FÖRSVARSREVISH)NENS BETÄNKANDE. II (Statens offentliga utredningar 1920:4)

FÖRSVARSREVISH)NENS BETÄNKANDE. II.

BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG

RÖRANDE

ANDRAD UTBILDNINGSTID FÖR VÄRNPLIKTIGA
AV 1920 ÅRS KLASS

AVGIVET DEN 4 MAJ 1920

DEN AV KUNGL. MAJ:T DEN 12 NOVEMBER 1919 TILLSATTA

FÖRSVARSRE VISIONEN

STOCKHOLM 1920
K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI

[1126 2o]

flfc

Till KONUNGEN.

Den 12 november 1919 beslöt Eders Kungl. Maj:t att tillkalla en
kommission för att dels i första rummet verkställa utredning och avgiva
förslag i fråga om en provisorisk avkortning av första tjänst -

göringstiden för värnpliktiga, tilldelade härens specialvapen och marinen,
ävensom för studenter och med dem likställda och rörande övriga
av 1919 års urtima riksdag i dess skrivelse nr 10 berörda spörsmål,
dels verkställa utredning och avgiva förslag om en revision av Sveriges
försvarsväsende.

Till åtlydnad av det sålunda erhållna uppdraget får nu försvarsrevisionen
härmed överlämna betänkande och förslag rörande ändrad
utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass.

Vid betänkandets justering inom revisionen avgivna särskilda yttranden
bifogas.

Stockholm den 4 maj 1920.

	Underdånigst
	S. H. KVARNZEL1US.
Carl Ekman.	Herman Fleming.	Joii. Nilsson.
Ludvig Widell.	Ernst Wigforss.	Sv. Bengtsson.
C. G. Hammarskjöld.	Johan Jönsson.	Viktor Larsson.
David Pettersson.	E. G. Nilsson.	Arthur Engberg.

Carl Malmroth.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Inledande översikt ............................................................................................... 7.

I. Vapenföra värnpliktiga i allmänhet .......................................................... 13.

A. Hären tilldelade värnpliktiga .................................................................. 13.

1. Allmänna synpunkter......................................................................... 13.

2. Fotfolket.............................................................................................. 25.

3. Rytteriet........................................................................................... 31.

4. Artilleriet .......................................................................................... 38.

5. Ingenjörtrupperna................................................................................ 45.

6. Trängen ............................................................................................ 51.

7. Intendenturtrupperna........................................................................... 57.

8. Underbefäl och fackmän vid fotfolket, trängen och intendenturtrup perna

.............................................................................................. 60.

B. Marinen tilldelade värnpliktiga ................................................................. ••• 67.

1. Allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst...................................... 69.

2. Kustartilleritjänst................ 79.

II. Vapenföra studenter och med dem i värnpliktshänseende likställda ......... 92.

A. Hären tilldelade studenter och likställda........................................................ 95.

1. Studenter och likställda med undantag av medicine studerande,

veterinärer, tandläkare och apotekare............................................. 95.

2. Värnpliktiga medicine studerande, veterinärer, tandläkare och apotekare 102.

B. Marinen tilldelade studenter och likställda.....................................................104.

1. Allmän tjänst och sjötjänst ...............................................................104.

2. Stationstjänst ......................................................................................105.

3. Kustartilleritjänst.................................................................. 110.

III. Icke vapenföra värnpliktiga ....................................................................... 114.

1. Icke vapenföra i allmänhet.................................................................115.

2. Icke vapenföra studenter och likställda ...........................................118.

Sammanfattning......................................................................................................123.

Befrielse för värnpliktiga av 1917 års klass från fullgörande av viss repeti tionsövning

.......... 127.

Repetitionsövningarna för värnpliktiga av 1919 års klass ................................137.

Särskilda yttranden............................................................................................. 142.

Inledande översikt.

Uti en till 1919 års urtima riksdag avlåten proposition, nr 9, framlade
Kungl. Maj:t till antagande förslag till lag om ändrad utbildningstid
för vissa värnpliktiga av 1919 års klass m. m. Ifrågavarande lagförslag
innebar,

l:o) att tiden för första tjänstgöringen för vapenföra värnpliktiga
av 1919 års klass — studenter och likställda undantagna — skulle avkortas vid

fotfolket med 130 dagar eller från 250 till 120 dagar,
vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst med 30
dagar eller från 150 dagar till 120 dagar,

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst likaledes med 30 dagar eller
från 180 dagar till 150 dagar, samt

vid intendenturtrupperna ävenledes med 30 dagar eller från 210
dagar till 180 dagar;

2:o) att tjänstgöringstiden för icke vapenföra värnpliktiga av 1919
års klass — studenter och likställda undantagna — skulle avkortas med
30 dagar eller från 240 dagar till 210 dagar; samt

3:o) att den uti § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen föreskrivna
uttagningen för utbildning till underbefäl och fackmän icke skulle äga
rum bland värnpliktiga, tillhörande 1919 års klass.

Uti skrivelse den 2 oktober 1919, nr 10, anförde riksdagen, att det
av Kungl. Maj:t framlagda förslaget avsåge att, i avvaktan på resultatet
av den förestående allmänna revisionen av vårt försvarsväsende,
åstadkomma en av förhållandena redan nu påkallad inskränkning av
övningstiden för den stora huvudmassan värnpliktiga av 1919 års klass.
Då emellertid den allmänna försvarsrevisionen ännu icke blivit igångsatt,
måste man givetvis räkna med, att en liknande åtgärd kunde komma att
behöva vidtagas jämväl med avseende å värnpliktiga, tillhörande 1920
års klass. Innan man nådde fram till ett definitivt ordnande av vårt försvarsväsende,
hade man således att emotse ett provisorium, som sannolikt

Kungl. Maj:ts
proposition
till 1919 års
urtima riksdag
med förslag
till lag
om ändrad
utbildningstid
för vissa värnpliktiga
av
1919 års klass
m. m.

Riksdagens
skrivelse den
2 oktober
1919.

komme att beröra minst två årsklasser värnpliktiga. Under sådana förhållanden
måste det enligt riksdagens uppfattning ligga synnerlig vikt
uppå, att de åtgärder, som under provisoriet vidtoges, bleve så tillfredsställande
som omständigheterna det medgåve.

Vid den granskning, som riksdagen ur nu angivna synpunkt underkastat
den kungl. propositionen, hade riksdagen ansett sig kunna biträda
den däri • föreslagna avkortningen av första tjänstgöringen för vapenföra
värnpliktiga vid fotfolket, trängen och intendenturtrupperna. Däremot
hade riksdagen icke kunnat undgå att finna, att propositionen företedde
en brist i så måtto, att behörig hänsyn icke tagits till specialvapnen
tilldelade värnpliktiga ävensom till studenter och med dem i värnpliktshäuseende
likställda. Detta hade självfallet sin grund däruti, att tiden ej
medgivit utförande av den särskilda utredning, vilken ansetts erforderlig
för att kunna framlägga förslag rörande ändring i omförmälda värnpliktigas
tjänstgöringstid. Enligt riksdagens uppfattning talade emellertid
synnerligen starka skäl för att jämväl dessa båda kategorier värnpliktiga
komme i åtnjutande av en avkortning av den för dem nu föreskrivna
utbildningstiden. Det syntes därför angeläget, att frågan härom
upptoges till behandling i så god tid, att förslag i ämnet om möjligt
kunde hinna föreläggas 1920 års riksdag. Därest, såsom riksdagen
förutsatte, särskilda sakkunniga komme att i och för den allmänna försvarsrevisionen
inom den närmaste tiden tillkallas, syntes det lämpligt
att åt dessa uppdraga att i nu förevarande hänseende verkställa erforderlig
utredning och framlägga därpå grundat förslag.

Vidkommande härefter tjänstgöringstidens längd för icke vapenföra
hade riksdagen jämväl funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag. I
likhet med försvarskommissionen och i anslutning till vad föredragande
departementschefen uti sitt till statsrådsprotokollet avgivna yttrande i
ämnet anfört, förutsatte emellertid riksdagen, att därest genom senare
beslut om repetitionsövningarnas inskränkning den sammanlagda utbildningstiden
för de fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga komme att
understiga 210 dagar, motsvarande avkortning av tjänstgöringstiden borde
äga rum såväl för de icke vapenföra som för trängen och intendenturtrupperna
tilldelade värnpliktiga. Då av handlingarna i ärendet framginge,
att en del icke vapenföra av 1919 års klass redan befunne sig i
tjänstgöring, borde uppmärksamhet ägnas däråt, att dessa, så vitt möjligt
vore, icke komme att fullgöra längre tjänstgöring än som kunde bliva
för de icke vapenföra av denna årsklass bestämd.

Vad slutligen anginge frågan om inställande av den i § 26 mom. 2
och 3 värnpliktslagen föreskrivna uttagningen för utbildning till under -

befäl eller fackmän, hade riksdagen ansett sig'' böra bifalla Kungl. Maj:ts
härutinnan framställda förslag.

På grund av vad sålunda anförts, vilket självfallet icke tingc anses
vara i något avseende prejudicerande för den kommande försvarsrevisionen,
anmälde riksdagen, att Kungl. Maj:ts i propositionen nr 9 framställda
förslag av riksdagen bifallits.

I överensstämmelse med riksdagens sålunda fattade beslut utfärdades
den 10 oktober 1919 »Lag om ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga
av 1919 års klass m. m.» (Svensk författningssamling nr 642).

Den 12 november 1919 beslöt Kung]. Maj:t att tillkalla en kommission
för att dels i första rummet verkställa utredning och avgiva förslag
i fråga om en provisorisk avkortning av första tjänstgöringstiden
för värnpliktiga, tilldelade härens specialvapen och marinen, ävensom för
studenter och med dem likställda och rörande övriga av 1919 års urtima
riksdag i dess skrivelse nr 10 berörda spörsmål, dels verkställa utredning
och avgiva förslag om en revision av Sveriges försvarsväsende.

Med anledning av det sålunda erhållna uppdraget upptog försvarsrevisionen
redan vid sitt första sammanträde den 17 november 1919 till
behandling frågan rörande sättet för genomförande av en avkortning av
övningstiden för de värnpliktiga under den tid, som komme att förflyta,
innan man nådde fram till ett definitivt ordnande av vårt försvarsväsende.
Såsom av riksdagens förenämnda skrivelse framgår, hade riksdagen
utgått från, att provisoriet komme att beröra minst två årsklasser
värnpliktiga, nämligen 1919 års klass och 1920 års klass. Me.d hänsyn
till vikten av att övningstiden för de årsklasser, som berördes av provisoriet,
bestämdes i möjligaste mån likformigt, skulle det enligt revisionens
uppfattning varit önskvärt, därest utbildningstiden kunnat i ett
sammanhang bestämmas för samtliga de årsklasser, som hade att fullgöra
sin tjänstgöring under den tid, provisoriet komme att omfatta. Då
emellertid flertalet av de värnpliktiga av 1919 års klass, varom nu vore
fråga, redan befunne sig i tjänstgöring, och beslut i ämnet följaktligen
måste, därest en avkortning av första tjänstgöringstiden skulle kunna
ske, snarast möjligt av statsmakterna fattas, ansåg revisionen sig böra
avgiva yttrande och förslag först rörande värnpliktiga, tillhörande 1919
års klass, samt därefter, så snart ske kunde, beträffande värnpliktiga av
1920 års klass.

I överensstämmelse härmed har revisionen den 12 februari 1920 avgivit
betänkande och förslag rörande minskning av utbildningstiden för
vissa värnpliktiga av 1919 års klass.

Försvarsrevisionens
tillsättande
och
uppdrag.

Betänkande
och förslag
rörande
minskning av
utbildningstiden
för
vissa värnpliktiga
av
1919 års klass.

1126 20

Infordrande
av vissa utredningar

rörande 1920
års klass.

På grundval av nämnda betänkande har proposition i ämnet avlåtits
till årets riksdag.

Sedan frågan rörande avkortning av övningstiden för värnpliktiga
av 1920 års klass härefter varit föremål för vissa förberedande överläggningar,
beslöt revisionen, i och för erhållande av nödigt underlag
för frågans bedömande, att hos vederbörande departementschefer anhålla
om viss utredning i ämnet.

I överensstämmelse härmed avlät revisionen den 21 februari 1920
en framställning till statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet
med begäran att från vederbörande militära myndigheter måtte införskaffas
och till revisionen överlämnas skriftliga yttranden rörande följande
spörsmål:

A. Vapenföra och icke vapenföra värnpliktiga.

1. Under vilka förutsättningar kan den i värnpliktslagen § 27 mom. 1 A och
2 A stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden nedsättas:

för vapenföra:

vid infanteriet till

a) 180 dagar,

b) 240 »

vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna till

a) 180 dagar,

b) 240 »

c) 300 »

vid trängen och intendenturtrupperna till

a) 180 dagar,

b) 210 » ; samt

för icke vapenföra till:

a) 180 dagar,

b) 210 » ; .

och • huru bör i vart och ett av dessa fall det angivna dagantalet fördelas på
första tjänstgöring, repetitionsövningar o. s. v. för att bästa möjliga utbildningsresultat
skall kunna erhållas?

Därest det i något fall anses lämpligt, att huvudmassan av ifrågavarande vapenföra
värnpliktiga inkallas till första tjänstgöring under sommarmånaderna och att
endast mindre kontingenter inkallas till höst- och vintermånaderna, må vid besvarande
av ovannämnda frågor för dylika kontingenter en mindre utökning av den
sammanlagda tjänstgöringstiden förutsättas, under villkor att utökningen ur utbildningssynpunkt
anses vara oundgängligen nödvändig.

2. a) Till vilket antal kan det anses oundgängligen nödvändigt att vid infanteriet,
trängen och intendenturtrupperna utbilda värnpliktigt underbefäl och värnpliktiga
fackmän?

b) Vilken är den kortaste utbildningstid, som bör avses för vardera av dessa
kategorier värnpliktiga för att erhålla ett utbildningsresultat, som motsvarar de fordringar,
vilka måste ställas på ifrågavarande personal.

c) Vilket resultat har uppnåtts av den i generalorder nr 561/1919 anbefallda
utbildningen till underbefäl och fackmän av 1918 års klass vid infanteriet?

B. Studenter och likställda.

För beredande av erforderlig lättnad i värnpliktstjänstgöringen för ifrågavarande
värnpliktiga har inom revisionen förslag väckts därom att nedsätta den i värnpliktslagen
§ 27 mom. 1 B och 2 B stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden till 350 å
365 dagar för vapenföra och 275 dagar för icke vapenföra.

Beträffande de vapenföras (utom medicine studerande m. fl.) tjänstgöring hava
följande två alternativ inom revisionen ifrågasatts:

Alternativ I. Den sammanlagda tjänstgöringen fördelas å en första tjänstgöring,
som fullgöres med omkring tre månader under första årets sommarmånader,
och med återstoden under andra året med inryckning i januari månad samt med en
repetitionsövning under andra året.

Alternativ II. Den sammanlagda tjänstgöringstiden fördelas å en första tjänstgöring,
som skall fullgöras under första, andra och tredje årens sommarmånader, samt
två repetitionsövningar under andra och''tredje åren.

Med anledning härav frågas:

1. Kunna de värnpliktiga med den sålunda ifrågasatta tjänstgöringstiden erhålla
nöjaktig utbildning för tjänstgöring såsom plutonchefer eller i motsvarande
befattning?

2. Kunna de värnpliktiga under någon del av tjänstgöringstiden användas såsom
instruktörer?

3. Därest tjänstgöringstiden anses böra fördelas annorlunda, än som ovan förutsatts,
huru bör i så fall fördelningen ske?

4. Huru böra de ovan angivna tjänstgöringstiderna fördelas beträffande vapenföra
och icke vapenföra medicine studerande m. jlf

Vidare anhöll revisionen i skrivelse samma dag till statsrådet och
chefen för sjöförsvarsdepartementet, att från vederbörande militära myndigheter
måtte införskaffas och till revisionen överlämnas skriftliga yttranden
rörande följande spörsmål:

Vapenföra och icke vapenföra värnpliktiga i allmänhet.

Under vilka förutsättningar kan den i värnpliktslagen § 27 mom. 1 A och mom.
2 A stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden vid marinen nedsättas:

för vapenföra till

a) 180 dagar

b) 240 »

c) 300 » ; samt

för icke vapenföra till

a) 180 dagar

b) 210 » ;

och huru bör i vart och ett av dessa fall det angivna dagantalet fördelas på
tjänstgöring i en följd, första tjänstgöring och repetitionsövning o. s. v. för att bästa
möjliga utbildningsresultat skall kunna erhållas?

Studenter och likställda.

1. Huru bör tjänstgöringen förläggas för ifrågavarande värnpliktiga, under förutsättning
att den i värnpliktslagen § 27 mom. 1 B och 2 B stadgade sammanlagda
tjänstgöringstiden nedsättes till 365 dagar för vapenföra och 275 dagar för icke
vapenföra?

2. Kunna de värnpliktiga med den sålunda ifrågasatta tjänstgöringstiden erhålla
nöjaktig utbildning för sådan tjänstgöring, för vilken de hittills avsetts?

Med anledning av de sålunda gjorda framställningarna har statsrådet
och chefen för lantförsvarsdepartementet med skrivelse den 26 mars
1920 till revisionen överlämnat ett av chefen för generalstaben — efter
samråd med inspektörerna för infanteriet, kavalleriet, artilleriet och trängen,
cheferna för fortifikationen och iutendenturkåren samt generalfältläkaren
— den 24 mars 1920 avgivet yttrande rörande den av revisionen
ifrågasatta avkortningen av tjänstgöringstiden för hären tilldelade
värnpliktiga.

Vidare har statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet med
skrivelse den 26 mars 1920 till revisionen överlämnat

dels ett av chefen för marinstaben, högste befälhavaren över kustflottan
och chefen för kustartilleriet — efter chefernas för mariningenjörkåren
och marinintendenturkåren samt marinöverläkarens hörande —
den 24 mars 1920 avgivet gemensamt yttrande rörande den av revisionen
ifrågasatta avkortningen av tjänstgöringstiden för marinen tilldelade
värnpliktiga,

dels ock ett av chefen för marinstaben den 23 mars 1920 avgivet
hemligt yttrande i ämnet.

Försvarsrevisionen övergår nu till att redogöra för innehållet i de
sålunda avgivna yttrandena samt för sin egen uppfattning rörande de
särskilda spörsmålen. För överskådlighetens skull torde ämnet böra behandlas
under följande tre huvudrubriker nämligen:

I. Vapenföra värnpliktiga i allmänhet.

II. Vapenföra studenter och med dem i värnpliktshänseende lik ställda.

III. Icke vapenföra värnpliktiga.

I. Vapenföra värnpliktiga i allmänhet.

A. Iliiren tilldelade värnpliktiga.

1. Allmänna synpunkter.

Såsom förut omförmälts, hade revisionen framställt vissa frågor för
bedömande av i vad mån en avkortning av den i värnpliktslagen stadgade
tjänstgöringstiden kunde äga rum för vapenföra värnpliktiga av
1920 års klass. Beträffande de sålunda framställda frågorna har chefen
för generalstaben uti sitt i ärendet avgivna yttrande framhållit vissa allmänna
synpunkter, vilka lämpligen torde böra i . detta sammanhang
återgivas.

Försvarsrevisionen hade, yttrar chefen för generalstaben, först framhållit
det spörsmålet, under vilka förutsättningar den i värnpliktslagen
§ 27 mom. 1 A och 2 A stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden kunde
nedsättas för vapenföra och icke vapenföra till vissa i revisionens skrivelse
angivna tider. Detta spörsmål syntes lämpligen först böra betraktas
ur vissa- allmänna synpunkter.

I sina föregående skrivelser angående av försvarsrevisionen framställda
spörsmål och avgivna förslag hade chefen för generalstaben uttalat
den meningen, att i samma mån som värnpliktstjänstgöringen
minskades vare sig genom avkortning av den första tjänstgöringen eller
genom indragning av repetitionsövningar eller deras avkortning, avlägsnades
målet att vid mobilisering kunna uppställa en operations- och stridsduglig
fälthär. Detta uttalande hade grundats på en historisk utredning
av de för värnpliktstjänstgöringen i vårt land förebragta huvudsakliga
motiv från och med utarbetandet av förslaget till 1901 års härordning.
Tillika hade framhållits, att ur erfarenheterna från världskriget 1914—
1918 icke några väl grundade skäl kunde hämtas till förmån för en
minskning av värnpliktstjänstgöringen, sådan denna bestämts i 1914 års
värnpliktslag, så vitt man nämligen avsåge att vid mobilisering kunna
uppsätta en operations- och stridsduglig fälthär.

Under denna förutsättning syntes det icke kunna anföras några verkligt
hållbara grunder för en minskning av tiden för värnpliktstjänst -

Chefens för
generalstaben
yttrande.

Förntsättningar
för minskning
av tiden
för värnpliktstjänstgöringen.

göringen vid svenska armén. Det läge nämligen i sakens natur, att
bristerna i utbildningen hos de värnpliktiga, bristerna i deras personliga
kunskaper och färdigheter, icke kunde genom andra åtgärder än fortsatt
utbildning avhjälpas. Men — och därpå lämnade även utvecklingen av
den svenska härorganisationen bevis — då tiden för de värnpliktigas
utbildning icke medgivit att meddela dem en tillfredsställande soldatutbildning,
hade man sökt en ersättning för denna brist genom starkare
befälskadrer och dessutom genom uppsättandet av en särskild på frivillighetens
väg anskaffad stamtrupp (volontärpersonal), större än den,
som erfordrats enbart för rekryteringen av underbefälskadrerna. Därigenom
avhjälptes visserligen icke ifrågavarande brist, men fördelen av
ökad stadga och sammanhållning inom truppförbanden vunnes — förutsatt
dock att befälet och stamtruppen funnes till i verkligheten, icke
blott på piapperet.

Det torde i detta sammanhang icke behöva särskilt erinras därom,
att enligt 1914 års härordning funnes vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna,
d. v. s. i vederbörliga truppförbands stater, upptagen
en större volontärstyrka än den, som enligt 1901 och 1914 års härordningar
beräknats vara behövlig för underbefälets rekrytering1, ävensom
att, då enligt 1901 års härordningsbeslut tjänstgöringen för de värnpliktiga
vid infanteriet bestämts skola utgöra blott 240 dagar, i stället
för av KungD Mat:t föreslagna 365, varje trebataljonsregemente erhållit
en ökning i volontärstyrkan av 72 man och ett var av de år 1901 beslutade
båda tvåbataljonsregementena (Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen)
48 man, sålunda för varje infanterikompani 6 volontärer.

Av det sagda framginge, att i samma mån som värnpliktstjänstgöringen
minskades under vad som erfordrades, för att den värnpliktige
vid mobilisering måtte kunna fullgöra sina åligganden, borde antalet i
truppförbanden ingående fast anställda i motsvarande proportion ökas
eller i vissa fall även särskild stamtrupp upprättas. För en sådan åtgärd
talade även tillgodoseendet av kraven på kasernvård, materialvård, hästvård
o. d. Men det komme givetvis att vara förenat med betydande
kostnader att icke blott hålla den nuvarande volontärstyrkan fulltalig,
utan även att öka densamma i erforderlig grad. Det kunde ock vara
mycket osäkert, huruvida det under nuvarande förhållanden skulle kunna
lyckas att på frivillighetens väg anställa den för ändamålet erforderliga

1 På grund av åtskilliga omständigheter, såsom underbefälets tidiga avskedstagande, eu
del volontärers mindre mottaglighet för utbildning till underbefäl o. d., hade beräkningarna ifråga
om volontärpersonalen enligt 1901 och 1914 års härordningar icke kommit att motsvara det av*
sedda resultatet.

personalen i lida den omfattning, som bleve behövlig, såvida nämligen
icke en i detta avseende fullt effektiv garantilag komme till stånd.

Under antagande emellertid, att sådana åtgärder skulle komma att
vidtagas, genom vilka anskaffningen av fast anställd personal bleve fullt
betryggad, komme, såsom ovan sagts, bristerna uti de värnpliktigas egen
utbildning icke att avhjälpas, men väl kundo utbildningsarbetet därigenom
komma att underlättas på samma gång som tillgången vid mobilisering
av ökat antal fullt utbildade fäst anställda komme att åt truppförbanden
förläna en viss, allt efter förhållandena större eller mindre, stadga och
sammanhållning.

I syfte att till en viss grad mildra de svårigheter och olägenheter,
som komme att vållas av en nedsättning i de värnpliktigas fredstjänstgöring,
kunde även civil arbetskraft, anställd under betryggande former,
tänkas komma till användning för att ombesörja sådana göromål vid
truppförbanden, vilka borttoge tid från själva utbildningen. Genom att
för ändamålet ställa behövliga medel till truppförbandens förfogande
skulle utbildningsarbetet kunna underlättas, men utan tillräcklig erfarenhet
i detta avseende syntes man icke kunna med säkerhet uttala sig om
möjligheten, omfattningen och lämpligheten av en sådan anordning.

Det nu anförda torde giva vid handen, att det icke gåves några
praktiskt utförbara åtgärder, som fullt motsvarade eller uppvägde den
ifrågasatta nedsättningen av den i värnpliktslagen 27 mom. 1 A och 2 A
stadgade sammanslagna tjänstgöringstiden. Genom en tillräckligt stor,
faktiskt förefintlig stamtrupp eller genom att i lämplig utsträckning anlita
civil arbetskraft för att utföra en del göromål vid truppförbanden
eller genom dessa båda åtgärder i förening kunde det dock bliva möjligt
att underlätta utbildningsarbetet vid regementen och kårer, varjämte
genom ökningen av den fast anställda personalen tillgången vid mobilisering
av utbildade f. d. fast anställda komme att stegras.

Begränsades spörsmålet, enligt vad försvarsrevisionen avsåge, till
1920 års värnpliktsfclass, kunde allenast för denna klass erforderlig ökning
av den fast anställda personalen svårligen ifrågasättas, varför i detta
fall — då icke heller någon ökning av de icke vapenföra värnpliktigas
tjänstgöring lämpligen syntes kunna föreslås — endast återstode möjligheten
av att, genom att ställa medel till truppförbandens förfogande,
under betryggande former anlita civil arbetskraft för att minska handräckningsgöromålen
och dymedelst, i den omfattning det läte sig göra,
underlätta utbildningen av såväl de värnpliktiga som volontärpersonalen
genom effektivare användning av tjänstgöringstiden.

Fördelningen
av den av revisionen
ifrågasatta
värnpliktstjänstgöringen
på
första tjänstgöring,
repetitionsövningar
o. s. v.

Vad anginge det av revisionen framställda spörsmålet, huru i
vart och ett av revisionen angivna fall det för den ifrågasatta värnpliktstjänstgöringen
avsedda dagantalet borde fördelas på första tjänstgöring,
repetitionsövningar o. s. v., för att bästa möjliga resultat skulle
kunna erhållas, måste denna fördelning, liksom hittills varit fallet, allt
fortfarande i möjligaste mån lämpas efter de särskilda truppslagens natur
och därav beroende särskilda krav. I betraktande härav och med hänsyn
till övriga inverkande omständigheter torde, vad de vapenföra värnpliktiga
beträffade, följande grunder böra uppställas för ifrågavarande fördelning.

1. Antalet repetitionsövningar, sådant detsamma vore bestämt enligt
1914 års värnpliktslag, borde, så vitt möjligt vore, bibehållas. För en
mindre del av ingenjörtruppernas värnpliktiga hade blott en sådan övning
ansetts böra upptagas.

2. I de fall, då den sammanlagda tiden för värnpliktstjänstgöringen
ifrågasattes skola minskas till omkring hälften av den i värnpliktslagen
föreskrivna, ävensom i vissa andra fall kunde, oaktat därmed förenade
olägenheter, en minskning i antalet dagar för varje repetitionsövning
icke undvikas, utan sådan måste vidtagas, för att erhålla lämpligare
proportioner mellan tiden för den första tjänstgöringen och den sammanlagda
tiden för repetitionsövningarna. Inspektören för infanteriet hade
ansett sig icke kunna förorda en dylik åtgärd, vad infanteriet anginge.

3. Tiden för repetitionsövningarna borde i allmänhet så bestämmas,
att utryckning från desamma ägde rum ungefär vid en och samma tidpunkt,
så att större fälttjänstövningar med trupper av alla vapen kunde
anordnas.

4. Så stor styrka av årsklassen, som vore möjlig och lämplig,
borde under den första tjänstgöringen sammandragas under den för utbildning
gynnsammaste delen av andra värnpliktsåret. I regeln bleve
det dock nödvändigt att inkalla värnpliktiga till tjänstgöring under andra
tider, t. ex. i slutet av första eller början av andra året. Vid samtliga
truppslag torde det i allmänhet vara nödvändigt att hava värnpliktiga
inne i tjänstgöring under hela året.

Under den nu angivna förutsättningen, att huvudmassan av de
värnpliktiga inkallades till tjänstgöring å sådan tid, att sommarmånaderna
komme att ingå i densamma, samt att i regeln endast mindre kontingenter
inkallades till höst- och vårmånaderna, torde för dessa kontingenter
den mindre ökning av den sammanlagda tjänstgöringstiden, som
förutsattes i revisionens remitterade skrivelse, böra bestämmas till 45
dagar.

5. Någon ökning i det antal vapenföra värnpliktiga, som jämlikt
g. o. nr 1/1920 tilldelades kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna,
borde, bland annat med hänsyn till infanteriets behov, icke ifrågasättas.

Såsom i det föregående framhållits, har såväl Kungl. Maj :t som riksdagen
ansett, att, i avvaktan på resultatet av den allmänna revisionen
av vårt försvarsväsende i syfte att anpassa detsamma efter folkets bärkraft
och den fredliga kulturens behov, en nedsättning bör ske av den
i gällande värnpliktslag stadgade utbildningstiden för de värnpliktiga.
Beslut härom har jämväl fattats i vad avser den stora huvudmassan
värnpliktiga av 1919 års klass, och uti sitt förut omförmälda, den 12
sistlidne februari avgivna betänkande har revisionen framlagt förslag
rörande minskning av utbildningstiden för övriga värnpliktiga av samma
årsklass.

I enlighet med det revisionen givna uppdraget har revisionen nu
att avgiva förslag i fråga om minskning av utbildningstiden för värnpliktiga
av 1920 års klass. Vid fullgörandet av detta uppdrag har revisionen
tagit 1919 års urtima riksdags beslut och uttalande såsom utgångspunkt
för sitt arbete. Revisionen har därför, lika litet nu som då
fråga var om avkortning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av
1919 års klass, ansett sig böra i detta sammanhang ingå i någon särskild
prövning av den för det framtida ordnandet av vårt försvarsväsende
grundläggande frågan, huruvida och i vad mån en inskränkning
av våra försvarsanstalter kan anses genomförbar med hänsyn till inträdda
förändringar i landets militärpolitiska läge. Revisionen anser sig
endast böra åberopa sitt förut gjorda allmänna uttalande, att de efter
världskrigets avslutande inträdda utrikespolitiska förhållandena icke synas
vara av beskaffenhet att påkalla upprätthållande av någon högre grad
av krigsberedskap och att följaktligen ur denna synpunkt hinder icke
bör möta att vidtaga de inskränkningar i de värnpliktigas övningstid,
som med hänsyn till andra omständigheter kunna finnas vara av behovet
påkallade.

I och för erhållande av nödigt underlag för bedömande av utbildningstidens
längd för värnpliktiga av 1920 års klass framställde revisionen
till vederbörande myndigheters besvarande förut omförmälda frågor
rörande tjänstgöringstidens nedsättande till visst antal dagar för de olika
värnpliktskategorierna. Uti sitt i ärendet avgivna yttrande har nu
chefen för generalstaben framhållit, att i samma mån som värnplikts -

Försvarsrevl slonens yttrande.

1126 30

tjänstgöringen minskades vare sig genom avkortning av första tjänstgöringen
eller genom indragning av repetitionsövningar eller deras avkortning,
avlägsnades målet att vid mobilisering kunna uppställa en
operations- och stridsduglig fälthär. De brister i de värnpliktigas utbildning,
som bleve en följd av den kortare övningstiden, kunde givetvis
icke avhjälpas genom andra åtgärder än fortsatt utbildning. En viss
ersättning för den bristande utbildningen av de värnpliktiga syntes dock
kunna erhållas dels genom en förstärkt befälskader och stamtrupp, dels
genom anställande av civil arbetskraft för ombesörjande av sådana vid
truppförbanden förefallande göromål, som borttoge tid från själva utbildningen.
Genom dessa båda åtgärder, var för sig eller i förening,
kunde det nämligen bliva möjligt att underlätta utbildningsarbetet vid
regementen och kårer, varjämte genom ökningen av den fast anställda
personalen tillgången vid mobilisering av utbildade f. d. fast anställda
komme att stegras. Med avseende å den av revisionen för de särskilda
truppslagen ifrågasatta tjänstgöringstidens fördelning och förläggning
har chefen för genéralstaben framhållit, bland annat, att det i gällande
värnpliktslag stadgade antalet repetitionsövningar, så vitt möjligt vore,
borde bibehållas, att då det i allmänhet vore nödvändigt att hava värnpliktiga
inne i tjänstgöring under hela året, utbildningstiden borde förläggas
på det sättet, att huvudmassan av de värnpliktiga fullgjorde
första tjänstgöringen under sommarmånaderna och endast mindre kontingenter
under vintermånaderna, samt att utbildningstiden för dessa
senare kontingenter borde bestämmas 45 dagar längre än för övriga
värnpliktiga.

Med avseende å vad chefen för generalstaben sålunda anfört vill
revisionen för undvikande av onödiga upprepningar redan i detta sammanhang
anföra följande.

Såsom chefens för generalstaben yttrande giver vid handen, äger
givetvis ett nära samband rum mellan övningstidens längd och det utbildningsresultat,
man vill uppnå. Uppställer man för sig det
målet, att den värnpliktige skall för att kunna ingå i fälthären vara i
besittning av vissa bestämda kunskaper och färdigheter, måste uppenbarligen
utbildningstiden bestämmas med hänsyn till möjligheten att under
densamma kunna bibringa de värnpliktiga dessa kunskaper och färdigheter.
Under förutsättning att de för närvarande uppställda utbildningskraven
jämväl för framtiden måste i allo vidhållas och att den i
gällande värnpliktslag stadgade övningstiden till fullo utnyttjas, skulle
man alltså ur militär synpunkt sett icke kunna vidtaga någon i varje
fall mera betydande reducering av övningstiden. Emellertid kan revi -

sionen för sin del icke se den föreliggande frågan ur enbart militär synpunkt
utan måste taga hänsyn jämväl till andra förhållanden. -Såsom
redan ovan framhållits har Kungl. Maj:t och riksdagen ansett en avkortning
av övningstiden för de värnpliktiga böra vidtagas i avvaktan
på resultatet av den allmänna revisionen av vårt försvarsväsende. Såväl
ur statsfinansiell synpunkt som med hänsyn till det rådande starka behovet
av att kunna åt det under nuvarande förhållanden mera än vanligt
viktiga produktiva arbetet ägna alla till buds stående krafter måste en
dylik avkortning jämväl anses vara erforderlig. Att därigenom utbildningsresultatets
militära värde kommer att minskas, är en konsekvens,
med vilken man givetvis måste räkna. Genom att på ett ändamålsenligt
sätt vidtaga den omläggning av planer och metoder för utbildningen,
som en förkortning av utbildningstiden kommer att nödvändiggöra,
torde emellertid så stor tidsbesparing kunna vinnas, att även med
den förkortade utbildningstiden ett utbildningsresultat av militärt värde
skall kunna uppnås. Revisionen har därför, utan att för närvarande
vilja göra något uttalande rörande övningstidens längd i en blivande ny
härordning, funnit sig böra föreslå en avsevärd nedsättning av utbildningstiden
för den årsklass, varom nu är fråga.

Givet är, att i samma mån som övningstiden för de värnpliktiga
minskas, i samma mån framstår angelägenheten av att den fast anställda
underbefäls- och manskapskadern hålles fulltalig. Enligt 1914 års härordning
skall — frånsett musikpersonalen — det fast anställda manskapet
(underbefäl och meniga samt beställningsmän) utgöra:

vid infanteriet: 516 man vid vartdera av Svea och
Göta livgarden, 314 vid Gottlands infanteriregemente
och 204 vid vart och ett av övriga

regementen eller........................................................ tillhopa 6,446 man

» kavalleriet: 300 man vid vart och ett av de sex
mindre regementena, 527 vid vartdera av
Skånska husar- och dragonregementena samt

123 vid Norrbottens kavallerikår eller ............... » 2,977 »

» artilleriet: 300 man vid vartdera av Svea, Göta,

Upplands och Smålands artilleriregementen,

354 vid Vendes och 328 vid Norrlands artilleriregementen,
144 vid Gottlands artillerikår,

165 vid Positionsartilleriregementet, 223 vid
Bodens artilleriregemente och 112 vid Karlsborgs
artillerikår eller............................................. » 2,526 »

Transport

11,949 man

Transport tillhopa 11,949 man
vid ingenjörtrupperna: 177 resp. 164 och 146 man
vid var och en av Svea, Göta och Norrlands
ingenjörkårer, 108 vid Bodens ingenjörkår och

245 vid fälttelegrafkåren eller .............................. » 840 »

» träng en: 62 man vid var och en av de sex

trängkårerna eller ...................................................... » 372 »

)) intendenturtrupperna ................................................25 »

eller tillhopa 13,186 man

På grund av åtskilliga orsaker, av vilka de förnämsta torde vara
att söka på det ekonomiska området, har emellertid den sålunda enligt
härordningen fastställda manskapsstyrkan icke kunnat hållas fulltalig utan
hava vakanserna år efter år ökats. Enligt vad revisionen inhämtat, funnos
vid arméns olika truppslag — frånsett musikpersonalen — den 1
februari 1920 följande antal fast anställda, nämligen:

vid infanteriet....................

» kavalleriet..................

» artilleriet.....................

» ingenjörtrupperna ....

» trän gen.........................

» intendenturtrupperna

....................... 2,600 man

......................... 1,985 »

........................ 1,303 »

........................ 422 »

....................... 264 »

...................... 12 »

eller tillhopa 6,586 man

Antalet vakanser bland ovan angivet manskap utgjorde alltså i procent
räknat

vid infanteriet....................

» kavalleriet...................

» artilleriet ....................

» ingenjörtrupperna.....

» trängen .................

» intendenturtrupperna

...................................................... 59,7 procent

........................................................ 33,3 »

...................................................... 48,4 »

...................................................... 49,8 »

.................................................... 29,0 »

..................................................... 52,0 »

eller för armén i dess helhet 50,1 procent

Såsom naturligt är, växla vakanssiffrorna mycket inom de olika
truppförbanden. Medan exempelvis vid infanteriet antalet vakanser vid
vissa truppförband (Västerbottens regemente, Jämtlands fältjägarregemente,
Västernorrlands regemente) uppgår till icke mindre än omkring

74 procent, stannar det vid andra truppförband (Första och Andra livgrenadjärregementena,
Ålvsborgs regemente) vid omkring 37 procent.
Det torde böra framhållas, att vakanserna huvudsakligen förefinnas bland
korpraler, vicekorpraler och meniga, under det att furirsgraden i allmänhet
hittills kunnat hållas något så när fulltalig. I den mån som furirerna
avgå på grund av uppnådd åldersgräns eller av andra skäl, ökas
i brist på lämpliga ersättare givetvis vakanserna jämväl inom furirsgraden.

Tydligt är, att nu angivna förhållanden medföra synnerligen stora
svårigheter såväl för utbildningsarbetets bedrivande som för den inre
tjänstens ordnande vid truppförbanden. Såsom belysande för den nuvarande
underbefälsbristen kan sålunda nämnas, att vid ett av sjätte arméfördelningens
infanteriregementen endast 2 underbefäl per kompani
torde kunna disponeras, då de värnpliktiga av 1919 års klass inrycka
till tjänstgöring. Åven om förhållandena vid övriga truppförband icke
ställa sig så ogynnsamma, ligger det dock i sakens natur, att därest ett
nöjaktigt resultat av utbildningsarbetet skall kunna erhållas, åtgärder
måste snarast möjligt vidtagas för underbefälsbristens undanröjande.
Vari dessa åtgärder böra bestå, kan givetvis vara föremål för olika
meningar. Närmast till hands torde ligga att, såsom jämväl från såväl
de militära myndigheternas som underbefälets sida med styrka framhållits,
vidtaga en genomgripande och med hänsyn till nu rådande förhållanden
avpassad lönereglering för det fast anställda manskapet. Förslag
härutinnan torde böra framläggas för nästkommande års riksdag i samband
med det förslag till en mera definitiv lönereglering, som enligt uttalande
i den till årets riksdag avlåtna propositionen rörande tillfällig löneförbättring
för viss personal vid armén är avsett att då föreläggas riksdagen.
Då emellertid staten näppeligen är i stånd att bjuda det fast
anställda manskapet sådana löneförmåner, att den med framgång kan
upptaga konkurrensen med handel, industri och andra näringar, torde i
syfte att trygga manskapsrekryteringen och erhålla ett väl kvalificerat
underbefäl, anställningen vid krigsmakten böra göras mera tilldragande
genom att bereda manskapet större möjligheter än för närvarande till
vidare fortgång på den militära banan samt tillfälle till erhållande av
lämplig civil anställning efter avgång ur tjänsten.

På grund av den begränsade tid, som stått till revisionens förfogande,
har det icke varit revisionen möjligt att företaga någon mera
ingående utredning rörande de åtgärder, som otvivelaktigt äro av behovet
påkallade för manskapsrekryteringens upphjälpande och underbefälsbristens
undanröjande. Revisionen har emellertid under fortgången

av sitt arbete städse haft sin uppmärksamhet fästad å denna fråga och
vid utformande av sina förslag till övningstidens förläggning sökt i
möjligaste mån taga hänsyn till de för närvarande rådande förhållandena.
Genom att, på sätt revisionen i det följande kommer att föreslå, uppdela
de värnpliktiga i särskilda tjänstgöringsomgångar torde sålunda
bristen på för utbildningsarbetets bedrivande erforderligt underbefäl komma
att göra sig mindre kännbar än för närvarande är fallet.

Såsom revisionen uti sitt den 12 februari 1920 avgivna betänkande
rörande minskning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919
års klass närmare framhållit, förekomma vid truppförbanden en hel del
handräckningsgöromål av olika slag. Dessa göromål äro i främsta rummet
avsedda att ombesörjas av icke vapenföra värnpliktiga. Då emellertid
dessas antal är otillräckligt, måste jämväl vapenföra värnpliktiga,
till förfång för deras utbildning, i mycket stor utsträckning tagas i anspråk
för handräckningstjänst. Givet är, att då man nu går att vidtaga
en minskning av tjänstgöringstiden, man måste tillse, att denna så
långt möjligt är kan- avses för det egentliga utbildningsarbetet. För
vinnande av detta mål har chefen för generalstaben ifrågasatt att i
lämplig utsträckning anlita civil arbetskraft för ombesörjande av sådana
handräckningsgöromål, som icke kunna av de icke vapenföra
ensamt medhinnas. Med avseende å denna fråga vill revisionen såsom
sin mening uttala, att ett anlitande av civil arbetskraft i den utsträckning,
som erfordras för att de vapenföra skulle kunna helt befrias från handräckningsgöromål,
skulle för försvarsväsendet medföra så avsevärda ökade
kostnader, att en sådan anordning redan ur denna synpunkt torde få
anses ogenomförbar. Såsom belysande för i vilken omfattning civil
arbetskraft skulle behöva anskaffas, kan sålunda omnämnas, att under
november månad nästlidet år icke mindre än 3,225*) vapenföra värnpliktiga
dagligen togos i anspråk vid armén i och för ombesörjande av förekommande
handräckningsgöromål, under det att motsvarande siffra för icke
vapenföra uppgick till endast 2,889. Vidare är att märka, att åtskilliga
av dessa göromål äro av den natur, att de med visst fog kunna sägas
böra ingå i de vapenföras utbildning. Detta är exempelvis fallet med
sådana göromål, som äro att hänföra till den egentliga vakttjänsten
ävensom till vissa delar av vårdtjänsten. Slutligen torde det ur disciplinär
synpunkt icke vara lämpligt att i större utsträckning än som är
oundgängligen nödvändigt inom de militära etablissemangen använda

x) I den angivna siffran ingår även vid några truppförband ett mindre antal
fast anställda.

sig av civil arbetskraft. De erfarenheter, man tidigare haft härutinnan,
äro icke av beskaffenhet att mana till efterföljd, Revisionen vill i detta
avseende endast erinra om de anmärkningar, vartill anordningen med
civila personer för ombesörjande av officershästarnas skötsel på sin tid
gav anledning.

Om revisionen alltså icke kan tillstyrka, att civil arbetskraft anlitas
i den utsträckning, som erfordras för att de vapenföra skulle kunna
helt befrias från handräckningsgöromål, så vill revisionen dock icke
ställa sig avvisande mot varje tanke på användande av civil arbetskraft.
Redan nu finnes "vid truppförbanden viss civil personal anställd.
Sålunda ombesörjes matlagning och tvätt i regel av kvinnlig personal
och för värme-, vatten- och avloppsledningars skötsel finnas särskilda
maskinister och eldare anställda. Det vill förefalla revisionen som om
alla i samband med matlagning och tvätt samt kasernetablissemangens
uppvärmning och renhållning stående göromål skulle, i den mån de icke
medhinnas av de icke vapenföra, kunna utan olägenhet ombesörjas av
civil arbetskraft. Därigenom skulle otvivelaktigt mycken för det egent- .
liga utbildningsarbetet välbehövlig tid kunna inbesparas för de vapenföra.
Revisionen anser därför lämpligt, att denna fråga göres till föremål för
närmare utredning.

Vidkommande härefter frågan om utbildningstidens fördelning å
första tjänstgöring och repetitionsövningar har chefen för generalstaben
framhållit, att det i gällande värnpliktslag stadgade antalet repetitionsövningar
så vitt möjligt borde bibehållas. Med avseende härå vill revisionen
hänvisa till den utredning angående repetitionsövningarnas ändamål
och betydelse, som lämnats i revisionens förut omförmälda den 12 sistlidne
februari avgivna betänkande rörande minskning av utbildningstiden
för vissa värnpliktiga av 1919 års klass. Av denna utredning framgår, att
dessa övningar hava en tvåfaldig uppgift, nämligen dels att, i den mån så
erfordras, uppfriska de värnpliktigas under första tjänstgöringen förvärvade
kunskaper och färdigheter, dels och framför allt att möjliggöra övningar
i starkare och mot förhållandena vid mobilisering i möjligaste mån svarande
förband. Repetitionsövningarna utgöra så att säga slutstenen i
den militära utbildningen och erbjuda de enda tillfällen för arméns befäl
att erhålla erforderlig övning i förandet av trupp i större förband.
Med hänsyn härtill är det naturligt, att de militära mjmdigheterna skola
tillmäta dessa övningar en alldeles särskild betydelse. Det torde icke
heller kunna bestridas, att ju kortare den första tjänstgöringen är och
ju mindre de militära kunskaperna och färdigheterna på grund därav
kunna under denna tjänstgöring befästas, desto större bliver behovet av

repetitionsövningar i och för sig. I de länder, vilkas härordningar bygga
på det s. k. milissystemet, har man också sökt kompensera de med
den korta första tjänstgöringen förenade olägenheterna genom ett flertal
repetitionsövningar. På grund härav och då det är av vikt, att tillfälle
beredes befälet till övning i förande av trupp i större förband,
vilket endast kan ske, därest flera årsklasser deltaga i repetitionsövningarna,
har revisionen i sina förslag till övningstidens fördelning å
första tjänstgöring och repetitionsövningar icke ansett sig böra frångå
värnpliktslagens bestämmelser rörande antalet dylika övningar
vid de särskilda truppslagen. Däremot har revisionen för erhållande av
en lämpligare proportion mellan första tjänstgöringen och repetitionsövningarna
i vissa fall funnit sig böra föreslå en minskning av det för
varje sådan övning bestämda dagantalet.

Vad slutligen angår tiden för förläggningen av första tjänstgöringen,
bör givetvis, såsom chefen, för generalstaben framhållit, så stor
styrka av årsklassen, som är möjligt och lämpligt, sammandragas till
• den för utbildningen gynnsammaste delen av året, d. v. s. under sommaren.
Då det emellertid i och för vakt- och vårdtjänstens upprätthållande
ävensom med hänsyn till befälets sysselsättning m. m. är nödvändigt
— åtminstone så länge vakanserna bland det fast anställda manskapet
äro så talrika som för närvarande är fallet — att hava vapenföra
värnpliktiga i tjänst året om, måste vissa kontingenter inkallas för
fullgörande av första tjänstgöringen under vinterhalvåret. För att dessa
kontingenter, vilka icke böra göras större än förhållandena oundgängligen
påkalla, skola kunna erhålla en någorlunda nöjaktig med sommargruppen
jämförlig utbildning, torde första tjänstgöringen för dem böra
bestämmas något längre än för dem, som fullgöra nämnda tjänstgöring
under sommarhalvåret. Vid övervägandet av frågan rörande det antal
dagar, varmed tjänstgöringstiden för vinterkontingenterna sålunda bör
förlängas, har revisionen kommit till det resultatet, att första tjänstgöringen
lämpligen bör utökas med 30 dagar. Mot en dylik anordning,
vilken i vissa fall jämväl är erforderlig, därest man vill undvika en för
såväl utbildningsarbetet som den inre tjänsten synnerligen störande uppdelning
av årsklassen i flera än två tjänstgöringsomgångar, torde icke
rimligen några befogade anmärkningar kunna framställas. För alla sådana
värnpliktiga, exempelvis jordbruksarbetare och vissa säsongarbetare, vilka
hava sin mest inkomstbringande sysselsättning förlagd till sommarhalvåret,
måste det givetvis innebära en bestämd fördel att få fullgöra första
tjänstgöringen under vintern, även om tjänstgöringstiden därigenom
skulle bliva något förlängd. Revisionen hyser också den bestämda upp -

fattningen, att de värnpliktiga skola i tillräckligt antal frivilligt anmäla
sig för fullgörande av den längre tjänstgöring, varom här är fråga.

Såsom längre fram kommer att närmare påvisas, torde det för täckande
av erforderliga delar av året i en del fall bliva nödvändigt, att under första
tjänstgöringen (tjänstgöring i en följd) hemförlova de värnpliktiga ett visst
antal dagar. En sådan anordning synes emellertid böra i de värnpliktigas
eget intresse vidtagas, även om den icke skulle behövas för vissa
tidsperioders täckande. Den väsentliga avkortning av tjänstgöringstiderna,
som av revisionen kommer att förordas, torde nämligen få till följd, att de
värnpliktiga i mindre utsträckning än hittills kunna påräkna att erhålla
tjänstledighet. Därest icke en viss tid för hemförlovning bestämmes,
skulle manskapet därför sannolikt otta icke få tillfälle att vid de större
helgerna besöka sina hem. Ur utbildningssynpunkt torde inläggandet
av ett lämpligt antal hemförlovningsdagar icke behöva medföra någon
olägenhet.

Då det i vissa fall (t. ex. för värnpliktiga, som icke hava anförvanter
att besöka) möjligen skulle kunna inträffa, att här avsedd hemförlovning
ur de värnpliktigas egen synpunkt skulle falla sig oläglig, torde
det böra medgivas de värnpliktiga, som sådant önska, att efter därom
hos vederbörande militärmyndigheter gjord framställning kvarstanna i
tjänstgöring intill utgången av den tjänstgöringsperiod, till vilken de
inkallats.

2. Fotfolket.

Enligt 1901 års värnpliktslag var vapenför värnpliktig, som tilldelats
fotfolket, skyldig att för sin utbildning tjänstgöra i 240 dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnade, skulle fullgöras
med en första tjänstgöring (rekrytskola) om 150 dagar under andra
året samt med en repetitions- (regements-) övning om 30 dagar under
vart och ett av andra, tredje och fjärde åren.

Under övergångsåren 1902—1907 Tar utbildningstiden bestämd till
sammanlagt 172 dagar. Denna tjänstgöring skulle fullgöras med en
första tjänstgöring (rekrytskola) om 112 dagar under första året samt
med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och ett
av andra och tredje åren.

Nedanstående grafiska framställningar angiva den ungefärliga tidsindelningen
av den sålunda stadgade utbildningstiden ''). i)

i) Data för in- och utryckningar äro i de uppgjorda teckningarna i regel hämtade från vapenövningstabellerna
för år 1906 samt för utbildningsåren 1913—1914 och 1918—1919.

1901 &rs
värnpliktBlag.

1126 20

1914 års
värnpliktslag.

Övergångsåren.

2T/l «/*

-I

1 1™			1 112 (lagar
1		29/8 Rep.-övn. 29/9
		l™""l-	1 30 t>
1		Rep.-övn.
			1 30 »
	Tiden därefter.		172 dagar
15/4	Första tjänstgöring	12/9 Rep.-övn. 13/io	(150 dagar
		Rep.-övn.	''( 30 .
			1 30 >
		Rep.-övn. -1 [-	-1 30 »

240 dagar

Från förenämnda allmänna stadgande rörande utbildningstidens fördelning
förekommo avvikelser

dels för de värnpliktiga, som till ett antal av 372 man uttogos till
särskild vinterutbildning (skidlöpartjänst) vid Norrbottens regemente;
denna tjänstgöring omfattade allenast första tjänstgöring och första repetionsövning
i en följd med början under första året; de två senare repetitionsövningarna
fullgjordes i vederbörlig ordning vid de truppförband,
de värnpliktiga voro tilldelade;

dels för de värnpliktiga, som till ett antal av 500 man från hela
riket uttogos till utbildning vid Gottlands infanteriregemente för att höja
detta regementes fredsstyrka; dessa fullgjorde hela tjänstgöringen i en
följd under andra året.

Beträffande tiden för anordnande av repetitionsövningar var föreskrivet,
att repetitionsövning icke fick, då ej Konungen fann nödigt att för
särskilda fall annorlunda förordna, äga rum

vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län förlagda fötfolksregementena under tiden från och
med den 11 juli till och med den 31 augusti samt

vid övriga fotfolksregementen, med undantag av de för sjöfästningarna
avsedda, under tiden från och med den 11 juli till och med den
9 september.

Enligt 1914 års värnpliktslag är utbildningstiden för flertalet fotfolket
tilldelade vapenföra värnpliktiga bestämd till sammanlagt 340
dagar, fördelade, på sätt Konungen förordnar, i en första tjänstgöring

om 250 dagar, som tager sin början under första året, samt en repetitions-(regements-)övning
om 30 dagar under vart och ett av andra, tredje
och fjärde åren.

Nedanstående grafiska framställning angiver den ungefärliga tidsindelningen
av den sålunda stadgade utbildningstiden:

2/n För -

1. året. I

2. » I

sta tjänstgöring

11 h

“/sEep.-öyn. 10/io
-1-1-

250 dagar
30 >

3. »

He;).-civil

30 »

Itep.-övn.

30 »
340 dagar

Från förenämnda allmänna stadgande förekomma avvikelser
dels beträffande värnpliktiga, vilka uttagas för utbildning till underbefäl
och fackmän; för dessa är utbildningstiden bestämd till sammanlagt
400 dagar, fördelade, på sätt Konungen förordnar, i en första
tjänstgöring om 310 dagar, som börjar under första året, samt en
repetitions-(regements)-övning om 30 dagar under vart och ett av andra,
tredje och fjärde åren,

dels beträffande värnpliktiga, som för utbildning vid Norrbottens
regemente eller Gottlands infanteriregemente uttagits från annat regementes
inskrivningsområde; dessa må, på sätt Konungen finner gott förordna,
fullgöra dem åliggande första tjänstgöring samt en, två eller tre
repetitionsövningar i en följd med början under första eller andra året;
inryckningen har plägat äga rum för de till Norrbottens regemente uttagna
omkring den 14 april andra året och för de till Gottlands infanteriregemente
uttagna omkring den 10 februari andra året;

dels beträffande värnpliktiga, som tilldelats Karlskrona eller Vaxholms
grenadjärregementen; dessa må, på sätt Konungen finner gott förordna,
fullgöra dem åliggande första tjänsgöring och första repetitionsövning i
en följd med början under första eller andra året; ifrågavarande värnpliktiga
uppdelas i två omgångar, av vilka den ena — höstgruppen —
inrycker omkring den 1 november första året och den andra — vårgruppen
— omkring den 1 maj andra året.

Med avseende å tiden för avhållande av repetitionsövningarna gälla
enahanda bestämmelser som enligt 1901 års värnpliktslag, dock att något
särskilt undantag för de för sjöfästningarna avsedda regementena icke
blivit gjort.

Minskning av Såsom förut nämnts, har den i gällande värnpliktslag stadgade
U Mden^för" tjänstgöringstiden blivit nedsatt för vissa värnpliktiga av 1919 års klass,
värnpliktiga Sålunda äro enligt lagen den 10 oktober 1919, fotfolket tilldelade vapenaV
idas! 4lS föra värnpliktiga av nämnda årsklass — studenter och med dem i värnpliktshänsende
likställda undantagna — skyldiga att fullgöra en första
tjänstgöring om 120 dagar med början under första eller andra året.
Härtill kommer enligt gällande värnpliktslag en repetitionsövning om
30 dagar under vart och ett av andra, tredje och fjärde åren. Den
sammanlagda utbildningstiden för ifrågavarande värnpliktiga utgör alltså
(120 + 30 + 30 + 30 —) 210 dagar.

Någon uttagning för utbildning till underbefäl och fackmän skall,
som förut nämnts, icke äga rum bland värnpliktiga av 1919 års klass.

Den för ifrågavarande årsklass sålunda stadgade utbildningstiden
är för huvudmassan av de värnpliktiga fördelad på sätt nedanstående
grafiska framställningar utvisar:

2. Uret, 1, 8/6 Första tjänstgöring*) ''»/aRep.-övn.**/,» ,H20 dalrar

1920. /'' 30 »

3. året, \.
1921. /''

Rep.-övn.

30 »

4. året, \,

1922. /''

Rep.-övn.

I 30 »

210 dagar

Såsom förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters
yttrande rörande en nedsättning för 1920 års klass av
den i § 27 mom. 1 A värnpliktslagen för fotfolket tilldelade »vapenföra
värnpliktiga i allmänhet» stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden till
alternativt 180 eller 240 dagar.

Chefens för Beträffande de sålunda framställda förslagen har chefen för general g6yttr»nde>en

s^a^en uti sitt, efter samråd med inspektören för infanteriet, i ärendet
avgivna yttrande anfört följande:

1. En sammanlagd tjänstgöringstid om 180 dagar syntes böra
fullgöras:

med en första tjänstgöring av 105 (enligt inspektörens för infanteriet
mening 90) dagar, som toge sin början under första eller andra
året, samt

L) Hemförlovning i 9 dagar.

med en repetitions-(regements-) övning om 25 (enligt samma inspektör
30) dagar under vart och ett av andra, tredje och fjärde åren.

För värnpliktig, som inryckte till den första tjänstgöringen under
höst- eller vintermånaderna, ökades denna med 45 dagar.

2. Eu sammanlagd tjänstgöringstid om 240 dagar syntes böra
fullgöras:

med en första tjänstgöring om 150 dagar, som toge sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och
ett av andra, tredje och fjärde åren.

För värnpliktig, som inryckte till den första tjänstgöringen under
höst- eller vintermånaderna, ökades denna med 45 dagar.

Vid övervägande av frågan rörande den sammanlagda utbildningstiden
för fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga har revisionen tagit
till utgångspunkt nästlidet års urtima riksdags beslut rörande nedsättning
av första tjänstgöringen för värnpliktiga av 1919 års klass till
120 dagar och riksdagens i samband därmed gjorda uttalande angående
en eventuell inskränkning av repetitionsövningarna. Under sina förberedande
överläggningar i ämnet ansåg sig revisionen därför böra närmast
inrikta sig på frågan rörande repetitionsövningarnas antal och fann sig
därvid böra ifrågasätta, att dessa minskades från tre till två. Därigenom
skulle den sammanlagda utbildningstiden komma att uppgå till
(120 + 30 + 30=) 180 dagar, innebärande en nedsättning av den i gällande
värnpliktslag för närvarande stadgade utbildningstiden av icke
mindre än (340 — 180=) 160 dagar. Revisionen håller nämligen före,
att en längre gående nedsättning av övningstiden icke kan vidtagas,
därest ett utbildningsresultat av militärt värde skall kunna erhållas.
Revisionen har därför stannat vid att föreslå, att utbildningstiden för
fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga bestämmes till sammanlagt
180 dagar.

Beträffande denna tids fördelning å första tjänstgöring och repetitionsövningar
skulle det givetvis ligga närmast till hands att låta första
tjänstgöringen, i överensstämmelse med- vad för 1919 års klass redan är
bestämt, omfatta 120 dagar och härtill lägga två repetitionsövningar,
vardera om den i värnpliktslagen bestämda tidslängden eller 30 dagar.
Ur de värnpliktigas synpunkt sett måste det även innebära en bestämd
fördel att få värnpliktstjänstgöringen fördelad på så få år som möjligt
och med hänsyn till de med varje inkallelse förenade kostnaderna skulle
en dylik anordning jämväl vara ur statsfinansiell synpunkt att föredraga.

Försvars rerisionens yttrande.

På grund av den stora betydelse för såväl truppförbandens som befälets
utbildning, som repetitionsövningarna av den militära sakkunskapen
tillmätas, har emellertid revisionen icke ansett sig böra frångå värnpliktslagens
nuvarande bestämmelser om antalet repetitionsövningar, utan
torde de värnpliktiga allt fortfarande böra deltaga i tre sådana övningar.
Till detta resultat har jämväl bidragit, att bibehållandet av tre repetitionsövningar
underlätta en sådan övnings förläggning till vintertiden,
varigenom vinterutbildning åtminstone i viss utsträckning kan ernås.
Vid sådant förhållande finner revisionen sig, i anslutning till vad chefen
för generalstaben förordat, böra föreslå, att utbildningstiden fördelas å
en första tjänstgöring om 105 dagar och tre repetitionsövningar, var och
en om 25 dagar.

För upprätthållande av nödig vakt- och vårdtjänst måste vid infanteriet
liksom vid arméns övriga vapenslag vapenföra värnpliktiga vara i
tjänst inne under hela året. På grund härav och i överensstämmelse
med vad förut anförts bör en mindre kontingent värnpliktiga inkallas
till tjänstgöring under vinterhalvåret, och bör tiden för första tjänstgöringen
för denna kontingent bestämmas till 30 dagar längre än för
sommarkontingenten. Vinterkontingentens första tjänstgöring skulle
alltså utgöra (105 + 30=) 135 dagar. Under förutsättning att tjänstgöringen
ordnas på nu föreslaget sätt, skulle av årets 365 dagar vapenföra
värnpliktiga vara inkallade:

till första tjänstgöring:

vinterkontingenten under .................................... 135 dagar

sommarkontingenten » ................................. 105 » 240 dagar

)) repetition sövning under ............................................................. 25 »

eller tillhopa 265 dagar.

Av året skulle alltså återstå 100 dagar. Dessa torde, i den mån
så finnes oundgängligen erforderligt, täckas dels genom de värnpliktigas
hemförlovning i lämpligt antal dagar under perioderna för första tjänstgöringen,
dels genom att vinterkontingenten fullgör en å två repetitionsövningar
om tillhopa 25 eller 50 dagar i omedelbar anslutning till nämnda
tjänstgöring. Denna senare anordning, vilken redan nu tillämpas beträffande
underbefäl och fackmän vid trängen och intendenturtrupperna, torde
så mycket hellre böra vidtagas, som den för de värnpliktiga måste anses
innebära en bestämd fördel och följaktligen kan betecknas som en kompensation
för den längre tjänstgöring, som skulle åligga vinterkontingenten.

Nedanstående grafiska framställning angiver den ungefärliga förläggningen
av utbildningstiden vid flertalet infanteriregementen, under
förutsättning q,tt vinteromgången fullgör två repetitionsövningar i omedelbar
anslutning till första tjänstgöringen.

Vinter omgången.

1. året, \(

1920. /''

tjänstgöring och två rep.-övn.

) 2 arot, V (105 + 30 + 50 =) 185 dagar >)

| 1921.’ f1 1-

Vn Första

“11105 dagar

1 (30) »

Sommar- 12. året, __18A Företa tjänstgöring») ^/eRcp.-öyn.Vio_ „

omgången. \ 1921. / ^j 25 »

3. året. 1, Rep.-övn.8)

1922. /'' 1

25 »

4. året,
1923.

Itep.-övn.1

*) Hemförlovning i 19 dagar.

2) » » 14 »

8) Vinteromgången fullgör endast endera av dessa båda rep.-övn.
Anm. En repetitionsövning förlägges eventuellt till vintern.

25 »

180 dagar
(210) »

Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som göra sig gällande i
fråga om Bodens samt Karlskrona och Vaxholms fästningar ävensom å
Gottland, torde det böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att närmare bestämma
rörande utbildningstidens förläggning vid de för dessa fästningar
avsedda infanteriregementena ävensom vid Gottlands infanteriregemente.
Enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande torde likaledes särskilda
åtgärder böra vidtagas för inkallelse av värnpliktiga till Svea och Göta
livgarden för tillgodoseende av garnisonstjänstens krav inom huvudstaden.

3. Rytteriet.

Enligt 1901 års värnpliktslag var vapenför värnpliktig, som tilldelats
rytteriet, skyldig att för sin utbildning tjänstgöra under fredstid i
sammanlagt 365 dagar, vilken tjänstgöring på sätt Konungen närmare
förordnade, skulle fullgöras med en första tjänstgöring (rekrytskola) om
281 dagar, som tog sin början under första året, samt med en repetitions-(regements-)övning
om 42 dagar under vart och ett av andra och
tredje åren.

1901 års
värnpliktslag.

1914 åra
värnpliktslag.

Under övergångsåren 1902—1907 var utbildningstiden bestämd till
sammanlagt 172 dagar. Denna tjänstgöring skulle fullgöras med en
första tjänstgöring (rekrytskola) om 137 dagar under första året samt
med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under andra året.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda stadgade utbildningstiden
framgår av nedanstående grafiska framställningar:

ÖTergångsåren.

V* "/•

1. året. I-1 1 1 ''H--:-1 137 dagar

u/a Rep.-övn. 29/s

2. > I-1 i------—I 35 >

172 dagar

Tiden därefter.

l5/u F°r -

1. året. I

sta tjänstgöring

2/q Rep.-övn. 15/io

•J

Rep.-övn.

-1 i-

-1

281 dagar

42 >

I 42 »

365 dagar

Enligt 1914 års värnpliktslag är utbildningstiden för rytteriet tilldelade
vapenföra värnpliktiga densamma som enligt 1901 års värnpliktslag.
Med avseende å inryckningststiden har emellertid, såsom nedanstående
grafiska framställning utvisar, viss jämkning vidtagits:

6/n Första
	Hem-
tjänstgöring	81/8 Rep.-övn. 18/io
förlovning i 18 dagar	Rep.-övn. - ■■■■■■-—--

j 281 dagar

j 42 >

42 >

365 dagar

Med avseende å värnpliktiga, som för utbildning vid Norrbottens
kavallerikår uttagits från annat än Norrbottens regementes inskrivnings-,
område, är stadgat, att dessa må, på sätt Konungen finner gott förordna,
fullgöra dem åliggande första tjänstgöring samt repetitionsövningar i en
följd. Då Norrbottens kavallerikår ännu icke blivit uppsatt, har emellertid
ifrågavarande bestämmelse ännu icke trätt i tillämpning.

Uti sitt den 12 februari 1920 avgivna betänkande rörande minsk- Förslug om
ning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass före- ^"sligörinjsslog
revisionen, att den i gällande värnpliktslag stadgado tiden för tidan för
första tjänstgöringen vid rytteriet skulle genom de värnpliktigas hem- ^r"^1]1gtlf“
förlovning i två omgångar från den 1 mars 1920 räknat avkortas med klass.

90 dagar. Då emellertid proposition i ämnet först den 19 i samma
månad kunde till riksdagen avlåtas, kommer, därest en minskning av
tjänstgöringstiden av riksdagen beslutas, denna att bliva mindre än revisionen
sålunda föreslagit.

Såsom förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters
yttrande rörande en nedsättning för 1920 års klass av den
i § 27 mom. 1 A värnpliktslagen för rytteriet tilldelade »vapenföra värnpliktiga
i allmänhet» stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden till alternativt
180, 240 eller 300 dagar.

Beträffande de sålunda framställda förslagen har chefen för general- Chefens för
staben uti sitt, efter samråd med inspektören för kavalleriet, i ärendet gen.j™.aj^en
avgivna yttrande anfört följande:

1. En sammanlagd tjänstgöringstid av 180 dagar syntes böra uppdelas
i en första tjänstgöring om 110 dagar och två repetitions-(regements-)övningar,
vardera om 35 dagar. Skedde inryckningen till första
tjänstgöringen under höst- eller vårmånaderna, borde denna senare ökas
med 45 dagar.

Då för 1920 års värnpliktsklsss erforderlig ökning av volontärstyrkan
icke kunde vara att påräkna, måste särskilt med hänsyn till hästvården
inkallelsen till den första tjänstgöringen ske uti tre omgångar,
varvid i överensstämmelse med det nyss sagda de kontingenter, som inkallades
till de båda första omgångarna borde hava en utbildning av
155 dagar. Därvid komme kontingenterna att något förskjuta varandra,
varigenom för de dagar, som denna förskjutning ägde rum, någon
mildring vunnes uti de för kavalleriet utomordentligt stora olägenheter,
för att icke säga ödeläggande inflytelser, som följde av en minskning
av värnpliktstjänstgöringen till 180 dagar och därmed sammanhängande
tredelning av hela värnpliktskontingenten.

Sålunda skulle vid kavalleriet den sammanlagda tjänstgöringen om
180 dagar fullgöras:

1196 20

Försvara revisionens yttrande.

med en första tjänstgöring om 110 dagar, som toge sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och
ett av andra och tredje åren.

För värnpliktig, som inryckte till den första tjänstgöringen under
höst- eller vintermånaderna, ökades denna med 45 dagar.

2. Vid en sammanlagd tjänstgöringstid om 240 dagar syntes inkallelsen
böra ske i två omgångar (omkring hälften av de värnpliktiga
på hösten och återstoden på våren). Tjänstgöringen syntes böra fullgöras
:

med en första tjänstgöring om 156 dagar, som toge sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 42 dagar under vart och
ett av andra och tredje åren.

För värnpliktig, som under höstmånaderna inryckte till den första
tjänstgöringen, ökades denna med 45 dagar.

3. Vid en sammanlagd tjänstgöringstid om 300 dagar syntes den
första tjänstgöringen böra utgöra 216 dagar samt vardera repetitionsövningen
42 dagar. Den första tjänstgöringen torde böra taga sin början
på hösten det första året, varefter under lämplig tid påföljande år hemförlovning
skedde i två omgångar under det antal dagar, som betingades
av den första tjänstgöringens längd. Därvid borde den första hemförlovningsgruppen
göras så stark, som det vore möjligt och lämpligt.

Sålunda skulle tjänstgöringen fullgöras:

med en första tjänstgöring om 216 dagar, som toge sin början
under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 42 dagar under vart och
ett av andra och tredje åren,

Uti det föregående har revisionen föreslagit, att utbildningstiden för
fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga bestämmes till sammanlagt
180 dagar. Vid kavalleriet, liksom ock vid artilleriet och ingenjörtrupperna,
kan man emellertid icke gå ned till nämnda dagantal,
enär utbildningen i ridning och i de speciella övningsgrenarna då
skulle bliva alltför otillfredsställande. Härtill kommer, att det för upprätthållande
av häst- och materielvård är nödvändigt att vid kavalleriet
hava vapenföra värnpliktiga inne i tjänstgöring året om. Med en sammanlagd
tjänstgöringstid av endast 180 dagar skulle detta, såsom chefen
för generalstaben påvisat, icke kunna ske med mindre än att värn -

pliktskontingenten uppdelades i''tre omgångar. Detta åter skulle hava
till följd, att antalet värnpliktiga i varje omgång bleve så ringa, vid
flertalet truppförband endast 10 man per skvadron, att det komme att
helt och hållet tagas i anspråk endast för häst- och materielvård. Att
på detta sätt inkalla värnpliktiga utan att meddela dem någon utbildning
i vapentjänst måste emellertid anses stå i uppenbar strid med hela
värnpliktstjänstgöringens syfte och bör därför, även om det nu endast
gäller ett provisorium i avvaktan på en ny härordnings antagande, icke
ifrågakomma.

Om revisionen alltså icke ansett sig kunna förorda en så långt
gående nedsättning av utbildningstiden vid kavalleriet som till 180 dagar,
har revisionen å andra sidan funnit alternativet om en sammanlagd övningstid
av 300 dagar icke i behörig mån tillgodose de värnpliktigas
intresse. Avkortningen av utbildningstiden skulle i detta fall endast
bliva 65 dagar, under det att infanteriets värnpliktiga skulle komma i
åtnjutande av 160 dagars minskning av övningstiden. Att bereda kavalleriets
värnpliktiga en lika lång avkortning är emellertid icke möjligt,
därest man — med vidhållande av kravet på att de värnpliktiga skola
erhålla åtminstone någon om än icke ur militär synpunkt fullt tillfredsställande
utbildning — vill undvika värnpliktskontingentens uppdelning
i tre omgångar. Revisionen har därför kommit till det resultat, att den
minsta sammanlagda övningstid, som för närvarande kan ifrågasättas för
kavalleriets vapenföra värnpliktiga, är 240 dagar eller 60 dagar längre
än som av revisionen föreslagits för motsvarande kategori vid fotfolket.
Denna tjänstgöringstid torde, i enlighet med vad chefen för generalstaben
föreslagit, böra uppdelas på en första tjänstgöring om 156 dagar
och två repetitionsövningar om samma dagantal som för närvarande eller
42 dagar. Repetitionsövningarna böra liksom nu fullgöras under andra
och tredje åren.

En sammanlagd tjänstgöringstid av 240 dagar förutsätter, att värnpliktskontingenten
uppdelas på två omgångar, av vilka den ena fullgör
första tjänstgöringen under vinterhalvåret och den andra under sommarhalvåret.
I enlighet med vad revisionen förut anfört, bör tiden för
första tjänstgöringen för vintergruppen förlängas med 30 dagar. Med
hänsyn till angelägenheten av att erhålla bästa möjliga utbildningsresultat
torde flertalet av de värnpliktiga böra tilldelas sommarkontingenten.

Omstående grafiska framställning utvisar tjänstgöringens ungefärliga
fördelning enligt nu nämnda grunder.

	fl. året, 11		2% o Första
Vinter- < omgången.	1920. r 2. året, \	tjänstgöring (156 + 30=) 186‘) 16/6	26/8Rep.-övn.8/io
Sommar-	1921. r 2. året, 4,	8/s Första tjänstgöring* 2)	Rep.-övn.8/io
omgången.	1921. r 3. året,		Rep.-övn. —i——i-

1922

156 dagar
(30) »

42 »

(156 »
l\ 42 »

i 42 »

240 dagar
(270) »

*) Hemförloyning i 20 dagar.

2) » y 14 »

Även om tjänstgöringen ordnas på sätt ovan föreslagits, torde det
emellertid icke kunna bestridas, att på grund av det stora antalet vakanser
bland det fast anställda manskapet avsevärda svårigheter komma att
uppstå för utbildningsarbetets bedrivande. Vid de med hänsyn till vakansantalet
sämst ställda truppförbanden, enkannerligen Norrlands dragonregemente,
komma, därest icke särskilda åtgärder vidtagas, de värnpliktiga
att huvudsakligen få ägna sig åt hästvården. Visserligen ingår
i detta begrepp, sådant det av de militära myndigheterna fattas, icke
endast den egentliga hästskötseln, utan jämväl ridning, således en mycket
viktig gren av den kavalleristiska utbildningen, men å andra sidan är
det uppenbart, att man icke kan inskränka sig till enbart ridutbildning.
Uti ryttarutbildningen ingå jämväl andra utbildningsgrenar, såsom spaning
och annan fälttjänst, signalering, eldstrid m. m., samtliga avsedda
att bibringa den värnpliktige sådana färdigheter och kunskaper, att han
kan intaga sin plats såsom menig inom skvadronen. Vill man därför
uppnå ett någorlunda nöjaktigt utbildningsresultat, måste man givetvis
ordna så, att de värnpliktigas tid icke enbart eller huvudsakligast upptages
av häst- och materielvården.

Uti sitt den 12 februari 1920 avgivna betänkande rörande minskning
av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass har
revisionen redan föreslagit en åtgärd i sådan riktning, nämligen en
ökning av hästkassationen för innevarande år från normala 9 procent
till 18 procent. Den minskning i hästantalet, som därav skulle följa,
är dock — särskilt sojn en ny om än reducerad remontklass i år måste
tillföras kavalleriet — icke så stor, att ovannämnda svårigheter bortelimineras.
Då någon ytterligare minskning av hästantalet för närvarande
icke lämpligen torde böra ifrågasättas, är den utväg, som ligger

närmast till hands, att, såsom i nyssnämnda betänkande även föreslagits,
söka i största möjliga utsträckning utackordera för utbildningens
bedrivande ej erforderliga hästar till fodervärdar ävensom att under
lämpliga tider av sommaren hålla dylika hästar på betesgång. Då emellertid,
enligt vad vederbörande myndigheter uppgivit, utackordering icke
torde, åtminstone i landets nordligare delar, kunna ske i nämnvärt
större utsträckning än som redan äger rum och betesgång av naturliga
skäl kan anordnas endast under en jämförelsevis kort tid av året, är
det icke att förvänta, att förenämnda åtgärder skola medföra något mera
omfattande resultat. Revisionen finner sig därför böra föreslå en annan
utväg, nämligen att tillföra de truppförband, vilka därav äro i särskilt
behov, ett ökat antal värnpliktiga.

Redan nu bar Kungl. Maj:t med hänsyn till det stora antalet vakanser
bland det fast anställda manskapet funnit sig böra tilldela vissa
truppförband större värnpliktskontingenter än som normalt skulle tillkomma
dem. Sålunda har föreskrivits, att för exempelvis Norrlands dragonregemente
skola bland 1920 års klass uttagas 200 värnpliktiga i
stället för normalt 150. Denna ökade uttagning hänför sig emellertid
till regementets behov med den i gällande värnpliktslag stadgade övningstiden
av 365 dagar och är givetvis icke tillfyllest, därest, såsom
revisionen föreslår, nämnda tid avkortas till 240 dagar. Då årets inskrivningsförrättningar
redan äro avslutade, kan någon ökad uttagning
icke på angivet sätt äga rum. Revisionen finner sig därför böra föreslå,
att Kungl. Maj:t bemyndigas att, i den mån sådant finnes för utbildningsarbetets
ändamålsenliga bedrivande samt erforderlig häst- och
materielvård oundgängligen nödigt, beordra erforderligt antal fotfolket
tilldelade vapenföra värnpliktiga att vid rytteriet fullgöra sin värnplikt
med 210 dagar eller samma dagantal, som föreslagits för vintergruppen
vid fotfolket. Denna tjänstgöring synes böra få fullgöras i en följd.
I betraktande av den stora fördel, som fullgörandet av hela värnpliktstjänstgöringen
i en följd innebär för de värnpliktiga, torde man med
säkerhet kunna antaga, att det erforderliga antalet skall bliva fyllt utan
att tvångskommendering behöver tillgripas, särskilt om kännedomen om
denna möjlighet i god tid bliver de värnpliktiga meddelad. Mot en
dylik åtgärd torde från infanteriets synpunkt icke någon befogad invändning
kunna göras, då enligt vad revisionen inhämtat, 1920 års klass
är så talrik, att infanteriet utan någon större olägenhet kan avstå från
det antal värnpliktiga, varom här är fråga. Att den föreslagna åtgärden
likväl kommer att medföra vissa svårigheter ur mobiliseringssynpunkt
m. m., torde icke kunna bestridas, men dessa synas enligt revisionens

1901 års
värnpllktslag.

Fältartilleriet.

Positions artilleriet.

mening icke vara av den art, att de böra tillmätas en avgörande betydelse.

4. Artilleriet.

Enligt 1901 års värnpliktslag var vapenför värnpliktig, som tilldelats
fältartilleriet, skyldig att för sin utbildning tjänstgöra under fredstid
i sammanlagt 365 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare
förordnade, skulle fullgöras med en första tjänstgöring (rekrytskola)
om 281 dagar, som tog sin början under första året, samt med en repetitions-(regements-)övning
om 42 dagar under vart och ett av andra
och tredje åren.

Under övergångsåren 1902—1907 var utbildningstiden bestämd till
172 dagar. Denna tjänstgöring skulle fullgöras med en första tjänstgöring
(rekrytskola) om 137 dagar under första året samt med en repetitions-(regements-)övning
om 35 dagar under andra året.

Nedanstående grafiska framställningar angiva den ungefärliga tidsindelningen
av den sålunda stadgade utbildningstiden.

Örergångsåren.

1. året. |-

2. » I 1.

året. |-

2. » I 3.

» I -

14/5

-I —

20/»

“’1 —

,l/s Rep.-övn. “/•

-I 137 dagar
-I 35 »

172 dagar

Tiden därefter.

2s/n För -

sta tjänstgöring

Vo Rep.-örn. 15/io

281 »
42 »

Rep.-ÖTn.

■I -

-I 42 »

365 dagar

Vapenför värnpliktig, som tilldelats positionsartilleriet, var enligt
samma lag skyldig att för sin utbildning tjänstgöra under fredstid i
sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare
förordnade, skulle fullgöras med en första tjänstgöring (rekrytskola) om
150 dagar under andra året samt med en repetitions-(regements-)övning
om 30 dagar under vart och ett av andra, tredje och fjärde åren.

Under övergångsåren 1902—1907 var utbildningstiden bestämd till
sammanlagt 172 dagar. Denna tjänstgöring skulle fullgöras med en
första tjänstgöring (rekrytskola) om 112 dagar under första året samt

3!)

med eu repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och ett
av andra och tredje åren.

Den ungefärliga tidsindelningen av don sålunda stadgade övningstiden
framgår av nedanstående grafiska framställningar.

1. året. -

2. » I 3.

» 1"

2. året. |-

3. » !''

4. » I -

ÖYOrgilugsåreii.

,0/8 Rep.-öyn. 29/e

-I Kep.

-övn.

19/s

Tiden diirefter.

Första tjänstgöring 10/s Rep.-öyn. I0/9

12/o Rep.-öyn. 13/io

■I Kep.

-ÖYn.

H -

■I 112 dagar

I 30 »

I 30 »
172 dagar

(150 dagar
\ 30 »

I 30 »

I 30 »
240 dagar

Vapenför värnpliktig, som tilldelats fästningsartilleriet, var enligt
1901 års värnpliktslag skyldig att för sin utbildning tjänstgöra under
fredstid i sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen
närmare förordnade, skulle fullgöras med en första tjänstgöring (rekrytskola)
om 150 dagar under andra året samt med en repetitions-(regements-)övning
om 30 dagar under vart och ett av andra, tredje och
fjärde åren.

Under övergångsåren 1902—1907 var tjänstgöringstiden bestämd
till sammanlagt 172 dagar. Denna tjänstgöring skulle fullgöras med
en första tjänstgöring (rekrytskola) om 112 dagar under första året samt
med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och ett
av andra och tredje åren.

Nedanstående grafiska framställningar angiva den ungefärliga tidsindelningen
av den sålunda stadgade övningstiden.

Overgångsåren.

27< lfl/8

1. året. I-!'' ----—I 112 dagar

29/s Rep.-övn. 29/a

2. » 1---1 1--1 30 »

Eep.-öyn.

3. » I-1—I-—I 30 »

172 dagar

Fäatnings artilleriet.

1914 års
värnpliktslag.

Fältartilleriet.

Positions artilleriet.

Fästnings artilleriet.

Tiden därefter.

,l/« Första tjänstgöring 8/s Kep.-övn. 8/s 1150 dasrar

2. blU-1—---I----30 .

12/a Rep.-övn. 13/io

3. » I—----1-1—’—1-I-—I 30 »

Rep.-övn.

4. > I-------1""''.......I—--1 30 '' »

240 dagar

Enligt 1914 års värnpliktslag är utbildningstiden för fältartilleriet
tilldelade vapenföra värnpliktiga densamma som enligt 1901 års värnpliktslag.
Såsom nedanstående grafiska framställning giver vid handen
hava emellertid vissa jämkningar vidtagits ifråga om inrycknings- och
utryckningstiderna.

29/io Första

1. året. I ——---- ''

tjänstgöring (hemförloyning 23 dagar) 2 3o/8 Rep.-öyn. I2/io

2. , I—

Rep.-öyn.

3. » i---1-........1--1 42 »

365 dagar

^281 dagar

Ij 42 *

Utbildningstiden för positionsartilleriet tilldelade vapenföra värnpliktiga
är enligt nu gällande värnpliktslag densamma som vid fältartilleriet
eller sammanlagt 365 dagar. Tjänstgöringen fullgöres, på sätt
Konungen närmare förordnar, med en första tjänstgöring om 281 dagar,
som tager sin början under första året, samt med en repetitions-(regements-)övning
om 42 dagar under vart och ett av andra och tredje åren.

Med avseende å tjänstgöringens förläggning tillämpas samma tidsindelning
som vid fältartilleriet.

Utbildningstiden för fästningsartilleriet tilldelade vapenföra värnpliktiga
utgör enligt 1914 års värnpliktslag sammanlagt 365 dagar. Denna
tjänstgöring fullgöres, på sätt Konungen närmare förordnar, med en
första tjänstgöring om 295 dagar, som tager sin början under första
eller andra året, samt med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar
under vart och ett av tredje och fjärde åren. På sätt Konungen finner
gott förordna må dock de värnpliktiga fullgöra dem åliggande första
tjänstgöring och första repetitionsövning i en följd med början under
första eller andra året.

ifrågavarande värnpliktiga pläga uppdelas i två grupper, av vilka
den ena inrycker till första tjänstgöring på våren och den andra på
hösten första uret.

Den ungefärliga tidsindelningen av övningstiden framgår av nedanstående
grafiska framställning.

1. Srct,

2. »

3. »

4. »

!/s Första tjänstgöring (värinryekning)

21/a	Vil Första Rep.-övn.
tjänstgöring (höstinryckning)	21/s Eventuellt
	°/o Rep.-övn. 12/io i i i
i iii Rep.-övn. i i

365 dagar

Uti sitt den 12 februari 1919 avgivna betänkande rörande minskning
av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass föreslog
revisionen, att den i gällande värnpliktslag stadgade tiden för första
tjänstgöringen vid artilleriet skulle genom de värnpliktigas hemförlovning
minskas vid fält- och positionsartilleriet med 90 dagar samt vid fästningsartilleriet
med 32 dagar för dem, som påbörjat första tjänstgöringen
den 11 juni 1919 och med 87 dagar för dem, som påbörjat nämnda
tjänstgöring den 31 oktober 1919. Av skäl, som förut anförts, kommer,
därest en minskning av tjänstgöringstiden av riksdagen beslutes, denna
att bliva mindre än sålunda föreslagits.

Såsom förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters
yttrande rörande en nedsättning för 1920 års klass av den
i § 27 mom. 1 A värnpliktslagen för artilleriet tilldelade »vapenföra värnpliktiga
i allmänhet» stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden till alternativt
180, 240 eller 300 dagar.

Beträffande de sålunda framställda förslagen har chefen för generalstaben
uti sitt, efter samråd med inspektören för artilleriet, i ärendet
avgivna yttrande anfört följande.

Förslag om
minskning
av tjänstgöringstiden

för värnpliktiga
av ISIS
åra klass.

Chefens för
generalstaben
yttrande.

1120 20

Vad som blivit sagt beträffande kavalleriet gällde i allmänhet sett
artilleriet med de avvikelser, som förhållandena nödvändiggjorde vid
fästningsartilleriet i Boden.

1. Sålunda borde en sammanlagd tjänstgöringstid av 180 dagar
vid. fältartilleriet och positionsartilleriet ävensom Karlsborgs artillerikår
uppdelas i en första tjänstgöring om 110 dagar och två repetitions(regements-)övningar,
vardera om 35 dagar. Vid fästningsartilleriet i
Boden syntes den första tjänstgöringen böra bestämmas till 120 dagar
och vardera repetitionsövningen till 30 dagar. Vid hela artilleriet borde
den första tjänstgöringen, därest inryckningen till densamma skedde
under höst- eller vintermånaderna, ökas med 45 dagar.

Då vid artilleriet, liksom vid kavalleriet, under den första tjänstgöringen
för 1920 års värnpliktsklass erforderlig ökning av volontärstyrkan
icke kunde vara att påräkna, måste med hänsyn till hästvård o. d.
inkallelsen till den första tjänstgöringen ske uti tre omgångar, varvid
de kontingenter, som inkallades i de båda första omgångarna, borde hava
en utbildning av 155 dagar.

Sålunda skulle den sammanlagda tjänstgöringen om 180 dagar
fullgöras:

vid fältartilleriet och positionsartilleriet ävensom vid Karlsborgs
artillerikår:

med en första tjänstgöring om 110 dagar, som toge sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och
ett av andra och tredje åren;

vid fästningsartilleriet i Boden:

med en första tjänstgöring om 120 dagar, som toge sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och
ett av tredje och fjärde åren.

För värnpliktig vid samtliga artillerislag, som inryckte till den första
tjänstgöringen under höst- eller vintermånaderna, ökades denna med 45
dagar.

2. En sammanlagd tjänstgöringstid om 240 dagar, med inkallelse
till den första tjänstgöringen i två omgångar (omkring en tredjedel av
de värnpliktiga på hösten och två tredjedelar på våren, vid fästningsartilleriet
i Boden omkring hälften i vardera omgången), syntes böra
fullgöras:

vid fältartilleriet och positionsartilleriet ävensom vid Karlsborgs
artillerikår:

med eu första tjänstgöring om 156 dagar, som toge sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 42 dagar under vart och
ett av andra och tredje åren;

vid fästningsartilleriet i Boden:

med en första tjänstgöring om 170 dagar, som toge sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och
ett av tredje och fjärde åren.

För värnpliktig vid samtliga artillorislag, som inryckte till den
första tjänstgöringen under höst- eller vintermånaderna, ökades denna
med 45 dagar.

3. Vid en sammanlagd tjänstgöringstid om 300 dagar syntes den
första tjänstgöringen böra utgöra 216 dagar samt vardera repetitionsövningen
42 dagar (vid fästningsartilleriet i Boden resp. 230 och 35
dagar).

Vid fältartilleriet och positionsartilleriet ävensom vid Karlsborgs
artillerikår torde för samtliga värnpliktiga den första tjänstgöringen böra
taga sin början på hösten det första året, varefter under lämplig tid
påföljande år hemförlovning skedde i två omgångar samt den första
hemförlovningsgruppen gjordes så stark som möjligt. Vid fästningsartilleriet
i Boden syntes tjänstgöringen böra ordnas efter samma grunder
som enligt 1914 års härordning. Med tillämpning härav skulle sålunda
en sammanlagd tjänstgöring om 300 dagar fullgöras:

vid fältartilleriet och positionsartilleriet ävensom vid Karlsborgs
artillerikår:

med en första tjänstgöring om- 216 dagar, som toge sin början

under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 42 dagar under vart och
ett av andra och tredje åren;

vid fästningsartilleriet i Boden:

med en första tjänstgöring om 230 dagar, som toge sin början

under första eller andra året; samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och
ett av tredje och fjärde åren.

Inspektören för artilleriet hade ansett, att repetitionsövningarna vid
fästningsartilleriet lämpligen kunde förläggas till andra och tredje åren.

Likasom vid kavalleriet utgör vid artilleriet utbildningstiden för de
vapenföra värnpliktiga för närvarande sammanlagt 365 dagar. Såsom

Försvars revisionens yttrande.

förut nämnts, kan man vid artilleriet icke stanna vid en så låg tjänstgöringstid
som 180 dagar, en övningstid som med hänsyn till behovet
av att för häst- och materiel vårdens upprätthållande hava vapenföra
värnpliktiga inne i tjänstgöring året om skulle nödvändiggöra värnpliktskontingentens
uppdelning på tre omgångar med alla därav följande
stora olägenheter i olika hänseenden. Å andra sidan måste det givetvis
anses uteslutet att bestämma utbildningstiden vid artilleriet längre än
vid kavalleriet. Då revisionen för detta senare truppslag förordat en
sammanlagd utbildningstid av 240 dagar, finner revisionen sig böra föreslå,
att samma dagantal bestämmes för artilleriet tilldelade vapenföra
värnpliktiga. Denna tjänstgöringstid torde, på sätt chefen för generalstaben
föreslagit, böra fullgöras:

vid fält- och positionsartilleriet ävensom vid fästnings artilleriet å Karlsborg
med en första tjänstgöring om 156 dagar och en repetitionsövning
om 42 dagar under vartdera av andra och tredje åren, samt

vid fästning sartilleriet i Boden med en första tjänstgöring om 170
dagar och en repetitionsövning om 35 dagar under vart och ett av tredje
och fjärde åren.

Den av revisionen för artilleriet sålunda föreslagna utbildningstiden
av 240 dagar förutsätter, att värnpliktskontingenten uppdelas på två omgångar,
av vilka den ena fullgör första tjänstgöringen under vinterhalvåret
och den andra under sommarhalvåret. I överensstämmelse med vad
revisonen förut anfört, bör tiden för första tjänstgöringen för vintergruppen
förlängas med 30 dagar. För erhållande av bästa möjliga utbildningsresultat
torde i och för vintertjänstgöringen endast böra uttagas
det antal, som finnes oundgängligen erforderligt.

Nedanstående grafiska framställningar utvisa tjänstgöringens ungefärliga
fördelning enligt nu nämnda grunder.

Fält- och positionsartilleriet samt fåstningsartilleriet å Karlsborg.

Vinter omgången.

omgången

il. året, \	2%o Första
1920. i	\|
\ tjänstgöring \|2. året, \(156 + 30=) 186 dagar1) 15/s	s6/s Rep.-ÖTn.8/io
1 1921. f " 1 12. året. 1 8(3 Första tjänstgöring2)	Rep.-ÖYn.8/io /
\ 1921. /
3. året, \ i	Rep.-övn.

1922.

*) Hemförlofning i 20 dagar.
!) » » 14 »

156 dagar
(30) »

42 »

I 42 »

240 dagar
(270) »

Fäistningsartilloriet i Boden.

Cl. året, \
I 1920. / * 5

Vinter- j
omgången. 1

j 2. året, \

{ 1921. f

Sommar- 12. året, )
omgången. \ 1921. j

3. årot, \ i
1922. f

4. året, \|
1932. /

20/io Första

tjänstgöring	——————
(170 + 30=) 200 dagar1) »»/6
28/a Första tjänstgöring 2)	V»
Itep.-övn.
Rep.-oyn.
ig i 20 dagar.
» 14 »

J170 dagar

} (30) »

I 170 »
i 35 »

| 35 »

240 dagar
(270) »

På grund av det även vid artilleritruppförbanden förefintliga stora
antalet vakanser bland det fast anställda manskapet, torde det jämväl
vid detta truppslag, liksom vid kavalleriet, bliva nödvändigt att av de
fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga beordra erforderligt antal till
tjänstgöring vid artilleriet under 210 dagar. Det av revisionen i
förevarande hänseende beträffande kavalleriet föreslagna bemyndigandet
för Kungl. Maj:t torde alltså böra avse jämväl artilleriet.

5. Ingenjörtrupperna.

Enligt 1901 års värnpliktslag var vapenför värnpliktig, som tilldelats
fältingenjör- och fälttelegraftrupperna, skyldig att för sin utbildning
tjänstgöra under fredstid i sammanlagt 365 dagar, vilken tjänstgöring,
på sätt Konungen närmare förordnade, skulle fullgöras med en
första tjänstgöring (rekrytskola) om 281 dagar, som tog sin början under
första året, samt med en repetitions-(regements-)övning om 42 dagar
under vart och ett av andra och tredje åren.

Under övergångsåren 1902—1907 var tjänstgöringstiden bestämd
till sammanlagt 172 dagar. Denna tjänstgöring fullgjordes med en
första tjänstgöring (rekrytskola) om 137 dagar under första året samt
med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under andra året.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda stadgade övningstiden
framgår av omstående grafiska framställningar.

1901 års
värnpliktslag.

Fältingenjöroch
fälttelegraftrupperna.

Fästnings ingenjör trnpperna.

Övergångsåren.

6A “/S

1. året. I---•-1''--------I--1 137 dagar

24/s Rep.-övn. 2%

2. » I—-—-1- 1--1 35 »

Tiden därefter.

1. året. |-

2. » I 3.

» I -

55/u Första

tjänstgöring

2/o Eep.-öyn. 15/io

172 dagar

281 dagar
42 »

Eep.-öyn.

-I 42 »

365 dagar

Vapenför värnpliktig, som tilldelats fästningsingenjörtrupperna var
enligt 1901 års lag skyldig att för sin utbildning tjänstgöra under
fredstid i sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen
närmare förordnade, skulle fullgöras med en första tjänstgöring (rekrytskola)
om 150 dagar under andra året samt med en repetitions-(regements-)
övning om 30 dagar under vart och ett av andra, tredje och fjärde åren.

Under övergångsåren 1902—1907 var tjänstgöringstiden bestämd
till sammanlagt 172 dagar. Denna tjänstgöring skulle fullgöras med
en första tjänstgöring (rekrytskola) om 112 dagar under första året
samt med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och
ett av andra och tredje åren.

Nedanstående grafiska framställningar angiva den ungefärliga tidsindelningen
av den sålunda stadgade övningstiden.

1. årot. I

2. » I 3.

» I -

Övergångsåren.

M/s Eep.-öyn. 29/e

-■ -

Eep.-öyn.

-I 112 dagar

I 30 »

I 30 »
172 dagar

2. året. |-

3. » b

4. » I -

Tiden därefter.

10/8 Första tjänstgöring 7/e Eep.-övn. 7/g

s/e Eep.-öyn. l8/io

-I Eep.

-Öyn.

150 dagar
30 »

-I 30

240 dagar

Enligt 1914 års viirnpliktslag utgör utbildningstiden för fältingonjöroch
fälttelegraftrupperna tilldelade vapenföra värnpliktiga fortfarande
sammanlagt 365 dagar. Denna -tjänstgöring skall dock i olikhet med
vad genom 1901 års värnpliktslag var bestämt, på sätt Konungen närmare
förordnar, fullgöras med en första tjänstgöring om 295 dagar, som
tager sin början under första året, samt med en repetitions-(regements-)
övning om 35 dagar under vart och ett av andra och tredje åren.

Nedanstående grafiska framställning angiver den ungefärliga tidsindelningen
av den sålunda stadgade utbildningstiden.

1. året. I-----—----—

tjänstgöring (hemförlovning 16 dagar)

2. » -----—---—--—

3. » I--

29/io Första

6/9 Eep.-örn. 12/io

—;------

Rep.-övn.

295 dagar
35 »

35 »
365 dagar

För fästningsingenjörtrupperna tilldelade vapenföra värnpliktiga utgör
utbildningstiden enligt 1914 års värnpliktslag sammanlagt 365 dagar.
Denna tjänstgöring fullgöres, på sätt Konungen närmare förordnar, med
en första tjänstgöring om 295 dagar, som tager sin början under första
eller andra året, samt med en repetitions-(regements-)övning om 35
dagar under vart och ett av tredje och fjärde åren. På sätt Konungen
finner gott förordna må dock värnpliktiga fullgöra dem åliggande första
tjänstgöring och första repetitionsövning i en följd med början under
första eller andra året.

Ifrågavarande värnpliktiga pläga uppdelas i två grupper, av vilka
den ena inrycker till första tjänstgöring på hösten första året och den
andra på våren andra året.

Den ungefärliga tidsindelningen av övningstiden framgår av nedanstående
grafiska framställning.

2/ii Första

tjänstgöring (höstinryckning)

-------------------- ----------------------——

Rep.-övn.

2V s eventuellt

so/4

Första tjänstgöring (v&rinryckning)

6/o Rep.-övn. 12/io

-*———1

2°/2

Rep.-övn.

-----1 — --------------- —

295 dagar
35 »

35 »

365 dagar

1914 års
värnpliktslag.

Fiil tingen jo roch
frilLtelegraftrupperna.

Fästnings ingenjör trupperna.

Förslag om
minskning
av tjänstgöringstiden

för värnpliktiga
av 1919
års klass.

Chefens för
generalstaben
yttrande

Uti sitt den 12 februari 1919 avgivna betänkande rörande minskning
av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass, föreslog
revisionen, att den i gällande värnpliktslag stadgade tiden för
första tjänstgöringen vid ingenjörtrupperna skulle genom de värnpliktigas
bemförlovning minskas med 90 dagar. Av skäl, som förut anförts,
kommer, därest en minskning av tjänstgöringstiden av riksdagen beslutes,
denna att bliva mindre än sålunda föreslagits.

Enligt vad förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters
yttrande rörande en nedsättning för 1920 års klass av
den i § 27 mom. 1 A. värnpliktslagen för ingenjörtrupperna tilldelade
»vapenföra värnpliktiga i allmänhet» stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden
till alternativt 180, 240 eller 300 dagar.

Beträffande de sålunda framställda förslagen har chefen för generalstaben
uti sitt, efter samråd med chefen för fortifikationen, i ärendet
avgivna yttrande anfört följande:

För ordnandet av värnpliktstjänstgöringen vid ingenjörtrupperna
kunde det, såsom förut framhållits, vid densammas nedsättning till 180
dagar icke undvikas, att längden av varje repetition sövning minskades
från 35 till 30 dagar.

Antalet repetitionsövningar borde, i överensstämmelse med i det
föregående angivna allmänna grunder, såsom regel bibehållas. Oaktat
därmed förenade olägenheter syntes dock detta antal för en mindre del
av de värnpliktiga, som med hänsyn till häst- och materialvården borde
inkallas på hösten under första året, minskas från två till en. För
denna mindre del borde den första tjänstgöringen ökas med 45 dagar,
såsom föreslagits vid övriga truppslag beträffande de värnpliktiga, som
inryckte under höst- eller vintermånaderna. Det stora flertalet värnpliktiga
syntes böra inrycka under andra året, tidigare eller senare allt efter
värnpliktstjänstgöringens längd i varje särskilt fall. För så väl den
mindre delen som för det stora flertalet värnpliktiga bleve hemförlovning
under viss tid erforderlig.

I överensstämmelse med det nu sagda skulle vid ingenjörtrupperna
den sammanlagda värnpliktstjänstgöringen fördelas enligt nedan angivna
grunder.

1. Fn sammanlagd tjänstgöring om 180 dagar skulle vid samtliga
ingenj örtruppslag fullgöras:

antingen med en första tjänstgöring om 150 dagar, som togo sin
början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under tredje året,
eller med en första tjänstgöring om 120 dagar under andra året, samt
med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart
och ett av andra och tredje åren (för fästningsingenjörtrupperna tredje
och fjärde åren).

För värnpliktig, som inryckte till den första tjänstgöringen under
första året, ökades denna med 45 dagar.

2. En sammanlagd tjänstgöring om 240 dagar skulle vid samtliga
ingenjörtruppslag fullgöras:

med en första tjänstgöring om 170 dagar, som toge sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och
ett av andra och tredje åren (för fästningsingenjörtrupperna tredje och
fjärde åren).

För värnpliktig, som inryckte till den första tjänstgöringen underförstå
året, ökades denna med 45 dagar.

3. En sammanlagd värnpliktstjänstgöring om 300 dagar skulle
fullgöras:

vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna:
med en första tjänstgöring om 230 dagar, som toge sin början under
första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart
och ett av andra och tredje åren;

vid fästningsingenjörtrupperna:

med en första tjänstgöring om 230 dagar, som toge sin början under
första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart
och ett av tredje och fjärde åren.

För värnpliktig vid samtliga ingenjörtruppslag, som inryckte till
den första tjänstgöringen under första året, ökades denna med 45 dagar. I

I överensstämmelse med vad revisionen föreslagit beträffande kavalleriet
och artilleriet finner revisioiten sig böra föreslå, att utbildningstiden
för ingenjörtrupperna tilldelade vapenföra värnpliktiga, vilken för närvarande
är densamma som vid nyssnämnda båda truppslag eller 365
dagar, bestämmes till sammanlagt 240 dagar. Denna tjänstgöringstid
torde, i enlighet med vad chefen för generalstaben föreslagit, böra fullgöras
:

Försvarare visionens
yttrande.

1126 20

vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna med en första tjänstgöring
om 170 dagar och en repetitionsövning om 35 dagar under vartdera av
andra och tredje åren, samt

vid fästning singenjör trupp er na med en första tjänstgöring om 170
dagar och ''en repetitionsövning om 35 dagar under vartdera av tredje
och fjärde åren.

Tjänstgöringstidens bestämmande till 240 dagar förutsätter, likasom
vid övriga truppslag, värnpliktskontingentens uppdelning på två omgångar,
av vilka den ena fullgör första tjänstgöringen under vinterhalvåret
och den andra under sommarhalvåret. För den förra bör tjänstgöringstiden
utökas med 30 dagar. För uppnående av möjligast bästa
utbildningsresultat bör, såsom chefen för generalstaben i sitt i ärendet
avgivna yttrande jämväl förutsatt, det stora flertalet värnpliktiga tilldelas
sommarkontingenten.

Nedanstående grafiska framställning utvisar tjänstgöringens ungefärliga
fördelning enligt nu angivna grunder.

Vinter omgången.

1. året, 1
1920. /

2. året, V.

. 1921. /1

zu/io Törsta

Sommar- (2. året,
omgången. ( 1921.

3) 3. (4) året, ^

\|--:- tjänstgöring 170 + 30=) 200 dagar1)	--—i-i ■ 1170 (lagar 1(30) » a/9 Rep.-ÖYn.s//io 1
Vs Första tjänstgöring2)	Itep.-ÖTo.3) <7.o ,170 „
	\ 35 »
	Rep.-övn.3)
	1 rfO 11 240 »
	(270) »

*) Hemförlovning i 20 dagar.

2) » » 14 »

3) Rep.-övning äger rum för fästningsingenjörtrupperna under vart och ett av 3. och 4. åren, för övriga
ingenjörtrupper under vart och ett av 2. och 3. åren.

Till följd av de jämväl vid ingenjörtrupp förbanden förefintliga talrika
vakanserna bland det fast anställda manskapet torde av fotfolket
tilldelade vapenföra värnpliktiga erforderligt antal få beordras till tjänstgöring
under sammanlagt 210 dagar i en följd vid de ingenjörtruppförband,
där detta med hänsyn till utbildningsarbetet samt erforderlig
häst- och materielvård finnes vara oundgängligen nödigt.

6. Trängen.

Enligt 1901 års värnpliktslag var vapenför värnpliktig, som tilldelats
trängen, skyldig att för sin utbildning tjänstgöra under fredstid
i sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare
förordnade, skulle fullgöras med en första tjänstgöring (rekrytskola) om
150 dagar under andra året samt med en repetitions-(regements-)övning
om 30 dagar under vart och ett av andra, tredje och fjärde åren.

Under övergångsåren 1902—1907 var tjänstgöringstiden bestämd
till sammanlagt 172 dagar. Denna tjänstgöring fullgjordes med en
första tjänstgöring (rekrytskola) om 112 dagar under första året samt
med en repetitions-(regements-) övning om 30 dagar under vart och ett
av andra och tredje åren.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda stadgade övningstiden
framgår av nedanstående grafiska framställningar.

1. året |-

2. » I 3.

» I

4/5

-1“

Övergångsåren.

26/8

■-1—

29/s Rep.-övn. 29/g

Rep.-övn.

Tiden därefter.

I 112 dagar.

-I 30 *

-1 30 >
172 dagar

2. året. |

3. » I

4. » I -

lbU Första tjänstgöring 12/o Rep.-övn. 13/io

Rep.-övn.

Rep.-öyn.

{150 dagar
30 >

1 30 »

I 30 >
240 dagar

Från förenämnda allmänna stadgande rörande utbildningstidens fördelning
förekom en avvikelse i så måtto, att värnpliktiga, som uttagits
till trängen i förvaltningstjänst eller egentlig sjukvårdstjänst, fingo, på
sätt Konungen förordnade, fullgöra dem åliggande tjänstgöring i en följd.

Enligt 1914 års värnpliktslag utgör utbildningstiden för trängen
tilldelade vapenföra värnpliktiga fortfarande sammanlagt 240 dagar.
Denna tjänstgöring skall emellertid, på sätt Konungen närmare förordnar,
fullgöras:

1901 års
värnplikts
lag.

1914 års
värnpliktslag.

Minskning
av utbildningstiden

för värnpliktiga
av 1919
års klass.

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbår artjänst med en första
tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början under första eller andra
året, samt med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30
dagar, före utgången av fjärde eller femte året,

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst med en första tjänstgöring om
180 dagar, som tager sin början under första året, samt med en repetitions-(regements-)övning
om 30 dagar under vartdera av andra och
fjärde åren.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda stadgade övningstiden
framgår av nedanstående grafiska framställningar.

Egentlig trängtjänst och sjukbärartjänst.

n/i Första tjänstgöring 9/» Rep.-övn. ,0/io

2. året. I I n fl I 150 dagar

3. , I-1-----------30 »

Rep.-övn.

4. > |----------— -1—-H--1 30 »

240 dagar

Egentlig sjukvårdstjänst.

1. året. |-

2. » i -

!9/io Första

tjänstgöring wh

9/@ Rep.-övn. 10/io

>180 dagar

3. » I-----—-——— ——— - - ■ ■■ -1

Rep.-övn.

4. » I---1-1---—| 30 »

240 dagar

Såsom förut nämnts, har den i gällande värnpliktslag stadgade utbildningstiden
blivit minskad för vissa värnpliktiga av 1919 års klass.
Enligt lagen den 10 oktober 1919 skall sålunda första tjänstgöringen
för vapenföra värnpliktiga av nämnda års klass — studenter och likställda
undantagna — utgöra

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst 120 dagar och
vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst 150 dagar.

Härtill komma enligt gällande värnpliktslag

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst tre repetitionsövningar,
var och en om 30 dagar, före utgången av ljärde eller
femte året, och

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst en repetitionsövning om 30
dagar under vartdera av andra eller fjärde åren.

Den sammanlagda utbildningstiden för ifrågavarande värnpliktiga
utgör således

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst (120 + 30 +
30 + 30=) 210 dagar, samt

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst ävenledes (150 + 30 + 30=) 210
dagar.

Enligt utfärdade bestämmelser skall tjänstgöringen fullgöras på sätt
nedanstående grafiska framställningar utvisa.

2. året,
1920. /

1921. /

4. året, 1

1922. /

2. året, V

1920. /

3. året, \

1921. /

4. året, \

1922. /

Egentlig trängtjänst ocli sjukbärartjänst.

®/ö Första tjänstgöring1) Rep.-övn.11/10

1-- Rep.-övn.	- _-----------1 1
	1 Rep.-övn.
1	Egentlig sjukvårdstjänst.
«/4	Första tjänstgöring2) 10/9Rep.-övn.11/io
	\|
1	Rep.-övn.

/120 dagar
t 30 »

I 30 »
I 30 »

210 dagar

/150 dagar

t 30 »

30 »

210 dagar

x) Hemförlovning i 9 dagar.
2) Hemförlovning i 6 dagar.

Såsom förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters
yttrande rörande en nedsättning för 1920 års klass av den i
§ 27 mom. 1. A värnpliktslagen för trängen tilldelade »vapenföra värnpliktiga
i allmänhet» stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden till alternativt
180 eller 210 dagar.

Chefens för
generalstaben
yttrande.

Försvars revlslonens yttrande.

Beträffande de sålunda framställda förslagen har chefen för generalstaben
uti sitt, efter samråd med inspektören för trängen, i ärendet avgivna
yttrande anfört följande:

Värnpliktstjänstgöringen vid trängen syntes böra ordnas efter samma
grunder som vid infanteriet.

1. En sammanlagd tjänstgöring om 180 dagar skulle fullgöras:
vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst:
med en första tjänstgöring om 105 dagar, som toge sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde eller femte året;

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om 130 dagar, som toge sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 25 dagar under vart och
ett av andra och fjärde åren.

För värnpliktig vid trängen i dess helhet, som inryckte till
den första tjänstgöringen under första året, ökades denna med 45
dagar.

2. En sammanlagd tjänstgöring om 210 dagar skulle fullgöras:
vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst:
med en första tjänstgöring om 120 dagar, som toge sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar,
före utgången av fjärde eller femte året;

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om 150 dagar, som toge sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och
ett av andra och fjärde åren.

För värnpliktig vid trängen i dess helhet, som inryckte till den
första tjänstgöringen under första året, ökades denna med 45 dagar.

Såsom ovan nämnts, utgör utbildningstiden för trängen tilldelade
vapenföra värnpliktiga enligt gällande värnpliktslag sammanlagt 240
dagar. För 1919 års klass har emellertid denna tid enligt nästlidet
års urtima riksdags beslut minskats med''30 dagar eller till samma dagantal,
som infanteriet tilldelade värnpliktiga av nämnda årsklass hava
att fullgöra, d. v. s. 210 dagar. Vid sådant förhållande och då revi -

sionen i det föregående för infanteriet föreslagit en sammanlagd utbildningstid
av 180 dagar, finner revisionen sig böra tillstyrka, att samma
övningstid fastställes för trängen tilldelade vapenföra värnpliktiga. I enlighet
med vad cliefen för generalstaben föreslagit, torde denna tjänstgöringstid
böra fullgöras:

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärcirtjänst med en första
tjänstgöring om 105 dagar och tre repetitionsövningar, var och en om
25 dagar, före utgången av fjärde och femte året, samt

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst med en första tjänstgöring om
130 dagar och en repetitionsövning om 25 dagar under vart och ett av
andra och fjärde åren.

På grund av nödvändigheten av att med hänsyn till häst- och materielvård
m. m. hava vapenföra värnpliktiga inne i tjänstgöring under
större delen av året måste liksom vid övriga truppslag värnpliktskontingenten
för egentlig trängtjänst uppdelas i två omgångar, av vilka den
ena fullgör första tjänstgöringen under vinterhalvåret och den andra
under sommarhalvåret. För den förra utökas tjänstgöringen med 30
dagar. Då emellertid erforderlig del av året icke härigenom kan täckas,
torde enahanda anordning böra vidtagas som vid infanteriet, nämligen
att låta vinterkontingenten fullgöra en å två repetitionsövningar i omedelbar
anslutning till första tjänstgöringen samt att hemförlova de värnpliktiga
under lämpliga tider av tjänstgöringsperioderna.

Beträffande kontingenterna för sjukbärartjänst och egentlig sjukvårdstjänst
synes en dylik uppdelning i omgångar däremot icke lämpligen
böra ske, enär värnpliktskontingenterna äro så små (per trängkår
68 resp. 32 man), att utbildningens ändamålsenliga bedrivande genom
en sådan anordning skulle äventyras. Det torde därför vara fördelaktigast
att sammanhålla dessa grupper med inryckning för den ena på
hösten och för den andra på våren, varvid för höstgruppen en utökning
av tjänstgöringstiden med 30 dagar bör beräknas.

Omstående grafiska framställningar utvisa tjänstgöringens ungefärliga
fördelning, under förutsättning,

att vid egentlig trängtjänst vinterom gången fullgör två repetitionsövningar
i omedelbar följd med första tjänstgöringen;

att vid sjukbärartjänst inryckning sker på våren; samt
att vid egentlig sjukvårdstjänst inryckning sker på hösten.

Egentlig trängtjänst.

Vinter omgången.

''.■i

1. året,

1920

och två rcp.-övn.

2. året l(105 + 30 + 50 =) 185 dagar1) 14/s

1921. ) ---*--1-

lo/io Första tjänstgöring

Sommar- /2. året, \.
omgången. \ 1921. j

3. året, 11

1922. r

4. året,

1923. r

13/s Första tjänstgöring2) Rep.-övn. •

-I -

710

Rep.-övn.8)
-I—I -

Rep.-övn. s)4)

t105 dagar
(30)	»
1 50	»
(105 \ 25	» »
25	»
25	»)

4) Hemförlovning i 20 dagar.

2) » » 14 » .

8) Vinteromgången fullgör endast endera av dessa båda rep.-övn.
4) En rep.-övn. eventuellt i stället under femte året.

180 dagar
(210) »

Sjukbärnrtj&nst.

j Uret 1 18/s Första tjänstgöring,1) Rep. övn. °/io

1921..'' J1 _1--i—

Rep.-övn.

4. året. 1, Rep.-övn.2)

1923. /'' : - 1-"l_

*) Hemförlovning i 14 dagar.

2) En rep.-övn. eventuellt i stället under femte året.

3. året, 1
1922. I

J 105 dagar
''\ 25 »

I 25 »

| 25 »

180 dagar

Egentlig sjukvårdstjänst.

1. året,
1920.

2. året,I,

1921. /''

4. året,\,
1923. /''

20/io Första tjänst -

göring (130 + 30=) 160 dagar1) ls/4

10/s Rep.-övn. 6/io

•

Rep.-övn.

-1—■ 1---__i

130 dagar
(30) »

25 »

180 dagar
(210) »

*) Hemförlovning i 14 dagar.

7. Intendenturtrupperna.

Enligt 1901 års härordning funnos icke några särskilda intendenturtrupper.
De för förvaltningen avsedda värnpliktiga inskrevos vid
trängen i förvaltningstjänst. Utbildningstiden utgjorde, likasom för
trängens övriga värnpliktiga, 240 dagar, vilken tjänstgöring fullgjordes
med en första tjänstgöring (rekrytskola) om 150 dagar under andra året
och med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och
ett av andra, tredje och fjärde åren. Ifrågavarande värnpliktiga kunde
dock, på sätt Konungen fann gott förordna, fullgöra dem åliggande
tjänstgöring i en följd.

Under övergångsåren 1902.—1907 var utbildningstiden bestämd till
sammanlagt 172 dagar. Denna tjänstgöring fullgjordes med en första
tjänstgöring (rekrytskola) om 112 dagar under första året samt med en
repetitions-(regements-)övning under vart och ett av andra och tredje
åren. Jämväl denna tjänstgöring kunde enligt Konungens bestämmande
få fullgöras i en följd.

Utbildningen försiggick icke vid trängkårerna utan vid särskilda
skolor under befäl av personal ur intendenturkåren.

Sedan genom 1914 års härordning ett särskilt truppslag —- intendenturtrupperna
— inrättats, inskrivas de för förvaltningstjänsten avsedda
värnpliktiga vid detta truppslag.

Enligt 1914 års värnpliktslag är utbildningstiden för intendenturtrupperna
tilldelade vapenföra värnpliktiga bestämd till sammanlagt 240
dagar. Denna tjänstgöring skall, på sätt Konungen närmare förordnar,
fullgöras med en första tjänstgöring om 210 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt med en repetitions-(regements-)övning
om 30 dagar under fjärde året.

Intendenturtrupperna tilldelade värnpliktiga uppdelas i två grupper,
av vilka den ena inrycker till första tjänstgöring på hösten första året
och den andra på våren andra året.

Den ungefärliga tidsindelningen av övningstiden framgår av nedanstående
grafiska framställningar.

Höstgruppen.

Yio Första

1. Sret. I 2.

» I*
4. » h

tjänstgöring

28A>

9/a Rep.-övn. 10/to

210 dagar

30 ->

1126 20

240 dagar
8

1901 &rs
värnpliktslag.

1914 års
värnpliktslag.

Minskning
av utbildningstiden

för värnpliktiga
av 1919
års klass.

Yårgruppen.

s% Första tjänstgöring 27/u

2. året. i---------— ----------j--1 210 ilagar

3. » I * I

4 » I

240 dagar

Rep.-övn.

Som förut nämnts, har den i gällande värnpliktslag stadgade utbildningstiden
blivit minskad för vissa värnpliktiga av 1919 års klass.
Enligt lagen den 10 oktober 1919 äro sålunda intendenturtrupperna tilldelade
vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass — studenter och likställda
undantagna — skyldiga att fullgöra en första tjänstgöring om 180 dagar.
Härtill kommer enligt gällande värnpliktslag en repetitionsövning om
30 dagar under fjärde året. Den sammanlagda utbildningstiden för
ifrågavarande värnpliktiga utgör alltså (180 + 30 —) 210 dagar.

I och för fullgörande av första tjänstgöringen uppdelas de värnpliktiga
i två jämnstora grupper, av vilka den ena inrycker på hösten första
året och den andra på våren andra året. Tjänstgöringens fördelning
framgår av nedanstående grafiska framställning.

1. året, \,_

1919. /''

2. året, 1 g°rinS (höstgruppen)

1920. ’ / " “

3. året, __

1921. /''

4. året, \,_

1922. /''

31/io Första tjänst -

—I I -

l0/4 Första tjänstgöring (vårgruppen)

>180 dagar

Rep.-övn.

-I 30 »

210 dagar

Då endast vårkontingenten befinner sig i tjänstgöring under tiden
för repetitionsövningen, deltager endast en och en halv årsklass i de
övningar, som motsvara infanteriets regementsövningar.

Enligt vad förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters
yttrande rörande en nedsättning för 1920 års klass av
den i § 27 mom. 1 A värnpliktslagen för intendenturtrupperna tilldelade

»vapenföra värnpliktiga i allmänhet» stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden
till alternativt 180 eller 210 dagar.

Beträffande de sålunda framställda förslagen har chefen för generalstaben
uti sitt, efter samråd med chefen för intendenturkåren, i ärendet
avgivna yttrande anfört följande:

Värnpliktstjänstgöringen vid intendenturtrupperna ifrågasattes av
försvarsrevisionen skola minskas i samma grad som vid trängen, sålunda
till 180 eller 210 dagar.

Minskningen av tiden hade ett ofördelaktigt inflytande på handhavandet
och skötseln av intendenturförråden. Då ökade värnpliktskontingenter
icke kunde vara att påräkna, måste, i stället för den minskade
tillgången av militär arbetskraft, civil sådan anlitas.

En sammanlagd tjänstgöring om 180 (210) dagar skulle fullgöras: med

en första tjänstgöring om 150 (180) dagar, som toge sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under fjärde

året.

För värnpliktig, som inryckte till den första tjänstgöringen under
första året, ökades denna med 45 dagar.

Då utbildningstiden vid intendentrupperna för närvarande är densamma
som vid trängen och revisionen i det föregående funnit sig böra
tillstyrka, att övningstiden vid sistnämnda truppslag bestämmes till sammanlagt
180 dagar, får revisionen föreslå, att samma utbildningstid fastställes
för intendenturtrupperna. Då någon anledning icke synes föreligga
att frångå den i värnpliktslagen fastställda principen om repetitionsövningarnas
lika längd vid infanteriet, trängen och intendenturtrupperna,
torde utbildningstiden böra fullgöras med en första tjänstgöring
om 155 dagar samt en repetitionsövning om 25 dagar under
fjärde året.

Åven vid ifrågavarande truppslag måste värnpliktskontingenten uppdelas
i tjänstgöringsomgångar, enär förrådstjänsten m. m. året om
måste vederbörligen upprätthållas. Liksom vid övriga truppslag synes
vinteromgångens tjänstgöring böra gent emot sommargruppens förlängas
med 30 dagar.

Omstående grafiska framställning utvisar tjänstgöringens ungefärliga
fördelning enligt ovan angivna grunder.

Chefens för
generalstaben
yttrande.

Försvars revlslonens yttrande.

1914 års
värnpliktslag.

Vinter om gången -

åretl 2%o Företa tjänst 1920.

J1---1

2. året,.) S5rinS (150 + 30=) 180 dagar'') “/s
1921.7 ''

155 dagar

(30) »

Som- \| mar- \|	1 2. året.l,	2/i6 Första tjänstgöring2)
om- 1	1921. r
gången)	1 4. året.l,	Kep.-övn.
	1923. /

'') Hemförlovning i 20 dagar.
2) » » 15 »

I 155 »

I 25 »

180 dagar
(210) »

8. Underbefäl ocli fackmän vid fotfolket, trängen och intendenturtrupperna.

Enligt § 26 mom. 2 och 3 av gällande värnpliktslag skola för utbildning
till underbefäl eller fackmän uttagas: av fotfolket och trängen
i egentlig trängtjänst samt intendenturtrupperna tilldelade vapenföra
värnpliktiga högst 14 procent samt av trängen i sjukbärartjänst och i
egentlig sjukvårdstjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga högst 10 procent.
De sålunda uttagna hava en längre tjänstgöring än övriga samma vapenslag
tilldelade värnpliktiga. Jämlikt bestämmelserna i § 27 mom. 1 A
värnpliktslagen skola sålunda de för utbildning till underbefäl eller fackmän
uttagna tjänstgöra

vid fotfolket i sammanlagt 400 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras med en första tjänstgöring
om 310 dagar, som tager sin början under första året, samt med en
repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och ett av andra,
tredje och fjärde åren; samt

vid trängen och intendenturtrupperna i sammanlagt 365 dagar, vilken
tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras med
en första tjänstgöring om 275 dagar, som tager sin början under första
eller andra året, samt med tre repetitions-(regements-)övningar, var och
en om 30 dagar, före utgången av fjärde eller femte året.

Den ungefärliga tidsindelningen av övningstiden framgår av nedanstående
grafiska framställningar.

Fotfolket.

1. året. |-

2. » I 3.

» I 4.

» I -

2. året. I -

3. » I 4.

» I -

1. året. |-

2. » I 3.

» l~

4. »

1. året. I

2. »

3. »

4. »

5. »

a/n Första

tj iin stgö ring

•/• Eep.-öyn.10/io

Rep.-öyn.

Egentlig trilngtjiinst och sjukhiirartjiinst,

11/r Första tjänstgöring

-1-

Eep.-övn. i 60 dagar 6/j

Hemförloyning i 25 dagar

9/a Eep.-öyn.10/io

Egentlig sjukvårdstjänst.

29/io Första

tjänstgöring

Rep.-öyn.

e/a i 60 dagar IO/io

Hemförloyning i 9 dagar

% Eep.-öyn 10/io

Intendenturtrupperna.

23/io Första

-11310
-lj 30 »
-I 30 ..
I 30 »

400 dagar

j 275 dagar

60 »

30 »

365 dagar

1275 dagar
60 »

-I

-I 30 »

tjänstgöring (Höstgruppen)	-1 i l/s Rep.öyn.31/8
30/„	Första tjänstgöring (Vårgruppen)
30/i Kep.-öyn.Vs	\>
	9/q Rep.-övn.10/io
i--	Rep.-övn. --1 ---------■

365 dagar

275 dagar
30 >»

I 30 »

365 dagar

inställande av Med anledning av den omläggning av tjänstgöringsförhållandena,
"underbefäl som Pa grund av den härjande influensaepidemien vidtogs beträffande
och fackmän värnpliktiga av 1918 års klass, ansågs den i värnpliktslagen stadgade
''pH"tiga"av uttagningen för utbildning till underbefäl eller fackmän icke böra äga
1918 och rum bland värnpliktiga av nämnda års klass. Emellertid föreskrevs i
klasser"8 generalorder nr 5 61 /1 o i o, att av de kontingenter vid infanteriet, som
fullgjorde tjänstgöring under sommaren år 1919, utbildning till underbefäl
skulle äga rum med sådana värnpliktiga, som fortare och bättre
än sina kamrater tillgodogjorde sig soldatutbildningen, varjämte även
anbefalldes, att utbildning av vissa fackmän (kulsprutemanskap och
signalister) skulle ske så långt förhållandena gjorde detta möjligt och
lämpligt.

Genom lagen den 10 oktober 1919 om ändrad utbildningstid för
vissa värnpliktiga av 1919 års klass m. m. bar bestämts, att den i § 26
mom. 2 och 3 värnpliktslagen föreskrivna uttagningen för utbildning
till underbefäl eller fackmän icke heller skall äga rum bland värnpliktiga,
tillhörande 1919 års klass.

Såsom förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters
yttrande rörande följande tre spörsmål:

1. Till vilket antal kan det anses oundgängligen nödvändigt att vid infanteriet,
trängen och intendenturtrupperna utbilda värnpliktigt underbefäl och värnpliktiga
fackmän ?

2. Vilken är den kortaste utbildningstid, som bör avses för vardera av dessa
kategorier värnpliktiga för att erhålla ett utbildningsresultat, som motsvarar de fordringar,
vilka måste ställas på ifrågavarande personal?

3. Vilket resultat har uppnåtts av den i g. o. nr 561/1919 anbefallda utbildningen
till underbefäl och fackmän av 1918 års klass vid infanteriet?

Chefens för Beträffande de sålunda framställda spörsmålen har chefen för gene generaistaben

ralstaben uti sitt, efter samråd med inspektörerna för infanteriet och
yttrande. träng6n gamt chefen för intendenturkåren, i ärendet avgivna yttrande
anfört följande:

Enligt anställda beräkningar borde vid trängen och intendenturtrupperna
antalet värnpliktiga, som uttoges till underbefäl eller fackmän
av hela årsklassen fortfarande utgöra det antal, som föreskreves i § 26
värnpliktslagen.

Vid infanteriet åter vore, med hänsyn till mobiliseringsbehovet i
allmänhet och särskilt av specialutbildad personal, en väsentligt ökad
uttagningsprocent erforderlig. För 1920 års klass syntes den böra begränsas
till omkring 20 procent.

Enligt den erfarenhet, som hittills förelåge, hade den av värnpliktslagen
för värnpliktsgruppen »underbefäl eller fackmän» föreskrivna tjänstgöringstiden
varit erforderlig för att vinna det med utbildningen avsedda
målet, d. v. s. för att utbildningsresultatet skulle motsvara de fordringar,
vilka måste ställas på dessa värnpliktiga.

De krav, som måste ställas, såväl på den värnpliktige halvtroppschefen
som på kulspruteskytten, signalisten, sjukvårdsmannen eller annan
för den nutida striden specialutbildad, vore av den art, att för den första
tjänstgöringen erfordrades vid infanteriet minst 310 dagar samt vid trängen
och intendenturtrupperna minst 275 dagar. De tre repetitions-(regements-)övningarna
vore av synnerligen stor betydelse för att utveckla
och befästa ifrågavarande värnpliktigas förmåga av truppföring och
tjänster utin.

Skulle av andra än militära skäl, t. ex. gottgörelse för den i jämförelse
med flertalet vapenföra värnpliktiga längre tjänstgöringen, en
minskning av utbildningstiden för värnpliktsgruppen »underbefäl eller
fackmän», oaktat därmed förenade olägenheter, anses böra äga rum,
syntes en minskning av antalet repetitions-(regements-)övningar från tre
till två kunna ifrågasättas.

Enligt vad som framginge av generalstabschefens skrivelse bifogade,
av inspektören för infanteriet i ämnet infordrade yttrande, hade resultatet
av den i g. o. nr 561/i9i9 anbefallda utbildningen i vad densamma
avsåge kulsprutekompani, signalkompani eller värnpliktiga, som
under soldatutbildningen fortare och bättre än sina kamrater tillgodogjorde
sig utbildningen i ämne eller övningsgren, blivit otillfredsställande.

Vad först beträffar frågan, huruvida uttagning för utbildning till
underbefäl eller fackmän bör under provisorietiden över huvud taget äga
rum, har, såsom förut nämnts, dylik uttagning icke verkställts bland
1918 och 1919 års värnpliktsklasser. Härigenom har givetvis en brist
på underbefäl och fackmän uppstått, vilken i händelse av inträffande
mobilisering kommer att göra sig så mycket mera märkbar, som tillgången
på utbildade f. d. fast anställda på grund av de senare årens
synnerligen dåliga rekryteringsresultat allt mer och mer minskas. Ur
mobiliseringssynpunkt måste det alltså anses angeläget, att utbildning av
underbefäl och fackmän åter kommer till stånd. Detta är emellertid

Försvars revisionens yttrande.

jämväl fallet med hänsyn till fredsövningarnas bedrivande. På grund
av det stora antalet vakanser bland det fast anställda manskapet, möta
nämligen vid repetitionsövningarna avsevärda svårigheter icke blott att
förse de olika förbanden och formationerna med nödigt underbefäl utan
jämväl att anskaffa för desamma erforderligt specialutbildat manskap,
såsom kulsprutemanskap, signalister, sjukvårdsmän och kommissarier.
Slutligen torde jämväl böra framhållas, att vissa för en blivande ny
härordnings uppbyggande betydelsefulla försök med granatkastare, lätta
kulsprutor m. m. torde böra under den närmaste tiden anordnas vid
infanteriet, för vilka försök erfordras en längre utbildningstid än den
som av revisionen föreslagits för huvudmassan av de värnpliktiga. Av
nu angivna skäl finner revisionen sig böra tillstyrka, att uttagning för
utbildning till underbefäl eller fackmän äger rum bland fotfolket, trängen
och intendenturtrupperna tilldelade vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass.

Såsom förut nämnts, skola för ifrågavarande utbildning enligt värnpliktslagens
bestämmelser uttagas högst 14 procent vid fotfolket, trängen
i egentlig trängtjänst och intendenturtrupperna samt högst 10 procent
vid trängen i sjukbärartjänst och i egentlig sjukvårdstjänst. Chefen för
generalstaben har nu, under åberopande av mobiliseringsbehovet och
behovet av specialutbildad personal, föreslagit, att uttagningen vid fotfolket
höjes till omkring 20 procent. Detta förslag finner revisionen sig
emellertid icke kunna tillstyrka. Utan att för närvarande vilja uttala
sig angående vilken uttagningsprocent för framtiden kan bliva erforderlig,
håller nämligen revisionen före, att värnpliktslagens bestämmelser
härutinnan böra under provisorietiden lämnas oförändrade.

Vad utbildningstiden beträffar, utgör denna för underbefäl och fackmän
vid fotfolket för närvarande sammanlagt 400 dagar eller 60 dagar
mera än för de vapenföra värnpliktiga i allmänhet. Sistnämnda dagantal
representerar alltså den tid, som ansetts erforderlig för ifrågavarande
utbildning utöver den första tjänstgöring, som kommer flertalet av de
värnpliktiga till del. Detta dagantal torde därför böra läggas till det
av revisionen för de värnpliktiga i allmänhet föreslagna dagantalet eller
180 dagar. Den sammanlagda utbildningstiden för underbefäl och fackmän
vid fotfolket skulle alltså komma att uppgå till 240 dagar. I enlighet
med vad för närvarande är fallet, torde denna tid böra uppdelas
å en första tjänstgöring och tre repetitionsövningar. Första tjänstgöringen
bör alltså omfatta 165 dagar och varje repetitionsövning 25 dagar.
För de värnpliktiga, vilka fullgöra första tjänstgöringen under vinterhalvåret,
bör denna likasom för övriga till vinterkontingenten hörande
värnpliktiga utökas med 30 dagar. Med avseende å tiden för repeti -

tionsövningarnas fullgörande stadgas i värnpliktslagen, att desamma skola
äga rum under andra, tredje och fjärde åren. Härutinnan anser sig
revisionen icke böra föreslå någon ändring. Då det emellertid kan befinnas
lämpligt att, såsom redan nu är fallet vid trängen och intendenturtrupperna,
förlägga en eller två repetitionsövningar i omedelbar anslutning
till första tjänstgöringen, torde bestämmelserna rörande repetitionsövningarna
böra givas en sådan avfattning, att en dylik anordning
möj liggöres.

Den sammanlagda utbildningstiden för underbefäl och fackmän vid
trängen och intendenturtrupperna utgör för närvarande 365 dagar eller
125 dagar mera än för övriga dessa vapenslag tilldelade värnpliktiga.
Med hänsyn härtill skulle det möjligen kunna ifrågasättas, huruvida icke
i enlighet med vad för infanteriets underbefäl och fackmän föreslagits
sistnämnda dagantal borde läggas till den av revisionen för trängens och
intendenturtruppernas övriga värnpliktiga föreslagna utbildningstiden av
180 dagar. Då man emellertid härigenom skulle för underbefäl och
fackmän vid trängen och intendenturtrupperna komma upp till en sammanlagd
tjänstgöringstid av 305 dagar, d. v. s. avsevärt längre än för övriga
kategorier vapenföra värnpliktiga i allmänhet, kan en dylik anordning givetvis
skäligen icke tillstyrkas. Revisionen finner sig för sin del böra föreslå,
att utbildningstiden bestämmes till samma dagantal som för underbefäl
och fackmän vid infanteriet eller sammanlagt 240 dagar. Denna tjänstgöringstid
torde såsom för närvarande är fallet böra uppdelas i en första
tjänstgöring och tre repetitionsövningar. Då var och en av dessa, i överensstämmelse
med vad som föreslagits beträffande övriga trängen och
intendenturtrupperna tilldelade värnpliktiga, bör omfatta 25 dagar, skulle
således på första tjänstgöringen falla 165 dagar. Liksom vid övriga
truppslag torde värnpliktskontingenten böra uppdelas på två omgångar,
därvid tjänstgöringen för vinterkontingenten förlänges med 30 dagar.
Likasom för närvarande bör möjlighet finnas att förlägga en å två repetitionsövningar
i omedelbar anslutning till första tjänstgöringen. Beträffande
tiden för dessas fullgörande synes därför endast böra såsom hittills
stadgas, att de skola äga rum före utgången av fjärde eller femte året.

Omstående grafiska framställningar visa tjänstgöringens ungefärliga
fördelning för underbefäl och fackmän i enlighet med ovan angivna
grunder och i anslutning till de diagram, som i det föregående lämnats
för respektive truppslag.

1126 20

Infanteriet.

	fl. året, 1,		v«	Första ''	165 dagar (30) » 50 »
Vinter- omgången.	1920. / 2. året, \,	tjänstgöring och två rep.-övn. (165 + 30 + 50=) 245 dagar1)	S5/,
		25/5
Sommar- (2. året, ).	,S/5	Första tjänstgöring och en rep.-övn. * 2)	17/l2 1 1	165 »
omgången, i 1921. /		«Ao		25 »
	3. året, \		Rep.-övn.8)	\	25 »
	1922. f
	4. året, \ \|		ltep.-övn.3)		25 »
	1923. f
				240 dagar

(270) »

'') Hemförlovning i 20 dagar.

2) » » 25 »

s) Vinteromgången fullgör endast endera av dessa båda rep.-övn.

Egentlig trängtjänst.

Vinter omgången.

fl. året,

I 1920.

j 2. året,

11921. f

tjänstgöring och två rep.-övn.

(165 + 30 + 50 =) 245 dagar >)

1S/7

■I -

Första

■I) 165 dagar

1(30) »

-|] 50 »

Sommar- /2. året, V
omgången. \ 1921. /

Första tjänstgöring
»/a och en rep.-övn.'').

I0/u

,/165 »
25 »

3. året, \
1922. /

Rep.-övn.2)

25 »

4. året, \
1923. f

Rep.-övn.2)s)

25 »

240 dagar
(270) »

*) Hemförlovning i 20 dagar.

2) Vinteromgången fullgör endast endera av dessa båda rep.-övn.

°) En rep.-övn. eventuellt i stället under femte året.

2 årot, \
1921. /

3 året,
1922

Trängen i sjukltärartjänst.

''Vs Första tjänstgöring och en rcp.-övn.1) ,0/i2

I-----.-1 -

Rop.-övn. «/io

I 165 dagar.
( 25 ->

- 25 »

4 året, \
1923. /

Rcp.-övn.2)

'') Hemförlovning i 20 dagar.

2) En rep.-övn.'' eventuellt i stället under femte året.

240 dagar.

1 året, |

1920. /

Trängcn i egentlig sjukvårdstjänst.

2%o Första tjänstgöring''

1921.

4. året,
1923.

f och en rep.-övn.

^ (165 -f 30 + 25=) 220 dagar1)

lc/o 10/« Rep.-övn. 6/io

/ 4

v _. _

Rep.-övn.

■--1——:-1

165 dagar.
(30) »

50 »

240 dagar.
(270) »

*) Hemförlovning i 18 dagar.

Intendenturtrnpperna.

V interomgången.

1. året, 1

1920. /I 1° 1921.

/!■

*°/io Första tjänstgöring

2. året, rep.-övn. (165 + 30 -f 50=) 245 dagar1) 18/7

Sommar

''J

165 dagar,
t (30) »

! fin »

omgången

<2. året,

\ 1921./

7/5 Första tjänstgöring och två rep.-övn.2) 22/ia

—; ■ ■ 11 ; 1 215

4. året, \
1923. r

Rep.-övn. 22/io

240 dagar.
(270) »

’) Hemförlovning i 20 dagar.
2) » » 13 »

B. Marinen tilldelade värnpliktiga.

Enligt 1901 års värnpliktslag skulle vid de årliga inskrivningarna
ilottan tilldelas

1901 års
värnpllktslag.

a) alla å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga
å sjömanshus inskrivna värnpliktiga de, som tolv månader eller
därutöver varit inmöstrade till sjöfart; samt

b) andra värnpliktiga, vilka ansågos vara för marinen behövliga, till
det antal Konungen prövade erforderligt.

Tjänstgöringstiden var bestämd till sammanlagt 300 dagar. Denna
tjänstgöring fullgjordes sålunda:

Alla under a) nämnda värnpliktiga ävensom andra å sjömanshus inskrivna
värnpliktiga till det antal Konungen bestämde — till allmän
tjänst inskrivna — fullgjorde tjänstgöringen i en följd under första och
andra året eller, där Konungen till följd av särskilda omständigheter
prövade nödigt, under allenast andra året. Inryckningen ägde i regel
rum omkring den 20 november första året.

Värnpliktiga, som utan att tillhöra sjömanshus tilldelats flottan och
inskrivits till sjötjänst, fullgjorde tjänstgöringen i en följd under andra
året eller, där Konungen till följd av särskilda omständigheter prövade
nödigt, med en första tjänstgöring om 200 dagar under första eller andra
året eller under första och andra samt med en repetitionsövning om 100
dagar under fjärde året. Inryckningen ägde i regel rum omkring den
20 februari andra året.

Värnpliktiga, som inskrivits till fästning stjänst, fullgjorde en första
tjänstgöring om 258 dagar, som tog sin början under första eller andra
året och en repetitionsövning om 42 dagar under fjärde året. Inryckningen
ägde rum för första tjänstgöringen omkring den 15 januari andra
året samt för repetitionsövningen omkring den 20 augusti fjärde året.

Flottans övriga värnpliktiga fullgjorde en första tjänstgöring om 200
dagar under första eller andra eller under första och andra året samt
en repetitionsövning om 100 dagar under fjärde året.

Värnpliktiga, som uttagits till stationstjänst, fingo, på sätt Konungen
förordnade, fullgöra dem åliggande tjänstgöring i en följd. Inryckningstiden
var något olika under olika år; flertalet inryckte till tjänstgöring
omkring den 20 november eller den 20 februari.

Under övergångsåren 1902—1907 var utbildningstiden bestämd till
sammanlagt 172 dagar. Denna tjänstgöring fullgjordes

av de till allmän tjänst inskrivna i en följd med början under första
eller andra året,

av de till fästningstjänst inskrivna med en första tjänstgöring om
137 dagar med början under första eller andra året och med en repetitionsövning
om 35 dagar under tredje året samt

av flottans övriga värnpliktiga med en första tjänstgöring om 86 dagar
under första året samt med en repetitionsövning om 86 dagar under andra året.

Enligt 1914 års värnpliktslag tilldelas marinen:

a) alla å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga
å sjömanshus inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver
varit inmönstrade till sjöfart;

b) andra å sjömanshus inskrivna värnpliktiga enligt bestämmelser,
som Konungen meddelar; samt

c) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga, som anses för marinen
behövliga, till det antal, Konungen bestämmer.

Marinens värnpliktiga fördelas till lyra olika tjänster, nämligen för
flottan till allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst samt för kustartilleriet
till kustartilleritjänst. Med hänsyn till de olikheter, som råda mellan å
ena sidan flottans och å andra sidan kustartilleriets värnpliktiga torde
dessa båda kategorier i det följande böra behandlas var för sig.

1914 års
värnplikts
lag.

1. Allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst.

Enligt gällande värnpliktslag utgör utbildningstiden
för de marinen i allmän tjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga —
studenter och likställda undantagna — 360 dagar, vilken tjänstgöring
fullgöres i en följd med början under första året, samt

för de marinen i sjötjänst eller stationstjänst tilldelade vapenföra
värnpliktiga — studenter och likställda undantagna — likaledes 360
dagar, vilken tjänstgöring fullgöres antingen i en följd med början under
första eller andra året eller ock, där Konungen till följd av särskilda
omständigheter prövar nödigt, med en första tjänstgöring om 260 dagar
under första eller andra eller under första och andra året samt en repetitionsövning
om 100 dagar under fjärde året.

Tjänstgöringen fullgöres på sätt nedanstående grafiska framställningar
utvisa.

Till allmän tjänst inskrivna.

1. året.

2. året.

■il

;360 dagar

2. året.

3. året.

Till sjötjänst och stationstjänst inskrivna.

— ............)

>360 dagar

Förslag om
minskning
av tjänstgöringstiden

för värnpliktiga
av 1919
ärs klass.

Chefens för
marinstaben
yttrande.

Allmän tjänst
och sjötjänst.

Tjänstgöringstiden
180
dagar.

Uti sitt den 12 februari 1919 avgivna betänkande rörande minskning
av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass föreslog
revisionen, att tjänstgöringstiden för ifrågavarande värnpliktiga
skulle genom deras bemförlovning i två omgångar från och med den 1
mars 1920 räknat avkortas med 90 dagar. Av skäl, som förut anförts,
torde, därest en minskning av tjänstgöringstiden av riksdagen beslutes,
denna komma att bliva mindre än sålunda föreslagits.

Såsom förut nämnts, bar revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters
yttrande rörande en nedsättning för 1920 års klass av den
i § 27 mom. 1 A •värnpliktslagen för flottan tilldelade »vapenföra värnpliktiga
i allmänhet» stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden till alternativt
180, 240 eller 300 dagar.

Beträffande de sålunda framställda förslagen har chefen för marinstaben
uti sitt tillsammans med högste befälhavaren över kustflottan i
ärendet avgivna yttrande anfört följande:

För de till allmän tjänst och sjötjänst inskrivna värnpliktiga borde
tjänstgöringen, i likhet med vad fallet varit beträffande föregående årsklasser,
fullgöras i en följd. På det att bemanning måtte kunna beredas
för de vid olika tider av året rustade fartygen, samt för tillgodoseende
av stations- och varvstjänstens behov, borde de värnpliktigas inryckning
förläggas till tvenne olika tidpunkter av året, varvid de i tjänst
varande värnpliktskontingenterna såvitt möjligt förskjöte varandra.

Därest tjänstgöringstiden nedsattes till 180 dagar, borde densamma
förläggas på sätt nedanstående grafiska framställning utvisar.

180 dagar.

i-----i-1-r ■ i i-1 i i----i-1-1-1

1. jan. 1. febr. 1. mars 1. april 1. maj 1. juni 1. juli 1. aug. 1. sept. 1. okt. 1. nov. 1 dec. 1 jan.

1. vpl. kontingenten
...

2. vpl. kontingenten.
........ i—

Ovn.und. Statio- Tillämpnings 1.

liniens fartyg Stationär gång när Skolperiod övning Skolperiod Stationär

Stationär

''V

Ombyte av besättning.

''V

Ombyte av besättning.

Inryckningstiderna för de båda värnpliktskontiugenterna borde förläggas
till omkring den 1 oktober 1920 respektive den 1 april 1921. Tidpunkterna
för inryckningen vore därvid valda med hänsyn till att sommarövningarna
skulle kunna bedrivas med oförändrade besättningar. Höstkontingenten
avsåges till bemanning av långresefartyget och under vinterhalvåret
rustade sjöstyrkor i hemlands farvatten, vårkontingenten till
bemanning av under sommarhalvåret rustade sjöstyrkor. Båda kontingenterna
avsåges dessutom att lämna erforderlig personal till bestridande
av stations- och varvstjänsten.

Under förutsättning att fartygsrustningarna bibehölles vid ungefär
samma omfattning som under övningsåret 1919—1920, erfordrades för
sjö- och lanttjänst under vinterhalvåret omkring 1,200 och under sommarhalvåret
omkring 1,500 värnpliktiga, eller tillsammans under hela året
omkring 2,700 värnpliktiga. Vid årets inskrivningsförrättningar hade
marinen tilldelats 460 man i sjötjänst. Storleken av 1920 års klass i
allmän tjänst vore ännu ej känd, men torde kunna beräknas till samma
antal som 1919 års klass, eller Omkring 1,700 man. Sammanlagda tillgången
av värnpliktiga bleve härigenom omkring 2,160 man. Denna
siffra borde emellertid minskas med 10 procent på grund av hemförlovning,
rymning och dylikt, varför vid slutet av tjänstgöringstiden endast
omkring 1,950 man kunde beräknas finnas i tjänstgöring. Tillgången,
1,950 man, understege alltså det ovan angivna behovet med omkring
750 man. Denna brist borde fyllas genom att ytterligare tilldela flottan
ett motsvarande antal värnpliktiga i sjötjänst.

Om denna brist ej fylldes, komme stora svårigheter att uppstå under
vinterhalvåret. Omfånget av fartygsrustningarna under sommaren
kunde med hänsyn till nödvändigheten att bereda erforderlig övning för
de olika kategorierna av stampersonal — officerare, underofficerare, manskap,
sjökadetter, mariningenjörselever, mariningenjörsaspiranter, marinintendentsaspiranter,
kustartillerikadetter och skeppsgossar — ej ytterligare
inskränkas, och erforderligt antal värnpliktiga måste för den skull
under sagda tid finnas i tjänstgöring. Den för vinterhalvåret disponibla
återstoden av den tillgängliga värnpliktskontingenten torde till större
delen åtgå till stations- och varvstjänst, varför det övervägande antalet
fartyg under denna tid måste hållas avrustade. Troligen kunde bemanning
beredas endast för långresefartyget och möjligen ett mindre antal
torpedfartyg. Att detta komme att ytterst ofördelaktigt inverka på
stammens tjänstbarhet och på samma gång omöjliggöra all krigsberedskap
hos flottan under denna del av året, läge i öppen dag, vilket måsfe
anses vara synnerligen betänkligt i betraktande av vårt sjöförsvars redan

dessförutan iråkade svaghetstillstånd. Nybyggnadsverksamheten för flottan
upphörde sedan nu pågående byggnadsarbeten under året avslutats;
den nu befintliga materielen hade under neutralitetsvakten i hög grad
förslitits, utan att tillräckliga åtgärder för dess iståndsättande vidtagits,
och befunne sig därför till stor del i ett långt ifrån stridsdugligt skick;
vakanserna inom stampersonalen ökades i oroväckande grad genom minskad
rekrytering och ökat avskedstagande. Skulle härtill läggas, att
den kvarvarande stampersonalens tjenstbarhet av brist på övning ej
kunde vidmakthållas, och att flottans krigsberedskap under en stor del
av året ej kunde upprätthållas, hade flottan praktiskt taget upphört att
vara någon säkerhetsfaktor att räkna med under de oroliga förhållanden, som
nu rådde i oss närbelägna länder. Beträffande vikten av att ständigt hava
en viss del av sjöstridskrafterna rustad hänvisades till förut omförmälda,
av chefen för marinstaben den 24 mars 1920 avlåtna hemliga skrivelse
angående marinens krigsberedskap, i vilken skrivelse högste befälhavaren
över kustflottan till alla delar instämde.

Som en allmän erinran kunde sägas, att ju mera materielen försvagades,
desto angelägnare vore det att sörja för en tillräckligt talrik och
tillräckligt väl övad bemanning. Ur denna synpunkt måste en inskränkning
av de värnpliktigas övningstid till 180 dagar av de sjömilitära
myndigheterna betecknas som i hög grad olycklig. Med hänsyn till vad
ovan anförts kunde emellertid sägas, att en första förutsättning för en
sådan inskränkning vore att 1920 års klass av marinen i sjötjänst tilldelade
värnpliktiga ökades med 150 man. Åtminstone en del av flottan kunde
härigenom hållas rustad året om och sålunda på kortare tid göras stridsfärdig,
än om helt nya besättningar skulle embarkera. Någon verklig
krigsberedskap hos flottan kunde emellertid ej på detta sätt upprätthållas.

Av den grafiska framställningen framginge, att de till vårkontingenten
hörande värnpliktiga erhålle en alltför kort rekrytutbildning före
yrkesskolornas början, men att de däremot erhölle en tillfredsställande
utbildning på rörlig sjöstyrka. De till höstkontingenten hörande värnpliktiga
kunde givas en god rekrytutbildning, men finge däremot med
nu gällande övningsplan ytterst ringa tillfälle att deltaga i övningar
under gång. Normalövningsplanen, vilken utgjorde grunden för övningsanslagets
beräkning, förutsatte nämligen endast tre veckors övningunder
gång under vintermånaderna, och till följd av då rådande väderleksförhållanden
kunde denna tid som regel endast delvis utnyttjas för
övningar. Med en så stark begränsning av de praktiska övningarna
kunde för ifrågavarande värnpliktskontingent givetvis icke något resul -

tat av verkligt militärt värde erhållas av utbildningen, utan därför fordrades,
att vinterövningarna under gång utsträcktes till att omfatta minst
5 å 0 veckor. En andra förutsättning för här ifrågasatt avkortning av
övningstiden vore sålunda en ökning av anslaget till flottans krig sbered skap
och övningar för möjliggörande av mera omfattande övningar under gång
vintertid.

Den ringa tillgången på värnpliktiga under höstmånaderna, då de
rustade fartygen förlädes till varven för översyn, gjorde, att översy nsarbetena
i större utsträckning än vad nu vore fallet måste verkställas
av varvens arbetspersonal. Kostnaderna för fartygsmaterielens underhåll
komme därigenom att ökas och en ökning av under hällsanslag et bleve på
sä sätt erforderlig.

Enligt nu gällande värnpliktslag skulle marinens sjömanshusinskrivna
värnpliktiga påbörja sin tjänstgöring under första året. Med
den ovan föreslagna fördelningen av övningstiden bleve det emellertid
nödvändigt, att en del av dessa värnpliktiga inkallades till tjänstgöring
först under andra året. En ytterligare förutsättning för den ifrågasatta
avkortningens genomförande bleve sålunda en ändring av värnpliktslagen i
syfte att marinens å sjömanshus inskrivna värnpliktiga skulle kunna inkallas
till tjänstgöring i en följd med början under första eller andra året.

Slutligen syntes böra påpekas, att enligt nu gällande utbildningsplan
vissa värnpliktiga erhölle sådan utbildning, att de kunde ersätta
stammanskap i en del mindre maktpåliggande förhandsposter ombord.
Med här ifrågasatt förkortning av utbildningstiden kunde de värnpliktiga
ej i erforderlig utsträckning bibringas en sådan yrkesutbildning. Att
detta bleve förhållandet beträffande en eller ett par övergångsklasser
kunde givetvis icke orsaka någon ändring i nu gällande organisationsplan.
Skulle däremot den förkortade övningstiden komma att tillämpas
under en längre följd av år, måste den därigenom uppstående svagheten
i fartygsbemanningarna kompenseras genom att öka i respektive besättningar
ingående stammanskap, och övningstidens avkortning komme under
nyssnämnda förutsättning att nödvändiggöra en ökning av stampersonalen.

Därest tjänstgöringstiden nedsattes till 240 dagar, borde densamma
förläggas på sätt nedanstående grafiska framställning utvisar.

Tjänstgöringstiden
240
dagar.

12G 20

240 dagar.

l.jan. 1. febr. 1. mars 1. april 1. maj 1. juni 1. juli 1. aug. 1. sept. 1. okt. 1. noy. 1. dec. l.jan.

1. ypl. kontingenten -

2. ypl. kontingenten.
.....

Oyn. und.	Statio- Tillämpnings-
Stationär gäng	när Skolperiod övning		Stationär
		Stationär
''	f	''	V

Ombyte ay besättning.

Inryckningstiden ‘för de båda värnpliktskontingenterna borde förlag
gas till omkring den 1 september 1920 respektive den 15 februari 1921.
Tidpunkterna för inryckningen vore därvid valda med hänsyn till att
sommarövningarna skulle kunna bedrivas med oförändrade besättningar,
samt att böstkontingenten skulle inrycka ungefär vid den tidpunkt, då
stammens under sommaren pågående korprals- och underofficersskolor avslutats.

I fråga om olägenheterna av detta alternativ gällde i huvudsak vad
som anförts beträffande en avkortning till 180 dagar.

De båda kontingenternas in- och utryckningstider försköte varandra
med sammanlagt omkring 4 månader. Under de återstående 8 månaderna
av året komme däremot endast en kontingent att vara i tjänstgöring,
och behovet av en ökning av det sammanlagda antalet värnpliktiga
kvarstode därför oförändrat.

Likaså kvarstode behovet av en ökning av övning sanslag et för att bereda
höstkontingenten tillfälle att i erforderlig utsträckning deltaga i övningar
under gång, samt av den under alternativ 1 angivna ändringen av värnpliktslagen.

Beträffande de värnpliktigas utbildning kunde anföras, att vårkontingenten
erhölle en bättre rekrytutbildning än enligt alternativ 1. Tiden
vore emellertid för kort för att bibringa de värnpliktiga den förberedande
yrkesutbildning, som erfordrades för att de under skolperioden

på våren skulle kunna tillgodogöra sig för tjänstgöring på förhandsposter
ombord behövlig yrkesutbildning. För höstkontingenten kunde
visserligen en längre tid anslås åt rekrytutbildningen, men som denna
kontingent ej deltoge i några yrkesskolor, kunde den ej bibringas någon
yrkesutbildning, och behovet av en framtida ökning av stampersonalen
för att ersätta de i fartygsbesättningarna hittills ingående yrkesutbildade
värnpliktiga gjorde sig därför även i detta alternativ gällande,
därest avkortningen i fråga komme att omfatta även kommande årsklasser.

I fråga om såväl alternativ 1 som alternativ 2 borde slutligen följande
framhållas. Marinen i allmän tjänst tilldelade värnpliktiga hade sedan en
lång följd av år inkallats till tjänstgöring den 1 november. Detta förhållande
vore bland sjöfolket så känt, att de värnpliktiga, vilka över
huvud ämnade fullgöra sin värnpliktstjänst, och vilka befunne sig i utländsk
sjöfart, självmant återvände till hemlandet vid sagda tidpunkt,
även om de ej erhållit del av inkallelseordern. En omläggning av tjänstgöringstiden
enligt dessa båda alternativ betingade en ändring av inkallelsetiden
och en uppdelning av årskontingenten i tvenne delar med
olika inryckningstider, och det torde möta oöverstigliga praktiska svårigheter
att meddela respektive värnpliktiga detta i så god tid, att de
kunde inrätta sig därefter. Genomförandet av ettdera av dessa alternativ
komme därför att vålla många svårigheter, bestående såväl i uteblivande
från anbefalld inställelse, som i inställelse vid en tidpunkt, då
ingen sådan vore avsedd att äga rum.

Därest tjänstgöringstiden nedsattes till 300 dagar, borde densamma Tjänstgöringsförläggas
på sätt nedanstående grafiska framställning utvisar. ^dagar!”

800 dagar.

|--1-—I--I-1 —I -I-1 - I-1-1-1-

l.jan. 1. febr. 1. mars 1. april 1. maj l.juni l.juli 1. aug. 1. sept. 1. okt. 1. nov. 1. dec. l.jan.

1. vpl. kontingenten
...

2. vpl. kontingenten.
......

Övn.

under

1. liniens fartyg

JO . i

Stationär

Skolperiod

Tillämpnings övning -

Skolperiod

Stationär

Stations tjänst.

Inryckningstiderna för de båda värnpliktskontingenterna borde förläggas
till den 1 november 1920 respektive den 1 februari 1921, varigenom
överensstämmelse uppnåddes med de före genomförandet av 1914
års organisation rådande förhållandena.

Enligt detta alternativ kunde säväl den nuvarande planen för de
värnpliktigas utbildning som nu gällande normalövningsplan i stort sett
oförändrade genomföras. Någon ökning av den flottan tilldelade värnpliktskontingenten
eller ändring av värnpliktslagen vore ej behövlig.

En stor svaghet hos detta alternativ i jämförelse med nu rådande
förhållanden vore att krigsberedskapen under hösten och en del av vintermånaderna
måste betänkligt eftersättas. De värnpliktiga, som inryckte
i tjänstgöring den 1 november, kunde först efter avslutandet av
vinterövningarna under gång i januari månad anses mobiliseringsbara.
Efter den andra värnpliktskontingentens utryckning i slutet av november
och till den 1 februari komme därför inga mobiliseringsbara värnpliktiga
att finnas i tjänst. Under september och oktober funnes endast
omkring lU av årskontingenten i tjänstgöring och denna fjärdedel utgjordes
av värnpliktiga, som i regel icke vore till yrket sjömän, och
vilka dessutom först mot slutet av hösten avslutat sin yrkesutbildning.
Under november funnes visserligen en hel årskontingent i tjänstgöring,
men endast V* av denna utgjordes av mobiliseringsbara värnpliktiga.
Beträffande denna nedsättning av flottans krigsberedskap hänvisades i
övrigt till vad i samma fråga anförts under alternativ 1.

Slutligen borde beträffande detta alternativ anföras, att den ringa
tillgången på värnpliktiga under höstmånaderna komme att på grund av
skäl, som anförts under alternativ 1, betinga en ökning av underhållsanslaget.

Förutsättningarna för ifrågavarande nedsättning av tjänstgöringstiden
vore sålunda, att kraven på krigsberedskap hos flottan under en del av
året kunde minskas, samt att underhällsanslaget ökades.

De till stationstjänst inskrivna vapenföra värnpliktiga utgjordes i
regel av yrkesmän, vilka huvudsakligen användes på varven, i stationernas
beklädnadsverkstäder o. s. v.

Vid en nedsättning av dessa värnpliktigas tjänstgöringstid till vare
sig 180, 240 eller 300 dagar måste civil personal under en del av året
användas i större utsträckning än vad nu vore fallet, och kostnaderna
för utförda arbeten komme därigenom att i motsvarande grad fördyras.
En förutsättning för nedsättningen av tjänstetiden vore sålunda en ökning
av anslagen för utförande av vissa arbeten.

Tjänstgöringstiden borde så förläggas, att inrjckningsdagen liksom
hittills bestämdes till omkring den 1 februari, och att utryckningsdagen
avpassades efter tjänstgöringstidens längd.

Vad först angår utbildningstiden för marinen i allmän tjänst och
sjötjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga, utgör denna, som förut
nämnts, för närvarande 360 dagar. Uti den av marinmyndigheterna
verkställda utredningen rörande förutsättningarna för en minskning av
utbildningstiden till alternativt 180, 240 eller 300 dagar har gjorts gällande,
att en avkortning av tjänstgöringstiden till såväl 180 som 240
dagar förutsatte bland annat, att 1920 års klass av marinen i sjötjänst
tilldelade värnpliktiga ökades med 750 man genom överföring från hären,
samt att anslaget till flottans krigsberedskap och övningar ökades
för möjliggörande av mera omfattande övningar under vintertid. Begränsades
åter avkortningen till 300 dagar, skulle däremot såväl den
nuvarande planen för de värnpliktigas utbildning som gällande normalövningsplan
kunna i stort sett oförändrade tillämpas. Någon ökningav
vare sig den flottan tilldelade värnpliktskontingenten eller övningsanslaget
skulle därtör i detta fall icke bliva erforderlig. En utbildningstid
av 300 dagar skulle alltså i förhållande till de båda andra alternativen
medföra betydande fördelar.

Att bestämma utbildningstiden för flottans ifrågavarande värnpliktiga
till 300 dagar, anser sig emellertid revisionen icke kunna tillstyrka. I
det föregående har övningstiden för kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna
tilldelade vapenföra värnpliktiga föreslagits till 240 dagar.
Då flottans värnpliktiga enligt nu gällande bestämmelser hava 5 dagar
kortare tjänstgöringstid än nyssnämnda truppslag tilldelade värnpliktiga
— enligt 1901 års värnpliktslag 65 dagar kortare — är det tydligt, att
240 representerar det dagantal, varöver man i förevarande fall icke rimligen
kan gå. Att bestämma övningstiden så kort som till 180 dagar,
torde däremot icke få anses tillrådligt med hänsyn till därmed förenade
olägenheter ur såväl utbildnings- som krigsberedskapssynpunkt. Revisionen
har därför stannat vid att förorda en övningstid av 240 dagar.

På grund av de olägenheter, som enligt de marina myndigheternas
uppfattning skulle följa med den sålunda avkortade utbildningstiden,
har revisionen undersökt, huruvida icke dessa olägenheter skulle kunna
imdvikas genom att, på sätt revisionen föreslagit beträffande härens vinterkontingenter,
öka utbildningstiden med 30 dagar för den grupp värnpliktiga,
som är avsedd att inkallas på hösten, samt genom att under
tjänstgöringsperioden hemförlova dessa värnpliktiga i mindre kontingen -

Försvars revlslonens yttrande.

ter under sammanlagt 30 dagar. Genom dessa åtgärder skulle tjänstgöringsperioden
för de till denna grupp hörande värnpliktiga komma
att omfatta 300 dagar. De värnpliktiga skulle sålunda kunna inrycka
och utbildas på sätt marinmyndigheterna föreslagit för första värnpliktskontingenten
enligt alternativet 300 dagars utbildningstid. Mot en dylik
anordning torde från de värnpliktigas synpunkt ingen befogad invändning
kunna göras, då man tager i betraktande den störa fördel, som
ligger i tjänstgöringens fullgörande i en följd och befrielse från alla på
kommande år inkräktande repetitionsövningar. Härtill kommer, att den
30 dagar längre tjänstgöringen kommer att fullgöras av de å sjömanshus
inskrivna värnpliktiga, vilka under sin värnpliktstjänstgöring utbildas
i eget yrke samt få tillgodoräkna sig därunder erhållen sjötid för
uppflyttningar m. m. inom handelsflottan. För sommarkontingenten
skulle utbildningstiden, 240 dagar, förläggas till tiden mars — oktober.
De till denna grupp hörande värnpliktiga skulle alltså erhålla omkring
två månaders rekrytutbildning i land före påbörjandet av flottans sommarövningar
och sedermera under sommaren användas på sätt marinmyndigheterna
förutsatt för andra värnpliktskontingenten under alternativet
300 dagar.

Nedanstående grafiska framställning utvisar tjänstgöringens ungefärliga
fördelning enligt ovan angivna grunder.

1. året,

1920. /

2. året, \ i
. 1921. /''

Sommarkon-/2. året.
tingenten. t 1921. /

Vinterkon tingenten.

Vil Tjänst -

göring i (240 + 30) — 270 dagar l) 29/s	-1 ...... 1
Vs Tjänstgöring i 240 dagar	80/io

I240 dagar
| (30) »

240 »

240 dagar
(270) »

v) Hcmförlovning i 30 dagar.

Det här föreslagna sättet för utbildningstidens förläggning synes
tillgodose flottans intressen ur såväl utbildnings- som krigsberedskapssynpunkt
i ungefär samma utsträckning som den av marinmyndigheterna
framlagda planen för utbildningstidens fördelning vid alternativet 300
dagars utbildningstid. Vid sådant förhållande och då de med alternativet
240 dagars utbildningstid förbundna olägenheterna av överföring till
flottan av ett stort antal vid mobilisering obehövliga värnpliktiga och
ökning av övningsanslaget genom nyssnämnda anordning skulle kunna
undvikas, finner sig revisionen böra tillstyrka, att tjänstgöringen för marinen

i allmän tjänst och sjötjänst tilldelade värnpliktiga ordnas på sätt
ovan angivits.

Vad härefter angår utbildningstiden för marinen i stationstjänst tilldelade
vapenföra värnpliktiga, är denna för närvarande densamma som
för marinen i allmän tjänst och sjötjänst tilldelade värnpliktiga, eller 360
dagar. Då revisionen ansett sig böra föreslå en nedsättning av utbildningstiden
för de båda sistnämnda grupperna till 240 dagar, synes det
revisionen rättvist, att även här ifrågavarande värnpliktiga komma i åtnjutande
av samma nedsättning, och att alltså utbildningstiden för marinen
i stationstjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga bestämmes till 240 dagar.

I fråga om utbildningstidens förläggning ansluter sig revisionen till
det av marinmyndigheterna härutinnan framlagda förslaget.

2. Kustartilleri tjänst.

Enligt gällande värnpliktslag äro de vid marinen i kustartilleritjänst
inskrivna vapenföra värnpliktiga — studenter och likställda undantagna
— skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 365 dagar,
vilken tjänstgöring fullgöres med en första tjänstgöring om 323 dagar,
som tager sin början under första eller andra året, och en repetitionsövning
om 42 dagar under fjärde året.

För erhållande av nödig säkerbetsbesättning å kustfästningarna uppdelas
de värnpliktiga i och för första tjänstgöringen i två grupper, av
vilka den ena inrycker på hösten och den andra på våren.

Tjänstgöringen fullgöres på sätt nedanstående grafiska framställning
utvisar.

u/u Första

1. året.I

2. året. |

3. året. |

4. året. I

	tjänstgöring (höstgruppen) so/9	!

s/j	Första tjänstgöring (vårgruppen)	S!/l!
	18/8 Rep.-övn. 3%	1

323 dagar

42 »

365 dagar

Förslag om
minskning av
tjänstgöringstiden
för
värnpliktiga
av 1919 års
klass.

Chefens för
kustartilleriet

yttrande.

Tjänstgöringstiden
180
dagar.

skal, som förut anförts, torde, därest en minskning av tjänstgöringstiden
av riksdagen beslutes, denna komma att bliva mindre än sålunda föreslagits.

Enligt vad förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters
yttrande rörande en nedsättning för 1920 års klass av
den i § 27 mom. 1 A. värnpliktslagen för kustartilleriet tilldelade »vapenföra
värnpliktiga i allmänhet» stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden
till alternativt 180, 240 eller 300 dagar.

Beträffande de sålunda framställda förslagen har chefen för kustartilleriet
uti sitt i ärendet avgivna yttrande — under åberopande av
sin tidigare i sammanhang med frågan om nedsättning av utbildningstiden
för värnpliktiga av 1919 års klass angivna principiella ställning
till frågan om tjänstgöringstidens längd för kustartilleriets vapenföra
värnpliktiga — anfört följande:

Ehuruväl det med hänsyn till önskvärdheten att bibringa en så god
rekrytutbildning som möjligt skulle vara förmånligt att, därest tjänstgöringstiden
omfattade endast 180 dagar, låta de värnpliktiga fullgöra
denna i en följd utan repetitionsövning, kunde emellertid detta av andra
skäl icke låta sig göra. Nödvändigheten av repetitionsövningar vore så
allmänt erkänd, att skälen härför icke syntes behöva här närmare belysas.
Det behövde endast erinras därom, att utan repetitionsövningar
med däri deltagande äldre årsklasser personaltillgången aldrig bleve tillräcklig
för tillämpningsövningar i större förband. Dylika övningar utgjorde
emellertid en nödvändig förutsättning för att dana och vidmakthålla
personalens av alla olika kategorier krigsduglighet och tjänstbarhet.
Man måste för den skull anse det nödvändigt, att repetitionsövningar
inginge i de vapenföra värnpliktigas fredstjänstgöring. I likhet med
vad nu vore fallet, torde för kustartilleriets del en dylik repetitionsövning
få anses tillfyllest.

Enligt nu gällande värnpliktslag vore repetitionsövningens vid kustartilleriet
längd 42 dagar. Detta antal dagar kunde icke minskas. Erfarenheten
hade tvärt om givit vid handen, att med hänsyn till de olika
övningarnas natur och omfattning den till förfogande stående tiden vore
ytterst knapp. Under ifrågavarande övningar (regementsövningarna)

måste nämligen stampersonalen och de värnpliktiga till en.början genomgå
en repetition av föregående utbildning. Den härför erforderliga tiden
kunde ej beräknas kortare än 3 veckor, om över huvud taget de nödvändiga
skjut-, minerings- och bevakningsövningarna m. m. skulle kunna
medhinnas. Återstående 3 veckor kunde således disponeras för tillämpningsövningar
i mindre och större förband. Då emellertid vissa dagar
mellan de olika krigsövningarna etc. nödvändigtvis måste avses dels för
•beredande av erforderlig vila åt trupperna, dels för utförande av nödiga
rustnings- m. fl. arbeten för påföljande övning samt dels även några
dagar måste reserveras för avrustning och inlämning av materiel m. m.
efter repetitionsövningarnas slut, uppginge med tillämpning av nu gällande
bestämmelser den för krigsövningarna i större förband disponibla
tiden endast till 1 Va å 2 veckor, vilken tid givetvis icke kunde minskas.

Som av ovanstående torde framgå, borde det för repetitionsövningarna
vid kustartilleriet nu stadgade dagantalet icke reduceras. Under
denna förutsättning skulle således i nu förevarande fall den första tjänstgöringen
få en längd av 138 dagar, d. v. s. något mera än 41/» månader.
Av denna tid måste, såsom ovan antytts, omkring 3 veckor avses för
tillämpningsövningar under regementsövningarna. Rekrytårsklassen måste
nämligen alltid deltaga i sagda övningar, på det att dels personaltillgången
skulle bliva tillräcklig för desammas anordnande, dels befälspersonalen
skulle få tillfälle att i erforderlig utsträckning deltaga i samma
övningar. Att under den återstående tiden av 3 månader och 3 veckor
medhinna en blott något så när tillfredsställande rekrytutbildning vid
kustartilleriet vore icke möjligt. Förutom allmän militär utbildning måste
ju kustartillerirekryten bibringas ej blott nöjaktig kännedom om den ofta
rätt komplicerade materiel, han vid krigstiilfälle skulle handhava, utan
även sådan utbildning i skjutning med pjäser, såväl skol- som övnings■och
stridsskjutning, respektive i min- och båttjänst m. m., att han kunde
fylla en mobiliseringsbefattning vid vederbörlig yrkesavdelning. De för
kustartilleripersonalens utbildning och tjänstbarhet så viktiga skjut- och
mineringsskolorna hade för närvarande en varaktighet av omkring
2 respektive 4 månader. Att minska tiden för dessa skolor i avsevärd
mån läte sig icke göra, därest de skulle kunna fylla sitt ändamål. Värnpliktiga
med en- rekrytutbildningstid av mindre än 4 månader kunde
icke, utan att ändamålet med skolorna förfelades, ingå i nämnda skolor.
Det vore nämligen omöjligt att exempelvis å artilleriavdelningen under
en tid av 2—3 månader medhinna rekrytutbildning i allmänhet ävensom
utbildning i artilleritjänst med därtill hörande materielkännedom, exercis,
förberedande skjutövningar och skarpskjutningar med pjäser, vilket allt

1126 20 ll

vore nödvändigt, innan de värnpliktiga inginge i pjäsbetjäningarna under
skjntskölans skjutövningar. Detta senare vore likväl nödvändigt för att
över huvud taget skjutskola skulle kunna anordnas, enär stammanskapet
enbart ingalunda vore tillräckligt härför. Samma omdöme gällde även
beträffande mineringsskolorna. Härtill komme, att en mycket stor del,
f. n. omkring 50 procent, av utbildningstiden måste användas till handräcknings-
m. fl. dylika arbeten. Så länge antalet vakanser inom stammanskapet
vore så stort och antalet militärarbetare till kustartilleriet så
ringa som nu, kunde någon förbättring härutinnan icke åstadkommas
med mindre civila arbetare anställdes vid truppförbanden (se nedan).

Med en tjänstgöringstid för kustartilleriets vapenföra värnpliktiga
av här ifrågavarande utsträckning kunde således ett nöjaktigt utbildningsresultat
icke erhållas. Ej heller kunde åtminstone för närvarande
under sådana förhållanden kustfästningarnas krigsberedskap upprätthållas.
Med det stora antalet vakanser bland stammanskapet, som nu förefunnesT
vore det nämligen nödvändigt, att tillräckligt utbildade vapenföra värnpliktiga
av kustartilleriet ständigt funnes tillgängliga inom sagda fästningar,
på det att föreskriven materiel måtte kunna bemannas vid försvarsberedskap.
Att detta icke läte sig göra med en så kort första
tjänstgöringstid som 138 dagar vore uppenbart, även om inryckning i
omgångar tillgrepes. Någon krigsberedskap kunde för den skull under
denna förutsättning icke upprätthållas mer än under en helt kort tid av
året. Ej heller komme den inre tjänstens krav att kunna tillgodoses
under större delen av året. Kunde i en framtid antalet stammanskap
uppbringas till sådan omfattning, att det bleve tillräckligt för fyllande
av personalbehovet vid försvarsberedskap och för inre tjänsten, bortfölle
givetvis nödvändigheten att härför avse vapenföra värnpliktiga.

Såsom slutomdöme ville chefen för kustartilleriet alltså framhålla,
att en utbildningstid för kustartilleriets vapenföra värnpliktiga av 180
dagar vore absolut otillräcklig och omöjligen kunde medföra ett nöjaktigt
utbildningsresultat. Skulle likväl en dylik utbildningstid fastställas,
syntes den böra fördelas på en första tjänstgöringstid om 138
dagar och en repetitionsövning om 42 dagar. Första tjänstgöringen
borde fullgöras av samtliga värnpliktiga på en gång, enär detta vore
fördelaktigt ur utbildningssynpunkt och en inryckning i två omgångar
i alla händelser icke skulle kunna tillgodose vare sig krigsberedskapskravet
eller fredstjänsten. Vad anginge in- och utryckningstiden, borde
påpekas, att den för regementsövningarna nu stadgade tidpunkten av
liera skäl icke borde i väsentlig mån ändras. Utgående från att repetitionsövningen
och även första tjänstgöringen således borde avslutas i

slutet av september, borde alltså den första tjänstgöringen taga sin början
i mitten av maj och repetitionsövningen i mitten av augusti.

Beträdande en sammanlagd tjänstgöringstid av 240 dagar gällde
ifråga om behovet av repetitionsövning och dennas längd vad ovan sagts
med avseende å en tjänstgöringstid av 180 dagar. För första tjänstgöringen
skulle alltså i förevarande fall återstå en tid av 198 dagar.
Härunder måste de värnpliktiga även deltaga i regementsövningarna,
före vilka eller åtminstone före vilkas tillämpningsövningar rekrytutbildningen
måste vara avslutad. För denna utbildning skulle därför 156,
möjligen 177 dagar stå till förfogande. Härvid måste dock ihågkommas
det redan påpekade förhållandet, att en avsevärd del av den disponibla
tiden med nödvändighet måste avses för handräcknings- m. fl. arbeten
och sålunda undandroges utbildningsarbetet. Detta beklagliga faktum
hade av chefen för kustartilleriet upprepade gånger påvisats. Någon förbättring
härutinnan torde icke kunna förväntas, förrän frågan om civila
arbetares anställande vid truppförbanden och inom kustfästningarna bringats
till en lycklig lösning. Utredning angående denna fråga påginge
för närvarande, och hade chefen för kustartilleriet för avsikt att i sinom
tid inkomma med förslag i ärendet. Nämnda förhållande kunde emellertid
icke förbises vid bestämmandet av utbildningstidens längd för vapenföra
värnpliktiga vid kustartilleriet.

För rekrytutbildningen skulle i föreliggande fall, som nämnts, omkring
5V4 å 53/4 månader stå till förfogande. För att erhålla ett ur
utbildningssynpunkt så tillfredsställande resultat som vore möjligt med
en så kort tjänstgöringstid, vore det även i detta fall nödvändigt att
samtliga värnpliktiga inryckte samtidigt. En inryckning i två — flera
kunde icke tänkas med hänsyn till personaltillgången — omgångar skulle
nämligen medföra stora olägenheter. Av dessa behövde i detta sammanhang
endast påpekas: omöjligheten för den värnpliktskontingent, som
i så fall skulle vara i tjänstgöring under vinterhalvåret, att erhålla erforderlig
utbildning i skjutning mot rörligt mål på sjön, i min- och båttjänst,
i bevakningstjänst m. m.; omöjligheten för halva årsklassen att
få deltaga i mer än en regementsövning med därav följande dels otillräcklig
utbildning i tillämpningsövningar för sagda värnpliktskontingent,
dels för ringa personaltillgång under regementsövningarna; svårigheten,
att låta stammanskapets skolor planmässigt fortgå och att anordna skjutoch
mineringsskolor på grund av ringa tillgång på personal med därav
följande svårighet att upprätthålla kustartilleripersonalens av olika kategorier
tjänstbarhet; olägenheten i ekonomiskt avseende av att nödgas

iinstgöringatiden
240
dagar.

anordna vissa skjut- m. fl. övningar två gånger varje övningsår; svårigheten
att på grund av ringa personaltillgång tillgodose fredstjänstens
och material vårdens krav på arbetsmanskap.

Av det sagda torde framgå, att de vapenföra värnpliktiga i förevarande
fall ovillkorligen borde inrycka på en gång. Den till buds
stående tiden bleve i alla händelser icke tillräcklig för att medgiva, att
de värnpliktiga bibringades en ur militär synpunkt godtaglig utbildning.
Under fasthållande vid att repetitionsövningen och därmed även första
tjänstgöringen borde avslutas med utgången av september månad, borde
sistnämnda tjänstgöring taga sin början omkring den 15 mars. Såsom
ovan antytts, vore det ofrånkomligt, att de värnpliktiga inginge i de
för kustartilleripersonalens utbildning nödvändiga skjut- och mineringsskolorna,
enär i annat fall dessa skolor icke kunde anordnas. Nämnda
båda skolor måste vara avslutade vid regementsövningarnas början i
mitten av augusti.. Skjutskolan måste därför börja i slutet av juni och
mineringsskolorna i mitten av april. Att under tiden den 15 mars-"—
slutet av juni respektive mitten av april utbilda de värnpliktiga, förutom
i övriga till rekrytutbildningen hörande ämnen, även i artilleri- respektive
mintjänst m. m. så, att de kunde med fördel deltaga i nämnda skolors
övningar, läte sig icke göra. Den ytterligare tid. som härför skulle erfordras,
kunde ej sättas lägre än omkring lfa månad. Härav följde,
att en första tjänstgöring av 198 dagar icke kunde lämna ett ur utbildningssynpunkt
nöjaktigt resultat. Detta bleve så mycket mera uppenbart,
om man även toge i betraktande nödvändigheten av att vapenföra
värnpliktiga toges i anspråk för handräckningstjänst o. dyl.

Då, såsom ovan påvisats, inryckning i omgångar icke borde ifrågakomma
för här berörda värnpliktiga, vore det tydligt, att krigsberedskapen
ej heller kunde upprätthållas mer än under en mindre del av
året. Under mer än halva året kunde således säkerhetspiketerna icke
bemannas — därest icke antalet stammanskap väsentligen höjdes.
Även ur denna synpunkt vore därför den ifrågasatta tjänstgöringstiden
för kort.

Upprätthållandet av fredstjänsten komme även att möta mycket
stora svårigheter. Under tiden den 1 oktober—den 15 mars skulle ju
endast finnas en halv årsklass icke vapenföra värnpliktiga i tjänstgö.
ring vid varje truppförband, ett alldeles för ringa antal för bestridande
av erforderliga handräcknings- m. fl. arbeten. För att den dyrbara och
mångskiftande materielen skulle kunna få erforderlig skötsel och vård
måste i så fall åtminstone för närvarande allt disponibelt stammanskap
användas härtill, varigenom organiserandet av föreskrivna skolor för detta

manskap icke skulle kunna äga rum, vilket förhållande i sin ordning
skulle medföra så betänkliga olägenheter med hänsyn till den oundgänglingen
erforderliga underbefälsutbildningen, att redan av denna anledning
en tjänstgöringstid av ifrågavarande längd icke kunde i militärt
hänseende accepteras. Skulle rekryteringen av stammanskapet avsevärt
förbättras eller komme civila arbetare att i erforderlig utsträckning anställas
vid kustartilleriet, torde dock berörda förhållanden ställa sig åtskilligt
gynnsammare.

På grund av vad sålunda anförts måste chefen för kustartilleriet
framhålla, att en tjänstgöringstid av 240 dagar för kustartilleriets vapenföra
värnpliktiga icke kunde möjliggöra vare sig en nöjaktig utbildning
av personalen eller ett tillgodoseende av krigsberedskapen och
fredstjänsten inom kustfästningarna. Om det oaktat en utbildningstid
av nämnda varaktighet skulle fastställas, borde den fördelas på en första
tjänstgöring om 198 dagar under tiden mitten av mars—slutet av
september andra året och en repetitionsövning om 42 dagar under tiden
den 18 augusti—den 30 september fjärde året.

Med avseende å en sammanlagd tjänstgöringstid av 300 dagar
gällde i fråga om behovet av repetitionsövning och dennas längd vad
förut anförts. Första tjänstgöringen skulle således i detta fall komma
att erhålla en längd av 258 dagar. Med hänsyn till utbildningen vore
det, såsom tidigare nämnts, utan tvivel fördelaktigast, om de värnpliktiga
inryckte samtidigt. Lämpligaste tiden för första tjänstgöringen
torde under denna förutsättning vara slutet av januari—böran av oktober.
Anledningen till att utryckningen i detta fall föreslagits skola äga
rum något efter regementsövningarnas slut, d. v. s. något senare än
den 30 september, hade sin grund däri, att behovet av handräckningspersonal
för- särskilt materielens återställande och skötsel vore mycket
stort under tiden närmast efter nämnda övningars avslutande och att utbildningen
i övrigt bleve lagd till sådan del av året, att övningarna
kunde bedrivas planmässigt. Med en första tjänstgöringstid av här ifrågavarande
längd torde en tillfredsställande rekrytutbildning kunna bibringas
de värnpliktiga, dock endast under förutsättning att utbildningstiden
förlädes enligt ovanstående förslag och att särskilda åtgärder vidtoges
för att hindra, att övningstiden allt för mycket inskränktes på
grund av handräckningsarbeten o. dyl.

Med hänsyn till kustfästningarnas krigsberedskap vore det emellertid
av stor betydelse, att de värnpliktiga inryckte i omgångar, på det
att tillräckligt utbildade vapenföra värnpliktiga alltid måste finnas att

janstgöringstiden
300
dagar.

tillgå därstädes. En sådan inryckning i omgångar komme dock även
i detta fall att medföra stora olägenheter, framför allt i utbildningsavseende.
För att möjliggöra, att samtliga värnpliktiga finge tillfälle att
deltaga i regementsövningarna under sin första tjänstgöring och på det
att åtminstone den ena kontingenten värnpliktiga måtte erhålla lämplig
tid för utbildningen, borde denna kontingent börja sin tjänstgöring i
mitten av januari och avsluta densamma med september månads utgång.
Utgående härifrån och för att möjliggöra lämplig förskjutning av tjänstgöringstiderna
kunde därför den andra värnpliktskontingenten icke inrycka
tidigare än i mitten av juni. I enlighet med vad ovan påvisats,
kunde under sådana omständigheter sagda kontingent icke deltaga vare
sig i skjut- och mineringsskolorna eller i regementsövningarnas tillämpningsövningar,
givetvis till stort men för såväl sin egen som övrig kustartilleripersonals
utbildning. Sistnämnda förhållanden kunde bliva något
gynnsammare, om fordran på lämpligaste utbildningstid för den ena
kontingenten ävensom på lämplig förskjutning av tjänstgöringstiderna
eftersattes och kontingenternas inryckningsdagar bestämdes så, att första
kontingenten inryckte den 1 februari och utryckte i mitten av oktober
samt andra kontingenten inryckte den 15 maj och utryckte omkring den
1 februari. Men även i detta fall kunde andra kontingentens värnpliktiga
icke erhålla erforderlig rekrytutbildning före skjut- och mineringsskolornas
samt regementsövningarnas början (jfr ovan), varför resultatet
allt fortfarande bleve otillfredsställande ur utbildningssynpunkt.

* Med en första tjänstgöringstid av 258 dagar vore det således över
huvud taget omöjligt att tillgodose kravet på nöjaktig utbildning, därest
de värnpliktiga skulle inrycka i omgångar, utan borde, om nämnda krav
skulle kunna tillgodoses, samtliga värnpliktiga inrycka på en gång. För
upprätthållande av kustfästningarnas krigsberedskap under tiden början
av oktober—slutet av april måste i sistnämnda fall avses stammanskap,
vilket i sin ordning krävde väsentligen förbättrad rekrytering.

Vad upprätthållandet av fredstjänsten beträffade, komme detta, om
samtliga värnpliktiga iniyckte på en gång, att vålla svårigheter undei;
tiden början av oktober—slutet av januari. Rörande därmed förknippade
olägenheter ävensom åtgärder däremot hänvisades till vad därom ovan
framhållits.

Därest de värnpliktiga skulle inrycka i omgångar, komme såsom
ovan visats, en nöjaktig utbildning icke att kunna bibringas dem. Beträffande
kust-fästningarnas krigsberedskap kunde denna något bättre
tillgodoses i dylikt fall än om de värnpliktiga inryckte på en gång; någon
större fördel i detta avseende uppnåddes emellertid ej. Vad freds -

tjänsten beträffade, skulle visserligen under ifrågavarande förutsättning
värnpliktiga finnas att tillgå året om, men måste då, såsom även nu
vore fallet, vapenföra värnpliktiga i stor utsträckning tagas i anspråk
för handräcknings- m. fl. arbeten, vilket åter i hög grad menligt inverkade
på deras utbildning.

Såsom en sammanfattning av vad nu framhållits torde följande få
anföras:

ur utbildningssynpunkt vore en gemensam inryckning obetingat att
föredraga framför inryckning i omgångar;

ur krigsberedskapssynpunkt vore intet av de två inryckningssätten
tillfredsställande,- dock tillgodosåges krigsberedskapen något bättre genom
en inryckning i omgångar än genom gemensam inryckning;

fredstjänsten kunde genom de värnpliktigas inryckning i omgångar
tillgodoses året om, varvid likväl borde uppmärksammas, att detta kunde
ske endast i samband med en ytterligare försämring av utbildningen.
Genom anställande av civila arbetare kunde denna fråga tillfredsställande
ordnas, även om de värnpliktiga inryckte på en gång.

Som ett slutomdöme kunde framhållas, att en tjänstgöringstid av
300 dagar för kustartilleriets vapenföra värnpliktiga under vissa, ovan
närmare angivna, förutsättningar kunde medföra en tillfredsställande utbildning,
men att kraven å god utbildning och upprätthållande av kustfästningarnas
krigsberedskap icke samtidigt kunde uppfyllas. Skulle
dock en dylik tjänstgöringstid fastställas, ville chefen för kustartilleriet
föreslå, att densamma fördelades på en första tjänstgöring om 258 dagar
från slutet av januari—början av oktober andra året samt en repetionsövning
om 42 dagar under tiden den 18 augusti—den 30 september
fjärde året ävensom förorda, att de värnpliktiga inkallades på en gång.

Under hänvisning till vad ovan framhållits, kunde som svar å försvarsrevisionens
frågor beträffande vapenföra värnpliktiga i allmänhet
följande anföras:

1. De förutsättningar, under vilka den sammanlagda tjänstgöringstiden
för vapenföra värnpliktiga i allmänhet kunde nedsättas till nedanstående
antal dagar, vore:

a) vid 180 dagars tjänstgöringstid:

att de värnpliktiga inkallades till tjänstgöring i en omgång;

att man åtnöjde sig med en i alla avseenden underhaltig utbildning
av ifrågavarande värnpliktiga,

Samman fattning.

att fordringarna på stammanskapets utbildning och i samband därmed
kravet på en tillfredsställande underbefälsrekrytering väsentligt inskränktes,

att de värnpliktiga beräknades deltaga i upprätthållande av kustfästningarnas
krigsberedskap endast under omkring IV» månad av året
samt att i konsekvens därmed förutsattes, att detta i övrigt skulle sk&
med uteslutande anlitande av stammanskap, något som å andra sidan
krävde, att stamkadrerna vore fulltaliga,

att ett tillräckligt antal civila arbetare anställdes vid kustartilleriets
truppförband för handräcknings- m. fl. arbeten, för materielens vård
m. m. eller att ett högst betydligt ökat antal militärarbetare tilldelades
kustartilleriet;

b) vid 240 dagars tjänstgöringstid:

att de värnpliktiga inkallades till tjänstgöring i en omgång,
att man åtnöjde sig med en i de flesta avseenden otillräcklig utbildning
av ifrågavarande värnpliktiga,

att fordringarna på stammanskapets utbildning och i samband därmed
kravet på en tillfredsställande underbefälsrekrytering väsentligt ininskränktes,

att de värnpliktiga beräknades deltaga i upprätthållande av kustfästningarnas
krigsberedskap endast under omkring 3Va månader av
året samt att i konsekvens därmed förutsattes, att detta i övrigt skulle
ske med uteslutande anlitande av stammanskap, något som å andra sidan
krävde, att stamkadrema vore fulltaliga,

att ett tillräckligt antal civila arbetare anställdes vid kustartilleriets
truppförband för handräckningsarbeten och materielvård m. m. eller att
ett högst betydligt ökat antal militärarbetare tilldelades kustartilleriet.

c) vid 300 dagars tjänstgöringstid:

att de värnpliktiga inkallades till tjänstgöring i en omgång,
att ett tillräckligt antal civila arbetare anställdes vid kustartilleriets
truppförband för handräckningsarbeten och materielvård m. m. eller att
ett högst betydligt ökat antal militärarbetare tilldelades kustartilleriet,
att kustfåstningarnas krigsberedskap icke upprätthölles med tillhjälp
av tillräckligt utbildade värnpliktiga mer än under omkring 51 /2 månader
av året samt att i konsekvens därmed förutsattes, att detta i övrigt
skulle ske med uteslutande anlitande av stammanskap, något som å
andra sidan krävde, att stamkadrerna vore fulltaliga.

2) För att bästa möjliga utbildningsresultat skulle kunna erhållas,
borde ifrågavarande dagantal fördelas enligt följande:

a) vid 180 dagars tjänstgöringstid:

på en första tjänstgöring om 138 dagar under tiden 14/&—30/», andra
året, och

en repetitionsövning om 42 dagar under tiden I8/s—30/9, fjärde året;

b) vid 240 dagars tjänstgöringstid:

på en första tjänstgöring om 198 dagar under tiden 15/s—30 *, andra
året, och

en repetitionsövning om 42 dagar under tiden I8/s—30/9, fjärde året;

c) vid 300 dagars tjänstgöringstid:

på en första tjänstgöring om 258 dagar under tiden 25/i—“/io,
andra året, och

en repetitionsövning om 42 dagar under tiden 18/s—3%, fjärde året.

Uti sitt i ärendet avgivna yttrande har chefen för marinstaben förklarat
sig i allt väsentligt instämma i vad chefen för kustartilleriet anfört
beträffande olägenheterna av övningstidens nedsättande för kustartilleriets
vapenföra värnpliktiga i allmänhet. I övrigt ville marinstabschefen
i denna fråga anföra följande.

I det yttrande, som av marinstabschefen den 12 december 1919
avgivits angående ifrågasatt avkortning av tjänstgöringstiden för värnpliktiga
av 1919 års klass, hade framhållits vikten av, att kustfästningarnas
krigsberedskap upprätthölles. Den av chefen för kustartilleriet
nu förebragta utredningen syntes till fullo utvisa, att förverkligandet
av de nu ifrågasatta olika avkortningsalternativen för de vapenföra värnpliktiga,
som ej vore studenter eller med dem likställda, skulle under
mer eller mindre betydande delar om året omöjliggöra upprätthållandet
av en nöjaktig säkerhetsvakt åt sjösidan vid Stockholm och Göteborg
samt vid flottans huvudstation i Karlskrona, detta så mycket mindre
som en bland de av chefen för kustartilleriet för en dylik nedsättning
angivna förutsättningarna, nämligen den att kustartilleriets stamkader
skulle vara fulltalig, icke kunde antagas möjlig att förverkliga. Vid
sådant förhållande framställde sig den frågan, huruvida icke en uppdelning
av ifrågavarande värnpliktskontingent under dess första tjänst 12 -

Chefens för
marinstaben
yttrande.

1 126 20

göring i två omgångar, oaktat de därmed förenade betydande olägenheterna
för såväl stampersonalens som de värnpliktigas utbildning, vore
att föredraga framför den av chefen för kustartilleriet förordade anordningen
med samtidig inryckning av värnpliktiga.

De olika kontingenternas inryckningstider borde i så fall förläggas:
vid 180 dagars tjänstgöring till början av juni första året respektive
mitten av januari andra året, vid 240 dagars tjänstgöring till
början av oktober första året respektive början av april andra året och
vid 300 dagars tjänstgöring till mitten av maj första året respektive
mitten av januari andra året. Tjänstgöringstiden komme därigenom att
fördelas enligt nedanstående.

180 dagar.

Jan.	Febr.	Mars	April	Maj	Juni Juli	Aug.	Sept. Okt.	Not.	Dec.
					Forsta kontingenten;	första året
							Fjärde året
	Andra kontingenten; andra	året			Fjärde året
Jan.	Febr. i i	Mars	April i.	Maj	240 dagar. Juni Juli i i	Aug. i	Sept. Okt.	Nov.	J)ec. !

Första kontin -

genten; första året Fjärde året

Andra kontingenten; andra året

Fjärde året

300 dagar.

Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Not. Dec.

-1-1-|-1—-1-1---1-—|--|-1--|—--1

Första kontingenten; första året

Fjärde året

■I

Andra kontingenten; andra året

I -

Fjärde året

Oaktat den förbättring av krigsberedskapen, som härigenom stode
att vinna, på intet vis kunde betecknas som tillfredsställande, hölle
marinstabschefen dock före, att den uppvägde de därmed förenade, nyss
antydda olägenheterna med avseende å utbildningen vid kustartilleriet;
på den grund förordades inryckning i två omgångar.

Under alla omständigheter komme en avkortning av den nu föreskrivna
övningstiden att, därest antalet militärarbetare ej ökades, medföra
krav på anställning av civila arbetare för utförande av handräckningsgöromål.

Beträffande vikten av att vidmakthålla säkerhetstjänsten å kustfästningarna
hänvisades till vad därom funnes anfört i förut omförmälda
hemliga skrivelse angående marinens krigsberedskap. I de däri framhållna
synpunkterna hade chefen för kustartilleriet förklarat sig instämma.

Utbildningstiden för marinen i kustartilleritjänst tilldelade vapenföra
värnpliktiga utgör för närvarande sammanlagt 365 dagar. Då revisionen
ansett sig böra föreslå en nedsättning av utbildningstiden för marinens
övriga vapenföra värnpliktiga ävensom för värnpliktiga, tilldelade
härens specialvapen, till 240 dagar, finner revisionen sig böra tillstyrka,
att utbildningstiden jämväl för nu ifrågavarande värnpliktiga bestämmes
till 240 dagar.

Beträffande förläggningen av denna tjänstgöringstid hava olika meningar
gjort sig gällande hos marinens myndigheter. Chefen för kustartilleriet
har sålunda av utbildningshänsyn föreslagit, att samtliga värnpliktiga
skola inrycka på en gång, under det att chefen för marinstaben
med hänsyn till nödvändigheten av att upprätthålla en viss grad av
krigsberedskap året runt vid kustfästningarna förordat en inryckning i
omgångar, oaktat därmed förenade betydande olägenheter.

Bevisionen har icke ansett sig böra taga ställning till denna fråga,
vilken lämpligen synes böra av Kungl. Maj:t göras till föremål för särskild
utredning. Skulle det därvid befinnas lämpligt att verkställa en
inkallelse i omgångar, anser revisionen, att utbildningstiden för de till
vinterkontingenten hörande värnpliktiga bör ökas med 30 dagar, i likhet med
vad revisionen föreslagit för värnpliktiga, tilldelade härens specialvapen.
Likaså kan det möjligen finnas önskvärt att genom hemförlovning i
högst 30 dagar öka tjänstgöringsperioden för vintergruppen. Därigenom
skulle nämligen de till denna grupp hörande värnpliktiga beredas möjlighet
till ett mera utsträckt deltagande i den praktiska skjututbildningen
på våren och i mineringsskolans övningar.

Försvarsrevislonens
yttrande.

1901 års
vårnpliktslag.

På grund av det även vid kustartilleriets truppförband förefintliga
stora antalet vakanser bland det fast anställda manskapet, kan det jämväl
vid kustartilleriet, liksom vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna,
möjligen bliva nödvändigt att av de fotfolket tilldelade vapenföra
värnpliktiga beordra erforderligt antal till tjänstgöring vid kustartilleriet
under 210 dagar. Det av revisionen i förevarande hänseende beträffande
nyssnämnda truppslag vid hären föreslagna bemyndigandet för
Kungl. Maj:t torde alltså böra avse jämväl kustartilleriet.

Under förutsättning att inkallelse äger rum i två omgångar, skulle
tjänstgöringen kunna ordnas på sätt nedanstående grafiska framställning
utvisar.

V interomgången.

1. året,
1920. f

2 året ^ g5ri”g (198 + 80—) 228 dagar 18/s *)
. 1921.’) ”;

Vio Första tjänst )

198 dagar
J (30) »

Sommar- J2. året, V
omgången. \ 1921. (

4. året. \ ,
1923. /''

V* Första tjänstgöring 198 dagar 17/io

i8/8 Rep.-övn.30/fl

198 »

42 »
240 dagar

*) Tjänstgöringsperioden kan eventuellt förlängas genom hemförlovning i högst 30 dagar.

II. Vapenföra studenter och med dem i värnpliktshänseende

likställda.

Enligt 1901 års värnpliktslag var tjänstgöringstiden lika för alla,
samma vapenslag eller tjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga. Den omständigheten,
att en värnpliktig besatt på ett eller annat sätt kvalificerad
högre allmänbildning, medförde icke någon vare sig förlängning eller
avkortning av tjänstgöringstiden.

Värnpliktig, som avlagt medicine kandidatexamen och fullgjort därefter
följande propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring, ävensom
värnpliktig, vilken avlagt tandläkarexamen, fullgjorde två eller flera
repetitionsövningar i en följd. Värnpliktig, som tillhörde medicinsk fakultet
och idkade medicinska studier, men icke avlagt medicine kandidat -

examen, ävensom värnpliktig, vilken såsom elev idkade studier vid tandläkarinstitutet,
kunde erhålla uppskov med repetitionsövning för ett år
i sänder, dock icke längre än till och med det år, vederbörande fyllde
26 respektive 24 år. Genom dessa bestämmelser var möjlighet beredd
för de studerande att mera obehindrat bedriva sina studier på samma
■gång som genom uppskov med repetitionsövningar och dessas fullgörande
i en följd deras yrkeskunskap kunde bättre tillgodogöras för den
militära organisationen.

Genom 1914 års värnpliktslag har en genomgripande förändring i
nu angivna hänseenden vidtagits. För att i största möjliga hänseende
draga nytta av värnpliktiga med högre allmänbildning stadgas sålunda,
att vapenför värnpliktig, vilken avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg
från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som
vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen
förordnar, skall anses däremot svara, så ock vapenför värnpliktig, som
vid navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexarnen eller å
maskinistavdelning annan examen än maskinistexamen av tredje klass,
är, sedan han blivit inskriven, skyldig att under fredstid för sin utbildning
tjänstgöra:

a) vid hären i sammanlagt 485 dagar, vilken tjänstgöring, på
sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras med en första tjänstgöring
om minst 400 dagar, som tager sin början under första året,
samt med en repetitions-(regements-)övning under vart och ett av andra
och tredje åren;

b) vid marinen i 500 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen
närmare förordnar, skall fullgöras:

i annan tjänst än kustartilleri tjänst i en följd med början under
första året, samt

i kustartilleritjänst med en första tjänstgöring om 458 dagar, som
tager sin början under första året, och med en repetitions-(regements-)
övning om 42 dagar under tredje året.

Ifrågavarande längre utbildning avser bibringande av kompetens
för tjänstgöring såsom plutonchef eller i motsvarande befattning.

Vapenför värnpliktig, vilken vid inskrivnings förrättning, på sätt
Konungen närmare förordnar, visar sig äga förutsättningar för utbildning
till plutonchef eller motsvarande befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring
på sätt ovan nämnts, ändå att han icke avlagt där
omförmält kunskapsprov. Har sådan värnpliktig blivit inskriven redan

1914 års
värnpliktslag.

det år, då han fyllde 18 eller 19 år, är han skyldig av fullgöra sin
värnpliktstjänstgöring enligt förut omförmälda bestämmelser.

Studenter och likställda börja i allmänhet sin tjänstgöring samma
år de avlagt student- eller motsvarande examen, om de under året fylla
minst 18 år. Tjänstgöringen för de vid hären inskrivna tager sin början
i slutet av juni månad, d. v. s. kort efter studentexamen. Utbildningen
fortgår därefter i en följd till repetitionsövningarnas avslutande följande
år samt omfattar rekryt- och befälsutbildning. De värnpliktiga deltaga
i repetitionsövningarna vid vederbörligt truppförband andra året och
tredje året såsom pluton- eller troppchefer (motsvarande befattningar).
De vid marinen inskrivna inrycka i allmänhet i juni månad det år, inskrivningen
ägt rum, till tjänstgöring i en följd eller i vissa fall till
första tjänstgöring.

Då det beträffande vissa kategorier studerande är av vikt, att värnpliktstjänstgöringen
ordnas på ett praktiskt sätt såväl med hänsyn till
deras studier som på grund av det gagn, deras yrkesduglighet kan tillföra
den militära organisationen, hava särskilda bestämmelser härutinnan
i värnpliktslagen intagits. Sålunda stadgas, att därest vapenför värnpliktig
student eller likställd, vid någon statens högskola eller annan
därmed jämförlig högre läroanstalt idkar studier för utbildning till läkare,
tandläkare, veterinär eller maskiningenjör eller eljest i sådana ämnen,
att hans insikter kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten, eller gör
vapenför student eller likställd sannolikt, att han kommer att idka sådana
studier, må, där hans insikter anses bliva bättre tillgodogjorda genom
värnpliktstjänstgöringens fullgörande i annan ordning än för studenter
och likställda föreskrivits, Konungen förordna, att enligt de närmare bestämmelser,
Konungen meddelar, tjänstgöringen skall, med rätt till avbrott
under viss tid för studiekursens fullföljande, fullgöras med dels
militärutbildning, dels fackutbildning och facktjänstgöring. Därvid må den
värnpliktige åtnjuta högst 45 dagars minskning av den för studenter
och likställda bestämda tjänstgöringstiden. Har den värnpliktige icke
före utgången av den tid, under vilken tjänstgöringen fått avbrytas, avlagt
de studieprov, Konungen bestämmer, skall han, enligt vad Konungen
föreskriver, fullgöra den studenter och likställda annars åliggande
tjänstgöring; och räknas därvid genomgången militärutbildning honom
till godo, på sätt Konungen prövar skäligt.

A. Hären tilldelade studenter och likställda.

1. Studenter och likställda med undantag av medicine studerande, veterinärer,

tandläkare och apotekare.

Såsom förut nämnts, utgör för närvarande den sammanlagda tjänstgöringstiden
för hären tilldelade vapenföra studenter och likställda 485
dagar, fördelade å en första tjänstgöring om minst 400 dagar, som tager
sin början under första året, samt en repetitionsövning under vart och
ett av andra och tredje åren.

Nedanstående grafiska framställningar angiva den ungefärliga tidsindelningen
av utbildningstiden för studenter och likställda med undantag
av medicine studerande, veterinärer, tandläkare och apotekare.

Hären.

1. året. I

2. » I''

1. året. I
2
3.

Infanteriet, trängen och intendenturtrupperna.

26/e Första tjänst -

1-	göring (Hemförlovning i 14 dagar)	% Rep.-övn. 10/io
Rep.-övn. . . 11 l
1	Kavalleriet.
	46/e	Första tjänstgöring (hem-
1	förlovning i 16 dagar)	18/8 80/8Rep.-övn.12/io
Rep.-övn. . 1 1 1
1	. FEliartilleriet och positionsartilleriet.
	4«/e	Första tjänstgöring (hem-
1	förlovning i 28 dagar)	30/s Rep.-övn. 12/io	!
Rep.-övn. 1-----------— —-1

425 dagar
30 »

30 »

485 dagar

(401 dagar

ij 42 »

I 42 ■>
485 dagar

(401 dagar
[ 42 »

I 42 »

485 dagar

Förslag om
minskning
av tjänstgöringstiden

för värnpliktiga
av
1919 års
klass.

Fästniugsartilleriet och fästningsingenjörtrupperna.

26/« Första tjänstgöring (hem -

förlovning i 21 dagar)	6/ö Rep.-övn. 18/io	1415 dagar ,1 35
Rep.-övn.
	i i-	1 do »
Fältingenjör- och fälttelegraftrupperna.	485 dagar
2«/e	Första tjänstgöring (hemförlov-
ning i 21 resp. 23 dagar)	6 8/9 Rep.-övn.18—14/io	''j 415 dagar
Rep.-övn.

485 dagar

Uti sitt den 12 februari 1919 avgivna betänkande rörande minskning
av.utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass föreslog
revisionen, att vapenföra studenter och likställda av nämnda års
klass skulle befrias från dem under innevarande år åliggande repetitionsövning,
omfattande vid fotfolket, trängen och intendenturtrupperna 30
dagar, vid rytteriet samt fält- och positionsartilleriet 42 dagar, samt vid
fästningsartilleriet och ingenjörtrupperna 35 dagar. Därjämte skulle de
värnpliktiga, vilka visade sig vara därav i behov, befrias jämväl från
så stor del av första tjänstgöringen, att de kunde för sina studier helt
disponera den hösttermin, som vid olika läroanstalter tager sin början i
slutet av augusti eller början av september innevarande år.

Uti den till årets riksdag i ärendet avlåtna propositionen har emellertid
Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med en vid revisionens betänkande
fogad reservation, föreslagit, att tjänstgöringstiden för ifrågavarande
värnpliktiga avkortas med 130 dagar, däri inbegripet årets
repetitionsövning. ,

Såsom förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters
yttrande rörande en nedsättning för 1920 års klass av
den för vapenföra studenter och likställda sammanlagda tjänstgöringstiden
till 350 å 365 dagar. Beträffande tjänstgöringstidens fördelning
har därvid ifrågasatts två särskilda alternativ nämligen:

Alternativ 1. Den första tjänstgöringen skulle fullgöras:

med eu första tjänstgöring av omkring tre månader under första
årets sommarmånader, samt

med återstoden av samma tjänstgöring under andra året med inryckning
i januari månad och med en repetitionsövning under andra
året.

Alternativ 2. Den sammanlagda tjänstgöringen skulle fullgöras:
med en första tjänstgöring, fördelad på första, andra och tredje
årens sommarmånader; samt

med en repetitionsövning under vart och ett av andra och tredje

åren.

Beträffande det sålunda framställda förslaget har chefen för generalstaben
uti sitt, efter samråd med vederbörande truppslagsinspektörer samt
cheferna för fortifikationen och intendenturkåren, avgivna yttrande anfört
följande;

1. Under antagande, att repetitionsövning vid infanteriet omfattade
30 dagar skulle, enligt alternativ /, den föregående tjänstgöringen utgöra
320 å 335 dagar, fördelade med 90 dagar på första årets sommar och
230 å 245 dagar under andra årets åtta eller nio första månader.

Vad anginge resultatet av en sådan utbildning, d. v. s. huruvida
den vore nöjaktig för tjänstgöring såsom plutonchef, kunde på grund
av den hittills förvärvade erfarenheten sägas, att de vapenföra studenter,
som ägde särskild begåvning och fallenhet för militärtjänsten, kunde
lära sig att föra pluton någorlunda nöjaktigt under vanliga förhållanden,
men att de icke hunne att med plutonchefstjänstgöringen bliva så förtrogna,
att de under alla förhållanden förmådde behärska tjänstens olika
delar, t. ex. att med säkerhet bestämma plutonens användning såsom
spets inom marschbevakning, fältvakt inom förposttjänst eller i allmänhet
under sådana omständigheter, då plutonen skulle lösa svårare uppgifter.
Genom allenast en repetitionsövning bleve utbildningen icke i
tillräcklig grad befäst och tjänsteerfarenheten såsom plutonchef väsentligen
inskränkt. För det stora flertalet värnpliktiga syntes man följaktligen
endast böra uppställa fordran på halvtroppschefsutbildning.

Om det kravet uppställdes, att de vapenföra studenterna skulle, så
långt det vore med den förkortade tjänstgöringstiden möjligt, utbildas
till plutonchefer, kunde de icke under någon del av tjänstgöringstiden
användas såsom instruktörer för utbildning av vanliga vapenföra värnpliktiga
under den första tjänstgöringen. Eftergåves på denna fordran,
syntes det möjligt att använda de vapenföra studenterna efter omkring

Chefens för
generalstaben
yttrande.

Infanteriet.

1126 20

KaTalleriet.

åtta månaders utbildning såsom biträdande instruktörer. Det vore dock
icke att förvänta, att samtliga hunne förvärva sig därför erforderlig
färdighet såsom sådana.

2. Enligt alternativ II skulle, efter avdrag av tiden för två repetition
sövningar, tillsammans 60 dagar, återstå en tjänstgöringstid av 290
å 305 dagar, fördelad med exempelvis 90, 100 och 100 resp. 95, 105
och 105 dagar, på första, andra och tredje årens sommarmånader. Utan
erfarenhet angående en på detta sätt delad utbildningstid vore det svårt
att med tillförlitlighet uttala sig angående densammas lämplighet. Det
ville dock synas som om delningen icke skulle verka fördelaktigt samt
resultatet sålunda icke bliva jämförligt med det, som kunde förväntas
av tillämpningen av alternativ I.

Ifråga om de vapenföra studenternas användning såsom instruktörer
gällde, i tillämpliga delar, vad nyss sagts härom vid alternativ
I.

3. Beträffande frågan, om tjänstgöringstiden ansåges böra fördelas
annorlunda än enligt ovan angivna båda alternativ, gåves det åtskilliga
skäl för att den första tjänstgöringen försigginge uti en följd. Ett så
långt avbrott i den första tjänstgöringen som fyra månader enligt alternativ
I medförde vissa olägenheter med hänsyn till utbildningens bedrivande,
men å andra sidan kunde det icke nekas, att för den första
utbildningen vore sommarmånaderna lämpligare än höstmånaderna, vadan
i allmänhet sett tillräckligt starka skäl icke syntes kunna anföras till
förmån för en ändring av ifrågavarande alternativ. Givetvis vore det en
mycket stor olägenhet, att detta upptoge allenast en repetitionsövning,
men denna olägenhet kunde knappast undvikas, när hela den sammanlagda
tjänstgöringstiden vore avsedd att utgöra endast 350 å 365
dagar.

På goda grunder torde det kunna sägas, att alternativ I hade övervägande
fördelar framför alternativ II.

Ifråga om de vapenföra studenter, som tilldelades kavalleriet, syntes
beträffande utbildningstiden och densammas fördelning i stort sett enahanda
synpunkter göra sig gällande som vid infanteriet.

Alternativ I syntes sålunda äga ett bestämt företräde framför alternativ
II. Vid kavalleriet kunde det dock med större skäl än vid infanteriet
vara önskvärt, att den första tjänstgöringen komme att fullgöras i
en följd. .

Nöjaktig utbildning för tjänstgöring såsom troppchefs ställföreträdare
kunde icke meddelas, icke heller för tjänstgöring såsom underbefäl
utom möjligen i vissa undantagsfall.

Do vapenföra studenterna kunde icke under den första tjänstgöringen
användas såsom instruktörer.

Rörande de vapenföra studenternas vid artilleriet tjänstgöring gällde
i allt väsentligt vad som sagts om motsvarande tjänstgöring vid infanteriet.

Någon troppchefsutbildning syntes över huvud taget icke vara möjlig
att meddela. Någon användning av de vapenföra studenterna såsom
instruktörer under den första tjänstgöringen kunde icke ifrågasättas.

Liksom vid förut omförmälda truppslag hade jämväl vid ingenjörtrupperna
alternativ I ett avgjort företräde framför alternativ 11. Det
syntes dock böra anmärkas, att för att under det första året oundgängligen
erforderlig teknisk utbildning skulle kunna medhinnas, borde den
första tjänstgöringen under nämnda år omfatta en tid av fyra månader.

Utbildning till troppchef (i motsvarande befattning) vore icke möjlig..

I vissa övningsgrenar kunde de vapenföra studenterna under den
första tjänstgöringen användas såsom biträdande instruktörer.

Ifråga om de vapenföra studenternas tjänstgöring vid trängen gällde
över huvud enahanda synpunkter som för motsvarande tjänstgöring vid
infanteriet.

Åven vad beträffade de vapenföra studenter vid intendenturtrupperna,
som utbildades till plutonchefer, gällde i tillämpliga delar, vad som
sagts under infanteriet. Meddelande åt dessa av intendentsutbildning
syntes med den ifrågasatta tjänstgöringstiden icke kunna medhinnas.

Såsom ovan nämnts, utgör utbildningstiden för hären tilldelade vapenföra
studenter och likställda enligt gällande värnpliktslag sammanlagt
485 dagar, vilken tjänstgöring, med undantag för medicine studerande,
veterinärer, tandläkare och apotekare, fullgöres med en första
tjänstgöring och två repetitionsövningar. Inryckningen till första tjänstgöringen
äger rum i slutet av juni under första värnpliktsåret och fortgår
därefter i en följd till slutet av augusti eller början av september
månad andra året. I anslutning till första tjänstgöringen fullgöres en
repetitionsövning med utryckning under förra hälften av oktober månad.
Den återstående repetitionsövningen äger rum å motsvarande tid
under tredje året. Utbildningen avser bibringande av kompetens för
tjänstgöring såsom plutonchef vid infanteriet eller i motsvarande befatt -

Artilleriet.

Ingenjör trupperna.

Trängen.

Intendentur trupperna.

Försvars revisionens yttrande.

100

ning vid de övriga truppslagen (vid kavalleriet troppchefs ställföreträdare,
vid artilleriet och ingenjörtrupperna troppchef, vid trängen avdelningschef,
vid trängformation plutonchef, vid sjukvårdsformation sjukhusunderofficer
m. m. samt vid intendenturtrupperna plutonchef vid
förplägnadskompani o. d.).

Tydligt är, att den för studenter och likställda sålunda bestämda
långa tjänstgöringstiden skall, särskilt för dem som bedriva eller hava
för avsikt att bedriva studier vid universitet, högskolor och andra utbildningsanstalter
— och detta utgör givetvis det stora flertalet — vara
högst betungande. Under första tjänstgöringen gå två lästerminer helt
och hållet till spillo och på grund av de båda repetitionsövningarnas
avslutande först inemot mitten av oktober månad ytterligare två
halva lästerminer. Att detta skall för de värnpliktiga innebära de
allvarligaste olägenheter med hänsyn till deras såväl studier som
ekonomi, torde icke närmare behöva utvecklas. Också har från ifrågavarande
värnpliktigas sida vid upprepade tillfällen framhållits, att icke
blott en avkortning av tjänstgöringstiden utan jämväl och framför allt
en ändrad förläggning av densamma vore av behovet påkallad.

Vad då först beträffar tjänstgöringstidens längd, ligger det i sakens
natur, att då man nu går att vidtaga en väsentlig nedsättning av utbildningstiden
för vapenföra värnpliktiga i allmänhet, man icke kan för
studenter och likställda bibehålla den nuvarande långa tjänstgöringstiden,
även om denna, såsom från de militära myndigheternas sida göres
gällande, är behövlig för att de värnpliktiga skola kunna utbildas för
de befattningar, för vilka de avses. Den olikställighet, som för närvarande
råder mellan dessa och övriga värnpliktiga, skulle därigenom bliva
ännu mera framträdande och med alL sannolikhet komma att betraktas
som en uppenbar orättvisa. Revisionen finner sig därför böra föreslå en
väsentlig nedsättning av den för studenter och likställda för närvarande
bestämda tjänstgöringstiden, och detta så mycket mera som en dylik
nedsättning jämväl ur allmänkulturell synpunkt måste anses vara väl
motiverad. Under sina överläggningar rörande tjänstgöringstidens längd
har revisionen kommit till det resultatet, att denna bör bestämmas till
365 dagar, eller samma dagantal som av försvarsberedningarna på sin
tid föreslogs för utbildning av värnpliktiga truppförare. Åven om resultatet
av en sålunda bestämd tjänstgöringstid icke kan bliva detsamma
som med den nuvarande väsentligt längre tiden, torde dock, såsom av
chefens för generalstaben i ärendet avgivna yttrande framgår, en sådan
utbildning kunna bibringas de värnpliktiga, att vid infanteriet, trängen
och intendenturtrupperna vissa av dem - bliva någorlunda nöjaktigt an -

101

vändbara som plutonchefer (motsvarande befattningar) under vanliga förhållanden
och de övriga halvtroppchefsutbildade. Vid kavalleriet, artilleriet
och ingenjörtrupperna säges däremot utbildning såsom troppchef
(motsvarande befattning, vid kavalleriet troppchefs ställföreträdare) icke
kunna meddelas. Visserligen kan det med fog ifrågasättas, huruvida man
över huvud taget bör ålägga studenter och likställda en längre tjänstgöringstid
än övriga värnpliktiga endast för att utbilda dem till underbefäl,
men med hänsyn till den för närvarande rådande stora bristen på
dylikt befäl torde, åtminstone under provisorietiden och innan man på
annat sätt fått nämnda brist avhjälpt, en dylik anordning kunna fullt
försvaras.

Vad härefter angår tjänstgöringstidens förläggning och fördelning å
första tjänstgöring och repetitionsövningar, torde, i överensstämmelse
med vad förut anförts, härvid böra ordnas så, att de värnpliktiga vållas
minsta möjliga avbräck i sina studier. Med hänsyn härtill uppgjorde
revisionen sina båda förut omförmälda alternativ till tjänstgöringens förläggning
och fördelning. Då av chefens för generalstaben i ärendet avgivna
yttrande framgår, att det såsom alternativ I betecknade •— innefattande
tjänstgöringstidens fördelning i en första tjänstgöring, vilken
skulle fullgöras med omkring tre månader under första årets sommarmånader
och med återstoden under andra året med inryckning i januari
månad, samt med en repetitionsövning i omedelbar anslutning till första
tjänstgöringen — är det ur militär synpunkt fördelaktigare, finner revisionen
sig böra tillstyrka, att tjänstgöringstiden ordnas i överensstämmelse
med vad i nämnda alternativ föreslagits. Därigenom komma de
värnpliktiga i åtnjutande av icke blott en avsevärd förkortning — 120
dagar — av den nuvarande övningstiden utan jämväl den stora fördelen,
att de, som bedriva studier, behöva vara borta från dessa endast under
en och en halv lästermin. I detta sammanhang anser sig revisionen
böra framhålla, att sådana åtgärder i fråga om undervisningsplanerna
vid tekniska högskolan och liknande läroanstalter böra vidtagas,
att de värnpliktiga, vilka hava för avsikt att bedriva studier vid nämnda
läroanstalter, kunna påbörja dessa studier under andra värnpliktsåret.

Huru revisionen tänkt sig tjänstgöringstidens förläggning, framgår
närmare av nedanstående grafiska framställning.

16/e llA>

1. året I--1—-----1---i 87 (lagar

2/i Rep.-övn.1) 8/io

2. ,, 1- ■ ■■ ■ — — -1—■ 1-—I 278 »

365 dagar

x) Dagantalet = det för vederbörligt truppslag fastställda.

102

Förslag om
minskning
av tjänstgöringstiden
för
värnpliktiga
av 1919 års
klass.

2. Värnpliktiga medicine studerande, veterinärer, tandläkare ocli apotekare.

Bland de vapenföra studenterna Intaga medicine studerande, veterinärer,
tandläkare och apotekare en särskild ställning. För dessa värnpliktiga
är utbildningstiden icke såsom för de övriga uppdelad i första
tjänstgöring och repetitionsövningar utan utgöres i stället av militärutbildning,
fackutbildning och facktjänstgöring.

Ifrågavarande värnpliktigas tjänstgöring äger rum på sätt nedanstående
tabell utvisar.

	Militär- utbildning	Fack- utbild-	Facktjänst- göring	Summa
_	L årets antal dagar	2.årets antal dagar	ning antal dagar	Första antal dagar	Andra antal dagar	dagar
Läkare .........................	108	95	90	30	117	440 l)
Veterinärer ............	108	87	60	30	155	440 *)
Tandläkare och apotekare....................................	108	—	322	440 >)

x) För den, som påbörjar fackutbildningen tidigare än under fjärde året eller för vilken fackutbildningen
icke tager sin början senast under sjunde året, förlänges facktjänstgöringen med 45 dagar. (I. F., § 93: 3.)

Inryckning till första årets militärutbildning äger rum samtidigt med
övriga vapenföra studenter. Utbildningen bedrives gemensamt med
dessa, för veterinärer vid kavalleriet, för övriga vid infanteriet och till
samma omfattning som för dessa under ifrågavarande tid.

Andra årets militärutbildning äger i allmänhet rum under juni—-augusti och plägar förläggas för läkare till Skaraborgs regemente, för
veterinärer till artilleriet.

Fackutbildningen och facktjänstgöringen fullgöras i regel med början
tidigast under fjärde och senast under sjunde året. Facktjänstgöringen
äger rum antingen omedelbart efter fackutbildningen eller ock senare.

Uti sitt den 12 februari 1920 avgivna betänkande rörande minskning
av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass föreslog
revisionen, att tjänstgöringstiden för ifrågavarande värnpliktiga avkortades
med 45 dagar. Å vilken del av tjänstgöringen avkortningen
lämpligen borde ske, ansågs böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att bestämma.

103

Uti den till årets riksdag i ärendet avlåtna propositionen har emellertid
Kungl. Maj:t föreslagit, att tjänstgöringstiden för ifrågavarande
värnpliktiga avkortas med samma dagantal som för övriga studenter och
likställda eller med 130 dagar.

Enligt vad förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters
yttrande rörande tjänstgöringstidens nedsättande för 1920
års klass till sammanlagt 350 å 365 dagar.

Beträffande det sålunda framställda förslaget har chefen för generalstaben
uti sitt i samråd med generalfältläkaren och vederbörande truppslagsinspektör
avgivna yttrande anfört följande:

Med hänsyn till ändamålet med de vapenföra medicine studerandes
värnpliktstjänstgöring, vilken i likhet med de vapenföra studenternas i
allmänhet skulle nedsättas till 350 å 365 dagar, borde den del av ifrågavarande
tjänstgöring, som vore att hänföra till deras militärutbildning
bliva i möjligaste mån oavkortad. Militärutbildningen vore nämligen
för militärläkarnas verksamhet av synnerligen stor betydelse. Då emellertid
enligt alternativ I de vapenföra studenternas tjänstgöring skulle
begynna med en utbildning av omkring tre månader, måste av denna
anledning första årets militärutbildning för vapenföra medicine studerande,
vilken hittills utgjort 108 dagar, minskas till nyss angivna tid,
sålunda till omkring 90 dagar. Andra årets militärutbildning, som nu
utgjorde 95 dagar, syntes liksom det första årets böra omfatta en tid
av omkring tre månader. ■ Den borde dock i intet fall understiga 90
dagar. På grund av omständigheternas tvång skulle sålunda militärutbildningen
komma att minskas omkring 20 dagar. Av den återstående
värnpliktstjänstgöringen syntes minst 75 dagar böra användas till fackutbildning,
återstoden till facktjänstgöring.

Det nu sagda gällde i tillämpliga delar även beträffande vapenföra
veterinärer.

Vad vapenföra tandläkare och apotekare anginge, hade dessa enligt
hittills tillämpade föreskrifter militärutbildning endast under första året.
Då deras militärutbildning, jämförelsevis sett, icke vore av samma betydelse
som de vapenföra medicine studerandes och veterinärernas, syntes
det — för att under deras fredstjänstgöring kunna i möjligaste mån
tillgodogöra sig deras yrkeskunskaper — böra tagas under övervägande,

Chefens för
generalstaben

yttrande.

104

Försvars revlsionens yttrande.

huruvida icke ifrågavarande utbildning skulle kunna minskas till omkring
60 dagar.

Likasom för övriga studenter och likställda bör tjänstgöringstiden
jämväl för medicine studerande, veterinärer, tandläkare och apotekare
bestämmas till sammanlagt 365 dagar.

I enlighet med värnpliktslagens föreskrifter bör denna tjänstgöringstid
uppdelas å militärutbildning, fackutbildning och facktjänstgöring.
Beträffande det antal dagar, som bör tillmätas för var och en av dessa
tre. utbildningsperioder, torde det såsom hittills böra ankomma på Kungl.
Maj:t att bestämma. Revisionen anser sig endast böra framhålla, att
den för sin del icke har. något att erinra mot att tjänstgöringstiden
fördelas på sätt chefen för generalstaben uti sitt i ärendet avgivna yttrande
ifrågasatt.

B. Marinen tilldelade studenter och likställda.

1. Allmän tjänst och sjötjänst.

Såsom förut nämnts, utgör utbildningstiden för marinen tilldelade
vapenföra studenter och likställda 500 dagar. Denna tjänstgöring fullgöres
i allmän tjänst och sjötjänst i en följd med början under första
året. Tjänstgöringstidens förläggning framgår närmare av nedanstående
grafiska framställning:

1. året.l 2.

» I''

Utbildningen omfattar dels rekrytskola, dels underbefälstjänstgöring.

_ Under rekrytskolan genomgå de värnpliktiga först en allmänmilitär
utbildning, förlagd till land och pågående under tiden från inryckningen
och till augusti månads utgång. Därpå följer yrkesutbildnmg, vilken
pågår under september och oktober månader och förlägges beträffande
däcksavdelningen tillhörande värnpliktiga till för stammanskapet anordnad
signalskola och beträffande maskinavdelningen tillhörande värnpliktiga
till för stammanskapet anordnad maskinskola.

Efter avslutad rekrytskola kommenderas de värnpliktiga till underbefälstjänstgöring,
företrädesvis på mobiliseringsbemannade fartyg, varvid
de ingå i besättningslistorna i stället för underofficerare av 3:e graden,
stam, av motsvarande yrkesgren.

!500 dagar

l''

105

Uti sitt den 12 februari 1920 avgivna betänkande rörande minskning
av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass föreslog
revisionen, att tjänstgöringstiden för ifrågavarande värnpliktiga avkortades
med 60 dagar. Emellertid har Kungl. Maj:t i den till riksdagen
i ärendet avlåtna propositionen föreslagit, att tjänstgöringstiden
avkortas med 130 dagar.

Enligt vad förut nämnts bar revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters
yttrande rörande den sammanlagda tjänstgöringstidens
nedsättande för 1920 års klass till 365 dagar.

Beträffande det sålunda framställda förslaget har chefen för marinstaben
uti sitt i samråd med högste befälhavaren över kustflottan i ärendet
avgivna yttrande anfört följande:

För sjökaptener, styrmän och maskinister, tilldelade allmän tjänst,
samt studenter och likställda, tilldelade sjötjänst, borde tjänstgöringen förläggas
så, att utryckningsdagen för de vapenföra överensstämde med utryckningsdagen
för allmän tjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga tillhörande
årsklass. Därigenom kunde en viss utbildning hava hunnit
bibringas dem, innan de värnpliktiga tillhörande årsklassen inryckte,
vilket i någon mån skulle kunna göra dem lämpliga som förhandsmän.

Den ifrågasatta tjänstgöringstiden för dessa värnpliktiga medgåve
ej att nöjaktig utbildning erhölles för sådan tjänstgöring, för vilken de
hittills avsetts.

Under hänvisning till vad förut anförts beträffande hären tilldelade
studenter och likställda, finner revisionen sig böra föreslå, att utbildningstiden
jämväl för ifrågavarande värnpliktiga bestämmes till 365
dagar.

Beträffande tjänstgöringens förläggning ansluter sig revisionen till
det av marinmyndigheterna gjorda uttalandet.

2. Stationstjänst.

Marinen i stationstjänst tilldelade vapenföra studenter oeh likställda
innefatta följande tre särskilda kategorier värnpliktiga, nämligen:

1. Värnpliktiga ingenjörer och elektroingenjörer.

2. Värnpliktiga intendenter.

3. Värnpliktiga läkare.

Förslag om
minskning
av tjänstgöringstiden
för
värnpliktiga
av 1919 års
klass.

Chefens för
marinstaben
yttrande.

Försvars revisionens yttrande.

1126 20

106

För var och en av dessa kategorier gälla särskilda bestämmelser
ifråga om utbildningen, vilken är avsedd att äga rum på sätt nedanstående
grafiska framställning utvisar.

Värnpliktsår

Summa

dagar.

Värnpliktiga ingenjörer.

a) Militär- och fackutbildning ............

l:a året, dock efter de två första årskurserna
vid tekniska högskolan (eller däremot svarande
vid Chalmerska institutet).........

b) Facktjänstgöring ..........................

Efter avlagd examen vid tekniska högskolan
eller Chalmerska institutet (dock senast
under 7:e året)...................................

Summa

Värnpliktiga intendenter.

a) Militär och fackutbildning..................

l:a året eller efter avlagd examen vid handelshögskolan
....................................

b) Fackutbildning och facktjänstgöring ...
Efter avlagd examen vid handelshögskolan,

dock senast under fjärde året...............

Summa

Värnpliktiga läkare.

a) Militärutbildning.............................

l:a året ...............................................

b) Fackutbildning och facktjänstgöring ..

Under något av 4.—11. åren (rättighet tidigare,
om föreskrivna villkor fyllda) ......

c) Avlcortning i tjänstgöringstiden............

Summa

365

135

500

105

395

500

365

500

107

Uti sitt den 12 februari 1920 avgivna betänkande rörande utbildningstiden
för vissa värnpliktiga av 1919 års klass föreslog revisionen,
att tjänstgöringstiden för ifrågavarande värnpliktiga avkortades med G0
dagar. Emellertid har Kungl. Maj:t i den till riksdagen i ärendet avlåtna
propositionen föreslagit avkortningen till 130 dagar.

Såsom förut nämnts, bar revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters
yttrande rörande den sammanlagda tjänstgöringstidens
nedsättande för 1920 års klass till 365 dagar.

Enligt gällande bestämmelser uttagas för utbildning till värnpliktiga
ingenjörer och elektroingenjörer vissa elever vid tekniska högskolan och
Chalmers tekniska institut, högre avdelningen, till ett antal av omkring
10 årligen. Utbildningen avser att göra vederbörande lämpliga till att
vid mobilisering tjänstgöra såsom värnpliktiga mariningenjörer eller
värnpliktiga elektroingenjörer, huvudsakligast i marinförvaltningens ingenjöravdelning
och med ingenjör- och torpeddepartementen på flottans
varv.

Militärutbildningen, vilken är förlagd till flottans stationer, pågår
omkring 120 dagar och har ungefär samma omfattning, som stadgas för
elever i underbefälskurs under allmänmilitär utbildning samt omfattar
jämväl bibringandet av kännedom om flottans materiel.

Fackutbildningen, vilken anordnas dels å långresefartyg, dels vid
flottans varv, pågår omkring 245 dagar, varav sjötjänstgöringen i allmänhet
omfattar omkring 150 dagar och landtjänstgöringen omkring 95
dagar. Utbildningen avser ombord undervisning i fartygsmaterielen och
tjänstgöring på förhandsposter inom maskinavdelningen, samt vid flottans
varv tjänstgöring, huvudsakligen avsedd att bibringa de värnpliktiga
kännedom om varvstjänstens ordnande.

Facktjänstgöringen om 135 dagar är förlagd till marinförvaltningen
eller flottans varv, varvid respektive värnpliktiga kommenderas till tjänstgöring
i befattningar motsvarande dem, som de vid mobilisering äro
avsedda att bestrida.

Uti sitt i ärendet avgivna yttrande har chefen för marinstaben anfört,
att den av revisionen till 365 dagar föreslagna tjänstgöringen borde,

Förslag om
minskning av
tjänstgöringstiden
för
värnpliktiga
av 1919 års
klass.

1. Värnpliktiga
Ingenjörer
och
elektroingenjörer.

Chefens för
marinstaben
yttrande.

108

FÖrsvarsrevi Bionens yttrande.

2. Värnpliktiga
intendenter.

Chefens för
marinstaben
yttrande.

i enlighet med vad marinöverdirektören föreslagit, för värnpliktiga ingenjörer
och elektroingenjörer förläggas så, att första tjänstgöringen,
omfattande militär- och fackutbildning, minskades till 300 dagar och att
andra tjänstgöringen, omfattande facktjänstgöring, begränsades till återstående
65 dagar. Ehuruväl en sådan avkortning givetvis komme att
medföra en viss nedsättning i de tekniska fordringar, som kunde
ställas på de värnpliktiga, torde likväl dessa värnpliktiga med den sålunda
ifrågasatta tjänstgöringstiden kunna erhålla nöjaktig utbildning
för sådan tjänstgöring, för vilken de hittills avsetts.

Under åberopande av vad ovan anförts beträffande hären tilldelade
studenter och likställda anser revisionen, att utbildningstiden jämväl för
här ifrågavarande värnpliktiga bör bestämmas till 365 dagar.

Beträffande utbildningstidens förläggning anser revisionen det av
marinmyndigheterna framlagda förslaget lämpligt.

Enligt gällande bestämmelser uttagas för utbildning till värnpliktiga
intendenter vissa värnpliktiga, som idka eller idkat studier vid handelshögskola,
handelsgymnasium eller motsvarande utbildningsanstalt, till ett
antal av omkring 10 årligen. Utbildningen avser att göra vederbörande
lämpliga till att vid mobilisering tjänstgöra som värnpliktiga marinintendenter,
huvudsakligast i befattningar vid flottans stationer och varv
samt å kustfästningarna.

Militärutbildningen och fackutbildningen under den 105 dagar omfattande
första tjänstgöringen är förlagd till flottans stationer. Militärutbildningen
har ungefär samma omfattning, som stadgas för elever i
underbefälskurs under allmänmilitär utbildning. Fackutbildningen omfattar
undervisning i reglemente för marinen och intendenturtjänst i
enlighet med för marinintendentselever gällande föreskrifter.

Under fackutbildningen och facktjänstgöringen under den 395 dagar
omfattande andra tjänstgöringen kommenderas respektive värnpliktiga
till tjänstgöring i befattningar motsvarande dem, som de vid mobilisering
äro avsedda att bestrida.

Uti sitt i ärendet avgivna yttrande har chefen för marinstaben anfört,
att för värnpliktiga intendenter borde den till 365 dagar ifrågasatta
tjänstgöringen förläggas i enlighet med marinöverintendentens förslag
så, att tjänstgöringen fullgjordes i en följd, med början det år då
avgångsexamen från handelshögskola, handelsgymnasium eller motsvarande
utbildningsanstalt avlagts, dock senast under fjärde året. Av marin -

109

överintendenten framställt förslag, att sådana värnpliktiga studenter ocli
likställda, som enligt nu gällande bestämmelser skulle uttagas för utbildning
till värnpliktiga intendenter, hädanefter borde uttagas för utbildning
till skrivbiträden, samt av honom väckt förslag, att de
värnpliktiga av 1920 års klass, som redan vore inskrivna såsom värnpliktiga
intendenter, måtte överföras till skrivbiträden, kunde chefen för
marinstaben och högste befälhavaren över kustllottan för sin del ej biträda.
Chefen för marinstaben ansåge, att en nöjaktig utbildning av
dessa värnpliktiga för den tjänst, för vilken de hittills avsetts, icke
kunde påräknas i händelse den av försvarsrevisionen ifrågasatta avkort -ningen komme till stånd, men därav torde icke utan en närmare undersökning
kunna dragas den slutsatsen, att nämnda avkortning skulle göra
dem oanvändbara för varje slag av intendenturtjänst.

Högste befälhavaren över kustllottan ansåge, att ifrågavarande värnpliktiga
med den sålunda avkortade tjänstgöringstiden kunde beredas en
tämligen nöjaktig utbildning åtminstone för flertalet av de tjänster, för
vilka de hittills varit avsedda.

Jämväl för dessa värnpliktiga synes utbildningstiden böra avkortas
till 365 dagar, och ansluter sig revisionen till det av marinmyndigheterna
framtaga förslaget rörande utbildningstidens förläggning.

I likhet med högste befälhavaren över kustflottan, anser revisionen,
att ifrågavarande värnpliktiga även med den sålunda avkortade tjänstgöringstiden
kunna beredas en tämligen nöjaktig utbildning, åtminstone
för flertalet av de tjänster, för vilka de hittills varit avsedda.

Enligt gällande bestämmelser uttagas för utbildning till värnpliktiga
läkare vissa värnpliktiga, som idka studier vid medicinsk fakultet eller
högskola. Utbildningen avser att göra vederbörande lämpliga att vid
mobilisering tjänstgöra som värnpliktiga marinläkare ombord eller i land.

Militärutbildningen, omfattande 90 dagar, är förlagd dels i land å
Karlskrona station under omkring 60 dagar och dels ombord under
omkring 30 dagar, och har ungefär samma omfattning, som stadgas för
elever i underbefälskurs under allmänmilitär utbildning. Den skall jämväl
omfatta bibringandet av kännedom om tjänsten ombord å flottans fartyg.

Fackutbildningen omfattar en tid av omkring 90 dagar från början
av andra tjänstgöringen och är avsedd att förläggas till en vid flottans
sjukhus i Karlskrona anordnad marinläkarekurs.

Under facktjänstgöringen, omfattande 275 dagar, kommenderas de
värnpliktiga i mån av behov för självständigt handhavande av eller
såsom biträde vid sjukvården å fartyg, kustfästning eller flottans station.

Försvars revisionens yttrande.

3. Värnpliktiga
läkare.

110

Chefena för
marin6taben
yttrande.

FÖrsvarsreviBionens
yttrande.

Förslag om
minskning av
tjänstgörlngsstiden

för värnpliktiga
av 1919
års klass.

Uti sitt i ärendet avgivna yttrande har chefen för marinstaben anfört,
att för värnpliktiga läkare borde tjänstgöringen, i enlighet med
marinöverläkarens förslag, förläggas så, att någon ändring i nuvarande
första tjänstgöring ej vidtoges. Andra tjänstgöringen borde förkortas
till 275 dagar och inryckningen till denna ske omkring den 1 mars och
utryckningen omkring den 30 november. Nöjaktig utbildning kunde
även med den förkortade tiden erhållas.

Åven för de värnpliktiga läkarna bör tjänstgöringstiden, i likhet
med vad som föreslagits beträffande övriga studenter och likställda, avkortas
till 365 dagar.

Mot det av marinmyndigheterna gjorda förslaget beträffande utbildningstidens
förläggning har revisionen intet att erinra.

3. Kustartilleri tjänst.

Såsom förut nämnts, utgör utbildningstiden för kustartilleriet tilldelade
vapenföra studenter och likställda 500 dagar. Denna tjänstgöring
fullgöres med en första tjänstgöring om 458 dagar, som tager sin
början under första året, och med en repetitions-(regements-)övning
om 42 dagar under tredje året. Tjänstgöringstidens förläggning framgår
närmare av nedanstående grafiska framställning.

1. året. I

3. » I

28/ö

Första tjänstgöring

18/8 Rep.-övn. 80/9

[458 dagar

-1 42 »
500 dagar

Uti sitt den 12 februari 1920 avgivna betänkande rörande minskning
av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass föreslog
revisionen, att tjänstgöringstiden för ifrågavarande värnpliktiga avkortades
med 60 dagar. Emellertid har Kungl. Maj:t i den till riksdagen
i ärendet avlåtna propositionen föreslagit, att tjänstgöringstiden
avkortas med 130 dagar.

Enligt vad förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters
yttrande rörande den sammanlagda tjänstgöringstidens
nedsättande för 1920 års klass till 365 dagar.

111

Beträffande det sålunda framställda förslaget har chefen för kustartilleriet,
med instämmande av chefen för marinstaben, uti sitt i ärendet
avgivna yttrande anfört följande:

De vapenföra studenter och likställda, som tilldelades kustartilleriet,
avsåges att utbildas till reservbefäl å artilleri- och minavdelningarna,
varjämte förutsattes, att ur dessa vänpliktigas led kustartilleriets behov
av reservofficerare skulle rekryteras. Härav framginge, att ifrågavarande
värnpliktiga under alla förhållanden måste bibringas möjligast bästa såväl
teoretiska som praktiska nnderbefälsutbildning. Enligt nu gällande
utbildningsföreskrifter för dessa värnpliktigas första tjänstgöring skedde
detta på så sätt, att de värnpliktiga efter avslutad rekrytskola genomginge
korpral- eller underofficersskola från mitten av oktober första året
till mitten av augusti andra året, varefter följde tjänstgöring såsom
underbefäl under de därpå vidtagande regementsövningarna. Utbildningen
i korpral- och underofficersskolan vore uppdelad på två kurser,
en huvudsakligen teoretisk och en företrädesvis praktisk, allt i syfte att
på ändamålsenligt sätt bibringa de värnpliktiga erforderliga kunskaper
och färdigheter som underbefäl vid respektive yrkesavdelningar samt
dana och utveckla förmågan att utöva befäl. Härunder deltoge de värnpliktiga
å artilleriavdelningen bland annat i skjutövningar med pjäser
såväl å respektive kompanier som i skjutskolan och å minavdelningen i
mineringsskolans omfattande övningar. Sedan nämnda skolor avslutats,
tjänstgjorde de värnpliktiga, enligt ovan, som underbefäl (korpraler) vid
respektive yrkesavdelningar under de därpå följande regementsövningarna.
Denna tjänstgöring vore synnerligen viktig, enär de värnpliktiga
därvid under mera krävande förhållande bibringades den nödvändiga
rutinen såsom underbefäl i tjänstens olika grenar, och kunde för den
skull icke undvaras, för så vitt en underbefälsutbildning av verkligt
värde skulle kunna åvägabringas.

Skulle tjänstgöringstiden för vapenföra studenter och likställda nedsättas
till ifrågasatta 365 dagar, komme — då även för dessa värnpliktiga
gällde vad ovan sagts rörande behovet av repetitionsövning och
dennas längd — första tjänstgöringen att omfatta en tid av endast 323
dagar. Att inom ramen av detta dagantal inrymma de skolor och utbildningskurser,
som i det föregående omnämnts, vore tydligen omöjligt.
Den i detta fall för de värnpliktigas utbildning gynnsammaste tiden för
tjänstgöringen bleve givetvis hösten ena året till regementsövningarnas
slut året därpå eller från den 10 november till påföljande 1 oktober.
Inom denna tid måste således under nu sagda förutsättning såväl rekrytsom
underbefälsutbildning äga rum. För erforderlig rekrytutbildning

Chefens för
kustartilleriet
yttrande.

112

kunde ej kortare tid än 3lA å 4 månader anslås, detta så mycket mindre
som årstiden, november—februari, ej vore lämplig för vissa i denna utbildning
ingående ämnen, såsom skjutövningar med pjäser mot mål på
sjön, båttjänst etc., varjämte ett avsevärt antal övningsdagar bortginge
på grund av de härunder infallande stora högtiderna. Ifrågavarande utbildning
kunde således ej beräknas vara avslutad förrän tidigast i början
av mars. Därefter borde underbefälsutbildningen äga rum intill regementsövningarnas
början i mitten av augusti, d. v. s* under något mer
än 5 månader. Såsom oeftergivligt måste anses, att de värnpliktiga
under denna tid deltoge som elever i skjut- resp. mineringsskolorna, på
det att erforderlig yrkesutbildning måtte kunna bibringas dem. Dessa
skolor toge sin början i slutet av juni respektive mitten av april. Vid
de värnpliktigas kommendering såsom elever i desamma måste de emellertid
hava erhållit sådan teoretisk och praktisk utbildning, att de kunde
tillgodogöra sig undervisningen därstädes till den omfattning, som motsvarade
i övningsplanerna ingående xmderbefälsutbildning. Den tid, man
för sistnämnda kommendering hade till förfogande, uppginge å artilleriavdelningarne
till 3Va månad och å minavdelningen till IV4 månad.
Givet vore, att härunder utbildningen borde läggas i så praktisk riktning
som möjligt, men lika givet vore ock, att en viss teoretisk underbyggnad
vore nödvändig. Sålunda vore det ofrånkomligt, att teoretisk
undervisning meddelades i sådana ämnen som exempelvis vapenlära,
kustfästningslära, eldledning, materielkännedom, min-, telefon- och strålkastartjänst,
sprängämneslära m. m. Att under nyssnämnda tider medhinna
såväl den nödvändiga teoretiska undervisningen som den lika nödvändiga
praktiska utbildningen i artilleri- respektive mintjänst, bevakningstjänst,
infanteriexercis, skjutövningar, signalering, strålkastar- och
telefontjänst ävensom instruktörstjänst m. m., vore uppenbarligen omöjligt,
på grund varav även de värnpliktiga vid sin kommendering till
respektive skjut- och mineringsskolorna saknade erforderliga förutsättningar
för att på ändamålsenligt sätt tillgodogöra sig den därstädes meddelade
undervisningen. Visserligen återstode efter de berörda skolornas
avslutande 6 veckors tjänstgöring under regementsövningarna, under vilka
de värnpliktiga egentligen borde tjänstgöra såsom underbefäl för att erhålla
nödig vana och säkerhet i dylik tjänst. Åven med fullständigt
bortseende från detta krav skulle emellertid befintliga brister i den föregående
utbildningen icke under denna tid kunna fyllas vare sig i teoretiskt
eller i praktiskt avseende. I alla händelser komme ju huvudändamålet
med här ifrågavarande värnpliktstjänstgöring att helt förfelas,

113

om den så att säga förberedande utbildningen skulle fortsätta även under
regementsövningarna.

Med den av revisionen ifrågasatta avkortade utbildningstiden kunde
således icke erhållas ett sådant utbildningsresultat, att de värnpliktiga
studenterna och med dem likställda vid mobilisering kunde användas i
de befattningar, för vilka de hittills avsetts. Det utbildningsresultat,
som vunnes, kunde visserligen anses bliva av värde, men endast ur synpunkten
av allmän militär utbildning och icke av i detta fall bestämmande
synpunkter, nämligen speciell befälsutbildning. Den vid kustartilleriet
rådande befälsbristen skulle därför, om ifrågavarande avkortning
vidtoges, vid mobilisering bliva än mera kännbar än vad nu vore
förhållandet.

I detta sammanhang kunde även erinras därom, att vid kustartilleriet
Teservofficersinstitutionen grundade sig på rekrytering från värnpliktiga
studenter. Som reservofficersaspirapter antoges nämligen värnpliktiga
studenter, som fullgjort första tjänstgöringen vid kustartilleriet. På grund
härav hade den särskilda aspirantutbildningen kunnat göras relativt kort,
endast 3 månader. Skulle nu de värnpliktiga studenternas utbildningstid
så avsevärt inskränkas, som försvarsrevisionen ifrågasatte, kunde
dessa studenter icke antagas till reservofficerBaspiranter med mindre än
att aspirantutbildningen betydligt utvidgades, något som med hänsyn
till rekryteringsmöjligheterna säkerligen komme att visa sig ödesdigert.
Då emellertid kustartilleriet i varje fall hade ett stort behov av reservofficerare,
talade således även denna omständighet för att en avkortning
av ifrågavarande värnpliktigas utbildningstid ej borde äga rum.

I anslutning till den sålunda verkställda utredningen torde svaren
•å de av försvarsrevisionen framställda frågorna bliva:

1. Därest den sammanlagda tjänstgöringstiden för vapenföra värnpliktiga
studenter och likställda nedsattes'' till 365 dagar, borde utbildningen
äga rum under en första tjänstgöring om 323 dagar och en
repetitionsövning om 42 dagar. Förstnämnda tjänstgöring borde förläggas
till tiden den 10 november—påföljande 30 september och repetitionsövningen
till tiden den 18 augusti—den 30 september året därefter.
Huru första tjänstgöringen i stort sett borde ordnas, framginge av vad
ovan anförts.

2. Med en på detta sätt förkortad övnings tid kunde värnpliktiga
av förevarande kategori icke erhålla nöjaktig utbildning för sådan tjänstgöring
(underbefälstjänstgöring), för vilken de hittills avsetts. Skälen
därför framginge av den ovan lämnade redogörelsen.

1126 20

114

Försvars revisionens yttrande.

1901 års
värnpliktslag.

1914 års
värnpliktslag.

Under hänvisning till vad förut anförts beträffande hären tilldelade
studenter och likställda, anser revisionen, att utbildningstiden jämväl för
här ifrågavarande värnpliktiga bör bestämmas till 365 dagar. Tjänstgöringen
torde böra ordnas på sätt chefen för kustartilleriet föreslagit.

III. Icke vapenföra värnpliktiga.

Enligt den år 1901 antagna värnpliktslagen voro de värnpliktiga,
som uttagits till »särskild befattning» vid hären eller flottan, d. v. s. de
icke vapenföra, skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra under fredstid
i samma antal dagar som de vapenföra värnpliktiga, vilka tilldelats samma
truppslag. En icke vapenför, som tilldelats fotfolket, var alltså skyldig
tjänstgöra under 240 dagar, medan den som tilldelats rytteriet fullgjorde
365 dagars tjänst o. s. v. Denna tjänstgöring fullgjordes i allmänhet i
en följd.

Under övergångsåren utgjorde tjänstgöringstiden för icke vapenföra
172 dagar.

Med anledning av en utav riksdagen i skrivelse den 19 maj 1904
i ämnet gjord framställning och efter det frågan varit föremål för behandling
dels av en år 1905 för ändamålet tillsatt kommitté, dels av
1907 års försvarskommitté, framlade Kungl. Maj:t för 1912 års riksdag
förslag om sådan ändring i värnpliktslagen, att tjänstgöringstiden för
samtliga icke vapenföra nedsattes till 182 dagar. Detta förslag blev av
riksdagen bifallet.

Genom 1914 års värnpliktslag har tjänstgöringstiden för de icke
vapenföra värnpliktiga blivit utsträckt. Lagen skiljer mellan följande
tre olika kategorier icke vapenföra värnpliktiga, nämligen

a) icke vapenföra värnpliktiga i allmänhet;

b) icke vapenföra värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen eller erhållit
avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk
eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt
vad Konungen förordnar, skall anses däremot svara; samt

c) icke vapenföra värnpliktiga, som vid navigationsskola avlagt sjökaptens-
eller styrman sexamen eller å maskinistavdelning annan examen
än maskinistexamen av tredje klass.

Tjänstgöringstiden utgör:

för de under a) omförmälda sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring
fullgöres antingen i en följd med början under första eller andra

115

året eller ock med en första och en andra tjänstgöring under de tre
första åren;

för de under b) omförmälda 365 dagar, vilken tjänstgöring fullgöres
i en följd med början under första eller andra året; samt

för de under c) omförmälda 360 dagar i en följd med början under
första eller andra året.

Beträffande under b) omförmälda värnpliktiga gäller, att därest sådan
värnpliktig vid någon statens högskola eller annan därmed jämförlig
högre läroanstalt idkar studier för utbildning till läkare, tandläkare,
veterinär eller maskiningenjör eller eljest i sådana ämnen, att hans insikter
kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten, eller gör sådan
värnpliktig sannolikt, att han kommer att idka sådana studier, må tjänstgöringsförhållandena
ordnas på samma sätt som för vapenföra av motsvarande
kategorier. Den avkortning av tjänstgöringstiden, som medgives
värnpliktig, vilken inom föreskriven tid fullgjort de studieprov,
som Konungen bestämmer, utgör dock högst 60 dagar.

1. Icke vapenföra i allmänhet.

Som ovan nämnts, utgör tjänstgöringstiden för ifrågavarande icke
vapenföra sammanlagt 240 dagar, och fullgöres denna tjänstgöring antingen
i en följd med början under första eller andra året eller ock med
en första och en andra tjänstgöring under de tre första åren.

Vid armén är det överlåtet åt vederbörande arméfördelningschef
att meddela närmare bestämmelser rörande tjänstgöringstidens fördelning.

Denna är i följd härav mycket växlande inom de olika truppförbanden.

Orsaken till denna olikformighet är förnämligast strävan att vid truppförbanden
kunna disponera över de icke vapenföra värnpliktiga under
de tider av året, då de bäst behövas.

Vad mannen beträffar, bestämmer Kungl. Maj:t tjänstgöringsperioderna
för de icke vapenföra likaväl som för de vapenföra.

Genom lagen den 10 oktober 1919 om ändrad utbildningstid för MinBkningav
vissa värpliktiga av 1919 års klass m. m. har tjänstgöringstiden för icke göringstiaen
vapenföra i allmänhet avkortats med 30 dagar eller från 240 dagar till för v&mpiik210
dagar. “sa av 1919

0 års klass.

Såsom i det föregående omnämnts, har revisionen begärt vederbörande
militärmyndigheters yttrande rörande en nedsättning för 1920

116

Chefens för
generalstaben
yttrande.

Chefens för
marinstaben
yttrande.

års klass av tjänstgöringstiden för icke vapenföra i allmänhet från 240
dagar till alternativt 180 eller 210 dagar.

Beträffande det sålunda framställda förslaget har chefen för generalstaben
uti sitt i ärendet avgivna yttrande anfört, att den minskade tjänstgöringen
syntes böra fullgöras enligt nu gällande grunder, sålunda antingen
i en följd med början under första eller andra året eller ock med
en första och en andra tjänstgöring under de tre första åren.

Uti sitt i ärendet avgivna yttrande har chefen för marinstaben anfört,
att för de icke vapenföra i allmän tjänst och sjötjänst borde tjänstgöringstiden,
under förutsättning att densamma nedsattes till 180 eller
210 dagar, förläggas på så sätt, att inryckningen skedde samtidigt med
inryckningen för motsvarande vapenföra värnpliktiga, och att utryckningsdagarna
tillbakaflyttades i enlighet med tjänstgöringstidens längd.
Någon större olägenhet torde icke uppstå genom denna avkortning, då
det här rörde sig om förhållandevis små kontingenter.

De icke vapenföra i stationstjänst utgjordes dels av yrkesmän, dels
av militärarbetare.

Beträffande yrkesmannen gällde vad förut vore sagt om de vapenföra
yrkesmännen.

Militärarbetarna borde liksom hittills inkallas i två omgångar, och
tjänstgöringstiderna för dessa bestämmas med hänsyn till de vapenföra
värnpliktigas tjänstgöringstid, på det att militärarbetare måtte finnas
tillgängliga för stations- och varvstjänsten antingen vid de tider av året,
då ombyte skedde mellan de vapenföra kontingenterna av de allmän
tjänst och sjötjänst tilldelade (vid 180 dagars tjänstgöring för dessa),
eller då endast en vapenför kontingent dylika värnpliktiga funnes i tjänst
(vid 240 eller-300 dagars tjänst för de vapenföra).

Vid en nedsättning av tjänstgöringstiden för militärarbetarna till
alternativt 180 eller 210 dagar vore det erforderligt, att antalet flottan
tilldelade militärarbetare ökades i proportion till antalet förlorade tjänstgöringsdagar.

En nedsättning av tjänstgöringstiden till 180 dagar medförde den
olägenheten, att under en kortare tid efter inryckningen inga militärarbetare,
som genomgått föreskriven militärutbildning (2 å 4 veckor),
funnes disponibla för stations- och varvstjänsten.

I samtliga fallen borde det angivna dagantalet fördelas på tjänstgöring
i en följd, för att det bästa möjliga utbildningsresultatet skulle
erhållas.

117

Chefen för kustartilleriet har uti sitt i ärendet avgivna yttrande an- chefens

för kustartll

lort 1 oljan de: leriet

1 det föregående liksom ock vid upprepade tillfällen i inspektions- yttrande,
rapporter och andra tjänsteskrivelser hade chefen för kustartilleriet framhållit,
hurusom de vapenföra värnpliktiga i mycket hög grad måste
avses för handräcknings- m. fl. arbeten, varigenom utbildningsarbetet
försvårats och icke kunnat giva det utbyte, som därmed avsetts. Anledningen
till detta för personalens utbildning och tjänstbarhet så högst
menliga förhållande hade varit dels det stora antalet vakanser bland
stammanskapet, dels det ringa antal militärarbetare, som tilldelats kustartilleriet.
Behovet av ökat antal militärarbetare-dagsverken vid kustartilleriet
hade sålunda många gånger påvisats, dock utan att vinna beaktande.
Genom generalorder nr V1920 å lantförsvarsdepartementet
hade tvärtom antalet militärarbetare till kustartilleriet fr. o. m. 1920 års
klass minskats med icke mindre än 75. Denna betydliga reduktion av
antalet militärarbetare vore mycket att beklaga och komme att hava till
följd, att vapenföra värnpliktiga i ännu högre grad än hittills måste
tagas i anspråk för den inre tjänstens upprätthållande, varigenom den
effektiva utbildningstiden för desamma än ytterligare nedginge. För att
motverka detta torde det bliva alldeles nödvändigt, att civila arbetare i
tillräcklig utsträckning anställdes vid kustartilleriet och inom kustfästningarna,
varom, som nämnts, utredning för närvarande påginge.

Av det sagda torde med tydlighet framgå, att varje minskning av
den stadgade tjänstgöringstiden för icke vapenföra värnpliktiga måste
för närvarande och intill dess civila arbetare blivit anställda innebära
en försämrad utbildning för de vapenföra värnpliktiga. På grund härav
kunde chefen för kustartilleriet givetvis icke tillstyrka en dylik minskning
för värnpliktiga av 1920 års klass, utan ansåge, att antalet tjänstgöringsdagar
för dessa värnpliktiga icke kunde och borde sättas lägre
än 240 dagar. I sin skrivelse till chefen för marinstaben den 3 juli
1919 angående eventuell nedsättning av tjänstgöringstiden för icke
vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass hade chefen för kustartilleriet
framhållit bland annat, att sistnämnda dagantal vore det lägsta, som
med hänsyn till vid kustartilleriet föreliggande omständigheter borde
stadgas, »för så vitt ej en väsentligt ökad tilldelning av dylika värnpliktiga
ägde rum». Detta uttalande ägde alltjämt giltighet och då den nyss
citerade förutsättningen tydligen icke vore för handen, måste en avkortning
av ifrågavarande värnpliktigas tjänstgöringstid på det bestämdaste
avstyrkas.

Föravars revisionens yttrande.

Nuvarande

bestämmel ser.

Uti det föregående har revisionen föreslagit, att utbildningstiden för
den stora huvudmassan vapenföra värnpliktiga, nämligen för de fotfolket
tilldelade, nedsättes från 340 dagar till 180 dagar. Under förutsättning
att tjänstgöringstiden för icke vapenföra i allmänhet, för närvarande
240 dagar, minskades i samma proportion, skulle man för dem komma till en
tjänstgöringstid av inemot 130 dagar. Att bestämma en så kort tjänstgöringstid
för de icke vapenföra, synes emellertid vara uteslutet på grund av den vid
såväl armén om marinen förekommande stora mängden handräckningsgöromål
av olika slag, för vilkas ombesörjande ifrågavarande värnpliktiga i
främsta rummet äro avsedda. Såsom revisionen redan förut framhållit, måste
för närvarande vapenföra värnpliktiga i mycket stor utsträckning tagas
i anspråk för handräckningstjänst, ett förhållande som givetvis är ägnat
att utöva ett synnerligen menligt inflytande på det egentliga utbildningsarbetet.
Med hänsyn till angelägenheten av att för uppnåendet av ett
gott utbildningsresultat kunna i största möjliga utsträckning för övningarna
disponera den för de vapenföra värnpliktiga föreslagna kortare
tjänstgöringstiden, skulle det snarare kunna ifrågasättas, huruvida icke
tjänstgöringstiden vid de olika vapenslagen borde vara densamma för
de icke vapenföra som för de vapenföra. Då emellertid riksdagen uti
sin förenämnda skrivelse den 2 oktober 1919 angående ändrad utbildningstid
för vissa värnpliktiga av 1919 års klass förutsatt, att tjänstgöringstiden
för icke vapenföra värnpliktiga icke komme att överstiga den
sammanlagda utbildningstid, som kunde bliva bestämd för fotfolket tilldelade
vapenföra värnpliktiga, har revisionen funnit sig böra föreslå, att
tjänstgöringstiden för icke vapenföra värnpliktiga bestämmes till 180 dagar.

1 enlighet med vad chefen för generalstaben föreslagit bör tjänstgöringen,
såsom för närvarande är fallet, fullgöras antingen i en följd
med början under första eller andra året eller ock med en första och en
andra tjänstgöring under de tre första åren.

2. Icke vapenföra studenter och likställda.

Såsom förut nämnts utgör tjänstgöringstiden för icke vapenföra studenter
och likställda 365 dagar utom för vissa kategorier vid marinen
(sjökaptener, styrmän och maskinister), vilka hava en tjänstgöringstid
av 360 dagar.

Ifrågavarande värnpliktiga kunna hänföras till någon av nedan angivna
grupper, nämligen

1. Icke vapenföra läkare, tandläkare, apotekare och veterinärer.
Ifrågavarande värnpliktiga inrycka i regel den 26 juni till 108 dagars militär -

119

utbildning. Den återstående tjänstgöringen indelas i fackutbildning och
facktjänstgöring och omfattar sammanlagt 197 dagar med början i regel
tidigast under fjärde och senast under sjunde året. För dem, som påbörja
fackutbildningen före det fjärde eller efter det sjunde året, förlänges
facktjänstgöringen med 60 dagar.

2. Icke vapenföra studenter och likställda, som tilldelats trängen i
egentlig sjukvårdstjänst för utbildning till läkar biträd en, adjutanter vid
sjukvärdsformationer eller sjukhus underofficerare. Ifrågavarande värnpliktiga
inrycka i regel till tjänstgöring den 26 juni och pågår militärutbildning
t. o. m. den 4 september. Därefter bedrives fackutbildning
t. o. m. den 21 maj dels vid vissa truppförband och dels — för utbildning
i laboratorietjänst — vid vissa civila medicinska anstalter.

Efter avslutad fackutbildning skall till tjänstgöringstidens slut fortsatt
militärutbildning äga rum i syfte att bereda de icke vapenföra studenterna
en utbildning, som, så långt omständigheterna medgiva, motsvarar
den tjänstgöring, de i krig skola fullgöra.

3. Kvpeditionsbiträden. Ifrågavarande värnpliktiga inrycka till tjänstgöring
å dagar, som vederbörande arméfördelningschef bestämmer.

Expeditionsbiträdena äro uteslutande tilldelade högre staber (kommandoexpeditionen,
generalstaben, militära inspektioner o. s. v.)

4. Icke vapenföra studenter och likställda, som tilldelats artilleriet
för utbildning i teknisk tjänst. Dessa värnpliktiga pläga inrycka den 17
juli. Militärutbildning äger rum under de 15 första dagarna av
tjänstgöringstiden. Under återstoden av denna bedrives fackutbildning
vid vissa artilleriregementens tygverkstäder, vid vissa tygstationer, Karl
Gustafs stads gevärsfaktori, Åkers krutbruk, ammunitionsfabrikens avdelningar
eller artilleridepartementet.

5. Icke vapenföra studenter och likställda, som tilldelats vissa truppslag
för utbildning i intendenturbefattning. Dessa värnpliktiga pläga inrycka
den 26 juni. Efter förberedande utbildning vid vederbörliga truppförbands
kassaförvaltningar sammandragas de värnpliktiga till en två
månaders krigskassörsskola, varefter fortsatt utbildning vid kassaförvaltning
äger rum.

6. Marinen tilldelade icke vapenföra studenten'' och likställda. Gällande
bestämmelser förutsätta ej, att icke vapenföra studenter och likställda
skola uttagas till tjänst vid marinen. Emellertid kan det vid
inskrivningsförrättningarna inträffa, att någon student eller likställd, vilken
såsom varande inskriven på sjömanshus eller till följd av föregående stamanställning
skall tilldelas marinen i allmän tjänst eller sjötjänst, befinnes
vara icke vapenför. Sådan värnpliktig inrycker till tjänstgöring vid

120

Förslag om
minskning av
tjänstgöringstiden
för värnpliktiga
av
1919 års
klass.

Chefens För
generalstaben
yttrande.

samma tid som motsvarande vapenföra värnpliktiga, undergår en kortare
militärutbildning och användes därefter såsom skrivbiträde. Såsom skrivbiträden
användas jämväl de studenter och likställda av dessa kategorierr
vilka under pågående tjänstgöring eventuellt bliva överförda till icke
vapenföra.

De värnpliktiga ingenjörer, elektroingenjörer, intendenter och läkare,
som tilldelas marinen i stationstjänst, skola uttagas bland vapenföra
värnpliktiga. Om sådana värnpliktiga under tjänstgöringen överföras till
icke vapenföra, skola de utbildas och tjänstgöra enligt samma bestämmelser,
som gälla för vapenföra värnpliktiga av motsvarande kategori, varvid
likväl iakkttages, att ingenjörer och elektroingenjörer icke avses för
tjänstgöring ombord.

Icke vapenföra studenter och likställda tilldelas som regel icke heller
marinen i kustartilleri tjänst. * För den händelse vapenföra dylika värnpliktiga
under utbildningens fortgång förklaras icke vapenföra, skola de
enligt gällande bestämmelser utbildas till kommissarier, skrivbiträden
eller tekniker.

Uti sitt den 12 februari 1920 avgivna betänkande rörande minskning
av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass föreslog
revisionen, att tjänstgöringstiden för icke vapenföra studenter och
likställda av nämnda årsklass skulle avkortas med 30 dagar. Uti den i
ärendet till riksdagen avlåtna propositionen har emellertid Kungl. Maj:t,
i överensstämmelse med en vid revisionens betänkande fogad reservation,
föreslagit, att tjänstgöringstiden i de fall, där sådant med hänsyn
till utryckningsdagen kan ske, avkortas med 90 dagar.

Enligt vad förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters
yttrande rörande den sammanlagda tjänstgöringstidens
nedsättande för 1920 års klass till 275 dagar.

Beträffande det sålunda framställda förslaget har chefen för generalstaben
uti sitt i ärendet angivna yttrande anfört följande:

Vad först avginge icke vapenföra studenter i allmänhet, syntes dessa
liksom hittills böra fullgöra sin till 275 dagar ifrågasatta tjänstgöring
i en följd med början under första eller andra året.

121

Icke vapenföra medicine studerande, veterinärer'', tandläkare och apotekare
hade enligt hittills tillämpade föreskrifter militärutbildning endast
under första året. Då deras militärutbildning, jämförelsevis sett, icke
vore av samma betydelse som de vapenföra medicine studerande och
veterinärernas, syntes det — för att under deras fredstjänstgöring kunna
i möjligaste mån tillgodogöra sig deras yrkeskunskaper — böra tagas i
övervägande, huruvida icke ifrågavarande utbildning skulle kunna minskas
till omkring 60 dagar.

Uti sitt i ärendet avgivna yttrande har chefen för marinstaben anfört,
att icke vapenföra sjökaptener, styrmän och maskinister ävensom
studenter och likställda borde inrycka till tjänstgöring samtidigt med de
vapenföra av motsvarande kategori.

Chefen för kustartilleriet har uti sitt i ärendet avgivna yttrande anfört,
att kustartilleriet i regel icke tilldelades några värnpliktiga av detta
slag. Däremot inträffade under stundom, att vapenföra dylika värnpliktiga
under utbildningens fortgång av en eller annan anledning förklarades
icke vapenföra. Sådana värnpliktiga skulle enligt gällande bestämmelser
utbildas till kommissarier, skrivbiträden eller tekniker under
en sammanlagd tjänstgöringstid av 365 dagar i en följd.

Därest ifrågavarande värnpliktigas tjänstgöringstid avkortades till
275 dagar, borde densamma liksom nu fullgöras i en följd. Visserligen
vore sagda tid tillräcklig för den utbildning ifrågavarande värnpliktiga
vid kustartilleriet skulle bibringas, men ansåge chefen för kustartilleriet
likväl, att den nu lagstadgade tjänstgöringstiden icke borde minskas.
Såsom skäl härför hänvisades till vad förut anförts rörande behovet av
icke vapenföra värnpliktiga i allmänhet. Därjämte vore den mera kvalificerade
arbetskraft, som dessa värnpliktiga representerade, ytterst väl
behövlig vid truppförbanden. Slutligen vore det av vikt, att de värnpliktiga
under så lång tid som möjligt erhölle praktisk utbildning i de
yrkesgrenar, för vilka de avsetts.

Uti det föregående har revisionen föreslagit, att utbildningstiden för
såväl hären som marinen tilldelade vapenföra studenter och likställda
nedsättes från 485 respektive 500 dagar till 365 dagar. Då en proportionsvis
lika stor avkortning torde böra vidtagas av den för icke vapenföra
studenter och likställda för närvarande stadgade tjänstgöringstiden, finner
revisionen sig böra föreslå, att denna bestämmes till sammanlagt 275 dagar.

Chefens för
marlnstahen
yttrande.

Chefens för
kustartilleriet
yttrande.

Försvarare
visionens
yttrande.

1162 20

122

I enlighet med nu gällande bestämmelse torde tjänstgöringen för
icke vapenföra studenter och likställda i allmänhet böra fullgöras i en
följd med början under första eller andra året.

Beträffande icke vapenföra medicine studerande, veterinärer, tandläkare
och apotekare samt marinen i stationstjänst tilldelade ingenjörer
och intendenter gälla samma synpunkter, som revisionen förut framhållit
i fråga om motsvarande kategorier vapenföra.

123

Sammanfattning.

I enlighet med vad i det föregående anförts, har revisionen uppgjort
nedanstående förslag till lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga
av 1920 års klass. Revisionen förutsätter, att därest provisoriet
skulle komma att beröra även följande årsklasser värnpliktiga, nämnda
lags bestämmelser komma att vinna tillämpning jämväl å dessa.

Förslag

till

Lag

om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass.

Utan hinder av vad gällande värnpliktslag därom stadgar förordnas
härigenom som följer:

§ 1.

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, med undantag av dem,
som omnämnas i § 27 mom. 1 B och C värnpliktslagen samt i § 2
denna lag, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga att under fredstid för
sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives, nämligen:

a) vid fotfolket i sammanlagt 180. dagar, vilken tjänstgöring, på
sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 105 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde året;

b) vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet samt fästning sartilleriet
å Karlsborg i sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 156 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 42 dagar under vart och
ett av andra och tredje åren;

124

c) vid fästning sartilleriet i Boden och fästningsingenjörtrupperna i
sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare
förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 170 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och
ett av tredje och fjärde åren;

d) vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna i sammanlagt 240 dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras
:

med en första tjänstgöring om 170 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och
ett av andra och tredje åren;

e) vid trängen och intendenturtrupperna i sammanlagt 180 dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras: vid

trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst:
med en första tjänstgöring om 105 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde eller femte året;
vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om 130 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 25 dagar under vartdera
av andra och fjärde åren, samt
vid intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om 155 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 25 dagar under fjärde året;

f) vid marinen i sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på
sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

av de i allmän tjänst, sjötjänst eller stationst jänst inskrivna i en
följd med början under första eller andra året, samt
av de i kustartilleritjänst inskrivna:

med en första tjänstgöring om 198 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om 42 dagar under fjärde året.

125

§ 2.

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, som jämlikt bestämmelserna
i § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen vid fotfolket, trängen och
intendenturtrupperna uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,
äro skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 240 dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
vid fotfolket:

med en första tjänstgöring om 165 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde året, samt

vid trängen och intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om 165 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde eller femte året.

§ 3.

Oavsett vad ovan i §§ 1 och 2 stadgas angående utbildningstidens
längd och fördelning, skall för vapenföra värnpliktiga, som påbörja första
tjänstgöringen (tjänstgöring i en följd) under första året, denna ökas
med 30 dagar.

§ 4.

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, som omnämnas i § 27
mom. 1 B och C värnpliktslagen, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga
att under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som
nedan angives, nämligen:

a) vid hären i sammanlagt 365 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om minst 323 dagar, som uppdelas på
första och andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning under andra året;

b) vid marinen i -365 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen
närmare förordnar, skall fullgöras:

i annan tjänst än kustartilleri tjänst i en följd med början under
första året, samt

126

i kustartilleritjänst med en första tjänstgöring om 323 dagar, som
tager sin början under första året, och. med en repetitions-(regements-)
övning om 42 dagar under tredje året.

§ 5.

Icke vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass äro, sedan de blivit
inskrivna, skyldiga att, på sätt Konungen närmare förordnar, under fredstid
för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives, nämligen
:

a) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 A värnpliktslagen,
i sammanlagt 180 dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen i
en följd med början under första eller andra året eller ock med en första
och en andra tjänstgöring under de tre första åren, samt

b) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 B och C värnpliktslagen,
i 275 dagar i en följd med början under första eller andra
året.

§ 6.

I den mån sådant finnes för utbildningsarbetets ändamålsenliga bedrivande
samt erforderlig häst- och materielvård oundgängligen nödigt,
må Konungen beordra erforderligt antal fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga
att vid rytteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och kustartilleriet
fullgöra sin värnplikt med 210 dagar i en följd.

i i--

Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning av
värnpliktiga skall äga rum viss tid under pågående tjänstgöring, äger
värnpliktig, som sådant åstundar, efter därom hos vederbörande militärmyndighet
gjord framställning, kvarstanna i tjänstgöring intill utgången
av den tjänstgöringsperiod, till vilken han inkallats.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

127

Befrielse för värnpliktiga av 1917 års klass från fullgörande av

viss repetitionsövning.

Genom ämbetsskrivelse den 1 maj 1919 anmodades den av Kungl.
Maj:t den 18 december 1918 tillsatta försvarskommissionen att avgiva
yttrande beträffande vissa åtgärder för ordnande av tjänstgöringsförhållandena
för värnpliktiga av 1918 års klass. Bland därvid ifrågasatta
åtgärder var, att tjänstgöringstiden för de värnpliktiga, vilka på grund
av den rådande influensaepidemien antingen redan inkallats eller avsåges
att längre fram inkallas till tjänstgöring under kortare tid än värnpliktslagen
föreskreve, skulle med erforderligt dagantal avkortas, ävensom att
ifrågavarande värnpliktiga skulle befrias från skyldigheten att fullgöra
dem år 1919 åliggande repetitionsövning.

Uti sitt i ärendet den 5 maj 1919 avgivna yttrande anförde försvarskommissionen
beträffande den sålunda ifrågasatta åtgärden, att kommissionen,,
i likhet med vederbörande departementschef, hölle före, att det icke kunde
vara lämpligt att till ett följande år inkalla de värnpliktiga för fullgörande
av det för en var av dem av första tjänstgöringen enligt värnpliktslagens
bestämmelser återstående antalet dagar. Kommissionen finge
därför för sin del tillstyrka, att nämnda tjänstgöring avkortades med
erforderligt antal dagar. I anslutning till vad departementschefen ifrågasatt,
finge kommissionen jämväl tillstyrka, att ifrågavarande värnpliktiga
befriades från skyldighet att fullgöra dem år 1919 åliggande repetitionsövning.

Därest, på sätt nu nämnts, 1918 års klass befriades från årets repetitionsövningar,
skulle dessa endast komma att omfatta värnpliktiga av
1916 och 1917 års klasser. Huruvida ifrågavarande båda årsklasser
komme att inkallas till dessa övningar, syntes emellertid vara ovisst.
Därest den för det dåvarande rådande influensaepidemien icke dessförinnan
skulle hava upphört, torde Kungl. Maj:t, med stöd av lagen den 23 december
1918 angående tillägg till § 27 mom. 4 värnpliktslagen, komma
att förordna, att årets repetitionsövningar skulle uppskjutas. Några bestämmelser
härom syntes emellertid icke kunna utfärdas förr än mot
slutet av sommaren, då vederbörande medicinska myndigheter svårligen

FörsvarskommisBionens

yttrande den
5 maj 1919.

128

dessförinnan kunde göra något uttalande om, huruvida från hygienisk
synpunkt hinder mötte för övningarnas avhållande i föreskriven ordning.
De värnpliktiga komme alltså att sväva i okunnighet om, huru deras
tjänstgöringsförhållanden under hösten komme att ställa sig, en omständighet
som för många bland dem givetvis måste medföra avsevärda
olägenheter. I betraktande härav och med hänsyn därtill, att repetitionsövningarnas
avhållande med endast två årsklasser måste anses ur militär
synpunkt mindre tillfredsställande, ansåge kommissionen sig böra hemställa,
att jämväl 1916 och 1917 års klasser, vilka erhållit avsevärt
längre utbildning än flertalet övriga årsklasser, måtte befrias från fullgörande
av dem under år 1919 åliggande repetitionsövning. En dylik
åtgärd funne kommissionen böra så mycket mera vidtagas, som därigenom
skulle icke blott vinnas ökad arbetskraft för det under dåvarande
förhållanden mera än vanligt viktiga produktiva arbetet, utan jämväl
göras avsevärda med hänsyn till den statsfinansiella ställningen betydelsefulla
besparingar.

Mot vad kommissionen sålunda föreslagit beträffande 1916 och 1917
års klasser reserverade sig tre av kommissionens ledamöter (herrar friherre
Fleming, Pettersson och Widell) under anförande av följande:

»Enligt vår uppfattning har kommissionen saknat anledning att i detta sammanhang
upptaga till behandling frågan om ett eventuellt inställande av årets repetitionsövningar
i vad avser 1916 och 1917 års klasser. Såväl med hänsyn härtill som framför
allt på grund av att erforderlig utredning i frågan saknas hava vi icke kunnat
ansluta oss till kommissionens yttrande i denna del. Dock vilja vi härvid uttala,
att därest Kungl. Maj:t skulle finna ett fullständigt inställande av årets repetitionsövningar
böra ske, förslag i ärendet synes böra framläggas för riksdagen snarast
möjligt.»

Kungi. Maj:ts Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj-:t den 9 maj 1919 yttrade
4oP°tiu °i9i9 C^e^''en för lantförsvarsdepartementet, att vad först anginge frågan om
års lagtima viss avkortning av tjänstgöringstiden för värnpliktiga av 1918 års klass samt
riksdag, befrielse för denna klass från att år 1919 fullgöra repetitionsövning,
borde riksdagens medgivande till vidtagande av dessa åtgärder utverkas.

Vidkommande härefter försvarskommissionens hemställan om befrielse
jämväl för 1916 och 1917 års klasser från fullgörande av dem år
1919 åliggande repetitionsövning, måste givetvis ett bifall till denna
hemställan möta stora betänkligheter ur militär synpunkt. Repetitionsövningarna
utgjorde nämligen slutstenen i den militära utbildningen och
de enda tillfällen för arméns befäl att erhålla nödvändig övning i förande
av trupp i större förband. Huruvida med hänsyn till den alltjämt pågående
influensaepidemien repetitionsövningar under år 1919 kunde hållas

129

eller ej, liit,e sig emellertid, såsom försvarskommissionen framhållit, icke
lör det dåvarande avgöra. Denna fråga berodde nämligen av vad de
medicinska myndigheterna ansåge sig kunna tillstyrka.

Beträffande 1916 års klass kunde i värjo fall medgivas, att billighetsskäl
talade för den av försvarskommissionen föreslagna befrielsen.
Denna årsklass hade nämligen, förutom den i § 27 värnpliktslagen föreskrivna
fredstjänstgöringen, under avsevärd tid fullgjort jämväl krigsmän
stgöring enligt § 28 värnpliktslagen. Det kunde därför icke anses
annat än billigt, att denna årsklass komme i åtnjutande av någon'' avkortning
av den i värnpliktslagen bestämda tjänstgöringstiden.

Därest, på sätt ovan nämnts, 1918 och 1916 års klasser helt befriades
från 1919 års repetitionsövningar, skulle dessa — förutsatt att icke
ur hälsovårdssynpunkt hinder mötte för deras anordnande — endast
komma att omfatta värnpliktiga av 1917 års klass. Att anordna repetitionsövningar
med endast en årsklass, kunde emellertid icke ur militär
synpunkt godtagas, då övningarnas ändamål därigenom skulle komma
att i det väsentligaste förfelas. Med hänsyn härtill och då det, såsom
försvarskommissionen framhållit, givetvis vore av vikt för de värnpliktiga
att snarast möjligt erhålla kännedom om huru deras tjänstgöringsförhållanden
under hösten komme att ställa sig, ansåge departementschefen
sig kunna tillstyrka, att årets repetitionsövningar i sin helhet
inställdes.

Vad anginge värnpliktiga av 1917 års klass, funne departementschefen
sig emellertid icke kunna för det dåvarande föreslå, att de definitivt
skulle befrias från den tjänstgöringsskyldighet, som ålåge dem för
repetitionsövningar under år i 919, utan torde repetitionsövningarnas inställande
för sagda årsklass lämpligen böra ske i den form, att uppskov
med ifrågavarande tjänstgöring beviljades i den omfattning, Konungen
bestämde. Det borde erinras, att ifrågavarande värnpliktiga, i motsats
till. värnpliktiga av 1916 års klass, i stort sett icke fullgjort tjänstgöring
jämlikt § 28 värnpliktslagen och, på grund av influensaepidemien
år 1918, ej heller undergått någon repetitionsövning. I full utsträckning
torde uppskov kunna medgivas endast åt infanteriet tilldelade värnpliktiga,
medan däremot vid specialvapnen värnpliktiga måste inkallas
för upprätthållande av vakt- och vårdtjänsten, intill dess värnpliktiga av
1919 års klass omkring den 1 november inryckte för tjänstgöring.
Genom en sådan anordning förbehölles möjlighet för statsmakterna att
sedermera, under år 1920, pröva, huruvida med hänsyn till då rådande
förhållanden den uppskjutna tjänstgöringsskyldigheten borde fullgöras
eller kunde slutligt eftergivas.

11 2C 20

130

Vid kustartilleriet fullgjorde de värnpliktiga endast en repetitionsövning,
nämligen under fjärde året (studenter och likställda under tredje
året), vadan den årsklass, som år 1919 vore skyldig fullgöra dylik
övning, vore 1916 (1917) års klass. Enligt vad chefen för sjöförsvarsdepartementet
meddelat, torde det bliva svårt att år 1919 ordna repetitionsövningen
därstädes på sådant sätt, att den helt fyllde sitt ändamål.

Ifrågavarande repetitionsövning vore förlagd till truppförbandens
regementsövningar, i vilka dessutom deltoge all stampersonal samt den
årsklass värnpliktiga, som vore inkallad till första tjänstgöring. .De
betydelsefullaste övningarna, som därvid anordnades, utgjordes av krigsövningar,
varvid truppförbanden vore omorganiserade enligt för krigstid
gällande planer. För att dessa övningar skulle kunna rationellt
bedrivas, fordrades jämförelsevis god tillgång på personal.

Den styrka, som kunde påräknas deltaga i nämnda övningar år
1919, komme emellertid att bliva jämförelsevis fåtalig dels på grund av
det stora antalet vakanser bland stammanskapet, dels på grund därav att
det mindre antal värnpliktiga av 1918 års klass, som vid tiden för regementsövningarna
vore inkallade till tjänstgöring, icke erhållit sådan utbildning,
att de kunde deltaga i dessa övningar. I stället måste de
utbildas skilda från övriga, vilket medförde, att särskilt befäl och underbefäl
måste avses för deras övande, varigenom den i regementsövningar
deltagande stamstyrkan än ytterligare nedbringades. Även om 1916
års klass inkallades till repetitionsövning år 1919, bleve det därför svårt
att anordna krigsövningar på sätt förut ägt rum. Vidare borde framhållas,
att då repetitionsövning år 1919 ej vore avsedd att anordnas vid
armén, kunde någon samövning mellan kustartilleriets truppförband och
i kustfästningarnas besättningar ingående trupper av armén icke komma
till stånd, vilket än ytterligare försvårade anordnandet av krigsövningar.
Härtill kunde anföras, att 1916 års klass i avsevärd utsträckning varit
inkallad till tjänstgöring enligt § 28 värnpliktslagen under åren 1917
och 1918, varför även av denna anledning skäl kunde anses föreligga att
inställa repetitionsövningen med ifrågavarande årsklass värnpliktiga. På
grund härav torde även vid kustartilleriet 1916 års klass böra befrias
från fullgörande av densamma åliggande repetitionsövning.

I enlighet med vad sålunda anförts framlades i en till 1919 års lagtima
riksdag avlåten proposition, nr 401, förslag till lag angående befrielse
för värnpliktiga av 1918 års klass från fullgörande av viss värnpliktstjänstgöring
i fredstid m. m. Enligt § 3 av nämnda lagförslag skulle
värnpliktiga av 1916 års klass befrias från fullgörande av dem under
år 1919 åliggande repetitionsövning samt värnpliktiga av 1917 årsklass,

131

i den omfattning, Konungen bestämde, erhålla uppskov med fullgörande
av nämnda repetitionsövning.

Det av Kungl. Maj:t framlagda lagförslaget blev emellertid icke av
riksdagen antaget.

Emellertid ansågs frågan böra ånyo framläggas för den urtima Kungi. Maja»
riksdag, som sammanträdde i början av augusti 1919. Efter det chefen pr0pE0räl‘10n
för generalstaben avgivit yttrande i ärendet, anmäldes detta inför Kungl. till 1919 &r»
Maj:t den 2 augusti 1919. Därvid yttrade chefen för lantförsvarsdepartementet,
att då de skäl, som talade för framläggande av förenämnda
lagförslag, för årets lagtima riksdag, fortfarande vore för handen och
vad chefen för generalstaben i ärendet anfört icke gåve departementschefen
anledning att frångå den av honom förut i ämnet intagna ståndpunkten,
lagförslaget måtte i oförändrat skick ånyo föreläggas riksdagen
till antagande.

I enlighet härmed avläts också proposition, nr 7, i ämnet till riksdagen.

Uti skrivelse den 23 augusti 1919 anförde riksdagen, bland annat, Riksdagen»
att förslaget om inställandet av 1919 års repetitionsövningar icke föran- 8k”v®1u8®uftein
ledde någon erinran från riksdagens sida. I likhet med försvarskom- 191V
missionen hölle riksdagen före, att en dylik åtgärd borde så mycket mera
vidtagas, som därigenom icke blott vunnes ökad arbetskraft för det under
dåvarande förhållanden mera än vanligt viktiga produktiva arbetet utan
jämväl skulle göras avsevärda med hänsyn till den statsfinansiella ställningen
betydelsefulla besparingar. Att värnpliktiga av 1916 och 1918
års klasser helt befriades från fullgörande av 1919 års repetitionsövning,
funne riksdagen sig böra tillstyrka. Enligt riksdagens uppfattning skulle
det varit önskvärt, att, på sätt försvarskommissionen föreslagit, beslut
av enahanda innebörd redan då kunnat fattas jämväl rörande värnpliktiga
av 1917 års klass. Med hänsyn till vad föredragande departementschefen
i ämnet anfört uti sitt den 9 maj 1919 till statsrådsprotokollet
avgivna, i den föreliggande propositionen åberopade yttrande
hade emellertid riksdagen icke ansett sig böra vidtaga någon ändring i
Kungl. Maj:ts förslag, och detta så mycket mindre som fråga för det
dåvarande icke förelåge, huruvida värnpliktiga av 1917 års klass skulle ''
fullgöra repetitionsövning under år 1920 eller icke.

På grund av vad sålunda och i övrigt anförts hade riksdagen ansett
sig böra antaga det av Kungl. Maj:t framlagda lagförslaget.

132

Uttalande i
försvarsrevisionens
betänkande
den
12 februari
1920.

Ämbetsskrivelse
från
lantförsvarsdepartementefi -

I enlighet härmed utfärdades den 25 augusti 1919 lag angående
befrielse för värnpliktiga av 1918 års klass från fullgörande av viss
värnpliktstjänstgöring i fredstid in. m. Med stöd av nämnda lag blevo
repetitionsövningarna under år 1919 inställda, i det att 1916 och 1918
års klasser befriades från nämnda övningar och 1917 års klass, med
undantag av kavalleriets värnpliktiga, vilka erfordrades för nödig
vakt- och vårdtjänst, erhöll uppskov med desamma.

Uti sitt den 12 februari 1920 avgivna betänkande rörande minskning
av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass erinrade
revisionen i sammanhang med behandlingen av frågan rörande anordnande
av repetitionsövningar vid infanteriet under innevarande år
därom, att då beslut vid nästlidet års urtima riksdag fattats om inställande
av samma års repetitionsövningar, detta beslut med avseende
å 1917 års klass formulerats så, att densamma erhållit uppskov med
den repetitionsövning, som skolat fullgöras under år 1919. Riksdagen,
hade dock förutsatt, att årsklassen framdeles skulle helt och hållet befrias
från övningens fullgörande. Då ifrågavarande uppskjutna repetitionsövning
icke skulle äga rum förrän år 1920 eller 1921, hade revisionen
icke haft anledning att för det dåvarande ingå på ett bedömande
av huru beträffande denna repetitionsövning skulle förfaras i annan mån,
än att revisionen funne de för befrielsen anförda skälen alltjämt vara för
handen.

Uti en den 29 mars 1920 till försvarsrevisionen avlåten ämbetsskrivelse
har nu chefen för lantförsvarsdepartementet anfört, att av så,
väl hans företrädares i ämbetet ovannämnda yttrande till statsrådsprotokollet
den 9 maj 1919 som riksdagens omförmälda skrivelse den 23
augusti samma år fram ginge, att det varit fråga om uppskov för 1917
års klass i dess helhet. På grund av särskilda omständigheter hade
värnpliktiga av 1917 års klass vid kavalleriet och vissa trängen tilldelade
värnpliktiga av samma klass redan fullgjort ifrågavarande tjänstgöring.
Övriga värnpliktiga av 1917 års klass vore avsedda att inkallas till
repetitionsövning i år. Då för vissa av dem detta vore sista året, måste
alltså frågan om deras befrielse från skyldigheten att fullgöra den från
år 1919 uppskjutna repetitionsövningen avgöras vid innevarande års
riksdag. Departemenschefen tilläte sig fästa revisionens uppmärksamhet
härå och anhölle, att frågan ägnades uppmärksamhet i samband med
revisionens behandling av övningstiden för de värnpliktiga av 1920 års
klass.

133

Enligt bestämmelserna i gällande värnpliktslag skulle vapenföra
värnpliktiga av 1917 års klass fullgöra repetitionsövning på sätt nedanstående
tablå utvisar.

Truppslag		Å r
A. Värnpliktiga i allmänhet.
vid fotfolket..............................................................	1918	1919	1920
» rytteriet...............................................................	1918	1919	—
» fält- och positionsartilleriet ....................................	1918	1919	—	—
» fästningsartilleriet ................................................	—	1919	1920	—
» fältingenjör- och fälttelegraftrupperna........................	1918	1919	—	—
» fästningsingenjörtrupperna......................................	—	1919	1920	—
» trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst1)...	1918	1919	1920	—
» trängen i egentlig sjukvårdstjänst ...........................	1918	—	1920
» intendenturtrupperna .............................................	—	—	1920
» kustartilleriet .......................................................	—	—	1920	—
B. Underbefäl och fackmän.
vid fotfolket ..............................................................	1918	1919	1920	—
# trängen'') ..........................................................	1918a)	—	1920	—
» intendenturtrupperna1) .........................................	1918a)	—	1920	1921
C. Shidenter och likställda. s)
vid hären ...............................................................	1918	1919	—	—
» kustartilleriet ........................''..............................	—	1919	—	—

*) Enligt värnpliktslagen skola tre repetitionsövningar fullgöras före utgången av fjärde eller femte
året. Hittills hava dessa övningar fullgjorts:

av värnpliktiga i allmänhet vid trängen i egontlig trängtjänst och i sjukbärartjänst under andra, tredje
och fjärde åren;

av underbefäl och fackmän vid trängen med två repetitionsövningar i en följd i anslutning till första
tjänstgöringen och med den tredje repetitionsövningen under fjärde året; samt

av underbefäl och fackmän vid intendenturtrupperna under första, fjärde och femte åren.
a) För vissa kategorier i början av år 1919 (Jfr not. *).

3) Utom medicine studerande m. fl.

Såsom nyss nämnts, blevo emellertid 1919 års repetitionsövningar inställda
utom vid kavalleriet. Detta truppslag tilldelade värnpliktiga av
1917 års klass hava således i vederbörlig ordning fullgjort dem åliggande
repetitionsövningar. Övriga årsklassen tillhörande värnpliktiga

Försvarsro vlsionens yttrande.

134

med undantag av trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst
tilldelade, vilka redan på vintern fullgjort sin repetitionsövning, erhöllo
uppskov med 1919 års repetitionsövning. På grund härav hava värnpliktiga
av 1917 års klass att fullgöra repetitionsövningar på sätt nedanstående
tablå utvisar. (Kursiverad årtalssiffra betecknar från år 1919
uppskjuten repetitionsövning.)

Truppslag.	Å	r.
A. Värnpliktiga i allmänhet.
Vid fotfolket..................................................................................................	1920	1921
» fält- och positionsartilleriet ........................................................................	1920	—
» fästningsartilleriet ....................................................................................	1920	1921
» fältingenjör- och fälttelegraftrupperna...........................................................	1920	—
» fästningsingenjörtrupperna .......................................................................	1920	1921
» trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst .......................................	1920	—
» trängen i egentlig sjukvårdstjänst ..............................................................	1920	—
» intendenturtrupperna ................................................................................	1920	—
» kustartilleriet.................... .......................................................................	1920	—
B. Underbefäl och fackmän.
Vid fotfolket....................................................................... .......................	1920	1921
» trängen .................................................................................................	1920	—
» intendenturtrupperna ................................................................................	1920	1921
C. Studenter och likställda. *)
Vid hären (utom kavalleriet).............................................................................	1920	—
\| » kustartilleriet ........................................................................................	1920	—

*) Utom medicine studerande m. fl.

Av tablån framgår, att den år 1919 uppskjutna repetitionsövningen
skall fullgöras:

vid fält- och positionsartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna
ävensom av studenter och likställda år 1920 samt

vid fotfolket, fästningsartilleriet och fästningsingenjörtrupperna under
år 1921.

Vidare framgår av tablån, att för trängen, intendenturtrupperna och
kustartilleriet tilldelade värnpliktiga, vilka icke åtnjutit uppskov med

135

någon repetitionsövning, år 1020 — för underbefäl och fackmän vid
intendenturtrnpperna år 1921 — utgör det sista år, då dylik övning
skall fullgöras.

Vid övervägande av frågan, huruvida och i vilken omfattning värnpliktiga
av 1917 ars klass böra befrias från fullgörande av en repetitionsövning,
. har revisionen kommit till det resultatet, att de värnpliktskategonei•,
vilka ar 1919 erhöllo uppskov med repetitionsövning, nu böra
helt befrias från fullgörandet av den uppskjutna övningen. Ur militär
synpunkt torde en sådan befrielse jämväl vara i viss mån motiverad.
Därest nämnda övning skulle i vederbörlig ordning fullgöras, skulle
nämligen i repetitionsövningarna komma att deltaga: år 1920 vid fältoch
positionsartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna tre i
stället för normalt tva årsklasser samt år 1921 vid fotfolket fyra samt
vid fästningsartilleriet och fästningsingenjörtrupperna tre årsklasser i
stället för normalt tre respektive två årsklasser. Med all sannolikhet
skulle en dylik ökning av antalet årsklasser under repetitionsövningarna
i många fall medföra avsevärda svårigheter ur förläggningssynpunkt.
Visserligen skulle fullgörandet av den uppskjutna repetitionsövningen ur
utbildningssynpunkt vara en fördel, men denna omständighet torde i
betraktande av vad förut anförts icke böra tillmätas någon avgörande
betydelse.

\ ad härefter angår de värnpliktskategorier, vilka icke hava åtnjutit
uppskov med någon repetitionsövning, kunde det ligga nära till
hands att jämväl befria dessa från fullgörande av den sista dem åliggande
repetitionsövningen. En dylik befrielse skulle emellertid medföra,
att antalet årsklasser under repetitionsövningarna vid härav berörda truppslag
skulle komma att med en understiga det normala. Antalet årsklasser
skulle sålunda bliva:

vid trängen i egentlig trängtjänst och sjukbärartjänst två i stället
för normalt tre årsklasser,

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst en i stället för normalt två
årsklasser, samt

vid intendenturtrupperna och kustartilleriet ingen i stället för normalt
en årsklass.

Följden härav skulle bliva, att repetitionsövningarna ifråga komme
att. i hög grad förlora i värde eller att helt omöjliggöras. Ur
militär synpunkt är detta givetvis en allvarlig olägenhet och detta så
mycket mera, som repetitionsövningar med något egentligt utbyte på
grund av rådande, förhållanden icke ägt rum sedan år 1917. Det torde
icke heller böra förbises, att det reducerade antalet årsklasser näppeligen

136

skulle möjliggöra att vid trängen och intendenturtrupperna uppsätta de
förplägnads-, sjukvårds- och intendenturformationer, som äro oundgängligen
nödvändiga under de fälttj änstövningar, som planerats att äga
rum under instundande höst. Dylika övningar hava icke företagits sedan
år 1917 och tillmätas av de militära myndigheterna den största betydelse
för arméns krigsduglighet.

Därest befrielse icke beviljas, skulle emellertid nu ifrågavarande
värnpliktskategorier icke erhålla den lättnad, som det stora flertalet
värnpliktiga av 1917 års klass ovan förutsättes komma i åtnjutande av.
Denna omständighet torde dock icke kunna åberopas som ett avgörande
skäl för att befrielse bör beviljas. Att märka är nämligen, att kavalleriets
värnpliktiga redan fullgjort det lagstadgade antalet repetitionsövningar,
vadan likställighetsprincipen i alla händelser icke kan upprätthållas.
Vidare är tjänstgöringstiden vid trängen och intendenturtrupperna
avsevärt kortare än vid övriga truppslag. Ett fullgörande av den
sista repetitionsövningen kan därför knappast sägas innebära någon orättvisa
mot de värnpliktiga vid trängen och intendenturtrupperna.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden har revisionen icke ansett
sig kunna för sin del tillstyrka, att de värnpliktskategorier, varom nu
är fråga, befrias från fullgörande av den för dem återstående repetitionsövningen.

I enlighet med vad sålunda anförts har revisionen uppgjort följande

Förslag

till

Lag

om befrielse för vissa värnpliktiga av 1917 års klass från fullgörande av

en repetitionsövning.

Härigenom förordnas som följer:

Utan hinder av vad i § 27 mom. 1 värnpliktslagen därom stadgas
må, på sätt Konungen närmare förordnar, vapenföra värnpliktiga av
1917 års klass, tilldelade fotfolket, artilleriet och ingenjörtrupperna, ävensom
vapenföra studenter och med dem i värnpliktshänseende likställda,
tilldelade jämväl annat truppslag, befrias från fullgörande av en av de
under år i 920 eller 1921 dem åliggande repetition sövningar.

Denna lag träder i kraft dagen efter''den, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

137

Repetitionsöviiingarna för värnpliktiga av 1919 års klass.

Enligt vad i det föregående redan omnämnts, avsåg det av Kungl. Maj:t
för nästlidet års urtima riksdag framlagda förslaget om ändrad utbildningstid
för vissa värnpliktiga av 1919 års klass endast en avkortniug
av första tjänstgöringen för fotfolket, trängen och intendenturtrupperna
tilldelade vapenföra värnpliktiga i allmänhet ävensom av tjänstgöringstiden
för icke vapenföra. Någon anledning att då till behandling upptaga
frågan rörande repetitionsövningarnas antal och längd ansågs icke
föreligga, då beslut härutinnan icke behövde fattas förrän tidigast vid
innevarande års riksdag.

Uti sin skrivelse den 2 oktober 1919, däruti riksdagen anmälde
sitt bifall till Kungl. Maj:ts förenämnda förslag, förklarade emellertid
riksdagen sig förutsätta, att därest genom senare beslut om repetitionsövningarnas
inskränkning den sammanlagda utbildningstiden för de fotfolket
tilldelade vapenföra värnpliktiga komme att understiga 210 dagar,
motsvarande avkortning av tj änstgöringstiden borde äga rum såväl för
de icke vapenföra som för trängen och intendenturtrupperna tilldelade
värnpliktiga. Riksdagen utgick således från att frågan rörande repetitionsövningama
sedermera skulle bliva föremål för särskild omprövning.

I enlighet härmed upptog revisionen vid behandlingen av frågan
om avkortning av första tjänstgöringstiden för värnpliktiga av 1919 års
klass, tilldelade rytteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och marinen, ävensom
för studenter och med dem likställda av samma årsklass jämväl
spörsmålet rörande en inskränkning av repetitionsövningarna vid härens
samtliga truppslag. I syfte att erhålla nödigt underlag för denna senare
frågas bedömande anhöll revisionen i skrivelse till chefen för lantförsvarsdepartementet
den 29 november 1919, att från vederbörande militärmyndigheter
måtte införskaffas och till revisionen överlämnas skriftliga
yttranden rörande följande spörsmål:

l:o) Därest antalet repetitionsövningar för fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga
av 1919 års klass begränsas till en respektive två repetitionsövningar, till
vilket respektive vilka värnpliktsår bör i vart och ett av dessa fall övningen respektive
övningarna förläggas?

2:o) Vilka olägenheter kommer den sålunda ifrågasatta begränsningen av repetitionsövningarnas
antal att medföra?

3:o) Därest antalet repetitionsövningar för fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga
av 1919 års klass begränsas till en respektive två repetitionsövningar, huru

1126 20

138

bör då motsvarande avkortning beredas trängen och intendenturtrupperna tilldelade
vapenföra värnpliktiga av samma årsklass?

4:o) Därest kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna tilldelade vapenföravärnpliktiga
av 1919 års klass komma att fullgöra endast en repetitionsövning, till
vilket värnpliktsår bör då denna övning förläggas?

5:o) Vilka olägenheter kommer den sålunda ifrågasatta begränsningen av repetitionsövningarna
vid förevarande vapenslag att medföra?

6:o) Därest det nuvarande antalet repetitionsövningar skulle anses böra bibehållas,
vilka olägenheter i militärt hänseende skulle det medföra att minska antalet
dagar för varje repetitionsövning vid kavalleriet, fältartilleriet och positionsartilleriet»
till 35 dagar och vid fästningsartilleriet och ingenjörtrupperna till 30 dagar?

Med anledning härav överlämnade chefen för lantförsvarsdepartementet
med skrivelse den 31 december 1919 till revisionen ett av chefen
för generalstaben, efter inspektörernas för infanteriet, kavalleriet, artilleriet
och trängen samt chefernas för fortifikationen och intendenturkåren hörande,
den 27 december 1919 avgivet yttrande rörande de av revisionen
framställda spörsmålen. För detta yttrandes innehåll har revisionen utförligt
redogjort i sitt den 12 februari 1920 avgivna betänkande rörande
minskning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års
klass. Revisionen anser sig därför beträffande detta yttrande nu endast,
böra hänvisa till nämnda betänkande.

Vid framställandet av ovannämnda frågor till de militära myndigheternas
besvarande hade revisionen utgått från den förutsättningen, att
revisionen skulle bliva i tillfälle att i ett sammanhang taga ståndpunkt
till såväl första tjänstgöringen som repetitionsövningarna för värnpliktiga
av 1919 års klass. Under ärendets behandling visade det sig
emellertid, att frågan angående repetitionsövningarnas antal och förläggning
för ifrågavarande värnpliktiga på det närmaste sammanhängde med
spörsmålet, huru repetitionsövningarna komme att ordnas för 1920 års
klass och de övriga årsklasser, som eventuellt komme att av provisoriet
beröras. Då för denna senare frågas bedömande emellertid erfordrades
ytterligare utredning och då det vore av vikt, att beslut snarast möjligt
fattades rörande första tjänstgöringstiden, därest någon mera avsevärd
avkortning av densamma över huvud taget skulle kunna vidtagas, ansåg
sig revisionen vid behandlingen av spörsmålet rörande utbildningstiden
för värnpliktiga av 1919 års klass böra med avseende å repetitionsövningarna
begränsa sig till ett angivande av, huruvida dylika övningar
borde anordnas innevarande år eller icke.

I överensstämmelse härmed har revisionen uti sitt förenämnda den
12 februari 1920 avgivna betänkande — under uttalande av att det
med hänsyn till den stora betydelse för såväl truppförbandens som be -

139

fälets utbildning, som repetitionsövningarna tillmättes, syntes lämpligt,
att dylika övningar innevarande år komme till stånd — tillstyrkt, att
de vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass — studenter och likställda
undantagna — vilka enligt gällande värnpliktslag hava att år 1920
fullgöra repetitionsövning, i föreskriven ordning deltaga i densamma.

Sedan revisionen i det föregående avgivit förslag rörande ordnandet
av repetitionsövningarna (or värnpliktiga av 1920 års klass, vill revisionen
nu till slutlig behandling upptaga frågan rörande repetitionsövningarna
för värnpliktiga av 1919 års klass.

Enligt gällande värnpliktslag skola ifrågavarande värnpliktiga fullgöra
repetitionsövningar på sätt nedanstående tablå utvisar.

T r u p p s 1 a g.	Ar.
A. Värnpliktiga i allmänhet:
vid fotfolket ...............................................................	1920	1921	1922
» rytteriet ...............................................................	1920	1921	—
» fält- och positionsartilleriet......................................	1920	1921	—
» fästningsartilleriet..................................................	—	1921	1922
» fältingenjör- och fälttelegraftrupperna........................	1920	1921	—
» fästningsingenjörtruppema ......................................	—	1921	1922
o trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst *)...	1920	1921	1922
» trängen i egentlig sjukvårdstjänst..............................	1920	—	1922
» intendenturtrupperna ............................................	—	—	1922
» kustartilleriet........................................................	—	—	1922
B. Studenter och likställda: -)
vid hären ..................................................................	1920	1921	—
» kustartilleriet.........................................................	—	1921	—

*) Jfr not *) sid 95.

2) Utom medicine studerande m. fl. ^

Repetitionsövningarnas längd utgör:

vid fotfolket, trängen och intendenturtrupperna 30 dagar,
vid rytteriet, fält- och positionsartilleriet samt kustartilleriet 42 dagar,
samt

vid fästningsartilleriet och ingenjörtrupperna 35 dagar.

140

Försvars revisionens yttrande.

Såsom ovan nämnts, har revisionen uti sitt den 12 februari 1920 avgivna
betänkande tillstyrkt, att »vapenföra värnpliktiga i allmänhet» i
föreskriven ordning fullgöra dem under innevarande år åliggande repetitionsövning.
Däremot har revisionen i samma betänkande föreslagit, att
studenter och likställda befrias från fullgörande av årets repetitionsövning.

Enligt vad i det föregående omnämnts, har revisionen vid behandlingen
av frågan rörande tjänstgöringstidens fördelning för 1920 års
klass kommit till det resultatet, att det hittillsvarande antalet repetitionsövningar
bör, med undantag för studenter och likställda, bibehållas.
Däremot har revisionen föreslagit, att vid fotfolket, trängen och intendenturtrupperna
varje repetitionsövning skall avkortas med 5 dagar eller
från 30 till 25 dagar. Vid sådant förhållande och då det är av vikt,
att antalet i repetitionsövningarna ingående årsklasser icke minskas,
torde någon begränsning av repetitionsövningarnas antal icke heller böra
vidtagas för värnpliktiga av 1919 års klass. Däremot torde dessa, under
de år, då de fullgöra repetitionsövning tillsammans med 1920 års klass
eller följande av provisoriet berörda årsklasser, böra erhålla samma
minskning i dagantalet, som revisionen föreslagit för fotfolket, trängen
och intendenturtrupperna tilldelade värnpliktiga av sistnämnda årsklass.
En sådan minskning skulle innebära:

vid infanteriet, egentlig trängtjänst och sjukbärartjänst 5 dagar
under vartdera av åren 1921 och 1922,

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst och intendenturtrupperna 5
dagar under år 1922, samt

för vapenföra studenter vid infanteriet, trängen och intendenturtrupperna
5 dagar under år 1921.

I detta sammanhang anser sig revisionen böra framhålla, att repetitionsövning
under år 1921 skall fullgöras även av infanteriet och trängen
tilldelade värnpliktiga av 1918 års klass. Det skulle då kunna ifrågasättas,
huruvida icke repetitionsövningen jämväl för denna årsklass borde
nedsättas från 30 till 25 dagar. Med hänsyn därtill att utbildningen
för denna årsklass av kända skäl blivit i hög grad eftersatt, har emellertid
revisionen icke ansett sig böra härom framställa något förslag.
Ur utbildningssynpunkt kan det icke anses vara annat än fördelaktigt,
att ifrågavarande värnpliktiga erhålla 5 dagars förberedande övning,
innan de övriga i repetitionsövningen deltagande årsklasserna inrycka
till tjänstgöring.

I enlighet med vad sålunda anförts har revisionen uppgjort följande

141

Förslag

till

Lag

om minskning ay rcpctitionsövningarnas längd för vissa värnpliktiga av

1919 ärs klass.

Härigenom förordnas som följer:

Utan hinder av vad i § 27 mom. 1 värnpliktslagen därom stadgas
må, på sätt Konungen närmare förordnar, repetitionsövningarna för
infanteriet, trängen och intendenturtrupperna tilldelade vapenföra värnpliktiga
av 1919 års klass efter utgången av år 1920 minskas från 30
dagar till 25 dagar.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad
uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

142

Särskilda yttranden.

Av herrar friherre Fleming och Hammarskjöld, vilka anfört:

»Under arbetet inom försvarsrevisionen hava vi förklarat oss villiga
att söka nedbringa kostnaderna för landets försvarsväsende. Inom revisionen
har gjorts gällande, att den nuvarande organisationen bör bibehållas
under den s. k. provisorietiden, d. v. s. till dess förslag till en ny
härordning blivit utarbetat och antaget. För att vinna detta mål måste
man, enligt vår åsikt, även fasthålla vid att de åtgärder, vilka vidtagas
under provisorietiden, icke försvaga organisationen. De nu föreslagna
åtgärderna synas emellertid gå i motsatt riktning. På grund av ogynnsamma
förhållanden och riksdagens beslut hava under de senaste tvenne
åren inskränkningar gjorts uti värnpliktstjänstgöringen av sådan omfattning,
att fredsorganisationen försvagats och mobiliseringsberedskapen
minskats. Vid sådant förhållande hade det, enligt vår mening, varit
angeläget att föreslå åtgärder för att bota de skador, freds- och krigsorganisationen
redan lidit. I alla händelser borde åtminstone allt undvikits,
vilket är ägnat att ytterligare försvaga organisationen. En dylik
tanke kan visserligen återfinnas uti försvarsrevisionens betänkande, men
den är ingalunda den vägledande. Revisionen utgår nämligen ifrån, att
en minskning av utbildningstiden måste göras. Man synes emellertid
bortse ifrån, att våra här- och marinorganisationer till så väsentlig del
äro byggda på den allmänna värnplikten, att längden av de värnpliktigas
tjänstgöring och sättet att anordna densamma på ett mycket kännbart
sätt måste inverka på hela utbildningsresultatet vid truppförbanden
och på organisationens fasthet. För de värnpliktiga bör icke heller bestämmas
en så kort utbildningstid, att de icke kunna bibringas de kunskaper
och färdigheter, vilka erfordras för att de vid mobilisering omedelbart
skola kunna ingå uti operations- och stridsdugliga avdelningar, tillhörande
fälthären. Med hänsyn till att de värnpliktiga under femton år
tillhöra beväringen och under samma tid måste kunna tilldelas fälthären, får
det nuvarande militärpolitiska läget i detta avseende icke anses bestäm -

143

mande. De av försvarsrevisionen uppställda fordringarna, att »ett utbildningsresultat
av militärt värde skall kunna uppnås» och att »de värnpliktiga
skola erhålla åtminstone någon om än icke ur militär synpunkt fullt tilltredsställande
utbildning», kunna icke heller anses tillfyllest. En åtgärd, som
enligt vår åsikt skulle varit ägnad att i avsevärd grad avhjälpa de nuvarande
svårigheterna, skulle varit att, utöver vad som föreskrives uti
§26 värnpliktslagen, bestämma för samtliga truppslag och tjänster uttagning
av underbefäl och fackmän i förhållande till antalet vakanta
fast anställda. Revisionen har visserligen i syfte att avhjälpa manskapsbristen
föreslagit överföring av vapenföra värnpliktiga från infanteriet
till vissa specialtruppslag och till kustartilleriet. En dylik åtgärd,
som måste medföra olägenheter av skilda slag, kan dock icke fylla
bristen på mera kvalificerad personal. Försvarsrevisionens argumentering
att med åberopande av 1914 års värnpliktslag föreslå första tjänstgöringen
för underbefäl och fackmän vid fotfolket till endast 60 dagar
längre än för övriga värnpliktiga, d. v. s. till 165 dagar, kan icke godtagas.
Tankegången i 1914 års värnpliktslag var icke, att underbefäl
och fackmän under alla förhållanden skulle erhålla 60 dagars längre
första tjänstgöring än övriga värnpliktiga vid samma truppslag, utan
att tiden för första tjänstgöringen och första repetitionsövningen för
underbefäl och fackmän tillsammans skulle uppgå till ett år med undantag
av det till 3 å 4 veckor uppgående vapenövningsuppehållet efter
regementsövningarna, under vilket utbildningsarbetet i stort sett låg nere.
Att nämnda skillnad i utbildningstid kom att uppgå till 60 dagar, berodde
också på att första tjänstgöringstiden för flertalet värnpliktiga vid
fotfolket bestämdes 60 dagar kortare än vad som ansågs erforderligt
för underbefäl och fackmän. En tillräcklig utbildningstid för underbefäl
och fackmän måste under nuvarande förhållanden anses särdeles betydelsefull
icke endast med hänsyn till det stora antalet vakanser i volontärstyrkan
utan även emedan det, såsom försvarsrevisionen framhåller,
är angeläget att redan under närmaste tiden anordna försök och utbildning
med de under världskriget tillkomna nya stridsmedlen, exempelvis
granatkastare, handgranater och lätta kulsprutor. Alla dessa anspråk
på de värnpliktiga, vilka uttagas till underbefäl och fackmän,
kunna givetvis icke uppfyllas, om deras första tjänstgöring minskas från
310 till 165 dagar.

Då de inom försvarsrevisionen framkomna förslagen icke uppfylla
ovan uppställda fordringar, kunna vi icke godkänna desamma, men då
framläggandet av ett eget förslag icke synes oss kunna bidraga till en
tillfredsställande lösning, enär ett dylikt förslag påtagligen icke skulle

144

kunna samla majoritet inom riksdagen, kava vi icke ansett oss nu böra
framlägga något sådant.»

Av herrar Johan Nilsson, Wig forss, Larsson, Engberg och Nilsson
i Vibberbo, vilka anfört:

»Ordnandet av tjänstgöringstiden för de värnpliktiga av 1920 årsklass
skall enligt revisionens enhälliga uppfattning ingå i det provisorium,
som skall bilda övergången till en omorganisation av vårt försvarsväsen
i enlighet med de efter fredsslutet skapade internationella förhållandena.
Med avseende på detta provisorium är revisionens uppgift sålunda tydligen
den att föreslå de besparingar och inskränkningar, som omedelbart
kunna vidtagas, samtidigt med att den gamla organisationen i möjligaste
mån bevaras.

I likhet med revisionens majoritet anse även vi, att det efter fredsslutet
inträdda världspolitiska läget icke motiverar upprätthållandet av
någon högre grad av krigsberedskap. Utan att häri vilja inlägga den
betydelsen, att vårt militärpolitiska läge under de närmaste åren skulle
vara fullständigt riskfritt, våga vi dock anse, att faran för plötsliga och
överraskande angrepp i så hög grad förminskats, att en högst betydande
nedsättning av de värnpliktigas övningstid omedelbart bör kunna genomföras.

Vi ha därvid icke kunnat ansluta oss till det förslag, varom revisionens
flertal samlat , sig, enär detta förslag icke synes oss tillvarataga
de möjligheter till inskränkning, som enligt vår uppfattning låta förena
sig både med den av revisionen uttryckta åsikten om det militärpolitiska
läget och med hänsyn till bevarandet av den förefintliga organisationen.
Det ligger i sakens natur, att varje förslag om nedsättning av övningstiden,
som tar sin utgångspunkt i överväganden av antytt slag, måste
bli mer eller mindre godtyckligt. Detta gäller i lika mån den av revisionens
flertal omfattade meningen och den av oss här företrädda ståndpunkten.
Det kan alltid sägas, att med varje förkortning av övningstiden
måste följa en däremot svarande försämring av utbildningsresultatet.
Utan att här ingå på eu diskussion av hela denna fråga och i
vad mån dessa nackdelar kunna motvägas av förbättrade utbildningsmetoder
eller förändringar i övrigt, torde det böra erkännas, att de med
en förkortning förbundna riskerna svårligen kunna på objektiva grunder
avvägas och att ett visst mått av godtycke sålunda är ofrånkomligt.
Vid vårt ställningstagande ha vi därvid låtit leda oss av den synpunkten,

145

att det under dessa övergångsår icke sjnes nödvändigt att räkna med
en krigsmobilisering för här ifrågavarande värnpliktiga. Under sådana
förhållanden framträder såsom det egentliga kravet, att organisationen
så vitt möjligt upprätthålles och att rekryternas utbildning därför icke
göres kortare, än att de nödtorfteligen kunna insättas i större förband
under i möjligaste mån begränsade repetitionsövningar.

Vidkommande infanteriets tjänstgöringstid har revisionens flertal
funnit sig böra föreslå, att den fördelas å en första tjänstgöring om 105
dagar och tre repetitionsövningar, var och en om 25 dagar. Därtill
föreslås en förlängning av vinterkontingentens första tjänstgöring med
30 dagar. Vi ha icke kunnat ansluta oss till denna anordning. Först
och främst synes oss den av flertalet föreslagna tiden för rekrytutbildningen
omotiverat lång. För bibringande av de färdigheter, som tarvas
för att de värnpliktiga skola kunna ingå i större förband, är enligt vår
uppfattning en rekrytskola om 3 månader (90 dagar) tillräcklig. Denna
uppfattning synes även delas av inspektören för infanteriet. Beträffande
repetitionsövningarna ha vi utgått från att deras antal bör bestämmas
med hänsyn till vad som är oundgängligen erforderligt för att möjliggöra
bedrivandet av övningar i större förbund. I enlighet härmed ha
vi funnit, att det är tillräckligt med endast två repetitionsövningar vardera
å 30 dagar och med den första omedelbart ansluten till rekrytskolan.

Härifrån ha undertecknade Johan Nilsson och Wigforss under revisionens
arbete såtillvida varit av skiljaktig mening, att de ansett, att
repetitionsövningarnas längd kunnat begränsas till 20 dagar och det
sammanlagda antalet dagar sålunda till 130. För vinnande av större
enighet ha vi emellertid avstått från att göra särskilt yrkande.

Vi föreslå sålunda, att utbildningstiden fördelas å en första tjänstgöring
om 90 dagar och två repetitionsövningar, var och en om 30
dagar, alltså sammanlagt 150 dagar.

Enligt vår uppfattning bör huvudmassan av de värnpliktiga fullgöra
siu tjänstgöring under sommarmånaderna och under vintern inkallas
till tjänstgöring endast så stort antal, som oundgängligen erfordras
för vakt- och vårdtjänstens bestridande. Dessa senare torde dock böra
inkallas i två omgångar. Beträffande förläggningen av utbildningstiden
för de för fästningarna avsedda infanteriregementena samt Gottlands
infanteriregemente ansluta vi oss till flertalets uttalande. Ävenledes
anse vi, att det bör ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma
rörande de särskilda åtgärder, som kunna visa sig påkallade för uppehållande
av garnisonstjänsten inom huvudstaden.

112G 20

146

1 fråga om kavalleriet och artilleriet har majoriteten föreslagit en
sammanlagd tjänstgöring å 240 dagar med en första tjänstgöring om
156 dagar samt två repetitionsövningar om 42 dagar vardera. Vi å
vår sida anse liksom majoriteten, att värnpliktskontingenterna vid dessa
vapenslag böra inkallas i endast två omgångar. Förkortningen av övningstiden
bör däremot enligt vår uppfattning kunna göras större än
den majoriteten föreslagit utan att utbildningsresultatet därför äventyras.

Beträffande kavalleriet föreslå vi alltså en sammanlagd tjänstgöringstid
å 210 dagar i en följd för vintergruppen och för sommargruppen
180 dagar med en första tjänstgöring om 120 dagar och två repetitionsövningar
om 30 dagar vardera med den första repetitionsövningen omedelbart
ansluten till första tjänstgöringen. Liksom i fråga om infanteriet
anse vi, att till vintertjänstgöringen bör inkallas endast så stort antal
värnpliktiga, som är oundgängligen nödvändigt för vakt- och vårdtjänstens
bestridande. Under förutsättning att tjänstgöringen ordnas på
nu föreslaget sätt, skulle alltså av årets 365 dagar vapenföra värnpliktiga
vara inkallade: vintergruppen 210 dagar och sommargruppen 150 dagar
(= 120 + 30), tillsammans 360 dagar. Den lucka å 5 dagar, som härigenom
uppstår, torde kunna fyllas på sätt som redan nu sker, nämligen
genom att stammen får fullgöra vakt- och vårdtjänsten.

Beträffande artilleriet föreslå vi samma dagantal och samma fördelning
och förläggning av tjänstgöringen samt samma princip för vintergruppens
uttagning som ifråga om kavalleriet. Den av oss föreslagna
tjänstgöringstiden skulle alltså fullgöras vid fält- och positionsartilleriet
samt fästningsartilleri et å Karlsborg och fästningsartilleriet i Boden med
för vintergruppen sammanlagt 210 dagar i en följd samt för sommargruppen
en första tjänstgöring om 120 dagar samt en repetitionsövning
om 30 dagar under vartdera av andra och tredje året med den första
repetitionsövningen omedelbart ansluten till första tjänstgöringen.

För ingenjörtrupperna föreslå vi enahanda antal dagar, fördelning
och förläggning som för kavalleriet och artilleriet.

I fråga om trängen i egentlig trängtjänst och sjukbär ar tjänst föreslå
vi en sammanlagd tjänstgöring om 150 dagar, fördelad på en första
tjänstgöring om 90 dagar och två repetitionsövningar om 30 dagar vardera.
Med avseende på övningarnas förläggning liksom med avseende
på principen för vintergruppens uttagning anse vi den av oss för övningarna
vid infanteriet föreslagna anordningen böra tillämpas.

För Trängen i egentlig sjukvårdstjänst föreslå vi en första tjänstgöring
om 100 dagar och två repetitionsövningar om 25 dagar vardera.

147

Intendenturtruppernas sammanlagda tjänstgöringstid anse vi oss böra
föreslå i tre omgångar till 150 dagar, fördelade på en första tjänstgöring
om 125 dagar och en repetitionsövning om 25 dagar.

För underbefäl och fackmän anse vi i likhet med revisionens majoritet,
att deras övningstid bör utökas med 00 dagar utöver den för infanteriet
föreslagna. Vi föreslå alltså en utbildningstid av sammanlagt 210 dagar
(= 150 + 60).

Beträffande de icke vapenföras i allmänhet tjänstgöringstid ha vi i
likhet med majoriteten ansett, att den bör bestämmas i enlighet med
vad som gäller för vapenföra värnpliktiga vid infanteriet. Vi föreslå
sålunda för de icke vapenföra en sammanlagd tjänstgöring om 150
dagar.

Med avseende på övningstiden för flottan föreslå vi två omgångar
och en sammanlagd övningstid om 180 dagar, förlagd på sätt som, under
förutsättning av en sådan övningstid, angivits av marinstabschefen. Av
marinstabschefens yttrande framgår, att de olägenheter, som ur utbildningssynpunkt
vidlåda en övningstid om 180 dagar jämväl vidlåda den
övningstid å 240 dagar, som majoriteten föreslagit.

För kustartilleriet föreslå vi två omgångar och en sammanlagd övningstid
för vintergruppen om 210 dagar i en följd och för sommargruppen
om 180 dagar fördelad på en första tjänstgöring om 150 dagar och en
repetitionsövning å 30 dagar, fullgjord under tredje året.

Den av majoriteten föreslagna anordningen, till vilken även vi ansluta
oss, att i Kungl. Maj:ts hand lägga rätten att från infanteriet överföra
nödvändigt manskap till vissa andra vapenslag anse vi böra äga
tillämplighet även på flottan.

Beträffande repetitionsövningarna för 1917 års klass ansluta vi oss
till majoritetens förslag. Däremot ha vi med avseende på repetitionsövningarna
för 1919 års klass velat uttala följande:

Redan i den till revisionens betänkande I fogade reservationen av
Johan Nilsson m. fl. har föreslagits, att övningstiden för värnpliktiga
vid special vapnen av 1919 års klass erhölle minskning i utbildningstiden
även genom befrielse från en repetitionsövning. I anslutning härtill och
med anledning av revisionens nu föreliggande förslag till förkortning
av övningstiden för 1920 års klass anse vi det önskvärt, att värnpliktiga
av 1919 års klass såvitt möjligt erhålla sådan minskning i sin fortsatta
övningstid, att den icke överskrider den tid, som kan bliva fastställd för
1920 års klass.

I enlighet med vad sålunda anförts få vi föreslå följande:

148

Förslag

till

Lag

om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass.

Utan hinder av vad gällande värnpliktslag därom stadgar förordnas
härigenom som följer:

§ 1.

a) vid fotfolket i sammanlagt 150 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 90 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar,
före utgången av tredje året:

b) vid rytteriet, artilleriet och ingenjör trupperna i sammanlagt 180
dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall
fullgöras:

med en första tjänstgöring om 120 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och
ett av andra och tredje åren;

c) vid trängen och intendenturtrupperna i sammanlagt 150 dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

vid trängen i egentlig träng t jämnt och i sjukbärartjänst:

med en första tjänstgöring om 90 dagar, som tager sin början under
första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar,
före utgången av tredje eller fjärde året;

149

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om 100 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-) övning om 25 dagar under vartdera
av andra och tjärde åren, samt
vid intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om 125 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 25 dagar under fjärde året;

d) vid marinen i sammanlagt 180 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

av de i allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst inskrivna i en följd
med början under första eller andra året, samt
av de i kustartilleritjänst inskrivna:

med en första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om 30 dagar under tredje året.

§ 2.

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, som jämlikt bestämmelserna
i § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen vid fotfolket, trängen och
intendenturtrupperna uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,
äro skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 210 dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
vid fotfolket:

med en första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar,
före utgången av tredje året, samt

vid trängen och intendentwirupperna:

med en första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar,
före utgången av tredje eller fjärde året.

§ 3.

Oavsett vad ovan i §§ 1 och 2 stadgas angående utbildningstidens
längd och fördelning, skall för kavalleriet, artilleriet, ingenjörtrupperna

150

och kustartilleriet tilldelade vapenföra värnpliktiga, som påbörja första
tjänstgöringen under första året, denna ökas med 30 dagar.

§ 4. :>ii; ;;

(Lika med majoritetens förslag.)

§ 5-

a) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 A värnpliktslagen,
i sammanlagt 150 dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen i
en följd med början under första eller andra året eller ock med en första
och en andra tjänstgöring under de tre första åren, samt

b) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 B och C vämpliktslagen,
i 275 dagar i en följd med början under första eller andra
året.

§ 6-

I den mån sådant finnes för utbildningsarbetets ändamålsenliga bedrivande
samt erforderlig häst- och materielvård oundgängligen nödigt
må Konungen beordra erforderligt antal fotfolket tilldelade vapenföra
värnpliktiga att vid rytteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och marinen
fullgöra sin värnplikt med 150 dagar i en följd.

§ 7.

(Lika med majoritetens förslag).

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

151

Förslag

till

Lag

om ytterligare minskning ht utbildningstiden för viss» värnpliktiga

av 1919 års klass.

Härigenom förordnas som följer:

Utan hinder av vad i § 27 värnpliktslagen samt i lagen den--

--om minskning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 ärs

klass stadgas, må, på sätt Konungen förordnar, utbildningstiden för de
värnpliktiga av 1919 års klass ytterligare minskas med det antal dagar, som
Konungen för varje truppslag vid hären eller tjänst vid marinen närmare
bestämmer.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad
uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Av herrar Widell och Pettersson, som anfört följande:

»Den av försvarsrevisionen föreslagna första utbildningstiden för
vapenföra värnpliktiga i allmänhet (studenter och likställda alltså härunder
ej inbegripna) synes oss vara väl knappt tillmätt, för att ett tillfredsställande
resultat av utbildningsarbetet skulle kunna uppnås. Beträffande
infanteriet hava vi inom försvarsrevisionen — under vidhållande
i princip av vår vid förra årets urtima riksdag hävdade ståndpunkt, att
första utbildningstiden borde bestämmas till 150 dagar — ansett oss
med hänsyn till riksdagens beslut om 120 dagars första utbildningstid
för 1919 års klass icke böra ifrågasätta ett större dagantal för 1920 års
klass men hava å andra sidan ej heller kunnat tillstyrka en ytterligare
minskning. Med tilläggande av tre repetitionsövningar å 30 dagar skulle
alltså sammanlagda övningstiden för infanteriet enligt vårt förslag komma
att uppgå till 210 dagar. Samma dagantal hava vi ansett böra fastställas
även för trängen och intendenturtrupperna. I fråga om arméns
övriga specialvapen samt marinen hava vi i allmänhet yrkat en samman -

152

lagd utbildningstid av 300 dagar. Då emellertid de av oss framställda
yrkandena icke kunna hava någon utsikt att vinna riksdagens bifall,
hava vi avstått från att reservationsvis framlägga något utarbetat förslag
i frågan.»

Av hrr Wigforss och Engherg, vilka anfört:

»Ifråga om utbildningstiden för värnpliktiga studenter ha undertecknade
icke kunnat ansluta sig till revisionens förslag. Icke heller
revisionens majoritet har förmått sluta ögonen för följderna av en anordning,
varigenom de värnpliktiga studenterna ålades en utbildningstid,
som stode i alltför skriande disproportion till övriga värnpliktigas. Trots
de militära myndigheternas förklaring, att den nuvarande utbildningstiden
om 485 dagar vore nödvändig, har revisionens majoritet funnit sig böra
föreslå en minskning ned till 365 dagar, enär med en förkortning för
övriga värnpliktiga olikställigheten annars »skulle bliva ännu mera framträdande
och med all sannolikhet komma att betraktas såsom en uppenbar
orättvisa».

Revisionens majoritet synes anse denna orättvisa nödtorftligen avhjälpt
i och med att studenternas övningstid icke överskrider det dubbla
av de 180 dagar, som föreslås för infanteriets huvudmassa. Åven med
denna utgångspunkt blir disproportionen alltför framträdande, när man
i likhet med undertecknade önska infanteriets övningstid begränsad till
150 dagar. Att under sådana förhållanden ålägga studenterna en övningstid
om 365 dagar skulle endast kunna motiveras med de allra
starkaste militära argument. Nu är det emellertid så långt ifrån, att
dylika argument skulle föreligga, att man tvärtom vågar påstå, att revisionens
majoritet till hälften erkänner svagheten i den föreslagna utvägen.
Chefen för generalstaben har nämligen förklarat, att med en
sålunda förkortat utbildning endast de mest lämpade kunna någorlunda
nöjaktigt utbildas till plutonchefer, under det att huvudmassan endast
komma att utbildas till underbefäl. Och revisionen yttrar, att det »med
fog kan ifrågasättas, huruvida man överhuvudtaget bör ålägga studenter
och likställda en längre tjänstgöringstid än övriga värnpliktiga endast
för att utbilda dem till underbefäl». Den häri uttalade kritiken försvagas
knappast av det reserverade tillägget, att »med hänsyn till den
lor närvarande rådande stora bristen på dylikt befäl torde, åtminstone
under provisorietiden och innan man på annat sätt fått nämnda brist
avhjälpt, en dylik anordning kunna fullt försvaras».

153

Under de givna militära förutsättningarna synes det utgöra ett
orimligt slöseri med en värdefull tid, om hela studentmaterialet uttages
till denna oproportionerligt långa övningstid endast för att ett viindertcil
skall kunna utbildas till plutonchefer, hör utbildning till underbefäl
synes man icke av studenterna ha anledning att kräva större tillägg till
den för övriga värnpliktiga gällande övningstiden än de 60 dagar, som
av revisionen föreslås för de till underbefäl och fackmän uttagna värnpliktiga.
Ett dylikt tillägg på 60 dagar torde då kunna för de till
underbefäl uttagna studenterna kunna förläggas på sådan tid, att studierna
i mycket ringa grad skulle behöva lida avbräck.

1 anslutning till det ovan sagda föreslås alltså, att studentei och
med dem likställda icke vidare uttagas för utbildning till plutonchefer,
och att i den mån de anses lämpligen böra utbildas till underbefäl ^ den
ytterligare tjänstgöringen begränsas till 60 dagar samt förlägges på sådan
tid, att minsta möjliga olägenheter uppstå för ifrågavarande värnpliktigas
studier.»

Av herr Bengtsson, som anfört:

»Under de inom revisionen förda överläggningarna rörande utbildningstiden
för värnpliktiga av 1920 års klass har jag hävdat den uppfattningen,
att övningstiden för fotfolket, trängen och intendenturtrupperna
tilldelade vapenföra värnpliktiga borde bestämmas till sammanlagt
150 dagar. Utan att för närvarande vilja göra något uttalande angående
den utbildningstid, som i en blivande ny härordning kan behöva
fastställas, håller jag dock före, att övningstiden för de värnpliktiga,
varom här är fråga, under provisorietiden lämpligen bör kunna begränsas
till nämnda dagantal.

Beträffande tjänstgöringstidens fördelning anser jag, att denna bör
vid fotfolket uppdelas i en första tjänstgöring om 90 dagar och tre
repetitionsövningar om 20 dagar, förlagda till andra, tredje och fjärde
åren. Då det torde vara nödvändigt att hava vapenföra värnpliktiga
inne i tjänstgöring under hela eller i varje fall större delen av. året,
böra de värnpliktiga i och för fullgörande av första tjänstgöringen
uppdelas i omgångar, därvid tjänstgöringstiden för vinterkontingenten,
i enlighet med vad revisionen förslår, torde böra förlängas med 30
dagar.

Vid trängen och intendenturtrupperna torde tjänstgöringen böra fullgöras
:

1126 20

154

vid . trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst med en
första tjänstgöring om 90 dagar och tre repetitionsövningar, var och en
om 20 dagar, före utgången av fjärde eller femte året,

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst med en första tjänstgöring
om 110 dagar och en repetitionsövning om 20 dagar under Vartdera av
andra och fjärde åren, samt

vid intendenturtrpperna med en första tjänstgöring om 130 dagar
och en repetitionsövning om 20 dagar under fjärde året.

Liksom vid fotfolket torde första tjänstgöringen böra fullgöras i
omgangar, därvid utbildningstiden för vinterkontingenterna förlänges med
30 dagar.

Föi de vapenföra värnpliktiga, vilka vid fotfolket, trängen och intendenturtrupperna
uttagas för utbildning till underbefäl och fackmän,
torde tjänstgöringstiden böra utökas med 60 dagar samt uppdelas på en
första tjänstgöring om 150 dagar och tre repetitionsövningar om 20
dagar. För dem, som fullgöra första tjänstgöringen under vintern, bör
denna utökas med 30 dagar.

Beträffande tjänstgöringstiden för övriga värnpliktskategorier ansluter
jag mig till vad revisionen härutinnan föreslagit.» jff _