FÖRSLAG TILL FÖRORDNING (Statens offentliga utredningar 1913:1)

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING

MED

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER I FRÅGA OM

JORDREGISTER FÖR KOPPARBERGS LÄN

OCH

HAMRA KAPELLAG I LOS SOCKEN AF CÅFLEBORGS LÄN

M. M.

UTARBETADT INOM
KUNGL. JUSTITIEDEPARTEMENTET

SÄRSKILDT TILLKALLADE SAKKUNNIGA

TRYCKT HOS

P . PALMQUISTS AKTIEBOLAG, STOCKHOLM 1912

INNEHÅLL:

Sid.

Skrifvelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. Justitiedepartementet.................. 5

Författningsförslag
Förslag till

1) förordning med särskilda bestämmelser i fråga om jordregister för Koppar bergs

län och Hamra kapellag i Los socken af Gäfleborgs län ............ ll

2) kungörelse angående ändrad lydelse af 1 § i kungörelsen den 25 juni 1909

om införande i fastighetsbok af beteckning, hvarunder fastighet upptagits
i jordregistret .......................................................... jg

Motiv

Allmän motivering ..................................................... 21

Speciell motivering ................................................

Formulär......................................................... gg

Anvisningar till formulären............................................... j^g

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kung!. Justitiedepartementet.

Med anledning'' af de säregna fastighetsförhållanden, som äro rådande
å landet inom Kopparbergs län och i Hamra kapellag inom Los socken af
Gäfieborgs län, har i § 40 af förordningen den 13 juni 1908 angående
jordregister meddelats den föreskrift, att i fråga om uppläggande af
jordregister för Kopparbergs län och Hamra kapellag skall gälla hvad

särskildt varder stadgadt. Denna föreskrift tillkom på hemställan af
kammarkollegium, som i underdånigt utlåtande öfver det kommittéförslag,
hvilket ligger till grund för jordregister förordningen, framställde, ett
särskildt förslag i fråga om sättet för uppläggande af jordregister för
Kopparbergs län och nämnda kapellag men tillika framhöll, att med
hänsyn till den erfarenhet, som vunnits vid uppläggandet af fastighetsböcker
därstädes, anledning måhända kunde förefinnas att i ett eller
annat afseende göra ändring i den af kollegium föreslagna ordning för
jordregistrets uppläggande, och att det sålunda kunde ifrågasättas, om icke
domhafvandena och öfriga vederbörande borde sättas i tillfälle att yttra
sig öfver förslaget.

Samma dag jordregister förordningen utfärdades anbefalldes ock Konungens
befallningshafvande i Kopparbergs och (läfieborgs län att öfver kammarkollegii
förslag inhämta yttranden från vederbörande fögderiförvaltningar,
domhafvande och förste landtmätare samt därmed äfvensom med egna
underdåniga utlåtanden till Konungen inkomma.

Då de yttranden, som inkommit till följd af dessa nådiga remisser,
syntes gifva vid handen, att kamin ar kollega ifrågavarande förslag angående
ordnandet af jordregistret för Kopparbergs län och nämnda kapellag
icke kunde läggas till grund för föreskrifter i ämnet utan närmare undersökning,
särskildt i afseende å frågorna, hvilka jordenheter borde upptagas
å särskilda upplägg i jordregistret, hvilken beteckning borde användas
för sådan enhet, i hvilken omfattning skattetal och jordtal borde antecknas
i jordregistret, samt om sättet för arbetets planmässiga ordnande
och om beräkning af kostnaderna för arbetets utförande, har
Herr Statsrådet i enlighet med därtill den 1 juni 1912 lämnadt nådigt
bemyndigande kallat undertecknade att biträda inom justitiedepartementet
med verkställande af utredning och afgifvande af förslag rörande lämpligaste
sättet för uppläggande af jordregister för Kopparbergs län och
Hamra kapellag äfvensom anmodat undertecknad Östergren att vid utredningen
tillika bestrida sekreterargöromål.

För denna utredning hafva vi enligt jämväl lämnadt nådigt medgifvande
besökt samtliga domarkanslier äfvensom landtmäterikontoret i Kopparbergs
län, hvarjämte undertecknad Östergren besökt Gäfleborgs läns landtmäterikontor;
och hafva vi med ledning af sålunda gjorda rön äfvensom af de
yttranden, som, på sätt ofvan nämnts, inkommit öfver kammarkollegii förslag
i ämnet, samt af uppgifter, som vederbörande domhafvande meddelat i
fråga om antalet enheter i fastighetsböckerna för de särskilda domsagorna

i Kopparbergs län och för Hamra kapellag, utarbetat det betänkande med
förslag till förordning med särskilda bestämmelser i fråga om jordregister
för Kopparbergs län och Hamra kapellag i Los socken af Gäfleborgs län,
som härmed framlägges.

Hetta förslag afser att jordregistret för ifrågavarande landsdelar skall
grundas, icke, såsom det i 1908 års förordning föreskrifna jordregister, på
jordeboken, utan, företrädesvis åtminstone, omedelbart på skifteshandlingar.
Bortsedt från de modifikationer i vissa detaljbestämmelser, som betingas af
skiljaktigheten i fråga om underlaget, öfverensstämmer den föreslagna anordningen
af jordregistret för nämnda län och kapellag synnerligen nära
med hvad som enligt omförmälda förordning gäller för riket i öfrigt. Beträffande
grunderna för förslaget tillåta vi oss därjämte framhålla, att
detsamma i allt väsentligt ansluter sig till kammarkollegii ofvanberörda
förslag och utgör en närmare utveckling däraf, samt att det egentligen
är blott i ett afseende som det föreliggande förslaget afviker från
sagda tidigare förslag, nämligen därutinnan att, medan kammarkollegium
ansett, att före jordregistrets uppläggande borde öfver de fastigheter, som
skulle upptagas å särskilda upplägg i registret, upprättas särskilda förteckningar
med förslag till de uppgifter, som borde införas i uppläggens öfverskrifter,
går det nu utarbetade förslaget ut därifrån, att jordregistret skall
kunna uppläggas omedelbart med ledning af det material, som skulle användas
för upprättandet af de ifrågasatta förteckningarna; och hålla vi för
uppenbart, att den förenkling i arbetet, som härigenom afsetts, skall vara
egnad att medföra icke så liten tidsvinst och besparing i öfrigt.

Jämte omförmälda betänkande och förslag öfverlämnas dels ett därmed
sammanhängande förslag till kungörelse angående ändrad lydelse af 1 § i
kungörelsen den 25 juni 1909 om införande i fastighetsbok af beteckning,
hvarunder fastighet upptagits i jordregistret, samt dels formulär och anvisningar.

Stockholm den 9 december 19,12.

H. Knö l »IN.

AXEL ÖSTEKGREN.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG.

Förslag

till

Förordning

med särskilda bestämmelser i fråga om jordregister för
Kopparbergs län och Hamra kapellag i Los socken
af (xäileborgs län.

Sedan vid utfärdandet af nådiga förordningen den 13 juni 1908
angående jordregister förordnats, att i fråga om uppläggande af jordregister
för Kopparbergs län och Hamra kapellag i Los socken af Gäfleborgs län
skulle gälla hvad särskild! blefve stadgadt, varder härigenom förordnadt,
att jämte de angående jordregister i allmänhet gällande stadganden, så
vidt de ej strida mot hvad här nedan föreskrifves, skola i afseende å jordregistret
för Kopparbergs län och Hamra kapellag följande särskilda bestämmelser
lända till efterrättelse.

§ 1.

I jordregistret skall, där ej nedan annorlunda sägs, göras särskild!
upplägg

a) inom Saf snäs socken: för hvarje särskild! skattlagd fastighet och

b) inom öfriga socknar i Kopparbergs län äfvensom inom Hamra
kapellag: för hvarje fastighet, hvilken upptagits såsom särskild åbolott i
delningsbeskrifning vid storskifte, där sådant ägt rum, eller vid laga skifte,
som verkställts å by eller dylik samfällighet, den där ej undergått storskifte,
så ock för hvarje hemman eller lägenhet, som efter verkställdt storskifte
uppkommit genom skattläggning af jord å kronans vid skiftet afskilda
öfverloppsmark.

Har inom socken i Kopparbergs län, som afses under b), laga skifte
verkställts å förut storskiftade ägor, då skall, där laga skiftet omfattat all

till skifteslaget hörande mark, som ingått i storskifte, samt laga skiftet
ägt rum innan fastighetsböcker för socknen upplades, i jordregistret göras
särskildt upplägg för en hvar i delningsbeskrifningen vid det laga skifte
upptagen åbolott, men eljest på landtmäteristyrelsen ankomma att efter
anmälan af förste landtmätaren förordna, huruvida särskildt upplägg skall
göras för hvarje i delningsbeskrifningen vid laga skiftet upptagen åbolott
eller för hvarje i delningsbeskrifning vid storskiftet upptagen åbolott. Har
inom sådan socken laga skifte ägt rum å enstaka hemman eller lägenhet,
som icke undergått storskifte, eller ägostyckning verkställts å hemman
eller lägenhet, som icke förut ingått i skifte, må antingen särskildt upplägg
göras för en hvar af de vid skiftet eller styckningen utlagda åbolotter
eller ock dessa lotter eller vissa af dem upptagas å gemensamt upplägg
efter ty i den ordning nyss sagts varder bestämdt.

Inom de delar af Kopparbergs län och Hamra kapellag, där fastigheterna
icke enligt nu angifna grunder kunna upptagas i jordregistret,
skall göras särskildt upplägg, inom Fåla fögderi för hvarje egendom, som
genom behörig uppmätning och kartläggning blifvit från angränsande afskild,
samt inom återstoden af Kopparbergs län äfvensom inom Hamra
kapellag för hvarje by, så ock för hvarje hemman eller af annan fastighet
icke beroende lägenhet, som ej till by hörer. Undergår fastighet, som
sålunda upptagits i jordregistret, sedermera laga skifte eller ägostyckning,
och förekommer anledning att därvid utbrutna åbolotter böra införas å särskilda
upplägg, gälle i afseende härå i tillämpliga delar hvad i sista punkten
af föregående stycke är stadgadt för det fall, hvarom där är fråga. Ofriga
fastigheter upptagas i jordregistret först i den mån laga skiften eller
ägostyckningar verkställas och vinna fastställelse. Ej må den omständighet,
att jordregistret för eu socken icke upptager fastighet, som nu afses, utgöra
hinder för anmälan därom, att jordregister för socknen blifvit upplagdt,
eller för tillämpning beträffande socknen i öfrigt af de bestämmelser i förordningen
den 13 juni 1908 angående jordregister, Indika förutsätta att
jordregister upplagts.

Fastigheter, som ej kunnat upptagas i jordregistret vid dess första
uppläggande, skola, så vidt ske kan, införas i särskild förteckning i enlighet
med det vid denna förordning fogade formulär I.

§ 2.

Hvad förordningen den 13 juni 1908 angående jordregister innehåller
beträffande jordeboksenheter skall i allt, hvarom ej i förevarande förord -

ning är särskild! stadgadt, äga motsvarande tillämpning i fråga om registerenheter,
som afses i § 1; och skola de bestämmelser i förstnämnda förordning,
som hafva afseende å en socken, i tillämpliga delar gälla i fråga
om Hamra kapellag.

§ 3.

Ingår fastighet i skifteslag, som omfattar flera byar, hemman eller
lägenheter med särskilda namn, och framgår ej af tillgängliga handlingar
otvetydigt, med hvilket af dessa namn fastigheten hör betecknas i jordregistret,
göre förste landtmätaren om förhållandet anmälan hos Konungens
befallningshafvande, som har att i ärendet förordna.

Uppläggen för fastigheter inom skifteslag, som ofvan afses, må, med
iakttagande af nummerföljden inom hvarje särskild by eller liknande
samfällighet, i öfrigt, där det pröfvas lämpligt, i jordregistret ordnas
efter ordningsföljden i vederbörande delningsbeskrifning, ändå att till
följd däraf särskilda byar, hemman och lägenheter ej varda upptagna i
bokstafsföljd.

§ 4.

Hvarje fastighet, som enligt § 1 upptages å särskild! upplägg i jordregistret,
skall i uppläggets öfverskrift betecknas med det nummer, som
finnes åsatt fastigheten i jordeboken eller i skatteköpebref eller delningsbeskrifning,
i enlighet hvarmed fastigheten införes i registret; och skall
i öfverskriften fastighetens littera i sådan delningsbeskrifning upptagas
inom parentes.

Finnes ej äldre nummer, som i första stycket afses, eller hafva två
eller flera fastigheter med samma namn, som skola upptagas å skilda upplägg
i registret, gemensamt nummer eller har fastighet betecknats med
nummer, som icke utgöres af helt tal, eller med nummer i förening med en
eller flera bokstäfver eller med så kalladt subnummer, skall vid jordregistrets
uppläggande numrering äga rum i den omfattning, som af omständigheterna
påkallas. Fastighetsnummer, beträffande kvilket i förenämnda afseenden
ej förekommer anledning till ändring, bör därvid så vidt möjligt
lämnas oförändradt samt för öfrigt hvarje fastighet, som ingår i by eller
dylik samfällighet, där fastigheterna hafva samma namn, betecknas med
första lediga nummer efter vanlig sifferföljd och, så vidt ej särskild anledning
till afvikelse förekommer, i enlighet med den ordning, hvari fastigheten
är upptagen i vederbörande delningsbeskrifning. Förslag till numrering,

hvarom nu sagts, skall upprättas af förste landtmätaren, och ankomme på
Konungens befallningshafvande att i ärendet förordna.

Har vid jordregistrets uppläggande eller därefter ändring i numrering
ägt rum, skall öfverskriften å upplägget innehålla jämväl det äldre
numret. Detta nummer ömsintes med parentes.

§ B.

För fastighet, som ej är satt i mantal, skall i såväl uppläggets öfverskrift
som kolumn 4 i stället för mantal antecknas i orten brukligt skattetal
eller ock, för fastighet som ingått i skifte, dess refboksinnekåll enligt
delningsbeskrifningen (snesland, bandland) eller uppskattade innehållet af
den inägojord, som vid skiftet blifvit fastigheten tillagd (tunnland, kappland;
kvadratrefvar, kvadratstänger; hektar, ar).

Har skattereglering efter verkställd t skifte ägt rum, skall därvid skedd
förändring af skattetalen iakttagas; och göres för hvarje fastighet, hvars
skattetal undergått förändring, om det förutvarande skattetalet anteckning
i kolumn 18.

Förekommer anledning att för fastighet, som införes i särskildt rum
å upplägg, anteckna skattetal eller jordtal, som ej svarar mot det för
registerenheten i öfverskriften utsatta, göres anteckningen i kolumn 18.

§ 6-

Yårder med tillämpning af de i § 1 stadgade grunder såsom registerenhet
upptagen afsöndrad lägenhet, skall denna dess egenskap antecknas
i uppläggets öfverskrift.

Kan det utrönas, från hvilken fastighet afsöndringen skett, göres
anteckning om förhållandet i kolumn 18 af vederbörande rum å stamfastighetens
upplägg samt i öfverskriften till upplägget för lägenheten.

§ 7.

Lägenhet, som afsöndrats från samtliga hemman eller hemmansdelar
i en socken, varde, utan föregående registrering å uppläggen för stamfastigheterna,
upptagen å särskildt upplägg. Öfver dylika lägenheter föres
sockenvis förteckning enligt formulär Ac; och skall å upplägget för
hvarje fastighet, hvarifrån afsöndring sålunda skett, till sagda förteckning
göras hänvisning i kolumn 18 af det rum, i livilket enheten är registrerad.

Lägenhet, som afsöndrats från samtliga hemman eller hemmansdelar
i by eller skifteslag, må likaledes omedelbart införas på särskildt upplägg,

tiar lanclmäteristyrelsen efter framställning af förste landtmätaren finner
skäligt sådant medgifva; skolande öfver lägenheter, som till följd af hvad
nu stadgats blifvit upptagna å särskilda upplägg, föras förteckning enligt
formulär Ad samt för öfrigt om registrering af dem gälla hvad i första
stycket sägs beträffande lägenheter, som afsöndrats från samtliga hemman
eller hemmansdelar i en socken.

Hvad i denna paragraf stadgas i fråga om afsöndrad lägenhet skall
äfven gälla beträffande område, som i enlighet med bestämmelserna om
jords eller lägenhets afstående för allmänt behof eller om ändring eller utrifning
af vattenverk afskilts från samtliga hemman eller hemmansdelar i
eu socken eller i by eller skifteslag.

I fråga om benämning å lägenhet, hvarom ofvan förmärs, gälle hvad
i § 14 andra stycket af förordningen den 13 juni 1908 angående jordregister
är föreskrifvet beträffande lägenhet, som där afses.

§ 8-

Det namnregister enligt formulär Ab, hvarom stadgas i § 21 af förordningen
den 13 juni 1908 angående jordregister, skall för Kopparbergs
län och Hamra kapellag, jämte de i uppläggens öfverskrift upptagna namn
med tillhörande nummer och de namn, som införts i kolumn 5, tillika
innehålla i öfverskrift upptagen littera äfvensom, i fall då ändring i numreringen
ägt rum vid jordregistrets uppläggande eller därefter, det äldre
numret.

§ 9-

Jämte de i § 22 af förordningen den 13 juni 1908 angående jordregister
under 2) och 3) omförmälda handlingar skall, i den ordning sagda
paragraf stadgar, till landtmäterikontoret öfverlämnas en i landskontoret
enligt formulär lv upprättad förteckning öfver fastigheter, Indika äro anslagna
till boställen eller fromma stiftelser eller för Kungl. Maj:ts och
kronans räkning utarrenderade eller eljest under dess omedelbara disposition.

Hvad förenämnda paragraf innehåller angående upprättande af utdrag
af jordeboken skall icke tillämpas beträffande socknarna inom Ofvan Siljans,
Nedan Siljans, Fullt och Västerdals fögderier ej heller ifråga om
Säters landskommun eller Hamra kapellag; och bör sådant utdrag eljest af
förste landtmätaren rekvireras endast i den mån anledning förekommer, att
de bär nedan i § 10 omförmälda förteckningar äro ofullständiga eller fel -

aktiga, eller att fastighet upptagits i jordeboken efter dessa förteckningars
upprättande.

Så vidt utdrag af jordeboken ej rekvirerats, skall fastighetsförteckningen
enligt formulär D granskas i landskontoret i afseende å jordnaturen
å de i förteckningen upptagna fastigheter, som icke tillkommit genom
afsöndring, äfvensom beträffande mantal och nummer å de fastigheter, för
Indika mantalsräkning är i bruk.

§ io.

De handlingar, som öfverlämnas till landtmäterikontoret för jordregisters
uppläggande, skola af förste landtmätaren före registrets uppläggande jämföras
med de förteckningar, i enlighet med Indika fastighetsböckerna upplagts.
Finnas ej förteckningarna i koncept å landtmäterikontoret, och kunna
de ej lämpligen där hållas tillgängliga under den tid, som åtgår för sådan
jämförelse, äge förste landtmätaren antingen anskaffa afskrift af förteckningarna
eller ock företaga jämförelsen hos vederbörande domhafvande, allt
efter som med hänsyn till kostnaderna och öfriga omständigheter i hvarje
särskildt fall pröfvas lämpligast.

§ 11.

Förteckningarna enligt formulären Ac, Ad och I skola fogas vid jordregistret
såväl då detsamma öfversändes till domhafvanden jämlikt § 23 i
förordningen den 13 juni 1908 angående jordregister som ock då jordregistret
med därtill hörande handlingar, på sätt i § 26 af sagda förordning
är stadgadt, öfverlämnas till kommunalstämmans ordförande.

§ 12.

Vid den jämförelse mellan det till domhafvanden öfverlämnade jordregister
och fastighetsböckerna, hvarom stadgas i § 24 af förordningen
den 13 juni 1908 angående jordregister, har domhafvanden att, jämte den
i sagda paragraf föreskrifna förteckning enligt formulär F, tillika upprätta
sådan förteckning enligt formulär E, som omförmäles i § 23 af berörda
förordning; och skall förty vid jordregistrets öfverlämnande till domhafvanden
icke bifogas någon förteckning enligt sistnämnda formulär.

§ 13.

I afseende å tillämpningen af bestämmelserna i § 27 af förordningen
den 13 juni 1908 angående jordregister iakttages särskildt, att anmälan,
som i nämnda paragraf sägs, skall göras:

1) där den af häradsskrifvaren upprättade fastighetsförteckning icke
i fråga om skattetal öfverensstämmer med vederbörande skifteshandlingar
samt skiljaktigheten ej beror på skadereglering, hvarom upplysning är
tillgänglig för förste landtmätaren, och

2) där anledning förekommer att jord, hvars upptagande såsom särskild
enhet kan ifrågasättas enligt grunderna i § 1, är att anse såsom
fäbodställe eller urfjäll, hörande till annan fastighet.

§ 14.

Uppstår tvekan, till hvilken socken visst område är att vid registreringen
hänföra, göre förste landtmätaren om förhållandet anmälan hos
Konungens befallningshafvande; skolande i fråga om sådan anmälan i
tillämpliga delar gälla hvad i § 27 af förordningen den 13 juni 1908
angående jordregister är stadgadt beträffande anmälan, som där afses.

§ 15.

Där efter det jordregister anmälts vara upplagdt till förste landtmätaren
inkommer meddelande, att ny jordeboksenhet tillkommit eller att
en i jordregistret införd fastighet uteslutits ur jordeboken, samt föreskrift
icke tillika är lämnad, huru förändringen skall införas i jordregistret,
har förste landtmätaren att öfverlämna frågan därom till landtmäteristyr
elsen.

§ 16.

Öfver sådan anmälan från förste landtmätaren, som afses i § 1, skall
landtmäteristvrelsen infordra yttrande från domhafvande!! i orten.

Inkommer från förste landtmätaren anmälan, som i § 3 sägs, eller
förslag till numrering jämlikt § "4, skall Konungens befallningshafvande
före ärendets afgörande däri infordra yttrande från domhafvanden och
fögderiförvaltningen, så ock genom kungörelse på sätt med Konungens
befallningshafvandes kungörelser vanligen förfares lämna vederbörande
fastigheters ägare tillfälle att yttra sig. Konungens befallningshafvandes
beslut i dylikt ärende skall särskilt delgifvas domhafvanden och fögderiförvaltningen
samt därjämte kungöras öfrige vederbörande i den ordning,
som nyss angifvits.

Denna förordning träder i kraft den

Förslag

till

Kungörelse

angående ändrad lydelse af 1 § 1 kungörelsen den 25 juni 1909
om införande i fastiglietsbok af beteckning, hvarunder
fastighet upptagits i jordregistret.

Härigenom förordnas, att 1 § i kungörelsen den 25 juni 1909 om
införande i fastiglietsbok af beteckning, hvarunder fastighet upptagits i
jordregistret, skall erhålla följande ändrade lydelse:

I sammanhang med verkställandet, jämlikt 24 § i förordningen angående
jordregister, af anteckningar uti den förteckning å fastigheter, -om
skall upprättas i enlighet med det vid förordningen fogade formulär E,
åligger det vederbörande domhafvande att, så vidt ske kan, i fastiglietsbok
införa registerbeteckningen för hvarje där upptagen fastighet, som i
jordregistret är upptagen under gällande registernummer, domhafvanden
obetaget att från jordregistret i fastiglietsbok införa registerbeteckningen
äfven för de fastigheter, hvilkas registernummer icke äro gällande, därest
han finner sådant vara ägnadt att bereda lättnad i arbetet vid utfärdande
af gravationsbevis.

Då förste landtmätaren enligt 26 § sista stycket i sagda förordning
hos domhafvanden gör anmälan att jordregister upplagts, skall förste
landtmätaren tillika återställa den i 24 § af förordningen omförmälda
särskilda förteckning enligt formulär F öfver afsöndrade lägenheter, fullständigad
genom införande af registerbeteckningen å hvarje däri upptagen
lägenhet, och skall domhafvanden därefter utan dröjsmål införa
registerbeteckningen i fastighetsbok.

MOTIV.

Allmän motivering.

Det jordregister, som enligt förordningen den 13 juni 1908 upplägges
för rikets landsbygd med hufvudsaklig uppgift att bilda underlag för nya
fastighetsböcker, är grundad! på jordeboken. För hvarje hemman elier
annan fastighet, som i jordeboken är upptagen såsom eu för sig bestående
enhet, göres i jordregistret ett särskilt upplägg, hvarå jämte enheten
redovisas ur densamma genom skiften eller afsöndringar utbrutna delar
eller nya fastigheter. Jordeboksenheterna varda sålunda äfven registerenheter.
Utom beträffande fördelningen i enheter är jordeboken af grundläggande
betydelse för jordregistret jämväl i flera andra afseenden, och må
här särskild! framhållas, hurusom från jordeboken hämtas beteckningarna
å fastigheterna äfvensom de uppgifter om mantal och jordnatur, som ingå
i öfverskriftterna å uppläggen i jordregistret.

Ungefär samma ställning som till jordregistret intager jordeboken till
de lagfarts- och inteckningsböcker, som föras för landet enligt förordningen
den 16 juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom, förordningen
samma dag angående inteckning i fast egendom och kungörelsen den 14
september 1875 huru lagfarts- och inteckningsböcker skola inrättas och föras.
I hvardera af dessa fastighetsböcker göres — med vissa undantag — ett
upplägg för hvarje af de under särskilda nummer i jordeboken uppförda
hemman, kvarnar, fisken och torp eller andra lägenheter, och öfverskriften
till dylikt upplägg skall jämte namnet på den fastighet, för hvilken upplägget
är afsedt, innehålla, bland annat, fastighetens nummer, där sådant
finnes åsatt, samt mantal eller annat skattetal och natur.

Au omnämnda förhållanden förutsätta uppenbarligen ett tidsenligt
jordeboksväsen, åtminstone i de delar, som hafva betydelse för jordregistret
och fastighetsböckerna. Beträffande Dalarna befinner sig emellertid jordeboksväsendet
i ett så föråldradt skick, att det — åtminstone hvad angår största
delen af provinsen — kan sägas, att någon egentlig jordebok därför för
närvarande icke finnes. Till upplysning om jordeboksförhållandena i Dalarna
må här anföras följande ur kammarkollegii utlåtande den 29 september 1906
öfver det af utsedde kommitterade den 20 november 1905 afgifna underdåniga
betänkande och förslag till förordning angående jordregister:

»Med undantag för Yästerbergslags fögderi, där hemmanens i jordeboken
af gammalt införda mantal tillika betecknat deras gärdemantal,
hade i Kopparbergs län (Dalarna) vid sidan om det gamla mantalet från
början af 1600-talet bildats ett nytt mot jordatalet proportionellt mantal,
men upptogs detta i allmänhet ej i jordeböckerna för hvarje jordeboksenhet,
utan måste man, där en utskyld skulle utgå efter gärdemantalet,
för hvarje skattskyldig beräkna hans mantal efter det i de särskilda orterna
brukliga jordatalet.

Tillika hade i nämnda län af gammalt en stark hemmansklyfning och
jordstyckning ägt rum, och då jordeböckerna ej kunnat iakttaga de däraf
föranledda förändringarna, hade följden blifvit, att de jordeboksenlieter
(besutenlieter), som en gång införts i de jordeböeker, Indika upprättats i
början af 1600-talet, ej hade någon motsvarighet på marken eller i den
jord, hvar och en innehade. Jordeboksenheterna upptogos väl alltjämt i
jordeböckerna, ofta betecknade endast genom de en gång därå varande
åboarnas namn, oförändrade sedan gammalt, oberoende af sedermera timade
åboombyten, men skedde uppbörden ej efter dessa jordeböeker, utan hade
öfverenskommelse träffats, att jordägarna inom hvarje socken skulle deltaga
i de utskylder, som hvilade å socknen, i förhållande till den jord,
hvar och en innehade, och gällde detta särskildt roteringsbördan.

För detta ändamål skedde inom socknarna jämkningsrefningar, för att
de socknen efter jordebokens jordatal och andra grunder åsätta utskylderna
skulle blifva fördelade efter det verkliga jordinnehafvet. Då det
emellertid visat sig vara förbundet med svårighet och förlust för staten
att uppbära räntorna af de många åboarna å hemmanen, träffades sedermera
den öfverenskommelse, att räntan skulle uppbäras rotevis, hvarvid
man vid fördelningen af räntan inom roten lade till grund, ej jordatalet
eller mantalet, utan den andel hvar och eu efter sitt j ordatals storlek tog
i de roten såsom helt åliggande årspenningarna, utgörande 65 daler, eller
i soldatens städja, som uppgick till 6 daler eller 192 öre, i anledning
hvaraf hvars och ens ägande andel angafs i visst belopp soldatårspenningar
eller i ett visst öretal, såsom ännu är fallet i åtskilliga socknar, där allmänna
storskiften ej ägt rum.

Då, på sätt ofvan nämnts, de i jordeböckerna upptagna enheterna i
allmänhet ej hade någon motsvarighet i jordägarnas innehaf och räntan
uppbars rotevis, sökte man för räntans utgörande vid jämkningsrefningarna
bilda nya enheter, matlag eller mantal som de kallades, genom att i ett
mantal och i en soldatrote sammanföra hvarje jordägares ofta i särskilda

mantal och soldatrotar kringspridda jordandelar. Detta var dock allenast
ett sammanräknande, ej ett sammanförande till en enhet af de spridda
tegarna, och den vid jämkningsrefningarna upprättade mantalsboken upptog
icke någon å ett visst ställe belägen egendomsandel, utan var den allenast
en förteckning öfver hvarje bondes vid refningen innehafvande, här och
där i socknen liggande jord. De sålunda bildade mantalen (refboksnumren)
voro ej fasta, utan undergingo alltjämt förändringar genom nya delningar.
Någon med den faktiska besittningen öfverensstämmande jordebok kunde
därför ej upprättas förr än skifte öfvergått socknarna samt byarnas områden
blifvit bestämda och därinom besutna hemmansdelar utstakade, så
att för hvar och eu de spridda tegarna blifvit så vidt möjligt sammandragna
å ett ställe.

I detta syfte utfärdades efter förslag af landshöfding Nordin nådiga
bref den 9 februari 1802 och den 17 augusti 1804, i anledning hvaraf de
för Dalarna så viktiga allmänna storskiftena togo sin början, bvilka sedermera
öfvergått hela Ofvan Siljans och Nedan Siljans fögderi samt Västerdals
fögderi, med undantag för Säfsnäs socken, äfvensom Svärdsjö, Envikens,
Stora Tima, Gustafs, Silfbergs, Torsångs, Vika och Säters socknar.

I och för dessa skiften fastställdes, för att råda bot mot den långt
drifna hemmansklyfningen och jordstyckningen, vissa villkor för besutenhet,
för obesutna delars sammanläggande äfvensom för bibehållande af
redan bildade besutenheter, hvarvid föreskrefs, att de delar, som skulle
utgöra en besutenhet, skulle erhålla ett gemensamt besutenhetsnummer,
dock att, tills sammanslagningen ägt rum, hvardera borde hafva sitt subnummer;
och skulle, särskild! för att kunna hålla reda på den genom
storskiftena ordnade besutenbetssammansättningen, så snart en socken
blifvit storskifta! och ''hvarje fullsuten, eller de till fullsutenhet sammanlagda
jordadelar, fått sitt nummer i by’, eu ordentlig jordebok upprättas,
där by, nummer, skatt, åbons namn och hemmanets ränta m. m. på vanligt
sätt skulle införas.

Den 5 februari 1829 fastställde kammarkollegium för dessa jordeböcker
ett formulär, som endast i så måtto skilde sig från det förut
gillade, att särskild kolumn skulle finnas för hemmans och lägenheters
subnummer samt areala och reducerade (uppskattade) jordatal. Jordeböckerna
skulle upptaga ägobesittningarna i öfverensstämmelse med och utgöra
ett sammandrag ur storskiftesbandlingarna. För åtskilliga socknar
upprättades väl sådana jordeböcker, men hafva dessa endast för Gagnef
och Tima ofvan llron insändts till kollegium, som år 1834 fastställde jorde -

boken för Gagnef. I dessa jordeböcker har då för hvarje äfven den
minsta vid skiftet under särskilt nummer eller subnummer antecknade
jordägare, jämte hans efter det reducerade jordatalet uträknade andel i
sockenutskylderna, upptagits gärdemantalet, åsatt efter den eu hvar sålunda
påförda skatten, men kommo dessa jordeböcker dock ej att ligga till grund
för uppbörden, utan uppbars räntan, där så förut ägt rum, fortfarande rotevis,
liksom äfven jämlikt kungl. bref den 22 augusti 1855 densamma, med
undantag för Västerbergslags fögderi, vid ränteföryandlingsutråkningarna
allenast uträknades för hvarje rote, och då besutenhetsregleringen, i anledning
hvaraf ofvanberörda jordeböcker närmast bildades, ej kunde genomföras,
hafva desamma efter hand förlorat hvarje betydelse.

Då kammarkollegium den 27 oktober 1856, i enlighet med nådigt
bref den 16 därförutgångne maj, utfärdade kungörelse rörande upprättande
af nya jordeböcker, Indika skulle utvisa det förhållande, som vid ingången
af 1858 ägde rum, gjordes undantag för de delar af Kopparbergs län,
hvarest storskiftesförrättningarna ännu påginge, för hvilka nya jordeböcker
borde upprättas först i den mån nämnda förrättningar blefve afslutade,
och gjordes härutinnan ej någon ändring, då den 28 januari 1870 kungörelse
af kollegium utfärdades angående nytt formulär för jordeböckerna.

Efter sistnämnda formulär upprättades ny jordebok för Västerbergslags
fögderi, hvilken fastställdes af kollegium år 1883. För de öfriga fögderierna
hade däremot i följd af kungl. brefvet den 22 augusti 1855 nya
jordeböcker icke upprättats, utan endast ränteförvandlingsuträkningar för
de särskilda soldatrotarna, och sedan jordeboksarbetet blifvit i det närmaste
fullbordadt, hemställde kollegium uti underdånig skrifvelse den 22 december
1882, att med jordeböckers upprättande för dessa fögderier skulle få
anstå, till dess det i Elfdalens och Sårna socknar af Ofvan Siljans fögderi
pågående storskiftet hunnit afslutas.

I anledning däraf förklarade Kungl. Maj:t den 29 december 1882,
att med jordeböckers upprättande för berörda fögderier skulle tillsvidare
anstå, och hafva, äfven sedan storskiftena i Elfdalens och Sårna socknar
blifvit fastställda, några åtgärder för upprättandet af jordeböcker efter
1870 års formulär i Kopparbergs län ej vidtagits, hvarför för nämnda län
fortfarande gäller 1825 års sedan gammalt oförändrade jordebok, utom
för Västerbergslags fögderi, hvars år 1883 fastställda jordebok emellertid,
hvad hemmansbeteckningen angår, endast utgjorde en omskrifning af
1825 års jordebok och därför ej heller öfverensstämmer med besittningsförhållandena.
»

Att på grund af jordförhållandena i Kopparbergs län ganska genomgripande
åtgärder först måste vidtagas innan uppläggning och förande af
fastighetsböcker där kunde med fördel äga rum, hade anmärkts redan vid
granskning i högsta domstolen af det första fullständiga förslaget till ett
ordnadt fastighetsboksväsen här i landet eller det den 10 juli 1867 afgifna
förslaget till förändrade stadganden för betryggande af ägande-, pantoch
nyttjanderätt till fastighet. Sedan landssekreteraren de Laval och
häradshötdingen Myrtin den 9 februari 1874 efter särskildt uppdrag afgift
underdånigt utlåtande och förslag angående undanröjandet af de
hinder för fastighetsböckers införande, som förekommo bland annat inom
Kopparbergs län, och Kungl. Maj:t, i sammanhang med utfärdandet af
ofvan omförmälda kungörelse den 14 september 1875 huru lagfarts- och
inteckningsböcker skola inrättas och föras, genom skrifvelse samma dag
dels medgifvit anstånd tills vidare med sådana böckers införande vid
häradsrätterna inom Kopparbergs län, dels ock anbefallt länsstyrelsen att
efter vederbörandes hörande inkomma med underdånigt utlåtande, inom
hvilka delar af länet och under hvilka särskilda villkor eller bestämmelser
fastighetsböcker kunde inom en snar framtid införas vid häradsrätterna,
afgaf Konungens befallningshafvande den 26 juli 1884 underdånigt utlåtande
angående införande af fastighetsböcker i länet. I detta utlåtande
anförde Konungens befallningshafvande bland annat, att på sätt Konungens
befallningshafvande redan i skrifvelse af den 10 februari 1876 till domhafvandena
inom länet uttalat, för att fastighetsböcker skulle kunna uppläggas,
endast erfordrades kännedom om de fastigheter, hvilka inom hvarje
särskild socken funnes bildade och från andra fastigheter blifvit med viss
begränsning afskeda, så att de hvar för sig kunde utgöra bestämda föremål
för särskild ägande-, nyttjande- eller panträtt, samt att, ehuru i nådiga
kungörelsen den 14 september 1875 vore stadgadt, att sådan lägenhet
skulle vara under särskildt nummer i jordebok upptagen, den omständigheten,
att fullständiga med jordbruksfastigheterna öfverensstämmande jordeböcker
icke vore för länet att tillgå, icke borde kunna hindra fastighetsböckers
uppläggande i enlighet med öfriga föreskrifter i åberopade kungörelse
beträffande de socknar, inom hvilka eu viss fastighetsbildning blifvit
genom allmänt storskifte eller laga skiften tillvägabragt, enär skifteshandlingarna
för hvarje sålunda bildad fastighet innefattade all den upplysning,
som kunde erfordras för egendomens betecknande å vederbörligt
upplägg i fastighetsboken; och afgaf Konungens befallningshafvande, efter
redogörelse, huru det förhölle sig med skiftesförhållandena och taxeringarna

i de olika socknarna, tillika detaljerad! förslag, huru med ledning af skiftesliandlingarna
fastighetsböcker skulle kunna, med undantag för bergfrälsejorden,
upprättas såväl för de socknar, hvarest allmänna storskiften ägt
rum, bland bvilka Konungens befallningshafvande äfven inräknade Säfsnäs
socken, som för de öfriga.

Beträffande Yästerbergslags fögderi framhöll Konungens befallningshafvande,
att jordebok för sagda fögderi visserligen blifvit af kammarkollegium
fastställd, i hvilken jordebok all inom fögderiet befintlig jord både
mantal sig åsatt och, så vidt densamma inginge i bysamfälligliet, vore
utmärkt med särskilda kemmansnummer, likasom ock mantals- och taxeringslängderna
vore behörigen inrättade så till vida, som vid namnet å
hvarje ägare eller innehafvare af jordbruksfastighet , funnes utsatt det mantal,
som belöpte å den jord han ägde och besutte, men att, då den nya
jordeboken, hvad kemmansbeteckningen anginge, endast utgjorde eu omskrifning
af 1825 års jordebok, hvilken sistnämnda icke vore med jordbesittningsförhållandena
inom fögderiet öfverensstämmande, hvadan följaktligen
samma förhållande ägde rum i afseende å den nya jordeboken, och
då härtill komme, att i mantals- och taxeringslängd^’ för hvarje i dessa
upptagen fastighet, tillhörande eu by eller samfällighet, i hvilken enligt
jordeboken funnes flera kemmansnummer, saknades hvarje uppgift angående
det jordeboksnummer, till kvilket fastigheten hörde, och jämväl i de
äganderättshandlingar, som vid häradsrätterna åberopades i lagfarts- och
inteckningsärenden, allmänt saknades uppgift om, till kvilket sådant nummer
däri omförmäld fastighet hörde, vid kvilket förhållande det i allmänhet
syntes vara, om icke fullkomligt omöjligt, så dock förenadt med de allra
största svårigheter att åstadkomma säker utredning angående hvarje i
äganderättshandlingar eller ofvannämnda längder förekommande fastighets
jordeboksnummer, det syntes Konungens befallningshafvande, som om anteckningar
om de vid häradsrätterna förekommande lagfarts- och inteckningsärenden
icke kunde göras i fastighetsböcker, om dessa skulle uppläggas
med ledning af gällande jordebok.

Hvad angår bergfrälsejorden, som förekommer i Kopparbergs, Aspeboda,
Sundborns, Vika och Torsångs socknar samt, ehuru i obetydlig grad, i
Stora Sk ed vi, Stora Tima och Bjursås socknar, framhöll Konungens befallningshafvande,
att väl i Torsång, A ika och Svärdsjö allmänna storskiften
ägt rum, men att i de två förstnämnda socknarna bergfrälsejorden ej däruti
ingått, hvarför där likasom i Sundborns, Aspeboda och Kopparbergs
socknar, hvarest dels ringa och dels ingen skattejord förefunnes, en sådan

viss fastighetsbildning saknades, som genom skiftesförrättningarna å skattejorden
blifvit tillvägabragt, likasom ock i allmänhet ej i provinslandtmäterikontoret
funnes att tillgå sådana kartor öfver bergfrälselägenheternas inoch
afrösningsjord, som kunde lämna tillförlitlig kännedom och bevisning
om deras innehåll och begränsning, om än för vissa lägenheter behöriga
skiftesförrättningar ägt rum eller deras innehafvare medelst särskildt anskaffade
och fastställda kartor fått sina ägoområden från andras afskeda;
och hemställde Konungens befallningshafvande fördenskull, att, med tilllämpning
af de grunder, som gällt för skiftesförrättningarna å skattejorden
i Torsångs, Vika och Svärdsjö socknar, eu fullständig kemmafbildning
medförande, all bergfrälsejord, med undantag för de lägenheter, för hvilkas
områden fastställda kartor redan förefunnes, omfattande skiftesåtgärd efter
föregången ägoaffattning borde på angifvet sätt åvägabringas, samt att i
afbidan därå borde anstå dels med införande af fastighetsböcker vid Kopparbergs
och Aspeboda samt Sundborns tingslags häradsrätter och dels med
uppläggs görande för bergfrälsejord i fastighetsböckerna vid Vika, Knifva
och Hosjö, Torsångs, Stora Skedvi, Stora Tuna och Gustafs samt Leksands,
.vis och Ej ursås häradsrätter.

Sedan vederbörande blifvit hörda öfver berörda utlåtande, uppgjordes
med ledning af de inkomna handlingarna inom justitiedepartementet förslag
till kungörelse angående nya fastighetsböcker vid häradsrätterna i
Kopparbergs län äfvensom till förteckning å de handlingar, hvilka vore
beköfliga för fastighetsböckernas uppläggande och förande enligt de i förslaget
antagna grunder, hvarvid man gick ut ifrån, att bergfrälsejorden i
Stora Skedvi, Stora Tuna och Bjursås socknar kunde i fastighetsböckerna
upptagas enligt samma grunder som skattejorden, samt att bestämmelse
jämväl kunde meddelas om fastighetsböckers införande i Kopparbergs och
Aspeboda samt Sundborns tingslag, dock så att vissa delar af dessa tingslag,
likasom af Lika, Knifva och Hosjö samt Torsångs tingslag, borde i
fastighetsböckerna upptagas först i den mån laga skiften ägt rum, samt
att för Säfsnäs socken, då allmänt storskifte därstädes ej ägt rum, fastighetsböcker
skulle uppläggas enligt de för riket i öfrigt gällande grunder.

Öfver berörda förslag och förteckning fick Konungens befallningshafvande
yttra sig, hvarvid Konungens befallningshafvande bland annat
anförde, att då upplyst blifvit, att allmänt skifte ej öfvergått Säfsnäs
socken, vid uppläggande af fastighetsböcker i nämnda socken borde tilllämpas
hvad i nådiga kungörelsen den 14 september 1875 vore stadgadt,
med iakttagande endast däraf att, då § 2 i sagda nådiga kungörelse stad -

gade, att upplägg i fastighetsbok skulle göras för hvarje under särskild!
nummer i jordeboken uppfördt hemman, torp o. s. v., men gällande jordebok
för Säfsnäs, såsom icke upptagande de olika fastigheterna under olika
nummer, följaktligen icke kunde tjäna till ledning för fastighetsböckernas
uppläggande, hvaremot tid efter annan utfärdade skatteköpebref å all inom
socknen varande jord lämpligen syntes kunna läggas till grund för lagfarts-
och inteckningsböckerna för sagda socken, föreskrift borde meddelas
därom, att i fastighetsböckerna skulle göras upplägg för hvarje inom socknen
belägen, särskild! skattlagd fastighet och att i öfrigt skulle iakttagas,
hvad i 1875 års nådiga kungörelse vore stadgadt, hvarjämte Konungens
befallningshafvande anmärkte, att då, på sätt ofvan nämnts, fastigheterna
i Säfsnäs socken icke förekomme i jordeboken under särskilda nummer,
den uppgift, som för uppläggande af fastighetsböcker i sagda socken borde
lämnas, skulle grunda sig ej å jordeboken utan å senaste mantalslängd,
skatteköpebref och andra handlingar, som angående fastigheterna i socknen
lämnade tillförlitlig upplysning.

ilen 18 mars 1887 utfärdades af Kung! Maj:t nådig kungörelse om
införande af fastighetsböcker vid häradsrätterna i Kopparbergs län, hvarvid
— jämte det föreskrift meddelades, att för Säfsnäs socken af Västerdals
fögderi skulle iakttagas hvad som vore stadgadt i kungl. kungörelsen
den 14 september 1875 huru lagfarts- och inteckningsböcker skola inrättas
och föras — tillika förordnades:

enligt § 2 mom. 1: att inom Ofvan Siljans ocli Nedan Siljans domsagor
(Ofvan Siljans och Nedan Siljans fögderier), Störa Tunn och Gustafs samt
Svärdsjö tingslag af Fåle fögderi, Säters tingslag af Hedemora fögderi,
Malungs, Lima och Äppelbo samt Nås, Jama och Flöda tingslag med
undantag för Säfsnäs socken i Västerdals fögderi, skulle uti såväl lagfarts-
som inteckniugsboken för hvarje tingslag göras ett upplägg dels
för eu hvar i tingslaget belägen, uti delningsbeskrifning vid storskifte
såsom särskild åbolott upptagen fastighet, dels ock för hvarje hemman
eller lägenhet, som efter sådant skifte uppkommit genom skattläggning
af jord å kronans vid skiftet afskild a öfverloppsmark; dock att där två
eller flera vid storskifte hvar för sig utbrutna fastigheter eller delar däraf
blifvit vid sedermera verkställdt laga skifte oskiljaktigt förenade, dessa
fastigheter eller fastighetsdelar finge föras å ett gemensamt upplägg, där
sådant funnes lämpligt;

enligt § 2 mom. 2: att uti Grangärde. Norrbärke och Söderbärke

tingslag (Västerbergslags fögderi), Hedemora och Garpenbergs, Störa Skedvi
samt Husby tingslag och Folkare härad i Hedemora fögderi by eller annan
samfällighet, som undergått laga skifte, skulle uti fastighetsböckerna upptagas
på det sätt, att i hvarje af dessa skulle göras ett upplägg för eu
hvar i delningsbeskrifningen vid skiftet upptagen åbolott, hvaremot, där
laga skifte ej ägt rum, ett upplägg skulle göras för hvarje by, så ock för
hvarje hemman eller af annan fastighet icke beroende lägenhet, som ej
hörde till by, dock att, där så lämpligen kunde ske, olika delar af en by
vid införande i fastighetsböckerna finge betecknas med särskilda nummer
och upptagas å särskilda upplägg; samt

enligt § 2 mom. 3: att för Kopparbergs och Aspeboda, Sundborns,
Vika, Knif ca och Hosjö samt Torsängs tingslag i Falu fögderi skulle
gälla, att byar och andra samfälligheter, hvilka undergått laga skifte,
skulle uti fastighetsböckerna upptagas på det sätt, att i hvarje af dessa
borde göras ett upplägg för eu hvar i delningsbeskrifningen vid skiftet
upptagen åbolott, att för fastigheter, å hvilka storskifte men icke laga
skifte ägt rum, ett upplägg skulle göras för en hvar uti delningsbeskrifning
vid storskifte såsom särskild åbolott upptagen fastighet, äfvensom
att i de delar af berörda tingslag, hvilka icke enligt angifna grunder kunde
i fastighetsböckerna upptagas, ett upplägg skulle göras för hvarje egendom,
som genom behörig uppmätning och kartläggning blifvit från angränsande
afskild, hvaremot öfriga fastigheter först i den mån laga skiften verkställdes
och vunne fastställelse skulle i fastighetsböckerna införas, på sätt för laga
skiftade byar och samfälligheter bestämts.

Till stöd för stadgandet i § 2 mom. 2, att olika delar af eu ej laga
skiftad by finge betecknas med skilda nummer och upptagas å särskilda
upplägg, hade anförts, att, om antalet åbor inom eu by vore stort, ett
upplägg för byn i dess helhet inom kort komme att innehålla så många
anteckningar, att nödig öfversikt öfver densamma icke vore möjlig. Huru
eu dylik uppdelning af eu by borde verkställas, ansågs böra öfverlämnas
åt domarens bepröfvande, men förutsattes, att därvid fästes sådant afseende
å nuvarande besittningsförhållanden inom byn, att i regeln hvarje åbos
hela innehaf i byn upptoges å samma upplägg, hvarvid hänsyn ock kunde
tagas till delningen vid storskiftet, så att, då ej särskildt upplägg gjordes
för hvarje nu befintlig brukningsdel, företrädesvis sådana brukningsdelar,
hvilka ingått i ett storskiftesnummer, skulle sammanföras å ett upplägg.

Ofverskriften till ett uppläggs första blad skulle innehålla fastighetens
namn, nummer (besutenhetsnummer) och littera i delningsbeskrif -

ning vid storskifte eller littera i delningsbeskrifning vid laga skifte eller
nummer, som eljest blifvit fastigheten åsatt eller, på sätt i § 2 mom. 2
innehölles, blefve densamma tilldeladt, allt efter som upplägget inrättats
efter en eller annan af de i § 2 omförmälda grunder, vidare skattetal,
natur och socken, så ock hvad eljest såsom betecknande nödigt funnes.

Såsom skattetal å fastighet, som utbrutits vid storskifte, skulle upptagas
fastighetens refboksinnehåll enligt delningsbeskrifningen vid skiftet
(snesland, bandland), uppskattade innehållet af den inägojord, som vid
skiftet blifvit fastigheten tillagd (tunnland, kappland) eller båda dessa reducerade
jordtal, allt efter som för hvarje tingslag eller socken ansåges
lämpligt, dock att, där skattereglering efter skiftet ägt rum, den därvid
skedda förändringen af skattetalen skulle iakttagas.

För annan fastighet skulle antecknas mantal, skatteören eller hvad
skattetal eljest i orten brukades.

På samma gång kungörelse utfärdades om införande af fastighetsböcker
vid häradsrätterna i Kopparbergs län anbefalldes Konungens befallningshafvande
att gå i författning om anskaffande af de för uppläggning
af fastighetsböckerna och till ledning vid desammas förande behöffiga handlingar,
nämligen:

för Säfsnäs socken: en på jordeboken och senaste mantalslängden
grundad förteckning öfver alla inom socknen varande, under särskilda namn
och nummer i jordeboken uppförda hemman och lägenheter, med undantag
af dem, som vore anslagna till boställen eller fromma stiftelser eller för
Kungl. Maj:ts och kronans räkning utarrenderade eller omedelbart disponerade;
hvilken förteckning borde upptaga hvarje hemmans eller lägenhets
namn, nummer, om sådant funnes åsatt, mantal eller annat skattetal och
natur, antalet åbor å hvarje hemman eller lägenhet samt uppgift på de
jordeboksnummer, som vore sammanslagna till en egendom;

för Nedan Siljans ocli Ofvan Siljans domsagor, Stora Tima och Gustafs,
Svärdsjö, Säters, Malungs, Lima och Äppelbo samt Nås, Jama och Flöda
tingslag, med undantag af Säfsnäs socken, för hvarje tingslag såvidt anginge
till detsamma hörande jord:

dels utdrag af de vid storskiftena inom berörda domsagor och tingslag
upprättade delningsbeskrifningar, utvisande hvarje såsom särskild åbolott
upptagen fastighets namn, ref boksnummer, besutenhetsnummer jämte littera,
refboksinnehåll och vid skiftet tilldelade reducerade inägobelopp, skiftesdelägarens
namn, namnet å den fäbod, i hvilken fastigheten vid skiftet
erhållit del, littera, hvarmed fastighetens inägojord i fäboden blifvit utmärkt,

samt, för Sollerö eller Sofia Magdalena socken, hemfäbodens refboksinnehåll
och inägobelopp; b varjämte utdragen borde vara försedda med anteckningar
om de förändringar af fastigheternas jordtal, som kunde hafva
blifvit vid skattereglering bestämda, samt om fastigheternas natur äfvensom,
i händelse fastighet eller viss del däraf vore anslagen till boställe
eller from stiftelse eller för Kungl. Maj:ts och kronans räkning utarrenderad
eller omedelbart disponerad, med anmärkning därom;

dels förteckningar å de hemman och lägenheter, som efter storskiftena
uppkommit genom skattläggning af jord å kronans öfverloppsmarker, hvilka
förteckningar borde upptaga hvarje hemmans eller lägenhets namn, nummer,
där sådant funnes åsatt, skattetal och natur;

dels ock afskrifter af sammandragen af delningsbeskrifningarna vid de
laga skiften, som inom ifrågavarande delar af länet ägt rum;

för Vika, Knifva och Hosjö samt Torsångs tingslag: ej mindre utdrag
af storskifteshandlingarnas delningsbeskrifningar och afskrifter af sammandragen
af delningsbeskrifningarna vid laga skiftena, inrättade på sätt förut
nämnts med den förändring, att omförmälda anteckningar och anmärkningar
borde för de byar eller andra samfälligheter, livilka undergått laga skifte,
vara gjorda å afskrifterna af sammandragen af delningsbeskrifningarna vid
laga skiftena, än äfven förteckningar å sådana inom hvarje af dessa tingslag
belägna egendomar, hvilka icke ingått i storskifte eller laga skifte
men genom behörigen verkställd uppmätning och kartläggning blifvit från
angränsande afskeda;

för Kopparbergs och Aspeboda samt Sundborns tingslag: sådana afskrifter
af sammandragen af delningsbeskrifningarna vid laga skiftena samt
förteckningar å egendomar, som ofvan för Vika, Knifva och Hosjö samt
Torsångs tingslag omförmälts; samt

för Grangärde, Norrburke, Söderbärke, Hedemora och Garpenbergs,
Stora Skedvi samt Husby tingslag äfvensom Folkare härad: på jordebok,
mantals- och taxeringslängder, delningsbeskrifningar vid laga skiften samt
andra tillförlitliga handlingar grundade, tingslags- och socknevis uppgjorda
förteckningar å alla under enskild disposition varande byar, hemman och
lägenheter; hvilka förteckningar borde utvisa: för byar eller andra samfälligheter,
som undergått laga skifte, hvarje i delningsbeskrifningen vid
skiftet upptagen fastighets namn, littera i delningsbeskrifningen, skattetal
och natur, skiftesdelägarens namn äfvensom nuvarande åboars namn och
det skattetal en hvar af dem innehade, samt för sockendel, som icke undergått
laga skifte, namnet å hvarje by jämte hvarje åbos namn och skatte -

tal, namn och nummer å hvarje hemman eller af annan fastighet icke
beroende lägenhet, som till by ej hörde, äfvensom antalet åboar å hemmanet
eller lägenheten, hvarje fastighets natur, så ock hvad eljest kunde tjäna
till ledning vid fastighetsböckernas uppläggning och förande enligt de i
kungörelsen stadgade grunder.

Ifrågavarande handlingar skulle vara upprättade och bestyrkta af
vederbörande tjänstemän eller, där desammas utfärdande icke ansåges tillhöra
viss tjänstebefattning, af särskild! af Konungens befallningshafvande
förordnade personer; och anbefalldes Konungens befallningshafvande att,
sedan vid pågående storskiften inom Elfdalens och Sårna socknar åbodelningen
af någondera socknens inägojord blifvit i laga ordning fastställd,
låta så snart ske kunde tillställa vederbörande domhafvande sådant utdrag
af delningsbeskrifningen vid skiftet, som förut omnämnts.

Hvad ofvan anförts om jordförhållandena i Kopparbergs län och särskilt
i de socknar, inom Indika storskifte på statens bekostnad ägt rum,
gäller äfven beträffande den del af provinsen Dalarna, som i senare tid
från nämnda län öfverförts till Gäfleborgs län, eller Hamra ltapellag.

Sedan genom kungl. bref den 13 november 1863 förordnats, att den
del af Orsa finnmark, hvilken utgjorde Hamra kapellag och redan förut
genom särskild! kungl. bref blifvit i ecklesiastikt hänseende förenad med
Los församling i Gäfleborgs län, skulle jämte Fogel sjö by, som förut tillhört
Mora socken men vid afvittningen blifvit räknad till nämnda kapellag,
i administrativt och judiciellt hänseende skiljas från Kopparbergs län och
öfverflyttas till Gäfleborgs län, samt storskifte och rotereglering i Orsa socken
ägt rum, anbefallde Kungl. Maj:t, enligt nådigt bref den 17 mars 1892,
kammarkollegium anmoda Konungens befallningshafvande att foga anstalt
om såväl uteslutande ur jordeboken för Orsa socken af hemmanet Finnmarken
som ock upptagande i jordeboken för Los socken af samtliga de
hemman och lägenheter, af Indika Hamra kapellag bestode, däri Oberäknad!
jämväl den inom kapellaget belägna del af Orsa sockens besparingsskog.

I anledning däraf öfverlämnade Konungens befallningshafvande med
skrifvelse den 30 december 1899 till kammarkollegii pröfning ett samma
dag meddeladt utslag, hvarigenom Konungens befallningshafvande med vissa
ändringar och tillägg godkänt ett af vederbörande häradsskrifvare upprättadt
förslag till ny jordebok för Hamra kapellag, i kvilket förslag i
kolumnen för hemmans och lägenheters namn, nummer och mantal införts
namn och nummer å de soldatrotar, i hvilka kapellagets fastigheter indelats,
under det att de särskilda fastigheternas namn in. in. upptagits i

kolumnen för anteckningar, men då sagda förslag icke öfverensstämde med
gällande grunder för upprättande af nya jordeböcker, pröfvade kammarkollegium,
enligt beslut den 27 december 1905, skäligt undanröja Konungens
befallningshafvandes utslag, med förklarande tillika att, då kollegium gått
i författning om verkställande af utredning, huruvida med hänsyn till
grundskatternas afskrifning samt rustnings- och roteringsbördans aflyftande
eller på grund af andra förhållanden det vore af behofvet påkalladt, att
nya jordeböcker blefve upprättade, äfvensom om utarbetande i sådant fall
åt förslag till de förändringar i gällande jordeboksformulär, som däraf
föranleddes, kollegium ansett frågan om upprättande af jordebok för Hamra
kapellag böra hvila, till dess omförmälda utredning blifvit fullbordad,
hvarefter kollegium komme att meddela de närmare föreskrifter,'' som erfordrades
för berörda frågas bringande till verkställighet.

Utan afseende på frågan om uppläggande af jordebok för Hamra
kapellag hade Kungl. Maj:t emellertid enligt kungörelse den 6 juni 1890
förordnat, att i fråga om fastighetsböckers inrättande och förande, så vidt
anginge de fastigheter inom Ljusdals tingslag, som tillhörde Hamra kapellag,
skulle tillämpas de i kungl. kungörelsen den 18 mars 1887 angående
införande af fastighetsböcker vid häradsrätterna i Kopparbergs län meddelade
bestämmelser i hvad de rörde de i § 2 mom. 1 af samma kungörelse
omförmälda domsagor och tingslag, hvarjämte Kungl. Maj:t samma
dag anbefallde Konungens befallningshafvande att gå i författning om
anskaffande af de handlingar, som företrädesvis syntes vara behöfliga för
verkställande af de upplägg i berörda böcker, hvilka i anledning af kungörelsen
erfordrades, äfvensom för böckernas förande, i hvad ofvannämnda
fastigheter anginge, nämligen:

dels utdrag af den vid storskiftet inom Hamra kapellag upprättade
delningsbeskrifning, utvisande hvarje såsom särskild åbolott upptagen fastighets
namn, refboksnummer, besutenlretsnummer jämte littera, refboksinnehåll
och vid skiftet tilldelade reducerade inägobelopp, skiftesdelägarens
namn, namnet å deu fäbod, i hvilken fastigheten vid skiftet erhållit del,
littera, hvarmed fastighetens inägojord i fäboden blifvit utmärkt, hvarjämte
utdraget borde vara försedt med anteckningar om de förändringar af fastigheternas
jordtal, som kunde hafva blifvit vid skattereglering bestämda,
samt om fastigheternas natur, äfvensom, i händelse fastighet eller viss del
däraf vore anslagen till boställe eller from stiftelse eller för Kungl. Maj:ts
och kronans räkning utarrenderad eller omedelbart disponerad, med anmärkning
därom;

dels förteckning å de hemman och lägenheter, hvilka efter storskiftet
möjligen uppkommit genom skattläggning af jord å kronans öfverloppsmarker,
hvarvid förteckningen borde upptaga hvarje hemmans eller lägenhets
namn, nummer, där sådant funnes åsatt, skattetal och natur;

dels ock afskrift af sammandrag af delningsheskrifning vid laga skifte,
som kunde hafva inom kapellaget ägt rum;

och skulle Konungens befallningshafvande tillika anskaffa de öfriga
handlingar, hvilka uti ifrågavarande hänseende kunde tjäna till ledniug vid
fastighetsböckernas förande enligt de i kungörelsen stadgade grunder.

Samtliga handlingar skulle vara upprättade och bestyrkta af vederbörande
tjänstemän.

Det behof af undantagsbestämmelser för Kopparbergs län och Hamra
kapellag, som yppades vid ordnandet af fastighetsboksväsendet, har äfven gjort
sig gällande i afseende å jordregistret. Förut omnämnda kommittéförslag
af den 20 november 1905 innehåller — i öfverensstämmelse med hufvudregeln
om jordregistrets grundande på jordeboken — i § 40 under 2), att
uppläggandet af jordregister för de socknar i Kopparbergs län, för hvilka
jordeböcker icke blifvit upprättade i enlighet med kammarkollegii kungörelse
den 28 januari 1870, skulle påbörjas först i den mån nya jordeböcker
fastställts; och anfördes beträffande denna fråga i motiven, att ehuru
för ifrågakomna socknar fastighetsböcker upplagts med ledning af skifteshandlingarna,
hade kommitterade dock, då de i fastighetsböckerna upptagna
beteckningar för fastigheterna i ett stort antal fall icke kunde läggas till
grund för åsättande af sådana registerbeteckningar, som afsåges i förordningen
om jordregister, ansett att uppläggande af jordregister för dessa
socknar icke borde påbörjas förrän i den mån nya jordeböcker fastställts.

Kungl. Maj:t anbefallde genom remiss den 15 december 1905 kammarkollegium
att, efter inhämtande af Konungens befallningshafvandes och förste
landtmätarnas i länen underdåniga yttranden öfver kommittéförslaget, inkomma
med eget underdånigt utlåtande. I yttranden, som afgåfvos med anledning
häraf, anfördes beträffande nu ifrågavarande bestämmelse i förslaget
af förste landtmätaren i Kopparbergs län: att bestämmelsen i § 40
punkt 2 vore till skada för länet, emedan detsamma därigenom komme i
saknad för en längre tid af ett mycket behöfligt och värderikt jordregister;
att jordebok väl funnes för Yästerbergslags fögderi, hvilken jordebok upp -

rättats år 1882 och fastställts året därpå, men att denna jordebok ej
lämpade sig att lägga till grund för jordregistret, enär det numera vore
omöjligt att uppgifva lägen och arealer för däri upptagna jordeboksnummer;
att enligt hans förmenande jordregistret för sagda län borde kunna uppläggas
samtidigt med jordregister för öfriga län och upprättas enligt i
länets landtmäterikontor förvarade storskiftes-, åbodelnings- och laga skifteshandlingar
samt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de uppgifter, som
legat till grund för fastighetsböckernas uppläggande, hvarefter de behöfliga
jordeböckerna med ledning af detta register kunde upprättas, på sätt kommitterade
själfva föreslagit i den allmänna motiveringen s. 96; att visserligen
dugliga och fullständiga skifteshandlingar ej funnes öfver Aspeboda,
Kopparbergs och Sundborns socknar samt Ifosjö kapellag i Vika socken,
men att med jordregister för dessa små delar af länet borde kunna få anstå,
till dess laga skifte öfvergått desamma; att han därför ville föreslå, att § 40
punkt 2 finge utgå eller, om detta ej ansåges lämpligt, att samtliga undantagsförordningar
för Kopparbergs län samt öfriga därmed sammanhängande förordningar,
som för närvarande vore under förslag att omarbetas och förändras,
i ett sammanhang måtte utredas och pröfvas, på det att ifrågavarande län
i förenämnda afseenden måtte blifva likställdt med riket i öfrigt;

samt af Konungens befallningshafvande i Kopparbergs län: att Konungens
befallningshafvande, som till fullo instämde i hvad förste landtmätaren
i länet i nyss återgifna yttrande anfört, såsom sin bestämda
mening framhölle att — därest med hänsyn till de af kommitterade
anmärkta förändringar i beskattningsväsendet samt andra förhållanden uppläggandet
af nya jordeböcker i enlighet med kammarkollegii kungörelse
den 28 januari .1870 kunde anses vara af verkligt behof eller ens af
lämplighetsskäl påkalladt, hvilket Konungens befallningshafvande för sin
del betviflade — sådana nya jordeböcker måtte, på sätt ock kommitterade
i sin. allmänna motivering för visst fall förutsatt, grundas just å det
material, som ensamt kunde bilda underlag för jordregistret inom länet,
nämligen å de i landtmäterikontor et tillgängliga storskiftes-, åbodelningsoch
laga skifteshandlingar; att den princip, kommitterade velat fastslå,
eller att jordeboken måste blifva underlaget för uppläggandet af jordregistret,
således icke efter Konungens befallningskafvandes uppfattning
vore giltig hvad Kopparbergs län anginge, liksom också tillämpningen af
kommitterades förslag i förevarande del enligt Konungens befallningshafvandes
mening ovillkorligen skulle medföra en afsevärd och onödig omgång i arbetet
för jordregisters uppläggande för länet; att, om i allt fall ny jordebok

skulle uppläggas för de delar af länet, där sådant enligt kammarkollegii
ofvannämnda kungörelse borde äga rum, hinder åtminstone icke syntes
möta, att arbetet därmed och uppläggandet af jordregister fortginge
jämsides, vid hvithet förhållande kommitterades anmärkning bortfölle,
att »de i fastighetsböckerna upptagna beteckningar för fastigheterna i
ett stort antal fall icke kunna läggas till grund för åsättande af sådana
registerbeteckningar, som i förordningen om jordregister afses»; att berörda
anmärkning nämligen — då enligt § 8 i förslaget mantalet för de orter,
där, såsom i större delen af länet vore fallet, mantalsräkning ej vore i
bruk, Unge utbytas mot annat skattetal — endast torde angå jordnaturen,
hvarom dock utredning kunde vinnas betydligt lättare än medelst den
vidlyftiga apparat, som erfordrades för uppläggande af nya jordeböcker;
att Konungens befallningshafvande i öfrigt föreställde sig att,, på sätt jämväl
kommitterade syntes antyda, summariskt register för alla fastigheter
inom ett län just skulle motsvaras af länets jordebok, som i öfrigt endast
skulle förmedla »anknytningen med den närmast förfluta tidens fastighetsförhållanden»,
men att sådan anknytning lättare och mera effektfullt kunde
åstadkommas genom summariskt utdrag af vederbörande skifteshandlingar
än medelst ny jordebok; samt att Konungens befallningshafvande för den
skull hemställde, att punkt 2 i förevarande paragraf måtte ur förslaget
utgå, med erinran tillika, att medelst det i punkt 3 af samma paragraf
föreslagna välgrundade stadgande kunde vinnas anstånd med uppläggandet
af jordregister för de delar af länet, där för sådant ändamål äfvensom för
uppläggandet af nya jordeböcker erforderliga skifteshandlingar hittills helt
och hållet saknats.

För egen del anförde beträffande denna fråga kammarkollegium i sitt
förut omnämnda utlåtande den 29 september 1906 i hufvudsak följande:

»Då jordregistrets kufvudsakliga betydelse skulle vara den att ligga
till grund för fastighetsböckerna och i Kopparbergs län sådana böcker
äfven för Västerbergslags fögderi upplagts ej efter jordeböckerna utan enligt
de i kungl. kungörelsen den 18 mars 1887 angifna särskilda grunder, är
det gifvet, att äfven jordregistret för dessa delar af riket måste grunda
sig på samma underlag. Ilufvudregeln för Kopparbergs län synes därför
böra blifva, att i jordregistret ett upplägg skall göras för hvarje fastighet,
för hvilken jämlikt 1887 års kungörelse särskild! upplägg skolat göras i
fastighetsböckerna, under medtagande likväl äfven af sådana fastigheter, Indika
äro anslagna till boställen eller fromma stiftelser eller för Kungl. Maj:ts och
kronans räkning utarrenderade eller eljest under dess omedelbara disposition.

Härvid torde dock böra göras ett par undantag. I § 2 inom. 1 af
nämnda kungörelse stadgas, att, om två eller flera vid storskifte hvar för
sig utbrutna fastigheter eller delar däraf blifvit vid sedermera verkställ dt
laga skifte oskiljaktigt förenade, dessa fastigheter eller fastiglietsdelar må
få föras å ett gemensamt upplägg i fastighetsböckerna, och i § 2 mom. 2,
att för där afsedt fall olika delar af en by vid införande i nämnda böcker
må få betecknas med skilda nummer och upptagas å särskilda upplägg.
För jordregistret torde motsvarande medgifvanden ej kunna lämnas, utan
synes det böra få bero på pröfning, i den ordning § 15 i förslaget till
förordning angående jordregister angifver, om öfverföring till särskilda upplägg
må få äga rum i de fall, som i nämnda moment afses.

Yäl torde för åtskilliga socknar, särskild! sådana, inom Indika bergfrälsejord
förekommer, tillräckliga skifteshandlingar ej föreligga, för att
jordregister lämpligen skulle kunna för närvarande för dem uppläggas,
på sätt äfven förste landtmätaren i länet framhållit, men synes, för vinnande
af anstånd med uppläggande af jordregister för dessa socknar, ej i
förordningen om jordregister erfordras annan bestämmelse än den, som
innehålles i § 40 punkt 3.

För att jordregister för Kopparbergs län skall kunna uppläggas enligt
ofvanberörda grunder fordras emellertid, att de fastigheter, som skola å
de olika uppläggen upptagas, erhållit beteckningar, motsvarande jordeboksnummer
i öfriga Sverige, och är det för detta ändamål nödvändigt, att,
där eu fastighet ej redan i vederbörlig ordning tinnes påförd visst jordeboksnummer,
sådant åsättes densamma.

I öfrigt torde beträffande innehållet i jordregistret förslaget till förordning
om jordregister i hufvudsak äga tillämpning jämväl för Kopparbergs
län, dock med iakttagande af de förändringar, som föranledas däraf, att i
nämnda län ofta inom en socken för fastigheterna användas flera olika skattetal.

I fråga om skattetalet för eu fastighet medgifver 1887 års kungörelse,
att såsom sådant får användas såväl fastighetens refboksinnehåll enligt
delningsbeskrifningen vid skiftet. (snesland, bandland) som uppskattade innehållet
af den inägojord, som vid skiftet blifvit fastigheten tillagd (tunnland,
kappland), men torde i jordregistret endast det af dessa skattetal böra
upptagas, som allmännast användes i orten.

Ehuru jordregistret skall grundas ej på den kamerala indelningen
utan företrädesvis på skifteshandlingarna, kunde det sättas i fråga, om icke
till ledning för jordregistret för de socknar, för hvilka jordeböcker enligt
1870 års formulär ej upprättats, sådana först borde uppläggas enligt de

i 1887 års kungörelse angifna grunder, k vilket i så fall äfven borde gälla
Västerbergslags fögderi, då den för sagda fögderi upprättade jordeboken
ej motsvarar besittningsförkållandena i orten. Då emellertid de handlingar,
på kvilka jordeböckerna ock jordregistret för sådan händelse hufvudsakligen
skulle grundas, företrädesvis äro att söka i orten, ock fastigketsböcker
kunnat uppläggas utan underlag af jordeböcker, synes det kollegium,
som om på liknande sätt skulle kunna förfaras vid jordregistrets
uppläggande.

Lämpligast torde för sådant fall vara, att, sedan genom Konungens
befallningshafvande från domhafvandena infordrats de handlingar, som
tidigare till dem genom Konungens befallningshafvande öfverlämnats i och
för fastighetsböckernas uppläggande, jämte uppgift i hvad män, beträffande
de särskilda uppläggen, afvikelse ägt rum från hvad dessa handlingar innehålla,
samtliga handlingar öfverlänmas till förste landtmätaren, som, därest anledning
ej förekommer att för viss socken hos Kung!. Maj:t begära anstånd
med uppläggande af jordregister, bär att med ledning af de öfverlämnade
samt de i landtmäterikontoret befintliga eller från Konungens befallningshafvande
särskildt infordrade handlingar, under medtagande jämväl af egendomar
under allmän disposition, sockenvis upprätta förteckningar å de fastigheter,
kvilka enligt de i 1887 års kungörelse med ofvanberörda ändringar angifna
grunder böra i jordregistret upptagas å särskilda upplägg, med förslag
till de uppgifter, hvilka jämlikt förordningen om jordregister böra i uppläggens
öfverskrift införas, hvarvid, där fastigheten ej i vederbörlig ordning åsatts
nummer, förste landtmätaren tillika har att afgifva förslag till det nummer,
som bör ligga till grund för fastighetens registrering, i hvilket afseende
hufvudregeln bör vara, att där fastigheten i skifteshandlingarna har visst
nummer, detta, som i regel upptagits i mantals- och taxeringslängderna,
så vidt möjligt bör bibehållas, dock att subnummer ej får såsom sådant
användas, då ett subnummer ej lämpligen synes kunna läggas till grund
för registerbeteckningen i jordregistret.

Den af förste landtmätaren upprättade förteckningen bör sedermera
öfverlämnas till Konungens befallningshafvande, som, efter det häradsskrifvaren
öfver densamma fått yttra sig och granskning ägt rum å landskontoret
samt förteckningen i erforderliga delar blifvit rättad och fullständigad,
återställer densamma till förste landtmätaren, med förklarande
att den skall ligga till grund för jordregistrets uppläggande, därest ej
under arbetet därmed anledning till ändring förekommer, för hvilket fall
anmälan bör göras hos Konungens befallningshafvande.

Hvad sålunda anförts om Kopparbergs län, äger i alla afseenden tilllämpning
jämväl å Hamra kapellag i Los socken af Gäfleborgs län.

J)å emellertid, med hänsyn till den erfarenhet som vunnits vid uppläggandet
af fastighetsböckerna för Kopparbergs län och Hamra kapellag,
anledning måhända kunde förefinnas att i ett eller annat afseende göra
ändring i den ordning för jordregistrets uppläggande ofvan föreslagits,
synes det kollegium kunna ifrågasättas, om icke domhafvandena och öfriga
vederbörande borde sättas i tillfälle att öfver kollega förslag få yttra sig,
vid hvilket förhållande i § 40 punkt 2 endast borde intagas den bestämmelse,
att för Kopparbergs län och Hamra kapellag af Los socken i Gäfleborgs
län skall gälla hvad särskildt varder stadgadt.»

I i; 40 under 2) af förordningen den 13 juni 1908 angående jordregister
upptogs därefter i enlighet med kammarkollegii hemställan den
undantagsbestämmelse, att i fråga om uppläggande af jordregister för
Kopparbergs län och Hamra kapellag i Los socken af Gäfleborgs län skulle
gälla hvad särskildt blefve stadgadt. Öfver kammarkollegii förslag rörande
sättet för upprättande af jordregister för Kopparbergs län och Hamra
kapellag har till följd af nådiga bref den 13 juni 1908 underdånigt utlåtande
afgifvits beträffande Kopparbergs län af Konungens befallningshafvande
därstädes den 22 september 1909 samt i fråga om Hamra kapellag
af Konungens befallningshafvande i Gäfleborgs län den 8 oktober 1908.
Och hafva vid resp. utlåtande fogats yttranden af vederbörande förste
landtmätare, domhafvande och fögderiförvaltningar.

Jämte det behofvet af ett jordregister för Kopparbergs län och Hamra
kapellag ytterligare vitsordats, i hvilket hänseende särskildt framhållits,
att till följd af saknaden af ordentliga jordeböcker i Kopparbergs län behofvet
af ett jordregister vore därstädes mera kännbart än i de flesta andra
län, har kammarkollegii förslag beträffande sättet för åstadkommandet af
ett sådant jordregister i allmänhet godkänts i de öfver förslaget afgifna
yttrandena, dock med en del modifikationer, för hvilka här nedan skall
redogöras å vederbörliga ställen. Redan nu må emellertid omnämnas, att
ej någon bland de myndigheter och ämbetsmän, som yttrat sig i ärendet,
framställt någon anmärkning mot förslaget, att jordregistret skall för omförmälda
län och kapellag uppläggas efter hufvudsakligen enahanda grunder
som fastighetsböckerna för samma orter eller sålunda så vidt möjligt byggas
omedelbart på skifteshandlingar. Erhåller jordregistret för dessa landsdelar
i regeln skifteshandlingar till underlag i stället för jordebok, varder visserligen
däraf en följd, att ett fullständigt jordregister icke kan för närvarande

uppläggas för kela Kopparbergs län, då nämligen såväl skifteshandlingar
som duglig jordebok saknas för vissa områden, för kvilka alltså tillsvidare
måste anstå med registreringen. Men utom det att omförmälda områden
utgöra allenast en jämförelsevis obetydlig del af länet, står någon annan
utväg än användandet af skifteskandlingarna såsom underlag knappast öppen,
om ett jordregister för Kopparbergs län ock Hamra kapellag öfver hufvud
skall kunna upprättas inom öfverskådlig tid samt utan allt för stor kostnad
och omgång.

Het förslag till ordnande af jordregisterväsendet för Kopparbergs län
och Hamra kapellag, som härmed framlägges, går därför utifrån, att jordregistret
för dessa orter skall, lika väl som fastigketsböckerna, grundas
på skifteshandlingar, så vidt sådana finnas. Hå jämväl de ifrågasatta nya
fastigketsböcker, för kvilka jordregistret i sin ordning skall tjäna till underlag,
i följd däraf komma att i stort sedt redovisa fastigheterna i enlighet
med skifteskandlingar, kan det synas, som skulle de nya fastigketsböckerna
utan förmedling af något jordregister kunna upprättas omedelbart med
ledning af de nuvarande böckerna, där dessa hvila å skifteskandlingar. I
den mån nya fastigketsböcker kunde uppläggas utan ett jordregister, skulle
kostnaderna för ett jordregister helt visst blifva inbesparade, då de uppgifter,
jordregistret i öfrigt kar att fylla, huru viktiga de än måste erkännas
vara, likväl icke kunna anses vara af den betydelse för det allmänna
att de fullt motivera så afsevärda kostnader som dem, kvilka jordregisterarbetet
medför. På de nya fastigketsböckerna ställes emellertid det anspråk,
att de skola vara fullt specialiserade, så att hvarje särskildt utlagd fastighet
kan redovisas å eget upplägg, där de fastigheten rörande inskrifningar
upptagas utan sammanblandning med andra, ock sådana böcker kunna icke
uppläggas med ledning allenast af de nuvarande fastigketsböckerna. He
skifteskandlingar, å kvilka dessa grundats, afse i regel delningar, som ägt
rum lång tid före böckernas uppläggande ''). Till de hemraansklyfningar, som

'') Storskifte ägde rum tidigast i Näs, där åbodelningen å inägorna fastställdes 1806, senast
i Sårna med Idre kapellag, där åbodelningen å inägorna fastställdes 1890. Motsvarande tider för
öfriga dalasoeknar, i Indika storskifte ägt rnm på statens bekostnad, äro för Flöda och Bjursås
1812, för Gagnef i817, för Ål 1825, för Äppelbo det äldre storskiftet i823, det nya 1858, för Jama
det tidigare 1825, det senare 1849, för Leksand med Siljansnäs 1827, för Ore 1828, för Rättvik
med Boka 1837, för Sofia Magdalena (Sollerö’•) 1844, för Mora 1845 (Östbygge fjärding), 1848
(Västbygge och Morkarlby fjärdingar) samt 1849 (Vämhus dåvarande kapellag), för Malung 1849
(Ytter Malung) och 1855 (återstoden af socknen), för Venjan 1855 och 1856, för Svärdsjö med Enviken
1869, för Lima med Transtrand 1870, för Orsa med Hamra kapellag 1877 samt för Elfdalen
1887. Hvad angår de socknar, där storskifte med bidrag af statsmedel ägt rum, fastställdes storskifte
i Gustaf 1814 och 1816, i Torsäng, där förrättningen omfattade allenast skattejorden, 1828, i Vika
där likaledes blott skattejorden ingick i storskiftet, 1834, i Säter 1833 och 1840 samt i Stora Tima

under mellantiden ägt rum, togs vid uppläggandet, åtminstone i allmänhet,
ej någon hänsyn, och hvad angår de laga skiften, hemmansklyfningar och
ägostyckningar, som sedermera ägt rum å förut skiftade ägor, liar på grund
af dem öfverföring till nya upplägg af redan förut i fastighetsböckerna
upptagna fastigheter icke verkställts annat än i undantagsfall, hvartill författningarna
i ämnet ej heller gifvit anledning. Då de nuvarande fastighetsböckerna
sålunda i stort sedt icke kunna redovisa jorddelningens fortgång,
äro de naturligtvis ännu mindre i stånd att för alla i dem upptagna fastigheter
lämna upplysning — omedelbart eller genom hänvisning till annan
tillförlitlig källa — om deras läge och gränser samt areal i olika ägoslag
med mera; icke ens beträffande de såsom särskilda enheter upptagna fastigheterna
kunna de lämna fullständiga- upplysningar i nämnda hänseenden.
Äfven de förändringar beträffande jorddelningen, som tima efter uppläggandet
af de nya fastighetsböckerna, böra gifvetvis iakttagas i dem, men någon
lämplig anordning härför kan knappast gifvas med mindre förändringarna
registeras i en från böckerna skild urkund. För erhållande af ett nöjaktigt
underlag för nya fastighetsböcker är det alltså lika nödvändigt för
dessa landsdelar som för landet i öfrigt att ett jordregister upprättas.

Då jordregistret grundas på skifteshandlingar, kommer i regel ett
upplägg att göras för hvarje i delningsbeskrifningen vid det grundläggande
skiftet såsom särskild åbolott upptagen fastighet. Häraf blir en följd, att
i många fall särskild! upplägg göres för en fastighet, som skulle redovisas
allenast i särskilt rum å upplägg för eu större enhet, därest jordregistret
vore grundadt å jordeböcker af samma slag som de i det öfriga riket
gällande, och kommer sålunda jordregistret att frän början erhålla betydligt
större vidlyftighet än under sistnämnda förutsättning skulle blifva
händelsen. Olägenheten häraf, som närmast består i ökade kostnader för
blankettryck och inbindning jämte besväret med skrifning af flera rubriker
än eljest skulle erfordras, må dock ej öfverskattas. Många af de fastigheter,
som komma att upptagas å särskilda upplägg, äro sa obetydliga,
att någon annan registrering å upplägget än af själfva den såsom enhet
införda fastigheten knappt kan vara att förvänta, och öfver hufvud taget
torde berörda anordning i väsentlig mån minska behofvet af reservblad. Den
antydda olägenheten vid registrets första uppläggande torde därför komma
att i afsevärd mån uppvägas af vissa fördelar med hänsyn till dess fort ooh

Silfberg 1830, 1841 och 1848. Delning å skogsmarken fastställdes ofta långt senare; i Gustafs
socken sålunda först 1863—1867. — Se Adde, Anteckningar rörande storskiftes- och afvittriDgsverket
i Dalarne m. m. Stockholm 1896.

satta förande. För öfrigt synes jordregistrets grundande på skifteshandlingar
böra medföra betydande lättnader äfven vid det första uppläggandet
af registret. Det kufvudsakligaste materialet är att hämta omedelbart ur
vederbörande skifteshandlingar jämte afsöndringsförteckningen. Något sammanställande
af skifteshandlingar med jordeboksutdrag ifrågakomma1 icke,
och härigenom bortfaller icke allenast en anledning till misstag utan äfven
besväret med dubbelföring för sådana fall, då gemensam ägovidd utlagts för
flera jordeboksenheter eller delar däraf, med öfverföring, då indelningen i
jordeboken ändrats efter skiftet, o. s. v. Den nära öfverensstämmelsen
mellan jordregistret och de nuvarande fastiglietsböckerna kommer gifvetvis
äfven att i afsevärd mån underlätta domhafvandenas arbete för åstadkommandet
af ett jordregister, särskilt därigenom att på grund af enheternas
ringa omfång antalet särskildt utbrutna fastigheter inom hvarje
enhet varder jämförelsevis litet.

Med de undantag, som föranledas af underlagets beskaffenhet, kunna
bestämmelserna i 1908 års förordning angående jordregister i allt liufvudsakligt
tillämpas jämväl i afseende å det föreslagna jordregistret för Kopparbergs
län och Hamra kapellag. För detta jordregister kunna likaledes
.användas de vid nämnda förordning fogade formulär med tillhörande anvisningar,
men då en del afvikelser, särskildt i fråga om anvisningarna,
betingas af förslagets innehåll, har eu särskild anvisning utarbetats, afseende
tillämpningen för ifrågavarande områden af de äldre formulären och
anvisningarna. Några nya formulär med anvisningar hafva äfven ansetts
nödiga.

Det har redan antydts, att ett jordregister, som gruudas på
skifteshandlingar, måste blifva vidlyftigare än ett jordregister, som har
jordebok till underlag. Frågan, hvilket omfång ett på skifteshandlingar
byggdt jordregister skulle erhålla, tarfvar emellertid en närmare undersökning,
då häraf väsentligen beror, hvilken kostnad och tid uppläggandet
af ett sådant jordregister skulle kräfva. Eu utgångspunkt för beräkningarna
har synts kunna erhållas i de nuvarande fastighetsböckernas omfång.
Enär det antal band, hvari dessa böcker fördelats ''), icke i och för
sig utgör tillräcklig ledning för beräkning af antalet upplägg, samt vid

p Sommaren 1912 voro lagfartsböckerna i de sex domsagorna i Kopparbergs län fördelade
på 236 band om i regel 3 å 400 blad.

beräkningar för nu ifrågavarande ändamål jämväl måste bortses från den
sammanföring af flera fastigheter på gemensamt upplägg eller öfverföring
från ett upplägg till särskilda upplägg af laga skiftes- eller ägostyckningslotter,
som i några fall ägt rum, har uppgift begärts från domhafvandena

1 domsagorna i Kopparbergs flin äfvensom, hvad angår Hamra kapellag,
från domhafvanden i Västra Hälsinglands domsaga å antalet fastigheter,
som upptagits å särskilda upplägg i fastighetsböckerna enligt kungörelsen
den 18 mars 1887 — resp. kungörelsen den 6 juni 1890 — äfvensom
å antalet i öfrigt å särskilda upplägg införda fastigheter eller områden,
hvarvid beträffande Hedemora och Västerbergslags domsagor anhållits om
särskild uppgift å antalet byar, hemman eller af annan fastighet icke beroende
lägenheter, för hvilka upplägg gjorts jämlikt senare stycket i 2 §

2 mom. åt kungörelsen den 18 mars 1887. De inkomna uppgifterna för
Kopparbergs län äro sammanfattade i nedan intagna tabell.

Antal fastighetsboksenlieter å landsbygden inom Kopparbergs län.

1	2	8	4	5
Domsaga och socken	Fastigheter, som i de till underlag för fastighetsböckerna afseddaförteckningar upptagits såsom sär-skilda åbolotter	Byar, hemman eller af annan fastighet icke beroende lägen-heter, för hvilka gjorts upplägg jäm-likt senare stycket i 2 § 2 mom. af kun-görelsen den 18 mars 1887	Fastigheter och områden, som för öfrigt upp-tagits å särskilda upplägg	Summa
Ofvan Siljans domsaga Mora	1,693		239	1,932
\| Våmhus	4 68	__	_	468
1 Sollerön	411	_	_	411
Venjan	497	—	_	497
Orsa	1,331	___	1	1,332
Elfdalen	1,115	—	8	1,123
\| Sårna	67-5	—	1	676
Summa för domsagan	6,180		249	6,429
Nedan Siljans domsaga Gagnef	1,029		47	1,076
Leksand	1,770	__	127	1,897
Siljansnäs	407	—	36	443
ÅL	446	-	23	469
1 Bj ursås	516	—	43	559
Rättvik	1,422	—	39	1,461
Boda	420	—	9	429
Ore	398	—	—	398
Summa för domsagan	6,408	—	324	6,732

- 1 ....... T	1	3	4	5
Nås och Malungs domsaga
Nås	506	—	—	566
Järna	590	—	—	590
Säfsnäs	112	—	—	112
Flöda	544	—	—	644
Malung	1,353	—	—	1,353
Lima	742	—	—	742
Transtrand	430	—	—	430
Äppel bo	492		—	492
Summa för domsagan	4,829		—	4,829
Falu domsaga
Kopparbergs (Falu landskommun)	248	-	13	261
Aspeboda	248	—	—	248
Svärdsjö	763	—	45	808
Enviken	308	—	25	333
Sundhorn	379	—	6	385
Vika	346	—	2	348
Torsång	239	—	2	241
Stora Tuna	2,082	—	IT	2,099
Silfberg	210	—	10	220
Gustaf	623		24	547
Summa för domsagan	5,346	—	144	5,490
Hedemora domsaga
Säters landskommun	411	—	—	411
Stora Skedvi	793	—	60	853
Husby	694	—	82	776
Hedemora landskommun	1,191	—	15	1,206
Garpenberg	219	—	—	219
Grytnäs	333	—	7	340
Avesta köping	166	—	1	156
Folkärna	482	'' —	16	498
By	369		13	382
Summa för domsagan	4,647		194	4,841
Västerbergslags domsaga
Gran gärde	725	181	26	931
Ludvika	183	23	12	218
Norrbärke	301	no	1	412
Söderbärke	350	37	3	390
Malingsbo	6	36	—	42
Summa för domsagan	1,566	387	41	1,993
Summa för länets landsbygd	28,975	387	952	30,314

x) Uppgiften för Säfsnäs afser särskild! skattlagda fastigheter.

De fastigheter, som afses i kolumnerna 2 och 3, torde i regel komma
att motsvaras af enheter i jordregistret; dock förekomma bland de i kolumn
2 upptagna åtskilliga fäbodlägenheter, urfjällsslogar och dylika lägenheter, som
möjligen kunna inbegripas under andra fastigheter och bilda enheter gemensamt
med dem. Hvad angår de fastigheter och områden, som upptagas i kolumn
4, utgöras de till stor del af områden, som afsöndrats från flera åbolotter
eller delar af sådana och därför rimligtvis komma att erhålla särskilda
upplägg i jordregistret, men många bland dem äro så kallade samfällda
undantag, som icke afsöndrats och förty icke böra redovisas alls i jordregistret.
Då å andra sidan jordregistret kommer att upptaga eu del
fastigheter, för hvilka upplägg icke skolat göras i fastighetsböckerna, nämligen
de — inom Kopparbergs län jämförelsevis fåtaliga — fastigheter,
hvilka äro anslagna till boställen eller fromma stiftelser eller utarrenderade
för Kungl. Maj:ts och kronans räkning eller eljest under dess omedelbara
disposition, torde antalet fastigheter, som böra upptagas å särskilda upplägg.
i jordregistret för Kopparbergs län, kunna beräknas till ungefär samma
antal som de i fastighetsböckerna för länets landsbygd å särskilda upplägg
införda fastigheter och områden eller i rundt tal till omkring 30,000.

I fastighetsböckerna för Hamra kapellag hafva gjorts upplägg för 93
åbolotter vid storskifte äfvensom för Hamra kronopark och Orsa sockens
besparingsskog; varande sistnämnda två områden upptagna i fastighetsböckerna
i anledning däraf, att till dem hörande mark tagits i anspråk
för eu järnväg, å hvilken lagfart beviljats. På grund af det ringa omfång,
som jordregistret för Hamra kapellag sålunda kan väntas erhålla,
lärer uppläggandet af detta jordregister, utan att därför anställes särskild
person eller beräknas särskild kostnad, kunna äga rum i sammanhang med
det redan pågående arbetet å jordregistret för öfriga delar af Gäfleborgs
län; och afse fördenskull efterföljande beräkningar uteslutande jordregistret
för Kopparbergs län.

I det af särskilda kommitterade den 20 november 1905 afgifna betänkande
med förslag till förordning angående jordregister uttalades den
mening att, så vidt tillgång på lämpliga arbetskrafter kunde erhållas,
kostnaden för första uppläggandet af ett jordregister för hela riket ej borde
öfverstiga 4 kronor i medeltal för jordeboksenket eller således, då enligt det
af statistiska centralbyrån senast offentliggjorda sammandrag af Konungens
befallningshaf van des femårsberättelser antalet dylika enheter utgjorde 146,525,
sammanlagdt i rundt tal 600,000 kronor. Sedan åtskilliga Konungens
befallningshafvande och förste landtmätare uti infordrade yttranden fram -

hållit, att den af kommitterade beräknade kostnaden för jordregistrets uppläggande
åtminstone för vissa län vore för låg, anförde vid förslagets behandling
i statsrådet den 31 december 1907 föredragande departementschefen
enligt det protokoll öfver justitiedepartementsärenden, som finnes
fogadt vid propositionen i ärendet till 1908 års riksdag, att det vore svårt
att på förhand bedöma, huru därmed förhölle sig, helst kostnadsfrågan i
väsentlig grad blefve beroende däraf, i hvilken omfattning förste landtmätarna
finge tillfälle att deltaga i arbetet med jordregistrets uppläggande,
men att, äfven om det, med tagen hänsyn jämväl till de under senare
åren ökade lefnadskostnaderna, måste anses nödvändigt att upptaga kostnaden
för jordregistrets uppläggande till något högre belopp för jordeboksenhet,
förslagsvis till 5 i stället för 4 kronor, hvithet för riket i dess
helhet skulle innebära eu ökning från cirka 600,000 till 750,000 kronor,
denna kostnad, på sätt kammarkollegium framhållit, syntes väl uppvägas
af fördelen därutinnan, att välbehöflig ordning och reda i våra jordförhållanden
åstadkommes genom jordregistret.

Jämväl det reservationsanslag af 750,000 kronor, som 1908 års riksdag
med anledning af nämnda proposition beviljade och hvilket torde hafva
varit afsedt till bestridande af kostnaden för ett jordregister äfven för
Kopparbergs län, bär numera befunnits vara för ändamålet otillräckligt.
Såsom en af anledningarna härtill kan anföras, att på grund af en stor
ökning i öfriga göromål, som i åtskilliga fall nödvändiggjort tillfällig förstärkning
af arbetskrafterna å landtmäterikontoren, förste landtmätama med
undantag beträffande några fä län icke kunnat taga del i arbetet med jordregistrets
uppläggande. Eu annan anledning till arbetets fördyrande ligger
däri, att det arbete hos vederbörande domhafvande, som erfordras för jordregistrets
uppläggande och kompletterande, befunnits kräfva afsevärdt mera
tid än från början beräknats, livilket förhållande i sin ordning måste antagas
i ej ringa mån bero på den efteråt — genom kungörelsen den 25
juni 1909 — tillkomna föreskriften om införande i fastighetsbok af beteckning,
hvarunder fastighet upptagits i jordregistret.

Efter hvad förut framhållits äro de fastigheter, som enligt förslaget
komma att i Kopparbergs län upptagas såsom enheter i jordregistret, i allmänhet
till omfånget betydligt mindre än jordeboksenheterna i det öfriga
Sverige.1) Redan på grund häraf kan det antagas, att äfven antalet

’) För jämförelse må erinras därom, att registerenheterna i stort sedt motsvara åbolotter vid
skifte, att många bland dessa enheter utgöras af fastigheter, som vid storskifte betecknats med
subnummer (sublimera) och varit afsedda att förenas med annan fastighet till en besutenhet,
samt att besutenheterna, åtminstone i vissa socknar, antagits motsvara 1/s mantal.

utbrutna lotter och utsöndrade lägenheter inom hvarje registerenhet är
afsevärdt lägre. Hvad särskild! angår de senast storskiftade socknarna
eller Elfdalen och Särna liar någon nämnvärd jordstyckning där icke förekommit
efter storskiftet, och gäller detsamma beträffande Lima och Transtrands
socknar. Inom Säfsnäs socken hafva endast några få skiften ägt
ruin, och å de i senare tid laga skiftade eller ägostyckade bergfall seegendomarna
i Täln fögderi har i regel något ytterligare skifte ej verkställts.
För nu nämnda områden med tillhopa mer än eu tiondel af hela antalet
af fastighetsboksenheterna å länets landbygd kommer det egentliga registreringsarbetet
i stort sedt att inskränka sig till införande af själfva enheten
med dess areal jämte tillhörande anteckning i namnregistret. Förhållandet
ställer sig visserligen annorlunda å orter, där längre tid förflutit efter den
första skiftesförrättningen, och särskild! där en större folkmängd sammanträngts
utan att dock byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas, men
uppenbarligen bör registreringskostnaden beräknas till lägre belopp för
registeren hot för Kopparbergs flin än för riket i öfrigt; och gäller detta
såväl det egentliga registreringsarbetet å landtmäterikontoret som det arbete,
hvilket för registrets uppläggande kräfves af häradshöfdingarna och tjänstemän
vid landsstaten.

Beträffande häradshöfdingars och landsstatstjänstemäns medverkan vid
registreringen måste dock härvid göras eu viss reservation. Enligt förslaget
har det nämligen funnits nödigt att inhämta yttranden af vederbörande
domhafvande redan Aid registreringsarbetets början — i frågor,
som angå fördelningen i registerenheter samt namn och nummerbeteckningar
ä dylika enheter — och är det att antaga, att remisser i dylika frågor,
till Indika någon egentlig motsvarighet icke kan uppstå vid registreringen i
andra län, skola förekomma i sådant antal och kräfva så mycken tid, att
domhafvande^ icke kunna medhinna deras besvarande utan att för ändamålet
erhålla någon ledighet från sina ämbetsgöromål i öfrigt. Och då de
fastighetsförteckningar, som skola upprättas af liäradsskrifvarna, på grund
af den långt gångna jordstyckningen måste erhålla synnerligen stor vidlyftighet,
kan det — ehuruväl upprättande jämväl af jordeboksutdrag i allmänhet
ej varder nödigt — här mindre än annorstädes påräknas, att ifrågavarande
arbete skall kunna af liäradsskrifvarna utföras såsom ett åliggande
i tjänsten utan särskild godtgörelse, likasom sådan i regel torde böra beräknas
för den granskning af fastighetslån-teckningen, som enligt förslaget
skall äga rum å landskontoret och gifvetvis varder förenad med mera arbete

än den vid jordregisterarbetet i andra län förekommande granskning af
j ordeboksutdrag.

Förslagets genomförande kommer emellertid att icke blott för häradsböfdingar
och landsstatstjänstemän utan äfven för landtmäteristyrelsen medföra
arbete utöfver det, som eljest förekommer vid jordregistrets upprättande.
Det bär befunnits ogörligt att i förslaget meddela uttömmande bestämmelser
om fördelningen i registerenheter, och frågan huruvida den ena
eller andra indelningsgrunden skall tillämpas har därför för vissa fall måst
göras beroende på särskild pröfning. Denna pröfning, som icke lämpligen
kunnat öfverlämnas åt annan myndighet än landtmäteristyrelsen, kommer
att medföra en omfattande skriftväxling jämte undersökningar i landk
mäteristyrelsens arkiv och nödvändiggör sannolikt en tillfällig förstärkning
af arbetskrafterna bos bemälda styrelse, hvilken samtidigt kommer att tå
till handläggning en mängd andra vid jordregisterarbetet i såväl Kopparbergs
som öfriga län uppstående frågor af ofta invecklad och vidlyftig art.

I betraktande af allt detta synes kostnaden för första uppläggandet af
ett jordregister för Kopparbergs län icke böra beräknas lägre än till 5
kronor för registerenhet eller i rundt tal till sammanlagdt 150,000 kronor,
däraf omkring 80,000 kronor kunna väntas åtgå för arbete å landtmäterikontoret,
omkring 45,000 kronor för det på häradshöfdingarna ankommande
arbete, som torde komma att kräfva minst tre år för hvarje domsaga,
samt omkring 25,000 kronor för arbete hos häradsskrifvarna och på landskontoret,
för tillfällig förstärkning af arbetskrafterna hos landtmäteristyrelsen
äfvensom för blanketter, inbindning och oförutsedda utgifter.

I den sålunda beräknade totalkostnaden ingår icke det belopp, som kan
komma att knifvas för registrering af vissa fastigheter inom Falu fögderi,
hvilka ännu icke ingått i skifte eller ägostyckning samt ej kunna upptagas
i jordregistret innan skifte eller styckning ägt rum. Hvarken det
antal enheter, i hvilka dessa fastigheter framdeles kunna varda fördelade,
eller kostnaden för deras registrering låter sig för närvarande beräkna.
Hvad angår det egentliga registreringsarbfetet å landtmäterikontoret kan
det emellertid antagas, att detta arbete skall kunna medhinnas utan någon
däraf föranledd förstärkning af personalen å landtmäterikontoret, under
förutsättning att ej ett större antal enheter behöfver samtidigt införas i
jordregistret.

Att förste landtmätaren i Kopparbergs län skall kunna deltaga ''i arbetet
med jordregistrets första uppläggande kan så mycket mindre förvänta^,
som arbetet å landtmäterikontoret redan nu är så drygt, att det svårligen

kan medhinnas af en landtmätare ensam, samt göromålen — särskildt den
tidsödande landtmäteritekniska granskningen af förrättningsakter — visa bestämd
tendens till ökning. Förestående beräkningar utgå också därifrån,
att det arbete, som enligt förordningen angående ^ordregister ankommer
på förste landtmätaren, skall i afseende a det första uppläggandet af jordregistret
för Kopparbergs län utföras af annan landtmätare. Då det ansvarsfulla
uppdraget gifvetvis bör öfverlämnas icke åt eu under förste landtmätarens
tillsyn arbetande amanuens utan åt eu erfaren landtmätare, som
kan utföra arbetet på eget ansvar, samt det är angeläget att den, åt
hvilken uppdraget anförtros, erhåller sådan ställning, att han må kunna
tvärstanna vid arbetet tills detsamma fullbordats, torde icke blott arfvodet
böra såttas till det högsta belopp, som vid förordnanden af ifrågavarande
slag hittills förekommit, eller 6,000 kronor för år, utan äfven uppdragets
maktpåliggande beskaffenhet böra utmärkas i själfva förordnandet, exempelvis
därigenom att respektive landtmätare förordnas att såsom biträdande
förste landtmätare i förste landtmätarens ställe fullgöra hvad på honom i
afseende å jordregistrets första uppläggande ankommer.

Med hänsyn till det stora omfång, som jordregistret för Kopparbergs
län kommer att erhålla, och de många invecklade frågor, som måste utredas
och afgöras vid dess uppläggande, är det uppenbart att arbetet, äfven
under förutsättning af nyss ifrågasatta anordning, skall komma att kräfva
en mycket afsevärd tid. Under förarbetena till 1908 års jordregistcrförordning
antogs, att uppläggandet af ett jordregister skulle kunna medhinnas
på eu tid af fem år. Då arbetet — med undantag för Kopparbergs län
samt Hamra kapellag — började vid 1909 års ingång, borde det alltså
enligt nämnda beräkning vara färdigt, med undantag för omförmälda landsdelar,
vid utgången af år 1913. Till följd däraf, att förste landtmätarna
ej kunnat medhinna något mera väsentligt arbete och vissa opåräknade svårigheter
i (ifrigt yppats, kommer dock sagda tid att i betydande mån öfverskridas,
och lärer, så vidt för närvarande kan beräknas, arbetet icke kunna blifva
färdigt före utgången af år 1917. Skulle jordregistret för Kopparbergs
län uppläggas af eu enda landtmätare, kan det, att döma af erfarenheten
från andra län, förväntas, att arbetet skulle komma att kräfva eu tid af
tio till tolf år och jordregistret för Kopparbergs län, äfven om det påbörjades
vid 1913 års ingång, sålunda blifva färdigt fem till sju år senare
än för liket i öfrig!. Ett sådant dröjsmål skulle medföra, att den ifrågasatta
reformen af lagfarts- och intecknings väsendet blefve uppskjuten, antingen
för riket i dess helhet tills jordregistret kunde blifva färdigt äfven

för Kopparbergs län eller ock för sistnämnda län ensamt. Hvilkendera
utvägen än valdes, skulle olägenheten af dröjsmålet blifva högst afsevärd.
Till förekommande häraf synes därför önskvärdt, att uppläggandet af jordregistret
fördelades mellan två landtmätare, af hvilka åtminstone den ene
borde erhålla sådant förordnande som ofvan nämnts. Om båda de sålunda
förordnade landtmätarna finge tillfälle att anlita icke fackbildade biträden
till skrifning af rubriker i jordregistret, förvandling af gammalt ytmått till
nytt m. in. samt därjämte, åtminstone tidvis och efter det arbetet kommit
i full gång, kunde erhålla hjälp af yngre landtmätare, borde jordregistret
— frånsedt en del arbete å domarekanslier samt därpå följande komplettering
å landtmäterikontoret —- kunna blifva färdigt ungefär vid samma
tid för Kopparbergs län som för öfriga län i riket. För den nu ifrågasatta
anordningen förutsättes emellertid, att kompetenta landtmätare finnas
att tillgå äfvensom att nödiga lokaler inom eller invid Kopparbergs läns
landtmäterikontor kunna ställas till förfogande.

Att uppläggandet af jordregistret för Kopparbergs län fördelas mellan
två landtmätare är icke blott önskvärdt med hänsyn till behofvet af arbetets
påskyndande utan ställer sig äfven naturligt af den anledning, att
jordförhållandena äro väsentligen olika i olika delar af länet. Lämpligaste
fördelningen — som gifvetvis bör anförtros å landtmäteristyrelsen — synes
vara, att de båda landtmätarna förordnas att upplägga jordregister, den
ene för Ofvan Siljans, Nedan Siljans och Västerdals fögderier, inom hvilka
storskiftet i hufvudsak äger bestånd samt jordförhållandena i öfrigt äro
tämligen ensartade, den andre för Hedemora och Västerbergslags fögderier,
där laga skifte mera allmänt ägt rum och som i afseende å jordförhållandena
stå något närmare det öfriga Sverige, samt att uppläggandet af jordregister
för Falu fögderi, hvilket med hänsyn till där pågående skiften å
förut oskiftade ägor torde böra sparas till sist, efter ty framdeles kan varda
bestämdt antingen fördelas mellan de båda landtmätarna med vissa socknar
till hvardera eller ock i sin helhet öfverlämnas åt den ene af dem.

Speciell motivering.

§ 1.

Enligt kaminarkollegii förut återgifna förslag till ordnande af jordregisterväsendet
för Kopparbergs län och Hamra kapellag borde i jordregistret
göras upplägg för hvarje fastighet, för hvilken särskild! upplägg
skolat göras i fastighetsböckerna, under medtagande likväl äfven af sådana
fastigheter, som vore anslagna till boställen eller fromma stiftelser eller
utarrenderade för Kungl. Maj:ts och kronans räkning eller eljest under dess
omedelbara disposition. Ett par undantag borde emellertid göras från denna
regel; och skulle sålunda enligt förslaget komma att bero på pröfning i
den ordning, som stadgas i § 15 af 1908 års jordregisterförordning, huruvida,
där uppläggandet skulle ske enligt storskifteshandlingarna, två eller
flera vid storskifte hvar för sig utbrutna fastigheter eller delar däraf, som
vid laga skifte blifvit oskiljaktigt förenade, finge sammanföras på gemensamt
upplägg, äfvensom huruvida, för vissa socknar, olika delar af by,
som ej undergått laga skifte, skulle få upptagas å särskilda upplägg.

I de yttranden, som afgifvits öfver kammarkollegii förslag, godkännes
i allmänhet den af kollegium föreslagna hufvudregeln för bestämmandet af
de enheter, som skola upptagas å särskilda upplägg i jordregistret. I flera
yttranden föreslås emellertid modifikationer i regeln utöfver hvad kammarkollegium
ifrågasatt, och hafva delade meningar äfven yppats beträffande
de undantag från regeln, som kollegium ansett böra stadgas. Sålunda har
domliafvanden i Hedemora domsaga yttrat, att han, hvad nämnda domsaga
anginge, väl anslöte sig till förslaget, att uppläggandet af jordregistret borde
ske efter samma grunder, enligt Indika fastighetsböckerna för domsagan
blifvit upplagda, men ansåge följande modifikationer önskvärda, nämligen
att för de byar eller hemman, hvilka undergått laga skifte efter fastighetsböckernas
uppläggande, registret borde uppläggas med ledning af laga
skifteshandlingarna; att för det fåtal större byalag, hufvudsakligen inom
Hedemora socken, som hittills icke undergått laga skifte, med uppläggande
af jordregister möjligen kunde få anstå till dess laga skiften ägt rum, enär

för dessa byalag fastighetsböckerna knappast kunde betraktas såsom en fullt
tillfredsställande grundval för registreringen; att för genom laga förrättning
ägostyckade hemman och hemmansdelar hvarje styckad lott finge, för vinnande
af större reda och öfverskådlighet, registreras särskilt för sig; samt
att för samhällen, å hvilka byggnadsstadgan för rikets städer ägde tillämpning,
registrering finge, därest tomtindelning blifvit fastställd, äga rum efter
kvarter och tomter i fall, där sådant ansåges kunna ske utan olägenhet.
— Domhafvanden i Fola domsaga har — jämte det han framhållit, att
såsom särskilda enheter borde upptagas med »subnummer» eller »sublimera»
betecknade fastigheter — tillika anfört, att såsom registerenheter syntes
böra upptagas allmänna undantag samt under dessa hörande kvarn- och
sågplatser, för hvilka särskilda upplägg förekomme i fastighetsböckerna,
enär sådana lägenheter vid försäljning och annorledes hittills betraktats*
såsom fristående fastigheter. — Beträffande kammarkollegii anmärkning att,
för visst fall, ett allmänt medgifvande ej borde lämnas att i jordregistret,
på sätt i fastighetsböckerna finge äga rum, upptaga olika delar af eu by
på särskilda upplägg, utan att frågan om öfverföring till särskilda upplägg
i om förmälda fall borde ankomma på pröfning i viss angifven ordning,
har domhafvanden i Västerbergslags domsaga yttrat, att det ifrågasatta förfaringssättet
skulle, hvad anginge förandet af jordregistret för nämnda
domsaga, innebära en onödig omgång och vidlyftighet; att för Västerbergslags
domsaga borde meddelas föreskrift därom, att i jordregistret skulle
med afseende å storskiftad men icke laga skiftad fastighet göras ett upplägg
för en hvar uti delningsbeskrifning vid storskifte såsom särskild åbolott
upptagen fastighet; att härigenom redan från jordregistrets första uppläggande
skulle äfven beträffande fastighet, hvarå storskifte men icke laga
skifte ägt rum, utan särskilda omgångar erhållas den större öfverskådlighet,
som jämväl för jordregistret vore eftersträfvansvärd; att en dylik bestämmelse
beträffande Västerbergslags domsaga skulle stå i öfverensstämmelse
med hvad enligt kammarkollegii förslag skulle gälla för det öfriga
Dalarna med afseende å sådan slags fastighet; att enligt domhafvandens
åsikt icke heller för Västerbergslags domsaga förefunnes något särkildt
skäl att såsom liufvudregel för dylik storskiftad fastighet stadga, att fastigheten
i dess helhet skulle upptagas på ett enda upplägg; men att, om
emellertid under arbetet med jordregistrets upprättande fråga af en eller
annan anledning skulle uppstå om lämpligheten af att å ett enda upplägg
upptaga hela den fastighet, hvarå storskifte men icke laga skifte ägt
rum, för sådant fall till den föreslagna bestämmelsen kunde göras det till -

lägg, att frågan därom skulle pröfvas af landtmäteristyrelsen efter domhafvandens
körande.

Skiljaktigheten mellan jordförhallandena i olika delar af Dalarna, som,
på sätt redogörelsen för fastighetsboksväsendet därstädes utvisar, gjort det
omöjligt att'' medelst en enda, alla fall omfattande regel bestämma, hvilka
fastigheter skola upptagas såsom enheter å uppläggen i fastighetsböckerna, gör
sig äfven gällande vid ordnandet af frågan om registerenheter. Förändringar
särskildt genom ökad användning af lagaskiftesinstitutet — som inträffat
efter införandet af fastighets böcker, samt de större anspråk i fråga om
fastigheternas individualisering, som måste ställas på jordregistret, föranleda
emellertid att de regler, efter hvilka enheterna i fastighetsböckerna
bestämts, icke kunna i allo få motsvarande tillämpning vid fastställandet
af enheterna i jordregistret.

Beträffande Saf snäs socken föreligger ej anledning till någon egentlig afvikelse
från hvad som gäller i fråga om fastighetsböckerna. Säfsnäs socken intar
härutinnan i förhållande tillDalarna i (ifrigt en särställning, så att för denna socken
gäller icke 1887 års kungörelse om införande af lagfarts- och inteckningsböcker
vid häradsrätterna i Kopparbergs län utan i stället 1875 års kungörelse, huru
lagfarts- och inteckningsböcker skola inrättas och föras, dock med den ändring,
att i saknad af tidsenlig jordebok — upplägg i fastighetsböckerna ej gjorts
för jordeboksenheter utan för särskildt skattlagda fastigheter eller komplex
af sådana. Med allenast några få undantag befinna sig fastigheterna i
denna socken i ett enda bolags ägo; någon jordstyckning af samma slag
som den eljest i Dalarna vanliga har icke förekommit i socknen, och skifte
har ägt rum blott i ett fåtal fall. Fastigheterna hafva i allmänhet nummer,
och för hemmanen är mantalsråkning i bruk. Det skulle därför ligga
nära till hands att låta 1908 års j or dr egisterför ordning gälla beträffande
Säfsnäs; en föreskrift härom hindras emellertid häraf, att jordeboken icke
upptager fastigheterna i enlighet med skattläggningshandlingarna. I stället
liar därför den regel föreslagits, att inom Säfsnäs socken särskildt upplägg
skall göras för hvarje särskildt skattlagd fastighet. Härigenom uteslutes
ej möjligheten att sammanföra två eller flera hvar för sig skattlagda fastigheter
eller delar af skilda sådana å gemensamt upplägg. Huruvida öfverföring
till dylikt upplägg må äga rum, bestämmes i enlighet med 1908
års jordregisterförordning,1) hvars tillämplighet i detta afseende framgår af
ingressen till föreliggande författningsförslag.2)

'') Se §§ 14 — 17.

2) Jfr ock § 2 i förslaget.

För alla öfriga delar af Dalarna — Hamra kapellag därunder inbegripet
— ställer sig frågan olika allt efter jorddelningens utveckling. Den
första fastighetsbildningen har i allmänhet skett genom storskifte, hvarvid
eu hvar delägares i allmänhet många men obetydliga och ofta på vidt
skilda ställen belägna områden sammanförts till större skiften.- Storskifte
har Öfvergätt största delen af Dalarna. I Ofvan Siljans, Kodan Siljans,
Västerdals och Fåla fögderier har det verkställda storskiftet i hufvudsak
lämnats orubbadt, och i de socknar, där storskifte senast ägt rum, anses
skiftet så förmånligt, att därvid sannolikt kommer att förblifva. På andra
håll har storskiftet efterträdts af laga skifte, så i allmänhet i Hedemora
och Västerbergslags fögderier samt vidare i flera byar i förstnämnda fyra
fögderier. På åter andra ställen, särskildt inom Falu fögderi, har laga
skifte ägt rum utan föregående storskifte, och slutligen finnes, likaledes
företrädesvis inom Falu fögderi, åtskillig jord, som ännu ej ingått i något
skifte. I Hamra kapellag har storskiftet i allmänhet lämnats orubbadt;
några klyfningar och eu eller ett par förrättningar, som benämnts laga
skifte, hafva emellertid förekommit. Klyfningar hafva äfven — och det
i mycket stor utsträckning — ägt rum inom socknarna i Kopparbergs län,
där under senaste tiden, särskildt i Västerbergslags och Hedemora fögderier,
jämväl ägostyckningar förekommit. Skogsmarken, som vid storskiftena
på statens bekostnad i allmänhet endast undergick bydelning, har
därefter i regel uppdelats mellan åbor.

Vid sidan af förenämnda, af landtmätare efter förordnande verkställda
förrättningar hafva i synnerligen talrika fall sämjedelningar förekommit,
och det är företrädesvis genom dylika delningar, som den öfverklagade
stora jordstyckningen och ägoblandningen i Dalarna uppkommit. Mellan
sämjedelning och afsöndring, som ej varit föremål för pröfning och fastställelse,
är gränsen ofta svår att draga. Beträffande särskildt äldre handlingar,
genom hvilka ägaren af eu besutenhet försålt ett visst stycke
åker eller slogmark med angifvet reduceradt jordtal, lärer det ej sällan
få antagas, att de jämväl afse å det ifrågavarande jordtalet belöpande andel
i besutenketens afrösningsjord. För öfrigt är antalet afsöndringar,
fastställda såväl som icke fastställda, afsevärdt stort. Där afsöndring ägt
rum före skifte, har i allmänhet den afsöndrade lägenheten ingått i skiftet
och redovisats såsom eu åbolott i delningsbeskrifningen.

För nu ifrågavarande delar af Dalarna gäller det alltså att undersöka,
dels i hvad män den jorddelning, som, på sätt ofvan nämnts, ägt rum,
kan redovisas i jordregistret, dels hvilket skifte — där mera än ett skifte

förekommit — bör läggas till grund för fördelningen i registerenlieter, samt
dels huruvida i registret kunna upptagas fastigheter, som icke ingått i
något som helst skifte. Tillika bör tillses, om föreskriften i 1887 års
kungörelse, att särskildt upplägg i fastighetsböckerna skall göras för hvarje
fastighet, som uti vederbörande delningsbeskrifning upptagits såsom särskild
åbolott, bör vinna ovillkorlig efterföljd i jordregistret, och om det icke i
stället undantagsvis kan vara lämpligt att, där skifte verkställts, sådant oaktadt
antingen göra ett gemensamt upplägg för alla skifteslotterna samt sålunda
behandla den oskiftade samfälligheten såsom registerenhet — likasom
enligt 1908 års förordning jordeboksenhéter upptagas såsom registerenheter
oberoende däraf, att de må hafva undergått skifte — eller åtminstone
sammanföra två eller flera lotter å ett upplägg.

Då i det följande talas om skifte såsom grund för fördelning i registerenheter,
åsyftas därmed skifte, som omfattat all skifteslagets mark
eller åtminstone inrösningsjorden. Ett skifte, som afsett allenast afrösningsjord,
kommer härvid ej i betraktande, såvida icke, såsom någon gång
kan vara händelsen, skifteslaget består uteslutande af sådan jord.1)

Do laga skiften, som ägt rum i Dalarna, äro till stor del af tämligen
sent datum; inom Hedemora och Yästerbergslags fögderier äro dock många
laga skiften tillkomna under de första årtiondena efter laga skiftesinstitutets
införande. Ehuru gifvetvis laga skiftena, särskildt de äldre, i åtskilliga
fall rubbats genom sämjedelningar och privata ägoutbyten, lärer det
emellertid få antagas, att laga skiftena i Dalarna äro lika egnade att tjäna
till rättesnöre vid fördelningen i jordregisterenheter som laga skiftena i
andra delar af riket att läggas till grund för registrering af särskilda lotter
inom jordeboksenheterna.

Samma omdöme ligger nära till hands beträffande storskiftena, bortsedt
från de fall, då storskifte efterföljts af laga skifte, och som längre
fram skola göras till föremål för en mera ingående behandling. Hvad angår
Ofvan Siljans och Nedan Siljans fögderier, Västerdals fögderi — med
undantag af Säfsnäs socken — de delar af Falu fögderi, för Indika fastighetsböckerna
skola grundas på delningsbeskrifning vid storskifte, Säters
gamla tingslag samt Hamra kapellag lärer ej heller någon anledning förefinnas
att ifrågasätta riktigheten af ett dylikt omdöme. Förhållandet kan
synas vara ett annat beträffande Yästerbergslags fögderi och Hedemora

‘) Jfr hvad s. 68—69 anföres om särskilda skogsanslag till vissa hemman i Jama och Äppelbo
socknar. Beträffande frågan i öfrig!, se motiven till § 7 i 1905 års förslag till förordning ang. jordregister.
Att särskild delning af afrösningsjord föranleder registrering i vederbörande ram å upplägg
i jordregistret, när inrösningsjorden förut undergått delning, säger sig själft.

fögderi med undantag af Säters gamla tingslag. I 1887 års kungörelse
om införande af lagfarts- ocli inteckningsböeker vid häradsrätterna i Kopparbergs
län föreskrifves nämligen för Grangärde, Norrbärke och Söderbärke
tingslag eller Västerbergslags domsaga (fögderi) äfvensom för Hedemora
och Garpenbergs, Stora Sked vi samt Husby tingslag och Folkare
härad eller Hedemora domsaga (fögderi) med undantag af Säters dåvarande
tingslag att, där laga skifte ej ägt ruin, ett upplägg i fastighetsböckerna
skulle göras för hvarje hy, så ock för hvarje hemman eller af annan fastighet
icke beroende lägenhet, som icke hörde till by, dock att, där så lämpligen
kunde ske, olika delar af eu by Unge vid införande i fastighetsböckerna
betecknas med skilda nummer och upptagas å särskilda upplägg;
och afser omförmälda regel äfven fastigheter, som ingått i storskifte. Jämväl
de fastigheter i dessa delar af Dalarna, som icke undergått laga skifte
men väl storskifte, torde emellertid kunna upptagas i jordregistret med
ledning af storskifteshandlingarna. Att detta är möjligt beträffande Västerbergslags
domsaga torde få anses framgå af det förut anförda yttrande,
som i anledning af kammarkollegii förslag till ordnandet af jordregisterväsendet
för Kopparbergs län och Hamra kapellag afgifvits af domhafvanden
i sistnämnda domsaga.1) För Hedemora domsaga kan i detta
afseende åberopas ett under förarbetena till 1887 års kungörelse af domhafvanden
därstädes afgifvet yttrande, enligt hvilket för byar, som ännu
ej undergått laga skifte, i afbidan därå ett gemensamt upplägg (i fastighetsböckerna)
borde få göras för hvarje by, därest icke Konungen skulle
finna lämpligt att för dessa byar storskifteshandlingarna lades till grund,
ehuruväl detta vore förenadt med betydliga svårigheter. Antalet icke laga
skiftade byar i Hedemora domsaga — med undantag af Säters gamla tingslag
— lärer numera vara ganska ringa2), och de antydda svårigheterna
vid användningen af storskifteshandlingarna såsom grund för individualisering
af fastigheter torde genom fastighetsböckernas införande vara afsevärdt
reducerade.3)

I fråga om hemmansklyfning torde anledning icke föreligga att afvika
från den i 1908 års jordregisterförordning uppställda regeln, att genom
landtmäteriförrättning å en egendom bildade lotter skola införas i särskilda
rum å upplägg för den odelade fastigheten och sålunda ej själfva
behandlas såsom enheter.

’) Se ofvan s 52.

"-) Jfr ofvan s. 51.

:!j Se ock noten 2 å sid''. 69.

Hvad sålunda anförts i afseende å hemmansklyfning gäller i regel
äfven beträffande ägostyckning. Sådan har flerestädes inom Kopparbergs
län, såsom i Avesta och Ludvika, användts för bildande af byggnadstomter.
Härvid har förekommit, att t. ex. eu liemmansdel om 1000000 mantal
uppdelats i 61 lotter, och stundom bär styckningslotternas antal varit ännu
större. Att hvarje styckningslott erhölle särskildt upplägg i jordregistret
skulle leda till, att registret komme att svälla ut öfver höfvan och innehålla
många hundra upplägg, hvarå annan registrering än i fråga om enheten
ej vore att förvänta. För ett särskildt fall har det emellertid synts lämpligt
att möjliggöra styckningslotters införande å särskilda upplägg, nämligen
då styckningen gällt en fastighet, som förut icke ingått i skifte.

Vidkommande härefter frågan, huruvida sämjedelningar kunna följas
vid fördelningen i jordregister enheter, må erinras om det förut anförda
stadgande i 1887 års kungörelse, enligt hvilket olika delar af icke laga
skiftade byar inom Västerbergslags domsaga och Hedemora domsaga med
undantag af Säters gamla tingslag finge vid införande i fastighetsböckerna
betecknas med skilda nummer och upptagas å särskilda upplägg. Hetta
stadgande synes egentligen hafva kommit till användning endast i Hedemora
domsaga, där inom icke laga skiftade byar fastigheterna upptagits
än under storskiftesnummer än under för ändamålet åsätta nummer, kallade
»fastighetsboksnummer». Sålunda äro i Westerby n:r 52 (Litt.

och n:r 53 (Litt. or/oftfj fastighetsboksnummer. I en vid fastighetsböckernas
uppläggande använd längd finnas jämväl för dessa två nummer
utsatta inägornas jordtal samt soldatårspenningarna. Om n:r 52 Litt. tf?
heter det i längden:

»Denna litt. nybildad genom sammandragning af

från Litt. I 3,671 kpl. 33/8 rst.

» » Iv 1,967 » .16/« »

» » L 2,547 >'' 2''2/8 »

» O 8,361 » 7 4/s »

samt återstoden från annan litt. enl. uppgift af refverkets föreståndare.»
För n:r 53 Litt. lyder motsvarande anteckning i längden: »Denna

litt. nybildad af 11,031 kpl. med 10l/s rst. från Litt. S samt 23,074 kpl.
af den i refverket kufvudgården påförda örängsjord från Westerby, Mälby
och Svensbodarna om tillhopa 1 tid. 14,136 kpl. Sistberörda, å karta ej
lagda jord är så repartiserad i öfrigt, att till Mälby förts 7,684 kpl. med

67/s rst. under Litt. W och till Nordansjö 15,378 kpl. med 1 sk. l''/s rst.
under Litt. AH.» Tvistejorden i Avesta upptogs från början under 7 fastighetsboksnummer
men har efter laga skifte öfverförts till 32 nya upplägg,
ett för hvarje lagaskifteslott. (I vissa fall synas de med fastighetsboksnummer
betecknade fastigheter vara tillkomna genom afsöndring.) Då det
icke öfverensstämmer med grunderna för jordregisterinstitutionen att, utan
stöd i vare sig jordebok eller skifteshandlingar, registrera fastigheter efter
innehaf — det -undantag, som i 1908 års förordning gjorts för lägenheter,
hvilkas afsöndring icke fastställts, kan ej lämpligen utsträckas till hemman
och hemmansdelar — har något medgifvande att i jordregistret upptaga
icke utbrutna delar af en by å särskilda upplägg under godtyckligt åsätta
beteckningar ansetts icke böra ifrågakomma. Men äfven om beteckningarna
fastställas af vederbörlig myndighet, kunna rena sämjedelningar lika litet
här komma i betraktande vid fördelningen i jordregisterenheter, som de
vid registrering enligt 1908 års förordning läggas till grund för införingar
i särskilda rum å uppläggen.

Beträffande slutligen jorda/söndring ärna finnes ej något principiellt
skäl att i fråga om afsöndra de lägenheter afvika från reglerna i 1908 års
jordregisterförordning. Hufvudregeln blir alltså den, att dylika lägenheter,
om afsöndringen fastställts eller lagfart meddelats å lägenheten såsom en
fastighet för sig, införas i särskilda rum å de upplägg, å Indika vederbörande
stamfastigheter äro registrerade. Såsom redan anmärkts förekommer
emellertid, att afsöndrad lägenhet i delningsbeskrifning vid skifte upptagits
såsom åbolott. Fastighetens egenskap af afsöndring framgår långt
ifrån alltid af delningsbeskrifningen, och ännu svårare torde det i regel
vara att konstatera, från hvilken fastighet afsöndringen skett. I betraktande
häraf har det synts lämpligast att, där afsöndrad lägenhet finnes
upptagen såsom åbolott i den delningsbeskrifning, som lägges till grund
för fördelningen i jordregisterenheter, behandla lägenheten såsom öfriga
åbolotter eller sålunda i regel såsom eu registerenhet. Beskaffenheten af
det material, hvarå jordregistret för ifrågavarande landsdelar grundas, har
sålunda, beträffande vissa afsöndrade lägenheter, i dubbel måtto medfört
eu afvikelse från hvad i sådant hänseende gäller för landet i öfrigt, nämligen
dels därutinnan, att de erhålla särskilda upplägg och icke endast ett
rum å de upplägg, å Indika stamfastigheterna införts, dels ock i det afseendet,
att de upptagas i jordregistret äfven om afsöndringen ej fastställts
eller de icke blifvit särskild! lagfarna. Någon större praktisk betydelse
torde emellertid icke böra tillmätas denna afvikelse.

I fall, då endast storskifte eller endast laga skifte ägt rum, kan tvekan
ej förekomma, hvilket skifte skall bilda utgångspunkt för registreringen.
Förrättningarna af det förra slaget hafva alltid afsett skifteslag af stor utsträckning;
det kan därför ej blifva tal om att på ett upplägg sammanföra
de olika åbolotterna, utan bar det synts nödigt göra särskildt upplägg för
hvarje uti delningsbeskrifningen såsom särskild åbolott upptagen fastighet.
Motsvarande anordning torde i regel vara lämplig, där registret skall uppläggas
efter delningsbeskrifning vid laga skifte. Under de senare åren
har emellertid delning, som betecknats såsom laga skifte, i några fall ägt
rum å mindre, förut ej åbodelade lägenheter, som närmast synas hafva
egenskap af fäbodlägenheter men vid registreringen möjligen måste betraktas
såsom för sig bestående fastigheter; att i sistnämnda fall göra särskildt
upplägg för hvarje utbruten lott i lägenheten lärer i allmänhet icke vara
nödigt. En möjlighet har äfven synts böra lämnas att å gemensamt upplägg
sammanföra lotter, som eljest i senare tid utbrutits vid laga skifte å
skifteslag af ringa omfattning, hvilka ej förut undergått skifte, eller vid
ägostyckning å hemman eller lägenhet, som icke legat i samfällighet med
annan fastighet och förty kunnat ägostyckas utan att förut hafva ingått i
skifte. Pröfningen huruvida i nu angifna fall vid skifte utbrutna lotter
skola sammanföras å gemensamt upplägg eller upptagas å särskilda upplägg
har öfverlämnats åt landtmäteristyrelsen.

Där både storskifte och laga skifte ägt rum, kan det synas, som borde
det senare alltid läggas till grund för bestämmandet af register enheter.
Frågan är emellertid mera komplicerad. En bestämd fastighetsbildningskedde
genom storskiftet; då de vid detta skifte tillkomna hemman
(besutenheter) sedermera ingått i laga skifte, torde med hänsyn till bestämmelserna
i 86 § i 1866 års skiftesstadga eller motsvarande föreskrifter i
1827 års skiftesstadga (12 kap. 9 §) sammanläggning till en laga skifteslott
af två eller flera storskifteslotter eller andelar i skilda sådana i
samma ägares hand icke hafva bort äga rum, men det kan icke utan vidare
antagas, att i dylika fall hvarje storskifteslott eller särskild andel i sådan
lott vid laga skiftet redovisats för sig. Under tiden mellan storskiftet
och laga skiftet kan afsöndring hafva ägt rum från en storskifteslott.
Motsvaras ej denna lott af viss lott vid laga skiftet, möter svårighet att
registrera den afsöndrade lägenheten, äfven om denna skulle hafva vid
laga skiftet utlagts såsom en lott för sig. Att, om storskifteslotten uppdelats
på två eller flera lagaskifteslotter, i hvilka annan jord icke ingår,
anteckna lägenheten såsom afsöndrad från lagaskifteslotterna är möjligt

men bör ej ifrågakomma annat än såsom en nödfallsutväg, då ju — oafsedt
att en sådan redovisning ej stämmer öfverens med tidsföljden —- den
afsöndrade lägenhetens areal icke ingår i de ägovidder, som enligt sammandraget
af delningsbeskrifningen registrerats för respektive lagaskifteslotter.
Om däremot storskifteslotten eller delar af densamma vid laga
skiftet sammanförts med annan jord till eu lott, står ej ens nyss angifna
utväg för registrering öppen. I vissa fall har vidare inträffat, att
icke all mark, som ingått i storskiftet, tillika ingått i laga skiftet. Om
den vid laga skiftet uteslutna marken afsöndrats i sin helhet — hvilketväl
är en vanlig anledning till dess uteslutande ur skiftet — eller om en del
däraf blifvit afsöndrad, möta vid registreringen af det afsöndrade området
samma svårigheter som nyss framhållits. Endast därest afsöndring — t. ex.
af en samfälld skogstrakt — skett från skifteslaget i dess helhet, synes
en någorlunda tillfredsställande registrering kunna ske, äfven om stamfastigheterna
icke äro i registret uppdelade på samma sätt som vid tiden för
afsöndringen.

Synnerligt beaktande förtjänar äfven behofvet af eu lätt identifiering
af fastigheterna med hänsyn till åtkomst- och gravationsförhållandena. Under
förarbetena till 1887 års kungörelse om införande af lagfarts- och inteckningsböcker
vid häradsrätterna i Kopparbergs län begärdes upplysning
från domhafvandena i de särskilda domsagorna i länet, huruvida det förekomme,
att fastighet, som ingått i storskifte och sedermera undergått laga skifte,
i den vid sistnämnda skifte upprättade delningsbeskrifning betecknades
med annan benämning än den, hvarmed fastigheten vore utmärkt i storskifteshandlingarna,
och om, i sådan händelse, det med visshet kunde afgöras,
hvilken af de i delningsbeskrifningen vid storskiftet upptagna hemmansdelar
samma fastighet motsvarade. Till svar å frågan anfördes

af domhafvanden i Ofvan Siljans domsaga: att i domsagan annan mark
ej undergått laga skifte än skogsmark genom sä kallad åbodelning eller
fördelning däraf mellan jordägare i by, och att i därvid upprättad delningsbeskrifning
skogsmarken betecknats lika som besutenhetsnumren;

af domhafvanden i Nedan Siljans domsaga: att laga skifte ägt ruin
endast inom några få byar efter storskiftet och att, efter hvad man försäkrat
domhafvanden, de gamla hemmansnumren, på sätt skiftesstadgan
ock föreskrefve, därvid ej blifvit bortblandade;

af domhafvanden i Fälle domsaga: att under den tid, eller något mera
än tio år, därunder han förvaltat domarämbetet i domsagan, veterligen ej
förekommit mera än ett eller högst två fall, däri fastighet vid under -

gånget laga skifte visats kafva erhållit annat nummer ock littera eller
sålunda vara i delningsbeskrifningen vid laga skiftet betecknad med annan
benämning än den, hvarmed fastigheten förut varit i storskifteshandlingarna
utmärkt; att i dessa fall man låtit sig ytterst angeläget vara att medelst
anteckning af båda benämningarna i möjligaste mån bevara fastighetens
identitet för att sålunda undvika förväxling vid utfärdande af gravationsbevis
och andra tillfällen, då upplysning om fastigheten kunde erfordras;
att vid sådant förhållande det väl å ena sidan syntes kunna med visshet
afgöras, hvilken hemmansdel enligt delningsbeskrifningen vid storskiftet
fastigheten motsvarade, om ock å andra sidan vissa faktiska förhållanden,
exempelvis aftal om nyttjanderätt och servituter, hvilka ej tålde förflyttning
till annan plats inom skifteslaget, icke kunde med lika bestämdhet i
fråga om fastigheten angifvas; att, såsom följd af hvad sist blifvit anfördt,
annan särskild anordning vid fastighetsböckernas uppläggande i öfverensstämmelse
med delningsbeskrifning vid storskifte ej syntes vara erforderlig
än att därvid för hvarje fastighet, som undergått laga skifte, då erhållna nummer
och littera — med ledning af laga skifteshandlingarna — utfördes i
fastighetsboken jämte den förut varande benämningen, som exempelvis
kunde betecknas »gammalt n:o och litt.», eller ock dymedelst att fastigheten
äfven infördes å nytt upplägg, samt att sistberörda åtgärd äfven syntes
leda till en afsevärd förenkling uti det ena af antydda fallen, då Stora
Kopparbergs Bergslag såsom delägare i Domnarfvets by, efter att för vinnande
af laga skifte hafva nödgats inköpa mera än två tredjedelar af skifteslagets
jord uti ej mindre än femton särskilda littera, vid skiftet erhållit
alla sina ägor utlagda under en enda littera, i det att antalet littera kunde
i förhållande därtill minskas;

af domhafvanden i Västerdalarnas domsaga (numera Kas och Malungs
domsaga samt Yästerbergslags domsaga): att såvidt han hade sig bekant,
icke någon jord inom Västerdals fögderi (nuvarande Kas och Malungs domsaga)
undergått laga skifte;1) men att inom Västerbergslags fögderi, hvars
flesta byar eller andra samfälligheter undergått laga skifte, de olika hemmansdelarna
uti beskrifningarna öfver laga skiftena betecknades med littera
utan afseende på hvad benämning de haft uti storskifteshandlingarna, så
att laga skiftes- och storskifteshandlingarna icke alls öfverensstämde beträffande
benämningen å hemmanen;

samt af domhafvanden i Hedemora domsaga: att vid laga skiftena icke

*) En såsom laga skifte betecknad delning af ett skogshemman i Flöda socken lärer emellertid
hafva ägt rum redan på 1860-talet.

ringaste hänsyn tagits till benämningarna i storskifteshandlingarna utan
endast till hvarje fastighets inom skifteslaget belägenhet och storlek vid
skiftets början, oafsedt om fastigheten sammankommit från flera hemmansnummer
vid storskiftet, samt att till följd däraf vore alldeles omöjligt att
utreda motsvarigheten mellan laga skiftade och storskiftade hemmansnummer
enligt delningsbeskrifningarna.

Yid laga skiften, som efter fastighetsböckernas uppläggande ägt rum
å förut storskiftade byar, hafva i detta afseende två olika förfaringssätt
iakttagits. Vanligast synes vara, att under hvarje storskiftesnummer (eller
littera) lotterna vid laga skiftet redovisas med nummer eller littera från
storskiftet jämte tillagd »subnummer» eller »sublittera». Men ibland har
med samma nummer eller littera betecknats all jord, som vid laga skiftet
varit i en ägares hand, äfven om denna jord vid storskiftet redovisats under
två eller flera nummer (littera)). Där den senare metoden tillämpats,
torde man väl alltid — om ock med betydande besvär och omgång —
ur den summariska beräkning, som legat till grund för fördelningen vid
laga skiftet, kunna utleta, af kvilka storskifteslotter eller delar af sådana
hvarje lagaskifteslott är bildad, samt omvändt inom Indika lagaskifteslotter
de särskilda storskifteslotterna äro att återfinna, men hvilken areal vid laga
skiftet utlagts för hvarje storskifteslott eller andel däraf. som ej motsvaras
af hel laga skifteslott, kan däremot icke utrönas.

Några exempel å tillämpningen af de olika metoderna torde lämpligen
böra anföras, helst eu form förekommit, som skenbart utgör en öfvergångsform
men vid närmare granskning befinnes endast innebära en förbättring
af den först omnämnda metoden. I byn Ilbäcken i Järna socken har ägt
ruin laga skifte, som dock ej omfattat all skifteslagets mark. Samtliga
storskifteslitterm återfinnas i sammandraget af delningsbeskrifningen vid
laga skiftet; under hvarje sådan littera hafva delägarnas lotter antecknats
med »sublimera», så att den, som haft del i flera storskifteslotter, erhållit
lika många lagaskifteslotter. I Ore socken lära nästan alla byar hafva
undergått laga skifte, hvarvid dock i allmänhet eu större eller mindre del
af afrösningsjorden uteslutits ur skiftet. I den till sistnämnda socken hörande
byn Håfven, inom hvilken alla ägor ingått i laga skiftet, funnos vid
storskiftet sex helnummer. Dessa äro bibehållna i lagaskiftesbeteckningarna
på sätt som framgår af följande uppräkning af beteckningarna vid laga
skiftet:

Litt.	A	n:r	i	Litt.	EU n:r	5
»	B	»	2	»	EU! »	5
»	Ci	»	3	»	Ea1 »	5
»	Cii	»	3	»	EaH *	5
»	Cm	»	3	»	Eam »	5
»	Civ	»	3	»	EaTV »	5
»	Cv	»	3	»	Eay »	5
»	D1	»	4	»	EaVJ »	5
»	DU	»	4	»	F	6
»	Ei	»	5

Inom Arfvets by i Ore socken råder liknande förhållande mellan storskiftes-
och lagaskiftesbeteckningar. Ägolotterna vid laga skiftet äro betecknade
med en siffra till höger om vederbörande bynummer och storskifteslittera
(n:r I Al, n:r 1 A2, n:r 2 Bl, n:r 2 B2, n:r 2 B3, n:r
s. 2 Bal, n:r s. 2 Ba2 etc.).

I Sunnanheds by, likaledes i Ore socken, har laga skifte ägt rum å
inrösningsj orden och en del af afrösningsj orden. Litterabeteckningen vid
laga skiftet har ej någon öfverensstämmelse med motsvarande beteckning
vid storskiftet, men en sammanställning kan göras med ledning af den
summariska beräkningen vid laga skiftet, hvilken visar hvarje delägares
innehaf i särskilda storskifteslotter, och befinnes vid sådan sammanställning,
att ägolotterna Litt. A, B och C vid lana skiftet bestå af andelar i 23
olika storskifteslotter, Litt. D af andelar i 3, Litt. AO af andelar i 5 och
så vidare. — Vid storskiftet inom Yenjans kyrkby erhöllo besutenheterna
inom hvar och en af de tre fjärdingar, Yästbygge fjärding, Knås fjärding
och Stutt fjärding, i hvilka byn är uppdelad, beteckning af nummer och
littera från och med n:r 1 litt. A. Besutenheterna Yästbygge n:r 40 Litt.
oACKnås n:r 29 Litt. é> och Stutt n:r 36 Litt. eA äfvensom besutenheten
n:r 1 Litt. i Tiberget undergingo därefter gemensamt åbodelning, den
s. k. Linderborgska delningen, som fastställdes af ägodelningsrätten; dock
lärer man kunnat hänföra hvarje vid denna delning utlagd lott till viss
storskifteslott. Yid laga skifte å alla ägor till Knås fjärding har förrättningsmannen
upprättat bland annat:

l:o) en förteckning å fastigheterna och deras ägare, i hvilken förteckning
under hvarje storskifteslittera upptagits de särskilda delägarna med
det reducerade jordtalet för en hvar i tunnland och kappland;

2:o) en liknande förteckning för den s. k. Linderborgska jorden i
Knås fjärding (storskiftesnummer 29 Lätt. é>j;

3:o) sammandrag af jordägarnas andelar, upptagande för hvarje delägare
nummer och littera å de storskifteslotter, i hvilka han har del, äfvensom
det reducerade jordtalet för hvarje andel;

4:o) ett liknande sammandrag beträffande den s. k. Linderborgska
jorden i Knås fjärding;

5:o) en summarisk beräkning, som inom hvarje storskifteslittera upptager
vederbörande delägare och hans reducerade jordtal med särskild beteckning
(under lätt. A sålunda A1, A11, A111, AIyr etc.);

6:o) en summarisk beräkning på grundval af de under 3) och 4) antecknade
sammandrag med angifvande för hvarje delägare af reduceradt
jordtal, storskiftesnummer och storskifteslittera med sådan exponent, som
här ofvan under 5) antecknats (ex.: 8HV etc.); samt

7:o) en afsöndringsbeskrifning, utvisande från hvilka storskifteslotter
afsöndring ägt rum.

I såväl sammandraget af delningsbeskrifningen som å kartan har
komplexet af hvarje delägares andelar inom olika storskifteslotter betecknats
med en särskild littera i blockstil, men har därjämte utsatts hvarje
storskifteslittera med tillagd exponent. En granskning af delningsbeskrifningen
gifver vid handen, att dessa sistnämnda andelar vid laga skiftet
behandlats såsom skifteslotter; särskild ägovidd har utlagts för hvarje sådan
andel, och i förekommande fall har antalet skiften beräknats icke fölen
delägares samtliga andelar utan för hvarje andel för sig. Skulle jordregistret
uppläggas på grundval af delningsbeskrifningen vid laga skiftet,
borde alltså särskildt upplägg göras för hvarje vid laga skiftet utbruten
andel i en storskifteslott, och härigenom komme antalet upplägg att blifva
betydligt större, än om delningsbeskrifningen vid storskiftet följdes.1) — På
i hufvudsak samma sätt har förfarits vid laga skifte å Yästbygge fjärding;
komplexen af lagaskifteslotter, tillhöriga samma delägare, hafva dock kär
betecknats ej med en littera i blockstil utan med en siffra, som tecknats i
vänstra kanten af delningsbeskrifningen.

Len förut lämnade redogörelsen för yttranden, som före fastighetsböckernas
uppläggande afgifvits af domkafvandena i de särskilda domsagorna i Kopparbergs
län rörande möjligheten att i lotter vid laga skifte återfinna lotter vid stor- * i

*) De med en littera i blockstil betecknade komplexen synas närmast jämförliga med sådana
af flera hemman eller lägenheter bestående egendomar, som omnämnas i 1876 års kungörelse huru
lagfarts- och inteckninasböcker skola inrättas och föras. Att i regel hopföra sådana hemman eller
lägenheter på ett upplägg torde, där de ej hafva gemensam ägovidd, icke vara lämpligt, eftersom de

i skiftes- och afsöndringshänseende äro skilda fastigheter.

skifte, visar, att en dylik identifiering då i allmänhet ansetts ej vara möjlig i
Yästerbergslags och Hedernora domsagor men sannolikt skulle varit möjlig
i återstoden af Kopparbergs län. Erinras må vidare, att fastighetsböckerna
för nämnda två domsagor, med undantag för Säters gamla tingslag i Iledemora
domsaga, skolat, då laga skifte ägt rum, uppläggas i enlighet med
delningsbeskrifningen vid laga skiftet, samt att i fastighetsböckerna för
omförmälda tingslag äfvensom för Ofvan Siljans och Nedan Siljans domsagor,
för nuvarande Nås och Malungs domsaga med undantag af Säfsnäs
socken äfvensom för Stora Tima och Gustafs samt Svärdsjö gamla tingslag
i Falu domsaga, där två eller flera vid storskifte hvar för sig utbrutna
fastigheter eller delar däraf blifvit vid laga skifte oskiljaktigt förenade,
dessa fastigheter eller fastighetsdelar kunnat föras å ett gemensamt upplägg,
om sådant funnes lämpligt; och torde det få antagas, att det medgifvande
att vid uppläggandet af fastighetsböcker följa delningsb eskrifningen vid
laga skifte, som sålunda lämnats för domsagor och tingslag, hvarest böckerna
eljest skulle uppläggas enligt delningsbeskrifning vid storskifte, äfven
i allmänhet blifvit begagnadt, samt att i hvarje fall den fastighetsbildning,
som ägt rum genom laga skifte före fastighetsböckernas uppläggande,
numera vunnit sådan stadga, att eu återgång till äldre förhållanden
skulle leda till förvirring i lagfarts- och inteckningsafseende. Det har
därför, hvad angår Kopparbergs län med undantag af Saf snäs socken,
synts lämpligt att, där laga skifte före fastighetsböckernas uppläggande
ägt rum å förut storskifta!! mark, särskildt upplägg i jordregistret göres
för en hvar i delningsbeskrifningen vid det laga skifte upptagen åbolott.1)
Föreskriften har emellertid ansetts böra vara ovillkorlig endast under den
förutsättning, att laga skiftet omfattat all den till vederbörande skifteslag
hörande mark, som förut ingått i storskifte. Därest någon del af skifteslagets
storskiftade mark skulle hafva uteslutits ur delningen vid dylikt äldre laga skifte,
har det synts böra ankomma på landtmäteristyrelsen att afgöra, huruvida
sådant oaktadt delningsbeskrifningen vid laga skiftet må följas vid jordregistrets
uppläggande; och lärer vid frågans afgörande hänsyn företrädesvis
böra tagas dels därtill, huruvida det öfverhufvud är möjligt att å upplägg
för storskifteslotter registrera genom laga skiftet timade förändringar,
dels till den eventuella förekomsten af afsöndringar å mark, som ej ingått
i laga skiftet, dels ock till den fastighetsbildning, som tinnes redovisad i

b Fastighetsböcker synas hafva förts för tingslagen i Västerbergslags domsaga från den 1
maj 1888 (k. brefvet den 4 juli 1887), för Elfdals tingslag från och med 1889, för Sårna och Idre
tingslag från och med 1891, för öfriga tingslag i Kopparbergs län från och med 1888 samt för
Hamra kapellag från och med 1891.

fastighets!)öckerna, i hvilket sistnämnda afseende ej blott fördelningen å
npplägg i fastighetsböckerna utan äfven införingar af utbrutna lotter i
särskilda rum synas böra beaktas. Samma regel som för äldre laga skifte,
hvarvid ej all förut storskiftad mark ingått i delningen, har föreslagits
beträffande allt laga skifte, som efter det fastighetsböcker för vederbörande
socken upplades ägt rum å förut storskiftad mark. Vid afgörandet af
frågan, huruvida dylikt laga skifte eller storskiftet skall bilda utgångspunkt
vid registreringen, böra icke blott nyss angifna synpunkter beaktas utan
äfven någon hänsyn tagas till det större eller mindre antal upplägg, som
användandet af den ena eller andra delningsbeskrifningen skulle medföra.
Om ock någon gång antalet lotter vid ett laga skifte är mindre än vid
ett föregående storskifte, är förhållandet säkerligen i allmänhet det motsatta,
och en ökning i antalet upplägg ökar, å ena sidan, kostnaden för jordregistrets
första uppläggande samt minskar, å den andra, i viss mån registrets
öfverskådlighet. Ur kostnadssynpunkt bör emellertid framför allt
erinras, att en afvikelse från den grund, som tillämpats vid fastighetsböckernas
uppläggande, kan medföra en betydande ökning i det arbete,
som för granskning och fullständigande af jordregistret åligger vederbörande
domhafvande.

I Hamra kapellag har, såsom förut omnämnts, storskiftet i hufvudsak
lämnats orubbadt; och de i kapellaget efter storskiftets afslutande verkställda
skiftesförrättningar äro icke af beskaffenhet att hindra, att jämväl
däraf berörda fastigheter upptagas i jordregistret i enlighet med den indelning,
som redovisas i delningsbeskrifningen vid storskiftet. Från regeln
att ett upplägg i jordregistret skall göras för hvarje fastighet, hvilken upptagits
såsom särskild åbolott i sådan delningsbeskrifning, har därför något
undantag ej ansetts böra äga rum beträffande detta kapellag.

Det har ifrågasatts, att såsom registerenheter äfven borde upptagas
allmänna undantag samt under dessa hörande kvarn- och sågplatser, för
hvilka särskilda upplägg förekomma i fastighetsböckerna. I anledning
häraf må framhållas, att antalet upplägg i fastighetsböckerna, å ena, samt
i jordregistret, å andra sidan, icke beliöfver vara detsamma, utan att tvärtom
uppläggen i jordregistret i regel komma att blifva betydligt färre, då efter
uppläggandet af specialiserade fastighetsböcker ett upplägg i fastighetsboken
i allmänhet kommer att motsvaras af ett rum i jordregistret. I öfrig! äger det
sin riktighet, att upplägg för dylika områden förekomma i fastighetsböckerna.
Sålunda finnas i fastighetsböckerna för Mora socken tre upplägg i följd med
rubrik, å ett: »Kråkberg kitt. hf 2 44,72 bandland eller 18,827 kappland redu -

Gerad jord skatte i Mora socken, Byns samfällda slog», å ett: »Kalkberg kitt.

44,43 bandland eller 3,417 kappland reducerad jord skatte i Mora socken,
Ivråkbergs bys fjärdingsmans slog» samt å det tredje: »Kalkberg
25,005 kappland reducerad jord skatte i Mora socken, samfällda ägor vid
delningen utlagde». Rubrikerna äro uppenbarligen hämtade från sammandraget
af delningsbeskrifningen vid storskiftet, men då de — åtminstone
den första och den sista — icke afse åbolotter, kan det ifrågasättas, om
upplägg för de ifrågavarande områdena bort göras i fastighetsböckerna.
kiknande upplägg kunna icke göras i jordregistret, så vidt icke områdena
afsöndrats. I jordregistret kunna icke adpertinenser till fastigheter öfver
hufvud registreras för sig, än mindre kunna de behandlas såsom själfständiga
registerenheter. Huru dylika områden efter afsöndring skola registreras,
framgår af § 14 i 1908 års förordning angående jordregister och § 7 af
det föreliggande förslaget. Det nu sagda gäller i allmänhet äfven om
kvarn- och sågplatser. Understundom hafva emellertid kvarn- och sågplatser
redan vid vederbörande skifte utlagts icke såsom samfällda för
skifteslaget eller såsom enskilda undantag för en eller flera åbolotter utan
såsom särskilda åbolotter. De böra i sådant fall upptagas i jordregistret
på samma sätt som andra åbolotter, d. v. s. såsom registerenheter. Kali
det påvisas, att de hafva egenskap af afsöndrade lägenheter, bör dock därom
ske anteckning. Där kvarnar och sågar upptagas såsom register enheter,
äro de att likställa med verk och inrättningar, i jordeboken upptagna såsom
enheter.

Af hvad som redan anförts därom, att särskilt upplägg skall göras för
hvarje åbolott, följer att upplägg skall göras äfven för fastighet, som betecknats
med subnummer eller sublittera. Med hänsyn till anledningen till det
ifrågavarande beteckningssättet i storskifteshandlingarna:) — eller planen att
sammanföra subdelarna med hufvuddelen till en besutenhet, när tillfälle därtill
genom dödsfall, giften eller eljest yppades — kunde det väl synas, som
borde hufvuddelen och subdelarna föras på gemensamt upplägg. Ikungl. kungorelsen
den 18 februari 1859 angående förändrade föreskrifter i afseende
å besutenkets- och skiftesväsendet i Stora Kopparbergs län* 2) konstateras
emellertid, att sammanläggning af »obesutenheter» ingenstädes ägt rum
eller kunnat i anseende till rådande brist på medel till utlösen bringas

) Jfr ofvan s. 23 samt Ekström, Samling af kongl. bref och författningar angående storskiftes-
och afvittringsverken samt krononybyggena i rikets norra län (Stockholm 1862) s 113
och 117.

2) Tryckt i Ekströms samling.

till verkställighet, och upphäfdes därför det genom kung! brefvet den
17 augusti 18041) meddelade förbudet mot köp, lagfart och fasta af
obesuten hemmansdel samt stadgandet angående obesutna delars ovillkorliga
sammanläggning. Då numera någon rätt till inlösen af dylika
hemmansdelar icke heller förefinnes, saknas anledning att vid registrering
behandla dem annorlunda än öfriga åbolotter. Anmärkas bör äfven, att
eu subdel understundom är större än hufvuddelen, samt att ett sammanförande
af hufvuddelen och subdelar å gemensamt upplägg — ehuru egnadt
att minska uppläggens antal — dock i öfrigt skulle medföra vissa olägenheter,
särskilt genom afvikelser från de allmänna reglerna för registrering.

I öfverensstämmelse med 1887 års kungörelse om införande åt lagfarts-
och inteckningsbocker vid häradsrätterna i Kopparbergs län innehåller
förslaget, att upplägg skall göras för hvarje hemman eller lägenhet,
som efter storskifte uppkommit genom skattläggning af jord å kronans
vid skiftet afskilda öfverloppsmark. Sådana hemman torde icke finnas i
andra socknar än Ore, Kas, Flöda, .Tärna och Äppelbo. Hvad angår de
fyra sistnämnda socknarna förekommer, att fastigheter med samma namn
upptagits såväl i sammandraget af delningsbeskrifningen vid storskiftet, där
littera och jordtal angifvits såsom för andra åbolotter vid skiftet, som ock
i särskild förteckning öfver skattlagda hemman och lägenheter, hvilken
förteckning innehåller nummer och mantal för respektive fastigheter. I
fastighetsböckerna hafva därefter gjorts upplägg på grund af både delningsbeskrifningen
och nämnda förteckning. Huruvida härigenom uppkommit
en dubbelföring eller uppläggen afse skilda fastigheter lärer få
undersökas i samband med jordregistrets uppläggande. Möjligen föreligger
i detta afseende eu olikhet mellan Kas och Flöda socknar, å ena sidan, samt
Järna och Äppelbo, å den andra. Det vill nämligen synas, som skulle
de s. k. finnhemmanen i de två förstnämnda socknarna vid storskiftet varit
af krononatur och det för dem i delningsbeskrifningen upptagna området
hafva ingått i den mark, som vid skattläggningen anslogs åt dem och hvars
mantal därvid bestämdes, men finnhemmanen i Järna och Äppelbo socknar
däremot hafva varit af skattenatur och erhållit del i skogsmarken efter
samma grund som öfriga hemman i respektive socknar, så att det ytterligare
skogsanslag om 375 tunnland, som de eller vissa af dem enligt kungl.
brefvet den 18 januari 1841l) Inur för sig bekommit, och hvithet enligt
ordalagen i samma kungl. bref skulle, såsom bestående af kronomark, kunna

-) Se Ekströms samling.

skattläggas jämlikt de för rekognitionsskogskemman bestämda grunder till
V8 mantal, varit att anse såsom en särskild fastighet.

Fastigheter af det slag, hvarom senast varit fråga, komma enligt förslaget
att upptagas i jordregistret, äfven om de icke ingått i skifte.1) I
ifrigt bär förslaget för det fall, att skifte ej ägt rum, gjort skillnad mellan
Falu fögderi, å ena sidan, samt återstoden af Kopparbergs län jämte Hamra
kapellag, å den andra. För sistnämnda delar af Dalarna bär föreslagits
att, i berörda fall, särskildt upplägg skall göras för hvarje by, så ock för
hvarje hemman eller af annan fastighet icke beroende lägenhet, som ej
till by hörer. Bestämmelsen, som har sin förebild i ett i 1887 års kungörelse
meddeladt stadgande i afseende å icke laga skiftade delar af nuvarande
Västerbergslags domsaga och Hedemora domsaga med undantag af
Säters gamla tingslag, är visserligen föreslagen att gälla för större område
än motsvarande stadgande i sagda kungörelse men har i öfrigt mindre
räckvidd än detta, då den nämligen är afsedd att gälla endast där hvarken
storskiftes-, laga skiftes- eller ägostyckningshandlingar kunna läggas till
grund för registreringen.* 2 3) Beträffande Falu fögderi har likaledes föreslagits
eu bestämmelse med förebild i 1887 års kungörelse om införande
af lagfarts- och in teckningsböcker vid häradsrätterna i Kopparbergs län.
Vissa fastigheter inom detta fögderi, nämligen eu del områden å bergfrälsejorden''''),
kunna icke införas i jordregistret med ledning af skifteshandlingar.
För sådana fall skall enligt förslaget göras särskildt upplägg för hvarje egendom,
som genom behörig uppmätning och kartläggning blifvit från angränsande
afskild. Motsvarande bestämmelse i 1887 års kungörelse har föranledt
införandet i fastighetsböckerna af åtskilliga bergfrälseegendomar, som förty
böra kunna upptagas äfven i jordregistret. För öfrigt må det anmärkas, att
till följd af pågående eller förestående laga skiften eller ägostyckningar antalet
oskiftade bergfrälseegendomar snart torde blifva tämligen ringa. Ännu så
binge är emellertid antalet afsevärdt, och många bland dem kunna icke

b Där undantagsvis sådan fastighet vid storskiftet uppdelats i flera åbolotter, bör gifvetvis
enligt de allmänna reglerna ett upplägg göras för hvarje åboiott.

2) Ifrågavarande bestämmelse torde göra det möjligt att i jordregistret upptaga de vid afvittringen
i Sårna m. fl. socknar afsätta kronoparker. Den anvisar därjämte en nödfallsutväg för
det fall, att skifteshandlingar väl finnas men på grund af inträffade förändringar i afseende å
häfden ej anses kunna följas vid fördelningen i registerenheter, hvilket är tänkbart beträffande
t. ex. äldre storskifteshandlingar från Hedemora domsaga.

3) Den bergfrälsejord, som finnes i några andra fögderier, synes hafva skiftats gemensamt
med skattejorden. Sålunda har det uppgifvits, att Lustbo bergfrälseegendom i Bjursås socken ingått
i det skifte, som öfvergått Smedjeholn i Åls socken, o. s. v.

ens på grund af sistnämnda stadgande införas i jordregistret.1) För dem

— likasom för de fastigheter inom öfriga fögderier i länet och inom Hamra
kapellag, som tilläfventyrs ej kunna införas i jordregistret enligt de i förslaget
angifna grunder — har i anslutning till en bestämmelse i 1887 års
kungörelse föreslagits, att de skola upptagas i jordregistret först i den
mån laga skiften eller ägostyckningar verkställas och vinna fastställelse.
Att fastighet af det slag, hvarom nu är fråga, ej kunnat upptagas i jordregistret,
bör gifvetvis ej hindra, att registret i öfrigt anses upplagdt, när
det blifvit så fullständigadt, som afses i sista stycket af § 26 i 1908 års
jordregisterförordning, eller att sådan anmälan göres, som där sägs.

Sammanfattas det ofvan sagda, skulle alltså — med bortseende dels
från hemman och lägenheter, som efter verkställdt storskifte uppkommit
genom skattläggning af jord a kronans vid skiftet afskilda öfverloppsmark,
samt dels från fastigheter, som, utan att hafva tillkommit på nyss angifna
sätt, icke kunna upptagas i jordregistret med ledning af skifteshandlingar

— i öfrigt beträffande fördelningen i jordregister enheter komma att gälla:

Inom Säfsnäs socken göres ett upplägg för hvarje särskild! skattlagd
fastighet,

inom Hamra kapellag ett upplägg för hvarje uti delningsbeskrifning
vid storskifte såsom särskild åbolott upptagen fastighet.

Inom det öfriga Dalarna göres,

där endast storskifte eller endast laga skifte eller ägostyckning verkställts,
ett upplägg för hvarje i delningsbeskrifningen vid den ifrågavarande
skiftesförrättningen såsom särskild åbolott upptagen fastighet, dock att,
hvad angår laga skifte å enstaka hemman eller lägenhet äfvensom ägostyckning,
det ankommer pa landtmäteristyrelsen att för hvarje särskildt
fall efter anmälan af förste landtmätaren bestämma, huruvida särskildt
upplägg skall göras för hvarje åbolott eller ock samtliga lotterna eller vissa
af dem skola upptagas å gemensamt upplägg,

där både storskifte och laga skifte ägt rum, samt det senare omfattat
all till skifteslaget hörande mark, som ingått i storskiftet, och verkställts efter det
fastighetsböcker för vederbörande socken upplades, ett upplägg för hvarje
i delningsbeskrifningen vid laga skiftet upptagen åbolott,

samt där laga skifte eljest ägt rum på förut storskiftad mark, d. v. s.

1) För att visa, huru fastigheter inom ifrågavarande område betecknas, må bär återgifvas
följande utdrag ur ett beslut om lagfart: »Lagfart beviljades å följande fastighet i Studsarfvet,
Kopparbergs socken, nämligen en gård med 4 spannland 16 snesland åkerjord omkring gården äfvensom
en hage och skog samt 10 golfland slog och 1 spannland 9 snesland 7 bandland åkerjord
utan skog.»

där laga skiftet antingen verkställts efter det fastighetsböcker för vederbörande;
socken upplades eller ock val ägt ruin före nämnda tidpunkt men
icke omfattat all mark, som ingått i storskiftet, ett upplägg för hvarje i
delningsbeskrifning vid storskiftet eller i delningsbeskrifning vid laga skiftet
upptagen åbolott efter ty landtmäteristyrelsen efter anmälan af förste landtmätaren
bestämmer för hvarje särskildt fall.

I ännu ett fall har det ansetts böra tillkomma landtmäteristyrelsen
att efter anmälan af förste landtmätaren afgöra frågan om fördelning i
registerenheter. Såsom redan nämnts förutsätter förslaget, att — förutom
sådana fastigheter, som efter verkställdt storskifte uppkommit genom skattläggning
af jord å kronans vid skiftet afskilda öfverloppsmark — jämväl
åtskilliga andra fastigheter kunna komma att upptagas i jordregistret annorledes
än på grund af skifteshandlingar. Om fastighet, som sålunda
upptagits i jordregistret, sedermera undergår laga skifte eller ägostyckning,
kan det tilläfventyrs befinnas lämpligt, att därvid utlagda åbolotter upptagas
å särskilda upplägg, och möjlighet att öfverföra dem till sådana har
därför bort beredas. Huruvida, efter delning af dylik fastighet, fråga om
öfverföring skall pröfvas af landtmäteristyrelsen beror emellertid på, om
sådan fråga väckes af förste landtmätaren eller enskild rättsägande; framställning
till styrelsen är sålunda ej såsom i de föregående fallen obligatorisk.
Det sist behandlade fallet är i själfva verket endast ett specialfall af sådan
öfverföring, som afses i § 15 af 1908 års jordregisterförordning,1) och
det är endast till förekommande af ovisshet som det här särskildt omnämnts.
På sätt framhållits i samband med redogörelsen för den föreslagna
anordningen beträffande jordregisterenheter i Säfsnäs socken afser
föreliggande förslag icke att utesluta tillämpningen af sagda förordnings
bestämmelser om öfverföring till särskildt upplägg; dock är det antagligt,
att dessa bestämmelser här komma att erhålla en mycket begränsad ti 11-lämpning. Det vanligaste fall, då öfverföring till särskildt upplägg kan
ifrågakomma, är väl det, då vid skifte gemensam ägovidd utlagts för två
enheter eller delar däraf, men dylika fall förekomma gifvetvis sällan vid
uppläggande af ett jordregister, där enheterna i regel utgöras just af lotter
vid skifte. Sådan öfverföring är dock tänkbar dels då fastigheter upptagas
i jordregistret i enlighet med skattläggningshandlingar, dels ock då undan -

*) Såsom sådana specialfall kunna däremot icke de öfriga fallen anses; de gälla sättet för
en fastighets första införande i jordregistret, under det att den omförmälda bestämmelsen i 1908
års förordning afser frågan, huruvida fastighet, som redan införts å upplägg i jordregistret, skall
öfverföras till annat upplägg.

tagsvis en vid storskiftet med subnuminer betecknad fastighet befinnes
hafva — såsom vid storskiftet varit afsedt — sammanlagts med hufvudfastigheten.
1)

Det har synts önskvärdt, att en särskild förteckning upprättas öfver
fastigheter, som ej kunnat upptagas i jordregistret vid dess första uppläggande.
En dylik förteckning torde kunna grundas å den fastighetsförteckning,
som det enligt § 22 i 1908 års förordning angående jordregister
åligger vederbörande häradsskrifvare att upprätta. Om den särskilda förteckningen
bifogas jordregisterstommen vid dess öfversändande till domhafvanden,
kan denne lättare kontrollera, i hvad mån de i fastigketsböckerna
införda fastigheterna upptagits i jordregistret, och denna omständighet
är af vikt icke blott med hänsyn till den mängd skiljaktiga fastigketsbeteckningar,
som plägar förekomma inom oskiftade områden, utan äfven
därför att bergfrälseegendomar upptagits i fastighetsböckerna och torde
kunna upptagas i jordregistret på grund af kartor, som väl upprättats af
behörig landtmätare men icke finnas i länets landtmäterikontor. Ungefär
samma gagn kan förväntas af den särskilda förteckningens bifogande vid
jordregisterstommens öfversändande till kommunalstämmans ordförande för
granskning i orten. Äfven vid denna granskning är det önskvärdt att det
må kunna lätt konstateras, kvillta fastigheter icke böra eftersökas i jordregistret,
och tilläfventyrs kan en eller annan ytterligare karta öfver en
oskiftad egendom framkomma samt möjliggöra egendomens införande i jordregistret.
Skulle det visa sig, att förteckningen upptoge lägenheter, hänförliga
till verk och inrättningar, erhölles en utgångspunkt för åtgärder
i syfte att möjligggöra deras införande i jordregistret under annan form
än på grundval af skifteshandlingar.

1 fråga om fastigheter inom område, där byggnadsstadgan för rikets
städer tillämpas, har det ej synts lämpligt att, på sätt uti ett inkommet
yttrande ifrågasatts, föreslå bestämmelser i detta sammanhang, helst förslag
till stadganden om registrering af fastigheter inom stadsliknande samhällen
redan föreligger och dessa stadganden torde vara tillämpliga jämväl beträffande
dylika samhällen inom Kopparbergs län.

En mängd bestämmelser i 1908 års förordning angående jordregister
hänför sig till de enheter, jordeboksenketer, för kvilka särskilda upplägg i

J) Jfr ofvan s. <i7.

jordregistret skola göras enligt samma förordning, och. som sålunda tillika
äro registerenketer. Till undvikande af upprepning stadgas i förevarande
paragraf, att omförmälda bestämmelser skola äga motsvarande tillämpning i
fråga om de registerenheter, som afses i § 1 af förslaget, dock med undantag
för de fall, då särskilda från 1908 års förordning afvikande bestämmelser
meddelats i förslaget såsom t. ex. skett i § 15.

Då särskilt jordregister måste uppläggas för Hamra kapellag, ehuru
kapellagets område utgör allenast en del af en socken, kommer gifvetvis
hvad eljest gäller ifråga om en socken, såsom att öfverskriften skall innehålla
socknens namn, att vissa uppgifter skola öfverlämnas för hvarje socken,
och att anmälan skall ske, när jordregister för en socken är upplagdt,
i regel att så tillämpas beträffande detta kapellag, som om det vore eu
socken för sig. Att kapellaget icke utgör egen kommun medför dock,
att jordregisterstommen måste för den i § 26 af 1908 års förordning föreskrifna
granskning i orten öfversändas till ordföranden i kommunalstämman
i Los socken.

§ 3.

Medan byarna i Kopparbergs län ofta äro synnerligen stora och kunna
omfatta ett hundratal åbolotter eller än flera, inträffar det ibland, att två
eller flera byar eller hemman med olika namn tillsammans bilda ett skifteslag.
I dessa fall plägar skifteslaget betecknas med samtliga namnen
(t. ex. 1 lolens, Lundens och Kårgärdets skifteslag; Morkarlby, Lisselby och
Strandens skifteslag; Gusjöns, Gullbrända, Laxvadets och Klittfallets skifteslag;
Ostrorneoch Tunettans slåtter lägenhet) hvaremot uppläggen ifastighetsböckerna
i öfverskriften merendels upptaga blott ett namn, olika för de skilda
hufvuddelarne af skifteslaget. Ett annat förfaringssätt har emellertid iakttagits
i Iledemora domsaga, i det att såväl hela skifteslagets namn som namnet
å den by eller det hemman, hvartill resp. fastighet hör, upptagits i
öfverskriften. I fastighetsböckerna för denna domsaga förekomma därför
ofta rubriker sådana som följande:

»Grufrisets skifteslag, Storskiftes n:r 1 Litt A, 19 tid. 4,664 kpl. reducerad
jord skatte, i Mellanbergsänget».

»Klingsbo Lilla, Moms, Moråsens, Kråkbaclcens, Götbo, Kökelbo, Källbergets
och Murmästarbo skifteslag n:r 18 Litt S, 1 spl. 1 sill. bergfrälse,
5 daler 20 runst, soldatårspenningar skatte i Götbo.»

Namnet å den by eller det hemman, hvartill hvarje särskild åbolott

hör, har väl i allmänhet kunnat hämtas från delningsbeskrifningen, men
stundom synes vederbörande domhafvande hafva införskaffat uppgift därom
från personer med särskild kunskap om förhållandena i orten.

I jordregistret kan gifvetvis i dylika fall blott det särskilda
namnet å resp. by, hemman eller lägenhet komma till användning. Där
ej delningsbeskrifningen och den utaf häradsskrifvaren upprättade fastighetsförteckningen
otvetydigt utmärka, med hvilket namn viss fastighet bör
betecknas, har det ansetts böra tillkomma Konungens befallningshafvande
att efter vederbörandes hörande därom förordna.

Enligt § 2 i 1908 års jordregisterförordning skola uppläggen för särskilda
jordboksenheter inom en socken ordnas i bokstafsföljd efter enheternas
namn. Samma regel kan gifvetvis tillämpas äfven om jordregistret
upplägges på grundval af skifteshandlingar, och någon egentlig olägenhet
häraf torde ej uppstå beträffande skifteslag, som omfatta allenast några få
större fastigheter. Men i öfrigt torde det tvifvelsutan vara bekvämast att,
så vidt ej nummerföljden i hvarje by eller liknande samfällighet brytes,
upptaga fastigheterna i den ordning, hvari de förekomma i delningsbeskrifningen,
äfven om därigenom afvikelse sker från bokstafsordningen såväl
hvad angår särskilda fastigheter inom det ifrågavarande skifteslaget som
beträffande byar i olika skifteslag. Härigenom vinnes jämväl den
fördel, att, där framställning måste göras om fastställande af namn för viss
fastighet, registreringen i öfrigt kan försiggå Titan att beslutet af vaktas.
I den mån bokstafsfel]den öfvergifves i dylika fall, bör den dock gifvetvis
tillämpas mellan särskilda skifteslag, så att det första af de namn, som
ingå i beteckningen å skifteslaget, blir bestämmande för ordningsföljden.
Då i förevarande hänseende föreslagits eu bestämmelse, som lämnar förste
landtmätaren viss frihet att ordna uppläggen efter ty han i det särskilda
fallet finner lämpligast, må tillika erinras därom, att med hänsyn till det
namnregister, som skall föras vid sidan af jordregistret, en afvikelse från
den vanliga bokstafsföljden icke bör framkalla några större betänkligheter.

§ 4.

I det af särskilda kommitterade den 20 november 1905 afgifna betänkande
med förslag till förordning angående jordregister anfördes såsom
ett skäl till uppskof med uppläggande af jordregister för de socknar i Kopparbergs
län, för Indika jordeböcker icke blifvit upprättade i enlighet med
kammarkollegii kungörelse den 28 januari 1870, att de i fastighetsböcker -

na för dessa socknar upptagna beteckningar för fastigheterna i ett stort
antal fall icke kunde läggas till grund för åsättande af sådana registerbeteckningar,
som afsåges i förordningen om jordregister. Då nu ett förslag
framlägges, som afser att ordna jordregisterväsendet för hela Kopparbergs
län jämte Hamra kapellag, må det framhållas, att den anmärkning
i fråga om fastighetsbeteckningarna, som i nämnda kommittébetänkande
gjordes i afseende å vissa socknar i Kopparbergs län, i hufvudsak gäller
beträffande länet i dess helhet likasom äfven för omförmälda kapellag.

Inom Yästerbergslags fögderi, för hvilket jordebok fastställts så sent
som år 1883, användes visserligen jordeboksnummer ej sällan fall till betecknande
af fastigheterna, men då fastigheter, som i jordeboken upptagits
såsom enheter, ofta genom skifte uppdelats i flera, hvilka komma att i
jordregistret såsom särskilda registerenheter införas hvar å sitt upplägg,
kan jordeboksnumret för den odelade fastigheten icke användas såsom nummerbeteckning
i jordregistret, och gäller detsamma i många fall — med
undantag för Säfsnäs socken — i fråga om nummer, som i skatteköpebref
åsatts skatteköpta fastigheter. Kär beteckning hämtats från delningsbeskrifning
vid skifte, består den oftast af såväl nummer som littera, men
stundom blott af littera. Subnummer eller sublittera användes mycket
ofta. Kågon gång förekommer bråktal eller en siffra i förening med en
eller flera bokstäfver. I vissa fall hafva åera åbolotter samma storskiftesnummer
och littera; de skiljas då åt genom angifvande än af refboksnumrner
M än af vederbörande ägare vid skiftet än af lotternas läge. Stundom
ånnes hvarken nummer eller littera. Kågra exempel må anföras:

»Stensbo, n:r 1 och 2, roWe mantal»; »Stensbo, n:r 1 och 2, ibWs
mantal»; »Gäfvunda, refboksn:r It), storskiftesn:r T3/* kitt. Gc, 1G3,33 handland
med andel i Myckelåsens och Skidulidens fäbodar eller 12,610 kappl.
reduc. jord. Unga Lekatt Erik Kilsson»; »Gruddbo, storskiftesn:r sub. 46
Litt. af. med fäbodställena Mångberg Kitt. A a och Lindan kitt. E, 252,78
bandi, reduc. jord skatte i Sollerö socken, Håll Mats Mårtensson»; »Gruddbo,
storskiftesn.r sub. 46 Litt. 7 med fäbodställena Mångberg Litt. Äb och
Lindan Litt. F, 73,76 bandi, reduc. jord skatte i Sollerö socken, Hustrun Håll
Margit Andersdotter»; »Gruddbo, storskiftesn:r sub. 46 Litt. (Jff med fäbodställena
Mångberg Litt. Äc och Lindan Litt. F, 3 5 2,57 bandi, reduc. jord
skatte i Sollerö socken, Drängen Håll Kils Matsson»; »Sunnansjö samfällighet.
Styggviken n:r 142 Litt. 4 Ö tö?o2öö mantal, öster om sjön Saxen»;

) Jfr ofvan s. 23.

»Sunnansjö samfällighet. Ullnäsnoret n:r 142 Litt. 4 Ö toöoö mantal,
väster om sjön Saxen»; »Östra Storbyn 3 tunnl. 14,468 kappl. reduc.
jord skatte, närmast Orsa rågång, i Värn hus socken, Backa Bruksägare».

För jordregistret är det gifvetvis nödigt att fastigheterna hafva distinkta
nummerbeteckningar, men därjämte är af vikt, att de redan befintliga nummer,
mot kvilka anledning till anmärkning icke förekommer, så vidt möjligt
lämnas oförändrade. Med afseende å det förslag beträffande regleringen
af numren för enheterna i jordregistret, som förevarande paragraf innehåller,
må framhållas, att den nummersättning, som sker för jordregistret,
icke behöfver vare sig medföra någon ändring i numren i den nuvarande
jordeboken eller föregripa den nummersättning, som må varda erforderlig
vid eventuellt uppläggande af nya jordeböcker. Det lärer därför icke
föreligga någon anledning att till kammarkollegium hänskjuta frågan om
fastställande af nummer för enheterna i jordregistret, utan torde genom
bestämmanderättens öfverlämnande till Konungens befallningshafvande vara
tillräckligt sörj dt för, att de olika önskemål, som vid nummersättningen
kunna göra sig gällande, äfven varda vederbörligen beaktade1).

Utom det nummer, hvarmed registerenheten skall betecknas, synes
uppläggets öfverskrift höra upptaga nummer, som ändrats vid jordregistrets
uppläggande eller därefter, äfvensom littera i delningsbeskrifning, i enlighet
hvarmed enheten upptages jordregistret. Då de äldre beteckningarna
uppenbarligen komma att användas många år framåt, har det synts nödvändigt
att bereda dem sådan plats, att de lätt falla i ögonen. Att, såsom
eljest möjligen kunde ifrågakomma, införa de äldre beteckningarna i kolumn
18 å upplägget, skulle, hvad särskild! angår skifteslittera, vara mindre
lämpligt, då denna ju redan förekommer i kolumn 14. Dessutom komme
de äldre beteckningarna, som väl skulle införas allenast i rum 1 men
icke upprepas för hvarje utbruten del af enheten, därigenom att saknas i
utdrag af jordregistret rörande sådana utbrutna delar.

De anförda exemplen på rubriker i fastighetsböekerna visa att i många
fall jämte besutenhetens nummer och littera äfven antecknats littera å dess

x) I ett inkommet yttrande öfver kammarkollegii förslag har ifrågasatts, att registernumret
för »subfastighet» skulle kunna åstadkommas på det sätt, att framför bufvudnumret med dess sifferexponent
anbragtes en beteckning, som angåfve fastighetens egenskap af »subfastighet», t. ex.
s. I1, 2 s. 21, 3 s. 31 o. s. v. Beteckningen synes emellertid redan sådan den föreslagits tämligen
ohandterlig. Dessutom kunde den lätt gifva anledning till missförstånd. 2 s. 24 t. ex. betecknar
icke någon fastighet »sub» 2* utan en fastighet »sub» 2. Beteckning skulle väl snarare blifva
(2 s. 2j4. Men såsom formulären vid 1908 års jordregisterförordning (s. 54) utvisa, behöfvas parentestecken
för annat ändamål. Subnumren kunna därför icke bibehållas, utan måste ersättas med
helt nya nummer.

andel i ett eller flera fäbodställen eller namn å fäbodställe, däri besutenheten
bär del. Eu sådan anteckning bar möjliggjorts genom föreskriften,
att de utdrag af delningsbeskrifningarna vid storskifte, som skulle lämnas för
vissa tingslag för uppläggande af fastigbetsböcker, skulle för hvarje fastighet
utvisa namnet å den fäbod, i hvilken fastigheten vid skiftet erhållit del, och
lärer denna föreskrift i sin ordning hafva betingats af det förhållande, att i
kontrakt angående utverkning af skog, som upprättats och intecknats före fastighetsböckernas
uppläggande, mången gång ej angifvits, från hvilka byar eller
besutenhet»- upplåtelsen skett, utan allenast namnet å den fäbodtrakt, till
hvilken skogen hörde, i följd hvaraf det för införing af inteckningarna i inteckningsboken
varit nödvändigt att känna, hvilka byar och besutenheter ägt
del i de särskilda fäbodtrakterna. Enahanda behof kan icke antagas numera
vara förhanden och skulle för öfrig! kunna tillgodoses genom uppgifterna
i de redan lämnade utdragen af delningsbeskrifningarna. Att
tynga jordregistret med anteckningar om fäbodställen torde därför icke vara
mera nödigt beträffande Kopparbergs län och Hamra kapellag än i fråga
om andra landsdelar, där fäbodväsendet bibehållits. Att vid angifvande af
hvarje åbolotts ägovidd af olika slag jämväl andelarna i in- och afrösningsjord
i fäbodställena skola medräknas säger sig själft, och kommer därvid,
så snart fäbodtrakten skiftats för sig, vederbörande littera å fäbodstället
att införas i kolumn 14.

Hvad förslaget innehåller om åsättande af nummer äger gifvetvis äfven
tillämpning i fall, då efter verkställdt skifte i jordregistret införes
fastighet, som vid jordregistrets första uppläggande icke kunnat däri
upptagas.

§ 5.

Iledan i § 8 af 1908 års förordning angående jordregister är medgifvet
att, hvad angår orter, där mantalsräkning ej är i bruk, i kolumn
4 införa annat mot mantal svarande skattetal. För Kopparbergs län och
Hamra kapellag har mcdgifvandet måst utsträckas; skattetal, som ej svara
mot mantal, måste upptagas jämväl i uppläggens öfverskrift, och såsom
skattetal måste användas äfven jordtal. De föreslagna stadgandena i denna
del öfverensstämma nära med motsvarande stadganden i 1887 års kungörelse
om införande af lagfarts- och inteckningsböcker vid häradsrätterna i
Kopparbergs län. Det har emellertid icke ansetts lämpligt att i jordregistret
— på sätt nämnda kungörelse medgifver beträffande fastighetsböc -

kerna —- i rubrikerna upptages såväl refboksinnehåll enligt delningsbeskrifning
som uppskattade innehållet af inägojord, som blifvit vid skifte
tillagd vederbörande fastighet. För de flesta fall torde uppgift om ettdera
jordtalet vara nog; skulle särskild anledning förekomma att för fastighet,
som införes i särskildt rum å upplägg, anteckna skattetal eller jordtal, som
ej svarar mot det i rubriken utsatta, synes anteckningen böra ske i kolumn
181). En föreskrift att inom hvar och en socken allenast ett slags
jordtal skulle få användas i jordregistret har ifrågasatts men har här icke
upptagits, då användandet af olika jordtal ej lärer kunna medföra någon
olägenhet, men sådan möjligen kunde uppstå genom afvikelse från bruket
i skifteshandlingarna, där än det ena än det andra jordtalet finnes utsatt.

Efter det storskiftet afslutats i Gustafs socken hafva där upptagna
nyodlingar genom en år 1845 verkställd skattereglering fått sig skatt påförd,
och hafva alltså flera åbolotter i nämnda socken i skatteregleringslängden
ett större reduceradt jordtal än i storskifteshandlingarna. Skatteregleringar
lära vidare hafva ägt rum i Stora Tima socken, särskildt beträffande
Skomsarby fjärding (år 1840), i Torsångs socken (år 1855) samt
jämväl för enstaka byar i Hedemora fögderi. Att den genom skattereglering
efter verkställdt skifte skedda förändring bör — likasom i fastighetsböckerna
— iakttagas i jordregistret synes uppenbart, men då jordregistret
ansluter sig til] skifteshandlingarna, lärer det till förekommande af missförstånd
vara nödvändigt att för vederbörande åbolotter i kolumn 18 göra
anteckning om det förutvarande skattetalet.

I det skattetal eller jordtal, som införes för en registrerad fastighet,
bör gifvetvis ingå skattetalet eller jordtalet å det eller de fäbodställen, som
tilldelats fastigheten.

Då bergfrälseegendomar, som icke ingått i skifte, upptagits i
fastighetsböc.kerna, har merendels deras areal angifvits i öfverskriften
(ex.: »Främby Lilla eller Främmandeby, 19 spannl. 9 snesl. 4,716 bandi,
åker samt 39 spannl. 5 snesl. 7,4832 bandi, skogsmark och backar i areal
bergfrälse»; »Hälsinggården 406 tunnl. 2 kpl. i areal bergfrälse»). Att i
jordregistret angifva areal såsom jordtal torde desto mindre kunna gå för
sig som särskilda kolummer för arealen finnas. Där jordtal eller skatte -

1) En sådan .anledning kan ligga däri, att ett skattetal eller som skattetal användt jord tal
användts vid delningen af inägor, ett annat vid delning af skogsmark. — Att refboksinnehållet
icke allestädes står i samma proportion till det uppskattade innehållet af tillskiftad inägojord synes
bero därpå, att vidden af den mark, som vid skiftet afsatts för delägarnas allmänna behof,
icke står i direkt förhållande till de i skiftet ingående fastigheternas refboksinnehåll.

tal icke kan angifvas, bör följaktligen plats för anteckning därom tillsvidare
lämnas öppen.

§ 6.

Stadgandet i törsta stycket af denna paragraf att, då såsom registerenhet
upptages afsöndrad lägenhet, denna dess egenskap skall antecknas i
uppläggets öfverskrift har en motsvarighet i andra stycket af § 9 i 1908
års förordning angående jordregister och öfverensstämmer med bruket i de
vid förordningen fogade formulärbilagor (se t. ex. s. 52). Hvad andra
stycket i § 6 af förslaget innehåller om hänvisning från ett upplägg till
till annat står likaledes i öfverensstämmelse med bruket i nämnda formulärbilagor
och ansluter sig för öfrigt till grunderna i § 10, sista stycket,
och § 17 af 1908 års förordning.

Enligt § 14 i 1908 års jordregister för or dunig skall lägenhet, som afsöndrats
från flera jordeboksenheter eller delar däraf, upptagas å hvarje
enhets upplägg under särskild! registernummer, hvarvid i kolumn 5 skall
angifvas, att lägenheten afsöndrats jämväl från annan fastighet. Sedan
lägenheten blifvit sålunda registrerad, skall den öfverföras till särskild!
upplägg under den benämning, som af Konungens befallningshafvande blifvit
eller på därom gjord framställning kan varda lägenheten åsatt.

Denna anordning lämpar sig tvifvelsutan väl för sådana fall, då afsöndringen
gjorts från allenast några få fastigheter. Där, såsom i Kopparbergs
län ofta skett, kvarn-, såg- eller stampplatser, upplagsplatser för
timmer samt grustag och lertag vid skifte afsätta såsom samfällda för alla
jordägare i en socken eller för alla åbor i eu by samt sedermera afsöndrats,
skulle enligt ofvan angifna regel för hvarje sådan lägenhet kunna ifrågakomma
fullständig registrering, om den afsöndrats från alla hemman eller
hemmansdelar i en socken, å ett- till tvåtusen upplägg samt, om den afsöndrats
från alla hemman eller hemmansdelar i ett skifteslag, å ända till
etthundrafemtio upplägg eller kanske å än flera. Eu bekvämare form för
registreringen har därför bort anordnas. I sådant hänseende föreslås, att
lägenhet, som afsöndrats från alla hemman (besutenheter) eller hemmansdelar
i en socken, skall, utan föregående registrering å uppläggen för stamfastigheterna,
omedelbart upptagas å särskildt upplägg. Det nödiga sambandet
mellan lägenheten och stamfastigheterna uppehälles i jordregistret

därigenom, att särskild förteckning föres öfver dylika lägenheter samt att
å hvarje stamfastighets upplägg till denna förteckning göres hänvisning i
kolumn 18 af det ram1), i hvilket enheten är registrerad. För det fall,
att stamfastighet undergått delning innan afsöndringen skedde, innebär det
en ytterligare afvikelse från reglerna i 1908 års förordning, att hänvisningen
ej införes i rummet för hvarje särskildt utbruten lott utan i enhetens
ram ; denna anordning, som äfven den åsyftar att förenkla förfarandet,
torde ej böra väcka betänkligheter vid det förhållande, att det
afsöndrade utgöres allenast af en andel i ett område, som ej ingår i den
registrerade ägovidden. Vid förekommande undersökningar, i hvad mån
afsöndring skett, lärer det för öfrigt alltid vara nödigt att gå tillbaka till
enhetens ram; hvartill kommer att det, där afsöndring af samfälligheter
sker successivt, torde vara mindre lämpligt att låta anteckningar om dylika
afsöndringar inflyta än i enhetens än i särskildt utbrutna lotters ram, helst
det ju icke kan komma i fråga i att dessa anteckningar jämväl angifv a tiden
för afsöndringen. Hvarje hänvisning af förenämnda beskaffenhet kommer
att afse alla de lägenheter af ifrågavarande slag, som finnas i socknen, äfven
sådana, som tillkomma efter det hänvisningen införts, och om därtill hänvisningen
anbringas medelst stämpel, torde den sålunda föreslagna förenklingen
medföra en högst afsevärd besparing i tid och kostnader. Eu liknande anordning
föreslås beträffande lägenheter, som afsöndrats från alla hemman eller
hemmansdelar i by eller skifteslag, men då antalet stamfastigheter understundom
kan vara ganska ringa, har det ansetts böra få ankomma på landtmäteri
styrelsen att i hvarje särskildt fall afgöra, huruvida anordningen skall
användas i fråga om lägenheter af sist nämnda slag. I några fall
hafva socknar delats efter storskiftet; en förteckning öfver lägenheter,
som afsöndrats från alla hemman eller hemmansdelar i en socken, kan
därför blifva gemensam för flera socknar, om den ock i dylik händelse
torde böra upprättas i ett exemplar för hvarje, Bedan af denna anledning
har det ej synts lämpligt att i förteckningen öfver lägenheter,
afsöndrade från alla hemman eller hemmansdelar i en socken, upptaga lägenheter,
som afsöndrats från alla hemman eller hemmansdelar i ett skifteslag.
Ett annat skäl därtill ligger i den omständigheten, att, om särskilda
förteckningar föras, hänvisningen i stamfastigheternas ram till förteckningen
öfver- lägenheter af det första slaget kan göras generell, såsom
här ofvan förutsatts, under det att hänvisningen till förteckningen öfver

’1) Att upplägget för den afsöndrade lägenheten skall utmärka, från hvilka fastigheter den
afsöndrats, framgår af andra stycket i § 6.

lägenheter, som afsöndrats från alla hemman eller hemmansdelar i by eller
sldfteslag, måste vara på ett eller annat sätt specialiserad.

De föreslagna bestämmelserna om registrering af lägenheter, som
afsöndrats från samtliga hemman eller hemmansdelar i en socken eller i
by eller skifteslag, hafva synts höra gälla äfven för det fall, att afsöndringen
skett i enlighet med bestämmelserna om jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof eller om ändring eller utrifning af vattenverk.
Grunden för förstnämnda bestämmelser gör det olämpligt att försätta lägenheter,
som afsöndrats i nu nämnd ordning, i undantagsställning, på sätt
skett i § 18 af 1908 års förordning.

§ 8.

Då det, på sätt i motiven till § 4 anförts, befunnits nödigt att öfverskriften
till upplägg innehåller littera, hvarmed vederbörande fastighet
betecknats i delningsbeskrifning, som följts vid fastighetens införande i
jordregistret, äfvensom nummer, som vid registrets uppläggande eller därefter
undergått förändring, lärer det ock vara erforderligt att jämväl namnregistret
angifver ifrågavarande beteckningar.

§§ 9 och 10.

Vid upprättande af jordregister i enlighet med förordningen den 13
juni 1908 är jordeboken af grundläggande betydelse; där andra handlingar
bestämma fördelningen i registerenheter, kan jordeboken helt och hållet
undvaras eller bör den endast undantagsvis komma till användning. På
grund häraf och med hänsyn till hvad i den allmänna motiveringen anförts
om jordeboksväsendets ståndpunkt i Kopparbergs län och Hamra kapellag,
föreslås, i § 9, att sådant jordeboksutdrag, som omförmäles i § 22 af 1908 års
förordning, icke skall af förste landmätaren rekvireras för uppläggande af
jordregister för socknarna i Ofvan Siljans, Nedan Siljans, Pall! och Västerdals
fögderier eller för Säters landskommun och Hamra kapellag. Eu lika
bestämd regel liar ansetts icke kunna uppställas för återstoden af Dalarna.
Jordeboken för Västerbergslags fögderi är af jämförelsevis sent datum, och
kan det därför tänkas, att utdrag af densamma understundom kan erfordras
för vinnande af upplysning om jordeboksnummer och jordnatur m. m.
Hvad angår Hedemora fögderi — med undantag af Säters landskommun —
torde äfven där behof föreligga af upplysningar ur jordeboken. Ett med 11 -

gifvande bar därför ansetts böra lämnas att under vissa förutsättningar
rekvirera utdrag af jordeboken för socknarna i nu ifrågavarande delar af
Kopparbergs län.

I allmänhet torde emellertid de viktigaste af de uppgifter för jordregistret,
som i öfriga delar af riket hämtas från jordeböckerna, kunna för Kopparbergs
län och Hamra kapellag erhållas ur de handlingar, som tidigare öfverlämnats till
domhafvandena för fastighetsböckers upprättande.1) Enligt kamin arkollegii
i den allmänna motiveringen återgifna förslag skulle dessa handlingar infordras
af Konungens befallningshafvande jämte uppgift, i hvad mån, beträffande
särskilda upplägg, afvikelse ägt rum från hvad dessa handlingar
innehölle, hvarefter och sedan handlingarna öfverlämnats till förste landtmätare^
denne skulle med ledning af nämnda och andra handlingar upprätta
förteckningar å de fastigheter, som enligt angifna grunder skulle i
jordregistret upptagas å särskilda upplägg. Denna förteckning, som jämväl
skulle innehålla förslag till de uppgifter, livilka jämlikt förordningen
om jordregister borde införas i uppläggens öfverskrift, skulle därefter
granskas i viss ordning samt, i erforderliga delar rättad och fullständigad,
öfverlämnas till förste landtmätaren med förklarande att den skulle ligga
till grund för jordregistrets uppläggande, därest ej under arbetet därmed
anledning till ändring förekomme, för hvilket fall anmälan borde göras hos
Konungens befallningshafvande.

Förslaget om upprättande af särskild förteckning till underlag för
jordregistret har här icke upptagits, då anordningen skulle medföra alltför
stor omgång och kostnad samt rättelse af fel, som kunna insmyga sig i
jordregistret, kan vinnas efter dess uppläggande. Beträffande förslaget att
de handlingar, som öfverlämnats till domhafvandena för fastighetsböckers
uppläggande, skulle återfordras, hafva flera domhafvande anfört, att dessa
handlingar icke kunde undvaras vid det dagliga arbetet i domsagorna, och
Konungens befallningshafvande i Kopparbergs län liar ifrågasatt, huruvida
icke, då afsaknaden af berörda handlingar syntes kunna hindra domargöromålens
behöriga gång, vederbörande domhafvande kunde tillåtas att
tillhandahålla handlingarna i afskrift mot skälig ersättning för därmed
förenade utgifter. Enligt hvad sedermera utrönts, finnas koncept till nu
ifrågavarande handlingar å landtmäterikontoret i Falun för hela Kopparbergs
län med undantag af Iledemora domsaga och Säfsnäs socken;* 2) och

Jfr of rån s. 30 ff. samt s. 33 f.

2) En liknande uppgift för Säfsnäs socken finnes i riksarkivet bland handlingarna till 1887
års kungörelse om införande af lagfarts- och inteckningsböcker vid häradsrätterna i Kopparbergs län.

hafva handlingarna för Falu domsaga hos domhafvanden kompletterats dels
med sammandrag af delningsbeskrifningar vid skiftesförrättningar, som ägt rum
efter det uppläggandet af fastighetsböcker för domsagan påbörjades, dels ock
med åtskilliga upplysningar, som icke framgå omedelbart af skifteshandlingarna.
Då det af ofvan angifna skäl icke alltid torde låta sig göra att ens för en
kortare tid afhända domhafvandena dessa handlingar, kan det ifrågasättas,
om icke de uppgifter ur handlingarna, som hafva betydelse för jordregistret,
kunde för de fall, då handlingarna ej finnas i koncept å landtmäterikontoret
eller kunna under erforderlig tid där tillhandahållas, af något förste
landtmätarens tjänstebiträde antecknas vid besök å respektive doinarekanslier,
hvarvid äfven ytterligare upplysningar skulle kunna vinnas ur
fastighetsböcker och protokoll. Kostnaden härför skulle måhända icke
öfverstiga kostnaden för afskrifter af handlingarna, hvilken senare kostnad
— äfven om nödiga blanketter tillhandakölles af kronan — skulle blifva
så betydande, att den ej billigtvis borde läggas på domhafvandena. Frågan,
huruvida den ena eller andra utvägen skall anlitas, har emellertid ansetts
kunna öfverlämnas till förste landtmätarens afgörande.

Nu nämnda handlingar innehålla icke alltid uppgifter om fastigheter,
hvilka äro anslagna till boställen eller fromma stiftelser eller utarrenderade
för Kungl. Maj:ts och kronans räkning eller eljest under dess omedelbara
disposition, och de uppgifter, som de därutinnan lämna, torde numera med
skäl kunna antagas vara föråldrade. På det jämväl sådana fastigheter må
kunna införas i jordregistret, liar det synts nödigt att för ändsmålet särskild
förteckning å dem upprättas i landskontoret. Hvad angår fastigheter,
som äro anslagna till fromma stiftelser, lärer väl uppgift å dem
icke alltid kunna omedelbart hämtas ur handlingar å landskontoret, men
meddelandet af sådan uppgift torde i hvarje händelse ej vara förenadt med
någon större svårighet.

Så vidt utdrag af jordeboken ej rekvirerats, har det befunnits nödigt,
att den fastighetsbeteckning, häradsskrifvaren har att upprätta, granskas
i landskontoret i afseende å jordnaturen å de i förteckningen upptagna
fastigheter, som icke tillkommit genom afsöndring, äfvensom beträffande
mantal och nummer å de fastigheter, för hvilka mantalsräkning är i bruk. §

§ fl Hvad

angår den förteckning (enligt formulär I), som skall upprättas
öfver fastigheter, hvilka ej kunnat införas i jordregistret vid dess första

uppläggande, bär ändamålet med förteckningen angifvits redan i motiven
till § 1. Efter jämförelse mellan jordregister stommen ock denna förteckning,
å ena, samt fastigketsböckerna, å andra sidan, bör domkafvanden för
hvarje i förteckningen upptagen fastighet, som återfinnes i fastigketsböckerna,
göra anteckning därom i förteckningen. Att domkafvanden för
öfriga fastigheter i förteckningen införde tillgängliga uppgifter om ägarens
åtkomst vore tvifvelsutan önskvärdt, såsom egnadt att underlätta arbetet
vid deras framtida upptagande i jordregistret, men åläggande för domhafvanden
i sådant afseende lärer ej böra meddelas, då det skulle medföra
alltför stor ock ofta lönlös möda att i lagfarts- ock inteckningsprotokollen
göra undersökningar om åtkomsten till fastigheter, som ej införts
i fastigketsböckerna. En lämpligare form för identifiering af dylika fastigheter
kan för öfrigt erhållas därigenom, att resp. landtmätare i protokoll
öfver skiften göra anteckning om de särskilda delägarnas åtkomst. Ej
keller härom kar dock någon föreskrift ansetts kunna meddelas i detta
sammanhang.

Att förteckningarna enligt formulären Ac ock Ad bifogas jordregisterstommen
vid dess öfversändande till domkafvanden ock till kommunalstämmans
ordförande torde medföra ett fullständigande af dessa förteckningar.
I själfva verket torde det i regel vara just uppgifter från domkafvanden,
som möjliggöra registrering af lägenheter, kvilka böra upptagas i ifrågavarande
förteckningar.

§ 12-

Då jordregister stom me öfversändes till domhafvanden, skall, enligt § 23
i 1908 års förordning angående jordregister, bifogas en i enlighet med
formulär E upprättad förteckning å de i jordregistret under gällande registernummer
upptagna fastigheter, som äro af beskaffenhet att böra upptagas
i fastighetsbok. I denna förteckning lämnas för hvarje registernummer
visst antal rader för införande af anteckning om vederbörande
ägares namn ock åtkomst. Att på förhand beräkna, huru många rader
böra lämnas, är emellertid vanskligt, särskildt för orter med stor jordstyckning
genom sämjedelning, ock föreslås därför kär, att för nu ifrågavarande
landsdelar förteckningen enligt formulär E i sin kelhet skall upprättas
af vederbörande domhafvande, som därvid kan afpassa utrymmet
efter det verkliga bekofvet. Den kostnad, som uppstår genom ökande af
domhafvandens arbete — eller genom ersättning för renskrifningskostnad
— torde i regel uppvägas genom minskning i arbetet å landtmäterikontoret.

§§ 13 och 14.

Enligt § 27 i 1908 års jordregisterförordning skall förste landtmätaren
göra anmälan hos Konungens befallningshafvande för vederbörlig
åtgärd, då vid jordregistrets uppläggande anledning förekommer 1) att en
i jordeboken upptagen fastighet är att anse såsom icke för sig bestående
eller såsom ej vidare befintlig, 2) att utjord eller annan ej veterligen genom
afsöndring tillkommen lägenhet, som ej upptagits i jordeboken, är att
anse såsom för sig bestående, eller 3) att anteckning, som upptagits i de
enligt § 22 af förordningen till landtmäterikontoret öfverlämnade jordeboksutdrag
och förteckningar öfver afsöndrade lägenheter, är felaktig.

Af nämnda föreskrifter synes endast den, som har afseende å felaktigheter
i afsöndringsförteckningen, kunna erhålla direkt tillämpning vid
uppläggande af jordregister på grundval af skifteshandlingar. Emellertid
kunna därvid förekomma åtskilliga andra fall, fullt jämförliga med dem,
som nyssnämnda paragraf i öfrigt afser att reglera. Sålunda torde tvekan,
huruvida en i häradsskrifvarens fastighetsförteckning lämnad uppgift om
viss fastighets skattetal är riktig, böra föranleda anmälan hos Konungens
befallningshafvande lika väl som tvekan om riktigheten af en uppgift i
ett jordeboksutdrag om mantal; och frågan, huruvida en viss fastighet är
att anse såsom för sig bestående eller icke, motsvaras af spörsmålet, huruvida
icke viss jord, hvars upptagande i jordregistret såsom särskild enhet
skulle kunna komma i fråga, i själfva verket är att anse såsom fäbodställe,
hörande till annan fastighet.1)

I sistnämnda hänseende är det att befara, att anledning till ovisshet
ofta skall uppstå. I södra delen af Kopparbergs län, särskildt inom Hede -

En annan fråga, likartad med dem, som afses under 1) och 2) i § 27 af 1908 års förordning,
är den, huruvida myrslogslägenheterna i Järna socken äro att anse såsom för sig bestående
fastigheter eller lyda under vissa besutenheter. Enligt uppgift af domhafvanden i Nås och Malungs
domsaga finnas inom nämnda socken omkring 1,400 myrslogslägenheter, hvilka ansåges såsom
själfständiga men hittills i fastighetsböckerna förts å de hemman eller byar, inom hvilkas rågångar
de vore belägna. — Ang. myrslogsdelningen i Järna socken se anförda arbete af Adde, s. 38 ff.
(särskildt s. 36). — Inom vissa andra socknar synas myrslogarna hafva tilldelats de hemman, inom
hvilkas gränser de fallit, hvarvid dock, därest myrslogarna förut innehafts af annan än ägaren af
ifrågavarande hemman, viss tids besittningsrätt samt rätt till erhållande af lösen förbehållits föregående
innehafvaren. Jfr k. brefven den 18 april 1870 (ang. Lima och Transtrands socknar), den
19 sept. 1879 (ang. Orsa socken och Hamra kapellag), den 3 sept. 1885 (ang. Elfdalens socken)
samt den 13 november 1891 (ang. Sårna socken och Idre kapellag), tryckta i A. L. van der Hagens
och C. G. Edmans samlingar af kong! bref och författningar angående storskiftes- och afvittringsverken
samt krononybyggena i rikets norra län (Stockholm 1872, 1880 och 1895). Se ock k. brefvet
den 17 okt. 1837 (ang. Öre socken), tryckt i Ekströms samling, äfvensom noten ** å s. 143 i sistnämnda
arbete.

mora domsaga, förekommer det icke så sällan, att å fastighetsböckernas
upplägg för hemman med angifven skatt (t. ex. soldatårspenningar) tillika
utsatts namnet å det fäbodställe, i kvilket hemmanet har andel, jämte
särskilt skattetal för denna andel. I dylika fall pläga fäbodställena icke
hafva egna upplägg. Men det saknas icke heller exempel på, att lägenheter,
i hvilkas benämning ordet fäbod ingår, upptagits å särskilda
upptagits med utsatt skatt. I öfre Dalarna pläga fäbodställena, så
vidt de ligga inom samma socken som bolbyn, antingen icke alls
nämnas i fastighetsböckerna eller ock — med eller utan angifvande
af särskilt jordtal -— redovisas å samma upplägg som hemmanen i bolbyn.
Någon gång har dock iakttagits, att område i fäbodtrakt upptagits
såsom särskild åbolott i delningsbeskrifning och erhållit särskildt
upplägg i fastighetsböckerna. Så är t. ex. händelsen med lotterna
Litt. Z a och Litt. Z b i fäbodstället Kyssa, för hvilka lotter reduceradt
jordtal antecknats på samma sätt som för liemmansdelar i bolby. I
detta fall är det möjligt att afsöndring ägt rum före storskiftets afslutande.
Ej sällan ligger emellertid fäbodstället i annan socken än bolbyn. Så t. ex.
synas hemman i Venjans socken hafva ett fäbodställe — Stafvaheden —
i Öje by inom Malungs socken, och fäbodställena Solbodarna och Gammalbodarna
inom Mora socken lära likaledes lyda under hemman i Yenjan.
Fäbodstället Nybodarna i Yenjans socken torde däremot höra till hemman
i Elfdalens socken, fäbodstället Nybolet i Elfdalens socken till hemman i
Mora och Yåmhus socknar. I skifteshandlingarna för Hansjö by i Orsa
socken hafva såsom särskilda åbolotter upptagits andelar i fäbodställena
Fryksås (46 lotter), Finnkalbol (5 lotter) och Öfra lvallbol (6 lotter), af
hvilka fäbodställen de två förstnämnda synas höra till byn Bonäs i Mora
socken, det tredje till byn Kumbelnäs i Yåmhus socken. När bolby och
fäbodställe ligga inom skilda socknar, synes det vara regel, att fäbodställena
i fastighetsböckerna behandlas såsom själfständiga fastigheter, sa att någon
anteckning om fäbodlottens samhörighet med lott i bolby icke finnes å upplägget
för någondera lotten. Å uppläggen för fäbodlotterna förekomma
emellertid inskrifningar af lagfart och inteckning jämförelsevis sällan.

Yid afgörandet af den för lagfarts- och inteckningsväsendet synnerligen
viktiga frågan, huruvida viss jord är att anse såsom en själfständig
fastighet eller såsom fäbodställe under annan fastighet utgör en adpertinens
till denna, är det naturligtvis af intresse att få utrönt, på hvad sätt den
ifrågavarande jorden häfdas. Men äfven om den numera skulle häfdas
såsom eu fastighet för sig, kan detta icke vara afgörande, tv området kan

hafva afsöndrats. Undersökningen borde därför sträckas tillbaka till tiden
före storskiftet. Att sammanställa beteckningarna i åtkomstbandlingar från
tiden före storskiftet med beteckningar i storskifteshandlingarna är emellertid
bart när omöjligt, hvarför en undersökning, sådan som den ifrågasatta,
ofta torde vara förenad med stora vanskligbeter.

Befinnes det att viss jord icke är själfständig fastighet utan allenast
fäbodställe under annan fastighet, lärer för frågan om dess redovisande i
jordregistret vara likgiltigt, huruvida den ligger i samma socken som bolbyn
eller i annan. I den senare händelsen kommer dock säkerligen mången
gång att möta svårighet att sammanföra fäbodlotter med lotter i bolby till
en registerenbet, helst om skiftena å bolbyn och fäbodstället ej äro samtidiga.
Frågan, till hvilken socken viss mark är att hänföra vid registreringen,
kan emellertid uppkomma jämväl beträffande andra områden än
fäbodställen. Sålunda är det icke ovanligt att hemman inom en socken
hafva slogar inom en annan. I det sammandrag af delningsbeskrifningar,
som användts vid uppläggande af fastighetsbocker för Flöda socken, finnes
under rubriken »Flöda socknemäns slogar i Borgshedens by, Gagnefs
socken» antecknadt att lotterna Litt:ris H, I, L, M, O, B och S i Borgsheden
tillhöra uppgifna personer i Flöda. För dessa lotter hafva upplägg
icke gjorts i vare sig Flöda eller Gagnefs sockens fastighetsböcker. I
fastighetsböckerna för Gagnefs socken återfinnes däremot den s. k. Leksandsjorden,
utgörande slogar i Gagnef, som höra till Fleby, F)jura, Forss,
Gråda och Sör Bälta byar i Leksands socken. Yenjans sockens fastighetsböcker
innehålla upplägg för slogar vid Ogsjön, hörande till byamän i Öje
inom Malungs socken. I fastighetsböckerna för Leksands socken har gjorts
ett upplägg för urfjällsslog å den s. k. Störa Flyten, beträffande hvilken
rådt ovisshet, huruvida den eller särskilda lotter därå bort hänföras till
Leksand, till Bättvik eller till Mora. Angående eu lott å nämnda område
har en hithörande fråga dragits under pröfning af Kung! Maj:t i
högsta domstolen. Sedan vid Mora tingslags häradsrätt sökts lagfart på
grund af ett köpebref, hvarigenom Pell Olof Olssons änka Margit Andersdotter
till Skogs Anders Eriksson i Garsås försålt »följande urfjällsjord i
den s. k. Garsåsflyten eller Stora Flyten nämligen 157 ettusendels kappland
reducerad slog under n:r 30 Litt. G b enligt kartebeskrifning och
delningsinstrument öfver å Leksands sockens område belägna, vissa Mora
socknemän tillhöriga slogar, hvilka, såsom urfjäll ansedda, i sammanhang
med Bättviks sockens storskifte blifvit mellan intressenterna delade år
1836», yttrade häradsrätten i beslut den 26 mars 1906, att enär af det

företedda köpebrefvet framginge, att jorden i fråga vore belägen inom
Leksands sockens rå, kunde ansökningen icke upptagas till pröfning. Efter
besvär af Eriksson yttrade Svea hofrätt i utslag den 24 januari 1907, att
enär ifrågavarande fasta egendom, enligt hvad upplyst blifvit, icke vore
belägen inom Mora tingslags rå, samt något förhållande ej visats, på grund
hvaraf egendomen ändock studie lyda under häradsrätten, funne hofrätten
ej skäl göra ändring i det slut, hvartill häradsrätten kommit. Eriksson
fullföljde sina besvär. Uti infordradt utlåtande anförde kammarkollegium,
hurusom kollegium funnit, att hemmanen i Garsås by på grund af urminnes
häfd ägde vissa områden af Garsåsflyten, att dessa områden i samband
med skogstilldelning för Garsås bys öfriga ägor tilldelats skogsanslag
inom Mora socken, att områdena i Garsåsflyten, hvilka tagits i beräkning
vid besutenhetsreglering inom Garsås by, icke varit föremål för beskattning
i Leksand eller Eättvik men däremot inberäknats vid taxering af
hemmanen i Garsås, samt att ifrågavarande områden väl fått sig åsätta
särskilda jordtal, men att med hänsyn till de omständigheter, under hvilka
dessa tillkommit, icke vare sig Garsåsflyten i sin helhet eller dess särskilda
delar kunde anses såsom för sig bestående fastigheter utan att de
särskilda hemmanen i Garsås by med dem tillhöriga andelar i Garsåsflyten
ursprungligen varit och fortfarande vore att anse såsom kamerala enheter,
hvilka följaktligen i administrativt hänseende vore att, såväl i sin helhet
som till sina särskilda delar, hänföra till den socken, där bolbyn vore
belägen. Enligt utslag den 29 maj 1912 pröfvade Kungl. Maj:t — då
af utredningen i målet framginge, att den jord, hvarå lagfart sökts, hörde
till Garsås by, samt den omständigheten, att jorden icke såsom den hufvudsakliga
delen af byn vore belägen inom tingslagets rå, vid sådant förhållande
icke utgjorde hinder för häradsrätten att upptaga ansökningen till
bedömande — lagligt att med upphäfvande af domstolarnas beslut visa
målet åter till häradsrätten.1)

I enlighet med den mening, som gjorde sig gällande i det refererade
rättsfallet, torde uppkommande frågor om urfjällsslogars hänförande till den
ena eller andra socknen vid jordregistrets uppläggande väl i allmänhet
komma att afgöras. Följdriktigheten klöfver otvifvelaktigt, att eu urfjäll
— äfven om den lyder under hemman i annan socken och i delningsbeskrifning
redovisats såsom särskild åbolott — icke upptages såsom särskild
registerenhet utan behandlas såsom eu integrerande del af veder- 9

9 Eu närmare redogörelse för målet med däri af kammarkollegium och landtmäteristyrelsen
afgifua yttranden finnes i Nytt Juridiskt Arkiv 1912 s. 140.

hörande hemman i In dbyn. Huruvida ett sådant registreringssätt låter sig
genomföra, toide icke kunna a priori afgöras; i hvarje händelse skulle
därför fordras mycket ingående undersökningar i orterna. lj

Såsom åt redogörelsen för Hamra kapellags öfverflyttande från Kopparbergs
till Gäfleborgs län framgår* 2), hör till kapellaget jämväl en del af Orsa
sockens besparingsskog. från denna har afsöndring skett genom expropriation
af mark för Orsa Härjeådalens järnväg. Det kunde ifrågasättas,
att om förmälda, besparingsskog jämte det exproprierade området skulle upptagas
i jordregistret för Orsa socken. Härvid kommer dock i betraktande
att kapellaget — nämnda andel af besparingsskogen däri inbegripen —
skall enligt ett af Kungl. Maj:t meddeladt, ehuru ännu ej verkställdt beslut
upptagas i jordeboken för Los socken.

§ 15.

Enär jämlikt ingressen till den föreslagna förordningen angående jordlegister
för Kopparbergs län och Hamra kapellag de angående jordregister
i allmänhet gällande stadganden skola tillämpas jämväl för omförmälda län
och kapellag, så vidt de ej strida mot bestämmelserna i förslaget, har det
befunnits nödigt att göra undantag för vissa allmänna stadganden, de där hafva
afseende å jordebok och förty ej kunna tillämpas beträffande ett jordregister,
som har skifteshandlingar till hufvudsakligt underlag. Tillkomsten af en
ny jordeboksenket synes enligt § 33 i 1908 års förordning angående jordregister
böra medföra, att ett nytt upplägg göres i jordregistret, men om
jordregistret grundas på skifteshandlingar, lärer det vara att antaga, att
den jord, som ingår i en ny jordeboksenliet, redan finnes upptagen i jordregistret;
och hvad angår det i § 38 af samma förordning omförmälda fäll
att en fastighet uteslutes ur jordeboken, förutsätter den däri föreskrifna
öfverlinjeringen af upplägget för enheten uppenbarligen, att enheterna i
registret äro jordeboksenlieter. Hvilken åtgärd i afseende å jordregistret
för nu ifrågavarande landsdelar förändringar af nämnda beskaffenhet böra
föranleda, torde icke kunna en gång för alla bestämmas utan liar synts
höra ankomma på pröfning af vederbörande myndighet i hvarje särskild!
fall, antingen i samband med beslutet om förändringen eller efteråt på anmälan
af förste landtmätaren.

} Jfr ofvan yttrats beträffande den fullkomligt likartade frågan om registrering af

fabodställen, belägna i annan socken än bolbyarna.

2) Se ofvan s. 32.

§ 16.

I denna paragraf hafva till förekommande åt upprepning sammanförts
bestämmelser rörande proceduren i några fall, då vid jordregistrets
uppläggande särskild! beslut af myndighet måste begäras. Att Konungens
befallningshafvandes beslut i fråga om namn och nummer å fastigheter
offentliggöras har ansetts lämpligt med hänsyn till önskvärdheten däraf,
att de nya beteckningarna må tränga igenom och få användning jämväl
utom jordregistret och fastighetsböckerna.

Lika litet som 1908 års förordning angående jordregister innehåller
det föreliggande förslaget några stadgande!! om ordningen för besvär öfver
myndighets beslut. Behofvet af dylika stadganden har beaktats i ett den
30 september 1911 framlagd! förslag till, bland annat, kungörelse rörande
ändring af vissa bestämmelser i nämnda förordning, i hvilken föreskrifter
af sådant slag snarare böra upptagas än i eu specialförfattning för vissa
delar af landet.

I afseende å tillämpningen beträffande Kopparbergs län al bestämmelserna
i 1908 års förordning må här nämnas följande.

gg 1—4 äga tillämpning, §§ 2 och 3 dock med iakttagande däraf,
att bestämmelserna om jordeboksenheter skola gälla beträffande registerenheter
och, hvad angår § 2, med den jämkning, som följer af andra
stycket i § 3 af förslaget.

Af § 5 gälla första, tredje och fjärde styckena. Andra stycket ersättes
delvis af bestämmelser i §§ -i—6 i förslaget, men skall i öfrigt
tillämpas; dock torde, i saknad af tidsenlig jordebok, anteckning om de
särskilda förhållanden, som afses i detta stycke, endast undantagsvis
kunna ske.

§ 6 får — med hänsyn till bestämmelser i § 4 af förslaget — ej
någon egentlig tillämpning.

gg 7—12 skola tillämpas, dock erinras att jordeboksenhet motsvaras
af registerenhet och att bestämmelserna i § 8 delvis ersatts af stadganden
i § 5 af förlaget.

§ 13 torde endast undantagsvis erhålla tillämpning.

§14 är för vissa fall ersatt af § 7 i förslaget men gäller i öfrigt.

gg 15_20 gälla med iakttagande, hvad angår §§16 och 18, däraf,

att jordeboksen heter motsvaras af registerenheter samt, beträffande § 18,
af en i näst sista stycket af § 7 i förslaget antydd modifikation i fråga
om lägenheter, som tillkommit genom expropriation 1. dyl. Att den i § 1 6
begagnade termen jordeboksnummer motsvaras af nummer å registerenhet
har, såsom själffallet, ansetts ej behöfva utsägas i förslaget.

§ 21 fullständigas af § 8 i förslaget.

§ 22 är delvis upphäfd, delvis fullständigad af § 9 i förslaget.

Hvad angår §§ 23—27 erinras, att jordeboksenhet (§§ 23 och 25)
motsvaras af registerenhet, att förteckningen enligt formulär E upprättas
af domhafvanden, att hvad i § 24, andra stycket, nämnes om mantal skall
gälla om andra skattetal och om jordtal, som användas i stället för mantal,
att anmälan därom att jordregister upplagts, kan komma att ske innan
alla fastigheter i vederbörande socken registrerats, samt att § 27 i viss
mån fullständigas af §§ 13 och 14 i förslaget.

§§ 28 39 äga tillämpning, dock med undantag af vissa bestämmelser

i §§33 och 38, i afseende å hvilka en modifikation gjorts i § 15 af
förslaget; och erinras tillika därom, att bestämmelser, som förutsätta att
jordregister upplagts, kunna komma att tillämpas äfven om vissa fastigheter
ännu icke införts i registret.

§ 40 gäller, därvid bestämmelsen under 2) jämte nu föreslagna stadganden
gifvetvis omfattar de ytterligare bestämmelser, som kunna varda
meddelade i fråga om jordregister för ifrågavarande landsdelar.

Förslaget afser icke någon rubbning beträffande Dalarna af den i
kungörelsen den 15 oktober 1909 meddelade bestämmelse om anstånd tillsvidare
med uppläggande af jordregister för köping, som utgör egen kommun,
samt för socken, hvartill hör municipalsamhälle eller annan ort, där
tomtindelning finnes såsom i stad. I

I kungörelsen den 25 juni 1909 om införande i fastighetsbok af beteckning,
hvarunder fastighet upptagits i jordregistret, har föreslagits eu
jämkning i ordalagen, hvilken betingas af förslaget att förteckningen enligt
formulär E skall upprättas af domhafvanden.

FORMULÄR.

Formulär A.

Bro fögderi, Bro tingslag

JORDREGISTER

(I UTDRAG)

LOKNÄS SOCKEN

Upplagdt den 27 maj 1918.

Karl Rönn.

Band 2. Namn: Graf by S:r 1 (lätt. A).

Blad 97. [Mantal:] 14 fund. 30,osa reduc. jord, Jordnatur: Skatte.

1	2 1 3 \| 4 \| 5 \| 6 . \|\| 7 \|\| 8 \|\| 9 \|\| 10 \|\| 11
M. C 3 ''-s CE Oj Tf ö g. M 3 g iq g ® t! “ B 3* 3 a *-<	Register- nummer	[Man- tal]	Särskilt namn å fastigheten	Ä g o v i d d
Förutvarande	Gällande	Inrösningsjord	Afrös- ningsjord	Impedi- ment	Summa
Tomter, åker o. dyl.	Äng	Odlings- mark
Hektar	''-t	Kvadratmeter	Hektar		Kvadratmeter	Hektar	r-S	Kvadratmeter	Hektar		Kvadratmeter	Hektar	l-l	Kvadratmeter	Hektar	1-1	Kvadratmeter 1
i	—	l1	14 tunnl. 30,989 kappl.	—	00	00	00	0	00	00	0	00	00	00	00	00	—	00	00	00	00	oc



2
1A-''	-P—
																		_	...
							...			:::	...						;;; ;;;
Band 2. Namn: Grufby N:r 2 (''Ditt. B). Blad 99. [Mantal:] 13 tunnl. 23,797 kapp!, reduc. jord, Jordnatur: Skatte.
l	—	2l	13 tunnl. 23,797 kappl.	........	00	00	00	0	00	00		00	00	00	00	00	- ■" ... I-	00	00	00	00	0(



2
																			...
																				...
										:\|\|:
							II		i									Il

Loknäs socken.

12 j 13 \| U \| 15	16		18
Landtmäteriförrättning, vid hvilken fastighetens areal hlifvit bestämd	Tiden, då afsön-dring fastställts eller, där fast-ställelse ej ägt ram, lagfart första gången meddelats	Afsöndringen fastställd af	1 .Särskilda anteckningar
Förrätt- ningens art	Tiden, dä förrätt-ningen fastställts eller, där fast-ställelse ej ifråga-kommer, hlifvit afslutad	Skiftes- littera; ägares namn	7? 3 o» 2 £ '' \|
År	Månad	Dag	År	Månad	Dag
Storskifte	1848	mars	30	A; Graf Lars Larsson	00	—	—	—	—	Andelar i sockensamfälligheter afs.J se förteckn. enl. form. A c. Afsöndring, se l2.



—	—		—	—	—	1854	sept.	3	Iv. B.	Öfverfördt till blad 396.



	jLoknäs sorlccn.
Storskifte	1848	mars	30	B; Graf Nils Persson	00	—	—	II	Af uppskattningsinneliållet tillädes 11,7 kappl. nyodling vid skadereglering är 1855. Refboksinnehållet enl. storskifteshandl. 525 snesl. 3,33 bandi, reduc. jord. — An-delar i sockensamfälligheter afs., se för-teckn. enl. form. A c. — Afsöndring, se 28.



—	—	—	—	—	—	1854	sept.	3	K. B.	Öfverfördt till blad 396.

										■

									1

Band 2. Namn: Ickholmen N:r 7 (förut N:r s. 1, refbolcsn-.r 56; Litt. At>).

Blad 137. [Mantal:] 19 snesl. 7,3i bandi, reduc. jord. Jordnatur: Shatte.

1	2 \| 3	4 \| 5 \| 6 \|\| 7 \|\| 8 \| 9 \|\| 10 \| 11
Ordningsnummer för inskrifningens rum	Register- nummer	[Man- tal]	Särskild! namn å fastigheten	Ä g o v i d d
Förutvarande	Gällande	Inre Tomter, åker o. dyl.	s n i n g s j Ing	ord Odlings- mark	Afrös- ningsjord	Impedi- ment	Summa
H CD PT P i-i		--------------—1 Kvadratmeter 1	a Cfc pr p i-j	>	Kvadratmeter	a a> pr p >-*	t>	Kvadratmeter	a d> pr p *-»	l-t	Kvadratmeter	a X pr rf- P	r-t	Kvadratmeter	a CD ?r e+- p		Kvadratmeter 1
1	—	71	19 snesl. 7,31 kandi.	[Bruksgården]
-0- 0	-0fr 00	TJIT 00	...	"00" 00	00 00	—	00	00	00 00	00 00	00 1 00	0 0	UU 00	00 ! 00	0	00	00
						... 1
2	71	72	—	Skoltomten N:r 1; af s.	:::	00	00 - ...										...		00	00
1 Band 2. Namn: Ickholmen N:r 8 (förut N:r s. 1, refboksn.r 61; Litt. A b). Blad 139. [Mantal:] 6 snesl. 4,17 bandi, reduc. jord. Jordnatur: Skatte.
l
	61	0 snesl. 4,17 hand!
2	81	82	5 snesl. 6,05 kandi.	[Wikgården]	-e- 0														Lft.
-00- 00	-00- 00		-oo- 00	-OO’ 00	—	00	00	UU" 00	UU 00	00	—	00	00	00	00	00

3	81	88	8,12 kandi.	—
—	-oo- 00	-00" 00	—	-00- 00	"00“ 00		0	00	0 0	(JO 00	UU 00	:::	00 00	UU 00	0 0	00 00	00 00
								S 1								il		II

Loknäs socken.

1- \| 13 ] 14 j 15	16	1 17 1 I»
Landtmäteriförrättning, vid hvilken fastighetens areal blifvit bestämd	Tiden, då afsön-dring fastställts eller, där fast-ställelse ej ägt ram, lagfart första gången meddelats	Afsöndringen fastställd af	Särskilda anteckningar
Förrätt- ningens art	Tiden, då förrätt-ningen fastställts eller, där fast-ställelse ej ifråga-kommer, blifvit afslutad	Skiftes- littera; ägares namn	Förrättningsaktens arkivnummer
År	Månad	Dag	År	Månad	I)ag
/Storskifte \Åbodeln. af skog Delning af myrmarker	18117 1869	okt. april	30 4	Ab; Ickholms bruksägare N; Ickholms bruksägare R; Ickholms bruksägare	00 00	—	—	—	—	Andelar i sockensamfälligheter afs., se förteckn. enl. form. A c....... Andelar i bysamfälligheter afs., se förteckn. enl. form. A d, rum 3, 4. Afsöndring, se 72.

1920	mars	3	00


						1 901	maj	12	K. B.



Loknäs socken.
Storskifte Abodeln. af skog	1837	okt.	30	Ab; WikMats Hansson O; Wik Per Matsson	00	—	—	—	—	Andelar i sockensamfälligheter afs., se förteckn. enl. form A c. Andelar i bysamfälligheter afs., se förteckn. enl. form. A d, ram 3, 4. Genomhemmansklyfn.de].
1869	april	4	00



Hemmans-klyfning Delning af myrmarker	1884	juni	12	A; Wik Lars Persson S; Wik Half-va r Larsson	00 00	—	—	—	—	•

1920	mars	3


Hemmans-klyfning Delning af myrmarker	1884	juni	12	P>; Back Nils Larsson T; Back Per Nilsson	00	—	—	—	—

1920	mars	3	oo


									]

100

Band 2. Namn: jVaglarby X:r 5 (Litt. H).

Blad 283. [Mantal:] 11 tunnl. 23,949 lcappl. reduc. jord. Jordnatur: 4 tunnl. 8,349

1	2 1 3 1 4	5	6 \|\| 7 \|\| 8 \|\| 9 \|\| 10 1 11
Ordningsnummer för inskrifningens rum	Register -nummer		Särskild! namn å fastigheten	Ä g 0 v i d d
Förutvarande	Gällande	Inrösningsjord	Afrös- ningsjord	Impedi- ment	Summa
Tomter, åker 0. dyl.	1 Ang	Odlings- mark
tal]	Hektar	> •-i	Kvadratmeter	Hektar	t» >-i	Kvadratmeter	7T et- sa ►i	>	Kvadratmeter	Hektar	>	Kvadratmeter	Hektar	>	Kvadratmeter	Hektar	>	Kvadratmeter 1
1	—	51	4 tunnl. 8,319 kappl. skatte, 7 tunnl. 15,c kappl. berg- frälse	[Knutsgården]											I					-00-	*00-
"00“ 00	-00- 00	-tro- 00 1	—Tf	-00“ 00	-00" 00		00- 0	00	00	00	00		00	00	00	00	00 00



2	51	52			j			:	00	00 —	—	—	0	00	00	-	—	—	0	00
		...
Band 2. Namn: Naglarby N:r 17 (Litt. Ha), ajs. fr. Naglarby Blad 305. [Mantal:] — Jordnatur: —
l	—	171	—	[Färjenäset]													_9_	-00-		-00-	-00-
:	:		... ...	00	00							-	0	00		00	00

2	171	172		Expr.										■			I ....				■0	00
	\|

101

Loknäs socken.

Jcappl. skatte, 7 tunnl. 15,e kappl. bergfrälse.

12 j 18 J 14 [ 15 \|\| 16	17	18
Landtmäteriförrättning, vid hvilken fastighetens areal blifvit bestämd	Tiden, då afsön-dring fastställts eller, där fast-ställelse ej ägt rum, lagfart första gången meddelats	Afsöndringen fastställd af	Särskilda anteckningar
Förrätt- ningens art	Tiden, dä förrätt-ningen fastställts eller, där fast-ställelse ej ifråga-kommer, blifvit afslutad	Skiftes- littera; ägares namn	Förrättningsaktens arkivnummer
År	Månad	Lag	År	Månad	Lag
/Storskifte lÅbodeln. af skog Laga skifte	1848 1866	mars aug.	30 7	H; Knuts Per Larsson P; A.V. Gröning	00 00	—	—	—	—	Vid skogsdeln. har hemmanet tillskiftats ägor för 461 snesl. 2,oe bandi, reduc. jord. Andelar i sockensamfälligheter afs., se för-teckn. enl. form. A c. Afsöndring af annan jord, som ej ingår i förestående ägovidd, se blad 305. Afsöndring, se 52.

1018	nov.	30	II1; Nils Gröning	00

Laga skifte	1018	nov.	30	H2; Pims Lars Pålsson	00	—	—	—	—	Förestående ägovidd, utbruten för hem-manet Hagtäkten enligt kontrakt den 6 maj 1849 tillförsäkrad rätt till skogsfång och mulbete, enligt landtmäteristyrelsens skrifvelse den 15 mars 1919 registrerad såsom afsöndrad lägenhet.



Loknäs socken.
Storskifte Laga skifte	1848 1018	mars nov.	30 30	H a; Lim Per Persson H a ; Per Lim-berg	00 00	1832	maj	4	K. B.	Expropriation, se 172.



—	—	—	—	—	—	1807	sep t.	2	-

102

Band 2. Namn: Östbygge N:r 12 (förut N:r s. 3; Litt. Ca).

Blad 320. [Mantal:] 8,399 kappl. reduc. jord. Jordnatur: Skatte.

1 \| 2 \| 3	4	5	6 [\| 7 \| 8 i\| 9 \|\| 10 \| 11
Ordningsnummer för inskrifningens rum	Register- nummer	[Man- tal]	Särskild! namn å fastigheten	Ä g o v i d d
Förutvarande	Gällande	Inrösningsjord	Afrös- ningsjord	Impedi- ment	Summa
Tomter, åker o. dyl.	Äng	Odlings- mark
Hektar		Kvadratmeter	Hektar		Kvadratmeter	Hektar	i-J	Kvadratmeter	Hektar	t» >-s	Kvadratmeter	Hektar	> i-i	Kvadratmeter	Hektar	r*" -1	Kvadratmeter
1		1?*1	8 QQQ
		kappl.					...					...

2	■iai	122				00	Afl		00	on		00	00		AA
		kappl.										...	...
3	121	123	1,485 kappl.			-00-	00		00	00				Q	00	00				AA	oo
		00	00 ...		00	00		00	00	0	00	00 ...		00	00	0	00	00
4	121 ......	124		Lurbo N:r 1; afs.		00	00												...	00	00
5	12*	125	—	Afs.; Tvillingtorpet	—	00	00	—	0	00										00	00

103

Loknäs socken.

12 \| 18 1 14 \| 15	16 \|\| 17	18
Landtmäteri förrättning, vid hvilken fast ighetens areal blifvit bestämd	Tiden, då afsön-dring fastställts eller, där fast-ställelse ej ägt rum, lagfart första gången meddelats	Afsöndringen fastställd af	Särskilda anteckningar
Förrätt- ningens art	Tiden, dä förrätt-ningen fastställts eller, där fast-ställelse ej ifråga-kommer, "blif v it afslutad	Skiftes-littera; ägares namn	Förrättningsaktens arkivnummer
År	Månad	Dag	År	Månad	Dag
Storskifte	1848	mars	30	C a; U.a Lim AndersErsson	00	—	—	—	—	Andelar i sockensamfälliglieter afs., se förteckn. enl. form; A c. Afsöndringar, se 124 och 126. Genom laga skifte deladt i 122 och 123.




Laga skifte	1913	jan.	15	C a1; Södra Back Erik Mattsson	00	—	—	—	—	Till fastigheten hör ock andel i Tottbo ntskog. Genom ägostyckning deladt i 126 och 127.




Laga skifte Deln. af ut-skog	1913 1925	jan. sept.	15 13	CaII;U:aO.Ek Ca11; U:a Olof Ek	00 00	—	—	—	—





Laga skifte	1913	jan.	15	Ca1; P.M.Ers son & C:o	00	1901	maj	13	K. B.





Laga skifte	1913	jan.	15	Ca1; 0. Soldan	00	1892	sept.	7	—	Enligt K. B:s beslut den 9 april 1922 kallas Östbygge 125 jämväl Tvillingtorpet.

104

Band 2. Namn: Östbygge N:r 12.

Båld 320 (forts.).

1 | 2 | 3 | 4 | 5

6 || 7 || 8 1! 9 || 10 || 11

Ordningsnummer för

inskrifningens rum

nummer

[Man-

tal]

Särskild! namn å
fastigheten

Ågovidd

Förutvarande

Inrösningsjord

Afrös-

ningsjord

Impedi-

ment

Summa

Tomter,
åker o. dyl.

Ing

Odlings-

mark

Hektar

'' >
<1

Kvadratmeter

Hektar

Kvadratmeter

Hektar

»-1

Kvadratmeter

Hektar

•-t

Kvadratmeter

Hektar

Kvadratmeter

Hektar

Kvadratmeter

12-

12“

4,878

kap])I.

■'' 0

...

—

;;;

122

127

2,036

kappl.

...

......

105

Loknäs. socken.

12 \| 13 j 14 \| 15	10	17 \| 18
Landtmäteriförrättning, vid hvilken fastighetens areal blifvit bestämd	Tiden, då afsön-dring fastställts eller, där fast-ställelse ej ägt ruin, lagfart första gången meddelats .	Afsöndringen fastställd af	Särskilda anteckningar
Förrätt- ningens art	Tiden, dä förrätt-ningen fastställts eller, där fast-ställelse ej ifråga-kommer,- blifvit afslutad	Skiftes- littera; ägares namn	O: 7? g SS C 3 3 3 i \| CD 3 in
År	Månad	Dag	År	M Afl ad	Dag
Agostyckning Deln. af ut-skog	1919 1925	juli sept.	30 13	CaIa;Er.Backe Ca1; Er.Backe	00 00	—	—	—	—




Agostyckning	1919	juli	30	Calb; P. Söder	00	—	—


















							! il ...

loa

Band 2. Namn: Norslund X:r 1.

Blad 364. [Mantal:] — Jordnatur: Bergfrälse.

1	2 \| 3	4	5	6 IP 7 \|\| S \|\| 9 i\| 10 \|\| 11
M. O ■ji 7? C_ -• 3’ g3? 3 2 K g 3 1 CD B 0> 2 ^ 3 o:	Register- nummer	^Man- tal]	Särskildt namn å fastigheten	Ä g o v i d d
Förutvarande	Gällande	Inrösningsjord	Afrös- ningsjord	Impedi- ment	Summa
Tomter, åker o. dyl.	Äng	Odlings- mark
Hektar	''-i	Kvadratmeter	Hektar	K> 1-1	Kvadratmeter	Hektar	t-s	Kvadratmeter	Hektar	>	Kvadratmeter	Hektar	>1	Kvadratmeter	Hektar	r-i	Kvadratmeter
i	—	l1	—	—										...						00	00	00
Öfverfördt från blad 97 rum 2, blad 99 rum 2. Band 2. Namn: Storgruftorpet N:r 1, afs. från Graf by B och Grufby 2l. Blad 396. [Mantal:] — Jordnatur: —
l	—	l1	—	—	—	00	00	—	—	—	—	—	—	—	00	00	—	—	—	0	00	00
Band 2. Namn: Gästgifvarhagen X:r 1, afs. från alla hemman (hemmansdelar) i Blad 397. [Mantal:] ■— Jordnatur: —
1	—	ll	—	—	—	—	—	—	00	00	! —	—	—	0	00	00	1 -‘	—	...	0	00	00

107

Loknäs socken.

]2 \| 18 \| 14 \| 15	16	t 47	18
Landtmäteriförrättning, vid hvilken fastighetens areal blifvit bestämd	Tiden, då afsön-dring fastställts eller, där fast-ställelse ej ägt rum, lagfart första gången meddelats	Afsöndringen fastställd af	Särskilda anteckningar
Förrätt- ningens art	Tiden, dä förrätt-ningen fastställts eller, där fast-ställelse ej ifråga-kommer, blifvit afslutad	Skiftes-littera; ägares namn	JO HH Sr Cl. ~ P J3 b g: it: & CD C g B g. a “ b £ ^
År	Månad	Dag	År	Månad	Dag
Arealafmät- ning	1701	april	6	—	Arealen enligt ant. i Bro tings-lags hä-radsrätts lågt. prot. Va 1890	—	—	—	—	Till fastigheten hör ock andel i Dagslöseskogen och Björnsnäs-udden. Andelar i sockensamfälligheter afs., se förteckn. enl. form. A c.




Loknäs socken.
—	—	—	—	—	—	1854	sept.	3	K. B.




socknen. Loknäs socken.
Storskifte	1848	mars	30	4 U; Loknäs jordägande socknemän	00	1913	april	6	—	Området afsattes vid storskiftet till stöd för gästgifvargården i Ängsö samt har erhållit ofvan-stående benämning genom K. B:s beslut den 12 okt. 1917.

Band 2. Namn: Rullterp N:r 1, afs. från alla hemman (hemmans delar) i socknen.-Blad 308. [Mantal:] — Jordnatur: —

1		4	f)	6 \|\| 7 \|\| 8 \|\| !l \|\|'' 10 \|\| 11
Ordningsnummer för in skri fningens rum	Register- nummer	[Man- tal]	Särskild t namn å fastigheten	Ä g o v i d d
Förutvarande	Gällande	Inrösningsjord	Afrös- i ningsjord	Impedi- ment	Summa
Tomter, åker o. dyl.	Äng	Odlings- mark
Hektar		Kvadratmeter	Hektar	i-4	\| Kvadratmeter	Hektar	>	Kvadratmeter	Hektar		Kvadratmeter	Hektar	>	Kvadratmeter	nektar	K* r-t	Kvadratmeter \|
i ......	......	ll	—	—	—	—	—	—	00	00	—	—		0	00	00	—	—		0	00	00
Band 3. Namn: Nykvarn N:r 1, afs. från alla hemman (hemmansdelar) i Ick- Blad 21. [Mantal:] — Jordnatur: —
l		l1	—	—	—	00	00 —													00	00


Band 3. Namn: Torf yrbrottet N:r 1, afs. från alla hemman (hemmansdelar) i Ick-Blad 22. [Mantal:] — Jordnatur: —
l	—	l1	—	—				i:						- ...		...	0	00	00	0	00	00
					1

I 15

Landtmäteriförrättning, vid hvilken fastighetens
areal blifvit bestämd

För rätt-ningens art	Tiden, då förrätt-ningen fastställts eller, där fast-ställelse ej ifråga-kommer, blifvit afsl utad	Skiftes- littera; ägares namn	Förrättningsaktens arkivnummer
År	Månad	Dag
Storskifte	1848	mars	30	4 W; Loknäs jordägande socknemän	oo

Tiden, då afsöndring
fastställts
eller, där fastställelse
ej ägt
rum, lagfart
första gången
meddelats

År I Manad

Dag

1913

april

Särskilda anteckningar

— Området afsattes vid storskiftet till

....... upplagsplats för timmer samt har

...... erhållit ofvanstående benämning

....... genom K. B:s beslut den 12 okt.

....... 1917.

holmens och Per sbo skifteslag.

Loknäs socken.

Storskifte	1837	okt.	30	Za; Byamän-nen	00	1913	april	6	—	Lägenheten liar erhållit ofvanstå-stående benämning genom K. B:s beslut den 12 okt. 1917.
	......

holmens och Persiko slclfteslag.

Loknäs socken.

Storskifte	1837	okt.	30	Zb; Byamän-nen	00	1913	april	6 —	Lägenheten har erhållit ofvanstå-ende benämning genom K. B:s beslut den 12 okt. 1917.



I					II

Formulär A b.

Namnregister.

Namn och nummer (littera)	Blad	Emu	Namn och nummer (littera)	Blad	Rum
A..............................................			ir..............................................



	2: 137	1	Ickholmen N:r 7 (förut N:r s. 1, ref-
	2: 137	—
			Ickholmen N:r 8 (förut N:r s. 1, ref-
			2: 139	—
C..............................................


			,T..................................
n..............................................


				2: 283	1
E..............................................


				2: 320	4
Färjenäset .................................	2: 305	1


			M.....................................
Grufby N:r 1 (lätt. A) ...............	2: 97 2: 99 2: 397	—
Grufby N:r 2 (Litt. B) ...............
Gästgifvarhaaen N:r 1..................
		2: 283 2: 305 2: 364	- .

			Norslund N:r 1...........................

Namn och nummer (littera)	Blad	Rum	Namn och nummer (littera)	Blad	Rum
Nykvarn N:r 1 ...........................	3: 21	—		2: 320	5



o..............................................			U...............................

		......

Rorfyrbrottet N:r ] .....................		—		2: 139	1



Q.............................................			X. Y. Z................................



Rulltorp N:r 1 ...........................	2: 398	—	Å...........................................



			Ä.........................
Skoltomten N:r 1........................	2: 137	2

Storgruftorpet N:r 1 ..................j	2: 396
	Östbygge N:r 12 (förut N:r s. 3;

			2: 320	—

Formulär A c.

Förteckning å lägenheter, som afsöndrats från

1	2		1 \| 5 \| C \| 7
©• e oT ® o K Tf ® 2.1 Cfq 5 2 E3 £3 (-D >-i	Benämning i orten	Ändamål, för hvilket området må vara af- satt vid skifte	Skifte, vid hvilket området må hafva blifvit afsatt
Förrätt- ningens art	Tiden, dä förrätt-ningen fastställts eller, där fast-ställelse ej i fråga-kommer, blifvit afslutad	IT. 77 a> CD 0: >-s P	Förrättnings-aktens arkiv-nummer
År	Månad	Dag
1	Gästgifvarhagen	Stöd för gästgifvargår-den i Ängsö.	Storskifte	1848	mars	30	4 IT	00


2	Timmervältan	Upplagsplats för timmer	Storskifte	1848	mars	30	4 \Y	DO
						......

samtliga hemman (hemmansdelar) i Loknäs socken.

8	fl in 1 it
Areal	A nmärkningar	Registerbeteckning, som åsättes lägenheten vid dess införande i jord-registret
Hektar	>1	Kvadratmeter	Namn	QTQ. S* fD 5 B <x>
0	00	00	Lagfart första gången beviljad å lägenheten den 6 april 1913. Benämningen Gästgifvarhagen N:r 1 fastställd af K. B. genom beslut den 12 okt. 1917.	Gästgifvarhagen	v




0	00	00	Lagfart första gången beviljad å lägenheten den 6 april 1913. Benämningen Rulltorp N:r 1 fastställd af K. B. genom beslut den 12 okt. 1917.	Rall torp	V

114

Formulär *4 ä.

Förteckning å lägenheter, som afsöndra!» från samtliga hemman

1 \| 2	3 \| 4	5 \| 0 7 8
Ordningsnummer i förteckningen	Byns (skifteslagets) namn	Lägenhetens benämning i orten	Ändamål, för hvilket området må vara afsatt vid skifte	Skifte, vid hvilket området må hafva blifvit afsatt
Förrätt- ningens art	Tiden, då förrätt-ningen fastställts eller, där fast-ställelse ej ifråga-kommer, blifvit afslutad	Skifteslittera	Förrättnings-aktens arkiv-nummer
År	Månad	l>ag
1	1 Tj albäck och Kvarnlioln	O rustaget	Grustag	Storskifte	1848	mars	30	a	00

2
Norräng	Lynäs udde	Slog till fjärdings-mannen i Norr ängs by Kvarnplats	Storskifte	1848	mars	30	f	00

3	Ickliolmen och Persbo	Nykvarn	Storskifte	1837	okt.	30	Z a	00

4	Ickliolmen och Persbo	Porfyrbrottet	Porfyrbrott	Storskifte	1837	okt.	30	Zb	00

S	Yästmora och Heden	Storstupet	—	—	—	—	—	—	—

(lieniniansdelar) inom nedaunäninda byar (skifteslag) i Loknäs socken

9	10	It \| 12
Areal	Anmärkningar	Registerbeteckning, som åsättes lägenheten vid dess införande i jord-registret
Hektar		Kvadratmeter	Namn	Registernummer
—	00	00	Området exproprieradt för Bro tingslags väghållnings-distrikt. Lagfart första gången beviljad den 3 juni 1910. Benämningen Hjulbäcks grustag N:r 1 fastställd af K. B. genom beslut den 12 okt. 1917. Fastställelse å afsöndring af området meddelad af K. B. den 5 sept. 1900.	Hjulbäcks grus-tag	i''


—	00	00	Lynäset	i1

—	00	00	Lagfart första gången beviljad den 6 april 1913. Benäm-ningen Nykvarn N:r 1 fastställd af K. B. genom beslut den 12 okt. 1917. Lagfart första gången beviljad den 6 april 1913. Benäm-ningen Porfyrbrottet N:r 1 fastställd af K. B. genom beslut den 12 okt. 1917. Lägenheten afsöndrad från skifteslagets oskiftade utskog vid Gryekån genom K. Il:s resolution den 3 febr. 1882.	Nykvarn	i1

0	00	00	Porf yrbrot tet	ii

0	00	00	Storstupet	i1

116

Formulär I.

Förteckning- å fastigheter i Loknäs socken, som ej kunnat upptagas i
jordregistret vid dess första uppläggande.

1 /	2	3	4	5	0 1 7
Ordningsnummer i förteckningen	Fastighetens namn	Jordtal eller däremot sva-rande mått eller areal	Ägares namn	A nmärkningar	Hänvisning till upplägg i jordregistret, där fastigheten införes
Band	Blad
i	Grufriset	00 spld 00 snesl. 00,00 bandi, i areal	E. Vahlberg

2	Grufriset, hus-plats litt. d Harmsarfvet	Otto Lock

8	Ett ange med två lokor	Hissa Per Pers son F. Mann- ström J. Öblund

4		Ägostyekadt.	4	10- 21
J iiiii tgarden
5			Enl. Bro tingslags häradsrätts lagfartsprotokoll den 1 sept. 1890, § 34, bar arealen vid mätning den 6 april 1791 befunnits utgöra 00 tunnl. 00,0 kappl., oberäknadt an-delarna i Dagslöseskogen och Björnsnäsudden. Inf. i Lagfartsboken 4: 39.	2	364








6	Bortnas husbe- hofssåg	—	Intressenter

117

Formulär K.

Förteckning å fastigheter i Loknäs socken, som äro anslagna till boställen
eller fromma stiftelser eller utarrenderade för Knngl. Maj:ts och kronans
räkning eller eljest under dess omedelbara disposition.

1	2	3	4	5	« 1 1
Ordningsnummer i förteckningen	Fastighetens namn och nummer (littera)	Mantal, skatte- tal, jordtal eller areal	Disposition	Anmärkningar •	Hänvisning till upplägg i jordregistret, där fastigheten införes
Band	Blad
i	Almo N:r 7 lutt. G	00 snesl. 00,00 bandi, reduc. jord utan skog	Tillhör Almo barnhusinrätt- ning Kyrkoherdebo- ställe Klockarpräst- boställe Indr. barberar- boställe, utarrl Kronopark		1	14


2	Norrtuna N:r 1, Stora Norrtuna N:r 2, Lilla Raknebo N:r 1		2	339

3	—		2	340

4	\| mtl		2	391

5	Storfjäten	0000,00 har skogsmark och impedimenter i areal	Arealen enl. uppgift från do- mänstvrelsen	3	5

Falun i Kopparbergs läns landskontor den 9 mars 1914.

e. f.

T. Tjärnberg.

ANVISNINGAR TILL FORMULÄREN.

121

Anvisning vid användning för Kopparbergs lön och Hamra kapellan af de vid
förordningen den 13 juni 1908 angående jordregister fogade formulär.

Jämte hvad anvisningarna till formulären vid förordningen den 13 juni
1908 angående jordregister i tillämpliga delar innehålla iakttages beträffande
formulär A: nummer, som ändrats vid jordregistrets uppläggande eller därefter,
samt littera omslutas med parentestecken; där annat skattetal än mantal
eller ock jordtal utsattes för fastighet, omslutes ordet »mautal» med klammer i
öfverskriften till upplägget och till kolumn 4; kan hvarken skattetal eller jordtal
angifvas, utsättes på nämnda ställen ej areal, utan lämnas plats öppen för framtida
införande af skattetal eller jordtal; hänvisning, som i kolumn 18 göres till
förteckningen enligt formulär Ad, skall afse vederbörande rum i förteckningen;

formulär A b: nummer, som ändrats vid jordregistrets uppläggande eller
därefter, samt littera omslutas med parentestecken; är jordregistret för eu socken
deladt på flera band, sker hänvisning till band på det sätt, att i kolumnen för
blad bandets nummer antecknas före bladets samt skiljes därifrån genom lämpligt
tecken; r

formulär B: i förekommande utdrag enligt detta formulär bör i kolumn 8
antecknas i orten brukligt skattetal eller jordtal, hvarom jordeboken kan innehålla
upplysning;

formulären C, D, E, F och H: i stället för mantal utsättes i förekommande
fall annat skattetal eller ock jordtal; i stället för jordeboksnummer annat före
jordregistrets uppläggande brukligt nummer jämte littera, där till fastighetens
betecknande sådan användts i handling, hvarå vederbörande förteckning grundas;
rubrik, som icke kommer att fullt motsvaras af innehållet i resp. kolumn,
omslutes med klammer;

formulär G: anteckningen i kolumn 3 om fastighets namn m. in. grundas
å jordeboken endast sa vidt fastigheten återfinnes i jordeboksutdrag, som rekvirerats
för jordregistrets uppläggande.

Därjämte erinras att förteckningen enligt formulär E i sin helhet upprättas
af domhafvanden.

Anvisningar till formulären A c och A d.

Område må ej upptagas i någon af ifrågavarande förteckningar med mindre
afsöndring af området blifvit fastställd eller ock lagfart å området såsom en
särskild lägenhet beviljats.

122

Förteckningarna upprättas af förste landtmätaren jämsides med jordregisterstommen
på grundval af skifteshandlingar, afsöndringsförteckningen och fastighetsförteckningen
samt fullständigas med ledning af domhafvandens uppgifter i
förteckningen enligt formulär F.

Hafva lägenheter, som böra upptagas i förteckningen enligt formulär A c,
afsöndrats från fastigheter i skilda socknar, upprättas en fullständig förteckning
för hvarje socken. I jordregistret upptages däremot hvarje sådan lägenhet endast
inom den socken, inom hvars rågång den ligger.

Anvisning till formulär I.

Förteckningen upprättas af förste landtmätaren med ledning af fastighetsförteckningen.
Dock har domhafvanden att för hvarje i förevarande förteckning
upptagen fastighet, som införts i fastighetsböckerna, göra hänvisning till vederbörande
upplägg i lagfartsboken samt lämna de upplysningar om fastighetens
areal in. m., som möjliggjort fastighetens införande i fastighetsböckerna; och är
det domhafvanden obetaget att för öfriga i förteckningen upptagna fastigheter
lämna tillgängliga uppgifter om ägares namn och åtkomst,

Därest de uppgifter, som domhafvanden meddelar, icke införas i särskild
handling, böra de antecknas i kolumn 5 och skrifvas med rödt bläck.

Anteckningarna i kolumnerna 2 och 3 öfverlinjeras med rödt i den mån fastigheterna
införas i jord registret,

Anvisning'' till formulär K.

Förteckningen, som afser fastigheter, hvilka enligt gällande författningar
icke skolat upptagas i fastighetsböckerna, upprättas i landskontoret med ledning
af där förvarade handlingar eller från vederbörande häradsskrifvare infordrade
uppgifter. Anteckning om littera samt om mantal m. m. göres endast i den
mån tillgängliga handlingar omedelbart lämna upplysning därom.