HARMONIMUSIKENS VID ARMÉN SAMMANSÄTTNING, MUSIKPERSONALENS ORGANISATION SAMT DÄRMED I SAMMANHANGSTÅENDE FRÅGOR ANGÅENDE AFLÖNING OCH UNDERHÅLL M. M (Statens offentliga utredningar 1903:1)

ANGÅENDE

HARMONIMUSIKENS VID ARMÉN SAMMANSÄTTNING, MUSIKPERSONALENS
ORGANISATION SAMT DÄRMED I SAMMANHANG
STÅENDE FRÅGOR ANGÅENDE AFLÖNING OCH UNDERHÅLL M. M.

AFGIFVET

DEN ÅF KONGL. MAJ:T FÖR SÅDANT ÄNDAMÅL I NÅDER TILLSATTA

KOMITÉ.

STOCKHOLM

KUNG!,. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid

1) Skrifvelse till Konungen........................ X

2) Historik.............................. 1

3) Harmonimusikens styrka och sammansättning............... 5

4) Musikpersonalens organisation.......•.............. 12

5) Musikpersonalens utbildning...................... 19

6) Musikpersonalens underhåll och aflöning m. m............... 23

7) Musikens underhåll..... ....................26

8) Musikkassorna...........''................. 28

9) Kostnadsberäkning.......................... 36

10) Reservationer...........................*. 37

11) Bilagor.

Till

KONUNGEN.

Sedan under nästlidet år inom Landtförsvarsdepartementet utarbetats
ett förslag rörande harmonimusikens vid armén sammansättning, musikpersonalens
organisation samt därmed i sammanhang stående frågor an -

gående aflöning och underhåll ra. m., har Eders Kongl. Maj:t, uppå därom
gjord underdånig hemställan, den 12. september nästlidet år funnit godt
i nåder uppdraga åt en komité, bestående af ledamoten af Riksdagens
första kammare, militärbefälhafvaren på Gotland, öfversten m. m. J. G.
Björlin, öfversten m. in. J. G. Wikander, ledamoten af Riksdagens andra
kammare, hemmansägaren m. in. Carl Persson i Stallerhult samt musikdirektören
m. m. J. G. Kjellberg, att under undertecknad Björlins ordförandeskap
afgifva yttrande i anledning af nämnda förslag.

Komitén, som jämlikt det nådiga brefvet om komiténs tillsättande hade
att på ordförandens kallelse sammanträda i Stockholm under oktober månad
nästlidet år samt ägde befogenhet att antaga sekreterare och eljest nödiga
biträden, höll sitt första sammanträde den 8. i nyssnämnda månad, hvarefter
den varit samlad dels från sistnämnda dag till och med den 14.
därpåföljande november samt dels från och med den 12. nästlidne
januari till och med denna dag. Under den tid komitén icke varit samlad,
hafva undertecknade Björlin och Persson, på uppdrag af komitén och
med tillhjälp af komiténs kansli, verkställt åtskilliga för det fortsatta arbetet
erforderliga eller af Landtförsvarsdepartementet begärda uträkningar
och beräkningar.

Det hade i förstone varit komiténs afsikt att i god tid före statsregleringens
uppgörande för år 1904 kunna afsluta sina arbeten och till
Eders Kongl. Maj:t aflämna sitt utlåtande, däri en fullständig utredning
af regementsmusikens aflöningsförhållanden och underhåll in. m. jämte
förslag till nya stater för musikpersonalen vid arméns regementen och
kårer äfvensom en uträkning af de indelta tillgångar, som kommit musiken
till godo, skolat ingå. Då emellertid komiténs arbeten, hufvudsakligen
till följd af svårigheten att erhålla uppgifter rörande dessa indelta tillgångars
verkliga belopp, togo längre tid i anspråk än som från början
kunnat förutses och resultatet af desamma icke kunde hinna framläggas
för innevarande års Riksdag, inlämnade komitén uti skrifvelse till Eders
Kongl. Maj:t den 15 november nästlidet år ett underdånigt förslag om
anvisande af extra anslag till musikens underhåll vid armén år 1904,
hvilket förslag ytterligare blef kompletteradt genom en af komiténs ordförande
med skrifvelse den 8. sistlidne december till Statsrådet och Chefen

III

för Landtförsvarsdepartementet insänd tabell, utvisande de kostnader, som
af komiténs kansli beräknats erforderliga för musikens aflöning och underhåll
för år 1904 (Bil. XII). Vid uppgörande af denna tabell tog komitén
hänsyn till den personalstyrka, som afsågs att uppföras i 1904 års stat
och som framgår af uppgiften i Bil. XIII. Dessa två utredningar hafva
jämväl förorsakat afsevärd tidsutdräkt i komiténs arbeten.

Utöfver det komitén nådigst gifna uppdraget har komitén äfven fått
till uppgift att taga under ompröfning de önskemål och framställningar,
som gjorts uti en af direktörerna vid arméns musikkårer till Statsrådet
och Chefen för Landtförsvarsdepartementet inlämnad skrift (Bil. XIV).

Komitén, som nu afslutat sitt arbete, får härmed såsom resultat af
detsamma underdånigst öfverlämna närlagda, af 14 bilagor åtföljda betänkande
i ämnet, hvilket betänkande i hufvudsak ansluter sig till det
inom Landtförsvarsdepartementet utarbetade förslag rörande harmonimusikens
vid armén sammansättning m. m.

Undertecknade Wikander och Kjellberg åberopa i underdånighet de
af oss afgifna särskilda meningar.

Stockholm den 7 februari 1903.

Underdånigst

GUSTAF BJÖRLIN.

J. G. WIKANDER. CARL PERSSON. J. G. KJELLBERG.

Otto Zamore.

>För att åstadkomma ljud, starkare än människoröst, att därmed komma
vidsträckta troppar i rörelse», skrifver en af våra äldre författare, »använde
våra förfäder musikinstrument, såsom trummor, pukor, pipor och horn.» Så
långt svenska arméns rullor gå tillbaka upptaga de också bland krigsfolket
trumpetare, trumslagare och pipare. Af musikinstrument uppräknas på
Gustaf I:s tid trummor, pukor (»kettiltrummor»), schweizerpipor (Schwydzerpijper),
stora och små »sjöflöjter», trumpeter, horn, »ludrar» af kopparbleck och
skallmejor.1 Enligt konungens befallning skulle det gifvas signaler till krigsfolket,
af olika betydelse allt efter som de gåfvos med det ena eller andra instrumentet.
Äfven Erik XIV lade sig vinn om signalväsendet vid armén. Alla
fältöfverstar förmanades sålunda på det allvarligaste att tillse, att deras
folk lärde sig att igenkänna och rätt förstå krigssignalerna; och skulle knektarne
(infanteristerna) rätta sig efter signalerna på trumma och pipa och
ryttarne efter signalerna på trumpet. Hvarje fana knektar skulle hafva
en pipare — utom gårdsfanan (den tidens lifgarde), som fick fyra — samt
dessutom för hvarje qvarter (omkring 100 man) en trumslagare. Några
år senare skref konungen till ståthållaren på Stockholms slott, att han
skulle »förfordra ned till fältlägret en hop unga drängar, tillärde att blåsa
på skallmejor och pipor, med hvilka tecken plägar gifvas, huru krigsfolket
skall förhålla sig, när man vill drabba med fienden».

Men utom åliggandet att medelst signaler underlätta ledningen af
större truppstyrkor i striden fick snart regementsmusiken äfven en annan
uppgift att fylla. Redan länge hade det varit bruk att genom trumman
och hornet gifva takt åt steget för att därigenom låta marschen kännas
mindre tung. Med tiden togos äfven piparnes och skallmejblåsarnes lätta
melodier i anspråk för samma ändamål. De friska musikrytmerna verkade
upplifvande på sinnet och eggade soldaten till oförvägenhet och dödsförakt.
Det betraktades snart som en högtid, när de hördes framför fronten,
likasom att truppen var i sin fulla honnör, hur oblid krigslyckan än visat
sig, när spelet klingade och fanorna fladdrade. Att »stoppa pipan i säcken»

1 En förvrängning af franska ordet chalumeau = rörpipa.

blef däremot en modstulenhetens symbol, en handling, som fört till ett
bevingadt ord.1

I början af 1500-talet hade krigsfolket i Europas flesta land börjat
att med ljudet af trummor, trumpeter och skallmejor hedra en furstes
intåg i en stad eller uttågande i fält. Den nyare militärmusiken skulle sålunda
från denna tid kunna sägas räkna sitt upphof. Vanligen brukar
man likväl räkna dess uppkomst först från det trettioåriga kriget. Om
de svenska regementenas organisation under denna tid, i hvad rör spelet,
lämna emellertid tillgängliga källor föga upplysning. Det är egentligen
först i slutet af 1600-talet, som bilden framträder mera tydligt. I Karl XI:s
indelningsverk upptagas vid hvarje infanteriregemente löner för 4 skallinejblåsare
(uppförda på regementsstaben) samt 8 pipare och 16 trumslagare;
eller 1 pipare och 2 trumslagare vid hvarje kompani. Äldste skallmejblåsaren
skulle föra befälet öfver musikpersonalen och vara dess anförare.

I början af 1700-talet utträngdes skallmejan af oboen.1 2 Vid Älfsborgs
regemente afskedades sålunda den 1. september 1703 alla skallmejblåsarne
och antogos i stället hautboister, af hvilka tre blåste oboe och
en dulcian.3 Under 1700-talet tillökades så småningom regementsmusiken
vid infanteriregementena. När efter Karl XII:s krig rusthåll och rotar började
sättas på vakans för vinnande af medel till olika ändamål, fick sålunda
äfven musiken sin andel, ehuru densamma efter vår tids förhållanden var
mycket blygsam. Först mot slutet af 1770-talet synas de flesta regementena
hafva erhållit fullständiga harmonimusikkårer. Då hade bland instrumenten
tillkommit klarinetten4 och fagotten5 äfvensom en del s. k. turkiska
slaginstrument. Det minsta bidraget till musikens underhåll gaf
kronan. Vanligtvis var det regementet och icke sällan chefen personligen,
som bekostade den första uppsättningen. Enligt 1780 års generalmönsterberättelse
öfver Älfsborgs regemente hade sålunda under de närmast föregående
åren vid detta regemente, på regementschefens, öfversten von

1 Fänrik Muncks dagbok, däri berättas hurusom danskarne vid Gadebusch stoppade
pipan i säcken.

2 Hoboe, hoboja af franska hautbois, »högt trä» i motsats till fagotten (basson, »bas»),
utbildad typ ur skallmeja. Den skallmejmunstyckets rörblad omgifvande kitteln hade borttagits,
och ^musikanten höll själfva dessa blad i munnen hvarigenom ett mera uttrycksfullt
spel kunde åstadkommas.

3 Ålderdomligt instrument med dubbelt rör liksom fagotten. Det liknar i öfrigt bombarden
(ett ända till 9 fot långt, gammaldags träinstrument), men har mildare ton än denna.

4 Uppfanns af Denner omkring år 1700.

5 Af fagotto == risknippa, blåsinstrument af trä, i form af ett dubbelt rör med munhal
och klaffar samt ett /S-formigt böjdt mässingsmunstycke. Angifves vara uppfunnet omkring
år 1550.

Wolffrats egen bekostnad bildats en fullständig »janitschar musikkår»,
bestående af »unga, vackra och i musik väl öfvade karlar». På 1770- och
80-talen fick densamma tillstånd att uppträda under juli och augusti månader
vid Medevi hälsobrunn för att öfva sig och på samma gång förnöja
brunnsgästerna. Vid samma tid, eller måhända något tidigare, hade Södermanlands
regemente på chefens, generallöjtnanten friherre von Siegroths
bekostnad erhållit sin janitscharmusikkår. Här utgjordes personalen af 1
trumpetare, 1 basunist, 2 valdhornister, 2 hautboist^’ och 2 klarinettblåsare,
hvilka samtliga »stodo i nummer för roten». Dessutom funnos andra
som trakterade slaginstrument: bastrumma, triangel, bäcken, mahometsfana
— ett klockspel, sammansatt af stålskifvor samt öfverst prydt med en förgylld
halfmåne och ett par hästsvansar, o. s. v. Vid Kronobergs regemente
synes harmonimusikkåren redan hafva bildats på 1760-talet. Den
14 februari 1774 meddelade nämligen Krigskollegium stadfästelse å »den
kassa till underhållande af musiken och grenadierarmementet», om hvilken
regementets officerskår år 1760 träffat öfverenskommelse. Äfven Dalregementets
musikkår torde räkna sina anor från samma tid.

Såsom förut är nämndt, anfördes regementsspelet i förstone af äldste
skall mej biåsaren. Denne ersattes i slutet af 1720-talet af en »tambourmajor»,
senare benämnd »regementstambour», samt slutligen kallad regementstrumslagare.
11781 års tjänstgöringsreglementeangifvas regementstrumslagarens
allmänna skyldigheter vara: att infinna sig vid orderna, flitigt öfva
spelet, hålla det »till proprété» samt till att hafva sina instrument blanka.
För öfrigt skulle han tillse, att spelet ej var begifvet till fylleri och liderlighet.
Vid samma tid infördes bruket att låta harmonimusikanterna under
krig äfven göra tjänst som sjukbärare. Sålunda bestämdes i nämnda reglemente,
att spelet i en »jour dkiffaire» skulle nyttjas »till att bära de sårade
till ort och ställe, där de af fältskärerna skulle förbindas.»

Ursprungligen hade det indelta nummerspelet bott på sina rotar.
Under början af 1800-talet skedde den förändringen, att detsamma började
anställas medelst kontrakt på viss kortare tjänstetid, likasom fallet
redan länge varit med hautboisterna. Vid samma tid uppkom äfven bruket
att kasernera spelet i någon stad, belägen inom regementets stånd.

Genom 1833 års lönereglering bragtes slutligen mera reda i organisationen.
I staterna uppfördes löner till regementstrumslagare, hvarjärnte
till löner anslogos 10 rotevakansafgifter åt fältmusikanter, 16 åt
spel i nummer och 24 åt trumslagare och hornblåsare. Hornblåsarne hade
tillkommit med inrättandet af de lätta jägarkompanierna, där trummorna
ersatts med jägarhorn. När sedermera år 1844 dessa kompanier upplöstes
och det bestämdes, att all personal vid infanteriet skulle äga

fullständig kännedom om exercis i spridd ordning, ålades samtliga trumslagare
att lära sig blåsa jägarhorn för att äfven kunna tjänstgöra såsom
signalblåsare. Fordringarna i musikaliskt hänseende hade nu betydligt
förstorats. Det var icke längre nog att musikkårerna skulle kunna
blåsa några marscher och på balerna i residensstaden utföra enklare
dansmusik under regementstrumslagarens ledning. Särskildt skolade instruktörer,
motsvarande utlandets kapellmästare, anställdes, medan regementstrumslagaren
uteslutande tick ägna sin tid åt trumslagarnes och
hornblåsarnes undervisning. Till sådana instruktörer utsågos till en början
vanligtvis någon medlem af hofkapellet. Ofta införskrefs någon skicklig
musiker från utlandet, då två eller flera regementen slogo sig tillsamman
om hans aflönande, hvarvid understundom äfven hofkapellet bidrog
genom att upptaga honom bland sina medlemmar. I bådadera fallen var
det i regeln regementenas officerskårer, som i bokstaflig mening fingo
»betala fiolerna», då inga statsmedel för ändamålet anvisades. Bland de
instruktörer i musik, som armén sålunda tillkallade, hafva flera förvärfvat
sig ett namn, som med aktning gått till eftervärlden, såsom Crusell, Dente
d. ä., Ehrenreich, Randel, Rosbeck och Sjöberg m. fl. Det är ock, kan
man säga, först genom dessa mäns nitälskan och skicklighet som våra
musikkårer kunnat i musikaliskt hänseende vinna något erkännande och
ställas i jämnbredd med utlandets militärorkestrar.

öfvergå vi nu till specialvapnen, blifva källuppgifterna ännu sparsammare.
Vid dessa vapen, där harmonimusiken i allmänhet varit föga använd
såsom marschmusik, har spelet i forna tider egentligen endast utgjorts af
signalister. Enligt Kongl. förordningen den 10. nov. 1756 skulle sålunda
vid hvarje rytteriregemente endast finnas ett par kopparpukor samt trumpeter.
Vid lifdragonerna i Finland skulle dock äfven finnas hautbois och basun
(fagott), valdhorn och trummor. Öfriga dragonregementen erhöllo trummor
men ej några andra musikinstrument. Denna förordning förnyades den 29.
april 1777, men frångicks redan året därpå den 20. maj, då det bestämdes,
att Bohusläns dragoner endast skulle förses med trumpeter (en för
hvarje kompani), men inga trummor. Genom Kong], brefvet den 11 maj
1795 bestämdes slutligen, att till ett ryttare- eller dragonregementes utredning
skulle höra ett par pukor med pukfanor och pukhäst samt för
hvarje kompani eller sqvadron trumpeter med banderoller, hvaremot alla
andra instrument afskaffades.

Vid artilleriet användes under Karl den XI:s och XII:s tid endast
pukor. Sedermera användes en längre tid endast trummor, till dess att
artilleriet under åren 1805—1808 gjordes åkande, då trummorna ersattes
af trumpeter. Trummorna användes dock fortfarande under garnisons -

tjänsten och uteslötos ur artilleriets utredning först med året 1827 vid
Wendes, 1830 vid Svea och 1831 vid Göta artilleriregemente.

Först emot midten af 1800-talet är det som harmonimusiken äfven vid
specialvapnen i musikaliskt hänseende börjar intaga ett mera framstående
ruin. Framstegen hafva möjliggjorts dels genom skickligare instruktörer, dels
äfven genom de storartade förbättringar i instrumenttekniken, som inträdt
genom H. Stölzels uppfinning af ventilerna på valdhorn år 1814 och
Ad. Sax’ uppfinningar af de s. k. Saxhornen (althorn, tenorhorn, bastuba)
å hvilka de gamla klaffarne utbytts mot ventiler. Dessa nyare tiders blåsinstrument,
bland hvilka ytterligare kunna uppräknas kornett, bombardon,
helikon, piston o. s. v. hafva alldeles utträngt sina föregångare, de ursprungliga
valdhornen med deras vackra, klara timbre, och på senare tider
till och med sökt inkräkta på det hittills af århundradens traditioner kringgärdade
området för träinstrumenten.

Harmonimusikens styrka och sammansättning.

Såsom framgår af det föregående, har det tvåfaldiga ändamålet med
regementsmusiken redan på ett mycket tidigt utvecklingsskede förefunnits.
Hvad nu dess första uppgift eller ställande af ett visst antal
signalister till truppledningens förfogande angår, utgör densamma, strängt
taget, icke föremål för komiténs ompröfning. Genom de bestämmelser, som
i °kommandoväg utfärdats angående utbildning, af reservspel under beväringsrekrytskolorna,
torde också vara tillräckligt sörjdt för att fotfolket
och trängen, i händelse af mobilisering, skola erhålla det behöfliga antalet
signalister, efter dessa vapenslags taktiska indelning. Komitén vill i detta
sammanhang likväl uttala den önskan, att hvarje medlem af harmonimusikkåren,
ehvad instrument han än trakterar, må tillhållas att städse kunna väl
utföra samtliga anbefallda signaler å jägarhorn eller trumpet. Ifrågasättas
torde äfven, huruvida icke utbildning af reservspel borde ske vid alla
vapenslag.

Hvad regementsmusikens andra uppgift vidkommer eller utförandet
af harmonimusik, äger sådan musik rum vid gifvandet af de s. k. störa
signalerna: tapto, revelj, korumslag, förgaddring o. s. v. Vid infanteriet
uppträder harmonimusiken därjämte under marsch på fältet, någon gång
ännu under stridsöfning — »generalmarsch» — samt då regementet gör
föreskrifven honnör för fanan. Härförutom användes densamma till att
blåsa psalmer vid gudstjänst samt utföra musik vid fosterländska fester.
Musik personalens användning såsom sjukbärare är längesedan fallen ur

bruk, hvaremot den vid vissa vapenslag, såsom kavalleriet, tagits alltmera
i anspråk såsom orderförare och rapportryttare. Slutligen har harmonimusiken
till uppgift att genom sina glada, lifligt melodier uppfriska truppen,
då den hvilar ut efter utståndna mödor och umbäranden i läger eller
bivack. De toner, som i fält höras från den egna musikkåren, hafva en
underbar verkan, i det att de höja den fosterländska stämningen och till
följd däraf äfven motståndskraften.

Ehuru harmonimusiken har en så viktig uppgift att fylla i fält, hafva
likväl på senare tider röster höjt sig för ett totalt afskaffande af densamma.
Endast signalister på trumpet och jägarhorn, heter det, borde hädanefter få
finnas vid arméns truppförband, åtminstone af staten aflönade. Det ligger
utan tvifvel mycken öfverdrift uti sådana påståenden. Ej är det nog att
endast utbilda stridande. Kriget fordrar ju mycket annat och mera än det
som kräfves för sjelfva striden. Långa tider fortgå under ett fälttåg, då
truppen icke strider, men då sjukdom och umbäranden af alla slag kunna
i fullt ut lika grad pröfva motståndskraften. Det är under sådana tider
af nöd och brist och modstulenhet som moraliska faktorer spela in, bland
hvilka faktorer äfven musiken intager ett framstående rum.

Men äfven i fredstid kan harmonimusiken få en sådan betydelse för
landet, att den väl försvarar sin plats bland statens inrättningar. Såsom
arméns musikdirektörer i sin skrifvelse till statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet
anfört (Bil. XIV), har såväl inom riksdagen som bland
allmänheten med alltjämnt växande styrka framhållits nödvändigheten af
att den värnpliktiga ungdomen finge af sin militära tjänstgöring ett så
stort. utbyte som möjligt i allmänbildning och humanitär lifsåskådning.
Få hjälpmedel att nå detta senare mål torde vara af kraftigare och mera
omedelbar verkan än tonkonsten, rätt utöfvad. Såsom ett i högre mening
uppfostrande och bildande medel intager den nämligen — däri jämväl
inbegripen sången — enligt komiténs mening ett af de allra främsta
rummen. Denna kulturella uppgift för regementsmusiken i framtiden har
komitén också tagit hänsyn till, i synnerhet i fråga om infanteriets musikkårer,
då dessa musikkårers talrikare personal medgifva en starkare stämbesättning
och därigenom ökad musikalisk förmåga, samt deras förläggning
rundt om i landet — i regeln en inom hvarje län — tillräckligt
fyller de behof, som i musikaliskt hänseende eftersträfvas. Att tillgodose
äfven musikkårerna vid specialvapen med regementsmusik af samma omfattning
som vid infanteriet finner komitén därför ej behöfligt; det skulle
för öfrigt, högst betydligt fördyra hela organisationen. Vid dessa vapen,
kan man öfver hufvud taget icke heller organisera harmonimusik för
musikens skull, utan — utgående från dé krafter i musikaliskt hän -

seende, som till äfventyra kunna finnas bland signalisterna — nöja sig med
de prestationer, som dessa, efter erhållen musikalisk utbildning, förmå
åstadkomma.

Af det föregående torde framgå, att fordringarna i fråga om sammansättningen
af en harmonimusikkår växla efter olika vapenslag. Vid infanteriet,
där harmonimusiken skall angifva takt för marschen, fordras gifvetvis
i första rummet en viss ljudstyrka, så att marschmusiken tydligt
kan höras af den truppafdelning, i spetsen för hvilken musiken går. Vid
kavalleriet och fältartilleriet åter, vid hvilka vapen marschmusik i tjänsten
mycket sällan, om ens någonsin, numera förekommer och i alla hänseenden
är af mindre betydelse, måste denna fordran träda i andra rummet, medan
signalblåsningen intager försteget. Vid dessa vapen gäller det framför
allt att af spelet utbilda goda signalister samt att göra dessa användbara
äfven såsom rapport- och ordonnansryttare.

Öfvergår man nu till själfva sammansättningen af en harmonimusikkår
vid infanteriet, torde frågan om trummans behöflighet först böra besvaras.
Gällde det endast trummans användning som signalinstrument, vore
dess öde lätt nog afgjordt, ty utan tvifvel kunna de få och enkla signaler,
som numera brukas vid infanteriet, lika väl gifvas på jägarhorn
som på trumma. Men härmed skulle föga vara vunnet, om icke på samma
gång trumman afskaffades äfven som marsch- (takt-) instrument. I detta
fall blir man emellertid mera tveksam. Visserligen skulle genom trummans
afskaffande vinnas åtskilliga fördelar. Ett fullgodt trakterande af
detta instrument fordrar nämligen mycken och tidig öfning, i följd hvaraf
ett så ungt element som 14-åringar måste intagas i armén. Vid mera
framskriden ålder hafva nämligen handlederna stelnat och förvärfvandet
af fullgod skicklighet därigenom omöjliggjorts. Men att behöfva kasernera
unga pojkar ihop med äldre manskap är icke lämpligt; en ^lägenhet som
alltså skulle kunna undvikas om trumman afskaffades. A andra sidan
kan invändas det olämpliga uti att utan starka skäl rubba bestående vanor
och föreställningssätt inom armén. Trumsignalerna ger åt infanterilägret
i fredstid en viss prägel, som skiljer det från de andra vapnens.
Trumman är det äldsta af våra nu brukliga marschinstrument. Redan
under Erik XIV:s tid funnos, såsom i det föregående är nämndt, »trumhåla
gare», efter hvilkas signaler knektarne skulle rätta sig. Och allt sedan
denna tid har i vårt land trummans ljud kallat fotfolket att taga ställning
i rotar och led. En så ärevördig ålder skapar tradition, en tradition
som binder det nya fast vid det gamla med starka band och är ägnad
att ingifva den unge värnpliktige, när han börjar sin öfning, en känsla
af, att den institution, han inträder uti, är lika rotfast som gammal.

Det har synts komitén, som om en ändring i detta hänseende tills vidare
kunde och borde anstå. För denna sin mening finner komitén stöd uti
det förhållande, att i de länder, där trumman afskaffats, den till följd
af en växande folkopinion åter blifvit införd. Så blef fallet i Frankrike
efter 1870 års krig, och i Danmark, där äfven trumman afskaffades, har
man måst tillåta dess användande såsom marsch- (takt-) instrument vid
vissa tillfällen. Vid sidan af sin reglementsenliga utbildning såsom signalblåsare
erhålla därför reservspelen i Danmark numera äfven undervisning
i trumslagning. I vårt land, där man af ekonomiska skäl ansett sig böra
minska musikpersonalen vid ett fältinfanteriregemente från 51 till 37 man,
är det slutligen af en viss praktisk betydelse, att trumman bibehålies som
marsch- (takt-) instrument, då i annat fall harmonimusiken blefve väl svag
för att kunna tillräckligt höras under marsch.

Eu annan närliggande fråga är den om träinstrumentens vara eller
icke vara. I motsats till hvad fallet är med trumman försvagas icke
styrkan af harmonimusiken, om dessa instrument ersättas med ett lika
antal mässingsinstrument, hvaremot en ekonomisk fördel genom en dylik
förändring förmenas skola ernås, då för vinnande af kompetens att traktera
träinstrument erfordras längre öfning och större musikalisk begåfning
än för trakterande af mässingsinstrument, hvadan de musikanter,
som traktera de förstnämnda, skulle kunna göra anspråk på större aflöning.
Såsom ett ytterligare skäl har äfven anförts, att kostnaden för dessa
instruments nyanskalfning skulle ställa sig dyrare än mässingsinstrumentens.
Hvad nu första skälet beträffar, är det nog sant, att de
musikanter, som traktera träinstrument, möjligen kunna hafva grundade
anspråk på högre aflöningsförmåner än de öfriga. Men å andra sidan
måste en musikkår med träinstrument i musikaliskt hänseende blifva
betydligt bättre än en, som saknar dylika instrument, hvilket i sin ordning
gör det lättare för musikkåren i dess helhet att erhålla enskilda förtjänster
samt sålunda för medlemmar af musikkåren att vinna ökade inkomster,
hvaraf slutligen möjligheten att för lägre kostnad anskaffa lämplig personal
ökas. Hvad vidare den förmenta större anskaffnings- och underhållskostnaden
af träinstrumenten vidkommer, är det visserligen sant, att nyanskaffningen
ställer sig något dyrare Underhållet anses däremot ställa sig
betydligt billigare, en åsigt som vinner stöd af föreskriften i beklädnadsreglementet
af den 23. sept. 1887, där 10 års »slitningstid» beräknas
för trumpet och jägarhorn, medan 25 års beräknas för klarinett. Det
har äfven blifvit anmärkt, att trakterandet af träinstrument skulle förringa
förmågan att blåsa på signalhorn- Erfarenheten från de regementen,
där hvarje medlem af musikkåren årligen underkastas pröfning i signal -

blåsning, jäfvar emellertid detta påstående. Slutligen gäller om träinstrumenten
vid infanteriet detsamma, som nyss är anfördt om trummorna i
fråga om deras berättigande ur historisk synpunkt, då, såsom i inledningen
anförts, under århundraden inga andra musikinstrument funnits vid det
svenska fotfolket än »skallmejor» och pipor, hvilka samtliga voro af trä.
I Danmark, där den största hushållning gör sig gällande i allt som rör
försvarsväsendet, har man icke heller ansett sig böra gå så långt som att
alldeles förbjuda användandet af träinstrument, utan få regementena, därest
anslagen så medgifva, utbilda flöjtister och klarinettister.

Hur stor ljudstyrka en harmoni musikkår vid ett fältinfanteriregemente
bör kunna åstadkomma, blir nästa fråga. För icke många tiotal år sedan
uppställdes den satsen, att harmonimusiken borde höras af hela bataljonen,
då den gick i teten af densamma. Men härvid är att märka, att bataljonerna
vid den tiden hade mindre nummerstyrka än nu. Satsen torde
också få anses föråldrad. För att emellertid söka utröna, hur långt man
i detta fall kunde och borde gå i fråga om inskränkningar, anställdes
under sistlidna sommar försök å Ladugårdsgärdet, i närvaro af sekundchefen
för Svea lifgarde, då marschmusik utfördes af en harmonimusikkår, i det
närmaste sammansatt så som stämbesättningen (Bil. II) utvisar, men med 8
marschtrummor i marschtrumstämraan. Hvarje stämma utfördes af en fullt
utbildad musikant, och hade besättningen särskildt inöfvats för tillfället.
Under denna musik utförde en bataljon af Svea lifgarde dels förbimarsch,
dels marsch på längre afstånd från den stillastående musikkåren. Försöken
gåfvo vid handen, att musiken, då den gick i bataljonens tet, nätt och
jämnt hördes af bataljonens efterstå afdelningar samt att ljudet åt densamma
på ett afstånd af endast två hundra meter var så svagt, att det egentligen
endast var piccolaflöjten och trummorna, som hördes, och detta ehuru
nästan lugn väderlek var rådande. Den invändningen ligger nu visserligen
nära till hands, att musikens styrka beror på hvilka instrument, som ingå
i besättningen, äfvensom af själfva instrumenteringen. Båda dessa faktorer
voro emellertid i detta fall särskildt uppmärksammade. Ifrågavarande besättning
(Bil. II) är därför, erdigt komiténs åsikt, den minsta möjliga.

Enligt komiténs mening bör denna stämbesättning fastställas såsom normalbesnttning.
Fläremot kan invändas, att alla stämmorna ej kunna besättas,
då antalet stämmor är större än antalet musiksergeanter enligt 1901 års härordning.
De flesta af de instrument, af hvilka stämbesättningen består,
fordra nämligen fullt skolade sådana för att kunna göra sig gällande i harmonien
och deras antal kan ej beräknas till mer än 12 (musiksergeanterna),
då det ej gärna lär vara möjligt att för en hornblåsarelön af 150 kronor
erhålla en fullt utbildad musikant. Komitén har emellertid i det följande

föreslagit dels att utom den fast anställda personalen borde vid infanteriregementena
finnas ett antal elever, hvarigenom den fördelen vunnes, att
inga musikanter komme att anställas som hornblåsare, som ej, på samma
gång de vore fullt utbildade signalister, vunnit någon färdighet uti att traktera
de lättare musikinstrumenten, dels att underbefälsbeställningar af manskapsklass
måtte införas för musikpersonalen, likasom redan skett vid sjukvårdspersonalen,
handtverkspersonalen m. fl., hvarigenom en något större
aflöning — motsvarande de hittills utgående arfvodena för nummerspelet
— för en del af hornblåsarne skulle vara tillgänglig samt till följd häraf
fordringarna på hornblåsarnes musikaliska skicklighet kunna ställas högre.
Utan att i regeln föreslå någon ökning af den fast anställda personalens antal,
har också komitén hållit före att nämnda stämbesättning skulle kunna
införas såsom normalbesättning.

Att bestämmandet af en dylik normalbesättning skulle vara synnerligen
fördelaktigt är utom allt tvifvel. I Danmark m. fl. länder finnes
redan en dylik normalbesättning föreskrifven och öfverallt, där den införts,
har den ländt till reda och ordning. Dess införande utesluter nämligen det
godtycke, som hos oss onekligen på sina ställen ägt rum, i det att. musikkårens
ökande eller minskande uteslutande berott på de medelstillgångar,
musikkassan beräknats kunna lämna. När Västmanlands regementes musikkår
år 1 y01 räknade 36 stämmor, hade Västerbottens och Gotlands regementen
samma år blott 15 hvardera. Af Bil. I, upptagande stämbesättningen
vid samtliga truppförband sistnämnda år och uppgjord efter
till landtförsvarsdepartementet ingifna upplysningar, synes, hvilken olika
blandning, som varit för handen. En större likformighet, enligt komiténs
åsigt, skulle äfven på detta område främja en bättre förvaltning samt åstadkomma
större öfverskådlighet vid beräkningen af de för musikens behof
erforderliga medel. Slutligen skulle rekryteringen af musikpersonalen underlättas,
i synnerhet om aflöningsförmåner och tjänsteförhållanden samtidigt.
ställdes lika å alla håll, och därigenom icke någon täflan att öfverträffa
den ena den andra kunde föranleda därtill, att de skickligaste
musikanterna lockades öfver från ett regemente till ett annat genom löfte
om större fördelar.

Emot bestämmandet af en viss normalbesättning kan till äfventyra
anmärkas, att om någon stämma ej kunde besättas, harmonien skulle blifva
bruten, äfven om det bestämda antalet, musikanter funnes tillgängligt, då t.
ex. en musikant, som blåser bastuba, icke i regeln får antagas kunna ersätta
en klarinettist. Men detta kan sägas om hvarje musikkår, huru den än är
sammansatt. För öfrigt är ifrågavarande sammansättning så gjord, att flera
stämmor äro dubblerade, hvadan bortovaron af en af musikanterna i någon

af dessa stämmor visserligen försvagar harmonimusiken, men ej hindrar
densamma från att uppträda. Dessutom bör, såsom här nedan kommer
att visas, vid vakans inom stämbesättningen en eller annan elev alltid
kunna påräknas för trakterandet af de lättare instrumenten. Vid uppgörandet
af förslag till stämbesättning vid ett fältinlånteriregemente har
komitén slutligen iakttagit, att densamma lätt må medgifva, att — å mellantider,
då hela musikkåren ej behöfver vara samlad en oktett må
kunna utbrytas.

Emellertid torde denna likformighet i stämbesättning böra vara ovillkorlig,
blott när musikkåren uppträder som regementsmusik, såsom vid mönstring,
parad, stridsöfning o. s. v. I läger och kasern åter, ätvensom vid de
tillfällen, då musikkåren med vederbörligt tillstånd uppträder enskildt eller
offentligt utom tjänsten, torde sammansättningen få göras friare, så t. ex.
äfven stråkinstrument få användas, allt eftersom ändamålet påkallar och de
enskilda tillgångar, som tilläfventyrs kunna anskaffas genom sammanskott
eller musikaliska tillställningar m. m., det medgitva. Att vid de tillfällen,
då musikkåren sålunda tillätes att uppträda utom tjänsten, någon afgift
för rättigheten att begagna regementets instrument bör erläggas, finner
komitén vara i sin ordning, hvadan bestämmelse härom bör å lämpligt

ställe intagas. # .

Stämbesättningen vid öfriga regementen och kårer (Bil. II) är uppgjord
med hänsyn till den i stat upptagna musikpersonalen. , Att vid fästningsinfanteriet
stämbesättningen blir något tunn, vill komitén icke bestrida, men
anser sig icke kunna tillstyrka den kostnadsökning, som skulle behöfvas, för
att stämbesättningen vid dessa regementen skulle blifva lika stark som
vid det öfriga infanteriets.

Vid fälttelegraf kåren och vid de å Vaxholm och Karlskrona förlagda
fästningsingeniörkompanierna är den i stat upptagna musikpersonalen så
fåtalig, att komitén ansett att någon harmonimusik vid dem ej kan
anordnas.

På grund af hvad komitén sålunda anfört, får komitén föreslå:

att en normalbesättning, i enlighet med Bil. II,
fastställes för harmonimusiken vid arméns olika truppförband.

Musikpersonalens organisation.

Såsom i det föregående är nämndt, föreslås i regeln ingen förändring
i den fast anställda musikpersonalens antal sådant det fastställdes genom
1901 års härordning. Endast i fråga om Gotlands infanteriregemente
har komitén ansett sig böra gorå ett undantag. Enligt 1898 års organisation
funnos därstädes 19 trumslagare (hornblåsare). Af förbiseende
kom antalet att minskas uti 1901 års härordning till 16, ehuru
infanterikompaniernas antal ökades från 8 till 10, hvarjämte tillkom ett
trängkompani, hvarigenom mobiliseringsbehofvet i själfva verket ökats med
5 trumslagare (hornblåsare). Komitén har därför ansett, att äfven vid
detta infanteriregemente antalet trumslagare (hornblåsare) borde vara 24.
Den indragning af nummerspel och trumslagare vid infanteriet, som genomförandet
af 1901 års härordning skulle medföra, skulle härigenom stanna
vid 259 i stället för 267. Indragningen är i allt fall mycket betydlig, och
stora svårigheter skola säkerligen uppstå vid infanteriregementena att besätta
de olika harmonistämmorna, därest icke särskilda, af komitén beaktade
åtgärder för .dessa svårigheters afhjälpande vidtagas. Såsom förut är nämndt
har komitén tänkt, sig dessa åtgärder bestå däri, att hela den fast anställda
musikpersonalen vid infanteriet göres yrkesskicklig och sålunda icke längre
bland sig räknar äfven outbildade musikanter, hvilket hittills i flere fall
varit händelsen, samt till den ändan föreslagit att elever öfver stat måtte
anställas. Antalet af dessa elever har komitén ansett borde bestämmas till
6. vid ett fältinfanteriregemente (12 vid hvartdera gardesregementet) samt 4
vid ett fästningsinfanteriregemente. Det större antalet vid gardet vill komitén
motivera därmed att afgången vid dessa regementen — förlagda som
de äro i hufvudstaden med dess många civila kapell — måste beräknas
väsentligt högre, då lockelsen att afgå till en friare verksamhet här ligger
närmare till hands. Genom anställandet af dylika elever skulle vinnas,
utom ofvan nämnda fördel, äfven den att personal erhölles för trakterandet
af slaginstrumenten, såsom triangel, cymbal och bäcken, hvarjämte vid
sjukdomsfall inom musikkåren, harmonimusiken därför icke behöfde vara
urståndsatt att tjänstgöra, emedan, såsom redan är påpekadt en eller annan
af de mera försigkomna eleverna borde kunna påräknas för utförandet af
lättare mellanstämmor. Musikpersonalens rekrytering genom elever är för
öfrigt icke något nytt. Sedan länge har vid åtskilliga truppförband denna
väg för återbesättandet af uppståndna vakanser inom musikkåren varit
bruklig.

Vid specialvapnen har koinitén ansett anställandet af elever obehöflig!
Dels har någon minskning i musikpersonalens antal vid dessa vapenslag
ej ägt rum genom 1901 års härordning, dels måste också harmonimusiken
vid specialvapnen af ekonomiska och militära skäl komma i andra rummet.
Af de svar på vissa frågor rörande harmonimusiken, som infordrats
sistlidne sommar till landtförsvarsdepartementet, framgår för öfrigt att
elever i regeln icke funnits vid dessa vapen. Koinitén har slutligen tänkt
sig den möjligheten, att elever, utbildade vid infanteriregementena, borde,
därest de ej efter slutad elevskola vunne fast anställning vid eget regemente,
lämpligen kunna anvärfvas såsom rekryter för spelet vid specialvapnen.

I fråga om elevs antagande har koinitén ansett, att yngling, som
söker sådan anställning, borde äga god kroppsstyrka i förhållande till sin
ålder, vara utan lyte, fel och bräcklighet, hafva uppnått 14 men ej öfverskrida
16 års ålder, samt hafva med goda vitsord genomgått den för
folkskolan bestämda lärokursen.

Anställningen borde ske för en tid af 2 till 4 år medelst kontrakt,
försedt med målsmans påskrift om godkännande, ett kontrakt soin borde
upphöra att vara gällande, om musikanföraren efter en pröfningstid af 3
månader funne, att eleven saknade anlag för musik, eller om eleven före
tiden för kontraktets utlöpande erhölle anställning såsom trumslagare (hornblåsare)
på stat.

För att vinna fast anställning såsom trumslagare (hornblåsare) vid infanteriet
har komitén ansett borde fordras att med goda vitsord hafva genomgått
elevskolan. Vid specialvapnen åter, där några elever ej skulle få antagas,
måste kontraktet med den anställde trumpetaren vara så affattadt, att han,
därest det skulle visa sig att han efter genomgången rekrytskola ej vore
lämplig för harmonimusiken, skulle kunna afskedas därifrån och ingå i vanligt
manskapsnummer. Regementschefen borde för öfrigt, utan att särskild
kostnad behöfde uppkomma för kronan, kunna på förhand förvissa sig om,
huruvida den sökande hade fallenhet för musik, innan han antogs såsom
rekryt. Hittills har rekryteringen af musikpersonalen vid alla vapenslag
skett antingen genom fritt engagement eller genom utbildande af elever;
någon gång genom båda sätten i förening. Några bestämmelser i dessa
hänseenden hafva ej funnits, utan har rekryteringen skett enligt vederbörandes
godtycke. Mycken olägenhet har härigenom vållats, då ofta regementen,
som nedlagt möda och kostnad på utbildandet af skickliga musikanter,
funnit sina sträfvandcn lönlösa, i det att andra regementen med
större musikkassor valt den genare vägen att genom löfte om rikligare aflöningsförmåner
värfva de färdiga musikanterna. Detta missbruk anser
komitén böra stäfjas, men har trott att detta kommer att inträffa af sig

själft, om rekryteringen af den lägre musikpersonalen vid infanteriet, där
harmonimusiken intager ett mera framstående rum, uteslutande ordnas enligt
elevsystemet och, såsom förut blifvit nämndt, aflöningsförmånerna sättas
lika vid samtliga truppförband.

Vidkommande själfva anställningen anser komitén att bestämmelserna
i Kong], brefvet den 20. december 1901, rörande volontärs antagande,
bör blifva gällande äfven för spelet, med det undantag att lägsta
åldersgräns vid första anställningen sättes till 16 år. De rekryteringskostnader,
som häraf skulle uppkomma, äro redan beräknade i 1901 års
härordning, ehuru de anvisade medlen ej behöft tagas i anspråk, då spelet
hittills varit undantaget i fråga om rekryteringsbidraget.

Alla beställningsmän, såsom gevärshandtverkare, hofslagare, sjukvårdssoldater
m. fl., hafva i 1901 års härordning erhållit underbefälsbeställningar
af manskapsklass. Endast musiken gör härifrån ett undantag. Komitén har,
såsom förut är nämndt, ansett sig böra förorda inrättandet af dylika beställningar
äfven här, då den funnit det synnerligen önskvärd!, att äfven den lägre
musikpersonalen finge den utsikt till verklig befordran på stat med åtföljande
bättre aflöning, som inrättandet af dylika mellangrader innebära. En del
af de i staterna uppförda trumslagare-(trumpetare-hornblåsare)lönerna har
komitén därför utbytt mot ett motsvarande antal distinktionskorprals(förste
konstapels), korprals- (konstapels) och vicekorprals- (vicekonstapels)
löner. Antalet af dessa beställningar och deras fördelning framgår af Bil. III.

Komitén har äfven tagit under ompröfning de vilkor, som borde stadgas
för vinnande af befordran till hvar och en af ofvan nämda beställningar
och tror sig hafva funnit det lämpliga uti följande bestämmelser: Till vice
musikkorpral1 borde sålunda, enligt komiténs förmenande, regementschef
kunna befordra, efter musikanförarens förslag, trumslagare (hornblåsare), som
är fullt fältduglig och äger fullgod skicklighet att slå trumma och gifva signaler
samt tjänstgjort såsom sådan på stat under minst 2 år och uppnått minst
18 års ålder. Därest den föreslagne antoges från annat regemente och vore
afsedd till att tjänstgöra såsom trumslagare, borde regementstrumslagares
intyg om fullgod skicklighet i att slå trumma företes. Till musikkorpral
borde regementschef, på förslag af musikanföraren, kunna befordra fullt
fältduglig musikvicekorpral, hvilken såsom sådan tjänstgjort under minst 2
år samt förbundit sig, att därest icke 2 år återstode af hans gällande
tjänsteaftal, tjäna uti minst 2 år, räknadt från den näst efter befordran
infallande 1. november. Till musikdistinktionskorpral slutligen borde regementschef,
på förslag af musikanföraren, kunna befordra fullt fält- 1

1 Vice konstapel o. s. v. i det följande.

duglig musikkorpral. Vid sist nämda befordran anser komitén, att hufvudsakliga
villkoret bör vara, förutom fältduglighet, musikalisk begåfning
och skicklighet. Såsom ofvan synes, har komitén särskildt lagt vikt vid
fältdugligheten. Enligt komiténs mening går det icke heller an att vid
någon befattning, som är afsedd för kriget, bortse från denna viktiga
fordran. Såsom en följd af denna sin ståndpunkt har komitén ansett att
bestämmelserna i Kongl. brefvet den 20 december 1901 äfven böra lända
till efterrättelse i fråga om åldersgräns för spelet. Om med hänsyn till
musikens vidmakthållande sådant skulle vara oundgängligen nödvändigt,
borde likväl regementschef i undantagsfall medgifvas rätt att göra underdånig
framställning om beställningsmans af musiken qvarstannande i tjänst
utöfver stadgad åldersgräns; i intet fall likväl, såvidt icke kan företes intyg
om full fältduglighet och skicklighet hos den eventuel qvarstående.

Hvad under officersheställningarne vidkommer har komitén ansett, att
såsom vilkor för befordran till musiksergeant borde stadgas, att den föreslagne
borde vara fullt fältduglig, hafva tjänstgjort såsom musikdistinktionskorpral
eller musikkorpral samt hafva genomgått musikunderbefälsskolan1
med goda vitsord. Sådan befordran borde i regel ske vid eget
regemente samt på förslag af musikanföraren. Dock borde regementschef
äga antaga kompetent sökande från annat regemente, såvidt skriftligt medgifvande
till transporten kunde företes från den sökandes regementschef.
Förutom de honom enligt tjänstgöringsreglementet för armén åliggande skyldigheter
borde musiksergeant vara förpliktad att biträda vid elevernas undervisning
samt vid undervisning af de värnpliktige i sång, äfvensom, enligt
musikanförarens anvisning, vid utskrifning af stämmor efter partitur.

I olikhet med hvad fallet varit i nära tvåhundra år blef uti 1901
års härordning någon regementstrumslagareheställning icke upptagen å infanteriregementenas
stater, ehuru befattningen fortfarande lefver qvar i
tjänstgöringsreglementet för armén. De göromål, som ålegat regementstrumslagaren,
lära emellertid icke utan vidare kunna afskaffas, äfven om
benämningen bortfaller, utan kräfva, nu som förut, viss man af musikpersonalen.
Komitén, som icke velat föreslå, att staterna för detta ändamål
skulle ökas med någon ny funktionär, har emellertid tänkt sig, att saken
lämpligen skulle kunna ordnas på det sätt, att en af musiksergeanterna
af 1. klassen öfverflyttades från »kompanistaten» till »staben» med titel
»regementstrumslagare». Det är visserligen sant, att harmonimusiken härigenom
skulle gå miste om en af de bäst aflönade beställningarna vid besättandet
af någon af de ansvarsfullare harmonistämmorna, men å andra

1 Se längre fram.

sidan bör regementstrumslagaren vid utförandet af harmonimusik ofta vara
att påräkna för en af trumstämmorna.

Hvad tillsättandet af regementstrumslagarebeställningen vidkommer,
är denna beställning enligt komiténs mening så viktig och ställer så stora
fordringar i disciplinärt hänseende på innehafvaren, att komitén håller
före att till densamma bör kunna sökas från hela armén. Härigenom
vunnes nämligen den fördelen, att man, utan att inom eget regemente behöfva
framdraga framför äldre kamrater någon yngre förmåga, kunde erhålla
en för beställningen lämplig person från främmande regemente, hvilket icke
minst ur disciplinär synpunkt ju vore synnerligen fördelaktigt. Ansökningstiden
har komitén ansett lämpligen kunna bestämmas till 30 dagar. Vid ansökan
borde fogas intyg af regementschef om minst 5 års väl vitsordad tjänst
såsom trumslagare, hvaraf minst 2 år i befälsgrad. Därjämte borde intyg
företes om framstående skicklighet att traktera trumma och signalhorn samt
om förmåga att meddela undervisning i trumslagning och signalblåsning.

Hvad regementstrumslagarens allmänna skyldigheter beträffar, har
komitén icke funnit behöfligt att föreslå några ändringar i nu gällande
föreskrifter. Han skulle sålunda närmast komma att lyda under
musikanföraren samt leda trumslagarnes (hornblåsarnes) öfningar i signalers
gifvande, äfvensom vaka öfver vården af regementets signalinstrument.
Härjämte borde det åligga honom att, därest musikanföraren pröfvade sådant
lämpligt, utföra en af trumstämmorna, när musikpersonalen under musikanförarens
befäl utförde harmonimusik.

Hittills har icke funnits å stat uppförd någon anförare vid de militära
musikkårerna. Regementstrumslagaren har visserligen fört befäl öfver
harmonimusiken, när den i samlad trupp under exercis uppträdt på fältet
eller förstärkt signalisterna vid de s. k. stora signalernas gifvande. Men
befattningen har på senaste femtio åren ingalunda varit afsedd för fyllandet
af de plikter, som följa med inöfvandet och anförandet af en harmonimusikkår
i musikaliskt hänsende. Såsom i inledningen nämndes
hafva därför vid de flesta af arméens truppförband musikanförare (musikdirektörer)
anställts genom särskilda aftal. Någon gång hafva de samtidigt
haft fast anställning på stat såsom regementstrumslagare eller
endast uppburit lön på stat såsom fältmusikant, i hvilka fall fyllnaden
utgått i form af arfvode eller med andra extra förmåner (Bil. IV).

Enligt 1901 års härordning hafva å samtliga truppförbands (förutom
Gotlands artillerikårs och de 6 trängkårernas) stater uppförts musikfanjunkarebeställningar,
om hvilka beställningar olika meningar gjort sig
gällande, huruvida de varit afsedda för musikdirektörerna eller för regementstrumslagarne.
Komitén har emellertid trott sig böra taga dessa be -

ställningar i anspråk för musikanförarne, men har ansett, att lönen icke
borde utgå med lika belopp till alla musikanförare. Ty onekligen kräfves
icke blott större förmåga utan äfven mera arbete för att inöfva och anföra
en större och mera komplicerad musikkår än en enkel sextett af blåsinstrument.
En musikkår, sådan komitén tänkt sig densamma organiserad
vid ett fältinfanteriregemente — sammansatt som den är af 26 såväl träsoin
mässingsinstrument —, ställer ojämförligt större kraf på sin anförares
skicklighet än musikkåren t. ex. vid ett artilleriregemente med endast 14
blåsinstrument. Lönen bör därföre icke sättas lika för alla musikanförare.
Tillfälle till befordran bör ej häller vara uteslutet för musikanförarne.
Komitén vill därför föreslå, att musikanförarne — hvilken benämning den
anser böra i staterna träda i stället för benämningen musikfanjunkare —
indelas i tre klasser med ty åtföljande olika löneförmåner. Härigenom
skulle ytterligare den fördelen vinnas, att innehafvandet af en musikanförarebeställning
af lägre klass korame att utgöra en lämplig förberedelse
för erhållande af en sådan af högre klass. Indelningen tänker sig komitén
sålunda:

Musikanförare af 1. klassen, anställda vid musikkårer med stämbesättning
A. och B., d. v. s. vid hela infanteriet och vid de två stora skånska
kavalleriregementena; musik anförare af 2. klassen, anställda vid musikkårer
med stämbesättning C. och D., d. v. s. vid artilleriet, de mindre kavalleriregementena
samt vid Svea och Göta ingeniörkårer; musikanförare af
3. klassen, anställda vid musikkårer med stämbesättning E. eller vid alla
öfriga truppförband. Anställningen föreslår komitén borde ske efter 30
dagars ansökningstid; hvad de af 1. klassen vidkommer genom förordnande
af Ivongl. Maj:t och i fråga om de öfriga genom förordnande af regementschefen.
Till ansökan, som skulle vara skriftlig, anser komitén borde
vara fogadt dels läkarebetyg om duglighet till krigstjänst, dels intyg om
minst 5 års väl vitsordad tjänst vid militär musikkår. Gäller ansökan
anställning såsom musikanförare af 1. klassen, torde därjämte intyg om
aflagd musikdirektörsexamen vid musikkonservatorium i Stockholm vara
ett oeftergifligt vilkor.

Beträffande slutligen den rang, som borde tillkomma musikanförare, har
komitén — som finner de skäl, som anförts i den skrifvelse direktörerna vid
arméns musikkårer inlämnat till statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet
sistlidne augusti (Bil. AIV), mycket behjärtansvärda — velat
föreslå, att musikanförare af I. klassen, hvilka, såsom här ofvan är
omnämndt, skulle förses med kongl. fullmakt, i och med utnämningen
likställdes med civilmilitär person af underlöjtnants värdighet, samt att
såväl dessa som öfriga musikanförare, som uttalt fullständig inusikdirek y -

törsexamen vid konservatorium, efter en viss tjänstetid må af regementschef
kunna föreslås till erhållande af högre värdighet.

Eu följd af denna organisationsförändring blir, att då musikanförare
af 8. klassen ej förutsattes skola innehafva mer än sergeants af 1. klassen
ställning, å stat uppförda musikstyckjunkare vid Positionsartilleriregementet,
Boden-Karlsborgs artilleriregemente och musikfanjunkare vid Bodens ingeniörkår
kunna indragas och ersättas med musiksergeanter af 1. klassen,
likasom fallet redan är vid Gotlands artillerikår och trängkårerna.

Beträffande musikanförarens allmänna skyldigheter har koinitén tänkt
sig, att — förutom de åligganden, som för närvarande äro för honom
enligt tjänstgöringsreglementet för armén stadgade — desamma borde
bestå uti åliggande för honom att undervisa de värnpliktige i sång samt
att öfvertaga alla en musikbefälhafvare (musikofficer) nu åliggande skyldigheter.

Musikbefälhafvarebefattningen, hvilken ej finnes eller någonsin funnits
å stat uppförd, men hvilken genom att upptagas i tjänstgöringsreglementet
för armén fått en så att säga officiell prägel, har komitén ansett böra afskaffa.
Intet hinder möter nämligen mot att musikanföraren, sedan han
erhållit ökad kompetens i militäriskt afseende, öfvertager de med musikbefälhafvarebefattningen
förenade göromålen. Snarare torde tjänsten däraf
komma att vinna, emedan det härigenom blott blir en person, som kommer
att bära ansvaret för allt hvad till musikkompaniet hörer. En icke obetydlig
vinst i ekonomiskt hänseende erhålles äfven genom en sådan indragning,
då det för närvarande finnes musikbefälhafvare, som uppbära
ända till 1,000 kronor om året för sina göromål, hvilkas relativa obetydlighet
bäst framgår af det faktum att befattningen somligstädes ej varit
aflönad alls (Bil. IV). Under öfvergångstiden har komitén likväl ansett,
att befattningarna tills vidare borde bibehållas vid infanteriet och kavalleriet.
Vid öfriga truppslag hafva dylika befattningar icke funnits eller, om de
funnits, icke varit aflönade, hvadan komitén ansett, att de icke heller under
öfvergångstiden där äro behöfliga.

Förutom musikdirektörs- och musikbefälhafvarebefattningarna hafva
vid olika truppförband vid sidan af staten inrättats åtskilliga sysslor, såsom
»expeditionshafvande underofficer», kasern mästare, skrifbiti''äde, »notmarsk»,
bibliotekarie, läkare — någon gång en af regementets egna läkare, som
erhållit ett extra arfvode för att våi’da musikpersonalen — o. s. v.
Samtliga dessa arfvoden anser komitén icke böra längre utbetalas. Hvad
särskildt sjukvården vidkommer, hör det obestridligen till regementets
läkares skyldigheter att mot åtnjutande af i stat uppförda löneförmåner
bestrida sjukvården äfven för musikpersonalen, vare sig densamma är

samlad å regementets mötesplats eller, inkallad till öfningsmöte, är inkvarterad
i kasern, belägen uti stad inom regementets stånd.

På grund af hvad komitén sålunda anfört får komitén föreslå:

att musikelever må antagas öfver stat till ett antal
af högst 12 vid hvartdera af Svea och Göta lifgarden,
högst 6 vid hvarje fältinfanteriregemente samt högst
4 vid hvarje fästningsinfanteriregemente,

att trumslagarnes (hornblåsarnes) antal vid Gotlands
infanteriregemente ökas till 24,

att underbefälsbeställningar af manskapsklass inrättas
för musikpersonalen till det antal Bil. Ill utvisar,
att musikanförarebeställningar uppföras på stat, i
stället för musikfanjunkare(musikstyckjunkare)beställningar,
samt indelas i tre löneklasser,

att en af musiksergeanterna af 1. klassen uppföres
på regementsstaben under namn af regementstrumslagare,
att nödiga bestämmelser, angående musikpersonalens
allmänna skyldigheter, antagande och afsked, i öfverensstämmelse
med hvad komitén här ofvan uttalat, intagas
i vederbörliga reglementen och instruktioner,

att musikbefälhafvarebefattningen indrages; men att
densamma vid infanteriets och kavalleriets truppförband
må bibehållas, intill dess musikanförare å ny stat öfvertaga
de med nämnda befattning förenade göromålen.

Musikpersonalens utbildning.

Musikpersonalens utbildning torde ej kunna ordnas efter samma grunder
vid alla vapenslag. Såväl rekryteringssättet som det resultat, man
genom nämnda utbildning vill ernå, föranleda, att infanterimusikpersonalens
utbildning behöfver ordnas på annat sätt än utbildningen af sagda personal
vid specialvapnen. Såsom förut är nämndt har komitén föreslagit,
att infanteriets musikkårer borde rekryteras genom antagande af elever,
medan däremot vid de öfriga vapenslagen musikpersonalen borde rekryteras
på samma sätt som annat manskap. Dessutom träder ju vid infanteriets
musikkårer, såsom i det föregående är framhållet, harmonimusiken mera

i förgrunden än vid specialvapnen. Vid infanteriet måste därför särskild
vikt läggas på den musikaliska utbildningen och anstalter vidtagas därför,
hvilket däremot icke torde få anses lika oeftergifligt beträffande specialvapnens
musikpersonal.

Rörande gången af utbildningen har komitén tänkt sig, att den
nyantagne eleven borde erhålla sin första utbildning i eu musikelevskola,
där han skulle erhålla den undervisning, som är erforderlig för att kunna
antagas såsom trumslagare (hornblåsare) på stat. Det har inom komitén
varit föremål för öfverläggning, huruvida denna skola borde vara eu enda
för hela infanteriet samt förläggas till Stockholm, där bästa utsikten funnes
att erhålla tillräckliga och lämpliga lärarekrafter, eller om det borde finnas
en skola vid hvarje fördelning eller till och med vid hvarje särskildt regemente.
Komitén har hyllat den meningen att utbildningen på ett så tidigt
stadium af den musikaliska undervisningen borde — i likhet med hvad
fallet är med andra beställningsmäns samt i enlighet med hvad vid vissa regementen
hittills har tillämpats rörande musikeleverna -— ske i skolor, ordnade
vid hvarje särskildt regemente, i synnerhet som elevernas ungdom skulle
göra det mindre lämpligt att sända dem till en central skola i Stockholm.
En dylik central skola skulle för öfrigt kräfva omfattande åtgärder för förläggning
in. in., då en så stor byggnad, som för ändamålet skulle behöfvas,
ej lär finnas tillgänglig utan måste nyuppföras, hvilket skulle medföra
kostnader, som genom elevskolornas förläggning till de särskilda truppförbanden
undvekes. På grund häraf har komitén ansett sig böra föreslå,
att för meddelande af ifrågavarande undervisning en elevskola inrättas vid
hvarje infanteriregemente. Lärokursen vid eu sådan skola torde böra bestämmas
till tvåårig och undervisning meddelas, förutom i trumslagning
och signalblåsning, i trakterandet af harmonimusiken tillhörande instrument.
Utom den musikaliska utbildningen borde elev jämväl meddelas
undervisning i militära ämnen såsom instruktion, gymnastik, fältmarscher
m. in.; allt insikter och färdigheter, som äro nödvändiga för honom att
äga både vid tjänstgöring såsom signalist och såsom medlem af harmonimusiken.
Skolan bör stå under ledning af musikanföraren med biträde
af musiksergeanter såsom lärare. Komitén har vidare tänkt sig, att elev
må kunna återkommenderas till skolan för vinnande af högre färdighet på
något visst instrument.

Hvad slutligen beträffar utbildningen af spel vid specialvapnen, har
komitén ansett, att spelet vid dessa vapen borde rekryteras på samma sätt
som annat manskap och först efter erhållen fullständig rekrytutbildning
meddelas undervisning i signalers gifvande, hvadan någon särskild elevskok
vid dessa vapen ej är föreslagen.

Då elevutbildningen ej torde kunna gifva den skicklighet, som fordras
för utförande af en stämma inom harmonimusiken, och de skolkunskaper,
som erfordrades för inträde i musikelevskolan, ej heller medföra
den allmänbildning, som tjänstgöringsreglementet ställer som vilkor för
befordran till musik underofficer, anser koinitén billigheten fordra, att
staten, genom inrättande af en eller flera musikunderbefälsskolor, sörjer
för att musikpersonalen af manskapsklass må beredas tillfälle att
kostnadsfritt få ytterligare förkofra sina kunskaper. Dessa musikunderbefälsskolor,
hvilkas motsvarighet man bland annat finner i Norge, anser
komité!) böra ordnas efter ungefär samma grunder som äro gällande
för andra skolor, afsedda för utbildandet af underbefäl inom armén.
Lärokursen borde sålunda omfatta en tid af omkring 10 månader, räknadt
från den 1 november hvarje år, samt elevantalet beräknas så, att i
regeln 2 spel årligen finge beordras från hvarje infanteriregemente. Kommendering
inom regementet borde ske i tur och ordning och detta så
snart ske kunde efter genomgången elevskola vid regementet, med vilkor
likväl att eleven i fråga blifvit anställd på nummerstat samt ådagalagt
sådan begåfning och nit, att musikanföraren ansåge honom kunna tillgodogöra
sig en fortsatt utbildning. Undervisningen vid skolan har
komitén tänkt sig ordnad så, att omkring hälften af lärotimmarnas antal
användes för fackutbildning efter i samråd med direktören för musikkonservatorium
uppgjorda kurser, omkring 3/s för allmänbildande ämnen och
omkring Vs för militära öfningar (gymnastik, simning, instruktion, fälttjänst
in. m.). Efter afslutad lärokurs skulle offentlig examen anställas,
hvilken — om medeltalet af därvid erhållna betyg vore »med beröm godkänd»
— skulle berättiga eleven att utan särskild examen vinna inträde
vid musikkonservatorium i Stockholm. För vinnande af enhet i undervisningssättet
samt på samma gång erhålla eu väl behöflig kontroll öfver
densamma anser komitén fördelaktigt om censor förordnades från nämnda
konservatorium med uppdrag att i sådan egenskap underskrifva slutbetygen.
Såsom föreståndare för skolan borde kommenderas en musikanförare samt
såsom lärare musikunderofficerare, hvarjämte möjligen en redogörare (på
samma gång förvaltare) torde vara behöflig, hvilken jämväl skulle hafva
till åliggande att tillse lokaler och materiel.

Inom komitén har den frågan varit föremål för öfverläggning, huruvida
eu eller flera dylika skolor borde inrättas och i senare fallet, huruvida
hvarje arméfördelning borde hafva sin egen musikunderbefälsskola
eller om två eller tre arméfördelningar borde slås tillsamman om en sådan.
Komitén har stannat vid det beslut, att blott en musikunderbefälsskola,
gemensam för hela riket, borde finnas för att möjliggöra större enhet i

undervisningen, hvarjämte censor vid afgångsexamina lättare stode att erhålla
vid blott eu skola än vid liera. Beträffande förläggningsort för
skolan har koinitén förmodat, att sådan lämpligen kunde erhållas å någon
centralt belägen plats, då det eller de regementen som nu öfvas därstädes,
hunnit få sitt kasernetablissement färdigbyggdt och har komitén
därvid i första rummet kommit att tänka på Axvall, hvars belägenhet är
synnerligen förmånlig och där, efter hvad komitén inhämtat, lämpliga byggnader
skulle utan nämnvärda kostnader för ändamålet kunna inredas.

Genom elevskolorna samt musikunderbefälsskolan komme det sålunda
att blifva vederbörligen sörjdt för nummerspels och musikunderofficerares
utbildning vid infanteriregementena. Det återstår nu endast att tillse,
om staten bör gå ännu längre och söka underlätta äfven utbildningen till
musikanförare. Komitén har varit af den åsikten att så borde vara förhållandet
och ansett, att ett visst antal af de skickligaste eleverna vid musikunderbefälsskolan
till den ändan borde beredas möjlighet att kostnadsfritt
få genomgå musikkonservatorium i Stockholm, dit kompetens för inträde,
såsom nämndt är, skulle förvärfvas genom aflagd afgångsexamen från sagda
skola. Då det torde vara omöjligt för ett nummerspel att ensamt på sina
aflöningsförmåner kunna uppehålla sig någon längre tid i i hufvudstaden,
skulle musikanförareaspiranten, därest han icke kunde påräkna något understöd
utöfver sagda förmåner, antingen nödgas afstå från den högre utbildningen
vid musikkonservatorium eller ock söka skaffa sig extra inkomster,
hvilka säkerligen i de flesta fall komme att bestå af ersättning
för anställning vid konserter eller varietéföreställningar på något offentligt
förlustelseställe. En dylik anställning tager emellertid mycken tid från
studierna samt verkar menligt såväl i moraliskt som fysiskt hänseende.
Komitén har därför ansett, att det understöd, som lämnas under studietiden
vid konservatorium, bör vara så rikligt, att den unge mannen därpå må
kunna existera. Sexhundra kronor för årskurs (Oktober—Maj) torde vara
ett lämpligen tilltaget belopp, hvilket skulle tilldelas de tre skickligaste
eleverna, som aflagt afgångsexamen från musikunderbefälsskolan. I gengäld
borde dylik stipendiat förbinda sig, att ej genom anställning vid
teater eller annat förlustelseetablissement söka förskaffa sig några enskilda
inkomster under den tid lärokursen varar, utan helt ägna sin tid åt
studierna vid musikkonservatorium, samt att efter tagen examen qvarstå
vissa år i regementsmusiken. Komitén har genom samråd med direktören
vid musikkonservatorium inhämtat, att någon svårighet ej skulle möta att
öka konservatoriets elevantal med det föreslagna antalet militärmusikanförareelever,
samt att icke heller kostnaderna därför behöfde uppgå till något
afseyärdt belopp. Det större elevantalet påkallade visserligen ökade lärare -

krafter, hvarjämte — då musikaliska akademiens lokaler sannolikt ej kunde
lämna tillräckligt utrymme för ett ökadt antal elever å blåsinstrument — det
blefve nödigt att förhyra någon lokal för sagda ändamål i staden. Men
de härför påkallade utgifterna skulle, enligt direktörens beräkning, endast
komma att uppgå till högst 4,000 kronor i ersättning åt lärare samt 1,000
kronor till hyra, eldning och städning. Det har synts komitén, som om
dessa utgifter, med hänsyn till de fordringar, som enligt komiténs mening
för framtiden måste ställas på en duglig musikanförare, ej vore så betydliga,
att däri skulle ligga något väsentligt hinder för organisationens genomförande
i detta fall.

På grund af hvad sålunda anförts får komitén föreslå:

* att en musikelevskola inrättas vid hvarje infanteri regemente,

att en musikunderbefälsskola inrättas för utbildande
af musikunderofficerare vid armén, hvilken skola
förlägges till en centralt belägen plats,

att stipendier må tilldelas de tre elever, hvilka i
hvarje årskurs i musikunderbefälsskolan erhållit-de högsta
betygen, för att bereda dem tillfälle att genomgå musikkonservatoriet
i Stockholm.

Musikpersonalens underhåll och aflöning in. in.

Hvad den fast anställda personalen vidkommer har komitén först
tagit under ompröfning den frågan, huruvida nämnda personal borde
anställas å ordinarie stat, eller, såsom af ålder i vårt land varit brukligt,
åtminstone vid flertalet truppförband, antagas medelst kontrakt på vissa
år eller med viss uppsägningstid. Anställning medelst kontrakt medför
för truppförbandet den fördelen, att stämmorna i harmonimusiken lättare
kunna hållas besatta med flitiga och skickliga musikanter, då af lätt insedda
skäl endast dylika kunde påräkna att vid kontraktstidens utgång
få qvarstanna i tjänst. Anställningen å ordinarie stat kan medföra den
olägenheten, att en musikant genom sjukdom eller skada å läppar och
tänder kommer att en längre tid qvarstå i musikkåren, fastän han är oförmögen
att tjänstgöra, och med en sådan anställning följer kanske icke häller
den eggelse för individen att ständigt förkofra sig i sitt yrke, som anställningen
medelst kontrakt innebär. Det har äfven, i synnerhet inom
den icke garnisonerade delen af armén, uttalats farhåga för att, om

‘24

musikpersonalen sattes på ordinarie stat, harmonimusiken efter några år
skulle rakna så många, mer eller mindre, i musikaliskt hänseende odugliga
medlemmar, att någon verklig musik, trots alla för densammas åstadkommande
använda anslag, icke skulle kunna utföras. Dessa fördelar och
olägenheter har komitén vägt emot hvarandra, men det oaktadt kommit
till den slutsats, att musikpersonalen borde uppföras på ordinarie stat.
Förnämsta skälet härtill har varit, att musikkårens medlemmar ensamt ej
borde intaga en undantagsställning inom armén, hvars hela öfriga fasta
personal är uppförd på stat, ehuru äfven af den fordras både intresse,
skicklighet och full tjänstbarhet. Komitén har därför hållit före, att förekommande
fall af otjänstbarhet inom musikkårerna borde behandlas på
samma sätt som inom öfriga militära kårer och stater, men har därvid
icke förbisett behofvet af en lag, som tilläte hvarje militär tjänsteman att
vid otjänstbarhet afgå med pension i förhållande till tjänstetidens längd.
Genom musikpersonalens uppförande på stat blir dess ställning tryggare,
missbruket att locka musikanter öfver från det ena regementet till det andra
under löften om större fördelar förhindras och möjligheten att, till förfång
för en ordnad förvaltning, godtyckligt öka musikpersonalen utöfver det i
stat fastställda antalet omöjliggöres, hvarigenom likformighet och reda
äfven inom denna, gren af organisationen kommer till stånd. Och har
komitén känt sig så mycket fastare i denna sin åsikt som, enligt hvad
komitén inhämtat, vid flera garnisonerade truppförband sedan längre tid
tillbaka bruket varit att sätta musikpersonalen på ordinarie stat, utan att
särskilda olägenheter däraf försports.

Endast i fråga om musikpersonal af manskapsklass och elever, hvilka
sistnämnda äro att betrakta såsom öfvertalig personal, har komitén, såsom
förut är nämndt, ansett att de borde anställas medelst kontrakt.

Hvad själfva aflöningsförmånerna vidkommer, har komitén icke ansett
sig böra föreslå någon ändring i lönerna för musiksergeanter eller för
menige trumslagare (hornblåsare, trumpetare), hvaremot för underbefäl af
manskapsklass vid musiken komitén beräknat samma löneförmåner, som
i allmänhet tillkomma likställd personal inom armén. Huruvida nu den
aflöning, som sålunda kan komma att beredas musikkorpralerna i harmonimusiken,
skall visa sig tillräcklig, har framkallat någon tvekan. Betänkligheterna
hafva dock träd t tillbaka inför det faktum, att vid flera regementen
nummerspelets (d. v. s. samma kategori af musikanter vid infanteriet,
hvarom nu är på tal) förmåner icke i medeltal varit större under
de senast förflutna fem åren. En fastare och likartad organisation inom
hvarje truppslag, större utsikt till befordran samt därmed förenade större
inkomster äro ock faktorer, som äro ägnade att utjämna förhållandena och

sänka öfverdrifna fordringar. Nekas kan ej heller, att det icke skulle te
sig fördelaktigt ur organisationssynpunkt, om beställningsman vid musiken
finge uppbära större aflöningsförmåner på stat än beställningsman af samma
tjänstegrad vid andra tjänstegrenar inom armén. Sannolikt skulle ett dylikt
förhållande vara ägnadt att väcka afund och missnöje inom vida
kretsar.

Hvad därnäst frågan om musikanförarnes (musikdirektörernas) aflöningsförmåner
vidkommer, framgår af tab. Bil. IY deras belopp under år
1901. I fråga om beloppets storlek har komitén utgått från den beräkningsgrunden,
att en musikanförare af första klassen, som vore ständigt
tjänstgörande vid ett i Stockholm förlagdt truppförband, borde kunna
räkna på en inkomst af omkring 3,000 kronor om året i ett för allt. En
sådan utgångspunkt finner komitén icke för hög, synnerligen om man
tager hänsyn till en sådan persons långa studietid samt föregående tjänstgöring
i yrket. Detta så mycket mer som han på samma gång når slutpunkten
af sin bana. För att uppnå en sådan aflöningssiffra borde alltså
en musikanförare af 1. klassen uppföras på stat med löjtnants af 1. klassen
aflöningsförmåner. Komitén har i stället beslutat att för honom uppföra
den i staten för musikfanjunkaren beräknade lönen, 1,020 kronor och därtill
lagt ett arfvode af 480 kronor, så att lön och arfvode skulle tillsammans
utgöra 1,500 kronor. Desslikes har komitén höjt hans dagaflöning
med 1 krona om dagen, hvarigenom, inberäknadt inqvarteringsbidraget, 400
kronor, samtliga aflöningsförmåner för en i hufvudstaden hela året om i
tjänstgöring varande musikanförare komma att stiga till 2,995 kronor. För
de musikanförare af 1. klassen, som hafva annan tjänstgöringsort än Stockholm,
skulle inkomsterna komma att blifva något lägre, beroende på att
inqvarteringsbidraget i sådant fall understiger ofvan angifna belopp med
100 kronor. För musikanförare af 2. klassen åter har komitén uppfört
samma aflöning, som nu utgår för musikfanjunkare (musikst-yckjunkare);
för musikanförare af 3. klassen har komitén uppfört musiksergeants af 1.
klassen aflöning.

Det återstår nu endast att redogöra för musikelevernas aflöningsförmåner.
Komitén har föreställt sig att desamma — i betraktande af att
eleven åtnjuter underhåll och beklädnad in natura samt fri undervisning
— borde kunna inskränkas endast till dagaflöning af 30 öre om dagen
eller samma dagaflöning som kommer menig trumslagare till del. Dessutom
skulle eleven få en mindre årlig gratifikation för flit och skicklighet
af 50 kronor för första och 75 kronor för hvarje därpå följande år af
elevtiden.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt får komitén

framlägga förslag till stater (Bil. V); samt hemställa
att för hvarje infanteriregemente årligen måtte anvisas
ett enligt förenämnda grunder beräknadt belopp att
användas till gratifikationer åt musikelever.

Musikens underhåll.

I fråga om personalens af manskapsklass underhåll anser komitén, att
detsamma för framtiden bör anordnas lika för all trupp, således äfven för
musiken. Kostnaden därför är också tagen i beräkning uti de anslagsbelopp,
som finnas å olika titlar uppgifna uti 1901 års härordningsförslag.
Den förändring, som komitén anser böra komma till stånd, är alltså endast
formell, eller att förvaltningen af de medel, som för ändamålet
behöfvas, icke längre må afskiljas hvad musikpersonalen vidkommer från
den öfriga förvaltningen, hvilket fallet varit vid en del af de truppförband,
som haft musikkassor. Skälen härför komma att längre fram, i redogörelsen
för musikkassorna, närmare framhållas.

Hittills har musikpersonalen antingen bildat en särskild afdelning
eller varit indelad på kompanierna (sqvadronerna, batterierna). Då
styrkan ej är alltför ringa, torde det förstnämnda sättet utan tvifvel
vara att föredraga, då därigenom undvikes den olägenheten att förlägga
unga gossar om 14—16 års ålder tillsammans med äldre manskap.
Visserligen har det framhållits, att denna olägenhet kunde undvikas,
om åldersgränsen för första antagandet sattes högre; men såsom
redan är nämndt blefve därigenom inhämtandet af färdighet att slå
trumma mycket försvåradt, om icke rent af omöjliggjordt. Äfven i fråga
om inlärandet af färdighet att traktera öfriga instrument gäller den satsen,
att detta går lättare, om eleverna börja vid jämförelsevis unga år.

Nu har visserligen den meningen sökt göra sig gällande, att så unga personer
som ynglingar af 14 års ålder icke borde tillhöra armén, emedan de
icke kunna uthärda ett fälttågs vedermödor; men därpå kan svaras, att enligt
komiténs förslag ingen blir approberad och således fast anställd, som ej är
16 år fyllda, att meningen ej kan vara att eleverna skola mobiliseras med fälttrupperna
samt att en yngling, som antagits efter att hafva visat sig äga en
stark kroppskonstitution för sin ålder, vid 16 år torde kunna fullgöra sina
åligganden äfven i fält som signalist, i synnerhet om man betänker den
olikhet i fråga om ansträngning, som finns emellan den med gevär och

ammunition tyngde mannen i ledet och signalisten, som i stället endast
har att bära ett signalhorn. Vid fyrfaldiga tillfällen hafva, såsom krigshistorien
visar, ynglingar af denna ålder kunnat uthärda ett fälttågs ansträngningar
och umbäranden. Komitén anser därför, att musikpersonalen,
därest dess numerär ej är alltför ringa, bör förläggas för sig samt bilda
en särskild underafdelning af regementet, detta i synnerhet som, efter
hvad komitén inhämtat, planerna till de kasernetablissement, som under
den närmaste tiden äro afsedda att uppföras, afse anordnandet af särskilda
lokaler för musikpersonalen, där så lämpligen kan ske.

Hvad vidare kostnaden för materielens anskaffning och underhåll beträffar,
har komitén låtit anställa vidtgående undersökningar för att utröna,
till hvilka belopp denna kostnad under senare tid uppgått vid arméns
olika truppförband. I tabell (Bil. VI) är denna kostnad närmare angifven.
Efter att äfven hafva inhämtat prisuppgifter å de olika instrument,
som ingå i harmonimusiken, samt tagit del af de bestämmelser, som hittills
varit gällande för beräknande af underhållskostnaden för de regementen,
där densamma särskildt anvisats och ej blifvit bestridd af musikkassans
medel, har komitén låtit uträkna vissa approximativa belopp, utvisande
den underhållskostnad, komitén anser behöfva bestämmas. Densamma
framgår af tabellen (Bil. VII). Uti dessa summor ingå äfven de
mindre belopp, som hittills utanordnats från anslaget för arméns diverse
intendentur- och sjukvårdsbehof och hvilka utgjort för ett indelt infanteriregemente
60 ''kronor 60 öre och vid ett indelt kavalleriregemente 28
kronor 12 öre. (Bil. IX.)

I sammanhang med denna fråga har slutligen komitén ansett sig
böra föreslå, att- alla underhållskostnader för musikmaterielen sammanföras
till ett enda anslag, under titel: Musikens vid armén underhåll. Komitén
föreslår därjämte, att detta anslag måtte uppföras näst efter anslaget till
»arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof», hvilket därigenom skulle
komma att i någon mån minskas. Från förstnämnda anslag skulle, såsom
komitén tänkt sig, jämväl få utbetalas gratifikationer åt elever, utgifterna
för inusikunderbefäisskolan, stipendierna åt musikanförareaspiranterna under
deras vistelse vid musikkonservatoriet i Stockholm samt ersättningen åt
detta läroverk för lokalhyra, arfvoden åt lärare, musikbefälhafvare m. m.

På grund af hvad ofvan är anförd t får komitén föreslå:

att underhållet af musikpersonalen af manskapsklass
bestrides af de ordinarie underhållsanslagen;

att musikpersonalen vid infanteriregementena bildar
ett särskildt kompani, som förlägges för sig;

att underhållet af musikmaterielen beräknas på
sätt i tab. (Bil. VII) är uppgifvet;

att ett ordinarie anslag under rubrik »Musikens
vid armén underhåll» uppföres i riksstaten näst efter
anslaget till arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof;
samt

att arfvoden åt musikbefälhafvare, med 200 kronor
åt hvarje, må af nämnda anslag tillsvidare bestridas.

Musikkassorna.

Det hörde till indelningsverket att med förkärlek bilda särskilda under
fristående förvaltningar ställda fonder och kassor för tillgodoseende af försvarsväsendets
olika kraf. Sålunda hafva vid de flesta truppförband för
musikens ändamål bildats särskilda musikkassor. 1

På komiténs föranstaltande har infordrats utredning rörande dessa
kassors uppkomst. Af de ingångna svaren har framgått, att sättet för
kassornas bildande i allmänhet icke kunnat utrönas. Några regementen
hafva dock kunnat inkomma med fullständigare uppgifter i detta hänseende.
Så har förvaltningen vid Kronobergs regemente upplyst att krigskollegium
den 14 februari 1774 meddelade stadfästelse å »den kassa till underhållande
af musiken och grenadierarmementet», om hvilken regementets officerskår
år 1760 träffat aftal; att denna kassa — som därefter flere gånger växlade
namn och kallades, år 1818 Musique Cassan, åren 1825—1826 ICongl.
Kronobergs regementes Cassa, åren 1827—1847 N:o 11 Kongl. Kronobergs
regementes Musik och Scliolee Cassa samt åren 1848—1861 N:o 11 Kronobergs
regementes Musikkassa — på grund af officerskårens beslut den 19 maj
1862 fördelades på Officerskårens kassa för musikens underhåll, dit alla
medel, som enligt af generalmönsterherren godkänd redovisning af N:r 11
Kronobergs regementes musikkassa förklarats vara enskilda, öfverfördes,
och på Musikkassan, dit endast de enligt författningar till musikens underhåll
anslagna medel öfverflyttades. De efterforskningar som gjorts vid Jönköpings
regemente gifva vid handen att regementets musikkassa uppkommit
ur en år 1820 såsom »regementets enskilda» benämnd kassa, från hvilken
dock år 1853 skiljts däri ingående enskilda medel. Vid Dalregementet har

1 Vid flere af arméns truppförband finnas helt och hållet af enskilda medel bildade
musikkassor,- som äro afsedda att bestrida sadana kostnader för musiken, hvartill statsanslag
varit otillräckligt eller helt och hållet saknats.

musikkassan uppkommit redan före år 1832, då kassans tillgångar af enskilda
medel utbrötos ur kassan. Älfsborgs regementes musikkassa fanns år 1825.
Kassan erhöll årligen bidrag af en passevolans, som regementets chef enskildt
ingått å regementets vägnar med Krigskollegium om renhållning
af beväringsgevären. Efter upphörande af denna passevolans kom musikkassan
att sammanblandas med regementets enskilda gevärspassevolanskassa,
men åtskildes därifrån den 17 juni 1874, hvilken åtgärd sedan
blef af generalmönsterherren vid år 1877 förrättad generalmönstring godkänd.
Värmlands regementes musikkassa bildades år 1840 af vakansafgifterna
från 38 till musikens underhåll anslagna rotar. Om öfriga allmänna
musikkassors uppkomst har komitén icke vunnit någon säker
kännedom.

I afseende på musikkassornas användning och förvaltning kan komitén
anföra följande.

Genom åtskilliga stadganden har Kongl. Maj:t lämnat vederbörande
regements- och kårchefer en synnerligen fri dispositionsrätt öfver musikkassorna.
Redan efter det 1828—1830 års Riksdag afslagit Kongl. Maj:ts
— på förutsättning om indelningsräntornas upphörande och ingående till
statskassan samt åmbets- och tjänstemännens aflönande med kontanta penningar
grundade — förslag till lönereglering för indelta armén, men däremot
beviljat ett kontant anslag till löneförbättring med anhållan att Kongl. Maj:t
ville låta verkställa en sådan lönereglering, som bragte lönevillkoren till
möjligaste likhet inom samma grad vid hvarje regemente eller kår, medgafs
vederbörande regements- och kårchefer stor frihet vid bestämmande af musikpersonalens
aflöning. I skrifvelse den 21 maj 18311 till de särskilda komiterade,
åt Indika Kong]. Maj:t med anledning af Riksens ständers berörda
beslut i nåder uppdrog att uppgöra nytt förslag till lönereglering för
armén, i enlighet med de af Riksens ständer fastställda grunder, förordnade
nämligen Kongl. Maj:t »att ehuru Spelets numeraire vid Infanteri
Regementerne blifvit till ett maximum i nåder bestämd, Committerade likväl
eqde att i underdånighet föreslå ett ivisst antal Rotelöner att af Regements
eller Corps Cheferne i mån af tillgångarne uppbäras, med rättighet att
desamma, efter sig företeende omständigheter, bland musikpersonalen fördela,
blott denna personal hvarken komme att öfverskrida det antagna ma ximiantalet
eller så mycket förminskas att tjensten derigenom blefve lidanden samt natt
ehuru alla Cavalleriregementen och Batailloner fått sig lika mänga Stabsoch
andre Trumpetare tilldeldte och nära nog samma numeraire som nu

1 Anföres uti inledningen till Kongl. cirk. 2 febr. 1833 ang. lönereglering för indelta
armén.

finnes, Cheferne likväl, likasom vid Infanteriet, må ärja rättighet att efter
godtfinnande emellan musikpersonalen fördela anslagen och nummerlönerna
till musikens underhållande; att vid hvarje Sqvadron 4 nummer skola hållas
vacante till Hofsmeders aflönande, hingsthållning och lönefyllnad för Musiken,
hvilken lönefyllnad ansetts nödvändig för bibehållande af Cavalleri Regementernas
nu ägande samt med upoffring och besvär anskaffade Harmonimusik*.
Denna grundsats följdes äfven vid nästa stora lönereglering. I
Kongl. brefvet den 26 November 1875 bestämdes nämligen, att då den år
1875 beslutade nya löneregleringen för armén icke var afsedd att förändra
sättet för musikens underhåll, vederbörande chef ägde att för
musikens underhåll mot redovisning disponera de därtill å de indelta
infanteriregementenas och kårernas nya stater uppförda anslag. I kap.
III § 31 af reglementet för den ekonomiska förvaltningen vid indelta
arméns regementen, Värmlands fältjägarekår och allmänna beväringsmanskapet
under fred den 9 april 1880 stadgades också, att de för
musikens underhåll anvisade allmänna tillgångar af kontanta medel eller
nummervakansafgifter skola ingå till en musikkassa, som skall handhafvas
af en förvaltningsdirektion med rätt för chefen att disponera och
med biträde af regementsintendenten använda desamma på sätt för ändamålets
uppnående pröfvas lämpligast och med möjligaste sparsamhet är
förenligt, under iakttagande beträffande kassavården af de i reglementet i
allmänhet gifna föreskrifter, så vidt de äga tillämplighet. 1 beklädnadsreglementet
den 23 september 1887 föreskrefs, att de medel, som till förvaltningsdirektionerna
inginge för bekostandet af beklädnad åt spel i nummer
och trumslagare, skulle af direktionen efter regementschefens bestämmande
antingen användas för personalens beklädande in natura eller utbetalas
kontant till dem, hvilka själfva försåge sig med beklädnad, eller
ock öfverlämnas till musikkassan, som i sådant fall skulle öfvertaga de
med ifrågavarande bestyr förenade kostnader och fördenskull jämväl
uppbära inkomsten för de försålda kasserade munderingspersedlar, hvilka
med denna kassas tillgångar anskaffats och underhållits. Vidare stadgas i
beklädnadsreglementet, att förvaltningsdirektion äger att utbekomma ett
visst årsanslag för anskaffningen af signalinstrument, men att kostnaden för
desammas underhåll såsom förut skulle bestridas af musikkassan samt att
nämnda årsanslag kunde efter regementschefens bestämmande öfverlämnas
till musikkassan, emot det att jämväl anskaffningskostnaden därifrån bestredes,
i hvilket fall inkomsten af försålda kasserade signalinstrument
skulle inflyta till musikkassan i stället för att i direktionens persedelredogörelse
uppdebiteras. Sedermera har enligt Kongl. kungörelsen den
23 november 1894 förvaltningsdirektionens åligganden öfvertagits af rege -

mentsförvaltningeu. I fråga om tillämpningen af de år 1901 för arméns
truppförband fastställda stater har, enligt samma uppfattning som förut
gjort sig gällande, genom Kongl. bref den 27 september 1901 föreskrifvits,
att vid hvarje icke garnisoneradt truppförband — Gotlands infanteriregemente
undantaget — till musikens underhåll anslagna tillgångar, vare
sig aflöningsmedel eller andra, skulle, där sådant befunnes lämpligt, ingå
till musikkassan att af truppförvaltningen fritt disponeras till musikpersonalens
aflöning, underhåll och beklädnad samt andra nödiga utgifter för
musiken; dock med iakttagande af de i staterna för hvarje särskildt truppförband
gifna föreskrifter angående musikpersonalens antal; och att följaktligen
skulle i fråga om de aflöningsförmåner, som sålunda till musikpersonalen
komme att utgå ur musikkassan, gälla särskildt afslutade kontrakt,
hvaremot, därest vederbörande chef funne lämpligt att, på sätt i
allmänhet vore om underofficerarnes och manskapets antagande föreskrifvet,
besätta viss, i stat uppförd musikunderofiicersbeställning eller visst musiknummer
och sålunda undantaga de därtill anslagna aflöningsmedlen från
musikkassan, å dessa aflöningsmedel skulle tillämpas, hvad i aflöningsreglementet
vore stadgadt i fråga om motsvarande aflöningsförmåner till
likställd personal. Slutligen har genom Kongl. brefvet den 31 december
1901 förordnats, att vid tillämpning af sistberörda stater skall ytterligare
iakttagas, att ofvan omförmälda, i nådiga brefvet den 27 september 1901
gifna bestämmelser skulle äga tillämplighet jämväl vid garnisonerade armén
äfvensom i tillämpliga delar för Gotlands trupper.

Så länge bidrag af enskilda medel behöfdes för upprätthållandet af
arméns musik i godt stånd samt de allmänna medel, som finge för musikens
ändamål disponeras, delvis inflöto oregelbundet, var det måhända
nödvändigt att samtidigt som bestämmanderätten ifråga om musikpersonalens
aflöning och underhåll öfverläts på regements- och kårcheferna, äfven
lämna dessa fri dispositionsrätt öfver musikkassornas tillgångar. Ett
sådant förfaringssätt fick, enligt hvad ofvan anförts, äfven häfd för sig.
Men sedan statsverket öfvertagit alla för musiken nödiga utgifter, behöfva
truppförbanden naturligen icke längre musikkassorna. Komitén har därför
ansett, att musikkassorna hädanefter icke böra få af truppförbanden
disponeras, samt att i följd häraf nyssnämnda bestämmelser i Kongl. blefven
den 27 september och 31 december 1901, angående tillämpningen af
staterna, böra upphäfvas.

Musikkassornas inkomster hafva utgjorts dels af statsmedel och dels
af enskilda medel.

Inkomsterna af allmänna medel hafva förnämligast utgjorts af vakansafgifter
af till spel i nummer anslagna samt till fältmusikanter och musi -

kens underhåll indragna rotar, ersättning för det å vakansafgifter för indragna
nummer »afkortande» beklädnadsbidraget, passevolansersättningar
kontanta statsbidrag till musikens aflöning och underhåll m. in. samt vinstoch
räntemedel å kassornas kapitalbehållningar.

De enskilda medlen hafva sedan långliga tider tillbaka utgått i form
af bidrag från officerskårerna eller regementenas enskilda kassor för betäckande
af de utgifter, hvartill kassornas inkomster af allmänna medel
icke lämnade tillgång. Genom den sammanblandning af statsmedel och
enskilda medel, som härigenom uppstod, och äfven genom regementschefernas
fria bestämmanderätt öfver kassornas förvaltning vann det föreställningssättet
insteg inom armén, att musikkassan utgjorde och kunde handhafvas
nästan såsom varande regementets enskilda kassa, ett föreställningssätt
som synes fortfarande lefva kvar på många håll.

Rörande redovisningen af musikkassorna och äganderätten till desamma
hafva olika myndigheter vid skilda tillfällen haft anledning att yttra sig.
Sålunda har genom förvaltningsreglementet den 9 april 1880 stadgats, att
musikkassa, som ägde allmänna tillgångar, skulle årligen redovisas enligt de
föreskrifter, som af arméförvaltningen därom lämnades, och att denna redovisning
skulle ingå till vederbörande ämbetsverk i sammanhang med regementets
eller kårens öfriga aflöningsräkenskaper. Innefattade kassan äfven
bidrag från regementets enskilda medel, finge redogörelsen före dess öfversändande
till berörda ämbetsverk undergå granskning af revisorer, utsedda
inom regementet.

Med anledning däraf att det i Kalmar regementes musikkassas räkenskap
redovisade kapital, enligt anteckning i räkenskapen, uppgifvits vara officerskårens
tillhörighet, men öfriga musikkassors redogörelser däremot icke upplyste,
om eller i hvad mån i kassornas tillgångar innefattades några regementenas
eller kårernas enskilda medel, föranleddes 1887 års statsrevisorer
att ifrågasätta, huruvida icke en utredning rörande äganderätten till musikkassorna
borde föranstaltas och redovisningen för de till musikens underhåll
vid de särskilda regementena och kårerna afsedda medel så ordnas, att, där
någon del af dessa medel befunnes vara regementenas eller kårernas enskilda
egendom, denna del blefve redovisad för sig utan sammanblandning med de
för ifrågavarande ändamål från statsverket utgående bidrag i nummervakansafgifter
och kontanta anslag. Häröfver yttrade sig arméförvaltningen å
civila departementet genom underdånigt utlåtande den 3 januari 1888, hvaruti
anfördes, att redan vid granskning af 1883 års redogörelse för Kalmar
regementes musikkassa arméförvaltningens revision gjort anmärkning mot
förberörda anteckning, som enligt dess mening oriktigt tilläde officerskåren
äganderätten till kassans uppsamlade kapital, och att denna anmärknings -

fråga, som i besvärsväg genomlupit alla instanser, blifvit af Kongl. Maj:t
den 10 augusti 1887 sålunda afgjord, att Kongl. Maj:t förklarat ändring
icke böra äga rum i kammarrättens af regementet öfverklagade utslag af
den 23 december 1885, hvarigenom åter fastställts arméförvaltningens
resolution af den 26 därförutgångna maj, enligt hvilken meranämnda anteckning
förklarats oriktig och kronans äganderätt till kapitalet blifvit
fastslagen. Arméförvaltningen påvisade, att yrkandet om utredning af
äganderätten således endast grundade sig på en sedermera såsom oriktig
förklarad anteckning i en enstaka musikkassaredogörelse. Om behöfligheten
öfver hufvud taget af den ifrågasatta utredningen yttrade sig arméförvaltningen,
att då, såvidt arméförvaltningen hade sig bekant, eljes ingen
ens i någon mån berättigad tvekan gjort sig gällande i fråga om kronans
äganderätt till musikkassornas samlade kapital samt de billighetsanspråk,
hvilka här och där möjligen ännu kunde från officerskårer framställas på
grund af forntida frivilliga bidrag till musikens uppehållande i bättre
skick än det, hvartill statens anslag då lämnade tillgång, enligt arméförvaltningens
åsikt, lämpligast torde böra af Kongl. Maj:t efter anspråkets
framkomst och därefter skedd vederbörlig utredning pröfvas och afgöras,
det syntes arméförvaltningen som om någon allmän utredning af äganderätten
till musikkassornas kapital icke vore nödvändig.

Statsrevisorerna hade äfven, med anledning af att bland tillgångarna
hos tvenne af musikkassorna ingingo värden å fastigheter och att två
andra musikkassor under revisionsåret bestridt utgifter för nybyggnader,
ansett af vikt att få veta, huruvida dessa fastigheter och nybyggnader
vore statens tillhörigheter eller om de bekostats af enskilda medel. Med
anledning häraf yttrade arméförvaltningen i nyssnämnda underdåniga utlåtande,
att af hvad arméförvaltningen anfört om äganderätten till musikkassornas
kapitaltillgångar äfven framginge arméförvaltningens åsikt angående
kronans obestridliga äganderätt till de bland dessa tillgångar befintliga
fastigheter.

Vidare hade samma statsrevisorer mot musikkassaräkenskaperna erinrat,
att vid desamma icke, på sätt för allmänna verk och inrättningar
eljest vore stadgadt, fogats inventarieredogörelser, af hvilka kunnat inhämtas,
hvad af inköpta instrument och öfriga inventarier som vore statens
eller enskildes egendom. För att vinna klarhet i fråga om äganderätten
till berörda inventarier, i afseende på hvilka möjlighet förefunnes,
att någon del kunde vara inköpt direkt för officerskårens medel och således
måste anses för dennas tillhörighet, lämnade arméförvaltningen föreskrift
om att inventarieförteckning skulle bifogas musikkassaredogörelsen.

Men utom statsrevisorerna och arméförvaltningen har äfven justitiekanslersämbetet
haft anledning att gifva ett utlåtande rörande musikkassornas
rättsliga ställning.

Fråga därom var före, när förvaltningen vid Skånska husarregementet
år 1901 gjorde framställning om, att en för musikkassans räkning inköpt
tomt i Helsingborg jämte därå på bekostnad af musikkassan uppförda
byggnader, som användts till lokal för musikkårens öfningar, måtte få
försäljas, enär de icke vidare vore för musikpersonalen behöfliga, sedan lokal
för öfningarna blifvit beredd i den åt regementet upplåtna kasern. Arméförvaltningen
å civila departementet, som underställde denna framställning
Kongl. Maj:ts pröfning, yttrade därvid att arméförvaltningen ansåge
den föreslagna försäljningen vara en för musikkassan fördelaktig förvaltningsåtgärd
och att det vore själfklart att köpeskillingen skulle ingå i
musikkassan. Ärendet hänsköts därefter till justitiekanslersämbetet, som,
sedan ämbetet anfört de bestämmelser, som varit eller voro för kassans
förvaltning gällande, anförde, att billighetsskäl visserligen kunde åberopas
för att musikkassan måtte få behålla en blifvande köpeskilling, men att
rättsligt hinder icke torde möta för att i den mån, som musikkassan för
bestridande af kassan åliggande utgifter icke behöfde köpeskillingen, disponera
densamma för något annat regementet eller landtförsvaret i allmänhet
tjänande ändamål.

Komitén, som ansett, att musikkassorna böra indragas till statsverket,
sedan alla för musikens underhåll nödiga medel blifvit af Riksdagen beviljade,
har, innan den velat förorda verkställigheten af en sådan indragning,
önskat förvissa sig om, i hvad mån enskilda medel inginge uti kassorna
och därföre begärt upplysning härom från samtliga regements- och
kårchefer.

Af de inkomna svaren framgår, att af de 31 regementen, som äga
musikkassor, finnas både allmänna och enskilda medel uti 20 kassor och
uteslutande allmänna medel uti 11. Men endast 7 regementen af de 20, i
hvars kassor ingå enskilda medel, hafva kunnat till siffran angifva dessa
medels belopp; de öfriga hafva antingen till följd af för kort tid till utredningen
eller för bristande tillgång till arkivhandlingar för närvarande
icke kunnat vare sig alls eller endast för vissa år uppgifva storleken af
de bidrag, som lämnats till musiken af officerskårerna eller från enskilde
regementskassor.

Om också i flere fall af de inkomna svaren kan synas, som om officerskårerna
icke hade laglig rätt att återfordra sina gjorda utlägg till
musikkassorna, antingen dessa utlägg kommit kapitalbildningen direkt
eller indirekt till godo, så kan möjligen billighetshänsyn böra göra sig

gällande för medlens återgäldande, dels därföre att de lämnats såsom
bidrag till musikens underhåll under förutsättning af att musikkassornas
förvaltning och afkastning tillhörde regementet, och dels af det skäl, att
liknande uppdelningar mellan kassornas enskilda och allmänna medel, som
nu ifrågasättas, förut ägt rum vid flere regementen med vederbörande
generalinönsterherres gillande, hvarvid sannolikt vid utskiftningen billighetshänsynen
spelat en större roll än de rent juridiska skälen.

Komitén har därföre ansett, att de anspråk, som kunna af officerskårerna
framställas på återbekommande af lämnade bidrag till musikens
underhåll, böra af Kong!. Maj:t pröfvas och afgöras. Och synes det komitén,
att en rundlig tid bör lämnas vederbörande officerskårer för att de
så fullständigt som möjligt må kunna verkställa den utredning, hvarpå
de skola grunda sina motiverade slutliga yrkanden i ämnet.

De belopp, å hvilka kraf kunna komma att framställas, synas vara så
obetydliga i förhållande till musikkassornas storlek, att de i ekonomiskt
hänseende endast få en underordnad betydelse.

Sedan Kongl. Magt pröfvat de från officerskårerna inkomna anspråken
och en eventuell utskiftning af enskilda medel ur musikkassorna ägt rum,
och sedan nämnda kassor fullgjort de dem för år 1903 möjligen åliggande
utgifter, anser komitén, att kassornas återstående tillgångar böra sammanslås
till en enda fond, som ställes under statskontorets förvaltning och
användes för tillgodoseende af det ändamål arméns musik afser, sålunda
att framtida afkastning af denna fond tages i beräkning vid uppgörandet
af kostnadsförslag till musikens underhåll.

För bedömandet af storleken af denna fond hänvisas till Bil. XI, där
musikkassornas behållningar den 31 december 1902 finnas angifna, hvilka
behållningar enligt Kongl. Maj:ts beslut af samma dag icke få af vederbörande
chefer tagas i anspråk utan Kongl. Maj:ts särskilda tillstånd.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt få komiterade föreslå:

att de regementen och kårer, som äga musikkassor,
uti hvilka både allmänna och enskilda medel ingå, må uppmanas
att inom viss tid hos Kongl. Maj:t framställa anspråk
på de enskilda medlens utskiftning ur kassorna;

att musikkassorna efter genomförd organisation af
arméns regementsmusik såsom en gemensam musikfond
indragas till statskontoret samt

att afkastningen af denna fond vid uppgörandet af
statsreglering tages i beräkning vid bestämmandet af
anslaget till musikens vid armén underhåll.

Kostnadsberäkning.

Såsom framgår af tabellen (Bil. VIII) skulle kostnaden för regementsmusikens
vid armén aflöning (löner, arfvoden, dagaflöning och inqvartering)
efter skedd omorganisation enligt komiténs förslag kunna beräknas
uppgå till 994,236 kronor 80 öre mot 907,408 kronor 50 öre enligt
1901 års härordning (Bil. VIII). Den ökade utgiften utgör alltså 86,828
kronor 30 öre.

Förutom denna ökade utgift bör till musikens underhåll enligt komiténs
mening uppföras ett särskild! anslag i riksstaten under titel: till musikens
vid armen underhall, att träda i stället dels för det vid innevarande års
Riksdag för år 1904 begärda extra anslaget af 80,022 kronor och dels
för den del af anslaget till arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof,
i rundt tal 62,000 kronor, som för samma år beräknats skola anvisas
till musikens underhåll.

. Storleken af detta anslag kan, enligt komiténs åsikt, beräknas till den
i Bil. VII upptagna slutsumman, minskad med den i samma bilaga upptagna
kostnaden för elevers underhåll, hvilken kostnad är afsedd att utgå
från anslaget till arméns mathållning m. fl. ordinarie anslag. Anslaget
skulle då uppgå till 76,508 kronor, hvartill dock under de närmaste åren böra
läggas högst 7,200 kronor till arfvoden åt musikbefälhafvare, hvadan anslagsbehofvet
alltså skulle stiga till 83,708 kronor. Emellertid bör enligt
komiténs uppfattning musikkassorna indragas till statskontoret och deras
afkastning användas att så långt den räcker bestrida nu ifrågavarande
underhållskostnad. Som nu denna afkastning bör kunna beräknas allra
minst till den summa, hvartill den efter en ränteberäkning af endast 8,5 %
å behållningen den 31 december 1902 skulle uppgå, eller i rundt tal 34,100
kronor . (Tab. Bil. X), skulle alltså det årliga anslagsbehofvet för musikens
vid armén underhåll ej öfverstiga 50,000 kronor, hvilket är mer
än 18,500 kronor mindre än hvad af anslaget till arméns diverse intendentur-
och sjukvårdsbehof hittills utbetalats under år 1902.

Musikkassornas kapital har under år 1902 ökats med 109,540 kronor
80 öre (se Bil. XI), och torde en minst lika stor ökning under 1903 vara
att förvänta, hvadan af kastningen af musikfonden med all sannolikhet kommer
att uppgå till minst förenämnda belopp, äfven om några enskilda medel
skulle före musikkassornas indragande till statskontoret komma att utskiftas
från desamma.

Reservationer.

Mot komiténs beslut att fastslå antalet stämmor inom harmonimusiken
till 26 vid samtliga regementen tillhörande fältinfanteriet anmäla undertecknade
en afvikande mening, i det vi anse, att stämmornas antal vid
Svea och Göta lifgardesregementena bör bibehållas vid det nuvarande
antalet 37.

Vid landsortens infanteriregementen har stämantalet hittills i medeltal
varit 26, hvadan dessa regementens harmonimusik blifvit väl tillgodosedd
af komitén i förhållande till den sammansättning, den förut haft.

Men vid gardesinfanteriregementena skulle ett annat förhållande komma
att inträda. Där skulle en nedsättning i den hittills brukliga stämbesättningen
äga rum från 37 till 26, eller med 11 stämmor, hvarigenom en
afsevärd försämring af regementsmusiken i hufvudstaden skulle blifva en
följd. För att afhjälpa detta missförhållande anse vi, att musikpersonalen
vid hvartdera af dessa gardesregementen bör ökas med 11 man på stat,
korpraler och menige, utöfver det antal, som skulle finnas vid öfriga infanteriregementen.
Kostnaden härför skulle i löner och dagaflöning belöpa
sig till 3,612 kronor vid hvartdera regementet, hvilken summa dock kan
nedbringas med ett tusentals kronor genom att minska de öfvertaliga
elevernas antal från 12 till 6, en minskning, som utan olägenhet kan ske
om numerären på stat ökas med 11 man. Genom denna minskning skulle
likhet ernås inom hela infanteriet beträffande elevantalet och en besparing
i gratifikationer och dagaflöning uppstå af 1,032 kr. vid hvarje gardesregemente.

Om en ökning af 11 man på stat hade orsakat den enda olikheten i
gardesinfanteriregementenas sammansättning jämfördt med landsortsregementenas,
så skulle vi hafva tvekat att förorda ett sådant afsteg från en
likartad organisation, men då nu dessa gardesregementen genom den af
riksdagen senast beslutade härordningen skola räkna 12 vicekorpraler och
350 volontärer mera än öfriga infanteriregementen, så är ju likställighetsgrundsatsen
redan frångången och kan icke uppställas såsom skål mot en
obetydlig ökning af 11 man i musikkårernas manskapsnumerär. Då däremot
genom en sådan ökning armén erhölle ett tillskott af 22 utbildade

signalblåsare, hufvudstaden fortfarande finge behålla tvenne fullgoda militärorkestrar,
hvilket icke är utan betydelse i kulturellt hänseende, och då
alla de tusentals partitur, som redan anskaffats för en musikkår på 37
stämmor, kunde framgent komma till användning utan att behöfva underkastas
en tidsödande och kostbar omarbetning, hvilket blefve följden, om
stämantalet nedsattes, så våga undertecknade föreslå:

att stämbesättningen vid hvartdera af Svea och
Göta lifgardesregementena må blifva 37 i stället för 26
och att för detta ändamål å hvar och en af dessa regementens
stater må uppföras 2 musikdistinktionskorpraler,
2 musikkorpraler, 2 musikvicekorpraler och 5 hornblåsare
utöfver hvad komiténs båda Övriga medlemmar, med
ordförandens utslagsröst beslutat samt att, om en sådan
ökning sker, de öfvertaliga elevernas antal minskas från
12 till 6.

Besättningen för de 37 stämmorna föreslå vi må
blifva: 2 flöjter, 2 essklarinetter, 9 B-klarinetter, 1 altklarinett,
2 esskornetter, 1 B-kornett, 2 B-trurapeter,
2 esstrumpeter, 4 valdthorn, 2 tenorer, 4 basuner, 1
bombardon, 3 tubor (2 tubor, 1 helikon), 2 trummor.

J. G. Wikander. ,/. G. Kjellberg.

II.

Komiténs samtliga ledamöter hafva beslutat, att en musikanförare
skulle, förutom dagaflöning och inkvarteringsersättning, erhålla en inkomst
af 720 kronor om han tillhörde 3:e klassen, 1,020 kronor, om han vore af
2:a klassen och 1,500 kronor, om han tillhörde l:a klassen.

Komitén har äfven varit enig om att beloppen 720 kr. och 1,020 kr.
skulle för musikanförarna af 3:e och 2:a klasserna uppföras i staten såsom
fast lön, så att pension å dessa belopp skulle komma innehafvarna till godo
vid deras afgång ur tjänsten, men beträffande aflöningen för en musikanförare
af l:a klassen hafva tvenne af komiténs medlemmar, med ordförandens
utslagsröst beslutat, att af de 1,500, kronor som tillerkänts nämnda
anförare, endast 1,020 kronor skulle uppföras i staten såsom fast lön och
480 kronor utgå såsom arfvode, hvarigenom pensionen, som ej beräknas
för arfvode, skulle komma att afknappas med 200 kronor.

Undertecknade anse, att giltigt skal för sådan afknappning ej finnes,
utan att en musikanförare af l:a klassen, likasåväl som en anförare af
2:a och 3:e klasserna, bör erhålla pension i förhållande till sin inkomst
och föreslå därföre:

att 1,500 kronor må för musikanförare af l:a klassen
uppföras i staten såsom fast lön i stället för af komitén
beslutade 1,020 kronor i fast lön och 480 kronor i
arfvode.

J. G. Wikander. J. G. Kjellberg.

in.

Mot det af komitén fattade beslutet att aflönade elever ej skola antagas
vid kavalleriets och fältartilleriets å fastlandet musikkårer finner jag
mig böra afgifva min reservation.

Nämnda kårer blifva visserligen till numerären i allmänhet lika stora
som förut men en viktig skillnad är dock den, att då t. ex. kavalleriets
musikkårer hittills varit besatta med 15 skvadronstrumpetare, aflönade såsom
sergeanter, komma de hädanefter att bestå endast af 5 musiksergeanter
och 10 af manskapsgrad, en reducering uti aflöningsförhållandena, hvars
inflytande på musikkårens förmåga i musikaliskt hänseende torde ligga i
öppen dag.

Kavalleriregementena hafva hittills varit i tillfälle att kunna rekrytera
sina musikkårer med uteslutande skicklig personal. De hafva haft ett
godt anseende och vunnit erkännande öfverallt, hvarest de uppträdt och
konserterat, såväl i Sverige som i utlandet.

Afseende torde äfven böra fästas vid den längre utbildningstid, som
kräfves vid dessa vapen. Trumpetaren måste nämligen först genomgå
fullständig ridkurs i likhet med rekryt och sedan öfvas att kunna gifva
signaler till häst innan han kan användas till militärtjänst. Först sedan
han vunnit nöjaktig färdighet i nu nämnda afseende, kan han börja ägna
sig åt sin musikaliska utbildning, hvilken kräfver längre tid ju äldre han
är. Såsom förhållandena med anledning af den nya härordningens införande
hädanefter komma att gestalta sig torde nu nämnda vapen icke såsom
hittills kunna genom fritt engagement rekrytera sina musikkårer. Med
hänsyn till nu nämnda musikkårers uppgift såväl att utföra harmonimusik

som att gifva signaler, torde det därför vara af största vikt, att vid desamma
utbildas elever, som på ett tillfredsställande sätt kunde fylla
uppkommande vakanser.

Det minsta antal elever, som härför kan anses erforderligt, torde böra
sättas till 4 vid hvartdera af Skånska husar- och dragonregementena, 3
vid hvart och ett af 1. Svea, 1. Göta, Vendes, Norrlands, 2. Svea och 2.
Göta artilleriregementen samt 2 vid hvart och ett af kavalleriets öfriga
truppförband, eller sammanlagdt 38.

Jag har tänkt mig, att dessa elever skulle först genomgå en tvåårig
undervisningskurs i musik vid regementet och därefter erhålla erforderlig
militärisk utbildning.

På grund åt hvad sålunda blifvit anfördt får jag härmed föreslå

att elever till ofvan angifvet antal må vid förenämnda
truppförband få antagas.

Stockholm den 31 januari 1903.

J. G. Kjellberg.

Tabell

utvisande stämbesättningen vid harmonimusiken år 1901.

Bil. I.

	Flöjt (piccola eller stor).	Oboe.	Ess-klarinet.	B-klarinett.	j Altklarinett.	Ass-kornett.	Ess-kornett.	B-kornett.	B-piston.	B-trumpet.	Esstrumpet.	Waldhorn.	Althorn.	Altbasun.	Tenorhorn.	Tenorbasun.	Tenorhelikon.	j Tenortnba.	] Basbasun.	Bombardon.	Bastuba.	\| Bashelikon.	Bas- och marschtrumma.	Summa.
Infanteriet.
1 Svea lifgarde...........	2	—	2	10	—	—	2	1	2	—	2	4	—	—	—	6	—	—	—	1	3	—	2	37
2 Osta lifgarde...........	3	—	2	11	-	—	1	1	1	3	4	—	—	—	5	—	—	i	1	2	—	2	37
3 Lifregementet till fot........	2	—	2	6	—	—	1	1	1		2	2	—	—	4	—	—	i	1	3	—	2	30
4 Första lifgrenadierregementet ....	2	—	1	6	—	—	2	1	—	2	2	2	2	—	—	4	—	—	i	1	2	—	2	30
5 Andra > ....	1	—	1	6	—	—	1	1	1	—	2	2	2	—	—	5	—	—	—	1	1	i	2	27
G Västgöta regemente.........	2	—	1	6	—	—	1	1	1	2	2	2	—	—	6	—	—	—	—	4	—	2	30
7 Smålands grenadierkår.......	—	—	—	—	—	—	2	2	—	—	—	—	2	—	3	—	—	—	—	—	2	—	2	13
8 TJplands regemente.........	2	—	2	8	—	—	2	1	1	1	1	3	2	—	2	2	-	—	—	—	4	—	2	33
9 Skaraborgs > .........	2	—	1	6	—	—	2	1	1		r	—	2	—	2	2	—	i	—	—	2	i	2	27
10 Södermanlands regemente......	2	—	2	6	—	—	1	2	—	1	3	1	4	—	—	4	—	i	—	1	4	i	2	35
11 Kronobergs > ......	2	—	1	5	—	—	1	1	2	—	2	—	3	—	—	4	—	—	i	1	3	—	2	28
i 12 Jönköpings > ......	1	—	1	5	—	—	1	2	1	—	2	—	2	1	1	2	—	i	i	1	1	i	2	26
13 Dalregementet...........	1	—	1	7	—	—	1	1	—	1	2	2	2	—	—	6	—	—	—	1	2	i	2	30
14 Hälsinge regemente........ .	2	—	2	7	—	—	2	1	1		r~	2	2	—	—	4	—	—	—	—	4	i	2	33
15 Alfsborgs > .........	1	—	1	G	—	—	1	1	1		2	2	2	—	—	4	—	—	—	1	2	—	2	26
19 Västgötadals > .........	2	—	1	4	2	—	1	2	—			—	3	1	2	1	—	—	i	1	2	—	2	28
17 Bohusläns > .........	2	—	1	5	—	—	1	1	—	1	2	2	—	—	2	5	—	—	i	—	4	—	2	29
1 18 Västmanlands regemente......	2	1	2	7	—	—	1	2	—	1	2	4	2	—	—	5	—	—	i	1	2	i	2	36
j 19 Norrbottens > ......	1	—	2	3	—	—	1	2	1	—	2	4	—	—	—	6	—	—	—	—	2	—	2	26
j 20 Västerbottens > ......	1	—	1	3	_	—	1	_	1	_	_	2	_	_	_	2	_	_	_	_	2	_	2	15
21 Kalmar » ......	2	—	1	6	—	—	2	1	1	2	—	3	—	1	2	—	—	—	1	2	—	2	26
22 Värmlands > ......	2	1	2	6	—	—	3	1	2	—	2	—	4	—	—	4	—	—	i	2	1	i	2	34
23 Jämtlands > ......	2	—	1	3	—	—	1	1	—	1	2	—	4	—	1	2	—	i	—	1	2	i	2	25
24 Norra skånska infanteriregementet	2	—	1	4	—	—	2	2	—	1	p	—	4	—	—	4	—	—	i	1	2	—	2	27
25 Södra » j	1	—	1	5	—	—	2	1	—	1	2	1	2	•—	—	5	—	i»)	—	—	2	i	2	27
26 Värmlands fältjägarekår......	1	—	—	2	—	—	1	—	1	—	—	—	1	—	1	1	—	—	—	1	1	—	2	12
27 Gotlands infanteriregemente.....							2	2	1	—	1	—	2	—	1	2	—	—	—	1	1	—	2	15
28 Hallands bataljon.........	—	—	—	—	—	-	1	1	—	—	—	—	1	—	1	1	—	—	—	—	1	—	1	7
29 Västernorrlands regemente.....	2	—	1	4	—	—	1	1	1	1	2	2	—	—	2	2	—	i	—	2	—	2	24
30 Blekinge bataljon.........	—	—	-	—	—	—	2	1	—	—	—	—	1	—	—	2	—	—	—	—	1	—	2	9
Kavalleriet.
1 Lifgardet till häst.........	—	—	—	—	—	—	2	2	—	2	—	—	2	—	2	1	—	—	—	—	2	—	1	14
2ä Lifregementets dragoner......	—	—	—	—	—	1	2	1	—	2	—	—	2	—	2	2	—	—	—	2	1	—	1	16
3 > husarer.......	—	—	—	1	—	—	2	2	—	3	—	—	2	—	—	2	—	—	—	1	2	—	1	16
(till häst .	_	_				_	2	2		2		2			3					2			13
4 Smålands husarregemente \
Itill fot .	1	—	—	3	—	—	1	1	—			—	2	—	—	3	—	—	—	—	2	—	1	15
5 Skånska husarregementet >							2	3	1	1	2	_	3	—	—	3	—	2	_	_	2	_	1	20
6 > dragonregementet.....							3	2	—		'' ''	—	4	—	—	3	—	—	—	1	2	—	1	20
7 Kronprinsens husarregemente ....	—	—	—	—	—	—	2	2	—	1	1	—	—	2	2	1	—	—	—	1	2	—	1	15
8 Norrlands dragonregemente.....	—	—	—	—	—	—	2	2	1	—	1	—	2	—	—	1	1	—	—	1	1	—	1	13
Artilleriet.
1 Första Svea artilleriregemente . . .						1	2	2	1	_	2	_	2	_	_	3	_	_	_	1	2	_	2	18
2 » Göta > ...	—	—	—	—	—	—	1	2	—	2	—	3	—	—	2	—	—	—	1	1	—	2	14
3 Wendes > ...						1	2	3	1	—	2	—	3	—	—	2	—	3	—	—	3	—	1	21
4 Norrlands > ...	1	—	—	3	—	—	2	2	—	1	2	—	2	—	3	1	—	—	—	1	1	—	2	21
5 Andra Svea > ...	—	—	—	—	—	1	3	3	—	1	2	—	3	—	—	4	—	—	—	—	3	_	2	22
6 Andra Göta > ...	1	—	1	4	—	—	1	1	—	2	—	—	2	—	—	1	2	—	—	—	2	—	2	19
7 Gotlands artillerikår........							1	1	—	—	—	—	1	—	_	2	—	_	—	_	1	_	_	6
9 Karlsborgs » .......							1	1	—	—	—	—	1	—	—	1	—	—	—	—	1	—	1	6
Fortifikationen.
1 Svea ingeniörkår..........							2	1	2	—	—	—	2	—	2	1	—	—	—	1	1	—	2	14
2 Göta > ..........							1	1	—			—	2	—	1	1	—	—	—	1	1	—	2	11
Trän gen.
1 Svea trängkår...........							1	1	—	—	—	—	1	—	—	2	—	—	—	—	1	—	1	7
2 Göta > ...........							1	1								1	—	—	—	1	—	—	—	4
3 Norrlands trängkår.........							2	2	1	—	1	—	—	—	—	3	—	—-	—	—	1	—	2	12
4 Wendes > ........	—	—	—	1	—	—	1	1	—	—	—	—	1	—	—	1	—	—	—	—	1		1	7

l) Euphonium.

Stämbesättning A.

vid ett fältinfanteriregemente.

Bil. II a.

Antal

stämmor.

Flöjter........................2

Ess-klarinett..................... 1

B-klarinetter.....................5»)

Ess-kornett...................... 1

B-kornett....................... 1

B-trumpet (Piston).................. 1

Ess-trumpeter..................... 2

Valdhorn (Althom).........•........2

Tenorhorn ...................... 1

Basuner.......................5 *)

Bombardon......................1

Bastubor.......................2

Trummor (bastrumma och marschtrumnia).......2

Summa 26.

*) 2 första, 2 andra, 1 tredje.

*) 1 solotenor, 1 sekunda d:o, 3 basnner.

Stämbesättning A.

vid ett fästnlngsinfanteriregemente.

Antal

stämmor.

Flöjt.........................1

Ess-klarinett.................. 1

B-klarinetter................''.....3

Ess-kornett.............. 1

B-kornett.......................1

B-trumpet...................... 1

Althorn.......................2

Tenorbasuner.................... 2

Bastubor.......................2

Trummor (bastrumma och marschtrumma).......2

Summa 16.

Bil. II b.

Stämbesättning B.

r'')j[inte?011*lS> i i*b

vid Skånska husar- och dragonregementena.

Ass-kornett........

Ess-kornetter.......

B-kornetter........

B-trumpeter........

Ess-trumpeter.......

Althorn (valdhorn) ....

Tenorhorn .........

Tenorbasun........

Bariton..........

Basuner..........

Bastuhor (1 tuba, 1 helikon)
Trummor .........

Antal

stämmor.

... 1
. ; . i
... 3

... 2
. . . 2

Summa 22.

Stämbesättning C.

vid Första Svea, Första Göta, Wendes, Norrlands, Andra Svea och Andra

Göta artilleriregementen.

Antal

stämmor.

Ess-kornetter......v..............2

B-kornetter................... 2

B-trumpeter.....................2

Althorn.......................2

Tenorhorn....................f... 2

Tenorbasun...................1

Bombardon......................1

Tubor....... 2

Summa 14.

Bil. II c.

Stämbesättning D.

vid Lifgardet till häst, Lifregementets dragoner och husarer, Smålands
husarregemente, Kronprinsens husarregemente, Norrlands dragonregemente
samt Svea ooh Göta ingeniörkårer.

Antal

stämmor.

Ess-kornett...................... 1

B-kornett.......................1

B-trumpeter..................... 2

Althom....................... 2

Tenorhom......................2

Tenorbasun ..................... 1

Bombardon...................... 1

Tuba........................ 2

Summa 11.

Stämbesättning E.

vid Gotlands artillerikår, Afdelningen af Boden—Karlsborgs artilleriregemente
i Boden, Afdelningen af Boden—Karlsborgs artilleriregemente
å Karlsborg, Positionsartilleriregementet, Bodens ingeniörkår, Första
Svea trängkår, Första Göta trängkår, Norrlands trängkår, Wendes trängkår,
Andra Svea trängkår och Andra Göta trängkår.

Antal

stämmor.

Ess-komett...................... 1

B-kornett.......................1

Althom.......... 1

Tenorbasuner..................... 2 (1) x)

Tuba......................... 1

Summa 6.(5) *)

*) Vid Gotlands artillerikår.

Bil. in.

Tabell

utvisande musikpersonalens organisation vid de olika truppförbanden enligt

komiténs förslag.

	Musik-	tö	Musik-	Hornblåsare	so	Sb	> P c+-	1
	anio			serge-	och trum				Si
	rare af	B	anter af	slagare *)		g B	po P	in r-*- - S°!
				P								B 09 “ ® grg	B g
Truppförband.				i			&		◄ g		g B	g S	p: cd B S	Anteckningar.
	w	2. kl.	pa E	B ro P* M s	M'' E	tf E	£ •3	>3 E ® b	o 3 3	menige.	B ro ^ ce åt cre P	B E.	CO p p'' p B B	E* p er? B'' • er? (0 p CD
				®			#>	u	B " to			■ OQ ev-	ö
Infanteriet.
1 fältinfanteriregemente	i	—		1	5	6	4	6	6	8	37	37	26	A	Dessutom högst 6 elever vid hvarje fältinfanteri-
															regemente vid gardes-, regementena högst 12 och
															vid fästningsinfanteri-regementena högst 4.
24 fältinfanteriregementen	24	—	—	24	120	144	06	144	144	192	888	888	26	A	Vid fältinfanteriet anses 4
														diet.-korpraler, 4 korpra-ler och 4 vice korpraler

Gotlands infanterireg:te .	1	—	—	1	5	6	4	<;	6	8	37	29	26	A	tillhöra harmonimusiken.
1 fästningsinf.-reg:te . .	1			1	3	4	2	3	4	7	25	25	16	A	Vid fästningsinfanteriet
														anses 2 dist.-korpraler, 2 korpraler och 2 vice-

j 1 d:o	1	—	—	1	3	4	2	3	4	7	25	25	16	A	korpraler tillhöra har-monimusiken.
Kavalleriet.
i Skånska husarregementet	1	—	—	—	6	4	4	4	4	8	31	31	22	B
Skänska dragonregementet	1	—	—	—	6	4	4	4	4	8	31	31	22	B
1 öfrigt kavallerireg:te .	—	1	—	—	3	2	2	2	2	4	16	16	11	D
; 5 d:o	—	5	—	—	15	10	10	10	10	20	80	80	11	D
Artilleriet.
; Wendes artilleriregemente		1		—	7	6	2	2	2	4	24	24	14	C
1 öfrigt fältartillerireg:te		1		—	6	5	2	2	2	3	21	21	14	C
4 d:o		4		—	24	2C	8	8	8	12	84	84	14	C
Transport	3C	12		28	203	21ö\|l40	194	196	281	1,299	1,291

'') Trumpetare. — ’) Vice konstaplar. — *) Konstaplar. — *) Förste konstaplar.

Truppförband. ! ! —	Musik- anfö- rare af	P 09 © B o 0 CD	Musik- serge- anter af	Hornblåsare (trumpetare) och trum-slagare.	GG 0 pr B § B g . pa 5 8	Mg? Sb -b po 89 DO ~	► a E a e+- 1 B g B	Stämbesättningens benämning,
					tf
E	W	3. kl.	►i 0 B ce ST 09 3	j-* w	JO E	ist.-korpraler.	Korpraler.	ice-korpraler.	Menige.	* 3 M» 2 O: ö i-j P CD l— p © 09 ö M* 09 e+-	E03 8'' ° a.^ It e-V	fl 0 tf1 89 »-4 B O	Anteckningar.
Transport	30	12		28	203	215	140	194	196	281	1,299	1,291	00
Gotlands artillerikär . .			1				1	1	1	2	6	6	5	E
Boden—Karlsborgs art.-
reg:tes afdelning i Boden	—	—	1	—	2	1	2	1	1	2	1		1 6	E
D:o ä Karlsborg . . .	—	—	1	—	1	1	—	1	1	2	I 17	17	le	E
Positionsartilleriregrtet. .	—	—	1	—	3	3	1	1	2	2	13	13	6	E
Ingeniörtrupperna.
Svea ingeniörkår (jemte 1
fästningskomp. å Oscar-
Fredriksborg).....	—	1	—	-	2	2	2	2	2	4	15	15	11	D
Göta ingeniörkår (jemte 1
fästn.-komp. å Karlsborg)	—	1	—	—	2	2	2	2	2	4	15	15	11	D
Bodens ing.-kår (4 fästn.-
komp.)........	—	—	1	—	2	1	1	2	2	3	12	12	6	E
1 Fälttelegrafkåren ....					1	1	—	1	1	2	5	5		—	Ingen harmonimusik.
Tran gen.														1
1 trängkår.......	—	—	1	—	—	1	1	1	2\|	2	8	8	6	E
5 d:0 ........	—	—	5	—	—	5	5	5	10	10	40	40	6	E
Summa	SO	léjll	28	215 232	155	211	220\|314	1,430	1,422			1

Bil. IV.

Tabell

utvisande aflöningsförmåner för musikdirektörer och musikbefälhafvare år 1901.*)

	Musikdirektörer.
						Ersätt-			Musik-
						ning för			befälhaf-
	Lön och arfvode.	Dag- aflöning.	partitur, instrumen-tering och	Summa.	vårens arfvode.
						notskrif-
Infanteriet.						ning m.	m.

Svea lifgarde........	1,200	—		_	—	_	_	1,200	_	500	_	‘) Vid elevundervisning har mu-
Göta lifgarde........	2,000	—		—	—	—	—	2,000	—	500	—	sikdirektören dessutom upp-burit ersättning med kr. 2:50
Lifregemente! till fot ....	1,290	—		114	—	>) 68	75	1,472	75	600	—	pr timme för 1—3 elever.
Första lifgrenadierregemente! .	1,800	—		76	—	140	59	2,016	59	400	—	2) Däraf lönetillskott kr. 25:60. 3) Förslagsvis.
Andra >	2) 1,525	50	3)	90	—	—	—	1,615	50	500	—	4) Däraf 100 kr. i dyrtidstill-
Västgöta regemente.....	1,536	—		76	-	100	—	1,712	-	500	—	lägg samt kr. 42:66 itilläggs-aflöning från musikkassan.
Smålands grenadierkår ....	4) 1,242	66		53	20	75	—	1,370	86	100	—	6) Dessutom fritt kuvert vid of-
Uplands regemente ....	1,200	—	6)	—	—	—	—	1,200	—	400	-	ficerames bord samt 3 kr. om dagen under tjänstgöring mel-
Skaraborgs > ....	1,000	—		—	—	—	—	1,000	—	600	—	lan de årliga vapenöfningarna
Södermanlands > ....	6) 2,400	—		34	50	96	62	2,531	12	550	—	och under fälttjänstöfningar. Ej skyldig att tjänstgöra mer
Kronobergs » ....	1,200	—		52	44	132	70	1,385	14	200	—	än 4 månader hvarje år.
Jönköpings > ....	1,145	—		30	48	48	50	1,223	98	500	—	e) Däraf 100 kr. i lönetillägg samt i arfvode för musik-
Dalregementet........	2,000	—		—	—	—	—	2,000	—	400	—	undervisning 1,000 kr. och så-
Hälsinge regemente ....	1,300	-	7)	422	-	—	—	1,722	-	400	—	som arfvode för musik under beväringsrekrytmötet 300 kr.
Alfsborgs > ....	1,200	—	8)	300	—	—	—	1,500	—	400	—	Därjämte fri bostad och ved-
Västgötadals > ....	1,500	—	3)	90	—	-	—	1,590	—	9) 650	—	brand. 7) Däraf 374 kr. i dagtrakta-
Bohusläns > ....	1,500	—	3)	10) 90	—	334	08	1,924	08	600	—	mente under musikskolans
Västmanlands • ....	ll) 1,085	87	3)	90	—	238	—	1,413	87	500	—	vistelse å Sätra brunn. 8) Benämnes i redogörelsen
Norrbottens > ....	1S) 1,505	—		5	—	125	—	1,635	—	200	—	tjänstgöringspenningar.
Västerbottens » ....	1,183	32		108	—	7	80	1,299	12	300	—	9) Däraf för inspektionsresor 110 kr. och 40 kr. för handhaf-
Kalmar > ....	1,400	—		—	—	117	50	1,517	50	13) 482	10	vandet af musikförrådet.
Värmlands » ....	“) 1,230	-	8)	300	—	350	—	1,880	—	450	—	10) 2 kr. om dagen under tjänst-göring vid samlad musikkår.
Jämtlands fältjägareregemente	500	—		54	72	44	—	598	72	16) 204	—	n) Däraf kr. 102: 54 i tillfällig
Norra skånska inf.-regementet	1,010	—		47	—	2	50	1,059	50	200	—	löneförbättring. 12) Däraf 845 kr. i arfvode så-
Södra » >	1,200	—		76	—	75	—	1,351	—	320	—	som lärare vid regementets
Värmlands fältjägarekår 16) . .	—		76	—	126	10	—	—	—	—	musikskola samt 150 kr. i arfvode för notskrifning.
Gotlands infanteriregemente. .	1,000	—	U)	182	—	200	—	1,382	—	75	—	13) Däraf för inspektionsresor kr.
Hallands bataljon......	890	—	38	—	—	—	928	—	—	—	32: 10. I4) Däraf 30 kr. i gratifikation.
Västernorrlands regemente . .	18) 1,500	—	3)	90	—	—	—	1,590	—	—	—	16) Däraf i reseersättning 4 kr.
Blekinge bataljon......	19) 690	—	38	—	—	—	728	—	—	—	16) Ofullständig uppgift. 1T) ä 2 kr. om dagen. ’8) Däraf i gratifikation från offi-
Summa	88.233 35	“12.457	34	») 2,156	04	42,846	73	10,531	10
									cerskassan 690 kr. 19) Däraf 180 kr. i gratifikation

Kavalleriet.												från musikkassan.
												20) Dessutom i reseersättning kr.
Lifgardet till häst......	970	_		365	_	314	_	1,649	_	Intet arfv.	25: 40.
								21) Förslagsvis efter 2 kr. om
Lifregementets dragoner . . .	1,400			79	—	—	—	20) 1,479	—	1,000	—	dagen.
Lifregementets husarer ....	1,200							1,200		600		22) Dessutom portionsersättning
								och dagaflöning, hvars belopp
Smålands husarregemente . . .	1,350		21	) 48	—	276	73	1,674	73	150	—	ej kunnat utrönas.
Skånska husarregementet . . .	2,000	—		—	—	—	—	22) 2,000	—	—	—	2S) Däraf 672 kronor från ansla-get till arméns diverse inten-
Skånska dragonregementet . .	2,000	—		—	—	—	—	2,000	—	200	—	dentur- och sjukvårdsbehof.
Kronprinsens husarregemente .	945	-		365	-	500	—	1,810	—	Intet ar	fv.	24) Häri är ej medräknadt det i kolumnen för Värmlands fält-
Norrlands dragonregemente . .	980	—	21	) 48	—	—	—	1,028	—	150	—	jägarekår upptagna beloppet.
Summa	10,845	_	905	—	1,09073	12,840	73	2,100	—

Artilleriet. Vid artilleriet funnos ej några musikdirektörer, men har vid fältartilleriregementena utgått ett arfvode af
500 kronor till musikföreståndarne, hvilka dessutom åtnjöto stabstrumpetares aflöningsförmåner. Vid Första
Svea artilleriregemente samt vid Karlsborgs artillerikår funnos ej musikbefälhafvare. Vid artilleriets öfriga
truppförband funnos visserligen s. k. musikofficerare, men utan arfvode.

Fortifikationen. Några musikdirektörer funnos ej. Musikofficer hade ej arfvode.

Trängen. Några musikdirektörer funnos ej. Några arfvoden till musikofficerare hafva ej utbetalts.

*1 Enligt musikkassoruas räkenskaper samt räkenskaperna för anslaget till arméns diverse intendentur- och
sjukvårdsbehof och anslaget till aflöning och rekrytering m. m.

Bil. V a.

Förslag

till stat för musikpersonalen vid Svea ooh Göta lifgarden.

Aljfil/il, ..O C0W--; ''*	Kronor.	Summa kronor.
Staben. i •. ..*:.. J- ~ ■ ... Oj.-.iXj,- - A/l. < >■» ■!. f ''IX:. «.
1 Musikanförare af 1. klassen, lön . ...............	1,020	—
arfvode ...........................	480	—
dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar..............	1,095	—	2,595	_
1 MuBiksergeant af 1. klassen (regementstrumslagare), lön.......	720	—
dagaflöning å 1,50 krona i 365 dagar..............	547	50	1,267	50
Kompanistaten.
1 Musiksergeant af 1. klassen, lön..................	720	—
dagaflöning it 1,50 krona i 365 dagar..............	547	50	1,267	50
4 D:o D:o............................	—	—	5,070	—
1 Musiksergeant af 2. klassen, lön..................	600	—
dagaflöning ä 1,50 krona i 365 dagar..............	547	60	1,147	50
5 D:o D:o...........................	—	—	5,737	50
1 Musikdistinktionskorpral, jämte underhåll in natura, lön.......	300	—
dagaflöning ä 0.50 krona i 365 dagar..............	182	50	482	50
3 D:o D:o............................	—	—	1,447	60
1 Musikkorpral, jämte underhåll in natura, lön............	240	—
dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar..............	146	—	386	_ I
5 D:o D:o............................	—	—	1,930	. —
1 Musik vicekorpral, jämte underhåll in natura, lön..........	180	—
dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar..............	109	50	289	60
5 D:o D:o............................	—	—	1,447	50
1 Trumslagare eller hornblåsare, jämte underhåll in natura, lön ....	150	—
dagaflöning k 0,30 krona i 365 dagar.............	109	60	259	60
7 D:o D:o............................	—	—	1,816	50
Summa kronor	—	—	25,144	—

Bil. V b.

Förslag

till stat för musikpersonalen vid Lifregementet till fot, Första lifgrenadierregementet,
Andra lifgrenadierregementet, Västgöta, Uplands, Skaraborgs,
Södermanlands, Kronobergs och Jönköpings regementen, Dalregementet,
Hälsinge, Älfsborgs, Hallands, Bohusläns, Västmanlands, Norrbottens,
Västerbottens, Kalmar och Värmlands regementen, Jämtlands fältjägareregemente,
Norra skånska infanteriregementet, Södra skånska infanteriregementet
samt Västernorrlands regemente.

	Kronor.	Kronor.
Staben.
1 Musikanförare af 1. klassen, lön.............	1,020	_
arfvode .....................	480	—
dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar ...............	1,095	—	2,595
1 Musiksergeant af 1. klassen (regementstrumslagare), lön........	720	—
dagaflöning ä 1,50 krona i 365 dagar..............	547	50	1,267	50
Kompanistaten.
1 Musiksergeant af 1. klassen, lön...........	720	—
dagaflöning k 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar......	219	—
half dagaflöning a 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar......	164	25	1,103	25
4 D:o D:o.................	—	—	4,413	—
1 Musiksergeant af 2. klassen, lön..............	600	—
dagaflöning å 1,50 kronor i förslagsvis 146 dagar........	219	—
half dagaflöning ä 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar......	164	25	983	25
5 D:o D:o....................	—	—	4,916	25
1 Musikdistinktionskorpral, jämte underhäll in natura, lön .....	300	—
dagaflöning å 0,50 krona i förslagsvis 146 dagar.........	73	—	373	_
3 D:o D:o..................	—	—	1,119	—
1 Musikkorpral, jämte underhåll in natura, lön........	240	—
dagaflöning å 0,40 krona i förslagsvis 146 dagar.........	58	40	298	40
5 D:o D:o.....................	—	—	1,492	—
Transport	—		18,560	65

	Kronor.	Kronor.
Transport	_	_	18,560	65
1 Musikvicekorpral, jämte underhåll in natura, lön...........	180	—
dagaflöning å 0,30 krona i förslagsvis 146 dagar.........	43	80	223	80
5 D:o D:o.............................	—	—	1,119	—
1 Trumslagare ellor hornblåsare, jämte underhåll in natura, lön.....	150	—
dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar..............	109	50	259	50
1 D:o D:o.............................	—	—	259	50
1 Trumslagare eller hornblåsare, jämte underhåll in natura, lön.....	150	—
dagaflöning ä 0,30 krona i förslagsvis 146 dagar.........	43	80	193	80
5 D:o D:o...........................* .	—	—	969	—
Summa	—	—	21,585	25

Bil. V c.

Förslag

till stat för musikpersonalen vid Karlskrona och Vaxholms grenadier regementen.

	Kronor.	Summa kronor.
Staben. 1 Musikanförare af 1. klassen, lön..................
1,020	_
arfvode .....................	480	—
dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar ..............	1,095	—	2,595	_
1 Musiksergeant af 1. klassen (regementstrumslagare!, lön.......	720	—
dagaflöning å. 1,50 krona i 365 dagar.............	547	50	1,267	50
Kompanistaten.
1 Musiksergeant af 1. klassen, lön.................	720	—
dagaflöning ä 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar........	219	—
half dagaflöning ä 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar......	164	25	1,103	25
2 D:o D:o..........	—	—	2,206	50
1 Musiksergeant af 2. klassen, lön..........	600	—
dagaflöning ä 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar........	219	—
half dagaflöning ä 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar......	164	25	983	25
3 D:o D:o.........	—	—	2,949	76
1 Musikdistinktionskorpral, jämte underhåll in natura, lön ....	300	—
dagaflöning ä 0,50 krona i förslagsvis 146 dagar........	73	—	373	_
1 D:o D:o................	—	—	373	—
1 Musikkorpral, jämte underhåll in natura, lön . .	240	—
dagaflöning ä 0,40 krona i förslagsvis 146 dagar........	58	40	298	40
2 D:o D:o...........	—	—	596	80
1 Musikvicekorpral, jämte underhåll in natura, lön ... .	180	—
dagaflöning ä 0,30 krona i förslagsvis 146 dagar........	43	80	223	80
3 D.o D:o........	—	—	671	40
1 Trumslagare eller hornblåsare, jämte underhåll in natura, lön ....	150	—
dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar..............	109	50	259	50
1 D:o D:o..........	—	—	259	50
1 Trumslagare eller hornblåsare, jämte underhåll in natura, lön . .	150
dagaflöning ä 0,30 krona i förslagsvis 146 dagar.......	43	80	193	80
4 D:o D:o............	—	—	775	20
Summa kronor	—	- \|	15,129	65

Bil. r d.

Förslag

till stat för musikpersonalen vid Gotlands infanteriregemente.

	Kronor.	Summa Kronor
Staken.

1 Musikanförare af 1. klassen, lön..................	1,020	—
arfvode ............................	480	—
dagaflöning ä 3 kronor i 365 dagar ...............	1,095	—	2,595	_
1 Musiksergeant af 1. klassen (regementstrumslagare) lön........	720	—
dagaflöning ä 1,50 krona i 365 dagar..............	547	50	1,267	50
Kompanistaten.
1 Musiksergeant af 1. klassen, lön..................	720	—
dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 174 dagar.........	261	—
half dagaflöning ä 0,75 krona i förslagsvis 191 dagar.......	143	25	1,124	25
4 ..................................	—	—	4,497	—
1 Musiksergeant af 2. klassen, lön..................	600	—
dagaflöning ä 1,60 krona i förslagsvis 174 dagar.........	261	—
half dagaflöning ä 0,75 krona i förslagsvis 191 dagar....... 5 ..................................	143	25	1,004	25
—	—	5,021	25
1 Musikdistinktionskorpral, jämte underhåll in natura, lön.......	300	—
dagaflöning å 0,50 krona i förslagsvis 174 dagar......... 3 ..................................	87	rrr	387	—
—	—	1,161	—
1 Musikkorpral, jämte underhåll in natura, lön............	240	—
dagaflöning ä 0,40 krona i förslagsvis 174 dagar......... 5 ..................................	69	60	309	60
—	—	1,548	—
1 Musikvicekorpral, jämte underhåll in natura, lön...........	180	—
dagaflöning ä 0,30 krona i förslagsvis 174 dagar......... 5 ..................................	52	20	232	20
—	—	1,161	—
1 Trumslagare eller hornblåsare, jämte underhåll in natura, lön.....	150	—
dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar.............. 1 D:o...............................	109	50	259	50
—	—	259	50
1 Trumslagare eller hornblåsare, jämte underhåll in natura, lön.....	150	—
dagaflöning ä 0,30 krona i förslagsvis 174 dagar.........	52	20	202	20
5 d-o .............................	_	—	1,011	—
Summa kronor	—	—	22,040	25

Bil. V e.

Förslag

till stat för musikpersonalen vid Skånska husarregementet och Skånska

dragonregementet.

	Kronor.	Summa kronor.
Staben.

1 musikanförare af l:a klassen, lön.....	1,020
arfvode ...........	480	_
dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar......	1,095	—	2,595
Sqvadronsstaten.
1 musiksergeant af l:a klassen, lön........	720	_
dagaflöning å 1,50 krona i 365 dagar.....	547	60	1,267	60
5 d:o...........	—	_	6,337	60
1 musiksergeant af 2:a klassen, lön......	600	_
dagaflöning ä 1,50 krona i 365 dagar......	547	50	1,147	50
	—	—	3,442	50
1 musikdistinktionskorpral, jämte underhåll in natura, lön . .	300	—
dagaflöning å 0,50 krona i 365 dagar.......	182	50	482	60
3 d:o.............	—	—	1,447	50
1 musikkorpral, jämte underhåll in natura, lön ....	240	_
dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar.......	146	—	386
3 d:o............	—	_	1,158	_
1 musikvicekorpral, jämte underhåll in natura, lön . .	180	—
dagaflöning ä 0,30 krona i 365 dagar ....	109	50	289	SO
3 d:o.........	—	—	868	50
1 trumpetare, jämte underhåll in natura, lön .	150	_
dagaflöning ä 0,30 krona i 365 dagar.....	109	50	259	50
7 d:o...........	—	—	1,816	50
Summa kronor	-1	-1	21,498 \|	—

Bil. V f.

Förslag

till stat för musikpersonalen vid Lifgardet till häst, Lifregementets dragoner,
Lifregementets husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens
husarregemente och Norrlands dragonregemente.

Staben 1 Musikanförare af 2. klassen, lön.................. dagaflöning å 2 kronor i 365 dagar........	Kronor	Summa Kronor
1,020 730	—	1,750
Sqvadronstaten 1 Musiksergeant af 1. klassen, lön.................. dagaflöning ä 1,50 krona i 365 dagar........	720 547	50	1,267	BO
2 D:o ..............................	—	—	2,535
1 Musiksergeant af 2. klassen, lön.................. dagaflöning å 1,50 krona i 365 dagar.......	600 547	BO	1,147 1,147	50
1 D:o..............................	—	—	50
1 Musikdistinktionskorpral, jämte underhåll in natura, lön...... dagaflöning ä 0,50 krona i 365 dagar........	300 182	50	482	50
1 D:o .........-....................	—	—	482	BO
1 Musikkorpral, jämte underhåll in natura, lön............ dagaflöning å 0,4 o krona i 365 dagar.......	240 146	:	386
1 D:o ..............................	—	—	386	—
1 Musikvicekorpral, jämte underhåll in natura, lön.......... dagaflöning å 0,so krona i 365 dagar........	180 109	BO	289	50
1 D:o ..............................	—	—	289	50
1 Trumpetare, jämte underhåll in natura, lön............	150	—	—	—
dagaflöning ä 0,30 krona i 365 dagar........	109	50	259	BO
3 D:o ..............................	—	—	778	BO
Summa kronor	—	—	11,201	BO

Bil. V g.

Förslag

till stat för musikpersonalen vid Wendes artilleriregemente.

Staben.	Kronor.	Summa kronor.

1 Musikanförare af 2. klassen, lön..................	1,020	—
dagaflöning ä 2 kronor i 365 dagar ...............	730	—	1,750	_
Batteristaten.
1 Mnsiksergeant af 1. klassen, lön..................	720	—
dagaflöning ä 1,50 krona i 365 dagar..............	547	50	1,267	50
6 D:o...............................	—	—	7,605	—
1 Mnsiksergeant af 2. klassen, lön...................	600	—
dagaflöning ä 1,50 krona i 365 dagar..............	547	50	1,147	50
5 D:o...............................	—	—	5,737	60
1 Musikförstekonstapel, jämte underhåll in natura, lön.........	300	—
dagaflöning ä 0,50 krona i 365 dagar..............	182	60	482	50
1 D:o...............................	—	—	482	50
1 Musikkonstapel, jämte underhåll in natura, lön............	240	—
dagaflöning ä 0,40 krona i 365 dagar..............	146	—	386	_
1 D:o...............................	—	—	386	—
1 Musikvicekonstapel, jämte underhåll in natura, lön......... .	180	—
dagaflöning ä 0,30 krona i 365 dagar..............	109	60	289	50
1 D:o..............................	—	—	289	50
1 Trumpetare, jämte underhåll in natura, lön.............	150	—
dagaflöning ä 0,30 krona i 365 dagar..............	109	50	259	50
3 D:o...............................	—	—	778	SO
Summa kronor		—	20,861	50

Bil. V h.

Förslag

till stat för musikpersonalen vid Första Svea, Första Göta, Andra Svea,
Andra Göta och Norrlands artilleriregementen.

	Kronor.	Summa kronor.
Staben.

1 Musikanförare af 2. klassen, lön..................	1,020	—
dagaflöning ä 2 kronor i 365 dagar............... Batteristaten.	730	—	1,750	—

1 Musiksergeant af 1. klassen, lön..................	720	—
dagaflöning ä 1,50 krona i 365 dagar..............	547	50	1,267	BO
—	—	6,337	BO
1 Musiksergeant af 2. klassen, lön..................	600	—
dagaflöning ä 1,50 krona i 365 dagar.............. 4 ..................................	547	50	1,147	50
—	—	4,590	—
1 Musikförstekonstapel, jämte underhåll in natura, lön.........	300	—
dagaflöning ä 0,50 i 365 dagar.................	182	50	482	BO
1 D:o...............................	—	—	482	60
1 Musikkonstapel, jämte underhåll in natura, lön...........	240	—
dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar..............	146	—	386	—
1 D:o...............................	—	—	386	—
1 Musikvicekonstapel, jämte underhåll in natura, lön..........	180
dagaflöning ä 0,30 krona i 365 dagar..............	109	60	289	50
1 Do...............................	—	—	289	BO
1 Trumpetare, jämte underhåll in natura, lön.............	150	—
dagaflöning a 0,30 krona i 365 dagar..............	109	60	259	50
2 D:o...............................	_	_	519	_
Summa kronor	—	—	18,187	—

Bil. V i.

Förslag

till stat för Gotlands artillerikår.

Staben. 1 Musikanförare af 3. klassen, lön..................	Kronor.	Summa kronor.
720
dagaflöning ä 1,50 krona i 365 dagar..............	547	50	1,267	50
Batteristaten.
1 Musikförstekonstapel, jämte underhåll in natura, lön.........	300	—
dagaflöning å 0,50 krona i 365 dagar..............	182	50	482	50
1 Musikkonstapel, jämte underhåll in natura, lön...........	240	—
dagaflöning ä 0,40 krona i 365 dagar..............	146	—	386	_
1 Musikyicekonstapel, jämte underhåll in natura, lön..........	180	—
dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar..............	109	50	289	50
1 Trumpetare, jämte underhåll in natura, lön.............	150	—
dagaflöning ä 0,30 krona i 365 dagar..............	109	50	259	50
1 D:o...............................	—	—	259	50
Summa kronor	—	—	2,944	50

Bil. V B

Förslag

till stat för musikpersonalen vid Boden—Karlsborgs artilleriregemente.

Staben. j 1 Musikanförare af 3. klassen, lön........• .		Kronor.	Summa kronor.
	720
ilagaflöning ä 1,50 krona i 365 dagar......		547	50	1,267	1 50
1 D:o.......................		—	—	1,267	60
Kompanistaten.
1 1 Musiksergeant af 1. klassen, lön..........		720 .	—
dagaflöning ä 1,50 krona i 365 dagar......		547	50	1,267	50
2 D:o.........•.............		—		2,535	—
1 Musiksergeant af 2. klassen, lön..........		600	—
dagaflöning ä 1,60 krona i 365 dagar......		547	50	1,147	50
1 D:o.......................		—	—	1,147	50
1 Musikförstekonstapel, jemte underhåll in natura, lön .		300	—
dagaflöning k 0,50 krona i 365 dagar......		182	50	482	50
1 D:o......................		—	—	482	50
1 Musikkonstapel, jemte underhåll in natura, lön. . . .		240	—
dagaflöning ä 0,40 krona i 365 dagar......		146	—	386	_
1 D:o.......................		—	—	386	—
1 Musikvicekonstapel, jemte underhåll in natura, lön. .		180	—
dagaflöning ä 0,30 krona i 365 dagar......		109	50	289	50
1 D:o.......................		—	—	289	50
1 Trumpetare, jemte underhåll i natura, lön......		150	—
dagaflöning a 0,30 krona i 365 dagar......		109	50	259	60
3 D:o.......................		—	-	778	50
	Summa kronor	-	—	11,986	50

Bil, V l.

Förslag

till stat för musikpersonalen vid Positionsartilleriregementet.

	Summa.	Summa kronor.
Staben.

1 Mnsikanförare af 3. klassen, lön..................	720	—
dagaflöning it 1,50 krona i 365 dagar..............	547	50	1,267	50
Batteristaten.
1 Mnsiksergeant af 1. klassen, lön..................	720	—
dagaflöning å, 1,50 krona i 365 dagar..............	547	50	1,267	60
	—	—	2,535	—
1 Musiksergeant af 2. klassen, lön..................	600	—
dagaflöning ä 1,50 krona i 365 dagar..............	547	50	1,147	50
	—	—	2,295	—
1 Mnsikförstekonstapel, jämte underhåll in natura, lön.........	300	—
dagaflöning ä 0,50 krona i 365 dagar..............	182	50	482	50
1 Musikkonstapel, jämte underhåll in natura, lön...........	240	—
dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar..............	146	—	386	—
1 Musikvicekonstapel, jämte underhåll in natura, lön..........	180	—
dagaflöning ä 0,30 krona i 365 dagar...............	109	50	289	50
1 D:o...............................	—	—	289	50
1 Trumpetare, jämte underhåll in natura, lön.............	150	—
dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar..............	109	50	259	50
1 Dso................................	—	—	259	50
Summa kronor	—	—	10,479	—

Bil. V m.

Förslag

till stat för musikpersonalen vid Fortifikationen.


	Kronor		kronor.
1 Musikanförare af 2. klassen, lön..................	1,020	—		i
dagaflöning ä 2 kronor i 365 dagar...............	730	—	1,750	—
1 D:o............................ • •		—	1,750	—
1 Musikanförare af 3. klassen, lön..................	720	—
dagaflöning ä 1,50 krona i 365 dagar..............	547	50	1,267	50
1 Musiksergeant af 1. klassen, lön..................	720	—
dagaflöning ä 1,50 krona i 365 dagar..............	547	50	1,267	50
5 D:o..............................	—	—	6,337	50
1 Mnsiksergeant af 2. klassen, lön..................	600	—
dagaflöning å 1,50 krona i 365 dagar..............	547	50	1,147	50
5 D:o..............................			5,737	50
j 1 Musikdistinktionskorpral, jämte underhåll in natura, lön......	300	—
dagaflöning ä 0,50 krona i 365 dagar..............	182	50	482	50
4 D:o..............................	—		1,930	—
\| 1 Musikkorpral, jämte underhåll in natura, lön............	240	—
dagaflöning ä 0,40 krona i 365 dagar..............	146	—	386	—
6 D:o..............................	—	—	2,316	—
1 Musikvicekorpral, jämte underhåll in natura, lön..........	180	—
dagaflöning ä 0,30 krona i 365 dagar..............	109	50	289	50
6 D:o............................	—	—	1,737	—
1 Trumpetare, jämte underhåll in natura, lön.............	150	—
dagaflöning ä 0,30 krona i 365 dagar..............	109	50	259	50
12 D:o..............................	—	—	3,114	—
Summa kronor	—	—	29,772	—

Bil. V n.

Förslag

till stat för musikpersonalen vid Första Svea, Första Göta, Wendes,
Norrlands, Andra Svea och Andra Göta trängkårer.

	Kronor.	Summa kronor.
Staben.				I
1 Musikanförare af 3. klassen, lön............	720	_
dagaflöniDg a 1,50 krona i 365 dagar.........	547	60	1,267	50
Kompanistaten.
1 Musiksergeant af 2. klassen, lön.......	600	—
dagaflöning ä 1,60 krona i 365 dagar........	547	50	1,147	50
1 Musikdistinktionskorpral, jämte underhåll in natura, lön . .	300	—
dagaflöning ä 0,60 krona i 365 dagar.........	182	50	482	50 i
1 Musikkorpral, jämte underhåll in natura, lön ....	240	—
dagaflöning ä 0,40 krona i 365 dagar.......	146	—	386
1 Musikvicekorpral, jämte underhåll in natura, lön.......	180	_
dagaflöning ä 0,30 krona i 365 dagar..........	109	50	289	50
1 D:o.................	—	—	289	50
1 Trumslagare eller hornblåsare, jämte underhåll in natura, lön .	150	—
dagaflöning ä 0,30 krona i 365 dagar.......	109	50	259	50
1 D:o...............	—	—	259	50
Summa kronor	—	—	4,381	50

Tabell

Bil. VI.

utvisande inköps- och reparationskostnader af musik- och signalinstrument samt inköp af noter,
notställare m. m. vid nedanstående truppförband åren 1897—1901.

Inköp af
musikinstrument.

Reparation
af musikinstrument.

Inköp af
signalinstrument.

Reparation
af signalinstrument.

Inköp
af noter.

Inköp ock
reparation af
notställare,
notklämmare,
notpapper,
ljuskällare,

marsckväskor,
taktmätare,
taktpinnar,

regementstrumslagarestafvar
ock
d:o skärp,
instrumentock
notlådor

Summa.

Medeltal
för år.

1	Garnisonerade infanteriet. Svea lifgarde..........	2,3G3	98	2,607	28
2	Göta > ..........	3,147	—	2,886	03
Icke garnisonerade infanteriet. 3 Lifregemente! till fot......	642		3G8	25
4	Första lifgrenadierregementet . .	1,859	—	674	50
5	Andra » . .	1,274	25	665	88
6	Västgöta regemente.......	2,015	—	b 213	—
8	Uplands regemente ....	1,581	30	958	95
9	Skaraborgs » ....	1,493	18	482	80
10	Södermanlands » ....	1,535	—	1,530	90
11	Kronobergs j ....	845	50	470	75
12	Jönköpings > ....	1,187	—-	512	15
13	Dalregementet.........	1,795	—	3)1,572	45
14	Hälsinge regemente.....	3,031	25	300	—
15	Alfsborgs » .....	1,295	15	312	90
16	Västgötadals > .....	1,160	—	652	—
17	Bohusläns » .....	1,475	—	1,211	80
18	Västmanlands » .....	1,537	75	926	93
19	Norrbottens > .....	1,793	—	875	—
20	Västerbottens * .....	2,164	—	988	85
21	Kalmar » .....	2,247	—	2,732	34
22	Värmlands > .....	3,122	—	1,159	60
23	Jämtlands fältjägareregemente . .	1,855	75	424	84
24	Norra skånska infanteriregementet	1,994	24	1,624	76
25	Södra » >	470	—	452	60
27	Gotlands infanteriregemente . . .	460	50	369	-
29	Västernorrlands regemente ....	775	—	632	—
1	Garnisonerade kavalleriet. Lifgardet till häst.......	850		726	25
7	Kronprinsens husarregemente . .	1,901	50	686	13
Icke garnisonerade kavalleriet. 2 Lifregementets dragoner.....	635		810	50
3	» husarer.....	822	62	207	08
4	Smålands husarregemente ....	411	—	415	—
5	Skånska husarregementet ....	1,393	—	199	—
6	» dragonregementet ....	923	32	727	85
8	Norrlands dragonregemente . . .	965	—	700	70
1	Artilleriet. Första Svea artilleriregemente . .	660		1.174	94
2	» Göta » . •	971	20	409	50
3	Wendes » . .	619	05	915	83
4	Norrlands » . .	524	—	982	20
5	Andra Svea > . .	663	13	266	07
6	» Göta » . .	1,229	57	140	50
7	Gotlands artillerikår......	577	75	183	—
9	Karlsborgs » ......	1,085	50	4	—
1	Fortifikationen. Svea ingeniörbataljon......	140	42	774	91
2	Göta > ......	1,211	80	306	60
1	Tran gen. Svea trängbataljon.....	520		184	80
2	Göta > .....	—	—	133	—
3	Norrlands » .....	324	85	5	70
4	"Wendes » .....	437	25	273	—

117	—	1,426	75	723	20	162	35	7,400	56	1,480	11
—■	—	—	—	731	62	—	—	6,764	65	1,352	93
449	10	776	40	640	73	117	30	2,993	78	598	75
297	—	593	87	85	—	113	70	3,623	07	724	61
168	—	383	90	1,813	18	229	—	4,534	21	906	84
’) 145	—	!) 252	50	175	—	186	25	2,986	75	—	—
320	—	476	80	425	SO	—	—	3,762	35	752	47
498	—	629	45	—	—	528	80	3,632	23	726	45
98	—	138	—	520	66	2) 300	—	4,122	56	—	—
481	70	396	05	1,076	69	262	30	3.532	99	706	59
163	—	198	50	351	53	155	75	2,567	93	513	59
222	—	—	—	383	40	43	25	4,016	10	—	—
103	50	—		Obekant.	139	25	3,574	—	—	—
60	—	486	1	Obekant.	60	—	2,214	09	—	—
3G9	—	540	52	1,705	91	13G	99	4,564	42	912	88
1,077	50	832	90	711	35	85	—	5,393	55	1,078	71
75	90	91	99	337	45	Obekant.	2,970	02	—	—
Ingår i	1.	o. 2. kolumn.	646	93	653	—	3,9.7	93	—	—
98	50	446	10	995	45	360	—	5,052	90	1,010	58
Obekant.	Ingår i 2. kol.	492	80	270	50	5,742	64	—	—
1,098	18	142	no	1,716	40	164	46	7,403	54	1,480	71
112	—	Ingår i 2. kol.	Obekant.	Obekant.	2,392	59	—	—
681	11	Ingår i 2. kol.	378	28	173	—	4,851	39	—	—
293	—	5		971	56	159	—	2,351	16	470	23
260	25	250	09	—■	—	126	—	1,465	84	293	17
234	—	167	—	496	70	1,094	27	3,398	97	679	79
200		126		217	25	6)		2,119	50
138	—	20	—	864	06	515	84	4,125	53	825	11
20		133	50	78	65	6)		1,677	65
180	—	58	75	—	—	11	—	1,279	45	255	89
86	50	63	30	Obekant.	5)	—	975	80	—	—
205	50	—	—	691	41	369	—	2,857	91	571	58
358	—	143	60	466	56	87	20	2,706	53	541	31
94	—	—	—	—	—	116	25	1,875	95	375	19
		100		78	25	461	35	2.474	54	494	91
414	—	18	—	—	—	432	71	2,245	41	449	08
—	—	—	—	4) 554	11	6)	—	2,088	99	—	—
414	—	188	10	260	90	171	—	2,540	20	508	04
—	—	101	—	2,114	—	664	60	3.808	80	761	76
167	95	10	20	820	35	126	25	2,494	82	498	96
—	—	—	—	349	75	69	SO	1,179	SO	235	96
41	85	18	—	6) 586	36	50	—	1,785	71	—	—
Ingår i	1.	o. 2. kolui	nn.			11	50	926	83
190	30	51	25	69	97	479	80	2,309	72	461	94
175		39		19	90	248	25	1,186	95	237	39
429	50	36	—	234	43	49	44	882	37	176	47
195	—	60	98	182	50	57	90	826	93	165	39
—	—	10	75	131	—	128	20	980	20 \|	196	04

Medeltal pr år och truppförband har utgjort:

	vid garnisonerade infanteriet.	vid icke7) garnisonerade infanteriet.	vid 8) garnisonerade kavalleriet.	vid icke0) garnisonerade kavalleriet.	vid 10) artilleriet.	vid8) ingeni ör-trupperna.	vid träng- trupperna.
För inköp af musikinstrument . . .	551	10	264	41	380	30	205	20	154	19	242	36	64	10
t reparation af » ...	549	33	137	13	137	23	91	73	105	21	61	32	29	83
» inköp af signalinstrument . . .	11	70	82	96	27	60	41	87	33	20	38	06	39	97
» reparation af > ...	142	67	83	42	4	—	10	12	13	91	10	25	7	34
> inköp af noter.........	145	48	156	99	172	81	57	90	120	77	13	99	28	39
> inköp ock reparation af diverse musikalier............	16	24	50	46	103	17	29	17	64	17	95	96	24	19
Summa	1,416	52	775	37	825	ii	435	99	491	45	461	94	193	82

*) Ofullständig uppgift. — 2) Dessutom persedlar till ej uppgifvet värde. — 5) Däri ingår kostnaden för reparation af signalinstrument.
— 4) Häri ingår äfven kostnaden för notpapper. — 6) Intet pris uppgifvet. — 6) Häri ingår äfven frakt- ock inbindningskostnader. — ’) Medeltal
för 14 regementen. — 8) Medeltal för 1 regemente. — e) Medeltal för 4 regementen. — 10) Medeltal för 6 regementen.

Bil. VII.

Kosta adsberäknin g

öfver musikmaterielens anskaffning och underhåll samt musikpersonalens

utbildning m. m.

	Inköp och reparationer af musik-och signal-instrument, noter, not-papper, not-lådor m. m.	Till elever	Summa.	Till musik-under-befäls-skolan: undervis-ningsma-teriel m. m.	Stipen-dier för musik-anförare-elever vid kon-serva-toriet.	Till musik-konservato-riet; hyra för lokal, eldning o. städning, extra lära-re m. m.
	dagaf- löning.	under- håll.	.grati- fika- tioner.
1 Gardesregemente.....	1.475	*> 1,314	4.818	750	8,357	''
1 d:o .....	1.475	‘) 1,314	4,818	750	8,357
1 Fältinfanteriregemente . .	900	*) 540	1,980	375	3,795
O "Ö co <M	20,700	3) 12,420	45,540	8,625	87,285	1,500	5,400	5,000
1 Fästningsinfanteriregemente	700	2) 360	1,320	250	2,630
1 d:o	700	s) 360	1,320	250	2,630
Skånska husarregementet . .	700	—	—	—	700	'' —	—	—
Skånska dragonregementet . .	700	—	—	—	700	—	—	—
1 Kavalleriregemente ....	450	—	—	—	450	—	—	—
5 d:o ....	2,250	—	—	—	2,250	—	—	—
1 Fältartilleriregemente. . .	600	—	—	—	600	—	—	—
5 d:o ...	3.000	—	—	—	3,000	—	—	—
Svea ingeniörkår......	450	—	—	—	450	—	—	—
Göta d:o ......	450	—	—	—	450	—	_	—
Bodens d:o ......	250	—	—	—	250	—	—	—
Gotlands artillerikår ....	250	—	—	—	250	—	—	—
Boden-Karlsborgs artillerirege-
mentes afdelning i Boden .	250	—	—	—	250	—	—	—
D:o å Karlsborg......	250	—	—	—	250	—	—	—
Positionsartilleriregementet .	250	—	—	—	250	—	—	—
1 Trängkår ........	250	—	—	—	250	—	—	—
5 d:o ........	1,250	—	—	—	1,250	—	—	—
Samma	37,300	16,308	59,796	11,000	124,404	1,500	5,400	5,000
						136,804

'') 365 dagar. — *) 300 dagar.

Bil. VIII.

Tabell

utvisande kostnaden för musikpersonalens årliga aflöning och underhåll å stat enligt

komiténs förslag.

	Löner.		Arfvoden.	Dagaflöning.	Inqvarte-rings- och servisbidrag.	Underhåll (ä 1 kr. 10 öre för dag).	Summa.
30 musikanförare af 1. klassen.....	30,600		14,400	_	32,850	_	8,400	_	_	_	86,250	_
14 d:o »2. > .....	14,280	—	—	—	10,220	—	2,772	—	—	—	27,272	—
11 d:o >3. » .....	7,920	—	—	—	6,022	50	1,932	—	—	—	15,874	50
28 regementstrumslagare........	20,160	—	-	—	15,330	-	4,680	—	—	—	40,170	—
215 musiksergeanter af 1. klassen ....	154,800	—	—	—	97,122	—	35,436	—	—	—	287,358	—
232 d:o »2. > ....	139,200	—	—	—	102,180	—	38,496	—	—	—	279,876	—
155 musikdistinktionskorpraler......	46,500	—	—	—	17,393	50	—	—	38,265	70	102,159	20
211 musikkorpraler...........	50,640	—	—	—	17,733	20	—	—	48,766	30	117,139	50
220 musikvicekorpraler.........	39,600	—	—	—	14,154	—	—	—	51,898	—	105,652	—
314 trumslagare (trumpetare, hornblåsare) .	47,100	—	—	—	24,315	60	—	—	89,157	20	160,572	80
Summa	550,800	—	14,400	—	337,320	80	91,716	—	228,087	20	1,222,324	—

Tabell

utvisande kostnaden för musikpersonalens årliga aflöning och underhåll å stat enligt 1901

års härordning.

	Löner.	Dag- aflöning.	Inqvarte-rings- och servisbidrag.	Underhåll (a 1 kr. 10 öre för dag).	Summa.
48 musikfanjuukare (musikstyckjunkare) ....	. 48,960	_	35,040	_	10,284	—	—	—	94,284	—
250 musiksergeanter af 1. klassen........	180,000	—	116,284	50	41,376	—	—	—	337,660	60
232 » >2. > ........	139,200	—	102,180	—	38,496	—	—	—	279,876	—
892 trumslagare (trumpetare, hornblåsare) ....	133.800	—	61,788	—	—	—	226,556	—	422,144
Summa	501,960	—	315,292	50	90,156	—	226,556	—	1,133,964	60

Tabell

utvisande tillgångar för musikens aflöning och underhåll för år 1901,

Bil. IX.

					Ans	1	a g	å	sta	t.			I n d	e 1 t	a	t i 1	1	g å	n	g a r.
																					Af anslaget till arméns			Diverse
																							Af anslaget	inkomster	afkastning	Summa
			Lön, arfvode och beklädnads-	Dag- aflöning	-1)	Portions- ersättning.	Underhåll.	Summa.		Vakan s-afgifter af rotar och	Mötespasse-volans ä kr. 10,50 af rotar	Beklädnads-bidrag ä kr. 6,25	Furage-passe-volans af	Summa.		diverse intendentur-och sjuk-	till arméns munderings-utrustning.l)	af försålda persedlar	af musik- kassans	tillgångar för år 1901.	Anmärkningar.
			ersättning.							rusthåll		och rusthåll.	af rotar och rusthåll.	rusthåll.			vårdsbehof.			m. m.	kapital.
			A.		B.		C.		D.		E.		F.		G.		H.		I.		k.		L.		M.		N.		0.		P.
	Infanteriet.
1	Svea lifgarde.........		10,428	—	2,701	—	11,389	21	—	—	24,518	21	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	A 750	—	2) 6,385	—	—	_	_	_	31,653	21.	A A Dessutom dyrtidstillägg, där sådant har författ-
2	Göta lifgarde.........		10,428	—	2,701	—	11,749	75	_	_	24,878	75											A 750		2) 6,353	55					31,982	30	ningsenligt tillkommit löntagaren.
					4,100																		A 2) Uppdebiteradt i musikkassans räkenskaper; dess-
3	Lifregemente! till fot.....		'') 510	—	196	98	1,297	09	—	6,104	67	A 16,468	47	304	50	125	—	—	—	A 16,897	97	60	60	1,261	59	1	58	864	—	25,190	41	utom dyrtidstillägg.
4	Första lifgrenadierregementet .		!) 510	—	158	88	954	26	2,000	_	3,623	14	17,640	_	504	_	337	50			18,481	50	60	60	944	78	9				23.119	49	A 3) Ej portion.
5	Andra lifgrenadierregementet .		>) 510	—	136	20	781	18	2,000	—	3,427	38	2) 17,200	—	420	—			—	—	17,620		60	00	772	30	34	69	19	90	21,934	87	B A Dagaflöningen för stahstrumpetare, skvadrons-trumpetare, fältmusikanter, spel i nummer och
6	Västgöta regemente......		2) 510	—	157 80	74	963 394	74	2,000	—	3,631	48	16,800	—	399	—	—	—	—	—	17,199	—	60	60	932	23	G	—	2,538	12	24,367	43	trumslagare är beräknad efter det antal tjänst-göringsdagar, som uppgifvits af vederbörande
7	Smålands grenadierkår ....		’) 510	—	82	24	1,000	—	1,985	06	3) 8,411	—	199	50	—	—	—	—	8,610	50	26	70	358	23	—	—	—	—	10,980	49	truppförband. För regementstrumslagarne, utom
8 9	TJplands regemente . . .		2) 510	—	173 143	28	1,167	43	2,000	—	3,850	71	4) 14,800	—	252	—	212	50	—	—	15,264	50	60	60	1,051	07	—	—	216	25	20,443	13	vid fotgardesregementena, är upptagen dagaflö-ning för 12 dagars musik möte och 22 dagars
Skaraborgs » ...		4) 510	—	22	846	42	2,000	—	3,499	64	6) 16,625	—	A 399	—	300	—	—	-	17,324	—	60	00	828	12	—	—	3,202	81	24,915	17	regementsmöte (med 2 dagar för nt- och in-
10	Södermanlands ■> ...		>) 510	—	142	92	889	10	2.000	—	3,542	02	6) 17,590	64	336	—	262	50	—	—	18,189	14	60	00	824	20	—	—	475	—	23,090	96	ryckning), tillsamman 36 dagar. B 2) Förslagsvis. B 3) = A3).
11	Kronobergs > ...		>) 510	—	164	52	1,008	41	2,000	—	3,682	93	13,200	—	399	—	300	—	—	—	13,899	—	60	60	984	42	—	—	677	10	19,304	05
12	Jönköpings » ...		>) 510	—	156	24	985	73	2,000	—	3,651	97	12,750	—	367	50	281	25	—	—	13,398	75	60	60	929	45	12	85	1,443	34	19,496	96	D *) Det i regementets stat uppförda anslag till mu-sikens underhåll, 2,400 kronor, har ej användts,
13	Dalregementet . . .		4) 510	—	200	46	1,477	37	2,000	—	4,187	83	A 16,400	—	336	—	A 262	50	—	—	16,998	50	60	60	1,251	81	12	03	769	33	23,280	70	utan har i stället såsom förut regementet till-
14	Hälsinge regemente . . .		2) 510	—	154	08	1,111	82	2,000	—	3,775	90	19,600	—	504	—	362	50	—	—	20,466	50	60	60	907	80	—	—	1,674	38	26,885	18	godoskrifvit sig de indelta tillgångarne. D 2) Af de å regementets stat uppförda 2,400 kr. har
15	Alfsborgs » ...		*) 510	—	151	92	917	29	2,000	—	3,579	21	14,960	—	399	—	300	—	—	—	15,659	—	60	G0	885	96	15	—	765	49	20,965	26	ej användts mera, än här anteeknade 480, utan
16	Västgöta-Dals » ...		>) 510	—	134	82	855	47	2,000	—	3,500	29	17,600	—	399	—	300	—	—	—	18,299	—	60	00	763	25	63	86	1,833	61	24,520	61	har i stället regementet tillgodogjort sig 8 hel-vakansafgifter. E A Enligt 1901 års stat för hvartdera af Skånska
17	Bobus läns » ...		'') 510	—	243	78	1.747	05	2,000	—	4,500	83	14,680	—	252	—	212	50	—	—	15,144	50	60	00	1,644	71	56	83	758	33	22,165	80
18 19	Västmanlands » ... Norrbottens » ...		*) 510	—	173 134	82	1,181	43	2,000 2,000	—	3,865	25	8) 17,176	67	2)~	—	262	50	—	—	17,439	17	60	00	1,051	71	20	80	2,939	59	25,377	12	husar- och dragonregementena till lön, dispo-nibilitetsarfvode och beklädnad anvisadt ett
	>) 2,310	—	46	1,060	40		5,504	80	9.000	—	105	—	2) 1,112	50	—	—	10,217	50	34	00	771	14	5	74	—	—	16,533	84	sammanlagdt belopp af 16,050 kronor samt till
20	Västerbottens > . . .		4) 2,310	—	127	74	849	98	2,000	—	5,287	72	7.235	—	105	—	187	50	—	—	7,527	50	34	00	692	85	—	—	419	97	13,962	64	musikens underhåll 2,400 kronor. På grund af bestämmelserna ri Kongl. Brefvet den 8.
21	Kalmar » ...		4) 510	—	180	00	1,219	23	2,000	—	3,909	29	13,050	—	399	—	8) 537	50	—	—	13,986	50	60	60	1,107	28	—	—	374	79	19,438	41	juni 1894 hafva emellertid regementenas musik-
22	Värmlands » ...		A 510	—	181	02	1,234	00	2,000	—	3,925	62	8) 18,579	35	399	_	300				19,278	35	60	60	1,120	31	62	40	3,043 120	07	27,490 11,181	85	kassor endast fått tillgodonjuta de å denna
23	Jämtlands fältjägareregemente .		’) 2,310	—	127	98	883	95	2,000	—	5,320	93	10) 5,000		3)-	—	4)-	—	—	—	5,000	34	60	674	52	31	so	29	84	tabell här ofvan upptagna belopp. F A Häraf tillfällig rotevakansafgift för 1900, kr.
24	Norra skånska infanteriregementet . . .	*) 510	—	193	50	1,260	32	4,500	__	6,463	88	”) 7,575	_	_	_	62	50	__	_	7,637	50	60	00	1,202	00	5	25	240	14	15,609	97	56: 01, knektetilldelning för 17 rotar: 272: 46 kr., hvarjämte för 15 spel jämlikt Kongl.
25	Södra > >			174				6,446
	A 510	—	00	1,261	98	4,500	—	04	7,500	—	—	—	A 125	—	—	—	7,625	—	60	00	1,058	00	—	—	490	—	15,680	24	Brefvet den I5A 1888 frånräknats 300 kr.
26	Värmlands fältjägarekår . . .		3,240	—	220	10	547	56	1,750	—	5,757	72									—	—	20	—	439	92	—	—	236	—	6,453	64	F 2) Minskad jämlikt'' Kongl. Brefvet den 13A 1888 med 20 kr. pr rote.
27	Gotlands infanteriregemente . .		4,390	—	978	40	667	70	2,000	—	8,036	10		—	—	~	—	—	—	—	—	—	60	00	443	60	—	—	—	—	8,540	30	F 3) Däraf från föregående år 1,835 kr. Jämlikt
28 29	Hallands bataljon ......		2,430 6,990	—	567 372	20	359 1,080	39	500	—	3,856	59	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	SO	30	127	50	—	—	—	—	4,014	39	Kongl. Brefvet den 13A 1888 af dragas 400 kr. samt jämlikt Kongl. Brefvet den 17/s 1893: 444 kr.
Västernorrlands regemente. . .		—	44	49	2,000	—	10,442	93											34	00	733	00	—	—	—	—	11,211	13
30	Blekinge bataljon.......		2,430	—	688	80	447	51	500	—	4,066	31	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	22	80	305	44	1	40	—	—	4.395	95	F 4) Däraf 2 rotar in natura.
			57,466
		Summa	—	11,917	50	50,589	70	58,850	—	178,823	2 G	319,841	13	6,478	50	5,843	75	—	—	332,103	38	2,959	20	36,807	49	340	_	23,101	51	574,185	84	restera 3 halfvakansafgifter för 1901.
																							F 6) Däraf 82 kronotunnor ä 14: 52 kr. Vakans-
																																	afgiften inflytor året efter.
	Kavalleriet.																																F 7) Enligt uppgift från regementet. I musikkassa-
			6,296		2) 1,825		2,951																										redogörelsen äro blott 12,000 kr. uppdebiterade
1	Lifgardet till häst......		75	—	84	—	—	11,073	59											2) 750	—	1,569	50	—	_	_	_	13,393	09	1901.
2	Lifregementets dragoner ....		A 6,000	—	609	00	392	80	—	—	7,002	46	6,200	—	105	—	1,002	—	168	30	7,535	SO	28	12	—	—	37	95	3,985	—	18,588	83	F 8) Däraf 776: 67 kr. af Vestmanlands knektelego-medelskassa (K br. 20 r, 1891); 1 rote in natura.
3	Lifregementets husarer ....		A 6,000	—	907	20	485	93	—	—	7,393	13	6,670	82	2)-	—	1,062	—	—	—	7,732	82	28	12	—	—	34	60	828	—	16,016	67	F 9) Däraf 1,309: 35 kr. »tilldelningsmedel» för år
4	Smålands husarregemente . . .		A 6,000	—	3) 747	20	481	29	—	—	7,228	49	5,625	70	105	—	—	—	—	—	5,730	70	28	05	—	—	—	—	62	50	13,049	74	1900. F10) Samt 20 volontärnummer ä 150 kr. anslagna till
5	Skånska husarregementet . . .		1)3)15,000	—	1,494	40	885	43		—	A 17,379	83	5,716	—	2)-	—	—	—	—	—	5,716	—	3) 56	25	_	_	_	_	A 2,453	84	25,605	92	musikens underhåll.
6	» dragonregementet . . .		A 11,260	—	1,424	—	836	0G	2) 480	—	A 14,000	00	3,850	—	105	—	1,617	—	141	75	5,713	75	56	25	—	-	50		2,051	84	21,871	90	Fn) Däraf 75 kr. för 1900. G A Enligt Kongl. Kung. den 4A 1844.
7	Kronprinsens husarregemente .		5,610	—	2) 1,825	—	2,649	02	—	—	10,084	02	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	4) 1,500	—	1,559	01	—	_	_	_	13,143	63	G 2) Intet belopp uppdebiteradt i musikkassans rä-
8	Norrlands dragonregemente . .		7,950	—	1,016	—	763	35	1,000	—	10.729	35											28	12	—	—	—	552	_ i	11,309	4 7	kenskaper för år 1901. G 3) Några indragna rotar till musiken finnas ej. H'') = G 2). II2) För åren 1892—1901.
		Summa	64,116	75	9,848	40	9,445	78	1,480	—	84,890	93	28,902	52	315	—	3,741	—	310	05	32,428	57	2,474	91	3,120	11	122	55	9,933	18	132,979	25
																																	H 3) För åren 1900 och 1901.
	Artilleriet.																																H 4) = G 3). II ’) Häri inräknas 11 rotar in natura till ett värde
1	Första Svea artilleriregemente .		6,980	—	2,044	—	4,625	92	—	—	13,649	92	_	_	_	_		_					800		2,168	10					16,618 16,750	02	af 2,200 kr.
2	Första Göta »		0,980	—	2,044	—	4,758	69	—	—	13,782	69	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	800	—	2,168	10	—	—	_	_	79	L A Kongl. Brefvet den 29A 1823. L 2) Kongl. Brefven den 28/s 1829 och 25A 1890.
3	Wendes >		8,816	—	2,628	—	6,100	43	--	—	17,544	43	_	_	_	_		_					800		2,229	81					20,574 17,079	9/j	L 3) = G2).
4	Norrlands >		6,980	—	2,044		5,087	28	—	—	14,111	28											800	—	2,168	10	—	—	_	_	38	L ) Kongl. Brefvet den V 1877. L 5) Kongl. Brefvet den 22/ia 1898.
5	Andra Svea »		6,980	—	2,044	—	4,519	45	—	—	13,543	45											800		2,084	94					16,428 16,172	gq	L 6) Kongl. Brefvet den 24A 1878.
6	Andra Göta »		6,980	—	2,044	—	4,180	29	—	—	13,204	29	__	—	—	—	—	—	—	—	—	—	800	—	2,168	10	—	_	_	_	39	M A Uppgift om antalet tjänstgöringsdagar är läm-nad från vederbörande truppförband. Stor-
7	Gotlands artillerikår ....		1,232	—	1,752	—	2,238	36	--	—	5,222	30	_	_	_	_	_	_	_	_			5) 400		597	96					6,220 2,351	89	leken af beklädnadsersättningen för tjänst-
9	Karlsborgs » ....		968	—	292	—	767	39	—	—	2,027	39												324	06	—	_	_	_	45	göringsdag vid olika regementen har uppgif-vits af Arméförvaltningens Intendentsdeparte-
		Summa	45,916	—	14,892	—	32,277	81	—	—	93,085	81											5,200	—	13,909	17 \|	—	—	—	—	112,194	98	ment. M2) Däraf 1,275 kr. enligt Kongl. Brefvet den 9/s
	Fortifikationen.																																1833 till underhållande af den s. k. »silfver-mnn derin geni.
																																O A Däraf 875 kr. i hyresersättning.
1 2	Svea ingeniörbataljon..... Göta » .....		\| 4,348	—	730	—	j 2,106 \ 1,926	67 79	1 1	—	9,111	46	—		—	-	—	—	—	—	—	—	I «) 1,000 1 G) 1,000	—	1,358 824	35 34	—	—	—	—	\| 13,294	15
		Summa	4,348	—	730	—	4,033	4G	—	—	9,111	40	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2,000	—	2,182	69	—	—	—	—	13,294	15
	Tr ängen.
1	Svea trängbataljon ....		2,032	75	328	—	1,329	28	—	—	3,690	03	—	—	—	—	—	_	—	_	—	—	250	—	722	70	—	_	_	_	4,662	73
2	Göta » ....		1,024	25	292	—	756	30	—	—	2,072	55	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	250	—	251	13	—	—	—	—	2,573	68
3	Norrlands » ....		1,024	25	292	—	868	18	—	—	2,184	43	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	250	—	361	35	—	—	—	—	2,795	78
4	“Wendes > ....		2,032	75	328	—	1,214	09	—	—	3.575	44	—	—	—	—	—	—	- -	—	—	—	250	—	501	84	—	—	—	—	4,327	28
		Summa	6,114	—	1,240	—	4,168	45	—	—	11,522	45	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1,000	—	1,837	02	—	—	—	—	14,359	47
	Infanteriet . .		57,466	_	11,917	66	50,589	70	58,850	—	178,823	20	319,841	13	6,478	50	5,843	75	_	_	332,163	38	2,950	20	36,807	49	340		23,101	51	574,185	84
	Kavalleriet . .		64,116	75	9,848	40	9,445	78	1,480	—	84,890	93	28,062	52	315	—	3,741	—	310	05	32,428	57	2,474	91	3,129	11	122	55	9,933	18	132,979	25
	Artilleriet . .		45,916		14,892	—	32,277	81	—	—	93,085	81	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	5,200	—	13,909	17	—	—	—	—	112,194	98
	Fortifikationen		4,318	—	730	—	4,033	40	—	—	9,111	40	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2,000	—	2,182	09	—	—	—	—	13,294	15
	Trängen . . .		6,114	—	1,240	—	4,168	45	—	—	11,522	45	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1,000	—	1.837	02	—	--1	—	—	14,359	47
	Summa summarum	177,960	75	38,627	96	100,515	20	60,330	—	377,433	91	347,903	65	0,793	60	9,584	75	810	05	304,591	95	13,625	11 1	57,865	48	462	55	33,034	69	847,013	09

Bil, X.

Tabell utvisande utgifterna för regementsmusikens aflöning och underhåll under år 1901.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30	Infanteriet. Svea lifgarde.......... Göta > .......... Lifregemente! till fot...... Första lifgrenadierregementet . . . Andra » ... Västgöta regemente....... Smålands grenadierkår..... Uplands regemente...... Skaraborgs » ...... Södermanlands » ...... Kronobergs » ...... Jönköpings » ...... Dalregementet.......... Hälsinge regemente...... Älfsborgs » ...... Västgötadals » ...... Bohusläns » ...... Västmanlands » ...... Norrbottens > ...... Västerbottens » ...... Kalmar » ...... Värmlands > ...... Jämtlands fältjägareregemente . . Norra skånska infanteriregementet Södra > » Värmlands fältjägarekår..... G-otlands infanteriregemente . . . Hallands bataljon........ Västernorrlands regemente .... Blekinge bataljon........	Löner, urf-voden, be-klädnads-hjäip och dagaflöning.	Utspisning j, ch portions-ersättning.	Hyreshjälp it vissa lön-tagare vid musiken.	Junderings- kostnader.	Elevers un-dervisning.	Sjukvårds- kostnader.	Lokalhyra.	Inköp af in-trument, no-er; notskrif-ring och in-strumente-ing; repara-tioner; trans-porter.	Amortering af bygg-nadslån.	Diverse.	Summa.
20,257 19,821 15,731 16,801 18,176 17,007 7,560 16,263 16,846 11,213 14,324 15,141 17,739 14,716 17,059 15,6 i 2 15,003 16,845 12,133 t 10,710 16,291 19,555 7,483 12,340 13,915 5,710 6,741 3,377 8,149 3,468	70 40 36 86 25 39 02 16 75 44 17 68 95 26 59 87 46 93 41 95 41 22 02 61 12 32 20 02 80	8,896 9,056 1,297 2,318 1,271 2,177 376 1,006 2,687 2,306 1,008 985 1,648 : 3,216 1,442 2,209 2,190 1,520 1,072 1,431 1,134 1,333 1,260 1,282 505 647 314 1,059 443	89 47 69 10 42 11 39 05 69 41 73 79 12 45 18 18 17 44 86 06 36 32 60 60 90 40 95 01	1,118	56	5.110 4,243 78 1.110 881 690 1,048 238 3,142 894 682 2,427 204 1,090 2,239 326 3,529 542 829 830 763 1,326 1,279 389 1,761 241 719 309	47 22 52 02 63 13 05 66 36 91 74 53 46 47 19 79 56 77 20 28 13 08 34 44	240 165 50 198 144 100 1,046 4,866 25 492 180 735 945 375 119 142 61 226	50 19 47 50 50 80	119 103 23 25	58 18 75 99	200 120 1,275 50 100 825 77 75	50	i 957 1,364 1,180 1,094 658 1,068 214 749 953 1,5'' >9 728 1,209 488 3,577 1,351 1,207 2,339 1,862 1.257 1,165 2,320 3,962 587 624 935 481 927 82 702 215	27 05 40 74 85 95 75 25 65 77 31 76 01 12 58 65 15 08 55 88 59 10 22 35 10 05 40 84 75 15	300 600	—	9 518 175 162 1,269 31 143 74 885 97 136 251 755 783 806 646 488 261 193 194 980 3,427 88 95 22 23 722	85 05 47 08 31 85 28 \| 80 13 64 i 46 60 71 43 22 78 45 61 75 27 18 39 41 45 18	35,231 34,485 19,045 23,303 21,799 22,411 8,302 19,353 20,899 21,481 16,158 18,367 20,810 29,632 20,866 21,418 22,699 22,602 18,127 13,710 21,443 26,5-2 13,814 15,638 17,572 7,108 10,101 4,018 11,654 4,436	71 ,69 36 33 81 75 25 97 84 72 96 45 12 95 80 87 16 86 73 36 80 38 84 87 70 46 20 52 24 40
	Summa	405,999	32	56,100	34	1,018	56	30,931	95	10,114	96	272	50	2,722	50	35,777	32	900	—	13,244	35	563,081	80
	Kavalleriet.
1	Lifgardet till bäst........	10,211	50	1,971	_	—	—	1,715	55	—	—	—	—	—	-	884	50	—	—	—	—	14,782	55
2	Lifregementets dragoner.....	15,260	82	472	44	12	50	—	—	89	—	—	—	350	—	572	85	—	—	1,344	08	18,101	69
3	» husarer ......	13,211	80	485	93	—	—	280	31	535	50	—	—	—	—	174	89	—	—	392	33	15,080	76
4	Smålands husarregemente.....	11,247	04	553	39	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	753	18	—	—	68	50	12,622	11
5	Skånska husarregementet.....	20,265	50	885	43	—	—	—	—	—	—	147	97	—	—	1,829	51	—	—	331	19	23,459	60
6	» dragonregementet.....	19,908	67	836	06	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	381	50	—	—	32	58	21,158	81
7	Kronprinsens husarregemente . . .	8,152	62	2,607	75	—	—	1,411	29	—	—	—	—	—	—	1,212	88	—	—	44	G8	13,429	22
8	Norrlands dragonregemente ....	9.886		706	35	—	—	—	—	—	—	—	—	92	—	522	28	—	—	51	35	11,257	98
	Summa	108,143	95	8,518	35	12	50	3,407	15	624	50	147	97	442	—	6,331	59	—	—	2,264	71	129,892	72
	Artilleriet.
1	Första Svea artilleriregemente . .	9,318	20	4,625	92	—	—	2,168	10	—	—	—	—	—	—	757	07	—	—	86	90	16,956	19
2	» Höta » • •	9,318	20	4,758	69	—	—	2,168	10	—	—	—	—	—	—	403	—	—	—	—		16,617	99
3	Wendes . >	11,349	42	5,458	92	864	—	2,194	32	—	—	—	—	—	—	805	93	—	—	—	—	20,672	59
4	Norrlands » • •	9,318	20	5,246	84	672	—	2,168	10	—	—	—	—	—	—	850	15	—	—	17	—	18,272	29
5	Andra Svea > . .	9,303	08	4,715	43	—	—	1,892	61	150	—	—	—	—	—	580	10	—	—	69	90	16,711	12
6	> Göta » . .	9,318	20	4,594	80	672	—	2,161	17	—	—	—	—	—	—	722	08	—	—	115	69	17,583	94
7	Gotlands artillerikår.......	2,930	46	1,236	49	84	—	597	96	—	—	—	—	—	—	612	75	—	—	69	30	5,530	96
9	Karlsborgs > ......	1,438	92	742	35	—	—	324	06	—	—	—	—	—	—	1,735	71	—	—	62	48	4,303	52
	Summa	G2,294	68	\| 31,379	44	2,292	—	13.674	42	150	—	1 -	—	—	—	6,460	79	—	—	421	27	116,678	60
	Fortifikationen.
1	Svea ingeniörbataljon......	\| 6,311		( 2,227	88	—	—	1,358	35	—	—	—	—	—	—	261	26	—	—	—	—	1 13,292	65
2	Göta » ......	99	1 1,467	29	—	—	824	34	—	—	—	—	—	—	804	05	—	—	37	49	1
	Summa	6,311	99	3,695	17	—	—	2,182	69	—	—	—	—	—	—	1,065	31	—		37	49	13,292	65
	Trängen.
1	Svea trängbataljon........	2,479	25	1,329	28	—	—	722	70	—	—	—	—	—	—	93	75	—	—	79	—	4,703	98
2	Göta » ........	1,729	41	632	67	—	—	251	13	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—	—	—	2,613	21
3	Norrlands > ........	1,572	—	871	45	—	—	361	35	—	—	—	—	—	—	304	25	—	—	8	18	3,117	23
4	Wendes » ........	2,370	17	1,006	77	—	1 -	501	1 84	—	—	—	—	—	—	75	in	—	—	—	—	3,953	88
	Summa	8,150	83	3,840	17	—	—	1,837	02	—	—	—	—	—	—	473	10	—	—	87	18	14,388	30
	Infanteriet . . .	405,999	32	56,100	34	1,018	56	36,931	95	10,114	96	272	50	2,722	50	35,777	32	900	-	13,244	35	563.081	80
	Kavalleriet . . .	108.143	95	8,518	35	12	50	3,407	15	624	50	147	97	412	—	6,331	59	—	—	2,264	71	129,892	72
	Artilleriet . . .	62,291	68	31,37!	44	2,292	—	13,674	42	150	—	—	—	—	—	6,466	79	—	—	421	27	116,678	60
	Fortifikationen. .	6,311	99	3,695	17	—	—	2,182	69	—	—	—	—	—	—	1,065	31	—	—	37	49	13,292	65
	Trängen ....	8,150	83	3.840	17	—	—	1,837	02	—	—	—	—	—	—	473	10	—	—	87	18	14.388	SO
	Summa summarum	590,900	77	103,533	1 47	3,323	06	58,033	23	10.SS9	46	420	47	3,164	50	50,114	In	900		\| 16,055	1 \| _	837,334	07

Bil. XI.

Tabell

utvisande musikkassornas ställning1 den 31 december 1901 och. den 31 december 1902. *)

		Behållning	*)	Behållning	*)
						Ökning.		Minskning.	Anmärkningar.
		den 31/i2 lyui.	den »‘/u 1902.
		A.		B.		C.		D.
	Infanteriet.
1	Svea lifgarde..........	—	—	—	—	—	—	—	—	A'') Enligt uppgift från rege-
2	Göta > ..........	—	—	—	—	—	—	—	—	mentet ingå icke enskilda medel i musikkassan.
3	Lifregementet till fot......	») 37,058	23	'') 43,530	33	6,472	10	—	—	A2) Däraf byggnader och inven-
4	Första lifgrenadierregementet . .	») 252	18	3,827	80	3,575	62	—	—	tarier värda kr. 18,781''94.
5	Andra > . .	7,025	84	2) 4,887	97	—	—	37	87	Byggnaderna lämna ej någon afkastning.
6	Västgöta regemente.......	62,646	49	65,329	95	2,683	46	—	—	A3) Däraf balans på grand
7	Karlskrona grenadierregemente . .	'') 8,038	58	3) 12,614	65	4,576	07	—	—	af regementsintendenten
8	Uplands regemente......	*) 11,589	94	4) 14,000	—	2,410	06	—	—	Karlssons förskingring kr. 1,798-44.
9	Skaraborgs » ......	74,168	35	73,002	51	—	—	1,165	84	A4) Däraf ett hus i Helsing-
10	Södermanlands » ......	679	52	7,119	75	6,440	23	—	—	borg, värderadt till kr.
11	Kronobergs > ......	14,755	77	19,932	98	5,177	21	—	—	18,606: 99, hvilket enligt 1902 års Riksdags beslut
12	Jönköpings > ......	38,632	09	39,004	20	372	11	—	—	må försäljas till ett pris
13	Dalregementet..........	>) 17,707	29	6) 23,785	03	6,077	74	_	—	ej understigande 25,000 kr.
14	Hälsinge regemente......	>) 36,026	98	44,378	47	8,351	49	—	—	B1) Enligt uppgift från rege-mentet har under år 1902
15	Älfsborgs » ......	*) 19,065	48	24,992	76	5,927	28	—	—	beställts för 4,000 kronor
16	Hallands > ......	42,162	12	47,191	87	5,029	75	—	—	musikinstrument, som ännu ej levererats eller
17	Bohusläns > ......	24,623	24	28,211	24	3,588	—	—	—	betalts.
18	Västmanlands » ......	63,885	25	67,432	23	3,546	98	_	—	B2) Mnsikkassans räkenskaper
19	Norrbottens ■> ......	>) 3,994	55	10,885	28	6,890	73	—	—	ej fullt afslutade för år 1902, men kommer bok-
20	Kalmar > ......	10,903	92	*) 18,771	41	7,867	49	—	—	slutet att utvisa större
21	Västerbottens > ......	17,496	73	•) 16,743	14	—	—	753	59	behållning.
22	Värmlands » ......	>) 2) 96,022	36	■>) 99,952	94	3,930	58	—	—	Bs) Regementet har gjort un-derdånig framställning
23	Jämtlands fältjägareregemente . .	1,868	07	4) 7,500	—	5,631	93	—	—	att af kassans behållning
24	Norra skånska infanteriregementet	») 5,283	50	11,935	73	6,652	23	—	—	få disponera 1,370 kr. för betalande af musikinstru-
25	Södra > >	16,667	90	CO 70 ce CO CD	40	—	—	7,829	50	ment, som beställts före
26	Vaxholms grenadierregemente . . .	6,130	62	6,012	33	—	—	118	29	delfåendet af Kongl. Maj:ts föreskrift den 31
27	Gotlands infanteriregemente . . .	*) 1,811	84	9) 1,799	01	—	—	12	83	december 1902 rörande
28	Västernorrlands regemente ....	—	—	10) 3,369	45	3,369	45	_	_	musikkassorna.
									B4) Uppgiften approximativ.
										B6) Enligt uppgift från rege-
										mentet har under år 1902
1	Lifgardet till häst.......	—	—	—	—	—	—	—	—	beställts för 3,273 kronor musikinstrument, som
2	Lifregementets dragoner.....	111,737	04	113,263	—	1,525	96	—	—	ännu ej slutlevererats.
3	> hnsarer.....	26,025	35	25,374	97	—	—	650	38	B6) Under år 1902 har beställts
4	Smålands husarregemente ....	2,975	93	5,759	81	2,783	88	—	—	musikinstrument m. m., hvilka ännu ej blifvit
5	Skånska husarregementet ....	4) 62,400	49	64,608	19	2,207	70	—	—	betalda.
6	> dragonregementet ....	») 31,127	52	“) 42,251	85	11,124	33	—	—	B'') = A2).
7	Kronprinsens husarregemente . . .	—	—	—	—	—	—	—	—	Bs) Regementet har en skuld
8	Norrlands dragonregemente ....	>) 13,510	23	15,999	79	2,489	56	—	—	af 1,635 kr. för beställda musikinstrument. Be) = A3).

										B10) Tillfällig behållning å
1	Första Svea artilleriregemente . .	—	—	—	—	—	—	—	—	årets anslag. Regemen-tet har icke förut haft
2	> Göta > . .	—	—	—	—	—	—	—	—	musikkassa, som redo-
3	Wendes > . .	—	—	,0) 46	14	46	14	—	—	visats för Arméförvalt-ningen å civila departe-
4	Norrlands > . .	—	—	—	—	—	—	—	—	mentet.
5	Andra Svea > . .	—	—	—	—	—	—	—	_	B11) Behållningen den 31 de-
6	> Göta > . .	—	—	10) 12	91	12	91	—	—	cember 1902 bestod af 41,000 kronor i värde-
7	Gotlands artillerikår.......	—	—	>°) 2,552	88	2,552	88	—	—	papper och 1.251 kronor
8	Boden—Karlsborgs artilleriregemente Fortifikationen.		"			—		—	—	85 öre å giroräkning. Af sistnämnda belopp voro omkring 450 kro-nor afsedda till en må-
									nadsaflöning till trum-
1	Svea ingeniörkår........	—	—	10) 26	67	26	67	—	—	petare samt 650 kro-nor till musikinstru-
2	Göta > ........									ment, som voro beBtällda redan under år 1902, men ännu ej blifvit be-
	Trängen.									talda.
1	Första Svea trängkår......	—	—	—	—	—	—	—	—
2	> Göta > ......	—	—	10) 868	56	868	56	—	—
3	Norrlands > ......	—	—	—	—	—	—	—	—
4	Wendes > ......	—	—	—	—	—	—	—	—
	Summa	866,273	40	975,814	20	122,209	10	12,668	30

*) Musikkassornas behållning den 31/u 1901 upptagen i enlighet med till Arméförvaltningen å civila departementet insända
redogörelser, behållningen den 31/is 1902 enligt uppgift till komitén från trnppförbanden.

Tabell,

utvisande de kostnader, som beräknats erforderliga för musikens aflöning ock underhåll år 1904,

Bil. XII.

								B e h	0	f.												T i	1 1 g	å	n g.
																		Alternativ	I.			Alternativ II.
		Löner och dagaflöning å stat.	Musikanfö-rares (musik-fanjunkares) arfvoden.	Arfvoden åt musik-befälhafvare	Arfvoden åt hornblåsare och trum-petare för tjenstgöring vid harmoni-musiken.	Inköp och re-parationer a: musik- och signalinstru-ment, noter, notpapper m. m.	Gratifika-tioner och dagaflöning åt elever.	Summa behof.	Ä anslaget till aflöning och rekry-tering.	Å anslaget till arméns diverseinten dentur- och sjukvårds-behof.	Å extra an-slaget til] täckande af bortfallna indelta till-gångar.	Summa tillgångar.	Ä anslaget till aflöning och rekry-tering.	Å anslaget till arméns diverseinten dentur- och sjukvårds-behof.	Af ränte-m edlen å mu sikkassornas tillgångar efter 3f- % å behållningen fl 1901.	Ä extra an-slaget till täckande af bortfallna indelta till-gångar.	Summa tillgångar.
Infanteriet.		1		2		3		4		6		6		7		8		9		10		ii		12		13		14		15		16
Svea lifgarde...........		24,658	—	300	—	200	—	3,019	—	1,475	—	2,064	—	31,716	—	24,658	—	7,058	—	—	—	31,716	—	24,658	___	7,058	_	_	_			31,716
Göta 2* ...........		24,658	—	300	—	200	—	3,019	—	1,475	—	2,064	—	31,716	—	24,658	—	7,058	—	—	—	31,716	—	24,658	—	7,058	—	—	—	_	_	31,716	_
Lifregemente! till fot.......		20,053	GO	300	—	200	—	2,449	60	900	—	915	—	24,818	20	20,053	60	—	—	4,764	60	24,818	20	20,053	60	—	—	1,297	03	3,467	57	24,818	20
i Första lifgrenadierregementet . . .		20,053	GO	300	—	200	—	2,149	GO	900	—	915	—	24,818	20	20,053	60	—	—	4,764	60	24,818	20	20,053	60	—	—	8	83	4,755	77	24,818	20
Andra » . . .		20,053	60	300	—	200	—	2,449	60	900	—	915	—	24,818	20	20,053	60	—	—	4,764	60	24,818	20	20,053	60	—	—	245	91	4,518	69	24,818	20
Västgöta regemente........		20,053	60	300	—	200	—	2,449	60	900	—	915	—	24,818	20	20,053	60	—	—	4,764	60	24,818	20	20,053	60	—	—	2,192	62	2,571	98	24,818	20
[ Karlskrona grenadierregemente . . .		16,604	45	300	—	200	-	762	20	700	—	610	—	19,176	65	16,604	45	1,286	10	1,286	10	19,176	65	16,604	45	1,286	10	281	35	1,004	75	19,176	65
Uplands regemente.....		20,053	60	300	—	200	—	2,449	60	•900	—	915	—	24,818	20	20,053	60	—	—	4,764	60	24,818	20	20,053	60	—	—	405	65	4,358	95	24,818	20
j Skaraborgs j .....		20,053	60	300	—	200	—	2,449	60	900	—	915	—	24,818	20	20,053	60		—	4,764	60	24,818	20	20,053	60	—	—	2,595	89	2,168	71	24,818	20
Södermanlands » .....		20,828	80	300	—	200	—	2,449	60	900	—	915	—	25,593	40	20,828	80	—	—	4,764	60	25,593	40	20,828	80	—	—	23	78	4,740	82	25,593	40
Kronobergs » .....		21,410	20	300	-	200	—	2,449	60	900	—	915	—	26,174	80	21,410	20	—	—	4,764	60	26,174	80	21,410	20	—	—	516	45	4,248	15	26,174	80
Jönköpings * .....		20,053	60	300	—	200	—	2,449	60	900	—	915	—	24,818	20	20,053	60	—	—	4,764	60	24,818	20	20,053	60	—	—	1,352	12	3,412	48	24,818	20
Dalregementet..........		21,604	—	800	—	200	-	2,449	60	900	—	915	—	26,368	60	21,604	—	—	—	4,764	60	26,368	60	21,604	—	—	—	619	75	4,144	85	26,368	60
Hälsinge regemente.....		21,797	SO	300	—	200	—	2,449	60	900	—	915	—	26,562	40	21,797	80	—	—	4,764	60	26,562	40	21,797	80	—	—	1,260	94	3,503	66	26,562	40
Alfsborgs » .....		20,053	60	300	—	200	—	2,449	60	900	—	915	—	24,818	20	20,053	60	—	—	4,764	60	24,818	20	20,053	60	—	—	667	64	4,096	96	24,818	20
Hallands » .....		20,828	80	300	—	200	—	2,449	60	900	—	915	—	25,593	40	20,828	80	—	—	4,764	60	25,593	40	20,828	80	—	—	1,475	67	3,288	93	25,593	40
Bohusläns » .....		20,053	60	300	—	200	—	2,449	60	900	—	915	—	24,818	20	20,053	60	—	—	4,764	60	24,818	20	20,053	60	—	—	861	81	3,902	79	24,818	20
Västmanlands » .....		21,991	60	300	—	200	—	2,449	60	900	—	915	—	26,756	20	21,991	60	—	—	4,764	60	26,756	20	21,991	60	—	—	2,235	98	2,528	62	26,756	20
Norrbottens » .....		20,053	60	300	—	200	—	2,449	GO	900	—	915	—	24,818	20	20,053	60	2,382	30	2,382	30	24,818	20	20,053	60	2,382	30	139	81	2,242	49	24.818	20
Västerbottens » .....		20,053	60	300	—	200	—	2,449	60	900	—	915	—	24,818	20	20,053	60	2,382	30	2,382	30	24,818	20	20,053	60	2,382	30	381	64	2,000	66	24,818	20
Kalmar » .....		21,216	40	300	—	200	—	2,449	60	900	—	915	—	25,981	—	21,216	40	—	—	4,764	60	25,981	—	21,210	40	—	—	612	38	4,152	22	25,981	__
Värmlands » .....		21,991	60	300	—	200	—	2,449	60	900	—	915	—	26,756	20	21,991	60	—	—	4,764	60	20,756	20	21,991	60	—	—	2,703	42	2,061	18	26,756	20
\| Jämtlands fältjägareregemente . . .		20,053	60	300	—	200	—	2,449	60	900	—	915	—	24,818	20	20,053	60	2,382	30	2,382	30	24,818	20	20,053	60	2,382	30	65	38	2,316	92	24,818	20
\| Norra skånska infanteriregementet .	....	20,053	60	300	—	200	—	2,449	60	900	—	915	—	24,818	20	20,053	60		—	4,764	60	24,818	20	20,053	60	—	—	184	92	4,579	68	24,818	20
Södra » »		20,053	00	300	—	200	—	2,449	60	900	—	915	—	24,818	20	20,053	60		—	4,764	60	24,818	20	20,053	60	—	—	233	38	4,531	22	24,818	20
Vaxholms grenadierregemente . . .		17,491	40	300	—	200	—	762	20	700	—	610	—	20,063	60	17,491	40	2,572	20	—	—	20,063	60	17,491	40	2,357	63	214	57	_	_	20,063	60
Gotlands infanteriregemente ....		18,916	10	300	—	200	—	2,522	40	900	—	915	—	23,753	50	18,916	10	4,837	40	—	—	23,753	50	18,916	10	4,836	93	—	47	—	_	23.753	50
\| Västernorrlands regemente.....		20,185	—	300	—	200	—	2,449	60	900	—	915		24,949	60	20,185	—	4,764	60	—	—	24,949	60	20,185	—	4,764	no	—	—	—	—	24,949	60
	Summa	574,932	55	8,400	—	5,600	—	66,425	60	25,950	—	27,308	—	708,616	15	574,932	55	34,723	20	98,960	40	708,616	15	574,932	55	34,508	16	20,577	39	78,598	05	708,016	15
Kavalleriet.
Lifgardet till häst........		11,642	50	—	—	200	—	759	—	450	—	—	—	13,051	50	11,642	50	1,409	—	—	—	13,051	50	11,642	50	1,409	_	_	_	_	_	13,051	50
Lifregementets dragoner......		10,037	90	—	—	200	—	570	—	450	—	—	—	11,257	90	10,037	90	—	—	1,220	—	11.257	90	10,037	90	—	—	*) 1,220	—	—	—	11,257	90
» husarer......		9,906	20	—	—	200	—	570	—	450	—	—	—	11,126	20	9,906	20	—	—	1,220	—	11,126	20	9,906	20	—	—	910	89	309	11	11,126	20
\| Smålands husarregemente.....		9,906	20	—	—	200	—	570	—	450	—	—	—	11,126	20	9,906	20	—	—	1,220	—	11,126	20	9,906	20	—	—	104	16	1,115	84	11,126	20
Skånska husarregementet.....		20,596	—	300	—	200	—	1,518	—	700	—	—	—	23,314	—	20,596	—	2,718	—	—	—	23,314	—	20,596	—	533	99	2,184	01	—	_	23,314	_
» dragonregementet.....		20,716	—	300	—	200	—	1,518	—	700	—	—	—	23,434	—	20,716	—	2,718	—	—	—	23,434	—	20,716	—	1,628	54	1,089	46	—	_	23,434	_
Kronprinsens husarregemente . . .		11,762	50	—	—	200	—	759	—	450	—	—	—	13,171	50	11,762	50	1,409	—	—	—	13,171	50	11,762	50	1,409	—	—	__	_	__	13,171	50
Norrlands dragonregemente ....		11,642	50	—	—	200	—	759	—	450		—	—	13,051	50	11,642	50	1,409	—	—	—	13,051	50	11,642	50	936	14	472	86	_	_	13,051	50
	Summa	106,209	80	600	—	1,600	—	7,023	—	4,100	—	—	—	119,532	80	106,209	80	9,663	—	3,660	—	119,532	80	106,209	80	5,916	67	5,981	38	1,424	95	119,532	80
Artilleriet.
Första Svea artilleriregemente . . .		19,588	—	—	—	—	—	759	—	600		—	—	20,947	—	19,588	—	1,359	—	—	—	20,947	—	19,588	—	1,359	_	_	_	_	_	20,947	_
» Göta » ...		19,847	50	—	—	—	—	759	—	600		—	—	21,206	50	19,847	50	1,359	—	—	—	21,206	50	19,847	50	1,359	—	—	—	—	_	21,206	50
Wendes » ...		19,538	50	—	—	—	—	759	—	600	—	-	—	20,897	50	19,538	50	1,359	—	—	—	20,897	50	19,538	50	1,359	—	_	_	—	_	20,897	50
Norrlands » ...		17,452	—	—	—	—	—	759	—	600	—	—	—	18,811	—	17,452	—	1,359	—	—	—	18,811	—	17,452	—	1,359	—	—	—	—	_	18,811	_
Andra Svea » ...		17,452	—	—	—	—	—	759	—	600	—	—	—	18,811	—	17,452	—	1,359	—	—	—	18,811	—	17,452	—	1,359	—	_	—	_	_	18,811	_
» Göta » ...		17,452	—	—	—	—	—	759	—	600	—	—	—	18,811	—	17,452	—	1,359	—	—	—	18,811	—	17,452	—	1,359	—	—	—	_	_	18,811	_
Gotlands artillerikår.......		2,745	—	—	—	—	—	379	50	250	—	—	—	3,374	50	2,745	—	629	50	—	—	3,374	50	2,745	—	629	50	—	_	_	_	3,374	50
Boden—Karlsborgs artilleriregemente		7.070	50	—	—	—	—	759	—	500	—	—	—	8,329	50	7,070	50	1,259	—	—	—	8,329	50	7,070	50	1,259	—	—	_	_	_	8,329	50
Positionsartilleriregementet ....		3,034	50	—	—		-	409	50	250	—	—	—	3,694	—	3,034	BO	659	50	—	__	3,694	—	3,034	50	659	50	—	—	—	—	3,694
	Summa	124,180	—	—	—	—	—	6,102	—	4,600	—	—	—	134,882	—	124,180	—	10,702	—	—	—	134,882	—	124,180	—	10,702	—	—	—	—	—	134,882	—
Fortifikationen..........		17,894	—		—	—	—	2,054	—	1,150	—	—	—	21,098	—	17,894	—	3,204	—	—	—	21,098	—	17,894	—	3,204	_	_	_	_	_	21,098	_
	Summa	17,894	—	—	—	—	—	2,054	—	1,150	—	—	—	21,098	—	17,894	—	3,204	—	—	—	21,098	—	17,894	—	3,204	—	—	—	—	—	21,098	—
Trängen.
\| Första Svea trängkår.......		4,332	—	—	—	—	—	409	50	250	—		—	4,991	50	4,332	—	659	50	—	—	4,991	50	4,332	—	659	50	_	_	_	_	4,991	50
Första Göta » .......		2,485	50	—	—	—	—	409	50	250	—	—	—	3,145	—	2,485	50	659	50	—	—	3,145	—	2,485	50	659	50	—	—	—	—	3,145	_
! Norrlands » .......		2,485	50	—	—	—	—	409	50	250	—		—	3,145	—	2,485	50	659	50	—	—	3,145	—	2,485	50	G59	50	■-	—	—	—	3,145	_
[ Wendes » .......		4,332	—	—	—	—	—	409	50	250	—	—	—	4,991	50	4,332	—	659	50	—	—	4,991	50	4,332	—	659	50	—	—	—	—	4,991	50
j Andra Svea » .......		2,365	50	—	—	—	—	409	50	250	—	_	—	3,025	—	2,365	50	659	50	—	—	3,025	—	2,365	50	659	50	—	—	—	—	3,025	—
Andra Göta » .......		2,365	50	—	—	—	—	409	50	250	—	—	—	3,025	—	2,365	50	659	50	—	—	3,025	—	2,365	50	659	50	—	—	—	—	3,025	—
	Summa	18,860	—	—	—	—	—	2,457	-	1,500	—	_	—	22,323	—	18,366	—	3,957	—	—	—	22,323	—	18,366	—	3,957	—	—	—	—	—	22,323	—
Infanteriet............		574,932	55	8,400	_	5,600	_	66,425	60	25,950	_	27,308		708,616	15	574,932	55	34,723	20	98,960	40	708,616	15	574,932	55	34,508	IG	20,577	39	78,598	05	708,616	15
j Kavalleriet............		106,209	80	600	—	1,600	—	7,023	—	4,100	—	—	—	119,532	80	106,209	80	9,663	—	3,660	—	119,532	80	106,209	80	5,916	67	5,981	38	1,424	95	119,532	80
Artilleriet............		124,180	—	—	—	—	—	6,102	—	4,600	—	—	—	134,882	—	124,180	—	10,702	—	—	—	134,882	—	124,180	—	10,702	_	_	_	_	_	134,882	_
Fortifikationen..........		17,894	-	—	—	—	— i	2,054	—	1,150	—	—	—	21,098	—	17,894	—	3,204	—	—	—	21,098	—	17,894	—	3,204	—	—	—	—	—	21,098	_
Trängen .............		18,366	-\|	—	—	—		2,457	—	1,500	—	—	-	22,323	—	18,366	-	3.957	—	—	—	22,323 1	—	18,366	—	3,957	—	—	—	—	—	22,323	_
	Summa	841,582	35	9,000	-i	7,200	-1	84,061	CO	37,300 \|	—	27,308	_ \|	1,006,451 95	841,582	35 \|	62,249	20	102,620	40 \|	1,006,451 [	95	841,582 j	35	58,287 \|	83	26,558	77	80,023	—	1,000,451	95

'') Af räntevinsten 3,910: 80 kr. uppföras endast 1,220 kr.

Anmärkningar:

Kolumn 1.
Kolumn 2.

De i denna kolumn upptagna belopp utgöra hvar för sig summan af de medel, som i de föreslagna staterna för år 1904 upptagits för musikpersonalens aflöning.

Komitén bar ansett, att musikanförarne vid vissa truppförband skulle, förutom lönen, tillerkännas ett årligt arfvode å stat af 480 kronor under förutsättning att lönen skulle blifva den för musikfanjunkare för år 1903 bestämda, eller 1,020 kronor.

Då emellertid musikanförarelönen i staterna för 1904 beräknats till 1,200 kronor och de 180 kronor, hvarmed densamma ökats, ingå i summan i kolumn 1, har sistnämnda belopp afräknats å arfvodet, hvadan detta endast upptagits till 300 kronor.

Kolumn 3 Komitén liar ansett, att dessa befattningar, för bvilkas skötande ersättning utgått med ända till 1,01)0 kronor, under det att på somliga håll ingen ersättning alls lämnats, vid genomförd organisation böra afskaffas. Dock har komitén beslutat

föreslå, att intill dess fullt kompetente musikanförare kunna erhållas, befattningen bibehålies vid infanteriet och kavalleriet samt att för densammas uppehållande må utgå ett arfvode af 200 kronor, utgörande det ungefärliga medeltalet af förut utgående arfvodens storlek

Kolumn 4. I 1904 års stater äro vid fältinfanteriregementena endast 5 musiksergeanter af 1. klassen och 6 dylika af 2. klassen upptagna, och har, enär den enligt 1901 års härordning beslutade, men ej ännu på stat uppförda, sjätte musiksergeanten af 1.
klassen är afsedd att utföra en af de ansvarsfullare stämmorna i harmonimusiken och därför måste ersättas af en skicklig musiker, ersättning för sagde sergeants aflöningsförmåner inräknats i kolumnens summa. Dessutom ingå i densamma arfvoden till 14 man af
musikpersonalen, som jämte de för harmonimusiken tillgängliga 11 musiksergeanterna hehöfvas för att sagda regementens musik skall kunna bestå af 26 stämmor, hvilket antal komitén ansett vara erforderligt. Dylika arfvoden finnas ej på stat. Genom kontrakt som
i många fall endast från musikantens sida kunnat uppsägas, hafva emellertid vid de flesta truppförband sådana tilläggsarfvoden tillförsäkrats musikpersonalen. Detta behof måste därför fyllas.

Beräkningen af arfvodenas storlek och sammanlagda belopp har skett med ledning af koiniténs beslut att vid hvarje truppförband skulle, i stället för nummerspel, anställda medelst kontrakt, mot hittills utgående arfvode för tjänstgöring vid harmonimusiken

inrättas fasta underbefälsbeställningar af manskapsklass vid spelet, efter samma grunder som vid regementenas öfriga beställningspersonal.

Kolumn 5. Beloppet i denna kolumn är beräknadt efter tre olika grunder:

1) Medeltalskostnaden under 5 år för samtliga regementen af samma slag.

2) Inhämtade uppgifter från musikinstrnmentfabrik angående inköpspris.

3) Arméförvaltningens beräkningsgrund vid bestämmande af slitningstid för mässings- och träinstrument.

Det högsta medeltalet är angifvet i kolumnen.

Kolumn 6. För att, utan att behöfva öka den fast anställda personalen, sådan den enligt 1901 års härordning blifvit bestämd, men å andra sidan afhjälpa den brist, som vid harmonimusikkårerna vid infanteriet skulle uppstå genom indragandet af omkring

270 spel, bär komitén ansett, att vid detta vapenslag all musikpersonal på stat borde vara utbildad samt att därför ett visst antal elever utom stat borde anställas — en åtgärd, som synts komitén ej behöflig vid de öfriga vapnen, där spelet ej genom den nya härord ningen

blifvit reduceradt. Kolumnens summor hafva beräknats enligt de grunder komitén för dessa elevers antagande och utbildning beslutat föreslå.

Kolumnerna 8—15. Enligt alternativ I äro de vid eu del truppförband förefintliga musikkassorna lämnade orörda till såväl kapital som ränta, hvadan samtliga de i kolumnerna 2—6 upptagna kostnader antagas gäldade af det extra anslaget samt anslaget
tiJ.1 armens diverse xnididdiLUT''" och siu/cBcii^dsucfioT.

Enligt alternativ II afses, att musikkassornas ränteafkastning jämväl bör tagas i anspråk och endast den därefter uppkommande bristen gäldas på förenämnda sätt.
x. i Beit^^ande kostnadern{J? fördelning; mellan förenämnda tvänne anslag har densamma skett på det sätt, att vid truppförband af indelt natur hela kostnaden lagts på extra anslaget, vid truppförband af delvis indelt natur halfva kostnaden lagts på extra anslaget
och andra hälften pa anslaget till armens diverse mtendentnr- och sjukvårdsbehof samt slutligen vid öfriga truppförband hela kostnaden lagts på sistnämnda anslag.

Bil. XIII.

Uppgift å de beställningar vid arméns musikkårer, som äro uppförda

i förslag till stater för år 1904.

	B I	Musik-	h3		1 * 0 CO	Musik-	i-9
	&E 00 p	sergeanter	3 3 B 3 0 S-		CD P5	sergeanter	et g 1 S g.
	g-sr CD P (T, EL CD i— • CD	P	P		p. 0	P	P
	£ ST 00 00 CD P	gr pr 00 OD CD P	p 2 3 3 g. ce- ►s		0 g-Ef & 3 3& CD Jr4 CD	H-t E pr DO CD CD P	E p* 00 00 CD P	p ® S O 9 £2 o* *t
Infanteriet.
! Svea lifgarde.........	1	5	6	29	Transport	32	147	165	736
	1	5	6	29	Lifregementets husarer.....	1	5	—	10
Lifregementet till fot.....	1	5	6	24	Smålands husarregemente ....	1	5	—	10
Första lifgrenadierregementet . .	1	5	6	24 1	Skånska husarregementet ....	1	8	2	20
\| Andra > • ■	1	5	6	24 1	» dragonregementet . . .	1	9	1	20
j Västgöta regemente......	1	5	6	24	Kronprinsens husarregemente . .	1	5	—	10
Karlskrona grenadierregemente	2	4	4	16	Norrlands dragonregemente . . .	1	4	1	10
j Uplands regemente ....	1	5	6	24	ArtiHeriet.
\| Skaraborgs > ....	1	5	ö	24
Södermanlands > ....	1	5	G	28	Första Svea artilleriregemente	1	6	5	9
				31	> Göta >	1	6	5	10
Kronobergs > ....	1	5	6	Wendes >	1	8	2	13
Jönköpings > ....	1	5	6	24		6		11
			32	Norrlands >	1	3
Dalregementet.........	1	5	6 6	1	6	3	11
33	Andra Svea »
Hälsinge regemente ....	1	5	» Göta >		6		11
Älfsborgs » ....	1	5	6	24
! Hallands » ....	1	5	6	28	Gotlands artillerikår......	—	1	—	5
j Bohusläns » ....	1	5	6	24	Boden—Karlsborgs artillerirege-mente ............	1	1	2	4
J Västmanlands > ....	1	5	6	34	Positionsartilleriregementet . . .	—	1	1	1
j Norrbottens » ....	1	5	6	24
Västerbottens > ....	1	5	6	24	Fortifikationen ....	2	3	3	—
Kalmar » ....	1	B	6	30	Svea ingeniörkår........	—	—	—	8
VärmlandB > ....	1	5	6	34	Göta > ........	—	—	—	8
Jämtlands fältjägareregemente. .	1	5	G	24	Fälttelegrafkåren.......	—	—	—	4
Norra skånska infanteriregementet	1	5	6	24	Bodens fästningsingeniörkår . .	—	—	—	2
Södra » >	1	5	G	24
Vaxholms grenadierregemente. .	2	4	4	16	Trängen.
Gotlands infanteriregemente. . .	1	5	6	16	Första Svea trängkår.....	—	1	1	6
Västernorrlands regemente . . .	1	5	6	24	> Göta > .....	—	1	—	4
					Norrlands > .....	—	1	—	4
KavaUeriet.					Wendes • .....	—	1	1	6
Lifgardet till häst.......	1	4	1	10	Andra Svea > .....	—		1	4
Iiifregementets dragoner ....	1	5	—	10	> Göta * .....	—		1	4
Transport	32	147	1G5	736	Samma	47	281	200	W1

Bil. XIV.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Landtförsvarsdepartementet.

Härmed få undertecknade i tjänst varande militärmusikdirektörer vördsammast
anhålla det Herr Statsrådet behagade taga del af efterföljande framställning och
önskemål rörande militärmusikdirektörernas ställning under öfvergången till och
efter genomförandet af den nya härordningen. _ _

En blick tillbaka i tiden visar, att regementsmusiken i Sverige, hvilken tillkommit
under 1800-talet, och som, i synnerhet hvad de indelta regementena angar,
mest torde hafva på resp. regementschefers och officerskårers initiativ kunnat
framkomma ur den personal, regementstrumslagare, pipare och trumslagare, som
varit anställd för signaltjänstens bestridande, har från början ända intill 60-,
70-, ja 80-talen varit delvis beroende af rekrytering, såväl hvad ledare som
sujetter angår, af personal af främmande nationalitet, och har densamma allt
efter behof för tillfället anställts medels kontrakt på de mest olika vilkor, allt
efter skicklighet eller för handen varande pekuniftra tillgångar. Musikpersonalen
har sålunda allt ifrån regementsmusikens första tillkomst till den dag som är
kommit att intaga en såväl ekonomisk som militär särställning.

Sedan visst antal rotar i fredstid anslagits för musikkårens underhåll och
äfven direkta anslag tillkommit, äfvensom resp. regementschefer erhållit rättighet
att för tio man af musikpersonalen göra inbetalningar i arméns pensionska-ssa
för erhållande af andra klass sergeants pension, och dessa tio då gjorts till underofficerare
i regementet, har småningom genom skickliga ledares anställande delresultat
framkommit, att den svenska militärmusiken i allmänhet anses stå högt
samt ega en enartad och enastående tradition, som märkbart framträder och gör
sig fördelaktigt gällande vid musikkårernas prestationer.

Ett under svåra förhållanden betydande arbete är undei det. gångna ar
hundradet nedlagdt på skapande och utbildande af den svenska militärmusiken,
inom hvilken sådana män som Crusell, Dente s”, Ehrenreich, Randel, Barnbeck,
Sjöberg m fl. med stor skicklighet verkat i vårt musikfattiga land, och detta

med ett resultat, hvars verkningar, äfven om de måhända undandraga sig ett
direkt påvisande, likväl öfver hela landet äro till finnandes och i folkmedvetandet
skapat den föreställningen, att där ett regemente finnes, där finnes ock musik,
och där finnes äfven en musikdirektör.

Genom antagande af det nya härordningsförslaget, hvari ingår anställandet
af musiksergeanter af första och andra klass, har Riksdagen i princip fastställt
musikkårernas bevarande åt regementena, men då samtidigt härmed de betingelser
komma att upphöra, hvilka hittills hufvudsakligen möjliggjort musikkårernas
tillvaro, har den osäkra grund, hvarpå hela denna institution hvilat, hastigt
börjat ingifva oro, och musikdirektören är den, som i första hand finner sin framtida
ställning vacklande.

Då i gångna tider till regementsmusikdirektör i regeln utsågs någon därtill
lämplig bland Kongl. Hofkapellets medlemmar, eller sådan anställdes från utlandet
för två eller flera regementen samtidigt eller ock i förening med anställning i
Kongl. Hofkapell, och musikdirektörsbefattningen på detta sätt uppehållits, kan
ett sådant tillvägagångssätt nu mer och mer anses tillhöra historien, och då
musikdirektören framdeles säkerligen kommer att uteslutande nödgas ägna sig
åt sin musikkårs skötande å dess förläggningsort och ej kan inneha denna befattning
i förening med privat verksamhet i hufvudstaden eller å annan större plats,
måhända ej heller i förening med organist- eller musiklärarebefattning, tvingas
han välja mellan civil eller militär verksamhet. Då nu vid regementena ej någon
musikdirektörsbefattning å stat för närvarande finnes och tillgångaima för upprätthållande
af en sådan ej mera äro för handen, skulle, därest ändring ej sker,
denna för musikkårerna i högsta grad viktiga befattning komma att försvinna
eller besättas med person, som ej kunde vara så kvalificerad, som den regementena
hittills å denna plats kunnat erhålla.

På grund af hvad vi sålunda anfört och af skäl, som här nedan skola närmare
angifvas, anhålla vi vördsammast,

att Herr Statsrådet ville till instundande riksdag föreslå
dds inrättandet vid arméns infanteriregementen af rnusikdirektörsbeställning
å stat med sådana löneförmåner, som af
den ökade och annan verksamhet uteslutande tjänstgöringen
betingas, äfvensom med rätt till pension, dels ock beviljande
proportionsvis af anslag för upprätthållande af liknande befattning
vid öfriga regementen och kårer.

Ett förslag i denna riktning torde kraftigt motiveras däraf, att det af staten
understödda musikkonservatoriet närmast har till uppgift att utbilda musikdirektörer
för arméns behof, likasom organister och musiklärare för kyrkans och
skolans.

Denna konservatoriets verksamhet torde, därest vår framställning icke vinner
afseende, för framtiden ej pa något sätt komma armén till godo, ty lika visst
som, på sätt här ofvan framhållits, de nya förhållandena lägga oöfverstigliga
hinder i vägen för mnsikdirektörsbefattningens uppehållande på sätt som hittills
skett, lika litet lärer det låta sig göra att med musikfanjunkarens nuvarande
vilkor förena fordran på genomgående af en lång och dyrbar kurs vid musikkonservatoriet;
medan å andra sidan nödvändigheten kvarstår att på den ansvarige
musikanförarens plats kunna sätta person af mera framstående musikalisk skicklighet,
något som är af afgörande betydelse för musikkåren i alla afseenden och
särskilt beträffande uppgiften att föreslå lämpliga personer till besättande åt
musikunderofficersbeställningar å stat, hvilka under lång tjänstetid skola utgöra
musikkårens kärna.

Under förhandlingar och diskussioner, såväl vid riksdagen, som bland allmänheten
och i pressen, rörande vårt nya härordnings väsende, har med alltjämt
växande styrka framhållits önskvärdheten, ja, nödvändigheten af att så stort
utbyte som möjligt i humanitärt hänseende tillgodokomme den värnpliktiga ungdomen
af dess öfningar i fredstid, och det torde ej vara för mycket sagdt, att
tonkonsten, — däri alltså jämväl inbegripen sången, — såsom i högre mening
uppfostrande och bildande medel intager ett bland de främsta rummen; och sedan
numera hågen för humanitära åtgärder vunnit allmännare spridning med däraf
följande offervillighet för folkbildningen, torde frågan om inrättande vid regementena
af fäst anställda musikdirektörer, därest densammas betydelse i berörda
hänseenden klart fattas, hafva större utsikter till framgång, än man skulle kunnat
förmoda. Ingen torde numera bestrida, att tonkonsten är af stor humanitär betydelse
för den värnpliktiga ungdomen, i det att musik och sång å öfningsplatsen
blifva den bästa och ädlaste förströelse mellan de militära och allmänbildande
öfningarna och kommer att som ett verksamt och för de flesta begärligt bildningsmedel
påverka i synnerhet alla dem, som ej vid högre läroverk eller å
tätare befolkad plats kunnat vinna kännedom om tonkonsten. Och har tonkonsten
under arméns öfningar i fredstid så utöfvats, att densamma blifvit af manskapet
älskad och förstådd, då skall det förvisso i allvarets stund visa sig, att hvad
därpå offrats, icke blifvit gagnlöst bortkastadt.

Men en oundgänglig förutsättning för tonkonstens befruktande förmåga i
detta hänseende är, att ledningen af dess utöfning är fullt kompetent, och detta
torde ej kunna ernås med mindre än att ledaren auktoriseras medels en såväl
ekonomiskt som socialt fullt betryggande ställning, något som under nuvarande
förhållanden ingalunda är fallet.

En olägenhet, hvarpå vi anhålla att särskild! få fästa Herr Statsrådets uppmärksamhet,
emedan densamma ytterligare bidragit att öka förvirringen och
osäkerheten för framtiden, är den hos Herrar regementschefer rådande olika upp -

fattningen om på hvilket sätt musikfanjunkarebeställningen bör tillsättas, i (let
att vid en del regementen musikdirektören satts att bekläda densamma, vid andra
åter den förre regementstrumslagaren. Då denna olikhet i uppfattningen sannolikt
har sin grund i frånvaro af nödiga föreskrifter, drista vi såsom vår åsikt
uttala, att till musikfanjunkarebeställningen bör den mest kunnige och meriterade
musikunderofficeren föreslås, och bör i hans skyldigheter ingå att instruera
signalöfningen med elever och reservspel, och äfven, om så ske kan, undervisa å
trumma — hvilket instrument dock med fullgodt resultat bör kunna öfvas af eu
kunnig trumslagare — samt i öfrigt sköta de åligganden, som förut tillkommit
regementstrumslagaren.

Om musikdirektörsstat infördes och musikfanjunkarebeställningen kunde tillförsäkras
musikunderofficer, vunnes härigenom en för musikpersonalen högst önskvärd
och efter nuvarande kompetensfordringar, enligt vår uppfattning, fullt berättigad
likställighet med öfriga underofficerare, likasom äfven en befordringsmöjligket,
hvilken just inom musikkåren komme att verka som ett ytterst behöflig!
medel till eggelse för fortsatt förkofran samt mot försämring eller stillestånd,
hvilket senare inom musiken, om någonstädes, torde vara liktydigt med
återgång.

Det sakförhållande, att vid en del regementen musikfanjunkarebeställningen
redan innehafves af f. d. regementstrumslagare, af hvilka åtminstone en del sakna
musikalisk underbyggnad och förmåga såväl att exekvera, som undervisa å
blåsinstrument, skall utan tvifvel skapa förhållanden, som blifva ohållbara
och komma att än mer tillspetsa sig, därest icke musikdirektörens ställning
klargöres.

Musikdirektörens placerande å musikfanjunkarebeställningen tro vi vara en
åtgärd, som endast nödfallsvis bör tillgripas, d. v. s. om oöfverstigliga hinder
skulle möta för upprättande af en musikdirektörsstat, på sätt vi tillåtit oss hemställa.

Hvad angår fordringarna för tjänsten som militär musikledare bedja vi få
framställa önskvärdheten af sådana föreskrifter, att, utöfver redan gällande
fordringar, sökande till regementsdi rektorsbefattningen må kunna förete intyg
om minst fem års tjänst vid regementsmusikkår samt om ådagalagd förmåga att
såsom dirigent leda uppföring af musik.

Om, såsom vi våga hoppas, vår här uttalade åsikt om den eventuelle militärmusikdirektörens
ställning och betydelse vunnit Herr Statsrådets godkännande,
torde det icke vara förmätet, utan förefaller fastmer oss såsom ett corollarium
att framhålla önskvärdheten däraf, att militärmusikdirektören i likhet med annan
civilmilitär personal må, därest ådagalagd mera framstående duglighet och personliga
egenskaper sådant motivera, kunna föreslås till befordran till högre militärisk
grad.

I Frankrike, Ryssland, Österrike och Norge intager, såsom Herr statsrådet
torde hafva sig bekant, regementsmusikdirektören i regeln en mera framskjuten
ställning. Att han i Tyskland innehar allenast fanjunkares grad torde finna sin
naturliga förklaring däri, att militärmusiken i Tyskland med den därstädes rika
tillgången på instrumentalmusik, hoforkestrar äfven å mindre platser, musikföreningar
m. m., aldrig haft eller någonsin kan få den betydelse, som den hos
andra länder med andra betingelser — däribland vart land — bör kunna erna.

Vi hafva vid detta vårt sist uttalade önskemål ingalunda förbisett, att yrkesmusikern
i fråga om allmänbildning i regeln intager en mindre lycklig ståndpunkt.
Men vi bedja få erinra, att denna olägenhet är gemensam för allt idkande
af skön konst. Af en hvar, som inom dess olika områden vill hinna långt och
högt, kräfves redan från barndomen ett nästan odeladt intresse och arbete, och
hvad därutöfver tilläfventyrs hinner inhämtas kan i regeln ej dokumenteras, utan
stannar såsom individuel behållning. Hetta hindrar dock icke i det dagliga
lifvet, att konstnärens ståndpunkt inom den konst han idkar, med frånseende af
hans bildningsgrad i öfrigt, bestämmer hans sociala ställning; och vi föreställa
oss, att detta åskådningssätt skulle utan olägenhet kunna praktiskt inpassas
jämväl på militära förhållanden.

(Underskrifter.)