IÖRNYADT UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE (Statens offentliga utredningar 1874:4)

IÖRNYADT UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

ANGÅENDE

PENSIONERING AF EKOR OCH BARD

EFTER

SVENSKA ECKLESIASTIKSTATEN

JÄMTE

FÖRSLAG TILL PENSIONSREGLEMENTEN,

MED ANLEDNING AP INKOMNA ANMÄRKNINGAR
AFGIFVET AF

den dertill i nåder förordnade komité.

STOCKHOLM, 1&73.

P. A. NOKSTEDT & SÖBSIt

KONGL. BOKTRYCKARE.

STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

Sedan Eders Maj:ts Ecklesiastikdepartement till undertecknade komiterade
öfverlemnat de utlåtanden, bvilka så val af vederbörande presterskap
och elementarlärare, som af konsistorierna, Stockholms skoldirektion
samt direktionerna för nya elementarskolan och för lärarinneseminarium i
Stockholm blifvit afgifna öfver det af komiterade omarbetade förslag till
enke- och pupill-kassor för Rikets presterskap och elementarlärare, få komi -

terade, som tagit dessa utlåtanden i noggrannt öfvervägande, med anledning
deraf i underdånighet anföra följande:

Af de inkomna utlåtandena framgår, att förslaget vunnit bifall och
dels utan dels med smärre förändringar till nådig sanktion blifvit förordadt
af samteliga Stiftens presterskap, samt likaledes af lärarne, konsistorierne
och nämnda direktioner, med undantag af lärarne inom Westerås stift och
pluraliteten af samma stifts konsistorium.

Denna pluralitet har i likhet med de öfriga elementarlärarne inom stiftet
ansett den der samlade »betydliga» emeriti-kassa behöflig för sitt ursprungliga
ändamål, och derför tillstyrkt pensionsförslaget endast under den förutsättning,
att till grundfondens förstärkande andra medel genom Statsmakternas
försorg beredas i stället för Westerås Stifts emeritikassa.

Detta förbehåll härrör, enligt komiterades mening, af missförstånd i
afseende på den rättighet till pension å allmänna indragningsstaten, som
blifvit samtelige elementarlärare genom 1858 års riksdagsbeslut beviljad.
Så som detta beslut allt hitintils blifvit tillämpadt, kan ej befaras, att en
lärare, som före upphunnen pensionsålder genom obotlig sjukdom blir urståndsatt
att tjenstgöra, skulle gå i mistning af den pension, han för sin
återstående lifstid behöfver. Och då inga särskilda förhållanden inom Westerås
stift förefinnas, hvilka påkalla särskilda utomordentliga åtgärder för
dess lärares tidigare pensionerande än öfrige lärares inom Eiket, lärer
Eders Maj:t i nåder icke finna något hinder för ifrågavarande emeritikassas
användande till enke- och pupill-kassan.

Wisby Stift anser billigt, att en särskild fördel af emeritikassornas afkastning
bör tillfalla de stifts presterskap och lärare, som hafva sådana kassor.
Komiterade anse dock, att lika litet som — enligt hvad komiterade förut
(förra Bet. sid. 6 & 7) anfört — presterskap et kan på grund af rättsanspråk
återfordra dessa kassors redan insamlade medel, derföre att de hafva fallit
af presterliga löner, lika litet äga de särskilda stiften något grundadt anspråk
att behålla för sin enskilda räkning den del af dessa medel, som
inom stiftet blifvit besparad.

Den vigtigaste anmärkning, som emot förslagen blifvit framställd, bär
uppkommit genom jemförelse!! mellan de pensionsbelopp, som af de båda
olika grundfonderna sannolikt kunna utdelas, då deraf synes, att lärareenka
endast får omkr. 2 ’3 af hvad som för prestenka är att påräkna —
bådadera ur hvar sin grundfond.

Denna olikhet har man inom ett stift velat minska, inom ett afhjelpa
genom en annan fördelning af emeritikassorna mellan presternas och lärarnes
kassor, utan att för en sådan delning anföra andra skäl än den åsyftade
likheten.

I Westerås stift har blifvit yrkadt att lU af de kadukmedel och vederlag
under extra nådår, som hädanefter falla af presterliga löner, skola
ingå till lärarnes kassa.

Att lärarne, om dessa anspråk beviljades, skulle gynnas på presterskapets
bekostnad, lärer icke undgå Eders Maj:ts nåd. uppmärksamhet.
Icke heller skulle den ifrågavarande olikheten dermed afhjelpas. Dertill
fordras kraftigare medel, hvarföre ock inom flere stift den önskan blifvit
uttalad, att genom Statsmakternas välvilliga mellankomst så stort anslagmåtte
beviljas till lärarnes enke- och pupill-kassa, att ur dess grundfond
må kunna utdelas lika stort understöd till hvarje enka, som det för prestenka
beräknade.

Komiterade, som vid förslagets uppgörande saknade skäl att för lä
rarnes enke- och pupill-kassas grundfond antaga någon annan beräkningsgrund
än för presternas, tveka dock icke att, instämmande i denna önskan,
i underdånighet anhålla, att Eders Maj:t täcktes genom nåd. proposition
till Riksdagen söka bereda för sagda ändamål tillräckliga inkomster. Härtill
skulle, utöfver det, som af lärarelöner för en gång komme att inflyta,
erfordras 18,000 rdr årligen.

Redan vid förslagets afgifvande hafva komiterade hyst någon tvekan
om lämpligheten af att för kassans räkning uppbära ett års inkomst af
hvarje lärarelön, och derför alternativt föreslagit endast statsanslag till
denna kassa. Ehuru inom ett stift det förra alternativet blifvit förordadt,
torde dock de starkare skälen tala för det senare. De löner, som vid
läraretjenster vid inträffande ledighet skulle till kassan inflyta, äro i sjelfva
verket statsanslag, livilka på en omväg och ojämnt skulle komma henne
till godo. Och hvad inom Skara Stift af en reservant blifvit anfördt angående
olägenheterna för kyrkan deraf, att hvarje tjenst ett år maste bestridas
genom vikarie, torde inom skolan vara en vida obestridligare sanning.
Af dessa skäl våga komiterade i underdånighet hemställa, att på sätt förut
genom det senare alternativet är föreslaget, till grundfond för lärarnes enkeoch
pupill-kassa må anvisas statsanslag. Och då för staten likasom för
den enskilde en årlig utgift är mindre kännbar än att på en gång afsätta
ett kapital till framtida behof, och derför torde hafva större utsigt att åt
Riksdagen beviljas, anse sig komiterade böra uppgifva att till fyllande åt

i fråga varande behof skulle enligt beräkning erfordras 53,000 rdr årligt anslag
till lärarnes enke- och pupill-kassa eller — med hänseende dertill
att inkomsten till presterskapets grundfond såsom till en del beroende af
konjunkturer kan utfalla något mindre än efter den deröfver gjorda beräkning''
— i rundt tal 50,000 rdr.

Om den inom flere stift yttrade önskan, på sätt komiterade i underdånighet
nu föreslagit, vinner fullbordan, så försvinner det hufvudskål, som
nödgat komiterade att föreslå särskilda enke- och pupill-kassor för presterskap
och lärare, och båda dessa kassor kunna och böra i detta fall sammanslås
till en enda, hvaraf fördelame å ömse sidor äro så påtagliga, att
det torde vara öfverflödigt att derom synnerligen orda. De inskränka sig
ingalunda blott till mindre förvaltningsomkostnader och inrättningens jämnare
gång genom dess större omfattning. Af inkomna anmärkningar, särskilt
öfver § 4, visar sig äfven, huru svårt det är att uppgöra fullt rättvisa
grunder till bestämmande af deras utgifter, som öfvergå från läraretjenst
till presterlig eller tvärtom o. s. v. Indika svårigheter försvinna, om
peusionsinrättningen blir en enda för bådadera slags tjenstemännens enkor
gemensam.

Då komiterade emellertid måste antaga en möjlighet, att den önskvärda
sammansmältningen af båda inrättningarna icke kan komma till
stånd, böra komiterade taga i betraktande den anmärkning, som från tvänne
håll inkommit, att näml. den gemensamma förvaltningen af de båda kassorna
vore olämplig hufvudsakligen af det skäl, att lärarne, såsom till antalet
underlägsna, skulle komma att sakna det inflytande på förvaltningen af
deras kassa, som för delägare kan anses betryggande. I ett stift har man
till förekommande af detta befarade missförhållande velat förbehålla lärarne
dels att tillsätta en ledamot i direktionen och en revisor, dels att välja 4 fullmäktige
vid bolagsstämma jemte de af stiftens presterskap valda 13; i ett
annat stift har man föreslagit, att en revisor skulle utses bland skollärarne.
Härmed afhjelpes visserligen en befarad underlägsenhet vid val af styrelseledamöter
m. m. men deremot icke underlägsenheten vid besluts fattande,
så väl inom direktionen, som vid revisionen och bolagsstämman.

Skulle man med skäl befara, att presterskapets förvaltande myndigheter
skulle försumma eller förnärma skollärarnes enke- och pupill-kassas
rätt och bästa, så lärer intet annat mera betryggande medel deremot finnas,
än det, som af ett stift blifvit föreslaget, nämligen att låta hvardera
pensionsinrättningen få sin särskilda förvaltning.

VII

Angående de speciela anmärkningar, som öfver särskilda punkter af
de föreslagna reglementena blifvit afgifna, kunna komiterade fatta sig kort.
De flesta af dem hafva blott åsyftat förtydligande af punkternas innehåll,
hvilket ock komiterade sökt åstadkomma genom, vanligtvis blott smärre,
redaktionsförändringar, såsom vid §§ 1, 9, 12, 13, 26, 27.

Först vid § 3 har en vigtigare anmärkning mot förslaget blifvit framställd.
Ett stifts presterskap har nämligen framhållit, hurusom § 3 mom.
2, 3 innehålla så fördelaktiga bestämmelser för dem, hvilka uraktlåta att
vid inrättningens stiftelse i densamma ingå, men sedermera vilja blifva
delägare, att sannolikt alltför många skola deraf föranledas till uppskof
med inträdet. Komiterade kunna icke jäfva riktigheten af denna anmärkning
och hafva derföre uppställt en annan beräkningsgrund för dessa
afgifter, öfverensstämmande med den, hvilken rånte- och kapitalförsäkringsanstalter
tillämpa. Deremot hafva komiterade fortfarande användt den i
förslaget framställda mildare beräkningsgrunden för dem, som inträda i
inrättningen i följd af prestvigning eller erhållande af ordinarie läraretjenst
efter inrättningens stiftelse, helst dessa icke kunna anses förut hafva
uppburit löneinkomster och lika litet hafva fritt val i afseende på inträde.

Då det vidare otvifvelaktigt är obilligt, att samma åldersskilnadsafgift
skulle erläggas under de första åren, då en blifvande enka erhåller
blott en mindre eller större del af den pension, hvars fulla belopp genast
erhålles vid inrättningens 23:dje år, har den till § 5 hörande tabell derefter
blifvit rättad.

Äfvenså har i § 7 och dertill fogade tabell en mera rationel grund
blifvit införd för den utdelning, hvilken äfven åt afsatt prestmans enka och
barn kan anses rättvis.

I § 20 har blifvit yrkadt den förändring, att direktionens ledamöter
böra utses bland delägarne. Komiterade, i likhet med Linköpings konsistorium,
anse dock för sin del denna inskränkning i delägarnes fria val
af direktionsledamöter icke kunna medföra någon fördel, utan tvärtom
den olägenhet, att en för öfrigt tjenlig person, för hvilken pluraliteten af
bolagsstämma har fullt förtroende och som till uppdragets fullgörande kan
finnas villig, icke kan väljas. Det lärer väl icke lida något tvifvel att,
utan all sådan föreskrift, direktionens ordförande och ledamöter helst utses
bland delägarne, då tillgång finnes; och blir det, såsom komiterade föreslagit,
äfvenledes fritt att besätta ifrågavarande platser liksom fullmäktiges
med prester eller lärare, huru många af hvardera slaget af delägare,

VIII

som man finner lämpligt, så torde icke heller behöfva befaras, att sådan
tillgång kommer att saknas.

Komiterade anse dock för sin del denna skilsmessa obehöflig äfven
om hinder skulle uppstå för båda pensionsinrättningarnas samtidiga ordnande,
helst de förvaltande myndigheterna i intet fall äga att besluta om
de afgifter som skola ingå eller pensioner, som skola utgå, och icke heller,
såvida kassorna både till inkomster och utgifter blifva åtskilda, genom
någon förblandning af deras t medel skulle kunna tillskynda den ena en
vinst på den andras bekostnad.

Då derjemte man torde fä hoppas, att Eders Maj:t, enligt fleres uttalade
och, såsom det synes komiterade, på goda skäl stödda önskan, täckes
första gången utse direktion för kassorna, i hvilket fall äfven Eders
Maj:t lärer vara oförhindrad att nämna samma personer till att ombesörja
den ena så väl som den andra kassans angelägenheter, kan det för framtiden
öfverlemnas åt de lärare, hvilka såsom delägare ingå, att om de dertill
finna skal, anmäla sin önskan att erhålla sin egen, från presterskapets
skilda direktion, revisorer och bolagsstämma.

Af hvad komiterade nu haft nåden att anföra, hafva komiterade funnit
sig föranlåtna att omredigera förslagen till Reglemente, så att ett förslag
(N:o 1) blifvit redigeradt under förutsättning af en enda enke- och
pupillkassa, gemensam för hela ecklesiastikstaten, prester och elementarsamt
seminariilärare, samt ett annat (N:o 2) i två skilda afdelningar, nämligen
ett reglemente för presterskapets (A) och ett annat för elementarlärarnes
(B) med blott gemensam förvaltning.

Skulle Eders Maj:t bestämma att äfven förvaltningen bör åtskiljas, så
erfordras derför ny redaktion endast af eu och annan § af kapp. V och VI..

Allt sedan Riksdagen 1834—1835, då presteståndet begynte att tänka
på en pensionsinrättuing för presterskapets enkor och barn, har det missförhållande
varit öfverklagadt, att inkomsterna af presterliga lägenheter
användas till byggande af skolhus och pensionering af skollärare. Genom
det nådiga Cirkuläret af den 17 Juli 1858 tillät äfven Eders Maj:t att vid
uppgörande af förslag till pensionsinrättning beräkna de till stiftens byggnads-
och emeriti-kassor m. m. inflytande vakans- och kaduk-medel af
presterliga lägenheter såsom tillgång. Då undertecknade komiterade fått
samma nådiga anvisning under en något förändrad form, så hafva komiterade
deraf hämtat anledning till det stadgande, som iunehålles i § 9
mom. 2. Emellertid hafva komiterade af de inkomna utlåtandena, och sär -

skildt genom det af Upsala Domkapitel afgifna, funnit, att icke nämnda
moments nuvarande ordalydelse, likasom icke heller den ordalydelse
samma mom. äger i 1863 års förslag, kan förekomma att, så länge § 133 c
i Kongl. Stadgan för Elementarläroverken af den 29 Januari 1859 är oförändrad,
samma slags vakansmedel äfven skulle kunna utkräfvas för byggnadskassornas
räkning och således en beställning två år komma att stå
ledig, då ingen nådårstagare efter den aflidne prestmannen finnes. Komiterade,
hvilka icke anse det höra till ett pensionsreglemente att förebygga
ett sådant misstag om Eders Maj:ts mening, och icke heller anse sig befogade
att ingå i någon pröfning af hvad Upsala Domkapitel om detta
stifts byggnadskassa för öfrigt hemställt, våga dock, med anledning af hvad
nu blifvit anfördt, fästa Eders Maj:ts nådiga uppmärksamhet på behofvet
att, samtidigt med beviljad nådig fastställelse af reglementet för presterskapets
enke- och pupill-kassa, till all kraft och verkan undanrödja § 133 c
af nu gällande Kongl. Stadga för Elementarläroverken.

Af Reglementets § 9 mom. 3 är visserligen klart, att icke kadukmedel
kunna vidare utgå enligt Kongl. Skolstadgans 136 §; dock torde till förekommande
af all tvekan äfven denna § i nåder på samma gång upphäfvas.

Med anledning af hvad komiterade (förra Bet. sidd. 25—26) i underdånighet
hemställt angående nu varande enkors understöd har blifvit föreslaget:

Af Skara stift: att i § 9 af reglementet för den nya enke- och pupillkassan
skulle insättas ett moment, som tillerkände presterskapets grundfond
3/4, och lärarnes V4 af den till fattige enkors understöd år 1653 anslagna
kronotionde!! »i den mon den för sitt nu varande ändamål befinnes
obehöflig».

Ehuru ett sådant stadgande skulle synas fullt förenligt med de fattigas
rätt och bästa, då det icke gör anspråk på ifrågavarande medel förrän
behofvet af dem till fattigas understöd upphört, anse dock komiterade det
öfverflödigt, så vidt som, enligt hvad komiterade i sitt betänkande aldrasist
föreslagit, det på särskild anmälan från stiften och derefter verkställd
nådig pröfning får bero, när dessa och dylika understödsmedel finnas obehöfliga
för sitt nu varande ändamål. Att genom ett för hela riket gemensamt
stadgande vilja liksom påskynda deras indragning till enke- och pupillkassan,
skulle komiterade för sin del anse mindre väl betänkt.

Elementarlärarne i Gefle, som inse billigheten deraf att, på sätt komiterade
föreslagit, presterskapets förening af år 1653 vinner förnyad stadfästelse
med förbindelse för både prester och skollärare att tills vidare hell -

tala deri stadgade enkehjelpsspanmål, vilja dock på samma gång »framhålla
billigheten och rättvisan deraf, att i sådant fall elementarlärarnes
enkehjelpsafgifter skiljas från presterskapets och hvardera för sig uteslutande
användas den ena till understöd åt presterskapets, den andra åt elementarlärarnes
enkor och barn»; och uppgifva det stora missförhållandet mellan
de från elementarlärarne till enkehjelpsfonderna ingående bidrag och de
från nämnde fonder till elementarlärarnes enkor och barn tilldelade understöd
såsom hufvudorsak till lärarnes »starka missnöje med hela enkehjelpsinrättningen,
som tydligast gifvit sig tillkänna deruti, att de under de sista
åren allt mera undandragit sig erläggandet af denna afgift».

Mot den af bemälde lärare fordrade skilsmessan kan invändas, att en
stor del af de aflidne prestman, hvilkas enkor och barn nu erhålla enkehjelp,
varit skollärare, hvilka förr eller senare, somliga först vid ålderdomens
annalkande, vunnit presterlig befordran, och synes det hvarken
billigt eller rättvist, att dessa enkor af sådant skäl skulle ensamt af presterskapets
sammanskott njuta understöd, hvilket, då tillgångarna äro inskränkta
till ett visst belopp, måste blifva så mycket mindre för dem alla. Dessutom,
då här är fråga om fattigunderstöd, hvilka böra lämpas efter behofven,
icke om pensioner, hvartill rätt förvärfvas, torde det yttrade starka missnöjet
böra afhjelpas genom sådana åtgärder inom stiftet, som tjena till att,
så vidt möjligt är, förekomma, att enkebjelpen utdelas utan afseende på
behof, — i fall sådant skulle hafva ägt rum — men icke genom de fattiga
enkornas och understödsmedlens delning i två klasser efter mannens sista
tjenstebefattning.

Stockholms presterskap och stads konsistorium anser obilligt att frånkänna
»nu lefvande icke nödställda enkor rätt till understöd af de så kallade
enkehjelpsmedlen och att dessa understödsmedel böra till samma belopp
som förut tillkomma alla nu lefvande prestenkor utan undantag under
deras lifstid».

Häremot nödgas komiterade erinra, att ifrågavarande icke nödställda
enkor icke hafva rätt till någon andel af den donerade kronotionden och
de medel, som af ecklesiastikstaten enligt 1653 års, år 1685 stadfästade,
förening utgå. Hvad som af dessa medel användes till understöd af icke
nödställda enkor fråntages med orätt de fattiga enkorna, och detta lärer
icke Stockholms presterskap vilja yrka.

Dess mening kan då icke vara någon annan, än att af andra medel,
eller sådana bidrag, som prester och lärare sedermera frivilligt sig åtagit,

skulle tillförsäkras de icke nödställda enkorna deras kittils tilldelade små
pensioner, eller med andra ord, att hvad som hittils frivilligt blifvit erlagdt,
skulle förvandlas till en obligatorisk förbindelse. Till att ålägga alla
ecklesiastika tjensteman en sådan ny, bestämd förbindelse till nu lefvande
icke nödställda enkor, synes den tid icke synnerligen väl vald, då man
inbjuder nu varande och tillförbinder blifvande innehafvare af sådan tjenst
att med ännu större uppoffringar sörja för sina egna efterlefvande, utan
torde, hvad förenämnda enkor angår, allt hvad de billigtvis kunna begära,
blifva uträttadt genom den af komiterade föreslagna åtgärden att öfverlemna
deras pensionering för framtiden åt presterskapets och lärarestatens
goda vilja. Denna tillgång lärer, såsom komiterade våga hoppas, hvarken
i eller utom Stockholm allt för hastigt försina.

Sluteligen utbedja sig komiterade att få fästa Eders Maj:ts nådiga
uppmärksamhet derpå, att den förening af presterskapets och lärarestatens
enke- och pupill-kassor under en styrelse, hvilken komiterade förordat, icke
förutsätter, att dessa kassor fullkomligt samtidigt måste grundas eller träda
i verksamhet. Då till den ena kassans bildande endast sådana medel erfordras,
hvilka allt hitintils, under mer än ett sekels förlopp blifvit af Kongl. Maj:t
ensam disponerade, men till den andra deremot statsanslag, så synes icke
ett hinder som blott befinnes röra det ena slaget af dessa tillgångar, böra
verka derhän, att icke heller den andra kassan, för hvilken icke samma
hinder förefinnes, skulle komma till stånd.

Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,

St orm äg tigs te, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Majestäts

A. F. SONDÉN.

H. A. WITT.

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar

F. W. HULTMAN.

Adolf Sondén.

I. Förslag

till

Reglemente

för Svenska Ecklesiastikstatens Enke- och Pupillkassa.

Kapitlet I.

Om delägarne.

§ 1.

Berättigade att, under de vilkor ock bestämmelser, som nedanföre
stadgas, inträda uti denna inrättning vare alla nuvarande, och förpligtade
att deruti ingå alla efter denna inrättnings början blifvande ordinarie och
extra-ordinarie prestman, äfvensom öfriga tjensteman, som hafva presterlig
tj enstårsb eräkning.

§ 2.

Delägares såväl årsafgift som den pensionsandel, hvilken efter hans
död tillfaller hans efterlefvande af tillskottsfonden (se §§ 9 och 18), bestämmes
i viss procent af hans lön; pensionsandelen efter den lön, han
senast innehaft.

Delägares årsafgift utgöres med 2 proc. af hans lön. Rektor vid högre
elementarläroverk erlägga afgift endast för den lön, hvartill han såsom
lektor är berättigad, så vida han icke förbinder sig att allt framgent erlägga
afgift för hela rektorslönen, i hvilket fall hans efterlefvande komma
i åtnjutande af derefter beräknad pensionsandel.

Presterlig lön beräknas härvid till det penningebelopp, byilket Kongl.
Maj:t i dess Ecklesiastik-Departement lagt till grund vid löneregleringen
och hvilket återfinnes i den vid reglementet bifogade tabell 1. (Se komiterades
förra betänkande sidd. 60—78.)

De löner, som icke äro reglerade, beräknas till det belopp, hvartill
hvar och en enligt bevillningstaxeringens uppskattning, boställena inberäknade,
uppgår, och bör den, som enligt §§ 1 eller 3 såsom delägare inträder,
i sådant fall till kassans direktion ofördröjligen lemna behörigt utdrag
af bevillningstaxeringslängden.

Extra ordinarie prestman erlägge afgift äfvensom deras enkor åtnjute
pension bådadera beräknadt efter 600 R:drs lön.

Hvilken procent af aflidne delägares lön kommer att såsom pension
åt hans efterlefvande utdelas, bestämmes i §§ 12, 13 och 18.

§ 3.

Vill den, som enligt § 1 varit berättigad att vid inrättningens stiftelse
i densamma såsom delägare ingå, men detta uraktlåtit, sedermera blifva
delägare, vare det honom tillåtet, såvida han kan förete behörigt läkarebetyg
efter bifogade promemoria; men erlägge dervid retroaktiv-afgift för
de år, han uppskjutit sitt inträde, beräknad efter tabell II. A.

§ 4.

Ingår någon i kyrkans tjenst eller tillträder lärarebefattning senare
än vid 25 års ålder, vare lian förbunden, att för de år, hvarmed hans ålder
öfverskjuter 25, erlägga retroaktiv-afgift, på sätt tab. II. B föreskrifver,
dock utan skyldighet att förete läkarebetyg.

För den, som förut icke innehaft någon tjenst med lön, eller ock tjenst,
för hvilken han haft del i annan enke- och pupill-kassa, beräknas lönen vid
retroaktiv-afgiftens erläggande för prest, såsom för extra ordinarie prestman,
för lärare efter lägsta lönegrad.

§ 5.

Delägare, som ingår äktenskap med qvinna, hvilken är mer än 10 år
yngre än han sjelf, erlägge åldersskilnads-afgift enligt Tab. III.

§ 6.

Den, som afsäger sig innehafvande befattning tillika med den dermed
följande lön, må, om han så önskar, i inrättningen med fortfarande rättig -

heter och skyldigheter qvarstå. Den deremot, hvilken såsom emeritus erhåller
lön, erlägge afgift efter den lön han innehaft före afskedstagandet
och åtnjute hans efterlefvande pension äfven i förhållande dertill.

§ 7.

Delägare, som genom laga kraftvunnen dom blifvit embetet förlustig
vare från inrättningen skild. Om afsatt delägare vid sin död efterlemna!-enka eller barn, erhålla dessa ur tillskottsfonden den pension, hvartill matematiska
värdet af mannens under sin tjenstetid gjorda insatser berättigar
på sätt tab. II C utvisar.

§ 8.

Ingen delägare må under något vilkor sina till inrättningen gjorda
insatser återbekomma; ej heller må någon delägare från inrättningen utträda
eller derifrån skiljas under andra förhållanden, än här förut nämnda äro.

Kapitlet II.

Om kassans tillgångar.

§ 9.

Uti Enke- och Pupill-kassans Grundfond ingå följande medel:

Do Det af Kong]. Maj:t dertill nådigst anslagna kapital samt af riksdagen
beviljade årliga anslag.

2:o Ett års behållen inkomst af hvarje presterlig beställning i riket,
hvilken inkomst utfaller, då en viss beställning första gången etter reglementets
fastställande varder ledig.

3:o All behållen inkomst vid presterlig syssla, hvilken till följd af tvist
eller annan omständighet kommer att stå ledig utöfver den lagliga tillträdestiden,
samt vederlag under extra nådår.

I Tillskottsfonden ingå:

4:o Den af Presteståndet donerade f. d. arkivkassan samt Stockholms
centonalkassa.

5:o Delägares bidrag, så val årsafgifter enligt § 2, som de retroaktivafgifter,
hvilka enligt §§ 3, 4, och åldersskilnadsafgifter, som enl. § 5 skola
erläggas.

Tillfaller någon enskild donation Enke- och Pupill-kassan, skola de
deraf härflytande medel användas enligt gifvarens föreskrift, till förstärkande
af grundfonden, tillskottsfonden eller på annat sätt, sotn enligt Direktionens
ompröfning finnes vara med inrättningens syfte förenligt.

§ 10.

Delägares afgifter äro exekutiva. Försummar delägare att afgift i
vederbörlig tid inbetala, erlägge han för den ifrån förfallodagen Överskjutande
tiden | procent i månaden.

§ 11.

Såväl räkenskaps- som pensions-året beräknas från den 1 maj såsom
ecklesiastikåret.

Arsafgift erlägges för lägenhet af den, som lönen tillfaller, såväl under
tjenste- som nåd-år. Sker ombyte under löpande år, så erlägges årsafgift
af afträdaren, hvilken dock äger att af tillträdaren erhålla ersättning i mon
af dess andel i årets lön.

Prestviges någon före den 1 november, erlägge han för då löpande
år full årsafgift; sker ordination senare, betale hälften.

Tillträder någon lärarebefattning före den 1 november, erlägge han för
då löpande år full årsafgift, tillträder han senare betale hälften, allt så vida
han icke vid annan läraretjenst afgift erlagt.

Kapitlet III.

Om pensionärerna.

§ 12.

Pensionsberättigade enligt de i §§ 2, 7 och 18 stadgade grunder äro,
så snart löneinkomsten af sysslan frånträdes:
l:o delägares efterlemnade enka;

2:o delägares efterlemnade barn:

a) då de icke fyllt 21 år;

b) efter fyllda 21 år, då de genom kropps- eller sinnes-sjukdom
äro urståndsätta att till sitt uppehälle bidraga;

c) döttrar efter uppnådda 55 år, såvida de icke äro eller hafva
varit gifta.

§ 13.

Ensam enka är berättigad till pension enligt §§ 2, 7 och 18; enka med
ett barn åtnjute derå 30 procents förhöjning, enka med 2 barn 50 procents
förhöjning, enka med flere än 2 barn 10 procents ytterligare förhöjning
för hvarje följande barn.

Barn, sedan modren dött eller trädt i nytt gifte, åtnjute: 1 barn 50
proc. af den pension, som skulle modren tillfalla; 2 barn modrens hela
pension; 3 barn samma pension med 30 procents förhöjning; 4 barn pensionsbeloppet
med 50 procents förhöjning; flere än fyra barn ytterligare 10
proc. förhöjning för hvarje barn utöfver nämnda antal.

De i föregående § 12 mom. 2, b) och c) omförmälda erhålla 50 proc.
hvar af modrens pension.

§ 14.

Pensionsrätt förloras:

l:o. då pensionär dör eller träder i äktenskap; och beräknas sista
pensionen till slutet af det halfår, under hvilket förändringen timat;

2:o. för minderåriga barn med utgången af det halfår, under hvilket
de fyllt 21 år.

§ 15.

Pension, som under tio år icke blifvit uttagen på sätt nedanföre stadgas,
återfalle till fonden.

§ 16.

Pensionerna kunna icke för skuld utmätas eller seqvestreras. Pantförskrifning
af eller invisning i denna tillgång vare ogild. Pensionens utbetalning
i förskott vare icke tillåten.

Kapitlet IV.

Om pensionsinrättningens utgifter.

§ 17.

Pensionsinrättningens utgifter vare:

l:o. oundgängliga förvaltningsomkostnader; dessa bestridas af grundfonden; 2:o.

utdelningen till pensionärer.

§ 18.

Pensionsutdelningen sker efter följande grunder.

Sedan genom fullständig redovisning behållna årsinkomsten med afdrag
af alla förvaltningskostnader blifvit känd, bestämmes derefter

den summa, som under nästföljande år till alla då varande pensionärer
får utdelas särskild! af grundfonden, särskilt af tillskottsfonden.

A. Grundfonden.

Den summa, som ur grundfonden får utdelas under nästa år, bestämmes
på följande sätt:

l:o Beräknar man närvarande värdet af de vid räkenskapsårets början
ännu icke influtne vakansmedel (§ 9 mom. 2) och adderar detta värde till
kassans då varande verkliga behållning af utlånade kapitaler och kontant
inneliggande medel. Se Tab. IV.

2:o Beräknas den räntefot, hvarefter under föregående år kassans medel
varit fruktbara.

3:o Efter denna räntefot beräknas ett års inkomst af den i mom. 1
funna summan.

4:o Af den så beräknade årsinkomsten utdelas så många procent, som
för hvarje år i Tab. V bestämmes.

Denna summa utdelas i lika lotter till alla innehafvare af hel pension
och proportionsvis till dem, som enligt § 13 hafva mer eller mindre.

B. Delägares tillskotts fond.

Utdelningssumman utgöres af den i Tab. V för hvarje år bestämda
procent af förra årets verkliga inkomst.

Denna samma utdelas derefter till pensionärerna i proportion mot deras
aflidne mäns och fäders senast innehafda lön och föröfrigt med iakttagande
af hvad §§ 7 och 13 föreskrifva.

Kapitlet T.

Om inrättningens styrelse och förvaltning.

§ 19.

Inrättningen åtnjute samma rättigheter och förmåner, som civilstatens
enke- och pupill-kassa.

§ 20.

Inrättningens styrelse och förvaltning anförtros åt en direktion, som
för sina åtgärder ansvarar efter lag. Direktionen kåfve sina sammanträden
i Stockholm.

Denna direktion utgöres af fem ledamöter, af Indika en tillika är
ordförande. Dessa nämnas första gången af Kongl. Maj:t, och väljas
sedermera, ordföranden särskild! och de fyra öfriga ledamöterna särskildt,
vid ordinarie bolagsstämma, som tillika utser suppleant för hvarje ledamot.

§ 21.

Direktionen sammanträde på kallelse af ordföranden, så ofta inrättningens
angelägenheter det påkalla. Skulle ordföranden hafva förfall, före
den i första rummet valde ledamoten ordet. Beslut må ej fattas, der icke
tre ledamöter äro närvarande. I händelse af lika röster gälle den mening,
hvilken ordföranden biträder.

§ 22.

Direktionen utser till sitt biträde eu sekreterare, som tillika är ombudsman,
samt en kamrerare, som derjemte är kassaförvaltare. Direktionen
äger tillika rättighet att till sin betjening antaga en vaktmästare -

Skulle så nödigt pröfvas, må direktionen tillika utse och antaga ett
ombud för hvarje stift.

Dessa tjensteman fullgöre sina uppdrag enligt detta reglemente och
den instruktion, som af direktionen varder dem meddelad.

§ 23.

Direktionens ordförande, som tillika är verkställande direktör, äfvensom
öfrige ledamöter åtnjute tills vidare ett arvode, som första gången vid
deras tillsättning af Kongl. Maj:t bestämmes och sedermera på bolagsstämma.

Arvode åt sekreteraren och kamreraren äfvensom lön åt vaktmästaren
bestämmes för första året af direktionen och sedan af denna i samråd
med revisorerna.

§ 24.

Direktionen ansvare gemensamt för pensionsinrättningens fonder och
medel samt läte sig angeläget vara att, så snart som möjligt, göra alla
medel emot behörig säkerhet fruktbara, så vidt de icke behöfva inneligga
för inrättningens ändamål.

§ 25.

Alla värdepapper och kontanta medel förvaras uti inrättningens kassakista,
hvilken vare försedd med trenne lås, till hvilka ordföranden, en
ledamot och kamreraren hafva hvar sin nyckel.

§ 26.

1) De i 9 § 2:do och 3:o behållna inkomster af ecklesiastiksysslor
uppbäras af konsistorierna, för att till Enke- och Pupill-kassans direktion
öfverlemnas och redovisas, mot hittills vanlig provision.

2) Kontraktsprostarne infordre årligen i november månad ifrån kontrakternas
pastorer noggranna förteckningar öfver de pensionärer, som
inom deras respektive pastorater äro boende jemte uppgift å deras ålder,
för barn mellan 21 och 55 års ålder derjemte bestyrkt uppgift om sådan
sjuklighet som § 12 mom. 2 b) omförmäler, samt insände dessa uppgifter
till Direktionen eller dess stiftsombud före december månads utgång.

§ 27.

Pensionär, som ändrat vistelseort, anmäle sig, inom 14 dagar efter
inflyttningen, hos pastorsembetet och tillkännagifve sin pensionsrätt. Underlåtes
detta, åligger det pensionären, att inom december månads slut sjelf
anmäla sig hos direktionen till pensions utbekommande. Vid sådan anmälan
bör vara bifogadt betyg om pensionärs ålder, särskild! för enka
och särskild! för hvarje pensiousberättigadt barn, samt derjemte intyg om
oförmåga att bidraga till sitt uppehälle i det fall, att pension af denna
anledning sökes; och för döttrar öfver 55 års ålder intyg, att de hvarken
äro eller varit gifta. Sådant betyg bör vara utgifvet af prest eller, om
pensionär vistas utrikes, af svensk konsul.

§ 28.

Under maj månads lopp infordre kontraktsprostarne af delägarne
inom kpntraktet och rektorerna af delägare vid läroverken de afgifter,
som skola under det löpande året till inrättningen erläggas, och redovise
dem inför direktionen eller dess stiftsombud före juni månads utgång med
uppgift å de delägare, hvilka möjligen försummat inbetalning. Inrättningens
ombudsman vidtage sedan ofördröjligen lagliga åtgärder för indrifvande
af resterande medel.

§ 29.

Direktionen verkställe granskning af pensionslistorna och bestämme
pensionsbeloppen hvarje år före januari månads utgång.

§ 30.

Utdelning af pensionerna sker tills vidare en gång om året, nämligen
uti februari månad. Pensionär hafve rätt att uppbära pension antingen,
efter derom gjord anmälan, omedelbarligen hos direktionen, eller hos den
eller de personer inom stiften, å hvilken eller hvilka direktionen lemnat
anvisning.

§ 31.

Pensionsinrättningens direktion och stiftsombud samt kontraktprostarne
och rektorerna åtnjute fribrefsrätt i alla de ärenden, som inrättningen angå

§ 32.

Direktionen äger att för tjenstefel anställa åtal emot underlydande tjensteman,
stiftsombud inberäknade, äfvensom att, der nödigt pröfvas, utan
föregånget åtal genast förafskeda felaktig tjensteman. Dock böra i senare
fallet minst fyra af direktionens ledamöter vara om beslutet ense.

Kapitlet VI.

Om det inseende öfver pensionsinrättningen, som tillkommer delägarne,
samt om förvaltningens ocli räkenskapernas granskning.

§ 33.

Revision af förvaltning, räkenskaper och tillgångar vcrkställcsÖ Stockholm
hvarje år under förra hälften af augusti månad genom 3 af delägarne
inom stiften och Stockholms stad, en för hvarje, turvis valda revisorer; och
äge direktionen att i början af hvarje år om valens förrättande erinra
vederbörande domkapitel. Revisorerna välje sins emellan ordförande. Revisorernas
sammanträde afslutas senast inom 14 dagar. Öfver revisionen
afgifve revisorerna till direktionen berättelse, som befordras till trycket,
för att dels aflemnas till Chefen för Ecklesiastikdepartementet, dels ibland
delägarne utdelas.

§ 34.

Öfver gjorda anmärkningar afgifve direktionen ofördröjligen förklaring
och, derest allt blifvit nöjaktigt förklarad! eller fog till anmärkningar icke
funnits, tillstyrke revisorerna åt direktionen decharge för förvaltningen under
det år, som revisionen omfattat.

§ 35.

Fel och förseelser åt direktionen i afseende på balans- och räkenskapsfrågor
skola genom revisorernas försorg åtalas inför Kongl. Maj:ts och
Rikets Kammarrätt. Deras befullmäktigade ombud utföre målet efter revisorernas
föreskrift och bevake inrättningens bästa.

§ 36.

Ordinarie bolagsstämma hålles i Stockholm hvart femte år på den tid
direktionen bestämmer, och äge direktionen att i början af det året om
anställande af val till fullmäktige dervid erinra samtliga domkapitlen.

Extra bolagsstämma hålles, när direktionen eller revisorerna finna en
sådan nödig. I förra fallet äge direktionen och i senare fallet revisorerna
att dertill utsätta tid och på ofvanskrifna sätt föranstalta om val af fullmäktige.

Fullmäktige välje sins emellan ordförande.

§ 37.

Bolagsstämma utgöres af 13, af och bland delägarne, valda fullmäktige,
nämligen en för hvarje stift och en för Stockholms stad.

Infinner sig vid bolagsstämma annan delägare, må han i öfverläggningarne,
men ej i besluten deltaga.

§ 38.

Föremål för bolagsstämmas förhandlingar vare:

l:o. att efter inhemtad kännedom om förvaltningen under den tid,
som förflutit sedan nästföregående bolagsstämma, besluta om decharge samt
afgifva berättelse och utlåtande; denna berättelse afgifves i underdånighet
till Kongl. Maj:t och befordras till trycket för att utdelas på samma sätt
som revisionsberättelsen;

2:o. bestämmande af inrättningens förvaltningskostnader;

3:o. förslag till ändringar i reglementet för inrättningen;

4:o. val af direktionsledamöter och suppleanter;

5:o. andra med inrättningen i gemenskap stående ämnen.

§ 39.

Val till revisorer sker inom de i tur varande stiften och Stockholms
stad af delägarne, och val till fullmäktige inom alla stiften och Stockholms
stad, på sätt konsistorierna förordna, och äga alla delägare vid
dessa val lika rösträtt. Såväl revisorer som fullmäktige uppbära resekostnadsersättning
och dagtraktamente i likhet med riksdagens revisorer.

Dessa kostnader gäldas såsom öfriga förvaltningsafgiftcr af grundfonden.

§ 40.

Förslag till ändringar eller tillägg till reglementet må väckas å bolagsstämma,
men beslut om sådan ändring eller tillägg icke då fattas, utan
hvile förslaget till definitift afgörande till näst följande stämma, då för förslagets
antagande erfordras samtycke af minst åtta fullmäktige.

§ 41.

Detta förslag underställes Kongl. Maj:ts nådiga pröfning för vinnande
af fastställelse.

Förslag till ändringar eller tillägg i detta reglemente böra ock Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning underställas och vinna nådig fastställelse, innan de
kunna äga bindande kraft.

§ 42.

Det i nåder fastställda reglementet bör till trycket befordras och ett
exemplar till hvaije delägare utdelas.

II A. Förslag

till

Reglemente

för Svenska Presterskapets Enke- och Pupillkassa.

Kapitlet I.

Om delägarne.

§ I Berättigade

att, under de vilkor och bestämmelser, som nedanföre
stadgas, inträda uti denna inrättning vare alla nuvarande, och förpligtade
att deruti ingå alla efter denna inrättnings början blifvande ordinarie och
extra ordinarie prestmän, konsistorii-notarier och konsistorii-amanuenser
i riket.

§ 2.

Delägares årsafgift utgöres med 2 proc. af hans lön.

Hvarje lön beräknas härvid till det penningebelopp, hvilket Kongl.
Maj:t i dess Ecklesiastik-Departement lagt till grund vid löneregleringen
och hvilket återfinnes i den vid reglementet bifogade tabell 1. (Se komiterades
förra Betänkande sidd. 60—78).

De löner, som icke äro reglerade, beräknas till det belopp, hvartill
hvar och en enligt bevillningstaxeringens uppskattning, boställena inberäk -

nade, uppgår, och bör den, som enligt §§ 1 eller 3 såsom delägare intrader,
i sadant fall till kassans direktion ofördröjligen lemna behörigt
utdrag åt bevillningstaxeringslängdcn.

Extra ordinarie prestman erlägge afgift äfvensom deras enkor åtnjute
pension bådadera beräknadt efter 600 K:drs lön.

I)rocent a* ailidne delägares lön kommer att såsom pension
åt hans efterlefvande utdelas, bestämmes efter föreskrifterna i 88 12 13
och 18. ’

§ 3.

Vill den, som enligt § 1 varit berättigad att vid inrättningens stiftelse
i densamma såsom delägare ingå, men detta uraktlåtit, sedermera blifva
elägare, vare det honom tillåtet, såvida han kan förete behörigt läkarebetyg
efter bifogade promemoria; men erlägge dervid retroaktiv-afgift för
de ar, han sitt inträde uppskjutit, beräknad efter Tab. Il A.

§ 4.

Ingår någon i kyrkans tjenst senare än vid 25 års ålder, vare han
förbunden, att för de år, hvarmed hans ålder öfverskjuter 25, erlägga retroaktiv-afgift,
på sätt Tab. II B föreskrifver, dock utan skyldighet att
förete läkarebetyg.

För den, som förut icke innehaft någon tjenst med lön, eller ock
tjenst, för hvilken han haft del i annan enke- och pupill-kassa, beräknas
lönen vid retroaktiv-afgiftens erläggande såsom för extra ordinarie prestman.

§ 5.

Delägare, som ingår äktenskap med qvinna, hvilken är mer än 10
år yngre än han sjelf, erlägge åldersskilnads-afgift enligt Tab. III.

§ 6.

Den, som afsäger sig innehafvande befattning tillika med den dermed
följande lön, må, om han så önskar, i inrättningen med fortfarande rättigheter
och skyldigheter qvarstå. Den deremot, hvilken såsom emeritus
erhåller lön, erlägge afgift efter den lön han innehaft före afskedstagande^
och åtnjute lians efterlefvande pension äfven i förhållande dertill.

. .. För Prestman, som erhåller läraretjenst, utbetales den för hans inträde
i lärarestatens enke- och pupill-kassa erforderliga retroaktiv-afgift ur
presterskapets tillskottsfond.

§ 7.

Delägare, som genom laga kraftvunnen dom blifvit embetet förlustig
vare från inrättningen skild. Om afsatt delägare vid sin död efterlemna^
enka eller barn, erhålla dessa ur tillskottsfonden den pension, hvartill det
matematiska värdet af mannens under dess tjenstetid gjorda insatser berättigar
på sätt Tab. II C utvisar.

§ 8.

Kapitlet II.

Om kassans tillgångar.

§ 9-

Uti Enke- och Pupill-kassans Grundfond ingå följande medel:

Do det af Kongl. Maj:t dertill nådigst anslagna kapital;

2:o _ ett års behållen inkomst af hvarje presterlig beställning i riket
hvilken inkomst utfaller, då en viss beställning första gången efter reglementets
fastställande varder ledig;

3:o all behållen inkomst vid prestsyssla, hvilken till följd af tvist
eller annan omständighet kommer att stå ledig utöfver den lagliga tillträdestiden,
samt vederlag under extra nådår.

I Tillslcottsfonden ingå:

4.o den af presteståndet donerade f. d. arkivkassan samt Stockholms
centonalkassa;

5:o delägares bidrag, så väl årsafgifter enligt § 2, som de retroaktivafgifter,
hvilka enligt §§ 3, 4, och åldersskilnadsafgifter, som enligt 8 5
skola erläggas.

Tillfaller någon enskild donation Enke- och Pupill-kassan, skola de
deraf härflytande medel användas enligt gifvarens föreskrift, till förstärkande

af grundfonden, tillskottsfonden eller på annat sätt, som enligt direktionens
ompröfning finnes vara med inrättningens syfte förenligt.

§ 10.

Delägares afgifter äro exsekutiva. Försummar delägare att afgift i
vederbörlig tid inbetala, erlägga lian för den ifrån förfallodagen Överskjutande
tiden § procent i månaden.

§ 11.

Såväl räkenskaps- som pensions-året beräknas från den 1 maj såsom
ecklesiastikåret.

Årsafgift erlägges för lägenhet af den, som lönen tillfaller, såväl under
tjenste- som nåd-år. Sker ombyte under löpande år, så erlägges årsafgift
af afträdaren, hvilken dock äger att af tillträdaren erhålla ersättning i mon
af dess andel i årets lön.

Prestviges någon före den 1 november, erlägge han för då löpande
år full årsafgift. Sker ordination senare, betale hälften.

Kapitlet III.

Om pensionärerna.

§ 12.

Pensionsberättigade enligt de i §§ 2, 7 och 18 stadgade grunder äro,
så snart löneinkomsten af sysslan frånträdes:
l:o delägares efterlemnade enka;

2:o delägares efterlemnade barn:

a) då de icke fyllt 21 år;

b) efter fyllda 21 år, då de genom kropps- eller sinnessjukdom
äro urståndsätta att till sitt uppehälle bidraga;

c) döttrar efter uppnådda 55 år, såvida de icke äro eller hafva
varit gifta.

§ 13.

Ensam enka är berättigad till pension enligt §§ 2, 7 och 18; enka med
ett barn åtnjute derå 30 procents förhöjning, enka med 2 barn 50 procents

förhöjning, enka med flere än 2 barn 10 procents ytterligare förhöjning
för hvarje följande barn.

Barn, sedan modren dött eller trädt i nytt gifte, åtnjute: 1 barn 50
proc. af den pension, som skulle modren tillfalla; 2 barn modrens hela
pension; 3 barn samma pension med 30 procents förhöjning; 4 barn pensionsbeloppet
med 50 procents förhöjning; flere än fyra barn ytterligare
10 proc. förhöjning för hvarje barn utöfver nämnda antal.

De i nästföregående § mom. 2 b) och c) omförmälda erhålla 50 proc.
hvar af modrens pension.

§ 14.

Pensionsrätt förloras:

l:o. då pensionär dör eller träder i äktenskap; och beräknas sista
pensionen till slutet af det halfår, under hvilket förändringen timat.

2:o. för minderåriga barn med utgången af det halfår, under hvilket
de fyllt 21 år.

§ 15-

Pension, som under tio år icke blifvit uttagen på sätt nedanföre
stadgas, återfalle till fonden.

§ 16.

Pensionerna kunna icke för skuld utmätas eller seqvestreras. Pantförskrifning
af eller invisning i denna tillgång vare ogild. Pensionens utbetalning
i förskott vare icke tillåten.

Kapitlet IT.

Om pensionsinrättningeus utgifter.

§ 17-

Pensionsinrättningens utgifter vare:

l:o. oundgängliga förvaltningsomkostnader; dessa bestridas af kadukmedlen
(§ 9, 3:o). Befinnas dessa otillräckliga, fylles bristen till § af
presterskapets, \ af lärarnes grundfond;

2:o. utdelningen till pensionärer;

3:o. möjligen blifvande utgifter enligt § 6.

§ 18.

Pensionsutdelningen sker efter följande grunder:

Sedan genom fullständig redovisning behållna årsinkomsten med afdrag
af alla förvaltningskostnader blifvit känd, bestämmes derefter

den summa, som under nästföljande år till alla dåvarande pensionärer
får utdelas särskild! af grundfonden, särskildt af tillskottsfonden.

A. Grundfonden.

Den summa, som ur grundfonden får utdelas under nästa år, bestämmes
på följande sätt:

l:o beräknar man närvarande värdet af de vid räkenskapsårets början
ännu icke influtne vakansmedel (§ 9, mom. 2) och adderar detta värde till
kassans då varande verkliga behållning af utlånade kapitaler och kontant
inneliggande medel; Se Tab. IV.

2:o beräknas den räntefot, hvarefter under föregående år kassans
medel varit fruktbara;

3:o efter denna räntefot beräknas ett års inkomst af den i mom. 1
funna summan;

4:o af den så beräknade årsinkomsten utdelas så många procent,
som för hvarje år i Tab. V bestämmes.

Denna summa utdelas i lika lotter till alla innehafvare af hel pension
och proportionsvis till dem, som enligt § 13 hafva mer eller mindre.

B. Delägarnes tillskottsfond.

Utdelningssumman utgöres af den i Tab. Y för hvarje år bestämda
procent af förra årets verkliga inkomst.

Denna summa utdelas derefter till pensionärerna i proportion mot
deras aflidne mäns och fäders senast innehafda lön och föröfrigt med iakttagande
af hvad § 13 föreskrifver.

Kapitlet V.

Om inrättningens styrelse och förvaltning.

§ 19.

Inrättningen åtnjute samma rättigheter och förmåner, som civilstatens
enke- och pupill-kassa.

§ 20.

Inrättningens styrelse och förvaltning anförtros åt en direktion, som
för sina åtgärder ansvarar efter lag. Direktionen hafve sina sammanträden
i Stockholm.

Denna direktion utgöres af fem ledamöter, af hvilka en tillika är
ordförande. Dessa nämnas första gången af Kongl. Maj:t och väljas sedermera,
ordföranden särskild! och de fyra öfriga ledamöterna särskildt, vid
ordinarie bolagsstämma, som tillika utser suppleant för hvarje ledamot.

§ 21.

Direktionen sammanträde på kallelse af ordföranden, så ofta inrättningens
angelägenheter def påkalla. Skulle ordföranden hafva förfall, före
den i första rummet valde ledamoten ordet. Beslut må ej fattas, der icke
tre ledamöter äro närvarande. I händelse af lika röster galle den mening,
hvilken ordföranden biträder.

§ 22.

Direktionen utser till sitt biträde en sekreterare, som tillika är ombudsman,
samt en kamrerare, som derjemte är kassaförvaltare. Direktionen
äger tillika rättighet att till sin betjening antaga en vaktmästare.

Skulle så nödigt pröfvas, må direktionen tillika utse och antaga ett
ombud för hvarje stift.

Dessa tjensteman fullgöre sina uppdrag enligt detta reglemente och
den instruktion, som af direktionen varder dem meddelad.

§ 23.

Direktionens ordförande, som tillika är verkställande direktör, äfvensom
öfriga ledamöter, åtnjute tills vidare ett arvode, som första gången vid
deras tillsättning af Kongl. Maj:t bestämmes och sedermera å bolagsstämma.

Arvode åt sekreteraren och kamreraren äfvensom lön åt vaktmästaren
bestämmes för första året af direktionen och sedan af denna i samråd
med revisorerna.

§ 24.

§ 25.

Alla värdepapper och kontanta medel förvaras uti inrättningens kassakista,
hvilken vare försedd med trenne lås, till hvilka ordföranden, en
ledamot och kamreraren hafva hvar sin nyckel.

§ 26.

1) De i 9 § 2:o och 3:o omnämnda behållna inkomster af ecklesiastiksysslor
uppbäras af konsistorierna, för att till Enke- och Pupillkassans
direktion öfverlemnas och redovisas, mot hittills vanlig provision.

2) Kontraktsprostarne infordre årligen i november månad ifrån kontrakternas
pastorer noggranna förteckningar öfver de pensionärer, som
inom deras respektive pastorater äro boende jemte uppgift å deras ålder,
för barn mellan 21 och 55 års ålder derjemte bestyrkt uppgift om sådan
sjuklighet som § 12 mom. 2 b) omförmäler, samt insände dessa uppgifter
till direktionen eller dess stiftsombud före december månads utgång.

§ 27.

Pensionär, som ändrat vistelseort, anmäle sig, inom 14 dagar efter
inflyttningen, hos pastorsembetet och tillkännagifve sin pensionsrätt. Underlåtes
detta, åligger det pensionären, att inom december månads slut sjelf
anmäla sig hos direktionen till pensions utbekommande. Vid sådan anmälan
bör vara bifogadt betyg om pensionärs ålder, särskild! för enka och
särskild! för hvarje pensionsberättigadt barn, samt derjemte intyg om oförmåga
att bidraga till sitt uppehälle i det fall, att pension af denna anledning
sökes; och för döttrar öfver 55 års ålder intyg, att de hvarken äro eller
varit gifta. Sådant betyg bör vara utgifvet af prest eller, om pensionär
vistas utrikes, af svensk konsul.

§ 28.

Under maj månads lopp infordre kontraktsprostarne af delägarne
inom kontraktet och rektorerna af delägarne vid läroverken de afgifter,
som skola under det löpande året till inrättningen erläggas, och redovise
dem inför direktionen eller dess stiftsombud före juni månads utgång med
uppgift å de delägare, hvilka möjligen försummat inbetalning. Inrättningens
ombudsman vidtage sedan ofördröjligen lagliga åtgärder till indrifvande
af resterande medel.

§ 29.

Direktionen verkställa granskning af pensionslistorna och bestämme
pensionsbeloppen hvarje år före januari månads utgång.

§ 30.

§ 31.

Pensionsinrättningens direktion och stiftsombud samt kontraktsprostarne
åtnjute fribrefsrätt i alla de ärenden, som inrättningen angå.

§ 32.

Direktionen äger att för tjenstefel anställa åtal emot underlydande
tjensteman, stiftsombud inberäknade, äfvensom att, der nödigt pröfvas,
utan föregånget åtal genast förafskeda felaktig tjensteman. Dock böra
i senare fallet minst fyra af direktionens ledamöter vara om beslutet ense.

Kapitlet VI.

Om det inseende öfver pensionsinrättningen, som tillkommer delägarne,
samt om förvaltningens och räkenskapernas granskning.

§ 33.

Revision af förvaltning, räkenskaper och tillgångar verkställes i Stockholm
hvarje år under förra hälften af augusti månad genom 3 af delägarne
gemensamt med lärarne vid elementarläroverken inom stiften och Stockholms
stad, en från hvarje, turvis valda revisorer och äge direktionen att i början
af hvarje år om valens förrättande erinra vederbörande domkapitel. Revisorerna
välje sins emellan ordförande. Revisorernas sammanträde afslutas
senast inom 14 dagar. Öfver revisionen afgifve revisorerna till direktionen
berättelse, som befordras till trycket, för att dels aflemnas till Chefen för
Ecklesiastikdepartementet, dels ibland delägarne utdelas.

§ 34.

Öfver gjorda anmärkningar afgifve direktionen ofördröjligen förklaring
och, derest allt blifvit nöjaktigt förklaradt eller fog till anmärkningar icke
funnits, tillstyrka revisorerna åt direktionen decharge för förvaltningen under
det år, som revisionen omfattat.

§ 35.

Fel och förseelser af direktionen i afseende på balans- och räkenskapsfrågor
skola genom revisorernas försorg åtalas inför Kongl. Maj:ts och
Rikets Kammarrätt. Deras befullmäktigade ombud utföre målet efter revisorernas
föreskrift och bevake inrättningens bästa.

§ 36.

Ordinarie bolagsstämma hålles i Stockholm hvart femte år på den tid
direktionen bestämmer, och bör direktionen i början af det året om anställande
af val till fullmäktige dervid erinra samtliga domkapitlen.

Fullmäktige välje sins emellan ordförande.

§ 37.

Bolagsstämma utgöres af 13, af och bland delägarne, valda fullmäktige
nämligen en för hvarje stift och en för Stockholms stad.

Infinner sig vid bolagsstämma annan delägare, må han i öfverläggningarna,
men ej i besluten deltaga.

§ 38.

Föremål för bolagsstämmas förhandlingar vare:

l:o. att efter inhemtad kännedom om förvaltningen under den tid,
som förflutit sedan nästföregående bolagsstämma, besluta om decharge, samt
afgifva berättelse och utlåtande; denna berättelse afgifves i underdånighet
till Kongl. Maj:t samt befordras till trycket för att utdelas på samma sätt
som revisionsberättelsen;

2:o. bestämmande af inrättningens förvaltningskostnader;

3:o. förslag till ändringar i reglementet för inrättningen;

4:o. val af direktionsledamöter och suppleanter;

5:o. andra med inrättningen i gemenskap stående ämnen.

§ 39.

Val till revisorer sker inom de i tur varande stiften och Stockholms
stad af delägarne och val till fullmäktige inom alla stiften och Stockholms
stad på sätt domkapitlen förordna, och äga alla delägare vid dessa val
lika rösträtt. Såväl revisorer som fullmäktige uppbära resekostnadsersättning
och dagtraktamente i likhet med riksdagens revisorer.

Dessa kostnader gäldas såsom öfriga förvaltningsafgifter af grundfonden.

§ 40.

§ 41.

Detta förslag underställes Kongl. Maj:ts nådiga pröfning för vinnande
af fastställelse.

Förslag till ändringar eller tillägg i detta reglemente böra ock Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning underställas och vinna nådig fastställelse, innan de
kunna äga bindande kraft.

§ 42.

Det i nåder fastställda reglementet bör till trycket befordras och ett
exemplar till hvarje delägare utdelas.

II B. Förslag

till

Reglemente

för Svenska Elementarlärarestatens i Riket
Enke- ock Pupill-kassa.

Kapitlet I.

Om delägarne.

§ 1.

Berättigade att under de vilkor ock bestämmelser, som nedanföre
stadgas, inträda uti denna inrättning, vare alla nuvarande, ock förpligtade
att deruti ingå alla efter denna inrättnings början blifvande ordinarie elementar-
och seminarii-lärare, som hafva presterlig tjenstårsberäkning, undantagande
lektorer med prebende, såsom delägare i presterskapets enkeock
pupillkassa.

§ 2.

Delägares så väl årsafgift, som den pensionsålder hvilken efter hans
död tillfaller hans efterlefvande af tillskottsfonden (se §§ 9 och 18) bestämmas
i viss procent af hans lön; pensionsandelen efter den lön kan se
nast innehaft.

Delägares årsafgift utgöres med 2 procent af hans lön.

Rektor vid högre elementarläroverk erlägge afgift endast för den lön,
hvartill han såsom lektor är berättigad, så vida han icke förbinder sig att
allt framgent erlägga afgift för hela rektorslönen, i hvilket fall hans efterlefvande
komma i åtnjutande af derefter beräknad pensionsandel.

Hvilken procent af aflidne delägares lön kommer att såsom pension
åt hans efterlefvande utdelas, bestämmes i §§ 12, 13 och 18.

§ 3.

Se reglem. för presterskapets enke- och pupill-kassa.

§ 4.

Inträder någon i skolans tjenst såsom ordinarie senare än vid 25 års
ålder, vare han förbunden att för de år, hvarmed hans ålder öfverskjuter
25, erlägga retroaktivafgift på sätt Tab. II. B föreskrifver, dock utan
skyldighet att förete läkarebetyg.

För den som förut icke innehaft någon tjenst med lön eller ock tjenst,
för hvilken han haft del i annan enke- och pupill-kassa, beräknas lönen
vid retroaktivafgiftens erläggande efter lägsta lönegraden.

Se regi. för prestersk. enke- och pupill-kassa.

§ 6.

Den som afsäger sig innehafvande befattning utan rätt till emeritilön
äger rättighet att om han så önskar i inrättningen med fortfarande rättigheter
och skyldigheter qvarstå. Den deremot, hvilken såsom emeritus erhåller
lön, erlägge afgift efter den lön han innehaft före afskedstagandet
och åtnjute hans efterlefvande pension äfven i förhållande dertill.

För lärare, som befordras till presterlig tjenst, utbetales den för hans
inträde i presterskapets enke- och pupill-kassa erforderliga retroaktivafgiften
ur lärarnes tillskottsfond.

§§ 7 och 8.

Se regi. för prestersk. enke- och pupill-kassa.

Kapitlet II.

Om kassans tillgångar.

§ 9.

Uti enke- och pupill-kassans grundfond ingår det af statsmedel beviljade
årliga anslag.

Uti tillskott sfonden ingå delägares bidrag, så väl årsafgifter enl. § 2,
som de retroaktivafgifter, hvilka enligt §§ 3 och 4, och åldersskilnadsafgifter,
som enligt § 5 skola erläggas.

Om donationer (se regi. för presterskapets enke- och pupill-kassa).

§ 10.

Se nyssnämnda reglemente.

§ 11.

Så väl räkenskaps- som pensions-året räknas från den 1 maj såsom
ecklesiastikåret.

Arsafgift erlägges af den som lönen tillfaller så väl under tjenstesom
nåd-år.

Tillträder någon befattning före den 1 november, erlägge han för då
löpande år full arsafgift; tillträder han senare, betale hälften, allt så vida
han icke vid annan läraretjenst årsafgift erlagt.

§§ 12, 13, 14, 15, 16, 17.

Se regi. för presterskapets enke- och pupill-kassa.

§ 18.

Pensionsutdelningen sker efter följande grunder:

Sedan genom fullständig redovisning behållna årsinkomsten med afdrag
af alla förvaltningsomkostnader blifvit känd, bestämmes derefter den
summa, som under nästföljande år till alla dåvarande pensionärer får utdelas
särskild! af grundfonden, särskild! af tillskottsfonden.

A. Grundfonden.

Den summa, som ur grundfonden hvarje år får utdelas utgöres af så
många procent af föregående årets behållna inkomst, som i tabellen V bestämmes.

Denna summa utdelas i lika lotter till alla innehafvare af hel pension
och proportionsvis till dem, som enligt § 13 hafva mer eller mindre.

B. Delägarnes tillskottsfond.

Utdelningssumman utgöres af den i tab. V för hvarje år bestämda
procent af fondens inkomst under nästföregående år.

Denna samma utdelas derefter till pensionärerna i proportion mot deras
aflidne mäns och fäders senast innehafda lön och för öfrigt med iakttagande
af hvad § 13 föreskrifver.

Kapitlet Y.

§§ 19-25.

Se reglementet för presterskapets enke- och pupill-kassa.

§ 26.

Se mom. 2 af nyssnämnda reglemente.

§ 27.

Se nyssnämnda reglemente.

§ 28.

Rektorerna infordre under maj månads lopp de afgifter, som af delägarne
vid läroverket skola under det löpande året till inrättningen erläggas
etc. (Se regi. för presterskapets enke- och pupill-kassa).

§§ 29-30.

Se regi. för presterskapets enke- och pupill-kassa. .

§ 31.

Pensionsinrättningens direktion och stiftsombud samt kontraktsprostarne
och rektorerne åtnjute fribrefsrätt i alla de ärenden, som inrättningen
angå.

Alla följande paragrafer äro lika med motsvarande i reglementet
för presterskapets enke- och pupill-kassa.

Tab. I.

.Se komiterades förra underdåniga betänkande sidd. 60—78.

Tab. II.

an — antalet lefvande vid åldern n.

Ln = värdet af en lifränta, som utgår med 1 rdr vid hvarje års slut,
så länge en nu n-årig person lefver.

1 + Ln = värdet af en lifränta, som utgår med 1 rdr vid hvarje års
början, så länge nyssnämnde person lefver. (Allmänna enke- och pupillkassans
dödlighetserfarenhet och 4V2 proc. räntefot.)

Ålder.	«»+i Lo?-^r	1+£„	Log. A, = Log.(li045)„
25	• 9,99661—10	17.3123	4.47561
26	9,99655—10	17.1800	4.45311
27	9,99647-10	17.0429	4.43054
28	9,99639-10	16.9017	4.40789
29	9,99631-10	16.7560	4.38517
30	9.99621—10	16.6055	4.36236
31	9.99611—10	16.4507	4.33945
32	9.99599—10	16.2912	4.31645
33	9.99587-10	16.1275	4.29332
34	9.99575—10	15.9593	4.27008
35	9.99559—10	15.7862	4.24671
36	9.99548-10	15.6093	4.22318
37	9.99534—10	15.4264	4.19955
38	9.99518—10	15.2382	4.17577

Ålder.	T “n+l	1 + £„	Cln
l0g- «.	Log. Dn = Log.(1 045)„
39	9.99498—10	15.0450	4.15183
40	9.99476—10	14.8476	4.12770
41	9.99453—10	14.6464	4.10334
42	9.99428-10	14.4413	4.07876
43	9.99402—10	14.2324	4.05392
44	9.99374-10	14.0195	4.02882
45	9.99344—10	13.8029	4.00345
46	9.99313—10	13.5827	3.97777
47	9.99280-10	13.3585	3.95178
48	9.99245—10	13.1306	3.92547
49	9.99207—10	12.8988	3.89880
50	9.99167-10	12.6633	3.87176
51	8.99121—10	12.4242	3.84431
52	9.99071-10	12.1824	3.81640
53	9.99018—10	11.9382	3.78800
54	9.98961—10	11.6919	3.75906
55	9.98900—10	11.4435	3.72955
56	9.98835-10	11.1934	3.69944
57	9.98767—10	10.9417	3.66867
58	9.98696—10	10.6882	3.63722
59	9.98621—10	10.4328	3.60507
60	* 9.98543—10	10.1753	3.57216
61	9.98463—10	9.9153	3.53848
62	9.98378—10	9.6521	3.50399
63	9.98288-10	9.3855	3.46865
64	9.98192—10	9.1151	3.43242
65	9.98091-10	8.8408 «	3.39522
66	9.97989—10	8.5618	3.35701
67	9.97870—10	8.2766	3.31779
68	9.97733-10	7.9863	3.27737
69	9.97578-10	7.6919	3.23559
70	9.97405-10	7.3940	3.19225
71	9.97231-10	7.0932	3.14718
72	9.97010—10	6.7866	3.10038

	«»+l	1 + L„	a„
	Log- an	Log. Ö„-Log.(1>045r
73	9.96738—10	6.4780	3.05136
74	9.96417-10	6.1710	2.99962
75	9.96047—10	5.8684	2.94468
76	9.95642—10	5.5723	2.88603
77	9.95175—10	5.2824	2.82333
78	9.94645—10	5.0010	2.75597
79	9.94053-10	4.7297	2.68330
80	9.93399—10	4.4695	2.60472
81	9.92608-10	4.2207	2.51959
82	9.91766-10	3.9902	2.42655
83	9.90872-10	3.7770	2.32510
84	9.89927—10	3.5808	2.21470
85	9.88930-10	3.4009	2.09485
86	9.87937—10	3.2374	1.96504
87	9.86918-10	3.0867	1.82529
88	9.85872-10	2.9470	1.67536
89	9.84799—10	2.8169	1.5149G
90	9.83696—10	2.6944	1.34383
91	9.82572—10	2.5773	1.16168
92	9.81421—10	2.4621	0.96828
93	9.80245—10	2.3436	0.76337
94	9.79043-10	2.2128	0.54671
95	9.77815-10	2.0534	0.31802
96	9.75587-10	1.8347	0.07706
97	9.74359-10	1.5302	9.81381-10
98	ce	1.0000	9.53828—10 1

Den i § 3 omnämnda retroaktivafgiften beräknas efter följande formel:
■7C = 0,02 [lm (1 + Lm).£ + T,(l + Lmt)^+T2 (1 4 Lmi)gä +.....]

— 0,02 [lm + T, + T2 +----] (1 + Ln) hvarest

m = deälgarens ålder vid pensionsinrättningens början,
n — » » » inträdet i inrättningen,

jln — den retroaktivafgift, som delägaren skall erlägga vid sitt in m träde

i inrättningen,

lm = delägarens lön vid inrättningens början,

% j’ .....— de successiva löneförökningar, som delägaren erhållit,

under tiden från inrättningens början till hans inträde
i densamma,

m Wn.....= de respektive åldrar, som han hade vid erhållandet

af dessa löneförökningar.

Ex. 1. A är vid pensionsinrättningens början 40 år gammal och har
en lön af 3000 rdr. Han dröjer att ingå i inrättningen, tills han fyller
50 år och har då fortfarande samma lön. Hvilken retroaktivafgift skall
han då betala? Svar: 846 rdr.

Man har nämligen

rZ = 0,02 X 3000 X 14,8476 X ^ — 0,02 X 3000 X 12,6633 = 846.

40 7 I760

Ex. 2. B är vid pensionsinrättningens början 40 år och har en lön
af 3000 rdr. Vid 43 års ålder får han en lön af 5000 rdr. Han ingår
dock ej i inrättningen förrän efter fyllda 50 år och har då fortfarande, en
lön af 5000 rdr. Huru mycket skall han då betala i retroaktivafgift?
Svar: 1206 Rdr.

Man har nämligen

rZ = 0,02 [3000 X 14,8476 X + 2000 X 14,2324 x —

41) 7 |_ Lfb0 50-1

— 0,02 X 5000 X 12,6633.

Den i § 4 omnämnda retroaktivafgiften beräknas efter följande formel:

Rll = 0,o2 l [(1 + Lih) — (1 + Ln)\,

hvarest

l = den lön, hvarefter retroaktivafgiften beräknas.

Ex. A ingår i kyrkans tjenst vid 33 års ålder. Huru stor retroaktivafgift
skall han betala? Svar: 14 rdr.

Man har nämligen

rZ = 0,02 X 600 [17,3123 — 16,127 5] = 14:,
alldenstund extra ordinarie prestmans lön antages = 600 idr.

Den pension ur tillskottsfonden, till hvilken afsatt tjensteman enka
berättigas enligt § 7, uträknas enligt följande formel:

JO _ m ^ T)

_ K + 0>02 lnil+Ln) X ’

hvarest

Fn = enkans blifvande pension ur tillskottsfonden,

Rnm = den retroaktivafgift, som den afsatte skulle enligt tab. II A
erlagt, om han först nu inträdt i pensionsinrättningen,

P = den pension ur tillskottsfonden, som enkan skulle erhållit, om
mannen innehaft tjensten till sin död.

Ex. 1. B ingick i pensionsinrättningen vid 40 års ålder och hade en
lön åt 3000 rdr. Vid 43 års ålder fick han en lön af 5000 rdr. Han afsattes
vid fyllda 50 år. Huru stor pension får hans enka efter hans död?
Svar: 0,4 9 P.

Man har nämligen

R5!

P-, 0 =

X P =

1206

-xP =

P40 + 0,02 Zso(l + Zso) 1206 + 0,02x5000 x 12,6633

= 0,49 P.

Ex. 2. En lärare tillträder ordinarie tjenstebefattning vid 32 års ålder
med 2000 rdrs lön, erhåller vid 37 års ålder 2500 rdrs lön och afsättes
vid 40 års ålder. Huru stor pension erhåller enkan vid hans död? Svar:
0,3 9 P.

Man har nämligen

32 retroaktivafgiften för inträde enligt tab. II B =

Ris = 0,02 X 1000 [17,3123 — 16,2912] = 20,422;

4o vidare blir, enligt tab. II A,

P32 = 0,02 .[2000.16,2912 . ^ + 500 . 15,4264 ^''1 — 0,02.14,84 7 6.2500,

L ^40 Di oJ 7 7 7

hvadan

40 j,

P25 = 20,422 X 32 + 651,648 X ~ + 154,264 X ^ — 742,38 = 477,55

40 U.n. '' )

och således

p __

-t- /in -

477,55

40 477,55 + 0,02 x 14,8476 X 2500 ^ ^ O’39 P"

Tält). III,

Tabell, utvisande ålderssTcilnadsafgiften, då denna erlägges på en gång.
Mannens lön tages till enhet (=l,oo).

P° pa P-i Ö				H u s t	r u n	s å 1 d	e r.

* g	15	20	25	30	35	40	45	50	55	60	65	70
25	0,oo											1
30	0,0 7	0,oo
35	O.io	0,03	0,oo
40	0,13	0,06	0,03	0,oo
45	0,17	O.io	0,07	0,04	0,oo
50	0,21	0,14	0,13	0,08	0,04	0,oo
55	0,28	0,21	0,18	0,15	0,11	0,06	0,oo
60	0,3 5	0,29	0,25	0,21	0,17	O.ii	0,07	0,oo
65	0,42	0,35	0,81	0,29	0,26	0,20	0,14	0,08	O.oo
70	0,53	0,42	0,38	0,36	0,34	0,28	0,2 2	0,17	0,08	0,oo
75	0,53	0,53	0,53	0,53	0,41	0,38	0,32	0,24	0,17	0,io	0,oo
80	0,53	0,53	0,53	0,53	0,53	0,53	0,51	0,35	0,27	0,18	0,io	0,oo

Tabell utvisande ålderssJcilnadsaf''giften, då denna erlägges årligen så länge
mannen och hustrun begge lefva. Mannens lön tages äfven här till enhet.

g £2 so £2 p				H	U S t	r u n	s & l d	e r.
<-i ce • P CD	15	20	25	30	35	40	45	50	55	60	65	70
25	0,oo
30	0,0047	0,oo
35	0,0070	0,0 0 21	0,oo
40	0,0095	0,0044	0,0 0 2 2	O.oo
45	0,0033	0,0079	0,0056	0,0032	0,oo
50	0,0178	0,0119	0,0111	0,0069	0,0035	0,oo
55	0,0260	0,0196	0,0169	0,0142	0,0105	0,0 0 5 8	0,oo
60	0,0362	0,0301	0,0261	0,0221	0,0180	0,0118	0,007 7	0,oo
65	0,0496	0,0415	0,0369	0,0347	0,0313	0,0243	0,0173	O.oioi	0,oo
70	0,0743	0,0590	0,0535	0,0509	0,0483	0,0401	0,0319	0,0251	0,0121	0,oo
75	0,04 43	0,0743	0,0743	0,0735	0,0726	0,0676	0,0574	0,0437	0,0316	0,0191	0,oo
80	0,0743	0,0743	0,1743	0,0743	0,0743	0,0743	0,0743	0,0743	0,0642	0,0437	0,0251	0,oo

Tabell utvisande den procent af ålderssUllnadsafgiften å tabell III a och b,
som shall erläggas af de i § 5 nämnda, hvilha ingå äktenskap under
pensionsinrättningens 21 första år.

Arets ordnings- nummer.	Procent.	Årets ordnings- nummer.	Procent.	Arets ordnings- nummer.	Procent.
i	0	9	59	17	83
2	0	10	62	18	86
3	41	11	65	19	89
4	44	12	68	20	92
5	47	13	71	21	95
6	50	14	74	22	98
7	53	15	77	23	100
8	56	16	80	24	100

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

45.

47.

48.

49.

Nuvarande

ålder.

Tält). IV.

Den premie för en gång, som en man skall betala för en lifför-säkring & 100 rdr.	Nuvarande ålder.	Ben premie för en gång, som en man skall betala för en lifför-säkring å 100 rdr.
25,4 5	50....................................	45,47
26,02	51....................................	46,50
26,61	52...................................	47,64
27,22	53....................................	48,59
27,85	54...................................	49,65
28,49	55....................................	50,7 2
29,16	56....................................	51,80
29,85	57....................................	52,88
30,55	58....................................	53,98
31,28	59...................................	55,08
32,02	60....................................	56,18
32,78	61....................................	57,so
33,57	62....................................	58,44
34,38	63..................................	59,59
35,21	64....................................	60,7 5
36,06	65....................................	61,93
36,93	66....................................	63,13
37,81	67...................................	64,86
38,71	68....................................	65,61
39,63	69....................................	66,88
40,56	70...................................	68,16
41,51	71....................................	69.46
42,48	72....................................	70,78
43,46	73....................................	72,11
44,4 6	74.................................	73,4 3

Nuvarande ålder.	Den premie för en gång, som en man skall betala för en lifför-säkring å 100 rdr.	Nuvarande ålder.	Den premie för en gång, som en man skall betala för en lifför-säkring å 100 rdr.
75...................................	74,73	88....................................	87,31
76...................................	76,01	89....................................	87,87
77....................................	77,25	90.....................	88 4 0
78....................................	78,4 7	91...................................	88,90
79....................................	79,63	92..................................	89,40
80....................................	80,7 5	93....................	89 9i
81....................................	81,83	94....................................	90,47
82....................................	82,82	95....................................	91,16
83....................................	83,74	96....................................	92,io
84..................................	84,58	97....................................	93,41
85....................................	85,3 6	98....................................	95,69
86....................................	86,06	99..................................	100, oo
87....................................	86,71

Allmänna Enke- och Pupill-kassans dödlighetserfarenhet. 4% % räntefot.

Ex. En kyrkoherde är 40 år gammal vid bokslutet. Hans pastorat
är enligt löneregleringen taxeradt till 6000 rdr. Huru mycket skall afsättas
för hans räkning i grundfonden? Svar: 1651 rdr.

Förklaring. Emedan efter hans död vice pastorn anses få 1000 rdr,
blir nettolönen 5000 rdr. 50 gånger 36,06 (=det mot åldern 40 svarande
talet) eller 1803 rdr är således kapitalvärdet af hans nettolön, om den utfaller
vid dödsfall; men emedan man ej får antaga, att denna summa utfaller förrän
två år efter döden, bör man ytterligare dividera med (1,045)2, hvarvid man
erhåller 1651 rdr eller det kapital, som vid bokslutet bör uppföras såsom
tillgång i kassan på grund af nyssnämnde pastorslägenhet.

Tab. V.

Tabell, som utvisar, hvilken procent af föregående års å grundfonden
beräknade årsinkomst får nästföljande år utdelas.

År.	Procent.	O År.	Procent.	År.	Procent.
i	0	14	39,985	27	70,442
2	0	15	43,17 4	28	71,118
3	3,348	16	46,238	29	71,720
4	6,725	17	49,303	30	72,314
5	10,148	18	52,3 7 6	31	72,773
6	13,591	19	55,391	32	73,225
7	17,032	20	58,416	33	73,607
8	20,3 9 6	21	61,461	34	73,921
9	23,786	22	64,530	35	74,227
10	27,134	23	66,959	36	74,466
11	30,3 7 2	24	67,8 81	37	74,638
12	33,615	25	68,8 5 9	38	74,741
13	36,862	26	69,6 8 8

Efter samma procent å tillskottsfondens verkligen influtna årsinkomst
bestämmes utdelningssumman för följande år af denna fond.

Beräkning af pensionernas sannolika storlek.

Komiterade hafva i förra betänkandet sid. 89 för beräkningen af en
enkas pension ur tillskottsfonden framställt följande formel:

It: s = l: x,

hvarvid It betecknat hela tillskottsfonden,

s » maximum af utdelningssumma,

l » mannens sista lön,

x » enkans pension ur tillskottsfonden.

Emellertid hafva komiterade genom en af de inkomna anmärkningarne
blifvit gjorda uppmärksamma derå, att nämnda formel i sjelfva verket angifver
pensionsbeloppen för låga. Vi lemna här efter den ledning nyssnämnda
anmärkning gifvit eu noggrannare beräkning af desamma:

Låt

Pa P%i Pa.....Pbeteckna enkepensionerna under ett visst år,

och

In, ls......lm de aflidne männens sist innehafda löner samt

antag

p = medelpensionen.

Då måste, emedan pensionerna till enkorna ur tillskottsfonden böra
vara proportionella mot de aflidne männens löner,

P1_.Pi_.P3

b b I3 lm b + b + l3 +.....+ lm b + b + h +.....+ lm

Men öfver hufvud taget bör summan af de aflidne männens löner förhålla
sig till summan af alla delägarnes löner, som antalet af de aflidne
männen förhåller sig till antalet n af alla delägarne. Således är

(Ji + In + I3 +.....+ lm) • — in: n,

hvilken analogi gifver

ll + In + I3 +.....+ lm — — • — l Genom

insättning häraf i ofvanstående eqvation erhålles

Pt _ Pi _ Pk _ Pm _ np

b U .....h lm Zl

och således

P* = §i- h -

Då prestman och skollärare sammanslås till ett helt, blifva

n = 2500 + 860 = 3360,

1200.200 + 430.149,7 *) 1 Qr7

P — 1630 —

2l = 7,517,000 + 2,000,000 = 9,517,000.

Genom insättning af dessa värden erhålles
Pk = 0,06 6 . lk.

Då pensionen ur grundfonden utgör 200 rdr, blifver alltså hela
pensionsbeloppet

P]c — 200 + 0,066 . lk.

Ex. Om den aflidne mannens sista lön vore 3000 rdr, blefve enkans
pension = 200 + 0,o6 6 x 3000 = 398 rdr.

*) 1200 = antalet prestenkor,

430 = antalet lärareenkor,

200 = prestenkornas medelpension
149,7= lärareenkornas medelpension

ur tillskottsfonden (Förra bet. Sidd. 89,90).

Rättelse.

Förra betänkandet. Sid. 68. Står: Wester Fernebo 3450. 1900.

Läs: Wester Fernebo 6920. 2420.