minskning.

Katrinefors a. b. a) Skulle icke vara fallet.

b) Så väl den jordbrukande befolkningen som befolkningen i allmänhet har
snarare ökats än minskats. Tillfällen till arbetsförtjänst ha i hög grad ökats.

Glafva Glasbruks a. It. a) Icke talrikare befolkning,
b) Icke bidragit till minskning.

A. b. Kroppstadfors bruk. a) Talrikare befolkning — delvis,
b) Någon minskning.

Lundsbergs Fastighets-a. b. a) Platsen här är för avlägsen för mindre jordägare
att existera å ett litet småbruk; avsättningsmöjligheterna för en sådan
jordägares produkter bliva för kostsamma på grund av dåliga kommunikationer.

Kohlsäters a. b. a) Talrikare befolkning skulle ej få sin utkomst,
b) Ej bidragit till minskning.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. a) Talrikare befolkning, då mera maskinkraft
användes av bolagen.

b) Minskning, men ej i högre grad.

A. b. Finshgttan. a) Det kan ej anses, att en talrikare befolkning skulle
haft sin utkomst, om jorden varit uppdelad i mindre lotter.

b) Inom socknen förekommer ej, att större jordbruksfastigheter hopats till
bol agsegendom.

Holmerudsfors a. b. a) I allmänhet icke.

b) I någon ringa mån har befolkningen minskats.

A. b. Skattkärrs Tegel- och Kakelfabriker, a) I någon män.
b) Icke bidragit till minskning.

Backetorps kvarn- och sågverks- a. b. a) I någon män skulle befolkningen
ökas och hava sin utkomst, om större jordegendomar uppdelades i mindre.

b) Då jordbruksfastigheter hopats till bolagsegendomar, där industriell verksamhet
drives, har nog befolkningen i allmänhet ökats i större mån.

Fåens Sjösänlcningsbolag. a) Det råder, som nämnts i fråg. 9, brist på
jordbruksintresse.

b) Vid större jordbruk kan maskinkraft användas, vilket icke går för de
små jordbrukare, som icke kunna köpa eller ha bruk för tidsenliga redskap;
några större jordbruk här och där skada icke något.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström. Sedan undertecknad kom till Bosjön, har antalet
skolbarn här mer än fördubblats och undervisningen ordnats på tillfredsställande
sätt. I omkringliggande bygder, där mindre jordägare varit de huvudsakliga,
har skolväsendet varit mera stillastående och barnantalet snarare minskats än ökats,
Saken är också helt naturlig. Det finnes ingen möjlighet att besitta jord
med samma ekonomiska fördel som att vara torpare. Den senare betalar här i
arrende mindre än som åtgår till de fria husens underhåll, han har inga räntor
på egendomsvärdena och mindre skatter att betala; också avhålles han från

154

[•RÅGAN 1C. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

oordentligt leverne genom husbondens tillsyn. Att egendom, tillförd större komplexer,
kan ge behållning, beror naturligtvis på, att större kunskaper, insikter
och omtanke på dessa självfallet måste finnas att tillgå.

Nor: Olof Andersson, a) Klart att å störa egendomar kan till följd av nu
rådande arbetspriser ej tillräcklig arbetsstyrka underhållas, utan maskinkrafterna
måste tagas i anspråk så mycket som möjligt, och på grund därav blir befolkningen
mindre på dessa gårdar, men det är väl från större egendomar som
städer och industrisamhällen få sina mesta livsförnödenheter.

b) Om dessa egendomar vore uppdelade i mindre lotter, kunde flera personer
få sin sysselsättning på dem, men det vill synas som om lusten för jordbruk
minskas för varje år; folket drar sig från jordbruket till städerna och industrien.
Detta är ej de större egendomarnas fel, det är nog något helt annat, det är
lusten till jordbruket, som förminskas år från år.

Svanskog: John Bryntesson. a) Inga större egendomar finnas utom Kronans.

Bro: H. v. Axelson, a) Knappast.

Bro: F. M. Mohn. Befolkningen kan få köpa den jord de önska och har
det i allmänhet bra som torpare och arrendatorer å de större egendomarna.

Silhodal: Olof Danielsson, a) Kan ej anses fördelaktigt, att jorden delas i
mindre egendomar än vad redan skett, snarare tvärt om.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. a) Troligen, men någon större roll kunde
detta dock knappast spela, då det ej finnes några större jordegendomar att tala om.

b) Bolagsegendomama äro alltid utarrenderade och kanske i mindre lotter,
än de voro före inköpet.

Norra Ny: Olof Sonesson. a) För det mesta småbruk, det är därför ej
många egendomar, som med fördel kunna styckas.

b) Ungefär detsamma.

Dalby: Per Persson. Jordbruket är ej inkomstbringande näring här, utan
är det skogsavverkningarna, som lämna rikligt med arbete och god förtjänst.

Ekshärad: Daniel Jonasson, b) Har bidragit till den jordbrukande befolkningens
minskning.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Huruvida en långt driven jordstyckning kunnat
skapa en talrikare befolkning är tvivelaktigt, då ju jordbruket å Älvdalens sandjord
är föga lönande. Många av jordbrukets utövare hava ock valt andra yrken
och sysselsättningar, som säkrare lämna utkomst.

b) Folkmängden i socknen tenderar mot minskning, men då ingen sammanslagning
av småbruk till storgods skett, kan detta ej vara orsaken; en orsak till
folkminskningen är nog, att ingen industriell verksamhet är förlagd till socknen,
sedan de gamla järnbruken nedlades.

Frågan 10, huvudinnehåll: a) skulle befolkningen vara talrikare, om jorden vore uppdelad

i smärre egendomar? b) Inflytandet av jordbruksfastigheternas anhopning på den

jordbrukande klassens eller befolkningens i allmänhet numerär.

IRÅGAN JO. LANTMÄTERI STATION.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Krono!''änsmannen i Gillbergs härad, a) Skulle icke vara fallet.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi, a) Ingen talrikare befolkning,
b) Icke bidragit till minskning.

Lantmäteristaten.

t. f. Lantmätaren i Östersysslets distr. a) Givet är, att därest jorden vore
uppdelad i mindre egendomar en talrikare befolkning skulle kunna ha sin utkomst.
Mindre jordbruk lämna relativt större avkastning än de större, detta beroende
därpå, att mindre jordegendomar i allmänhet skötas med större intensitet.

b) Inom distriktet förekommer ej numera att jordbruksfastigheter hopas till
större egendomar; detta har i äldre tider förekommit i Färriebo och Nveds
häraden. Ändamålet med hopandet av fastigheter har varit att skapa större skogsarealer.
Ett och annat bolag köper ännu enstaka ägolotter eller hyttedelar i
nämnda häraden, där dessa äro belägna intill eller begränsas jjå flera sidor av
bolagets egendomar eller skogsmarker.

Lantmätaren i Karlstads distr. a) Skulle vara fallet; de stora bolagens
sammanhopning av jordbruksfastigheter på en hand, å vilka en ä två, om ej flera
familjer förr haft sin utkomst, bevisar val detta.

b) Den jordbrukande befolkningen har minskats, men minskningen härvidlag
torde mer än ersatts genom ökat antal arbetare vid de industriella verken. Vad
häruti är vinst, rörer frågan: jordbruk och industri och huru de skola förlikas.

Lantmätaren i Södersysslets distr. a) Ja, delvis, dock i ringa man.

b) Har ej inverkat på befolkningsförhållandena.

Lantmätaren i Nordmarks distr. a) Som förutsättningen för att eu talrikare
jordbrukarebefolkning skulle kunna ha sin utkomst, vore uppdelning
av större jordegendomar i mindre lotter, men då härför lämpliga egendomar,
med undantag av de större prästgårdarna, knappast finnas, så torde det kunna
anses för ganska säkert, att någon nämnvärd ökning av jordbrukarebefolkningen
i detta hänseendet knappast kan ställas i utsikt.

b) Hopandet av jordbruksfastigheter till bolagsegendom har icke bidragit
till minskning av den jordbrukande befolkningen; förhållandet torde snarare
kunna sägas vara det motsatta, enär bolagen funnit det vara med sina egna fördelar
förenligt att få brukare till sina inägor för erhållandet av tillgång till arbetskrafter
för sin skogsdrift, vilket de i regel äro mycket angelägna om. Att
ett och annat till jordbruk mindervärdigt område, som innan det blev bolagsegendom,
av sina förre ägare kanske med stor förlust brukats som inägor, vid
övergåendet till bolagsegendom utlägges till skogsmark, torde snarare limma
anses såsom en fördel.

Lantmätaren i Arvika distr. a) Jordegendomarna äro i Jösse härad redan
uppdelade i så små egendomar, att dessa avkasta obetydligt utöver vad ägarna
använda för sin egen del, och några så stora jordegendomar, att deras uppdelning

lön

FRÅGAN 10. HUSH.-SÄLLSKAPETS UNDERLYDANDE TJÄNSTEMÄN.

uti mindre skulle bidraga till förbättrade förhållanden och höjandet av befolkningens
antal, torde knappast finnas.

b) Något sådant hopande av jordbruksfastigheter uti bolags eller enskildas
ägo, att den jordbrukande befolkningen därigenom minskats eller ökats förekommer
ej, men för driften av bolagens verk har naturligtvis arbetarebefolkningens
antal ökats, där bruksrörelse idkas.

Lantmätaren i Älvdals distr. a) Som några egentligt större jordegendomar
ej finnas och ingen har sin utkomst på allenast jordbruk vore ett sönderstyckande
av inrösningsjorden till mera skada än nytta.

b) Icke bidragit till minskning.

e. Lantmätaren Nils (lust. Wingquist. a) Naturligtvis kunde en större
folkmängd ha sin utkomst, om jordegendomarna vore mindre.

b) Att jordbruksfastigheter övergå till bolagsegendomar torde icke förminska
befolkningen, emedan i regeln jordbruksfastigheterna bibehållas i samma ordning
efter bolagsförvärvet som förut.

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Jordbrukskonsulenten, a) Det är ofrånkomligt, att om en större egendom
uppdelades i mindre lotter av 10—15 har åkerjord och 20—25 har skogsmark en
talrikare befolkning skulle kunna livnära sig på samma areal. Men detta kan
endast praktiskt förverkligas under den förutsättning, att de nya innehavarna på
de olika delarna av den sönderstyckacle egendomen innehava penningmedel för
att kunna uppföra behövliga boningshus och uthusbyggnader.

b) När bolag inköpt egendomar, har man kunnat märka, att den jördbrukande
befolkningen något minskats. Dock har det visat sig, att när bolag inköpt egendomar
inom Nyeds socken, industriella företag kommit i gång eller utvecklats.
Detta åter har haft till följd att folkmängden ökats.

Ordf. i premier ingsnämnden för mindre jordbruk, a) Visserligen kunde
ju, om exempelvis en större egendom styckades, flera människor där få sitt uppehälle
just på den platsen, men hur förhållandet bleve för orten, därom kan man
ju tvista.

b) Genom industri en talrikare befolkning.

Frågan 10, huvudinnehåll: a) skulle befolkningen vara talrikare, om jorden vore uppdelad

i smärre egendomar? b) Inflytandet av jordbruksfastigheternas anhopning på den

jordbrukande klassens eller befolkningens i allmänhet numerär.

Frågan 11.

Förekomma hemmansklyvningar inom socknen, och i vad mån ha sådana under
senare tider ägt rum ?

Plägar särskilt, då ägaren av en jordbruksfastighet avlider, fastigheten klyvas
mellan barnen eller några av dem för bildande av nya gårdar, eller inlösas
av ett av barnen eller försäljas till främmande?

Sockenombud.

Färnebo. *) Vid arvskifte i trakten säljes i allmänhet fastigheten till Pers- 4
bergs gruvbolag, som i allmänhet bjuder över enskilda spekulanter.

Nordmark. Sällan. Vid arvskifte säljes egendomen vanligen — * till bolagen —, i 2. *2
* arvingarna resa till städerna eller Amerika; arbete på jorden anses numera vara *1
för strängt och ge för liten inkomst, ungdomen vet väl, att om den får en jordlapp,
blir det fråga om mer än åtta timmars arbetsdag.

Rämen. Ytterst sällan. Vid arvskifte klyves fastigheten i få fall mellan 12 3 <>.
barnen, inlöses ibland av något av dem samt försäljes ibland till främmande.

Brattfors. Icke förekommit. Vid arvskifte vanligast inlösning eller för- 3. 18.
säljning.

Gåsborn. Under sista fem åren har en hemmansklyvning ägt ruin. Vid arv- 1 2. 3
skifte förekommer klyvning, inlösning eller försäljning; på de sista fem åren ha 1235.
trenne egendomar sålts till bolag.

Kroppa. Förekomma icke. 4

Lungsund. Endast ett fall, då tvenne ägare av samma hemman delat detta. 3

Olme. På senare tid — * i tre fall. Vid arvskifte nästan aldrig klyvning, utan 12. * 2.
merendels inlösning av en av arvingarna eller försäljning till annan person; om 13.
flera bebyggda egendomar efterlämnas, styckas dessa så, att vartdera barnet
får sin del.

Varnum. Förekomma icke. Vid arvskifte säljes gården till något av barnen, 1 2.
eller till främmande. 1

Visnum. På senare tider sällan. Vid arvskifte säljes till ett av barnen 1
eller också till främmande; klyvning förekommer icke.

*) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

158

FRÅGAN 11. SOCKENOMBUD.

2- 1 3- 3 o Visnums-Kil. Förekomma ej. Sällan, endast ett par på de senare tio åren.
i. 3 Då ägaren avlider, plägar fastigheten försäljas i sin helhet: där barn finnas, inlöses
den av ett av dem.

^ -3* 3 Rudskoga. Ytterst sällan. Vid arvskifte övertages egendomen — * oftast_

12. av ett, ä\ en av flera av barnen eller försäljes i mera enstaka fall till främmande.

Nysund. I värmlandsdelen i ringa utsträckning — två eller tre på tio år vid
i arvskifte. I lassa fall klyvas medelstora egendomar, t. ex. vid dödsfall; finnes då
tillräckligt med skog för byggnaders uppförande, så händer nog, att den styckas
i två eller flera delar; i några fall inlöses egendomen av ett av barnen, men i
många fall saknas kapital därtill, och den säljes till främmande.

12 3. Södra, Rada. I enstaka fall. Vid arvskifte styckades förr jorden för att bereda
barnen tillgång till fastigheten, vilken styckning har nått sin kulmen; i enstaka
fall inlöses egendomen av . ett av barnen eller försäljes ostyckad.

1 1- 1 -• Vase. Sällan. "Vill arvskifte delas fastigheten sällan mellan barnen, utan

*2 inlöses i regel av ett av dem eller—* ehuru ej så ofta — försäljes till främmande.

l. 123. Alster, i örekomma icke. Vid arvskifte inlöses fastigheten av ett av bar3
nen, eller försäljes den till annan enskild person.

3. .i 23. Ostra lägel vik. I något enstaka fall. A anligen övertages egendomen av en av
arvingarna eller försäljes till främmande.

1 3 4. 3 4. Störa Kil. Har icke förekommit ::''på senare årtionden

Efter ägarens död

brukar fastigheten övergå till ett av barnen eller försäljas.

1 23. 4.1 234. Frykerud. Sällan; icke på flera år. Vid arvskifte inlöses fastigheten av

3 4. ett av barnen, eller ock säljes den till främmande.

■>. i.^ 135. Övre lllerud. a) Sällan; förekomma icke. Vid arvskifte säljes fastigheten—-*5. * ö * mestadels — till främmande eller inlöses — * i enstaka fall — av ett av barnen, ibland
klyves den.

12 5. 4. -2 Ransäter. Sällan; ej på senare tiden. Någon gång klyves fastighet mellan

arvingar, mycket ofta försäljning till något av barnen, sällan till främmande;

14 5. antingen övertages fastigheten av något bland barnen eller säljes till främmande.

''4. Nedre Ullerud. Ett eller ett par fall under de senaste 30 åren. Vid arv*i
skifte inlöses egendomen av ett av barnen eller försäljes, *någon gång, till främmande.

i Karlstads landskommun. På senare åren blott eu hemmansklyrning.

*• 2'' 123> Grava. I ganska ringa omfattning. Någon gång vid arvskifte; vanligtvis

brukar en arvtagare inlösa fastigheten eller säljes den till främmande.

12. 3 Hammarö. Förekomma. I regel bibehålies egendomen odelad och inlöses
i av ett av barnen eller försäljes till främmande; allt emellanåt delas egendomen
mellan barnen. 1

1 Nor. Numera ytterst sällan; när de någon gång äga rum, beror det vanligen.
därpå, att två eller flera grannar vilja rätta till gamla “sämjebyten“, eller
därpå, att den ene grannen köpt en jordbit av en annan och vill hava bestämda
12. gränser till denna efter sin köpta skatterätt. Vid arvskifte sällan klyvning mellan

Frågan 11, huvudinnehåll: förekomsten av hemman sklyvningar; om sådana under senare

tider ägt rum: hur förfares med fastigheten vid arvskifte?

FR A(i AN 11. SOCKKNOMliUU.

159

barnen, utan för det mesta silljes egendomen till något av dem; består den av i
endast en utskiftad hemmansdel, så köpes denna merendels av barnen eller försäljes
till främmande.

Segerstad. På senare tiden endast vid försäljningen av eu egendom till bolag. 3
I några fall, där föräldrar inköpt flera hemmanslotter, ha barnen efter deras
död delat upp dessa emellan sig. Klyvningar förekomma icke. i 2-

Grums. Förekomma. Vid arvskifte klyves egendomen i en del fall, i andra i
inlöses den av någon av arvingarna och i andra åter försåtjes den till främmande.

Ingen klyvning. 3

Borgvik. Förekomma icke; ytterst sällan. i 2. 4

Ed. Sällan, till följd av jordbruksfastigheternas övervägande småbruks- 123. 2 3-karaktär. Vid arvskifte inlöses fastigheten vanligen av ett av barnen eller försäljes 12 3.
i undantagsfall till annan person.

Gillberga. Sällan. Vid arvskifte inlöser vanligen ett av barnen föräldra- 2 4.

hemmet, om någon äger förmåga därtill, eller ock säljes det till främmande.

Långserud. På senare tider sällan; knappast under de senaste årtion- 1. 2
dena. Vid arvskifte inlöses oftast egendomen av något av barnen; i den del av 12. 1
socknen, där egendomen utgöres mest av skog och jämförelsevis liten åkerjord,
säljas de ofta till bolag eller enskilda.

Stavnäs. Endast i få fall; ;i: mera förr än nu. Vid dödsfall ha fastigheterna 2. *1

brukat klyvas mellan barnen; de ha därigenom under tidernas lopp blivit allt 3

mindre och mindre och övertagas nu för det mesta av en av arvingarna, som
inlöser de övriga; eljest försäljas de. 2

Högerud. Förekomma mera sällan. Vid arvskifte inlöser i regel ett av 2 3. 12 3.
barnen fastigheten, ifall ekonomiska omständigheter det medgiva, * eller också bruka *3
de den gemensamt; att fastigheten klyves mellan barnen förekommer nu så gott 1
som aldrig; försäljning till främmande * i några fall, särskilt om säljbar skog 23. *3.
funnits.

Glava. Förekommer, men egendomslottema visa ungefär samma karaktär 5
som för tjugu år sedan. Då ägare avlider, praktiseras samtliga uppräknade alternativ.
Klyvning är det minst vanliga; att ett av syskonen löser ut de övriga ur 3
egendomen, förekommer oftare, även förekommer försäljning. Nästan alltid är det 4
regel i dylika fall, att bolagei) passa på, och de kunna oftast bjuda sådana villkor,
att de lättare avsluta köpen.

Värmskog. Under 1850- och 60-talen förekommo hemmansklyvningar ofta 1
vid dödsfall; numera är däremot vanligt, att fastigheten säljes till ett av barnen
eller till främmande.

Svanskog. Sällan. Vid arvskifte försäljes i regel egendomen i sin helhet 12.
till barnen eller främmande.

Millesvik. Icke på senare tid. Vid arvskifte inlöses vanligen gården av 1. 12-något av barnen, om sådana finnas, eller ock säljes den * till någon skogshand- *2
lande, som då tager det mesta möjliga av den.

Eskilsäter. I enstaka fall. Vid arvskifte brukar någon eller några av 12. 1
arvingarna utlösa de övriga; mera sällan övergår egendomen till främmande personer.

160

FRÅGAN 11. SOCKENOMBUD.

2. 1 2.

3. 1. 1 3.

2 3 4.

3 4.

1. 2
*1

1 2.

1 3 4 5. 3

1 2. 1 3.

1 2 3. * 3

1 2 3. *2. 3. 1

124.12345.12.

3 5.
4

Olserud. Sällsynt. Vid arvskifte inlösas jordbruksfastigheterna vanligen av
något av barnen, dock förekommer även försäljning till främmande.

Botilsäter. Numera sällan; under de senaste tio åren endast i ett fall. Vid
arvskifte inlöses fastigheten i regel av ett eller flera av barnen, som i senare
fallet bruka egendomen gemensamt: försäljning till främmande endast i enstaka fall.

By. Helt obetydligt. Vid arvskifte övergår egendomen ibland till ett av
barnen, säljes i regel till främmande.

Bro. Icke många; ytterst sällan, då det anses för dyrt att verkställa hemmansklyvning
och bilda nya gårdar. Vid arvskifte brukas därför gård en ofta
gemensamt av barnen, tills den antingen inlöses av ett av dem — * detta sker i
regel — eller av främmande.

Södra Ny. Sällan. Vid arvskifte inlöses egendomen i allmänhet av ett av
barnen, endast i undantagsfall delas den, * eller ock säljes den till främmande.

Huggenås. Förekomma icke. Vid arvskifte försäljes gården för det mesta
till främmande, i eu del fall har likväl något av barnen kunnat köpa egendomen.

Kila. Sällan. Vid dödsfall inlöses vanligen egendomen av en eller flera
bland arvingarna, * eller ock säljes det hela till främmande; så förfares, emedan
mindre fastigheter icke gärna lämpa sig för klyvning och i fråga om medelstora
bli kostnaderna för höga dels beträffande förrättningen och dels för nybyggnader.

Tveta. Icke ofta. Vid arvskifti'' klyves sällan, utan ett av barnen brukar
vanligen köpa egendomen; någon gång säljes till främmande.

Sillerud. Under senare åren en, ibland två gånger pr år. I ett fall ha
stärbhusdelägama försålt sina lotter till olika bolag, i tvenne fall har en del
försålts till bolag, en del bibehållits, i många fall ha de fastigheten gemensamt;
det händer ock, att en köper av de andra; klyvning mellan stärbhusdelägare icke
i någon större utsträckning, enär tills dato i de flesta fall sämjedelning fått
vara tillräcklig, vilken har underlättats därigenom, att stärbhusets fastighet ofta
varit sammanslagen av två eller flera lagligen skiftade ägolotter.

Holmedal. Förekomma på senare tiden ofta. Vid arvskifte klyvas fastigheterna
oftast mellan barnen, ett bevis för att alla vilja hava jord och få sin
bärgning av densamma; fall av försäljning (dier utlösning förekomma.

Västra Fågelvik. Förekomma, *ännu någon gång, men mer och mer sällsynt.
Vid arvskifte — * merendels — i fråga om större egendomar, då arvingarna ej
komma överens om sämjedelning; jordlägenheterna ha i de flesta fall tillkommit
genom delning av fastighetsarv; genom arvskifte går ägostyckningen något för
långt, då det visar sig, att de, som ej ha jord till att föda häst, icke kunna
bruka sin jord så väl som hästägarna; i allmänhet komma arvingarna överens
genom köp och byte; är det många arvingar, inlöses ofta fastigheten av en eller
flera; att syskon utlösa varandra, förekommer ofta, men ej som sedvänja; försäljning
till främmande förekommer även, fastän mera .sällsynt.

Töcksmark. Förekomma ofta. Regel vid dödsfall; äro fastigheterna någorlunda
stora, delas de vanligen mellan barnen, som sålunda bilda nya gårdar; äro
fastigheterna mindre, händer ofta, att det ena barnet inlöser det andra; dylik
inlösning ävensom försäljning till främmande ytterst sällan. Hemmansklyvningen

Frågan 11, huvudinnehåll: förekomsten av hemmansklyvningar; om sådana under senare

tider ägt rum; hur förfares med fastigheten vid arvskifte?

FRÅGAN 11. SOCKENOMBUD.

ltil

åstadkommer på det hela taget icke någon större förändring; nya hem bildas
visserligen stundom, men då, till följd av utflyttningar o. d., försäljningar äga
rum, så samlas smålotter åter på eu hand.

Öster vallskog. I enstaka fall. Vid arvskifte plägar fastigheten klyvas mellan 12 a.
barnen eller andra arvingar utan undantag genom s. k. “sämjedelning“, d. v. s.
utan biträde av lantmätare.

Karlanda. Förekomma allmänt. Vid arvskifte — * eller redan under ägarens 1234. *2
livstid, om han på grund av ålderdom ej kan sköta jorden —• delas egendomen mellan
arvingarna, som bilda egnahem; endast i undantagsfall säljes gården till fram- 2. 234.
mande eller inlöses av ett av barnen.

Blomskog. Vanliga vid dödsfall, i somliga fall inlösen av ett eller oftast 12 3 4.
flera av barnen; i undantagsfall säljes till främmande, då arvinge finnes; aldrig 1 2. 1
händer det, att ägare säljer före sin död till något av barnen såsom på eu
del andra trakter, ej heller att gamla föräldrar avhända sig egendomen och taga
s. k. undantag. Allmänt erkännes inom orten, att utvecklingen på denna punkt 4
varit av god natur; en småbrukarebefolkning har uppstått, som visserligen får 1
leva ett strävsamt liv under försakelse av nöjen och extra njutningar, men som
dock lever sitt eget fria liv; vid en jämförelse med orter, där större egendomar
på få händer med ty åtföljande torp- och stataresystem finnas, vill det'' synas, som
om förhållandena här vore mycket att föredraga; några påstå, att klyvningen 4
medfört vissa olägenheter samt blivit en orsak till emigration m. in., men vi skulle
på ingå villkor vilja i fråga om egendomar ha det annorlunda; den, som vill ha en''''
stor egendom, kan få; den, som vill ha en mindre, likaså; vill och förmår han
sedan öka den, kan han antingen köpa en ny större eller köpa intill. Emigrationen
beror på överbefolkning, och i bolagsdistrikten regleras folkmängden av bolagsstyrelsen;
att minska den lär vara bränslebesparande. På småbonde bygden regleras den
genom sena äktenskap och låg nativitet; verkningarna därav ha här på sista tiotalet
år framträtt skarpt.

2 4.

Trankil. Förekomma mycket, mest arvingar emellan. 1

Silbodal. Förekomma, ofta. Vid arvskifte av större egendomar alltid; 12 3. 2. 3
egendomarna pläga klyvas mellan barnen, då somliga av dem bygga på sin lott, 2
andra behålla den någon tid utan att bygga samt återigen andra sälja, ibland till
sina närmaste och ibland till främmande; mindre egendomar övergå i regel hela 3
till något av barnen.

Skillingmark. Rätt ofta. Vid dödsfall klvves merendels fastigheten mellan 1 2.
barnen; s. k. sämjedelningar äro vanligast. 2

Järnskog. Ej vanliga. Vid arvskifte är det alltid vanligt, att fastigheten 4. 1234.
klyves mellan arvingarna, bifall egendomen är så stor, att det låter sig göra utan *4
bortplottring; å en eller flera av de sålunda uppkomna lotterna bildas nya gårdar; 1 2 3.
är egendomen liten, brukar en eller två inlösa de övrigas delar, försäljning till 4
främmande förekommer icke ofta.

Kola. Förekomma. Vid arvskifte brukar jorden delas mellan samtliga eller 134.
flertalet arvingar.

bida. Förekomma. Vid arvskifte klyves egendomen, * inlöses av något av 1234. *2
barnen, eller också försäljes till främmande. 134.

Arvika landskommun. Sällan; i mindre utsträckning nu än i medio av 23. 1
1800-talet. Vid'' arvskifte inlöses egendomen i de flesta fall av ett av barnen, 3

Jorilundersökiringens betänkaudcn. III.

FRÅGAN 11. S OOK K NOM BUD.

1(12

•iller också bruka de egendomen gemensamt, tills försäljning till någon främmande
sker.

12. 2. l jSy. I liten utsträckning, endast tres eller fyra under senare åren. Vid

arvskifte kunna medelstora egendomar klyvas mellan barnen, som bygga egnahem.

12. *2 Algå. Vid arvskifte inlöses jorden — * numera av ett eller två av barnen —,
i. 2 så att stället blir oskiftat; gårdarna besittas av någon av arvingarna.

i 2

2 4 6. i Gunnarskog. Sällan; de flesta, som ägt rum på senare tider, ha skett i

6 sammanhang med bolagsköp. Vid arvskifte inlöser ett av barnen eller ock köper

l 4. i bolag; skogsmark plägar vandra över i bolagshandel'': då försäljning ej ägt rum, ha

fastigheterna skiftats mellan barnen, någon enstaka gång har ett utav dem inlöst den.

i 2. i Bogen. Vid arvskifte inlöses egendomen av ett av barnen, brukas av dem

2. 3 4. gemensamt, eller klyves. Försäljes till främmande.

6. 12. 2 Brunskog. Endast i ringa omfattning; mera nu än förr, beroende på att

5 förr var sämjedelning vanligare. Vid arvskiften kunde tillfälle till klyvning ha

givits, men ofta hava före föräldrarnas död en del av syskonen sökt sig utkomst
i städerna eller Amerika och vilja sedermera icke övergå till jordbruksarbete,
även då de äro i den lyckliga belägenheten att utan upplånat kapital kunna
12. i förvärva egen jord; i de flesta fall övergår egendomen till ett av barnen, som
2 köper lotten av sina syskon; där de äro många och ingen av dem förmår köpa,
säljes i regel till någon sockenbo.

1 23 4. Mangskog. Sällan. Då ägaren avlider, kommer i regel fastigheten i bolagens
2 ägo, vilka betala höga köpesummor.

4. 12 4. Boda. Mera sällan, icke nämnvärt mot för längre tid tillbaka. Vid arv *14.

skifte behålles egendomen vanligen av barnen, antingen för att inlösas, * eller delas;

12 4. 4 den säljes oek till främmande, vilket nu inträffar oftare än förr.

123 4. Sunne. Ofta. Vid arvskifte delas fastigheten oftast mellan arvingarna;

5 torde i de flesta fall övergå på något av barnen, ty man drager sig för att
bygga ny gård, i några fall säljes till främmande.

i 2. Ostra Emtervik. Ytterst sällan, antingen köper något av barnen egendomen,
*2 eller ock säljes den till främmande, *i så fall ofta till personer från övre delarna
av Värmland samt från Norrland, vilka förut till bolagen försålt sina hemmansdelar.

12. 2 Västra Emtervik. Sällan. Vid arvskifte säljas egendomarna vanligen till
främmande.

1 2. *2
1 2.

1 2 3 4. *1 3. 3

Gräsmark. I mindre utsträckning, * på senare åren, då egendomarna i regel
äro för små att klyvas. Vid dödsfall inlösas de av något av barnen eller försäljas
till främmande.

Lgsvik. a) Förekomma — *ty värr rätt ofta, i en del fall alldeles för mycket —
på senare tider många; högst få. För 30 år och längre tid tillbaka var det
brukligt, då någon jordägare avled, att barnen fingo sina lotter genom sämjedelning,
nu för tiden sker delningen genom hemmansklyvning; barnen dela eller
klyva fastigheten i smålotter, beroende på deras antal, resultatet fattigdom;
jorden delas mellan arvingarna många gånger icke så, att nya gårdar bildas,

Frågan 11, huvudinnehåll: förekomsten av hemmansklyvningar; om sådana under senare

tider Sigt rum; hur förfares med fastigheten vid arvskifte?

1''HÅCiAN 11. SOCKKNOMHUl).

1 C).''i

utan så, att var och oa brukar sitt stycke och är bosatt å eu annan gård; på så
sätt har jorden blivit odlad i småbitar, som vandra från don ena gården till den
andra; för att få jord nog till att föda häst och några kor, Sr man tvungen att
ha många sådana: det finnes jordbrukare, som ha jord på 10 å 12 ställen på
linda till eu halv mils avstånd från varandra och sådant torde icke kunna vara
lönande; i allmänhet inlöses egendomen av eu av arvingarna. 2 i.

Fryksände. Förekomma ofta; under senare tider i rätt stor omfattning. 5. i 2 :s r
Vid arvskifte delas vanligen fastigheten mellan barnen, dock förekommer någon
gång, huvudsakligast när fastigheterna äro små, att ett av barnen inlöser gården
eller att den säljes till andra personel-; då jordbruket är medelstort, vilket i 5
allmänhet är fallet, händer det kanske oftare, att eu arvinge utlöser de andra,
än att egendomen delas.

Ostmark. Ha i stor mängd förekommit under de senaste 10 å 15 åren; 12 8.

knappast eu egendom är oberörd av desamma ; fortgå ännu, ehuru i något mindre 3. 13. i

omfattning än förr. Vid arvskifte förekommer klyvning ofta — * ibland: mera sällan *2.
på grund av egendomens litenhet; är denna större och flera arvingar finnas,
klyves den.

Lekvattnet. Mera sällan; icke på senare tid. Stärbhusen behålla ofta fastig- 2 8. i 4 9. «
heten oskiftad; merendels inlöses gården av ett av barnen; bär den ett högt 2. i 2 4 s 9.
skogsvärde — * somliga egendomar ha 200 ä 250 har skogsmark — infinna sig*i4 9.
skogsspekulanter — * bolag eller andra — och köpa. *28.

Vitsand. Ganska vanligt; icke i någon större omfattning. En av arvin- 2. 3

garna plägar vanligen inköpa de andras lotter; ofta plägar svårigheten för eu 2

arvinge att inlösa fastigheten leda till gårdens försäljning, vanligast till bolag; ’
vid klyvning bliva lotterna vanligtvis för små som självständiga hemmansdelar. 3

Norra Ny. Vid arvskifte alltid; i allmänhet klyves mellan barnen, så att 4. 2 4.
nya gårdar bildas.

Nyskoga. Förekomma icke; gårdarna säljas i allmänhet till bolag. 3

Dalby. Vid arvskifte klyves i regel fastigheten mellan barnen, och nya 2 3 4 5. 235.
gårdar bildas; den inägojord var och en får, utgör i många fall ej mycket mer 2
än en tomtplats; att klyvning dock verkställes, beror dels på kärlek till fädernetorvan,
dels på skogens värde; genom avverkning av skogen erhåller ägaren medel
till sitt livsuppehälle; då den i dylika fall hårt avverkas, komma ägarna, då den
tar slut, i en svår ställning, helst som ingen industri finnes, som kan bereda
arbetsförtjänst. I enstaka fall inlöses egendomen av ett av barnen. 4

Södra Finnskoga. Klyvning, inlösning och försäljning; det senare van- 2 o. 5
ligen; sällan. För det mesta inlöses egendomen av ett av barnen, som sedan i de 2. 4
flesta fall försäljer till bolag eller enskilda spekulanter.

Norra Finnsköga. Sällan. Vid arvskifte blir i regel ett av barnen ägare 1
till fastigheten.

Ekshärad. Rätt ofta vid arvskifte — * nästan allmänt — bland den självägande 3 5 7. * 7
bondebefolkningen; i enstaka fall inlöses egendomen av ett av barnen, eller också 3 5. 357.
inköpes den — * oftare — av bolaget, då barnen övergå till industrien. *35.

Norra Råda. Förekomma * emellanåt; ett hemman är så gott som sönder- 1235. *2. 3

trasslat. Då ägaren dör, delas gården mellan barnen; fastighetens inlösning av''23. 235.

ett av barnen förekommer, lika ofta som klyvning, numera som en given regel; 2. 0

vanligen överlåtes egendomen genom köp före ägarens död till en av hans närmaste 1

164

FRÅGAN 11. BOLAG.

2 3 0. *2 anhöriga; försäljning till främmande förekommer * någon gång och då mest till
5 Uddeholmsbolaget, som brukar betala högst: numera sällan, förr däremot passade
bolaget på och köpte.

1 23 4. *3 4. Sunnemo. Sällan. Vid arvskifte försäljning till något av barnen eller — *i

l 2. do flesta fall — till främmande; nästan alltid till bolaget, intet av barnen mäktar
i vanliga fall lösa ut sina syskon; i vissa fall har dock ägaren varit nog framsynt
att redan i livstiden låta ett av barnen få köp å egendomen till ett lägre
pris, varigenom förhindrats, att egendomen övergått i främmande händer.

12 4. 14. *i Nyed. Mycket sällan. Efter fastighetsägarens död säljes egendomen — * i
2 4. 4 flesta fall — till främmande, eller inlöses den av ett av barnen; oftast behålles egendomen
av den överlevande maken för stärbhusets räkning; barnen ha hunnit till
Amerika, till industricentra eller till andra håll och ha där sina hem, så att
egendomen behöver e] delas för att ge hem åt mer än ett av dem; i allmänhet
äro gårdarna icke heller så stora, att en två-, tre- eller fyrdelning skulle lämna
en jordlott stor nog för försörjning av en familj.

2 3 4. 2 4. * 2 Älvsbacka. Ha icke förekommit under senaste tiden, utom i högst få — * tre —

4 5. fall. Då ägare av fastighet avlider, övertager i de flesta fall ett av barnen egendomen,
i några fall dela två av barnen fastigheten, även förekommer det, att
arvingar försälja till bolaget eller till enskilda.

Bolag.

Uddeholms a. b. Hemmansklyvning torde vara det minst vanliga sättet vid
arvskifte; inlösen av ett av barnen vanligast i Brattfors, Sunnemo och N. Råda
socknar; försäljning vanligare i Ekshärads socken och norr därom.

Billeruds rn. fl. a. b. Hemmansklyvningar förekomma mer och mer sällan;
när de förekomma, avse de icke uppdelandet av jord i flera brukningsdelar, utan
reglerandet av delägarnas skogsmarksinnehav. Då ägare av fastighet avlider,
inlöses någon gång fastigheten av ett av barnen, i enstaka fall klyves egendomen
mellan arvingarna, vanligen säljes fastigheten till någon utomstående.

Storfors bruks a. b. Hemmansklyvningar inom bolagets område hava ej
ägt rum.

A. b. Rämen-LHjendahl. Smågårdarna gå vanligtvis i arv eller försäljas
i allmänhet utan klyvning.

Forska ga Sulfit a. b. Klyvning förekommer i Klarälvsdalen vid dödsfall,
icke i regel; någon av sönerna tager i allmänhet egendomen och söker genom
att avdriva skogen eller på annat sätt lösa ut syskonen; i andra fall drives
egendomen många gånger för stärbhusets räkning, tills antagligt köpeanbud föreligger.

Lesjöfors a. b. Hemmansklyvningar förekomma mycket sällan, utan är det
vanligt, att något av barnen övertager hela gården, eller ock försäljes densamma
till någon främmande person.

Frågan 11, huvudinnehåll'': förekomsten av hemmansklyvningar; om sådana under senare

tider ägt rum: hur förfares med fastigheten vid arvskifte?

FRÅGAN 11. BOLAG.

165

Hellefors bruks a. b. Då en bergsman avlider, övertages egendomen av
arvinge, då densamma icke silljes. Klyvning av hemman förekommer sällan.

Gustaf sfors fabrikers a. b. Hemmansdelarna tåla i allmänhet icke vidare
klyvning, om besutenhet åsyftas, förrän jordbrukets skötsel hunnit en pinne högre
på intensitetsskalan och bättre kommunikationer möjliggjort biförtjänster hos uppblomstrande
nya industrier; gränssocknarna till Norge lida av dröjsmålet med
förbättrade kommunikationer. Stärbhusen behålla egendomen ofta rätt länge,
tills realisation på förmånligt sätt kan vinnas; klyvning mellan arvingarna av
hemmanslottema torde förekomma mindre ofta, man förstår ju att kalkylera; att
nybygga på en utbruten sådan lott kostar lika mycket eller mer än lottens värde;
finns ingen biförtjänst heller i orten att få, så är företaget huvudlöst; detta
begripa de flesta, men icke alltid de, som söka locka och truga en fattig, oerfaren
stackare, i välgörenhetssyfte påstås det, att skaffa sig eget hem, utan hus, utan
nämnvärt eget kapital, utan kommunikationer, utan avsättningsmöjligheter och
utan biförtjänster från närliggande industri; det naturliga är, att stärbhusen antingen
dela egendomen eller sälja och dela penningarna; erbjuder det första
alternativet inga fördelar, så tillgriper man det andra; högsta köpesumman vill
man ernå och den högst betalande blir självfallet den nye ägaren; bolagen köpa
endast undantagsvis små lotter; finnes stor skogsmark, blir det en annan sak,
men då kommer den under bättre skötsel; den enskildes livstid är för kort i
förhållande till skogens omloppstid vid uthållig skogsskötsel.

Persbergs m. fl. Graf bolag. Hemman sklyvningar inom bolagens intressesfärer
hava ej förekommit.

Kraft-a. b. Gullspång-Munkfors. Oftast inlösen eller försäljning.

A. s. Lier, Varald & Bogen. Förekomma icke.

Graobergskovens a. s. I Södra Finnskoga socken äger hemmansklyvning
vanligen rum vid dödsfall.

Katrinefors a. b. Hemmansklyvningar ha i norra delen av socknen endast
undantagsvis förekommit, men har däremot i södra delen på sista tiden ofta
förekommit att, då ägare till fastighet avlidit, egendomen delats mellan barnen,
som sedan bruka var och en sin del.

Glaf va Glasbruks a. b. Förekomma vid arvskiften och behållas lotterna
merendels av arvingarna.

A. b. Kroppstadfors bruk. Hemmansklyvningar förekomma.

Lundsbergs Fastighets-a. b. Förekomma icke.

Kohlsäters a. b. Förekomma icke, egendomen säljes gemensamt.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. Ett par under senaste 30 år; i allmänhet
inlöses egendomen av ett av barnen.

A. b. Finshyttan. Hemmansklyvningar förekomma sällan. Då ägare av jordbruksfastighet
avlider, klyves fastigheten i regel ej, utan övertages av någon av
barnen eller försäljes.

Holmerudsfors a. b. Förekomma, nästan i samma män som arvskiften
förekommit, då de allra flesta egendomar delas mellan arvingarna för bildandet
av nya hem; detta bruk har helt förändrat jordegendomarnas karaktär till småbruk
och i vissa fall till jordlägenheter, men samtidigt har uppstått en självägande
klass jordägare, som för sin bärgning måste anlita biförtjänster; dessa borde

I-RÅGAN 11. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

166

beredas dem inom egen bygd först och inom landet i andra rummet; inom orten
kan detta ske endast genom tidsenliga kommunikationer; de ansatser till mindre
industriföretag, som gjorts, visa både behovet av sådana ävensom intresset för
sådana företag från ortsbefolkningens sida, men på samma gång visas det, att
någon nämnvärd utveckling till fulla behovet av sådan industri ej låter tänka
sig utan dessa kommunikationer; för jordbrukets höjande vore detta kanske ännu
viktigare, då en bättre avsättning av jordbruksalster måste finnas, för att detta
kan bliva verkligt lönande.

Fåens Sjösänkningsbolaj. Förekommer litet av varje sorten, men klyvningar
minst, tv de fördyras så mycket i byggnation, och här är runt omkring förut
sönderplockat.

Större egendomsägare.

Nor: Olof Andersson. Hemmansklyvning kan förekomma, där egendomen
är så pass stor, att det bär sig att dela upp och bygga ut flera lotter, men på
mindre egendomar blir det vanligtvis för dyrt att klyva sönder och nybygga;
då händer ej sällan, att egendomen utbjudes till den högstbjudande. Finns det
någorlunda bra skog till egendomen, så blir det vanliga, att något bolag eller
enskild trävaruhandlande, som giver högsta anbudet, erhåller den; exempel härpå
finnas från många socknar; sedan skogen är avverkad, händer rätt ofta, att
egendomen säljes för billigt pris till någon jordbrukare, som har lust att sköta jord.

Bro: H. v. Axelson. I allmänhet klyves mellan barnen, om så lämpligen
kan ske.

Bro: F. M. Molin. Egendomarna klyvas ofta, men syskon utlösa varandra
så, att endast en behåller föräldragården.

Silbodal: Olof Danielsson. Sådana förekomma, ävenså alla omnämnda

realisationssätt.

Norra Ny: Daniel Andersson. I allmänhet klyvas fastigheterna mellan
barnen, med bildandet av nva gårdar.

Norra Ny: P. J. Nordqvist. Vanligt med hemmansklyvning; arvingarna
bilda nya gårdar; sällan sälja arvingar till varandra eller främmande.

Norra Ny: L. 0. Nordqvist. I regel delas mellan barnen; försäljningar
förekomma även, dels till något av syskonen, dels till främmande.

Norra Ny: Olof Sonesson. Klyvas för det mesta.

Dalby: Per Persson. Hemmansklyvning förekommer, men i mycket liten
omfattning.

Ekshärad: Daniel Jonasson. Förekomma vid ägarens död.

Ekshärad: P. J. Ekblom. Alla tre sätten, försäljning till främmande minst
vanligt; ofta förmår ej ett av syskonen lösa den andres lott, varför delning måste
ske. Under 1860- och 70-talen sålde flera stärbhus egendomar till bolaget.

Frågan 11, huvudinnehåll: förekomsten av liemmanskly vningar: om sådana under senare

tider ägt ruin: hur förfares med fastigheten vid arvskifte?

KRAGAN 11. I. A N T M Ä T Ii RI STAT E N.

167

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad. Högst sällan. Vid dödsfall inom
familjen, då boet skiftas, försäljes i regel fastigheten till någon stärbhusdelägare,
någon gång även till annan person.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi. Då ägare till jordbruksfastighet
avlider, klyves vanligen denna mellan barnen, men förekommer även, att ett av
barnen inlöser de övriga andelarna.

Domhavande.

Domhavanden i Fryksdals domsaga. Hemmansklyvningar äro mycket vanliga.

Lantmäteristaten.

t. f. Lantmätaren i Ostersysslets distr. Ganska sparsamt inom distr.; ett och
annat laga skifte förekommer, men få dessa skiften betraktas såsom efterblivna från
den tid sådana huvudsakligen pågingo i dessa trakter. Inom Färnebo härad, soin
hörer under bergslag, har endast ett och annat laga skifte förekommit. I de orter,
som höra under bergslag, får laga skifte ej ske under vissa omständigheter, enligt
Kungl. skiftesstadgans 78 § 4 m. Sällan förekommer, då ägare till jordbruksfastighet
avlider, att fastigheten klyves eller skiftas mellan barnen, oftast inlöses
densamma av ett av dem eller försäljes gemensamt till främmande.

Lantmätaren i Karlstads distr. Denna skiftesform har under åren 1010
—12 förekommit i 13 fall och arealen gällt 600 har och 36 delägare. Fastigheten
klyves vanligen mellan barnen eller försäljes till en eller flera främmande.
Fordom förekom oftare att ett av barnen, vanligen äldste sonen, fick behålla
eller köpa egendomen av föräldrarna på deras ålderdom och till billigare pris,
för att den ej skulle gå ur släkten; torde nu sällan förekomma.

■ Lantmätaren i Södersysslets distr. Obetydligt; minst mellan stärbhusdelägare,
i så fall vanligen av större eller medelstora egendomar. De mindre säljas
vanligen för stärbhusdelägamas gemensamma räkning eller övertagas av någon
av dem, som utlöser de övriga.

Lantmätaren i Nordmarks distr. Från och med den ''/, 1910 till 1(i/9 1913
ha inom Nordmarks distrikt förekommit 140 stycken laga hemmansklyvningar.
Man kan säga, att vid frånfälle jordbruksfastigheten nästan utan undantag klyves
mellan arvingarna — dessa må vara huru många som helst och fastigheten huru
liten som helst. Att detta i många fall kan giva anledning till vanskötsel är
tydligt, enär i ofantligt många fall besuttenhetsgränsen vid klyvningarna överskridits.
Mannen ärver en liten bit jord i ett hemman, hustrun en annan
liten bit inom ett annat hemman, en annan socken eller ett annat härad. Kunde

KRAGAN 11. LANTMÄTERI STATEN.

168

och ville dessa nu bortsälja ena delen och inköpa ägor intill andra delen, skulle,
fast med viss kostnad, familjen kunna skaffa sig en lämplig egendom; oftast sker
dock ej så, utan brukar familjen båda ägolotterna med det resultat, att den
icke bebyggda lottens brukning gränsar till vanhävd.

Lantmätaren i Arvika, distr. Hemmansklyvningar förekomma inom Jösse
härads samtliga socknar och torde antalet i medeltal kunna beräknas till mellan
20 och 30 stycken pr år för hela häradet. I regel delas egendomen mellan
arvtagare uti dödsbo, men där densamma utgöres av huvudsakligast skogsmark,
förekommer även försäljning av hela ägolotter till bolag eller enskild person, och
då ofta på så sätt, att någon av arvtagarna återköper inägorna med en mindre
del skogsmark, som sedan frånstyckas.

Lantmätaren i Älvdals distr. I regel klyvas fastigheterna mellan de olika
ägarna, äVen barnen efter avliden fastighetsägare dela i allmänhet fastigheterna
emellan sig. Sålunda hä under år 1910 14 st., år 1911 18 st., år 1912 8 st.
hemmansklyvningar handlagts.

e. Lantmätaren Nils Lust. Wingquist. Inom Nyeds härad förekomma icke
hemmansklyvningar i nämnvärd grad, utan köpes oftast egendomen av eu arvinge
eller säljes gemensamt; däremot inom Nedre Älvdals härad klyvas egendomarna
barnen emellan och bebyggas.

Frågan 11, huvudinnehåll: förekomsten av hemmansklyvningar; om sådana under senare

tider ägt nun; hur förfares med fastigheten vid arvskifte?

Frågan 12.

Vilka erfarenheter hava hitintills vunnits om ägostycknings- och jordavsöndringslagarnas
tillämpning inom socknen och särskilt om afstyckning av inägojord
från skogsfastighet?

a) Förefinnes benägenhet hos ägare av skog sfastigheter att avstycka och försälja

sina fastigheters inägojord, och i vad mån förefinnes sådan benägenhet
särskilt hos bolag eller enskilda?

b) Har en sådan jordutstyåkning från skogsfastigheter, där den ägt rum, åt följts

av tillräcklig husbehov sskog, odlingsmark, erforderlig betesrätt samt i
övrigt skett på lämpligt sätt?

c) 1 vad mån anses genom de faktiskt skedda utstyckningarna kunna uppstå

ett utvecklingskraftigt jordbruk och skapas en självständig befolkning?

Sockenombud.

Nordmark. 1) a) Förekommer icke. 2

Fämen. Ägostyckningar och jordavsöndringar förekomma icke. 12 3 6.

Brattfors. a) Torde icke förekomma varken hos bolag eller enskilda. 13.

b) Har icke förekommit.

Gåsborn. Ägostyckningar och jordavsöndringar förekomma icke. 12315.

Kroppa. a) Förekommer icke. 4

Lungsund. Ägostyckningar och jordavsöndringar förekomma icke. 3

Ölme. Ej annat-än gott; många ha erhållit full äganderätt till sina lägen- 2
heter, förut mycket svårt att erhålla sådan.

a) I ett par fall hos enskilda.

b) Vid ägostyckningar tillräcklig husbehovsskog, ävensom övriga förmåner 12.
med kreatursbete.

c) Ägostyckningslagen, rätt använd, är till nytta för befolkningen, 2

Varnum. Ägostyckning har icke nämnvärt förekommit utom i norra delen 2
av socknen vid egendomarna Gustaf svik och Niklasdam.

a) Synes förekomma hos staten, som från sina här förvärvda fastigheter för- 1
slagsvis till försäljning utlagt inägojord, dels utan och dels med obetydlig skogsmark.

b Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

170

FRÅGAN 12. SOCKENOM BUD.

b) De jordutstyckningar, vilka .skett från skogsfastigheter, hava varit olämpliga,
i det att inägojorden icke åtföljts av tillräckligt med husbehovsskog; vid
utstyckningen av (rustafsvik lämnades till gårdarna tillräckligt med husbehovsskog.

c) Ett utvecklingskraftigt jordbruk kan icke uppstå, då skogsbrist föreligger.

Visnum. a) I mindre utsträckning.

b) I flesta fall husbehovsskog och erforderlig betesrätt.

c) Då dessa utstyckningar skett på ett fördelaktigt sätt, kan ett utvecklingskraftigt
jordbruk skapas.

Ritdskoga. Hava endast i ringa mån kommit till användning.

Nysund. a) I enstaka fall har ägare av skogsfastighet avstyckat och försålt
inägojord.

b) I allmänhet har skog till husbehov åtföljt, men ej betesrätt,

c) I den mån, som de utstyckade fastigheterna varit nog stora för familjen,
eller då tillfälle till arbetsförtjänst, ifall de varit mindre, funnits i närheten, ha
utstyckningarna bidragit att skapa eu självständig befolkning.

Södra Råda; Vase. Förekomma icke.

Alster, a) Särskilt hos bolag: föga styckning bär ägt rum; domänintendenten
har emellertid föranstaltat om styckning av och avsöndring från åtskilliga egendomar
med mycket goda resultat; lägenheterna ha varit lättsålda.

b) Så är förhållandet.

c) Där hus och tillräckligt med skogsmark åtföljer jorden, går det bra, i
motsatt fall tvivelaktigt; bäst om gamla hus funnes, som så småningom kunde
förbättras och förnyas.

Ostra Fågelvik. Egentliga skogsfastigheter förekomma icke; de ägostyckningar
eller jordavsöndringar, som företagits, äro små och få.

a) Mest hos bolagen; a. b. Skattkärrs Tegel- och Kakelfabriker har avsöndrat
på en av de inköpta egendomarna; mesta delen av skogen behölls, då
däremot större delen av inägojorden försåldes, detta för att bolaget i framtiden
skulle ha egen ved till fabrikerna.

b) Husbehovsskog etc; nämnda bolag lämnade en mindre del skog vid inägojordens
försäljning; köparna av dessa lotter hade förut små jordbruk, som på
detta sätt förstorades.

c) Utvecklingsmöjligheterna ringa.

Störa Kil. a) Ett bolag, som äger c:a 800 har skogsmark, har sålt inägorna.

b) I allmänhet tillräckligt med husbehovsskog, någon gång dock knappt.

c) Utmärkt jordbruk, om köparna bestå av arbetsamt och dugligt folk med
nödiga resurser; här särskilt gäller: “rätt man j»å rätt plats".

Frykerud. Agostyckningar och jordavsöndringar ha icke förekommit.

a) Från ett f. d. kronohemman ha frånskilts några lotter med en areal från
2.5 till 10 har.

b) Ingen skog eller odlingsmark, ej heller betesrätt, ehuru hemmanet hade
c:a 115 har skogsmark av god beskaffenhet.

Frågan 12, huvudinnehåll: erfarenheter om ägostycknings- och jordavsöndringslagamas

tillämpning: a) benägenheten hos olika ägare av skogsfastigheter att avstycka och för sälja

inägojorden: b) om utstyckningen åtföljts av tillräcklig husbehovsskog etc.;

c) om genom utstyckningarna uppstått utveckligskraftigt jordbruk och eu själv ständig

befolkning.

KRAGAN 12. SOCKENOM Hl! I).

171

<•) Om utstyckningarnn gjonl(''s tillräckligt stom och försåges med husbohovsskog,
skulle därigenom ett utveeklingskraftigt jordbruk och eu välmående, självständig
befolkning skapas.

(före Ullerud. a) Hos bolag: Korsbåge Sulfit ad), och Agnhammars bolag 13.
ha till stor del avstyckat och försålt sina skogsfastigheters inägojord: hos enskilda 5
blott i trängande behov av penningar.

b) Husbehovsskog, icke betesrätt. i 3.

Ransäter. a) Benägenhet att frånstyrka jord lian icke förekommit; endast 15. 2
mycket sparsamt ha bolagen utstyckat inägojord, ej heller hos enskilda förekommer
sådan styckning i nämnvärt omfång; emellertid har det förekommit, att en del av i
skogsmarken frånsålts egendom.

Nedre Ullerud. a) Ganska stor benägenhet, men för bolagen ställa sig 14.
svårigheter på grund av inteckningar.

b) Endast i ett fall; vanligen utstyckas mindre områden — :: om c:a 1/6 har — *i
till tomter.

c) Endast i ett fall. i

Grava. Lagarna ha varit till fromma för dem, som haft lägenheter på vissa l
år eller på arrende, ty i allmänhet har det icke mött större svårigheter att få
dessa avsöndracle för alltid.

a) Sällan; blott hos staten och hos enskilda, men icke nämnvärt hos bolag. 2. i

b) Huvudsakligen avsett tomter till bostadslägenheter — * åt industriarbetare, i l 3. *3
enstaka fall någon jordbit —, ytinnehållet har då icke varit större än att alltsam- l
mans uppodlats; husbehovsskog förekommer sällan och betesrätt aldrig.

c) För små för att kunna befrämja ett utveeklingskraftigt jordbruk och .skapa i 3.
en självständig befolkning, då den är beroende av industriidkare och bolag; ingen 3
jordägare borde ha rättighet att sälja mindre än 0.5 har jord till bostadsplats,

ty om en husägare ägde så pass mycket jord, vore han ej fullt så beroende som
nu; vidare borde försäljningspriset motsvara jordens verkliga värde och icke, som
nu är fallet, kunna uppskruvas till c:a 10 000 kr. pr har.

Hammarö. Tillämpningen har utfallit till belåtenhet. i

a) Skogsfastigheter förekomma icke i större omfattning; avstyckning av inägo- 2
jorden högst sällan, benägenhet för dylik finnes hos enskilda.

b) Utan skog.

c) Ett utveeklingskraftigt jordbruk kan icke uppstå.

Nor. a) I regel vanligast hos bolag och större godsägare, vilka gärna numera i
frånsälja små torp; i fråga om enskilda blott i ett par fall. 2

b) Tillräcklig skogsareal; mindre skogsareal än vad fallet bleve, om klyvning 2. i
företoges.

Segerstad. Agostyckningar och jordavsöndringar förekomma icke; mycket 12. 3
ringa.

Grums. Göda erfarenheter. Agostyckningar och jordavsöndringar före- i. 3
komma icke.

a) Förekommer icke. i

Borgvik. Agostyckningar och jordavsöndringar förekomma icke. 12 4.

a) Förefinnes icke. 2

c) Utstyckningama skulle ej ekonomiskt bära sig efter nutidens fordringar,
om ej biförtjänster funnes.

172

FRÅGAN 12. SOCKKNOMBUD.

123; i Ed; Gillberga. a) Förekommer icke.

1. 2 Långserud. a) Förekommer. Förekommer icke.

] b) Tillräckligt vid utstyckning av kronoegendom.

c) I den del av socknen, där skogsmarken är av större ytvidd på egendomarna
och åkerjorden liten, magrare och mera svårbrukad, kunna utstyckningar
''ej befrämja jordbruket, utan lända detta till skada.

2 Stavnäs. Både ledsamma och nöjaktiga resultat.

2. 3 a) Benägenhet finnes hos så väl enskilda som bolag att försälja inägor; för

några år sedan utbjöd Stömne bruks a.b. inägojord, dock utan att några speku 1

lanter uppträdde. Förekommer icke.

2 b) Vanligtvis utan tillräcklig liusbehovsskog.

13. Högertid, a) Har icke förekommit.

5 G lava. Lagarna ha visat sig i många fall praktiskt nyttiga, men utryckning
av inägojord från skogsfastighet och tvärt om borde ej få förekomma, enär

3 en bonde utan skog blott är en halv sådan. Långt ifrån lyckligt är det, när
skogen skiljes från inägorna och säljes, sådana skoglösa egendomar räknas som
nästan alldeles värdelösa; slika affärer borde rent av vara förbjudna.

4 5.3 a) Sådan benägenhet förefinnes icke; dylik försäljning har blott skett från
egendomar, som ligga nära arbetsplatserna, och endast till tomter och potatistäppor,
någon skog har ej därvid kommit i fråga.

5 b) Bolagen köpa så mycken skogbeväxt mark de få, och bonden får nog
bara åkertegarna kvar.

i Värmskog. Agoutstyckning har icke förekommit; jordavsöndringar endast
ett mindre antal, de flesta i fråga voro soldattorp.

a) Sådan benägenhet har ej visat sig; då en fastighet köpts för avverkning
av skogen, har den efter avverkningen sålts i sin helhet.

Svanskog; Millesvik. Agostyckningar och jordavsöndringar förekomma icke.
Eskilsäter. a) Inägojord har icke avstyckats.

By. a) Icke nämnvärt,
c) Styckningarna slå icke väl ut.

Bro. Ha tillämpats endast i liten omfattning.

Södra Ny. Agostyckningar och jordavsöndringar förekomma icke.

Kila. Agostyckning förekommer icke, endast jordavsöndring; denna dock
endast i ringa omfattning och avser vanligast blott åkerjord, även kan den gälla
avverkad, för odling lämplig skogsmark.

a) Utstyckning av soldattorpen.

b) Då skogen för ägaren utgör huvudsaken, kan man knappast sätta i fråga,
att vid utstyckning av inägorna skogsfång och betesrätt skulle följa för ett
flertal skiften.

c) Något utvecklingskraftigt jordbruk eller någon vidare självständig befolkning
kan ej härigenom uppstå.

i 2; i
1 2.

1 2.

12 3. 13.

Frågan 12, huvudinnehåll: erfarenheter om ägostycknings- och jordavsöndringslagarnas

tillämpning; a) benägenheten hos olika ägare av skogsfastigheter att avstycka och för sälja

inägojorden; b) om utstyckningen åtföljts av tillräcklig husbehovsskog etc.;

c) om genom utstyckningama uppstått utvecklingskraftigt jordbruk och en själv ständig

befolkning.

KRAGAN 12. SOCKKNOMBUD.

17. t

Tvetu. Avsöndringar av inägojord i ringa utsträckning; lagen varit till stort i
gagn för både köpare och säljare.

Sillerud. Tomtavsöndringar till kyrka, skolhus, missionshus, godtemplarlokal 3
och några enskilda byggnader; i ett fall har ett skogsskifte avsöndrats vid försäljning
till bolag; ägostyckning har i ett fall förekommit, då ett bolag till salu
utbjöd sina inägor med tillhörande hagmark, varvid genom ägostyckning skogsmarken
skulle frånskiljas, men allmogens obenägenhet för att köpa egendom med
frånskild skogsmark har gjort, att ingen ens gjort sig besvär med att fråga om
pris och villkor för det utbjudna; avsöndring av skogsmarken från jordbruks- 4
fastigheter har sparsamt förekommit, och där så skett, visat sig mycket skadlig
även då försäljaren förbehållit sig rätt till husbehovsskog.

Holmedal. a, b) Förekommer icke. 123.

c) A de större egendomar, som delats, har det skapats ett utvecklingskraftigt 1 3.
jordbruk och en självständig befolkning.

Västra Fågelvik, a) Förekommer icke. 13.

Töcksmark. Agostycknings- och jordavsöndringslagarna hava knappast vunnit 1 2.
någon tillämpning.

Ostervallskog. Agostyckningar och jordavsöndringar förekomma icke. 1 2 3.

a) Intet enda fall.

Karlanda. a) Förekommer mycket sällan. 12:14.

Blomskog, a) Ägostyckning har icke förekommit. 1234.

b) Skogen behöves, så att ingen torde vilja köpa inägorna utan densamma. 2 3.

Silbodal. a) Styckning förekommer sällan; benägenhet hos en och annan 1. 3
enskild, om god betalning bjudes, eljest icke; en skogsspekulant försålde inägo- 2
jorden från sina inköpta egendomar till sådana, som förut haft små fastigheter i
egendomen.

b) . Endast små bostadslägenheter med litet trädgårdsjord, men utan alla 3
andra förmåner, ha utstyckats; bäst om ägare av mindre egendomar även få vara 2
ägare av skogsmark.

c) Utstyökningarna ej att rekommendera, * t v här behöves ganska väl, att 12. *2
miiidre jordbruk har ett skogskapital att tillgå.

Skillingmark. De avsöndringar, som redan äro gjorda, äro till stor skada 2
för dem, som låtit avsöndra.

a) Bolagen ha avstyckat sina fastigheters inägojord, numera finnes ingen
benägenhet.

b) Vid jordutstyckningen frånskiljes alltid skogen och i allmänhet betes- 1
marken, så att bostaden och inägorna bli i saknad av vedbrand jämte allt virke
till stängsel, husreparationer, ävensom bete åt kreaturen.

Järnskog, a) I allmänhet icke; frånsäljning av inägor har ägt rum i några 123. 1234
få fall * av enskilda; bolaget ägnar jordbruket stor uppmärksamhet. *4

b) Båda delarna.

c) Torde ej gagna, utan förr skada jordbruket, som måste stödjas av skog.

Kola. Nästan inga ägostyckningar eller jordavsöndringar förekomma. 134.

a) Förefinnes icke.

Eda. a) Så väl hos bolag som enskilda; under de senare åren ha ett 20-tal 1234. 234
utstyckningar ägt ruin.

1 74

FRÅGAN i 2. SOCKENOMBUD.

2. 13. 3 b) Olika; i många fall för litet .skogsmark, odlings- och betesmark; betesrätt
å icke frånskild mark lämnas icke.

i 4. * i c) Utstyckningar ha — * i ringa mån — bidragit till skapande av mera obero 2

ende och självständighet; med nutida goda arbetsförtjänster har det lyckats flera
att genom arbete och sparsamhet skapa sig eget hem, vilket ju medför en viss

3 grad av självständighet; ett mindre jordbruk utan eller med otillräcklig husbehovsskog
kan icke bliva livs- eller utvecklingskraftigt, alldenstund den ekonomiska
grunden blir för svag, vilket de skedda utstyckningarna torde komma att visa.

i Arvika landskommun. Så gott som alla ha skett i närheten av Arvika stad

för att bereda tomtplats åt arbetarna i staden; blott i ett fall har inägojorden

avstyckats och försålts, nämligen vid försäljning av kronohemmanet Giistås.

i Ny. a) Agostyckning något på så väl bolags- som enskild jord.

2. i b) Nödig husbehovsskog; betesmark och något skog till vedbrand, dessutom

gott om avfallsved för skapligt pris till bränsle,

c) Befolkningen är bofast och självständig.

3 Algå. a) Icke hos enskilda, men väl hos bolagen på de ställen, där egendomarna
ej ligga så till, att arrendatorema kunna användas i deras arbete, eller
ock egendomarna äro så stora, att, innehavarna ej kunna göra något mera än sköta

i jorden; hittills har dylik frånstyckning skett på få ställen.

2. i 2. 3 b) Alltid någon skog, tillräckligt för husbehov; utan skog.

1 c) Icke att rekommendera, ty ägarna till jorden kunna knappt existera, med

2 mindre de ha skog till avsalu; ägostyckningen har verkat, att befolkningen
blivit självägande.

2 5. Gunnarslcog. Tillämpas knappast.

l 2 6. i 2. *i a) Benägenhet hos bolag, vilka avyttra — *ofta då jordbruket är mindre lönande,

ö i de flesta fall till någon närboende fastighetsägare. Ingen benägenhet hos bolag;
däremot bruka bolagen, särskilt Jössefors, byta till sig mera skogrika lägenheter
för sämre sådana, sedan skogen skövlats.

4. *1 4 5 6. 5 b) I vanliga fall * otillräcklig husbehovsskog; de få försäljningarna från bolag
ha ägt rum först sedan skogen avverkats, så att det blir knappt om bränsle;

i vanligen har s. k. hag- eller ängsmark med tillhörande ved- och husbehovsskog
(en mindre areal) ingått i köpet.

c) Föi’ jordbruket och befolkningen äro de tydligen ej till båtnad, då den
självständighet, som den besuttna bondeklassen i långa tider innehaft, betydligt
förminskas, om den värdefulla inkomstkälla, skogen utgör, ej längre finnes att
tillgå som hjälp till betäckande av de kostnader, som skötseln av ett jordbruk ound 5

0. gängligen medför; så snart skogen avskiljes från inägojorden, kan ej ett utvecklings l

kraftigt jordbruk uppstå; bondens söner och döttrar bli mer och mer hänvisade

4 att söka sin utkomst å annat håll; då tillräcklig husbehovsskog medföljer och
jorden kommer i händerna på riktiga arbetskrafter, äro dylika ägostyckningar
en välsignelse. 1

1 234. 2 Bogen, a) Särskilt hos bolag; då vissa sådana inköpt mindre egendomar,,
har inägojorden alltid avstyckats och försålts.

Vrågan 12, huvudinnehåll: erfarenheter om ägostycknings- och jordavsöndringslagarnas tillämpning;

a) benägenheten hos olika ägare av skogsfastigheter att avstycka och för sälja

inägojorden; b) om utstyckningen åtföljts av tillräcklig husbehovsskog etc.;

c) om genom utstyckningarna uppstått utvecklingskraftigt jordbruk och en själv ständig

befolkning.

I''HÅ (i AN 12. SOCKKNOMKUl).

IT.'')

1)) Husbeliovsskog i otillräcklig mängd; ulls icke åtföljts av husbeliovsskog. l. 2
Tillräcklig odlingsmark, erforderlig lictcsriltt samt i övrigt skett på lämpligt sätt. 3 4.

c) Ett utvecklingskraftigt jordbruk har uppstått; de, som inköpa avstyckningar 8 4. 2
utan skog, måste nog vara mycket sparsamma och arbetsamma samt finna sig i
försakelser i många hänseenden, om de skola kunna klara sig så pass, att icke
skuldsättning måste förekomma; genom utstyckningarna kommer nog aldrig att i
uppstå något utvecklingskraftigt jordbruk, snarare tvärt om.

Brunskog. Agostyckningslagen har här verkat endast gott; genom denna 12. 2
lag kan den mindre bemedlade få både äganderätt och lagfart på deri jordbit,
han kan köpa.

a) Förefinnes icke.

b) Har knappt förekommit, men i de fall sådan skett, har den åtföljts av
tillräcklig husbeliovsskog etc.

c) Där jord säljes till person, som förstår att sköta den och kan betala,
vare sig den utgöres av åkerjord eller skogsmark, där uppstår och har uppstått
en utvecklingskraftig och förståndig jordbruksbefolkning, men skuldsättning å
jorden verkar motsatsen.

Mangskog. a) Har hittills icke förekommit, I enstaka fall ha bönder s&lt 18 4. 2
skogsmarken till bolag.

b) Ja, tillräckligt med husbeliovsskog etc. i ■> s 4.

c) Utstakning av inägojord från skogsmark borde icke få äga ruin i dessa 2
trakter, där ett jordbruk utan någon avkastning från skogen på ingå villkor lönar

sig. I de fall, där ägostyckning skett och skogen skilts från åkerjorden, har i:) 4.
ägaren av åkerjorden haft svårt att reda sig på jordbruket; något utvecklings- 1 234,
kraftigt jordbruk eller någon självständig befolkning skapas icke därigenom.

Boda. Lagarna ha hos arbetarebefolkningen väckt intresse för jordförvärv; l
en given fördel för jordbrukets bättre skötsel ligger däri, att en ägolott, som 14.
består av ett skifte här och ett där, kanske ända till sju ä åtta delar på olika
ställen, kan styckas så, att jordägarna kunna få köpa var och en de närliggande
skiftena, varigenom säljaren får bättre betalt och köparen reellare egendom;
även dessa lagar kunna emellertid missbrukas i spekulativt hänseende, såsom då 4
en egendom köpes av en affärsman, som behåller och skövlar skogsarealen samt
säljer husen och inägorna,

a) Benägenhet uteslutande hos enskilda jordägare. i

b) Vanligen utan erforderlig husbeliovsskog.

Sunne. a) Då en fastighet är så stor, att flera familjer kunna existera på den, 5
händer det icke sällan, att den delas till allas belåtenhet. Förefinnes icke. 1234.

b) Då sådan styckning försiggår med bondejord, sker den alltid efter skattetal, 0
och då får den mindre lotten sin del av skogsmarkerna.

Östra Enitervik. a) I två ä tre fall har förekommit att köpare av skogs- 1 2 3.
hemman återförs&lt inägojorden med hagmark och eu mindre skogsareal, sedan
de först avverkat skogen; resten av skogsmarken innehava de ännu.

b) Ja; då större delen av skogen är avverkad, kan densamma först i fram- 13. 2
tiden giva någon inkomst.

c) Givetvis olyckligt, om skogsarealen skiljes från inägoarealen. 1 2 3.

Västra Enitervik. a) Endast ett fall har förekommit, 1

b) Skett på lämpligt sätt.

Gräsmark, a) På senare tiden i någon mån; i synnerhet hysa bolag och 1. 2
tomtspekulanter stor benägenhet härför.

176

KRAGAN 12. SOCKENOMBUD.

2 b) Då bolaget eller den enskilde spekulanten är myeket rädd om skogen
och helst vill bli av med inägor och byggnader, vilka endast medföra omkostnader,
i 2. torde det vid de flesta avsöndringar bli knappt med både skogs- och betesmark.

c) Blott under förutsättning av fördelaktigare villkor än hittills.

14. Lysvik. Inga erfarenheter.

23. i a) Utstickning förekommer ej nämnvärt; icke alls.

5 Fry k sände. Ägostyckningar och jorda vsöndringar förekomma icke.

1 2 3 4 6. a) Hos bolagen ingen benägenhet att frånstycka och sälja inägorna till skogsfastigheterna;
ett par enskilda sågverksägare hava under år 1911 styckat och
sålt inägojord till ett par- fastigheter.

b) Husbehovsskog, odlingsmark och betesrätt hava ej ingått vid dessa köp.

c) Genom de skedda utstyckningarna ha inga nya jordbruk skapats, utan
de sålda lotterna ha lagts till förut befintliga jordbruk.

2 Ostmark. a) Agostyckning och jordavsöndring förekomma numera vid för 1

säljningar för undvikande av hemmansklyvningar, där sådant låter sig göra; ännu
dock ganska sparsamt, kanske blott till ett antal av 12 — 15; bolag ha i några
fall liksom några enskilda skogsspekulanter frånstyckat och sålt inägojorden;

2 de förväntas inom kort frånstycka alla inägor, vilka ej lämna dem någon av 4

kastning genom utarrendering. Varken bolag eller enskilda vilja sälja sina fastig l

heters inägojord; däremot ha enskilda ägare i vissa fall sålt och frånstyckat skog,

3 men behållit inägorna; en sorglig erfarenhet har vunnits genom att bolag fått
köpa skogen till åtskilliga egendomar: förr kunde en hushållsaktig småbonde klara
sig någorlunda, när han hade skogen, ty om han tog litet då och då, så kunde
skogen växa igen, men när bolaget tog skogen, sitter han fast, då han ej kan
existera på jordbruk utan skog.

1 b) Har knappast skett på lämpligt sätt; för liten skog har lämnats, av
bolagen och enskilda skogsspekulanter har lämnats 2 å 3 har skogsmark, huvudsakligen
till bete; allmän betesrätt på de ej inhägnade skogarna förekommer
dock; det bolag, som en gång fått köpa en egendom, avhänder sig aldrig skogen,

2 ej ens nödig vedbrand, om de skulle sälja inägorna; jordbruk, som utan skog
kunna lämna ägaren bärgning, förekomma knappast.

i c) Sakna så gott som all betydelse härför.

1 2 4 9. 7 Lelcvattnet. Agostyckning har förekommit något på senaste tiden, å många

8 ställen; då skogsegendomar försålts, mark så väl som skog, synes avsöndring av
inägorna vara det förnuftigaste förfaringssättet, om det är fråga att rädda jordbruket
och jordbrukarna åt orten och sig själva; bäst vore väl, att icke alls sälja
skogsmarken, utan endast skogen till avverkning, men ofta förekommer, att skogsmarken
med därå växande skog försäljes.

i 2 4 8 9. 8 a) I allmänhet obenägna, om i en nära framtid säljbar skog kan erhållas

å inägorna; i motsatt fall sälja de nog ibland, ty de låta ju vanligen jordbruket
sköta sig självt och hava föga nytta av inägorna med vanligen dåliga arrendatorer.

124789.1249.7 b) Allt för otillräcklig skogsmark, endast muntliga löften om betesrätt; å

bolagsskogarna förbjudes vanligen bete i anseende till skogsplanteringens skydd;
icke sällan uppstår för den köpande obehagligheter och förluster på grund av de

Frågan 12, huvudinnehåll: erfarenheter om ägostycknings- och jordavsöndringslagarnas

tillämpning; a) benägenheten hos,olika ägare av skogsfastigheter att avstycka och för sälja

inägojorden; b) om utstyckningen åtföljts av tillräcklig husbehovsskog etc.;

c) om genom utstyckningarna uppstått utvecklingskraftigt jordbruk och en själv ständig

befolkning.

■''HAKAN 12. SOCKENOMHUD.

177

svårigheter, som vållas av att det köpta iir belastat med inteckningar, om köparen
ej har tillräcklig insikt i dithörande rättsfrågor.

c) Sa länge för liten skogsmark tilldelas, har avsöndringsidéen ej stor utsikt 1219.
att gå framåt, ty i dessa trakter måste man leva så väl på skogs- som jordbruket:
så framt beskattningen å inägor och skog bleve rättvist fördelad, .skulle inne- s
havare av dylika avsöndringar, reda sig rätt bra.

Vitsand. a) Dylik avsöndring har icke förekommit i någon nämnvärd ut- 23.
sträckning; bolagen skulle helt säkert mot god betalning vilja göra sig kvitt 2
inägojorden; i enstaka fall ha bolag sålt densamma. 3

b) Utan skogsmark.

c) På det sätt, utstyökningarna skett, kan ingen självständig jordbrukande
befolkning uppstå, enär jordbruket här, för att kunna äga bestånd, erfordrar
ekonomiskt understöd av skogsbruk.

Norra Ny. a) Under senaste tiden har ett bolag sålt bort inägojord. 2

Nyskoya. Jordutstyckningar från skogsfastigheter ha icke förekommit, 3

Dalby, a) Ägostyckning förekommer ytterst sällan; bolagen, utom Udde- 3. 2
holms a.b., avstycka och sälja inägojord, då tillfälle därtill gives.

b) Ingen skog.

c) Ett utvecklingskraftigt jordbruk finnes ej i dessa trakter; ägarna av förvärvad
inägojord äro, liksom bönderna i allmänhet, tvungna att leva av skogsarbete.

Södra Finnskoga. a) Endast i ringa grad hos så väl bolag som enskilda.- 245c.

b) Utan husbehovsskog, *utan betesrätt. *2 5.

Norra Finnskoga. a) I enstaka fall, dock endast på enskilda egendomar. 1

b) Husbehovsvipke och betesrätt.

c) Kan här ej påräknas.

Ekshärad, a) Avstyckning av inägojord förekommer icke, däremot hava 357. 7
större skogsmarker avstyckats från jordbruksfastigheterna och försålts till bolag.

Gustav Adolf, a) Ägostyckning har icke förekommit; bolaget kan ej sälja 13. 3
jord, förrän lagen blir ändrad, så att intecknad jord får avsöndras.

c) Skulle jorden kunna utstyckas till egnahem med skog till husbehov samt
full äganderätt, så skulle ställningen ansenligt förbättras och befolkningen tilltaga.

Norra Råda. Erfarenheterna giva vid handen, att de, som kommit i besittning 5
av avsöndrade lägenheter, känna sig högst belåtna, då däremot de, som avsöndrat
dem, gärna skulle se, att det vore ogjort; de jordavsöndringar, som nu göras, 3
bliva för ägarna av desamma fullständigt säkra för framtiden, då de bestämda
arealer, som uppgivas för varje avsöndrat jordområde, äro en garanti för ägaren,
att icke någon förändring av hans jordområde skall ske, även om hemmanet i sin
helhet eller en del därav kommer att undergå laga skifte.

a) Förekommer icke; numera finnes det ej någon möjlighet att förmå Uddeholms- 1 3 5. 5
bolaget — ytterst sällan någon enskild — till avsöndring.

b) Å köpehandlingarna angående de avsöndringar, som skedde för många år
sedan, är för köparen stadgat rätt att å egendomen erhålla husbehovsskog och
betesrätt; till dessa avsöndringar höra i allmänhet även odlingsmark,, även i övrigt
voro villkoren synnerligen goda.

c) Jordbruket torde ej ha haft så synnerligen stor nytta av utstyckningarna,
men däremot är det av ett oskattbart värde, att befolkningen är självständig.

Jordundersökningens betänkanden. III.

178

KRAGAN 12. BOLAG.

1234. Sunnemo. Ägostyckningar och jordavsöndringar förekomma icke.

4 Nyed. Ägostyckning har förekommit sparsamt,
i 2 4. *i a) Bolagen sälja sin inägojord — * så vitt möjligt, — särskilt Mölnbackabolaget;

1 2. enskilda ägare obenägna att avsöndra från sina små egendomar.

l. 2 b) En mindre del hnsbehovsskog, dock endast det minsta möjliga; bolagen
sälja endast den odlade jorden, endast i två falt har vid köp från Mölnbacka 4

bolaget skog till husbehov åtföljt den utmärkta åkerjorden; Mölnbackabolaget
har sålt inägojord utan tillräcklig skogsmark.

1 c) Ett jordbruk, som nätt och jämnt har husbehovsskog, kan knappast bli så
särdeles kraftigt, emedan det behöver stöd av skogen.

2 4. Älvsbacka, a) Mölnbackabolaget har under senare år i tre fall försålt in 3

ägojord från skogsfastighetema. Ingen ägostyckning har ägt rum.

4 b) I ena fallet en större jordbruksfastighet med tillräcklig husbehovsskog,

2 i två fall jordbruksfastigheter utan skogsmark; skog har lämnats så litet som
möjligt, knappast till husbehov.

c) A de skedda utstyckningarna bör nog jordbruket kunna skötas och även
utvecklas.

Bolag.

Uddeholms a. b. a, b) Någon mera framträdande benägenhet att sälja inägojord
annat än som smärre tomtupplåtelser förefinnes varken hos bolag eller enskilda;
däremot förekommer rätt ofta vid försäljning av skogsfastighet, att den
gamla ägaren behåller inägojorden med eller utan husbehovsskog, utsyningsrätt
till husbehov eller betesrätt.

A. b. Mölnbacka-Trysil. Ägostycknings- och jordavsöndringslagarna, som
de tillämpats av bolaget med avskiljande av i allmänhet något större jordbruk
med husbehovsskog, ha lämnat det bästa intryck, då jorden på så vis givet framalstrar
jordbrukets bättre vård genom att brukaren är helt hänvisad till detta.
Den stora trygghet, som ett större skogskapital giver, är mången gång en motverkande
faktor till jordbrukets rationella bedrivande. Detta vare sagt om de
stora skogsägarna i Klarälvsdalen.

a) Hos bolaget förefinnes ej någon benägenhet att ägostycka från mindre
arrendegårdar, men väl de större, detta på grund därav, att arbetskraften behövs
för skötseln av skogarna.

b) Där försäljningar av större egendomar ägt rum, hava de åtföljts av tillräcklig
husbehovsskog, utom i de fall där inägorna försålts till närgränsande
hemmansägare. Särskild . odlingsjord har ej medföljt, därest det ej legat dylik
jord inom det för försäljning lämpliga området.

Betesrätt har upplåtits, då så av behovet varit påkallat; oftast har dock
området för försäljningen varit så stort, att hagmarker och skogsmarker varit
tillräckliga för bete.

Frågan 12, huvudinnehåll: erfarenheter om ägostycknings- och jnnlavsöml rings laga nies

tillämpning; a) benägenheten hos olika ägare av skogsfastigheter att avstycka och för sälja

inägojorden; b) om utstyckningen åtföljts av tillräcklig husbehovsskog etc.;

c) om genom utstyckningarna uppstått utveeklingskraftigt jordbruk och en själv ständig

befolkning.

I HÄC.AN 12.

»Öl.A<i.

179

<•) Att utstyekningen kan befordra och utveckla jordbruket ar möjligt, men
att så ej alltid sker, liimnar ett full av dylik försäljning ett färskt exempel på:
bolaget frånstyekade Västsjö egendom i Övre Ullerud, med väl tilltaget husbehovsvirke;
egendomen såldes och utplundrades hänsynslöst på afl skog, sedermera
har den återigen övergått i andra händer.

Billeruds in. fl. a. b. a) Sammanhänger med frågan om efterfrågan av
jord till jordbruk; då den sistnämnda är ringa, kommer ägostyckning mera sällan
att ske. f enstaka fall har framställning om köp av inägojord framkommit
och har då sådan beviljats, varefter den köpta marken avsöndrats.

För egen del har bolaget icke velat uppmuntra sådan avsöndring eller ägostyckning,
enär köparna merendels äro medellösa, och ett jordköp utan tillgångar
hos köparen icke medför det resultat, som köparen avsett. Exempel härå finnas
bland de egnahemskolonier, som på mer eller mindre konstlad väg framskapats
inom länet.

b) Ehuru det skulle kunna anses, att vid ägostyckning eller avsöndring av
inägojord från skogsfastigheter det skulle vara lämpligt, att husbehovs- och betesskog
tilldelades den frånstyckade inägojorden, så visar erfarenheten, att så icke
äi lämpligt att förfara, enär den skuldsatte nye ägaren av egendomen snarast
möjligt realiserar skogstillgången (oavsett husbehovet) för att såmedelst nedbringa
den skuld, vari han kommit genom köpet av egendomen; nyttan av skogsanslaget
är därigenom förfelad. Bete finnes alltid å de ohägnade hemskogarna.

c) Ett utvecklingskraftigt jordbruk och en självständig befolkning anses icke
kunna skapas genom jordens afstyckning, så länge förvärvet av lotterna skall ske
genom skuldsättning.

Storfurs bruks a. b. a) A vissa för bolaget lämpliga fastigheter har bolaget
för avsikt, att i den mån jorden för bolaget är obehövlig samt under förutsättning,
att lagförändringar ej komma att stäcka bolagets möjlighet till markförvärv, avskilja
och försälja delar av åkerjorden, för att därmedelst få sina egendomar
ändamålsenligast belägna och rågångar reglerade. Gällande jordavsöndringslagar
hava dock hittills lågt stora hinder i vägen. Stora områden äro nämligen efter
storskifte endast sämjedelade, då laga skifte å storskiftad mark i Bergslagen
hittills varit förbjuden, och även i övrigt avskräcka nuvarande former av jorddelning
en ofta hos bolaget befintlig benägenhet för avstyckning.

c) Ingå erfarenheter finnas.

rf■ b. Edsvalta bruk. a) Ja, a. b. Edsvalla bruk frånsälja- inägojord i den
män sådan försäljning icke anses olämplig med hänsyn till bolagets övriga ägor.

b) I den män det utan olägenhet kunnat ske, har afstyckning av jord åtföljts
av tillräcklig husbehovsskog och betesmark.

c) lltstyckningarna i Nors socken från bolagets egendomar hava skett så,
att utvecklingskraftiga jordbruk skola uppstå och en självständig befolkning konsekvent
därmed skapas; däremot ha styckningarna från bolagets egendomar i övre
Värmland skett med hänsyn till köparnas önskningar att vid sidan av jordbruk
leva på skogsarbete.

A. b. Rämen-Liljendahl. Ägostyckning av detta slag lian icke förekommit.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. a) Benägenhet att avsöndra inägojord
torde nog förefinnas eller åtminstone hava förefunnits speciellt hos bolagen.
Numera, då intensivare skogsbruk kräver mera folk i skogen, torde denna
benägenhet självdö. Det fordras helst att ha eget folk, eu fast stam, som
uppfostrats under generationer, skulle man vara frestad att säga, för att hos dem

180

FRÅGAN 12. BOLAG.

verkligen orka bibehålla ett intresse för sitt land och ''sitt arbete av sådan intensitet,
att detta icke tager obotlig skada av de s. k. moderna åsikterna. Utstyckning
har mig veterlig^ icke förekommit.

Forshaga Sulfit a. b. a) Bolaget har, där så kunnat ske, frånstyrka! inägojorden
till egnahem; men dylik frånstyckning och relaxering ha i flera fall visat
sig så dyrbara och besvärliga att frånstyckning till egnahem omintetgjorts.

b) Så snart inrösningsjorden, som skulle frånstyckas, haft en areal av 2 å
2.5 har, har i allmänhet bolaget låtit densamma åtföljas av nödig skogsmark.
Betesrätt fås under vissa villkor på bolagets skogsmarker.

Lesjöfors a. b. a) Någon benägenhet hos ägare av skogsfastighet att avstycka
och försälja sina fastigheters inägojord finnes ej, vare sig hos bolagen
eller enskilda.

Hellefors bruks a. b. a) Med hänsyn därtill, att någon efterfrågan å inägojord
från bolagets ifrågavarande egendomar icke försports, har frågan om avyttring
av sådan jord från bolagets sida icke varit aktuell.

Gustafsfors fabrikers a. b. Så vitt bekant har icke förekommit särskild
försäljning av inägojord av brist på efterfrågan; det synes dock, som skulle det
vara lämpligt, att bolagen sålde en del av sin inägojord, som påstås i stort
skötas med mindre kärlek, och alltså behölle skogarna, som den enskilde, enligt
vad all erfarenhet visar, ofta icke sköter med tillräckligt framtidsperspektiv;
därigenom skulle egnahem kunna skapas för verkligt billigt pris, då husen ensamt
ofta ginge upp i köpeskillingens värde; det synes vara klokast, att utvecklingen
får ostört sköta sig själv, att var och en får köpa eller sälja det han vill och
behöver och kan sköta och som är vars och ens specialitet; lagstiftningen kan
icke i längden utan skada hämma den ekonomiska utvecklingen, som regleras av
sina mål att nyttiggöra naturens gåvor (se svaret under 45); en självständig
befolkning kan existera så väl på egen som på annans torva; självständigheten
beror på vars och ens ekonomiska ställning och moraliska egenskaper och icke
på äganderätten till jord; huru många i vårt. land bo på egen torva av både
lånt- och stadsbefolkningen? Om bolagsunderhavande ej skulle känna sig självständiga,
kan det bero på ledningens kortsynthet och bristande förmåga att lösa
fosterländska uppgifter eller också på den underhavandes oförmåga att subordinera
eller döma i egen sak.

Kraft-a. b. Gullspång-Munkfors. a) Förekommer icke, däremot någon
gång att skog frånsäljes.

Gravberg skovens a. S. a) Har ej frånsålt inägojord, dock med ett undantag.

b) Jordstyckning från skogsfastighet har åtföljts av tillräcklig husbehovsskog
och betesmark.

Katrinefors a. b. Erfarenhet häruti saknas.

a) Köpare saknas.

b) Har ej förekommit.

Frågan 12, huvudinnehåll: erfarenheter om ägostycknings- och jordavsöndringslagarnas

tillämpning; a) benägenheten hos olika ägare av skogsfastigheter att avstycka och för sälja

inägojorden; b) om utstyckningen åtföljts av tillräcklig husbehovsskog etc,.;

c) om genom utstyckningama uppstått utvecklingskraftigt jordbruk och en själv ständig

befolkning.

FRÅGAN 12. STÖRRK KGKNDOMSÄGA RF.

181

(Hafva Glasbruks a. b. a) Förekommer; bolag 1 (tillna gärna åkerjorden till
brukning.

b) Tillräcklig husbehovsskog in. in.

A. b. Kroppstadfors bruk. a) Bolagen vilja helst sälja inägojorden och
behålla skogsmarken.

b) Tillräcklig husbehovsskog in. in.

c) Sk apar endast jordbrukets tillbakagång.

Lundsbergs Fastighets-a. b. b) Där jordstyckning ägt rum från skogsfastigheter,
har tillräcklig skog och betesrätt följt utstyckningen.

Kohlsäters a. b. Förekommer icke.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. a) Särskilt äro bolagen benägna att sälja
åkerjord, men svårighet att frigöra den från inteckningar förefinnes.

b) Har ej hänt här.

Holmerudsfors a. b. Ha ännu ej kommit till nämnvärd användning.

A. b. Skattkärrs Tegel- och Kakelfabriker, a) Förekommer.

b) Skett på lämpligt sätt, då jord uteslutande sålts till kringliggande småbrukare,
som velat utöka sin inägoareal.

c) I flera fall hava de jordköpande, som förut delvis sysslade med industriarbete,
kunnat övergiva detta och helt ägna sig åt jordens skötsel.

Fåens Sjösänkning sbolag. Vad ägostyckningen angår, är den nog bra, men
den börjar missbrukas; det blir allt mer vanligt, att om en egendom säljes, så
skall ägostyckning förekomma; är det bolag, som köper, tas skogsmarken ifrån,
och säljes egendom utan skog och mark, blir det fattigdom alldeles säkert.

Större egendomsägare.

Nor: Olof Andersson, a) Agostyckning, men icke i större skala.

b) Skogsmark har tilldelats.

c) Beror på läget samt på jordens beskaffenhet och uppdelning; allt för

små lotter kunna aldrig bliva livskraftiga jordbrukskolonier, de bli för dyra, då

det skall byggas; annorlunda kan det ställa sig i närheten av industriella anläggningar,
som ha framtid för sig; det är förmånligt med små egnahem, som

kunna skötas på sådan tid, då arbetaren ej är upptagen i fabriken, ifall han

ej räknar på 8 eller 10 timmars arbetsdag.

Bro: H. v. Axelson, a) Förefinnes icke.

Bro: F. M. Mohn. Icke tillämpade.

Silbodal: Olof Danielsson. Delning på inägojorcl och skogsmark, dess bättre,
ytterst sällan.

Norra Ny: Daniel Andersson, a) Bolagen äro benägna att avstycka inägojorden.

b) Vid sådana avstyckningar ingen som helst rättighet till husbehovsskog.

Norra Ny: P. J. Nordqvist. Mycket få fall, då ^styckning av inägor från
skogsmark förekommer.

182

FRÅGAN 12. LANTMÄTERI STATEN.

Norra Ny: L. 0. Fordqoist. a) Ej gärna hos fastighetsägare, men väl hos
bolag, dock icke Uddeholms a. b..

b) I enstaka fall erhålles husbehovsskog och odlingsmark.

c) Intet inflytande i berörda hänseende.

Norra Ny: Olof Sonesson. a) Enskilda sälja ej ofta sin inägojord.

Dalby: Per Persson, a) Föga benägenhet att avstycka och försälja skogsfastigheter.

Ekshärad: Daniel Jonasson. Helt få ägostyckningar.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Sådan ägostyckning blott i ett fall år 1900,
då c:a 500 har afrösningsjord försåldes till ett bolag, som omedelbart därpå
transporterade köpet på Uddeholms a. b.

b) Säljarna behöllo inrösningsjorden och rättighet att titan utsyning taga
ved och husbehovsvirke på den sålda skogen.

c) Ett sådant förfaringssätt mycket olämpligt, då härigenom åkerbruket förlorar
ett välbehövligt stöd från skogsbruket; i nämnda fall var det synnerligen
värdefull skogsmark, som avskildes från egendomen, vilken varit i samma släkts
ägo åtminstone från 1770-talet.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad. Högst sällan tillämpats.
t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi, a) Förekommer icke.

Domhavande.

Domhavanden i Fryksdals domsaga. Ägostycknings- och jordavsöndringslagarna
tillämpas i ganska stol'' omfattning; dock har därvid i allmänhet icke
kunnat märkas någon viss tendens, t. ex. att stycka särskilt inägojord från skogsfastighet;
styckningen sker nästan uteslutande med hänsyn därtill, vad som för
den eller de enskilda är i varje särskilt fall förmånligt; även bolag hava sålt
områden, som styckats från deras fastigheter; dessa områden utgöras troligen i
övervägande grad av inägojord.

Lantmäteristaten.

I. f. Lantmätaren i Ostersysslets distr. Inom Ölme, Visnums och Vase
häraden ha med hjälp av ägostycknings- och jordavsöndringslagarna åstadkommits
många jordbruk för mindre bemedlade, ^styckning av inägojord från skogsmark
har förekommit i ganska liten utsträckning.

Frågan 12, huvudinnehåll: erfarenheter om ägostycknings- och jordavsöndringslagamas

tillämpning; a) benägenheten hos olika ägare av skogsfastiglieter att avstycka och för sälja

inägojorden; b) om utstyckningen åtföljts av tillräcklig husbehovsskog etc. :

c) om genom utstvckningarna uppstått utvecklingskraftigt jordbruk och eu själv ständig

befolkning.

IHÅG AN 12.

l.ANTM A T E HI STAT K N.

IN.''!

u, b) Bolag eller enskilda, som köpa fastigheter i Värmland för att därigenom
hopa skogsarealer, låta ofta afstycka mägorna och lägga då minsta möjliga
skogsarealer till dessa. Enskilda ägare av stora eller medelstora egendomar inom
diné, Visnnms och Vilse häraden luna, mig veterlig!, ej verkställt utstyekningar
av inägor från skogsmark. Ständigt förekommer att enskilda ägare sälja delar
av egendomarna till personer i trakten, som anmäla sig som köpare. Dessa
köpare kunna oftast betinga sig skogsmark efter önskan och erhålla i allmänhet
sådan till husbehov. Bolagsegendomar förekomma ej inom nämnda häraden, förutom
ett par eller tre undantag i Visnums. Ett av dessa bolag har verkställt
afstyckning av inägorna, som utlagts i flera lotter, och har därvid husbehovsskog
utlagts till var och eu ägolott. Numera har staten förvärvat skogsmarken av
bolaget. Vidkommande betesrätt å skogsmarken, göres vid försäljningar i allmänhet
ej någon inskränkning i densamma. Inom Färnebo härad, där ägostyckningslagen
tillämpats i mycket liten utsträckning, har förekommit utsmyckning av inägor
från skogsmarken på mera än ett ställe, nämligen vid afstyckning av Lundsbergs
a. bas egendomar i Lungsunds socken.

c) Som den värmländska jorden i allmänhet är ganska karg, lämnar densamma
ej så stor avkastning, att det räcker till för en familj både att leva på
och amortera köpesumman med och, som det oftast är mindre bemedlade personer,
som köpa dylika utstyckade ägolotter, så äro dessa ofta hänvisade till
arbetsförtjänster under de tider jordbruket ej upptar tiden. På detta sätt kan
den mindre bemedlade köparen åstadkomma penningar till köpesummans amortering
och kan så småningom bliva välsituerad. Ofta händer, att de mindre bemedlade
köparna ej äro tillräckligt ihärdiga eller äro okunniga i jordbruket. Under sådana
förhållanden misslyckas det ofta, och särskilt ofta förekommer detta, då industriarbetaren
övergiver sitt yrke och skaffar sig jordbruk.

Lantmätaren i Karlstads distr. a) Bolagen obetydligt, men en del virkeshandlande,
som för skogens skull köpa mindre hemman eller hemmansdelar av
vanligtvis i betryck varande småbönder, låta genom ägostyckning frånskilja inägojorden.

b) Härutinnan torde ligga det betänkligaste i hela ägostyckningsinstitutionen,
att ingen, så att säga, hänsyn tages till husbehovsskog, odlingsmark etc., ifall
jordägaren så vill bestämma.

c) Jordbruk utan skog torde ej utvecklas på önskvärt sätt.

Lantmätaren i Södersysslets distr. I ganska vidsträckt mån, hven avsöndringar
vid industricentra,

a) I ringa mån hos så väl bolag som enskilda.

b) I allmänhet vad angår enskilda och bolag; vid styckning av kronodomäner
däremot undantagas vanligen skogsmarker till kronopark^-.

c) I ringa mån, där de utstyckade lotterna, synnerligast såsom å kronoegendomarna,
lämnas utan erforderlig husbehovsskog.

Lantmätaren i Nordmarks distr. a) Under 1910—1913 ha förekommit 39
ägostyckningar, av vilka de flesta avsett ^styckning av inägor från skogsfastighet;
inägojorden har härvid i de flesta fall försålts till angränsande jordägare, under
det den ursprungliga, oftast på annat ställe boende ägaren, bibehållit skogsmarken.
Avstyckning av inägor från skogsmarken förekommer ej i nämnvärd grad vid
bolagsegendomar, men väl så mycket mera hos egendoms- och skogsspekulanterna.

b) Vid sådan afstyckning tages i regel föga hänsyn till husbehovsskog, möjligen
till gärdselfång och mulbete.

184

HRÅGAN 12. EANTMÄTERISTATEN.

c) Betingelserna för ett utvecklingskraftigt jordbruk lära måhända förefinnas,
fast jordägarna hittills av brist på intresse och kunskaper ej utnyttjat dem, som
sig bort. Att emellertid det bidrag till egendomens avkastning skogen givit,
varit till båtnad för hela egendomen, är säkert, och därför torde utstickning av
all skogsmarken från inägorna vara mindre fördelaktigt. Om avstyckning av
skogsmarken från de större skogsegendomarna ej avsåge frånskiljandet av all
skogsmark, utan blott den, som ej vore erforderlig för rationella brukandet av
egendomens övriga ägor samt den sålunda till avstyckning eventuellt avsedda
skogsmarken kunde såsom en samfällighet för hela hemmanet, ett större skifteslag
eller helst för hela socknen brukas såsom en samfällighet, torde fördelar för
jordägarna i många avseenden kunna vinnas. Ett led i denna riktning vore,
att vid sådan försäljning skogsfastigheten i första hand hembjödes åt hemmanet,
skifteslaget eller socknen.

Lantmätaren i Arvika distr. a) Jordavsöndring oftast vid förvärv av tomtlägenheter
invid större samhällen och har visat sig förmånlig såsom en bekväm
och billig form för erhållande av tryggande äganderätt till jord samt vid ^styckning
av inägor från skogsfastighet. Det senare förekommer huvudsakligast från
av bolag inköpta egendomar samt har verkat förmånligt på så sätt, att inägojorden
därigenom kommit under enskild äganderätt i stället för att, om styckning ej
finge förekomma, brukas på arrende; enskilda ägare avstycka i regel ej sina
inägor från skogsmarken, utan förekommer detta endast i sådana fall, där någon
inäga är belägen så långt från huvudgården, att den ej kan med fördel brukas
i samband därmed; bolagen däremot frånstyrka oftast alla inägorna från inköpta
fastigheter.

b) Vid utstyckning av inägorna tillägges vanligen varje lott så stor skogsareal,
som synes för lottens behov nödigt till betesmark och husbehovsskog,
så vida lotten avses såsom enskild hemmansdel och ej inköpts av någon, som förut
äger skogsmark.

c) I den mån arbetsförtjänster finnas, huvudsakligen genom skogskörslor
och virke shuggning vintertid, kan den mindre jordbrukaren påräkna en tryggad
existens, och gäller detta ej endast sådana, som inköpt genom ägostyckning utlagda
lotter, utan även andra mindre jordbrukare, ty avkastningen av jordbruket
åtgår till familjernas uppehälle, varför penningar till skatter och övriga utgifter
måste förvärvas genom körslor och annat arbete utom egendomen; detta gällande
Jösse härads samtliga socknar.

Lantmätaren i Älvdals distr. Agostyckning och jordavsöndring förekomma
i ringa grad. De ägostyckningar, som företagits, hava avsett dels frånskiljandet
av mindre skogstrakter, vilka enskilda hemmansägare sålt mestadels till bolag,
dels frånskiljandet av inrösningsjorden från bolagsegendomar, vilken jord sålts
till intilliggande hemmansägare, varigenom dessa erhållit en välbehövlig tillökning
å sin odlade jord.

e. Lantmätaren Nils Gast. Wingquist. Tillämpas sällan, emedan jordbruk
utan skog icke är räntabelt. De ägostyckningar, som förekomma, äro huvudsakligast
för erhållande av tomtplatser, någon gång frånstyckas de s. k. utskogarna,
som vanligen köpas av bolagen.

Frågan 12, huvudinnehåll: erfarenheter om ägostycknings- och jordavsöndringslagamas

tillämpning; a) benägenheten lios olika ägare av skogsfastigheter att avstycka och för sälja

inägojorden; b) om utstyckningen åtföljts av tillräcklig husbehovsskog etc.;

c) om genom utstyckningarna uppstått utvecklingskraftigt jordbruk och en själv ständig

befolkning.

FRÅGAN 12. JÄGMÄSTARE! OCH ÖVICRJÄGMÄSTARK.

185

Jägmästare och överjägmästare.

Jägmästaren i Älvdals revir. Styckning eller avsöndring av jord förekommer
ej i nämnvärd utsträckning inom Älvdalarna (Älvdals och Färnebo häraden), utan
behålla bolagen i regel sina skogsfastigheters inägojord, vilken alltid är utarrenderad.
Ärrendatorerna utgöra nämligen bolagens förnämsta arbetskrafter för skogsbruket.

Jägmästaren i Arvika revir, a) Olika i olika delar av reviret. Det är
tämligen vanligt, att bolagen, som inköpa hemman eller hemmansdelar för skogens
skull,’ söka så vitt möjligt att frånsälja själva jordegendomen, som för dem ej
har något värde. Detta göra i regel alla bolag, som inköpa egendomar för att
öka arealen av sina skogsmarker. Sågverksägare och skogsspekulanter avstycka
och försälja i regel ej sina fastigheters inägojord, utan söka, då de tagit ut så
mycket de önskat ur skogen, åter sälja egendomen till en annan, som fortsätter
skogsskövlingen. Blomskogs socken t. ex. äges uteslutande av självägande bönder
med mindre hemmansdelar och endast ett ringa antal sådana tillhöra a. b.
Gustafsfors och Saugbrugsforeningen, men har ej försports att varken hemmansägarna
eller bolagen visat benägenhet för någon avsöndring.

b) Vid ^styckning av inägojord från skogsfastighet följer i regel med inägorna
en del hag- eller betesmark, bevuxen med mer eller mindre skog, i många fall
dock tillräcklig till husbehovsvirke. Erforderligt bete å denna utmark torde
däremot vanligen förefinnas, ävensom mindre stycken lämpliga för odling.

c) Ägarna till sådana utstyckningar äro i regel ekonomiskt svaga, varför
något utvecklingskraftigt jordbruk eller en självständig jordbrukarebefolkning å
sådana hemmansdelar knappast torde kunna förväntas.

Jägmästaren i Karlstads revir, a) Delvis.

c) Endast under förutsättning att styckning sker i lämpligt stora lotter och
att arbetsförtjänst kan erhållas i närheten. Å kronoparkerna hava allt för stora

jordbruk å 25 å 35 har gått med förlust och gått under, om arrendatorerna

saknat medel för uppsättning och drift.

Däremot har i flera fall brukaren kommit till välstånd endast efter några

år, om egendomen endast varit avsedd för en häst och 3 ä 4 kor eller enbart

4 å 5 kor med tillfälle till arbetsförtjänst å skogen. För innehavare av lägenheter
med 1 ä 2 kor måste stadig industri eller annan biförtjänst finnas i närheten.
Egnahem utan biförtjänster för innehavaren hava visat tillbakagång. I
vissa orter, såsom t. ex. efter Boda älv, i Värmland, hava egnahem bildats å
4—6 har god inägojord och skog till husbehov samt tillfälle till arbetsförtjänst
med flottning etc., under det att å andra orter, såsom i Lekvattnets skogsbygd,
dessa måst övergivas och församlingen avfolkats mer och mer. Detta beroende
på i huvudsak jordens dåliga beskaffenhet, så väl åkern som skogsmarken, så att
skogen icke reproducerar sig så fort efter för hård skövling av bolag eller andra
köpare.

bitr. Jägmästaren i Karlstads revir. Ägostyckning och jordavsöndring
hava förekommit, ehuru icke i stor utsträckning, och synas lagarnas tillämpning
hava inverkat fördelaktigt så till vida, att många småbrukare beretts tillfälle att
förvärva egnahem.

186

FRÅGAN 12. HUSH.-SÄLLSKAPETS UNDERLYDANDE TJÄNSTEMÄN.

a) Det är enskilda ägare av skogsfastigheter, som avstycka inägojorden, ehuru
någon särskild benägenhet att tillgripa denna åtgärd icke kan sägas vara för
handen.

b) Tilldelad husbehovsskog vid dylik styckning är på det hela taget otillräcklig,
liksom ock betesrätten är kringskuren. Odlingsmark med tanke på framtida
utveckling av lägenheten tilldelas icke.

c) Ett utvecklingskraftigt jordbruk kan i så måtto sägas uppstå genom de
skedda utstyckningarna, att ägaren förmår, utan eller med ringa hjälp, bruka den
i allmänhet lämplig åkerareal omfattande lotten intensivt och därigenom skaffa
god bärgning för familjen på egen torva.

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Jordbrukskonsulenten. Hava visat sig utöva ett gagneligt inflytande.

a) Under de senaste fem åren ha inom Nyeds socken trenne dylika avstyckningar
ägt rum; av dessa två av enskilda ägare och en av bolag. Tomtavsöndring
äger rum dels genom ägostyckning och dels genom avsöndring i närheten
av järnvägsstationerna.

b) Vid de tre ovannämnda jordutstyckningarna medföljde den öppna jorden
37, 50 och 100 har skogs- och hagmark.

c) Ifall avsöndringsdelen är fullständigt bebyggd, äro dylika försäljningsåtgärder
bra.

Ordf. i premieringsnämnden för mindre jordbruk. I allmänhet goda.

a) I allmänhet icke.

b) Som regel knappast tillräcklig husbehovsskog, odlingsmark och erforderlig
betesrätt.

c) Utav underordnad betydelse mot övrigt jordbruk inom länet.

Frågan 12, huvudinnehåll: erfarenheter om ägostycknings- och jordavsöndringslagamas

tillämpning; a) benägenheten hos olika ägare av skogsfastigheter att avstycka och för sälja

inägojorden: b) om utstyckningen åtföljts av tillräcklig husbehovsskog etc.;

c) om genom utstyckningarna uppstått utvecklingskraftigt jordbruk och en själv ständig

befolkning.

Frågan 13.

Vilka erfarenheter hava inom socknen vunnits om den nya egnahemsbildningen?

a) Har på senare tider bolagsjord, enskilda egendomar eller staten, kommunen

eller allmän inrättning tillhörig egendom utstyckats i sin helhet eller till
en del i mindre jordbruk (s. k. småbruk) eller till jordlägenheter (s. k.
arbetarebruk) eller till tomter för huvudsakligen bostäder, och i vilken omfattning? b)

Har detta utstyckande, så vitt det ägt rum från bolagsjord eller enskild egen dom,

skett på spekulation eller i samhällsgagnande syfte genom kooperativ
företagsamhet eller enskild, filantropisk verksamhet ? I vad mån har stöd
härvid lämnats från statens jordförmedling?

c) Har vid bildandet av småbruk varje lott erhållit redan odlad jord med äldre

hus, eller i vad mån har nyodling eller uppförande av nya hus behövt
äga rum ? ,

d) Hur liava i dessa fall de mindre jordbrukarna, jordlagenhetshavarna och

tomthavarna erhållit, erforderliga penningar (egna tillgångar, statens egnahemslån,
bankkredit, enskilda lån m. m.)?

e) Vilka erfarenheter hava. vunnits om de svårigheter, som för dessa, mindre

jordbrukare, jordlägenhetsharare och tomthavare uppkommit, i dylika fall,
och vari ha de bestått (hög köpeskilling för jorden, dyra byggnader, dåliga
betalningsvillkor, svag egen ekonomi o. s. v.)?

f) Hava de nyskapade småbrukens innehavare utsikter afl kunna existera på dem ?
Kunna innehavarna av jordlägenheter eller egna bostadshus erhålla behövlig

arbetsförtjänst och kan, där sådan nu förefinnes, densamma befaras skola
upphöra eller väsentligen minskas?

Sockenombud..

Färnebo. *) a) Försäljning eller styckning till mindre jordbruk eller tomter 4
till arbetarebostäder bär i trakten icke förekommit.

K ordmark. Egnaliemsbildning förekommer icke; skall säkerligen aldrig vinna 2. i
mark, ty huru skall man kunna förränta och amortera ett egnahemslån och samtidigt
försörja familj samt vara tvungen att söka arbete flera mil från hemmet:
däremot upplåta bolagen jord på billiga och goda villkor åt arbetare och häst- 12.
torpare; för 50 ä 75 kr. pr år kan man få ett torp, som föder fyra ä fem kor i
och häst, därtill nödigt bränsle, alla hus underhållna samt tillfälle till god arbetsförtjänst.

b Angående förhållandet mellan siffror och text. se förklaringen sid. 18.

188

FRÅGAN 13- SOCKENOMBUD.

1 2 3 6. Barnen. Allmänheten står främmande för egnahemsrörelsen; endast tvenne personer
ha erhållit egnahemslån, varjämte ytterligare två sådana beviljats,

a) Har icke förekommit.

13. Brattfors. Egnahemsbildning har icke förekommit,

i 2 5. 4 Gåsborn. a) Ett par egnahem ha utstyckats från enskilda egendomar; ingå
nya egnahemsbildningar torde ha förekommit.

5 b) Endast för att tillmötesgå den sökande.

c) Lägenhetsinnehavarna ha själva anställt nyodling och uppbyggt nödiga hus.
i 2 5. i 2. d) Egnahemslån, i få fall.

12 5. f) Ha god bärgning, enär tillfälle till arbetsförtjänst finnes.

13. 4 Kroppa. a) På senare åren har bolaget upplåtit jord till tomtplats; ingen

egendom har utstyckats.
i 3. c) Uteslutande nya hus.

d) Lån av bolaget.

3 e) Huvudsakligast svag egen ekonomi,
i 3. f) Arbetsförtjänst finnes alltid hos bolaget.

3 Lunc/sund. Egnahemsbildningen har utvecklats mindre,

a) De egnahem, som finnas, äro av småbrukskaraktär.

c) Redan odlad jord jämte hus.
f) Tillgång å arbetsförtjänst finnes.

2 Olme. Har verkat mycket gott.

12. 2 a) Egendom endast delvis utstyckad till jordlägenheter och småbruk; in alles

ha c:a 30 ä 40 egnahem bildats, alla utom ett från enskild ägares jord.

2. i b) Samhällsgagnande syfte. Intet stöd från statens jordförmedling.

12. 2 c) I allmänhet redan odlad jord, i de flesta fall även hus; nyodling hav

förekommit för utvidgning av redan inköpt lägenhet,
i 2. * i d) Till stor del egnahemslån, dessutom egna tillgångar, banklån, * även privatlån.

2 e) Svag ekonomi; köpen göras med för små egna tillgångar, varigenom de

årliga räntorna och amorteringarna bliva för stora.

f) De flesta kunna ej existera på småbruken, utan äro hänvisade till extra
arbeten på annat håll; f. n. god arbetstillgång, ingen anledning att befara
minskning.

2 Varnum. Har icke gjort störa framsteg.

2. i a) P. n. äro Kronans egendomar Höje och Sörby under styckning; utstyckning
vid egendomarna Gustafsvik och Niklasdam.
i 2. b) Spekulation.

2 c) Höje och Sörby skola säljas i egendomar på omkring 30 har åker, 10 ä

1 15 har skog, ävensom i mindre lotter utan hus och skog; avstyckningarna från

2 Gustafsvik och Niklasdam huvudsakligen odlad jord med äldre hus; betalningsvillkor
de vanliga.

i d) Egna tillgångar, statens egnahemslån och andra lån.

f) Utsikterna att kunna existera bero på köpevillkoren, arealens storlek och
beskaffenhet samt tillgången på arbetsförtjänst; denna synes icke komma att

Frågan 13, huvudinnehåll: erfarenheter om den nya egnahemsbildningen; a) förekomsten

av utstyckning för egnahem; b) spekulativt eller samhällsgagnande syfte; e) om

småbruken erhållit redan odlad jord med äldre hus; d) sättet för medels erhållande;

e) svårigheter; f) småbrukarnas existensmöjligheter.

FRÅGAN 13. SUCKFNOMHUD.

180

förminskas; som Kristinehamn ej har någon industri, så torde det bli svårt att 2
få arbete och därför små utsikter att existera.

Visnum. Egnahemsbildning i ganska stor utsträckning. i

a) bestyckning på senare tider från flera enskilda — även bolagsegendomar —
till mindre jordbruk samt lägenheter.

b) I många fall i samhällsgagnande syfte, men även på spekulation, i synnerhet
vid större utstyckningar från enskilda egendomar.

c) I de flesta fall odlad jord med äldre hus, dock ha nya hus uppförts vid
flera småbruk; nyodling ej så mycket.

d) Egna tillgångar, i flesta fall egnahemslån och även banklån.

e) Ingå svårigheter med undantag av att en och annan byggt för dyrt.

f) Behövlig arbetsförtjänst finnes och kommer troligen ej att minskas.

Visnums-Kil■ Förekommit endast i ett par fall. i

Ny sund. Egnahem i eg. mening blott i enstaka fall. 1

a) I närheten av Degerfors har någon styckning ägt rum till tomter; i när- 2.
heten av Strömsnäs järnverk ha c:a tio st. arbetare köpt tomtplatser och byggt
erforderliga boningshus.

c) Odlad jord till en areal av 0.2 5 å 0.5 har.

d) I allmänhet banklån.

e) De ekonomiska svårigheterna ha nog varit olika, beroende på olika arbetsförtjänst
och olika stora familjer.

f) Lägenhetsinnehavama torde ha erforderlig arbetsförtjänst för sin existens.

Södra Råda. a) Har icke förekommit, 12

d) Tvenne personer hava erhållit egnahemslån för mindre jordbruk.

e) Inga särskilda svårigheter.

f) Endast med tillhjälp av hantverk är existens möjlig. Arbetsförtjänst
finnes.

Vase. a) Mindre jordlotter ha frånsålts egendomar; åtskilliga egnahem 2.
bildas varje år.

b) Intet stöd från statens jordförmedling. 2

c) I c:a halva antalet fall ha med den odlade jorden följt äldre hus.

d) Egna tillgångar, egnahemslån, banklån, även privatlån. l 2

e) Understundom betalas småbruk allt för högt, helst byggnader ofta ej finnas 2
å lägenheten, och ofta köpas småbruk utan det ekonomiska underlag, som erfordras
för att ägaren skall reda sig.

f) I allmänhet. Arbetsförtjänst kan nästan alltid erhållas, befaras icke taga slut. 2.

Alster. Egnahemskolonier alldeles olämpliga. 2

a) Ingen egendom i sin helhet, däremot många småbruk utstyckade från i

enskilda egendomar. Ingen utstyckning varken till småbruk eller tomter. 3

c) I de flesta fall odlad jord, illa belägen för egendomarna och utan hus. i

d) Egnahemslån.

e) Svag egen ekonomi, dyra byggnader.

f) Endast genom goda biförtjänster, såsom hantverk, sågverksarbete, skogsarbete
o. d.; de flesta förut kunniga i sådant arbete. Kan f. n. icke befaras
minskas.

Östra Fågelvik. Förekommer mycket obetydligt. 3

a) Utstyckning av någon egendom har icke förekommit; tomtplatser å skogsmark
ha försålts både av enskilda och särskilt av bolag, på senare åren i ganska
stor utsträckning.

190

FRÅGAN 13. SOCKKNOMBUD.

12. c) Bådadera.

d) Dels egna tillgångar, dels egnahemslån och delvis enskilda lån.

e) Svag ekonomi.

*i f) Knappast utan biförtjänst. Behövlig arbetsförtjänst finnes, * så väl vid jord 3

bruket som industrien; en del lägenhetsägare kunna erhålla arbete något så när
året om, men många äro tvungna söka sig arbete på annat håll vissa tider av

2 3. året; möjligheten att erhålla arbetsförtjänst minskas troligen icke.

3 4. i Störa Kil. a) I ganska ringa grad. Har icke förekommit.

c) Småbruk ha ej bildats.

d) I något fall har statens egnahemslånefond anlitats.

34. e) Svårigheterna ha bestått i dyra och svåråtkomliga lån.
i f) I allmänhet förefinnes behövlig arbetsförtjänst, som ej väntas upphöra.

12 3. Frykerud. Egnahemsbildning fördelaktig.

4 a) Ingen stor egendom i sin helhet utstyckad.

b) Utstyckning dels från Kronans, dels från enskild egendom, i samhällsgagnande
syfte.

1 23 4. 123. 4 c) Huvudsakligast öppen jord, med äldre hus; utan hus.

1234.*4.123.*4 d) Egna tillgångar, banklån — * mera sällan —, egnahemslån * samt lån av
enskilda.

1 23 4. 3 4. 4 f) Kunna existera, dock ej utan biförtjänster; jordbruken äro för små för
en familj; under förutsättning att de icke hava allt för stor skuld, stor familj
och dålig inkomst vid sidan av småbruket, kunna de existera. Arbetsförtjänst
finnes i ringa grad, synes snarare av- än tilltaga.

3 Övre Ullerud. a) På senare tider ha bolagen utstyckat inägojord från en
ö del av sina skogsfastigheter till s. k. småbruk. Icke förekommit.

3 c) Odlad jord med äldre hus.

d) Mindre jordbrukare ha erhållit egnahemslån.

2. i Ransäter. a) Har icke förekommit; någon utstyckning av egendomar till

ö egnahem har ej skett i större utsträckning; endast en medelstor egendom har
utstyckats i större och mindre lägenheter, medan skogen behållits av ägarna,
i Det egentliga markförvärvet har varit för tomter till bostadslägenheter.

5 b) Spekulation.

c) Bostaden har gått till den lott, varpå den legat; övriga ha antingen byggt
eller förut haft bostad på annan lägenhet.

l 5. 5 d) I allmänhet banklån, även besparingar.

14. Nedre TJllerud. a) Av enskilda egendomar ha utstyckats en jordlägenhet

och c:a 20 tomter.

c) Alltid redan odlad jord med äldre hus.

d) Ungefär lika många fall av vartdera lånesättet.

e) Dyra byggnader och svag egen ekonomi, i Deje stationssamhälle hög
köpeskilling.

f) Kunna existera med någon arbetsförtjänst; sådan finnes och torde knappast
komma att minskas.

Frågan 13, huvudinnehåll: erfarenheter om den nya egnahemsbildningen; a) förekomsten

av utstyckning för egnahem; b) spekulativt eller samhällsgagnande syfte; c) om

småbruken erhållit redan odlad jord med äldre hus; d) sättet för medels erhållande;

e) svårigheter; f) småbrukarnas existensmöjligheter.

KRAGAN 13. SOCKKNOMHUI).

101

Karlstads landskommun, a) Endast utsmyckning till tomter, huvudsakligen i
i närheten av Karlstad.

c) I allmänhet ha nya byggnader måst uppföras.

d) fin del ha erhållit egnahemslån.

f) Under förutsättning att de ha jämn arbetsförtjänst i staden, kunna de nog
klara sig och amortera skulden å huset.

Grava, a) f närheten av Karlstad ha några hemman utstyckats huvudsak- i
ligen till bostadslägenheter. Icke förekommit. 3

b) Spekulation. !

e) 1 regel har köparen fått både odla och bygga.

d) Egna tillgångar, egnahemslån och andra lån.

e) För stor .skuldsättning.

1) Kunna existera, om de få ha hälsa och arbetskraft; innehavare av bostads- i. •>
lägenheter, som icke ha något sparat eget kapital, få ofta lämna dem till sina
fordringsägare; innehavare av jordbrukslägenheter måste, för att kunna existera,
vara personer, som med lust och fallenhet bruka och taga sitt uppehälle ur
jorden samt under tålamod och försakelse vänta, vad jorden kan giva dem; dem,
som tänka, att de skola leva på andras hjälp, tjänar det ingenting till att hjälpa.

Hammare, a) ^styckning har ägt rum, nämligen från f. d. majorsbostället i 2 3.
Hammar, dels till större och mindre hemmansdelar, dels till tomtplatser, av vilka
senare tio st. upplåtits; deras läge invid sjö, nära Karlstad, gjorde, att de rönte
stor efterfrågan hos affärsmännen i staden, vilka också med ett undantag
erhöllo dem; ytterligare ha fyra bostadslägenheter samt sex jordbrukslägenheter
frånstyckats.

b) Samhällsgagnande syfte. 2 3.

c) Varje lott har erhållit odlad jord, även skogsmark; nya hus ha erfordrats. 1 3. 1.

d) Egna tillgångar; egnahemslån; sådana ha begärts, men ännu ej erhållits; 3. 2. 3

de flesta ha skaffat medel genom lån i bank eller av enskilda personer. 1

e) För hög köpeskilling för jorden, dyra byggnader, svag ekonomi; en 2. 1
allmän klagan förspörjes, att det dröjer allt för länge, innan egnahemslån beviljas;
ansökningarna ha, vad Värmland beträffar, varit för många för att de medel, 3
som stå till egnahemsnämndens föi-fogan, skulle räcka till; en förhöjning av dessa
medel borde av riksdagen beviljas. Vad egendomen Hammar beträffar, bör nämnas,

att jorden vid upplåtelsen var vanhävdad samt att vederbörande förforo fullständigt
planlöst vid styckningen; en jordbrukslägenhet erhöll sålunda 22.5 har skog,
som nu avverkats, samt endast 3.5 hav åker, som var vattensjuk, så att ägaren
ej kunde försörja sig på den; en annan erhöll 3.5 har skog och 8 har åker
o. s. v.; bostadslägenheterna däremot ha ej alls någon skog; rättvisligen borde
samtliga avsöndringar erhållit skog samt vattenrätt; fördelen för en obemedlad
egnahemsbyggare att ha skog till hjälp vid bygge ligger i öppen dag.

f) Innehavarna ha utsikter till god bärgning; på ett par undantag när ut- 1. 3

sikter att kunna existera på dem. Kunna ej existera på dem. Tillgång till arbete 2. 2 3.
finnes, *som troligen ej kommer att minskas, utan synes snarare tilltaga. *2

Nor. a) Klott'' delvis. !

b) I regel i spekulationssyfte eller därför, att det är bättre förtjänst att
sälja ett torp än att utarrendera detsamma med skyldighet för ägaren att underhålla
alla hus och hålla arrendatorn med vedbrand.

c) Alla hava erhållit odlad jord med äldre hus; undantagsvis ha nya uthusbyggnader
måst uppföras i stället för äldre förfallna sådana.

d) Innan ägaren försålt ett torp, har han i regel tagit högsta möjliga lån på

192

FRÅGAN 13. SOCKENOMBUD.

12 3.*
12 3. 1
3. 1
12 3.*

1 3.

1 2
2

1 3.
2.

1 3.

detsamma för att underlätta köpet; en mindre del har köparen kanske kunnat
erlägga kontant, resten har fått stå inne mot inteckning eller anskaffats mot
borgen i bank.

e) De nya ägarna hava, så vitt bekant är, hittills klarat sig någorlunda.

f) Med arbetsamhet, och sparsamhet kunna de i regel utgöra sina räntor;
att ernå en tryggad ekonomisk existens torde vara ganska få av dem beskärt.

3 Segerstad, a) Mindre jordlägenheter, i allmänhet avsöndrade från enskilda

2. egendomar. Har icke förekommit.

3 c) Odlad jord, som — * i de flesta fall — varit bebyggd.

2. d) Egnahemslån, bank- och privatlån.

2. e) Hittills inga svårigheter; svag ekonomi.

3 f) Arbetsförtjänst kan erhållas * i riklig mängd och kommer icke under nuvarande
förhållanden att minskas.

3. Grums, a) Från enskilda egendomar, huvudsakligen tomtplatser.

3 b) Icke spekulation. Stöd har icke lämnats från statens jordförmedling.

i c) I huvudsak nya hus.

3 d) Egnahemslån, till en del.

1 e) Dyra byggnader.

3 f) Kunna existera med biförtjänst vid industrien. Arbetsförtjänst finnes,
ingen fara för att den skall upphöra eller minskas.

4- Borgvik. Egnahemsbildning förekommer icke.

3- Ed. a) Ingen utstyckning från bolagsjord, men från enskild egendom ha
under senaste tio åren i några få fall försålts tomter med något planteringsland
till bostäder åt fabriksarbetare.

Intet nämnvärt stöd från statens jordförmedling,

d) Egna tillgångar, egnahemslån, bank- och privatlån.

f) Kunna existera. Arbetsförtjänst kan erhållas vid Liljedahls glasbruk.

4. Gillberga. Några egentliga nya egnahemsbildningar hava icke förekommit.

2. Långserud. a) Förekommer icke.

2 f) Gott om arbetsförtjänst; brist på arbetskraft märkbar.

1 Stavnäs. Inga gynnsamma erfarenheter; egnahemsbildningen torde ha framtid
för den händelse jordbruket är så stort, att det ger full sysselsättning samt
köparen är skicklig jordbrukare med egna tillgångar, eljest äro utsikterna mörka,
särskilt beträffande en del från kronoegendomar gjorda utstyckningar utan nämnvärd
skogsmark; möjlighet att existera föreligger endast om hantverk drives som
biförtjänst eller egnahemsbildningarna ligga nära fabrik eller annan arbetsplats, i
vilket fall jorden ej bör vara större än att dess skötsel lämnar tid övrig.

2 a) Några kronoegendomar ha styckats; soldattorp försålts.

3 c) I allmänhet bebyggda brukningsdelar; odlad jord, de större lotterna med
äldre hus.

*i d) Egnahemslån * i flesta fall, räcka till c:a halva köpesumman; återstoden
måste upplånas av vänner och bekanta, som ej erhålla säkerhet och sannolikt
förlora de utlånta medlen.

Frågan 13, huvudinnehåll: erfarenheter om den nya egnahemsbildningen; a) förekomsten

av utstyckning för egnahem; b) spekulativt eller samhällsgagnande syfte; c) om

småbruken erhållit redan odlad jord med äldre hus; d) sättet för medels erhållande;

e) svårigheter; f) småbrukarnas existensmöjligheter.

FRAGAN 13. SOCKENOMBUD.

193

e) Svag egen ekonomi; hög köpeskilling; dyra byggnader; gonom utsikten 123.
att erhålla egnahemslån lockas personer, som kunna vara präktiga arbetare, men

ej äga kapital eller förstå jordbruk, från väl avlönat fabriksarbete, som därtill
torde bereda möjlighet att spara, genom inköp av en naken jordbit, som måste
bebyggas, i den bedrövligaste fattigdom utan möjligheter att spara och betala sina
skulder; endast då köparen har en väsentlig del av fastighetens värde i sparat
kapital samt jordbruket lämnar full sysselsättning för honom själv och en häst,
kunna egnahemslån vara en välgärning.

f) Kunna knappast existera, om stadigvarande biförtjänster ej finnas; sådana 2 3.
svåra att erhålla.

Högertid. Egnahemsbildning i mycket liten utsträckning. 3

d) Egnahemslån.

e) För personer med svag ekonomi har det visat sig nära nog omöjligt att
befatta sig med egnahemslån; även andra svårigheter äro att anteckna i hithörande
fall. En soldat köpte sitt torp av hemmanet och sökte härför ett egnahemslån;
en enda jordägare inom hemmanet hade ett inteckningslån; som nu soldattorpet
var hemmanets gemensamma egendom och hemmanet ej gravationsfritt, mötte
det stora svårigheter att få klara papper för lånets utfående; genom en vidlyftig
procedur, med anlitande av juridiskt biträde, lyckades det småningom att få
saken ordnad.

f) Dåliga utsikter att kunna existera, så vida de ej äro kunniga i något yrke.

Glatta. Den nya egnahemsbildningen är till ingen nytta. 5

a) Sådan ^styckning har icke förekommit i större utsträckning; blott egen- 4. 3
domar, belägna nära brukens områden, ha styckats och sålts till tomter med
potatisland.

b) Spekulation.

c) Odlad jord utan hus, men även ouppodlad jord har erhållits.

d) Egna tillgångar och lån av bank och enskilda; egnahemslån ha anlitats i
föga utsträckning och synas icke vara populära; är det personer i små omständig- 0
heter, som behöva en jordbit, få de nog betala den i banko.

e) Ha i regel stått sig bra. 3

f) Kunna existera; risk, att arbetsförtjänsten minskas, föreligger icke.

Värmskog. Personer, som erhållit egnahemslån, ha använt dessa för inköp 1
av mindre fastigheter, som varit odlade och bebyggda; nya egnahem ha icke
bildats.

Svanskog. a) En staten tillhörig egendom har under år 1911 styckats 12.
och försålts till mindre jordbruk.

Millesvik. Egnahemsbildning förekommer icke. 1 2.

Eskilsäter. a) Från a.b. Värmlandshems egendom Rosenborg hava en del 1 2.
egnahemslägenheter avsöndrats, varjämte några småegendomar förvärvats med
hjälp av egnahemslån.

c) En del bebyggda, en del icke; å de förut befintliga egendomarna vanligen 2. 1
tillräckligt med hus, å de från Rosenborg avstyckade hava nya bostads- och
ekonomihus måst uppföras.

d) Lån från egnahemslånefonden och av a.b. Yärmlandshem; stora lån. 1. 2

e) En del reda sig hittills bra på sina lotter, andra sämre; svårt att klara 1. 2
sig på grund av de stora lånen.

Jordundersökningens betänkanden. III.

194 FRÅGAN 13. SOCKENOMBUD.

2 Ölserud. a) Fyra egnahem ha utstyckats från N. Afverstads egendom.

b) Spekulation.

c) Odlad jord, f. d. torplägenheter.

d) Huvudsakligast genom egnahemslån.

f) Delvis.

1 Botilsäter. a) Med undantag av några soldattorp, som försålts, har egnahemsbildning
förekommit å endast tre egendomar, en större och två medelstora, varest
några av torpen avsöndrats och sålts som egnahem.

b) Har skett på grund av torpens läge i förhållande till huvudgården, vilket
varit sådant, att man haft ringa eller ingen nytta utav dem.

c) Nyodling eller uppförande av nya hus har icke behövt äga rum.

d) Egnahemslån.

f) Hittills gott. Arbetsförtjänst finnes fullt upp och ökas snarare än minskas.

4 By. a) En stor egnahemskoloni uppkommen genom afstyckning till mindre
jordbruk och jordlägenheter av en större utgärd till egendomen Krokstad.

b) Enskild filantropisk verksamhet.

4. 2 4. c) Odlad jord; utan hus.

2 4. 2. 4 d) Egnahemslån, som helt slukats av husbyggnader; egna medel.

2. 4 e) Jorden tämligen utmagrad; dyr, men de största svårigheterna utgöras av

dyra byggnader och svag egen ekonomi.

2. 4 f) Kunna icke existera; klagomål höras, att jordlotterna äro för små; av

vikt synes vara, att en egnahemslägenhet har tillgång till goda kommunikationer,
att den ligger nära till en ort, som kan giva tillfällen till arbetsförtjänst och
där egnahemsbyggarna med fördel kunna avsätta sina jordbruks- och ladugårdsprodukter.

12. Bro. a) ^styckning från statens jord till 20 st. småbruk och bostadslägenheter.

2 b) Synbarligen på spekulation, då priset pr har varit mycket högt.

i c) Bådadera.

d) Kredit av staten, delvis egna medel.

12. *i e) Hög köpeskilling, dyra byggnader, * dåliga betalningsvillkor, svag egen

2. i ekonomi; för liten areal; kanske även lojhet och oförmåga.

i. 2 f) Icke enbart på småbruken. Arbetsförtjänst finnes vid järnvägen och kringliggande
storgårdar.

i Södra Ny. a) Den enda större enskilda egendom, som finnes, styckas f. n.
i större och mindre fastigheter.

b) Spekulation.

c) Odlad jord med hus.

12 3. 2 Kila. Några erfarenheter finnas icke från socknen, men sådana från närliggande
håll tillåta ett omdöme i frågan: där har ett gods i filantropiskt syfte
skänkts och styckats till egnahem; läget är det mest förmånliga, enär industriella
anläggningar finnas i närheten, men sedan de blivit bebyggda i enlighet med
för dylika hem föreskrivna bestämmelser, hava de befunnits så dyrbara, att ägarna
stå i begrepp att om möjligt avyttra dem, och då förhållandena ställa sig så, får man

Frågan 13, huvudinnehåll: erfarenheter om den nya egnahemsbildningen; a) förekomsten

av ^styckning för egnahem; b) spekulativt eller samhällsgagnande syfte; c) om

småbruken erhållit redan odlad jord med äldre hus; d) sättet för medels erhållande;

e) svårigheter; f) småbrukarnas existensmöjligheter.

FRÅGAN 13. SORK FN OM HUD.

19.r>

lätt den föreställningen, att egnahemsrörelsen på landsbygden måste under nämnda
villkor anses outförbar, i synnerhet å orter, belägna på längre avstånd från större
industriella företag. Egnahemsrörelsen skulle hälsas med tillfredsställelse av den
jordbrukande lantbefolkningen och tillfälle till jordupplåtelse skulle säkert ej fattas,
om utsikt förefunnes, att ägaren av ett dylikt hem kunde existera. Skulle en
sådan rörelse finna någon vidsträcktare utveckling på landsbygden, torde billigare
villkor å statens sida vara nödvändiga samt enklare bestämmelser stipuleras i fråga
om bebyggandet av hemmen. Ägaren borde ha frihet att bygga efter eget
gottfinnande; frihet härvidlag skulle bli en sporre att göra ett försök, tvånget
däremot avskräcker.

Tveta. a) A.b. Värmlandshem utstyckade för något år sedan sina tre egen- i
domar till småbruk.

b) Samhällsgagnande syfte?

c) Redan odlad jord, nya bostäder ha med ett undantag måst uppföras.

d) Bolaget har varit behjälpligt med erhållande av s. k. egnahemslån på
förmånliga villkor för betäckande av byggnadskostnaderna.

f) Då köparna till lägenheterna i fråga icke ägt några nämnvärda medel att
börja med och byggnaderna äro dyrbara, om också jorden anses billigt erhållen,
och då vidare lån erhållits till egendomens hela värde, torde svårigheter att kunna
existera på småbruken uppstå för de nuvarande ägarna; god arbetsförtjänst kan
dock erhållas i Säffle köping vid dess industriella anläggningar.

Sillerud. a) Icke förekommit. 3

d) Egnahemslån i några få fall, då låntagaren köpt sig några skattören eller
bebyggt tomt.

Holmedal. a) Endast ett ringa antal egnahemslotter—*med en areal av 3 2 3. *3
å 4 har jord och 4 ä 5 har skogsmark — ha utstyckats från enskilda egendomar.

c) Ha företagit smärre nyodlingar, men ännu kan man ej yttra sig om resultatet. 2

d) Egnahemslån, ett på 1 300 kr. och ett på 1 500 kr. 2 3. 3

e) De, som skaffa sig egnahem utan tillräcklig kassa, måste arbeta och för- 1

saka; egnahemslån borde vara lättare att få. 3

f) Kunna existera; arbetsförtjänster finnas så väl sommar som vinter, om 3. 12 3. 3

vintern i skogarna; arbetslönen utgör I.50 å 2 kr. med kost, 2.50 ä 3 kr. på 1

egen kost.

Västra Fågelvik. Egnahemsbildning förekommer, i två fall. Förekommer icke. 13. 1. 2

c) Förut bebodda ställen med nödiga hus. 1

d) Egnahemslån i båda fallen; systemet med egnahemslån kan ej anses spela 1. 3
annan roll än som en mycket fördelaktig hypoteksinrättning.

f) Arbetsförtjänst sökes i Korge; hittills i skogarna vintertiden och på sjön 2. 1
om sommaren med s. k. kubb- och mosläggning.

Töcksmark. Förekommer icke. 12345.

Ostervallskog. En enda egnahemslägenhet finnes, bildad av en förut be- 123.
byggd och brukad mindre hemmansdel.

Karlanda. Ingen ^styckning av betydenhet; egnahemsbildning endast i ett 2. 1
fall. Icke förekommit. 3

d) Egnahemslån. 1

Blomskog. Egnahemsidéen är här bofast sedan uråldriga tider. 2

c) Ibland få nya hus byggas. 4

d) Genom arv, sparpenningar, ur skogen, mindre lån av grannar eller någon

gång bank; i ett fall har egnahemslån beviljats. 1 4.

196

FRÅGAN 13. SOCKENOMBUD.

4 e) Ingå särskilda svårigheter, så vida de ej genom någon sorts krämareskap
eller genom omständigheters makt råkat illa ut. Ägolotter med skogsmark bil
i regel alltid billigast.

f) Arbetsförtjänst kan erhållas och allt tyder på att den icke minskas,
snarare tvärt om. Naturligtvis kan en småbrukare här existera med tillhjälp av skog,
lagom hus att underhålla och god arbetsförtjänst. Det, varmed de i huvudsak
underhålla sig, är arbetsförtjänsten i skogen, vid de större gårdarna o. s. v.
Småbruken här äro icke nya, de ha alltid funnits till någon del. Vad den nya
egnahemsbildningen beträffar, angående vilken någon egentlig erfarenhet icke
föreligger från Blomskogs socken, kan densamma sägas vara misslyckad och
i huvudsak orimligt dyrbar. I en icke avlägsen framtid kommer den helt
säkert både här i Värmland och annorstädes att ge ledsamma erfarenheter, så
vida ej mecenatskap håller den uppe. Allt konstlat är ohållbart i den vägen.
Under det man söker avlägsna för landet skadliga jordegendomsförhållanden, bör
icke nya sådana skapas, som i huvudsak komma att belasta landet på ungefär
liknande sätt som de gamla. Att tänka sig en jordbrukarekår med anslag eller
bidrag är motbjudande och skulle endast vara ett ocker på lasten. Det är ej
jordägare det fattas i landet, det är jordbrukare. Jag förnekar ej den goda avsikten,
men det ekonomiska läge, vari jordbruket som bärgning befinner sig,
talar emot en sådan rasning efter nya småbruk genom statens försorg, i all
synnerhet i skoglösa slättbygden. Om från statens sida i huvudsak något kan
göras, borde det enligt min tanke först vara att klara ut läget, så att man finge
se var skon klämde, sedan kanske botemedlet vore enkelt nog.

3. Silbodal. a) Förekommer icke.

2 f) Att stycka större egendomar för att därav skapa en egnahemskoloni, då
de äro belägna så, att ingen industri finnes i närheten, ävensom där icke tillräcklig
skogsmark finnes, så att varje smålott får sitt välbehövliga skogsskifte,
är ganska utsiktslöst, om innehavarna skola kunna existera på de sålunda nyskapade
hemmen; undertecknads bestämda uppfattning är den, att därest ej de
här ovan anmärkta förmånerna äro till hands, är det mycket bättre att söka få
egnahemmen spridda här och var i bygderna; ett synnerligen beaktansvärt
medel att kunna lyckas häri torde vara, att egnahemsnämnderna lade an på att
förmedla mindre egendomsköp, så att om möjligt alla de redan bebyggda hemmen
och lägenheterna i landet kunde erhålla villiga och starka armar; ävenså finnes
en sida till av denna sak, och det är, att de, som redan hava sökt skaffa sig eget
hem och i så måtto lyckats häri, att de visserligen för något år sedan köpt en
liten egendomslott, utan att äga annat kapital än sin arbetskraft, ha under tiden
måst ombygga husen nödtorfteligen o. s. v. Allt nog, de ha råkat i skuld på
sitt hem eller rättare, de ha aldrig kunnat betala det; dessa äro enligt mitt förmenande
mest att beklaga, ty jag vet av erfarenhet, att en sådan, som jag sökt
hjälpa att få ett egnahemslån, har totalt misslyckats. För dessa ställer sig
framtiden ganska mörk; kunde härvidlag någon ändring till det bättre åstadkommas,
tror jag det vore en mycket god sak; egnahemsnämnderna anse sig nämligen
icke kunna bevilja lån till sådana, som ha något år gamla fång, d. v. s.
till sådana, som ej kunna uppvisa absolut nya fångeshandlingar.

2- Skillingmarlc. Egnahemsbildning har här icke förekommit.

Frågan 13, huvudinnehåll: erfarenheter om den nya egnahemsbildningen; a) förekomsten

av utstyckning för egnahem; b) spekulativt eller samhällsgagnande syfte; e) om

småbruken erhållit redan odlad jord med äldre hus; d) sättet för medels erhållande;

e) svårigheter; f) småbrukarnas existensmöjligheter.

FRÅGAN 13. SOCKENOM BUI).

197

Järnskog, a) Har ej förekommit; bolagsjord har ej styckats, men enskilda 123. 4
ha sålt jord dels till mindre jordbruk, dels till tomter åt arbetarna vid Koppoms
bruk.

b) Åtminstone ingen utpräglad spekulation.

c) Vanligtvis förut odlad jord, en del lägenheter bebyggda, en del icke.

d) Vanligen egnahemslån, varierande mellan 1 000 och 4 000 kr.

e) Svag egen ekonomi; flera ha sålt eller överlåtit på grund av svårighet
att reda sig.

f) De, som ligga i dagen i ända, går det nog för. Tillfälliga arbetsförtjänster
för dem, som icke äro fast anställda vid Koppom, finnas genom dags -

verke om sommaren, timmerhuggning om vintern; arbetsförtjänsten torde snarare
komma att förbättras än försämras.

Kola. Egnahemsbildning förekommer icke. i 3 4.

Eda. a) Delvis har utstyckning skett från så väl bolags- som enskild mark; 1234.
utstyckning till tomter har företagits invid järnvägsstationer och industricentra.

b) Spekulation. Intet stöd från statens jordförmedling. 13 4. 4

c) Båda fallen förekomma. 1234.

d) Alla de nämnda utvägarna ha begagnats, egnahemslån i ett fall. 123. 1

e) För hög köpeskilling, svag egen ekonomi. 4

f) Kunna existera, om småbruken äro tillräckligt stora med tillräcklig hus- 2 3 4.

behovsskog. Arbetsförtjänst finnes och befaras icke komma att upphöra. 1

Arvika landskommun, a) Enskilda egendomar ha utstyckats — * både delvis 2 3 6. *3
och i sin helhet — till mindre jordbruk, jordlägenheter, i synnerhet till tomter.

b) Spekulation. 2 3 o.

c) Nya hus ha uppförts; de flesta lotterna ha erhållit någon odlad jord. 2 3 g. 0

d) Egna tillgångar — * sällan—, egnahemslån, banklån. 2 3 6. *3

e) Dyra byggnader, svag egen ekonomi. 3. 2 3.

f) För flertalet nog möjligheter att slå sig igenom. Tillfälle till arbetsför- 2. 3 6.
tjänst vid industrien finnes; innehavarna av egnahemslotter få huvudsakligen sin 12.
utkomst genom arbetsförtjänst i staden.

Ny. d) De mindre lägenhetsinnehavarna, som antingen genom arv eller köp 1
blivit ägare till lägenhet, få fördelaktiga lån, dels egnahemslån och dels amorteringslån
i sparbank.

f) Stå sig gott, tack vare höga arbetslöner, ty minsta daglönen är nu för en
vanlig kroppsarbetare tre å fyra kr. pr dag, då arbetstiden är från kl. 7 på morgonen
till kl. 7 på e. m.

Älgå. a) Hav icke förekommit. 2 3.

f) Större delen av den lösa befolkningen erhåller arbetsförtjänster genom 1
skogsarbete vintertid, genom arbete för Jösseforsbolaget samt i någon mån‘ genom
arbete på lantgårdarna.

Gunnarskog. a) Har obetydligt förekommit. 1 2 4.

c) Vanligen odlad jord med äldre hus; där sådana ej finnas, får köparen 4
bygga.

d) I huvudsak med lånade penningar; någon har ju också en liten besparing;
mest med hjälp av statens egnahemslån; de senare användas föga på grund av 1. 6
de villkor, som uppställas för erhållande av dem, endast bättre lottade kunna
använda sig av desamma.

e) Ganska svårt att bilda eget hem, på grund av svag ekonomi och hög
köpeskilling för jorden; ingen svårighet ens för den fattige, om han skött sig så, 4

198

FRÅGAN 13. SOCKEN OM BUD.

att han har folkets förtroende; visserligen är ekonomifrågan alltid hård, men även
den kan övervinnas, om den ställes på rätt bog.

4. i 4. f) Aro i huvudsak hänvisade till biförtjänster under amorteringstiden. Arbetsförtjänst
kan erhållas dels hos bolagen, särskilt med skogs- och flottningsarbete,

1.dels hos den jordbrukande befolkningen och synes ej komma att förminskas;

4 skogsarbetet upphör i den mån skogen hugges ned.

13 4. Bogen, a) Har icke förekommit.

5 Brunskog. Brist på lämpliga, uppodlade och bet^ggade egnahemslägenheter
finnes ej, men efterfrågan har ej förekommit i andra fall än då läget varit synnerligen
centralt i förhållande till järnvägsstation, och detta oaktat tillfälle till
arbetsförtjänst finnes året runt.

l 2. a) Har icke förekommit.

c) I allmänhet både odlad jord och skogsmark.

*2. i d) Dels egna medel, i några få fall — * två å tre — egnahemslån, dels lån
av enskilda och sparbanken.

i 2. i e) I några få fall svårigheter, beroende på svag ekonomi; egnahemslån äro

nog mycket nyttiga, men en reformering av villkoren för deras erhållande torde

2 vara nödvändig. Egnahemslånerörelsen torde icke böra uppmuntras.

12. 2 f) Innehavaren kan existera, om han är arbetskraftig. Arbetsförtjänsten är
ojämn och osäker, då ingen industri finnes.

1234. Mangskog. Den nya egnahemsbildningen har icke förekommit.

12. i Boda. a) Egnahemsbildning ingen eller obetydlig, i två fall.

c) Mindre hemmansdelar, inköpta av arbetare,

i 4. d) Enstaka egnahemslån.

4 e) Erfarenheten ännu icke tillräcklig, ehuru man kan antaga, att resultatet
icke blir så gott, som man väntade.

5 Sunne. Egnahemsbildning förekommer icke.

1 2 3 4 5. a) Har icke förekommit.

5 c) Småbruk finnas i ganska stort antal här i socknen, men äro icke nya,
utan ha funnits sedan mansåldrar tillbaka; ha övergått från man till man genom
köp eller arv.

d) Har man icke pengar nog att betala det köpta stället, tages ett amorteringslån,
vanligen på tio år, i sparbank.

f) I allmänhet tyckes man reda sig bra i trångmålen, och man amorterar
ordentligt; småbrukarna kunna icke existera utan biförtjänster, vilka finnas gott om.

1 Ostra Emtervik. a) Har icke förekommit.

l 2. *2 De få småbruk — * tvenne —, som bildats här, ha erhållit odlad jord

i 2. med behövliga hus.

d) Genom egnahemsnämnden.

e) Reda sig i allmänhet bra.

2 f) Stor efterfrågan på arbetskraft och därför gott tillfälle till biförtjänst.

12. Västra Emtervik. a) Nybildade egnahem helt obetydligt.

2 d) Några hava erhållit egnahemslån.

Frågan 13, huvudinnehåll: erfarenheter om den nya egnahemsbildningen; al förekomsten

av utstyckning för egnahem; b) spekulativt eller samhällsgagnande syfte; c) om

småbruken erhållit redan odlad jord med äldre hus; d) sättet för medels erhållande;

e) svårigheter; f) småbrukarnas existensmöjligheter.

FRÅGAN 13. SOCKENOM Bil I).

109

Gräsmark, a) Några få jordbrukslägenheter ha avsöndrats från enskild 12.
ägares fastighet, inägor och ängsmark ha försålts för utstyckning till jordbrukslägenhoter.

b) Rent spekulativt syfte. Statens jordförmedling har icke lämnat stöd.

c) Ofta odlad jord och ängsmark, hus medföljer i regel vid försäljning;

merendels får nyodling ske, även nya hus uppföras. 1. 12.

d) Statens egnahemslån, lån i bank och av enskild person samt egna tillgångar,
vilka senare i allmänhet förtjänats på skogs- och flottningsarbete. 2

e) Några svårigheter ha ännu ej yppat sig, enär de, som bekommit egna 12. 2
hem, ännu besitta dem och äro belåtna.

f) Med hjälp av skogs- och annat arbete, varav finnes god tillgång och som 1 2.
icke tenderar att upphöra eller minskas; endast om familjen är stor, ha svång- 2
heter yppat sig.

Lysvik. a) Har icke förekommit; egendomarna äro allt för små för att till- 1 2 4. 1
låta ytterligare styckning.

Östmark, a) Dylik styckning har knappast förekommit, fastigheterna äro 12 3. 2
härstädes så dyra, att det är svårt att bilda egnahem, stödda på lån; aldrig 3
har en tomt eller lägenhet blivit upplåten till en fattig arbetare; en större 4
enskild egendom har för någon tid sedan styckats till småbruk.

c) Småbruken ha erhållit litet odlad jord, med tillhörande hus; nya hus ha 1 4. 1. 4
måst uppföras.

d) Egna tillgångar eller lån; ett mindre antal egnahemslån. 4. 1

e) Det har klagats över, att formerna för sökande av egnahemslån äro väl
mycket tillkrånglade.

f) Med arbetsamhet och sparsamhet kunna de nog existera på egnahemmen, 1
ha ungefär samma ställning som en mängd av de minsta hemmansägarna, som
också ofta ha skulder att dragas med; de kunna ej existera utan biförtjänster. 4
Ännu så länge kunna nog dylika erhållas, men man kan befara, att de i en snar 1 4.
framtid skola väsentligen minskas, då skogarna bli så hårt åtgångna, att i en del
fall t. o. m. återväxten äventyras; det skulle därför vara oklokt att tillskapa flera 1
arbetare än de, som redan finnas; de egnahem, som här bildas, böra vara jordbrukarehem,
där ägaren hämtar sin huvudsakliga näring från jorden. Arbetsför- 3
tjänst finnes icke inom socknen, utan måste sökas i andra trakter; om vintern
giva visserligen de bolag, som ha skog här, en del arbete, men förtjänsten är
knappt tilltagen och det är på grund av tullarna dyrt att leva.

Lekvattnet. Egnahemsbildning hittills obetydligt. 1249.

a) Något har utstyekats från enskilda egendomar. 14 9.

b) Understöd från statens jordförmedling i någon mån.

c) Odlad förutvarande småbondejord, *med hus i mer eller oftast i mindre *1249.
gott skick, ingen nyodling.

d) Egnahemslån — *i ett par fall, eljest besparingar och privatlån. Med egna- 12479.*1249. 8
hemslånen äro förbundna allt för storstilade villkor med borgensförbindelser o. d.,

för att en fattig arbetare skulle kunna använda sig därav; det är ingen lätt sak för
en obemedlad arbetare att få borgen till ett lån på 3 000 ä 5 000 kr.

f) Kunna existera med biförtjänster; sådana finnas — *i överflöd — genom 2. 1 24679. *6
skogsarbete, men blir det skogsskövling bliva förtjänsterna framdeles sämre.

Innehavare av småbruk skulle nog under dessa tider bekomma arbetsförtjänst i 8
orten för att därigenom jämte jordbrukets avkastning kunna reda sig. Arbetsförtjänster
komma att uppstå ännu mera och bibehålla sig, såvida skogsägare, i synnerhet
större bolag, förständigas att bedriva grundligt skogsvårdsarbete, så att

200

FRÅGAN 13. SOCKENOMBUD.

dikning m. m. företages i skog och mark samt att allt tillgodogöres, som nu
förfares i skogarna; all misshushållning bör vändas i nytta.

3 Vitsand. a) Endast två fall av egnahemsbildning.

2 c) I ett fall nybyggnad på redan odlad jord, i ett annat äldre bostad.

d) I båda fallen egnahemslån.

f) Utsikter att kunna existera på småbruken finnas.

3 Nyskoga. a) Har icke förekommit.

f) Arbetsförtjänsten för lösa arbetare är nu någorlunda god, men genom
misshushållning med skogarna kan den nog bli sämre med tiden, ty någon annan
förtjänst än skogsarbete är ej att påräkna.

3 Dalby, a) Egnahemsbildning genom upplåtelse av jord från bolag eller

enskilda förekommer sällan, och om sådan i något fall inträffar, är det huvudsakligen
till tomtplatser.

2 4 5 6. Södra Finnskoga. Ingå egnahem ha bildats.

2 5. f) Arbetsförtjänsten för närvarande god, men minskas nog, om skogsbruket

kommer att inskränkas.

i Norra Finnskoga. Har icke förekommit.

3 5. Ekshärad, a) Bolagsjord har i mindre skala utstyckats till tomter för

arbetareliem med tillhörande mindre jord.

b) Spekulation.

c) Delvis mark för nyodling, då i regel nya hus uppförts, dels av bolaget,
dels av brukarna själva.

d) Där mark för nyodling upplåtits, har lån till odling lämnats av bolaget,

50 kr. till varje lägenhet mot 8 % ränta; där arbetarna själva byggt hus, har

lån lämnats av bolaget, även detta till 8 % ränta; hyra för bostadshus, där

bolaget byggt sådana, har varit åtta kr. pr månad för bostad om tre rum; 20 kr.
pr har och år för till lägenheten hörande öppen jord.

e) Den höga räntan å byggnadslån har gjort, att många måst efter något
år sälja huset med förlust, bolaget har då uppträtt som köpare och har då sedan
utarrenderat till (säljaren) f. d. ägaren mot förut angivna avgifter.

f) F. n. ej; förtjänsten kommer troligen att minskas.

12 3. Gustav Adolf. Egnahemsbildning förekommer icke.

i f) Någon brist på arbetsförtjänst torde ej förekomma.

Norra Råda. Egnahemsbildningen omfattas med stort intresse, särskilt av
den arbetande befolkningen.

2 3 5, i a) Icke förekommit. Utstyckning av inägojord till byggnadstomter före3
5. kommer; Uddeholmsbolaget har upplåtit odlingsbar mark till tomtplatser samt
*5 till trädgårds- och potatisland; dessa tomtplatser, *som arrenderas av nybyggare,
3 5. få icke av innehavaren inlösas.

3- 5 b) Spekulation; bolaget har givetvis gagn av att få dylika hem till stånd,

3 då därigenom en fast arbetarstam uppstår; den arbetare, som uppfört egen bostad
på bolagets mark, blir mer bunden och beroende av arbetsgivaren än den, som
bor i bolagets hus. Något stöd från statens jordförmedling torde ej ha lämnats.

Frågan 13, huvudinnehåll: erfarenheter om den nya egnahemsbildningen; a) förekomsten

av utstyckning för egnahem; b) spekulativt eller samhällsgagnande syfte; c) om

småbruken erhållit redan odlad jord med äldre hus; d) sättet för medels erhållande;

e) svårigheter; f) småbrukarnas existensmöjligheter.

FRÅGAN 18. BOLAG.

201

c) Nyodling och nya hus ha alltid behövts. b

d) Egna tillgångar, lån av bolaget, * statens egnahemslån och bankkredit. 3 6. ‘it

e) Dyra byggnader, svag egen ekonomi; väl hårda bestämmelser i bolagslånen. 3. 5

f) Intet småbruk är så stort, att någon enbart kan existera på detsamma.
Arbetsförtjänst finnes; torde även framdeles komma att finnas, åtminstone så 3 5. a
länge bolaget fortfar att utvidga sin rörelse; farhågor finnas, att arbetsförtjänsten 5
kan väsentligt minskas, exempelvis vid lågkonjunkturer.

Sunnetno. Ingå nyskapade jordbruk eller egnahem förekomma. i 2.

a) Har icke förekommit. 3 4.

f) Lägenhetsinnehavarna ha i allmänhet sin utkomst genom arbete hos Udde- 1 2.

holmsbolaget; skulle detta upphöra, befaras minskning uppstå.

Nyed. a) Förekommer icke. Jordbruk, som uppstått genom egnahemsbild- 1. 4
ning, förekomma ytterst sparsamt; från statens, kommunens eller bolagens jord
har intet sådant uppkommit; endast till tomter har ett bolag invid stationssam- 24.
hälle utsålt en del av sin jord, huvudsakligast berg- och skogsmark av omkring 2
5 har areal.

b) Båda delarna, priset moderat. Endast spekulation. 4. 2

c) Varje lott har fått odlad jord, hus ha måst uppföras; äldre hus ha med- 4. 2
följt i köpet.

d) Oftast ha sparade medel till en del använts; egnahemslån ha erhållits 2. 2 4.

* i ett par fall, — enskilda lån och banklån. *4

e) Jordarealen är för liten, jorden för dyr; inga svårigheter ha ännu avhörts. 4. 2

f) Icke utan biförtjänster; sådana finnas, man behöver icke befara, att de 24.
komma att upphöra.

Någon egentlig egnahemsbildning har sålunda ännu icke kommit i gång; 4
om billigare jord stode att få, skulle dock sannolikt sådan ske; åtkomsten av
själva jorden, där den ej är bebyggd, kräver dock så stort kapital och åsamkar
sådan skuldsättning, att fattigt, jordintresserat folk icke ens kan falla på idéen
att reflektera på anskaffandet av egnahem; framför allt gäller härvidlag att bereda
tillgång till jord mot ersättning, som motsvarar dess odlingsvärde och läge.

Alvsbacka. Egnahemsbildning har icke förekommit. 1 2 3 4 B.

a) Bolagsjord har ej utlämnats under senare tid, enskild jord under de sista 4
tio åren obetydligt.

f) De, som nu äga mindre avsöndringar och bostadshus, erhålla arbetsförtjänst
med skogsarbete åt Mölnbackabolaget och jordbruksarbete åt självägande. Skogsarbetet
kommer troligen ej att upphöra, men möjligen att minskas.

Bolag.

Uddeholms a. h. a) Utstyckning med full äganderätt har med få undantag
endast skett från enskilda, huvudsakligen för tomter i'' närheten av industricentra.

b) Försäljningen har skett efter hand i mån av tillgång på spekulanter, som
bjudit nöjaktigt pris.

c) Odlad eller obruten mark, i regel utan hus.

e) Svårigheter ha ej framträtt.

f) Köparnas avsikt har ej varit att existera på småbruk, utan att bygga ett
eget hem i närheten av arbetsplatsen. Minskning i arbetstillgång ej att förvänta.

202

FRÅGAN 13. BOLAG.

A. b. Mölnbacka-Trysil. Någon egnahemsbildning förekommer ännu ej.

Billeruds in. fl. a. b. a) Staten har under de senaste åren låtit stycka
inägorna till en del sina egendomar, vilkas skog fråntagits för att förvaltas såsom
kronoparker, och av dessa så bildade lotter äro en del att beteckna som egnahemslotter,
som få förvärvas uteslutande av medellösa personer. Dock synes
försäljningen av dessa lotter vara vansklig, då upprepade auktioner hållits, utan
att samtliga lotter funnit köpare.

b) Något utstyckande av egnahem från bolagsjord i här avsedd utsträckning
har icke skett.

c) Lotterna hava erhållit odlad jord, men endast ett fåtal lotter hava varit
försedda med hus, varför egnahemsbyggarens första omsorg vanligen varit att
uppföra erforderliga byggnader å sin egendom.

d) Det torde vara ytterst få egnahem, som skapats på basis av egna tillgångar.
Statens egnahemslån torde i de flesta fall hava anlitats.

e) Köpeskillingarna i allmänhet normala, betalningsvillkoren även goda; byggnaderna
bliva dyra, när virke till desamma skall köpas. Den egna ekonomien är
svag och försämras än mer genom bristande förmåga att sköta penningar.

f) Icke utsikt att existera därpå.

Arbetsförtjänster finnas vanligen att tillgå för alla lägenhetsägare, som så
•önska och kunna. Huruvida sådana även i framtiden skola finnas att påräkna för
egnahemsinnehavare är ovisst att förutsäga, men kan med säkerhet påstås, att om
arbetsgivarnas-bolagens rörelsefrihet på ett eller annat sätt inskränkes, möjligheterna
till arbetsförtjänster försvåras.

Storfors bruks a. b. a) Angående styckning av jord till småbruk finnes
ingen erfarenhet, utan endast av utarrendering av bebyggda torp och bostadstomter.

b) Utarrenderingen har icke skett i annat syfte än att bereda bostadslägenhet.

c) Bolaget håller byggnader till torpen.

d) Lån har av bolaget beviljats tomtarrendatorerna för uppförande av bostäder.

e) Ingå svårigheter hava avhörts.

f) Tillfälle till god arbetsförtjänst har alltid funnits för de å bolagets jord
boende personer, som vilja och kunna arbeta.

A. b. Edsvalla bruk. I de socknar, där bolaget har fastigheter, har egnahemsbildning
icke I nämnvärd grad förekommit annat än i Stora Kils och Nors
socknar.

a) I Stora Kil har egentligen sågverks- och järnvägspersonal anskaffat tomter
för huvudsakligen bostäder från större jordägare; i Nor har intresset för egnahemsbildning
i betydlig grad förefunnits vid Edsvalla sulfitfabrik, Vålbergs fabriker
och Valums ångsåg bland arbetarna, vilka köpt tomter av enskilda större jordägare.

b) I Nor har utstyckandet av tomter vid Edsvalla i stor utsträckning uppenbart
skett på spekulation från en enskild stor godsägare, vid Valum och Vålberg
i samma socken utan att spåra planlagd spekulation från säljarens sida. Från
statens jordförmedling har, så vitt bekant, intet stöd lämnats.

c) Uppförande av nya hus har i regel varit behövligt vid bildandet av egnahemmen
vid Edsvalla.

Frågan 13, huvudinnehåll: erfarenheter om den nya egnahemsbildningen; a) förekomsten

av utstyckning för egnahem; b) spekulativt eller samhällsgagnande syfte; c) om

småbruken erhållit redan odlad jord med äldre hus; d) sättet för medels erhållande;

e) svårigheter; f) småbrukarnas existensmöjligheter.

FRÅGAN 13. BOLAG.

2o;i

d) Ofta genom egnahemslån eller bankkredit, där egna tillgångar ej räckt.

e) Ännu ha inga svårigheter visat sig.

f) Icke utsikt existera därpå utan arbetsförtjänst.

Innan de bestämt sig för egnahem, hava de redan innehaft anställning vid
järnväg, industri eller dylikt.

A. b. Rämen-Liljendahl. Styckning eller avsöndring kan ifrågakomma endast
intill industrisamhällen, jordbruket förblir alltid endast av ringa betydelse, vårföre
inom Rämens socken liksom i de bolaget tillhöriga delarna av Nordmarks socken,
en småbrukare utan arbete inom industrien och avsättningsmöjligheter till industriarbetare
ej har utsikt att kunna existera.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. a) Enstaka jordlägenheter, vilka äro
av egnahemsnatur och vilkas innehavare äro erkänt arbetsamma och ordentliga,
synas ha betydligt svårt att erhålla det välbehövliga stöd ett egnahemslån kan
erbjuda; i stället tyckes bidrag av dessa medel flöda till sådana större egnahemsföretag,
där en större gård inköpts från någon bakåtsträvande ägare och uppdelats
i en mängd ihopgyttrade egnahemslotter. Detta kolonibildande är ett
kraftigt medel att framkalla ett flertal av människans dåliga egenskaper: avundsjuka,
förtal och andra än sämre. Hjälp i stället den ensamme, i obygden befintlige
strävsamme arbetaren; han diar inga närgångna grannkvinnor, som förstöra hans
arbetsandakt.

Forshaga Sulfit a. b. a) Bolaget har under de senaste åtta åren avstyckat
till egnahem:

I Övre Ulleruds sn. 18 hemmansdelar om tills. 110.3 har åker, 34.98
har äng och 68.5 har skogsmark, varav den minsta håller 2.17 har åker och 3.6
har äng, den största 7.5 6 har åker, 5.5 har äng och 5.9 6 har skog, medeltalet
utgör 6.13 har åker, 1.9 4 har äng och 3.8 har skog; i Ransäters socken 4 hemmansdelar
om tillsammans 19.6 har åker, 2.8 har äng och 18.56 har skog, varav
den minsta håller 0.4 8 har åker och 0.4 har äng, den största 16 har åker, 1.91
har äng samt 17.95 har skog, medeltalet utgör 4.89 har åker, 0.7 har äng och
4.6 4 har skog, 10 avsöndringar till byggnadstomt med trädgård samt en större
avsöndring för kommunalt ändamål; i Sunne socken 2 hemmansdelar om tillsammans
24.3 3 har, avsedda att uppdelas till byggnadstomter m. m.; i Dalby socken
4 hemmansdelar avsedda till tomt och trädgård, hållande 0.14—1.71 har, 2 småbrukslägenheter
om vardera 4 har; i Grava socken 63 bostads- och trädgårdstomter,
varav 49 hålla en areal av c:a 0.12 har och 14 från 0.5 har till 0.87 har.

Samtliga förutnämnda jordbrukslägenheter äro sålda. Av byggnads- och
trädgårdstomterna äro ett 30-tal sålda.

b) Har skett av bolaget i samhällsgagnande syfte.

c) Samtliga jordbrukslägenheter hava haft äldre hus och redan odlad jord.

d) Något egna penningar i förening med egnahemslån.

e) Några svårigheter för dem, som köpt egnahem av bolaget, ha i stort sett
ej yppat sig; endast tvenne köpare hava (på egen begäran) på grund av särskilda
orsaker fått återlämna sina egendomar, vilka efter någon tid åter försålts. Orsaken,
varför dessa två återlämnat sina egendomar, är i ena fallet erbjuden förmansanställning
i annan trakt, i andra fallet dödsfall i familjen.

f) Kunna existera. Innehavarna av bostadstomter arbeta i allmänhet vid
bolagéts fabriker; innehavarna av jordbruk hava tillgång till skogs- och fabrikskörslor,
och kommer arbetstillgången troligen ej att minskas.

Betalningen av egendomarna har varit ordnad så, att en mindre handpenning
erlagts; vidare har en del betalats med egnahemslån, vilka bolaget varit be -

204 FRÅGAN 13. BOLAG.

hjälpligt att förmedla, och resterande har betalats på ett till fyra år genom körförtjänster.

Lesjöfors a. b. a) Inom Ramens socken hava under senare åren avsöndrats
c:a 20—25 tomter för bostadsändamål.

b) Detta utstyekande, som ägt rum huvudsakligen från enskild mark, har ej
skett vare sig på spekulation eller genom kooperativ verksamhet, ej heller i samhällsgagnande
syfte eller enskild filantropisk verksamhet.

f) Några småbruk hava ej bildats inom Ramens socken, beroende antagligen
därpå, att ingen utsikt förefinnes för innehavarna att kunna existera på desamma.

Hellefors bruks a. b. Nämnvärd erfarenhet om egnahemsbildningen föreligger
ej här.

Gustaf sfors fabrikers a. b. a) Förekommer icke, så vitt känt.

b—f) I svaren å föreg. frågor har egnahemsrörelsens bankruttorsaker något
berörts (se tråg. 11).

Kraft-a. b. Gullspång-Munkfors, a) Vid Gullspång har av bolaget en del
tomtplatser sålts till egnahem.

f) Köparna synas reda sig gott.

Gravbergskovens a. s. Egnahemsbildning har icke förekommit.

Katrinefors a. b. Egnahemsbildning har ej förekommit mera än i ett å två
fall inom socknen och dessa så nyligen, att någon erfarenhet därom ej hunnit
inhämtas.

Glafva Glasbruks a. b. Arbetarna erhålla gratis upplåtelse av mark på 50
års besittning av resp. bolag. För uppförande av byggnader upptagas, där så
behöves, banklån.

A. b. Kroppstadfors bruk. a) I mindre grad vid större stationssamhällen.

b) Spekulation.

c) Båda fallen ha förekommit.

d) Alla nämnda utvägar.

f) Ja, med tillfälliga extra arbetsförtjänster.

Lundsbergs Fastighets-a. b. e) Ingå svårigheter.

f) Varje skötsam arbetare har behövlig arbetsförtjänst.

Kohlsäters a. b. a) Förekommer icke i Gillberga socken.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. a) Ett 20-tal tomter; en jordlägenhet
till tomter vid stationssamhälle.

b) Lika mycket i gagnande syfte som spekulation.

c) Ej ägt rum.

d) Olika lånesätt.

e) Svag ekonomi, dyra byggnader och i Deje stationssamhälle dyra tomtpris.

f) Ja, med hjälp av arbetsförtjänst från industrien. Någon fara att industrien
skall dö ut, finnes ej.

Frågan 13, huvudinnehåll: erfarenheter om den nya egnahemsbildningen; a) förekomsten

av ^styckning för egnahem; b) spekulativt eller samhällsgagnande syfte; c) om

småbruken erhållit redan odlad jord med äldre hus; d) sättet för medels erhållande;

e) svårigheter; f) småbrukarnas existensmöjligheter.

FRÅGAN 13. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

205

Holmerudsfors a. b. a, b) Ingen sådan fullständig styckning har veterligt
ägt ruin; några få lägenheter torde genom egnahemslån från statens jordförmedling
hava friköpts; intet på spekulation.

e) Svårigheten är att erhålla lån, då villkoret varit: full lagfart å hela lotten;
med härvarande invecklade äganderättsförhållanden är detta ofta svårt; därest
egnahemslån bleve något lättare att erhålla, skulle de bli en god hjälp vid egnahemsbildandet.

f) Egnahem, stora nog för fullt underhåll till en familj, äro ej tänkbara här;
därtill måste, som å frågan 11 anmärkts, jordbruk och industri upphjälpas genom
kommunikationer, vilket skulle både flerdubbla och för framtiden säkerställa tillfällena
till arbetsförtjänst.

Backetorps kvarn- och sågverks-a. b. a) Har nyligen förekommit i Sunne;
en staten tillhörande egendom, Skinnargården, har blivit styckad till en del i
mindre jordbruk eller egnahem.

b) Har skett i samhällsgagnande syfte.

c) Har erhållit odlad jord; inga hus, utan måste nybyggas.

d) Erforderliga penningar ha erhållits dels genom egnahemslån, dels genom
bankkredit och enskilda lån.

f) Utsikterna att existera på sådana småbruk äro ej stora.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström. Egnahem i Värmland kunna betraktas som ekonomiskt
och praktiskt omöjliga, så framt ej industri eller större konsumerande
samhällen finnas i närheten, som lämna tillfälle till arbetsförtjänst och avsättning.
Vid Finshyttan har egnahemsbildningen skötts och lämnat tillfredsställande resultat,
delvis emedan stadsjord legat nära och använts. Man skulle tro, att sådant
kunde ske vid varje större industri, då denna är ägare till närliggande områden.
Så är emellertid ej möjligt under nuvarande förhållanden. Utan erforderlig ordningsmakt,
snabbhet i rättskipning och för samhällena lämpade lagar och förordningar
skulle dessa samhällen bli kräftskador på den industri, vilken just är
villkoret för deras tillvaro.

Visnums-Kils m. fl. socknar: Hugo Ber ger. a) Enskildas egendomar, såsom
Norra och Södra Håkanbol, Hållunda och Åtorp i Nysunds socken samt Krontorp
i Visnums socken jämte dessa underlydande hemman hava ägostyckats till mindre
jordbruk med bibehållande av huvudgårdarna till medelstora och större jordbruk
samt med frånskiljande av större skogskomplex, varav staten nyss förvärvat c:a
3 000 har.

b) Styckningen har skett i syfte att till nöjaktigt pris realisera egendomarna
samt har skett utan statens jordförmedling.

c) Nästan varje lott har erhållit förut odlad och bebyggd jord.

d) Köparna av dessa små jordbruk hava i allmänhet haft egna tillgångar till
inventarieuppsättning samt någon avbetalning, men i örigt varit hänvisade till
bankkredit och lån av enskilda.

e) Av de 44 mindre jordbruk, som på detta sätt sålts från Södra Håkanbol
och Krontorp (sedan år 1905), hava endast tvenne köpare haft svårigheter
med likviden och detta på grund av utebliven utlovad enskild hjälp.

206

FRÅGAN 13. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

f) I allmänhet äro de nyskapade små jordbruken för små för att innehavarna
skola kunna existera på dem enbart, men då tillgång på arbetsförtjänst finnes vid
kringliggande industri och i skogarna, äro utsikterna goda för dem att kunna
existera.

Nor: Olof Andersson, a) Huvudsakligast från enskildas egendomar har
styckning skett till egnahem, i någon mån från kommunens egendom, de flesta
egnahemmen, som finnas här, äro för små att leva på såsom jordbrukare; det är
för det mesta fabriksarbetare, som lagt sig till med dem.

b) Syftet med styckningen torde hava tvåfaldig natur, dels spekulation, dels
att göra det möjligt för arbetarna att få egnahem.

c) En del har fått odlad jord, andra icke; hus ha i de flesta fall måst byggas.

d) En del har erhållit lån av staten, andra ha haft sparade medel eller tagit
lån i banker eller hos enskilda.

e) Synnerlig hög köpeskilling för jorden har ej förekommit här, men byggnaderna
ha nog blivit dyra i dessa tider, då så väl material som arbetslöner äro
höga.

f) Beror i huvudsak på dem själva, om de vilja rätta mun efter matsäcken
eller om de vilja leva över sina tillgångar. Ej stor fara för att arbetsförtjänsten
upphör.

Svanskog: John Bryntesson. a) Har icke förekommit.

Bro: H. v. Axelson. Egnahemsbildningen har blott skett genom avsöndring
från kronoegendomar samt genom försäljning av soldattorp; i samtliga fall synas
småbrukarna reda sig bra.

Silhodal: Olof Danielsson. Någon egendomsstyckning har ej förekommit;
sådan är nog ej heller att rekommendera, så vida ej den egendom, som styckas,
ligger intill någon större industriplats; bättre då om strävsamma småbrukare och
lägenhetsägare i obygderna kunna erhålla hjälp.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. a) Något bolagsjord och enstaka soldattorp
hava upplåtits.

b) Huvudsakligen spekulation.

c) I regel redan odlad jord med hus.

d) Dels egna tillgångar, dels egnahemslån.

e) För tidigt att avge något utlåtande härom.

f) Ja, gott om arbetsförtjänster komma nog att finnas, så länge det finnes
avverkningsbar skog kvar.

Dalhy: Per Persson. Egnahemsbildning endast i ringa grad.

Ekshärad: Daniel Jonasson. Egnahemsbildning har icke förekommit.

Frågan 13, huvudinnehåll: erfarenheter om den nya egnahemsbildningen; a) förekomsten

av utstyckning för egnahem; b) spekulativt eller samhällsgagnande syfte; c) om

småbruken erhållit redan odlad jord med äldre hus; d) sättet för medels erhållande;

e) svårigheter; f) småbrukarnas existensmöjligheter.

FRÅGAN 13. LANTMÄTERI ST ATEN.

207

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad. I regel mindre tillfredsställande.

a) Styckning av statens jord och även av enskild, men det senare högst
obetydligt.

c) Mest odlad jord.

d) Genom lån i bank och av enskilda personer. Egnahemslånen synas hava
avtagit.

e) Köpeskillingen i allmänhet låg med undantag av de lotter, som försåltsav
staten, vilka betingat jämförelsevis högre pris; köpevillkoren goda.

f) Där riklig arbetsförtjänst finnes eller ägaren är hantverkare, kan han.
existera.

Kronolänsmannen i Näs härad, a) Nationalföreningen mot emigrationen
har på senare åren förvärvat samt till mindre jordbruk och jordlägenheter utstyckat
egendomar till värde av över 100 000 kr.; från bolagsjord eller enskild egendom
har däremot utstyckning skett endast undantagsvis.

c) Ömsom med och ömsom utan odlad jord, nära nog aldrig med äldre hus.

d) Oftast egnahemslån.

e) Svårigheter huvudsakligen på grund av för dyra byggnader i föreningmed
svag egen ekonomi.

f) Knappast utan tillgång på arbetsförtjänst, vilken ej alltid står till buds.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi, a) Förekommer icke.

Lantmäteristaten.

t. f. Lantmätaren i Ostersgsslets distr. a) Endast ett fåtal egnahem har
uppkommit. Förslag har under året upprättats att stycka kronohemmanet Björka
i Östra Fågelviks socken, som skulle komma att utläggas i åtta delar, en om
c:a 33 har åker och c:a 23 har skogsmark, vilken lott skulle utgöra huvudgården
och behöver utläggas med så stor åkerareal för tillgodogörande av åbyggnaderna;
övriga mellan 4.3 och 9.2 har åker samt 3 till 12 har skogsmark. Dessa ägor
äro belägna på c:a 2 km. avstånd från Skattkärrs järnvägsstation. Kronohemmanen
Höje och Sörby i Varnums socken, i närheten av Kristinehamns stad, ära
föreslagna att styckas på så sätt, att å vardera egendomen utlägges en huvudegendom
med större areal för åbyggnadernas tillgodogörande på bästa sätt;
därjämte utlägges så väl mindre jordbruk, s. k. småbruk, som jordlägenheter, s. k.
arbetarbruk, samt områden på c:a 1 har. Till dessa lotter är ej beräknad någon
skogsmark förutom till de tvenne större lotterna, vartill skulle komma att höra
endast ett fåtal har hag- eller skogsmark, som är belägen omedelbart intill åkerjorden.
Därjämte har föreslagits att styckas från kronohemmanet Kungsskogen
med underlydande i Lungsunds och Väse socknar, belägen c:a 2 mil från Ölme järnvägsstation,
åtskilliga lotter med olika arealer, en om c:a 60 har åker och 36 har
skogsmark, en om c:a 43 har åker och 12 har skogsmark. Dessa tvenne egendomar
utläggas för tillvaratagande av åbyggnaderna, vilka äro ganska dyrbara och
i gott skick. Utom de tvenne nämnda lotterna upptager förslaget fem mindre
ägolotter med arealer mellan c:a 3 har i åker och 1 har i skogs- och ängsmark
samt 8 har i åker och 3 har i ängs- och skogsmark. Samtliga ägolotter, som

''208

FRÅGAN 13- LANTMÄTERISTATEN.

skola utstyckas från kronohemmanen, äro belägna i omedelbar närhet av kronoparkerna,
där tillgång finnes att få köpa ved.

Under senaste åren har utstyckning av en stor del av inägojorden skett från
Lundsbergs a. b:s egendomar i Lungsunds socken av Färnebo härad, belägna c:a
1.5 mil från Nässundets järnvägsstation och c:a 2.5 mil från Kristinehamns stad.
Vid upplösningen av nämnda bolag bildades tvenne andra, av vilka det ena övertog
huvudsakligen skogsmarken eller det område, som ifrågasatts att försäljas till staten.
Sedermera har skogsaktiebolaget frånstyckat de inom det inköpta området befintliga
inägorna, som bestodo huvudsakligen av torp, varvid till de utstyckade inägorna
lades mindre områden av intill liggande hag- och skogsmark. Samtliga
utstyckade lotter äro försålda till enskilda ägare.

Vid för några år sedan verkställd styckning å en egendom i Alsters socken
av Vase härad utlades ett fåtal större eller mindre lotter. Samtliga dessa lotter
tilldelades husbehovsskog, och äro försålda.

Agostyckning har även skett å några kommunen tillhöriga hemman i Ölme
socken, utgörande en del av ägorna till socknens vårdanstalt för ålderstigna fattiga;
de lotter, som utstyckades från nämnda hemman, erhöllo skogsmark till husbehov
och voro av olika storlek. En del av de utstyckade lotterna voro försedda med
hus av delvis sämre beskaffenhet. Samtliga utstyckade lotter äro försålda.

b) Utstyckningarna från bolagsegendomar ske i allmänhet i spekulationssyfte,
detsamma torde även kunna sägas, då enskilda utstycka och försälja egendomar.
Någon styckning på grund av kooperativ företagsamhet har ej förekommit, ej
heller har något stöd lämnats från statens jordförmedling.

c) Varje av de å Lundsbergs Skogs-a. b:s egendomar utstyckade lotterna
voro försedda med äldre hus och hava erhållit huvudsakligen åker och hagmark.
Några av de lotter, som staten skall försälja, äro även försedda med åbyggnader.

d) De flesta, som förvärva utstyckade smålotter, äro ägare till mindre kapital,
sällan till så stora som köpesumman utgör, varför lånevägen måste anlitas i ganska
stor utsträckning. Penningelån fås så väl i bankinrättningar som av enskilda.

e) Några större svårigheter synas i allmänhet ej vara för handen för köpare
av mindre utstyckade lotter. Jorden är i de flesta fall relativt billig.

f) Innehavarna av småbruken eller småegendomarna synas kunna existera på
desamma, dock med tillhjälp av arbetsförtjänst såsom skogskörslor och dylikt,
vilka, i synnerhet å krono- och bolagsskogarna, kunna anses bliva stadigvarande.

Lantmätaren i Karlstads distr. Mindre tillfredsställande erfarenheter.

Lantmätaren i Södersysslets distr. a) Egnahem för jordbruksändamål äro
numera föga eftersökta, då de sällan föda en familj utan biförtjänst; i början av
rörelsen voro de mera eftersträvade. Staten och i ringa mån enskilda hava
senaste åren låtit stycka några egendomar för att bilda egnahem; staten trenne
kronoegendomar.

b) Av staten i filantropiskt syfte.

c) Mest odlad jord utan hus eller med bristfälliga sådana.

d) Så väl egnahems- som enskilda lån, sällan egna tillgångar.

e) För dyra byggnader och svag egen ekonomi.

f) Kunna ej existera, så vida de ej bo i närheten av industrisamhällen eller
hava annat näringsfång såsom fiske o. d.

-Frågan 13, huvudinnehåll: erfarenheter om den nya egnahemsbildningen; a) förekomsten

av utstyckning för egnahem; b) spekulativt eller samhällsgagnande syfte; c) om

småbruken erhållit redan odlad jord med äldre hus; d) sättet för medels erhållande;

e) svårigheter; f) småbrukarnas existensmöjligheter.

FRÅGAN 13. HUSH.-SÄLLSKAPETS UNDERLYDANDE TJÄNSTEMÄN. 209

Lantmätaren i Nordmarks distr. De enstaka här och där befintliga egnahemmen
hava uppstått genom ägarnas företagsamhet ocli arbetsamhet och skötas
mönstergillt.

Ett led i egnahemsbildandet vore stävjandet av uppdelningen av soldattorpen.
Ett tiotal sådana torp ha här sedan början av 1910 sönderstyckats i en massa
obrukbara lotter om ända ned till ett fåtal kvm:s areal, detta tack vare att någon
delägare motsatt sig torpets försäljning.

Att redan färdigbildat eget hem, såsom ett soldattorp, vilket i regel aldrig
saknar köpare, skall, för beredande av en mindre förmån för en delägare eller
kanske endast av tredska hos en sådan, vara utsatt för sönderstyckning emot
övriga delägares — kanske ett hundratals — bestridande, samt till dessa senares
förfång uppdelas i en mängd obrukbara lotter, torde vara minst sagt olämpligt.

a) Sådan styckning har icke förekommit.

f) Tillfällen till arbetsförtjänst på landet torde numera sällan saknas, och
de torde ej heller för framtiden bliva mindre.

Lantmätaren i Arvika distr. Vad Jösse härads samtliga socknar vidkomma,
ha styckningar till egnahem endast förekommit i sådana fall, där överenskommelse
om köp av lägenheten ifråga redan försiggått.

Lantmätaren i Älvdals distr. a) Har icke förekommit.

e. Lantmätaren Nils Gast. Wingquist. a) Egnahemsbildningen förekommer
sparsamt.

b) Styckning av egendomar, som skett endast å enskild jord vid stationerna,
företages endast i spekulationssyfte.

c) Vanligen odlad jord, obebyggd.

d) Vanligen lån i banken.

e) Svag egen ekonomi.

f) Icke utsikt att existera därpå; existensen är beroende av arbetsförtjänsten
och tyckes denna vara medelmåttig.

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Ordf. i premieringsnämnden för mindre jordbruk. Delvis icke tillfredsställande.

b) A. b. Värmlandshem både i filantropiskt syfte och för att bereda aktieägarna
någon skälig vinst på sina penningar; styrelsen har icke skördat vinst på
sitt arbete åtminstone, enär den själv bekostar sina resor etc.

c) Båda delarna ha förekommit i ungefär samma utsträckning.

d) Dels egna medel och dels statens egnahemslån.

e) I allmänhet för dyra byggnader i förhållande till jordens värde.

f) Kunna existera, för den händelse extra arbetsförtjänster finnas. Om industrien
genom en oklok politik blir lidande, förefinnes fara för att arbetsförtjänst
kommer att saknas.

Egnahemsnämndens värdering smän. Den nya egnahemsbildningen har verkat
gott.

a) Så väl enskilda som i någon mån statsegendomar, däremot ej bolagsjord
utom i ett fall, ha styckats till egnahem, sällan i sin helhet, utan endast delvis,
dels i småbruk och dels i jordlägenheter, i vissa fall även till tomter, nämligen
Jordundersökningens betänkanden. III. 14

210 FRÅGAN 13- HUSH.-SÄLLSKAPETS UNDERLYDANDE TJÄNSTEMÄN.

i närheten av städer och industriplatser. Inom länet finnas nog flera hundra
sådana småbruk i och jordlägenheter.

b) Har endast skett i samhällsgagnande syfte.

c) De flesta ha fått odlad jord, ungefär 70 % med gamla hus och 30 %
utan hus, där nybyggnad måst företagas. Någon nyodling har även förekommit,
mest dock nyodling intill gammal jord som utvidgning av befintliga lägenheter.

d) Genom egna besparingar och egnahemslån, i något fall även genom banklån.
Egnahemslån är dels utlämnat och dels beviljat till c:a 500 egnahem inom länet,
de flesta, c:a 80—85 %, jordbrukslägenheter, övriga tomter och bostadslägenheter.

e) Hög köpeskilling, otillräckliga eller små egna tillgångar, någon gång även
dålig skötsel, beroende på oförstånd i jordbruk; för stor skuld med stora amorterings-
och ränteutlägg.

f) Skötes jorden väl och med förståndig hushållning, böra de kunna existera
på sina egnahem plus den tillfälliga arbetsförtjänst de ha och kunna anskaffa.
Arbetstid gång kommer nog än länge att finnas.

Frågan 13, huvudinnehåll: erfarenheter om den nya egnahemsbildningen; a) förekomsten

av ^styckning för egnahem; b) spekulativt eller samhällsgagnande syfte; c) om

småbruken erhållit redan odlad jord med äldre hus; d) sättet för medels erhållande;

e) svårigheter: f) småbrukarnas existensmöjligheter.

Frågan 14.

Hurudan anses den odlade jorden inom orten vara till sin beskaffenhet i jordbricksavseende
?

Sockenombud.

Fårnebo.x) Bra. 4

Nordmark. Ganska god, består av svartmylla, myrmark, *ler- och sandjord; 3. *23.
karg och dålig.

Rämen. Mestadels medelmåttig.

Brattfors. Mest medelmåttig; mindre god.

Gåsborn. God, i norra delen sämre än i södra; sandmylla.

Kroppa. Medelgod.

Lungsund. God.

Ölme; Varnum. I allmänhet god.

Visnum. Olika, i stort sett medelmåttig.

Visnums-Kil. Medelgod.

Rudskoga. Medelgod; god.

Nysund. Medelgod.

Södra Råda. Den odlade jorden är i allmänhet medelgod, mycket god i 12 3.
enstaka fall, även dålig förekommer.

Vase. Övervägande god-, * isynnerhet lerjorden, som allmänt förekommer och 12. * 2
vilar på alv, som växtnäringsämnena icke kunna genomtränga; sandjorden är relativt
god, likaså mulljorden på de flesta ställen.

Alster. Till större delen mylla, * medelgod; mindre god, kalk- och gödselfattig. 3. *23. 1
Östra Fågelvik. God. 12 3.

Stora Kil. Medelgod, rätt tacksam för rationellt bruk. 1 3 4. 1

1 23 6.

1. 3

1 234 5. 4 5. 5
13 4.

12 3; 12.

12 3.

1 2. 3
1 2.

Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

212

FRÅGAN 14. SOCKENOMBUD.

1234. Fnjkerud. Huvudsakligen god.

13. Övre Ullerud. God.

2 4. 2 Bansäter. Medelgod; i närheten av Klarälven bördig sand, något avlägset

l. 15. därifrån delvis lera; mycket lättskött; tämligen näringsfattig, genom god skötsel
har den dock mångenstädes bragts i hög växtkraft.

14. *i. 2 Nedre Vllerud. Medelgod * efter värmländska förhållanden; mycket bra.
i Karlstads landskommun. Varierar, anses vara medelgod.

3 Grava. Olika: på en del platser jord av utmärkt beskaffenhet, på andra

l. 2 mindre god eller dålig, i genomsnitt medelgod; ganska god; största delen mager
sandjord.

12 3. 3 Hammare). God, omväxlande svart- och lermylla på lerbotten.

12. * l Nor. God * i socknens centralare delar, sämre i utkanterna,

i 2. 3 Segerstad. Medelgod; god.

i. 3 Grums. Medelgod; god.

i 2 4. Borgvik. Medelgod.

12 3. Ed. I allmänhet god.

2 4. Gillberga. Medelgod.

i. 12. Långserud. God, i skogsmarken magrare och ofta stenbunden.

12 3. Stavnäs. Varierande, utefter bäckar och åar av djupare beskaffenhet och

l någorlunda god, eljest bestående av hårda lerbackar, stenig, grusig och karg; i
några fall jämnare, till större delen består den av grund mylla på hård lerbotten.

13. 3. 2 Högertid. Medelgod; den bästa jorden utsatt för översvämningar; omväxlande,
övervägande karg.

5. 4 Glava. Efter värmländska förhållanden god; mycket god, som marken är
3 mycket kuperad, växlar jordens beskaffenhet mycket ävensom dess botten; på
slättbygden, utmed Glavsfjorden, är utmärkt jord, i skogsbygden av sämre beskaffenhet,
dock ej av sämsta slag.

13. Värmskog. Medelgod.

12. Svanskog. Under medelmåttan.

i 2. i Millesvik. God, men skötes ej som sig borde; en orsak till vanvården är
brist på arbetsfolk.

l 2. Eskilsäter. Bra, dels lerjord, dels sandjord, dels svartmylla på lerbotten.

12. Ölsertid. God.

1. 3 Botilsäter. Mycket god; i västra delen ler- och svartmylla, i östra sand och

svartmylla samt något myrjord.

2 3 4. 4 By. God, jordbrukets värsta fiende de ofta återkommande torra somrarna.

12. Bro. God, med en del undantag.

2. i Södra Ny. Omväxlande, nästan alla sorters jordmåner förekomma; med få

undantag dålig.

Frågan 14, huvudinnehåll: den odlade jordens beskaffenhet.

FHÅGAN 14. SOCKENOMBUD.

213

Huggenäs. God, i vissa fall av utmärkt god beskaffenhet. i

Kila. Jämförelsevis karg, med några undantag i närheten av vattendrag; 2
en mindre del av god beskaffenhet; i regel kalkfattig; på senare åren har kalk i. 12 3. i 3.
påförts, * ävensom artificiella gödningsämnen i tämligen stor utsträckning, skör- *i
den har sedan lämnat i genomsnitt: av höstsäd 7:e ä 8:e kornet, vårsäd 5:e ä
7:e kornet.

Tveta. God. i

Sillerud. Helt olika, till största delen god, på en del hemman huvudsak- 3
ligast god lerjord, på en del sand- och mossjord av helt olika godhet.

Holmedal. Den odlade jorden är god; jorden är i allmänhet mager, genom 13. 2
de självägande böndernas utmärkta skötsel av sin jord lämnar den dock god
avkastning, bolagsegendomarna skötas i allmänhet uselt; brukningsdelarna äro l
väl små.

Västra Fågelvik. God; växlande, i allmänhet tämligen karg, men kan vid 12. 3
god skötsel bringas till bördighet; den starkt kuperade jorden svårbrukad, utsatt
för torka; jorden, ler-, grus- och mossjord, i allmänhet kalkfattig.

Töcksmark. De små bitar odlad jord, som finnas, kunna väl uthärda järn- 4

förelse med de större jordbruksområdena inom länet, såsom ock en jämförelse av
skörderesultatet ger vid handen; den odlade jorden, är jämförelsevis god, dock i 2 3 4. 3 5.
fordras mycken gödsling; leran i åkerjorden är sällan skarp. 4

Ostervallskog. Till större delen mindre god. 123.

Karlanda. Icke fullt medelgod. 1234.

Blomskog. Både bättre och sämre; medelgod, både sand, lera och myr. 2 4. 3
I regel sämre, mycket kalkfattig, på samma egendom oftast flera sorters jord av 1
olika beskaffenhet.

Trankil. Växlande beskaffenhet. 1

Silbodal. Växlande; i allmänhet karg, delvis förbättrad på senare åren; 1. 12.
numera ganska rikliga skördar; fullt medelgod. 2. 3

Skillingmark. Medelgod. 12.

Järnskog. Tämligen givande; all slags jord från den lättaste sand till åker- 123. 4
lera förekommer; någon med den bördiga jorden i södra Sverige jämförbar förekommer
icke, ej ens hälften så god som på Närkesslätten (vid Hallsberg).

Kola. Någorlunda god. 1234.

Fda. Medelgod. Mindre god. 2 3 4. 1

Arvika landskommun. God. 1236.

Ny. Övervägande god. 12.

Älgå. Tämligen bra, i finnbygden mycket stenbunden. '' 1 2 3. 1

Gunnar skog. Medelmåttig * efter värmländska förhållanden; i allmänhet 14 6. *1. 5

mager i största delen av socknen; i södra delen bördig; den bördigare innehas av 2 4 5. 1
bolag; i norra delen kargare s. k. finnjord, frostländig, dock värd att brukas. 24. 2. 4

Bogen. Mindre god; stenbunden; någorlunda god. 1. 34. 2

Brunskog. Medelmåttig. 12.

Mangskog. God; någorlunda god. 134. 2

214

FRÅGAN 14. SOCKENOMBUD.

i. 4. 2 Boda. Medelgod; även stenig och backig jord finnes; i allmänhet god, men
där jorden till huvudsakligaste delen utgöres av styvare lera, blir skörderesultatet
klent under torra somrar.

1 284. 5 Sunne. Medelgod; mycket god.

12 s; i Östra Emtervik; Västra Emtervik. God.

l 2. Gräsmark. I skogstrakterna under medelmåttan, i de s. k. större bygderna
något bättre.

l 2 3. l Lysvik. Fryksdalsjorden över huvud taget medelgod, i allmänhet dock kalkfattig,
något, som man hoppas, kommer att bli avhjälpt, sedan järnvägen blivit
4 färdig och billiga kalkfrakter kunna påräknas; den kuperade jorden är till större
delen karg och av sämre beskaffenhet.

5. 1 234 6. Fryksände. Utmärkt god; medelgod.

2 3 4. 4. 1 2 4. Östmark. Större delen av den odlade jorden kalkfattig, stenbunden, mager,

12. det senare särskilt på höjderna “bergen", där jorden kräver stark och ofta
i. 4 återkommande gödsling, beroende på dålig botten; i norra delen av socknen är

i 4. 4 sandjord förhärskande; i vissa delar av socknen är jorden god, så i södra delen,

3 där den dock ofta är styv och svårarbetad; ehuru kalkfattig är jorden i övrigt
l. 2 rätt bra; på många ställen går säden osäkert till mognad; på högre belägna

platser är mognaden sen och efter dalgångarna äventyras skörden ofta av allt för

tidig frost.

2 3 6 6 8. *5 Lekvattnet. Mindre god, mager och stenig, * dock ej av sämsta beskaffenhet,
*1 2 4 9. 3 6. *sand-, grus- och klapperstensjord; ytterst näringsfattig, kräver särskilt kväve;

6 6. 6. 8 god myrjord förekommer, kunde utvidgas ofantligt; vid odlandet av fastmarken
och även under brukningen stöter man på sten och berggrund; svårare hinder
för växtligheten torde vara mängden av videbuskar, björk, al, en samt bärris och
ljung; intensivt jordbruk och påpasslig gödsling fordras; bolagen och storpatronema
därför de minst lämpliga jordbrukarna, småbrukare med fri tillgång på kreatursbete
och torvströ, med talrik boskap och mycken gödsel de lämpligaste; vid
nyodling har så väl “hårdbacke" som myr på en del ställen visat en överraskande
växtlighet.

23. 2. *3 Vitsand. Växlande; i allmänhet medelgod; ^mindre god; marken mångenstädes
mycket stenbunden och backig, på andra ställen mager sandjord, i södra
delen bättre, bestående av lera.

4. 2 Norra Ny. Åtminstone delvis god; stora delar sandiga, mindre goda.

3 Nyskoga. Stenig, ger dåliga spannmålsskördar.

3 6. *5 Dalby. Huvudsakligen sandjord, * utmärkt, där den förekommmer på lerbotten;
2 om svår torka ej inträffar, växer här på välskött jord fullt ut så bra som å andra

4 trakter av riket; jorden är kalkfattig och mindre bördig.

2 6. 2 4. 2.4 Södra Finnskoga. Mindre god; i allmänhet karg, stenbunden; vid lämplig
6 skötsel passande för odlande av foder; odlad myrmark lämnar rika skördar, sådan
odlad för 1 000 å 2 000 kr. giver årligen en skörd av 30 lass hö, värderade till
600 ä 900 kr.

15. *5 Norra Finnskoga. Karg och ofruktbar, * stenig och ojämn, alltför kostsam för
fattigt folk att göra fruktbärande; lyckas någon få köpa en jordbit, får han betala

Frågan 14, huvudinnehåll: den odlade jordens beskaffenhet.

FRÅGAN 14. BOLAG.

2 l.r»

den med en oskäligt hög köpeskilling, sedan uppföra nödiga byggnader, varvid
han ofta, då ingen husbehovsskog åtföljer den avsöndrade inägojorden, måste
köpa virke till en ej obetydlig summa, samt först därefter ta i tu med att upparbeta
jorden; på grund av ofruktbarheten finnes knappast någon, som kan leva
enbart på jordbruket.

Ekshärad. Medelgod, delvis under medelgod; övervägande mindre god. 35. 7

Gustav Adolf. I allmänhet medelgod; under medelmåttan, beroende på 2. 13.
mycket stenbunden och frostländ mark; jord av mycket god beskaffenhet finnes, 3
nämligen myrjord i mycket stor utsträckning.

Norra Råda. God; delvis mindre god, men kan förbättras; den odlade jorden 1456.235.2.13.
huvudsakligen — * delvis — sandjord, ett fåtal hemman med växtkraft^ jordmån. *1

Sunnemo. Mindre god, undantagsvis medelgod. 1234.

Nyed. I allmänhet god; sämre än medelgod förekommer. 2 4. 1

Älvsbacka. Medelmåttig; bättre för varje år, emedan bonden nu arbetar 12 3 4 5. 3
på sin jord; på sina ställen mycket karg och i allmänhet mycket kalkfattig, men 4
giver medelmåttig skörd, om kalk och artificiella gödningsämnen tillföras.

Bolag.

Uddeholms a. b. Medelmåttig och dålig.

Billeruds m. fl. a. b. Inom de södra socknarna är jorden i allmänhet god,
likaså efter vattendragen i de norra socknarna; de rena skogshemmanens jord är
av sämre beskaffenhet, men kan även den genom god skötsel bringas att producera,
om i övrigt yttre förhållanden det medgiva.

Storfors bruks a. b. Den odlade jorden å bolagets område kan med undantag
av delar av Kroppa socken betraktas som medelgod.

A. b. Edsvalla bruk. Den odlade jorden anses vara god i Nor, Stora Kil,
Gräsmark, Fryksände och Vitsand och mindre god, stenbunden och tungbrukad,
i Bogen, Nyskoga, Södra och Norra Finnskoga, Dalby och Norra Ny, de båda
sistnämnda torr sandhed.

A. b. Rämen-LUjendahl. Höjdlägen, klimat och en karg, stenbunden, till
stor del försumpad och frostländ jordmån göra ifrågavarande jorddelar i här ifrågakommande
socknar mindre lämpliga för jordbruk.

Saugbrug sfor oting en i Fredrikshald. God.

Forshaga Sulfit a. b. I allmänhet medelgod.

Lesjöfors a. b. Den odlade jorden anses vara mindre god, och på grund
av ortens höga läge över havet kunna endast hö, havre och potatis odlas; rågoch
veteodling förekommer icke.

Hellefors bruks a. b. Medelgod.

Gustaf sfors fabrikers a. b. Rätt bra vid god skötsel.

Persberc/s m. fl. Grufbolag. Under medelmåttan.

216

FRÅGAN 14. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

A. s. Lier, Varald & Bogen. Jorden är stenig och dyrbar att odla, men
ganska fruktbar, dock härjas växtligheten om höstarna av frost.

Gravbergskovens a. s. Den odlade jorden i Södra Finnskoga anses vara
mindre god, stenbunden, hårdbrukad.

Katrinefors a. b. Den odlade jorden är i skogstrakterna mycket stenbunden,
till följd av dess kuperade beskaffenhet tungbrukad, men lämnar goda skördar, i
övriga delar av socknen består den dels av sand- och dels av lerjord av god
beskaffenhet.

Glafva Glasbruks a. b. God, ej jämförlig med sådan i sydligare landskap.

A. b. Kroppstadfors bruk. Tillfredsställande.

Lundsbergs Fastighets-a. b. Jorden bestående av lera, hårdbrukad, men
givande, om den skötes väl.

Kohlsäters a. b. Under medelmåttan, stenbunden, hård lerjord.

Dej ef or s kraft- och fabriks-a. b. Medelgod värmländsk jord.

A. b. Finshyttan. Den odlade jorden är till beskaffenheten mindre god.

Holmerudsfors a. b. Växlande från härd lera till sand, sandmylla och slamjord,
men på det hela taget givande jord, som genom en intensiv drift kunde bära
mycket rikare skördar; enda hjälpen till denna lyftning ligger i bättre avsättningsförhållanden,
vilka i sin ordning komme att återverka på alla till ett tidsenligt
jordbruk hörande faktorer.

, A. b. Sundshagsfors bruk. God.

Backetorps kvarn- och sågverks-a. b. Dels god, dels mindre god.

Fåens Sjösänkning sbolag. Det. finnes inom kommunen flera slags jordmån;
mest torr och mager jord.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström. Jorden är oftast stenig, kall och dyrbar att
bruka, den lägre i dalarna belägna mera godartad, men frostländ.

Visnums-Kils m. fl. socknar: Hugo Ber ger. I Nysund mindre god med
grund matjord, i Visnum och Visnums-Kil till största delen mycket god.

Nor: Olof Andersson. Olika; en del är mycket bra, en del sämre, dock ej
sämre, än att den är värd att bruka för den, som vill arbeta.

Svanskog: John Bryntesson. Mager jord.

Bro: H. v. Axelson. God.

Bro: F. M. Mohn. Medelmåttig.

Sidodal: Olof Danielsson. Jämförelsevis god, på sina ställen karg.

Norra Ny: P. J. Nordqvist. Mager, torr sandjord.

Frågan 14, huvudinnehåll: den odlade jordens beskaffenhet.

FKÅGAN 14. KHONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR. 217

Norra Ny: L. 0. Nordqvist. Ganska dålig, består av sand, lämnar dock
relativt god avkastning och är särdeles lättbrukad.

Norra Ny: Olof Sonessun. För det mesta dålig.

Dalby: Per Persson. Mestadels sandjord av sämre beskaffenhet.

Ekshärad: Daniel Jonasson. Fattig och hårdbrukad.

Ekshärad: P. J. Ekblom. Socknen delas i två huvuddelar, en ådal och en
sjödal; åkerjorden på Klarälvens stränder består av sandavlagringar från en tfd,
då den var en mycket stor flod; denna jord kan vid kraftig gödsling giva goda
skördar, men till följd av jordens lösa beskaffenhet försvinner gödningsämnena
hastigt och skördarna bliva dyra; i trakterna omkring Busjön och Mossbergssjön
består åkerjorden av jämförelsevis godartad lermylla och förutsättningarna för
lönande jordbruk äro givetvis större.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolånsmannen i Färnebo härad. Inom Lungsunds, Kroppa och Färnebosocknar
tämligen bördig, inom Brattfors mager, huvudsakligen bestående av sandmylla,
inom övriga socknar är den öppna jorden tämligen ringa, men den, som
finnes liggande mellan berg och skog, består huvudsakligen av svartmylla och
skulle vara ganska givande, men vårsädeskornet blir i allmänhet slött, då säden
ej hinner mogna före frostens inbrott.

Kronolånsmannen i Ölme och Påse härads distr. I allmänhet av god
beskaffenhet.

Kronolånsmannen i Visnums härad. Av inom distriktet befintlig c:a 10 000
har åkerjord torde c:a 6 000 har vara av prima, c:a 2 000 av sekunda samt c:a
2 000 av tertia beskaffenhet.

t. f. Kronolånsmannen i Karlstads härad. Den odlade jorden i allmänhet
av god beskaffenhet.

Kronolånsmannen i Grums härad. Den odlade jorden är till beskaffenheten
rätt bra, ehuru matjorden på högt liggande marker är för grund, dock förekommer
i skogsbygder i en del socknar synnerligen dåliga jordarter.

Kronolånsmannen i Gillbergs härad. Jorden i allmänhet under medelmåttan
jämförd med i andra provinser; den består efter vattendragen och å sank
mark av lermylla till föga djup, men i övrigt av stenbunden och karg mark.

Kronolånsmannen i Näs härad. I allmänhet tämligen god.

Kronolånsmannen i Nordmarks härads övre distr. Den odlade jorden, som
består av ler-, sand- och något myrhaltig jord, delvis på lerbotten, är i jordbruksavseende
god, men behöver arbetas väl och få rikligt med naturlig gödsel, om
den skall bära rika skördar.

Kronolånsmannen i Jösse härads östra distr. Den. odlade jorden torde till
huvudsaklig del få anses vara utav medelgod beskaffenhet, varemot en mindre
del är av sämre natur.

Kronolånsmannen i Jösse härads västra distr. God, utom i Bogens kapellförsamling,
där den är väl mycket sandblandad.

218

FRÅGAN 14. LANTMÄTERISTATEN.

Kronolånsmannen i Älvdals härads nedre tingsl. Den odlade jorden består
nästan uteslutande av sandjord av mindre god beskaffenhet och måste för att
lämna skörd nästan årligen påkostas så väl naturliga som artificiella gödningsämnen.

Kronolånsmannen i Norra Ny och Dalhy socknar. Jorden utgöres till
största delen av sand och kan anses mindre god, fordrar ofta gödning.

Kronolånsmannen i Norra och Södra Finnskoga samt Nyskoga socknar.
Mindre god, består huvudsakligen av sandjord och är på många ställen mycket
stenbunden, på senare tiden ha en del myrar blivit uppodlade.

Kronolånsmannen i Fryksdals härads övre tingsl. I dalbottnarna utefter
vattenlederna är åkerjorden mycket god och välskött, å gårdar belägna i skogen
eller på bergen har jordbruket gått tillbaka på grund av det s. k. svedjandet;
fodertillgången har blivit mindre, färre kreatur kunna hållas och således bliver
den sten- och sandblandade jorden sämre gödslad.

t. f. Kronolånsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. östra distr. Inägojorden
består huvudsakligast av lerjord eller svartmylla och kan sålunda till sin
beskaffenhet i jordbruksavseende betecknas såsom god.

t. f. Kronolånsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. västra distr. Med
få undantag av god beskaffenhet.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi. I Frykens dalgång anses jorden
vara av god beskaffenhet, men i skogsbygden mindre god.

Lantmäteristaten.

t. f. Lantmätaren i Ostersysslets distr. Den värmländska jorden är i allmänhet
ganska karg, dock finnes inom Ölme, Yisnums och Väse häraden, de
bästa trakterna ur jordbrukssynpunkt, jord av mycket god beskaffenhet.

Lantmätaren i Karlstads distr. Medelgod i Karlstads och Kils häraden,
bättre i Grums härad.

Lantmätaren i Södersysslets distr. Ganska god i allmänhet.

Lantmätaren i Nordmarks distr. Den odlade jorden är av högst olika
beskaffenhet, så att även inom de minsta ägolotterna förekommer all slags jord;
man torde dock kunna säga, att den odlade jorden är i regel ganska bördig och
endast tarvar bättre avdikning.

Lantmätaren i Arvika distr. I Jösse härads samtliga socknar medelmåttig.

Lantmätaren i Älvdals distr. Den odlade jorden, som består av sandjord,
är i jordbruksavseende av sämre beskaffenhet.

e. Lantmätaren Nils Lust. Wingquist. Ungefär medelmåttig i Nyeds härad,
norr därom under medelmåttan.

Frågan 14, huvudinnehåll: den odlade jordens beskaffenhet.

I-RÅOAN 14. HUSH.-SÄLLSKAPETS UNDERLYDANDE TJÄNSTEMÄN.

210

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Jordbrukskonsulenten. Jordarter: övervägande lerjordsorter, på några ställen
.sandjordar, myr- och mulljordar på spridda ställen, men i ringa omfattning. Åkerjorden
är efter värmlandsförh&llanden något över medelmåttan, senaste år hava
givit goda skördar; åkerbruket är statt i rask utveckling.

Ordf. i premieringsnämnden för mindre jordbruk. Jorden är nog av naturen
oftast ganska bra; om den blir föremål för en rätt behandling, kan den
anses passande i jordbruksavseende, men med tanke på de klimatiska förhållandena
finnes mycket övrigt att önska.

Frågan 15.

a) Lider orten i allmänhet eller vissa egendomar av försumpning av skogs och

hagmarker ? Har dylik försumpning uppkommit eller tilltagit på senare
tider och av vilka anledningar?

b) På vad sätt och i vilken omfattning ha åtgärder av olika skogsägare vid tagits

för att undanröja eller motverka sådan försumpning ?

Sockenombud.

2 Nordmark. ’) a) Rätt allmänt.

b) Bolagen utdika och förbättra sin mark, men den självägande befolkningen
vidtager inga åtgärder.

1 2 3 6. Bämen. a) Delvis. Icke tilltagit på senare tiden,
b) Dikning har företagits.

13. Brattfors. a) Förekommer icke i större utsträckning.

2 3 4 6. i Gåsborn. a) I ganska stor utsträckning; icke i särskilt stor utsträckning.

4 Torde icke hava tilltagit på senare tid.

12345. 345. *4 b) Dikning har företagits, av enskilda och i synnerhet av bolag, * dock knappast

12. i tillräckligt; jordägarna ha erhållit anslag till hälften av kostnaderna; då detta
anslag indragits, torde intresset för utdikning av ännu befintliga sumpmarker bli
mindre.

13 4. 13. Kroppa. a) Vissa egendomar, till följd av höjning av vattenståndet i sjöar
för industrien.

3 Lungsund. a) Förekommer icke.

12. 13. Ölme. a) Icke av svårare beskaffenhet, några egendomar lida vid högt
Vattenstånd av Vänerns översvämning; mycken mark, för närvarande oduglig till
så väl odling som skogsmark.

2 b) På senare tiden avdikning med ända till 50 % kostnadsbidrag av skogsmedel.

12. 2 Varnum. a) Vid Vänern något, under år med högt vattenstånd.

i b) Utdikning.

x) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FRÅGAN 15. SOCKENOMBUD.

221

Visnum. a) Vissa egendomar. På senare tiden mindre än förr.

b) Skogsägare ha tagit upp stora diken.

Visnums-Kil. a) Vissa egendomar. Sedan lång tid tillbaka,

b) En del dikning; föga åtgjorts.

i 2. i
2. 1

Rudskoga. a) Förekommer icke.

1 2 3.

Nysund. a) Delvis. Torde på senare tiden avtagit,

b) Skogsägare ha verkställt dikning.

i 2. l
1 2.

Södra Råda. a) Icke f. n., men om Kraft a.b. Gullspång-Munkfors’ ansök- 123.
ning om sjön Skagerns höjning bifalles, försumpas skogs- och hagmarker.

b) Genom skogsdikning.

Vase. a) Till en del; enstaka skogar ligga lågt, liagmarkerna i närheten 12. 1
av Vänern delvis försumpade, i synnerhet vid mycket högt vattenstånd. Försumpningen
icke tilltagit på senare tider.

b) Genom allmän dikning i skogar, helst då skogsvårdsstyrelsen under en 12. 2
del år deltagit med intill halva dikningskostnaden.

Alster, a) Icke i nämnvärd grad. Har tilltagit genom naturavloppens till- 2. 1
täppning etc.

b) Genom skogsdikning, med bidrag från skogsvårdsstyrelsen. 1 2 3. 1

Ostra Fågelvik, a) Delvis, beroende på naturliga fördämningar från äldre 12. 2

b) Dikning numera rätt allmänt genom skogsvårdsstyrelsens försorg, den 12. 2
lämnar kostnadsfritt sakkunnig hjälp till utstakningar samt bidrager med intill
halva kostnaden.

Stora Kil. a) Rätt allmänt; * på en del egendomar. Ej tilltagit på senare 1. *34.
tider. Har på de sista 20 åren tilltagit mer och mer till följd av skogens gles- 1
huggande och vitmossarnas uppkomst.

b) Genom utdikning * under de allra senaste åren; anslag av skogsvårds- 13 4. *1. 34.
styrelsen i vissa fall.

Frykerud. a) Blott på enstaka ställen. Icke tilltagit på senare tiden. 1234. 1 2 s.

b) Avdikning de senare åren med egna medel, med bidrag från skogs- 1 2 3 4. 34.
vårdsstyrelsen.

Övre Vllerud. a) På många ställen. Är i tilltagande. 5. 1

b) Dikning har företagits av bolagen. 1 5.

Ransäter. a) Ej i större utsträckning; några moss- och myrmarker ha flin- 1 4. 4
nits sedan urminnes tid; på senare tider har skogsförsumpning inträtt, dock icke 2
i oroväckande grad.

b) Skogsvårdsstyrelsen lämnar dikningsbidrag; myrmarkerna ha de senaste 2. 4
åren börjat utdikas.

Nedre Ullerud. a) Förekommer icke. 14.

Karlstads landskommun, a) Förekommer i någon mån. 1

b) Skogsdikning företages med kostnadsbidrag från skogsvårdsstyrelsen.

Grava, a) Förekommer *■ till viss del; av mindre betydenhet. Förekom- 23. *2. 3. 1
mer icke.

b) Dikning har företagits, fast icke i någon större omfattning, mest å bolags- 3

tider.

markerna.

222

FRÅGAN 15- SOCKENOMBUD.

1 2. 1

2. 1

Hammare), a) Förekommer obetydligt; vid högt vatten översvämmar Vänern
åkrarna i ganska stor utsträckning.

b) Utdikning på senare tiden. Inga åtgärder.

Nor. a) Förekommer icke. Förekommer å vissa skogsmarker. Torde knappast
av den nuvarande ägaren tillåtas att tilltaga, snarare tvärt om.

b) Å en del skogsmarker ha under de senare åren rätt betydliga dikningsarbeten
ägt rum.

i 2 3. 3 Segerstad, a) Förekommer. Delvis en följd av kalhuggning och av fördjupningar
utan avlopp.

i 2. 3 b) Knappast några åtgärder; i enstaka fall skogsdikning.

13. Grums, a) Förekommer icke.

12 4. Borgvik. a) I allmänhet icke.

123; 2 4. Ed; G inberga, a) Förekommer icke.
i Långserud. a) I allmänhet.

1. 2 b) I något enstaka fall utdikning av sumpig skogs- och hagmark; under de
senare åren även å kronoparkerna.

2 3. Stavnäs. a) Icke i nämnvärd grad.

3 b) Under senare tiden å bolagsmark utdikning av myrar och sumpmarker.

12 3. 3 Högertid, a) I allmänhet icke försumpning, åtskilliga myrar och mossar
finnas och stora områden översvämmas höst och vår av Glavsfjorden.
b) I ringa utsträckning.

Glava. a) Förekommer icke * i särskilt anmärkningsvärd grad.
b) Bolagen ha bekostat dikning; på senare tider ha bättre dränering och
dikning skett å så väl skogs- som hagmarker.

Värmskog. a) Icke i nämnvärd omfattning.

Svanskog. a) Förekommer icke.

Millesvik. a) Icke väsentligt,
b) Enskilda skogsägare ha företagit avdikningar.

Eskilsåter. a) Förekommer icke.

b) Genom anslag av skogsvårdsstyrelsen ha diken blivit uppgrävda genom
en del skogsegendomar.

Ölserud. a) Förekommer icke.

Botilsäter. a) Delvis. Tilltager mer och mer med anledning av för hård
avverkning av skogsbeståndet.

b) I fråga om avdikningar har på åtskilliga ställen mycket försummats, dock
ha på senaste tiden omfattande dikningsarbeten utförts; skogsvårdsstyrelsen förut
bidragit därtill med hälften, sedan med mindre del, allt efter tillgång till därför
nödiga medel; önskvärt vore, att bidrag kunde lämnas med halva kostnaden,
då snart nog alla sumpmarker skulle vara torrlagda; denna dikning ställer sig
rätt dyr.

3 4 5. 3

3. 4

12 3.
1 2.
1 2.

1 2.

Frågan 15, huvudinnehåll: a) förekomsten av försumpning av skogs- och hagmark; har

dylik uppkommit eller tilltagit på senare tider och av vilka anledningar? b) Åt gärder

från olika skogsägare däremot.

FRÅGAN 15. SOCKENOMHUD.

22 3

By. a) Förekommer icke; obetydligt. 4. 2

b) Intet har åtgjorts.

Bro. a) Förekommer. Tilltagit genom att toppar och kvistar vid avverk- 2
ning blivit liggande och tilltäppt vattenvägarna. Ingen försumpning. 1

b) Avdikning — * av myrar -— i ganska stor omfattning, bidrag härtill från 12. * 1. 2
skogsvårdsstyrelsen.

Södra Ny. a) Torde förekomma; icke i nämnvärd omfattning. 12. 1

b) Dikning har börjat företagas, hushållningssällskapet och skogsvårdsstyrelsen 2
bidraga till utstakning och avsyning.

Huggenäs. a) Förekommer icke. 1

Kila. a) Delvis *i närheten av kärr och mossar; torde ej vara av någon 13. *2. i;
större betydelse.

b) Försumpningen minskas i någon mån, tack vare utdikning * på några 12 3. *1
ställen; bidrag har erhållits, av hushållningssällskapet. 1 3. 1

Tveta. a) Skogsmarken å vissa egendomar. 1

b) Skogsvårdsstyrelsen har på hemställan lämnat rätt många jordägare bidrag
med halva kostnadsbeloppet för torrläggning av skogsmark.

Sillerud. a) Myrar och mossar sedan äldre tider. 3

b) Några bolag ha på senare åren avdikat försumpade skogsmarker, även 1345.
enskilda ha i någon män följt exemplet, men i de flesta fall ha de tillsvidare
stannat vid den goda föresatsen; dikning å inägorna bruklig sedan urminnes tider. 145.

Holmedal. a) Förekommer ej i någon större utsträckning; utdikning vore 2 3. 1
behövlig,‘mest för minskande av frostländigheten.

b) Skogsmark dikas och torrlägges, så väl som åker och äng; skogsmarkens 23. 2. 1
utdikning sker genom skogsvårdsstyrelsens bemedling, dock i allt för liten skala.

Västra Fågelvik, a) Här och var, icke i någon större utsträckning. Synes 123. 3. 1
tilltaga, emedan den växande mossan hindrar utflödet.

b) Under senare år i enstaka fall mindre avdikningar med understöd av 123.
skogsvårdsmedel, en tredjedel eller hälften av kostnaden. 1

Töcksmark. a) På sina ställen skogs- och hagmarker, ävensom egendomar, 3 4 5. 3 6..
där de ligga lågt och nära vatten, utan ordentligt utlopp; svårare försumpning 12.
förekommer icke.

b) Dikning på senare tider av somliga skogsägare; försumpningen därför 1235. 12-i någon mån i avtagande. Ingen nämnvärd utdikning är företagen. 4

Öster vallskog. a) I någon män. Har icke uppkommit eller tilltagit på 123.
senare tider.

b) Skogsdikning.

Karlanda. a) Till stor del. 123.

b) Sedan bidrag till avdikning av skogsmark erhållits av skogsvårdsstyrelsen, 1234.
ha en del skogsägare, * till största delen småbönder, börjat torrlägga försumpade *3
skogsmarker; allmänt klander, att de rika bolagen, som i allmänhet bekommit 2
sina skogsegendomar för en obetydlig del av den säljbara ståndskogens värde,
erhålla sådana bidrag.

Blomskog, a) Förekommer icke; marken försumpas icke lätt och stora 14. 4
avverkningar på de små lotterna företagas icke. Förekommer å vissa delar, värst 2 3.
å inägorna.

224

FRÅGAN 15. SOCKENOMBUD.

2 3. b) Dikning med bidrag av skogsvårdsstyrelsen med de bästa resultat; dikningsbidrag
borde erhållas även för jordbruket, ty sedan arbetskraften fördyrats,
*3 lönar det sig knappast att gräva diken, * brist på energi föreligger också.

12 3. Silbodal. a) Icke i någon betydande omfattning.

12 3. 2. l. 3 b) Dikning, på senare tid; bidrag därtill från skogsvårdsstyrelsen; ganska
2 allmänt, mossar och myrar odlade; ej lönt att utdika större mossmarker.

2 Skillingmark. a) Förekommer icke.

4 Järnskog, a) Större försumpning har icke förekommit, men myrar och mossar

12 3. i skogarna växa år från år; icke nämnvärt å skogsmark, inägojorden å några

hemman lider av vattensjuka, förorsakad av uppdämning på grund av flottning,
då timret största delen av året ligger hoppackat i vattendragen; anses kunna
avhjälpas genom anordnande av allmän flottled.

4 b) En del skogsägare ha sökt bidrag för att avdika sina sumpmarker; största
svårigheten är att leja folk, som vilja gräva i skogen; ägaren får ofta själv göra
det, och har han då en större egendom, blir ingen tid över.

13 4. Kola. a) Förekommer obetydligt. Har ej uppkommit eller tilltagit på senare

tider.

l 3 4. 2 b) Dikning förekommer, fastän obetydligt; börjar bli mer och mer allmän.

12. 3.4. 123 4. Eda. a) I någon mån; i ganska stor omfattning; endast å ett hemman. Ej

tilltagit på senare tid.

i 2 3 4. 4 b) Dikning, i för liten omfattning.

1 2 3 6. Arvika landskommun, a) Förekommer icke i nämnvärd grad.

12. Ny. a) Endast i ringa grad.

i b) Sedan Jössefors a.b. fick rätt att sänka vattenståndet i Ny sockensjö,
12. ha ägorna däromkring blivit i betydlig grad förbättrade; jordägarna ha utdikat
i delar av sin skogsmark, samt anlitat skogsvårdsstyrelsen för erhållande av bidrag
härför.

12. Algå. a) Icke nämnvärt.

1 b) På senare tiden stora uppoffringar från bolagshåll för torrläggning.

4 5. Gunnarskog. a) I åtskilliga trakter, i större utsträckning endast i sydöstra

i 4. delen, där mossar finnas; mindre dylika äro talrikt förekommande å nästan all
4 skogsmark; några hemman äro belägna invid sjöarna, som vid hög flod svämma
över, i vanliga fall har vattnet snart sjunkit undan, men sedan bolagen på senare
tiden fått rätt till dammbyggnad på vissa ställen, hålles vattnet, om ej vattenbrist

2 är rådande, till en sådan höjd, att ägorna året om lida därav. Förekommer icke.
4. 14 5. b) Beträffande skogsmarken kunde mycket vara att göra, inga åtgärder ha

*15. 5 dock vidtagits *med högst få undantag; så har ett bolag någon gång företagit en
avdikning, där det varit lämpligast.

3 4. 2 Bogen, a) I allmänhet sedan gammalt å skogsmark. Förekommer icke.

34. b) I mindre omfattning.

12. Brunskog. a) Förekommer icke.

13 4. 2 Mangskog. a) Förekommer icke; en del egendomar, belägna efter sjön
Mangen, lida av vattenuppdämning på grund av dammar, som ägas av ett större
bolag, men som f. n. äro till ingen nytta för industrien.

Frågar. 15, huvudinnehåll: a) förekomsten av försumpning av skogs- och hagmark; har

dylik uppkommit eller tilltagit på senare tider och av vilka anledningar? b) Åt gärder

från olika skogsägare däremot.

FRÅGAN 15.

SOCKENOM KU I).

225

Boda. a) Då terrängen i allmänhet är ganska kuperad, är ej försumpning 2. 2 4.

i någon nämnvärd grad att anteckna; till följd av uppdämning stå stora ängs- 4

marker under vatten. Den försumpning, som ännu förekommer å vissa egendomar, i
har funnits redan under äldre tider.

1>) Under senare år utdikning. l

Hunne, a) Till en ringa del; icke alls. 6> lL,34.

b) Inga åtgärder. 6’

Östra Emtervik. a) Icke i större utsträckning. Har icke ökats. 1 l> 3. 1

b) Sedan länets skogsvårdsstyrelse börjat lämna bidrag till skogsdikning, 12 3.
ha skogsägarna anlitat denna hjälpkälla, dock ej i så hög grad som önskligt vore.

Västra Emtervik. a) Förekommer. 1

b) På senare åren dikning, bidrag av skogsvårdsstyrelsen. 1 2. 1

Gräsmark, a) Särskilt i skogs- och hagmarker. Kan dock icke sägas ha 1 2.
uppkommit eller tilltagit på senare tid, emedan den tämligen kraftigt motarbetats 2
genom dikning, vartill lämnats bidrag av statsmedel.

b) Bolag och några enskilda jordägare låta verkställa avdikning från de för- 1 2.
sumpade markerna, till bestridande av kostnaderna därför erhålles anslag från
staten.

Lysvik. a) Förekommer, men icke i någon vidare utsträckning. Avtagit 1234. 14.
något under senaste åren.

b) Utdikning i mindre omfattning. 2 4

Fryksände. a) Förekommer icke. * Förekommer å vissa egendomar. Unders. * 1 2 3 4 «.
senare tid icke tilltagit eller uppkommit.

b) Med bidrag av skogsvårdsstyrelsen ha skogsägare under senare år före- 12346.
tagit bäckrensningar, även skogsdikningar. 1 23 4 5 6

Ostmark. a) Försumpning förekommer, på stora sträckor. Den har säkerligen 1234. 4. 1
börjat långt tillbaka i tiden och visar här liksom på andra orter benägenhet att
utbreda sig, anledningen därtill huvudsakligen hämmat vattenavlopp; i en del fall 4
har försumpningen uppkommit eller tilltagit genom skogsskövling.

b) Åtgärderna däremot ha bestått i skogsdikningar, som mycket allmänt före- 1234.
komma inom socknen, * dock ej i den omfattning, som är av behovet påkallat; i *4

spetsen för utdikningarna torde bolagen ha gått; å alla bolagsegendomar dikas väl- 3

digt 1 skogen, även småbönderna dika sina bitar; skogsvårdsstyrelsen lämnar anslag 1
till dikeskostnaden, vanligen hälften därav, vissa år mindre, vilket förhållande
mer än något annat framkallat håg för skogsdikningen.

Lekvattnet. Ännu mycken försumpning; ett och annat bolag har låtit taga 8
upp små diken i skogarna, och man räknar på snar nytta därav i avseende på
skogen; enskilda skogsägare verkställa mera sällan ordentlig skogsavdikning,
emedan denna kostar så väl tid som pengar, först då statsbidrag erhållits, har
någon dikning företagits; avdikning i de större skogarna alldeles nödvändig för
skogens liv och utveckling samt för att förebygga frostländighet.

a) Förekommer i stor omfattning. Är i tilltagande, i det myrarna utbreda sig. 1 — 75. 2 6 7. 6

b) Skogsdikning på sista tiden rätt mycket, i större skala av vissa bolag; 1 2 3 46 9. 3

även enskilda skogsägare ha börjat - * en följd av skogsvårdsstyrelsens upplysnings- 3." * 1 2 3 4 9.
arbete och understöd; intet nämnvärt har åtgjorts. 6

Vitsand. a) Knappast i någon större grad, åtminstone ej på inägojord. 23. 3
b) På senare tid ganska omfattande dikning; genom skogsvårdsstyrelsens bidrag 23. 2
har intresset stegrats och mycket torrläggningsarbete har utförts av skogsägarna.

Jordundersökningens betänkandcn. III. 15

226

FRÅGAN 15. SOCKENOMBUD.

2 4. Norra Ny. a) Nästan överallt. Tilltager år från år, beroende på att mossa
uppväxer och gör vattnet stillastående.

2 4. 4 b) På senare tider dikning, ej i tillräckligt stor utsträckning.

3 Nyskoga. b) Skogsdikning allmänt.

23 4 5. 3. 5 Dalby, a) Förekommer, särskilt å de s. k. utskogarna; orsaken är skogsskövlingen,
då bäckar och små åar dämmas upp av ris och toppar, så att myrar
och kärrmarker bildas.

2 3 4. b) På de senare åren har dikning av kärr och upprensning av bäckar före*2.
2 3. kommit *i ganska stor omfattning; bidrag (30 å 50 % av dikningskostnaderna)
från skogsvårdsstyrelsen.

2 5. Södra Finnskoga. a) Förekommer sedan äldre tider.

2 5 6. c b) Avdikning årligen; intresset i stigande under de senaste fem åren, beroende

på erhållet statsunderstöd uppgående till 50 % av kostnaderna; om c:a tio år
torde alla sankmarker vara utdikade; både bolag och enskilda större jordägare
intresserade, bolagen mest.

i Norra Finnskoga. a) Allmänt. Har tilltagit.

b) Dikning på senare tiden, i synnerhet från bolagens sida.

3 5. Ekshärad, a) Förekommer icke.

l 2 3. 2 Gustav Adolf, a) Delvis. Dock ej tilltagit på senare tid, emedan bolaget nu
i flera år dikat i skogsmarkerna till avsevärda belopp.

13. b) Skogsdikning förekommer mer och mer.

13. 5. 4 Norra Råda. a) Vissa egendomsdelar; oerhört stora sträckor; i enstaka fall

3 5. 13. försumpning av inägor. Icke uppkommit på senare tider, — ökas.

i 3 4 5 g. 5 b) A bolagsjord omfattande avdikningar, dock blott en del av vad som kunde

3 5. göras; de enskilda jordägarna ha ingenting nämnvärt uträttat, beroende till stor
l del på alltför liten arbetsstyrka och för svag ekonomi; på senare tid ha enskilda,

efter skogsvårdsstyrelsens anvisningar, börjat vidtaga liknande åtgärder.

1 2 3 4. Sunnemo. a) Förekommer. Torde i intet fall tilltagit,
b) Dikning i tämligen stor utsträckning.

i 4. 2 Nyed. a) Icke nämnvärt; i skogarna myr- och mossmarker, svåra och dyrbara
att utdika.

12 4. i. 2 b) Avdikningar, på senare tider av så väl bolag som enskilda ägare; otillräckligt,
ehuru intresset för avdikningar tilltagit, sedan ägarna blivit underkunniga.

4 om nyttan därav samt erhålla anslag till halva grävningskostnaden; skogsvårdsstyrelsens
folk biträder med råd och upplysningar.

2 4 5. 2 4. Älvsbacka, a) Skogsmarkerna på många ställen sumpiga, genom myrar och
3 utmossar; ingen fara för större försumpning.

l 2 4 5. i 4 5. b) På senare tider ha skogsdikningar företagits — av Mölnbackabolaget —
4. 5 något varje år under de 10 år de haft egendom i socknen; förutom genom dikning
och upprensning av bäckar har bolaget genom förståndigare skogsavverkning mot 4

5. verkat försumpningen; enskilda skogsägare ha däremot föga åtgjort, många av de

mindre skogsägarna, som ha smala och långa skogstegar, kunna icke företaga
någon dikning, förrän grannen börjar, av brist på utlopp; allmän dikning i småbönders
skogsmark torde icke äga rum, förrän sådan i lag påbjudes.

Frågan lö, huvudinnehåll: a) förekomsten av försumpning av skogs- och hagmark; har

dylik uppkommit eller tilltagit på senare tider och av vilka anledningar? b) Åt gärder

från olika skogsägare däremot.

FRÅGAN 15.

HOI.Ad.

227

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Förekommer icke.

b) Av bolaget har under de fem sista åren dikning utförts till nedanstående
kostnad: 1908 till kr. 8 405: io, 1909 till kr. 14 005: 68, 1910 till kr. 17 926: 82,
1911 till kr. 20 405: 13, 1912 till kr. 19 406:24.

A. b. Mölnbacka-Trysil. a, b) Alltid lida vissa traktor av försumpningar
genom bäckars igenslamning. Någon ökning är ej att anteckna, då allt efter tillgång
på arbetskraft en hel del förebyggande arbeten utföras, såsom bäckrensning,
dikning och rensning av gamla diken, vilket arbetes omfattning framgår av här
nedan meddelade uppgifter angående dikning och bäckrensning för de senaste fem
åren, 1908: 21 568.5 m. för 2 030:89 kr., 1909: 18 474 m. för 2 106: 90 kr.,
1910: 22 707.5 m. för 3 484: 05 kr., 1911: 31 522.5 m. för 4 067: 32 kr., 1912:
33 109 m. för 4 745: 87 kr. eller tillsammans 127 381.5 m. för en kostnad av
16 435: 03 kr.; av ovanstående siffror utgå bäckrensningar med 70 508 in. för en
kostnad av 7 933: 97 kr.; arealen, på vilken dessa arbeten utförts, utgör c:a 45 000
har i följande socknar: Grava, Nedre Ullerud, Övre Ullerud, Nyed, Älvsbacka,
Färnebo, Norra Finnskoga och Dalby.

Billeruds m. fl. a. b. a) Försumpning av skogsmark pågår överallt inom
länet. Där planlösa avverkningar allt för starkt fått ske, tilltager försumpningen.

b) Bolagen liksom en del självägande hava vidtagit omfattande åtgärder för
försumpningarnas hämmande; Billeruds a. b. har under de senaste åren, delvis
med bidrag av skogsvårdsstyrelsen, verkställt följande diknings- öch bäckrensningsarbeton,
1908: 58 396 m. för 12 205: 8 2 kr., 1909: 33 320 m. för 6 920: 92
kr., 1910: 38 220 m. för 8 655:83 kr., 1911: 37 506 m. för 7 726: 06 kr.,
1912: 35 031 in. för 6 539: 38 kr. eller tillsammans 202 473 m. för 42 048: 01 kr.

Storfors bruks a. b. a) Med de rikligt förekommande vattendragen och
mossmarkerna följer givetvis, att vissa lokaler kunna sägas lida av försumpning.
På grund av sjöuppdämningen för industrien torde försumpning av vissa mindre
skogsmarker hava uppkommit på senare tiden.

b) I den mån arrendegårdar i ett fåtal fall blivit lidande härigenom, har
bolaget genom ersättning eller arrendeavdrag genast skyndat tillfredsställa berättigade
krav; bolaget vidtager för övrigt sedan ett 10-tal år tillbaka verksamma
dikningsarbeten för att skydda all sin mark, någon skyddsdikning från
de enskilda skogsägarnas sida har icke här förekommit.

A. b. Edsvalla bruk. a) Av försumpning lida i synnerhet egendomar i Nyskoga,
Södra och Norra Finnskoga, i mindre grad egendomar i Vitsand, Dalby
och Norra Ny. Huruvida sådan försumpning uppkommit eller tilltagit på senare
tider kan ej uppges.

b) Utdikning av försumpade skogstrakter vidtages i stor utsträckning av enskilda
och i synnerhet av bolagen; bolaget dikar årligen för c:a 5 000 kr.

A. b. Rämen-Liljendahl. a) Förekommer sedan gammalt.

b) Betydande skogsdikningar pågå emellertid sedan fem år tillbaka å bolagets
marker.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. a) Förekommer icke.

b) Avdikning; sedan skogsvårdsstyrelsen inrättats och dess lika kunniga
som intresserade personal verkat i bygderna, har genom olika kurser och föredrag

228

FRÅGAN 15. BOLAG.

bibringats befolkningen förståelse av vikten att taga noggrann vård om varje liten
del av sin egendom; där en liten myr finnes, avdikas den, så att skog kan växa;
där en mosse finnes, avskäres dess verkningsområde snarast möjligt.

Förskapa Sulfit a. b. a) Bolagets och dess underlydandes åkerjord lider i
allmänhet ej av försumpning.

b) Bolaget vidtager årligen dikningsåtgärder och bäckrensningar i sina skogar,
vilket ju även inverkar till fördel för närliggande inägojord.

Lesjöfors a. b. a, b) En del försumpningar förekomma, men ha under de
senare decennierna starka åtgärder med skönjbara resultat vidtagits för att förminska
desamma.

Hellefors bruks a. b. a) Skogs- och hagmarker till någon del försumpade
här såsom annorstädes.

b) Icke oansenliga diknings- och bäckrensningsarbeten utföras, 7 500 löpm.
diken hava under senare år nygrävts pr år å bolagets ifrågavarande marker.

Gustafsfors fabrikers a. b. a) Förekommer icke i nämnvärd grad.

b) Både bolag och bönder dika något i skogarna; skogar på gneisgrund
väster om Klarälven lida ej av försumpning i samma grad, som skogar på granitgrund
öster om Klarälven; förklaringen ligger i gneisens och granitens olika
struktur — den förra lagerformig till skiffrig, oftast stående eller lutande, så att
vattnet sjunker undan, den senare tät och massformig.

Persbergs in. fl. Grufbolag. a, b) Å nämnda bolags skogsmarker förekommande
kanaliseringsarbeten, ävensom därå förekommande för trakten ovanligt
stora skogsdikningar, hava i hög grad hävt alla försumpningar; länet torde ej
hava att framvisa någon enskild skogsägare med i storlek motsvarande skogsområde,
vilken så effektivt intresserat sig för skogsdikningar som Persbergs
Grefve a. b.

A. s. Lier, Varald & Bogen, a, b) Föga myrmark finnes i trakten, och
den som finnes å skogsmark, dikas småningom ut.

Gravberg skovens a. s. a) Egendomar i Södra Finnskoga lida av försumpning,
men huruvida denna uppkommit eller tilltagit på senare tider kan icke
uppges.

b) Bolaget har under de senaste fem åren dikat för c:a 18 000 kr.

Katrinefors a. b. a) Försumpningar i skogsmarkerna förekomma ganska
mycket och allmänt. Ha uppkommit sedan längre tid tillbaka.

b) Bolagen ha för c:a sju år tillbaka i stor utsträckning börjat utdika försumpningarna,
och efterföljes exemplet numera av en stor del enskilda, sedan de
hunnit övertyga sig om de goda verkningarna.

Glafva Glasbruks a. b. a) Försumpning förekommer icke.

A. b. Kroppstadfors bruk. a) Delvis.

b) Genom utdikning, men i ganska liten omfattning.

Lundsbergs Fastighets- a. b. b) Åtgärder för torrläggning ha nu på senare
tiden mera vidtagits å både åker och skogsmark.

Kohlsäters a. b. a) Förekommer icke.

Frågan 15, huvudinnehåll: a) förekomsten av försumpning av skogs- och hagmark; har

dylik uppkommit eller tilltagit på senare tider och av vilka anledningar? b) Åt gärder

från olika skogsägare däremot.

FRÅGAN 15. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

2211

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. a) Förekommer icke.

b) Bolagen verkställa årligen dikning, varigenom försumpningen minskas.

A. b. Finshyttan. a, b) Försumpning av skogsmark på mindre områden,
men denna undanröjes särskilt av bolag och större skogsägare genom avdikningar.

Holmerudsfors a. b. a) På det hela taget icke nämnvärt, en del ängsmarker
lida av Stora Lesjöns vattenstånd, men då en sänkning av denna ej numera torde
kunna komma ifråga, kan därvid intet göras; av socknens övriga vatten torde
tvenne vattendrag till en del skada kringliggande markägare, men sänkning av
dessa faller sig även tvistigt. Däremot finnas nog särskilt i skogsmarker en del
myr samt mossar, som borde utdikas.

b) I någon liten skala ha enskilda ägare börjat dika sina vattensjuka skogsmarker;
denna väg är god och bör även så långt ske kan uppmuntras.

A. b. Skattkärrs Tegel- och Kakelfabriker, b) Skogs- och annan dikning
har rätt allmänt börjat företagas.

Backetorps kvarn- och sågverks-a. b. a) Icke i någon väsentlig mån.

b) Inga åtgärder ha vidtagits.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström, b) Av bolagen och vid de större egendomarna
ha åtgärder vidtagits mot försumpning, som här medför frostländhet, eljest i allmänhet
icke.

Visnums-Kils m. fl. socknar: Hugo Berger. a) Försumpningar finnas i
skogsmarkerna, i synnerhet i närheten av de stora högmossarna, som intaga stora
arealer, men torde försumpningen ej märkbart tilltagit.

b) Utdikning av myrar och försumpningar har under senare åren påbörjats
på många, i synnerhet större, egendomar; detta till följd av hjälp från skogsvårdsstyrelsen.

Nor: Olof Andersson, a) Man kan ej säga, att orten i allmänhet lider i
högre grad av försumpning.

b) Ganska mycket gjort för att förminska den så väl i skogsmarken som å
inägorna.

Bro: H. v. Axelson, a) Ingen större försumpning torde förefinnas.

b) Dikning i skogsmarken utföres med skogsvårdsstyrelsens biträde i rätt
stor utsträckning.

Bro: F. M. Mahn. a) Endast i ett fall försumpning, vid Brosjön.

b) Under många år undersökt av ingenjörer i och för torrläggning, företaget
har strandat på grund av för dryga kostnader.

Silbodal: Olof Danielsson, a, b) Försumpning förekommer å vissa skogsmarker,
men på senare tiden ha, på initiativ av skogsvårdsstyrelsen, dikningar företagits.

Norra Ny: Daniel Andersson, a) I allmänhet lida alla egendomar av försumpning
i skogsmarken.

b) Markägarna vidtaga med tillhjälp av skogsvårdsstyrelsens bidrag avdikningar
av sådana marker.

230

FRÅGAN 15. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Norra Ny: P. J. Nordqvist. a) Våra skogar lida mycket av försumpning.

b) På senare tid dikning.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. a, b) Skogsmarken lider i allmänhet sedan gammalt
av försumpning, som först på allra sista tiden börjat avtaga, sedan avdikningar
genom skogsvårdsstyrelsens hjälp i rätt avsevärd grad verkställts och pågå.

Norra Ny: Olof Sonesson. a) Skogsmarken mångenstädes försumpad.

b) På senare tiden börjats med skogsdikning.

Dalby: Per Persson, a) Ingen försumpning finnes å åkerjorden, men å skogsmarken
förekommer mycket myr och försumpning.

b) På de senare åren har dikning börjat mera allmänt begagnas.

Ekshärad: Daniel Jonasson, b) Genom skogsvårdsstyrelsens inverkan börja
skogsägarna dika sina skogsmarker.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) En del skogsmarker lida av försumpning; att
träffa lämningar efter stora träd i mossar, där skog nu icke finns, är ej ovanligt.

b) Under de senare åren har mycket arbete nedlagts på torrläggning av
vattensjuk skogsmark i både bolags och enskildas skogar. Bolaget har verkställt
detta på eget initiativ och enskilda efter påstötning av skogsvårdsstyrelsen, som utövar
ett energiskt och målmedvetet arbete för åstadkommande av bättre skogskultur.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Färnebo härad, a) Lider i allmänhet icke av försumpning.
Har ej tilltagit.

b) Där försumpning på sina ställen förekommer, har dikning av de större
skogsägande bolagen och enskilda större skogsägare vidtagits, bland småbönder
dikning sällan.

Kronolänsmannen i Ölme och Väse härads distr. a) Numera mindre än förr.

b) Genom avdikning och skogskultur.

Kronolänsmannen i Visnums härad, a) I allmänhet icke på andra ställen
än de s. k. högmossarna, som upptaga en avsevärd del av hagmarken.

b) En del utdikningar ske årligen, synnerligast å bolags och större egendomsägares
mark.

t. f. Kronolänsmannen i Karlstads härad, a) Inom Hammarö socken lida
vissa egendomar av försumpning vid högt vattenstånd i Vänern, inom Karlstad
en del ängs- och hagmarker av Klarälvens översvämningar. Dessa försumpningar
hava icke uppkommit eller tilltagit på senare tid.

b) Genom dikningar i skogs- och hagmarker ha under senare åren åtgärder
vidtagits för motverkande av försumpningen; avvägningar och dikningsförslag härför
hava verkställts av skogsvårdsstyrelsen i länet.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad, a) Förekommer icke.

Kronolänsmannen i Näs härad, a) Ej i större utsträckning.

b) Torrläggning av sådan mark förekommer ännu i ringa omfattning, varvid
bidrag till kostnaden lämnas av skogsvårdsstyrelsen.

Frågan 15, huvudinnehåll: a) förekomsten av försumpning av skogs- och hagmark; har

dylik uppkommit eller tilltagit på senare tider och av vilka anledningar? b) Åt gärder

från olika skogsägare däremot.

FRÅGAN 15. LANTMÄTERI STATION.

231

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. a) Försumpning har
avtagit, då betydlig uppdikning på senare åren förekommit.

b) Många skogsägare hava företagit uppdikning i sina skogar, synnerligast
större skogsägare; bland småbönder har dock dikning av skogsmarker mera sällan
förekommit, men i stället bruka dessa sällan försumma uppdikning av sina hagmarker.

Kronolänsmannen i Jösse härads östra distr. a) Förekomma å vissa egendomar,
sedan äldre tider.

b) Med erhållna bidrag av skogsvårdsmedel hava mindre försumpningar
under senare åren blivit utdikade.

Kronolänsmannen i Jösse härads västra distr. a) Av ålder ej obetydlig
areal försumpade skogs- och hagmarker; dock torde man kunna säga, att på
senare tider denna areal snarare av- än tilltagit.

b) Genom skogsvårdsstyrelsens bidrag till bestridande av kostnaden för utdikning
av skogsmark har på allra sista tiden intresset för utdikning av försumpad
mark av nämnd art stigit högst betydligt.

Kronolänsmannen i Älvdals härads nedre tingsl. a) I allmänhet icke.
Har icke tilltagit under senare tid, ty så väl bolag som enskilda hava sedan
flera år tillbaka vidtagit åtgärder genom utdikningar.

Kronolänsmannen i Norra Ny och Dalby socknar, a) Impedimenter antagligen
talrikare på denna ort än sydligare.

b) Dikning av skogsmarken under de sista 10 åren i ganska stor utsträckning.

Kronolänsmannen i Norra och Södra Finnskoga samt Nyskoga socknar.
a) I allmänhet mycket, i synnerhet å skogsmarken. Icke uppkommit på senare
tider, möjligen tilltagit å ett eller annat ställe.

b) Genom dikning söka i synnerhet bolagen torrlägga sina sumpmarker.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. östra distr. a) Ej
i större utsträckning. Tilltager icke.

b) I någon mån anlitas skogsvårdsstyrelsens hjälp för utdikningsarbeten;
sådana företagas dock icke i någon större utsträckning.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. västra distr. a) Ett
mindre antal egendomar. Har icke tilltagit på senare tider, utan snarare avtagit.

b) Några skogsägare ha genom avdikningar delvis undanröjt ifrågavarande
olägenheter, dock har detta ej kunnat ske i någon nämnvärd omfattning av brist
på arbetskraft och medel därför.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi, a) Förekommer icke.

Lantmäteristaten.

t. f. Lantmätaren i Östersysslets distr. a) I allmänhet ej.

b) På mindre områden, där försumpning förekommit, hava ägame ofta företagit
utdikningar och därvid erhållit statsbidrag.

Lantmätaren i Karlstads distr. b) Försumpning mer och mer avtagit genom
avdikning av skogsmarker, varvid bolagen föregått med gott exempel och småbönder
följt dem, så mycket mer som skogsvårdsstyrelsen uppmuntrat.

Lantmätaren i Södersysslets distr. a) Ej allmänt eller i större omfattning.

b) Genom dränering hos en och annan, vilket likväl är rätt sällsynt.

232

FRÅGAN 15. JÄGMÄSTARE OCH ÖVERJÄGMÄSTARE.

Lantmätaren i Nordmarks dislr. a) Föga, enär jorden är mycket kuperad,
och i följd härav vattnet lätt avrinner.

b) Dikning har i någon ringa grad verkställts å en del ställen å skogsmarker.

Lantmätaren i Arvika distr. a) I allmänhet icke, men trakter finnas, där
marken är sumpig till följd av jämnt läge och närheten av större mossar.

b) Under senare tiden hava dikningar delvis verkställts, vartill bidrag av
allmänna medel delvis erhållits.

Lantmätaren i Älvdals distr. a) Skogsmarken i allmänhet lider av försumpning,
vilken så småningom tilltager.

b) För att motverka försumpningen har på senare åren dikning av skogsmarken
i ganska stor utsträckning verkställts, i synnerhet av bolagen och de
större skogsägarna.

e. Lantmätaren Nils Gast. Wingquist. b) Bolagen i synnerhet och delvis
enskilda ägare utdika försumpad skogsmark, dock enskilda endast vid bidrag av
skogsvårdsstyrelsen.

Jägmästare och överjägmästare.

Jägmästaren i Älvdals revir, a) Inom Värmland liksom inom övriga skogslandskap
förekomma å vattendelaren de största försumpningarna och utgöras de i
sådana trakter ganska ofta av vidsträckta mossmarker; yngre försumpningar här
och var i skogarna på sluttande skogsmark, uppkomna genom framträngandet av
större eller mindre vattenådror eller genom att vatten från ovanför liggande
vattenreservoirer genomsila åsen nedanför och sedan framtränga ur denna.

b) Bruken och bolagen verkställa dikningar till större eller mindre omfattning.

Jägmästaren i Arvika revir, a) Såsom ett allmänt omdöme torde man
kunna säga, att å utmarken till en stor del egendomar finnas så väl större som
mindre kärr och mossar, vilka på grund av lutningsförhållandena och icke upprensade
naturliga vattenavlopp förorsaka vattenstagnationer, som så småningom
utbreda sig över kringliggande marker och förorsaka försumpning.

b) Bolagen och de större enskilda skogsägarna, som i allmänhet sköta sina
skogar, hava i och med skogarnas stigande värde även börjat ägna dikning och
vattenavledning å skogsmarken sin uppmärksamhet, varom den i ganska stor
utsträckning företagna dikningen och bäckrensningen bär vittnesbörd; sedan
skogsvårdsstyrelsen började bevilja dikningsbidrag, hava från enskild skogsägare
ansökningar om sådana ingått, och ökas deras antal årligen; förutom åtta st. anställda
länsskogvaktare använde skogsvårdsstyrelsen 1912 19 st. dikningsförmän
för planläggning och avsyning av dikningsarbeten.

Jägmästaren i Karlstads revir, a) Förekommer.

b) Skogsvårdsstyrelsen har mycket generöst bidragit till utdikningar i stor
utsträckning.

bitr. Jägmästaren i Karlstads revir, a) Någon försumpning utöver vad
vanligen är fallet kan icke sägas vara för handen, ehuru visserligen försumpningen
kan vara mera koncentrerad å vissa trakter, som på denna grund giva intryck
av att vara vattendränkta i högre grad än de trakter, där försumpningen är

Frågan 15, huvudinnehåll: a) förekomsten av försumpning av skogs- och hagmark; har

dylik uppkommit eller tilltagit på senare tider och av vilka anledningar? b) Åt gärder

från olika skogsägare däremot.

FRÅGAN 15. SKOGS VÅRDSSTYRELSEN.

2 3.i

mera jämnt fördelad; den vanliga gången av försumpning är även här tydlig,
d. v. s. då inga åtgärder vidtagits till vattenavledning har en alltjämt fortgående
försumpning inträtt, som inkräktar allt större arealer produktiv mark.

b) Avdikning av försumpade marker med bidrag från skogsvårdsstyrelsen,
som planlägger dikningarna, har nu påbörjats och synes intresset hos de skilda
skogsägarna för dylik avdikning vara i stigande, i samma mån de vidtagna åtgärderna
börjat visa sig äga avsedd verkan.

Överjägmästaren i Berg slag s-distriktet, a) Försumpning av skogs- och hagmark
är ofta en följd av skogens utglesnande eller borthuggande. Då skogskapitalet
i Värmland i stort sett är statt i utglesning och minskning, så följer
härav, att försumpningen är i tilltagande.

Skogsvårdsstyrelsen.

hans jägmästaren Gunnar Fries, a) Betydande områden skogs- och hagmarker
lida av försumpning, särskilt i östra och norra delarna (granitområdena).
Försumpningar, som hava tendens att utbreda sig, hava dock sedan c:a 50 år
tillbaka i bruksskogarna i Bergslagen bekämpats genom skogsdikning; att lokala
försumpningar uppstå genom t. ex. bäckars och andra naturliga vattenavlopps igendämmande
med ris o. d., kan ej sällan konstateras; även vid skogsbeståndens starka
utglesning eller kalhuggning å mager platåmark eller annan vattensjuk mager mark,
visa sig snart försumpningsväxter.

b) Effektivaste hjälpmedlet mot redan befintliga och nu uppstående försumpningar
är ändamålsenligt utförda dikningsarbeten; tack vare de jämförelsevis
nöjaktiga penningebelopp, som stått till skogsvårdsstyrelsens förfogande, hava allt
sedan år 1906 dikningsarbeten, utförda å enskild skogsmark, kunnat uppmuntras
genom direkta anslag till de dikande skogsägarna; dessa hava också i stor omfattning
börjat intressera sig för torrläggningsarbeten i skogsmarkerna, vilket
framgår av nedanstående sammandrag över å enskildas skogar inom Värmlands
län under åren 1906—1912 utförda diknings- och bäckrensningsarbeten.

År.	Löpmeter.	Kostnad	kronor.
Diken.	Bäckrensning.	Diken.	Backrensning.
1906	170 623	56 945	35 055.17	3 939.3 9
1907	163 302.7	110 777	32 456.34	10 808.26
1908	348 712	144 529	66 701.82	15 554.03
1909	461 506.8	158 466	83 526.58	15 935.75
1910	529 363	151 860	99 458.5 6	15 943.63
1911	302 991	159 869.5	55 508.0 5	16 247.05
1912	514 518.7	140 015.6	95 487.25	15 229.18

Till förestående dikningsarbeten har skogsvårdsstyrelsen lämnat bidrag med
halva nedlagda skäliga arbetskostnaden, dock högst 1 000 kr. under åren 1906—
1909 och år 1912. Under år 1910 utgick bidraget med 40 % högst 800 kr.
och år 1911 med endast 20 % högst 400 kr.; skogsvårdsstyrelsens bidrag har
således aldrig till någon skogsägare utgått med större belopp än 1 000 kr.;
detta oaktat hava en del av de större skogsbolagen dikat för belopp, avsevärt
överstigande det, som motsvaras av styrelsens bidrag; så har, enligt vad styrelsen
erfarit, ett bolag under senaste åren utfört dikningsarbeten i sina skogar för ej
mindre än c:a 20 000 kr. årligen. Under 1912 grävdes ytterligare c:a 51 000m.
diken och rensades c:a 17 000 m. bäckar för en kostnad av c:a 10 500 kr., vilka
arbeten till följd av snöfall ej kunde avsynas detta år.

12 3

1 2 3. *2 3. 1.
12 3.

Frågan 16.

a) Lider orten eller vissa egendomar av frostländighet?

b) I vad mån anses denna olägenhet kunna avhjälpas genom bättre dränering

av inägojorden eller utdikning av angränsande sankmarker, och vilka erfarenheter
ha redan vunnits om, att frostländighet avhjälpts eller minskats genom
dglika företag?

c) Förekommer, att genom skogsavverkning eller av annan orsak frostländig heten

ökats ?

Sockenombud.

4 Färnebo. '') a) Förekommer icke; potatisen kan vissa år bli frostskadad i en
del dalsänkor.

b) Torde kunna avhjälpas genom dränering eller dikning, då myrar blott
förekomma i dalsänkorna.

3 Nordmark, a) I allmänhet avsevärt frostländ; obetydligt.

2 b) Genom utdikning av de större mossmarker, som finnas.

c) Kan ej förmärkas.

6. Fämen. a) Delvis.

b) Mest genom utdikning av angränsande sankmarker, dock hittills icke
förekommit i nämnvärd utsträckning.

c) Förekommer icke nämnvärt.

3. Brattfors. a) I enstaka fall.

l b) Dikning har försökts, men synes ej vara tillfyllest.

3. c) Förekommer icke.

. 5 Gåsborn. a) Förekommer — * i någon mån — å lågt belägna egendomar. Förekommer
icke numera.

5 b) Utdikning och dränering göra god verkan; ha sannolikt medfört försumpningarnas
upphörande.

2. . c) Har minskats genom skogsavverkning, varigenom säden förr blir mogen
och kan skördas, innan frost kommer.

'') Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FRÅGAN 16. SOCKENOMBUD.

235

Kroppa. a) På många still lön. 4

b) Tordo i någon män kunna avhjälpas genom dränering, utdikning av t. ex.
någon tjärn eller någon liten insjö, som här och var ligger i närheten av inägojord.

c) Tordo knappast förekomma.

Lungsund. a) Förekommer. 3

b) Dränering behövlig för frostländighetens avskaffande, men ingenting har gjorts.

Olme. a) Förekommer i stort sett icke. i 2.

b) Genom lämplig avdikning av så väl inägojord som närliggande sankmarker. 2

c) Förekommer icke.

Varnum. a) Förekommer icke i nämnvärd grad. i

b) Genom dränering och utdikning.

c) Förekommer icke. 2

Visnam. a) A vissa platser. i

b) Där angränsande sankmarker utdikats, torde frostländigheten avhjälpts
till en del, dock icke helt och hållet.

c) Där skog finnes, är ej frostländigheten så svår.

Visnums-Kil. a) Obetydligt; icke alls. 12. 3

c) Förekommer icke. 2

Rudskoga. a) Obetydligt. i 2 3.

b) Genom utdikning av stora torvmossar. 3

c) Torde förekomma.

Ny sund. a) Mångenstädes; i värmlandsdelen obetydligt. l. 2

b) I första hand genom utdikning av sankmarker. i

Södra Råda. a) I allmänhet icke; blir den ifrågasatta höjningen av sjön 123.
Skagern verklighet, kommer en torvmosse om 126 har att försumpas och bliva
en härd för frostländighet.

b) Intet finnes att åtgöra.

Vase. a) Icke nämnvärt. 12.

c) Förekommer icke.

Alster, a) Icke i nämnvärd grad. 12.

b) Minskas genom utdikning av sankmarker; detta förekommer dock endast 1

i obetydlig grad.

c) Kan ej märkas eller påvisas.

Ostra Fågelvik, a) I mindre omfattning. 12.

Stora Kil. a) I ringa grad. 134.

b) Genom täckdikning kan denna olägenhet ofta minskas. 1

c) Torde icke förekomma.

Frykerud. a) Förekommer icke. 1234.

Övre Ullerud. a) I enstaka fall. 5

b) Kan till stor del avhjälpas genom utdikning av angränsande skogsmarker.

c) Förekommer icke.

Ransäter. a) Icke i större grad. 12.

b) Frostländigheten skulle kunna avhjälpas genom mossarnas utdikning. 12 6.

c) Någon ökad frostländighet genom skogsavverkning har ej förmärkts; när- 1 2. 5
liggande skog synes i vissa fall ha skyddat för frost.

236

FRÅGAN 16. SOCKENOMBUD.

1 2 4. 1
1 4. 1
1 4. 2

2 3. 3. 1

3. 2

2; 12.

1 2. 3

1 3.
1

1 24-, 123; 24.

1. 2
1

2 3.

3. 2. 1

3 4 u.

12 3.

12; 12.
12; 12.

2 4. 3

i 2; i

Nedre Ullerud. a) Å några få ställen, i mindre utsträckning.

b) Ingen förbättring på senare tider; dikningsomkostnaderna äro för stora.

c) Förekommer icke. Ökas genom skogsskövlingen.

Karlstads landskommun, a) Förekommer icke.

Grava, a) Förekommer i någon mån, men av mindre betydelse. Förekommer
icke.

b) Utdikning av sumpiga skogsmarker företages så väl av Kronan som av
enskilda till stor nytta för minskning av frostländigheten.

c) Möjligen genom stark skogsavverkning. Förekommer icke.

Hammare); Nor. a) Endast obetydligt.

Segerstad, a) Orten i sin helhet ej nämnvärt; frostländigheten beror delvis
på förekomsten av mossar.

b) Föga torde kunna göras.

Grums, a) Förekommer icke.
b) Bättre dränering dock önskvärd.

Börgvik; Ed; Gillberga. a) Förekommer icke.

Långserud. a) Vissa egendomar; föga.

b) I hög grad genom bättre dränering av inägojorden och utdikning av angränsande
sankmarker, vilket ej på senare tid i nämnvärd utsträckning förekommit.

Stavnäs. a) Obetydligt.

Högerud. a) Förekommer; sällan. Förekommer icke.

c) Förekommer icke.

Gittra, a) Ingen fröstländighet.

Värmskog. a) Icke i nämnvärd omfattning.

b) Ett par större utdikningar utförda, visat sig vara till gagn.

c) Torde icke ifrågakomma.

Svanskog; Millesvik. a) Förekommer icke.

Eskilsäter; Ölserud. a) Högst sällan.

Botilsäter. a) Havren skadades av frost här senast 1902; potatisen skadas
oftast, i synnerhet på lågt liggande marker, dock i allmänhet obetydligt.

b) Några större vitmossar finnas, genom vilkas fullständiga utdikning frostländigheten
på den kringliggande marken skulle avlägsnas.

c) Mossarna utvidga sig årligen; genom för hård avverkning av skogen uppstår
försumpning och genom försumpningen ökas frostländigheten.

Bg. a) Förekommer icke; icke nämnvärt,
b) En del större torvmossar borde torrläggas.

Bro. a) Förekommer icke allmänt utom i trakten omkring Brosjön.

b) Uppgrävning och uppdikning av sjöns avlopp.

c) Förekommer icke.

Södra Ny; Huggenäs. a) Förekommer icke.

Frågan 16, huvudinnehåll: a) förekomsten av fröstländighet; b) om densamma avhjälpes

genom bättre dränering av inägojorden eller utdikning av angränsande sankmarker;

erfarenheterna därom; c) förekommer, att genom skogsavverkning etc. frostländig heten

ökats?

FRÅGAN 16. SOCKENOM RUI).

Kila. a) I undantagsfall.

b) Genom avdikning av myrmarker.

c) Icke Okats genom skogsavverkning.

1 2 3.

Tveta. a) Torde icke förekomma. i

Sillerud. a) Icke nämnvärt. a

Holmedal. a) Frostländig!^ förekommer, ehuru ej i någon högre grad; det 2. 3
är ej många år, som säden fryser, kring sjön Stora Le händer det nästan aldrig.

b) Erfarenheten visar, att frostländigheten avhjälpts genom utgrävning av 123.
mossar och sankmarker; under de senaste 30 åren har man utfört dylika dräne- 2
ringsarbeten och därigenom avskaffat de olägenheter, som eljest varit en följd

av vissa egendomars sänka läge.

c) Det förefaller, som om nederbörden blivit ojämnare och ringare till följd
av skogens uthuggning.

Västra Fågelvik, a).Blott på några ställen, förorsakad av mossar; före- 12. 1. 3
kommer icke.

b) Torrläggning allt för dyrbar. 1

Töcksmark. a) Icke i allmänhet; blott vissa egendomar eller delar av 1234.123
sådana.

b) Betydligt avhjälpts genom ordentlig dränering, bör genom fortsatt av- 1234. 12.
dikning ytterligare förminskas.

c) Ännu blott ringa erfarenhet härom. 35.

Öster vallskog. a) Mer eller mindre. 1 2 3.

b) Mycket minskad genom dränering.

c) Förekommer icke.

Karlanda. a) Så gott som hela socknen. 1234.

b) Genom dränering av inägojorden, utdikning av förefintliga sankmarker — 2 3. 1234.
särskilt av de talrika vattenfyllda mossarna — skulle den i någon mån kunna av- *2

hjälpas, dock ej helt, * enär den synes vara beroende även av andra orsaker än *4
försumpning; i och för timmerflottning. har i flottleden på senare tid uppförts 1
ett system av dammar, som håller vattenståndet under en betydlig del av sommaren
över det normala, varigenom försumpningen av de omgivande sänka markerna
på samma gång som frostländigheten ökats.

c) Förekommer icke.

Blomskog, a) Flerstädes på egendomar, i närheten av mossarna. 1234. 1

b) Kan betydligt avhjälpas genom dränering; mossar''och sänka marker ha 2. 3

blivit torrlagda, de gamla dikena i skogen ha dock fått förfalla; varje mosse
borde torrläggas, stora högar jord uppkastas samt påtändas vid frostens annalkande;
tvivelaktigt om frostländigheten avhjälpes genom utdikning av inägojorden. 1

c) Förekommer icke, numera sparas också skogen mera än förr; skogens 123. 2 3. 4
uthuggning medför luftdrag och vindspel, som skydda bäst mot frost.

Silbodal. a) Obetydligt; endast i de mest låglänta delarna. 1. 2

b) Genom dränering av vattensjuk inägojord och närbelägna sankmarker; å
några hemman har större utgrävning medelst statslån i och för torrläggning
minskat frostländigheten.

c) Förekommer icke. 23.

Järnskog, a) Icke nämnvärt. 1234.

c) Förekommer icke.

238

FRÅGAN 16. SOCKENOMBUD.

13 4. Käla. a) Å vissa trakter.

1 2 3 4. b) I betydlig mån genom dikning och dränering, vilket styrkes av hittills

gjorda erfarenheter.

13 4. c) Förekommer icke.

3 4. 3 Eda. a) I mindre omfattning; beror på bristande dikning.

2 3. 2 b) Genom dränering och. dikning, men i för liten utsträckning.

6. 123. Arvika landskommun, a) Icke i nämnvärd grad; förekommer icke.

12. Ny. a) Högst litet.

i 2. ÅIgel. a) Icke i nämnvärd grad.

l c) Förekommer icke.

1 2 4 5. 4 Gunnarskog. a) Vissa egendomar betydligt, i det de knappast något år
12. *2 gå fria från frost; dessa egendomar äro belägna i norra — * där c:a 15 000 har
i äro utsatta för frost — och mellersta delarna av socknen.

2 4 5. l b) Ingenting är gjort och ingenting torde hjälpa; genom bättre avdikning
skulle nog en del kunna avhjälpas.

12 4. c) Förekommer icke.

1 2 3 4. 2 Bogen, a) Förekommer, å en stor del av kommunen.

3 4. b) Kan avhjälpas genom utdikning av angränsande sankmarker.

12. c) Förekommer icke.

12. Brunskog. a) Förekommer icke.

1 2 3 4. Mangskog. a) Hägra enstaka egendomar lida av frost.

1 23 4. 2 b) Kan icke avhjälpas; är gjort, vad som bör göras i detta syfte.

1 2 3 4. c) Förekommer icke.

2 4. Boda. a) Vissa mindre områden.

2 b) Kan knappast avhjälpas, då den till största delen torde bero på det naturliga
läget.

c) Förekommer icke.

5. 1 2 3 4. Sunne. a) I mycket ringa grad; icke alls.

5 b) Genom dikning och god dränering.

1 2 3 4 5. c) Förekommer icke.

12 3. *2 Östra Emtervik. a) Enskilda egendomar, * särskilt sådana, som ligga låglänt,
i närheten av mossar.

12. b) Genom utdikning av sankmarker; sådan redan påbörjats, men ännu ej
framskridit långt.

2 c) Har icke förekommit.

i. 2 Västra Emtervik. a) Några egendomar; förekommer icke.

1 b) Marken förbättrad genom dikning.

12. Gräsmark, a) Vissa egendomar.

b) Delvis genom bättre dränering av inägor och utdikning av mossar och

2 myrar; på 1860- och 1870-talen dikades för statsmedel, men detta dikningssystem
har fått förfalla.

c) Förekommer icke.

Frågan 16, huvudinnehåll: a) förekomsten av frostländighet; b) om densamma avhjälpes

genom bättre dränering av inägojorden eller utdikning av angränsande sankmarker;

erfarenheterna därom; c) förekommer, att genom skogsavverkning etc. frostländig heten

ökats?

FRÅGAN 10. SO C K FN OM HUD.

239

Lysvik. a) I allmänhet icke, med undantag för några dalgångar och sänkor, 123-1.
där frost stundom inträffar; å en del hemman i betydlig grad beroende på en s
strax intill liggande stor odikad mosse.

b) Utdikning av sankmarker hjälper i viss mån, fråga föreligger f. n. om 2 4.
reglering av Björkåns dalgång och sänkning av en mindre sjö.

c) Förekommer icke. i 2 3.

Fryksände. a) Obetydligt; förekommer icke. 5. 12346.

Östmark, a) Ej mera frostländighet än å andra orter under samma bredd- 1
grad; vissa egendomar, lågt belägna eller vid sankmarker, äro utsatta för frost. 1 2 3 4.

b) I forna tider förekom frost oftare än nu, vilken förändring åtminstone
till en del bör tillskrivas bättre dikning av inägojorden och i synnerhet utdikning
av sumpmarker, * vartill statsanslag i några fall erhållits; åtskilligt torde ännu *1
återstå att göra på detta område.

c) Förekommer icke; tvärt om. 123. 3

Lekvattnet, a) I allmänhet, * särskilt vissa egendomar; klimatet är hårt, så 28. *235678.2
att mognaden betydligt försenas. Förekommer icke i nämnvärd grad. 149.

b) Ehuru bättre dränering av inägoma avhjälpt frostländigheten betydligt, 2 8.

har sådan i allmänhet försummats; genom utdikning av mossar har frostländig- 2. 2 3 5 8.
heten minskats; mycket återstår dock att vinna; ännu förekomma oändliga mossar, 2 3 6. 2
som måste utdikas.

c) Förekommer. Förekommer icke; öppningar i skogen hava bevisligen avlett 124 9.36 8. 28.
frosten.

Vitsand. a) Förekommer, ej i större omfattning. 2. 3

b) Genom utdikning av sankmarker, genom bättre kultur torde frostländig- 23. 3
heten kunna förminskas.

c) Förekommer icke. Avverkning till kalmark anses öka frostländigheten. 2. 3

Norra Ny. a) Icke nämnvärt. 4

Nyskoga. a) Förekommer icke. 3

Dalby, a) Förekommer icke; ej i någon nämnvärd grad. 2 6. 34.

Södra Finnskoga. a) Förekommer. 2 5 6.

b) I samma mån myrmarker och mossar bli utdikade, synes frostländigheten
avtaga; stor skillnad nu mot för 20 år sedan. 6

c) Skogsavverkningen spelar ingen roll.

Norra Finnskoga. a) Delvis. 1

b) Utdikning av sank mark visar sig ha avhjälpt frostländighet.

c) Förekommer icke, tvärt om.

Ekshärad, a) Endast mindre områden. 35.

b) Genom utdikning av närliggande mossar.

c) Å några få platser, där förut frostländighet icke funnits, har dylik inträffat
efter kalhuggning av närliggande skog.

Gustav Adolf, a) Vissa ställen. 123.

b) Bättre dränering av inägojorden jämte mera utdikning av angränsande 2
skogsmarker skulle nog minska frostländigheten och därmed öka skörderesultatet;
vissa hemman, som äro mycket utsatta för frost, hava på senare tider blivit 3
något bättre genom torrläggning dels av åkerjorden, dels av myr- och skogsmark.

Norra Råda. a) I ringa utsträckning; här och var * å jord belägen i grann- 34g. 124 6. *1

skap av mossar och sumpig skogsmark.

240

FRÅGAN 16. BOLAG.

i 2. 6 b) Skulle helt försvinna genom utdikning av sankmark; genom bättre dränering
av inägojorden.

2 c) Minskas genom borttagande av skogen närmast omkring ägorna.

1 2 3 4. Sunnemo. a) Obetydligt,
i 2. b) Inga åtgärder ha företagits.

1 2 3 4. c) Har ej förmärkts.

14. 2 Nyed. a) Icke i egentlig mening. Förekommer i närheten av större mossar.

4 b) Genom utdikning av några mossmarker i östra -delen av socknen, inägo jorden

i dessas närhet rätt Väl dränerad.
c) Förekommer icke.

3 4 6. 2. 5 Alvsbacka. a) Obetydligt, mindre än angränsande socknar; kanske något
avlägset skogstorp.

c) Torde förekomma i någon, knappast märkbar grad.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Förekommer icke.

A. b. Mölnbacka-Trysil. a) Orten lider ej av frostländighet.

c) Nej, skulle så vara, dikas dylika försumpningar i samband med kulturåtgärderna.

Billeruds m. fl. a. b. a) Å illa eller icke alls dränerade jordbruk, belägna
i skogarna.

b) Olägenheterna kunna reduceras genom markens dränering, arbeten som
dock för den mindre jordbrukaren kunna bliva alltför betungande; genom skogsdikningarna,
som avse att hindra försumpning av skogsmark, minskas jämväl
frostländigheten å de jordbruk, som äro belägna intill eller i närheten av de
avdikade markerna.

c) Icke enligt vår erfarenhet.

Storfors bruks a. b. a, b) Frostländigheten å bolagets egendomar är genom
omfattande dikningar nu minskad till ett minimum, och hava inga klagomål från
brukarna hörts av på flera år.

c) Förekommer icke; på grundvalen av skogstekniska utredningar torde kunna
med säkerhet påstås, att bolagets skogar aldrig tillförene befunnit sig i så lämplig
jämvikt för att verksamt kunna taga del i frostländighetens minskande.

A. b. Edsvalla bruk. a) Förekommer i synnerhet å egendomar vid älvarna
och i närheten av mossar.

b) Genom utdikning av närbelägna större mossar anses frostländigheten kunna
minskas; vid Vägsjöfors i Vitsands socken har utdikning av större mosse bevisligen
lett till minskad frostländighet.

c) Förekommer icke.

Frågan 16, huvudinnehåll: a) förekomsten av frostländighet; b) om densamma avhjälpes

genom bättre dränering av inägojorden eller utdikning av angränsande sankmarker;

erfarenheterna därom; e) förekommer, att genom skogsavverkning etc. frostländig heten

ökats?

FRÅGAN 16. BOLAG.

241

A. b. Rämen-Liljendahl. a) Förekommer.

b) Föga har hitintills vunnits genom utförda dikningar, dock skulle möjligen
genom mycket betydande och dyrbara dikningsföretag förbättringar kunna åstadkommas,
ehuru dessa endast i ytterst ringa mån torde komma jordbruket till godo.

c) Då endast en eller annan bergsman överavverkar sin skog, blir detta utan
betydelse i berörda hänseende.

Saugbrug sfor eningen i Fredrilcshald. a) Förekommer icke.

Forshaga Sulfit a. b. a) Ej i allmänhet, annat än i klimatiskt hänseende.

c) Förekommer icke.

Lesjöfors a. b. a, b) Frostländighet förefinnes på sänka ställen, men ha
genom utdikningar åtgärder vidtagits för att förminska densamma.

c) Förekommer icke.

Hellefors bruks a. b. a) Någon nämnvärd frostländighet förekommer icke.

Gustaf sfors fabrikers a. b. a) Icke i någon högre grad.

b) Dikning, ljushuggmng av närliggande skogar, så att luften tvingas att
bättre cirkulera, lugna nätter och högre kultur motverka frostländigheten.

c) Frostländigheten ökas ej genom lämpliga avverkningar, utan minskas i stället;
förr trodde man det förhöll sig tvärt om.

Persbergs m. fl. Grufbolag. a, b) Till följd av verkställda omfattande
dräneringsarbeten är frostländigheten obetydlig.

c) Skogsavverkningen å nämnda bolags skogar skötes efter erkända metoder
under ledning av fackutbildad person; någon ökad frostländighet till följd av
skogsavverkningen kan ej bliva tal om.

A. s. Lier, Var ald & Bogen, a) Orten är till en del frostländ.

b) Så småningom förbättring genom den utdikning av sankmarker, som pågår
var sommar.

Gravbergskovens a. s. a) Inägojorden är i allmänhet frostländ.

b) Genom utdikning av mossar.

c) Förekommer icke.

Katrinefors a. b. a) Förekommer i synnerhet vid vattendrag och mindre sjöar.

b) Tycks ej kunna avhjälpas, visserligen har på ett par ställen närliggande
mossar utdikats, men utan hittills märkbart resultat.

c) Ökning av frostländigheten av en eller annan orsak har ej försports.

Glaf va Glasbruks a. b. a) Förekommer icke.

A. b. Kroppstadfors bruk. a) Delvis.

c) Förekommer icke.

Lundsbergs Fastighets- a. b. a) Till följd av de små insjöarna lider orten icke
så mycket av frostländighet.

Kohlsäters a. b. a) Delvis.

c) Förekommer icke.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. a) I obetydlig utsträckning.

b) Dränering ekonomiskt outförbar.

c) Förekommer icke.

Holmerudsfors a. b. a) Delvis.

b) Inom flere hemman torde en gemensam utdikning av angränsande mossJordunder
sökning ens betänkanden. III. 16

242

FRÅGAN 16. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

och myrmarker inom avrösningsjorden vara det första villkoret, härtill torde dock
fordras ett större kapital än att en sammanslutning med egen hjälp skulle kunna
utföra det; särskilt billiga lån borde härför anordnas, billigare och med mindre
begränsade villkor än för närvarande.

c) Icke i den utsträckning att det förmärkts något.

A. b. Skattkärrs Tegel- och Kakelfabriker, a) Förekommer å egendomarna
kring den 500 har stora odikade s. k. Stormossen.

Backetorps kvarn- och sågverks-a. b. a) Ej i någon nämnvärd män.
c) Förekommer icke.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström, a) Orten här lider av frost; knappt vart tredje
år ger havren kärna.

b) Förhållandena ha dock väsentligt förbättrats, sedan angränsande sankmarker
utdikats; förut frös här i första hand, nu har det frusit i hela kringliggande
orten, utan att grödan här skadats.

c) Skogen har i allmänhet här samma inflytande som sankmarkerna och
måste nedhuggas runt om odlingarna, om dessa skola bevaras för frost.

Visnums-Kils m. fl. socknar: Hugo Berger. a) Egendomar, som ligga
avlägset från Vänern och Let-älven samt i närheten av högmossarna, lida stundom
av frostländighet.

b) Några åtgärder för att lindra denna äro ej vidtagna.

c) Att skogsavverkning skulle ökat frostländigheten har ej visats.

Nor: Olof Andersson, a) Föga försumpning inom orten.

c) Frostländighet har icke uppstått genom skogsavverkning, snarare tvärt om.

Svanskog: John Bryntesson; Bro: H. v. Axelson; F. M. Mohn. a) Förekommer
icke.

Silbodal: Olof Danielsson, a) Ingen nämnvärd försumpning.

c) Förekommer icke.

Norra Ny: Daniel Andersson. Samma svar som å frågan 15.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. a) Enstaka myrar lida av frostländighet.

b) Redan gjorda avdikningar hava minskat frostländigheten.

c) På enstaka ställen.

Norra Ny: Olof Sonesson. a) Ibland.

Dalby: Per Persson, a) Sällan förekommer någon frost så tidigt, att den förstör
grödan.

Elcshärad: Daniel Jonasson, a) Förekommer på grund av det nordliga läget.

c) Förekommer icke.

Frågan 16, huvudinnehåll: a) förekomsten av frostländighet; b) om densamma avhjälpes

genom bättre dränering av inägojorden eller utdikning av angränsande sankmarker;

erfarenheterna därom; c) förekommer, att genom skogsavverkning etc. frostländig heten

ökats?

FRÅGAN 16. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

243

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Nattfrost i september, undantagsvis redan i
augusti, inträffar stundom vid tiden för havrens mognande och skadar denna växt.

b) Att dränering av mossmarker minskar frostländigheten är både känt och
erkänt.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Färnebo härad, a) Utan att orten egentligen lider av
frostländighet, inträffar dock nästan i regel, att vårsäden inom norra delen skadas
så tidigt av frost, att den ej hinner mogna utan måste skäras omogen.

c) Genom skogsavverkning ingen frostländighet.

Kronolänsmannen i Ölme och Väse härads distr. a) Förekommer icke.

Kronolänsmannen i Visnums härad, a) Ej särskilt, endast å egendomar
invid de större högmossarna.

c) Förekommer icke.

t. f. Kronolänsmannen i Karlstads härad, a) I allmänhet.

c) Förekommer icke.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad, a) Förekommer icke.

Kronolänsmannen i Näs härad, a) Förekommer ytterst ringa.

c) Förekommer icke.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. a) Förekommer.

b) Olägenheten skulle kunna avhjälpas genom utdikning av mossar, som ofta
förekomma; några mossdikningar ha företagits och betydligt avhjälpt frostländigheten,
men som sådana företag äro dyrbara, måste de utföras med anslag av
statsmedel och fördenskull hava de sällan förekommit, men voro i hög grad nödiga.

c) Förekommer icke.

Kronolänsmannen i Jösse härads östra distr. a) I allmänhet icke, med
undantag av vissa egendomar inom Mangskogs socken.

b) Torde ej kunna avhjälpas.

c) Förekommer icke.

Kronolänsmannen i Jösse härads västra distr. a) De högst belägna fastigheterna
i norra delen av Eda och Gunnarskogs socknar samt så gott som hela
Bogens kapellförsamling lida av frostländighet, eljest icke.

b) Något allvarligt försök till avhjälpande av denna frostländighet torde
knappast hava förekommit och skulle helt säkert icke löna sig, så avlägset belägna
från kommunikationsled som fastigheterna äro.

c) Förekommer icke.

Kronolänsmannen i Älvdals härads nedre tingsl. a) Förekommer icke.

Kronolänsmannen i Norra Ny och Dalby socknar, a) De s. k. hedarna i
närheten av myrar lida av frost.

b) Har minskats genom utdikning av sankmarker.

c) Förekommer icke.

Kronolänsmannen i Norra och Södra Finnskoga samt Nyskoga socknar.

a) Delvis.

244

FRÅGAN 16. JÄGMÄSTARE OCH ÖVERJÄGMÄSTARE.

b) Någon dränering av inägojorden har ej i nämnvärd grad förekommit, men
utdikning av angränsande sänka skogsmarker har verkställts på en del ställen
och visat sig välgörande.

c) Troligen icke.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. östra distr. a) Vissa
egendomar.

b) Möjligen genom utdikning av angränsande sankmarker.

c) Förekommer icke.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. västra distr. a)
Icke i någon nämnvärd grad.

b) Genom dränering och avdikning avhjälpes naturligtvis frostländighet, dock
hava några erfarenheter i dylikt avseende icke vunnits här å orten.

c) Förekommer icke.

Lantmäteristaten.

Lantmätaren i Södersysslets distr. a) En del egendomar i närheten av
moss- eller myrmarker.

b) I ringa mån, då dräneringen skulle ställa sig för dyrbar.

c) Icke veterligt.

Jägmästare och. överjägmästare.

Jägmästaren i Älvdals revir, a) En del egendomar.

b) Dikning minskar frostländighet.

c) Förekommer.

Jägmästaren i Arvika revir, a) En och annan egendom, belägen invid
större mosse och försumpade marker, lider av frost, men någon större trakt, som
särskilt är utsatt för frostländighet, torde icke finnas.

b) Utdikning av närliggande mossar och sänka marker har visat goda resultat
för minskande av frostländigheten.

c) Frostländigheten har veterligen ej ökats genom skogsavverkningen, snarare
visar den en minskning, såsom då skog, som stått för nära åkern, avverkats å
trakter, som haft benägenhet för frost.

Jägmästaren i Karlstads revir, a, b) Frostländighet förekommer, torde
kräva olika åtgärder för att avlägsnas, dels genom utdikning av sumpiga, lågt och
för högt mot fjället liggande inägor och dels genom uttappning av låglänta eller
försumpade kärrmarker i närheten av inägorna.

c) I Lekvattnets västliga trakter, mot norska gränsen, är skogen delvis så
hårt avverkad, att mossarna börjat växa uppåt bergshöjderna, liksom i Trysil i

Frågan 16, huvudinnehåll: a) förekomsten av frostländighet; b) om densamma avhjälpes

genom bättre dränering av inägojorden eller utdikning av angränsande sankmarker;

erfarenheterna därom; cl förekommer, att genom skogsavverkning etc. frostländig heten

ökats?

FRÅGAN 16. SKOGS VÅR DSSTYRFI.SEN.

245

Norge, varest t. ex. i ett fall å c:a 14 000 har finnas minst 6 000 har mossar,
som sträcka sig allt högre upp över bergen, vilket i huvudsak är beroende på
oförståndig utklädning av endast grövre virke efter dimension under långa tider,
varefter lämnas glest stående, undertryckta, marväxta och odugliga träd, som
slutligen överdragas av svartmanlav, som förkväver och dödar all vegetation;
marken blir därigenom exponerad och slutligen i oroande hastighet betäckt med
vitmossa.och helt och hållet förstörd.

bitr. Jägmästaren i Karlstads revir, a) Ingen frostländighet av betydelse.

b) Ett relativt stort dikningsföretag med statsbidrag till torrläggande av
mossmark har emellertid utförts här, men torde verkningarna därav ännu knappast
kunna påvisas.

c) Att genom skogsavverkning eller av annan orsak fara för uppkomst av
frostländighet skulle vara för handen, torde icke kunna påvisas.

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Jordbrukskonsulenten, a) Förekommer icke.

Skogsvårdsstyrelsen.

Länsjägmästaren Gunnar Fries, a) Skogsvegetationen skadas ej ofta av frost.

Frågan 17.

a) Hur skötes i allmänhet jordbruket i orten? Tillämpas därvid föråldrade

eller för orten otjänliga metoder?

b) Iörekommer täckdikning eller andra jordförbättringar och i vilken omfattning?

c) Förekommer rotfruktsodling och i vilken omfattning?

Sockenombud.

4 Färnebo.x) a) I allmänhet rätt bra.

b) Täckdikning förekommer icke.

c) Förekommer knappast i nämnvärd grad.

2. *3 Nordmark, a) Dåligt; mestadels efter gamla metoder. * Ganska bra; moderna
metoder tillämpas så långt sig göra låter.

2 3. * 3 b) Täckdikning — * delvis — i mycket ringa grad.

c) I ringa omfattning.

1 2 3 0. Bämen. a) Småbönder, lägenhetsägare samt en del bolagstorpare sträva allt
mer och mer att höja jordbruket genom nyare metoder, varför gott hopp finnes
att i en snar framtid ernå goda resultat; en del bolagsegendomar misskötas ännu.

b) Täckdikning ännu ringa.

c) Tyckes på senare åren ha gått betydligt framåt.

13. Brattfors. a) Bra.

b) Täckdikning, fast i mindre utsträckning.

c) Förekommer numera i ganska stor utsträckning.

12 5. 4. 3 Gåsborn. a) Väl; på allra sista åren märkbar förbättring. Dåligt, någon
i 2. 5 enda har börjat sköta jorden bättre; folket anses följa med sin tid. Tjänliga me4
foder användas. Ännu torde föråldrade och otjänliga metoder användas, men
efter Rösiös besök här för några år sedan har man allt mer börjat använda tidsenligare
metoder, särskilt i fråga om utsäde och gödsling,
i 2 3 4 5. 4. 5 b) Täckdikning i ringa utsträckning, har påbörjats på senaste tiden. Den ytterst
backiga terrängen behöver varken så många eller så stora diken som jämnare mark.
12. 3.125.5 c) I ganska stor omfattning; ännu i liten utsträckning. Potatis odlas, till
12 5. *5. 4 husbehov; rovor, * även kålrötter, till utfodring av kreaturen; rovor å 5 å 12 ar.

’) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FRÅGAN 17. SOCKENOMBUD.

247

Kroppa. a) Både bolaget och dess torpare sköta jorden vill; medelmåttigt; 13. 4
föråldrade och otjänliga metoder användas.

b) Jordförbättringar i stor utsträckning. Förekomma icke. 1 3. 4

c) Ganska mycket; helt obetydligt. 1 3. 4

Lungsund. a) Delvis mycket gamla metoder. 3

b) Förekommer icke.

c) Förekommer nästan icke alls.

Olme. a) Bra; bär under de senaste 10 å 15 åren gått betydligt framåt; 12. 2

tidsenliga metoder; somliga egendomar ha alltid för liten arbetskraft, för knapp 2. 13. 3

tillgång på naturgödsel; en del ha gått för mycket i handeln, och då var och
en velat draga största möjliga vinst under den tid, han innehaft egendomen, har
kreatursuppsättningen ofta varit för liten.

b) Arbetskrafter till skäligt pris för större systematiska dikningar saknas, 123.
åtskilliga torrläggningar av ängsmarker kring sjöstränder ha dock under senaste 1
mansåldern skett på större och medelstora egendomar; bättre öppen avdikning, 2
djupkultivering, gödsling m. m. nästan överallt.

c) Rovor till kreatursfoder, potatis till husbehov, * även något däröver. 123. *1

Varnum. a) Väl; efter nyare metoder, brukningssättet numera sjuskiftes-12. 2
cirkulation.

b) Täckdikning icke i större utsträckning, artificiell gödning och kalk till 12. 1
trädesbruk anskaffas något så när i allmänhet.

c) Ännu i mindre omfattning, men tilltagit på senare tid; nästan allmänt. 1. 2

Visnum. a) Ganska väl; föråldrade och otjänliga metoder mera sällan. 1

b) Täckdikning i stor omfattning.

e) Vid större och medelstora egendomar i ganska stor utsträckning.

Visnums-K.il.

b) Täckdikning delvis; ett större dikningsföretag för att sänka ett par 12 3. 3
mindre sjöar.

c) Ganska allmänt; i ökad omfattning. 1 3. 2

Rudskoga. a) Väl; med tjänliga metoder. Efter föråldrade metoder. 123. 12.

b) Täckdikning förekommer, * men ej så mycket, som önskligt vore; öppna 123. * 1 2.
diken äro det vanligaste.

c) Nästan allmänt i rätt stor omfattning; potatis till husbehov och något litet 12. 3
till avsalu, rovodling i mindre skala.

Ny sund. , a) Väl; rätt bra. Nyare och rationellare metoder börja allt mer 1. 2. 12.
tillämpas.

b) Täckdikning i enstaka fall, i för ringa mån till följd av att arbetskraften 1 2. 2
ofta är otillräcklig; kalk och annan konstgödning användas, spillningen från stall

och ladugård behandlas på ett bättre sätt, dels genom användning av torvströ,
dels genom anläggande av urinbrunnar.

c) Rotfruktsodlingen i utveckling; potatis till husbehov och avsalu, rovor till 1. 2
ladugården.

Södra Råda. a) Med omsorg. Föråldrade eller otjänliga metoder bortläggas. 123.

b) Täckdikning, där så behöves, stenbrytning samt odling av backar och åsar.

c) Ökas årligen.

Våse. a) Ganska bra, synnerligast vid större och medelstora egendomar, 12. 1
där tidsenliga redskap kommit till användning; man följer rätt bra med tidens 2
utveckling vad så väl brukningssätt som redskap beträffar.

248

FRÅGAN 17. SOCKENOMBUD.

l 2. b) Sparsamt.

2 c) Rovodling i större eller mindre omfattning vid så gott som varje gård,

i stor eller liten; rotfrukter å c:a 6 k 8 % av den odlade jorden.

2. 12 3. i Alster, a) Efter nya metoder. Skötes i allmänhet rätt väl, men med minsta
3 möjliga arbetskraft. Ägare finnas, som, lockade av de höga kreatursprisen, sälja
kreatur och ändå ej anskaffa gödselmedel i tillräcklig mängd,
l. 2. 12. b) Täckdikning obetydligt; rätt vanligt; kalkning mera allmänt.

2 c) Rotfruktsodlingen har under senare tid gått mycket framåt, gäller så väl

stora som små jordbrukare.

2 3. 2. 13. Östra Fågelvik, a) Bra; så väl äldre som nyare jordbruksmetoder; i flesta
fall nyare metoder.

12 3. l b) Täckdikning blott i liten utsträckning; förbättringar i övrigt förekomma.

12 3. 13. 3 c) Rätt allmän, på senare tider; på en del ställen i stor omfattning.

i. 3 4. l Störa Kil. a) Både väl och dåligt; väl; nyare, någorlunda tidsenliga och
moderniserade metoder.

13 4. *i b) Täckdikning förekommer, * obetydligt; genom djupplöjning och tillförsel av
kalk och annan gödning åstadkommes på åtskilliga håll förbättring av jorden.

3 4. i c) Omfattas med intresse; har under senare åren vunnit betydlig utsträckning.

1 2 34.

12 3. 4
1 2 3 4.
1 2 3. 4

Frykerud. a) Väl; tjänliga metoder; föråldrade hastigt i avtagande.

b) Täckdikning i mindre utsträckning.

c) Har i senare tider tilltagit; potatis odlas mer än till ortens behov, rovor
ganska allmänt bland småbrukarna.

3. i. 3 5. Övre Tillerud. a) Väl; bättre år för år; efter nya metoder.

i. 5 b) Förekomma icke på grund av för dyra arbetslöner. Täckdikning ganska

3 ringa; jordbruksförbättringar i alla hänseenden.

5. i c) Till husbehov; ökas årligen.

12 4. 25. 2 4 5. Bansäter. a) I allmänhet väl; nya metoder, nästan utan undantag försöker
man följa med sin tid.

2 4 5. 4 5. 1 4. b) Täckdikning förekommer, dock ej i större utsträckning; djuparbetning av
* i jorden ganska allmänt, * likaså kalkning, dikning behöves i allmänhet icke.

12 4. 5 c) Rotfruktsodling i ganska stor utsträckning; har införts på senare åren
i snart sagt över allt, ehuru i allmänhet i mindre skala; finnes det en ko, så finnes
det också i regel ett rovland.

14. *2 Nedre TJllerud. a) Väl; inga föråldrade eller otjänliga metoder. * Föråldrade
metoder övervägande.

i 2 4. 14. 2 b) Täckdikning i ringa mån; kalkning av jorden mera allmän; jordförbättringar
sällsynta av brist på kapital.

14. c) På allra sista tiden i betydligt ökad utsträckning å c:a en 30-del av
den odlade jorden.

i Karlstads landskommun, a) Ganska bra, jordbrukarna följa med sin tid.
Socknens läge invid stad gör, att huvudvikten lägges på mjölkproduktion, men för
att sköta ett jordbruk fullt rationellt fordras kapital, men sådant saknas i allmänhet.

b) -Å de större jordbruken täckdikning.

c) Förekommer både å små och stora egendomar.

Frågan 17, huvudinnehåll: a) hur skötes i allmänhet jordbruket i orten, tillämpas föråldrade

eller otjänliga metoder? b) Förekomsten av täckdikning eller andra jordförbättringar;

c) av rotfruktsodling.

FKÄGAN 17. SOCKEN OM 11UI-).

241)

druva, a) Ganska olika; egendomar tax.v. 25 000—55 000 kr. ganska l. 3
dåligt, mycken jord ligger fullständigt nere, men mindre jordbruk skötas i allmänhet
utmärkt; trots brist på villiga armar, går dock jordbruket framåt ‘"med 1. 12. *2
stora steg. Både gamla och nya metoder användas; nya arbetsmetoder, mo- 3. 12. 2
derna redskap vinna utbredning.

b) Täckdikning förekommer sparsamt, på grund av att jorden ligger ganska 3
högt över vattendragen; har börjat användas, jordförbättringar ske genom bättre l
gödsling och bättre arbete.

c) Förekommer; ännu icke allmänt, ehuru utvecklingen går däråt; rovodling 2 3. i. 3
mest hos medelstora jordägare och å bolagsjord i medeltal å en areal av c:a 0.5

—0.7 5 har, hos Forshagabolaget något mera; i mindre omfattning rovodling även
hos en del småbönder.

Hammare). a) I allmänhet bra; efter nya metoder; med tidsenliga maskiner. 13. i 2. 3

b) Täckdikning ofta; förekommer ej i önskad utsträckning; småbrukare och 2 3. 13. 3
lägenhetsinnehavare föregångare.

c) På senare tid allmänt; småbrukare beså vanligen 1/li av åkerarealen med i 2. 3
rotfrukter.

Nor. a) Ganska bra, delvis utmärkt; mycket bra, efter moderna metoder, i. 2

b) Täckdikning icke i önskad utsträckning; förekommer där den behövs. l. 2

c) Å större egendomar allmänt, mindre jordbrukare följa exemplet så små- i

ningom; rovor nästan till husbehov. 2

Segerstad, a) Någorlunda bra. Vissa egendomar hålla till följd av täta 123. 3
ombyten av ägare fåtalig eller rent av ingen kreatursbesättning utom dragare.

b) Förekommer icke, ej i någon större utsträckning. 1 2. 3

c) I ganska stor utsträckning; börjar bliva mera allmän. 1 2. 3

Grums, a) Jämförelsevis bra. Tjänliga metoder användas. 13. 3

b) Täckdikning obetydligt. 1 3-

c) Förekommer i mindre skala; rätt mycket. *• 3

Borgvik. a) Utmärkt och fullt modernt. 1 2 i b)

Täckdikning förekommer. • 1 4-

c) Förekommer.

Ed. a) Väl; rationellt; med moderna metoder, moderna redskap. 123.1

b) Täckdikning övervägande; förekommer icke hos bönderna, men väl å 2 3. 1
bolagens egendomar.

c) Icke i stor utsträckning. Mera allmänt. 1- 2 3

Gillberga. a) Bra med få undantag; utveckling till det bättre efter mera i- 2

praktiska metoder.

b) Täckdikning sällan. Jordförbättring i stor omfattning. 2. 4

c) Förekommer ännu icke i större skala; börjar bliva rätt allmän. 2 4. 4

Långserud. a) I allmänhet med idoghet och intresse, men på gammaldags 1
sätt; en och annan har börjat använda nyare metoder; * på senare tid och i den 2
mån yngre krafter tränga fram och vinna inflytande, har en tydlig förbättring
kunnat konstateras; flera småbruk i församlingens västra del ha premierats.

b) Nyodlingar med ty åtföljande täckdikning ha företagits i sådan omfattning,
att premier därför erhållits, och som jordförbättring torde även kunna
nämnas, att torvströ i större omfattning börjat användas; i mycket liten omfattning. 1

c) Förekommer år för år i allt större omfattning. Ännu i mycket liten 2. 1
utsträckning.

250

FRÅGAN 17. SOCKENOMBUD.

2 3. l. 3 Stavnäs. a) Bra; efter allt mer förbättrade metoder; i några fall föråldrade
sådana.

3. l b) Täckdikning i mindre omfattning; på smärre ägolotter, ofta där sumpiga
ställen förefinnas.

3- i c) Potatisodling sedan gammalt, andra rotfrukter i ringa omfattning; mer
och mer.

i 2 3. 3 Häger lid. a) Bra; moderna metoder, såsom växelbruk i stor utsträckning;

moderna jordbruksredskap, de s. k. Arvikaplogarna och skördemaskiner börja

l exempelvis allmänt användas. Något modernt mönsterbruk förekommer icke.
i 2 3. i 3. 3 b) Täckdikning, ej i önskad omfattning; ett större utdikningsföretag för en
kostnad av några tusen kronor har utförts och varit till stor nytta,
l 2. 2 c) Förekommer i mindre omfattning; intresset synes tilltaga mer och mer;

3 på en del hemman i stor omfattning i förhållande till deras storlek.

4 5. 4. 4 5. Glava. a) Tämligen bra; på senare åren har uppryckning skett. Tidsenliga

3 metoder tillämpas i de flesta fall; tidsenliga redskap, men gödselbehandlingen
sker ännu i regel efter gamla sättet, dock finnes en och annan mönsterbrukare,
som går före med sitt exempel, och de yngre lantbrukarna göra märkbara
framsteg.

3. 5. 4 b) Täckdikning etc., i mindre omfattning; i allmänhet nästan tävlar man om
att ha det bästa jordbruket, vadan man ej sparar vare sig arbete eller pengar.

3 4 5. *5. 4. 3 c) Förekommer *i mindre omfattning; har tagit fart de senare åren; rovor
odlas rätt mycket.

123. Värmskog. a) Bra; en del fastigheter, däribland några jämförelsevis större,
vanskötas.

b) Täckdikning tämligen allmänt.

c) Under de senare åren i ökad, men ännu icke i större omfattning.

12. Svanskog. a) Väl.

1. 2 Millesvik. a) Efter föråldrade metoder; å flera mindre egendomar börjar

jorden skötas omsorgsfullare och med bättre redskap,
i 2. 2 b) Täckdikning i ytterst ringa grad; kalk begagnas såsom jordförbättringsmedel.

12. 2 c) Mycket allmänt; nästan varje hemmansägare har sitt rotfruktsland, dock

ej stort. 2

2. i Eskilsäter. a) Dåligt; efter föråldrade metoder, beroende på dåliga kommu nikationer

och dålig avsättning för lantbruksprodukter,
l 2. i b) Täckdikning sällan; jordförbättringar genom inköp av kalk och gödningsämnen.

2- 1 c) Ringa; potatis odlas till husbehov, rovor i mindre skala av några få enskilda
jordägare.

1 Olserud. a) Jordbruksskötseln förbättras årligen; i allmänhet nya och tids 2

enliga redskap; i byarna lägges för litet an på mjölkproduktion, dock synes förbättring
ha inträtt med tillkomsten av mejerier.

3 Botilsäter. a) Småbruken skötas nu i allmänhet betydligt bättre än för c:a

*i tio år sedan; * munera bra. Nyare metoder och redskap användas.

Frågan 17, huvudinnehåll: al hur skötes i allmänhet jordbruket i orten, tillämpas föråldrade

eller otjänliga metoder? b) Förekomsten av täckdikning eller andra jordförbättringar;

c) av rotfruktsodling.

FHÅGAN 17. SOCKENOM HUI).

251

b) Täckdikning förekommer icke på grund av brist på en praktiskt använd- i
bar maskin för densammas utförande, och grävning för hand ställer sig numera
alldeles för dyr; täckdikning ej mycket; kalkning av jorden företages numera * i 3. 13. *i
stor utsträckning.

c) Förekommer, har på de senare åren vunnit terräng. i 3. 3

By. a) Dåligt, mest beroende på för ringa tillgång på arbetskraft. Bra. 2 3. i

b) Täckdikning obetydligt; på de stora egendomarna täckdikning allmänt, 2 3. 4
ofullständigt å medelstora och små; där den förekommer, utföres den mycket 3
otillfredsställande.

c) Börjat taga fart först under senare åren; ännu i ringa omfattning, då 4. 2 3. 3
merendels av mindre jordbrukare, potatis odlas allmänt till husbehov.

Bro. a) Bra, med undantag å en del gårdar, där tillräcklig arbetskraft 12.
saknas.

b) Täckdikning mindre allmänt, i någon större omfattning endast å en egen- i 2. 2
dom; kalkning allmänt.

c) Förekommer på de flesta gårdar, rovodling i allmänhet å för små arealer, i 2. 2

Södra Ny. a) Förbättras så småningom; * rationellt. De gamla redskapen i. *2
ha lagts å sido, nu användas drivplogar, fjäder- och rullharvar m. m.

b) Täckdikning har börjat förekomma, dock endast i undantagsfall. i 2. i

c) Har börjat införas; på de senare åren i rätt stor skala. l.'' 2

Kuggenås. a) Hushållningssällskapets bemödanden att genom föreläsnings- i
kurser och på annat, sätt sprida kunskap om ett rationellt jordbruk ha ej visat
sig fruktlösa; man kan därför säga, att jordbruket numera i allmänhet skötes
bra och att metoderna förbättrats.

b) Täckdikning knappast; jorden börjar dock allt mer och mer att kalkas,
vilket är av stor betydelse för vår präktiga, men i allmänhet kalkfattiga jord.

c) Rotfruktsodlingen, d. v. s. rovodling för ladugårdens behov, har på
senare åren skett i allt större utsträckning.

Kila. a) Skötes i allmänhet bättre än förr och tidsenligare redskap användas; i
delvis tidsenligt; med större insikt numera och med rätt avsevärda uppoffringar, 3. 2
men mycket övrigt vore att önska; de höga arbetsprisen göra det omöjligt för
jordbrukaren att förbättra sin ställning, oaktat den strävsamhet han ådagalägger;
en förbättrad ladugårdsskötsel skulle utgöra en mäktig hävstång; försök härutinnan
anställes flerstädes, men även detta fäller sig ofta dyrt, särskilt på grund av
mindre goda kommunikationer.

b) Obetydligt; på de medelstora och små egendomarna, ehuru ofullständigt, i. 3

c) Potatisodling till husbehov och något därutöver; annan rotfruktsodling 13.
blott i mindre omfattning, * misslyckas oftast, beroende på olämplig jordmån; rov- *i. 2
odling börjar allt mer vinna insteg.

Tveta. a) Väl; tidsenliga metoder i stor utsträckning. i

b) Täckdikning i mindre utsträckning; kalkning i större omfattning, vilket
bidragit till rika skördar.

c) Numera nästan allmänt, särskilt rovodling till mycket stort gagn för
kreatursutfodringen.

Sillerud. a) Mönstergillt, * så långt förmågan räcker, och är socknen i det 1 3 4 5. * i 4 5.

avseendet långt före sina grannar. Med bättre kommunikationer skulle jorden 3

påkostas mera, så att den bleve mera givande, nu lönar detta sig knappast, ty

till husbehov skördas tillräckligt.

252

FRÅGAN 17. SOCKENOMBUD.

3 b) Täckdikning förekommer, där den tydligt är nödvändig, men någon
ordentlig dränering existerar icke.

c) Potatis odlas allmänt; kålrötter och rovor till kreatursfoder ha först på
senare åren fått insteg hos en del jordbrukare och synas komma att odlas allt
mera.

2 Holrnedal. a) Bööderna och andra självägande jordbrukare sköta sitt jord2
3. bruk på ett utmärkt sätt och de flesta tillämpa nyare metoder; flera småbrukare

3 ha t. o. m. fått belöning för sitt jordbruk; de små jordbrukarna sköta jordbruket
tämligen bra och på senare tid ha nyare och bättre metoder börjat begagnas;

1 jordbruket har märkbart förbättrats.

2 b) Täckdikning har begagnats sedan c:a 30 år tillbaka, jorden förbättras
* 3 bl. a. på så sätt, att lera köres på moss- och myrjord, sand på lerjord, * kalk,

till följd av dåliga kommunikationer dock i ringa mängd, på kalkfattig jord;

1 på grund av höga dagsverkspriser och brist på arbetskraft har täckdikning och
andra jordförbättringar under senaste tiden visat tillbakagång.

12 3. *3. 2.12 3. c) Rotfruktsodling — * rovor — förekommer, allmänt, ehuru i ringa omfatt 2

ning; potatis användes även till utfodring av gödkreatur, foderbetor, rovor och
morötter odlas i och för utfodring av mjölkkor.

• i 2. 3 Västra Fågelvik, a) Väl; efter nutida begrepp dåligt, på senare tid ansatser
i. 3 till det bättre; efter lämpliga metoder; föga moderna redskap, ingen kalk, konstgödseln
användes utan kunskap om verkningarna, växtföljden, där sådan finnes,
är: råg, 3, 4 å 5 år vall, 2 år havre; trädan arbetas ofullständigt eller ej alls.

3. 2 b) Ingen genomförd täckdikning. Täckdikning på sumpig åker.

i 2 3. 3. i c) I ringa omfattning, mera på försök; rotfrukter anses fordra för mycket

gödsel och arbete, till skada för övriga kulturväxter.

1 — 5. *12. 1 — 5 Töcksniark. a) Gått framåt * på senare tiden, icke efterblivet; nya, förbättrade,
tjänliga metoder.

i 2 3 4 5. 3 5. b) Täckdikning, i stor skala i synnerhet hos de enskilda mindre jordägarna;
l 2. nyttan av torrläggning inses i allmänhet och efter förmåga förbättras jorden genom
avdikning, jordpåfyllning och tillförsel av kalk in. m.

i 2 3 4 5. 3 4 5. 4 c) Förekommer icke i särdeles stor utsträckning; endast som försök, som
med god framgång utförts under de senaste åren.

12 3. Ostervallskog. a) Mycket bra; så vitt möjligt tidsenliga metoder.

b) Täckdikning sedan gammalt av varje ägare; i åkrarna befintliga jordfasta
stenar ävensom stenrösen undanröjda; påfyllning av matjorden även genom påkörning
av lös jord.

c) I mycket ringa omfattning.

1 2 3 4. Karlanda. a) På de senaste åren betydlig förbättring, men på grund av
bristande kommunikationer och svåra avsättningsförhållanden intensivare brukning
f.n. omöjlig.

b) Täckdikning och andra jordförbättringar mindre allmänt,
i 2 3 4. i c) Icke i någon större omfattning, bortsett från potatis.

4 Blomskog, a) Mycket olika, från den bästa skötsel ned till rena vanhävden;
123. *2 3. i allmänhet väl, * eljest kunde icke småbönderna reda sig på sina små lotter, men

i kunde skötas bättre av en del. Folket söker följa med sin tid efter förmåga, i

Frågan 17, huvudinnehåll: a) hur skötes i allmänhet jordbruket i orten, tillämpas föråldrade

eller otjänliga metoder? b) Förekomsten av täckdikning eller andra jordförbättringar;

c) av rotfruktsodling.

FRÅGAN 17. SOCKEN OMBUD.

253

allmänhet liar man ej velat eller kunnat övergå till de nyare metoderna; jämföres
skörderesultatet å större och mera modernt brukade egendomar i andra bygder
med resultatet å småbruken här, tåla dessa senare jämförelsen.

b) Täckdikning, icke i större utsträckning. 1234. 14.

c) I mindre skala; potatis till husbehov, rovodling har försökts litet var- 1234. 1

städes, nu nästan upphört; är dyrbar, vansklig och mindre lönande. 4

Trankil, a) Mycket av den gamla jordbrukstypen torde finnas kvar, men 1
år efter år tillämpas nya lärdomar, och man får hoppas, att det skall fortfara
att gå åt rätt håll.

b) Täckdikning förekommer.

c) Förekommer.

Silbodal. a) Bra; efter tidsenliga metoder. 1 2.

b) Täckdikning; jorden i allmänhet mycket bra dränerad, på somliga ställen 2

torde mera behöva göras; särskilt å träden dikas och kalkas numera allmänt, 3

trots svårigheten att erhålla kalk.

c) I mindre omfattning.

Skillingmark. a) Bra; efter nutida metoder. 12.

b) Täckdikning i stor utsträckning, andra jordförbättringar allmänt. 1 2. 1

c) Icke i allmänhet; icke obetydligt. 2. 1

Järnskog, a) Väl, efter tjänliga metoder; skötseln ett mellanting av dålig 123. 4
och rationell. Moderna redskap börja allt mer införas, rätt många föregångsmän
förekomma, flera jordbruk ha premierats.

b) Täckdikning allmänt; förekommer mer och mer, även kalk börjar användas 123. 4

mer än förr, men jordbrukarna måste transportera den 1.5 å 4 mil efter häst.

c) Icke i större omfattning; det ser ut, som om vi stode framför en ny- 1234. 4

daningsperiod.

Kola. a) Relativt bra; efter nyare metoder. 1234.

b) Täckdikning *i ringa omfattning, övriga jordförbättringar rätt allmänt. 1234. *134.

c) I mindre omfattning; rätt mycket. 13 4. 2

Eda. a) Bra; förr slappt; man har litat till skogen och tagit jordbruket 4. 3
som en bisyssla, men dels av tvång, då skogen minskats, dels på grund av en
energisk undervisning genom kurser och föredrag, anordnade av hushållningssällskapet
och ortens föreläsningsanstalt, * skötes jorden bättre för varje år; delvis *123. 34.
föråldrade metoder; insikt om behovet av förbättrade sådana, avsevärd anskaff- 1 2. 2
ning av tidsenliga jordbruksredskap.

b) Täckdikning i ringa omfattning; rätt mycket; på senare åren har jorden 123. 4. 34.
tillförts kalk.

c) I ringa omfattning; allt allmännare, ännu dock icke hos hälften av jord- 1 3 4. 2
brukarna.

Arvika landskommun, a) Bra och omsorgsfullt; torde kunna betydligt för- 1236. 2
bättras, det går stadigt framåt; jämförelsevis moderna metoder, föråldrade endast 3 6.3 .
i enstaka sällsynta fall.

b) Täckdikning — * endast i form av stendikning — i mindre omfattning; har 1 2 3 G. *1. 2. 6
på senare åren börjat användas, dock icke i behövlig omfattning.

c) Förekommer *i mindre omfattning; potatis odlas till husbehov av alla, 123G.*2G. 13.

även odling av rovor och kålrötter förekommer. 3

254

FRÅGAN 17. SOCKENOMBUD.

12. Ny. a) Väl; med tidsenliga metoder (maskiner).

i. 2 b) Täckdikning ej så litet; icke allmänt, kalk och hjälpgödning användas

allt mera.

i. 2 c) På senare åren tilltagit rätt bra, även hos de mindre jordbrukarna; odling
av rotfrukter till foder tämligen allmän.

12. Älgå. a) Väl.

b) I ringa utsträckning.

2. i 2. c) Under senare tid, i ringa omfattning.

2 6. i Gunnar skog. a) Väl; å så väl bolagens huvudgårdar som böndernas egendomar
ha de sista åren en väsentlig förbättring ägt rum, tack vare ökad upplysning,
bättre redskap och arbetsmetoder, dock förekommer en mängd mindre
väl skötta egendomar; brukningsmetoderna å småbruken äro mycket varierande;

16. *6 nyare metoder, tidsenliga redskap och gödningsämnen, * så långt ekonomien räcker,
däremot i södra delen, där jorden är bördig, använda bönderna ett så föråldrat
brukningssätt, att föga skörd är att förvänta; öppna rior nyttjas,
i 2 4 5. i b) Täckdikning i mindre skala; i fråga om så val täckdikning som övriga
jordförbättringar lämna särskilt småböndernas egendomar mycket övrigt att önska,
i 2 4 5 6. 4 c) Förekommer i mindre skala; potatisodling allmänt, rovorna mera ojämnt.

2. i. 3 4. Bogen, a) Bra. Dåligt. Tjänliga metoder användas.

3 4. i b) Ibland; förekommer icke.

1234.*34.12.1 c) Förekommer *i större omfattning; i mindre omfattning; några egendomar
odla rovor, men i allmänhet tycker man, att rotfruktsodling vållar för mycket
arbete.

12. i Brunslcog. a) Väl; mer och mer praktiska metoder, ingen reder sig nu
med föråldrade och otjänliga metoder, men det är omöjligt tillämpa alla nya
metoder och anordningar, som förordas.

2 b) I mån av behov.

2. i c) Icke i någon större omfattning; tilltager år för år.

1 2 3 4. Mangskog. a) Bönderna sköta sin jord utmärkt; efter nutidens metoder,

b) Täckdikning i män av behov.

12 3 .4. *2 c) Förekommer nästan allmänt — * i mycket stor utsträckning — hos de självägande
bönderna.

12 4. 14. Boda. a) Ganska bra; efter nyare, givande metoder. •
l 2 4. * 4. 2 b) Täckdikning * i mindre skala; därvid begagnas ''dels gråsten, dels trä l

virke; djupplöjning och kalkning förekomma,
i 4. 2 c) I allmänhet tämligen ringa; å större och medelstora brukningsdelar rätt
allmänt.

ö Sunne. a) Betydlig förbättring de senaste 20 åren, i allmänhet djupkultur,
1234. god skötsel av gödseln; tidsenliga redskap och metoder,
i 2 3 4 5. 5 b) Täckdikning allmänt; på de sista 20 åren har jorden förbättrats, tillförsel
av nödig fosforsyra, kali och kalk.

1 234. 5 c) Allmänt; på de senaste åren rovodlingen gjort ett stort uppsving.

i 2 3. 3 Ostra Emtervik. a) Bra; under senare år ett glädjande uppsving, men ännu

i återstår åtskilligt; å de större egendomarna nya metoder.

Frågan 17, huvudinnehåll: a) hur skötes i allmänhet jordbruket i orten, tillämpas föråldrade

eller otjänliga metoder? b) Förekomsten av täckdikning eller andra jordförbättringar;

c) av rotfruktsodling.

FRÅGAN 17. SOCKENOM HUD.

255

b) Täckdikning i ringa utsträckning, på den största egendomen fullt genom- i 2 3. 1

förd.

c) Numera rätt allmänt; ökas för varje år. 123. 12.

Västra Emtervik. a) Bra; bättre än förr; efter nya metoder, som anvisas av 1. 2. 12. 2
jordbrukskonsulenter.

b) Täckdikning, i otillräcklig omfattning. 1 2. 1

c) Mer och mer; i större omfattning av de flesta jordbrukare; på en egen- 2. 1. 2
dom med 11.5 har åker ha de sista åren skördats c:a 300 tunnor rotfrukter.

Gräsmark, a) Bättre än förr. Moderna metoder, förbättrade jordbruksred- 123. 1 3. 3
skap användas.

b) Täckdikning förekommer, större omfattning önskvärd, * men arbetskraften 1 2. * 1
är otillräcklig härför.

c) Ännu i ringa omfattning, går framåt sakta men säkert; ro vodlingen i 123. 3
synnerhet tilltager på grund av förbättrad ladugårdsskötsel.

Lysvik. a) Väl, bättre år för år; delvis efter nya metoder. Angående 124. 1. 2. 3
skötseln av jordbruket är mycket övrigt att önska, samma brukningssätt som i
fars och farfars dar.

b) Täckdikning endast i mindre utsträckning, jordförbättringar efter förmåga; 123. 12.
med jordens dränering är det i allmänhet illa ställt. 3

Fryksände. a) Bra, intensivt; efter nya metoder. 1 23 4 5 6. 5

b) Täckdikning * endast i ett fåtal fall, jordförbättringar i rätt stor omfatt- 123456. *12346.

ning genom tillföming av kalk o. d. •

c) I mindre omfattning. 123456.

Östmark, a) I allmänhet bra, tidsenligt; mycket bättre än förr och efter 23. 3. 1

någorlunda rationella metoder med i det hela tillämpat växelbruk å 6 å 7 år; på

högre ställen, där rågen ej går bra till, torde träda i allmänhet förekomma, i
stället för råg sås korn. *1 allmänhet på ett mindre tillfredsställande sätt; för- *4
åldrade metoder begagnas vid jordens brukning.

b) Täckdikning förekommer mycket ringa; mindre än förr, kanske därför, att 2. 1
den ställer sig dyr. Förekommer överallt, där det anses nödigt; har börjat 3. 4
vinna insteg på senaste tiden, likaså andra jordförbättringar, dock ej i någon större
omfattning.

c) Rotfruktsodling förekommer, dock i ringa omfattning; på senaste tiden 1234. 124. 3
har rotfruktsodlingen tilltagit betydligt.

Lekvattnet, a) I allmänhet med enkla metoder, grundade på erfarenhet om 8
det lämpligaste i de hittills försökta sätten; en och annan tillämpar mera “vetenskapliga"
metoder, dock törhända allt för kostbara för att kunna utfalla lyckligt;
troligen bedrives jordbruket mindre som uteslutande huvudnäring nu än förr,
innan skogens “skörd" började, men ännu är dock jordbruket modernäringen;
någon enstaka person har använt penningar till att upphjälpa sitt jordbruk, i
stället för att genom kontant livsmedelsköp söka undkomma jordbrukets besvär.

Den värsta faran för jordbruket är bolagsverksamheten; penningar vinka för skogen,
man behöver ej längre knoga med jorden; då skogspenningarna och bolagsarbetsförtjänsten
äro slut, är också bondeoberoendet slut, proletariatet kommer i stället.
Skogsegendomsskövlingen bör därför kraftigt stäckas i tid medelst beskattning
eller på annat sätt, bolagen böra icke erhålla inägorna “på köpet". Dåligt; 7
har med några undantag börjat upphjälpas betydligt. Bra; intresset för jord-23. 14 9. 3
bruket börjar bli mer allmänt, och föregångsmän ha visat, att det lönar sig; nu
sträva så väl torpare som småbönder i rätt riktning; upplysning i form av före -

256

FRÅGAN 17. SOCKENOMBUD.

1 2 4 7 9. drag och. spridande av jordbrukslitteratur, genom fältförsök m. in.; moderna me 8.

3 foder i den män ekonomien tillåter; lantbruksmaskiner börja användas; en och
5 6. annan vill helst bruka jorden, som far och farfar gjorde; föråldrade metoder i

* 6 de flesta fall, * ehuru på sista åren förbättring inträtt, tack vare en inom socknen

bildad lantmannaförening.

2 b) Mera allmänt täckdikad, skulle jorden lämna betydligt bättre skördar med
3 8. betydligt tidigare mognad; mera vakna jordbrukare täckdika och utföra jordförbättringar,
tack vare hushållningssällskapens föredragshållare, spridda lantbruks5
6. 1 4 9. skrifter m. m.; täckdikning förekommer obetydligt; är i allmänhet obehövlig;
124 9. 1234 9. kalk behöves, men på grund av dåliga kommunikationer ställer den sig för dyr;

3 8. 3 konstgjorda gödningsämnen börja användas, rätt mycket.

1 4 9. 2 3 6 8. c) Rotfruktsodling till husbehov; under de senare åren ett betydligt upp *

8 sving, * tack vare lantmannaföreningens föredöme; synes lämpa sig val, ehuru åt3
5. 7 skilligt besvärlig; i liten omfattning; mången har till sin egen skada bedrivit

rotfruktsodling.

2. 3 Vitsand. a) Numera ganska bra, förbättring särskilt på senare åren; de

självägande bönderna sköta jorden på ordinärt sätt, bolagsarrendatorerna mindre
gott; för orten lämpliga metoder.

2 3. *3 b) Täckdikning, *ej i tillräcklig omfattning, detsamma gäller om andra

2 jordförbättringar; bättre strö och förbättrad gödselvård.

2. 3 c) Endast i liten skala; på senare åren avsevärt tilltagit, numera odlas allmänt
rovor för kreaturens behov.

4 Norra Ny. a) Ganska gott, efter tidens sed.

4. 2 4. 2 b) Jordförbättringar av skilda slag; täckdikning sällan, torde ej behövas,

då jorden i sig själv är mycket torr.

2 4. c) I mindre omfattning.

3 Nyskoga. a) Den egna jorden jämförelsevis bra.
c) Obetydligt.

2. 3 5. 3. 5 Dalby, a) Bra. Dåligt, på senare åren förbättring. Föråldrade metoder.

4 Något så när tidsenliga metoder.

2 3. b) Jorden består huvudsakligen av sand, täckdikning är därför obehövlig;

5 förekommer i mindre grad.

3 4. *3. 4. 2 c) Förekommer — *på senare åren — i ganska stor utsträckning; har under
senare åren betydligt ökats.

2 5. Södra Finnskoga. a) Bra; efter nyare metoder.

2 5 6. *2 6. 6 b) Förekommer; jordförbättringar * blott i mindre omfattning, beroende på

god tillgång å myrmark, vilket gör, att man ej behöver hushålla med .jorden.

2 4 5 6. 4 c) I mindre skala; potatisodlingen fyller ortens behov.

i. *5 Norra Finnskoga. a) Numera bra; enligt nutidens metoder; * folket är

okunnigt om huru ett rationellt jordbruk bör drivas, i mångt och mycket otillgängligt
för allt nytt, obenäget att taga i akt och tillgodogöra sig framsteg och
förbättringar; nutidens moderna åkerbruksredskap begagnas föga, konstgödning
mycket ringa.

i b) Täckdikning, uppodling av jorden har på senare tiden tilltagit.

5. i c) Sällan och i mindre skala; tilltager med varje år.

Frågan 17, huvudinnehåll: a) hur skötes i allmänhet jordbruket i orten, tillämpas föråldrade

eller otjänliga metoder? b) Förekomsten av täckdikning eller andra jordförbättringar;

c) av rotfruktsodling.

FRAGAN 17. SOCKENOMBUD.

Ekshärad, aj Väl; efter nyare brukningsforraer. 35.

b) Täckdikning sparsamt, endast å självägarejord; täckdikning å bolagsarrendatorernas
jord förekommer ej, beroende på osäkerheten vis ä vis förnyelse
av arrendet.

c) Hittills sparsamt, börjar allt mer omfattas med intresse, synnerligast vid
rationellt jordbruk med sjuårig växtföljd hos självägare, hos arrendatorer något,
dock mindre än hos hemmansägarna.

Gustav Adolf, a) I allmänhet bra. Nya och tidsenliga maskiner och red- 1 2 3. 1
skap användas; på grund av jordens steniga beskaffenhet, kunna likväl moderna 2
maskiner föga användas.

b) Nästan all dikning genom öppna diken; täckdikning har på senare tiden 2. 3
använts något litet.

c) Under de senare åren har man börjat lägga sig vinn om rotfruktsodlingen,
vilken för varje år utvecklas allt mera; numera vanlig, * i de flesta fall odlas ännu 1. *2
blott potatis och foderrovor till husbehov.

Norra Råda. a) Med få undantag val, efter moderna metoder; skötes någor- 1. 4 6.
lunda bra med de tillgångar, som en bolagsarrendator förfogar över; har på senare 2 3 5.
åren betydligt förbättrats, många gårdar långt överlägsna de sydligare socknarna; 5
metoderna ganska föråldrade, kräva en långt större arbetskraft än nödvändigt; 2 5. 6
huvudsakligen enstaka lägenhetsinnehavare, som sköta sin jord tillfredsställande.

b) Täckdikning å lerjorden med tätalv; icke i nämnvärd utsträckning; på de 1. 2 3 6. 6
flesta egendomar finnes ej ett täckdike, även andra jordförbättringar sällsynta.

c) Numera rätt allmänt, i tilltagande, ej i större mängd på varje ställe. 2 4 6 6. 13. 5

Sunnemo. a) Synnerligen bra. Moderna metoder tillämpas. 1234.

b) Täckdikning i mindre omfattning.

c) Förekommer tämligen allmänt och i ganska stor utsträckning.

Nyed. a) Efter värmlandsförhållanden bra; mer och mer tjänliga metoder, 124.

* vilka dock kunde vara bättre. Värmlands läns folkhögskola, som sedan år 1881 *4
verkat inom socknen, och lantmannaskolan, nu 25 år gammal, ha utövat ett
utomordentligt gott inflytande på den jordbrukande befolkningen och jordbruket;
hundratals av socknens jordbrukare med söner, hustrur och döttrar hava genomgått
skolan och där inhämtat ej endast kunskap om jordens skötsel, utan den
allmänbildning, som väcker levande intresse för jorden, hemmet och arbetet.

b) Täckdikning, i allt större omfattning; hittills endast sparsamt; övriga 124. 4. 12. 2
jordförbättringar, såsom djupplöjning, * kalkning; mer och mer användes mossarnas *24. 4

torv såsom jordförbättringsmaterial; långt mera dock att göra, särskilt i fråga
om gödselvården.

c) Så gott som allmänt, ej i någon större omfattning; rovodling i någon 12. 4
mån, men är i tillväxt.

Alvsbacka. a) Bra; tämligen gott; *ej dåligt, dock något efter sin tid. Tids- 1. 3. *2
enliga metoder, maskiner och redskap börja användas. Dåligt, med föråldrade 5
metoder, börjar dock att bättra sig; de självägande bra, använda nya redskap och 4
maskiner av alla möjliga slag samt kalk och gödningsämnen, arrendatorerna och
torparna ej så bra, men mycket bättre än för en tio år sedan; även de förskaffa
sig nya jordbruksredskap, fast i mindre mån än de självägande.

b) Täckdikning förekommer, något, * dock ej allmänt å självägares jord, å 12340. 1246.
arrendejord ganska litet.

c) Förekommer, i obetydlig skala, en liten smula på senare åren; nästan 12345. 2. 6. 1
allmänt, * ehuru i större eller mindre utsträckning; ökas årligen, då man börjar *4. 14.

inse dess stora nytta för kreatursutfodringen.

Jordundersökningens betänkanden. Hl.

258

FRÅGAN 17. BOLAG.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Gott, efter ortens möjligheter.

b) Förekommer i den omfattning, som rimligen kan anses betingat av jordens
beskaffenhet.

c) I tillräcklig omfattning.

A. b. Mfinhacka-Trysil. b) Täckdikning förekommer, men i mindre ut sträckning,

helt genomförd endast på de största egendomarna.

c) Särskilt på de stora egendomarna har rotfruktsodling bedrivits i stor skala,
på senare åren har ock allmänheten omfattat denna med mera förståelse.

Billeruds in. it. a. b. a) Inom de södra socknarna medelmåttigt, inom de
norra ofta dåligt, i Fryksände, Gräsmark och Sunne väl; i allmänhet kan sägas
att bondejordbruken skötas mindre väl, så länge skogstillgång till avsalu finnes
på egendomarna; först när skogen icke längre kan lämna någon avkastning, börja
hemmansägarna mera beflita sig om sina jordbruk; bolagens egna jordbruk och
en del av de större enskilda egendomarna skötas i allmänhet bäst och kunna
betecknas såsom föregångare i jordkultur.

b) Täckdikning förekommer i ringa utsträckning; kalk och konstgödselämnen
påföras jorden i allmänhet å de trakter, där kommunikationerna sådant medgiva.

c) Förekommer, delvis i ganska stor utsträckning, t. o. m. å enstaka skogstorp
börjar rotfruktsodlingen bedrivas.

Storfors bruks a. b. a) Jordbruket å bolagets egendomar synes i allmänhet
skötas efter sunt ekonomiska principer; att i vissa fall skördarna bliva blott
medelmåttigt stora, torde ej kunna tillskrivas föråldrade metoder, däremot torde
en jordförbättring eller ett redskapsinköp mången gång kunnat åstadkomma ett
bättre bruttoresultat, men närvaron av industrien, som värdesätter till höga pris
all arbetskraft, betalar i vanliga fall arbetskraften bättre än vad en ytterligare
utlaga å jordbruket skulle kunna återgälda, varav följer, att nettobehållningen ej
bleve större. Man kan därför i stort säga, att jordbruket skötes så bra, som de
höga arbetsprisen här tillåta.

b, c) På bolagets gårdsbruk och de större arrendegårdarna förekomma så väl
täckdikning och andra jordförbättringar, ävensom rotfruktsodling efter erkända
metoder och till den omfattning, som varje jordbruks ekonomi tillåter; å de
mindre arrendegårdarna förekommer vanligen ej täckdikning, delvis beroende
på olämplig terräng och belägenhet, däremot allmänt jordförbättringar ävensom
rotfruktsodling. Ett jordbruks tillstånd avspeglar mer än någon annan näring
vederbörande brukares karaktär; klart är alltså, att uppsöker man den sämsta
jordbrukaren på ett område, man även torde vara säker på att lyckas upptäcka
det sämsta jordbruket å samma område.

A. b. Edsvalla bruk. a) Jordbruket skötes i allmänhet bra, med undantag
av en del mindre egendomar i bergstrakter. På de väl skötta egendomarna användas
icke föråldrade metoder.

b) Under det att täckdikning endast förekommer i liten utsträckning vid
egendomarna i norra Värmland, äro de stora egendomarna Varpnäs och Höglunda
i Nors socken täckdikade.

Frågan 17, huvudinnehåll: a) hur skötes i allmänhet jordbruket i orten, tillämpas föråldrade

eller otjänliga metoder? b) Förekomsten av täckdikning eller andra jordförbättringar;;

c) av rotfruktsodling.

FRÅGAN 17. HOLAG.

259

<■) Rotfruktsodling (rovor och potatis) förekommer numera ganska allmänt
och intresset därför synes tilltaga.

A. b. It ii men-L i/jen däld. a) Jordbruket är f. n. — torde även för all framtid
så förbliva — inom bär ifrågavarande jorddelar en bisak, varför större förbättringsarbeten
ej ansetts lönande.

b) Så väl täckdikning som lämpliga, ej för dyrbara förbättringar förekomma.

c) Rotfruktsodling å de större brukningsdelarna.

Saugbrugsfor eningen i Fredrikshald. a) Bra; efter tidsenliga metoder, alla
moderna hjälpmedel och kultursätt, som med våra usla kommunikationer kunna
vara tänkbara att bekosta, användas.

b) Täckdikningen kunde vara fullständigare och mera planmässig.

c) Rotfruktsodling ej allmänt; havreodlingen för stor, grönfoder och rotfruktsodlingen
för liten.

lorshaga Sulfit a. b. a) Den av bolaget brukade inägojorden skötes mönstergillt,
hålles i högsta kultur och komma endast moderna metoder och maskiner
till användning; underhavandena sköta sin jord väl, för kontroll härav håller bolaget
besiktning härå vart tredje år.

b) Täckdikning förekommer ej i större utsträckning.

c) Rotfrukter sås på c: a en tiondedel av arealen.

Lesjöfors a. b. a) Jordbruket inom orten skötes på bästa sätt och gå bolagen
därvid i spetsen, visande omkringboende självägare tillämpningen av de
nyare metoderna.

b) Täckdikning förekommer, då lämplig terräng förefinnes.

c) Rotfruktsodling förekommer, fast i ringa grad.

Hellefors bruks a. b. a) Medelmåttigt — dåligt; i allmänhet användas föråldrade
metoder för jordens bearbetning och för skötsel av gödsel.

b) Täckdikning förekommer ej; övergödsling allmän.

c) Rotfruktsodling rätt allmän numera.

Gustafsfors fabrikers a. b. a) Skötseln är rätt bra och förbättras stadigt
genom hushållningssällskapets och lantmannaföreningamas verksamhet.

b) Icke i nämnvärd mån; öppna diken äro vanligast.

c) Förekommer, men icke i stor skala.

Per sbergs m. fl. Graf bolag, a) Jordbruket å bolagets hästegendomar skötes
i överensstämmelse med för orten vedertagna bruk och vanor. Några otjänliga
metoder förekomma ej, om också ej alltid de nyaste och dyrbaraste maskinerna
kommit till användning.

b) Till följd av egendomarnas terrängförhållanden samt ringa storlek användes
i regel ej täckdikning.

c) Rotfruktsodling förekommer, om ej på- alla ställen.

Kraft- a. b. Gullspång-Munkfors. a) Jordbruket skötes i allmänhet väl.

b) Täckdikning förekommer i ringa omfattning.

A. s. Lier, Varald & Bogen. a) Som vanligt på små egendomar odlas
betydligt av potatis och korn.

b) Endast öppna diken brukas.

c) Endast till en mindre del.

Gravbergskovens a. s. a) Jordbruket skötes med få undantag dåligt.

b) Förekommer icke.

c) Potatis odlas tillräckligt för ortens befolkning, rovor endast obetydligt.

260

FRÅGAN 17. BOLAG.

Katrinefors a. b. a) På slättmarken skötes jorden väl, men i bergstrakterna,
där föråldrade redskap och delvis otjänliga metoder användas, i allmänhet dåligt.

b) Täckdikning eller andra jordförbättringar förekomma endast obetydligt.

c) Potatis odlas allmänt och rovor de senaste åren i rätt stor utsträckning.

Glafvn Glasbruks a. b. a) Utmärkt.

b) Delvis täckdikning.

c) Förekommer i normal omfattning.

A. b. Kropp stadfors bruk. a) I allmänhet bra; inga föråldrade metoder.

b, c) Förekommer icke.

Lundsbergs Fastighets-a. b. Genom inköp av bättre lantbruksredskap och
mera täckdikning vårdas jorden bättre nu än förr.

Kohlsäters a. b. a) Jordbruket skötes i allmänhet väl; betydliga förbättringar
ha tillämpats de senare åren.

b) Täckdikning och andra jordförbättringar förekomma i ganska stor omfattning.

c) Rotfruktsodlingen har betydligt ökats.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. a) Väl.

b) I ringa mån utom kalkning, som göres rikligt.

c) Förekommer rätt mycket å senare tider.

A. b. Finshyttan. a) Jordbruket skötes i allmänhet tidsenligt.

b) Täckdikning förekommer allmänt.

c) Rotfruktsodling har på senare åren tilltagit.

Holmerudsfors a. b. a) Närmare extensivt än intensivt, ehuru konstgödning
och även arbete nedlägges mer än svarande till det förra, men det är blott ett
steg över till intensivt, detta kan dock ej tagas, förrän ladugårdsskötseln kan
bliva fullt lönande.

b) Täckdikning något, i ringa grad kalkning, vilket åter beror på besvärliga
kommunikationer, flere försök ha gjorts att få till stånd jämnare kalkleveranser,
men allt avstannar inför svårigheterna.

c) Mera allmänt förekommer endast odlingen av potatis samt rotfrukter för
köket; för ladugården förekommer rotfruktsodling rationellt endast hos några
enstaka jordbrukare.

A. b. Sundshagsfors bruk. a) Tämligen bra.

b) Täckdikning i mindre omfattning.

c) Något litet.

Backetorps kvarn- och sågverks-a. b. a) Man har börjat med tjänligare
metoder.

b) Förekommer i någon mån.

c) Rotfruktsodling har förekommit i mindre mån, men ökas årligen.

Fåens Sjösänkningsbolag■ a) Jordbruket skötes i allmänhet väl med alla
förbättringar man kan rå med.

c) Rotfrukter odlas.

Frågan 17, huvudinnehåll: a) hur skötes i allmänhet jordbruket i orten, tillämpas föråldrade

eller otjänliga metoder? b) Förekomsten av täckdikning eller andra jordförbättringar;

c) av rotfruktsodling.

FRÅGAN 17. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

261

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström. a) Jordens växlande beskaffenhet här kräver
särskild erfarenhet och mycken uppmärksamhet för frambringandet av goda skördar;
i allmänhet torde båda brista, om ock på senare tider mycket förbättrats i detta
hänseende.

Visnums-Kils in. fl. socknar: Hugo Berger. a) I det stora hela torde
jordbruket skötas väl, om icke så intensivt som kunde önskas. Även vid mindre
egendomar användas nyaro redskap och maskiner.

b) Äldre täckdikningar förefinnas å några av de större egendomarna, men
nyare täckdikningar äro sällsynta.

c) Rotfruktsodling förekommer på större och medelstora jordbruk samt
stundom även på små jordbruk, men i allmänhet i liten skala, å 2 ä 4 % av åkerarealen.

För: Olof Andersson, a) Någorlunda efter insikt och förmåga; icke på föråldrat
sätt, ty då måste jordbrukarna med nuvarande arbetslöner och arbetstid
gå under.

b) Täckdikning på de flesta större jordbruken.

c) Rovor odlas rätt mycket på de större gårdarna.

Svanskog: John Bryntesson. a) Föråldrade metoder tillämpas.

b, c) I mindre omfattning.

Bro: H. v. Axelson, a) Tämligen väl; enligt för orten tjänliga metoder.

b) Täckdikning blott å en och annan större gård.

c) Rotfruktsodling tilltagit, användes rätt allmänt, fast ännu i mindre omfattning.

Bro: F. M. Mohn. a) Bra; med moderna metoder.

b) Täckdikning delvis.

c) Rotfruktsodling i mindre skala.

Silbodal: Olof Danielsson, a) I allmänhet jämförelsevis bra.

b, c) Förekommer, dock ej tillräckligt.

Norra Ny: Daniel Andersson, a) Jordbruket skötes merendels tidsenligt,
men på grund av den dåliga jorden, sand på sandbotten, kunna inga rika skördar
tagas, varför skogsbruket måste vara vår huvudnäring.

c) Rotfrukter odlas.

Norra Ny: P. J. Nordqvist. a) I allmänhet väl.

b) Ingen täckdikning.

. c) Rätt allmänt.

Norra Ny: L. 0. Nordqvist. a) Någorlunda; på ett och annat ställe föråldrade
metoder och otidsenliga redskap, men man börjar mer och mer övergå
till ett mera rationellt jordbruk.

b) Ingen täckdikning, sådan torde icke vara av behovet påkallad.

c) Tämligen allmänt, å nästan varje jordbruk i mer eller mindre skala.

Norra Ny: Olof Sonesson. a) För det mesta bra.

c) På senare tid.

Dalby: Per Persson, a) Jordbruket skötes i allmänhet bra och användas
numera tidsenliga redskap.

262

FRÅGAN 17. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

b) Täckdikning förekommer icke.

c) Rotfruktsodling har de senaste åren börjat bedrivas.

Ekshärad: Daniel Jonasson, a) Skötes väl. Moderna metoder användas i
regel.

b) Täckdikning förekommer i mindre skala.

c) Rotfruktsodling förekommer på sandjorden, obetydligt på lerjorden.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Bättre än förr, dock återstår mycket, innan
man nått det bästa möjliga, de naturliga förutsättningarna mindre gynnsamma;
för c:a 15 år sedan började ett nytt intresse för jordbruket, länets jordbrukskonsulenter
äro allt erkännande värda för sin verksamhet.

b) Täckdikning icke i nämnvärd omfattning, sandjorden är till följd av sin
genomsläppande botten täckdikad av naturen; jordförbättring förekommer med
riklig tillförsel av kalk samt påkörning av dyjord å mullfattiga åkrar.

c) Ökas år från år; tillräckligt först när rotfrukterna ingå på helt skifte i
växtföljden.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Färnebo härad, a) Val; så vitt råd och lägenhet finnas
tidsenliga metoder, även hos de mindre jordbrukarna.

b) Täckdikning i ganska stor omfattning huvudsakligen i södra delarna.

c) Numera allmänt vid de större jordbruken och även hos en del småbrukare.

Kronolänsmannen i (linie och Vase härads distr. a) Rätt väl, dock tillvaratages
icke i allmänhet den naturliga gödseln, som sig borde, överbyggda gödselstäder
med ogenomsläpplig botten höra till sällsyntheterna, dock numera någon
bättring.

b) Täckdikning i ringa utsträckning; kalk och gödningsämnen användas högst
okritiskt och utan förutgången jordundersökning.

c) Allmänt.

Kronolänsmannen i Visnums härad, a) Bra; lämpliga metoder i stort sett.

b) Täckdikningar ej i vidare stor omfattning.

c) På de större och medelstora egendomarna odlas rotfrukter till den omfattning,
att djuren erhålla tillräcklig utfodring därav; torpare och mindre egendomsinnehavare
odla i regel ej rotfrukter annat än potatis för eget behov.

t. f. Kronolänsmannen i Karlstads härad, a) Jordbruket har i allmänhet
på senare åren gått betydligt framåt; nyare och lämpligare metoder börja, allmänt
tillämpas.

b) Täckdikning endast i ringa omfattning, andra jordförbättringar allmänt
såsom bättre bearbetning av jorden och bättre gödsling.

c) Rätt mycket, i synnerhet närmast Karlstad.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad, a) Bra, har under senare åren mycket
förbättrats; utan undantag mycket tjänliga metoder.

Frågan 17, huvudinnehåll: a) hur skötes i allmänhet jordbruket i orten, tillämpas föråldrade

eller otjänliga metoder? b) Förekomsten av täckdikning eller andra jordförbättringar;

c) av rotfruktsodling.

2 ti 3

FRÅGAN 17. KRÖNOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

b) Under senare tiden täckdikning i stor omfattning, där jordens belägenhet
det tillåtit; konstgödning nästan allmänt.

c) I icke ringa omfattning, tilltager mer och mer.

Kronolänsmannen i Näs härad, a) Ifra; tidsenliga metoder börja allt mera
att användas, ännu dock mycket att önska.

b) Nyttan av täckdikning börjar mera inses, kalkning allt mera vanlig och har
visat sig medföra goda resultat.

c) Särskilt odling av rovor till kreatursutfodringen allt vanligare.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. a) Gott; jordbrukarna
söka i allmänhet tillämpa tidsenliga brukningsmetoder, föråldrade och otjänliga
äro för länge sedan ur bruk.

b) Täckdikning överallt i sammanhang med trädesberedningen, och i stor
omfattning; det finnes nästan intet fall, där icke trädet dräneras, om det befinnes
vara i behov därav.

c) Mindre bland småbönder, men på de större gårdarna förekommer i stor
utsträckning rotfruktsodling.

Kronolänsmannen i Jösse härads östra distr. a) På ett tillfredsställande
sätt; nyare och tjänliga metoder.

b) I allmänhet täckdikning, djupplöjning samt artificiella gödningsämnen.

c) I allmänhet i mindre omfattning.

Kronolänsmannen i Jösse härads västra distr. a) På ett tillfredsställande
sätt, undantagen härifrån äro få. Moderna metoder börja mer och mer tillämpas.

b) Något täckdikning; bland förbättringar huvudsakligast djupplöjning och
ganska vidsträckt användning av artificiella gödningsämnen.

c) Hos den stora allmänheten ännu så länge i mindre omfattning; folket
är nog medvetet om fördelen att använda rovor i ladugården, men drar sig för
det myckna arbetet med rensningen och gallringen.

Kronolänsmannen i Alvsdals härads nedre tingsl. a) Val; visserligen
tillämpas föråldrade metoder, men befolkningen synes allt mer och mer komma
till insikt om sättet för en rationell skötsel.

b) Täckdikning helt obetydligt.

c) På senare år i rätt stor utsträckning.

Kronolänsmannen i Norra Ny och Dalhy socknar, a) Skötseln av jordbruket
under de senaste tio åren i väsentlig grad förbättrad, avkastningen under
denna tid ökad med minst 30 %.

b) Täckdikning förekommer ej.

c) Endast till husbehov.

Kronolänsmannen i Norra och Södra Finnskoga samt Nyskoga socknar.

a) Det jordbruk, som finnes, är obetydligt, men skötes i allmänhet någorlunda
bra. Yad metoderna beträffar, söker man så gott man kan, följa med sin tid,
och tidsenliga redskap användas allmänt.

b) Täckdikning och andra jordförbättringar endast i undantagsfall.

c) Av rotfrukter odlas i regel endast potatis och dessa blott för eget behov.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. östra distr. a)
Väl; moderna och för orten tjänliga metoder tillämpas.

b) Endast få egendomar äro hittills täckdikade; efter som fördelarna härav
efter hand bliva kända och jordägarna av ekonomiska skäl kunna det, torde dock
sådan i allt större utsträckning komma att företagas; på senare åren har intresse

264 FRÅGAN 17. HUSH.-SÄLLSKAPETS UNDERLYDANDE TJÄNSTEMÄN.

för sjösänknings- och andra utdikningsföretag börjat visa sig; f. n. pågår inom
Sunne sockens östra del ett sjösänkningsföretag och ett annat större dikningsarbete
samt inom Östra Emterviks socken ett större arbete med torrläggning av
sankmarker, samtliga statsunderstödda och avseende att utvinna åkerjord.

c) Ökas för varje år.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. västra distr. a)
Bra; föråldrade metoder med högst få undantag, huruvida de äro för orten
otjänliga, är svårt att bedöma.

b) Täckdikning mera sällan, andra jordförbättringar i ganska stor omfattning.

c) I stor omfattning.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi, a) Numera bra och har ett uppsving
i detta avseende skett på senare åren.

b) Täckdikning allmänt.

c) Vanligen endast för gårdens eget behov.

Lantmäteristaten.

Lantmätaren i Södersysslets distr. a) Väl; nutida metoder.

b) I rätt vidsträckt omfattning.

c) Endast till husbehov, potatis något till avsalu.

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Ordf. i premieringsnämnden för mindre jordbruk, a) Numera merendels bra.

b) Täckdikning m. m. verkställes nog i förhållande till jordvärdet i ganska
stor utsträckning.

c) En sjättedel ungefär av jorden bär rotfrukter — om potatisodlingen inräknas.

Frågan 17, huvudinnehåll: a) hur skötes i allmänhet jordbruket i orten, tillämpas föråldrade

eller otjänliga metoder? b) Förekomsten av täckdickning eller andra jordförbättringar;

c) av rotfruktsodling.

Frågan 18.

Hur utfaller en jämförelse mellan jordbrukets skötsel på de olika slag av jordbruksfastigheter,
som omförmälas i anmärkningarna till detta formulär,
och särskilt i avseende å de jordbruk, som idkas av:

a) bolags och med dem jämn ställda enskilda jordägares arrendator er?

b) småbönder?

c) de under a) omnämnda jordägarna själva eller deras tjänstemän?

d) övriga större och medelstora enskilda jordägares arrendator er?

e) de under d) omnämnda jordägarna själva?

f) statens, kommunens och allmän inrättnings arrendatorer?

g) de under f) omnämnda jordägarna själva ?

Sockenombud.

Nordmark. '') Enskilda jordägare sköta sin jord bättre än arrendatorer, vilka 2
inneha den mesta jorden och i allmänhet sköta den dåligt; bolagsarrendatorerna 3
sköta jorden sämst.

Rämen. Alla kategorier sköta jorden tillfredsställande, mycket beror på 1236.
jordmånen.

Brattfors. Jordbrukets skötsel och avkastning lika för alla. 13.

Gåsborn. De olika kategorierna — * ungefär — lika; småbönderna ojämförligt 1235. *3. 4
bättre än arrendatorerna.

Kroppa. Bolaget och torparna sköta jordbruket lika, efter samma metod; 13.
på ett medelmåttigt sätt. 4

Lungsund. b) Mycket olika; i en del fall mönstergillt, i ett enstaka fall råder 3
rent av vanhävd.

c) Bolagsjorden skötes av tjänstemännen på ett förstklassigt sätt.

Olme. Jordbruket skötes i allmänhet lika av alla. p

b) I allmänhet bra, i enstaka fall sämre än å en del medelstora gårdar, 2
troligen till följd av svag ekonomi.

c) Bolagsjorden skötes rationellt ehuru utan kreatur, de största möjliga
skördar frambringas.

d) I allmänhet bra.

f) Medelmåttigt.

g) Utmärkt.

■) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

266

FRÅGAN 18. SOCKENOMBUD.

i Varnum. I allmänhet lika.

1 Visnum. a) Större bolagsarrendatorer förekomma icke, endast större torpare,
vilka sköta jorden väl.

b) En del utmärkt, några skulle kunna göra det bättre.

c, d) På ett tillfredsställande sätt.

e) Mycket väl; vid en och annan medelstor egendom blir jordbruket eftersatt.

f, g) Väl.

2 Nysund. De mindre jordbrukarna ha på de sista årtiondena förvärvat sig
större insikt i jordens skötsel, så att deras gårdar kunna gott tävla med de större
egendomarna, vad skötseln beträffar, oaktat de större gårdarnas ägare oftast
genomgått antingen institut eller lantbruksskolor; detta beror kanske mest därpå,
att de mindre jordbrukarna ha god tillgång på eget folk, under det de större
egendomarna ha ont om arbetsfolk.

i a) Arrendatorerna i de flesta fall sämre.

b) Småbönderna i allmänhet bra.

c) Med några undantag, bra.

123. Södra Båda. a) Tillfredsställande.

b) I allmänhet tillfredsställande.

c) Rationellt under mönstergill ledning och med gott resultat.

e) I allmänhet tillfredsställande.

f) . En statens egendom vanskött sedan många år.

2 3. l Alster. . Ingen skillnad. Arrendator^ som med minsta utgifter måste försöka
taga största inkomst av jordbruket, då han ej har skogen att tillgå,
sköter i regel jordbruket sämre än ägaren, som givetvis kan nedlägga större
kostnader på dikning och gödsling på egen jord än en brukare på kort tid på
andras, vilket gäller lika för alla slags arrendatorer.

l 2 3. Ostra Fågelvik. Bäst av de självägande, sämre av arrendatorer, bolags och
enskildas arrendatorer ungefär jämställda, statens arrendatorer sämst.

i Stora Kil. Jordbruket skötes väl eller illa, allt efter innehavarnas ekonomiska
förmåga, lust och fallenhet eller lämplighet för yrket.

12 3. Frykerud. Jordbruket utfaller bäst för självägande småbönder, som hinna
ägna sig åt så väl jordens beredning och sådd i tjänlig tid, som ock åt skördens
bärgning; på större egendomar blir grödan ofta ringa och förstöres i stor omfattning
vid otjänlig väderlek under bärgningen.

i Övre Ullerud. a) I allmänhet sämre än de självägande.

ö b) I allmänhet bäst.

c) Bolagstjänstemännen bra.

5 Bansäter. Större och mindre enskilda jordägares gårdar, ävensom de av
bolagen för egen räkning skötta jordbruken, torde stå något framför arrendatorernas,

l ehuru även deras jordbruk förbättrats; arrendatorer och åbönder sköta i allmänhet
jorden sämre, däremot sköta bolagen sin jord på ett rationellt sätt, självägarna
sköta sin i allmänhet utmärkt.

Frågan 18, huvudinnehåll: jämförelse mellan jordbrukets skötsel på olika slag av jordbruk;

a) bolags m. flis arrendatorers; b) småbönders; c) de under a) nämnda ägamas; d)

övriga större och medelstora enskilda jordägares arrendatorers; e) de under d) nämnda

ägarnas; f) statens m. fl:s arrendatorers; g) de under f) nämnda ägarnas.

FRÅGAN 18. SOCKENOMBUD.

2 ti 7

Nedre Uller ud. Bolagen sköta — * vanligen —jorden bättre med mera moderna i i. *4
maskiner; den enskilde jordägaren bärgar i allmänhet sin skörd bättre än bolagen i
på grund av bättre tillgång på arbetskraft; arrendatorer i allmänhet dåligt, små- 2
bönder mycket bra.

Karlstads landskommun, a) Bolagsarrendatorerna olika, beroende på olika i
duglighet och skötsamhet.

Grava. Nästan lika av alla; bland så väl större som mindre egendomar 2. i
skötas en del, i ungefär lika proportion, väl, en del sämre; arrendatorerna, så väl 3
bolags som enskilda jordägares, äro i de flesta fall så hårt betungade med
arrendeavgifter, skatter m. in., att de vanligen icke sköta jorden bra; småbönder
samt en och annan bolagstorpare sköta sina jordbruk mycket bättre.

Hammarö. lira av så väl större som mindre jordbrukare. 2

jVört Ungefär lika av större och mindre jordägare; det enda jordbruk, som >. i
äges av bolag inom socknen, skötes oklanderligt av arrendatorer. I allmänhet
ha de större jordbrukarna hittills skött sin jord bäst, de hava varit föregångsmän
i fråga om jordens ändamålsenliga bearbetning, moderna och arbetsbesparande
lantbruksredskap, utsäde och åkerjordens gödsling, rotfruktsodling, ladugårdsskötsel
och kreaturens utfodring m. m., de mindre jordbrukarna hava åtminstone i fråga
om sitt jordbruk varit mycket konservativa, men ha så småningom följt efter, dock
först sedan de fått påtagliga bevis genom de goda resultat, som vunnits; numera
sköta en del medelstora och mindre jordbrukare sin jord mönstergillt, i samma
mån som jordbrukarens söner växa till och lyckas övervinna “fars rädsla för
allt nytt“, så torde detta bliva regel även inom det mindre jordbruket.

Segerstad. Jorden brukas med få undantag någorlunda likartat; den ene 3
söker efterfölja, vad han ser är lönande och efterföljansvärt hos en annan.

Grums. De mindre jordbrukarna ha ryckt fram i avseende på skötseln av l
sitt jordbruk, medan de större stått stilla eller gått tillbaka.

Borgvik. I allmänhet bra, skillnad mellan de olika innehavarnas sätt att 12 4.
sköta sin jord kan icke förmärkas; bolagens egendomar ligga före de enskildas. 4

Ed. Skötes bra, vanligen sjuårig cirkulation, vid tillräcklig tillgång på i
arbetskraft; tre större industriella företag ta dock de bästa arbetskrafterna i anspråk
; större och mindre torpställen skötas mönstergillt. 2 3.

a) Bolagsarrendatorer övervägande utmärkt.

b) Bra.

c) Övervägande bra.

d) Någorlunda bra.

e) Bättre.

Gillberga. I allmänhet det rationellaste jordbruket å de större egendomarna, 2
antingen de ägas av enskilda eller bolag; sämst skötes jordbruket av arrendatorer
och med dem likställda innehavare.

Långserud. a) Dåligt; att arrendatorer i sin otrygga ställning försumma i. 2

jordbruket, är självklart.

b) Bättre; särskilt de yngre utvinna största avkastningen av jorden. i. 2

c) Bra. i

d) Dåligt.

e) Bra.

f) Bra; statens arrendatorer bättre än bolagens. i. 2

g) Bra. l

268

FRÅGAN 18. SOCKENOMBUD.

12. 3. 2 3. Stavnäs. Jorden skötes ungefär lika; hos småbönderna absolut bäst; sämst
av bolagstorpare och arrendatorer.

3 Högerud. Då knappast annat än självägande bönder finnas, kan ingen tillförlitlig
jämförelse göras.

5- 3 4 5. Glava. Bolagen ha icke misskött sin jord; småbönderna sköta alltid sin

4 jord bäst, emedan de arbeta själva och ha tillfredsställelsen att se grödan växa
samt veta, att allt vad som göres till förbättring, kommer dem eller deras an 3

höriga till godo; verklig vanskötsel torde vara sällsynt på orten.

12. Eskilsäter. Bäst av de mera besuttna småbrukarna, vilka kunna sköta sin
jord utan lejd arbetskraft.

i BotUsäter. De större och medelstora gårdarnas jordbrukare stå främst;
de hava varit föregångare för de små, vilka emellertid nu på några år ryckts
upp ofantligt, vartill bl. a. de på de förstnämndas initiativ anlagda mejerierna
avsevärt bidragit; de av hushållningssällskapet anordnade och verkställda studieresorna
för mindre jordbrukare havä ävenledes inverkat högst fördelaktigt.

3. 4 By. Jordbruket skötes i allmänhet bäst av självägande jordbrukare; bäst

på de stora gårdarna.

1 Bro. Enskilda jordägares och arrendatorers jordbruksskötsel kan i allmänhet
jämnställas, dock skötas de större egendomarna bäst, bolagsegendomar finnas

2 icke; egen jord skötes i allmänhet bra, arrenderad med vissa undantag sämre.

i Södra Ny. Någorlunda likställda.

l Huggenäs. Småbönder bäst, därnäst medelstora egendomsägare samt arrendatorer
av enskilda egendomar.

1 Kila. Bolagsegendomar förekomma icke.

13. i b) Småbönderna i allmänhet bra, ehuru det för dem faller sig för dyrt att

anskaffa tidsenliga maskiner och redskap för bedrivande av intensivt jordbruksarbete.

2 d) En gammal erfarenhet är, att arrendatorer i allmänhet söka utvinna största
möjliga avkastning, utan motsvarande uppoffringar för jordens alstringsförmåga,
varav i regel följer jordens successiva försämring.

1. 3. 13. e) De medelstora egendomarna i allmänhet bra; de större ganska illa; en
fördel hos de större och medelstora jordbruken är, att maskiner och förbättrade
redskap kunna användas.

1 Tveta. b) Av småbönderna själva, med tillhjälp av familjemedlemmar, brukade
fastigheter, skötas ovanligt väl.

e) De medelstora fastigheterna, för vilkas brukning åtskilligt arbetsfolk
måste anskaffas, brukas även väl.

3 Sillerud. Några sköta sin jord slarvigt, de flesta dock med omsorg; jordägare
och arrendatorer ungefär lika.

2 Holmedal. a) Enär inom socknen förekommande arrenden äro avslutade
på obestämd tid — tills vidare alla utom ett på 20 år — så sköta arrendatorerna
i allmänhet sina arrenden mindre väl; helt naturligt utsuga de jorden så mycket
de förmå; vissa av det norska bolagets arrendatorer äro f. d. ägarna eller deras

Frågan 18, huvudinnehåll: jämförelse mellan jordbrukets skötsel på olika slag av jordbruk;

a) bolags m. flis arrendatorers; b) småbönders; e) de under a) nämnda ägarnas; d)

övriga större och medelstora enskilda jordägares arrendatorers; e) de under d) nämnda

ägarnas; f) statens m. flis arrendatorers; g) de under f) nämnda ägarnas.

FRAGAN 18. SOCKENOMHUD.

209

söner och ha arrendet på livstid, om de sköta sig väl; några av dessa sköta jordbruket
bättre; för några år sedan uppsade det norska bolaget en arrendator till
avflyttning, därför att hans familj råkat i onåd hos förvaltaren; arrendatorn hade
för ett tjugotal år sedan sålt sin värdefulla skogsegendom för en spottstyver (en
tjugondedel av värdet), och skulle han och hans barn få arrendera jorden mot
viss avgäld.

b) Småbönderna bäst; dessa sköta i regel sitt jordbruk mycket bättre än 13. 2
arrendatorerna; en självägande bonde har i regel minst dubbelt så stor kreatursstock
som en arrendator å lika stor egendom.

Västra Fågelvik, b) Småbonden får bäst skörd. 1

Töcksmark. I allmänhet väl; mindre jordägare och mindre arrendatorer 4. 3 5.
mycket bättre än bolag, större jordägare och arrendatorer, i all synnerhet å
statens jord.

a) Sämst, dock ingen vanskötsel. 1 2.

b) Komma i andra rummet.

c) Bäst.

O ster vallskog. Alla sköta sin jord efter bästa förmåga, ingen skillnad mellan 123.
olika slag av brukare; så väl bönder som arrendatorer idoga och flitiga, söka
avvinna jorden så rika skördar som möjligt.

Karlanda. a) Bolagens arrendatorer bruka jorden sämre än självägarna. 124.

b) Sköta jorden bäst; genom arbete för andra erhålla de inkomster utöver 1234. 1
vad det egna jordbruket inbringar.

c) Sådana jordbruk finnas icke. * Bolagen själva bruka ingen jord; en större 124. *3.
enskild egendom brukas dåligt.

d) Sköta jorden sämre än självägarna. 1 2 3.

e) Sköta jorden sämre än småbönderna. Bra. 1 3 4. 2

f) Kommunens jordegendomar brukas dåligt. 1 3.

Blomskog, a) Arrendatorerna å bolagsegendomar flitiga arbetare, men fattiga, 2 3.
kunna icke tävla med en del självägare; sämre än arrendatorer å enskild mark, 1
orsaken i många fall, att de äro mindre intresserade och kunniga, dessutom ha
de i allmänhet sina arrenden på obestämd tid, varigenom intresset slappas.

b) Småbönderna för det mesta mycket bra; arrendatorerna ligga mycket efter. 23. 14.

c) Bruka sin egendom väl, i synnerhet bolagen; vissa storbönder kunde 23.
göra det bättre.

d) A medelstora och mindre arrendegårdar föder man en tredjedel, i somliga
fall hälften mindre än då samma egendom brukas av ägaren.

Silbodal. Småbönderna sköta sin jord bäst, enär arbetslönerna äro höga och 123. 3
avsättningen ringa från större jordbruk; bolagens arrendatorer skota jorden tämligen 2
bra, några sämre än självägarna.

Järnskog. Bolagen sköta jorden bättre än de flesta bönder och enskilda 4
arrendatorer; kommunens skötsel av dess jordbruk är icke mycket att skryta med.

Kola. Så väl bolagsarrenden som småbondejord skötas bra. 2

Eda. Skörden tillvaratages sämre av de större arrendatorerna, särskilt 1
bolagens, än av småbönder och lägenhetsinnehavare.

a) En del bolagsjord skötes mycket väl; ganska bra invid municipalsamhällen, 2 3. 4
avlägsna gårdar sämre.

b) Bra, men mycket kan förbättras; mindre bra.

c) Mycket bra.

2. 3

270

FRÅGAN 18. SOCKENOMBUD.

2 d) Bra.

3 e) Mindre bra.

f) Mycket bra.

12 3. *3 Arvika landskommun. Ungefär lika — * omsorgsfullt—av alla jordägare;

6 en jämförelse utfaller till småböndernas favör.

1 Ny. Kronoarrendatorerna sköta jordbruket mönstergillt, de f& arrendatorerna
å smärre bolagsegendomar, ävenledes väl; arrendatorerna stå således icke alls
efter de självägande bönderna.

2 Älgå. Jordbruket skötes lika av samtliga slag av brukare.

i 5. Gunnarskog. Bäst av småbrukare och deras arrendatorer, därefter av bolags

i och med dem jämnställda enskilda jordägares arrendatorer, därnäst kommer
statens, kommunens och allmän inrättnings arrendatorer samt slutligen bolagen

4 och de med dem jämnställda enskilda jordägarna själva; bolagens självdeklarationer
visa, att deras jordbruk gå med stora förluster, ehuru de ha de bästa egendomarna
i socknen, alla andra fastighetsägare deklarera åtminstone någon be l

hållning, en del ganska stor; till de bäst skötta jordbruken höra i allmänhet*
utom en del av de självägande böndernas, även i viss mån bolagens huvudgårdar;
den enda statsegendomen hör till de sämst skötta.

i Bogen. Bolagen sköta själva sin jord väl, men ej så bra som större och
medelstora enskilda ägare, deras arrendatorer samt statens, kommunens och all3
4. män inrättnings arrendatorer; bolagens arrendatorer bruka sin jord sämre än
enskilda jordägare, framför allt sämre än småbönderna.

12. Brunskog. Arbetsamma arrendatorer sköta sin jord lika väl som självägare
och reda sig bra; mindre skötsamma reda sig sämre, detta är ej bolagets eller
jordägarens fel.

1 28 4. *1 3. Mangskog. De självägande sköta i allmänhet jorden bättre, * vida bättre, än

i bolagsarrendatorerna, en del bolagsjord skötes mycket illa; det är att befara, att jord3
4. bruket skall gå tillbaka i män av bolagsväldets tillväxt; först på sista tiden ha
bolagen kommit till någon större betydelse, så att bolagsjorden har ännu ej kommit
till den vanhävd, som inträder, då det blir slut på den ursprungliga goda hävden;

i såsom exempel på bolagsarrendatorers dåliga jordbruk kan nämnas, att å de
egendomar, där det kunnat sommar- och vinterfödas 3 hästar, 12—15 nötkreatur,
kanske icke en häst och 3 kor kunna vinterfödas, och detta nu, då gammal
hävd ännu sitter i jorden; får det fortgå längre, så lönar det sig icke att på
något sätt bruka jorden, utan då blir den antagligen besådd med skogsfrö, vilket
här redan skett i icke liten omfattning; här borde en stark och sträng vanhävdslag
tillämpas; det är med sorg i hjärtat man ser stor fattigdom, träldom och elände
nu råda i hem, där välmåga och glädje alstrades, hus och gärdesgårdar raserade,
om icke nedrivna och borttagna; befolkningen i sådana trakter kommer aldrig
att få någon ansvarskänsla, utan blir trög och likgiltig.

2 4. 124. Boda. Bolagsarrendatorer sköta i allmänhet jorden ganska bra; arrendatorer
12. å statsjord däremot dåligt; torde ej kunna likställas med flertalet självägande''
medelstora och mindre jordbrukare.

Frågan 18, huvudinnehåll: jämförelse mellan jordbrukets skötsel på olika slag av jordbruk;:

a) bolags m. flis arrendatorers; b) småbönders; e) de under a) nämnda ägarnas; d)

övriga större och medelstora enskilda jordägares arrendatorers; e) de under d) nämnda

ägarnas; f) statens m. fl:s arrendatorers; g) de under f) nämnda ägarnas.

FRÅGAN 18. SOCKENOMBUD.

271

Sunne. De större jordbruken föregångare i fråga om förbättrad skötsel; 5
skötas i regel bättre med täckdikning, rotfrukts- och grönfoderodling i stor ut- 1 2 3 4.
sträckning; småbönderna ha följt med så gott de kunnat. 5

Ostra Emtervik. Bolagsjord finnes ej; de större enskilda egendomarna 12.
skötas mönstergillt, likaså församlingens, * bondgårdarna och småbruken lika bra; *2
de senare något sämre; sämst arrendegårdarna; de större jordbruken kunna i l. 12. 3

större utsträckning än de mindre begagna sig av maskiner, men lida av brist på

arbetsfolk, vid otjänlig väderlek skadas ofta mycken skörd av väta; jämföres
antal djur på en viss areal, förefaller småbruksjorden väl så bra skött.

Gräsmark, a) Sämre än andra på grund av bristande förmåga och saknad 2
av intresse.

b) Sköta jorden bäst, de nedlägga hela sitt intresse samt ha rikligare tillgång l 2. 2
på god arbetskraft än arrendatorn samt förmåga att anskaffa jordförbättringsmedel.

c) Bolagstjänstemän sköta jorden bättre än enskilda jordägares arrendatorer, i 2.

emedan de vilja giva ett gott exempel och ha även förmåga därtill. 2

d) Sköta i allmänhet jorden sämre än enskilda jordägare, på grund av bri- i 2. 2

stande förmåga och intresse.

f) Sköta jorden jämförelsevis väl, då de ha bättre villkor och stå under
skarp kontroll; sådana finnas dock endast å fattiggård och kyrkoherdeboställe.

g) Förekommer icke. Bruka bättre, emedan de ha förmåga och även vilja i. 2
att visa gott exempel.

Lysvik. Småbönder och medelstora enskilda jordägare ungefär lika. 3

Fryksände. Ungefär lika av så väl bolag som enskilda; de minsta jordägarna, 12345 6. 12346
som ej kunna hålla hästar, sämst.

Östmark, a) Anmärkningar kunna ej göras mot någon. Av bolagsegendo- 2
marna skötas en del bra, andra dåligt; långt sämre än småböndernas; jämförelsen i. 3
kan utfalla olika: en del arrendatorer bruka sin jord mönstergillt, men en del,
som ha arrende på kortare tid, och detta är nog största antalet, vilja gärna söka
få så stor avkastning av sitt arbete, som möjligt, den tid de inneha egendomen;
därför har det gått så, att när ett bolag har råkat köpa en väl brukad gård,
har det varit högt arrende å densamma, men så har det blivit sämre och sämre,
både med hus och jord, slutligen har den lagts ut; skötseln av bolagsjorden är 4
så gott som utan undantag under all kritik; en hel del bolagstorp växa igen
med skog, brukaren är nämligen i eu del fall förbjuden att hugga ned tall och
granplantor, vilka därför till slut ta överhand, arrendatorerna äro dessutom ej
synnerligen måna om att öka jordens avkastningsförmåga, då de frukta att
antingen få förhöjning på arrendet eller få gå ifrån gården, vilket icke är osannolikt,
då de ofta ha endast ettårigt kontrakt och fördenskull stå i starkt beroende
av bolagen eller rättare av bolagstjänstemännen, vilka ibland kunna vara kitsliga nog.

b) En del självägare bruka sin jord mönstergillt; småbönderna sköta sina. 12.
jord långt bättre än bolagsarrendatorema, ''^beroende därpå, att de äga den- *2
samma, emedan utan äganderätt till jorden blir skötseln i allmänhet dålig; de små- i
bönder, som äga häst, torde sköta sin jord bättre än de, som sakna sådan; även 4
småbönderna sköta ofta sin jord dåligt.

f) Kyrkoherdebostället är säkerligen det sämst skötta jordbruket i kommunen, i

g) Kommunens fattiggård skötes väl.

Lekvattnet. Bäst av småbönderna, * därnäst av bolagstorparna, sämst av 12 34689. *1249

enskilda jordägares aurendatorer.

272

FRÅGAN 18. SOCKENOMBUD.

2 3. Vitsand. Onekligen, till fördel för den mindre jordägande klassen; bolagens

3 jord skötes sämst; småböndernas egendomar uppvisa i allmänhet de bästa skörderesultaten,
så att en mindre bondgård lämnar minst dubbelt så stor skörd med
dito kreatursbesättning som en likartad utarrenderad bolagsgård, som någon längre
tid i spekulationssyfte brukats; å de större självägarnas jordbruk är skötseln mindre
god, beroende förnämligast på bristande och dyr arbetskraft.

4 Norra Ny. Jordägare och arrendatorer sköta i allmänhet jordbruket lika.

3 Ny skoga. Bolags- och därmed jämförlig jord skötes i allmänhet dåligt; den

självägande klassen sköter sin jord bättre.

3 4. 5 Dalby. Jordens skötsel ungefär på samma nivå över hela linjen; i allmänhet
dålig, självägande småbönder i regel bäst.

e. 4 6. Södra Finnskoga. Jorden skötes bäst av bönderna, sämre av arrendatorer
*4 och torpare, i synnerhet å bolagsjord, * beroende på för kort arrendetid.

1 Norra Finnskoga. Jordbruket skötes i huvudsak lika av alla jordägare och
arrendatorer.

3 6. Ekshärad. Den mindre självägande bondens jord skötes bäst, därnäst den

mindre arrendatorns, sämst av allt den av bolag självt brukade jorden samt för 7

samlingsjord. Bolagsarrendatorer av brist på penningar sämre än självägande, statens
arrendatorer mycket bra.

3 Norra Råda. Bortsett från de egendomar, som skötas av bolagstjänstemännen,

1 3 4 6. finnes ingen väsentlig skillnad i jordbrukets skötsel å olika slag av jordbruks 6

fastighet; med ledning av dels växtligheten, dels antal kreatur å viss areal,
måste man obetingat sätta lägenhetsägarna i främsta rummet, sedan bolagen
jämte de självägande småbönderna, därefter torpama, sist bolagsarrendatorerna.

1 2 3 4. Sunnemo. Dessa kategorier torde i allmänhet sköta jorden tämligen lika,

*2 3. en del bolagsarrendatorer synas dock något efterblivna, * beroende dels på sämre
ekonomi och dels på otrygga arrendebestämmelser.

4. 2 Nyed. a) En del bolagsjord skötes rätt bra, en del något sämre; i allmänhet
sköta bolagens och de enskilda jordägarnas arrendatorer jorden lika, kontrakten
innehålla bestämmelser om växtföljd och kalkning, och något vidare för jordens
förbättring vidtages ej.

2. 4 b) Nedlägga stor omsorg på jordbruket, sköta det bäst av alla; skulden å

jordförvärvet tynger svårt, hindrar inköp av nödvändiga redskap för jordens förbättring.

c) En del, som ha råd att leja folk, sköta egendomarna väl, andra icke;

2. i bolag, som sköta sin jord själva, göra det rationellt; de större egendomarna
lämna den relativt minsta avkastningen, enär de, på grund av höga arbetslöner,
skötas med för litet folk.

2 d) Lika med bolagsarrendatorer.

e) Sköta jorden väl.

2. 4 f) Statens arrendatorer kunna jämnställas med bolagsarrendatorerna; sköta
jorden relativt bra, skötseln av kommunens egendom lämnar däremot mycket
övrigt att önska.

2 g) Kommunens egendom skötes mönstergillt.

Frågan 18, huvudinnehåll: jämförelse mellan jordbrukets skötsel på olika slag av jordbruk;

a) bolags m. flis arrendatorers; b) småbönders; c) de under a) nämnda ägarnas; d)

övriga större och medelstora enskilda jordägares arrendatorers; e) de under d) nämnda

ägarnas; f) statens m. fl:s arrendatorers; g) de under f) nämnda ägarnas.

FRÅGAN 18. BOLAG.

2 7.''i

Älvsbacka, a) Sköta jorden väl; delvis sämre än bönderna; torpare och 2 3. 5.
arrendator- göra sitt bästa och ha under senare åren betydligt hjälpt upp jordbruket
å sina torp, men som arrendetiden gäller endast för året, sakna de både
intresse och förmåga att höja sig till samma nivå som den självägande bonden,
b) Mycket bra; *bra. *3

e) Mycket bra. 2

Bolag.

Uddeholms a. b. Ingen skillnad.

A. b. Mölnbacka-Trysd. a) Enskilda jordägares arrendatorer inom de områden,
där bolaget har sin verksamhet, äro utomordentligt få, varför ett uttalande
i denna fråga ställer sig svårt på grund av det lilla jämförelsematerialet,
dock synes det föreligga ganska goda skäl att antaga, det bolagets arrendatorer
sköta sig bättre på grund av de mera ordnade förhållanden de leva under; de
varf tredje år återkommande besiktningarna av egendomarna bidraga härtill, de
jämnare förtjänsterna icke minst, och den goda ekonomiska ställning de allra
flesta arrendatorer hava, borgar för att jordbruket bedrives på ett lönande sätt.

c) Några jordbrukande tjänstemän finnas icke.

Billeruds m. fl. a. b. En sådan jämförelse är svår att göra utan tillgång
på fullt objektiva siffror rörande avkastningen.

a, b) I det stora hela torde bolagsarrendatorernas och småböndernas jordbruk
skötas efter ungefär samma grunder och med enahanda resultat; bolagsarrendatorn
har dock större förutsättningar för att kunna driva sitt jordbruk med
gott resultat, enär han i allmänhet har lättare tillgång på penningar för inköp av
jordförbättringsmedel och kreatur liksom ock vid missväxtår foder; hans biförtjänster
äro i regeln större än småbondens, vartill kommer, att jordägaren,
åtminstone då det gäller bolagsarrendatorer, ofta träder emellan med förskott
och — i speciellt prekära fall — med bidrag i en eller annan form.

c, d, e) Bolagens och stora enskilda jordbruk skötas bäst, vartill de ock äga
de största förutsättningarna; mellan de under d) och e) angivna jordbruken våga
vi ej inlåta oss på någon jämförelse. I detta sammanhang bör betonas, att med
god skötsel av jordbruk kan menas vitt skilda saker, en egendom kan vara i
god kultur, utan att den därför är väl skött; det ekonomiska resultatet av jordbruket
måste — om man bortser från rovbruk — i varje fall avgöra om jordbrukets
skötsel är god. För samhället kan det icke vara gagneligt att uppmuntra
dyrbara jordkulturarbeten, som förorsaka förluster, och det är just från
denna synpunkt — jordbrukets netto — som vi utgå, när vi hålla före att en
jämförelse mellan de olika kategorierna jordbruk är värdelös, om den icke stöder
sig på exakta siffror.

Storfors bruks a. b. Utan att våga på en jämförelse, då bolaget är part
i målet, må några synpunkter framhållas; åkerbrukets ekonomi är ej lysande i
dessa trakter, först med tillhjälp av extra inkomster från annan näring, t. ex.
industri eller skogsbruk, kan jorden föda sin brukare; vi påstå därför, att ett
jordbruk till synes kan vara väl skött, men är därmed allt väl beställt? Med
den dimmiga föreställning om en rätt bokföring, som råder speciellt rörande det
mindre jordbruket, måste man samtidigt fråga sig, hurudan ekonomi brukaren
Jordundersökningens betänkandcn. IT!.

274

FRÅGAN 18. BOLAG.

har; det är ett faktum i dessa trakter, att i allmänhet och i synnerhet å de
naturligt bördigare egendomarna bruksarrendatorerna hava bättre ekonomisk ställning
än motsvarande självägare; vi hålla före, att den kontroll, som jordägaren
med lätt hand finner med sakläget nödvändigt föra över arrendatorns verksamhet,
är arrendatorn till stort gagn, så till vida att den förhindrar dem att i likhet
med många självägare, drivna av en oekonomisk agitation, ruinera sig på åkerbruket.

A. b. Eds (-alla bruk. En sådan jämförelse kan icke nöjaktigt uppställas,
emedan bra, sämre och dåligt skötta jordbruk förekomma hos alla de kategorier,
som här omförmälas.

A. b. Rämen-Liljendahl. På ytterst få undantag när ibland självägande
och arrendatorer, sköta bolagen sin jord bäst, utan hänsyn till oundvikligen uppkommande
förlust.

Saugbrugsfor eningen i Fredrikshald. De prästgårdar, som skötas av boställshavaren,
äro de minst välskötta, för övrigt finnas både arrendatorer och självägare,
som vansköta sina gårdar; de bäst skötta äro i allmänhet de mindre gårdarna,
så väl de utarrenderade som de, som brukas av ägaren själv; lysande undantag
erbjuda ett fåtal premierade småbruk, om vilka man hör talas med halvt ironisk
beundran, men vilka ej verka tillräckligt eggande på efterföljare; det vore av betydelse,
om mera tillmötesgående bereddes dessa i obygden kringspridda egnahemslånesökare
framför de i välbelägen bygd koncentrerade egnahemsbolagen.

Forshaga Sulfit a. b. Bolaget och dess underhavandes egendomar skötas i
allmänhet bättre än enskildas, särskilt är jämförelsen mellan underhavandes lantbruk
och enskilda småbönders till de förras fördel, vilket dock kan delvis förklaras
genom att bolagets underhavande vid särskilda tillfällen ha lättare att
erhålla hjälp än andra.

Lesjöfors a. b. En jämförelse av jordbrukets skötsel mellan bolagen och
övriga jordbrukare utfaller alltid till bolagens favör.

Hellefors bruks a. b. Jämföres kreatursantalet pr har åker på brukningsdelar
av något så när lika storlek vid bolagsarrendatorers och självägares jordbruk,
synes en i någon grad objektiv jämförelse mellan bolagets och självägarnas jordbruk
ernås; 37 stycken bergsmän i Gråsborns socken innehava i medeltal 2.9
har åker och bolagets hästtorpare disponera i medeltal 3.6 har åker, jämförelser
mellan bergsmän och hästtorpare synas alltså icke helt obefogade i förevarande
sammanhang; å bergsmansgårdarna, som tillhopa omfatta 108 har åker, födas
för närvarande 25 hästar och 154 kor eller, om en häst härvid anses motsvara
2 kor, 204 kor, motsvarande 1.9 pr har åker, bolagets hästtorpare i Värmlands
län bruka tillhopa 1(16.7 har åker och föda 57 hästar och 172 kor eller enligt
nyssnämnda beräkningsgrund 286 kor, i medeltal pr har alltså 1.7; det skulle
alltså härav framgå, att bolagets hästtorpare födde något om än obetydligt mindre
antal kreatur än bergsmännen; då bergsmannens åker är nämnvärt mindre än
hästtorparens, är det emellertid naturligt, att den förres kreatursantal, pr har
åker räknat, skall vara något större än hästtorparens, om jordbrukets ställning
i båda fallen är densamma, då regel är, att kreatursantalet pr har åker blir
större, ju mindre totala åkerarealen är.

Frågan 18, huvudinnehåll: jämförelse mellan jordbrukets skötsel på olika slag av jordbruk,

a) bolags m. flis arrendatorers; b) småbönders; c) de under a) nämnda ägarnas; d)

övriga större och medelstora enskilda jordägares arrendatorers; e) de under d) nämnda

ägarnas; f) statens m. fl:s arrendatorers; g) de under f) nämnda ägarnas.

FRÅGAN 18. STÖ KR Ii EGENDOMSÄGARE.

275

Gustaf sfors fabrikers a. b. Både bolag, bönder och arrendatorer sköta sina
jordbruk i genomsnitt rätt bra.

Persbergs in. fl. Grufbolag. Inom de områden, som sammanfalla med
bolagens intressen, kunna ej med säkerhet påvisas några generella skiljaktigheter
mellan bönders och arrendatorers jordbruksskötsel, den sne lär av den andre, och
om impulserna oftare komma från ena eller andra hållet torde vara omöjligt att
avgöra; att jordbruket å de fåtaliga arrendegårdarna (hästegendomarna) skulle
stå tillbaka i intensitet för de självägandes, torde av ingen kunna påvisas, utan
torde förhållandet snarare vara det motsatta.

Kraft-a. b. Gullspång- Munkfors. De stora gårdarna skötas med få undantag
bäst och utgöra i viss mån ett föredöme för de mindre.

Gravbergskovens a. s. De olika kategorierna av den jordbrukande befolkningen
kan, vad skötseln av jorden angår, väsentligen jämnställas.

Katrinefors a. b. De större och medelstora fastigheterna samt den jord,
som innehaves av bolagstjänstemännen, skötes bäst; de mindre fastighetsägarna
och arrendatorerna kunna likställas beträffande skötseln.

Gläfsa Glasbruks a. b. Så väl bolagens som småböndernas egendomar skötas
utmärkt.

Kohlsäters a. b. Ingen nämnvärd skillnad, men naturligtvis ha de större
jordägarna större resurser att kosta på sin jord och kunna således vinna bättre
resultat.

I) ej ef or s kraft- och fabriks-a. b. Bolagen sköta i allmänhet sin jord
utmärkt, men vid dåligt bärgningsväder blir i allmänhet resultatet sämre för
bolagen än den enskilde, som i regel då förfogar över bättre hjälp till skördens
bärgning.

A. b. Finshyttan. Vid jämförelser huru jordbruket skötes, finner man, att
de större jordägarna sköta sin jord bättre än mindre ägare och arrendatorer.

Holmerudsfors a. b. Som jordbruken äro av en karaktär, kan i allmänhet ingen
större olikhet finnas.

Backetorps kvarn- och. sågverks-a. b. Mellan jordbrukets skötsel på de
olika slag av egendomar eller jordbruksfastigheter, som här ovan omförmälas, är
ej någon nämnvärd skillnad.

Större egendomsägare.

Färnebo: Älb. Bergström. Utan all jämförelse skötes bolagens och de större
egendomarnas jord bäst, småböndernas mycket ojämnt och torparejorden sämst.

Visnums-KUs m. fl. socknar: Ilugo Berger. Bolags och enskilda större
jordägares arrendatorer samt småbönder sköta i allmänhet sina jordbruk sämre
än de större jordägarna själva, vilka sköta sina jordbruk väl; arrendatorer och
ägare av medelstora och därmed jämförliga jordbruk sköta sina jordbruk väl.

Nor: Olof Andersson, a—e) De, som själva bruka sin jord, vare sig större
eller mindre egendomsägare, sköta den bättre än arrendatorerna, då man helt
naturligt har större intresse av att sköta den egna jorden väl, dels för att genast

276 FRÅGAN 18. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

få högsta möjliga avkastning av den och dels för att för framtiden få den bättre
och bättre; bolagsegendomar under eget bruk skötas också bättre än utarrenderade;
den, som har mindre egendom, borde kunna sköta den bättre än den,
som har större, men det är icke alltid fallet, att så sker.

f, g) Statens och kommunens egendomar skötas ej mera mönstergillt än de
enskildas, snarare tvärt om.

Svanskog: John Brgntesson. a) Sämre än småbönderna.

Bro: H- v. Axelson. Jordbruket skötes bäst av de självägande, sämst av
arrendatorer, speciellt Kronans.

Bro: F. M. Mohn. Småbönderna reda sig bäst, statens arrendatorer ha svårt
att reda sig.

Silbodal: Olof Danielsson. Småbrukarna skota i allmänhet sin jord bäst,
de större äro dock oftast banbrytare, vilket beror därpå, att de i de flesta fall
ha bättre råd att experimentera.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. Tämligen lika.

Norra Ny: Olof Sonesson. Lika.

Ekshärad: Daniel Jonasson. Jorden skötes i allmänhet väl av så väl arrendatorer
som bönder.

Ekshärad: P. J. Ekblom. Mycket kommer an på jordbrukarens energi, intelligens,
arbetsförmåga och kapitaltillgång; stora jordbrukare finnas, som sköta
sin jord mönstergillt, småbrukare, som göra det dåligt, och tvärt om; som allmänt
omdöme kan sägas, att de självägande visa sig mera intresserade för driften än
arrendatorerna; de förra vidtaga ibland grundförbättringar, som först i en mer
eller mindre avlägsen framtid giva valuta, under det att arrendatorerna inskränka
sig till mera provisoriska förbättringar, som snart giva ersättning för nedlagt
arbete och kapital.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Färnebo härad. Vid jämförelse mellan jordbrukets
skötsel på olika slag av jordbruksfastigheter får företräde obetingat ges åt de
bolag, som själva och genom sina tjänstemän sköta sin jord, därnäst komma de större
enskilda jordägarna, sedan kommuner, småbönder och medelstora jordägare, vidare
enskilda jordägares arrendatorer och till sist statens.

Kronolänsmannen i Ölme och Våse härads distr. Arrendatorer och övriga
smärre jordbrukare skilja sig icke från jordbrukarna i orten i allmänhet beträffande
jordens skötsel, detsamma kan sägas om samtliga övriga brukare av jord inom orten;
man kan sålunda icke säga, att den eller den jordbrukareklassen särskilt utmärker
sig för mer eller mindre duglighet, utan är detta fullkomligt individuellt; en klass
av jordbrukare finnes dock, vars sätt att sköta jordbruket är fullkomlig vanhävd,

Frågan 18, huvudinnehåll: jämförelse mellan jordbrukets skötsel på olika slag av jordbruk;

a) bolags m. fl:s arrendatorers; b) småbönders; c) de under a) nämnda ägarnas; d)

övriga större och medelstora enskilda jordägares arrendatorers; e) de .under d) nämnda

ägarnas; f) statens m. fl:s arrendatorers, g) de under f) nämnda ägarnas.

FRÅGAN 18

277

KHONOLÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.

nämligen de, som utan att äga nödigt kapital på spekulation köpa fastigheter
genom de allt för talrika egendomsmäklarna; dessa spekulanter, som hava litet
eller intet att förlora, söka på allt sätt förvandla fastigheten och vad därtill hör
i penningar; först avverkas den skog, som kan finnas, och icke sällan försåt jes
den värdefullare åbyggnaden, varefter fastigheten säljes eller bortbytes till en
annan spekulant, som i sin ordning söker urvattna fastigheten på vad som återstår,
och det märkliga är, att fastigheten ofta stiger i pris efter en sådan urvattning,
ända tills genom exekutiv försäljning köpeskillingen nedgått under det ursprungliga
värdet.

Kronolänsmannen i Visnums härad. Vid en jämförelse synes mig som om
bolagen och de större jordägarna själva sköta om sin jord bättre än mindre
jordbrukare och arrendatorer; Kronans arrendatorer hava icke visat sig som föregångsmän
i jordbruksskötsel.

t. f. Kronolänsmannen i Karlstads härad, a) Ungefär lika med självägare.

b) Sköta själva sina egendomar bättre än arrendatorer av dylika egendomar.

c) Ungefär lika med arrendatorerna.

d) Medelstora egendomar skötas merendels av ägarna själva, men där utarrendering
förekommer, skötas de tämligen väl.

e) Ägarna sköta sådana egendomar i allmänhet bättre än arrendatorer.

f) En del statens och kommuners egendomar skötas av arrendatorerna mindre
väl, men finnas jämväl sådana, som äro mönstergillt skötta.

g) Av sådana egendomar skötas endast fattiggårdarna av sina ägare och
skötas väl.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad. Jordbrukets skötsel i allmänhet bra,
har under senare åren mycket förbättrats.

Kronolänsmannen i Näs härad. Bolag och med dem jämnställda enskilda
jordägare samt småbönder torde få anses sköta jorden bäst här på orten, arrendatorerna
sköta jorden i allmänhet sämre.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. a, c) Endast tvenne
bolag, som idka något åkerbruk, finnas, nämligen Koppoms pappersfabriks a. b.
i Järnskogs socken, mönstergillt jordbruk; i Töcksmarks socken a. b. J. N. Sanne,
som under 1912 inköpt från bruksägaren J. N. Biesért, vilken under en lång
följd av år bedrivit jordbruket rationellt, och torde det av nuvarande ägaren
komma att bedrivas på samma sätt; övriga jordbruk äro mindre, men de jordägare,
som hava medelstora bruk, sköta sina egendomar lika gott, som de ovannämnda
bruken; arrendatorer förekomma endast å de egendomar, som ägas av ett större
norskt bolag, och dessa skötas i allmänhet mindre gott, då egendomarna förvärvats
endast för skogens skull.

b) Sköta sin jord i allmänhet utmärkt.

f) Ecklesiastika hemman torde brukas ganska underhaltigt, beroende på
ortens dåliga kommunikationer.

Kronolänsmannen i Jösse härads östra distr. Vid en jämförelse mellan
skötseln av jordbruksfastigheterna, som till största delen äro små och ägas utav
bönder, utfaller resultatet därav i allmänhet till fördel för den enskilde jordägaren
till följd av ett mera rationellt brukningssätt; trenne bolag äga större eller mindre
jordbruk, varav en del äro under resp. bolags egen brukning och en del utarrenderade;
någon anmärkning mot bolagens brukningssätt förekommer icke, utan drives detta
på ett rationellt sätt; den utarrenderade åkerjorden däremot anses icke bliva

278

FRÅGAN 18. KRONORÅNSMAN OCH KRONOFOGDAR.

skott fullt tillfredsställande, enahanda är förhållandet med skötseln av den åkerjord,
som av den enskilde jordägaren utarrenderas.

Kronolänsmannen i Jösse härads västra distr. Vid jämförelse mellan jordbrukets
skötsel å fastigheter, tillhöriga bolag, ävensom större fastigheter i enskild
ägo å ena sidan och mindre fastigheter, tillhöriga bönder, å andra sidan, utfaller
fördelen å de senares sida, icke därför att, med undantag för Mitandersfors bruk
i Bogen, bolagsjorden och de större fastigheterna skötas sämre, snarare tvärt om,
men de mindre hemmansägarna äro bättre i tillfälle att passa inbärgningen av
skörden än vad som kan ske å de större jordkomplexen; vid Mitandersfors bruk,
som äges av ett norskt bolag, har en stor del av inägojorden utlagts och den,
som brukas, erhåller nog icke mera än vad den oundgängligen behöver av skötsel,
gödning o. d.; vad angår den utarrenderade jorden, så väl bolags som enskildas,
större och mindre, kan som regel sägas, att denna skötes sämre än den, som
ligger under ägares eget bruk.

Kronolänsmannen i Älvsdals härads nedre tingsl. Största delen av jordbruksfastigheterna
äges av Uddeholms a. b., som självt brukar de invid huvudgården Uddeholm
belägna egendomarna, varemot småegendomarna äro upplåtna till s. k. åbönder,
vilka genom kontrakt tillförbindas att, förutom kontant arrendeavgift, jämväl utföra
kolningsarbete, ved- och timmerkörning m. m.; där bolaget självt brukar jorden,
skötes jordbruket väl, varemot de bolagsegendomar, som innehavas av åbönderna,
brukas mindre väl; enskilda ägare till medelstora egendomar — 2 å 3 hästars
egendomar — sköta sina jordbruk i regel utmärkt; dessa ägare äro, nästan utan
undantag, i mycket goda ekonomiska förhållanden; även ägarna till de mindre
fastighetslotterna — de småbönderna — sköta sina jordbruk jämförelsevis bra.

Kronolänsmannen i Norra Ny och Dalhy socknar, a, b) Enskilda egendomar
utarrenderas ej; bolagens arrendatorer sköta i allmänhet jorden lika bra
som småbönderna.

c) Bolagen sköta ej själva sin jord.

f) Dylika arrendatorer förekomma icke.

Kronolänsmannen i Norra och Södra Finnskoga samt Nyskoga socknar. Jordbruket
skötes ungefär lika bra av alla jordägare och arrendatorer; skulle någon
skillnad anföras, så skulle det vara den, att arrendatorer, som skola lämna sina
arrenden, här som på andra orter, under de sista arrendeåren inte ha något intresse
av att hålla jordens växtkraft vid makt, utan utsuga den.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. östra distr. Intet
bolag äger fast egendom, ej heller finnes någon jordbruksfastighet med värde
enligt 1908 års tax. av 65 000 kr.; så vitt bekant är, förekommer icke, att
enskilda jordägare utarrendera sin jord; en jämförelse i fråga om jordbrukets
skötsel på olika slag av jordbruksfastigheter utfaller så, att enskilda medelstora
egendomar och kommunernas fattiggårdar brukas bäst, småböndernas väl
och stundom utmärkt samt utarrenderad allmän inrättnings jord, varmed här avses
stomhemman eller ecklesiastika boställen, sämst.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. västra distr. a) I
allmänhet dåligt.

Frågan 18, huvudinnehåll: jämförelse mellan jordbrukets skötsel på olika slag av jordbruk;

a) bolags m. fl:s arrendatorers; b) småbönders; c) de under a) nämnda ägarnas; d)

övriga större och medelstora enskilda jordägares arrendatorers; e) de under d) nämnda

ägarnas; f) statens m. fl:s arrendatorers; g) de under f) nämnda ägarnas.

1’HÅGAN 18. HUSH.-SÄI.I.SKÅPETS UNDKREYDANUE TJÄNSTEMÄN. 270

b) Synnerligen vill.

c) I allmänhet dåligt.

d) Någorlunda tillfredsställande.

f, g) I allmänhet icke fullt tillfredsställande.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi. Jordbruket skötes i allmänhet utan
anmärkning och någon skillnad i det sätt, varpå bolag och enskilda sköta jorden,
förefinnes icke.

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Ordf. i premieringsnämnden för mindre jordbruk, a) Mycket varierande.

b) Numera bra.

c) Bolagens tjänstemän sköta jorden i regel ganska bra.

d) Den klassens jordbrukare förekomma ytterst litet.

f) Statens arrendatorer jämförelsevis sämre; arrendatorer å kommuners och
allmän inrättnings jord — undantag prästgårdar — finnas egentligen icke.

g) Fattiggårdarna ofta rätt bra.

Frågan 19.

1 vad mån och under vilka förutsättningar har intresse plägat visa sig för
nyodlingar på de olika slag av jordbruksfastigheter, som omförmälas i
anmärkningarna till detta formidär, och hur utfaller en jämförelse i berörda
avseende mellan dessa olika jordbruk och särskilt i avseende å de i frågan
18 uppräknade jordbruk?

Sockenombud.

2 Nordmark. *) Intet intresse.

13. i Brattfors. Nyodlingar förekomma knappast nämnvärt, antagligen beroende
på för dyra arbetskrafter mot förr i tiden.

1 2 4 5. Gåsborn. Endast småbönder och lägenhetsägare göra nyodlingar.

4 Kroppa. Arrendatorer förbjudna att göra nyodlingar.

3 Lungsund. Nyodlingar ha icke förekommit på de senaste 20 åren.

12. i Olme. Ingå större nyodlingar på de senaste 40 å 50 åren, utom några in vallningar

av sjömarker, verkställda genom sammanslutning av enskilda egendoms 2

ägare, ävensom av bolag; allt för dyr och ringa tillgång på arbetskraft är mera
än bristande intresse orsaken; en och annan småbrukare och jordtorpare har
odlat någon liten jordbit.

i Varnum. Intet intresse för nyodlingar, då ingen tjänlig odlingsmark finnes.

1 Visnum. Nyodlingar på senare tider blott vid småbruk.

2 Visnums-Kil. Nyodling numera högst sällan till följd av brist på arbetskraft.

3 Rudskoga. Odlingsbar jord saknas.

i Nysund. Nyodling mycket ringa.

123. Södra Råda. Odlingsmarkerna tillvaratagna.

1 Väse. Nyodlingar endast vid egnahemslägenheter.

2 Alster. Nyodlingar förekomma icke på senare tider, varken hos större eller

i mindre jordbrukare; högst obetydligt, egentligen endast hos småbönder.

J) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FRÅGAN 19. SOCKENOMBUD.

281

Östra Fågelvik. Nyodlingar i någon mån, mest av självägande småbrukare; 2. 12.
förutsättningarna äro lust och fallenhet och tanke på bättre bärgning för fram- 2
tiden. Intet intresse. '' 3

Störa Kil. Ingå nyodlingar förekomma, då kostnaden för verkställt odlings- 1
arbete överstiger den odlade jordens värde.

Frykerud. Ringa intresse till följd av dyra arbetskostnader, på större 12 3.
gårdar intet; störst hos självägande småbönder, av vilka några fördubblat sin 4
åkerareal genom uppodling av skogsmark.

Orre Ullerud. Nyodlingar förekomma icke; ha icke förekommit i manna- 1. b
minne.

Ransäter. Avsevärda odlingsföretag ha icke utförts; inga dylika på senare år. 2. 1 B.

Nedre Ullerud. Ingå nyodlingar under de senaste tio åren; jordägare och 1 4. 2
arrendatorer hava stor möda att sköta den redan öppna jorden.

Karlstads landskommun. Nyodlingar förekomma icke. 1

Grava. Nyodlingar förekomma icke, ha icke på många år förekommit; 2 3. 3
arbetskraften är för dyr i förhållande till avkastningen; odlingsbar jord i ringa 2. 1
utsträckning, endast småbrukare nyodla.

Hammarö. Ingen nyodling, då odlingsmark så gott som saknas. 12. 2

Nor. Några nyodlingar av nämnvärd areal förekomma knappast numera, då 1
all brukbar jord i regel är odlad.

Segerstad. Nyodlingar förekomma icke; intet större intresse härför under 12. 3
de sista 12 åren.

Grums; Borgvik. Förekommer icke. 1; 124.

Ed. Nyodling numera sällsynt; intresset därför ringa, ty arbetskraften 12 3. 1
är otillräcklig.

Gillberga. Nyodlingar ha icke förekommit på de senare 20—40 åren. 2

Långserud. Förekommer mest, kanske uteslutande, hos småbönder och 2
lägenhetsinnehavare. Ingå nyodlingar torde ha förekommit på senaste tid. 1

Stavnäs. Nyodlingar i ringa omfattning, av småbönder. 2 3. 3

Högerud. Förut befintliga inägor hava genom nyodling fått en lämpligare 3
figur; nyodling på myrjord, som varit lätt att odla, t. ex. i närheten av större
utdikningar.

Glava. Intresset störst hos småbrukarna; bolagen företaga ingen nyodling. 3 4 5. 3

Värmskog. Under de senare åren nyodlingar sparsamt. 3

Millesvik. Ingå nyodlingar. 12.

Eskilsåter. Nästan inga nyodlingar. 1

Botilsäter. Nyodlingar hava icke förekommit åtminstone på 15 år. 1

By. Nyodlingar förekomma icke; högst sällan och i ringa omfattning; intet 2. 4. 3
som helst intresse, möjligen med undantag för lägenheter; något behov av odling
förekommer icke, så länge odlad jord kan köpas till lägre pris än odlingskostnaderna.

282

FRÅGAN 19- SOCKENOMBUD.

12. l Bro. Nyodling förekommer sällan; några enskilda jordägare vid Brosjön
hysa intresse för utdikning av densamma.

2 Södra Ny. Nyodlingar ge i regel rika skördar, men förekomma ganska
l. 2 sällan; alls icke. Den odlade jorden skötes väl, medan skog får växa på den
andra.

1 Huggenäs. Förekommer icke.

2 Kila. Sällan, enär lämplig mark saknas och fördelarna icke motsvara kostl
3. i naderna; för åtskilliga år sedan sänktes ett par sjöar; skyldigheten att odla den

l 3. torrlagda jorden har uppfyllts; marken, som blev ganska dyrbar, är blott delvis

3 odlad, beroende på att vid större vattentillflöde vattnet stiger till sin gamla höjd.

1 Tveta. Nyodlingar förekomma icke numera å några som helst jordbruk,
emedan ingen nu vill bruka mera jord än den, som är uppodlad.

2 Holmedal. Småbönderna här visa stort intresse för nyodling, de odla allt,
som är brukbart på sina egendomar.

12. Västra Fågelvik. Nyodling icke nämnvärt.

3 4 5. 1 2. Töcksmark. Numera icke; åtminstone icke av någon betydelse, den bästa
och lämpligaste jorden redan odlad; på grund av brist på arbetskraft och höga
arbetslöner ägnar man sig huvudsakligen åt skötsel och förbättring av den redan
odlade jorden.

12 3. Öster vallskog. Så väl ägare som arrendatorer nyodla.

1 2 34. 2 3 4. Karlanda. Mycket få nyodlingar på senare tid, de flesta av småbrukare;

13 4. 3. *3 4. på bolags-, även å större, * medelstora, egendomar har i stället redan odlad åker
utlagts till skogsmark.

12 3. 4 Blomskog. Nyodlingar i ringa skala, endast av självägande småbönder; i
den mån odlingsbar jord finnes och man önskar sig mera åker.

123. 2 3. 2 Silbodal. Nyodlingar i enstaka fall, företrädesvis av småbönder; stundom

3 även hos innehavare av annan jord förvånansvärt intresse; större jordbrukare företaga
ej nyodlingar.

i Skillingmark. Då industrien mer och mer tilltager och arbetsprisen väsentligt
höjts, torde inga förutsättningar för nyodlingar mellan de trånga och små
jordlägenheterna finnas; bristen på kommunikationer bidrager härtill.

4 Järnskog. Icke i större skala; en och annan rutinerad jordbrukare slår sig
emellertid på sådana, möjligtvis för att i framtiden få valuta härför; de, som
nyodla, ha vanligen sina egendomar i så hög kultur, att de gott kunna mäta sig
med bolagsjorden.

1 2 3 4. Käla. Någon nämnvärd nyodling förekommer icke.

1 2 3 4. Eda. Störst hos småbönder och lägenhetsinnehavare.

12. 2 3. Arvika landskommun. Nyodlingar förekomma icke; undantagsvis, på mindre
jordägares mark.

i Ny. Nyodlingar sällsynta av brist på arbetskraft; arbetare, som genom ägostyckning
blivit självägare, uppodla till potatisland och fruktträdsplanteringar
omkring sin bostad.

Frågan 19, huvudinnehåll: intresset för nyodlingar på olika slag av jordbruksfastigheter;

jämförelse mellan olika ägares jordbruk.

FRÅGAN 19. SOCKEN OM RUI).

283

Åtgå. Det, som kan löna sig att odla, är uppodlat. •>

Gunnarskog. Blott i mindre omfattning, för det mesta å böndernas egen- i
domar; småbönder och småbrukare äro de enda, som visat något intresse härför, r.
de Övriga ha nog och övernog med jord.

Bogen. Mest hos småbrukare. 3 4.

Brunskog. Nyodlingar å egen jord, ibland även av arbetsamma brukare å 1
andras; flera indelta soldater ha varit föreslagna att erhålla belöningar för odlingar
på sina torp.

Mangskog, Bonden nyodlar, bolagsarrendatorn förminskar åkerjorden. 1234.

Boda. Nyodlingar numera endast i obetydlig omfattning; i de flesta fall på 14. 2
de minsta brukningsdelarna, mera sällan på de större, * mindre beroende på bri- *2 4.
stande intresse än brist på arbetskraft.

Sunne. Någon liten utvidgning av den gamla jorden. 5

Ostra Emtervik. Störst hos ägaren av den största domänen, därnäst hos 123. 1
småbrukarna; hos de mindre jordbrukarna ringa intresse, hos arrendatorerna intet. 123.

Västra Emtervik. Litet intresse, beroende av brist på arbetskraft. 1

Gräsmark. Nyodling företages numera sällan, på grund av den dyra arbets- 1 2. 2
kraften, ett intensivare jordbruk föredrages; endast småbönder odla upp något; 1
odlingsfond finnes, men anlitas sällan.

Lysvik. Intresse för nyodlingar saknas visserligen icke, men tillgången på 12 3. 3
odlingsbar mark är ringa; pretentionerna på arbetslön för stora för en mindre 13.
jordbrukares förhållanden.

Fryksände. Nyodlingar i högst ringa omfattning. 1 2 3 4 6.

Östmark. Nyodlingar numera mycket sparsamt, * delvis av den orsak, att 1 2. *1
förekomsten av lämplig odlingsmark är ganska inskränkt; att bolagens torpare 14.
och arrendatorer ej företaga några nyodlingar, är en så gott som given sak; i 4
mindre grad har intresse för nyodling visat sig hos småbönderna. Här torde 1
böra anmärkas, att 13 ä 14 socknar i norra och västra Värmland äga odlingsfonder,
vilka ha tillkommit i början av 1850-talet, då särskilt norra Värmland
hemsöktes av en svår hungersnöd, som föranledde K. B. och framstående enskilda
personer att utfärda upprop om gåvor till nödens avhjälpande; sådana kommo i så
riklig mängd, att de icke blott räckte till för avhjälpande av den närmaste nöden
utan lämnade stort överskott; K. B. hade i sitt upprop framhållit, att influtna
penningar skulle, i den mån de ej toges i anspråk för stundens behov, så användas,
att de mer än en gång komme den av nöd ofta hemsökta befolkningen tillgodo;
förslaget löstes på det sättet att av kvarvarande medel — den s. k. gåvomedelsfonden
— K. B, behöll ungefär hälften under egen förvaltning och fördelade andra
hälften till olika belopp mellan ovannämnda 14 socknar; den på dessa överflyttade
delen har använts och användes ännu företrädesvis till odlingsarbeten, har därför
kallats odlingsfonden; denna fond har otvivelaktigt förr verkat till nytta, knappast
numera, synes ha urartat till ett slags låneaffär, och säkert är, att många, även
förmögna, ha erhållit dylika lån i strid med den ursprungliga principen; fondens
båda delar torde nu uppgå till omkring 300 000 kr.

Lekvattnet. Undantagsvis *hos småbönderna, som förbättra och utvidga sina 12349. *1249.

åkerlappar, medan arrendatorer och torpare i allmänhet utsuga sina; en och annan 3

framstående jordbrukare har uppodlat mossar.

284

FRÅGAN 19. BOLAG.

23. 2. 3 Vitsand. Nyodlingar sällan, på bolagsman alls icke; endast en och annan
småbonde nyodlar mindre stycken.

4 Norra Ny. Nämnvärt intresse endast hos sådana, som bilda egnahem.

3 Nyskoga. Någon nyodling av myrjord har av de självägande bönderna före tagits,

dock icke nämnvärt.

2 3 5. 3 Dalby. Nyodlingar företrädesvis hos självägande småbönder; dåliga konjunk turer

lägga stora hinder i vägen för ekonomisk vinst och utveckling av nyodlingar

5 på bolagens mark nyodlas aldrig.

2. 6 Södra Finnskoga. Störst hos enskilda jordägare; nyodling får icke förekomma
å bolagsjord, då man är rädd om skogen; hos arbetare, som lyckats,
komma över myrmark, mycket stort intresse.

i Norra Finnskoga. Lika intresse hos alla.

3 5. Ekshärad. Ibland vid bildandet av egnahem.

3 Gustav Adolf. Intet intresse för nyodlingar.

2. 5 Norra Råda. Nyodlingar ytterst sällan; endast hos lägenhetsägarna, i något

1 enstaka fall hos arrendatorer och självägare; intresse i mån av lämpliga odlingslägenheter.

3 4. 12. Sunnemo. Nyodlingar sällan; förekomma varken på fastmark eller myrmark.

2 Nyed. Nyodlingar i ringa omfattning, endast hos småbönder, som utvidga

4 sin intill mossar belägna jord; tomtjord i närheten av järnvägsstationerna Molkom
och Lindfors nyodlas i stor utsträckning till trädgårdar och planteringsland,
vilka lämnat goda skördar.

> 3. 45. 4 Älvsbacka. Förekommer icke; sällan; föga intresse, på de senare 20 åren ha
självägande uppodlat något, bolag och arrendatorer intet.

Bolag.

Uddeholms a. b. Det största intresset för nyodling finnes hos de minsta
jordinnehavarna, antingen dessa äro självägare eller arrendatorer.

A. b. Mölnbacka-Trysil. Nyodlingar synas i allmänhet vara ytterst få,
och under bolaget ha ej några sådana företag bedrivits på det senaste decenniet.

Billeruds m. fl. a. b. I enstaka fall kunna mindre nyodlingar i omedelbar
närhet av jordbruken förekomma, så väl å bolags som enskilda marker.

A. b. Edsvalla bruk. Intresse för nyodlingar förekommer endast i ringa
utsträckning.

A. b. Rämen-Liljendahl. Nyodlingar förekomma nästan aldrig.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. Intet intresse härför.

Forshaga Sulfit a. b. Nyodlingar förekomma nästan ej på bolagets marker,
enär på de flesta torp o. d. all odlingsbar jord redan förut är upptagen till
åker; för uppbrytande av mark till nybygge förefinnes knappast intresse.

Frågan 19, huvudinnehåll: intresset för nyodlingar på olika slag av jordbruksfastigheter;

jämförelse mellan olika ägares jordbruk.

FRÅGAN 19. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

2 85

Lesjöfors a. b. Något större intresse för nyodlingar förefinnes ej, enär
jordbruket är så litet lönande.

Hellefors bruks a. b. Intresset för nyodlingar är ej nämnvärt varken å
bolagsjord eller å bondejord.

Gustaf sfors fabrikers a. b. Nyodlingar tänker man icke mycket på, så
länge den redan odlade jordens avkastning kan höjas.

Persbergs fn. fl. Grufbolag. A bolagens områden är all odlingsbar jord
redan sedan gammalt tagen i bruk, till följd av äldre tiders sed att delvis avlöna
även industriarbetare in natura.

Gravberg skovens a. s. Intresset för nyodling är högst obetydligt.

Katrinefors a. b. Nyodlingar förekomma icke.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. Intresset obetydligt.

Holmerudsfors a. b. Något allmänt intresse för nyodlingar kan ej sägas
hava visat sig; där det i enstaka fall förekommer, är det dock hos självägande
småbönder.

Backetorps kvarn- och sågverks-a. b. Intresset för nyodlingar är ganska
ringa.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström. Nyodlingar äro, med jordbrukets bärighet här,
meningslösa, om ej särskilda förhållanden tillstöta; vid Bosjö gård ha sådana
verkställts i samband med torrläggningen, och genom Lindfors-Bosjö järnvägs tillkomst
torde en del nyodlingar vara att förvänta.

Visnums-Kils m. fl. socknar: Hugo Berger. Nyodlingar förekomma mycket
sällan.

Nor: Olof Andersson. Nyodlingar mycket sällsynta nu för tiden; skötes den
redan odlade jorden väl, anses avkastningen bli större, dessutom saknas tillfälle
till nyodling, då det är brist på jordbruksarbetare.

Bro: H. v. Axelson. Nyodlingar förekomma i allmänhet icke.

Bro: F. M. Mohn. Nyodlingar förekomma icke, då det är allt för dyrt att
odla till nuvarande dagsverkspriser.

Silbodal: Olof Danielsson. Nyodling ej i nämnvärd grad.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. Intresset härför störst hos småbönder och
egnahemsbrukare.

Ekshärad: Daniel Jonasson. Intet intresse för nyodlingar.

Ekshärad: P. J. Ekblom. Med nutidens arbetspriser, jämförda med priset
å jordbrukets alster, ställer sig odlingskostnaden, i synnerhet å stenbunden mark,
för hög; företagen visa sig icke lönande; detta sakförhållande utesluter icke, att
här och där, både hos större och mindre jordbrukare, åkern årligen ökas något
på ängens bekostnad, då de lokala förhållandena för sådan utvidgning äro gynnsamma.

286

FRÅGAN 19. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Färnebo härad. Intet synnerligt intresse för nyodlingar,
beroende på den odlade jordens ringa avkastning och dyrbara arbetslöner; de
nyodlingar, som förekomma, verkställas i allmänhet av sådana, som hava inköpt
smålägenheter till egnahem.

Kronolänsmannen i Ölme och Vase härads distr. Nyodlingar nästan uteslutande,
då det är fråga om att bilda egnahem i närheten av järnvägsstationer
och mera bebyggda platser; undantagsvis förekommer det, att självägarna söka
utvidga den redan under plog liggande jorden.

Kronolänsmannen i Visnums härad. Nyodlingar förekomma icke.

t. f. Kronolänsmannen i Karlstads härad. Nyodlingar mycket ringa och
endast av mindre jordägare.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad. Nyodlingar förekomma icke.

Kronolänsmannen i Näs härad. Intresset ringa, visar sig knappast hos
andra än lägenhetsägare.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. Nyodlingar nästan aldrig
på senare åren, beroende på bristande arbetskraft och för högt uppdriven dagspenning,
då sådan odling icke lönar sig; någon enstaka gång kan förekomma, att
en bonde, som har egen arbetskraft, d. v. s. vuxna söner och döttrar, upptager
någon gammal igenväxt odling, men att någon bryter mark, där skog växer, förekommer
icke; det anses löna sig bättre med skog, då sådan i oländig mark vill
växa, än att lägga sådan jord under plog; de jordegendomar, som innehavas av
Saugbrugsforeningen, kunna icke bliva mönsterbruk, då arrendatorerna, som erlägga
ett obetydligt arrende jämte utskylder och onera för gården, förbundit sig att
verkställa skogskörslor om vintern vid utdrivning av skogarna på hemmanet och
sålunda icke hinna med detta arbete å jorden; Saugbrugsforeningen låter ofta
en del till skogen gränsande marker växa igen med skog, samt låter överallt
uppdika och torrlägga skogarna, där så anses nödigt, vadan detta bolag, som
aldrig skövlar skogen, utan sköter densamma på ett utmärkt och rationellt sätt,
får från sina skogar en stor avkastning årligen.

Kronolänsmannen i Jösse härads östra distr. Nyodlingar i allmänhet icke
och endast av självägande bönder.

Kronolänsmannen i Jösse härads västra distr. Nyodlingar ytterst sparsamt
inom distriktet; där sådana äga rum, utföras de av ägare till mindre fastigheter.

Kronolänsmannen i Älvdals härads nedre tingsl. Nyodlingar ytterst sparsamt,
endast i närheten av de i orten belägna större fabrikssamhällena förekommer
någon mindre nyodling i samband med uppförandet av bostadslägenhet.

Kronolänsmannen i Norra Ny och Dalby socknar. Myrodlingar under de
sista åren, huvudsakligen å enskilda jordägares mark.

Frågan 19, huvudinnehåll: intresset för nyodlingar på olika slag av jordbruksfastigheter;

jämförelse mellan olika ägares jordbruk.

1’RAGAN 19.

HUSH.-SÄLLSKAPETS UN DE It TYDANDE TJÄNSTEMÄN.

2fS7

Kronolänsmannen i Norra och Södra Finnskoga samt Nyskoga socknar.
Nyodlingar mycket sparsamt, ingen nämnvärd skillnad mellan de olika slagen av
jordbruksfastigheter.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. östra distr. Nyodlingar
i ringa omfattning, ägarna av de större egendomarna visa i allmänhet
största intresset.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. västra distr. Intresse
endast hos dem, som innehava mindre jordbruk (småbönder).

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi. Intresset ej stort.

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Ordf. i premieringsnämnden för mindre jordbruk. Intresset stort, ofta
alltför stort, enär mången gång brytes jord, som icke borde odlas.

Frågan 20.

Förekommer i orten:

a) att jordbruket ä brukningsdel av bolagsjord, större eller medelstora enskilda

egendomar, småbondejord eller statens, kommunens eller allmän inrättnings
jord helt nedlagts och av vilken anledning?

b) att å sådana egendomar mindre odlingar helt nedlagts och av vilken anled ning?

Kan odlingens nedläggande särskilt anses uppenbarligen betingat
därav, att odlingen ej ägt det odlingsvärde, att jorden med fördel kunnat
brukas ens av någon, som saknar andra utvägar till försörjning?

Sockenombud.

2 Nordmark. ’) a) Avlägsna torpställen nedläggas så väl av bolag som av enskilda
större jordägare; folket vill hellre till industrisamhällen och städer, emedan
bättre utkomst och mindre arbetstid där kan betingas än vid jordens skötsel.

1 2 3 6. Råmen. a) Förekommer icke.
b) Torde icke förekomma.

1 Brattfors. a) En del brukningsdelar av bolagsjord ha helt nedlagts, antingen
beroende på det avlägsna läget inne i skogen med så gott som ingen väg, då
sådan ansetts för dyr att anlägga, eller i ett antal fall, då familjerna varit starkt
behäftade med lungsot, så att ingen velat bo i husen efter dem.

12 5. 4 Gåsborn. a) Har icke förekommit; tvenne hästtorp å bolagsjord, 2 resp.
3 har, nedlagda, emedan byggnaderna fått förfalla; jorden har icke upplöjts på
c:a åtta år.

134; 3 Kroppa; Lungsund. Förekommer icke.

12 3. Ölme. a) Icke nämnvärt.

2 b) Förekommer icke.

i Varnum. Förekommer icke.

l Visnum. a) Torde icke förekomma.

b) Någon gång, då de ansetts icke löna sig.

l Visnums-Kil. Ett eller annat avlägset torp nedlagt, då ej brukare kunnat
erhållas.

>) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FRÅGAN 20. SOCKENOMBUD.

280

Rudskoga. a) Förekommer icke i nämnvärd omfattning; förekommer icke. 3. i 2.

b) Då något förut odlat område nedlagts, är anledningen, att jorden ej ägt 3
så stort odlingsvärde, att dess upprätthållande lönat sig. Förekommer icke. i 2.

Nysund. a) Torde ha förekommit på grund av avlägset läge, dåliga kom- l
munikationer och ringa arbetsförtjänst. Förekommer icke i värmlandsdelen. 2

Södra Råda. a) Förekommer icke. i 2 3.

b) Mindre odling på ett och annat ställe nedlagd, då den icke lämnat ens
nödtorftig avkastning.

Vase. a) Förekommer icke. 12.

b) Omkring 1 har åkerjord, tillhörande medelstor egendom, har helt ned- 2
lagts på den grund, att den icke ansetts ha något som helst odlingsvärde.

Alster, a) Förekommer icke. 123.

b) Mindre odlingar, illa belägna, varå skogsbruk ansetts mera lönande, hava 1
nedlagts.

Ostra Fågelvik. Förekommer icke. 123.

Stora Kil. a) Förekommer icke * numera, men under tiden för jordbrukets 134. *1
svåraste betryck under 1880-talet nedlades betydande områden åkerjord, som
igenväxte med skog.

b) Förekommer någon gång, beroende på olämpligt läge 0. d.

Frykerud. Förekommer icke. 1234.

Orre ZJllerud. a) Förekommer å bolagsjord; under de sista fem åren ha 35. 3
bolagen efter inköp av större egendomar avskilt huvudgården med därtill utstyckad
jord och utlagt det övriga av åkerjorden till skogsmark; bolagsjord har 5
utlagts, ehuru den varit så bördig, att sådd av skogsfrö icke varit lönande, utan
plantering av sexåriga plantor har måst äga rum; sålunda har ett markägande
bolag utlagt å tre av sina egendomar c:a 50 har åker å vardera samt å en c:a 70
har; motivet är önskan att erhålla skogsmarker, icke någon dålig beskaffenhet 3 5. 3
hos jorden; å medelstora egendomar ha brukningsdelar nedlagts, emedan arbets- 5
kraften blivit för dyr; en del torp ha nedlagts på grund av dåliga hus, vilkas 1
iståndsättande till följd av de låga arrendena icke ansetts ekonomiskt.

b) Så väl större som mindre odlingar ha nedlagts, dels på grund av avlägset
läge, dels, särskilt i fråga om bolagsjord, av önskan att erhålla skogsmark; jord, 5
som blivit utlagd, har i allmänhet varit av bästa beskaffenhet.

Ransäter. a) Förekommer icke. Endast mindre brukningsdelar ha utlagts 25. 1
till skogsmark och då sådana, som legat avlägset, med jord av dålig beskaffenhet.

b) En del ägor ha utlagts till skogsmark, då antagligen skogen för ägarna — 5
bolagen —■ har större värde än den beräknade arrendeavgiften.

Nedre Ullerud. a) Förekommer icke. 14.

b) Jord, där skogsbruk giver större avkastning; i allmänhet av brist på 14! 2
förlagskapital.

Karlstads landskommun. Förekommer icke. 1

Grava, a) Av bolagsjord har en hel brukningsdel, med utmärkt jord, ned- 3
lagts och tre andra torde nog snart nedläggas; husen å dessa tre torp ha fått
fullständigt förfalla och uppruttna, och i närheten av dessa torp har en plantskola
anlagts; å en statens egendom har en brukningsdel på omkring 10 ä 12 har med 1
utmärkt god jord igenlagts till skog och bostaden fått förfalla för att slutligen
helt borttagas. Förekommer icke i trakten.

Jordundersökningens beiänkandcn. III.

290

FRÅGAN 20. SOCKENOMBUD.

3 b) Å bolagsjord bär en del mindre odlingar på skilda platser fått förfalla,
enär de haft mycket olämpligt läge, så att ingen velat arrendera dem.

12 3. Hammare. Förekommer icke.

2. i Nor. a) Förekommer icke. Endast en brukningsdel, ett torp, å bolags jord

torde ha helt nedlagts på grund av sin avlägsenhet från huvudgården och
den besvärliga vägen dit.

b) En eller annan liten teg vid skogsbrynet här och där nedlägges, emedan
jorden ej äger det odlingsvärde, att den med fördel kan brukas, men detta är
undantagsfall och knappast nämnvärt.

12. 3 Segerstad. Förekommer icke. En hemmansdel, några backstugor och något
odlad jord utlagda till skogsmark av okänd anledning, möjligen beroende på
jordens sämre beskaffenhet.

13. Grums, a) Förekommer icke.

3. i b) Förekommer icke; är något utlagt, beror det på, att jorden saknat odlings värde.

12 4. Borgvik. Förekommer icke.

l. 2 3. Ed. a) Några mindre torp, tillhörande bolag, ha nedlagts; samma öde
12 3. torde förestå en del andra; anledningen härtill: avlägsenhet från huvudgården,
knappast farbara utfartsvägar, jordens dåliga beskaffenhet, brist på arbetskraft,

2 3. i

f den långa värnplikten; jordegendom tillhörande enskild ägare har icke nedlagts.

2 Gillberga. a) Förekommer i fråga om många små torp och förpantningslägenheter
på grund av avlägset läge och besvärliga kommunikationsförhållanden;
vägarna till platser med arbetsförtjänst bli för långa och besvärligheten vid
anskaffandet av andra livsförnödenheter än dem, som fås ur jorden, för stora.

2. i Långserud. a) I mindre utsträckning. Förekommer icke.

b) Förekommer högst obetydligt, såsom då något avlägset, i skogen liggande

2 skifte besåtts med skog eller planterats; å ett hemman har pa ett 30-tal år den
odlade jorden lagts för fäfot och byggnaderna fått ruttna ned.

[ 2 3. Stavnäs. a) Några bolagstorp och utägor, som icke löna sig att bruka, under
senare tider nedlagda samt besådda med skog.

*2 b) Avsides liggande odlingar anses ej bära sig, *på grund av kostnader för

3 dikning, stängsel och brukning; i allmänhet är det för dyra villkor och för dåliga
utkomstmöjligheter för resp. torpare.

2 Högerud. a) Ett litet jordbruk har nedlagts på grund av ägarens vistelse
i Norge.

l b) Förekommer å medelstora enskilda egendomar, anledningen långa och.
besvärliga transporter av gödsel och fourage samt stängselkostnader.

3. 4 Glava. a) Icke i nämnvärd omfattning; börjar tendera åt det hållet, att odlade

och bebyggda platser göras öde.

3. 4 b) Vid Hillringsberg ha odlingar nedlagts; anledning till nedläggning torde
nog vara den, att det anses mera lönande att få skog på vissa platser.

l Värmskog. a) Förekommer icke.

b) Å jämförelsevis större fastigheter av den anledning, att de till följd av
beskaffenhet och läge ej kunnat brukas med fördel.

Frågan 20, huvudinnehåll: förekommer a) att jordbruket å brukningsdel helt nedlagts;,

anledningen därtill; b) att mindre odlingar helt nedlagts; anledningen därtill?

FRÅGAN 20. SOCKENOMBUD.

201

Svanskog. Förekommer icke.

Millesvik. a) Förekommer icke.

Obetydligt; har förekommit, da de ansetts båttre passa för skogsodling, i

Olserud. a) Förekommer icke.
b) Förekommer i något enstaka fall.

Botdsäter. a) Förekommer icke.

b) Förekommer i några få fall på grund av jordens ringa odlingsvärde och
odlingens avlägsna läge.

By. a) Förekommer icke.

b) Här och var vid både stora och medelstora jordbruk, beroende på folk- 2
brist och därmed följande för höga driftkostnader.

Bro. a) Några avlägset från huvudgården liggande torpställen och små- i
lägenheter hava utlagts till betes- och skogsmarker.

Södra Ny. a) Sådan jord, som anses för dålig att bruka, nedlägges till 2
skogsmark genom plantering och frösådd. Förekommer icke. l

b) Förekommer, då de icke kunnat betala nutidens högre driftkostnad.

Huygenäs. Förekommer icke. ,

Kila. a) Har icke förekommit. Endast torpställen och förpantningar ha i
nedlagts.

b) Har ej visat sig ekonomiskt att hävda den jord, som nedlagts; allmänt i
klagas, att med de dryga kostnader, som numera äro förenade med jordbruk,
särskilt på grund av de höga arbetsprisen, är det mycket svårt att existera;
skulle arbetspriset ytterligare stegras, har man att befara, att många komma att
nedlägga jordbruksdriften.

Sillerud. a) Förekommer icke. 3

b) Förekommer så väl å bondejord som å bolagsegendomar, att å utskiften i
och mindre lotter uppodlad jord måst nedläggas till skogsbruk till följd av för
höga arbetskostnader, brist på arrendatorer eller i förhållande till arbetslönerna
för ringa avsättning med låga priser på jordbruksprodukter; torplägenheter ha 3
under de senaste 50 åren utlagts till skogsmark, och det i så stor utsträckning,
att 5/eoav torparna försvunnit; orsaken är, att läget varit långt borta i skogarna,
där någon myr jämte intillvarande stenbunden backe odlats, men av nutidens
människor övergivits, emedan de varit besvärliga att bebo för dem, som måste
söka sig arbete å annat håll, och omöjliga att utvidga, så att jordbruket på stället
kunde lämna arbete och försörjning åt en familj.

Holmedal. a) Där lägenheter nedlagts, har det varit på bolagsjord, som i
avsetts för skogsodling, då jorden ej ansetts äga tillräckligt odlingsvärde; å Saug- 3
brugsforeningens egendomar har jordbruket å stora brukningsdelar nedlagts samt
även å större egendomar, som utlagts till skog; goda egendomsdelar ha nedlagts,
vilka med fördel kunnat brukas av andra, som ingen jord hava; även å 2
en egendom, tillhörig ett svenskt bolag, är jordbruket delvis nedlagt och barrskog
börjar växa på åkrarna.

Västra Fågelvik, a) Förekommer icke. i

b) Mindre åkerlyckor här och där utlagda till skog, enär de genom skifte i
kommit att ligga så avlägset, att odling icke ansetts lönande, eller då jorden
varit allt för mager.

292

FRÅGAN 20. SOCKENOMBUD.

8 5. Töcksmark. a) Förekommer icke.

1 2 3 4 5. *3 5. b) I några fall mindre odlingar — * tillhörande bolag, staten och enskilda —
*12. 3 5. beroende på olämpligt läge, * dålig jord, saknad av åbyggnader; nedläggandet beror
icke på frånvaron av odlingsvärde.

12 3. Östervallskog. a) Förekommer icke.

1234. 12 3. Karlanda. a) Å en mindre bolagsegendom jordbruket helt nedlagt; skog

2 planterad, på grund av jordens dåliga beskaffenhet.

2. 13 4. 4 b) Förekommer icke. Odlingar ha helt nedlagts, på grund av ägarnas ovilja
mot att skaffa tillräckligt arbetsfolk för jordens brukande; jorden å nämnda
l odlingar av lika god beskaffenhet som den övriga brukade jorden. På 1850-och 1860-talen förekom på en del ställen odling av skogsmyrar, vilka numera i
allmänhet äro utlagda och planterade med skog, emedan deras brukning var förenad
med allt för betydande omkostnader för hägnader och transport utan vägar genom
kuperad skogsterräng, och de i allmänhet voro olämpliga såsom självständiga
brukningsdelar.

1 Blomskog, a) Icke ovanligt å bolagsjord, som vanligtvis inköpts för skogens
skull för billigt pris; den öppna åkerjorden lämnar en för bolagen obetydlig skörd.

2 3. b) Mindre goda och sämre belägna åkrar och gärden ha på flera ställen
*2 utlagts till skogsmark, * i synnerhet å bolagsjord, emedan arbetskraften är för

3 dyr, så att åkern ej räntar sig; bolagen önska få så mycken skog som möjligt, Saugbrugsforeningen
har utlagt delar av brukad jord, som kunnat tjäna till en familjs

4 försörjning; i allmänhet har eller kunde nedlagd jord genom arbete erhållit samma
odlingsvärde som den övriga å gården.

2. 2 3. Silbodal. a) Endast å mindre lägenheter; då de gamla innehavarna dött, ha
mestadels deras avkomlingar varit emigrerade, varför hemmen ödelagts.

2 b) Förekommer å så väl bolags- som enskilda egendomar på grund av avskilt
2 3. läge, sämre jord, mindre arbetskraft o. d.; jorden torde haft något odlingsvärde.

12. Skillingmark. Förekommer icke.

1 2 3 4. Järnskog, a) Förekommer icke.

12 3. 4 b) Förekommer icke. Rösiö har rätt, när han säger, att ingen har så dålig
jord, att den icke lönar sig att bruka, frågan är att bruka den rätt.

1 2 3 4. Kola. Förekommer icke.

4. 1 2 3 4. Eda. a) Ingen större brukningsdel nedlagd; endast några avlägset belägna
3. 2 mindre skogstorp, för små att avsöndra såsom småbruk; bättre bärgning erhålles
vid industrien.

3 4. *3 b) På avstånd från huvudgården belägna — * på grund av jordens beskaffen*3
het mindre lönande — odlingar nedlagda, * emedan de varit för små.

6 Arvika landskommun, a) Å avlägset liggande torp; innehavaren har antingen

3 rest till Amerika eller tagit anställning vid industrien; i enstaka fall, då till följd
av jordens beskaffenhet det icke lönar sig med jordbruk, besås marken med skogs l

2. frö. Förekommer icke.
l 3. b) Förekommer icke.

i 2. l Ny. Förekommer icke, med undantag av s. k. sandmoar och jord av sämre
beskaffenhet, vilka icke löna sig att bruka till följd av hög dagspenning och brist
på arbetare.

Frågan 20, huvudinnehåll: förekommer a) att jordbruket å brukningsdel helt nedlagts;

anledningen därtill; b) att mindre odlingar helt nedlagts; anledningen därtill?

l-KÅGAN 20. SOCKENOMBUD.

293

Älgå. a) Förekommer icke. x 2.

b) Förekommer, då det ej lönat sig att bruka dem; ett avlägset soldatställe 2. 1
för två år sedan igensått med skogsfrö.

Gunnarskog. a) Å bolagsegendomar — *även å större enskilda jordägares och 1 4 5 6. *5
kommunens jord — förekommer, att jordbruket å en stor del torp o. d. nedlagts,
emedan de varit avlägset belägna, så att utkomstmöjligheterna varit mycket små 4 5. t
och stor brist på folk för deras skötsel varit rådande, även emedan bolagen ha 1 5.
sitt intresse riktat på skogens utnyttjande och därför icke ägna någon egentlig
uppmärksamhet åt jordbruket; jorden har alltid haft något odlingsvärde. Före- 5. 2
kommer icke.

Bogen, a) Å bolagsjord har jordbruket till större delen nedlagts; där, lik- 234. 1
som å statens egendom, ha under årens lopp särskilt mindre torp lagts öde;
orsaken torde vara, att bolagets intresse endast går ut på att producera skog, 2
samt * att jordbruk i större skala näppeligen torde bära sig i denna avlägsna, på *2 3 4.
kommunikationer vanlottade ort; orsaken har uppgivits vara, att man icke vill 1
“odla fattighjon11; i några fall torde odlingarna ha varit av så ringa värde, att
de icke med fördel kunnat brukas.

Brunskog. a) Förekommer icke. Borgviks a. b. har brukare å samtliga 12. 5
sina egendomar; i minst två fall ha hemmansdelar, på vilka en familj förut haft
god bärgning, försålts till sockenmän och ligga nu obrukade.

b) Att avlägset liggande mindre åkrar eller ängar utlagts förekommer i 1 2.
enstaka fall, beroende på att skörden på dessa icke betalar hägnads- och brukningskostnaderna;
dylik jord, som av en jordbrukare icke kan med fördel brukas, 2
kan icke heller vara till nytta eller gagn för den, som icke har några andra
utvägar till sin försörjning.

Mangskog. a) Å flera bolagsegendomar har skogskultur företagits å den 1234.
odlade jorden.

b) Arrendatorn har ej haft tillräcklig arbetskraft att sköta allt, därför ha 4
odlingar nedlagts; jorden har dock ej saknat odlingsvärde; bolagen önska se endast 1234. 2
skogskultur på sin jord.

Boda. a) Förekommer icke. 2

b) Endast några mindre och avsides belägna magra jordstycken, tillhöriga 124. 2 4.
bolag.

Sunne. å) Förekommer icke. 12345.

b) Torde icke förekomma; all odlingsbar jord lönar sig att bruka, om den 5
skötes på ett rationellt sätt.

Ostra Emtervik; Västra Emtervik. Förekommer icke. 123; 1

Gräsmark, a) Åtskilliga brukningsdelar tillhörande bolagsjord, någon enstaka 12. 2
tillhörande enskilda ägare av större eller medelstora egendomar, ha nedlagts;
sällan nedläggning å småbondejord.

b) Några mindre odlingar å frostländig myrjord samt å mera ofruktbar fast- 1 2.
mark ha nedlagts till betes- och skogsmark, emedan de haft ett ofördelaktigt
läge och det varit svårt att få brukare till desamma.

Lysvik. a) Förekommer icke, utom å några enstaka skogstorp med anled- 1234. 24.
ning av jordens allt för dåliga beskaffenhet.

b) Förekommer icke.

Fryksände. Förekommer icke.

1 2 3 4 5 6.

294

FRAGAN 20. SOCKENOMBUD.

2. 13 4. Östmarlc. a) Några dåliga torplägenheter ha nedlagts; icke sällan nedlägg 1

4. 3 ning å bolagsjord; å annan jord i några få fall; småbondejord har aldrig nedlagts.

2 Orsaken till nedläggandet är den, att bättre utkomst kunnat vinnas på annat håll;

1 antingen ha brukare icke kunnat erhållas, vanligen beroende därpå, att husen
förfallit och ägaren icke vill underhålla eller sätta dem i stånd, vilket blir

*3 4. arrendatorn för dyrt, då han ofta ej ens får husbehovsskog, * eller att bolaget

3. i föredrager låta växa skog, då det ej kan få lämpligt arrende. Ett antal brukningsdelar
finnas, som knappast torde förtjäna att upprätthållas, detta gäller
vissa högre belägna avlägsna platser “på bergen“; ifrågavarande brukningsdelar
ha tillkommit på en tid, då man mindre levde på jordbruk än på boskapsskötsel
och “fallråg“; skogen nedhöggs och brändes, varefter såddes råg i “brännorna“,
god och någorlunda stenfri skogsmark röjdes till ängar, som i början lämnade
rikligt gräs, ängarna blevo med tiden allt sämre, och numera lönar det sig föga
att inbärga det magra, sparsamt växande gräset därå; de ha också till två tredjedelar
ungefär och mera utlagts till skogsmark; detta brukningssätt var bra för
sin tid, då kunde å egendomar, där nu födas högst 4 ä 5 kor, hållas 15 ä 25,
men åkern gav litet.

b) Att mindre odlingar nedlagts ser man ganska ofta, vartill anledningen
uppenbarligen varit, att jorden ej kunnat med fördel brukas; i de nedlagda

4 odlingarnas ställe ha upptagits nya, bättre belägna och mera givande ; odlings
nedläggande kan endast i undantagsfall anses betingat av att odlingen ej ägt
odlingsvärde.

6. 8 Lekvattnet. Å bolags och större skogsspekulanters jord; å en enskild
egendom, som innehaves av skogsspekulant, föreligger betydande vanhävd och
nedläggning av jordbruket till vissa delar, så att ej ens höet bärgas, utan har det
förekommit att detsamma fått stå ute och förfaras; även i andra fall förekommer,
att åkrarna äro övervuxna med videbuskar, ogräs o. d. å de vackraste gårdar, på
samma gång som fattiga arbetarefamiljer, vilka velat arrendera, mötts av omotiverad
1 2 3 4 9. vägran. Åtskilliga mindre lägenheter ha redan nedlagts och många stå obebodda,
1 234 6 9. befolkningen har till största delen emigrerat till Amerika; jordens odlingsvärde
*1 23 4 9. har varit för litet, * jordbruken för små och för avlägset belägna; när husen börjat
bli gamla och bristfälliga, har ägaren icke ansett sig i stånd att bygga nya, utan
sålt fastigheten till någon skogsspekulant, ofta till mycket låga priser; denne har
avverkat skogen så långt det varit ekonomiskt, ingenting har underhållits och om
några år har skogen tagit överhand; på så sätt ha många ödegårdar uppstått;

7 jordbruket i fjälltrakter har nedlagts, beroende på att det är omöjligt att livnära

5 sig där på bara jordbruk. Nedläggning av jordbruk förekommer icke.

2 3. *3 Vitsand. Åtskilliga skogstorp, särskilt bolags, fullständigt nedlagda, * flera

mindre bolagslägenheter ligga nästan för fäfot, då ingå förbättringar vare sig av

2 hus eller jord företagas; orsaken torde vara långa avstånd till bygden samt dåliga
vägar.

2 4. Norra Ny. Någon mindre bit, som varit alldeles oduglig till odling, nedlagd.

3 Nyskoga. a) En del bolagsjord är helt nedlagd, en del brukas i avsikt att
nedläggas.

b) Å prästgården, som förr utgjordes av trenne bondgårdar med en uppsättning
av 1 ä 2 hästar, 8 å 10 kor och en del får å varje gård, är jordbruket

Frågan 20, huvudinnehåll: förekommer a) att jordbruket å brukningsdel helt nedlagts

anledningen därtill; b) att mindre odlingar helt nedlagts; anledningen därtill ?

KKÅGAN 20. BOLAG.

2 it 5

nu så nedlagt, att den knappast kan föda 1 häst och 7 eller 8 kor, varav framgår,
att mycken jord nu ligger till ingen nytta.

Dalby, a) Icke i nämnvärd grad; icke å mindre egendom, som brukas av 3 4
ägaren; brukningsdel, tillhörig bolag, har nedlagts på grund av att det ej varit
lönande att odla jorden.

Södra Finnskoga. a) Förekommer icke. 2 6

b) Förekommer icke. Att jorden å avsides liggande svårtillgängliga orter 2 5
nedlägges, är icke så underligt, betänkligare att sådant förekommer mitt i byn;
centralt liggande jord skötes bättre än mera avsides belägen; mången skulle vara
glad över att få en avsides belägen torva att odla.

Norra Finnskoga. Förekommer icke. i

Ekshärad. Torde icke förekomma. 3 5

Gustav Adolf, a) Förekommer icke. 12

Norra Råda. a) Har icke förekommit, om man undantager en del bruk- 2 5
ningsdelar, som för några år sedan besåddes med skogsfrö, på grund av konflikt
mellan brukarna och jägmästaren, förfaringssättet förbjöds dock snart av bolaget;
några brukningsdelar av bolagsjord nedlagda, emedan skog med större fördel 3
kunde planteras; av småbondejord brukningsdelar nedlagda på grund av för liten
arbetskraft, jordens dåliga beskaffenhet och avsides belägenhet.

b) I enstaka fall mindervärdig, torr sandjord, ehuru i ytterst liten omfattning, l

Sunnemo. a) Förekommer icke. 12

Ny ed. a) Förekommer icke. i 2

b) Skogsplantering på någon mindre del av den odlade jorden, till stor del i 4
emedan denna legat för långt från huvudgården * eller eljest varit sankt och *4
olämpligt belägen, och därför för dyr att odla; en del bolagsjord skogsodlad, 1.
emedan bolaget är liknöjt beträffande jordbruket, men vill äga mera skogsmark;
bland den jordägande befolkningen råder stark motvilja att frånsälja någon
del, större eller mindre, och var gång sådant ifrågasättes, uppstår prisstegring å
jorden; en lag, som tvingade jordägaren att sälja, vad han icke rationellt kunde
bruka själv, men icke minskade den säljandes jord under en viss areal, skulle
underlätta jordåtkomsten; jordpriset skulle dock fortfarande bli allt för högt, varför
detta måste ytterligare reduceras, sedan komme jordbruket här att bära sig
synnerligen bra.

Alvsbacka. a) Förekommer icke. 12

b) Å bolagsegendom ha enstaka ägoskiften utlagts till skogsmark, då de 2 4
ansetts icke kunna inbringa tillräcklig avkastning.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Endast i få enstaka fall, då jorden varit för svag.
Den som saknar andra utvägar till försörjning, är minst av alla i stånd att upprätthålla
ett så svagt jordbruk, som här avses.

A. b. Mölnbacka-Trysil. I Övre Ulleruds socken förekomma en del utläggningar
av brukningsdelar och har orsaken i en del fall varit mager jordmån,
i andra avlägset belägna ställen med ingen eller dålig väg, en tredje orsak har

. 5

. 6

. 5

3 4.
4.

3 4 5.

5. 4 5.

296

FRÅGAN 20. BOLAG.

vant försäljningar av större egendomar och vid dessa gjorda undantag av mera
avlägset belägna ägor, vilka då utlagts till skogsmark; detta gäller särskilt Evja
gård i ovan nämnda socken; den på dylikt sätt utlagda arealen utgör 153.43
har, omfattar sex stycken brukningsdelar enligt år 1911 i samband med verkställda
skogstaxeringar gjord uppskattning.

Billeruds fn. fl. a. b. a) Å större enskilda eller av enskild sammanköpta
mindre egendomar, där skogen avverkats,, kunna helt utlagda jordbruk, s. k.
skogstorp, anträffas; anledningen till utläggningen är att söka i de reducerade
arbetsförtjänsterna; sedan skogen avverkats, äro de årliga arbetsförtjänsterna med
huggning och körning av virke borta; om bolag förvärvat egendomar av ovan
angivna art, kan det hända, att torpen så länge legat nedlagda, att det vore
förenat med allt för stor ekonomisk uppoffring att upptaga jordbruken igen, ehuru
å desamma bosatta skulle kunna tillförsäkras stadigvarande arbete med diverse
skogskulturarbeten, som erfordras för skogsmarkens försättande i produktivt skick;
i många fall hava vi dock sökt återuppbygga och befolka sådana en gång nedlagda
jordbruk.

b) Sådana mindre odlingar, som nedlagts, kunna påträffas på egendomar av
alla slag oberoende av ägaren; anledningen är vanligen den, att arbetena med
dräneringen äro allt för betungande i förhållande till den avkastning, som dessa
merendels avlägset belägna odlingar kunna bringas att lämna.

Storfors bruks a. b. a) A bolagets områden finnas inga märken efter att
odlad jord under mannaminne utlagts, detta dock med undantag för en mindre
lägenhet och ett fåtal avsides belägna åkerbitar, vartill tillstånd på arrendator
begäran meddelats av bolaget.

b) Utlagd åkerjord enligt a) här ovan torde omfatta c:a 1 har, och är orsaken
frånvaron av odlingsvärde.

A, b. Edsvalla bruk. a) Genom ändrade livsvillkor för befolkningen har brukningen
av egendomar, som tidigare med fördel kunnat brukas, icke blivit lönande
på grund av så väl läge, frostländighet och tungbrukad jord o. s. v. och även
genom rika tillfällen till annan lönande arbetsförtjänst har arbetet på sämre jordbruk
omöjliggjorts; sådana egendomar ha utlagts till skogsmark vare sig de tillhört
bolag eller enskilda, enär arrendatorer till dessa icke kunnat anskaffas.

b) Förekommer; anledningen huvudsakligen enahanda som under a).

A. b. Rämen-Liljendahl. a) Förekommer icke.

b) Små odlingar hava här och var i mindre utsträckning nedlagts.

Saugbrug sfor eningen i Fredrikshald. Av 91 bebodda brukningsdelar ha
i 10 fall utbyte eller sammanslagning i någon mån förekommit och i fem fall ha
av de otjänligaste delarna, som i allmänhet utgjorts av illa belägna torp, utläggning
till skogsmark ägt rum; se frågan 2 mom. c.

Forshaga Sulfit a. b. Av bolagets till större egendomar hörande inägojord
har ej något nedlagts, av torpjord ha endast tvenne torp nedlagts, beroende
därpå att desamma voro belägna så avlägset inne i skogen, att det visade sig
omöjligt att få någon att där bosätta sig; förutvarande innehavare av dessa
torp brukade desamma under en lång följd av år och försörjde sig där nöjaktigt.

Lesjöfors a. b. Något nedläggande av jordbruket å ena eller andra slaget
av egendomar förekommer icke.

Frågan 20, huvudinnehåll: förekommer a) att jordbruket å brukningsdel helt nedlagts;

anledningen därtill; b) att mindre odlingar helt nedlagts; anledningen därtill?

FRÅGAN 20. ROLAG.

297

Hellefors bruks a. b. Å bolagets jord nedlägges icke jordbruk.

Gustafsfors fabrikers a. b. a) Förekommer undantagsvis, på grund av frostländighet
eller dålig jord.

b) Förekommer av samma skäl, ehuru rätt sällsynt.

Per sbergs in. fl. Graf bolag. Givetvis finnas bland den brutna jorden flerstädes
åkerbitar, som ekonomiskt mindre nöjaktigt återgälda på dem nedlagda
arbeten och fördenskull borde utläggas, så har dock ej skett till följd av den
jämförelsevis stora folkmängd, som tillförts trakten genom gruvhanteringens närvaro;
om man sålunda med visshet kan antaga, att ett upphörande med gruvdriften
omedelbart skulle föra med sig en avfolkning ävensom ett nödsakat utläggande
av ett flertal i synnerhet mindre jordlägenheter, torde därav följa, att
det ej är jordbrukets egen förtjänst, att en utläggning av jordbruk hittills icke
förekommit.

Kraft-a. b. G ullsgång-Munkfors. Förekommer icke.

A. s. Lier, Varald & Bogen, a) För en del år sedan reste många
till Amerika, så att enstaka platser blevo lediga, men detta har hänt mindre
under senare år och platserna ha övertagits av andra torpare; orsaken därtill
är bättre arbetsförtjänst och lämpligare villkor för torparna.

Gravbergskovens a. s. a) Sedan bolaget köpt sina egendomar i Södra
Finnskoga, har ej något torp blivit utlagt.

Katrinefors a. b. a) Förekommer icke.

b) Några mindre odlingslägenheter ha, tillfölje årligen tidigt förekommande
frostskador å skörden, måst övergivas, ävensom några mindre torplägenheter,
som visat sig otjänliga för fortsatt odling och som ingen velat arrendera.

Glafva Glasbruks a. b. a) Förekommer icke, tvärt om brist på smålägenheter
för egnahem o. d.

A. b. Kroppstadfors bruk. a) Förekommer å avlägsna små torpställen.

Lundsbergs Fastighets-a. b. a) Om någon egendom av bolagsjord ej brukats,
beror detta på att ingen person velat bruka den på grund av dess svåra läge.

Kohlsäters a. b. a) Fyra å fem stycken små skogstorp äro nedlagda, då
de ligga så långt bort, att ingen kan försörja familj på dem, då torparna ej
kunna få några varaktiga biförtjänster.

b) Förekommer icke.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. a) Förekommer icke.

b) Ja, mindre odlingslägenhet, på grund av dåligt odlingsvärde.

Holmerudsfors a. b. a) Till någon ringa del är det fallet med brukningsdel
av bolagsjord; där det kan sägas förekomma hos enskilda självägare, torde det bero
på att ägaren till en sådan liten lott av omständigheterna sökt sig uppehälle i
Norge och därvid låtit sitt lilla jordbruk mer och mer förfalla.

Backetorps kvarn- och sågverks-a. b. b) Då mindre odlingar nedlagts,
tiar det skett, emedan jorden med fördel ej kunnat brukas ens av någon, som
saknar andra utvägar till sin försörjning.

Fåens Sjösänkning sbolag. Den odlade jorden brukas med obetydliga undantag
; nyodling förekommer föga.

298

FRÅGAN 20. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström, a) Det enda kända fallet är en egendom i
Skålkärn, som skogsspekulanter ägde och vars hus fullständigt förföllo och ägorna
förvildades.

Visnums-Kils m. fl. socknar: Hugo Berger. a) Mindre, avlägset belägna
skogstorp hava flerstädes nedlagts, då det visat sig, att underhållskostnaderna
för dessa överstiga arrendeavgifter och arbetsprestationer; vanligen fordra deras
innehavare att få bruka dem utan avgift och ändock betalning för sitt arbete
lika högt, som andra lejda arbetare.

Nor: Olof Andersson. Intet jordbruk nedlagt utan något litet dagsverkstorp,
som legat så långt från huvudgården, att ingen numera velat bebo detsamma;
det finnes verkligen sådana ställen, som ligga så långt borta i en avkrok,
att ingen i vår tid ville hava dem, om de skulle vara tvungna att bebo desamma
och bruka dem, och sådana ställen anses vara bäst lämpliga för skogsodling; det
är ej så ont om småställena nu, som det var i förra hälften av 1800-talet; de,
som bo i storstäderna torde tänka: om vi hade våra fattiga arbetare där uppe i
skogarna, då skulle det bliva annat utav; dessa skulle ej kunna försörja sig
på sådana ställen, om de också finge dem till skänks.

Svanskog: John Bryntesson. Förekommer icke.

Bro: H. v. Axelson. På en del större egendomar har jord, som ligger långt
bort från huvudgården och är i sämre kultur, i mindre utsträckning nedlagts till
betesmark, varigenom hagmark i stället kunnat utläggas till skog.

Bro: F. M. Mohn. Intet jordbruk nedlagt.

Sidodal: Olof Danielsson; Norra Ny: L. 0. Nordqvist. Förekommer icke.

Norra Ny: Olof Sonesson. a) Torde icke förekomma.

Dalby: Per Persson. Har ej förekommit, att något jordbruk nedlagts.

Ekshärad: Daniel Jonasson, a) Förekommer icke.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) I ytterst få fall och gällt obetydliga arealer med
dålig jordmån, som bättre lämpat sig som skogsmark.

b) Om påbörjade odlingsföretag nedlagts, kan anledningen vara, att odlaren
saknat tillräckligt kapital att fullborda verket eller odlingen blivit för dyrbar eller
marken som åkerjord ej haft det värde, att den förtjänade odlas; att en hem- och
jordlös man velat försöka sin lycka på en sådan jordbit, där ej bättre stått till
buds, är ju möjligt, men något sådant fall är mig icke bekant.

jFrågan 20, huvudinnehåll: förekommer a) att jordbruket å brukningsdel helt nedlagts;

anledningen därtill; b) att mindre odlingar helt nedlagts; anledningen därtill?

FRÅGAN 20. KRONOLÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.

299

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmarmén i Färnebo härad, a) Förekommer icke.

b) Då någon gång sådant nedläggande skett, är det av den orsak, att jordens
.avkastning ej motsvarat därpå nedlagd kostnad.

Kronolänsmannen i Ölme och Våse härads distr. Förekommer icke.

Kronolänsmannen i Visnums härad, a) Ej andra än avsides och illa belägna
torp, som icke kunnat utarrenderas.

b) Förekommer icke.

t. f. Kronolänsmannen i Karlstads härad. Att jordbruket nedlagts har
endast förekommit å torplägenheter under kronoegendomar; anledningen torde
vara, att torpare eller arrendatorer ej kunnat erhållas på grund av dåliga
åbyggnader eller olämplig belägenhet.

Kronolänsmännen i Gillbergs härad; Näs härad; Nordmarks härads övre
distr. Förekommer icke.

Kronolänsmannen i Jösse härads östra distr. Så val å bolagsjord som å
enskilda egendomar brukas jorden i allmänhet; enstaka marker, som till sin
natur ej ägt odlingsvärde som åkerjord, hava nedlagts.

Kronolänsmannen i Jösse härads västra distr. a) Avsides belägna torp
med dålig jordmån nedlagda.

Kronolänsmannen i Älvdals härads nedre tingsl. Att jordbruk å brukningsdel
av bolagsjord m. m. helt nedlagts har icke förekommit, men däremot att mindre
odlingar å dylika egendomar nedlagts, då jordbruket ansetts mindre lönande och
jordinnehavaren ansett sig vara för avlägset boende för erhållande av lönande
arbetsförtjänst.

Kronolänsmannen i Norra Ny och Dalby socknar. Förekommer icke.

Kronolänsmannen i Norra och Södra Finnskoga samt Nyskoga socknar.
a) Det har hänt, att jordbruket å ett eller annat mindre skogstorp, vars belägenhet
varit sådan, att knappast någon velat bo där, helt nedlagts, men sådant förekommer
sällan.

b) Ej heller nedläggas odlingar; man brukar den jord, som en gång blivit
uppodlad, även om den är karg och litet givande.

t. f. Kronolänsmännen i Fryksdals härads nedre tingsl. östra och västra
distr. Förekommer icke.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi, a) Förekommer icke.

b) I liten utsträckning; anledningen vanligen den, att jorden saknat odlingsvärde.

300 FRÅGAN 20. HUSH.-SÄLLSKAPETS UNDERLYDANDE TJÄNSTEMÄN.

Lantmäteristaten.

Lantmätaren i Södersysslets distr. a) Intet jordbruk helt nedlagt, med
undantag av något enstaka skogstorp, där de gamla bebyggama avlidit och den
yngre generationen emigrerat eller skaffat sig något bättre; i dylika fall brukar
den odlade jorden få växa igen till skog, vilket icke torde vara till förlust, då
dessa skogstorp vanligen ligga långt från den egentliga bygden.

b) Inom Näs, ej inom Gillbergs härad, anses det stundom förmånligare att utlägga
uppodlad jord av sämre beskaffenhet till skogbärande mark; sådan odlad,
utlagd mark äger ej odlingsvärde och lönar sig ej att bruka.

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Ordf. i pr emiering snämnden för mindre jordbruk, a) Förekommer; anledningar:
jorden har varit av dålig beskaffenhet och belägenheten allt för avlägsen;
dålig jordvård ofta.

b) Odlingsvärdet har varit ringa.

Frågan 20, huvudinnehåll: förekommer a) att jordbruket å brukningsdel helt nedlagts;

anledningen därtill; b) att mindre odlingar helt nedlagts; anledningen därtill?

Frågan 21.

Förekommer, att pa bolagsjord, större eller medelstora enskilda egendomar, småbondejord
eller statens, kommunens eller allmän inrättnings jord odlad jord
lämnas helt och hållet eller delvis utan annat bruk, än att växande foder,
så länge det lönar sig, avbärgas, eller att annorledes synnerlig vanhävd
äger rum? Vilka äro i sådant fall anledningarna?

Sockenombud.

Nordmark. *) Torde förekomma, att avlägset liggande mindre värderade egen- 2
domar utsugas och få förfalla.

Rämen. Torde icke förekomma. 1 2 3 6.

Brattfors. Förekommer att flera bolagsegendomar— * på 2 å 5 har —fått 13. *1
förfalla, då på de senaste 15 åren ägarna icke velat reparera husen av farhåga 1
att icke kunna få valuta för reparationskostnaderna av de jämförelsevis låga
arrendena.

Gåsborn; Kroppa; Ölme; Varnum; Visnum; Visnums-Kil; Rudskoga; ~. 1.’1. f23
Ny sund; Södra Råda. Förekommer icke. „! ’ ’

Väse. Vid ett fåtal utarrenderade gårdar, där allt växande foder försäljes. 1
Förekommer icke. 2

Alster. Blott i enstaka fall; ingen egentlig vanhävd; självsådd av skog får 2. 23. 1
äga rum på sådana svårbelägna marker, som anses olämpliga för åkerbruk. Tendensen
är numera: mindre odlad jord, bättre gödsling.

Ostra Fågelvik. Förekommer icke. Förekommer å stats- och småbondejord. 1 2. 3

Stora Kil. Förekommer icke; vid nedläggning av jordbruket blir jorden 13 4. 1
snart skogbeväxt, så att all möjlighet till slåtter av foder förhindras.

Frykerud. Förekommer icke, *på fast mark i någon mån vid stränder av 12 3 4. *4
sjöar och vattendrag, där ängsjord av allra bästa beskaffenhet till följd av vattenståndet
ej kan brukas på annat sätt än genom att tillvarataga möjligen växande
foder.

l) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

302

FRÅGAN 21. SOCKENOMBUD.

i Övre Ullerud. Förekommer, i stort sett för skogsmarks erhållande, då.

3 skogsbruket lönar sig bättre än jordbruket; under övergångstiden har skörden,
tillvaratagits, till dess skogsplantor hunnit slå rot.

12 4. 5 Bansäter. Förekommer icke; möjligen, men ej i större omfattning.

14; i Nedre Ullerud; Karlstads landskommun. Förekommer icke.

i- 2 Grava. Förekommer icke. A två medelstora egendomar är synnerlig vanhävd
rådande och endast en ringa del av jorden brukas, anledningen är, att jordägarna
anse lejd arbetskraft för dyr, varför de endast bruka så stort områdesom
med familjens tillhjälp är möjligt.

12. 3 Hammare). Förekommer icke; förr å en kronodomän synnerlig vanhävd,

vallar fingo dels ligga, tills växtligheten å desamma helt upphörde, dels inhägnadesde
till betesmarker; orsaken var för ringa tillgång på arbetskraft.

1 Nor. Synnerlig vanhävd förekommer knappast. Ett par hemmansdelar, nu
tillhöriga bolag, som i flera år gått såsom en bytesvara ur hand i hand, skötasdåligt,
men där tycks nu ha blivit bättre än vad det varit på många år.

123; 13; 124; i; 2 Segerstad; Grums; Borgvik; Ed; Gillberga. Förekommer icke.

2 Långserud. På bolags- eller annan därmed jämförlig jord i något enstaka
fall, beroende på att fastigheten i fråga köpts på spekulation för skogens skull.

i Förekommer icke.

12; 13. Stavnäs; Högerud. Förekommer icke.

4 Glava. Förekommer; bolag, som exempelvis köpa en egendom, vilken kanske
ligger mycket avlägset, finner ej intresse i att sköta jorden, det blir nästan

3 5. alltid vanhävd. Förekommer icke.

i 2; i 2. Svanskog; Millesvik. Förekommer icke.

1 Ölserud. Förekommer på enskild jord; anledningen troligen dåliga kommunikationer,
men kommer endast smalspårig järnväg till stånd, skulle jordens värde

2 bliva helt annorlunda. Förekommer icke.

3 Botilsäter. Förekommer å en större enskild gård, som ofta bytt ägare och

1 numera äges av skogsspekulant. Förekommer icke.

2 3 4. 4 By. Icke, utom i några enstaka fall; särskilt å några medelstora och små
egendomar under senare år jorden helt använd för foderodling — inga kreatur; förekommer
i synnerhet, när arvingarna till en egendom äro bosatta på annan ort.

l; i; i Bro; Södra Ny; Huggenäs. Förekommer icke.

2 Kila. Sällan, endast i det fall, då jordspekulanter lyckats komma över eu

3 större egendom i affärssyfte; endast torpställen och förpantningar ha nedlagts.

l Förekommer icke.

l Tveta. Icke någon som helst vanhävd, alla bruka jorden väl; den erhållna
skörden utfodras på egendomen.

14 5. Sillerud. Förekommer icke på bolagsjord eller större egendomar, men val
på små och medelstora bondeegendomar, där avsides liggande torpställen, i brist
på brukare, begagnas till betesmark eller ligga alldeles obrukade.

Frågan 21, huvudinnehåll: förekomsten av synnerlig vanhävd: anledningarna.

KRÅGAN 21. SOCKENOMBUD.

30»

Holmedal. Förekommer; det finnes på bolagsjord egendomsdelar, vilka förut 2 3. 3
ha fött flera familjer, men som nu, ligga till ingen nytta, så länge det lönade
sig, avmejades dock gräset. Förekommer icke. i

Västra Fågelvik. Förekommer icke. Förekommer, fast ej i större utsträck- 2. 3
ning; då egendomar köpts på spekulation för skogens avverkning, vill spekulanten
ej kosta något på jorden, låter något ombud taga avkastningen; då hästar i stor
utsträckning användas för skogsdriften, anse somliga det för god affär att utnyttja
sin jord på detta sätt.

Töcksmark. Stundom, då ägaren ej är helt oberoende, får hans lott ligga i 4
vall, varifrån hö säljes; ett aktiebolag sköter sitt jordbruk, bestående av 100 3 5.
har inägor så, att all jord lägges i gräsvall och endast höskörd tages, inga nötkreatur
finnas, men väl tio stycken hästar; ett boställe ligger till största delen
i gräsvall, föder nu endast fen häst och två kor emot förut två hästar och tio
å tolv kor; anledningen i förra fallet, att jordbruket för bolaget är en påtvungen
börda, i senare fallet antagligen, att tillräcklig utkomst i alla fall förefinnes.
Förekommer icke. i 2.

O ster vallskog. Förekommer icke. i 2 3.

Karlanda. Å några bolagsegendomar, helt eller delvis, avbärgas endast 13 4.
växande foder, *hagmarken utlagd till skogsmark, ängsmarken håller på att *4
igenväxa med skog, intet slag av grundförbättring av åkerjorden; även å några 34.
medelstora samt större egendomar lämnas betydande delar av åkerjorden utan
annat bruk än avbärgning av foder; orsaken är liknöjdhet och bristande vilja, *i *3
vissa fall brist på arbetskraft. Vanhävd förekommer icke. 2

Blomskog. Tillfälligtvis kan någon jordägare odla endast växande foder, 4

vanhävd hos småbönder under särskilda omständigheter, ävenså hos bolagsarrendatorer;
en dylik brukar icke i regel gården för jordbrukets skull, utan för att
ha hem och hus jämte bränsle; han baserar sin ekonomi på arbetsförtjänst. *Van- *f
hävd förekommer icke.

Silbodal. Förekommer icke. i 2 3..

Skillingmark. A några jordlotter mellan bergen till följd av dyra arbetspris i
och brist på arbetsfolk; sedan 40 år tillbaka å en större enskild egendom. 2

Järnskog. Förekommer icke. I enstaka fall på grund av ägarens ålder, 12 3. 4

varvid på några ställen gamla ägare låta de längst bort belägna gårdarna växa
igen med skog.

Käla. Förekommer icke, utom i enstaka fall, såsom då vid dödsfall arvingarna 12 3 4. 2-bestå uteslutande av kvinnor.

Ed a. Hittills icke, men utvecklingen visar tendenser i sådan riktning i en 2 4. 4
del fall å bolags- och småbondejord.

Arvika landskommun. Icke *i nämnvärd grad; en egendom, tillhörig bolag, 2 3 6. *6. t

var förr i världen indelad i en mängd lotter, som innehades av s. k. åbönder,

vilka för några år sedan blevo uppsagda, och avflyttade; deras bostäder äro nu
borttagna och därtill hörande åkerlappar betas av ungboskapen.

Ny. Förekommer icke *i det stora hela; inägojordens areal liten. 12. *1

Älgå. Förekommer icke; cirkulationen är vanligen följande: l:a året råg, 2. l
2:a vall, 3:e havre etc.

304

FRÅGAN 2 1. SOCKENOMBUD.

14. *1 Gunnar skog. Å bolagsjord— *i något enstaka fall å enskilda mindre egen *1

domar — förekommer, att inägorna igenläggas till mångårig vall, * varefter slåttem

4 säljes till den mestbjudande; denna vanhävd äger rum på sådana egendomar,

i som gränsa intill skogsmarker; orsaken är, att bolagen vilja med minsta möjliga

4 arbetskostnad utfå inkomst av egendomen; ett mindre torp ger nämligen icke
mera i arrende än c:a 25 ä 30 kr. pr år, medan brukaren tager vedbrand för

1 mer än arrendesumman; en bidragande orsak är bristen på arbetskrafter, som
gör, att där ingen kreatursbesättning hålles, bristen på naturlig gödsel är så
gott som fullständig; å en del bolagsjord, inköpta hemmanslotter, lämnas även
växande gröda — å gamla vallar och äng — oslagen, utan att tagas till vara,
stängsel och gärdesgårdar lämnas ofta där åt sitt öde, lida fördenskull av permanent

2 fallandesot, många gånger till förfång för grannarna. Förekommer icke.

13 4. Bogen. Förekommer; växande foder avbärgas, så länge det lönar sig;

3 4. anledningen är mestadels, att egendomarna ligga för avlägset, så att ingen anser
sig kunna bo där.

12. Brunskog. Förekommer icke.

1234. 2 Mangskog. Å bolagsjord; i regel första åren, då bolagen köpt egendomar;

anledningen är, att. ägaren söker taga så mycken valuta som möjligt från jorden,
l. 3 4. innan den överlämnas i arrendators händer; brist på arrendatorer; bostäder och
övriga hus förfallna och i dåligt skick, omöjliga att bebo, därför att bolaget ej

3 vill kosta på reparation; det har ej heller skaffat arrendator, utan sålt skörd, så
länge något växt, och låtit jordbruket falla i vanhävd.

2 Boda. I ett par fall.

5 Sunne. Då skogsspekulanter köpa hemmansdelar för att komma åt skogen
och icke genast bliva av med inägojorden, sälja de grödan, häremot måste

1 2 3 4. något göras på lagstiftningens väg. Vanhävd förekommer icke.

123; i Östra Emtervik; Västra Emtervik. Förekommer icke.

12 8. *3 Gräsmark. I enstaka fall — *å småbondejord inköpt för skogens skull—,
emedan ägaren på så sätt anser sig få största möjliga vinst av jorden, så länge
den är i hans ägo.

1234; 12345G. Lysvik; Fryksände. Förekommer icke.

13 4. Östmark. Att bolagsjorden ofta är underkastad uppenbar vanhävd, därom

2 råder intet tvivel; vanhävd förekommer på arrenderad bolagsjord endast där det

:3 4. ej lönar sig att bruka jorden; anledningarna till vanhävden äro desamma, som

i leda till hela brukningsdelars nedläggande; bolagsarrendatorema, merendels
fattiga och för sin utkomst beroende av arbete utom den arrenderade gården, ha
varken förmåga eller lust att ägna jorden någon vidare omsorg; i synnerligen
många fall, undantag finnas likväl, består jordens brukning endast i avbärgning
av å åkern växande gräs, dock så att en del av jorden vanligen hålles öppen
för odling av säd och potatis; hos arrendatorerna torde, utom deras brist på
förmåga, anledningen till jordbrukets vanhävd ligga däri, att de sakna äganderätt
eller i varje fall en med sådan rätt förenad trygghet; det är ganska naturligt,
att de, då de inneha sina arrendegårdar blott på viss kortare tid, ej vilja göra
mer än det allra nödvändigaste; den regel de följa, torde vara: största vinst

4 för minsta arbete; vanhävd förekommer ofta även å medelstora enskilda egen -

Frågan 21, huvudinnehåll: förekomsten av synnerlig vanhävd; anledningarna.

FRÅGAN 21. SOCKENOMBUD.

UO 5

domar; några få bönder lia avlägsna gårdar, vilka nästan uteslutande användas i
till bete; anledningen till vanhävden är, att jorden köpts huvudsakligen för
skogens skull samt att ett bruk av densamma icke anses tillräckligt lönande.

Lekvattnet. Synnerligen ofta å skogsegendomar, vilka man antingen har 8
utsikt att med det snaraste kunna sälja eller som redan äro försålda; man får
vanligen lika mycket, vare sig egendomen är i gott eller dåligt skick, bara
skogen är bra; säljaren arbetar icke längre med jordbruk och boskapsskötsel,
utan använder penningarna antingen till att leva “turistliv“ eller sätter dem i
bank och lever på ränta, köparen realiserar skogen i penningar och finner inga
skäl att betala arbetet å jordbruket så högt som skogsarbetet, då han skördar
nog vinst av skogen; arbetaren bearbetar jorden dåligt, då han ej äger densamma
och ej heller får så bra betalt som i bolagsarbetet; ofta dragas arbetskrafterna
vinter och sommar över till bolagsarbeten i skogarna och flottningsvattendragen,
varest större tillfällig förtjänst kan erhållas än genom arbete på jordegendomar;
förekommer •''■på bolags, på skogsspekulanters jord; å en bolagsegendom påstås 1-9. *G7.1-09.
skogsfrön ha såtts i den odlade jorden, å en annan, med den bästa jorden i
trakten, växer nu manshög skog; spekulanter inköpa flera lägenheter än de själva 3
kunna sköta; skogsbruket är för dem huvudsaken, och de anse icke jordbruket 12479.
tillräckligt givande; de vilja ha största möjliga inkomster för tillfället och skogs- 5
mark i framtiden.

Vitsand. Förekommer i allmänhet icke; exempel finnas på synnerlig van- 23. 2
hävd å mindre egendomar.

Norra Ny. På sina ställen så väl å bolagsjord som å enskilda egendomar, 4
som ligga skilda från själva huvudegendomen, så att gödsel ej kan transporteras dit.

Dalby. A några medelstora enskilda egendomar, där ägarna äro tjänstemän 3 4.
eller ha sitt hem i andra kommuner och därför ej bry sig om eller kunna sköta
sin jord rationellt, vanskötes jorden; en och annan småbonde låter lättjan ta 3
överhand, och hus m. m. få förfalla; några enskilda jordägare, som ej med egen 2
arbetskraft kunna bruka jorden, hava på senare åren sålt kreatursbesättningarna
och försälja grödan.

Södra Finnskoga. Förekommer å jordspekulanters egendomar, beroende på 4
obenägenhet att upplåta på arrende, i många fall på för högt satta arrendeavgifter.
Förekommer icke. 2 5.

Norra Finnskoga. Icke i allmänhet; å ett flertal mindre, av enskilda ägda 1. 5
arrendegårdar ha icke på åratal kreatur funnits; gårdarna ha bortarrenderats för
aret, somliga flera år i följd åt samma arrendator, andra ha med vart år bytt
brukare, grödan har ej utfodrats på gårdarna, utan tagits därifrån till andra
gårdar; ett sådant förfarande måste ju hava till följd, att jorden utarmas och
råkar i obestånd; ingen gödsling av jorden förekommer, utan den sugés, så
länge den äger någon must __ och förmåga att lämna någon avkastning, husen och
gärdesgårdarna få förfalla. Ägarna, som också äro ägare till skog, nedlägga allt
sitt intresse på denna, som ju ger mer direkt vinst än jordbruket; med god
skötsel kunde dessa gårdar bli de bästa småbruk, visserligen är marken svårarbetad
och ej så lätt att förvandla till åker, men ställen äro ej allt för sällsynta,
där gårdar skulle kunna anläggas, om icke böndernas och bolagens obenägenhet
att vilja upplåta mark i mindre kvantiteter gjorde dessa ställen oåtkomliga för
dem, som skulle önska sig en egen torva att bruka och bo på; när bolagen och
de större bönderna skola sälja jord, skall affären gå på hundratusentals kronor,
att sälja i så små kvantiteter som för ett eller ett par tusen kronor befatta de
Jordundersökningens betiinkanden. III.

306

FRÅGAN 21. BOLAG.

sig icke med, följaktligen kunna de, som önska sig jord, ej erhålla någon sådan;
mestadels är det ungt folk, som genom detta missförhållande bliva hemlösa; de
äldre ha ju de torp, som de upparbetat åt sig, men en del av dem veta kanske
icke själva, vilken dag de få gå från gård och grund; denna avoghet från jordägarnas
sida gent emot småfolkets, särskilt det yngre släktets, egnahemskrav är
det, som driver så mycken livskraftig ungdom i landsflykt, som förorsakar denna,
samhällets kraftuttömning, som benämnes emigrationen; vad det land, som fostrat
dem, ej kunnat ge dem, måste de söka på andra platser och i andra länder.

3 5. Ekshärad. Å bolagsjord, då egendomen varit sfi stor, att den ej av brukaren
kunnat skötas.

12 3. Gustav Adolf. Förekommer icke.

5 Norra Båda. En kommunens egendom brukas på ett långt ifrån tillfreds12
5. ställande sätt, hus saknas, allt foder säljes; eljest ingen vanhävd.

1 2 3 4. Sunnemo. Förekommer icke.

i Nyed. Å tvenne egendomar av sammanlagt 6 å 8 har; orsaken: ägarnas
lojhet och liknöjdhet.

2 3 4 5. 2 4. Älvsbacka. Icke numera; ett större bolag inköpte en egendom för åtta år
sedan med c:a 15 har öppen jord och 50 har skogsmark, vilken egendom fick
ligga obrukad under fem ä sex år, under vilka det växande gräset bortsåldes;
för någon tid sedan såldes åkerjorden till enskild person, som börjat bruka den;

4 största anledningen till vanhävden var bostadens dåliga skick, som gjorde, att
ingen ville flytta dit och arrendera jorden.

Bolag.

Uddeholms a. b. En försvinnande liten areal är på övergångsstadium till
nedläggande.

A. b. Mölnbacka-Trysil- I samband med utläggande av jord har grässkörden
alltid tillvaratagits, så länge detta varit lönande och ej skadat de på dessa ägor
planterade tall- och granplantorna; under den senast gångna femårsperioden äroinga
utläggningar från åker till skogsmark företagna, 1912 inköptes en egendom,
varest utläggning av c:a 75 har sedan företagits, och är av denna areal en tredjedel
planterad med tvåårig tall.

Billeruds m. fl. a. b. Om en gång utlagda jordbruk uppstått, kan det
hända, att några år förgå, innan de hunnit bebyggas och åter utarrenderas;
under denna övergångstid kan ofta nog ingen annan skötsel av jorden åstadkommas,
än att det växande fodret inbärgas och möjligen något konstgödselämne
påköres; detta gäller emellertid dock endast mindre, avlägset liggande jordbruk,
som på grund av dåliga kommunikationer råkat i vanhävd.

Storfors bruks a. b. All bruten jord å bolagets område med undantag, av
något utlagd åker befinner sig i ordnat cirkulationsbruk.

A- b. Edsvalla bruk. Torde icke förekomma.

A. b. Bämen-Liljendahl. Förekommer icke.

Frågan 21, huvudinnehåll: förekomsten av synnerlig vanhävd; anledningarna.

FRÅGAN 21. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

.''507

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. Torde icke förekomma.

Forshaga Sulfit a. b. Förekommer ej på bolagets eller dess underlydandes
egendomar.

Lesjöfors a. b.; Flellefors bruks a. b. Någon vanhävd å egendomarna förefinnes
icke.

Gustaf sfors fabrikers a. b. Sådant brukningssätt är ej känt mer än i ett
par fall; synnerlig vanhävd är sällsynt.

Persbergs in. fl. Grufbolag. All i bolagets ägo befintlig lämplig åkerjord
befinner sig i ordnat cirkulationsbruk.

Kraft- a. b. Gullspång-Munkfors; Gravbergskovens a. s. Förekommer icke.

Katrinefors a. b. A prästgården delvis, annars icke.

Glaf va Glasbruks a. b.; a. b. Kroppstadfors bruk. Förekommer icke.

Lundsbergs Fastighets-a. b. Om någon egendom av bolagsjord ej brukats,
beror detta på att ingen velat bruka den på grund av dess svåra läge.

Kohlsäters a. b. Förekommer icke; på några torp är skog planterad.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. Vanhävd förekommer icke.

A- b. Finshyttan. Ingen vanhävd förekommer å bolagsjord eller större
egendomar.

Holmerudsfors a. b. Till en del på bolagsjord och mindre enskilda bruk,
ävensom å några större småbruk — närmast medelstora jordbruk — förekommer,
att en del mera avsides liggande marker lämnats till enbart slåtter och så
småningom börjat igenväxa med skog; under nuvarande tryckta förhållanden för
jordbruket, men mera förhoppningsfulla för skogsskötsel, är det ett tvivelaktigt
företag att på nytt röja sådana marker.

Backetorps kvarn- och sågverks-a. b. Har förekommit, och anledningen är,
att de ej med fördel kunnat brukas.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström. Torde icke förekomma.

Visnums-Kils m. fl. socknar: Hugo Berger. Förekommer icke.

Nor: Olof Andersson. Torde icke förekomma.

Svanskog: John Bryntesson; Bro: H. v. Axelsson; F. M. Molin; Silbodal:
Olof Danielsson; Norra Ny: L. 0. Nordqvist. Förekommer icke.

Norra Ny: Olof Sonesson. Har inträffat; orsaken i de flesta fall, att någon
har en egendom, som är för besvärlig att sköta till följd av långa avstånd från
huvudgården.

Ekshärad: Daniel Jonasson. Förekommer icke.

Ekshärad: P. J. Ekblom. Mindre väl hävdade, med svag gröda bevuxna
åkrar torde finnas, men icke uppenbar vanhävd; sådana åkrar innehavas då av
personer med ringa tillgång på arbetskraft eller med bättre lönande arbetsförtjänst.

308 FRÅGAN 21. HUSH.-SÄLLSKAPETS UNDERLYDANDE TJÄNSTEMÄN.

Kronolänsmän och. kronofogdar.

Kronolänsmannen i Färnebo härad. Endast på. ett ställe å jord, tillhörande
bolag; orsaken har varit, att fastigheten inköpts för gruvdrift och ej för jordbruk.

Kronolänsmannen i Ölme och Väse härads distr. Icke på andra egendomar
än sådana, som råkat i händerna på spekulanter.

Kronolänsmannen i Visnums härad. I allmänhet icke.

Kronolänsmännen i Karlstads härad; Gillbergs härad. Förekommer icke.

Kronolänsmannen i Näs härad. Torde icke förekomma.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. Förekommer icke.

Kronolänsmannen i Jösse härads västra distr. Mitandersfors bruks ägare
har utlagt en del av den till bruket hörande inägojorden, som nu så småningom
sås igen med skog; dock bör rättvisligen anmärkas, att den till sagda bruk
hörande åkerjorden är av ytterst dålig beskaffenhet, skarpt sandblandad, så att
brukning av densamma måste åsamka vederbörande förlust.

Kronolänsmännen i Älvdals härads nedre tingsl.; Norra Ny och Dalby
socknar. Förekommer icke.

Kronolänsmannen i Norra och Södra Finnskoga samt Nyskoga socknar.
Vanhävd kan ej sägas förekomma. Här torde lämpligen böra upplysas, att klimatet
ej medgiver odling av annat än korn, blandsäd, havre och potatis, varjämte man
har vallar av klöver, timotej och vicker; havren går sällan till mognad och skördas
i allmänhet såsom grönfoder.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. östra distr. Förekommer
icke.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. västra distr. Mera
sällan; någon synnerlig vanhävd äger icke rum.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi. Förekommer icke.

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Ordf. i premieringsnämnden för mindre jordbruk. Endast helt undantagsvis.

Frågan 21, huvudinnehåll: förekomsten av synnerlig vanhävd; anledningarna.

Frågan 22.

Hurudana äro i allmänhet boningshusen och uthusen på de olika slag av jordbruksfastigheter,
som omförmälas i detta formulär?

Aro de tillräckliga, för små eller onödigt stora och dyrbara?

Aro husen i gott, medelgott eller dåligt tillstånd eller rent av förfallna ? Är
särskilt omtanke nedlagd på att gorå dem efter omständigheterna tidsenliga
till inredning och utseende ? Äro boningshusen och kreatursstallarna varma
eller kalla, fuktiga eller torra ? Om husen äro i dåligt skick eller förfallna,
vad är anledningen därtill?

Hur utfaller en jämförelse i berörda avseende beträffande de jordbruk, som
idkas av:

a) bolags ock med dem jämnställda enskilda jordägares arrendator er?

b) de under a) omnämnda jordägarna själva eller deras tjänstemän ?

c) övriga större och medelstora enskilda jordägares arrendatorer?

d) de under c) omnämnda jordägarna själva?

e) småbönder?

f) statens, kommunens och allmän inrättnings arrendatorer?

g) de under f) omnämnda jordägarna själva?

h) ägare och arrendatorer av jordlägenheter?

Sockenombud.

Nordmark. '') I gott skick; bolagens hus i bättre skick än en del självägares; 3. 2
nybyggda hus äro i regel tidsenligare och bättre underhållna än gamla. 2 3.

ftämen. Husen å bolagsegendomarna mycket olika i alla avseenden, nya 1 2 3 6.
hus någorlunda tidsenliga; dåliga och fuktiga så väl boningshus som kreatursstallar
å bolagens fastigheter, även hos enskilda småbönder och lägenhetsägare, i sistnämnda
fallen till största delen beroende på fattigdom; en del småbönder ha
medelmåttiga hus; bolagstjänstemän och med dem jämnställda bebo jämförelsevis
goda och präktiga bostäder med diverse extra förmåner, en del av de högre
tjänstemännen rent av fina palats.

Brattfors. I jämförelsevis gott stånd, med några undantag, både hos själv- i
ägande jordbrukare och torpare.

a, e) Hos en del bolagstorpare i mycket dåligt stånd, beroende på att bolaget
icke gjort genomgående reparationer; dessa brister torde i närmaste framtid

’) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

BIO

FRÅGAN 22. SOCKENOMBUD.

bliva avhjälpta; numera göras nybyggnader och större reparationer omsorgsfullt,
särskilt i fråga om uthus, som tilltagas stora och rymliga, vilket även tarvas för
bärgning av de nu för tiden i allmänhet större och rikare skördarna; småböndernas
hus vanligtvis för små och obekväma, dock synes önskan förefinnas att få dem
i mera modern stil; anledningen, att detta ej sker i större utsträckning, torde
vara, att ny- och ombyggnader bliva för dyrbara för det mindre jordbruket.

125.5.123. *3 Gåsborn. Tillräckliga; i gott stånd; i medelgott, * eller dåligt, stånd;

i 2. varma och icke fuktiga, då de i allmänhet äro uppförda på torra platser.

3 5. 4 a—e) Bolags och enskildas hus ungefär lika; merendels i dåligt stånd, någon

gång rent av förfallna, inga förbättringar göras, så länge det är möjligt att
ändock på något sätt få torparna att stanna kvar, ett förhållande, som utan tvivel
är en av de förnämsta orsakerna till vantrevnad; självägarna ha på senare åren
gjort stora ansträngningar att förbättra sina ladugårdar; av de medelstora jordägarnas
byggnader äro två i gott skick, en nära förfallen; småböndernas hus
högst olika.

13. *4 Kroppa. I medelgott skick; där de ombyggas, göras de tidsenliga. *1

allmänhet dåliga.

3 Lungsund. Bolaget har vid sina egna stora jordbruk förstklassiga byggnader,
annars äro byggnaderna i allmänhet under medelmåttan, föråldrade, utom i
något särskilt fall, där de äro mera tidsenliga.

i- 2 Olme. Merendels avpassade efter behovet; uthusen i några fall för små, en

l 2. 2 följd av erhållna större skördar; i medelgott skick; varma och torra, på ett fåtal

i ställen på grund av svag ekonomi dåliga och delvis förfallna. Tidsenliga förbättringar,
så väl vad inredning som utseende och material beträffar, företagas.

i Varnum. Tillräckliga; mestadels tidsenliga och i gott skick.

l Visnum. Tillräckliga; i medelgott skick, varma och torra; ägarna vilja
om möjligt ha dem tidsenliga till inredning och utseende. Då husen äro i dåligt
skick, torde anledningen vara dålig ekonomi.

a—h) Bolags och större enskildas arrendatorers hus äro i medelgott skick;
förenämnda ägares hus äro i gott stånd samt mycket rymliga; övriga större och
medelstora enskilda jordägares arrendatorer ha medelgoda bostäder, ägarna likaså;
av småböndernas äro en del i gott skick, på många ställen nya, men en del förfallna
och trånga; husen å statens, kommunens och allmän inrättnings jord äro
gamla, men i medelgott stånd; hos ägare och arrendatorer av jordlägenhet äro
de i gott stånd.

l 2. *1 Visnums-Kil. Medelstora; i tämligen gott skick; * inredning och utseende ej
överallt motsvarande tidens krav.

l 2. 3 Rudskoga. Mer än medelgoda; boningshusen ej onödigt stora eller dyrbara,
av enkel beskaffenhet och i gott stånd; uthusen oftast otidsenliga och för trånga
för nutida förhållanden.

l 2. l Ny sund. Tillräckliga; i några fall för små, där de ej på senare tider blivit

*2 ombyggda; onödigt stora och dyra förekomma icke; *i jämförelsevis gott stånd;

Frågan 22, huvudinnehåll: boningshusens beskaffenhet på olika slag av jordbruksfastig heter;

äro de tillräckliga, för små eller onödigt stora och dyrbara? Husens allm.

tillstånd; tidsenligheten; äro boningshus och kreatursstallar värma eller kalla, fuktiga

eller torra? Anledningen till förfall; a—h) jämförelse beträffande fastigheter till hörande

olika slag av ägare och brukare.

FRÅGAN 22. SOCKENOMHUD.

• il 1

både gott, medelgott och dåligt, de nybyggda tidsenliga; både varma och kalla i
hus finnas. Då husen äro i dåligt skick, torde dålig ekonomi i de flesta fall
vara orsaken.

Södra Råda. Boningshusen tillräckliga,''uthusen ofta för små, beroende på 123.
jordbrukets utveckling under de senare åren; i gott eller medelgott stånd, i
enstaka fall dåliga hus, i ett par förfallna; orsaken att söka i dålig ekonomi i förening
med bristande företagsamhet; vid nybyggnad tidsenlig inredning och utseende;
i allmänhet varma och torra, endast i brist på luftväxling förekommer fukt.

Vase. I gott och tidsenligt skick *både ut- och invändigt, särskilt de, 12. *2. 1
som byggts under senare år.

Alster. Boningshusen på de flesta egendomar allt för stora och dyrbara 3
samt utnyttjas på ett mycket opraktiskt sätt, då så få rum som möjligt användas
till dagligt bruk; i allmänhet i gott skick, dock finnas några mindre bondgårdar, 123.3
som äro mycket förfallna; på senare tid har dock nedlagts mycken omtanke på 1 2.
att få både boningshus och kreatursstallar så förstklassiga som möjligt.

a—h) Husen i allmänhet lika bra å större och mindre jordbruk, antingen
ägaren utgöres av bolag eller enskild.

Ostra Fågelvik. Tillräckliga; i gott eller medelgott stånd; så tidsenliga 123. 12. 13.
som möjligt.

a—h) Samtliga kategorier av ägare ha bra hus; enskildas och bolags jämn- 1 2. 3
ställda, statens sämst.

Stora Kil. Husens utseende, storlek och lämplighet alldeles beroende på 1
ägarnas eller innehavarnas särskilda fordringar, smak och ekonomi; i allmänhet 13 4.
söker man lämpa husen efter egendomens behov och förmåga; boningshusen äro 34.
till stor del nybyggda, kreatursstallarna till övervägande del tidsenliga.

Frykerud. Anpassade efter ägarens behov; några med god ekonomi upp- 3 4. 4
föra ganska dyrbara boningshus, andra med svag få nöja sig med allt för tarvliga
boningshus med för små och otidsenliga uthus; värst i så fall ställt med ladugårdarna.

a—h) I allmänhet bra; svårt att uppdraga någon skillnad mellan de olika 1234. 4
klasserna.

Övre TJllerud. I stort sett bra, manhusbyggnaderna i regel för stora. 1

Ransäter. Boningshusen och uthusen äro tillräckliga, i gott tillstånd och 12 5.
i allmänhet tidsenliga, boningshus och kreatursstallar varma; numera vinnlägga
sig alla om att hålla sina hus i gott skick; bolagsegendomarna förr utgjort undan- 5
tag, men även dessa ha på senare åren successivt försatts i bättre skick och äro
i allmänhet nu försedda med nybyggda uthus.

Nedre TJllerud. Boningshusen tillräckliga, i några få fall för stora och 1. 14.
dyrbara, uthusen icke för stora; i gott stånd; * uthusen tidsenliga till inredning *1
och utseende, sämre beställt härmed beträffande boningshusen; husen äro vanna 1 4.
och torra.

a, b) Bolagen föregångare beträffande inredning av uthus; till följd av 14. 2
hårda kontraktsbestämmelser komma arrendatorernas så väl hus som jord i förfallet
skick.

Karlstads landskommun. Bra, undantag finnas. 1

Grava. Om än olika, i allmänhet dock i gott'' skick; nybyggnader göras 1
ändamålsenliga och praktiska så väl vid större som mindre gårdar.

312

FRÅGAN 22. SOCKENOMBUD.

3 a, e) Bolagsarrendatorernas hus i allmänhet i mycket dåligt skick, men bolagen
ha på ett par tre ställen börjat vidtaga reparationer; enskildas arrendatorers hus
äro i de flesta fall något så när bra, i en del fall utmärkta, kunna i soliditet

2 jämnställas med småböndernas, som merendels äro goda och ändamålsenliga.

i. 2 Hammare). Bra; allt efter råd och lägenhet tidsenliga.

12. i Nor. I regel tillräckligt stora; i gott eller medelgott stånd, efter omständigheterna
tidsenliga till inredning och utseende.

a—e) A. b. Edsvalla bruk har under de senaste åren nybyggt eller reparerat
å samtliga sina torp, så att mot nämnda bolag kan ingen anmärkning göras i
detta avseende; övriga jordägare, både stora, medelstora och små, lägga sig mycken
vinning om att i mån av tid och pengar underhålla samtliga hus på bästa sätt.

12 3. a Segerstad. Medelmåttiga; på senare tiden ha boningshusen i många fall
nybyggts, uthusen äro relativt för små, i ganska stor utsträckning otidsenliga
både med avseende på inredning och utseende; man ser ofta vid gårdarna flera
foderstackar stå ute, varigenom mycket foder tillspillogives.

3. i Grums. I medelgott skick; väl hållna och av ungefär erforderlig storlek;
dock torde en bättre tillsyn över kreatursstallarna vara önskvärd.

12 4. *14. Borgvik. I gott skick, tillräckligt stora *både hos bolag, arrendatorer
och enskilda.

1 Ed. I allmänhet tillräckligt stora och underhållna allt efter egendomens

2 3. avkastningsförmåga, nybyggnader efter tidens fordringar. Äro enskildas hus i

dåligt skick eller förfallna, saknas medel.

i. 2 3. a—e) Arrendatorema vanligtvis icke byggnadsskyldiga. Samtliga hus å en skildas

jordbruksfastigheter efter omständigheterna tidsenliga; bolagens hus å
huvudgårdarna i vissa fall föråldrade och bristfälliga; å deras mindre torp och
arrendeställen synnerligen skröpliga och otidsenliga, en större del ha under flera
år haft så bristfälliga tak att inbärgad gröda blivit förstörd.

2 Gillberga. Boningshusen bra, väl avpassade efter behovet inom alla de
olika kategorierna; bolagens hus nog bäst underhållna.

1 Långserud. Så väl boningshusen som uthusen i allmänhet små och mörka,
för övrigt i medelgott stånd; de i senare tider byggda både rymligare och ljusare.

a—g) Bolags och större enskildas arrendatorers hus äro dåliga, lämnas ofta

2 nog att förfalla; i varje fall äro nybyggnader eller tidsenliga anordningar tämligen

1 sällsynta; förenämnda ägares hus äro bäst; övriga större och medelstora enskilda
jordägares arrendatorer ha dåliga bostäder; ägarna själva däremot i allmänhet väl
ordnade och bra hus, småbönderna likaså; husen å statens, kommunens och all 2

män inrättnings jord äro bra; på statens mark äro förhållandena tämligen mönstergilla,
åtminstone tyckes ett systemskifte kunna spåras på den sista tiden.

12. *1 Stavnäs. Boningshusen goda, * uthusen något sämre; nybyggnader mycket

2 bra, så väl bonings- som uthus. Ingen nämnvärd skillnad mellan bolags, större
och mindre enskilda jordägares hus.

Frågan 22, huvudinnehåll: boningshusens beskaffenhet på olika slag av jordbruksfastig heter;

äro de tillräckliga, för små eller onödigt stora och dyrbara? Husens allm.

tillstånd; tidsenligheten; äro boningshus och kreatursstallar varma eller kalla, fuktiga

eller torra? Anledningen till förfall; a—h) jämförelse beträffande fastigheter till hörande

olika slag av ägare och brukare.

FRÅGAN 2 2. SOCKENOMBUD.

:)13

a) Bolagsarrendatorerna ha dåliga hus; boningshusen, i regel ett rum och 3
kök, ha tämligen stor golvyta, kalla, lågt till taket; stallar och ladugårdar kalla,
dragiga och mörka.

b) Bolag och med dem jämnställda jordägare eller deras tjänstemän ha
mycket bättre lägenheter.

c) Större och medelstora jordägare ha i regel bättre åbyggnader.

Högertid. Bra, * å några hemman utmärkta hus; tillräckligt stora och i gott 123. *3.
stånd; ej fullt tidsenliga överallt, då flera gårdar byggdes för många år sedan; 12 3. 1
störa förbättringar på senare åren; boningshusen torra, i uthusen inträffar stundom 3. 1
fukt under vintern.

Glava. I allmänhet i gott stånd, hos den självägande befolkningen delvis 3 6. 3
i utmärkt stånd; lyx torde knappt förekomma, men ty värr visar byggnadssättet
i allmänhet förflackad smak, “brutna tak“ och smaklösa “verandor" vanpryda alla
nya boningshus; å de egendomar, bolagen ha utarrenderade, äro husen utan 4
undantag goda, nästan alltid bättre än vad den självägande kan hålla sig med,
vadan det händer, att när husen bli dåliga, säljes egendomen till bolag med
besittningsrätt för livstid, ty då får man gärna nybyggt, och det är lockande.
Bolagstorpen bebyggas nöjaktigt; en del torpare ha dock klagat över dåliga hus. 3

VärmsJcog. I medelgott skick; de senare årens nybyggnader tidsenliga. 3

Svanskog. Otidsenliga och i mindre gott skick. 12.

Millesvik. I gott stånd; kreatursstallarna icke tidsenliga, sakna ofta ljus och 2
luft, men för övrigt varma.

c—e) I allmänhet bra.

Eskilsäter. Boningshusen vanligen av äldre typ med ett stort rum, den 12.
s. k. stugan, samt två mindre rum, kök och kammare; på senare tid uppförda hus
bekväma och tidsenliga; uthusen till en stor del i ganska bristfälligt skick, delvis 1
beroende på mindre goda ekonomiska förhållanden.

Olserud. Ganska gamla och medfarna, på senare åren många nybyggda och 1
reparerade; väl byggda, i medelgott stånd; kreatursstallarna förfallna, göras 2
vid nybygge så tidsenliga som möjligt.

Botilsäter. A de större och medelstora egendomarna äro så väl bonings- 1
som uthus tillräckliga, tidsenliga och i gott skick; hos småbönderna äro ofta de 13.
för några tiotal år sedan uppförda husen, särskilt uthusen, små, otidsenliga och
mörka. Nybyggnader göras fullt tidsenliga, rymliga och ljusa.

By. I gott skick; kalla och under medelmåttan; en ganska livlig byggnads- 4. 2. i
verksamhet på de små och medelstora egendomarna.

Bro. Tillräckligt stora, i medelgott skick; hos en del torpare och arren- 12. 2
datorer dåliga eller rent av förfallna.

Södra Ny. Boningshusen alltid tillräckliga, för övrigt av växlande beskaffen- 1
het; både boningshus och uthus repareras och nybyggas efter nutidens fordringar. 2

Huggenås. Bonings- och uthus tillräckliga samt i medelgott skick utom på 1
ett par större egendomar; i allmänhet varma och torra.

Kila. Nybyggnad och förbättring allmänt, husen byggas icke onödigt stora 1
eller dyrbara, hållas i gott stånd; varma stallar, äldre sådana dock mörka, några 2
däremot tidsenliga och försedda med cementerat golv; arrendatorernas hus
ungefär lika med ägarnas.

314

FRÅGAN 22. SOCKENOMBUD.

3 d, e) På de störa gårdarna husen i allmänhet dåliga, beroende på att de

*2 ofta byta ägare; medelstora ägares och småböndernas hus äro bäst underhållna; *i
allmänhet ha småbrukare svårare att åstadkomma tidsenliga byggnader; i den mån
tillgångarna det tillåta, söker man, vad de självägande angår, genom nybyggnad
och reparation göra boningshusen mera tidsenliga och prydliga samt avpassade
efter familjens behov.

i Tveta. Under senare tider har den jordbrukande befolkningen uppbjudit
all sin förmåga för att få så väl boningshus som ladugårdar i gott skick, och
trakten ser i följd av detta behaglig ut; byggnaderna äro mestadels lämpade
efter egendomarnas storlek, ej onödigt stora och dyrbara samt i gott skick;
särskild omtanke har nedlagts på att få byggnaderna hemtrevliga både till inredning
och yttre; det sagda gäller så väl de medelstora jordägarna som småbönderna
och lägenhetsägarna.

3 Sillerud. Nya boningshus byggas nu som förr av trä, likaså loge och lador,
däremot byggas häst-, nötkreaturs- och svinstallar, av vilka många nybyggts
under senare år, mestadels av sten, boningshusen byggas i regel mindre och uthusen
större än förr; reparationer företagas, så vitt möjligt för att undvika nybyggnad.
Byggnaderna äro i allmänhet i gott skick, och någon skillnad på de olika ägarnas
hus kan icke märkas.

3. 2 Holmedal. Boningshusen bra; i allmänhet icke större än för familjens behov;

l. 2 ingen trångboddhet; vanligen innehålla stugorna två ä tre rum och kök; de äldre
husen å ärvda fastigheter i regel uppförda i två våningar, innehållande ett mycket
stort rum och kök i nedre samt ett stort och ett mindre rum i övre våningen,
numera vanligt i stället för det stora rummet i nedre våningen två mindre; en

1 och annan stuga i villastil, flertalet på senare tid målade; i allmänhet torde
socknen, som ligger mest avlägset från järnväg, vad byggnader beträffar, stå
efter den övriga delen av häradet; uthusen ha även på senare tid förbättrats;

2 i regel uppförda för brukningsdelens behov och icke mera.

l 2 3. l Västra Fågelvik. Boningshusen i gott stånd, många för stora och kostbara
3. i 2. å de små jordlotterna; många dock för små, gamla och illa underhållna; uthusen

3 vanliga skördeår stora nog, hållas i medelgott stånd; kreatursstallarna i allmänhet
för trånga och opraktiskt inrättade. Där husen äro sämre, är orsaken
brist på medel.

1 2. 1 2 3 4 5. Töcksmark. I allmänhet tillräckligt stora; vanligen i gott eller medelgott
* i 2 3 5. 4 stånd, * någon gång i dåligt, undantagsvis förfallna; ingen egentlig skillnad på
större eller mindre jordägares hus.

12. 3 5. a—f) Bolagens hus något bättre än småböndernas; enskilda ägare bygga

nya, tidsenliga hus, när ekonomien det tillåter; husen å statens egendomar mest
förfallna; arrendatorer av statens jord måste hålla husen i samma skick som vid
tillträdet; då så har skett i långliga tider, måste husen till sist bli omöjliga att
reparera.

12 3. Östervallskog. Tillräckliga; i gott skick; särskild omtanke nedlagd på att
göra dem tidsenliga till inredning och utseende; varma och torra.

Frågan 22, huvudinnehåll: boningshusens beskaffenhet på olika slag av jordbruksfastig heter;

äro de tillräckliga, för små eller onödigt störa och dyrbara? Husens allm.

tillstånd; tidsenligheten; äro boningshus och kreatursstallar varma eller kalla, fuktiga

eller torra? Anledningen till förfall; a—h) jämförelse beträffande fastigheter till hörande

olika slag av ägare och brukare.

KRAGAN 22. SOCKENOMBUD.

■i 15

a, c) Alla hus på så väl bolagens som de större och medelstora ägarnas
egendomar i det allra bästa skick, fastän de innehavas av arrendatorer; i regel
bekosta ägarna alla större reparationer, arrendatorn endast de mindre och erhåller
till dessa fri material av ägaren; arrendatorernas hus stå i intet avseende efter
de Övriga.

Karlanda. Bra, dock många gamla och otidsenliga; i medelgott stånd. På 2 3 4. 3 4. 3
senare tid mycken omtanke på att göra husen så tidsenliga, varma och torra
som möjligt; förr uppfördes boningshus, som endast blevo delvis inredda, detta i
förekommer numera sällan, på ett och annat ställe få dock gårdsrummen stå oinredda
längre tid; där onödigt stora boningshus förekomma, äro de i allmänhet mindre
val hållna och dåligt möblerade.

a—h) Ingen nämnvärd skillnad mellan olika slag av brukare, bortsett från 2 3.
arrendatorerna; de senare i allmänhet mycket fattiga, i regel skyldiga att under- i
hålla husen, varigenom reparationer inskränkas till det minsta möjliga.

b, d) Bolagstjänstemän samt större och medelstora enskilda jordägare ha
bra inredda och väl underhållna hus.

e) Småböndernas hus i allmänhet i gott stånd.

f) Husen å kommunens egendomar i dåligt skick.

h) Å jordlägenheterna äro husen i medelgott stånd.

Blomskog. Mycket bra och ändamålsenliga, icke moderna, men varma och i
torra, i åtskilliga fall små med knappt utrymme, efter gammal stil, fönster och
dörrar otäta, så att luften spelar in, och mycket övrigt att önska i fråga om
utseendet; uthusen likadana. * De under senaste årtiondet nyuppförda bland de * 4
bättre i riket, i regel snygga, rymliga, lagom dyrbara; boningshusen uppförda av 2 3.
timmer, med flera rum, från ett ä två till sex ä sju,_ dels rappade och tapetserade,
dels panelerade, varma och torra; uthusen avpassade efter egendomens storlek,
för det mesta väl vårdade; fähusen ofta för små, mörka; häststallarna något för 2. 2 3.
kalla.

a, b) Bolagshusen bäst av alla; de nya goda; kreatursstallarna för stora, kalla; 2. 3
bolagstorpen i dåligt skick.

d) Större och medelstora ägares byggnader äro i gott stånd. 2 3.

e) Bristande ekonomisk förmåga gör småbönderna obenägna att följa med 12 3.
tidens fordringar.

f) Prästgårdstorpen efter gamla stilen. 2 3.

h) Jordlägenheterna äro små och välvårdade.

Trankil. Efter omständigheterna tämligen bra. l

Silbodal. I gott stånd; bolagens och enskilda jordägares hus ungefär lika 2 3. 1 2 3.
bra; de gamla husen tillräckliga, de nya onödigt stora och dyra. 3

Skillingmark. Ganska bra; i gott skick, val avpassade efter behovet: bonings- i 2. 3. 2
husen ofta onödigt stora och dyrbara; ladugårdarna i de flesta fall för små och 3
mörka.

Järnskog. Avpassade efter behovet, väl underhållna; ingen större skillnad i 2 3. 4
mellan de olika kategoriernas hus.

a) Bolags m. fl. jordägares arrendatorer ha nya moderna uthus.

b—d) De under a) omnämnda ägarna, övriga större och medelstora jordägares
arrendatorer samt större och medelstora enskilda jordägare själva ha hus
både av ena och andra slaget, somliga förstklassiga, andra dåliga; uthusen ofta för
små på grund av jordbrukets stigande.

e) Småböndernas hus något sämre på grund av svag ekonomi.

12 3.

316

FRÅGAN 2 2. SOCKENOMBUD.

1 2 3 4. 1 3 4. 2 Käla. Ganska bra, lämpliga för behovet; förbättring inträder varje år.

1 Eda. Efter hand förbättrade.

2 a, c) Arrendatorernas hus äro bra.

e) Småböndernas hus äro i mån av förmåga bra.

f) Statens, kommunens och allmän inrättnings arrendatorer ha i allmänhet
ingen underhållsskyldighet.

h) Ägare och arrendatorer av jordlägenheter ha hus i gott stånd.

3. 12. Arvika landskommun. I gott skick; ändamålsenliga, väl underhållna, icke

6 luxuriösa. Boningshusen i många fall dåliga, stora gamla s. k. bondstugor omväxla
med trånga småstugor, som delvis sakna innanfönster; uthusen i allmänhet bra,
dock äro i många fall ladugårdarna mörka och mindre moderna; denna växling
mellan bra och dåliga hus förekommer så väl hos mindre och större enskilda ägare,

2 som hos bolag; någon skillnad mellan husen på större och mindre gårdar kan
icke påvisas.

12. i. 2 Ny. Över huvud taget över medelmåttan; omsorgsfullt uppförda; många eleganta
och prydliga; inga kunna räknas till lägsta klass.

l 2. i Älgå. Bra; boningshusen täckas med skiffer eller med papp och spån samt
inredas praktiskt; uthusen ljusa och varma.

i. 2 a—h) Bolagen snygga upp husen för sina underhavande; torparna på statens

egendom sämst ställda.

4. 5 Gunnar skog. I stort sett intet att anmärka; flertalet i medelgott skick,
* l 5. 2. 5 * några i dåligt eller förfallet; varma, ljusa och rymliga. Boningshusen uppfylla

4. i måttliga anspråk; till stor del av äldre datum och otidsenliga; rätt stora, men

5. 2 opraktiskt inrättade korsvirke sbyggnader; uthusen för små och för trånga; de

mörka och kvava ladugårdarna och stallarna, där vattenbaljorna bottenfrysa, synas

4 tillhöra det förflutna; de äldre äro rätt trånga korsvirkeshus, de nyare ljusare och
rymligare, av tegel; å större bondgårdar samt bolagens huvudgårdar välbyggda
uthus med moderna anordningar: cementgolv i ladugården, vattenledning, inkörs l

bro i foderladan m. m. Där husen äro dåliga, är orsaken brist på kapital och

5 erforderlig arbetskraft, liknöjdhet och okunnighet; det höga priset på skog gör,
att ägaren hellre säljer den till virkeshandlande än reparerar sina hus därmed.

l a) Tillsynen å bolags m. fl:s arrendatorers hus är i vissa fall minimal.

5 a—h) Hos småbönderna bäst, därnäst hos statens, kommunens och allmän

inrättnings arrendatorer, dessa jordägare själva samt jordlägenhetsägare eller -innehavare,
därefter hos större och medelstora enskilda jordägare, deras arrendatorer,
bolag och med dem jämnställda enskilda jordägare och sämst hos de senares
arrendatorer.

i Bogen. Tämligen bra och tillräckliga; en del i gott, andra i dåligt stånd.

13 4. i a) Bolags m. fl. jordägares arrendatorers hus dåliga; arrendatorerna eller

torparna å Mitandersfors ha själva byggnadsskyldighet och få ingen annan hjälp
av bolaget än nödigt timmer ur skogen.

b) De under a) omnämnda ägarnas hus tämligen goda.
l. 3 4. e) Småböndernas hus äro tämligen goda, tidsenliga,

i. 3 4. f) Statens, m. flis arrendatorers hus äro bra; tidsenliga.

Frågan 22, huvudinnehåll: boningshusens beskaffenhet på olika slag av jordbruksfastig heter;

äro de tillräckliga, för små eller onödigt stora och dyrbara? Husens allm.

tillstånd; tidsenligheten; äro boningshus och kreatursstallar värma eller kalla, fuktiga

eller torra? Anledningen till förfall; a—h) jämförelse beträffande fastigheter till hörande

olika sig av ägare och brukare.

FRÅGAN 22. SOCKENOMBUD.

.317

Brunskog. I regel timrade; välbyggda, tillräckliga för behovet; tidsenliga; 6. 12.
särskilt praktiska kreatursstallar byggas. 1

a—d) Särskilt de förmögnare böndernas bostäder och ekonomibyggnader äro 5
synnerligen väl byggda, ofta långt dyrbarare och rymligare än erforderligt; arrendatorernas
byggnader motsvara fullkomligt behovet, underhålls- men ej nybyggnadsskyldighet
tillkommer arrendatorn; husröteersättning betalas icke; vid av- och
tillträdessyn uppskattas brister eller förbättringar å diken, gärdesgårdar, byggnadernas
inredning samt tak och grund.

Mungskog. Boningshusen tillräckliga, ej onödigt stora och dyrbara; alla hus, 1234.
som ägas av bönder eller nyligen kommit i bolags ägo, äro i gott stånd och tidsenliga
till inredning och utseende och ha i regel väl omsedda kreatursstallar; de, 2
■som tillhört bolagen en längre tid, ytterst dåliga, dock med undantag för sådana,
som bebos av tjänstemännen, där det kostas på mera, än vad som torde erfordras.

Boda. I allmänhet väl avpassade efter behovet och hållna i gott stånd; 12 4.
tidsenliga i avseende på utrymme och inredning; omsorgen att få boningshus 1. 2
så väl som kreatursstallar torra, ljusa och varma har på senare tid gjort sig alltmera
gällande. Arrendeegendomarnas åbyggnader av mera föråldrad typ än de 1
■enskilda jordägarnas; sämre underhållna än de självägandes, beroende på arren- 2
datorernas underhållsskyldighet; enskilda mindre jordägares hus i enstaka fall 1
förfallna, beroende på bristande företagsamhet och ekonomisk oförmåga.

Sunne. Tillräckliga för fastigheten; i gott skick; tidsenliga, i synnerhet 12345.
nyuPPförda uthus, ladugårdar, stall och lador; ladugårdarna ofta av tegel med 5
■cementgolv och vattenledning, där så ske kan.

Ostra Emtervik. Väl byggda, tidsenligt inredda; arrendatorernas bostäder 123.
sämre.

Västra Emtervik. Tidsenliga; åbyggnaderna de förstklassigaste, om icke i 2. 1
hela riket, så åtminstone i Värmland; kreatursstallarna varma. 2

Gräsmark. Ändamålsenliga, varma och torra; småbönders byggnader i all- 123.
mänhet bäst; jordägare ha i regel bättre skötta hus än arrendatorer; en del bolag 2. 13.
vansköta sina hus.

Eg svik. Granska bra, i synnerhet de, som uppförts på senare åren; mycket 1 2 3. 2
har på senare tiden gjorts för kreaturens bekvämlighet med avseende på ljus och
värme; förhållandena äro ungefär desamma hos småbrukare och lägenhetsinnehavare; 3
bolagsjord och stora egendomar förekomma icke.

Frgksände. I gott stånd; tillräckliga; härvidlag liksom i fråga om jordens 12345
skötsel, torde icke de mindre jordägarna tåla en jämförelse med bolagen och
de medelstora jordägarna.

Östmark. Så väl bonings- som uthus äro av mycket växlande beskaffenhet. 1
Nere i dalgångarna, “bygden“, äro de i allmänhet bra och väl lämpade för sitt
ändamål -— i det hänseendet har skett stor förändring under de senaste 20 åren
•och penningar därtill har erhållits från skogen; i några fall torde boningshusen vara
för stort tilltagna, men icke allmänt; samtliga uppförda hus äro ganska tidsenliga
med tilltalande, ehuru något enformigt utseende. På avlägsnare ställen äro husen
av mycket enklare beskaffenhet, ofta synnerligen dåliga, vilket gäller så väl
bonings- som uthus; kreatursstallarna äro vanligen för små och ofta antingen 4
för kalla, fuktiga eller varma, beroende på att de äro så täta, att luften ej

318

FRÅGAN 22. SOCKENOMBUD.

i 4. i kan ombytas på hela vintern; anledningen är svag ekonomi, men även bristande
insikt eller liknöjdhet.

14. a) Så väl bonings- som uthus hos bolags m. fl. jordägares arrendatorer äro 3.

i små och otidsenliga, ofta rent av förfallna; i allmänhet mycket torftiga; göra
merendels ett dystert och beklämmande intryck.

3 b) En och annan inspektor bor kostbart.

4 c) Vanligen äro så väl bonings- som uthusen hos större och medelstora enskilda
jordägares arrendatorer små och otidsenliga, ofta rent av förfallna.

d) De under c) omnämnda jordägarna själva bo i allmänhet i bättre, något
tidsenligare hus, dock finnas även bland dem de, som ha små, otillräckliga hus;

2 självägande vårda sina hus tämligen väl.

4 e) Småbönderna ha ofta, liksom arrendatorerna, dåliga och otidsenliga hus;.

2 vårda husen tämligen bra.

8 Lekvattnet. De gamla finnböndernas hus äro byggda av kämstarkt virke,,
furu och gran, men vid förespeglingar om skogsaffärer låta de dem förfalla och
efter avflyttningen raseras de; vanligtvis äro de dock stängda för behövandemänniskor,
tills alltings förgängelse öppnar dem. Bättre och sundare hus till
läge och beskaffenhet än här torde man få söka efter, men husen få förfalla och
ingenting finnes att återbygga dem med, då bolagen först taga hustimret ur
skogarna. Småbönderna sköta vanligen husen bäst, tills de lockas av skogspenningarna
att sälja; bolagens och statens skogvaktare och tjänstemän hava visserligen
moderna hus, men torpare och andra äro ofta så strängt bevakade, att de 3

ej kunna använda ens vindfällen för husreparationer. Boningshusen i regel otidsenliga,
överallt ytterst primitiva, dock i allmänhet i medelgott skick; ty värr ha
de utmärkta “rökstugorna", pörtena, kommit ur bruk; oftast bor hela familjen
jämte inneboende arbetare i köket, “stugan", och utom detta finnes oftast blott en

3 6. mycket liten kammare; husen nästan överallt mycket gammaldags, små, låga,.

6 mörka, fuktiga, obekväma; lika för alla kategorierna.

5. 2 a) Bolags m. fl. jordägares arrendatorers hus dåliga; endast ett bolag tyckes
ägna någon tanke på att hålla husen i någorlunda tidsenligt skick, alla övriga låta

3 dem förfalla; de större bolagen ha på senare tiden gjort de nödvändigaste reparationerna
å sina torpställen; nybyggnader äro både tidsenliga och tillräckligt störa..

2. 5 e) Småbönder reparera och nybygga i den mån ekonomien medgiver; husen
någorlunda bra.

2 3. 2. 3 Vitsand. Bra; tillräckliga för behovet; äldre uthus merendels nyrestaurerade ;

som byggnadsämne numera till ladugårdar sten eller tegel, oftast med gråstensfot
och tegel- eller timmeröverbyggnad under spåntak; kreatursstallarna varma, sakna,

2 vanligen nödig ventilation; ofta för trånga och mörka.

3 a—h) De större enskilda egendomsägarna hava de bästa husbyggnaderna,.
därnäst småbönderna, sämst arrendatorerna.

2 Norra Ny. På bondejord äro husen väl hållna, mången gång för dyra;

4 sämst i allmänhet å bolagen tillhöriga fastigheter.

3 Nyskoga. Goda, med undantag å några gårdar, där bolagen låta helt riva.
husen i avsikt att med tiden lämna gården som utmark.

Frågan 22, huvudinnehåll: boningshusens beskaffenhet på olika slag av jordbruksfastig heter

; äro de tillräckliga, för små eller onödigt stora och dyrbara ? Husens allm.

tillstånd; tidsenligheten; äro boningshus och kreatursstallar varma eller kalla, fuktiga

eller torra? Anledningen till förfall; a—h) jämförelse beträffande fastigheter till hörande

olika slag av ägare och brukare.

FRAGAN 22. SOCKENOMI1UD.

319

Dalby. I många fall onödigt stora med vämjelig stil; i gott stånd; tids- 3 4 5. 2 3 4. 4
enligt inredda; i några fall dåliga; exempel finnos på att en torpare med hustru 3 5. 5
och sju minderåriga barn bor i en gammal ladugård; uthusen tillräckligt stora; 3
bra; vid ombyggnad göras de av cement eller trä och förses i allmänhet med 2. 3
cementgolv; *kreatursstallarna äro fuktiga. I regel ha arrendatorerna det bättre *5
under större bolag än under mindre sådana eller skogsspokulanter. Bolags- 4
arrendatorer ha det sämre än övriga.

Södra Finnskoga. Tidsenliga, i medelgott stånd; böndernas hus bäst, därnäst 2 4 5. &
bolagstorparnas och arrendatorernas, sämst bondetorparnas; bolag, men icke bönder,
lämna i allmänhet sina underhavande hjälp till uppförande av boningshus.

Norra Finnskoga. Bra, i passande storlek efter jordens areal; på senare tiden i
i större utsträckning tidsenliga hus uppförda; husen nästan uteslutande små, trånga 5
och dåliga på mindre jordlägenheter, torp och arrendegårdar, men däremot äro
de självägandes gårdar kanske tidsenligt, men ofta stort och onödigt dyrbart
bebyggda; hur deras underlydande torpare och arrendatorer ha det, bekymrar dem
föga, vilja de ha det något bättre, få de själva, de underlydande näml., sörja
därför; mest omsorg om sina underlydande har ett trävarubolag visat de sista
åren genom att uppföra nya och präktiga hus åt sina arrendatorer och torpare
samt restaurera gamla, där så behövts.

Ekshärad. Mycket varierande. Äldre bolagshus rysligt usla, förfallna och 3 5.
ruckliga, nybyggda tidsenliga, men ej vidare smakfulla, enär de alla byggas efter
samma stil och mått; självägandes hus i regel bättre; benägenhet börjar visa sig,
att vid nybyggnad göra boningshusen onödigt stora med många fler rum än behövligt
vid en medelstor gård.

Gustav Adolf. Husen äro i allmänhet medelgoda, så väl till utseende som l 2.
utrymme; å många ställen nybyggda och bra, å andra åter föråldrade, små och 12 3.
dåliga. Bolaget bygger årligen hus för ansenliga belopp; reparationerna göras av 2. l
bolaget, där sådana anses vara av behovet påkallade; på grund av den stora 2
mängd hus, som finnas på dess område, torde dock åtgå nästan obegränsad tid,
innan allt blir genomgånget; härvidlag spelar även underlydande tjänstemäns själv- 3
rådighet en ganska stor roll.

Norra Råda. Boningshusen av både bättre och sämre beskaffenhet, flertalet 2 3 4 5 6.
ännu dåliga; en omfattande reparation har dock under de senare åren ägt rum; 2 3 4 g.
flerstädes tillräckliga, en stor mängd för små, en och annan onödigt stor; * uthusen *5
allt för små, synnerligen dåliga, mörka, kalla och dragiga, icke ens vid nybyggnader
göras de så praktiska, som lätt ske kunde; orsaken att söka i den allmänt
gängse seden. Nya uthus tidsenliga till inredning och utseende. 3

a—h) Boningshusen bäst hos de självägande, uthusen ungefär lika hos alla o
slag av ägare; å bolags egna jordbruk och arrendegårdar i allmänhet bra och väl l
underhållna; bolagsarrendatorer ha ännu i stor utsträckning dåliga hus, dock om- 2
byggas flera gårdar eller repareras; å bolagets jordbruksfastigheter beror 3 4.
husens tillstånd i många fall på under vilken revirförvaltare de ligga samt i
vilken ställning arrendatorn står till densamme; den självägande befolkningen
strävar att i män av tillgångar hålla husen i gott skick.

Sunnemo. Tämligen bra; tillräckliga och nästan allmänt i gott skick. 1234. 12.

a) Bolags m. fl. jordägares arrendatorers hus äro i allmänhet sämre; under 1234.
senaste tiden ha en del ganska bra bolagshus uppbyggts.

320

FRÅGAN 2 2. BOLAG.

12 4. i. 14. Nyed. I allmänhet i gott stånd; äldre uthus mestadels för små; nyuppförda
4 hus tidsenliga, varma, luftiga och ljusa; de små, mörka och i allt tilltäppta kreatursstallarna
försvinna mer och mer, t. o. m. från socknens utkanter.

1 a—h) Ingen väsentlig skillnad mellan olika slag av ägare i avseende på
4 husens vård. Bolagens huvudgårdar äro gamla bruksherrgårdar, därför ganska

stort tilltagna; arbetarebostäderna å dessa gårdar äro gamla, förr bebodda av

2 smeder, kunde önskas bättre; särskilt de medelstora och små jordägarna nedlägga
stor omsorg på att få sina hus tidsenliga och hållbara; arrendatorernas bostäder

4 sämre, hållas dock i någorlunda gott stånd; de till kyrkoherdebostället hörande
arrendatorshusen synnerligen små.

3 4 5. 5 Älvsbacka. I allmänhet avpassade efter gårdens behov, någon gång för små;

2 4. 4 i gott skick, några i mindre gott, ett fåtal förfallna; boningshusen omsedda och
varma, självägarnas i flesta fall med tre rum, någon gång i två våningar med tre
rum i varje, bolagstorparnas merendels två rum och kök; kreatursstallarna för
det mesta torra hos de självägande, mången gång hos bolagstorparna, ibland förl
sedda med cementgolv. Bolagsarrendatorernas hus lika bra som de självägandes;

3 bättre underhållna; orsaken till dåligt underhåll är vanligen fattigdom.

Bolag.

Uddeholms a. b. Bonings- och uthus äro hos alla kategorier av ägare i allmänhet
goda eller medelgoda; boningshusen lagom stora, med undantag av herrgårdsliknande
byggnader hos en del enskilda ägare av skogsfastigheter; uthusen
avpassade efter jordbruket; på grund av dettas framåtgående äro äldre uthus
ofta för små, husens tillstånd är medelgott. Vid jämförelse måste enskilda jordägares
(ej bolags) torpare anses sämst lottade med avseende på byggnader, i
övrigt ungefär lika inom alla grupperna, med undantag för vissa större skogsfastigheter.

A. b. Mölnbacka-Trysil. I de flesta fall äro de lämpliga för sitt ändamål,
någon gång hava boningshusen blivit väl stora, men detta gäller uteslutande de
inköpta egendomarna, de hus, som nu byggas, äro fullt avpassade; i de fall,
husen äro dåliga, gäller detta någon nyinköpt egendom, som ännu ej hunnit omhändertagas;
en jämförelse i berörda avseende mellan bolagets och enskilda jordägares
arrendatorer måste utfalla till de förras fördel.

Billeruds m. fl- a. b. Dåliga hus påträffas endast å mindre enskilda egendomar,
vilkas ägare på grund av dålig ekonomi äro urståndsätta att underhålla
sina hus; såsom belysande för förhållandet i detta avseende vilja vi omtala, att
det ofta hänt, att vi, sedan vi förvärvat sådan mindre fastighet, varit nödsakade
att genast ombygga husen för att kunna få jorden utarrenderad; icke ens den
förutvarande ägaren, som eljest kunde vara hågad att kvarsitta å egendomen såsom
arrendator, vill åtaga sig arrendet med mindre husen bliva reparerade; därjämte

Frågan 22, huvudinnehåll: boningshusens beskaffenhet på olika slag av jordbruksfastig heter;

äro de tillräckliga, för små eller onödigt stora och dyrbara? Husens allm.

tillstånd; tidsenligheten; äro boningshus och kreatursstallar varma eller kalla, fuktiga

eller torra? Anledningen till förfall; a—h) jämförelse beträffande fastigheter till hörande

olika slag av ägare och brukare.

Ilt Ad AN

KOI.Ad.

321

vilja vi nämna, att vi fått den uppfattningen, att sedan vi inom eu ort börjat
reparera eller nybygga å våra jordbruk, detta haft till följd, att grannar å enskilda
egendomar därigenom fått impulser till att iståndsätta och modernisera
sina åbyggnader. Den renässans inom jordbruksarkitekturen, som, oberoende av
don moderna egnahemskulten, under de senare åren börjat visa sig, anse vi därföre
vara i avsevärd mån väckt till liv av bolagens verksamhet i dessa avseenden.
Avundsjukan att icke hava det sämre än andra samt även vaknad insikt om fördelarna
av bättre åbyggnader äro därvid drivfjädrar; då därjämte den, tack vare
industrien, ökade penningavkastningen från skogen lämnar utväg för anskaffande
av erforderliga medel till byggnadsarbetena, kan man icke frigöra sig från tanken
på, hurudant förhållandet i detta avseende skulle hava varit, därest icke bolagens
verksamhet föranlett det allmänna ekonomiska välståndet i provinsen. De reparations-
och nybyggnadsarbeten å våra utarrenderade jordbruk, som vi under åren
1908—1912 verkställt, hava dragit en sammanlagd kostnad av kr. 102 705: 08,
motsvarande i medeltal pr år 20 541: Öl kr.

Storfors bruks a. It. Åbyggnaderna å bolagets arrendegårdar äro i storlek
anpassade efter arrendejordens storlek, i allmänhet äro de större än de, som nu
för tiden anses normala (efter domänstyrelsens standardtyper). Till hästegendomarna
höra mangårdsbyggnad, innehållande i genomsnitt två rum och kök, ofta
med vindsrum, ladugård av slaggtegel, ofta även av timmer, stall av timmer,
loge, redskapsskjul och lador m. m.; jordlägenheterna bestå av mangårdsbyggnad
med ett rum och kök, ofta med vindsrum, ladugård, loge och lador av mindre,
men tillräcklig storlek. Samtliga hus kunna sägas vara i medelgott tillstånd, ett
fåtal visserligen i dåligt tillstånd, inga förfallna, men ett stort antal även nybyggda.
Enligt i denna del av landet sedan äldre tider gällande byggnadssätt,
vari ändring först på sista tiden vidtagits, har vid all jordbruksbyggnad helt
åsidosatts en omsorgsfull grundläggning; därav har följt att husens varaktighet
ej blivit så lång; byggnaderna hava snart börjat sjunka och sätta sig ojämnt, och
underhållskostnaderna hava blivit avsevärda. Detta gamla byggnadssätt har åstadkommit,
att husen mången gång, sneda och vinda, se sämre ut än de i verkligheten
äro, ävensom en någon gång hörd svårighet att hålla värme torde bero
därpå. Det införda ändamålsenligare byggnadssättet torde dock kunna undanröja
eventuella klagomål; i intet fall har ett sämre allmänt tillstånd av åbyggnaderna
vållat svårigheter vid ny utarrendering.

A. b. Edsvalla bruk■ Till storleken äro bonings- och uthusen överallt ■ tillräckliga,
de under de senare åren uppförda dessutom tidsenliga och varma; bolaget
för sin del sätter årligen i fullt skick fem av sina under skogsegendomarna
i norra Värmland hörande torp (mindre arrendegårdar), medan motsvarande mindre
arrendegårdar i Nor under bolaget redan till stor del äro försedda med bra hus.
En tillförlitlig jämförelse torde icke kunna uppställas.

A. b. Ilämen-Liljendahl. Bonings- och uthusen äro i allmänhet fullt tillräckliga,
i gott skick samt har särskilt bolaget under senare åren nedlagt betydande
kostnader på avhjälpande av möjligen befintliga brister.

Saugbrug sfor eningen i Fredrikshald. I allmänhet tillfredsställande, ofta
bättre på bolagens gårdar än på de enskildas, dock förekommer hos självägare
ännu benägenhet för skryt med byggandet; ett par rum i stugan behövas ej,
stå länge oinredda, och en gång inredda och grannlåtsmöblerade tillslutas de
hermetiskt; det mest ledsamma i boningshusen är dock skötseln av kokspisen.
I köket bor och vistas hela familjen, på kokspisen står en större gryta fylld

JordundersSleningens betänkande^. III. 21

322

FRÅGAN 2 2. BOLAG.

av s. k. diskvatten, i vilket allt husgeråd sköljes direkt eller indirekt (medelst
trasa); för jämn, icke allt för hög temperatur på detta “diskvatten" borgar den
“jämna" eldningen, och att de feta ångor, denna grytas innehåll avger, noggrant
tillvaratagas, kan man lätt övertyga sig om genom att med handen stryka
på väggar, tak och andra i rummet i fråga varande föremål, vilka ej utsättas för
daglig nötning; imkåpan är för liten eller — där den finnes stor nog — alltid
tillsluten av ett spjäll. Förutom den ohälsosamma atmosfär detta orsakar till
fördel för tuberkulosen framför andra sjukdomar, vänjer det invånarna vid eu fet,
fuktig, otäck värme i sådan grad, att de icke tro det kunna gå an att ventilera
en ladugård vintertiden, långt mindre att släppa ut djuren i det fria,

Förskapa Sulfit a. b. Alla åbyggnader å bolagets torplägenheter äro väl
underhållna, i gott stånd, fullt tillräckliga för sitt ändamål samt försedda med
erforderliga ekonomihus. Bolagets 50-tal torp hava år 1910 reparerats för kr.
11 999: 84, 1911 för kr. 8 375: 25 och 1912 för kr. 9 297: 65.

Lesjöfors a. b. a—c) Bolags och större enskildas arrendatorers boningshus
och uthus äro i allmänhet tillräckliga samt i gott skick; förevarande ägares hus
samt övriga större och medelstora enskilda arrendatorers bostäder likaså.

h) Boningshusen och uthusen för bolagens torpare äro i allmänhet i gott
skick samt tillräckliga, beroende därpå,'' att bolagen själva bygga och underhålla
dessa hus; skulle torparna underhålla dem, skulle de snart nog råka i förfall,
enär de egendomar, som av dem brukas, ej kunna giva så pass inkomst, att
möjlighet till husens underhåll förefinnes.

Hellefors bruks a. b. Husen å bolagets egendomar i medelgott stånd.
När bolaget inköpt ett bondehemman, har det varit regel, att husen måst genomgå
grundlig reparation och ofta fullständig ombyggnad, innan egendomen kunnat utarrenderas.

Gustafsfors fabrikers a. b■ I allmänhet kan det sägas, att både boningshusen
och ekonomihusen äro i gott eller försvarligt skick hos alla.

Per sbergs m. fl. Gr ufbolag. Bostäderna äro från början dåligt byggda i dessa
trakter; dyrbara nybyggnader och reparationsarbeten hava vidtagits de senare
åren, varför bostäderna nu kunna sägas vara i medelgott tillstånd, d. v. s. jämfört
med rena jordbrukstrakter, i över medelgott tillstånd; de sämsta husen, som
finnas i samhällena, tillhöra ej bolaget.

Kraft- a. b. Gullspång-Munkfors. I regel bra, vanligen bäst å de större
gårdarna.

A. s. Lier, Var ald é Bogen. Husen äro avpassade efter förhållandena;
boningshusen ha i allmänhet två ä tre rum, torra och varma.

Gravberg skovens a. s. a—h) Bolags och med dem jämnställda större enskildas
arrendatorers hus äro i medelgott stånd; förevarande ägares hus äro delvis
dåliga, men nybyggning och reparationer pågå; övriga större och medelstora
enskilda jordägares bostäder äro goda; småböndernas i allmänhet tillräckliga;
husen å statens, kommunens och allmän inrättnings jord äro goda; medelgoda
hus hos ägare och arrendatorer av jordlägenheter.

Frågan 22, huvudinnehåll: boningshusens beskaffenhet på olika slag av jordbruksfastig heter;

äro de tillräckliga, för små eller onödigt störa och dyrbara? Husens allm.

tillstånd; tidsenligheten; äro boningshus och kreatursstallar varma eller kalla, fuktiga

eller torra? Anledningen till förfall; a—h) jämförelse beträffande fastigheter till hörande

olika slag av ägare och brukare.

1 HÅGAN 2 2. STÖKHK EG EN DOM SÄG ARE.

3 2 ii

Katrinefors a■ b. De större och medelstora egendomarna itro alla försedda
med tillräckliga, goda och väl underhållna så väl boningshus som uthus, vilket
även är fallet med dem, som disponeras av bolagens tjänstemän; en del av de
mindre jordägarna och bolagsarrendatorerna hava däremot tillräckliga, men dåligt
underhållna byggnader, och större delen av de i bergsbygderna bosatta jordägarna
och arrendatorerna hava, i synnerhet de förra, tillräckliga, men delvis ganska
förfallna byggnader. Orsaken härtill torde nog till största delen vara svåra och

dyrbara transporter för virket. Sedan bolaget 1904 blev ägare av Kristinefors

med underlydande och a. b. Kdsval la bruk av Vägsjöfors ined underlydande, har
dock Vartdera av dessa bolag årligen nybyggt en å två arrendeboställen, varför
inom de närmaste åren förutnämnda bolags alla arrendeboställen beräknas komma
i gott skick.

a) Bolags in. fl. jordägares arrendatorers hus delvis i dåligt skick.

b) De under a) omnämnda ägarnas hus äro i gott skick.

c) Övriga större och medelstora enskilda jordägares arrendatorers hus delvis
dåliga.

d) De under c) omnämnda jordägarna själva hava sina hus i gott stånd.

e) Småböndernas hus delvis dåliga.

g) Statens, kommunens och allmän inrättnings hus äro i gott stånd.

h) Ägare och arrendatorer av jordlägenheter ha hus i övervägande dåligt skick.

Glafva Glasbruks a. b. Välbyggda, tillräckliga, i gott tillstånd.

A. b. Kroppstadfors bruk. a, e) Bolags och större enskildas arrendatorer
ha bra hus; småbönderna genomgående bra hus.

Lundsbergs Fastighets- a■ b. Så väl boningshus som uthus äro jämförelsevis bra.

Kohlsäters a. b. Tillräckliga och i medelgott skick.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. Boningshus och uthus äro i regel i gott
skick; boningshusen snarare onödigt stora än för små, uthusen knappast i något
fall för stora. Bolagen måste erkännas föregå med gott exempel.

Hulmerudsfors a. b. På de större småbruken boningshusen i allmänhet
stora, om än mindre väl vårdade och mindre praktiska, uthusen ävenså störa, dock
ej heller dessa ändamålsenliga efter nutida behov; på de mindre småbruken
boningshusen mycket växlande från att vara tillräckligt störa till att endast omfatta
ett rum och kök, små och olämpliga, uthusen i förhållande därtill; en del
vackra undantag finnas, där boningshusen äro varmt inredda, väl vårdade och
kreatursstallarna praktiskt inredda; någon i ögonen fallande olikhet företer ej
olika slag av fastigheter jämförda med varandra efter ägaregrupperingen.

Fåens Sjösänkningsbolag. Bostäderna å jordbruksfastigheterna äro i allmänhet
i gott skick, tillräckligt stora.

Större egendomsägare.

Färnebo: Älb. Bergström. Över huvud kan sägas, att husen hållas bäst
av bolagen, därnäst på de större egendomarna och sämst av småbrukarna.

Nor: Olof Andersson. Tycken och pretentioner kunna vara mycket olika
hos olika individer; på en del ställen överdrivet stora byggnader, på andra däremot
ganska knappt tilltaget utrymme i så väl boningshus som å kreatursstallar,

324

FRÅGAN 22. KRONOI.ÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

dock bra mycket bättre nu än förr; nybyggnader och reparationer mycket mera
omsorgsfullt gjorda nu än förr.

Ingen synnerlig stor skillnad i byggnaderna mellan utarrenderade bolags- och
enskilda egendomar, större däremot mellan enskilda jordägare, som bebo sina
egendomar själva; en del ha bättre ekonomi och kunna därför ha sina gårdar i
gott stånd, andra sämre lottade få vara nöjda med vad de själva kunna åstadkomma.

Svanskog: John Bryntesson. Husen tillräckliga, i medelgott stånd.

Bro: H. v. Axelson. Goda, tidsenliga, tillräckliga, i allmänhet något små;

. större egendomar hava de tidsenligaste och bästa husen.

Bro: F. M. Mahn. Bra, förbättras ytterligare årligen.

Silhodal: Olof Danielsson. Husen äro medelgoda och bolagens fullt jämförliga
med enskildas.

Norra Ny: Daniel Andersson. Husen äro tidsenliga till inredning och
utseende, boningshusen och även kretursstallarna v arma.

Norra Ny: L. 0. Nordqvist. Någorlunda, nybyggnader i allmänhet praktiska
och tillräckligt stora; Uddeholms bolags nybyggnader utmärkta, enstaka
gamla gårdar hava otidsenliga hus.

Norra Ny: Olof Sonesson. Ungefär lika å de olika slagen av jordbruksfastigheter,
boningshusen för det mesta väl bevarade, Uddeholmsbolaget håller
husen i gott stånd.

Dalbg: Per Persson. Boningshusen äro i allmänhet bra och hållas för det
mesta i gott stånd.

Ekshärad: Daniel Jonasson. Medelgoda hos så väl arrondatorer som bönder.

Ekshärad: P. J. Ekblom. I gott skick till följd av god tillgång på byggnadsvirke,
ur estetisk och arkitektonisk synpunkt lämna de åtskilligt övrigt att
önska, ävensom ur hygienisk i fråga om äldre hus; numera bygges efter anvisningar
och ritningar, som hushållningssällskapets jordbrukskonsulenter tillhandahålla, de
efter dessa ritningar uppförda husen hava sedermera tjänat som modell \ id flera
nybyggnader; å bolagets gårdar och torp ske reparationer och nybyggnader under
byggmästares överinseende, dessa byggnader äro varken för små eller onödigt
stora och dyrbara, utan väl avpassade efter behovet.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Färnebo härad. Boningshusen i allmänhet hos bolagen,
de större jordägarna samt stat och kommun och deras arrendatorer rymliga och
tillräckliga, likaså uthusen, vilka numera vid nybyggnader göras ljusa och bekväma;
vad åter angår småbönder och ägare av medelstora jordlägenheter, så äro
i allmänhet boningshusen fullt tillräckliga och i gott stånd, uthusen däremot pa

Fråqan 22, huvudinnehåll: boningshusens beskaffenhet på olika slag av jordbruksfastig ''

heter; äro de tillräckliga, för små eller onödigt stora och dyrbara? Husens allra.

tillstånd • tidsenligheten: äro boningshus och kreatursstallar varma eller kalla, fuktiga

eller torra? Anledningen till förfall; a—h) jämförelse beträffande fastigheter till hörande

olika slag av ägare och brukare.

HHÅGAN 22. K HON OLÄN SM ÄN OCH KRONOFOGDAR.

;i2f>

oj så få still Kol i mindre gott skick, mörka och fuktiga; å mindre jordlägenheter
så vill bonings- som uthus merendels i dåligt tillstånd.

Kronolänsmannen i Ölme och Vase härads distr. Egendomarna, så väl
stora som små, i allmänhet välbyggda, husen ändamålsenliga, avpassade efter
egendomarnas storlek och innehavarnas förmögenhetsförhållanden samt kunna icke
sägas vara vare sig för små eller onödigt stora och dyrbara, bliva år från år
allt mera praktiska; ladugårdarna byggas allt mera av tegel eller av natursten,
liggande i cement- eller kalkbruk, med golv av betong.

Kronolänsmamien i Visnums härad. Husens beskaffenhet är beroende på
jordägarnas mer eller mindre stora ekonomiska bärkraft, i stort sett åbyggnaderna
knappast medelgoda och i allmänhet icke tillräckliga för sitt ändamål, men varma
och torra; vid nybyggnader göras ekonomihusen både varma, torra, bekväma,
ljusa och luftiga; bolagen och de större jordägarna ävensom de, vilka hava god
ekonomi, hålla åbyggnaderna i gott skick; husen å Kronans egendomar otillräckliga
och dåliga.

t. f. Krono! ä ris ma n ne n i Karlstads härad. Tidsenliga, i gott skick, motsvara
sitt ändamål; där vanskötsel förekommer, är detta beroende på den enskilde
ägarens särskilda vårdslöshet eller oförmåga att vårda och underhålla husen.

a) På grund av bättre genomförd kontroll över arrendatorerna äro åbyggnaderna
å bolags egendomar ej sämre, utan fastmera bättre underhållna än å
enskildas fastigheter.

b) Bolags m. fl. jordägares hus äro ungefär lika.

c) Underhållas ej fullt så väl av arrendatorer å större och medelstora enskilda
jordägares egendomar.

d) Större och medelstora enskilda jordägare i allmänhet bättre än arrendatorer.
'' e) Småbönderna hava under senare åren börjat förbättra och bättre vårda

husen.

f) Statens och kommuners m. flis arrendatorer underhålla husen i allmänhet
ej fullt så väl.

g) Förekommer endast beträffande fattiggårdarna, därå husen underhållas väl.

h) Arrendatorer å jordlägenheter underhålla husen dåligt; ägarna själva något
bättre.

Kronolänsmannen i Gillhergs härad. Inom Svanskogs och Långseruds socknar
i regel otidsenliga och i dåligt skick, nybyggnader dock här och var; inom de
övriga socknarna byggnaderna i allmänhet både till inredning och utseende bra.

Kronolänsmannen i Näs härad. I allmänhet bra och ändamålsenliga, aldrig
för stora eller onödigt dyrbara, oftast i medelgott stånd och tidsenliga; boningshusen
nästan allestädes varma och torra; småbönder och arrendatorer stå något
efter övriga kategorier i detta avseende.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. a—d) Alltid uppförda
på ett förståndigt sätt utan onödig lyx eller onödigt dyrbara och anpassade,
efter de fastigheter de tillhöra.

e) Småböndernas hus enkelt uppförda.

f—h) Lika med a—d).

Kronolänsmannen i Jösse härads östra distr. I gott stånd, tidsenliga med
avseende på inrede och utrymme, dock torde åbyggnaderna å arrendeegendomarna
vara av något föråldrad typ; å enskilda jordägares egendomar förekomma fall,
att uthusen äro i mindre gott skick och torde detta vara beroende på huvud -

326

I-RÅGAN 2 2. KRÖNOLÄN SMÄN OCH KRONOFOGDAR.

sakligast bristande förmåga att vidmakthålla dem, understundom även bristande
företagsamhet; för bolagens tjänstemän är i allmänhet väl sörjt i bostadshänseende.

Kronolänsmannen i Jösse härads västra distr. Boningshusen i regel tillräckliga
för vederbörandes behov, i många fall även onödigt stora, inredningen
tidsenlig, mot det yttre intet att anmärka; på sina ställen ännu kalla och fuktiga
kreatursstallar, men i mån som dessa utrangeras, byggas varma och torra sådana;
å medelstora och mindre fastigheter under eget bruk äro i stort sett åbyggnaderna
bättre omsedda än vad förhållandet är å utarrenderade egendomar, undantag finnas,
men är då anledningen att söka i bristande förmåga hos vederbörande.

Kronolänsmannen i Älvdals härads nedre tingsl. Rätt bra och tillräckliga;
åbyggnaderna på bolagets egendomar, som äro upplåtna till s. k. åbönder, hava
förut, särskilt inom Ekshärads socken, varit förfallna, men under senare åren
hava dessa undergått rätt avsevärda reparationer; byggnaderna å enskilda medelstora
egendomar i regel bättre än bolagets fastigheter av lika areal; småböndernas
åbyggnader ganska gamla och bristfälliga.

Kronolänsmannen i Norra Ny och Bolby socknar. Boningshusen ofta för
störa och dyrbara, uthusen oftast tillräckliga, de förstnämnda i allmänhet tidsenliga
och i gott stånd, ladugårdarna i allmänhet mindre tidsenligt inredda, eldstad
för vattens uppvärmning åt kreaturen förekommer i stor. utsträckning; bolagsarrendatorernas
uthus befinna sig i allmänhet i bättre skick än de självägandes.

Kronolänsmannen i Norra och Södra Finnskoga samt Nyskoga socknar.
Ha varit små och dåliga å denna ort, en glädjande förändring till det bättre
dock på senare tiden inträtt, särskilt vinnlägga de självägande bönderna sig om att
förskaffa sig goda, ljusa och tillräckligt störa så väl bonings- som uthus; av de gamla
kreatursstallarna en del rätt kalla, och särskilt gäller detta om stallen för hästar;
vid jämförelse mellan olika slag av jordbruk ingen anmärkningsvärd skillnad.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. östra distr. Lämpliga
för sitt ändamål, oftast i gott skick; på samtliga nyuppförda hus omtanke nedlagd
på att göra dem så tidsenliga till inredning och utseende som möjligt, kreatursstallarna
numera oftast av cement eller tegel; vid en jämförelse mellan olika
slag av jordägare och arrendatorer ingen annan skillnad än den, som orsakas av
nödvändigheten att hava större eller mindre hus allt efter egendomens storlek samt
de olika förmögenhetsförhållandena, därvid dock erinras, att ägaren av eii mindre
egendom kan vara mera förmögen än den, som besitter en större; de arrendatorer,
som finnas, hava i allmänhet fullgoda hus.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. västra distr.
Tillräckliga och i övrigt av den beskaffenhet, att några brister i allmänhet icke
synas vidlåda dem.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi. Bra, tillräckliga; bäst å större och
medelstora egendomar, ingen skillnad mellan olika kategoriers hus.

Frågan 22, huvudinnehåll: boningshusens beskaffenhet på olika slag av jordbruksfastig heter;

äro de tillräckliga, för små eller onödigt stora och dyrbara? Husens allm.

tillstånd; tidsenligheten; äro boningshus och kreatursstallar varma eller kalla, fuktiga

eller torra? Anledningen till förfall; a—h) jämförelse beträffande fastigheter till hörande

olika slag av ägare och brukare.

FRÅGAN 22. HUSH.-SÄI.I.SKÅPETS UNDERLYDANDE TJÄNSTEMÄN.

ii 2 7

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Ordf. i pr emiering snämnden för mindre jordbruk. I allmänhet stora förbättringar.

a) Bolagens arrendatorer ha merendels bättre boningshus och stallar.

b) De under a) omnämnda ägarnas hus äro mycket bra.

d) Större och medelstora enskilda jordägare ha numera bra hus.

e) Småböndernas bostäder äro oftast bra.

f) Statens, kommunens och allmän inrättnings arrendatorer ha sämre hus —
statens sämst.

g) Statens, kommunens och allmän inrättnings hus äro något så när bra.

h) Ägare och arrendatorer av jordlägenheter ha hus i ganska gott skick.

1236
1 3

2 4. *4.

13 4
1 2. :

1 2 3
1 2.

1. 2 3

1 2

Frågan 23.

Har i allmänhet, sedan jordbruksfastigheter övergått från den jordbrukande
befolkningen till bolag eller enskilda spekulanter eller till stat, kommun
eller allmän inrättning, jordbruket å desamma gått tillbaka (jordens skötsel
och avkastning, byggnadernas underhåll samt kreatursstocken)?

Sockenombud.

Fårnebo. *) Vid bolagsförvärv har jordbruket gått tillbaka.

Nordmark. Har icke gått tillbaka.

Fämen. Ingen fastighet har övergått från den jordbrukande befolkningen.
Brattfors. I stort sett ingen tillbakagång.

l Gåsborn. Ingen övergång *i mannaminne. Ingen skillnad i skötseln;

0 ingen tillbakagång, snarare tvärt om.

Kroppa. Någon av bolag nyförvärvad jord förekommer icke.

3 Olme. Övergång till bolag förekommer icke; vid övergång till enskilda

spekulanter, har jordbruket gått tillbaka.

1 Varnum. Å de egendomar, som övergått till staten, har jordbruket gått
tillbaka, enär kreatursstocken ej uppgått till det antal djur, egendomarna kunnat
föda, utan stråfodret har väsentligen avyttrats från egendomarna.

l Visnum. Jordbruket har icke gått tillbaka, ej heller byggnadernas underhåll,
i något fall har kreatursstocken minskats.

i Ny sund. Någon jordbruksfastighet har icke övergått till bolag.

Södra Råda. Har icke gått tillbaka.

1 Väse. Ingen tillbakagång, i nämnvärd grad.

Alster. Arrendesystemet verkar i viss mån som sugsystem; å bolags 2

egendomarna har jordbruket icke gått tillbaka, utan skötes i allmänhet bra.

Östra Fågelvik. Ingen tillbakagång.

*) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

in Ad AN 2 3. SOCKENOM liUD.

32 «J

Störa Kil. I ett fall, då ett jordbruk övergick i kommunens hand, har det i
uppdrivits betydligt; har icke förekommit. 34.

Frykerud. Ingen övergång i nämnvärd grad; där någon gång jord övergått 1234. 4
till enskilda spekulanter, inträffar ofta, att dessa bo på andra platser och icke
underhålla någon kreatursstock på egendomen, utan tillvarataga skörden och sälja
så väl strå som kärna, under tiden skövla de skogen och sälja sedan egendomen
till lika högt pris, som de själva givit; köpes sedan fastigheten av en person
med svag ekonomi, har denne, även med tillhjälp av egnahemslån, svårt att klara
sig, när han skall förbättra jord, bygga hus och betala räntor och skatter.

Orre JJllerud. Efter fastigheternas övergång till bolag har jordbruket gått 5
tillbaka.

Ransäter. Knappast tillbaka; möjligen ej gått så mycket framåt som å de 2 5. 6
egendomar, vilkas ägare tillika äro brukare; i allmänhet har jordbruket gått 1
tillbaka, då egendom övergått från enskild ägare till bolag, kreatursstocken
har något minskats; byggnaderna underhållas ungefär lika. 2

Nedre Ullerud. I ett fall, då en skogshandlande skövlat skogen och sedan 1 4.
ej fått egendomen såld; både avkastning och kreatursstock i avtagande. 2

Karlstads landskommun. Ingå bolagsförväry. 1

Grava. Ingen övergång till bolag; till spekulanter tillfälligtvis, utan in- 12. 1
verkan på jordbruket.

Hammarö. Ingen tillbakagång; jordbruket gått framåt, kreatursstocken i 12. 2
allmänhet stor.

Nor. Enskilda spekulanter hava i enstaka fall vårdslösat sitt jordbruk, men 1
detta är rena undantag.

Segerstad. Ingen tillbakagång. 123.

Grums. Något bolags välde förekommer icke, men däremot händer det, att 1
enskilda spekulanter inköpa skogsfastigheter för att avverka skogen och sedan
försälja fastigheten med största möjliga vinst; klart är, att dessa spekulanter ej
ägna någon omsorg åt jordbruket, utan taga det mesta möjliga och ge ut det
minsta möjliga.

Borgvik. Under de 20 sista åren har endast en egendom övergått till 124.
bolag; jordbruket å densamma har ingalunda gått tillbaka, utan i stället utvecklats. 1 4. 4

Ed. Bolagens egendomar skötas rationellt med bättre kreatursstock än hos 1
den enskilde.

Gillberga. Har icke gått tillbaka; de bolag, som förvärvat fastighet, hava 24. 2
oftast nybyggt och utfört avsevärda förbättringar å denna.

Långserud. I allmänhet, då fastigheten övergått till enskilda spekulanter 12.
eller bolag.

Stavnäs. Avsevärd tillbakagång efter bolagsförvärv, ännu större vid förvärv 3
av skogsspekulanter, som renraka egendomen från skog och sedan sälja den.

Ingen tillbakagång. 3

Högerud. Vid de få egendomar, som övergått till skogsspekulanter, har 3
försämring inträtt.

330

FRÅGAN 23. SOCKENOMBUD.

fi. 4 Gima. Något: så väl jorden, byggnaderna som kreatursstocken torde ha för 3

sämrats; knappt troligt att tillbakagång föreligger, däremot har det icke gått
framåt så, som det bort göra under en insiktsfull småbrukares hand.

i Millesvilc. Ingen övergång.

i Eskilsäter. Bolagsegendom endast i ringa omfattning.

4 By. Tillbakagång, där egendomarna blivit spekulationsobjekt.

12. 2 Bro. Övergång har icke förekommit; några egendomar ha visserligen in köpts

av skogsspekulanter, men de ha ganska snart åter försålts.

1 Södra Ny. Har icke förekommit.

i Huggenäs. Sådana jordbrukfastigheter finnas ej.

2. 3. l Kila. I allmänhet gått tillbaka; både jord och hus ha fått förfalla. leka

inträffat.

1 Tveta. Ingå bolagsegendomar förekomma.''

14 5. Sillerud. Ingen tillbakagång, tvärt om.

2. 3 Holmedal. Mycken tillbakagång; efter övergång till. ett större bolag har
jordens skötsel försämrats, byggnaderna på vissa egendomar fått nedruttna.

2 Västra Fågelvik. Förekommer icke.

3 5. Töcksmark. Tillbakagång, så väl beträffande skötsel och avkastning som

byggnadernas underhåll och kreatursstocken.

12 3. O sten allskog. Förekommer icke.

13 4. 3 Karlanda. I allmänhet tydlig tillbakagång; avkastning och kreatursstock

2 minskade, byggnaderna förfallna. Ingen tillbakagång, vid tiden för bolagens jordförvärv
voro de egendomar, som inköptes, dåligt skötta på grund av svag ekonomi.

14. Blomskog. Efter övergång i bolags ägo tillbakagång i hög grad, mest

beträffande jordens skötsel och kreatursstocken, åbyggnaderna däremot goda;

1 där man å en egendom före bolagets förvärv kunde föda 7 ä 8 kor och 2 hästar,

har arrendatorn 4 ä 5 kor och en häst, å andra förut 5 å 6 kor och en häst,

nu 2 å 3 kor, en häst; brukaren arrenderar i många fall dylik egendom för att
få bostad, sällan tager en intresserad jordbrukare ett dylikt arrende; i många fall
är det svårt för bolagen att få tåg i arrendatorer, och blott man får en familj i
husen, är man nöjd; detta beror icke på oskäliga arrendevillkor, utan därpå, att
jorden för närvarande ej är eftersökt i bygden; å av skogsspekulanter inköpta

2 3. egendomar förhållandet enahanda; de avverka skogen och låta egendom och hus
förfalla.

2. 13. 3 Silbodal. Ingen större skillnad. Ingen; tillbakagång, snarare förbättring i
byggnadsväg.

; 1 2 3 4. Skillingmark; Järnskog. Ingen övergång.

2 Kola. Förekommer ej nämnvärt.

2 3. 14. Eda. Ingen tillbakagång. Endast i en del fall.

Frågan 23, huvudinnehåll: huruvida, sedan jordbruksfastigheter övergått till bolag eller en skilda

spekulanter m. fl., jordbruket å desamma gått tillbaka.

FRÅGAN 23. SOCKENOMHUD. 331

Arvika landskommun. Deri jordbrukande befolkningen Ur fortfarande i besittning
av jorden. Vid övergång från den jordbrukande befolkningen har jordbruket
icke gått tillbaka. Vid övergång till bolag och enskilda skogsspekulanter
tillbakagång.

Ny. Jorden går merendels i arv från föräldrar till barn, enskilda spekulanter
har man ej ont av, och köp av bolag förekommer icke mycket. Ingen
tillbakagång.

Algå. Har icke gått tillbaka.

Gunnarskog. Efter bolagsförvärv tillbakagång å de fastigheter, som icke
ligga omedelbart invid huvudgården; tillbakagång i gårdens skötsel, i byggnadernas
underhåll; kreatursstocken minskats till knappast hiilften på de egendomar,
bolagen själva bruka. Ingen tillbakagång * i fråga om jordens skötsel och avkastning;
på en del ställen ha nödvändiga nybyggnader företagits, på en del
äro husen ungefär i sitt gamla skick.

Bogen. Jordbruket har gått tillbaka.

Brunskog. I ett fall efter övergång till enskild spekulant.

Mangskog. Efter bolagsförvärven har jordbruket gått så mycket tillbaka,
att å dylika egendomar nu skördas knappt hälften mot förut; under samma tid
har jordbruket för den enskilde bonden ökat i avkastning.

Boda. Bolagens arrendegårdar skötas rätt bra; hava icke gått tillbaka,
* vilket är fallet med en statens jordegendom, varå kreatursstocken reducerats till
hälften.

Sunne. I intet fall.

Ostra Emtervik; Västra Emtervik. Pörekommer icke.

Gräsmark. Crår i allmänhet tillbaka, i synnerhet i enskilda spekulanters
händer.

Lysvik. Ingå bolagsförvärv.

Fryksände. Endast ett par större och ett fåtal mindre gårdar ha under
senare år övergått till bolag och enskilda spekulanter; jordbruket torde icke å
någon av dessa gått tillbaka.

Östmark. Jordbruket har alldeles tydligt gått tillbaka, sedan jorden börjat
övergå i bolags eller enskilda spekulanters händer; så länge småbönderna hade
var sin lilla bit, fingo kreaturen beta gemensamt, men sedan ett bolag fått skogen,
tillåtes ej detta; förr fanns här en stor mängd getter och får, men nu äro dessa
en sällsynthet; jordbruket å bolagsjorden skötes dåligt, så att avkastningen minskas,
medan gårdarna växa igen med skog; byggnaderna förfalla, så att det till slut
även av denna anledning blir omöjligt att få arrendatorer; kreatursstocken har
på senare tid gått ganska mycket tillbaka, så kunde t. ex. en egendom här i
socknens norra del å mark tillhörig ett bolag för c:a 30—40 år sedan föda
20 ä 30 kor och flera hästar, men nu föder den endast 6 å 8 kor och en häst;
sammalunda är förhållandet med en hel del andra, ofta stora och bra gårdar.

Lekvattnet. Har gått tillbaka* med stora steg; enskilda spekulanter ha
många försyndelser på sitt samvete; de lägga blott an på skogen.

Vitsand. Tillbakagång, bl. a. betydligt minskad kreatursstock.

Norra Ny. Vid bolagsförvärv tillbakagång. Ökad avkastning.

l 2.

I 4 6. 1 4.
14 6. 16.
1 4 5 6.
Jo. 5

3 4.

•>

1 23 4.

3 4.

2. 2 4.

* 4

1 2 3 4.

I 2 3; 1
1 2 3. 3

1 2.

1 2 3 4 6.

1 2 3 4 5 6.

1 23 4.

1 2345789.*7. 3

2 3. 2
2. 4

332

FRÅGAN 23. BOLAG.

3 Nyskoga. Efter övergång i bolags ägo har jordbruket betydligt gått tillbaka.

3 5. Dalby. Sedan jordbruksfastigheter övergått till enskilda spekulanter oeh
5 bolag, ha jordbruket och kreatursstocken gått tillbaka; å en gård, som förr kunde
föda 25 kor och 5 hästar, födas nu efter bolagsförvärv 10 kor, 2 hästar; å en
annan förr 70 kor, nu blott 8 å 10; denna tillbakagång i kreatursstocken har av
en sakkunnig förklarats bero ej på jordens vanskötsel, utan på att korna förr voro
så ofantligt små emot nu.

2 4 5 g. Södra Finnskoga. Jordbruk, som övergått till bolag, ha gått tillbaka; av*4.
g kastning och kreatursstock minskats * ända till 50%; den av ett bolag till
prästboställe skänkta jorden består så gott som uteslutande av igenvuxna myrtegar.

l. *15. Norra Finnskoga. I någon män tillbakagång * efter förvärv av bolag och
*5 enskilda spekulanter, * vilka köpt jord blott för skogens skull; flera av de fordom
i jordbrukshänseende bästa gårdarna vanskötta, vad de nu ge i avkastning ett
• intet, mot vad de kunde ha gett i en småbrukares händer, även husen förfallna.

357. *: Ekshärad. Vid övergång — * till bolag — har jordbruket gått tillbaka.

12 3. *12. 5 Norra Båda. Ingen tillbakagång, * snarare tvärtom; i de flesta fall, då bolaget
köpt jordbruksfastigheter, har säljaren stannat kvar som arrendator, vid dödsfall
hava hans arvingar, om de så önskat, fått företräde, vadan gårdarna blivit
kvar i samma släkt; därigenom ha skötseln, avkastningen och kreatursstocken
ungefär blivit lika, dock på senare tid en viss slapphet, vilken åter tycks vara
på retur; byggnadernas underhåll har dock mycket försummats.

1 2 3 4. Sunnemo. Ingen märkbar tillbakagång.

2 4. Nyed. I en del fall tillbakagång efter förvärv av bolag, minskning av
arbetsstyrkan och kreatursstocken.

12 5. 15. Älvsbacka. Bolagsegendomarna lika bra skötta som böndernas, med en del
*5 undantag å ömse håll, * såsom den största bolagsarrendegården, som synes vara

4 svårskött; under de senaste tio åren har Mölnbackabolaget inköpt c:a tio mindre
egendomar och besatt dem med torpare, vilka icke sköta jordbruket fullt så bra

3. i som de självägande. Jordbruket har gått framåt; bolagsbyggnaderna underhållas
4 bra; någorlunda tillfredsställande; kreatursstocken torde ha minskats.

Bolag.

Uddeholms a. b. Ej vid övergång till bolaget, däremot ibland å egendomar,
som förvärvats av enskilda skogsspekulanter och som dessa måst behålla, då de
ej lyckats sälja dem efter skogens avverkning.

A. b. Mölnbacka-Trysil. Jordens skötsel, underhåll av byggnader samt
kreatursstocken å egendomar, som nu befinna sig i bolagets ägo, ha icke gått
tillbaka annat än under någon viss tidsperiod, då man t. ex. fått en arrendator,
som icke förstått sin sak.

BUleruds m. fl. a. b. Nej, endast då enskilda spekulanter samlat ett flertal
fastigheter på en hand, kan man se, huru jordbruken så småningom gå tillbaka,

Frågan 23, huvudinnehåll: huruvida, sedan jordbruksfastigheter övergått till bolag eller en skilda

spekulanter in. fl., jordbruket å desamma gått tillbaka.

l-KÅOAN 23. »Öl.Ad.

jorden bringas till ensidig foderproduktion, kreatursstocken minskas, om den icke
helt försvinner, och byggnaderna förfalla. Det itr en psykologisk gåta att förklara
varför icke det allmänna jordbrukssamvetot reagerar emot sådana ofta nog förekommande
förödelser, men genast vaknar, om ett bolag av sådana enskilda spekulanter
förvärvat deras samlade fastigheter och icke omedelbart hinner åter iståndsätta
de förfallna jordbruken.

Storfors bruks a. b. När bolaget förvärvat fastighet, liar orsaken till jordens
försäljning i alla fall varit ägarens oförmåga att längre hålla ihop sin ekonomiska
ställning; till följd av ägarens ekonomiska misär har egendomen vid tillträdet
så väl till byggnader som jord i högre eller lägre grad varit vanhävdad. Oftast
har bolaget omedelbart nödgats vidtaga en grundlig reparation, ävensom vid tillsättandet
av arrendator vidtaga jordförbättringar eller några år arrendefritt upplåta
egendomen. På arrendatorn har det sedan huvudsakligen berott, huru lång
tid det tagit, innan jorden åter varit i god hävd. Någon tillbakagång av åsyftad
orsak har sålunda ej ägt rum, utan tvärt om förbättring.

A. b. Edsvalla bruk. Om vanskötsel förr ägt rum, synas åtminstone bolagen
nu söka att avhjälpa äldre tiders missförhållanden.

A. b. Rämen-Liljendahl. Förekommer icke.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. Om jordbruket går framåt eller tillbaka
på en egendom här, kan ej tillskrivas annan orsak än individens, som sköter
detsamma, förmåga eller intresse för existensen. Det går ej an för oss å våra
bolagsegendomar, att hålla andra villkor för arrenderingen än att arrendatorerna
lätt kunna fullgöra desamma och sålunda ha lätt för att “bärga sig“; ju bättre
en arrendator skötes av bolaget, ju bättre sköter han sig själv och sitt arrende.

Forshaga Sulfit a. b. Jordbruket å bolagets jordbruksegendomar och torp
har utan undantag gått framåt.

Lesjöfors a. b. Om en jordbruksfastighet övergått till något av bolagen,
så har jordbruket å densamma gått framåt, skötseln av jorden förbättrats och
byggnaderna bättre underhållits.

Hellefors bruks a. b.; Gustaf sfors fabrikers a. b. Förekommer icke.

Persbergs in. fl. Grufbolag. De inköp av jord, som av gruvbolagen företagits,
hava till huvudsaklig del ägt rum för att trygga äganderätten till fyndigheter
samt till vattenkraft, ävensom tillgång till mark för arbetarelägenheter samt
till virke för gruvornas behov. En egendoms försäljning har någon gång berott
på ägarens ekonomiska trångmål, men har vanligen framkallats genom arvskifte;
i det förra fallet har, där köpet rört jordbruks!ägenhet med hus, så väl åkerbruk
som hus, vanligen varit vanhävdade; oftast har efter sådant köp det köpande
bolaget först varit tvunget vidtaga förbättringar och reparationer, innan lägenheten
kunnat besättas med arrendatorer eller arbetare. Någon allmän tillbakagång av
här åsyftad orsak, torde rättvisligen ej kunna påvisas.

Kraft- a. b. Gtdlspång-Munkfors. Å bolagets egendomar har å senare år
ökning i avkastningen skett.

A. s. Lier, Varald & Bogen. Ingen förändring har skett i sådant hänseende.

Gravbergskovens a. s. Någon förändring i jordbrukets skötsel kan ej märkas
vid övergång från en ägare till annan.

334

FRÅGAN 23. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

Katrinefors a. b. En lång tid tillbaka har det försämrats, men på senare
tiden har ändring till det bättre skett. De nuvarande ägarna av bolagen söka
på allt sätt avhjälpa föregående ägares vanskötsel.

Glafva Glasbruks a. b.; a. b. Kroppstadfors bruk. Förekommer icke.

Lundsbergs Fastighets- a. b. Bolagen bruka sina egendomar rationellt, kreatursstocken
ökas med förädlade raser.

Kohlsäters a. b. Förekommer icke.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. I de fall, då s. k. skogsskövlare köpt
egendom, har vanligen jordbruket gått tillbaka; detta har inträffat i två fall.

A. b. Finshyttan. Förekommer icke.

Holmerudsfors a. b. Till någon del kan detta sägas om bolags jordbruk;
byggnadernas underhåll, där jordbruket uppehålles, torde vara normalt; kreatursstocken
har på en del egendomar gått tillbaka, där någon brukningsdel utlagts
till enbart äng och skog.

Fåens Sjösänkning sbolag. Sedan jordbruksfastighet övergått till bolag och
brukas av arrendatorer, går jordbruket tillbaka nästan säkert och kreatursstocken
minskas.

Större egendomsägare.

För: Olof Andersson. Bolagen sköta icke jorden, som de ha under eget
bruk, sämre än enskilda personer, och då de köpt hela skogsbyar, är ej gott att
få dugliga arrendatorer på alla ställen; icke alla tycka, att jordbruket bär sig
eller lönar mödan, en del tro, att om de hade ett jordbruk, då hade de allt vad
de behövde, men sedan de fått försöka sig på jordbruket, säga de som gesällen,
som blev ställd på logen att tröska: “Det här ger icke bröd, tar jag käppen och
säcken, har jag kakan på fläcken11.

Bolagsarrendatorer äro av tvenne slag; en del ha lust för jordbruk och sköta
jorden bra, men andra taga arrende för att få bostad samt företräde till arbetsförtjänst
med skogsarbete, jordbruket låta de förfalla, de anse det icke löna sig,
då de ej få kontant betalning pr vecka eller månad; visserligen står i kontraktet,
att jorden skall väl hävdas och skötas, så att egendomen icke försämras, men
de behöva icke bry sig om dessa bestämmelser, då de icke ha något att ersätta
bristerna med; penningarna för skogsarbetet ha gått så fort de kommit; de åter,
som skött jordbruket under arrendetiden, ha rett sig bättre, den egendom, de
brukat, har icke försämrats.

Svanskog: John Bryntesson. Förekommer icke.

Bro: F. M. Mohn. Jordbruket går årligen framåt.

Silbodal: Olof Danielsson. Förekommer icke.

Frågan 23, huvudinnehåll: huruvida, sedan jordbruksfastigheter övergått till bolag eller en skilda

spekulanter m. fl., jordbruket å desamma gått tillbaka.

FRÅGAN 23.

KRONO!,ÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR. 335

Norra Ny: Daniel Andersson. Jordbruksfastigheterna övergå huvudsakligen
till bolag, vilket genom lag skulle stävjas.

Norra j\ y: P. J. Nordqvist. Uddeholms bolag har ägt sina fastigheter så
långt tillbaka i tiden, att eu sådan jämförelse är omöjlig att göra.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. Ingen tillbakagång.

Norra Ny: Olof Sonesson. Någon enstaka egendom har blivit vanskött i
några år.

Dalby: Per Persson. Jorden skötes av de allra flesta ganska bra.

Ekshärad: Daniel Jonasson. Förekommer icke.

Ekshärad: P. J. Ekblom. Det ligger givetvis även i arrendatorns intresse
att draga största möjliga avkastning av jorden samt hålla så stor kreatursbesättning,
som egendomen kan vinterföda.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Färnebo härad. Då jordbruksfastigheterna övergått
till bolag, stat eller kommun, har jordbruket nästan överallt gått framåt, men då
den sålts till enskilda spekulanter (skogsawerkare), har jordbruket blivit tillbakasatt.

Kronolänsmannen i Ölme och Vase härads distr. Endast då jordbruksfastigheter
övergått till enskilda spekulanter, har jordbruket gått tillbaka.

Kronolänsmannen i Visnums härad. Inga jordbruksfastigheter ha övergått
till bolag under senaste fem år.

t. f. Kronolänsmannen i Karlstads härad. Någon nämnvärd övergång av jord
till bolag o. d. har ej förekommit här i orten, och kan någon tillbakagång av
jordbruket av dylik orsak ej anses förefinnas.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad. Jordbruket har gått framåt.

Kronolänsmannen i Näs härad. Förekommer icke, sådan överlåtelse av
jordbruksfastighet förekommer för resten ytterst sällan.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. Ingen övergång av
jordbruksfastigheter.

Kronolänsmannen i Jösse härads östra distr. I stort sett icke.

Kronolänsmannen i Jösse härads västra distr. I någon män, därigenom
att genom bolags förvärv av jord denna sedan vanligtvis brukas av arrendatorer.

Kronolänsmannen i Älvdals härads nedre tingsl. Förekommer icke.

Kronolänsmannen i Norra Ny och Dalby socknar. I allmänhet ej, i
synnerhet gäller detta de egendomar, som förvärvats av Uddeholms a. b.

Kronolänsmannen i Norra och Södra Finnskoga samt Nyskoga socknar.

Om de fastigheter, som övergått från den jordbrukande befolkningen till bolagen,

336

FRÅGAN 23. HUSH.-SÄLLSKAPETS UNDERLYDANDE TJÄNSTEMÄN.

kan i allmänhet sägas, att jordbruket & desamma gått något tillbaka med avseende
å icke blott jordens skötsel, utan, såsom en följd därav, även med avseende
å avkastning samt kreatursstock.

t. f. Kronolänsmännen i Fryksdals härads nedre tingsl. östra och västra
distr. Förekommer icke.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi. Förekommer icke.

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Ordf. i premieringsnämnden för mindre jordbruk. Stundom i skogsbygden.

Frågan 23, huvudinnehåll: huruvida, sedan jordbruksfastigheter övergått till bolag eller en skilda

spekulanter in. fl., jordbruket å- desamma gått tillbaka.

Frågan 24.

a) Förekommer handelsträdgårdsverksamhet i småbruksform (spadkultur)? Hur

stor areal omfatta dylika småbruk, och visar erfarenheten, att en familj
därav kan hava sitt uppehälle?

b) Förefinnes intresse för trädgårdsanläggningar (frukt-, köksväxt- eller blomster odling)

kring bostäderna på jordbruk och lägenheter? Har sådant intresse
sedan gammalt förefunnits eller först på senare tider trängt sig fram,
och, då det saknas, vad är anledningen därtill?

Sockenombud.

Färnebo. *) a) Förekommer icke. 4

b) Förekommer icke, har ej förefunnits.

Nordmark, a) Förekommer icke. 2 3.

b) På många håll ringa intresse, på grund av liknöjdhet och bristande insikt
om trädgårdsalstrens begagnande i hushållet; förr större än nu, beroende på att 3
numera finnas få självägare; en arrendator har ingen lust att anlägga trädgård.

Fämen. a) Förekommer icke. 1 2 3 6.

b) På de senaste åren har intresset börjat vakna, särskilt hos de få egnahemsbyggarna;
på grund av okunnighet har i ytterst få fall intresse sedan gammalt
förefunnits.

Braltfors. a) Förekommer icke. 13.

b) Förefinnes sedan gammalt fast i mindre utsträckning; där det saknas, är 13. 1
anledningen bristande lust härför.

Gåsborn. a) Förekommer icke. 1245.

b) Har av gammalt förefunnits; för c:a 100 år sedan anlades några få träd- 1 2. 4
gårdar, men fingo snart nog förfalla; på de senaste fem åren har intresset allt 1 2 4 6.
mera trängt sig fram, * framför allt hos de självägande; numera förekommer allmänt *4. 1 2.
trädgårdsanläggningar med frukt-, köksväxt- och blomsterodling, vartill orsaken
är att bidrag lämnats av trädgårdsföreningen och hushållningssällskapet. Ett 4
föredöme i anläggande av skolträdgård utgör en torpare, som först anlade vacker
trädgård å sitt torp och sedan en liknande å ett eget litet hem; hans exempel
har följts av många självägande, men endast av enstaka torpare.

J) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18 *.
Jordundersökningens beiänkanden. in.

338

FRÅGAN 24. SOCKENOMBUD.

13 4. Kroppa. a) Förekommer icke.

13 4. 13. 4 b) Förefinnes, men först på senare tiden; har alltid förefunnits både för

frukt-, köksväxt- och blomsterodling; arbetarna sakna på grund av sin osäkra
ställning intresse, kring bostäderna saknas jord, men kan erhållas mot ett arrende
av 2 öre pr kvm.

3 Lungsund. a) Förekommer icke.

b) Trädgårdsanläggningar ha av gammalt funnits hos självägande jordbrukare.

12 3. Ölme. a) Förekommer icke.

l. 12 3. b) Trädgårdsanläggningar sedan gammalt; intresset på senare tid mera allmänt

2 till följd av hushållningssällskapets och trädgårdsföreningens upplysningsarbete.

12. Varnum. a) Förekommer icke.

2. l b) Icke särdeles stort, men har på senare tiden trängt sig fram.

i Visnum. a) Förekommer icke.

b) Särskilt för köksväxtodling, på somliga ställen först på senare tiden.

i Visnums-Kil. a) Förekommer icke.

i 2. 2 b) Intresset ringa, har tilltagit något på senare tiden.

12 3. Rudskoga. a) Förekommer icke.

i 2. 3 b) Förefinnes; saknas i allmänhet.

12. Nysund. a) Förekommer icke.

i b) Torde på senare tiden förefinnas, men ej allmänt.

12 3. Södra Råda. a) Förekommer icke.

b) Förefinnes särskilt för fruktodling, men har först på senare tiden tagit fart.

12. Väse. a) Förekommer icke.

l 2. *2 b) Ganska stort intresse * sedan gammalt, men trädgårdsmästare saknas.

i 3. 2 Alster, a) Förekommer icke; icke i nämnvärd grad.

b) Intresse för trädgårdsanläggningar så väl hos stora som små jordbrukare;

3 mer och mer börja bönderna plantera fruktträd och anlägga trädgårdstäppor kring
l sina boningshus. För större odlingar saknas emellertid gödsel och avsättning.

12 3. Östra Fågelvik, a) Förekommer icke.

i. 2 3. b) På senare tiden stort intresse och många anläggningar; icke i större grad

2. 3 än förr, nya trädgårdsanläggningar här och där; litet mera allmänt fruktträd och
bärbuskar, men ingen blomsterodling.

i 3 4. Stora Kil. a) Förekommer icke.
i b) Stegrat intresse de senaste åren.

1 2 3 4. Frykerud. a) Förekommer icke.

12 3. b) Har på senare tiden starkt tilltagit.

15. Övre Ullerud. a) Förekommer icke.

5. *15. b) Förekommer överallt * till en ringa grad och torde vara av gammalt
i datum; många ställen ha icke ens ett fruktträd.

12 5, Bansäter. a) Förekommer icke.

5 '' b) Mindre trädgårdsanläggningar sedan gammalt, nya ha allt som oftast till kommit;

något större intresse torde dock ej kunna konstateras, ehuru åtskilliga

Frågan 24, huvudinnehåll: a) förekomsten av handelsträdgårdsverksamhet i sm&bruksform;

arealen; förmågan att lämna uppehälle åt en familj; b) intresset för trädgårdsan läggningar.

FRÅGAN a 4. SOCKENOMHUD.

3 39

trftdgårdsägare nedlägga mycken omsorg på sina anläggningar; för trädgårds- l
anläggningar kring bostäderna å jordbruk och lägenheter förefinnes stort intresse,
mest på senare tider. i 2.

Nedre Ullerud. a) I ett fall, omfattande en areal av c:a 1 har; familjen 1
får sitt uppehälle genom att ägaren biträder andra med anläggande av planteringar
o. d.

b) På senare tiden. 1 4.

Karlstads landskommun, a) Förekommer icke. 1

b) Förekommer; Värmlands trädgårdsförening har bidragit härtill genom att
lämna biträde av länsträdgårdsmästare gratis.

Grava, a) Numera i ytterst ringa omfattning; en handelsträdgård finnes. 1. 3
b) Sedan gammalt, men föga har gjorts; på grund av hushållningssällskapets 13. 1. 12 3.
upplysningsarbete ha numera trädgårdsanläggningar anlagts vid nästan alla bondgårdar
och lägenheter; under sista tiden ha också en mängd arbetarebostäder 3
tillkommit, alla försedda med en mindre trädgård.

Hammare», a) En på c:a 1.5 har försörjer sin ägare; tre nyanlagda handels- 1. 3
trädgårdar finnas. Ingen handelsträdgård finnes. 2

b) Stort intresse på senare tid; trädgårdar nu nästan allmänt vid både större 123. 12.
och mindre jordbruk; bristande skönhetssinne och saknad av insikt om nyttan
är orsaken till att intresset ej förr trängt sig fram; platsens föreläsningsförening
har haft en viktig mission att fylla.

Nor. a) Förekommer icke. 12.

b) Förekommer; man kan spåra ett visst intresse för fruktträdsplantering 2. 1
på 1850- och 60-talen; från denna tid finnas nämligen å många ställen, både stora,
medelstora och små, en hel del äldre, merendels oförädlade fruktträd, sedermera
tyckes detta intresse ha varit utdött under 1870-, 1880- och 1890-talen för att
under de senaste 10 å 15 åren ha vaknat på nytt; numera finnas vid de allra
flesta hemmen, där under ovannämnda äldre tid inga fruktträd planterades, nyanlagda
trädgårdar med förädlade fruktträd, vartill Värmlands läns trädgårdsförening
väsentligen bidragit, dels genom att väcka intresse för saken, dels
genom att tillhandahålla fruktträd och bärbuskar till nedsatta moderata priser.

Segerstad, a) Förekommer icke. 123.

b) Har sedan gammalt funnits; på senare tid mera intresse, särskilt hos 3
mindre jordbrukare.

Grums, a) Förekommer icke. 13.

b) Förefinnes, sedan gammalt; synes vara i stigande. 13. 3. 1

Borgvik. a) Förekommer icke. 1 2 4.

b) Förekommer.

Ed. a) Förekommer icke, ej i stor skala. 1. 2 3.

b) Trädgårdsanläggningar allmänna hos den självägande befolkningen på 1
så väl jordbruk som lägenheter; intresse förefunnits sedan gammalt, hos innehavare
av torplägenheter är det mindre, beroende på att de ej äro ägare till
jorden, och följaktligen icke kunna nedlägga vare sig arbete eller större kostnader
på anläggning av trädgård; under de senaste 15 ä 20 åren har dock intresset ökats. 23.

Gillberga. a) Förekommer icke. 2 4.

b) Förekommer; mera framträdande på senare tider. 2 4. 2

340

FRÅGAN 24. SOCKENOMBUD.

1 2.

1 2.
1

3. 2 3.
3

12 3.

3 4 5.
3 4. 4. 3

3 5.
5

1 2.
1 2. 1

1 3.
1 3. 1

4. 2
2 4. *4

1 2.
1 2. 2

1. 2

Långserud. a) Förekommer icke.

b) Trädgårdsanläggningar för så väl frukt- som köksväxt- ock blomsterodling
kring bostäderna börja bli allt mera allmänna; gårdar utan trädgård äro nu
tämligen sällsynta; fruktträdgårdar hava ofta sedan gammalt funnits, men synas
nu börja skötas något bättre; köksväxt- och blomsterodlingar hava synnerligast
under senare tider tilltagit; för trädgårdarnas bättre skötande kräves undervisning,
vilken kunde meddelas i folkskolorna, om där vore heltidsläsning, men då här
är halvtidsläsning, måste den dock så viktiga trädgårdsundervisningen bli knapp.

Stavnäs. a) Förekommer icke.

b) Sedan gammalt anläggningar vid herrgårdarna, på senare tid smärre vid
småböndernas gårdar; vid bolagets torp och arrendegårdar saknas de helt och hållet.

Högerud. a) Förekommer icke.

b) Betydligt ökats på senare tiden.

Glava. a) Förekommer icke.

b) Förefinnes, har på senare tider blivit ganska allmänt; sedan 10—15 år
tillbaka ha självägare mångenstädes ganska prydliga trädgårdar; på bolagstorpen
är naturligtvis trädgårdsintresset klent, på sin höjd förekommer något enstaka
fruktträd.

Värmskog. a) Förekommer icke.

b) Sedan gammalt intresse, som dock borde vara större.

Svanskog. a) Förekommer icke.

b) Förekommer i mindre utsträckning.

Millesvik. a) Förekommer icke.

b) Förr ringa, nu något livligare; anledningen till, att detta intresse först
på senare tider trängt sig fram, är att söka i för långa transporter till avsättningsorten.

Eskilsäter. a) Förekommer icke.

b) Trädgårdsanläggningar vid de flesta gårdar; intresset tilltagit på senare tider.

Ölserud. a) Förekommer icke.

b) Har delvis sedan gammalt funnits, men synes gå alltför sakta framåt; å
ett hemman en nyanlagd trädgård på över 100 fruktträd.

Botilsäter. a) Förekommer icke.

b) Ringa eller intet intresse, på grund av gammal olust eller slentrian.

By. a) Förekommer icke; helt obetydligt.

b) Icke stort, * i stigande; där det saknas, torde orsaken vara slöhet och
bristande kunskaper.

Bro. a) Förekommer icke.

b) Finnes sedan gammalt; har ökats på senare tiden.

Södra Ny. a) Förekommer icke.

b) Intresset börjar tilltaga; små trädgårdar jämte plantering av lövträd omkring
bostäderna ha börjat anläggas mera än tillförne.

Frågan 24, huvudinnehåll: a) förekomsten av handelsträdgårdsverksamhet i småbruksform;

arealen; förmågan att lämna uppehälle åt en familj; b) intresset för trädgårdsan läggningar.

FRÅGAN 24. SOCKENOMIUID.

341

Huggenäs. a) Förekommer icke. i

b) Sedan gammalt finnas trädgårdsanläggningar, en del sådana ha uppstått
även under senare tid.

Kila. a) Handelsträdgårdar förekomma icke. 12.

b) Köks- och fruktträdgårdar börja mer och mer anläggas, dock ha sådana 2. 1 2.
även funnits sedan gammalt; små trädgårdar nästan vid varje bostad. 13.

Tveta. a) Förekommer icke. 1

b) I stor utsträckning under de senaste 10—15 åren; nu finnes knappast
någon, som icke vid sin bostad anlagt så väl frukt-, köksväxt- som blomsterodling.

Sillerud. a) Förekommer icke; med de dåliga kommunikationerna svårt 3. 14 6.
få avsättning.

b) Förefinnes i de flesta fall; trädgårdsodling till husbehov lönar sig bra, 3
intresset har ökats småningom.

Holmedal. a) Förekommer icke. 123.

b) En och annan småbrukare har anlagt mindre trädgård med frukt- och 2
prydnadsträd, bärbuskar samt grönsaker, äldre småbrukare ha i regel inga trädgårdar,
ett eller annat gammalt äpple- eller körsbärsträd, ett par urgamla krusbärsbuskar
finnas på något ställe; en liten “säng“ för plantering av kålrötter, morötter
och kål samt på enstaka ställen sockerärter, dill och persilja, är den
vanliga trädgården.

Västra Fågelvik, a) Förekommer icke. 123.

b) Vanligen några fruktträd sedan gammalt; intresset på senare tid större; 123. 2 3.
här finnes ringa eller ingen avsättning, så att frukt användes till kreatursföda. 2

Töcksmark. a) Förekommer icke, skulle icke här på orten kunna föda 1234. 36.
sin man.

b) Långt ifrån allmänt; ytterst ringa; små trädgårdsanläggningar finnas kring 12. 4. 3 5.
varje boningshus — både frukt-, köksväxt- och litet blomsterodling; * under första *3 4 6.
hälften av 1800-talet förefanns betydligt intresse, men detta har sedan svalnat,
numera tycks det dock vara något i tilltagande.

ÖstervallsJcog. a) Förekommer icke.
b) Under de sista 25 åren starkt ökat intresse.

Karlanda. a) Förekommer icke.

bl Sedan gammalt; på senare tider ökats, men ännu allt för ringa, beroende
på bristande kunskap i trädgårdsskötsel och på okunnighet om trädgårdsprodukternas
användning.

Blomskog, a) Förekommer icke.

b) På senare tid har det blivit rätt vanligt med en liten köksträdgård till
husbehov vid varje hem; fruktodling förekommer allmänt, ehuru blott i ringa
omfattning, blomsterodling något litet; för lång tid tillbaka var trädgårdsskötseln
populär, *så en lång period, då den legat nere; det f. n. jämförelsevis ringa intresset
beror på, att frukten på grund av dåliga kommunikationer ej kan avyttras.

Trankil, b) Intresset för trädgårdsanläggningar i tilltagande.

Silbodal. a) Förekommer icke.

b) Har på senare tid betydligt stegrats; där det saknas, är anledningen den
gamla fördomen, att detta arbete ej lönar sig, ävensom bristande lust, i några
fall otillräcklig arbetskraft.

1 2 4.

1 2 3.

1 23 4.

1. 1234. 34. 4

1 2 3 4.

12 3.
12 3.

342

FRÅGAN 24. SOCKENOMBUD.

12. Skillingmark. a) Förekommer icke.

12. *l b) Sedan gammalt * någorlunda allmänt.

1 2 34. Järnskog, a) Förekommer icke.

l 2 3. 4 b) Mindre trädgårdsanläggningar allmänt; intresset börjar mer och mer tränga
igenom, okunnighet råder i nio fall av tio om hur en trädgård skall skötas; pa
länsträdgårdsmästarens initiativ ha trädgårdsföreningar, som varit till god hjälp,
bildats; något intresse i vanlig mening förefinnes icke sedan gammalt, förr
planterades tre ä fyra stycken vildaplar, som sedan fingo sköta sig själva;
okunnighet är den förnämsta orsaken till bristande intresse.

1 2 3 4. Kola. a) Förekommer icke.

l 3 4. 2 b) Har börjat på senare tid; rätt allmänt.

1 2 3 4. Kila. a) Förekommer icke.

12 3. 3 b) På senare tid ökat intresse, genom agitation och föreläsningsverksamhet;

4. 2 trädgårdsanläggningar ha sedan gammalt funnits; saknas ännu vid många hem.

1 2 6. 1 2 3. Arvika landskommun, a) I närheten av Arvika i rätt stor omfattning; på

*2. 23. mindre lägenheter * med en areal av 0.5 å 1 har; familjen får härav sitt uppe 2.

6 hälle, men läget måste vara särdeles gynnsamt; verksamheten lämnar rätt god
inkomst, så att den borde kunna betydligt utvidgas.

1 23 6. 3. 6 b) Förekommer, sedan gammalt och har ökats år för år; avsättningsmöjligheterna
ha blivit gynnsammare på de senare åren på grund av stadens
ökade industri.

2 Ny. a) Förekommer icke.

,12. b) Förekommer allmänt; få ställen torde sakna mindre eller medelstor trädgård,
många från äldre tider.

12. Älgå. a) Förekommer icke.

l. 2 b) Under senaste åren ökat intresse; frukt och köksväxter för eget behov.

‘ 2 5.14. Gunnarskog. a) Förekommer icke; fruktträdsodling idkats under några år

av ett par personer, icke som huvudnäring, utan jämte jordbruk och hantverk;
avsättningsmöjligheterna på grund av bristande kommunikationer för små.

1 2 4 5 6. i b) Fruktträdgårdar i mindre skala; från äldre såväl som senare tid; köksväxtodling
sedan gammalt i mindre omfattning å rätt många gårdar; mycket
fattas, beroende på bristande intresse, okunnighet, i någon mån brist på arbetskraft
och tid.

12. 3 4. Bogen, a) Förekommer icke; mycket litet på grund av att ej någon avsättning
finnes.

12. b) Förekommer icke.

, 12. Brunskog. a) I närheten av Edane stationssamhälle två mindre handels trädgårdar,

som knappast ge uppehälle åt ägarnas familjer.

l 2. 2 b) På senare tiden stort intresse, i ständigt tilltagande.

1 2 3 4. Mangskog. a) Förekommer icke.

b) På senare tid stort och växande intresse.

12 4. Boda. a) Förekommer icke.

12 4. 2 b) På senare tiden större intresse än förr, tack vare pressens arbete och

Frågan 24, huvudinnehåll: a) förekomsten av handelsträdgårdsverksamhet i småbruksform;

arealen; förmågan att lämna uppehälle åt en familj; b) intresset för trädgårdsan läggningar.

FRÅGAN 24. SOCKENÖMHUD.

343

föroläsningsverksamheten; på do allra Hosta ställen äro numera trädgårdar anlagda
i större eller mindre skala; arrendatorer, såsom mera tillfälliga innehavare av jorden, i
visa minst intresse för trädgårdsodling.

Sunne. a) I ett fall på en areal av 0.75 har. Förekommer icke. 12:

b) Allmänt intresse sedan 20 ä 25 år tillbaka; trädgårdar ha av ålder funnits, 1 2:

men icke så allmänt som nu; numera vanligt att ha en liton trädplantering kring
sin gård.

Östra Emtervik. a) Förekommer icke. 1 2.

b) Ökas mer och mer; omkring flertalet boningshus planteringar, på enstaka 12.
ställen små välskötta trädgårdar, där äpplen, päron, plommon, körsbär, bigarråer,
jordgubbar m. m. finnas, äppleträd, fastän oförädlade, finnas sedan flera generationer
tillbaka, likaså krusbär och vinbär; lättheten att få förädlade träd, trädgårdsföreningarnas
arbete, ökad bildning samt befolkningens sed att resa utomsocknes
och söka arbetsförtjänster har bidragit till att väcka hågen för fruktträdsplantering.

Västra Emtervik. a) Förekommer icke; i ett fall. 2. 1

b) Förr ringa, numera stort; trädgård nu vid varje hem. 1. 1

Gräsmark, a) Förekommer icke. 12.

b) Framträder allt mer på senare tiden, tack vare hushållningssällskapens 12.
kostnadsfritt utsända trädgårdsmästare; där sådant intresse saknas, är orsaken 12.
förnämligast bristande insikt om nyttan av trädgårdsskötsel och sättet för dess
bedrivande; de unga äro nästan utan undantag intresserade, under det att gammalt 2
folk icke anser det lönt att besvära sig därmed.

Lysvik. a) Förekommer icke, på grund av att förhållandena ej lämna möjlig- 12a
het till avsättning.

b) Förefinnes på somliga håll, har tilltagit på senare tider. 1 2 a

Fryksände. a) Förekommer icke. 123

b) I allmänhet, dock först på senare år.

Östmark, a) Förekommer icke. 123

b) Något dylikt intresse har ej förmärkts; förekommer ganska minimalt, 4. 1
dock har på senaste tiden intresset för trädgårds- och planteringsanläggningar
ökats; här borde upplysning komma till och stödja detta vaknande intresse; i 1. 2
allmänhet förekomma nu några små planteringar vid boningshusen, trädgårdar 2 3.
finnas även några, men ganska sparsamt; i alla våra stora finnskogar saknas all- 3
deles sådana.

Lekvattnet, a) Förekommer icke. 123

b) Intresse för blomsterodling; på senare tiden plantering av äppleträd och 8. 1
i enstaka fall köksväxter; trädgårdsodling för eget behov lönar sig mycket väl; 6
bristande företagsamhet och föga kännedom om trädgårdarnas nytta anledning till 2 3 6
att de icke mera allmänt finnas.

Vitsand. a) Förekommer icke. 23.

b) Minimalt, * under senare år åtskilliga planteringar anlagda; anledningen 2 3.
till det bristande intresset är saknad av insikt om trädgårdens betydelse, val
också rädsla för ökade utgifter.

Norra Ny. a) Förekommer icke. 2 4.

b) Tilltagande intresse.

Nyskoga. Förekommer icke. 3

i 4. 6
i 4. 6

2 3. 3

2. 2

: 4. 4

1 4. 12.

14 5 6.

1 4.

2 3.

4 6 8 fl.
23 4 0.

344

FRÅGAN 24. SOCKENOMBUU.

2 3 4. Dalby, a) Förekommer icke.

2. 2 3 4. b) Smärre trädgårdsanläggningar finnas; först på senare tiden har intresset

trängt sig fram hos den stora allmänheten.

245 6. Södra Finnskoga. a) Förekommer icke.

6. 5. 6 b) Små planteringsland sedan gammalt; på senare tid ökat intresse; c:a 500
fruktträd ha utplanterats med lyckligt resultat, dock återstår ännu mycket att
göra; orsaken till bristande intresse är lojhet samt trädgårdarnas oförmåga att
bära sig.

i Norra Finnskoga. a) Förekommer icke.
b) Allt större intresse.

3 5. Ekshärad, a) Förekommer icke.

b) Börjar visa sig överallt, små trädgårdstäppor finnas numera vid de flesta
hem; okunnighet i trädgårdsodling samt ständig fara för skadegörelse medföra, att
intresset börjar svalna. Bättre upplysning om fruktodling samt större hjälp från
det allmännas sida vid trädgårdars anläggning och underhåll samt framför allt
större straff å tjuvnad och skadegörelse äro nödvändiga, för att tillbakagång ej
skall inträffa.

123. Gustav Adolf, a) Förekommer icke.
l 2 3. 2 b) Något intresse på senare tid; trädgårdsskötseln torde ännu ligga i sin linda.

1235. Norra Råda. a) Förekommer icke.

25. 13 4 56. *1 b) Sedan gammalt; tilltagit på senare tiden * genom hushållningssällskapets
3 ingripande; där intresse saknas, beror detta på bristande upplysning om nyttan
5 och fördelarna samt om tillvägagångssättet vid odlingsarbetet; många säga också:
“Vad skall det tjäna till, då man icke vet huru länge man får sitta kvar.“

1 2 3 4. Sunnemo. a) Förekommer icke.

1234.12. 34. b) Förefinnes sedan gammalt, har på senare tid betydligt stegrats; kring

nästan alla boningshus finnas blomster- och köksväxtanläggningar.

2 4. 2 Nyed. a) En handelsträdgård finnes; innehavaren arrenderar en gammal

trädgård med omkring 1 har stort jordområde för köksväxt- och blomsterodling;
lämnar gott uppehälle åt familjen, fem personer, därav två minderåriga, tvenne
jungfrur, om sommaren två elever; avsättning till närliggande bygd, stationssamhälle
samt till tre mil därifrån belägen stad.

2. 4 b) Numera trädgårdsanläggningar nästan överallt, isynnerhet fruktträdsplan124.
*14. teringar, men även blomsterplanteringar vanliga; intresset gammalt, * först sedan
c:a 15 ä 20 år allmänt; orsaken till utvecklingen hushållningssällskapets arbete
i och för trädgårdsskötselns höjande.

1235. Älvsbacka, a) Förekommer icke.

3 4 5. 3 5. 4 5. 4 b) Förekommer, mera nu än förr; hos småbrukarna i alltför liten grad; vid

de större gårdarna trädgårdsverksamheten något större, fruktträd finnas nu nästan
2 vid varje bostad, även hos torparna, planterade under de senaste tio åren. Saknas
allmänt, gårdarna ligga sedan gammalt nakna; skyddshemmet Alfåsen idkar trädgårdsskötsel.

Frågan 24, huvudinnehåll: a) förekomsten av handelsträdgårdsverksamhet i småbruksform;

arealen; förmågan att lämna uppehälle åt en familj; b) intresset för trädgårdsan läggningar.

FRÅGAN 24. BOLAG.

345

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Förekommer icke.

b) Intresset har starkt ökats genom exemplets makt och länsträdgårdsmästarens
verksamhet.

A. b. Mölnbacka-Trysil. a) Förekommer icke.

b) Uppmuntran till trädgårdsanläggning sker i form av gratisutdelning av
fruktträd. Intet egentligt intresse för trädgårdsanläggning med det undantag att
någon eller några äro mera framstående och sköta allt sitt bättre.

Billeruds in. fl. a. b. a) Endast i undantagsfall i närheten av städer,

b) I de gamla kulturbygderna torde detta intresse hava förefunnits sedan
gammalt; anledningen till att det på en del orter saknas, torde vara den i
mångt och mycket primitiva levnadsstandard, som där är rådande.

Storfors bruks a. b. a) Handelsträdgårdsverksamhet förekommer icke.

b) Mindre trädgårdsanläggningar förekomma ofta å arrendegårdarna. Ett
första intresse härför torde hava uppkommit för några år sedan, då bolaget gratis
utlämnade fruktträd.

A. b. Edsvalla bruk. a) Förekommer icke.

b) Trädgårdsanläggningar finnas i regel kring bostäderna vid stora och ofta
vid medelstora jordbruk, varemot intresse för trädgårdar vid småbönders hem oftast
saknas; befolkningen låter sällan grönsaker ingå i sin diet; däremot anlägga i
regel industriarbetare, som bygga egnahem, vackra och givande trädgårdar.

A. b. Rämen-Liljendahl. Förekommer icke.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. a) Förekommer icke.

b) Gryende intresse.

Forshaga Sulfit a. b. a, b) Beträffande bolaget och dess underhavande,
bedrives trädgårdsskötsel endast till husbehov. Något intresse för trädgårdsverksamhet
förefinnes knappast i Klarälvsdalen, beroende dels på svårigheten att
avsätta produkterna, dels och ännu mera på att under våren och försommaren
mera lönande arbeten såsom flottningar m. m. ärö att erhålla.

Lesjöfors a. b.; Hellefors bruks a. b. Förekommer icke.

Gustafsfors fabrikers a. b. a) Icke veterlig!,

b) Förefinnes icke i någon anmärkningsvärd grad.

Persbergs in. fl. Grufbolag. a) Förekommer icke.

b) Mycket ringa.

Kraft- a. b. Gullspång-Munkfors. a) Förekommer icke.

b) Icke allmänt.

A. s. Lier, Varald & Bogen, a) Förekommer icke.

b) Endast ganska litet.

Gravbergskovens a. s. Förekommer icke.

Katrinefors a. b. Förekommer icke.

b) Trädgårdsanläggningar finnas kring bostäderna hos bolagens tjänstemän
och några av de större och medelstora enskilda jordägarna, varjämte några av

346

FRÅGAN 2 4. BOLAG.

bolagsarrendatorerna under sista åren, tillfölje uppmaning, påbörjat mindre anläggningar.
Intresse för trädgårdsanläggningar saknas och beror huvudsakligen på
liknöjdhet och bristande skönhetssinne.

Glafva Glasbruks a. b. a) Förekommer icke.

b) Ja, varje litet ställe har sin trädgård sedan längre tid tillbaka.

A. b. Kr opip stadfors bruk. a) Förekommer icke.

b) Dylikt intresse förefinnes.

Lundsbergs Fastighets- a. b. a) Handelsträdgårdar äro icke lämpliga med
förefintliga svåra kommunikationer.

b) Fruktträdgårdar kring bostäderna komma allt mer till stånd och kunde
göra det ännu mera, om intresset på något sätt påverkades genom hushållningssällskapet
och konsulenterna.

Kohlsäters a. b. a) Förekommer icke.

b) Intresse saknas, för dåliga kommunikationer för avsättning av trädgårdsalster.

Dej ef or s kraft- och fabriks- a. b. a) Förekommer i ett fall.

b) Intresset härför synes ökat; då det saknas, är anledningen brist på företagsamhet.

A. b. Finshyttan. b) Trädgårdsanläggningar vanliga; intresset därför ökas
och började bli mera allmänt, sedan järnvägar tillkommo.

FLohnerudsf ors a. b. a) Förekommer icke; inom angränsande kommun,
Västra Fågelvik, finnes ett litet försök därtill, som synes giva utbyte åt sin ägare.

b) I senare tid mycket litet, dock synes ett uppvaknande i mindre grad
äga rum; för längre tid tillbaka, c:a 70 —100 år sedan, synes en livlig fruktträdsplantering
vid boningshusen varit allmän, varav det mesta nu försvunnit;
som import av frukt tilltagit betydligt under senare år, bör ett arbete för fruktodlingens
upphjälpande härefter vinna förståelse; arbetet bör dock ske mera
direkt än hittills, det finnes länsträdgårdsmästare, varför ej härads- eller ännu
bättre sockenträdgårdsmästare, lönade av kommun och landsting jämte inkomst
av handelsträdgård, vidare vore en vidgad upplysning i användandet och beredningen
av rotfrukter och grönsaker för hushållet bland menige man nödvändig.

A. b. Sundshagsfors bruk. a) Allt för litet.

b) Något litet.

A. b. Skattkärrs Tegel- och Kakelfabriker, b) I synnerhet industriarbetarna
odla flitigt kring sina hus och stugor, jordbrukaren däremot har föga tid över
till skötande av trädgård.

Backetorps kvarn- och sågverks- a. b. a) Förekommer icke.

b) Intresse för trädgårdsanläggningar har i någon mån sedan gammalt förefunnits,
har på senare tider trängt sig fram betydligt; då sådana saknas, är nog
anledningen brist på intresse.

Fåens Sjösänkningsbolag. b) Trädgårdsodling förekommer nästan vid varje
hem i mindre skala.

Frågan 24, huvudinnehåll: a) förekomsten av handelsträdgårdsverksamhet i småbruksform;

arealen; förmågan att lämna uppehälle åt en familj; b) intresset för trädgårdsan läggningar.

FRÅGAN 24. KRONORÅNSMAN OCH KRONOFOGDAR.

347

Större egendomsägare.

Visnums-Kils m. fi. socknar: Hugo Berger. a) Förekommer icke; avsättning
i närheten saknas.

b) Vid alla större jordbruksegendomar samt i allmänhet vid de medelstora
förekomma trädgårdsanläggningar, undantagsvis vid de små, och då i liten skala.

Nor: Olof Andersson, a) Mycket sparsamt.

b) Början gjord, ännu fattas mycket.

Svanskog: John Bryntesson. Förekommer icke.

Bro: H. v. Axelson, a) Förekommer icke.

b) Ökas allt mer.

Bro: F. M. Mohn. a) Förekommer icke.

b) Intresset synnerligen stort, årligen planteras mycket fruktträd.

Silhodal: Olof Danielsson, a) Förekommer icke.

b) Under senare tid har intresset för trädgårdsanläggningar stegrats.

Norra Ny: L. 0. Nordqvist. a) Förekommer icke.

b) På senare tider.

Norra Ny: Olof Sone sson. b) På senare tid en del trädgårdar anlagda.

Dalby: Per Persson, a) Handelsträdgårdsverksamhet förekommer icke.

b) Trädgårdar ha på de sista åren något litet börjat anläggas.

Ekshärad: Daniel Jonasson, a) Förekommer icke.

b) Högst obetydligt, emedan ej avsättningsort finnes i närheten.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Förekommer icke; passar icke i avlägsna skogsbygder
med dåliga kommunikationer, är möjlig endast i närheten av städer eller
större platser, där man samtidigt har riklig och billig tillgång på gödsel och
daglig avsättning för grönsaker.

b) Trädgårdsskötseln har icke gamla anor; mindre anläggningar förekomma
nu ofta, Värmlands trädgårdsförening har kraftigt bidragit därtill genom att tillhandahålla
trädgårdsmästare fritt och växter till billigt pris, många rekvirenter
ha fått kontanta anslag till inköp av växter. ''

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Färnebo härad,, a) Förekommer icke.

b) På senaste tiden; av gammalt har så ej varit förhållandet, ty man kan
väl få se ett eller annat gammalt fruktträd vid boningshusen, men dessa fruktträd
äro i allmänhet ej vårdade; orsaken att numera fruktträds- och köksväxtodling
förekommer är att i skolorna lämnas undervisning i dylikt, vilket naturligtvis
återverkar på hemmet, dessutom tillhandahållas plantor gratis eller till
obetydliga kostnader.

Kronolänsmannen i Ölme och Väse härads distr. a) Förekommer icke.-

b) Intresset på senare tid avsevärt tilltagit, avkastningen från dessa anläggningar
utöver vad som användes i det egna hushållet är ringa eller ingen.

348

FRÅGAN 24. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Kronolånsmannen i Visnums härad, a) Förekommer icke.

b) Brist på lönande avsättningsorter och intet vidare intresse att ha snyggt
omkring sig.

t. f. Kronolänsmanen i Karlstads härad, a) Å flera ställen omkring Karlstad,
och omfatta sådana trädgårds- eller småbruk en areal av 0.5 ä 1 har; en
familj har därav sin fullständiga bärgning.

b) Under senare tiden allt större intresse.

Kronolånsmannen i Gillhergs hårad, a) Finnes ej med undantag av ett
ställe i Nysäter, Gillberga socken.

b) Intresset på senare tiden tilltagit.

Kronolånsmannen i Näs härad, a) Endast å ett par ställen invid Säffle
köping i sådan omfattning, att familjen därav har sitt huvudsakliga uppehälle,

b) Intresset har egentligen under den nuvarande generationen trängt sig fram.

Kronolånsmannen i Nordmarks härads övre distr. a) Förekommer icke.

b) Intresset förut mindre, på de senare åren ett uppsving; bland småbönderna
förekommer ganska ofta frukt- och köksväxtodling och nästan alla äga
fruktträd och buskar omkring boningshuset samt för köket rotfrukts- och kålplantering,
som av ålder funnits, men på senare åren tilltagit; blomsterodling
nästan alltid omkring boningshusen, ganska sällan saknas äppleträd och någon
bärbuske.

Kronolånsmannen i Jösse härads östra distr. a) Förekommer icke.

b) Växande intresse på senare tider, dock mindre å arrenderade egendomar,
möjligen beroende på att arrendatorn, såsom mera tillfällig på platsen, anser det
mindre lönande.

Kronolånsmannen i Jösse härads västra distr. a) Förekommer icke.

b) Intresset i stigande, vad beträffar de egna besittarna.

Kronolånsmannen i Älvdals härads nedre tingsl. a) Förekommer icke.

b) Förefinnes endast hos de mera burgna bönderna samt hos industriarbetaren
med egen bostad; synes först på senare tider trängt sig fram.

Kronolånsmannen i Norra Ny och Dalhy socknar, a) Förekommer icke.

b) Obetydligt, till största delen beroende på klimatförhållanden.

Kronolånsmannen i Norra och Södra Finnskoga samt Nyskoga socknar.

a) Förekommer icke.

b) Trädgårdsanläggningar sällsynta; det hårda klimatet och de även under
sommaren ofta återkommande frostnätterna medgiva ej sådan verksamhet.

t. f. Kronolånsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. östra distr. a) Förekommer
icke.

b) Har sedan gammalt förefunnits, ökas nu för varje år.

t. f. Kronolånsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. västra distr. a) Förekommer
icke.

b) Intresse sedan gammalt, har på senare tider mera trängt sig fram.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi, a) Mycket litet,

b) Har ökats under senare åren.

Frågan 24, huvudinnehåll: a) förekomsten av handelsträdgårdsverksamhet i småbruksform;

arealen; förmågan att lämna uppehälle åt en familj; b) intresset för trädgårdsan läggningar.

FRÅGAN 24. HUSH.-SÄLLSKAPETS UNDERLYDANDE TJÄNSTEMÄN.

349

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Ordf. i premieringsnämnden för mindre jordbruk, a) Obetydligt,
b) På senare tider.

Egnahemsnämndens värderingsman, a) Endast i några fall i Värmland,
därav två stycken med egnahemslån, arealen utgör omkring 50 ar; de, som ha
egnahemslån, synas hava sitt uppehälle av sina trädgårdar.

b) Förefinnes; de flesta småbrukare och jordlägenhetsägare ävensom tomtägare,
av dem som hava egnahemslån, plantera fruktträd och odla köksväxter;
intresset har börjat på senare tider, tack vare hushållningssällskapets och trädgårdsföreningens
åtgärder för saken.

1 2 3 6.

1 3.

1 2 4 5. 1 4. 3

1 4 5. 2 3.
4. 2

1 3.

1. 2 3.

Frågan 25.

a) Hur stor ungefärlig areal medelgod åker och naturlig äng kan anses i orten

erforderlig för att giva tillräcklig avkastning för en medelstor småbondeeller
annan jämnställd jordbrukarefamiljs nödtorftiga levnadsbehov under
förutsättning, att skog finnes till husbehov?

b) Hur stor ungefärlig areal med medelgod skog beväxt mark kan anses erforder lig

för att trygga en dylik brukningsdels behov av husbehovsvirke ?

c) Hur stor ungefärlig areal medelgoda inägor kan anses erforderlig i det

under mom. a) omförmälda avseendet, därest husbehovsskog icke finnes?

Sockenombud.

Nordmark. '') a) 5 har åker.

b) 50 har.

c) Jordbruk utan husbehovsskog anses ej kunna med fördel drivas.

Rämen. a) På sin höjd 12 å 13 har.
b) C:a 5 å 8 har.

Brattfors. a) 8 å 10 har.
b) 20 å 25 har.

Gåsborn. a) C:a 5 har odlad jord, 6 å 10 har naturlig äng; 10 å 15
har åker och äng.

b) 5 å 6 har; 10 å 15 har.

c) C:a 9 har; jordbruk utan skogsmark kan ingen leva på.

Kroppa. a) 7 ä 8 har åker.
b) 25 har.

Olme. a) C:a 4 å 5 har åker, därav högst 1 har äng; 12 å 15 har åkerjord,
b) 15 ä 20 har.

Varntim. a) 5 har åker.
b, c) 7 å 8 har. *)

*) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

KRAGAN 25. SOCKENOMBUD.

35 1

Visnum. a) I genomsnitt har en småtionde 8 har åkerjord, 0.4 har naturlig i
äng, men torde småbrukare finnas, som reda sig på mindre areal.

b) Till en småbondegård i allmänhet 18 har skog, 5 å 10 har utgöra
minimum.

c) Åtminstone 8 å 12 har; småbruk finnas med mindre åkerareal och utan
skog, som bära sig någorlunda.

Visnums-Kil. a) 10 å 15 har, hälften åker och hälften äng.

b) 25 har; 12 å 15 har.

c) 15 å 20 har.

1 2 3. 1

2 3. 1

Rudskoga. a) Minst 10 ä 12 har åker; 6 å 12 har. 12. 3

b) Minst 10 å 12 har god skogsmark; 15 å 20 har. i 2. 3

Nysund. a) C:a 8 å 10 har. 12.

b) C:a 10 har.

c) Svårt att få bärgning å en skoglös egendom, vare sig större eller mindre, i

Södra Råda. a) 7.5 har åker, 2.5 har äng. 123.

b) 6 har.

c) 10 har åker, 5 har äng; avsättningsmöjligheterna dåliga, 4 mil till
närmaste stad.

Väse. a) 7 å 8 har; 4 å 5 har åker och 1 har äng. 1. .2

b) 5 har; 8 å 10 har. 1. 2

c) 10 har; jordbruk utan husbehovsskog torde icke förekomma. 1. 2

Alster, a) Minst 10 har; 20 har åker, äng saknas; 8 ä 10 har åker. 3. 1. 2

b) Minst 10 ä 20 har skog. 3

c) 30 har åker; inägoarealen kan ej ersätta husbehovsskog. 1. 2

Östra Fågelvik, a) C:a 8 å 15 har. 12.

b) C:a 8 å 15 har; c:a 20 har. . 2. 1

c) 10 å 20 har inägor; c:a 25 har; c:a 10 har. • 2. 1. 3

Stora Kil. a) 8 å 10 har åker, naturlig äng sällsynt; 10 å 15 har. 1. 34.

b) 20 å 25 har; 8 å 10 har, behovet är dock högst växlande. 3 4. 1

Frykerud. a) C:a 12 å 15 har. 1234.

b) C:a 10 ä 20 har; skogsmarken är mycket bergig och mindre god. 1234. 4

c) Jordbruk utan husbehovsskog bör icke förekomma; dylikt jordbruk bör 123. 4

omfatta 20 har inägor. .

Övre Tillerud. a) 10 har; 5 har. 1. 5

b) 15 har; 7 å 8 har. 1. 5

Ransäter. a) 8 ä 15 har; c:a 10 har; c:a 15 har medelgod åker; 6 har 1. 5. 4.
åker ger en familj någorlunda tryggad utkomst, om husfadern själv förrättar det
väsentligaste arbetet.

b) 15 har skog; 20 har; c:a 12 har för bärgning, om husfadern utför det 14. 5. 2
väsentliga arbetet.

c) C:a 25 har; dylikt jordbruk kan ej förordas. Sådant fall förekommer icke. 4. ''2. 1

Nedre TJllerud. a) 10 har åker, 0.5 har äng; 10 å 12 har. 14. 2

b) C:a 5 har; 10 å 12 har. 14. 2

c) 20 har; större arealer utan skog kunna ej med fördel brukas. 1 4. 2

Karlstads landskommun, a) C:a 12 har. 1

b) C:a 20 ä 25 har

352

FRÅGAN 25. SOCKENOMBUD.

1. 3

1 3.
3

1 3. 2

2 3. 1
1. 2. 3

1. 2
1. 2
1. 2

1 2. 3
1 2. 3
3

12 4.

2 3.

2 4.

1. 2

1 2.
1. 2
1 2.
1. 2
2. 1

Grava, a) 15 har; 10 har åker, 2.5 — 5 har äng, 15 har skog, är jorden
av utmärkt god beskaffenhet, något mindre; en egendom av nämnda omfång
kräver så mycket arbete, som kan presteras av brukaren och hans familj.

b) 15 har.

c) Bättre ingen egendom alls, än en utan husbehovsskog; i sistnämnda fall
måste man söka biförtjänster för betalande av skatter o. d., varav följer vanvård
av egendomen, då i så fall alltid skötseln av jordbruket kommer i andra
rummet, biförtjänsterna i första; ju större inägoareal, desto svårare att vara
utan skog, har en bonde utan husbehovsskog mer jord än 10 å 15 har, måste
han låta en del av jorden förfalla, varpå flera bevis finnas; å andra sidan borde
bostadslägenheter invid städer och industrisamhällen icke omfatta mindre areal
än 0.5 har jord, då med tiden s. k. trädgårdsbruk kunde uppstå och arbetarna
vid inträffande arbetslöshet ha något att lita sig till.

Hammarö. a) Omkring 7 har åker; 5 har åker, 2.5 har äng.

b) 5 har; 10 har.

c) 12.5 har; 6 har; 9 å 10 har.

Nor. a) 8 å 12 har; minst 12 har åker, 5 har äng.

b) 6 å 8 har; 5 har.

c) 10 å 15 har; 20 har åker, 7 å 8 har äng.

Segerstad, a) C:a 7 har; 15 å 20 har.

b) 7 har; 20 å 30 har.

c) 20 ä 30 har.

Grums, a) 12 ä 15 har.

b, c) 20 ä 25 har.

Bor g vik. a) 10 å 15 har.

b) C:a 25 har.

c) 15 å 20 har.

Ed. a) En person, som äger en gård om 5 har åker, 3 har skog, tax. v.
3 000 kr. — bra läge vid sjöstrand — föder 3 å 4 nötkreatur, har därav i åratal
haft försörjning för sig och sin familj; tre ägare av 1/i mantal föda häst och 4
ä 6 nötkreatur.

b) 3 till 5 har.

c) Behövs c:a 1/s å 1,''4 hemman, ty husbehovsskog kostar mycket pengar.

Gillberga. a) 10 har åker och äng.

b) 12 ä 15 har.

c) Husbehovsskog måste finnas.

Långserud. a) 20 har åker och äng; c:a 4 ä 6 har åker, ängsmark betyder
mindre.

b) C:a 10 har.

c) 30 har; 10 ä 12 har.

Stavnäs. a) 10 å 12 har åker och äng.

b) 10 å 15 har; 5 ä 6 har.

c) 20 har; jordbruket kan ej bedrivas enbart med åkerjord, utan husbehovsskog
måste alltid förefinnas, om nödtorftig bärgning skall kunna erhållas.

Frågan 25, huvudinnehåll: a) erforderlig ung. areal medelgod åker och naturlig äng för

småbondefamilj om husbehovsskog finnes; b) ungefärlig areal medelgod skog för en

dylik brukningsdels behov av husbehovs virke; c) erforderlig areal inägor, därest

husbehovsskog icke finnes.

HRÅGAN 25. SOCKENOMHUD.

353

Högerud. a) C:a 5 har åker och iing; 10 har inrösningsjord. t a. a

b) 8 å 10 har; 20 liar. i a. y

c) 10 å 12 har; utan skog både för husbehov och avsalu anses omöjligt i. 2 3.

att reda sig, huru stor arealen än är. a

Glava. a) 6 har; 4 å 5 har. 4 5. 3

b) 7 å 8 har; 10 har. 35. 4

c) Egendom utan husbehovsskog nära nog värdelös; en egendom med 6 har 5. 4
åker och 10 har skog försörjer bättre en familj än en egendom med 25 har
åker utan skog; knappast någon vill ha dylik egendom, om tillgång på biförtjänst 3
icke finnes.

Värmskog. a) 8 å 10 har. 3

b) 10 å 12 har.

c) 15 har.

Svanskog. a) 10 ä 12 har. 12.

b) 15 å 20 har.

15 har åkerjord.
35 har.

1 2.
1. 2
1

1 2.

3. 1

Millesvik. a) 12 å

b) 2 å 3 har; 30 å

c) 10 å 17 har.

Eskilsäter. a) C:a 8 ä 10 har åker med eller utan naturlig ängsmark,

b) C:a 15 ä 20 har.

c) Då mindre skogsareal finnes, något mera odlad jord.

Botilsäter. a) C:a 10 å 12 har; 15 å 20 har.

b) C:a 20 har; behovet av husbehovsvirke är icke synnerligen stort för en 1 3.
småbonde, ty i regel eldas icke mer än i en eldstad och till hägnader och underhåll
av husen åtgår ej mycket, så att av den skog, som avverkas å en dylik
fastighet, är det endast en ringa del, som användes för husbehov, det övriga säljes.

c) Ju större arealen av inägor är, dess större är behovet av husbehovsskog.

By. a) 7 å 10 har åker och äng; har egendomen inköpts med lånat kapital, 24.
fordras 17 har åker, något mindre om ängsmark finnes.

b) 2 a 5 har; 5 å 6 har av god växtlighet; 5 å 7 har om egendomen inköpts 2.
på skuld.

c) 12 å 15 har; 9 å 10 har. . 2. 4

Bro. a) 10 ä 12 har åker. 42.

b) 8 å 10 har; 15 har. 2. 1

c) 15 å 20 liar åker. • 12.

Södra Ny. a) 15 har. 4

b) 10 har.

Huggenäs. a) 10 ä 12 har. 4

b) 5 å 7 har skog.

Kila. a) 30 å 40 har. 423,

b) C:a 15 ä 20 har. 3

c) Saknas skogsbestånd, torde åkerjorden ökas med 10 %.

Tveta. a, b) 8 har åker, 3 å 4 har äng och 25 å 30 har skog anses erforderligt. 1

Sillerud. a) 6 har åker eller 4 har åker och 4 har äng. 3

b) 6 har.
e) 10 har.

Jordundersökningens betänkanden. III. 23

4. 3

354

FRÅGAN 25. SOCKENOMBUD.

s Hölmedal. a) 8 å 10 har.
b) 20 å 25 har.

Många, som ha premierade jordbruk, föda sig på mindre.

8. i Västra Fågelvik, a) C:a 6 har; 7.5 har åker, 2.5 har ängs- och betesmark.

8. l b) C:a 3 har; 12 har.

3. i c) C:a 2 har; 12 har.

12. 3 5. 4 Töcksmark. a) 7 å 8 har; 4 å 5 har; 6 å 8 har för en familj på fem ä

3 5. sex personer; en del kunna märkvärdigt nog leva på 3 har.

4 b) C:a 25 har, någon gång torde, ifall skogen är sparad, ett mindre parti
3 5. virke kunna avyttras; 8 å 10 har, att så stor areal behövs, beror på, att nästan
12. all skogsmark är stenbunden; 7 å 8 har, beväxt dels med ungskog, dels med
avverkningsbar skog.

12. 3 5. c) 10 har, någon biförtjänst måste dock förutsättas under vintern; något
mer än 8 å 10 har, ifall skog saknas.

12 3. Ö sten allskog. a) 5 å 6 har.

b) 20 ä 25 har.

12 3. 4 Karlanda. a) 5 å 8 har; 5 å 8 har åker, 4 har äng.

1 234. b) 15 å 20 har.

1 c) Jordbruk utan skog bär sig icke, till följd av brist på kommunikationer,
ingen eller åtminstone icke lönande avsättning för lantmannaprodukter, den föreslagna
smalspåriga järnvägen Bengtsfors-Åmot skulle bliva sådana jordbruks räddning.

1 2 34. Blomskog, a) 5 å 10 har.

2 3. i. 4 b) 15 å 2Ö har; 30 ä 40 har; 100 har.

2 3 4. c) 8 ä 15 har; behållningen av jordbruk ganska liten på grund av dåliga
* 4 kommunikationer, * stegrade arbetslöner vid jordbruket, men icke motsvarande prisstegring
å jordbruksprodukterna; jordbruk utan skog skulle, även om detsamma
sköttes väl, icke bära sig i trakten; en dylik småbonde kan, tills skogen börjar
ge något, få leva under förhållanden, som gränsa till det otroliga, mot en sådan
är industriarbetaren en storkapitalist; ett jordbrukande Värmland utan skog till
jordbruken låter icke tänka sig.

l. 2 Silbodal. a) 10 å 15 har åker; 5 ä 7.5 har åker och 1.5 å 2.5 har äng;

3 högst 6 har.

i. 2. 3 b) 50 har; 25 å 30 har; 10 å 12 har.

i. 2 Skillingmark. a) C:a 4 har åker; 5 har åker, 4 har äng.

i. 2. i b) 3 har; 6 har; skogen brukas till betesmark, då naturlig äng saknas.

2 c) 10 har.

12 3. 4 Järnskog, a) 6 å 7 har; c:a 10 har, är jorden väl skött, hälften.

1 2 34. b) 10 å 15 har.

4 c) 12 å 15 har.

13 4. Kola. a) 5 ä 10 har.

b) 10 å 12 har.

2. 13 4. c) 10 har. Större areal inägor kan icke ersätta saknaden av husbehovs virke.

Frågan 25, huvudinnehåll: a) erforderlig ung. areal medelgod åker och naturlig äng för

småbondefamilj om husbehovsskog finnes; b) ungefärlig areal medelgod skog för en

dylik brukningsdels behov av husbehovsvirke; c) erforderlig areal inägor, därest

husbehovsskog icke finnes.

FRÅGAN 2 5. SOCKKNOMHUD.

355

Eda. a) 5 a 10 har.

b) 7 å 10 liar.

c) 6 å 8 har.

Arvika landskommun, a) 4 å 6 har, beroende på avståndet till större
samhälle, där mjölk kan avyttras samt tillfälle till extra förtjänster förefinnes;
å 5 å 6 har kunna en häst och tre ä fyra kor jämte något småkreatur underhållas;
8 å 10 har, på sina ställen mindre.

b) 10 å 15 har.

c) 15 har, på sina ställen mindre; att driva jordbruk utan skog är en
vansklig sak.

Ny. a) C:a 8 har; mycket olika, beroende på familjens arbetsamhet, en
självägande småbondefamilj kan stå sig bra på t. ex. 3 å 4 har jord, om mannen
jämte sitt jordbruk har biförtjänster.

b) 15 å 20 har.

Algå. a, b) 7 å 8 har åker och skog resp.

c) Uppväges ej av inägor, hur stor arealen än är; ingen egendom med
blott husbehovsskog ger sådan avkastning, att den tillfredsställer familjens nödtorftiga
levnadsbehov, utan man måste då antingen sälja skogsprodukter eller
söka andra arbetsförtjänster för sitt uppehälle.

Gunnar skog. a) 4 ä 6 har åker och äng, varå födas en häst och tre kor;
8 å 10 har åker och äng.

b) 15 å 25 har.

c) Utan skog mycket svårt att reda sig, oavsett jordbrukets storlek, enär
avsättningsmöjligheterna äro för små; större inägor fordras, för att något skall bli
över till avsalu för inköp av vedbrand och husbehovsvirke; 8 å 10 har åker,
5 å 6 har naturlig äng.

Bogen, a) 10 ä 15 har.

Brunskog. a) 8 a 9 har.

b) C:a 15 har.

c) ■ Husbehovsskog nästan å varenda brukningsdel.

Mangskog. a) 10 har åker, 30 har hagmark.

b) 15 har skog.

c) Jordbruk utan husbehovsskog bär sig icke, beroende på dåliga kommunikationer
och därav följande dåliga avsättningsmöjligheter.

Boda. a) 5 å 6 har; 7.5 har; 7 har åker, 2.5 har äng.

b) 7 å 10 har; 12 har; 9 har skog.

c) 10 har.

Sunne. a) C:a 10 har och mindre.

b) 4 ä 5 har.

c) Uppgiftslämnarens egendom består av 9 har god och välhävdad åkerjord
jämte 3.5 har hagmark utan skog, ved får köpas; egendomen ger dock en god
bärgning.

Ostra Emtervik. a) 8 å 10 har åker, naturlig äng finnes mycket sällan här.

b) Minst 10 eller 15 har.

c) Skogen behöves som stöd för jordbruket.

Västra Emtervik. a) C:a 10 har; 11.5 har åker, 1 har äng.

b) C:a 10 har.

c) Nästan alla ha husbehovsskog.

1 2 :-s 4.

8 4.

1 2. 1

1 2 3.
3. 2

2. 1

1. 2

1 4. 4
5 6.

1 5.

1 2.

1 2 3 4.

2. 4. 1

2. 4. 1
4

1 2 3.

1. 2
1

356 FRÅGAN 25. SOCKENOMBUD.

123. Gräsmark, a) 2.5 ä 6 har åker, 1 å 3 har äng.

b) 12 ä 25 har.

12. c) 7 ä 15 har.

3 Lysvik. a) C:a 5 k 10 har odlad jord jämte betesmark och husbehovsskog.

1 2 3 4. Småbonden måste skaffa sig inkomst av saluskog eller biinkomster med skogskörslor
vintertid, industri- eller byggnadsarbete o. d.; knappast någon enda jordbrukare
kan, såsom jordbruket här bedrives, sägas existera enbart på detsamma.

1 2 3 46. 5 Fryksände. a) 7 å 10 har; 5 å 6 har.

1 2 3 4 6. b) 75—100 har.

c) Till följd av små avsättningsmöjligheter för lantmannaprodukter torde icke
ett jordbruk utan skog föda sin brukare.

12. i Östmark, a) Ungefär 8 ä 10 har åker; på ängsmarken, i allmänhet mager

3 och litet givande, lägges ingen vikt; c:a 5 å 8 har åker eller 5 har åker och
hälften så stor äng; om dessa sköttes väl, skulle man kunna leva gott därå.

2. l. 3 b) 25 å 30 har skogsmark; 15 å 20 har; 12 å 15 har.

i. 3 c) 12 å 15 har åker; uppgiftslämnarens egendom, som saknar skog, har

4 3.5 har inägor; ingen egendom här i socknen kan bära sig utan skog eller till gång

till biförtjänster.

1 2 4 9. Lekvattnet, a) 4 å 6 har.

b) 25 har.

2 c) Jordbruk utan skog bär sig icke.

3. 2 Vitsand. a) C:a 7 har åker, 5 har äng; c:a 7 har åker.

3 b) 25—37 har skog.

c) 10 har åker, 12 har ängs- och hagmark.

4 Norra Ny. a) C:a 2 har.

b) C:a 5 har.

c) C:a 3 har.

3 Nyskoga. Inom socknen finnes intet sådant jordbruk, att av detsamma

kan påräknas råg- eller havreskörd till husbehov; oavsett om egendomen är

stor eller liten, är det således icke på jordbruket, man kan hava sin bärgning,
utan är skogsarbete jämte skogsförsäljning den enda utkomstmöjligheten.

5. 3 5. Dalby, a) Beror på driftighet och förutseende; i regel 3 å 5 har åker
och äng.

b) 7 å 10 har.

3 c) På endast jordbruk kan ingen leva på grund av allt för dåliga avsättningsmöjligheter.

2 5. Södra Finnskoga. a) 3 ä 4 har åker, 3 å 5 har äng med c:a 1 har skog;

6 2 å 3 har myrmark och 0.5 har fast mark.

b) 25 har.

i Norra Finnskoga. a) C:a 5 har.

b) C:a 25 har.

c) C:a 8 å 10 har.

Frågan 25, huvudinnehåll: a) erforderlig ung. areal medelgod åker och naturlig äng for

småbondefamilj om husbehovsskog finnes; b) ungefärlig areal medelgod skog för eu

dylik brukningsdels behov av husbehovsvirke; c) erforderlig areal inägor, därest

husbehovsskog icke finnes.

KRAGAN 25. BOLAG.

.357

Ekshärad, a) 5 har åkerjord. 8 6.

b) 6 har skogs- och hagmark.

c) C:a 8 liar.

Gustav Adolf, a) På 5 har åker, därav 4 har stormyrjord, med .skog till 3
husbehov, bör en familj kunna reda sig, så framt denna areal hålles i högkultur.

Norra Råda. a) 5 har åker utom ängsmark, där sådan förekommer; 15 i. 2

har; e:a 8 har. 34 5 6.

b) 20 har; 5 å 8 har; c:a 5 har. 1 34 6. 2. 5

c) 12 har; minst 15 ä 20 har. 3 4 6. 5

Sunnemo. a) 7 å 10 har åker. 1234.

b) Omkring 25 har.

c) Utan husbehovsskog omöjligt få bärgning av jordbruk. 3 4.

Nyed. a) C:a 7 å 10 har; 15 å 17 har eller, om jorden är god och ligger 12. 4
väl till, 10 å 12 har, när brukningssättet blir intensivare, mindre arealer.

b) 10 å 12 har skog, om den skötes rationellt; 15 å 20 har. 14. 4. 2

c) Husbehovsskog så gott som alldeles nödvändig, kan ej utbytas mot odlad 2 4.
jord; saknas husbehovsskog, kunna inägorna ej uppgå till mera än 4 å 5 har, 1
för att ägaren skall få tid att hos andra förtjäna medel till inköp av husbehovsvirke.

Alvsbacka. a) C:a 6 har; 8 å 10 har. 3 4 6. 12.

b) C:a 15 har; 20 å 25 har; 8 å 10 har; 7 å 8 har av bästa sortens skogs- 26. 1. 3. 4
mark, 12 å 15 av sämre.

c) C:a 10 har, allra minst. 2 3 6. 2

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Att leva ensamt på jordbruket utan biinkomster torde
inom orten vara omöjligt, hur stor eller liten arealen än är.

Billeruds m. fl. a. b. a) Då erfarenheten visat, att i allmänhet en jordbrukare,
som icke äger tillgång till extra arbetsförtjänster, icke kan existera på
sin egendom, om icke skog till avsalu finnes, kan någon sådan areal icke uppgivas.

Storfors bruks a. b. Utan biförtjänster från industri eller uthålligt skött
skogsbruk kan ingen brukare (ägare eller arrendator) av medelstor egendom
med åker och äng få sin bärgning, vare sig han gratis erhåller husbehovsvirke
eller måste köpa det. Man kan med full visshet påstå, att skulle dessa trakter
varit brukade av självägare, skulle skogarna nu varit spolierade och största delen
varit en fattig och fåtalig befolknings hemvist.

A. b. Edsvalla bruk. a) C:a 10 har.

b) Lika stor areal.

c) Jordbruk i norra Värmland utan husbehovsskog kunna icke existera, om
icke innehavaren har tillfälle till förtjänst vid sidan om jordbruket.

A. b. Rämen-Liljendahl. a) Aven med skogstillgång för husbehov torde
ingen jordbrukarefamilj ens nödtorftigt kunna existera, liksom även utan industriens
arbetstillgång och avsättningsmöjlighet för produkter till industriarbetarna ingen
småbrukare med nutida anspråk torde kunna livnära sig, vadan även en areal
av c:a 3 ä 4 har åker med motsvarande äng ej torde kunna anses tillräcklig.

358

FRÅGAN 25. BOLAG.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. a, b) 7 ä 10 bär åker, 4 å 6 har äng
och c:a 100 har skogsmark ungefärliga arealen för en småbondeegendom.

Forshaga Sulfit a. b. a) Det torde vara ganska svårt att säga, huru stor areal
en egendom i Klarälvsdalen, där bolaget har sina flesta egendomar, bör hava för
en familjs nödtorftiga levnads bebo v, enär inga fall, då en småbonde endast lever
på sitt lantbruk, utan biförtjänster äro kända, och han synes lita mera på denna
säkra inkomstkälla, än vad det ovissa och vanskliga lantbruket i Klarälvsdalen
kan giva; han torde där, med endast lantbruket som inkomstkälla minst behöva
10 har åker, 4 har äng jämte husbehovsskog.

Hellefors bruks a. b. a) Enbart jordbruk torde med härvarande jordbruksmetoder
och för sädesodling olämpliga klimat näppeligen kunna föda en familj;
biförtjänster nödvändiga. Då jordbruken ligga på så långa avstånd från avsättningsorter,
som här är fallet, är ett uppdrivet jordbruk för försäljning särskilt
av ladugårdsprodukter otänkbart; jordbruket får alltså här i huvudsak anpassas
efter jordbrukarefamiljens behov av lantbruksprodukter.

b) Tio har, om hagmarker, som giva något bränsle, icke finnas.

Gustafsfors fabrikers a. b. a) C:a 5 har åker.

b) C:a 10 har.

c) 7 har åker.

Persbergs m. fl. Grufbolag. ä—c) Erfarenheten torde visa, att åkerbruk,
med eller utan husbehovsskog, ej enbart föder sin man i dessa trakter; jordbrukaren
måste hava tillgång till biförtjänster, vare sig dessa sedan stå att erhålla
vid industrier, vid eget eller annans skogsbruk el. dyl.

A. s. Lier, Varald & Bogen, a) Kan icke tillfredsställande uppgivas, då
de flesta måste köpa en del ved varje år.

Gravbergskovens a. s. a) Ingen reder sig på endast jordbruk med husbehovsskog.

Kalrinefors a. b. a) C:a 8 ä 10 har åker.

b) 16 å 20 har.

c) En jordbrukare här i orten anses ej kunna existera utan husbehovsskog,
så vida han ej har tillgång till arbetsförtjänst å annat håll.

A. b. Kroppstadfors bruk. a) C:a 5 har.

b) C:a 10 har.

Lundsbergs Fastighets- a. b. a, b) En småbrukaregård bör hava 6 har åker
med lika mycket äng eller betesmark jämte 10 har skog av växtligt bestånd, om
en familj utan annan utkomst skall hava bärgning.

Kohlsäters a. b. a) 10 å 15 har åker, 5 å 7 har äng.

b) 12 har skog.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. a) 20 har åker, 0.5 har äng.

b) 5 har.

c) 30 har inägor.

Frågan 25, huvudinnehåll: a) erforderlig ung. areal medelgod åker och naturlig äng för

småbondefamilj om husbehovsskog finnes; b) ungefärlig areal medelgod skog för en

dylik brukningsdels behov av husbehovsvirke; c) erforderlig areal inägor, därest

husbehovsskog icke finnes.

FRÅGAN 25. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

359

Holmerudsfors a. b. a) Såsom jordbruket drives och avsättningsförhållandena
äro, torde ett jordbruk Om 25 å 30 har vara erforderligt.

b) C:a 20 har.

c) Ett sådant förhållande kan knappast förekomma inom orten; det kan ej
tänkas att så pass stora jordbruk här komma att bildas utan tillgång på skog,
borde då vara minst dubbla arealen.

Fåens Sjösänkning sbolag, a, b) Lämpligaste storleken på en egendom torde
vara 8 å 10 har inägor och e:a 30 å 35 har skog; att årligen få något från
skogen behöves för att hålla allt i skick.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström. Om ej skog finnes till avsalu, finnes ingen möjlighet
här för en småtionde att existera; arealernas erforderliga storlek helt
naturligt beroende av markernas läge.

Visnums-Kils in. fl. socknar: Hugo Berger. a) För att med sitt eget
arbete frambringa jordbruksprodukter till ett värde av 800 kr. pr år torde en
jordbruksinnehavare behöva c:a 10 har åkerjord.

b) Tillräcklig husbehovsskog till ett dylikt jordbruk torde finnas på 8 å 12
har, växlande med skogsmarkens och skogsbeståndets beskaffenhet.

c) Åkerjord kan ej ersätta husbehovsskog på annat sätt än att avkastningen
av åkern avyttras, men då ej all avkastning är saluvara, så torde jämförelsen
ändock halta; vanligen plägar man anse, att en har god åker har ett värde motsvarande
4 ä 5 har god skogsmark.

Nor: Olof Andersson, a) 10 ä 15 har.

b) Beror mycket på hushållningen med skogen.

c) Beror på hur pass väl jorden skötes samt på hushållningen, en del reda
sig bättre på en liten egendom än vad en annan kan göra på en dubbelt så stor
sådan.

Svanskog: John Bryntesson. a) 5 har åkerjord.

b) 5 har.

c) 7 ä 8 har.

Bro: H. v. Axelson, a) 8 å 10 har.

b) 12 å 15 har.

Bro: F. M. Mohn. a) 12 har inägor.

b) 10 har, bevuxna med i medeltal 25-årig skog.

Silbodal: Olof Danielsson, a) C:a 10 har åker och 2 å 3 har äng.

b) 25 ä 30 har.

Norra Ny: Daniel Andersson, b) C:a 100 har skogbeväxt mark.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. a) 3 har åker, 2 har äng.

b) 20 har.

c) 5 har.

Norra Ny: Olof Sonesson. a) 5 å 8 har.

b) Olika, på grund av skogsmarkens beskaffenhet, somliga kunna reda sig
med 50, andra behöva 500 har skog.

360

FRÅGAN 25. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Ekshärad: Daniel Jonasson. Utan biförtjänst av skogskörslor o. d. föder ej
jorden sin man, detta delvis på grund av dåliga kommunikationer.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Brukaren måste under höst och vinter ha tillgång
till biförtjänster för att erhålla kontanter, den mest strävsamme, vakne,
intresserade småbrukare skulle trots all sparsamhet ej undgå att komma i ekonomiskt
trångmål utan denna tillgång.

b) Lika stor areal skog som åker.

c) Utan husbehovsskog omöjligt erhålla anständig bärgning.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Färnebo härad, a) 5 har åker, 3 har ängs- eller hagmark.

b) 12 å 15 har.

c) Arealen bör ökas med 3 har åker.

Kronolänsmannen i Ölme och Väse härads distr. a) Minst 12 å 15 har
åker och naturlig äng; den senare är av dålig beskaffenhet och användes för det
mesta till beten, varå i allmänhet brist råder.

b) Samma areal skogsmark som inägor, d. v. s. 12 ä 15 har.

c) För att ett jordbruk utan husbehovsskog skall kunna existera bör det
antingen ligga omedelbart intill stad eller större stationssamhälle samt brukas
intensivt och då torde en medelstor jordbrukarefamilj kunna leva på 7 å 8 har
jord, förutsatt att jorden är av god beskaffenhet och försedd med nödiga åbyggnader.

Kronolänsmannen i Visnums härad, a) 8 ä 10 har.

b) 10 har.

c) 10 ä 12 har.

t. f. Kronolänsmannen i Karlstads härad, a, b) 10 å 15 har resp.

c) Ej gärna större än 10 å 15 har.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad, a) 10 ä 12 har.

b) 12 å 15 har, därest marken är god.

c) Utan husbehovsskog torde ingen kunna reda sig.

Kronolänsmannen i Näs härad, a) C:a 10 har åker och .5 har naturlig äng.

b) 25 å 30 har.

c) C:a 50 % större areal.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. a) 5 har åker, 2 å 3
har naturlig äng.

b) 20 har, beväxt med jämn, 6 alnar 7 tum skog.

c) Har icke bonden skog till försäljning för utgifter till skatter och artificiella
gödningsämnen, så måste han förtjäna penningar genom arbete, då jordbruket
lämnar ringa avkastning; arealen måste således bliva''mindre, då bonden
är tvungen splittra sin arbetskraft och söka arbete på annat håll, och torde det

Frågan 25, huvudinnehåll: a) erforderlig ung. areal medelgod åker och naturlig äng för

småbondefamilj om husbehovsskog finnes; b) ungefärlig areal medelgod skog för en

dylik brukningsdels behov av husbehovsvirke; c) erforderlig areal inägor, därest

husbehovsskog icke finnes.

FRÅGAN 2 5. LA NTMÄTE RIST ATEN.

361

i så fall vara tillräckligt med 4 å 5 har åker, 1 å 2 tiar äng; tax.v. enligt a)
kr. 8 000, enligt c) kr. 4 000; kreatursstock enligt a) en häst, 4 kor, 2 ungnöt,.
1 svin, 2 får, 5 höns; kreatursstock enligt c) 3 kor, 1 ungnöt, en gris, 1 får*
5 höns.

Kronolänsmannen i Jösse härads östra distr. a) 6 å 7 har åker och 2 å 3-har äng.

b) 4 å 5 har.

c) C:a 15 har.

Kronolänsmannen i Jösse härads västra distr. a) 6 å 8 har åker och 2.
å 3 har äng.

b) 4 ä 5 har.

c) C:a 15 har.

Kronolänsmannen i Älvdals härads nedre tingsl. a) C:a 5 har åker samt
1 å 2 har äng.

Kronolänsmannen i Norra Ny och Dalby socknar, a) 3 ä 5 har, då god
biförtjänst med skogsarbete kan erhållas.

b) Husbehovsskog till ett värde av i medeltal 100 kr. torde åtgå pr år.

Kronolänsmannen i Norra och Södra Finnskoga samt Nyskoga socknar.
a) Å denna ort finnes ingen, som uteslutande sysslar med jordbruk och ingen
vill heller försöka det, då jordbruket härstädes i regel lönar sig mycket dåligt
och arbetstillfällena vid de stora skogsavverkningarna och flottningarna äro många
och löna sig mycket bra; möjligen skulle en medelstor småbonde eller därmed
jämnställd jordbrukarefamilj, om skog funnes till husbehov, kunna ha sin utkomst
av 8 å 10 har åker och naturlig äng, men den måste på samma gång vänja sig
vid ett betydligt enklare levnadssätt än t. o. m. den enklaste arbetare om debet
och kredit skulle gå ihop.

b) C:a 25 ä 30 har, här finnes nämligen gott om myrar i skogarna.

c) 12 ä 15 har.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. östra distr. a) 8
å 9 har.

b) 10 ä 15 har.

c) En mindre jordbrukare anses icke kunna existera på enbart jordbruk*
därest han är i total saknad av husbehovsskog.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. västra distr. a) 12
å 15 har.

b) 30 å 40 har.

c) 10 har.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi, a) 8 ä 10 har.

Lantmäteristaten.

t. f. Lantmätaren i Östersysslets distr. a) Inom Ölme, Visnums och Vase häraden
erfordras c:a 10 har åker; om så är, att naturlig äng finnes, bör åkerarealen
kunna minskas med 1 ä 2 har under förutsättning, att ängen är av god beskaffenhet,
och dess areal utgör minst 4 å 5 har.

b) C:a 10 har skogsmark beväxt med ungefär 25-årig skog bör vara tillräcklig
för husbehov till ovannämnda ägolott.

362

l-RÅGAN 25. JÄGMÄSTARE OCH ÖVERJÄGMÄSTARE.

c) Om husbehovsskog ej finnes, bör åkerarealen avsevärt ökas, detta torde
dock bero av tillgången på ved i trakten, ävenså på byggnadernas beskaffenhet;
att omedelbart vid tillträde av en mindre egendom göra uppköp av ved och virke
är i många fall svårt; åkerarealen bör, om skog ej finnes, ökas med c:a 4 å 5
har; oftast begagnas skogsmarken även till betesmark och i avsaknad av skogsmark
är nödvändigt att ha tillgång till betesmark.

Lantmätaren i Karlstads distr. a) 15 å 20 har.

b) 20 har.

c) 37 å 50 bär.

Lantmätaren i Nordmarks distr. a) Många olika faktorer spela här in,
dock antagligen 8 har åker och 3 har äng.

b) 10 har.

c) 10 har åker och 6 har äng.

Lantmätaren i Arvika distr. a) 4 å 5 har åker och äng tillsamman.

b) 8 å 10 har.

Lantmätaren i Älvdals distr. a) En medelstor hemmansdels areal i åker
■och äng utgör c:a 10 å 15 har.

b) C:a 50 har.

c) Med endast inägor torde jordbruk icke kunna bära sig; en egendom med
de i punkt, a) och b) nämnda arealerna kan icke giva en sådan avkastning, att
ägaren därav utan andra extra inkomster kan hava sin bärgning.

e. Lantmätaren Nils Gast. Wingquist. a) 10 å 15 har åker.

b) 10 ä 15 har skogsmark.

c) Jordbruk utan husbehovsskog eller tillfälle till andra biförtjänster är icke
tänkbart att kunna existera på.

Jägmästare och. överjägmästare.

Jägmästaren i Älvdals revir, b) C:a 30 har.

Jägmästaren i Arvika revir, a) Det torde ej finnas någon familj, som lever

uteslutande på jordbruket, utan med tillskott av skogsförsäljning eller biförtjänster;
dessa inkomster förutan behöves 6 å 9 har åker, beroende på jordens beskaffenhet,
och 3 ä 4 har äng.

b) 15 ä 30 har.

c) 10 ä 15 har åker och 3 å 4 har äng.

Jägmästaren i Karlstads revir, a) C:a 4 å 10 har; se svaret till frågan 12 c.

b) Under antagande att skogstillgången är tämligen medelgod, så bör kunna
uttagas 2 å 3 kbm. virke pr har; för husbehov borde vid ett mindre eget hem

kunna vara tillräckligt 15 å 25 kbm. virke, varför en areal av 5 å 10 har ren

skogsmark bör kunna vara tillfyllest för detta ändamål; om allt för stor skogstillgång
finnes, så lockar detta virkesspekulanter, som efter avverkning slumpa

Frågan 25, huvudinnehåll: a) erforderlig ung. areal medelgod åker och naturlig äng för

småbondefamilj om husbehovsskog finnes; b) ungefärlig areal medelgod skog för en

dylik brukningsdels behov av husb eho vs virke; c) erforderlig areal inägor, därest

husbehovsskog icke finnes.

FRÅGAN 25. SKOGS VÅRDSSTYRELSEN.

3(53

bort jorden till mera utblottade personer, som icke kunna bebygga stället och
reda sig därpå; enda botemedlet därför synes vara, att inskränkt dispositionsrätt
till skogen införes, åtminstone till dess stället blivit bebyggt.

c) Inägojord kan icke ersätta husbehovsskog; är inägojorden större, erfordras
större skogstillgång; se svaret till frågan 12.

bitr. Jägmästaren i Karlstads revir, a) C:a 5 har åker och 1 å 2 har äng.

b) C:a 12 har.

c) C:a 8 har åker och 2 ä 3 har äng.

Över jägmästaren i Bergslags-distriktet. a) 8 ä 10 har åker.

b) 25 har skogs- och hagmark.

c) 15 ä 20 har åker; så snart åkerarealen ställer sig större än 10 har,
måste bonden oftast lega dräng och piga, i vilket fall åkerarealen måste vara så
stort tilltagen att den kan föda även dräng och piga; ett lantbruk utan skogs(betes-)mark
är emellertid i Värmland knappast tänkbart.

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän,

Jordbrukskonsidenten. a) 12 ä 15 har åker.

b) 20 å 25 har för skogsbörd tjänlig mark.

c) Intet jordbruk anses kunna ekonomiskt bära sig, ifall husbehovsskog
saknas.

Ordf. i premier ing snämnden för mindre jordbruk, a) 12 ä 13 har åker.

b) 15 å 25 har.

c) Med värmlandsförhållanden nog svårt att existera Utan skog.

Egnahemsnämndens värderingsman, a) 12 å 15 har åker och äng.

b) 10 å 12 har.

c) 15 å 20 har inägor.

Skogsvårdsstyrelsen.

Länsjägmästaren Gunnar Fries, a) Under förutsättning att någon tillgång
på körförtjänst finnes samt att jorden skötes verkligt väl, anses en areal av 5
å 10 har öppen jord kunna föda en småbrukarefamilj.

b) En areal av- högst 10 har medelgod, välskött skogsmark anses tillräcklig
för att lämna erforderligt husbehovsvirke — ved, gärdsel, byggnadsvirke — för en
brukningsdel av ovan angivet slag.

c) C:a 1 har utöver vad i mom. a) angivits.

Frågan 26.

I vilken omfattning kunna småbönder eller enskilda ägare av medelstora egendomar
nu eller framdeles påräkna inkomst av saluskog?

Sockenombud.

3 Nordmark. 1) I mycket ringa omfattning, ty den bästa skogen är i allmänhet

2 redan såld; lovande utsikter för framtiden skulle varit för handen, därest skogen
skötts väl och man ej misshushållat med densamma.

i Brattfors. Endast till löpande utgifter.

3. 4 Gåsborn. I liten omfattning; högst olika, bergsmännen ha i allmänhet
minst lika stor inkomst av skogen som av egendomen i övrigt.

l s. Kroppa. Sådana ägare förekomma icke.

3 Lungsund. De enskilda jordbrukarnas skogar äro nästan skövlade.

12. Ölme. Småbönder i allmänhet kunna knappast beräkna mer än husbehovs*2
skog, Omöjligen 15 ä 20 % saluskog; medelstora egendomar ha i allmänhet någon

i skog till avsalu, ej i större skala; i utkanterna finnas större avverkade skogsparker.

l Visnum. F. n. icke i någon större omfattning, men mera framdeles.

12. Rudskoga. C:a 200 kr. om året.

i Nysund. Någon småbonde och flera medelstora egendomar ha skog till avsalu,
men i flera fall är skogen nedhuggen.

12 3. Södra Råda. Skogsmarken för mången otillräcklig till och med för husbehov;
endast några få avverka skog till avsalu.

12. V äse. Beror på avverkningen, vilken hittills varit större än skogens till 1

växt, så att den kommande generationen synes icke få någon avverkningsbar

2 skog; i allmänhet torde småbönder och ägare av medelstora egendomar icke ha
att räkna på större inkomst av saluskog.

3 Alster. Många hava ännu skog till avsalu, men nuvarande höga virkes l

priser locka naturligtvis till försäljning av det mesta möjliga; inkomsten av *)

*) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FRÅGAN 26. SOCKENOMBUD.

305

skogen brukar uppgå årligen till 200 å 500 kr., å större egendomar däröver.

På de stora egendomarna kan inkomst av saluskog numera icke påräknas under 2
tämligen lång tid framåt, enär en del skogsmark nyligen försålts och en del ännu
år ungskog; i en framtid kan det nog bliva god tillgång på saluskog, för småbönderna
är förhållandet nog detsamma.

Östra Fågelvik. Endast i mindre omfattning; någon avkastning kan numera i 2. 3
för lång tid framåt icke fås, i stort sett knappt husbehovsskog, å många hemman
ingen alls.

Frykerud. Skogen hårt anlitad, en mängd mindre egendomar ha knappast 1 2 3 4. 4
husbehovsskog; bör sparas för framtida behov; under förutsättning av förståndigare 3. 4
skogsvård ganska avsevärd inkomst, tack vare de nuvarande höga priserna på
.skogsprodukter.

Övre TJllerud. Skog till avsalu förekommer. 5

Ransäter. F. n. är den mogna skogen mest avverkad, varför några större 2 6.
inkomster ej kunna påräknas, * så framt ungskogen ej tages; där lövskog finnes, kan *5
dock vedförsäljningen inbringa åtskilligt; hemmansägare och småbönder kunna l
genom gallring och blädning årligen påräkna några hundra kronors inkomst.

Nedre TJllerud. Till en tredjedel av inkomsten å egendomen i sin helhet. 14.

Grava. Endast ett fåtal kan påräkna sådan inkomst; några medelstora egen- 1. 3
domar ha en del bra skog, som utgör egendomarnas hela värde, varför ägarna
anse klokt att behålla skogen, småbönderna ha även något skog och äro mycket
rädda om sina skogspinnar, bolagen köpa så mycket, de kunna komma över;
växer en skogsteg igen, så faller en annan, så att marken hålles ganska ren för
verklig skog, buskar finnas däremot i riklig mängd; skall saluskog att räkna
med kunna bildas, torde lagstiftningen böra ingripa.

Hammarö. F. n. obetydligt med skog; någon nämnvärd inkomst ej på länge 2. 12.
att förvänta, först om 45 år. 2

Nor. De allra flesta kunna påräkna inkomst av saluskog, under förutsätt- 1
ning att de sköta sina skogar bättre än hittills, men därmed är nu rent bedrövligt
ställt bland flertalet småbrukare.

Segerstad. En och annan ägare av medelstor egendom har skog utöver 3
husbehov, småbönder i allmänhet icke.

Grums; Borgvik. I ringa omfattning. 3; 124.

Ed. Några ägare ha skog, varav c:a hälften är lämplig till försäljning. 2 3.

Gillberga. Med nuvarande sparsamhet får nästan varje hemmansägare genom 2
skogsförsäljning inkomst, stor eller liten, * beroende på areal och markens be- *4
skaffenhet; tack vare denna inkomst kunna många existera. 2

Långserud. Som de flesta redan sålt den mera mogna skogen, är f. n. föga 2
inkomst att påräkna; det torde dröja 30 ä 40 år, innan återväxten medgiver någon
avverkning till avsalu.

Stavnäs. I tämligen stor omfattning; c:a en tredjedel av nettoinkomsterna. 3. 2

FTögerud. De flesta jordbrukare torde ha skog till avsalu * i mindre partier, 2 3. *3
då skogen är illa medfaren.

Glava. I mindre omfattning kan dylik inkomst påräknas; beror på hur 5. 4
skogen behandlas; sker en planmässig blädning, skall skogen till en medelstor

366

FRÅGAN 2 6. SOCKENOMBUD.

egendom alltid giva ägaren årlig inkomst, sker kalhuggning, så berövas egendomen
denna inkomstkälla på en mansålder, och räntan å växande skog är något

3 helt annat än en viss procent å penningar; skogsförsäljningen spelar en mycket stor
roll för sådana ägare, och vid försäljning borde aldrig inägor och skog skiljas
åt; böndernas skogar äro tämligen illa åtgångna, så att vid sista taxeringen fanns
ingen, som hade verkligt förstklassig skog, “medelgod" var det vanliga betyget
för såväl bolags som enskildas.

12 3. Värmskog. För c:a 20 000 kr:s rotvärde efter nuvarande pris torde kunna
säljas pr år från socknens fastigheter, utan att skogsbeståndet äventyras, under
förutsättning att åtgärder vidtagas för främjande av skogens återväxt.

12. Svanskog. Beroende på arealen.

1. 2 Millesvik. Endast i liten omfattning; skogarna äro till större arealen ut huggna,

det dröjer minst 30 år, innan någon avyttring'' kan ske.

12. Eskilsäter. Endast ett fåtal ha skog till avsalu, skogsmarken är av mindre
god beskaffenhet och skogstillväxten ringa.

1 Botilsäter. Äldre mogen skog förekommer icke, det som avverkas och
säljes, är ungskog och den tages också samvetsgrant, allt efter som den blir
avverkningsbar; tack vare stadgandena, att avverkaren är skyldig sörja för återväxten,
finnas utsikter, att ovannämnda avverkning även framdeles kan få fortsätta,
för så vitt tillräcklig kontroll hålles över att nämnda stadganden efterlevas;
till skydd för ungskogen tarvas emellertid en dimensionslag.

2 4- , By. Saluskog förekommer knappast.

12. Bro. Inkomsten motsvarar kostnaderna för husens uppförande och underhåll;

2 omkring 200 kr. kunna ägarna av medelstora egendomar dessutom påräkna.

2 Södra Ny. Småbönder ha i allmänhet f. n. skog för gårdens behov, i en
framtid synes den bliva tillräcklig för avsalu.

i Huggenäs. Relativt ringa skogsmark, varför ingen nämnvärd inkomst av
saluskog, några enskilda medelstora egendomar ha dock skog till salu för några
tusen kronor.

J3. 3 Kila. I enstaka fall, enär blott med få undantag något av värde finnes kvar;

i 2. den återväxtskog, som finnes, kan ej med fördel avverkas förrän om 40 å 50 år,

2. i under förutsättning av skogsvård. Den under senare åren avverkade marken bär

ej mogen skog på mindre tid än 70 å 80 år; 100 år beräknas här vid traktindelning.

1 Tveta. Skogarna äro hårt angripna, men så väl å medelstora egendomar som
å småbruk torde ännu en del kunna avyttras; efter, skedda avverkningar kan nogej
saluskog påräknas på kortare tid än 50 år, ehuru skogssådd och skogsplanteringar,
tack vare skogsvårdsstyrelsens övervakande och ingripande, alltid äger
rum, såvida icke tillräckligt antal fröträd kvarlämnats vid skogsavverkningen.

1 Holmedal. Beror på skogens läge intill flottleder och kommunikationer;

2 nästan alla självägande bönder ha skog till avsalu.

i- 2 Västra Fågelvik. De flesta ha eller ha haft skog till avsalu; på grund av
ekonomiska bördor måste jordbrukaren avverka omogen skog och till följd därav
till lågt pris.

Frågan 26, huvudinnehåll: i vilken omfattning kunna småbönder eller enskilda ägare av

medelstora egendomar nu eller framdeles påräkna inkomst av saluskog?

KRAGAN 26. SOCKENOMBUD.

367

Töcksmark. Småbönder med god hushållning kunna i allmänhet påräkna 1 3 3 4 6^
någon inkomst av saluskog, * varierande mellan 50 och 500 kr. pr år, beroende *12.
på skogsarealens storlek, godhet och läge; ungefärliga inkomsten pr har är nu- 8 6.
mera 25 kr., framdeles .säkerligen högre.

Karlanda. Kan komma att utgöra c:a 30 % av avkastningen; c:u 3 ä 4 % 84. 2
av tax.v. årligen; sedan den föreslagna järnvägen Bengtsfors—Ämot kommit till i
stånd och svenska köpare kunna konkurrera med norrmännen om virket, komma
bönderna att erhålla betydlig inkomst.

Blomskog. Med god hushållning och icke allt för liten skogsareal 10 å 15 2 3.
kr. pr har och år, med mindre areal 3 ä 4 kr; i allmänhet säljes skog för
familjens behov och till betalande av skatter; inkomst av saluskog torde kunna 4
påräknas för all framtid; bondeskogarnas slut har talats om i 50 år, och under
den tiden ha samma skogar reglerat vårt lands handelsbalans, statsskogamas
skötsel och avkastning är nästan en skandal för hela landet.

Silbodal. I mindre omfattning. s

Skillingmark. Vart femte år kan försäljning påräknas. 2

Järnskog. Större småbönder kunna påräkna inkomst vart tionde år genom 123.
försäljning av dimensionsvirke.

Kola. I tämligen stor omfattning; skogen har hittills lämnat den huvud- 2. 13 4-sakliga inkomsten till täckande av jordbrukarens kontanta utgifter och torde
komma framdeles att så göra.

Eda. Om blädnings- och gallringsmetod användes, och skogen icke tages 2
till för lågt tumtal — 16 fot 8 tum idealet, undertryckta och missformade träd
böra alla borttagas —, kan för all framtid beräknas skog till avsalu, * i mindre * 1
omfattning; storleken beroende på skogsmarkens olika godhet, 1 har skogsmark 2
kan ge sin ägare c:a 25 kr. pr år, sämre mark ger icke fem.

Arvika landskommun. I allmänhet ha jordägarna, de allra minsta undantagna, 2
mer eller mindre skog till avsalu; de flesta bönderna ha redan sålt det mesta av 6
skogen; i den mån folket lär sig att vårda skogen på ett rätt sätt, böra inkomsterna 2
av saluskogen ökas; f. n. användas de i de flesta fall till de löpande utgifterna 3
och förbättring av jordbruket, mera sällan uteslutande för kapitaljsering.

Ng. Småbönder ha full vedbrand på sina skogsmarker och emellanåt skog 1
även för avverkning och försäljning.

Älgå. Nästan alla; en bonde, som äger c:a 35 å 40 har skog, bör vart 2. t
femte år kunna sälja för c:a 1 500 kr.

Gunnarskog. Mycket växlande; en del ha skog till avsalu, andra blott till 14. 4
husbehov, skogen kan bliva bra i framtiden, om den får vara i fred; läget, beskaffen- 1
heten, skogsbeståndet, försäljningsvillkor, driftkostnader m. in. spela in;. för dem, 15.
som ha skogen sparad, är den en god reservfond * att anlita för skatters be- *5
talande och även till löpande utgifter; med skogens, efter inrättandet av allmän 1
flottled, ökade värde ger den nu mycket god ränta på det nedlagda kapitalet;
värdet torde hädanefter icke komma att sjunka, utan snarare tvärt om.

Bogen. I medelstor omfattning; om skogen avverkas med beräkning och 3 4. 2-vårdas väl, kan ur densamma nu och även framgent tagas tillräckligt för ägarens
oundgängliga behov.

368

FRÅGAN 26. SOCKENOMBUD.

12. Brimskog. Om skogen skötes väl, har jordägaren både nu och framdeles

2 inkomst av denna till förefallande behov, från de större markerna även till

5 kapitalisering; de självägande bönderna avverka årligen till avsalu omkring 8 000
kbm. virke, fast mått, vilket vid vattendrag motsvarar en summa av, lågt räknat,
72 000 kr., motsvarande kr. 5.62 pr har skogsmark.

1 2 3 4. * 2 Mangskog. Skogsmark — * god och växtlig — beräknas avkasta i medeltal
2 kbm. pr har och år, motsvarande ett värde av 8 kr.; som numera all enskild
skog är väl vårdad, är den för ägaren en jämn och säker inkomstkälla, utan vilken
jordbruket svårligen torde kunna bära sig.

2 Boda. Då de flesta under senare årens jämförelsevis höga virkespriser redan
2 4. avyttrat sin saluskog, kan nämnvärd inkomst genom skogsförsäljning endast i

1 jämförelsevis få fall beräknas; årlig skogsavkastning c:a 50 kr. från en småbondeegendom
och 150 kr. från en medelstor egendom.

1 2 3 4. o Sunne. Ett fåtal kunna påräkna sådan inkomst; säljbar ståndskog har försålts
till förut rådande höga priser, till 5 tums brösthöjd 5 fot från marken,
under sådana förhållanden icke att vänta återväxt på kortare tid än 50 år.

i. 12. Ostra Emtervik. En stor del ha saluskog; skötes den förståndigt, böra nuvarande
och kommande jordbrukare kunna påräkna en ej oväsentlig inkomst.

i 2. i Västra Emtervik. En ringa del kunna påräkna sådan inkomst; lång tidrymd
åtgår, innan något nämnvärt kan säljas, då skogen är mycket illa åtgången.

12. 3 Gräsmark. 1.50 ä 2.50 pr har å medelgod skogsmark; skogen skötes

bättre nu än förr, på grund av att trakthuggning sällan förekommer; skogsbeståndet
har på senare tid bättrats, hopp förefinnes, att småbonden framdeles har att påräkna
god inkomst av saluskog.

12. Lysvik. Skogarna anlitas med nu tillämpade avverkningsmetoder mer än

som kan anses nödvändigt, varför skogsbeståndet minskas och därmed utsikterna

2 att för framtiden få skog till avsalu; en förbättring härutinnan har inträtt genom
-3 4. skogsvårdsstyrelsens ingripande; saluskog har varit, är och kommer framdeles att

s förbliva en välbehövlig inkomstkälla; utstämplingar från 1 000—5 000 kr. förekomma.

5 Fryksände. Alla, om skogen skötes.

1 Ostmark. Om skogarna sköttes rationellt, skulle ägarna så väl nu som fram 1

deles kunna påräkna avsevärda inkomster; då socknen i allmänhet har goda
skogsmarker, torde årsavverkningen vid medelgod skog utgöra 5—8 kr. pr har,
småbönder, frånsett de minsta, och enskilda ägare av medelstora egendomar
2 3. kunna påräkna en årlig inkomst av saluskog av 100 å 600 kr.; förhållandena

3 här i orten äro synnerligen olika; det finnes väl en del småbönder, som ha tämligen
stor skogsmark och även sköta den väl, men nu på senare tiden har den
s. k. pappersveden varit tämligen högt i pris och mycket efterfrågad, så att

l skogen blivit för hårt åtgången; den grövre skogen är i allmänhet såld, i vissa
delar, särskilt i socknens nordvästra, är skogen vanligen avverkad till 6 tum
5 fot från marken, i övriga delar är den tagen till 9 ä 10 tum 5 fot från marken;
större summor ur skogen kunna därför ej påräknas i närmaste framtid.

Frågan 26, huvudinnehåll: i vilken omfattning kunna småbönder eller enskilda ägare av

medelstora egendomar nu eller framdeles påräkna inkomst av saluskog?

FRÅGAN 2 6.

HOLAG.

3(1!)

Lekvattnet. Alla kunna mer eller mindre påräkna .sådan inkomst; om. skogen u. 6
skötes rätt, eu jämnt stigande inkomst; de flesta ha redan nu hårt anlitat sina a
skogar, vackra ungskogar finnas dock ännu kvar.

Vitsand. Till 300 ä 400 kr. om året; rationellt skött, till skatter och nödiga 2. a
utgifter för hushållet.

Norra Ny. Möjligen för 4 ä (1 kr. jjr har och år, sedan man tagit buske- 2
ho vs virke.

Nyskoga. De, som äro ägare av fastighet med skogsmark, ha i allmänhet 3
så stor skogsareal, att med en rationell skötsel avverkning kan företagas vart
3:e och 5:e år.

Dalby. Somliga småbönder hava kal huggit sin skogsmark, andra åter kunna 3
några år framåt beräkna eu inkomst av c:a 100 å 200 kr. om året; medelstora
bönder kunna genom en bättre och förståndigare skötsel av sin skog beräkna
inkomst många tiotal år framåt.

Södra Finnskoga. Skogarna skattas för kårt; finge de stå orörda i tio år, så t;
skulle de ge god avkastning, då skogen anses växa med en fjärdedels tum om året.

Norra Finnslcoga. I mindre omfattning. i

Ekshärad. Tills vidare i och för kolning; sedan vattenfallen hunnit tillräckligt 3 5.
exploateras, kommer mindre kol att fordras vid järntillverkningen, vadan småbrukarnas
inkomst av kolning och kolkörning kommer att väsentligt minskas.

Norra Råda. Kunna, om de använda sin skog rationellt, framdeles påräkna 3 5.
en rätt avsevärd inkomst.

Sunnemo. Skog säljes vanligen i mindre partier och är i enskild ägares 12.
hand ej uppdelad i årshyggen; inkomsten i vissa fall tämligen god, för främtiden i 2 3 4.
befaras ingen minskning, om skogsbruket bedrives som hittills; skogens värde torde 12. 34.
icke komma att sjunka, utan tvärtom ökas, i vilken omfattning är svårt att säga,
då rationellt skogsbruk ej förekommer.

Nyed. Åtminstone de flesta kunna påräkna sådan inkomst; socknens norra jord- 2. 4
egendomar ha mycket stora skogsmarker; .bönderna pläga under vintern själva 2
avverka och sälja 3—10 famnar pappersved, somliga, som äro ägare av flera
hundra har skog, kunna påräkna försäljning av skogstrakter, i den mån skogen
hinner mogna.

Älvsbacka. Goda utsikter till inkomst för många, om också icke så mycket 5
nu som längre fram i tiden; 400 å 500 kr. 3

Bolag.

Billeruds m. fl. a. b. Köpare till saluskog finnes alltid; men tillgången på
sådan är givetvis beroende av skogstillståndet å de resp. egendomarna. Om
husbehovet överstiger tillväxten å skogen, kan någon saluskog gärna icke vara
att påräkna.

A. b. Edsvalla bruk. I den män som den årliga tillväxten är större än
husbehovet.

Jordundersökningens betänkanden. III.

370

FRÅGAN 2 6. BOLAG.

A. b. Rämen-Liljendahl. Så länge trävaruindustrien ostörd får fortsätta
sin verksamhet, äro avsättningsmöjligheterna goda.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. Till sina kontanta skatteutlägg, en
del mera.

Forshaga Sulfit a. b. I Klarälvsdalen kan inkomst av saluskog påräknas
för oöverskådlig tid framåt.

(1 u staf sfors fabrikers a. b. Alla självägare äro små med hänsyn till jordbrukets
omfattning, men nästan alla ha inkomst av saluskog och anses välbärgade.

Persbergs m. fl. Grufbolug. På trakten finnas ännu några mindre självägare,
som på sina skogsmarker hava samlade ej oväsentliga virkesförråd; i en del fall
synes ägaren av dylik virkesrik hemmansdel ej mindre underlåta väl behövliga
skogsvårdande genomhuggningar, än även påtagligt hava för avsikt “spara" skogen.
Yi kunna med visshet förutsäga en sådan skogsskötsels slutliga upplösning;
ekonomiens krav tager förr eller senare ut sin rätt, och om ej förr, så går skogen
vid ägarens död till skogsskövlaren; enda räddningen för skogens bestånd vid
sådant tillfälle är, att den inköpes av bolag, då den garanteras uthållig och
fackmässig vård. I de flesta fall äro hemmansägarnas skogar illa skövlade.

Gravberg skön ens a. s. Skog till salu fås, om skogens avkastning är större
än husbehovet.

Katrinefors a. b. Se försökstaxeringen i Värmlands län.

Glafva Glasbruks a. b. I allmänhet är lantbruket mindre, varemot skogsarealen
större, varför saluskog ingår i beräkningarna för utkomsten.

A. b. Kroppstadfors bruk. Genom förståndig försäljning av skogen, t. ex.
8 tums vid 16 fot från roten, kan inkomst för all framtid påräknas av skogen.

Lundsbergs Fastighets- a. b. Skogen här har en synnerlig god växtkraft
och är icke å någon egendom så uthuggen, att det icke redan nu finnes saluskog;
den behövde dock vårdas bättre av de små skogsägarna.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. Till en fjärdedel av inkomsten av egendomen
i sin helhet.

Holmerudsfors a. b. Det är genom försäljning av skogsprodukter, som ortens
bönder och de flesta småbrukare skaffa sig det, som jämte arbetsförtjänster utgör
deras husbehovspenningar och rörelsekapital; avverkningarna ske dels årligen,
dels periodvis då dimensionsavverkning sker. Ehuru skogen i allmänhet är hårt
efterhållen, giver den dock en jämn avkastning och kommer säkerligen att allt
framgent bli det ryggstöd, småbönder kunna trygga sig till.

A. b. Sundshagsfors bruk. I stor omfattning.

Backetorps kvarn- och sågverks- a. b. Som förhållandet nu till en del är,
torde någon inkomst av saluskog vara att påräkna, men fortgår det med huggning
av småvirke som hittills, så ser det mörkt ut för framtiden. Om det kunde
lagstiftas i detta hänseende, att ej lägre tumtal finge nedhuggas till saluskog än
till c:a 10 tums brösthöjd, med undantag av vad som behövs för gårdens behov till
gärdsel och stör m. m., skulle det vara nyttigt för de efterkommande, som i så
fall skulle få någon skog till avsalu.

Frågan 26, huvudinnehåll: i vilken omfattning kunna småbönder eller enskilda ägare av

medelstora egendomar nu eller framdeles påräkna inkomst av saluskog?

371

FRÅGAN 26. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Större egendomsägare.

Visnums-Kils m. fl. socknar: Hugo Berger. De flesta så väl små som medelstora
egendomar äga skog till avsalu.

Nor: Olof Andersson. Beror på lmr skogen tages i anspråk och hur den
kommer att skötas i framtiden, säkert kunna skogsprodukter avsättas i framtiden
lika väl som nu.

Svanskog: John Bryntesson. Till två tredjedelar av inägornas värde.

Bro: H. v. Axelson. Skog till avsalu å de flesta egendomar, om än överavverkning
å mindre ägt rum.

Bro: F. M. Molin. Av skogen kan inkomst beredas, då den är c:a 40-årig,
någon möjligen vid gallring å 25-årig.

Silbodal: Olof Danielsson. Enda medlet härför vore, att en bredspårig järnväg
snarast möjligt framdroges genom orten; en myckenhet av det virke, som
nu går förlorat, skulle då tillvaratagas och t. ex. kolas eller huggas och försäljas
som s. k. köpmannaved och brännved; för att sådan avyttring skulle kunna
ske i någon nämnvärd grad, fordras dock absolut, att ej en smalspårig bana
enär orten i ett sådant fall finge ett alltför begränsat område för • sin

marknad.

Norra Ny: Daniel Andersson. Alla måste så vitt möjligt påräkna inkomst
av saluskog.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. Skogen redan rätt hårt anlitad; saluskog för
en stor del till skatter och livsförnödenheter.

Norra Ny: Olof Sonesson. De enskilda skogarna torde hålla sig i många år.

Dalby: Per Persson. Skog finnes ännu gott om till avsalu, men många ha
de senaste åren avverkat skogen mycket hårt.

Ekshärad: Daniel Jonasson. 50, högst 300 kr., om de följa domänstyrelsens

plan.

Ekshärad''. P. J. Ekblom. Beräknas årliga tillväxten i en skog vara 2.5
kbm. pr har samt värderas varje kbm. å rot till 5 kr., erhålles en årlig avkastning
av kr. 12.50 pr har, detta under förutsättning att marken är beväxt
med ett 60-årigt bestånd barrträd; är marken däremot kalhuggen, har man lång
väntetid.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Färnebo härad. Då skogsavverkningen för en sådan
areal vanligen sker genom blädning, kunna rätt avsevärda inkomster årligen
erhållas genom skogsförsäljning.

Kronolänsmannen i Öltne och Väse härads distr. Skogen bör genom gallring
och kultur kunna avkasta så mycket, att den vid fall av missväxt å åkerjorden
eller oförutsedda utgifter kan tillgripas.

372 FRÅGAN 26. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Kronolänsmannen i Visnums hårad. I allmänhet ha dessa skog till avsalu;
sådan torde förefinnas, då skogen är 50 år gammal.

t. f. Kronolänsmannen i Karlstads härad. Endast i färre fall kan inkomst
av saluskog påräknas.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad. Under förutsättning att husbehovsskog
finnes, kan inkomst, till storleken beroende på areal och markens beskaffenhet,
påräknas.

Kronolänsmannen i Nås härad. Endast i tämligen ringa omfattning f. n. på
grund av förut skedd hård avverkning utan någon efterföljande skogskultur;
genom den fortgående stegringen i skogens saluvärde har den skogsägande befolkningen
allt mera insett vikten av skogskultur och man har därigenom anledning
hoppas, att det även framgent skall förefinnas möjlighet att .påräkna en för dem
viktig inkomst av saluskog.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. Beroende på skogens
skötsel och hur den nu befinnes; i allmänhet är skogen icke avverkad i större
grad, utan att det finnes 6 å 7 tum, stundom, dock mera sällan, ned till 4 å 5
tum, och torde det i varje fall vara säkert, att det framdeles kan bliva inkomst
till alla gårdens utgifter, till skatter och onera samt något mer måhända i enstaka
fall; grova skogar, varest man kan få större summor för en avverkning, finnas
knappast, och om avverkning skulle ske på de skogar, som finnas, i någon stor
utsträckning, d. v. s. avverkning av allt säljbart, så skulle detta förstöra skogsbeståndet
helt och hållet och inkomst av skogen skulle förloras under minst ett
tiotal år.

Kronolänsmannen i Jösse härads östra distr. 16 å 20 kr. pr har och
år av medelgod skog.

Kronolänsmannen i Jösse härads vustra distr. C:a 5 kr. pr har.

Kronolänsmannen i Norra Ny och Dalby socknar. Skogen är i allmänhet
redan hårt avverkad.

Kronolänsmannen i Norra och Södra Finnskoga samt Nyskoga socknar.
Många ha redan tagit sina skogar så hårt, att någon ytterligare försäljning ej kan
beräknas på många år, och komma skogarna att anlitas som hittills, blir inkomsten
av saluskog allt mindre och mindre.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. östra distr. Större
delen av jordbrukarna härstädes torde fortfarande äga saluskog; på senare åren
hava de dock sålt sådan i rätt stor omfattning.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. västra distr.
Avkastningen av skogen bör kunna räcka till bestridande av en hel del utgifter,
såsom skatter, hypoteksräntor m. m.

Frågan 26, huvudinnehåll: i vilken omfattning kunna småbönder eller enskilda ägare av

medelstora egendomar nu eller framdeles påräkna inkomst av saluskog?

Frågan 27.

a) Huru tillgodogöra sig småbönder och enskilda ägare av medelstora egendomar

samt vårda sin skog stillgång (husbehovs- och saluskog), och i vad mån har
omtanken att av saluskogen bereda jordbruket en varaktig inkomst sedan
gammalt förefunnits eller på senare tiden trängt sig fram (upplåtelse av
avverkningsrätt på lång tid sedan gammalt eller på kort tid, till all skog
eller visst tumtal; självavverkning; avverkning medelst trakthuggning, blädning
eller blandat system; användas för sälj ning sbeloppen till löpande utgifter
eller till jordens varaktiga förbättring eller kapitalism^ de o. s. v.)?

b) Huru tillgodogöra sig bolag och större enskilda jordägare sin skog? Anses

de sköta den väl med bibehållande av skog skapitalet, och på vad sätt sker
detta eller skövlas skogen?

c) Vad kan i det stora hela sägas om bolagens, småböndernas samt de medel stora

och större enskilda jordägarnas skogsskötsel, jämförda med varandra?

Sockenombud.

Nordmark. J) a) Vårda den sämre och skövla den oftare nu än förr. 2

b) Minska nu skogskapitalet mera än förr.

c) Bolagen vårda sin skog bättre och sörja mera för. dess återväxt än småbönderna,
vilka helst intet vilja göra därför.

Rämen. a) I allmänhet väl; omtanken att av saluskogen bereda jordbruket 1236.
en säker inkomstkälla, har nog förefunnits sedan gammalt, men har på senare tiden
gjort sig mera gällande; i ringa grad upplåtelse av avverkningsrätt; självawerkning
genom blädning och blandat system; försäljningsbeloppen till löpande utgifter
samt i någon mån till jordens förbättring.

b) Mestadels genom sågverks- och trämassefabriksrörelse; skogen skötes i
allmänhet väl, skövling har ej ägt rum i större utsträckning.

c) Kunna gott jämnställas.

Brattfors. a) Vanligen självavverkning, någon gång medelst trakthuggning 1
i mindre skala; inkomsten användes till ny- och ombyggnader, kapitalisering torde
icke förekomma.

x) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

374

FRÅGAN 2 7. SOCKENOMBUD.

b) Skogen vårdades förr allt annat än väl, den snarare skövlades, numera
synes en god skogsvård skola komma till stånd, särskilt i fråga om återsådd.

c) Bolaget synes medelst frösådd skydda återväxten bättre än mindre jordbrukare,
som troligen ej ha råd därtill i så stor omfattning.

4 Gåsborn. a) Skogsbruket har på senare tid märkbart förbättrats i så måtto,
att återväxten främjas genom skogssådd så väl å hyggen som å gamla kalmarker;
avverkningen bedrives icke ännu fullt planmässigt, men egentlig rovhuggning
l 2. torde knappast förekomma; upplåtelse av avverkningsrätten till bolag förekommer

4. 1 2 4 5. 5 icke; mera sällan; skogstillgångarna tillgodogöras genom självavverkning, varefter
timmer och pappersmasseved säljas till närmaste träförädlingsbruk, det mindre
virket användes till kolning i och för avyttring på annan ort, nu emellertid mindre
12 5. 5. 12 4 5. än förr; avverkningen sker medelst blandat system; vanligen genom blädning; för4
säljningsbeloppen användas till jordens och byggnadernas förbättrande, till avbetal12
4. * 4 ning å skuld, kapitaliseras någon gång; användas — * sällan — till löpande utgifter.

12 5. b) Bolagen anses sköta sin skog väl genom omsorgsfullt utförd skogsplan*12.
4 tering, * genom dränering; Hellefors och Lesjöfors bolag äro sedan gammalt kända
för god skogsvård, för icke fackmannen ser det dock ut, som om på de allra sista
3. 5 åren någon överavverkning ägt rum; skövling äger för det mesta rum; ingen
l 2. 5 skövling; skogen avverkas medelst trakthuggning; genom blandat system av blädning
och trakthuggning, varefter virket föres till förädlingsplatser utom socknen.

c) Utan tvivel kan bolagens planmässiga skötsel av skogarna ställas och står
4 även som ett mönster för de enskilda skogsägarna; numera torde nog de enskilda
ägarna kunna tävla med bolagen i fråga om sparsamhet med skogen och befordrande
av återväxten, men icke i fråga om rationellt tillgodogörande av densamma, härtill
3 fordras mera upplysning och samarbete mellan de mindre skogsägarna; bolag och
enskilda sköta skogarna ungefär lika.

2 Olme. a) Småbönder sälja vanligen varje år litet skogsprodukter såsom
kastved och pappersved, som de själva avverka och utföra, medelstora och större
i jordägare sälja helst på rot traktms med kalavverkning utom fröträd; självavverkning
genom blädning, även upplåtelse av avverkningsrätt till visst tumtal. Större
skogsavverkningar för betalning av gäld, något som indirekt länder till jordbrukets
förbättring.

l 2. b) Alla jordägare stå under skogsvårdsstyrelsens kontroll, varför skogsskövling
i i stort sett ej förekommer, ehuru skogskapitalet på många ställen hårt anlitas,
då avverkning sker till 3 tums brösthöjd.

2. i c) Bolagen sköta skogen bäst. Småbönderna bäst.

i Varnum. a) Skogsavverkning merendels efter blandat system; större av verkningar

för att betala skulder, varigenom möjlighet uppstått till jordens förbättring.

b) Skogskapitalet synes stundom försämras.

c) Ingen av de ifrågavarande har företräde.

l Visnum. a) Skogstrakten säljes till skogshandlande eller avverkas av ägaren
själv till visst tumtal; försäljningsbeloppen till löpande utgifter, egendomens förbättrande
o. s. v.; i allmänhet vårdas skogen mycket väl.

Frågan 27, huvudinnehåll: a) huru tillgodogöra sig småbönder och enskilda medelstora

ägare samt vårda sin skog; förefinnes sedan gammalt eller på senare tid omtanke

att av saluskogen bereda jordbruket varaktig inkomst? b) Hirra tillgodogöra sig bolag

och större enskilda jordägare sin skog? Om skogskapitalet bibehålies eller skogen

skövlas; c) jämförelse mellan olika slag av ägares skogsskötsel.

FRÅGAN 27.

SOCKENOMHUD.

375

b) Genom mindre trakthuggning oeli gallring; sköta skogen mycket väl med
bibehållande av skogskapitalet, å någon enstaka stor egendom, som kommit i
händerna på skogshandlande, har skogen åtminstone delvis skövlats.

Visnums-Kil. Skogsvårdsintresset de senare åren mera framträdande, be- i
roende både av tvång och högre virkespriser; försäljningsbeloppen användas för i 2.
löpande utgifter.

Rudskoga. Utan anmärkning. 12.

Nysund. a) De, som ha god ekonomi, äro i allmänhet mycket sparsamma 1
med sin skog, de, som ha mindre god eller dålig, bruka i allmänhet taga skogen
till hjälp och skövla den i många fall; avverkning dels genom blädning, dels 2
genom trakthuggning.

b) Bolagen vårda skogen i de flesta fall väl, större enskilda jordägare i 1
många fall på samma sätt som småbönder; de större egendomarnas skogar ha de 2
sista åren till stor del skövlats av skogsspekulanter, så att de nuvarande ägarna
fått verkställa återsådd på rätt stora sträckor.

c) De nuvarande ägarna tyckas intressera sig för så väl skogens som jordens
skötsel.

Södra Råda. a) Sedan gammalt har skogen väl vårdats, men på senare tid 123.
ha köpare av jordbruk måst tillgripa skogen för att täcka köpesumman; ingen upplåtelse
av avverkningsrätt på viss tid, i allmänhet avverkning medelst blandat
system, huvudsakligen av ägaren själv; försäljningsbeloppen användas mest till
betäckande av löpande utgifter.

b) Kraftbolaget syntes skövla ungskog under pågående kraftstationsbygge,
har sedan vårdat skogen; större enskilda ägare sköta sin skog rationellt, sörja
väl för återväxt, gallring och dikning, skogskapitalet ökas stadigt; å en statens
egendom är skogen skövlad.

c) I allmänhet enligt skogslagen.

Väse. a) Mestadels försäljes skog till skogshandlande till visst tumtal, själv- 2
avverkning sällan; såväl trakthuggning som blädning; försäljningsbeloppen användas 1. 12.
till betalande av skuld, i synnerhet sådan å gården. 2

b) Överavverkning förekommer icke.

c) Samtliga sköta sin skog i stort sett på ett tillfredsställande sätt.

Alster, a) Dels försäljning av en mindre trakt med tvåårig avverkningsrätt, 1
dels avverka bönderna själva skog till timmer och pappersved samt ved till försäljning
i staden; på sista åren genom blädning; försäljningsbeloppen användas 2. 1
till betalning av skuld och löpande utgifter.

b) Rovawerkning äger mångenstädes rum, mest av skogsspekulanter. Både 1. 2
bolag och enskilda sköta skogen väl, medelst frösådd på gamla avverkningar,
ävensom genom dikning och gallring.

c) Så väl bolagen som enskilda inse numera skogens värde och söka efter 1
förmåga sköta den, * bolagen icke sämst; de flesta småbönders skogar skötas nog *12. 3
fullkomligt planlöst, men de börja nu taga råd av lätt tillgängliga instruktörer;
endast obetydlig bolagsskog finnes inom socknen och avverkas densamma efter
uppgjord plan. * Skogskapitalet har minskats hos alla kategorier av ägare; skogen *1
anses av både stora och små som en sparbössa, som vid behov tömmes.

Östra Fågelvik, a) Av skogen säljes nästan allt vad säljas kan, av egentlig 3
timmerskog knappast något kvar; sedan den egentliga timmersågningen tagit
slut, säljas nu props och pappersved; när sådan tages ner till 5 tums brösthöjd,

FRÅGAN 2 7. SOCKENOMBUD.

37 ö

2 blir skogen skövlad. Tanken på att värdera skogen i allmänhet av yngre datum:
i numera, sedan skogen fått värde, vårdas den omsorgsfullt; avverkning medelst
- trakthuggning till visst tumtal med försäljning på ett ä två år; försäljningsbeloppen
användas till att täcka skulderna med.

b) Numera skötes skogen tillfredsställande.

2. 3 c) Bolagen sköta sin skog vida bättre än enskilda ägare; a. b. Skattkärrs
Tegel- och Kakelfabriker har nog hittills skött sin skogsmark bäst genom utdikningar,
plantering och frösådd.

»4. Störa Kil. a) Omtanken, att av skogstillgången bereda jordbruket en varl
aktig inkomst, har på senare tiden mera trängt fram; inga awerkningsupplåtelser
på längre tid; förr vanligen totalavverkning till props, som i allmänhet upphört,

3 4. numera ingen norm för avverkningen; denna sker medelst blädning samt blandat
l system; ägarens ekonomi i allmänhet avgörande för försäljningsmedlens användning;

3 4. gå till jordens och husens förbättring,
i b) Det enda skogsägande bolaget sköter skogen rationellt.

13 4. c) Skogen skötes bäst av bolag samt av större enskilda jordägare.

4 Frykerud. a) Skogen vårdas genom förståndig gallring och på några ställen

utförd dikning i sumpiga trakter; den mera praktiska skogsvården har först på
senaste tiden trängt fram och lämnar ännu mycket att önska; vanligaste avverkningssättet:
att till skogsspekulant upplåta avverkningsrätt på oftast två år, å
bestämd trakt, avverkning antingen till visst tumtal eller ock kalhuggning med
1 2 3 4. undantag av fröträd. Försäljningsbeloppen användas till löpande utgifter, jordbrukets

* 4 förbättring, * betalning av skuld eller husbyggnader, men sällan till kapitalisering;

de, som ej lida brist på penningar, låta vanligen skogen stå.

i Övre TJllerud. a) Småbönder börja allt mer och mer vårda skogen och
sörja för återväxt m. m.

b) Genom försäljning av timmer, trämasseberedning; skogskapitalet minskas.

c) Bolagen sörja fortare och bättre för återväxten än de enskilda skogsägarna.

2. 5 Ransäter. a) Skogen har tyvärr sparats allt för litet; så länge det fanns
gott om skog och priserna voro låga, rådde nog i allmänhet ej någon planmässighet
i avverkningen, skogstrakter upplätos ofta på 50 års avverkning eller såldes för

2 5. evärdelig tid; på senare tider har man dock allmänt insett vikten av en mera

* 2 rationell skogsskötsel, * så att plantering sker; försäljning av skog till avverkning

på längre eller kortare tid har skett, dels till ren avverkning, dels till trakthuggl
ning; i allmänhet ha hemmansägarna sålt skogstrakten till avverkning på två å
4 tre år, vilket allmänt praktiseras vid ombyte av ägare; både småbönder och andra
skogsägare ha efter skogsvårdslagens antagande och ikraftträdande lagt an på
bättre skogsvård och skogskultur genom skogssådd och plantutsättning; självl
avverkning förekommer mest; å hemskogen användes blandat awerkningssystem,
12 4. i men även blädning; försäljningssumman användes ofta till löpande utgifter, särskilt
4 vid årliga mindre blädningar; en del använda inkomsten till amortering och räntor;

i. 2 4 5. inkomst av större avverkningar användes att betala skulder; avkastningen går till

Frågan 27, huvudinnehåll: a) huru tillgodogöra sig småbönder och enskilda medelstora

ägare samt vårda sin skog; förefinnes sedan gammalt eller på senare tid omtanke

att av saluskogen bereda jordbruket varaktig inkomst? b) Huru tillgodogöra sig bolag

och större enskilda jordägare sin skog? Om skogskapitalet bibehålies eller skogen

skövlas ; c) jämförelse mellan olika slag av ägares skogsskötsel.

Hl ÄGAN 2 7. SOCKENOMBUD.

377

jordförbättringar samt byggnadornas upphjälpande; de, som äro i goda ekonomiska 4
omständigheter kapitalisera.

b) Bolag förädla i allmänhet sitt virke själva och enskilda sälja till såg- 14.
verksbolag och trämassefabriker; Uddeholms a. b. sköter sin skog mönstergillt, 2
Forshaga Sulfit a. b. tyckes avverka ståndskogen mycket nära, men är mycket
ivrigt med återplantering.

c) Mot bolagens och större jordägares skogsskötsel kan ej med fog något 5

anmärkas och även de mindre jordägarna komma nog hädanefter att spara sin
skog, så vida ej trängande penningebehov förefinnes; förr skötte bolag i allmänhet i
sina skogar bättre än enskilda, men numera torde den enskilde sköta sina fullt
lika bra, om ej bättre, detta senare beror till stor del på skogsvårdsstyrelsens
kraftiga ingripande; bolagen sköta sin skog bäst, därnäst de andra ungefär lika; 2
de olika ägarna kunna nästan jämnställas. 4

Nedre UUerud. a) Genom upplåtelse av avverkningsrätt till visst tumtal, 14.
på kortare tid; vård enligt lagens föreskrift. i. i 4.

b) Genom förädling av trä till timmer och pappersved med bibehållande 14.

av skogskapitalet, * möjligen något nedsatt till följd av skogshushållningens base-*1
rande på kortare omloppstid; avverkning genom blädning, samt slutligen total 14. i
avverkning, varefter åtgärder för återväxten vidtagas. i 4.

c) Bolagen äro föregångare.

Karlstads landskommun, a) Genom skogsvårdsstyrelsens energiska arbete i
har insikten om skogens rationella vård mer och mer trängt in i medvetandet.

b) Större delen av bolagsskogen såld till staten, som därav bildat kronopark.

Grava, a) Ha i allmänhet förr satt en ära i att ha en sparad skog; äro 2. l
rädda om skogen, vilken sällan avverkas annat än i nödfall eller då det är förmånligare
eller tid att taga den; hellre än att frånsälja skogen, sälja en del hela
fastigheten, och då brukar hända, antingen att köparen säljer skogen för att kunna
erlägga köpesumman, eller också, om han köpt egendomen på spekulation, att skogen
avverkas och sedan säljes fastigheten. Hela egendomar säljas icke, men väl hela 3

skogsskiften, då skogen, men icke marken, avyttras; återstoden säljes till tomt platser,

vilket inbringar mera än att sälja fastigheten ostyckad; skogen säljes 2
numera, när den duger till pappersved eller props, man börjar dock nu mera inse
värdet av skogen och sår och planterar för återväxt; kapitalisering av försälj- 3
ningsbeloppen förekommer icke.

b) Bolagen sköta sin skog något så när bra; en större egendom såldes för 3. l

10 ä 12 år sedan till en spekulant, som helt och hållet skövlade skogen och

sedan sålde egendomen, vilken emellertid nu är i ganska god ordning genom

sådd och återväxt.

c) Skötseln i allmänhet lika; bolagen bättre än enskilda. l. 2

Hammare}, a) Skogen vårdas av de flesta utmärkt; numera förekommer 2. i
skogsavverkning sällan.

b) Skogsförsäljning efter tumtal; bolagsskog användes endast för husbehov. 2. l

c) Småbrukarnas sämst.

Nor. a) Skogen vårdas allmänt på bästa sätt, kalhugges något, sås genast 2
frö eller sättas plantor; säljes merendels traktvis till 6 eller 10 fot och 3 tums l
topp på treårig avverkning, efter två ä tre år få ägarna sin skövlade skogsteg
tillbaka, men göra i regel intet för återväxten, förrän länsskogvaktaren kommer
med framläggande att så eller plantera skog; bonden blir missnöjd över “för -

378

FRÅGAN 2 7. SOCKENOMBUD.

myndareskapet“, men måste finna sig i det oundvikliga, och tegen blir så besådd,
men lämnas sedan åter åt sig självt; gallring eller borthuggning av förkrympta
och missbildade unga träd kommer aldrig i fråga, och att dika å sänka
marker skulle anses såsom ett försvarslöst ödslande med tid.

b) Både bolagen och de större jordägarna ha skött sina skogar betydligt
mera rationellt, en del helt enkelt mönstergillt.

s Segerstad, a) Vårda i allmänhet sin skogstillgång, så att skogskapitalet ej

l 2. minskas; avverkning genom trakthuggning.

8 c) Småbönder och ägare av medelstora egendomar sköta sin skog i allmänhet
bättre än de större jordägarna; ett bolag bedriver rationell skogsvård.

i Grums, a) I allmänhet vårdas skogen väl, med skogens ökade värde har
även omtanken om densamma ökats; försäljning med avverkningsrätt på längre
tid har icke förekommit, avverkning mest medelst trakthuggning; försäljningsbeloppen
användas mest för löpande utgifter, någon gång för kapitalisering eller
till husbyggen.

12 4. Borgvik. a) Skogen vårdas i allmänhet väl; inkomsten användes till täckande
av löpande utgifter och gårdens förbättring.

14. b) Virket förädlas vid bolagets industriella anläggningar; bolaget sköter sin
skog synnerligen väl genom liten avverkning samt verkställande av återsådd.

1 2. c) Bolagets skogsskötsel jämförelsevis bäst.

2 3. Ed. a) Tillfölje skogsvirkets höga priser äro i allmänhet skogsägarna mycket

l måna om att vårda sin skog på bästa sätt; vanligen försäljas hela skogsskiften

2 s. till awerkare, igensås sedan eller återplanteras; skogen försäljes, i synnerhet å
större skogstrakter, med avverkningsrätt från ett till tre år, varvid avverkning
intill vissa föreskrivna mått äger rum; till vedbrand användes blädning; försäljningsbeloppen
användas i de flesta fall till hus, till jordens förbättring och andra
förekommande utgifter, i några fall kapitaliseras de.

2 3. b) Bolagen synas framför allt vårda och sköta sina skogar väl med bibe 1

hållande av skogskapitalet; avverka mest vuxen skog och gallerhugga.

c) Bolagsskogarna bättre än enskildas.

2 Gillberga. a) För ett par tiotal år sedan såldes eller avverkades en mängd
skog utan omtanke varken för skogens återväxt eller kapitalets användande på
egendomens förbättring, numera kalhugges sällan större områden; avverkning
skedde ofta genom upplåtelse av avverkningsrätt på två å tre år av visst område;

4 vanligast efter tumtal; försäljningssumman åtgår vanligen till betalning av skuld
eller ock kapitaliseras den.

2 3. 2 c) Bolagen sköta sina skogar bäst, äro mest måna om att bibehålla skogs kapitalet.

1 Långserud. a) Många ha sedan längre tid tillbaka hushållat väl med sina
skogar genom att spara dem, men de flesta ha missvårdat och misshushållat med
dem, delvis en följd av det stora antalet små egendomar, där åkerbruket och
ladugårdsskötseln ej ensamma kunnat nära en familj; på senare tid har en och
annan börjat bättre vårda sina skogar; förr har mest trakthuggning, ofta på upp 2

låten mark under ända till tio år, förekommit; för 20 å 25 år sedan och i enstaka

Frågan 27, huvudinnehåll: a) huru tillgodogöra sig småbönder och enskilda medelstora

ägare samt vårda sin skog; förefinnes sedan gammalt eller på senare tid omtanke

att av saluskogen bereda jordbruket varaktig inkomst? b) Huru tillgodogöra sig bolag

och större enskilda jordägare sin skog? Om skogskapitalet bibehålies eller skogen

skövlas; c) jämförelse mellan olika slag av ägares skogsskötsel.

F HÅ (i AN 2 7. SOCKENOM HUL).

379

fall senare höggs här eu betydande massa pitprops, och detta till don grad, att
det kundo föranleda tal om skogsskövling, så började bolagen samt större och
mindre “skogspatroner" att tillhandla sig böndernas skogar, vilka avverkades ned
till 3 tums brösthöjd, många bedrevo självavverkning enligt samma skövlingssystem;
nu förekommer mest blädning, ibland växlande mellan trakthuggning och blad- 12. i
ning å mark, upplåten på fem år; vid blädning säljes till visst tumtal; * försälj- *2
ningsbeloppen ha i regel använts till betalande av gammal skuld och bestridande
av löpande utgifter.

b) Ingen egentlig vård, skövling kan dock icke sägas föreligga. Oftast 2. i
skövling, vid kalhuggning besås dock skogsmarken.

c) I allmänhet tämligen lika.

Stavnäs. a) Omtanken och vårdandet av skogen har först på senare tiden 2
trängt sig fram; vanvård upphör mer och mer; förr försäljning med avverknings- l. 3
rätt på längre tid samt till dimension av 6 fot 3 tum, numera i allmänhet efter
utstämpling; avverkning genom trakthuggning, på senare tid genom blädning; för- i- i*,
säljningsbeloppen i regel till löpande utgifter, i någon mån kapitalisering, * för att * i
betäcka skulder.

b) Bolagets skogsavverkning sker efter utstämpling och, enligt jägmästarens 3
utsago, med bibehållande av skogskapitalet; för det mesta genom blädning; för 12. i
återväxten sörjes omsorgsfullt, utdikningar och torrläggning av sumpiga platser
företagas.

c) Ingen skillnad; bolagen bättre än enskilda i de flesta fall; småbönderna 2. l. 3
torde vårda skogen bäst.

Högerud. a) Sköta skogen bra; bättre än förr genom s. k. gallring och l- 3
genom att beså den kala marken med skogsfrö; i allmänhet knotas över tvånget
till skogssådd samt över skogsaccisen till skogsvårdsstyrelsen; upplåtelse av av- 1 2 3.
verkningsrätt till visst tumtal, t. ex. vid trakthuggning 6 fot 3 tum, på två å fyra 2 3. 12.
år; mindre partier såsom kastved av björk och props drivas av ägarna själva till 2
sjön; blädningssystemet sedan gammalt tillämpat, varvid skogens värde ägt bestånd;
försäljningsbeloppen insättas på bank; användas till betalande av gäld, till en 12 3. i
reservfond att vid behov användas; även — * ej i regel — till löpande utgifter; 13. *1
sällan eller aldrig till jordens varaktiga förbättring, ty man lever ännu i den tron, 3
att detta ej lönar sig.

b) Bolagsskog förekommer icke.

Glava. a) Sorgligt nog ha ej bönderna satt något värde på sin skog, utan 5
den har i många fall bortslumpats för en ringa penning, numera vårdas skogen
bättre; insikten om skogsvårdens betydelse har blivit mera allmän; i allmänhet 3. 4
vårdas skogarna väl, till husbehov tages alltid avfall; i avseende på avverknings- 3
sätten användas så väl blädning som trakthuggning — * vid försäljning nästan alltid * 4
det förra — några ha sålt avverkningsrätten på vissa år; sälja till visst tumtal eller 5
blädning med betalning efter kubikmassa, upplåtelse på två ä tre år; de för skogen 4
erhållna summorna användas som en inkomstkälla, vilken årligen går till egendomens
fromma; i regel begagnas penningarna för löpande utgifter. 3

b) Bolagen sköta sin skog bra; överavverkning äger ej rum, de måste väl
rätta sig efter skogslagarna för resten; att bolagen tillgodogöra sig sin skog på 4
för dem mest inkomstbringande sätt är odisputabelt, men huruvida den kan sägas
vara väl skött, torde vara tvivel underkastat; det försökes nog, att hålla skogskapitalet
uppe genom torrläggning av mossar och sänka marker, genom plantering

o. d., men den skogsmark, som blir helt barberad på skog, kan aldrig hålla
jämvikt med den, där s. k. blädning göres.

380

FRÅGAN 2 7. SOCKENOMBUD.

3. 5 c) Bolagen sköta nog skogen bäst; bolag sköta skogen, så det blir kalmarker
alltsamman, sedan få småbönder och egnahemsmän underhålla alla deras utslitna

4 arbetare; alla söka erhålla så mycket som möjligt ur skogarna, men enskilda
ägare tänka mer på framtiden, emedan de i de flesta fall äga arvingar, som en
gång skola övertaga egendomarna, med bolag är det helt annat; vad vården
beträffar, kan den ungefär vara lika.

3 Värmskog. a) Under de senare åren allt tydligare intresse för skogens

vård och återväxt; vanligen säljes avverkningsrätten till ett område för två ä tre

år, omfattande all skog med över 3 tums toppdiameter vid 6 fots höjd; penningarna
användas rätt ofta till att gälda skulden å fastigheten, vilket ofta vållar överavverkning.

12. Svanskog. Skogen anlitas rätt hårt; säljes i regel efter tumtal pr styck.

2 Millesvik. a) Sälja sin skog till någon uppköpare och kapitalisera beloppet.

b) Skogen vårdas väl på de större egendomarna, ägarna hava köpt gården
skoglös och söka nu befrämja återväxten genom frösådd in. m.; skogen användes
endast till bränsle och nödiga reparationer.

c) De större jordägarnas skogsskötsel icke för egendomarna ruinerande, de
mindre göra ingenting för skogens återväxt.

12. *i Eskilsäter. a, b) Skogen vårdas någorlunda bra, * ingen skövling; avverkning
i 2. genom trakthuggning samt blädning; i allmänhet skogssådd efter trakthuggning;

i skogsmedlen användas till löpande utgifter, förbättring av jorden och kapitalisering.

c) Ingen skillnad.

3 Botilsäter. a) När en mindre kapitalstark person skall betala den köpta
gården, skövlas skogen, särskilt å de större gårdarna, som ojämförligt mycket

1 oftare få byta ägare än de små; hittills har rätten till avverkning, intill 6 fots
längd och 3 tums topp, av viss areal försålts till en virkeshandlande, vilken så
tagit allt, vad tagas kunde, medan det avverkade området fått sköta sig självt,
tills efter många år en skröplig återväxt hunnit arbeta sig fram; någon skogsvård
med gallring, upprensning o. d. har icke förekommit; försäljningsbeloppen ha av
de större ägarna i regel använts till betalande av skulder, de mindre ha satt in
dem på bank.

b) Någon skötsel av skogen i ordets egentliga bemärkelse förekommer icke
och skövling får anses äga rum, då tillväxten av skogen ej motsvarar avverkningen.

c) Alla sköta sin skog lika dåligt.

2. 3 By. a) Skogsvården ganska dålig; olika system för skogsavverkningen;
försäljningsbeloppen i de flesta fall till betalande av skulder och skuldräntor.

2 b) Skogen har skövlats till största delen.

4 c) Sköta sin skog ungefär lika bra; alla äro rädda om den.

1 Bro. a) Skogen avverkas mera nu än förr, men samtidigt sörjes bättre

2 för återväxten; säljes vanligen traktvis till 3 tums diameter 10 fot från marken;
penningarna användas till betalande av skulder, till nybyggnader m. m.; mer
hänsyn tages till den behövliga summans storlek än till skogstillgångens bevarande.

Frågan 27, huvudinnehåll: a) huru tillgodogöra sig småbönder och enskilda medelstora

ägare samt vårda sin skog; förefinnes sedan gammalt eller på senare tid omtanke

att av saluskogen bereda jordbruket varaktig inkomst? b) Huru tillgodogöra sig bolag

och större enskilda jordägare sin skog? Om skogskapitalet bibehålies eller skogen

skövlas; c) jämförelse mellan olika slag av ägares skogsskötsel.

KRAGAN 27. SOCKENOM HU1).

.''581

b) Avvorka oftast sjiilva enligt blädningssystemet eller traktvis till 3 tums
rliamotor 10 fot från marken; do sköta skogen väl och sörja för åtorväxten.

c) De mera välsituerade vårda sin skogstillgång, medan de skuldsatta avverka
rubb och stubb.

Södra Ny. a) Vårda numera sin skog rätt bra; upplåtelse av avverknings- 2. i
rätt på kort tid till visst tumtal.

b) Uthugga skogen starkt.

c) Skogen skötes utan åtskillnad dåligt.

Huggencis. a) I allmänhet oklanderligt; avverkningsrätten ställes vanligtvis i
på kortare tid och till visst tumtal, trakthuggning förekommer mest; försäljningsbeloppen
användas till löpande utgifter, men även till jordens förbättring.

Kila. a) Skogshushållningen icke den bästa, egentlig saluskog till större delen 2
redan avverkad; någon tanke på att av skogen bereda sig varaktig inkomst 12.
förefinnes icke, blott hos ytterst få jordägare; på senare åren skogssådd och i. s
plantering, även där lagen icke ålägger ägarna sådant. Många orsaker ha vållat, 2
att skogen blivit så hårt anlitad, sålunda belånades vid tiden för liypoteksrörelsens
införande större delen av egendomarna, som haft att dragas med dryga amorteringar,
därtill kommo utgifter av allehanda slag för jordbrukets behov, skatter, onera
m. m., som betingats av nuvarande fordringar på livet; vanligtvis trakthugges med 12 3.
avverkningsrätt på tre å fem år; avverkning intill 6 fot 3 tum; blädning före- i. 2
kommer icke, utom vid självavverkning. Försäljningsbeloppen mestadels till löpande i
utgifter; endast i få fall kapitaliseras skogsmedel. lss.

b) Bolag ha ännu icke avverkat skog å egna fastigheter. i

c) Enskilda jordägare sälja vanligen skogarna, så snart de lämna överskott,
sedan drivningskostnaderna avräknats. Ännu skarpare avverkning torde vara att
emotse, sedan skatt skall erläggas jämväl för växande skog; det räntar sig ej
att låta skog växa och betala skatt för den, i synnerhet som det skall erläggas
skatter för densamma även vid avverkningen.

Tveta. a) Småbönder och enskilda ägare av medelstora egendomar torde l
icke vårda sin skogstillgång så, som önskligt vore; vid försäljning av skog
medgives så vidsträckt avverkningsrätt, att den nästan skövlas, då i allmänhet
all skog, som håller 6 fot 3 tum från roten och därutöver, lämnas åt köparen;
avverkningstiden är i allmänhet kort, från ett till tre år; blädning mera sällsynt;
försäljningsbeloppen användas i allmänhet till löpande utgifter, till jordens varaktiga
förbättring samt till uppförande av byggnader, i ett fåtal fall kapitaliseras.

Sillerud. a) Sedan gammalt ha en del skogsägare vårdat sin skog väl, nu- 3
mera göra alla det; upplåtelse av avverkningsrätt på lång tid har aldrig förekommit;
en del avverka något årligen genom gallring, de, som hava större arealer,
sälja på rot en bestämd areal till bestämt tumtal, någon gång till kalhuggning;
somliga använda penningarna till att köpa sig en lott, för att öka den ärvda
egendomen, eller betala skuld för redan köpt egendom, andra sätta penningarna
i bank, andra använda dem till löpande utgifter, då jordbruket icke giver tillräckligt;
få, om ens någon, tänker på att med dem förbättra sitt jordbruk.

b) Två bolag spara sin skog, det ena avverkar endast grovt timmer och
skadade eller undertryckta träd, så’ att dess skogar ha förbättrats, ett annat
spar också på skogen, men icke i så hög grad, ytterligare ett går ganska hårt
åt sina skogar, men sörjer för återväxt genom sådd, plantering och dikning, där
sådant behöves.

382

SOCKENOMBUD.

FRÅGAN 2 7.

Holmedal. a) Före tullsystemets införande var det i huvudsak skogen, som
gav bröd åt så väl den självägande som den arbetande befolkningen; man köpte
då allt behov av spannmål för billigt pris i Norge, ex. 10 å 12 kr. för en säck
rågsikt och 14 å 15 kr. för en säck vetemjöl om 100 kg; skogen fick betala
allt, jorden gav endast ett sparsamt foder åt de få kor och dragare, som måste
hållas; då tullskyddet gjorde slut på denna trafik med Norge, måste jordägarna
taga i tu med jordbruket på ett kraftigt sätt, som visat sig framgångsrikt; i den
mån jordbruket gått framåt, ha skogarna på många ställen sparats samt plantering

13. företagits å de kalhuggna ställena; på senaste tiden en avsevärd förbättring i
*12. avseende på skogsvården; jordägarna avverka årligen skog för sitt behov; * sällan

2 trakthuggning, i regel blädning eller försäljning till tumtal; även försäljning till
skogsköpare eller trävaruhandlande inom socknen, vilka köpa och själva avverka
ett visst antal tolfter timmer eller kbm. s. k. sleepers, som i regel köpas vid

i vattendraget av norska virkesköpare; försäljningsbeloppen användas efter omständigheterna
till löpande utgifter, jordens och husens förbättring eller till
kapitalisering.

l 2 3. * 2 3. b) Bolagen, * Fredrikshalds Saugbrugsforening, sköta för övrigt skogen sär l.

2 deles väl; avverka sin skog genom blädning till tumtal; i det norska bolagets skogar
avverkas endast moget timmer, varjämte lövskog och skadade träd borthuggas.

3 Vä strå Fågelvik, a) Avverkningen icke planmässig, bestämmes av penningebehovet,
så länge skogstillgång finnes; plantering och sådd av några få; trots hård
huggning ingen fara för återväxten, mest beroende på skogens uppdelning i små
skiften på olika ägare, vilket gör, att bredvid ett kalhugget skifte kommer ett

i annat med fröträd; vården av skogen betydligt bättre än förr, all s. k. propshuggning
har upphört; de ekonomiskt bättre lottade sälja ej skogen, förrän den
vuxit till timmer, och då på rot pr tolft träd med tvåårig avverkningsrätt,

* i 2. 2 sämre situerade nödgas sälja småvirke, s. k. pappersved, * eller omogen skog, alltså

3 till lägre pris; vanligaste avverkningssättet blädning av de största träden, varvid

i ägaren avverkar själv; köpesumman sättes endera i bankinrättning eller ock köpes

någon mer fastighet i trakten.

b) De norska bolagen, som äga stora skogar i grannsocknarna, tyckas vårda
sin skog klokast genom s. k. blädning, varvid icke allenast mogna, utan även
mindre skadade träd avverkas.

1 2 3 5. Töcksmark. a) Småbönderna kunna sägas numera i allmänhet väl vårda sin
12. skogstillgång; omtanke att av saluskogen bereda jordbruket varaktig inkomst,
har förr mera sällan förekommit, men kan numera sägas vara ganska allmän;

4. 3 5. skogen säljes vanligen på rot; till visst tumtal, ej så lågt, att det kan räknas

4 till skövling; i regel avverkar man icke mindre skog än s. k. 7-tums, men då

virkesprisen f. n. äro höga, avverkas även 6-tums och stundom mindre dimensioner;

i 2. i samma mån dimensionerna sänkas, sänkes givetvis även skogskapitalet; försäljningsbeloppen
användas i allmänhet dels till avbetalning av skuld, dels till löpande
utgifter och jordbruksförbättring, dels till kapitalisering.

1 2 3 5. 4 b) Bolagen ha hittills skött sina skogar rätt väl; de ha åtminstone ännu icke
gjort sig skyldiga till överavverkning, de förstå skogens framtida värde och rätta
sig därefter; ang. dimensionerna, se ovan a).

Frågan 27, huvudinnehåll: a) huru tillgodogöra sig småbönder och enskilda medelstora

ägare samt vårda sin skog; förefinnes sedan gammalt eller på senare tid omtanke

att av saluskogen bereda jordbruket varaktig inkomst? b) Huru tillgodogöra sig bolag

och större enskilda jordägare sin skog? Om skogskapitalet bibehålies eller skogen

skövlas; c) jämförelse mellan olika slag av ägares skogsskötsel.

KRAGAN 2 7. SOCKENOMBUD.

383

e) Småbondeskogarna itro i allmänhot avvorkado till lägre dimensioner än 12.
bolagsskogarna, skötseln ungefär lika.

Ostervallskog. a) Vid självavverkning merendels blädning, annars vanligen i 2 s.
överenskommelse med någon skogsköpare om ett visst pris pr tolft till en viss
dimension i längd och diameter att avverkas på ett ä två år; försäljningsbeloppen
användas till löpande utgifter, jordförbättringar, husreparationer och någon gång
till bildande av kapital.

b) Sköta skogen väl; självavverka medelst blädning eller dimensionsavvcrknmg,
till någon liten del trakthuggning, mycket ofta medelst blandat system,
beroende på vad som är lämpligast för skogens skötsel och bestånd.

c) Bolag och större ägare sköta sin skog mera rationellt än småbönder,
fastän många bland de senare äro sparsamma med sin skog.

Karlanda. a) Vårda sin skog bra, så att den kan bereda jordbruket en 2 s. 3
varaktig inkomst; avverkning, sällan efter viss plan, företages, när behovet så 4
kräver; i allmänhet försäljning på rot; till viss dimension; virket går oförädlat till i. 4. i
Norge; allmännaste avverkningssättet blädning till visst tumtal, trakthuggning mera 3
sällan; försäljningsbeloppen användas till löpande utgifter, * jordens förbättring, i 2 3 4. *2
mindre omfattning kapitalisering.

b) Bolagen avverka sin skog genom kalhuggning och blädning, på ett sådant 4. 2 3 4.

sätt att skogskapitalet minskas; andra jordägare sköta sin skog bra, med i regel i 2.

bibehållande av skogskapitalet; i undantagsfall skogsplundring, nämligen av skogs- i
spekulanter, som skövla skogen och sedan sälja egendomen; skogen säljes på rot;
försäljningssumman kapitaliseras.

c) Skogens skötsel är mera beroende på resp. ägares ekonomiska ställning i
än på vilken klass han tillhör; i allmänhet skötes skogen av bönderna lika bra, 4

om icke bättre än av bolagen; hittills ha bolagen skött sin skog sämst; de 2. 2 3.

enskilda ägarna, *som sinsemellan kunna anses jämnställda, vårda den bra. *3

Blomskog, a) För något tiotal år sedan såg man i skogen endast något, l
som skulle offras, men erfarenheten har lärt, att skogen har varaktigt värde, och
tänkesättet har slagit om; numera vårda för den skull ägarna i allmänhet sin 2
skog väl; härvid är den nya skogslagen en god hjälp; den plan, efter vilken i. 4
skogarna skötas, är mer eller mindre väl genomtänkt; även om under en period
skogen hårt anlitas, repar den sig snart, alltid har man haft tanke på, att skogen
skall vara jordbruket till stöd; ingen avverkning på längre tid, högst två å tre år 1 23 4. 2
till visst tumtal, blädning, trakthuggning endast av skogsspekulanter; försälj- 12 3.
ningsbeloppen användas till löpande utgifter, till kapitalisering, * jordförbättring; *i
betalande av skulder; vid ägarens frånfälle bruka stärbhusdelägarna sälja skogen 2 3.
till visst tumtal samt dela penningarna.

b) Hittills ha bolag skött sina skogar oklanderligt, så att skogskapitalet 12. i
ökats; beståndet är i allmänhet bättre än de enskildas; förståndig gallring; de 2. i. i 4.
sista åren ha de huggit mera än vanligt, * beroende på högt pris, svårighet att *4
fylla behovet av rundvirke samt att få köpa saluskog; de avverka på samma sätt 2

som enskilda; bolagens principer äro motsatta de enskildas, unga träd, som vilja 4
växa upp, gallras ned och man lägger an på frambringandet av grova dimensioner;
det står strid om sättet, men ett faktum är, att brukades de små skogslotterna
pa samma sätt, så skulle avverkningen icke bli stor. En del vacker bolagsskog
finnes, men vid närmare granskning kommer man ofta på andra tankar; vid första
början se de ut som äpplehagar, vackra och rensade, men innanför dessa gardiner
ser det ofta rysligt illa ut.

c) Bolagen ha skött sina skogar fullt ut lika bra som övriga ortens jord- i

384

FRÅGAN 27. SOCKENOMBUD.

2 brukare; bolagen bäst, därnäst bönderna, sämst staten; kronoskogen hugges i allmänhet
trakt- eller blockvis, Vu^-del av arealen kalhugges och sedan planteras,
vilket icke är god hushållning; glädjande nog dräneras och planteras mycket
av alla.

2. 3 Silbodal. a) Skogen vårdas numera bättre än förr; uppkomna kala ställen
2 3. *3 planteras; de större träden säljas till visst tumtal, * sällan under 5 tum, på kort

tids — två ä tre års — avverkning; ett huvudfel är, att skogen säljes efter
tumtal uppifrån, varigenom de bästa träden tagas bort, de sämre få stå kvar; få
icke bolagen köpa skogen på rot, betala de ett lägre pris för det utdrivna virket;

2 en del hugga själva och driva ut det kvantum, som de anse sig behöva avverka

3 för året; blädning vanligast; försäljningsbeloppen användas till betalning av gäld,
2 3. * 2 till förbättringar av husen, till löpande utgifter samt till jordens förbättring, * även

inköp av konstgödning och kraftfoder.

b) Bolagen i allmänhet tillgodogöra sig skogen medelst blädning, taga härvid i
första rummet bort de skadade och sämre träden; anses sköta skogen väl med
3 bibehållande av skogskapitalet; ett bolag använder mest trakthuggning, ehuru det
har stort behov av brännved vid sina fabriker; bolagen förädla sin avverkning
själva.

3. 2 c) Saugbrugsforeningen sköter sin skog bäst; vid skuldsättning kan skogen

av någon mindre skogsägare tillgripas för att rädda situationen.

i Skilling mark. a) Skogsplanteringen tilltager för varje år, även i övrigt torde

12. *2 skogsvården förbättras; ingen kalhuggning, försäljning till visst tumtal, *6 å 8

i. 2 tum från roten, det bästa sättet för skogens framtida bestånd; försäljningsbeloppen
användas till skogskultur, löpande utgifter eller kapitalisering.

b, c) Bolagen i allmänhet bättre än hemmansägarna, av det skäl, att de
vid behov kunna nedtrycka priset å hemmansägarnas virke; bolagsvälde existerar
dock icke.

12 3. Järnskog, a) Skogen vårdas i allmänhet väl; ingen upplåtelse av avverk 1

ningsrätt på längre tid, men väl på ett å två år; i äldre tid var kolning vanlig;
när pappersbruken började, såldes skogen på rot till viss dimension, 6-tums vid

12 3. brösthöjd, sedan sålde ett fåtal skogsägare kastved; självawerkning förekommer;
1234.4. 12 34. avverkning medelst blädning; mest 7 tums toppmål 8 alnar från rot; försäljnings *12

3. 4 beloppen användas till egendomarnas förbättring, * löpande utgifter; i några fall
kapitalisering.

b) Bolagsskogen skötes väl.

c) I allmänhet likställda.

1 2 3 4. * 2 Kola. a) Skogen försäljes merendels å rot, * till visst tumtal, utom i något

13 4. enstaka fall, då någon dålig skog kalhugges; säljaren åtager sig utdrivningen;

intresset för rationell skogsvård är i tilltagande, avverkning traktvis och på längre
tid förekommer icke, ej heller kalhuggning; skogsvårdsstyrelsens tjänstemän an1
2 3 4. litas ibland vid avverkningarna; de penningar, som ej åtgå till jordförbättringar
*2 * och löpande utgifter, kapitaliseras.

2 b) Avverka till visst tumtal; sköta skogen väl.

c) Sköta skogen ungefär lika.

Frågan 27, huvudinnehåll: a) huru tillgodogöra sig småbönder och enskilda medelstora

ägare samt vårda sin skog; förefinnes sedan gammalt eller på senare tid omtanke

att av saluskogen bereda jordbruket varaktig inkomst? b) Huru tillgodogöra sig bolag

och större enskilda jordägare sin skog? Om skogskapitalet bibehålies eller skogen

skövlas; cj jämförelse mellan olika slag av ägares skogsskötsel.

FRÅGAN 2 7. SOCKENOMHUD.

3 85

Eda. a) Avverkning mest genom blädning; trakthuggning förekommer; för- 34. 1
säljning i allmänhet efter blekning på rot, på två å tre års avverkningstid, i händelse
av före vanligen avverkning första- året; självavverkning förekommer, virket
säljes vid vattendrag efter mätning; försäljningsbeloppen användas på olika sätt;

1 icke obetydlig grad till insättning i bank, till förbättringar av jord och hus, 1 2 4.
betalning av skulder och löpande utgifter; skogsskötseln olika, 12. 1

b) Bolag i allmänhet väl, med bibehållande av skogskapitalet; ingen skövling 128
avverkning genom blädning. I allmänhet dåligt; kalhuggning i stor utsträckning, 4"
utan att något göres för skogens återväxt.

c) Småbönderna bäst; bolagen bättre än småbönderna, vilka delvis gå illa åt 4. s

sin skog; olika; lika. { „

vvilcci IcwidskoiHTHUH. a) Smaböndorna sköta icko sin skog oftor någon viss i
plan, utan avyttra vid behov av penningar och då de anse sig få bra betalt; förr
brukades dock skogen sämre än nu, tv då förekom allmänt bruk av svedjeland,
vilket numera icko existerar; frånsett enskilda skogsspekulanter börja de enskilda g
ägarna bättre sköta skogen, detta dock mest beroende därpå, att då på senare tid
någon köpt sig en egendom, har skogen merendels varit avverkad i så hög grad,
att den nye ägaren måste vara aktsam, om han skall ha ved till husbehov;
skogen säljes vanligtvis till skogshandlande; avverkningen sker vanligtvis medelst 2. ;;
trakthuggning, men även genom blädning; lövskogen hugges till kastved och 2
säljes i Arvika; inkomsterna härför gå i de flesta fall till löpande utgifter.

b) Bolagen avverka sin skog, använda den vid sina förädlingsverk till bere- 2 6. 2
dande av sulfit m. m.; de sköta skogen väl — * jämförelsevis bra —, med bibehål- 123.
lande av skogskapitalet; avverkning sker genom kalhuggning av mogen eller avverkningsbar
skog, varefter skogssådd företages.

c) AU skog skötes ganska mönstergillt; bolagen ha hittills vårdat skogens. 2
bättre än de enskilda jordägarna; småbönderna torde i stort sett sköta sko- 6
gen bäst.

Ny. a) Ingen upplåtelse pa lång tid; vanligen på ett år, då timmer säljes 2. i
från 16 fot i höjd från rot; avverkning medelst blädning; * blandat system; trakt- *2. 1
huggning till slät avverkning nu högst sällan; försäljningsbeloppen användas huvud- 2
sakligen till löpande utgifter; till jordens förbättring, såsom inköp av kalk och 1
andra artificiella gödningsämnen, skatter m. m.; ganska många kapitalisera sina
skogsmedel.

c) Bönderna sköta sin skog väl, bolagen avverka hårdare, men medelst blädhuggning,
vid trakthuggning, som sker i mindre skala, sparas fröträden; marken
återbesås med skogsfrö.

Algå. a) En del utstämpla till visst tumtal, andra sälja traktvis till 6 fot 2
3 tum på c:a fem års avverkning; försäljningsbeloppen användas till löpande utgifter.

c) Bolagen och bönderna behandla skogen ungefär lika; bönderna fara var- 2. 1
samt fram, bolagen avverka mera, särskilt granskog till slipning av trämassa.

Gunnarskog. a) \ ård a skogen illa; sedan den fördärvbringande svedjebrän- 45. 1
ningen så gott som upphört, har ungskogen ökats; den grövre skogen betydligt
decimerad, sedan bolagen börjat köpa i större partier; egentlig skogsvård först
på de senare åren, då många kommit till insikt om skogens värde; på allra sista 5
tiden har frösådd börjat användas; å en mängd egendomar, i synnerhet i södra t
delen, sedan gammalt upplåtelse av avverkningsrätt mot ringa avgift på 20 ä 50
år till ett bolag i och för kalhuggning, de allra flesta dylika kontrakt dock
utgångna; bönderna sälja skogen, runt och tunt, åt bolagen till visst tumtal, 4 5.

Jordundersökningens betänkanden. IH.

386

FRÅGAN 2 7. SOCKENOMBUD.

4 många ej under 8 tum, andra ända ned till 6 tum, * 5 tum och ännu lägre; alla
träd, som hålla överenskommet mått, tagas, särskilt de värderikaste, som bort sta

i kvar: användas till pappersmassa och kolved: vid enskildas avverkning blädning
vanligast.

4 b) Bolagen sköta skogen illa, kalhugga i allmänhet genast de inköpta egendomarna,
särskilt om skogen är någorlunda vuxen: skogskapitalet minskas också

1 betydligt; på sista tiden har ett bolag börjat sköta sin skog; det har en del
mera sparad skog än ett annat bolag, som med sin större trämassetillverkning förbrukar
mera eller c:a 2 600 000 kbf. årligen.

b c) Småbönderna och Kronan sköta skogen bäst, därnäst övriga enskilda ägare,

4 bolagen sist; bönderna ha skogen mer sparad än bolagen: bolagen sköta det lilla,
som blir kvar efter avverkningen, bättre än enskilda.

2 Bogen, a) Sedan värdet av skogen genom öppnandet av flottleder stigit, har

4. omtanken om densammas skötsel trängt sig fram; avverkningen sker huvudsak "2

ligast medelst blädning; försäljningsbeloppen användas — * i regel — för löpande

i utgifter eller kapitaliseras; det torde aldrig förekommit, att de använts till jordens
förbättring.

i b) Tillgodogöra sig skogen väl; Jössefors bolags så väl som Mitandersfors
och statens skogar äro väl skötta; å bolagens skogar avverkning genom blädning,
å statens trakthuggning.

4. c) Anses likställda.

5 Brunskog. Ett nyvaknat intresse för skogskapitalets bevarande kan spåras hos
en del av allmogemännen, men hitintills har av det övervägande antalet hemmansägare
skogen överawerkats; ännu äger stundom en dylik, ofta hänsynslös avverkning
rum, gående ut på att skyndsammast realisera virkestillgången: anledningen
nästan undantagslöst: dels arvskiften, varvid medarvingar skola utlösas, dels det förhållandet,
att egendomar förvärvats av egendomsspekulanter, vilka, utan att bosätta
sig därstädes, fortast möjligt realisera så väl virkesförrådet som foderskörden; ett
synnerligen sorgligt exempel härå utgör en stor del av Gullsby by, omfattande
en areal av ej mindre än c:a 550 har; den skog, som däremot förvärvas av industriella
företag — i regel aktiebolag ■— måste däremot skötas med hänsyn till
att årligen kunna tillföra förädlingsverket erforderlig råvara, d. v. s. i möjligaste
mån brukas med det mål för ögonen, att årligen avvinna skogen högsta möjliga
avkastning utan att äventyra dess fortbestånd; första villkoret för att ernå en
nöjaktig skogsskötsel är otvivelaktigt, att skogsägaren är så pass kapitalstark, att
ej en omedelbar realisering blir nödvändig, denna ägare må sedan vara en bonde
eller ett aktiebolag; mycket gott för landets .skogsskötsel skulle säkerligen vinnas,
om i Sverige, såsom förhållandet är i Danmark, avverkning å nyförvärvad
egendom utöver husbehov under de närmaste åren efter förvärvet endast finge
verkställas efter genom skogsstatens försorg verkställd utstämpling; en dylik lagbestämmelse
skulle hålla de flesta s. k. skogshandlande borta från spekulationer,
utan att störande ingripa i vare sig den självägande bondens eller industriella
företags självbestämmanderätt över sin egendom; några särskilda åtgärder gentemot
dessa senare torde däremot ej vara av förhallandena pakallade, da ju bondens
och industriidkarens intressen äro landets; någon benägenhet hos de självägande

Frågan 27, huvudinnehåll: a) huru tillgodogöra sig småbönder och enskilda medelstora

ägare samt vårda sin skog; förefinnes sedan gammalt eller på senare tid omtanke

att av saluskogen bereda jordbruket varaktig inkomst? b) Huru tillgodogöra sig bolag

och större enskilda jordägare sin skog? Om skogskapitalet bibehålies eller skogen

skövlas: c) jämförelse mellan olika slag av ägares skogsskötsel.

FRAGAN 2 7. SOCKENOMHUD.

387

att, avyttra fastigheter till bolag finnes ej å orter med goda kommunikationer,
och har inom denna socken under de senaste 25 åren ej ett enda hemman försålts
till något aktiebolag; med avseende på virkesförrådet pr ytenhet å bolags
och självägares marker är otvivelaktigt, att detta är betydligt större å bolagsegendomarna;
som bevis härför kan anföras, att vid senast verkställd fastighetstax.
, varvid värdet å skogsmark och å densamma växande skog särskilts, åsattes
15 460 har utmark, tillhörande ecklesiastika boställen och självägande, ett
värde av kr. 1 172 000, under det att 3 568 har skogsmark, som äges av ett
större bolag, uppskattades till 594 000 kr., vadan relationstalen pr har skogs)nark
blevo för självägande, inkl. prästskogen, 75.7 7 kr., för bolaget 186.59 kr.

a) Dels försäljning på rot, dels självavverkning; upplåtelse av avverkning på 1 2. 1
lång tid förekommer nu knappast; större avverkningar medelst trakthuggning; för- 2. 12.
säljningsbeloppen användas först och främst till löpande utgifter, mycket kapitaliseras,
som visas av de stora belopp, som från kommunen äro insatta i banken. 1

b) Bolagsskogen skötes väl, * så att skogskapitalet bibehålies; tillväxt och 12. *2
avverkning stå i proportion till varandra.

c) Bolaget sköter sin skog bäst, är ett gott föredöme för andra skogs- 1

ägare; enskilda skogsspekulanter äro fördärvbringande. , 2

Mangskog. a) Vårdas omsorgsfullt; bonden har av densamma haft en säker 1234. 134.
inkomst, som numera tillvaratages vida bättre än förr, *även är försäljningssystemet *1 4.
bättre; inkomsten användes mer än förr till jordbrukets förbättring, husens under- 13 4.
håll och kapitalplacering i icke ringa omfattning. Avverkning medelst gallring, 2
till en del trakthuggning; numera ingen upplåtelse av avverkningsrätten på längre tid.

b) Avverkningen för skarp, skogskapitalet förminskas. 1234.

c) Bönderna sköta numera sin skog bäst.

Boda. a) Skogen vårdas ganska omsorgsfullt; dåligt; skogstillgången under 2. 4. 1
senare tid minskad till följd av ökad avverkning; skogsförsäljningen i allmänhet 2
upplåtelse av två å tre års avverkningsrätt; avverkningen omväxlande blädning 12.
och trakthuggning; det senare vanligast; försäljningsbeloppen användas i de flesta 4- 24.
fall till likviderande av skuld, särskilt till gäldande av köpeskillingen; kapitali- 4. 12 4.
sering av de mera burgna bönderna, mera sällan för löpande behov. 4

b, c) Bolagen sköta sin skog väl; fullt lika bra som de enskilda jordägarna 2 4. 1
med hänsyn till skogskapitalets bibehållande; bolagen bäst, självägarna sämre, 4
allra sämst skötes staten tillhörig värdefull skog. 2 4.

Sunne. a) Ganska få tänka på framtiden,, de flesta anse sig icke skyldiga 5
att lämna något åt sina efterkommande; i de flesta fall avverkning till visst 1234.
tumtal; oftast åtgår inkomsten till betäckande av utgifter för jordbruket, levnadskostnader,
nybyggnad etc., i enstaka fall kapitalisering.

b) Torde sköta sina skogar rationellt. 1 2 3 4 0.

c) Bolagen avverka i allmänhet endast mogen skog, medan småbönderna 5
ofta avverka sådan, som borde få stå för vidare utveckling.

Ostra Emtervik. a) Skogen vårdas betydligt bättre än förr; numera van- 1
ligast, att skogsägaren låter hugga och nedköra sitt virke till något vattendrag
och säljer det där till den högstbjudande, dock förekommer ännu, att uppköpare
få taga den på rot; awerkningssätten mycket olika, tendera allt mera genom de
förhöjda virkesprisen och arbetslönerna till att låta den mindre värdefulla skogen
stå på tillväxt; en del sälja avverkningsrätten på två å tre år; försäljningsbeloppen 1 2.
användas helt olika: den skuldsatte avbetalar sin skuld, den skuldfrie, om häri är
intresserad jordbrukare, förbättrar sina hus och sin jord, den ointresserade insätter
penningarna genast på bank.

388

FRÅGAN 2 7.

SOCKENOM BUI).

12. b) Bolagen ha allt mer börjat vårda sina skogar; redan på 1870-talet hade
de plantskolor och tjänstemän för skogens vård och förbättrande, då det var
mycket ovanligt, att någon enskild skogsägare mera intensivt vårdade sig om
sin skog.

2. i c) Bolagen främst, därnäst de större jordägarna, sist småbönderna; de större
skogsägarna ha så stora arealer, att de kunna anställa utbildade skogstjänstomän.

1. 2 Västra Emtervik. a) Skogen mycket illa åtgången; har pa senare tiden börjat

1 skötas bättre, sedan skogsvårdsstyrelsen börjat giva rad och upplysningai, där
skogen kalhuggits, verkställes sådd, ingen upplåtelse av avverkningsrätt pa längre

2 tid än- fem år; försäljningsbeloppen användas för det mesta till löpande utgifter
samt förbättring av jordbruket.

i b) Genom försäljning av timmer, kol och pappersved,
c) Numera sköta alla skogen väl.

2. 2 Gräsmark, a) Förra tiders misshushållning med skogen, såsom den s. k.

2 3. tallbränningen för 15 ä 20 år sedan, upphör allt mer; ehuru skogen hårt skattas,

1 2. torde skogsbeståndet nu vara bättre än för c:a 20 år sedan; vid skogsavverkning

användas alla de angivna sätten; avverkningsrätt ej på längre tid än två å fyra,
högst fem år, dock endast med rätt till större dimensioner, 5 tums brösthöjd,
medan ungskogen sparas; försäljningsbeloppen användas till löpande utgifter, betalning
av skulder, förbättring av hus och jord eller kapitalisering.

2 3. b) Bolagen sköta sin skog rationellt med tillhjälp av dugliga skogstjänste 1

män; antingen sker avverkningen helt och hållet, murken besås då med skogsfrö,

2 eller också utstämplas vissa träd för avverkning; i många fall gå de ganska hårt
åt skogen, men äro i så fall mycket noga med aterväxtens betryggande, varför

i någon skogsskövling ej kan sägas ifrågakomma; de enskilda jordägarna synas också
börja följa bolagens exempel.

12. c) Bolagen sköta sin skog bäst, därför att de ha utbildade tjänstemän och

2. 3 större resurser; bönderna ha lärt mycket av dem på senare tider; å några egendomar,
som inköpts av bönder och lagts under bolag, har all avverkningsbar skog
nedhuggits och knappast husbehovsvirke kvarlämnats.

i Lysvik. a) I allmänhet rädda om sina skogar, men omständigheterna äro
ofta sådana, att skogen måste skattas mer än med god hushållning borde ske;
skogen kunde utan tvivel skötas bättre, men härför erforderliga medel saknas;
1 2 3 4. 1 3. avverkning på olika sätt: emellanåt upplates en skogstrakt pa c.a 4 å 5 har till
i s. k. full avverkning på kortare tid, ibland avverkar och framkör ägaren själv

4 skogen till saluplatsen; för det mesta avverkas endast den grövre skogen, varvid
2 4. på senare tider återplantering ägt rum; försäljningsbeloppen användas i de flesta

3 fall till löpande utgifter; stundom till betalning av skulder eller insättas i bank.

1 b) Bolag förekomma icke.

2 c) Småbönder och ägare av medelstora gårdar sköta skogen ungefär lika.

12346.123406. Fryksände. a) I allmänhet bra; omtanken, att av saluskogen bereda jord 1

2 3 4 6. bruket varaktig inkomst, har först på senare dit trängt sig fram; avverkningsrätt
till visst tumtal, 5 fot 10 tum och däröver, pa två år är den vanligaste försälj 5

ningsformen, även självavverkning förekommer; ingen avverkningsrätt numera på
1 2 3 4 6. längre tid; försäljningsbeloppen torde för de flesta gå till löpande utgifter.

Frågan 27, huvudinnehåll: a) '' huru tillgodogöra sig småbönder och enskilda medelstora

ägare samt vårda sin skog; förefinnes sedan gammalt eller på senare tid omtanke

att av saluskogen bereda jordbruket varaktig inkomst? b) Huru tillgodogöra sig bolag

och större enskilda jordägare sin skog? Om skogskapitalet bibehålies eller skogen

skövlas; c) jämförelse mellan olika slag av ägares skogsskötsel.

KRAGAN 2 7. SOCKENOMHUI).

88!»

b) Sköta skogen vill; skövling torde icke förekomma, även om vissa skiftens. 12 3 4 (i.
avverkas väl hårt.

e) Hittills ha bolagen, som ha egna skogstjänstemän, skött skogen bäst. 5

Ostmark. a) Dessa vårda sig i allmänhet ej stort om sina skogstillgångar, 4
dock börjar omtanken om skogens skötsel vakna hos dem; på senare tiden ha a

både småbönder och större ägare börjat vårda sina skogar, då de ej ha något

annat att lita till; de äro numera rädda om sin skog; närmaste tanken är, att 1

tager man skogen för hårt, så dröjer det för länge, innan man å nyo får någon

inkomst därav; de sköta den dock icke rationellt, utan taga för låga tumtal; * upp- *4
låtelse av avverkningsrätt på lång tid förekommer ej numera; sådan har här varit 1
sällsynt, och där den förekommit, har den avsett all skog; vanligen säljes skogen 14.
på rot, till visst tumtal, *0—10 tum 5 fot från marken vid brösthöjd och 4. *1
däröver; självavverkning förekommer också mycket ofta, och då till nyssnämnda
tumtal; självavverkning förekommer sällan; avverkningssättet är blädning; försälj- 4. 1. 14.
ningsbeloppen användas till löpande utgifter, * nästan uteslutande; till kapitalisering, *4. 1
skogsdikning, förbättring av husen, mera sällan av åkerjorden.

b) Bolagen avverka skog för sågverkens och trämasseindustriens behov, 1

större jordägare till avsalu eller försågning; några bolag och skogsspekulanter ha
försålt på trakthuggning, men synas nu ha övergått till blädning; bolagen sköta ej
sin skog väl, enskilda skogsspekulanter allra sämst; flera bolag ha uttagit skogskapitalet,
så långt det kunnat ske, tecken till bättre skogshushållning ha dock
börjat visa sig; bolagen sköta sin skog mönstergillt. 3

c) Ehuru många småbönder farit ganska illa med sin skog, måste dock sägas, 1

att bolagen varit värre, med ett eller två undantag; i avseende å skogsdikning
torde ingen skillnad finnas; bolagen sköta skogen ojämförligt bättre än bönderna, 34.
ehuru det inträffat, att skogsskövling företagits. 4

Lekvattnet. Skogen har av gammalt i dessa trakter fått växa vilt; att börja 8
med försåldes timmer vanligen till norrmän till det pris köparen ville ge, så att
åtskilliga norrmän i hast blevo stormrika, medan de svenska skogsbönderna blevo
ruinerade; sedermera försåldes skogen pr tolft eller efter ^stämpling, ungskog
och mark blevo illa ramponerade under avverkningarna; slutligen kommo bolagen
och köpte skog och mark för all framtid; att använda penningarna till jordbrukets
förbättring tänkte man icke på, det kunde ju tagas mera timmer och pengar ur
skogen; bolagen däremot avverkade med ordning och vårdade den kvarväxande skogen,
vilket bönderna insågo först, då det var för sent; ännu sköta bolagen skogen jämförelsevis
bäst, bönderna bara sälja; på senare tid hava några, som sålt större
skogspartier, insatt kontanterna i bank, och som inägorna följt med skogen, leva
de på penningarna; en och annan skogssäljare reser nedåt landet och köper sig en
bättre egendom.

a) Undervisningen i skogsvård mycket bristfällig; stor okunnighet och miss- 1 4 9. 3
hushållning med skogen förefinnas; på senare åren ha förhållandena börjat bli 6
bättre; skogen säljes antingen till visst tumtal på rot eller efter kubikmått vid 1 24 9.
vattendrag, trakthuggning sällan; där skogen icke säljes till trakthuggning, äger 3

s. k. dimensionsawerkning rum, varigenom de sämsta och undertryckta träden
kvarlämnats att bilda det nya skogsbeståndet; försäljningsbeloppen användas till 1 2 4 6 9.
löpande utgifter, jordens varaktiga förbättring, byggnadernas förbättrande, någon 1249.2.12469.
gång kapitaliseras de.

b) Bolagen i allmänhet bra, med bibehållande av skogskapitalet; trakthugga 3 6. 1249.
och fröså för det mesta; enskilda skövla skogen, begagna vid avverkningen s. k. 2 6. 1249.
dimensionsblädning, samt sörja ej för återväxten, om icke lagen tvingar dem; torde 1 4 9.
sköta skogen med bibehållande av skogskapitalet.

390

FRÅGAN 27. SOCKENOMBUD.

12 4 6 9. *3 c) Bolagen bäst, * långt bättre än de andra, därnäst småbönder samt sist större
enskilda jordägare.

3 Vitsand. a) Förut ofta avverkningsrätt på lång tid, ända till 40 år, av
vilka upplåtelser en del ännu gravera egendomarna, därav några med s. k. fri av2
3. 2 verkning, så att skogen kalhuggits; skogsvården nu i allmänhet bättre, sedan
3 man lärt sig inse skogens värde; antingen försäljes den avverkningsbara skogen
genom dimensionsutstämpling å rot pr tolft träd eller ock pr kubikfot, fritt
levererad vid vattendraget; inkomsten användes för betalande av skulder, inköp av

2 3. jordbruksredskap, husreparationer samt andra löpande utgifter; uppstår överskott,
*3 kapitaliseras detta, *men blir i de flesta fall endast s. k. reservfond förlöpande

utgifter, tills nästa skogsförsäljning företages, emedan jordbruket ensamt årligen går
med förlust.

2 3. 3 b) Ingen egentlig skogsskövling, om än skogen i allmänhet av bolagen över avverkas,

med avseende fäst endast vid tillfällig vinst, utan hänsyn till kapitalets
bibehållande.

2. 3 c) Knappast någon skillnad; möjligen ägna självägande skogens bestånd den
största omsorgen, där ekonomien så medgiver.

2 Norra Ny. I de flesta fall är man rädd om skogen, en del skogar skövlas;
dels säljes ståndskog på rot till visst tumtal, dels köres virket fram till vattendrag
och säljes efter visst pris pr kbm.; försäljningsbeloppen insättas på bank
eller användas till löpande utgifter.

3 Nyskoga. a) Skogsförsäljningen sker numera med tanke på framtiden rätt
skapligt; alla gamla awerkningskontrakt på lång tid äro ute, sådana upprättas icke
mera; skogen försäljes efter visst tumtal.

b) Bolagen skatta i allmänhet sin skog hårt.

c) Bönderna sköta sina skogar bättre än bolagen.

4 Dalby, a) Vanvårda sin skog genom avverkning i större utsträckning än

3 4. nödvändigt; stundom äger rent av kalhuggning rum, i synnerhet på dåliga marker;

3 på senare tiden synes en bättring i skogens rationella skötsel inträtt, dimensionsblädningar
förekomma i stor utsträckning; försäljning sker för det mesta på rot
till bolag eller enskilda spekulanter med avverkning på kort tid, t. ex. två år.

3 4. 5 b) Bolagen sköta i allmänhet skogen rationellt; skogsplanteringen bättre än

hos övriga, men beträffande skogsdikning och dränering av skogsmark äro de
betydligt underlägsna.

3 4 6. c) Bolagen sköta i regel skogen bättre än övriga.

2 4 6 6. Södra Finnskoga. a) Skogen säljes efter vissa dimensioner, 16 fot 6 tum,
4 6. 2 5. 2 med avverkningsrätt ej för längre tid än ett år; gallring mer och mer allmän; i ett
6 och annat fall trakthuggning, men igensås då regelbundet med skogsfrö; självavverk2
6. 6 ning allt mera i bruk; blädning och dimensionsutstämpling vart 5:e eller 10:e år; för
20 år sedan stodo skogarna i 16 fot 9 tum, nu i 16 fot 6 tum och därunder; en
dimensionslag absolut nödvändig, i vinter komma nämligen flera skogar att avverkas

4 till 5 torn vid brösthöjd; försäljningsbeloppen tagas av småbönder till löpande
6 utgifter; ofta användas de till barnens uppfostran eller till utgifter för mat och

dryck.

Frågan 27, huvudinnehåll: a) huru tillgodogöra sig småbönder och enskilda medelstora

ägare samt vårda sin skog; förefinnes sedan gammalt eller på senare tid omtanke

att av saluskogen bereda jordbruket varaktig inkomst? b) Huru tillgodogöra sig bolag

och större enskilda jordägare sin skog? Om skogskapitalet bibehålies eller skogen

skövlas; c) jämförelse mellan olika slag av ägares skogsskötsel.

inÄGAN

SOCKKNOMliUD.

.''591

b) Oftast modolst blädning. i

c) Bolagens skogar skötas i allmänhet väl, * av utbildade forstmästare, an- •_> i 5. *2 5.

ställda i bolagens tjänst; enskilda spekulanter skövla i allmänhet skogen. 4 u.

Norra Finnskoga. Förr ansågs skogen nästan värdelös, höggs och sveddes bort;
för några kannor brännvin, några rullar tobak eller dylikt kunde den, som var förslagen
och listig, tillhandla sig nästan så mycket skog som helst; då spelade jordbruket
större roll; just denna tid har socknen att tacka för det mesta av det lilla,
som för närvarande finnes av uppodlad jord; allt eftersom skogens värde steg,
sjönk intresset för jordbruket, skogarna började skattas på sina rikedomar, men
härför fordrades arbetskrafter, varigenom nya existensmöjligheter öppnades för dem,
som ej ägde egen jord. De småbönder, som nu äga skog, bli allt färre och färre;
hellre än att själva avverka, sälja bönderna åt bolagen och andra spekulanter,
stundom både skogen och marken, stundom på avverkning till visst tumtal eller
till fri avverkning på vissa år; detta är ej att rätt vårda skogen, då avverkningen
plär ske efter mycket små dimensioner, skövling kan man just ej säga, att de
mindre skogsägarna eller småbönderna gjort sig skyldiga till, men väl bolagen
och andra spekulanter, som köpt skog för att omedelbart avpressa den allt dess
värde; ehuru skogslagen är stiftad för att skydda skogen, är dess nytta nästan
detsamma som ingen, när ungskogen får skövlas hur som helst, blott kalhuggningarna
besås; att döma av vad som redan gjorts här med skogsfrösådd, tycks det
ej vilja bli någon skog på kalmarkerna, i varje fall tager det lång tid; härtill
torde bidraga att fröet, som sås, tagits från andra platser och att snön är svår
mot de späda plantorna; en sak beträffande skogsvården, som äv*en gjort småbrukare
stort men, är förbudet för betandet av får och getter på skogsmark; den
skada, som dessa förorsaka på skogen, är ej av så stor betydelse, som man vill
påstå; torpare och arrendatorer, som ej ha någon egen betesmark, måste således
undvara dessa djur, som för dem ha så stor betydelse.

a) Nettobehållningen av skogsförsäljning användes till löpande utgifter och 1
till jordens förbättring, ingen kapitalisering i större utsträckning; avverkning
huvudsakligen medelst blädning.

c) Skogarna skötas i allmänhet dåligt, skövlas något av så väl bolag som
enskilda; sämst sköta småbönder, arrendatorer och större jordägare.

Ekshärad, a) I allmänhet väl; avverkningen mycket varierande, nästan alla a 0.
system förekomma; inkomsterna användas i regel till löpande utgifter.

b) Skogsskövling mycket allmän.

c) Småböndernas skog bäst skött.

Gustav Adolf. I allmänhet mycket väl, endast mogen skog avverkas; äldre 123. 12. 2
skogar bladas och avverkas delvis, medelålders och yngre skogar uppgallras och
planteras omedelbart efter avverkning.

Norra Råda. a) Småböndernas vård om sin skog hittills mycket dålig; numera 3. 4 5 6.
ganska bra; man söker genom frösådd trygga återväxten å avverkade skogs- 3
trakter; merendels självavverkning, blädning, där tillgången är god, * eljest andra 135. 1 5, *1
metoder; i enstaka fall säljes avverkningsrätten till visst tumtal, ej på längre tid
än två år, och avverkas skogen genom trakthuggning; försäljningsbeloppen an- 34 5 6.
vändas till löpande utgifter, till jordens förbättring, ehuru i ringa grad, samt 35. 5. 2
till betalning av skuld å fastighet och delvis till kapitalisering.

b) Bolaget sköter sina skogar fullt rationellt, * efter bästa metoder, baserade 1 2 4 5 6. *1

på uthålligt skogsbruk; skogen avverkas i stor utsträckning, men återväxten skötes 2
mycket noga; bolaget avverkar så väl timmer som pappersved, som förädlas i 3
bolagets fabriker; att skogskapitalet bibehålies, synes vara omöjligt.

392

FRÅGAN 2 7. SOCKENOMBUD.

2 c) Bolaget avverkar uppenbart relativt mera å sina skogar än småbönderna,
dock sköter det förra sina skogar mera rationellt och verkställer återväxt
ö och skogsdikningar i avsevärt större utsträckning; med de resurser samt möjlighet
till användning av allt avfall, som bolaget har, måste man obetingat säga, att deras
i skogsvård är bättre än den enskilde godsägarens; även småbrukarna, som ej äro
allt för svaga i ekonomiskt hänseende, inrätta numera sitt skogsbruk för uthållig
avkastning och hava därvid ett gott stöd i skogsvårdsstyrelsens verksamhet.

i 2 a 4. Sunnemo. a) Som jordbruket i allmänhet ej kan bära sig, har sedan gammalt
försäljning av skog måst tillgripas; vården av skogen för varaktigt bestånd
har på senare tid iakttagits; någon upplåtelserätt till avverkning på lång tid har

1 2. 1 2 3 4. ej förekommit, obetydligt även på kortare tid; för det mesta självavverkning eller

blandat system; försäljningsbeloppen användas till löpande utgifter och jordför3
4. bättringar, i låssa fall även kapitalisering.

12. b) Genom behuggning, där sådant låter sig göra; skogen kan ej sägas

1 2 3 4. skövlad; skötes i allmänhet väl med bibehållande av skogskapitalet.

c) Bolagsskogen skötes i allmänhet bättre än självägarnas, ehuru avverkningen
är större.

1 Nyed. a) Bönderna sköta i allmänhet ej sina skogar efter något system;

2 numera vårda både småbönder och andra sin skog väl, särskilt har omtanken
trängt sig fram efter tillkomsten av den nya skogslagen och de kostnadsfria
råd, som erhållas av länsskogvaktare samt även därav, att man mer och mer

12. lärt sig inse skogens värde; vanligen säljes på två års avverkningstid antingen
i. 2 hela skogen eller någon del därav till trävaruhandlande; ägaren avverkar stundom
12. själv skogen och säljer vid järnvägsstationerna efter kubikmassa; försäljnings*
i 4. 2 beloppen användas till avbetalning av skulder, till skatter, * löpande utgifter, inköp

1 2. av gödslingsämnen, kalk, maskiner; av den, som ingen skuld har, till kapitalisering.
i. *2 b) Bolagen sköta sina skogar mönstergillt — *minst lika bra som enskilda —,

taga bort den mogna skogen, ävensom den, som är angripen av röta eller på
s annat sätt skadad. Enskilda större skogsägare ha i flera fall skövlat skogen.

14. 2 c) Bolagen och småbönderna bäst; snarare större fara för misshushållning
12. hos de mindre ägarna än hos bolagen; de senare sköta sin skog efter viss plan

2 så, att ej återväxten äventyras; en skuldsatt småbonde -säljer hellre sin skog, än
han lånar penningar i bank, ej alltid säljes då mogen skog.

3. * a 4. Älvsbacka. a) Bolagen ha visat, hur skogen skall skötas, * även skogs 3

vårdsstyrelsen har givit undervisning häri; nu sköta därför småbönderna skogen
s någorlunda; först på senare tider ha de lärt sig värdera skogen och hushålla

*4 förståndigt med den; * många spara på sin skog; under de senaste 20 åren har i en
del fall förekommit upplåtelse av avverkningsrätten till all skog på två ä tre års

2 4. tid, på senare tid förekommer icke mycket trakthuggning; i huvudsak blädning;

4 försäljningsbeloppen användas till att betala skulder, att upphjälpa jordbniket och
bostäderna, till att skaffa jordbruksredskap m. m.

2 3 5. *3. 4 b) Bolag väl, *t. o. m. utmärkt, utan någon skövling; ingen kalhuggning, utan

2 4. *4 gallring, som dock företages hårt; skogskapitalet måste därav minskas Obetydligt-,

om det fortgår på samma sätt ännu några år.

Frågan 27, huvudinnehåll: a) huru tillgodogöra sig småbönder och enskilda medelstora

ägare samt vårda sin skog; förefinnes sedan gammalt eller på senare tid omtanke

att av saluskogen bereda jordbruket varaktig inkomst? b) Huru tillgodogöra sig bolag

och större enskilda jordägare sin skog? Om skogskapitalet bibehålies eller skogen

skövlas; e) jämförelse mellan olika slag av ägares skogsskötsel.

KHAGAN 2 7. BOLAG.

393

c) Bolag bättre än bönderna, * do förra väl, do senare någorlunda; båda bra j
mod plantering och sådd, men totalintrycket, är, att skogskapitalet minskas något;
många självägande mycket bättre än bolag, dock finnas undantag. 4

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Långa avverkningsrätter sällsynta, korta till viss dimension
mycket vanliga, för smärre skiften ej sällan till all skog; även där bonden
avverkar själv, torde dimensionsavverkning vara vanligast. Ett verkligt rationellt
skogsbruk förekommer veterligen ej å böndernas skogar, ehuru ansatser härtill
under senare åren kunnat förmärkas; början har härvid gjorts med åtgärder för
återväxtens säkerställande, i vilket avseende skogsvårdsstyrelsens arbete burit
rik frukt, detsamma kan sägas om dikningar i skogsmarken; däremot är huggningstekniken
fortfarande ytterst otillfredsställande, vartill kommer att awerkningsbeloppets
storlek bestämmes snart sagt utan all sakkännedom; följden blir
å vissa skogar ett överdrivet sparande av överårig skog, medan å andra uthålligheten
äventyras.

b) Bolagets skogar skötas uthålligt och så långt bolaget förmår i enlighet
med skogsvetenskapligt välgrundade principer.

A. b. Mölnbaclca-Trysil. a) Småbönder och enskilda ägare av medelstora,
egendomar tillgodogöra sig skogsavkastningen i allmänhet tillfredsställande, då
det gäller mindre sortiment såsom pappersved, men ej då det gäller timmer.
Någon timmeraptering i egentlig mening förekommer ej och hitintills har den
gått mera schablonmässigt till väga, särskilt som flottningsförhållandena uppmuntrat,
därtill genom bestämmelsen att 3 stycken 15 fots bitar flottats för samma kostnad,
som en bit över 15 fot, av vilken diameter som helst i båda fallen. När
ingen hänsyn tages till trädets avsmalningsförhållande måste en förlust uppstå,
liksom det ock från köparens sida betalas ett mindre pris för virke med kort
medellängd. Vården, som bestås skogarna i sådd och plantering, har gått mycket
framåt genom skogsvårdsstyrelsens arbete, vilket på detta område kan sägas
vara storartat; med avseende på beståndsvården i form av gallringar och ljushuggningar,
företagna i rent vårdande syfte, iakttagas dessa endast i undantagsfall;
starka blädningar vill gärna bliva , metoden på dessa skogar; omtanken
på föryngringen gör sig även gällande vid slutavverkningar, då i allmänhet fröträd
lämnas och förbehållas t. ex. vid upplåtande av avverkningsrätt. Avverkningsrätter
förekomma, men ej i någon stor utsträckning och gäller det då någon
mindre trakt för avverkning på ett ä två, högst tre år.

b) För rationell och riktig skötsel av skog fordras god och riklig arbetskraft
och då bolaget sedan lång tid tillbaka haft tanken inriktad härpå, kan sägas, att
det vårdar sina skogar och i möjligaste mån tillgodogör sig avkastningen, så väl
med tillvaratagande av alla olika sortiment som med bästa ekonomiska utnyttjande.
För återväxtens betryggande hava de senaste åren utförts följande arbeten på,
en areal av 20 000 har produktiv skogsmark:

År 1908 ha besätts 196.79 har, 1909 181.91 har, 1910 160.24 har, 1911
142.84 har samt 1912 157.46 har, medan under samma år utplanterats 487 200,
307 080, 391 890, 432 280 och 363 900 st. plantor resp. För beståndsvården
hava gallringar och ljushuggningar omfattat: första gallringen år 1908 304 har,
1909 359 har, 1910 230 har, 1911 445 har samt 1912 292 har, andra och

394

FRÅGAN 2 7. BOLAG.

tredje gallringen samma år resp. 0, 500, 1 100, 1 400 och 1 000 har. Principen
för skötseln av bolagets skogar, då de kunna sägas vara i normalt skick, är att
.skota dem som • uthålligt skogsbruk med bibehållande av skogskapitalet.

Billeruds m. fl. a. b. a) Det vanliga sättet för ägare av mindre eller
medelstora egendomar att tillgodogöra sig sin skogstillgång är att försälja avverkningsrätt
till viss dimension, oberoende av skogens tillväxtförhållanden. Den
dimension, vartill sådana försäljningar skett, är varierande; för 5 ä 10 år sedan
såldes vanligen till 16’ x8'' eller 9 å 10 tums brösthöjd. Genom upprepade
sådana försäljningar nedbringas emellertid så småningom skogens genomsnittliga
tillväxtförmåga,. varför allt längre och längre tid åtgår för trädens utväxande till
den önskade dimensionen. Följden härav har blivit, att den dimension, vartill
försäljningar nu i allmänhet ske, är ‘avsevärt lägre, ofta nog så låg, att köparen
ogärna inlåter sig på en sådan avverkning; det bör dock anmärkas, att i enstaka
fall dessa skogsägare börjat komma till insikt om nödvändigheten att vid avverkningar
mera taga hänsyn till tillväxtmöjligheterna och, tack vare goda priser
-å smådimensionerna, som användas inom pappersmasseindustrien, börja själva
-avverka å sina skogar med hänsyn till tillväxten och försälja virket vid vattendragen.
Denna glädjande ändring till det bättre i fråga om avverkningarna å
•enskilda skogar får i stort sett tillskrivas skogsvårdsstyrelsens i länet gagnande
upplysningsverksamhet.

b) Bolaget tillgodogör sig sin skog genom rationella avverkningar i form av
gallringar, ljushuggningar samt blädning; endast i begränsad omfattning sker
trakthygge. De skogsvårdsarbeten, som bolaget under de sista fem åren låtit
verkställa å sina skogar, synas av nedanstående siffror. Avverkningarnas storlek
anpassas efter tillväxten; å inköpta skogar, där virkeskapitalet genom förutgångna
för hårda avverkningar nedbringats under det normala, göras besparingar
nv tillväxten för att snarast möjligt försätta markerna i full produktion och framkalla
den största möjliga avkastning pr ytenhet; där omvänt förhållande äger
rum, d. v. s. att virkesförrådet genom längre tids underlåten avverkning blivit
.större än det normala, sker avverkningen så, att virkeskapitalet under lämplig
tid nedbringas till det normala.

c) Någon skogsskötsel å de enskildas skogar, utöver vad genom skogsvårdsstyrelsens
försorg sker, kan icke sägas ifrågakomma; de enstaka undantag, som
kunna påvisas, bestyrka endast regeln.

Bolagets utgifter för skogsvårdsarbeten, utom dikning, uppgingo år 1908
till 16 500:25 kr., 1909 till 18 744: ll kr., 1910 till 17 760:32 kr., 1911 till
11 058:64 kr. samt 1912 till 12 302:42 kr. eller tillsammans 76 365:74 kr.,
vilket pr år utgör 15 273: 15 kr., pr har utmark 37.2 öre; inklusive dikningskostnaden
8 409: 6 0 kr. pr år, 57.7 öre pr har utmark.

Storfors bruks a b. a) Inom området för bolagets intresse i Kroppa, Lungsunds
och Färnebo socknar finnas endast tvenne skifteslag, Lungsundet och Asphyttan
(se svaret till frågan 38), där ett flertal självägande bönder besitta ej
obetydliga skogsmarker; däremot äger bolaget ingen fastighet inom Lungsunds by,
då däremot c:a 60 % av Asphyttan tillhöra bolaget. Böndernas skogar hava
utan undantag fått sitta hårt emellan vid sina ägares behov av penningar. Det är

Frågan 27, huvudinnehåll; a) huru tillgodogöra sig småbönder och enskilda medelstora

ägare samt vårda sin skog; förefinnes sedan gammalt eller på senare tid omtanke

att av saluskogen bereda jordbruket varaktig inkomst? b) Huru tillgodogöra sig bolag

och större enskilda jordägare sin skog? Om skogskapitalet bibehålies eller skogen

skövlas; c) jämförelse mellan olika slag av ägares skogsskötsel.

•RÅGAN ''2 7.

BOLAG.

395

oj möjligt skönja teckna på att uthållighet skulle vara grundval för dessa skogars
■skötsel, avkastningen må sedan användas till åkerbrukets underhåll eller till annat
ändamål, än mindre påstå, att denna skogsskötsel skulle följa någon ekonomisk
skogsbruksmetod. (Den jordbrukspolitik, som stuvar ihop åkerbruket och skogsbruket,
i stället för att söka klargöra under vilka former var näring för sig på
bästa sätt kan förränta hos sig bundna kapital, kan ej förväntas åstadkomma
något bättre sakernas tillstånd.) Vi hysa den åsikten, att det mindre jordbruket
i dessa trakter endast med biförtjänster från industri eller uthålligt skogsbruk
kan föda sin man. Erfarenheten från dessa trakter visar, att skogen i bondehand
•ej är lika garanterad till uthållighetsbruk som i bolagsfond; då genomsnittsbrukaren
i det mindre jordbruket, han må vara ägare eller arrendator, ser, att
åkern ej enbart kan tillfredsställa hans behov, söker han extra inkomster. Arrendatorn
finner sådana lätt, bolaget ger honom dom i form av arbetstillfällen; den
mindre hemmansägaren måste gå till sin skog. De därifrån lätt förtjänade penningarna
öka hans levnadsstandard, livsbehoven stiga och skulderna komma; skogen
är det enda lättrörliga hypoteket; antingen tillgriper han skogen, eller föredrager
han att sälja hemmanet i sin helhet. Först om hemmanet kommer i ett bolags
eller annan kapitalstark ägo, torde skogens skövling kunna hindras; i annat fall
är uthålligheten vis ä vis skogsavkastningen vanligen, om inte i första så i nästa
självägares hand, mer än äventyrad. Inkomster å bondeskog, där sådan ännu kan
vara att påräkna, användas i allmänhet till gäldande av ägarens skulder.

b, c) Kunna vi alltså ej i allmänhet erkänna, att någon slags skogsvård
kommer de självägande böndernas marker till del, . och påstå vi, att den uthålliga
skogsavkastningen i bondehand alltid är äventyrad, våga vi peka på helt
andra förhållanden, då det gäller bolagets skogar. Dessa hava snart i 100 år
varit ställda under fackmässig vård, gällande skogstekniska metoder hava alltid
kommit till användning, och uthållighet har varit grundvalen, detta ofta med
tanke på alla på skogen bosatta arbetsbehövande jordbrukare. Frågeformuläret
spörjer om skogskapitalet bibehålies. Frågan är meningslös, då ett svar ej kan
utgöra ett rätt omdöme för skogsskötselns ståndpunkt; bolaget skulle anse sig
sköta sin skog illa, om den uttoge hela tillväxten, vårföre blott c:a 70 % av
•densamma årligen uttages.

A. b. Edsvalla bruk. a) Genom upplåtelse av avverkningsrätt till visst
tumtal på två å tre år eller genom självavverkning, varvid oordnad blädning begagnas,
tillgodogöra sig småbönder och enskilda ägare i allmänhet sin skogstillgång;
omtanken att av saluskogen bereda jordbruket en varaktig inkomst
finnes icke; försäljningsbeloppen användas oftast till löpande utgifter, kapitaliseras
dock stundom.

b) Bolag sköta merendels sina skogar efter uthållighetsprincip och använda
rationella awerkningsmetoder, avpassade för skilda trakter, skogsförhållanden
och avsättningsmöjligheter. De enskilda större jordägarna sköta sina skogar
ojämnt, i det en del avverka planlöst, andra med tanke på att bibehålla skogens
avkastningsförmåga.

c) Bästa skogsskötsel åstadkommes av bolagen; småböndernas samt de
medelstora och större enskilda jordägarnas skogsskötsel kan jämnställas.

A b. Ränteri-Liljendahl. a) Småbönder och ägare av medelstora egendomar
sköta i allmänhet sin skog ganska dåligt och taga mer hänsyn till ögonblickets
behov; ett och annat undantag härifrån förekommer.

b) Bolagen sköta utan undantag sin skog intensivt, med uthållighet som
huvudsyfte.

896

FRÅGAN 2 7. BOLAG.

Saugbrugsforeningen i Fredriksliald. a) Avverkningsrätts upplåtelse för
längre tid än två, högst tre år, förekommer ej gärna; i allmänhet vanvårdas ej
skogen nu längre, dock återstår mycket, innan man kan tala om rationell vård.

b) Alla härvarande skogsägande bolag synas vilja bibehålla och gärna öka
sitt skogskapital genom införande av intensivare skogsbruk.

c) Bolagen sköta skogen bäst, hava alla fast anställd, skolad personal; enskilda
skogsägare låta skogen mestadels sköta sig själv, skörda det mogna, när
tiden är inne eller litet tidigare, en och annan, vanligen mindre, skogsägare
har glädjande nog tagit lärdom av skogsvårdsstyrelsens verksamhet och visar
intresse för skogsskötseln; de ecklesiastika och andra av staten skötta skogarna
ge här inga bra exempel för allmänheten.

Forshaga Sulfit a. b. a) Småbönderna driva i allmänhet sin skog själva
och använda medlen till löpande utgifter; ägarna till medelstora egendomar sälja,
lika ofta som de själva driva, sin skog till någon i trakten boende skogsägare,
som tillika är skogshandlande, och vilken sedan utdriver virket och säljer det till
bolagen; enskilda ägare utdriva sina skogar oftast mycket väl numera; utdrivningen,
som i allmänhet sker efter blädningsmetoden, rubbar oftast ej skogskapitalet.

b) Bolagets skogar skötas rationellt av jägmästare, med bibehållande av
skogskapital et; stor vikt lägges vid kulturarbete och dylikt.

Lesjöfors a. b. b) Bolagen sköta sin skog rationellt, tillseende att skogskapitalet
ej minskas. Någon skövling av skogen förekommer icke.

c) De inom orten befintliga bolagen sköta sina skogar mera rationellt än
bönderna, och kunna genom sin skötsel av skogarna vara en föresyn för dessa.

Hellefors bruks a. b. a) Bergsmännen, som hava skog utöver husbehov,
tillgodogöra sig densamma genom att sälja timmer, trämasseved och ved till
bruken; virket säljes endast undantagsvis på rot, oftast levererat vid bruk
eller flottled, gamla avverkningsrätter förekomma ej; avverkningssättet är
sedan gammalt en säregen, föga ordnad blädning, s. k. bergsmansblädning, men
på senare tider har även trakthuggning vunnit insteg; inflytande försäljningsbelopp
användas olika, sällan till jordens varaktiga förbättring.

b) Bolaget tillgodogör sig i likhet med andra bruksbolag skogsavkastningen
i huvudsak såsom råvara till egna kol- och träförbrukande industrier samt därjämte
till husbehov åt förvaltnings- och arbetspersonal; endast i enstaka undantagsfall
säljes något rundvirke; bolagets skogar inom länet vårdas av en skogsförvaltare
och fyra skogvaktare; behöriga föryngringsarbeten utföras å upptagna
trakthyggen; utsyningarna göras med särskild omsorg om så väl föryngring som
tillväxt; ansenliga diknings- och bäckrensningsarbeten utföras såsom förut nämnts;
skogskapitalet är genomsnittligt mycket större å bolagets marker än å bergsmännens,
efter nutida förhållanden är detsamma för högt och skall därför minskas
något, men förblir även efter denna minskning avsevärt större än bergsmännens
nuvarande skogskapital.

c) Ehuru framsteg i småbondens skogsskötsel kunnat skönjas under senare
år, kan denna skogsskötsel icke tillnärmelsevis jämföras med de större brukens

Frågan 27, huvudinnehåll: a) huru tillgodogöra sig småbönder och enskilda medelstora

ägare samt vårda sin skog; förefinnes sedan gammalt eller på senare tid omtanke

att av saluskogen bereda jordbruket varaktig inkomst? b) Huru tillgodogöra sig bolag

och större enskilda jordägare sin skog? Om skogskapitalet bibehålies eller skogen

skövlas; c) jämförelse mellan olika slag av ägares skogsskötsel.

KOLA);.

397

FRÅGAN 2 7.

och trävarubolagens inom länet; undantagen å ömse sidor äro icke flera, än att
do endast bekräfta nyssnämnda sats såsom regel; bolagen hava såsom nämnt,
särskilt utbildad personal för skogens skötsel och i motsats till den enskilde ett
verkligt behov av uthållig skogsavkastning, varigenom förutsättningarna för ett
uthålligt och välskött skogsbruk bliva ojämförligt större för bolaget än för den
enskilde hemmansägaren.

Gustafsfors fabrikers a. b. a) Bönder sälja dels någon trakt av sin skog
vid behov till avverkning (dimensionsavverkning), dels avverkat virke; något
annat hushållningssätt begagnas ej i allmänhet, men skogsvårdsstyrelsen har
verkat därhän, att formliga rovhuggningar äro sällsynta och att återväxten numera
oj äventyras.

b) Bolagen sköta i allmänhet sina skogar efter forstmässig plan.

c) Bolagen sköta sina skogar bäst, men allmogeskogarna bära tydligt spår
av skogsvårdsstyrelsens arbete.

Persbergs m. fl. Gruf bolag. Vi vilja ej inlåta oss på besvarandet av denna
fråga, då den mera opartiskt kan besvaras av t. ex. skogsvårdsstyrelsen inom
länet; vi vilja endast betona, att skogarna under vår ägo aldrig varit utsatta för
någon realisationsavverkning, ävensom att de sedan årtionden tillbaka stått under
fackmässig vård och förvaltning; med ledning av fullständig karta över skogen,
som finnes sedan några år tillbaka upprättad, och den beräknade årliga tillväxten
sker avverkningen numera.

Kraft-a. b. Gullspång-Munkfors. Större egendomar och bolag sköta i
regel skogen bäst; vid förekommande större avverkningar tryggas återväxten.

A- s. Lier, Varald & Bogen, b) Skogen skötes väl, då det endast
år efter år avverkas vad den kan tåla'' att bära; mindre dimensioner kunna icke
drivas, då skogen ligger avsides med långa drifter och lång flottning till Norge.

Gravbergskovens a. s. a) Småbönder och enskilda ägare tillgodogöra sig
sin skogstillgång dels genom självavverkning, då oordnad blädning användes,
dels genom upplåtelse av avverkningsrätten till ett visst tumtal på två å tre år;
omtanke att av saluskogen bereda jordbruket en varaktig inkomst finnes sällan;
försäljningsbeloppen kapitaliseras stundom, oftast användes inkomsten till löpande
utgifter.

b) Efter uthållighetsprincip och med rationella avverkningar, avpassade för
skilda trakters skogsförhållanden och avsättningsmöjligheter, sköta bolag i allmänhet
sina skogar; av större enskilda skogsägare sköta en del rationellt, en del
avverka planlöst.

c) De medelstora och större enskilda jordägarnas skogsskötsel kan jämnställas;
mest rationellt sköta bolagen sina skogar.

Katrinefors a. b. a) Någon egentlig skogsvård förekommer icke, avverkning
från visst tumtal vid brösthöjd, merendels från 9'' och upp, sällan lägre; avverkningsrätt
på längre tid förekommer numera ej; försäljningsbeloppen användas dels
till löpande utgifter, dels till husförbättringar och dels kapitaliseras de.

b) Bolagen avverka årligen en viss procent av skogen motsvarande tillväxten,
ena året mera och andra mindre; avverkningen sker vanligast i form av
blädning och gallring; de anses sköta sina skogar väl; bolagets avverkningar i
Vitsand ha ganska betydligt understigit den årliga tillväxten.

c) Bolagen sköta sina skogar bäst, men överavverkning förekommer det
oaktat ej hos de enskilda.

398

FRÅGAN 2 7. BOLAG.

Glafva Glasbruks a. b. a) Småbönderna vårda sin skog så, att saluskog’
kommer att erhållas för framtiden.

b) Bolagen vårda sin skog bäst med bibehållande och ökande av skogskapitalet.

A. b. Kr opp stadfors bruk. a) Skogen försäljes mest till visst tumtal 7
köpesumman användes till täckande av löpande utgifter, jordens och byggnaderna»
förbättring och kapitaliseras i rätt många fall.

b) I allmänhet bra.

c) Lika.

Lundsbergs Fastighets- a. b. Större skogsägare skota sin skog väl med
bibehållande av skogskapital; mindre avverka icke mera än till löpande utgifter;
trakthuggning förekommer icke numera.

Kohlsäters a. b. a) Småbönder sköta sin skog i allmänhet dåligt, varemot
ägare av medelstora egendomar sköta sin skog mycket bättre.

b) De avverka de större träden och bibehålla i allmänhet skogskapitalet.

c) Bolagen sköta ovillkorligen sina skogar bäst, därnäst de större enskilda
jordägarna.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. a) I regel försäljning av avverkningsrätt
på kort tid, högst två å tre år, samt till visst tumtal inom visst område; den
enskildes vård av skogen har betydligt förbättrats och vid försäljning av avverkningsrätt
användes i regel hjälp av länsskogvaktare, som uttager fröträd och utsynar
avverkning; inkomsten användes dels till löpande utgifter, dels till kapitalbildning
och mången gång för att utlösa syskon vid egendomars övertagande i arv.

b) I form av timmer och pappersved; sköta skogen väl med skogskapitalets
bibehållande, men med kortare omloppstid än förut, dels genom blädning, dels
genom total avverkning med återsådd och plantering i stor utsträckning.

c) Bolagen äro föregångare.

A. b. Finshyttan. b) Bolag och större jordägare sköta sin skog rationellt
med bibehållande av skogskapitalet; skogsskövling har mera förekommit, där
större egendom styckats.

Holmerudsfors a. b. a) Mest genom årlig avverkning, därnäst genom dimensionshuggning
periodvis; någon egentlig skogsvård har ej nämnvärt förekommit,
dock någon plantering och på sista åren litet skogsdikning; genom den ofta
återkommande avverkningen, mest blädning, har skogen likväl hållits i friskt
växande bestånd, varför plantering varit mindre påkallad; längre tids avverkningsrätt
å skog förekommer ej här; inkomsterna användas mest till löpande
utgifter, men även kapitalisering äger rum.

b) Bolag i synnerhet och även de största enskilda ägarna sköta i regel sin
skog bäst; bolagen bevara skogskapitalet.

c) Bolagen hava hittills sparat sin skog mera, därnäst de medelstora ägarna,
hårdast hava småbrukare måst anlita skogskapitalet.

A. b. Sundshagsfors bruk. a) De flesta småbönder sälja ej längre ned än
till 7 tum 8 alnar från avhugget vid roten.

Frågan 27, huvudinnehåll: a) huru tillgodogöra sig småbönder och enskilda medelstora

ägare samt vårda sin skog; förefinnes sedan gammalt eller på senare tid omtanke

att av saluskogen bereda jordbruket varaktig inkomst? b) Huru tillgodogöra sig bolag

och större enskilda jordägare sin skog? Om skogskapitalet bibehålies eller skogen

skövlas; c) jämförelse mellan olika slag av ägares skogsskötsel.

FRÅGAN 27. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

399>

b) På samma sätt.

c) Lika.

A. b. Skattkärrs Tegel- och Kakelfabriker, b) Synnerligen försiktigt skötes,
bolagsskogen, som ägnas god omsorg för bästa möjliga avkastnings uppnående;.
industrien nu för tiden medgiver sannerligen ingen vanskötsel i någon som helst
form.

Backetorps kvarn- och sågverks- a. b. a, b) Skogen skövlas i allmänhet
så väl av bolag som enskilda, till följd av att för smått virke avverkas.

e) Ej någon nämnvärd skillnad; någon enskild finnes, som sköter sin skog;
väl, och detsamma kan sägas om bolagen.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström. Skogen tillgodogöres i allmänhet på bästa sätt
i förhållande till läge och växlande marknad; huru skogen vårdas, är svårt att
yttra sig om, då meningarna äro så delade i fackkretsar om skogsvård; i allmänhet
ha bolagen största kubikmassan virke på sina skogsmarker, de störreegendomarna
därnäst och småegendomarna minst här på orten.

Visnums-Kils ni. fl. socknar: Hugo Berger. a) Små och medelstora jordägare
tillgodogöra sig och avverka själva sin skog och upplåta endast undantagsvis
avverkningsrätten till andra; avverkningen har i allmänhet skett medelst trakthuggning,
men synes en övergång ske till blädning; för att erhålla medel till
jordens förbättring planeras ej någon av-verkning.

b) Bolag och större egendomar avverka själva sina skogar; kultivering sker
allmänt och många bibehålla skogskapitalet.

c) I det stora hela har överavverkning skett, men finnas många så väl stora
som små, vilka bibehålla skogskapitalet; ännu är kultivering sällsynt hos de små
jordbrukarna, men regel hos de stora och bolagen och även hos medelstora.

Nor: Olof Andersson, a) På många olika sätt säljes skog eller skogsprodukter;
en del avverka skogen själva, andra sälja skogen på rot och köparen får
taga den själv på vilket sätt han kan; för längre tid tillbaka hade säkert icke
vare sig små eller medelstora bönder stor omtanke om huru de skulle hushålla
med sin skog för att bereda jordbruket en varaktig inkomst, det enda sätt de
då visste, var att hugga ned den och kola av den i de trakter, där det fanns,
järnbruk; där intet sådant fanns, hade skogen intet värde annat än som bränsle;
en stig kol om 24 tunnor, motsvarande c:a 40 hl., betalades för några tiotal år
sedan med 6 kr.; förutom arbetet med att hugga till veden och bränna kolen
hade en del bönder att göra två ä tre dagar med att köra en stig kol till järnbruket,
så att bonden fick ej mycken inkomst av sin skog; ännu längre tillbaka
erhölls icke mera än 2 riksdaler banko för en stig kol. Försäljningsbeloppen
användas av en del till löpande utgifter, vilka nu ej äro blygsamma, och andra
till att avbetala skulden på egendomen, av några få slutligen till kapitalisering.

c) Bolagen och de flesta större egendomsägarna torde sköta sin skog bäst
numera; sedan skogsvårdslagstiftningen kom till stånd, måste alla börja sköta sin
skog bättre, i det marken numera icke får ligga kal, utan måste besås efter
avverkningarna.

400

FRÅGAN 2 7. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

Svanskog: John Bryntesson. a) Avverkas till visst tumtal, vårdas på senare
tid bättre; försäljningsbeloppen användas till löpande utgifter och kapitalplacering.

b) Avverkning sker till visst tumtal eller genom blädning.

c) Utfaller någorlunda lika.

Bro: H. v. Axelson, a) Sälja sin skog på rot till ett visst tumtal eller
avverka själva genom oordnad blädning.

c) Å de stora egendomarna i regel bäst.

Bro: F. M. Mohn. a) Sköta i allmänhet skogen någorlunda bra, om jordbruket
är givande; inträffar ett missväxtår, måste skogen anlitas hårdare för att
lämna underhåll till ägaren och hans familj.

Sill)odal: Olof Danielsson. Skogsbruket väsentligt förbättrat under senare
tid; bolagen, särskilt Saugbrugsforeningen, sköta sina skogar fullt lika bra som
enskilda.

Norra Ny: Daniel Andersson, a) Alla bedriva, så vitt möjligt, en rationell
■skogsavverkning, till vissa högre tumtal först, så länge grovskog finnes, sedan
medelst blädning eller ett annat system.

c) Visserligen sköta bolagen sina skogar, men vore Värmland endast bolagsmarker,
så hade ej befolkningen så bra som den har, därför vore väl tid på
att stävja bolagsväldet; fortgår detta i längden, så kan nog ej med tiden citeras:
■“Ack, Värmeland, du skona11.

Norra Ny: P. J. Nordqvist. a) Dels genom självawerkning och dels genom
upplåtelse av avverkningsrätten till visst tumtal på högst tre år.

c) Skogarna skötas i allmänhet väl.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. a) Högst olika, en del hava sålt sin skog för
länge sedan på 49 års avverkning dels till visst tumtal, dels till kalhuggning,
numera skogsförsäljning på två, högst tre år eller ock självawerkning medelst
blädning; försäljningsbeloppen användas till löpande utgifter och kapitalisering.

b) Bolagen sköta sin skog rationellt.

c) Bolagen bäst, övriga tämligen jämnställda.

Norra Ny: Olof Sonesson. a) Köra för det mesta ut sin skog själva efter
behov; förr voro skogarna till en del egendomar bortsålda på några år, nu har
■det mesta gått tillbaka; awerkning för det mesta genom blädning.

b) Bolaget använder trakthuggning.

Dalby: Per Persson. Numera vårda alla sin skog bättre; bolagen vårda sina
skogar väl.

Ekshärad: Daniel Jonasson, a) Skogen avverkas i regel genom trakthuggning,
varefter den kultiveras; penningarna användas till byggnader och jordens
förbättring, en del kapitaliseras, största beloppet går dock till löpande utgifter.

b) Uddeholmsbolaget avverkar numera genom blädning; skogen skötes väl,
■dock minskas skogskapitalet; awerkningen är större än återväxten.

c) Tämligen lika.

Frågan 27, huvudinnehåll: a) huru tillgodogöra sig småbönder och enskilda medelstora

ägare samt vårda sin skog; förefinnes sedan gammalt eller på senare tid omtanke

att av saluskogen bereda jordbruket varaktig inkomst? b) Huru tillgodogöra sig bolag

och större enskilda jordägare sin skog? Om skogskapitalet bibehålies eller skogen

skövlas; c) jämförelse mellan olika slag av ägares skogsskötsel.

FRÅGAN 2 7.

401

K RONOI.ÄNSM AN OCH KRONOFOGDAR.

Ekshärad: P. J. Ekblom, u) Skogens fulla värde först på senare tid uppskattad
av allmogen; avverkning genom blädning, mera sällan medelst trakthuggning,
vanligen hugger och utkör bonden varje år ett mindre virkesparti, som försäljes;
penningarna åtgå genast för fyllande av tillfälliga eller ständiga behov;
säljes däremot en skogstrakt, så att eu större summa på eu gång erhålles, placeras
den i bank.

b, c) Bolaget bättre än enskilda, men dessa skola lära sig sköta sin skog lika
bra och bättre än bolagen; bonden, som gör arbetet själv, bör kunna behandla
skogen rent individuellt, i synnerhet vid gallring och uttagning av husbehovsvirke;
skogsvårdsstyrelsens tjänstemän anlitas numera i stor utsträckning vid sådd, plantering
och skogskultur i allmänhet; avverkningen större än tillväxten på både
enskildas och bolagens skogar, men hittills ingen uppenbar skogsskövling.

Kronolänsmän och. kronofogdar.

Kronolänsmannen i Färnebo härad, a) Vårda sig i allmänhet väl om sin
skog, vilket även skett sedan längre tid tillbaka; sedan numera trämasseved
betalas tämligen högt och ger bättre avkastning än att låta skogen växa ut till
timmer, tagas ganska stora belopp årligen ur skogen; av penningarna användes
naturligtvis en del till jordbrukets förbättring.

b) Genom rationell skogsskötsel; skogarna skötas med något enstaka undantag
väl och med bibehållande av skogskapitalet.

c) Bolagens och de större enskilda jordägarnas skogar skötas i allmänhet
bäst; småbönderna och de medelstora jordägarna, vilka hava mindre areal, ha,
även om de vilja, ej förmåga att så rationellt sköta skogen.

Kronolänsmannen i Ölme och Väse härads distr. a) Tillgodogöra sig i allmänhet
skogstillgången på så sätt, att de spara densamma, tills de på en gång
kunna avyttra ett eller annat större sparat område till befintliga skogsspekulanter,
och användes försäljningssumman i de flesta fall att nedbringa den skuldsumma,
som vilar å egendomen, eller såsom avbetalning å köpeskillingen för en nyinköpt
egendom; flertalet av dem, som slå sig på jordbruk, sakna nämligen allt för ofta nödigt
rörelsekapital för jordbrukets bedrivande; avverknings upplåtande på längre tid än
tre, högst fyra år förekommer sällan; självavverkning genom blädning eller blandat
system, sällan genom trakthuggning.

b) Anses i allmänhet sköta sin skog väl, dock förekommer även fall, då
överavverkning ägt rum och skogskapitalet nedbringats.

c) I det stora hela skogsskötseln jämngod hos olika slag av ägare.

Kronolänsmannen i Visnums härad, a) Husbehovsved tages genom gallringar
och tillgodogörande av toppar och kvist; försäljningsbeloppen nedläggas ej
i förbättringar av jordbruket.

b) Dels och i allmänhet genom försäljning av timmer, props, pappersved och
björkved, dels genom försågning vid eget sågverk.

t. f. Kronolänsmannen i Karlstads härad, a) Omtanken om skogens skötsel
har först under senare tid trängt sig fram, och spara jordägarna skogen väl;
avverkningsrätt endast på kort tid, vanligen säljes skogen å rot med avverkningsrätt
till visst tumtals diameter; skogsförsäljning ofta i samband med inköp av
fasta egendomar för betalande av köpeskilling, i andra fall kapitaliseras oftast
Jordundersökningens betunkanden. III.

402

FRÅGAN 2 7. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

försäljningsbeloppen, jämväl förekommer, ehuru dock ej i större omfattning, att
virkeshandlande inköpa fastigheter för att avverka skogen därå.

b) Bolagen förädla skogen själva och sköta skogarna med bibehållande av
skogskapitalet; enskilda större jordägare hava i allmänhet hårt avverkat sina
skogar, i en del fall utan synnerlig omtanke för återväxten, orsaken torde vara
det större jordbrukets behov av rörelsemedel.

c) Bolagen sköta i allmänhet sina skogar väl, de mindre jordägarna spara
sina skogar, enskilda ägare av större och medelstora egendomar vanvårda eller
sköta skogen mindre väl.

Kronolänsmannen i Grums härad, a) Vårda sin skogstillgång i stort sett
dåligt, synnerligast där försäljning ägt rum; upplåtelse av avverkningsrätt numera
på kort tid, högst tre ä fem år, avverkningen sker mest genom trakthuggning;
försäljningsbeloppen huvudsakligast till löpande utgifter, sällan till jordens varaktiga
förbättring, en del kapitaliseras.

b) I regel väl, undantag förekomma dock; den mesta skogsskövlingen bedrives
av enskilda skogs- och virkesköpare, som i stort antal finnas inom varje
ort, där skogar växa; de synas endast hava till mål att nedhugga all skog så väl av
grövre som finare dimensioner, och draga sedan från orten med späckade plånböcker.

c) Utan tvivel bolagen bättre än småbönderna och de medelstora jordägarna.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad, a) Numera vanligast avverkning till
visst tumtal, sällan trakthuggning.

b) Genom förädling av den grövre, den mindre får i regel kvarstå; kapitalet
behålles av bolagen, men de enskilda dels kapitalisera penningarna, dels
betala skulder, skatter m. m.

c) Särskilt bolagen sköta sina skogar tillfredsställande.

Kronolänsmannen i Näs härad, a) Oftast genom upplåtelse av avverkningsrätt
på kortare tid och till visst tumtal, lövskogen tillgodogöres dock genom
självavverkning i form av kastvedshuggning; blädning eller blandat system ytterst
sällan; omtanken att av saluskogen bereda en mera varaktig inkomstkälla har
sedan gammalt långt ifrån varit sådan, den bort vara, men en bättring härutinnan
kan glädjande nog konstateras; försäljningsbeloppen oftast till löpande utgifter och
jordens varaktiga förbättring genom inköp av gödningsämnen.

b) Tillgodogöra sig i allmänhet skogen med mera hänsyn till bibehållande
av skogskapitalet; bättre avverkningsmetoder och mera rationell skogskultur.

c) Bolagen och de större jordägarna sköta i allmänhet skogen bäst, särskilt
med hänsyn till skogskultur.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. a) Skogen avyttras i allmänhet
för betäckande av sådana skulder, som uppkommit vid köp av egendomen eller
av annan anledning; skogstillgången vårdas i allmänhet utmärkt, då ägaren numera
fått öppna ögon för skogens värde; småbönderna ha visserligen sedan gammalt
sparat skogen och sällan skilt skogsmarken från inägorna, men vid nödställda
belägenheter hava skogsspekulanter trängt sig fram och svåra avverkningar skett
för billigt pris; sådant har nu upphört; i enstaka fall trakthuggning, företrädesvis

Frågan 27, huvudinnehåll: a) huru tillgodogöra sig småbönder och enskilda medelstora

ägare samt vårda sin skog; förefinnes sedan gammalt eller på senare tid omtanke

att av saluskogen bereda jordbruket varaktig inkomst ? b) Huru tillgodogöra sig bolag

och större enskilda jordägare sin skog? Om skogskapitalet bibehålies eller skogen

skövlas; c) jämförelse mellan olika slag av ägares skogsskötsel.

I-RÅGAN 2 7.

KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR. 403

blädning till visst tumtal; sällan användas skogsmedlen till egendomens förbättring
eller till kapitalisering, åtminstone vid större avverkning, ty då ingår skogen i
värdet och den mogna skogen realiseras strax.

b) Skogen skötes väl och skogskapitalet kan sägas bibehållas, då det användes
till klokt beräknade ändamål, antingen för inköp av skog eller egendom
eller insättning i bank; skogen skövlas aldrig.

c) Skogen skötes i allmänhet väl.

Kronolänsmannen i Jösse härads östra distr. a) Under senare tider har
skogstillgången bland enskilda fastighetsägare minskats till följd av stegrad avverkning,
dels självavverkning, oftast i form av blädning, och dels genom upplåtelse till
avverkning, mestadels då trakthuggning; försäljningsbeloppen användas i flesta fall
till löpande utgifter och jordens varaktiga förbättring och i ej ringa omfattning
till kapitalisering.

b) Bolagsskogarna i allmänhet skötas fullt ut lika väl och oftast bättre än
de enskilda jordägarnas skogar med hänsyn till skogskapitalets bibehållande.

Kronolänsmannen i Jösse härads västra distr. a) Till följd av de senare
årens stegrade virkespriser har avverkningen från de mindre egendomarna ökats
rätt betydligt; dels självavverkning, och då så gott som i regel medelst blädning,
dels ock genom upplåtelse av avverkningsrätt antingen till all skog eller endast
till visst tumtal, det senare företrädesvis; börja mer och mer inse fördelen av
att icke taga ut mera än återväxten.

b) En del bolag hava skogskapitalets bevarande för ögonen vid sina avverkningar,
andra icke; det för skogen erhållna kapitalet användes dels till löpande
utgifter, dels till jordens varaktiga förbättring, dels ock kapitaliseras det.

c) Såsom regel kan sägas, att bolagsskogarna skötas fullt ut lika bra och
kanske något bättre än småböndernas.

Kronolänsmannen i Älvdals härads nedre tingsl. a) Under de senare åren har
befolkningen fått fullt klart för sig det värde, skogen äger, och den egentliga skogsskövlingen
synes allt mer och mer försvinna; det fåtal bönder, som finnes kvar, börjar
i allmänhet sälja planmässigt samt använda försäljningsmedlen till egendomarnas
förbättring; förr har alltid varit vanligt, att då en större skogsförsäljning skulle
äga rum, säljaren visat sig synnerligen angelägen om, att försäljningen skett till
det i distriktet befintliga Uddeholms a. b., av vilket han trott sig kunna påräkna
bättre förmåner än av andra köpare; sålunda har mången gång hänt, att en
självägare, utan att därtill hava varit av omständigheterna nödd, till nämnda
bolag med full äganderätt överlåtit sin fäderneärvda hemmansdel emot en betingad
köpesumma, som emot ränta fått innestå hos bolaget samt mot villkor av
arrenderätt av inägorna under sin och hustruns eller barnens livstid.

b) Uddeholms bolag, det enda inom distriktet, synes sköta sin skog rationellt,
avverkningar förekomma visserligen årligen i stor utsträckning för att kunna mata
sågverken och trämassefabrikerna, men någon skogsskövling förekommer dock icke.

c) I det stora hela torde kunna sägas, att bolaget sköter sina skogar betydligt
bättre än enskilda.

Kronolänsmannen i Norra Ny och Dalby socknar, a) Ha på de senaste
åren i stor utsträckning upplåtit avverkningsrätten till så väl bolag som enskilda
virkesköpare på två å tre års avverkningstid till låga dimensioner, ända ned
till 5 tums brösthöjd; försäljningsbeloppen kapitaliseras i de flesta fall.

b) Sköta i allmänhet skogen väl med bibehållande eller till och med ökning
av skogskapitalet.

c) Bolagen anses sköta sina skogar bäst.

404

FRÅGAN 27. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Kronolänsmannen i Norra och Södra Finnskoga samt Nyskoga socknar.

a) Tillgodogöra sig skogen för sina behov så långt den räcker; levnadssättet är
dyrbart, den allmänt rådande supseden kräver mycket penningar, och allt skall
skogen betala; skogen säljes i allmänhet på rot intill vissa dimensioner att avverkas
inom ett å högst två år, upplåtelse av avverkningsrätt på lång tid numera sällsynt;
försäljningsbeloppen användas till löpande utgifter, mera sällan till jordens
förbättring eller kapitalisering.

b) Bolagen sköta sina skogar så, att de av dessa erhålla den största möjliga
vinst, ej blott f. n., utan även för framtiden, och skogskap italet måste därför i
görligaste mån bevaras; - emellanåt händer dock, att även bolag bedriva avverkningar
så, att det måste betraktas som skövling och avsevärt ingrepp i skogskapitalet.

c) En jämförelse mellan bolagens och böndernas skogsskötsel torde utfalla
till bolagens fördel.

Kronolänsmannen i Fryksdals härads övre tingsl. a) Före den tid sågverken
började sina uppköp av timmer, hade skogen intet värde, den fälldes till
s. k. svedja, där fallråg såddes i förening med gräsfrö; sågverk och pappersbruk
tävla nu om skogsprodukterna, råvaruprisen och arbetsförtjänsterna äro de högsta
tänkbara; i händelse skogsägaren ej själv framkör sitt virke till försäljning,
säljes i regel virket till ett visst tumtal på tvåårig avverkning; avverkningssättet
i regel blädning, trakthuggning förekommer icke.

b) Av försäljningsbeloppet torde en del användas till jordens förbättring,
husbygge o. d. samt en god del kapitaliseras.

c) Bolagen sköta i regel sina skogar bättre än de flesta enskilda skogsägarna,
dock må erkännas, att en del enskilda skogsägare omsorgsfullt vårda sina skogar
på grund av det större värde skogen fått; så kallade skogsspekulanter, d. v. s.
personer, som köpa skog och söka avyttra den med så stor vinst som möjligt,
äro de enda, som misshushålla med skogen vid avverkning; före trävaruhandelns
början rådde stor fattigdom här på orten, numera är allmogen synnerligen välbärgad
och välmående; den, som ej har skog att sälja, förtjänar sitt goda uppehälle
på skogsarbete.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. östra distr. a) Numera
avverkar skogsägaren oftast själv sin skog och säljer den på vattendrag;
förr vanligt att genom kontrakt försälja avverkningsrätt till visst tumtal, och förekomma
ännu någon gång sådana försäljningar; sedan skogsägarna numera fått erfarenhet
om, att det bättre betalar sig att sälja en mindre kvantitet grövre virke
än en större mängd mindre sådant, torde de, som icke äro nödsakade att sälja så
mycket som möjligt, låta ungskogen stå kvar; intresserade, skuldfria jordbrukare
använda erhållna försäljningsbelopp till förbättring av sin jord eller sina hus,
andra kapitalisera erhållna medel.

b) Sådana skogsägare finnas icke.

c) Medelstora enskilda jordägare och bönder sköta sin jord ungefär lika bra;
bäggedera måste, därest de önska råd i fråga om skogens skötsel, hänvända sig
till länets skogsvårdsstyrelse.

Frågan 27, huvudinnehåll: a) huru tillgodogöra sig småbönder och enskilda medelstora

ägare samt vårda sin skog; förefinnes sedan gammalt eller på senare tid omtanke

att av saluskogen bereda jordbruket varaktig inkomst? b) Huru tillgodogöra sig bolag

och större enskilda jordägare sin skog? Om skogskapitalet bibehålies eller skogen

skövlas; c) jämförelse mellan olika slag av ägares skogsskötsel.

KRAGAN 27.

I.ANTMÄTEHISTATKN.

405

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. västra distr. a) Saluskogen
försäljes i allmänhet på rot, upplåtelse av avverkningsrätt; husbehovsskogen
användes till bränsle, reparationer och nybyggnader; omtanken att bereda
jordbruket en varaktig inkomst av saluskogen har först på senare tider trängt
sig fram; försäljningsbeloppen användas merendels till löpande utgifter, sällan
till jordens varaktiga förbättring.

b) Genom självavverkning; sköta i allmänhet sina skogar väl; numera hava
de dem indelade i trakter samt äro angelägna att ombesörja återväxten.

c) En jämförelse utfaller till bolagens fördel, vad skogsskötsel beträffar.

t. f. Kronofogden i Frgksdals fögderi, a) Någon skogsskövling har oj förekommit,
i allmänhet skötas skogarna val; vanligaste avverkningssättet trakthuggning.

b) Bolag, som driva sågverksrörelse eller utöva pappersmassetillverkning,
förädla virket själva, enskilda ägare sälja virket till sågverk, pappersmassefabriker

o. d.; skogarna skötas i allmänhet väl med bibehållande av skogskapitalet.

c) Bolagen sköta sina skogar lika bra som enskilda ägare.

Lantmäteristaten.

t. f. Lantmätaren i Östersysslets distr. a) Då en småbonde tillträder egendomen,
säljer han oftast ståndskogen, därest sådan finnes, och begagnar försäljningssumman
vanligtvis till avbetalning å köpesumman eller anskaffande av redskap

o. d.; i allmänhet hava stadigvarande enskilda ägare av medelstora egendomar
vårdat skogen; vanliga försäljningssättet av ståndskog är, att den säljes till visst
tumtal.

b) Bolag och större enskilda jordägare, vilka innehava egendomarna beständigt,
begagna sig i allmänhet av rationellt skogsbruk och måste anses sköta
skogen väl; de, som i spekulationssyfte köpa egendomar, skövla i allmänhet skogen
för att sedan antingen stycka egendomen eller sälja densamma hel.

c) I stort sett kan man säga, att bolagen och större enskilda jordägare, vilka
innehava egendomarna beständigt, sköta skogarna på ett utmärkt sätt, detta är
oftast fallet även med ständiga innehavare av medelstora egendomar; småbönder
och lägenhetsägare vårda i allmänhet skogen sämre.

Lantmätaren i Karlstads distr. a) Sälja för avverkning till visst tumtal
och ty värr till små dimensioner (props), så snart antagligt pris överenskommits
eller nöden tvungit därtill; för skogen influtna medel torde icke använts till jordens
förbättring.

b, c) Bolagen och de större jordägarna anses sköta sin skog väl, småbönderna
sämst.

Lantmätaren i Nordmarks distr. a) De enskilda jordägarna vårda numera
i allmänhet ganska väl sin skogstillgång, dock ej så, att synnerligt mycket göres
för gallring, plantering av luckor eller av dikning; tanken att av saluskogen bereda
jordbruket en varaktig inkomst torde ej sedan gammalt förefunnits, ty av vid
skogsförsäljning bekomna medel användes förr i första hand vad som erfordrades
till löpande utgifter och användes av överskottet högst litet för jordbruket; i detta
avseende torde en bättring på senare tider inträtt; upplåtelse av avverkningsrätt
till skog på längre tid torde numera icke här förekomma, utan sker skogsförsälj -

406

FRÅGAN 2 7. LANTMÄTERI STATEN.

ningen vanligen med två ä tre års avverkningstid och till viss dimension; självavverkning,
utom till husbehov, sällan, ej heller trakthuggning.

b, c) Bolagsskogarna skötas numera lika, om ej bättre, än de enskildas
skogar; skogsskövling förekommer icke.

Lantmätaren i Arvika distr. a) Vanligast försäljning på rot till visst
tumtal, varvid köparen bekostar huggning och utdrivning; försäljningsbeloppen
användas huvudsakligen till löpande utgifter samt åbyggnademas och egendomens
underhåll och, om sedan något är kvar, till förbättringar och kapitalisering; till
husbehov användas toppar och avfall efter försäljningen samt av den sämre skogen
och lövskogen för vad, som vidare erfordras.

b) De enskilda jordägarna tillgodogöra sig skogen genom försäljning och
bolagen genom förädling huvudsakligast till trämassa och makulaturpapper, men
även till försågning samt kolning av avfallet, och kan i stort sett anses, att
skogarna skötas väl; visserligen ha under senare tiden de grövre dimensionerna
minskats,, men massan av den yngre skogen ökats, enär kalhuggningar numera
endast undantagsvis förekomma, och torde kubikmassan av all växande skog
knappast hava sjunkit under senare tiden.

c) Bolagens egendomar torde i stort sett skötas bättre än de enskildas, enär
bolagen göra mer för markens rensning och för återväxten, varemot en del enskilda
hava mera sparad skog, då däremot andra hava avyttrat all sin säljbara skog.

Lantmätaren i Älvdals distr. a) Vårda i allmänhet ej sin skog, försälja
vanligen årligen så mycket skog genom blädning, som de anse sig behöva för
årets löpande utgifter; försäljningsmedlen användas sällan till förbättrande av
jordbruket.

b) Sköta sina skogar om icke väl, så dock bättre än de mindre jordägarna,
i det de mera spara den växande skogen och avverka endast sämre samt mera
mogen skog.

c) I allmänhet kan man säga att bolagen sköta sina skogar på ett mera
rationellt sätt. än enskilda skogsägare.

e. Lantmätaren Nils Lust. Wingquist. a) De flesta enskilda sälja sin
skog för att betala skulder, andra för att få kapital; till förbättring av jordbruket
användas i regel icke skogspenningarna; många avverka själva sin skog, andra sälja
på rot till visst tumtal, i regel på två års avverkning.

b) Bolagen avverka efter alla metoder allt efter markens och skogens beskaffenhet.

c) Rörande skötseln av skogen äro bolagen avgjort främst; de enskilda sörja
icke för skogens återväxt längre än lagen tvingar dem och även då med tyst
knot, emedan de själva icke få direkt nytta av det.

Frågan 27, huvudinnehåll: a) huru tillgodogöra sig småbönder och enskilda medelstora

ägare samt vårda sin skog; förefinnes sedan gammalt eller på senare tid omtanke

att av saluskogen bereda jordbruket varaktig inkomst ? b) Huru tillgodogöra sig bolag

och större enskilda j ordägare sin skog ? Om skogskapitalet bibehålies eller skogen

skövlas; c) jämförelse mellan olika slag av ägares skogsskötsel.

FRÅGAN 27. JÄGMÄSTARE OCH ÖVERJÄGMÄSTARE.

407

Jägmästare och överjägmästare.

Jägmästaren i Älvdals revir, a) Vårda i allmänhet icke sina skogar, sälja
ofta avverkningsrätten till viss, låg dimension, varigenom träden uttagas utan
ringaste hänsyn till beståndsvårdens fordringar och till stor framtida förlust för
säljaren; genom skogsvårdsstyrelsens undervisande och ekonomiskt understödjande
verksamhet har intresset hos en del enskilda skogsägare börjat vakna.

b) Sköta allmänt sina skogar på ett rationellt och för framtiden betryggande
sätt.

Jägmästaren i Arvika revir, a) Virket säljes vanligen till bolag eller
skogsköpare å rot, under de senare åren hava skogssäljarna själva ofta avverkat
virket, kört det till vattendragen och där försålt detsamma; sedan skogarna under
de senare åren stigit högt i värde, synes i allmänhet den skogsägande befolkningen
blivit mera angelägen om att vårda sin skog för erhållande av högsta möjliga
köpeskilling vid försäljningen, dels ock för att vid avverkningen betrygga återväxten,
varåt förr ej ägnades en tanke; under senare tider har också en del av
inkomsten från skogen använts till åkerjordens förbättrande och åkerbrukets
höjande genom inköp av gödningsämnen, till cementerade ladugårdsgolv och gödselstäder,
inköp av nyare och tidsenligare åkerbruksredskap och bättre utsäde m. m.;
förr har upplåtelse av avverkningsrätt för längre tid, ända till 40 år, förekommit
på sina ställen, men numera säljes skogen vanligen till visst tumtal med ett å
två års awerkningstid, försäljningen avser då vanligast å rot stående skog och
äro måtten, som mest förekomma, 8 alnar 9 tum, 7 tum och 6 tum; mindre
dimensioner drivas vanligen utav skogsägaren (bonden) själv, och säljas vid
vattendraget, avverkningssättet kan sägas vara blandat system; tämligen hård
och oregelbunden blädning dock vanligast; kapitalet användes till största delen
till löpande utgifter, kapitalisering i undantagsfall.

b) Bolagen avverka och förädla själva sina skogsprodukter; enskilda större
godsägare avverka vanligen själva sitt virke och försälja det vid vattendraget
som timmer, pappersved m. m., också förekommer, att dylika ägare sälja sin skog
å rot; överavverkning och till följd därav skogskap italets minskning förekommer
ofta, särskilt då mindre kapitalstarka bolag eller skogsköpare genast måste uttaga
hela eller större delen av köpeskillingen, skogsskövling emellanåt; de större
bolagen sköta i regel sina skogar väl med tanke på så väl skogskapitalets bibehållande
som återväxtens betryggande, dels genom självsådd, dels genom skogskulturer.

c) Det synes som om både bolag och enskilda numera sökte jjå bästa sätt
var för sig beflita sig om skogens bevarande för framtiden, om också enstaka
fall förekomma, där överavverkningar ägt rum, synes detta vara mera av behovet
påkallat än av tanklöshet, och att skogsägarna allt mer och mer intressera sig
för och ägna skogarna sin omtanke är obestridligt.

Jägmästaren i Karlstads revir, a) Äldre hemmansägare finnas, som spara
på hemmanets skog, en del allt för mycket; det yngre släktet plägar i allmänhet
ha större behov av nöje och förströelse samt trives icke i obygden, utan avyttrar
vanligen fortast möjligt sina tillträdda skogstillgångar och emigrerar eller flyttar
ned till bebyggda orter; blädning i regel överallt, oftast utan tanke på annat
än behovet.

408* FRÅGAN 27. JÄGMÄSTARE OCH ÖVERJÄGMÄSTARE.

b) Skogarna skövlas nästan i regel, om än mycket stora skogskomplexer
icke i en hast kunna bliva utblottade på skog.

c) Om de större bolagen skövla sina skogar, så vidtaga de oftast mera omfattande
kulturåtgärder; bönderna och småbrukarna torde numera göra detsamma,
men endast i den mån skogsvårdsstyrelsen lämnar bidrag därtill.

bitr. Jägmästaren i Karlstads revir, a) En obetydlig del av skogstillgången
åtgår till husbehov, i övrigt avyttras den antingen på rot, vilket vanligen är
fallet, då relativt stor virke stillgång förefinnes, som då avverkas på kortast möjliga
tid, eller upphugger (successivt) och salubjuder ägaren själv skogsprodukterna,
vilket åter är fallet, då han disponerar endast obetydlig skogstillgång eller skogsmarksareal;
en planlös utklädning av skogen är i båda fallen regel och någon
omtanke att av skogen bereda jordbruket ett varaktigt stöd skall man aldrig
finna; i de flesta fall användes försäljningsbeloppet till avbetalning av skuld å
egendomen, till ränta å skuldbeloppet eller till löpande utgifter i övrigt, men
icke så få fall torde förekomma, då beloppet lättsinnigt utgives uteslutande till
löpande utgifter utan motsvarande förbättring av egendomen och utan att man
betänker, att skogstillgången kanske är slut en vacker dag och man då är hänvisad
att draga sig fram uteslutande på vad åkern förmår frambringa; rättvisligen
måste dock erkännas, att skogsvårdsstyrelsens råd och upplysningar till skogsägarna
börja uppmärksammas efter hand och ett vaknande intresse för den hittills vanlottade
skogen spåras.

b) Avyttra sina skogsprodukter upphuggna eller vidare förädlade; skogsskötseln,
särskilt bolagens, måste man kalla mönstergill ur alla synpunkter.

c) På grund av vad ovan sagts, kan jämförelsen mellan de olika kategorierna
skogsägare uttryckas sålunda: bolagen och de större enskilda jordägarna vårda
sina skogstillgångar, övriga skogsägare icke eller åtminstone i högst ringa utsträckning.

Överj äg mästaren i Bergslags-distriktet. a) Om en bonde är ägare till timmerskog,
upplåter han oftast avverkningsrätten till densamma till någon s. k.
skogsspekulant; trämasse- och kolved eller ved avverkar väl bonden i regel själv
och säljer veden eller kolen till konsumenten eller dennes uppköpare; att små
(eller stora) bönder eller enskilda skogsägare vårda sin skog torde i Värmland
höra till sällsyntheterna, att däremot en och annan bonde sparar sin skog, kan
man understundom få se; bonden avverkar i regel genom plockhuggning, dimensionshuggning,
men även, då avsättning finnes för mindre sortiment (trämasseved
och kolved), förmedelst större eller mindre hyggen, som dock sällan rensas från
marskog och skräp; försäljningsbeloppen för saluskog användas i regel till löpande
utgifter; bonden torde ej i regel reflektera på att bereda sig och de sina någon
varaktig inkomst av'' skogen, utan så snart avsättning och kommunikationer det
tillåta, avyttrar han sina skogstillgångar, vilka därför även äro störst i de trakter,
exempelvis Nordmarks härad, där de sämsta kommunikationerna förefinnas.

b) Bolagen förädla i regel själva sin skog till plank och bräder, trämassa
och kol, sköta sina skogar i regel väl beträffande återväxten, men ytterst dåligt
beträffande beståndsvården; på få undantag när bibehålla ej bolagen skogskapitalet
genom uthålligt skogsbruk utan sänka undan för undan virkeskapitalet genom

Frågan 27, huvudinnehåll: a) huru tillgodogöra sig småbönder och enskilda medelstora

ägare samt vårda sin skog; förefinnes sedan gammalt eller på senare tid omtanke

att av saluskogen bereda jordbruket varaktig inkomst? b) Huru tillgodogöra sig bolag

och större enskilda jordägare sin skog? Om skogskapitalet bibehålies eller skogen

skövlas; c) jämförelse mellan olika slag av ägares skogsskötsel.

FRÅGAN 27. SKOGSVÅRDSSTYREI.SEN.

409

överavverkning, vilket med ett finare namn kallas “att sänka omloppstiden11;
då bolagen innehava stora arealer, är givet, att åtskilliga tiotal år åtgå för dem
att helt utrota skogen, för de mindre skogsägarna, bönderna, går detta naturligtvis
snabbare.

c) I stort sett gäller för Värmland, att bolagen bättre handhava sina skogstillgångar
än bönderna.

Skogsvårdsstyrelsen.

Länsjägmästaren Gunnar Fries. Denna synnerligen omfattande frågas
samtliga mom. anser sig Styrelsen böra besvara med en hänvisning till vad den
härutinnan uttalat i sina avgivna årsberättelser rörande de enskilda skogarnas inom
länet tillstånd och skötsel.

Vad särskilt mom. b) och c) beträffa, får Styrelsen som sin bestämda uppfattning
uttala, att Värmlands bruksskogar i stort sett sedan rätt lång tid tillbaka
skötts på ett sådant sätt, att de kunnat utgöra verkliga föredömen för
kringliggande trakter; Styrelsen vill fästa uppmärksamheten vid det omdöme,
som den avgav redan i sin årsberättelse för sitt första arbetsår (1905); å sid.
8—9 läses: “Skötseln av länets skogar i allmänhet lämnar utan tvivel åtskilligt
övrigt att önska, vilket även har sina mycket naturliga skäl. Så länge verklig
brist på skog ej förelegat och skogsägarna ej vetat, vad en ordnad skogshushållning
innebär, har man ej heller kunnat fordra, att skogsägarna skulle tillämpat
en ordnad skogshushållning. Å de skogar, som handhavas och under senare tider
handhafts av upplysta och framsynta män, ser man likväl prov på verkligt ordnad
och god skogshushållning. Föregångare i fråga om skogsvård hava de skogsägande
järnbruken varit. Så inkallade brukssocieteten redan på 1840-talet tyska
forstmän för att åstadkomma en förbättrad skogsvård och inrättade i samband
därmed ett av tysk skogsman handlett institut för utbildning av för bruksskogarnas
skötsel erforderligt antal skogsmän. En följd av denna strävan är
även det ypperliga skogsförråcl, som dessa bruksområden för närvarande hava i
unga och medelålders skogar trots en kontinuerlig beskattning av skogskapitalet.
Där skogsvården en gång vunnit insteg, där har den hittills även bibehållits och
utvidgats i intensitet." K. B:s i Värmlands län femårsberättelser för åren 1891—1895
och för åren 1896—1900 angiva den areal skogsmark, varå verklig skogsvård
förekommer till c:a en femtedel av länets hela skogsmark, och denna areal torde
under senare åren hava förstorats; å dessa marker äro avverkningssätten således
överensstämmande med vad rationell skogsvård bjuder under olika förutsättningar,
d. v. s. vid mera eller mindre goda kommunikationer och avsättningsförhållanden;
likaledes utföras erforderliga skogsodlingsarbeten å kalhuggna marker, och även
avdikningar av försumpade skogsmarker utföras flerstädes, såsom redan i det föregående
framhållits. Skötseln av hemmansskogarna är visserligen mångenstädes för
närvarande långt ifrån god, men härvid har man likväl anledning att förutsätta en förbättring,
då de fordringar i avseende på ett ordnat skogsbruk, som i fråga om en
hemmansskog med fog kunna uppställas, i allmänhet äro överensstämmande med
hemmansägarens egen fördel.

Frågan 28.

a) I vad mån plägar i socknen för kreaturens utfodring sommartiden användas

fäbodsystem, skogsbete på hemskog eller stallfodring jämte bete på odlad jord ?

b) I vad mån kan fäbodsystemet eller skogsbete på hemskog, där någon av dessa

metoder användes, anses vara av jordbruksförhållandena i orten oundgängligen
påkallat, eller anses en övergång till kreaturens uppfödande huvudsakligen
vid gården kunna lämpligen äga rum?

Sockenombud..

4 Färnebo. *) Kreaturen utsläppas på morgonen till hemskogen och hemtagas
varje kväll.

2. *2 3. Nordmark, a) Fäbodsystem förekommer icke; kreaturen beta i hagar, * på
skogen i bostadens närhet.

3 b) Skogsbete nödvändigt, uppfödande vid gården i de flesta fall omöjligt.
1 2 3 6. Rämen. Fäbodsystem förekommer icke; djuren få gå fritt i skogen.

13. Brattfors. a) Huvudsakligast skogsbete,
b) Skogsbete lämpar sig bäst.

1 2 4. 1 2 3 4 5. Gåsborn. a) Fäbodsystem och bete på odlad jord förekomma icke, utan

5 endast skogsbete. Bete på odlad jord under hösten efter skördens inbärgande,
l 2 3 4 5. l 2. b) Skogsbete oundgängligen påkallat, då man håller större kreatursbesättning,
* l än som kan stallfodras hela året, * två djur pr har odlad jord; häst kan på
skogen få föda och vara vid gott hull sommaren över, kor hållas vid gott hull
och mjölka 8—10 liter om dagen av endast skogsbete på högsommaren.

l 3 4. 4 Kroppa. Skogsbete tillika med stallfodring; vår och högsommar, sedan skörden
är bärgad, även bete på odlad jord.

3 Lungsund. a) Skogsbete på hemskog jämte något litet bete på odlad jord.
b) Skogsbete måste användas, därför att jorden ej kan hela året föda det
nuvarande antalet kreatur, utan blott ett betydligt mindre antal.

12. l Olme. I allmänhet bete å odlad jord, undantagsvis stallfodring och skogs2
bete; c:a 20 % hava ängs-, skogs- eller hagbete, c:a 5 % stallfodring under som12.
maren; fäbödsystem förekommer icke.

■) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FRÅGAN 28. SOCKENOMBUD.

411

Varnum. Skogsbete pft hemskog * för do mindre; stallfodring och bete 12. *2. 1
å odlad jord * för de större jordbrukarna; fäbodsystem förekommer icke. *2

Visnum. a) På våren skogsbete på hemskog, på sommaren bete på odlad 1
jord; på ett och annat ställe stallfodring nästan hela sommaren.

b) Bete å homskog nödvändigt för torpare, småbönder och även för medelstora
egendomsägare.

Visnums-K.il.
bete å odlad jord.

Rudskoga. Fäbodsystem förekommer icke, i stort sett är man ej synnerligt 1 2 s. 12.
beroende av skogsbetena; tillgången ringa därå; sommarutfodringen oftast genom 3. 1 2 3.
stallfodring eller bete på odlad jord.

Ny sund. a) Fäbodsystem användes; även skogsbete och bete på odlad jord, 1. 1 2.
det senare liksom stallfodring vid större och medelstora gårdar. 1

b) Gott skogsbete är en stor fördel, då den odlade jordens gröda därigenom
sparas för vinterfodringen.

Södra Råda. a) Skogsbete på hemskog jämte stallfodring med grönfoder 123.
användas; icke fäbodsystem eller enbart stallfodring sommartid.

b) Skogsbete och stallfodring i förening enda användbara utfodringssättet,
beroende på den långt drivna ägostyckningen.

Vase. a) Fäbodsystem förekommer icke; kreaturen utfodras mest å inägor, 2. 12.
stallfodras ytterst sällan året runt; skogsbete förekommer, * mest för ungdjur, hos * 2. 1
småbönder.

b) Skogsbete icke oundgängligen påkallat; kreaturen förstöra ofta nyss 2
sådda skogsplantor.

Alster, a) Nästan uteslutande stallfodring och bete å odlad jord; skogs- 2 3. 12.
bete — * som ju aldrig lämnar tillfredsställande mjölkutbyte — brukas mycket litet, * 3
* huvudsakligen av torpare och småbrukare; mest bete å odlad jord. * 1

b) Skogsbete bör snarast möjligt försvinna.

Ostra Fågelvik, a) Fäbodsystem förekommer icke; vanligast stallfodring jämte 2. 13.
bete på odlad jord, i några enstaka fall bete på hemskog. 3

b) Skogsbete förkastligt; uppfödande vid gården det enda lämpliga. 2. 1 2.

Stora Kil. Fäbodsystem förekommer icke; bete på hemskog, bete på odlad 1 ;i 4.
jord jämte stallfodring.

Frykerud. a) Fäbodsystem och skogsbete i ringa omfattning; bete på odlad 1 2 3. 3
jord någon gång jämte stallfodring användas; för sommarbete vanligtvis en vall 4
— trädeslag av inägorna — samt hemskogens hagmark.

b) Övergång från sommarbete på vall samt hemskogens hagmark till stallfodring
torde icke lämpligen kunna äga rum i nämnvärd omfattning.

Övre Vllerud. a) Fäbodsystem förekommer icke, skogsbete allt mindre^; 1
skogsbete allmänt. 5

b) Skogsbete oundgängligen påkallat.

Ransäter. a) Förr fäbodsystem; numera bete på hemskog, ävensom stall- 5. 1245.
fodring, därjämte bete på odlad jord; man har hemma antingen alla eller så 14. 5
många av kreaturen, som man kan sommarföda på hemskog med fodertillskott i
ladugården eller också begagnas — dock i få fall — bete på odlad jord; de ungkreatur
eller lågmjölkande kor, som man ej anser sig kunna föda hemma, bortbytas
till någon person längre bort i skogsbygderna.

412

FRÅGAN 28. SOCKENOMBUD.

2 5. b) Det lönar sig ej att hålla piga i sätern, därtill är arbetskraften för dyr l

bar, och därför har fäbodsystemet övergivits; en övergång till stallfodring och
bete på odlad jord torde snart vara att förvänta, skogsbete torde endast komma

4 att användas för ungdjur; i många avseenden är skogsbete fördelaktigt, skulle
kreaturen uppfödas huvudsakligen vid gården eller med stallfodring, finge mången
jordbrukare minska sin kreatursbesättning.

i 4. Nedre Ullerud. a) Fäbodsystem förekommer icke; något skogsbete på hemskog,
mestadels stallfodring jämte bete på odlad jord.

i b) Övergång från skogsbete till stallfodring jämte bete å öppna jorden bör
och kan ske.

i Karlstads landskommun, a) Bete på odlad jord.
b) Fäbod eller skogsbete lämpar sig ej.

12 3. 3 Grava. Fäbodsystem förekommer icke, bete å hemskog icke i nämnvärd

12 3. utsträckning; stallfodring jämte bete på odlad jord det vanliga.

12 3. Hammarö. Huvudsakligen stallfodring; sedan höskörden inbärgats, bete å

i 3. odlad jord; i någon mån bete å ängar och skogsmark.

12. l Nor. Stallfodring jämte bete på odlad jord vanligast, någonstädes bete på
hemskog.

12 3. *3 Segerstad. Stallfodring, * bete på odlad jord, i något fall på hagmark och
hemskog.

3 Grums. Stallfodring jämte bete på odlad jord; fäbodsystem förekommer
icke.

12 4. Borgvik. a) Bete på odlad jord jämte skogsbete.

4 b) Båda äro lika nödvändiga.

1 Ed. a) Fäbodsystem förekommer icke; bete på hemskog och på odlad jord
jämte stallfodring.

b) Annat system kan ej lämpligen ifrågakomma.

4 Gillberga. Skogsbete på hemskog, stallfodring och bete på odlad jord förekomma.

i. 12. Långserud- a) Fäbodsystem förekommer icke; mest skogsbete.

2. i b) Skogsbete torde tills vidare vara av förhållandena påkallat; en övergång

till uppfödande av kreaturen huvudsakligen vid gården är att föredraga, i synnerhet
på “bygden“.

12 3. i Stavnäs. a) Skogsbete på hemskog vanligast jämte bete på åkern, stall 2

fodring endast för att upphjälpa de båda förra betessätten; stallfodringen blir
emellertid mer och mer allmän.

'' 3 b) Skogsbete oundgängligt påkallat, en övergång till kreaturens uppfödande
vid gården omöjlig.

12 3. *13. Högerud. a) Fäbodsystem förekommer icke; bete å odlad jord, * å hemskog

l. 2. 3 och naturlig äng; därjämte stallfodring; även bete å hagmark; vallarna betas i
allmänhet för hårt på hösten.

*1. 3 b) Bete å hemskog nödvändigt, * mén ej på storskogen; en övergång till
enbart uppfödande vid gården ej att rekommendera.

Frågan 28, huvudinnehåll: a) sättet för sommarutfodring: fäbodsystem, skogsbete på hem skog

eller stallfodring jämte bete på odlad jord; b) fäbodsystemets eller skogsbetets

nödvändighet; möjligheterna att övergå till uppfödande vid gården.

FRÅGAN 2 8. SOCKENOMBUD.

413

Glava. a) Inga fäbodar; bete-—* mest —på hemskog; bete på odlad jord 3. 3 5. *3. 5
jämte stallfodring.

b) Kreaturens uppfödande vid gården knappt möjligt, åtminstone än på 3
länge; skogsbefolkningen måste nog anlita skogsbete. 6

Värmskog. a) Fäbodsystem förekommer icke alls, skogsbete på hemskog 12 8.
numera obetydligt; bete på odlad jord och stallfodring det vanliga.

b) övergången har skett liksom av sig själv och torde till en del bero på
ökat intresse för skogens vård.

Svanskog. Skogsbete på egen mark. 12.

Millesvik. Bete på odlad jord, * något bete på hemskog; kreaturen uppfödas 12. *2
vid gården.

Eskiisäter. a) Fäbodsystem förekommer icke, skogsbete i ringa utsträckning; 12.
i allmänhet bete på odlad jord och ängsmark samt stallfodring. 1

b) Stallfodring torde med tiden bli det enda begagnade.

Olserud. Skogsbete, därjämte bete på odlad jord. 1. 12.

Botilsäter. a) Kreaturen betas sommartid dels på den odlade jorden, dels 1
på hemskogen; å församlingens östra hemman tages skogsbetet mycket i anspråk;
när på eftersommaren grönfodret kommit till, ges detta åt kreaturen om kvällarna,
detta ej minst för att korna självmant skola gå hem.

b) Skogsbetet borde, såsom synnerligen skadligt för återväxten, helt och
hållet avskaffas, då intet hinder möter för kreaturens uppfödande vid gården.

By. Fäbodsystem förekommer . icke, skogsbete på hemskog föga; bete på 3. 2 3 4.
odlad jord vanligast, därjämte stallfodring *på de större gårdarna. 34. *4

Bro. a) Fäbodar förekomma icke; bete på hemskog och å odlad jord den 1. 12.
vanliga sommarutfodringen.

b) Fäbodsystemet föråldrat, ty avkastningen blir ringa, då djurens produkter 1
ej kunna väl tillgodogöras; skogsbetet borde inskränkas och ersättas med sommar- 2
stallfodring.

Södra Ny. I allmänhet bete på odlad jord, något skogsbete och stallfodring. 1 2.

Huggenäs. Nästan uteslutande bete på odlad jord. 1

Kila. Stallfodring sommartid blott undantagsvis; kreaturen sommarbetas 2. 12 3.
huvudsakligen på odlad jord; bete på hemskog sällan, blott i några delar av 2. 3
socknen.

Tveta. a) I allmänhet bete på odlad jord, i enstaka fall bete på hemskog 1
med tillhjälp av stallfodring; fäbodsystemet användes ej och lämpar Sig icke.

b) Bete på hemskog torde icke oundgängligen behövas, varför en övergång
till kreaturens utfodring vid gården lämpligen kan äga rum.

Sillerud. a) Fäbodsystem förekommer icke; skogsbete * allmänt. 1345. *145.

b) Skogsbete nödvändigt i synnerhet för dem, som äga mindre lotter;
bortlägges allt mera och den tid, då det är helt bortlagt, torde icke vara långt 3
avlägsen,

Holmedal. a) Fäbodsystem förekommer icke; skogsbete icke numera vanligt, 1 2. 2
kreaturen betas i regel under sommaren ute i hagmarken eller ock å odlad jord
— å gamla vallar och trädan; yngre jordbrukare finnas, som i stor utsträckning
stallfodra mjölkande kor med s. k. grönfoder ävensom torrt hö och halm; djurens 1
uppfödande vid gården har åstadkommit minskning av kreatursstocken.

414

FRÅGAN 2 8. SOCKENOMBUD.

s b) Stallfodring i förening med bete på odlad jord anses vara det bästa,
stallfodring användes dock alldeles för litet, emedan de flesta sakna begrepp
därom; de, som bruka fodra inomhus under sommaren, ha de vackraste kreaturen
och den bästa jorden.

123. 13. Västra Fågelvik, a) Fäbod system förekommer icke; föga skogsbete, kreaturen
betas i hagmarker och & den odlade jorden.

3 b) Då skogsbete! är av dålig beskaffenhet, vore det riktigast att upphöra

därmed, i stället uppröja och vårda mindre beteshagar och därjämte använda
stallfodring; för fårskötseln skogsbete! av större betydelse; denna nu obetydlig,
men kan tänkas i en framtid komma till heders.

1234 5. 123 5. Töcksmark. a) Fäbodsystem förekommer icke; kreaturen sommarfodras på

hemskog, mindre genom stallfodring jämte bete på odlad jord.

3 5. 3 4 5. b) Bete på hemskog oundgängligen nödvändigt; övergång till stallfodring

kan icke lämpligen äga rum.

12 3. Östervallskog. Fäbodsystem numera icke; kreaturen utfodras om försommaren
genom bete på skogen och om eftersommaren genom bete på odlad jord, varjämte
de erhålla någon stallfodring.

1 2 3 4. Karlanda. a) Fäbodsystemet så gott som avskaffat, däremot skogsbete

*2. i —* särskilt å småbruk — och bete på odlad jord; sommarstallfodring något mera

nu än förut, dock ännu obetydligt.

3 4. 4 b) Bete på hemskog oundgängligen påkallat, särskilt beträffande småbrukare;

1 numera icke nödvändigt, utan i stället till stor skada för skog, kreatur och jord 1.

12. bruk; undantagas finnskogarna, är tiden inne för en allmän övergång till krea turens

uppfödande huvudsakligen vid gårdarna.

1 234. 14. *i Blomskog, a) Fäbodsystem förekommer icke; skogsbete på hemskog * i stor

13. utsträckning; hos större brukare mest bete å odlad jord, å hagmark jämte stall2
3. fodring; fårskötseln har helt dött ut, sedan inga djur få släppas på skogen, en

2 förlust på miljoner kronor för landet i dess helhet; före förbudet hade varje

3 bonde här 10—30 får, nu är det högst ovanligt att få se en fårskock; fåren
göra i stort sett skogen mera gott än ont.

l b) Å de små lotterna skulle en övergång till kreaturens uteslutande upp2
3. födande vid gården i många fall medföra en minskning i kreatursstocken; krea 3

turen göra ingen skada vid skogen; ställen finnas, där intet kreatur satt sinfot,
men ljungen står meterhög och ingen utsikt till skogsväxt förefinnes.

1 Trankil. Skogsbete och bete å odlad jord.

12 3. *13. Silbodal. a) Bete — * övervägande — å skogs- och hagmark; därjämte bete

2 å odlad jord; fäbodsystem förekommer numera icke.

2 3. b) På grund av i allmänhet liten inägojord stallfodring omöjlig och skogsbete
nödvändigt.

2. 12. Skillingmark. Fäbodsystemet har upphört; kreaturens utfodring huvudsak *i

ligast på skogsmarken, * då betestillgången är för ringa, stallfodring morgon och
afton.

4. 1 2 3 4. Järnskog, a) Fäbodsystem i tre å fyra fall; skogsbete på hemskog det
vanliga, ingen stallfodring, men väl bete på odlad jord.

Frågai t 28, huvudinnehåll: a) sättet för sommarutf odring: fäbodsystem, skogsbete på hem skog

eller stallfodring jämte bete på odlad jord; b) fäbodsystemets eller skogsbete!»

nödvändighet; möjligheterna att övergå till uppfödande vid gården.

FRÅGAN 2 8. SOCKENOMBUD.

415

b) Skogsbete nödvändigt för hemman med små inägoarealer; övergång till 12 8. 4
stallfodring torde med viss övergångstid väl gå för sig.

Köld. a) Fäbodsystem förekommer icke; vanligaste utfodringen är bete på 1 2 8 4.
hemskog, å odlad jord eller å hag- och ängsmark.

b) Bete på hemskog nästan oundgängligt, till följd av åkerarealens ringa
omfattning; uppfödning vid gården börjar mer och mer användas. 2

Eda. a) Fäbodsystem användes icke; sommarbete å de flesta ställen i in- 124. 2

hägnade beteshagar nära hemmen eller å hemskog; allt eftersom skogens värde
ökats, hava betesmarkerna beväxts med skog; sommarbete å odlad jord kommer 23.
allt mer till användning likaså stallfodring.

b) Skogsbete behövligt. l 3.

Arvika landskommun■ a) Fäbodsystem förekommer icke; bete på hemskog 123. 1 3 6.

förekommer, * även å hagmark; bete på odlad jord jämte stallfodring — mest. *16. 1 3 6. 3

b) Bete på hemskog är för de flesta småbönder en stor hjälp.

Ny. Ingå fäbodar; utfodring medelst skogsbete och stallfodring med grön- 12. •

foder morgon och kväll; pa sensommar och höst betas de äldre vallarna, som
skola upplöjas, nyvallar däremot icke.

Alga■ a) Fäbodsystem förekommer i några få fall, vanligen bete å hemskog 1
och stallfodring.

b) Bete på odlad jord går icke för sig, då allt gräs, som skall utgöra foder
för vintern, skulle taga slut; arealerna äro allt för små.

Gunnarskog. a) Bete på hemskog under försommaren, bete å odlad jord på 1 2 4 5 6.
eftersommaren jämte stallfodring; skogsbetet är dåligt; så fort vallarna skördats, 2. 2 4.
måste de betas; fäbodsystem förekommer icke. 1 4.

b) Skogsbete oundgängligt; föga troligt, att ändring skall kunna försiggå, 5. 15.
då skördeförhållandena icke medge detta.

Bogen, a) Skogsbete på hemskog. 1234.

b) Skogsbete oundgängligen nödvändigt för kreatursstockens bibehållande.

Brunskog. a) Fäbodar finnas numera icke; kreaturen gå på bete i hag- 12. 2
och skogsmarker.

b) Skogsbete oundgängligen nödvändigt, någon annan metod lämpar sig icke.

Mangskog. a) Skogsbete på hagmark. 1234.

b) Skogsbete nödvändigt för jordbruket.

Bada. a) Fäbodsystem förekommer icke; skogs-, ängs- och vallbete, * i för- 12 4. 1 4. *4
ening med stallfodring; stallfodring jämte bete på odlad jord användes mesta- 2
dels sommartiden av större jordägare, småbrukare och lägenhetsägare i allmänhet
skogsbete.

b) Mulbete på ängs- och hagmarker torde, åtminstone för de mindre jord- 1
brukarna, vara av behovet påkallat; övergång från skogsbete till bete vid gården 4
och stallfodring önskvärd, ty vid skogsbete skadas ungskogen och kreaturen ansträngas
genom för mycket kringflackande.

Sunne. Fäbodsystem i stor utsträckning; i de flesta fall numera övergivet; 1234. 5
bete å hag- och skogsmark allmännast, i synnerhet för ungboskap; stallfodring 25. 1 2 3 4.
jämte bete å odlad jord endast å de största gårdarna.

Ostra Emtervik. a) Många använda sig av inhägnade hagmarker, andra 123.
beta den oinhägnade skogsmarken * från början av juni till början eller mitten *3

416

FRÅGAN 28. SOCKENOMBUD.

*2 3. 3 av augusti, * sedan betas vallar med tillskott av stråfoder; ingen egentlig stallfodring.

3. 2 b) Övergång till stallfodring sommartid icke ekonomisk eller önsklig; med
stallfodring kunde man bättre tillgodogöra sig all den spillning, som nu faller i

1 beteshagen; högst olämpligt att använda en del av inägorna till bete, då i de
flesta fall en s. k. beteshage finnes till varje gård.

i. 12. Västra Emtervik. a) Fäbodsystemet numera bortlagt; skogsbete på hemskog,

stallfodring jämte bete på odlad jord användas.

2 b) Icke lämpligen övergång till kreaturens uppfödande vid gården under den
närmaste tiden.

12 3. Gräsmark, a) Mest skogsbete å hemskog, några begagna fäbodsbete; bete
å odlad jord först på hösten, sedan skörden inbärgats.

2 3. b) Stallfodring till en del nödvändig, då skogsbete! på grund av skogens
l 2. tillväxt blir allt mera knappt och otillräckligt; övergång till kreaturens uppfödande
vid gården anses ännu icke helt kunna genomföras, men möjligen i en framtid,
2. 3 då grönfoderodlingen trängt mera igenom, varvid bete på hemskog till en del
kan komma att användas.

13 4. 4 Lysvik. a) Sommartid användes fäbodsystemet, dock med någon inskränk 12

3. *2. 12. ning; bete å hemskog, * under tre månader; sedan vallarna äro slagna, tjudras eller

*2. 13. vallas djuren å dessa, * en månad, resten av året stallfodring. Stallfodring förekommer
icke.

2 3. i b) Skogsbetet är nödvändigt, då åkerjorden ej är tillräcklig; allmogen måste
genom kreaturens utsläppande taga vara på skogs-, ängs- och säterbetet och anser
4 stallfodring omöjlig, en övergång kommer kanske i framtiden att ske; den övergång
från skogsbete, som skett, är en följd av grönfoderodling och omsorgsfullare
skötsel av hagmarken; att uteslutande sommarföda kreaturen vid gården skulle
tydligen ske på vinterfodrets bekostnad, och om det vore ekonomiskt, är tvivelaktigt.

5. 1 234 6. Fryksände. a) Alla nämnda sätten förekomma; fäbodsystemet så gott som
icke alls, bete i hagmark och hemskog allmänt, stallfodring endast i ett fåtal fall.

b) För de små jordägarna torde skogsbete vara, om ej oundgängligen påkallat,
så dock lämpligast; en övergång till kreaturens uppfödande huvudsakligen
vid gården kunde nog genomföras, men torde sannolikt ej komma att ske.

2 3. l. 1 2 34. Östmark, a) Fäbodsystemet användes icke; brukas blott av några få; vanl.
2 ligast användes bete på hemskog eller hagmark; stallfodring är sällsynt; mer och
mer övergår man till stallfodring.

i 4. i b) Bete på hemskog kan anses vara det för orten mest lämpliga, med hän 2

syn till de allmänt mycket små åkerarealerna; numera har ingen råd att nedhugga
i skog för erhållande av betesmarker; en och annan kan med fördel använda stall 3

fodring; behövligt att hålla kreaturen hemma dels för att erhålla mjölk dagligen
och dels för gödselns skull.

1234508 9. Lekvattnet, a) Skogsbete.

2 3 5 6 8. 5. 3 b) Skogsbete är nödvändigt, gott sådant finnes; inom vissa trakter är det
mycket magert och tillskottsfoder måste givas, varför övergång till stallfodring där
8 torde vara lämplig; egendomarnas inägor äro för små att föda kreaturen och

Frågan 28, huvudinnehåll: a) sättet för sommarutfodring: fäbodsystem, skogsbete på hem skog

eller stallfodring jämte bete på odlad jord; b) fäbodsystemets eller skogsbetets

nödvändighet; möjligheterna att övergå till uppfödande vid gården.

KRAGAN 2 8. SOCKKNOMHUD.

417

all ängsmark behöves till foderbärgning för vinterbehov; förr var skogsbetet och
ävon slåttern bättre i svedjetiderna i finnskogen; i bråtarna efter bränningen,
men ävon bland ris och avfallsbråte i skogarna växer nu också bete; nu komma
emellertid bolagen och förbjuda att låta kreaturen gå på skogen, eftersom de
skulle kunna skada det nyplanterade, och att på detta sätt skogsplanteringen blir
till men för boskapsskötseln och således också för jordbruket är uppenbart; åter
en sida av bolagsverksamheten, som visar dess skadlighet för jordbruket; då den
skog, som bolagen nu som värst skövla, växte upp, vimlade marken av får, getter
och nötkreatur, dock utan att skada.

Vitsand. a) Fäbodsystemet ännu vanligt på en del ställen, ersättes alltså,
mera med bete på hemskog, beteshagar, * och å ängsmarker, förut begagnade till * 3
slåtter; stallfodring jämte bete på odlad jord endast i ringa grad. 2 3.

b) Skogsbeten nödvändiga, *på de små jordbruken betesmarken på den odlade *3
jorden ej tillräcklig; stallfodring i större utsträckning torde dock giva bättre
resultat.

Norra Ny. a) Under sommaren först bete på hemskogen, sedan å fäbodarna. 2. 2 4.
b) Utan skogsbete kunde ej så många kreatur födas, då den odlade jorden 2
är mager och liten.

Nyskoga. a) Fäbodar förekomma icke. 3

b) Skogsbete på hemskog måste sommartiden användas för så väl hästar som
kor, enär jorden icke giver den avkastning, som fordras för stallfodring året om.

Dalby, a) Större och medelstora bönder begagna fäbodsystemet; småbönder s 4 5. 3 4.
och torpare i allmänhet bete å hemskog * med halv stallfodring t. ex. morgon *3
och kväll.

b) Fäbodsystemet är nödvändigt, då ej nödigt bete finnes å hemskogen och 4 5. 4
jorden ej skötes så rationellt, att uppfödande vid gården kan äga rum.

Södra Finnskoga. a) Skogsbete på försommaren, bete å odlad jord på efter- 2 4 5 6. 2 fi.
sommaren; fäbodsystemet förekommer icke. 2 6.

b) Skogsbetet oundgängligen nödvändigt på grund av den odlade jordens 2 4 5 6.
ringa omfång, bör liksom bärplockningen vara fritt för alla. 6

Norra Finnskoga. a) Fäbodsystem och bete på hemskog. i 5.

b) Fäbodsystemet och bete på hemskog oundgängligt, enär jordbruket är av 1
sa ringa omfång, att någon stallfodring ej kan komma i fråga under sommaren.

Ekshärad, a) Fäbodsystem allmänt; alla kreatur, med undantag av en s. k. 357.
hemko, fodras vid sätrarna, i något enstaka fall skogsbete å hemskog.

b) Fäbodsystemet är f. n. nödvändigt, enär all jord måste användas för erhållande
av nödiga skördar och annat bete i gårdarnas närhet ej finnes; bete på 7
hemskog nödvändigt.

Gustav Adolf, a) Fäbodsystem förekommer icke; sommartid endast skogs- 3. 123.
bete, på en del platser dock stallfodring såsom hjälp till skogsbetet; bolaget till- 3. 2
låter fritt mulbete för sina underhavandes kreatur.

b) Skogsbetet på de flesta ställen alldeles nödvändigt, det mest förmånliga. 3. 2
Norra Båda. a) Fäbodsystemet så gott som bortlagt; skogsbete allmänt; 125.123456.
stallfodring jämte bete på odlad jord sällan, * endast å de gårdar, som bolaget 25. *5
självt brukar, samt hos någon enstaka småbonde och lägenhetsägare; skogsbete 3
på utskogen jämte stallfodring det vanliga.

b) Skogsbetet för småbrukarna behövligt, men kunde väsentligen inskränkas, 2 4 5 6.
sa att kreaturen utan ekonomisk förlust till största delen kunde födas vid gården;

Jordundersökningens betänkanden. III,

418

FRÅGAN 2 8. BOLAG.

1 2.

12 4. 2 4.*1 2 4.

2 4.

145. 12345. 4
[

1 2 3 5. *3 5. f

kreatursstammen måste i så fall förbättras och jordbrukets skötsel bli mera effektiv;
i grannskap av industrisamhällen, där god avsättning för mjölk erbjudes, är
utfodring vid gården allt mer i tilltagande.

Sunnemo. a) Fäbodsystem mycket litet använt; gemensamt skogsbete,
b) Skogsbete anses i allmänhet nödvändigt på grund av ortens jordbruksförhållanden.

Nyed. a) Fäbodar finnas ej; i de norra byarna i synnerhet * gå kreaturen
på bete i skogen; de flesta använda bete på odlad jord jämte något stallfodring.

b) Uppfödning vid gården att föredraga, om än skogsbete, där skogsmarken
frambringar gräs i överflöd, kan med fördel användas; bete å hemskog nöd:
vändigt i de norra byarna, där åkerarealen är liten; stora skogsvidder med gott
bete finnas å kalmarker; en förändring till sommarstallfodring skulle minska kreatursstocken.

Älvsbacka, a) Fäbodsystem förekommer icke; bete på hemskog, därjämte
stallfodring; även bete på odlad jord — skurna vallar.

b) Skogsbete så gott som oundgängligt * för småbönder, men då jorden
blir skött, som sig bör, går en inskränkning härvidlag av sig själv.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Fäbodsystemet kvarlever delvis inom Ekshärad och
socknarna norr därom; vanligast är skogsbete pa hemskog och stallfodring jämte
bete på odlad jord.

b) För ungdjur och sinkor är det fördelaktigt att kunna tillgripa skogsbete
på hemskog, även mjölkkorna släppas ännu flerstädes på skogen, men torde utvecklingen
gå mot en inskränkning härutinnan, särskilt på de ställen, där god
avsättning för mjölk finnes.

A. b. Mölnbacka-Trysil. a) Endast i norra Värmland användes ännu fäbodsystemet,
i mellersta Värmland blott i få fall, och man kan bestämt konstatera,
att systemet där är på retur; alla arrendatorer äro tillförsäkrade i kontraktet
betesrättighet på skogen och begagna de sig därav utan undantag; betning å
vall förekommer på hösten i stor utsträckning.

b) Naturförhållandena i Klarälvsdalen äro sådana, att ett behållande av
fäbodsystemet är nödvändigt på grund av för små inägor och bristande bete; i
mellersta Värmlands mera odlade bygder torde så småningom övergång ske till
kreaturens huvudsakliga uppfödande i hagmark och vid gården.

Billeruds m. fl. a. b. a) I de norra socknarna förekommer undantagsvis,
att kreaturen sommartiden utfodras på fäbodar ; det vanliga är, att kreaturen betas
å hemskogar utan hägnad eller vallning, d. v. s. gemensamt mulbete; stallfodring
torde icke förekomma.

b) Inom vissa delar av länet, där betesförhållandena å hemskogen äro dåliga,
torde tills vidare fäbodsystemet vara ofrånkomligt, likaså måste skogsbete å hem -

Frågan 28, huvudinnehåll: a) sättet för sommarutfodring: fäbodsystem, skogsbete på hem skog

eller stallfodring jämte bete på odlad jord; b) fäbodsystemets eller skogsbetets

nödvändighet; möjligheterna att övergå till uppfödande vid gården.

KRAGAN 28. BOLAG.

41»

skogarna, där sådant kan ske, tills vidare anses nödvändigt för speciellt de mindre
jordbruken. Ett önskemål är givetvis stallfodring året om, detta så väl från jordbrukssynpunkt
som kanske än mer från skogsproduktionens synpunkt.

Storfors bruks a. b. a) Fäbodsystem förekommer ej; skogsbete å hemskog
är allmänt, stallfodring jämte bete å odlad jord har ännu ej kommit till användning.

b) Huruvida en övergång till stallfodringssystem med bete å den odlade
jorden här i dessa trakter torde vara möjlig, är ovisst, men säkert är, att svårigheterna
många gånger torde överdrivas; till varje arrendegård hör nu gratis inhägnade
hagmarker; givet är, att betesrätten därstädes är synnerligen bekväm
för arrendatorn, avkastningen blir dock till följd av en extensiv skötsel pr ytenhet
synnerligen liten; av jordägaren kan helt visst beteshagen avvinnas bättre
avkastning, om densamma utnyttjades som skog, och skulle troligen ett på grundval
därav beräknat måttligt arrende av marken, ålagt arrendatorn att betala, komma
att medföra, att det skulle visa sig fördelaktigare för jordbrukaren att uppföda
kreaturen vid gården.

A. b. Edsvalla bruk. a) Skogsbete på hemskog är mest vanligt för kreaturens
utfodring sommartiden, dock använda sig enstaka jordägare av fäbodsystem,
vilket senare icke förekommer annat än i norra Värmland.

b) F. n. är skogsbete på hemskog, resp. fäbodsystem, mest lämpligt, utom
vid lågt liggande trakter, där skogskulturen och avtagande skogsbete nödvändiggöra
stallfodring och bete på odlad mark eller för bete särskilt skötta beteshagar.

A. b. Rämen-Liljendahl. Sommartiden släppas kreaturen i sambete över
hela socknens utmark och torde detta för Rämen vara den enda lämpliga metoden,
ehuru skogsbruket därigenom oftast lider direkt skada.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. Skogsbete överallt, t. o. m. av får,
mångenstädes nödvändigt, då den lilla egendomslappen ej ens förmår ge vinterföda.

Forshaga Sulfit a. b. I socknarna utefter Klarälvsdalen förekommer ännu
fäbodsystemet, men i allt mindre utsträckning; en av orsakerna är, att bonden
har svårighet att numera få personal, som vill vara vid sätern en hel sommar;
fäbodsystemet inskränker sig på många ställen numera till att bonden far upp
till sätern och avbärgar myrängarna, då höet sedermera hemköres på vinterföre;
många släppa nu sina kreatur endast på hemskogarna, så att de kunna skötas
från gården, och är antagligt, att fäbodsystemet småningom utdör av sig självt.

Lesjöfors a. b. Något fäbodsystem förekommer ej, men val släppas kreaturen
på skogsbete, utan att kreaturens ägare bekymra sig om på vems mark
kreaturen släppas; ett förbud häremot borde genomföras, enär korna uppäta och
nedtrampa de små skogsplantorna, därigenom förstörande skogskulturen.

Hellefors bruks a. b. a) Skogsbete nu allmänt, fäbodsystem förekommer ej.

b) Vid nuvarande skötsel av inägorna är skogsbete i nuvarande omfattning
nödvändigt, men vid intensiv skötsel av åker och hagar bleve det mindre behövligt;
förekommande små åker- och hagmarksarealer torde emellertid knappast
medgiva ett bibehållande av nuvarande kreatursstam, om skogsbete! skulle helt
och hållet indragas, änskönt jordbrukets intensitet avsevärt förbättrades.

Gustaf sfors fabrikers a. b. a) Fäbodsystem användes icke; skogsbete brukas
allmänt under sommaren, om hösten avbetas den odlade jorden.

b) Skogsbete! torde kunna inskränkas; ofta får rätt mycket besvär nedläggas
på kreaturens vallkörning och hämtning; i regel borde odlingen av grönfoder och
utfodringen därmed morgon och afton, kunna inskränka skogsbetet till ett in -

420

FRÅGAN 28. BOLAG.

hägnat hag i gårdens närhet såsom här vid Gustafsfors; särskilt för de mjölkande
korna borde detta vara regel, ungdjur och sinkor blir det billigast för allmogen
att föda på skogen; skogskultur och mulbetesdjur äro fiender; mycket vore vunnet
om kreaturen ej utsläpptes före 1 juni, då betet i regel är så långt kommet, att
gräset och björklövet föredragas framför barrskogsplahtor; värre är att hindra
kornas tramp i såddrutorna, varav plantorna förstöras; i såddfläckarna, där ett
mjukt fäste för foten finnes, trampas med förkärlek; planterar man i stället för
att så i rutorna och plantan sättes vid ena kanten av rutan, frodas plantorna
bättre, då kon alltid applicerar klöven mitt i rutan; då skogsägaren har skyldighet
att draga försorg om återväxten, borde kreatursägaren ha skyldighet att taga
vård om sina betesdjur även å ohägnad mark, som anses upplåten till samfälld
betning och varå skogskultur finnes; fårbete å skogen är förbjudet i Värmland
sedan c:a 40 år.

Per sbergs m. fl. Gr uf bolag, a) Fäbodsystem förekommer icke, ej heller
stallfodring och bete på åkerjord, däremot är vanligt att kreaturen beta på hemskogen.
t

b) Tiden torde nog ännu ej vara mogen för övergång till stallfodring och
bete på åkerjorden, huru önskvärt detta än vore, för att återväxten å skogsmarken
av kreaturen vid bete ej måtte äventyras.

A. s. Lier, Varald & Bogen. Gott skogsbete finnes och kan icke undvaras.

GravbergsJcovens a. s. a) Endast skogsbete användes sommartid.

b) Skogsbete det enda möjliga.

Katrinefors a. b. a) Ett tiotal av de medelstora enskilda jordägarna använda
sig av fäbodsystem, alla övriga släppa sina kreatur på skogarna, där s. k. gemensamt
mulbete är rådande.

b) Ehuru till stor skada för skogskulturen måste, åtminstone tills vidare,
gemensamhetsbetet anses oundvikligt; möjligen kunde viss dag bestämmas, före
vilken kreaturen ej finge släppas å skogen, då det egentligen är tidigt på våren,
som topparna på plantorna avbitas, men efter dåliga foderår är det svårt att
efterfölja en sådan bestämmelse.

Glafva Glasbruks a. b. a) Bete på skog.

b) Bete i skog är nödvändigt, synnerligast för arbetareklassen och mindre
jordbrukare.

A. b. Kroppstadfors bruk. Fäbodar finnas ej; sommartiden gå kreaturen
ute i hagmark på bete.

Lundsbergs Fastighets- a. b. Sommartiden utfodras kreaturen i beteshagar
kring gården jämte stallfodring.

Kohlsäters a. b. Fäbodsystem förekommer icke, skogsbete på hemskog i
ringa grad, vanligast är stallfodring jämte bete på odlad jord.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. a) Intet fäbodsystem.

b) Bete å skogsmark vid nyplantering förkastligt, förekommer det oaktat
ganska mycket.

Frågan 28, huvudinnehåll: a) sättet för sommarutfodring: fäbodsystem, skogsbete på hem skog

eller stallfodring jämte bete på odlad jord; b) fäbodsystemets eller skogsbetets

nödvändighet; möjligheterna att övergå till uppfödande vid gården.

FRÅGAN 28. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

421

Holmerudsfors a. b. a) Intet fäbodsystem, mest förekommer blandade skogsoch
vallbeten; en återgång i skogsbetningen är dock märkbar, i fråga om fårbeten
i hög grad.

b) Denna övergång reglerar sig själv i mån som foderväxtodlingen och en
bättre mjölkhushållning vinna insteg.

A. b. Sundshagsfors bruk. a) Fäbodsystemet bortfaller mer och mer, i det
att kreaturen beta mestadels i skogsmarker.

b) Kreaturens uppfödande vid gården har näppeligen någon framtid för sig.

Backetorps kvarn- och sågverks- a. b. a) För mindre jordegendomar torde
fäbodsystem och skogsbete på hemskog vara det vanliga, på större är stallfodring
jämte bete på odlad jord det mest vanliga.

b) På små jordbruk, t. o. m. där det kan födas 4 å 5 kor och en häst, är
skogsbete och fäbodsystem nödvändigt, om ej hagmark finnes tillgänglig, på större
torde möjligen vara fördelaktigt att beta på odlad jord och stallfodra.

Större egendomsägare,

Färnebo: Alb. Bergskinn, b) Skogsbete på somrarna här oundgängligt;
uppfödande vid gården skulle göra hela trakten till ödebygd.

Visnums-Kils m. fl. socknar: Hugo Berger. a) De stora och medelstora
jordbruken begagna ej skogsbete, men de små begagna allmänt sådant.

b) Torde dessa småbruk, såsom jordbruk betraktade, ännu vara för svaga
att kunna undvara det.

Nor: Olof Andersson, a) Inga fäbodar, mest stallfodring eller bete på odlad
jord åtminstone på de större egendomarna; skogsmarken användes mest till skogsodling
numera och då blir skogsbetet för magert att beta på.

b) övergången från skogsbete till stallfodring och bete på odlad jord här
redan skedd; i en del skogsbygder, där inägorna äro små och skogsarealerna
stora, torde övergången bliva svårare att genomföra; den odlade jorden måste
mera användas för sädes- än för foderväxtodling.

Svanskog: John Bryntesson. a) Skogsbete och delvis bete på odlad jord.

b) Skogsbete är oundgängligen påkallat, emedan den odlade jorden är för
liten även till bete.

Bro: H. von Axelson. Skogsbete samt bete å odlad jord.

Bro: F. M. Mohn. I huvudsak bete på odlad jord.

Silbodal: Olof Danielsson. Huvudsakligast hag- och skogsbete.

Norra Ny: Daniel Andersson. Den vanliga kreatursutfodringen här sommartid
är fäbodsystemet och skogsbete.

Norra Ny: P. J. Nordqvist. All utfodring sommartid med skogsbete dels
på hemskog, dels på utskogen med användande av fäbodsystemet.

Norra Ny: L. 0. Nordqvist. a) Både fäbodsystem och skogsbete på hemskogen,
ingen stallfodring.

b) I saknad av hagmarker äro dessa system nödvändiga.

Norra Ny: Olof Sonesson. Fäbodsystem och skogsbete på hemskog.-

422

FRÅGAN 2 8. LANTMÄTERI STATEN.

Dalby: Per Persson, a) Sommartiden användas fäbodar; i utskogarna få
kreaturen beta.

b) Skogsbete anses nödvändigt, emedan den uppodlade jorden har för liten
areal.

Ekshärad: Daniel Jonasson, a) Fäbodsystemet användes delvis, man övergår
dock mer och mer till stallfodring och bete på hemskog.

b) Där åkerarealen är liten och belägen i närhet av skogen, använder ägaren
sig av skogsbetet.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Fäbodsystemet i avtagande, skogsbete på hemskog
det vanligaste, till bete på odlad jord äro åkerarealerna för små.

b) Sommarstallfodring det riktigaste; vid betesgång förloras gödseln till ingen
nytta i skogen, kreaturen magra av under sommaren och korna komma ej upp
i fullt mjölkhull, förrän de lång tid stått inne.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen. i Gillbergs härad, a) Fäbodar finnas icke; bete å hemskog
inom vissa socknar, stallfodring jämte bete å odlad jord nästan allmänt.

b) Hemskogsbete å vissa trakter nödvändigt, till följd av för små inägor;
någon övergång till kreaturens uppfödande vid gården kan ej äga rum.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi. Fäbodsystem förekommer numera
icke; däremot bete på hemskog och stallfodring och i synnerhet bete på odlad
jord.

Lantmäteristaten.

t. f. Lantmätaren i Öster sy sslets distr. a) Intet fäbodsystem; bete å hemskog
och i hagar förekommer i stor utsträckning, någon gång även på odlad jord,
stallfodring sommartiden i liten utsträckning.

b) Kreatursbete i skogen anses åtminstone inom Fämebo härad såsom oundgängligen
påkallat och torde en övergång till kreaturens uppfödande huvudsakligen
vid gården ej lämpligen kunna äga rum.

Lantmätaren i Karlstads distr. Ej annat än bete på odlad jord.

Lantmätaren i Nordmarks distr. a) Fäbodsystemet förekommer numera,
med några få undantag, icke inom häradet, ej heller stallfodring sommartiden,
utan beta kreaturen antingen på den odlade jorden eller å hemskogen.

b) Som s. k. slåttermyrar förekomma i ringa utsträckning å utskogarna och
oftast inägor och hemskog gränsa till varandra, så torde under a) här ovan omnämnda
system kunna anses fördelaktigaste

Frågan 28, huvudinnehåll: a) sättet för sommarutfodring: fäbodsystem, skogsbete på hem skog

eller stallfodring jämte bete på odlad jord; b) fäbodsystemets eller skogsbetets

nödvändighet; möjligheterna att övergå till uppfödande vid gården,

FRÅGAN 28. JÄGMÄSTARE OCH ÖVERJÄGMÄSTARE.

4 2.i

Lantmätaren i Arvika distr. a) Bete på hemskog, där tillgång därtill
finnes, i annat fall på odlad jord; stallfodring och fäbodssystem endast undantagsvis.

b) Till följd av inägornas ringa areal torde bete på hemskog vara en
nödvändighet.

Lantmätaren i Älvdals distr. a) I allmänhet vistas kreaturen sommartiden
vid sätern; å hemskogarna betet obetydligt, varför betning å dessa mest användes
för s. k. hemkor, d. v. s. en å två kor från varje gård, som icke medtagas till
sätern; stallfodring sommartid förekommer icke, ej heller bete på odlad jord.

b) I dessa trakter, där jordbruket är av så ringa betydelse, måste kreaturen
sommartid utfodras genom bete på skogen, emedan den avkastning, den odlade
jorden lämnar, icke. ens räcker till vinterfoder åt kreaturen, utan måste jordägarna
årligen köpa både hö, halm och säd; på jordbrukets nuvarande ståndpunkt är det
olämpligt och allt för dyrbart att avskaffa fäbodsystemet.

e. Lantmätaren Nils Gast. Wingquist. Inom Nyeds härad och Norra
Råda socken förekommer icke numera fäbodsystem, utan betas hemskogarna och
hagen samt inom Nyeds härad ofta 3:e eller 4:e års vall; i Ekshärads socken
förekommer ännu fäbodsystem, men börjar att bortläggas, där betas ingen odlad
jord förrän om hösten.

Jägmästare och överjägmästare.

Jägmästaren i Arvika revir, a) Fäbodsystemet användes icke; kreaturen
släppas i allmänhet ut på s. k. allmänt skogsbete, vilket torde vara det enda
utförbara för åtminstone de mindre jordägarnas bestånd, emedan den odlade
jorden är för liten till stallfodring sommartid och även skogsarealen otillräcklig
för sommarbete; de större jordbrukarna använda stallfodring och bete å odlad jord.

b) Betesmark eller beteshagar äro av jordbruksförhållandena här på orten
nödvändiga för kreaturens födande sommartid, i synnerhet å mindre och medelstora
egendomar, enär det foder, som erhålles från de små åkerlapparna och
ängsbackarna är allt för otillräckligt att både sommar- och vinterföda de kreatur,
som med skogsbetets hjälp sommartiden, kunna vinterfodras; skulle i stället en
övergång till stallfodring ske eller bete huvudsakligast på egen mark äga rum,
skulle de mindre jordägarna bliva tvungna nedsätta kreatursantalet så mycket,
att deras existens skulle lida stort men, åtminstone under övergångstiden, innan
de hunnit få sina jordbruk så ordnade.

Jägmästaren i Karlstads revir, a) Fäbodsystemet i allmänhet övergivet i
nedre bygderna, varför kreaturen sommarfodras i hagmark och å hemskogarna;
bete svårt att bibehålla till följd av det kraftiga al- och i sällsyntare fall björkuppslag,
som uppkommer efter för hård avverkning och markens för starka
blottande för solljuset.

b) I vissa fall svårt att utfodra kreatur enbart vid gården, men där större
ängsmarker, backar eller sämre åkerjord förekommer, vore utfodring därå att
föredraga i förhållande till svårigheten och kostnaden att hålla betesmarkerna i
skog eller hage vid makt mot lövuppslag.

bitr. Jägmästaren i Karlstads revir, a) Vid större egendomar i huvudsak
stallfodring jämte bete på odlad jord, vid mindre egendomar åter skogsbete, men
även delvis bete å inägojord.

424

FRÅGAN 28. SKOGSVÅRDSSTYRELSEN.

b) Den större jordägaren kan givetvis icke behöva taga skogsbetet i bruk,
för den mindre jordägaren däremot skogsbetet ett välbehövligt tillskott vid
kreaturens utfodring.

Över jägmästaren i Bergslags-distriktet. a) Kreaturens utfodring sommartiden
sker i regel genom bete på skogen.

b) Åkerjordens svaga beskaffenhet och extensiva skötsel (grundplöjning, dålig
gödsling, ytterst sällan cementerade gödselstäder och ringa begagnande av torvströ)
påkallar oundgängligen hemskogsbetet; någon övergång härutinnan till uppfödande
enbart vid gården torde ej låta sig göra inom överskådlig framtid.

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Jordbrukskonsulenten, a) Fäbodsystemet saknas; allmänt bete i skog och
hagmark samt på inägor; detta senare jämte stallfodring förekommer vanligast
bland medelstora och större lantbruk.

b) För de mindre lantbruken, åkerarealen 10 å 15 har, i synnerhet i skogsbygden
är skogsbete åt kreaturen absolut nödvändigt.

Ordf. i premier ingsnäm nden för mindre jordbruk, a) Fäbodsystemet
knappast annat än till någon liten del i övre Värmland, varemot bete på hemskog
förekommer enbart; stallfodring undantagsvis, rätt ofta i förening med bete på
odlad jord.

b) Övergång måste förordas.

Skogsvårdsstyrelsen.

Länsjägmästaren Gunnar Fries, a) Allmogen i Värmland begagnar sig
nästan undantagslöst av skogsbete.

b) Skogsvårdsstyrelsen får som sin bestämda uppfattning framhålla, att
skogsbete f. n. till men för skogsvården förekommer i onödigt stor omfattning
i många delar av länet; om en rationellare skötsel av till betesmark lämpliga
hagmarker infördes och till hagar endast toges mark av tillräcklig godhet, skulle
för visso skogsbetet kunna betydligt inskränkas till nytta för så väl skogs- som
jordbruket.

Frågan 28, huvudinnehåll: a) sättet för sommarutfodring: fäbo-dsystem, skogsbete på hem skog

eller stallfodring jämte bete på odlad jord; b) fäbodsystemets eller skogsbetets

nödvändighet; möjligheterna att övergå till uppfödande vid gården.

Frågan 29.

a) Genom vilka utvägar pläga i allmänhet de jordbrukare, som ej kunna av

sitt jordbruk med tillhörande skog skaffa sin familj fullt uppehälle, bereda
sig erforderliga biinkomster?

b) A ro dessa inkomster alt påräkna såsom ett varaktigt, av konjunkturerna ej

väsentligen beroende stöd för jordbruket i framtiden, och anses de även
räcka till för en ökad jordbrukande befolkning ?

c) Har erfarenheten ådagalagt, att inkomster av skogsarbete genom skogens

överavverkning eller annorledes till men för befolkningen upphört ?

d) Kan det anses, att det arbete och de utgifter, som nedläggas på dylika bi förtjänster

och särskilt skogsarbete med dragare i andras skogar, skulle
i allmänhet eller i vissa fall ekonomiskt avkasta mera, om de ined omtanke
nedlades på jordbruket?

Sockenombud.

Nordmark. !) a) Goda biförtjänster vid industrien och genom skogsarbete 2
hos bolagen.

b) Anses såsom varaktiga.

d) Ingen större avkastning genom jordbruk.

Rämen. a) Genom industri-, skogs-, byggnads- samt annat grovarbete. 1 2 3 6-

b) Konjunkturerna spela en viss roll, men i allmänhet är här gott om
arbete, och torde biinkomsterna räcka till, även om jordbruksbefolkningen fördubblades.

c) Överavverkning har icke förekommit.

Brattfors. a) Till största delen genom skogsarbete, även körning för bolagets l 3. i
räkning.

b) Knappast att påräkna som ett varaktigt stöd. . i 3.

c) Ha icke upphört; vid stora skogsdrivningar består arbetskraften till stor
del av utom socknen boende personer.

d) Ingen större avkastning genom jordbruksarbete.

Gåsborn. a) Genom skogsarbete och körslor för bolag och andra. 12 3 4 6.

b) Varaktiga, under förutsättning att rovhuggning icke äger rum, att inga 1 3 4 6. 4. 3

‘) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

426

FRÅGAN 2 9. SOCKENOMBUD.

14 5. andra än jordbrukare användas; torde knappast räcka för en ökad jordbrukande
* i 2. befolkning, * något, som ej är att befara, då ungdomen reser till städer och industrisamhällen,
endast en av familjen stannar hemma.

1 2 4 6. 4 c) Icke upphört, men varierat under olika år beroende på avverkningens
storlek.

12 3. *12. d) Skulle i vissa fall avkasta mera, * såsom’ vid jordbruk, som ligga nära
kommunikationsled, så att jordbruksalstren lätt kunna avyttras, i motsatt fall

4 icke; torde vara mest ekonomiskt, att vår och höst lämna skogsarbetet så mycket

5 som möjligt, men olyckligt att helt överge detsamma; inkomsterna av skogsarbetet
torde svårligen kunna ersättas med ett intensivare jordbruk.

13. 4 Kroppa. a) Genom körning åt bolaget; de mindre arrendatorerna genom
skogsarbete.

13. b) För närvarande räcka de nog, för framtiden omöjligt att uppge.

c) Ha icke upphört.

d) Skulle icke avkasta mera, utan tvärt om på grund av egendomarnas litenhet.

3 Lungsund. a) Genom skogsdrivningar.

b) Ett varaktigt stöd.

d) Arbete i andras skogar förekommer endast, då jordbruket icke har något
behov av dragare, i allmänhet vintertiden.

12. 2. i Ölme. a) Genom skogsarbete, snickeri- och byggnadsarbete, även genom
hantverk, fiske samt arbete hos större jordbrukare.

12. b) Jordbruket behöver mera arbetskraft i samma mån, som växtligheten

genom rationell skötsel ökas; även för fiske, hantverk och skogsarbete anses

2 dessa biinkomster nu varaktiga; skulle de enskildas skogar lämna mindre arbete,
torde arbetet på statsskogarna ökas.

l 2. c) Ha icke upphört.

2 d) Endast jordbrukare, som sakna fullt arbete å sina jordbruk, arbeta i

skogarna, deras ekonomi tål ej vid större förbättringar av jordbruket till höga
arbetspriser; i några få fall vore arbetet vid eget jordbruk bättre.

12. *i Varnum. a) Genom körning och huggning i skogen, * även av fiske, hantverk
och genom arbete hos andra, större jordbrukare.

b) Räcka till för en ökad jordbruksbefolkning på grund av otillräcklig tillgång
på arbetskraft vid jordbruket.

c) Ha icke upphört.

12. 2 d) Skogsarbetet verkställes om vintern, då intet kan göras åt jordbruket,
* l * varför det torde kunna försvaras; i övrigt är arbete med eget jordbruk att
föredraga.

l Visnum. a) Somliga mindre jordbrukare arbeta vissa tider vid någon närbelägen
fabrik eller större herrgård, en del mindre och medelstora egendomsägare
köra på vintrarna i andras skogar.

b) Torde förbli varaktiga, men ej tillräckliga för en ökad jordbruksbefolkning.

c) Ha upphört.

d) För medelstora egendomsägare skulle förtjänsten bliva större.

i Visnums-Kil. Huvudsakligen genom skogsarbete.

Frågan 29, huvudinnehåll: a) möjligheten för jordbrukare att erhålla biinkomster; b) äro

dessa varaktigt stöd för jordbruket i framtiden; räcka de för ökad befolkning?

c) Om inkomster av skogsarbete upphört genom överavverkning etc.; d) om det

arbete, som nedlägges på dylika biförtjänster, skulle avkasta mera å jordbruket.

FRÅGAN 2 9. SOCKENOMBUD.

427

Rudskoga. Ingå biinkomster för jordbrukarna, vilka med glans leva på sitt i 2.
lantbruk.

Nysund. a) Genom arbete vid industriella anläggningar, genom körning 12. 1
och skogsavverkning, * genom arbete vid större gårdar samt genom hantverk, såsom *2
skomakeri och snickeri.

b) Inkomsten genom arbete vid industriella verk kan bliva mera varaktig, 1
genom skogsavverkningar av tillfällig natur.

d) Skogskörning sker vanligen vintertid, utan åsidosättande av jordbrukets
skötsel.

Södra Råda. a) Genom fiske, slöjd, husbygge och byggnadssnickring, 123.
murning in. m.

b) Varaktigt stöd för framtiden, ej tillräckliga för ökad befolkning.

c) Biinkomst av skogsavverkning ytterst ringa, överavverkning kan ej förekomma.

d) Så ringa skogsarbete kan ej inverka i något hänseende.

Vase. a) Körslor i skogarna vintertiden, något slöjd och fiske, skjutsning, 12. 1. 2
tillfälligt arbete hos andra, ävensom biskötsel.

b) Bestående, men knappast tillräckliga för en ökad befolkning; hjälp hos
andra jordägare behöves så gott som alltid.

c) I någon man.

d) Skulle icke avkasta mera, då man under vintern ändock hinner utföra
behövliga arbeten.

Alster, a) Genom skogshygge och skogskörslor vintertiden, under sommaren 1 2 3. 2
genom diverse arbeten.

b) Ej att påräkna såsom varaktiga.

c) Inom närmaste trakt har skogskörning genom ortsbefolkningen nästan
upphört.

d) Egendomarna lida i allmänhet ej därav, enär vinterarbetena hemma kunna 3
utföras av hemmavarande hustrur och barn; nedlades samma arbete på jord- 2
bruket, som nu på skogskörning, skulle det förra lämna en ökad avkastning, som
överstege den nuvarande biinkomsten.

Ostra Fågelvik, a) Genom hantverk, hjälp vid större jordbruk, dikning, 12.
skogsarbete, fiske, delvis genom arbete vid industrien.

b) Torde räcka för framtiden, även om den jordbrukande befolkningen ökas; 2

vid jordbruket skulle sysselsättning finnas för tredubbla antalet. 1

c) Ha icke upphört; skogsarbete är, när det förekommer, av så kort var- 1 2. 3
aktighet, att det icke inverkar något på inkomsten.

d) Ingen ökad avkastning genom jordbruket, timmerkömlng räcker endast 23.

kort tid; avpassas icke tiden efter jordbrukets behov, utan ett omättligt begär 2
efter förtjänst på skogskörslor finnes, kan jordbruket i många fall få sitta emellan;
ökad avkastning genom jordbruket. 1

Störa Kil. a) Genom arbete vid sågverk m. m.; vintertiden skogskörslor; 1. 134.
om sommaren vissa tider arbete vid industriella företag. 3 4.

b) Beror på de industriella företagens utveckling. 1

c) Skogsavverkningarna nu mindre än förr.

d) Skulle icke avkasta mera, då skogskörningen bedrives vintertiden, då
intet egentligt jordbruksarbete förekommer.

428

FRÅGAN 2 9. SOCKENOMBUD.

12 3. 4 Frykerud. a) Genom tillgänglig arbetsförtjänst; skogskörslor om vintern,
jordbrukskörslor åt sådana småbrukare, som ej ha dragare; dessa småbrukare
åter göra dagsverken på större gårdar eller söka arbete på annan ort, då hustru
och barn få sköta hemmet under mannens frånvaro; hemslöjd för avsalu idkas
föga; bärplockning en avsevärd biinkomst, småbrukare finnas, som 1913 plockat
lingon för över 100 kr.

l 2 3. 4 b) Beroende av konjunkturerna; inkomsten av bärplockning kunde ökas, om
förbud stadgades att plocka å annans mark; nu börjas plockningen, innan bären
äro mogna, yrkesplockare springa om varandra, nedtrampa och förstöra, under
det markägaren, småbonden, måste syssla med rågsådd och havreskörd, eller
också måste han försumma detta, om han också endast vill skaffa sig bär till
hushållet.

l 2 3. 4 c) Skogsarbete i ringa mån; inkomsten därav har minskats.

1 2 3 4. 4 d) Ökad avkastning genom jordbruket, även om penningarna icke komma

så snart.

i Övre Ullerud. a) Genom skogskörslor åt bolagen och arbete vid närliggande
fabriker.

b) Torde för framtiden vara säkra för den befolkning, som finnes, men ej
för större, utan att förtjänsterna komma att ytterligare nedpressas.

c) Ha icke upphört.

d) Skulle icke avkasta mera.

5 Ransäter. a) Jordbrukarna ansågo sig förr nödsakade att genom skogs och

andra körslor skaffa de behövliga inkomsterna; åtskilliga finnas ännu, som

på detta sätt söka biförtjänster, och för en del kunna de vara nödvändiga, flera
ha dock avstått från dessa biförtjänster och använda sin tid uteslutande på huvud12
4. näringen; jordbrukare, som ha häst, skaffa sig i regel biinkomst genom skogs l.

4 körslor på vintern, som alltid finnas att erhålla, även företaga dessa sommar 1

körning åt mindre icke hästägande jordbrukare; innehavare av jordlägenhet skaffar
sig inkomst genom skogsarbete och genom arbete vid industri.

15. i b) Skogsinkomster komma nog att fortfarande stå till buds, ehuru icke i
4 den omfattning som förr; de äro ett gott stöd för jordbruket, men i viss mån har

2 det börjat tendera till minskning; de äro ej varaktiga och växla mycket redan nu.

c) Ha ej upphört, men minskats.

5. 2 d) Troligtvis skulle detta i de flesta fall bli följden; det är förmånligare
att ha flera kor och färre dragare eller högst så många, som ha sysselsättning i
i jordbruket; det arbete och de utgifter, som nedläggas på skogsarbete med dragare
4 i andras skogar, skulle ej avkasta mera, om det nedlades på jordbruket; något
väsentligt jordbruksarbete kan ej bedrivas under den tid skogskörsloma förrättas;
det anses som en stor förlust, om man ej får någon körförtjänst under
vintern.

14. Nedre Ullerud. a) Genom körförtjänst och dagsverksgång hos andra.

b) Knappast ett varaktigt stöd.

c) Icke upphört.

d) Knappast méra med nuvarande låga pris på jordbruksprodukter.

Frågan 29, huvudinnehåll: a) möjligheten för jordbrukare att erhålla biinkomster; b) äro

dessa varaktigt stöd för jordbruket i framtiden; räcka de för ökad befolkning?

c) Om inkomster av skogsarbete upphört genom överavverkning etc. ; d) om det

arbete, som nedlägges på dylika biförtjänster, skulle avkasta mera å jordbruket.

FRÅGAN 29. SOCKENOMBUD.

42''J

Grava, a) Genom arbete i skog, vid sågverk samt andra industriella an- i
läggningar; * någon gång körning för bolagen. Inga biförtjänster, då bönderna *3. 2
äro fullt upptagna sommar och vinter.

b) Icke att påräkna. i

c) Ha upphört.

d) Skulle avkasta mera, där egendomarna icke äro för små; skötseln av 13. x. 3
jorden får sitta emellan, vilket för övrigt alltid blir regel, så fort egendomsinnehavaren
lägger an på att skaffa sig biinkomster.

Hammarö. a) Genom fiske, sågverksarbete, körslor o. d. 12 3. i.

b) Varaktiga; fisket något sämre än förr. 3. 2

c) Skogsarbetet obetydligt. l 2.

d) Biförtjänster nödvändiga; egendomarna små, taga ingen skada därav. l. 3. i 3.

Nor. a) Genom skogskörslor. i

b) Intet varaktigt stöd.

c) Ha upphört.

d) Skulle icke avkasta mera, då skogskörslorna och jordbruksarbetet i regel
ske under olika tider av året.

Segerstad, a) Biinkomster kunna ej erhållas. Genom arbete hos större 12. 3
jordägare, vintertiden genom skogsarbete.

b) Torde räcka till även för en ökad jordbrukande befolkning.

c) Vid mera betydande avverkningar har arbetskraft måst tagas från andra orter.

d) I allmänhet nedläggas så val vinter- som sommararbetet vid eget jordbruk.

Grums, a) Genom skogsarbete under vintern. i

b) Varaktiga.

c) Inkomster av skogsarbete ha upphört.

d) Skulle icke avkasta mera.

Borgvik. a) Genom körslor. 124.

b) Tillräckliga för den befolkning, som nu finnes.

c) Ha icke upphört.

d) Ingen större avkastning genom jordbruket.

Ed. a) Tillfälligtvis någon förtjänst med skogsarbete, mest utom socknen; 2 3.
genom arbete vid inom socknen förekommande fabriker. 1

b) Ingå vidare biinkomster att räkna med vare sig för nuvarande eller 2 3.
ökad befolkning; tillfälligt arbete kan dock erhållas vid fabrik, åtminstone så 12 3. 1
länge driften varar.

c) Ha förminskats; inkomsten av skogsarbetet ringa i jämförelse med annan 2 3. 1
arbetsförtjänst vid fabrikerna.

d) Skogskörslor vintertiden inverka icke menligt på jordbruket; i vissa fall 1. 2 3.
skulle nog arbetet mera löna sig, om det nedlades på jordbruket.

Gillberga. a) Vanligen genom skogskörslor under vintern. 2 4.

b) Att påräkna som varaktiga, då en förståndigare avverkning börjat iakttagas. 2 4. 2

c) Ha icke upphört. 4

d) Större avkastning genom jordbruket. Så skulle icke vara fallet. 2. 4

Långserud. a) Vintertiden mest genom timmerhuggning, skogskörslor — 1. 12.
för statens och bolags räkning; flottning; i någon mån ävensom genom avverkning 2. 1. 2
av egen skog; sommartid köras förädlade trävaror. 1 2.

c) Ha icke upphört. 1

430

FRÅGAN 2 9. SOCKENOMBUD.

d) Skulle avkasta mera * på “bygden‘% där det är mera öppen jord och
bättre sådan.

Stavnäs. a) Genom skogsarbete, huvudsakligast på bolagets skogar, även
å andra platser; lastning av virke under sommaren.

b) Varaktiga; räcka ej för ökad befolkning.

c) För 10 å 12 år sedan överavverkades en del bolagsskogar, varigenom
skogsdriften betydligt minskades under följande år.

d) Knappast ökad avkastning genom jordbruket; skogsarbetet utföres under
den årstid, då intet arbete på jorden kan företagas.

Högerud. a) Genom skogskörslor, skogsarbete, * annat tillfälligt arbete.

b) Genom skogens skövling ej att påräkna för framtiden i så stor utsträckning;
som hittills.

c) Ha upphört; så är icke fallet.

d) I vissa fall större avkastning genom jordbruk; icke större avkastning, då
arbetet i skogarna i regel icke .pågår så länge under vintern, att jordbruket
därav’ kan lida något men.

G lava. a) Genom arbete åt bolagen, såsom timmer- och glaskörning, tillfälligt
arbete vid sågar i orten o. s. v.; huvudsakligast genom skogsarbete;
vinterkörslor.

b) Varaktiga, tillräckliga även för ökad befolkning; så långt det är möjligt
att bedöma framtiden, torde de räcka till; rätt mycket beror det på konjunkturerna,
men någon synlig fara föreligger icke.

c) Icke upphört; förr har i socknen varit mycket främmande skogsarbetare;
skogarnas överavverkning medför alltid men för befolkningen, även om en riklig
förtjänst för tillfället föreligger.

d) Så torde bliva fallet; får man tro t. ex. P. I. Rösiös och Nils Larssons
i Dala beräkningar, skulle det vara så, bland bönderna själva äro meningarna,
delade; att dessa tro så mycket på körförtjänster åt bolagen, beror dock uppenbarligen
på gammal fördom; de, som i stället arbeta på egen jord, stå sig bäst
och äro minst beroende; arbetet förrättas huvudsakligast vintertid, kan därför
ej sägas inverka menligt på jordbruket, emedan under denna tid icke något vidare
är att göra å ortens huvudsakligen små jordbruk.

Värmskog. a) Genom skogskörslor, annat skogsarbete samt flottningsarbete.

b) Torde alltid komma att finnas, men torde minskas till följd av överavverkning
och ej räcka till för en ökad befolkning.

d) Troligen ökad avkastning genom jordbruk.

Svanskog. Skogsarbete bedrives vintertid.

Millesvik. a) Då skogsavverkning sker, biinkomst genom körning; de,
som bo vid Vänerns stränder, genom fiske.

b) Icke varaktiga.

d) Väsentligt större avkastning genom jordbruket.

Eskilsäter. a) Genom arbete hos andra jordägare, yrkesarbete, fiske och sjöfart.

b) Anses varaktiga; tillräckliga för en ökad jordbruksbefolkning.

d) Skogsarbete sommartid mindre lönande än jordbrukets skötsel.

Frågan 29, huvudinnehåll: a) möjligheten för jordbrukare att erhålla biinkomster; b) äro

dessa varaktigt stöd för jordbruket i framtiden; räcka de för ökad befolkning?

c) Om inkomster av skogsarbete upphört genom överavverkning etc.; d) om det

arbete, som nedlägges på dylika biförtjänster, skulle avkasta mera å jordbruket.

FRÅGAN 2 9. SOCKENOMBUD.

431

Botilsäter. a) Genom arbete med huggning, körning och lastning av virke, l s.

* genom arbete vid de större jordbruken; skogsarbetet utföres dock till största *1
delen av den lösa befolkningen, sjömän, vilka under vintern ligga hemma; den
jordbrukande befolkningen här på orten är icke absolut beroende av biinkomster
för sitt uppehälle.

b) Aro icke av den art eller omfattning, att de kunna anses utgöra något
stöd för jordbruket; en ökning av den jordbrukande befolkningen är icke beroende
utav dem.

c) Ha icke upphört.

d) Befolkningen drager icke ut till avlägsna trakter för att utföra skogs- 13.
arbete, utan mottages dylikt såsom biförtjänst, då det skall utföras i närheten,

på årstider, då jordbruksarbetet icke lägger hinder därför.

By. a) Genom skogskörslor * under vintern; fabriksarbete; arbete på annat 2 3. *2. 3. t
håll, då under tiden jorden skötes av hustrun och barnen.

b) Icke varaktiga; de flesta tillfälliga, upphöra några, kunna andra upp- 2 4. 3
komma i stället; de stora och medelstora jordbrukarna kunna sysselsätta mycket
mera arbetskraft, än som f. n. finnes att tillgå.

c) Ha icke upphört. 4

d) Större; åtminstone lika stor avkastning. Icke större under nuvarande 2. 3. 4
förhållanden, så länge rikliga tillfällen till god arbetsförtjänst finnas; på grund 3

av skuldsättningen ofta nödvändigt att genom extra förtjänster skaffa kontanter.

Bro. a) Genom skogsarbete om vintern, jordbruks- och byggnadsarbete om 2

sommaren; genom arbete i städer, vid bruk och större gårdar. l

b) Aro att påräkna även för framtiden; en eventuellt ökad jordbruksbefolkning i 2. 2
bör ha sitt fulla uppehälle av egen jord och skog, om icke de redan förut låga
arbetslönerna skola ytterligare nedpressas.

c) Ha icke upphört. i 2.

d) Ingen större avkastning genom jordbruket; det ansträngande vinterarbetet l 2. 2
i skogarna tillgripes sällan i annat fall än vid oundvikliga penningebehov, kan
därför svårligen utbytas mot vinterarbete vid jordbruket, även om detta i en
framtid kunde betala sig.

Södra Ny. Möjligen smärre biinkomster; genom arbete i skog och mark, i. 2.
körning och huggning vintertiden.

Huggenäs. Några väsentliga biinkomster har jordbrukaren icke; en och l
annan kan nog under vintern, då tillfälle till skogskörslor i närheten förefinnes,
förskaffa sig någon extra förtjänst; ett par mindre hemmansägare, som bo nära
Säffle köping, arbeta vid därvarande trämassefabrik.

Kila. a) Småbönder i allmänhet hänvisade till biförtjänster såsom skogs- 12 3.
körslor * antingen i hemtrakten eller på andra orter; somliga köra pappersmassa *2. a
från Kohlsäters fabrik till Säffle järnvägsstation, vilket vintertid torde inbringa
socknen c:a 2 000—3 000 kr.; andra biförtjänster erhållas genom uppköp och 2
försäljning av kreatur, hemslaktning och avyttring av kött.

b) Ej med säkerhet att varaktigt påräkna; körförtjänsterna minskas i samma l. 3
mån, som skogarna försvinna; inkomsterna av kreaturshandel, slakt etc. äro att 2
anse som mera tillfälliga och komma nog att avtaga i samma män, som en tilltänkt
sammanslutning mellan jordbrukarna kommer till stånd.

c) Ännu icke.

d) Ingen större avkastning.

1 3-

432

FRÅGAN 29. SOCKENOMBUD.

i Tveta. a) I allmänhet genom skogskörsel-, vilket också en tid lönat sig

mycket bra.

b) Torde icke vara att påräkna såsom varaktig inkomst, då saluskogen av
den myckna avverkningen måste minskas.

d) Beträffande inkomsten av skogsarbete med dragare i andras skogar äro
särskilt småbönder så beroende därav, att de måste hava dessa inkomster för
det dagliga uppehället, vadan ekonomien icke torde bli bättre, om detta arbete
nedlades på jordbruket.

s Sillerud. a) Genom huggning i skogarna om vintern; för dem, som hava

mindre jordbruk att sköta, är dessutom virkesflottning en vanlig inkomstkälla
om sommaren.

c) Ha icke upphört.

d) Skulle avkasta mera, dock torde det därvid mycket bero på jordens

14 5. kvalitet; skulle den jordbrukande befolkningen ökas, torde vara säkert, att den

genom arbete skulle kunna få jorden att giva mera; så länge jordbruket icke
kan betala så höga arbetslöner som industrien, är det icke skäligt eller ekonomiskt
att försumma tillfällen till biinkomster.

2 3. 2 Holmedal. a) Hästägare genom skogskörslor vintertid, andra körslor under

2 3. 3 sommaren; andra genom virkeshuggning under vintern, vartill kommer arbete

*2 i Norge för dem, som sakna arbete i skogen, * jordbruksarbete sommartiden.

1 2. b) Troligen.

i. 2 c) Ha upphört; en stor del skogsarbetare skaffa sig årligen arbete med
virkeshuggning och körslor i andra mera skogrika socknar.

1 d) När jorden är så styckad som här, svårt att avstå från arbetsförtjänsterna,
och torde jorden icke kunna avvinnas mera, så mycket mer som någon avsättning

2 3. av jordbruksalster ej kan ske i brist på kommunikationer. Mycket skulle kunna

2 göras för jordbrukets höjande i socknen, särskilt å boställsegendomen och
arrendejorden.

12 3. 2 Västra Fågelvik, a) Genom skogs- och flottningsarbete, på sommaren
arbete i Norge.

b) Ovisst.

3 c) År för år mindre.

2 d) Skogsarbete med dragare utföres i allmänhet på vintern och torde ej

3 skada jordbruket; på någorlunda stora gårdar bättre behållning genom jordbruk.

1 2 3 4 5. Töcksmark. a) Genom körslor och arbete i skogarna vintertiden, flottnings 3

5. 4 arbete vår och sommar, genom arbete vid industrien; nuvarande befolkning

medhinner utan främmande biträde skogs- och flottningsarbetena.

12. b) I någon mån beroende av konjunkturerna, dock ett varaktigt stöd för

det mindre jordbruket i framtiden; för en ökad jordbrukande befolkning knappast
tillräckliga.

3 4 5. c) Icke hittills.

1 2 3 5. 1 2. d) Ingen ökad avkastning, då intet väsentligt arbete kan nedläggas på

böndernas små egendomar vintertiden; i flottningsarbetet om sommaren deltaga

4 i regel endast personer utan full sysselsättning å egen jord; skulle med ökat
arbete avkasta betydligt mera, men biförtjänster äro behövliga.

Frågan 29, huvudinnehåll: a) möjligheten för jordbrukare att erhålla biinkomster; b) äro

dessa varaktigt stöd för jordbruket i framtiden; räcka de för ökad. befolkning?

c) Om inkomster av skogsarbete upphört genom överavverkning etc.; d) om det

arbete, som nedlägges på dylika biförtjänster, skulle avkasta mera å jordbruket.

FRÅGAN 29. SOCKENOMBUD.

4.) 3

Öster vallskog. a) Huvudsakligen genom skogsarbete och flottning av virke, i 2 b.

b) I någon mån att påräkna för framtiden, men ej ens nu tillräckliga.

c) Ha icke upphört.

d) Ingen ökad avkastning av jordbruket därigenom, då arbetet i skogarna
bedrives endast vintertiden.

Karlanda. a) Genom skogsavverkning under vintern, flottningsarbete sommar- i 2 b 4. i 2 4.
tiden, även jordbruksarbete åt andra jordbrukare. ! 2.

b) Ett varaktigt stöd för jordbruket; böra räcka till även för en ökad be- 1 2 b 4. 12.
folkning, under förutsättning av tidsenliga kommunikationer och intensivare jord- 1

bruk; räcka icke för eu ökad jordbrukande befolkning, då redan nu en del, b 4. 4
särskilt vintertid, måste söka sig biförtjänster utom socknen.

c) Ha icke upphört. 1 2 b 4.

d) Skogsarbetet hindrar i allmänhet icke drivandet av rationellt jordbruk,
då det i allmänhet bedrives på sådan årstid, då jordbruksarbete är så gott som
omöjligt.

Blomskog, a) Genom skogsarbete vintertid, delvis å andra orter i Sverige 12 b 4. 2 3.
eller Norge; timmerflottning samt dagsverken hos andra på sommaren, ävensom 12 8. 2 b.
något hantverk.

b) Varaktiga, föga beroende av konjunkturerna; tillräckliga för en i någon 14. 1
män ökad befolkning; icke fallet, så länge kommunikationerna äro så klena, att 2 3.
ej jordbruksprodukterna kunna avyttras; befolkningen måste söka sig arbete å
andra orter redan nu, fastän det är så ont om arbetskrafter, att ett större antal
skulle kunna få arbete.

c) Ha icke minskats; skogsarbetet dåligt avlönat. 1 4. b

d) Ingen ökad avkastning, då jordbruksarbetet ligger nere den tid skogs- 1234.
arbetet och flottningen pågå; biförtjänster sommartid ha nog inverkan på jord- 23.
bruket; arrendatorerna söka förtjänst året om, men de kunna icke betraktas som 4
jordbrukare.

Silbodal. a) Genom huggning och körning i skogen på vintern, flottning 12 b. 23.
på försommaren, genom dagsverken vid de större egendomarna under sommaren. 3

b) Anses varaktiga, men ej tillräckliga för en större befolkning.

c) Ingen överavverkning. 2 3.

d) Med verkligt intresse nedlagt arbete å eget jordbruk kan löna sin man 2
lika bra som skogsarbete; så torde icke vara fallet, då intet jordbruksarbete b
bedrives på vintern; en del folk äro vana vid skogsarbete och sakna, då sådant 2
arbete pågår, lust för annat, vartill bidrager, att lönen genast erhålles, ävensom
att arbetsförtjänsten i skogarna i så fall stannar inom orten.

Skillingmark. a) De, som hålla häst, vintertiden genom att köra timmer, 12.
plank och kol; andra genom timmerhuggning, på våren timmerflottning jämte 1
annat skogsarbete.

b) Arbetsförtjänsten någorlunda jämn. 4 2.

c) Ha upphört; ingen avverkning av småskog. 2. 1

d) Ingen ökad avkastning genom jordbruket, ingen kan existera blott på 2
jordbruk.

Järnskog, a) Genom skogsarbete vintertid; många köra fabriksprodukter 1 2 3 4. 4
från Koppom till Åmot, men torde förtjänsten härutav ungefär gå upp mot förlusten
av spillningen.

b) Varaktiga. 123 4

c) Ha icke upphört; överavverkning icke numera, väl för c:a 15 ä 30 år sedan. 1 2 3. 4
Jordundersökningens betänkanden. III.

434

FRÅGAN 29. SOCKENOMBUD.

12B. d) Icke till men för jordbruket; för ägare av mindre hemmanslotter biin4
komster nödvändiga; arbete på jordbruket är det mest lönande, men den tid torde
vara långt avlägsen, då bonden kommit därhän, att han om sommaren på lediga
stunder tar upp torvströ och kör hem det om vintern eller går på gödselhögen
och packar till gödseln, utan han låter den hellre ligga upp efter väggen.

■ 1 2 3 4. 2 Köld. a) Genom skogskörslor om vintern, flottning om våren.

2. 13 4. b) Ha förefunnits i många år; varaktigheten oviss.

1 2 3 4. 1 3 4. c) Inkomster ha hittills icke saknats; mycket ringa överavverkning före kommer.

i 2 3 4. * 2 d) Ingen större avkastning genom jordbruket, * åtminstone icke för dem, som.
köra bara på vintern.

12 3. 2. 2 4. 3 Eda. a) Genom skogskörslor, timmerhuggning, flottningsarbete, arbete vid
industrien.

12 3. *2 b) För nuvarande, icke för en väsentligt ökad, befolkning, * så vida icke jordbrukarens
son och dotter förgäta sina fäders yrke och få leda vid verksamheten
4 i det gamla enkla hemmet; icke varaktiga.

1 2 3 4. c) Ingen överavverkning.

3 4. 2 d) Icke större avkastning, då arbetet utföres på vintern; intet arbete betalar

sig så bra, som det, som nedlägges på jorden; biförtjänster måste dock anlitas,

där icke kapital, saluskog eller andra extra inkomster finnas.

1 2 36. *1 Arvika landskommun, a) Genom skogskörslor, *i mindre omfattning, blott
2 c. 3. i 2. inom socknen; arbete i skogarna vintertid, vid flottning och industri, med hantverk,

2. l även andra, tillfälliga arbetsförtjänster förekomma; många hemmansägare äro på
samma gång snickare, smeder, skräddare, lerkärlsmakare, och stå sig alla bra.

12. 6. 3 6. b) Ett varaktigt stöd; beroende av konjunkturerna; torde icke räcka till

för en ökad jordbrukande befolkning.

3 6. 2 c) Ha upphört; så är icke fallet.

3 6. 2 d) Skulle avkasta mera; skulle icke vara fallet, då detta arbete merendels

förekommer å sådan årstid, då jordbruksarbete icke kan förrättas.

i 2. 2 Ny. a) Genom skogskörslor vintertiden, genom arbete vid industriella verk
och jordbruksarbete hos andra.

2. i b) Torde så få anses, då brist råder på arbetskraft; mer eller mindre körslor
att tillgå varje vinter.

c) Överavverkning förekommer icke.

12. d) Då skogsarbete med dragare huvudsakligast förekommer på vintern, är

det till gagn jämväl för jordbruket.

12. 2 Älgå. a) Genom skogskörslor och annat skogsarbete, arbete vid industrien,

1 på senare tid bärplockning.

b) Räcker för den nuvarande befolkningen.

2. i c) Skogen avverkas sparsamt; arbete finnes flera år framåt.

2 d) Icke större avkastning genom jordbruk.

1 4 5 6. *4 5. Gunnarskog. a) Genom skogskörslor * i hembygden, annorstädes i Sverige
l eller Norge; jordbruksarbete, flottnings- och byggnadsarbete, hantverk.

Frågan 29, huvudinnehåll: a) möjligheten för jordbrukare att erhålla biinkomster; b) äro

dessa varaktigt stöd för jordbruket i framtiden; räcka de för ökad befolkning?

c) Om inkomster av skogsarbete upphört genom överavverkning etc.; d) om det.

arbete, som nedlägges på dylika biförtjänster, skulle avkasta mera å jordbruket.

FRÅGAN 29. SOCKENOMBUD.

1 2 3 4. 1 2.

3 4. 1 3 4.

3 4.

13 4.

435

b) Andra än av skogsarbetet varaktiga; tillfälle till skogsarbete, dock bero- i. i 5 6.
ende på om överavverkning kommer att äga rum eller icke.

c) lfa minskats, * så väl för de jordbrukare, som ha hästar, som framför allt 4 5. *5
för de övriga; inkomsten kommer ovillkorligen att minskas i framtiden, då åter- 4
växten icke kan jämnställas med avverkningen.

d) Ökad avkastning genom jordbruk, *i längden; stora torvmossar, lämpliga i 5 6. *«. 5
för odling, andra mossar, som hålla bränntorv och torvströ, finnas och kunde

med fördel arbete nedläggas på dem; ingen ökad avkastning genom jordbruket 4
för småbönderna, då intet arbete behöver nedläggas på jorden, den tid de göra
skogsarbeten.

Bogen, a) Genom skogsarbete, körning och huggning om vintern samt
flottning om våren och sommaren.

b) Ett varaktigt stöd; tillräckligt för en ökad jordbruksbefolkning.

c) Ha icke upphört.

d) Skulle icke avkasta mera.

Brunskog. Tillgång till mycket goda arbetsförtjänster finnes; efterfrågan
på exempelvis timmermän, murare, grundläggare, målare större än tillgången;
full tillgång på arbete även under mindre goda år; för virkesdrivningar är tillgången
på körare god, men svårighet att erhålla timmerhuggare yppar sig stundom.

a) Genom skogsarbete på vintern, tillfällig förtjänst på sommaren.

b) Skogsarbete varaktig inkomstkälla i all framtid.

c) Ha icke upphört.

d) Icke ökad avkastning genom jordbruk.

Mangslcog. a) Genom skogsarbete, körförtjänster, bärplockning o. d.

b) Under förutsättning endast av bättre hushållning med skogen från bolagens
sida, i annat fall tar arbetet å bolagens skogar snart slut; bönderna utföra sitt
skogsarbete själva.

c) Så har varit fallet.

Skulle icke avkasta mera; dylikt arbete förekommer i så ringa grad, att
jordbruket ej lider därav, * och i allmänhet på sådan årstid, då föga eller intet
kan göras på jordbruket.

Boda. a) Genom skogsarbete under vintern, genom flottningsarbete och
jordbruksarbete å större och medelstora jordbruk på sommaren; genom byggnadsarbete
och möbelsnickeri.

b) Varaktiga; i samma mån som skogsarbetet avtager, tilltager jordbruksarbetet
genom högre jordkultur.

c) Förekommer icke.

d) Nedlades samma omsorg på jordbrukets förbättring, skulle detta giva en
ökad avkastning motsvarande dessa biinkomster; då skogsarbetet i regel pågår
huvudsakligast vintertid, torde någon nämnvärd förlust för jordbruket ej härigenom
vara att befara.

Sunne. a) Genom skogsarbete * i hemtrakten eller ock å långt avlägsna
orter under vintern, timmerflottning på försommaren och tillfälligt arbete vid
industrien.

b) Ärligen återkommande; efterfrågan på arbete för närvarande ganska stor.

c) Ha upphört.

d) Skulle icke avkasta mera; då jordbruksarbetet om vintern är ringa, fördelaktigt
för mindre jordbrukare att på några veckor förtjäna till skatter och
andra absolut nödvändiga utgifter.

1 2.

4. 1. 2
1 2 3 4.

3 4.

1 2 3 4.

1 2 3 4. 34.
*1

12 4.

2 4. 4

2 4.

12345. *1234.
5

12 3 4. 5

1 2 3 4. 5

436

FRÅGAN 29- SOCKENOMBUD.

12. Östra Emtervik. a) Befolkningen i allmänhet skickliga timmermän och
snickare; de, som ej äro hindrade av sitt jordbruk på våren, resa till andra orter
och hava i allmänhet god förtjänst och hemkomma ej förrän till jul, då det finnes
tillfälle till arbetsförtjänst i skogarna; de, som ej resa bort på arbete, ha fullt
upp med sådant i hemtrakten, där stor brist råder på så väl kvinnliga som manliga
3 arbetskrafter; timmerkörning vintertiden på andra orter, men då folket där lärt
köra timmer, torde dessa biförtjänster utom socknen upphöra,
i 2. b) Varaktiga.

c) Ha icke upphört.

1 d) Ingen ökad avkastning, då jordbruksarbetet om vintern lämnar tid över till

2 körförtjänster i skogarna; ej osannolikt, att om arbetet nedlades på jordbruket,
det i framtiden skulle ge lika god avkastning.

12. Västra Emtervik. a) Genom skogskörslor på andra trakter vintertiden,
2 genom timmerhuggning samt smides- och träslöjd.

1 b) I allmänhet varaktiga.

c) Ha upphört.

12 3. Gräsmark, a) Genom timmerkörning och timmerhuggning om vintern, timmerflottning
om våren och annat, tillfälligt arbete såsom byggnadsverksamhet m. m.
om sommaren.

i 2. 3 b) Kunna genom ett väl skött skogsbruk ökas; knappast tillräckliga för en
ökad jordbrukande befolkning,
l 2. c) Ha icke upphört.

d) Ingen större avkastning genom jordbruket, ty skogsarbetet förekommer

2 endast om vintern, då detta ligger nere; om sommaren skulle det icke kunna
ske utan men för jordbruket.

1 2 3 4. i Lysvik. a) Genom skogskörslor och skogsarbete vintertiden, virkesflottning,
sågverksarbete; de äro från ungdomen vana vid sådant arbete och besitta en
otrolig förmåga att spåra upp tillfällen till förtjänster.

3 4. b) Icke av mera varaktig natur, räcka ej till för en ökad jordbrukande be 3

tolkning; beror på, om skogstillgången bibehålies, så att överavverkning icke
i sker; ingen kan svara för att vad, som nu finnes, framdeles kommer att finnas;

*3 ofta går det så, att då ett brister, kommer ett annat i stället; * då skogsarbete
här ej finnes i tillräcklig mängd, är man hänvisad till angränsande mera skogrika
socknar.

12. i c) Inkomsten har avtagit; skogsarbetet lämnar icke nu sådana förtjänster,

som för c:a 30 år sedan, då häst och karl kunde ha 1 100 å 1 200 kr. netto

3 pr vinter, fortfarande förtjänas dock alltid något. Ha icke avtagit.

1 2 3 4 5 6. Fryksände. a) Genom skogsarbete.

1-6. *12346. b) Varaktiga, * om skogen icke utsättes för överavverkning; ej tillräckliga
för en ökad jordbrukande befolkning.

1 2 3 4 5 6. c) Ha icke upphört.

1 2 3 4 6. d) Skulle avkasta mera.

1 234. 123.12. Östmark, a) Genom arbete i skogarna, timmerhuggning och körning, flottning,

*1. 3 * skogsdikning; arbete erhålles dels i kringliggande trakt, dels i Norrland, dels
ibland i Norge.

Frågan 29, huvudinnehåll: a) möjligheten för jordbrukare att erhålla biinkomster; b) äro

dessa varaktigt stöd för jordbruket i framtiden; räcka de för ökad befolkning?

c) Om inkomster av skogsarbete upphört genom överavverkning etc.; d) om det

arbete, som nedlägges på dylika biförtjänster skulle avkasta mera å jordbruket.

FRÅGAN 2 9. SOCKENOMBUD.

437

b) Dessa inkomster torde få anses som ganska konstanta, åtminstone tills 14.
vidare, ^ och därför som ett varaktigt stöd för jordbruket även i framtiden, ehuru *i
troligen i minskat omfång; äro icke varaktiga, ibland kan det vara gott om arbete 3
åt körare och.huggare, ibland är sådant omöjligt att få; förminskas så småningom, 2

i den mån skogarna uthuggas; torde ej räcka till för en avsevärt ökad jordbruks- l 4.
befolkning.

c) Sådan erfarenhet har ej vunnits. i s.

d) Större jordägare ha fördel av att stanna hemma och arbeta på hemmets i
och jordens skötande; en jordbrukare, som har så pass stor egendom som 5 ä 3
10 har åker och 12 å 15 har skog, skulle vara bäst betjänt med att stanna hemma;
jordbruket inom socknen har sin huvudsakliga betydelse däri, att det lämnar i
föda åt det egna folket, dock på långt när ej tillräckligt till brödföda; biförtjänster
äro alldeles nödvändiga med liten jord och skog; den mestadels magra
jorden skulle ej, hur väl den än brukades, kunna ersätta dessa; de komma därjämte
delvis jordbruket till godo, i det de göra det möjligt för jordbrukaren att
inköpa utsäde, gödsel och redskap.

Lekvattnet, a) Genom skogsarbete om vintern, timmerflottning sommartid; 1-9. 124689.
genom skogssådd, skogsdikning, byggnadsarbeten. 2. 2 6. i 4 9.

b) Varaktigt stöd; tillräckliga för tredubbel befolkning; utdikning av mossar 3 6. 6. 6
och sänka marker torde räcka en lång tid framåt; förtjänsten i skogen kan snart 1 246 9.
taga slut, om ej en damm sättes för skogsskövlingen; skogskörslor vintertid ett 3 8.
lotteri, enär om mycken snö faller redan tidigt på hösten, om mossar och sankmarker
icke hinna frysa till, arbetet försvåras och förtjänsten blir ringa; den, 8

som säljer “massaved“, får ofta vänta länge, innan han får likvid därför; missnöjet
mot bolagen häröver är ofta stort bland folk; så går det även för timmerkörare,
vilka ofta ha trängande behov av penningar, då de ha att löna huggarna
av sin körackordsförtjänst.

c) Ha icke upphört, men befaras framdeles upphöra; överavverkning torde 1-69. 12459. 7
ofta ske.

d) Skulle icke avkasta mera, då ej mycket är att göra på jordbruket vinter- 124679. 1249
tid; för mycket arbete i skogen är till skada för jordbruket, men att en tid av 6

vintern under bästa föret köra timmer skadar icke; småbrukare och arrendatorer 3
måste söka biförtjänster, då det är så gott som omöjligt att leva uteslutande på
jordbruket.

Vitsand. a) Genom skogskörslor, skogsarbete och timmerflottning. 2 3.

b) Icke varaktiga; sköttes skogen bättre, skulle arbete finnas för en större 3. 2
befolkning.

c) Där skogen kalhuggits, kan den helt naturligt under en längre följd av 3
år ej lämna någon inkomst; i andra trakter har skogsarbetet ökats och flera 2
tillfällen till inkomst yppats.

d) Ingen större avkastning genom jordbruk, * åtminstone icke alltid; vissa tider 2 3. *3
på vintern lämnar skogsarbete större direkt inkomst; de hästar, som måste under- 3
hållas för jordbruket, komma alltid att användas; händer ofta, att nödiga hemarbeten
med jordbruket försummas.

Norra Ny. a) Genom timmerkörning om vintrarna. 2

b) Varaktiga.

c) Ha icke upphört.

Nyskoga. a) Genom skogsarbete. 3

b) Mycket beroende av konjunkturerna, i all synnerhet som skogarna redan
på vissa håll äro hårt tagna.

438

FRÅGAN 29. SOCKENOMBUD.

c) Ha upphört.

d) Skulle icke avkasta mera, då jordbruket är av sådan natur, att biinkomster
måste finnas, om man skall kunna klara sig.

3 4 5. Dalby, a) Genom skogsarbete.

3 5. 3. 4 b) Att påräkna som varaktiga, om skogen skötes rationellt; så är icke fallet.

3 4 5. 4 c) Ha icke upphört, men minskats.

3 5. 4 d) Icke större avkastning genom jordbruket. Skulle vara fallet.

2 4 5 6. Södra Finnskoga. a) Genom skogsarbete, såsom timmerhuggning, körning,
6 flottning m. m.; medelinkomst pr dag för timmerhuggare 5 kr., för timmerhuggare
med häst 10 kr.

2 5. 4 6. b) Fullständigt beroende på konjunkturerna; med nuvarande awerknings 6.

4 system ej varaktiga, torde endast räcka ungefär fem år till; om avverkningen i tid

inskränkes, anses de kunna räcka t. o. m. för en ökad jordbrukande befolkning.

2 5 6. 6 c) Hava icke minskats, anses komma att göra det ganska snart till följd av
överavverkning; skogarna kunde med en förståndig skötsel lämna arbetsförtjänst
åt ett mångdubbelt större antal.

2 5. 4 d) Icke ökad avkastning genom jordbruket; skulle avkasta nästan lika mycket

om omtanke nedlades.

15. Norra Finnskoga. a) Genom arbete i skogarna med dikning, skogssådd,
timmerhuggning och timmerkörning.

b) Icke varaktiga, skogstillgången med varje år mindre,
i. 5 d) Bättre resultat för framtiden genom arbete på jorden; med ordinär hushållning
skulle en säker och stadigvarande biinkomst bredvid jordbruket varit
att påräkna, även för en ökad jordbrukande befolkning, men nu avverkas i så
vidsträckt omfattning, att sockenbefolkningen ej orkar med hälften; folk från
andra håll strömma hit och fråntaga ortsbefolkningen det, som i framtiden skulle
givit dem deras livsuppehälle.

3 5 7. Ekshärad, a) Genom skogskörslor under vintrarna.

b) Mycket förknippade med konjunkturerna samt beroende av väderleksförhållanden
; vid allt för litet eller allt för mycket snö — små, även om högkonjunktur
råder.

3 5. c) Totalt upphört strax efter år med överavverkning.

d) Jordbruket kan under inga omständigheter ersätta vintermånadernas biförtjänster,
vilka äro nödvändiga för de jordbrukare, som sakna egen skog.

13. Gustav Adolf, a) De flesta inom församlingen hava biförtjänster av skogsarbete,
en del hela året, de, som hava dragare, vintertiden,
i. 2 b) Varaktiga; skogsarbetet kommer att årligen minskas, ty skogen kan ej
hålla stånd mot den nuvarande driften,
i 3. c) Förekommer icke.

d) Vinterkörslorna hämma ej jordbruket något nämnvärt, ty under vintern
kan intet jordbruksarbete utföras.

1 23 4 5 6. 2 Norra Båda. a) Genom skogskörslor vintertid, huvudsakligen åt Uddeholmsl
bolaget; genom arbete för industrien; då bolagets egna arrendatorer i första
hand tillgodoses med körförtjänster, får den enskilde ägaren stundom söka arbetsförtjänst
på annan ort.

Frågan 29, huvudinnehåll: a) möjligheten för jordbrukare att erhålla biinkomster; b) äro

dessa varaktigt stöd för jordbruket i framtiden; räcka de för ökad befolkning?

c) Om inkomster av skogsarbete upphört genom överavverkning etc.; d) om det

arbete, som nedlägges på dylika biförtjänster, skulle avkasta mera å jordbruket.

FRÅGAN 29.

BOLAG.

4 HD

b) Inga varaktiga inkomstkällor; oj tillräckliga för en ökad befolkning; äro a 4 5 o. 2 4 o. s
konjunkturerna goda, räcka inkomsterna för en ökad jordbruksbefolkning.

c) Ha icke upphört. 2 5.

d) Med hänsyn till de långa vintrarna, äro skogskörslorna mer ekonomiska, s. 4 5 o.

men sådana sommartid äro till skada för jordbruket; ökad avkastning genom 5. a a.

jordbruksarbete i de flesta fall, * om icke i början, så med tiden. *2

Sunnemo. a) Genom skogskörslor vintertid, kolning m. m. i 2 a 4. a 4.

b) Anses tvivelaktigt. i 2 a 4.

c) Inkomster ha icke upphört.

d) Beror på om förtjänsten är god, ty i så fall kan biförtjänsten vara både i 2.
nödvändig och bättre lönande; i vissa fall större avkastning genom jordbruket, sm.

Nyed. a) Genom skogsarbete, särskilt skogskörslor, genom något yrke, i. 2 4. 2
dagsverken åt grannarna eller tillfälligt arbete vid närbeläget bruk, *i någon mån *4
byggnadssnickeri.

b) Kunna påräknas som varaktiga. i 2 4.

c) Ha icke upphört. i 4.

d) Ökad avkastning genom jordbruket; visserligen kan på jorden nedläggas i 2. 2
mera omtanke och arbete, men för en jordbrukare, som har en eller två hästar,

är det klokare att under en del av vintern använda dessa till körslor i skogen.

Älvsbacka, a) Genom skogsarbete, huggning och körning om vintern för 1 2 3 4 5.
bolaget.

b) I någon mån ett varaktigt stöd; så är icke fallet; torde icke räcka till 3 5. 4. 4 5
för en ökad jordbruksbefolkning.

c) Ha icke upphört. 3 5.

d) Skulle avkasta mera, ofta försummas vinterarbete för egendomens behov 3 5. 5
för körslor i bolagets tjänst; skulle icke avkasta mera, genom biinkomsterna få 2 4.
småbrukarna förmåga att bättre sköta sitt jordbruk.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Framför allt skogsarbete, såsom huggning, körning,
kolning, flottning, men även säsongarbete vid industrien.

b) Varaktiga; tillräckliga även för en ökad jordbrukande befolkning.

c) Icke upphört.

d) Skulle icke avkasta mera; under den tid, då dylika körslor förrättas, kan
nyttigt arbete sällan nedläggas å eget jordbruk.

A. b. Mölnbacka-Trysil a) I närheten av industrien äro utvägarna många
till biinkomster, så t. ex. skötas i allmänhet de yttre arbetena, såsom byggnader
och reparationer, virkesupptagning och alla transporter, med tillhjälp av kringboende
mindre jordbrukare och lägenhetsinnehavare; i övrigt torde befolkningen
vara hänvisad till skogskömingar och flottningar samt skogsarbeten, bland dessa
senare äro de mera framträdande huggningar, kolning och kulturarbeten.

c) För att en överavverkning skall hava menliga följder för befolkningens biinkomster,
måste den ske i stör skala; att överavverkning sker på ett enstaka
hemman, inskränker sig således till lokala förhållanden.

Billeruds ni. fl. a. b. a) Genom skogsarbete av alla slag, under vintern
skogsdrivning med därtill hörande arbeten, under våren flottnings- och skogskulturarbeten,
under sommaren diverse diknings- och andra skogsvårdsarbeten.

440

FRÅGAN 2 9. BOLAG.

b) Varaktiga, om de skogsägande bolagens existens icke undergräves genom
förbud att förvärva fastigheter i rimlig proportion till den förädling, som de bedriva;
i så fall torde skogsarbetena kunna räcka till även för en ökad jordbruksbefolkning.

c) Har förekommit i enstaka fall, där större enskilda egendomar vid försäljningar
eller eljest berövats sin skogstil Igång.

d) Nej, under vintermånaderna äro jordbrukarna obundna av sina jordbruk
och kunna utan skada för desamma icke bättre använda sina dragare än genom
körningar i skogarna; skogsarbetet under sommarmånaderna kan utan olägenhet
anpassas efter jordbrukets behov av arbetskraft; vid skogssådd och flottningar
under våren kan mången gång svårighet att anskaffa erforderligt manskap uppstå,
beroende på jordbrukets vid denna tid brådskande arbeten; vid sådana fall måste
jordbruket lämnas företräde.

Storfors bruks a. b. a) Bolagets arrendatorer hava som stöd för sitt jordbruk
att påräkna arbete för sig, sin familj och sina dragare, dels vid bolagets
uthålligt skötta skogsbruk, dels vid industrien.

b) Dessa inkomster kunna påräknas som fullt varaktiga, till större delen
oberoende av konjunkturerna; för ett rationellt skogsbruks bedrivande å bolagets
marker torde ej någon väsentligare utökning av den fasta jordbrukande arbetarestammen
vara behövlig.

c) Inom bolagets område ha dylika biförtjänster kunnat beredas den jordbrukande
befolkningen i två ä tre århundraden, tack vare industrien och rationell
uthållig skogsvård.

d) Att i vissa fall ett arbete utom jordbruket väl behövt komma jordbruket
till del, och även där kanske lika så väl förräntat sig, får ej bestridas, men å
andra sidan måste i stort sett fasthållas vid, att då jordbrukaren under bolaget
i allmänhet ur jorden får, vad han ur den för sitt uppehälle behöver, frånsett
det, som jorden ej kan frambringa, det är bekvämare för honom att genom extra
förtjänster skaffa sig kontanter till de livsbehov, som jordbruket under inga förhållanden
kan tillfredsställa.

A. b. Edsvalla bruk. a) Genom skogsarbete, flottningsarbete, byggnadsarbete
i flottleder samt husbyggnader.

b) Varaktiga; tillräckliga även för en ökad jordbrukande befolkning.

c) Har icke förekommit.

d) Vid större jordbruk kan det anses, att arbetet å andras skogar lämnar
sämre resultat, än om samma arbete nedlagts på jordbruket; de mindre jordbrukarnas
arbeten i andras skogar avkasta mera, än om de nedlagts å eget
jordbruk.

A. b. Rämen-Liljendahl. a) Genom skogsarbete och arbete vid industriella

verk.

b) Så länge industrien ostörd får arbeta, äro dessa förtjänster goda och
varaktiga samt nästan oberoende av konjunkturerna och skulle även en ökad
befolkning därav finna utkomst.

c) Har icke förekommit.

d) Skulle med säkerhet icke avkasta mera.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. a) Genom vinterförtjänster i skogarna,
där bolagen erbjuda 3—5 kr. dagsförtjänst åt karl och 6—10 kr. åt häst och karl.

Frågan 39, huvudinnehåll: a) möjligheten för jordbrukare att erhålla biinkomster; b) äro

dessa varaktigt stöd för jordbruket i framtiden; räcka de för ökad befolkning?

c) Om inkomster av skogsarbete upphört genom överavverkning etc.; d) om det

arbete, som nedlägges på dylika biförtjänster, skulle avkasta mera å jordbruket.

FRÅGAN 2 9.

BOLAG.

441

b) Varaktiga; tillräckliga även för en ökad jordbrukande befolkning.

c) Totalavverkning skadligast.

d) Måhända till en del, men endast där sådana kommunikationer finnas,
vilka erbjuda jordbruket avsättningsmöjligheter till konsumtionsorter, men icke här.

Förskapa Sulfit a. b. a) I Klarälvsdalen genom skogshygge, timmerkörning,
flottningsarbeten, kolning, vedhuggning och skogsaffärer.

b) Varaktiga; tillräckliga även för en ökad jordbrukande befolkning.

c) Har icke förekommit.

d) Nej, alla skogsarbeten giva för en däri fullt kunnig man vida större
arbetsförtjänst, än om samma arbete nedlades på jordbruk.

Lesjöfors a. b. a) Därigenom att medlemmarna av deras familjer finna
arbete vid de i orten befintliga industribolagen.

b) Om industrien ej genom prohibitiva lagar dömes till undergång, kan dylikt
arbete påräknas för framtiden, dock naturligtvis i begränsad utsträckning.

c) Har icke förekommit.

d) Skulle icke avkasta mera.

Hellefors bruks a. b. a) Bolagets arrendatorer hava beständig tillgång till
arbete i bolagets skogar.

b) Detta skogsarbete är varaktigt och skulle räcka till för en något ökad
befolkning.

c) Har icke förekommit.

d) Ett grundligare arbete vid jordbruket uppvägde givetvis en del av biförtjänsterna,
men då dessa stå till buds till huvudsaklig del om vintern, då
innehavare av så små jordbruk, som här äro före, ej hava nämnvärt arbete för
jorden, kan arbetet för biförtjänsterna ej ens till huvudsaklig del ersättas med
jordbruksarbete.

Gustaf sfors fabrikers a. b. a) Genom skogskörslor eller arbete å skogen
eller flottleder; de flesta äga dock kapital och äro ej i så stort behov av biförtjänster.

b) Med all säkerhet varaktiga och tillräckliga även för en ökad jordbrukande
befolkning; denna kommer antagligen ej att ökas avsevärt; odlingsmarken i
dalgångarna är redan bruten, skogsmarken är för stenig och myrarna för små,
befolkningens överskott går till städerna, industrien eller emigrerar; då den tiden
kommer, att lantmannaprodukterna betalas bättre (V3 liter öl kostar ända till 30
öre, 1 liter mjölk 8 öre), så blir det friskare tag och mera lönande arbete att
vara jordbrukare, då kommer inflyttningen till städerna m. m. att minskas och
denna klass att ökas.

c) Har icke förekommit.

d) Arbetet i skogen göres om vintern, då ingenting kan uträttas vid jordbruket;
skogsarbetet är alltid ett stort plus i inkomsten, utan vilket mången
skulle stå sig slätt; gödselförlusten, motsvarande 10 ä 15 kr., spelar ingen roll
mot en förtjänst av 400 å 600 kr.

Persbergs m. fl. Graf bolag, a) Industrien inom orten jämte bolagens uthålligt
skötta skogsbruk lämna den behövliga och uthålliga biförtjänsten åt de flesta av
traktens jordbrukare; givetvis tillgodoses här först och främst bolagens arrendatorer.

b) I vad mån ett ännu större antal jordbrukare här kan få behövliga biförtjänster
torde i stort hänga på det sätt, på vilket statsmakterna framdeles
komma att främja industriens utveckling.

442

FRÅGAN 29. BOLAG.

c) Ej inom bolagens intressesvär.

d) Möjligen någon gång, men ej i allmänhet.

Kraft- a. b. G ullspång-Munkfors. Biinkomster anskaffas huvudsakligen

genom flera slags hantverk och arbete hos andra.

A. s. Lier, Varald & Bogen, a) Genom arbete i skogen, såsom timmer
huggning, flottning, dikesgrävning m. m.

b) Dessa inkomster äro jämna och säkra, då det icke drives mera, än skogen
år efter år kan giva.

d) Knappast någon kan leva utan biförtjänsten med skogsarbete.

Gravbergskovens a. s. a) Genom skogsarbete, flottningsarbete, husbyggnad
samt byggnadsarbete i flottled.

b) Varaktiga; tillräckliga även för en ökad jordbrukande befolkning.

c) Har icke förekommit.

d) Bästa förtjänsten uppnås genom arbete i skogen.

Katrinefors a. b. a) Vintertiden skogsarbeten, våren flottningsarbeten och
sommartiden div. arbeten, huvudsakligast skogskultur för bolagen.

b) Varaktiga; tillräckliga även med rätt stor ökning av befolkningen, synnerligast
vintertiden.

c) Har icke förekommit.

d) Med de dåliga kommunikationer, som nu finnas, kan i allmänhet ej något
omsorgsfullare arbete med förtjänst nedläggas på jordbruket.

Glafva Glasbruks a. b. a) Genom arbete vid industrien, som är nödvändig
för den mindre jordbrukande befolkningen.

b) Industriarbete finnes alltid god tillgång på.

c) Har icke förekommit.

d) Skulle icke avkasta mera.

A. b. Kroppstadfors bruk. a) Genom skogsarbete.

d) Skulle icke avkasta mera; här förekomma skogskörslor endast vintertiden.

Lundsbergs Fastighets- a. b. Jordbrukare, som icke kunna försörja sig å
sina egendomar, hava vanligtvis sin biinkomst med skogsarbete vid bolagen;
givetvis skulle det i många fall, beroende på avsättningsmöjligheter, löna sig bättre
att bemöda sig om bättre jordkultur och ladugårdsskötsel.

Kohlsäters a. b. a) Timmerhuggning, skogskörning och flottning av virke
och dagsverken vid bruken.

c) Har icke förekommit.

d) . Skulle icke avkasta mera.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. a) Genom körförtjänst och dagsverksgång
hos andra.

b) Knappast varaktiga; torde ej räcka till för ökad befolkning.

c) Har icke förekommit.

d) Skulle icke avkasta mera.

Frågan 29, huvudinnehåll: a) möjligheten för jordbrukare att erhålla biinkomster; b) äro

dessa varaktigt stöd för jordbruket i framtiden; räcka de för ökad befolkning?

c) Om inkomster av skogsarbete upphört genom överavverkning etc.; d) om det

arbete, som nedlägges på dylika biförtjänster, skulle avkasta mera å jordbruket.

FRÅGAN 2 9 ■ STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

443

Holmerudsfors a. b. a) Skogsarbeten, timmer och slipvedshuggning oeh
körning, dels i närliggande skogar, dels i Norge och även i norra trakten av
Värmland (Glava) samt Dalsland.

b) I någon mån avtaga dessa, till en ökad befolkning därför otillräckliga;
endast om en ännu bättre skogsvård genom upprensning av allt avfallsvirke i
bolagsskogar o. d. komme att praktiseras, kunna förtjänsterna tänkas räcka för
närvarande behov.

c) Till någon del möjligen.

d) Icke då arbetet pågår enbart under två ä tre vintermånader, därtill är
en andra faktor mest avgörande: ingen mejerirörelse, dålig mjölkhushållning i
hemmen, därav oekonomisk ladugårdsskötsel; enda hjälpen synes vara: bättre
kommunikationer, så anlagda, att de kunna befordra en livlig ortsindustri, samtidigt
som frakt- och avsättningsförhållandena lättas.

A. b. Sun dsh ags fors bruk. a) Skogsarbete (timmerhuggning samt körning).

b) Icke varaktiga; ej tillräckliga för en ökad jordbrukande befolkning.

c) Har förekommit.

d) Egendomarna äro allt för små att enbart giva tillräckligt stor avkastning
för sina ägares uppehälle.

Backetorps kvarn- och sågverks-a. b. a) Genom skogsarbete med dragare
i andras skogar.

b) Efter den skogshushållning, som nu bedrives och består i att hugga ned
småskogen till massaved och props, så är det troligt, att arbetsförtjänsten i skogarna
i en framtid bliver mindre.

c) Har icke förekommit.

d) Medelstora och större egendomar skulle i allmänhet ekonomiskt avkasta
mera, om arbetet med omtanke nedlades på jordbruket.

Fåens Sjösänkning sbolag. De, som ej reda sig på sitt jordbruk, söka sig
inkomst på annat sätt genom arbete med körning, och en del, som ej ha krafter
och vilja nog, måste sälja sina gårdar; i många fall har det hänt, att anhöriga
varit i Amerika och skaffat ett litet kapital samt sedan köpt i fädernebygden.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström, c) Skogsskötsel kräver oupphörligen ökade
kulturarbeten, som erfordra ökade arbetskrafter.

d) Om arbetet nedlades på jordbruket och skogen i brist på körkrafter finge,
som i Norrland, ruttna ned utan att kunna tillgodogöras, vore väl knappast
nationalekonomiskt.

Visnums-Kils m. ft. socknar: Fiugo Ber ger. a) Genom arbete i industrien
och skogarna.

b) Dessa biinkomster äro nog att påräkna i framtiden, men äro underkastade
konkurrens och torde därför ej vara tillräckliga för en ökad jordbruksbefolkning.

c) Arbete finnes även efter överavverkning i skogarna, såsom med gallring,
kultivering, dikning m. m.

d) Arbete med dragare åt industrien och i skogarna har för småbrukaren
varit ett medel att förbättra sitt jordbruk och i synnerhet byggnaderna.

444

FRÅGAN 29. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

Nor: Olof Andersson, a) Olika på olika platser; en del bo så, att de kunna
skaffa sig tillfällig sysselsättning vid industriell anläggning, andra arbeta tillfälligt
hos större jordbrukare, andra återigen skaffa sig skogsarbete, några kunna vara
slöjdkunniga, så att de därmed göra det tillskott, som behöves för att reda sig;
utvägar finnas, blott arbetsvilja finnes, men den saknas hos icke så få.

b) Arbete tryter aldrig för en duglig jordbrukare, utan endast för dem, som
stryka omkring och icke vilja göra någonting.

c) Ha icke upphört, men de, som vilja ha skogsarbete, måste begiva sig dit,
där skogen finns.

d) En större jordbrukare, som har fullt upp att göra hemma med hästar och
föl hela året om, gör klokast i att stanna hemma, en mindre bör vintertid söka
sig körförtjänster i skogen eller annorstädes.

Svanskog: John Bryntesson. a) Genom skogsarbete och skogskörslor.

b) Varaktig inkomst delvis inom kommunen, men räcker ej till för ökad
jordbrukande befolkning.

c) Har förekommit.

d) Skulle icke avkasta mera.

Bro: H. v. Axelson, c) Ha icke upphört.

d) Större avkastning genom jordbruk.

Bro: F. M. Mohn. a) Den jordbrukande befolkningen har tillräcklig sysselsättning
med sitt eget jordbruk, andra arbeten utföras av en del, både gifta och
ogifta, personer, som sysselsätta sig med skogsarbete, arbete i mossar för torvströberedning
och byggnadsarbete.

c) Ingen överavverkning, länets skogsstyrelse övervakar att ej detta får ske.

Silhodal: Olof Danielsson, a) Genom vinterförtjänster i skogarna.

c) Har icke förekommit.

d) Skulle icke avkasta mera.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. a) Genom skogsarbete, huggning och körning
av timmer och pappersved under vintern och flottningsarbete på sommaren.

b) Torde minskas i en framtid, enär avverkningarna hittills bedrivits i större
grad än tillväxten.

c) Har icke upphört.

d) Icke ökad avkastning genom jordbruk.

Norra Ny: Olof Sonesson. a) Genom skogsarbete.

b) Torde icke vara varaktiga och icke tillräckliga för en ökad befolkning.

c) Ha icke ännu upphört.

d) Olika.

Dalby: Per Persson, a) Goda förtjänster ha funnits och finnas på grund av
stora skogsavverkningar, som årligen försiggå.

b) Om inkomsterna komma att räcka i all framtid, torde vara ovisst.

Ekshärad: Daniel Jonasson, a) Genom skogskörslor.

b) Varaktiga, dock beroende av konjunkturerna; räcka ej för ökad befolkning.

c) Ej ännu.

d) Skulle icke avkasta mera.

Frågan 29, huvudinnehåll: a) möjligheten för jordbrukare att erhålla biinkomster; b) äro

dessa varaktigt stöd för jordbruket i framtiden; räcka de för ökad befolkning?

c) Om inkomster av skogsarbete upphört genom överavverkning etc.; d) om det

arbete, som nedlägges på dylika biförtjänster, skulle avkasta mera å jordbruket.

FRÅGAN 29. HUSH.-SÄLLSKAPETS UNDERLYDANDE TJÄNSTEMÄN.

445

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Genom skogskörsel-.

b) Varaktiga, men om allt för många skulle trängas om arbetet, bleve körlönerna
nedsatta till ett minimum, de äro redan nog låga nu.

c) Ha icke upphört; på andra platser, där skogsarbete ej längre står att
erhålla, skaffar man sig ökade inkomster genom ett mera intensivt jordbruk och
en bättre ladugårdsskötsel.

d) Bäst om litet körförtjänst kan erhållas, de långa vintrarna räcka även till
för nödvändiga körslor till jordbruket.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad, a) Genom tillfälliga skogskörslor,
virkeslastningar och andra arbeten, som dock i ringa grad förekomma.

b) Icke varaktiga; otillräckliga för en ökad jordbrukande befolkning.

c) Har icke förekommit.

d) Skulle icke avkasta mera.

t. f. Kronofogden i Frgksdals fögderi, a) Genom timmerkörning om vintern,
en stor inkomstkälla för småbrukarna i orten.

b) Varaktiga; tillräckliga även för en ökad jordbrukande befolkning.

c) Har icke förekommit.

d) Dylikt arbete har i en del fall visat sig inverka menligt på jordbrukets
skötsel.

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Ordf. i premier ing snämnden för mindre jordbruk, a) Genom skogsarbete
såsom körslor, huggning och delvis kolning.

b) Varaktiga.

c) I allmänhet icke, absolut ej vid bra ordnade bolag.

d) Skogsarbete och körslor vintertiden hindra nog icke ett gott bruk av
jorden.

Frågan 30.

a) Har möjligheten för småbönder och deras vederlikar att existera på jord bruket

förminskats genom skatter och onera eller andra omständigheter
och vilka? Har genom ökad beskattning framkallats ökad misshushållning
med skogen?

b) Förekommer, att en småbonde eller annan småbrukare genom särskild fallenhet

och omtanke skapat sig ur jorden rikligare avkastning och bärgning än i
genomsnitt under liknande förhållanden är i orten vanligt och anses kunna
äga rum?

Sockenombud.

Nordmark. r) a) Skatterna tyckas vilja tilltaga i hög grad; komma de att
ytterligare ökas, torde självägama avflytta.

Bämen. a) Har icke förminskats.

b) Förekommer i enstaka fall.

Brattfors. a) Delvis.

b) Förekommer i något enstaka fall.

Gåsborn. a) Icke förminskats; skatterna ha icke ökats på senare tiden.
Ökad misshushållning har icke framkallats genom ökad beskattning, snarare genom
den allt mer stegrade benägenheten för lyx och överflöd.

b) Både bland självägande och torpare, mest bland de förra; alla försöka
få mesta möjliga avkastning. Förekommer icke.

Kroppa. a) Icke förminskats.

b) I enstaka fall.

Ölme. a) Skatterna ha på senare åren tenderat att sjunka; förminskade
existensmöjligheter torde snarare hava sin grund i för hög skuldsättning vid
jordens förvärvande och i för dyr husbyggnad, något, som också förorsakat misshushållning.

b) I få fall, som genom sitt exempel verka gott.

Varnum. a) Har icke minskats.

b) Undantagsvis.

1) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

l-RÅGAN 30. SOCKENOMBUD.

447

Visnum. a) Icke förminskats. i

b) Mönstergillt skötta småbruk förekomma, men torde knappast lämna rikligare
avkastning än vanligt.

Visnums-Kil. a) Har icke minskats. 12.

Rudskoga. a) Icke förminskats. 123.

b) Förekommer, * i enstaka fall. *3

Nysund. a) Icke förminskats; ingen ökad misshushållning. 12. 1

b) Förekommer. 1 2.

Södra Råda. a) Har icke minskats. Ingen ökad misshushållning. 123.

b) I ett fåtal fall.

Vase. a) Icke förminskats. Ingen ökad misshushållning; * för skatternas 2. *1
betalande måste skogen ofta tillgripas.

b) Förekommer icke. 2

Alster, a) Genom skatterna har ej möjligheten att existera förminskats, 12-ej heller ha de framkallat misshushållning med skogen; skatterna i socknen äro 3
mycket höga, ända till 10 å 11 kr. pr bevillningskrona, beroende därpå, att
nästan alla fyrkar äro jordbruksfyrkar, ingen industri finnes och föga kapital;
en skötsam jordbrukare, som med sin familj sköter egendomen och ej behöver
dyrt lejda arbetare, reder sig dock gott, i synnerhet om hans egendom ligger
nära stationen eller Karlstad, där han med fördel kan avyttra egendomens produkter.

b) Några sådana fall förekomma. 1 2.

Ostra Fågelvik, a) Har icke minskats; skatterna för jordbrukare ganska 12. 3
lindriga.

b) Icke sällan; vanliga hemmansägare ha, om anspråken på livet varit ringa, 1. 2
skapat sig rätt god förmögenhet å jordbruket, sedan barnen blivit vuxna och
hjälpt till med arbetet.

Stora Kil. a) Icke förminskats. Ingen ökad misshushållning. 13 4. 1

b) Förekommer. 134.

Frykerud. a) Skatterna mycket betungande för jordbruket, ha möjligen 12 3.
åstadkommit misshushållning med skogen; där behov av kapital finnes, tages skogen 4
i anspråk. Jämte dyrare levnadsomkostnader, allt för dyra maskiner och redskap
förminska de existensmöjligheterna; efter nuvarande taxering och skatteberäkning
få de små vanligen vidkännas större skatt pr har än de större; vad redskap
beträffar, så måste en småbrukare ha exempelvis en slåttermaskin, en räfsa, ett
tröskverk, en separator m. m.; den, som har något större jordbruk, behöver ej
mer; de dyrare ar b e ts om k 0 s t n ad 0 ma drabba ju även de större.

b) I några fall. 1 2 3 4.

Övre Ullerud. a) Icke förminskats. Ingen ökad misshushållning. 15. 1

b) Förekommer ofta. Förekommer icke. 5. 1

Ransäter. a) Nej; svårigheten för småbönder att existera på jordbruket 15. 2
har flera orsaker än skatterna, dessa trycka i viss mån, men särskilt levnadsomkostnaderna
ha oerhört stigit på alla håll; de indirekta skatterna, tullarna, äro orsa- 4
kerna till den allmänna dyrtiden och göra det ganska svårt för småbonden att
hålla sin existens uppe, vadan i de flesta fall den befintliga skogen måste anlitas
till det yttersta; de direkta skatterna däremot förminska icke möjligheten för
småbönderna och deras vederlikar att existera på jordbruket.

448

FRÅGAN 30. SOCKENOMBUD.

i 2 5. 4. 2 b) Förekommer; icke i någon nämnvärd grad; särskild sparsamhet och omtanke
kan i hög grad verka så, att den ena småbonden kan komma i väsentligt
bättre ställning än den andra.

14. Nedre Ullerud. a) Icke förminskats. Ingen ökad misshushållning.

b) Förekommer icke.

1 Karlstads landskommun, a) Skatterna ha icke ökats, utan snarare minskats
under senare år.

13. 3 Grava, a) Icke förminskats; vore det fallet, skulle inga arrendatorer eller

2 torpare kunna existera; skatterna ökas i oroväckande grad, i synnerhet de kom 3

munala; jordbrukarna slippa dock i jämförelse med industriarbetarna lindrigt
undan, ehuru det många gånger även för en småbrukare kan vara svårt att komma
ut med skatten; omlägges den kommunala beskattningen att utgå efter samma
grunder som inkomst- och förmögenhetsskatten, bli de större jordbrukarna så
gott som skattefria och småbönder och industriarbetare få bära hela skattebördan.

12 3. Hammare), a) Ingen särskild klagan försports; folket reder sig i allmänhet

3 bra. Ingen misshushållning med skogen.

12. b) Några enstaka mindre jordbrukare ha erhållit pris för jordförbättringar.

l 2. i Nor. a) Icke förminskats, då deras skatter i regel äro ganska små i jäm 2

förelse med lönetagarnas. Ingen ökad misshushållning.

1 2. b) Förekommer.

12 3. Segerstad, a) Förekommer icke.

3 b) Någon s. k. mönstergård finnes icke, men några småbrukare försörja nu
med större lätthet tvenne kor, än för tio år sedan en ko, till följd av att de
lärt sig använda gödning och grönfoderträda i stället för ren träda.

13. Grums, a) Icke förminskats.

l. 3 b) Förekommer i något fall; förekommer icke.

12 4. Borgvik. a) Har icke förminskats.

4. i 2. b) Förekommer i en del fall; förekommer icke.

12 3. Ed. a) Skatter och onera ha icke orsakat någon jordbrukares obestånd;

*2 3. vad som förnämligast inverkar på deras existens, är den långa värnplikten, * som

befordrar emigrationen och jämte fabrikerna, vilka lämna högre lön och längre

l fritid, minskar tillgången på arbetskraft; genom de höga levnads- och arbetskostnaderna
minskas existensmöjligheterna.

2 3. b) Ja, där uppväxande barn stannat hemma och hjälpt till med arbetet;

1 genom fallenhet och omtanke bli bärgning och avkastning rikligare, småbruk ha
dock icke så stor avkastningsförmåga; bättre att söka arbete vid industrien, där
en god arbetare kan förtjäna mellan 4 ä 5 kr. om dagen året om.

2 Gillberga. a) Skatterna inverka obetydligt; den vanligaste anledningen till
att inkomsterna överstiga utgifterna är misshushållning eller stor skuldsättning.

b) I enstaka fall.

2 Långserud. a) Knappast.

b) Förekommer allt mer; ett exempel härå må anföras. I socknens västra del
finnes en nu 86-årig hemmansägare, som för c:a 45 år sedan ärvde en liten

Frågan 30, huvudinnehåll: a) om möjligheten för småbönder etc. att existera på jordbruket

förminskats genom skatter m. m.; om av ökad beskattning följt ökad misshushållning

med skogen; b) om småbonde genom särskild fallenhet och omtanke skapat sig ur

jorden rikligare bärgning.

FRÅGAN 30. SOCKKNOMBUD.

44!)

jordbrukslott, hult och hållet utan hus; stuga och ladugård byggdes, den senare
av tvenne gamla skjul, som fallit på hans lott; åker fanns inte mycket och det
lilla, som fanns, var grund och mager sandjord, men det fanns odlingsmark av
samma beskaffenhet; under årens lopp har han ungefär tredubblat åkerarealen,
som nu utgör 3 har; tusentals meter täckdiken ha fordrats för att få den vattensjuka
marken torrlagd, men sten till täckdiken har icke fattats; husen ha förbättrats,
åkerjorden är delail i sex skiften, där intet enda öppet dike inkräktar
på utrymmet, i början räckte inte avkastningen för en ko, nu födas fyra jämte
ungdjur; jordbruket är nu också flera gånger premierat. Under mödor och tryckt
av skulder har den trägne odlaren år för år lagt stycke för stycke under plogen,
men skuldfri och trygg går lian nu och ses, trots sina 86 år, allt jämt med spett
och spade lägga torva till torva; massor av sten vittna om hans möda; fryntlig,
glad och avhållen av alla går han nu i livets afton, lugn i medvetandet av att
ha fyllt sin plikt, stolt i känslan av att stå såsom ett föredöme.

Stavnäs. a) Icke i någon nämnvärd grad; någon minskning, enär allt, som 3. a
skall köpas, är dyrt; hittills ha ökade avsättnings- och inkomstmöjligheter upp- i
vägt den ökade beskattningen, men allt som svårigheterna att vid jordbruket
behålla tjänare och de egna barnen mer och mer ökas, bli skattebördorna allt
tyngre att bära.

b) I några enstaka fall; dylika småbrukare ha dock haft ett mindre rörelse- i 3. 3
kapital att tillgå under tiden de uppdrivit jordbruket. Förekommer icke. 2

Högerud. a) Den ökade beskattningen — * taxeringen av skogen på rot, vilken i 3. *i
bringar egendomarna i ett högt tax.v. — har bidragit till överavverkning och
misshushållning med skogen; man gör sig kvitt skogen för att slippa skatta för 2
den. Inkomstskatten för avverkad skog orättvis, om t. ex. en person köper i
en egendom för 15 000 kr., säljer all sin skog till ett pris av 5 000 kr. för att
•erlägga en del av köpeskillingen, så måste han ovillkorligen erlägga inkomstskatt,
fastän det endast är kapitalet, som är flyttat i annan hand. Kommunalskatten 3
har varit tryckande, de senare åren omkring 8 kr. pr bevillningskrona, men
icke torde skatteförhållandena inverkat på existensmöjligheterna.

b) Förekommer icke. 2 3.

Glava. a) Icke förminskats; kommunalskatten f. n. 7.40 pr bevillningskrona 3 4 5. 3
och kommer nog att gå ned till ungefär 5, vilket väl i vår tid knappast kan
anses högt. Misshushållning med skogen på nämnda grund har icke förekommit. 4

b) Förekommer; en mönstersmåbrukare t. ex. finnes, som visat vad jorden 3 4 5. 3
kan ge, om den skötes väl.

Värmskog. a) Icke minskats i nämnvärd mån, ehuru kommunal utskylderna 3
aro mycket höga — för 1912 kr. 12.55 pr 100 kr. ber. inkomst,
b) I några, ej många, fall.

Svanskog. a) Skatterna för jordbruket äro mycket höga, varför skogen rätt l 2.
hårt får anlitas för dessa utgifters bestridande.

Millesvik. a) Har minskats; så är icke fallet. Ingen ökad misshushållning. 2. i. 2
b) Förekommer icke. Förekommer.

Eskilsäter. a) Har icke minskats,
b) I några fall.

Olserud. a) Har icke minskats,
b) Förekommer icke.

Jordundersökningens betänkanden. III.

450

FRÅGAN 30. SOCKENOMBUD.

l. 3. i Botilsäter. a) Icke minskats, åtminstone icke nämnvärt; genom det nya.
skattesystemet hava deras skatter väsentligen minskats,
b) Förekommer särskilt i ett fall.

2 4. By. a) Har icke minskats; största svårigheten för höga skuldräntor, bristen
på duglig och villig arbetskraft,
b) Ett och annat fall.

12. * 2 Bro. a) Har icke minskats, utan tillväxt, * dock ej i samma grad som för

1 övriga klasser; har betydligt ökats för dem, som själva förfoga över tillräcklig
arbetskraft; ofta hör man, att skogen försäljes för att minska egendomens tax.v.;

2 för att betala ökade direkta och indirekta skatter och för att kunna tillfredsställa
nutidens fordringar på bättre levnadsvillkor har skogskapitalet väl hårt anlitats.

b) Förekommer i åtskilliga fall, något verkligt mönsterjordbruk finnes dock
knappast.

2 Södra Ny. a) Har icke förminskats, folket står sig i allmänhet bättre

än förr.

i Huggenäs. a) Skatterna ha alls icke förminskat existensmöjligheten, bön derna

äro mestadels välbärgade,
b) Förekommer.

1 Kila. a) Skatterna stiga i oroväckande grad; kommunalskatterna, f. n.
höga, komma att ytterligare stegras med c:a 30 %, vadan det behöves att få någon

2 inkomst av skogen; möjligheten att existera på mindre jordbruk har avtagit,

3 vilket ofta föranleder ombyte av verksamhet; skatterna äro betungande och
många äro de, som därför sälja sin jord och köpa sig stadsfastigheter; då avverkas
också den skog, som finnes, antingen av säljaren eller ock av en skogsspekulant,
som köper egendomen.

i b) Förekommer icke.

1 Tveta. a) Icke förminskats genom skatter Och onera, vilka på senare tider
betydligt förminskats.

b) Förekommer någon gång.

14 5. Sillerud. b) Förekommer.

12. i Holmedal. a) Har icke minskats, beskattningen drabbar minst småbonden

3 sedan skatten ökats, ha bönderna bättre sparat sin skog.

12 3. 3 b) Förekommer; många genom fallenhet och omtanke välbärgade och skuldfria,
ha t. o. m. bortlånta penningar.

13. Västra Fågelvik, a) Har icke minskats genom skatter, utan genom höga
levnadskostnader och relativt höga jordpris, mest beroende på skogens värde 2

stegring; vid köp nästan alltid kapitaltillgången så knapp, att all säljbar skog
måste tagas; när skogsmarkens värde utgör en stor del av egendomens, och
jordbrukets avkastning måste förränta även skogsmarkens värde, blir detta ofta
för tungt; vägskatten odräglig, ehuru skatten utgår in natura.

3. i b) Ansatser till bättre skötsel av en och annan, utan nämnvärt resultat; ofta
förekommer, att en småbonde genom flit och omtanke avsätter något kapital för
framtiden, då hans granne, som arbetar lika hårt, sätter sig i skuld.

Frågan 30, huvudinnehåll: a) om möjligheten för småbönder etc. att existera på jordbruket

förminskats genom skatter m. m.; om av ökad beskattning följt ökad misshushållning

med skogen; b) om småbonde genom särskild fallenhet och omtanke skapat sig ur jorden

rikligare bärgning.

FRÅGAN 30. SOCKENOMRUU. 454

Töcksmark. a) Försvårats, icke, genom ökado skatter och onora, utan fast- i 2.
niora på grund av högre levnadsvanor och brist på klok sparsamhet; existens- 4
möjligheterna för jordbrukare torde ha blivit större.

b) En och annan gång. }

Östervallskog. a) Har icke minskats. Ingen ökad misshushållning i •>■

b) Förekommer icke.

Karlanda. a) Icke , nämnvärd grad. Ingen ökad misshushållning med skogen 12a s
lör småbönder och ägare av jordbrukslägenheter, vilkas inkomster blott räcka .
till för det nödvändigaste, verka skatterna, särskilt tullskatterna, mycket betungande;
många, som icke hava andra kontanta inkomster av sina egendomar
an de, som fås genom försäljning av skog, måste använda en betydande del därav
t‘ betalande av skatter, vilka sålunda i någon mån bidraga till hårdare skogsavverkning.

b) I några fall; några mindre jordbrukare erhållit premier för väl skötta 1 2 3 4. 2
jordbruk.

Blomskog. a) Småbruken tåla icke utgifter mer än till eu viss grad, vad 1
däröver ar måste skogen umgälla; de mycket ökade skatterna, särskilt de indirekta,
och de fördyrade levnadsomkostnaderna drabba alltså skogen; i många
fall skulle denna kunna besparas genom den öppna jordens bättre bearbetande.

Ingen misshushållning men den mogna skogen har redan gått; skatten har ej 2 3. 4
inverkat, ej heller andra förhållanden; den ökade skogsbeskattningen förorsakade
under övergången något högre avverkning i en del fall; enligt de nya skogs- 1
lagarna är skogen oskäligt högt beskattad i jämförelse med kapitalet,

b) I flera fall.

Trankil, a) På små egendomar torde skogen bli hårt anlitad till skatter 1
m. m.

Sidodal a) Har minskats genom högre levnadsvanor; den ökade taxeringen 123.
av vaxande skog framkallar misshushållning med densamma. Har icke förorsakat 2
misshushållning.

b) Förekommer; ett småbruk, beläget
Förekommer icke.

obygden, belönat med l:a pris. 3. 2

Skillingmark. a) Har icke minskats; de ständigt stigande skatterna, särskilt 2 1
de kommunala, tynga på jordbruket,

b) I sällsynta fall.

Järnskog, a) Har icke förminskats, * skatterna äro låga. Ingen misshushåll- i 2 3 4 *4

tung.

b) En och annan gång; allmänt välstånd rådande, fattigdom i vanlig mening 1234
finnes icke; på ålderdomshemmet finnes ej mer än 8 eller !) av kommunens
3 000 innebyggare.

Kola. a) Har icke förminskats, *på grund av höga priser på skogen, med 1234 *2
undantag för dem, som hava mindre skog och mera jord.

b) Förekommer i enstaka fall. , ,

1 o 4.

Eda. a) Har icke minskats. ''

b) Förekommer; flera småbruk prisbelönta. 24 2’3

Arvika landskommun, a) Har icke förminskats; hittills ha hemmansägarna 123 1
så gott som mangrant utan knot erlagt sina skatter vid uppbördsstämma^ förhoppning
finnes dessutom, att kommunalskatten skall bli lägre, då inom kort alla

452

FRÅGAN 30. SOCKENOMBUD.

skolhus bli färdiga, dessutom utgöra bolagen för sina fabriker och deras personal
« en betydande del av kommunalskatten. Har i vissa fall förminskats,
i B. 6.2 b) Förekommer, i sällsynta fall; en och annan föregår med gott exempel och
skall väl så småningom få de andra med sig.
i. 2 Ny. a) Icke förminskats; skatterna ha på senare åren småningom minskats,
i 2. 2 men vällevnaden däremot ökats. Ingen misshushållning med skogen, \ ilket icke
de små skogsarealerna tillåta.

1 b) Många ha skaffat sig god bärgning genom jordbruks- och annat arbete.

2 Förekommer icke.

i * t Åtgå. a) Har icke minskats, * ehuru alla skatter, särskilt de kommunala,
2 under senare åren ökats betydligt; har förminskats genom skatter och ett dyrbart
levnadssätt; förr kunde bönderna åstadkomma en del saker, som nu köpas,
b) Förekommer icke.

12 5. 5 Gunnarslcog. a) Försvåras genom ökade skatter, genom li\ smedelstullai,
i 2. i ävensom genom de höga arbetslönerna, genom bolagens praxis att yrka nedsättning

4 å sina tax.v., så fort de avverkat det huvudsakligaste av skogen; vid sista tax.
höjdes socknens tax.v. med 20 %, med undantag av Jösseforsbolagots, som
slapp undan med 15 %, vilket synes märkvärdigt, då hela församlingen från
början taxerats efter samma grunder.

i 4. 5 b) I en del fall; torde icke förekomma.

i s 4. Boc/en. a) Icke minskats,

i b) Förekommer icke.

5 Brunskog. Skogsbeskattningsfrågan är ju av så pass invecklad natur, att
den kunde kräva sitt särskilda kapitel; utan vidare torde kunna påstås, att,
som denna beskattning nu är ordnad, den direkt inbjuder till skogsskövillig; ett
exakt fall härifrån socknen bör såsom belysande relateras: en hemmansägare
med ett hemman, år 1908 tax. till c:a 13 000 kr., försålde under perioden
avverkningsrätt från hemmanets skog för 9 000 kr., vilket kapital helt insattes å
bank; vid senaste fastiglietstax. blev naturligtvis tax. v. nedsatt till omkring
hälften, sålunda är nu ägarens bevillning förminskad till hälften, och som räntan
av det å banken insatta kapitalet ej uppgår till 500 kr., har ägaren även denna
ränteinkomst fullständigt skattefri; i detta fall har således en person, vars
inkomst- och förmögenhetsförhållanden ej undergått någon som helst försämring,
enbart därigenom, att han realiserat sin skogstillgång, fått sin bevillning till
kommunen nedsatt i avsevärd grad.

i 2. a) Icke minskats.

b) Förekommer, till stor del beroende på en ovanlig arbetsförmåga.

3 4. i. 2 Mangskog. a) Icke förminskats; snarare tvärtom. Skatterna, särskilt kommunal-
och vägskatten, äro avskräckande stora och kännas mycket tyngande för
ett jordbruk, som icke har några avsättningsmöjligheter; många äro de, som sälja
sina egendomar på grund av för hög skatt.

1 2 3 4. b) Förekommer icke.

12 4. i Boda. a) Ingen skada eller misshushållning i något avseende, skatter och
levnadskostnader ha stigit, men i samma mån ha biförtjänsterna ökats; den avse -

1: a) om möjligheten för småbönder etc. att existera på jordbruket
skatter m. in.; om av ökad beskattning följt ökad misshushållning
... .....Mw.....mun särskild fallenhet och omtanke skapat sig ur

Frågan 30, huvudinnehåll:

förminskats genom skatter in. m.; om av OKau ursmauuiLg ------• ■—

med skogen; b) om småbonde genom särskild fallenhet och omtanke skapat sig ur

jorden rikligare bärgning.

FRÅGAN 30. SOCKENOM HUI).

453

värt höjda taxeringen ii jordbruksfastigheter under innevarande år, därvid särskilt
avseende fästats vid skogsbeståndet, befaras medföra ökad skogsavverkning.

Ii) Förekommer egentligen icke, ehuru inånga småbönder skaffat sig ganska 3 4. 2
riklig avkastning genom intensivt och omsorgsfullt arbete.

Sunne. a) Icke förminskats; välmågan har ökats och ökas fortfarande, så 1234. 5
att man i allmänhet har lättare att betala sina skatter än fordom.

b) Kunskap i jordbruksläran inhämtas och tillämpas, i synnerhet hämtar
man många goda råd från direktör Rösiö.

Östra Emtervik. a) Har icke minskats; visserligen äro de kommunala skatterna 1 2 3. 2 3.
betungande — * senaste året 9.50 pr bevillningskrona —, men hota icke existensen, *2
erläggas ganska ordentligt; en skatt, som träffar bönderna svårt, är den nya 8
skogsskatten, sådan den nu tillämpats av taxeringsmyndigheterna, då de taxerat
växande skog till sitt fulla värde, ibland kanske under och ibland över, lagt
skogens värde till fastighetens samt beskattat allt, som om det hela vore fastighet;
på så sätt bli skog och skogsbruk mångdubbelt hårdare beskattade, varav följden
med all säkerhet kommer att bli skogsmarkens kalhuggning.

b) Flertalet jordbrukare sträva efter att få sin jord i så god växtkraft som 1
möjligt; en och annan, men ej många, har hunnit ett stycke framför de övriga. 12 8.

Va''strå Emtervik. a) Icke förminskats genom skatter, men genom miss- 12. 1
hushållning.

b) I några fall. 1 2.

Gräsmark, a) Har icke minskats; stundom klagomål över att möjligheten 2. 1
att existera på jordbruket förminskats. genom skatter och onera; icke fallet, nära
brukningsdelen är så stor, att familjen i det närmaste kan föda sig på densamma.

Högst sällan ökad misshushållning med skogen. 1 2 s.

b) I något enstaka fall.

Lysvik. a) Ehuru skatterna äro exempellöst höga, de högsta i hela Värm- 13 4. 3
land, I6.10 för en bevillning av 100 kr., och särdeles tryckande för jordbrukare
och arbetare, ha de icke förorsakat misshushållning med skogen genom ökad 2 3 4.
avverkning; väl anlitas skogarna, men drivningarna försiggå i allmänhet mera för- 4
ståndigt än förr; massaved utköres visserligen, vilket väl får anses såsom mindre 3
välbetänkt för skogens vidmakthållande.

b) Förekommer. Förekommer icke. 1 2. 3 4.

Fryksände. a) Genom ökade skatter torde i någon män existensmöjligheterna 1234 «.
minskats; så är icke fallet. Ej framkallat misshushållning med skogen. 5. 12340.

b) I några enstaka fall.

Östmark, a) Skatter och onera, ehuru absolut taget större än förr, trycka 1
dock mindre; varken genom skatter eller andra omständigheter har möjligheten 124.
att existera på jordbruk förminskats, men val förutsätter en sådan existens att 1
det finns tillgång på egna arbetskrafter, i annat fall medför jordbruket förlust;
den ökade beskattningen har hittills ej framkallat någon misshushållning med
skogen; har ökat misshushållningen med skogen. 3

b) Det har förekommit, men blott i sällsynta fall; detta kan endast ske 134. 3
genom stor inskränkning av livets alla behov både i mat och kläder.

Lekvattnet. a) Livsmedelstullarna verka tryckande på befolkningen, som 8
måste köpa spannmål, även till utsäde; i stället borde dessa tullpenningar användas
till jordbrukets främjande; de, som inköpa mycket egendomar, få dessa nedsatta
i tax. och skatten sänkt, men hava lättare att erlägga den, än de små jord -

454

FRÅGAN 30. SOCKENOMBUD.

brukarna, som kanske få tax. höjd på grund av jordens förmenta eller verkliga
förbättring; att beskatta mindre jordbruksförbättringar är icke bra för jordbrukets
främjande, hellre då ännu hårdare lägga skattebördan på stora skogar i bolags
eller enskildas hand, vilka ingenting åtgjort för skogens växt eller återväxt;
kanske kunde man lära skogspenningsslösarna att hushålla, om de hotades med
skatteökning, ty det är även det överdådiga levernet, som framkallar misshus1
2 4 6 9. 6 hållning med skog och penningar. Har icke förminskats; skatterna äro för små8
5. s bönder och deras vederlikar ingenting att tala om; äro betungande, men icke

7 i jämförelse med andra kommuners; förminskats, då skatterna på senare tider

5 6. mångdubblats. Ingen ökad misshushållning med skogen.

5 6 8. *6. s b) Förekommer — * särskilt i två fall — bl. a. genom nyodling å myr, vilket
bevisar, att jordbruket lika säkert kunde drivas framåt, som att det nu går tillbaka,
då den oförtjänta skogspenningen får ersätta jordens skördegåva; ett av det
allra nödvändigaste för jordbruket är uppmuntran av gödselvård, det borde bli

1 4 7 9. böter på den brottsliga gärningen att låta kreatursspillningen förfaras. Före 7

kommer icke, * åtminstone ej genom ärligt arbete, möjligen genom någon bedräglig
affär eller arv.

2 3. 8 Vitsand. a) Småböndernas existensvillkor lika goda som förut; på grund

av ökade skatter och större levnadsanspråk har skogen fått lida.

2 3. b) Förekommer icke.

4. 2 Norra Ny. a) Har minskats genom ett överdådigt levnadssätt; genom ökad

skatt sker mera försäljning av skog, ty ingen annan inkomstkälla finnes.

4 b) Förekommer icke.

3 Ny skoga. a) Skatterna äro förhållandevis låga; ingen ökad misshushållning,

b) Förekommer icke.

5. 3 Dalby, a) Ökad beskattning har bidragit till skogsskövling; så är ej fallet;

då skövling förekommit, har orsaken varit misslyckade skogsspekulationer och i
några fall allt för stora familjer att försörja samt dålig hushållning.

b) Många småbrukare finnas, som på senare tid börjat sköta sin jord ganska
bra, men att helt leva på jordbruk å denna ort är en ren omöjlighet, därför att
kommunikationerna och därmed avsättningsmöjligheterna äro dåliga.

2 5 6. 6 Södra Finnskoga. a) Har icke minskats; inga klagomål över orimligt höga
skatter.

2 5. b) Förekommer icke.

i Norra Finnskoga. a) Har icke minskats,
b) Förekommer icke.

3 5. Ekshärad, a) Har förminskats. Ökad misshushållning.

b) Förekommer icke.

3 Gustav Adolf, a) Försämrats genom det nya taxeringssystemet.

b) Flera personer finnas, som erhållit premier för flit av hushållningssällskapet;
en lägenhet på 4.5 har, därav 3.5 har myr- och mossjord, som förr
födde en ko, kan nu föda 6 kor och häst förutom mindre djur, ändock kan
vissa år försäljas betydligt av skörden.

Frågan 30, huvudinnehåll: a) om möjligheten för småbönder etc. att existera på jordbruket

förminskats genom skatter m. m.; om av ökad beskattning följt ökad misshushållning

med skogen; b) om småbonde genom särskild fallenhet och omtanke skapat sig ur

jorden rikligare bärgning.

FRÅGAN 30. BOLAG.

455

Norra Kåda. a) Har icko minskats; har minskats liksom all existens över 12. 3 6.
huvud taget genom de allt jämt stegrade indirekta skatterna.

b) Förekommer, *i allt större antal; t. o. m. små mönsterjordbruk, ehuru lätt t 2 s 6. *1. 5
räknade, finnas.

Sunnemo. a) Har betydligt försvårats genom ökade skatter och onera, dyr 1234.
och ringa tillgång på arbetskraft samt genom höjda levnadsbehov; den 1913 mycket 12.
höjda taxeringen framkallar farhågor för ökad skogsavverkning.

b) Förekommer i enstaka fall. 1234.

Nyed. a) Skatterna för en och annan betungande, ej så att möjligheten 12. 2
att existera förminskats. Ingen ökad misshushållning med skog; * de direkta *4
skatterna spela eu obetydlig roll; tullarna jämto sockorskatten äro en oerhört
tryckande börda, liksom de höga prisen på fördelaktigt belägna egendomar och
bristen på yrkesutbildning.

b) Riktiga mönsterjordbruk förekomma, åtskilliga premierade av hushållnings- 2 4. 4
sällskapet.

Alvsbacka. a) Icke minskats. Ofta ökad misshushållning med skogen, på 2 8. 6
grund av de ökade skatterna, som tynga hårt på allmogen.

b) Förekommer *i enstaka fall; i allmänhet arbeta alla jordbrukare mera 345. *6. 4
på jorden och kosta även mycket mera på den nu än förr.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Förekommer icke.

b) Förekommer, naturligtvis.

Billeruds m. fl. a. b. a) Möjligheten för småbönder m. fl. att existera på
jordbruket har icke förminskats; ökad misshushållning med skogen möjligen i
enstaka fall, men då icke beroende på medvetandet om verkligen förvärrad
ekonomisk ställning, utan snarare av något primitivt trots mot taxeringsmyndigheterna.

b) Ja, helt naturligt måste även inom jordbrukets område större insikter,
intensivare arbete och målmedveten planläggning av arbetet förskaffa sin man
större utbyte.

Storfors bruks a. b. b) Undantag bestyrka regeln.

A. b. Edsvalla bruk. a) Förekommer icke.

b) I så fall undantagsvis.

A. b. Bämen-Liljendahl. a) Ja, så har nog förekommit, dock bör det
särskilt framhållas, att industriens utveckling under senare åren avsevärt förmått
nedbringa de förut inom orten ovanligt höga skatterna och onera, vilka utan den
hjälp jordbrukarna fått genom inkomsten av skogsbruk, förädlingsverksamhet och
bergsbruk säkerligen ej kunnat bäras längre av den jordbrukande befolkningen.

b) Förekommer här som överallt annars.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. a) Småbondejorden är ju så lågt tax.,
att någon tunga på densamma icke kan ifrågakomma, däremot har gny försports
därför att av de uppgivna arbetsförtjänsterna inkomstskatt debiterats med belopp,
vilka verkat ganska överraskande på dem, vana som de alltid varit vid en obe -

45 ö

FRÅGAN 30. BOLAG.

tydlighet på endast ett par, tre kronor. Någon ökad misshushållning och ökad
avverkning tillfölje ökad beskattning förekommer visserligen, beroende på att i
många fall, såsom tax. av fastighet nu tillgår, den, som sparat skogen, får
höta, och den, som skövlat allt, premieras; det är klart, att titt sådant system
endast kan verka menligt på skogskapitalet i den enskildes ägo; låt i stället —
om den växande skogen alls skall ingå i tax.v. — detta endast få ske med ett
värde, som svarar emot den årliga masstillväxt, som resp. arealer av olika
boniteter förmå under normal bestockning att producera; detta skulle i stället
egga skogsägarna att förmå sin skog ge mera än vad man vid dess tax. hade
rätt att fordra; förutsattes alltså, att fordringen därvidlag ej vore mer än högst
medelmåttig.

Forshaga Sulfit a. b. a) Förekommer icke.

b) Förekommer någon enda gång, men i de allra flesta fall, då någon småbonde
i Klarälvsdalen kommer i någon särskilt gynnsam ekonomisk ställning, är
orsaken att söka i en lyckad skogsaffär, för vilket intresset och möjligheterna är»
vida större än för jordbruksskötsel.

Lesjöfors a. b. a, b) Förekommer icke.

Hellefors bruks a. b. a) Förekommer icke.

b) Så väl bland småbönder som bland torpare förekomma sådana, som sköta
jorden bättre, och sådana, som sköta jorden sämre.

Gustaf sfors fabrikers a. b. a) Nej, bönderna äro välbärgade; principen för
bestämmandet av tax. för skogen är icke stabilt fastslagen i bevillningsförordningen,
där talas både om värdets bestämmande med ledning av avkastningen (förräntningsvärdet)
och saluvärdet (realisationsvärdet); en skog kan skötas så, att försäljningsvärdet
är betydligt högre än det efter 6 % kapitaliserade värdet av
uthålliga nettoavkastningen av skogen; begagnas realisationsvärdet som tax.v.,
föredrager ofta ägaren att nedbringa skogskapitalet genom avverkning och sålunda
även tax.v. och med det kommunalskatterna; en skogsägare borde ej straffas med
högre skatt, därför att han under en följd av år ej uttager tillväxten eller med
andra ord sparar sin skog; det rätta torde vara, att tax.v. åsättes efter jordbruksvärdet
(hypoteksvärdet) för den odlade jorden samt för mulbete och husbehovsvirke
ur skogen, för varje särskild saluavverkning borde betalas en särskild
kommunal inkomstskatt.

b) Ägarna av premierade småbruk visa, att välstånd kan vinnas utan skog
och utan biförtjänster; dessa äro föregångsmän för framtidens småbrukare; då
härtill fordras individuella egenskaper, som endast de utvalda besitta, så vågar
man ej hoppas, att det blir flertalet jordbrukare, som nå lika gott resultat.

Persbergs m. fl. Graf bolag, a) Då industrien och dess arbetare bidraga
med de mesta skatterna, är ej troligt, att dessa varit lägre än nu, om endast
jordbruk förekommit i trakten.

b) Något sådant fall är oss icke bekant.

Gravbergskovens a. s. a) Förekommer icke.

b) Förekommer endast undantagsvis.

Frågan 30, huvudinnehåll: a) om möjligheten för småbönder etc. att existera på jordbruket

förminskats genom skatter m. m.; om av ökad beskattning följt ökad misshushållning

med skogen; b) om småbonde genom särskild fallenhet och omtanke skapat sig ur

jorden rikligare bärgning.

I HÅGAN 30. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

4.r)7

Katrinefors a. b.; (Hafva Glasbruks a. b.; a. b. Kroppstadfors bruk.

a, b) Förekommer icke.

Lundsbergs Fastighets- a. b. a) Förekommer icke.

Ii) I enstaka fall.

Kohlsäters a. b. a, b) Förekommer icke.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. a) Förekommer icke.

b) Förekommer i ett enda fall genom rationell trädgårdsskötsel.

Backetorps kvarn- och sågverks- a. b. b) Det förekommer, att några, som
sköta sin jord väl och med omtanke, skapat sig rikligare avkastning och bärgning
än i orten är vanligt och anses kunna äga rum.

Fåens Sjösänkningsbolag. a) Ökad beskattning oroar den jordbrukande befolkningen
i hög grad; den allmänna opinionen är, att var och en skall sälja vad
lian har och resa bort, de som kunna det, eller äta upp sina inkomster lika
gärna som att bli nedtryckta av skatter; det är också verkligen beklagligt, särskilt
för den jordbrukande befolkningen, som beskattas på alla tänkbara sätt;
vad som gör, att den något så när rett sig hittills, är dess sparsamhet; de, som
icke spara, få snart gå från sina hem och detta tilltar allt mera, att lantbefolkningen
vill vara med på samma sätt, som vid de större samhällena, och det går
inte ihop med dess små inkomster från jorden, särskilt som det emellanåt koimner
hårda år, som vålla stora förluster och bekymmer; så kommer lagen och säger,
att varje fastighet skall beskattas till sitt verkliga värde, men när större delen
vill sälja sina fastigheter, kan detta värde ej bli stort.

Större egendomsägare.

Nor: Olof Andersson, a) Ökade skatter och andra utgifter genom höga arbetslöner
m. in. driva så väl småbönder som större jordbrukare att taga av sin skog
till bestridande av en del utgifter.

b) Förekommer på grund av sparsamhet, idogt arbete och omtanke.

Svanskog: John Bryntesson. a) Förekommer icke.

b) Förekommer.

Bro: H. v. Axelson, a, b) Förekommer icke.

Bro: F. M. Mahn. a) Förekommer icke.

b) Förekommer, då han förstår att ekonomisera och innehar fysiskt god hälsa.

Silbodal: Olof Danielsson, a) De nya skattelagarna kunna ej anses betungande
för jordbruket, däremot verka de mycket betungande för jordegendomar
med vacker, sparad skog; tax. av skogen i samband med inägojorden synes därför
ej lämplig, utan borde sådan ske var för sig.

b) Sådana fall finnas.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. a) Har minskats genom skatter och onera samt
ett högre levnadssätt. Ökad misshushållning.

b) I enstaka fall.

Norra Ny: Olof Sonesson. a) Skogsavverkningen torde ha blivit större på
grund av skatternas storlek.

b) Förekommer.

458

FRÅGAN 30. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Ekshärad: Daniel Jonasson, a) För höga levnadsbehov; skatterna 7 kr. pr
bevillningskrona.

b) Förekommer icke.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Har icke minskats; som innehavare av jordbruksfastighet
och därmed förenade inkomster äro de icke för högt beskattade
jämförda med andra skattepliktiga. Den ökade skogsbeskattningen har ej ännu
lett till misshushållning med skogen, men kommer ofelbart att leda därhän, vilket
aldrig torde varit lagstiftarens mening; man frestas till överavverkning för att få
taxeringsvärdet nedsatt, samtidigt med att man skaffar sig inkomst genom skogsprodukternas
försäljning; enligt nu gällande bestämmelser är det å tre skilda
vägar man i beskattningshänseende söker nå inkomst av skogsbruk, nämligen:
genom inkomst- och förmögenhetsskatt, genom fastighetsbevillning och genom
skogsaccis — stämpel å avverkningskontrakt är man numera befriad ifrån, vilket
ej var en dag för tidigt. Skogen är ett förträffligt skatteobjekt och bör som
sådant utnyttjas inom rimliga gränser, men det gäller att ej slakta hönan, som
värper guldägg; en förbättring skulle vara att skilja skogen från jordbruket vid
taxeringen, ty som nu är, får man vid fastighetsbevillningens erläggande skatta
för skogen även de år, man ej avverkar något virke, utan tvärt om har avsevärda
utgifter för skogskultur; så länge taxeringsvärdet endast var tre fjärdedelar av det
verkliga värdet, hade det ju mindre att betyda, men då man 1913 upptagit skogsegendomama
till fulla värdet och åtskilligt därutöver ställer sig saken mera
betänklig; prövningsnämnden har emellertid avsevärt reducerat det av taxeringsnämnden
föreslagna fastighetsvärdet och härigenom förfaller en anmärkning, men
önskemålet om skogens beskattande endast i den mån den avverkas, kvarstår i
alla fall; de svårigheter, man skulle stöta på vid försök till sådan taxering, torde
icke vara ringa, helst som ändring samtidigt måste ske i den övriga skattelagstiftningen,
men någon utväg torde med god vilja kunna uppletas.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Färnebo härad, a) Har förminskats genom ökade
skatter och onera samt ökade levnadskostnader och arbetslöner; härigenom nödgas
småbönderna tämligen strängt anlita skogen.

b) Ytterst sällan, kanhända i något enstaka fall.

Kronolänsmannen i Ölme och Väse härads distr. a) Förekommer icke;
tvärt om synas genom de nya inkomstskattelagarna skatter och onera till Kronan
hava i väsentlig grad lindrats mot förutvarande utgifter härför; genom ökad beskattning
har ännu icke framkallats ökad misshushållning med skogen; ett förhållande,
som torde komma att medföra ökad skogsavverkning, är, att vid
fastighetstax. ståndskogen numera upptages till sitt fulla värde, vilket torde
komma att leda därhän, att en eller annan kommer att avverka sina halvmogna
eller ännu yngre skogar för att nedbringa fastighetstax.v., och därigenom minska
kommunal-, väg- och landstingsskatterna.

Frågan 30, huvudinnehåll: a) om möjligheten för småbönder etc. att existera på jordbruket

förminskats genom skatter m. m.; om av ökad beskattning följt ökad misshushållning

med skogen; b) om småbonde genom särskild fallenhet och omtanke skapat sig ur

jorden rikligare bärgning.

45!)

KRÅKAN 30. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

1>) Ja, sådana exempel givas, dock synes att i de flesta sådana fall sparsamheten
varit den väsentligaste grundorsaken till don goda ekonomiska ställningen.

Kronolänsmannen i Visnums härad. a) Givetvis ha existensvillkoren
minskats genom ökade skatter och onera, därvid skogen fått sitta emellan,
b) Ej mig veterligt.

I'' /*• Kronolänsmannen i .Ziarlstads härad, a) Förekommer icke.
b) Fyrfaldiga jordbrukare finnas, som framför andra utmärka sig för ett
gott och givande jordbruk.

Kronolänsmannen i Grums härad, a) Förekommer alldeles icke.

b) På senare åron, då insikt om jordens rätta skötsel inträtt, i enstaka fall.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad, a) Förekommer icke; skulle ytterligare
ökning av skatten uppstå, torde misshushållning med skogen i någon mån
på vissa trakter komma att ske.
b) Förekommer icke.

Kronolänsmannen i Näs härad, a) Förekommer icke.
b) Förekommer, men mycket vore ännu att önska i detta avseende.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. a) Förekommer icke.
b) Förekommer.

Kronolänsmännen i Jösse härads östra och västra distr.; Älvdals härads
nedre tingsl.; Norra Ny och Dalhy socknar, a, b) Förekommer icke.

Kronolänsmannen i Norra och Södra Finnskoga samt Nyskoga socknar.
a) Det kan icke sägas, att skatter och onera m. m. å denna ort äro så stora,
att de i och för sig förminskat möjligheten för småbönder och deras vederlikar
att existera på jordbruket,
b) Förekommer icke.

Kronolänsmannen i Fryksdals härads övre tingsl. a) Den ökade beskattningen
har ej framkallat misshushållning med skogen; i Östmarks socken t. ex.
hava skatterna från 1902 till 1913 gått ned från resp. 12 till 7.so pr bevillningskrona.

b) Många exempel härpå finnas.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. östra distr. a) Förekommer
icke.

b) Torde förekomma.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. västra distr. a) Förekommer
icke.

b) Mera sällan.

t■ f- Kronofogden i kryksdals fögderi, a) Förekommer icke.

460

FRÅGAN 30. HUSH.-SÄLLSKAPETS UNDERLYDANDE TJÄNSTEMÄN.

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Ordf. i pr emieringsnämnden för mindre jordbruk, a) Förekommer icke.

b) Inom jordbruket råder väl samma lag härutinnan som å andra områden
[ iiVet — en har förmåga och kan gå långt, mycket långt, varemot odågan står
stilla eller går tillbaka.

Egnahemsnämndens värdering smän. a) Genom skatter och onera torde icke
existensmöjligheterna minskats för varken småbrukare eller andra deras vederlikar,
ej heller torde skatterna ha framkallat någon ökad misshushållning med skogen;
denna beror mera på ett visst vinstbegär, som mer och mer gör sig gällande,
så att de vilja hava så stor inkomst som möjligt av sin egendom, även om skogstillgångarna
många, många gånger äventyras,

b) Beklagligt nog sällan.

Frågan 30, a) huvudinnehåll: om möjligheten för småbönder etc. att existera på jordbruket

förminskats genom skatter in. m.; om av ökad beskattning följt ökad misshushållning

med skogen; b) om småbonde genom särskild fallenhet och omtanke skapat sig ur

jorden rikligare bärgning.

Frågan 31.

Vilka erfarenheter hava vunnits om det större jordbrukets bärkraft och avkastningsförmåga
?

Sockenombud.

Nordmark. 1) Det större jordbruket arbetar under tryckta förhållanden, dess 2
bärkraft blir svagare.

Itämen. Större jordbruk förekomma icke. i 2 s 6.

Brattfors. Avkastningsförmågan av större och mindre jordbruk synes ungefär 1 3.
jämnställd; bärkraften tyckes efter nuvarande förhållanden, då arbetskraften är 1
synnerligen dyr, vara störst hos den mindre jordbrukaren, som kan sköta sin
jord med egen arbetskraft.

Gåsborn. Större jordbruk förekomma icke. 1245.

Kroppa. Det större jordbruket bär sig sämre än mindre; den jord, som 13. 4
bolag själv brukar, har varit dåligt skött, dock synes för närvarande något
större avkastning erhållas.

Lungsund. Bärkraften svag. 3

Ölme. Vid nämnvärd skuld, har jordbruket svårt att bära sig på grund 1
av höga arbetspris och otillräcklig arbetskraft, som omöjliggör att få sått skördarna
i rätt tid; lämnar i regel endast 3.5 å 4 % på nedlagt kapital, vid ogynn- 2
samma år lika stor förlust; svårigheten att få in skördarna i rätt tid på grund av 3
otillräcklig arbetskraft minskar i hög grad det större jordbrukets bärkraft.

Varnum. Det medelstora jordbruket synes ha största så väl bärkraft som 1
avkastningsförmåga, i all synnerhet som tillräcklig arbetskraft för större jordbruks
rationella skötsel är svåråtkomlig; det större jordbruket har visat sig gå bra, om 2
ägarna äro arbetsamma.

Visnum. De större egendomarna mycket väl skötta och avkastningen 1
ganska god.

:) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

462

FRÅGAN 31. SOCKENOMBUD.

i Visnums-Kil. Ökats rätt betydligt på grund av bättre gödselvård samt klok
användning av artificiell gödning; med de ständigt stegrade arbetslönerna och de
höga skuldräntorna skulle det annars knappast kunna bestå.

Budskoga. Vid tillgång på arbetskraft till lämpligt pris går lantbruket
rätt bra.

Ny sund. Ej synnerligt bärkraftigt; under de sista åtta åren ha de större
egendomarna flera gånger bytt om ägare, varför skötseln blivit sämre.

Södra Båda. Det större jordbruket synnerligen bärkraftigt, beroende på
intensiv drift och god ledning.

1 Våse. De största och minsta jordbrukens bärkraft är i allmänhet större

2 än de medelstoras; i allmänhet lämnar det större jordbruket en relativt liten
nettovinst, beroende på många omständigheter, bl. a. på hög betalning av
arbetskraft och dåligt bärgningsväder på sensommaren, vilket svårast drabbar
storbruken.

1 Alster. Det större jordbruket vill ej bära sig enbart utan tillskott från

2 skogen; är egendomen tillräckligt stor, minst 150 har, och därigenom kan
tillgodogöra sig moderna maskiner m. m. samt minska arbetarnas antal, är behåll l

ning ej otänkbar. Det mindre jordbruket reder sig bättre än det större. * Jordbruksegendomarna
ha dock stigit i värde, dels beroende på skogsprodukternas
stegring, dels på penningens värdeminskning; vid årets fastighetstax. höjdes
därför jordbrukens tax.v. med c:a 10 %.

1 Östra Fågelvik. Ett större jordbruk förekommer, bär sig dåligt till följd av

2 brist på rörelsekapital; då arbetskostnaderna väsentligt stegrats, är ett stort
jordbruk ej lämpligt; mångenstädes vanskötes det, skördarna förstöras av brist
på arbetskraft, genom god ledning torde det dock kunna bära sig bra; så väl
stora som små jordbruk äro nödvändiga; mången, som är alldeles oduglig att
sköta jordbruksarbete på egen hand, kan fylla sin plats ganska bra under ledning
av annan person.

i. Störa Kil. De större egendomarna lämna proportionsvis mindre avkastning

l än de små; för att ett större jordbruk skall bära sig, måste innehavaren vara en
vaken, kraftig och praktisk person, räntorna å fastighets- och rörelsekapitalet
måste vara rimliga, jorden i gott skick — är icke detta fallet, kan t. ex. tio år
åtgå, innan brukningskostnaden betäckes och någon behållning till räntor eller
arrende uppstår —, åbyggnaderna i hjälpligt skick och icke tarva för stora kostnader;
klimat och övriga betingelser för jordbruk här i länet äro sådana, att
bostads- och ekonomihusen å både större och mindre egendomar bliva så kostbara,
att egendomarna ofta säljas till och under husens värde.

4. Frykerud. Ingå större jordbruk.

i Övre Ullerud. Det större jordbrukets bärkraft har omöjliggjorts, oaktat
avkastningen i skörd pr har ökats.

i Bansäter. Det större jordbruket har svårt att få sina finanser att gå ihop,
beroende på rådande höga arbetspriser; funnes ej skogen att tillgå, så skulle
nog bli svårt att existera därpå.

c Nedre Ullerud. Bär sig knappast; ingen jordränta får beräknas.

Frågan 31, huvudinnehåll: erfarenheter, som vunnits om det större jordbrukets bärkraft

och avkastningsförmåga.

FRÅGAN 31. SOCKKNOMHUD.

4d3

Karlstads landskommun. Större jordbruk förekomma icke. i

Grava. Bärkraften och avkastningsförmågan dåliga; på grund av fördyrad 12
arbetskraft gå de med förlust.

Hammarö. Beroende på skötseln; arbetslönerna för höga. 2.

Kot. De större jordbruken bära sig bra; i regel deklarera do i ekonomiskt 2.
hänseende bäst situerado bland de större jordbrukarna förlust på sin jordbruksdrift;
bland de mindre väl situerade är förhållandet oftast det motsatta.

Segerstad. Mindre goda; det är svårare att få relativt samma resultat av i 2.
större jordbruk som av medelstora eller mindre hemman; kan tillräcklig arbetskraft
erhållas utan överbetalning, så att jorden fullständigt kan skötas och skörden
i rätt tid tillvaratagas, har det förutsättningar att bära sig.

Grums. Allt jordbruk, som baseras på lejd arbetskraft, har svårt att bära i
sig här.

Borgvik. God; det .större jordbruket skötes i allmänhet bättre. 12.

Ed. År vid större jordbruk sämre än vid mindre, som kunna skötas av 2 3.
ägarna själva; i förra fallet måste dyrbar arbetskraft lejas, vilken understundom
är ganska svår att erhålla, följaktligen kan icke allt passas i rätt tid in. m. Ett 1
större jordbruk har större bärkraft än ett litet, ty mister don större jordbrukaren
en häst eller ko eller blir skörden mindre god, är det icke så kännbart för honom
som för den mindre, den förre kan t. ex. sälja sin skog, den senare, har vanligen
eke mer än husbehovsskog på sin egendom.

Gillberga. Bärkraften minskas, oaktat avkastningen ökats; orsaken därtill 2
är ökade arbetskostnader och svårigheten att erhålla dugliga arbetare i synnerhet
för skötseln av kreaturen.

Stavnäs. Kostnaden för tidsenliga redskap, arbetskraft och administration 2
proportionsvis mindre på en större egendom.

Glam. Enligt jordbrukarnas deklarationer bär sig deras näring alltid pro- 3 5.
portionsvis sämre, ju större jordbruket är; det hör till regel, att ägare till större i
egendomar allt som oftast ga under, då de mindre sitta kvar; får man döma därefter,
så tyckes det fordras särskild förmåga att uppehålla de större jordbruken,
vilket utvisar, att deras bärkraft är svag och avkastningsförmågan relativt mindre
än å små egendomar; all jord skulle uppdelas i mindre lotter, då en stor egendom 5
ej kan skötas så intensivt som en mindre samt ett jämförelsevis ganska litet
netto erhålles på en sådan egendom.

Millesvik. Det större jordbruket lämnar ingen nettobehållning. 12.

Eskilsäter. Det större jordbruket i förhållande till det nedlagda kapitalet 12.
minst lönande, * ett flertal arbetare måste anställas, svårigheter yppa sig vid för- *1
säljningen av gårdens produkter.

Olserud. Erfarenheterna de bästa, avkastningen ganska bra. 2

Botilsäter. Det större jordbrukets avkastningsförmåga har de senare åren 1
stegrats avsevärt och som användandet av maskinkraft förekommer i stor utsträckning,
har bärkraften också ökats, ehuru arbetskraften fördyrats.

By. De större egendomarna sämre ställda, till följd av bristande tillgång 2 3 4
på arbetskraft, hög skuldsättning. 2

4fi4

FRÅGAN 31. SOCKENOMBUD.

1. 2 Bro. Kan bära sig endast med klok beräkning och omtanke; saknas skog,
överstiger avkastningen endast i undantagsfall skatter och brukningskostnader.

1 BLuggenäs. Det stora jordbruket bär sig sämre än det medelstora och
mindre jordbruket.

13. i Kila. Har förminskats undan för undan, emedan det är svårt att få erforderliga
arbetare till det pris, ägarna anse sig kunna betala; ofta byta numera de

2 större egendomarna ägare, utgöra nästan så att säga en handelsvara; större och
medelstora jordbruk lämna i allmänhet större resurser till bärgning, enär alltid
något överskott kan påräknas till bestridande av nödiga utgifter, varför ock småbrukarna
röja benägenhet att, så vitt möjligt är och passande tillfälle yppar sig,
söka skaffa sig större jordområde även med utsikt av ökad skuldsättning.

1 Tveta. Det större jordbruket torde under nuvarande förhållanden kunna
bära sig rätt bra för sådana ägare, som icke hava skuld på sin jord; i stället
för en massa arbetare, som i vår tid äro för dyrbara att använda vid jordbruket,
anskaffas nu tidsenliga jordbruksredskap.

i 2 a. b Holmedal. Arbetskraften är för dyr och ringa, varför det större jordbruket

icke lönar sig, även avståndet till järnväg för långt, intet mejeri finnes.

2 Västra Fågelvik. Ingå större jordbruk.

12. 4 Töcksmark. Icke synnerligen gynnsamma; jordbruket på större egendomar
har svårt att bära sig; för en godsägare gick jordbruket med förlust och medförde
nytta huvudsakligen såsom hjälpmedel för industrien; endast den självägande
och självarbetande bonden kan leva på jordbruket.

12 b. Östervallskog. Ringa, huvudsakligen på grund av bristande tillgång på

jordbruksarbetare.

2 b 4. Karlanda. Ett större jordbruk kan omöjligen avkasta så mycket pr har

1 som små eller medelstora jordbruk; beträffande socknens enda större egendom
gäller, att den avkastning skogen och redan bildat kapital lämna, icke kan,
jämte jordbrukets egen avkastning, på långt när förbrukas, följaktligen ökas förmögenheten
betydligt för varje år.

2 b. Blomskog. Det enda större jordbruket har gått med ringa, om ens någon,
förtjänst; arrendeavgiften har flera gånger måst nedsättas.

b. 2 Silbodal. Större jordbruk förekomma icke; finnas icke goda avsättnings möjligheter

för mjölk m. m. och ej tillräckligt med egen arbetskraft, kan det
ej bära sig.

4 Järnskog. Det mindre jordbruket, som kan skötas av husets folk, bär

sig bäst.

2 Kola. Finnes ej skog, blir bärkraften svag.

16. b Arvika landskommun. Ingå större jordbruk; stor bärkraft och avkastningsförmåga,
särskilt till följd av de höga priser, som lantmannaprodukterna betingat

6 sedan flera år tillbaka; å de något större egendomarna klagas allmänt, att det
är svårt att bruka jorden till följd av mindre god tillgång på arbetskraft.

i Ny. I många hänseenden svag i jämförelse med det mindre jordbrukets,

då arbetarna sky jordbruket och draga sig till industriella verk och inrättningar.

Frågan 31, huvudinnehåll: erfarenheter, som vunnits om det större jordbrukets bärkraft

och avkastningsförmåga.

FRÅGAN 81. SOCKENOMBUD.

4(55

Alga. Ingå jordbruk bära sig numera här, då timpenningen utgöres av'' 30 2
<5 ro; alltför dyrbart att ha lojt arbetsfolk, som vill förtjäna lika mycket som vid i
fabrik otc., kosten hos jordägaren tages knappast med i beräkningen.

Gunnarskog. Det större jordbruket bär sig sämre, på grund av höga arbets- i 4 5. 4 5.
priser, * brist på jordbruksarbetare, dåliga kommunikationer; Sälboda a. b:s tax. *5. 1
för inkomsten av'' jordbruket lika med en av'' de mindre småbrukarnas, oaktat
dess jord är den mest bördiga och välbelägna; Jössefors a. b. förlorar flera 5
hundra kr. årligen på sitt jordbruk på grund av långa transporter för kalk och gödningsämnen
samt jordens dåliga beskaffenhet; bolagen vilja helst avvara jordbruket, 1
men arbetare och dragare måste hållas och behöva mat och foder, vidare kunna
de icke för syns skull nedlägga större gårdar, utan hålla dem i ett någorlunda
presentabelt skick.

Bogen. Större jordbruk föga lönande. 134,

Brunskog. Få större jordbruk förekomma; de större gårdarna, som skötas 1. 2
.uteslutande med lejt folk, lämna icke bästa avkastningen.

Mangskog. Större jordbruk förekomma icke. 1234.

Boda. Det enda större jordbruket, som finnes, lämnar den sämsta avkast- 4
ningen.

Sunne. Svårt för ett större jordbruk att bära sig, till följd av betydligt 1-5. 1-4
minskad tillgång på arbetskraft, i synnerhet kvinnlig.

Ostra Emtervik. Ingå större jordbruk förekomma. 1

Västra Emtervik. .Tu större jordområde, dess sämre avkastningsförmåga; 2
inga större jordbruk förekomma. 1

Gräsmark. Anses mindre, beroende på minskad arbetstillgång och dyrare 12.
arbetskraft.

Lysvik. Större jordbruk förekomma icke. 12.

Fryksände. Ju mindre ett jordbruk är desto bättre; man kan säga, att 5
det jordbruk, som skötes av ägaren med eget folk, bär sig bäst, t. ex då en
son och en dotter finnas.

Östmark. Större jordbruk förekomma icke; där det emellertid är så stort, 1
att lejda arbetskrafter måste användas i avsevärd mån, går det med förlust; det
kan icke leva på sig självt; helt naturligt bli större jordbruk under sådana förhållanden
försummade och deras avkastningsförmåga nedsatt; egendom, som ens
god arbetare kan sköta själv, lönar sig bäst; erfarenheter av större egendomars
bärkraft icke gynnsamma.

Lekvattnet. Förekommer icke; även om sådana funnes, skulle de med de 3 6. 3 5.
höga arbetspriserna icke bära sig, * vartill även kommer, att kommunikationer och *3
avsättningsmöjligheter saknas; hellre en liten välskött bit, än en större illa skött; 2
det större jordbruket har den fördelen, att det kan hålla större och bättre
dragare, bättre och tidsenligare maskiner, redskap in. m., det lilla jordbruket
åter kan föda två vuxna kreatur pr har, vilket knappast går å det större jordbruket.

Vitsand. I allmänhet ringa avkastning; om lejd arbetskraft måste anställas, 2. 3
utnyttjas denna bättre på en större egendom och produktionskostnaden blir
mindre än på det lilla jordbruket, vartill kommer en jämförelsevis billigare
-amortering å jordbruksmaskinerna; helt annorlunda ställer sig saken för den jordJordundersBkningens
betänkandcn. III. 30

466 FRÅGAN 31. BOLAG.

brukare, som själv, med tillhjälp av de egna familjemedlemmarna, utför allt
arbete.

2 Norra Ny. Inga större jordbruk.

5. Södra Finnskoga. På grund av ortens nordliga läge med sen mognad för
säden och tidigt inträffande frost bär sig jordbruket endast i samband med skogs 6

bruk; arbetskraften för dyr.

1 Norra Finnskoga. De mindre jordbruken skötas bättre och ha därför större
bärkraft och avkastningsförmåga.

5. Ekshärad. Det större jordbruket misskötes; arbetskraften är för dyr för
större jordbruk, som ej kunna skötas med det egna folket, ljung och magerlindor
å stora delar av dylika egendomar.

5 Norra Råda. Småbruket avkastar relativt mera än storbruket; där ledningen

c. är god, bär sig det större jordbruket; i allmänhet minimal avkastning på grund
av för många tjänstemän, vilka genom höga löner taga bort en stor del av för ,

tjänsten; ehuru arbetskostnaderna påverkas av höga arbetslöner vid industrien,
torde maskinkraften i jordbrukets tjänst motverka denna olägenhet, då grannskapet
av stora industrisamhällen giva ökad och mera lönande avsättning för jordbrukets
produkter, så att avkastningsförmågan icke kan anses minskad.

4. Sunnemo- Större jordbruk förekomma icke.

2 Nyed. Bolagen påstå, att deras egendomar icke bära sig.

5 Älvshacka. De största egendomarna skötas mönstergillt, anses icke ha sä

3 stor bärkraft och avkastningsförmåga som småbruken; välskötta större jordbruk
lämna god avkastning, men då mindre arbetskraft användes och ägaren har skuld
på egendomen, blir resultatet annorlunda.

Bolag.

Uddeholms a. b. Under förutsättning av tillräckliga biförtjänster bära sigstörre
jordbruk proportionsvis ungefär lika med mindre, om man som sig bör
vid jämförelsen från nettot avdrar den mindre jordbrukarens ersättning för eget
arbete; det större jordbrukets fördel av kompetentare ledning och bättre maskiner
motväges av den mindre arbetsintensiteten hos löntagande arbetare.

Billeruds m. fl. a. b. De större jordbrukens bärkraft och avkastningsförmåga
torde kunna sägas i stort sett vara beroende av ägarens ekonomiska ställning
på så sätt, att en svag ekonomi hos ägaren omöjliggör intensiv kultur — otidsenliga
maskiner, för liten arbetskraft, underhaltig kreatursbesättning m. m., medan,
en säker ekonomisk ställning möjliggör sådan kultur.

Storfors bruks a. b. Bolaget driver eget jordbruk på en areal av omkring;
450 har, fördelade på 5 gårdsbruk, för c:a 10 år sedan var av denna areal 275
har utarrenderade på två olika händer; därunder blevo dessa tvenne egendomar
i så hög grad utsugna, att bolaget fann det med sin fördel förenligt återtaga

Frågan 81, huvudinnehåll; erfarenheter, som vunnits om det större jordbrukets bärkraft

och avkastningsförmåga.

FHÅC.AN SI.

1)01.Ad.

4 r. 7

dem under eget bruk; etter dyrbara jordförbättringar äro do nu åter i hävd,
men hava de ännu ej lyckats ekonomiskt infria vid dem knutna förhoppningar,
detta oaktat goda avsätt ningsförhål land en finnas för alla produkter; oftast säger
erfarenheten, att det större jordbruket bär sig sämre än det mindre, vilket förhållande
ofta beror på och även förklaras så, att ägaren av det mindre jordbruket,
vilken själv brukar det, på jorden nedlägger mera initiativ och kraft; vore denna
förklaring tillfyllest, skulle den även stå sig, tillämpad på andra näringar; så är
dock, som vi veta, ingalunda fallet; vi hålla alltså före, att den för det stora
jordbruket ogynnsamma jämförelsen till största delen beror på en oriktig bokföring
rörande det mindre jordbruket, d. v. s. på det mindre åkerbrukets debetsida
uppföras ej arbetskostnader, virkeskonsumtion in. in.; jordbruket i dessa
trakter, rätt bokfört, torde, evad det rör en mindre eller större sambrukad areal,
ej bliva någon lysande affär, men i samma stund och successivt som förbättrade
arbetsmetoder, maskinella uppfinningar, teknisk kunskap in. in. allt mer komma
att göra jordbruket oberoende av eu dyrt betald, men ovilligt lämnad arbetskraft,
skall det större jordbruket pr ytenhet komma att lämna avsevärt bättre resultat
än det mindre; jordbruket måste helt naturligt följa samma ekonomiska lagar
som all annan näring; ett svar på frågan kan formuleras så, att ett välskött större
jordbruk ingalunda ännu är någon lysande affär i dessa trakter, men att dess
nettoavkastning pr ytenhet redan nu kan fullt jämföras med ett mindres.

A. b. Eds vall cl bruk. De välskötta större jordbruken bära sig och avkastningsförmågan
är god.

A. b. Rämen-Liljendahl. Trots relativt göda avsättningsmöjligheter till
industriarbetarna, gå de större jordbruken med direkt förlust.

Saugbrugsforeningen i Fredrikskald. Ingå större jordbruk förekomma här;
bästa jordbruket är om en häst och 3 ä 4 kor, som skötes av ägaren, innehavaren,
med eget folk; större jordbruk mera svåra att sköta ekonomiskt, då
lejt arbetsfolk ställer sig dyrt och avsättningsresurserna icke svara mot utgifterna.

Forshaga Sulfit a. b. Bolaget innehar ej något större jordbruk under eget
bruk, varför härom ej kan meddelas.

Lesjöfors a. b. Något större jordbruk finnes ej inom Rämens socken, och
det befintligas bärkraft är synnerligen ringa.

Hellefors bruks a. b. Större jordbruk finnas ej här.

Gustafsfors fabrikers a. b. Dåliga erfarenheter, men mycket beror på
personliga egenskaper och insikter och även lokala förhållanden; arbetskostnaderna
sluka stundom hela avkastningen; vid ett sjuårigt cirkulationsbruk torde arbetskostnaderna
kunna taxeras till 100—120 kr. pr har, blir avkastningen större
uppstår vinst, eljest noll eller förlust; bonden, som själv utför allt arbete, har
arbetskostnaden, denna säkra inkomst pr har, arrendatorn likaså, men avstår 20
kr. pr har till jordägaren, som därför skall nybygga hus, lämna virke till reparationer
och bränsle, betala en del skatter och slutligen täcka sin jordränta; icke
blir jordägaren fet på det; en skuldfri bonde har det bra, då han själv lägger
handen på plogen och icke behöver leja arbetsfolk, det är därför tryggast för
honom att icke hava mera öppen åker än han själv och familj kan sköta, och
kan därför vara betingat av klokhet och beräkning, då han lägger ut till beteseller
skogsmark något av sin sämsta avsides liggande åker; det är bättre att
ha en har förstklassig skogsmark än en har tredje klassens åker; en bonde, som
själv utför sitt jordbruksarbete, bör, sedan alla utlägg och skatter betalts, ha i
netto pr har minst 80 kr. oberäknat värdet av bostad; brukaren skulle under

468

FRÅGAN 3 1. STÖR RF EGENDOMSÄGARE

samma förhållanden ha minst 60 kr. netto pr har; växlingarna äro nog rätt stora
efter olika goda brukningssätt och jordm&nsförhållanden.

Per sbergs m. fl. Grufbolag. Större jordbruk saknas inom våra områden.

Gravbergskovens a. s. Jordbruket bär sig ej i Södra Finnskoga, men är
nödvändigt för alstring av livsförnödenheter.

Katrinefors a. b. Större jordbruk finnas ej inom socknen.

Glafva Glasbruks a. b. Ju större jordbruket är desto mindre dess bärkraft.

Lundsbergs Fastighets- a. b. Genom en rätt skötsel och omtanke finnes bärkraft
vid alla jordbruk så väl stora som små.

Kohlsåters a. b. Goda erfarenheter.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. Jordbruken för bolagen gå i regel med
förlust och de större enskilda torde knappast löna sig.

A. b. Sundshagsfors bruk. De större jordbruken giva ej den avkastning,
som i förening med skogsegendom.

Fåens Sjösänlcningsbalag. Ett större jordbruk intill större samhälle bär sig,
om det finnes arbetskraft till att sköta det, dock icke över 50 å 100 har, ty
blir det större, fordras för mycket löntagare.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström. Större jordbruk finnas ej här; på bruket ha de
senaste åren nyodlats c-:a 10 har, så att åkerarealen stigit från 40 till 50 har.

Visnums-Kils rn. fl. socknar: Hugo Berger. Det större jordbrukets bärkraft
är i första hand beroende av innehavarens ekonomiska ställning på så sätt,
att hans ekonomi måste tillåta honom att hålla ett fullständigt och gott inventarium
av så väl kreatur som maskiner och redskap; utan sådant kan lian ej utnyttja
jordens avkastningsförmåga på ekonomiskt fördelaktigt sätt, varuti felas ofta och
mycket, med påföljd att jordbruket ej bär sig; jordbruksarbetarnas fordran på
högre avlöningar är ock en orsak till att större jordbruk stundom ej kunna
bära sig.

Nor: Olof Andersson. Avkastar proportionsvis mindre, beroende på att mera
lejt folk behöves än till ett litet, som ägaren själv kan sköta med sitt eget arbete
med tillhjälp av sina barn; lejda dagsverken bli alltid underhaltiga jämförda med
dem, man gör själv, då man är intresserad av sitt jordbruk.

Svanskog: John Bryntesson. Å dessa skördas lika mycket som på småbruk.

Bro: H. V. Axelson. Arbetar under mindre gynnsamma förhållanden, beroende
på ökade arbetslöner och alltför låga mjölkpriser.

Bro: F. M. Mahn. Bär sig nu för tiden icke på grund av de dyrare arbetskostnaderna,
ehuru avkastningen under de senaste 20 åren betydligt ökats, tack
vare bättre metoder; utgifter och inkomster stå ej alls i förhållande till varandra,

Frågan 81, huvudinnehåll: erfarenheter, som vunnits om det större jordbrukets bärkraft

och avkastningsförmåga.

KRAGAN 31. KRONOI.ÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

409

den bättre, förmögnare jordbrukaren säljer därför sitt gods och flyttar till städerna,
de större jordbruken komma i händerna på spekulanter, som ruinera jorden och
byggnaderna och på detta vis avfolka jorden; å vissa håll köpa bolagen egendomar
och sätta dem i utmärkt skick, men så fordra bolagen ett större skogskomplex.

Silbodal: Olof Danielsson. Större jordbruk saknas.

Ekshärad: P. J. Ekblom. Har de fördelarna, att det medgiver en vidsträcktare
arbetsfördelning och en större användning av maskiner, vadan produktionspriset
å jordbrukets alster blir mindre än vad fallet är hos småbrukare;
svårigheten att anskaffa tillräcklig arbetskraft jämte höjda arbetslöner vid jordbruket
gör dock, att det ibland är rätt vanskligt få debet och kredit att gå ihop;
så väl det större som det mindre jordbruket har var för sig sina olägenheter och
fördelar, och båda formerna av jordbruk hava sitt existensberättigande; hos småbrukare,
där arbetskraften utgöres av familjemedlemmar, utföres arbetet fortare
och bättre än vid större gårdar, där daglönare ej hava samma intresse för driften.

Kronolänsmän och. kronofogdar.

Kronolänsmannen i Färnebo härad. Klagomål över att jordbruket icke vill
bära sig, enär arbetskostnaderna äro för dyra och arbetarna draga sig till industricentra,
där de erhålla högre avlöningar än vad en jordbrukare kan giva; tillstöter
så frost, blir det än sämre.

Kronolänsmannen i Vismans härad. Ganska goda; inga andra större jordbrukare
ha här gått under än de, som varit allt för högt skuldsatta eller levat
över sina tillgångar.

t. f. Kronolänsmannen i Karlstads härad. De större jordbruken löna sig
sämre än mindre och medelstora jordbruk.

Kronolänsmannen i Grums härad. Bär jorden är skött och i hög växtkraft,
av naturen ej för dålig, helst täckdikad, samt läget ej för avlägset och dåligt
med hänsyn till avsättning av den producerade mjölken, bör ett större jordbruk
med de sädespriser och höga kreaturspriser, som nu under en följd av år förekommit,
lämna någon vinst, större eller mindre, sedan behöriga avskrivningar
gjorts å slitning av inventarier samt ränta å uppsättningskapital.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad. Goda.

Kronolänsmannen i Näs härad. Genom den stegrade svårigheten att erhålla
jordbruksarbetare till skäligt pris torde det större jordbrukets bärkraft i allmänhet
vara ringare än det mindre jordbrukets; avkastningsförmågan dock i allmänhet
minst lika god som det mindres.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. På grund av dyr arbetskraft
och svårighet att erhålla lämpliga arbetare kan det icke bära sig eller ge
så stor avkastning som böndernas mindre jordbruk; om jämvägskommunikationer
funnes, skulle även de större jordbruken bära sig bättre, än vad nu är förhållandet.

Kronolänsmannen i Jösse härads östra distr. Större jordbruk gå i allmänhet
med förlust, beroende huvudsakligast på fördyrad arbetskraft.

470 FRÅGAN 31. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Kronolänsmannen i Jösse härads västra distr. Vid större jordbruk synes
det vara svårt få debet och kredit att gå ihop, beroende på de höga arbetspriserna.

Kronolänsmannen i Älvdals härads nedre tingsl. I anseende till de på
senare tider stegrade arbetslönerna torde det större jordbruket numera icke bära
sig, jorden erhåller icke den bearbetning och den gödning, som är ett oundgängligt
villkor för god skörd.

Kronolänsmannen i Norra Ny och Dalhy socknar. Större jordbruk förekomma
icke.

Kronolänsmannen i Norra och Södra Finnskoga samt Nyskoga socknar.
Större jordbruk finnas ej å denna ort, det är avrösningsjorden, som upptager de
stora arealerna, inrösningsjorden är högst obetydlig; det är huvudsakligen behovet
av mjölk, som framtvingat uppodlandet av de inägor, som finnas, kunde mjölk
undvaras, skulle säkerligen jordbruket till största delen försvinna; i överensstämmelse
härmed hållas inte heller flera kor än som erfordras för att behovet av
mjölk skall bliva tillgodosett, men icke ens dessa kor kunna födas med jordbrukets
avkastning, utan avsevärda kvantiteter fourage måste årligen köpas; hästar
måste hållas för jordbrukets skull, men de användas huvudsakligen till skogskörslor
och utfodringen därunder sker med hö och havre, som inköpes från andra håll.

Kronolänsmannen i Fryksdals härads övre tingsl. Större jordbruk finnas icke.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. östra distr. De
medelstora egendomar, som finnas, anses bära sig, om de än ej lämna någon större
förtjänst.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. västra distr. Därest
de större jordbruken skötts på ett rationellt sätt, hava de visat sig vara bärkraftiga
och lämnat betydligt till avsalu.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi. Större jordbruk giva i allmänhet
mindre avkastning än medelstora och mindre på grund av de höga arbetspriserna.

Frågan 31, huvudinnehåll: erfarenheter, som vunnits om det större jordbrukets bärkraft

och avkastningsförmåga.

Frågan 32.

<i) Anses en ökning av den odlade jordens avkastningsförmåga i socknen kunna
i allmänhet äga rum samt i vad mån och under vilka förutsättningar ?

b) Vilka åtgärder kunna särskilt vidtagas för att höja jordbruket och den jordbrukare
befolkningens ställning genom direkt understöd eller undervisning
utöver vad redan nu äger ruin ?

Sockenombud.

Nordmark. '') a) Inga förutsättningar finnas för höjande av jordens avkastning 2
på grund av för dyrbar arbetskraft; snart vill ingen arbeta vid jordbruket med
dess 8 ä 10 timmars arbetsdag.

b) Inga.

Bämen. a) Kan äga rum. 1230.

b) Stats- eller annat understöd, undervisning genom vandringsrättare.

Brattfors. a) Avkastningsförmågan kan ökas. '' 13.

b) Mera undervisning och upplysning om den olika jordens skötsel; talrikare 3. 1
föredrag av jordbrukskonsulenter och samtal med desamma i och för råd angående
konstgödning å olika jordmåner och lämpligt utsäde.

Gåsborn. a) Ehuru den odlade jorden är väl skött, kan en ökning, * dock 1245.134 5. *5
icke i väsentlig grad, ernås * genom intensivare skötsel, genom införande av jord- *4. 3
värdereformer, borttagande av tullarna, minskning av skatterna; sänkning av de 1
höga frakterna på fodermedel, utsäde och gödningsämnen erfordras.

b) Anslag till dikning och dränering av åkerjorden; tillfälligt anslag till an- 2. 4
skaffande av goda avelsdjur och till anläggning av torvströfabrik, till kortare undervisningskurser;
räntefria odlings- och dikningslån. 3

Kroppa. a) Kan äga rum genom att arrendatorn blir ägare till den jord, 4
han brukar.

b) Genom något understöd och jordbrukskurser.

Lungsund. a) Behöver äga rum; åtgärder böra vidtagas för avskaffande av 3
tull på jordbrukarnas förbrukningsartiklar, för frakters nedsättande och skatternas
minskande.

b) Genom mera jordbruksundervisning.

*) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

472

FRÅGAN 32. SOCKENOMBUD

2 Ölme. a) Under den förutsättningen, att jordbrukets produkter betalades
bättre, så att jordbruksarbetarnas avlöning kunde ökas i jämnhöjd med industriarbetarnas
och sålunda större tillgång på arbetskraft erhållas, skulle jordbrukets

3 avkastning kunna höjas med 50 ä 100 %; skulle ökas, om varje jordbrukare icke
hade mera jord, än han kunde bruka ordentligt med egna arbetskrafter; nu gå
stora värden förlorade genom försenat skördearbete m. m.

2 b) Billigare penningar borde kunna erhållas; att betala 5 å 7 % för jord brukslån,

då avkastningen uppgår till 4 %, är fullkomligt avita.

2 Varnum. a) Avkastningsförmågan har väsentligt ökats under de senare

1 åren, beroende på bättre skötsel, särskilt beträffande ladugården; kan ökas genom
täckdikning och annan dikning, så att jorden väl torrlägges, djupplöjning och anskaffandet
av artificiell gödning jämte kalk, genom större baljväxtodling.

2 b) Mera upplysning angående jordbruket.

i Visman, a) Kan icke äga rum.

b) Understöd och undervisning rörande jordbruket.

i Visnums-Kil. b) Billiga lån.

12 3. *i 2. Rudskoga. a) Kan äga rum, * genom bättre utförd dränering, fördjupning av

3 öppna diken; modernare brukningsmetoder och mera rörelsekapital; jordbrukskrediten
bör ordnas och handhavas av staten; mellanhandsystemet, som oftast tar
vinsten av det mindre jordbrukets avkastning, bör i görligaste mån ersättas med
varuförmedlingsanstalter, varigenom producenter och konsumenter komma i närmare
förbindelse, i vilket syfte staten bör medverka.

b) Undervisning om kooperationens nytta och nödvändighet bör meddelas de
mindre jordbrukarna.

12. i Nysund. a) Kan äga rum, genom grundförbättringar och bättre skötsel,

i. 2 b) Billigare rörelsekapital; förbättrat skolväsen, så att man i fortsättnings skolor

kunde på ett förberedande sätt behandla till jordbruket hörande frågor;
så länge folkskolorna äro halvtidsläsande, kan ej en ordentlig grund läggas för
en fruktbärande undervisning i jordbrukets skötsel; genom av hushållningssällskapet
anordnade föreläsningskurser.

12 3. Södra Råda. a) Kan äga rum.

b) Föredrag, kurser, vandringsrättare; undervisning äger nu sällan rum.

12. 2 Vase. a) Väsentligt genom mera intensivt bearbetande av åkerjorden, upp 1

delning av en del mindre väl skötta lantbruk; tillförande av artificiell gödsel,
men penningar och arbetskraft fattas.

2 b) Hjälp till inköp av redskap för mindre bemedlade, flera föreläsningskurser
i lantbruk, uppvisning av redskap i arbete o. d.

i Alster, a) Säkerligen; genom ökad gödsling, ökad foder- och lönande mjölk 3

produktion, bättre dikning och grundförbättring; ville allmänheten tillgodogöra
sig allt, som erbjudes av undervisning och hjälp, skulle den utan tvivel bliva i
stånd att på ett rätt sätt sköta och även förbättra sitt jordbruk, ville så våra
samhällsförbättrare predika förnöjsamhet för den arbetande befolkningen, så kunde
den trivas med våra små förhållanden och ej längta efter “guld och gröna skogar11,

Frågan 32, huvudinnehåll: a) om en ökning av den odlade jordens avkastning anses kunna

äga rum samt under vilka förutsättningar; b) åtgärder, som särskilt kunna vidtagas

för att höja jordbruket genom direkt understöd eller undervisning.

I-HÅGAN 3 2. SOCKENOMBUD. 47.''!

som nöj; aldrig ett jordbruk kan lämna, men i stället ett hälsosamt och sunt
arbete.

b) Ingå, om ej billigare? rörelsekapital. !

Ostra Fågelvik, a) Kan äga. rum * obegränsat, under förutsättning av spar- 2 ii. *2
samhet, vakenhet, kunskap och omtanke; genom grundförbättringar såsom täck- 12.
dikning, genom bättre gödselvård, speciellt tillvaratagande av den flytande spillningen,
* de tvenne åtgärder, som mest borde beaktas för att få jordbruket i *2
högsta kultur; omsorgsfullare skötsel. äs

b) Anslag till täckdikning; understöd för anläggandet av cementerade gödsel- 12! 2
bottnar borde tilldelas även medelstora jordbrukare, även torde sakkunnigt biträde
tillhandahållas.

Stora Kil. a) Kan äga rum genom mera rationell skötsel; de höga räntorna 34. 1
på i jorden nedlagda kapital ävensom landets kapital fattigdom sätta gräns härför;
tar man endast avkastningsförmågan och icke bärigheten i betraktande, kan en
ökning i allmänhet äga rum genom grunddikning, bearbetning och gödning till
en kostnad av någon miljon här i socknen, å vilken räntorna skulle gå till utlandet.

b) Understöd, som ej skola återbetalas, kan man väl icke tänka på att erhålla,
i stället bör jordbrukskrediten ordnas på lämpligt sätt; undervisning är alltid
till nytta.

Frykerud. a) Kan ökas, * är i stigande för varje år, i mån som en bättre 1234.
gödselvård och bättre redskap komma till användning; några medelstora jordbruk
finnas, som knappt giva hälften så mycket skörd pr har som bättre skötta småbruk.

b) Understöd och undervisning; billigare lånevillkor för erhållande av nödigt 2. 4.
rörelsekapital vore av synnerligt värde; finnes skuld på fastigheten och skall
6 % betalas, är det icke lätt att uppehålla, än mindre öka jordens avkastningsförmåga;
undervisning meddelas ju rikligt i skolor, föreläsningar och tidningspress,
men kapital och arbetskraft brista ofta.

Övre Ullerud. a) Kan äga rum genom uppdelning i mindre lotter eller 5
genom billigare arbetskraft.

Ransäter. a) Den odlade jorden är i allmänhet väl skött; avkastningsför- 1. 4
mågan relativt stor, men, som en dansk husman en gång yttrade: “det finns
ingen gräns för jordens avkastningsförmåga", skulle kunna tänkas, att jordens avkastning
kunde ökas även här; har ökats och kommer fortfarande att ökas i 5
samma mån som jordbrukarens insikt och tillvaratagandet av förefintliga möjligheter,
delvis detta beroende på avsättningsförhållandena för jordbrukets produkter;
god avsättning för dylika finnes, men priset är något för lågt; genom intensivare 1
brukningssätt och mera kalk och gödsel skulle avkastningen betydligt kunna
ökas; förutsättningen för avkastningens ökning skulle vara värdeökning, men detta 4
är ett dyrt system och ovisst för den ekonomiskt svage att genomföra; i den 2
män jordbrukaren övergivit körning, s. k. förtjänstkörning, om sommaren och mera
ägnat sig åt jordbrukets skötsel, har jordens avkastning ökats.

b) Direkt understöd torde ej vara nödvändigt, men däremot torde undervis- 2 5.
ning vara mycket lämplig; ofta återkommande s. k. småbrukarekurser torde 1
göra betydligt för jordbrukets höjande, likaså anställandet av vandringsrättare,
även är det nödvändigt, att kalk erhålles så billigt som möjligt, ty på dylik lider
jorden här stor brist; billiga frakter å gödningsämnen och kraftfoder skulle vara 4
ägnade att höja jordbruket, ävenså räntefria täckdikningslån; bort med orsakerna

474 FRÅGAN 32. SOCKENOMBUD.

till dyrtiden och den jordbrakande befolkningens ställning behöver icke stödjas
genom direkt understöd.

14. Nedre Vllerud. a) Kan fördubblas, om kapital finnes för jordens uppgödsling
och rationella brukning.

b) Billiga lån till jordbrukare, att användas blott för jordbrukets förbättrande.

1 Karlstads landskommun, a) Avkastningsförmågan kan ökas, vartill behöves
kunskap och intresse hos jordbrukarna samt kapital; somliga äga kapital, men
anse, att det ej lönar sig lägga ned detta i jordbruk.

b) Mycket göres av hushållningssällskapet till lantbrukets fromma genom
konsulenter och kurser av allehanda slag; vill en jordbrukare begagna sig därav,
kan han komma långt; premiering med extra belöningar av småbruk och välskötta
jordbruk är därtill en sporre, inga vidare åtgärder behövliga.

12 8. 18. Grava, a) Kan äga rum, med mera och framför allt omsorgsfullare arbete;

2 jordbrukarna ha svårt att bära kostnaderna för avlöning av arbetskraft, kunna icke
alltid få arbetare, även om de betala samma löner som industrien, ty jordbruks 3

arbetet är mera krävande och anses för simpelt; staten bör till skäligt pris inköpa
den jord, som ägarna icke själva vilja bruka och sedan upplåta denna jord
på acceptabla villkor; de nuvarande ägarnas jord borde samlas mera på en plats.

i. 12. l b) Billigare lån, fortsatt upplysning; hushållningssällskapet utövar redan nu

2 ett målmedvetet upplysningsarbete till jordbrukets gagn; direkt understöd och
undervisning ''obehövliga, lantbruksböcker och tidningar finnas ju i mängd.

13 Hammarö. a) Ökad avkastning, om billigare järnvägsfrakter och gödning

till billigare pris kunde erhållas.

* i b) Understöd, bättre undervisning i jordbruk och trädgårdsskötsel.

12. 2 Nor. a) Kan äga rum, delvis fördubblas genom djupkultur och kraftigare

gödning.

i b) Upplysning och billigare penningar.

12 8. Segerstad, a) Avkastningsförmågan kan ökas genom dränering och god

*3 kultur, * genom mera allmänt begagnande av tidsenliga jordbruksredskap, förbättrade
kommunikationer med lättare avsättning för jordens produkter.

b) Beredande av billiga lån för uppförande av tidsenliga kreatursstallar med
cementgolv och cementerade bottnar i gödselstäderna, bättre anordnade egnahemslån
för inköp av småegendomar om 10 ä 20 har uppodlad jord.

i Grums, a) Kan äga ram, under förutsättning av bättre avsättningsmöjligheter,
så att försäljningen av varorna betäcker produktionskostnaden,
b) Genom understöd och undervisning.

12 4. Borgvik. a) Avkastningsförmågan kan ökas, om nödigt kapital funnes till
anskaffande av arbetskraft, gödningsämnen m. m.
b) Understöd och undervisning.

i Ed. a) Kan nog uppbringas, men i allmänhet råder brist på god arbetskraft,
då de bästa arbetarna söka sig arbete vid industrien, där det kan betalas
mera; intensivt jordbruk lönar sig därför nära nog icke med lejda arbetare, bäst
går det för- den, som har egna söner, men för dessa är den långa värnplikten

Frågan 32, huvudinnehåll: a) om en ökning av den odlade jordens avkastning anses kunna

äga rum samt under vilka förutsättningar; b) åtgärder, som särskilt kunna vidtagas

för att höja jordbruket genom direkt understöd eller undervisning.

IHÄC.AN 32. SOCKKNOMHUI).

475

hämmande; exempel finnas emellertid på att .eu förståndig lantbrukare rott sig a 3.
lira, där en oduglig blivit utfattig.

b) Direkt understöd, först och sist till inköp av gödningsämnen, i för- 123.
ening med undervisning i jordbruksskötsol, * bättre tillgång på arbetskraft, delvis *3
genom förkortning av värnpliktstiden.

(rinberga. a) Så länge ett högre pris för ladugårdsprodukterna, smör och 2
mjölk, ej kan erhållas, kvarstå svårigheterna att uppbringa jordens avkastningsförmåga;
numera förbrukar i allmänhet familjen den producerade mjölken, även där
en kreatursbesättning på åtta å tio kor finnes; det anses ej lönande att driva upp
mjölkavkastningen genom inköp av kraftfoder, då densamma ej kan säljas till
högre pris än / a 8 öre pr liter; häri torde det svåraste hindret för lantbrukets
uppsving ligga.

Långserud. a) Kan äga rum, genom bättre kommunikationer och bättre 12. 1
brukningssätt.

b) Flera, än nu sker, borde beredas tillfälle till deltagande i studieresor,
som uppegga företagsamheten och verksamhetslusten, icke blott genom åsynen av
väl skötta jordbruk, utan även genom den kraftiga väckelse av fosterlandskänslan,
som sådana resor medföra; under förutsättning av att heltidsläsning införes i folkskolan,
något, som nu är ifrågasatt, så att nödiga förkunskaper där av barnen
kunna inhämtas, böra jämte andra viktiga praktiska ämnen de enklaste grunderna
i jordbrukets, ladugårdens och skogens skötsel meddelas i fortsättningsskolorna,
som böra vara obligatoriska och fortgå i minst tre år med åtta veckors undervisning
årligen; för detta ändamål böra lämpliga läroböcker utarbetas i ovannämnda
ämnen jämte de grenar av naturkunnigheten, vars kännedom är nödvändig för att
med största fördel kunna utöva berörda näringar; att så mycket som möjligt befordra
deltagandet i praktiska lantbruksskolor, synes även vara av stor vikt; understöd
bör givas till täckdikning av inägorna samt största möjliga hjälp för utdikning
av sankmarker, ifrågasättas må, om ej staten borde bekosta detta senare
helt och hållet; genom täckdikning skulle den korta säsongen förlängas och jorden
i hög grad stiga i värde.

Stavnäs. a) Kan ökas, om kalkning och torvströ mera användas; beskatt- 2
ningen måste omläggas och göras rättvis: lättja och slöseri böra ej premieras,
sparsamhet, arbetsamhet och omtanke ej beläggas med skatt.

b) Genom undervisning, särskilt om den kooperativa verksamheten; genom 3
allmogens sammanslutning i kooperativa föreningar skulle den jordbrukande befolkningens
ekonomi höjas och jordbruket förbättras.

Högerud. a) Avkastningsförmågan kan ökas, om arbetskraft till skapligt 12 8. 1
pris vid behov kunde erhållas; genom kalkning, bättre tillvaratagande av gödsel 3
och bättre dikning.

b) Direkta understöd för inköp av tidsenliga redskap m. m.; jordbruks- 2. 3
kreditens ordnande brådskande; undervisningen jämförelsevis god.

Glava. a) Kan ökas, genom tjänliga gödningsämnen samt mera rationellt 3 4 5. 4
arbete å jorden; intensivare bearbetning samt täckdikning. 5

b) Bättre kommunikationer; anslag eller lån utav staten till främjande av 3. 5
kooperativa företag skulle säkerligen gagna, dels för att få så mycket som möjligt
för jordbruksprodukterna, dels för att kunna köpa så billigt som möjligt; täta 3
småbrukarekurser av erfarna jordbrukare, skulle göra gott; det bästa är undervis- 4
ning, understöd har aldrig samma verkan.

476

FRÅGAN 32. SOCKENOMBUD.

1 Värmskog. a) Kan betydligt ökas genom bättre kommunikationer, så att
gödselämnen och jord förbättringsmedel, såsom kalk o. d., kunde anskaffas billigare.

b) Ökade tillfällen för småbrukare att utan större kostnad erhålla undervisning
om skötseln av jord och husdjur.

12. Svanskog. a) Avkastningsförmågan kan betydligt höjas genom förbättrade

kommunikationer.

2 Millesvik. a) Kan ökas till det dubbla, om medel och kunskap för en rätt

1. 2 skötsel funnes; genom delning i lämpliga ägolotter; kommunikationernas ordnande

medelst en billig järnväg genom Näset.

b) Lätt åtkomliga lån i samband med att någon övervakade och undervisade
om lånens rätta användning.

12. i Eskilsäter. a) Kan ökas betydligt genom större arbetsenergi, förbättrade

2. i kommunikationer, användning av kalk och andra gödningsämnen; mindre god

ekonomi ett svårt hinder för många.

12. i Ölserud. a) Avkastningen kan ökas, om järnväg funnes för transport av

2 produkterna, om nödigt rörelsekapital funnes samt om gårdarna ej så ofta bytte
ägare.

13. *3 Botilsäter. a) Kan äga ram * i ofantligt hög grad; kunde en smalspårig
järnväg ut genom Näset komma till stånd, vore detta det allra säkraste medlet
för jordbrukets höjande; svårigheten att få tillräckligt med kalk för jordbruket
vore då avhjälpt, och detta anser jag för det väsentligaste, kunde sedan lantmännen
förmås till bättre avdikning och tillvaratagande av ladugårdens flytande
spillning, så vore mycket vunnet.

3. l b) Undervisning i första hand; allmänheten bör allt framgent upplysas om

vår modernärings betydelse och rätta bedrivande efter nya metoder genom småbrukarekurser,
studieresor o. cl.; en ingående undervisning bör lämnas om den
stora betydelsen av en fullständigt genomförd täckdikning, lån på billiga villkor

3 för täckdikning; något effektivt understöd torde icke kunna ges.

2 3 4. 2 By. a) Kan ökas betydligt, under förutsättning av nödigt rörelsekapital,
*2 4. 4. 3 * bättre skötsel; genom dränering, djupkultur och rotfraktsodling; genom importerat
arbetsfolk.

2. 3 b) Billigare rörelsekapital; bättre skolundervisning och fria lantmannaskolor.

12. * 2 Bro. a) Avkastningsförmågan kan ökas — * i mycket hög grad — genom

2. i gödselns bättre tillvaratagande, medelst rikligt användande av torvströ, genom

12. 2 dränering; högre pris på jordbruksprodukterna, så att mera arbetskraft kunde
anskaffas och jorden bättre brukas.

b) Direkta understöd för anordnande av cementerade och täckta gödselstäder.

12. Södra Ny. a) Den odlade jordens avkastningsförmåga är givetvis bättre nu
än förr, beroende på bättre gödning och intensivare arbete.

i Huggenäs. a) Kan äga ram; ett viktigt villkor är, att jordbrukaren bättre
tillvaratager och behandlar gödseln i stall och ladugårdar, att torvströ användes,
att urinbrunnar anläggas, samt att gödselstäderna cementeras och taktäckas; vidare
borde jorden allt mer och mer djupplöjas och rationellt bearbetas samt kalkas
och dräneras.

Frågan 32, huvudinnehåll: a) om en ökning av den odlade jordens avkastning anses kunna

äga rum samt under vilka förutsättningar; b) åtgärder, som särskilt kunna vidtagas

för att höja jordbruket genom direkt understöd eller undervisning.

1''UÅOAN 32. SOCKKNOMHUI).

477

Kila. a) Kan åstadkommas, mim i allmänhet saknas förlagskapital; förut- 12 a. a. 12.
sättningarna för jordbrukets höjande äro: hildanilot av 011 förlagsfond, ur vilkon
billiga lån kundo orliållas, ytterligare nodsilttning av fraktkostnaderna å kalk och
Övriga jordförbättringsinodol — * ov. bidrag i fraktkostnaderna — samt framförallt *2
billigare arbetskraft; jorden är i allmänhet kalkfattig; å egendomar belägna i 1
närheten av segelled har under eu längre följd av år kalk använts med gott
resultat, men avlägsna hemman kunna icke använda sig därav.

b) Mycken undervisning tarvas, enär okunnighet om jordens beståndsdelar s
och växternas fordringar föreligger; ej genom skolan, ty hemmansägaresönerna ha 1
icke tid därmed, då de måste arbeta vid jordbruket; det enda lämpliga skulle
måhända vara s. 1c. vandringsrättare, som lämnade undervisning om gödselvård,
förbättrande av ekonomibyggnader in. m.

Tve/a. a) Torde nog kunna åvägabringas, om jorden dels täckdikades, dels 1
påfördes tillräckliga kvantiteter kalk; under senare åren har visserligen mera
omtanke ägnats åt jorden i dessa avseenden, synnerligen åt kalkningen, men då
jorden varit kalkfattig, ha de vidtagna åtgärderna ännu icke blivit fullt tillfredsställande;
om jordbrukarna därjämte bleve i tillfälle att använda torvströ i ladugårdarna,
skulle också detta betydligt kunna höja jordens avkastningsförmåga.

b) Direkt understöd från det allmännas sida för jordbrukets höjande i ovannämnda
avseenden.

Holma!al. a) Kan ökas mycket genom förbättrade kommunikationer, bättre 1 3. 1
artificiella gödningsämnen och avdikning; på grund av brist på arbetskraft och 2
kapital måste mycken jord delvis ligga nere eller bliva dåligt brukad; hellre
vansköter en självägande bonde jorden, än han lämnar en del av sin egendom till
brukning åt någon, som saknar egen torva; att leja arbetskraft anser han i regel
för dyrbart.

b) Lägre räntesatser, understöd för utdikningar; undervisning, de flesta jord- 1. s
brukare ha nu ingen aning om, vilka slag av konstgödsel, som passa för olika jord.

Västra Fågelvik. a) Kan i hög grad stegras medelst införande av en rationell 3
jordvård samt föreningsverksamhet för ordnande av produkternas avsättning; förbätt- 1 3.
rade kommunikationer tarvas, nu kan icke mjölken realiseras annat än som hemtillverkat
smör, därför intet intresse för ökad mjölkproduktion; genom användande av 1
konstgödning har avkastningen på 30 år mer än fördubblats, kommer att ökas i
mån befolkningen lär sig tillvarataga de naturliga tillgångarna; av största betydelse
är billigare hemmansklyvningar, numera i flertalet fall sämjedelningar, varför
ägaren icke sköter inägorna så gott han kunde, då han befarar att vid laga delning
förlora den del han förbättrat eller få den för högt värderad.

b) Intet understöd åt lantbruket direkt, men såsom hjälp till agitation för 3
och organiserandet av försäljningsföreningar och avsättningens ordnande; konsulenter
eller vandringsrättare borde komma utan kallelse, själva taga initiativ till
upplysningsverksamhet, då ingen här bryr sig om att kalla dem; kostnaderna för
småbrukspremiering kunde bättre användas på detta sätt.

Töcksmark. a) Genom intensivare brukning; genom bättre avdikning, påfyllning 3 5. 124.
av kompostjord, ladugårdsspillningens omsorgsfullare och rationellare skötsel, mera
tillförsel av kalk och artificiella göd ningsämnen, ävensom genom ordnande av 4
jordbruksprodukternas avsättning, som bäst tillgodoses genom förbättrade kommu- 1 2.
nikationer; så länge skogen varar, är det svårt att få jordbrukaren till att före- s 5.
taga en intensiv brukning av jorden; när skogen är slut, säljes hellre egendomen
till bolag än att försök att förbättra jordbruket göres.

b) Undervisning genom täta jordbrukskurser.

478

FRÅGAN 32. SOCKENOMBUD.

12 8. Östervallskog. a) Kan äga rum under förutsättning av förbättrade kommunikationer
för anskaffande av mera och billigare konstgödning, framför allt kalk
för jordbruket, för skapande av bättre avsättningsmöjligheter för jordbruksprodukter,
sammanslutningar för erhållande av bättre betalning för skogsprodukter.

b) Tillgång på billigare penningar för jordbruket och regelbundna, tidsenliga
kurser, helst inom varje socken, i jordbruks-, husdjurs- och skogsskötsel.

1 2 8 4. Karlanda. a) Kan ökas betydligt under förutsättning av bättre kommunika 1

tioner, genom åstadkommandet snarast möjligt av den föreslagna smalspåriga

2 järnvägen Bengtsfors—Ämot via Fotebyn och Holmedal, och därmed lättare
tillförsel av kalk.

4 b) Ett direkt understöd skulle icke bidraga mycket till jordbrukets höjande;
i. 14. 4 bidrag till skogarnas torrläggning fördelaktigt; bäst genom undervisning, helst
praktisk; i skolorna böra barnen bibringas kunskaper och intresse för jordbruket
och dess binäringar.

2 3. 3. 2 4. Blomskog, a) Kan icke ökas å småbonde-, men väl å bolagsjord; kan ökas,

4. *12 3. nära nog fördubblas, * under förutsättning av tidsenliga kommunikationer, så att
avsättningsmöjligheter för jordbrukets produkter och lättare tillgång på gödsel
funnes.

2. i b) Billiga lån; understöd till täckdikning på rimligare villkor än riksdagens
beslut av 1913 medgiver, eljest torde småbrukarna icke våga använda hjälpen;

2. *2 3 4. 2 3. direkta understöd bra, men * farliga; ytterligare undervisning icke av nöden, då
4 småbönderna förstå att bruka sin jord; möjligen lämpligt anlägga rena försöksgårdar
i 4. för utrönande av den ekonomiska bärigheten; undervisning genom ett tillräckligt
4 antal praktiska och intresserade vandringsrättare, som skulle ha fullt fria händer
och ingen som helst myndighet över sig, så att de kunde få utnyttja sitt intresse
och sin förmåga; de ha betydligt lättare att sätta sig in i de särskilda jordbruksslagens
behov än konsulenterna, som i många fall lägga samma måttstock på en
småbrukarebygd lik denna, som på de rikare bygderna; rattarnas undervisningssätt
borde göras fritt och självständigt och icke klavbindas av föreskrifter, som
utgå från likhet mellan alla; det lilla försök, som är gjort i Värmland, strandade
genom dylik formalism och överordnades oförstående.

12 3. Silbodal. a) Kan ökas genom bättre kommunikationer, så att kalk kunde
erhållas till rimligt pris.

l 3. 3 b) Undervisning, understöd.

12. *i. *12. Skillingmark. a) Kan ökas * väsentligt, förutsatt att intresset höjes, * kommul
nikationerna förbättras, så att jordförbättringsmedel och artificiell gödning kunna
anskaffas i tillräcklig mängd utan allt för stora kostnader.

b) Anordnande av kostnadsfria föredrag i jordbruksfrågor.

1 2 3 4. 4 Järnskog, a) Kan äga rum väsentligt, under förutsättning av inrättandet av
tidsenliga kommunikationer, så att kalk kan erhållas utan svårighet; genom
transporter från järnvägsstationen höjes priset numera med 50 om man är
nog lycklig att kunna få någon, som vill kora.

b) Undervisning, kunskaper fattas; på det ekonomiska området är kommunen
rätt väl lottad, så att intet direkt understöd behöves.

Frågan 32, huvudinnehåll: a) om eu ökning av den odlade jordens avkastning anses kunna

äga rum samt under vilka förutsättningar; b) åtgärder, som särskilt kunna vidtagas

för att höja jordbruket genom direkt understöd eller undervisning.

KRÅKAN 3 2. SOCKIiNOMHUJJ.

47!»

Kola. a) Avkastningen kan ökas under förutsättning av bättre ordnade av- 134.
sättningsmöjligheter, ökad kooperation; genom nyare brukningssätt samt statens 3
övertagande av vägunderhållet.

b) Undervisningen, * som bör övertagas av staten, torde ytterligare ökas; 1234. *2.134.
understöd av tvivelaktig nytta; ''•*= dix-ekt understöd önskvärt. *2

Kla. a) liättre brukning av jorden, genom dränering och kalkning; största 1234.34.1234.
möjliga nedsättning i järnvägsfrakter å kalk, torvströ, artificiell gödning, * även för *34.
jordbrukets produkter; bättre skötsel icke lätt att åstadkomma, då folket flyr från 2
landsbygden in till städer, stationssamhällen och industricentra eller till Amerika.

b) Genom fortsatt oförtröttelig undervisning, genom av stat och hushållnings- 1234. 3
sällskap understödda studieresor; do vid plog, spade, tröskverk och högaffel m. fl. 2
redskap vigda jordbrukarna av så väl man- som kvinnkön ha blivit allt för långt
efter i utvecklingen, och det är skada, att så liten uppmärksamhet ägnas denna
verksamhet, som dock torde vara det ädlaste av alla arbeten; mycket arbete och
en mångfald av pris och hedersdiplom offras för sport av alla slag, travtävlingar,
fotlöpningar, kappsegling, automobiltävlingar och flygningar, allt i och för sig
bra, men av ringa värde emot deras livsverk, som med arbete och trohet fått
två strån att växa, där ett eller kanske intet fanns förut; de hava i så rik mån
bidragit att öka fosterlandets värde och skaffat bröd åt sig själva och andra, att
de borde åtnjuta den största uppmuntran.

Arvika landskommun, a) Kan äga rum * i betydlig grad, då avsättnings- 1 2 3 6. *2. 6
möjligheterna äro ganska stora; vad som behöves, är föregångsmän och ev. kvinnor, 2
som praktiskt och mönstergillt själva lägga hand vid jordbruket och driva detsamma
på ett ekonomiskt sätt; som det nu är, äro ägarna vanligen bekväma av 6
sig, de anse troligen, att, då de ha nog för eget behov, så är allan rättfärdighet
uPPfylld; å de få egendomarna med föråldrade metoder måste nya och moderna 3
principer användas; huruvida ökat arbete på jordbruket skulle löna sig i dessa 1
tider, då det råder sådan brist på arbetsfolk, är svårt att säga.

Ny. a) Kan äga rum. 1

b) Direkt understöd vore önskvärt, men torde icke kunna fås utöver vad
som redan nu beviljas av riksdag, landsting och hushållningssällskap till premier
för jordbruk, kreatursskötsel etc.; ytterligare nedsättning av järnvägsfrakterna för
kalk och andra gödningsämnen, som bär i Värmland användas mycket till följd
av jordens kalkfattighet, större nedsättning av frakterna å jordbruksprodukter och
levande djur, nötkreatur och svinkreatur, vilka sistnämnda om vårarna fraktas
i mängd hit från Skåne. Jordbrukskonsulenten har hållit åtskilliga föredrag, som
vant till stor nytta för jordbruksbefolkningen, vandringsrättare hava någon gång
besökt socknen för att ge undervisning i jordbruk, men hinna ej med så mycket,
emedan de äro alle för få.

Algå. a) Kan ökas under förutsättning att jorden bearbetas och gödslas 2
bättre, ehuru rationellt jordbruk ofta faktiskt torde vara omöjligt att genomföra;
knappast möjlighet att erhålla mera skörd på de små egendomarna. 1

b) Åt yngre personer lån, ej mot inteckning, t. ex. lättare egnahemshjälp.

Gunnar skog. a) Kan ökas, under förutsättning av förbättrade kommunika- 12456. 126.
tioner, * såsom järnväg från Åmot eller Arvika till Torsby; en vagnslast kalk levererad *2
till järnvägsstationen kostar mindre, än att sedan frakta kalken från stationen till
förbrukaren efter hästar; exporten av lantmannaprodukter likaledes förenad med 1
svårigheter, inga möjligheter för de mindre jordbrukarna att avsätta sin mjölk; genom
skattelindring i görligaste mån, permitterande av värnpliktiga i skördetid, samt

480

FRÅGAN 3 2. SOCKENOMBUD.

i övrigt allt, som kan bidraga till att förmå de yngre att stanna hemma vid

4 jorden;. genom de större egendomarnas uppdelning,
l 5. * i b) Undervisning i jordbruksskötsel, * föreläsningsverksamhet, avgiftsfria ladugårdsskötarekurser,
understödjande av lantmannaföreningsverksamheten, jordbruks 5.

4 premiering; direkt understöd av staten; undervisningen redan nu fullgod, understöd
utan återbetalningsskyldighet väl omöjligt att få, i annat fall till ingen nytta.

8 4. i Bogen, a) Kan icke äga rum; torde kunna äga rum, om t. ex. rotfruktsodling
bleve mera allmän.

3 4. b) Understöd.

l 2. 2 Brunskog. a) Kan ökas genom förbättrade kommunikationer, genom billigare
och bättre tillgång på kalk och torvströ samt högre pris på lantmannaprodukter.

1 2 3 4. Mangskog. a) Större avkastning å bolagsjorden, om den komme i enskild
*2 ägo; förutsättningar: bättre kommunikationer, * därjämte fraktlindringar å jordbruksmaskiner
och jordförbättringsmedel, ävensom kostnadsfria resor för mindre jordbrukare
för att inhämta praktisk lärdom för sitt yrke, även borde jordbruksarbetare
erhålla belöningar efter vissa års trogen tjänst; det anses numera för
simpelt att arbeta på jorden och speciellt i ladugården, arbetsfolket drager sig
från landsbygden till industricentra.

b) Undervisning finnes tillräckligt; det är nästan en epidemi att fostra barnen
för annat kall, genom att låta dem få en viss skolbildning, varefter det är slut
med grovarbetet.

4 Boda. a) Genom odling av andra sädesslag, avsedda för rationell utfodring
samt genom bättre gödselvård.

b) Praktisk undervisning i mönsterjordbruk, ty att endast tala hjälper inte.

12345.5. 1234. Sunne. a) I avsevärd grad, genom rov- och baljväxtodling, genom ökad
kreatursstock, förhöjda tullar å spannmål och fläsk, lägre fraktsatser å jordbruksprodukter.

1 2 3 4.5 b) Billigare lån för jordförbättringar; redan nu söker man genom goda föredrag
och föreläsningar giva allmänheten upplysning i hithörande ämnen.

2 3. Östra Emtervik. a) Kan ökas till det dubbla med lämplig gödning och
bearbetning, under förutsättning av kapital till avlöning, gödning, redskap m. m.,
*3 tillräcklig kunskap, * förbättrade järnvägskommunikationer, höjning av priset på jordbruksprodukter;
det för Värmland i utsikt ställda andelsslakteriet torde i sin mån
bidraga till bättre inkomster från jordbruket.

2 b) Billiga odlingslån.

12. * i. 2 Västra Emtervik. a) Kan ökas * genom rationellare skötsel, järnvägs framdragande
genom socknen, varigenom kalk och konstgödning lättare kunde erhållas;
ökas redan nu år efter år.

i b) Understöd och undervisning.

12 3. Gräsmark, a) Avkastningsförmågan kan ökas med hälften eller t. o. m.

12. fördubblas, därest man genom förbättrade kommunikationsmedel kunde tillföra
jorden dess behov av kalk och andra jordförbättringsämnen.
is. 12, b) Undervisning i statsunderstödda småbrukareskolor; direkt understöd åt

3 den mindre jordbrukaren. Direkt understöd torde icke vara att förorda.

Frågan 33, huvudinnehåll: a) om en ökning av deu odlade jordens avkastning anses kunna

äga nim samt under vilka förutsättningar; b) åtgärder, som särskilt kunna vidtagas

för att höja jordbruket genom direkt understöd eller undervisning.

FRÅGAN 32. SOCKENOMBUD.

481

Lysvik. a) Ökning torda kunna äga ruin; att jorden icke skötes rationellt i 2 a 4. 3
beror på bristande insikt, för liten arbetskraft samt felande kapital; förutsätt- 2
ningarna till förbättring äro bättre tillvaratagande av gödseln, djupplöjning och
kalkning; täckdikning är på grund av riklig förekomst av bergvatten en av de 4

viktigaste faktorerna för åkerns avkastning, därnäst kommer användningen av

torvströ.

b) Undervisning och understöd, * särskilt det senare, i form av billiga 123. *1. 3

lån till täckdikning etc.; om jordbrukskonsulenter e. d. sattes i tillfälle att in- 4

hämta närmare kännedom om var täckdikning och användning av torvströ lämpligen
borde förekomma, samt hjälp där i detta avseende kunde erhållas, skulle detta
göra mångdubbelt större nytta än det premieringssystem, som användes.

Fryksände. a) Kan äga rum, under förutsättning av fortsatta jordförbätt- 1 2 b 4 0.
ringar — täckdikning, kalkning o. d. — samt förbättrade gödslings- och arbetsmetoder;
kalkning av jorden väntas komma att ske, sedan orten fått järnväg. 5

b) Fortsatt upplysningsverksamhet genom föredrag, småbrukarekurser o. d. 1 2346.
samt genom vandringsrättare, premieringar in. m.

Östmark, a) Avkastningsförmågan kan ökas betydligt; förutsättningen här- 1 3 4. 1
för: gödselns bättre tillvaratagande, djupkultur och jordens kalkning, * jordens rätta *3 4.
skötsel, bättre avsättningsmöjligheter för lantmannaprodukter; en av de kraftigaste 4. 34.
åtgärderna skulle nog kommunikationernas förbättring visa sig vara; behovet av 4
eu järnväg till Östmark gör sig starkt gällande; om en dylik komme till stånd,
skulle jordbrukarna kunna skaffa sig kalk och andra konstgödningsämnen, avsättningsmöjligheterna
skulle väsentligt ökas.

b) Båda delarna vore bra att få; med understöd vinnes ej mycket; man 3. 1. 14.
måste gå fram på undervisningens väg, mindre om huru stora skördar skola er- 1
hållas, än om en rätt och ekonomisk användning av jordens produkter; bäst verka
göda, närliggande exempel. För åkern får ej skogen glömmas, den har här uppe
lika stor betydelse som jordbruket, i många fall större; vid en fullt rationell
■skogsskötsel torde ur skogen kunna utvinnas den dubbla avkastningen mot nu,
och det skulle ha stora verkningar.

Lekvattnet, a) Nu beskattas inägorna hårdare än skogen, i stället för att 8
jordbruket borde lättas i skatteväg och i samma mån skogskapitalet beskattas
högre; jordskatten borde till lantbrukarnas uppmuntran lindras i den mån jorden
genom intensiv skötsel förbättrades, vilket företrädesvis skulle komma småbrukarna
till godo; den jord, som finnes här i orten, är ej av sämsta eller omöjligaste
beskaffenhet, den kan så skötas, att den bär frukt, men därtill fordras kraft och
medel; ett exempel därpå utgör en bonde, som inköpt ett mycket otacksamt
torp, som han med ihärdigt arbete förbättrat, en annan har tagit goda skördar
av en uppodlad myr i vilda skogen; kan äga rum * under förutsättning av för- 1-9. *12459.
bättrade kommunikationer, så att det bleve möjligt att begagna kalk; om vägar 5
funnits, hade ödegårdarna icke varit så många; bättre skötsel av den naturliga 6
gödseln och jorden kräves; användande av konstgödning, vidare ett levande in- 3
tresse, så att icke, som nu sker, många bruka sin jord som ett nödvändigt ont.

b) Upplysning om gödselvård och jordens bearbetning; undervisning om skogens 3. 1249.
bättre vård och värde; lärde småbönderna sig inse, vilket värde skogen äger,
skulle de icke så lätt släppa den i bolagens händer.

Vitsand. a) Avkastningsförmågan kan höjas genom bättre skötsel av jorden, 23.

* företrädesvis genom bättre gödselvård, kortare cirkulationsplan, mindre havre- *3
odling; större kunskaper i hithörande ämnen; genom förbättrande av kommunika- 2 3. 2
Jordundersökningens betänkanden. III. 31

482 FRÅGAN 32. SOCKENOMBUD.

tionerna, som försvåra avsättningen av jordbrukets produkter och fördyra jordförbättringsmedlen.

3 b) Populära föreläsningar angående skogsvård, jordbruk och boskapsskötsel,
anställande av offentliga lantbruksrättare, som regelbundet genomresa trakterna
och giva råd.

2 Norra Ny. a) Kunde äga rum, om järnväg funnes och därmed lättare möjligheter
att erhålla gödningsämnen.

3 Ny skog a. a) Anses knappast kunna äga rum, då med nuvarande kommunikationsförhållanden
för jorden behövlig gödning icke med fördel kan anskaffas.

sb. Dalby, a) Avkastningsförmågan kan ökas * genom modernare skötsel, odling

5 av rotfrukter och baljväxter; genom förbättrade kommunikationer.

3 b) S. k. småbrukarekurser på lämpliga tider, kurser för kvinnor i köksträdgårdsodling
och skolkökskurser, föredrag i rotfrukts- och baljväxtodling, kreatursavel
och hönsskötsel, premiering av mönsterbruk, studieresor.

2 4 ö ii. 2 5. Södra Finnskoga. a) Kan ökas genom förbättrade kommunikationer, så att

4 konstgjorda gödningsämnen och kalk kunde erhållas billigare; användande av
mera moderna brukningsmetoder, förlängning av arrendetiden, så att arrendatorerna
kunde beräkna att få skörda frukten av sitt arbete.

2. 2 5. b) Undervisning rörande jordens skötsel; direkt understöd till egnahems bildning

samt till myrars utdikning.

15. Norra Finnskoga. a) Kan ökas betydligt genom förbättrade kommunika tioner,

varigenom artificiella gödningsämnen med mindre fraktkostnader kunde

5 erhållas; visserligen finnes landsväg, men även beträffande den, vore mycket
övrigt att önska; till närmaste järnvägsstation är det åtta mil, till närmaste ångbåtsstation
tre, varifrån förnödenheterna transporteras efter häst, varav följer
för det konsumerande folket ett avsevärt fördyrande, som mest drabbar dem, som
äga minst av jorden och icke kunna få skörda tillräckligt av egen jord, utan
måste köpa mjöl, hö, havre, halm m. in.; inom socknen finnes ej heller något
kvarnverk, vadan man för att förmala skörden måste fara till andra närliggande
socknar, för de längst bort boende en sträcka av fyra ä fem mil.

i 5. 5 b) Undervisning av sakkunniga personer och direkt understöd; huvudvillkoret
för att få jordbruket bättre i stånd är att ombesörja, att folket finge egen jord;
hade var ock en egen gård att bruka, skulle han mera vinnlägga sig om att
göra den fruktbärande, kunde sedan någon slags upplysning om jordbrukets
skötsel bibringas folket, skulle nog detta hjälpa mycket.

3 5. Ekshärad, a) Kan äga rum, om större och medelstora gårdar, vilka bevisligen
misskötas, exproprieras och utlämnas till egendomslösa personer, som önska
jordbruk; all bolagsjord skulle indragas, sönderstyckas och utlämnas på rimliga
villkor till intresserade småbrukare eller, där bolagsjorden består av smågårdar,
dessa smågårdar exproprieras och utlämnas med tryggad bruknings- och besittningsrätt
till förutvarande ägare eller äldre brukare, som i arrende betalt så
mycket, att detta sammanlagt kan anses utgöra full köpesumma för egendomen
i fråga.

b) Genom totalt borttagande av alla tullar å gödning, genom lättnader
i frakttaxorna å gödningsämnen, genom kostnadsfria skolor, där praktiskt jordbruk

Fråi/an 32, huvudinnehåll: a) om un ökning av dun odladu jorduns avkastning anses kunna
äga ruin samt under vilka förutsättningar; b) åtgärder, som särskilt kunna vidtagas
för att höja jordbruket genom direkt understöd eller undervisning.

FRÅGAN 32. SOCKKNOMBUD.

48:5

finge läras; genom ersättning åt småbrukare, särskilt arrondatorer, vilka genom
täckdikning och djupkultur höjt jordens avkastningsförmåga.

Gustav Adolf, a) Kan förbättras, men därtill fordras mera penningar än vad 2 3. a
en vanlig torpare eller skogsarbetare kan åstadkomma; i somliga fall torde sådana 2 3.
finnas, men vilja saknas av'' det skäl, att det kännes motbjudande att nedlägga
eu dyrt förvärvad penning på en annans jord; främst bör större djupodling, 2
sprängning och bortfraktning av stenar och stenrös ske; hjälp till inköp av konstgödsel
■— kalk — bör lämnas.

b) Penningar måste ställas i första rummet, teoretisk undervisning, föredrag,
däremot i andra.

Norra Båda. a) Kan väsentligt ökas genom införande av rationellare me- i 2 4 g.
toder, * dikning och andra jordförbättringar; förbättring av kreatursstammen, styck- *5. 4 g.
ning av större egendomar; förbättrad lagstiftning angående besittningsrätten till a
de utarrenderade fastigheterna samt genom att jordbrukarna ägnade sig mindre
åt biförtjänster, utan i stället nedlade mera arbete och omtanke på jordbruket;
bolagsarrendatorernas bostadsförhållanden borde tillgodoses, till förkovran av 2
trevnad och intresse för jordbruket.

b) Upplysningsarbete i större utsträckning, helst två ä tre föreläsningar 1 2 3 4 5 c. 3
årligen angående jordens skötsel, kreaturens utfodring m. m. en tid framåt;
direkt understöd, särskilt tillgång till billigare kapital. 13 4. i

Sunnemo. a) Avkastningsförmågan kan ökas, genom kalktillförsel och konst- 1234. 12.
gödning; den ökade avkastningen torde ej överstiga kostnaderna härför. 1234.

b) Genom understöd, bättre undervisning. 1234. 34.

Nyed. a) Kan höjas, med minst en tredjedel, genom bättre dränering, djup- 124. 1. 124. 4
plöjning, bättre gödselvård; förutsättningarna härför grundligare insikter i och 1. 4
högre uppskattning av jordbruket.

b) Statsunderstöd till jordförbättringar; billiga lån, undervisning av vand- 2. 1
ringsrättare; ekonomiskt understöd åt personer, sådana som Kösiö, Nils Larsson 4
i Dala m. fl. — det är väckelse till ambition om sitt yrke, som den jordbrukande
befolkningen bäst behöver —, ökat statsunderstöd åt elever, som bevista kurser i
jordbrukskunskap, framför allt när dessa kurser även omfatta allmänbildning;
den uppfattningen bör göras gällande, att jordbruket är ett socialt högt stående
yrke, varjämte genom undervisning i skolorna de unga böra få ögonen öppna för
det stora, intressanta och glädjegivande i jordbruksarbetet, på samma sätt bör
propaganda göras bland de värnpliktige; jordbrukspremieringar i större omfattning,
även beträffande större jordbruk.

Alvsbacka. a) Kan äga ram *i hög grad, helt säkert med 50 %, om 2345. *4. 2.
jorden brukas rationellt; genom användande av kalk och artificiella gödnings- 2 4 5. 4
ämnen.

b) Understöd; genom billigare frakt, helst så att staten erlade all frakt- 2 4 5. 4
kostnad för kalk och andra gödningsämnen för jordbruket; genom premiering av 2
jordens skötsel; undervisning, genom vandringsrättare, särskilt för bolagstorpare. 2 3 4 5. 45. 5

484

FRÅGAN 32.

BOLAG.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Kan äga rum, i mån av jordbrukets kvalitativa utveckling
samt bättre avsättningsförhållanden och högre pris å jordbrakets produkter.

b) Fortsättning och utveckling av nu pågående upplysningsarbete, vandringsrättare.

A. b. Mölnbacka-Trysil. a) Det mera rationella brukningssätt, som under
de senare åren flerstädes synes göra sig gällande, bör givetvis öka den odlade
jordens avkastningsförmåga.

Billeruds in. fl. a. b. a) Den odlade jordens avkastningsförmåga kan i allmänhet
stegras, om möjlighet till avsättning av jordbruksprodukterna förefinnes,
så visa alltid de i närheten av industricentra, städer eller andra större orter
belägna jordbruken högre kultur än dt'' avlägset liggande; därjämte erfordras
ock, att kommunikationsförhållandena medgiva anskaffande av kalk och konstgödselämnen
; kommunikationsfrågan är i Värmland jordbrukets mest vitala fråga.

b) Genom anställande av vandringsrättare för de mindre jordbruken, även
om detta skulle ske på bekostnad av konsulentverksamheten.

Storfors bruks n. b. a) Fn ökning av den odlade jordens avkastningsförmåga
i denna trakt är givetvis tänkbar, och har även å under bolagets eget bruk
varande egendomar försiggått; när en ökad bruttoavkastning är liktydig med
eu ökad nettoavkastning, är dock, efter vad vi här velat framhålla, en svår fråga
av teknisk natur; att omkostnaden i allmänhet pr ytenhet hårdare drabbar det
mindre jordbruket än det större, får väl anses givet.

A. b. Edsvalla bruk. a) Kan ökas genom intensivare skötsel och för norra
Värmlands vidkommande genom bättre kommunikationer.

b) Genom undervisning av vandringsrättare.

A. b. Rämen-Liljendahl. a) Dylik ökning kall icke äga rum.

b) Ingen åtgärd synes oss kunna vidtagas i detta avseende, om ej möjligtvis
genom direkt understöd av staten.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. a) Kan ökas under förutsättning av
tillfredsställande kommunikationsleder, som sätta våra bygder i bästa förbindelse
med sådana samhällen, där köpkraft finnes, till småsamhällen utan behov ha vi
ingen hjälp av att få kommunikationsleder; få vi tjänliga avsättningsmöjligheter,
stegras produktionen av sig självt; medlen därtill torde den därefter ivrige nog
söka anskaffa.

Förshliga Sulfit a. b. a) I Klarälvsdalen torde jordbruket komma att intaga
en bättre ställning, om järnväg kommc till stånd, intresset är dock starkare
fästat på skogen och skogsarbeten såsom säkrare inkomstkälla än jordbruket,
som alltid till följd av sena vårfroster och tidiga höstfroster blir osäkert och
otacksamt.

Lesjöfors a. b. a) En ökning av den odlade jordens avkastningsförmåga
kan genom en rikligare gödsling äga rum, men torde varsamhet böra iakttagas

Frågan 32, huvudinnehåll: a) om en ökning av den odlade jordens avkastning anses kunna

äga rum samt under vilka förutsättningar; b) åtgärder, som särskilt kunna vidtagas

för att höja jordbruket genom direkt understöd eller undervisning.

FRÅGAN 3 2. BOLAG.

485

härvidlag, i (let att svårighet föreligger för att kostnaderna ej kunna återfås
genom den beräknade rikligare skörden.

Hellefors bruks a. b. a) En ökning av den odlade jordens avkastning
kunde givetvis äga rum, om insikten om jordens rätta skötsel meddelades.

b) Vandringsrättare och undervisningskurser vore utan tvivel här till nytta.

Gustaf sfors fabrikers a. b. a) Kan ökas genom högre kultur och bättre
kommunikationer, sparsamhet och omtanke, vilket torde medföra större inkomster
och mindre utgifter.

b) Allmogen är ständigt utsatt för agitation till bättre skötsel av sin jord
av hushållningssällskapets tjänstemän; framstegen synas pågå i starkare tempo
än någonsin förr.

Persbergs m. fl. Grufbolag. a) Om en ökad kapitaltillförsel till jordbruket
också skulle föra med sig bättre skördar, är ej därmed säkert, att jordbrukets
bärkraft bleve större.

b) Upplysning medelst vandringsrättare skulle möjligen vara ett medel.

Kraft- a. b. Gullspång-Munkfors. a) Kan äga rum genom ökad tillförsel
av gödning, täckdikning m. m.

A. s. Lier, Var ald & Bogen, a) Avkastningen ökas vid bättre drift så
småningom.

Gravbergskovens a. s. a) Jordbruket bär sig ej i Södra Finnskoga, men
är nödvändigt för alstring av livsförnödenheter.

b) Genom undervisning.

Katrinefors a. b. a) Ökning av den odlade jordens avkastningsförmåga kan
ske genom påförande av kalk, men med nuvarande dåliga kommunikationer ställer
sig detta alldeles för dyrt.

b) Inga, möjligen undervisning, men ej understöd.

Glafva Glasbruks a. b. a) Kan icke äga rum.

b) Behöves icke.

A. b. Kroppstadfors bruk. a, b) Kan ökas mycket under förutsättning av
bättre brukning, fraktnedsättningar å sådant, som är nödvändigt för ett jordbruk,
samt anskaffande av billiga lån; nu får en bonde å sina lån betala 7 å 8 %,
och detta kan omöjligt gå i längden.

Lundsbergs Fastighets- a. b. a) Avkastningsförmågan kan höjas genom att
intressera jordbrukarna mera för sitt arbete samt understödja dem med billiga
lån till driftshjälp.

b) Undervisning genom konsulenter och vandringsrättare, som på ett förståeligt
sätt kunna lämna upplysningar och skapa intressen.

Kohlsäters a. b. a) Jordens avkastningsförmåga ökas år från år, till följd
av bättre skötsel och bättre maskiner för jordbruket; det viktigaste är att erhålla
bättre kommunikationer, så att avsättningen blir lättare.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. a) Säkerligen, genom rationell gödsling,
men huruvida det ekonomiska resultatet därigenom förbättras, torde vara svårt
att säga.

b) Genom billiga lån, varvid penningarna nedläggas på jorden.

Holmerudsfors a. b. a) Kan ökas genom kommunikationer med därav följande
lättnader för avsättning av lantmannaprodukter samt inköp av kalk och vidare

486 FRÅGAN 32. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

genom en uppblomstring av ortsindustrien, med åtföljande högre pris & livsförnödenheter.

b) En sak i beskattningshänseende torde böra prövas: att ej uppskatta intensivt
drivna småbruk högt, utan snarare som en premie eller erkänsla bevilja nedsättning
i deras skattebördor.

A. b. Sundshagsfors bruk. a) Näppeligen något.

Backetorps kvarn- och sågverks- a. b. a) En ökning av jordens avkastningsförmåga
kan i större mån äga rum, under förutsättning att den naturliga gödseln,
så val den flytande som den fasta, tillvaratages och vårdas på bättre sätt än
hittills varit fallet, samt att djupkultur, kalkning, ävensom artificiella gödningsämnen
komma till användning.

b) Direkt understöd, om så kunde ske i större utsträckning, skulle höja
den jordbrukande befolkningens ställning, ävensom undervisning i jordbruksskötsel
sockenvis genom föreläsningar samt jordanalys för att utröna, vilka gödningsämnen
jorden är i behov utav.

Fåens Sjösänkningsbolag. b) Undervisning i jordbrukets skötsel finnes
redan nu nästan för mycket: böcker därom spridas, lantmannaskolor och flera
sorters folkhögskolor bildas, vilka torde göra mera skada än nytta, ty då en
gosse eller flicka gått igenom en sådan kurs, mista de sin forna arbetslust för
simpelt jordbruksarbete.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström, b) Bästa sättet vore att ge samma värde åt
jordbrukets som åt annan produktion; exempelvis torde ej mjölk kunna produceras
under 8 å 10 öre pr 1., och producenten torde i allmänhet ej få mera än högst
ett par öre över produktionspriset och detta alltid under knot från konsumenterna;
ölets produktionspris t. ex. är c:a 6 öre pr 1. inberäknat förvaltning, frakter och
allmänna omkostnader, och detta betalas utan knot med 34 öre pr 1.; här ha
vi kärnan i jordbrukets “avkastningsförmåga", och undervisning härom skulle nog
bäst bidraga till jordbrukets och den jordbrukande befolkningens goda ställning.

Visnums-Kils m. fl. socknar: Hugo Berger. a, b) Gränsen för jordens avkastning
är ej på långt när uppnådd; ökning av densamma befordras genom intensivare
skötsel och begagnande av härför förefintliga hjälpmedel; för vinnande av detta
mål erfordras i första hand kapital, d. v. s. möjlighet för jordbrukaren, den
större så väl som den mindre, att på rimliga villkor kunna erhålla rörelsekapital;
hypotekslån uppgå i allmänhet ej till högre belopp än 1/3 av egendomens verkliga
värde, och därutöver låter den sig ej gärna belånas, annat än mot borgen och
hög ränta (nu 1 %), då därtill kommer, att ett fullgott inventarium, som bör
hava ett värde av åtminstone 250 kr. pr har åkerjord, ej heller utgör medel
för jordbrukaren att anskaffa rörelsekapital, så synes härav, att kreditförhållandena
för jordbrukarna behöva bättre ordnas, för att de genom intensivare jordbruk

Frågan 32, huvudinnehåll: a) om en ökning av den odlade jordens avkastning anses kunna

Sga rum samt under vilka förutsättningar; b) åtgärder, som särskilt kunna vidtagas

för att höja jordbruket genom direkt understöd eller undervisning.

FRÅGAN 32. KRONO!.ÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

487

skola kunna framtvinga ökad avkastning av jordbruket; genom ett allmännare
upplysningsarbete lins småbrukarna skulle ock ett förbättrat jordbruk uppstå.

Nor: Olof Andersson, a) Kan ökas under förutsättning av bättre insikt om
jordens skötsel samt mera flitiga händer, som utföra arbetet.

b) Praktisk undervisning i jordens rätta skötsel.

Svanslcog: John Bryntesson. a) Kan avkasta minst dubbelt gonom bättre
tillgång till kalk.

b) Genom särskilda föreläsningar om jordbruket.

Bro: H. v. Axelson, a) Kan ökas genom intensivare skötsel.

b) Småbrukarekurser synnerligen bra.

Bro: F. M. Mohn. a) Kan ökas under förutsättning av billigare löner.

Sidodal: Olof Danielsson, a) Ökning kan naturligtvis ske, säkrast om järnväg
byggdes, som stode i direkt förbindelse med riksbanenätet; vad jorden bär
saknar är framför allt kalk, och sådan blir f. n. mycket dyr här.

Norra Ny: Daniel Andersson, a) Genom att framdraga en handel genom
dalen, så att billigare kalk och konstgödning kunde erhållas.

Norra Ny: L. 0. Nordqvist. a) Kan ökas genom rationellare brukningsmetod,
odling av mera grönfoder och rotfrukter.

b) En vandringsrättare skulle kunna verka ganska mycket, småbrukarekurserna
hava uträttat mycket, men haft för få deltagare.

Norra Ny: Olof Sonesson. a) Kan ökas genom bättre tillvaratagande av
gödseln.

Ekshärad: Daniel Jonasson, a) Kan ökas om jorden erhåller artificiella
gödningsämnen i större mängd.

b) Dels undervisning, dels penningehjälp i form av billiga lån.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Kan ökas i avsevärd grad genom utsträckt
foderväxtodling, vilken medför möjlighet hålla en talrikare och bättre underhållen
kreatursbesättning; havreodling osäker för de frostnätter, som ofta komma, innan
havren är mogen, ännu mindre skördad; år 1902 blev hela skörden oduglig till
utsäde och dålig som föda för både människor och djur.

b) Inga åtgärder behövliga utöver de av länets hushållningssällskap vidtagna.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad, a) Ej för närvarande; bättre kommunikationer
nödvändiga.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. a) Geliom tillförsel av
kalk, då jorden är kalkfattig, men detta är omöjligt, då kommunikationer pr järnväg
saknas; en sådan tarvas först och främst.

b) Undervisning, i något fall understöd.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. östra distr.

a) Knappast.

b) Befolkningen inom denna ort är vaken och driftig samt följer med intresse
med och tillgodogör sig de nyare rön och erfarenheter, som kunna vinnas om

488 FRÅGAN 3 2. HUSH.-SÄLLSKAPETS UNDERLYDANDE TJÄNSTEMÄN.

jordens skötsel, varför direkt understöd eller vidare undervisning icke torde erfordras;
den torde självt äga förmåga att vidtaga de åtgärder, som äro möjliga
för jordbrukets höjning eller förbättrandet av sin egen ställning, vilken senare
dock redan nu torde kunna betecknas som fullt tillfredsställande.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi. a) Genom Kil-Torsbyjärnvägens
anläggning kunna gödningsämnen till billigare pris än hittills anskaffas och härigenom
torde jordens avkastningsförmåga ökas.

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Jordbrukskonsulenten, a) Kan ökas och detta gäller för hela Värmland; kalkfrakterna
borde sänkas, åtminstone ej mera höjas, skyddstullar på jordbruksprodukter
ej sänkas, egnahemsrörelsen får ej ensidigt gynnas; blott kunniga och
driftiga jordbrukare kunna i längden erhålla vinst på sitt jordbruk, detta må vara
beläget var som helst inom länet.

b) All premiering, all undervisning och annat arbete avsett för jordbrukets
ekonomiska framåtgång och utveckling böra fortfarande verkställas av hushållningssällskapet.

Ordf. i premiering snämnden för mindre jordbruk, a) Finnes knappast gräns
för jordens avkastningsförmåga; först en god jordvård och en riktig planläggning
i ekonomiskt avseende, ingen rubbning av tullsystemet i frihandelsriktning, kalkfraktema
få ej höjas m. m.

b) Staten och hushållningssällskapen böra fortfarande lämna understöd, där
sådana visa sig behövliga, genom undervisning och vägledning söka, som nu under
några år varit fallet, föra vårt jordbruk framåt.

Frågan 32, huvudinnehåll: a) om en ökning av den odlade jordens avkastning anses kunna

äga rum samt under vilka förutsättningar; b) åtgärder, som särskilt kunna vidtagas

för att höja jordbruket genom direkt understöd eller undervisning.

Frågan 33.

Vilka huvudsakliga bestämmelser innehålla de arrendekontrakt, enligt vilka
industrien (bolag och enskilda), andra enskilda jordägare samt kommunen
och allmän inrättning utarrendera jordbruket på sina egendomar :

a) I fråga om arrendetid, uppsägning samt av- och tillträdessyn;

b) Beträffande arrendatorns skyldighet att erlägga visst arrende (kontant eller

in natura) samt utgöra födoråd, utskylder ävensom väghållning (vägskatt,
underhåll och plägning av vägar).

c) År arrendatorn skyldig att efter tillsägelse eller eljest förrätta vissa arbeten

åt jordens ägare och vilka ? År arrendatorn förbjuden cdt arbeta åt andra ?
Har arrendatorn företrädesrätt Ull skogsarbeten?

d) Vem tillkommer att bygga och underhålla husen ?

e) Har arrendatorn rätt till byggnads- och stängselvirke, vedbrand samt bete å

skogsmarken ?

f) Andra anmärkningsvärda bestämmelser, såsom om rösträtts utövning, förbud

för arrendator att hysa eller upplåta plats för personer eller möten, som
kunna göra propaganda för vissa politiska eller religiösa åsikter, eller för
främmande personer i allmänhet o. s. v,

Sockenombud..

Färnebo. x) Persbergs Grufve a. b:s kontrakt av 14 mars 1913. i

a) Ett år; sex månaders uppsägning, bolaget dock avsagt sig uppsägningsrätt
till 14 mars 1915, om arrendatorn fullgör sina skyldigheter; av- och tillträdessyn.

b) Arrende kontant; vägunderhåll etc. bestrides av arrendatorn, som även
erlägger skatt till stat och kommun.

c) Arrendatorn utgör bestämt antal kördagsverken vid gruvorna till visst
pris samt eljest körning och skogsarbeten efter överenskommelse.

d) Underhållas av jordägaren, arrendatorn mindre reparationer.

e) Rätt till byggnads- och stängselvirke samt vedbrand; bete för egna
kreatur utan våda för skogsåterväxten.

f) Arrendatorn förbjuden att utan förvaltningens medgivande hysa obehöriga
eller vanfrejdade personer.

Nordmark, a) Arrendekontrakten efter lag. 2

b) Arrende kontant, väghållning in natura; utskylderna för jorden betalas
av ägarna. *)

*) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

490

FRÅGAN 33. SOCKENOMBUD.

c) Arrendator arbetar helst åt bolagen, som betala arbetet högst, mot överbetalning
kan möjligen arbetas åt andra, men ingen kan konkurrera med bolagen.

d) Bolagen bygga och underhålla själva husen.

e) Pri vedbrand och husbehovsvirko.

f) Politiken är torpares och arrendatorers ensak; de få hysa och hava så
många agitatorer de önska, men tyckas numera hava fått nog därav, då större
delen så väl torpare som självägare ej vidare önska höra dessa nya läroförkunnare.

1 2 3 6. Rcimen. Lesjöfors a. b:s kontrakt.

a) Bestämd tid; av- och tillträdessyn.

b) Kontant eller medelst avdrag å arbetsförtjänst; vägunderhållet in natura;
för skatt och allmän tunga svarar jordägaren.

c) Arbetsskyldig.

e) Byggnads- och stängselvirke, ävensom vedbrand; bete för egna vinterfödda
kreatur.

f) Förbjuden att hysa vissa främmande personer.

13. Brattfors. a) I överensstämmelse med nya arrendelagen.

13. i b) Kontant arrende, 20 kr. pr har åker samt 10 kr. för ängsmark; en del
utskylder samt vägunderhåll,
i 3. c) Intetdera.

d) Jordägaren.

e) Har dylik rätt.

i Gåsborn. Lesjöfors a. b:s kontrakt, se Rämens socken.

b a) Arrendetid vanligen ett år och kan årligen förnyas; ömsesidig uppsägnings rätt;

av- och tillträdessyn.

b) Kontant arrende; arrendatorn fullgör väghållning, bolaget ansvarar för
all skatt och allmän tunga.

c) Ej kontraktsenligt skyldig att förrätta arbete åt jordägaren; ej förbjuden
12 5.5 arbeta åt andra; har företrädesrätt till skogsarbete, ej kontraktsenligt, men faktiskt.

i 2. 5 d) Jordägaren; bolaget nybygger, arrendatorn underhåller,
i 2 5. e) Har sådan rätt.

f) Utövar rösträtt; oj förhindrad att upplåta lokal.

134. Kroppa. Storfors bruks a. b:s kontrakt.

a) Arrendetid ett år; bolaget frånsagt sig uppsägningsrätten under tio år;
uppsägningstid sex månader; av- och tillträdessyn.

b) Kontant arrende; vägunderhåll in natura; jordägaren svarar för all skatt
och allmän tunga, arrendatorn erlägger fattigvårdsavgift.

c) Arbetsskyldig; ej förbjuden att arbeta åt andra.

d) Bolaget underhåller yttertak och ytterväggar mot en hushyra av 25 kr.
för egendomar om över 8 har, 20 kr. för 4—8 har och 15 kr. för mindre lägenheter;
arrendatorn inre reparationer å golv, tak, dörrar, fönster.

e) Bete för egna kreatur; virke för reparationer, stängsel samt vedbrand.

f) Förbud att hysa vissa främmande personer.

Frågan 33, huvudinnehåll: kontrakt för jordbruksarrende; a) arrendetid, uppsägning, avoch
tillträdessyn; b) om arrendators skyldighet att erlägga arrende, väghållningsbesväret
etc.; c) arrendators skyldighet att förrätta arbeten åt jordägaren, förbud
att arbeta åt andra, om företrädesrätt till skogsarbeten förekommer; d) vem tillkommer
att bygga och underhålla husen ? e) Rätten till husbehovsvirke samt bete å
skogsmarken; f) rösträtts utövning, arrendators rätt att upplåta plats för eller hysa
vissa personer etc.

KRÅKAN 33. SOCKENOMHUD.

4!) 1

a) Två av bolagets tjänstemän fungera som synenämnd. .1

c) Arbete åt bolaget går före annat; företrädesrätt till skogsarbeten.

f) Har rösträtt; inga förbud.

Lungsund. Storfors bruks a. b:s kontrakt, so ICroppa socken. s

Olme. Vanligen 5 å 7—10 år utan uppsägning eller med sådan enligt 3
arrendelagen; obestämd arrendetid med viss uppsägningstid vid äldre avtal; van- i
ligen av- och tillträdessyn, * utom då enskilda personer utarrendera, vilka själva *3
för det mesta ha underhållsskyldighet.

b) Kontant arrende, även något in natura; arrendator ansvarar för utskylder 12.
samt underhåll av vägar.

c) Intetdera.

d) Nybyggnad åligger ägaren, underhåll arrendatorn. 1. 1

e) Har sådan rätt * efter utsyning. ! 2.

f) Ingå sådana undantagsbestämmelser, åtminstone icke enligt arrendeavtal; 1 2.

för att hysa oller lata mantalsskriva personer hos sig fordras emellertid ägarens 2
medgivande; i allmänhet inga tryckta kontraktsblanketter. 1

Varnutn. a) Viss tid; av- och tillträdessyn. 1

b) Kontant arrende; samtliga utskylder.

c) Inga särskilda bestämmelser.

d) Underhållsskyldigheten tillkommer i allmänhet arrendatorn.

e) Har merendels dylik rätt.

f) Förekomma icke.

Visnum. a) Arrendetiden i allmänhet fem ä tio år, viss uppsägningstid; 1
av- och tillträdessyn.

b) Kontant arrende eller födoråd; alla utskylder, väghållning o. d.

c) Skyldig att åt ägaren förrätta vissa arbeten som huggning, körning av
ved m. in.; icke förbjuden att arbeta åt andra; företrädesrätt till skogsarbete.

d) Arrendatorn.

e) Har sådan rätt.

f) Rösträtt i de flesta fall; förbud torde förekomma.

Visnums-Kil. d) Ägarna i flesta fall. 2

e) Har sådan rätt.

Budskoga. Ingå arrenden. , 2 s_

Ny sund. a) Uppsägning med laga fardag; i de flesta fall av- och tillträdessyn. 1

b) Arrende i de flesta fall in natura, men även kontant; fri från utskylder
och vägskatt, men utgör underhåll in natura.

c) Arbetsskyldig; förbjuden att arbeta åt andra; företrädesrätt till skogsarbete.

d) Ägaren nybygger, arrendatorn underhåller.

e) Har sådan rätt.

f) Utövar rösträtt; inga förbud.

Södra Råda. Kraft- a. b. Gullspång-Munkfors kontrakt av 14 mars 1912. 123.

a) Ett år; sex månaders uppsägning; sker ej sådan, kontraktet förlängt; avoch
tillträdessyn.

b) Arrende kontant, halvårsvis; arrendator utgör alla skatter och onera, utom
sådana å jorden, vilka erläggas av ägaren.

c) Ej skyldig arbeta åt ägaren, ej förbjuden arbeta åt andra.

e) Rätt till virke, vedbrand samt bete.

f) Förbud att hos sig låta mantalsskriva eller hysa främmande personer.

492

FRÅGAN 33. SOCKENOMBUD.

Kontrakt av 14 mars 1913.

a) Fem år; sex månaders uppsägning, om sådan ej sker, förlängning på fem år.

b) Arrende kontant; arrendatorn utgör skatt.

c) Icke skyldig arbeta åt jordägaren; ej förbjuden arbeta åt andra.

e) Stängselvirke delvis, men icke vedbrand.

Vase. a) I regel fem år.

b) Kontant eller hälften av all på egendomen växt spannmål; betalar i
förra fallet hela skatten, i senare halva.

c) I regel icke; ej förbjuden arbeta hos andra; har företrädesrätt.

d) Agaren bygger, arrendatorn underhåller husen.

e) Har rätt därtill.

f) Rösträtten utövas alltid av arrendatorn.

a) Vanligen fem år med */., ä 1 års uppsägningstid; oftast med av- och
tillträdessyn.

b) I regel kontant med erläggande av skatter och onera (väg-, landstings-,
präst- och kommunalskatt jämte utskylder till kyrka och skola).

. c) Har i regel sådan skyldighet; ej förbjuden arbeta hos andra.

d) Ägaren bygger vanligen husen och utför större reparationer, mindre dylika
utföras av arrendatorn.

e) Har dylik rätt.

f) Ingenting anmärkningsvärt rörande rösträtten; intet förbud mot sådan
platsupplåtelse.

Alster, a) 8—10 år; av- och tillträdessyn.

b) Kontant, * 15 å 20 kr. pr har; egendomens utskylder och väghållning
in natura.

c) Är icke skyldig förrätta arbeten hos jordägaren; ej förbjuden arbeta
hos andra; har företräde vid skogsarbete.

d) Ägaren bygger, arrendatorn underhåller * efter överenskommelse.

e) Har dylik rätt.

f) Förekomma icke.

Östra Fågelvik- a) Arrendetiden i allmänhet fem år.

b) Erlägger visst arrende kontant * eller in natura; betalar alla skatter för
gården samt onera såsom vägunderhåll; brandstod för husen svarar i vissa fall
ägaren för; i kontraktet förbehåller sig ägaren stundom vissa förmåner, vilka
givetvis beräknas så, att det kontanta arrendet blir lägre, än då inga förbehåll
gjorts.

c) Arrendator icke förbjuden att arbeta åt andra; har i vissa fall företrädesrätt
till skogsarbete och körning; sköter sig fullständigt själv.

d) Arrendatorn vanligen skyldig att underhålla husen, men icke att bygga.

e) Har dylik rätt.

f) Rösträtt utövas av arrendatorn för den innehavda fastigheten.

Frågan 33, huvudinnehåll: kontrakt för jordbruksarrende; a) arrendetid, uppsägning, avoch
tillträdessyn; b) om arrendators skyldighet att erlägga arrende, väghållningsbesväret
etc.; c) arrendators skyldighet att förrätta arbeten åt jordägaren, förbud
att arbeta åt andra, om företrädesrätt till skogsarbeten förekommer; d) vem tillkommer
att bygga och underhålla husen? e) Rätten till husbehovsvirke samt bete å
skogsmarken; f) rösträtts utövning, arrendators rätt att upplåta plats för eller hysa
vissa personer etc.

FRÅGAN 33. SOCKKNOMHUD.

493

Störa Kil. Arronden förekomma knappast. i

Frykerud. a) Utarrendering sällan, då socknen huvudsakligast består avisa, a
små egendomar, som innehavas och brukas av självägare; arrendetiden mycket 4
olika, 5, 8 och 20 år; ett års uppsägning; av- och tillträdessyn.

b) Visst kontant arrende, i några fall vissa liter mjölk samt skjutsar; ut- 3 4. 4. 3 4.
skylder och vägunderhåll.

c) Icke arbetsskyldig; icke förbjuden att arbeta hos andra; * företrädesrätt a 4. *4
till skogsarbeten.

d) I de flesta fall ägaren.

e) Har sådan rätt.

f) Ingen inskränkning i arrendator^ frihet.

Övre Ullerud. Bolagskontrakten förnyas årligen, sedan den nya arrende- i
lagen tillkommit.

A. b. Mölnbacka-Trysils kontrakt. 8

a) Arrendetid ett år från 14 mars 1909 till 14 mars 1910; intet bestämt
angående uppsägning; av- och tillträdessyn.

b) Kontant arrende, betalas halvårsvis — 20 juli och 20 januari; arrendatorn
utgör vägunderhåll in natura; jordägaren ansvarar för all skatt och allmän tunga.

c) Förbunden att, enligt särskilt arbetsavtal, uteslutande arbeta åt bolaget
enligt kallelse och närmare föreskrifter av förvaltningen.

d) Omnämnes icke.

e) Rätt till byggnads- och stängselvirke jämte vedbrand enligt förvaltningens
anvisning; bete åt egna vinterfödda kreatur enligt skogsordningen.

f) Arrendatorn får icke låta någon till hans hushåll icke hörande person
bosätta sig å ägorna samt ej hysa obehöriga eller vanfrejdade personer.

Ransäter. Uddeholms a. b:s kontrakt III. 4

a) Ett år, utsträekes dock till tio år, därest arrendatorn utan anmärkning
fullgör sina skyldigheter gentemot bolaget; avträdessyn beträffande vissa
kulturarbeten.

b) Se bolagets kontrakt H, Ekshärads socken.

d) Se bolagets kontrakt I, Dalby socken.

e) Nödigt sågat reparationsvirke till 50 % under gällande försäljningspris;
i övrigt gälla bestämmelserna i bolagets kontrakt I.

f) Se bolagets kontrakt I.

Forshaga Sulfit a. b:s kontrakt. i 2.

a) Viss arrendetid; av- och tillträdessyn.

b) Kontant arrende; vägunderhåll in natura; jordägaren svarar för skatt
och allmän tunga.

c) Skyldig att uteslutande arbeta åt bolaget enl. kontraktet bifogat arbetsavtal.

e) Virke till underhåll av byggnader och stängsel; fritt beto för egna vinterfödda
kreatur.

f) Förbjuden hysa vissa främmande personer.

Nedre Ullerud. Hårda bestämmelser. 2

a) Vanligen ett år, * längre i undantagsfall; av- och tillträdessyn. 14. *i

b) Erlägger kontant arrende, vi Iket går i avräkning för skogskörslor eller
annat utfört arbete; utgör väghållning; utskylder betalas av större arrendatorer,
icke av mindre.

c) Skyldig — * i vissa fall — förrätta timmerdrivning och körningar; icke för- 12 4. *2. i
bjuden arbeta åt andra; har företrädesrätt till skogsarbete.

494

FRÅGAN 33. SOCKENOM HUD.

1 i. d) Bolagen nybygga, arrendatorn underhåller.

e) Har dylik rätt.

i 4. i f) Berövade rösträtt på grund av ettåriga kontrakt; inga förbud.

3 Grava. Försiggå Sulfit a.b:s kontrakt, se Ransäters socken; a. b. MölnbackaTrysils
kontrakt, se Övre Ulleruds socken.

2 Hammare). Finnes endast en arrendator vid Skogliall.

3 Segerstad, a) I allmänhet 10-årigt arrende, utom för staten tillhörig jord,
där arrendetiden är 20 år med av- och tillträdessyn.

b) I de flesta fall kontant arrende; svarar för alla skatter och onera, däri
inbegripet underhåll av allmänna vägar så väl sommar som vinter.

c) I några fall, då arrendatorn erlägger en del av arrendet in natura, såsom
vissa dagsverken i veckan eller pr år; i allmänhet står dock arrendatorn fri.

d) Nybyggnad tillkommer ägaren, underhåll av hus och gärdesgårdar arrendatorn,
utom för s. k. arrendetorp, där ägaren även är underhållsskyldig för husen.

e) I allmänhet rätt till byggnads- och stängselvirke, vedbrand och även
till bete, där sådant finnes å skogsmarken.

f) Intet härom stipulerat i kontrakt.

12 4. Borg vik. a) Arrendetid tre år; om ej uppsägning sker före arrendetidens

utgång, anses arrendet förnyat; av- och tillträdessyn å alla hus.

2. 14. b) Dels kontant arrende, dels in natura genom körslor i skogarna; huvud 2

sakligen det senare; alla utskylder med undantag av äganderättsbevillningen.

14. c) Den förutvarande dagsverksskyldigheten upphävd; arrendatorn skyldig
att efter tillsägelse köra och kola åt jordägaren efter gängse priser; har företrädesrätt
till skogsarbete.

14. 12 4. 14. d) Jordägaren bygger; arrendatorn underhåller husen — mindre reparationer,
vartill materialer erhållas till arbetspris.

4 e) Har sådan rätt.

14. f) Arrendator utövar rösträtt; får icke hos sig hysa och ännu mindre skatt*
4 skriva andra personer än dem, han behöver för arrendets skötsel * och med
bolagets tillstånd antagit i laga tjänst,

i Ed. a) I allmänhet tio år utan uppsägning; av- och tillträdessyn.

b) Arrendatorer av bolagsegendomar kontant arrende, utan förpliktelse att
göra vissa arbeten, med skyldighet att erlägga skatterna för gården och väghållning;
arrendatorer av mindre torp pläga utgöra arrendesmnman med diverse körslor m. m.

c) Ej förbjuden att arbeta åt andra.

d) Egendomens ägare.

e) Rätt till stängselvirke, vedbrand jämte bete å skogsmark.

f) Alla arrendatorer utöva själva sin rösträtt; intet förbud att hysa främmande
personer.

2 3. a) Av- och tillträdessyn för arrendatorer, mera sällan för mindre torpare;

sällan några flyttningar annat än vid dödsfall.

Frågan 33, huvudinnehåll: kontrakt för jordbruksarrende; a) arrendetid, uppsägning, avoch
tillträdessyn; b) om arrendators skyldighet att erlägga arrende, väghållningsbesväret
etc.; c) arrendators skyldighet att-förrätta arbeten åt jordägaren, förbud
att arbeta åt andra, om företrädesrätt till skogsarbeten förekommer; d) vem tillkommer
att bygga och underhålla husen? e) Eätten till husbehovsvirke samt bete å
skogsmarken; f) rösträtts utövning, arrendators rätt att upplåta plats för eller hysa
vissa personer etc.

KRAGAN 33. SOCKENOMBUD.

405

b) Kontant, även genom körslor; vägskatt, ävensom underhåll av allmän
landsväg.

c) Icke förbjuden arbeta åt andra; företrädesrätt till skogsarbeten.

d) Huvudsakligast bolagen.

o) I de flesta fall.

f) Utövar rösträtt för don jord han brukar; berörda förbud ha icke förekommit.

Gillberga. a) Arrendetiden fem å tio år.

b) Kontant arrende; skatter och onera.

c) Icke arbetsskyldig; icke förbjuden att arbeta åt andra; i de flesta fall
företrädesrätt till skogsarbete.

d) Vanligen ägaren, mindre reparationer av arrendatorn.

e) Har sådan rätt.

f) Har rösträtt; inga förbud.

Langserud. a) De c:a 27 st. f. d. ägare, som sålt sina egendomar till
större enskild ägare; å Sillingsfors, innehava samma egendomar under sin livstid;
andra arrendatorer ha ofta obestämd arrendetid, ibland likväl begränsad till vissa
år, ofta tre å fem, med uppsägning enligt lag.

b) Ovan nämnda f. d. ägare inneha fastigheterna på villkor, att de betala
alla skatter jämte vägunderhåll; arrendatorerna under Kohlsäters a. b., det
bolag, som i Långserud har de flesta egendomarna, erlägga kontant arrende,
varjämte från hästegendomarna utgöras några få hästdagsverken mot betalning;
alla skatter vanligen av arrendatorerna; andra arrendatorer vanligen kontant
arrende, betala även alla skatter, ävensom underhåll och plogning av vägar.

Stavnäs. Stömne bruks a. b:s kontrakt av 14 mars 1900.

a) Arrendetid obestämd; av- och tillträdessyn.

b) Arrende in natura; utgör alla utskylder och onera.

c) Skyldig att arbeta för jordägaren, när och varest denne bestämmer.

d) Mindre reparationer utföras av arrendator.

e) Kätt till vedbrand, byggnads- och stängselvirke efter utsyning.

f) Förbud att hysa främmande personer.

a) Kort tid.

b) Arrende kontant.

c) Företrädesrätt till skogsarbete.

d) Agaren, huvudsakligen.

e) Bete för egna nötkreatur.

f) Förbud att upplåta plats för möten av vänsterfärg; predikanter få fritt
uppträda. Ingen inskränkning i arrendators personliga frihet.

Högerud. Arrendatorer av jordbruk sällsynta.

Glava. Hillringsbergs a. b:s kontrakt: blankett.

a) Fem år; uppsägning.

b) Kontant arrende; utgör alla skatter och onera.

c) Skyldig att arbeta åt jordägaren.

d) Större reparationer och nybyggnader av jordägaren, smärre av arrendatorn.

e) Vedbrand och stängselvirke efter anvisning.

Torpare: blankett.

a) Fem år.

b) Kontant arrende.

49l>

FRÅGAN 33. SOCKENOMBUD.

c) Skyldig att arbeta åt jordägaren; förbjuden att arbeta åt andra.

d) Smärre reparationer av arrendator, även botande av genom vårdslöshet
uppkomna bristfälligheter.

e) Vedbrand efter anvisning.

f) Förbud att hysa främmande personer.

5 Grlafva Glasbruks a. b:s kontrakt.

a) Arrendetid fem år från den 1 mars 1911; av- och tillträdessyn.

b) Kontant arrende; vägunderhåll in natura; allmän tunga och inkvartering
utgöres av arrendator; annan skatt såsom äganderättsbevillning och vägskatt
m. m. erlägger jordägaren.

c) Arbetsskyldig.

d) Bolaget nybygger och utför större reparationer, arrendatorn mindre.

e) Bete för egna vinterfödda kreatur; virke till reparationer erhålles vid
sågen till ett pris av 50 öre pr engelsk kbf., annat virke samt vedbrand efter
utsyning i skogen.

f) Förbud att hysa eller låta främmande personer bosätta sig å ägorna;
skyldig att mot ersättning upplåta husrum åt bolagets skogsarbetare.

3 b) En torpare •— med 8 har jord, tvenne hästar samt fyra å fem kor — under
ett större bolag erlägger 290 kr. i årligt arrende samt är skyldig att -säd påfordran
förrätta 30 hästdagsverken till bolaget till 2 kr. pr dag samt överstigande till
3 kr. pr dag; vissa år har han utgjort över 60 hästdagsverken; flertalet torpare
erhålla ej mer än kr. 2.5 0 för överdagsverken.

f) Fri utövning av rösträtt; när man hyser olika åsikter gent emot den,
man på sätt och vis är beroende av, och man öppet måste visa detta såsom vid
val på landstinget, där alltid röstsedlarna äro så olika, att man gott kan räkna
rösterna vid sedlarnas avlämnande, inverkar detta i viss mån, även om ej något
tvång utövas; att hysa eller låta personer uppträda, vars politiska åsikter strida
mot ägarens, torde ej vara rådligt.

2 Millesvik. I fråga om konsistoriel! a arrenden, av vilka ett finnes inom
socknen, gäller följande:

a) Arrendetid 20 år.

b) Kontant arrende; arrendatorn skyldig utgöra skatter och onera av vad
slag de vara må.

c) Icke arbetsskyldig, ej förbjuden arbeta åt andra.

d) Arrendatorn bygger och underhåller husen.

e) Arrendatorn har rätt till byggnads- och stängselvirke, vedbrand samt
bete å skogsmarken.

f) Rösträtten utövas av arrendatorn; vad senare delen av frågan beträffar,
finnes intet därom i kontraktet.

i EsJcilsäter, a) Arrendetid i regel tio år; ett års uppsägning; av- och till trädessyn.

b) Kontant arrende; utskylder, vägunderhåll; torpare fria från skatt å torpet.

c) Arbetsskyldig; ingen företrädesrätt till skogsarbete.

Frågan 33, huvudinnehåll: kontrakt för jordbruksarrende; a) arrendetid, uppsägning, avoch
tillträdessyn; b) om arrendator skyldighet att erlägga arrende, väghållningsbesväret,
etc,; c) arrendator skyldighet att förrätta arbeten åt jordägaren, förbud
att arbeta åt andra, om företrädesrätt till skogsarbeten förekommer; d) vem tillkommer
att bygga och underhålla husen? e) Rätten till husbehovsvirke samt bete å
skogsmarken; f) rösträtts utövning, arrendator rätt att upplåta plats för eller hysa
vissa personer etc.

FRÅGAN 33. SOCKENOMBUD.

4!) 7

d) Byggnaders uppförande och underhåll delas av ägare och arrendator.

o) Byggnads- och stängselvirke samt bete och vedbrand tillkommer arrondatorn
enligt kontraktet.

f) ^Rösträtt utövas av arrendeinnehavaren; några förbud med politiskt syfte
förekomma icke.

Botilsäter. Endast två arrendatorer finnas. i

By. a) Arrendetid 1—5 år; syn förekommer sällan. 2

b) Kontant arrende; betalar skatter och onera.

d) Jordägarna.

e) Har sådan rätt.

Bro. Med undantag av torpare finnas endast kronoarrendatorer. i

b) Skyldiga erlägga skatt, sköta vägar och hus.

c) Torpare är arbetsskyldig och har företrädesrätt till arbete hos husbonden.

d) Ägaren bygger, arrendatorn underhåller.

Kila. Svårighet att erhålla arrendatorer, trots billiga villkor. 2

a) Arrende icke på mindre tid än fem år; vanligen tre ä fem år; av- och 2. l. i 2.
tillträdessyn samt uppsägning efter lag.

b) Kontant arrende, * vanligen; arrendator utgör alla utskylder i fråga om 12. *2
å jorden vilande skatter och onera, men skattar ej för mer än påförd bevillning

å jorden; arrendatorn å prästgården betalar till boställsinnehavaren 15 kr. pr år 3
och har och utarrenderar i sin ordning torpen för 20 kr. pr har.

c) Icke arbetsskyldig; ej förbjuden arbeta åt andra. 1

d) Efter överenskommelse; har han byggnadsskyldighet, i sällsynta fall, 1. 2
lämpas arrendesumman därefter.

e) Har dylik rätt.

f) Ingå förbud. 1 2.

Tveta. Jordbruksarrendatorer förekomma i högst ringa utsträckning. 1

Sitterud. a) För de få bolagsarrendatorer, som finnas, gäller, att arrendatorn 3
får bruka egendomen så länge han vill, men jordägaren har förbehållit sig rätt
till uppsägning och avhysning enligt lag; under 40 års tid, d. v. s. så länge,
som bolagen haft egendom i socknen, har ett fall av uppsägning inträffat, som
torde ha varit befogat.

b) I somliga fall betalar arrendatorn all skatt och intet arrende, i andra
fall arrende och ingen skatt eller viss del därav.

c) Arrendator har, åtminstone i praktiken, företrädesrätt till arbete i skogarna,
och torde han hava en “oskriven" skyldighet att efter förmåga arbeta åt egendomsägaren;
det har icke sports annat än att arrendatorerna också äro mycket
angelägna därom.

d) Egendomsägaren.

e) Har dylik rätt.

f) Arrendatorn har härvid ungefär samma rätt, som om han vore, ägare.

Holmedal. a) Ett år; tid obestämd, * för nytill trädande kortare tid, för den 3. 2. *1
gamle innehavaren längre; avflyttning omedelbart efter uppsägning; icke vanligt 2
med av- och tillträdessyn.

b) Arrende — *i regel—kontant; hos Saugbrugsforeningen genom skogs-123. *1. 2
arbete; arrendator utgör skatter, även väghållning; * ägaren betalar skatterna. *1

c) Arrendator åtnjuter den största frihet; är icke skyldig arbeta åt jord- 1. 3
ägaren, icke förbjuden arbeta åt andra, har företrädesrätt till skogsarbete. Saug- 2

Jordundersökningens betänkanden. III. 32

498

FRÅGAN 33. SOCKENOMBUD.

brugsforeningens arrendator!-!’ skyldiga arbeta åt bolaget; få arbeta åt andra, då
arbete saknas vid bolaget; företrädesrätt till skogsarbete.

12 3. d) Agaren numera.

12. 3 e) Har sådan rätt; har stängselvirke och vedbrand, men icke betesrätt;

2 särskilt stränga föreskrifter angående virke.

3. 2 f) Arrendator utövar rösträtt; så väl Saugbrugsforeningens som Holmerudsfors
a.b:s förvaltare ha all rösträtt för bolagens egendomar, men överlåta i enstaka

3. i fall denna åt arrendator; inga andra bestämmelser förekomma; Saugbrugsforeningen

2 tager ingen befattning med arrendators förehavande; inga strängare föreskrifter
stipulerade, ingen strängare tillsyn.

12 3. Ostervallskog. a) Med tillträde, uppsägning, avflyttning och andra i kontraktet
icke särskilt gjorda bestämmelser förfares enligt lag.

b) Arrende kontant; arrendator utgör utskylder och vägunderhåll.

c) Icke skyldig arbeta åt jordägaren; icke förbjuden arbeta åt andra; företrädesrätt
till skogsarbete.

d) Agaren bygger, underhåller med större reparationer, brukaren med mindre.

e) Har sådan rätt.

4 Karlanda. Hillringsbergs a. b:s kontrakt av 25 okt. 1886.

a) 30 år.

b) Kontant arrende; utgör alla skatter och onera.

d) Arrendator åligger att underhålla husen.

e) Vedbrand och stängselvirke; virke till reparationer å ladugård och stall
efter utsyning.

s a) Enskilda jordägare upprätta inga kontrakt, men enligt muntliga uppgörelser
gälla upplåtelserna på livstid.

b) Kontant arrende jämte utskylder; väghållning.

c) Icke arbetsskyldig; ej förbjuden arbeta åt andra; företrädesrätt till skogsarbeten.

d) Underhållas av arrendator.

e) Rätt till byggnads- och stängselvirke samt vedbrand.

f) Ingå sådana förbud.

3 Blomskog. Enligt Saugbrugsforeningens i Fredrikshald kontrakt:

a) Arrendetid minst fem år eller till dess uppsägning å någondera sidan

sker; av- och tillträdessyn.

2 b) Kontant arrende; alla skatter och onera in natura; prästgårdsarrendatorerna
erlägga arrende dels kontant, dels in natura samt betala alla skatter.

2 4. c) Är skyldig att förrätta dagsverksgång och timmerkörning; företrädesrätt

till skogsarbete.

12 4. d) Ägaren bygger, arrendatorn underhåller.

e) Virke av växande träd efter utsyning, till stängsel och vedbrand avfall,
torrskog och vindfällen; bete på särskilt upplåten mark.

l. 4 f) Äger rösträtt; förbud att hysa andra personer än dem, vilka förvaltningen

Frågan 33, huvudinnehåll: kontrakt för jordbruksarrende; a) arrendetid, uppsägning, avoch
tillträdessyn; b) om arrendators skyldighet att erlägga arrende, väghållningsbesväret
ete. ; c) arrendators skyldighet att förrätta arbeten åt jordägaren, förbud
att arbeta åt andra, om företrädesrätt till skogsarbeten förekommer; d) vem tillkommer
att bygga och underhålla husen? e) Rätten till husbehovsvirke samt bete å
skogsmarken; f) rösträtts utövning, arrendators rätt att upplåta plats för eller hysa
vissa personer etc.

FRÅGAN 33. SOCKENOMHUD.

49(1

lämnat skriftlig tillåtelse; bolagsledningens uppfattning och önskningar iiro i huvudsak
bestämmande för arrendatorerna och kontraktsförbud överflödiga.

Silbodal. Gustafsfors fabrikers a. b:s kontrakt. 3

a) Ett år från den 14 mars 1904; av- och tillträdessyn.

b) Arrende dels kontant, dels in natura; arrendatorn erlägger alla oncra.

cj Arbetsskyldig; tillförsäkrad arbete under vintern, men under sommaren
endast i mån av brukets behov, så att han om sommaren kan bruka den arrenderade
jorden.

d) Underhållsskyldig.

e) Virke för reparationer och vedbrand erhålles; bete efter särskilt medgivande.

f) All rösträtt förbehållen ägaren; där rösträtt enligt lag är förbehållen

brukaren, gäller kontraktet som laga fullmakt för ägaren; förbud att hysa
främmande personer. J

Järnskog. Utarrenderade egendomar förekomma icke. 123.

a) Arrendetiden vanligen fem ä tio år, uppsägning vanligen två år. 4

b) Arrende kontant och in natura, i något fall endast kontant; väghållningsskyldighet
ingår vanligen i arrendet.

0) Har sin fullkomliga frihet; skogsarbete vanligtvis efter önskan.

d) Efter överenskommelse.

e) Har sådan rätt.

f) Rösträtt tillkommer arrendatorn; intet förbud i ena eller andra avseendet*

Köla. a) Vanligen fem år. o

b) Vanligen kontant.

c) Intetdera.

d) Jordägaren.

e) Har sådan rätt.

Eda. Mycket få arrendatorer. 0

a) Arrendetid 5—20 år; 10 år; uppsägning vid vanhävd; * av-och tillträdessyn. 2. 3. *13.

b) Erlägger arrende dels i penningar, dels in natura; mestadels kontant; 2 3. 1

utgör icke födoråd, men utskylder, ävensom väghållning. 13. 3. 1

c) Icke ■''•stundom—arbetsskyldig; icke förbjuden arbeta åt andra; bär 12. *3.123. 23.
företrädesrätt till skogsarbete * i några fall; har vanligtvis skogsarbete, men icke *2. 1
föreskriven företrädesrätt.

d) I de flesta fall arrendatorn, men i många fall ägaren; i allmänhet ägaren; 1. 234.

husen och torpen å prästgården underhållas av innehavaren. 2

e) Har sådan rätt. i » 3 4

f) Vid arrendetid av minst fem år utövar arrendatorn rösträtt för jorden; 3

intet förbud. „ .

1 o 4.

Arvika landskommun. Blott ett par arrendatorer förekomma. 12.

a) Fem år, utan uppsägningstid; av- och tillträdessyn. 3

b) I de flesta fall kontant, sällan hälftenbruk jämte erläggande av vägskatt.

c) Icke skyldig att arbeta åt jordägaren, icke förbjuden att arbeta åt andra;
har företrädesrätt till skogsarbeten.

d) Ägaren.

e) Har sådan rätt.

f) Har rösträtt; får icke upplåta plats för socialistiska möten, då ägaren är
av annan politisk åsikt.

Ny. a) Arrendetiden varierar från 3—20 år; av- och tillträdessyn i vanliga 1

500 FRÅGAN 33. SOCKENOMBUD.

fall för de större egendomarna och synnerligast kronoegendomarna, för mindre
småbruk mera sällan.

b) Kontant arrende; skatterna för större arrenden får arrendatorn betala,
däremot för avsöndring och lägenheter betalar ägaren.

c) Arrendator av mindre lägenhet och torp, vilka senare numera äro högst
få, är skyldig göra dagsverken hos ägaren mot i orten gällande dagspenning
med avräkning på arrendesumman; arrendatorerna företräde till arbete.

d) Underhåll av byggnader tillkommer arrendator på större arrenden, nybyggnad
verkställes av ägaren på egen bekostnad, så ock för mindre arrenden.

e) Arrendatorn har i flesta fall rätt till stängselvirke, vedbrand samt
skogsarbete.

f) Rösträtt får arrendatorn själv utöva.

2 Älgå. a) Uppsägning; av- och tillträdessyn.

1 b) Kontant arrende; erlägger skatter och onera; *under Jössefors a.b. erlägges
arrendet för torpen merendels in natura — arbetsskyldighet; under Hillringsbergs
a. b. och Glafva Glasbruks a. b. erlägger brukaren såsom arrende alla på
egendomen kommande skatter in. m., vilket kan bliva nog så betungande, då
ställen finnas, vilka föda möjligen häst samt tre å fyra kor, som äro tax. till
50- å 70 000 kr. och bevillningen utgör 12 ä 13 pr bevillningskrona.

2 c) Arbetsskyldiga.

d) Jordägarna.

e) Har dylik rätt.

f) Full frihet.

6 Gunnarskog. Kontraktsbestämmelser för arrendator under Säl boda

a.b. av den 14 mars 1912 för arrende av c:a 25 har.

a) Ömsesidig uppsägning före den 24 dec. för avflyttning följande 14 mars.

b) Kontant arrende; arrendatorn betalar skatter, underhåller vägar.

c) Skyldig att efter tillsägelse arbeta hos bolaget efter ortens pris, om
annorlunda icke uppgjorts.

d) Arrendatorn underhåller husen.

e) Vedbrand efter utsyning, utan särskilt tillstånd får ej det minsta träd fällas.

2 Bogen. Kontrakt för arrendator!! å kronoparkon Kyrkskogen,
godkänt av domänstyrelsen senast den 27 febr. 1900.

a) Uppsägning enligt lag; av- och tillträdessyn.

b) Arrende huvudsakligen in natura; alla utskylder.

c) Är skyldig förrätta arbete.

d) Arrendator åtnjuter ersättning för uppförda hus, men icke för deras
underhåll.

e) Har sådan rätt.

2. Brunskog. a) Ett års uppsägning, så vida icke vanskötsel föreligger.

b) Kontant arrende samt alla utskylderna.

5 c) Företrädesrätt till skogsarbete; bolagsarrendatorer endast undantagsvis
dagsverksskyldiga.

Frågan 33, huvudinnehåll: kontrakt för jordbruksarrende; a) arrendetid, uppsägning, avoch
tillträdessyn; b) om arrendator skyldighet att erlägga arrende, väghållningsbesväret
etc.; c) arrendator skyldighet att förrätta arbeten åt jordägaren, förbud
att arbeta åt andra, om företrädesrätt till skogsarbeten förekommer; d) vem tillkommer
att bygga och underhålla husen? e) Bätten till husbehovsvirke samt bete å
skogsmarken; f) rösträtts utövning, arrendator rätt att upplåta plats för eller hysa
vissa personer etc.

501

FRÅGAN 33. SOCKENOMBUD.

d) Jordägaren nybygger, arrendatom underhåller.

o) Har sådan rätt.

f) Rösträttsutövidrig enligt gällande lag; intet förbud för arrendator att i. 13.
hysa eller upplåta plats för möten.

Mangskog. a) Borgviks a. b. vanligen fem år, utan av- och tillträdossyn; 12:14. 13 4.
Jössefors a. b. på obestämd tid. 2

b) Arrende kontant; Jössefors a.b. har endast hyreskontrakt med sina s. k. 1234.
torpare, som få hyra lägenheter mot avgift — *mot att erlägga skatter för fastig- *1
heten —, få sedan bruka åkerjorden bäst de för gott finna.

c) Härom intet särskilt avtal; vissa torpare, skyldiga arbeta åt bolaget; intet 1. 34.

förbud att arbeta åt andra; i de flesta fall företrädesrätt till arbete. 2

d) Bolaget, förmodligen. 1 2 3 4. 1 3 4.

e) Har sådan rätt. 1234.

f) Det ena bolaget har ej förbehållit sig rösträtt, vilket det andra gjort; 134.
då endast hyreskontrakt äro upprättade, få icke arrendatorerna utöva rösträtt, 2
vilket anses som en lycka, ty få sådana människor, som icke äga den minsta
ansvarskänsla och hata allt självbestånd, utöva rösträtt, göra de tillvaron odräglig

för bönderna.

Boda. Borgviks a. b:s kontrakt av 21 sept. 1901. 2

a) Arrendetid obestämd; laga uppsägning; tillträdessyn.

b) Arrende kontant; utgör alla onera.

c) Skyldig att kola visst årligen bestämt parti kol samt verkställa körslor
och dagsverken, dock ej till högre belopp än dubbla arrende summan; ej förbjuden
arbeta åt andra; ingen företrädesrätt.

d) Arrendator.

e) Rätt till byggnads- och stängselvirke samt vedbrand.

f) Ingå förbud.

Kontrakt av 4 aug. 1909.

a) Arrendetid sju år; ett års uppsägning; av- och tillträdessyn.

b) Lika med föregående.

c) Icke skyldig arbeta åt jordägaren; icke förbjuden arbeta åt andra; ingen
företrädesrätt.

d—f) Se föreg. kontrakt.

Kontrakt av 14 mars 1912.

a) Arrendetid fem år; uppsägning; av- och tillträdessyn.

b) In natura; utgör alla utskylder.

c) År skyldig arbeta åt jordägaren, genom dagsverken, körslor, kolning,
huggning; icke förbjuden arbeta åt andra; ingen företrädesrätt.

d) Arrendator skyldig att underhålla byggnaderna.

e) Rätt till vedbrand.

f) Förbud att hysa främmande personer.

a) Arrendetid obestämd, i något fall fem år; * uppsägningstid ett år; av- 14. 4. *14.
och tillträdessyn för Borgviks a.''b:s egendom.

b) Kontant arrende; utskylder av alla slag. 4. 14.

c) Arbetsskyldig; företrädesrätt till skogsarbete åt bolaget; arrendatorn har 4
härav haft endast fördelar.

d) Underhållas av arrendatorn. 1 4.

e) Har sådan rätt.

f) Har alla sådana rättigheter.

502

FRÅGAN 33. SOCKENOMBUD.

13 3. i Östra Emtervik. a) Arrendatorer å tvenne stomhemman, eljest högst få;
2 3. 2. i å stomhemmanen 20 år, dock har arrende erhållits på blott fem år; kortaste
l 2. an-endetid fem år; av- och tillträdessyn.

12 3. b) Arrende kontant; arrendator utgör skatt etc.
l 2. c) Ingen arbetsskyldighet.
l 2 3. i d) Ägaren, i flesta fall.

12 3. e) Byggnads- och stängselvirke, vedbrand samt bete.

12. 12 3. f) Arrendator utövar rösträtt; intet förbud att hysa vissa personer etc.

i Västra Emtervik. Ingå arrendatorer.

l Gräsmark, a) Arrendetid ett år från den 14 mars; uppsägning i några
fall tre ä fyra månader; stundom förekommer att bolag, som köper egendom,
vars värde anses huvudsakligen ligga i skogen, låter säljaren kvarbo viss tid,
t. ex. tre å fem år och bruka egendomens inägor mot endast det arrende,
att han betalar alla skatter för egendomen; tillträdessyn endast i några fall.

b) Kontant arrende samt väghållning.

c) I lassa fall, beroende på uppgörelse; icke förbjuden att arbeta åt andra;
företrädesrätt till skogsarbeten.

d) Ägaren.

e) Har sådan rätt.

f) Inga sådana bestämmelser.

l Lysvik. Arrendatorer förekomma icke.

3 Östmark, a) Bestämd tid; av- och tillträdessyn.

b) Kontant arrende; väghållning både vinter och sommar.

c) Skall fullgöra alla arbeten, som förekomma på gården; orkar han med,
får han arbeta åt andra; har företräde till skogsarbete.

d) Arrendator får bygga själv, men bolaget brukar släppa till virke.

e) Efter utsyning.

f) Arrendator har ingen rösträtt.

1 3 4 9. Lekvattnet. Nors järnbruks a. b:s kontrakt.

a) Sex månaders uppsägning; tillträdessyn.

b) Arrende förnämligast in natura — kolning, körslor och dagsverken till
kontraktsbestämda priser; alla utskylder, ävensom väghållning, åligger brukaren.

c) Brukare arbetsskyldig åt bolaget; förbud vid kontraktsförlust och avflyttning
att arbeta åt andra.

d) Brukare underhåller husen.

e) Rätt till byggnadsvirke och vedbrand.

f) All rösträtt utövas av bruket; förbud att hysa någon icke i tjänsten
varande person.

2 6. 2 c) I vissa fall; Kyrkebyns sulfit-a.b:s arrendatorer få söka biförtjänster
var som helst.

Frågan 33, huvudinnehåll: kontrakt för jordbruksarrende; a) arrendetid, uppsägning, avoch
tillträdessyn; b) om arrendator skyldighet att erlägga arrende, väghållningsbesväret
etc.; c) arrendator skyldighet att förrätta arbeten åt jordägaren, förbud
att arbeta åt andra, om företrädesrätt till skogsarbeten förekommer; d) vem tillkommer
att bygga och underhålla husen ? e) Rätten till husbehovsvirke samt bete å
skogsmarken; f) rösträtts utövning, arrendator rätt att upplåta plats för eller hysa
vissa personer etc.

FRÅGAN 33. SOCKENOM HUI).

503

d) Ägaren; Nors bolag underhåller husen, Kyrkebyns bolag låter arrenda- 6. 2
tororna göra det.

(i) Har sådan rätt. o

Vitsand. Gravbergskovens a.s:s kontrakt. s

a) Fem år; vissa hävdearbeten föreskrivas.

b) Kontant; fullgör det vägunderhåll in natura, som åligger lägenheten,
eljest ansvarar jordägaren för all skatt och allmän tunga, soin utgår för densamma.

c) Har arbetsskyldighet; förbinder sig i ett kontraktet bifogat arbetsavtal
att uteslutande arbeta hos bolaget.

d) Arrendatorn underhåller byggnaderna.

e) Erhåller nödigt virke till underhåll av byggnader och stängsel jämte
vedbrand; har rätt till bete för lika många kreatur, som å lägenheten vinterfödas,
dock endast där sådant kan ske utan men för skogsåterväxten. Getter
få icke hållas, får endast efter förvaltningens medgivande.

f) Förbjudet låta någon till hushållet ej hörande person bosätta sig å lägenhetens
ägor, likaså att hos sig hysa obehöriga eller vanfrejdade personer m. m.

Kristinefors bruks kontrakt. 2

a) Gäller, tills kontraktet lagligen uppsäges.

b) Arrende in natura.

c) Arbetsskyldig, sommar så väl som vinter.

d) Arrendatorn underhållsskyldig.

e) Rätt till husbehovsvirke samt vedbrand.

f) Förbjuden att utan bolagets medgivande intaga främmande personer.

Endast bolagsarrendatorer förekomma. 2

a) Oftast fem år med villkorlig uppsägningsrätt för arrendegivaren. 3

b) Arrende kontant och väghållning.

c) Ingen företrädesrätt till skogsarbeten.

d) Arrendegivaren bygger, arrendatorn underhåller.

e) Byggnadsvirke efter utsyning samt vedbrand och bete.

f) Rösträtten utövas vanligtvis av jordägaren.

Norra Ny. a) Arrendetiden i allmänhet fem år med sex månaders ömse- 4
sidig uppsägning.

b) Kontant arrende; kommunal- och kronoskatt erlägges av jordägaren, men
arrendatorn är skyldig underkasta sig underhåll samt plogning av vägar.

c) Skyldig att förrätta kolning samt varjehanda arbeten, men ej förbjuden
att arbeta åt andra.

d) Husen byggas av bolaget, men underhållas av arrendatorn.

e) Rätt till byggnads- och stängselvirke, vedbrand samt bete å skogsmarken.

f) Arrendatorn åtnjuter full frihet beträffande rösträtt och dylikt.

Ny skoga. a) Arrendetiden vanligen fem år utan uppsägning; ingen av- och 3
tillträdessyn.

b) Arrende i kontanter; väghållningsskyldighet.

c) Skyldig att förrätta arbeten åt jordens ägare; icke förbjuden att arbeta
åt andra; företrädesrätt till skogsarbeten.

d) Arrendatorn.

e) Har sådan rätt.

f) Vanligen inga bestämmelser i denna fråga.

Dalby. Uddeholms a. b:s kontrakt I (gäller åbönder). 5

a) Fem år; avträdessyn angående vissa arrendatorn åliggande hävdearbeten.

504

FRÅGAN 33. SOCKENOMBUD.

b) Kontant och in natura; vägunderhåll m. m., fullgör arrendatorn, betalar
präst- och kommunalskatt; all annan skatt erlägger jordägaren.

c) Skyldig förrätta visst skogsarbete.

d) Nybyggnad jämte yttre underhåll bolaget, övriga nödiga reparationer
arrendatorn.

e) Byggnads- och stängselvirke, dels till visst pris, dels efter utsyning i
skogen; vedbrand efter årlig utsyning, dock företrädesvis avfall; bete, där sådant
kan ske utan fara för återväxten.

f) Arrendator förbjudes bl. a. att hysa vanfrejdade eller eljest illa beryktade
personer.

Södra Finnskoga. Gravbergskovens a.s:s kontrakt, se Vitsands socken.

a) I regel fem år.

b) Vanligen kontant.

c) Måste i första hand arbeta åt jordens ägare; företrädesrätt till skogsarbete,
så vida han finner sig i att arbeta efter de priser, som bolagen bestämma och
som i regel äro nätt tilltagna.

d) Ibland arrendatorn, ibland jordägaren.

f) Strängt förbjudna att upplåta plats för möten och sammankomster.

Norra Finnskoga. Så val bolag som enskilda ägare ha underlydande torpare,
som för sina torpställen, vilka de mestadels själva gjort till vad de äro, utgöra
s. k. skatt till ägaren; denna skatt består vanligtvis i dagsverken, varierande
allt efter torpens storlek, och skall göras, när jordägaren det fordrar, utan någon
hänsyn för torparens egna intressen; tvärt om, när torparen varit mest upptagen
med skötandet av sitt eget, såsom i slåtter- och skördetid, har ägaren kallat på
honom. Åt bolagen och även åt en del enskilda har man fått fullgöra sin skatt
genom att erlägga en kontant penningsumma till ägaren, motsvarande de dagsverken,
som äro i kontrakt föreskrivna; då en del av dessa kontrakt kunna vara
upprättade för 40 ä 50 år, kanske för längre tid sedan, när dagavlöningen nog
blott var hälften av den nuvarande och dagsverken beräknade därefter, blir den
skatt, som nu måste erläggas, ofantligt hög mot vad som avsågs, när kontraktet
upprättades, men de nuvarande ägarna blygas ej att uttaga den; markens värde
har visserligen stigit i proportion, sedan kontraktet upprättades, men man borde
också taga med i beräkningen, att torparen trälat ett. helt liv på ägarens jord,
att det är han, som genom sitt årslånga arbete givit den värde.

a) Arrende antingen på livstid eller för år; av- och tillträdessyn förekommer

icke.

b) Arrendatorer på livstid betala arrendet med dagsverken till huvudgården,
andra betala en mindre penningsumma jämte underhåll av vägar.

c) I vissa kontrakt skyldig att förrätta arbete åt jordägaren; aldrig förbjuden
arbeta åt andra; har företrädesrätt till skogsarbete.

d) I en del fall bygger och underhåller arrendatorn, i andra ägaren, i
synnerhet bolagen.

e) Har sådan rätt.

Frågan 33, huvudinnehåll: kontrakt för jordbruksarrende; al arrendetid, uppsägning, avoch
tillträdessyn; b) om arrendator skyldighet att erlägga arrende, väghållningsbesväret
etc.; c) arrendator skyldighet att förrätta arbeten åt jordägaren, förbud
att arbeta åt andra, om företrädesrätt till skogsarbeten förekommer; d) vem tillkommer
att bygga och underhålla husen ? e) Eätten till husbehovsvirke samt bete å
skogsmarken; f) rösträtts utövning, arrendator rätt att upplåta plats för eller hysa
vissa personer etc.

FRÅGAN 33. SOCKENOMBUD.

505

Ekshärad. Uddeholms a. b:s kontrakt II (gäller hästtorpare).

a, c, d, e, f) Lika med Uddeholmskontraktet I, so Dalby socken.

b) Arrende kontant och in natura; vägunderhåll åligger arrendator!).

Uddeholms a.b:s kontrakt III, so Ransätors socken.

Gustav Adolf, a) Den II mars 1910, då de nuvarande kontrakten trädde 3
i kraft, förrättades i de flesta fall ingen avträdessyn, emedan många torpare helt
eller delvis byggt sina gårdar själva.

Uddeholms a.b:s kontrakt II, se Ekshärads socken. 1

Norra Kåda. Uddeholms a. b:s kontrakt III, se Ransäters socken. 3

a) I regel fem år, * i en del fall tio år; uppsägning från bolagets sida endast i 2.

vid kontraktsbrott; av- och tillträdessyn. i 2.

b) Arrende kontant, i avräkning; arrendator utgöra onera. i 2.

c) År skyldig arbeta åt bolaget; icke förbjuden arbeta åt andra; har före- 12.
trädesrätt till skogsarbete.

d) Bolaget bygger husen och underhåller väggar och yttertak, arrendatorn
inredningen.

e) Dylik rätt förefinnes, dock ej till byggnadsvirke. 12.

f) Arrendator har rösträtt; inga inskränkningar i den personliga friheten. 12.

Sunnemo. Uddeholms a. b:s kontrakt I, se Dalby socken. 3 4.

a) Fem år. i 2.

b) Arrende kontant; utgör skatter och onera för inägojorden, väghållning
för hela fastigheten.

c) År skyldig arbeta åt jordägaren; ej förbjuden arbeta åt andra, när bolaget
kan undvara hans arbete; har företrädesrätt till arbete åt bolaget.

d) Bolaget bygger, underhåller ytterväggar och tak, arrendatorn svarar för
inre brister.

e) Dylik rätt mot låg ersättning; bete fritt.

f) Förbud att hysa vanfrejdade personer.

Nyed. a) Fem å tio år med tre månaders uppsägning; av- och tillträdessyn. 2

b) Huvudsakligast kontant arrende och skyldighet att erlägga kommunala
skatter; prästgårdens arrendatorer erlägga arrendet in natura.

c) Uddeholms a. b:s torpare skyldiga att arbeta vid huvudgården.

d) Uddeholms a. b. underhåller husen, hos a. b. Mölnbacka-Trysil få arrendatorerna
göra det.

e) Byggnads- och stängselvirke, vedbrand, bete.

f) Ingå dylika förbud.

Älvsbacka. A. b. Mölnbacka-Trysils kontrakt, se Övre Ulleruds socken. 2 4 5

a) Uppgiftslämnaren har arrende på 14 år; den stora arrendegården under l. 5
bolaget är utarrenderad på sju år, övriga på ett år; uppsägningstiden är ett år;

av- och tillträdessyn förekommer.

b) Arrende vid pass 20 kr. pr har; bolaget utgör utskylderna, arrendator
endast arbetet vid vägunderhållet; arrendatorn erlägger en femtedel av skatten, i

c) Ej skyldig att arbeta åt bolaget, ej förbjuden arbeta åt andra; i vissa l. 5
fall arbetsskyldig under bolaget; förbjuden arbeta åt andra; företrädesrätt till
skogsarbete.

d) Bolaget nybygger, arrendator underhåller i vissa fall. 15.

e) Rätt till virke att underhålla husen, stängselvirke, vedbrand; skogsbete.

f) Har rösträtt; intet förbud att upplåta plats för möten. l. l

506

FRÅGAN 33. BOLAG.

Bolag.

Uddeholms a. b Kontrakt för s. k. åbönder, d. v. s. brukare av skattlagd
jord, se Dalby socken, för hästtorpare, se Ekshärads socken.

A. b. Mölnbacka-Trysil. Kontrakt för huvudgården.

a) Arrendetid fem år från 14 mars 1912 till 14 mars 1917; ingen uppsägning
eller laga fardag; av- och tillträdessyn.

b) Kontant arrende halvårsvis i förskott med räntegottgörelse av 5 %, i
efterskott mot borgen; hälften av skatten till Kronan och kommunen samt hela
vägunderhållet.

c) Företrädesrätt till skogskörning.

d) Bolaget nybygger.

e) Virke för nödiga reparationer, vedbrand och stängsel efter utsyning;
bete å skogs- och hagmark för egna vinterfödda kreatur enligt skogsordningen.

f) Ingå sådana bestämmelser.

Bolagets arrendekontrakt, se Övre Ulleruds socken.

Billeruds m. fl. a. b. Kontrakt.

a) Arrendetid tio år från 24 april 1905; syn beträffande rågsådd, höstplöjning
och gärdesgårdar.

b) Arrende erlägges kontant; arrendator utgör väghållning, andra skatter
och onera betalar bolaget.

d) Mindre reparationer å husen verkställas av arrendatorn.

e) Avfallsvirke till vedbrand och vanligen till stängsel virke.

Storfors bruks a. b. Kontrakt, se Kroppa socken.

Edsvalla bruk. Kontrakt av 14 mars 1909 från Södra Finnskoga
socken.

a) fem år; av- och tillträdessyn.

b) Kontant arrende; vägunderhåll in natura; jordägaren erlägger skatter
och onera.

c) Skyldig att uteslutande arbeta åt bolaget.

d) Arrendatorn underhåller.

e) Rätt till bete för egna vinterfödda kreatur, rätt till vedbrand samt virke
för underhåll av byggnader och stängsel.

f) Förbud att hysa eller låta främmande personer bosätta sig å ägorna.

Kontrakt av 14 mars 1912 från Stora Kils socken.

a) Lika med föregående.

b) Arrende kontant; vägunderhåll in natura.

d—f) Lika med föregående.

A. b. Rämen-Liljendahl. Kontrakt.

a) fem år; av- och tillträdessyn.

Frågan 33, huvudinnehåll: kontrakt för jordbruksarrende; a) arrendetid, uppsägning, avoch
tillträdessyn; b) om arrendator» skyldighet att erlägga arrende, väghållningsbesväret
etc.; c) arrendator skyldighet att förrätta arbeten åt jordägaren, förbud
att arbeta åt andra, om företrädesrätt till skogsarbeten förekommer; d) vem tillkommer
att bygga och underhålla husen ? e) Rätten till husbehovsvirke samt bete å
skogsmarken; f) rösträtts utövning, arrendator rätt att upplåta plats för eller hysa
vissa personer etc.

FRÅGAN 33.

BOLAG.

507

l>) Arrende in natura; arrendator!! utgör vägunderhållet, bolaget svarar för
alla skatter och onera.

c) Arbetsskyldig; får ej utan bolagets tillåtelse arbeta hos andra.

d) Bolaget nybygger, arrendatorn underhåller.

e) Fritt byggnads- och stängselvirke.

f) Får icke hysa eller i tjänst antaga eller låta mantalsskriva personer utan
bolagets samtycke.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. Kontrakt: blankett.

a) Minst fem år; uppsägning; tillträdessyn.

b) Arrende kontant, arrendator utgör alla skatter och onera.

c) År skyldig arbeta åt bolaget.

d) Arrendator underhåller husen.

e) Har sådan rätt.

f) Förbud att hysa främmande personer.

Lesjöfors a. b. a) Arrendetiden utgör vanligen ett år utan någon stipulerad
uppsägningstid.

b) Arrendatorn är skyldig betala visst kontant arrende samt fullgöra det
vägunderhåll in natura, som åligger lägenheten; alla skatter betalas av jordägaren.

c) Arrendatorn är skyldig att mot gällande prislista utföra skogsarbeten, och
har han företrädesrätt till dessa.

d) Husen byggas och underhållas av jordägaren.

e) Har dylik rätt.

f) Arrendatorn är förbjuden att låta någon till hans hushåll ej hörande person
bosätta sig på lägenhetens ägor, liksom att hos sig hysa obehöriga eller vanfrejdade
personer eller att idka handel med spritvaror, vin eller maltdrycker.

Hellefors bruks a. b. Kontrakt: blankett.

a) Arrendetid ett år från den 14 mars; av- och tillträdessyn.

b) Arrende kontant eller genom arbete; vägunderhåll in natura; all skatt
och allmän tunga.

e) Bete för egna vinterfödda kreatur; virke till stängsel och vedbrand
efter anvisning.

f) Förbud att hysa obehöriga personer.

a) Arrendetiden har gjorts ettårig i markägarens och brukarnas ömsesidiga
intresse; den kortare arrendetiden anser brukaren vara fördelaktig på grund av
den större frihet att flytta, han genom densamma erhåller; sådan kort arrendetid
strider, men i detta fallet endast formellt, mot jordbrukets intressen, härstädes
är det nämligen sedan gammalt regel, att den torpare, som icke direkt vansköter
sitt arbete, sitter kvar på sitt torp, så länge han vill, vilket torparna väl känna
till; en längre arrendetid gagnar alltså här icke jordbruket mera än en kortare;
av- och tillträdessyner ej ännu förrättade till en del därför, att de äro av mindre
betydelse, så länge markägaren, såsom här är fallet, ombesörjer allt nybyggnadsarbete
och allt väsentligt byggnadsunderhåll.

b) Arrendeavgiften uppgår i genomsnitt till 26 kr. pr har åker, i denna
avgift ingår även arrendet för torpen tillhörande ängs- och hagmarker; arrendet
överstiger icke 20 kr. pr har för själva åkerjorden.

c) Upplåtelse av jordlägenhet åt arrendator förutsätter, att han skäll utföra

arbete åt bolaget, ehuru någon särskild bestämmelse därom icke föreligger;
oftast kan arrendatorn ej heller erhålla kontinuerligt arbete hos någon annan
utan vidlyftiga resor; arrendatorerna erbjudas alltid förekommande arbeten;

508 FRÅGAN 33. BOLAG.

främmande arbetare hava inkallats, endast då tillgången å arbete gjort det nödvändigt.

d) Bolaget, utom de minsta småreparationerna, som brukarna själva utföra;
bolagets årliga underhållskostnader för förevarande arrendelägenheter uppgå till
c:a 30 kr. pr har åker, d. v. s. till högre belopp än de inflytande arrendeavgifterna.

f) Se kontraktet och arrendelagen.

Gustaf sfors fabrikers a. b. Kontrakt: blankett.

a) Av- och tillträdessyn.

b) Arrende kontant; arrendator betalar all skatt och allmän tunga; utom
bevillning och skogsaccis; utgör väghållning.

d) Bolaget bygger och gör större reparationer, arrendator mindre.

e) Rätt till vedbrand och övrigt husbehovsvirke, sågat virke dock mot förädlingskostnaderna;
bete för egna vinterfödda kreatur under viss del av året.

f) Förbud att hysa obehöriga personer.

Persbergs m. fl. Grufbolag. Kontrakt, se Färnebo socken.

Kraft- a. b. Gullspång-Munkfors. Bolagets arrendevillkor äro i överensstämmelse
med nya arrendelagen.

A. s. Lier, Varald & Bogen, a) Arrendatorn kan uppsägas, men det sker
mycket sällan.

b) Betalar viss lämplig arrendesumma för år.

c) År skyldig att arbeta på gården, men detta förekommer endast några
dagar i slåttern; allt arbete i skogen betalas med fullt pris, som för främmande
arbetare.

d) Arrendatorn bygger, men får därtill materialier.

Gravbergskovens a. s. Kontrakt, se Vitsands socken.

Katrinefors a. b. Kristinefors bruks kontrakt, se Vitsands socken.

c) I kontraktet omnämnda dagsverksskyldighet här icke tillämpats.

Glafva Glasbruks a. b. a) Fem års arrende.

b) Arrende i kontanta medel.

c) ''Arrendatorn äger företrädesrätt till skogsarbeten, f. ö. bestämmer han
över sig själv.

d) Jordägaren.

e) Har sådan rätt.

f) Röstningen sker utan påtryckning från jordägaren.

A. b. Kroppstadfors bruk. a) Egendomar utlämnas i regel på femårigt
arrende, men kan arrendatorn alltid påräkna att få det förnyat, så vida egendomen
icke blir försåld.

b) Arrendesumman utgår med en viss kontant summa — ganska liten — samt
erläggande av påkommande skatter.

c) Icke arbetsskyldig; ej förbjuden arbeta åt andra.

Frågan 33, huvudinnehåll: kontrakt för jordbruksarrende; a) arrendetid, uppsägning, avoch
tillträdessyn; b) om arrendator skyldighet att erlägga arrende, väghållningsbesväret
etc.; c) arrendator skyldighet att förrätta arbeten åt jordägaren, förbud
att arbeta åt andra, om företrädesrätt till skogsarbeten förekommer; d) vem tillkommer
att bygga och underhålla husen? e) Rätten till husbehovsvirke samt bete å
skogsmarken; f) rösträtts utövning, arrendator rätt att upplåta plats för eller hysa
vissa personer etc.

FRÅGAN 33. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

509

d) Agaren.

e) Har sådan rätt.

f) Arrendator!! utövar rösträtt för femårigt arrende; intet förbud.

Lundsbergs Fastighets- a. b. a) Enligt nya arrendelagen.

b) Arrenden utgå delvis i kontanter, delvis i arbete; vägskatt och underhåll
erläggas av ägaren.

c) Företrädesrätt till skogsarbeten.

d) Ägaren.

e) Något tvång utövas icke, då alla förpliktelser uppfyllas.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. a) Ettårigt arrende från 14 mars; avoch
tillträdessyn.

b) Arrendet kontant i avräkning för skogskörsel’ eller annat utfört arbete.

c) Måste förrätta körningar; rätt att arbeta åt andra; har dylik företrädesrätt.

d) Bolagen göra nybyggnader, arrendatorerna de mindre underhållen.

e) Har sådan rätt.

f) Genom de ettåriga kontrakten är kommunal rösträtt borttagen.

A. b. Finshyttan. Bolaget utarrenderar två egendomar om resp. 10 och
20 har öppen jord och erhåller därför i arrende 150 och 350 kr. pr år;
bonings- och uthus, som underhållas av ägaren, äro fullt tillräckliga och i gott
skick; arrendatorn erhåller vedbrand efter utsyning fritt, är ej skyldig utgöra
arbete åt jordägaren, har goda tillfällen till körförtjänster och, som lägenheten
är bredvid station och gruvsamhälle, lätt att avyttra ladugårdsprodukter; skatter
och onera betalas av jordägaren; arrendatorn är fri utöva rösträtt, men är förbjuden
inhysa främmande personer; för alla dessa förmåner är ersättningen otillräcklig,
och arrendatorerna intaga bättre ställning än ägaren.

A. b. Skattkärrs Tegel- och Kakelfabriker, a) Sex månaders uppsägning.

b) Arrende erlägges, när sådant kan ske, kontant eller delvis i spannmål;
arrendatorn ombesörjer väglagning samt betalar vägskatt.

c) Icke arbetsskyldig; ej förbjuden arbeta åt andra; har företrädesrätt till
skogsarbeten.

d) Mindre reparationer utföras av brukaren, större samt nybyggnader av
ägaren.

Fåens Sjösänkningsbolag. f) Arrendatorn har vanligen rösträtt.

Större egendomsägare.

Svanskog: John Bryntesson. a) Ett års uppsägningstid.

b) Kontant arrende samt väghållning, eljest betalas skatterna av ägaren.

c) Ingen arbetsskyldighet; arbetar åt vem som helst; har företrädesrätt till
skogsarbeten.

d) Ägaren.

e) Har sådan rätt.

f) Inga särskilda bestämmelser.

Bro: H. v. Axelson, a—c) Olika på olika håll.

d) Ägaren.

e) Har sådan rätt.

510

FRÅGAN 33. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Bro: F.. M. Mahn. a) Från 14 mars till 14 mars; sex mån. förut uppsägning;
av- och tillträdessyn.

b) Arrende kontant; utgör alla utskylder.

c) Ingen arbetsskyldighet; icke förbjuden att arbeta åt andra; skogsarbete beror
på särskild uppgörelse.

d) Agaren; å Kronans egendomar har arrendatorn byggnadsskyldighet, men
Kronan betalar genom avdrag å arrendesumman.

e) Har rätt till ett visst kvantum.

f) Utövar rösträtt; inga förbud.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. a) I regel på år.

b) Arrende, dels kontant och dels genom arbete; betalar stundom utskylder;
utgör i regel vägunderhållet in natura.

c) Enskilda jordägares arrendator^'' ha arbetsskyldighet; icke förbjuden att
arbeta åt andra; har dylik företrädesrätt.

d) Agaren.

e) Har sådan rätt.

Norra Ny: Olof Sonesson. c) Icke förbjuden att arbeta åt andra; företrädesrätt
till skogsarbeten.

d) Bolaget.

e) Har sådan rätt.

Ekshärad: P. J. Ekblom. Uddeholms a. b. behandlar på ett humant sätt sina
talrika underhavande och villkoren, under vilka de leva, äro relativt gynnsamma,
vilket icke utesluter möjligheten av att underhavande kunna hava en del berättigade
anspråk.

Kronolänsmän och kronofogdar,

Kronolänsmannen i Gillbergs härad. Arrendekontrakten, där sådana förekomma,
äro olika.

a) Av- och tillträdessyn synes icke förekomma.

b) Arrende kontant med i regel skyldighet att erlägga utskylder och utgöra
vägunderhållet.

c) Arbete åt jordägaren efter enskild överenskommelse; ej förbjuden att
arbeta åt andra; en arbetsam arrendator omhuldas av ägaren, arrendatorerna stå
sig i allmänhet gott.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. a) I allmänhet 1—5 år.

b) Kontant arrende samt utgörande av på egendomen vilande onera; Saugbrugsforeningen
betalar i något fall även de kontanta utskyldema för en del
hemman.

c) Skyldig utgöra skogskörslor för Saugbrugsforeningen; kunna arrendatorerna
hinna, förmenas dem ej rätt att arbeta åt andra; företrädesrätt till sådana arbeten.

Frågan 33, huvudinnehåll: kontrakt för jordbruksarrende; a) arrendetid, uppsägning, avoch
tillträdessyn; b) om arrendators skyldighet att erlägga arrende, väghållningsbesväret
etc.; c) arrendators skyldighet att förrätta arbeten åt jordägaren, förbud
att arbeta åt andra, om företrädesrätt till skogsarbeten förekommer; d) vem tillkommer
att bygga och underhålla husen? e) Rätten till husbehovs virke samt bete å
skogsmarken; f) rösträtts utövning, arrendators rätt att upplåta plats för eller hysa
vissa personer etc.

Frågan 34.

Beträffande arrendator av annan tillhörigt jordbruk och särskilt med småbönder
jämförliga mindre arrendatorer ävensom arrendatorer av jordlägenheter spörjes
vidare:

a) År det vanligt, att vid arrendetids utgång arrendatorn får ny upplåtelse och att

vid hans frånfälle arrendet övergår till hans familj eller någon av dess medlemmar? b)

Förekommer, att arrendator vid arrendetidens utgång mot sin önskan oskäligt

uppsagts från arrendet?

c) I vad män bestyrker erfarenheten, att arrendeavgiften höjes med hänsyn till

arrendatorns egna förbättringar, eller att med hänsyn därtill eller eljest arrendet
fråntages honom och jorden säljes — till arrendatorn eller annan — för en
köpeskilling, beräknad även efter värdet av arrendatorns egna jordförbättringar?

d) Där arrendatorn är skyldig att förrätta vissa arbeten åt jordens ägare, plägar

denna uttagas på sådant sätt, att det medför olägenhet för arrendatorn i bedrivandet
av sitt jordbruk?

e) Kan det sägas, att arrendatorns beroende av jordägaren medfört bundenhet i

hans personliga eller inskränkning i hans politiska frihet?

f) Vilket öde plägar vänta arrendatorn och hans hustru på ålderdomen, när de ej

längre förmå bruka jorden (ha de gjort besparingar, få de födoråd eller vårdas
annorledes av barnen och huru, omhändertagas de av jordägaren och huru,
eller hemfalla de till fattigvården)?

g) Förekomma fortfarande arrendeupplåtelser utan skriftliga kontrakt? Förekommer,

att skriftliga avtal om jordupplåtelse utfärdas i former, som kunna anses
innefatta ett upphävande eller kringgående av nya arrendelagens bestämmelser?

h) Vilken ställning kunna arrendatorerna sägas intaga i ekonomiskt avseende? Äro

arrendator erna i de kommunala röstlängderna upptagna såsom röstberättigade
för den arrenderade jorden?

Sockenombud.

Fårnebo.J) a) Bolagets arrendatorer få stanna, tills de av ålder ej kunna 4
fortfara.

b) Torde icke förekomma.

d) Stundom svårighet för arrendatorer att samtidigt sköta jordbruket och
köra åt bolaget.

e) Ingen bundenhet. *)

*) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

512

FRÅGAN 34. SOCKENOMBUD.

f) I allmänhet har arr endator sfamilj en gjort besparingar och på senaste tid
få de pension av bolaget, så länge mannen lever; vid hans frånfälle får änkan,
om hon inga medel äger, omhändertagas av fattigvården,
h) Vid kommunala val rösta arrendatorerna.

2 3. 3 Nordmark, a) Får ny upplåtelse, om han så önskar; någon gång övergår
arrendet till familjens medlemmar.

2 3. b, c) Förekommer icke.

2 3. 3 d) Ingen olägenhet; undantag finnas.

2. 3 e) Ingen ofrihet. Kan i viss mån inverka på friheten i kommunalt hän seende.

2. 3 f) Skötsamma torpare oftast välbärgade; mycket varierande, en del ha gjort
besparingar, andra skulder, några vårdas av barnen, andra komma på fattighuset.

2 g) Förekomma på mindre egendomar.

3 h) I allmänhet god ekonomisk ställning; röstberättigade för den arrenderade
jorden eller torpet.

13. Brattfors. a) År vanligt,

b—d) Förekommer icke.

e) Ingen bundenhet.

f) Antagligen bliva de, om inga besparingar finnas, nödgade anlita fattigvården.

g) Förekomma icke.

h) Röstberättigade, så vida de fullgjort skyldighet till stat och kommun.

1 2 4 5. 4 Gåsborn. a) Är vanligt; familjen får vid dödsfall bo kvar, om byggnaderna
äro i sådant skick, att den kan bo kvar.
i 2 5. 4 b) Förekommer icke; sällan.

l 2. 4 c) Har ej förekommit; arrendeavgiften höjes sällan; egendomen säljes aldrig.

12. 5 d) Ingen olägenhet av arbetsskyldighet; ej skyldig förrätta visst arbete åt

4 jordägaren; förekommer nog, att jordbrukets skötsel därigenom åsidosättes.

i 2 5. 4 e) Ingen bundenhet; lokaler kunna icke erhållas för politiska möten eller
nykterhetsföreningar.

i 2. 4 f) Somliga ha besparingar, andra omhändertagas av jordägaren; några för 5

sörjas av barnen; några å ålderdomshemmet.

4 g) Alla kontrakt lagliga.

4 5- * 1 2 5. h) Rösta ej för jord, * blott för inkomst; ekonomi ungefär lika jordägarens,
några reda sig bra, andra ha det svårt.

4. 13. Kroppa. a) År vanligt; överlåtes på annan familjemedlem, om så önskas,
i 3. 4 b) Förekommer, icke; förekommer,

i 3 4. 4 c) Förekommer icke; jorden säljes icke.

i 3. 4 d) Ingen olägenhet; medför sådan,

i 3. 4 e) Ingen bundenhet; medför sådan.

13. f) Då de ej längre orka sköta jordbruket, pläga de få lättare arbete vid
13 4. 8 järnbruken; hemfalla till fattigvården, tlå de i allmänhet ej ha några besparingar.

Frågan 34, huvudinnehåll: a) om arrendator får ny upplåtelse vid arrendetidens utgång,
om vid frånfälle arrendet övergår till familjemedlemmar; b) förekommer oskälig
uppsägning? c) Om arrendeavgifterna höjas etc. på grund av arrendators förbättringar
eller jorden säljes till ett efter dessa beräknat värde; d) om arrendators arbetsskyldighet
medför olägenhet för hans jordbruk; e) om arrendators beroende medfört
personlig eller politisk bundenhet; f) arrendators öde på ålderdomen; g) förekomsten
av muntliga arrendeupplåtelser eller av skriftliga, som kringgå nya arrendelagen;
h) arrendatoremas ekonomiska ställning, om de äro kommunalt röstberättigade för
den arrenderade jorden.

FRÅGA N ;i4. SOCKENOM BUD.

513

g) Förekomma icko. 4

h) Rösta endast för inkomst, * ej för jorden; knappast medelgod ekonomi. i a 4.

Ölme. a) Arrendeavtal förnyas * ofta; vid frånfälle får stärbhus eller någon 1 2. *
dess medlem fortfara med arrendet, om de så önska och förmå, * men detta omöj- * 1
kggöres understundom av boutredning och arvskifte, där flera stärbhusdelägare
förekomma.

b) Aldrig, om icko särskilda förhållanden så föranleda, åtminstone är dot 2
icke praxis.

c) Så är åtminstone icke praxis; höjt arrende på grund av utförda förbätt- t- 2
ringar har icke förekommit, men vid försäljning till arrendator eller annan är nog
priset beräknat efter egendomens höjda värde.

d) Förekommer icke; sällan. 2. i

e) Intetdera; mycket sällan. i. 2

f) Leva av besparingar, * försörjas av barnen; få nog förr gå till fattigvården, 12. *
än de omhändertagas av jordägaren.

g) Inga arrendeupplåtelser utan skriftliga kontrakt, lämpade efter nya arrende- i 2.
lagen.

h) Något så när god ekonomisk ställning, särskilt då familjemedlemmarna 12. l

kunna utgöra den huvudsakliga arbetskraften och ej för stor skuldsättning å lösegendomen
föreligger; arrendatorerna röstberättigade för arrendejorden. 12.

Varnum. a) I allmänhet. i

b) Har icke förekommit.

c) Höjes icke.

d) Medför ej någon olägenhet.

e) Har icke medfört något dylikt.

f) I allmänhet ha de sin utkomst av egna besparingar jämte hjälp från
barnen, i annat fall omhändertagas de av fattigvården.

g) Förekomma icke.

h) Någorlunda god; hava rösträtt för den arrenderade jorden.

Visnum. a) I de flesta fall ny upplåtelse; vid frånfälle övergår arrendet i
antingen till arvingar eller också till främmande.

b) Förekommer icke.

c) Om den utarrenderade jorden säljes före arrendetidens utgång, får arrendatorn
avträde; höjes arrendet vid ny upplåtelse, är nog orsaken i något fall
arrendatorns egna förbättringar.

d) Ingen olägenhet.

e) Intet tvång.

f) Ha de icke själva några besparingar eller födoråd, omhändertagas de i
de flesta fall av barnen.

g) Förekomma icke.

h) En del i ekonomiskt avseende ganska bra; de flesta icke röstberättigade.

Visnums-Kil. a) Är vanligt. 2

d) Medför ingen olägenhet.

h) Äro röstberättigade.

Nysund. d) Ingen olägenhet. i

e) Intet tvång.

f) Ha ibland gjort besparingar, hemfalla eljest till fattigvården.

h) Röstberättigade.

Jordundersökningens betänkanden. ITT. 33

514

FRÅGAN 34. SOCKENOMBUD.

i 2 s. Södra Råda. a) Arrendet utlämnas till den högstbjudande,
b—d) Förekommer icke.

e) Intet tvång.

f) Omhändertagas icke av jordägaren, men behöva ej anlita fattigvården.

g) I enstaka fall arrendeupplåtelser utan skriftliga kontrakt; nya arrendelagen
följes.

h) Likställda med mindre jordbrukare; röstberättigade.

i 2. 2 Våse. a) År vanligt, om arrendatorn är skötsam.

b) Mycket sällsynt.

c) Förekommer sällan.

i 2. d) Medför ingen olägenhet.

e) Har ej medfört bundenhet i arrendatorns frihet.

12. *2 f) Leva ofta på besparingar, * flytta ibland till barnen, falla sällan fattigvården
till last.
i 2. g) Förekomma icke.

2. i. 12. h) Relativt god; likställda med ägaren; äro röstberättigade för den arren derade

jorden.

i Alster, a) År vanligt.

b) Förekommer icke.

c) Höjes icke.

d) Medför ingen olägenhet.

e) Medför ingen inskränkning.

f) Besparingar genom djuruppfödning.

g) Arrendeupplåtelser utan skriftliga kontrakt förekomma för torp, eljest icke.

h) Rätt bra; äro röstberättigade.

i 2. 2. 3 Östra Fågelvik, a) Är icke vanligt, men kan inträffa; vanligen bortarrendera»
egendomen tillfälligtvis för något år, arrenden för lång tid förekomma sålunda icke.
i 2. b) Förekommer icke.

i. 2 c) Arrendet bestämmes efter jordens avkastningsförmåga; egendomen upplåtes
till den högstbjudande, dock har väl meriterad arrendator, som förut brukat
fastigheten, företräde; visar arrendator inkompetens, tages en annan.

12 3. e) Intet tvång.

12. f) Arrendatorn plägar köpa sig eget mindre ställe för de besparingar han

i gjort och tillbringar ålderdomen i ro; vid behov underhållas de av andra.

12. 2 g) Skriftliga kontrakt upprättas vanligen; kringgående av nya arrendelagens
bestämmelser torde ej ha förekommit.

2. 3. 12 3. h) Olika; i de Resta fall sådan, att de nätt och jämnt reda sig; äga själva
utöva rösträtt.

4 Frykerud. a) Ny upplåtelse vanlig.

b) Förekommer icke, åtminstone sällsynt.

FRÅGAN 34. SOCKKNOMHUD.

•r) 15

c) Ej höjts på grund av arrendator^ förbättringar; vid försäljningen har
nog egendomens fulla värde lagts till grund för köpeskillingens beräknande.

d) Olägenhet för arrendator torde icke kunna undvikas, såsom då skjuts skall
utgöras i bråd tid; vedhuggning och sådant kan utföras å lämplig tid.

e) Ingen bundenhet.

f) Många göra besparingar och skaffa sig eget hem, andra vårdas av barn;
mera sällan omhändertagas de av jordägaren.

g) Ingå arrendeupplåtelser utan skriftliga kontrakt,

h) Utöva i regeln rösträtt.

Ransäter. a) Det är vanligt, att arrendator vid arrendetidens utgång får ny 12 4 5
upplåtelse, och vid frånfälle övergår det i allmänhet på någon son, om sådan finnes
och han så önskar.

b) Icke så vida han fullgör sina åligganden. 12 4.

c) Har nog ej förekommit; arrendesumman i allmänhet satt i proportion 1. 5
till egendomens beskaffenhet, oavsett huru den tillkommit, dock torde ej några
väsentliga höjningar ha skett annat än vid ombyte av arrendator.

d) I allmänhet icke; numera torde ej sådana arbeten vålla några större 2. 15
olägenheter för jordbrukets bedrivande.

e) Förekommer icke, utom vad beträffar rösträtt å vägstämman. 125.

f) Gamla arrendatorer få i regel bostad fritt, * ävensom ved, men få själva 2 5.*
sörja för sitt uppehälle eller, om de därtill ej äga medel, genom barnens eller
kommunens hjälp underhållas; en de! arrendatorer ha dock genom besparingar 145.
kunnat själva sörja för sin ålderdom; andra, som sakna besparingar, få tagas på 4
fattigvården, om barnen icke kunna underhålla dem, jordägaren har inga för -

pliktelser; vanligast är, att de vårdas av barnen. 1

g) Förekomma icke. 2 5.

h) Åtnjuta rösträtt, dock ej Forshaga Sulfit a. b:s arrendatorer. 2 4 5.

Nedre Ullerud. a) År vanligt. 124.

b) Förekommer icke. 14.

c) I intet fall.

d) Förekommer icke.

e) Intetdera.

f) Vårdas i regel av barnen, leva i enstaka fall av gjorda besparingar.

g) Förekomma icke.

h) Jämnställda med självägarna; röstberättigade. 1 4. 2

Grava, a) Ny upplåtelse vanlig, då arrendetiden är ett år. 3

b, c) Förekommer icke.

d) Icke i stor utsträckning.

e) Ingen bundenhet.

f) Ingå besparingar göras, födoråd förekommer icke; omhändertagas de icke

av barnen, hemfalla do till fattigvården.

g) Numera merendels skrivna.

h) Ingen rösträtt.

Segerstad, a) År vanligt. 123.

b) Förekommer icke.

c) Har ej förekommit. 1 2.

d) Ingen olägenhet; ömsesidig fördel. 1 2. 3

e) Ingen bundenhet. 123.

g) Arrendeupplåtelser utan skriftliga kontrakt förekomma; intet upphävande s
eller kringgående av nya arrendelagens bestämmelser.

510

FRÅGAN 34. SOCKENOMBUD.

1 2. 3

2 4. 14.

12 4.

1 4.
1 2 4. 4
1 4.

12 4.

12 3.
1. 2 3.
1

*2 3.
1

12 3.

1. 12 3.
2

4. 2

2 3.

h) Icke röstberättigade; röstberättigade; relativt samma ställning som hemmansägarna.

Grums. Ingå andra arrendatorer förekomma än sådana, som arrendera egendomar
av skogshandlande; deras kontrakt äro mycket varierande.

Borgvik. a) År vanligt; av 37 arrendatorer under Borgviks a. b. ha de
34 innehaft gården, son efter far, sedan början av 1700-talet.
b, c) Förekommer icke.

d) Medför ingen olägenhet.

e) Ingen bundenhet.

f) Få bo kvar på egendomen till sin död, om så behöves; oftast inträffar,
att anhörig övertager arrendet och tar hand om de gamla; det förekommer ock,
att skötsamma arrendatorer köpa sig eget jordbruk av sammanspara! kapital.

g) Förekomma icke.

h) God ekonomisk ställning; röstberättigade.

Ed. a) Vanligt.

b) Förekommer icke; sällsynt.

c) Har arrendatorn gjort förbättringar på egendomen, kommer det honom
till godo under arrendetiden; köp förekommer sällan. * Förekommer icke.

d) De flesta sådana arbeten utföras på vintern utan olägenhet.

e) Ingen inskränkning i arrendators personliga och politiska frihet.

f) En del ha gjort besparingar; de, som ej hava barn, som försörja dem på
ålderdomen, får fattigvården taga hand om.

g) Förekomma icke.

h) Ställningen är i allmänhet god; upptagna i de kommunala röstlängderna.

Gillberga. a) Är vanligt,

b) Förekommer icke.

d) Medför ingen olägenhet.

e) Ingen bundenhet.

f) Vårdas i allmänhet av sina barn.

g) Förekomma icke.

h) Reda sig i allmänhet bra; bolagsarrendatorer vanligen bäst, enär de ha
förmånligare arrenden; alla arrendatorer ha rösträtt.

Långserud. a) Förekommer vanligen,
b, c) Förekommer icke.

d) Torde icke förekomma.

e) Icke medfört bundenhet eller inskränkning.

f) Om besparingar icke föreligga, fattigvården.

g) Alltid skriftligt kontrakt.

Stavnäs. a) Förnyad upplåtelse i de flesta fall.

b) Förekommer icke.

FRÅGAN 34. SOCKENOM RF I).

517

c) Har icko förekommit * på senare tiden. 3 8. *3

d) Ingen olägenhet; i många fall, dock mera förr än nu. 2. 8

e) Ingen bundenhet; mer eller mindre bunden både i avseende på personlig 2. 3
och politisk frihet.

f) Jordägaren befattar sig ej med dem; då ej barnen kunna vårda dem,
hemfalla do åt fattigvården.

g) Arrendeupplåtelse utan skriftligt kontrakt förekommer icke. 2 a.

h) Tämligen god ekonomisk ställning; beroende ställning, sällan upptagna i i. 2
röstlängden; en del anmäla sig och upptagas, men många göra ej någon fram- i
ställning därom.

Högerud. e) I någon mån. 3

h) På grund av liknöjdhet äro en del arrendatorer icke upptagna i röstlängden.

Glava. a) Regel är, att om någon av familjen önskar övertaga arrendet, detta 4
beviljas; ny upplåtelse eller vid frånfälle övergång till familjen förekommer icke. 6

c) Torde icke förekomma. 3 5.

d) Ingen dylik olägenhet; så kan i vissa fall inträffa; merendels äro hälften 6. 3
sommar- och det övriga vinterdagsverken.

e) Förekommer; vid Hillringsberg torde något tryck ej utövas, men arren- 5. 3
datorerna känna sig bundna i alla fall.

f) Jordägaren omhändertar dem ej; det blir fattigvården — * endast denna 3. 3 4 5. *4
utkomst äga de, som ej ha besparingar och som ej kunna klara sig med sitt

arbete — * så framt ej barn finnas, som taga vård om de gamla. *3

h) De stå sig i ekonomiskt hänseende gott; medelgott; deras omständigheter 5. 3. 5
äro i de allra flesta fall goda, så länge de orka arbeta; arrendatom åtnjuter 3 4 5.
kommunal rösträtt.

Eskilsäter. b, c) Uppsägning i regel icke mot arrendators önskan; fortfar l
under flera arrendeperioder med samma arrende, för så vida ej särskilda förbättringar
verkställts av jordägaren.

d) Ingen sådan olägenhet.

e) Ingen inskränkning i politiskt hänseende.

f) Ha besparingar att tillgå, försörjas av sina barn eller understödjas av
fattigvården.

g) Endast lagliga kontrakt.

h) Äro kommunalt röstberättigade.

By. a) Vanligt. 2

f) De hemfalla till fattigvården.

g) Sådana upplåtelser förekomma.

h) Ej synnerligen fördelaktig.

Bro. a) Ny upplåtelse, om arrendatorn sköter sig väl och om hans efter- 12. 2
levande äro villiga och lämpliga att överta arrendet.

b) Förekommer icke; icke utan skäl. l 2. 2

c) Förekommer icke; har förekommit, men vanligast är, att arrendatorn lämnar i. 2
stället i sämre skick än vid tillträdet.

d) Ingen olägenhet; avtalet fördelas så, som det bäst passar båda parterna. 2. i

e) Ingen bundenhet. l 2.

f) Alla omnämnda fall ha inträffat, svårt att säga, vilket som är vanligast; 2
i de flesta fall har torparen besparingar samt får bo kvar på sitt ställe till död- l
dagar, om han varit där någon tid samt skott sig till husbondens belåtenhet.

518

FRÅGAN 34. SOCKENOMBUD.

i 2. g) Förekomma icke.

2 h) Samma ekonomiska ställning som en vanlig jordbruksarbetare; i allmänhet

l icke röstberättigade för jorden; torpare icke röstberättigade, om de icke inneha
särskild hemmansdel.

2. l Kila. a) År vanligt; efter den i allmänhet korta arrendetiden antingen
återtager ägaren själv egendomen eller säljer densamma.

i. 2 b) Förekommer icke; ägaren får rätta sig efter omständigheterna, måste

i allmänhet behandla arrendatorn fogligt.

l c) Köpesumman beräknas efter egendomens värde vid försäljningen oavsett
vilken, som gjort förbättringar därå; arrendatorer förbättra i regel icke.

d) Medför icke olägenhet.

e) Intet tvång.

f) Göra ofta små besparingar.

g) Förekomma icke.

1 3. i h) Röstberättigade, så vida arrendet gäller mera än ett år.

. 3 Sillerud. a) Oftast fortsätter något av arrendatorns barn med jordbruket.

h) Aro röstberättigade.

l 2 3. 2 Holmedal. a) Är vanligt; då Saugbrugsforeningen köpte egendomar, bestämdes,
att förre ägaren och hans son efter honom skulle få arrendera gården, så
länge de skötte sig; då köpeskillingen endast var en bråkdel av egendomsvärdet,
blev arrendeavgiften låg till en tid, eller så länge säljaren levde och brukade sin
forna gård, men barnen ha fått ökat arrende.

l b) Förekommer icke, om arrendatorn fullgör kontraktets bestämmelser.

'' 2 Har förekommit.

d) Har någon gång förekommit.

l. 2 e) Ingen utövar tryck på arrendatorn. Förekommer någon gång.

f) Fattigvården; i några fall ha de genom besparingar eller annorledes satts
i tillfälle att stanna på gården till döddagar.

g) Förekomma.

1 h) Medelgod ställning; alla äro röstberättigade för den arrenderade jorden;

2 i enstaka fall röstberättigade.

12 3. Östervallskorj. a) Är vanligt.

b) Förekommer icke.

c) Har icke förekommit.

e) Intet tvång.

f) Få stå för arrendet till döddagar, men bli ofta fria därifrån på gamla
dagar; barnen vårda dem.

g) Förekomma icke.

h) Intaga samma ställning som självägarna; äro röstberättigade.

2 3. i Karlanda. a) Är i allmänhet vanligt; sker endast, så länge bolaget finner

detta med sin fördel förenligt.

Frågan 34, huvudinnehåll: a) om arrendator får ny upplåtelse vid arrendetidens utgång,
om vid frånfälle arrendet övergår till familjemedlemmar; b) förekommer oskälig
uppsägning? c) Om arrendeavgifterna höjas etc. på grund av arrendators förbättringar
eller jorden säljes till ett efter dessa beräknat värde; d) om arrendators arbets,
skyldighet medför olägenhet för hans jordbruk; e) om arrendators beroende medfört
personlig eller politisk bundenhet; f) arrendators öde på ålderdomen; g) förekomsten
av muntliga arrendeupplåtelser eller av skriftliga, som kringgå nya arrendelagen;
h) arrendatoremas ekonomiska ställning, om de äro kommunalt röstberättigade för
den arrenderade jorden.

IH A (1 AN 34. SOCKEN OM HUD.

b—o) Förekommer icke. i 2 » 4.

f) I de fall, där icke barnen kunna övertaga och försörja sina föräldrar, i «.

hemfalla do till fattigvården; det vanliga är, att fattigvården får övertaga dem. 4
Do vårdas av barnen, ingen arrendator har kommit på fattigvården. 2

g) Ännu någon gång jordupplåtolse utan skriftliga kontrakt; intet kring- 13 4. 128
gående av den nya arrendelagens bestämmelser.

h) Svag ekonomisk ställning, de lova så att säga för dagen; i allmänhet 3 4. 4. h
upptagna i den kommunala röstlängden såsom röstberättigade för den arrenderade
jorden; alla arrendatorer, som uppvisa sina kontrakt och begära inför kommunal- 2
stämman bliva uppförda i den kommunala röstlängden, bliva röstberättigade

för den arrenderade jorden, men nästan ingen begagnar sig därav.

Blomskog. Arrendatorer av mindre jordbruksegendomar och lägenheter 2 8>
endast i mindre utsträckning; behandlas väl.

a) Båda delarna förekomma; ny upplåtelse vanlig. 4- 1

b) Torde icke förekomma; har inträffat, men torde ha berott i lika hög grad *• 4
på arrendatorn som på ägaren.

c) Har icke förekommit. 1 4-

d) Förr mer än nu; förekommer alltjämt i någon mån, såsom i fråga om 4

frihet för arrendatorn att söka vinterkörslor hos andra, om han funne det fördelaktigare.
Medför ingen olägenhet. 1

e) Intet tvång; bolagsledningen bestämmande, ä%mn om kontraktet icke 4
innehåller något direkt därom.

f) Alla alternativ förekomma; i regel flyttar arrendator från ena arrendegivaren
till andra, vid sådan flyttning göres auktion på lösegendom, varigenom
en del samla en sparpenning; där barnen ej ta sig an de gamla, är fattigvården 1
sista utvägen.

g) Kontrakt alltid; intet kringgående av lagen, arrendegivarens personliga 14- 4
ställning inför arrendatorn verkar dock som ett upphävande eller kringgående,
fastän ej på långt när i den omfattning som före arrendelagens tillkomst.

h) I regel svag ekonomisk ställning, * trots oftast hårt arbete; att av egendomen 1 4- 4

framalstra något mer än nödigt intresserar honom icke, då egendomens ökade
värde genom bättre vård aldrig med säkerhet, under vilka arrendeformer som
helst, kan påräknas bliva hans eller barnens; röstberättigade. 1

Trankil, h) Arrendatorerna äro i allmänhet upptagna såsom röstberättigade. 1

Silbodal. a) Är vanligt, så vida arrendatorn icke på något sätt misskött sig. 1 2- 2

b) Torde icke förekomma.

c) I många fall, dock icke alltid, vill ägaren räkna sig själv och icke arrendatorn
skedda förbättringar till godo.

d) Medför ingen olägenhet.

e) Icke bundenhet.

f) I många fall kunna de icke spara något, och i så fall väntar dem fattiggården.

g) Arrenden utan skriftligt avtal sällsynta; olagliga torde icke förekomma.

h) I de flesta fall röstberättigade, d. v. s. så snart de för vederbörande
mantalsskrivare blivit anmälda såsom arrendatorer.

Järnskog, a) Arrendet lätt att få förnyat; torde icke övergått till någon 4
av arrendators barn.

b) Torde icke förekomma.

c) Arrendeavgiften höjts i enlighet med konjunkturerna, men icke på arren -

520

FRÅGAN 34. SOCKENOMBUD.

datorns bekostnad; fastighet säljes till gängse pris, eller det högsta möjliga; ingen
har klagat över att han betalat för mycket.

d) Medför ingen olägenhet.

e) Ingen bundenhet.

f) Många ha av besparingar sin nödtorftiga bärgning på ålderdomen; ingen
torde ha kommit på fattiggården.

g) Intet kontrakt, som kringgår lagen, utan möjligen av ren okunnighet

h) God ekonomisk ställning; röstberättigade.

2 Kola. a) I de flesta fall, så vida han uppfyller sina förbindelser,
b—e) Förekommer icke.

f) Beroende dels på huru han skött sig, dels på huruvida han varit frisk
eller drabbats av sjukdom; blir han utfattig, övertages han av kommunen.

g) Förekomma.

h) I allmänhet god; rösträtt i enstaka fall, som de likväl sällan begagna.

3 4. Eda. a) Icke vanligt.

13 4. b, c) Förekommer icke.

1 3. d) Medför ingen olägenhet.

13 4. e) Ingen bundenhet.

l 3. 4 f) Så väl det ena som andra förekommer; omhändertagas av jordägaren i enstaka
fall.

l g) Torde icke förekomma.

1. 2 h) En del röstberättigade, en del icke; röstberättigade vid arrende på minst
4 fem år; röstberättigade för den arrenderade jorden.

12. Arvika landskommun. Ingå med småbönder jämförliga arrendatorer förekomma.

3 a) År vanligt.

b) Förekommer icke.

d) Medför icke olägenhet.

e) Ingen bundenhet.

6. 3 h) Röstberättigade; begära de, bli de upptagna i röstlängden.

l Ny. a) Är vanligt.

b) Förekommer icke.

c) Har ej förekommit.

d) Ingen olägenhet.

e) Ingen bundenhet.

f) Komma på ålderdomshemmet.

h) God ekonomisk ställning; upptagna i de kommunala röstlängderna.

2 3. Älgå. a) Sådant händer ofta.

i 2. 3 b) Förekommer icke; händer nog.
i 2. c) Höjes icke.

2. i d) Medför ej någon olägenhet; vanligen håller arrendator!! en särskild arbe -

Fråg an 34, huvudinnehåll: a) om arrendator får ny upplåtelse vid arrendetidens utgång,
om vid frånfälle arrendet övergår till familjemedlemmar; b) förekommer oskälig
uppsägning? c) Om arrendeavgifterna höjas etc. på grund av arrendators förbättringar
eller jorden säljes till ett efter dessa beräknat värde; d) om arrendators arbetsskyldighet
medför olägenhet för hans jordbruk; e) om arrendators beroende medfört
personlig eller politisk bundenhet; f) arrendators öde på ålderdomen; g) förekomsten
av muntliga arrendeupplåtelser eller av skriftliga, som kringgå nya arrendelagen;
h) arrendatorernas ekonomiska ställning, om de äro kommunalt röstberättigade för
den arrenderade jorden.

FRÅGAN 34. SOCKENOMBUD. 521

tare för detta ändamål; i allmänhet nog under den tid arrendatorn bäst bohöves 3
hemma vid torpet.

e) Ingen inskränkning i hans frihet, åtminstone icke offentligt. 12 8. 3

f) Hemfalla till fattigvården; ingen arrendator torde ha kommit dit; jord- 2. i. 3
ägarna mottaga dom åtminstone icke.

g) Endast skriftliga kontrakt; ett bolag använder hyreskontrakt för jordbruks- i 2. 3
torp och jorden brukas avgiftsfritt, så att endast bostadslägenheten betalas, antagligen
för att kringgå arrendelagen.

h) Aro röstberättigade för den arrenderade jorden; vid Hillringsberg och 2. i
Glafva äro arrendatorerna upptagna i röstlängden, ej vid Jössefors.

Gunnar skog. a) Icke vanligt; vid arrendetidens utgång någon gång ny 5 o. 5
upplåtelse.

d) Medför olägenhet; i de flesta fall skall jordens ägare ha sitt arbete ut- 5 6. 5
rättat först, hur det än går med arrendatorns jordbruk.

e) Sällan.

f) Hemfalla åt fattigvården; inga besparingar kunna göras på grund av
tryckande villkor; ytterst sällan omhändertagas de av jordägaren.

g) Torde aldrig förekomma.

h) Den ekonomiska ställningen icke avundsvärd; bruka i regel rösta för den

arrenderade jorden; den skattebetalande röstar. 6

Bogen, a) År vanligt; nu någon gång; förut vanligt, torp ha gått i arv från 34. 1
far till son.

b, c) Förekommer icke. 434.

d) Genom kolning vintertid ha Kyrkskogens torpare blivit förhindrade att 1
resa ut på timmerkörning och sålunda gått miste om årets bästa förtjänst; genom
arbete med slåtter för ett bruk bli torpare under detsamma förhindrade att i
rätt tid bärga sin egen skörd.

e) Intet tvång.

f) Hemfalla till fattigvården * för det mesta. 134. * 3 4

g) Förekomma icke. 1

h) Tämligen god ställning.

Brunskog. a) Efterlevande familj har företrädesrätt till arrendet; vid arren- 2. 1
dators frånfälle är det mycket vanligt, att arrendet övergår till familjemedlem,
i fall någon sådan finnes, som kan övertaga detsamma; arrendator, som sköter 5
gården ordentligt, får alltid arrendekontraktet förnyat.

b) Förekommer icke. 1 2.

c) Har aldrig förekommit; arrendeavgifterna under de senaste åren nedgått 125. 2 5.
till snart hälften emot för 10 å 15 år sedan.

d) Har aldrig förekommit. 1 2.

e) Ingen bundenhet och ingen påverkan vid val. 1 2 5.

f) Leva av besparingar; barnen bidraga till deras underhåll, eljest fattigvården. 1 2.

g) Förekomma icke.

h) I allmänhet bärgad ställning; upptagna i de kommunala röstlängderna för 12. 125.
den arrenderade jorden, även om bolaget erlägger utskylder.

Mangskog. a) Ny upplåtelse vanlig; förekommer icke. Vid dödsfall går 13. 2. 12
arrendet från familjen.

b) Förekommer icke; i enstaka fall uppsägning, men icke oskäligt, då det 134. 2
finnes'' arrendatorer, som göra allt för att fördärva egendomen genom att tillskansa
sig all möjlig avkastning, utsuga jorden till det yttersta samt skuldsätta sig hos
bolaget.

522

FRÅGAN 34. SOCKENOMBUD.

1 2 3 4. c) Förekommer icke.

13 4. d) Ingen olägenhet,

e) Intetdera.

1 2 3 4. f) Fattigvården i vanliga fall.

g) Ett större bolags utarrendering av jord under form av hyra avser måhända
att kringgå arrendelagen.

2 h) Mycket dålig ställning, ty de äro medellösa och få av bolaget tillfällig
1 23 4. hjälp till det nödvändigaste bohaget; icke röstberättigade.

l. 2 Boda. Småbönder och lägenhetsägare bruka sin jord själva; inga utarrenderade
egendomar utom komministerbostället och Borgviks a. b:s egendomar.

4 a) I enstaka fall till barn och anhöriga.

b) Förekommer icke.

c) Har icke förekommit.

d) Inga sådana skyldigheter genom kontraktsbestämmelser, endast genom fristående
avtal.

e) Ingen bundenhet.

f) Ha vanligen samlat något för ålderns dagar och icke fallit kommunen
till last.

g) Förekomma icke.

h) I alla avseenden samma ställning som självägande.

12 3. Östra Emtervik. a) I allmänhet ny upplåtelse och vid frånfälle övergång
till familjen.

3. i 2. b) Förekommer icke, så vida anmärkning mot arrendatorns skötsel icke förefinnes,
s c) Arrendatorerna ha ingenting förbättrat.

12 3. d, e) Förekommer icke.

g) Förekomma icke.

h) Arrendatorer hava i allmänhet svag ekonomisk ställning; rösta för jorden.

i 2. Gräsmark, a) Vid arrendetids utgång erhålles ny upplåtelse; vid arrendator
frånfälle brukar sällan arrendet övergå till hans familj eller någon av dess med2
lemmar, ehuru de i allmänhet ha företräde; så snart barnen kunna försörja sig
själva, antingen emigrera de eller bege sig till annat håll från den arrenderade
gården, vilken de icke betrakta såsom ett hem, emedan därstädes aldrig rått
den solidaritetskänsla, som råder i ett bondehem, som äges av husfadern,
i 2. i b) Icke utan skäl; emedan de ansetts olämpliga,

i 2. c, d) Har icke förekommit.

e) Ingen inskränkning i personlig eller politisk frihet.

f) Hjälp av barn, understöd av jordägaren, leva av besparingar, hemfalla
2 till fattigvården i många fall; ha stundom skaffat sig en egen stuga.

i 2. g) Förekomma icke; intet kringgående av arrendelagen.

2 h) Ekonomiskt vanlottad; arrendatorn med få undantag fattig, anspråkslös,

har mindre självförtroende än den självägande bonden, känner sitt beroende;
l 2. rösta ej för jorden.

Frågan 34, huvudinnehåll: a) om arrendator får ny upplåtelse vid arrendetidens utgång,
om vid frånfälle arrendet övergår till familjemedlemmar; b) förekommer oskälig
uppsägning? c) Om arrendeavgifterna höjas etc. på grund av arrendators förbättringar
eller jorden säljes till ett efter dessa beräknat värde; d) om arrendators arbetsskyldighet
medför olägenhet för hans jordbruk; e) om arrendators beroende medfört
personlig eller politisk bundenhet; f) arrendators öde på ålderdomen; g) förekomsten
av muntliga arrendeupplåtelser eller av skriftliga, som kringgå nya arrendelagen;
h) arrendatorernas ekonomiska ställning, om de äro kommunalt röstberättigade för
den arrenderade jorden.

1''ltAGAN 84. SOCKEN OM BUI).

523

Östmark, a) År vanligt; brukar få ny upplåtelse; vid dödsfall övergår •>. i
arrendet icke till arrendator familj.

b) Förekommer icke. i 2.

c) Torde icke förekomma.

d) Torde icke medföra olägenhet.

ej Intet tvång.

f) Vårdas de icke av barnen, hemfalla de till fattigvården; eu f. d. arrendator j. «
skriver: har arrendatorn kunnat göra någon besparing, så är det gott och väl,
födoråd eller vård av något slag kommer aldrig någon dylik till del, i bästa fall

är det fattigvården, som får taga hand om utslitna stackare.

g) Arrendeupplåtelser utan skriftliga kontrakt mera sällan. 1

h) Somliga reda sig lika bra som småbönderna, andra ha det sämre; hittills
icke röstberättigade.

Lekvattnet, a) Vanligt; i regel ombyte; ofta samme arrendator under ens. 2 g. 2
längre följd av år, någon gång får sonen träda i faderns ställe; ägare, som bo i
annan kommun, Upplåta ofta ett dåligt torp åt sådana personer, som de vilja bli

kvitt i sin egen kommun.

b) Förekommer icke. 1 s 4 6 9.

d) Ingen olägenhet; i vissa fall. 3 6. 2

e) Ingen bundenhet, s 6.

f) Fattigvården, om ej barnen försörja; i regel några små besparingar, jord- 12349. 3
ägaren omhändertager dem vanligen icke, pensioneringen kommer att göra utsikten

ljusare för landsbygdens gamla.

g) Förekomma; förekomma icke. 3. g

h) Ha i ekonomiskt avseende icke så uselt; icke röstberättigade. 3. 1234 g 9.

Vitsand. a) År vanligt. 3

b) Förekommer icke.

c—e) Okänt.

f) Hemfalla åt fattigvården, om ej barn finnas, som kunna taga vård om dom.

g) Förekomma icke.

h) Underordnad ställning; icke röstberättigade för jorden.

Norra Ny. a) Efter de fem år varå arrendet är upprättat, skall ett nytt 4
kontrakt upprättas, men efter arrendatorns frånfälle kan lägenheten överlåtas till
vem som helst.

b) Förekommer aldrig.

c) Arrendeavgiften i regel tio kr. för varje ko, som kan vinterfödas.

d) Arrendatorn får först sköta sitt jordbruk, innan han är skyldig göra något
åt jordens ägare.

e) Har ej medfört inskränkning i hans frihet.

f) När arrendatorn ej längre kan fylla kontraktet, så brukar i allmänhet jordägaren
uppföra en liten stuga på någon avlägsen plats åt honom och hans hustru,
vilka därefter underhållas av kommunen, om ej något av barnen underhåller dem.

g) Mindre lägenheter upplåtas stundom utan kontrakt eller skriftliga avtal.

h) Arrendatorn äger ej rösträtt för den av honom arrenderade jorden, men
är i allmänhet röstberättigad, när han är taxerad för inkomst.

Nyskoga. a) År vanligt. 3

b, c) Förekommer icke.

d) Ingen olägenhet.

e) Ingen bundenhet.

524

FRÅGAN 34. SOCKENOMBUD.

3 4.

2 4 5 6.
2 6.

2 4 5 6. 4

2 4 5.
2 4 5 6.
2 5.
6 6. 2. 5

1. 5

f) Kunna ej barnen försörja föräldrarna och ingen besparing finnes, måste
fattigvården ingripa.

g) Förekomma icke.

h) Svag ekonomisk ställning; icke röstberättigade.

Dalby. a) Arrendatorn får i regel ny upplåtelse; intet fall känt, där
arrendet vid dödsfall övergått till familjen.

d) Arbetsskyldighet uttages i de flesta fall på tider, då arbetskraften mycket
väl behövdes på eget jordbruk.

f) Hemfalla i regel åt fattigvården.

g) Förekomma icke.

h) Bolagsarrendatorer begagna sig i regel av den politiska, men icke av den
kommunala rösträtten.

Södra Finnskoga. a) Är vanligt.

b) Förekommer icke.

c) I så fall höjes vanligen arrendeavgiften.

d) Har medfört olägenhet; arbetsskyldigheten plägar uttagas under slåttern,
vilket medför olägenheter.

e) Har ej medfört bundenhet.

f) Fattigvården, om ej barnen taga vård om dem.

g) Förekomma icke.

h) Någorlunda god; röstberättigade; icke röstberättigade för den arrenderade
jorden.

Norra Finnskoga. a) Är vanligt.

b) Förekommer icke.

c) Förekommer icke. Skulle en torpare komma i så goda omständigheter, att
han ser sig i stånd att köpa den lägenhet han besitter, tages av jordägaren ingen
som helst hänsyn till det arbete torparen under tiden nedlagt på lägenheten;
den köpesumma ägaren fordrar av den, som arbetat upp jorden, är ej ett grand
mindre än den, han skulle begära av vilken annan som helst, nämligen så mycket,
som han anser lägenheten i det befintliga skicket matematiskt vara värd. Ett
exempel må anföras: en torpare fick för c:a 40 år sedan bosätta sig på en
liten odlad jordbit, som då tillhörde en av de större skogägande bönderna inom
socknen; torparen fick av egna medel uppföra hus och hägna kring jordbiten,
virke fick han dock taga ur ägarens skog; kontraktet lydde så, att han fick
uppodla jord i obegränsad utsträckning runt om det ursprungliga torpet — detta
var ju lika mycket till ägarens som torparens fördel —, skogen fick han hugga eller
svedja bort; på senare tid har torpet fött sina två kor samt fyra ä fem småkreatur
— får och getter; för detta har torparen gjort fyra veckors skatt = 24
dagsverken årligen, efter så lågt beräknad daglön som 2 kr., nu betalas
3 kr. och däröver, gör detta 48 kr. för år, alltså under 40 år 1 920 kr.;
med denna summa vore torpet betalt till dubbla värdet, vartill kommer arbetet,
som torparen nedlagt å torpet. Efter att ha suttit på torpet i 40 år vill torparen

FRÅGAN 34. SOCKENOM BllD.

525

köpa lägenheten av ägaren, som nu ej är densamme, som då torparen första gången
bosatte sig på torpet; denne begär en köpesumma av 1 000 kr., således skulle
torpet kosta torparen 2 920 kr., oberäknat det arbete han därå nedlagt; med
tiondodelen av denna summa skulle han säkert kunnat köpa stället sådant det
befanns, när han första gången ditflyttade; vilken vinst det då varit för torparen,
om han ägt fattiga 300 kr., inses. I sanning en försvarlig ränta på 300 kr.
under 40 år.

d) Medför ingen avsevärd olägenhet. i

o) Intet tvång.

f) Alla alternativen förekomma.

g) Förekomma icke.

h) I de flesta fall en god ställning; ej röstberättigade.

Ekshärad, a) Förekommer. s 5.

b) Har förekommit, eller ock har han flyttats till sämre egendom, såsom
då arrendatorn blivit oense med förvaltare eller jägmästare.

d) Förekommer icke.

e) Har ofta medfört bundenhet.

f) Fattigvården, om ej barnen vilja försörja dem; besparingar sällsynta, jordägaren
har ingen försörjningsplikt.

g) Vid smålägenheter.

h) Mindre god; röstar för arrenderad jord.

Gustav Adolf, a) Enligt Uddeholms a. b:s kontrakt äger arrendatorn och a
hans familj företrädesrätt till arrendets fortsättande, om skyldigheterna kunna
fullgöras; vid frånfälle äger änkan inneha arrendet till arrendetidens slut, om
hon kan fullgöra kontraktets bestämmelser.

b) I enstaka fall, men har då återtagits av bolagets chefer.

c) Ännu icke nämnvärt, men torde av allt att döma snart bli bruk.

d) Betydligt bättre än förr, under flera år ha arrrendatorerna tämligen
hinderfritt fått bruka jorden.

e) Tämligen stor frihet.

f) Jordägaren upplåter bostäder åt åldriga f. d. torpare, en del få ett rum i. 3
i förut innehavd lägenhet eller på annat sätt; några underhållas av fattigvården
eller av sina barn, andra, som kunnat spara, ha köpt sig lägenhet på annat håll

för att bo där på gamla dar.

g) Numera intet arrende utan kontrakt; av torpare ha endast hästtorpare 3. i
skriftliga kontrakt.

h) Då jorden saknar tax. v., blir rösträtten, som man ej kan förhindra 3
någon att utöva, endast efter inkomst.

Norra Råda. a) Arrendatorn får i regel ny upplåtelse och vid hans från- 1 2 3 4 5 6.
fälle familjen — änkan eller någon av dess medlemmar.

b) Förekommer icke; har förekommit, men ordnats på nöjaktigt sätt. i 2 3. 5

c) Dylik höjning av arrendet förekommer icke; då sist nya kontrakt upp- i 2. 5
gjordes, höjdes arrendena med ungefär dubbla beloppet, orsaken obekant.

d) Verkar ej hindrande; ibland då vintrarna varit olämpliga för körning, måste i 2 3. 5
denna företagas på sommaren.

e) Oberoende av arrendegivaren; full politisk frihet, förföljelse dock ej helt i 2. 6

utesluten; en viss risk för arrendatorn att ge tillkänna sin åsikt. 3

f) Som arrendet i regel stannar inom familjen, hava också föräldrarna oftast i
där sitt uppehälle, endast i undantagsfall har fattigvården måst anlitas; bruka 3
få ett rum i bostaden, som de få disponera, varjämte de få vedbrand av jord -

526

FRÅGAN 34. SOCKENOM BL''D.

1 3 4 6. 2

3. 5.

1 2. *3.

1 2 3 4. 3 4.

1 2. 3
1 2. 3

1 2 3 4. 3
1 2. 3
1 2 3 4. * 3

1 2 3 4. 1 1
12. 3 4. 12 31

*5. 2 3. ägaren; i vissa fall leva de på besparingar; * besparingar sällsynta; vanligen
4 5 6. omhändertagas de av barnen; kunna dessa ej hjälpa dem, komma de i regel på
fattigvården; bolaget gör intet för dem.

g) Skriftliga kontrakt; muntliga överenskommelser endast med skogsarbetare,
som inneha mindre torp.

h) Svag ekonomisk ställning; de flesta ha skuld hos bolaget; ställningen
någorlunda god; rösta för den arrenderade jorden, *inägojorden; bolaget röstar
numera själv för skogen.

Sunnemo. a) Vanligt, * utom i enstaka fall; se Uddeholms a. b:s kontrakt,
Gustav Adolfs socken.

b) Förekommer icke; sällan.

c) Höjes icke; höjdes vid senaste uppgörelse av arrendekontrakten på grund
av ökad avkastning.

d) Förekommer icke, utom i enstaka fall.

e) Självklart; i vissa fall alldeles uppenbart.

f) Bolaget upplåter rum för de gamla *i vissa fall; barnen få i allmänhet
taga hand om dem, så vida de kunna det, eljest fattigvården.

g) Endast skriftliga, enligt arrendelagen.

h) Tämligen god; mindre god; röstar i kommunalt hänseende för den del
av tax. v., för vilket han enligt arrendekontraktet är skyldig erlägga skatt.

2 Nyed. a) Så val ny upplåtelse för förre arrendatorn eller vid frånfälle till
hans familj som även nyantagning av arrendator förekommer.

b) Förekommer icke.

c) Höjes icke.

d) Arbetsskyldighet endast på rena dagsverkstorp.

e) Ingen inskränkning.

f) Samma öde som den övriga befolkningen; ha de ej sparat något och icke
ha barn, som kunna försörja dem, komma de på fattigvården.

g) Endast skriftliga kontrakt; intet kringgående av arrendelagen.

h) Somliga äro ekonomiskt likställda med självägarna, ehuru mindre självständiga
; prästgårdsboställets torpare äro icke röstberättigade för den arrenderade
jorden.

3. 4 5. 4 Älvsbacka, a) Vanligt; får i regel kontraktet förnyat, så länge han kan

4. *5 fullgöra sina skyldigheter; mången gång—■ *mera sällan — övertages arrendet av
2 son. Ingen regel och ingen hänsyn.

1 3 5. 2. 2 4. b) Förekommer icke. Har förekommit, kan nog förekomma någon gång,

4 då arrendatorn försummat sina skyldigheter och vanskött jordbruket.

5 c) Förekommer icke.

3 5. 2 4. d) Medför ingen olägenhet. När arrendator eller torpare blir budad, får han
*2 gå ifrån sitt arbete, om så vore mitt under skörden, * så har hänt i år både i höoch
rågskörden, och sådant kan medföra stor olägenhet.

IHÅGAN 34. BOLAG.

527

e) Intetdera. Medfört bundenhet och inskränkning i arrendators frihet. a 5. a

f) Jordägaren befattar sig ej med dem; ha de ej besparingar eller barn, 2 4. 2 5.
som vårda dem, får fattigvården träda emellan; reda sig själva till döddagar, men 4
många av deras änkor ha erhållit understöd av fattigvården.

g) Förekomma icke. 2 3 5.

h) Ekonomien god, så länge de förmå arbeta; äro upptagna i den kom- 2 5. 2. 5
munala röstlängden. Ej upptagna; endast arrendatorn för huvudgården röst- s. 2
berättigad, enär bolaget betalar skatt för de andra.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Är vanligt.

b) Förekommer icke.

c) Då bolagets kostnader för husens underhåll mångdubbelt överstiga arrendeavgifterna,
kan ingen del av arrendet anses belöpa vare sig å det ursprungliga
jordvärdet eller & arrendatorns förbättringar.

d, e) Förekommer icke.

f) Arrendegårdarna byggas vanligen med ett rum över behovet, vilket
får disponeras av den gamle arrendatorn; bolaget söker i regel erhålla en närskyld
efterträdare, som då tager vård om de gamla; där släktingar ej finnas,
utgår ofta understöd från bolaget direkt eller, i en socken, genom fattigvården
med hjälp av särskilt anslag från bolaget; en obetydlig bråkdel anlitar
den allmänna fattigvården.

g) En del arrendatorer av mindre egendomar samt lägenhetsinnehavare hava
ännu ej skriftliga kontrakt, utan kvarsitta jämlikt arrendelagens §§ 1 och 2 på de
gamla villkoren; skriftliga upplåtelser under former, som kunna anses innefatta
kringgående av arrendelagen, finnas icke.

h) Arrendatorernas ekonomiska ställning är i allmänhet god; de, som bruka
skattlagd jord, äro med få undantag i de kommunala röstlängderna upptagna
som röstberättigade för den arrenderade jorden.

A. b. MölnbaeJca-Trysil. a) Därest arrendatorn skött sitt arrende, har ej
förekoihmit uppsägning, och vanligt är även att arrendet övergår till någon av
familjen, även finnas flera fall, där änka med flera barn fått övertaga arrendet
och pa så vis uppfostra sina barn, tills någon av dessa vid myndig ålder kunnat
övertaga arrendet.

b) Förekommer icke.

c) Några förhöjda arrendeavgifter på grund av arrendatorns förbättringar
ha ej förekommit i andra fall, än där avtal vid kontraktets upprättande gjorts
om dylik förhöjning och skälet då varit, att jorden på grund av dålig skötsel
av avgående arrendator kommit i vanvård och ej kunnat betinga samma arrende,
som i allmänhet plägar vara fallet; den nya arrendatorn får sålunda räkna
med arrendelindringen som en ersättning för förbättringen, tills jorden åter kommit
i gott stånd, då fullt arrende med fog kan erläggas.

d) Då full rättvisa göres arrendatorerna i fråga om fördelning av budning
till arbete, som skulle kunna hindra dem uti jordens skötsel, ha de få dagar,
som möjligen kunna förekomma under pågående skördetid, ingen betydelse; hänsyn
tages under alla förhållanden.

e) Ingen bundenhet.

528

FRÅGAN 34. BOLAG.

f) Som regel ha arrendator och hans hustru ej kommit fattigvården till last,
vanligen är det så, att sonen eller den efterträdande familjemedlemmen omhändertager
de gamla; flera hava köpt sig större eller mindre jordlägenheter och ändå
flera skulle kunna göra detta, men föredraga bo kvar, åtminstone så länge de
hava sina barn hemma; som belysande för detta anföres här en åldersstatistik
för torpare och framhäves just det nyss gjorda uttalandet att de stanna kvar
trots hög ålder, blott de hava något eller några av barnen som sin hjälp; en
torpare är mellan 20 och 30 år, 10 mellan 30 och 40, 20 mellan 40 och 50,
37 mellan 50 och 60, 14 mellan 60 och 70 samt 5 mellan 70 och 80 år.

g) Arrendeupplåtelser utan skriftliga avtal förekomma icke.

h) Arrendatorernas ekonomiska ställning kan i allmänhet sägas vara god,
mången har rätt avsevärda besparingar; betänker man, att de komma till bolaget
med litet eller intet och få av bolaget låna till uppsättning och efter några år
vanligen avbetala sin skuld samt äro färdiga att övertaga ett större ställe, måste
det medgivas, att arrendatorer ha god ställning.

Billeruds m. fl. a. b. a) År vanligt.

b) Förekommer icke, om han fullgjort arrendekontraktets bestämmelser.

c) Förekommer vid utarrendering av nyupptagna jordbruk, att arrendeavgiften,
som vanligen är kontant, från en ringa eller ingen avgift under de första åren
successivt höjes till arrendeavgifternas i orten medelvärde.

d, e) Förekommer icke.

f) Vanligen kvarsitta arrendatorer, som skött sina jordbruk, hela livstiden
eller så länge de själva önska, varefter tillträdaren, sonen eller mågen, drager
försorg om de gamla, i de fall då de sakna besparingar.

g) Förekomma icke.

h) I allmänhet god, de icke skötsamma naturligtvis dåligt; delvis röstberättigade,
delvis icke, beroende på deras eget intresse för saken.

Storfors bruks a. b. a) Är vanligt.

b) Förekommer icke.

c) Ingen arrendehöjning har ägt rum på senare årtionden, men väl höjning
av arbetspriser m. m.

d, e) Förekommer icke.

f) Inga f. d. arrendatorer komma till fattigvården; födoråd användes ej i
arrendeavtal; hittills ha de, om de längre tid varit arrendatorer, fått rum upplåtna
av bolaget, och leva på besparingar och små arbeten, givna av bolaget, i annat
fall bo de kvar hos barnen, som övertaga arrendet.

g) Förekomma icke.

A. b. Edsvalla bruk. a) Är vanligt.

b) Förekommer icke, om ej skäl finnes.

c) Förekommer sällan.

d, e) Förekommer icke.

Frågan 34, huvudinnehåll: a) om arrendator får ny upplåtelse vid arrendetidens utgång,
om vid frånfälle arrendet övergår till familjemedlemmar; b) förekommer oskälig
uppsägning? o) Om arrendeavgifterna höjas etc. på grand av arrendators förbättringar
eller jorden säljes till ett efter dessa beräknat värde; d) om arrendators arbetsskyldighet
medför olägenhet för hans jordbruk; e) om arrendators beroende medfört
personlig eller politisk bundenhet; f) arrendators öde på ålderdomen; g) förekomsten
av muntliga arrendeupplåtelser eller av skriftliga, som kringgå nya arrendelagen;

h) arrendatorernas ekonomiska ställning, om de äro kommunalt röstberättigade för
den arrenderade jorden.

FRÅGAN 34. BOLAG.

529

f) Som regel undantages rätt för de gamla att bo kvar på egendomen, om
denna utarrenderas till barnen.

g) Skriftliga kontrakt; inga avtal under former, som upphäva eller kringgå
nya arrendelagens bestämmelser.

h) God; rösträtt endast där arrendejorden blivit särskilt fastighetstaxerad,
så har skett i Nor 1913.

A. b. Båmen-Liljenddhl. a) År vanligt.

b) Förekommer icke.

c) Förekommer aldrig.

d, e) Förekommer icke.

f) Fattigvården och, som mycket ofta sker, jordägaren själv omhändertager dem.

g) Förekomma icke numera.

h) Arrendatorerna hava i stort sett en bra ställning; för den arrenderade
jorden äro de ej röstberättigade.

Saugbrugsför eningen i Fredrikshald. a) Är vanligt.

b—e) Förekommer icke.

f) På vissa ställen har bolaget uppfört särskilda byggnader, vari de få bo
och med kontant bidrag av det allmänna till små potatisland leva bra; andra bo
hos barnen, som övertagit gården, några leva på besparingar.

g) Förekomma icke.

h) God; äro naturligtvis röstberättigade.

Forshaga Sulfit a. b. a) Vanligen ny upplåtelse och vid frånfälle övergång
till familjen.

b—e) Förekommer icke.

f) Kvarstanna vanligen hos barnen eller taga undantag.

g) Skriftliga kontrakt; inga avtal under former, som upphäva eller kringgå
nya arrendelagens bestämmelser.

h) Ganska god; äro röstberättigade.

Lesjöfors a. b. a) Är vanligt.

b) Förekommer icke.

c) Arrendeavgiften höjes vanligen icke.

d, e) Förekommer icke.

f) Vanligen kvarbo de ålderstigna hos sina barn, som övertaga torpen, någon
förflyttning till fattiggården äger i allmänhet icke rum.

g) Förekomma icke.

h) Arrendatorerna äro ej upptagna som röstberättigade för den arrenderade
jorden.

Héllefors bruks a. b. a) Vanligt; när vuxen son finnes, som kan och vill övertaga
arrende, får han det.

b) Förekommer icke.

c) Arrendevillkoren hava mildrats under senare tid; arrendeavgiften höjes
icke, om arrendator utvidgar sin åker eller förbättrar sin jord.

d) Endast i enstaka undantagsfall.

e) Ingen bundenhet.

f) Vårdas sällan av barnen, få i allmänhet stöd av jordägaren i form av
husrum, vedbrand, potatisland och, då sådant av behovet påkallas, mindre kontant
eller naturabidrag av mat och kläder.

g) Förekomma icke.

h) Till följd av sina regelbundna arbetsförtjänster reda sig arrendatorerna
Jordundersökningens betänkanden. in.

530

FRÅGAN 34. BOLAG.

i allmänhet förhållandevis bra; enligt likvidslistorna för år 1910 hade den medelgode
skogsarbetaren en arbetsförtjänst av 700 kr. från bolaget, hästtorpama
hade under samma år en medelinkomst från arbetet i bolagets skogar om 1 110
kr.; icke upptagna såsom röstberättigade för den arrenderade jorden.

Gustafsfors fabrikers a. b. a) Är vanligt.

b) Förekommer icke, så vida han icke är en stor slarv.

c) Har ej förekommit.

d) Arrendatorn har ingen arbetsskyldighet.

e) Ingen bundenhet.

f) Det ordnas alltid på något mänskligt sätt för de gamla, om de äro
medellösa.

g) Förekomma antagligen icke; arrendatorn vill stundom att börja med endast
arrendera på ett par försöksår för att erfara, om han och hustrun trivas på det
nya stället och huru möjligheterna för god bärgning ställa sig; en arrendator,
som binder sig på lång tid, avsäger sig därvid möjligheten att bli självägare
eller taga ett arrende, som bättre faller i smaken; fritt avtal, vad tiden beträffar,
gagnar båda parterna bäst; den jordägare, som vill bli kvitt en oduglig arrendator
eller den arrendator, som vill bli kvitt sitt arrende, har alltid utvägar därför,
även om arrendetiden mot allt sunt förnuft lagbestämmes; en jordägare och
arrendator, som ej passa för varandra, den ene en ordningsman, den andre en
slarv, böra kunna skiljas efter ömsesidig rätt till uppsägning; nedskrivaren härav
har haft hundratals arrendatorer (torpare) både i Sverige och Norge under sig,
men har aldrig behövt uppsäga någon, men väl ha misshälligheter någon gång
förekommit, något förtryck förekommer icke från jordägarens sida.

Persbergs in. fl. Grufbolag. a) Är vanligt.

b) Förekommer icke.

c) Ingen arrendehöjning har ägt rum på senare tid, men väl en sänkning
och högre ersättning för arbetet.

d, e) Förekommer icke.

f) Vanligen bo dessa kvar hos barnen, som övertaga arrendet, eller ock få
de sig rum anvisade av bolaget på annat håll.

A. s. Lier, Varald & Bogen, a) Är vanligt.

b) Mycket sällan.

c) Avgiften förhöjes icke.

d, e) Förekommer icke.

f) Många bli boende hos sina barn, en och annan får naturligtvis hjälp av
fattigvården.

Gravbergskovens a. s. a) År vanligt,

b) Förekommer icke.

c) Förekommer sällan.

d, e) Förekommer icke.

h) arrendatoremas ekonomiska ställning, om de äro kommunalt röstberättigade för
den arrenderade jorden.

FHÅGAN 34. »OLAG.

531

1) Som regel undantages ratt för de gamla att Ilo kvar på egendomen, om
den utarrenderas till barnen.

g) Förekomma icko.

h) God eller dålig, beroende på person.

Katrinefors a. b. a) Så vida arrendator ej begår upprepade kontraktsbrott
eller alltför mycket missköter sig, är hos bolagen vanligt, att han får kvarstå
vid sitt arrende under sin livstid, och vid hans frånfälle får änka, son eller måg,
om de kunna och vilja, övertaga arrendet.

b) Förekommer icke.

c) En arrendator, som förbättrar sin jord, behöver ej riskera, att arrendet
fråntages honom eller höjes.

d, e) Förekommer icke.

f) Omhändertagas i de flesta fall av barnen, ytterst sällan av fattigvården.

Glafva Glasbruks a. b. a) Övergår vanligen till son.

b) Förekommer icke.

c) Höjes icke.

d) Förekommer icke.

e) Förekommer aldrig.

f) Dö i allmänhet å platsen, då brukningen sker av deras närmaste.

g) Förekomma icke.

h) God ekonomi; utöva rösträtt för jorden.

A. b. Kroppstadfors bruk. a) Är vanligt, om jordbruket skötes väl.
b, c) Förekommer icke.

g) Förekomma icke.

h) Vid femårigt arrende.

Lundsbergs Fastighets- a. b. a) Är vanligt.

b) Förekommer icke.

c) Förekommer icke; jordförbättringar ersättas,
d, e) Förekommer icke.

f) I allmänhet äro besparingar gjorda.

g) Förekomma icke.

h) Röstberättigade.

Kohlsäters a. b. a) Är vanligt,
b—e) Förekommer icke.

f) Beror på egen omtänksamhet; ofta övergår arrendet till son, som tar vård
om föräldrarna.

g) Arrendeupplåtelser utan skriftliga kontrakt mera sällan; intet upphävande
eller kringgående av nya arrendelagen.

h) En del ha god ekonomisk ställning, andra dålig; de flesta röstberättigade.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. a) Är regel.

b) Förekommer icke.

c) I intet fall.

d, e) Förekommer icke.

f) I regel vårdas de gamla av barnen, i enstaka fall vid god skötsel leva
de på sparat kapital, i intet fall övertagas de av fattig- eller ålderdomshemmen.

g) Förekomma icke.

h) Jämnställas i regel med självägare.

Holmerudsfors a. b. e) Arrendatorn äger full frihet.

532

FRÅGAN 34. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

Fåens Sjösånkningsbolag. h) Arrendator!! är upptagen i de kommunala röstlängderna
såsom röstberättigad för den arrenderade jorden.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström, a) Arrendet upplåtes alltid åt arvingar, om de
så önska, vilket sällan inträffar.

c) Arrendet, 25—70 kr. pr år, har ej höjts för någon på 30 år.

d) Aldrig.

e) I intet annat avseende än vid fylleri och oredbarhet.

f) Skötsamma arrendatorer skaffa sig egna egendomar på trakter, där jordbruket
är mindre arbetsamt och mer lönande.

g) Förekomma icke.

h) Till för några år sedan betalade de endast personliga utskylder, nu är
arbetsgivaren pliktig uppgiva deras inkomster efter stadgade grunder, vilket ökat
deras skatter; detta har väckt förbittring mot — arbetsgivaren.

Nor: Olof Andersson, a) Är vanligt, om arrendatorn sköter sig.

b) Förekommer icke; uppsägning endast om ägaren till jorden behöver bruka
den själv eller om den blivit såld.

c) Arrendatorema förbättra icke jorden.

d) Medför icke olägenhet.

e) Icke numera, på grund av de nya inkomstbestämmelserna.

h) Röstberättigade, om de betala skatten för den arrenderade jorden.

Svanskog: John Bryntesson. a) Är vanligt,
b) Förekommer icke.

d) Medför icke olägenhet.

e) Intetdera.

f) Vårdas av barnen eller fattigvården.

g) Förekomma icke.

h) Till stor del oberoende, delvis medellösa; icke röstberättigade.

Bro: Ii. von Axelson, a) Är vanligt.

d) Medför icke olägenhet.

e) Intetdera.

f) I allmänhet icke fattigvården.

g) Förekomma.

h) God ställning; röstberättigade.

Bro: F. M. Mohn. a) Staten använder optionsrätt åt sina arrendatorer.
b, c) Förekommer icke.

d) Medför icke olägenhet.

e) Intetdera.

Frågan 34, huvudinnehåll: a) om arrendator får ny upplåtelse vid arrendetidens utgång,
om vid frånfälle arrendet övergår till familjemedlemmar; b) förekommer oskälig
uppsägning? c) Om arrendeavgifterna höjas etc. på grund av arrendators förbättringar
eller jorden säljes till ett efter dessa beräknat värde; d) om arrendatoms arbetsskyldighet
medför olägenhet för hans jordbruk; e) om arrendators beroende medfört
personlig eller politisk bundenhet; f) arrendators öde på ålderdomen; g) förekomsten
av muntliga arrendeupplåtelser eller av skriftliga, som kringgå nya arrendelagen;
h) arrendatorernas ekonomiska ställning, om de äro kommunalt röstberättigade för
den arrenderade jorden.

l-RÅGAN 34. KRONO!.ÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

533

f) Beror på arrendatorns duglighet och nit.

g) Förekomma icke.

h) Bra ställning; de flesta röstberättigade, alla, som arrendera i mantal satt jord.

Norra Ny: Olof So ne.snön. a) År vanligt,
b) Torde icke förekomma.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. a) Är vanligt,
b, c) Förekommer icke.

d) Medför i regel ingen olägenhet.

e) Intetdera.

f) Hava de ej gjort besparingar, blir det barnen eller fattigvården, som får
ta hand om dem.

g) Förekomma icke.

h) Fn del röstberättigade.

Dalby: Per Persson, a) Vid dödsfall övergår arrendet i de flesta fall till
någon medlem av familjen,
b) Förekommer icke.

e) Intetdera,
h) Röstberättigade.

Ekshärad: Daniel Jonasson, a) Är vanligt.

b) Förekommer icke.

c) Arrendet höjes; jorden säljes icke.

d) Medför olägenhet.

e) Personligen bunden, politiskt fri.

f) Kunna ej barnen hjälpa, återstår fattigvården.

g) Förekomma endast för torpare.

h) Inkomsterna räcka knappt till anständig bärgning; röstberättigade, dock
ej för skogsarealerna, vilka särskilt taxeras.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad, c) Förbättringar förekomma högst
sällan.

d, e) Förekommer icke.

f) Till följd av emigration och industrien, få föräldrarna i regel själva bruka
sina egendomar; har något kapital ej hopsparats, hemfalla de åt fattigvården,
vilket dock varit högst sällsynt, givmildheten är stor inom landet.

g) Förekomma icke.

h) Delvis god ställning; röstberättigade och införda i röstlängden, sedan
behöriga handlingar företetts.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. a) Är vanligt.

b) Förekommer icke.

c) Har icke förekommit.

d, 6) Förekommer icke.

f) Får i regel bruka så länge han lever, då barnen utföra det i kontraktet
bestämda, kommer i undantagsfall på fattigvården.

g) Förekomma icke.

h) I allmänhet god ställning; utöva rösträtt för de hemmansdelar, som åt
dem äro upplåtna.

Frågan 35.

Vilka huvudsakliga bestämmelser innehålla de kontrakt, enligt vilka industrien (bolag
och enskilda), andra enskilda jordägare samt kommunen och allmän inrättning
upplåta på arrende tomter och andra därmed jåmnställda lägenheter, som ej
kunna räknas till jordlägenheter:

a) I fråga om upplåtelsetid, uppsägning samt av- och tillträdessyn ?

b) Beträffande tomthavarens skyldighet att erlägga visst arrende (kontant eller in

natura) samt utgöra utskylder ?

c) Är tomthavaren skyldig att efter tillsägelse eller eljest förrätta vissa arbeten åt

jordens ägare? Är tomthavaren förbjuden att arbeta åt andra?

d) Beträffande byggnadernas uppförande och rätt för jordägaren att övertaga dem

mot eller utan lösen.

e) Har tomthavaren rätt till husbehovsvirke och bete å skogsmarken?

f) Andra anmärkningsvärda bestämmelser, såsom om rösträtts utövning, förbud för

tomthavaren att hysa eller upplåta plats för personer eller möten, som kunna
göra propaganda för vissa politiska eller religiösa åsikter, eller för främmande
personer i allmänhet o. s. v.?

Sockenombud.

Nordmark.1) a) Enligt lag.

c) Arbetsskyldig, enligt överenskommelse.

e) Har icke sådan rätt.

f) Ingå förbud utfärdas, men folk börjar avhålla sig från kringresande agitatorer,
som resa omkring och plädera om allt möjligt.

Brattfors. Förekommer icke.

Gåsborn. Tomtarrenden förekomma icke.

a) Arrendetid vanligen ett år; ömsesidig uppsägning; av- och tillträdessyn.

b) Kontant arrende; fullgör väghållning; bolaget betalar skatten.

c) Skyldig förrätta arbete.

d) Byggas och underhållas av jordägaren.

e) Rätt till vedbrand och bete å skogsmarken.

f) Utövar rösträtt; förbjuden hysa obehöriga personer.

b Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

I HÄGAN ;i5. SOCKENOMHUD.

535

Kroppa. Storfors bruks a. b:s arrendeavtal om “eget lu;m“. a) Arrende- isi.
tid obestämd, sex månaders uppsägning; arrendator äger ondast rätt till uppsägning
vid avflyttning från orten; bolaget äger ej rätt att uppsäga åldrig arrendator,
änka (dier bröstarvinge.

b) Kontant arrende; arrendatorn betalar skatter och onera.

d) Arrendatorn skall bekosta byggnadernas uppförande; bolaget tillhandahåller
materialier till skäligt pris, är vid uppsägning skyldigt att inlösa alla byggnader
jämte hägnad.

f) Förbud att hysa vissa främmande personer.

Endast några få egnahem. i s.

Lungsund. Arrendatorer av tomter förekomma icke. 3

Olme. Sådana upplåtelser förekomma icke i nämnvärd utsträckning förutom i 2.
s. k. jordtorp.

a) Tomtupplåtelse på livstid eller på viss tid. i

b) Arrendet i dagsverken eller penningar; erlägger utskylder.

c) Ingen arbetsskyldighet utöver arrendet.

d) Uppfört hus förblir vid arrendetidens slut innehavarens egendom.

e) Ej rätt till husbehovs virke, men möjligen till bete på skogsmark.

f) Religiöst eller politiskt tvång förekommer icke.

Varnutn. Ingen sådan upplåtelse. i

Visnum. a) Upplåtelsetiden mycket olika; av- och tillträdessyn. i

b) Arrendet kontant eller in natura; betalar utskylderna.

c) I vissa fall arbetsskyldig; icke förbjuden arbeta åt andra.

d) Jordens ägare kan vid upplåtelsetidens utgång, om han så önskar, övertaga
byggnaderna mot lösen.

e) Ibland.

f) Rösträtt torde utövas av ägaren; inga förbud.

Södra Råda. Se frågan 33, kontraktet av 14 mars 1913. 123.

Vase. Dylika upplåtelser förekomma, så vitt bekant, icke. 12.

Alster. Tomter eller byggnadsplatser vill ingen numera taga på arrende, 1
utan i köp för alltid; nästan alla äldre på viss tid gjorda upplåtelser äro nu slut.

Östra Fågelvik, a) Av- och tillträdessyn numera sällan. 1

b) Arrende kontant eller in natura. 2

c) Beroende på överenskommelse; icke förbjuden att arbeta åt andra.

Stora Kil. De förr vanliga upplåtelserna på längre tid — intill 50 år — 1

ifrågakomma numera ej, utan försäljning med full äganderätt har trätt i stället.

Frykerud. Förekommer i så ringa omfattning, att någon erfarenhet icke 4
vunnits.

Övre Ullerud. A. b. Mölnbacka-Trysils kontrakt för lägenhets- 3
upplåtelse.

a, b) Årlig hyra, kontant; sex månaders uppsägning.

d) Nybyggnader och reparationer verkställas av bolaget, mindre reparationer
av hyresgäst.

e) Virke till reparationer av hus, gärdsel, hässjevirke och vedbrand; till
vedbrand endast kvist, avfall och gallrings virke.

f) Främmande personer få ej hysas.

536

FRÅGAN 35. SOCKENOMBUD.

Bansäter. Uddeholms a. b:s kontrakt VII (arrendeavtal om “eget hem").

a) Sex månaders uppsägning med undantag för vissa ömmande fall.

b) Kontant arrende; alla skatter och onera betalar arrendatorn.

d) Arrendatorn skall senast två år från tillträdesdagen hava uppfört erforderliga
byggnader samt nödig hägnad kring tomten, även tillkommer honom
underhållsskyldighet därav. Bolaget övertager byggnaderna mot lösen.

f) Får icke inhysa främmande personer, dock uthyra rum åt bolagets arbetare
och även åt andra personer efter bolagets medgivande.

Uddeholms a. b:s kontrakt VIII (byggnadskontrakt; äldre avtal om
“eget hem"; gäller några egnahemsbyggare i Munkfors).

a) Sex månaders uppsägning.

b) Kontant arrende.

d) Arrendatorn bekostar byggnaderna och nödig hägnad kring tomten.
Bolaget övertager byggnaderna mot lösen.

f) Får hos sig intaga, inhysa eller mantalsskriva personer, efter därtill
erhållet tillstånd.

Forshaga Sulfit a. b:s kontrakt II (uthyrning av lägenhet med tillhörande
jord).

a) Ett år, sex månaders uppsägning; avflyttning alltid den l:e april eller
l:e oktober.

b) Hyran (arrendet) betalas kontant med 1/1.2 vid varje månadslikvid. Gödsel
och foder få ej från egendomen bortföras eller säljas.

d) Alla nybyggnader och större reparationer utföras och bekostas av bolaget,
varemot hyresmannen har att på egen bekostnad verkställa mindre reparationer.

e) Virke till reparationer av husen, gärdsel, hässjevirke och vedbrand
erhållas å bolagets skog efter utsyning.

f) Främmande personer få ej i husen intagas, utan förvaltningens medgivande.

d) Bolagen förbehålla sig rätt inlösa bostaden efter godemäns värdering, då
den, som uppfört och äger huset, vill avstå det.

e) Har icke rätt därtill.

f) Ingå inskränkningar i avseende å rösträtt.

Nedre UUerud. a) Vanligen 49 år; ingen av- och tillträdessyn.

b) Kontant arrende, inga utskylder.

c) Intetdera.

d) Rätt för jordägaren att övertaga byggnaderna mot lösen.

e) Ingen rätt. Har sådan rätt.

f) Inga förbud.

Hammarö. Ingå tomtarrenden.

Segerstad, a) Ett eller flerårigt kontrakt; viss uppsägningstid.

b) I allmänhet kontant arrende eller hyra.

c) Rätt att arbeta åt andra.

d) Mot lösen efter värdering.

Frågan 35, huvudinnehåll: kontrakt för tomtarrende; a) upplåtelsetid, uppsägning, av- och
tillträdessyn; b) arrende kontant eller in natura, utskylders erläggande; c) arrendators
arbetsskyldighet, förekommer förbud att arbeta åt andra? d) Om byggnadernas
uppförande samt rätten för jordägaren att övertaga dem mot eller utan lösen; e)
om rätten till husbehovs virke samt bete å skogsmarken; f) om rösträtts utövning,
arrendators rätt att upplåta plats för eller hysa vissa personer.

FRÅGAN 35. SOCKENOM H UI). 5.''17

e) Har icke rätt därtill.

1) Ingen rösträtt; för övrigt har arrendatorn sin frihet.

Grums; Borgvik. Arrendatorer av tomter förekomma icke. i; 124.

Ed. a) Flera s. k. lägenhetsförpantningar ha funnits, som efter förpantnings- 1
tidens utgång upplåtits på 5 ä 10 års arrende till innehavaren.

b) Visst kontant arrende, ej utskylder.

c) Icke arbetsskyldig; ej förbjuden arbeta åt andra.

d) Byggnaderna tillhöra i varje fall arrendatorn, som kan avyttra dem till

vem han vill.

e) Har icke sådan rätt; mycket sällan. 1. 23.

f) Intet tvång. t

Gillberga. Arrendatorer av tomter förekomma icke. 2

Glava. Hillringsbergs a. b:s kontrakt av 14 mars 1895. 3

a) 49 år.

b) Kontant arrende, utgör alla skatter och onera.

d) Rätt att till eget bruk uppföra hus, vilka vid upplåtelsetidens utgång
tillfalla jordägaren utan lösen.

e) Rätt till vedbrand och gärdselvirke efter anvisning, så länge han är i
fast arbete hos jordägaren.

f) Förbud att hysa främmande personer.

a) I regel 50 år; sex månaders ömsesidig uppsägning. 4

b) Arrende kontant eller in natura; för avsöndrade tomter betalar tomthavaren
utskylderna.

d) Ägaren inlöser husen efter taxering.

e) Sådan rätt nästan alltid hos bolagen, ej hos enskilda.

Millesvik. Tomtarrenden förekomma icke. 1

By. b) Kontant arrende. 2

c) Förekommer icke.

d) Mot lösen.

e) Har icke sådan rätt.

Bro. Ytterst få tomtinnehavare. Sådana förekomma icke. 2. 1

Kila. Arrendatorer av tomter förekomma icke. S. k. förpantningar, köpta 1. 3
på högst 49 år, finnas och efter denna tid tillfalla de utan lösen moderhemmanet.
Lika bestämmelser som för arrendatorer av bondejord. 2

Tveta; Holmedal; Västra Fågelvik; Öster v allskog; Karlanda. Förekommer 1; 12 3; 2; 12 3;
icke. 1234.

Blomskog. Bolagen upplåta icke dylika tomter, i varje fall ej Saugbrugs- 3
föreningen, som hellre uppköper små lägenheter och låter växa skog på dem.

a, b) Upplåtelse dels för all framtid, dels på viss tid — i båda fallen av- 2 3.
söndras från huvudlotten —, dels som arrende mot en viss årlig avgift; av- och
tillträdessyn i de två senare fallen; utgör skatter som för annan fastighet, om bostaden
taxeras över 500 kr., om tomten upptages som skattetal, blir det skatt å den.

c) Icke skyldig att förrätta arbete; icke förbjuden att arbeta åt andra.

d) Tomtägaren löser dem med deras värde.

e) Har icke sådan rätt, men det anses icke orätt, om lägenhetsinnehavaren
betar sin ko på skogen tillsammans med de andra.

f) Utöva rösträtt; inga förbud.

2 3.

1. 2. *3

1 2 3. 3
1 8.
8. 1 3.

1. 3

2; 2; 1 2 3 4.

1 4. 2
i; i; i
13. S

23; 3
5

2 5.
2 5. 2
2 5.

538 FRÅGAN 35. SOCKENOMBUD.

Silbodal. Arrendatoror av tomter förekomma icke.

Järnskog, a) Upplåtelsetid i de flesta fall 49 år.

b) Vanligen kontant arrende.

c) Icke arbetsskyldig; ej förbjuden att arbeta åt andra.

e) Olika.

f) Fullkomlig frihet så väl i ena som andra avseendet.

Kola. Sådan upplåtelse i något enstaka fall, vanligen för tomtplats,

c) Ingå förpliktelser.

Eda. a) Upplåtelsetid 50 år; 49 år; *40 år; ingen av- och tillträdessyn.

b) Kontant arrende; inga utskylder.

c) Icke arbetsskyldig; icke förbjuden att arbeta åt andra.

d) Arrendator uppför byggnaderna; jordägaren har icke rätt eller skyldighet
att övertaga dem.

e) Har icke sådan rätt.

f) Ingen rösträtt för jorden; inga förbud.

Arvika landskommun. Arrendatorer av tomter förekomma icke.

Ny. a) Arrendetid från 3 till 20 år; av- och tillträdessyn mera sällan.

b) Kontant arrende; för avsöndringar och lägenheter betalar ägaren skatter.

c) Skyldig att göra dagsverken, men ej förbjuden att arbeta åt andra,
d, e) Beroende på kontrakt.

f) Rösträtt utövas av arrendator; förbud att hysa vissa personer etc. torde
icke förekomma; endast en bolagsarrendator finnes.

Älgå. c) Har dylik arbetsskyldighet; icke förbjuden arbeta hos andra,

e) Har sådan rätt.

Gunnarskog; Brunskog; Mangskog. Förekommer icke.

Boda. Förekommer icke; endast i enstaka fall.

Ostra Emtervik; Lysvik; Östmark. Förekommer icke.

Lekvattnet. Arrendatorer av tomter förekomma icke; sällan.

Vitsand; Nyskoga. Upplåtelse av tomter förekommer icke.

Södra Finnskoga. Gravbergskovens a. s:s kontrakt.

a) 15 år; företrädesrätt vid arrendets utgång till förnyat arrende på ytterligare
15 år.

b) Kontant.

a) Upplåtelsetid ett år.

b) Kontant.

c) I enstaka fall; ej förbjuden arbeta hos andra.

d) Mot lösen.

e) Hos enskilda, icke hos bolag.

f) Ha ej förekommit.

Frågan 35, huvudinnehåll: kontrakt för tomtarrende; a) upplåtelsetid, uppsägning, av- och
tillträdessyn; b) arrende kontant eller in natura, utskylders erläggande; c) arrendators
arbetsskyldighet, förekommer förbud att arbeta åt andra? d) Om byggnadernas
uppförande samt rätten för jordägaren att övertaga dem mot eller utan lösen; e)
om rätten till husbehovsvirke samt bete å skogsmarken; f) om rösträtts utövning,
arrendators rätt att upplåta plats för eller hysa vissa personer.

FRÅGAN 35. BOLAG.

589

Norra Finnslcoga. Samma bestämmelser som för jordbrukets utarrendering, i

Ekshärad. Kontrakt vid smålägenheter förekomma icke. .3 5.

c) Förekommer, ehuru inga kontrakt finnas.

e) Till bete, ej till virke; är i övrigt boroende av ägarons goda vilja.

Svaren avse Uddeholms a. b:s och enskilda bönders arrendatorer; de senare 5

ha det vida sämre ställt, enär de f. n. äro totalt rättslösa.

Gustav Adolf. Uddeholms a. b:s kontrakt VII, so Ransäters socken. .4

f) Arrendator utövar rösträtt.

Norra Båda. a) Obestämd arrendetid; avträdessyn. 5

b) Kontant, genom avdrag å månadsavlöningen.

c) Dagsverksskyldighet, enligt arbetsavtal.

d) Bolaget underhåller byggnaderna.

e) Nödigt stängselmaterial och nödig vedbrand, företrädesvis avfall, erhållas.

f) Förbud att hysa vissa personer.

Sunnemo. Förekommer icke. t 2 3

Nyed. Tomtupplåtelser på arrende förekomma icke. 2

Älvshacka. Tomtarrendatorer förekomma icke. Se a. b. Mölnbacka-Trysils 5. 2
kontrakt, Övre Ulleruds socken (fråg. 33).

Bolag.

Uddeholms a. b. Kontrakt IX (för skogs- eller bruksarbetare).

b) Hyra erlägges kontant eller medelst avdrag å arbetsförtjänst; tillhörande
åkerjord brukas fritt.

c) Hyresgästen förbinder sig att uteslutande arbeta åt bolaget enligt särskilt
avtal.

e) Vedbrand erhålles.

Kontrakt VH och VIH, se Ransäters socken.

A. b. Molnbacka-Trysil. Kontrakt för upplåtelse av “egnahem11.

a) Arrendetid 49 år; tre månaders uppsägning vid övergång till annan arbetsgivare
och vid överlåtelse av fastigheten till annan person samt vid kontraktsbrott.

b) Kontant arrende.

d) Bolaget förpliktar sig att inlösa behörigen uppförda byggnader efter värdering
av tre gode män.

Bolagets kontrakt för lägenhetsupplåtelse, se Övre Ulleruds socken.

Storfors bruks a. b. Arrendeavtal om “eget hem", se Kroppa socken.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald; Forshaga Sulfit a. b. Utarrendering
av tomter förekommer icke.

Hellefors bruks a. b. Tomtarrenden förekomma icke å bolagets marker i
Värmlands län.

Gustaf sfors fabrikers a. b. Tomtarrenden torde icke förekomma.

Katrinefors a. b. Dylika upplåtelser ha ej förekommit inom Vitsands socken.

540

FRÅGAN 35. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Glafva Glasbruks a. b. a) 50 års besittning gratis.

b) Arrendefritt.

c) Icke arbetsskyldig; ej förbjuden arbeta åt andra.

e) Har icke rätt därtill.

f) Ingå förbud.

Lundsbergs Fastighets- a. b. e) Efter överenskommelse.

Kohlsäters a. b. Tomtarrenden förekomma icke.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. a) 49 år; av- och tillträdessyn.

b) Kontant arrende; inga utskylder.

c) Icke arbetsskyldig; ej förbjuden arbeta åt andra.

d) Rätt för jordägaren att övertaga byggnaderna mot lösen.

e) Har icke rätt därtill.

f) Förekomma icke.

Holmerudsfors a. b. Tomtarrenden endast i något högst enstaka fall.

Större egendomsägare.

Bro: F. M. Mahn. Tomtarrendatorer förekomma icke.
Dalby: Per Persson, e) Har sådan rätt.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad. Villkoren torde vara till förmån för
den som arrenderar,

f) Ingå förbud.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. Tomtarrendatorer förekomma
icke i nämnvärd grad, då något större samhälle icke finnes; vid Koppoms
bruk och Töcksfors finnas några lägenheter, som utarrenderas till fasta arbetare
vid bolagens industriella verk.

b) Erlägga avgift för lägenheten och potatisland,

f) Aga icke rätt att hysa främmande personer.

Frågan 35, huvudinnehåll: kontrakt för tomtarrende; a) upplåtelsetid, uppsägning, av- och
tillträdessyn; b) arrende kontant eller in natura, utskylders erläggande; c) arrendators
arbetsskyldighet, förekommer förbud att arbeta åt andra ? dj Om byggnadernas
uppförande samt rätten för jordägaren att övertaga dem mot eller utan lösen; e)
om rätten till husbehovsvirke samt bete å skogsmarken; f) om rösträtts utövning,
arrendator rätt att upplåta plats för eller hysa vissa personer.

Frågan 36.

Beträffande sådana tomter och därmed jämförliga lägenheter, som frågan 35 avser,
spörjes vidare:

a) År det vanligt, att vid upplåtelsetidens utgång tomthavaren får ny upplåtelse

och att vid hans frånfälle arrendet övergår till hans familj eller någon av
dess medlemmar?

b) Förekommer, att tomthavaren vid arrendetidens utgång mot sin önskan oskäligt

uppsagts från besittningen av marken?

c) I vad män bestyrker erfarenheten, att arrendeavgiften höjes med hänsyn till

tomthavarens egna förbättringar eller att med hänsyn därtill eller eljest upplåtelsen
fråntages honom och marken säljes — till tomthavaren eller annan —
för en köpeskilling, beräknad även efter värdet av tomthavarens egna jordförbättringar? d)

Kan det sägas, att tomthavarens beroende av jordägaren medfört bundenhet i

hans personliga eller inskränkning i hans politiska frihet?

e) Vilket öde plägar vänta tomthavaren och hans hustru på ålderdomen, när de

ej längre förmå betala arrendet?

f) I vad mån har enligt erfarenheten ägandet av hus på ofri grund föranlett obilliga

förfoganden vid uppldtelsetidens slut, och hur har det gått med huset och
äganderätten därtill, när upplåtelsen ej förnyats?

Sockenombud.

Färnebo. ’) e) Fattigvården, där besparingar icke finnas.

Nordmark, a) År vanligt.

b) Förekommer icke.

c) Höjes icke.

e) Aro oftast välbärgade.

f) Förekommer icke.

Gåsborn. Sådan upplåtelse förekommer icke.

a) Vanligen förnyad upplåtelse och övergång till efterlevande.

b) Oskälig uppsägning förekommer icke.

c) Torde icke ha förekommit.

1 2.

l) Angående förhållandet mellan siffror och text, so förklaringen sid. 18.

542

FRÅGAN 36. SOCKENOMBUD.

6 d) Tomthavaren beroende av jordägaren i fråga om arbetsskyldighet, men
eljest helt obunden i fråga om personlig och politisk frihet.

e) Bolagen hava ålderdomshem, där gamla och orkeslösa erhålla vård och
försörjning.

i Ölme. a, b) Beroende på arrendetidens längd och därunder uppkomna förhållanden.

c) Då ej arrendetidens längd betryggar därtill, förekomma i allmänhet inga
nämnvärda jordförbättringar.

d) Intetdera.

e) Understöd av fattigvården eller hjälp av barn.

f) Där förvärv av tomten ej skett, förekommer nog, att byggnaderna vid
tomtupplåtelsens utgång måste realiseras till pris, relativt lägre än värdet å
sådana på fri grund.

1 Visnum. a) Vid upplåtelsetidens utgång vanligen ny upplåtelse, vid frånfälle
övergår arrendet till hans arvingar eller också till främmande.

b) Förekommer icke.

c) Att arrendet höjes med hänsyn till tomthavarens egna förbättringar torde
förekomma i några fall.

d) Intet tvång.

e) Ha de ej besparingar, torde barnen taga hand om dem, i annat fall fattigvården.

f) Förekommer sällan, att huset måste flyttas.

i 2 3. Södra Råda. a) Icke vanligt.

b—d) Förekommer icke.

3 4. i Stora Kil. e) Fattigvården. Avgiften för tomtupplåtelse så lindrig, att den
intet inflytande har på “ödet“.

f) Obilliga förfoganden tillhöra en förfluten tid.

5 Övre TJllerud. e) Hamna alltid på försörjningsinrättning, om ej något av
barnen kan ta dem under sitt beskydd.

f) Hus på ofri grund tillfalla för det mesta jordägaren för så gott som
ingenting, så har det gått vid de talrika 50-årsköpen.

l. 2 Ransäter. a) Det är vanligt, att tomthavare får ny upplåtelse arrendet
övergår till sonen, om denne vill och kan övertaga det.
l 2. b) Dylik uppsägning brukar ej förekomma.

c) Har ej förekommit.

d) Icke medfört inskränkning i arrendators personliga eller politiska frihet.

2 e) Jordägaren har i de flesta fall tagit hänsyn till arrendatorns föregående.

f) Upplåtelsen förnyas sällan, men i många fall upplåtes jorden för evärdelig
tid mot överenskommen lösen.

4 Nedre TJllerud. b, c) Förekommer icke.

i d) Intetdera,

i 4. f) Ingen obillighet.

Frågan 36, huvudinnehåll: a) om tomthavare erhåller förnyad upplåtelse, om arrendet vid
dödsfall övergår till familjemedlem; b) förekommer oskälig uppsägning? c) Om arrendeavgifter
höjas etc. på grund av tomthavares förbättringar eller jorden säljes till ett
efter dessa beräknat värde; d) om arrendators beroende medfört personlig eller
politisk bundenhet; e) arrendators öde på ålderdomen; f) om ägandet av hus å ofri
grund föranlett obilliga förfoganden vid upplåtelsetidens slut och hur det gått med
huset och äganderätten till detsamma om upplåtelsen ej förnyats.

FRÅGAN 3 6. SOCKENOMBUD.

543

Ed. a) Vanligt. 123.

b) Förekommer icke.

c) Arrendesumman lika; försäljning mera sällan. 1

d) Icke medfört bundenhet eller inskränkning. 1 2 3.

e) Bo för det mesta kvar, skulden ökas och måste till sist avskrivas; 23.

ev. får fattigvården ta dem om hand. x

f) Obilliga förfoganden ha icke försports, utan uppgörelse har kommit till 12 8.

stånd; ägaren har behållit husen. 1

Glava. a) År vanligt. 5

b, c) Torde ej förekomma. 4 5.

d) Ingen inskränkning i arrendators personliga eller politiska frihet. 1

e) Tomthavares arrende är i flesta fall mycket litet; de erhålla gärna sina 5
tomter fritt, synnerligast av bolagen, och är det endast arrende de ej orka att
betala, få de nog sitta i orubbat bo; de flesta av dessa, när det gäller arbetare,
ha dock till sin utsikt det hemska spöket fattiggården.

f) Känner ej något fall, där innehavarens rätt kränkts, även om ny upplåtelse
ej skett.

By. a) År vanligt. 2

b) Högst sällan.

d) Har icke medfört bundenhet.

e) Fattigvården får taga hand om dem.

Kila. Förhållandena lika som för arrendatorer av bondejord. 2

a) Arrendatorn är vid avtalets utgång vanligtvis gammal, hans arbetskraft 3
slut, så att han icke mera kan tänka på nytt arrende; barnen antingen i Amerika
eller vid fabrikerna.

e) Vanligen fattigvården.

Blomskog, a) År vanligt, i de fall arrendatorn så önskar. 1 2 3. 1

b, c) Torde icke ha förekommit. 123.

d) Intet tvång *i vanliga fall. 123. *1

e) Fattigvården, * då barnen ej hjälpa dem; mycket ofta lyckas barnen åstad- 123. *1
komma, att föräldrarna få sitta kvar.

f) Torde ej ha förekommit. 123.

Järnskog, a) Ny upplåtelse i många fall; i några fall ha barnen fått övertaga 4
kontrakt av samma lydelse som föräldrarnas.

b) Ett försök till trakasseri avlöpte till tomthavarens fördel.

c) Ej på grund av förbättringar, utan beroende av konjunkturerna.

d) Ingen bundenhet.

e) Utsikterna icke synnerligen ljusa.

f) I de flesta fall uppgörelse i godo, i ett fall flyttade barnen husen från
tomten.

Kola. a) Vanligen hy upplåtelse och vid frånfälle övergång till familjen. 2
b) Förekommer icke.

d) Icke medfört inskränkning i arrendators personliga eller politiska frihet.

e) Betalar intet arrende och därmed jämnt.

f) Husen innehavas med äganderätt; jordägare göra ej några anspråk.

Eda. a) År vanligt. 3

b) Förekommer icke.

c) Förekommer icke; torde först om 20 år kunna visa sig. 13. 2

544

FRÅGAN 36. SOCKENOMBUD.

1 8. d) Ingen bundenhet.

e) Pinnas inga besparingar eller barn, som kunna hjälpa, blir det fattigvården.

c Arvika landskommun, e) Bliva avhysta.

i Ny. a) År vanligt.

b, c) Har ej förekommit.

d) Ingen bundenhet.

e) Trotjänare tager husbonden hand om, annars kommunens åldersdomshem.

f) Har icke förekommit.

i Älgå. Se svaret å frågan 34.

6 Gunnar skog. a) Ny upplåtelse någon gång; icke vanligt vid frånfälle, att

arrendet övergår till någon av släkten.

d) Torde icke förekomma.

5 6. *5 e) I de flesta fall uppsägning och avflyttning, * vräkning, fattiggården.

f) Uppstår osämja, så att upplåtelsen ej förnyas, får husägaren i de flesta
fall riva sitt hus eller sälja det till tomtägaren.

12. Gräsmark, a) Endast några hus å ofri tomt förekomma. Vid dödsfall
brukar icke arrendet övergå till något av barnen, då dessa i regel sakna hemkänsla
och lämna hemmet oftast för att emigrera,
b—d) Förekommer icke.

l 2. 2 f) Huset inlöses i allmänhet av jordägaren, ibland får det kvarstå för ägarens
räkning och får denne bebo detsamma under sin livstid mot någon mindre
ersättning; obilligheter i detta avseende ha icke förekommit.

a Östmark, e) Fattigvården.

f) När upplåtelsetiden är slut, köper i de flesta fall jordägaren huset till ett
lågt pris, vill ej husägaren foga sig därefter, svaras: tag ditt hus och gå.

8 Lekvattnet, a) Upplåtelse går icke i arv.

e) Vräkas i de flesta fall.

f) En liten areal, som ej kan föda en ko, år 1873 upplåten till bebyggande
på 50 år mot en avgift av 5 kr. om året, vid upplåtelsetidens slut skulle tomtägaren
återta marken samt ha rätt att köpa husen, så framt han betalade lika mycket
som någon annan; ehuru kontraktstiden på långt när ännu ej är ute, är tomten
redan uthyrd åt annan.

2 6. Södra Finnskoga. a) Får ny upplåtelse.

b) Förekommer icke.

c) Okänt.

d) Ingen bundenhet.

e) Bo vanligen hos barnen, där de ej hemfalla åt fattigvården.

f) Har icke förekommit.

i Norra Finnskoga. a—f) Gäller vad som är sagt om arrendator av annan
tillhörigt jordbruk (se fråg. 34).

545

FRÅGAN 3 6. BOLAG.

Ekshärad, a) Ibland. hg.

b) Ingen viss arrendetid, enär kontrakt saknas, därför uppsägning när som

helst.

c) Har ofta förekommit.

d) Allt för ofta.

e) Att köras från stället, undantag kan dock finnas.

f) Förekommer ständigt; huset har antingen måst rivas eller säljas till det
pris jordägaren bestämmer.

Norra Båda. a) Dör arrendator^ äger hans hemmavarande son eller måg 5
företrädesrätt till arrendet.

e) Fattigvården. 46

Älvsbacka. a) År vanligt; mindre torp inneliavas av skogsarbetare, så länge 3. 4
de kunna fullgöra sitt skogsarbete, men ej längre.

b) Förekommer icke. 3

c) Ingen höjning.

d) Intetdera. 4

e) Fattigvården; skogsarbetet är så strävsamt och litet betalt, att intet kan 5

sparas för ålderdomen.

f) Skogsmark, som köpts på 50 år och uppodlats, har efter de 50 åren i
återgått till huvudegendomen utan ringaste ersättning, husen ha lägenhetsägama
fått behålla samt mot arrende bruka jorden i sin livstid.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Är vanligt. *

b—d) Förekommer icke.

e) Där avgift för korta tomtupplåtelser förekommer, är denna vanligen så
obetydlig, att den ej inverkar på tomthavarens ekonomi; de långa tomtupplåtelserna,
på 50 år, äro så nya, att erfarenhet saknas för frågans besvarande.

f) Då personer, vilka endast haft muntliga löften att bygga på bolagets
mark, själva velat avflytta, har bolaget inlöst huset; i brist på sämja bestämmes
lösesumman av skiljemän; mot sin vilja har ingen avhysts från eget hus utan ersättning
för huset.

A. b. Mölnbacka-Trysil. Härom föreligger ingen erfarenhet, då egnahemsupplåtelsen
är ny.

Storfors bruks a. b. b) Uppsägning har ej förekommit.

d) Inskränkning i tomthavarens frihet utom kontraktet föreligger icke.

e) Arrendet är så billigt, att arrendatorn alltid bör kunna erlägga det; i
annat fall kan han ju tvinga bolaget att lösa byggnaderna.

Kraft- a. b. Gullspång-Munkfors. På längre tid upplåtna och bebyggda
tomter hava fått friköpas vid upplåtelsetidens utgång.

Lundsbergs Fastighets- a. b. a) Är vanligt.

b) Vid arrendetidens slut behöves ingen uppsägning, då f&r nytt avtal träffas.

e) Allmänna fattigvården anlitas, om så behövs.

Jordundersökningens betänkanden. III.

546

FRÅGAN 36. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

f) På ofri grund uppföras numera inga bostäder; skulle så vara händelsen,
äro alltid stipulerade avtal, gällande till båda parternas bästa.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. d) Ingen bundenhet,

f) I intet känt fall har obillighet kunnat spåras.

Större egendomsägare.

Dalby: Per Persson, a) År vanligt,
b) Förekommer icke.

d) Intetdera.

Ekshärad: Daniel Jonasson, a) Är vanligt.

b) Förekommer icke.

c) Höjes.

d) Personligen bunden, politiskt fri.

e) Fattigvården.

Kronolänsmän ocli kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad, a) En skötsam person erhåller ny
upplåtelse.

b, c) Uppsägning förekommer ej, ej heller höjning av arrendeavgiften till följd
av förbättringar.

d) f Politisk frihet.

e) Är han utan besparingar måste medmänniskors hjälp eller fattigvården
anlitas.

f) Får i regel kvarbo även efter upplåtelsetidens slut, utan någon särskild
ersättning, då lägenheterna ej äro särdeles eftersökta.

Frågan 36, huvudinnehåll: a) om tomthavare erhåller förnyad upplåtelse, om arrendet vid
dödsfall övergår till familjemedlem; b) förekommer oskälig uppsägning? c) Om arrendeavgifter
höjas etc. på grund av tomthavares förbättringar eller jorden säljes till ett
efter dessa beräknat värde; d) om arrendator beroende medfört personlig eller
politisk bundenhet; e) arrendator öde på ålderdomen; f) om ägandet av hus å ofri
grund föranlett obilliga förfoganden vid upplåtelsetidens slut och hur det gått med
huset och äganderätten till detsamma om upplåtelsen ej förnyats.

Frågan 37.

a) I vilken omfattning förekommer, att industrien (bolag och enskilda), andra en skilda

jordägare samt staten, kommunen och allmän inrättning själva på sin
mark bygga och upplåta bostäder åt sitt arbetsfolk?

b) Hurudana äro dessa bostäder (storlek, tidsenliga, varma eller kalla, fuktiga eller

torra, hur underhållna o. s. v.)?

c) Vilka huvudsakliga villkor gälla för upplåtelserna (tid, fardag, hyra, medföljer

bränsle o. s. v.)?

d) Kan det sägas, att dylika upplåtelser av bostad från arbetsgivaren medfört

bundenhet för arbetaren till haris personliga eller inskränkning i hans politiska
frihet ?

Sockenombud.

Färnebo. J) a) Härvarande gruvbolag bygga och upplåta bostäder åt alla 4
arbetare.

b) Gamla och mycket förfallna.

c) Bestämmelser enligt gruvarbetarnas kollektivavtal.

d) Ingen inskränkning i arbetarnas politiska frihet.

Nordmark, a) Beror på behovet av arbetare. 2

b) I allmänhet goda.

c) Oftast fri bostad med vedbrand så länge arbetsavtalet varar.

d) Fria och kunna, om de vilja, söka annan arbetsplats.

Råmen. a) Vanligt, särskilt vad bolagen beträffar. 1 2 3 6.

b) Mycket olika, mestadels enrumslägenheter, särskilt i industrisamhällen,
i övrigt tvårumslägenheter, om ej så värst tidsenliga, likväl något så när
varma och torra; bolagen underhålla sina hus något så när nu för tiden, undantagsvis
finnas dock lägenheter, tillhörande så väl bolag som enskilda, vilka knappt
äro lika människoboningar.

c) Industriarbetaren får bo så länge han arbetar i bolagets tjänst; hyra vid
Lesjöfors utgör 2.50 pr rum och månad, 3.2 5 pr kbm. ved; a. b. RämenLiljendahl
upplåter fria bostäder med vedbrand; hyreskontrakt förekomma icke.

’) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

548

FRÅGAN 3 7. SOCKENOMBUD.

d) Förbud huvudsakligen för bolagens hyresgäster att hysa personer, som
driva socialistisk propaganda.

13. Brattfors. a) Bolaget bygger och upplåter bostäder åt sina arbetare.

b) Av mindre god beskaffenhet.

13. s c) Ingå särskilda bestämmelser; bränsle medföljer icke.

l 3. d) Ingen bundenhet.

12. Gåsborn. a) Sådan upplåtelse förekommer icke.

5 d) Intetdera.

13 4. Kroppa. a) Bolaget bygger bostäder åt sina arbetare.

1 3 4. l 3. b) Kaserner för 4—r 12 familjer; lägenheterna om rum och kök, både bättre

4. 13. och sämre; medelgoda, underhåll mindre gott; de nybyggda varma och tidsenliga.

c) Upplåtelsetid: så länge man arbetar åt bolaget; hyra 10 kr. pr månad
för 2-rums lägenhet, för ett rum 3.50, 4.50 å 5 kr., allt efter lägenhetens hela
4. 4 skaffenhet och avstånd från arbetsplatsen; bränsle medföljer ej; 14 dagars uppsägning.

l 3. d) Ingen bundenhet.

3 Lungsund. Ingen industri förekommer.

i Ölme. a) Vid de större och största medelstora egendomarna, där ej tillräckligt
antal jordtorp finnas, bruka arbetarebostäder uppföras för gift arbetsfolk,
emedan erfarenheten visar, att tjänare i husbondes kost bliva allt mer och mer
obehagligt missnöjda och på grund av tidsandans frihetskrav mulliga till underkastelse
av tjänstehjonsstadgan.

b) För familj i allmänhet ett rum och kök, i nyare hus tidsenliga, ehuru
utan stadsbekvämliglieter, varma och torra.

c) Hyran ingår i lönen; fritt bränsle; hyrestid ett år, då arbetare numera
näppeligen binda sig vid avtal på längre tid.

d) Ingen bundenhet, utom förbud att hysa tvetydiga personer.

i Varnum. a) Då ogifta tjänare numera äro ohågade att sluta arbetsavtal
enl. tjänstehjonsstadgan och dessutom visa sig alldeles oförnöjda med husbondens
kost och logi, har arbetsgivaren ofta måst övergå till uppförande av statare- och
arbetarebostäder för gifta arbetare.

b) Merendels ett rum och kök; tidsenliga och varma.

c) Innehaves under tjänstetiden; bränsle fritt.

d) Möjligen förbud att hysa främmande personer utan arbetsgivarens tillåtelse.

i Visnum. a) Industrien, bolag och enskilda jordägare, i stor omfattning.

b) I allmänhet bra, rymliga, varma, torra, ganska väl underhållna.

c) Ingen hyra, fri vedbrand.

d) Intet tvång.

1 Ny sund. a) Bolag och större enskilda jordägare uppföra arbetarebostäder;

2 förekommer i någon mån vid Degerfors.

l b) Fylla numera rimliga, i många fall stora anspråk.

d) Intet tvång.

i 2 3. Södra Båda. a) Förekommer.

b) Underhållas tillfredsställande; utgöras av ett å två rum och kök, lämpliga
att bebo.

Frågan 37, huvudinnehåll: a) förekomsten av upplåtelse av bostäder åt arbetsfolk; b) bo städernas

beskaffenhet; c) upplåtelsevillkoren (tid, fardag, hyra, om bränsle medföljer

etc.); d) om hyresförhållandet medför personlig eller politisk bundenhet.

FRÅGAN 3 7. SOGKENOMHUl).

54!»

c) Bostad jämte bränsle upplåtes, så länge arbetet varar,

d) Intet tvång.

Vase. a) Vanligt är, att enskilda jordägare åt fasta arbetare uppföra bo- 2
städer å egen mark; arbetsgivaren måste ombesörja bostäder åt sina arbetare, i

b) Bestå i regel av ett rum och kök för varje familj, vedbod, avträde, del 2

i källare, plats för gris; i regel väl underhållet; *i allmänhet två präktiga, *i
värma rum.

c) Upplåtelsetid i allmänhet ett år, ingen hyresersättning, i regel * fritt 2. * 12.
bränsle.

d) Har icke medfört någon ofrihet.

Alster, a) Lejda jordbruksarbetare, numera mest gifta, måste förses med i
bostäder.

b) Ett rum och kök för varje familj, oftast flera i varje hus; väl underhållna.

c) Tjänstetid; ingen hyra, fritt bränsle.

d) Medför ingen inskränkning.

Ostra Fågelvik, a) Allmänt; i ganska stor utsträckning tillhandahåller Skatt- i 2. 3
kärrs Tegel- och Kakelfabriker bostäder; trävarubolaget J. F. Österman tillhandahåller
bostäder i mindre omfattning.

b) Rätt varierande, på det hela taget tillfredsställande; i allmänhet ganska 2. 13.
goda, varma, bra underhållna; en del mindre varma, dragiga och dåligt underhållna. 3

c) Fri upplåtelse av bostad; vedbrand ingår i arbetsavtalet, som vanligen i 2 3. 2 3.

träffas för ett år i sänder; en del betala en billig hyra. 3

d) Intet tvång. i 3.

Stora Kil. a) Enskild jordägare och kommun hålla alltid bostad åt sina i
arbetare, staten lämnar oftast hyresbidrag, industribolag lämna delvis bostad åt
de stadiga arbetarna; huvudsakligast bolagen upplåta bostäder. 3 4.

b) Gamla, föga tidsenliga hyreskaserner; ungefär lika med arbetarnas egna 3 4. i
bostäder; minst ett rum och kök.

c) Beroende på tiden för arbetsavtalet; ingen hyresavgift.

d) Ingen bundenhet.

Frykerud. a) Järnvägarna bygga åt sina tjänstemän; arbetare hos enskilda 4
jordägare bo i ägarens bostad, därest arbetaren ej själv har hus och hem i
närheten.

d) Ingen bundenhet.

Kansäter. a) Det förekommer i ganska stor utsträckning, att bolag på sin i 4.
mark bygga och upplåta bostäder åt sitt arbetsfolk; så väl Uddeholms som Fors- 5
haga bolag ha uppfört dylika; det förra bolaget i stor utsträckning. Bostäderna 2. 5
användas dels som löneförmån åt en del förmän och arbetare, men de flesta
uthyras till de arbetare, som ej ha eget hem; Forshaga Sulfit a. b har sina
arbetare inhysta antingen i arbetarebostäder eller på annat sätt.

b) Bostäderna äro så väl gamla som nya; husen hålla i allmänhet It st. 5. l

2-rumslägenheter; varma, ljusa, tidsenliga, väl underhållna; vanligen av tegel. 1 2 4 5. 4

c) Egendomligt nog förekomma inga kontrakt; vanliga hyresersättningen är 4. i

60 kr. pr rum; vedbrand får-—*i allmänhet — köpas. i 4. *4

d) Ingen bundenhet har försports, vare sig personlig eller politisk. 4

Nedre Vllerud. a) Nära nog alltid. 14.

b) 1 å 2-rumslägenheter, väl underhållna, varma och torra; de senast upp- i. i 4.

förda äro mönsterhus, innehållande rum och kök; alla tidsenliga. i. 4

550

FRÅGAN 37. SOCKENOMBUD.

4. l c) En månads uppsägning; hyra för bättre lägenheter c:a 120 kr. pr år,

i 4. intet bränsle.

d) Intetdera.

i Karlstads landskommun, a) I allmänhet åtnjuter fast anställt arbetsfolk fri
bostad och vedbrand.

d) Ingen inskränkning i personlig frihet etc.

i Grava, a) Å större och en del medelstora egendomar samt för bolagens

3 stamarbetare finnas bostäder; Forshaga Sulfit a. b:s halva arbetsstyrka bor i av
bolaget uppförda bostäder.

1. 3 b) I allmänhet goda, ett rum och kök för varje familj; medelstora rum, väl

bibehållna, något så när torra och varma.

1 c) Samma giltighetstid som arbetsavtalet, vanligen fri bostad och vedbrand.

3 Forshaga Sulfit a. b:s hyreskontrakt.

Hyran, som betalas pr månad, äger bolaget rätt att avdraga å hyresgästens
avlöning, första avlöningsdagen i varje månad; hyresavtalet upphör att
gälla 14 dagar efter skedd uppsägning; förbud att utan bolagets medgivande
inhysa någon i lägenheten utom husfolket.

d) Intet tvång.

i 2. Hammarö. a) Förekommer.

2. l b) Tidsenliga, varma, tillräckligt stora; två rymliga rum åt varje familj.

c) Upplåtelse så länge arbetaren är anställd hos bolaget; blir han oförmögen
arbeta genom sjukdom eller ålderdom, får han hus och understöd av bolaget.

2 d) Har sin fulla frihet.

l Nor. a, b) Både industrier och enskilda jordägare upplåta bostäder av
olika storlek och beskaffenhet åt sitt arbetsfolk; lägenheterna vanligen små,
bestå av ett rum och kök, på sista åren en förbättring i bostadens underhåll;
Edsvalla bruks bostadslägenheter t. o. m. försedda med elektriskt ljus.

d) Ingen bundenhet.

s Segerstad, a) Enskilda jordägare bygga och upplåta alltid bostäder åt sitt
lejda arbetsfolk.

b) I många fall mycket övrigt att önska.

c) Fri bostad och fritt bränsle ingå i arbetsavtalet.

d) Jordbruksarbetarna i allmänhet tillbakadragna, kanske liknöjda, då det
gäller kommunal och politisk rösträtt.

i Grums, a, c) För en del arbetare ingår fri bostad i arbetsavtalet.

12 4. Borgvik. a) Bolaget upplåter fria bostäder åt alla sina arbetare.

b) Goda.

l 4. c) Fri bostad med potatisland; för bränsle betalas hugg- och körlön.

12 4. d) Ingen bundenhet.

12 8- Ed. a) Bolagen bygga allmänt bostäder för sina arbetare.

l b) Vid industrierna äro bostäderna tidsenliga, nybyggda, varma och väl
underhållna.

12 3. c) På en del platser få arbetarna betala hyra och hålla sig med vedbrand,
vid andra däremot upplåtas fria rum jämte vedbrand.

i d) Ingen inskränkning i rösträtt eller annat obehag.

Frågan 37, huvudinnehåll: a) förekomsten av upplåtelse av bostäder åt arbetsfolk; b) bo-,

städernas beskaffenhet; c) upplåtelsevillkoren (tid, fardag, hyra, om bränsle medföljer

etc.); d) om hyresförhållandet medför personlig eller politisk bundenhet.

FRÅGAN 37. SOCKENOMHUD.

551

Gillberga. a) Förekommer. 2

b) I allmänhet goda och väl underhållna.

c) Så länge arbetaren är anställd hos arbetsgivaren; bränsle vanligen fritt.

d) Ingen bundenhet.

Långserud. Förekommer icke. 1

Stavnäs. a) Bolaget tillhandahåller bostäder åt sitt arbetsfolk. 18.

b) Goda; ett rum och kök, tämligen stor golvyta, men låga, kalla och 1. 8
otidsenliga.

c) Endast muntliga avtal, hyra 40 kr. för år och lägenhet; bränsle medföljer.

d) Förekommer icke. En viss bundenhet i fråga om personlig frihet, våga 1. 3
åtminstone ej driva öppen propaganda för de socialdemokratiska idéerna.

Högerud. Förekommer icke. 3

Glava. a) Största delen av industriarbetarebefolkningen bor i av arbets- 8 4 5.
givare uppförda bostäder.

b) Bostäderna äro dåliga och otillräckliga; tämligen dåliga i alla avseenden, 5. 3

somliga rent bedrövliga; de nyare göras i visst avseende något bättre, såsom med

egen ingång åt varje familj, men även dessa äro ofta dragiga och trånga. Goda. 4

c) Kontrakt förekomma ej; ingen bestämmelse i fråga om fardag; arbetarna 3 5. 3
bo hyresfritt, men skola under hyrestiden uteslutande ägna sig åt bolagets tjänst;
iritt bränsle medföljer alltid.

d) Förekommer, * i hög grad; ej numera, kanske något förr. 8 5. *

Värmskog. a) Å egendomen Strand äro bostäder för arbetarna uppförda. 1

b) Av medelgod beskaffenhet.

d) Intet tvång.

Millesvik. b) Torpställen hållas i någorlunda gott skick. 1

Eskilsäter. a) Åt dagkarlar, statare och dylika arbetare tillhandahållas av 12.
arbetsgivaren fria hus och vedbrand.

b) Två rum i tidsenligt skick.

d) Intet tvång i politiskt avseende. 1

Botilsäter. a) Endast enskilda jordägare upplåta fria bostäder åt sitt 1
arbetsfolk.

b) Bestå i allmänhet av ett rum och kök, merendels tillräckligt stora, väl
ombonade och underhållna.

c) Vanligen på ett år, under tiden för arbetsavtalet; alltid vedbrand.

d) Ingen bundenhet.

By. a) Helt obetydligt; endast på de stora gårdarna (stat- och torpstugor). 2. 4

b) Innehålla tvenne lägenheter om ett rum och kök, tidsenliga och goda; 2

de gamla dåliga, bygges det någon gång nya, göras de fullt tidsenliga. 4

c) Hyras för ett år i sänder. 2

d) Har icke medfört bundenhet i sådant avseende.

Bro. a) I stor utsträckning; i mån av behov. 2. 1

b) Vanligen rum och kök, varma; underhållas väl, då de annars skulle
förfalla.

c) Vanligen ingen hyra. 2

d) Intetdera.

Kila. a) Upplåtelse av ett fåtal jordägare; å större och medelstora egendomar. 123.

552

FRÅGAN 3 7. SOCKENOMBUD.

2. l b) Numera rymliga, snygga och väl omsedda; utgöras vanligen av två rum
3 och kök, hjälpligt underhållna; ofta bristfälliga.

3. 12. c) Avflyttning efter uppsägning; upplåtelsen hyresfri under tjänstetiden;
12 3. *i. 3 fritt bränsle * vanligen; potatisland fritt.

12. d) Intet tvång.

i Tveta. Har icke förekommit.

2 3. i
3

Holmedal. a) Förekommer sällan; förekommer icke.

b) Saugbrugsforeningen bygger bra, rymliga och varma hus.

c) Fardag; ved medföljer.

d) Ingen inskränkning i brukarens politiska frihet.

2 3. Föstra Fågelvik. Förekommer icke.

3 4 5. 3 5. Töcksmark. a) Industrien har byggt arbetarebostäder, dels för 70 å 80 år
sedan, dels nyligen.

4. 3 5. b) Väl uppförda och ombonade; de gamla kalla, dragiga, svåra att underhålla,
de nya tidsenliga; somliga rymma fem ä sex familjer, andra två å tre.

c) Hyresfri bostad för anställda arbetare; bränsle gratis i enstaka fall.

3 5. 4 d) Medfört bundenhet; arbetsgivarnas politiska åsikt, den liberala, nästan
undantagslöst även arbetarnas.

Ostervallskog ; Karlanda. Förekommer icke.

Blomskog, a) Icke f. n., men vid Gustafsfors bruk lära finnas några gamla
bostäder, som uthyras till arbetare; förekommer endast hos Saugbrugsforeningen.

b) Efter gamla stilen, nödtorftigt underhållna, men varma och torra; underhållas
som andra hus i orten.

c) Arbetaren måste'' flytta, då han slutar arbeta hos bolaget; hyra 70 kr.
pr år, bränsle billigt; bränsle fritt; kontrakt förekommer icke.

d) Intet tvång.

2 Silbodal. Förekommer icke.

3 Skillingmark. a) A.b. Sundshagsfors bruk upplåter bostad åt fyra familjer

av sina till omkring ett 40-tal uppgående arbetare; en del av arbetarna äro
jordbrukaresöner, som bo hos sina föräldrar, övriga bo i egnahem.

b) Ett nytt tvåvåningshus av trä; lägenheterna väl inredda, torra och varma,
försedda med elektriskt ljus och vattenledning.

c) Endast brukets arbetare få hyra, ingen viss fardag är utsatt; hyresavgiften
är för allt 8 kr. i månaden; bruket tillhandahåller fritt bränsle, vilket hyresgästerna
på egen bekostnad få hemforsla.

d) Den politiska friheten är oinskränkt.

4 Järnskog, a) Vid Koppoms pappersfabriks a. b., delvis; i stor utsträckning.

4 b) Vanligen ett å två rum och kök, stora, snygga; tidsenliga; i jämförelse

med förhållandena på andra ställen ha arbetarna det riktigt hemtrevligt.

c) Bo i bolagets hus, så länge de äro i dess tjänst; ingen direkt hyra;
veden måste de köpa till bolagets självkostnadspris.

12 3. 4 d) Ingen bundenhet i något hänseende; full personlig frihet, den politiska
åskådningen har censurerats, dock ej alltför hårt.

12 8; 1 23 4.

2 3.

2 3. 1

4. 2 3.
1. 4
12 3.

1 23 4. 12 3.
4. 12 3.

Frågan 37, huvudinnehåll: a) förekomsten av upplåtelse av bostäder åt arbetsfolk; b) bo städernas

beskaffenhet; c) upplåtelsevillkoren (tid, fardag, hyra, om bränsle medföljer

etc.); d) om hyresförhållandet medför personlig eller politisk bundenhet.

KRAGAN 3 7. SOCKENOM HUI).

5.Vt

Kola. a) Rätt ofta; alltid vid Adolfsfors a.b.

b) Tidsenliga, varma, torra; mestadels gamla och av sämre beskaffenhet.

c) Gälla under tjänstetiden, bostad och bränsle fritt; ingen uppgörelse, bränsle
medföljer.

d) Ingen inskränkning i den personliga eller politiska friheten.

Eda. a) Bolagen tillhandahålla bostäder i stor omfattning.

b) Vid Amotsfors pappersbruk nya, å andra ställen äldre, delvis nyreparerade;
dels bättre, dels mindre bra, vanligen ej stort utrymme; i allmänhet dåligt underhållna,
för små och otidsenliga.

c) Fri bostad under anställningstiden med fritt bränsle, stundom ett visst
belopp därtill; endast undantagsvis bränsle.

d) Ingen bundenhet.

Arvika landskommun, a) Jössefors och Sälboda a. b. ha uppfört hus.

b) Störa kaserner; trevliga och bra.

d) I hög grad bundenhet.

2. i 8 4.
2. 18 4.
2. 18 4.

1 2 8 4.

1. 4

2 3. 3
1

1 2 3 4.

2 6.

G. 2
G

1. 2 3.

1 8.
*1

3. 1

Ny. a) Bolagen bygga åt arbetare, som ej ha egna bostäder; vid Kroppstadfors
bruk äro av bolaget uppförda arbetarebostäder för de flesta av brukets
arbetare; andra enskilda jordägare, staten och kommunen bygga åt sina arbetare,
men i liten utsträckning, beroende på, att arbetarna söka sig först och främst till
industri- och municipalsamhällen samt städer och köpingar; jordbruket lämnas av
arbetarna åt sitt öde, ehuru de därvid kunna erhålla lika god betalning.

b) I regel ett ruin och kök, några större samt någon lägenhet om ett rum;
av trä; tidsenliga, varma, torra och tämligen bra underhållna; * underhållas i
huvudsak av bolagen.

c) Beroende helt och hållet på kontrakt; upplåtelsetid: så länge arbetaren i. 8

är i bolagets tjänst; arbetare, bosatta på och fast anställda vid bruken, ha i regel i 3.

fritt husrum och bränsle enligt kontrakt, * värderat till 90 kr. pr år; andra

däremot, bosatta några kilometer från bruket, få själva köpa vedbrand, för så
vitt de icke ha sin bostad på egendomen, ty i sådant fall torde de ha någon
förmån, som uppväger köp av vedbrand, t. ex. något högre dagspenning.

d) Ingen bundenhet. l s.

Älgå. a) Tämligen allmänt. 2

b) Bra.

d) Ingen dylik inskränkning.

Gunnarskog. a) Allmänt. 5

b) För det mesta tidsenliga, väl underhållna.

c) I allmänhet tre månaders uppsägning, fri bostad, fritt bränsle.

d) Arbetarna sysselsätta sig icke med politiska eller kommunala angelägenheter,
äro själva nöjda.

Brunskog. a) Arbetsgivare på landet hålla sina arbetare med husrum och 12.
vedbrand; samtliga lantbruks- och industriarbetare samt en del av skogsarbetarna 5
ha fria bostäder.

b) Ingå dåliga bostäder; den, som icke har ordentliga arbetarebostäder, får 2. 12.
inga ordentliga arbetare; i allmänhet ett rum och kök, förmän två rum och kök; 5
torra, väl underhållna, varför hälsotillståndet gott och inga epidemiska sjukdomar
förekomma.

c) Allt efter överenskommelse; fri vedbrand. i. 5

d) Intetdera. 1 2.

554

FRÅGAN 3 7. SOCKENOMBUD.

1234. Mangskog. Förekommer icke.

14.2 Boda. Förekommer icke; industri med större arbetspersonal förekommer
icke, endast några mindre snickerifabriker, drivna med eget folk.

1 2 3 4. Bänne, a) Endast i ett fall.

b) Mindre tillfredsställande.

c) Under arbetstiden; bränsle och potatisland fritt.

d) Intet tvång.

2 Ostra Emtervik. a) Förekommer i regel.

b) Tidsenliga, tillräckligt stora och väl ombonade.

c) Upplåtelse på vissa år med tre eller sex månaders uppsägning; ingen
hyra, fri vedbrand.

d) Intetdera.

i Västra Emtervik. Förekommer icke.

12. Gräsmark, a) Endast i ringa omfattning; vid Kymsberg några äldre bo2
städer för att vid behov användas av arbetarna, samma förhållande vid en läderfabrik;
någon annan industri förekommer icke.

1 b) Någorlunda tidsenliga, varma och torra samt tämligen väl underhållna;

2 ingen klagan över desamma försports,
i 2. c) Upplåtelsevillkor ej kända.

d) Icke i något avseende.

1 Lysvik. a) Ett sågverk har uppfört några nattlogis för arbetare, som äro
småbrukaresöner och bosatta på orten eller ha småegendomar.

b) Behöva ej vara så väl omsedda, då de användas endast lind er sommartiden,

d) En var får fritt handla efter sin övertygelse.

1 2 3 4 5 6. Fryksände. a) För så väl fabriks- som jordbruksarbetare vid Nors järnbruksa.
b. samt för Notnäs ångsågs arbetare till en del.

5. 12 3 4 6. b) Relativt bra; de förstnämndas lägenheter utgöras av rum och kök i
gamla, varken tidsenliga eller väl underhållna “bruksbyggningar“.

c) Upplåtelsen gäller under arbetsanställningen; bränsle mot ringa betalning.
1 2 3 4 5 6. d) Knappast.

1 2 3 4. Östmark. Förekommer icke.

2 6 8. s Lekvattnet. Förekommer icke; timmerkojor och flottningskasemer behövas.

s. 2 Vitsand. a) I minsta möjliga omfattning. Förekommer icke.
3 b) Billigast möjliga; vanligtvis två rum.

d) Ingen inskränkning.

2; 3; 2 4 5 6. Norra Ny; Nyskoga; Södra Finnskoga. Förekommer icke.

i Norra Finnskoga. a) Bolagen i enstaka fall.

b) Tillräckligt stora, tidsenliga.

c) Obestämd tid; bränsle medföljer.

d) Intet tvång.

5 Ekshärad, a) Uddeholms a. b. brukar i mindre utsträckning uppföra dylika
bostäder åt sitt arbetsfolk.

Frågan 37, huvudinnehåll: a) förekomsten av upplåtelse av bostäder åt arbetsfolk; b) bo städernas

beskaffenhet; o) upplåtelsevillkoren (tid, fardag, hyra, om bränsle medföljer

etc.); d) om hyresförhållandet medför personlig eller politisk bundenhet.

lltÅGAN 37. llOLAG. 555

h) I regel tidsenliga och sunda.

c) Måste vara anställd hos bolaget; hyra 8 å 10 kr. pr rum och månad;
ej fritt bränsle.

d) Har icke medfört bundenhet.

Gustav Adolf, a) Bolaget nybygger numera husen, inen de skola sedan av
arrendatorn till sitt inre uppehållas.

b) Medelgoda; många nybyggda och goda, andra föråldrade, små och dåliga.

d) Intetdera.

Norra Råda. a) Bolaget uppför bostäder i stor utsträckning — * vid bruken
— åt sitt arbetsfolk.

b) Utmärkta; stora och ganska tidsenliga, särskilt de sist byggda; äldre
bostäder till stor del enrumslägenheter, intet klander över underhållet; tämligen
goda, vanligen ett rum och kök, medelstora, c:a 14 å 18 kvm. golvyta.

c) Vid trämasseindustrien ingå dessa lägenheter i arbetarnas löneförmåner,
vid annan, såsom järnindustrien, får hyra erläggas; inga särskilda bestämmelser;
bränsle köpes av bolaget.

d) Har ej medfört bundenhet; tydligen är den, som sitter i bolagets hus,
mera bunden än den, som har eget hem.

Sunnemo. Förekommer icke.

Nyed. a) Blombacka a. b. och Molkoms kvarnbolag bygga och upplåta
tidsenliga bostäder.

c) Upplåtelsen brukar intagas i arbetsavtalet.

d) Ingen inskränkning.

Älvsbacka, a) Bolaget, * även de största jordbrukarna, upplåta hyresfritt bostäder
åt sina arbetare.

b) Rätt bra underhållna, rymliga, * tidsenliga, varma och torra; dock något
fuktiga och kalla.

c) Bränsle framkört för en kr. pr kbm.; mot hugg- och körlön.

d) Intetdera.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Med undantag av vissa egnahemsupplåtelser vid bruken
samt för enstaka skogsarbetare bygger bolaget alla bostäder självt.

b) Goda.

c) Hyra pr månad, ej bränsle.

d) Ingen bundenhet.

A. b. Mölnbacka-Trysil. a) Bolaget bygger och upplåter i regel bostäder.

b) Bostäderna äro fullt tidsenliga samt bra underhållna och varma, nästan
alltid bestående av rum och kök för en familj; att flera familjer bo tillsammans
i en lägenhet förekommer aldrig.

c) Hyra kontant, avdrages månatligen å lönen; en månads uppsägning; vid
arbetets slut och avflyttning från orten eller kontraktsbrott åtta dagars uppsägning;
där hyreskontrakt ej finnas, bruka fria husrum ingå såsom löneförmån.

d) Ingen bundenhet.

a i 5 G. * 3

8. 5. 8 5. 5
4 6.

5. 3

3 4.

2 4 5. *4
2 4 5. 25. *4. 5

5. 2

4 5.

556

FRÅGAN 3 7. BOLAG.

Billeruds rn. fl. a. b. a—c) Billerud: endast ett fåtal arbetare bo i bolagets
hus, s. k. tvåfamiljshus, två rum pr familj; hyras pr månad, avgift c:a 9 kr.;
de flesta arbetarna hyra bostad i den närbelägna Säffle köping.

Slottsbron: de flesta arbetarna bo i bolagets hus, som dels äro enfamiljshus
om tre rum med månatlig hyra av 12 kr., dels större arbetarebostäder med lägenheter
om två rum med månatlig hyra av 6 kr.; en del ha egnahem i närheten.

Stömne: ett flertal arbetare hyra bostadslägenheter av bolaget; hyresbeloppet
varierar mellan 1 och 3 kr. pr lägenhet och månad; storleken 1 å 2 rum; en
del arbetare hava egnahem i närheten av fabriken, en del hyra hos enskilda.

Torsby: arbetarna bo i allmänhet hyresfritt i bolagets hus, erlägga en
månatlig ersättning av 2 kr. för vedbrand; storleken på varje lägenhet två rum.

d) Ingen bundenhet.

Storfors bruks a. b. a) Bolaget tillhandahåller sina arbetare bostäder i mån
av tillgång och söker genom ständiga nybyggnader bereda bostäder åt alla.

b) Bostäderna äro i allmänhet stora, tidsenliga och torra samt väl underhållna,
med få undantag äro de också varma; ev. befogade anmärkningar föranleda
dessas skyndsamma avhjälpande.

A. b. Edsvalla bruk. a) Industrien har sedan gammalt varit van vid att
upplåta bostäder åt allt sitt arbetsfolk, först under de senare åren ha industriarbetarna
fått intresse för anskaffandet av tomter, på vilka de uppfört bostäder.

b) De av industriidkaren upplåtna bostäderna äro numera, beträffande bolaget,
i berömvärt skick, tillräckliga, tidsenliga, varma och torra.

c) Hyra kontant, erlägges månatligen genom avdrag å arbetsförtjänst; 14
dagars uppsägning; i övrigt lika med gällande hyreslag.

d) Ingen bundenhet.

A. b. Rämen-Liljendahl. a, b) Bolagen hålla arbetarna gratis med väl
• underhållna bostäder och fri vedbrand.

c) De i gällande lag bestämda.

d) Ingen bundenhet.

Forshaga Sulfit a. b. a) Bolaget upplåter bostäder åt sitt arbetsfolk.

b) Bostäderna äro rymliga, väl uppförda, ombonade och underhållna, samt
hava erforderliga uthus; i bolagets 20 byggnader för personalen har reparerats
år 1910 för 10 462.12 kr., 1911 för 12 154.46 kr. samt 1912 för 13 137.38 kr.

d) Ingen bundenhet.

Lesjöfors a. b. a) Bolagen tillhandahålla till allra största delen bostäder åt
sina arbetare.

b) Dessa bostäder äro torra, varma, väl underhållna.

c) Hyra pr månad; hos bolaget medföljer ej vedbrand.

d) Ingen bundenhet.

Hellefors bruks a. b. Bolagets industriella verk äro belägna inom Örebro
län, varför denna fråga ej är tillämplig på bolagets egendom i Värmlands län.

Gustafsfors fabrikers a. b. a) Bolaget har byggt bostäder åt sitt folk i
största utsträckning.

b) Bra.

Frågan 37, huvudinnehåll: a) förekomsten av upplåtelse av bostäder åt arbetsfolk; b) bo städernas

beskaffenhet; e) upplåtelsevillkoren (tid, fardag, hyra, om bränsle medföljer

etc.); d) om hyresförhållandet medför personlig eller politisk bundenhet.

1''HÄGAN 3 7. BOLAG.

5 5 7

c) Ingen hyra; vedbrand eller ersättning därför medföljer.

d) Ingen bundenhet.

Persbergs m. fl. Grafbolag, a, b) I mån av behov och bolagets ekonomi
tillhandahållas alla bolagens arbetare goda, varma och väl underhållna bostäder.

c) Skogsarbetare erlägga hyra kontant eller medelst avdrag å innestående
arbetsförtjänst; lägenhetens åkerjord får brukas utan särskild avgift; bränsle
medföljer.

d) Ingen bundenhet.

Kraft- a. b. G uRspång-Munkfors. a) Bolagets personal vid Gullspång bor i
bolagets hus.

b) I gott skick.

c) Bostäderna åtfölja resp. anställningar och inbegripas i löneförmånerna.

Gravberg skovens a. s. Arbetarebostäder förekomma icke.

Katrinefors a. b. Behov av dylika bostäder förefinnes icke.

Glafva Glasbruks a. b. a) Industrien uppför och bygger alltid bostäder för
sitt folk.

b) Utmärkta.

c) Upplåtelsen gäller under arbetstiden vid industrien. .

d) Förekommer aldrig.

A. b. Kroppstadfors bruk. a) Bolagen bygga och underhålla hus åt sitt
arbetsfolk.

b) Bra.

c) Under tjänstetiden; utan hyra och delvis med bränsle.

d) Ingen bundenhet.

Kohlsäters a. b. a) I mycket stor omfattning.

b) Goda.

c) Upplåtelserna gälla så länge de arbeta vid industrien och jordbruket.

d) Ingen bundenhet.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. a) I regel hålla bolagen hus för sina arbetare,
undantag att dessa själva bygga.

b) Senaste uppförda måste erkännas vara mönsterhus med ett rum och kök,
tidsenliga, varma, torra och väl underhållna; äldre boningshus sämre, vanligen
tudelat rum, men väl underhållna.

c) En månads uppsägning, bränsle får köpas.

d) Ingen bundenhet.

Holmerudsfors a. b. a) Upplåtelse av bostäder förekommer numera knappast.

A. b. Skattkärrs Tegel- och Kakelfabriker, a) I ganska stor utsträckning
har bolaget uppfört bostäder åt sin personal; detta i början av 1900-talet, då
brist på bostäder fanns vid Skattkärr.

b) I allo synnerligen bra.

c) Till de speciellt yrkeskunniga arbetarna fria bostäder, övriga betala 2.5 0
å 3 kr. pr rum och månad; inga hyreskontrakt.

d) Då här råder ytterst lugna och goda förhållanden finnes ingen bundenhet
eller inskränkning i något hänseende.

558

FRÅGAN 37. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström, a, c) Huvudsakligen bostäder för förmän, vilkas
arbete förhindrar dem att sköta annat jordbruk än potatis- och trädgårdsland,
som erhållas jämte bostaden utan ersättning, i något fall mot hyra av 10 kr. pr
rum, då fri ved alltid på skogen erhålles.

Visnums-Kils m. fl. socknar: Hugo Berger. a) Förekommer allmänt.

Nor: Olof Andersson, a) Vid industriella inrättningar, där lönerna äro så
högt uppskruvade, numera mest brukligt, att arbetarna få betala hyra till arbetsgivaren
för bostad, förr fritt husrum och vedbrand, jordbruksarbetarna vanligtvis
fritt husrum, vedbrand samt fria potatisland.

b) Nybyggda, vanligtvis tidsenliga och torra, de gamla olika.

d) Intetdera.

Bro: H. v. Axelson, a) Mycket sällan.

Bro: F. M. Mohn. a) Icke numera, men för 40 år sedan.

Norra Ny: Olof Sonesson. a) Ett fåtal hyra bostäder.

Ekshärad: Daniel Jonasson, a) Endast hos Uddeholms a. b.

b) I allmänhet lämpliga.

d) Personligen bunden, politiskt fri.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolånsmannen i Gillbergs härad, a) I mycket stor utsträckning.

b) Underhållas ej bostäderna av ägaren, erhållas inga arbetare; bostäderna
tidsenliga och efter ortens förhållanden väl underhållna.

c) Kontrakt förekommer icke; hyra erlägges i regel icke; bränsle medföljer.

d) Ingen bundenhet.

Kronolånsmannen i Nordmarks härads övre distr. a) Förekommer i enstaka
fall.

b) Goda och tidsenliga.

c) Hyrorna billiga, med bränsle få de hålla sig själva.

d) Ingen bundenhet.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi, a) Allmänt upplåtelse av bostäder.

Frågan 37, huvudinnehåll: a) förekomsten av upplåtelse av bostäder åt arbetsfolk; b) bo städernas

beskaffenhet; c) upplåtelsevillkoren (tid, fardag, hyra, om bränsle medföljer

etc.); d) om hyresförhållandet medför personlig eller politisk bundenhet.

Frågan 38.

a) Har i socknen förekommit, att självägande bönder eller andra jordägare sålt

sina gårdar och sin jord till industrien (bolag eller enskilda) eller till andra
(bolag eller enskilda), som spekulera i skog eller i flera jordegendomars samlande
i en hand?

b) Vilka äro de olika förhållanden, som anses ha samverkat därtill? Når började

en sådan utveckling, och fortgår den ännu?

c) Där en sådan utveckling ej ännu förekommit eller ock avstannat, vad är anled ningen

därtill? Kan det tänkas eller antagas, att den skall i en framtid kunna
uppstå eller återkomma?

Sockenombud.

Nordmark. *) a) På senaste tid i stor utsträckning; bolagen konkurrera med 2 3. 2
den enskilde spekulanten och upprätthålla därigenom prisen.

b) Kan ofta anses bättre vara arrendator åt bolagen än att vara självägare.

Så har alltid varit förhållandet.

Ränteri, a) I några fall till bolag. 1 2 3 6.

b) Ålderdom samt högsta betalning.

Brattfors. a) Har förekommit. 13.

b) Två senast inträffade försäljningar berodde på, att ägarna voro gamla och 1
barnlösa samt att bolag vanligtvis betalar mest.

c) Antagligen kommer bolaget att inköpa mera, om säljare finnas; det 1. 3
synes vilja förvärva all enskild jord.

Gåsborn. a) Tre fall på senare tiden; för något århundrade tillbaka mera all- 1 2 4. 4
mänt; i äldre tider, då skogen ansågs vara mindre värd, lockades bönderna av de 5
höga prisen att sälja sina hemman till bruksägarna vid Gustafsström och Älfsjöhyttan;
sådana försäljningar numera mindre vanliga, då självägarna stå sig gott 45.
och icke vilja sälja till något pris.

b) I två fall brist på arbetskraft, i ett konkurs; ägaren för gammal och 12. 4
utan anhörig, som velat överta gården; i äldre tider berodde försäljningen på
skuldsättning.

’) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

560

FRÅGAN 38. SOCKENOMBUD.

18 4. Kroppa. Ingå självägande ha funnits i mannaminne.

a Lungsund. a) Icke förekommit på de senaste 30 åren.

2. l Olme. a, c) Har icke förekommit; på senaste årtiondena i mera enstaka fall;

inga skäl föreligga till det antagandet, att sådana förhållanden i mera vidsträckt
grad skola frivilligt understödjas och främjas av innehavarna av jorden, därest
icke modernare beskattningsförhållanden å jorden omöjliggöra den enskilde lantbrukarens
existens och sålunda tvinga jorden i enskilda större kapitalisters eller
kapitalstarka bolags ägo till, snart sagt, vilket pris som helst.

i Varnum. a) Endast i ett fåtal fall till enskilda och staten.

b) Försäljning för c:a tio är sedan; har icke fortgått.

c) Lämpliga överenskommelser ha troligen ej kunnat träffas.

l Visnum. a, b) Har förekommit, för 10 å 15 år sedan, icke på de senare åren.

c) Avstannandet torde bero på, att den, som köpte egendomarna, utstyckade
torpen till egnahemslotter och sedan sålde samtliga huvudegendomar som en
fastighet; torde icke återkomma.

1 Visnums-Kil. a) Har icke förekommit.

12. Rudskoga. a) I något enstaka fall till personer, som avverkat skogen.

l 2. Ny sund. a) Har förekommit i rätt stor utsträckning,

i. 12. b) Högt pris på skogen. Började för c:a 20 år sedan, då två av de största

2. l egendomarna försåldes; har nu upphört; fortgår ännu.

2 c) Anledningen till upphörandet är, att blott ungskog finnes kvar å så väl
de mindre som större egendomarna.

12 8. Södra Råda. a) Har icke förekommit.

i. 12. Vase. a) Sällan; bönderna ha i enstaka fall sålt sina gårdar till skogs*
i handlande, vilka, då större delen av skogen avverkats, sålt egendomen, * i vissa
fall skog och åker till olika köpare.

c) Torde fortfarande någon gång inträffa.

i- Alster, a) Har förekommit, ehuru endast i ett fåtal fall.

b) Gårdens stora skogsvärde och spekulanternas vinstbegär.

c) Har upphört, sedan den värdefullaste skogen tagit slut.

12. 2 Östra Fågelvik, a, b) Ett bolag har tillhandlat sig en del egendomar, för
c:a fem år sedan; sedan dess ingen försäljning.

i Störa Kil. a) Icke på senare tider, med ett par mindre undantag.

12 3. 4 Frykerud. a) Har ej förekommit; åtminstone icke i någon större omfattning
och icke alls till industrien utan till enskilda, som spekulerat i skog eller flera

3 jordegendomars samlande på en hand; merendels blott avverkningsrätten å skogen
såld på viss tid till enskilda spekulanter.

4 b) Vinstbegär; affärsmän förtjäna på att köpa egendomar med bra skog,
som de avverka och sälja egendomen efter något år eller ock strax efter förvärvet
med undantag av skogen.

c) Torde tilltaga.

Frågan 38, huvudinnehåll: a) lia självägande bönder m. fl. sålt sina gårdar till industrien

eller spekulanter? b) Orsakerna härtill; när började denna utveckling och fortgår

den ännu? c) Där en sådan utveckling ej ännu förekommit eller avstannat vad är

anledningen därtill; kan det antagas, att den skall kunna uppstå eller återkomma?

FRÅGAN 38. SOCKENOMHUD.

Sfi 1

Öfre Utterud. a) Har förekommit * sedan 50 år tillbaka. i 5. *5

b) Jordbrukets dåliga bärighet; huvudsakligast under de sista åren och pågår l. i b.
ännu; avstannar ej, förrän all jord övergått, om oj något hinder lägges i vägen härför. 5

Ransäter. a, b) Ofta har förekommit och förekommer ännu, att självägande i
bönder sålt och sälja sina egendomar till bolag, vilket nog fortgått sedan
lång tid tillbaka: samtliga bolagsegendomar ha en gång tillhört självägande bönder; 5
för några år sedan var det gängse sed, att i synnerhet stärbhus med flera barn, 2
som voro minderåriga och ingen kunde utlösa sina syskon, utbjöd egendomen till
bolag, vilka såsom mest kapitalstarka köpte denna till högre pris än vad
enskilda vågat betala.

c) Denna utveckling tyckes nu i allmänhet ha avstannat. 2 5.

Nedre ZJllerud. a) I tvenne fall till bolag och i ett fall till skogsspekulant. i 4.

b) Erbjudna höga köpesummor, enskild arvtagares oförmåga att vid skifte 14. i
övertaga; utvecklingen har knappast tendenser att fortsätta.

Karlstads landskommun, a) Har icke förekommit. i

Grava, a) Några ha sålt till skogsspekulanter; ha sålt skogen, men ej inägo- i. 3
jorden. Har icke förekommit. 2

c) Kan i en framtid uppstå; bolagen göra allt för att bli ägare av skogs- 3
fastigheter; en sådan utveckling skulle medföra minskad produktion, ökad otrygghet
och minskade arbetstillfällen för arbetareklassen.

Hammarö. a) Förekommer icke. i 2 3.

Nor. a) De självägande bönderna behålla i allmänhet sina hemman, då de l
äro kapitalstarka och icke behöva sälja samt förakta det moderna jobberiet, dock
ingen garanti för framtiden, ty så snart fastigheterna genom dödsfall övergå till
stärbhus, bli de spekulationsobjekt, tills skogarna äro skövlade; större eller mindre
skogsskiften säljas ofta med treårig avverkningsrätt till sågverksägare eller timmerhandlande;
under senaste årtiondet ha tvenne större hemman med underlydande
gått i köp och till större delen skövlats på sina skogar, omfattande
c:a 2 500 har eller fjärdedelen av socknens skogsareal.

b) Spekulationer.

Segerstad, a) Har icke förekommit; enskilda jordägare ha i flera fall sålt 12. 3
sina gårdar till skogsspekulanter, vilka avverkat skogen och sedan försålt gården.

b) Fackmän i skogsaffärer kunna, då det finnes skog till en gård, i första
hand betala gården högre än den, som endast sysslar med jordbruk; en egendom
har nyligen blivit såld under liknande förhållanden.

Grums, a) Försäljning till skogsspekulanter förekommer. Förekommer icke. l. 3

b) I många fall kan en skogsegendom ligga sämre till från jordbrukssynpunkt, i
men bra från skogssynpunkt; utvecklingen kommer att fortgå så länge enskild
affärsspekulation förekommer.

Borgvik. a) På de senaste 20 åren ha en självägande bondes arvingar sålt l 4.
till bolaget.

b) Arvingarna befunno sig i Amerika och ville själva ej bosätta sig på egendomen;
något annat köpeanbud än bolagets blev oj avgivet.

c) Inga spekulationer från bolagets sida.

Ed. a) Blott i enstaka fall, för många år sedan ha bolagen inköpt de större 2 3.
godsen, men under senare år ha nämnvärda inköp icke förekommit. Har icke i
förekommit.

.Tordundcrsökningcns betänkanden. III.

FRÅGAN 38. SOCKENO.MBLD.

51)2

2 G inberga, a) Har förekommit.

b) Skogstillgång å egendomen. Började för c:a 20 å 30 år sedan.

1 Långserud. a) Har förekommit.

b) Få bra betalt och kunna köpa bättre egendom på annat håll; när föräldrarna
dö, kan intet av barnen utlösa de övriga. Utvecklingen fortgår.

12 3. i Stavnäs. a) Har förekommit; för lång tid sedan sålde självägande bönder

3 sina gårdar till brukspatronerna, vilka nu i sin ordning sålt dem till bolagen; försäljning
har skett icke blott till Stömne bruks a.b., utan i någon mån även till
enskilda skogsspekulanter.

2 b) Bönderna hade det slitsamt med jordbruket och erhöllo bra betalt för

3 skogen; i de flesta fall dålig ekonomi, bolaget var högstbjudande; utvecklingen
kan sägas ha börjat i slutet av 1600-talet, då järnbruken anlades vid Sölje och
Stömne, vilka egendomar äro helt och hållet sammansatta av bondeegendomar i
trakten, som under tiden inköpts; samma förhållande fortgår ännu, när tillfälle

2 yppar sig; den nuvarande utvecklingen började på 1880-talet, fortgår ännu.

3 3. *2 Högerud. a) I några fall, * tre under de senare åren, försäljning till skogsspekulanter.

2 3. 3 b) Försäljning mest vid arvskifte, då ingen av arvtagarna ensam vågat sig
*2 s. på köpet; ingen fortgående utveckling, * dock fara värt, att dylika försäljningar, där

3 säljbar skog finnes kvar, komma att upprepas; i allmänhet säljas egendomarna
av skogsspekulanter, sedan all skog är nedhuggen.

3 4 5. 3 Glava. a) Har förekommit, i stor utsträckning.

3 5. 3 b) Dålig ekonomi, dödsfall, bristande insikt om skogens värde; särskilt förr

var okunnigheten stor, så att man tyckte sig få en stor summa, ehuru den var för
liten; sönerna ha utvandrat och fadern har ej orkat sköta jorden ensam; de höga
tullarna ha gjort den delvis köpande småbondens förnödenheter alldeles för dyra;

3 4. 3 kommunikationerna äro för klena; förr ha spritdryckerna spelat stor roll vid affärsuppgörelser
mellan bolag och bönder, numera förekomma ej rent bedrägliga egen 4

domsaffärer; lockelsen att erhålla en viss summa penningar och ändå få sitta kvar
på egendomen för livstiden har spelat in. Utvecklingen började för 40 å 50 år
sedan, men kan ej sägas ha betytt något förrän för 25 ä 30 år sedan, kommer
att fortgå, om ej någon lag träder emellan, även om någon tillfällig stagnation

5 inträder, beroende på att ägarna bättre börjat känna till värdena; utvecklingen

3 kommer att fortgå, så länge det finnes en självägande bonde kvar; allt eftersom

de självägande böndernas antal minskas, blir det svårare för de kvarvarande.

12 3. Värmskog. a) I några få fall till enskilda skogsspekulanter.

12. Svanskog. a) Har icke förekommit.

2 Millesvik. a) Sådant har förekommit, men dessa gårdar hava, sedan skogen

av köparen avverkats, sålts till personer, som ännu äro i besittning av desamma.

b) Vid dödsfall ha barnen sålt egendomen, då ingen av dem kunnat lösa ut
sina syskon.

2 Eskilsäter. a) Har icke förekommit.

2. i Ölserud. a) I två fall till enskilda för skogens skull. Har icke förekommit.

Frågan 38, huvudinnehåll: a) ha självägande bönder m. fl. sålt sina gårdar till industrien

eller spekulanter? b) Orsakerna härtill; när började denna utveckling och fortgår

den ännu? c) Där en sådan utveckling ej ännu förekommit eller avstannat vad är

anledningen därtill; kan det antagas, att den skall kunna uppstå eller återkomma?

FHÅGAN 38. SOCKENOMBUD.

5 (i.''i

b) Torde ha avstannat. g c)

Återkommer .sannolikt icke.

Botilsäter. a) I något enstaka fall; till skogsspekulanter, vilka efter slutad 13. 1
avverkning ånyo sålt till jordbrukare.

b) Egendomarnas läge, vilket varit sådant, att personer, med tillräckligt
kapital för att låta skogen stå kvar tills vidare eller bedriva avverkning successivt,
ej varit hågade att köpa.

By. a) Har förekommit, obetydligt. Förekommer icke. 2 3. 2. 1

b) Skogsbeståndet; * höga skogspriser och höga penningräntor. Har fortgått 2. *3
länge och kommer nog att fortgå, så länge lämpliga skogsegendomar finnas.

Bro. a) En del egendomar ha sålts till skogsspekulanter. Har icke före- 2. 1
kommit.

b) Vanligast att ägaren på grund av ålder, svårighet att anskaffa arbetsfolk 2
m. fl. orsaker tröttnat på jordbruket; har skog då funnits, ha skogsspekulanter
passat på tillfället. Utvecklingen började för c:a 30 år sedan, fortgår ännu.

c) För stora jordbruk ha befunnits medföra för mycket besvär samt varit 1
för dyra.

Södra Ny. a) Har icke förekommit. 12.

Kila. a) Endast i två fall och då av stärbhus; försäljning till skogsspekulanter 2. 1 3.
förekommer, * icke till bolag; sedan skogen avverkats, säljas egendomarna. *1

b) Behov av penningar; sedan nu beskattning sker å växande skog, torde
försäljningar bliva allmänna, enär det icke är ekonomiskt fördelaktigt att låta
skogen växa samt betala skatt därför. Utvecklingen fortgått länge, fortgår ännu.

c) Torde icke i en framtid förekomma. 2

Tveta. a) Ingen gård har sålts till industrien, till bolag tre hemman, som 1
styckats till egnahem och försålts till småbönder; någon egendom har av enskilda
jordägare sålts till skogsspekulanter, men har sedan försålts till bönder.

Sillerud. a) Försäljning till bolag, men icke till enskilda spekulanter. 3

b) Gårdsägarens skuldsättning, många delägare i stärbhus. Fortgått sedan
40 år, men på de sista åren avstannat eller minskats betydligt, av det skäl att
de gårdar, som bolagen vilja hava, d. v. s. med stora skogsmarker, nu hållas i
mycket högt pris av ägarna.

Holmedal. a) Har förekommit, *i många fall; de flesta egendomar hava 123. *2
sålts på så sätt, även stärbhusegendomar.

b) Genom konkurser och obestånd; det norska bolagets tjänstemän ha vid 123. 2 3.
tillfälle alltid passat på att förvärva gårdar mot löfte, att den förre ägaren

skulle få sitta på gården till döddagar, om han sköter sig, och barnen likaledes
efter honom. Dessa egendomsförvärv började för c:a 50 år sedan och fortfara 2
ännu, ehuru under annan form med en svensk som bulvan; började på 1870-talet, 1
men synas nu hava upphört; se ut att tilltaga; innevarande år har det norska 2
bolaget köpt en medelstor skogsegendom för c:a 55 000 kr., som säkerligen
är värd tredubbla summan.

c) Förbättring i ekonomiskt hänseende; politiska strider, omstörtningar och 1
till följd därav allmän ekonomisk osäkerhet kunna framkalla dylika förhållanden.

Västra Fågelvik, a) Har icke nämnvärt förekommit, blott en mindre lott 12. 1
såld till norskt bolag; någon gång säljes skogen till skogsspekulant, men denne 3
säljer på nytt, sedan skogen avverkats.

FRÅGAN 38. SOCKENOMBUD.

564

1 3. c) På grand av hemmanens ringa storlek ha bolagen ej ansett köp lönande,
a dessutom hålla bönderna styvt på sin själväganderätt, vilket torde skydda oss i
i framtiden; obenägenhet att sälja till norrmän.

i-3. *3 5. Töcksmark. a) Har förekommit — * i ett 30-tal fall—• särskilt till Saugbrugs4
föreningen i Fredriksliald; fara å färde, att en stor del av gränsmarkerna bliva
norsk egendom.

1 2 3 5. ii 5. b) Orsaken i de flesta fall dålig ekonomi, okunnighet om jordens och skogens
4 värde, misshushållning; de erbjudna köpesummornas storlek frestar mest till för1
2 35. säljning. På 1860-talet i första hand de tryckta tiderna och Amerikafebern;
nästan alla, som avhände sig sina egendomar, emigrerade; utvecklingen fortgår
ännu med en och annan försäljning.

1 2 s. Ostervallskog. a) Har förekommit.

b) De höga pris, som bjudits, samt befolkningens utflyttning till andra trakter.
Började för c:a 50 år sedan.

1 2 3 4. 3. i Karlanda. a) Har förekommit, ehuru endast i några få fall, nämligen i

2 3. socknens nordöstra del, den s. k. Finnskogen. Några sådana fall hava ej före4
kommit de senare åren, utan de största köpen gjordes för c:a 30 år sedan.

b) I ett fall - har egendom sålts till bolag, då vid ägarens död intet av barnen
kunnat inlösa den, i några fall troligen på grund av läget och av brist på farbara
utfartsvägar samt på grund av ägarnas okunnighet om sina egendomars stora
skogsvärde; bolagen, som då haft största kunskapen härom och för avverkningen
ej behövt använda andra vägar än flottlederna, vilka de själva oinskränkt
behärska, hava för en ringa betalning lyckats inköpa egendomarna.

3 c) Att en sådan utveckling ännu ej förekommit i någon vidare omfattning,
beror i allmänhet därpå, att bönderna uppskattat sin skog och sin jord högre
än vad bolagen ansett sig kunna betala.

i 24. i Blomskog, a) Försäljning till både bolag och skogsspekulanter, särskilt till
Fredrikshalds Saugbrugsforening.

4 b) Ekonomiskt obestånd, önskan att flytta åt annat håll för att få mera

i jord, oftare förekommande ju större lott ett bolag får i ett hemman; vid försäljning
till Saugbrugsforeningen får säljaren på rimliga villkor bruka sin f. d.

1 2 3 4. i egendom. Utvecklingen började de första åren på 1860- och 70-talen, fortgår ännu;
4 numera ganska sällan försäljningar, och då på grund av ägarens skuldsättning.

2 3. 3 c) Man kan icke vara säker för försäljningar, de stå i intimt samband med
2 3. konjunkturerna; utvecklingen kan uppstå när som helst, spekulationen kan ingen

beräkna; är befolkningen sparsam och ej allt för mycket äventyrslysten, går det
nog att hålla bolagen på avstånd.

1 Trankil, a) Mera förr än nu.

12 3. 2. a Silbodal. a) Har förekommit, både till bolag och enskilda; särskilt till

Gustafsfors fabrikers a. b.

2 b) Betalt högsta köpeskillingen, varjämte säljarna fått stanna som brukare;
i. 2 3. orsaken har varit de alltför långt gående, hemmansklyvningarna; de låga priserna;

3. 2 3. att folk i allmänhet haft svårt att anskaffa köpeskilling. Började för länge sedan,

*2 har numera nästan upphört, * troligen på grund av de höga virkesprisen.

Frågan 38, huvudinnehåll: a) ha självägande bönder in. fl. sålt sina gårdar till industrien

eller spekulanter? b) Orsakerna härtill: när började denna utveckling och fortgår

den ännu? c) Där en sådan utveckling ej ännu förekommit eller avstannat vad är

anledningen därtill: kan det antagas, att den skall kunna uppstå eller återkomma?

FRÅGAN 38. SOCKENOMHUD.

565

c) Som folk nu börja intressera sig för jordbruk, torde bolagens affärer icke 3
komma att utveckla sig.

Järnskog, a) Har icke förekommit; har förekommit, då Koppoms bolag för 20 i 2 s. i
å 30 år sedan inköpte den jord, det nu brukar, men icke sedermera; några spekulanter
i egendomar och skog ha ej fått fast mark under fotterna.

c) En sådan utveckling för framtiden ej att befara.

Käla. a) Högst obetydligt; förekommer icke

b) Ekonomiska förhållanden, utvandring.

c) Faran för bolagsvälde ej utesluten.

Jula. a) Har förekommit. 12 3 4.

b) Svårighet att få arbetare, särskilt kvinnliga, höga arbetslöner; ekonomiska i. :s
skäl, lockande köpeanbud. Började för länge sedan, fortgår ännu, * ehuru i ringa 2 3. *2
omfattning, torde i en framtid kunna komma att fortgå i ökad grad på grund av
flykten från jordbruket, enär barnen ofta, så fort de blivit vuxna, lämna föräldrarna,
som bliva för gamla till arbete och icke förmå hålla lejt folk och ej ha
annan utväg än att sälja, givetvis till den, som betalar mest, d. v. s. till bolagen;
konsekvensen måste bli slut på den oberoende bondeklassen; sätt spade i handen
på den unge jordbrukaren och bind vid handtaget löfte om t. ex. tioårigt räntefritt
lån, där så behöves, upplåt mark, som nu, god i sig själv, ligger död och
alldeles overksam, så skulle småbrukaren kunna reda sig bättre, skaffa arbete
och bärgning åt barnen, även sedan de vuxit upp; flykten från jordbruket skulle
så upphöra.

Arvika landskommun, a) Har förekommit, endast i fråga om skogen. Har 3 c. g. 1
icke förekommit; i allmänhet är skogsarealen för liten, och där så icke är fallet,
är möjligen priset för högt.

b) Förhållandevis stor köpeskilling. 3

Ny. a) Bolag ha ej fått köpa annat än mindre hemmansdelar, vilka försålts 1. 2
till a. b. Kroppstadfors bruk, Sälboda och Jössefors a. b.; någon enskild egendoms- 1
köpare är icke att nämna; tre eller fyra självägande bönder ha sålt sina gårdar 3
till förstnämnda bolag.

b) I flesta fall barnlösa äktenskap, då mannen och hustrun till följd av hög 1
ålder, brist på arbetsfolk och på grund av höga löner icke kunnat bruka sin egendom;
dessa hava fått rätt bra betalt av bolaget; * ytterligare försäljningar sannolika; *3
de självägande bönderna, varav hela socknen i huvudsak består, hålla sina egen- 1
domar kära och i högt värde och sälja dem icke gärna, om icke nöden tränger på,
vilket inträffar högst sällan.

Algå. a) Har förekommit, i enstaka fall. 1 2 3. 1

b) Bönderna, som ej förstodo skogens värde, tyckte sig ha fått bra betalt; 3
ingen annan kan gärna betala så höga priser som bolagen; denna utveckling 1. 2
började för c:a 30 år sedan, fortgår ännu.

c) Hädanefter torde bolagen endast få köpa egendomar av dem, som råkat 3
på obestånd, och sådana stora gårdar, som icke kunna inlösas av enskilda.

Gunnarskog. a) Förekommer * dagligen; en mängd av de största och värde- 1 5 6. *5. 1
fullaste egendomarna ha övergått till bolag.

b) Jordbrukets ringa bärkraft, beroende på dåliga kommunikationer och svårighet
att konkurrera med industrien beträffande arbetslönerna; bolagens för- 15.
måga att betala högre pris än enskilda; bonden gripes av feber, då bolagsom- 5
buden komma och tala om mycket penningar eller då de fått höra, att någon

1 3 4. 2

1 3 i.

FRÅGAN 38. SOCKENOMBUD.

560

i 5 c. salt och sedan blivit en fin herre i någon stad. Utvecklingen har varat i 15 å
*i 20 år — * sedan pappersmassetillverkningen började — samt pågår oförminskat;
torde komma att fortfara, då bolagen äro angelägna att få köpa skogsegendomar.

1 2 3 4. 2 Bogen, a) Har förekommit, i tre ä fyra fall.

i. 2 b) Man säljer för att flytta till trakter med bättre kommunikationer. Började

3 4. för c:a 10 ä 20 år sedan; i början av 1900-talet och fortgår ännu.

12. Brunskog. a) Ej till industrien, men några till enskilda skogsspekulanter.

2 b) Stegrade jord- och skogsvärden.

1 2 3 4. Mangskog. a) Har förekommit.

b) En sågverksägare började köpa egendomar omkring år 1900; nästan alla
skogsegendomar, som blevo till salu, köptes av honom, och då han kommit över
c:a 1 500 har i Mangskogs och Gräsmarks socknar, sålde han till ett konsortium,
som i sin tur sålde till ett större bolag, som därmed gjorde sitt första förvärv
inom socknen; nu sköta bolagen själva genom agenter inköpen direkt från bön 2

derna; lättroget folk lockas att sälja sin jord för att därigenom bliva ekonomiskt

13 4. oberoende, de få även det löftet att få bo kvar så länge de önska; så länge

2 bolagen fortfara att köpa själva, är ingen fara för enskilt jobberi; alldeles säkert
skall utvecklingen fortgå, om icke detta för vårt land så skadliga förfarande
stävjas på ett eller annat sätt.

2 Boda. a) Endast i ett par fall under de senaste 20 åren; tvenne medelstora
egendomar ha försålts till ett större bolag, av vilka den ena sedan flera år åter är

4 i enskild ägo; bolagens egendomar ha inköpts för flera hundra år sedan; numera

1 inköpa enskilda salubjudna fastigheter; en och annan gång under årens lopp försäljning
till skogshandlande, men egendomarna ha snart återgått i enskild ägo.

1 2 3 4 5. Sunne. a) I några få fall.

1-4. 5.1-4 b) Överspekulation; höga pris. Började för 12 ä 15 år sedan, nu slut.

c) Torde icke återkomma.

12. 2 Östra Emtervik. a) Har förekommit, för några år sedan.

12. b) Då för några år sedan skogsprodukterna började stiga i pris, inköpte

2 spekulanter skogsegendomar, betalade dem mycket högre än de förut ansetts
vara värda, varför bönderna ansågo sig göra goda affärer genom att sälja dem;

i 2. 2 sedan skogen avverkats såldes egendomarna; i ett par fall behölls därvid en del

1 av skogsmarken; de två senaste åren har sådant köp icke förekommit.

i 2. c) Skogsspekulanterna kunde ofta icke fullgöra sina förbindelser, varför betydande
förluster åsamkades de bönder, som sålt till dylika, så att numera sker
försäljning blott till solida köpare.

12. Västra Emtervik. a) Har icke förekommit.

12 3. Gräsmark, a) Självägande bönder ha i ganska stor utsträckning på senare
tiden sålt sina gårdar till bolag och enskilda, som spekulera i skog.

2 b) Barnen rest till Amerika, Norrland eller annorstädes och när föräldrarna bli
gamla och utslitna, anse de sig icke kunna utan förlust driva jordbruket med den

12 3. allt dyrbarare lejda arbetskraften; då skogsegendomar numera betinga höga pris,
föredrager man att sälja och leva lugnt på kapitalet under ålderns dagar; otill -

Frågan 38, huvudinnehåll: a) ha självägande bönder m. fl. sålt sina gårdar till industrien

eller spekulanter? b) Orsakerna härtill; när började denna utveckling och fortgår

den ännu? c) Där eu sådan utveckling ej ännu förekommit eller avstannat vad är

anledningen därtill; kan det antagas, att den skall kunna uppstå eller återkomma?

FRÅGAN 3 8. SOCKENOMHUD.

5(> 7

räckliga kommunikationer. Denna utveckling började för c:a I 5 ä 20 år sedan, il*.
tiar tilltagit på senare åren.

Lysvik. a) Några ha sålt till enskilda skogsspekulanter, vilka, sedan skogen 2 i. i
avverkats, sålt egendomen till någon jordbrukare. Har icke förekommit. i

b) I de flesta fall stor skuldsättning eller oförmögenhet att bruka jorden; 2

bristande insikt i att själva avverka skogen och försälja virket. 4

c) Torde icke behöva befaras för framtiden, då egendomarna ha för liten s 4. a

skogsareal för att skogsspekulanter skulle vilja köpa dem; bönderna veta numera 4

vad de vilja.

Fryksände. a) Blott i enstaka fall. i 2 8 4 5 6.

b) Dels bolagens behov av råvara för sina industrier, dels svårigheterna för i 2 3 4 g.
någon av arvingarna att vid arvskifte övertaga gården. Försäljningar hava förekommit
sedan lång tid tillbaka; benägenheten att sälja avtager. »

Östmark, a) Försäljningar mycket allmänna både till bolag och enskilda. 4 2 3 4.

b) Hoppet att göra goda affärer har varit en drivande kraft; för c:a 20 år 4
sedan, då endast en finna, Fredrikshalds Saugbrugsforening, köpte virke, stod det

i synnerligen lågt pris; en ändring inträdde: bolaget, som förutsåg väsentligen
höjda priser, började köpa skogsegendomar till pris, som då ansågos höga; bönderna,
som levat under torftiga omständigheter, sågo sig försatta i en ställning,
där de kunde bli ägare till ett för deras förhållanden betydande kapital, och de
kunde ej motstå frestelsen; somliga gladde sig åt att få det bra under bolagen
•och stannade kvar som arrendatorer, andra köpte egendomar söderut, vilka hade
bättre jordmån och bättre kommunikationer, andra återigen reste till Amerika;

•orsakerna att söka i högre skatter, osäker avkastning av jordbruket; dålig 3. 4
•ekonomi, dåliga kommunikationer samt det förhållandet, att då ägaren avlidit, intet
av barnen kunnat utlösa det andra, utan jorden måst säljas. Dessa försäljningar i 2 s.
började för 15 ä 20 år sedan, ha på senare tid — * sedan tre, fyra år — *3
avstannat, så att numera blott en och annan försäljning förekommer; i slutet av 4 2. 4
föi-ra året köpte ett bolag av en skogsspekulant omkring 750 har, därav 225
har i Lekvattnets socken, för ett pris av 150 000 kr.; denna areal hade förut
utgjord sju å åtta bondeegendomar, som säljaren efter hand slagit under sig. För- 4
säljningarna pågå alltjämt i betydande utsträckning.

c) Att en stagnation inträtt beror på att bönderna numera vilja ha full 4
valuta för sina fastigheter, ävensom därpå, att de fått syn på skogens värde och
betydelse; försäljningar i samma omfattning som förut behöva ej befaras för
fi-amtiden, men nog komma bondeegendomar då och då att glida över till bolagen.

Lekvattnet. a) Förekommer * i stor utsträckning. 4-9. *3

b) Bristande insikt om skogens värde; det ytterst strävsamma arbetet; speku- 4246-9.68.58.
lanteimas vinstbegär; dålig ekonomi; emigrationsfeber och dåliga koimmmikationer. 8. 3 8.
Började för 25 å 30—40 år sedan; fortgår i större omfattning än någonsin, för 4234678 9. 5
ett par veckor sedan köpte ett bolag en gård, nu i dagarna har det gjort anbud
på en annan med c:a 700 har skogsmark; fortgår, kanske icke i så stor utsträck- 1234578 9. 2
ning som förr; nu endast undantagsvis; toi''de komma att fortfara, så länge någon l. 5 8.
självägande bonde har någon skog kvar, så framt icke statsrnakterna stifta lag
■däremot.

Vitsand. a) Har förekommit, i stor omfattning. 2 s. 3

b) Okunnighet om skogens värde; önskan att erhålla reda penningar; skuld- 2. 2 3. 3
.sättning, bi-istfälliga kommunikationer, strävan efter bättre levnadsförhållanden och
att kunna skaffa sig bördigare jordbruk i sydligare trakter med bättre väg-,

568

FRÅGAN 3 8. SOCKENOMBUD.

skol- och sjukvårdsförhållanden; bolagsväldets hastiga tillväxt med ty åtföljande

2 s. förlamande inverkan på befolkningen och de egna hemmens bibehållande. Denna

utveckling började på 1870-talet och var kraftigast på 1880- och 1890-talen,
*2 fortgår ännu, * om ock i liten skala.

c) Bättre kännedom om skogens värde gör dylikt otänkbart för framtiden.

2 4. 4 Norra Ny. a) Har förekommit; bolag ha på spekulation inköpt egendomar.

2 b) Önskan att få egendomen förvandlad i kontanta penningar, då man därigenom
tror sig erhålla större inkomst än den man kan erhålla direkt ur skogen.
Dylik försäljning började före 1870-talet; fortsätter ännu, men ej i så stor omfattning
som förr.

3 Nyskoga. a) Försäljning mest till trävarubolag.

b) Bristande framsynthet. För c:a 15 år sedan; har redan avstannat,
kommer troligen aldrig att fortgå mera.

3 4 5. Dalby, a) Förekommer.

3. 5 b) De ansågo sig få bra betalt; nödår, okunnighet om jordens och skogens
verkliga värde, vid nödår ha spekulanter lånat penningar åt bönderna och tagit
gårdarna i pant samt satt bönderna i konkurs och bemäktiga! sig gårdarna; flera

s exempel härpå kunna lämnas. Började på 70-talet; torde ej fortgå, då befolkningen
har lärt sig värdera sin jord och skog bättre än förr; ingen åbonde
vill numera sälja, utan att han genom skuldsättning eller växelaffärer blir tvungen
därtill.

2 4 5 6. 6 Södra Finnskoga. a) Förekommer, i hög grad.

2. 5 b) Bättre utkomst på annat håll; guldets makt samt fruktan för framtida

2 lagstiftningsåtgärder. Utvecklingen började flere år tillbaka och fortgår delvis;

6 innan årets slut torde ytterligare något tiotusental har övergått i bolags och norrmäns
ägo, underhandlingar pågå som bäst; mycket mera torde snart icke vara
att sälja.

1 Norra Finnskoga. a) Försäljning till bolag har förekommit,
b) Bristen på kommunikationer, de höga levnadskostnaderna.

3 5 7. 7 Ekshärad. a) Förekommit i stor utsträckning; endast en tredjedel av

jordegendomarna är i enskildas ägo.

3 5. b) Bristande kunskap om skogens värde, hungerår, dock mest av allt rus3
5 7. dryckerna. Uddeholms a.b. började redan på 1600-talet genom den inflyttade

släkten Geijer slå under sig mark; sedan dess har bolaget oavbrutet förvärvat
det ena hemmanet efter det andra och fortgår detta bolagets jordförvärv ännu.

2 Gustav Adolf, a) Självägande bönder, som hade sina hemman i annan

kommun, sålde sin s. k. utskog, belägen inom socknen, till ett större bolag; en
annan del, omfattande c:a 17 000 har, blev, genom av Kungl. brev den 8 febr.
1683 avgjord tvist, tilldömd bolaget till hälften, andra hälften köptes sedermera
av samma bolag.

b) Att bolaget redan från första början, eller från år 1648, förskaffat sig
stora arealer, torde först och främst bero därpå, att bolaget alltid haft framsynta
män i spetsen, och för det andra fanns ju knappast någon självägande bonde på.

Frågan 38, huvudinnehåll: a) ha självägande bönder m. fl. sålt sina gårdar till industrien

eller spekulanter? b) Orsakerna härtill; när började denna utveckling och fortgår

den ännu? c) Där en sådan utveckling ej ännu förekommit eller avstannat vad är

anledningen därtill; kan det antagas, att den skall kunna uppstå eller återkomma?

FRÅGAN 38.

HOLAG.

5 <>9

1600- och början av 1700-talen, som hade minsta aning om värdet av sina områden
och var det därför lätt nog att göra affärer i skog och mark.

c) Som bolaget äger hela socknen, med undantag av en liten del, tillhörig
Kronan, får man anse skogs- och markköp ha avstannat, då ingenting mera finnes
att få; att den lilla del, som finnes kvar, kan i bolaget finna köpare, är troligt,
så vida blott Kronan är villig att sälja.

Norra Råda. a) Förr i mycket stor utsträckning till Uddeholmsbolaget, 12.
numera i enstaka fall; endast ett fåtal självägare återstå. 3 4 6.

b) Okunnighet om skogens värde; skuld — * särskilt till bolaget — och ut- 2 4 u. *4t>.
sikten till bra körförtjänst hos detta under vintrarna.

c) Framdeles torde nog bönderna finna fördelaktigast att behålla sin jord. 2

Sunnemo. a) Allmänt förr — * på 17- och 1800-talen —, så att Uddeholms a. b. i 2 3 4. *3 4.
nu äger c:a 2/3 å 3/4 av socknen; numera, sedan skogens värde blivit bekant,
sällsynt; bolaget har under de sista 30 ä 40 åren inköpt endast tvenne egendomar.

b) Fattigdom; utsikten till bättre arbetsförtjänst, då arrendator hade företrädesrätt
till allt arbete; rusdryckerna.

Nyed. a) Förekommer en och annan gång; vad bolagen beträffar, sker det i 4. 2 4.
uteslutande för skogens skull; Blombacka a.b. har inköpt några fastigheter, dels
för utvidgning av sitt tomtområde, dels för skogstillgången; Molkoms kvarn-,
såg- och grynverk har likaledes inköpt egendomar, dessutom söker en enskild
skogsspekulant just nu köpa upp egendomar i uppenbart syfte att avverka skogen.

b) Säljaren har i vanliga fall tyckt sig få bra betalt och så har köpet 2
kommit till stånd; stundom är ägaren för gammal att själv sköta jorden och lejt i
folk är för dyrt; numera, då ägaren känner värdet av sin skog, köpa bolagen 2
mindre gärna.

c) Fortsatt utveckling i antydd riktning mindre sannolik.

Älvsbacka, a) Flera egendomar ha sålts till skogsspekulanter; a. b. Moln- 2 5. 2 3 4 5.

backa-Trysil köper varje år, omkring tio egendomar inköpta sedan år 1902. 4 5.

b) Bönderna tycka sig få bra betalt, börja tröttna på jordbruket; ha svårt 2 3 4 5. 2. 5

att betala utskylderna; sitta ofta rätt trångt, då bolagen om möjligt uppköpa alla 2

egendomar i socknen; i några fall har det varit gamla barnlösa familjer eller 4
stärbhus, som sålt, dessutom ha goda tillfällen till extra förtjänster hos bolagen
yppat sig; bolagen började köpa för tio år sedan; * detta pågår ännu. *5

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Har förekommit.

b) Penningbehov på grund av skuldsättning eller för utlösande av medarvingar
torde varit vanligaste orsaken, där ej försäljningen kommit till stånd ur ren
affärssynpunkt, därför att säljaren ansett den betingade köpeskillingen överstiga
skogens värde i hans egen hand; de båda förstnämnda skälen till försäljning ha
numera väsentligen mist sin betydelse i och med att även de minsta virkessortimenter
erhållit så höga värden, att ägaren genom skogens skövling kan bereda
sig en inkomst, som obetydligt understiger Vad hela egendomen vid en
försäljning skulle inbringa.

c) Den på förestående grunder minskade tendensen till fastighetsförsäljning
torde komma att fortfara, åtminstone så länge hemmansägaren ej genom lagstift -

570 FRÅGAN 38. BOLAG.

ning hindras att vid tillfällen av ekonomiskt betryck fritt realisera sitt skogskapital.

Billeruds m. fl. a. b. a) Har förekommit.

b) I stort sett samma förhållanden, som föranleda köp och försäljning av
andra föremål; så snart efterfrågan efter en vara uppstår och producenten eller
ägaren finner med sin fördel förenligt att sälja, kommer köp till stånd; när försäljningarna
började, kunna vi ej uppgiva, men pågingo de i varje fall under
den tid, då de nu merendels nedlagda järnbruken drevos; försäljningarna pågå
ännu, men i ytterst ringa omfattning, dock händer det nu mer och mer sällan,
att bolag köpa direkt av den besuttne jordbrukaren, vanligen har någon skogsspekulant
sammanköpt några egendomar för att med vinst snarast försälja dem.

c) Där egendomsförsäljningår till bolag icke ske, beror detta av bristande
efterfrågan, d. v. s. att industrien icke finner med sin fördel förenligt att där
förvärva fastigheter.

Storfors bruks a. b. Bolagets markinnehav leder till största delen sitt ursprung
från de tider, då järnbruken erhöllo sina privilegier; det markförvärv,
som, beträffande Kroppa socken, senare ägt rum, har bestått uti mindre bruksegendomars
inköp till bolaget; egentliga hemmansdelar förekomma ej i denna
socken, man kan sålunda ej här tala om någon minskning av den självägande
jordbrukareklassen; i södra delen av Lungsunds socken finnes ett skifteslag, Lungsund,
helt ägt av enskilda jordbrukare och har bolaget i denna by ej, såsom för
bolaget obehövligt, sökt förvärva någon fastighet; de förvärv, som bolaget under
förra århundradet gjorde i denna socken, voro så gott som uteslutande inköp av
åborättigheter på av bolaget skatteköpta bruksfastigheter; den enda socken, där
markförvärv, av den art Jordundersökningen avser, av bolaget förekommit är
Bärnebo; här förut omnämnda skifteslag Asphyttan är vid sin jordfördelning
sönderstyckat på från brukningssynpunkt olämpligt sätt, så att så väl åkerjord
som skogsmark för en var ägare är svårskött; när en fastighet här blivit till
salu, vilket alltid berott på ägarens ekonomiska trångmål, har bolaget självfallet
varit spekulant; orsakerna härför hava varit dels behov att skydda och åt industrien
tillförsäkra vattenkraft, dels behov att reglera brukningsdelar på ändamålsenligare
sätt, dels möjlighet för att enkelt och lämpligare organisera skogsbevakning,
drivningsvägar, dränering av skogsmark m. m., d. v. s. skogsbruket
i sin helhet, ävensom att skydda egna fastigheter mot den förstörande inverkan
en egendomsskövlare alltid för med sig så till skogsmark som till åkerjord;
egendomsspekulanter, färdiga att slakta egendomen, ha alltid funnits till hands,
men bolaget har vid sådana tillfällen alltid fått en eklatant erkänsla för sin omvårdnad
av fastigheterna därigenom att benägenheten att sälja åt bolaget, just
med tanke på dessa förutsättningar, varit påtaglig och erkänd.

A. b. Edsvalla bruk. a) Har förekommit.

b) I regel barnens obenägenhet att övertaga fädernejorden samt befolkningens
åtrå att flytta till trakter med bättre kommunikationer; omkring år 1890 började
sådan försäljning, fortgår ännu, dock i mycket mindre omfattning; detta gäller övre
Värmland.

A. b. Ränteri-Liljendahl. a) På senaste tider ej till bolag, så vitt vi känna,
men i ett fall till enskild spekulant.

Frågan 38, huvudinnehåll: a) ha självägande bönder in. fl. sålt sina gårdar till industrien
eller spekulanter? b) Orsakerna härtill: när började denna utveckling och fortgår
den ännu? c) Där en sådan utveckling ej ännu förekommit eller avstannat vad är
anledningen därtill; kan det antagas, att den skall kunna uppstå eller återkomma?

FRÅGAN 38. »OI.AG.

571

It) Därför utt do ansågo jordbruket ej lönande samt tyckte sig få bra betalt
för egendomen.

c) På grund av goda avsättningsmöjligheter för skogsprodukter kominer
troligen försäljningen av enskild egendom att helt avstanna.

Saugbrugsforen ingen i Fredrikshald. a) Har förekommit..

b) Konjunkturerna på 1870-talet, hårda år, jordens sönderdelning, någon
gång emigrationslust.

c) Kommer och går, beroende på ovannämnda och liknande orsaker.

Förskaffa Sulfit a. b. a) I Klarälvsdalen förekommer att självägande bönder
sälja till bolag och enskilda, dock företrädesvis det senare; bolagen köpa i allmänhet
större delen av sitt virkesbehov levererat vid vattendrag.

b) Stigande trä varupris, tilltagande ålder, då bönderna ej vilja ha besvär
med virkesindrivningarna längre och sönerna ägnat sig åt annan verksamhet,
dödsfall, då stärbhuset säljer för att kunna dela arvet; skogs- och egendomsförsäljningar
ha i alla tider pågått i Klarälvsdalen.

Lesjöfors a. b. Någon försäljning från självägande bönder till bolagen har
inom Ramens socken egentligen ej ägt rum under de senare decennierna.

Fdellefors bruks a. b. a, b) Bruks- och trävaruindustriens oavvisliga behov
av stöd uti uthållig avkastning från egna skogar är givetvis främsta anledningen
till bolagets markförvärv; endast ett fåtal bondehemman ha inköpts på senare tid.

c) Bolagets sista hemmansköp från självägare i Värmlands län gjordes år
1904; att markinköpen avstannat beror närmast därpå, att egendomar numera
endast undantagsvis kunna förvärvas till rimliga priser.

Gustaf sfors fabrikers a. b. a) I mycket ringa utsträckning under senare åren.

b) Svårt att angiva, då de äro mycket olika.

c) Skogsvärdena äro så överdrivet höga, att köp ej är att tänka på vidare.

Persbergs m. fl. Graf bolag, a) Persbergs Grefve a.b., som är den största
markägaren inom gemensamma förvaltningen, har huvudsakligen under förra
århundradet inköpt till salu utbjudna egendomar i gruvornas närhet, vilket har,
såsom förut antytts, skett för att åt gruvorna trygga bl. a. tillgången på
malmfyndigheter och vattenkraft samt virke till gruvorna; för närvarande är
bolaget köpare endast av sådana egendomar, som ligga inom bolagets ägoområde,
för att förenkla förvaltnings- och bevakningsarbeten, ävmnsom för att från bolagets
grannskap utestänga skogsskövlare; i periferien för bolagets område, där bolaget
ej uppträder som köpare, övergå skogsmarkerna allt mer till skogsspekulanter,
som vanligen lämna kalmarker efter sig.

b, c) Så länge allt lagstiftningsarbete synes uteslutande rikta sig mot bolagens
verksamhet, känna skogsspekulanterna sig i sin lagliga rätt; om bolagets
jordköp i huvudsak torde vara avslutat, pekar allt på att spekulationen från
dessa är i stigande; orsakerna härför äro: med stigande virkesvärden ökade
egendomsvärden samt därmed följande svårigheter att förränta i egendomen bundet
kapital, varmed vidare följer större krav på kunskaper hos skogshushållaren,
vilket den större skogsägaren har lättare att förskaffa sig än den mindre, som
därför kommer i sämre läge och frestelse att lösgöra sitt kapital från skogsbruket;
det är att hoppas, att skogsupplysningen även skall effektivt nå den mindre
skogsägaren, men innan dess torde skogsspekulanterna, om de på bolagens
bekostnad bliva allt för mycket gynnade i den ekonomiska lagstiftningen, hinna
göra stora hål i den självägande klassens skogskapital; bättre vore alltså att
under tiden låta bolagen .bibehålla åtminstone samma rätt till mark- och skogs -

572

FRÅGAN 38. BOLAG.

förvärv som skogsspekulanterna; med tanke på skogens öde i en dylik skogsspekulants
hand, finnas dock påtagliga tecken till benägenhet hos enskilda att
helst sälja sin skog till bolaget.

Kraft- a. b. Gullspång-Munkfors. a) Omnämnda spekulanter saknas.

Gravbergskovens a. s. a) Har förekommit.

b) Brist på kommunikationer samt hög konjunktur på skog och skogsprodukter.
Försäljningarna började omkring år 1890, fortgå än i mindre omfattning.

Katrinefors a. b. a) Har förekommit, dock huvudsakligast i bergsbygderna.

b) Dåliga eller inga kommunikationer, inga tillfällen till arbetsförtjänst,
långa avstånd från bebyggda trakter, omöjlighet att existera på jordbruket och
skogens vid tiden för försäljningarnas början nästan absoluta värdelöshet. Försäljningarna
började omkring år 1890, ha nu nästan upphört.

c) Att försäljningarna upphört torde bero på att skogen nu har betydligt
högre värde och kan genom ordnade flottningsförhållanden bättre tillvaratagas,
varjämte de mest avsides belägna egendomarna redan äro i bolagens händer,
varför några massförsäljningar i framtiden knappast äro att befara.

Glafva Glasbruks a. b. a) Har förekommit.

b) Emigration och arvskiften.

A. b. Kroppstadfors bruk. a) Har förekommit.

b) Började för länge sedan och fortfar, så snart tillfälle gives.

Lundsbergs Fastighets- a. b.; Kohlsäters a. b. a) Har icke förekommit.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. a) Endast i två fall ha hemmansägare
sålt till bolag, i ena fallet för att bolaget skulle erhålla lämpligt område att
uppföra arbetarebostäder för ny industri, i andra fall till skogsspekulanter.

b) Bra betalning eller snarare överbetalning; inga tendenser att vinna terräng.

Holmerudsfors a. b. a) Har förekommit mindre på senare år, men även
nu köpa bolag jordbruksfastigheter med skog; tvenne sådana försäljningar hava
skett innevarande år, den ena en av socknens största egendomar.

b) Tryckta konjunkturer under 1860- och 70-talen med därpå följande utvandring.
Mera undantagsvis förekomma försäljningar numera; orsaken att bolag nu kunna
sätta sig i besittning av jordbruksfastighet, ligger huvudsakligen i deras större tillgång
på kapital; ingen är mera djärv än de självägande bönderna i dyra inköp av
sådana fastigheter, men deras köpkraft räcker ej till, därför kommer en begränsning
av bolagsförvärv av jord- och skogsfastigheter att hälsas med glädje.

A. b. Skattkärrs Tegel- och Kakelfabriker, c) Förvärv av egendomar av
industrien torde ej mer förekomma, detta därför att skogspriset redan uppdyrkats
så högt, att den vinst, som möjligen skulle kunna avvinnas skogarna genom rationell
skötsel, icke torde uppväga den förlust, som alltid kan påräknas för tillgodogörelse
av den öppna jorden.

Frågan 38, huvudinnehåll: a) ha självägande bönder in. fl. sålt sina gårdar till industrien

eller spekulanter? b) Orsakerna härtill; när började denna utveckling och fortgår

den ännu? c) Där en sådan utveckling ej ännu förekommit eller avstannat vad är

anledningen därtill; kan det antagas, att den skall kunna uppstå eller återkomma?

FRÅGAN 3 8. STÖRRF EGENDOMSÄGARE.

5 7 -t

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström, c) I samband med vissheten om tillkomsten av
eu järnväg hit, nu under byggnad, har försäljningen av hemmansdelar helt och
hållet upphört; denna järnväg är ett försök att åstadkomma praktisk tågförbindelse
till billigare pris än staten nu bygger landsvägar samt att i sammanhang
därmed väsentligt nedsätta transportkostnaden; byggnaden är nu så nära
färdig, att man med visshet kan säga, att det första lyckats, lyckas även det
senare, är huvudsvårigheten för Norrlands kolonisation undanröjd.

Vismims-Kils m. fl socknar: Hugo Berger. a) Någon gång till personer,
som spekulera i skog och skogsavverkning.

Nor: Olof Andersson, a) Icke i större skala.

Svanskog: John Bryntesson. a) Har förekommit.

b) De höga skogspriserna. För 15 år sedan, men nu avtagit.

Bro: H. v. Axelson; F. M. Mahn. a) Har icke förekommit.

Norra Ny: Daniel Andersson, a) Ofta försäljning till bolag, som aldrig släppa
en förvärvad egendom ur händerna, varför försäljningarna kunna sägas vara en
nationalförlust för folket; inköp av skog till avverkning däremot att förorda.

Norra Ny: L 0. Nordqvist. a) Har förekommit.

b) Många orsaker. Sedan gammalt, fortgår ännu.

Norra Ny: Olof Sonesson. a) Förr sålde många sina egendomar för att
emigrera.

b) Dålig betalning för virket samt ringa arbetsförtjänster; sedan orsakerna
nu upphört, sällan försäljning.

Dalby: Per Persson, a) Har förekommit.

b) Trott sig få bra betalt. Fortgår ännu.

Ekshärad: Daniel Jonasson, a) Har förekommit.

b) Skogsspekulationerna. I mitten av 1800-talet, störst mellan 1860 och
1885, fortgår i mindre skala.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Enligt sista tillgängliga uppgift om Uddeholms
a. b:s fastigheter av år 1899 ägde bolaget då 19 mantal av socknens 34

b) Skuldsättning och ekonomiska svårigheter; bolaget lämnade ofta och länge
varor på kredit, tills den skuldsatte bonden såg sig nödsakad sälja; första
köpet av bondejord är av år 1727, varvid hammarpatronen Bengt Gustaf Geijer,
vilkens rättsinnehavare nu är Uddeholms a. b., inköpte en hemmanslott i Byn;
det ena köpet följde omedelbart efter det andra under 1700-talets mitt och senaste
del, då de största förvärven gjordes, fortsatte sedan saktare under första hälften
av 1800-talet till 1860-talet, varifrån många köp härleda sig, sedan mindre antal
köp till 1900-talets början, varefter de nästan avstannat; nu torde bolaget knappast
få köpa skogsmark, men väl liksom andra sågverksägare avverkningsrätt till skog.

c) Orsakerna till avstannandet: först, att allmogen fått öppen blick för det
värde, som ligger i skogen, för det andra, att jordbruket skötes bättre, så att
det åtminstone delvis föder sina utövare, och för det tredje, att flera förvärvskällor
nu finnas än på den tiden de största försäljningarna ägde rum.

574

FRÅGAN 38. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Färnebo härad, a) Förekommer, så väl till industribolag
som till enskilda spekulanter i skog; om försäljningar till bolag är ej annat än
gott att säga, men värre är, då försäljningarna skett till enskilda, vilka vanligen
avverka all avverkningsbar skog, så att nätt och jämnt återväxten betryggas.

b) Jordbrukets dåliga avkastning utgör törhända en huvudorsak. Har pågått
länge och fortfar ännu.

Kronolänsmannen i Ölme och Väse härads distr. a) Icke i någon anmärkningsvärd
omfattning.

Kronolänsmannen i Visnums härad, a) Ej till andra personer än sådana,
som spekulerat i skog.

b) Antingen har jordbrukaren varit relativt välbärgad och ledsnat på jordbruket
samt ansett lugnare leva på räntan av sina penningar eller ock har han
för penningars skull måst sälja skog.

c) Intet att anmärka, då denna utveckling förekommit, förekommer och
väl kommer att i framtiden bestå.

t. f. Kronolänsmannen i Karlstads härad, a) Endast i få fall ha under
senare tid egendomar sålts till bolag, huvudsakligast för industriella anläggningar;
någon tendens att samla större jordkomplex i en hand synes icke förekomma.

b) Inköp har skett huvudsakligast för industriella anläggningar.

c) Orsaken till det under a) omnämnda förhållandet torde vara, att inga avsevärda
skogsarealer förefinnas.

Kronolänsmannen i Grums härad, a) I enstaka fall.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad, a) I ringa utsträckning.

Kronolänsmannen i Näs härad, a) I mycket ringa omfattning, oftast till
sådana, som spekulera i skog, och sedan denna tagits, säljas egendomarna till
småbönder till i allmänhet billigt pris; spekulation i syfte att samla flera egendomar
å en hand förekommer icke.

b) Bönderna tilltro sig ej att själva sköta avverkningen, utdrivningen och
försäljningen av sina skogstillgångar, där dessa äro av något högre värde, utan
föredraga att taga det säkra för det osäkra, även om vinsten blir mindre; detta
förhållande har varken till- eller avtagit, torde ännu länge komma att förbliva.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. a) I mycket ringa omfattning.

b) Försäljningar mest på 1860- och 70-talen, numera mycket sällan till bolag
för skogens skull, möjligen någon mindre lott, då till högt pris.

c) Det är icke antagligt, att försäljning av skogsegendomar framdeles kommer
att ske i större skala, ty arvingarna i ett dödsbo vilja icke skilja sig från jorden,
utan dela den för det mesta.

Kronolänsmannen i Jösse härads östra distr. a) Särskilt inom Mangskogs

Frågan 38, huvudinnehåll: a) ha självägande bönder m. fl. sålt sina gårdar till industrien

eller spekulanter? b) Orsakerna härtill; när började denna utveckling och fortgår

den ännu? c) Där eu sådan utveckling ej ännu förekommit eller avstannat vad är

anledningen därtill; kan det antagas, att den skall kunna uppstå eller återkomma?

IHÅG AN 38. KHONOI.ÄNSMÄN OCH KKONOHOGDAH. 575

socken hava självägande bönder och andra jordägare under senaste femårsperioden
försålt åtskilliga fastigheter till Jössefors a. b., vilket till följd av sin pappersniassetillverkning
är i stort behov av skogar; även enskilda skogshandlande hava
av bönder inköpt deras gårdar, men oftast hava dessa efter skedd avverkning
återgått i böndernas händer.

b) Anledningen till dessa försäljningar torde närmast vara den, att vederbörande
säljare erhållit större köpeskilling än enskilda kunnat erbjuda.

c) Huruvida denna utveckling kommer att fortgå eller icke är obekant.

Kronolänsmannen i Jösse härads västra distr. a) Har förekommit; bolagen
söka förskaffa sig stora skogsarealer för att säkerställa sitt behov av virke för
trämassetillverkningen, som här på orten är den dominerande.

b) Bolagen betala oftast kontant och detta är en tungt vägande faktor; deras
markförvärv synas tilltaga i stället för att minskas.

c) Svåra utdrivningsförhållanden, ävensom frånvaron av flott- eller andra
kommunikationsleder, torde vara det enda, som i längden skyddar en skogsegendom
från att bliva bolagsjord.

Kronolänsmannen i Älvdals härads nedre tingsl. a) Sälja numera planmässigt,
förr alltid till Uddeholmsbolaget.

Kronolänsmannen i Norra Ny och Bålby socknar, a) Så väl större som
mindre skogsegendomar ha förvärvats av bolag; i de flesta fall har inrösningsjorden
ej ingått i köpen.

b) Då bolag sedan gammalt ägt delar av hemman, har det legat i dess intresse
att förvärva angränsande skogstegar.

Kronolänsmannen i Norra och Södra Finnskoga samt Nyskoga socknar.
a) Många självägande bönder ha sålt sina gårdar till bolag, vilka köpt gårdarna
för att ur skogarna erhålla råmaterial till sina trämassefabriker och sågar, enskilda
ha därvid fungerat som mellanhänder; en och annan enskild person har ock för
egen räkning spekulerat i skog och slagit under sig skogsegendomar till betydande
arealer.

b) Till en början var det jordägarnas okunnighet om skogarnas värde, som
lockade vinningslystnaden, och sedan ha de alltjämt stigande priserna varit en
ständig lockelse för dem, som förstått sig på att spekulera i skogar, att fortsätta;
dessa förhållanden började för c:a 40 ä 50 år sedan, pågå ännu.

Kronolänsmannen i Fryksdals härads övre tingsl. a) Har förekommit;
norrmän och engelsmän hava lagt under sig allt för stora områden på denna ort;
norrmännen köpa fortfarande skogar på svenska sidan, avverka dem och forsla
virket över gränsen, varigenom kommunen går miste om den beskattning, som
uppkommer genom vinst.

b) Orsakerna svåra att angiva. Började för 30 år sedan och fortfar ännu.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. östra distr. a) Har
förekommit.

b, c) Vid den tid, då virkesprisen började stiga, började en del enskilda personer
spekulera i skogsegendomar; under de senaste åren har denna spekulation
avstannat, då de enskilda skogsägarna ofta blevo bedragna av ovannämnda
spekulanter eller förlorade penningar genom talrikt förekommande konkurser bland
desamma, varför dessa icke numera få köpa vare sig virke eller egendomar.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. västra distr. a) Mera
sällan.

576

FRÅGAN 38. JÄGMÄSTARE OCH ÖVERJÄGMÄSTARE.

Jägmästare och överjägmästare.

Jägmästaren i Älvdals revir, a, b) Sedan lång tid tillbaka äro ett stort antal
egendomar, i en del trakter större delen, i bolagens ägo, och förvärva de
ständigt nya av de självägande bönderna; åtskilliga sälja till enskilda skogsspekulanter,
och torde denna senare för skogarna och gårdarna skadliga trafik
komma att ökas även i Värmland, om förbudet för bolag att förvärva fast egendom
utsträckes dit.

Jägmästaren i Arvika revir, a) I synnerhet i de på skog rikare socknarna
säljes allt ibland en och annan egendom.

b) Emigration till Amerika och framför allt industrien, som tager arbetarna
från jordbruket, beroende på att industriidkaren giver sina arbetare högre avlöning
än vad jordbrukaren förmår; en orsak torde också vara, att då de gamla
falla ifrån och flera bröstarvingar finnas, ingen av dessa äger medel att köpa
hela egendomen, utan säljes den därföre till någon utomstående, vanligen något
bolag, om det är skogsegendom. Denna utveckling torde hava börjat för 30 ä
40 år sedan, har på senare tider tilltagit och fortgår ännu.

Jägmästaren i Karlstads revir, a, b) Har mest förekommit i Lekvattnet,
varest avfolkning sedan långa tider pågått, sedan bolag och skogsspekulanter
inköpt hemmanen för skogens avverkning; detta torde hava sin förklaring uti att
jorden är för dålig och svag samt för obetydlig och avlägsen för att kunna brukas
med framgång, utan försättes brukaren så småningom i skuld och tvingas att
sälja hemmanet; detta förhållande torde även råda i norra delarna av Östmarks
och Gräsmarks socknar samt helt säkert även i Nyskoga; för att avhjälpa denna
olägenhet borde kommunikationerna förbättras, industri och småbruk förläggas
därintill, så att småbrukarna bleve i tillfälle att avsätta och utbyta vad till jorden
och hushållet erfordras mot kreatur och jordens avkastning, utan att offra för
mycken tid därpå, vilket icke endast nedsätter ekonomien, utan även verkar
depraverande på folket.

bitr. Jägmästaren i Karlstads revir, a) Anmärkta förhållande har icke
alls förekommit eller åtminstone i högst ringa utsträckning, torde heller aldrig
behöva befaras uppstå.

c) Anledningen får väl sökas i den omständigheten, att någon industri, som
i och för sin utveckling har behov av att förvärva fastigheter, icke förefinnes
inom orten; i fråga om gårdar med något så när god skogstillgång har visserligen
försäljning av dem, ofta flera gånger, ägt rum, men dylika egendomar hava
sedermera, efter det deras skogstillgång i huvudsak utnyttjats, stannat i sådana
personers ägo, som kunna antagas för framtiden behålla egendomarna för idkande
av jordbruk såsom enda eller huvudsakliga näringsfång.

Frågan 38, huvudinnehåll: a) ha självägande bönder in. fl. sålt sina gårdar till industrien

eller spekulanter? b) Orsakerna härtill; när började denna utveckling och fortgår

den ännu? c) Där en sådan utveckling ej ännu förekommit eller avstannat vad är

anledningen därtill; kan det antagas, att den skall kunna uppstå eller återkomma?

I HÄGAN 38. SKOGS VÅ K DSSTYHEI.SEN.

577

Skogsvårdsstyrelsen.

Länsjägmästaren Gunnar Fries, a) Har förekommit, men bolag äro icke
speciellt köpare.

b) Bonden kan i regel icke själv med lika stor fördel tillgodogöra sig sin skog
genom avverkning som genom försäljning till skogsspekulanter; att bonden mången
gång på ålderdomen, då han ej längre orkar och barn ej finnas eller ej stanna
hemma att sköta egendomen, säljer den, är något, som i alla tider ägt rum;
särskilt på senare tider, då bondens dotter ofta ej finner det nog fint att syssla
med ladugårdsskötsel, lära de gamla knappast ha någon annan råd än att sälja
sin egendom.

c) Ingen lagstiftning lärer hindra, att egendomar hädanefter oftare komma
att byta ägare än under de gamla goda tiderna.

Jordundersökningens betänkanden. III.

Frågan 39.

Äro i socken med avsevärda tillgångar på skogsmark alla avsevärda skogsfastigheter
redan sålunda inköpta av industrien (bolag eller enskilda) eller av
sådana spekulanter, som under frågan 38 sagts?

Sockenombud.

2 3. Nordmark. ’) Allra största delen redan inköpt av Uddeholms a. b. samt till
någon del av andra skogsspekulanter.

i 2 3 c. Rämen. Alla avsevärda skogsfastigheter redan inköpta.

i Brattfors. På de senaste tio åren hava omkring sex egendomar inköpts av

3 bolag; ännu ej alla avsevärda skogsfastigheter inköpta av bolag och spekulanter.

12. 5 Gåsborn. Ingen efterfrågan; de flesta avsevärda skogsfastigheter äro inköpta

4 av industrien; av socknens till 1 488 500 kr. tax. jordbruksfastigheter äga bolag
för 1 221 300 kr.

l 3 4. Kroppa. Alla avsevärda skogsfastigheter redan inköpta,
i 2. 2 Ölme. Icke alla; ingen skogsmark såld till bolag.

i Varnum. Äro inköpta av staten och enskilda personer.

1 Visnum. Stora skogsfastigheter ha försålts.

2 Visnums-Kil. Sådana köp ha icke förekommit.

12. Rudskoga. Icke alla.

i Nysund. Endast två skogsfastigheter inköpta av bolag.

123. Södra Råda. Sådana köp ha icke förekommit.

12. Vase. Icke alla.

i Alster. Icke alla; ägarna sälja numera själva sin ståndskog och behålla marken.
12. Östra Fågelvik. Icke alla.

4) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

1 HÄGAN 3 i). SOCKEN OM HUD.

57!)

Störa Kil. C:a en tredjedel av skogsmarken tillhör bolag; avsevärda skogs- 3 4. i
fastigheter ännu i enskild hand.

Frykerud. Så illa är det icke. .4

Övre JJllerud. Icke alla; mor än en tredjedel av hela skogsarealen äges av 3. i
bolag.

Bansäter. Icke alla, men i det närmaste; skogskomplexer i enskild ägo 2 4. i. 5
äro rätt omfattande, ehuru bolagen inneha de största; efter skattetalet inom i
socknen tillhör c:a hälften bolag, och torde skogen, som bolag äger, i areal betydligt
överstiga hälften, emedan egendomar med stor skogsareal inköpts.

Nedre Ullerud. Icke alla. 14.

Karlstads landskommun. Sådana köp ha icke förekommit. 1

Grava. Ingå avsevärda fastigheter med undantag av Kronans förekomma; 1
ett fåtal bönder ha ännu skog kvar. Inga sådana köp. 3. 2

Haminarö. Sådana köp ha icke förekommit. 123.

Nor. Icke alla. 12.

Segerstad. Icke alla; med undantag av staten tillhörig skog har största 12. 3
delen av skogarna redan varit i skogsspekulanters ägo, men åter kommit i enskilda
ägares händer.

Grums; Borgvik. Icke alla.

Ed. Sådana köp ha icke förekommit.

Gillberga. Icke alla, men ett rätt stort antal.

Långserad. Icke alla.

Stavnäs. Icke alla; ännu ett avsevärt antal skogsfastigheter i enskild ägo.

Högerud. Icke alla.

Glava. Icke alla; åtskilliga egendomar med avsevärda skogar finnas ännu,
vilka ägas av bönder.

Värmskog. Icke alla.

Svanskog. Sådana köp ha icke förekommit.

Millesvik. Mera avsevärda skogsfastigheter äro ej inköpta av industrien eller
sådana spekulanter, som i frågan avses.

Eskilsäter; Ölserud. Sådana köp ha icke förekommit.

Botilsäter. Ingen jordbruksfastighet äges av bolag. I enstaka fall ha gårdar
sålts till skogsspekulanter, men efter slutad avverkning återgått till bönder.

By. Ännu icke; ofta köpas skogsegendomar av industribolag och enskilda
skogshandlande, men säljas merendels till lantbrukare igen, sedan den avverkningsbara
skogen är tagen.

Bro. Icke alla.

I-, 12 4.
1

2 4. 2
1

12 3. 3

3 5. 4

1 2. .

1 2.

2; 1
1

2. 3

1 2.

Södra Ny. Sådana köp ha icke förekommit. 2

Kila. Icke alla; de flesta sålda till skogsspekulanter och avverkade; de 2. 1. 3
flesta ha redan varit i skogsspekulanters ägo.

Tveta. Ingen jordägare har sålt till industrien; till bolag tre hemman, men 1

580

FRÅGAN 3 9. SOCKENOMBUD.

ha dessa sedan styckats till egnahem; några egendomar till skogsspekulanter, men
ha återförsålts till bönder.

14 b. Sillerud. Icke alla.

12. i Holm ed al. Ännu äro flertalet skogsegendomar i böndernas ägo; endast

genom förbättrade kommunikationer, smalspårig järnväg, kan jord och folk bevaras
2 för fosterlandet; ortens segslitna järnvägsfråga måste lösas till förmån för Holmedals
socken, så att den jordbrukande befolkningen kan erhålla bättre betalt för
sina produkter än vad nu är fallet.

1 2 4. 3 5. 12. Töcksmark. Icke alla; de flesta; småbönderna torde inneha c:a tre fjärdedelar
av kommunens hela jordareal.

123. Östervallskog. Icke alla.

123 4. 4 Karlanda. Endast några få inköpta av industrien; omkring 3 % av socknens
skogsmark äges av bolag.

4. 1 Blomskog. Bolagen inneha något över 10 % av hela socknens tax.v.; endast

2 3. ett fåtal, c:a 16, brukningsdelar; c:a en åttondedel eller en niondedel av hela

13. skogsarealen i deras ägo; egendomarna bestå av hemman med de största skogs 3.

2. 3 arealerna; i dåliga hemman ha de intet. De allra bästa, de medelgoda skogs 2

3. hemmanen, ännu i böndernas ägo.

12 3. Silbodal. Avsevärda skogsfastigheter kvar i enskilda händer.

1234. Järnskog. Alla avsevärda skogsfastigheter äro i böndernas ägo.

2 Kola. Sådana köp ha icke förekommit.

1 2 3 4. 2 K da. leka alla; en ringa del av hela antalet, men en hög procent av arealen;

enligt 1913 års tax. är tax.v. å jordbruksfastigheter och kronoparker 3 293 400
kr., varav staten äger för 200 000 kr. och bolagen för 678 800 kr., återstoden,
till 2 416 000 kr:s värde, äges av 787 småbrukare och ett tjugotal tomtägare.

13 6. 2 Arvika landskommun. Icke alla; under senaste tiden inga förvärv av bolag,
o ehuru de gärna vilja köpa.

12. Ny. Skogsarealen är icke stor; ännu ha bolagen icke fått inköpa några
avsevärda vidder, ovisst hur det kommer att ske i framtiden.

2 3. 3. i Älgå. Ännu icke; dock icke så obetydligt redan i bolagens händer, näm ligen

c:a 8 000 har skogsmark.

l 4 5. i Gunnar skog. De största och värdefullaste i bolagens ägo; medelstora och

2 4. mindre tillhöra i övervägande antal enskilda; största antalet fastigheter ännu i
självägares händer.

1234. Bogen. Icke alla.

12. Brunskog. Långt ifrån alla.

1 2 3 4. *134. Mangskog. Icke ännu, men inträffar säkert, * om icke förbud snart kommer
till stånd.

l. 4 Boda. Endast en mindre del av skogsfastigheterna äges av bolag; alla

avsevärda inköpta.

1 2 3 4 5. Sunne. Icke alla.

Frågan 39, huvudinnehåll: äro alla avsevärda skogsfastigheter redan inköpta av industrien

eller spekulanter?

1''HÅGAN 39. SOCKEN OM Bill).

581

Östra Emtervik. Långt därifrån. 12.

Västra Emtervik. Sådana köp ha icke förekommit. 1 2.

Gräsmark. Icke alla, knappast ännu en femtedel av socknens hela areal; 123. 2
avsevärda skogsfastigheter ännu icke försålda. h

ljysvik. Icke alla. 2 4.

Fryksände. Bolagen inneha rätt stora skogsfastigheter, avsevärda sådana 12345c.
innehavas ännu av enskilda jordbrukare.

Ostmark. Industrien har betydande områden i sin ägo, omkring 12 000 12.9. 1
har av socknens hela areal, * nära en tredjedel av socknens skogsmarker; ännu *2. 3
finns det dock en och annan avsevärd skogsfastighet i enskild ägo.

Lekvattnet. Icke alla, nästan alla; i Ormhöjdens skolrote största delen; 1-79. 3. 7
många inköpta, stora värden ännu att rädda, blott räddningen kommer snart; för 5
att hämma de faror skogsspekulationen för med sig, borde en provisorisk lag
stiftas, tills vederbörande kunna stifta en bättre; det värsta är, att skogen säljes 8
till spekulanter och icke användes till träförädlande industri eller ortens byggnadsbehov.

Vitsand. Bortåt hälften av skogstillgången; de största skogarna i bolags ägo, 3. 2
tav.v. för all jordbruksfastighet utgör 2 318 100 kr., därav bolagens fastigheter
1 079 500 kr.

Norra Ny. Flera tusental har hava inköpts av Uddeholms a. b., * ägde 2. *4
år 1898: 6 768 har skog; dessutom ha även Edsvalla och Göta a. b. några 2
tusen har, även någon enskild har inköpt betydliga arealer skogsmark; ännu
så länge är nog bondejorden många gånger större än bolagsjorden, men få
bolagen köpa hur som helst, torde den dagen ej vara så långt avlägsen,, då
förhållandet blir ett annat; ännu så länge är det konkurrens om virkesköp, men
om bolagen få större delen av skogen, torde den bonden, som då har kvar sin

skog, få ta väd som bjudes.

Nyskoga. Inköpta till stor del av bolag, några av enskilda. 3

Dalby. Icke alla, men rätt många. 3 4. 4

Södra Finnskoga. Icke ännu; säkerligen inom tio år, om ej trafiken stoppas 2 5 6. c
med det snaraste.

Norra Finnskoga. Alla inköpta. 1

Ekshärad. Alla avsevärda skogsfastigheter inköpta; nästan alla. 35. 7

Gustav Adolf. Alla inköpta. 2 3.

Norra Råda. Större delen innehaves av bolag, c:a två tredjedelar av 12 3 5. 3
socknens jordbruksfastigheter.

Sunnemo. Uddeholms a. b. äger c:a två tredjedelar, enskilda skogsspeku- 1 2.
lanter intet.

Nyed. Större delen är ännu i enskildas ägo; stora skogsmarker redan 14. 2
i bolagens våld.

Älvsbacka. I huvudsak nästan alla avsevärda skogsfastigheter; ännu icke; 2. 5
de flesta självägande med undantag av en, som köpt 15 har inägojord utan skogs- 4
mark, ha skogstillgångar; mesta skogsmarken och skogstillgången tillhör a. b. 1
Mölnbacka-Trysil; bolaget äger ungefär halva socknen.

582

FRÅGAN 39. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

Bolag.

A. b. Mölnbacka-lrysil. I Grava är totala arealen duglig mark 15 776 har,
varav bolag äger 7.3 %\ motsvarande siffror äro för Nedre Ullerud 11 248 har
och 55.8 %, för Övre Ullerud 19 874 har och 35.2 %, för Nyed 29 454 har
och 7.6 %, för Älvsbacka 6 149 har och 58.2 %, för Färnebo 42 280 har och
6.1 %, för Brattfors 19 850 har och 1.6 %, för Kroppa 21 576 har och 6.1 %,
för Gåsborn 22 123 har och 0.7 %, för Norra Finnskoga 54 720 har och 41.8 %
samt för Dalby 106 002 har och 1.6 %■

Billeruds m. fl. a. b. I ingen av de socknar, där bolagen äga fastigheter, är
detta förhållandet.

Storfors bruks a. b. Stor olikhet förefinnes mellan den enskilde skogsspekulantens
samt bolagens sätt att vårda skogen; dessa olika parters sätt att handhava
skogskapitalet borde resulterat i att få dem bedömda var för sig.

A. b. FAsvalla bruk; a. b. Rämen-Liljendahl. Icke alla.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. Icke alla, endast obetydligt inköpt av
bolag, delar av endast ett tiotal hemman, liknande av spekulanter.

Forshaga Sulfit a. b. Icke alla på långt när.

Lesjöfors a. b. Inom Rämens socken äga bolag den huvudsakliga delen
av skogsmarken.

Helle fors bruks a. b. Icke alla.

Gustaf sfors fabrikers a. b. Icke alla på långt när.

Gravbergskovens a. s. Icke alla.

Katrinefors a. b. Icke alla, bolagen endast 50 % av socknens fastigheter:
enl. 1908 års tax. 2 318 100 kr., därav bolagen 1 079 500 (46.5 %), 1913 års tax.
2 448 300 kr., därav bolagen 1 114 800 (45.5 %)\ bolagens fastigheter äro dessutom
proportionsvis rätt mycket högre taxerade än privata.

Glaf va Glasbruks a. b. I allmänhet behålla numera bönderna sina skogsegendomar.

A. b. Kroppstadfors bruk; Kohlsäters a. b.; Dejefors kraft- och fabriksa.
b.; Holmerudsfors a. b. Icke alla.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström. Skogen börjar nu allt mer jämnställas med jordbruket
som förvärvskälla i och för sig själv; om en person bättre kan sköta
skogen, taga större valuta ur den än en annan, är det både naturligt, riktigt
och nyttigt, att skogen byter ägare och går till den, som har bästa insikten och

Frågan 39, huvudinnehåll: äro alla avsevärda skogsfastigheter redan inköpta av industrien

eller spekulanter?

5815

FHÄGAN 3S. K It O N O LÄNSMAN OCH K HONOFOG DA H.

största förmågan att tillgodogöra sig densamma; industrien, synnerligen sågverksrörelsen,
som ju egentligen ej är någon industri, utan endast ett apterande av
varan för handelsmarknaden, har ej längre samma betydelse, åtminstone här på
orten, för skogsmarkstransaktioner som förut.

Nor: Olof Andersson; Svanslcog: John Bryntesson; Bro: 11. v. Axelson.

Icke alla.

Bro: F. M. Mohn. Inga avsevärda skogsfastigheter, ingen skog äges avbolag.

Silhodal: Olof Danielsson. Icke alla.

Norra Ny: P. J. Nordqvist. De större ägas av enskilda, bolagen mycket
angelägna om att förvärva skogsegendomar.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. Icke alla.

Norra Ny: Olof Sonesson. Största delen äges av enskilda.

Dalby: Per Persson. Till största delen av enskilda.

Ekshärad: Daniel Jonasson. Icke alla.

Ekshärad: P. J. Ekblom. Uddeholms a. b. äger 19 mtl av socknens 34 u/21
mtl, fortfarande stora arealer i bönders ägo.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad. Icke alla.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. Alla avsevärda skogsfastigheter
inom följande socknar: Holmedal, Töcksmark, Östervallskog, Järnskog,
delvis i Karlanda; inom Västra Fågelvik och Skillingmark intet bolag, som förvärvat
skogsegendomar, enskilda skogsspekulanter hava även sparsamt förekommit.

t. f. Kronofogden i Frykdals fögderi. Icke alla.

Frågan 40.

Ha försök i socknen gjorts att förekomma dylika förvärv av ortsbefolkningens jord
genom enskilt initiativ (gårdens försäljning under ägarens livstid till ett av
barnen, sammanslutning mellan jordägare o. s. v.) eller allmänt initiativ och
i vilken omfattning?

Sockenombud.

2. 3 Nordmark. '') Intet gjorts; knappast, i de flesta fall vill säljaren helst hava
bolaget till köpare.

ib; 1 2 4 5. Brattfors; Gåsborn. Ingå försök att förekomma dylika förvärv.

4 Kroppa. Intet mera att förvärva,
s Lungsund. Ingå försök att förekomma dylika förvärv.

12. Ölme. Ingå åtgärder behövliga.

i; i Varnum; Visnum. Ingå försök att förekomma dylika förvärv.

12. Rudskoga. Har icke ansetts nödigt.

123; i; i; 12. Nysund; Södra Råda; Våse; Alster; Östra Fågelvik. Ingå försök att
förekomma dylika förvärv.

3 4. 1 Stora Kil. Ingå åtgärder; sådana hittills obehövliga.

4 Frykerud. Ingenting har gjorts att förekomma dylika förvärv; säljare upplåta
vanligen sin egendom till den högstbjudande.

15. Övre Ullerud. Ingå försök att förekomma dylika förvärv.

1 5. Ransäter. I senare tid har nog försökts att hindra hemmansägare att sälja
6 sina egendomar till bolag; det faktum, att nämnda försäljningar avmattats,

12. vittnar därom; rätt ofta har förekommit och förekommer fortfarande, att egen2
domar säljas under föräldrarnas livstid till något av barnen, även, i mindre
skala, ha enskilda sammanslagningar skett för att rädda skogshemman från bolags
förvärv.

J) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FRÅGAN 40. SOCKENOMHUD.

585

Nedre Ullerud; Karlstads landskommun; Grava; Hammare). Inga försök l 4; i; 2 a; 2
att förekomma dylika förvärv.

Nor. Inga dylika försök; skulle bolagen uppträda som köpare till enskilda 1
egendomar, finnas inga som helst betänkligheter hos ägarna att sälja, bara de
få bra betalt; några högre synpunkter äro de ej mäktiga.

Segerstad. Ingå sådana försök och föga torde kunna göras; var och en är 3
i sin fulla rätt att sälja till den, som betalar bäst.

1; 1 2 4; 1; 2;

Grums; Borgvik; Ed; Gillberga; Långserud; Stavnäs; Högertid; G lava; 1; 123- »•
Svanskog; Alillesvik. Inga försök att förekomma dylika förvärv. 346. 12; 12!

Olserud. Ingå åtgärder, sådana ej heller av nöden. 2

By; Bro; Södra Ny; Kila; Sdlerud. Ingå försök att förekomma dylika 23; 12; 2; 123; 3
förvärv.

Holmedal. Ingå dylika försök i större utsträckning; en och annan mindre 13. 2
egendom har dock i sista stund räddats.

Västra Fågelvik. Ingå försök att förekomma dylika förvärv. 23.

Töcksmark. Ingå försök att förekomma dylika förvärv, visserligen har det 12345. 1
i några fall varit fråga om dylika köp, utan att de ha fullbordats.

Ostervallskog. Ingå försök att förekomma dylika förvärv. 123.

Karlanda. Inga försök att förekomma dylika förvärv, ha ej heller behövts. 1234. 2

Blomskog. Ingå försök; folket är i allmänhet emot bolagsförvärv och har 13. 2
försökt hålla bolagen stången.

Silbodal. I enstaka fall; föräldrar fördela stundom under livstiden fastigheten 1 2. 2
mellan barnen, så att vartdera får sin bostad. Torde icke förekomma. 3

Skilling mark. Inga dylika försök; ingen ägare säljer under livstiden sina 2. 1
jordlotter till något som helst bolag.

Järnskog. Ha ej behövts på grund av böndernas förkärlek till den egna 4
torvan.

Kola. Icke förekommit; benägenhet att bo kvar å fäderneärvd torva. 1 3 4. 2

Eda. Ingå försök; att ägare sålt till något av sina barn har förekommit, 23. 1
ävensom i mindre omfattning att flera köpt tillsammans och sedan delat.

Arvika landskommun; Ny; Algå. Ingå försök att förekomma dylika förvärv. 23e;i2s;i23.

Gunnar skog. Ingå försök; befolkningen säljer till den högstbjudande; synes 4 2 4 5 6. 4. 1
börja vakna upp till insikt om vådan av, att låta jorden övergå i bolagshänder.

Bogen. Ingå försök att förekomma dylika förvärv. 134.

Brunskog. Förekomma icke, behövas nog heller aldrig. 1 2. 2

Mangskog. Protestmöten ha hållits; motion i kommunalstämman om en 12 3 4. 1
opinionsyttring från dess sida; resolutioner ha sänts till riksdagsmännen, även 2
har talats vid burgna bondsöner att rädda de finaste egendomarna undan förödelse,
men det är alldeles omöjligt att konkurrera med bolagen.

Boda. Ingå direkta åtgärder; vid ombyte av ägare bruka grannarna vara 1
intresserade av att egendomen må förbli i bondeklassens ägo.

586

FRÅGAN 40. BOLAG.

I2345;i2;i2. Sunne; Västra Emtervik; Gräsmark. Ingå försök att förekomma dylika

förvärv.

l 2 8 4 g. Fryksände. Försök på enskilt initiativ genom gårdarnas försäljning till ett
5 av barnen under ägarnas livstid. Inga försök att förekomma dylika förvärv.

12 3. 3. 4 Östmark. Ingå försök; den, som betalar bäst, har haft företräde; ägaren

säljer ibland jorden till ett av barnen.

1-9; 2 3; 2; 3; Lekvattnet; Vitsand; Norra Ny; Ny skoga; Dalby; Södra Finnskoga;
8 4 5; 2 5 6; i; Norra Finnskoga; Ekshärad; Norra Låda, Intet försök att förekomma dylika
8 5; 1 2 3 4 5. förvärv.

12. 3 4. Sunnemo. Ha icke förekommit; i vissa fall har ägaren redan i livstiden
låtit något av barnen få köp å egendomen till lägre pris för att förhindra
dess övergång i främmande händer.

2 4. 4 Nyed. Några dylika försök ha icke gjorts, ha ej heller varit behövliga.

1 23 5. 3 Älvsbacka. Ingå försök; dylika förvärv ansetts lända till gagn, då den

ekonomiska ställningen ej försämrats utan tvärt om.

Bolag.

Uddeholms a. b. Ingå försök att förekomma dylika förvärv.

A. b. Mölnbacka-Trysil. Ofta har äldsta sonen under faderns livstid fått
köp på hemmanet, men om det motivet förelegat, att hemmanet ej skulle komma
i bolags ägo, är knappast troligt, oftare torde skälet varit att förebygga ett litet
hemmans ytterligare klyvning; någon sammanslutning mellan jordägare för att
förekomma bolags förvärv har ej försports.

Billeruds m. fl. a. b.; Storfors bruks a. b.; a. b. Edsvalla bruk; a. b.
Rämen-Liljendahl. Ingå försök att förekomma dylika förvärv.

Forshaga Sulfit a. b. Ingå dylika försök, tvärt om; i Klarälvsdalen vilja de
flesta bönder sälja egendomar eller skog till bolag och enskilda, om de uppnå
de priser, de begära.

Lesjöfors a. b.; Hellefors bruks a. b. Inga försök att förekomma dylika
förvärv.

Gustafsfors fabrikers a. b. Ingå dylika försök torde förekomma.

Persbergs m. fl. Grufbolag; G ravbergskovens a. s.; Katrinefors a. b.; Glaf va
Glasbruks a. b.; a. b. Kroppstadfors bruk; Kohlsäters a. b.; Dejefors kraftoch
fabriks-a. b. Ingå försök att förekomma dylika förvärv.

Holmerudsfors a. b. Så snart fråga varit om försäljning till bolag, har
intresset varit stort att få behålla jorden för enskilda ägare; även innevarande
år gjordes samfällda försök av enskilda personer att rädda en medelstor egendom,
vilket dock misslyckades på grund av ägarens egendomliga hållning.

Frågan 40, huvudinnehåll: ha försök gjorts att förekomma förvärv av ortsbefolkningens
jord av bolag och spekulanter genom enskilt eller allmänt initiativ och i vilken omfattning? -

KRÅ (i AN 40. KRONO LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

587

Större egendomsägare.

Nor: Olof Andersson; Svanskog: John Bryntesson; Bro: II. v. Axelson.

Ingå försök att förekomma ilylika förvärv.

Silbodal: Olof Danielsson. Försök i undantagsfall.

Norra Ny: P. J. Nordqvist; L. O. Nordqvist; Olof Sonesson; Dalby: Per
Persson; Ekshärad: Daniel Jonasson. Ingå försök att förekomma dylika förvärv.

Ekshärad: P. J. Ekblom. Skäligen svaga ansatser, i några fall liar ägaren
under sin livstid sålt till ett eller flera av barnen; förr försäljning till bolag vanlig,
då bonden dog och enhet icke kunde åstadkommas emellan stärbhusdelägarna.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmännen i Gillbergs härad; Nordmarks härads övre distr. Inga
försök att förekomma dylika förvärv.

t. f. Kronofogden i Frylcsdals fögderi. Ingå försök "att förekomma dylika
förvärv.

Frågan 41.

a) Vilka erfarenheter givas om användningen av de penningar, som inflyta

genom ortsbefolkningens försäljning av sin jord till industrien (bolag eller
enskilda) eller till sådana spekulanter, som under frågan 38 sagts?

b) Brukar den behållna avkastningen från de sålunda avyttrade egendomarna

sedan i någon form komma orten till godo eller i allmänhet gå förlorad
för densamma?

Sockenombud.

Nordmark. J) a) Goda erfarenheter; till betalning av skulder.

b) Kommer icke orten till godo.

Rämen. b) Ej annat än genom skatter.

Brattfors. b) En säljare har donerat ö 000 kr. till Brattfors församling.

Gåsborn. a) Betalning av skulder.

b) Säkerligen icke till godo; försvinna spårlöst, utan att komma orten till godo.

Kroppa. Inköpen före vår tid.

Lungsund. Ingen försäljning på de senare åren.

Ölme. a) Sådan försäljning förekommer icke. Säljaren brukar avflytta från
orten och slå sig på annan verksamhet eller leva av kapitalet.

b) Köparen bosätter sig på egendomen och avkastningen kommer sålunda
fortfarande orten till godo.

Varnum. a) Företrädesvis till betalning av skuld.

b) Kommer icke orten till godo.

Visnum. b) Kommer möjligen i någon form orten till godo.

Nysund. a) I somliga fall har ny egendom inköpts, i andra har egendomen
varit högt belånad och penningarna använts till betalande av skulderna.

b) I de flesta fall förlorad för orten; flera större skogsegendomar försålda
till norrmän, som tagit skogen och sedan sålt egendomen.

J) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FHAGAN 41. SOCKENOMBU1).

58''.»

Södra Råda. Intet har försålts. t 2 3.

Väse. a) I första hand betalas skulder, återstoden göres räntebärande eller t*
ock inköpes stadsfastighet e. d.

b) Säljarna bosätta sig ofta i socknen, men lika ofta köpes någon mindre 2
lägenhet i eller bredvid stad eller annat samhälle; i förra fallet stannar kommunalskatten
inom kommunen.

Alster, a) Användas till betalning av skuld eller insättas i bank; säljaren 2. 1
flyttar vanligen till annan ort, köper sig en egendom där eller slår sig till ro.

Ostra Fågelvik, a) Penningarna användas till att anskaffa nytt hem, till att 1. 12.
betala skulder; även till annat förvärv. 2

b) Bådadera. 1

Stora Kil. a) Dylik försäljning förekommer icke, med undantag av några 1 3 1. 3 4.
fall, då ägaren begivit sig till Amerika.

Frykerud. a) I några fall, då jordägaren känner sig oförmögen att sköta 4
sin jord, avhänder han sig denna och lever på penningarna.

b) I många fall förlorad för orten, då f. d. ägare flytta till Amerika eller
till städer och industriplatser; vid dödsfall stanna penningarna hos arvtagarna till
nytta för den ort, där dessa bo.

Orre Vllerud. a) Penningarna ha i regel, sedan skulder betalats, insatts 1
i bank.

b) Går förlorad för orten.

Ransäter. a) Penningarna ha dels kapitaliserats, dels använts till upp- 5
förande av bostäder, i något fall ha de möjligen ej använts på ett förståndigt
sätt; dessa fall ha emellertid inträffat för länge sedan; *i många fall äro egen- *1
domarna skuldsatta, så att mycket åtgår till betalande av gäld; då kapital
blir över, brukar det i flesta fall få kvarstå hos bolaget, som då betalar något
högre ränta än bankerna.

b) I allmänhet kominer den behållna avkastningen orten till godo, åtmin- 15. B
stone som skatteobjekt, ifall ej förmögenheten genom penningplacering minskats.

Nedre Ullerud. a) I ett fall byggdes ett onödigt dyrbart boningshus och 1 4.
levnadskostnaderna ökades, * i ett annat inköptes jordbruksfastighet å annan ort, i * 1
ett tredje fördelades köpeskillningen mellan arvtagarna.

b) Kommer i någon mån orten till godo; endast vad i skatter kan erhållas, 4. 1
då säljaren blivit tax. till inkomst av rörelse.

Grava, a) Användas till de nödvändiga behoven; till betalande av skulder. 1. 3
b) Icke orten till godo; banker och bolag de enda vinnande. 4 3. 3

Hammarö. a) Betalning av skuld eller insättning i bank. 2

Nor. a) Betalning av skuld å fastigheten, nybyggnad, insättning i bank. 1
b) Edsvallabolagets skogsprodukter förädlas vid egen fabrik, kommer på
det sättet orten indirekt till godo.

Segerstad, a) I vissa fall kapitalisering. 3

b) Den behållna avkastningen går i allmänhet för orten förlorad, då det
alltid är utom församlingen boende, som i första hand uppträda som spekulanter.

Grums, a) Penningarna användas mycket olika, några betala skulder och 4
kapitalisera, andra slå sig på nya yrken.

Långserud. b) Ofta förlorad.

500

FRÅGAN 41. SOCKENOMBUD.

3 Stavnäs. a) Till löpande utgifter och i några fall till inköp av annan
lägenhet.

b) I de flesta fall förlorad för orten.

2 8. Högerud. a) Penningarna användas till inköpande av andra egendomar inom
3 eller utom socknen, insättas vanligen i bank.

4 Glava. a) Penningarna gå dels till inköp av annan egendom eller fördelas
3 5. mellan barnen, där sådana finnas, i andra fall åter uppgå de liksom i rök; för 3

svinna, ofta i samband med att de vid säljarens frånfälle fördelas på flera händer.

4 b) Beror på om köparen är bosatt inom orten; är han ej det, är det nästan
3 5. säkert, att orten går förlustig den huvudsakligaste avkastningen; i allmänhet gå

penningarna förlorade för orten.

2 Millesvik. a) Olika.

b) Oftast icke, ty säljarna lämna mången gång orten för alltid.

i Kila. a) Penningarna insättas vanligen i bank och göras räntebärande;

3 användas till inköp av stadsfastigheter, som lämna större ränta och fordra mindre
arbete än jordbruket.

l 3. 2 b) I de allra flesta fall förlorad för trakten; den enda nyttan är, att arbetsförtjänst
erhålles under avverkningstiden; säljarna flytta gemenligen till städer
l eller stadsliknande samhällen; f. d. jordägare bliva för jordbruket konsumenter
i stället för producenter.

3 Sillerud. a) Somliga placera sina penningar i bank, andra köpa jord.
3 Holmedal. b) Intet gagn.

2 Västra Fågelvik, b) Går förlorad för orten.

l 2. Töcksmark. a) Till betalande av skulder, för emigrering till Amerika, någon
4 gång till insättning i bank; vanligen skadligt att förvandla jordbruksfastigheter i
penningar, så vida icke annan sådan fastighet inköpes i stället, penningarna ha också
för många säljare blivit odryga.

3 4 5. b) I allmänhet förlorad för orten.

12 3. Ostervallskog. a) Användas till inköp av egendom å annan ort.

3 4. Karlanda. a) I allmänhet till inköp av gårdar på annat håll.

3. i b) Båda delarna hava förekommit; torde i de flesta fall gå förlorad för orten.

123 4. 2 3. Blomskog, a) Penningarna användas till betalning av skulder, insättning i
2 3 4. bank, till inköp av annan egendom,
b) Icke orten till godo.

12. Silbodal. a) Penningarna användas i de flesta fall till inköp av fastighet
2 å annan ort, åtskilliga ha emigrerat.

b) I några fall orten till godo, då säljaren haft flera egendomar eller någon
befattning inom kommunen.

i Järnskog, a) Någon gång ha de köpt fastighet eller också en lägenhet;
använda nog i allmänhet penningarna väl, eftersom fattigvården är så litet anlitad,
b) Torde komma orten till godo.

Frågan 41, huvudinnehåll: a) användningen av de penningar, som inflyta genom ortsbefolk ningens

försäljning av sin jord till industrien m. fl.; b) brukar den behållna avkast ningen

sedan i någon form komma orten till godo eller i allmänhet gå förlorad för

densamma ?

F HÅ (i AN 41. SOCKKNOMHU1).

591

lukt. a) Penningarna ha i allmänhet kapitaliserats. 4 2 8 4.

b) Bägge delarna; kommer orten till godo endast genom skatt å räntorna. 1. a

Arvika landskommun, a) Penningarna användas till betalande av skuld a
eller i de flesta fall till kapitalisering.

b) Komma i allmänhet orten till godo, så vitt ägaren icke köper fastighet
i stad eller inflyttar dit.

Ny. b) Sedan skogsprodukterna stigit i pris, bil de försålda skogsegen- 1
domarna blivit till gagn för socknen.

Älgå. a) Några köjia fastighet å annan plats; andra leva på kapitalet; ofta 2. 12. 1
göres vid försäljningen det förbehållet, att säljaren och hans familj så vitt möjligt
framför andra skola hava arbetsförtjänst vid timmerdrivningen.

b) Går i allmänhet förlorad för orten. 2

Gunnar skog. a) Insättning i bank; användas till betalande av skulder, 12. 1
skatter, arbets- och byggnadskostnader; ålderstigna säljare undantaga någon gång 4
bostad, vedbrand och litet jord för livstiden samt leva i övrigt på köpeskillingen..

b) Oftast förlorad för orten, då säljaren i de flesta fall bosätter sig i 1 4 5 6.
någon stad.

Bogen, a) Användas till att betala skuld, att sätta in på bank eller att 1
köpa ny egendom för.

b) I allmänhet förlorad för orten; de, som sålt sina jordegendomar, avflytta 3 4.
till andra orter.

Brunskog. a) Insättas i bank; ägaren använder därav, vad han behöver 12. 2
för sin och de sinas bärgning.

b) I de flesta fallen stanna ägare och avkastning i orten. 1 2.

Mangskog. a) De flesta lämna orten med sitt kapital; en del deponera detta 1234. 2
i bank.

b) Går förlorad; inom socknen finnes endast en person, som skattar för 1234. 13 4.
inkomst av sådant kapital, hans bevillning är 800 kr.

Sunne. a) Till inköp av annan fastighet; återköp av den sålda, sedan spe- 5. 1 2 3 4.
kul an t en avverkat skogen; kapitalisering. 1 2 3 4 5.

Gräsmark, a) Kapitalet har i allmänhet använts väl, till köp av mindre 2
lägenhet att bo på under ålderdomen; i övrigt insättes på bank och leves av 12.
räntan; inköp av jord i någon annan socken i Värmland. 1

b) Genom beskattning kommer den behållna avkastningen orten till godo i 12.
någon mån.

Fryksände. a) Behållningen insättes i bank. 5

Ostmark. a) De flesta, som sålt sina gårdar, ha flyttat från socknen och 124.
förskaffat sig sådana på andra håll, * företrädesvis i nedre Pryksdalen; flera ha * 1. 14.

utvandrat till Amerika; en del ha stannat kvar och blivit arrendatorer, helst på 2 4. 2

sina förra gårdar; då en bonde säljer sin egendom, får han vanligen mera kon- 3
tanter än han är van att ha och glömmer att hushålla, särskilt om han fått

brukningskontrakt; i så fall tänker han: “jag har ju gården i behåll"; * många * 1 28 4.

finnas, som för 25 å 30 år tillbaka voro ägare av medelstora egendomar, varå
det nu finnes mycken vacker skog, men som sålde dessa och nu äro medellösa,
föräldrarna äro gamla, barnen stå på bar backe, * samt bli oftast skogsarbetare. 3. * 4
b) I allmänhet förlorad för orten. 134.

592

FRÅGAN 41. SOCK GNOM BUD.

1 23 4 5 8 9.
3 7 8. 1 2 3 4 9.
235678. 1249.

2 3. 8
2

2 3.

2. 2 3 4.
*4

8. 4 5.
2 5. G

5 G.

3 5.

3 5. 7

1 3.
3

8 4 5 G. 4 6 6. 1

1 2 3 4. 1 2.
1 2 3 4.

Lekvattnet, a) En del köpa egendomar på annat håll, en del leva upp köpesumman;
flytta till industricentra och städer; emigrera till Amerika.

b) Oftast förlorad för orten; genom skogsaccis och arbetsförtjänster vid
skogsavverkningen kommer något orten till godo; det är sällan huggning och
timmerkörning utföras av arbetarna i orten, utan komma ofta hela hopar timmerkörare
från andra orter, där man har billigt hö, d. v. s. mycket sådant,
så väl som havre för hästarna; man saknar kanske något penningförvärv, där man
ej rent av måste kämpa för att få livsmedel; att man ej i orten har mycken
nytta av bolagsskogsawerkningen under dylika förhållanden, säger sig självt,
men att det nedtrycker arbetspriset är klart, då det är så gott om arbetare
från andra orter, vilket naturligtvis länder till båtnad för timmerbolagen, vilka
minst äro i behov av några fördelar.

Vitsand. a) Till förvärvande av fastighet på annat håll, betalning av skuld;
flertalet säljare torde ha emigrerat till Amerika,
b) Har ej kommit orten till godo.

Norra Ny. a) En del insätta de erhållna penningarna på bank, för andra
säljare, * flertalet, gå penningarna ganska fort sin väg.

b) Många flytta till andra trakter och köpa sig egendom, så att för orten
går mycket förlorat.

Nyskoga. b) Går för det mesta förlorad för socknen.

Dalby, b) Kommer i de flesta fall orten till godo. Så är icke fallet.

Södra Finnskoga. a) Allt beror på individens hushållningsförmåga; lätt
fånget, lätt förgånget.

b) Går förlorad för orten.

Norra Finnskoga. a) Penningarna användas utan beräkning eller hushållning.

b) I allmänhet förlorad för orten.

Ekshärad, a) Förr fick bolaget sin jord genom att bönderna råkat i skuld
till bolaget för utsäde, sill och salt; om någon gång kontanter lämnades, söpos
de upp; köpesummorna voro vid denna tid mycket små; det hände, att en
fastighet såldes för 60 kr., vilken, om den tills nu ägts av en sparsam bonde,
skulle haft ett värde av 60 000 kr., många liknande fall finnas; de medel, som
å senare tid erhållits, bruka vanligtvis fördelas mellan barnen.

b) Går sannolikt förlorad för orten; alla, som avhänt sig sina fastigheter, ha
intet kvar av de obetydliga köpesummorna.

Norra Råda. a) Betalning av skuld, i vissa fall har köpeskillingen fått
innestå i fastigheten mot årlig ränta eller ock placerats i bankinrättning; fördelning
bland stärbhusdelägarna; f. n. utgår fattigunderstöd till några säljares familjer.

b) Intet gagn, bortsett från kommunalskatten i vissa fall; kommit orten till
godo.

Sunnemo. a) I en del fall kapitaliserats, i andra förslösats,
b) Endast i form av skatt och accis.

Frågan 41, huvudinnehåll: a) användningen av de penningar, som inflyta genom ortsbefolk ningens

försäljning av sin jord till industrien m. fl.; b) brukar den behållna avkast ningen

sedan i någon form komma orten till godo eller i allmänhet gå förlorad för

densamma?

FRÅGAN 41. HOLAG.

51)3

Nyed. a) Till betalning av skuld; somliga flytta till stationssamhällena, 4.
varest de köpa tomt och bygga, andra flytta till någon stad.

b) Kommer sällan orten till godo. 2 4

Älvsbacka, a) Sedan bonden sålt gården, flyttar han — * på grund av de höga 2 4
skatterna, 11.88 pr bevillningskrona — från samhället, ofta till någon plats med 2
bättre kommunikationer; somliga ha måst sälja för att betala iråkade skulder. 3
b) Icke socknen till godo på något sätt; den nye ägaren låter avverka 45
skogen och därigenom blir större arbetsförtjänst.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) I de allt mindre vanliga fall, då försäljning skett av
ekonomiskt tvång, till dettas hävande, annars kapitalisering; den värmländska
bonden vet mycket väl, vad skogen är värd, varför egendomens ev. försäljning
ej innebär den tvära omkastning från enkla förhållanden till motsatsen, varom
så ofta talats under diskussionen om “Norrlandslagarna".

b) Direkt genom skatter eller utdelning till i orten bosatta aktieägare, indirekt
genom bolagets understödjande av allmännyttiga ändamål, såsom byggande av
kyrkor, prästgårdar, skolor, sjukhus, ordenshus, missionshus, anslag till skytteföreningar
och sockenbibliotek.

A. b. Mölnbacka-Trysil. a) I många fall är det ekonomiska skäl, som
framtvingat försäljningen, och funnes då icke bolag som spekulant, betingade
för visso egendomen icke samma pris, som vad nu är fallet; där försäljningen sker
av fri vilja och ekonomien är god, insättas penningarna i bank, mera sällan i industriella
företag, någon gång köpas bankaktier; i vissa trakter av Värmland, särskilt
Klarälvsdalen, användas också penningarna som rörelsekapital uti skogsaffärer;
där förekommer mycket, att de förmögnare hemmansägarna uppträda som skogsspekulanter
så väl vid köp av hemman som avverkningsrätter.

Billeruds m. fl. a. b. a) Köpeskillingarna torde i de flesta fall, då icke
arvskifte förestår, användas till inköp av annan bättre belägen eller bördigare
egendom.

b) Kommer icke orten till godo.

Storfors bruks a. b. a) I vanliga fall är ekonomiskt trångmål orsaken till
att självägarens jord utbjudes till försäljning, någon gång blir ett arvskifte den
■omedelbara orsaken; detta, då i vanliga fall ingen av arvingarna vill övertaga
egendomen och utlösa medarvingarna, skogen är nämligen redan förut så hårt
medtagen, att svårigheter förefinnas att därifrån erhålla medel till lösen; vanligen
utnyttjas arvet bäst, om egendomen säljes i sin helhet; i dylika fall flytta arvingarna
vanligen från trakten eller gå till närmaste industri; en stor del av köpesumman
går åt till skuldernas betalande.

b) Efter en sådan försäljning går i vanliga fall den behållna avkastningen av
egendomen ur socknen; är köparen bolaget, går avkastningen till aktieägaren,
som bor i andra orter, är köparen en bonde eller en egendomsspekulant, skall
lånet, varpå köpet skett, likvideras, och avkastningen går lika väl dit, där
lånet tagits; för oi''ten betyder detta dock mindre, den behållna avkastningen är
nämligen i vanliga fall minimal, då försäljningen alltid skett till fulla värdet,
vai''för någon överskottsränta från egendomen (spekulationsvinst) ej är att påräkna;

JordundersMcningens betänkavden. III. 38

504

FRÅGAN 41. BOLAG.

egendomen och skatteobjektet stanna i alla händelser inom socknen, och egendomen
lämnar alltid det uthålligaste arbetstillfället, likasom skatteobjektet är
oföränderligast, när bolaget är ägare.

A. b. Edsvalla bruk. a) De nedläggas ofta i egendomar på andra trakter
eller insättas i bank.

A. b. Bämen-Liljendahl. b) De, som sålt, ha i allmänhet flyttat ur socknen,
sannolikt till trevligare och mera bördiga orter.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. a) Icke ovanligt, att all besparing
överlämnats i god tro till någon skogshandlande e. d., vilken varit läsare, sällan
eljest, och som sedan förstört vartenda öre.

b) Icke till någon allmän nytta.

Forshaga Sulfit a. b. a) Skogshandlande bönder nedlägga sina förtjänster i
nya skogsspekulationer; bönder, som sålt sin egendom, göra ofta undantag för
boningshuset, där de kvarsitta; penningebehållningen insättes vanligen i bank
eller utlånas i bygden, någon gång användes en del att insätta i någon mindre
skogsspekul ation.

Gustaf sfors fabrikers a. b. a) De delas mellan arvingarna, men bortslarvas
icke; industriens jordförvärv ha så gott som upphört.

Persbergs m. fl. Grufbolag. a) Utlösen av syskon vid arvskifte eller gäldande
av ägarens skulder.

Gr avber g skovens a. s. a) Bolaget har endast köpt av spekulanter.

b) Förlorad för orten.

Katrinefors a. b. a) De fastighetsägare, som sålt sina egendomar, ha i regel
sedermera köpt jordbruksfastigheter längre söderut och belägna vid bättre och
bekvämare kommunikationer.

b) Kommer ej orten till godo.

Glafva Glasbruks a. b. a) Betalande av skulder, insättning på bank.

A. b. Kroppstadfors bruk. a, b) De, som icke hava skulder att betala,
insätta i regel sina penningar i banken till ringa eller ingen nytta för orten,
endast till förmån för bankerna.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. a) I ena fallet till oförståndigt byggnadssätt
och ökade levnadsbehov, i andra till inköp av egendom å annan ort.

b) Kan ej sägas komma orten till godo i avsevärd grad.

Frågan 41, huvudinnehåll: a) användningen av de penningar, som inflyta genom ortsbefolk ningens

försäljning av sin jord till industrien m. fl.; b) brukar den behållna avkast ningen

sedan i någon form komma orten till godo eller i allmänhet gå förlorad för

densamma?

FRÅGAN 41.

KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR. 595

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström, a) Inteckningshavare eller konkursförvaltning
ha i de flesta fall omhändertagit medlen.

För: Olof Andersson, a) Olika, för det mesta till köp av bättre och billigare
egendom i någon annan trakt av landet.

b) Förlorad för orten, men icke för landet.

Svanskog: John Bryntesson. a) Insättas i regel i bank.

b) Delvis orten till godo.

Bro: F. M. Mehn. a) Insättas vanligen i bank.

Borra By: P. J. Nordgvist. a) I regel till inköp av egendom på andra
trakter inom riket med bättre kommunikationer.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. a) Kapitaliseras, ifall överskott uppstår.

b) Kommer genom skatt för ränteinkomsten .orten till godo.

Norra Ny: Olof Sonesson. b) En del resa på andra håll och bosätta sig,
andra stanna kvar.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) I många fall lätt gångna, säljarna ha blivit
bolagets underhavande, i undantagsfall väl använda såsom till köp av annan egendom
inom socknen, som saknat skog och därför varit billigare, eller till insättning i
bank; köpesummorna i de flesta fall så små, att de äro av ringa betydelse.

Ekshärad: Daniel Jonasson, a) Till löpande utgifter, byggnader, jordens
förbättring, kapitalisering.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad, a) Kapitalisering, där ej skulder finnas,
b) Kommer icke orten till godo.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. a) Ingen egendom har
sålts till bolag eller enskilda, utan att det varit nöd, som tvingat, d. v. s. ägaren
har varit skuldsatt, och då sålt till högsta pris.

b) Köpesumman har i de flesta fall åtgått till gäldande av skulden å egendomen.

Frågan 42.

I vad mån och av vilka anledningar ha inom socknen svårigheter mött att få
tomter till samlingslokaler för folkliga, ekonomiska och kulturella strävanden
av olika slag, och vilka utvägur ha i stället måst anlitas?

Sockenombud.

i Färnebo. '') Ingå svårigheter att av hemmansägare få köpa dylika, av bolagen
är det däremot alldeles omöjligt.

2. 3 Nordmark. Ingå svårigheter. Vid försök att förvärva sådana, skulle nog
svårigheter möta; en fackförening har inköpt ett gammalt garveri, som en nykterhetsförening
inrett; missionsföreningen, som för många år sedan lyckats av
enskild ägare förvärva tomt, är den enda förening, som har egen lokal.

1 2 3 6. B amen. Svårigheter ha yppats beroende på att bolagen äga all jord i närheten
av industriplatserna, i stället har måst köpas av privata jordägare långt
avlägset från sådana platser.

13. Brattfors. Till befintliga samlingslokaler ha tomter skänkts av enskilda

jordägare.

6. 12 5. Gåsborn. Ingå sådana svårigheter; tomt till ordenshus skänkt av enskild

4 person; i norra delen av församlingen, där bolaget har äganderätt till jorden,
hållas nykterhetsmöten alternerande hos medlemmarna, politiska möten på landsvägarna,
helt nyligen har lokal upplåtits åt en kooperativ affär på 6 mån:s upp.
sägning och under villkor att föreningen icke får ansluta sig till kooperativa
förbundet.

13. Kroppa. Tomtmark har upplåtits på sådana villkor, att man ej kunnat
bygga; sommartiden ha möten hållits ute, på vintern i en bagarstuga, nu har
församlingen byggt en större folkskola och enskilda möten hållas i ett av de
4 gamla skolhusen; för folkets hus har vägrats mark, varför sådan inköpts i
Lungsunds socken och till nämnda tomt är c:a */, mils väg, för missionshus
upplåtes mark utan knot i dessa dagar.

3 Lungsund. Ingå försök ha gjorts.

'') Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FRÅGAN 42. SOCKENOMBUD.

5!)7

Olme. Tomter ha utan svårighet erhållits till skolhus, godtemplarhus och 12.
missionshus; värre är, att få lämplig lokal för politiska föredrag, då så väl skolhus 2
som missionshus äro stängda härför.

Varnum; Visnurn. Ingå svårigheter. 1; 1

Visnums-Kil. Ingen framställning om tomter ännu gjord. 1

Rudskoga; Nysund; Södra Råda; Vase; Alster; Östra Fågelvik; Stora 123;]
Kil. Ingå svårigheter. 123

Frykerud. Inga hinder eller svårigheter;-fem missionshus, ett ordenshus 123
och ett folkets hus finnas, * väl belägna på folkrika platser, nämligen Fagerås och * 4
Frykåsens stationssamhällen.

Övre Vllerud. Ingå svårigheter; ett flertal sådana hus finnas. 15.

Ransäter. Tomter till samlingslokaler har det ännu ej mött något hinder 12.
att få, i de flesta fall ha de upplåtits gratis; ha antingen köpts av enskilda eller 5
hyrts av bolag på deras mark.

Nedre TJllerud. Ingå svårigheter; tomter upplåtna på flera ställen; enskilda 14.
ägare ha försålt jordområden.

Grava. Ingå svårigheter, *utom de ekonomiska, då enskilda jordägare äga 13.
inemot hälften av jorden inom Forshaga municipalsamhälle. Svårigheter att få jord 2
till folkets hus och godtemplarlokaler, då det visat sig, att de flerstädes blivit
danslokaler in. m.

Hammarö; Nor. Ingå svårigheter. 12;

Segerstad. Sådant behov har icke försports, * utom för ett missionshus, vartill 123.
tomtplats skänkts.

Grums. Ingå svårigheter. 1

Borgvik. Ett missionshus uppfört på skänkt tomt, fri plats erhållen för 124.
skyttepaviljong, idrottsplats, * även för folkbibliotek. * 1 2.

Ed. Ingå svårigheter; förutom brukets läsestuga vid Liljedal finnes missionshus 1. 2
å bolagsmark, som fritt upplåtits, ett liknande har på samma villkor upplåtits
på enskild egendom, vid Slottsbron ha arbetarna mot en skälig summa fått
köpa tomtplats till folkets hus.

Gillberga; Långserud. Ingå svårigheter. 2; 1

Stavnäs. Ingå hinder i nämnda hänseende; samlingslokaler för dylika 12.
ändamål finnas icke, då det är omöjligt att å bolagets mark erhålla tomtplats
för desamma; de mindre jordägarnas områden ligga dels avlägset, dels hålla de
för höga priser på platser, som de möjligen kunde upplåta; tomtplats kan
sålunda icke erhållas för ovannämnda lokaler annat än genom expropriation.

Fdögerud. Ingå svårigheter; socknen, som har endast c:a 700 invånare, har 23.
ej mindre än fyra st. rätt bra missionshus, tomten till det största skänkt; lokalerna
användas i övrigt till nykterhetssammanträden, möten, jordbrukskurser, i några
fall även för politiska föredrag, i övrigt har kommunalstämman beslutat, att
sockenstugan må användas för politiska föredrag och möten av alla politiska
partier; föreläsningsföreningen använder så väl missionshusen som sockenstugan och
skolhusen för föreläsningar; en insamling för ett folkets hus pågår, någon svårighet
i fråga om tomten torde ej uppstå.

.; 123; 12; 12;
; 1 3 4.

4. 3 4.

4. 1

598

FRÅGAN 42. SOCKENOMBUD.

4. 5

3; i 2; l 3; i
3. 1

2 3 4 ; 1 2.

1 2. 3

1; 14 5.

1. 3

12 3. 13.

1 2 4. 4

12 3; 1 2 3 4.

1 2 3. 2 3.
1. 4

12 3; 123.
12 3. 4

(1 Iaea. Förr, då en avsöndrad tomt blev en gravation i egendomen, mötte
det nästan alltid svårigheter, nu däremot föreligger i flesta fall ingen svårighet
från enskild ägares sida, bolag däremot låter ej gärna avsöndra mark i och för
detta ändamål; där bolagen äga marken, har fri mark ej kunnat fås, religiösa
föreningar ha dock fått uppföra hus, varemot så icke varit fallet med nykterhetsföreningar;
här vid Hillringsberg har en metodistförsamling fått löfte om fri
tomt och på denna byggt hus; någon skriftlig överenskommelse är än ej träffad,
däremot torde någon tomt för uppförande av t. ex. en kooperativ affär icke
kunna erhållas; utvägar ha funnits på så sätt, att hus uppförts på platser,
där jord kunnat fås, bondejord, fastän dessa hus då blivit mindre centralt belägna.
Särskilda utvägar ha ej anlitats; på bolagens mark ha svårigheter mött;
man har emellertid uppfört skolhus och missionshus på deras mark med ett givet
löfte som enda säkerhet, men till politiska samlingslokaler finns det nog ingen
tomt inom bolagens hank och stör.

Värmskog; Svanskog; Mittesvik; Ölserud. Ingå svårigheter.

Botilsäter. Ingå svårigheter; hittills ingen framställning om förvärvande av
dylika tomter.

By; Bro. Svårigheter ha icke förekommit.

Södra Ny. Tomter ha icke saknats, utan till och med fritt upplåtits.

Kila. Inga svårigheter; nyligen försök att få köpa tomt till ett folkets
hus; ägaren lär ha lovat tomt, men när grannarna fingo reda på saken, vidtalade
de honom att återtaga löftet, så att något hus kan därför icke komma till stånd;
inga föredrag av frisinnade riksdagsmän få hållas i de offentliga lokalerna med
undantag av en godtemplarlokal, skollokalen får ej användas.

Tveta; Sillerud. Inga svårigheter.

Holmedal. Ingå svårigheter, intresse saknas för dylika saker; nära nog
omöjligt att få tomtplats till samlingslokaler, ty för de många frikyrkliga, som
finnas, är nämligen allt, som icke förkunnas på missionshuset en styggelse.

Västra Fågelvik. Hittills ingå svårigheter, ett bönehus och en skyttepaviljong
ha uppförts, utan att någon svårighet yppade sig att erhålla tomt; skulle fråga
uppstå om uppförande av ett folkets hus är ovisst, om tomt kunde erhållas.

Töcksmark. Ingå svårigheter; socknen har vida fler samlingslokaler än den
behöver.

Ostervallslcog; Karlanda. Ingå svårigheter.

Blomskog. Ingå svårigheter, utan har frågan mest gällt lämpligaste läget;
tomter till fyra missionshus och en godtemplarlokal ha upplåtits utan ersättning; i
ett fall hinder, så till vida att plats erhölls, men icke väg; några allvarliga bemödanden
att av det bolag, genom vilkets skog vägen skulle gå, förvärva mark till
densamma, lära icke ha förekommit.

Silbodal; Skillingmark. Ingå svårigheter ha mött.

Järnskog. Hittills ingå svårigheter; att få tomter till missionshus går mer
än lätt, att få en samlingslokal för politiska och kulturella strävanden har ej försökts
mer än en gång och gick det ganska bra, men kanske av ren slump.

Frågan 42, huvudinnehåll: om svårigheter mött att få tomter till samlingslokaler för folk liga,

ekonomiska och kulturella strävanden av olika slag.

FRÅGAN 42. SOCKENOMBUD.

599

Kola. Ingå svårigheter, tomter ha t. o. m. skänkts bort. 1234. 2

Eda. Ingå svårigheter, ha dock måst överbetalas. 1 2 8 4. 4

Arvika landskommun. Inga svårigheter, men inga starkare ansatser att för- 1 2 8 o. g
värva mark till sådana lokaler.

Ny. Ingå svårigheter; ingen efterfrågan på tomtmark för dylika ända- 1. 2 3.
mål; kommunalhus, flera skolhus, skyttepaviljong, missionshus och godtemplarlolcal 2
finnas; skulle tanke att bygga ett folkets hus uppstå, torde dock svårigheter möta. 3

Älgå. Intet hinder; sex samlingslokaler finnas, uppbyggda på skänkta 12. 1
platser, dock icke å bolagsmark; ingen vill bygga samlingslokaler på bolagens
jord, som mest består av skogsmark och är allt för avlägsen från folkrik trakt.

Gunnarskoy. Ingå svårigheter, * utöver de ekonomiska; på flera ställen ha 124. *1. 4
tomter skänkts. Synnerligen svårt att få tomt till folkets hus och i övrigt till 0
samlingslokaler med undantag av bönehus; brist på upplysning bland bönderna

största hindret.

Bogen. Ingå försök att få tomter. 1

Brunskog; Mungskog. Ingå dylika svårigheter. 12; 1234.

Boda. Ingå svårigheter; endast religiösa samlingslokaler förekomma. 14. 2

Sunne; Östra Emtervik. Ingå hinder. 12345; 123.

Västra Emtervik. Ingå svårigheter; inga försök att få tomter. 2. 1

Gräsmark. Svårigheter ha ej mött. 12.

Lysvik. Ingå svårigheter; av samlingslokaler finnas en godtemplarsal, en socken- 24. 13. 1
stuga, någon önskan om ytterligare lokaler förefinnes icke, då inga socialister förekomma;
skall allmogen kunna existera och betala sina dryga skatter, få de sannerligen
låta bli att tänka på samlingslokaler.

Fryksände. Ingå svårigheter *för missionsföreningar, godtemplarloger samt 1-6. *1234g.
frälsningsarméen.

Östmark. Ingå svårigheter. Svårigheter förekomma; inom socknen finnas 12. 3 4. 4
endast tre samlingslokaler, nämligen två missionshus och ett folkets hus med
anslag ur Värmlands folketshusfond, det sistnämnda dock under byggnad; till
detsamma lyckades det efter svårigheter att förvärva tomt av en småbonde, sedan
det bolag, som ägde det område, där lämpligaste tomten kunnat erhållas, nekat
sälja; anledningarna till svårigheterna äro, att det finns olika åsikter så väl i 3
politik som i religion; om de styrande icke ha samma åsikt, torde svårigheter
göras, något som bestyrkes av erfarenheten.

Lekvattnet. Ingå svårigheter; man har fått reda sig utan samlingslokaler; 2 3 6. 7

svårigheter, icke av brist på tomtplatser, utan av brist på kärlek till de ideella 8

strävandena.

Vitsand. Ingå svårigheter. 2 3.

Norra Ny. Stora svårigheter att erhålla tomter till samlingslokaler, men 4
inga andra utvägar ha behövt anlitas än överbetalning av dessa.

Nyskoga. Ingen efterfrågan. 3

Dalby. Till missionshus och ordenshus ha tomter upplåtits av enskilda 3

med äganderätt eller nyttjanderätt på vissa år; i allmänhet svårt att få tomt- 5

plats, i synnerhet å bolagsjord på grund av inteckning hos utländska banker;
nästan omöjligt att få tomter till samlingslokaler.

600

FRÅGAN 42. SOCKENOMBUD.

2. 5 6. Södra Finnskoga. Endast i ett enstaka fall, och då av politiska skäl; tomt
5 till samlingslokaler ha ej kunnat erhållas; en godtemplarloge begärde, att av bolaget
få köpa tomt till lokal, men bolaget fordrade då, att ingå politiska föredrag
finge hållas i lokalen samt uppsatte även andra för logen oantagliga villkor;
några föreningar ha ibland lyckats hyra lokal av oberoende husägare.

i Norra Finnskoga. Andra samlingslokaler än en skyttepaviljong och ett
mindre missionshus förekomma icke, svårigheter att få tomter till sådana torde
5 ej möta; avoghet har mött föreningars begäran att få köpa tomtmark, en nykterhetsförening
har i flera år förgäves sökt att få köpa en jordbit för uppförande
av lokal; vad de jordägandes obenägenhet att upplåta mark beror på, är ej gott
att med bestämdhet säga, men de skylla på att de ej vilja frånskilja dylika jordstycken
från de större fastigheterna, utan att de helst vilja sälja i större skala;
de ha även ganska villigt sålt jord, när det varit fråga om affärer av större
omfång till bolag eller storbönder; i fråga om tomtmark till föreningar är väl
orsaken en annan, i synnerhet om föreningen är av demokratisk anda; jordägarna
äro måna om att folket ej skall få andra tankar och åsikter än deras egna;
förr har jordägarens eller bondens åsikter även varit de underlydandes, vilka
haft en sådan auktoritetstro och tillit för sina husbönder, att när dessa sagt
någonting, var det säkert, som ristat i sten; ingen visste detta så bra som storbönderna
och bolagsherrarna, och om någon var nog fördomsfri att hysa andra
åsikter, vågade han ej, beroende av jordägaren som han var, stöta sig med denne;
lyckligtvis är nu mycket bättre härvidlag; ingen, som är bolagens eller böndernas
underlydande, vågar eller vill dock upplåta sitt hus för sammankomster
eller föredrags hållande av antydd art, om de också äro av samma åsikter; om
detta är beroende på något tvång eller särskilt påbud från jordägarens sida eller
om det blott och bart beror på de underlydandes fruktan att råka i onåd hos
sina husbönder, kan ej med bestämdhet sägas, men troligen är orsaken till en
del detta senare, enär mycket av gamla fördomar ännu sitter i folket.

3 5. Ekshärad. Svårigheter ha mött, vadan intet folkets hus finnes och blott

ett ordenshus, detta å ofri grund.

3 Gustav Adolf. Bolaget har i viss mån gått folket till mötes på detta
område.

1 5. 2 Norra Båda. Sådana upplåtas i rätt stor utsträckning; hos bolaget måste huset

3 dock uppföras å ofri grund, men utan arrendeavgift; att erhålla tomter till samlings5
lokaler, där vilka samhälleliga frågor som helst kunna dryftas, är omöjligt; för
ett folkets hus eller samlingslokal för politisk verksamhet i frisinnad riktning

4 5 6. har ej tomt kunnat erhållas; en del politiska och fackliga sammanslutningar måste

4 6. därför hålla sina möten under bar himmel, även i privata hem.

3 4.1234. 12. Sunnemo. Ingå svårigheter; enskilda tillmötesgående, ett större bolag i

några fall avvisande.

l 2 4. 4 Nyed. Ingå sådana svårigheter; de 12 lokaler, som finnas, ha erhållit tomt
till moderat pris.

13 5. 4 Älvshacka. Någon sådan efterfrågan har icke förekommit; missionshus sedan

2 3. 3 äldre tid, något folkets hus har ej varit påtänkt; inga svårigheter ha mött, ty

bolaget har, sedan det fått jorden, nästan gratis upplåtit tomter.

Frågan 42, huvudinnehåll: om svårigheter mött att få tomter till samlingslokaler för folk liga,

ekonomiska och kulturella strävanden av olika slag.

FRÅGAN 4 2. BOLAG.

GUI

Bolag.

Uddeholms a. b. Tomter upplåtas på lång tid mot nominell avgift och
lokaler tillhandahållas, då bolaget anser skäligt.

Billeruds m. fl. a. b. Med undantag av tomter till bönehus synes någon
efterfrågan icke finnas.

Storfors bruks a. b. Efter vad här förut framgått, har bolaget hittills ej
funnit skäl föreligga att avstycka tomter med full äganderätt, varemot tomtplatser
på 50-åriga arrenden i jämförelsevis stor omfattning blivit upplåtna; dylika
tomtplatser hava upplåtits utom till boningshus, egnahem, även till missionshus,
till kooperativa m. fl. välmotiverade företag.

A. b. Edsvalla bruk. I allmänhet ha inga svårigheter mött.

A. b. Rämen-Liljendahl. Samlingslokaler för flera olika ändamål och i tillräckligt
antal finnas på flera olika platser inom socknen; i ett fall har begäran
om att få tomt ej kunnat bifallas, då vederbörande ägare ej ansett sig kunna
avyttra något på grund av att penningeinteckningar för obligationslån gravera
egendomen i sin helhet och man icke utan stora kostnader och besvär kunnat
göra gravationsfri försäljning.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. Ogörligt att få köpa tomt med centralt
läge, knappast i utkanter, och då mot dryg betalning, fri upplåtelse otänkbar;
sekteristerna söka med alla upptänkliga medel förmå den eller de, som kunna
misstänkas vilja tillmötesgå härutinnan, att avstå därifrån.

Forshaga Sulfit a. b. Ingå verkliga svårigheter härför torde ha förefunnits.

Lesjöfors a. b. Inom socknen finnas tvenne folkets hus liggande i närheten
av de tvenne industricentra; några försök till byggande av flera dylika samlingslokaler
hava ej förefunnits.

Hellefors bruks a. b. Framställning om tomt till samlingslokaler av ifrågavarande
slag har ej försports; behövliga möteslokaler hava upplåtits i bolagets hus,
där sådant utan olägenhet kunnat ske, bolaget har understött bildandet av kooperativ
förening dels direkt ekonomiskt och dels genom upplåtelse av lokaler.

Gustaf sfors fabrikers a. b. Efterfrågan på sådana tomter har ej försports;
vid bolagets fabriker vid Gustafsfors och Skåpafors har bolaget för mera än tio
år sedan byggt samlingslokaler.

Per sbergs m. fl. Graf bolag. Ingå svårigheter förekomma.

Kraft- a. b. Gullspång-Munkfors. Så vitt kant inga svårigheter.

A. s. Lier, Var ald & Bogen. Man använder sockenstugan och skolhusen
till samlingslokaler.

Gravbergskovens a. s. Några svårigheter ha ej förefunnits.

Katrinefors a. b. Ingen svårighet att erhålla tomter till samlingslokaler.

Gläfsa Glasbruks a. b. Då dylika anspråk framkommit, hava åtminstone
bolagen beredvilligt upplåtit tomter.

A. b. Kroppstadfors bruk. Ingå svårigheter.

()02

FRÅGAN 42. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Lundsbergs Fastighets- a. b. Tomter ha här fritt upplåtits till sådana ändamål.

Kohlsäters a. b. Ingå svårigheter.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. Ingå svårigheter, ty tomter härför hava
av resp. föreningar inköpts å stationssamhällets område.

Holmerudsfors a. b. Ingå sådana svårigheter kända från senare tid.

A. b. Sundshagsfors bruk; a. b. Skaltkärrs Tegel- och Kakelfabriker. Ingå
svårigheter.

Backetorps kvarn- och sågverks a. b. Tomter till samlingslokaler har det
ej mött särskilda svårigheter att erhålla, dels ha bolag upplåtit jord, dels har
sådan funnits att köpa av jordägare för rimligt pris.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström. Erbjuden tomt icke mottagen, då rum, en f. d.
skolsal, fritt ställts till disposition.

Visnums-Kils m. fl. socknar: Hugo Berger; Nor: Olof Andersson; Svanskog:
John Bryntesson; Bro: F. M. Mohn. Ingå svårigheter.

Silbodal: Olof Danielsson. Tomter ha erhållits.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. Obenägenhet hos hemmansägarna att avsöndra
tomtplatser, oskäligt högt pris begäres; enskilda personer, som haft obebodda
hus, ha emellanåt upplåtit lokal; där ordenshus finnas, upplåtas dessa.

Norra Ny: Olof Sonesson. I vissa fall svårigheter.

Ekshärad: Daniel Jonasson; P. J. Ekblom. Ingå svårigheter.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Färnebo härad. Ingå svårigheter, snarare tvärt om.

Kronolänsmannen i Olme och Vase härads distr. Inga som helst svårigheter.

Kronolänsmannen i Visnums härad; Karlstads härad. Ingå svårigheter.
Kronolänsmannen i Grums härad. I stort sett ingå svårigheter.
Kronolänsmannen i Gillbergs härad. Ingå svårigheter.

Kronolänsmannen i Näs härad. Ingå svårigheter hittills, torde icke vara
att förvänta.

Kronolänsmännen i Nordmarks härads övre distr.; Jösse härads östra distr.;
västra distr. Ingå svårigheter.

Frågan 42, huvudinnehåll: om svårigheter mött att få tomter till samlingslokaler för folk liga,

ekonomiska och kulturella strävanden av olika slag.

FRÅGAN 42. K HON (»LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR. OOä

Kr o nolänsmannen i Älvdals härads nedre tingsl. Ingen svårighet å enskild
mark, däroinot omöjligt att vinna äganderätt till tomtplatser å ett större
bolags mark, vare sig jordförvärvet avser tomter till samlingslokaler eller bostadslägenheter.

Kronolänsmannen i Norra Ny och Bålby socknar. Ingå svårigheter, flera
samlingslokaler för så väl religiösa som nykterhetsföreningar finnas.

Kronolänsmannen i Norra och Södra Finnskoga samt Nyskoga socknar.
De enda samlingslokaler, som finnas härstädes, äro skyttepaviljongerna, och till
dem har det icke visat sig någon svårighet att erhålla tomter; de frireligiösa ha,
ehuru fåtaliga, i år uppfört ett bönhus, vartill ett bolag upplåtit plats; godtemplarna
arbeta energiskt på att samla befolkningen i sina loger, men de ha ett
synnerligen otacksamt arbete, ty de flesta genera sig ej för att ena dagen vara
godtemplare och andra dagen “supare"; en stor del av arbetarna ha anslutit sig till
socialismen, men de äro svåra att leda och sakna sammanhållning; dessa båda
sistnämnda grupper ha väl knappast själva ännu tänkt på att bygga samlingslokaler,
men då de en gång besluta sig därför, komma tomter säkerligen icke
att nekas dem, som gjort sig kända för ett nyktert och ordentligt uppförande.

Kronolänsmannen i Fryksdals härads övre tingsl.; Fryksdals härads nedre
tingsl. östra distr.; västra distr. Ingå svårigheter.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi. Ingå svårigheter.

Frågan 43.

a) Förekommer, att genom flottningsför hållanden a eller annorledes i soclcnen

svårigheter tillskyndas små jordägare att tillgodogöra sig sin skogsavkastning
eller ohägn tillskyndas jordbruket i följd av uppdämningar, våldsamt
framsläppande av vatten eller annorledes?

b) Vilka åtgärder skulle krävas för avhjälpande av ett sådant missförhållande?

Sockenombud.

4; 23; 1 2 3 6. Färnebo; Nordmark; Bämen.l) Flottning förekommer icke.

13. Brattfors. Under Brattfors a. b:s flottningstid fingo en del jordägare sina
ägor mer eller mindre skadade; stämning uttogs och bolaget dömdes till skadeersättning.

1 2 5. 5 Gäsborn. a) Har ej förekommit; bolagen så gott som uteslutande strandägare.

4; 3 Kroppa; Lungsund. a) Förekommer icke.

1. 2 Ölme. a) Inga sådana missförhållanden; flottleder saknas, dämningsrätt vid
en kvarn gör rätt stor skada; härom har under flera år processats, dom har fallit
till kvarnägarens förmån.

b) Enda åtgärd vore upphävande av sådan rättighet, men detta kränker
enskild äganderätt och kan nog ej ske.

1 Varnum. a) Förekommer icke.

l Visnum. a) Torde förekomma å någon enstaka egendom.

12; 12; 123512; Visnums-KU; Nysund; Södra Båda; Vase; Alster; Östra Fågelvik; Stora

13; 123; 13 4. Kil. a) Förekommer icke.

13. 34. Frykerud. a) Inga sådana missförhållanden; ingen särskild olägenhet för
skogsavkastningens tillgodogörande, men på flera ställen tillskyndas jordbruket
skada; strandägare kring Jösjön ha vidtagit åtgärder mot en bruksägare för påstådd
olaga uppdämning; en mängd ängsmarker kring sjön Stora Emsen — delvis i
denna, mest inom Boda socken — lida skada genom dammbyggnaderna vid

4 Moriansfors och Brunsbergs bruk; härför ha för några år sedan undersökningar

x) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FRÅGAN 43. SOCKEN OM BUI).

005

verkställts angående möjlighet att få vattenståndet sänkt och nuvarande jord
förbättrad och sålunda erhålla nya landvinningar, men man har icke lyckats finna
någon utväg.

b) En lagstiftning, som gåve jordägare rätt att, därest vattendränkt mark
finnes till värde, söm överstiger värdet av det bruk, som förorsakar uppdämningen,
inlösa detta senare till ett pris, som åsättes av en särskild nämnd, eller
också, där skörd, som skulle vinnas genom vattenstånds sänkning och reglering,
kunde beräknas till högre värde för år än värdet av ifrågavarande bruks tillverkning,
skulle sådan uppdämning undanröjas, antingen på statens eller enskildas
bekostnad.

Övre Ullerud. a) Då det på grund av de stora massor virke, som tidtals i
flottas å Klarälven, är omöjligt att komma över älven med lantmannaprodukter,
i synnerhet mjölk, tillskyndas jordbruket stora olägenheter.

b) Elottningsföreningen borde åläggas att ej på en gång släppa ut för mycket
virke samt att vid färjorna hålla hjälpmanskap till hands, då svårigheter på grund
av virkesmassorna förefinnas för färjornas jämna gång.

Eansäter. a) Förekommer icke; flottleden är allmän och några svårigheter 1 2. 2
i detta avseende ha ej försports; förekommer möjligen i någon mån. 5

Nedre Ullerud; Karlstads landskommun, a) Förekommer icke. n;i

Grava, a) Flottningsföreningens och bolagens ångbåtstrafik på Klarälven, 13.
särskilt trafiken av bolagens bogserbåtar, * då de gå utan lastpråmar, är förlust- * 3. 13.
bringande för en del småbrukare, enär ångbåtarna gå med full fart så nära stränderna
som möjligt och åstadkomma svallvågor, som i vidsträckt omfattning nedbryta
de lösa stränderna och inkräkta på egendomarna; där älven brutit sig fram l
till allmänna landsvägen, har vägstyrelsen med stora kostnader sökt bota skadan,
annars hade älven med säkerhet gått i sjön Södra Hyn och åstadkommit oberäknelig
skada; varje höst dämmer bolaget upp ett vattenfall och öppnar för- 3
dämningarna varje vår, dessa fördämningar medföra icke någon skada här på
orten men längre upp utefter älven. Förekommer icke. 2

b) Förbud för ångbåtar att gå för nära och med full fart förbi ömtåliga 13.
ställen.

Hammare); Nor. a) Förekommer icke. 2; 1

Segerstad, a) Förekommer icke; flottning endast i Norsälven, medför ingen 1 2. 3
skada.

Grums; Borgvik; Ed; Gillberga. a) Förekommer icke. 1; 124; 123; 24.

Långserud. a) Förekommer icke genom flottning, men genom uppdämningar 1
för industriellt ändamål.

b) Sjösänkning eller brukets flyttande längre ned.

Stavnäs. a) Förekommer icke nämnvärt. 2 3.

Högerud. a) Stora olägenheter genom sjön Värmelens uppdämning; Säffle 3
kanalbolags regler i ngsdamm vid Säffle har varit till men för den jordbrukande
befolkningen omkring Byälvens vattendrag.

b) Lagstiftningsåtgärder; vid processer i dylika vattenmål borde staten kostnadsfritt
lämna jordägarna j-ättegångsbiträde; bolagens hänsynslöshet mot den
jordbrukande befolkningen har åtminstone haft det goda med sig, att bönderna
lärt sig förstå, att deras jordpolitik är mera farlig för den självägande bondeklassen
än jord- och hävdelagspolitiken.

FRÅGAN 4 3. SOCKENOMBUD.

t) 06

4 5. 3 Glada, a) Förekommer icke; torde ej vara farligt numera.

3 Värmskog. a) Många fastigheter utefter sjön Värmelen lida skada genom
sjöns uppdämning.

b) Reglering av vattenståndet i nämnda sjö.

12. Svanskog. a) Förekommer ofta, förorsakar låga virkespriser.

3;234; Millesvik; Eslcilsäter; Ölserud; Botilsäter; By; Bro; Södra Ny. a) Före 12;

l kommer icke.

13. 3 Kila. a) Ingen flottled finnes inom socknen, men skulle vara till gagn

13. för strandägarna kring sjön Sommeln; Säffle kanalbolag har erhållit tillstånd att
till en viss höjd uppdämma vattnet i Byälven vid Säffle till stor skada för
strandägarna efter hela vattendraget; därigenom dränkas hundratals har jord,

3 även hindras vandringsfiskens färder till stort förfång för de många strandägarna,

1 som genom fisket hade icke obetydlig inkomst; genom sjön Sommelns sänkning
ha stora svårigheter uppstått för flottning av saluvirke från åtskilliga tusentals

2 har skogar omkring nämnda sjö till Harefjorden. Ingå svårigheter förekomma.

13. b) Flottled borde anordnas från Sommeln till Byälven, Säffle kanalbolag

i borde fråntagas sina rättigheter till uppdämning i Byälven; bolaget har emellertid
efter åtskilliga rättegångar fått denna rättighet fastställd.

i; 3 Tveta; Sillerud. a) Förekommer icke.

2. 3 Holmedal. a) I någon män; icke nämnvärt, tvärt om ha bönderna, som bo

i utefter vattendraget, bra arbetsförtjänst på försommaren; till följd av de höga kostnader,
som drabba virkesägarna vid begagnandet av flottleden, går för virkesförsäljaren
en avsevärd del av virkets värde förlorad.

b) Genom eu smalspårig järnväg skulle virkets värde i väsentlig mån höjas,
enär detta genom industriella anläggningar kunde förädlas på stället och sålunda
undgå flottningskostnaderna.

3. 2 Västra Fågelvik, a) Förekommer icke; ohägn tillfogas jordbruket å vissa

hemman, enär vid vårflöde vattnet går över åkrarna.

124. Töcksmark. a) Torde icke förekomma.

12 3. Ostervallskog. a) Förekommer i regel icke.

2 3. i Karlanda. a) Förekommer icke. Betydligt ohägn tillskyndas ägarna till vid

flottlederna belägna sänka marker genom att vårflödesvattnet icke får obehindrat
bortrinna, utan i och för timmerflottningen hålles inne genom ett system av
dammar; härigenom hålles vattenståndet i flottleden under en stor del av sommaren
betydligt högre än det normala, varigenom ovanberörda sänka marker
bliva försumpade och mindre lämpliga för kultur; för den skada, som härigenom

4 uppstår, erhålla jordägarna ingen ersättning; virket från den östligaste delen av
socknen måste framdrivas till ett vattendrag vid östra gränsen, i vars nedre
del icke finnes allmän flottled; ett bolag har där för privat bruk inrättat flottled
och anlagt fabriker, varför andra virkesköpare hava en lång följd av år hindrats
genom höga dammavgifter m. m. att flotta sitt virke förbi nämnda inrättningar;
följden har blivit, att ingen konkurrens om skogsprodukterna förekommit, utan
hava de självägande skogsägarna, vilka äro beroende av flottleden, varit så gott

Frågan 43, huvudinnehåll: a) om flottningsförhållandena etc. tillskyndat små jordägare

svårigheter att tillgodogöra avkastningen eller om ohägn tillskyndas jordbruket i

följd av uppdämningar etc.; b) vilka åtgärder skulle krävas för avhjälpande av

sådant missförhållande?

KRAGAN 43. SOCKENO.MHUI).

(107

nom tvingade att antaga do priser, som det nämnda bolaget funnit för gott att
betala både vid egendoms- och virkesförsäljningen.

b) Sänkning av vattendraget och ersättning för skadan i den mån sänkning i
icke hjälper.

Blomskog, a) Lagen om allmän flottled och flottningsförening tillskyndar i
virkesägarna svårigheter, enär en flottningsförening, som ägare till flottled, verkar
i någon mån såsom en trustbildning, upphäver konkurrensen samt fördyrar flottningen;
efter sjöstränderna är icke så liten inägojord dränkt av vatten, process 2 s.
för vinnande av förbättring fåfäng, vattenfallsägarna ha allt för stora rättigheter
och ömma ej för andras skada, ehuru de endast äro ägare till små kvarnar, som
ej inbringa på tio år så mycket, som kunde skördas å de fördränkta markerna
på ett år; för ringa kostnad skulle vinnas c:a 40 har åker och äng. 3

b) Enklare, billigare anordning för inrättande av flottled; som syneförrättare 4
behövdes endast kommunens eller grannkommunens godemän, de nuvarande
synerna öka flottningskostnaderna högst betydligt; rättighet att taga bort kvarnarna 2 3.
och sänka sjöarna.

Silbodal; Skillingmark. a) Förekommer icke. 123; 123.

Järnskog, a) Flottningsförhållandena otillfredsställande på grund av att 4
allmän flottled icke finnes, utan vissa bolag, utom kommunen, bestämma priserna,
som ej äro låga, men kunde varit högre; ohägn tillskyndas en del jordägare av
industrien vid Koppom, när vattenståndet vid vårflod är särdeles högt.

b) Dammbyggnaden vid Koppom borde sänkas något, älven ovan Koppom
ränsas från timmer, både vid stränderna och på älvbottnen.

Kola. a) Inga svårigheter med flottningsförhållandena; skada genom upp- 13 4. 1234
dämning förekommer.

b) Förbud mot uppdämning; process med sådant yrkande pågår med bolag. 1 3 4. 1 234

Eda. a) Förekommer icke; ett par hemman kunna icke för flottning sälja 2 3 4. 1
sitt virke annat än till ett visst bolag, då virket ej kan flottas genom forsen vid
Cliarlottenberg och säkerligen ej kan på rimliga villkor få släppas genom bolagets
timmersluss, varom dock ingen framställning gjorts.

b) Rätt att mot skälig avgift flotta genom timmerslussen vid Charlottenberg.

Arvika landskommun, a) Förekommer icke. 1 2 3 6.

Ny. a) Sedan allmän flottled blivit fastställd, råda inga missförhållanden; 1. 12.
sedan flottningen slutförts, får varje strandägare ersättning för skada, som för- 1
orsakats av flottningen efter godvillig överenskommelse med flottchefen eller efter
värdering av synemän; uppdämningar förekomma nästan varje år till men för 3
strandägarnas jordbruk.

b) Bättre reglering av vattnet.

Älgå. a) Förekommer icke, åtminstone ej i någon större skala; ohägn har 123. 3. 2
tillfogats jordbrukare genom uppdämning av sjöar.

Gunnar skog. a) Ingå större svårigheter; sedan allmän flottled genom-2 4. 15.

förts, * trots motstånd från bolagshåll, ha förhållandena förbättrats; skadegörelse * 1. 14.
vid fiskens lektid ersättes efter syn; en del av stränderna, däribland en avsevärd 1
del inägor vid sjön Gunnern, lida i synnerhet på vårarna av Sälboda a. b. medgiven
uppdämningsrätt; om vintern stå vattendragen stundom torra, ibland påsläppes 6
vatten, så att det flödar över låglänta ängar.

b) En tillsyningsman borde finnas, som ansvarade för att ett visst kvantum
vatten, lika för varje dag, framsläpptes.

608

FRÅGAN 43. SOCKENOMBUD.

12; 12. Bogen; Brunskog. a) Förekommer icke.

1 Mangskog. a) Mycken skada ej uppvägd av den ersättning, som lämnas;

2 ett större bolags uppdämning av sjön Mangen är till mycken skada för kring1
2 3 4. liggande jordbruk; flottled finnes ej ännu, men är beviljad ett bolag, som ämnar

bygga sådan, sedan det köpt tillräckligt skog.
l 2. b) Borttagande av avsedda bolags dammar, som f. n. icke göra någon nytta,
2 då ingen annan industriell inrättning än en gammal fallfärdig kvarn om två par
stenar finnes; framställning till bolaget härom eller om att få ersättning för den
skada, som drabbar strandägarna, har gjorts, löfte om uppgörelse har erhållits,
men intet har åtgjorts.

i 4. Boda. a) Genom ett bolags rätt till vattenuppdämning i sjöar och vattendrag
för en mycket ringa industrianläggning tillskyndas ett stort antal enskilda jord 4

ägare stor skada å vattensjuka ängsmarker; c:a 500 har skulle vinnas för plogen
genom en sänkning av 4 fot vid en anläggning, som i inkomst till stat och

1 kommun lämnar 3 ä 400 kr., vilken tillfaller annan kommun; oaktat Borg viks
bolag äger rätt till flottleden förekomma inga avsevärda svårigheter för mindre
jordbrukare.

b) Öppnande av allmän flottled och dammbyggnadernas sänkning.

1-5; 123; 12. Sunne; Östra Emtervik; Västra Emtervik. a) Förekommer icke.

12. Gräsmark, a) Flottningsförhållandena reglerade och till belåtenhet.

2 b) Ingå åtgärder behövliga.

12. 2. i Lysvik. a) Till någon del, genom våldsamt framsläppande av vatten; upp 3.

4 komna skador ersättas. Förekommer icke; ingen flottled.

2. i b) Bättre kontroll på flottningsföreningama; inga åtgärder behövliga.

1 2 3 4 6. Fryksände. a) I de flesta vattendrag ha under senare år inrättats allmänna

flottleder, därför ej större svårigheter, någon mindre skada dock till följd av
5 uppdämningar; förekommer på ett ställe vid Bodasjöarna, där dämningsrätten innehaves
av ett bolag.

128 4 6. 1-6 b) När allmän flottled kommit till stånd, torde inga ytterligare åtgärder
behöva tillgripas.

12. 13. Östmark, a) Förekommer icke; flottningsförhållandena äro eller bliva inom
3 närmaste framtid ordnade, sedan allmän flottled och flottningsförening bildats;
l i sammanhang med inrättandet av allmän flottled borde ock vid vattendragen å
behövliga ställen uttagas upplagsplatser, s. k. vältplatser, för framkört virke, så
att icke bolag eller enskilda personer, som äga långa sträckor mark vid ett
vattendrag, därå virket från bakom liggande skogar måste uppläggas, kunna ta
oskälig ersättning för upplåtelsen eller, som någon gång skett, vägra att upplåta
plats; de flottande handskas ofta ovarsamt med vattnet, dock mindre vid allmänna
flottleder än vid icke reglerade vattendrag; flottskador torde icke kunna undvikas.

3. i b) Kontroll över flottstyrelsen; flottskadorna borde regelbundet och fullt

rättvist uppskattas; nu erhålla de, som lidit någon skada, några kronor mer
eller mindre, allt eftersom de stå på sig, de efterlåtna få ofta intet, då de icke
vilja börja process.

Frågan 43, huvudinnehåll: a) om flottningsförhållandena etc. tillskyndat små jordägare

svårigheter att tillgodogöra avkastningen eller om ohägn tillskyndas jordbruket i

följd av uppdämningar etc.; b) vilka åtgärder skulle krävas för avhjälpande av

sådant missförhållande ?

FRÅGAN 4 3. BOLAG.

(SOS)

Lekvattnet, a) Förekommer icke; vid uppdämningar ersättes skadan efter i 2 s 4 6 9. 3
värdering; omöjligt att flotta virket frän Ormhöjdens skolrote in på svenskt 7
vattendrag.

b) Inlandsbanans anläggning skulle även i detta avseende bli till lättnad för
gränssocknarna, som nu i 400 år varit utan vägar och kommunikationer.

Vitsand. a) Inga nämnvärda svårigheter. 2 3.

b) Rätt för skogsägare, att, där terrängen så påkallar, till vattendragen 3
framforsla virke över andras ägor; exempel givas, då bolag av ren illvilja förbjudit
enskilda skogsägare, vilka ej försålt sitt virke till bolaget, att på dess
mark frakta eller vid vattendraget avlämna sitt timmer.

Norra Ny; Ny skoga. a) Förekommer icke. 4; 3

Dalby, a) Förekommer icke. 3

b) Lagens tillämpning. 5

Södra Finnskoga. a) Förekommer icke; uppdämning eller våldsamt fram- 25. 6
släppande av vatten åstadkommer icke någon skada, men har uppgivits, att ett
bolag äger alla dammarna i Smörån samt att flottningen därigenom gjorts så dyr,
att den ej lönar sig för enskild person.

b) Torde bli nödvändigt i framtiden att staten övertager flottlederna.

Norra Finnskoga. a) Förekommer icke. 1

Ekshärad, a) Jordbruket lider av uppdämning i och för flottningen; Klar- 35.
älven översvämmar de låglänta stränderna och försenar vårsådden.

b) Genom strängare kontroll av flottuppdämningar.

Gustav Adolf, a) Förekommer icke. 1

Norra Båda. a) Inga svårigheter; där skada förorsakats strandägarna, ha 123456. 1
dessa erhållit ersättning efter godemäns värdering; bolaget har inlöst stränderna, 5
som satts under vatten.

Sunnemo. a) Uddeholms bolag har laga tillstånd att mot viss ersättning 1234.
uppdämma sjöarna, vilket vållar ej obetydligt men.

b) Förbud mot sådan uppdämning; ingen utsikt till ändring, ty lösenpriset 12. 34.
har bestämts genom häradssyn.

Nyed. a) Dylika olägenheter förekomma icke; flottningen har ännu icke nått 2 4. 4
någon större omfattning.

Alvsbacka. a) Förekommer icke; flottning av virke förekommer icke; 235. 4
flottled kunde inrättas, ty en långsträckt sjö leder tvärs igenom socknen och vid
sjöns ända går en älv till en annan sjö, men ett bomullsspinneri vid älven
lägger för närvarande hinder i vägen för flottled; inga ägor lida av sjöns uppdämning,
genom dess sänkning skulle fruktbara ägor uppstå.

Bolag.

Uddeholms a. b.; Billeruds m. fl. a. b. a) Förekommer icke.

Storfors bruks a. b. a) Tack vare ett “hopande av jord i bolagshand“, hava
flottleder å området kunnat komma till utbyggnad och skogsbruket i allmänhet
ökat i intensitet; bolaget tillåter mot självkostnader främmande att flotta i sina
Jordundersökningens betänkanden. III.

610

FRÅGAN 43. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

flottleder, något intrång kunna flottningsförhållandena således ej sägas hava haft
på traktens egendomar.

A. b. Edsvalla bruk; a. b. Rämen-Liljendahl. a) Förekommer icke.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. a) Förekommer icke, tvärt om.

Forshaga Sulfit a. b. a) Förekommer icke å Klarälvens vattensystem.

Hellefors bruks a. b.; Gustaf sfors fabrikers a. b.; Per sbergs m. fl. Grufbolag;
Kraft- a. b. Gullspång-Munkfors; A. s. Lier, Varald tf'' Bogen; Gravberg
skovens a. S. a) Förekommer icke.

Katrinefors a. b. a) Förekommer icke; från Vitsands socken ha inga klagomål
häröver försports.

Glaf va Glasbruks a. b.; a. b. Kroppstadfors bruk; Lundsbergs Fastighetsa.
b. a) Förekommer icke.

Kofdsäters a. b. a) Har förekommit, men skadan har fått ersättas.

b) Åtgärder därför ej nödiga, då den skyldige får ersätta skadan.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. a) Förekommer icke, tvärt om flottningsförh&llandena
underlätta.

Holmerudsfors a. b. a) På senare år hava flottningsavgifterna, sedan allmän
flottled blev erkänd och flottningen skötes av flottningsförening, stegrats dubbelt,
dessa äro dock lika för alla virkesägare; skada genom uppdämningar torde ske
mindre och icke i större utsträckning än förut brukligt.

A. b. Sundshagsfors bruk. a) Förekommer icke.

Fåens Sjösänkningsbolag. Allmän flottled.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström, a) Flottningen, vars fördelar genom virkets
sjunkning kan väcka nationalekonomiska betänkligheter, försvårad för de mindre
trafikanterna, genom bestämmelser om inregistrerat flottningsmärke, för vilket en
hög och för alla lika avgift måste erläggas; detta omöjliggör i många fall flottning
för dem, som ha små kvantiteter virke.

Visnums-Kils ni. fl. socknar: Hugo Berger; Nor: Olof Andersson; Svanskog:
John Bryntesson; Bro: H. v. Axelson, a) Förekommer icke.

Bro: F. M. Mohn. Ingen flottning.

Sidodal: Olof Danielsson, a) Förekommer icke.

Norra Ny: Daniel Andersson. Göda flottningsförhållanden.

Norra Ny: L. 0. Nordqvist; Olof Sonesson; Dcdby: Per Persson, a) Torde
icke förekomma.

Frågan 43, huvudinnehåll: a) om flottningsförhållandena etc. tillskyndat små jordägare

svårigheter att tillgodogöra avkastningen eller om ohägn tillskyndas jordbruket i

följd av uppdämningar etc.; b) vilka åtgärder skulle krävas för avhjälpande av

sådant missförhållande?

FRÅGAN 4 3.

KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

011

Ekshär ud: Daniel Jonasson, a) Förekommer icke.

Ekshdtad: P. J. Ekblom. a) Från strandägare vid flottleder framställas
årligen anspråk på ersättningar för genom flottningen förorsakade skador och
intrång; rimlig ersättning brukar betalas, vilken jämte Övriga kostnader för flottningen
avdragas av köparen från virkets inköpsvärde, varför alltså virkessäljarna
i sista hand få betala skadeersättningen; i sådana fall, där strandägarna jämväl äro
virkessäljare, ligger det i deras eget intresse att hålla ersättningsanspråken inom
rimliga gränser; äro anspråken så högt tilltagna, att uppgörelse ej kan ske under
hand, hänskjutes tvisten till skiljemän.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad, a) I ringa män i fråga om flottning,
men ej uppdämning inom Svanskogs socken genom dåvarande fabriksdrift,
b) Inga åtgärder.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. a) Förekommer icke.
K) onolänsmannen i Jösse härads västra distr. a) Ingå anmärkningar.
t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi, a) Förekommer icke.

Frågan 44.

Hava enligt erfarenheten större jordegendomar medfört gagn för jordbrukets
skötsel eller ortsbefolkningen och i så fall i vilka hänseenden?

Sockenombud.

2 Nordmark. *) Ha medfört flera arbetstillfällen för ortsbefolkningen.

13. Brattfors. Varken gagn eller skada.

12. i Gåsborn. Endast småbönder finnas. Större egendomar medföra intet gagn;

5 bereda ortsbefolkningen biinkomster genom skogsarbete.

4. l Kroppa. Intet gagn. Alla egendomar små.

2 Ölme. Medfört tillgång på arbete för jordbruksarbetare samt föregått med

i exempel i fråga om jordbrukets rationella skötsel; med nuvarande dyra och

svåråtkomliga arbetskrafter kan man omöjligen påstå, att större jordegendomar
skulle kunna medföra ökad avkastning genom rationell skötsel och skördens rätta
tillvaratagande.

i Varnum. De större egendomarna skulle, om de vore uppdelade i smärre,
lämna utkomst åt en talrikare befolkning.

l Visnum. Som större egendomar här skötas någorlunda bra, ha de varit
till gagn.

l 2. Budskoga. Lämna biförtjänst åt mindre jordbrukare och lägenhetsinnehavare.

12 3. Södra Båda. Störa Årås tillhandahåller utsäde m. m. samt tjänar i fråga

om jordbrukets skötsel som föredöme för det mindre jordbruket.

l. l 2. Väse. Intet nämnvärt gagn; de större jordbruken kunna i vissa fall tjäna som
föredöme för de mindre genom de nya metoder och redskap, som där komma
till användning.

i Alster. Medfört gagn genom bättre skötsel, då tillräckligt eget kapital

3 funnits; hava icke medfört något gagn.

1) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FRÅGAN 44. SOCKENOMBUD. 013

Stora Kil. Intet gagn; de fåtaliga större egendomarna medföra i allmänhet s 4. i
gagn, giva exempel på ett kraftigare och intensivare jordbruk med bättre redskap
och maskiner, varigenom en djupare och bättre jordkultur åstadkommes;
med sina större kapital kunna de experimentera och sedan visa do mindre jordbrukarna
vägen, som av dem utan risk kan följas.

Fn/kerud. Större egendomar förekomma icke; de medelstora egendomarna i 2 8 4. 4
ha icke medfört större gagn för jordbrukets skötsel än andra mindre egendomar,
som äro så pass stora, att de kunna ha två hästar och använda tidsenliga
redskap; att skapa en massa småbruk med en ko eller ölandshäst som dragare
och sedan för dessa förorda djupkultur, fjäderharv, ringvält in. in., det passar
föga; såsom större egendomars gagn för ortsbefolkningen torde få erkännas, att
en del arbetare och i närheten boende småbrukare och lägenhetsägare få arbetsförtjänst
vid dylika; sällan finner man större egendomar så omständigt och väl
skötta som självägande småbönders jordbruk, skörden blir ock vanligtvis både
till kvantitet och kvalitet bättre hos de senare, enär de i allmänhet passa och
sköta bärgningsarbetet bättre.

Övre Ullerud. Kunna anses som kulturhärdar, de mindre få av dem lära i
sig att bättre bruka och gödsla jorden.

Kansäter. Tyckas vara till gagn därigenom, att å dessa jordbruket skötes 2
mera rationellt och på så sätt till lärdom för andra; förr ha de större egen- 5
domarna varit vägledande för de mindres skötsel, men sakna nu all betydelse i
detta avseende, då de mindre skötas fullt lika bra, åtminstone i. stort sett.

Nedre ZJllerud. Ha varit mönster för de mindre, då de vanligtvis först i
inköpt de förmånligaste jordbruksredskapen; sköta jorden rationellt. 4

Grava. Intet gagn numera; förr gagn genom ett jämförelsevis bättre bruk i 2 s. i
av jorden och genom att lämna arbetstillfällen åt personer, som icke hade eget
jordbruk, nu ha de svårt att hålla jämna steg med småbruken.

Hammare). Intet gagn, snarare tvärt om; deras underhavande komma i all- 3
mänhet fattigvården till last.

Nor. Ha föregått de mindre med exempel i fråga om jordens skötsel. 2

Segerstad. Större egendomar föregångare vid anskaffandet av maskiner och 3
deras demonstrering, i vilket avseende de dock nu torde fyllt sin mission.

Grums. Större egendomar i många fall föregångare på jordbruksområdet, i
i synnerhet i fråga om maskindrift och rasdjurs anskaffande.

Borgvik. Gagn genom beredande av arbetsförtjänst och såsom föredöme 14.
för mindre jordbrukare.

Ed. De större egendomarna ha visat hur de små böra brukas; tillhanda- i. 2 3.
hålla den köpande allmänheten ladugårdsprodukter.

Gillberga. Ett fåtal, väl skötta, ha stor betydelse för de mindre jordägarna 2
såsom föredömen i brukning och kreatursavel samt genom de tillfällen till arbetsförtjänst,
som de bereda den närboende befolkningen.

Stavnäs. Intet gagn i något avseende; föregångare med olika experiment, 2 3.1
såsom användande av utsäde, konstgödsel, maskiner.

Högerud. I vissa avseenden; där endast småbruk finnas, kunna svårigheter 3
uppstå för dem, som inga kreatur ha, att skaffa mjölk till husbehov, då småbrukarna
i många fall ha den uppfattningen, att uppfödning av kalvar med mjölk

614

FRÅGAN 44. SOC GENOM Bl''D.

2 4.*

1 2

l 3. :

14 5

4 2 3.:

1 2 3 4 5

3 5

14. 4. :

123 4
*1. 234

samt beredning av smör till avsalu är att föredraga framför mjölkförsäljning, då
ingen ordnad sådan finnes.

Glava. Intet gagn; större egendomar ha lättare att avlöna person med
teoretisk och praktisk bildning, kunna därför medföra gagn för övrig jordbruksskötsel;
en större egendom producerar alltid mycket mera än som konsumeras,
då där är jämförelsevis litet folk, som underhålles, mot å de små; detta gör, att
ortsbefolkningen kan lättare erhålla ladugårdsprodukter m. m.

Mittesvik. De större jordbruken hava föregått med inköp av maskiner, redskap,
utsäden in. m. och på så sätt nästan tvingat de mindre att följa efter;
hava härigenom medfört gagn för jordbrukets skötsel.

Olserud. Skötas större egendomar väl, följa de mindre exemplet.

Botilsäter. Åtminstone icke på de senare åren.

By. Ha medfört gagn i fråga om ordnat växelbruk, husdjursskötsel, * maskiners
användande.

Bro. Medfört gagn därigenom, att de mindre jordbrukarna fått se moderna
jordbruksmaskiner och redskap samt fått tillfälle till inköp av rasrenare kreatur
och bättre utsädesvaror.

i Södra Ny. Intet gagn.

Kila. Intet gagn. Medfört gagn i flera avseenden, då där bedrives en
mera rationell jordbruksdrift, så väl genom anskaffandet av ändamålsenliga jordbruksmaskiner
som införandet av en förädlad kreatursstam, och föredömet har så
småningom* efterföljts av ortsbefolkningen och förbättrat dennas ställning; utan
större egendomar skulle jordbruket säkert stått på en mycket lägre ståndpunkt,
än det nu faktiskt gör.

Sillerud. Småbrukare ha bättre utkomstmöjligheter på trakter, där det
även finnes någon större jordegendom, och småbrukarelotter, som ligga i större
egendomars närhet, äro mera begärliga och betalas högre än sådana, där endast
småbruk finnas; de större jordägarna ha föregått de mindre med praktiska
exempel på jordbrukets område och i allmänhet lämnat de mindre pekuniärt stöd,
där så behövts, därför lyckligast med omväxlande större och mindre jordbruk.

Holmedal. Intet gagn; de äro dåligt brukade, arbetet betalas även uselt,
så att arbetsfolket reser till Amerika eller Norge.

Töcksmark. Den enda förekommande större egendomen var under förre
ägaren till gagn, då den tjänade som föredöme i rationell skötsel samt lämnade
tillfällen till arbetsförtjänst åt närboende; nu brukas egendomen sämre än böndernas.

Karlanda. Intet gagn, endast en större egendom finnes; ingen sådan finnes.

Blomskog. Socknens enda större egendom, kyrkoherdebostället, numera till
intet gagn, * då den ej brukas så, att man därav får lära något; för länge sedan
var dess skötsel ovanligt god och tjänade som föredöme för traktens jordbrukare.

1 Silbodal. Ha större möjligheter att experimentera, skaffa arbetsförtjänster

2 åt många; de, som ligga närmast Årjängs samhälle, äro till ovärderlig nytta genom

s att lämna mjölk m. m. till befolkningen därstädes. Intet gagn.

Frågan 44. Hava enligt erfarenheten större jordegendomar medfört gagn för jordbrukets

skötsel eller ortsbefolkningen och i så fall i vilka hänseenden?

[•''RÅGAN 44. HOLAG.

<) L 5

Käla. Medföra gagn, då de kunna införa förädlade kreatursraser och pröva 2
nyttan av moderna redskap. Hava icke medfört gagn. 1 •

Eda. Intet gagn; större bolagsegendomar skötas väl, bättre än småbruken 1.
i allmänhet.

Arvika landskommun. Gagn genom omsorgsfullare och modernare skötsel; 3
ha varit föregångare vid införandet av nyare och bättre brukningsmetoder, an- 2
skaffandet av bättre kreatur, utsäde, maskiner, redskap. Intet gagn. «

Ny. Ingå egentliga större egendomar, * endast två mindre säterier, vilka pro- t:
ducera rätt mycket mjölk, som försäljes till industribefolkningen.

Älgå. Hava icke medfört något gagn. 2

Gunnar skog. Intet gagn; en och annan lösarbetare kan få jämnt arbete, 1
men uppdelade på flera händer, skulle de föda åtskilligt flera; för 50 år 1
sedan sköttes ett bolags egendom mönstergillt och medförde då nytta för orten,
men i den mån arbetskrafterna fördyrats, har en tillbakagång ägt rum; de, som
med egna arbetskrafter kunna sköta sitt jordbruk, ha största utsikten att reda sig.

Bogen. Intet gagn. 8

Brunskog. Varken nytta eller skada. 1

Boda. Intet gagn. 4

Sunne. Föregångare med ett rationellt brukningssystem. 5

Östra Emtervik. Större egendomar äro till nytta såsom förebilder be- 1
träffande tillämpningen av rationella och modärna jordbruksmetoder.

Gräsmark. Intet gagn framför de mindre. 1

Fryksände. I gångna tider torde de större jordägarna som föregångsmän 1
haft en uppgift att fylla, numera varken till gagn eller skada.

Östmark; Lekvattnet. Intet gagn. 8

Vitsand. Intet gagn; lämna med nuvarande brukningssätt långt under halv 2
ordinär skörd.

Dalby; Södra Finnskoga. Intet gagn. 8

Norra Båda. Genom sina utmärkta djur föregångare beträffande jordbruks- 5
skötseln, särskilt kreatursaveln.

Nyed. Ha lärt de mindre jordägarna bättre jordbruksmetoder; att de med- 1
fört gagn torde icke kunna bevisas.

Bolag.

Uddeholms a. b. Ett större jordbruks avkastning blir till större del än
från ett mindre tillgänglig för avsalu och därigenom av gagn för särskilt industriarbetarna,
som behöva köpa sina livsmedel.

Billeruds ni. fl. a. b. De större egendomar, som ägas av bolag eller enskilda
i god ekonomisk ställning, hava givetvis varit till gagn för jordbruket på
så sätt, att det i stort sett varit dessa egendomar, som kunnat följa utvecklingen
inom jordkulturen och därigenom verkat som experimentfält och åskådningsmaterial
för de mindre jordbruken; från de i allmänhet bättre utvalda kreatursbesättningarna
å dessa stora jordegendomar har kreatursstammen inom orterna

1 4.

2. *1

2 4 6. 4

2 8.

2 3 4 6.

4; 7 8.

3. 3

; 2 5 6.

. 4

610

FRÅGAN 44. BOLAG.

kunnat rekryteras eller genom avel förbättras, varigenom kreatursskötseln gått
framåt; för ortsbefolkningen hava dessa egendomar dessutom utgjort inköpskällor,
när av någon anledning köpbehov förelegat av utsädesspannmål, mjölk m. in.,
slutligen ha genom dessa jordbruk arbetstillfällen i viss mån kunnat beredas
mindre jordbrukare.

Storfors bruks a. b. Se svaren å frågorna 10, 30, 31 och 32.

A. b. Edsvalla bruk. De större egendomarna, som skötas bra, lämna goda
exempel att följas av de mindre jordbruken.

A. b. Bänien-Liljendahl. Jordbruket skötes helt säkert mera rationellt å
större jordegendomar.

Saugbrugsfor eningen i Fredrikshald. Erfarenhet därom ges ej här, men
givetvis har en större egendom rikare möjligheter att experimentera och därigenom
vinna lärdomar, vilka sedan komma de små till gagn.

Lesjöfors a. b. Att de inom socknen befintliga större jordegendomarna
sammanförts under bolagens regim, har alldeles tydligt varit till gagn för jordbruket
och ortsbefolkningen, dels genom den rationellare skötsel, som dessa
jordegendomar därigenom få och dels genom att dessa jordegendomar varit för
bolagen ett stöd, så att den inom orten befintliga industrien kunnat bestå och
utvecklas till nuvarande ståndpunkt.

Persbergs m. fl. Grufbolag. Det påtagliga gagnet av bolagets jordförvärv
har varit industriens och här i synnerhet gruvhanteringens utveckling, det uthålliga,
vetenskapligt bedrivna skogsbrukets större landvinningar och därmed
följande allt rikligare arbetstillfällen, frånsett en rikligare avkastning från markenheten.
Skulle jordbruket inom större delen av Värmland komma att tillgodoses
på bekostnad av industrien, och skulle en rationell skogshantering komma
att uppoffras till förmån för spekulanter, då går detta län en i sanning dyster
framtid till mötes; sedan skogarna blivit kalmarker, kommer åkerjorden helt
säkert att bliva ödebygd, och den livliga verksamhet, som nu kännetecknar
våra bergslager, kommer snart att tillhöra en gången tid. Nej, skall vårt land
för framtiden kunna bestå i den mördande konkurrensen från andra länder, tål
det väl att se till, att alla våra rika resurser bliva väl utnyttjade och att svensk
industri och svensk företagsamhet noga vårdas och uppmuntras med alla de
hjälpmedel, som stå våra statsmakter till buds.

Kraft- a. b. G ullspång-Munkfors. De större egendomarna föregå ofta med
nya eller förbättrade arbetsmetoder och giva sysselsättning åt ett flertal sådana
jordbruksarbetare, som eljest skulle hava svårt att finna för dem passande arbete.

Pundsbergs Fastighets- a. b. Arbete har därigenom beretts den medellösa
befolkningen.

Dej ef or s kraft- och fabriks- a. b. Om jorden skötes rationellt, utgöra de
ett efterföljansvärt exempel.

Holmerudsfors a. b. Icke av någon större betydelse under sista mansålder.

Backetorps kvarn- och sågverks- a. b. Genom att det beretts arbetsförtjänst
åt en del arbetare, som varit i saknad av sådan, torde de större egendomarna
varit till gagn, synnerligast för sådana, som ej kunnat köpa någon jordegendom,
men haft håg och fallenhet för jordbruk.

Frågan 44. Hava enligt erfarenheten större jordegendomar medfört gagn för jordbrukets

skötsel eller ortsbefolkningen och i så fall i vilka hänseenden?

FRÅGAN 44. K RONO I.ÅN SM ÄN OCH KRONOFOGDAR.

Öl 7

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström. Gagn genom exempel på bättre skötsel.

Visnums-Kils ni. fl. socknar: Hugo Berger. Genom sin bättre skötsel av
jorden ett föredöme för de små; lämna arbetsförtjänst till jordbruksarbetare, icke
blott utgående i vissa penningar, utan på många andra sätt, såsom husrum, vedbrand,
mjölk och kofoder, potatisjord, fri läkare, diverse skjutsar in. m., varigenom
dessa i allmänhet hava en bättre och tryggare existens än självägande småbrukare.

Nor: Olof Andersson. Ha gått före med exempel på jordens bättre skötsel
och bättre jordbruksredskap.

Svanskog: John Bryntesson. Gagn.

Bro: H. v. Axelson. Föregångare på jordbrukets och skogsskötsel^ område.

Bro: F. M. Mohn. Ha i allmänhet gått i spetsen vid införande av nya
metoder, som varit till stort gagn för de mindre.

Sidodal: Olof Danielsson. Till stor nytta, enär de ha mjölk m. fl. jordbruksprodukter
att avyttra till det närliggande Årjäng.

Norra Ny: L. 0. Nordqvist. Icke så synnerligen mycket.

Ekshärad: P. J. Ekblom. På herrgårdarna långt tidigare än hos allmogen
bättre insikt i lantbruk; lantmännen ha hämtat från de större gårdarna många
lärdomar om bättre brukningssätt, nya metoder i jordbruk och lanthushållning i
allmänhet.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Färnebo härad. Ej i armat avseende än att jordbrukets
skötsel möjligen förbättrats.

Kronolänsmannen i Olme och Vase härads clistr. De större jordegendomarna
kunna icke anses hava i anmärkningsvärd grad medfört vare sig gagn
eller skada för jordbrukets skötsel eller ortsbefolkningen, dock snarare gagn än
skada, i det att de lämnat arbete åt sådana småsittare, som icke kunnat leva
uteslutande på det egna lilla jordbruket; likväl kan icke nekas till att ett större
antal människor skulle kunna havå sin utkomst, om de största egendomarna
styckades till smärre, samt att jorden i så fall möjligen skulle kunna lämna större
skördar, om brukarna av de uppkomna mindre egendomarna vore i besittning av
nödigt kapital, nödiga kunskaper och intresse för jordens brukande, dock kan
någon svårighet icke f. n. anses föreligga för den, som innehar nödigt kapital
och god vilja att skaffa sig eget jordbruk.

Kronolänsmannen i Visnums härad. De större egendomarna ha medfört
gagn; ägarna ha föregått de mindre med avseende på användande av tidsenliga
maskiner och rationella metoder.

t. f. Kronolänsmannen i Karlstads härad. Å de större egendomarna i allmänhet
nyare och bättre brukningsmetoder först tillämpade, vilket såsom föresyn
varit till gagn för jordbrukare å mindre egendomar.

618 FRÅGAN 44. HUSH.-SÄLLSKAPETS UNDERLYDANDE TJÄNSTEMÄN.

Kronolänsmannen i Grums härad. Ha ej medfört något gagn, varken för
jordbrukets skötsel eller ortsbefolkningen; i allmänhet hava de i Värmland för
litet folk till arbete under skördetiden och få mera än de mindre jordegendomarna
vid svårt bärgningsväder skörden skadad, jorden köres och brukas sämre
än å medelstora jordegendomar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad. Egendomarna brukas av ägarna själva
utan undantag; obebodda torp och lägenheter finnas, men efterfrågas sällan; tillfällen
till arbetsförtjänst så väl å större som mindre gårdar förefinnas särskilt
vår-, sommar- och höstetid, vilket till stor del gagnar arbetsbefolkningen; det
är mycket vanligt att arbetaren av husbonden erhåller sina livsförnödenheter
såsom spannmål m. m. till billigare pris än husbonden erhåller av uppköpare.

Kronolänsmannen i Näs härad. Knappast.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. Intet gagn.

Kronolänsmannen i Jösse härads västra distr. Medfört gagn genom den
mera rationella skötsel, som måste tillämpas å ett större jordbruk mot å ett
mindre samt icke minst därigenom, att småbrukarna bliva i tillfälle att å de
större egendomarna se, huru nyheter inom jordbruksredskapsområdet verka i
praktiken.

Kronolänsmannen i Älvdals härads nedre tingsl. Intet gagn.

Kronolänsmannen i Norra Ng och Dalhy socknar. Större jordegendomar
förekomma icke.

Kronolänsmannen i Norra och Södra Finnskoga samt Nyskoga socknar.
Det torde icke kunna påvisas, att större jordegendomar å denna ort medfört mera
gagn för jordbrukets skötsel eller ortsbefolkningen än de mindre.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. östra distr. Genom
att i orten införa tidsenliga metoder och maskiner.

t. f. Kronolänsmannen i Fryksdals härads nedre tingsl. västra distr.
Större jordegendomar hava icke medfört gagn för jordbrukets skötsel och icke
heller för ortsbefolkningen i annan mån, än att tillfälle till arbetsförtjänster beretts
inom orten boende arbetare.

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Jordbrukskonsulenten. När det gällt något gagneligt nytt, har det större
jordbruket varit vägvisande och ledande för alla övriga slags jordbruk, det må
vara nya arbetsmetoder av åkerjorden, nya redskap, gödselmedel, sädessorter
eller nya byggnadsanordningar eller att pröva nya raser av husdjur, nya fodermedel
m. m., alltid har det större jordbruket varit mäktigt att först pröva det
nya till stor nytta och vinst för allt annat jordbruk.

Frågan 44. Hava enligt erfarenheten större jordegendomar medfört gagn för jordbrukets

skötsel eller ortsbefolkningen och i så fall i vilka hänseenden? .

Frågan 45.

Vilka åtgärder skulle enligt eder uppfattning lämpligen kunna vidtagas för att
förekomma sådana fortgående jordförvärv för industriellt ändamål, i skogsspelculativt
syfte eller i och för storgodsbildning, som kunna anses övervägande
skadliga?

Sockenombud.

Nordmark. x) Ingå åtgärder erforderliga. 2

Eämen. Lagstiftning samt bättre lösning av egnahemsfrågan. 123

Brattfors. Lagförbud mot bolags jordförvärv; detta skulle dock medföra! 3.
en minskning av jordvärdet och sålunda minskad skatt till det allmänna.

Gåsborn. “Norrlandslagens" vidare tillämpning; upplysningsarbete för t. 5
väckandet av starkare hemkänsla och högre värdesättning av den trygga självständighet,
som den egna torvan erbjuder.

Kroppa. Ett bolag har all jord inom socknen; förbud för ytterligare jord- i. 1
förvärv.

Lungsund. Skogsspekulationen bör icke få gå så långt, att hela kommuner .3
ödeläggas, ägare och besittare av jorden måste även ha del av skogen, i annat
fall bliver jorden värdelös; genom storgodsbildningen försämras jorden i många
fall, storgodsen ha lönearbetare och därmed ökas det sociala eländet; jorden åt
den enskilde, starkt understödd av staten, skall giva stöd åt ett framtida Sverige.

Olme. Ingå åtgärder erforderliga eller lämpliga; då jordförvärv ske i spe- 1
kulativt syfte för skogsavverkning, skulle denna icke få ske till lägre dimension
än högst till 5 tums diameter vid brösthöjd, då ungskogsbeståndet bättre än nu
skyddades och skogstillgången ej äventyrades, men då fackmän, på grund av vissa
lokala förhållanden med avseende på skogens beskaffenhet, icke gilla ett sådant
lagförslag såsom gällande i allmänhet, torde det vara förmätet föreslå sådan
åtgärd till förverkligande gent emot fackmäns åsikter, helst skogsvårdsstyrelsen
skall vaka över att icke skogsskövling förekommer. Ingå sådana jordförvärv, 2
varför inga åtgärder utom möjligen “Norrlandslagens“ tillämpning.

1) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

<120

FRÅGAN 45. SOCKENOMBUD.

i Varnuni. Ingå åtgärder erforderliga.

12 8. Visnum; Södra Båda. Sådant jordförvärv torde icke komma att äga rum.

l Vase. Lagstiftning.

i Alster. De industriella jordförvärven här kunna icke anses skadliga, då
skogen skötes med tanke på att behålla den i framtiden och åkerjorden med en
mindre skogsareal antingen säljes eller bortarrenderas; mera skada göra enskilda
skogsspekulanter, vilka realisera skogen fortast möjligt och sedan sälja egendomen
skoglös samt försvinna; gentemot sådant kunde möjligen en skärpning av skogslagen
vara till nytta.

i 2. Östra Fågelvik. Ingå åtgärder behövliga.

3 4. i Stora Kil. Begränsning genom lagstiftning. Sådana jordförvärv förekomma icke.

4 Frykerud. Det är svårt att förbjuda svensk medborgare förvärva svensk
jord, men en omläggning av skatterna på jordbruk torde icke vara utan betydelse
i denna sak; den självägande bonden, som har familj att försörja och ingen annan
förtjänst än sitt jordbruk, måste uppbringa det till det bästa möjliga, om han
skall få sin utkomst därav, men i samma mån, som han förbättrar, ökas tax.v.
och skatterna; sparar han skogen, så ökar även detta tax.v; om annan person,
bosatt på annat håll, köper liknande skogsegendom, avverkar skogen, bor icke
på egendomen, håller inga kreatur där, låter husen förfalla, nedsättes tax.v.,
inkomsten (behållningen) blir ringa, då arbetet göres för lega, och hans skatt
blir snart hälften mindre än dens, som hade en familj att försörja; de skattebelopp,
som nu vila på jordbruket, borde fördenskull läggas på jordvärdet, ej
på arbetet, som utföres på jorden, och på skogsmarken efter areal och godhet,
ej på skogen; ett annat sätt vore kanske tänkbart: att inskränka enskilds och
kanske även bolags rätt att förvärva jord till mera än en viss procent av hela
kommunens jordareal, t. ex. så att ingen finge besitta mera än en 20-del eller
40-del av socknen; att beräkna efter viss procent av kommunens tax.v. är mindre
lämpligt; visst maximum kunde även stadgas, t. ex. högst 500 har i samma
kommun, samt för bolag och övriga, som skulle medgivas rätt till jord i flera
socknar, kunde sammanlagda maximum sättas till viss procent av hela rikets
areal, t. ex. en 50 000-del.

i Övre ZJllerud. Ingå hinder mot bolagsförvärv, men bolagen böra vara
skyldiga att väl bruka eller låta bruka den åkerareal, som finnes, och ej som nu
utlägga en stor del därav; det förefaller märkvärdigt, att staten genom premier
m. m. uppmuntrar odlingsföretag, som måhända om något år ägas av bolag
och då åter utläggas till skogsmark; en vanhävdslag med stora böter vore här
på sin plats, och böterna kunde sedan användas till premiering av odlingsföretag;

5 all odlad jord borde innehas av enskild ägare, varför jorden bör beskattas efter
storleken av innehavd areal, så att varje har brukad jord, som sammanslås till
mer än 25 har, beskattas dubbelt, och ytterligare för 50 har en fördubblad förhöjning;
på så sätt vore det ej vidare inkomstbringande för bolag att förvärva
odlad jord och göra den till skogsmark.

l. 5 Ransäter. Inskränkning i bolagens jordförvärv; jordbrukare ha som spekulanter
svårt att konkurrera med de kapitalstarka sammanslutningarna, varför ett

Frågan 45, huvudinnehåll: vilka åtgärder skulle lämpligen kunna vidtagas för att före komma

sådana fortgående jordförvärv för industriellt ändamål, i skogsspekulativt

syfte eller i och för storgodsbildning, som kunna anses övervägande skadliga?

IltÄGAN 45. SUCK EN OM 11UI). <>21

inom vissa gränser hållet förbud torde vara den enda åtgärd med någon effektivitet,
som kan förordas.

Nedre Ullerud. Lagförbud bäst. Åtgärder obehövliga. i. 4

Grava. Ingen fara för storgodsbildning; de större egendomarna sönderfalla i 2.
av sig själva, att söka hindra industrien torde icke vara klokt; till förekommande 8
av storgodsbildning borde staten ha förmånsrätt att inköpa alla salubjudna egendomar,
undantagandes smärre dylika, som säljas till något av barnen; på detta
sätt skulle det bli någon sanning i uttrycket “Sverge åt svenskarna", och jorden
icke som nu ligga i händerna på norska och engelska kapitalister, som utsuga
arbetarna och göra slut på naturrikedomarna.

Hammare). Dylika jordförvärv förekomma icke. i

Segerstad. Vid skogsspekulationer kommer alltid den uppodlade jorden i :s
jordbrukares händer, fastän ofta under mindre gynnsamma förhållanden än förut.

Grums. Stiftandet av en lag, som stadgade, att ett visst minimum nöt- l
kreatur skulle födas å vass areal odlad jord, ävensom att hus, diken och hägnader
skulle vidmakthållas; exempel finnas, hurusom mejeridrift måst nedläggas,
till följd av att flera medelstora egendomar kommit i händerna på ägare, som
ej intressera sig för jordbruk och följaktligen icke hålla några nötkreatur till
avsevärd skada för hela orten, särskilt för traktens småbönder.

Borgvik. Inga åtgärder behövliga. i 4.

Ed. Dylika jordförvärv böra i lag förbjudas. i

Gillberga. Ingen förbudslagstiftning. 2

Stavnäs. Genom “Norrlandslagens" tillämpning även för Värmland skulle 8
mycket vinnas; införande av jordvärdeskatt. 2

Högerud. Först och främst utsträckande av “Norrlandslagen" även till 3
Värmland, förbättrande av lagen om egnahemslån, så att större lån för jordbrukslägenheter
kunde erhållas, ävensom förenkling i formerna för erhållande av dylika
lån genom att göra kommunerna till låneförmedlare, stiftande av en vanhävdslag,
så sträng att storgodsbildning bleve nära nog omöjlig.

Glava. “Norrlandslagens" tillämpning; lagstiftning mot bolags rätt att för- 5. 3
värva jord; för varje år en sådan lagstiftning låter vänta på sig, desto svårare
blir det att få den sådan, att den fyller sitt ändamål; begränsning i förvärvs- 4
rätten, vilken ej skulle förorsaka industrien någon skada, ej heller ägaren till
egendomen, ty egendomens produkter, av vad slag som helst, finge alltid sin
avsättning och den, som säljer sin egendom, får i 99 fall endast nt för sin skog.

Millesvik. Intet jordförvärv i spekulativt syfte. - 2

Olserud. Troligen komma en del jordförvärv, tillhörande stärbhus att för- 2
säljas, då hemmansdelarna icke med fördel kunna brukas.

By. Någon egentlig storgodsbildning förekommer icke. 8

Bro. Om skogsvårdsstyrelsen tillser, att skogslagen ej överträdes, torde 2
några särskilda åtgärder ej vara nödvändiga; storgods bildas ej, sorgligt nog i
saknas industri.

Södra Ny. Sådana jordförvärv förekomma icke. i

Kila. Här i socknen inga nämnvärda bolagsförvärv, men i andra delar av i
länet är förhållandet annorlunda; därav kommer största antalet emigranter från

622

KRAGAN 45. SOCKENOMBUD.

länet, emedan f. d. hemmansägaresöner ej finna sig i att vara bolagsarbetare
eller bolagsarrendatorer; lag om bolags jordförvärv torde vara av behovet på 2

kallad även för länet. Kan det bevisas, att genom bolagens förfarande säljarna
och ortsbefolkningen drivits på flykten eller att de naturtillgångar, som varit
ändamål, för bolagens spekulation, i säljarens ägo skulle bidragit mera till det
allmännas gagn, då kan man utan vidare rubricera en sådan verksamhet såsom
övervägande skadlig; visserligen finnas fall, då bolagen förfarit på ett sätt, som
kan falla under detta omdöme, men i allmänhet torde detta ej varit fallet; då
den inköpta jorden ur jordbrukssynpunkt är för bolagen av underordnad betydelse,
utlämnas vanligen brukningsdelarna på arrende; styckas de, blir därigenom antalet
jordbrukare ökat; genom förädling på stället av de förvärvade naturtillgångarna
kommer bolagens verksamhet ett ojämförligt större antal till godo, än
de förra ägarnas, skogen i bolagens ägo synes vara mindre utsatt för skövling
än i enskildas händer, enär rationell skogsskötsel i regel förekommer i bolagens
skogar, vilket måste ur nationell synpunkt anses som en fördel, vartill kommer
ock, att i de kommuner, där bolag bedriva verksamhet, kommunen tillföres en
rätt avsevärd skatt, som annars uteblivit; staten får ock sin andel, numera rätt
avsevärd, sedan progressiv skatt tillkommit; på grund härav synes det svårt att
förstå, att bolagsverksamheten, sådan den inom provinsen bedrives, här är ej
fråga om de norrländska bolagens framfart, skulle vara övervägande skadlig;
helt annorlunda ställer sig frågan om s. k. trävaruhandlandes, egentligen skogshandlandes,
framfart, vilka vanligen fara fram som sannskyldiga skogsskövlare
och bliva så mycket mer skadliga, som en mängd vinningslysten individer med
så gott som ingen bildning och insikt om nationella värden nästan springa i kapp
om att av likasinnade skogsägare vanligen för eu i förhållande till värdet ringa
summa tillhandla sig skogstrakter; även om ägaren vid försäljningen stipulerat
en viss dimension, över vilken avverkning icke får ske, bliva dessa trakter, dels
genom stormar och dels genom oförsiktig avverkning och utdrivning, förvandlade
till kalmarker och åliggande frösådd vältras oftast på säljaren, som sålunda får
ännu mindre betalt för sin skog; mot sådant bör lagstiftningen gripa in på lämp 3

ligaste sätt; undervisning i skogsvård, så att varje skogsägare finge lära sig
kubera växande skog för att därigenom bedöma dess värde, ävensom huru mycket
den växer pr år; om skogsvårdsstyrelsens skrifter mera allmänt lästes, skulle
mycket vara vunnet, även om sakkunniga föreläsare besökte bygderna och intresserade
skogsägarna för att använda sakkunnigt biträde vid avverkningarna.

i Tveta. Inga dylika jordförvärv.

5. Sillerud. Att söka genom någon åtgärd förhindra sådant, vore lika skadligt
som att hindra utvecklingen på andra områden; skulle den köpstarke spekulanten,
bolag eller enskild, bli förmenad rätten att köpa, så torde den, som måste sälja
sin egendom, ofta bli nödsakad sälja till ett lägre pris och mot sämre likvid;
vidare är det hos dessa, som arbetare och mindre jordbrukare genom skogskörslor
och arbete finna den inkomst, varförutan de ej kunna existera; enda medlet är
att upphjälpa jordbruket, företagas andra åtgärder blir Sverige ett fattigt land;

3 inga åtgärder nu behövliga, de skulle varit vidtagna för länge sedan, ty då
hade de kanhända varit till gagn för dem, som nu ha sålt.

i Holmedal. Genom förbättrade kommunikationer, som gjorde livet mera
drägligt, skulle befolkningen bindas vid jorden och hemtrakten; genom socknen

Frågan 4ö, huvudinnehåll: vilka åtgärder skulle lämpligen kunna vidtagas för att före komma

sådana fortgående jordförvärv för industriellt ändamål, i skogsspekulativt

syfte eller i och för storgodsbildning, som kunna anses övervägande skadliga?

IHÅG AN 4 5.

SOCKENOM liUL).

02.''i

löpor eu mindre älv, i vilken flera tusen tolfter timmer och pappersved framflottas;
i nämnda älv finnes ett flertal vattenfall, vilka utbyggda skulle kunna
förädla allt det virke, som framforslas, och skapa en träförädlingsindustri i stor
skala inom landet, men endast ett järnvägsföretag kan ge socknen den bättre
ställning, som den genom naturförhållanden är bestämd att intaga; förbud för a
bolag att förvärva jord; förbud borde utfärdas för enskild person att sälja sin 2
egendom eller skog till bolag, särskilt till s&dant, som helt eller delvis äges av
utlänningar; om egendoms- eller skogsägare vill eller nödgas sälja egendom
eller skog, borde den hembjudas till enskild svensk köpare eller ock skulle

kommunen inköpa egendomen och utlämna den på arrende; man skulle kunna

tycka, att konkurrensen skulle framtvinga ett högre pris, men erfarenheten visar,
att de allra billigaste prisen betalas av bolagen; säljaren anser att lian alltid gör
god affär, om han tillförsäkras rätt att bo kvar å sin gård, han beräknar aldrig,

vilka förluster han i själva verket gör genom att sälja allt vad han har.

Västra Fågelvik. Införande av skatt på jordvärdestegring. a

Töcksmark. Måhända lagbestämmelser, vilka berättigade kommunen, att, i
om den funne gagneligt, inom viss tid övertaga egendom, som av enskild jordägare
sålts till bolag eller skogsspekulant; en skälig lag mot utlänningars jord- 4
förvärv, som icke kan kringgås med tillhjälp av inländska män, som i förvärvssyfte
låna sig till dylika opatriotiska företag, f. ö. bemödande att bevara jorden
åt bönder, som med full äganderätt böra inneha sin egendom, enbart besittningsrätt
bör i regel icke förekomma.

Karlanda. “Norrlandslagens“ utsträckande även till Värmland, ehuru med i 3 t. 4
än mera vittgående bestämmelser, särskilt riktade mot sådana egendomsköpare,
som köpa egendomar för att avverka all säljbar skog; det är svårt att yttra 2
sig härom, enär sådana jordförvärv ej förekommit här sedan lång tid tillbaka;
man kan emellertid tänka sig, att en enskild jordägare har ett vattenfall, men
i saknad av kapital ej kan utnyttja detsamma, vilket däremot skulle kunna göras,
om flera personer förenade sig därom, varigenom ock många arbetare finge sin
utkomst.

Blomskog. Snarast möjligt totalt förbud för bolag och trävaruhandlande att 2 3 4.
inköpa annan egendom i inägor eller skogsmark än den, som de behöva till plats
för sin rörelse, särskild rättighet för att få driva handel med trävaror, icke avverkade
å egen mark; storgodsbildning icke under alla förhållanden skadlig,
gods under eget bruk, intensivt skötta, torde flerstädes för födoämnesproduktion
vara oundgängliga, men på grund av markens beskaffenhet godsbildning här ej
möjlig; totalförbud av ovan antytt slag lämpligt, men skulle lämna de skogsspeku- i
lanter, vilka köpa skog på rot, utan att köpa grunden, i fred; då det är behovet
av penningar, som förmår den enskilde att sälja, skulle det gagna med en av
staten upprättad låneanstalt, varur behövande kunde få lån på liberala villkor.

Silbodal. Förbud för bolag och enskilda spekulanter att köpa eller inneha 3
egendom utöver en viss storlek, t. ex. 200 har; förbudslagstiftning det enda 2
effektiva medlet, fall finnas dock, då det vore fördelaktigt att få sälja egendom
till industrien, t. ex. då någon råkat i obestånd och ett bolag är högstbjudande;
en lösning skulle kunna tänkas så, att en nämnd inrättades inom varje kommun,
som finge pröva och besluta i varje särskilt fall, huruvida en egendom skulle få
säljas till bolag eller icke. Ingå åtgärder behövliga. i

Järnskog. Inga dylika jordförvärv.

1 2 3 4.

024

FRÅGAN 4 5. SOCKENOMBUD.

i. Kola. Härstädes inga dylika jordförvärv; till förekommande och stävjande
av bolagsväldet i allmänhet inom Värmland vore “Norrlandslagens" tillämpning

2 önskvärd; kommunikationerna böra upphjälpas, eljest åtgärder obehövliga.

4- Eda. “Norrlandslagens" tillämpning.

2 Arvika landskommun. Lämplig lagstiftning. Man måste försöka bibringa
jordägarna kärlek till jorden, så att de icke utan tvingande skäl sälja densamma
till bolag, samt kunskap om skogens värde och rätta skötsel; hade sådan kunskap
funnits, hade säkert mången egendomsaffär varit ogjord; av ren bekvämlighet
ha många sålt sina präktiga gårdar och flyttat till staden, mot sådant
hjälpa inga åtgärder.

l Ny. Sådana jordförvärv endast i liten skala.

s Älgå. “Norrlandslagens" utsträckande till Värmland.

i Gunnar skog. Svårt för bönder att låta bli att sälja till industriella verk,

5. då dessa kunna betala bättre än enskilda personer; förbud att förvärva jord för

5 bolag och jämnställda, i annat fall kommer den skadliga storgodsbildningen att
fortgå, då bönderna ej kunna låta bli att sälja sin jord, fastän de inse skadan, ty

1 jorden är svår att bruka; bestämmandet av en viss maximiareal för så väl bolag
som enskilda, varav närmaste följden bleve ett prisfall å skogsegendomar, som
icke vore enbart oförmånligt, då jorden bleve lättare tillgänglig för enskilda;
böndernas egendomar komme att stanna hos sina ägare, utan att berövas skogsmarken,
det direkta skogsvärdet torde i viss mån komma att ökas, då bolagen
bleve tvungna att betala skogen efter värdering och icke kunna göra

2 slumpaffärer med egendomar; den bestämmelsen, att vid avverkning ej må
huggas under ett visst mått, t. ex. 5 decimaltums diameter vid brösthöjd, 5 fot
från rot, varigenom avverkning i mångdubbelt större grad än återväxten, vilket
nu ofta sker, skulle förhindras och alltså skogens för jordbruket skadliga försvinnande
minskas.

1. Bogen. Förbud för bolagens jordförvärv.

2. Brunskog. Ingå åtgärder behövliga.

2 Mangskog. Tillämpning av vanhävdslagen, förbud för bolag och enskilda

skogsspekulanter att besitta mera jord, än de kunna sköta; dessa åtgärder böra
vidtagas snart, om något skall räddas.

2 Boda. Ingå åtgärder; sådana jordförvärv endast i synnerligen ringa grad.

5 Sunne. “Norrlandslagens" tillämpning.

1 Ostra Emtervik. Vårt lands industri har ju gått framåt med raska steg

och givit arbete åt många människor, vadan det torde vara orätt att stävja dess
utveckling, och då den jord och skog, som bolagen förvärvat skötes över huvud
taget bättre och mera rationellt än i enskilda personers händer, finnes intet att
erinra emot fortsättning av jordförvärv i samband med den industriella utvecklingen.

2 Gräsmark. Först och främst bättre kommunikationer; å ena sidan är det

sorgligt, att de välmående bönderna skola försvinna för att förvandlas till arrendatorer
och bolagstorpare, häremot borde rådas bot på ett eller annat sätt; å

Frågan 45, huvudinnehåll: vilka åtgärder skulle lämpligen kunna vidtagas för att före komma

sådana fortgående jordförvärv för industriellt ändamål, i skogsspekulativt

syfte eller i och för storgodsbildning, som kunna anses övervägande skadliga?

FRÅGA N 45. SOCKENOM 1)U I).

1125

andra sidan är det svårt att förbjuda bolag och med dem likställda att förvärva
jorden; blir man tvungen av en eller annan anledning att avyttra sin egendom,
vem köper och vad får man för den, om bolag förbjudas köpa; en sund bondestam,
självägare till småbondehem om c:a 3—5 har åker, litet äng och minst
50 har skogsmark, är Sveriges bästa värn och styrka.

Lysvik. Ingå dylika jordförvärv förekomma. i

Fryksände. Inom socknen torde ännu icke förefinnas någon direkt fara för 1 2 3 4 6.
att de medelstora och små jordbruken i någon större omfattning skola komma
att övergå från självägande bönder till bolag och enskilda skögsspekulanter,
men vidgar man frågan till att omfatta hela länet, eller rättare länets skogrika
socknar i östra, västra och norra delarna, då måste svaret bli ett annat; i dessa
skogrika- socknar ha de olika bolagen sedan länge ägt betydande jord- och skogsegendomar
och där fortgår även med ominskad fart sulfit-, sulfat- och träsliperibolagens
jord- och skogsfastighetsförvärv, där, liksom i Norrland, bli de forna, jämförelsevis
bra skötta bondehemmanen efter Övergången till bolagen snart nog i större
eller mindre grad vanvårdade arrendehemman eller ödehemman; mot dessa fortgående
jordbruks- och skogsmarksförvärv från bolagens sida bör sättas en damm
genom förbud för dessa-och enskilda skögsspekulanter att förvärva jordbruksfastighet
med tillhörande skogsmark. Socknen består av hemmansägare i god ställning, r,
jordkulturen ganska hög, nästan alla ha någon skog till avsalu, vadan de i stort
sett leva ett liv fritt från ekonomiska bekymmer, benägenheten att sälja är ej
stor och de förvärv bolagen gjort på sista tiden äro ej stora; vad Fryksände
beträffar, är -därför ingen ny lagstiftning av nöden, i varje fall ej ett generellt
förbud att sälja till bolag.

Östmark. Förbud mot bolags ytterligare jordförvärv; får det fortgå som b 4. 4
hittills, dröjer det icke- särdeles länge, förrän den självägande bondeklassen så
gott som utplånats; förbud torde vara verksamt till en viss grad, men kan i
kringgås och är svårt att göra effektivt mot enskilda skögsspekulanter, som mer
än andra göra skada genom skogens ödeläggande; koncessionsvägen ur flera synpunkter
bättre, då en koncessionslag kan få mera vidsträckt omfattning, tillämpas
på alla kategorier av köpare, den kan lämna industrien en möjlighet att åt sig
förvärva för oundgängliga behov nödig mark och bättre än förbud förebygga att
för stora jordkomplex samlas i få händer.

Lekvattnet. En lag, som hindrade både bolag och enskilda att tillskansa 1249.
sig den ena egendomen efter den andra för skogens skull. Ep lagstiftning, som 3
helt förhindrade bolagen att förvärva jord- och skogsbruksfastigheter, skulle
svårligen vara till nytta; de enskilda skogsspekulanterna gorå större skada än
bolagen, vilka bidragit till att åtskilliga förbättringar vidtagits, t. ex. införandet
av telefon, anläggandet av vägar. En vanhävdslag skulle betydligt stävja spekula- 5
tionen; den, som tager stora summor ur skogen, bör även tillse, att husen äro
beboeliga, att utfartsväg finnes, att arrendet är inom rimliga gränser m. m., så
att möjlighet finnes för en arrendator att existera. En trämassefabrik borde för 7.
länge sedan varit anlagd vid Mitandersfors, så att avfallet efter avverkningarna .
blivit bortrensat i stället för att som nu ligga kvar och ruttna. Titt och tätt 8
läser plan i tidningarna om hur stora skogsegendoinar med inägor, hus och allt
övergått i spekulerande trävaruhandlandes och bolags händer; dessa köpa egendomarna
(jorden) och skogen för att sälja den senare, köpa ånyo och sälja etc.;
jorden själv, landet, är en handelsvara för skogsaffärens skull; jordbruket får
härigenom sitt värsta avbräck. Det verkar beklämmande att på detta sätt ouppJordunder
sökning ens bettinkan den. III.

626

KRAGAN 45. SOCKENOMBUD.

hörligt konstatera hurusom brist i insikten om jordbrukets betydelse och penningkärleken
i förening hindra folket att tillgodogöra sig jordens resurser, och man
kan icke slå sig till ro med en hänvisning till att genom de stora bolagens,
mellankomst skogsresurserna bli förr och bättre utnyttjade och att flera arbetstillfällen
skapas o. s. v. Det ligger naturligtvis ett visst berättigande i ett
sådant resonemang, ty arbetsförtjänster behövas om vintrarna och privatägarna
till skogstorpen förstå sig ej på att själva bedriva goda skogsaffärer, men i jämförelse
med vikten av att jorden i största möjliga utsträckning bevaras åt bönderna,
väga givetvis dessa synpunkter om skogsförtjänster föga. Jorden bör ej tagas
från bönderna. Utan att ifrågasätta jordens övertagande av staten torde man
dock kunna göra gällande att staten kunde stifta lagar, som ändrade dessa,
skadliga förhållanden. “Land skall med lag byggas, och ej med olag förödas"
staten kan reglera handeln med spritdrycker m. m., då kan den väl även reglera,
handeln med trä och skog samt egendomar; staten bör förbjuda försäljning av
inägor, jordbruksjord, till trävaruaffärer, likasom det är förbjudet att i testamente
bortgiva bröstarvinges laglott. Det är ett brott mot kommande släkt och
arvingar att sälja all jord med skog, då det ej är garanti för att arvingarna
få igen lika nödvändigt hemvist och näringsland och penningar icke kunna,
ersätta jorden; skog bör endast till avverkning få försäljas åt dem, som bedriva
trävaruhandel. Det talas om jordvärdestegring och därpå grundad beskattning,
borde ej även kunna lagstiftas om att erlägga jordförsämringsskatt? Det borde
grundligt hållas efter dem, som låta landets bästa jord ligga obrukad, det
måste tvingas fram vad jorden kan giva åt en arbetande befolkning; de egendomar
bolagen och skogspatronerna låta ligga obrukade, bör staten utlösa eller
låta bolagen återlämna till nytta för folk och land, ty att låta jord så ligga ofruktbar,
då den kunde frambringa livsmedel, är ett stort brott; fördenskull bör
skatten läggas på den värdefulla skogsjorden, men däremot böra små, fattiga
jordbrukares inägor frigöras; den som är född i Sverige, torde ha någon rätt till
dess jord; staten bör ställa möjligheter för landsökare att erhålla jord på lämpliga,
villkor.

8 Vitsand. Effektiv vanhävdslag, lagstiftning, som förhindrade utlänningar

2 och bolag att i enbart spekulativt syfte få besitta fast egendom. Åtgärder
knappast erforderliga.

2 Norra Ny. Åtgärder borde vidtagas mot bolagens jordförvärv, ty får det

4 fortgå som nu, blir snart hela Älvdalen bolagsjord; en lagstiftning med förbud

2 för sådana jordförvärv borde komma till stånd; endast under detta och förra
året ha här c:a 5 å 6 000 har övergått till bolagsjord.

3 Nyskoga. Större skogsegendomar borde styckas åt barnen, där sådana,

finnas, så att de kunde få bygga sig egnahem, i stället för att, som nu många
gånger händer, gården säljes; penningarna förloras lätt genom misshushållning
eller annorledes, så att ibland bliva både föräldrar och barn hemlösa genom egendomarnas
försäljning.

4 5. Bålby. Tillämpning även för Värmland av “Norrlandslagen", kompletterad
2 3. med en skärpt vanhävds- och dimensionslag, är alldeles nödvändig. Förbud
för bolag och enskilda skogsspekulanter med en viss förmögenhet att ytterligare

2 förvärva äganderätt till jord; bolagen, sågverks- och trämassefabriksägama kunna

Frågan 45, huvudinnehåll: vilka åtgärder skulle lämpligen kunna vidtagas för att före komma

sådana fortgående jordförvärv för industriellt ändamål, i skogsspekulativt

syfte eller i och för storgodsbildning, som kunna anses övervägande skadliga?

FKÅGAN 45. BOLAG.

627

genom allt för stora skogsförvärv nedpressa priserna å böndernas saluskog samt
stipulera för sig försäljningsvillkoren; förening i detta syfte har bildats, därför
lag nödvändig, ty om bolagen icke hejdas i sin framfart, bli förhållandena olidliga
för den värmländske jordbrukaren.

Södra Finnskoga. Förbud för bolag och skogsspekulanter att förvärva jord 245,
utöver vad de redan innehava; expropriation, sedan betyder det mindre om 6
bönder eller bolag äga jorden.

Norra Finnskoga. Ingen fara för storgodsbildning, enär jordbruket är all- 1
deles för litet; industriella verk förekomma icke, enär kommunikationer saknas.

Ekshärad. “Norrlandslagens" utsträckande till Värmland samt skärpning 357.
av densamma.

Norra Råda. Upplysningsarbete, billigare kalkfrakter; lämplig lagstiftning. 2. 35.
Inga åtgärder behövliga. 1

Sunnemo. Jordbrukarnas organisering; “Norr!andslagen“ bör utsträckas till 3 4. 12.
Värmland. Utsträckning av “Norrlandslagen" varken behövlig eller önskvärd. 3 4.

Nyed. Lagstiftning rörande bolags jordförvärv; ägare av mer än 250 har 2. 1
skogsmark böra betala en särskild progressiv skatt; en klok och sund jord- 4
värdebeskattning borde införas, till dess bör “Norrlandslagen“ tillämpas även för
Värmland.

Alvsbacka. Förbudslag snarast möjligt, som hindrade bolagen att vidare köpa 2 4.
egendomar, ty bolagsväldet är till men för samhället; förbud att frånsälja jord- 2. 4
egendom skogsmark annat än till tomtplatser. En kraftig agitation för väckande 5
av den självägande bondens klasskänsla, så att han icke för snöd vinning säljer
sin förstfödsl orätt till jorden, sammanslutning av bönderna i syfte att göra yrket
mera lönande, en slags kooperativ produktionsföreningsrörelse; lagstiftningen bör
ha i sikte att åt bondeklassen återvinna äganderätten främst av den öppna
jorden, som bolaget självt säger sig ej vara så angelägen om, samt där så ske
kan, även av skog till husbehov, men utan att bondeklassens självkänsla väckes,
lär dock sådan lagstiftning föga uträtta; kunde lagstiftningen även förhindra att jord
vidare tages från ägare och överlåtes åt brukare, vilka i många avseenden sköta
den otillfredsställande, skulle det vara mycket nyttigt. Inga jordförvärv förekomma. 3

Bolag,

Uddeholms a. b. Med den ringa omfattning, som industriens jordförvärv
numera hava, torde övervägande skadliga följder av dem ej kunna påvisas.

Billeruds m. fl. a. b. De jordförvärv, som kunna anses övervägande skadliga,
äro de, som ske, när enskilda skogsspekulanter köpa skogsegendomar med
tanke på snabbast möjlig realisation; att genom lagstiftning förhindra sådana
jordförvärv synes dock otänkbart.

A. b. Rämen-Liljendahl. Några åtgärder synas oss f. n. icke vara av behovet
påkallade.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. Några åtgärder i antytt syfte icke
av omständigheterna påkallade.

628

FRÅGAN 45. BOLAG.

Lesjöfors a. b. Att jordegendomarna sammanförts i större skogskomplex
under bolagens ledning anse vi ej vara till skada utan tvärt om till fördel;
i den avlägsna Rämens socken skulle utan stöd av dessa jordegendomar
näppeligen någon industri hava kunnat uppblomstra; vi anse således, att några
prohibitiva lagar för bolagens framtida bestånd och utveckling ej må stiftas,
utan böra statsmakterna på allt sätt understödja industrien, vilket för denna ort
är av allra största vikt.

Gustaf sfors fabrikers a. b. Detta är den''svåraste av alla frågorna att besvara;
uppenbart synes vara, att det ej vore önskvärt, ätt all jord läge i s. k.
död hand eller skogsspekulanters händer; principiellt synes det rätta vara, att
större skogar ägdes av s. k. död hand, men inägojorden éfter önskan med eller
utan skog av enskilda; då försynen ordnat det så, att skogen behöver två å tre
mansåldrar för sin utveckling från sådd till skörd, men åkern skördas årligen,
så synes häri ligga en fingervisning, att den döda handen, stat, kommun eller
bolag, bör taga vård om skogarna och den enskilde om inägojorden; vill man
bromsa en sådan utveckling för att övertyga sig om rätta vägen, så skulle- istället
för förbudslagstiftning koncess.ionslagstiftning, gällande den .döda handen
och skogsspekulanter-yrkesmän, kunna användas därtill; vederbörande kommunalstämma,
som särskilt intresserad, borde kanske ha .rätt att yttra sig, innan
ärendet avgjordes; ålägges så bolageri :ordnad skogshushållning, vilken redan
torde finnas i Värmland, har man en garanti för den bästa skötsel av skogarna ;
enskilda köpare av skog, skogsspékulanter, borde i.stället för att efter erhållen .koncession
besitta den köpta egendomen ondast ha rätt till avverkning under de fem
första åren efter ett tempo, somt motsvarar ordnad skogshushållning och som av
skogsvårdsstyrelsén: kan gillas.; för avverkningsrätt borde kanske gälla, att sådana
kontrakt insändas i avskrift till skogsvårdsstyrelsén, som atse , dimerisionSavverkning
till viss låg dimension eller kalavverkning och där således återväxten
kunde äventyras.

Glaf va Glasbruks a. b. Skogs- och jordbruks övergång till industrien har
endast skapat arbetsförtjänster,. god. ekonomi åt så väl. arrendatorer som den bofasta
jordbrukande befolkningen; utan industrien skulle folket ej kunna få sin
Utkomst, då industrien bereder .arbete så väl vid jordbruket, skogsbruket som vid
förädlingar; dessutom har avkastningen från egendomarna kunnat försäljas till
högre pris än där industri ej finnes, varjämte egendomarnas värde stå i högre
värde, där industri finnes.

A. b. Kroppstadfors bruk. Se svaret till frågan 47.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. Alldenstund det icke förekommit några
jordförvärv, som kunna anses skadliga i något avseende, finnes ingen anledning
att införa nya lagar angående bolagens jordförvärv.

Holmerudsfors a. b. Förbud för bolag och liknande sammanslutningar att
förvärva jordbruksfastighet.

A. b. Skattkärrs Tegel- och Kakelfabriker. Ingå åtgärder torde enl. välmening
behövas; bättre belägna jordbruk: bliva för dyra att förvärva; mera avlägsna,
som ej medgiva den brukande att hava tillräckligt antal lejt arbetsfolk,
förmå ej att med intresse binda familjens uppväxande medlemmar att stanna

F.rågan 45, huvudinnehåll: vilka åtgärder skulle ''lämpligen kunna vidtagas för att före komma

sådana fortgående jordförvärv för industriellt ändamål, i skogsspekulativt

syfte eller i och för storgodsbildning, som kunna anses övervägande skadliga?

FRÅGAN 45. STÖRRE KORN DOM SÄGA RF. 1)29

hemma, utan driva dessa att emigrera eller taga anställning vid industrien, och
som därför misskötas så väl beträffande in- som utägor, kunna gärna förvärvas
av bolag, då de torde, bli bättre utnyttjade både för det allmänna och det
enskilda.

Backetorps kvarn- och sågverks- a. b. Ett sätt att förekomma sådana fortgående
jordförvärv vore, att man finge sälja sin egendom till staten för att användas
till egnahem eller att egendomar länsvis genom bolag eller föreningar uppköptes
för nämnda ändamål.

Fåens Sjösänkning sbolag. Trakten och ortsbefolkningen bli fattigare, då
skogen samlas till bolag; de, som nu sälja, få bra betalt, men deras barn bli allt
fattigare.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström. Kommunikationer; efter en enhetlig plan för
hela landet, ekonomiskt utförda, utan krav på lyx och onödig hastighet; vi stå
långt efter de stora staterna i detta hänseende.

Visnums-Kils m. fl. socknar: Hugo Berger. Anser ej sådana jordförvärv
skadliga, så vida de ej medföra överavverkning, utan skydd lämnas åt ungskogen
samt skogslagens föreskrifter iakttagas; då de ske för att kultivera, dika och
gallra redan överavverkade skogar, anser jäg dem nyttiga, då därigenom skogsmarken
blir produktionskraftigare.

För: Olof Andersson- Bäst vore om jorden i stället kunde köpas och betalas
lika högt av småbrukare och kroppsarbetare.

Svanskog: John Bryntesson. Förbättrade kommunikationer och upplysning
om skogens värde.

Bro: F. M. Molin. Inom många socknar, dock ej inom denna, där de
större godsen vanvårdas, skulle både jorden och husen bli betydligt bättre skötta,
om de inköptes av bolagen.

Norra Ny: Olof Sonesson. Förbud för bolag att förvärva skogsegendomar
samt för enskilda att förvärva mera, än de själva kunna sköta ordentligt; det
borde stiftas en lag, att den jord och skog, där vanhävd förekommer, kunde inlösas
av stat, kommun eller av enskild, som är i behov av jord; inlösningen
enligt tax.

Norra Ny: P. J. Nordqvist. Förbud för bolagen att vidare förvärva jordbruksfastigheter.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. Lagstiftningsåtgärder, som inskränka rätten
till förvärv.

Ekshärad: P. J. Ekblom. Då försäljning till bolag eller skogsspekulanter
för närvarande avstannat och då tendensen till storgodsbildning aldrig förekommit
i socknen och i betraktande av de fördelar, som industribolagen bereda det
allmänna och skogsägarna genom högt uppdrivna priser, är jag minst sagt tveksam,
huruvida någon inskränkning i rätten till jordförvärv är av behovet pakallad.
Bolagens verksamhet har både nackdelar och fördelar.

030

FRÅGAN 45. JÄGMÄSTARE OCH ÖVERJÄGMÄSTARE.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad. Dylika jordförvärv hava ej förekommit.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. Bättre kommunikationer
vore. otvivelaktigt bästa medlet, ty då lönade sig de mindre jordbruken bättre
och'' emigrationen avstannade; befolkningen vill gärna äga litet jord, men då de
ej kunna avyttra avkastningen i brist på köpare inom orten, är det omöjligt
för dem, vadan de få skaffa sig arbete å annat håll.

Jägmästare och överjägmästare.

Jägmästaren i Älvdals revir. Som bolagen och bruken i Värmland väl
vårda sina egendomar och sina underhavande, böra deras jordförvärv icke förhindras.

Frågan 45, huvudinnehåll: vilka åtgärder skulle lämpligen kunna vidtagas för att före komma

sådana fortgående jordförvärv för industriellt ändamål, i skogsspekulativt

syfte eller i och för storgodsbildning, som kunna anses övervägande skadliga?

Frågan 46.

Vilka åtgärder skulle enligt eder uppfattning lämpligen kunna vidtagas för att
avhjälpa missförhållanden, som anses förefinnas i följd av redan uppkomna
jordförvärv för industriellt ändamål, i skogsspekulativt syfte eller i och
för storgodsbildning ?

Sockenombud.

Nordmark. ’) Åtgärder härför icke nödvändiga. 2

Brattfors. Inga missförhållanden ännu genom bolagens jordförvärv; skogs- i
vårdslagen borde om möjligt skärpas mot spekulationsköp are av skogsegendomar,
som endast söka tjäna pengar och lämna egendomen med kringgående av skogsvårdslagen
i största utsträckning; undersökning om skogsvårdslagen överträtts. s

Gåsborn. Staten bör göra sin äganderätt till rekognitionsskogarna gällande 4
gent emot bolagen, utsyna åt dessa skälig skog för bergsbruket, försälja till bolag
eller andra avverkningsrätten till så mycket årligen, som anses förenligt med
rationell skogsvård och befolkningens behov av arbete, upplåta befintliga torp på
billiga villkor med tryggad besittningsrätt; övrig bolagsjord inlöses av staten
■och behandlas på samma sätt.

Kroppa. Lagstiftningsåtgärder. Det vid senaste riksdagen fallna lagförslaget 4.
om expropriationsrätt skulle, om det ginge igenom, avhjälpa befintliga missförhållanden.

Lungsund. En effektiv expropriationslagstiftning. 3

Varnum. Några åtgärder icke erforderliga, enär skedda jordförvärv icke i
skadat socknen eller dess befolkning.

Södra Båda. Ingå missförhållanden, utom att ett bolag skadar skogens 12
stränder genom otillbörlig uppdämning av avloppet.

Alster. De industriella jordförvärven här kunna icke anses skadliga, då i
skogen skötes med tanke på att behålla den i framtiden och åkerjorden med en
mindre skogsareal antingen säljes eller bortai''renderas; mera skada göra enskilda
skogsspekulanter.

l) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FRÅGAN 46. SOCKENOMBUD.

032

2. Östra Fågelvik. Ingå åtgärder behövliga.

1 Stora Kil. Sådana missförhållanden förekomma icke.

; Frykerud. Vanhävdslag och jord värdeskatt, icke så att alla skatter läggas
på jorden; kapital, industri och inkomst böra få sin del, men de skatter, som
grunda sig på jordens tax.v., böra utgå lika för jord av lika godhet och läge.

1 Övre Vllerud. Ingå andra missförhållanden än att odlad jord utlägges; då
jordbruket är av ringa bärighet, är måhända ej för närvarande så mycket att säga
därom, men med tanke på framtiden borde ej den en gång odlade jorden få

6 utläggas; en lag, som förbjuder all utläggning av odlad jord är nödvändig, det
vore även en god sak för landet, om all den jord, som under de sista 25 åren
blivit utlagd till skogsmark åter komme i bruk.

1 Bansäter. En viktig åtgärd vore, om inägojorden med husbehovsskog kunde
utstyckas till egnahem.

x Nedre Vllerud. Åtgärder obehövliga.

Grava. I första rummet nödvändigt, att nuvarande taxeringsbeskattning
slopas och ersättes med jordvärdeskatt efter Ekonomiska frihetsförbundets förslag;
en egendomsägare bör betala lika stor skatt för sin egendom, vare sig han låter
den ligga för fäfot eller brukar den; som det nu är, håller tax.v. och därmed
skatterna jämna steg med gjorda förbättringar, och staten, kyrkan och kommunen
taga, vad jordbrukarna rätteligen borde haft för flit och möda; de större och
medelstora godsägarna sköta också jordbruket dåligt, men småbrukarna äro för
sin existens tvungna att sköta jorden väl och komma därigenom tillsammans med
industriarbetarna att bära de tyngsta skattebördorna; landets arbetande befolkning
bör i första hand tillgodoses, i sista militarismen.

s Segerstad. Sådana åtgärder svåra att åstadkomma, så länge lagen tillåter
skogsavverkning i så vidsträckt mån som nu är fallet; plantering eller skogssådd
bör garanteras, skogsavverkarna förstå sig i allmänhet på att fritaga sig från
plantering, som överflyttas på den nye ägaren; då gården åter säljes blir den
sålunda i många fall icke vad den skulle vara.

4. Borgvik. Ingå sådana missförhållanden.

1 Ed. Staten bör inköpa dylika egendomar för en rimlig köpesumma och
sedan fördela dem i lämpliga lotter, som på goda betalningsvillkor avyttras till
enskilda köpare.

2- Långserud. Upphävande av bolags rösträtt, “Norrlandslagens" utsträckning,

progressiv beskattning, i någon form även för kommunala behov, fattigvård, skolväsen
o. d., ändring av expropriationslagen i huvudsaklig överensstämmelse med
hr M. Hellbergs förslag vid 1913 års riksdag, förbud i effektiv form för bolag
och med dem jämnställda att ytterligare förvärva jord, att personer, som visat
synnerligt intresse och fallenhet för nyodling, men som alldeles sakna eller ej i
tillräcklig mängd äga lämplig jord, må beredas tillfälle och möjligheter, genom
expropriation, tryggad besittningsrätt eller annorledes, att göra sitt arbete fruktbärande
till gagn för sig själva och för samhället.

2 Stavnäs. Jordvärdeskatt.

Frågan 46, huvudinnehåll: vilka åtgärder skulle lämpligen kunna vidtagas för att avhjälpa

missförhållanden, som anses förefinnas i följd av redan uppkomna jordförvärv för

industriellt ändamål, i skogsspekulativt syfte eller i och för storgodsbildning?

FRÅGAN 46. SOCKENOMHUD.

633

Glam. Dot finnes nog ingå liiinjiligii åtgärder, som ej förgripa sig på ägande- j*
rätten, men om dot kunde sättas punkt, snarast möjligt, vore mycket räddat;
rätt till expropriering för egnahemsändamål; till samlingslokaler för allmännyttiga »
ändamål, kooperativa affärer o. d. behöves ock expropriationsrätt, undersökning
huruvida alla de egendomar, som nu anses tillhöra bolag, verkligen göra det, enär
det kan betvivlas att det förr i världen alltid gått “så noga" till i detta avseende;
förr kunde ju hända, att bönder överlämnade störa skogsarealer åt bolag
för några tunnor sill och salt. Ingen odlad mark borde få läggas ut till 4
skogsmark, bostäder, uppförda på egendomar, som inköpas i och för industriellt
ändamål eller i och för storgodsbildning, skulle ej få nedrivas utan ansökan och
medgivande av K. Maj:t.

Olserud. Ingå åtgärder av nöden. 2

By. Beskattning av den uppbrutna, icke använda jorden. 2

Bro; Södra Ny. Ingå åtgärder. i; i

Kila. Lämplig lagstiftning; undervisning i skogsvård. 12. 3

Sillerud. Ingå åtgärder böra vidtagas; något särskilt missförhållande har i 4 a.
ej uppkommit av, att köpare och säljare få fritt förfoga över sin egendom; enda
sättet att förhindra flykten från jordbruket till industrien, städerna samt emigrationen
är att genom tullar ordna så, att industriarbetarna och stadsbefolkningen
bliva lika beroende av det svenska jordbruket, som jordbruket är beroende av
den svenska industrien, och att jämviktsläget så ordnades, att jordbruket kunde
betala sina arbetare samma avlöning som industrien och andra arbetsgivare, vilket
först kan ske, då jordbrukarna få bättre omsättning och mera betalt för sina produkter
; Sveriges ekonomi skulle ganska mycket och fort förbättras genom att
mer arbetskraft utnyttjades vid jordbruket och detta i följd därav kunde lämna
större avkastning; en stor del av de medel, som gå till utlandet, skulle då
komma den svenske jordbruksarbetaren till godo.

Holmedal. Hög beskattning av skogen, särskilt för utländska bolag; dessa s. 2
borde genom lag åläggas, att till pris enligt senaste tax.v. återlämna sina egendomar
och skogar.

Västra Fågelvik. Skärpt lagstiftning mot utlänningar. 2

Töcksmark. Staten bör inköpa större egendomar och sedan försälja dem 4
till bönder med full äganderätt. Storgodsbildningen borde förhindras, enär den 3 6.
är en av de förnämsta orsakerna till avfolkningen: säljaren av ett skogshemman
får i många fall stanna kvar under livstiden, sedan sammanslås ofta egendomarna
till de större och barnen bege sig till Norge eller Amerika; bondeklassen drives
så mot sin vilja bort från den egna torvan; exempel finnas, att barn velat köpa.
sin fädernejord för mångdubbelt större betalning än föräldrarna fått, men det
bär varit omöjligt.

Karlanda. Någon sådan åtgärd är icke av behovet påkallad; genom tullar- i 2. 4
nas och övriga indirekta skatters avskaffande och ersättande med jordvärdestegringsskatt.

Silbodal. Tillsyn att vanhävd å inägojord och överavverkning av skog icke 2
få förekomma, även kontroll över arrendelagens efterlevande; jordvärdebeskatt- 3
ning, så att ingen hade nytta av att använda jorden som handelsvara, utan den
finge stanna hos dem, som äro i behov av densamma och bruka den till fördel
för så väl sig själva som andra. Inga åtgärder behövliga. l

634

FRÅGAN 46. SOCKENOMBUD.

1234. Järnskog. Ingå åtgärder av behovet påkallade.

1 2 3 4. 2 Kola. Ingå åtgärder, kommunikationernas upphjälpande vore dock önskvärt.

2 Arvika landskommun. Bolagsförvärven ha här icke vållat några missförhållanden;
bolagen, som köpt gårdar för skogens skull, torde i allmänhet icke ha
stort intresse av att hava inägojord, varför en förening borde bildas, som inköpte
de i jordbrukstrakter belägna gamla gårdarnas inägojord med tillräcklig husbehovsskog
och så till självkostnadspris sålde dessa gårdar till jordbrukare; bolagsförvärv
i skogsområden är ur jordbrukssynpunkt till ingen skada; att bolagen försöka
att få säker och jämn tillgång på råvara, är klart, fabrikerna äro dyra anläggningar
och arbetarestammen måste bindas med stadig sysselsättning; att enbart
grunda driften på årliga virkesinköp av enskilda, torde vara allt för riskabelt.

2 Ny. Ingå åtgärder behövliga.

l Älgå. Församlingen har c:a 1 500 invånare, mesta delen mindre och större
jordbrukande bönder och deras barn; arealen jord under plog är 1 130 har, skoglös
äng 102, skogbeväxt äng 193 har, skogbeväxt skogsmark 12 346 har, skoglös
skogsmark 522 har eller tillsammans duglig mark 14 325 har och oduglig 3 129
har; arealen jord under plog är alltså mycket liten, varemot tämligen stor
skogsmark finnes; av denna äga nu Hillringsbergs, Jössefors och (Hafva Glasbruks
a. b. omkring 8 000 har och av inägorna 500 har, huvudsakligen förvärvade de
senaste tio åren; att bolagen med sådan hast fått tillvälla sig skogsfastigheter, är
ägnat att väcka farhågor, visserligen är var och en sig själv närmast, så att
då ägaren av skogshemman vill sälja och får bra betalt, kan han ju också sälja,
även till bolag, men vad slutet blir, är ej gott att veta; det händer allt för
ofta, att penningarna för försäljningen aldrig komma kommunen till godo, utan
säljarna emigrera, och vad vi till slut få kvar, är bolagets egendom, som blivit
skoglös, kanske sedan återköpt för en småslant, men med ett ofantligt högt
tax.v. åsatt, emedan Kronan och kommunen skola få sina skatter; för att betala
dessa är bonden tvungen att taga upp lån, då inga penningar finnas; en gräns
borde sättas för dessa slutköpsaffärer, där vinningslystnaden får ta överhand,
och bönderna borde endast sälja skog till visst tumtal och låta det andra stå kvar.

i 4 6. 6 Gunnar skog. Yanhävdslag, skärpt så att torplägenheter ej finge igenväxa med

i skog och varje odlad bit måste skötas; måhända skogsdimensionslag samt lag
om att kommun, varifrån råvara, skog, för industriens behov, trämassetillverkning
och försågning, tages, må i viss mån bli delaktig av förtjänsten av denna;

5 staten borde avbörda bolagen deras fastigheter, stycka dem till småbruk och
underlätta åtkomsten av jord för mindre bemedlade, som ingen jord ha, men
vilja bruka sådan.

1 2 3 4. Mangskog. Särskild jordskatt från 40 ä 50 000 kr:s tax.v. och med stark
progressiv skala uppåt, därjämte borde den tillämpas progressivt, så att den vore
fullt effektiv efter 25 år, samtidigt förbud mot avverkning av ungskog.

4. 2 Boda. Ingå åtgärder; inga dylika missförhållanden föreligga.

1 2 3 4. Sunne. “Norrlandslagens" tillämpning.

l Lysvik. Inga dylika missförhållanden existera, åtminstone icke här, troligen
endast i undantagsfall på andra orter. Ett stort missförhållande kunde uppstå,

Frågan 46, huvudinnehåll: vilka åtgärder skulle lämpligen kunna vidtagas för att avhjälpa

missförhållanden, som anses förefinnas i följd av redan uppkomna jordförvärv för

industriellt ändamål, i skogsspekulativt syfte eller i och för storgodsbildning?

1''HA (i AN 46. SOCKEN OM HUD.

*>35

genom att kringgärda den industriella verksamheten inom landet genom bild och
förbud, lagar och förordningar, som försvåra denna verksamhet till förmån för
den utländska industrien, vars alster därigenom allt mera komma att översvämma
den svenska marknaden. Eu stor mängd kommuner finnas inom landet, som
bestå av bara småbönder och där ingen industri finnes; tror man då, att sådana
kommuner äro lyckligare ställda t. ex. i skattehänseende och i fråga om tillgång
till extra arbetsförtjänst än andra kommuner, där industriella anläggningar finnas,
tar man alldeles fel, erfarenheten talar ett annat språk; icke långt från vår kommun,
som icke har någon nämnvärd industri, finnes t. ex. en annan, med ungefär
lika stor folkmängd, med stora industriella anläggningar; våra kommunalskatter
här utgöra 16 kr. 10 öre pr inkomsthundrade, men skatten i socknen, där
industri finnes, uppgår till endast 6 ä 7 kr,; vidare, då småbönderna, som
förut är sagt, icke kunna reda sig utan extra förtjänst vid industrien, så måste
de i socknar, där ingen industri finnes, resa till annat samhälle, där sådan förekommer,
så att vill man i verkligheten småböndernas väl, må man akta sig för att
tillskapa lagar, som hämma industrien inom landet, ty likasom bönderna för sin
utkomst äro beroende av denna, så är industrien för sin del beroende av bönderna;
det är och förblir nog så här i livet, att de små äro beroende av de stora och
tvärt om, och blir den store urståndsatt att hjälpa, varifrån får man då hjälp.

Fryksände. Försäljning av den odlade jorden jämte nödig husbehovsskog 1 2 3 4 6.
till personer, som önska komma i besittning av jord för att därå få sitt huvudsakliga
levebröd; större och medelstora egendomar borde styckas till småbruk
om 5 å 10 har öppen jord. Inga missförhållanden förekomma. 5

Östmark. Det yttersta medlet, expropriation, torde icke böra tillgripas, l
så länge andra verksamma medel finnas; en vanhävdslag nödvändig; hade bolag 14. i
och enskilda en vanhävdslag över sig, skulle de bli mera benägna att avstå från
stora områden överflödig jord, som nu vanskötas till skada för både enskilda och
samhället; bolagen borde åläggas att utarrendera jorden på livstid eller mot 4
ärftlig arrenderätt.

Lekvattnet. En kraftigt verkande vanhävdslag, som tvingade vederbörande 1 2 4 9.
att sätta i stånd vad som fått förfalla, som hindrade en osund storgodsbildning; 2
en lag, som tvingade vederbörande att till skäligt pris sälja jord till arbetsföra 14 9.
män och kvinnor, som vilja skapa sig ett eget hem; den hemlösa befolkningen, 7
d. v. s. de forna bönderna, som släpat sig utslitna, men till sist nödgats sälja
sin egendom till vad pris som helst, borde slippa skatten, både till lärarelöner och
landets försvar, som i stället borde läggas på de rika träpatronerna; kan icke överheten
göra något för sina hemlösa arbetare, är det ej att undra över, att de
resa till andra riken, där jord kan fås till billigt pris; storgodsägarna böra ställas 8
i valet emellan att övertaga all jordskatt på saluskogsfastigheterna av spekulationsbeskaffenhet
eller att återlämna inägorna till egnahem för jordbruksarbetare,
som önska eget hem som jordbrukare, eller också borde de erlägga av skogskapitalet,
vid stegrat pris å skog och dess försäljning, en viss procent till bildande
av en egnahemsfond, ur vilken på tillstyrkt ansökan obemedlade, ordentliga jordbruksarbetare
kunde få medel att köpa jordbrukshem. Skogar, som köpts för all
framtid med rubb och stubb, tåla väl vid denna beskattning för den förlust de
vållat framtidens folk och deras land; en annan sak vore att låta grundligen
undersöka, genom vilka medel de stora skogsägarna kommit åt vissa mindre
skogsegendomar; det är nog långt ifrån alltid lagliga vägar man gått, då en i
skuld kommen mindre jordägare med skog låtit, driven av nöd, frånhända sig sin
lilla jordbruksfastighet med därtill hörande skog; domstolarna kunna härutinnan

636

FRÅGAN 46. SOCKENOMBUD.

vara utan skuld, men undersökas borde hur åtkomsten vunnits till allt, som samlats
i storgodsbildande händer. Det finns material att bearbeta. Fattiga, skuldsatta
bönder, som avlidit, hava i det sista ansatts av affärsmän och fordringsägare, tills
dessa “fått köp" och medgivanden. För att kunna avhjälpa missförhållanden, som
följa av storgodsbildning, bör man undanrödja orsakerna; att därvid skylla på fattigdom
som orsak till sociala missförhållanden går an .även här, men då denna
hemsökt fordom i frost, missväxt in. in., hade detta bort kunna avhjälpas genom
de rikedomskällor, som nu kommit i dagen, men så har ännu icke skett. Det
är således ingen naturnödvändighet, att det skall vara fattigdom i dessa bygder,
utan det ondas rot måste sökas hos människorna själva. Då man kunde få penningar
för skogen och för penningar allt, som hörde till bekvämlighet, ville ingen bruka
skogstorpen och . leva därigenom. Då stora lanthandlande sågo att forna skogsägare
fingo skogspenningar att handla för, så gingo de yppighetsbegäret hos folket
till mötes med allehanda lyx, företrädesvis i grannlåt i beklädnadsväg, men även
i övriga levnadsvanor; rusdryckernas förhärjande makt bröt in och uppslukade
stora penningsummor och fördärvade frid, lycka, redlighet, arbetslust och hemtrevnad
såsom ännu i dag; det är ingen ringa marknadsplats här i dessa landsändar
för avsättning av rusdrycker; allmänt rusdrycksförbud skulle här råda bot för
mycken skada.

2 3. 3 Vitsand. Införandet av en vanhävdslag; bättre skogslagstiftning med dimensionslag,
ordnandet av de mindre jordbrukarnas kreditförhållanden, förenklade
former för ägostyckning och jordavsöndring, avsättandet av inflytande skogs,-accismedel till e.n fond, som uteslutande användes till inköp av skogsmark för
kommunens räkning, byggandet av bättre byvägar för avlägsna gårdar. . -

3 Dalby. En expropriationslag, enligt vilken kommunen hade rätt att expropriera
vanskött jord för att utarrendera den till jordbehövande på förmånliga villkor.

i Södra Finnskoga. En lagstiftning, som omöjliggjorde skövlandet av den
växande skogen och som tillerkände torpare och arrendatorer expropriationsrätt

6 till innehavda jordbruk; i varje socken bör bildas en egnahemsnämnd, till vilken
alla ansökningar om erhållande av jord inlämnas; nämnden borde äga rätt att expropriera
högst 5 har myrmark samt 0.5 har fast mark, riksdagen skulle avsätta
årligen 1 miljon kronor till bildandet av egnahem, staten försträcka utan återbetalningsskyldighet
1 000 kr. till varje nybyggare, till uppförande av hus;
dessa egnahem skulle ej få intecknas eller försäljas utan egnahemsnämndens samtycke.

i Norra Finnskoga. Inga dylika missförhållanden.

5 Ekshärad. Vanskötta större och medelstora egendomar borde exproprieras och
utlämnas till egendomslösa personer, bolagsjord indragas, styckas och lämnas till
småbrukare, alla tullar å gödning borttagas, lättnader i frakt å gödningsämnen
införas, likaså kostnadsfria skolor i praktisk jordbrukslära samt ersättning åt arren 7

datorer och småbrukare för täckdikning och djupkultur. Förbud för bolag att
förvärva fastigheter, och om bolag kommer på obestånd, skulle det givas ortsbefolkningen
tillfälle att inköpa bolagsfastigheter.

4 6. 5. i Norra Båda. Lagstiftning; antagandet av expropriationslagar. Inga åtgärder
behövliga.

Frågan 46, huvudinnehåll: vilka åtgärder skulle lämpligen kunna vidtagas för att avhjälpa

missförhållanden, som anses förefinnas i följd av redan uppkomna jordförvärv för

industriellt ändamål, i skogsspekulativt syfte eller i och för storgodsbildning?

FRÅGAN 40. STÖRRE EGENDOM SÄG ARK.

((37

Sunnemo. Effektiv arrende- och vanhävdslag, rätt för arrendator att genom a 4.
tvångsavlösning förvärva äganderätt till den jord lian brukar.

Nyed. En lag, som stadgade skyldighet'' för bolag att sälja så mycket jord, 2
som kan anses behövligt för en familj jämte .tillräcklig husbehovsskog i den
händelse en för jordbruk verkligt intresserad man vill bilda eget hem på bolagets
mark; genom en rättvis och klokt lagd jordvärdeavgift, rätt för odlings- 4
intresserade människor att på expropriativ väg skaffa sig jord till tomter, småbruk
och bondebruk; öppen, odlad och välskött jord börda dock icke kunna på
detta sätt förvärvas, men väl kalmarker och skogbevuxna områden samt i bevislig
vanhävd hållen jord.

Älvsbacka. Avskaffande av bolagens kommunala rösträtt. Inga missförhållanden. -• 8

Bolag.

. t Uddeholms a. b. Sådana åtgärder erfordras ej, och skulle, om de försöktes,
lättare kunna skada än gagna. . •

A. b. Rämen-Liljendahl. Oss veterligen finnas inga missförhållanden, vadan
några åtgärder ej heller behöva vidtagas.

Lesjbfors a. b. Några missförhållanden i samband med bolagens jordförvärv
anse vi ej förefinnas inom Ramens socken.

Gustaf sfors fabrikers a. b. Missförhållanden torde ej ha uppstått.

Katrinefors a. b. Inom Vitsands socken anses åtgärder härför obehövliga.

Glafva Glasbruks a. b. Åtgärder häremot vore endast till skada.

A. b. Kr opp stadfors bruk. Se svaret till frågan 47.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. Erfordras inga åtgärder f. n.

Holmerudsfors a. b. Frågan torde vara allt för ingripande i den enskildes
äganderätt, för att lösning snart skulle kunna vinnas; det enda verkliga medlet
vore, att en sakta gående styckning och försäljning av jord så väl som skog kunde
åläggas bolagen; i våra trakter bör ej skog skiljas från inägor.

Backetorps kvarn- och såyverks- a. b. Köp för någorlunda rimligt pris av
större egendomar för att styckas till egnahem.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström. Den s. k. storgodsbildningen här har tillkommit
genom en naturlig ekonomisk utvecklingsprocess; jord har dragits tillsammans,
när de ekonomiska förhållandena drivit det därhän, och egendomar ha fallit
isär av samma orsaker, vilket vi här ha färska och stora exempel på; klokast
synes mig vara, att låta utvecklingen fortgå utan konstlade medels tillgripande,
vilkas följder man ej kan förutse.

638

FRÅGAN 46- KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Visnums-Kils m. fl. socknar: Hugo Ber ger. Skydd för ungskogar och kultivering
av skogsmark med svag återväxt.

Norra Ny: Daniel Andersson. Lagbestämmelser.

Norra Ny: Olof Sonesson. En dimensionslag kanske behövlig, men torde
vara skadlig för den, som vill sköta sin skog; man bleve tvungen att nedhugga
det större, som har växtkraft och gå förbi det dåliga, som saknar alla utsikter
att bli ett vackert träd.

Norra Ny: L. 0. Nordqvist. Lagstiftningsåtgärder, som inskränka rätten
till förvärv.

Ekshärad: P. J. Ekblom. Utsträckning av expropriationsrätten.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. Kommunikationer: järnväg,
en gränsbana och bibanor, skulle otvivelaktigt bidraga till att jordförvärv i
skogsspekulativt syfte, ävensom storgodsbildning, lede avbräck.

Frågan 46, huvudinnehåll: vilka åtgärder skulle lämpligen kunna vidtagas för att avhjälpa

missförhållanden, som anses förefinnas i följd av redan uppkomna jordförvärv för

industriellt ändamål, i skogsspekulativt syfte eller i och för storgodsbildning?

Frågan 47.

A ro beträffande jordförhållandena i socknen i övrigt något att omnämna eller
erinra, som. kan anses vara av betydelse eller äga speciellt intresse?

Sockenombud.

Brattfors. *) Önskvärt om lantbruket kunde höjas på ett eller annat vis, t. ex. i
genom föredrag, personliga råd av fackmän, kanhända även genom högre premier
av väl skötta jordbruk.

Kroppa. Angående jordupplåtelse för egnahemsbyggare bör det vara en 13.
lag, att de kunde förvärva tomten och en jordbit och känna sig mera självständiga,
i vilket fall nog många flera komme att förvärva sig egnahem.

Nysund. Till jordbrukets höjande skulle förbättrade kommunikationer i 2
hög grad bidraga; flera förslag härom ha diskuterats, bl. a, ett förslag till smalspårig
järnväg Atorp—Svärta.

Södra Råda. Angående ett större aktiebolag i orten må påpekas dess 123.
benägenhet att söka förvärva sig rätt till sjön Skagerns stränder i och för sjöhöjning;
för den händelse bolaget skulle vinna i sin process mot strandägarna
inom socknen, ha dessa att motse stora förluster, därigenom att vattenavbördningen
ej får försiggå fritt; ett genom fördämningen fyllt sjöbäcken kan ej mottaga
den stora och ofta våldsamma vårfloden, utan denna måste på strändernas
åker-, ängs- och skogsmark samt delvis hus göra ofantliga skador; den sålunda
översvämmade åkerjorden kan ej besås, ty när floden i sinom tid dragit sig
tillbaka är tiden för såningsarbetet förlupen, och mången jordägare mister sålunda
hela sin existensmöjlighet.

Alster. Då denna socken icke har någon industri och obetydligt med 2
bolagsjord, kan ju föga upplysningar härifrån fås för “Jordundersökningen";
bortsett från körförtjänster under vintrarna har socknen icke haft någon nytta av
bolagsförvärven, men någon egentlig skada har den icke heller haft.

Ostra Fågelvik. Indragna kompanichefsbostället Björka borde styckas i 12.
smärre egendomar och försäljas; därigenom skulle vinst beredas åt så väl stat
som kommun, varförutom två eller tre familjer mera funne sin utkomst.

‘) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

640

FRÅGAN 47. SOCKENOMBUD.

1 Störa Kil. Den del av befolkningen, som icke äger jord, saknar den
idoghet och arbetslust, som betingas av kärlek för jorden och dess bearbetande,
man vill vid veckans slut veta värdet av arbetskraftens utbyte i reda penningar;
sydsvenskens och danskens lust att med eget arbete även på andras jord försörja
sig förefinnes icke; olusten går så långt, att arbetslösa personer ofta svara vid
erbjudande av jordbruksarbete, även om arbetslönen är hög: “Nej, då kan man
lika gärna lägga sig och sparka sig trött"; för att bruka jorden måste arbetarna
höja sin arbetsintensitet och nedsätta levnadspretentionerna, vilket de ej behöva
underkasta sig, så länge de ha industrien att hålla sig till; att genom det nya
universalmedlet jordvärdeskatt nedbringa jordvärdet, så att jorden erhålles så gott
som för intet, vore ju genaste vägen att nedsätta landets tillgångar med åtskilliga
miljarder, så att våra utländska lånogivare - §nart vore på det klara med vårt lands
lånekredit; då dessutom industrien till stor del vilar på utländsk kredit, så finge
snärta svenska folket, svenska arbetare, vidkännas jordförhållandena tillräckligt;
härmed långt ifrån sagt, att allt är,bra som det är; man bör gorå, vad göras kan
för att få det bättre, även om icke det bästa kan uppnås.

s Frykerud. Om jordförhållandena i socknen är ej vidare att anmärka än
att, i fråga om jordbrukslägenheter, som äro avsöndrade från stamhemmanet, ej
hänsyn tagits därtill, att sådana lägenheter fått sig tilldelade skogsmark; det har
förekommit, att när Kronan avsöndrade egnahemslägenheter från egendomen
Högvalta, all skogsmark tilldelades huvudgården, som sedan försåldes, lägenheterna
Tingo sålunda ingen skogsmark, fastän de voro så stora i areal som-2.5—8.5 har;
det är mycket vanligt, att de små jordbrukarna få vara utan skogsmark.

1 Ransäter. Genom bolagens jordförvärv kommer den självägande jordbruksbefolkningen,
hemmansägare eller småbönder, att betydligt minskas om ej helt
försvinna, ty om ett bolag får . en egendom, så är den för alltid förlorad för
dem; ett stävjande av bolagens jordförvärv tyckes vara enda möjligheten för att
kunna bevara det fria bondeståndet från undergång, och mycket. mera borde
göras för att skydda och uppmuntra hemmansägarna; vår modernäring är jordig
bruk och bör bevaras från undergång; det torde kunna anmärkas att arrendatorema
som sådana icke ha kommunal rösträtt, samt att de ej heller ha rösträtt
i vägstämma.

1 Nedre Ullerud. Industriarbetarna köpa gärna en jordavsöndring och bebygga,
vilket förändrar arbetaren till det bättre i många avseenden; egnahemslånerörelsen
bör därför vidare utvecklas om därigenom arbetarna förhjälpas till erhållande
av egnahem.

1 Karlstads landskommun. Denna socken erbjuder föga av intresse i fråga om
bolagens jordförvärv, närbelägenhet till stad sätter sin prägel på densamma ; genom
goda avsättningsmöjligheter å alla produkter till höga priser äro jordbrukarna
gynnade och behöva därför ej sträva fullt så hårt som å mindre gynnade orter;
det enda bolag, som finnes, har valsk värn och ''tegelbruk och bereder därigenom
arbetsförtjänst åt ett stort antal personer samt gagnar därigenom orten.

i Grava. Det staten tillhöriga Tolerudstorp har blivit försålt, sedan skogen,
med undantag av 3 å 4 har, avsöndrats; den försålda åkerjorden, som, efter det eu
del igenlagts till skogsmark, utgjorde närmare 50 har, har sedan lagts till Sofiedals
egendom och åbyggnaderna till Tolerudstorp ha nedtagits och försålts; man

Frågan 47. Äro beträffande jordförliål lan (lena i socknen i övrigt något att omnämna eller dj erinra,

som kan anses vara av betydelse eller äga speciellt intresse,?

KRAGAN 4 7. SOCKKNOMHUD.

041

tiar svårt liiir på orten tänka sig ett jordbruk utan husbehovsskog, och de få
bär, som staten lämnade till de jämförelsevis stora inägorna till Tolerudstorp,
torde huvudsakligen hava gjort det mesta till att även detta hem gick förlorat;
staten har också under senare årtionden å kronoegendomen Kamé vidtagit
anordningar, som enligt mitt förmenande ej kunna nog skarpt klandras;
systemet började på 1880-talet, då torpen började rivas; dessa torp kunde föda
1 å 3 dragare och nötkreatur i förhållande därefter, torparna stodo sig mycket
bra och gjorde dessutom det mesta arbetet vid huvudgården, vars innehavare då
också redde sig, oaktat arrendesumman var betydligt högre än nu; torpen lågo
på egendomens utkanter och hade kunnat bliva förträffliga bondgårdar, om de
fått inköpas av torparna eller andra enskilda; huvudgården hade varit tillräckligt
stor ändå och hade med säkerhet betingat lika högt arrende; nu återstå endast
tvenne torp, nämligen Mariehof och Damhult, som icke helt och hållet berövats
sina abyggnader och som borde frånsäljas, medan det finnes något igen av husen;
det är egendomligt, att staten, på samma gång den uppmuntrar till egnahemsbildning,
själv låter sådana hem förfalla och river ned lämpliga sådana; nybyggandet
är dock största hindret för bildandet av egnahem, då detta överstiger de
flestas förmåga, och att då låta hus förfalla och ruttna ner eller rent av riva ned
färdiga hem, är väl rena vanvettet; samma tendens torde även förefinnas hos
bolag i vissa trakter. Jorden bör på bästa sätt utnyttjas, vilket kan ske endast 3
genom att bereda möjligheter till jordbruk åt det medellösa folket; andra
önskemål, som snarast kräva sin lösning äro: bort med militarismen, arbetets
frukter åt dem, som arbeta, tullarnas snara avskaffande, skattesystemets reformering
samt framför allt rättvisa.

Nor. Nordöstra delen av socknen, som består av flera hemman, saknar 2
ordentlig väg ut till allmänna landsvägen; vi hava emellertid beslutat iståndsätta
den väg, som finnes, i fullt trafikabelt skick, men vägen råkar händelsevis
till en del gå genom en av de större godsägarnas skogsmark, vilken ägare
fordrar ersättning för att vi skola få utvidga vägen till erforderlig bredd; då
det för oss är av största vikt få denna fråga ordnad på ett tillfredsställande sätt,
skulle det vara önskligt, att lagen stadgade, att alla sådana vägar, som varit
begagnade för allmänt bruk under t. ex. en tidsrymd av 50 år, finge, utan
något ersättningsanspråk från markägarnas sida, iståndsättas och i samband därmed
utvidgas till erforderlig bredd.

Segerstad. Tvenne kronoegendomar finnas, som vad den odlade jorden be- 3
träffar, lämna staten minimal inkomst; Södra Edsberg t. ex. utgöres av c:a 95
har öppen jord, varå arrendet enligt uppgift belöper sig till omkring 1 100 kr.,
varav från torplägenheter betalas omkring 400 kr., arrendator skall för år hava
c:a 100 kbm. ved och reparations virke, som torde representera icke så litet värde,
då skogen ligger nära Vänern med ringa drivningskostnader; Edsberg vore måhända
lämpligt att stycka till småegendomar om 10—20 har jord och lika mycket
skog, synnerligast som den har så fördelaktigt läge.

Borgvik. Anmärkningar kunna göras på skötseln av kronoarrendet inom i
socknen, både angående jorden och skogen.

Ed. Tav.v. har i socknen betydligt stigit på 20 år: 1893 utgjorde det- 2
samma å jordbruksfastighet 943 400 kr., annan fastighet 254 500 kr., bevillningsfri
egendom 05 800 kr.; vid 1913 års tax. av jordbruksfastighet skedde en förhöjning
från 1 403 200 till 1 470 800 kr. och av annan fastighet från 1 909 000
■Tordundersökningenst betänkanden. III.

042

FRÅGAN 47. SOCKENOMBUD.

till 2 151 900 kr.; ökningen kommer närmast på bolagen; uti den jordbruksfastigheten
åsätta värderingssumman 1 476 800 kr. ingår värdet å 6 780 har
skogsmark å 40 kr. med kr. 271 200 samt å växande skog beräknat efter 70
% av nu gällande höga skogspriser med 463 000 kr.

2 Stavnäs. Rättvis jordbeskattning borde införas.

3 Högerud. Drygt arbete och stora utgifter åsamkas genom en mängd gärdesgårdar;
i allmänhet äro egendomarna indelade i 7 eller 8 s. k. trädeslag, och
i regel inhägnade efter denna indelning, vartill komma en mängd gärdesgårdar
omkring betesskog m. m.; många ha hela sin skog inhägnad, för att fåren ej
skola förstöra plantorna i skogen; den huvudsakligaste svårigheten för en rationell
jordbruksskötsel ligger i brist på arbetskraft, i det folket emigrerar till städerna
och industrisamhällena i tro att jordbruket ej lönar sig; överhuvud taget skötes
jorden väl; till god hjälp har en torvströfabrik varit, som emellertid brann ned
i somras och ej torde bli uppbyggd, oaktat den allra bästa torv finnes å platsen;
de hemman, som äga fiskevatten, ha använt detta gemensamt; annat än husbehovsfiske
förekommer sällan, detsamma är också förhållandet med jakten.

3 Glava. Frånsett det förhållandet, huruvida det ena eller andra bolaget kan
vara mer eller mindre människovänligt, torde emellertid aldrig nog starkt kunna
betonas, hur ytterst beklagligt förhållandet slutligen kommer att bli, om utvecklingen
får fortgå, som hittills; den självägande, jordbrukande klassen försvinner
och ersättes av idel beroende bolagsmänniskor; även om bolagen bedriva jordbruk,
ja, t. o. m. sköta sin jord väl, så är dock för dem jordbruket en ringa
bisak, industrien huvudsak, och man må även ge akt pa, hurusom dessa stora
industriidkare liksom vilja göra det till en dogm, att jordbruket ej bär sig, men
industrien är vår födkrok, och åt denna bör alltså lejonparten av allt arbete
ägnas; icke kan man begära, att torpare, även om de ha kontrakt på fem år i
taget, skola ägna jorden den omsorg, de skulle göra, om egendomen vore deras;
de göra “andtimmarna", som vi säga här i Värmland, men jordförbättringarna
få anstå, ty övrig tid begagnas till dagsverkskörslor; bolagen i sin tur underhålla
naturligtvis ej husen mer än som är alldeles av nöden påkallat; allt detta
gör, att man sällan eller aldrig hos denna torparebefolkning finner den förnöjsamhet
och arbetsglädje, som borde finnas; torpen krympa nog ofta ihop,
fastän man ej så väl märker det, en eller annan åker glömmes av, tills den
lämnar blott ljung, och så utlägges den till hagmark; men när jordbruket så
småningom tynar av, bli livsmedelsprisen dyrare, och skola så de höga tullarna
fortfarande bibehållas, kan man knappt förstå, var det hela kommer att sluta,
en mycket viktig sak att aktgiva på, är också, huru den fria konkurrensen
hämmas genom bolagsväldet; folket blir beroende av bolagen även vid uppköp
av dagliga förbrukningsartiklar, då ingen annan handelsbod än brukshandeln
får existera på ibland kanske flera mils avstånd; skulle man emellertid ingå på
alla möjliga nacksidor, som det allt mer sig utbredande bolagsväldet för med sig,
bleve detta ett allt för vidlyftigt kapitel; något bör göras och det snart, annars
glida vi snart in i den tid, då det blir, som i forntiden, blott två slags folk,
nämligen några stycken fria och resten bolagsträlar.

12. Svanskog. För höjandet av jordbruket inom socknen är en järnväg nödvändig,
enär alla kommunikationer fullständigt saknas.

Frågan 47. Äro beträffande jordförhållandena i socknen i övrigt något att omnämna eller

erinra, som kan anses vara av betydelse eller äga speciellt intresse?

FRÅGAN 4 7. SOCKENOMHUD.

(i 4.''i

Milleseik. För Jordbrukets uppsving lull- j>å Värmlandsnäs vore kommunika- 2
tionsfrågans lösning på ett för orten lämpligt sätt av stor vikt, ty mången jordbrukare
bär ända till 3.5 mil till närmaste köping.

Il tf. Barnrika familjer borde uppmuntras att övertaga eller stanna kvar vid 3
jordbruket.

Kila. Egendomarna äro till stor del för små; egendomar om 5 å 8 har i
kunna icke underhålla en medelstor familj, utan familjefadern måste .skaffa inkomst
genom arbete utom hemmet, vanligast med skogskörslor, varför häst hålles;
varaktig dylik biförtjänst kan ofta ej erhållas på närmare avstånd än 3 å 4 mil
från hemmet; å egendomar med ännu mindre areal är ägaren vanligen sommartiden
arbetare vid sågverken i Norrland och hugger saluvirke hemma i
skogarna vintertiden, om sådant arbete kan erhållas, vilket är svårt, enär skogarna
här äro i det närmaste avverkade; att någon intensiv skötsel av sådana
egendomar ej kan ifrågakomma faller av sig självt; systemet med småbruken är
i flesta fall misslyckat, då en egendom bör vara så stor, att den lämnar
underhåll åt två hästar; en egendom, som föder två dragare, kan brukas 2
bättre än om endast en användes, ty ägaren har i så fall möjligheten att köpa
sig tidsenliga redskap och djuparbeta jorden. I tvenne fall har äganderätten a
inom socknen blivit kränkt: Säffle kanalbolag har erhållit tillstånd till uppdämning
av vattenståndet i Byälvens farled, varigenom strandägarna efter nämnda vattendrag
lida betydande vattenskada; elektrisk högspänningsledning är dragen genom
socknen, därvid skog blivit ramponerad och annat förfång tillfogats vederbörande.
Såsom totalomdöme i jordfrågan kan sägas, att genom på senare tid tillstötande
omständigheter jämviktsläget för jordbruksnäringen i jämförelse med andra näringar
väsentligen rubbats; skulle en ytterligare rubbning inträffa, ser sig nog den
jordbrukande befolkningen nödsakad nedlägga jordbruksdriften.

Töcksmark. Socknen behöver framför allt bättre kommunikationer. 4

Karlanda. Enär största delen av socknens invånare ha egen jord att 3
bruka, har här uppstått en självständig och fri befolkning.

Blomskog. En stor del mossar finnas, som nu ligga till ingen annan nytta, 2
än att litet torvströ tages; mindre jordbrukare borde ha rätt att inlösa mossarna 3
under förpliktelse att torrlägga dem, bättre gödselvård borde införas. Vår nu- l
varande ägodelning är för de mindre jordbrukarna en ganska besvärlig procedur;
det blir lappar av alltsammans, man får en jordbit här en där och kostnaden
ställer sig hög även enligt den reformerade ägodelningslagen.

Järnskog. Denna kommun intager en särställning i fråga om bolagens 4
framfart i Värmland: den mindre jordbrukaren har här övertaget, att sälja till
bolag är ej sed, hellre då till någon småbonde för något mindre summa;
bleve kommunen bättre lottad på kommunikationer, i all synnerhet om den erhölle
järnväg, skulle den uppblomstra i hög grad; kunskap borde meddelas åt befolkningen,
man är så att säga utgammal, när man genom erfarenhet lyckats finna
det rätta; sorgligt få kunna göra en höhässja, taga vara på gödselhögen eller
ansa trädgården så att den blir till nytta och nöje; får bonden samma förmåner
som i Danmark, skall Sverige bli ett jordbruksland och emigrationen avtaga;
får den del av befolkningen, som vill ha jord, bättre möjligheter att skaffa sig
sådan, upplåtas de stora domänerna till smålotter antingen genom köp eller
arrende med tryggad besittningsrätt på livstid och sedan rätt för bamen att
övertaga egendomen i likhet med den norske “husmanslov", skall ett lyckligare
Sverige växa upp.

044

FRÅGAN 47. SOCKENOMBUD.

Arvika landskommun. I stadens omedelbara närhet har under senare åren
ett samhälle med c:a 1 000 invånare uppstått, där det finnes gott om tomtplatser
och där en större grepfabrik nyss startats; i stadens närhet finnas å ett par
hemman egnahemslotter till salu.

Gunnar skog. Bristen på kommunikationer försvårar jordbruket; kalk och
andra gödningsämnen måste transporteras två till fyra mil på vagn; socknen är
av naturen väl lottad på flera områden; inägorna äro minimala, men skogsmarken,
vad arealen beträffar, ganska stor, men i stort sett hårt huggen; för 20 år sedan
i varje by välbärgade bönder, nu är det i de största skogshemmanen ganska ont
om dem, bolagen äga jorden och fattiga bolagsarbetare ha kommit i stället
för bönderna; bolagen äro visserligen humana i sitt uppträdande, men där de
bli ägare av jorden, blir befolkningen ekonomiskt sämre situerad; en ändring i fråga
om bolags rätt att göra jordförvärv borde komma till stånd eller åtminstone en
rättvis vanhävdslag.

Mangskog. Prästgården bör styckas och säljas till småbruk vid den 1917 inträdande
prästlöneregleringen; större delen av skogsmarken kan lätt frånskiljas
och behållas av staten.

Boda. Den arbetsföra jordbruksbefolkningen har under de senare åren stadigt
minskats på grund av emigration, utflyttning till städer och industrisamhällen
samt en hastigt sjunkande äktenskapsfrekvens; på grund av otillräcklig arbetskraft
bliva därför en betydande del av de medelstora jordbruken mindre väl
skötta, och en naturlig följd härav är, att jordbrukets avkastning minskas; mindre
brukningsdelar om 2 å 3 har åkerjord ha lämnat betydligt större avkastning pr
har än de större egendomarna; någon förändring till det bättre i detta avseende
torde icke vara möjlig.

Sunne. Prästgården och den s. k. klockarestommen borde styckas till egnahem,
vartill deras läge är passande.

Ostra Emtervik. De utarrenderade stomhemmanen vanskötas; det vore
säkerligen mera ekonomiskt om dylika hemman försåldes under förutsättning att
köpeskillingens bestånd garanterades samt räntan tillfölle vederbörande kyrkoherde;
stomhemmanens skötsel ger anvisning därom, att jorden bör ägas av den,
som brukar densamma; staten borde hjälpa så många som möjligt till egen jord
på så lätta och förmånliga villkor som möjligt samt icke genom lagar, såsom t. ex.
den nya skogsskattelagen, lägga stora hinder i vägen, så att även de, som nu
ha egen jord, bli tvungna att övergiva denna och i likhet med så många förut
trängas vid industrien eller resa till Amerika.

Lysvik. Försumlighet förefinnes beträffande omsorgen för återväxten å skogsmarken,
i synnerhet å sådana trakter, som förr kalhuggits; många sådana ligga
ännu nästan kala eller ock kanhända något bevuxna med värdelös ungskog;
länsjägmästaren borde sättas i tillfälle att besiktiga skogsmarken, ge påstötningar
åt försumliga jordägare, lämna upplysningar åt oförståndiga sådana, då många
icke förstå att på olika platser och jordmåner på lämpligaste sätt så eller plantera
skog; även torde en del mark vara bevuxen med gamla förkrympta träd, som
borde helt och hållet borthuggas och ersättas med nya. Bönderna sköta själva
sig och sin jord utan allt för mycken välvillig hjälp från myndigheternas sida

Frågan 47. Äro "beträffande jordförliållandena i socknen i övrigt något att omnämna eller

erinra, som kan anses vara av betydelse eller äga speciellt intresse?

FRÅGA N 47. SOCKKNOM IfUI).

045

genom bud och förbud, lagar och förordningar, som genom sill mångfald i .stället
för lindring kunna bli en tunga.

Fryksäncle. Ett samhälle, Torsby, har vuxit upp å pastorsboställets ägor; 5
det vore synnerligen önskvärt, att invånarna, som nu ha sina hus å ofri grund,
så snart som möjligt finge köpa sina lotter.

Östmark. Norska skogsspekulanter kasta mer och mer sina blickar över i
gränsen efter svenska skogar, varvid för fastighetsköpet bulvanbolag bildas; ett
sådant är Kaiklanstorps a. b. inom socknen, tillkommet 1911 eller 1912, som
tills vidare endast äger en mindre egendom vid gränsen, tax. till 1 7 000 kr., men
som skall utvidgas; den egentliga ägaren är Lövhaugens C:o i Norge; stiftarna,
som innehava några aktier, lära utgöras av några bolagets torpare; en norrman
köpte för ett jjar år sedan å konkursauktion en egendom om 200 ä 250 har
skogsmark i Östmark och spekulerar på att köpa mera; han håller nu på att bilda
ett bulvanbolag, som skall övertaga egendomen och lägga under sig mera; på
samma sätt lär utvecklingen fortgå utefter hela gränsen; uppenbarligen måste
någonting göras häremot och göras snart, även om svårigheterna äro stora; bolagen
äga, som förut framhållits, inom socknen fastigheter, lämpliga till styckning, vilken
borde verkställas så, att inägojorden, åker och äng, skildes från skogsmarken och
tillädes tillräcklig areal skogsmark, av mindre brukningsdelar kunde ett par
sammanslås till en, varigenom ängsmarken till en sådan bruksningsdel i vissa fall
bleve så stor, att den sämre delen därav kunde utläggas till skogsmark; vid
blivande ägostyckningar inom Östmark och liknande kommuner för bildande av
egnahem måste tillses, att de frånstyckade ägolotterna bliva sådana, att ägaren
därav med flit och omtanke kan finna sin nödtorftiga bärgning, i motsatt fall
kunna ägostyckningarna skapa fattigdom och nöd; de myndigheter, som förmedla
egnahemslån, borde särskilt ha sin uppmärksamhet riktad därpå.

Lekvattnet. Förbättrade kommunikationer, speciellt järnväg, skulle bli en 1
kraftig hävstång för jordbrukets upphjälpande; ofta torde tax.v. bestämmas till 2
förfång för småbrukarna, så att i ett och annat fall småbrukare blivit tvungna
att sälja sin torva och flytta till annan ort; enskilda personer finnas, som vid 7
dödsfall och i tider av nöd så billigt som möjligt tillhandlat sig fastigheter och
som genom skogens tillväxt fått in väldiga summor och ännu ha kvar sina skogar;
vid köpens avslutande har brännvinet ofta spelat stor roll och även i övrigt
torde det icke alltid ha tillgått på ärligt sätt; åtskilliga rekognitionsskogshemman,
som i statens hand kunde vara en rik inkomstkälla och ett hem för många
hemlösa, innehavas nu av norrmän, som därpå tjänat stora förmögenheter. På 6
1860- och 1870-talen var det omöjligt att få sälja virke här, befolkningen begav sig
under vintrarna för att få arbetsförtjänst till Dalarna, Jämtland, Gästrikland, Östergötland,
Västergötland och Småland; först sedan bolagen började intressera sig
för skogen, fick den något värde, förut var den ett dött kapital. “Fryksände 8
kyrkas skog", Långsjöhöjden, 2 å 2 500 har ypperlig timmerskog, som ej kommer
bebyggarnas ättlingar till godo, borde omhändertagas av staten; sedan kunde riksdagen
bestämma hur den bör realiseras till nytta för befolkningen. Ur en sådan
skog borde framskapas arbete och bröd för arbetsfolk i orten året om; nu finnes
anställd blott en skogvaktare. Utan tvivel kunde genom utdikning, dränering,
tillgodogörande av vindfälle, toppvirke efter avverkningar, näver in. m. mycket
arbete och förtjänst beredas den egendomslösa ortsbefolkningen även andra tider
än vid avverkningarna, så att denna befolkning icke av brist på arbetsförtjänst i
orten måste söka sig sådan å annan ort, till och med i Norge på dikningsarbeten
om höstarna, som nu är vanligt; det är ett av de sämre dragen hos bolags -

4 9.

640

FRÅGAN 4 7. BOLAG.

rörelsen i denna ort, att de genom rörelsen uppkomna fosterlands- och hemlösa
arbetarna icke finna sig kunna så förtjäna med sitt arbete, att de kunna stanna i hemorten
och fortsätta där, åtminstone som arbetare åt patronerna, utan finna bättre
arbetsvillkor i andra trakter; detta gör, att de, som skola utföra arbetena i Lekvattnet
merendels komma hit från andra trakter nedifrån landet, varav uppstå
främlingsskap och olika seder, som icke varit av berömlig art.

3 Vitsand. På grund av långa körtransporter, 3 å 4 jnil, försummas kalkanskaffningen
till stor skada för vår kalkfattiga jord; endast två mindre jordlägenheter
äro tillkomna genom egnahemslån.

4 Norra Ny. Sådana platser finnas, som vore lämpliga för småbruk, men ej
kunna upplåtas med äganderätt utan endast med nyttjanderätt; expropriering av
sådana ställen, som ej äro till någon nytta för jordägaren, vore lämpligt.

s Dalby. En normalspårig järnväg bör anläggas genom Älvdalen, så att

mineralgödsel kunde erhållas billigt, i vilket fall myrarna kunde odlas och en
större befolkning få sin utkomst; skogsaccisen borde fonderas för detta ändamål.

3 4. Sunnerno. Vid uppskattning detta år har tax.v. å ett större bolags stora
områden minskats, då däremot självägarnas relativt ökats, vadan det ser ut,
12. som om man på skatteväg skulle omöjliggöra självägande bönders existens; trots
bestämmelserna i arrendekontraktet har skyldigheten att betala inkomstskatten
vältrats över på arrendatorerna.

4 Nyed. Förhållandena äro här ännu icke av den beskaffenhet att de giva

anledning till oro; skogen har relativt liten betydelse och jordbruket står högt;
det sorgligaste är dock, att den ena unga bonden efter den andra övergiver sin
gård och slår sig på s. k. affärer.

Bolag.

A. b. Edsvalla bruk. I tidigare besvarade frågor har bolaget redan omnämnt
kommunikationernas betydelse för en intensivare skötsel av fastigheten,
beträffande så väl jordbruk som skog; med hänsyn till utvecklingsmöjligheterna
nu i övre Värmland skulle givet dessa ställa sig förhoppningsfullare, om bättre
kommunikationer vore att påräkna.

A. b. Itämen-Liljendahl. Stort behov av kalk förefinnes, men på grund
av de dåliga kommunikationerna och oerhörda frakterna mäktar icke jordbruket
anskaffa denna vara.

Hellefors bruks a. b. Då dessa trakters jordbrukare endast utgöras av
småbönder och arrendatorer av bolagens små inägor, föranleder det förevarande
ärendet frågan: vem har det bättre, bolagstorparen eller den småbonde, som
förvärvat ett litet skogshemman till det pris, som ett sådant hemman med skog
nu betingar? När ett skogshemman försäljes ur en bondesläkt, är köparen oftare
ett bolag eller s. k. skogsspekulant än hemmansbrukare; detta skulle kunna
tyda på, att intresset för hemmansbruk är i avtagande, men även om detta

Frågan 47. Äro beträffande jordförhållandena i socknen i övrigt något att omnämna eller

erinra, som kan anses vara av betydelse eller äga.speciellt intresse? ,

I''HÅG AN 4 7. BOHAG.

<>47

intresse numera är mindre än förut, torde det emellertid icke vara så illa ställt,
att det ej finnes flera med håg för självständigt hemmansbruk, än det finnes
hemmansdelar; utan tvivel är det bristen på kapital hos de jordbruksintresserade,
som numera förnämligast föranleder hemmanens övergång från de egentliga
hemmansbrukarna; vid den nyss ifrågasatta jämförelsen mellan bolagsarrendatorer
och självägare är det därför berättigat att jämnställa bolagsarrendatorn med den
hemmansägare, vars hemmansköp försätter honom i relativt stor skuld; den
hemmansägare, som förvärvat en egendom genom arv, kan ej här beaktas, då
frågan här gäller endast sådana egendomar, som innehavaren önskar sälja; eu
skuldsatt hemmansägare har ingen lugn tillvaro: fordringsägaren kräver sin ränta
på bestämda tider, den utvuxna skogen — om någon sådan finnes vid köpet —
går ofta åt till en första avbetalning å skulden, och den unga skogen är det
förlustbringande att avverka, kreatur och redskap draga kanske en stor del av det
kapital, ägaren för egen del disponerat, egendomen åliggande skatter skall han
betala själv, och dessa skatter hava höjts på senare tiden, husen skola underhållas
av honom själv, hans skog medgiver icke lönande avverkning på många år,
sedan han omedelbart efter köpet sett sig böra taga den mogna skogen; någon
nämnvärd arbetsförtjänst bereder skogen honom icke under tiderna mellan avverkningarna
för avsalu, utan påkallar densamma, i stället för en ändamålsenlig skötsel,
arbeten i form av hyggesrensning, skogsodling, dikning in. in., vilka arbeten icke
giva den för den skuldsatte så behövliga inkomsten för dagen; han måste söka
inkomstbringande sysselsättning på annat håll, och denna står måhända att få på eu
närbelägen bolagsegendom, där han likväl måste finna sig uti att taga det arbete,
som bolagets arrendatorer icke medhinna — kan alltså ej vara viss om arbete på
nära håll, utan måste han ibland resa långa vägar för att få behövlig arbetsförtjänst;
torparen betalar å bolagets ägor för husrum, vedbrand och för rätten att bruka och
skörda en jord, som föder tre kor och en häst, en summa, som han med hjälp av
sin häst kan förskaffa sig genom arbete ofta på mindre än en månad; han har inga
nämnvärda skulder att förränta, inga större skatter att betala och behöver praktiskt
taget icke sörja för åbyggnadernas underhåll och han har en jämn arbetsförtjänst;
arrendatoms ställning såsom underordnad under en bolagsförvaltning gör honom
visserligen, formellt sett, mycket beroende jämförd med självägaren, men i vår
tid, då det unga folket vill dragas från så väl arrendegården som självägaregården
till de lockande dagsförtjänsterna och nöjena i industrisamhällena och städerna
eller till Amerika, måste det skogsbolag, som icke vårdar sig om den för skogens
skötsel så eftersträvansvärda fasta skogsarbetarestammen, snart se sina skogar
blottade på de bästa arbetskrafterna; arrendatorernas existens har därför även
ansenligt förbättrats under senare tid, och, som förut nämnts, hava arrendevillkoren
mildrats; såsom exempel på huru arbetsförtjänsterna ökats, kan nämnas, att avlöningarna
till bolagets hästtorpare i Gråsborns socken, som för år 1900 uppgingo
till c:a 25 000 kr., år 1910 belöpte sig till 49 900 kr.; det förekommer ej heller,
såsom även tidigare nämnts, att en något så när skötsam arrendator icke erbjudes
förnyat arrende vid arrendetidens utgång, och en dylik arrendator vet, att han
får bruka sitt torp så länge han vill och förmår; att arrendatorn är förpliktigad
att utföra arbeten åt bolaget, kan icke betraktas såsom någon olägenhet, så länge
han liksom andra bör arbeta och arbetet åtföljes av skälig ersättning; något
förtryck av bolagsarrendatorer förekommer alltså icke i dessa orter och kan ej
heller vara förenligt med bolagets egen fördel; av ovanstående jämförelse bör
det framgå, att bolagsarrendatorn har det avsevärt bättre än den skuldsatte
självägaren och att en självägare skall hava ett förhållandevis stort kapital för
att i ekonomiskt avseende få det bättre ställt än nutidens bolagstorpare; det kan

648

FRÅGAN 47. BOLAG.

därför icke vara till skada, att bolaget köper ett salubjudet hemman, då frånvaron
av tillräckligt kapitalstark hemmansbrukarespekulant är påtaglig, och denna
frånvaro dessutom gör, att skogsegendomshandlaren, som redan nu ofta med framgång
konkurrerar om skogshemmanen, eljest tager egendomen om hand med för denna
skogsägarekategori vanligt skövlings- och vanhävdsresultat; att genom förbudslagstiftning
på ett tillnärmelsevis effektivt sätt förhindra skogsspekulantemas
framfart, har man svårt anse vara möjligt, så länge något praktiskt uppslag till
sådan lagstiftning icke föreligger, och då svårigheterna att förebygga ett kringgående
av sådan lag måste bliva oerhört stora; någon skada för orten genom
bolagens jordförvärv anses alltså icke föreligga, i stället måste dessa förvärv
hava varit gagneliga, då de möjliggjort en stor bruks- och trävaruindustri, som
skapat, förutom stora skatteobjekt, arbetstillfällen i mängd, vilka gjort orten
bebyggd i ansenligt större skala än som varit fallet, om industrien saknats;
industrien har även skapat den nuvarande relativt stora välmågan hos den äldre
hemmansägareklassen, vilken välmåga tillkommit genom den värdestegring å
skogsprodukter den utvecklade industrien åstadkommit.

Gustaf sfors fabrikers a. b. Riksdagen bör lämna anslag till små, 3 meters,
vägar i skogsbygderna, under förutsättning att landsting och kommun tillskjuta
viss del; den, som ej har dräglig körväg till allmän väg, har att kämpa med
svårigheter, som få ana.

Kraft- a. b. Gullspång-Munkfors. Jorden är delvis mycket sönderdelad i
vitt skilda småskiften, vilket gör brukningen besvärligare.

A. b. Kroppstadfors bruk. Förbud snarast möjligt för så väl bolag som enskilda
att å inköpta egendomar avverka skog till lägre dimension än 5 tum annat än
i gallringshänseende, samt att under inga omständigheter sälja inägojorden och behålla
skogsmarken; skall det få fortgå som hittills, så kommer det tvivelsutan att leda till
landets utarmande, ty det är ju icke möjligt, att en bonde skall kunna reda sig på en
skoglös gård, då han förut nätt och jämnt kunde klara sig med tillhörande skogsmark,
varav han, så där vart 5:e eller 6:e år, kunde sälja åtskilligt skog.

Holmerudsfors a. b. Trots den stora utvandring, som under c:a 50 års tid
pågått, är dock en god stam kvar av folket och, som större delen är självägande,
finnes förutsättning för att befolkningen skulle kunna kvarhållas och bliva talrikare;
enda möjligheten härför är lönande biförtjänster i orten, vilka å sin
sida endast äro möjliga genom åstadkommandet av bättre kommunikationer: kortaste
väg till svensk hamn jämte god förbindelse med järnvägsnätet i övrigt;
denna fråga, som var på väg att lösas i god riktning genom den föreslagna
Inlandsbanan, har sedan förfuskats och fördröjts i sin lösning till stor skada för
ortens näringsliv; det kan ej fattas av främmande, hur viktig denna fråga kännes
och de förhoppningar, som ortsbefolkningen knyter till densamma; skall den lösas
och lösas snart är frågan, skall den lösas enligt minst 85 % av befolkningens
vilja, d. v. s. kortaste väg till svensk hamn, närmast gränsen; norrmännen
frukta ej att lägga sina banor intill gränsen; vi hava i lång tid haft gott av
konkurrensen från Norge, hava alltid blivit reellt behandlade vid leveranser till
norrmän; det är då klart, att skola vi vinna något av en svensk, bana, måste den
på billigaste sätt bringa våra produkter, i första rummet skogsprodukter — men
även sten blir en exportvara — till närmaste hamn, i andra rummet komma så

Frågan 47. Aro beträffande jordförhållandena i socknen i övrigt något att omnämna eller

erinra, som kan anses vara av betydelse eller äga speciellt intresse?

1)49

FRÅGAN 47. STÖR HK KORN DOM SÄG ARK.

våra lantbruksprodukter, som mer förädlade tåla eu något längre transport till
större avsättningsorter inom landet, men mest skulle dessa nya möjligheter bringa
lyftning i de små ansatser till orts industri, som gjorts, vilka, rätt utvecklade, i
sin tur skola giva jordbruket det stöd och den lyftning, det så nödvändigt behöver;
då först skola gränstrakternas befolkning kunna visa, att den är en del
av Sverige, och komma dessa bygder på grund av säregna förhållanden då att
kunna fostra och föda en mångdubbelt större befolkning än nu är tänkbart; må
så ske, det är allas vår varmaste förhoppning.

A. b. Sundshagsfors bruk. Då det finnes endast mindre jordbruk, är befolkningen
huvudsakligast beroende av skogen, dess avverkning och drift.

Större egendomsägare.

Norra Ny: P. J. Nordqvist. Genom lämpliga kommunikationer, järnväg,
skulle både jordbruk, boskapsskötsel och skogsbruk betydligt upphjälpas.

Dalby: Per Persson. De små uppodlade jordarealerna, som delvis ägas av
bolag och arrenderas ut, men till största delen tillhöra enskilda ägare, skötas
utmärkt bra; med skogsskötseln torde det vara sämre ställt i många fall, på^.
senare tiden förbättring. /''

Ekshärad: P. J. Ekblom. En dimensionslag för Värmland; på andra orter
har allt säljbart nedhuggits, oftast av enskilda skogsspekulanter, men även av
ägare, som kommit på obestånd; en sådan nödavverkning bringar icke någon
ekonomisk förbättring, utan gårdarna måste sedan försäljas exekutivt, efter det
att skogen blivit berövad möjlighet att lämna avkastning för årtionden framåt.

C. J. Carlson, Filip stad. För Värmland ställer sig förklaringen till utvandringen
och dess fördelning inom länet jämförelsevis enkel; i stort sett kan
länet uppdelas i trenne zoner, nämligen den sydliga, huvudsakligen jordbrukande
delen, en del väster om Klarälven, en öster om densamma, den egentliga bergsbruksidkande
delen; ända till på 1850-talet funnos i den sydliga samt framför allt
i den västra delen en mängd mindre järnbruk med rätt obetydliga skogsarealer,
som voro hänvisade att både för körslor och kolbehov anlita omkringboende allmoge,
varigenom så att säga huvudnäringen inom hela Värmland var bergsbruket,
varav alla direkt eller indirekt voro beroende; vid denna tid skedde ett omslag;
nästan samtliga järnbruk i västra Värmland nedlades, huvudsakligen på grund
av dåliga kommunikationer, och samtidigt förbättrades samfärdsmedlen i östra
delen, som därigenom gjordes oberoende av den sydliga delens spannmål, foderämnen
och körslor; förvärvsmöjligheterna för dessa delar blevo därför i hög
grad minskade, då intet annat trädde i stället för det förlorade; träindustrien,
som sedan uppstått, var då ingenting att räkna med och betalade mycket karg
arbetslön mot bortskänkande av skogen; vid samma tid öppnades de vida jordbruksdistrikten
i Nordamerika, där jord av bördigaste slag så gott som bortskänktes,
och man får då ej undra på om emigrationen från dessa trakter tog fart,
när en tryggad levnadsställning i det nya hemlandet var så gott som säker;
egendomarna såldes således och människoströmmen började flöda över Atlanten,
långsamt till en början, men sedan allt stridare, allt eftersom de först utresta
familjemedlemmarna hunnit trygga sin ekonomi; från bruksdistrikten var emigra Jordundersökningens

bctänkanden. III. 42

650

FRÅGAN 4 7. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

tionen lika med noll, på grund av att folket ej kunde taga sig någon väg, ehuru
det skulle velat slippa undan det slaveri, under vilket det levde; på sin höjd
lyckades en och annan så gott som rymma till Norrland, där då goda arbetstillfällen
och förtjänster rådde; utan svartmålning tedde sig livet på bruken vid
början av 1870-talet sålunda: tre kategorier arbetare funnos, nämligen torpare,
som redde sig bäst, smeder och hyttarbetare samt slutligen bruksarbetare;
torparna utgjorde sina arrenden genom arbete dels i skogen med låga beting,
en tredjedel av de priser, som nu betalas, och dels med dagsverken, som betalades
för sommaren med 1.24 kr., om vintern med 0.7 6 kr.; större delen voro under
sådana omständigheter, att deras eget jordbruk måste åsidosättas genom budelse,
kanske under den brådaste skördetiden, till andra arbeten, skuldsatta och bundna
vid de arrenderade torpen; till och med sönerna voro så bundna, att om någon
avflyttade, fick han ej vidare återvända till fädernehemmet vid risk av vräkning
för familjen, om han där åter mottogs; smeder och hyttarbetare voro nästan
samtliga skuldsatta, oavsett deras något högre avlöning, bl. a. därför, att deras
arbete medförde krav på starkare näring; bruksarbetarna hade det sämst, samtliga
svältfödda och eländiga då de uteslutande hade att livnära sig av ovannämnda
dagsverksavlöning, om vintern blott 0.7 6 kr., varav de även hade att betala vedbrand
och hushyra; alla levnadsförnödenheter hade samtliga att taga från bolagens
magasin och handelsbodar. Hur denna befolkning skulle kunna emigrera till
Nordamerika är svårt att förstå, det var helt enkelt omöjligt även med bästa
vilja i världen; de självägande bergsmännen inom distriktet, som ännu voro
talrika, hade ingen anledning att utflytta, då de hade det mycket bra och de
gjorde det ej heller. Aven på folkkaraktären hava de olika levnadsförhållandena
satt sin prägel; i söder finnes alltjämt den vanliga trygga och självmedvetna slättbokaraktären
utpräglad, i väster en livlig, arbetsam och intelligent befolkning,
tecken till att den aldrig varit kuvad, varken ekonomiskt eller moraliskt, i öster
däremot, där de så välsignelsebringande bolagen hava sitt hemvist, en dolsk, inbunden
ras, som så att säga anse sig hava ett helt århundrades förtryck att
hämnas.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad. Genom bättre kommunikationer, särskilt
järnvägsförbindelse, skulle jordbruket inom häradet betydligt uppblomstra dels
genom bättre avsättningsmöjligheter för lantmannaprodukter, dels genom lättare
åtkomst och billigare frakter å gödningsämnen; huru stort värde en järnväg skulle
hava för skogen, kan icke beskrivas.

Frågan 47. Äro beträffande jordförhållandena i socknen i övrigt något att omnämna eller

erinra, som kan anses vara av betydelse eller äga speciellt intresse?

Anmärkningar till formuläret.

Formuläret skiljer mellan följande ägare av jordbruksfastighet:
bolag och ekonomiska föreningar;

enskilda ägare av större egendomar, varmed betecknas enskilda personer,
vilka äga jordbruksfastighet med ett sammanlagt taxeringsvärde enligt
1908 års taxering av 65 000 kr. (motsvarande i runt tal V50000 av
hela rikets taxeringsvärde å jordbruksfastighet enligt nämnda års
taxering);

enskilda ägare av medelstora egendomar eller mellanklassen mellan enskilda
ägare av större egendomar samt småbönder;
småbönder och andra med dem jämnställda ägare av mindre egendomar, d. v. s.
sådana enskilda jordägare, vilka ej inneha mera jord, än att den
kan skötas av dem själva med hjälp av familjemedlemmar utan varaktigt
anställda tjänare; och göres härvid ej någon skillnad, om
jorden är satt i mantal eller utgör avsöndrad fastighet;
ägare av jordlägenheter eller sådana jordägare, som vid sidan av annan
verksamhet ha något litet jordbruk och ej kunna anses driva jordbruk
såsom huvudsakligt yrke; (Jordlägenheter av här avsett slag, som
i taxeringslängderna för vissa orter upptagits såsom “annan fastighet",
räknas ändock såsom jordlägenhet enligt detta formulär) och
stat, kommun, allmänna inrättningar och ideella föreningar.

Bland brukare av annans — alla ovannämnda slag av ägares — jordbruksfastighet
skiljes i huvudsaklig anslutning till förestående särskillnad av jordegendomar
mellan:
arrendator er av större egendomar:
arrendator er av medelstora egendomar;

arrendatorer av mindre egendomar (större torpare inbegripna) d. v. s. arrendatorer,
som kunna anses jämförliga med småbönder;
arrendatorer av jordlägenheter (småtorpare inbegripna) d. v. s. arrendatorer,
som vid sidan av annan verksamhet arrendera något litet jordbruk
och ej kunna anses driva jordbruk såsom huvudsakligt yrke. (Anm.: lika
med ovan under jordlägenhetsägare.)