FÖRORDNING ANGÅENDE STÄMPELAFGIFTEN
Statens offentliga utredningar 1913:4
FÖRSLAG
TILL
FÖRORDNING ANGÅENDE STÄMPELAFGIFTEN
AFGIFVET DEN 15 DECEMBER 1910
DÄRTILL FÖRORDNADE KOMMITTERADE
STOCKHOLM 1910
IS AA O MARCUS’ BOKTR.-AKTIEBOLAG
Herr Statsrådet och chefen för Kungl. Finansdepartementet.
I skrifvelse till Heir Statsrådet den 19 november 1910 med öfverläinnande
af betänkande och förslag till förordning om arfsskatt och skatt
för gafva anmälde konnnitterade, att berörda författningsförslag förutsatte
en utbr\ tning nr gällande stämpelförordning af däri förekommande
bestämmelser i afseende å bouppteckningsstämpeln och gåtVostämpeln
och att förslag till den häraf föranledda förändringen af stämpelförordningens
lydelse vore nnder utarbetande och inom kort torde föreligga
färdigt. I enlighet med detta sitt uttalande få konnnitterade härmed
öfverlämna »Förslag till förordning angående stämpelafgiften».
A id utarbetandet af detta förslag hafva konnnitterade jämlikt Herr
Statsrådets i remiss den 19 oktober 1910 gifna föreskrift''jämväl haft
att taga under öfvervägande innehållet i Riksdagens skrivelse till Kungl.
^en ^ mais 1907 med begäran om utredning, huruvida genom
förändrade eller förenklade bestämmelser rörande sättet för verkställandet
nf stämpelbeläggning af stämpelpliktiga handlingar skulle kunna utan
ökade kostnader för det allmänna åstadkommas en fullständigare kännedom
om livad de särskilda stämpelafgifterna inbringade åt statsverket
äfvensom en mera tillfredsställande kontroll öfver att stadgade afgifter
erlades. Beträffande denna fråga bär emellertid kungl. statskontoret i
underdånigt utlåtande den 31 december 1908 framlagt en, såvidt kom]
nit terade kunna finna, fullständig utredning och äfven afgifvit förslag
till vissa ändrade bestämmelser i stämpelförordningen i syfte att vinna
de af riksdagen uttalade önskemålen, och hafva konnnitterade i hufvudsak
anslutit sig till hvad statskontoret i detta afseende föreslagit.
4
I detta sammanhang vilja kommitterade erinra, att ett af särskildt
förordnade kommitterade den 29 december 1909 afgifvet betänkande och
förslag angående utvidgning af stämpelbeskattningen funnits för kommitterade
tillgängligt och i vissa delar varit vägledande vid den företagna
revisionen af stämpelförordningen, hvilken emellertid hållit sig
inom ramen af den uppgift, som varit kommitterade förelagd, att nämligen
verkställa den genom utbrytning af vissa bestämmelser nödvändigblifna
omredigeringen samt afgifva förslag i det af riksdagen uti åberopade
skrifvelsen angifna syfte.
De förändringar i stämpelförordningen, som föranledas af den skedda
utbrytningen af bestämmelserna om bouppteckningsstämpeln och gåfvostämpeln,
innebära uteslutande af rubriken Protokoll angående bevakning
vid domstol af testamente etc. i 3 § samt af 8 § A och vissa
delar af 8 § B samt därmed sammanhängande förändringar af 8 ''§ C,
äfvensom uteslutande af 14, 15, 16, 17 och 24 §§ samt af 52 § 6 och
9 mom. äfvensom af den vid förordningen fogade Tab. I, hvarjämte
vissa andra paragrafer behöft undergå på det hela taget oväsentliga förändringar.
Dessa uteslutningar och förändringar torde icke erfordra
någon vidare motivering.
I sammanhang härmed hafva kommitterade äfven föreslagit ett tilllägg
till 10 § i syfte att vinna öfverensstämmelse emellan denna paragrafs
innehåll och motsvarande bestämmelser i 5 § sista punkten i den
föreslagna förordningen om arfsskatt och skatt för gåfva, hvarjämte
kommitterade, i enlighet med 39 § af berörda förordning, i 3 § infört
»Bevis öfver verkställd deklaration angående arf eller gåfva» såsom fritt
från stämpel.
Beträffande den af riksdagen i dess åberopade skrivelse ifrågasatta
revisionen hafva kommitterade, på sätt härofvan anförts, begagnat
sig af den utredning, statskontoret i frågan åstadkommit, och få hänvisa
till densamma. Kommitterade hafva jämväl upptagit det förslag statskontoret
afgifvit om införandet af en ny stämpeltyp för vissa slag åt
handlingar. Men kommitterade hafva funnit starka skäl tala för, att
denna stämpeltyp finner användning icke blott för de i statskontorets
förslag angifna handlingar, utan äfven för växlar och med hänsyn härtill
föreslagit att de nya stämplarna skola benämnas »bank- och växelstämplar»
.
Det har icke undgått kommitterades uppmärksamhet, att såväl
statskontoret som 1909 års stämpelkommitterade uttalat betänkligheter
5
mot införandet af nya stämpeltyper, som icke äro ägnade att fylla ett
mera kännbart beliof. Kommitterade hafva tvärtom tagit under noggrannt
öfvervägande livad i sådant afseende blifvit framhållet och tilllåta
sig att här anföra följande utdrag af de gjorda uttalandena.
Statskontoret yttrar i sitt underdåniga utlåtande den 31 december
1908: (sid. 57 ff.)
»Af öfriga nu omförmälda slag af handlingar äro aktiebref, lottbref
i banker, obligationer, bankers depositions- och kapitalräkningsbevis samt
utrikes växlar de ojämförligt viktigaste. Att uppgifter saknas om afkastningen
af dessa i finansiellt afseende viktiga stämpelrubriker, är
utan tvifvel en kännbar brist, hvilken, hvad rubriken växlar beträffar,
kommer att ökas, om, såsom måhända torde kunna antagas, den år 1894
införda, men år 1898 under då rådande o^oda statsfinansiella ställningåter
afskaffade stämpeln för inrikes växlar under förändrade förhållanden
åter kommer att införas.
Då man önskar bereda sig kännedom om afkastningen af stämpelafgiften
för något särskildt slag af handlingar, är den med afseende på
stämpelskattens så att säga normala anordning närmast till hands liggande
utvägen att påbjuda användandet af stämpelmärken af särskildt
slag för handlingarna i fråga. På sätt Riksdagen i sin förevarande
skrivelse framhållit, är emellertid ett mångfaldigande af typerna för
beläggningsstämplar förenad t med icke obetydliga olägenheter för allmänheten.
Skall i ett fall, där för ett visst slag af handlingar beläggningsstämplar
af viss typ blifvit påbjudna, syftet med denna åtgärd icke
helt och hållet förfelas, får handlingen icke anses behörigen stämpelbelagd
med mindre det särskilda slaget af stämplar blifvit användt. Om
någon af misstag användt stämpel af annat slag, drabbas han, ehuru
han till äfventyrs erlagt det riktiga skattebeloppet, af skyldigheten att
erlägga detta ännu en gång förmedelst anskaffande af den riktiga stämpeln,
så vida man icke vill genom bestämmelser i stämpelförordningen
bereda honom tillfälle att få göra utbyte af stämplar, något, som då
den felaktiga stämpelbeläggningen ägt rum för längre tid tillbaka kan
vara förenadt med rätt stora vanskligheter.
Såsom af förut lämnade redogörelse framgår, brukas i vissa andra
länder stämplar af speciell typ för vissa slag af handlingar; dock användes
denna specialisering i allmänhet ganska sparsamt och snarare i
aftagande än i tilltagande grad. Undantag gör dock Frankrike, som
har ett stort antal särskilda stämpeltyper, hvarjämte för utgörande af
de särskilda tyska riksstämpelafgifterna, hvilka dock, såsom förut fram
-
6
hållits, i viss mån äga karaktären af från hvarandra fristående skatter,
särskilda anordningar, medelst olika stämpelmärken eller stämplade blanketter,
påtryckning af olika stämplar m. m., äro träffade. I Preussen
och Norge finnes blott ett slag af beläggningsstämplar och likaså i Österrike,
om man bortser från de särskilda stämplar, som användas för den
till den egentliga stämpelskatten icke hänförda skatten på omsättning
af fondpapper. Hos oss hafva funnits särskilda beläggningsstämplar för
växlar och anvisningar, men dessa voro af ett från de då brukliga allmänna
beläggningsstämplarnas så afvikande utseende och format, att
förväxling icke var möjlig med dessa, livilka för öfrigt på grund af sin
storlek icke kunde användas till växlar. Sedan enligt nådiga kungörelsen
den 14 maj 1880 beläggningsstämplar af den nu använda typen införts,
afskaffades ej långt därefter, genom stämpelförordningen af den 6 september
1883, de särskilda växel- och anvisningsstämplarna.
Af desto mera speciell beskaffenhet den stämpelpliktiga handlingen
är, ju mindre betänklighet bör emellertid ur allmänhetens synpunkt möta
för användning till densamma af en stämpel af särskild typ. Sålunda
torde ur ofvan anförda synpunkt ingen nämnvärd olägenhet kunna befaras
uppkomma däraf, att en särskild stämpeltyp införes gemensamt
för depositions- och kapitalräkningsbevis samt andra bevis om insättning
af penningar på räkning hos bank eller bankir. Då stämplarna skola
åsättas af banken eller bankiren, bör fara för förväxling icke kunna
anses föreligga. Större betänkligheter, om än måhända icke afgörande,
torde förefinnas i fråga om särskild stämpel för växlar och med dem
likställda handlingar. Vill man emellertid erhålla statistiska uppgifter
rörande afkastningen af stämpelafgifterna för bankinsättningsbevis samt
växlar, torde knappast annan utväg gifvas, då en föreskrift för utgi tvären
af dessa handlingar att hos någon myndighet förete handlingen för
åsättande eller påtryckning af stämpel eller erhållande af påteckning om
afgiftens erläggande otvifvelaktigt allt för mycket skulle leda till rörelsens
betungande. Att, på sätt i Italien äger rum, låta bankerna ingå
aftal med staten om rätt att genom erläggande af en viss rund summa
för viss tidsperiod aflösa skyldigheten att utgöra stämpel för vissa af
banken utgifna papper, torde förefalla oss allt för främmande.
Införes tillika, på sätt här ofvan jämväl blifvit ifrågasatt, ett särskildt
slag af stämplar för depositions-, kapitalräknings- och öfriga insättningsbevis
hos banker eller bankirer, vinnes kännedom om den årliga
afkastningen af en annan af stämpelförordningens mera betydande rubri
-
7
ker. Med pröfning af frågan, huruvida särskilda växelstämplar ånyo
böra införas, torde lämpligen böra anstå till en tidpunkt då genom eventuell
utsträckning af stämpelbeskattningen äfven till inrikes växlar,
stämpelrubriken för växlar vinner ökad finansiell betydelse.»
I det af särskilda kommitterade den 29 december 1909 afgifna
betänkandet förekommer följande uttalande (sid. 94).
»I statskontorets förut omförmälda underdåniga utlåtande den 31
december 1908 bär erinrats om lämpligheten däraf, att, om genom utsträckning
af stämpelbeskattningen till inrikes växlar stämpelrubriken
för växlar vunne ökad finansiell betydelse, frågan om införande af särskilda
växelstämplar upptages till pröfning. Sedan en dylik växelskatt
numera blifvit införd, hafva kommitterade ansett sig böra i korthet uttala
sin mening i berörda fråga. Kommitterade vilja därvid först framhålla,
att fullt exakta uppgifter rörande denna stämpelskatts afkastning
icke lära utan stora svårigheter kunna vinnas, om icke vid stämpelafgiftens
utgörande användes en särskild stämpeltyp. Med införandet
af eu sådan ny typ äro dock förenade åtskilliga praktiska olägenheter,
särskilt i det afseendet att faran för förväxling vid användningen af
stämplar betydligt ökas, och kommitterade hafva därför ansett, att denna
utväg icke bör tillgripas i annat fall, än att ett nöjaktigt resultat icke
kan på annat sätt ernås. Då nu emellertid, till följd däraf att det allra
största flertalet växlar passerar genom bankinrättningarna och sålunda
från dem kunna erhållas uppgifter, som medgifva en någorlunda tillförlitlig
uppskattning af växelstämpelns afkastning, möjlighet förefinnes att
utröna statens ungefärliga inkomst af denna stämpelskatt, hafva kommitterade
icke velat tillråda införandet af en särskild stämpeltyp för
växlar.»
Statskontoret föreslog i enlighet med sin uppfattning i frågan införandet
af särskilda s. k. bankstämplar, afsedda för vissa insättningsbevis.
Åfven 1909 års stämpelkommitterade föreslogo för sin del införandet
af en ny stämpeltyp under namn af kvittensstämplar, afsedda
för kvittens å räkning eller faktura och för annan handling, hvarigenom
någon erkänner sig hafva mottagit likvid för levererad vara eller utfördt
arbete.
De betänkligheter, som anförts mot införandet af nya stämpeltyper
i allmänhet, hafva gifvetvis en viss betydelse och det torde få anses själftallet,
att sådant införande icke bör ifrågasättas i andra fall, än där verkligt beliot
föreligger. Men i sådana fall torde hänsynen till de praktiska olägen
-
8
heter, som införandet befaras medföra, icke ensam få göra sig gällande.
Man bör väga dessa olägenheter mot de verkliga fördelar, som införandet
af en särskild stämpeltyp kan förväntas föra med sig. Finnes härvid
att fördelarna äro synnerligen eftersträfvansvärda, må man icke draga sig
för konsekvenserna af vissa olägenheter, som måhända i verkligheten
reduceras till mindre proportioner än på förhand kunnat antagas.
Nu är det utan allt tvifvel synnerligen önskvärdt att erhålla något
så när tillförlitlig kännedom om det belopp, hvartill stämpelafgifterna för
särskilda slag af stämpelpliktiga handlingar uppgå, och sådan kännedom
kan, med afseende å den stora grupp af handlingar, som utgöres af
växlar och insättningsbevis af förut omförmäld beskaffenhet, näppeligen
vinnas på ett lämpligare sätt än genom föreskrift därom, att för dessa
handlingars stämpelbeläggning skola användas stämplar af särskild! slag.
Att behofvet af kontroll i detta afseende lämpligen kan fyllas genom
anlitande af sådan utväg, har erkänts såviil af statskontoret som af 1909
års stämpelkommitterade. Inför man åter en särskild stämpel typ för
vissa handlingar af det slag, som afses i statskontorets förslag, synes
det falla sig naturligt att utsträcka området för dessa stämplars användning
till vissa andra handlingar, hvilkas stämpelbeläggning åtminstone
i det stora flertalet fall äfvenledes sker genom bemedling af bankinrättningar
och bankirer. Såsom sådana handlingar äro tydligen att räkna
inrikes växlar och vissa utrikes växlar, livilka enligt gällande bestämmelser
skola förses med stämpel, innan de öfverlåtas eller till betalning
företes, och öfriga stämpelpliktiga växlar böra gifvetvis i afseende å sättet
för stämpelbeläggning följa samma bestämmelser, som gälla för de förstnämnda
växlarna. Skulle bankerna behöfva använda olika slag af stämplar
för sina insättningsbevis och för växlar, synes faran för förväxling blifva
större än om för dessa i viss mån likartade handlingar få användas
stämplar af en gemensam typ.
Faran för förväxling torde ock blifva mindre afsevärd, om de nya
stämplarna, såsom lätt torde kunna ske, erhålla ett från de vanliga
stämplarna afvikande utseende och format. Och nämnda fara minskas
dessutom i väsentlig mån därigenom, att stämpelbeläggning af de handlingar,
som skulle förses med stämplar af den föreslagna nya typen,
sannolikt kommer att i det stora 11 ertalet fall ombesörjas af bankinrättningar
och bankirer och endast undantagsvis af den stora allmänheten.
Skulle emellertid på grund af förväxling eller annan anledning
stämpel oriktigt användas till handling, för hvilken stämpel af annat
slag skall nyttjas, torde utbyte af den oriktigt använda stämpeln böra
9
medgifvas och kommitterade hafva i 32 § föreslagit ett stadgande
härom.
I fråga om de nya stämplarnas valör hafva kommitterade ansett
bank- och växelstämplar å högre belopp än 100 kronor endast i sällsynta
fall vara erforderliga och af sådan anledning funnit lämpligt att
i detta afseende något afvika från statskontorets förslag, i hvad detta
afser de ifrågasatta bankstämplarnas valör.
Stockholm den 15 december 1910.
HANS WACHTMEISTER.
CARL EM. BENGTSSON. OTTO V. LANDÉN.
LOUIS LJUNGBERG. ERIK RÖING.
2
11
Förslag
till
förordning angående stämpelafgiften.
I ART.
Om stämpol till statsmyndigheternas expeditioner.
1 §•
I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna till
följande afdelningar:
Första af delningen:
Underdomstolar i stad; gränsetullrätter; krigsrätter; öfverståthållarämbetet
för uppbörd särenden och öfverståthållarämbetet för polisärenden;
magistraten och öfriga till statsförvaltningen hörande myndigheter i städer
och köpingar; notarii publici; bergmästare; direktioner för sjömanshus;
tullkamrar och tullinspektioner; biskopsämbeten, hoikonsistorium
och myndigheter, livilka handhafva styrelsen eller förvaltningen vid
statens undervisningsanstalter;
äfvensom alla statsmyndigheter, hvilka icke finnas i denna eller
öfriga afdelningar upptagna.
Andra af delningen:
Underdomstolar på landet.
Tredje af delning en:
Chefsämbeten och förvaltande myndigheter vid armén och marinen;
öfverstäthållarämbetets kansli; Kungl. Maj:ts befallningshafvande och till
landsstaten hörande tjänstemän; chefer för väg- och vattenbyggnadsdistrikten;
justerare; domkapitel och Stockholms stads konsistorium;
landtmäterikontor; landtmätare.
12
Fjärde af delning en:
Rikets hofrätter; krigsöfverdomstolar; fångvårdsstyrelsen; arméförvaltningen;
marinförvaltningen; lotsstyrelsen; generalpoststyrelsen; medicinalstyrelsen;
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; telegrafstyrelsen; järnvägsstyrelsen
; riksförsäkringsanstalten; försäkringsinspektionen; vattenfallsstyrelsen;
kammarkollegium; statskontoret; kommers kollegium; kammarrätten;
general tullstyrelsen; statistiska centralbyrån ;öfverintendentsämbetet; patentoch
registreringsverket ; bankinspektionen; kontroll- ochjusteringsstvrelsen;
riksarkivet; öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk; landtmäteristyrelsen
med generallandtmäterikontoret; domänstyrelsen; landtbruksstyrelsen.
Femte af delningen:
Statsdepartementen; nedre justitierevisionen; justitiekanslersämbetet;
Riksdagens justitieombudsman; riksrätten; hofexpeditionen; och sekreterarämbetet
vid Kungl. Maj:ts orden.
2 §•
Af de ämbets- eller tjänstemän, som icke här ofvan blifvit särskildt
uppräknade, hänföres en hvar till samma afdelning som den myndighet,
till hvilken han hörer.
3 §■
I afseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de
här nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:
Adelsbref............
Afflgttningsbetgg för sjöman. .
Afsked, då den afskedstagande
tillägges värdighet af högre
ämbete eller tjänst, förses
med stämpel lika med Fullmakt
å karaktär af ämbete
eller tjänst.
» i annat fall.........
Afskrift af landtmätares eller
med honom i afseende på
behörighet till vissa för
-
1 Afd. | 2 3 Afd. Afd. | 4 Afd. | 5 Afd. | ||||||
Kr. ö. | Kr. | ö. | Kr. i ö. l fri tf | Kr. | ö. | Kr. 250 | Ö. | ||
|
|
|
| fri | it |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
13
''
''
,
1
Afd.
i
Kr. ö. j
rättningar likställd tjänstemans
förrättningshandlingar,
äfvensom af dylika
handlingar från gene-|
rallandtmäterikontoret och1
landtmäterikontoren i länen,
hvarje ark..........j
Af skrift som meddelas för vetenskapligt
ändamål . . . .—
„ ur far tygsregistret; se Fartygsregistret.
,, annan, hvarje ark.....j — 50
Anordning............-
Antag ning slevis å ämbete eller
tjänst; lika med Fullmakt.
Anvisning eller Assignation . .1-!—!
Apoteksprivilegium i stad eller
2
Afd.
Kr.
ö.
50
3
Afd.
Kr.
—fri
—fri
-fn
Ö.
50
köping............
,, på landet..........
Befälhafvarbref.........
Besiktning; se Protokoll.
Betyg öfver aflagdt kunskapsprof,
utfärd adt af domkapitel
eller Stockholms
stads konsistorium.....
,, öfver aflagdt kunskapsprof,
utfärdadt af annan myndighet
............L
„ afflyttnings-, för sjöman; sel
Afflyttning sbetyg.
,, annat; se Bevis.
Bevis angående domstols beslut
om ersättning af allmänna
medel åt vittnen och upplysningsvis
hörda personer
i brottmål, åt den, som en-|
fritt
4 5
Afd. Afd.
Kr. ö. Kr. ö.
1 25 — —
1 — 1 1—
— ''—! 100 —
— —1 40—
14
1
Afd.
2
Afd.
3
Afd.
4
Afd.
o
Afd.
ligt lagen angående förordnande
af rättegångsbiträde
åt häktad till sådant biträde
förordnats, åt personer, till
hvilka jämlikt lagen om
handräckning åt utländsk
domstol sådan ersättning
må utgå, eller åt den, som
enligt lagen om tolks anlitande
vid domstol biträdt
såsom tolk utan att vara
till allmän tolk förordnad
Bevis af underdomstol eller där-!
städes anställd tjänsteman,
tecknadt å företedd handling
.............
„ å dom eller utslag, att däremot
är vädjadt......
,, att begärd expedition icke
utbekommits.........
,, vederhäftighets-.......
„ som afses i 2 och 3 §§ af
lagen den 26 mars 1909
angående verkställighet i
vissa fall af straff, ådömdt
genom icke laga kraft
ägande utslag........
„ af chefen för justitiedepartementet
på anmälan om tidnings
utgifvande ......
,, rörande anmälan om idkande
af handel eller annat nä
ringsyrke.
.........
„ rörande tillstånd för utöfvande
af tillverkning i
skattefritt bryggeri.....
Kr. ! ö. Kr.
Kr.
-fritt I -fritt fritt fritt -fritt -
3 !—I -
Kr.
Kr.
-fritt - -
25
3 —
— 50! — —
15
Bevis öfver verkställd deklara-tion angående arf eller gåfva för automobil........ „ af landtmätare och justerare | l Afd. | 2 Afd. | 3 Afd. | 4 Afd. | 5 Afd. | |||||
Kr. | ö. | Kr. | Ö. | Kr. ö. . fritt | Kr. | ö. | Kr. | ö. | ||
10 |
| _ |
| 10 — |
| _ |
|
| ||
|
|
|
| fritt. |
|
|
|
| ||
|
|
|
| fri | tf. |
|
|
|
| |
„ antagnings-; se Antagnings-bevis. „ öfver på- eller afmönstring |
|
|
|
| —frittL |
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
,, JJICtöt ............ „ af läkare eller karantäns- |
|
|
|
| fritt |
|
|
|
| |
vi Him a t,lön fl- ........ |
|
| 1 1 | fritt |
|
|
|
| ||
„ om registrering, tecknadt å |
|
|
|
| . | tf |
|
|
|
|
,, lagfarts-, angående fång-till fast egendom, där taxe-ringsvärdet eller köpesum-man för den egendom, som |
|
|
|
| J1 fn | tt |
|
|
|
|
16
| l Afd. | 2 Afd. | 3 Afd. | 4 Afd. | 5 Afd. | |||||
Ttnvis, annat......... | Kr. | ö. 50 | Kr. | ö. 50 | Kr. | ö. 50 | Kr. 1 | Ö. | Kr. 1 | Ö. |
,, ; se äfven Intyg. Burbref i Stockholm och Göte-borg- ............. | 50 |
|
|
|
| |||||
,, i andra städer....... | 20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Diariibevis; se Bevis, annat. ,, att vara provisor...... Doktorsbref, som utfärdas efter aflagdt prof......... ,, som utfärdas utan aflagdt prof Fartyg sregistret, afskrift af, som | — | — | — |
| tf | 5 | — | — | — | |
100 |
|
|
| fn |
|
| 150 |
| ||
Fastig hetsbok, utdrag af, som Fiskepass; se Pass. Friherrebref ........... |
|
|
|
| fn | tf |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 500 |
| |
Frisedel............. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Fullmakt för ledamot af stats-rådet ............. |
|
|
| J '' /V |
|
|
|
|
| |
,, eller diplom för konsul eller i Stockholm och Göteborg |
|
|
|
| J] |
|
|
|
|
|
100 25 |
|
|
| J • |
| 10 |
|
|
|
i
Afd
Fullmakt för mäklare eller
skeppsklarerare:
i Stockholm och Göteborg 200
i öfriga städer...... 50
,, för annan, å ämbete eller
tjänst, förses för den, som
första gången undfått befordran
till ämbete eller
tjänst med ordinarie lön,
med stämpel till belopp af
3 kronor för hvarje fulla
100 kronor af lönen, men
för den, som erhållit befordran,
som medför högre
lön, till belopp af 3 kronor i
för hvarje fulla 100 kronor;
af skillnaden mellan den
stämpelafgift underkastade
lön, löntagaren näst förut
innehaft, och den, som erhålles;
dock
att stämpel för fullmakt
å ämbete eller tjänst,
som icke medför rätt till
tjänstgöringspenningar, beräknas
för allenast två tredjedelar
af lönen.
Vid löneförhöjning i följd
afålderstillägg, därmed jämförlig
uppflyttning från lägre
till högre lönegrad eller lönereglering
utgöres stämpel
med 3 kronor för hvarje
fulla 100 kronor af skillnaden
mellan den stämpelafgift
underkastade lön, lön
-
18
tagaren näst förut innehaft,
och den, som erhålles.
Fullmakt för kyrkoherde att
vara prost öfver egen för
-
samling
l
Afd.
2
Afd
3
Afd.
4
Afd.
5
Afd.
Kr.
50
„ å karaktär af ämbete eller
tjänst förses för den, som
är eller varit i allmän tjänst,
med stämpel till belopp af
20 kronor för hvarje fulla
100 kronor af den ordinarie
lön, som åtföljer dylik eller
därmed jämförlig beställning,
men för annan person
till belopp af 70 kronor likaledes
för hvarje fulla 100
kronor af sådan lön.
,, för riksdagsman.....
Se för Ofrigt 4 och 5 §§.
Förmyndarför ordnande; se Protokoll.
Förmynd arkam m a res u träkn ing
å omyndiges medel . . . J_____
Förordnande, hvarigenom ämbete
eller tjänst tillsättes;
lika med Fullmakt.
„ att viss tid eller tills vidare
förvalta ämbete eller tjänst,
då därmed följer rätt till den
med ämbetet eller tjänsteni
förenade inkomst...... 3
Förordnande, annat.......!
För rättning shandling, landtmätares
eller med honom likställd
tjänstemans; se Landtmätares
förrättningshandling.
Kr. [ ö.
Kr. 1 ö.
fri—
fri
Kr. ö.
Kr.
ö.
3 |—
fritt—
19
| i Afd. | 2 Afd. | 3 Afd. | \ Afd. | Afd. |
För passning, tull-........ | Kr. : ö. | Kr. ö. | Kr. ö. fri | Kr. f>. | Kr. ö. 1 '' |
Gravationsbevis; se Bevis.
Grefvebref............
Hviloståndsresolution; se Resolution.
Instrument; se Protokoll.
Intyg om registrering af mönster
„ att ansökning om varumärkes
registrering mottagits
eller att registrering
af varumärke förnyats .
Kallelse å okända borgenärer i
anledning af ansökning om
tillstånd att nedsätta aktiebolags
kapital
Kallelsebref i anledning af ansökning
om tillstånd att ned
sätta aktiebolags kapital eller
till aktieägare om bolagsstämma
eller till medlem
af registrerad förening om
sammanträde........
„ i mål angående konkurs,
boskillnad, årsstämning eller
försäljning af utmätt fast
egendom ..........
Kar aktörs fullmakt; se Fullmakt.
Karta, geometrisk.......
Dessutom förses kopia eller
utdrag af karta, som från
generallandtmäterikontoret
utgifves, med stämpel, svarande
mot den för
dylik karta
Kommun ikationsresol ut ion;
Resolution.
annan
stadgade lösen.
se
1,000 —
fritt
fritt
— 1
fritt
fritt
— — — 50
— 50
20
Konstitutorial; lika med Förord-nande. Kontrakt angående arrende, | l Afd. | > 210 | 3 Afd. | 4 Afd. | 5 Afd. | |||||
Kr. | ö. | Kr. | ö. | Kr. fr it | ö. t | Kr. j ö. | | | Kr. | ö. | ||
|
|
|
|
| fritt ^ |
|
|
| ||
Lagfartsbevis; se Bevis. Landtmätares eller med honom |
|
|
|
| fn |
|
|
|
|
|
Missiv för predikoprofs afläg- gande ............ Motbok, utfärdad af direktion | — | — | — | — | 2 - fn | — | — | — | — | — |
feUdl DctllK............ Mutsedel............. Mäklareslutsedel; se Slut sedel. Mätbref förses med stämpel till Nationalitets- och registrerings-certifikat förses med stämpel Notarialpr otest; se Protest. Order, hvarigenom beställning | 10 |
|
|
| 3 fr it | t | 3 |
| 6 |
|
,, rese-: för den, som reser i kronans |
|
|
|
| —fri |
|
|
|
|
|
21
1
Afd.
3
Afd.
3
Afd.
4
Afd.
o
Afd.
för annan person:
till inrikes orter......
till utrikes orter......
Pass, tull-: för utrikes sjöfart:
för öppen båt....
för annat fartyg . .
för inrikes sjöfart eller
s. k. årspass.....
Patentbref............
Pensionsbref...........
Permissionssedel.........
Praktika; se Bevis af karantänstjänsteman.
Privilegium, apoteks-; se Apoteksprivilegium.
Protest, notarial-: protokoll där
öfver,
hvarje ark......
Protokoll, livarigenom ämbete
eller tjänst tillsättes; lika
med Fullmakt.
„ angående förordnande eller
entledigande af nämndeman,
stämningsman, ledamot af
ägodelningsrättellergodman
vid landtmäteriförrättning,
af god man, syssloman eller
rättens ombudsman i konkurs,
samt af annan person
i afseende å uppteckning
eller vård af konkursbo,
äfvensom rörande af någon
bland dem aflagd föreskrif
ven
ed............
„ angående lagfart å fång
till fast egendom, där taxeringsvärdet
eller köpesum
-
Kr.
50
25
Kr.
ö. Kr.
Kr.
50
Kr.
50
fritid
— |—I 10
fritt J
-fri___!_
50
fritt
22
man för den egendom, hvarå
lagfart sökes, icke uppgår
till 1,000 kronor......
Protokoll, förmynderskaps-, vid
underdomstol, utdrag däraf
„ vid underdomstol, om förordnande
eller entledigande
al god man för frånvarande
dödsbodelägare eller om
föreläggande för förmyndare
eller sådan god man att ingifva
bevis om aflämnande
af årsräkning öfver sin förvaltning
eller om föreläggande
för dödsbodelägare att
ingifva bouppteckning . . .
„ vid underdomstol, om förordnande
eller entledigande
af god man för hustru,
som är ur stånd att vårda
sitt gods, eller om föreläggande
för sådan god man
att ingifva bevis om aflämnande
af årsräkning öfver!
sin förvaltning.......
„ vid underdomstol, om förordnande
af gode män eller!
likvidatorer enligt lagen om
aktiebolag eller lagen om
registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet . . J
„ vid landtmäteriförrättning;!
se Landtmätares förrättning
sliandling.
,, öfver ekonomisk besiktning!
l
Afd.
2
Afd.
3
Afd.
4
Afd.
Afd.
Kr. ö. ! Kr. ö. Kr. ö. ! Kr.
-fritt
Kr.
-fritt
fritt_
-fritt.
-.fritt -
fritt
23
1 |
| 2 | 3 | 4 | 5 |
Afd. | Afd. | Afd. | Afd. | Afd. | |
Kr. | ö. | Kr. ö. | Kr. ö. | Kr. 6. | Kr. ö. |
Protokoll öfver annan besiktning,
värdering, utmätning, kvarstad
eller dylik förrättning,
livarje ark..........
„ angående inregistrering af
bouppteckning, då sådant
erfordras för återfående af
erlagd stämpelafgift . . . .
,, annat:
som utgifves till part, hvilken
utan särskild begäran
författningsenligt är skyldig
att lösa detsamma:
första arket.......
andra arket .......
livarje af de öfriga. . .
som på begäran utgifves
till part, hvilken eljest
icke författningsenligt är
skyldig att lösa detsamma:
första arket .......
andra arket .......
hvarje af de öfriga. . .
som eljest utgifves; lika
med Afskrift.
Prästbevis: se Bevis.
Prästebref...........
50
25
25
50
2
1
1
50
-fritt
4 —
2 —
2 !—
2 5
i —
i —
i -
Resolution, hvilostånds-, för
livarje grufveutmål, hvilket
beviljadt hvilostånd afser,
samt för h varje år, hviloståndet
medgifvits att gälla . .
skolande dock resolution,
hvarigenom hvilostånd
medgifvits för stenkols
-
5
-r (Ti
24
grufveanläggning, hvarå
koncession meddelats, förses
med stämpel till belopp
af:
75 öre för hvarje hektar,
som hviloståndet afser,
till och med etthundra
hektar,
50 öre för hvarje hektar
därutöfver till och med
trehundra hektar, och
25 öre för hvarje hektar
därutöfver, allt beräknadt
för hvarje år, hviloståndet
medgifvits att
gälla.
Resolution, kommunikations- .
dock skall stämpel för kommunikationsresolution
icke
mera än en gång i hvarje
mål utgöras, ändå att handlingar
flera gånger kommuniceras
eller till påminnelser
utlämnas. .
„ angående föreläggande enligt
lagen om registrerade
föreningar för ekonomisk
verksamhet........
,, på ansökning om förord
nande för landtmätare eller
med honom i afseende på
behörighet till vissa förrättningar
likställd tjänsteman
att verkställa landtmäteriförrättning
i ändamål att
vinna afsöndring af jord,
l
Afd.
2
Afd.
3
Afd.
4
Afd.
Afd.
Kr. ö.
fri
Kr. : ö.
Kr.
ö.
Kr.
fri
fri
Kr.
ö.
25
l
Afd.
2
Afd.
3
Afd.
4
Afd.
o
Afd.
Kr.
vattenfall, fiske eller annan
dylik lägenhet.......
Resolution, eljest innefattande
hnfvudsakligt beslut, tecknad
å företedd handling. .
„ med rubrik; lika med Utslag
med rubrik.
Se för öfrigt G §.
Salubref å ntmätningsvis försåld
fast egendom........
Sjöfartsbok...........
Sjömansrulla eller folkpass:
för utrikes sjöfart.....
för inrikes sjöfart.....
Skeppsdagbok ..........
Skiljobref i äktenskap eller tro
lofning.
...........
Slutsedel.............
Styrmansbref..........
Stämning............
Tillståndsbref för utöfvande af
näring eller yrke......
Tull för passning; se Förpassning.
Tullpass; se Pass.
Tulluträkning, specifik.....
Underrättelse eller uppgift rörande
utmätning, som af utmätningsman
meddelas gäldenär
„ angående beslut om vägrad
registrering af anmälan till
aktiebolagsregistret eller för
eningsregistret.
.....
„ angående brist i fullgörande
af sådant, som åligger sökande
af patent eller regi
-
Kr. ö. Kr. ö. Kr.
-fri -
Kr.
1 —
— 3 — 10 —
20 —1
1 - —■
strering
af mönster
fri
-fri fri -
o
9
9 ^ —
fri
fri
fri -
fri
4
26
1 Afd. | 2 Afd. | 3 Afd. | 4 Afd. | 5 Afd. |
Kr. ö. | Kr. ö. | Kr. [ ö. | Kr. | ö. | Kr. ö. |
att ansökning om patent eller
om registrering af mönster
afslagits eller förklarats
hafva förfallit; att registrering
af varumärke eller förnyelse
af sådant märkes registrering
vägrats; eller att
varumärke afförts ur registret
............
Utdrag af fastiglietsbok; se
Fastighetsbok.
,, af dombok eller protokoll;
se Protokoll.
Utncimningsbrcf för:
riddare och kommendör af
Kung], Majits orden . . .
kom mendör med stora korset:
af Svärdsorden.....j
af Nordstjärneorden . . \
af Vasaorden......|
kommendör:
af Svärdsorden....
af Nordstjärneorden .
af Vasaorden.....
riddare af Konung (Jarl X 111 :s
orden ...........
riddare af Svärdsorden .
riddare eller ledamot af
Nordstjärneorden. . . .
riddare eller ledamot af
Vasaorden........
dock är riddare- eller
kommendörsbref, som i
-fri
400 |—|
200
150
150 t—|
|
50 —
27
1
Afd.
Kr. I
följd af utnämning under|
fälttåg meddelas, från
stämpel...........
Utslag med rubrik:
som utgifves till part,
hvilken, utan särskild begäran,
författningsenligt
är skyldig att lösa detsamma:
första
arket......
andra arket......1
hvarje af de öfriga . .
som på begäran utgifves,
till part, hvilken eljest:
icke författningsenligt är
skyldig att lösa detsamma:
första arket......
andra arket.......
hvarje af de öfriga . .
som eljest utgifves; lika med
Af skrift.
Vederhäftighetsbevis; se Bevis.
År spass; se Pass.
Expedition, som icke bär ofvan
är särskilt nämnd, hvarje
1
1
1
1
1
1
ark
2 3
Afd. Afd.
ö. I Kr.
25 —
50 —
ö. | Kr. | Ö. i |
| frii | t |
| 3 |
|
— | 2 | — |
|
|
|
| i |
|
— | i | — |
| i | 2 5 |
i 50 |
| 5 0 |
4 5
Afd. Afd.
Kr. | ö. Kr. ö.
1
1
1
1 —
1 —
1 —
1 —
4 §•
I afseende på stämpel till fullmakter och andra handlingar, genom
livilka ämbeten eller tjänster tillsättas, iakttages:
1. Indelt lön skall i värde beräknas efter nästföregående årets
markegång.
2. År aflöningen fördelad i lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg,
beräknas stämpel å lönen och ortstillägqet tillsammans. År åter
/
28
aflöningen fördelad endast i lön och ortstillägg, betraktas vid stämpelbeläggningen
ortstillägget såsom tjänstgöringspenningar, och stämpel
skall alltså beräknas å hela lönen.
3. Fullmakt å ämbete eller tjänst i kungl. hofven äfvensom af
sådan beskaffenhet i allmänhet, att lön på stat därmed ej åtföljer eller
först framdeles kommer att åtnjutas, förses med stämpel enligt de för
fullmakt i allmänhet bestämda grunder, därvid stämpeln beräknas å den
ordinarie lön, som åtföljer dylik eller därmed jämförlig beställning.
Härvid iakttages, att beräkningen sker för fullmakt i regemente eller
kår eller i armén, flottan eller kustartilleriet efter staten för det regemente
eller den kår, hvarest den befordrade tjänar, för oplacerade i
armén kvarstående officerare efter för regemente vid armén gällande
stater samt för de särskilda generalsgraderna i armén och kustartilleriet
efter den för arméfördelningschef bestämda lön, allt med beräkning af
lägsta lönen inom graden, därest olika löner inom samma grad finnas.
5 §•
Ambets- eller tjänsteman må ej tillgodonjuta honom tillagd lön
eller förhöjning däri, innan han hos den myndighet, där han äger uppbära
lönen, uppvisat fullmakten, behörigen försedd med stämpel.
6 §■
För de genom hofexpeditionen utfärdade resolutioner minskas
stämpelafgiften med ett belopp, motsvarande lösen och sigillpenningar.
7 §•
Från stämpelafgift enligt denna art. är kronan befriad.
Dessutom äro från stämpelafgift enligt denna art. befriade:
akademier och statens undervisningsverk;
arrendatorer och brukare å egendomar, som genom domänstyrelsens
försorg utarrenderas, äfvensom å dylika egendomar bosatta torpare
och lägenhetsinnehafvare, i sådana på Konungens, domänstyrelsens eller
Kungl. Maj:ts befallningshafvandes pröfning beroende frågor, som beröra
deras rättigheter och skyldigheter gent emot kronan såsom jordens
ägare, dock med undantag af resolutioner angående medgifven öfverlåtelse
af arrende- eller nyttjanderätt;
\
29
ämbets- eller tjänsteman i allt hvad till ämbetet eller tjänsten
hörer, så ock i mål, som röra ansvar eller ersättningsskyldighet för fel
eller försummelse i ämbetet eller tjänsten;
fattigvårdssamhällen och fattigvårdsinrättningar; så ock annan,
som är förklarande part i fattigvårdsmål, beträffande beslut, hvilket enligt
lag bör genom vederbörande myndighets försorg honom delgifvas,
hushållningssällskap, länens;
häktad person i mål angående brott, hvarför han sitter häktad;
innehafvare af nyttjanderätt till sadana statens fasta egendomar,
som innehafvas såsom boställen af ämbets- och tjänstemän inom chil-,
militie- och ecklesiastikstaterna eller blifvit anslagna kyrkor, akademier,
hospitaler eller andra allmänna inrättningar, i sådana på förvaltningsmyndighets
pröfning beroende mål och ärenden, som angå förhållandet
mellan nyttjanderättsinnehafvaren såsom egendomens brukare och kronan
såsom densammas ägare;
kommuner och väghållningsdistrikt i mål och ärenden i Öl ande de
allmänna vägarna och deras underhåll, jämväl vintertid;
kyrkor;
lappar i mål, däri utländsk lapp äger del;
medellös person, då han författningsenligt styrker sin fattigdom
eller den eljest kunnig är;
pensionsinrättningar;
sjukvårdsinrättningar, allmänna;
skogsvårdsstyrelser;
stiftelser, fromma; och
utländsk domstol i mål och ärenden, som handläggas enligt lagen
om handräckning åt sådan domstol.
Frihet från stämpel enligt denna art. äger jämväl rum i mantalsoch
kyrkoskrifningsmål; i bevillningsmål och mål angående kionans
ränta och tionde; i frågor rörande debitering, afskrifning eller restitution
af kronoutskylder, utbetalning af rese- och traktamentseisättning,
stämpelafgifter, kommunala eller andra allmänna afgifter, markegångssättning,
åsättande af rotering, fastställelse å afsöndring af jord, vattenfall,
fiske eller annan dylik lägenhet, anmärkning vid offentliga räkenskaper,
redogörelse för allmänna medel, utsyning af skog å allmänning
eller ekars fällande å kronojord, tillverkning och inlösen af salpeter och
tvist om värfning; i sådana på förvaltningsmyndighets pröfning beroende
ärenden, som angå syner å ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp; i äienden,
som afses i lagen rörande afgäld från afsöndrad lägenhet eller i lagen
angående aflösning af sådan afgäld; i ärenden, som anhängiggjorts ios
30
justitiekanslersämbetet eller Riksdagens justitieombudsman; i mål och
ärenden, som anhängiggjorts bos konsulardomare eller konsularrätt enligt
lagen om konsularjurisdiktion den 5 juni 1909; så ock i mål, afseende
värnpliktigs besvär öfver beslut, hvarigenom böter blifvit honom enligt
värnpliktslagen ådömda.
Konungen äger bevilja utländska ångfärjor, hvilka förmedla tratiken
mellan Danmark eller Tyskland, å ena, samt Sverige, å andra sidan,
äfvensom i samband med färjetrafiken stående utländska fartyg frihet
hån stämpel å tullpass, därest motsvarande förmån lämnas dylika svenska
staten tillhöriga ångfärjor och fartyg i vederbörande utländska hamnar.
II ART.
Om stämpel till enskilda handlingar.
8 §•
Följande enskilda handlingar, skola förses med stämpel på sätt här
nedan stadgas.
Afkomst eller annan förmån af fast egendom: afhandling därom skall,
då den för vinnande af inteckning eller betalning hos offentlig mvndighet
företes, förses med stämpel af 50 öre.
^ktiebref i inländskt aktiebolag skall, innan brefvet af .bolaget utgifves,
förses med stämpel enligt följande grunder:
a) Aktiebref i nybildadt bolag skall förses med stämpel af 5 öre
lör hraje fulla 10 kronor af det belopp, hvarå den i brefvet afsedda
aktie lyder, eller om brefvet utfärdats å två eller flera aktier,
af det belopp, hvarå aktierna sammanlagdt lyda; dock att, ifall enligt
bolagets beslut för aktie skall erläggas betalning med högre belopp
än det, hvarå aktien lyder, stämpeln skall beräknas i förhållande till
det högre beloppet.
b) Aktiebref, som eljest utfärdas, skall förses med stämpel af 10
öie för hvarje fulla ] 0 kronor af det belopp, hvarå den i brefvet
afsedda aktie lyder, eller, om brefvet utfärdats å två eller flera
aktier, af det belopp, hvarå aktierna sammanlagdt lyda; dock att,
ifall enligt bolagets beslut för aktie skall erläggas betalning med
högre belopp än det, hvarå aktien lyder, stämpeln skall beräknas i
förhållande till det högre beloppet.
Aktiebref, som utan erläggande af betalning utfärdas såsom ersätt -
31
ning för förkommet eller förstördt sådant bref eller i utbyte mot
aktiebref i samma bolag, är fritt från stämpel, därest det nya aktiebrefvet
utfärdas å belopp, icke öfverstigande det, hvarå det förkomna,
förstörda eller utbytta aktiebrefvet lydt, eller, om det nya aktiebrefvet
skall ersätta flera äldre bref, dessas sammanlagda belopp, samt det
eller de äldre brefven varit försedda med stämpel i vederbörlig
ordning eller icke skolat med stämpel beläggas. Aktiebref, som sålunda
utfärdas utan att stämpelbeläggas enligt ofvan stadgade grunder,
skall förses med anteckning om orsaken därtill.
För aktiebrefs behöriga stämpelbeläggning eller förseende med
anteckning om orsaken till underlåten stämpelbeläggning svare ledamöterna
i bolagets styrelse eller, ifall tillsynen öfver stämpelbeläggningen
enligt bolagets beslut uppdragits åt en eller flera af dem,
dessa ledamöter.
Anvisning; lika med Växel.
Arrendekontrakt; se Nyttjanderätt.
Bodmeribref; lika med Skuldebref.
Byte af fast egendom, afhandling därom; lika med afhandling om Köp
af fast egendom.
Byte af fartyg, liv ars dräktighet öfverstiger 40 ton: afhandling därom
skall vid utgifvandet förses med stämpel af 15 öre för hvarje ton
af fartygets dräktigliet.
Certeparti skall, då det för vinnande af betalning hos offentlig myndighet
företes, förses med stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor
af det kapitalbelopp, för hvilket betalning sökes;
dock är certeparti fritt från stämpel, då på grund däraf fordran
bevakas i konkurs.
Check; lika med Växel.
Depositionsräkning hos bank eller bankir: bevis om insättning därå skall
vid utgifvandet förses med stämpel af 50 öre för deponeradt belopp,
som ej öfverstiger 1,000 kronor, och därutöfver 50 öre för hvarje
påbörjadt tusental kronor;
dock att bevis om insättning å depositionsräkning af belopp, ej
öfverstigande 100 kronor, är fritt från stämpel, samt att dylikt bevis
å belopp, som öfverstiger 100 kronor, men icke 300 kronor, skall
förses med stämpel af 20 öre och bevis å belopp, som öfverstiger
300 kronor, men icke 500 kronor, med stämpel af 30 öre.
Hvad sålunda är stadgadt om stämpelbeläggning af depositionsbevis
äger icke tillämpning i afseende å bevis om insättning å depositionsräkning
af medel för statsförvaltningen tillhörande allmänt verk eller
32
styrelse samt Riksdagens verk, så länge dessa medel för sådant verk
eller styrelse innestå.
Sökes på grnnd af depositionsbeviset hos offentlig myndighet
betalning, skall detsamma förses med särskild stämpel af 25 öre för
hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket betalning -sökes;
dock är depositionsbevis fritt från sistnämnda stämpelafgift, då på
grnnd däraf fordran bevakas i konkurs.
Fideikommissbref om fast egendom skall, då det för lagfart företes, utöfver
den stämpel, som utgår enligt förordningen om arfsskatt och skatt
för gåfva, förses med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor
af egendomens värde.
Se för öfrigt 10, 13 och 14 §§.
Fraktslut om fartyg; se Certeparti.
Fördelskontrakt; se Afkomst af fast egendom.
Förnyelse af försäkring, bevis därom; se Försäkringsbref.
Förpantningsbref; lika med Skuldebref.
Försäkringsbref eller annan handling, hvarigenom försäkring meddelas;
lika med Certeparti.
Förvärf af fast egendom i enlighet med gällande författningar om jords
eller lägenhets afstående för allmänt behof eller om afiedning af
vatten: fångeshandling därå; lika med afhandling om Köp af fast
egendom.
Gåfva af fast egendom : afhandling därom skall, då den för lagfart företes,
utöfver den stämpel, som utgår enligt förordningen om arfsskatt och
skatt för gåfva, förses med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100
kronor af egendomens värde.
Se för öfrigt 10, 13 och 14 §§.
Hy reskontrakt; se Nyttjanderätt.
Inkassering af penningar: handling som innefattar uppdrag därom och
emot hvars företeende eller aflämnande betalning fordras; lika med
Växel;
dock att handling, som afser inkassering af penningar genom postverkets
försorg eller genom s. k. efterkraf, är från stämpel fri.
Intecknadt skuldebref; so Skuldebref.
Invisning; lika med Växel.
Jordafsöndring, afhandling därom:
för alltid; se Köp af fast egendom;
till besittning för viss tid eller på lifstid; se Nyttjanderätt.
Kapitalräkning eller annan räkning, därå penningar mot särskild! bevis
33
mottagas för att först efter viss tid eller viss tid efter uppsägning
återbetalas: bevis om insättning därå; lika med bevis om insättning
på Depositionsräkning.
Kvittens, som, för inkassering af penningar genom annan person än
fordringsägaren, från en ort till en annan försändes; lika med Växel;
dock att kvittens, som afser inkassering af penningar genom postverkets
försorg eller genom s. k. efterkraf, är från stämpel fritt.
Köp af fast egendom: afhandling därom eller åt offentlig myndighet
utfärdad köpehandling skall, då den för lagfart företes, förses med
stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde;
dock att köpeafhandling, på grund hvaraf lagfart sökes för aktiebolag,
som icke drifver bankrörelse, bör beläggas med stämpel af 1
krona 20 öre likaledes för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde.
Där köpeafhandling, utan tillägg till eller förändring i stadgade
villkor, öfverlåtes inom den för lagfart föreskrifna tid, räknadt från
första fånget, och inom samma tid för lagfart företes samt köpenfhandlingen
därvid är åtföljd af skriftlig, af såväl säljare som köpare
på heder och samvete afgifven förklaring, att icke i någon form
lämnats eller skall lämnas annan betalning för köpet än den, som
finnes upptagen i den för lagfart företedda fangeshandlingen, äger
stämpelbeläggning rum allenast för sista fånget.
Fångeshandling, på grund hvaraf sökes lagfart a järnväg, är från
stämpel fri.
,, af lösören, livilka i säljarens vård kvarhlifva: afhandling därom skall,
då den för intagande i vederbörande myndighets protokoll företes,
förses med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af köpesumman.
ii af fartyg, hvars dräktighet öfverstiger 40 ton: afhandling därom skall
vid utgifvandet förses med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100
kronor af köpesumman eller, där denna icke är till bestämdt belopp
angifven, af 15 öre för hvarje ton af fartygets dräktighet.
Sökes på grund af köpeafhandling, hvarom härofvan förmäles, hos
offentlig myndighet inteckning eller betalning för ogulden köpeskilling,
skall köpeafhandlingen förses med särskild stämpel af 25 öre för
hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket inteckning
eller betalning sökes;
dock är köpeafhandling fri från sistnämnda stämpel, då på grund
däraf fordran bevakas i konkurs eller inteckning sökes i järnväg.
Se för öfrigt 9, 10 och 13 §§.
5
84
Lifränta: afhandling därom skall, då den för vinnande åt'' inteckning
företes, förses med stämpel af 25 öre för hvarje fnlla 100 kronor
af lifräntans kapitalvärde.
Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,
skall afhandlingen förses med stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100
kronor af det kapitalbelopp, för hvilket betalning sökes;
dock är afhandling om lifränta fri från sistnämnda stämpel, då på
grund däraf fordran bevakas i konkurs.
Se för öfrigt 12 §.
Lottbref i inländskt solidariskt bankbolag skall, innan brefvet af bolaget
utgifves, förses med stämpel enligt följande grunder:
a) Lottbref i nybildadt bolag skall förses med stämpel af 5 öre
för hvarje fulla 10 kronor af det belopp, hvarå den i brefvet afsedda
lott lyder, eller, om brefvet utfärdats å två eller dera lotter, af det
belopp, hvarå lotterna sammanlagdt lyda; dock att, ifall enligt bolagets
beslut för lott skall erläggas betalning med högre belopp än det,
hvarå lotten lyder, stämpeln skall beräknas i förhållande till det
högre beloppet.
b) Lottbref, som eljest utfärdas, skall förses med stämpel af 10 öre
för hvarje fulla 10 kronor af det belopp, hvarå den i brefvet afsedda
lott lyder, eller, om brefvet utfärdats å två eller flera lotter, af det
belopp, hvarå lotterna sammanlagdt lyda; dock att, ifall enligt bolagets
beslut för lott skall erläggas betalning med högre belopp än det,
hvarå lotten lyder, stämpeln skall beräknas i förhållande till det
högre beloppet.
Lottbref, som utan erläggande af betalning utfärdas såsom ersättning
för förkommet eller förstördt sådant bref eller i utbyte mot lottbref
i samma bolag, är fritt från stämpel, därest det nya lottbrefvet
utfärdas å belopp, icke öfverstigande det, hvarå det förkomna, förstörda
eller utbytta lottbrefvet lydt, eller, om det nya lottbrefvet skall
ersätta flera äldre bref, dessas sammanlagda belopp, samt det eller
de äldre brefven varit försedda med stämpel i vederbörlig ordning
eller icke skolat med stämpel beläggas. Lottbref, som sålunda utfärdas
utan att stämpelbeläggas enligt ofvan stadgade grunder, skall förses
med anteckning om orsaken därtill.
För lottbrefs behöriga stämpelbeläggning eller förseende med anteckning
om orsaken till underlåten stämpelbeläggning svare ledamöterna
i bolagets styrelse eller, ifall tillsynen öfver stämpelbeläggningen
enligt bolagets beslut uppdragits åt en eller flera af dem,
dessa ledamöter.
35
Lösöreköp: afhandling därom; se Köp.
Morgongåfvobref skall, då det till intagande i domstols protokoll företes,
förses med stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af gåfvans
värde.
Nyttjanderätt till fast egendom: afhandling därom skall, då den för
vinnande af inteckning företes, förses med stämpel af 25 öre för
hvarje fulla 100 kronor af afgälden för ett år eller, där aftalet afser
kortare tid, för legotiden. •
Erlägges för nyttjanderätten viss afgift en gång för alla, beräknas
stämpeln å det belopp, som motsvarar fem procent af denna afgift,
med tillägg af den årliga afgälden, där sådan är utfäst.
Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,
skall afhandlingen förses med särskild stämpel af 25 öre för
hvar je fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket betalning sökes.
Se för öfrigt 11 och 13 §§.
Obligation, som utfärdas här i riket, skall af obligationsutgifvaren före utlämnandet
förses med stämpel af 30 öre för belopp, ej öfverstigande
100 kronor, och därutöfver 30 öre för hvarje påbörja dt hundratal kronor;
dock att frihet från sådan stämpel äger rum för svenska statens,
Sveriges allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges stadshypotekskassas
obligationer.
Obligation, som utgifvits i utlandet, skall, innan den härstädes
belånas, försäljes eller på hvad sätt det vara må öfverlåtes, förses
med stämpel enligt nyssnämnda grund. Sådan obligation vare dock
fri från stämpel, därest genom vederbörande magistrats påteckning
å obligationen styrkes, att den blifvit för magistraten uppvisad före
den 1 januari 1895.
Sökes på grund af obligation, för hvilken ofvanstående stämpelafgift
icke skolat utgöras, hos offentlig myndighet betalning, skall
obligationen förses med stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor
af det kapitalbelopp, för hvilket betalning sökes;
dock är obligation fri från sistnämnda stämpel, då på grund däraf
fordran bevakas i konkurs.
Obligation, som utfärdas endast såsom ersättning för förkommeu
eller förstörd sådan handling eller i utbyte mot obligation eller
obligationer af samma utgivare och med samma räntefot, är fri
från stämpel, därest den nya obligationen utfärdas å belopp, icke
öfverstigande det, hvarå den förkomna, förstörda eller utbytta
obligationen lydt, eller, om den nya obligationen skall ersätta flera
äldre obligationer, dessas sammanlagda belopp samt den eller do
36
äldre- obligationerna varit försedda med stämpel i vederbörlig ordning
eller icke skolat med stämpel beläggas. Obligation, som sålunda
utfärdas utan att stämpelbeläggas enligt ofvan stadgade grunder,
skall af obligationsutgifvaren förses med anteckning om orsaken
därtill.
Därest för särskilda delar af skuldbelopp utfärdats löpande förskrifningar,
hvilka uppenbarligen äro afsedda att utsläppas i den
allmänna rörelsen, gälle angående» dylik förskrifning, ändock att den
ej betecknats som obligation, hvad i denna förordning är om obligation
stadgadt.
Se för öfrigt 15 och 16 §§.
Postremissväxel; se Växel.
Premiekvittens; se Försäkringsbref.
lievers; se Skuldebref.
Eäkning, godkänd, skall, då den för vinnande af inteckning eller betalning
lios offentlig myndighet företes, förses med stämpel af 25 öre
för hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket inteckning
eller betalning sökes;
dock är godkänij räkning fri från stämpel, då på grund däraf fordran
bevakas i konkurs eller inteckning sökes i järnväg.
Servitutsaftal, afhandling därom; lika med afhandling om Af konst eller
annan förmån af fast egendom.
Skattelösen af kronojord: bref eller resolution därå, skall, då handlingen
för lagfart företes, förses med stämpel af 5 kronor; dock att dylik
handling, på grund hvaraf lagfart sökes för aktiebolag, som icke
drifver bankrörelse, bör förses med stämpel af 10 kronor.
Skogsavverkning: afhandling därom skall vid upprättandet eller, om sådant
vid detta tillfälle icke låter sig göra, sist inom två månader därefter
förses med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af livad
för rättigheten blifvit utfäst eller, om detta icke blifvit i afhandlingen
till visst belopp bestämdt, af 6 öre för hvarje fullt antal af
10 ar utaf det upplåtna skogsskiftet.
Sökes på grund af afhandling hos offentlig myndighet betalning,
skall afhandlingen förses med särskild stämpel af 25 öre för hvarje
fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket betalning sökes.
Skuldebref skall, då det för vinnande af inteckning eller betalning hos
offentlig myndighet företes, förses med stämpel af 25 öre för hvarje fulla
100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket inteckning eller betalning
sökes;
37
dock är skuldebref fritt från stämpel, då på grund däraf fordran
bevakas i konkurs eller inteckning sökes i järnväg.
Se för öfrigt 17 och 18 §§.
Testamente om fast egendom skall, då det för lagfart företes, utöfver
den stämpel, som utgår enligt förordningen om arfsskatt och skatt
för gåfva, förses med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor
af egendomens värde.
Se för öfrigt 10, 13 och 14 §§.
Undantagskontrakt; se Afkomst af fast egendom.
■Växel skall förses med stämpel enligt följande grunder:
a) Växel, som utfärdas inom riket och ställes att å inrikes ort
betalas, skall, innan den öfverlåtes eller till betalning företes, beläggas
med stämpel af 50 öre för hvarje påbörjadt belopp af 1,000
kronor, hvarå växeln lyder;
dock att dylik växel å belopp, ej öfverstigande 100 kronor, är fri
från stämpel, samt att sådan växel å belopp, som öfverstiger 100
kronor, men icke 300 kronor, skall förses med stämpel af 20 öre,
och växel å belopp, som öfverstiger 300 kronor, men ej 500 kronor,
med stämpel af 30 öre.
b) Växel, som utfärdas inom riket och ställes att å utrikes ort
betalas eller som är utfärdad å utrikes ort, skall, då den utställes
eller, om den utfärdats utom riket, innan den här i riket öfverlåtes
eller till godkännande eller betalning företes, beläggas med stämpel
af 50 öre för belopp, ej öfverstigande 1,000 kronor, och därutöfver
50 öre för hvarje påbörjadt tusental kronor, hvarå den lyder.
Utom i fall, hvarom här ofvan under a) sägs, äger frihet från stämpel
för växel rum i följande fall, nämligen
1) för postremissväxel och annan inom riket utfärdad växel, som
är betalbar å inrikes ort vid uppvisandet;
2) för växel, som utfärdas inom riket och ställes att å utrikes
ort betalas eller är utfärdad å utrikes ort, därest växeln är ställd
att vid uppvisandet betalas af medel, som hos bank, annan kreditinrättning
eller bankir föras i räkning för utställaren;
3) för växel, som är dragen från utlandet på utlandet och endast
är betalbar i utlandet; samt
4) för växel, som ställes att betalas till statsförvaltningen tillhörande
allmänt verks eller styrelses order.
År växel utfärdad i flera exemplar och har ett af dem blifvit
med föreskrifven stämpel försedt, vare de öfriga från stämpel fria.
Sökes på grund af godkänd eller protesterad växel hos offentlig
38
myndighet betalning, skall växeln förses med särskild stämpel af 25
öre för hvarje fnlla 100 kronor af det kapitalbelopp, för livilket betalning
sökes;
dock är växel fri från sistnämnda stämpel, då på grund däraf
fordran bevakas i konkurs.
Se för öfrigt 16 §.
Äktenskapsförord skall, då det för intagande i domstols protokoll företes,
förses med stämpel af 5 kronor.
Öfverlåtelse af kronohemman eller skattlagdt krononylygge: afliandling
därom skall, då åborätt på grund däraf vinnes, förses med stämpel
för kronohemman till belopp af 60 öre och för nybygge till belopp
af 20 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde; dock att
afliandling, på grund hvaraf åborätt vinnes för aktiebolag, som icke
drifver bankrörelse, bör förses med stämpel för kronohemman till
belopp af 1 krona 20 öre och för nybygge till belopp af 40 öre
likaledes för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde.
9 §•
Till köpe- och bytesbref, på grund hvaraf lagfart sökes, bestå
kontrahenterna hälften hvardera till stämpeln, om ej annorlunda därom
slutadt är.
Då lagfart sökes å fång, som skett i enlighet med gällande författningar
om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof eller
om afledning af vatten, skall dock stämpeln af lagfartssökanden ensam
gäldas.
10 §.
Då stämpelafgift skall utgå efter värdet af fast egendom, må detta
icke upptagas lägre än nästföregående årets taxeringsvärde, men skall,
hvad angår köp af fast egendom eller öfverlåtelse af kronohemman eller
nybygge, beräknas efter den i penningar bestämda köpe- eller löseskillingen,
så framt denna öfverstiger nämnda värde.
I fråga om fast egendoms taxeringsvärde må debetsedel, så upprättad,
som gällande uppbördsreglemente föreskrifver, äga lika vitsord
med af vederbörande tjänsteman utfärdadt taxeringsbevis.
Finnes för fast egendom icke särskilt taxeringsvärde, skall såsom
sådant anses det värde, hvartill egendomen skattas enligt intyg af trovärdiga
män eller efter domarens pröfning.
39
11 §■
Där uti afhandling om nyttjanderätt till fast egendom afgälden
är bestämd att under olika år af legotiden utgå med olika belopp,
beräknas stämpelafgiften å den högsta afgäld, som för något år utgöres.
I afgälden ingående persedlar eller tjänstbarheter beräknas efter
det värde, hvartill de vid upplåtelsen uppskattats, eller, där visst värde
därvid icke blifvit dem åsatt, efter senast fastställda markegångspris, så
framt de i markegångstaxa finnas upptagna, men eljest efter det i orten
gängse pris.
12 §.
Uppskattning af lifräntas kapitalvärde sker med användande åt
de vid denna förordning fogade tabeller I och II.
13 §.
Har fast egendom, belägen, inom särskilda domstolars områden,
blifvit upplåten under ägande- eller nyttjanderätt genom en handling,
hvarå lagfart eller inteckning sökes, skall denna handling förses med
stämpel efter fulla värdet vid den domstol, där den först företes.
14 §.
Fideikommissbref äfvensom annat testamente eller afhandling om
gåfva, då enligt bestämmelserna däri fast egendom skall öfvergå till
flera personer efter hvarandra, förses med stämpel hvarje gång, då, efter
det egendomen öfvergått till ny innekafvare, lagfart därå sökes.
15 §.
Den obligationsutgifvare, som här i riket utlämnar obligation, dagtecknad
före den 1 januari 1895, skall förse obligationen med anteckning
om dagen, då den utlämnas.
16 §.
Då handling, lydande å utländskt myntslag, skall beläggas med
stämpel i förhållande till det i handlingen uttryckta värde, skall det
utländska myntslagets värde i svenskt mynt beräknas efter den vid tiden
* för stämpelbeläggningen gällande växelkurs, hvartill på den ort, där
stämpelbeläggningen sker, eller på närmaste inländska växelplats växlar,
40
utställda i det främmande myntslaget och lydande på betalning vid uppvisandet,
köpas.
17 §•
Därest handling, hvilken för vinnande af lagfart, inteckning eller
betalning varit inför offentlig myndighet företedd och därvid blifvit försedd-
med stämpel, ånyo i samma afseende som tillförene ingifves, äge,
med undantag för de fall, som i 14 § omförmälas, förnyad stämpelbeläggning
ej rum.
Samma stadgande gälle, där på grund af skuldebref eller annat
fordringsbevis betalning sökes för belopp, för livilket inteckning tillförene
varit sökt, eller där inteckning sökes för belopp, för hvilket betalning
tillförene varit sökt.
18 §.
Då på grund af skuldebref eller annan handling betalning hos offentlig
myndighet sökes och därvid i stället för hufvudskriften företes afskrift,
bör denna förses med den för hufvudskriften stadgade stämpel.
Styrkes med intyg af domare, magistratsperson eller kronobetjänt,
att hufvudskriften blifvit försedd med stämpel för det belopp, hvarför
betalning sökes, eller för någon del däraf, eller visas, att ‘tillförene inteckning
eller betalning varit för samma belopp eller någon del däraf
hos offentlig myndighet sökt, belägges dock afskriften icke med stämpel
i vidsträcktare mån än till det belopp, som för hufvudskriften brister.
t J
19 §.
Från stämpelafgift enligt denna art. är kronan befriad.
Frihet från stämpel enligt denna art, äger jämväl rum för handlingar,
livilka enligt lagen om konsularjurisdiktion den 5 juni 1909 ingifvas
till konsulardomare eller konsularrätt.
Ill ART.
Om återfående af erlagd stämpelafgift.
20 §.
Vill någon föra talan om återfående af stämpelafgift, som af ärnbets-
eller tjänsteman debiterats eller i enlighet med dennes tillsägelse *
blifvit erlagd för sådan handling, hvars stämpelbeläggning, enligt 35 §
41
skall i hofrätt granskas, må dylik talan inom sex månader från det
klandrade stämpelbeläggningen ägt rum anhängiggöras i den hoträtt,
hvarunder ämbets- eller tjänstemannen lyder. Part, som ej nöjes åt
hofrättens beslut, så ock advokatfiskalen i hofrätten, där han hnner sadant
nödigt för bevarande af kronans rätt, äga mot beslutet tulllöJja
talan genom besvär, hvilka skola till Konungen ingifvas inom den tid,
som i 30 kap. 23 § rättegångsbalken stadgas.
21 §.
Förmår i fall, som afses i 20 §, den, hvilkens rätt är af skedd
stämpelbeläggning beroende, visa, att talan om återfående af för högt
debiterad stämpelafgift icke kunnat af honom föras i den ordning, som
i samma paragraf är föreskrifven, ankomme efter därom gjord ansökning
på Konungen att efter pröfning af föreliggande omständigheter
förordna om restitution af hvad i stämpelafgift för mycket erlagts.
Hvad sålunda är stadgadt gälle ock, där någon i fall, hvarom i
denna art. icke eljest är stadgadt, måst vidkännas stämpelafgift, som
antingen alldeles icke bort utgå eller bort utgå med lagre belopp an
det erlagda.
IV ART.
Om stämplarna och deras tillhandahållande.
22 §.
Stämplar skola vara att tillgå af följande slag, nämligen.
a) helarksstämplar å 50 öre samt 1, 1,2 5, 1,50, 2 och 3 kronoi, samt
b) enkla och dubbla beläggningsstämplar å 5,. 10, 15, 20, 25,
30 40, 50, 60, 75 och 80 öre samt 1, 1,2 0, 1,5 0, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8,
9, 10, 12, 12,50, 15, 20, 25, 30, 50, 75, 100, 200, 500, 1,000 och
5,000 krotior,
c) bank- och växelstämplar å 20, 30 och 50 öre samt 1, 1,50, 2,
2,50, 3, 3,50, 4, 4,50, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 12,5 0, 15, 20, 25, 30, 50,
75 och 100 kronor. .
Dessutom äger stämpling af blanketter till aktiebrev lottbret och
obligationer rum i den ordning, 27 § föreskrifver.
De under c) omförmälda stämplar äro afsedda endast för sadana
handlingar, som omförmälas i 24 § andra stycket.
42
23 §.
När till en handling, som skall förses med stämpel, erfordras
sådan till större belopp, än en stämpel innehåller, må två eller flera
stämplar begagnas.
Där stämpelbeloppet utfaller i sådant tal, hvarå stämpel ej finnes
eller hvartill flera stämplar å mindre värden ej kunna sammanjämkas,
skall stämpel å det lägre värde, som är sagda tal närmast, begagnas.
24 §.
Till handlingar, som för vinnande af lagfart eller inteckning vid
domstol företes, till äktenskapsförord, morgongåfvobref och afbandlingar
om lösöreköp, hvilka till underdomstol ingifvas, skola begagnas dubbla
beläggningsstämplar.
Till växel och annan handling, som enligt 8 § skall lika med växel
stämpelbeläggas, äfvensom till bevis om insättning å depositionsräkning
hos bank eller bankir samt å kapitalräkning eller annan räkning,
därå penningar mot särskildt bevis mottagas för att först efter viss
tid eller viss tid efter uppsägning återställas, skola, utom för utgörande
af den särskilda stämpel, hvarmed beviset skall förses, då på grund
däraf betalning sökes hos offentlig myndighet, användas sådana bankoch
växelstämplar, om hvilka i 22 § c) förmäles.
25 §.
Beläggningsstämplar anbringas på det sätt, att den enkla beläggningsstämpeln
och den med n:o 1 märkta delen af den dubbla å handlingen
fästas med hela den limmade sidan.
26 §.
Då handling förses med beläggningsstämpel, skall denna, med
angifvande af datum, makuleras genom lämplig påteckning, färg- eller
svartstämpling.
Den, som till offentlig myndighet ingifver handling, som skall
förses med dubbel beläggningsstämpel, skall, där icke enligt 34 §
3 stycket, stämpeln skall makuleras af vederbörande ämbets- eller
tjänsteman, makulera den med n:o 1 märkta delen, hvaremot den andra
delen makuleras af ämbets- eller tjänstemannen.
43
27 §.
Då aktiebrev lottbref eller obligationer enligt 8 § skola förses
med stämpel, skall detta äga rum sålunda, att stämpling af blanketterna
till aktiebrefven, lottbrefven eller obligationerna sker genom statskontorets
försorg. Den, som vill låta stämpla dylika blanketter,
anmäle sig därom skriftligen hos statskontoret med bifogande af blanketterna
samt tvefald uppgift å dessas valör och antalet af hvarje valör.
Statskontoret fastställer därefter det belopp, med hvilket stämpel enligt
bestämmelserna i denna förordning skall utgöras, och låter,* sedan det
erforderliga stämpelbeloppet blifvit inbetaldt, verkställa stämplingen.
Talan mot statskontorets beslut i fråga om stämpelbeloppet fullföljes
i enahanda ordning, som är stadgad för öfverklagande af statskontorets
beslut i allmänhet.
28 §.
Statskontoret skall genom därtill antagna försäljningsmän låta
tillhandahålla allmänheten stämplar af de särskilda siag, som enligt
denna författning skola vara att tillgå. Sådana försäljningsmän utses
för Stockholm af statskontoret och för hvarje annan stad äfvensom, till
erforderligt antal, för landet af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
Ett exemplar af denna författning bör tillställas försäljningsmän;
och åligger det honom att, då upplysning begäres om det stämpelbelopp,
som erfordras för en viss handling, utan ersättning meddela
sådan upplysning.
Den ''myndighet, som förordnat försäljningsmän, äger, när så
pröfvas skäligt, entlediga honom. Däröfver må klagan ej föras.
29 §.
Försäljningsmän vare skyldig att för sin uppbörd ställa behörigen
godkänd borgen eller ock nedsätta obligationer eller aflämna försäkringsbref
i enlighet med därom gällande föreskrifter; ägande försäljningsman
att efter rekvisition hos statskontoret få stämplar sig tillställda
inom det belopp, för hvilket säkerhet sålunda blifvit ställd.
För stad förordnad försäljningsmän åligger att hafva den till försäljningen
afsedda lägenhet för allmänheten tillgänglig hvarje söckendag
å lid, som bestämmes af den myndighet, som försäljningsmannen
44
förordnat. A landet skall försäljningsman vid hvarje lagtima ting
tillhandahålla allmänheten stämplar, där sådant icke af vederbörande
domare besörjes.
30 §.
Har ämbets- eller tjänsteman i Stockholm hos statskontoret och i
länen hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande ställt säkerhet, som i nästföregående
paragraf sägs, äge han likaledes efter rekvisition hos statskontoret
erhålla de vid hans tjänsteutöfning erforderliga stämplar inom
det belopp, för hvilket säkerhet blifvit af honom ställd.
Då ämbets- eller tjänsteman, hvilken har att å tjänstens vägnar
emottaga handling, som enligt II art. skall vid företeendet inför offentlig
myndighet förses med stämpel, tillhandahåller stämplar, skola de till
handlingen erforderliga stämplar hos honom köpas; börande i sådant
fall ämbets- eller tjänstemannen verkställa stämpelbeläggningen. ''
Ämbets- eller tjänsteman, som på grund af föreskriften i nästföregående
stycke uppburit betalning för dubbel beläggningsstämpel,
utan att handlingen samtidigt därmed stämpelbelagts, åligger dels att,
med användande af tryckta i löpande följd numrerade blanketter, omedelbart
och utan ersättning lämna kvitto å sålunda uppburna medel samt
därvid anteckna kvittots hufvudsakligaste innehåll å en till blanketterna
hörande, på samma säft numrerad talong, dels ock att, så snart lämpligen
ske kan och minst en gång i månaden, till statskontoret inleverera hvad
som sålunda må hafva influtit, med bifogande därvid af den del af
nyssnämnda talong, som motsvarar de utfärdade kvittona.
31 §
Då försäljningsman af Kungl. Maj:ts befallningshafvande antages
eller entledigas, göre Kungl. Maj:ts befallningshafvande ofördröjligen
därom anmälan hos statskontoret. Detsamma gälle ock, ifall den säkerhet,
som af sådan försäljningsman blifvit ställd, undergått förändring.
Hvad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning äfven i fråga
om ämbets- eller tjänsteman, som för utbekommande af stämplar ställt
af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd och förvarad säkerhet.
32 §.
Har genom misskrifning eller annorledes stämpel blifvit för sitt
ändamål obrukbar, må densamma, helarksstämpel likväl allenast så framt
det blad, hvarå stämpeln är satt, är ostympadt, hos försäljningsman
utbytas mot annan stämpel. Dylikt utbyte må äfven äga rum för
45
stämpel å växel, som på grund af uteblifvet godkännande återgått till
växelutställaren, då af denne blifvit styrkt, att godkännande å växeln
icke erhållits, äfvensom för stämpel, som oriktigt blifvit använd till
handling, för hvilken stämpel af annat slag skolat nyttjas. Vid utbyte,
som här är omförmäldt, skall för hvarje stämpel betalas 3 öre.
Stämplar till underskrifna expeditioner må afgiftsfritt på enahanda
sätt utbytas, så vida behörigen styrkes, att expeditionerna icke varit
för ändamålet begagnade eller att lösen för dem icke erhållits.
V ART.
Om tillsyn å stämpelafgiftens utgörande.
33 §.
Ansvarighet därför, att expedition i vederbörlig ordning förses
med stämpel, åligger vid statsdepartementen och hofexpeditionen den
tjänsteman, till hvilkens tjänstebefattning hörer att hålla expeditionen
vederbörande till handa, samt vid öfriga myndigheter den tjänsteman,
som för expeditionen ansvarar; dock att, där annan tjänsteman vederbörligen
förordnats att stämpelbeläggningen verkställa, ansvarigheten
åligger denne. .
Till kontroll därå, att fullmakt, konstitutorial eller annan handling,
som grundlägger rätt att uppbära aflöning, blifvit behörigen stämpelbelagd,
skall vid hvarje årsredogörelse öfver utbetalta aflöningsmedel
redogöraren foga särskild förklaring af innehåll, att enhvar af de i
redogörelsen upptagna löntagare, som under året t ill träd t tjänst ellei
sådan löneförhöjning, som påkallat utgörande af stämpelafgift, för redogöraren
uppvisat den handling, på grund af hvilken aflöning blifvit till
honom utbetald, samt att den företedda handlingen därvid befunnits
vara belagd med stämpel till behörigt belopp. Har under året icke
förekommit sådan förändring i afseende å den i redogörelsen upptagna
personalens aflöning, som påkallat iitgörande af stämpelafgift, skall detta
förhållande i redogörelsen särskild! anmärkas.
34 §.
Åmbets- eller tjänsteman, notarius publieus eller mäklare, till
hvilken stämpel underkastad handling ingifves, bör tillse, att handlingen
46
år behörig-en försedd med stämpel, och att stämpeln är makulerad på
sätt i 20 § föreskrifves.
År handlingen icke behörigen försedd med stämpel och erlägges
e] genast efter erhållen tillsägelse penningar till det felande stämpelbeloppet
eller, där ämbets- eller tjänstemannen ej är stämpelförsäljningsman,
nämnda stämpelbelopp, må handlingen ej mottagas.
Då ämbets- eller tjänsteman jämlikt 30 § 2 stycket verkställer
stämpelbeläggning af handling, som ingifves till offentlig myndighet
åligger honom ock att utan ersättning makulera stämpeln. År i annat
tall stämpel till ingifven handling ej vederbörligen makulerad, bör
ämbets- eller tjänstemannen, notarius publicus eller mäklaren besörja
fullgörandet däraf mot ersättning för besväret därmed af 5 öre för
hvarje stämpel; dock må denna ersättning ej beräknas för flera stämplar
än det minsta antal, som för handlingen erfordras.
Da lenoveiadt exemplar af underrätts protokoll öfver lagfarter,
mteckningai, äktenskapsförord samt bouppteckningar, testamenten, som
vid domstolen bevakas, morgongåfvobref och afhandlingar om lösöreköp
till hofrätt insändas, skola därvid fogas de med n:o 2 märkta
delarna af de dubbla beläggningsstämplar, med hvilka de till protokollen
hörande, i denna förordning afsedda handlingar blifvit försedda; börande
dessa stämpeldelar antingen fasthäftas i brädden vid den paragraf af
piotokollet, där det ärende, som föranledt stämpelbeläggningen, förekommer,
eller ock, med domstolens sigill genomdragna, särskilt medfölja
protokollet med åtecknad hänvisning, till hvilka paragrafer de höra.
3(i §.
1. De insända stämpeldelarna skola i hofrätterna granskas och
med protokollen jämföras af den eller de tjänstemän, som enligt den
för vederbörande hofrätt gällande arbetsordning fått berörda arbete sig
ålagdt; och bör, i händelse granskningen utförts af annan tjänsteman
än advokatfiskalen, de vid densamma befunna felaktigheter hos advokatfiskalen
anmälas. För alla under ett år aflämnade protokoll bör granskmngsarbetet
vara fulländad t senast inom slutet af det nästföl jande året.
2. Finner advokatfiskalen på grund af anmärkning, som vid den
i 1 inom. omförmälda granskning förekommit, anledning att mot ämbetseller
tjänsteman anställa åtal för fel eller försummelse i afseende å stäm
-
47
pelbeläggning, förfares på sätt 49 § stadgar. Advokatfiskalen vare jämväl
obetaget att, där han för bevarande af kronans rätt finner sådant nödigt,
i hofrätten föra talan mot enskild part om ntgifvande af felande stämpelbelopp.
37 §.
Å brädden af de i 35 § omförmälda protokoll bör, i afseende å
handling, hvars stämpelbeläggning skall i hofrätt redovisas, göras anteckning
dels om värdet, som ligger till grund för stämpelberäkningen,
dels ock om stämpelns belopp.
På enahanda sätt bör i fråga om handling, som förut blifvit försedd
med stämpel för hela eller någon del af det värde, efter hvilket stämpeln
eljest skolat beräknas, antecknas när och hvarest stämpelbeläggningen
ägt rum.
38 §.
A stämplar, som blifvit till hofrätt insända, må kvitto kunna erhållas,
därest afsändaren aflämnar två lika lydande, åt honom underskrifna
förteckningar å stämplarnas antal och sammanräknade belopp, åt
livilka förteckningar den ena kvarstannar hos hofrätten, den andra återställes
kvitterad.
VI ART.
Om upphörd och redovisning.
39 §.
Försäljningsman åligger att inom åtta dagar efter hvarje kvartals
slut till statskontoret inleverera under kvartalet influtna stämpelmedel.
40 §.
Hvarje år å sista söckendagen skall i Stockholm genom statskontorets
och i länen genom Ivungl. Maj:ts befallningshafvandes försorg inventering
hos försäljningsman anställas till utrönande, huru mycket åt
48
emottagna stämplar är osåldt; och må därvid hos domare å landet stämplar,
som blifvit använda till sådana, något årets ting tillhörande expeditioner,
hvilka vid inventeringstillfället, enligt intyg af förrättningsmannen, kronofogde
eller länsman, ännu icke äro utlösta, i instrumentet öfver förrättningen
upptagas såsom osålda.
Jämväl å annan tid må, när omständigheterna därtill föranleda,
inventering hos försäljningsman kunna äga rum och då tillika redovisning
honom affordras för hvad af emottagna stämplar icke linnes i behåll.
41 §.
Försäljningsman skall föra och för kalenderår afsluta räkning öfver
emottagna stämplar och hvad därför i penningar inflyter; börande denna
räkning jämte kvittenserna å hvad under året i penningar levererats vara
aflämnad till statskontoret sist den 15 januari nästföljande år vid vite af
en krona för hvarje dag, försäljningsmannen därutöfver med räkning
uteblifver.
Samtidigt härmed skall jämväl återstoden af stämpelmedlen för
året vara inlevererad till statskontoret vid påföljd i annat fall, att försälj
ningsmannen anses hafva försålt alla af honom emottagna stämplar;
och åligger i följd häraf statskontoret att genast låta indrifva det däremot
svarande, dittills icke redovisade belopp jämte laga ränta därå.
42 §.
På framställning af försäljningsman äger statskontoret efter föregången
granskning att för sådana stämplar, hvilka enligt 32 § få utbytas,
bevilja afskrifning i räkenskapen emot den i nämnda § stadgade avgift,
där sådan skall utgå; börande å hvarje stämpel, för hvilken afskrifning
sålunda medgifves, medelst färg- eller svartstämpling anbringas ordet
»makulerad».
Innan afskrifning beviljats, må stämplarna i räkenskapen upptagas
såsom behållning.
43 §.
Den hos statskontoret anställde stämpelkassören skall det åligga
att före utgången af februari månad hafva till statskontoret aflämnat sin
uppbörd sredogörelse för nästförflutna kalenderår med därtill hörande
verifikationer vid vite af en krona för hvarje dag, han därutöfver uteblifver
med redogörelsen.
49
Inom den 15 januari skola af Kungl. Maj:ts befallningsliafvande
till statskontoret insändas instrumenten öfver de hos försäljningsmännen
liållna inventeringar.
Statskontoret har att inom den 1 april till kammarrätten öfverlämua
ej mindre en öfver stämpeluppbörden i riket upprättad redogörelse för
det nästföregående kalenderåret än äfven stämpelkassörens redogörelse,
försälj ningsräkningarna och instrumenten öfver de hos försälj ningsmännen
hållna inventeringar.
44 §.
I redovisning för stämplar äger försäljningsman såsom ersättningför
besvär och kostnader räkna sig till godo, i Stockholm två procent
samt i öfriga städer och å landet tre procent af det belopp, för hvilket
stämplar försålts, till och med en årlig försäljningssumma af 20,000
kronor. För Överskjutande belopp till och med 200,000 kronor beräknas
provisionen efter en procent och för belopp utöfver 200,000 kronor efter
en tiondedels procent.
Har på grund af oriktig debitering genom laga kraft ägande beslut
förordnats, att erlagd stämpelafgift må återbekommas, skall därå belöpande
provision gå åter.
45 §.
Hvad i denna art. är stadgadt om försälj ningsman gälle äfven i
fråga om ämbets- eller tjänsteman, hvilken jämlikt 30 § för sin tjänsteutöfning
erhållit stämplar; dock med iakttagande, förutom af den i 30 §
tredje stycket gifna föreskriften om inieverering af förskottsvis uppburna
stämpelmedel,
dels att domhafvande å landet må, äfven om han är boende i
Stockholm, tillgodoföra sig provision med tre procent åt det belopp, för
hvilket stämplar försålts, till och med en årlig försäljningssumma åt
20,000 kronor,
dels ock att, där samma ämbete eller tjänst under ett kalenderår
uppehållits af dera personer, livilka hvar för sig begagnat den ämbetsoch
tjänsteman medgifna rätt att mot ställd säkerhet erhålla stämplar,
provisionen för de stämplar, som blitvit åt dessa personer tillsammans
försålda, skall beräknas såsom om alla stämplarna törsalts åt endast en
person, hvarefter det härvid uppkommande samfällda provisionsbeloppet
skall fördelas mellan de olika redogörarna efter förhållandet mellan de
7
50
belopp, livartill provisionen för en hvar af dem skulle hafva uppgått,
därest den beräknats allenast på lians försäljningssumma.
Skall provisionsbelopp fördelas mellan flera redogörare på sätt i
nästföregående punkt sägs, äge statskontoret att, sedan samtliga dessa
redogörelser för det ifrågavarande året inkommit och blifvit granskade,
samt bruttoförsäljningssumman behörigen inlevererats, till en hvar af
redogörarna från vederbörligt anslag utbetala den honom tillkommande
andel i det samfällda provisionsbeloppet.
Har ämbets- eller tjänsteman, som begagnat sig af den honom i
30 § medgifna rätt att för sin tjänsteutöfning utbekomma stämplar, tillhandahållit
annan ämbets- eller tjänsteman stämplar i syfte att på detta
sätt bereda sig eller den andre stämpelprovision till högre belopp än
som skolat utgå, därest hvar för sig varit redogörare, straffes såsom
för tjänstefel efter allmän lag.
Detsamma gälle ock, om ämbets- eller tjänsteman, som på grund
af bestämmelsen i 30 § fått stämplar till sig utlämnade, försäljer till
allmänheten stämplar, hvilka icke varit erforderliga vid hans tjänsteutöfning,
i syfte att därigenom bereda sig förmånen af provision å de
sålunda försålda stämplarna.
Där särskilda bestämmelser äro meddelade om provision för tjänsteman,
livilken vid ämbetsverk erhållit förordnande att verkställa stämpelbeläggning
af expeditioner, gäller hvad sålunda är stadgadt.
VII ART.
Om ansvar för öfverträdelse af denna författning.
46 §.
Fel eller försummelse af ämbets- eller tjänsteman, notarius publicus
eller skeppsklarerare vid fullgörande af livad enligt denna författning
honom åligger, så ock försummelse af mäklare att förse af honom
utfärdad handling med föreskrifven stämpel anses efter allmän lag.
47 §.
1. Den, som utgifter, öfverlåter eller till godkännande eller betalning
företer växel eller annan handling, som enligt 8 § skall lika
med växel stämpelbeläggas, utan att, där handlingen skolat förses med
51
stämpel, fullgöra hvad honom i sådant afseende åligger, så oek den,
som utgifver bevis om insättning å depositionsräkning hos bank eller
bankir eller å kapitalräkning utan att därvid förse beviset med föreskrifven
stämpel, böte tio gånger den felande stämpelns belopp; doek vare minsta
hot fem kronor.
2. Åsidosätter någon livad i 8 § finnes föreskrifvet om stämpelbeläggning
af aktie- eller lottbref, då det af aktiebolag eller solidariskt
bankbolag utfärdas, böte tio gånger den felande stämpelns belopp; dock
vare minsta bot tjugufem kronor.
3. Den obligationsutgifvare, som utlämnar obligation utan att
därvid förse bandlingen med stadgad stämpel, så ock den, som belånar,
försäljer eller på hvad sätt det vara må öfverlåter i utlandet utgifven
obligation, utan att handlingen är försedd med föreskrifven stämpel eller
sådan påteckning af magistrat, som här ofvan under rubriken obligation
i 8 § omförmäles, skall böta tjugu gånger den felande stämpelns belopp;
dock vare minsta bot tjugufem kronor.
4. Den obligationsutgifvare, som bär i riket utlämnar obligation,
dagtecknad före den 1 januari 1895, samt underlåter att förse obligationen
med den i 15 § föreskrifna anteckning, skall böta tjugu gånger
den å handlingen belöpande stämpelns belopp; dock vare minsta bot
tjugufem kronor.
Varder, enligt hvad i 8 § stadgas, aktie- eller lottbref eller obligation,
som utlämnas i ersättning för eller utbyte mot annan dylik handling,
ej belagd med stämpel, och underlåter någon, som är pliktig förse aktieeller
lottbrefvet eller obligationen med anteckning om orsaken därtill,
att verkställa sådan anteckning, straffes med böter från och med tio till
och med etthundra kronor.
5. Utgifvare af köpe- eller bytesbref om fartyg eller af afhandliug
om skogsafverkning skall för underlåtenhet att vid utgifvandet eller,
i fråga om afhandling om skogsafverkning, sist inom två månader därefter
förse dylik handling med stadgad stämpel, böta två gånger den
felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem kronor.
6. Där handling, i afseende å hvars stämpelbeläggning ansvar i
1, 2, 3 eller 5 mom. stadgas, icke blifvit af den, hvilken stämpelbeläggningen
ålegat, försedd med behörig stämpel, vare äfven den, hvilken
såsom bevis om förvärfvad rättighet mottager handlingen eller densamma
för annans räkning försäljer, belånar eller till godkännande eller betalning
företer utan att belägga den med felande stämpel, underkastad det för
felaktig eller försummad stämpelbeläggning af handlingen stadgade
ansvar.
7. Köpare eller säljare af fast egendom, som genom aftal om
betalning ntöfver hvad den för lagfarts vinnande företedda köpeafhandling
innehåller eller genom erläggande eller mottagande af sådan betalning
föranledt, att honom åliggande stämpelafgift icke utgjorts för hela det
belopp, som betingats för den fasta egendomen med livad därtill hörer,
skall böta två gånger den felande stämpelns belopp, dock ej under
tjugufem kronor.
8. Har någon i skriftlig förklaring, hvarom i 8 § under rubriken:
Köp af fast egendom stadgas, mot bättre vetande lämnat oriktigt meddelande
och därigenom föranledt, att stämpelafgift å något fång till fast
egendom icke blifvit erlagd, höte från och med fyra till och med tio
gånger det felande stämpelbeloppet; dock vare minsta bot tjugufem
kronor.
9. 1 de fall, hvarom sägs i denna paragraf, följe ock skyldighet
att ersätta kronans förlust.
48 §.
Har någon, som i de fall, om hvilka i 47 § förmäles, är skyldig
förse handling med stämpel, försummat att makulera stämpel, hvarmed
handling blifvit belagd, vare påföljden böter fem kronor.
49 §.
Åtal mot ämbets- eller tjänsteman för öfverträdelse af denna författning
anhängiggöres och utföres i den ordning, som i afseende på åtal
för tjänstefel i allmänhet är föreskrifven; dock att tiden för anställande
af åtal för fel eller försummelse i afseende å stämpelbeläggning, för
hvilken enligt 35 § skall i hofrätt redovisas, beräknas till två år från
den dag, då renoveradt protokoll till hofrätten inkommit.
50 §.
De i 47 och 48 §§ omförmälda förseelser åtalas af allmän åklagare
vid allmän domstol.
51 §.
Mål, som angår brist hos försäljningsman eller ämbets- eller tjänsteman
i uppbörden för de till honom utlämnade stämplar, handlägges’ i
den ordning, som är för balansmål stadgad.
53
52 §.
Böter enligt denna författning förvandlas vid bristande tillgång
efter allmän strafflag.
53 §.
1. Af böter och annat skadestånd, än i 2 mom. bär nedan sägs.
som enligt denna författning ådömas, tillfälle hälften åklagaren och
hälften kronan.
2. Har på grund af anmärkning vid den i 36 § omförmälda
granskning högre stämpelbelopp, än vid handlings stämpelbeläggning
varit beräknadt, kommit statsverket till godo, utgår anmärkningsarfvode
å dessa medel med femton procent, hvilket arfvode, i händelse granskningen
verkställts af advokatflskalen, tillfaller denne men eljest fördelas
mellan advokatflskalen och den tjänsteman, som verkställt granskningen,
med hälften till hvardera.
Om stämpelafgift för arf, testamente och gåfva, om stämpelafgift
för spelkort, om stämpelafgift för försäljning af punsch, arrak och rom
samt om stämpelafgift vid köp och byte åt fondpapper är särskild!
stadgadt.
54
Tabell I.
utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot af 5 %, af en lifränta eller annan förmån,
som vid slutet af hvarje år under en persons af mankön lifstid utgår med belopp
eller till värde af 1 krona (grundad å Statistiska Centralbyråns dödlighetstabell
för årtiondet 1891—1900).
Ålder | Kapitalvärde | Ålder | Kapitalvärde 1 | Ålder | 1 Kapitalvärde | Ålder | Kapitalvärde |
0 | 14,99 | 30 | 15,54 | 60 | 9,58 | 90 | 1.70 |
1 | 16,70 | 31 | 15,43 | 61 | 9,2 9 | 91 | 1,58 |
2 | 17,07 | 32 | 15,31 | 62 | 8,9 9 | 92 | 1.43 |
3 | 17,23 | 33 | 15,1 9 | 63 | 8,68 | 93 | 1,34 |
4 | 17,32 | 34 | 15,05 | 64 | 8,38 | 94 | 1,2 7 |
5 | 17,37 | 35 | 14,91 | 65 | 8,07 | 95 | 1,23 |
6 | 17,38 | 36 | 14,77 | 66 | 7,77 | 96 | 1,19 |
7 | 17,37 | 37 | 14,62 | 67 | 7,4 5 | 97 | 1,14 |
8 | 17,34 | Sb | 14,48 | 68 | 7.14 | 98 | 1.06 |
9 | 17,30 | 39 | 14,32 | 69 | 6,83 | 99 | 1,01 |
10 | 17,24 | 40 | 14,15 | 70 | 6,52 | 100 | 1,00 1 |
11 | 17,18 | 41 | 13,98 | 71 | 6,21 | 101 | 0.9 3 |
12 | 17,10 | 42 | 13,81 | 72 | 5,8 9 | 102 | 0,7 2 |
13 | 17,oi | 43 | 13,6 2 | 73 | 5,5 9 | 103 |
|
14 | 16,92 | 44 | 13,44 | 74 | 5,2 9 |
| i |
15 | 16,82 | 45 | 13,24 | 75 | 4.98 |
|
|
16 | 16,7 2 | 46 | 13,04 | 76 | 4,6 9 |
|
|
17 | 16,63 | 47 | 12,83 | 77 | 4,40 |
|
|
18 | 16,55 | 48 | 12,62 | 78 | 4,13 |
|
|
19 | 16,46 | 49 | 12,40 | 79 | 3,8 7 |
|
|
20 | 16,39 | 50 | 12,1 8 | 80 | 3,61 |
|
|
21 | 16,32 | 51 | 11,95 | 81 | 3,36 |
|
|
22 | 16,26 | 52 | 1 1,71 | 82 | 3,12 |
|
|
23 | 16,1 9 | 53 | 11.46 | 83 | 2,91 |
|
|
. 24 | 16,1 1 | 54 | 11,30 | 84 | 2,71 |
|
|
25 | 16,03 | 55 | 10,9 5 | 85 | 2,53 |
|
|
26 | 15,94 | 56 | 10,6 9 | 86 | 2,34 |
|
|
27 | 15,85 | 57 | 10,42 | 87 | 2,15 |
|
|
28 | 15,76 | 58 | 10,15 | 88 | 1.96 |
|
|
29 | 15,6 5 | 59 | 9,8 7 | 89 | 1,81 |
|
|
Utgår lifräntan i stället vid slutet af hvarje halfår, ökas kapitalvärdet med
0,25. Utgår den vid slutet af hvarje kvartal, ökas det med 0,375. Utgår den vid
början af hvarje år, ökas det med 1.
55
Tabell IT
utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot af 5 %, af en lifränta eller annan förmån,
som vid slutet af hvarje år under en persons af kvinnkön lifstid utgår med
belopp eller till värde af 1 krona (grundad å Statistiska Centralbyråns dödlighetstabell
för årtiondet 1891—1900).
Ålder | Kapitalvärde | Ålder | Kapitalvärde | Ålder | Kapitalvärde | Ålder j | Kapitalvärde |
0 | 15,41 | 30 | 15,8 4 | 60 | 10,09 | . 90 | 1,96 |
1 | 16,8 2 | 31 | 15,7 4 | 61 | 9,79 | 91 | 1,82 |
2 | 17,17 | 32 | 15,6 4 | 62 | 9,49 | 92 | 1,69 |
3 | 17,32 | 33 | 15,5 3 | 63 | 9,17 | 93 | 1.58 |
4 | 17,40 | 34 | 15,41 | 64 | 8,85 | 94 | 1.47 |
5 | 17,46 | 35 | 15,29 | 65 | 8,53 | 95 | 1,38 |
6 | 17,48 | 36 | 15,17 | 66 | 8,21 | 96 | 1,29 |
7 | 17,47 | 37 | 15,0 4 | 67 | 7,89 | 97 | 1.21 |
8 | 17.45 | 38 | 14,90 | 68 | 7,59 | 98 | 1,17 |
9 | 17,42 | 39 | 14,76 | 69 | 7,24 | 99 | 1,15 |
10 | 17,37 | 40 | 14,62 | 70 | 6,92 | 100 | 1,14 |
11 | 17,3 1 | 41 | 14,4 7 | 71 | 6,61 | 101 | 1,09 |
12 | 17,24 | 42 | 14,31 | 72 | 6,2 8 | 102 | 0.9 4 |
13 | 17,17 | 43 | 14,15 | 73 | 5.9 8 | 103 | 0,6 8 | |
14 | 17,11 | 44 | 13,97 | 74 | 5,66 | 104 | 0.3 3 |
15 | 17,02 | 45 | 13,79 | 75 | 5,36 |
|
|
Hl | 16,95 | 46 | 13,60 | 76 | 5,07 |
|
|
17 | 16,88 | 47 | 13,4 0 | 77 | 4,78 |
|
|
18 | 16,80 | 48 | 13,19 | 78 | 4,5 0 |
|
|
19 | 16,7 3 | 49 | 12,9 7 | 79 | 4,23 |
|
|
20 | 16,6 6 | 50 | 12,75 | 80 | 3.97 |
|
|
21 | 16,59 | 51 | 12,52 | 81 | 3,73 |
|
|
22 | 16,52 | 52 | 12,28 | 82 | 3,4 8 |
|
|
23 | 16,44 | 53 | 12,04 | 83 | 3,25 |
|
|
24 | 16,37 | 54 | 11.79 | 84 | 3,03 | i |
|
25 | 16,2 9 | 55 | 11,52 | 85 | 2,82 |
|
|
26 | 16,2 1 | 56 | 11,25 | 86 | 2,62 |
|
|
27 | 16,13 | 57 | 10,9 7 | 87 | 2,43 |
| 1 |
28 | 16,04 | 58 | 10,68 | 88 | 2,27 . |
|
|
29 | 15,9 4 | 59 | 10,39 | 89 | 2,12 |
| 1 |
Utgår lifräntan i stället vid slutet af hvarje halfår, ökas kapitalvärdet med
0,25. Utgår den vid slutet af hvarje kvartal, ökas det med 0,3 7 5. Utgår den vid
början af hvarje år, ökas det med 1.