FÖRORDNING ANGÅENDE BEVILLNING AF FAST EGENDOM (Statens offentliga utredningar 1907:4)

FÖRSLAG

TILL

FÖRORDNING ANGÅENDE BEVILLNING AF FAST EGENDOM

SAMT AF INKOMST

OCH

FÖRORDNING OM INKOMSTSKATT

ÄFVENSOM

ÄNDRAD LYDELSE AF VISSA §§ I LAGEN ANGÅENDE
VÄGHÅLLNINGSBESVÄRETS UTGÖRANDE
PÅ LANDET M. FL. FÖRFATTNINGAR

UTARBETADT ÅR 1906 INOM

KUNGL. FINANSDEPARTEMENTET

AF TILLKALLADE SAKKUNNIGE

TRYCKT 1IOS

1\ PAI.MQU1STS AKTIEBOLAG, STOCKHOLM 10(17

INNEHALL.

Sid.

Förslag till förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst........ 5

T axeringslängder........................................................................... 101

Förslag till förordning om inkomstskatt...................................................... 131

Progressionstabell ........................................................................ 175

Deklarationsformulär ..................................................................... 179

Förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar af lagen angående väghållnings besvärets

utgörande på landet den 23 oktober 1891 .............................. 185

Förslag till ändrad lydelse af 57 och 58 §§ kungl. förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862 ......................................................... 189

Förslag till ändrad lydelse af 12 § kungl. förordningen om kommunalstyrelse i stad

den 21 mars 1862 ..................................................................... 191

Förslag till ändrad lydelse af 23 § kungl. stadgan angående skjutsväsendet den 31

maj 1878 ................................................................................. 192

Förslag till ändrad lydelse af 11 och 16 §§ kungl. förordningen angående mantalsskrifning
den 6 augusti 1894 ......................................................... 193

Förslag till ändrad lydelse af § 9 kungl. förordningen angående mantalsskrifning i

Göteborg den 17 november 1905...................................................... 196

Förslag till ändrad lydelse af §§ 3, 6, 9, 13, 15, 16, 20, 22 och 26 uppbörds reglementet

den 10 maj 1895 ......................................................... 197

Förslag till ändrad lydelse af §§ 6 och 11 reglementet för uppbördsverket i Stockholms
stad den 3 december 1897 ................................................... 204

Förslag till ändrad lydelse af § 2 kungl. kungörelsen angående uppbörd af afgifter

till vissa på ömsesidighet grundade försäkringsanstalter den 22 oktober 1886 206
Plan angående genomförandet af föreslagna förändringar med afsende å beskattningsår

och uppbördstid........................................................................... 207

■

Förordning angående bevillning af fast egendom samt

af inkomst.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

Bevillning af

1 §•

För all inom riket belägen fast
egendom, hvartill ock räknas frälseränta,
skall, med de undantag, som
i 4 § upptagas, bevillning utgöras
efter fastighetens uppskattade värde.

Denna bevillning utgår:

a) för jordbruksfastighet med
kronor samt

b) för ad annan fastighet och
frälseränta med fem öre för hvarje
fulla etthundra kronor af uppskattningsvärdet.

2 §■

Bevillning för fast egendom erlägges
af ägaren, utom i följande

fast egendom.

1 §•

För all inom riket belägen fast
egendom, hvartill ock räknas frälseränta,
skall, med de undantag, som
i 4 § upptagas, bevillning utgöras
efter fastighetens för löpande året
fastställda taxeringsvärde.

sex öre för hvarje fulla etthundra

b) för all annan fastighet och
frälseränta med fem öre för hvarje
fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet.

2 §•

Bevillning för fast egendom erlägges
af den, som för löpande året

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse.

fall, då bevillningen utgöres af inne- mantalsskrifvits såsom ägare eller inhafvaren,
nämligen: nehafvare af fastigheten. Bevillnin gen

erlägges af ägaren utom i följande
fall, då bevillningen utgöres
af innehafvaren, nämligen:

a) för jordegendom, som besittes med stadgad åborätt eller är af
allmän myndighet eller af stiftelse till begagnande mot lifstidsstädja upplåten,
för i stad befintlig så kallad ofri tomt, hvarifrån innehafvaren ej
må skiljas, så länge han erlägger tomtören eller utan att vederbörlig
lösen gifves, samt för skogsområde, som blifvit upplåtet till bergshandteringens
understöd, till sågverk eller kanalbolag eller ock innehafves af
stad eller annan menighet;

b) för jordegendom eller annan fastighet, som antingen är till boställe
eller eljest på lön anslagen, så vida ägaren enligt 4 § a) eller b) är
från fastighetsbevillning fri och hela fastigheten är åt endast en person
upplåten;

c) för lägenhet, som är till besittning på viss tid eller på lifstid från
annan egendom afsöndrad.

3 §•

1 mom. Fast egendom skall uppskattas till sitt verkliga värde. Detta
värde bestämmes med ledning af de om hvarje särskild egendoms storlek,
beskaffenhet och afkastning inhämtade upplysningar samt erhållna uppgifter
om areal och olika ägoslag samt arrende- eller hyresafgifter, köpeafhandlingar
och värderingar för egendomens belåning eller försäkrande
mot brandskada.

2 mom. Frälseräntas kapitalvärde uppskattas till tjugu gånger det
belopp, hvartill samma ränta efter nästföregående års markegång uppgått,
så framt icke räntan, i enlighet med 14 § kungl. kungörelsen den 11
maj 1855, utgår efter medelmarkegångspris, i hvilket fall detta senare bör
läggas till grund för beräknandet af räntans belopp. Dock iakttages, att
frälseräntas kapitalvärde alltid sättes i fulla hundratal kronor, så att möjligen
öfverskjutande belopp icke beräknas.

3 mom. Det värde, hvartill fast egendom blifvit uppskattad, skall
utan förnyad uppskattning bibehållas oförändradt under fem år, därest

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

icke under tiden mellan två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar
sådana inträffade förhållanden, som i 2 § af den för taxeringsmyndigheterna
utfärdade instruktion närmare omförmälas, påkalla förändrad
värdering.

4 mom. Uppskattning af värdet å sådan fast egendom, som omförmäles
i 4 § c), äger icke rum.

4 8.

Fastigketsbevillning erlägges icke af

a) staten;

b) akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk och
barmhärtighetsinrättningar: för dem tillhöriga allmänna platser, tomter

och byggnader; ....

kommuner och andra menigheter: för dem tillhöriga, inom deras

eget område belägna allmänna platser, tomter och byggnader,

regementen och officerskårer: för deras vid mötesplatser till begagnande
under mötena uppförda byggnader; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och bönehus ,
allt dock endast så framt nu omförmälda allmänna platser, tomter,
byggnader, kyrkor och bönehus icke lämna ägaren någon inkomst; börande
i motsatt'' fall fastigketsbevillning utgöras för så stor del af fastighetens
taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen för taxeringsmyndigheterna
bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet;

c) ägare af kanal, järnväg och annan farväg eller farled samt flottled:
för °den mark, som af anläggningen upptages, äfvensom för själfva
kanal- och vägbyggnaden, hvarunder jämväl inbegripas de för anläggningens
begagnande erforderliga stationshus, verkstäder och andra byggnader;
och

d) ägare eller innehafvare af d) ägare eller innehafvare åt

lägenhet med tillhörande åbyggnad, lägenhet med tillhörande åbyggnad,
då lägenhetens hufvudsakliga värde då lägenhetens hufvudsakliga värde
utgöres af åbyggnaden och ej öfver- utgöres af åbyggnaden och ej öfverstiger
500 kronor, däre*t lägenhetens stiger 500 kronor, därest lägenhetens
innehafvare ej eljest erlägger bevill- innehafvare ej eljest erlägger bevillning
af fast egendom eller inkomst ning af fast egendom eller hans in -

Nuvarande lydelse:

eller hans inkomster, däri inbegripet
det hyresvärde, åbyggnaden kan äga,
ej öfverstiga 500 kronor; skolande
hvad i denna punkt stadgas äga
tillämpning jämväl i det fall, att
någon äger byggnad å mark, som
af annan äges eller innehafves.

Föreslagen lydelse:

komster, däri inbegripet det hyresvärde,
åbyggnaden kan äga, ej öfverstiga
500 kronor; skolande hvad i
denna punkt stadgas äga tillämpning
jämväl i det fall, att någon äger
byggnad å mark, som af annan äges
eller innehafves.

5 §•

Vid uppskattning af fast egendom skola särskilda värden, slutande
å falla hundratal kronor, utsättas:

a) å jordbruksfastighet:

för hvarje hemman och jordlägenhet eller, om hemmanet eller lägenheten
består af två eller flera brukningsdelar eller afsöndring af jord därifrån
ägt rum, för hvarje sådan brukningsdel eller jordafsöndring; samt

för skogsområde, som omförmäles i 2 § a);

b) å annan fastighet:

för tomt i stad, köping och därmed jämförlig ort;

för åbyggnad å sådan tomt;

för lägenhet med tillhörande åbyggnad, då lägenhetens hufvudsakliga
värde utgöres af åbyggnaden;

för byggnad, belägen på jordbruksfastighet, men icke afsedd för det
därå drifna jordbruk eller dit hörande näring;

för fiske, som är i jordebok särskildt upptaget; samt

för frälseränta.

6 §•

Fast egendom taxeras inom den ort, där egendomen är belägen.

Bevillning för inkomst af kapital och arbete.

7 §•

För all behållen inkomst, vare
sig af kapital eller arbete, skall, med

1 mom. För inkomst, vare sig
af kapital eller af arbete, som i ne -

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

de undantag, som i 11 § omförmälas, dan angifven ordning taxeras, skall,
bevillning erläggas med en för liundra med de undantag, som i 11 § ornat
inkomstbeloppet. förmälas, bevillning erläggas med en

half för hundra af inkomstbeloppet.

2 mom. Skattskyldig taxeras för
den inkomst, han åtnjutit under det
nästföregående året.

8 §•

1 mom. Till inkomst af kapital räknas:

a) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller
bos penningförvaltande verk eller enskilde insatta penningar; samt

b) krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutes af
patronus ecclesise.

2 mom. Till inkomst af arbete räknas:

a) inkomst af rörelse eller yrke, såsom:

l:o) af bergsbruk, kalk- och stenbrott jämte därtill hörande verk,
inrättningar och näringar; kvarnar och sågverk; fabidker, mekaniska verkstäder,
brännvinsbrännerier och andra för varors tillverkning eller förädling
anlagda inrättningar; mejerihandtering, potatismjölfabriker och andra
binäringar till jordbruket, i den mån de icke afse tillgodogörande af eget
jordbruks produkter; penningrörelse, handelsrörelse, skeppsrederi, sjöfart,
handtverk eller annan näring;

2:o) af till allmän trafik upplåten kanal, järnväg eller annan farled
samt flottled; och

3:o) hvad som förvärfvas genom utöfning af vetenskap, konst eller
handaslöjd;

b) inkomst och förmån af tjänst eller särskildt uppdrag, såsom: aflöning,
arfvode, traktamente, sportler, bostad, därest icke fastighetsbevillning
därför af löntagaren utgöres, och annan med allmän eller enskild
tjänst förenad förmån; så ock den behållna inkomst, som, enligt gällande
föreskrifter, kan vid lediga ecklesiastika sysslor tillfalla de under konsistoriernas
vård eller annan allmän förvaltning ställda kassor;

c) pension, årligt understöd (gratifikation), lifränta eller undantagsförmån; -

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

d) all annan i denna £ ej särskild! omförmäld inkomst, som icke är
genom fastighetsbevillning beskattad.

9 §•

Skyldige att utgöra inkomstbevillning
äro:

a) svensk medborgare, som är
i riket bosatt: för all den inkomst,
han åtnjuter, vare sig här eller från
utrikes ort;

b) svensk medborgare, som icke
är i riket bosatt: för den inkomst,
ban härifrån åtnjuter;

c) utländing, som är i riket bosatt
eller här uppehållit sig såsom
resande vare sig fortfarande under
ett år eller under större delen af tre
på hvarandra följande år, eller som
här idkar näring, eller härifrån uppbär
lön eller pension: för den inkomst,
som af honom här förvärfvas eller
härifrån åtnjutes eller ock, utifrån införd,
här användes.

Hvad bär ofvan — — —
dock att för inkomst, som åtnjutes
af vanliga handelsbolag — — —
— — inkomst.

9 §.

Skyldige att utgöra inkomstbevillning
äro:

a) svensk medborgare, som är i
riket mantals skr ifven: för all den
inkomst, ban åtnjutit, vare sig här
eller från utrikes ort;

b) svensk medborgare, som icke
är i riket mantalsskrifven: för den
inkomst, ban härifrån åtnjutit;

c) utländing, som är i riket bosatt,
äfvensom sådan utländing, hvilken
uppehåller sig här endast såsom
resande, såvida han vistats här vare
sig fortfarande under det nästföregående
året eller under större delen
af de tre närmast före taxeringsåret
förflutna åren: för den inkomst, som
af honom här förvärfvats eller härifrån
åtnjutits eller och, utifrån införd,
här användts;

d) annan utländing: för inkomst
af näring, som han här bedrifva,
samt för lön eller pension, som han
härifrån uppburit.

Hvad här ofvan säges om enskild
person galle ock i tillämpliga
delar om menigheter, samfund, stiftelser,
verk och inrättningar samt
andra juridiska personer, i den mån
de icke äro i denna förordning från
inkomstbevillning frikallade, äfvensom
om oskiftadt stärbhus och bolag,

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

därunder jämväl inbegripna sådana,
som enligt särskild författning äro
skyldiga afstå sin vinst; dock att
för inkomst, som åtnjutits af vanliga
handelsbolag, kommanditbolag, enkla
bolag och rederier, som ej äro aktiebolag,
bevillning utgöres af delägarne,
en hvar efter hans andel af bolagets
inkomst.

10 §.

Grunder för inkomsternas beräknande.

1 mom. Inkomst af kapital och
arbete taxeras för det löpande året.

2 mom.

a) Inkomst af kapital och annan
inkomst af arbete än lön eller
pension upptages med det belopp,
hvartill inkomsten under nästföregående
året uppgått, med iakttagande
likväl dels att inkomsten första året
den åtnjutes, äfvensom då den icke
åtnjutits för hela föregående året, skall
upptagas med det belopp, hvartill
densamma, enligt de upplysningar
taxeringsmännen kunnat förskaffa sig,
skäligen må anses för det löpande
året uppgå, dels ock att, då inkomsten
under det löpande året upphör,
densamma upptages med det belopp,
som, med det nästföregående årets
inkomst till beräkningsgrund, motsvarar
den tidrymd af det löpande
året, för hvilken inkomsten åtnjutes.

b) Med allmän eller enskild

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

tjänstebefattning förenad lön så ock
pension upptages med det belopp,
hvartill densamma för det löpande
året blifvit i stat eller annorledes bestämd;
börande däremot med tjänstebefattning
förenade tjänstgöringspenningar,
dagaflöning, sportelersättning
och obestämda eller extra inkomster
beräknas på sätt under a) är föreskrifvet.

c) Yikariatsarfvode, arfvode för
uppdrag af öfvergående beskaffenhet
och all dylik tillfällig inkomst, som
härflutit af annan den skattskyldiges
verksamhet än hans redan till beskattning
taxerade tjänst, rörelse eller
yrke och som tillfallit honom så
sent under ett år, att densamma icke
kunnat af det årets taxerings- eller
pröfningsnämnd beräknas, taxeras
till bevillning det näst därpå följande
året.

d) Lön och annan inkomst, som
utgår i spannmål eller persedlar, upptages
med det kontanta belopp, den
efter senast för orten fastställdtmarkegångspris
utgör.

3 mom. Vid beräkning af in- 1 mom. Vid beräkning af skatt -komst utaf kapital och arbete må skyldigs inkomst nästföregående år
afdrag icke ske: må afdrag icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskostnader
samt därtill hänförliga utgifter;

b) för arrende- eller hyresvärde b) för arrende- eller hyresvärde

— — — som enligt 4 § är fri å sådan, kanal, järnväg och annan
från bevillning; farled samt flottled tillhörande mark

och byggnad, som enligt 4 § varit
fri från bevillning;

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans rörelse eller yrke nedlagda
kapital;

d) för hvad som användes till
fast — — — — — skuld.

d) för hvad som användts till
fast egendoms förbättring, tillökning
af inventarier eller kapitalafbetalning
å skuld.

2 mom. Däremot må afdrag ske:
l:o) vid beräkning af inkomst
utaf kapital:

för ränta å upplånadt kapital;

2: o) vid beräkning af inkomst
utaf arbete:

a) för det genom fastighetsbevillning
beskattade, hyresvärdet motsvarande
belopp af fem för hundra
af taxeringsvärdet å fastighet, som
af ägaren begagnats till utöfvande
af sådan verksamhet, hvarom i 8 §
2 mom. a) l:o) och 3:o) sägs;

b) för ränta å lånt rörelsekapital;

c) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom:
arrende- eller hyresafgift, underhåll af fastighet och inventarier, aflöning,
föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda biträden
och arbetare samt andra därmed jämförliga utgifter;

d) för kostnader, som äro före- d) för kostnader, som varit förenade
med utöfning af vetenskap, nade med utöfning af vetenskap,

4 mom. Däremot må afdrag ske:
vid beräkning af inkomst utaf
kapital:

för ränta å upplånadt kapital;
vid beräkning af inkomst utaf
arbete:

a) för det genom — — —
— — som af ägaren begagnas till
--- ----sägs;

konst eller handaslöjd;

é) för hvad — — — — —
än där arfvodes- eller traktamentstagare
är bosatt;

konst eller handaslöjd;

e) för hvad som anvisats till bestridande
af de med erhållna tjänster
eller uppdrag förenade särskilda kostnader,
såsom resekostnadsersättning,
å stat uppförd häst- och båtlega,
officerares lönetillägg för tjänstehästar
samt fourageringsersättning,
anslag till skrifmaterialier, kontorshyra
och andra expenser, dagaflöning
eller traktamente för förrättning

Nuvarande lydelse:

f) för följande------

såsom sådan, åligger utgöra — —

----ersättning icke är särskildt

anvisad.

Föreslagen lydelse:

å annat ställe än tjänstemans eller i
förrättningen deltagande persons vanliga
boningsort, arfvode, dagaflöning
eller traktamente för kommendering
utom station, fältaflöning under krigstid
samt arfvode eller traktamente
för riksdag eller revision å annan
ort, än där arfvodes- eller traktamentstagaren
varit bosatt; ägande de
under utrikesdepartementet lydande, å
utrikes ort anställda ömhets- och tjänstemän
åtnjuta afdrag för så stor del
af dem tillkommande ortstillägg, som
kan anses motsvara så kallade representationskostnader; f)

för följande med ämbete och
tjänst förenade utgifter, nämligen:
den afgift tjänsteman, såsom sådan,
ålegat utgöra till pensions-, änkeoch
pupill- eller annan understödskassa,
aflöning eller annan ersättning
till vikarie eller tjänstebiträde,
prästernas i jordeboken upptagna utlagor,
i den mån de icke äro eftergifna,
ränta och amorteringsbidrag
till öfverbyggnadsamorteringsfonden
för prästgårdarna i Skåne, samt kostnader
för sådana särskildt anbefallda
tjänsteresor, för hvilka ersättning
icke varit särskildt anvisad.

11 §■

Undantag från de i 7—10 §§ meddelade stadganden.

1 mom. Bevillning för inkomst af 1 mom. Bevillning för inkomst
kapital eller arbete äger icke rum: af kapital eller arbete äger icke rum,

när den skattskyldiges sammanräk- när den skattskyldiges sammanräk -

Nuvarande lydelse:

nade årsinkomster, däri inbegripna
äfven hustruns, understiga 500 kronor.

Uppgå dessa inkomster icke till
1,200 kronor, äro 450 kronor, uppgå
de till 1,200 kronor, men icke till
1,800 kronor, äro 300 kronor af
inkomsten af kapital och arbete fria
från bevillning.

Det belopp, för hvithet bevillning
sålunda icke äger rum eller
som får från uppskattad inkomst såsom
bevillningsfritt afdragas, må å
ort, där kostnaden för bostad är
synnerligen hög i jämförelse med
förhållandet inom riket i allmänhet,
äfvensom undantagsvis i de fall, där
särdeles ömmande omständigheter (talrik
familj, långvarig sjuklighet,
olyckshändelse och dylikt) förekomma,
ökas; dock så att denna ökning,
vare sig den ägor rum på grund af
hög bostadskostnad eller ömmande
omständigheter eller båda dessa skäl,
icke må för någon skattskyldig öfverstiga
200 kronor.

Befrielse från eller lindring i bevillningen, hvarom här stadgas, får
dock icke åtnjutas af enskild skattskyldig för inkomst, som beskattas inom
annan kommun än den, där den skattskyldige är mantalsskrifven, samt ej
heller af bolag.

För bevillning, som påföres för
inkomst, hvilken afliden person i lifstiden
åtnjutit, soaré stärbhuset icke
med mera än kvarlåtenskapen. År
boet skiftadt, soaré bodelägare icke
för mera än hvad af bevillningen å
hans lott belöper och i intet fall
med mera än hans lott i boet utgör.

Föreslagen lydelse:

nade årsinkomster, däri inbegripna
äfven hustruns, understigit 500 kronor.

Hafva dessa inkomster icke uppgått
till 1,200 kronor, äro 450 kronor,
hafva de uppgått till 1,200
kronor, men icke till 1,800 kronor,
äro 300 kronor af inkomsten af kapital
och arbete fria från bevillning.

Det belopp, för hvilket bevillning
sålunda icke äger rum eller
som får från uppskattad inkomst såsom
bevillningsfritt afdragas, må å
ort, där kostnaden för bostad varit
synnerligen hög i jämförelse med
förhållandet inom riket i allmänhet,
äfvensom undantagsvis i de fall, där
särdeles ömmande omständigheter (talrik
familj, långvarig sjuklighet,
olyckshändelse och dylikt) förekommit,
ökas; dock så att denna ökning,
vare sig den äger rum på grund af
hög bostadskostnad eller ömmande
omständigheter eller båda dessa skäl,
icke må för någon skattskyldig öfverstiga
200 kronor.

Nuvarande lydelse :

Föreslagen lydelse:

2 mom. Från utgörande af inkomstbevillning frikallas:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,
stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar
jämte andra fromma stiftelser: för all annan inkomst än den i 8 §
2 mom. b) nämnda;

landsting, hushållningssällskap, landsting, hushållningssällskap,
städer och andra menigheter: för så- städer och andra menigheter: för sådan
inkomst, som icke härflyter af dan inkomst, som icke härflutit af
rörelse eller yrke; rörelse eller yrke;

allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges städer
och hypoteksföreningar;

järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt
nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare; samt

sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom sådana ränteoch
kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda vinst endast åt insättare;

c) medlem af konungaätten: för af staten anvisadt anslag samt för
inkomst af kapital;

cl) olönad svensk konsul eller vice
konsul: för annan inkomst än denf
han härifrån åtnjutit;-

d) främmande makters härva- é) främmande makters härvaran rande

beskickningar och konsulat till- de beskickningar och konsulat tillhörande
personer jämte deras be- hörande personer jämte deras betjäning:
tj äning:

om de icke äro svenska medborgare:
för all annan inkomst än den,
som utgöres af från Sverige uppburen
allmän eller enskild pension eller
erhålles genom här idkad rörelse;

om de äro svenska medborgare:
för den inkomst, de åtnjuta af sin
tjänst hos den främmande makten;

ej utländing, som här vistas för
att idka studier; samt

/) lappallmogen: för inkomst af
renskötsel.

om de icke äro svenska medborgare:
för all annan inkomst än den,
som utgjorts af från Sverige uppburen
allmän eller enskild pension eller
erhållits genom här idkad rörelse;

om de äro svenska medborgare:
för den inkomst, de åtnjutit af sin
tjänst hos den främmande makten;

f) utländing, som här vistas för
att idka studier; samt

g) lappallmogen: för inkomst af
renskötsel.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

12 §.

Beskattningsort.

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och arbete:

a) patronus ecclesue: för inkomst
af tionde eller ersättning därför: där
inkomsten utgår;

b) bank-, järnvägs- och kanalbolag:
där bolagets rörelse drifves,
vare sig genom hufvud-, afdélningseller
kommissionskontor eller vid större
och mindre stationer;

c) annat bolag: å den eller de
orter, där bolagets rörelse eller någon
hufvudsaklig gren däraf på mera
själfständigt sätt eller i afsevärd omfattning
drifves; men i fall sådana
bestämda orter icke förefinnas: där
bolaget har sin styrelse;

d) handlande, fabriksägare samt
annan yrkes- och näringsidkare: för
inkomst af rörelsen eller yrket: å den
eller de orter, där rörelse eller yrke
eller någon hufvudsaklig gren däraf
på mera själfständigt sätt eller i af -

a) patronus ecclesue: för inkomst
af tionde eller ersättning därför: där
inkomsten utgått;

b) bankbolag: där bolagets rörelse
drif vits, vare sig genom hufvud-, afdelning
s- eller kommissionskontor;

järnvägsbolag: för inkomst af
järnvägsdriften: dår bolaget haft hufvudkontor
och stationer;

kanalbolag: för inkomst af kanaldriften:
vid hufvudkontoret samt å
hvarje ort, som af kanalanläggningen
berörts;

företag, som afser att med hjälp
af ledning tillhandahålla vatten eller
elektrisk energi: för inkomst däraf:
där vattenverk eller kraftstation varit,
förlagda, företaget haft kontor samt
vatten eller elektrisk energi förbrukats;

c) annat bolag: å den eller de
orter, där bolagets rörelse eller någon
hufvudsaklig gren däraf på mera
själfständigt sätt eller i afsevärd
omfattning drifvits; men i fall sådana
bestämda orter icke förefunnits:
där bolaget har sin styrelse;

Nuvarande lydelse:

sevärd omfattning idkas; dock skola
handlande i de städer, kvilka innefatta
flera församlingar, för den handelsrörelse
de därstädes idka, äfvensom
de skattskyldige, hvilkas rörelse
eller yrke utöfvas på flera orter,
men endast kortare tid på hvarje ort,
taxeras inom den församling, där de
äro mantalsskrifna;

Föreslagen lydelse:

värd omfattning idkats; dock skola
handlande i de städer, hvilka innefatta
flera församlingar, för den handelsrörelse
de därstädes idkat, äfvensom
de skattskyldige, hvilkas rörelse
eller yrke utöfvats på flera orter,
men endast kortare tid på hvarje ort,
taxeras inom den församling, där de
äro mantalsskrifna;

e) ägare af fartyg, hvaruti flera hafva del: för inkomst af fartyget:
där hufvud- eller korrespondentredaren är mantalsskrifven; eller om sådan
ej finnes: där fartyget har sin hemort;

/) de under konsistoriernas vård eller annan offentlig förvaltning
ställda kassor: för den i 8 § 2 mom. b) omförmälda inkomst vid lediga
ecklesiastika sysslor: i den ort, där densamma eljest bort beskattas;

g) utrikes boende, här i riket icke mantalsskrifven löntagare: för
lön från svenska statsverket: i Stockholms stad och S:t Nikolai församling;
samt

h) utrikes boende pensionstagare:
för pension från svenska statsverket
eller allmän inrättning: där pensionen
utbetalas.

För annan inkomst än den här
ofvan i denna § omförmälda taxeras
skattskyldig: där han är mantalsskrifven;
eller om han icke är inom
riket mantalsskrifven: där han inom
riket hufvudsakligen vistas.

h) utrikes boende pensionstagare:
för pension från svenska statsverket
eller allmän inrättning: där pensionen
utbetalats.

För annan inkomst än den här
ofvan i denna § omförmälda taxeras
skattskyldig: där han är mantalsskrifven
; eller om han icke är inom
riket mantalsskrifven: där han inom
riket hufvudsakligen vistas; eller då
sådan ort ej finnes: där inkomsten
åtnjutits.

Afliden persons inkomst af sådan
beskaffenhet att den bort, därest den
skattskyldige lefvat, beskattas i hans
mantalsskrifning sort, taxeras: där den
aflidne senast varit mantalsskrifven.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning vid taxering.

13 §.

Taxering eller uppskattning af
hvarje fast egendoms värde och hvarje
skattskyldigs årliga inkomst verkställes
af bevillning sberedning ar samt
taxeringsnämnder och gr öfning snämnder,
hvilkas sammansättning och åligganden
här nedan bestämmas.

Taxering eller uppskattning af
hvarje fast egendoms värde och hvarje
skattskyldigs årliga inkomst verkställes
af taxeringsnämnder och. pröfning
snämnder, hvilkas sammansättning
och åligganden här nedan bestämmas.

14 §.

Till ledning vid taxeringen skola följande uppgifter meddelas:

l:o) de år, då allmän fastighetstaxering skall verkställas:

a) af stadsdomstol samt domare på landet:

uppgift å beloppet af den vid senaste försäljning betingade köpeskilling
för hvarje fast egendom, hvarå, efter det enahanda uppgift sist
meddelades, lagfart på grund af köp beviljats; börande i denna uppgift,
hvilken skall angifva köpares och säljares namn samt köpeafhandlingens
datum, anmärkas, när försäljningen skett af föräldrar till barn, om och i
så fall till hvilket belopp i köpeskillingen inbegripits godtgörelse för inventarier
eller inbärgad gröda, om förbehåll gjorts om s. k. undantagsförmåner
samt om köpet skett å exekutiv eller konkursauktion;

b) af direktion för hypoteksinrättning:

uppgift å det värde, hvartill hvar och en i samma hypoteksinrättning
till belåning anmäld fast egendom blifvit uppskattad vid därå, efter
det enahanda uppgift senast meddelades, för dylikt låns erhållande anställd
och godkänd värdering;

2:o) hvarje år:

a) af styrelse öfver brandförsäkringsinrättning eller dess agenter
eller vederbörande brandstodskommitté:

uppgift rörande försäkringsvärdet å de i 5 ^ b) omförmälda hus och
byggnader; börande denna uppgift, hvilken skall meddelas särskildt för

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

hvarje fastighet, afse samtliga hit hörande byggnader, hvilka blifvit mot
brandskada försäkrade under den tid af samma år och det näst föregående,
för hvilken enahanda uppgift icke förut meddelats;

b) af statsdepartement jämte
hvarje ämbetsmyndighet eller ämbetsverk,
vare sig statens, stads eller
menighets, äfvensom af styrelse för
allmän inrättning eller stiftelse, där
ämbets- eller tjänsteman, vaktbetjänt
eller annan ägt utbekomma aflöning
eller pension:

uppgift angående de. a/hvat och en
person under nästföregående år uppburna
särskilda belopp af lön, tjänstgöringspenningar,
dagaflöning, traktamente,
arfvode, uppmuntrings-, mileller
felräkningspenningar, portions-,
inkvarterings- eller beklädnadsersättning,
provision eller gratifikation
och andra löneförmåner äfvensom
pension, hvarjämte, då med tjänstebefattning
följt fri kost, boställe, bostad
eller löningsjord eller inkomst
af sportler, expeditionslösen, böteseller
beslagsandelar eller andra obestämda
eller extra inkomster, sådant
bör i uppgiften särskildt antecknas;

c) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap:
uppgift angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst

åt kapital för nästföregående år, för så vidt den uppgått till minst 500
kronor;

d) af agent för utländskt försäkringsbolag:

uppgift angående antalet försäkringar och premiebeloppet för nästföregående
år inom agenturens område, äfvensom beloppet af utbetalda
återförsäkringspremier;

uppgift angående hvar och en
person för det löpande året tillkommande
fast lön eller pension, äfvensom
under nästföregående år uppburna
särskilda belopp af tjänstgöringspenningar,
dagaflöning, traktamente, arfvode,
uppmuntrings-, mil- eller felräkningspenningar,
portions-, inkvarterings-
eller beklädnadsersättning,
provision eller gratifikation och andra
löneförmåner, hvarjämte, då med
tjänstebefattning följer fri kost, boställe,
bostad eller löningsjord eller
inkomst af sportler, expeditionslösen,
bötes- eller beslagsandelar eller andra
obestämda eller extra inkomster, sådant
bör i uppgiften särskildt antecknas; -

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

e) af styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj
försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig
kontroll, samt af annat bolag eller rederi, så ock af en hvar annan, som
under nästföregående år varit taxerad för inkomst af rörelse eller yrke till
belopp af minst 5,000 kronor:

enahanda uppgift, hvarom i b) stadgas, angående lön- och arfvodestagares
samt öfriga arbetares löneförmåner.

I uppgift, hvarom i 2:o) b) och é) stadgas, må icke något slag af
de vederbörande tillkommande aflöningsförmåner uteslutas, äfven om enligt
denna förordning afdrag för någon del däraf må vara vid taxeringen medgifvet;
dock att pension eller gratifikation å belopp, understigande 200
kronor, må från sådan uppgift uteslutas, då för den, som åtnjutit dylik
pension eller gratifikation, annan inkomst ej uppgifves.

15 §.

Verk eller bolag, som är med
Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller
blifvit såsom aktiebolag registreradt
eller står under offentlig kontroll,
skall till ledning vid taxeringen af sin
inkomst hvarje år aflämna bestyrkt
utdrag af verkets eller bolagets senast
af slutade räkenskaper, utvisande beloppet
af hela den under räkenskapsåret
uppkomna vinst, ränta å eget
kapital inräknad; skolande vid detta
utdrag fogas bestyrkt afskrift eller
tryckt exemplar af verkets eller bolagets
revisionsberättelse för senaste
räkenskapsår.

15 §.

Verk eller bolag, som är med
Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller
blifvit såsom aktiebolag registreradt
eller står under offentlig kontroll,
skall till ledning vid taxeringen af
dess inkomst hvarje år aflämna bestyrkt
afskrift af in- och utgående
balansräkning samt vinst- och förlustkonto
för senaste räkenskapsår. Bestyrkt
afskrift eller tryckt exemplar
af verkets eller bolagets revisionsberättelse
för senaste räkenskapsår
bär ock till ledning för taxeringen, så
fort ske kan, aflämnas.

16 §.

/ mom. Skattskyldig, som enligt de i denna förordning meddelade
bestämmelser icke är pliktig att afgifva uppgift till taxeringen, vare dock
skyldig att efter anmaning, som i 22 § 2 mom. sägs, lämna uppgift å det

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

belopp, hvartill hans inkomst af kapital eller arbete det nästföregående
året uppgått.

2 mom. En hvar skattskyldig är det i öfrigt obetaget att meddela
upplysningar, som kunna tjäna till ledning vid hans taxering.

17 §.

Uppgifter beträffande inkomst af
rörelse eller yrke, som drifves på två
eller flera orter, skola särskildt angifva,
huru, enligt den skattskyldiges
åsikt, det beskattningsbara inkomstbeloppet
bör fördelas på en hvar af
de orter, där enligt 12 § inkomsten
bör beskattas, och skall, i fråga om
inkomst af bankrörelse skattskyldig,
som drifver sådan rörelse, vid uppgifterna
foga utdrag af de särskilda
kontorens månadsrapporter, upptagande
balansen å in- och utlåningsräkningarna
vid hvarje månads slut.

18 §.

Skyldighet -— — — — —-förvaltning.

17 §.

Uppgifter beträffande inkomst af
rörelse eller yrke, som drifvits på två
eller flera orter, skola särskildt angifva,
huru, enligt den skattskyldiges
åsikt, det beskattningsbara inkomstbeloppet
bör fördelas på en hvar af
de orter, där enligt 12 § inkomsten
bör beskattas, och skall dels i fråga om
inkomst af bankrörelse skattskyldig,
som drifvit sådan rörelse, vid uppgifterna
foga utdrag af de särskilda
kontorens månadsrapporter, upptagande
balansen å in- och utlåningsräkningarna
vid hvarje månads slut,
dels den, som idkat järnvägsdrift, ingifva
hvarje stations trafikvärde i
öfverensstämmelse med hvad 3 § instruktionen
för taxeringsmyndigheterna
innehåller, dels ock beträffande inkomst
af företag, som afser att med hjälp
af ledning tillhandahålla vatten eller
elektrisk energi, den skattskyldige uppgifva
den kommun, där vatten eller
elektrisk energi förbrukats, eller, om
förbrukning ägt rum inom olika kommuner,
bruttoinkomsten däraf inom
hvarje särskild kommun.

18 §.

Skyldighet att afgifva uppgift,
hvarom i denna förordning sägs,

Nuvarande lydelse:

19 §.

För annan än enskild person
åligge uppgiftsskyldigheten vederbörande
styrelse, förvaltning eller
ombud.

20 §.

Skattskyldig — — — — —
ved erbörande bevillning sberednings
ordförande.

21 §.

De i 14, 15, 16 och 17 § omförmälda
uppgifter skola upprättas
särskild! för hvarje kommun på landet
och hvarje territoriell församling
i stad samt före den 1 april aflämnas,
antingen direkt till ordföranden i
vederbörande bevillningsberedning eller
ock i Stockholm till öfverståthållareämbetet
och i öfriga orter till Kungl.
Maj:ts befallningshafvande i det län,

Föreslagen lydelse:

åligge för omyndig eller sådan frånvarande,
för hvilken god man af
domstol förordnats, förmyndaren eller
gode mannen för hvad han har under
sin förvaltning samt för oskijtadt
stärbhus den, som i boet sitter, ehvad
han är delägare eller syssloman.

19 §.

För annan än enskild person
och oskiftadt stärbhus åligge uppgiftsskyldigheten
vederbörande styrelse,
förvaltning eller ombud.

20 §.

Skattskyldig, som önskar upplysning
rörande beskaffenheten af
honom åliggande uppgiftsskyldighet
och sättet för dess fullgörande, äge
att för sådant ändamål hänvända sig
till vederbörande taxeringsnämnds
ordförande.

21 §.

De i 14, 15 och 17 §§ omför -mälda uppgifter skola upprättas särskild!
för hvarje kommun på landet
och hvarje territoriell församling i
stad samt före den 1 mars aflämnas,
antingen direkt till ordföranden i
vederbörande taxeringsnämnd eller
ock i Stockholm till öfverståthållareämbetet
och i öfriga orter till Kungl.
Maj.ts befallningshafvande i det län,

Nuvarande lydelse:

magistraten i den stad eller kronofogden
i det fögderi, där taxeringen
anses skola äga rum eller den skattskyldige
är bosatt. Sådana uppgifter
må kunna i betaldt bref med allmänna
posten insändas.

Med aflämnande af uppgift från
verk eller bolag till ledning för dess
egen taxering må dock njutas anstånd
till utgången af april månad; och
därest hinder möter att, innan bevillning
sberedningens sammanträde afslutats,
aflämna sådan uppgift, må
densamma, efter därom hos beredningens
ordförande gjord skriftlig anmälan,
i stället till kronans ombud
hos taxeringsnämnden afl,ämnas så
fort ske kan och i hvarje händelse
före den 1 juni.

22 §.

1 mom. Därest-------

må bevillning sberedning ens ordförande
eller kronans ombud hos taxeringsnämnd
eller hos pröfningsnämnd
— — — — — ofullständig.

Föreslagen lydelse:

magistraten i den stad eller kronofogden
i det fögderi, där taxeringen
anses skola äga rum eller den skattskyldige
är bosatt.

Möter för verk eller bolag hinder
att före den 1 mars aflämna uppgift
till ledning för dess egen taxering, må
uppgiften efter anmälan, som före
samma dag skall hos ordföranden i
taxeringsnämnden skriftligen göras,
så fort ske kan och i hvarje fall före
den 1 maj aflämnas till ordföranden.

Uppgifterna må ock kunna på
uppgiftspliktigs eget äfventyr i betaldt
bref med allmänna posten insändas.

22 §.

1 mom. Därest uppgift, som i
15 eller 17 § om förmärs, icke inom
föreskrifven tid afgifvits eller ock
afgifven sådan uppgift befinnes i
visst afseende ofullständig, må taxeringsnämndens
ordförande eller kronans
ombud hos pröfningsnämnd, i
händelse sådant finnes för taxeringen
erforderligt, om förhållandet
göra anmälan, i Stockholm hos öfverståthållareämbetet,
i öfriga städer hos
magistraten samt å landet till länsmannen
i orten, hvilka myndigheter
det därefter åligger att ofördröjligen
mot bevis tillställa den försumlige
anmaning att inom åtta dagar efter

Nuvarande lydelse:

2 mom. Upplysning, som i 16 §
1 mom. sägs, äge såväl bevillningsberedningens
ordförande som kronans
ombud hos taxeringsnämnd eller hos
pröfningsnämnd att införda i enahanda
ordning, som finnes i 1 mom.
af denna § föreskrifven.

23 §.

1 mom.'' Varder uppgift, som i
14 § omförmäles, icke inom föreskrifven
tid aflämnad, äge bevillning
sberedning ens ordförande eller
kronans ombud hos taxeringsnämnd
eller hos pröfningsnämnd att densamma
infordra.

2 mom. Är den uppgiftspliktige
man, må infordrandet jämväl kunna
ningshafvande, hvilken äger därvid i

Föreslagen lydelse:

anmaningens mottagande afgifva fullständig
uppgift vid äfventyr, som i
24 § sägs. Sådan anmaning skall,
där infordrandet föranledts af ofullständighet
i aflämnad uppgift, jämväl
innehålla underrättelse, i hvilket
afseende uppgiften befunnits ofullständig.

2 mom. Uppgift, som i 16 §
1 mom. sägs, äge såväl taxeringsnämndens
ordförande som kronans
ombud hos pröfningsnämnd att infordra
i enahanda ordning, som finnes
i 1 mom. af denna § föreskrifven.

Den, som enligt lag är skyldig
föra handelsböcker, må dock, därest
dylik uppgift från honom af taxeringsnämndens
ordförande infordras å sådan
tid, att enligt stadgandet i nästföregående
moment uppgiften bör afgifvas
före den 1 maj, efter anmälan åtnjuta
anstånd med uppgiftens aflämnande
till april månads utgång.

23 §.

1 mom. Varder uppgift, som i
14 § omförmäles, icke inom föreskrifven
tid aflämnad, äge taxeringsnämndens
ordförande eller kronans
ombud hos pröfningsnämnd att densamma
infordra.

icke offentlig myndighet eller tjänsteäga
rum genom Kungl. Maj:ts befallörelägga
lämpligt vite.

Nuvarande lydelse:

3 mom. För — — — — —
hvarförutom bevillning sberedning ens
ordförande äfvensom kronans ombud
hos taxeringsnämnd eller hos pröfningsnämnd
må-----ledning.

4 mom.

Efter anmaning,

som

verk eller bolag samt enskilda arbetsgifvare än de i

Föreslagen lydelse:

3 mom. För taxeringen eljest
erforderlig officiell uppgift skall, då
begäran därom framställes, af vederbörande
ämbetsverk lämnas; hvarförutom
taxeringsnämndens ordförande
äfvensom kronans ombud hos pröfningsnämnd
må äga att taga del af
sådana hos domare eller domstol förvarade
handlingar, som i beskattningsafseende
kunna tjäna till ledning.

i 22 § 2 mom. sägs, vare ock andra

14 § 2:o e) nämnda
pliktige att aflämna sådan uppgift angående lön- och arfvodestagares samt
öfrige arbetares löneförmåner, som i sistnämnda författningsrum omförmäles.

24 §.

Underlåter någon att inom stadgad tid afgifva enligt 15 § eller 17 §
föreskrifven uppgift eller att inkomma med sådan särskildt infordrad uppgift
eller upplysning, som i 22 § omförmäles, kåfve förlorat rätten att

fullfölja talan i fråga om beloppet
upplysningen skolat afse.

Hörsammar den, som på grund
af förordningens föreskrift eller enligt
22 g 2 mom. erhållen anmaning
varit pliktig aflämna uppgift eller
upplysning, men underlåtit afgifva
sådan eller aflämnat ofullständig upp -

åt den inkomst, som uppgiften eller

Hörsammar ej i 15 § omförmäldt
verk eller bolag, som fått emottaga
revisionsberättelse för senaste räkenskapsår,
anmaning enligt 22 § att
till ledning för taxeringen aflämna
sådan berättelse, vare förlustigt rätten
att fullfölja klagan öfver taxeringen.

Hörsammar den, som på grund
af förordningens föreskrift eller enligt
22 § 2 mom. erhållen anmaning
varit pliktig aflämna uppgift eller
upplysning, men underlåtit afgifva
sådan eller aflämnat ofullständig upp -

Nuvarande lydelse:

gift eller upplysning, icke honom
tillställd anmaning att afgifva fullständig
uppgift eller upplysning, böte
ett belopp, svarande mot tio procent
af den bevillning, som inom beredning
sdistriktet varder den skattskyldige
påförd för den inkomst, som
uppgiften eller upplysningen skolat
afse.

Föreslagen lydelse:

gift eller upplysning, icke honom
tillställd anmaning att afgifva fullständig
uppgift eller upplysning, böte
ett belopp, svarande mot tio procent
af den bevillning, som inom taxering
sdistriktet varder den skattskyldige
påförd för den inkomst, som
uppgiften eller upplysningen skolat
afse.

Gitter den uppgiftsskyldige visa giltig ursäkt för underlåtenheten,
äge bär stadgad påföljd icke rum.

Genom — — —---skatt- Genom aflämnande af sådan upp skyldig,

som drifver rörelse eller gift till ledning för egen taxering,
yrke å mera än en ort. som i förordningen om inkomstskatt

omförmäles, anses dock i denna förordning
stadgad skyldighet att afgifva
dylik uppgift äfven vara fullgjord,
utom hvad angår uppgift af
sådan uppgiftspliktig skattskyldig,
som drifva rörelse eller yrke å mera
än en ort.

25 §.

Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad i 14 § och 23 § 4 mom.
stadgas vare den försumlige, därest han är offentlig tjänsteman, underkastad
ansvar såsom för annat tjänstefel, men böte eljest tjugufem kronor.

26 §.

Utan------taxeringen,

äger bevillning sberedningen att föreslå
samt taxerings- och pröfningsnämnderna
att bestämma och fastställa
skattskyldigs taxering.

26 §.

Utan hinder af uteblifven uppgift
och med rätt att pröfva, i hvad
mån afgifven uppgift är af beskaffenhet
att böra läggas till grund för
taxeringen, äga taxerings- och pröfningsnämnderna
att bestämma och
fastställa skattskyldigs taxering.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

27 §.

1 mom. Granskning af de skattskyldiges
till ledning för egen taxering
lämnade uppgifter skall verkställas
endast af vederbörande taxeringsmyndighets
ordförande med biträde
i hvarje särskild! fall af den
ledamot, taxeringsmyndigheten utser,
äfvensom kronans ombud hos pröfningsnämnd.
I granskning hos taxeringsnämnd
skall därjämte den af
Kling!. Maj ds befallningshafvande för -ordnade ledamoten deltaga.

För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom taxeringsmyndighet
lämnas vidare redogörelse än som för taxeringen oundgängligen erfordras.

Dylik uppgift må ej, utan att Dylik uppgift må ej, utan att
den skattskyldige skriftligen med- den skattskyldige skriftligen med -

27 §.

Granskning af de skattskyldiges
till ledning för egen taxering lämnade
uppgifter skall verkställas endast af
vederbörande taxeringsmyndighets
ordförande med biträde i hvarje särskildt
fall af den ledamot, taxeringsmyndigheten
utser. I granskning
hos taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd
skall jämväl kronoombud deltaga.

gifvit uppgiftens offentliggörande,
vara tillgänglig för andra än de
personer, indika, enligt hvad nyss är
sagdt, skola granska uppgiftens innehåll,
kronoombud hos taxeringsnämnd
och pr öfning snämnd samt de ämbetsoch
tjänstemän, hvilka i och för sin
befattning häraf erhålla del, och må
ej heller utan den skattskyldiges
skriftligen afgifna samtycke i taxeringsnämnds
eller pröfningsnämnds
protokoll intagas; skolande efter taxeringsårets
utgång omförmäla uppgifter
i försegladt konvolut öfverlämnas
till vederbörande kronofogde
eller magistrat, hos hvilken de skola
behörigen förvaras, intill dess fem
år förflutit, hvarefter de förstöras.

gifvit uppgiftens offentliggörande,
vara tillgänglig för andra än de personer,
hvilka, enligt hvad nyss är
sagdt, skola granska uppgiftens innehåll,
samt de ämbets- och tjänstemän,
hvilka i och för sin befattning däraf
erhålla del, och må ej heller utan
den skattskyldiges skriftligen afgifna
samtycke i taxeringsnämnds
eller pröfningsnämnds protokoll intagas
i vidare män, än som må oundgänglingen
erfordras på grund af föreskriften
i 2 mom.; skolande, utomifall,
där besvär fullföljas, omförmälda uppgifter
efter taxeringsårets utgång hos
Kungl. Majds befallningshafvande i
försegladt konvolut behörigen förvaras,
intill dess fem år förflutit,
hvarefter de förstöras.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

2 mom. Följes icke af skattskyldig
lämnad uppgift vid hans taxering,
skola skälen därför tydligen angifvas
genom anteckning af taxeringsnämnden
å den skriftliga uppgiften och af
pr öfning snämnden i dess protokoll,
och skall tillika underrättelse i hvad
mån afvikelse skett och om skälen
därför i rekommenderadt bref med allmänna
posten den skattskyldige kostnadsfritt,
så fort ske kan, tillsändas.

Taxeringsmyndigheternas sammansättning och befogenhet.

1 :o) Bevillning sberedning urna.

28 §.

Hvarje kommun skall i allmänhet
utgöra ett beredning sdistrikt. I
Stockholm äger öfverståthållareämbetet
att bestämma antalet af de bevillningsberedningar,
som där skola tillsättas,
samt det distrikt, hvarje bevillning
sberedning skall omfatta. För
annan stad, hvarest flera bevillningsberedningar
erfordras, äger Kungl.

1:o) Taxeringsnämnderna.

28 §. *

De på taxering beroende fastighetsvärden
och inkomstbelopp bestämmas
af den för sådant ändamål,
på sätt nedan stadgas, utsedda taxeringsnämnd.

29 §.

Hvarje kommun skall i allmänhet
utgöra ett taxering sdistrikt. I Stockholm
äger öfverståthållareämbetet att
bestämma antalet af de taxeringsnämnder,
som där skola tillsättas,
samt det distrikt, hvarje taxeringsnämnd
skall omfatta. För annan
stad, hvarest flera taxeringsnämnder
erfordras, äger Kungl. Maj:ts befall -

Jämför 40 § nuv. lyd.

Nuvarande lydelse:

Maj:ts befallningshafvande att, efter
magistratens hörande, bestämma beredningarnas
antal och beredningsdistrikten.
På landet måKungl. Maj.ts
befallningshafvande fördela- större
kommuner i två eller flera beredningsdistrikt
äfvensom förena två
eller flera mindre kommuner till ett
beredning sdistrikt.

Till ordförande och föredragande
i bevillning sberedning skall Kungl.
Maj:ts befallningshafvande förordna
lämplig, helst inom beredning sdistriktet
bosatt person. Sådant förordnande
meddelas för tiden intill det år, då
nästa allmänna fastighetstaxering äger
rum, Kungl. Maj:ts befallningshafvande
dock obetaget att, därest anledning
därtill förekommer, återkalla
detsamma.

29 §.

Bevillning sberedning utgöres af,
jämte ordföranden, visst antal för
hvarje år, på sätt här nedan stadgas,
utsedde ledamöter.

I stad skola dessa ledamöter,
till antal af tre, högst fem, väljas af
stadsfullmäktige eller, där stadsfullmäktige
icke finnas, af allmän rådstuga
bland sådana inom beredningsdistriktet
boende personer, hvilka

Föreslagen lydelse:

ningshafvande att, efter magistraten»
hörande, bestämma taxeringsnämndernas
antal och taxering sdistrikten.
På landet må Kungl. Maj:ts befallningshafvande
fördela större kommuner
i två eller flera taxeringsdistrikt
äfvensom förena två eller
flere mindre kommuner till ett taxering
sdistrikt.

30 §.

Ordförande i taxeringsnämnd förordnas
af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
Sådant förordnande meddelas
för tiden intill det år, då nästa
allmänna fastighetstaxering äger rum,
Kungl. Maj:ts befallningshafvande
dock obetaget att, därest anledning
därtill förekommer, återkalla detsamma.

Taxeringsnämnd utgöres af,
jämte ordföranden, en af Kungl. Majds
befallningshafvande för hvarje år f anordnad
ledamot samt visst antal för
hvarje år, på sätt här nedan stadgas,
af de skattskyldige valde ledamöter.

I stad skola dessa ledamöter
vara tre, högst fem och väljas bland
sådana inom taxering sdistriktet boende
personer, hvilka under senast
förflutna år därstädes erlagt fastighets-
eller inkomstbevillning. Valen *
förrättas inför magistraten af stadens:
vid allmän rådstuga eller vid val af

Jämför 42 § nuv. lyd.

Nuvarande lydelse:

under senast förflutna år därstädes
erlagt fastighets- eller inkomstbevillning.
På landet skola ledamöter i
■bevillningsberedning, till antal af två,
högst sex, väljas på kommunalstämma
bland de i orten bosatta personer,
hvilka under sist förflutna år erlagt
fastighets- eller inkomstbevillning
inom distriktet. Aro flera kommuner
förenade till ett beredning sdistrikt,
skola för hvarje kommun väljas högst
tre ledamöter i beredningen, med iakttagande
likväl att antalet ledamöter
i beredningen icke må i något fall
öfverstiga sex.

Vid samma tillfälle, som ledamöterna
i bevillning sberedningen utses,
skall äfven förrättas val af suppleanter,
motsvarande minst hälften
af de ordinarie ledamöternas antal,
samt ordningen suppleanterna emellan
bestämmas. För öfrigt bör vid
val af både ordinarie ledamöter och
suppleanter tillses, att, så vidt möjligt
är, såväl fastighetsägare som
näringsidkare och löntagare komma
att i beredningen äga säte och stämma.

30 §.

1 mom. Genom utfärdad allmän
kungörelse underrättar Ivungl.
Maj:ts befallningshafvande i början

Föreslagen lydelse:

stadsfullmäktige röstberättigade invånare
efter den vid allmänna rådstugan
eller val af stadsfullmäktige gällande
röstgrund; och skall, då stad är delad
i flera taxering sdistrikt, hvarje distrikt
för sig utse sina ledamöter i
taxeringsnämnden.

På landet skola ledamöter i taxeringsnämnd,
till antal af två, högst
sex, väljas på kommunalstämma
bland de i orten bosatta personer,
hvilka under sist förflutna år erlagt
fastighets- eller inkomstbevillning
inom distriktet. Äro flera kommuner
förenade till ett taxering sdi strikt,
skola för hvarje kommun väljas högst
tre ledamöter i taxeringsnämnden,
med iakttagande likväl att antalet
valda ledamöter i taxeringsnämnden
icke må i något fall öfverstiga sex.

Vid samma tillfälle, som ledamöterna
i taxeringsnämnden väljas,
skall äfven förrättas val afsuppleanter,
motsvarande minst hälften af de
valda ledamöternas antal, samt ordningen
suppleanterna emellan bestämmas.
För öfrigt bör vid val af både
ordinarie ledamöter och suppleanter
tillses, att, så vidt möjligt är, såväl
fastighetsägare som näringsidkare och
löntagare komma att i taxeringsnämnden
äga säte och stämma.

31 §.

1 mom. Genom utfärdad allmän
kungörelse underrättar Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i böljan af hvart

Nuvarande lydelse:

af hvart och ett år de skattskyldige
om de personer, hvilka komma att
inom hvarje ort såsom ordförande
leda bevillning sberedning ens arbeten
för samma år, samt om de särskilda
beredning sdistrikt, däruti länet blifvit
indeladt, hvarjämte Kungl. Maj:ts
befallningshafvande meddelar föreskrift
om det antal beredning sledamöter,
som inom hvarje beredning sdistrikt
skall väljas, samt om hvad
i öfrigt vid dessa val bör iakttagas.
Uti denna kungörelse erinras vederbörande
om skyldigheten att aflämna
de uppgifter, som i afseende på den
förestående bevillningstaxeringen
skola meddelas, samt om påföljden
för uraktlåtenhet därutinnan, hvarjämte
underrättelse meddelas om tid
och ställe för uppgifternas aflämnande
äfvensom därom, att skattskyldig,
som önskar upplysning rörande
beskaffenheten af honom åliggande
uppgiftsskyldighet och sättet
för dess fullgörande, äger att för
sådant ändamål hänvända sig till
vederbörande bevillning sberednings ordförande.

2 mom. Yal af ledamöter och
suppleanter i bevillning sberedning en
skola förrättas före den 15 februari;
börande genast efter valförrättningens
slut den, som därvid fört ordet, om
valet underrätta ej mindre de valde
än ordföranden i beredningen.

Föreslagen lydelse:

och ett år de skattskyldige om de
personer, hvilka komma att inom
hvarje ort såsom ordförande leda och
hvilka af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
förordnats att såsom ledamöter
deltaga i taxeringsnämndens
arbeten för samma år, samt om de
särskilda taxering sdistrikt, däruti länet
blifvit indeladt, hvarjämte Kungl.
Maj:ts befallningshafvande meddelar
föreskrift om det antal ledamöter af
taxeringsnämnden, som inom hvarje
taxering sdistrikt skall väljas, samt
om hvad i öfrigt vid dessa val bör
iakttagas. Uti denna kungörelse erinras
vederbörande om skyldigheten
att aflämna de uppgifter, som i afseende
på den förestående bevillningstaxeringen
skola meddelas, samt
om påföljden för uraktlåtenhet därutinnan,
hvarjämte underrättelse meddelas
om tid och ställe för uppgifternas
aflämnande äfvensom därom,,
att skattskyldig, som önskar upplysning
rörande beskaffenheten af honom
åliggande uppgiftsskyldighet och
sättet för dess fullgörande, äger att
för sådant ändamål hänvända sig till
vederbörande taxeringsnämnds ordförande.

2 mom. Yal af ledamöter och
suppleanter i taxeringsnämnden skola
förrättas före den 15 februari; börande
genast efter valförrättningens
slut den, som därvid fört ordet, om
valet underrätta ej mindre de valde
än ordföranden i taxeringsnämnden.

Nuvarande lydelse:

31 §.

På det bevillning sberedning ens
ledamöter må äga tillfälle att inhämta
nödig kännedom om sina åligganden,
bör erforderligt antal exemplar af
denna förordning med därtill hörande
instruktion och formulär genom Kungl.
Maj:ts befallningshafvandes försorg
öfverlämnas i stad till magistraten
och på landet till ordföranden i
kommunalstämman för att genast efter
valet tillhandahållas en hvar af beredningens
valde ledamöter. Sådant

Föreslagm lydelse-.

32 §.

Magistratsperson*, kronofogde, häradsskrifvare
eller länsman må ej
utan laga förfall kunna afsåga sig
erhållet förordnande att vara ordförande
eller ledamot i taxeringsnämnden.

Hvarje annan person vare skyldig
att, såvida han är inom taxering
sdistriktet bosatt samt icke'' de
fem nästföregående åren deltagit i
taxering sarbetet inom distriktet eller
är af laga förfall hindrad, emottaga
uppdrag att vara ordförande eller
ledamot i taxeringsnämnden.

Inträffar ** för ledamot förfall
för inställelse vid utsatt sammanträde,
bör sådant ofördröjligen anmälas
för ordföranden, så att före sammanträdet
suppleant hinner tillkallas.

33 §.

På det taxeringsnämndens ledamöter
må äga tillfälle att inhämta
nödig kännedom om sina åligganden,
bör erforderligt antal exemplar
af denna förordning med
därtill hörande instruktion och formulär
genom Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
försorg öfverlämnas i
stad till magistraten och på landet
till ordföranden i kommunalstämman
för att genast efter valet tillhandahållas
en hvar af taxeringsnämndens

* Jämför 37 § nuv. lyd.

** Jämför 44 § nuv. lyd.

Nuvarande lydelse:

exemplar skall jämväl nyutsedd ordförande
i bevillning sberedning tillställas.

I Stockholm tillhandahålles nämnda
författning vederbörande ordförande
och ledamöter i beredningarna
omedelbart af öfverståthållareämbetet.

Föreslagen lydelse:

valde ledamöter och suppleanter.
Sådant exemplar skall jämväl tillställas
nyutsedd ordförande i taxeringsnämnden
och af Kungl. Maj.ts
befallningshafvande förordnad ledamot.

I Stockholm tillhandahålles nämnda
författning vederbörande ordförande,
ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnderna
omedelbart af öfverståthållareämbetet.

S -

Bevillning sberednings ordförande
åligger särskilda.

1 mom. Taxeringsnämnds ordförande,
hvilken är föredragande hos
nämnden, åligger särskild!:

a) att samla, ordna, numrera och granska de för taxeringen aflämnade
uppgifter och anmälningar, vidtaga föreskrift^ åtgärder för uteblifna
eller eljest erforderliga uppgifters införskaffande, därvid bör tillses, att
genom infordrande af sådana upplysningar, som i 16 § 1 mom. omförmälas,
ledning vinnes för taxering af jämväl sådana skattskyldige, hvilka
icke äro pliktige att utan särskild anmaning aflämna uppgifter, samt i
öfrigt söka att inhämta upplysningar till ledning för en noggrann och
tillförlitlig taxering äfvensom att, då anledning till tillämpning af 25 §
förekommer, därom göra anmälan hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande
för den åtgärd, som för sådant ändamål må på sagda myndighet ankomma;

b) att bestämma tid och ställe b) att bestämma tid och ställe
för beredningens sammanträde samt för taxeringsnämndens sammanträde

därom ofördröjligen ej allenast underrätta
ledamöterna i beredningen, utan
äfven på lämpligt sätt och i god tid
meddela de skattskyldige inom beredning
sdistriktet underrättelse; börande
beredning ssammanträdena, hvilka på
landet alltid skola hållas inom distriktet,
utsättas så tidigt, att samtliga

samt därom ofördröjligen ej allenast
underrätta ledamöterna i taxeringsnämnden,
utan äfven på lämpligt sätt
och i god tid meddela de skattskyldige
inom taxering sdistriktet underrättelse;
börande sammanträdena utsättas
så tidigt, att samtliga taxeringsnämnderna
i hvarje lön senast den

Nuvarande lydelse:

beredningarna senast den 31 maj må
hafva afslutat sina arbeten;

c) att vid beredningens sammanträden
föra ordet, tillhandahålla och
meddela ledamöterna alla i och för
taxeringen erhållna uppgifter och upplysningar,
med den inskränkning,
hvartill stadgandena i 27 § föranleda,
i taxeringslängden på behöriga ställen
anteckna uppgifternas nummer, uppgiga
salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden
å fastigheter äfvensom,
därest skattskyldig gjort sig skyldig
till försumlighet, hvarom i 24 § förmäles,
därom göra anteckning i längden;
skolande därjämte särskild förteckning-
å sådana försumlige taxeringsnämnden
meddelas; samt

d) att, då inkommen uppgift å
aflöning eller pension eller annan

Föreslagen lydelse:

15 maj och i Stockholm senast den
15 juni må hafva afslutat sina arbeten,
hvarjämte iakttages, att sammanträdena
hållas inom staden eller
distriktet, dock att för landet utsedd
taxeringsnämnd äfven må sammanträda
i närbelägen stad;

c) att vid taxeringsnämndens
sammanträden föra ordet, tillhandahålla
och meddela ledamöterna alla i
och för taxeringen erhållna uppgifter
och upplysningar, med den inskränkning,
hvartill stadgandena i 27 §
föranleda, i taxeringslängden på behöriga
ställen anteckna uppgifternas
nummer, uppgifna salu-, hypoteksoch
brandförsäkringsvärden å fastigheter
äfvensom, därest skattskyldig
gjort sig skyldig till försumlighet,
hvarom i 24 § förmäles, därom göra
anteckning i längden; skolande därjämte
särskild förteckning å sådana
försumlige meddelas kronans ombud
hos pr öfning snämnden;

d) att vid taxeringen efter sorgfällig
beredning göra de anmärkningar
och framställningar, hvartill han för
en behörig taxering finner sig äga anledning; e)

att angående de ärenden, där sådant
erfordras, föra protokoll; börande
protokollet justeras inför nämnden
och justeringen bestyrkas genom å
protokollet tecknadt intyg af två ledamöter; f)

att, då inkommen uppgift å
aflöning eller pension eller annan

Nuvarande lydelse:

dylik inkomst afser person, som ej
är inom distriktet mantalsskrifven,
till vederbörande afsända uppgiften
eller transsumt af densamma och i
senare fallet därom verkställa anteckning
å uppgiften.

33 §.

Till bevillningsberedningens ordförande
skall å landet häradsskrifvaren
och i stad vederbörande tjänsteman
senast den 20 april, vid bot af tre
kronor för hvarje öfverskjutande dag,
hafva aflämnat på mantalslängden
grundade, enligt fastställda formulär
uppställda längder, upptagande samtliga
inom beredningens distrikt be -

jFöreslagen lydelse:

g) att, i den mån sådan underrättelse
icke sker på grund af motsvarande
föreskrift i inkomstskatteförordningen,
i rékommenderadt bref
med allmänna posten, så fort ske kan,
tillsända skattskyldig, hvilkens uppgift
icke blifva vid hans taxering följd,
underrättelse att och i hvad mån afvikelse
skett och om skälen därför;
samt

h) att, då sådant påfordras, afgifva
förklaring öfver skattskyldigs
besvär angående taxering.

2 mom. Den af Kungl. Maj:ts
befallningshafvande förordnade ledamoten
i taxeringsnämnden- åligger
särskildt att, i den mån sådant påkallas,
biträda ordföranden i det
förberedande taxering sarbetet.

35 §.

Till taxeringsnämndens ordförande
skall å landet häradsskrifvaren
och i stad, utom Stockholm, vederbörande
tjänsteman senast den 15 mars,
vid bot af tre kronor för hvarje Överskjutande
dag, hafva aflämnat på mantalslängden
grundade, enligt fastställda
formulär uppställda längder,
upptagande samtliga inom taxerings -

Nuvarande lydelse:

lägna fastigheter, å hvilka jämlikt
5 § särskilda taxeringsvärden skola
sättas, äfvensom fastigheternas ägare
eller i fall, som i 2 § sägs, deras
innehafvare. Dessutom böra vid samma
tillfälle till beredningens ordförande
aflämnas tillräckligt antal tryckta
blanketter till taxeringslängden öfver
inkomstbevillningen, uti hvilken enligt
fastställdt formulär uppgjorda
längd beredningen införer alla de
personer, som beredningen anser skyldige
att dylik bevillning inom
distriktet erlägga. I stad böra beredningarna
till dessa längders upprättande
och kompletterande åtnjuta
nödigt biträde af vederbörande uppbörds-
eller annan därtill utsedd
tjänsteman.

Senast den 20 mars skola till
beredningens ordförande aflämnas,
på landet af kommunalstämmas ordförande
och i stad, utom Stockholm,
genom magistratens försorg,
såväl de i 53 § 3 mom. omforma!
da afskrifter af nästföregående
års taxering släng der som äfven de i
51 och 63 omförmälda utdrag af
protokollen hos det årets vederbörande
taxeringsnämnd och pr öfning snämnd.

I öfverensstämmelse med den
för taxeringsmyndigheterna utfärdade
särskilda instruktion och under tilllämpning
af de i denna förordning
stadgade grunder åligger det beredningen
att föreslå och uti förberörda
längder införa det fastighetsvärde

Föreslagen lydelse;

distriktet belägna fastigheter, å hvilka
jämlikt 5 § särskilda taxeringsvärden
skola sättas, äfvensom fastigheternas
ägare eller i fall, som i 2 §
sägs, deras innehafvare. Dessutom
böra vid samma tillfälle till taxeringsnämndens
ordförande aflämnas
tillräckligt antal tryckta blanketter
till taxeringslängden öfver inkomstbevillningen,
uti hvilken enligt fastställdt
formulär uppgjorda längd
taxeringsnämnden införer alla de
personer, som nämnden anser skyldige
att dylik bevillning inom distriktet
erlägga. I stad böra taxeringsnämnderna
till dessa längders upprättande
och kompletterande åtnjuta nödigt
biträde af vederbörande uppbördseller
annan därtill utsedd tjänsteman.

Före januari månads utgång skola
till taxeringsnämndens ordförande
aflämnas, på landet af kommunalstämmas
ordförande och i stad, utom Stockholm,
genom magistratens försorg,
de i 39 § 4 mom. och 50 § 3 mom.
omförmälda afskrifter af taxeringslängder
och pröfningsnämndens särskilda
längder för nästföregående år.

I öfverensstämmelse med den för
taxeringsmyndigheterna utfärdade
särskilda instruktion och under tillämpning
af de i denna förordning
stadgade grunder åligger det taxeringsnämnden
att bestämma och uti
taxeringslängderna införa det fastig -

Nuvarande lydelse:

och det inkomstbelopp, för hvithet
bevillning skall inom beredningsdistriktet
påföras hvarje skattskyldig,
med iakttagande därvid att uppskattad
inkomst af rörelse, yrke eller eljest,
allt efter som inkomsten deltager i
vägunderhåll eller ej, införes i vederbörlig
kolumn, på sätt bilagda formulär
n:r 5 utvisar; och bör beredningen
därvid följa den inom samma
ort senast upprättade mantalslängd,
hvilken för sådant ändamål skall,
sedan densamma blifvit i föreskrifven
tid och ordning granskad, jämte alla
därtill hörande uppgifter och handlingar
senast den 20 april tillställas
ordföranden i ortens bevillningsberedning.

Föreslagm lydelse:

hetsvärde och det inkomstbelopp, för
hvilket bevillning skall inom taxering
sdistriktet påföras hvarje skattskyldig,
med iakttagande därvid, att
uppskattad inkomst af rörelse, yrke
eller eljest upptages på sätt bilagda
formulär n:r 5 utvisar; och hör
taxeringsnämnden därvid följa den
inom samma ort senast upprättade
mantalslängd, hvilken för sådant ändamål
skall, sedan densamma blifvit i
föreskrifven tid och ordning granskad,
jämte alla därtill hörande uppgifter
och handlingar senast den 15 mars
tillställas ordföranden i ortens taxeringsnämnd.

Taxering slängderna under shifras
af taxeringsnämndens ordförande och
ledamöter.

Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta samhälle
förekommande fastighetsvärden och inkomstbelopp i längderna särskildt
angifvas och sammanföras. Om af fastighet endast en de! faller inom
municipalsamhällets område, skall i anteckningskolumnen anmärkas, huru
stor del af fastighetens hela värde belöper å sagda del af fastigheten.

34 §.

Beslut må icke kunnas fattas
af bevillningsberedning, som omfattar
blott en kommun eller en del däraf,
därest icke ordföranden och minst
två ledamöter äro närvarande, ej heller
af beredning, omfattande två eller
liera kommuner, med mindre, utom
ordföranden, en ledamot från hvarje
kommun är tillstädes; börande i allt
fall, då ordinarie ledamot i bered -

36 §.

Beslut må icke kunna fattas af
taxeringsnämnd, som omfattar blott
en kommun eller en del däraf, därest
icke ordföranden och minst två valda
ledamöter äro närvarande, ej heller af
taxeringsnämnd, omfattande två eller
flera kommuner, med mindre, utom
ordföranden, en vald ledamot från
hvarje kommun är tillstädes; börande i
allt fall, då ordinarie ledamot i faxe -

31)

Nuvarande lydelse:

ningen är frånvarande, vederbörande
suppleant ofördröjligen tillkallas.

Därest vid föreslående af fastighetsvärde
eller inkomstberäkning skiljaktighet
i meningarna inom beredningen
uppstår, skola beloppen upptagas
i öfverensstämmelse med den
mening, som de flesta ledamöterna
yttrat, eller, om rösterna xdfalla lika,
med den, som ordföranden biträdt;
och åligger det ordföranden att i de
fall, då hans mening icke gjort sig
gällande, uti taxeringslängdens anteckningskolumn
särskildt upptaga
den taxering, han ansett böra föreslås;
varande det jämväl hvar och
en af de öfriga beredningsleå&mötevna.
obetaget att få sin särskilda mening
för taxeringsnämnden anmäld, så vida
densamma, skriftligen affattad, till
beredningens ordförande aflämnas.

35 §.

Bevillningsberedningens förslag,
behörigen summerade, tillika med
mantalslängden jämte de till hvar -

Föreslagen lydelse:

ringsnämnden är frånvarande, vederbörande
suppleant ofördröj ligen tillkallas.
Taxeringsnämnds* vid utlyst sammanträde
närvarande ledamöter äga att,
om det för taxeringsförrättningens
fortgång erfordras och utsedd suppleant
för tillfället icke flnnes att tillgå,
inkalla annan till ledamot valbar person
att i förrättningen deltaga.

Uppstå * * skiljaktiga meningar
bland taxeringsnämndens ledamöter
och måste omröstning för frågans afgörande
anställas, skall denna vara
öppen och den mening blifva gällande,
hvilken flertalet bland ledamöterna biträdt.
eller, om rösterna utfalla lika,
den, som länder till den skattskyldiges
förmån. Kan denna grund ej tilllämpas,
gälle den mening, ordföranden
biträder. Det åligger ordföranden
att i de fall, då hans mening icke
gjort sig gällande, uti taxeringslängdens
anteckningskolumn särskildt
upptaga den taxering, han ansett böra
bestämmas; varande det jämväl hvar
och en af de öfriga ledamöterna obetaget
att få sin särskilda mening
till protokollet antecknad, så vida densamma,
skriftligen affattad, till taxeringsnämndens
ordförande aflämnas.

Jämför 44 § nuv. lyd. * * Jämför 49 § nuv. lyd.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse

derå hörande uppgifter och öfriga
handlingar skola senast den 6 juni
af beredningens ordförande aflämnas,
i Stockholm till öfverståthållareämbetet
och i öfriga städer till magistraten;
börande, utom hvad Stockholms
stad angår, vid berörda handlingar
jämväl fogas de enligt 33 §
beredningens ordförande tillhandakomma
afskrifter af föregående årets
taxeringslängder och protokollsutdrag
* Sagda myndigheter skola
senast fjorton dagar före taxeringsnämndens
sammanträde kungöra, att
ifrågavarande förslag blifvit uppgjordt
och aflämnadt samt att kännedom om
detsammas innehåll kan på angifvet
ställe inhämtas; åliggande det i Stockholm
öfverståthållareämbetet och i
öfriga städer magistraten att till taxeringsnämnden
öfverlämna beredningens
förslag och mantalslängden jämte
alla öfriga enligt denna § till dem
aflämnade handlingar.

På landet skola beredningens
förslag, behörigen summerade, senast
den 6 juni af beredningens ordförande
öfverlämnas till kommunalstämmans
ordförande, som det åligger ofördröjligen
efter mottagandet kungöra, att
ifrågavarande förslag blifvit uppgjorda
och aflämnade samt att kännedom
om deras innehåll kan på angifvet
ställe inhämtas. Förslagen
skola sedermera af honom till vederbörande
kronofogde öfversändas så ti *

Jämför 39 § 1 mom. föresl. lyd.

Nuvarande lydelse:

digt, att desamma kunna komma denne
till hända tio dagar före taxeringsnämndens
sammanträde. Mantalslängden
med tillhörande uppgifter
samt taxeringsuppgifterna och öfriga
beredningens ordförande tillhandakomna
handlingar skola af honom
efter förrättningens slut tillställas
vederbörande kronofogde, hvilken det
åligger till taxeringsnämnden medföra
såväl samtliga dessa handlingar
som ock beredningens förslag.

36 §.

Skattskyldig, som är missnöjd
med beredningens förslag, äger att
hos taxeringsnämnden uppgifva de
skäl och styrka de förhållanden, på
grund hvaraf han anser detta förslag
böra ändras eller ogillas.

37 §.*

Magistratsperson, kronofogde
eller länsman må ej utan laga förfall
kunna afsäga sig erhållet förordnande
att vara ordförande i bevillningsberedn
ingen.

Hvarje annan inom beredningsdistriktet
bosatt person vare skyldig
att, såvida han icke de fem nästföregående
åren deltagit i distriktets
bevillningsberedning eller är af laga
förfall hindrad, emottaga uppdrag att
vara ordförande eller ledamot i be -

Föreslagcn lydelse:

Jämför 32 § föresl. lyd.

Nuvarande lydelse:

redningen. Utom distriktet bosatt
person är icke utan sitt eget medgifvande
skyldig att sådan befattning
sig åtaga.

38 §. *

Där ordföranden i bevillningsberedningen,
utan att af laga förfall
vara hindrad, icke vidtager erforderliga
åtgärder för beredningens sammanträde
eller underlåter att inom
föreskrifven tid aflämna beredningens
förslag och öfriga handlingar, vare
han förfallen till böter af femtio kronor.
Infinner han sig icke å den af
honom för beredningens sammanträde
utsatta ort och tid, böte tjugufem
kronor. Ledamot af beredningen eller
tillkallad suppleant, som utan laga
förfall från sammanträdet uteblifver,
böte tio kronor.

39 §.

Ordförande i bevillningsberedning
skall jämväl inställa sig hos
taxeringsnämnden för samma ort samt
äger, äfven om han är vald till ledamot
af nämnden, åtnjuta traktamentsersättning
under tiden för sin närvaro
vid nämnden med sex kronor
om dagen och kostnadsersättning för
sin resa till och från nämndens sammanträdesort,
då resan sker med
skjuts, efter tre kronor för milen,

Föreslagen lydelse:

* Jämför 40 § 1 mom. föresl. lyd.

Nuvarande lydelse:

men, då resan sker på ångfartyg
eller järnväg, med ett belopp, motsvarande
i förra fallet afgiften för
enkel hyttplats eller, då hytt ej förekommer,
en salongsplats och i senare
fallet afgiften för plats i första klassens
vagn eller, där sådan ej finnes, i
andra klassens.

2: o) Taxeringsnämnderna.

40 §.

De på taxering beroende fastighetsvärden
och inkomstbelopp bestämmas
af den för sådant ändamål utaf
de skattskyldige, på sätt nedan stadgas,
utsedda taxeringsnämnd * Taxeringsdistrikts
område bestämmes af
Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
Det utgöres i allmänhet af hvarje
särskild stad samt på landet af två,
tre eller fyra beredningsdistrikt, men,
där Kungl. Maj :ts befallningshafvande
pröfvar sådant nödigt, må sistnämnda
antal ökas eller minskas äfvensom
större stad fördelas i flere taxeringsdistrikt.
Hvart och ett taxeringsdistrikt
har sin taxeringsnämnd, hvilken
bör hålla sina sammanträden inom
staden eller distriktet; dock må för
landet utsedd taxeringsnämnd äfven
sammanträda i närbelägen stad.

41 §.

Efter därtill af städernas magistrater
samt kronofogdarne och härads *

Jämför 28 § föresl. lyd.

Föreslagen lydelse:

Nuvarande lydelse:

skrifvarne för det löpande året uppgjorda
förslag, som före april månads
utgång skola till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i länet insändas,
bestämmer Kungl. Maj:ts befallningshafvande
viss tid, efter den 20 juni,
samt ställe för taxeringsnämndernas
sammanträden. Därvid bör tillses, att
på landet vederbörande kronofogde och
häradsskrifvare må kunna öfvervara
hvarje taxeringsnämnds sammankomst
samt att de bemälda nämnder åliggande
taxeringsförrättningar senast
den 20 juli kunna vara afslutade.

42 §.

Så fort sig göra låter utfärdar
Kungl. Maj.ts befallningshafvande
allmän kungörelse angående anställande
af val till ledamöter i taxeringsnämnderna
samt tid och ställe för
nämndernas sammanträden. Denna
kungörelse bör jämväl innehålla bestämda
föreskrifter om hvad vederbörande
tjänstemän samt de skattskyldige
hafva att med hänsyn till
dessa nämnder iakttaga, äfvensom
angående samma nämnders och deras
ledamöters åligganden. Senast inom
fjorton dagar efter den, då denna
kungörelse blifvit på vanligt sätt i
församlingen offentliggjord, utlyses å
landet kommunalstämma för anställande
af omförmälda val. I stad*
förrättas valen inför magistraten af

Föreslagen lydelse

Jämför 30 § föresl. lyd.

Nuvarande lydelse:

stadens vid allmän rådstuga eller vid
val af stadsfullmäktige röstberättigade
invånare efter den vid allmänna rådstugan
eller val af stadsfullmäktige
gällande röstgrund; och skall, då stad
är delad i flere taxeringsdistrikt,
hvarje distrikt för sig utse sina ledamöter
i taxeringsnämnden.

43 §.

På landet bör antalet af hvarje
taxeringsnämnds ledamöter vara nio,
då taxeringsdistriktet icke utgöres
af mera än en kommun. Omfattar
åter taxeringsdistriktet två kommuner,
skall taxeringsnämnden bestå af
tio ledamöter, bland hvilka fem utses
af hvardera kommunen; och om tre
eller flere kommuner tillhöra samma
taxeringsdistrikt, bör hvarje kommun
utse i förra fallet fyra och i senare
tre ledamöter i detta distrikts taxeringsnämnd.

I stad skall likaledes taxeringsnämnd
bestå af nio ledamöter, då
taxeringsdistriktet omfattar blott ett
beredningsdistrikt. Inbegripas åter
två beredningsdistrikt under ett taxeringsdistrikt,
skola ledamöterna i
taxeringsnämnden vara tio, däraf
fem utses från hvartdera beredningsdistriktet;
och då taxeringsdistriktet
omfattar tre eller flera beredningsdistrikt,
utses från hvarje beredningsdistrikt
i förra fallet fyra och

Föreslagen lydelse:

Nuvarande lydelse:

i det senare tre ledamöter i taxeringsnämnden.

Yid samma tillfälle, som ledamöterna
i taxeringsnämnden väljas,
bör äfven förrättas val af suppleanter,
motsvarande minst hälften af de
ordinarie ledamöternas antal, samt
ordningen suppleanterna emellan bestämmas.

44 §.

För att vara valbar till ledamot
i taxeringsnämnd erfordras att inom
taxeringsdistriktet hafva under nästföregående
år utgjort fastighets- eller
inkomstbevillning; börande åtminstone
en af dem, som utses till ledamöter
i taxeringsnämnden, hafva deltagit
i årets bevillningsberedning.
Yid valet skall först denne ledamot
och sedan öfrige ledamöter i taxeringsnämnden
utses. För öfrigt bör
vid ifrågavarande val tillses, att, såvidt
möjligt är, såväl fastighetsägare
som näringsidkare och löntagare komma
att i nämnden äga säte och
stämma.

Efter valets förrättande bör den,
som därvid fört ordet, om detsammas
utgång skyndsamt underrätta, i Stockholm
öfverståthållareämbetet och på
landet kronofogden, samt därvid tilllika
meddela hvilka bland de valde
i årets bevillningsberedningar deltagit;
skolande i stad magistraten
och på landet kronofogden underrätta

Föreslagen lydelse:

Nuvarande lydelse:

de valde ledamöterna och suppleanterna
om det dem gifna uppdrag,
hvarvid tillika till en hvar af de
valde, som icke i beredningen deltagit,
skall öfverlämnas ett exemplar
af denna förordning.

Den, som valts till ledamot i
taxeringsnämnden, är, så vida han
icke af laga förfall därifrån hindras,
skyldig att detta uppdrag fullgöra.
Inträffadt förfall bör ofördröjligen anmälas
för magistraten eller kronofogden,
så att före nämndens sammanträde
suppleant hinner inkallas.
Ledamot i taxeringsnämnd eller tillkallad
suppleant, som utan anmäldt
laga förfall uteblifver från nämndens
sammanträde, böte fem kronor. Taxeringsnämnds
vid utlyst sammanträde
närvarande ledamöter äga att, om det
för taxeringsförrättningens fortgång
erfordras och utsedd suppleant för
tillfället icke finnes att tillgå, inkalla
annan till ledamot valbar person att
i förrättningen deltaga.

Taxeringsnämnd får icke träda
i verksamhet eller fortsätta sina göromål,
så vida icke de närvarande vederbörligen
valde eller tillkallade
ledamöterna utgöra minst två tredjedelar
af det antal, hvaraf nämnden
bör bestå.

45 §.

Landshöfdingen i länet är berättigad
att i taxeringsnämnds öfverläggningar,
men icke i besluten del -

37 §.

Landshöfdingen i länet är berättigad
att i taxeringsnämnds öfverläggningar
men icke i besluten deltaga.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse

taga. Då landshöfdingen är närvarande,
före han ordet; ägande eljest
nämnden att inom sig med slutna
sedlar välja ordförande, och bör vid
sådant val ordet föras af den till
lefnadsåren äldste bland nämndens
ledamöter.

46 §.

1 mom. Under taxeringsnämnds
sammanvaro bör alltid kronoombud
vara tillstädes för att efter sorgfällig
granskning af bevillningsberedningens
förslag göra de anmärkningar
och framställningar, hvartill han för
iakttagande af kronans rätt finner
sig äga anledning. Detta ombud,
hvilket det dessutom åligger noga
tillse, att anteckningarna i taxeringslängden
varda verkställda i öfverensstämmelse
med nämndens beslut, förordnas
i stad af Kongl. Maj :ts befallningshafvande
; och bör företrädesvis
därtill utses den person eller någon
af de personer, som enligt Kungl.
Maj:ts befallningshafvandes förordnande
deltagit i samma års bevillningsberedning.
På landet är kronofogden
i orten kronoombud hos taxeringsnämnden.

2 mom. Protokollet hos taxeringsnämnden
föres i Stockholm af
person, som därtill af öfverståthållareämbetet
förordnats, och i öfriga städer
af en utaf magistraten utsedd
person, så vida icke denna proto -

Föreslagen lydelse:

Nuvarande lydelse:

kollsföring åligger någon viss, där
anställd tjänsteman. På landet skall
sagda protokoll föras af kronofogden.
Af nämndens beslut föranledda anteckningar
i taxeringslängden skola
under sammanträdet verkställas på
landet af häradsskrifvaren och i stad
antingen af den person, magistraten
förordnat att i sådant afseende vid
bevillningstaxeringen biträda, eller af
den tjänsteman, hvars åliggande dessa
anteckningars verkställande tillhör;
och äro samtlige desse tjänstemän
äfvensom vederbörande bevillningsberednings
ordförande pliktige att
nämnden med upplysningar tillhandagå.

3 mom. * Skulle taxeringsnämnden
i ett eller annat hänseende icke
iakttaga denna förordnings föreskrifter
eller icke verkställa taxeringen i
öfverensstämmelse med upplysta och
bestyrkta förhållanden, åligger det
kronoombudet, häradsskrifvaren och
ordföranden i vederbörande bevillningsberedning
att sådant genast anmärka.
Dylik anmärkning äfvensom
nämndens i anledning däraf
meddelade yttrande skola i protokollet
intagas.

47 ij.

Har kronofogde, häradsskrifvare
eller annan person, som det åligger

* Jämför 40 § 2 inom. föres], lyd.

Nuvarande lydelse:

att enligt 46 § 1 och 2 mom. vara
tillstädes och tjänstgöra vid taxeringsnämnds
sammankomst, därifrån utan
laga förfall utehlifvit efter den för
nämndens sammanträde utsatta tid
eller har hans dessförinnan inträffade
förfall icke blifvit vederbörligen anmäldt,
böte han tjugufem kronor.
Därest ordföranden i bevillningsberedningen
utan laga förfall från nämndens
sammanträde utehlifvit, böte tio
kronor.

Kan*, till följd af en eller annan
anledning, taxeringsförrättningen icke
företagas eller fortgå, bör anmälan
därom af nämnden göras hos Kungl.
Maj:ts befallningshafvande, som då
vidtager den åtgärd, förhållandet finnes
påkalla.

48 §.

Skulle taxeringsnämnden vid
granskningen af bevillningsberedningens
förslag finna erforderligt, att
från ämbetsverk och myndigheter,
styrelser och förvaltningar eller enskilde
ytterligare uppgifter och upplysningar
inhämtas, skall sådant ske
genom kronans ombud hos nämnden.

Därest uppgift eller upplysning,
som, vare sig opåmint eller efter anmaning
af kronans ombud hos taxeringsnämnd,
skolat afgifvas till ledning
vid taxeringen, icke meddelats,

Föreslagen lydelse:

* Jämför 40 § 3 mom. föresl. lyd.

Föreslagen lydelse:

Nuvarande lydelse:

åligger det sagda ombud att därom
göra anmälan hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
som om förhållandet
meddelar kronans ombud hos
pröfningsnämnden underrättelse samt
vidtager den ytterligare åtgärd, hvartill
anledning kan förefinnas.

49 §. *

Uppstå skiljaktiga meningar
bland taxeringsnämndens ledamöter
och måste omröstning för frågans
afgörande anställas, skall denna vara
öppen och den mening blifva gällande,
hvilken flertalet bland ledamöterna
biträdt, eller, om rösterna utfalla
lika, den, som länder till den
skattskyldiges förmån. Kan denna
grund ej tillämpas, galle den mening,
ordföranden biträder.

50 §.

Taxeringsnämnds sammankomster
hållas inom slutna dörrar; dock
är skattskyldig berättigad att inför
nämnden företräda för att meddela
upplysningar rörande taxeringen, i
hvad den honom angår.

51 §.

Så vidt utan hinder för taxeringsförrättningens
fortgång sig göra
låter, bör begärd upplysning om den
af taxeringsnämnden skattskyldig på -

38 §.

Så vidt utan hinder för taxeringsförrättningens
fortgång sig göra låter,
bör begärd upplysning om den af
taxeringsnämnden skattskyldig påförda
taxeringen honom på stället
meddelas.

* Jämför 36 8 föresl. lyd.

Nuvarande lydelse:

förda taxering honom på stället meddelas.

Dessutom och på det hvar och
en skattskyldig må komma i tillfälle
att erhålla kännedom om de hos
taxeringsnämnden skedda ändringar
i bevillningsberedningens förslag, åligger
det den, som fört nämndens protokoll,
att, senast fjorton dagar efter
det taxeringsförrättningarna inom
fögderi eller stad blifvit afslutade,
aflämna, i Stockholm till öfverståthållareämbetet,
i öfriga städer till
magistraten och på landet till kommunalstämmans
ordförande, för hvarje
kommun på landet och hvarje beredningsdistrikt
i stad utskrida utdrag
af sagda protokoll, utvisande
alla af nämnden beslutade förändringar
uti och tillägg till beredningens
förslag. Dessa protokollsutdrag
skola under viss bestämd och vederbörligen
kungjord tid, som icke må
understiga fjorton dagar, på lämpligt
och därvid äfven tillkännagifvet ställe
hållas de skattskyldige till hända.

52 §.

Justeringen af det hos taxeringsnämnden
förda protokoll skall verkställas
inför nämnden eller senast
åtta dagar efter nämndens sammanträde
inför ordföranden jämte minst
två af nämnden utsedde ledamöter.
Justeringen bestyrkes genom å protokollet
tecknadt intyg af nämndens

Föreslagen lydelse:

o o

Nuvarande lydelse:

ordförande och två ledamöter. Så
snart de i 51 § omförmälda protokollsutdrag
äro utskrifna, bör protokollet
aflämnas till den tjänsteman,
söm det tillhört att anteckningarna
i taxeringslängden verkställa. Denna
längd underskrifves af både nyssbemälde
tjänsteman och kronoombudet,
hvarjämte riktigheten af häruti
skedda, på taxeringsnämndens beslut
grundade anteckningar äfven vitsordas
af ordföranden och två ledamöter
i samma nämnd.

53 §.

39 §.

1 mom. Senast fem dagar efter
det taxeringsnämndens förrättningar
afslutats, skall taxeringsnämndens
ordförande, på landet till häradsskrifvaren
och i stad till vederbörande
tjänsteman öfverlämna de upprättade
taxering släng derna jämte mantalslängden
med till densamma hörande uppgifter
och öfriga handlingar äfvensom
taxeringsnämndens protokoll; börande,
utom hvad Stockholms stad angår,
därvid jämväl fogas de enligt 35 §
taxeringsnämndens ordförande tillhandakomna
afskrifter af taxeringslängder
och pr öfning snämndens särskilda
längder för föregående året. ''*

Inom samma tid skall taxeringsnämndens
ordförande till Kungl.
Maj:ts befallningshafvande insända de
skriftliga uppgifter och upplysningar,

Jämför 3(> 1? nuv. lyd.

Nuvarande lydelse:

1 mom. Sedan taxeringsnämndernas
förrättningar inom stad eller
fögderi afslutats, skall i stad vederbörande
tjänsteman och på landet
häradsskrifvaren ofördröjligen uträkna
samt i taxeringslängden införa
de bevillningsatgifter, som på grund
af taxeringsnämndernas beslut skola
påföras.

2 mom. Senast den 15 augusti
skola taxering sprotokoll och längder
med sammandrag jämte tillhörande
handlingar äfvensom afskrifterna af
föregående årets taxeringslängder till
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i
länet insändas, på landet omedelbart
af vederbörande häradsskrifvare och
i stad genom magistratens försorg;
varande i annat fall den tjänsteman,
hvars försumlighet föranledt inträffadt
dröjsmål, förfallen till böter af tre
kronor för hvarje dag, hvarmed ofvan
bestämda tid öfverskrides.

I Stockholm bör den tjänsteman,
som det tillhör att anteckningarna i
taxeringslängden verkställa, inom

Föreslagen lydelse:

som aflämnats till ledning vid taxeringen.

2 mom. Efter emottagande! af
taxering släng derna åligger det på landet
häradsskrifvaren och i stad vederbörande
tjänsteman ej mindre att
ofördröjligen uträkna och i taxeringslängden
införa de bevillningsatgifter,
som på grund af taxeringsnämndernas
beslut skola påföras, samt summera
längderna, än äfven att genom
granskning af taxering släng derna
efterforska möjligen förelupen missskri
fning eller annan oriktig anteckning
och till kronans ombud hos pröfningsnämnden
skriftligen framställa
de anmärkningar, hvartill granskningen
gifvit anledning.

3 mom. Före den 20 juni skola
taxering släng derna med'' sammandrag
och mantalsläng derna jämte tillhörande
handlingar äfvensom afskrifterna af
taxeringslängder och pr öfning snämndens
särskilda längder för föregående
året till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i länet insändas, på landet omedelbart
af vederbörande häradsskrifvare
och i stad genom magistratens
försorg; varande i annat fall den
tjänsteman, hvars försumlighet föranledt
inträffadt dröjsmål, förfallen till
böter af tre kronor för hvarje dag,
hvarmed ofvan bestämda tid öfverskrides.

I Stockholm bör den tjänsteman,
som det tillhör att anteckningarna i
taxeringslängden verkställa, senast

Nuvarande lydelse:

samma tid och vid enahanda äfventyr
till ötVerståthållareämbetet inlämna
taxeringsprotokoll och längder
med tillhörande handlingar.

3 mom. Afskrift af taxeringslängderna,
i hvad de angå hvarje
särskild kommun på landet, skall
jämväl senast den 15 augusti af häradsskrifvaren
tillställas vederbörande
kommunalstämmas ordförande för att
genom lians försorg i den ordning,
som i 51 § föreskrifves, hållas de
skattskyldige tillhanda; börande afskriften
sedermera af ordföranden
förvaras för att, på sätt i 33 § stadgas,
öfverlämnas till ordföranden i
påföljande årets bevillning sberedning.

I stad, utom Stockholm, skall
genom magistratens försorg afskrift
af taxeringslängderna för hvarje särskilt
beredning sdistrikt i samma
ordning hållas de skattskyldige tillhanda
samt påföljande år öfverlämnas
till vederbörande ordförande i det
årets bevillning sberedning ar.

Föreslagen lydelse:

den 15 augusti och vid enahanda
äfventyr till öfverståthållareämbetet
inlämna taxering slängder med tillhörande
handlingar.

4 mom. Afskrift af taxeringslängderna,
i hvad de angå hvarje
särskild kommun på landet, skall
jämväl före den 20 juni af häradsskrifvaren
tillställas vederbörande
kommunalstämmas ordförande, hvilken
det åligger att under viss bestämd och
vederbörligen kungjord tid, som icke
må understiga fjorton dagar, på lämpligt
och därvid äfven tillkännagifvet
ställe hålla af skriften de skattskyldige
tillhanda; börande afskriften sedermera
af ordföranden förvaras för att,
på sätt i 35 £ stadgas, öfverlämnas
till ordföranden i påföljande årets
taxeringsnämnd.

I stad, utom Stockholm, skall genom
magistratens försorg afskrift af
taxeringslängderna för hvarje särskild!
taxering sdistrikt i samma
ordning hållas de skattskyldige tillhanda
samt påföljande år öfverlämnas
till vederbörande ordförande i
det årets taxeringsnämnder.

40 §.

7 mom* Där ordföranden i taxeringsnämnden,
utan att af laga
förfall vara hindrad, icke vidtager
erforderliga åtgärder för taxeringsnämndens
sammanträde eller under *

Jämför 38 § nuv. lyd.

Nuvarande lydelse:

54 §.

Innan taxeringsnämnden upplöses,
skall nämnden bland sina med -

Föreslagen lydelse:

låter att inom föreskrifven tid aflämna
taxeringsnämndens längder
och öfriga handlingar, vare han förfallen
till böter af femtio kronor.
Infinner han sig icke å den af honom
för taxeringsnämndens sammanträde
utsatta ort och tid, böte tjugofem
kronor. Ledamot af taxeringsnämnden
eller tillkallad suppleant,
som utan laga förfall från sammanträdet
uteblifver, böte tio kronor.

2 mom. * Skulle taxeringsnämnden
i ett eller annat hänseende
icke iakttaga denna förordnings föreskrifter
eller icke verkställa taxeringen
i öfverensstämmelse med upplysta
och bestyrkta förhållanden,
åligger det ordföranden att sådant
genast anmärka. Dylik anmärkning
äfvensom nämndens i anledning däraf
meddelade yttrande skola i protokollet
intagas.

3 mom. ** Kan till följd af en
eller annan anledning taxeringsförrättningen
icke företagas eller fortgå,
bör anmälan därom af taxeringsnämndens
ordförande göras hos
Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
som då vidtager den åtgärd, förhållandet
anses påkalla.

41 §•

Innan taxeringsnämnden upplöses,
skall nämnden bland sina med *

Jämför 46 § 3 mom. nuv. lyd.

** Jämför 47 § nuv. lyd.

Nuvarande lydelse:

lemmar föreslå i Stockholm fyra, men
i öfriga städer och på landet tre personer
till ledamöter i samma års
pröfningsnämnd, hvarvid bör tillses,
att, såvidt möjligt är, bland de föreslagna
finnas såväl fastighetsägare
som näringsidkare och löntagare.

Om de personer, som sålunda
blifvit af taxeringsnämnden föreslagna
att enligt stadgandet i 57 § utses till
ledamöter i pröfningsnämnden, skall i
Stockholm taxeringsnämnds ordförande,
i öfriga städer magistraten och på
landet kronofogden ofördröjligen meddela
Kungl. Maj:ts befallningshafvande
underrättelse.

55 §.

1 mom. Skattskyldig, som icke
åtnöjes med vederbörande taxeringsnämnds
beslut, i hvad honom rörer,
så ock vederbörande kommun eller
vägstyrelse, som är missnöjd med
taxeringsnämnds beslut, må däri söka
ändring bos pröfningsnämnden genom
besvär, bvilka, skriftligen affattade,
skola senast innan klockan tolf
å fjortonde dagen före den, då pröfningsnämnden
sammanträder, eller,
om fjortonde dagen är helgdag, å nästföljande
dag till Ivungl. Maj:ts befallningshafvande
ingifvas; dock att
besvär mot beslut af taxeringsnämnd
i Stockholms stad må ingifvas senast
klockan tolf å åttonde dagen före pröfningsnämndens
sammanträde, eller,

Föreslagen lydelse:

lemmar föreslå två personer till ledamöter
i samma års pröfningsnämnd,
hvarvid bör tillses, att, såvidt möjligt
är, en är fastighetsägare och
den andre näringsidkare eller löntagare;
skolande förslaget i nämndens
protokoll intagas och bestyrkt utdrag af
protokollet i denna dd af nämndens
ordförande ofördröjligen till Kungl.
Maj:ts befallningshafvande insändas.

42 §.

1 mom. Skattskyldig, som icke
åtnöjes med vederbörande taxeringsnämnds
beslut, i hvad honom rörer,
så ock vederbörande kommun eller
vägstyrelse, som är missnöjd med
taxeringsnämnds beslut, må däri
söka ändring hos pröfningsnämnden
genom besvär, bvilka, skriftligen affattade,
skola senast före klockan tolf
på dagen i hvarje lön den 15 juli
och i Stockholm den 31 augusti eller,
om då är helgdag, nästföljande dag
till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
ingifvas; börande de skattskyldige
genom den i 45 § om förmälda
kungörelsen härom erinras.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

om åttonde dagen är helgdag, å nästföljande
dag; börande de skattskyldige
genom den i 58 § om förmälda
kungörelse härom erinras.

2 mom. Enahanda besvärsrätt, hvarom i 1 mom. sägs, tillkommer
municipalsamhälle i fråga om huru stor del af en fastighets hela taxeringsvärde
belöper å den del af fastigheten, som faller inom municipalsamhällets
område.

3 :o) Pröfning snämnderna.

56 g.

För att granska taxeringarna
samt pröfva och afgöra anförda besvär
eller annars framställda anmärkningar
i anledning af taxeringsnämndernas
vidtagna åtgärder och beslut
skall en pröfningsnämnd årligen
under senare hälften af september
månad sammanträda för hvart och
ett län i länets residensstad och för
Stockholms stad i Stockholm; ägande
denna nämnd att, efter tagen erforderlig
kännedom om hvad taxeringsläDgder
samt protokoll äfvensom aflämnade
uppgifter innehålla och
noggrann pröfning af alla nämnden
underställda frågor och förhållanden,
meddela sådana rättelser och ändringar
i eller göra sådana tillägg till
den verkställda taxeringen, hvilka
finnas af rättvisa och billighet samt
en författningsenlig och jämlik beskattning
påkallade.

57 §.

Pröfningsnämnd skall bestå af
tjugu, högst trettio ledamöter, hvilka

2: o) Pr öfning snämnderna.

43 §.

För att granska taxeringarna
samt pröfva och afgöra anförda besvär
eller annars framställda anmärkningar
i anledning af taxeringsnämndernas
vidtagna åtgärder och beslut
skall en pröfningsnämnd årligen
sammanträda för hvart och ett län
i länets residensstad och för Stockholms
stad i Stockholm; ägande
denna nämnd att, efter tagen erforderlig
kännedom om hvad taxeringslängder
samt protokoll äfvensom aflämnade
uppgifter innehålla och
noggrann pröfning af alla nämnden
underställda frågor och förhållanden,
meddela sådana rättelser och ändringar
i eller göra sådana tillägg till
den verkställda taxeringen, hvilka
finnas af rättvisa och billighet samt
en författningsenlig och jämlik beskattning
påkallade.

44 §.

Pröfningsnämnd skall bestå af
tio, högst femton ledamöter, hvilka

Nuvarande lydelse:

Kungl. Maj:ts befallningshafvande
äger utse bland de af taxeringsnämnderna
därtill föreslagna personer.
Bland ledamöterna i pröfningsnämnden
skall minst hälften och i Stockholms
stad minst en fjärdedel vara
ägare af fast egendom; och böra
nämndens ledamöter så utses, att
nämnden, såvidt förhållandena medgifva,
kommer att utgöras af ett efter
beskattningens belopp och mängden
af de skattskyldige skäligen lämpadt
antal dels näringsidkare och dels löntagare,
samt att inom nämnden icke
saknas tillförlitlig kännedom om länets
särskilda delar, dessas ekonomiska
tillstånd och hufvudsakliga
näringar.

Den, som till ledamot i pröfningsnämnd
blifvit utsedd, men utan
vederbörligen anmäldt laga förfall
vid nämndens sammankomst sig icke
infinner, skall bota tio kronor.

Föreslagen lydelse:

Kungl. Maj:ts befallningshafvande
äger utse bland de af taxeringsnämnderna
därtill föreslagna personerna.
Bland ledamöterna i pröfningsnämnden
skall minst hälften
och i Stockholms stad minst en fjärdedel
vara ägare af fast egendom;
och böra nämndens ledamöter så
Titses, att nämnden, så vidt förhållandena
medgifva, kommer att utgöras
af ett efter beskattningens
belopp och mängden af de skattskyldige
skäligen lämpadt antal dels
näringsidkare och dels löntagare,
samt att inom nämnden icke saknas
tillförlitlig kännedom om länets särskilda
delar, dessas ekonomiska tillstånd
och hufvudsakliga näringar.

Kungl. Maj ds befallningshafvande
utser i enahanda ordning jämväl suppleanter
till antal motsvarande minst
hälften af antalet ordinarie ledamöter
i nämnden.

Den, som blifvit till ledamot i pröfningsnämnd
utsedd eller i stället för
ordinarie ledamot inkallad, men utan
vederbörligen anmäldt laga förfall vid
nämndens sammankomst sig icke infinner,
skall bota femtio kronor.

§■

Uti därom utfärdad kungörelse
uppgifver Kungl, Maj:ts befallningshafvande
dem, som till ledamöter i
pröfningsnämnden blifvit utsedde,
samt underrättar länets invånare om

Uti därom utfärdad kungörelse
uppgifver Kungl. Maj:t befallningshafvande
dem, som till ledamöter
och suppleanter i pröfningsnämnden
blifvit utsedde, samt underrättar lä -

<>()

Nuvarande lydelse:

tid och ställe för nämndens sammanträde;
och åligger det Kungl. Maj:ts
befallningshafvande att i god tid
låta ett exemplar af denna kungörelse
en hvar af nämndens ledamöter tillställas,
hvarjämte genom sagda myndighets
försorg förteckning öfver de
inkomna besvärsskrifterna med kortfattad
redogörelse för de i besvären
gjorda yrkanden bör, så fort ske kan,
till ledamöterna öfversändas; dock
att sådan förteckning icke erfordras
för ledamöterna i Stockholms stads
pröfningsnämnd.

Föreslagen lydelse:

nets invånare om tid och ställe för
nämndens sammanträde; skolande tiden
bestämmas sålunda, att nämndens
arbeten må vara afslutade i hvarje
län senast den 10 augusti och i Stockholm
senast den 31 oktober; och åligger
det Kungl. Maj:ts befallningshafvande
att i god tid låta ett exemplar
af denna kungörelse en hvar af
nämndens ledamöter och suppleanter
tillställas, hvarjämte genom Kungl.
Maj:ts befallningshafvandes försorg
förteckning öfver de inkomna besvärsskrifterna
med kortfattad redogörelse
för de i besvären gjorda
yrkandena bör, så fort ske kan, till
ledamöterna och suppleanterna öfversändas;
dock att sådan förteckning
icke erfordras för Stockholms städs
pröfningsnämnd.

59 §• 46 §.

Vid pröfningsnämndens sammankomster skall landshöfdingen i länet
ara ordförande, med rättighet att deltaga i nämndens öfverläggningar,
men icke i dess beslut i annat fall än nedan sägs. Är landshöfdingen
hindrad att dessa sammankomster bevista, äge nämnden att själf genom
val med slutna sedlar bland sina ledamöter utse ordförande, och bör vid
sådant val ordet föras af den till lefnadsåren äldste bland nämndens ledamöter.

Uppstå under pröfningsnämndens öfverläggningar skiliaktiga meningar
bland nämndens ledamöter och måste till följd däraf omröstning anställas,
skall omröstningen vara öppen och den mening blifva gällande, hvilken
flertalet bland ledamöterna biträdt, eller, om rösterna utfalla lika, den,
som länder till den skattskyldiges förmån. Kan denna grund ej tillämpas,
galle den mening, som biträdes af ordföranden.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

60 §. 47 §.

Såsom kronans ombud och för upplysningars meddelande bör landskamreraren
samt för Stockholm kamreraren vid öfverståthållareämbetets
afdelning för uppbördsärenden öfvervara pröfningsnämndens sammankomster
med skyldighet att efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar och
framställningar, hvartill han för iakttagande af kronans rätt och i öfrigt
för en behörig taxering finner sig äga anledning.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande
äger, där så anses erforderligt,
kalla bevillning sberednings ordförande
äfvensom kronans ombud hos taxeringsnämnd
och häradsskrifvare att,
för upplysningars meddelande, före
och under pröfningsnämndens sammankomst
infinna sig å den ort, där
nämnden sammanträder.

För granskning af afgifna taxeringsuppgifter,
taxeringslängderna och
hos pr öfning snämnden anförda besvär
må, om och i den mån Kungl. Mafts
befallningshafvande pröfvar sådant
nödigt, landskamrerare erhålla ledighet
från öfriga med tjänsten förenade
göromål under tiden efter det taxering
shandling ärna från häradsskrifvaren
eller magistraten, enligt stadgandet
i 39 §, till Kungl. Maj:ts
befallningshafvande inkommit och till
dess pröfningsnämndens sammanträde
af slutats.

48 §.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande
äger, där så anses erforderligt, kalla
taxeringsnämnds ordförande att, för
upplysningars meddelande, före och
under pröfningsnämndens sammankomst
infinna sig å den ort, där
nämnden sammanträder.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

62 §.

Protokollet vid pröfningsnämndens
sammankomster föres och de af
nämndens beslut föranledda anteckningar
i taxeringslängderna samt i
den uti 63 § omförmälda särskilda
längd verkställas af den eller de personer,
som Kungl. Maj :ts befallningshafvande
därtill förordnat. Sådant
förordnande får icke meddelas åt
någon, som i annan egenskap skall
hos pröfningsnämnden vara tillstädes.

J usteringen af det hos pröfningsnämnden
förda protokoll skall verkställas
inför nämnden eller senast
fjorton dagar efter nämndens sista
sammanträde inför ordföranden jämte
minst två af nämnden därtill utsedde
ledamöter, hvilka skola inställa sig
på ordförandens kallelse. Justeringen
bestyrkes genom ett af nämndens
ordförande och två ledamöter å protokollet
tecknadt intyg.

63 §.

1 mom. Alla pröfningsnämndens
beslut skola upptagas i nämndens
protokoll, där jämväl, i händelse
skattskyldig underlåtit att afgifva
honom enligt 22 § af kronans ombud
hos nämnden affordrad uppgift eller
upplysning, anteckning om sådan försumlighet
bör ske. Pastighets- och

49 §.

Protokollet vid pröfningsnämndens
sammankomster föres och de af
nämndens beslut föranledda anteckningar
i taxeringslängderna samt i
den uti 50 £ omförmälda särskilda
längd verkställas af den eller de personer,
som Kungl. Maj:ts befallningshafvande
därtill förordnat. Sådant
förordnande får icke meddelas åt
någon, som i annan egenskap skall
hos pröfningsnämnden vara tillstädes.

Justeringen af det hos pröfningsnämnden
förda protokollet skall verkställas
inför nämnden eller senast
fjorton dagar efter nämndens sista
sammanträde inför ordföranden jämte
kronans ombud och minst två af nämnden
därtill utsedde ledamöter, hvilka
skola inställa sig på ordförandens
kallelse. Justeringen bestyrkes genom
ett af nämndens ordförande och
två ledamöter å protokollet tecknadt
intyg.

50 §.

1 mom. Alla pröfningsnämndens
beslut skola upptagas i nämndens
protokoll, där jämväl, i händelse skattskyldig
underlåtit att afgifva honom
enligt 22 § af kronans ombud hos
nämnden affordrad uppgift eller upplysning,
anteckning om sådan försumlighet
bör ske. Fastighets- och

Nuvarande lydelse:

inkomsttaxering, som till följd af
pröfningsnämndens beslut tillkommit
eller blifvit fastställd annorlunda än
taxeringsnämnden bestämt, skall upptagas
i särskild längd, däruti de
protokollsparagrafer, som innehålla
dylika beslut, böra angifvas. Kronoombudet
åligger att med sin underskrift
å såväl taxeringslängderna som
nyssnämnda särskilda längd vitsorda
däruti, enligt pröfningsnämndens beslut,
införda förändringar eller gjorda
tillägg. Den*, som fört pröfningsnämndens
protokoll, åligger att i
Stockholm till öfverståthållareämbetet
och i länen till vederbörande magistrater
eller kommunalstämmors ordförande
före oktober månads utgång,
vid bot af fem kronor för hvarje dag,
hvarmed den sålunda bestämda tiden
öfverskrides, aflämna för hvarje beredningsdistrikt
i stad och hvarje
kommun på landet utskrida utdrag
af nämnda protokoll, utvisande alla
af pröfningsnämnden beslutade förändringar
uti och tillägg till de af
taxeringsnämnderna vidtagna taxeringsåtgärder.
Dessa protokollsutdrag,
hvilka jämväl skola innehålla underrättelse
om hvad den, som med pröfningsnämndens
beslut icke åtnöjes,
har att iakttaga, skola hållas de skattskyldige
till hända under viss tid af
minst fjorton dagar, hvarom kungörelse
bör på vanligt sätt ofördröj -

Föreslagen lydelse:

* Jämför 60 $ 3 mom. föresl. lyd.

Föreslagen lydelse:

Nuvarande lydelse:

ligen utfärdas; börande, utom hvad
Stockholm angår, i denna kungörelse
upptagas namn och hemvist för de
skattskyldige, i afseende å hvilkas
taxering pröfningsnämnden vidtagit
ändring. På sätt i 33 § stadgas,
skola nyssnämnda protokollsutdrag
påföljande år öfverlämnas till vederbörande
ordförande i det årets bevillningsberedningar.

1 * Stockholm skall utdrag af
pröfningsnämndens protokoll, i hvad
det innehåller beslut om ny taxering
eller förhöjning i den af taxeringsnämnden
verkställda taxering, senast
den 15 december vederbörande skattskyldig
tillställas.

2 mom. Inom tre veckor efter
pröfningsnämndens sista sammanträde
skola, utom hvad Stockholms stad
angår, taxeringslängder jämte tillhörande
handlingar, taxeringsnämndernas
protokoll samt de hos pröfningsnämnden
förda längder öfversändas
till vederbörande häradsskrifvare eller
magistrat för debiteringens verkställande.

De i 53 § 3 mom. omförmälda
afskrifter af föregående årets taxeringslängder
skola hos Kungl. Maj:ts

2 mom. Inom tre veckor efter
pröfningsnämndens sista sammanträde
skola, utom hvad Stockholms
stad angår, taxeringslängder jämte
tillhörande handlingar, med undantag
af uppgifter och upplysningar,
som af skattskyldig aflämnats till ledning
för hans egen taxering, taxeringsnämndernas
protokoll samt de
hos pröfningsnämnden förda längderna
genom Kungl. Maj:ts befallning skaf -vandes försorg öfversändas till vederbörande
häradsskrifvare eller magistrat
för debiteringens verkställande.

De i 39 § 3 mom. omförmälda
afskrifterna af taxeringslängder och
pröfningsnämndens särskilda längder

* Jämför 50 § 4 mom. föresl. lyd.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

befallningshafvande kvarstanna för för föregående året skola hos Kungl.
att där förvaras. Maj:ts befallningshafvande kvarstanna

för att där förvaras.

3 mom* Senast den 8 september
skall häradsskrifvaren, vid bot af
tre kronor för hvarje dag, hvarmed
den sålunda bestämda tiden öfverskrides,
tillställa vederbörande kommunalstämmors
ordförande afskrift
af de hos pröfningsnämnden förda
längderna, i hvad de angå hvarje
särskild kommun på landet. Dessa
afskrifter skola hållas de skattskyldige
till hända under viss tid af
minst fjorton dagar, hvarom kungörelse
bör på vanligt sätt ofördröjligen
utfärdas; börande i denna kungörelse
upptagas namn och hemvist
för de skattskyldiga, i afseende å
hvilkas taxering pröfningsnämnden
vidtagit ändring.

I stad, utom Stockholm, skall
genom magistratens försorg afskrift
af pröfningsnämndens längder, såvidt
staden rörer, i samma ordning hållas
de skattskyldiga till hända.

På sätt i 35 § stadgas, skola
afskrifterna påföljande år öfverlämnas
till vederbörande ordförande i det
årets taxeringsnämnder.

4 mom. * I Stockholm skall utdrag
af pröfningsnämndens protokoll,
i hvad det innehåller beslut om ny
taxering eller förhöjning i den af
taxeringsnämnden verkställda taxe -

* Jämför 63 § 1 mom. nuv. lyd.

Nuvarande lydelse:

64 §.

A pröfningsnämndens sammanträdesort
icke bosatta ledamöter i
denna nämnd samt de kronans ombud
hos taxeringsnämnd, häradsskrifvare
och bevillning sberedning sord för ande,
som på Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
kallelse från annan ort för
upplysningars meddelande före eller
under pröfningsnämndens sammankomst
sig infunnit, äro berättigade
att åtnjuta traktamentsersättning med
sex kronor om dagen samt resekostnadsersättning
— ----deltaga.

Föreslagen lydelse:

ringen, senast den 10 november vederbörande
skattskyldig tillställas.

Ä pröfningsnämndens sammanträdesort
icke bosatta ledam öter i denna
nämnd samt de taxering snämndsordförande,
som på Kungl. Maj:ts
befallningshafvandes kallelse från
annan ort för upplysningars meddelande
före eller under pröfningsnämndens
sammankomst sig infunnit,
äro berättigade att åtnjuta traktamentsersättning
med femton kronor
om dagen samt resekostnadsersättning,
då resan sker med skjuts,
efter tre kronor för milen, men, då
resan sker på ångfartyg eller järnväg,
med ett belopp, motsvarande i
förra fallet afgiften för enkel hyttplats
eller, då hytt ej förekommer,
en salongsplats och i senare fallet
afgiften för plats i första klassens
vagn eller, där sådan ej finnes, i
andra klassens.

Enahanda ersättning tillkommer
äfven ledamot af pröfningsnämnden,
som, på annan ort bosatt, efter kallelse
af ordföranden inställer sig för
att i protokollsjusteringen deltaga.

65 §. 52 §.

I Stockholms stad skola de åligganden, som Kungl. Maj:ts vederbörande
befallningshafvande inom öfriga delar af riket med hänsikt till
pröfningsnämnden fått sig uppdragna, tillhöra öfverståthållareämbetet; kommande
äfven, hvad Stockholm beträffar och såvidt härom meddelade före -

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

skrifter äro där tillämpliga, alla andra Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
i afseende på taxeringarna och därmed sammanhängande frågor, tillhörande
bestyr att åligga öfverståthållareämbetet, som alltså har att af vederbörande
tjänstemän och skattskyldige emottaga enahanda förslag och uppgifter med
derå handlingar, som i landsorten skola till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
aflämnas.

Vid Stockholms stads pröfningsnämnds sammankomst må, då öfverståthållaren
icke är tillstädes, underståthållaren i hans ställe vara ordförande.

66 §.

1 mom. Har skattskyldig icke
hos pröfningsnämnd öfverklagat taxeringsnämnds
beslut, i hvad honom
rörer, och varder den hos taxeringsnämnden
åsätta taxering af pröfningsnämnden
lämnad oförändrad eller
nedsatt, må skattskyldig icke emot
pröfningsnämnds beslut föra vidare
talan än angående höjning af sålunda
nedsatt taxering till det af
taxeringsnämnden åsätta belopp.

Eljest må -—-

fråga, hvarom i 55 § 2 mom. sägs,
— — — som ock de till
bevillning sberedningen och bemälda
nämnder i frågan ingifna handlingar
— — — — — påkalla.

53 §.

1 mom. Har skattskyldig icke hos
pröfningsnämnden öfverklagat taxeringsnämnds
beslut, i hvad honom
rörer, och varder den hos taxeringsnämnden
åsätta taxeringen af pröfningsnämnden
lämnad oförändrad eller
nedsatt, må skattskyldig icke, utom
i fall, som nedan säges, emot pröfningsnämnds
beslut föra vidare talan
än angående höjning af sålunda nedsatt
taxering till det af taxeringsnämnden
åsätta beloppet.

Eljest må besvär öfver pröfningsnämnds
beslut anföras afskattskyldig,
som icke till följd af stadgandet i
24 § förlorat rätt till talan, äfvensom
af kronans ombud, af vederbörande
kommun eller vägstyrelse eller
rörande fråga, hvarom i 42 § 2 mom.
sägs, af municipalsamhälle; och skola
besvären, ställda till kammarrätten,
ingifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
före klockan tolf å
sista helgfria dag i december månad
det år taxeringen ägt rum, vid påföljd
att besvären eljest icke varda

fi8

Nuvarande .lydelse: Föreslagen lydelse:

till pröfning upptagna. Sedan öfver
inkomna besvär förklaring från vederbörande
infordrats och tillsedt blifvit,
att vid besvärshandlingarna varda
fogade så väl utdrag af taxeringslängd
och beskattningsnämndernas
protokoll, i hvad de den öfverklagade
taxeringsfrågan angå, som ock de till
bemälda nämnder i frågan ingifna
handlingar, insänder Kungl. Maj.ts
befallningshafvande till kammarrätten
samtliga handlingarna med de upplysningar
och erinringar, som besvären
anses påkalla.

Skattskyldig, hvilkens uppgift angående
hans inkomst icke blifvit af
taxeringsnämnden följd och som ej
erhållit underrättelse därom, i Stockholm
före den 17 augusti och annorstädes
före den 1 juli i den ordning,
som i 27 § 2 mom. föreskrifves, äge
ock, därest han ej enligt 24 § förlorat
sin talan, att, utan hinder däraf
att han icke hos pr öfning snämnden
öfverklagat taxeringen, i här ofvan
stadgad tid och ordning anföra besvär
hos kammarrätten angående sin inkomsttaxering.

2 mom. Så snart ofvan stadgade besvärstid gått till ända, öfversänder
Kungl. Maj :ts befallningshafvande till kammarrätten förteckning å
anförda besvär.

67 §. 54 §.

Har skattskyldig blifvit för sam- Har skattskyldig blifvit för samma
ma inkomst taxerad å mer än en ort inkomst taxerad å mer än en ort
eller har någon taxerats för inkomst eller har någon taxerats för inkomst

Nuvarande lydelse:

å ort, där han icke enligt bestämmelserna
i 12 § varit skattskyldig
för något slag af inkomst och ej
heller mantalsskrifven, äge han att
öfver sålunda vidtagen obehörig taxering
hos kammarrätten anföra besvär,
hvilka inom natt och år, efter det
att bevillning på grund af den obehöriga
taxeringen honom affordrats,
skola ingifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i det län, där taxeringen
ägt rum, hvarefter med ärendet
förfares i enahanda ordning, som
i 66 § 1 mom. stadgas.

Föreslagen lydelse:

å ort, där han icke enligt bestämmelserna
i 12 § varit skattskyldig
för något slag af inkomst och ej
heller mantalsskrifven, äge han att
häröfver hos kammarrätten anföra
besvär, hvilka inom natt och år,
efter det att bevillning honom affordrats,
skola ingifvas till Kungl.
Maj:ts befallningshafvande ilån, därinom
taxering skett, hvarefter med
ärendet förfares i enahanda ordning,
som i 53 § 1 mom. stadgas.

Hvad sålunda är föreskrifvet gälle
jämväl för det fall, att någon obehörigen
upptagits såsom skattskyldig
för fast egendom.

4:o) Allmänna föreskrifter.

68 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot
af bevillning sberedning samt ledamot
af taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd
må endast den vara, som
råder öfver sig och sitt gods samt
är i besittning af medborgerligt förtroende.

2 mom. Sådan ordförande och
af sitt uppdrag enahanda skydd och
försäkra riksdagsman.

69 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot
af bevillning sberedning, taxeringsnämnd
och pröfningsnämnd skall —-

3:o) Allmänna föreskrifter.

55 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot
af taxeringsnämnd samt ledamot
af pröfningsnämnd må endast
den vara, som råder öfver sig och
sitt gods samt är i besittning af
medborgerligt förtroende.

ledamot åtnjuter i och för utöfningen
säkerhet, som rikets grundlagar till -

se §.

1 mom. Ordförande i och ledamot
af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd
skall vid fullgörandet

Nuvarande lydelse:

— — — — samt på heder och
samvete föreslå, bestämma och fastställa
taxeringen, så att densamma
varder i möjligaste måtto jämlik och
rättvis.

2 mom. Ordförande i och ledamot
af bevillning sberedning, taxeringsnämnd
och pröfningsnämnd samt
kronans ombud hos dylik nämnd och
biträdande tjänsteman får icke, utom
vid beredningens och vederbörande
nämnds sammanträde, yppa innehållet
af skattskyldigs meddelade
uppgift eller upplysning; och må de
under öfverläggningarna inom sagda
beredning eller nämnder lämnade upplysningar
—----— godtgöra.

Föreslagen lydelse:

af sitt uppdrag ställa sig till ovillkorlig
efterrättelse de föreskrifter,
denna förordning och den till ledning
för taxeringsmyndigheterna utfärdade
instruktionen innehålla, samt,
efter sorgfällig granskning och samvetsgrann
pröfning af meddelade uppgifter
och för öfrigt upplysta eller
kända förhållanden, efter bästa förstånd
samt på heder och samvete
bestämma och fastställa taxeringen,
så att densamma varder i möjligaste
måtto jämlik och rättvis.

2 mom. Ordförande i och ledamot
af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd
samt kronans ombud hos
pröfningsnämnd äfvensom beskattningsnämnd
biträdande tjänsteman får
icke, utom vid vederbörande nämnds
sammanträde, yppa innehållet af
skattskyldigs meddelade uppgift eller
upplysning; och må de under öfverläggningarna
inom nämnderna lämnade
upplysningar och yttrade åsikter
rörande enskildes ekonomiska
ställning icke på något sätt utspridas.
Den häremot bryter vare, därest
han på grund af tjänstebefattning
erhållit kännedom om det yppade
förhållandet, underkastad ansvar såsom
för tjänstefel och straffes eljest
med böter från och med tjugufem
till och med femhundra kronor.

Har genom sådant yppande af
hvad hemligt hållas bort skada uppkommit,
vare den felande därjämte
skyldig skadan till fullo godtgöra.

Nuvarande lydelse:

3 mom. Ordförande i och ledamot
af bevillning sberedning, taxeringsnämnd
och pröfningsnämd skall afträda
— — — — — aflöning.

4 mom. Ofvanstående 1, 2 och
3 mom. skola vid hvarje bevillning sberednings,
taxeringsnämnds och pröfningsnämnds
första sammanträden
uppläsas.

70 §.

1 mom. Till ersättning åt ordförandena
i bevillning sberedning ärna,
till arfvoden åt kronans ombud vid
taxeringsnämnd i stad och för protokollsföringen
hos sådan nämnd samt
för protokollsföringen och andra anteckningar
under pröfningsnämndens
sammankomster, till kostnad för tryckning
eller utskrift af förteckningar
öfver de till pröfningsnämnden inkomna
besvärsskrifter äfvensom till
vedergällning för det i samband med
taxeringsförrättningarna för öfrigt
lämnade biträde af städernas tjänstemän
eller andra personer, som icke
äga att vid samma förrättningar beräkna
rese- och traktamentsersättning,
må hvarje pröfningsnämnd, med undantag
af Stockholms stads, för hvilken
nedanstående särskilda stadgande
gäller, använda och fördela högst ett

Föreslagm lydelse:

3 mom. Ordförande i och ledamot
af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd
skall afträda såväl då
fråga förekommer om hans egen,
hans föräldrars, barns eller syskons
taxering som ock då fråga är om
taxering af bolag, hvars styrelse han
tillhör, eller af skattskyldig, af hvilkan
han uppbär aflöning.

4 mom. Ofvanstående 1, 2 och
3 mom. skola vid hvarje taxeringsnämnds
och pröfningsnämnds första
sammanträden uppläsas.

57 §.

1 mom. Till ersättning åt ordförandena
och de af Kungl. Maj ds
befallningshafvande förordnade ledamöterna
i taxeringsnämnderna, till
arfvoden för protokollsföringen och
andra anteckningar under pröfningsnämndens
sammankomster, till kostnad
för tryckning eller utskrift af
förteckningar öfver de till pröfningsnämnden
inkomna besvärsskrifter äfvensom
till vedergällning för det i
samband med taxeringsförrättningarna
för öfrigt lämnade biträde af städernas
tjänstemän eller andra personer,
som icke äga att vid samma förrättningar
beräkna rese- och traktamentsersättning,
må hvarje pröfningsnämnd,
med undantag af Stockholms städs,
för hvilken nedanstående särskilda
stadgande gäller, använda och fördela
högst ett belopp, motsvarande

Föreslagen lydelse:

tre procent af de första 50,000
kronor, hvartill länets hela bevillningssumma
efter denna förordning
för året uppgår, två procent af därpå
följande 100,000 kronor, eu och
en half procent af därefter följande
100,000 kronor och en procent af
allt hvad bevillningssumman öfverstiger
250,000 kronor; dock får,
om än denna bevillningssumma
sedermera skulle visa sig öfverstiga
dess af pröfningsnämnden beräknade
belopp, hvarken någon ytterligare
kostnadsersättning eller vedergällning
än den då beviljade för samma år
utdelas eller ett sådant öfverskott
tagas i beräkning vid bestämmande
af enahanda ersättning och vedergällning
under ett följande år; börande
vid de särskilda ersättningarnas
bestämmande afseende fästas på
för uppdragets utförande erforderlig
skicklighet, tid och arbete. Landsstatstjänsteman,
som i och för tjänsten
är skyldig att närvara vid taxeringsförrättning,
äger icke att därför
åtnjuta arfvode af bevillningen.

2 mom. Angående det för ofvan uppgifna ändamål af pröfningsnämnden
anvisade belopp och dess fördelning bör till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
aflåtas särskild! utdrag af nämndens protokoll, hvarefter
det beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af länets landtränteri och
med bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräkenskaperna redovisas.

3 mom. Till bestridande af kost- 3 mom. Till bestridande af kostnaderna
för blanketter till taxerings- naderna
längder, till ersättning åt ordföran- längder, till

Nuvarande lydelse:

belopp, motsvarande tre procent af
de första 100,000 kronor, hvartill
länets hela bevillningssumma efter
denna förordning för året uppgår,
två procent af därpå följande 50,000
kronor och en procent af allt hvad bevillningssumman
öfverstiger 150,000
kronor; dock får, om än denna bevillningssumma
sedermera skulle visa
sig öfverstiga dess af pröfningsnämnden
beräknade belopp, hvarken någon
ytterligare kostnadsersättning eller
vedergällning än den då beviljade
för samma år utdelas eller ett sådant
öfverskott tagas i beräkning vid bestämmande
af enahanda ersättning
och vedergällning under ett följande
år; börande vid de särskilda ersättningarnas
bestämmande afseende fästas
på för uppdragets utförande erforderlig
skicklighet, tid och arbete.
Landsstatstjänsteman, som i och för
tjänsten är skyldig att närvara vid
taxeringsförrättning, äger icke att
därför åtnjuta arfvode af bevillningen.

dena i bevillning sberedning a ma, till
arfvode åt kronans ombud och för

för blanketter till taxeringsersättning
åt ordförandena
och de af öfver ståthållareämbetet
förordnade ledamöterna i taxerings -

Nuvarande lydelse:

protoköllsföringen samt andra anteckningar
under taxeringsnämndernas
och pröfningsnämndernas sammankomster
äfvensom till vedergällning
för det i samband med taxeringsförrättningarna
för öfrigt lämnade
biträde af personer, som icke äga
att vid samma förrättningar beräkna
traktamentsersättning, må af Stockholms
stads pröfningsnämnd användas
och disponeras ett belopp, som svarar
emot högst en och en half procent
af samma stads efter denna
förordning utgående hela bevillningssumma
för året; gällande jämväl för
bemälda pröfningsnämnd det i 1
mom. af denna § gjorda förbehåll
för det fall, att bevillningssumman
skulle komma att öfverstiga pröfningsnämndens
beräkning. Om det af
pröfningsnämnden sålunda beviljade
belopp och detsammas fördelning
skall underrättelse genom utdrag af
nämndens protokoll meddelas statskontoret,
hvarifrån beloppet utbetalas.

4 mom. Ersättning med 50 öre
arket för den afskrift af taxeringslängderna,
hvilken det enligt 53 §3
mom. åligger häradsskrifvaren att
till kommunalstämmas ordförande affinna,
samt den i 39 och 64 §§ bestämda
rese- och traktamentskostnadsersättning
hör efter granskning af
därå ingifna räkningar, utan sam -

Föreslagen lydelse:

nämnderna, till arfvode åt kronans ombud,
till arfvode för anteckningar
under taxeringsnämndernas och pröfningsnämndens
sammankomster samt
för protokollsföringen hos pröfningsnämnden
äfvensom till vedergällning
för det i samband med taxeringsförrättningarna
för öfrigt lämnade
biträde af personer, som icke äga
att vid samma förrättningar beräkna
traktamentsersättning, må af Stockholms
stads pröfningsnämnd användas
och disponeras ett belopp, som
svarar emot högst en och en half
procent af samma stads efter denna
förordning utgående hela bevillningssumma
för året; gällande jämväl för
bemälda pröfningsnämnd det i 1
mom. af denna § gjorda förbehåll
för det fall, att bevillningssumman
skulle komma att öfverstiga pröfningsnämndens
beräkning. Om det
af pröfningsnämnden sålunda beviljade
beloppet och detsammas fördelning
skall underrättelse genom utdrag
af nämndens protokoll meddelas
statskontoret, hvarifrån beloppet utbetalas.

4 mom. Ersättning med 50 öre
arket för de afskrifter af taxeringslängderna,
som det enligt 39 r§ 4
mom. och 50 § 3 mom. åligger häradsskrifvaren
att till kommunalstämmas
ordförande aflämna, samt den i 51
§ bestämda rese- och traktamentskostnadsersättning
enligt därå ingifna,
vederbörligen granskade räkningar

Nuvarande llidelse:

manblandning med de i föregående
tre moment omförmälda taxeringskostnader
och arfvoden med flera utgifter,
utbetalas för länen af vederbörande
landtränteri och för hufvudstaden
af statskontoret.

Föreslagen lydelse:

äfvensom godtgörelse till den, hvilken,
i anledning af l andskamrer are jämlikt
47 § beviljad ledighet från vissa
tjänstegöromål, förordnas att samma
göromål förrätta, motsvarande landskamrerares
tjänstgöring spenning ar,
höra, utan sammanblandning med de
i föregående tre moment omförmälda
taxeringskostnader och arfvoden med
flera utgifter, utbetalas för länen af
vederbörande landtränteri och för
hufvudstaden af statskontoret.

5 mom. Statskontoret åligger att till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i länen efter rekvisition utlämna erforderligt antal exemplar af denna
förordning äfvensom blanketter till taxeringslängder, jämte sammandrag,
samt till pröfningsnämndernas längder, för att genom Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
försorg vederbörande tillställas. För Stockholms stad
ombesörjer öfverståthållareämbetet tryckning och tillhandahållande af blanketter
till taxeringslängder.

71 §.

1 mom. Åtal för förseelse, som
i 69 § 2 mom. omförmäles, anhängiggöres
vid allmän domstol.

Då till följd af uraktlåtet fullgörande
af de i denna författning
meddelade föreskrifter eller af annan
orsak eljest fråga uppstår om tilllämpning
af däruti stadgadt bötesansvar,
skall af vederbörande kronoombud,
ordförande eller ledamot i
bevillning sberedning, taxeringsnämnd
eller pröfningsnämnd eller annan behörig
person anmälan därom göras
hos Kungl. Maj :tsbefallningshafvande,
som, efter pröfning af härvid förekommande
förhållanden, förordnar

„58 §‘

1 mom. Åtal för förseelse, som
i 56 § 2 mom. omförmäles, anhängiggöres
vid allmän domstol.

Då till följd af uraktlåtet fullgörande
af de i denna författning
meddelade föreskrifter eller af annan
orsak eljest fråga uppstår om tillämpning
af däruti stadgadt bötesansvar,
skall af vederbörande kronoombud,
ordförande eller ledamot i
taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd
eller annan behörig person anmälan
därom göras hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
som, efter pröfning
af härvid förekommande förhållanden,
förordnar om uttagandet

Nuvarande lydelse:

om uttagandet af de böter, hvartill
en eller annan finnes hafva gjort sig
förfallen, samt vidtager de åtgärder,
som anmäld försummelse eller uteblifven
verkställighet af hvad i denna
förordning stadgas för öfrigt kan påkalla.

Förseelse, som i 69 § 2 mom.
omförmäles, må ej af allmän åklagare
åtalas, där ej målsägande densamma
till åtal angifvit.

2 mom. Den, som icke nöjes
åt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
beslut, hvarigenom han, på grund
af ofvan åberopade stadganden, blifvit
fälld till böter, äger att, med iakttagande
af hvad i allmänhet är stadgadt
angående böters nedsättning och dylika
utslags öfverklagande, öfver det meddelade
beslutet anföra besvär hos kammarrätten,
hvilka besvär böra vara
dit inkomna innan klockan tolf å
trettionde dagen efter erhållen del
af samma beslut.

som

Föreslagen lydelse:

af de böter, hvartill en eller annan
finnes hafva gjort sig förfallen, samt
vidtager de åtgärder, som anmäld
försummelse eller uteblifven verkställighet
af hvad i denna förordning
stadgas för öfrigt kan påkalla.

Förseelse, som i 56 § 2 mom.
omförmäles, må ej af allmän åklagare
åtalas, där ej målsägande densamma
till åtal angifvit.

2 mom. Den, som icke nöjes åt
Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
beslut, hvarigenom han, på grund
af ofvan åberopade stadganden, blifvit
fälld till böter, äger att, med iakttagande
af hvad i allmänhet är stadgadt
angående dylika utslags öfverklagande,
öfver det meddelade beslutet
anföra besvär hos kammarrätten,
hvilka besvär böra vara dit
inkomna innan klockan tolf å trettionde
dagen efter erhållen del af
samma beslut.

3 mom. Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla kronan.
Saknas tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas efter allmän
strafflag.

72 §.

Af bevillning sberedning, taxeringsnämnd
eller pröfningsnämnd behandlad
taxeringsfråga må icke, till
följd af gjord anmärkning eller anförda
besvär eller af annan anledning,
återförvisas till samma berednings
eller nämnds förnyade behand -

59 §.

Af taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd
behandlad taxeringsfråga
må icke, till följd af gjord anmärkning
eller anförda besvär eller af
annan anledning, återförvisas till
samma nämnds förnyade behandling.
Ej heller må någon förkla -

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

ling. Ej heller må någon förkla- ringsskyldighet bemälda nämnder
ringsskyldighet bemälda beredning åläggas.
eller nämnder åläggas.

73 §. 60 §.

1 mom. Inom kammarrättens revisionsafdelning må vid granskning
af kronoräkenskaperna anmärkning visserligen framställas beträffande den
af vederbörande tjänsteman för skattskyldig uträknade bevillning äfvensom
till rättelse däraf, att oriktig person upptagits såsom skattskyldig för fast
egendom, men däremot icke i afseende å verkställd taxering, i annan mån
än för så vidt den afser skattskyldig medgifven lindring i bevillningen;
ägande kammarrätten i anledning af sålunda framställd anmärkning föreskrifva
erforderlig rättelse.

2 mom. Om kammarrätten vid pröfning af anförda besvär i taxeringsmål
finner, att taxering verkställts å orätt ort eller underlåtits eller ej skett
till riktigt belopp å rätt ort, äger kammarrätten, efter vederbörandes
hörande, vidtaga erforderliga rättelser i taxering å ort, som vederbör;
dock att skattskyldigs hela taxering i sådant fall icke må höjas utöfver
hvad taxeringsmyndigheterna bestämt, därest besvären icke innefatta yrkande
om sådan höjning. Jämväl må, om någon af kammarrätten befrias från
bevillning på den grund, att annan person bort uppföras till utgörande af
densamma, kammarrätten öfverflytta taxeringen å denne.

74 §. 61 §.

Den, som icke åtnöjes med kammarrättens utslag i taxeringsmål,
äger att däri hos Konungen söka ändring genom besvär, hvilka före klockan
tolf å sextionde dagen efter erhållen del af utslaget skola till finansdepartementet
ingifvas tillika med bevis om dagen, då klaganden af utslaget erhöll
del; skolande borgen för kostnad och skada icke erfordras.

75 §. 62 §.

1 mom. Besvär, om hvilka i denna förordning förmäles, må jämte
tillhörande handlingar kunna, under iakttagande af stadgad tid och ordning,
på klagandens eget äfventyr i betaldt bref med allmänna posten in -

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

sändas till den myndighet, till hvilken besvären skola enligt förordningen
ingifvas.

2 mom. Den, som vill öfver taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds
beslut anföra besvär, är berättigad att, då han i sådant afseende
anmäler sig hos vederbörande myndighet eller tjänsteman, kostnadsfritt
erhålla för dylikt besluts öfverklagande erforderligt utdrag af taxeringslängden
samt af nämndens protokoll; och må ej heller lösen fordras för andra
protokollsutdrag och expeditioner, som till följd af vederbörande nämnders
beslut böra utfärdas.

76 §. 63 §.

I de städer, där magistrat ej finnes, skola alla bestyr och åligganden,
nämnda myndighet enligt denna förordning fått sig uppdragna, tillhöra
stadsstyrelsen.

Debitering, uppbörd, afkortning och redovisning.

77 §. 64; §.

Sedan pröfningsnämndernas förrättningar afslutats, skola de bevillningsafgifter,
som enligt föreskrifterna i denna förordning böra utgå för
de af taxerings- och pröfningsnämnderna bestämda fastighetsvärden och
inkomstbelopp, i författningsenlig ordning debiteras samt utan hinder af
anförda besvär öfver taxering eller debitering uppbäras.

78 §. 65 §.

Har skattskyldigs taxering i anledning af anförda besvär öfver pröfningsnämnds
beslut blifvit upphäfd eller nedsatt, eller har eljest frihet
från eller lindring i bevillning blifvit skattskyldig medgifven, äger den
skattskyldige att hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande i det län, hvarest
taxeringen skett, på'' anmälan kostnadsfritt återfå den bevillning, som af
honom erlagts utöfver hvad som rätteligen skolat utgå.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

79 §. 66 §.

Den enligt uppbördsboken hvarje skattskyldig påförda bevillning
skall upptagas å hans för samma år utfärdade debetsedel, hvilken bör
upptaga:

a) taxeringsvärdet å hvarje den skattskyldiges inom samma socken
på landet eller uppbördsdistrikt i stad belägna fasta egendom samt beloppet
af den däraf utgående bevillning;

b) den skattskyldiges uppskattade inkomst af kapital eller arbete,
enligt 11 § medgifvet afdrag samt påförd bevillningsafgift.

Dessutom bör debetsedeln innehålla underrättelse om hvad skattskyldig,
som vill öfverklaga honom påförd bevillningsafgift, har att i sådant
hänseende iakttaga.

SO §. 67 §.

Uppbörden af bevillningen verkställes vid de allmänna kronouppbördsstämmorna
under enahanda kontroll och ansvarighet i afseende å de influtna
medlen, som för andra årligen utgående kronoutskylders erläggande
och emottagande äro stadgade, i följd hvaraf gällande uppbördsförfattningar
skola tillämpas jämväl på bevillningsuppbörden och därmed förenade
bestyr.

81 §.

Har skattskyldig, sedan mantalsskrifning
förrättats, afstått sin egendom
till borgenärer eller efter den
1 maj det år, för hvilket bevillning
senast honom påförts, med döden
afgått, bör, utan afvaktan af konkursmassans
eller stärbhusets utredning,
den för honom belöpande och vederbörligen
bevakade bevillningen gäldas
utaf hans afträdda eller efterlämnade
tillgångar.

82 §. 68 §.

Utom den afkortning af påförd Afkortning af bevillning för inbevillning
för inkomst af kapital eller komst af kapital eller arbete sker på

Nuvarande lydelse:

arbete, hvilken föranledesaf bristande
tillgång till dess gäldande, får afkortning
äga rum endast af bevillning för
lön, pension eller dylik inkomst, som
genom dödsfall, afsked eller annan orsak
under årets lopp upphört, i hvilket
fall sådan bevillning blott erlägges
för den tid, hvarunder löneinkomsten
eller andra med tjänstebefattning förenade
fördelar af den skattskyldige
eller hans rättsinnehafvare åtnjutits.
Sker afkortning och nedgår den inkomst,
som varit föremål för bevillning,
härigenom till sådant belopp,
att frihet från eller lindring i bevillningen
enligt 11 § 1 mom. bort åtnjutas,
må dylik frihet eller lindring
vid afkortningen medgifvas.

Den för fast egendom utgående
bevillning får icke afkortas.

Ångåehde sättet för afkortning
stadgas i uppbördsreglementet.

83 §.

Föreslagen lydelse:

grund af bristande tillgång i den
ordning, som i uppbördsreglementet
stadgas.

Den för fast egendom utgående
bevillningen får icke afkortas.

69 §.

Vid bevillningens redovisande skall hvad gällande instruktioner och
författningar stadga rörande redogörelser och räkenskaper för andra till
statskontoret ingående årliga skattebidrag tjäna till efterrättelse.

84 §.

1 mom. Sammandrag af taxeringslängderna,
upptagande jämväl
den påförda bevillningen och upprättadt
i öfverensstämmelse med härvid
fogadt formulär, skall årligen
för Stockholms stad inom årets slut
och för annan stad samt för fögderi

70 §.

1 mom. Sammandrag af taxeringslängderna,
upptagande jämväl
den påförda bevillningen och upprättadt
i öfverensstämmelse med härvid
fogadt formulär, skall årligen
för Stockholms stad före den 15 november
och för annan stad samt för

Nuvarande lydelse:

före den 15 december insändas till
Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

2 mom. På grund af dessa
sammandrag och sedan de vid deras
granskning anmärkta förhållanden
blifvit förklarade eller rättade, böra
inom Stockholms stad af därvarande
uppbördsverk och inom länen af
landskontoren uppgöras särskilda
sammandrag öfver hvart och ett läns
hela bevillning, hvilka sistnämnda
sammandrag, därtill tryckta blanketter
genom statskontorets försorg vederbörande
tjänstemän tillhandahållas,
skola af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
till nämnda verk insändas
före slutet af januari månad påföl -

Föreslagen lydelse:

fögderi före den 1 oktober insändas
till Kungl Maj :ts befallningshafvande.

2 mom. På grund af dessa
sammandrag och sedan de vid deras
granskning anmärkta förhållanden
blifvit förklarade eller rättade, böra
inom Stockholms stad af därvarande
uppbördsverk och inom länen af
landskontoren uppgöras särskilda
sammandrag öfver hvart och ett läns
hela bevillning, hvilka sistnämnda
sammandrag, därtill tryckta blanketter
genom statskontorets försorg vederbörande
tjänstemän tillhandahållas,
skola af Kungl. Maj.ts befallningshafvande
till nämnda verk insändas
före den 1 december.

jande år.

3 mom. Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen hunnit
därstädes granskas och med enahanda sammandrag för de nästföregångna
åren jämföras, bör ett generalsammandrag för hela riket inom
statskontoret upprättas samt genom detta verks försorg från trycket utgifvas
och med allmänna tidningarna utdelas.

85 §. 71 §.

För den händelse att restantierna å bevillningen inom någon ort
skulle, utan att ett sådant förhållande af giltiga orsaker föranledts, uppgå
till ett anmärkningsvärd! högt belopp, åligger det statskontoret att låta
vidtaga den eller de åtgärder, som finnas vara af omständigheterna påkallade
och för restantiernas skyndsamma indrifvande erfordras.

Denna författning skall tillämpas
från och med den 1 januari
1908 till slutet af det år, under hvars
lopp ny bevillning af fast egendom
samt af inkomst varder af Riksdagen
fastställd.

Instruktion för taxeringsmyndigheterna.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

Uppskattning af fast egendoms värde.

1 §• 1 §•

Värdet af fast egendom föreslås Värdet af fast egendom bestämoch
bestämmes med ledning af: mes med ledning af:

l:o) jordbruksegendom tillhörande areal i åker, äng, skogs- eller betesmark
jämte särskilda förmåner, såsom vattenfall, torfmosse, lastageplats,
fiske, som ej är i jordebok särskildt upptaget, m. m. äfvensom utsäde och
kreatursbesättning vid egendomen; börande härvid jämväl behörigt afseende
fästas vid egendomens läge, de särskilda ägoslagens och skogens beskaffenhet
samt beloppet af de grundskatter och öfriga allmänna utskylder, med
undantag af bevillningen, hvarmed egendomen är belastad; skolande, då
frälseränta förenats med äganderätten till den jord, hvaraf sådan ränta
dittills utgått, vid bestämmandet af fastighetens värde detsamma ökas
med ett belopp, motsvarande räntans kapitalvärde beräknadt efter 5
procent;

2: o) egendomens vid verkställd värdering för erhållande af lån från
hypotetisk ältning antagna värde, så vida sådan värdering skett under nästföregångna
fem år och det egendomen därvid åsätta värdet sedermera
icke blifvit i väsentlig mån förändradt;

3:o) den för sådan, under loppet af nästföregångna fem år, försåld
egendom senast betingade köpeskilling, så vida icke därunder inbegripits
godtgörelse för inventarier eller växande gröda, eller köpet afslutats mel -

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

lan nära anhöriga, eller vid försäljningen förbehåll gjorts om så kallade
undantagsförmåner, eller därvid förekommit andra särskilda omständigheter,
som skäligen anses hafva inverkat på köpeskillingens bestämmande
utöfver eller under egendomens verkliga värde; börande vid bestämmande
af detta värde afseende icke fästas å beskaffenheten af sådana byggnader,
som på egendomens afkastning icke hafva något egentligt inflytande, likasom
värdet af kreatur, redskap och andra inventarier eller förlag vid
jordbruksfastighet icke heller må vid fastighetsvärdets bestämmande tagas
i beräkning;

4:o) årliga hyres- eller arrendesimman för uthyrd eller bortarrenderad
egendom, så vida icke särskilda förmåner eller åligganden blifvit därunder
inbegripna, såsom rättighet till inventariers begagnande, arbetsbiträde från
annan egendom och skogsfång utöfver husbehof m. m., eller skyldighet
att uppodla, reparera och uppföra byggnader eller utföra andra arbeten å
den arrenderade egendomen samt inom kort tid densamma afträda, eller
så vida icke, efter hvad vid jämförelse mellan denna och närbelägna
egendomar af lika storlek och beskaffenhet sig visar, hyres- eller arrendebeloppet
blifvit bestämdt med afseende å släkt- eller andra kända förhållanden
mellan ägaren och hyresmannen eller arrendatorn;

5:o) brand;försäkringsvärdet å de i stad och på dess område eller i
köping och därmed jämförlig ort befintliga egendomars åbyggnad samt å
bruks-, kvarn- och fabriksbyggnader på landet äfvensom å andra där uppförda
hus och byggnader, hvilka icke begagnas för jordbruket och dess
binäringar tillhörande rörelse, samt å sådan åbyggnad på särskilda lustställen
och därmed jämförliga mindre lägenheter, som utgör dessas egentliga
värde, så vida icke brandförsäkringsvärdet skulle understiga det belopp,
som på grund af andra omständigheter kan anses motsvara de brandförsäkrade
husens och byggnadernas verkliga värde;

6:o) läget och arealen af hvar och en i stad, köping eller därmed
jämförlig ort belägen egendom med därtill hörande särskilda förmåner.

Då taxering af fast egendom ej kan verkställas enligt här ofvan
upptagna grunder, bör egendomens värde upptagas till det belopp, som
motsvarar uppskattningsvärdet å andra i närheten belägna jämförliga
egendomar, på hvilka dessa grunder kunnat tillämpas; åliggande det
vederbörande taxeringsman att vid taxeringen tillämpa den eller dem af
här ofvan angifna taxeringsgrunder, som anses bäst leda till egendomens
uppskattning till dess verkliga värde.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

Då fast egendom, som under sistförflutna fem år blifvit såld eller
undergått ofvan omförmälda värdering, uppskattas högre eller lägre än
den senast betingade köpeskillingen eller den godkända värderingssumman,
så ock då förändring göres i det senast fastställda taxeringsvärdet, höra
de särskilda skäl, hvilka därtill föranledt, i taxeringshandlingarna eller
nämndens protokoll antecknas. Abyggnader å stadsegendom samt öfriga i
femte punkten här ofvan uppräknade hus och byggnader få ej, utan på
enahanda sätt tillkännagifven särskild anledning, upptagas till lägre värde
än det, för hvilket samma byggnader äro hos allmän brandförsäkringsinrättning
emot brandskada försäkrade, ej heller till lägre värde än det,
som motsvarar den behållna hyresafkastningen, kapitaliserad efter fem
procent.

I de fall, då uti fast egendoms uppskattningsvärde ingå både jordbruksfastighet
och sådana byggnader eller inrättningar, hvilka icke begagnas
för jordbruket och dess binäringar tillhörande rörelse, skall hela
det uppskattade fastighetsvärdet fördelas, så att särskildt utsattes värdet
af själfva jordbruksfastigheten med de egendomen tillhörande, för jordbruket
och dess ändamål afsedda bostads- och andra byggnader, samt
särskildt värdet af alla öfriga byggnader och inrättningar, för hvilka bevillning
anses böra utgöras.

2 §•

Allmän uppskattning af fast egen- Allmän uppskattning af fast egendom
enligt de i bevillningsförord- dom enligt de i bevillningsförordningen
och denna instruktion före- ningen och denna instruktion föreskrifna
grunder skall verkställas år skrifna grunder skall verkställas år
1898 och sedermera hvart femte år, 1908 och sedermera hvart femte år,
från nämnda år räknadt. från nämnda år räknadt.

Har under tiden mellan två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar
brandförsäkringsvärdet å byggnader i stad och på dess
område eller å öfriga i 1 i; 5 mom. af denna instruktion uppräknade
hus och byggnader blifvit ökadt eller minskadt, eller fast egendoms värde
antingen genom ny- eller tillbyggnader, nya fabriksanläggningar eller
andra inrättningar blifvit i betydligare mån förhöj dt eller genom inträffad
eldsvåda, vattenflöde eller af annan dylik anledning märkligen förminskats

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

i förhållande till dess uppskattade värde, då bör detta värde jämkas efter
de förändringar, egendomen undergått.

Det taxeringsvärde, som blifvit fast egendom åsatt under tiden mellan
två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar, bör vid först
därefter inträffande sådan taxering å nyo pröfvas.

Uppgår fast egendoms värde icke till 100 kronor, skall detsamma
införas endast i den för anteckningar afsedda kolumn i taxeringslängden.
Likaså skall endast i nämnda kolumn införas värdet å sådan lägenhet
eller byggnad, för hvilka, jämlikt 4 § d) bevillningsförordningen, fastigketsbevinning
icke erlägges.

Uppskattning af inkomst af bergsbruk
och därtill hörande näringar
samt kvarnar och fabriker m. fl.
verk och inrättningar.

3 §.

Vid beräkningen af den behållna
årliga inkomsten utaf bruk och fabrik
samt annan därtill hänförlig inrättning
jämföres värdet af där under
senast förflutna året tillverkade eller
förädlade varor med värdet af härvid
använda råämnen, jämte öfriga med
dessa varors tillverkning eller förädling
förenade kostnader; börande
taxeringsmännen om dessa värden
och kostnader förskaffa sig tillförlitliga
och fullständiga underrättelser.

4 §•

Vid beräkning af den behållna
inkomsten af mjöl- och såg- samt

Föreslagen lydelse:

Nuvarande lydelse:

andra kvarnar afses ej allenast kvarnarnas
storlek och stenparens, ramarnas
och sågbladens samt stamparnas
och valkarnas antal, utan hufvudsakligen
mäld- och skogs- samt vattentillgången
jämte tulltäktens belopp
och det tillfälle till mjöl- eller brädhandel
m. m., som läget och kommunikationsmedlen
bereda.

Uppskattning af inkomst genom
skeppsrederi, sjöfart, handel, bankrörelse
och handtverk samt annan
jordbruket icke tillhörande näring.

5 §•

Med ledning af de i afseende
på fartyg föreskrifna uppgifter angående
läste- eller tontal, byggnadsmaterial
och anbringad ångmaskins
drifkraft m. m. uppskattas fartygsägarens
inkomst eller fraktförtjänst
efter fartygets storlek och beskaffenhet
samt de, så vidt kändt är, under
näst föregångna år verkställda resors
äfvensom besörjda varu- och persontransporters
förmånlighet.

6 §•

Skeppare, ångfartygsbefälhafvare,
styrmän, maskinister samt matroser
och andra sjömän taxeras till
bevillning för sina inkomster genom

Nuvarande lydelse:

arfvoden, kaplake och så kallade
hyror m. m., äfvensom för värdet
af fri kost och andra förmåner efter
enahanda beräkningsgrunder, som
äro stadgade för den vid industriella
företag eller i enskild tjänst anställda
personals inkomstbevillning.

7 §•

Den inkomst, handlande, handtverkare
eller annan näringsidkare
äger af sin rörelse, uppskattas, med
fäst afseende å härvid förekommande
allmänna eller tillfälliga förhållanden,
efter rörelsens beskaffenhet och det
belopp, hvartill den årliga varuomsättningen
eller tillverkningen uppgår,
antalet af de vid rörelsen biträdande
eller använda personer, dessas
befattningar och lönevillkor, afsättning^-
och arbetstillfällen, handelsbodars
och verkstäders läge jämte
öfriga omständigheter, som anses inverka
på förmånligheten af idkad
handel eller annan näring. Skulle
taxeringsmännen sakna närmare
kännedom rörande verkliga beskaffenheten
af den rörelse, om hvars
beskattning fråga är, och aflämnade
uppgifter icke innehålla tillfyllestgörande
upplysning därom, höra de,
på sätt dem lämpligast synes, förskaffa
sig de underrättelser, som erfordras
för rörelsens rättvisa beskattning.

Föreslagen lydelse:

Nuvarande lydelse:

8 §•

Med afseende å hvad i 12 § b)
af förordningen angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst
stadgas angående ort, där inkomst af
bankrörelse skall beskattas, iakttages,
att, då rörelsen drifves vid flera kontor,
alla omkostnader och förluster
under räkenskapsåret af sådan beskaffenhet,
att vid beskattning afdrag
därför äger rum, påföras rörelsen i
dess helhet, hvarefter beräkningen
af den del af beskattningsbara inkomsten,
som belöper å hvarje särskilt
kontor, sker på följande sätt.
De belopp, som enligt kontorets
månadsrapporter vid hvarje månads
slut balanserats å kontorets in- och
utlåningsräkningar, sammanläggas och
summan delas med månadernas antal,
hvarefter den sålunda erhållna
kvoten anses utvisa medelbeloppet
af kontorets in- och utlåning för året.
Efter det förhållande, hvari denna inoch
utlåning står till den på enahanda
sätt bestämda, sammanlagda
in- och utlåningssumman för alla
kontoren, uträknas den del af beskattningsbara
inkomsten, som bör taxeras
i den ort, där kontoret är beläget.
Utelöpande postremissväxlar
och egna banksedlar inräknas icke
i in- och utlåningsrörelsen.

Föreslagen lydelse:

Uppskattning af inkomst.

3 §•

Med afseende å hvad i 12 § b)
af förordningen angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst
stadgas angående ort, där inkomst af
bankrörelse skall beskattas, iakttages,
att, då rörelsen drifvits vid flera kontor,
alla omkostnader och förluster
under räkenskapsåret af sådan beskaffenhet,
att vid beskattning afdrag
därför äger rum, påföras rörelsen i
dess helhet, hvarefter beräkningen
af den del af beskattningsbara inkomsten,
som belöper å hvarje särskildt
kontor, sker på följande sätt.
De belopp, som enligt kontorets
månadsrapporter vid hvarje månads
slut balanserats å kontorets in- och
utlåningsräkningar, sammanläggas och
summan delas med månadernas antal,
hvarefter den sålunda erhållna
kvoten anses utvisa medelbeloppet
af kontorets in- och utlåning för året.
Efter det förhållande, hvari denna inoch
utlåning står till den på enahanda
sätt bestämda, sammanlagda
in- och utlåningssumman för alla
kontoren, uträknas den del af beskattningsbara
inkomsten, som bör taxeras
i den ort, där kontoret är beläget.
Utelöpande postremissväxlar
och egna banksedlar inräknas icke
i in- och utlåningsrörelsen.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

Vidkommande järnvägsbolags inkomst
af järnvägsdrift iakttages
först, att därunder ej inräknas bolagets
inkomst af sådan rörelse, som
icke direkt sammanhör med själfva
järnvägsdriften, t. ex. rederirörelse,
ej heller sådan inkomst, hvilken är
genom fastighetsbevillning beskattad,
såsom arrenden, hyror och dylikt.

Inkomsten af järnvägsdriften fördelas
till beskattning på följande sätt.

Fem procent af inkomsten taxeras
i den ort, där nästföregående
år hufvudkontoret var beläget. Återstoden
fördelas mellan järnvägens
stationer efter deras trafikvärde. En
stations trafikvärde skall beräknas
lika med halfva summan af järnvägens
bruttoinkomst af stationens
afsända och anlända godstrafik (ilgods,
styckegods och vagnslastgods),
ökad med järnvägens bruttoinkomst
af vid stationen försålda personbiljetter.
Gods, som i samtrafik eller
i transitotrafik inkommit från främmande
bana, räknas såsom afsändt
från öfvergångsstationen; likaså räknas
till annan bana utgående gods såsom
anländt till öfvergångsstationen.
Såsom järnvägens station räknas härvid
äfven af densamma använd, annan
järnväg tillhörig station. Den del af
järnvägens beskattningsbara inkomst
af järnvägsdriften, som enligt denna
beräkning belöper på en station, taxeras
i den kommun, där stationen är
belägen. Tillhör stationsområdet flera

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

kommuner, taxeras den beskattningsbara
inkomsten af stationen till lika
delar i dessa kommuner.

Har järnvägsbolag för egen räkning
trafikerat främmande bana, skall
för taxeringen resultatet af rörelsen
å hvardera banan för sig fastställas.
För detta ändamål beräknas först bolagets
behållna inkomst af rörelsen i
sin helhet, med tillägg af skatter
och öfriga utgiftsposter, för hvilka
afdrag författningsenligt icke äger
rum, men dock utan afdrag vare
sig för ränta å gäld eller för ersättning,
som bolaget i någon form
haft att utbetala för nyttjande af
den främmande järnvägen. Det på
detta sätt bestämda totala driftöfverskottet
fördelas därefter mellan de
trafikerade banorna efter det sammanlagda
trafikvärdet af hvardera
banans stationer; stationernas trafikvärden
beräknas därvid, såsom om
banorna utgjorde en enda järnväg,
dock att för station, som tillhört
båda banorna, stationens uträknade
trafikvärde uppdelas i två trafikvärden,
allt efter som stationens
trafik hänfört sig till den ena eller
den andra banan. Från den del af
driftöfverskottet, som enligt denna
beräkningsgrund kommer på den främmande
järnvägen, afdrages den ersättning,
bolaget haft att utbetala för nyttjandet
af den^främmande järnvägen,
jämte ränta, som kan anses belasta
driften å densamma; återstoden,

1 2

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

som utgör det trafikerande bolagets
beskattningsbara inkomst af den främmande
banan, fördelas till beskattning
mellan den främmande banans stationer
i förhållande till deras förut
bestämda trafikvärde. Från den del af
driftöfverskottet, som faller på bolagets
egen järnväg, göres afdrag för ränta
å gäld, som belastar denna järnväg,
hvarefter återstoden fördelas till beskattning
mellan samma järnvägs stationer
efter deras trafikvärde. Den
beskattningsbara inkomst, ägaren af
den främmande järnvägen har af densamma,
skall likaledes, sedan fem
procent af inkomsten tillgodoräknats
den ort, där ägaren haft kontor för
järnvägen, fördelas mellan stationerna
å denna järnväg efter deras trafikvärden.

På liknande sätt förfares, om
järnvägsbolaget trafikerat flera främmande
banor.

I fråga om kanalbolag iakttages,
att den beskattningsbara inkomsten
af kanaldriften, hvari icke inberäknas
inkomst af fastighet, för hvilken
bolaget erlagt fastighetsbevillning,
ej heller inkomst af rörelse, som
icke direkt sammanhör med kanalrörelsen,
såsom t. ex. rederirörelse,
fördelas till beskattning mellan den
kommun, där nästföregående år liufvudkontoret
var beläget och som tillgodoräknas
fem procent af inkomsten,
samt de kommuner, som af kanalanläggningen
berörts, i förhållande

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

till vissa för dessa kommuner bestämda
fördelning stal. Dessa fördelningstal,
som efter kanalbolagets hörande
fastställas af Kungl. Maj:ts
befallningshafvande att lända till efterrättelse,
till dess annorlunda förordnas,
erhållas genom att till kilometertalet
af kanalens längd inom hvarje
kommun lägga antalet slussar inom
kommunen. Kanallängden, hvartill
endast hänföras sträckor, som först
genom kanalföretaget gjorts segelbara,
räknas i kilometer och tiondedelar
däraf, hvarvid bråkdel, som ej
uppgår till full tiondedel, bortfaller.
Utgör kanalanläggning på någon
sträcka gräns mellan två kommuner,
uppdelas fördelningstalet för denna
sträcka lika på hvardera kommunen.

Vid taxering af företag, som
afser att med hjälp af ledning tillhandahålla
vatten eller elektrisk energi,
skall hälften af den beskattningsbara
inkomsten upptagas i den kommun,
där vattnet eller den elektriska energin
förbrukats, eller, då förbrukningen
ägt rum inom olika kommuner, fördelas
dem emellan i förhållande till
bruttoinkomsten däraf inom hvarje
särskild kommun. Den andra hälften
taxeras i den kommun, där vattenverk
eller kraftstation samt kontor
varit förlagda, och fördelas, om vattenverk
eller kraftstation samt kontor
legat å olika orter, till beskattning
emellan dessa orter efter den grund,
som taxeringsmännen med hänsyn till

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

de omständigheter, hvilka böra inverka
på fördelningen, finna skälig.

9 §■ 4 §.

Ltländing, som efter därtill enligt särskild författning förvärfvad rätt
reser omkring i landet och för egen eller annans räkning bjuder ut till
försäljning eller försäljer af honom medförda eller eljest i riket befintliga
varor, skall erlägga bevillning i enlighet med de i 7—12 §§ af bevillningsförordningen
bestämda grunder; skolande hvad sålunda är vordet stadgadt
äga tillämpning äfven i det fall, att utländing medför utländska varor,
som förut blifvit under en eller annan form rekvirerade.

10 §• 5 §.

Hvar och en skattskyldig bör för sin inkomst genom handel, handtverk
eller annan näring taxeras till bevillning efter inkomstens verkliga
belopp, antingen den näring, hvarigenom inkomsten erhålles, idkas för den
skattskyldiges egen räkning eller af honom bedrifves såsom kommissionär
eller innehafvare af annan persons yrkesrätt; och då den vid bevillningstaxeringen
för ett eller annat yrke påförda beskattning icke medför eljest
saknad rättighet för den skattskyldige till utöfvandet af detta yrke, så
äro taxeringsmännen icke pliktige att undersöka och pröfva behörigheten
till detsammas idkande.

Uppskattning af inkomst utaf allmän
eller enskild tjänst eller särskilt
uppdrag.

I allmänhet bör vid bevillningstaxeringen hvarje löntagares inkomst,
så vidt den utgöres af bestämd lön eller visst antingen i penningar eller
spannmål och andra naturapersedlar utsatt belopp, upptagas på grund af
därå erhållen officiell eller behörigen styrkt uppgift, hvarvid spannmåls
jämte andra in natura utgående varors och persedlars värde beräknas efter
ortens senast fastställda markegångspris och sådana persedlar, som icke

Nuvarande lydelse:

finnas i markegångstaxan uppförda,
inom orten anses äga.

Med allmän eller enskild tjänstebefattning
förenad förmån af fri bostad
beräknas till det belopp, som i
årlig hyra inom samma ort vanligen
erlägges för en bostad af enahanda
antal lika beskaffade rum och lägenheter.
Där tillfälle till sådan jämförelse
saknas eller särskilda förhållanden
förekomma, bestämmes nyssnämnda
förmåns värde efter annan,
enligt taxeringsmännens åsikt tilllämplig
beräkningsgrund. I de fall,
då ämbets- och tjänsteman, såsom
boställshafvare, bör erlägga fastighetsbevillning
för bostället, skall han icke
taxeras till inkomstbevillning för sin
förmån af fri bostad på samma ställe.

12 §.

De med ämbeten och tjänster
oller andra befattningar förenade obestämda
och till beloppet växlande inkomster
taxeras enligt kända eller
uppgifva förhållanden och med fäst afseende
å sådana tillfälliga omständigheter,
som under senaste tiden inverkat
på dessa inkomsters belopp; börande
därjämte såsom ledning för uppskattningen
af dylika extra inkomster eller
så kallade sportler, vid tillämpliga
fall, följas den beräkningsgrund, som
iakttagits vid bestämmandet af årlig
ersättning åt innehafvare af likartad
tjänst, då sådan därmed förut förenad
inkomst upphört.

Föreslagen lydelse:

åsättas de värden, som persedlarne

Med allmän eller enskild tjänstebefattning
förenad förmån af fri bostad
beräknas till det belopp, som i
årlig hyra inom samma ort vanligen
erlagts för en bostad af enahanda
antal lika beskaffade rum och lägenheter.
Där tillfälle till sådan jämförelse
saknas eller särskilda förhållanden
förekomma, bestämmes nyssnämnda
förmåns värde efter annan, enligt
taxeringsmännens åsikt tillämplig beräkningsgrund.
I de fall, då ämbetsoch
tjänsteman, såsom boställshafvare,
erlagt fastighetsbevillning för bostället,
skall han icke taxeras till inkomstbevillning
för sin förmån af
fri bostad på samma ställe.

Nuvarande lydelse:

13 §.

I afseende på skattskyldigs taxering
för inkomst såsom fullmäktig
eller ombud för andra personer tillämpas,
där sådant sig göra låter, hvad
rörande taxering af löntagares till beloppet
obestämda inkomster är stadgadt.

Föreslagen lydelse

Uppskattning af inkomst genom
räntebärande kapital samt andra
här ofvan icke omförmälda tillgångar.

14 §.

Sedan all annan inkomst, för
hvilken bevillning skall utgöras, är
beräknad, bör inkomsten af fruktbärande
kapital bestämmas till hvad taxeringsmännen,
på grund af egen kännedom
samt alla meddelade eller eljest
tillgängliga upplysningar, anse denna
inkomst verkligen utgöra. Saknas
annan tillförlitlig beräkningsgrund,
då skall jämförelse anställas emellan,
å ena sidan, den skattskyldiges alla
sammanlagda kända årsinkomster af
fast egendom, rörelse, yrke, tjänst,
pension, lott i bolag och annan, särskild
bevillning underkastad inkomstkälla
samt, å andra sidan, den skattskyldiges
alla sannolika lefnadskostnader.
Skillnaden eller det belopp,
hvarmed lefnadskostnaderna kunna

Nuvarande lydelse:

finnas öfverskjuta nämnda sannolika
årsinkomster, anses då utgöra den
skattskyldiges inkomst af kapital.

Yid beräkning af skattskyldiges
okända lefnadskostnader i stad, köping
eller därmed jämförlig ort må
desamma i allmänhet icke anses vara
lägre än i nedanstående förhållande
till beloppet af den årliga hyra, den
skattskyldige erlägger för de af honom
och hans egen familj begagnade rum
och lägenheter, eller sålunda att, när
denna hyra stiger öfver 300 till och
med 500 kronor, lefnadskostnaderna
och således äfven den skattskyldiges
årsinkomster anses uppgå till minst
tre gånger hyrans belopp; när hyran
är högre än 500 till och med 1,000
kronor, lefnadskostnaderna anses vara
fyra gånger hyrans belopp; när hyran
är högre än 1,000 till och med 1,500
kronor, lefnadskostnaderna anses vara
fem gånger hyrans belopp, samt, när
hyran är högre än 1,500 kronor, lefnadskostnaderna
anses uppgå till minst
sex gånger hyresbeloppet; ankommande
det på taxeringsmyndigheterna
att bestämma, i hvad mån hyresbelopp,
som icke uppgår till mer än
300 kronor, må läggas till grund för
inkomstberäkning.

I afseende å dem, som bebo
egna hus, uppskattas hyresvärdet för
de rum och lägenheter, hvilka de för
sig och familj begagna, genom jämförelse
med andra lika beskaffade lägenheter.

Föreslagen lydelse:

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

I öfrig! böra taxeringsraännen
härvid taga i betraktande, huruvida
talrik familj, ämbetsåligganden eller
annat förhållande nödsakat till begagnande
af flera och dyrare rum än
vanligt, och om af sådan anledning
kan vara skäligt att göra nedsättning
i den efter nyssnämnda grunder beräknade
inkomst, eller om underhåll
af hästar och åkdon, talrik betjäning
m. m., som, då sådant icke för den
skattskyldiges yrke erfordras, utmärker
ett yppigare lefnadssätt, lämnar
anledning till beräkning af högre
inkomst.

Förluster, af hvilka kapitalet
drabbats under året näst före det,
hvarför bevillning påföres, afräknas
från ägarens kapitalförmögenhet, och
erlägges bevillning för den afkastning,
återstående kapitalbeloppet anses
lämna.

Allmänna föreskrifter.

15 §• '' §•

Huruvida skattskyldigs tillfälliga årsförlust (t. ex. genom kreaturssjukdom,
skeppsbrott, varulagers förstöring och dylikt) bör betraktas såsom
minskning i årets inkomst eller såsom kapitalförlust, pröfve taxeringsmyndigheterna
efter rörelsens och förlustens storlek och beskaffenhet.

16 §. 8 §.

Enär aktiebolag eller enskildt Enär aktiebolag eller enskildt
bankbolag skall erlägga bevillning bankbolag skall erlägga bevillning
både för ränteinkomsten af hela det både för ränteinkomsten af hela det

Nuvarande lydelse:

i bolaget nedlagda kapitalet och för
den vinst, som rörelsen därutöfver
lämnar, så böra de enskilda delägarne
icke taxeras för inkomst från samma
bolag.

17 §.

Där bevillning sberedning föreslår
eller taxerings- eller pröfningsnämnd
beslutar tillämpning af den i 11 §
1 mom. af bevillningsförordningen
stadgade bestämmelse om ökning af
det belopp, för hvilket bevillning
icke äger rum, eller som får från
uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt
afdragas, skall af beredningen i
taxering släng den och af taxering seller
pröfningsnämnd i dess protokoll
noggrann redogörelse meddelas, då
ökningen är för viss ort allmän på
grund af hög bostadskostnad om de
i orten rådande förhållanden härutinnan
och, då ökningen grundar
sig på ömmande omständigheter, för
dessas beskaffenhet i hvarje särskildt
fall.

18 §.

Vid tillämpning af 11 § 1 mom.
i bevillningsförordningen, angående
befrielse från eller lindring i bevillning
för inkomst af kapital eller
arbete, skall den behållna afkomsten
såväl af skattskyldig tillhörande fast
egendom som ock af sådan särskildt
beskattad rörelse, som drifves i bolag
eller idkas å annan ort än den, där

Föreslagen lydelse:

i bolaget nedlagda kapitalet och för
den vinst, som rörelsen därutöfver
lämnat, så böra de enskilda delägarne
icke taxeras för inkomst från samma
bolag.

9 §•

Där taxerings- eller pröfningsnämnd
beslutar tillämpning af den
i 11 § 1 mom. af bevillningsförordningen
stadgade bestämmelsen om
ökning af det belopp, för hvilket
bevillning icke äger rum, eller som
får från uppskattad inkomst såsom
bevillningsfritt afdragas, skall af
taxeringsnämnden i taxering släng den
och af pröfningsnämnd i dess protokoll
noggrann redogörelse meddelas,
då ökningen är för viss ort allmän
på grund af hög bostadskostnad, om
de i orten rådande förhållanden härutinnan
och, då ökningen grundar
sig på ömmande omständigheter, för
dessas beskaffenhet i hvarje särskildt
fall.

10 §.

Vid tillämpning af 11 § 1 mom.
i bevillningsförordningen, angående
befrielse från eller lindring i bevillning
för inkomst af kapital eller
arbete, skall den behållna afkomsten
nästföregående år såväl af skattskyldig
då tillhörande fast egendom som ock
af sådan särskildt beskattad rörelse,
som drif vits i bolag eller idkats å

Nuvarande lydelse:

den skattskyldige är mantalsskrifven,
tagas i beräkning vid bestämmandet
af hans sammanräknade årsinkomster,
hvarvid i fråga om fast egendom
iakttages, att inkomst af jordbruksfastighet
beräknas till 6 procent och
inkomst af annan fastighet till 5
procent af taxeringsvärdet. Om sålunda
skattskyldig finnes i sin mantalsskrifningsort
hafva t. ex. 450
kronors inkomst af kapital eller arbete
samt tillika äger stadsfastighet,
taxerad till 2,000 kronor, och hvilken
alltså bör upptagas till 100
kronors afkomst, så att hans sammanräknade
årsinkomst uppgår till 550
kronor, får enligt föreskriften i andra
stycket af det ifrågavarande momentet,
jämfördt med hvad ofvan sagts,
sådan skattskyldig tillgodonjuta bevillningsfrihet
för ett belopp af 450
kronor och kommer sålunda i det
förutsatta fallet icke att erlägga någon
bevillning för inkomst, hvaremot
den skattskyldige, som, jämte
450 kronors inkomst af kapital, tilllika
åtnjutit exempelvis 2,000 kronors
inkomst af aktier, skolat erlägga
full bevillning för de 450 kronorna.
Har den skattskyldige 1,100 kronors
inkomst af kapital eller arbete, 400
kronors inkomst af aktier samt därjämte
äger jordbruksfastighet till ett
taxeringsvärde af 5,000 kronor med
300 kronors däraf beräknad afkomst
och således i sammanräknade årsinkomster
åtnjuter tillhopa 1,800

Föreslagen lydelse:

annan ort än den, där den skattskyldige
är mantalsskrifven, tagas i
beräkning vid bestämmandet af hans
sammanräknade årsinkomster, hvarvid
i fråga om fast egendom iakttages,
att inkomst af jordbruksfastighet
beräknas till 6 procent och inkomst
af annan fastighet till 5 procent
af taxeringsvärdet. Om sålunda skattskyldig
finnes i sin mantalsskrifningsort
hafva haft t. ex. 450 kronors
inkomst af kapital eller arbete samt
tillika ägt stadsfastighet, taxerad till
2,000 kronor, och hvilken alltså bör
upptagas till 100 kronors afkomst,
så att hans sammanräknade årsinkomst
uppgått till 550 kronor, får
enligt föreskriften i andra stycket
af det ifrågavarande momentet, jämfördt
med hvad ofvan sagts, sådan
skattskyldig tillgodonjuta bevillningsfrihet
för ett belopp af 450 kronor
och kommer således i det förutsatta
fallet icke att erlägga någon bevillning
för inkomst, hvaremot den skattskyldige,
som, jämte 450 kronors
inkomst af kapital, tillika åtnjutit
exempelvis 2,000 kronors inkomst
af aktier, skall erlägga full bevillning
för de 450 kronorna. Har
den skattskyldige haft 1,100 kronors
inkomst af kapital eller arbete, 400
kronors inkomst af aktier samt därjämte
ägt jordbruksfastighet till ett
taxeringsvärde af 5,000 kronor med
300 kronors däraf beräknad afkomst
och således i sammanräknade års -

Nuvarande lydelse:

kronor, kommer bevillning att, utan
medgifvande af något afdrag, honom
påföras för hans först berörda inkomst
af 1,100 kronor o. s. v.

Föreslagen lydelse:

inkomster åtnjutit tillhopa 1,800
kronor, kommer bevillning att, utan
medgifvande af något afdrag, honom
påföras för hans först berörda inkomst
af 1,100 kronor o. s. v.

Formulär N:o 1.

Taxeringslängd

öfver fast egendom, för hvilken bevillning erlägges,
i N". N. socken, N. N. härad och N. N". län

för år 19

✓

102

Den skattskyldige.	Nummer å uppgift eller annan bilaga.	Egendomen.	O		Officiella uppgifter om	Af taxeringsnämnden uppskattadt värde
<x> er o ce 3 a er-	Mantal.	i senaste köpe- skilling.	hypoteksvärde.	! gällande brand- försäkrings- värde.	å jordbruks-fastighet.	å annan fastighet.
Parti- summa.	Hufvud- summa.	Parti- summa.	Hufvud- summa.
Brukspatron J. E. Bergström	1	Råbelöf frälse säteri......	i	2	50,000	50,000	_	50,000
		D:o mjölkvarn, 3 par
		stenar .....................	—	—	—	—	15,000	—		18,000	—
		Svanå skatte ...............	i	1	6,000	6,000	—	6,000		—	—
		D:o stångjämsbruk ...	—		—	—	40,000	—	—	50,000	—
		Frälseränta af,* mantal Ny-
		forss, enligt sistlidet års
		markegång 130 kr. 25 öre	—	—	—	—	—	—	56,000	2,600	70,600
Hemmansägaren Xils Lars-											1
son ...........................	2	Röksta skatte...............	i	3	20,000	18,000		19,000			_J
		D:o frälse ...............	3	1		6''000	—	7,000	—		—
		D:o oljeslageri.........	—		—	—	6,000	—	—	4,000
		D:o såg med 2 ramar	—	—	—	--	—	—	—	8,000	—
		D:o brännvinsbränneri-
		byggnader ......	—	—	—	—	—	—	—	2,000	—
		D:o tegelbruk .........	—	—	—	—	—	—	—	1,000	—
Hemmansägaren Sven Pers-		Nyängen utjord............	6	—	—	—	—	1,000	27,000	—	15,000

son ...........................			2	3	18,000	18,000			19 000
Kronolänsmannen A. Blom-				4
berg...........................	3	Sanda boställe ............	i	1	—	—	—	—	10,000	_	_
Venamo härad ...............	-	Skogsbergs allmänningsdel		—	—	—	—	—	10,000	_	—
Hofstena socken ............		Folkskolebyggnad .........		—	—	—	5,000	—	—		1,000
L. X. Cronvall...............		Abystenkärlsfabriks bygg-
		nåder.......................	-		—	—	500	—	—	-	500
		Summa	n			122,000	87,100

Förrättningsstället N. N. den ... maj 19...

Taxeringsnämnden

N. N.

Ordförande.

X. X. N. N.

Af Kungl. AIaj:ts befallningshafvande
förordnad ledamot.

X. X. X. X.

Anmärkningar. ^

l:o. Den skattskyldiges namn och titel samt egendomens namn, nummer och mantal skola vara af häradsskrifvaren

2:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de
tillförlitlig uppgift å det verkliga taxeringsvärdet.

103

Uträknad bevillning	Pt ft’ EJ i-s J=u-— -s 2	C0O ■3 *-<
c? & ** <rt-H-iCrq'' o sr o	c? o" ►-s	=r c? ■ l O ° p''3 >r o» so	Ul P		O 3 -3 3* p cr<5 »-* CO *2: p	Ifningsnä protokoll	Taxeringsnämndens anteckningar.
p, §o O C= • O	er ►-4 P CO	O Ci ^ • ■ c+‘	3 p		§ 1 cL s <t> 3-3 O • 3	''! § CO
	—	—	—	—	—	55,000	15	Ordföranden ansåg värdet böra bestämmas till 55,000 kronor.
33	00	35	:J0	68	90
—	—	—	_	1 1	—	1 I		/Med afseende å hemmanets beskaffenhet och vid jämförelse med Eöksta \ n:r 2 ansågs köpeskillingen för hög.
						7,000	16
16	20	7	50	23	70	—	1 1 1
11	40	—	—	11	40	—	—
6	—	—	—	6	—	—	17
6	—	—	50	6	50	—	—	/Här är endast upptagen den del af fastigheten, som är uthyrd. Arliga
						\ hyresbeloppet 50 kronor.
—	—	—	25	_	25	—	—
73	20	43	55	116	75			1

införda, då längden till taxeringsnämndens ordförande aflämnas.

ändringar, som af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje fastighet innehåller

Formulär N:o 2.

Taxeringslängd

öfver fast egendom, för hvilken bevillning erlägges,

i N. ?sT. stad af N. N. län

för år 19

100

Den skattskyldige.	[Nummer å uppgift eller annan, bilaga.	Egendomens beskaffen-het samt stadsjordens rymd.	Kvarter.	I Hus- eller gårdsnumm er.	Officiella uppgifter om	Af taxeringsnämnden uppskattadt värde
senaste köpe- skilling.	hypoteksvärde.	gällande brand- försäkringsvärde.	åjordbruks- tästighet.	å annan fastighet.
Parti- summa.	Hufvud- summa.	Parti- summa.	Hufvud- summa.
Grosshandlaren J. Lönn ...	50	Huset vid Salttorget ...	Lejonet	7	I		40,000			45,000
					>45,000
		Tomten.....................		—	J	—	—	—	_	1,000	_
		Magasinet vid hamnen.	Sjöbodarne	6		—	—	—	-	4,000	_
		Stadsjord, 3 hektar......		—	—	—	—	3,000		—	—
		Marielur.d, landeri......		—	—	—	—	4,000	_	_	_
,		D:o lustbyggnader		_	—	—	—	—	7,000	3,000	53,000
Staden ........................	52	Tullhusbyggnaden vid
		Tullgatan...............	Sjöbodarne	9	—	—	55,000	—	—	27,500	—
		Tomten.....................		—	—	—	—	—	—	2,500	30,000
\| Fabriksbolaget Billing & Cd	53	Huset vid Drottninggatan	Hästen	11	1	_	25,000	_	_	35,000	_
					.30,000
		Tomten.....................		—	1	—	—	—	_	1,000	_
		Fabriksbyggnad vid Tull-
		gatan .....................	Sjöbodarne	11	\|	—	60,000	—	—	60,000	—
					>60,000
		Tomten.....................		—	1	—	—	—	_	10,000	_
		Beteshage å utmarken..		_		—	--	—	600	—	106,000
! Snickaren P. Eklöf.........	—	Tomten vid Tullportsgat.	Vägvisaren	8	—	—	—	—	—	—	—
.		Summa				7,600	[189,000

N. N. den ... maj 19...

Taxeringsnämnden

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
förordnad ledamot.

N. N. N. K.

Anmärkningar.

l:o. Den skattskyldiges namn och titel, egendomens beskaffenhet samt husets eller gårdens nummer jämte kvarterets

2:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de
tillförlitlig uppgift å det verkliga taxeringsvärdet.

107

			P= >
Uträknad bevillning	a
			p it
» P* C?	_ 5s w cd ■*		Pa 2; * 2! ■a S''
►-»crq	O sa- 3	m	g JQ i* w
o <0 ''-t		3	-< ps
Sfs»''	2 & g g tf 75 —.Et.	3 P	g! g pa 2 CD Pa 3 CD
*-s • a>	0=1x5

Irf- a I
O crcj

o a
tH P:

Taxeringsnämndens anteckningar.

4 20

26 50

41 Sfi 94

50 i 99

or,

30,000

(Här är endast upptagen den del af fastigheten, som är uthyrd. Årliga
\ hyresbeloppet 1,500 kronor.

Tomtens värde kan ej skattas högre än till 75 kronor.

namn skola vara af vederbörande tjänsteman införda, då längden till taxeringsnämndens ordförande aflämnas.
ändringar, som af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje fastighet innehåller

■

Formulär N:r 3.

Af N. N. läns pröfningsnämnd beslutade ändringar i taxeringen af

fast egendom, för hvilken bevillning erlägges,

i N. N. fögderi

för år 19

Den skattskyldige. Egendomen.	Nummer.	Mantal.	Af taxeringsnämnden uppskattadt värde	Uträknad bevillning 1
i å å jordbruks-1 annan fastighet. ; fastighet.	å jordbruks- fastighet.	å annan fastighet.
N. N. socken.							j
Brukspatron J. E. Bergström! Råbelöf frälse säteri............	1	2	50,000	30	—	—	—
Hemmansägaren Nils Larsson Röksta såg........................	—	—	8,000	—	—	4	—
Summa			50,000 i 8,000	30	—	4	— j
Den af pröfningsnämnden beslutade förhöjning utgör alltså	—	—	5,000 —	3	—	—	-
>5 » > minskning » >	—	—	1,000	_	—	—	50
Summa			55,000 1 7,000	33		3	50

X. X. den ........................ 19...

N. N.

Riktigheten af

Anmärkning.

Sedan längden blifvit afslutad, skall uti fögderisammandraget af taxeringslängderna införas sammanlagda
sätt formuläret n:r 7 närmare visar.

Af pröfningsnämnden \| uppskattadt värde	1 § i pröfningsnämn- dens protokoll.	Uträknad bevillning	Anteckningar.
å jordbruks- fastighet.	å annan fastighet.	o å jordbruks- fastighet.	å annan fastighet.
\| 1 55,000		15	33				Annot. i taxeringslängden sid.......
—	7,000	16	—	—	3	50	D:o i d:o sid.......
55,000	7,000		33	—	3	50
—	_	—	—	—			• ,

ofvanstående längd vitsordas af
N. N.

Kronoombud.

.beloppet af den utaf prufningsnämnden beslutade förhöjning eller minskning jämte därå uträknad bevillning, på

Formulär N:o 4.

Taxeringslängd

öfver sådan staten samt kommuner och menigheter, allmänna undervisningsverk
och barmhärtighetsinrättningar m. fl. tillhörig fast egendom,
för hvilken bevillning enligt 4 § bevillningsförordningen

icke erlägges,

i N. N. socken, N. härad och N. N. län

för år 19

114

		''			Af taxeringsnämnden uppskattadt värde
Ägare.	Innehafvare.	Egendomen.	tzä c B B	g P B	å fastighet, till-hörig staten.	å fastig-het, till-hörig kommu-ner, me-nigheter m. fl.
					Jord- bruks- fastighet.	Annan fastighet.
Staten ....................	Arrendatom A. Karlsson...		1	3	60,000
	D:o qvarn, 4 par stenar	20,000	_
	TJltuna landtbruksinstitut..	Ultuna kungsgård .........	1	6	200,000
Hofstena socken ......	Kyrka ..................				30,000 4,000
		Folkskolebyggnad .........

		Sockenstuga ..................					6,000 6,000 10,000 8,000
Metodistsamfundet.....		Kyrka ....................
Venamo härad.........		Tingshus .............
N. N. regementes of-ficerskår...............		Byggnad å mötesplatsen

					260,000	20,000	63,000
		Pörrättningsstället N. N. den ... maj 19
		Taxeringsnämnden
					N. N.
				Ordförande.
		N. N.				N. N.
		Af Kung!. Maj:s befallningshafvande

förordnad ledamot.

N. N. ■ N. N.

Summa af taxeringsnämnden åsätta värden ....................

Den af pröfningsnämnden beslutade förhöjning utgör alltså
» » > > minskning > >

Anmärkningar.

l:o Agaren (och innebafvaren) samt egendomens namn, nummer och mantal skola vara af bäradsskrif2:o
Sedan längden blifvit afslutad, skall uti fögderisammandraget af taxerings]ängderna införas sammanmng,
pa sätt formuläret n:o 7 närmare visar.

115

Af pröfningsnämnden ändrade värden.	\|§ i pröfningsnämndens j protokoll.	Taxeringsnämndens anteckningar.
å fastighet, till-hörig staten.	å fastig-het, till-hörig kommu-ner, me-nigheter in. fl.
Jord- bruks- fastighet.	Annan fastighet.
55,000	—	—	10
—	—	—	—	Hela värdet utgör 5,000 kronor. För 1,000 kronor erlägges bevillning.
—		12,000	11
—	i	““	—

260,000 j 20,000| 63,000!

— —I 2,000

5,000] —| —|

N. N. den .................. 19...

N. N.

Att de af pröfningsnämnden beslutade ändringar äro riktigt införda, vitsordas af

N. N.

Kronoombud.

varen införda, då längden till taxeringsnämndens ordförande aflämnas. .

lagda beloppet af den utaf pröfningsnämnden beslutade förhöjning eller minskning jämte

därå uträknad bevill -

Formulär N:r 5.

Taxeringslängd

öfver

inkomstbevillningen

och

inko mstskatten

inom

och

län

för år 19

Nummer å uppgift eller annan
bilaga. __

118

3 ;

4 1

5 :

n i
12 |
13

1:0.

2:0.

3:o.

4:0.

6:0.

Den skattskyldiges

öi

Taxering enligt bevillningsförordningen.

Af taxeringsnämnden

namn och titel eller yrke.

bostad.

S: >
fris

ter å hus, hemman eller lägenhet.	uppskattad inkomst	medgifvet afdrag enligt 11 § bevillningsförordningen.	antagen beskattningsbar inkomst.	Uträknad bevillning.	möfningsnämnden lutade ringar i de beska bara inkomstbeloppen.
1 af kapital. 1	af tjänst eller pension.	af rörelse, yrke eller eljest.	W P g 3 p
1	1,000	—	10,000	11,000	_	11,000	55	_	12,500
	—	600	—	600	450	150	—	75	—
\| -	—	700	300	1,000	450	550	2	75	—
1	—	—	1,700	1,700	—	1,700	8	50	—
2	7,500	—	—	7,500	—	7,600	37	50	9,000
1	—	1,300	400	1,700	—	1,700	8	50	—
—	—	—	1,000	1,000	—	1,000	5	—	—
—	—	—	700	700	600	100	—	50	—
25	1,000	—	6,000	7,000	—	7,000	35	-	—
—	—	4,000	—	4,000	—	4,000	20	—	—
—		—	500	500	450	60	—	25	0
—		—	1,200	1,200		975	4	88	786
—		—	400	400		325	1	G2	314
—	1,000	600		1,600		1,600	8	—	—
—		600	1,600	2,100		2,100	10	50
! 1 1 1	600	500	500	1,500	300	1,200	6	i	-
1 —	11,000^ 8,300	24,200	43,500	2,550	\| 40,95o\| 204	75\|

Brukspatronen J. E. Bergström1

Rättaren Måns Trulsson........

Mjölnaren A. Fogelberg.........

Hemmansägaren Nils Larsson

P. grosshandlaren E. Berg.....

Länsmannen A. Blomberg.....

L. N. Cronvall...................

Skomakaren L. Jönsson.........

Grosshandlaren C. J. Lönn ...
Lasarettsläkaren 0. Sandberg
Sömmerskan Klara Jansson....

Arrendatorn A. Karlsson.......

Densamme..........................

Kamreraren S. Wandberg......

Skepparen L. Johansson........

Kommissionären N. Edlind...

Änkefru E. Jakobson............

Hemmansägaren Sven Persson
P. inspektören 0. Lindström

Råbelöf..

Råbelöfs kvarn.

Röksta...........

Al by .............

Sanda.............

Hofslena.....

Sundbyberg .
Rimbo........

Vellnora kungsgård.

Hammarby ....

Simpnäs........

Österby.........

Ekeby..........

Röksta skatte
Olsbacka ......

Förrättningsstället N. N.

........ maj 19...

Taxeringsnämnden
N. N.
Ordförande.

N. N.

Af Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordnad ledamot.
N. N.

N. N.

Anmärkningar.

Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de än
liflig uppgift å det beskattningsbara inkomstbeloppet.

Då skattskyldig har inkomst af flera yrken, näringav eller tjänster, bör, där specifikation däraf ej kan på annat sä
Om arrendator af sådan staten tillhörig jordbruksfastighet, för hvilken fastighetsbevillning icke erlägges, är up
med afseende å debitering af vägskatt och kommunalutskylder såväl inkomst- som bevillningsbeloppen särskildt up
Då uppgift affordrats skattskyldig, bör beviset därom taxeringslängden bifogas.

Såsom inkomst af pension upptagas äfven: årligt understöd, gratifikation, lifränta och undantagsförmån.

119

Taxering enligt inkomstskatteförordningen.	§ i pröfningsnämndens protokoll.
Af taxeringsnämnden	Uträknad inkomstskatt.	Af pröfnings-nämnden beslu-tad ändring
taxerad inkomst	beräknadt belopp, efter hvilket skatt utgår.
af fastighet (beräknad).	i dess helhet.	i uppskattad inkomst.	i beräknadt belopp, efter hvilket skatt utgår.
6,890	17,100	27,200	136	—	18,600	31,000	20
—	1,000	200	1	_	z
2,370	4,000	4,000	20	—	—	_	_
—	28,600	60,000	300	—	31,100	68,300	23
600	2,100	1,500	7	50		—	—
._	7,300	7,900	39	50	—	—	—
—	3,000	2,600	13	—	—	’-	—
—	—	—	—	—	—	—	35
—	1,600	800	4	_	1,100	300	60
—	2,600	2,000	10	_	_
—	1,800	1,000	5	—		_	_
—	1,600	700	3	50		_	_
—	1,400	600	3	—	1,300	500	62 \|
1,140	1,100	1,100	6	50	_	_	_ 1
700	1,100	700	3	50	—!	—	- 1
11,700	74,100	110,300	551	50	_	—	— !

Taxeringsnämndens anteckningar.

Mantalsskrifven i N. N. kommun och. således ej berättigad till afdrag.
Har 6 barn. Hustrun sjuklig.

Inkomst af kronoarrende.

dringar, som af pröfningsnämnden blifvit beslutade, sä att taxeringslängd^! alltid för hvarje skattskyldig innehåller tillföråstadkommas,
underrättelse därom i anteckningskolumnen införas.

£asadnåiCskätt detta °Ck ^ rÖre,SC Cl''Cr ^''k" cller ^nst« ^ kapital, böra

.» ?. ....» - •

Formulär N;o 6.

läns

pröfningsnämnd

beslutade ändringar i taxeringen

till

inkomstbevillning och inkomstskatt

för år 19

122

g	Den skattskyldiges	tzt			Taxering	enligt bevillnings-
B B			P	Af taxeringsnämnden			A f
pa			pc	uppskattad inkomst	3 er £ cd P-	P	cj		uppskat-
rppgift eller annan bilaga	namn och titel eller yrke.	bostad.	hus, hemman eller egenhet.	af kapital.	P g* t» rf- CD O* 2	af rörelse, yrke el eljest.	Summa.	gifvet afdrag enligt villningsförordninger	[tagen beskattningsb inkomst.	P: pr p p Q- er CD £T »Q		af kapital.	P ,r~t- p:‘ P w CD CtT ►e! CD
					c"	CD			P				O
	X. X. socken.
	Brukspatronen J. E. Bergström............	Eåbelöf...............	1	1,000 7,500		10,000	11,000 7,600 600 1,200 400		11,000 7,500 60 976 325	55 37		1,500 9,000
	F. grosshandlaren E. Berg ..................	Alby ..................	2			50 25 88 62
	Sömmerskan Klara Jansson ...............	Eimbo ................			500	450 \| 300
	Arrendator!! A. Karls-son.....................	Vellnora kungsgård		—	—	1,200 400	4 1	—	—
	Änkefru E. Jakobson	Ekeby ...............	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—	—
		Summa	—	8,600	—	to H-» O o	20,600	760	19,860	99	26	10,500	—
	Den af pröfningsnämnden beslutade förhöj-ning utgör alltså ..............................		2,000		300
	minskning utgör alltså .....................						460
	och förhöjning utöfvei	minskningen.........			-	—	2,300	2,750	13	75

		Säger	b-* O o o		12,400	22,900	O o ce	22,000	113		—	—

X. X. den

N. N.

Riktigheten af o från -

Anmärkning''.

Sedan längden blifvit afslutad, skall uti fögderisammandraget af taxeringslängderna införas sammanlagda bekomstskatt,
på sätt formuläret X:o 7 närmare visar.

123

förordningen.

pröfning s nämn den
tad inkomst _

zr.

r *-s
>7-

Crq P !

2,351

C= 2
►“i P |
O aq I

! j

:Crq crq |
o r+''

:»q

5’ c?r o

“
>—• »•*.
ö p

co c+-frt- e-t*
3

crq

P =
tTT
3
P
JP

crq

Taxering enligt inkomsts katte förordningen.

taxerings nämnden -

t-t ?r

5? =

o 2

<rh P-*

pröfnings nämnden -

— ?r
?r s

CT> P
e+- pu

3.2.
C= 3

c-t- >r

crq

p^ o

Anteckningar.

11,000 12,500
— 9,000

— j 12,500! 6250

— 9,000; 45l—

17,100

28,500

27,200

60,000

1,000! 1,000; / 7

400 400;/ ^°01 3

86) 3193
314! 1!57

1,600

1,400|

800

(iOO

136

300

— 18,600! 31,000 155 —

— 31,100! 68,300

341 60

4|— 1,100;

3[—1 1,300|

300 1 50

1 1

5001 2;50

20 Annot. i taxeringsl. sid.

60
62

D:o	i	d:o	sid...
D:o	i	d:0	sid...
D:o	i	d:o	sid...
D:o	i	d:o	sid...

12,4005 22,900! 300 22,600! 113]

48,600! 88,600

443 — 52,100 100,100 500 50

3,500! 11,500 57 50

-i -!

52,100 100,100! 500 50

stående längd vitsordas af
N. N.

Kronoombud.

loppet af den utaf pröfningsnämnden beslutade förhöjning eller minskning jämte därå uträknad bevillning och in -

Formulär N:r 7.

taxeringslängderna

Sammandrag

i N. N. fögderi (stad) af N. N. län

för år 19

126

						E	n 1 i g t	b e v	ill-
H So X CD «-e P eg &		Socken.	af taxeringsnämnden uppskattade	värden & fast egendom	>
för hvilken bevillning erlägges.	för hvilken bevillning icke erlägges,
r+- - K* rf ro r-f- GQ P P 3 3 <T> ►-S	Iläiad. (Stad.)	(Taxerings- distrikt.)	Jord- bruks- fastighet.	Annan fastighet.	Summa.	såsom tillhörig staten. j säsom	Summa.	Summa värde å all fast egendom.
Jord- I , bruks- -)Tan fastig- fri-het. Ilet''	uimorig kommu-ner, me-Summa, nigheter m. fl.
l:a	N. N.......	N. N.......	1,000,000	000,000	1,600,000	500,000 100,000;	600,000\| 90,000	690,000	2,290,000
		N. N.......	320,000	410,000	730,000	200,000 10,000	210,000 25,000	235,000	965,000
'' 2:a	N. N.......	N. N.......	450,000	300,000	750,000	125,000[ —\|	125,000 15,000	140,000	890,000
		N. N.......	730,000	650,000	1,380,000	10,000 15,000\|	25,0001 30,000	55,000	1,435,000
1		Summa	2,500,000	1,960,000	4,460,000	835,000 125,000	960,000; 160,000	1,120,000	5,580,000

Från ofvanstående summa Afgår: Af pröfningsnämnden be-slutad minskning.........	2,500,000	1,960,000 1,000	4,460,000 1,000	835,000 5,000	125,000	960,000 5,000	160,000 1,120,000 5,000	5,580,000 6,000
Säger	2,500,000	1,959,000	4,459,000	830,000	125,000	955,000	160,000	1,115,000	5,574,000
Tillkommer:
Af pröfningsnämnden be-
slutad förhöjning.........	5,000	-	5,000	—	—	-	2,000	2,000	7,000
Summa	2,505,000	1,959,000	4,464,000	830,000	125,000	955,000	162,000	1,117,000	5,581,000

127

ningsförordnin ge

af taxeringsnämnden uppskattad inkomst

af ka- ^

I pital. eller
r pen -

af rörelse,

rike
eller
eljest.

Summa.

Medgifvet
afdrag enligt
11 §
bevillningsförordningen.

Beskatt ningsbar inkomst.

uträknad bevillning

i för in flr

j£rd- Iför annan! “f

Ä.1 &

arbete.

Summa

Enligt inkomstskatteförordningen.

Af taxeringsnämnden.

_ ft)

^ 9?

ct> P
r+-

c-t GO c S-e.

<r+- O

g.?

•8-s.

7,200

3.000

2.000
j 8,000

11,600| 18,900
3,400; 14,000
ö,400| 9,000

37,700

20.400

16.400

1,360 | 36,350

4,500j 12,000, 24,500

1,100

1,200

1.700

19,300

15,200

22,800

600

192

270

438

300

205

150

325

181175

76; —
1141—

1,081

493

496

877

62,500

35,000

22,400

98,900

42,000

23,500

41.900J 58,800

494 50
210 —
117 50
294!—

|;i | |

| 20,200| 24,900 53,900; 99,000 [ 5,350 | 93,650

N. N. den..........................

X. N.

Häradsskrifvare.

1,500

980!—: 468 25;2,948

1 ! I

161,8001223,200|l,116 —

20,200	24,900	53,900	99,000	5,350	93,650	1,500		980	—	468	25	2,948	25	161,800	O O ce'' <M	1,116	—
_	_	700	_	450		-			50				50	1,200	1,900	0	60
20,200	24,900	53,200	99,000	4,900	93,650	1,500	—	979	50	408		2,947	75	160,600	221,300	1,106	60
2,000			1,300		1,760	3	_			8	75	11	75	4,800	5,000	28
22,200	24,000	53,200	100,300	4,900	95,400	1,503	—	979	50	477		2,959	50	165,400	226,900	1,134	50

N. N. den

N. N.

Häradsskrifvare.

128

Formulär N:r 8

Sammandrag dels öfver foevillningen af fast egendom samt af inkomst äfvensom

dels ock öfver inkomstskatten

N. N. fögderi .
N. N. d:o .

Bevillning af fast egendom.

Uppskattadt värde

å jord- | _
bruksfastighet.

a annan
fastighet.

IN. N. stad..

IN. N. d:o .....|

Summa.

Uträknad bevillning

för jord- för
bruks- annan | Summa,

fastighet, fastighet.

Bevillning af

Uppskattad inkomst

kapital.

af tjänst j af rörelse,

eller

pension.

yrke eller
eljest.

Summa.

129

öfver taxeringsvärdet å sådan fast egendom, för hvilken bevillning icke erlägges,
i län för år 19

inkomst.

Summa
bevill-ning af
fast

egendom
samt af
inkomst.

Uppskattadt värde å fast egendom, för hvilken
bevillning icke erlägges.

Inkomstskatt.

Medgifvet
afdrag en-ligt 11 §
bevill-ningsför-ordnin-gen.

Beskatt-

ningsbar

inkomst.

Uträk-nad be-villning.

såsom tillhörig staten.

såsom
tillhörig
kommu-ner, me-nigheter
in. fl.

Summa.

Taxerad

inkomst.

Beräk-nadt be-lopp,
efter
hvilket
skatt
utgår.

Uträknad

inkomst-

skatt.

Jord-

bruks-

fastighet.

Annan

fastighet.

Summa.

Förordning om inkomstskatt.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

I KAP.

Om grunderna för taxering af inkomst.
1 §•

Till inkomst enligt denna förordning räknas:

a) inkomst af fast egendom,

b) inkomst af kapital,

c) inkomst af arbete.

2 §•

Såsom inkomst af fast egendom anses den inkomst, som enligt gällande
bevillningsförordning är genom fastighetsbevillning beskattad. Denna inkomst
beräknas efter det fastigheten enligt nämnda förordning för nästföregående
år åsätta taxeringsvärdet och anses utgöra:

a) af jordbruksfastighet sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor
af taxeringsvärdet samt

b) af annan fastighet och frälseränta
fem kronor för hvarje fulla etthundra
kronor af taxeringsvärdet
eller, då bevillning icke utgöres för
hela värdet, af den del däraf, för
hvilken bevillning erlägges.

b) af annan fastighet och frälseränta
fem kronor för hvarje fulla etthundra
kronor af taxeringsvärdet
eller, då bevillning icke utgjorts för
hela värdet, af den del däraf, för
hvilken bevillning erlagts.

132

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

Då taxeringsvärde nästföregående
år icke varit fastighet åsatt, skall
löpande årets taxeringsvärde följas vid
beräkningen.

3 §•

Till inkomst af kapital räknas:

a) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller
hos penningförvaltande verk eller enskilde insatta penningar,

bj krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutes af
patronus ecclesite, samt

c) utdelning å aktier i inländska aktiebolag och å lotter i enskilda
bankbolag.

4 §•

Till inkomst af arbete räknas:

a) inkomst af rörelse eller yrke, såsom:

l:o) inkomst af bergsbruk, kalk- och stenbrott jämte därtill hörande
verk, inrättningar och näringar; kvarnar och sågverk, fabriker, mekaniska
verkstäder, brännvinsbrännerier och andra för varors tillverkning eller förädling
anlagda inrättningar; mejerihandtering, potatismjölfabriker och andra
binäringar till jordbruket, i den mån de icke afse tillgodogörande af eget
jordbruks produkter; penningrörelse, handelsrörelse, skeppsrederi, sjöfart,
handtverk eller annan näring;

2:o) inkomst af till allmän trafik upplåten järnväg, kanal eller annan
farled samt flottled; och

3:o) hvad som förvärfvas genom utöfning af vetenskap, konst eller
handaslöjd;

b) inkomst och förmån af tjänst eller särskild! uppdrag, såsom:
aflöning, arfvode, traktamente, sportler, bostad, därest denna icke är såsom
löntagarens inkomst af fast egendom beräknad, och annan med allmän
eller enskild tjänst förenad förmån;

c) pension, årligt understöd (gratifikation), lifränta eller undantagsförmån; d)

all annan, i denna § samt 2 och 3 §§ ej omförmäld inkomst, som
enligt gällande bevillningsförordning är att hänföra till inkomst af arbete.

Nuvarande lydelse:

5 §•

1 mom. Inkomst enligt denna
förordning taxeras för det löpande
året. Vid taxeringen iakttages, att
skattskyldigs sammanräknade inkomst
utföres i fulla hundratal kronor, så
att öfverkjutande belopp, som icke
uppgår till fullt hundratal, bortfaller.

2 mom. a) Inkomst af kapital
och annan inkomst af arbete än lön
eller pension upptages med det belopp,
hvartill inkomsten under nästföregående
året uppgått; med iakttagande
likväl dels att inkomsten
första året, den åtnjutes, äfvensom
då den icke åtnjutits för hela föregående
året, skall upptagas med det
belopp, hvartill densamma, enligt de
upplysningar taxeringsmännen kunnat
förskaffa sig, skäligen må anses för
det löpande året uppgå, dels ock att,
då inkomsten under det löpande året
upphör, densamma upptages med det
belopp, som, med det nästföregående
årets inkomst till beräkningsgrund,
motsvarar den tidrymd af det löpande
året, för hvilken inkomsten åtnjutes.

b) Med allmän eller enskild
tjänstebefattning förenad lön så ock
pension upptages med det belopp,

133

Föreslagen lydelse:

5 §•

1 mom. Skattskyldig taxeras för
den inkomst, han åtnjutit under det
nästföregående året.

2 mom. Vid taxeringen iakttages,
att skattskyldigs sammanräknade
inkomst utföres i fulla hundratal
kronor, så att öfverskjutande belopp,
som icke uppgår till fullt hundratal,
bortfaller.

134

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

hvartill densamma för det löpande
året blifvit i stat eller annorledes
bestämd; börande däremot med tjänstebefattning
förenade tjänstgöringspenningar,
dagaflöning, sportelersättning
och obestämda eller extra inkomster
beräknas på sätt under a)
är föreskrifvet.

c) Yikariatsarfvode, arfvode för
uppdrag af öfvergående beskaffenhet
och all dylik tillfällig inkomst, som
härflutit af annan den skattskyldiges
verksamhet än hans redan till beskattning
taxerade tjänst, rörelse eller
yrke och som tillfallit honom så sent
under ett år, att densamma icke
kunnat af det årets taxerings- eller
pröfningsnämnd beräknas, taxeras det
näst därpå följande året.

d) Lön och annan inkomst, som
utgår i spannmål eller persedlar, upptages
med det kontanta belopp, den
efter senast för orten fastställdt markegångspris
utgör.

6 §• 6 §.

Vid taxering af inkomst må af- Vid taxering af skattskyldigs indrag
icke ske: komst nästföregående år må afdrag

icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskostnader
samt därtill hänförliga utgifter;

b) för arrende- eller hyresvärde å sådan, järnväg, kanal och annan
farled samt flottled tillhörande mark och byggnad, för hvilken till följd
af medgifven frihet från fastighetsbevillning inkomst icke blifvit efter
de i 2 § angifna grunder taxerad;

135

Nuvarande lydelse: föreslagen lydelse:

c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans fasta egendom, rörelse

eller yrke nedlagda kapital;

d) för hvad som användes till
fast egendoms förbättring, tillökning
af inventarier eller kapitalaf betalning
å skuld.

d) för hvad som användts till
fast egendoms förbättring, tillökning
af inventarier eller kapitalafbetalning
å skuld.

Däremot må vid taxering af inkomst af arbete afdrag ske:

a) för det såsom inkomst af fast a) för det såsom inkomst af fast

egendom beskattade, hyresvärdet mot- egendom beskattade, hyresvärdet motsvarande
belopp af fem för hundra svarande belopp af fem för hundra
af taxeringsvärdet å fastighet, som af taxeringsvärdet å fastighet, som
af ägaren begagnas till utöfvande af af ägaren begagnats till utöfvande af
sådan verksamhet, hvarom i 4 § a) sådan verksamhet, hvarom i 4 § a)
l:o) och 3:o) sägs; l:o) och 3:o) sägs;

b) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom:
arrende- eller hyresafgift,

underhåll af fastighet och inventarier,

aflöning, föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda
biträden och arbetare,

samt andra därmed jämförliga utgifter;

c) för kostnader, som äro för- c) för kostnader, som varit för enade

med utöfning af vetenskap, enade med utöfning af vetenskap,
konst eller handaslöjd; konst eller handaslöjd;

d) för hvad som anvisats till bestridande af de med erhållna tjänster
eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom :

resekostnadsersättning,
å stat uppförd häst- och båtlega,

officerares lönetillägg för tjänstehästar samt fourageringsersättning,
anslag till skrifmaterialier, kontorshyra och andra expenser,
dagaflöning eller traktamente för förrättning å annat ställe än tjänstemans
eller i förrättningen deltagande persons vanliga boningsort, arfvode,
dagaflöning eller traktamente för kommendering utom station, fältaflöning
under krigstid,

136

Nuvarande lydelse:

samt arfvode eller traktamente
för riksdag eller revision å annan
ort, än där arfvodes- eller traktamentstagaren
är bosatt;

ej för följande med ämbete och
tjänst förenade utgifter, nämligen:

den afgift, tjänsteman såsom
sådan åligger utgöra till pensions-,
änke- och pupill- eller annan understödskassa,

aflöning eller annan ersättningprästernas
i jordeboken upptagna
gifna,

ränta och amorteringsbidrag till
prästgårdarne i Skåne,

samt kostnader för sådana särskilt
anbefallda tjänsteresor, för
hvilka ersättning icke är särskildt
anvisad.

Föreslagen lydelse:

samt arfvode eller traktamente
för riksdag eller revision å annan
ort, än där arfvodes- eller traktamentstagaren
varit bosatt;

ägande de under utrikesdepartementet
lydande, å utrikes art anställda
urnbets- och tjänstemän åtnjuta afdrag
för så stor del af dem tillkommande
ortstillägg, som kan anses motsvara
så kallade representationskostnader;

e) för följande med ämbete och
tjänst förenade utgifter, nämligen:

den afgift, tjänsteman, såsom
sådan, ålegat utgöra till pensions-,
änke- och pupill- eller annan understödskassa,

till vikarie eller tjänstebiträde,
utlagor, i den mån de icke äro efter öfverbyggnadsamorteringsfonden

för

samt kostnader för sådana särskildt
anbefallda tjänsteresor, för
hvilka ersättning icke varit särskildt
anvisad.

8 §•

1 mom. Från skattskyldigs in- 1 mom. Från skattskyldigs in komst

må afdrag vidare ske för skatt- komst må afdrag vidare ske för
skyldig åliggande ränta å gäld. skuldränta, som det ålegat skattskyldig

att för nästföregående år gälda.

Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, äfvensom
utländing äge dock åtnjuta afdrag endast för ränta å sådan gäld, som
ådragits för förvärfvandet af inkomst, för hvilken inkomstskatt skall här
i riket erläggas.

2 mom, Vid taxeringen för inkomstskatt må skattskyldig njuta af -

137

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

drag för sådan förlust å rörelse eller yrke, som ej är att hänföra till kapitalförlust.

Utvisar vid beräkning enligt 7 § b) och c) af skattskyldigs inkomst
viss inkomstkälla förlust, må dylik förlust afdragas från den skattskyldiges
öfriga inkomst; dock må sådant afdrag ej åtnjutas af svensk medborgare,
som icke är i riket mantalsskrifven, ej heller af utländing.

9 §.

Vid taxering af inländska aktiebolags
och enskilda bankbolags inkomst
må afdrag ske för ett belopp, som motsvarar
den till aktie- eller lottägarne
bestämda utdelning, dock icke för mera
än sex procent å inbetaldt aktieeller
lottkapital.

Såsom inbetaldt kapital anses

Inländskt aktiebolag eller enskildt
bankbolag, som till aktie- eller lottägare
verkställer utdelning af vinsten
för nästföregående år, vare berättigadt
till afdrag för ett belopp, som motsvarar
utdelningen, dock icke för mera
än sex procent å inbetaldt aktieeller
lottkapital.

fråga om bolag, som tillkommit före

den 1 juli 1897, det belopp, som intill nämnda dag hos vederbörande
myndighet inregistrerats eller anmälts såsom inbetaldt. Beträffande sedermera
inregistrerad eller anmäld ökning af sådant bolags kapital så ock
vidkommande aktiebolag, som registrerats efter berörda dag, må afdraga
äga rum endast i den mån ökningen eller, då fråga är om nytt bolag, det
inbetalda kapitalet motsvarar verkligt, af delägare gjordt tillskott.

138

II KAP.

Om skatteplikt.
10 §.

Nuvarande lydelse:

Skyldighet att erlägga inkomstskatt
äger icke rum, när den skattskyldiges
sammanräknade inkomst,
däri inbegripen äfven hustruns, understiger
1,000 kronor.

Uppgår denna inkomst till 1,000
kronor, men icke till 2,000 kronor,
äro 800 kronor, uppgår den till 2,000
kronor, men icke till 3,000 kronor,
äro 600 kronor, och uppgår den till

3.000 kronor, men icke till 4,000
kronor, äro 400 kronor fria från
skatt.

Har i fall, hvarom nu är sagdt,
skattskyldig inkomst af fast egendom,
uppgående enligt de i 2 § stadgade
beräkningsgrunder till 600 kronor
eller därutöfver, och utgör den skattskyldiges
sammanräknade inkomst
minst nämnda belopp, skall skatt

likväl erläggas för hela den beräk nade

inkomsten af fast egendom,
dock icke för mera än beloppet af
den skattskyldiges sammanräknade
inkomst.

Uppgår inkomsten till 4,000
kronor, men öfverstiger den icke

6.000 kronor, erlägges skatt efter

inkomstens hela belopp.

Föreslagen lydelse:

Skyldighet att erlägga inkomstskatt
äger icke rum, när den skattskyldiges
sammanräknade inkomst,
däri inbegripen äfven hustruns, understigit
1,000 kronor.

Har denna inkomst uppgått till

1,000 kronor, men icke till 2,000
kronor, äro 800 kronor, har den
uppgått till 2,000 kronor, men icke
till 3,000 kronor, äro 600 kronor,
och har den uppgått till 3,000 kronor,
men icke till 4,000 kronor, äro
400 kronor fria från skatt.

Hav i fall, hvarom nu är sagdt,
skattskyldig haft inkomst af fast
egendom, uppgående enligt de i 2 §
stadgade beräkningsgrunder till 600
kronor eller därutöfver, och har den
skattskyldiges sammanräknade inkomst
utgjort minst nämnda belopp,
skall skatt likväl erläggas för hela
den beräknade inkomsten af fast
egendom, dock icke för mera än beloppet
af den skattskyldiges sammanräknade
inkomst.

Har inkomsten uppgått till 4,000
kronor, men icke öfverstiga 6,000
kronor, erlägges skatt efter inkomstens
hela belopp.

g ®
o 2

CD c3

■** <g

•<S> i-H

^ a

•<s> 2

2 9

^ ^ s

S fl .g

öi ©

Ö ■£ n

r^> CD JO

s s ''*H
:o 2 «
■^S-S

X *■«

^ §
O
H

~ CD

2 03

3 te

H C3 ^
O

:o3 Ph S

5^ P-t o?
fl) 3 L

•° * c3

^ ö t*

IS -g ^

M CD

^ S ti

4a q Ph

s ®

I—I "-1 (3

''> *3
* 05 £
^ o S

«*H O Ö

*^o *§
p<2 o
o °

2! o ^
© -rrj
rO cd -C

den del

af inkomsten,

som

öfverstiga

6,000

kr.

men

icke

10,000

kr.,

ökas

med

10,000

16,000

100

15,000

)

20,000

160

Z® j

‘ D

20,000

30,000

200

30,000

60,000

250

''® >

50,000

80,000

300

% ,

80,000

kr.,

, Okas

med . .

400

o ®
?-<

§ «

°- ©
CD ^

-4—>

~ 00
CD tf

b &

s^>

fe 4
•o m

6C
« ''

:c3 fl-i fl

. ©

! s

ö >■

M ©

«|
ä ,rH «

•HCf4^

o3 ^_»
. ''"Ö

Ö A

2 ^

_J2 %

Ohö i2
o>2 o
og

I-—H C~3 r—H

pfi CD +3

den del af inkomsten, som öfverstiga•

6,000	kr.	men	icke	10,000	kr.,	ökas	med	50	5® ,
10,000	»	»	T>	15,000	T»	»	»	100	o/
15,000	»	D	»	20,000	>	1»		150	%,
20,000	»	>	»	30,000			>	200	%,
30,000	»	.	»	60,000	. . . );>		D	250	%,
50,000	»	»	»	80,000	»	»	»	300	% y
80,000	kr.	, ökas	i med. . .				400	% •

dock att det belopp, hvarefter skatten skall utgå, icke må i något
fall beräknas högre än fyra gånger hela det uppskattade inkomstbeloppet,
allt på sätt den vid denna förordning fogade tabell närmare utvisar.

140

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

Hvad i denna § är stadgadt om frihet från skatt gäller allenast
svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven, och oskiftadt stärbhus
efter sådan svensk medborgare.

Vid bestämmande enligt denna § af det belopp, efter hvilket skatt
beräknas, iakttages, att detsamma utföres i fulla hundratal kronor, så att
Överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt hundratal, bortfaller.

Inkomstskatt utgår med enkrona
för hvarje hundratal kronor af det
belopp, efter hvilket enligt 10 § skatt
beräknas.

11 §•

Inkomstskatt utgår med femtio
öre för hvarje hundratal kronor af
det belopp, efter hvilket enligt 10 §
skatt beräknas.

12 §.

1 :o) Skatt enligt denna förordning
för inkomst af fast egendom
erlägges af den, som det år, då inkomsten
taxeras, påföres fastighetsbevillning
för egendomen;

dock att, med tillämpning af
hvad i 14 § sägs, inkomstskatt för
fast egendom, för hvilken bevillning
påföres vanliga handelsbolag eller
kommanditbolag, erlägges af delägarne.

2:o) För inkomst af kapital och arbete erlägges skatt enligt denna
förordning:

a) af svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven:

för all dylik inkomst, han åt- för all dylik inkomst, han åtnjuter,
vare sig här eller från ut- njutit, vare sig här eller från utrikes
ort; rikes ort;

b) af svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven:

för den inkomst af ifrågavarande för den inkomst af ifrågavarande
slag, han härifrån åtnjuter: slag, han härifrån åtnjutit;

12 §.

l:o) Skatt enligt denna förordning
för inkomst af fast egendom
erlägges af den, som för nästföreföregående
år påförts fastighetsbevillning
för egendomen;

dock att, med tillämpning af
hvad i 14 § sägs, inkomstskatt för
fast egendom, för hvilken bevillning
påförts vanliga handelsbolag eller
kommanditbolag, erlägges af delägarne.

141

Nuvarande lydelse:

c) af utländing, som är i riket
bosatt eller kär uppehållit sig såsom
resande vare sig fortfarande under
ett år eller under större delen af tre
på hvarandra följande år, eller som
här idkar näring, eller härifrån uppbär
lön eller pension:

för den inkomst af kapital och
arbete, som af honom här förnär fras
eller härifrån åtnjutes eller ock, utifrån
införd, här användes;

d) af utländing, som icke afses
i c) här ofvan, men som härifrån
uppbär inkomst, som i 3 § c) omförmäles: för

sistnämnda slags inkomst.

Föreslagen lydelse;

c) af utländing, som är i riket
bosatt, äfvensom sådan utländing, hvilken
uppehåller sig här endast såsom
resande, såvida han vistats här vare
sig fortfarande under det nästföregående
året eller under större delen
af de tre närmast före taxeringsåret
förflutna åren:

för den inkomst af kapital och
arbete, som af honom hår förvårfvats
eller härifrån åtnjutits eller ock,
utifrån införd, här användts;

d) af annan utländing:

för inkomst af näring, som han
här bedrifva, samt för lön eller pension
eller i 3 § c) omförmäld inkomst,
som han härifrån uppburit.

För inkomstskatt, som påföres för
inkomst, hvilken afliden person i lifstiden
åtnjutit, svare stärbhuset icke med
mera än kvarlåtenskapen. År boet
skiftadt, svare bodelägare icke för
mera än hvad af inkomstskatten å
hans lott belöper och i intet fall med
mera än hans lott i boet utgör.

13 §.

Hvad i 12 £ sägs om enskild person äfvensom hvad i 8 £ stadgas
om viss inskränkning i enskild persons rätt till afdrag för ränta å skuld
eller för förlust äge motsvarande tillämpning i fråga om samfund, stif/
telser, verk och inrättningar samt andra juridiska personer, i den mån de

icke äro i denna förordning från skattskyldighet frikallade, äfvensom om
oskiftad! stärbhus, föreningar för ekonomisk verksamhet och andra än i
14 $ omförmälda bolag, därunder jämväl inbegripna sådana, som enligt
särskild författning äro skyldige afstå sin vinst.

142

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

14 §.

Skatt för inkomst, som åtnjutes
af vanliga handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag och rederier, som
ej äro aktiebolag, utgöres af delägarne,
en hvar efter hans andel af
bolagets inkomst.

Skatt för inkomst, som åtnjutits
af vanliga handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag och rederier, som
ej äro aktiebolag, utgöres af delägarne,
en hvar efter hans andel af
bolagets inkomst.

15 §.

1 mom. Inkomstskatt erlägges icke af:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,
stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar
jämte andra fromma stiftelser;

c) landsting, hushållningssällskap, kommuner och andra menigheter;

d) allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges
städer och hypoteksföreningar;

e) järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt
nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare; samt

/) sparbanker, som afses i lagen den 29 juli 1892, äfvensom sådana
inländska ränte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda
vinst endast åt insättare.

2 mom. Från utgörande af skatt för inkomst af kapital och arbete
frikallas, i den mån här nedan sägs:

a) medlem af konungaätten:

för af staten anvisadt anslag samt för inkomst af kapital;

b) olönad svensk konsul eller vice
konsul:

för annan inkomst än den. lian
härifrån åtnjutit;

c) främmande makters härvarande
beskickningar och konsulat
tillhörande personer jämte deras betjäning: -

b) främmande makters härvarande
beskickningar och konsulat
tillhörande personer jämte deras betjäning: -

Nuvarande lydelse:

om de icke äro svenske medborgare: för

annan inkomst än den, som
utgöres af från Sverige uppburen allmän
eller enskild pension eller erhålles
genom bär idkad rörelse; dock
att personer tillhörande olönade konsulat
icke äro frikallade från utgörande
af inkomstskatt för utdelning,
som i 3 § c) omförmäles;

om de äro svenske medborgare:

för den inkomst, de åtnjuta af
sin tjänst bos den främmande makten;

c) utländing, som bär vistas för
att idka studier:

för annan inkomst, än som i 3 §
■c) omförmäles; samt

d) lappallmogen:

för inkomst af renskötsel.

Föreslagen lydelse:
om de icke äro svenske medborgare: för

annan inkomst än den, som
utgjorts af från Sverige uppburen allmän
eller enskild pension eller erhållits
genom här idkad rörelse; dock
att personer tillhörande olönade konsulat
icke äro frikallade från utgörande
af inkomstskatt för utdelning,
som i 3 § c) omförmäles;

om de äro svenske medborgare:
för den inkomst, de åtnjutit af
sin tjänst hos den främmande makten;

dj utländing, som här vistas för
att idka studier:

för annan inkomst, än som i 3 §
c) omförmäles; samt

e) lappallmogen:
för inkomst af renskötsel.

Ill Kap.

Om beskattningsort.

16 §.

Enskild skattskyldig taxeras för hela sin inkomst:
å den ort, där han är mantalsskrifven,
eller, om han icke är här i riket mantalsskrifven:
å den ort, där han inom riket hufvudsakligen vistas.

144

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

Skattskyldig, hvarom i 13 § förmäles, taxeras:

å den ort, där vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte
eller syssloman är bosatt,

eller, då fråga är om oskiftadt stärbhus:
å den ort, där den aflidne senast varit mantalsskrifven.

18 §.

I fall, då de i 16 och 17 §§
gifna regler icke äga tillämpning,
taxeras skattskyldig:

å den ort, hvarifrån inkomst
hufvudsakligen erhålles;

dock att utrikes boende, här i
riket icke mantalsskrifven skattskyldig,
som åtnjuter lön från svenska
statsverket, taxeras i Stockholms stad
och S:t Nikolai församling.

18 §.

I fall, då de i 16 och 17 §§
gifna regler icke äga tillämpning,
taxeras skattskyldig:

å den ort,'' hvarifrån inkomst
hufvudsakligen erhållits;

dock att utrikes boende, här i
riket icke mantalsskrifven skattskyldig,
som åtnjutit lön från svenska
statsverket, taxeras i Stockholms stad
och S:t Nikolai församling.

IT KAP.

Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning vid taxering.

19 §.

Taxering enligt denna förordning
verkställes i sammanhang med de
enligt bevillningsförordningen årligen
återkommande taxeringar för bevill -

19 §.

Taxering enligt denna förordning
verkställes i sammanhang med de
enligt bevillningsförordningen årligen
återkommande taxeringar för bevill -

145

Nuvarande lydelse:

ning af fast egendom samt af inkomst
utaf de för sådant ändamål
tillsatta bevillning sberedning ar, taxeringsnämnder
och pröfningsnämnder;
och böra i anledning häraf i de kungörelser,
som enligt bevillningsförordningen
af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
årligen utfärdas för
val af ledamöter i bevillning sberedning
ar ne, vederbörande erinras om
skyldigheten att aflämna de särskilda
uppgifter, hvilka på grund af här
nedan gifna bestämmelser skola meddelas,
samt om påföljden af uraktlåtenhet
härutinnan, hvarjämte underrättelse
skall meddelas såväl om tid
och ställe för uppgifternas afrinnande
samt hvarest uppgiftsblanketter,
enligt hvad i 27 § sägs, tillhandahållas,
som ock därom, att en hvar,
som önskar upplysning rörande beskaffenheten
af honom åliggande uppgiftsskyldighet
och sättet för dess
fullgörande, äger att för sådant ändamål
hänvända sig till vederbörande
bevillning sberedning sordförande.

Föreslagen lydelse:

ning af fast egendom samt af inkomst
utaf de för sådant ändamål tillsatta
taxeringsnämnder och pröfningsnämnder;
och böra i anledning häraf
i de kungörelser, som enligt bevillningsförordningen
af Kungl. Maj:ts
befallningshafvande årligen utfärdas
för val af ledamöter i taxeringsnämnderna,
vederbörande erinras om
skyldigheten att aflämna de särskilda
uppgifter, hvilka på grund af här
nedan gifna bestämmelser skola meddelas,
samt om påföljden af uraktlåtenhet
härutinnan, k varjämte underrättelse
skall meddelas såväl om tid
och ställe för uppgifternas aflemnande
samt hvarest uppgiftsblanketter,
enligt hvad i 27 § sägs, tillhandahållas,
som ock därom, att en hvar,
som önskar upplysning rörande beskaffenheten
af honom åliggande uppgiftsskyldighet
och sättet för dess
fullgörande, äger att för sådant ändamål
hänvända sig till vederbörande
taxeringsnämnds ordförande.

20 §.

1 mom. Skyldige att utan särskild anmaning på heder och samvete
årligen afgifva uppgifter till ledning vid taxeringen äro:

a) verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller
blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under oflentliy kontroll, samt

b) annan skattskyldig, som näst- b) annan skattskyldig, som nästföregående
år enligt gällande bevill- föregående år varit taxerad till inn
ing sförordning eller denna förordning komstskatt för minst 1,000 kronors
taxerats för minst 2,000 kronors in- inkomst.

1!>

140

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

komst eller samma år åtnjutit inkomst
till enahanda belopp af beskaffenhet,
att den bör enligt sistnämnda förordning
till inkomstskatt taxeras; dock
att uppgiftsplikt jämväl åligger skattskyldig,
hvilkens nästföregående år taxerade
eller åtnjutna inkomst af nämnda
beskaffenhet icke uppgått till 2,000
kronor, så framt inkomsten utgjorts
af eller däri ingått minst 1,000 kronors
sådan inkomst, som enligt denna
förordning är att hänföra till inkomst
af fast egendom eller kapital.

2 mom. En hvar annan vare efter anmaning, som i denna förordning
sägs, skyldig lämna dylik uppgift.

21 §.

Uppgift, som i 20 § omförmäles, skall, i enlighet med fastställdt
formulär, skriftligen afgifvas och utvisa:

dels den fasta egendom, för hvilken
uppgiftspliktig är skyldig erlägga
fastighetsbevillning, egendomens
beskaffenhet af jordbruksfastighet
eller annan fastighet eller
frälseränta, samt, därest egendomen
varit under nästföregående år åsatt
taxeringsvärde, nämnda värde,

dels beloppet af hans inkomst
nästföregående år af kapital och
arbete,

dels ock de afdrag för skuldränta
och förlust, som han yrkar att
få tillgodonjuta vid taxeringen, äfvensom,
då inländskt aktiebolag eller
enskildt bankbolag yrkar afdrag,
hvarom i 9 § förmäles, beloppet af

dels den fasta egendom, för hvilken
uppgiftspliktig nästföregående år
varit skyldig erlägga fastighetsbevillning,
egendomens beskaffenhet af
jordbruksfastighet eller annan fastighet
eller frälseränta, samt det egendomen
för nästföregående år åsätta
taxeringsvärdet,

dels beloppet af hans inkomst
nästföregående år af kapital och
arbete,

dels ock de afdrag för skuldränta
och förlust nästföregående år,
som han yrkar att få tillgodonjuta
vid taxeringen, äfvensom, då inländskt
aktiebolag eller enskildt bankbolag
yrkar afdrag, hvarom i 9 §

147

Nuvarande lydelse:

inbetaldt aktie- eller lottkapital och
den bestämda utdelningen därå.

Uppgift enligt 20 § 2 mom.,
som infordrats af ordförande i bevillning
sberedning eller kronans ombud
lios taxeringsnämnd, må skattskyldig
dock äga att muntligen hos bevillning
sberedning eu eller nämnden meddela.

Vid uppgift för verk eller bolag,
som i 20 § 1 mom. a) sägs, skall
fogas dels bestyrkt iddrag af verkets
eller bolagets senast afslutade räkenskaper,
utvisande beloppet af hela den
under räkenskapsåret uppkomna vinst,
ränta å eget kapital inräknad, dels
ock bestyrkt afskrift eller tryckt exemplar
af verkets eller bolagets revisionsberättelse
för senaste räkenskapsår.

Föreslagen lydelse:

förmäles, beloppet af inbetaldt aktieeller
lottkapital och den för nästföregående
år bestämda utdelningen
därå.

Uppgift enligt 20 § 2 mom.,
som infordrats af ordförande i taxeringsnämnd,
må skattskyldig dock
äga att muntligen hos nämnden
meddela.

Vid uppgift för verk eller bolag,
som i 20 § 1 mom. a) sägs, skall
fogas bestyrkt afskrift af in- och utgående
balansräkning samt vinst- och
förlustkonto för senaste räkenskapsår.
Bestyrkt afskrift eller tryckt
exemplar af verkets eller bolagets revisionsberättelse
för senaste räkenskapsår
bör ock till ledning för taxeringen,
så fort ske kan, aflämnas.

Uppgift för utländsk försäkringsanstalt skall innehålla, förutom hvad
ofvan föreskrifvits om fast egendom, antalet försäkringar och premiebeloppet
för nästföregående år inom riket äfvensom beloppet af under samma tid
utbetalade återförsäkringspremier.

22 §.

En hvar är det i öfrigt obetaget att meddela upplysningar, som kunna
tjäna till ledning vid hans taxering.

Då uppgift afser flera inkomstkällor, af hvilka en i sin helhet utvisar
förlust, för hvilken påyrkas afdrag från vinsten å en annan inkomstkälla,
bör uppgiften innehålla upplysning, å hvilken rörelse förlusten uppstått.

23 §. 23 §.

Skyldighet att afgifva uppgift Skyldighet att afgifva uppgift
åligger för omyndig förmyndaren åligger för omyndig förmyndaren,
samt för sådan frånvarande, för hvil- för sådan frånvarande, för hvilken

148

Nuvarande lydelse:

ken god man af domstol förordnats,
gode mannen för hvad han har under
sin förvaltning.

För annan än enskild person
och stärbhus åligger uppgiftsskyldigheten
vederbörande styrelse, förvaltning,
syssloman eller ombud.

24 §.

Eu hvar, som önskar upplysning
rörande beskaffenheten af honom
åliggande uppgiftsskyldighet eller
sättet för dess fullgörande, äge att
för sådant ändamål hänvända sig till
vederbörande bevillning sberedning sordförande.

Föreslå gen lydelse:

god man af domstol förordnats, gode
mannen för hvad han har under
sin förvaltning, samt för oskiftadt stärbhus
den som i boet sitter, ehvad han
är delägare eller syssloman.

För annan än enskild person och
oskiftadt stärbhus åligger uppgiftsskyldigheten
vederbörande styrelse,
förvaltning, syssloman eller ombud.

24 §.

En hvar, som önskar upplysning
rörande beskaffenheten af honom
åliggande uppgiftsskyldighet eller
sättet för dess fullgörande, äge att för
sådant ändamål hänvända sig till
vederbörande taxeringsnämnds ordförande.

25 §.

Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter meddelas: a)

af styrelse för lifförsäkrings- eller lifränteanstalt eller af syssloman
för utländsk sådan anstalt:

uppgift å namn och, där så ske kan, hemvist på en hvar person, till
hvilken under nästföregående år lifränta å minst 200 kronor utbetalts, samt
å lifräntans belopp;

b) af styrelse för enskildt bankbolag samt aktiebolag, som under nästföregående
år lämnat utdelning till delägarne:

l:o) i fråga om enskildt bankbolag och sådant aktiebolag, därifrån utdelning
å aktie, på grund af lag eller bolagsordning, icke får uppbäras af
annan än den, som i behörig ordning styrkt sin rätt till aktien:

uPPgift å namn på och hemvist för delägare, som uppburit eller ägt
uppbära utdelningen, samt å utdelningens belopp,

2:o) i fråga om öfriga aktiebolag:

149

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

enahanda uppgift, som under l:o) omförmäles, i den mån ägare af aktie
är för styrelsen känd;

c) af kommanditbolag:

uppgift, innehållande upplysningar enligt fastställdt formulär i de uti
21 § omförmälda afseenden äfvensom om den en hvar delägare i bolaget
tillkommande andel af bolagets inkomst; samt

d) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap: uppgift

angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst
af kapital för nästföregående år, för så vidt den uppgått till minst 500
kronor.

Här ofvan omförmälda uppgifter skola upprättas särskildt för hvarje
kommun på landet och hvarje territoriell församling i stad.

26 §.

Till ledning vid taxeringen skola vidare tjäna de för taxering af inkomst
enligt bevillningsförordningen vederbörande taxeringsmyndigheter meddelade
uppgifter eller eljest tillhandakomna upplysningar rörande skattskyldigs
ekonomiska ställning.

27 §.

Blanketter till de uppgifter, som
i 21 § omförmälas, skola kostnadsfritt
tillhandahållas de skattskyldige
hos ordförande i beviIlning sberedning
samt därjämte i Stockholm hos öfverståthållareämbetet,
i öfriga städer hos
magistraten och å landet hos ordförande
i kommunalnämnd.

28 §.

.De i 21 och 25 §§ omförmälda
uppgifter till be vinning sberedningen
skola aflämnas antingen direkt till

27 §.

Blanketter till de uppgifter, som
i 21 § omförmälas, skola kostnadsfritt
tillkandahållas de skattskyldige
hos ordförande i taxeringsnämnd
samt därjämte i Stockholm hos öfverståthållareämbetet,
i öfriga städer hos
magistraten och å landet hos ordförande
i kommunalnämnd.

28 §.

De i 21 och 25 §§ omförmälda
uppgifter till taxeringsnämnden
skola aflämnas antingen direkt till

150

Nuvarande lydelse:

ordförande i vederbörande bevillningsberedning
eller ock i Stockholm till
öfverståthållareämbetet och i öfriga
orter till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i det län, magistraten i
den stad eller kronofogden i det
fögderi, där taxeringen anses skola
äga rum eller den skattskyldige är
bosatt.

29 §.

Uppgift, som det utan anmaning
åligger skattskyldig att afgifva, skall
vara aflämnad före den 1 april.

Möter binder att, innan bevillning
sberedning ens sammanträde afslutas,
aflemna uppgift, må densamma,
efter därom hos ordföranden i beredningen
gjord skriftlig anmälan, i stället
så fort ske kan och i hvarje fall
före den 1 juni aflämnas till kronans
ombud hos vederbörande taxeringsnämnd.

Uppgift af den, som endast efter
anmaning är pliktig sådan afgifva,
skall lämnas inom viss i anm aningen
förelagd tid af minst åtta dagar.

Uppgift, som i 25 § omförmäles,
skall vara aflämnad före den 1 april.

30 §.

1 mom. Har uppgift, som i 20 §
1 mom. sägs, icke inom föreskrifven

Föreslagen lydelse:

ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd
eller ock i Stockholm till
öfverståthållareämbetet och i öfriga
orter till Kungl, Maj:ts befallningshafvande
i det län, magistraten i
den stad eller kronofogden i det
fögderi, där taxeringen anses skola
äga rum eller den skattskyldige är
bosatt.

29 §.

Uppgift, som det utan anmaning
åligger skattskyldig att afgifva, skall
vara aflämnad före den 1 mars.

Möter för uppgiftspliktig, som
enligt lag är skyldig föra han delsböcker,
hinder att före den 1 mars aflämna
uppgift, må densamma efter anmälan,
som före samma dag skall hos ordföranden
i taxeringsnämnden skriftligen
göras, så fort ske kan och i
hvarje fall före den 1 maj aflämnas
till ordföranden.

Uppgift af den, som endast efter
anmaning är pliktig sådan afgifva,
skall lämnas inom viss i anmaningen
förelagd tid af minst åtta dagar,
därvid dock bör i tillämpliga delar
iakttagas hvad i nästföregående stycke
är stadgadt.

Uppgift, som i 25 § omförmäles,
skall vara aflämnad före den 1 mars.

30 §.

1 mom. Har uppgift, som i 20 §
1 mom. sägs, icke inom föreskrifven

Nuvarande lydelse:

tid afgifvits eller befinnes afgifven
sådan uppgift i visst afseende ofullständig,
bör bevillning sberedningens
ordförande eller kronans ombud hos
taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd
föranstalta därom, att uppgift infordras
samt att ofullständig uppgift fullständigas.
För sådant ändamål äger han
anlita i Stockholm öfverståthållareämbetet,
i öfriga städer magistraten
samt å landet länsmannen i orten,
hvilka myndigheter det åligger att
ofördröjligen mot bevis tillställa den
skattskyldige anmaning att, vid äfventyr
som i 31 § sägs, inom åtta
dagar efter anmaningens mottagande
afgifva fullständig uppgift. Sådan
anmaning skall, där infordrandet föranledts
af ofullständighet i aflämnad
uppgift, jämväl innehålla underrättelse,
i hvilket afseende uppgiften
befunnits ofullständig.

På enahanda sätt och med iakttagande
af den i 29 § tredje stycket
stadgade tid skall förfaras, då bevill -ning sberednings ordförande eller kronans
ombud lios taxeringsnämnd eller
pröfningsnämnd finner nödigt infordra
upjtgift af den, som enligt 20 § icke
är pliktig att utan anmaning lämna
sådan.

Uppgift, som här ofvan sägs,
samma infordrat, eller till myndighet

2 mom. Varder uppgift, som i
25 i; omförmäles, icke inom föreskrifven
tid aflämnad, äger bevillning sberedningens
ordförande eller kronans om -

jFöreslagen lydelse:

tid afgifvits eller befinnes afgifven
sådan uppgift i visst afseende ofullständig,
bör taxeringsnämndens ordförande
eller kronans ombud hos
pröfningsnämnd, i händelse sådant finnes
för taxeringen erforderligt, föranstalta
därom, att uppgift infordras
samt att ofullständig uppgift fullständigas.
För sådant ändamål äger han
anlita i Stockholm öfverståthållareämbetet,
i öfriga städer magistraten samt å
landet länsmannen i orten, hvilka myndigheter
det åligger att ofördröjligen
mot bevis tillställa den skattskyldige
anmaning att, vid äfventyr som i
31 § sägs, inom åtta dagar efter
anmaningens mottagande afgifva fullständig
uppgift. Sådan anmaning
skall, där infordrandet föranledts af
ofullständighet i aflämnad uppgift,
jämväl innehålla underrättelse, i
hvilket afseende uppgiften befunnits
ofullständig.

På enahanda sätt och med iakttagande
af hvad i 29 § stadgas skall
förfäras, då taxeringsnämnds ordförande
eller kronans ombud hos pröfningsnämnd
finner nödigt infordra
uppgift af den, som enligt 20 £
icke är pliktig att utan anmaning
lämna sådan.

skall aflämnas till den, som den,
som i 28 £ omförmäles.

2 mom. Varder uppgift, som i
25 £ omförmäles, icke inom före
skrifven tid aflämnad, äger taxeringsnämndens
ordförande eller kro -

152

Nuvarande lydelse :

bud hos taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd
att infordra densamma;
och må härför anlitas biträde aflvungl.
Maj:ts befallningshafvande, hvilken
myndighet äger förelägga lämpligt vite.

3 mom. Lämnar i enlighet med
21 § afgifven uppgift icke tillräcklig
ledning för taxeringen, bör ytterligare
upplysning från den uppgiftspliktige
infordras; och må sådan upplysning
kunna muntligen afgifvas hos
den bevillning sberedning, hvars ordförande
infordrat upplysningen, eller
till vederbörande kronoombud.

4 mom. Samtliga i detta kapitel
omförmälda uppgifter och upplysningar
må jämväl kunna i betaldt
bref med allmänna posten insändas.

Föreslagen lydelse:

nans ombud hos pröfningsnämnd att
infordra densamma; och må härför
anlitas biträde af Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
hvilken myndighet
äger förelägga lämpligt vite.

3 mom. Lämnar i enlighet med
21 £ afgifven uppgift icke tillräcklig
ledning för taxeringen, bör ytterligare
upplysning från den uppgiftspliktige
infordras; och må sådan upplysning
kunna muntligen afgifvas
hos den taxeringsnämnd, hvars ordförande
infordrat upplysningen, eller
till vederbörande kronoombud.

4 mom. Samtliga i detta kapitel
omförmälda uppgifter och upplysningar
må jämväl kunna på den uppgiftspliktiges
eget äfventyr i betaldt
bref med allmänna posten insändas.

31 §.

Underlåter någon att inom tid, som i 29 § är stadgad eller enligt
samma § förelägges, afgifva uppgift, som i 21 § omförmäles, hafve förlorat
rätten att fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, uppgiften
skolat afse. År uppgiften ofullständig, äge enahanda påföljd rum i fråga
om beloppet af utelämnad inkomst.

Hörsammar ej i 20 § 1 mom. a)
omförmäldt verk eller bolag, som fått
emottaga revisionsberättelse för senaste
räkenskapsår, anmaning enligt 30 §
1 mom. att till ledning för taxeringen
aflämna sådan berättelse, vare förlustigt
rätten att fullfölja klagan öfver
taxeringen.

Hörsammar den, som på grund af förordningens föreskrift eller enligt
29 § erhållen anmaning varit pliktig aflämna uppgift, men underlåtit afgifva

153

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

sådan eller aflämnat ofullständig uppgift, icke honom tillställd anmaning
att afgifva fullständig uppgift, böte ett belopp, svarande mot tio procent af
den inkomstskatt, som varder den skattskyldige påförd för den inkomst,
uppgiften skolat afse.

Gitter den uppgiftsskyldige visa giltig ursäkt för underlåtenheten, äge
här stadgad påföljd icke rum.

32 §.

Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad i 25 § stadgas vare den
försumlige, därest han är offentlig tjänsteman, underkastad ansvar såsom
för annat tjänstefel, men böte eljest tjugufem kronor.

33 §.

Har någon i uppgift eller upplysning, som af honom afgifvits för
ledning vid taxering, mot bättre vetande lämnat oriktigt meddelande och
därigenom föranledt, att inkomst icke eller endast till någon del blifvit
taxerad, böte från och med fyra till och med tio gånger det inkomst -

skattebelopp, som genom det svikliga
tjugufem kronor.

34 g.

1 mom. Utan hinder af uteblifven
uppgift och med rätt att
pröfva, i hvad mån uppgift är af beskaffenhet
att böra läggas till grund
för taxeringen, äger bevillning sberedning
att föreslå samt taxeringsnämnd
och pröfningsnämnd att bestämma och
fastställa skattskyldigs taxering.

2 mom. Granskning af de skattskyldiges
till ledning för egen taxering
lämnade uppgifter skall verkställas
endast af vederbörande taxeringsmyndighets
ordförande med bi -

förfarandet undandragits, dock minst

34 §.

1 mom. Utan hinder af uteblifven
uppgift och med rätt att
pröfva, i hvad mån uppgift är af beskaffenhet
att böra läggas till grund
för taxeringen, äga taxerings- och
pröfningsnämnderna att bestämma och
fastställa skattskyldigs taxering.

2 mom. Granskning af de skattskyldiges
till ledning för egen taxering
lämnade uppgifter skall verkställas
endast af vederbörande taxeringsmyndighets
ordförande med bi 20 -

154

Nuvarande lydelse: Föreslåyeu lydelse:

träde i hvarje särskildt fall af den träde i hvarje särskildt fall af den
ledamot, taxeringsmyndigheten utser, ledamot, taxeringsmyndigheten utser,

I granskning hos taxeringsnämnd eller
pr öfning snämnd skall jämväl kronoombud
deltaga.

äfvensom kronans ombud hos pröfningsnämnd.
I granskning hos taxeringsnämnd
skall därjämte den af
Kung!. Maj:ts befallningsha fvande förordnade
ledamoten deltaga.

För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom taxeringsmyudighet
lämnas vidare redogörelse, än som för taxeringen oundgängligen
erfordras.

Dylik uppgift må ej, utan att Dylik uppgift må ej, utan att
den skattskyldige skriftligen med- den skattskyldige skriftligen med -

gifvit uppgiftens offentliggörande,
vara tillgänglig för andra än de personer,
hvilka, enligt hvad nyss är
sagdt, skola granska uppgiftens innehåll,
kronoombud hos taxeringsnämnd
och pr öfning snämnd samt de ämbetsoch
tjänstemän, hvilka i och för sin
befattning däraf erhålla del, och må
ej heller utan den skattskyldiges
skriftligen afgifna samtycke i taxeringsnämnds
eller pröfningsnämnds
protokoll intagas i vidare mån, än
som må oundgängligen erfordras på
grund af föreskriften i 3 mom.; skolande
efter taxeringsårets utgång omförmälda
uppgifter i försegladt konvolut
öfverlämnas till vederbörande kronofogde
eller magistrat, hos hvilken de
skola behörigen förvaras, intill dess
fem år förflutit, hvarefter de förstöras.

3 mom. Följes icke af skattskyldig
lämnad uppgift vid hans
taxering, skola skälen därför tydligen
angifvas af bevillningsberedning genom
anteckning å den skriftliga uppgiften

gifvit uppgiftens offentliggörande,
vara tillgänglig för andra än de personer,
hvilka, enligt hvad nyss är
sagdt, skola granska uppgiftens innehåll,
samt de ämbets- och tjänstemän,
hvilka i och för sin befattning
däraf erhålla del, och må ej heller
utan den skattskyldiges skriftligen
afgifna samtycke i taxeringsnämnds
eller pröfningsnämnds protokoll intagas
i vidare mån, än som må oundgängligen
erfordras på grund af föreskriften
i 3 mom.; skolande, utom
i fall, där besvär fullföljas, omförmälda
uppgifter efter taxeringsårets
utgång hos Kung!. Maj:ts befallningshafvande
i försegladt konvolut behörigen
förvaras, intill dess fem år förflutit,
hvarefter de förstöras.

3 mom. Följes icke af skattskyldig
lämnad uppgift vid hans taxering,
skola skälen därför tydligen
angifvas genom anteckning af taxeringsnämnden
å den skriftliga uppgiften
och af pröfning snämnden i dess

Nuvarande lydelse:

och af annan taxeringsmyndighet i

dess protokoll; och skall tillika underrättelse
därom med allmänna posten
den skattskyldige kostnadsfritt, så
fort ske kan, tillsändas.

Föreslagen lydelse:

protokoll; och skall tillika underrättelse
i hvad mån afvikelse skett
och om skälen därför i rekommenderadt
bref med allmänna posten den skattskyldige
kostnadsfritt, så fort ske
kan, tillsändas.

Y KAP.

Om eftertaxermg.

35 §.

Har någon i uppgift eller upplysning, som afgifvits till ledning för
taxering, lämnat oriktigt meddelande, eller har uppgiftspliktig underlåtit
aflämna uppgift eller infordrad upplysning, och har däraf föranledts, att
inkomst icke eller endast till någon del blifvit taxerad, skall det år, då
sådant varder för vederbörande taxeringsmyndighet kändt, inkomstskatt

påföras den skattskyldige till belopp,
dragits.

Skattepåföring på grund af denna
§ må icke ske senare än fem år efter
det år, då inkomsten rätteligen bort
taxeras, och påföres skatten, därest
den skattskyldige aflidit, hans dödsbo;
dock att sådan skattepåföring icke må
ske senare än ett år efter utgången
af det kalenderår, under hvilket bouppteckning
blifvit för registrering
ingifven eller af vederbörande domstol
förrättad. Är boet skiftadt, påföres
bodelägare icke mera än hvad af
skatten å hans lott belöper och i
intet fall mera än hans lott i boet
utgör.

som genom berörda förfarande undan Skattepåföring

på grund af denna
§ må icke ske senare än fem år efter
det år, då inkomsten rätteligen bort
taxeras, och påföres skatten, därest
den skattskyldige aflidit, hans dödsbo;
dock att sådan skattepåföring icke må
ske senare än ett år efter utgången
af det kalenderår, under hvilket bouppteckning
blifvit för registrering
ingifven eller af vederbörande domstol
förrättad. Boet svare icke för skatten
med mera än kvarlåtenskapen. Är
boet skiftadt, påföres bodelägare
icke mera än hvad af skatten å hans
lott belöper och i intet fall mera än
hans lott i boet utgör.

if><;

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

Yl KAP.

Allmänna bestämmelser.

Hvad bevillningsförordningen stadgar

om bevillningsberednings, taxe- om taxeringsnämnds och pröfringsnämnds
och pröfningsnämnds ningsnämnds befogenhet och åligganbefogenhet
och åligganden, den,

rörande ordförandes i bevillnings- rörande ordförandes i taxeringsberedning,
ledamots af beredning och nämnd, ledamots af taxerings- och

annan taxeringsmyndighet, kronoombuds
samt taxeringsmyndighet eljest
biträdande och öfrige vid taxering
behjälplige personers skyldigheter,

pröfningsnämnd, kronoombuds samt
taxeringsmyndighet eljest biträdande
och öfrige vid taxering behjälplige
personers skyldigheter,

angående ansvar för underlåtenhet att fullgöra samma skyldigheter
eller för annan förseelse i tjänsten eller arbetet,

beträffande ordningen och sättet för ådömande af sådant ansvar och
för tillämpning af eljest stadgadt bötesansvar äfvensom om besvär öfver
Ivungl. Maj:ts befallningshafvandes därutinnan meddelade beslut,

i fråga om besvär öfver taxeringsmyndighets beslut rörande taxering
och om besvär öfver kammarrättens utslag i taxeringsmål,

samt hvad i bevillningsförord- samt hvad i bevillningsförordningen
eljest angående bevillningsbe- ningen eljest angående taxerings -

redningarna, taxeringsnämnderna och
pröfningsnämnderna eller såsom allmänna
föreskrifter äfvensom beträffande
debitering, uppbörd och redovisning
stadgas

galle, med iakttagande af här meddelade särskilda bestämmelser, i
tillämpliga delar jämväl vid taxering enligt denna förordning.

nämnderna och pröfningsnämnderna
eller såsom allmänna föreskrifter
äfvensom beträffande debitering, uppbörd
och redovisning stadgas

37 §. 37 §.

I samma ordning, som enligt I samma ordning, som enligt bebevillningsförordningen
gäller för till- villningsförordningen gäller för tillhandahållande
åt ordförande i bevill- handahållande åt ordförande, leda -

157

Nurarande Ilidelse:

■ning sberedm ng och beredningens ledamöter
samt ledamöter i taxeringsnämnd
och suppleanter för desse af exemplar
af bevillningsförordningen,skolaexemplar
af denna förordning bemälda
personer tillhandahållas, för hvilket
ändamål statskontoret åligger att till
Kungl. Maj:ts befallningshafvande
efter rekvisition utlämna erforderligt
antal exemplar af samma förordning.

Föreslagen lydelse:

möter och suppleanter i taxeringsnämnd
af exemplar af bevillningsförordningen,
skola exemplar af denna
förordning bemälda personer tillhandahållas,
för hvilket ändamål
statskontoret åligger att till Kungl.
Maj:ts befallningshafvande efter rekvisition
utlämna erforderligt antal
exemplar af samma förordning.

38 §.

Till bevillning sberednings ordförandes
åligganden hör särskild! enligt
denna förordning:

38 §.

Till taxeringsnämnds ordförandes
åligganden hör särskild! enligt denna
förordning:

«) att tillhandahålla de skattskyldige blanketter, som i 27 § omförmälas,
samt på begäran meddela skattskyldig erforderliga upplysningar
rörande beskaffenheten af den honom åliggande uppgiftsskyldigheten och
sättet för dess fullgörande;

b) att noga tillse, att de skattskyldiges till ledning för egen taxering
enligt denna förordning aflämnade uppgifter och upplysningar, ehvad de
afse pågående eller redan verkställd taxering, icke varda för obehöriga
tillgängliga, för hvilket ändamål sådana uppgifter och upplysningar, om
de icke för taxering erfordras, böra under säkert lås förvaras;

c) att, då uppgift å inkomst c) att, då uppgift å inkomst ututvisar,
att skattskyldig bör taxeras visar, att skattskyldig bör taxeras

å annan ort än inom beredningsdistriktet,
ombestyra uppgiftens delgifvande
i erforderliga delar med
vederbörande bevill v i ngsberedni ags
ordförande;

d) att med allmänna posten, så
fort ske kan, tillsända skattskyldig,
hvilkens uppgift icke blifvit vid hans
taxering följd, underrättelse att och

å annan ort än inom taxermgsdistriktet,
ombestyra uppgiftens delgifvande
i erforderliga delar med
vederbörande taxeringsnämnds ordförande
;

d) att i rekommenderadt bref med
allmänna posten, så fort ske kan,
tillsända skattskyldig, hvilkens uppgift
icke blifvit vid hans taxering

158

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

i hvad mån afvikelse skett och skälen följd, underrättelse att och i hvad
därför; samt män afvikelse skett och skälen där för;

samt

e) att på begäran af uppgiftspliktig utan lösen meddela bevis om
emottagande af uppgift eller upplysning.

39 §.

I taxeringslängden öfver inkomstbevillning skola, utom de personer,
som enligt bevillningsförordningen i längden upptagas, införas jämväl de,
hvilka, utan att vara till utgörande af inkomstbcvillning skyldige, dock böra
enligt denna förordning inom distriktet utgöra inkomstskatt; och skola, under
tillämpning af de i denna förordning stadgade grunder, för hvarje skattskyldig,
som bör inom distriktet erlägga inkomstskatt, uti längden införas
dels det belopp, hvartill skattskyldigs inkomst uppskattas, och dels det
belopp, hvarefter enligt bestämmelserna i 10 § skatten bör beräknas, äfvensom
skattens belopp.

40 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot
af bevillning sberedning, taxeringsnämnd
och pröfningsnämnd skall vid
fullgörandet af sitt uppdrag enligt
denna förordning ställa sig till ovillkorlig
efterrättelse de föreskrifter,
samma förordning innehåller eller
meddelar, samt, efter sorgfällig granskning
och samvetsgrann pröfning af
meddelade uppgifter och för öfrigt
upplysta eller kända förhållanden,
efter bästa förstånd samt på heder
och samvete föreslå, bestämma och
fastställa taxeringen.

2 mom. Om ansvar och ersättningsskyldighet
för ordförande i och
ledamot af bevillning sberedning, taxeringsnämnd
och pröfningsnämnd samt
kronans ombud hos dylik nämnd och

40 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot
af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd
skall vid fullgörandet
af sitt uppdrag enligt denna förordning
ställa sig till ovillkorlig efterrättelse
de föreskrifter, samma förordning
innehåller eller meddelar,
samt, efter sorgfällig granskning och
samvetsgrann pröfning af meddelade
uppgifter och för öfrigt upplysta
eller kända förhållanden, efter bästa
förstånd samt på heder och samvete
bestämma och fastställa taxeringen.

2 mom. Om ansvar och ersättningsskyldighet
för ordförande i och
ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd
samt kronans ombud
hos pröfningsnämnd och biträdande

Nuvarande lydelse:

biträdande tjänsteman, som utom
vid beredningens och vederbörande
nämnds sammanträde yppar innehållet
af skattskyldigs meddelade uppgift
eller upplysning, eller som utsprider
de under öfverläggningarne
inom sayda bereda i nr/ eller nämnder
lämnade upplysningar och yttrade
åsikter rörande enskildes ekonomiska
ställning, är stadgadt i bevillningsförordningen.

3 mom. Ordförande i och leda
mot af bevillning sberedning, taxeringsnämnd
och pröfningsnämnd skall afträda
så väl då fråga förekommer
om hans egen, hans föräldrars, barns
eller syskons taxering, som ock då
fråga är om taxering af bolag eller
förening, hvars styrelse han tillhör,
eller af skattskyldig, af hvilken han
uppbär aflöning.

41 §.

1 mom. För beredande af ersättning
för det vid taxering enligt
denna förordning vållade särskilda
besvär för ordförandena i bevillmngsheredningarne
och kronans ombud vid
taxeringsnämnd, för proiokollsföringen
hos taxeringsnämnd i stad, för protokollsföringen
och andra anteckningar
under pröfningsnämndens sammankomster
äfvensom för det i samband
med taxeringsförrättningarne för öfrigt
lämnade biträde af städernas
tjänstemän eller andra personer, som

Föreslagen lydelse:

tjänsteman, som utom vid vederbörande
nämnds sammanträde yppar
innehållet af skattskyldigs meddelade
uppgift eller upplysning, eller som
utsprider de under öfverläggningarne
inom nämnderna lämnade upplysningar
och yttrade åsikter rörande enskildes
ekonomiska ställning, är stadgadt
i bevillningsförordningen.

3 mom. Ordförande i och ledamot
af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd
skall afträda så väl då
fråga förekommer om hans egen,
hans föräldrars, barns eller syskons
taxering, som ock då fråga är om
taxering af bolag eller förening, hvars
styrelse han tillhör, eller af skattskyldig,
af hvilken han uppbär aflöning.

41 §.

1 mom. För beredande af ersättning
för det vid taxering enligt
denna förordning vållade särskilda
besvär för ordförandena och de af
Kiingl. Maj:ts befallningshafvande förordnade
ledamöterna i taxeringsnämnderna.
för protokollsföringen och andra
anteckningar under pröfningsnämndens
sammankomster äfvensom
för det i samband med taxeringsförrättningarne
för öfrigt lämnade
biträde af städernas tjänstemän eller
andra personer, som icke äga att vid

Nuvarande lydelse:

icke äga att vid samma förrättningar
beräkna rese- och traktamentsersättning,
må pröfningsnämnd använda
och fördela högst ett belopp, motsvarande
tre fjärdedels procent af de
första 100,000 kronor, hvartill länets
och, i fråga om Stockholms stads
pröfningsnämnd, stadens hela inkomstskattesumma
för året uppgår,
en half procent af därpå följande
50,000 kronor och en fjärdedels procent
af allt hvad inkomstskattesumman
öfverstiger 150,000 kronor; dock
får, om än denna inkomstskattesumma
sedermera skulle visa sig öfverstiga
dess af pröfningsnämnden beräknade
belopp, hvarken någon ytterligare
kostnadsersättning eller vedergällning
än den då beviljade för samma år
utdelas eller ett sådant öfverskott
tagas i beräkning vid bestämmande
af enahanda ersättning och vedergällning
under ett följande år. Kronans
ombud hos pröfningsnämnd äger
icke på grund af denna paragraf
åtnjuta ersättning.

Föreslagen lydelse:

samma förrättningar beräkna reseoch
traktamentsersättning, må hvarje
läns pröfningsnämnd använda och
fördela högst ett belopp, motsvarande
tre procent af de första 50,000 kronor,
hvartill länets hela inkomstskattesumma
för året uppgår, två procent af därpå
följande 100,000 kronor, en och en
half procent af därefter följande
100,000 kronor och en procent af
allt hvad inkomstskattesumman öfverstiger
250,000 kronor, samt Stockholms
stads pr öfning snämnd hög st ett belopp,
motsvarande tre fjärdedels procent
af de första 100,000 kronor, hvartill
stadens hela inkomstskattesumma för
året uppgår, en half procent af därpå
följande 50,000 kronor och en fjärdedels
procent af allt hvad inkomstskattesumman
öfverstiger 150,000
kronor; dock får, om än denna inkomstskattesumma
sedermera skulle
visa sig öfverstiga dess af pröfnings -

nämnden beräknade belopp, hvarken
någon ytterligare kostnadsersättning
eller vedergällning än den då beviljade
för samma år utdelas eller
ett sådant öfverskott tagas i beräkning
vid bestämmande af enahanda
ersättning och vedergällning under
ett följande år. Kronans ombud ho&
pröfningsnämnd äger icke på grund
af denna paragraf åtnjuta ersättning.

2 mom. Angående det för ofvan uppgifna ändamål af pröfningsnämnden
anvisade belopp och dess fördelning bör i länen till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
aflåtas särskildt utdrag af nämndens protokoll, hvarefter

161

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse:

det beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af länets landtränteri och
med bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräkenskaperna redovisas.

För Stockholms stad skall dylik underrättelse meddelas statskontoret,
hvarifrån ersättningen utbetalas.

42 §.

Åtal för förseelse, som i 33 §
omförmäles, anhängiggöres vid allmän
domstol och är föremål för allmänt
åtal.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla kronan. Saknas
tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas efter allmän strafflag.

43 §.

1 mom. Inom kammarrättens revisionsafdelning må vid granskning
af kronoräkenskaperna anmärkning visserligen framställas beträffande den
för skattskyldig beräknade skatt för inkomst, men däremot icke i afseende
å verkställd taxering i annan mån, än för så vidt den afser frihet
från skatt eller nedsättning i belopp, hvarefter enligt 10 § skatt beräknas;
ägande kammarrätten i anledning af sålunda framställd anmärkning
föreskrifva erforderlig rättelse.

2 mom. Om kammarrätten vid pröfning af anförda besvär i taxeringsmål
finner, att taxering verkställts å orätt ort eller underlåtits eller
ej skett till riktigt belopp å rätt ort, äger kammarrätten, efter vederbörandes
hörande, vidtaga erforderliga rättelser i taxeringen å ort som
vederbör; dock att skattskyldigs hela taxering i sådant fall icke må höjas
utöfver hvad taxeringsmyndigheterna bestämt, därest besvären icke innefatta
yrkande om sådan höjning. Jämväl må, om någon af kammarrätten
befrias från skatt på den grund, att annan person bort uppföras till utgörande
af densamma, kammarrätten öfverflytta taxeringen å denne.

44 §. 44 §.

Utom den afkortning af påförd Afkortning af inkomstskatt sker

inkomstskatt, hvilken föranledes af på grund af bristande tillgång i den

42 §.

Förseelse, som i 33 § omförmäles,
är föremål för allmänt åtal
och åtalas vid allmän domstol.

Nuvarande lydelse:

bristande tillgång till dess gäldande,
får afkortning äga rum endast af inkomstskatt
för lön, pension eller dylik
inkomst, som genom dödsfall, afsked
eller annan orsak under årets
lopp upphört, i hvilket fall sådan inkomstskatt
erlägges blott för den tid,
hvarunder löneinkomsten eller andra
med tjänstebefattning förenade fördelar
af den skattskyldige eller hans
rättsinnehafvare åtnjutits. Sker afkortning
och nedgår härigenom återstående
inkomsten till sådant belopp,
att enligt 10 § skattskyldig bort
åtnjuta frihet från inkomstskatt eller
utgöra skatt efter lägre beräkningsgrund,
än som å den taxerade inkomsten
förut tillämpats, må rättelse
därutinnan vid afkortningen äga rum.

Angående sättet för afkortning
stadgas i uppbördsreglementet.

Föreslagen lydelse:

ordning, som i uppbördsreglementet
stadgas.

45 §.

Den enligt uppbördsboken hvarje skattskyldig påförda inkomstskatt
skall upptagas å hans för samma är utfärdade debetsedel, hvilken dessutom
bör upptaga det belopp, hvartill skattskyldigs inkomst blifvit för inkomstskatt
taxerad.

Särskilda anvisningar för ledning vid inkomstskatte taxer

ingen.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:
l:o.

Inkomst af fast egendom.

Inkomst af fast egendom fastställes,
oafsedt om behållningen af
fastigheten varit större eller mindre
eller fastigheten icke alls lämnat någon
afkastning, enligt bestämmelserna
i 2 § i visst förhållande till taxeringsvärdet
sålunda, att inkomst beräknas
af jordbruksfastighet till sex kronor
för hvarje fulla etthundra kronor af
taxeringsvärdet samt af annan fastighet
och frälseränta till fem kronor
för hvarje fulla etthundra kronor af
taxeringsvärdet eller, då bevillning
icke utgöres för hela värdet, af den
del däraf, för hvilken bevillning erlägges.
Taxeringen sker efter nästföregående
års taxeringsvärde, men,
då sådant värde berörda år icke varit
fastighet åsatt, efter löpande årets taxeringsvärde.

Inkomst af fast egendom fastställes,
oafsedt om behållningen af
fastigheten varit större eller mindre
eller fastigheten icke alls lämnat någon
afkastning, enligt bestämmelserna
i 2 § i visst förhållande till taxeringsvärdet
sålunda, att inkomst beräknas
af jordbruksfastighet till sex kronor
för hvarje fulla etthundra kronor af
taxeringsvärdet samt af annan fastighet
och frälseränta till fem kronor
för hvarje fulla etthundra kronor af
taxeringsvärdet eller, då bevillning
icke utgöres för hela värdet, af deri
del däraf, för hvilken bevillning erlägges.
Taxeringen sker efter nästföregående
års taxeringsvärde.

164

Nuvarande lydelse:

Skattskyldig, som utom fastighet
hav annan inkomstkälla, skall
följaktligen i sin uppgift till taxeringsmyndigheterna
angifva dels sin inkomst
med frånräknande af däri möjligen
ingående afkastning af fast
egendom och dels på ofvannämnda
sätt beräknad inkomst af den fasta
egendomen. Den, som åtnjuter tillhopa
3,000 kronors inkomst, däraf
700 kronor härflyta af en till 10,000
kronor taxerad bostadsfastighet, skall
således uppgifva 500 kronors inkomst
af fast egendom och 2,300 kronors
inkomst i öfrigt. Har han därjämte
en till 6,000 kronor taxerad obebyggd
tomt, skall han, äfven om
han icke tiar någon afkastning af
tomten, anses däraf åtnjuta en inkomst
af 300 kronor.

Den, som i sin fabriksrörelse
använder egen fabriksfastighet, skall
såsom inkomst af fast egendom särskildt
upptaga fém procent af fastighetens
taxeringsvärde, men äger enligt
7 § a) vid beräkningen af sin
inkomst af rörelsen göra motsvarande
afdrag.

Om den, hvilken är skattskyldig
för inkomst af rörelse, tillika i rörelsen
förädlar skogs-, jordbruks- eller
andra produkter från egen jordbruksfastighet,
äger han, som skall såsom
inkomst af fast egendom uppgifva
sex procent af fastighetens taxeringsvärde,
vid beräkningen af inkomsten
af förädlingsrörelsen göra afdrag för

Föreslagen lydelse:

Skattskyldig, som nästföregående
år utom fastighet liaft annan inkomstkälla,
skall följaktligen i sin uppgift
till taxeringsmyndigheterna angifva
dels sin inkomst med frånräknande af
däri möjligen ingående afkastning af
fast egendom och dels på ofvannämnda
sätt beräknad inkomst af den
fasta egendomen. Den, som åtnjutit
tillhopa 3,000 kronors inkomst, däraf
700 kronor härflutit af en till 10,000
kronor taxerad bostadsfastighet, skall
således uppgifva 500 kronors inkomst
af fast egendom och 2,300 kronors
inkomst i öfrigt. Har han därjämte
haft en till 6,000 kronor taxerad
obebyggd tomt, skall han, äfven om
han icke haft någon afkastning af
tomten, anses hafva däraf åtnjutit en
inkomst af 300 kronor.

Den, som i sin fabriksrörelse
användt egen fabriksfastighet, skall
såsom inkomst af fast egendom särskilt
upptaga fem procent af fastighetens
taxeringsvärde, men äger enligt
7 § a) vid beräkningen af sin
inkomst af rörelsen göra motsvarande
afdrag.

Om den, hvilken är skattskyldig
för inkomst af rörelse, tillika i rörelsen
förädlat skogs-, jordbruks- eller
andra produkter från egen jordbruksfastighet,
äger han, som skall såsom
inkomst af fast egendom uppgifva
sex procent af fastighetens taxeringsvärde,
vid beräkningen af inkomsten
af förädlingsrörelsen göra afdrag för

Nuvarande lydelse:

värdet af omförmälda produkter i
oförädladt skick.

Därest skattskyldig, hvars sammanräknade
behållna inkomst uppgår
till 600 kronor men icke till 4,000
kronor och som enligt bestämmelserna
i de två första styckena af 10 § helt
eller delvis skulle åtnjuta frihet från
skatt, har en till 600 kronor eller
därutöfver beräknad inkomst af fast
egendom, erlägges likväl, såsom i
tredje stycket af berörda § och i
punkt 6:o här nedan närmare angifves,
skatt för sistnämnda inkomst, i den
mån den icke öfverstiger skattskyldigs
sammanräknade behållna inkomst.

Föreslagm lydelse:

värdet af omförmälda produkter i
oförädladt skick.

Därest skattskyldig, hvars sammanräknade
behållna inkomst uppgått
till 600 kronor men icke till 4,000
kronor och som enligt bestämmelserna
i de två första styckena af 10 § helt
eller delvis skulle åtnjuta frihet från
skatt, liaft en till 600 kronor eller
därutöfver beräknad inkomst af fast
egendom, erlägges likväl, såsom i
tredje stycket af berörda § och i
punkt 6:o här nedan närmare angifves,
skatt för sistnämnda inkomst, i den
mån den icke (ifverstigit skattskyldigs
sammanräknade behållna inkomst.

2:o.

Afdrag för ränta å gäld.

Med nedannämnda undantag äro
skattskyldige berättigade att vid taxeringen
åtnjuta afdrag för ränta å all
sin gäld, af hvad slag den vara må.

På det att afgifna uppgifter må
kunna tjäna till ledning äfven vid
bevillningstaxeringen, bör vid uppgifvandet
af inkomst, för hvilken
jämväl bevillning erlägges, afdrag
ske endast för sådan ränta å gäld,
som i bevillningsafseende får afräknas.
Således bör vid beräknandet
af inkomst af rörelse, som särskildt
taxeras till bevillning, icke göras af -

Med nedannämnda undantag äro
skattskyldige berättigade att vid taxeringen
åtnjuta afdrag för på nästföregående
år belöpande ränta å all
sin gäld, af hvad slag den vara må.

Nuvarande lydelse:

drag för annan ränta än å det för
samma rörelse upplånta rörelsekapital.
Rar skattskyldig jämväl inkomst
af obligationer eller af utlånade
eller deponerade penningar,

Föreslagen lydelse:

afdrag för annan råtta än å det för
samma rörelse upp. äntå rörelsekapital.
Rar skattskyldig jämväl haft inkomst
af obl gationer eller af utlånade
eller deponerade penningar,

äger han att vid uppgifvandet af äger han att vid uppgifva!! det af
sådan inkomst afdraga ränta å all sådan inkomst afdraga ränta å all
öfrig gäld. Förslår icke berörda ifrig gäld Förslår ide bercrda
kapitalinkomst till att täcka denna kapitalinkomst till att täcka denna
ränta, är lian berättigad att i upp- ränta, är han berättigad att i uppgiften
från sin sammanräknade inkomst
afdraga all den honom åliggande
skuldränta, för hvilken afdrag
ej förut i uppgiften skeft.

giften från sin sammanräknade inkomst
afdraga all den honom åliggande
skuldränta, för hvilken afdrag
ej förut i uppgiften skett

Svensk medborgare som icke är i riket mantalsskrifven, äfvensom
utländing få afräkna ränta allenast å sådan gä.d, som ådragits för förvärfvandet
af inkomst, för hvilken inkomstskatt skall här i riket erläggas
En svensk medborgare, som är bosatt i utlandet och icke i Sverige
in antal sskrifven, äger således ej åtnjuta aflrag för ranta å gäld, som
han icke åsamkat sig ler ernåendet af den i Sverige skattepliktiga inkomsten.
Ep utländing, som är i Sverige skattskyldig endast för utdelning
å aktier i svenska aktiebolag, får afdraga blott ränta å gäld,
hvari han satt sig för förvärfvandet af denna inkomst.

3:o.

Afdrag för förlust.

Vid bevillningstaxeringen får förlust å rörelse eller yrke icke afdragas
från inkomsten af skattskyldig tillhörig annan rörelse eller yrke,
som särskilt taxeras till bevillning, ej heller från skattskyldigs inkomst
i öfrigt. Däremot må med de i 8 § 2 mom. stadgade undantag, därest
vid taxering för inkomstskatt viss inkomstkälla utvisar förlust, dylik förlust
afdragas från den skattskyldiges öfriga inkomst, under förutsättning att
upplysning meddelas, å hvilken rörelse förlusten uppstått

Den, som idkar endast en rörelse, Den, som idkat endast en rörelse,
får således vid uppgifvandet af sin får således vid uppgifvandet af sin

1(57

Nuvarande lydelse:

rörelseinkomot därifrån afräkna förlust,
scm å rörelsen uppkommit.
Drifver skattskyldig flera rörelser,
som äro att betrakta såsom i förhållande
till hvarandra själfständiga,
får han däremot icke i uppgiften
om sin hela inkomst af rörelse afdraga
förlust å en rörelse från inkomst
af en annan, men han äger
att från sin sammanräknade inkomst
af alla inkomstkällor göra afdrag för
förlust, som ej förut i uppgiften afräknas;
dock att sådant afdrag varder
honom vid taxeringen medgifvet
endast under ofvannämnda förutsättning,
att han upplyser, å hvilken
rörelse förlusten uppstått.

Om eu skattskyldig, som idkar
diversehandel och fäbriksrörelse, af
handeln haft inkomst af 2,000 kronor,
men å fabrikorörelsen, däri han
använder en honom tillhörig, till

20.000 kronor taxerad fabriksfastighet,
förlorat 1,500 kronor, utan att
förlusten kan anses såsom kapitalförlust,
skall han uppgifva 1,000
kronors inkomst af fast egendom och

2.000 krrnors inkomst af rörelse
eller tillhopa 3,000 kronors inkomst,
men äger från sistnämnda belopp
afräkna den på fabriksrörelsen upp
komna förlusten, i följd hvaraf han
skall taxeras för 1,500 kronors inkomst.

Föreslagen lydelse:

rörelseinkomst därifrån afräkna förlust,
som å rörelsen uppkommit. Har
skattskyldig drif vit flora rörelser,
som äro att betrakta såsom i förhållande
till hvarandra ejälfständ ga,
får han däremot icke i uppgiften om
sm hela inkomst af rörelse afdraga
förlust å en rörelse frän inkomst af
en annan, man han äger att från
sin sammanräknade inkomst af alla
inkomstkällor gorå afdrag för förlust,
som ej förut i uppgiften afräknats;
dock att sådant afdrag varder honom
vid taxerirgen medgifvet endast under
cfvanämnda förutsättning, att
han upplyser, å hvilken rörelse förlusten
uppstått.

Om en skattskyldig, som idkat
diversehandel och fabuksrörelse, af
handeln haft inkomst af 2,000 kronor,
men å fabriksrörelsen, däri kan
användt en honom tillhörig, till 20,000
kronor taxerad fabriksfastighet, förlorat
1,500 kronor, utan att förlusten
kan anses såsom kapitalförlust, skall
han uppgifva 1,000 kronors inkomst
af fast egendom och 2,000 krcnors
inkomst af rörelse eller tillhopa 3,000
kronors inkomst, men äger från sistnämndabelopp
afräkna den på fabriksrörelsen
uppkomna förlusten, i följd
hvaraf han skall taxeras för 1,500
kronors inkomst.

Vid beräkning af sådan förlust
må icke inbegripas det såsom inkomst
af fast egendom beskattade hyresvärdet
af i rörelsen använd egen fastighet.

Nuvarande Ilidelse:

Föreslagen Ig delse:

4:o.

Uppgifter om inkomst från bolag.

Enär för den inkomst, som åtnjutes
af vanliga handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag och rederier,
som ej äro aktiebolag, inkomstskatt
utgöres icke af själfva bolaget, utan
af de särskilda delägarne däri, skola
de uppgifter, som aflämnas till ledning
för sådan taxering, angifva den
del af bolagets inkomst nästföregående
år, som belöper på en hvar
delägare, men icke det belopp, som
delägare nästföregående år må hafva
från bolaget uppburit af inkomst,
som förut af bolaget förvärfvats.

Enär för den inkomst, som åtnjutits
af vanliga handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag och rederier,
som ej äro aktiebolag, inkomstskatt
utgöres icke af själfva bolaget, utan
af de särskilda delägarne däri, skola
de uppgifter, som aflämnas till ledning
för sådan taxering, angifva den
del af bolagets inkomst nästföregående
år, som belöper på en hvar
delägare, men icke det belopp, som
delägare nästföregående år må hafva
från bolaget uppburit af inkomst,
som förut af bolaget förvärfvats.

Däremot skall sådan inkomst, som utgöres af utdelning å aktier och
banklotter, uppgifvas till det belopp, som aktie- eller lottägaren nästföregående
år i utdelning från aktie- eller bankbolaget fått till sig utanordnadt;
därvid iakttages, att utdelning från inländska aktiebolag och enskilda
bankbolag räknas såsom inkomst af kapital, medan utdelning från utländska
aktiebolag skall, såsom vid bevillningstaxeringen, hänföras till inkomst af
arbete.

5:o.

Taxering af inkomst, som åtnjutes af handelsbolag, kommanditbolag, enkla

bolag och rederier.

För inkomst, som åtnjutes af För inkomst, som åtnjutits af
vanliga handelsbolag, kommande- vanliga handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag och rederier, som bolag, enkla bolag och rederier, som
ej äro aktiebolag, taxeras icke bola- ej äro aktiebolag, taxeras icke bolaget,
utan de särskilda delägarne däri, get, utan de särskilda delägarne däri,

169

Nuvarande lydelse:

en hvar efter hans andel af bolagets
inkomst. Taxeringen sker således
för hvarje delägare icke å den ort,
där bolagets verksamhet bedrifves,
utan i sammanhang med hans öfriga
inkomsttaxering å deu ort, där han
enligt bestämmelserna i 16, 17 och
18 §§ är skattskyldig för inkomstskatt.

Till grand för taxeringen af
inkomst från kommanditbolag läggas
den uppgift, som enligt 25 § c) skall
af bolaget aflämnas, delägarens egen
uppgift samt i öfrigt upplysta eller
kända förhållanden. Bolagets uppgift
skall upprättas i enlighet med
det i 21 § omförmälda formulär samt
således utmärka dels de fastigheter,
bolaget äger, och den efter taxeringsvärdet
beräknade afkastning däraf,
som jämlikt 2 § skall anses hafva
uppkommit, dels bolagets inkomst
nästföregående år af öfriga i formuläret
angifna inkomstkällor, i den
mån dylik inkomst af bolaget åtnjutits,
dels ock de afdrag för skuldräntor
och förluster, som vid uppskattningen
af bolagets inkomst må
äga rum. Därjämte skall uppgiften
angifva den en hvar delägare tillkommande
andel af inkomsten, äfven
om vinst endast delvis eller icke alls till
delägarne utdelas. Uppgiften, hvilken
enligt 25 § skall upprättas i lika
många exemplar som sammanlagda
antalet af de kommuner eller territoriella
stadsförsamlingar, i hvilka

Föreslagen lydelse:

en hvar efter hans andel af bolagets
inkomst. Taxeringen sker således
för hvarje delägare icke å den ort,
där bolagets verksamhet nästföregående
år bedrifvits, utan i sammanhang
med hans öfriga inkomsttaxering
å den ort, där han enligt bestämmelserna
i 16, 17 och 18
är skattskyldig för inkomstskatt.

Till grund för taxeringen af
inkomst från kommanditbolag läggas
den uppgift, som enligt 25 § c) skall
af bolaget aflämnas, delägarens egen
uppgift samt i öfrigt upplysta eller
kända förhållanden. Bolagets uppgift
skall upprättas i enlighet med
det i 21 £ omförmälda formulär samt
således utmärka dels de fastigheter,
för hvilka bolaget nästföregående år
varit pliktigt erlägga bevillning, och
den efter taxeringsvärdet beräknade
afkastning däraf, som jämlikt 2 §
skall anses hafva uppkommit, dels
bolagets inkomst nästföregående år
af öfriga i formuläret angifna inkomstkällor,
i den mån dylik inkomst
af bolaget åtnjutits, dels ock de afdrag
för skuldräntor och förluster,
som vid uppskattningen af bolagets
inkomst må äga rum. Därjämte skall
uppgiften angifva den cn hvar delägare
tillkommande andel af inkomsten,
äfven om vinst endast delvis
eller icke alls till delägarne utdelas.
Uppgiften, hvilken enligt 25 £ skall
upprättas i lika många exemplar som
sammanlagda antalet af de kommu -

170

Nuvarande lydelse:

delägare i bolaget böra taxeras, skall
aflämnas till ordföranden i vederbörande
bevillning sberedning eller
myndighet, som i 28 £ omförmäles,
samt, om den aflämnas till sådan
myndighet, genom dess försorg delgifvas
bemälde ordförande.

240.000 kronor samt däraf och af
andra inkomstkällor haft bokförd inkomst,
i sin helhet uppgående till

35.000 kronor, hvilken disponerats
sålunda, att 5,000 kronor afsatts till
reservfond och återstoden fördelats
mellan delägarne på det sätt, att en
erhållit hälften eller 15,000 kronor,
den andre en tredjedel eller 10,000
kronor och den tredje en sjättedel
eller 5,000 kronor — tinnes hafva åtnjutit
enligt inkomstskatteförordningen
beskattningsbar inkomst till belopp
af 36,000 kronor, skall inkomstskatt
påföras delägarne efter berörda andelar
eller för inkomst af respektive
18,000, 12,000 och 6,000 kronor.
Hafva åter bolagets andra inkomstkällor
än fastighet icke lämnat någon
afkastning, skall bolaget beräknas

Föreslagen lydelse:

ner eller territoriella stadsförsamlingar,
i hvilka delägare i bolaget böra
taxeras, skall aflämnas till ordföranden
i vederbörande taxeringsnämnd
eller myndighet, som i 28 § omförmäles,
samt, om den aflämnas till
sådan myndighet, genom dess försorg
delgifvas bemälde ordförande.

Vid delägares taxering fördelas
härefter bolagets, med tillämpning
af gifna föreskrifter, uppskattade hela
inkomst mellan delägarne i förhållande
till hvarje delägares andel af
bolagets inkomst. Om således ett
kommanditbolag med tre delägare —
som nästföregående år varit pliktigt
utgöra bevillning för annan fastighet
än jordbruksfastighet till taxeringsvärde
af 240,000 kronor samt däraf
och af andra inkomstkällor haft
bokförd inkomst, i sin helhet uppgående
till 35,000 kronor, hvilken
disponerats sålunda, att 5,000 kronor
afsatts till reservfond och återstoden
fördelats mellan delägarne på det
sätt, att en erhållit hälften eller 15,000
kronor, den andre en tredjedel eller

10,000 kronor och den tredje en
sjättedel eller 5,000 kronor finnes
hafva åtnjutit enligt inkomstskatteförordningen
beskattningsbar inkomst
till belopp af 36,000 kronor, skall
inkomstskatt påföras delägarne efter
berörda andelar eller för inkomst af
respektive 18,000, 12,000 och 6,000
kronor. Hafva åter bolagets andra inkomstkällor
än fastighet icke lämnat

171

Nuvarande lydelse:

hafva af fastigheten åtnjutit 12,000
kronors inkomst, i följd hvaraf, under
förutsättning att afdrag för skuldränta
eller förlust icke bort äga rum,
delägarne skola utgöra inkomstskatt
för inkomst från bolaget af respektive
6,000, 4,000 och 2,000 kronor.

Föreslagen lydelse:

någon afkastning, skall bolaget beräknas
hafva af fastigheten åtnjutit
12,000 kronors inkomst, i följd hvaraf,
under förutsättning att afdrag
för skuldränta eller förlust icke bort
äga rum, delägarne skola utgöra inkomstskatt
för inkomst från bolaget
af respektive 6,000, 4,000 och 2,000
kronor.

Uppgiftspliktig delägare i kommanditbolag skall i sin uppgift angifva
den andel, han åtnjutit eller äger åtnjuta af bolagets inkomst
nästföregående år, och bör denna andel särskilt utmärkas utan sammanblandning
med hans öfriga inkomst.

Delägare i vanligt handelsbolag

skall i sammanhang med uppgifvandet
af den inkomst, han må åtnjuta
af annan inkomstkälla, uppgifva jämväl
den på honom belöpande andel
af bolagets beräknade afkastning af
fastighet och öfriga inkomst. Däremot
åligger uppgiftsskyldighet icke
själfva bolaget. Om ett handelsbolag,
som består af två delägare med
sins emellan lika rätt till bolagets
egendom och inkomst, af rörelse åtnjuter
10,000 kronors beskattningsbar
inkomst, skall hvardera delägaren
såsom sin inkomst däraf uppgifva
5,000 kronor. Äger bolaget
en fabriksfastighet till taxeringsvärde
af 20,000 kronor och använder
densamma i rörelse, som lämnar
sammanlagd behållen inkomst af

5,000 kronor, skall bolaget anses
hafva åtnjutit 1,000 kronors inkomst
af fastigheten och 4,000 kronors
inkomst af rörelsen, i följd

Delägare i vanligt handelsbolag
skall i sammanhang med uppgifvandet
af den inkomst, han må
hafva åtnjutit af annan inkomstkälla,
uppgifva jämväl den på honom
belöpande andelen af bolagets
beräknade afkastning af fastighet
och öfriga inkomst. Däremot åligger
uppgiftsskyldighet icke själfva bolaget.
Om ett handelsbolag, som
består af två delägare med sins emellan
lika rätt till bolagets egendom
och inkomst, af rörelse åtnjutit 10,000
kronors beskattningsbar inkomst, skall
hvardera delägaren såsom sin inkomst
däraf uppgifva 5,000 kronor. Har
bolaget nästföregående år ägt en
fabriksfastighet till taxeringsvärde
af 20,000 kronor och användt densamma
i rörelse, som lämnat sammanlagd
behållen inkomst af 5,000 kronor,
skall bolaget anses hafva åtnjutit
1,000 kronors inkomst af fastigheten
och 4,000 kronors inkomst af

172

Nuvarande lydelse:

hvaraf hvardera delägaren skall med
afsende härå uppgifva 500 kronors
inkomst af fast egendom och 2,000
kronors inkomst af rörelse. Har
holaget äfven eu jordbruksfastighet,
taxerad till 10,000 kronor, anses
hvardera delägaren däraf åtnjuta en
inkomst af 300 kronor. Från uppgifven
inkomst äger delägaren afdraga
ränta å gäld, som icke tillförene
afräknats, äfvensom å rörelse
eller yrke uppkommen förlust, som
ej är att anse såsom kapitalförlust.

Hvad här sagts om vanliga
äfven om enkla bolag och rederier.

Föreslagen lydelse:

rörelsen, i följd hvaraf hvardera delägaren
skall med afseende härå uppgifva
500 kronors inkomst af fast
egendom och 2,000 kronors inkomst
af rörelse. Hav bolaget äfven ägt
en jordbruksfastighet, taxerad till

10,000 kronor, anses hvardera delägaren
hafva däraf åtnjutit eu inkomst
af 300 kronor. Från uppgifven
inkomst äger delägaren afdraga
ränta å gäld, som icke tillförene
afräknats, äfvensom å rörelse
eller yrke uppkommen förlust, som
ej är att anse såsom kapitalförlust,
handelsbolag gäller i tillämpliga delar

6:o.

Inkomst, som är från skatt fritagen.

Frihet från skatt för hela eller
■eu del af skattskyldigs inkomst enligt
de i 10 § meddelade bestämmelser
är medgifven allenast svensk medborgare,
som är i riket mantalsskrifven,
och oskiftadt stärbhus efter sådan.
Den gäller således icke t. ex.
aktiebolag, utan erlägges skatt af
sådant bolag efter taxerade inkomstens
hela belopp, så snart detta uppgår
till minst 100 kronor.

Vidare är att iakttaga, att, om
skattskyldig, som eljest skulle äga
åtnjuta skattefrihet för hela eller en
viss del af sin inkomst, tiar inkomst

Frihet från skatt för hela eller
eu del af skattskyldigs inkomst enligt
de i 10 § meddelade bestämmelser
är medgifven allenast svensk medborgare,
som är i riket mantalsskrifven
och oskiftadt stärbhus efter sådan. Den
gäller således icke t. ex. aktiebolag,
utan erlägges skatt af sådant bolag
efter taxerade inkomstens hela belopp,
så snart detta uppgått till minst 100
kronor.

Vidare är att iakttaga, att, om
skattskyldig, som eljest skulle äga
åtnjuta skattefrihet för hela eller en
viss del af sin inkomst, haft inkomst

173

Nuvarande lydelse:

af fast egendom, beräknad enligt de
i 2 § stadgade grunder, till belopp
af 600 kronor eller därutöfver,
skatt utgår för hela denna senare
inkomst, såvida icke den beräknade
inkomsten af fast egendom öfverstiger
den skattskyldiges sammanräknade
behållna inkomst, i hvilket fall skatt
erlägges endast för beloppet af den
sammanräknade behållna inkomsten.

Medan således exempelvis skattskyldig,
som äg er en skuldfri jordbruksfastighet
med taxeringsvärde af

10,000 kronor och skall taxeras,
utom för den enligt 2 § beräknade
inkomsten af denna fastighet, för 300
kronors inkomst af arbete eller för
sammanlagdt 900 kronors inkomst,
är pliktig betala skatt för hela beräknade
inkomsten af den fasta egendomen
eller för 600 kronor, är åter
samme skattskyldig, om han har att
gorå skuldränteafdrag med 400 kronor
och hans sammanräknade behållna
inkomst alltså stannar vid 500
kronor, från skatt fri. Har skattskyldig
en till 15,000 kronor taxerad
jordbruksfastighet, och afgår från
den till 900 kronor beräknade inkomsten
häraf ränta å gäld med 200
kronor, erlägges skatt för 700 kronor.
Äger skattskyldig en till 40,000
kronor taxerad bostadsfastighet, däraf
inkomsten således beräknas till 2,000
kronor, och har han dessutom inkomst
af arbete till belopp af 1,000
kronor eller följaktligen sammanlagdt

Föreslagen lydelse:

af fast egendom, beräknad enligt de

1 2 § stadgade grunder, till belopp
af 600 kronor eller därutöfver, skatt
utgår för hela denna senare inkomst,
såvida icke den beräknade inkomsten
af fast egendom öfverstiga den skattskyldiges
sammanräknade behållna
inkomst, i hvilket fall skatt erlägges
endast för beloppet af den sammanräknade
behållna inkomsten.

Medan således exempelvis skattskyldig,
som nästföregående år ägt
en skuldfri jordbruksfastighet med
taxeringsvärde af 10,000 kronor och
skall taxeras, utom för den enligt

2 § beräknade inkomsten af denna
fastighet, för 300 kronors inkomst
af arbete eller för sammanlagdt 900
kronors inkomst, är pliktig betala
skatt för hela beräknade inkomsten
af den fasta egendomen eller för 600
kronor, är åter samme skattskyldig,
om han har att göra skuldränteafdrag
med 400 kronor och hans sammanräknade
behållna inkomst alltså
stannar vid 500 kronor, från skatt
fri. Ilar skattskyldig nästföregående
år haft en till 1 5,000 kronor taxerad
jordbruksfastighet, och afgår från den
till 900 kronor beräknade inkomsten
häraf ränta å gäld med 200 kronor,
erlägges skatt för 700 kronor. Ilar
skattskyldig nästföregående år ägt en
till 40,000 kronor taxerad bostadsfastighet,
däraf inkomsten således beräknas
till 2,000 kronor, och har han
dessutom haft inkomst af arbete till

174

Nuvarande lydelse:

3,000 kronor, hvarifrån afgå för ränta
å gäld 1,200 kronor, så att behållna
inkomsten utgör 1,800 kronor, åtnjuter
han icke någon skattefrihet
för denna inkomst, utan skall erlägga
skatt för sin inkomst af fast egendom,
i den mån denna inkomst icke
öfver skjut er den behållna inkomsten,
eller således för 1,800 kronor. Skattskyldig,
som tiar 900 kronors behållen
inkomst, däraf 780 kronor
utgöra beräknad inkomst af fast egendom,
skall med iakttagande af den
i 10 £ lämnade föreskrift om afjamning
af inkomstbelopp betala skatt
för 700 kronor.

Föreslagen lydelse:

belopp af 1,000 kronor eller följaktligen
sammanlagdt 3,000 kronor,
hvarifrån afgå för ränta å gäld 1,200
kronor, så att behållna inkomsten
utgjort 1,800 kronor, åtnjuter han
icke någon skattefrihet för denna
inkomst, utan skall erlägga skatt för
sin inkomst af fast egendom, i den
mån denna inkomst icke öfverskjutit
den behållna inkomsten, eller således
för 1,800 kronor. Skattskyldig, som
haft 900 kronors behållen inkomst,
däraf 780 kronor utgöra beräknad
inkomst af fast egendom, skall med
iakttagande af den i 10 § lämnade
föreskrift om afjåmning af inkomstbelopp
betala skatt för 700 kronor.

7 :o.

Eftertaxering.

Genom eftertaxering, där sådan enligt 35 § äger rum, skall inkomstskatt
påföras till det belopp, hvarmed den förut erlagda skatten understiger
det skattebelopp, som bort påföras, därest inkomsten i rätt tid
taxerats till riktigt belopp. Om således en person, som år 1903 taxeras
för 10,000 kronors inkomst och följaktligen får erlägga skatt efter 12,000
kronor, vid taxeringsförrättningarne år 1905 befinnes hafva haft en inkomst,
som bort år 1903 upptagas till 14,000 kronor, i följd hvaraf han
rätteligen skolat utgöra skatt efter 20,000 kronor, skall utan sammanblandning
med den taxering, som för år 1905 varder honom åsatt, sistnämnda
år honom påföras jämväl ogulden inkomstskatt, svarande mot
skillnaden emellan hvad han i verkligheten erlagt och hvad han bort
erlägga, eller efter 8,000 kronor, så att, om skattefoten varit 1 krona för
100 kronor, inkomstskatter blir 80 kronor.

Progressionstabell.

Taxerad inkomst.	Belopp, efter ti vilket skatt utgår.	Taxerad inkomst.	Belopp, efter hvilket skatt utgår.	Taxerad inkomst.	Belopp, efter hvilket skatt utgår.	Taxerad inkomst.	Belopp, efter hvilket skatt utgår.
1,000	200	4,400	4,400	7,800	8,700	11,200	14,400
1,100	300	4,500	4,500	7,900	8,800	11,300	14,600
1,200	400	4,600	4,600	8,000	9,000	11,400	14,800
1,300	500	4,700	4,700	• 8,100	9,100	11,500	15,000
1,400	600	4,800	4,800	8,200	9.300	11,600	15,200
1,500	700	4,900	4,900	8,300	9,400	11,700	15,400
1,000	800	5,000	5,000	8,400	9,600	11,800	15,600
1,700	900	5,100	5,100	8,500	9,700	11,900	15,800
1,800	1,000	5,200	5,200	8,600	9,900	12,000	16,000
1,900	1,100	5,300	5,300	8,700	10,000	12,100	16,200
2,000	1,400	5,400	5,400	8,800	10,200	12,200	16,400
2,100	1,500	5,500	5,500	8,900	10,300	12,300	16,600
2,200	1,600	5,600	5,600	9,000	10.500	12,400	16,800
2,300	1,700	5,700	5,700	9,100	10,600	12,500	17,000
2,400	1,800	5,800	5,800	9,200	10,800	12,600	17,200
2,500	1,900	5,900	5,900	9,300	10,900	12,700	17,400
2,600	2,000	6,000	6,000	9,400	11,100	12,800	17,600
2,700	2,100	6,100	6,100	9,500	11,200	12,900	17,800
2,800	2,200	6,200	6,300	9,600	11.400	13.000	18,000
2,900	2,300	6,300	6,400	9,700	11,500	13,100	18,200
3,000	2,600	6,400	6,600	9,800	11,700	13,200	18,400
3,100	2,700	6,500	6,700	9,900	11,800	13,300	18,600
3,200	2,800	6,600	6,900	10.000	12,000	13,400	18,800
3,300	2,900	6,700	7,000	10,100	12,200	13,500	19,000
j 3,400	3,000	6,800	7,200	10,200	12,400	13.600	19,200
3,500	3,100	6,900	7,300	10,300	12,600	13,700	19,400
3,600	3,200	7,000	7,500	10,400	12,800	13,800	19,600
3,700	3,300	7,100	7,600	10,500	13,000	13,900	19,800
3,800	3,400	7,200	7,800	10,600	13,200	14,(MM)	20,000
3,900	3,500	7,300	7,900	10,700	13,400	14,100	20,200
4,000	4,000	7,400	8,100	10,800	13,600	14,200	20,400
4,100	4,100	7,500	8,200	10,900	13,800	14,300	20,600
4,200	4,200	7,600	8,400	11, (MM)	14,000	14,400	20,800
J 4,300	4,300	7,700	8,500	11,100	14,200	14,500	21,000

* Vid användning af denna tabell skola i fall, då i inkomst under 4,000 kronor ingår inkomst
af fast egendom till belopp af minst 600 kronor, iakttagas de bestämmelser rörande skattskyldigheten
för dylik slags inkomst, som meddelas i tredje stycket af 10 § i förordningen.

176

Taxerad inkomst.	Belopp, efter hvilket skatt utgår.	Taxerad inkomst.	Belopp, efter hvilket skatt utgår.	Taxerad inkomst.	Belopp, efter hvilket skatt utgår.	Taxerad inkomst.	Belopp, efter hvilket skatt utgår.
14,600	21,200	18,700	31,200	22,800	42,900	26,900	55,200
14,700	21,400	18,800	31,500	22,900	43,200	27.000	55,500
14,800	21,600	18,900	31,700	23,000	43,500	27.100	55,800
14,900	21,800	19.000	32,000	23.100	43,800	27,200	56,100
15,000	22,000	19,100	32,200	23,200	44,100	27.300	56,400
15,100	22,200	19,200	32,500	23,300	44.400	27.400	56,700
15,200	22,500	19,300	32,700	23.400	44,700	27,500	57,000
15,300	22,700	19.400	33,000	23,500	45,000	27.600	57,300
15,400	23,000	19,500	33,200	23,600	45,300	27,700	57,600
15,500	23,200	19.600	33,500	23,700	45,600	27.800	57,900
15,600	23,500	19,700	33,700	23,800	45,900	27,900	58,200
15,700	23,700	19,800	34,000	23.900	46,200	28.000	58,500
15,800	24,000	19,900	34,200	24.000	46,500	28,100	58,800
15,900	24,200	20,000	34,500	24,100	46,800	28,200	59.100
16.000	24,500	20,100	34,800	24,200	47,100	28.300	59.400
16.100	24,700	20,200	35.100	24,300	47.400	28,400	59.700
16,200	25,000	20,300	35,400	24,400	47.700	28,500	60,000
16,300	25,200	20,400	35,700	24,500	48,000	28,600	60,300
16,400	25,500	20,500	36.000	24,600	48,300	28,700	60,600
16.500	25,700	20,600	36,300	24.700	48,600	28,800	60,900
16,600	26,000	20,700	36,600	24,800	48.900	28,900	61.200
16,700	26,200	20,800	36,900	24,900	49.200	29.000	61,500
16,800	26,500	20,900	37,200	25.000	49.500	29,100	61.800
16,900	26,700	21,000	37.500	25,100	49,800	29,200	62,100
17,000	27,000	21.100	37,800	25,200	50,100	29,300	62,400
17.100	27,200	21,200	38,100	25,300	50,400	29,400	62.700
17,200	27,500	21,300	38,400	25,400	50,700	29,500	63,000
17,300	27,700	21,400	38,700	25,500	51,000	29,600	63,300
17,400	28,000	21,500	39,000	25,600	51.300	29,700	63,600
17,500	28,200	21.600	39,300	25,700	51,600	29,800	63,900
17.600	28,500	21.700	39,600	25,800	51,900	29,900	64,200
17,700	28,700	21,800	39,900	25.900	52,200	30.000	64,500
17,800	29,000	21,900	40,200	26,000	52,500	30,100	64,800
17,900	29,200	22,000	40,500	26,100	52,800	30.200	65.200
1S.000	29,500	22,100	40,800	26,200	53,100	30.300	65.500
18,100	29,700	22,200	41.100	26,300	53,400	30,400	65,900
18,200	30,000	22,300	41,400	26,400	53,700	30,500	66.200
18,300	30,200	22,400	41.700	26,500	54,000	30,600	66,600
18,400	30,500	22,500	42,000	26,600	54.300	30,700	66,900
18,500	30,700	22,600	42,300	26,700	54,600	30,800	67,300
18,600	31.000	22.700	42.600	26.800	54.900	30.900	67.600

177

Taxerad inkomst.	Belopp, efter hvilket skatt utgår.	Taxerad inkomst.	Belopp, efter hvilket skatt utgår.	Taxerad inkomst.	Belopp, efter hvilket skatt utgår.	Taxerad inkomst.	Belopp, efter hvilket skatt utgår.
31,000	68,000	35,100	82,300	39,200	96,700	43,300	111,000
31,100	68,300	35,200	82,700	39,300	97,000	43,400	111,400
31,200	68,700	35,300	83,000	39,400	97,400	43,500	111,700
31,300	69,000	35,400	83,400	39,500	97,700	43.600	112,100
31,400	69,400	35,500	83,700	39,600	98,100	43,700	112,400
31,500	69,700	35,600	84,100	39,700	98,400	43,800	112,800
31,600	70,100	35,700	84,400	39,800	98,800	43,900	113,100
f 31,700	70,400	35,800	84,800	39,900	99,100	44.000	113,500
31,800	70,800	35,900	85,100	40.(MM)	99,500	44.100	113,800
i 31,900	71,100	311,000	85,500	40,100	99,800	44,200	114,200
32,000	71,500	36,100	85,800	40,200	100,200	44,300	114,500
\| 32,100	71,800	36,200	86,200	40,300	100.500	44,400	114.900
32,200	72,200	36,300	86,500	40,400	100,900	44.500	115,200
: 32,300	72,500	36,400	86,900	40,500	101,200	44,600	115,600
i 32,400	72,900	36,500	87,200	40,600	101,600	44.700	115,900
1 32,500	'' 73,200	36.600	87,600	40,700	101,900	44,800	116,300
32,600	73,600	36,700	87,900	40,800	102.300	44.900	116,600
32,700	73,900	36,800	88,300	40,900	102,600	45,0(M)	117,000
32,800	74,300	36,900	88,600	41,000	103,000	45,100	117,300
32,900	74,600	37.000	89,000	41,100	103,300	45,200	117,700
33,000	75,000	37,100	89,300	41,200	103,700	45,300	118,000
33,100	75,300	37.200	89,700	41,300	104,000	45,400	118,400
33,200	75,700	37,300	90,000	41.400	104.400	45,500	118,700
33,300	76,000	37,400	90.400	41,500	104,700	45,600	119,100
j 33,400	76,400	37,500	90,700	41,600	105,100	45,700	119,400
33,500	76,700	37,600	91,100	41,700	105,400	45,800	119,800
33,600	77,100	37,700	91,400	41,800	105,800	45.900	120,100
1 33,700	77,400	37,800	91,800	41.900	106,100	46,(MM)	120,500
1 33,800	77,800	37,900	92,100	42,(MM)	106,500	46,100	120,800
33,900	78,100	38,000	92,500	42,100	106,800	46,200	121,200
i 34,000	78,500	38,100	92,800	42,200	107,200	46,300	121,500
34,100	78,800	38,200	93,200	42,300	107,500	46,400	121,900
\| 34,200	79,200	38,300	93,500	42,400	107.900	46.500	122.200
i 34,300	79,500	38,400	93,900	42,500	108,200	46,600	122,600
34,400	79,900	38,500	94,200	42,600	108,600	46,700	122,900
34,500	80,200	38,600	94,600	42,700	108,<900	46,800	123,300
34,600	80,600	38,700	94,900	42,800	109,300	46,900	123,600
34,700	80,900	38,800	95,300	42,900	109,600	47.(MM)	124,000
34,800	81,300	38,900	95,600	43,(MM)	110,000	47,100	124,300
34,900	81.600	39.(MM)	96,000	43,100	110,300	47,200	124,700
35,000	82,000	39,100	96,300	43.200	110.700	47.300	125.000 1

178

	Belopp, efter		Belopp, efter		Belopp, efter		Belopp, efter
inkomst.	hvilket skatt utgår.	inkomst.	hvilket skatt utgår.	inkomst.	hvilket skatt utgår.	inkomst.	hvilket skatt utgår.
47,400	125,400	49,900	134,100	65,000	194,500	90.000	304,500
47.500	125,700	50,000	134,500	66,000	198,500	91.000	309,500
47,600	126,100	50,100	134,900	67,000	202,500	92,000	314.500
47,700	126,400	50,200	135,300	68,000	206.500	93,000	319,500
47,800	126,800	50,300	135,700	69,000	210,500	94.000	324,500
47,900	127,100	50,400	136,100	70,000	214,500	95.000	329,500 !
48,000	127,500	50,500	136,500	71,000	218,500	96,000	334,500
48,100	127,800	50,600	136,900	72,000	222,500	97,000	339,500
48,200	128,200	50,700	137,300	73,000	226,500	98,000	344,500
48,300	128,500	50,800	137,700	74,000	230,500	99.000	349,500
48,400	128,900	50,900	138,100	75,000	234,500	100,000	354,500
48,500	129,200	51,000	138,500	76,000	238,500	100,100	355,000
48,600	129,600	52,000	142,500	77,000	242,500	100.200	355.500
48,700	129,900	53,000	146,500	78,000	246,500	101,000	359,500
48,800	130,300	54,000	150,500	79,000	250,500	105,000	379,500
48,900	130,600	55,000	154,500	80,000	254,500	110,000	404,500
49.000	131,000	56,000	158,500	81,000	259,500	115,000	429,500
49,100	131,300	57,000	162,500	82,000	264,500	120,000	454,500
49,200	131,700	58,000	166,500	83,000	269,500	125,000	479,500
49,300	132,000	59,000	170,500	84,000	274,500	130,000	504.500
49,400	132,400	60,000	174,500	85,000	279,500	135,000	529,500
49,500	132,700	61,000	178,500	86,000	284,500	140,000	554,500
49,600	133,100	62,000	182,500	87,000	289,500	145,000	579,500
49,700	133,400	63,000	186,500	88,000	294,500	145.500	582,000
49,800	133,800	64,000	190,500	89,000	299,500

179

Formulär A.

Skyldige att utan särskild anmaning afgifva uppgift angående sin inkomst äro:

a) verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom
aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll, samt

b) annan skattskyldig, som nästföregående år taxerats till inkomstskatt för minst
1,000 kronors inkomst.

Uppgift skall omfatta äfven hustruns inkomst.

Bostads- och andra förmåner böra till sitt värde i penningar uppgifvas.

Lön och annan inkomst, som utgår i spannmål eller persedlar, upptages med det
kontanta belopp, den efter senast för orten fastställdt markegångspris utgör.

Afdrag får icke göras för utskylder och lefnadskostnader samt därmed jämförliga
utgifter, ej heller för hvad som användts till kapitalafbetalning å skuld.

Uppgift skall afgifvas före den 1 mars. Möter för upp>giftspliktig, som enligt lag
är skyldig föra handelsbod^, hinder att inom bestämd tid aflämna uppgift, må anstånd
åtnjutas intill april månads utgång, om skriftlig anmälan därom före den 1 mars göres
hos ordföranden i taxeringsnämnden.

Uppgift aflämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget äfventyr i betaldt
bref med allmänna posten antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i
Stockholm till öfverståthållareämbetet och i öfriga orter till Ivungl. Maj:ts befallningshafvande
i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där taxeringen
anses skola äga rum eller den skattskyldige är bosatt (mantalsskrifningsorten).

Verk eller bolag, hvarom ofvan sägs, skall vid uppgift om sin inkomst foga bestyrkt
afskrift af in- och utgående balansräkning samt vinst- och förlustkonto för senaste
räkenskapsåret.

Den, som underlåter att inom stadgad tid aflämna uppgift, förlorar rätten att fullfölja
talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat afse.

År uppgiften ofullständig, äger enahanda påföljd rum i fråga om beloppet af utelämnad
inkomst.

Uppgiftspliktig, som i atlämnad uppgift mot bättre vetande lämnat oriktigt meddelande
och därigenom föranleda att inkomst icke eller endast till någon del taxeras,
bötar från och med fyra till och med tio gånger det inkomstskattebelopp, som genom
det svikliga förfarandet undandragits, dock minst tjugufem kronor.

Enhvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom åliggande uj>pgiftsskyldighet
eller sättet för dess fullgörande, äger att för sådant ändamål hänvända
sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

Mantalsskrifningsort:

(för bolag: styrelsens sate)

180

stad socken.

härad.

län.

U ppgift

till ledning vid undertecknads taxering år 19

S u m m a. |

A. Inkomst af fast egendom.

Såsom inkomst af fast egendom anses den inkomst, som är genom fastighetsbevillning beskattad, m
Denna inkomst beräknas efter det fastigheten för nästföregående år åsätta taxeringsvärdet och anses
utgöra a) af jordbruksfastighet sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet samt 6) af
annan fastighet och frälseränta fem kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet.

Delägare i vanligt handelsbolag skall lämna uppgift .beträffande den på honom belöpande andel
af fastighet, som nästföregående år tillhört bolaget.

Undertecknad har under nästföregående år ägt följande fastighet..............

Uppgiftspliktig för inkomst af fast egendom är den, som nästföregående år påförts bevillning för j
fastigheten. Likställd med ägare är sådan innehafvare af fast egendom, som enligt 2 § bevillningsför-1
ordningen därför erlagt bevillning.

l:o) jordbruksfastighet:

i socken; tax.-värde kr.

................ i » » .................... »

Summa .....................kr.; 6 % därå

2:o) annan fastighet och frälseränta :

i socken tax.-värde kr.

stad

1 ............."............. » » ........................... »

frälseränta af ............. » ......... »

Summa kr.; 5 % därå

Summa inkomst af fast egendom

l:o) Inkomst af tjänst eller pension.

Härunder uppgifvas aflöning, arfvode, traktamente, sportler, bostad, därest densamma icke är
såsom löntagarens inkomst af fast egendom beräknad, samt annan med allmän eller enskild tjänst förenad
förmån; inkomst och förmån af särskildt uppdrag; pension, årligt understöd, lifränta och undantagsförmån.
Afdrag må ske endast för dels hvad som -anvisats till bestridande af de med erhållen
tjänst förenade, särskilda kostnader (se 7. §. d). inkömstskatteförordningeh), dels de med ämbete och tjänst
förenade utgifter, som omförmälas i 7 § e) samma förordning.

Undertecknad har under nästföregående år åtnjutit inkomst af följande tjänst.....

och uppdrag:

uppburit pension (lifränta) från ..............................................................................................

Undertecknads inkomst af tjänst eller pension nästföregående år har icke öfverstigit
2:o) Inkomst af rörelse eller yrke.

Vid inkomstens uppgifvande må afdrag icke äga rum för utskylder eller lefnadskostnader, för
ränta å den skattskyldiges eget kapital eller för hvad som användts till fast egendoms förbättring,
tillökning af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld. Däremot md afdrag ske för det hyresvärdet
motsvarande belopp af 5 % af taxeringsvärdet å egen fastighet, som användts till utöfvande af rörelsen
eller yrket, samt för omkostnader för bedrifvande däraf (se 7 § a), b) och c) inkomstskatteförordningen),
så ock för ränta å lånt rörelsekapital äfvensom för förlust, som icke är att hänföra till kapitalförlust.
Har skattskyldig drifvit flera rörelser, som äro att betrakta såsom i förhållande till hvarandra själfständiga,
må dock vid beräkningen af den under denna punkt upptagna inkomsten afdrag för ränta å

Transport ||...............j.........j|..................

Anm. Skattskyldig, som nästföregående år varit delägare i kommanditbolag, bör i en summa utan sammanblandning med skattskyldigs inkomst i öfrigt
angifva den honom tillkommande andel af bolagets inkomst nästföregående år.

181

Transport

lånt rörelsekapital och förlust icke ske från inkomst af annan rörelse än den, hvari rörelsekapitalet
användts eller förlusten inträffat. Angående afdrag i öfrigt se här nedan.

Undertecknad har under nästföregående år idkat följande särskilda slag af rörelse
eller yrkesverksamhet:

(Härunder angifves äfven rörelse, som idkats i vanligt handelsbolag, enkelt bolag eller rederi.)

S u in m

Undertecknads inkomst af rörelse eller yrke nästföregående år (räkenskapsår fr. o. m.
den ...................................... t. o. in. den ...................................................) har icke öfverstigit

3:o) Annan inkomst af arbete.

Härunder uppgifvas skattepliktiga intäkter, som ej böra under annan rubrik upptagas, såsom
inkomst af arrende af kronoegendom, vinst å spekulationsaffärer, som ej drifvits såsom yrke, inkomst af
fastighet i utlandet, utdelning å aktier i utländska aktiebolag in. in.

Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit

Summa inkomst af arbete

C. Inkomst af kapital.
l:o) Ränteinkomst.

Härunder uppgifvas: ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda
eller bos penningförvaltande verk eller enskilde insatta penningar samt krono
och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutits af patronus ecclesise.

Från uppburen dylik inkomst må afdrag ske endast för ränta å upplånadt kapital, i den män
afdrag därför ej under B 2:o) skett såsom för ränta å lånt rörelsekapital. För förvaltningskostnad får
således afdrag ej äga rum.

Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit

2:o) Utdelning å aktier i inländska aktiebolag och å lotter i inländska bankbolag.
Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit j

Summa inkomster jj

Från det uppgillra inkomstbeloppet yrkas afdrag:

a) för ränta å gäld under nästföregående år, därför afdrag förut ej ägt rum .....................j[.

b) för den förlust å rörelse eller yrke under nästföregående år, som icke under B 2:o) |

af dragits ..................................................................................................................................................................................................j

(Obs. Sådan förlust får ej afdragas, därest icke den skattskyldige meddelar upplysning, å hvilken
rörelse förlusten uppstått.)

, / för aktiebolag och \ ... , • ... .. .... „ , ,

c) (enskilda bankbolag/ ior utdelningen för nasttoregående ar, i den man densamma

icke öfverstigit sex procent å bolagets inbetalta aktie- eller lottkapital; och som utdelningen
utgjort .............. kronor eller .... procent å inbetalta kapitalet.

utgörande ..................kronor, uppgår berörda afdrag till.....

(Hvad såsom inbetaldt kapital skall anses stadgas i 9 § inkomstskatteförordningen.)

Summa afdrag

Summa återstående inkomst

Hela beloppet af den undertecknad åliggande ränta å gäld, därför afdrag här ofvan gjorts, uppgår till kr.

Att inkomsten nästföregående år icke öfverstigit hvad bär ofvan uppgifvits, betygas pa heder och samvete.

den

Namn:

Titel eller yrke:
Adress:

182

Här nedan må skattskyldig afgifva de upplysningar i (Ifrigt, som han vill till ledning för
sin taxering meddela.

För undvikande af förfrågningar från taxeringsmyndigheterna ligger det i skattskyldigs
eget intresse att här lämna så fullständiga upplysningar som möjligt.

Undertecknads omförmälda rörelse har bedrifvits på nedannämnda

olika beskattningsorter, och anser undertecknad, att den beskattningsbara inkomsten däraf, som
bär ofvan under B. 2:o) uppgifvits utgöra kronor, bör emellan de särskilda orterna

fördelas sålunda:

i kr.

i ............................. »

Summa kr.

183

Formulär B.

Detta formulär är afsedt endast för sådan löntagare eller arbetare, hvilkens inkomst
nästföregående år Uteslutande härrört af tjänst (arbetsanställning) eller af pension (lifränta
eller undantagsförmån) eller af bådadera, (ej för den, som tillika haft fast egendom eller inkomst
af kapital eller af rörelse, yrke eller eljest).

Mantalsskrifningsort:

................................................................................. stad. socken.

härad.

län.

Uppgift

till ledning vid undertecknads taxering år 19

. Undertecknad har under nästföregående år innehaft följande tjänst (arbetsanställning....................):	Kronor


...................................... .......................................... Min inkomst af tjänst (arbetsanställning) nästföregående år har icke öfverstigit...........................................................
I förestående belopp ingår värdet af bostadsförmån och öfriga naturaförmåner (fri kost, husrum, vedbrand in. m.), hvilka förmåner af mig värderats till kr. Undertecknad har nästföregående år uppburit pension (lifränta, undantagsförmån), hvilken inkomst icke öfverstigit ..............................
Summa inkomst
Från inkomsten yrkas afdrag för ränta å gäld under nästföregående år		.............
Summa återstående inkomst		i

Att jag under nästföregående år icke åtnjutit annan inkomst samt att inkomsten icke
öfverstigit hvad här ofvan uppgifvits, betygas på heder och samvete.

den 190

Namn:
Titel:
Adress:

(Se anvisningar å andra sidan.)

184

Anvisningar.

Skyldig att utan särskild anmaning afgifva uppgift angående sin inkomst är den, som
nästföregående år varit taxerad till inkomstskatt för minst 1,000 kronors inkomst.

Uppgift skall omfatta äfven hustruns inkomst.

Bostads- och andra naturaförmåner böra upptagas till sitt värde i penningar.

Lön och annan inkomst, som utgår i spannmål eller persedlar, upptages med det
kontanta belopp, den efter senast för orten fastställdt medelmarkegångspris utgör.

Afdrag får icke göras för utskylder och lefnadskostnader samt därmed jämförliga utgifter,
ej heller för hvad som användts till kapitalafbetalning å skuld.

Uppgift skall afgifvas före den 1 mars.

Uppgift aflämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget äfventyr i betaldt bref med
allmänna posten till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till öfverståthållareämbetet
och i öfriga orter till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i det län, magistraten i den
stad eller kronofogden i det fögderi, där taxeringen anses skola äga rum eller den uppgiftspliktige
är bosatt (mantalsskrifningsorten).

Den, som underlåter att inom stadgad tid aflämna uppgift, förlorar rätten att fullfölja
talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat afse.

År uppgiften ofullständig, äger enahanda påföljd rum i fråga om beloppet af utelämnad
inkomst.

Uppgiftspliktig, som i aflämnad uppgift mot bättre vetande lämnat oriktigt meddelande
och därigenom föranleder, att inkomst icke eller endast till någon del taxeras, bötar från och
med fyra till och med tio gånger det skattebelopp, som genom det svikliga förfarandet undandraga,
dock minst tjugufem kronor.

En hvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom åliggande uppgiftsskyldighet
eller sättet för dess fullgörande, äger att för sådant ändamål hänvända sig till vederbörande
taxeringsnämnds ordförande.

Förslag till lag om ändrad lydelse i yissa delar af lagen
angående yäghållningsbesyärets utgörande på landet
den 23 oktober 1891.

Härigenom förordnas, att nedannämnda paragrafer i lagen angående
väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23 oktober 1891 skola
erhålla följande ändrade lydelse:

52 §.

För afgifvande af yttranden i de fall, då de väghållningsskyldiga enligt
denna lag skola böras, för anställande af de i 47 och 54 §§ omförmälda
val, så ock för utöfning af den beslutanderätt, som eljest enligt denna
lag tillkommer de väghållningsskyldiga, skola dessa sammanträda å väg stämma.

. .

Eöstvärdet å vägstämma beräknas efter vägfyrktal; ägande i distrikt,
som omfattar mer än en kommun, de väghållningsskyldiga att å vägstämman
låta sin talan föras genom af dem kommunvis å kommunalstämmor
efter vägfyrktal utsedda ombud, hvilka skola rösta för sin kommuns hela
vägfyrktal, enskilda väghållningsskyldiga obetaget att vid vägstämman, själfva
eller genom ombud, hvarom liera väghållningsskyldiga kunna sig förena,
utöfva rösträtt för eget vägfyrktal, som i ty fall afräknas från det, för
hvilket vederbörande kommunombud skall äga rösta.

I vägstämmas öfverläggningar äga vederbörande kronofogde och länsman
deltaga.

Ordet vid vägstämma föres af vägstyrelsens ordförande; dock att, vid
behandling af fråga enligt 58 § andra punkten, särskild ordförande bör
för tillfället utses.

186

Yägstämma skall hållas å ort inom väghållningsdistriktet eller å annat

ställe, som för sådant ändamål af stämman särskildt utses.

Kungörelse om stämman utfärdas af vägstyrelsens ordförande och skall
innehålla bestämd uppgift om tid, ställe och öfverläggningsämne för stämman.
Kungörelsen uppläses i distriktets kyrkor, hvarjämte vederbörande
kommunalstämmors ordförande om vägstämman underrättas i så god tid,
att kommunombud på sätt nyss är nämndt må kunna utses.

Ordinarie vägstämma hålles årligen i augusti månad för handläggning
af de i 58 § omförmälda frågor. Yägstämma hålles äfven när
Konungens befallningshafvande eller vägstyrelsens ordförande sådant nödigt
finner. Enskild väghållningsskyldig, som till talan å vägstämma är berättigad,
äger ock begära vägstämmas sammankallande för uppgifvet ändamål.
Yarder denna begäran af vägstyrelsens ordförande afslagen, meddelar
han, om så äskas, sitt beslut skriftligen med skälen därtill; och äger
sökanden däröfver föra klagan hos Konungens befallningshafvande inom
den tid, räknad från beslutets delgifning, som i 80 § stadgas.

Ordföranden skall vid vägstämman föra eller på eget ansvar låta föra
protokoll, som skall justeras af två vid stämman närvarande och därtill
utsedda personer. Så fort ske kan skall genom vägstyrelsens försorg i
väghållmngsdistriktets kyrkor uppläsas tillkännagifvande, att sådan stämma
hållits samt att protokollet finnes för den, som önskar däraf taga del,

under besvärstiden tillgängligt på plats, som af vägstämman därtill blifvit
bestämd.

1 fiffigt skall, i fråga om ärendenas handläggning å vägstämma, i
tillämpliga delar gälla hvad för kommunalstämma är stadgadt.

57 §.

Inom maj månads utgång hvarje år skall vägstyrelsen till revisorerna
aflämna dels fullständig redovisning öfver föregående årets förvaltning,
dels beräkning öfver så väl vägkassans utgifter för det kommande året
som äfven den behållning, hvilken utöfver det i 62 § omförmälda öfverskott
kan vid löpande årets slut vara att påräkna, jämte de inkomster, livilka
på grund af föregående beslut böra under det nästföljande året inflyta,
dels ock ett på denna beräkning grundadt förslag till inkomst- och utgiftsstat
för vägkassan under det nästföljande året; och åligger det revisorerna

atLr°ie den 1 JUli til1 väS8tyrelsens ordförande insända dessa handlingar,
atföljda af så väl berättelse öfver den af revisorerna verkställda granskning

187

af vägstyrelsens redovisning, som äfven revisorernas yttrande öfver förslaget
till inkomst- och utgiftsstat för vägkassan samt de vägväsendet i
öfrigt rörande förslag, styrelsen kan hafva framlagt.

Yägstyrelsens ordförande låter därefter i länskungörelserna offentliggöra
revisorernas berättelse jämte styrelsens förklaring öfver möjligen
gjorda anmärkningar samt förslaget till inkomst- och utgiftsstat med tillkännagifvande,
att öfriga handlingar finnas för väghållningsskyldiga hos
vägstyrelsens ordförande tillgängliga.

60 §.

Af uppskattade kostnaden för underhållet af allmän väg, bro och
färja lämnas tre tjugondelar af statsmedel. Därutöfver må väghållningsdistrikt,
som äro med väghållning synnerligt betungade, kunna efter Kungl.
Maj:ts pröfning af staten erhålla särskildt understöd, i den mån medel,
som för sådant ändamål må vara anslagna, därtill lämna tillgång.

Statsbidraget utbetalas till vägstyrelsen. Det statsbidrag, som belöper
på underhållet af indelad väg, tillkommer dem, som sådant underhåll
bestrida, och tillhandahålles dem af vägstyrelsen på lämpligt sätt.

Den af särskilda nämnden uppskattade kostnad för underhåll af all
indelad väg inom distriktet skall, efter afdrag för bidraget af statsmedel,
fördelas på de enligt 7 § till vägunderhåll in natura förpliktade vägfyrkar,
hvarefter det belopp, som enligt denna fördelning på hvarje sådan fyrk
belöper, såsom vägskatt påföres hvarje annan vägfyrk. Hvad därutöfver
erfordras för bestridande af vägkassans utgifter enligt den fastställda utgiftsstaten
påföres samtliga vägfyrkar till lika andel för enhvar af dem.

63 §.

Konungens befallningshafvande ombesörjer på vägstyrelsens därom framställda
begäran, att vägskatten varder genom vederbörande i sammanhang
med kronoskatterna debiterad, indrifven och redovisad, på sätt om landstingsmedel
är föreskrifvet; ägande Konungens befallningshafvande jämväl
att, efter vägstyrelsens hörande, förordna om afskrifning af sådana afgifter
till vägkassan, som i anseende till bristande tillgång icke kunnat indrifvas.

För debiteringen skall vägstyrelsen så fort ske kan och senast före
den 1 september till Konungens befallningshafvande ingifva uppgift å det
belopp, hvilket skall såsom vägskatt uttaxeras på de till utgörande däraf
skyldiga.

188

De väghållningsskyldiga äga dock besluta, att vägskattens debitering,
uppbörd och redovisning må öfverlämnas åt kommunalnämnd, därest öfverenskommelse
därom trätfas, eller åt utsedda förtroendemän; skolande i sådant
fall debiteringslängd, upprättad för hvarje till väghållningsdistriktet hörande
socken, vara tillgänglig för granskning af de väghållningsskyldiga, där
uppbörden sker genom kommunalnämnd, i den ordning om kommunens
debiterings- och uppbördslängd är stadgad och, där uppbörden verkställes
på annat sätt, minst fjorton dagar före uppbördsstämman å ställe inom
socknen, som genom kungörelse i socknens kyrka tillkännagifves. I fråga
om uppbörd och redovisning så ock om indrifning af restantier galle i
tillämpliga delar hvad om kommunalutskylder finnes stadgadt.

Denna lag träder i kraft, hvad angår 57, 60 och 63 §§, den 15
september 1907 samt beträffande 52 § den 1 november samma år.

180

Kungl. förordningen om kommunalstyrelse på landet
den 21 mars 1862.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

57 §.

Skyldig att till kommunens i
5 § omförmälda gemensamma utgifter
lämna bidrag är en hvar, som inom
kommunen, ehvad han därstädes bosatt
är eller ej, äger eller brukar
hemman, hemmansdel eller annan i
mantal satt jord eller från hemman
under full äganderätt afsöndrad eller
till allmän bevillning för sig
taxerad fastighet, eller därstädes
idkar bergsbruk, fabriksrörelse, handel,
handtverk eller annan till allmän
bevillning taxerad näring; äfvensom en
hvar, som inom kommunen sitt rätta
bo och hemvist har, och äger sådan
inkomst, att bevillning till staten enligt
art. II bevillningsstadgan därför skall,
såsom för inkomst af kapital eller arbete,
erläggas.

57 §.

Skyldig att till kommunens i
5 § omförmälda gemensamma utgifter
lämna bidrag är en hvar, som, ehvad
han inom kommunen bosatt är eller
ej, därstädes äger eller brukar hemman,
hemmansdel eller annan i mantal
satt jord eller från hemman under
full äganderätt afsöndrad eller
till allmän bevillning för sig taxerad
fastighet, eller därstädes är taxerad
till allmän bevillning för inkomst af
bergsbruk, fabriksrörelse, handel,
handtverk eller annan näring; äfvensom
en hvar, som inom kommunen
sitt rätta bo och hemvist har, och
erlägger bevillning till staten för inkomst
af kapital eller arbete.

Enahanda skyldighet åligger bolag.

Jordägare eller boställsinnehafvare, som åt landbo eller arrendator
upplåtit jord eller boställe, är från erläggande af kommunalutskylder därför
befriad, enär dessa utskylder enligt 1 mom. i denna paragraf skola
af brukaren erläggas.

190

Nuvarande lydelse:

58 §*.

Föreslagen lydelse:

De i nästföregående paragraf omförmälda bidrag skola, såsom kommunalutskylder,
utgöras i förhållande till särskilda, de skattskyldige efter
nedanstående grunder påförda fyratal.

Till beräkningsgrund för fyrktalssättningen tjänar den bevillning en
ligt gällande förordning om bevillning af fast egendom samt af inkomst,
som jämlikt senast fastställda taxeringslängder till staten erlägges, sålunda
att för hvarje beskattningsföremål påföres en fyrk för bevillning till belopp
af 1 till och med 10 öre; två fyrkar för bevillning utöfver 10 till och
med 20 öre, tre fyrkar för bevillning utöfver 20 till och med 30 öre o. s. v.

För sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej erlägges, påföres
fyrktal efter det belopp, som, därest bevillning för densamma enligt
gällande förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst
utgå skulle, på grund af taxeringsvärdet mot sådan bevillning svarar,
hvaremot inkomst af arrende för sådan fastighet ej skall i fyrktal sättas.
Hvad sålunda stadgats gäller jämväl kronopark, som bildats vare sig af
mark, som åt kronan inköpts efter 1874 års början, eller af staten tillhörig
jordbruksdomän eller del af sådan.

I fråga om löntagare, som tillika innehar boställe, skall bevillningen för
inkomst från bostället, hvilket enligt ofvan stadgade grunder särskildt till fyrktal
sättas bör, icke vid fyrksättningen för den öfriga lönen i beräkning tagas.

Har bevillning blifvit bestämd att
utgå med annat belopp än sex öre för
hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet
å jordbruksfastighet, fem öre
för hvarje fidla etthundra kronor af taxeringsvärdet
å annan fastighet och frälseränta
eller en. för hundra af taxerad inkomst,
skall fyrktalssättning likväl ske
så, som om bevillningen blifvit bestämd
att utgå efter nämnda grunder.

Inom de delar af Stora Kopparbergs län, där kommunalutskylder
hittills blifvit efter andel i soldatrote debiterade och uppburna, gäller
hvad därom särskildt stadgas.

* Enligt lagen den 2 april 1898.

191

Kung!, förordningen om kommunalstyrelse i stad
den 21 mars 1862.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

12 §.

1 mom* Den, som vid allmän rådstuga röstberättigad är, äger en
röst för bevillning, efter art. II bevillningsstadgan, till och med en riksdaler,
samt vidare en röst för hvarje därutöfver efter nämnda artikel påförd
hel riksdalers bevillning till staten.

Har bevillning blifvit bestämd att
utgå med annat belopp än sex öre för
hvarje fulla etthundra leronor af taxeringsvärdet
å jordbruksfastighet, fem öre
för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet
å annan fastighet och frälseränta
eller en för hundra af taxerad inkomst,
skall röstetal likväl beräknas så,
som om bevillningen blifvit bestämd att
utgå efter nämnda grunder.

2 mom. ** Ej må någon kunna vid allmän rådstuga utöfva rösträtt
för större antal röster, än som svarar emot en femtiondedel af stadens
hela röstetal efter röstlängden, eller i något fall för högre röstetal än det,
som motsvarar bevillningen för tio tusen riksdalers inkomst af kapital
eller arbete.

* Enligt kungl. kungörelsen den 8 september 1868.

*• Enligt kungl. kungörelse!! den 9 november 1869.

192

Kungl. stadgan angående skjuts väsendet den 31 maj 1878.

Nuvarande lydelse:

23 §.

Sedan utrönt blifvit, med hvilka belopp
staten samt län eller landstingsområde
böra i entreprenadbidragens
gäldande deltaga, har Kungl. Maj:ts
befallningshafvande att, med tillämpning
af ofvan stadgade debiteringsgrund,
låta verkställa uträkning å det öretal,
som för länet eller landstingsområdet
belöper på hvarje bevillningskrona
enligt andra artikeln bevillningsstadgan,
hvarefter afgiften genom
Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
försorg skall af vederbörande i sammanhang
med kronoskatterna under
benämning: Indrag till skjutsentreprenaderna
debiteras och indrifvas samt i
landtränteriet insättas inom den tid
och med det ansvar, som är för
kronans uppbörd stadgadt.

Vidkommande åter — -— — —
De från län eller — —- — —

Föreslagen lydelse:

23 §.

Med ledning af afgifna anbud å
skjutsningens öfvertagande eller därom gällande
entreprenadkontrakt har Kungl. Maj:ts
befallningshafvande att beräkna, med

hvilka belopp staten samt län eller
landstingsområde böra i entreprenadbidragens
gäldande deltaga, samt att,
med tillämpning af ofvan stadgade
debiteringsgrund, fastställa det
öretal, som för länet eller landstingsområdet
enligt nämnda beräkning
belöper på hvarje bevillningskrona
enligt andra artikeln bevillningsstadgan,
hvarefter afgiften genom
Kungl. Majrts befallningshafvandes
försorg skall af vederbörande
i sammanhang med kronoskatterna
under benämning: bidrag till skjutsentreprenaderna
debiteras och indrifvas
samt i landtränteriet insättas inom
den tid och med det ansvar, som
är för kronans uppbörd stadgadt.

— statsbidrag tillkommer.

— landsting aflämna.

193

Kungl. förordningen angående mantalsskrifning
den 6 augusti 1894.

Nuvarande lydelse :

11 §•

Mantalslängden jämte därtill hörande
bilagor samt det vid mantalsskrifningen
hållna protokoll skola,
vid bot af tre kronor för hvarje dag,
som därmed fördröjes, före den 25 mars
af mantal8skrifningsförrättaren aflämnas
till vederbörande pastor, hvilken
har att med församlingsboken
jämföra mantalslängden och å särskild
förteckning, som sistnämnda
längd bifogas, upptaga de vid granskningen
förekommande anmärkningar
samt inom tolf dagar efter emottagandet
aflämna samtliga handlingarna ålandet
till kommunalstämmans ordförande och i
stad till magistraten. Kommunalstämmans
ordförande och magistraten åligger
att ofördröjligen kungöra, att mantalslängden
finnes å uppgifvet ställe inom
distriktet för granskning tillgänglig, samt

Föreslagen lydelse:

11 §•

Mantalslängden jämte därtill hörande
bilagor samt det vid mantalsskrifningen
hållna protokoll skola,
vid bot af tre kronor för hvarje dag,
som därmed fördröjes, före den 5 mars
af mantalsskrifningsförrättaren aflämnas
till vederbörande pastor, hvilken
har att med församlingsboken
jämföra mantalslängden och å särskild
förteckning, som sistnämnda
längd bifogas, upptaga de vid granskningen
förekommande anmärkningar
samt senast den 15 mars aflämna samtliga
handlingarna till ordföranden i
ortens taxeringsnämnd för det ändamål,
hvarom i förordningen angående
bevillning af fast egendom samt af
inkomst förmäles, men däremot till
mantalsskrifningsförrättaren återställa
protokollet.

194

Föreslagen lydelse:

Mantalslängden bör under den tid,
densamma finnes hos mantalsskrifningsförrättaren
eller pastor, hållas tillgänglig
för den, som däraf önskar taga del.

Nuvarande lydelse:

senast den SO april tillställa ordföranden
i ortens bevillningsberedning mantalslängden
med samtliga bilagor för det

ändamål, hvarom i förordningen angående
bevillning af fast egendom
samt af inkomst förmäles, men däremot
till mantalsskrifningsförrättaren
återställa protokollet.

Sedan årets pröfningsnämnd afslutat sina göromål, emottagas mantalslängderna
jämte bilagor af vederbörande häradsskrifvare och magistrater
för att, efter det vederbörliga rättelser i anledning af de af pastor gjorda
anmärkningar skett, jämte sammandrag enligt hosföljande formulär n:r 5,
bifogas årets kronoräkenskaper; börande duplettexemplar af samma längder
och sammandrag likasom protokollen förvaras hos häradsskrifvarne och
magistraterna.

16 §.

1 mom. Vid tillämpning af denna förordning inom Västerbottens och
Norrbottens läns lappmarker gäller till efterrättelse:

l:o) att raantalsskrifningarne verkställas af länsmännen;

2:o) att Kungl. Maj:ts befallningshafvandes kungörelse om förrättningen
skall minst tre gånger före densamma i kyrkan uppläsas, där behofvet
sådant kräfver, äfven å lappska eller finska språket eller å båda
dessa språk;

3:o) att till mantalsskrifningen skall uppgifvas och i mantalslängden
antecknas jämväl hvarje persons nationalitet och språk;

4:o) att den del af lappbefolkningen, som kringflyttar utan stadiga
boningsplatser, skall mantalsskrifvas stam- eller byvis;

5:o) att lapplänsmän eller rotemästare, där sådana finnas, böra mantalsskrifningen
öfvervara, vid vite af tre kronor;

6:o) att efter mantalsskrifnin- 6:o) att efter mantalsskrifningens
slut och senast före februari gens slut och senast före januari
månads utgång mantalslängden med månads utgång mantalslängden med
därtill hörande bilagor skall af för- därtill hörande bilagor skall af förrättningsmannen
aflämnas till den rättningsmannen aflämnas till den
tjänsteman, hvilken det åligger att tjänsteman, hvilken det åligger att

195

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

upprätta taxeringslängd öfver fast upprätta taxeringslängd öfver fast
egendom; börande duplettexemplar egendom; börande duplettexemplar
af längden bos förrättningsmannen af längden hos förrättningsmannen
förvaras. förvaras.

2 mom. I fråga om mantalsskrifning i städerna Stockholm och Göteborg
gäller hvad därom särskild! är eller varder stadgadt.

196

Kungl. förordningen angående mantalsskrifning i Göteborg

den 17 november 1905.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

§ 9- § 9.

1. Mantalslängden, undertecknad 1. Mantalslängden, undertecknad
af vederbörande mantalsskrifvare, af vederbörande mantalsskrifvare,
skall vara afslutad senast den 31 mars, skall vara afslutad senast den 15 mars.
hvarefter densamma och de böcker,

som föras af vederbörande pastorer
eller församlingsföreståndare, så fort
ske kan, med hvarandra jämföras och,
där så erfordras, fullständigas och
rättas.

2. Mantalskommissarien skall före hvarje års slut aflämna till hvarje
pastor äfvensom till hvarje föreståndare för församling af främmande trosbekännare,
hvilken är lagligen berättigad till egen kyrkobokföring, en
förteckning för hvarje särskild församling å de till församlingen hörande
och i mantalsboken kvarstående personer, om hvilkas vistelseort upplysning
ej vunnits vid de tre senast förrättade mantalsskrifningarna eller under
mellanliggande tiden.

197

Upplbördsreglementet den 10 maj 1895.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

Uppbördsboken skall till Kungl.

Maj :ts befallningshafvande ingifvas
senast fjorton dagar före uppbördsstämmornas
hållande eller med allmänna
posten så tidigt insändas,
att den inom nämnda tid kan inkomma
till Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
hvilken om uppbördsbokens
inbindning föranstaltar.

Särskild längd, hvarom i näst föregående § mom. 3 förmäles, skall
ock, innan däri påförda utskylder eller afgifter uttagas, till Kungl. Maj-.ts
befallningshafvande ingifvas eller insändas.

§ 3-

Uppbördsboken skall till Kungl.
Maj:ts befallningshafvande ingifvas
senast sex dagar före uppbördsstämmornas
hållande eller med allmänna
posten så tidigt insändas, att den
inom nämnda tid kan inkomma till
Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
hvilken om uppbördsbokens inbindning
föranstaltar.

§ 6.

Debetsedlarne skola senast fjorton
dagar före uppbördsstämmas början
de skattskyldige tillhandahållas.
Medelst därom af vederbörande häradsskrifvare
eller magistrat utfärdad
kungörelse underrättas de skattskyldige
om tiden när och stället hvarest
inom socknen eller staden debetsedlarne
få af dem afhämtas och om
den person, genom hvilken de varda
utlämnade; varande i socknen eller
staden boende uppbördstjänsteman,
länsman eller fjärdingsman, som härom
anmodas, skyldig att emottaga

§ 6.

Debetsedlarne skola senast tio
dagar före uppbördsstämmas början
de skattskyldige tillhandahållas. Medelst
därom af vederbörande häradsskrifvare
eller magistrat utfärdad
kungörelse underrättas de skattskyldige
om tiden när och stället hvarest
inom socknen eller staden debetsedlarne
få af dem afhämtas och om
den person, genom hvilken de varda
utlämnade; varande i socknen eller
staden boende uppbördstjänsteman,
länsman eller fjärdingsman, som härom
anmodas, skyldig att emottaga

198

Nuvarande lydelse-. Föreslagen lydelse:

och vederbörligen tillhandahålla debet- och vederbörligen tillhandahålla debetsedlarne.
sedlarne.

Genom häradsskrifvaren eller magistraten underrättas Kungl. Maj:ts
befallningshafvande om den kungjorda tiden för debetsedlarnes tillhandahållande
åt de skattskyldige.

I de städer, där särskilda stadganden finnas meddelade i afseende på
utfärdandet och utdelningen af debetsedlarne, skall hvad härutinnan är
föreskrifvet lända till efterrättelse.

§ 9-

§ 9.

Mom. 1. Den allmänna upp- Mom. 1. Den allmänna uppbörbörden
förrättas under januari, febru- den förrättas under tiden från och
ari eller mars månader hvarje år eller, med den 1 november till och med dm 15
där särskilda omständigheter gifva an- december hvarje år.
ledning till längre anstånd med uppbördens
företagande, senast inom medlet af
april månad.

Mom. 2. Allmän uppbördsstämma å landet skall hållas särskildt för
hvarje socken, så framt icke Kungl. Maj:ts befallningshafvande annorlunda
förordnar.

Mom. 3. Före december månads
utgång skola vederbörande kronofogdar
och häradsskrifvare samt magistrater
inkomma med förslag angående
tid och ställe för förrättande
af den allmänna uppbörden inom
hvarje socken och stad, hvarefter
Kungl. Maj:ts befallningshafvande
senast fjorton dagar före uppbörden
låter genom allmän kungörelse underrätta
de skattskyldige om tid och
ställe för uppbördstämma och den
ordning, som därvid kommer att
iakttagas.

Mom. 3. Före dm 15 september

skola vederbörande kronofogdar och
häradsskrifvare samt magistrater inkomma
med förslag angående tid
och ställe för förrättande af den allmänna
uppbörden inom hvarje socken
och stad, hvarefter Kungl. Maj:ts
befallningshafvande senast fjorton
dagar före uppbörden låter genom allmän
kungörelse underrätta de skattskyldige
om tid och ställe för uppbördsstämma
och den ordning, som
därvid kommer att iakttagas.

199

Nuvarande lydelse:

% 13.

Mom. 1. Vid uppbördsstämma
skall för landet och för stad, där
magistrat ej finnes, Tiaradsskrifvaren
samt för stad med egen uppbördsförvaltning
en ledamot af magistraten
eller annan af magistraten särskildt
utsedd person närvara med åliggande
att därvid i särskild längd anteckna
det af den skattskyldige erlagda och
af uppbördsmannen kvitterade belopp
samt att därom på debetsedeln meddela
bevis, utan hvilket uppbördsmannens
kvitto ej är mot kronan
gällande.

Mom. 2. Inom Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker skall
vederbörande länsman i håradsskrifvarens
ställe tjänstgöra vid uppbörden.

Mom. 3. Den i mom. 1 omförmälda
kontrollängd skall för hvarje
uppbördsdag summeras; åliggande
det vederbörande kontrollant att
med näst afgående post till Kungl.
Maj:ts befallningshafvande insända
rapport, hvartill tryckta blanketter af
Kungl. Maj:ts befallningshafvande
tillhandahållas, om den under samma
uppbördsdag influtna uppbördssumman.
Kontrollängden skall förvaras
af vederbörande häradsskrifvare eller
magistrat.

Föreslagen lydelse:

§ 13.

Mom. 1. Vid uppbördsstämma
skall för landet och för stad, där
magistrat ej finnes, en af Kungl.
Maj:ts befallningshafvande förordnad
person samt för stad med egen uppbördsförvaltning
en ledamot af magistraten
eller annan af magistraten
särskildt utsedd person närvara med
åliggande att därvid i särskild längd
anteckna det af den skattskyldige
erlagda och af uppbördsmannen kvitterade
belopp samt att därom på
debetsedeln meddela bevis, utan hvilket
uppbördsmanuens kvitto ej är
mot kronan gällande.

Mom. 2. Den i mom. 1 om förmälda
kontrolläugd skall för hvarje
uppbördsdag summeras; åliggande
det vederbörande kontrollant att
med näst afgående post till Kungl.
Maj:ts befallningshafvande insända
rapport, hvartill tryckta blanketter af
Kungl. Msij:ts befallningshafvande
tillhandahållas, om den under samma
uppbördsdag influtna uppbördssumman.
Kontrollängden skall efter
uppbördsstämmans slut för förvaring
öfverlämnas till vederbörande häradsskrifvare
eller magistrat.

200

Nuvarande hjdelse:

Föreslagen lydelse:

§ 15-

Har skattskyldig från skattskrifningsorten afflytta! utan att hafva
sina utskylder behörigen erlagt, åligger det vederbörande uppbördsman
dels att ofördröjligen noga undersöka, såväl huruvida annan person är
pliktig att för den bortflyttades utskylder ansvara som ock huruvida tillgång
för utskyldernas gäldande eljest förefinnes, i hvilka fall genom uppbördsmannens
försorg bör uttagas hvad den skattskyldige lämnat obetaldt,
dels och att upprätta restlängder, å landet särskild! för hvarje socken inom
uppbördsdistriktet, upptagande för en hvar skattskyldig, som enligt vederbörande
uppbördstjänstemans, polis- eller kronobetjänts intyg blifvit i
skattskrifningsorten förgäfves eftersökt och hvilkens utskylder vid sådan
undersökning, som ofvan omförmäles, icke kunnat inom uppbördsdistriktet
uttagas, beloppet af dessa utskylder.

På landet skall uppbördsmannen skyndsamt öfverlämna dessa restlängder
till vederbörande kommunalnämnder, hvarefter på nämndens anmälan
pastorsämbetet i församlingen skriftligen meddelar alla hos ämbetet
tillgängliga upplysningar om de orter, till hvilka de bortflyttade sig begifva;
och bör nämnden, inom fjorton dagar efter det restlängd emottagits,
densamma till uppbördsmannen återställa, försedd med påteckning, huruvida
de däruti befintliga uppgifter om personers vistelseort öfverensstämma
med hvad nämnden har sig bekant, samt hvarest öfriga i restlängden
upptagna personer, nämnden veterlig! eller enligt dess förmodan, sig
uppehålla.

I stad åligger det magistraten
att före den 15 april låta hos pastorsämbetet
inhämta enahanda upplysningar,
hvilka böra af bemälda ämbete
påtecknas restlängden.

I stad åligger det magistraten
att före den 1 februari låta hos
pastorsämbetet inhämta enahanda
upplysningar, hvilka böra af bemälda
ämbete påtecknas restlängden.

§ 16.

16.

Mom. 1. Så snart efter upp- Mom. 1. Så snart efter uppbördsbördsstämmornas
slut ske kan och stämmornas slut ske kan och senast

201

Nuvarande lydelse:

senast inom den lo nästpåf''oljande maj
har uppbördsmannen att hos Kungl.
Maj:ts befallningshafvande begära
handräckning för utskyldernas utbekommande
hos en hvar åt de från
orten bortflyttade skattskyldige, om
hvilkas vistelseort genom de i § 15
omförmälda åtgärder upplysning erhållits,
och att för sådant ändamål
vid ansökningen foga särskild förteckning
å bemälda personer, åtföljd
af dels de i § 15 omförmälda, dessa
personer rörande restlängder med därå
verkställda anteckningar, dels ock
debetsedel eller uppbördsboksutdrag,
upptagande hvarje den skattskyldige
påförd post; börande dessa debetsedlar
eller uppbördsboksutdrag öfversändas
af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
till den myndighet eller
tjänsteman, som handräckningens ombesörjande
eller verkställande åligger.

Mom. 2. Då i fråga om utskylders
uttagande hos personer, som från
skattskrifningsorten afflyttat, handräckning
blifvit i föreskrifven ordning
begärd, skall åtgärd i anledning
däraf utan dröjsmål vidtagas; åliggande
det ämbets- och tjänstemän,
hvilkas handräckning äskats, att densamma
så skyndsamt lämna, att svar,
såvidt ske kan, må inom nästföljande
augusti månads utgång komma den
Kungl. Maj.ts befalluingshafvande
tillhanda, som handräckningen äskat.

Föreslagen lydelse:

inom den 15 nästpåfoljande februari
har uppbördsmannen att hos Kungl.
Maj:ts befallningshafvande begära
handräckning för utskyldernas utbekommande
hos en hvar af de från
orten bortflyttade skattskyldige, om
hvilkas vistelseort genom de i § 15
omförmälda åtgärder upplysning erhållits,
och att för sådant ändamål
vid ansökningen foga särskild förteckning
å bemälda personer, åtföljd
af dels de i § 15 omförmälda, dessa
personer rörande restlängder med därå
verkställda anteckningar, dels ock
debetsedel eller uppbördsboksutdrag,
upptagande hvarje den skattskyldige
påförd post; börande dessa debetsedlar
eller uppbördsboksutdrag öfversändas
af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
till den myndighet eller
tjänsteman, som handräckningens ombesörjande
eller verkställande åligger.

Mom. 2. Då i fråga om utskylders
uttagande hos personer, som från
skattskrifningsorten afflyttat, handräckning
blifvit i föreskrifven ordning
begärd, skall åtgärd i anledning
däraf utan dröjsmål vidtagas; åliggande
det ämbets- och tjänstemän,
hvilkas handräckning äskas, att densamma
så skyndsamt lämna, att svar,
såvidt ske kan, må inom nästföljande
april månads utgång komma den
Kungl. Maj:ts befallningshafvande
tillhanda, som handräckningen äskat.

202

Nuvarande lydelse:

§ 20.

Angående afgifvande årligen af
specialräkning öfver krononppbörden,
summarisk redovisning samt balansrelation
är särskildt stadgadt.

Föreslagen lydelse:

§ 20.

Angående afgifvande årligen af
specialräkning öfver kronouppbörden
samt summarisk redovisning och balansrelation
är särskildt stadgadt.

§ 22.

Mom. 1. Hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande
skall uppbördsmannen,
i den mån inkomna upplysningar
därtill föranleda och senast inom den
15 september, dels begära afskrifning
ej mindre af alla de utskylder eller
afgiftyr, som enligt de i § 15 nämnda,
vederbörligen påtecknade restlängder
finnas utestående hos sådana bortflyttade
personer, om hvilkas vistelseort
upplysning icke kunnat vinnas,
än ock af utskylderna eller afgifterna
för dem, som, jämlikt de å samma
längder meddelade upplysningar, antagits
uppehålla sig å viss ort, men,
enligt sedermera skedd efterspaning
och dittills inkomna behöriga intyg,
icke kunnat å uppgifven ort anträffas,
dels jämväl enligt särskild, behörigen
styrkt längd göra hemställan om afkortning
af utskylderna för de bortflyttade
personer, om hvilka, enligt
å uppgifven ny vistelseort verkställd
undersökning, upplysningar inkommit,
som föranleda till dylik åtgärd.

§ 22.

Mom. 1. Hos Kungl. Maj :ts befallningshafvande
skall uppbördsmannen,
i den mån inkomna upplysningar
därtill föranleda och senast inom den
15 maj, dels begära afskrifning ej
mindre af alla de utskylder eller utgifter,
som enligt de i § 15 nämnda,
vederbörligen påtecknade restlängder
finnas utestående hos sådana bortflyttade
personer, om hvilkas vistelseort
upplysning icke kunnat vinnas,
än ock af utskylderna eller afgifterna
för dem, som, jämlikt de å samma
längder meddelade upplysningar, antagits
uppehålla sig å viss ort, men,
enligt sedermera skedd efterspaning
och dittills inkomna behöriga intyg,
icke kunnat å uppgifven ort anträffas,
dels jämväl enligt särskild, behörigen
styrkt längd göra hemställan om afkortning
af utskylderna för de bortflyttade
personer, om hvilka, enligt
å uppgifven ny vistelseort verkställd
undersökning, upplysningar inkommit,
som föranleda till dylik åtgärd.
Mom. 2. I fråga om afkortning eller afskrifning af de utskylder
eller afgifter, som enligt upplysningar, inhämtade efter den tid, afkortning

203

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

eller afskrifning enligt mom. 1 begärts, icke kunnat utbekommas, skall
vederbörande uppbördsman, senast inom en månad efter det dessa upplysningar
erhållits, hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande göra framställning.

26.

För all debitering, hvilken det
åligger häradsskrifvaren att verkställa,
är denne ensam ansvarig. Ansvaret
för uppbördens verkställande
och levererande samt resters indrifning
eller befordrande till afkortning
eller afskrifning åligger kronofogden,
dock att häradsskrifvaren, därest han
uraktlåter hvad honom i afseende å
kontrollen öfver kronofogdens uppbördsförvaltniug
enligt detta reglemente
åligger, skall ansvara för den
förlust, som, i händelse af bristande
tillgång hos kronofogden, kan för
kronan eller annan uppkomma, hvarjämte
häradsskrifvaren gemensamt
med kronofogden skall ansvara för
riktigheten af de längder och handlingar,
som tjäna till räkenskapernas
verificerande och af bägge desse
tjänstemän underskrifvas.

I stad, där magistrat finnes,

uppbördens och redovisningens behöriga verkställande.

För all debitering, hvilken det
åligger häradsskrifvaren att verkställa,
är denne ensam ansvarig. Ansvaret
för uppbördens verkställande
och levererande samt resters indrifning
eller befordrande till afkortning
eller afskrifning åligger kronofogden,
dock att vederbörande kontrollant, därest
han uraktlåter hvad honom i afseende
å kontrollen öfver kronofogdens
uppbördsförvaltning enligt detta
reglemente åligger, skall ansvara för
den förlust, som, i händelse af bristande
tillgång hos kronofogden, kan
för kronan eller annan uppkomma,
hvarjämte häradsskrifvaren gemensamt
med kronofogden skall ansvara
för riktigheten af de längder och
handlingar, som tjäna till räkenskapernas
verificerande och af
desse tjänstemän underskrifvas.
är denna ansvarig för debiteringens,

bägge

204

Reglementet för upphördsverket i Stockholms stad
den 3 december 1897.

Nuvarande, lydelse: Föreslagen lydelse:

§ 6-

l:o) Öfver de i debiteringslängden införda skattesummor skall genom
uppbördskommissariens försorg upprättas två särskilda uppbördsböcker,
betecknade den ena med Litt. A och den andra med Litt. B.

Uppbördsboken Litt. A, fullständigt
upptagande mantals- och taxeringslängderna
för uppbördsdistriktet
jämte debiterade utskylder till kronan
och sådana kommunala eller andra
afgifter, som enligt särskilda stadganden
skola uppbäras i sammanhang
med kronoutskylderna, skall, vederbörligen
summerad, inom utgångm af
november månad det löpande året öfverlämnas
till öfverståthållareämhetet,
hvarest densamma ofördröjligen granskas
såväl till summeringen som äfven
i afseende å bokens öfverensstämmelse
med original mantals-, taxerings- och
debiteringslängderna; börande intyg
om granskningen äfvensom öfverståthållareämbetets
föreskrift om uppbördens
verkställande i uppbördsboken
antecknas.

Uppbördsboken Litt. A, fullständigt
upptagande mantals- och taxeringslängderna
för uppbördsdistriktet
jämte debiterade utskylder till kronan
och sådana kommunala eller andra
afgifter, som enligt särskilda stadganden
skola uppbäras i sammanhang
med kronoutskylderna, skall, vederbörligen
summerad, senast den 15 oktober
det löpande året öfverlämnas till
öfverståthållareämbetet, hvarest densamma
ofördröjligen granskas såväl
till summeringen som äfven i afseende
å bokens öfverensstämmelse
med original mantals-, taxerings- och
debiteringslängderna; börande intyg
om granskningen äfvensom öfverståthållareämbetets
föreskrift om uppbördens
verkställande i uppbördsboken
antecknas.

205

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

Uppbördsboken Litt. B--uppbördens verkställande.

2:o) Uppbördsböckernas slutsummor — — till kammarrätten.

§ 11-

l:o) De å debetsedlarne upptagna
utskyldsbelopp skola å de uppbördsstämmor,
till antalet fyra, som
af öfverståthållareämbetet för sådant
ändamål utsättas och genom kungörelser
tillkännagifvas, till vederbörande
uppbördskommissarie kontant inbetalas,
nämligen å första uppbördsstämman
kronoutskylderna jämte den personliga
afgiften till prästerskapets
aflöning, å andra uppbördsstämman
de på taxering beroende afgifterna
till folkskolorna och till territorialförsamlingarnes
kyrko- och prästaflöningskassor
samt å tredje och
fjärde uppbördsstämmorna kommunalskatten,
hälften å hvarje, dock med
lämnad rätt för de skattskyldige att
å andra uppbördsstämman jämväl
erlägga hela kommunalskatten äfvensom
att å tredje uppbördsstämman,
för så vidt de å andra stämman förfallna
utskylder blifvit i behörig tid
erlagda, inbetala den först å fjärde
uppbördsstämman förfallna andel af
kommunalskatten.

5:o) — — — — — — — —

§ 11.

l:o) De å debetsedlarne upptagna
utskyldsbelopp skola å de uppbördsstämmor,
till antalet fyra, som
af öfverståthållareämbetet för sådant
ändamål utsättas och genom kungörelser
tillkännagifvas, till vederbörande
uppbördskommissarie kontant inbetalas,
nämligen å första uppbördsstämman,
hvilken skall vara afslutad senast
den 15 december, kronoutskylderna
jämte den personliga afgiften till
prästerskapets aflöning, å andra uppbördsstämman
de på taxering beroende
afgifterna till folkskolorna och
till territorialförsamlingarnes kyrkooch
prästaflöningskassor samt å tredje
och fjärde uppbördsstämmorna kommunalskatten,
hälften å hvarje, dock
med lämnad rätt för de skattskyldige
att å andra uppbördsstämman jämväl
erlägga hela kommunalskatten äfvensom
att å tredje uppbördsstämman,
för så vidt de å andra stämman förfallna
utskylder blifvit i behörig tid
erlagda, inbetala den först å fjärde
uppbördsstämman förfallna andel af
kom mu nalsk atten.

206

Kungl. kungörelsen angående uppbörd af afgifter till yissa på
ömsesidighet grundade försäkragsanstalter den 22 oktober 1886.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse''.

§ 2-

Tillkommer anstalt rättighet, som
i § 1 nämnes, och låter anstaltens
styrelse före den 1 augusti tillställa
vederbörande häradsskrifvare fögderivis,
efter socknarne uppställda debiteringslängder
å samtliga delägarnes
på landet afgifter till anstalten, åligge
det häradsskrifvarne att i uppbördsboken
införa och på debetsedlarne å
utskylderna till kronan uppföra delägarnes
afgifter samt kronofogdarne
att ombesörja medlens indrifvande
och nedsättning i ränteriet samtidigt
med kronans uppbörd och under enahanda
ansvar.

Såsom arfvode härför åtnjute desse tjänstemän, för hagelskade- och
kreatursförsäkringsanstalternas uppbörd tre procent å det debiterade beloppet
samt för brandförsäkringsanstalternas uppbörd tre procent å debiteradt
belopp till och med 1,500 kronor, två procent å belopp därutöfver
till och med 3,000 kronor samt å hvad som ytterligare debiterats en procent;
skolande nämnda arfvode vid medlens leverering afdragas samt delas
lika mellan kronofogden och häradsskrifvaren.

§ 2.

Tillkommer anstalt rättighet, som
i § 1 nämnes, och låter anstaltens
styrelse före den 1 juni tillställa vederbörande
häradsskrifvare fögderivis,
efter socknarne uppställda debiteringslängder
å samtliga delägarnes på
landet afgifter till anstalten, åligge
det häradsskrifvarne att i uppbördsboken
införa och på debetsedlarne å
utskylderna till kronan uppföra delägarnes
afgifter samt kronofogdarne
att ombesörja medlens indrifvande
och nedsättning i ränteriet samtidigt
med kronans uppbörd och under enahanda
ansvar.

207

Plan

angående genomförandet af föreslagna förändringar med afseende å beskattningsår och uppbördstid.

A. Bevillningen.

1906 års Riksdag har åtagit sig en bevillning af

J1906 års inkomst, taxerad
(fast egendom, att af 1906

år 1906 på grund af deklaration om 1905 års inkomst, att}
års ägare till fastighet j

betalas våren 1907 och uppföras i riksstaten för år 1907.

1907 »

åtager

» en

1907 »

fen

* i

}en

1908 »

» en

J1907 års inkomst, taxerad år 1907 på grund af deklaration om 1906 års inkomst, att}
(fast egendom, att af 1907 års ägare till fastighet J

» 1907 års inkomst, taxerad år 1908 på grund af deklaration om 1907 års inkomst, attl
» fast egendom, att af 1908 års ägare till fastighet J

J1908 års inkomst, taxerad år 1909 på grund af deklaration om 1908 års inkomst, att}
}fast egendom, att af 1909 års ägare till fastighet j

» » 1908

» hösten 1908

» » 1909

» » »

» 1908.

» 1909.

B. Inkomstskatten.

1905

års Riksdag har åtagit

sig

inkomstskatt

af 1906

års inkomst,

taxerad

år 1906

på grund af deklaration om

1905

års

inkomst,

att betalas

våren 1907

och uppföras i riksstaten för år 1906.

1906

» »

» 1907

» »

» 1907

» )

>) » » »

1906

» 7>

» 1908

» » »

» » 1907.

1907

åtager

half i>

» 1907

» »

» 1908

» )

> » » »

1907

hösten 1908

» » »

» » 1908.

1908

» 1908

» »

. 1909

» y.

> » » »

1908

}

* 1909

» » 1909.

KUNG!., MAJ:TS OCH RIKETS KAMMARRÄTTS

UNDERDÅNIGA UTLÅTANDE

ÖFVER

ETT INOM KUNOL. FINANSDEPARTEMENTET ÅR 1906
UTARBETADT FÖRSLAG TILL

FÖRORDNING ANGÅENDE BEVILLNING AF FAST EGENDOM
SAMT AF INKOMST, FÖRORDNING OM INKOMSTSKATT

M. M.

TRYCKT HOS

1». PALMQUI8T8 AKTIEBOLAG, STOCKHOLM 15)07

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 22 nästlidne november har Eders Kung],
Magt anbefallt kammarrätten att afgifva utlåtande öfver de innevarande
år inom finansdepartemenlel af tillkallade sakkunnige utarbetade förslag till

dels förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst,
dels förordning om inkomstskatt, dels ändrad lydelse af 11 och 16
nådiga förordningen angående mantalsskrifning den 6 augusti 1894 dels
ock ändrad lydelse af § 9 nådiga förordningen angående mantalsskrifning
i Göteborg den 17 november 1905.

Till underdånig åtlydnad häraf får kammarrätten anföra följande.

Bevillningsförordningen och förordningen om inkomstskatt.

De förändringar i bevillningsförordningen och förordningen om inkomstskatt,
som förslagen innebära, afse hufvudsakligen,

a) att skattskyldig skall taxeras för den inkomst, han åtnjutit under
året näst före taxeringen,

b) att inkomst af järnvägs- och kanaldrift samt af vattenledning och
elektrisk kraftledning skall för bevillning i olika kommuner, där sådan
bör erläggas, taxeras å respektive orter enligt detaljerade, i lag angifna
regler för inkomstens fördelning, samt

c) att taxeringsmyndigheternas organisation och tiderna för deras
arbeten äfvensom bestämmelserna om plikt för skattskyldig att lämna uppgifter
till ledning vid taxeringen skola förändras i syfte hufvudsakligen att
påskynda taxeringsarbetet och möjliggöra uppbörd af kronoutskylder redan
under samma år som taxering skett, hvarjämte skyldigheten att afgifva
obligatorisk själfdeklaration skulle utsträckas.

Taxering för nästföregående års inkomst.

Hvad först beträffar frågan om hvilket års inkomst taxeringen skall
afse, gäller för närvarande den regeln, att »inkomsten taxeras för det
löpande året» enligt de närmare bestämmelser, 10 § bevillningsförordningen
och 5 § förordningen om inkomstskatt i detta afseende meddela.
Af dessa bestämmelser blir emellertid en följd, att det egentligen endast
är i de fall, då inkomsten åtnjutes första året eller utgår såsom fast lön,
som inkomsten kommer att upptagas med det belopp den under löpande
året utgör eller anses utgöra. I andra fall upptages inkomsten, där inkomstkällan
är väsentligen oförändrad, med det belopp, inkomsten utgjorl
nästföregående år, samt, där inkomsten härflyter från en tilliällig inkomstkälla,
än efter föregående årets förhållanden än efter löpande årets.

Det är gifvet och af erfarenheten nogsamt bekräftadt, att dessa regler

vålla ganska slöra svårigheter vid tillämpningen. Påtagligt är ock, att de
i vissa, om ock ej så talrika tall leda till att skattskyldig blifver taxerad
för inkomst från två år på en gång, hvilket vid den progressiva inkomstskatten
medför en större eller mindre obillighet.

Under nu rådande förhållanden är det å andra sidan ingalunda sällsynt,
att inkomster, som bort under det löpande året beskattas, likväl i
följd af taxeringsmyndigheternas bristande vetskap om deras förekomst
eller annan anledning icke blifva föremål för taxering. En påtaglig brist
i gällande lagstiftning framträder särskild! därutinnan, att en inkomst,
hvilken åtnjutits i slutet af ett år efter taxeringsmyndigheternas sammanträden
och följaktligen det året varder obeskattad, ej heller det nästföljande
året taxeras, därest densamma ej är af tillfällig art.

Den hos oss sedan några år införda själfdeklarationsplikten har gjort
olägenheterna af nu gällande föreskrifter än större. Vid själfdeklarationen
är det alltid nästföregående årets inkomst som uppgifves och enligt sakens
natur måste uppgifvas, men då det är löpande årets inkomst som skall
taxeras och vid beräkningen af denna inkomst i många tall icke nästföregående
års inkomster utan förhållandena under löpande år skola läggas
till grund, måste detta te sig ofattligt för flertalet deklarationspliktiga
och vålla taxeringsmyndigheterna svårigheter samt gifva anledning till besvär
öfver deras beslut. Ett tämligen allmänt missnöje har ock därför
yppat sig med de nuvarande förhållandena å hithörande område.

Det är dessa med själfdeklarationen sammanhängande omständigheter,
Indika framförallt äro ägnade afl, undanröja den tvekan och obenägenhet,
som eljest kunna göra sig gällande mot att omfatta principen om
taxering för nästföregående års och icke för löpande års inkomst. Det
är ock med ''hänsyn härtill som kammarrätten ansett sina tillförene i ämnet
uttalade betänkligheter icke längre böra föranleda ett afstyrkande åt det
här upptagna stadgandet alt skattskyldig skall såväl till bevillning som
till inkomstskatt taxeras för den inkomst, han åtnjutit nästföregående året.
Den erinran, som tillförene gjorts gällande mot en sådan princip eller
att för lång tidrymd koinme afl förflyta mellan den tid, då inkomsten
åtnjutits och som taxeringen afsåge, samt den, då skallen uttoges, har
ock betagits en del af sin kraft genom den nu föreslagna anordningen
att uppbörden åt kronoutskylder skall ske redan hösten samma år som
taxering ägt rum i stället för såsom nu först påföljande året.

Principen att alllid taxera skattskyldig för nästföregående års inkomst
för naturligtvis med sig den olägenheten, alt skattskyldig kan blifva

taxerad för inkomst året efter det inkomsten upphört och sedan själfva
inkomstkällan icke längre linnes kvar, men detta uppväges i regel däraf,
att skattskyldig icke längre skall taxeras för inkomst första året sådan åtnjutes.

Beträffande den no föreslagna principens tillämpning å taxering af
afliden persons inkomst hänvisas till uttalandena i kammarrättens här hilagda
protokoll.

Vid öfvergå ngen från det nuvarande taxeringsförfarandet till det nya
kommer gifvetvis att i åtskilliga fall inträffa, att samma års inkomst varder
föremål för två taxeringar. Den som året näst före det, då den nya
ordningen första gången skall tillämpas, taxerats till exempel för under
det förra året nytillträdd Ijänst eller under samma år åtnjuten tillfällig
inkomst, varder för samma inkomst ytterligare taxerad det år, då den nya
ordningen börjar. I enstaka tall vid tillfälliga inkomster kan denna dubbelbeskattning
verka ganska kännbart.

För en hvar, som under nu gällande bestämmelser om taxering beskattats
det första året han åtnjutit inkomst, varder skattskyldigheten
förlängd med ett år utöfver hvad nu gällande bestämmelser föranleda och
hvad som kommer att gälla för dem, hvilkas skattskyldighet inträder
först, sedan den nya ordningen hlifvit rådande.

Betydelsen af nu anmärkta olägenheter förminskas emellertid i viss
män dels däraf, att den här berörda dubbelbeskattningen drabbar alla
skattskyldiga, dels ock däraf, att under nuvarande bestämmelser mången
gång inkomst, som skattskyldig uppburit första året, icke alls eller blott
till mindre del i verkligheten hlifvit beskattad.

De betänkligheter, som kunna yppas i fråga om själfva öfvergången
till den här föreslagna ordningen, synas därför icke heller vara af den
betydelse, att de böra lägga hinder i vägen för vidtagande afen ändring,
som onekligen måste af eu hvar erkännas såsom ägnad att gifva hithörande
bestämmelser en enklare och lättfattligare form samt göra lagtillämpningen
lättare och mera effektiv, hvilket allt isynnerhet på skatleväsendets
område är af största vikt.

De brister, som öfverklagats, och det missnöje, som försports, hafva
gällt taxering af inkomst, icke af fast egendom. Fråga kan nu uppstå,
om den föreslagna ändringen beträffande inkomsttaxeringen bör föranleda
ändring i fråga om beskattning för fastighet, så att skattskyldig skall
taxeras för den fastighet han nästföregående år ägt eller innehaft, icke
för den, han under taxeringsåret områder. Beträffande taxering för in -

komstskatt, därvid inkomst af fast egendom till beräknadt belopp jämväl
skall medtagas, har förslaget genomfört den principen, att härvid skall
tagas i beräkning allenast sådan skallskyldigs egendom, för hvilken bevillning
nästföregående år af honom erlagts. Däremot har i bevillningsförordningen
bibehållits nu gällande regel att bevillning för fastighet skall
utgöras för löpande år, hvarvid för närmare precisering af förhållandena
tillagts den föreskrift, att den är skattskyldig, som för löpande taxeringsår
mantalsskrifvits för den lästa egendomen.

Genom denna regel kan vill inträffa att den, som vid slutet af ett
år placerar sitt kapital i fast egendom, nästföljande år får erlägga bevillning
såväl för egendomen som för sin inkomst af kapital under det nästförflutna
året, äfvensom alt den, som vid ett års slut säljer sin fastighet
och därigenom erhåller kapital, hvarå han nästföljande år uppbär ränta,
sistnämnda år icke kommer att taxeras vare sig för fastigheten eller för
inkomst af det kapital, som genom försäljningen frigjorts, men dessa förhållanden
torde dock knappast höra föranleda ändring i nu gällande bestämmelser
för bevillning af fastighet, för hvilkas bibehållande äfven under
den nya ordningen för taxering af inkomst praktiska hänsyn tala.

Den, som förvärfva!’ fast egendom, har nämligen därmed att omedelbart
inträda i de rättigheter inom stat och kommun, som fastighets innehaf
betinga, och häraf bör följa, att äfven bevil!ningsplikten inträder fortast
möjligt. Eu laxering för fastighet, som tillhört skattskyldig nästföregående
år, skulle ock medföra, att en person fortfarande skulle kunna komma att
tillhöra och vara skattskyldig till en kommun, därifrån han flyttat och där han
således ej längre vore mantalsskrifven för egendomen. Vidare måste, då
lör taxering till inkomstbevillning löpande årets mantalslängd ligger till
grund, det vara ändamålsenligast, att samma års mantalslängd får följas
äfven för taxering af läst egendom och för uppbörden af den på samma
taxering belöpande bevillningen.

Skulle nästföregående års förhållanden läggas till grund för taxeringen,
skulle det ock kunna inträffa, att taxeringsvärde måste åsättas läst egendom
åt vederbörande taxeringsnämnd, innan ännu det årets riksdag bestämt,
om någon fastighetsbevillning för nästföljande är skulle upplagas eller icke.

Genom bibehållande af den nuvarande ordningen vinnes den fördelen
för fastighetsägare, enligt den framlagda planen för öfvergången, att,
under det för 1907 års inkomst bevillning skulle! komma att utgöras dels
med fullt belopp våren 1908 och med hälft belopp hösten samma år,
1907 års ägare lill f;isl egendom finge erlägga bevillning blott eu gång

eller våren 1908 och sedan 1908 års fastighetsägare linge utgöra bevilb
ningen hösten 1908, 1909 års fastighetsägare hösten 1909 o. s. v.

Fördelning utaf inkomst af järnvägs- och kanaldrift m. m. vid taxering
till bevillning i olika kommuner.

Behofvet att med hänsyn till den kommunala skattskyldigheten så vidt
möjligt är gifva bestämda regler för fördelning mellan olika kommuner,
där en rörelse drifves, af den bevillningspliktiga inkomst, som af rörelsen
härflyter, har ofta gjort sig kännbart såväl för den skattskyldige som för
taxeringsmyndigheterna. Utan sådana regler varder esomoftast rörelse,
som drifves å flera orter, otillbörligt hårdt beskattad i ena eller andra
kommunen och rättelse kan först efter en besvärlig procedur vinnas.

För bankbolag har man därför redan lämnat bestämda föreskrifter
i detta hänseende, hvilka utan tvifvel varit till nytta. Föreliggande förslag
innebär, att man nu skulle taga några ytterligare steg i den sålunda
inslagna riktningen.

De här föreslagna fördelningsgrunderna hafva icke från kammarrättens
sida ansetts böra föranleda till andra än följande erinringar.

Om järnvägs- eller kanalbolag har flere förvaltningskontor än hufvudkontoret,
synes en del af inkomsten af driften böra komma å hvarje
kommun, där sådant kontor tinnes. Uttrycket »hufvudkontor» i fråga
om järnvägs- och kanalbolag torde därför böra utbytas mot »kontor».

Det lärer ock kunna ifrågasättas huruvida icke större anpart af inkomsten
än här föreslagna fem procent bör belöpa å ort eller orter, där
kontoren äro belägna; och synes det icke oskäligt alt höja andelen till
t. ex. tio procent, hvilka, om orterna äro liera, skulle fördelas efter taxeringsmännens
skön.

Om en järnvägs stationsområde tillhör flere kommuner, men så att
blott en obetydlig och obebygd del skjuter in inom den ena kommunens
gränser, synes det icke vara rättvist att, såsom förslaget innehåller, inom
den senare kommunen beskattas lika stor anpart af järnvägens bevillningspliktiga
inkomst, som inom den kommun, där stationen till hufvudsaklig
del ligger och där järnvägens personal kan vara till öfvervägande del eller
uteslutande bosatt. Det torde i dessa fall vara bättre att, såsom i fråga
om inkomst af elektrisk ledning föreslagits, låta taxeringsmännen bestämma
fördelningen kommunerna emellan eller hvad som i hvarje fall kan pröfvas
skäligt.

Såsom villkor för afdrag för ränta vid laxering af inkomst, som

uppstått genom att cn järnväg trafikerat en främmande bana, torde^ böra
närmare angifvas, att skulden skall vara ådragen just för trafiken å den
främmande banan, såsom för anskaffande af rullande materiel, hvilken
eljest varit obehöflig, eller dylikt.

Det stämmer slutligen icke fullt öfverens med vanliga beskattningsgrunder,
att företag för vattenledning eller elektrisk ledning skulle, såsom
förslaget afser, taxeras i alla kommuner, där förbrukning skett, huru obetydlig
förbrukningen än vore. Principen är eljes, att lör skattskyldighet
till en kommun fordras, att rörelsen skall hafva idkats i någon mera väsentlig
omfattning. Hithörande bestämmelse i den föreslagna 3 § af den
vid bevillningsförordningen fogade instruktionen torde därför böra modifieras
sålunda att, då förbrukning ägt rum inom olika kommuner, den
på förbrukningsorterna belöpande inkomsten fördelas mellan de orter,
där förbrukning i af sevärd om fatt ning skeft, i förhållande till bruttoinkomsten
däraf i hvarje kommun.

Den sista meningen i samma § torde ock böra förkortas att lyda:
»som taxeringsmännen finna skälig».

Taxeringsmyndigheter och taxeringsuppgifter.

Redan i sitt utlåtande den 25 april 1895 öfver då föreliggande förslag
till förordning angående inkomstbevillning framhöll kammarrätten,
att med införandet af obligatorisk själfdeklaration taxeringsmyndigheternas
sammansättning och arbetssätt borde undergå ändring. Före den obligatoriska
själfdeklarationens införande hade taxeringsmyndigheterna att hufvudsakligen
efter egen kännedom och vissa yttre kännetecken taxera de
skattskyldige. För det ändamålet vore ett flertal talrikt sammansatta
taxeringsmyndigheter på sin plats.

Efter införandet af obligatorisk själfdeklaration och ju mer densamma
utsträckes förändras taxeringsarbetet till att egentligen blifva ett kontrollerande
och fullständigande af den skattskyldiges egna uppgifter, på grund af
hvilka sedermera hans taxering ulan vidare bestämme^;.

Vid llere tillfällen under de senare åren har ock från skilda håll
föreslagits en förenkling i taxeringsförfarandet i den riktning, att bevillningsberedning
och taxeringsnämnd skulle sammanslås, hvarvid man äfven
borde sörja för att sakkunskap och opartiskhet så mycket som möjligt
lillgodosåges hos den nya taxeringsmyndigheten.

I sitt utlåtande den 18 maj 1900 förordade väl kommunalskatlekommittén
bibehållande af de tre nuvarande taxeringsmyndigheterna, detta

af farhåga för att fastighetstaxeringens jämnhet eljes skulle äfven I vras,
men ville kommittén i allt fall reducera taxeringsmännens antal högst betydligt.
Så skulle enligt dess förslag taxeringsnämnd bestå af minst 5
och högst 12 ledamöter samt pröfningsnämnd af minst (i och högst 12
medlemmar.

Hänsynen till fastighetstaxeringarna, hvilka hufvudsakligen förrättas
allenast hvart femte år, torde dock icke i och för sig böra lägga hinder i
vägen föi- en minskning uti antalet taxeringsmyndigheter. Enligt föreliggande
förslag skulle taxeringsmyndigheterna utgöras af taxeringsnämnd
och pröfningsnämnd. Då den förras distrikt skulle sammanfalla med området
för nuvarande bevillningsberedningsdistrikten, skall man utan tvifvel
i den nya taxeringsnämnden kunna få all önskvärd lokalkännedom beträffande
taxering af fastighet.

Kammarrätten anser sig därför böla tillstyrka, att taxeringsmyndigheternas
antal minskas till två: taxeringsnämnd och pröfningsnämnd.

Mot den föreslagna organisationen af dessa nämnder har kammarrätten
icke heller något att erinra. Särskild! torde det vara högeligen
befogadt att i taxeringsnämnden beredes plats, utom för en af Konungens
befallningshafvande förordnad ordförande, hvilken skall fullgöra de åligganden,
som nu tillhöra såväl bevillningsberedningsordförande som kronans
ombud hos taxeringsnämnd, jämväl för ytterligare en af Konungens
befallningshafvande förordnad ledamot i nämnden, hvilken jämväl skulle
biträda ordföranden vid taxeringsarbetet.

Förslaget synes förutsätta, hvilket äfven torde ligga i sakens natur,
att vederbörande kronofogde, som för närvarande är själfskrifvet kronoombud
hos taxeringsnämnd inom fögderiet, hvilken befattning enligt förslaget
skulle upphöra, så långt sig göra låter och när han finnes för uppdraget
ägnad, varder förordnad till ordförande i de nya taxeringsnämnderna
å landsbygden. Hos innehafvare af kronofogdetjänsten torde ock
på grund af utbildning och tjänstemannaställning i regel kunna påräknas
den sakkunskap *och opartiskhet, som erfordras för ett tillfredsställande
utförande af uppdraget.

Hvad angår de valda ledamöterna i taxeringsnämnd i stad, synes del
kammarrätten vara lämpligast att valen af dem ske af stadsfullmäktige, där
sådana finnas, på sätt nu gäller om val af ledamöter i bevillningsberedning.
Härigenom torde ock större garanti vinnas för efterlefnaden af
föreskriften att vid valet skall tillses, alt såväl fastighetsägare som näringsidkare
och löntagare få säte i nämnden.

Andra och tredje styckena i den föreslagna nya 30 § af bevillningsförordningen
skulle för detta ändamål böra förändras att lyda ungefärligen
sålunda:

»Taxeringsnämnd — — — — — — —

__ _ _ _ — __ — — — — — — — stadgas valde ledamöter».

»I stad skola dessa ledamöter, till antal af tre högst fem för hvarje;
taxeringsdistrikt, väljas af stadsfullmäktige eller, där stadsfullmäktige icke
linnas, af allmän rådstuga bland sådana inom distriktet boende personer,
livilka under senast förflutna år därstädes erlagt fastighets- eller inkomsthevillning.
»

Enligt förslaget skola taxeringsnämndens arbeten vara afslutade den
15 maj med undantag för Stockholm, där tiden är utsträckt till den 15
juni. I sammanhang härmed är stadgadt, att toreskrifna uppgifter till ledning
för taxeringen skola atlämnas före den 1 mars med rätt dock för
verk eller bolag samt för den som enligt lag är pliktig föra handelsböcker
att efter anmälan njuta anstånd med uppgifts afrinnande till april månads
utgång.

Uti sitt utlåtande den 2 december 1901 öfver då föreliggande förslag
till förordning om inkomstskatt, framhöll kammarrätten den svårfattlighet
och svårtillämplighet, som vållades däraf, att bestämmelser om uppgiftsskyldighet
för taxeringen inrymdes å två ställen, såväl i bevillningsförordningen
som i förordningen om inkomstskatt. Dessa anmärkningar kvarstå
fortfarande i hufvudsak.

Hvad beträffar de uppgifter, som de skattskyldige skola afgifva till
ledning för egen taxering, själfdeklarationsuppgifterna, hvilka äro de, som
hafva den största betydelsen, blir härvid förordningen om inkomstskatt
den egentliga normerande, då i bevillningsförordningen stadgas, att genom
afgifvande af uppgift till ledning för egen taxering enligt inkomstskatteförordningen
skyldigheten att afgifva uppgift enligt bevillningsförordningen
anses fullgjord utom i fråga om uppgiftspliktig skattskyldig, som drifvit
rörelse eller yrke å mer än en ort. Då verk eller bolag enligt båda förordningarna
äro i samma omfattning pliktiga att lämna uppgifter, och då enligt
båda förordningarna anmaning kan riktas till den, som icke är uppgiftsskyldig,
att lämna uppgift om sin inkomst, hafva bevillningsforordningens
särskilda stadganden hufvudsakligen betydelse för det fall, då rörelse eller
yrke drifvits på flere orter, i hvilket. talj uppgiften, enligt hvad i 17 §
bevillningsförordningen närmare sägs, skail angifva den skattpliktiga inkomstens
fördelning å de särskilda orterna. Denna åtskillnad synes dock

ej tillräckligt motivera, att på två författningar uppdela föreskrifterna om
skyldigheten för skattskyldig att deklarera sin inkomst.

Önskemålet om dessa bestämmelsers sammanförande å ett ställe synes
därför förtjänt af afseende. I sak torde i öfrigt kunna ifrågasättas, om icke
den lättnad bör beredas skattskyldig, som drifver rörelse å flere orter, afl
han finge fullgöra sin uppgiftsplikt genom att deklarera å ett ställe, hvarvid
deklarationsuppgifterna, i hvad de afsåge inkomst af rörelsen, skulle afgifvas
i så många med ortbeteckning försedda exemplar, som motsvarade
antalet orter, där rörelsen drifves, och sedermera af den mottagande myndigheten
öfversändas till vederbörande myndigheter i de andra kommunerna.
Genom föreskrift om ett enda ställe för uppgifters afrinnande skulle
ock lättare kontroll vinnas öfver uppgiftsskyldighetens behöriga fullgörande.

Beträffande enskild skattskyldig, som drifver rörelse å annan ort än
mantalsskrifningsorten men endast i en kommun, samt verk eller bolag,
som har sin rörelse endast å en ort, hvilken icke sammanfaller med
orten för styrelsens säte, innebära föreskrifterna om uppgifters afrinnande
icke heller annan garanti för att de komma taxeringsmyndighet i del
distrikt, där bevillningstaxering skall ske, tillhanda än att den, som i första
hand mottagit dem, bör gifva den förra myndigheten behörig de! af desamma.

Enligt förslaget skall skyldigheten att afgifva obligatorisk själfdeklaration
för inkomstskattetaxeringen utsträckas till en hvar, som näst föregående
år taxerats till inkomstskatt för minst 1,000 kronors inkomst. Mot en
sådan utsträckning lärer ur principiell synpunkt icke vara något att erinra,
men gifvet är, att härigenom antalet afgifna själfdeklaralioner kommer att
högst väsentligt ökas, likasom besväret för taxeringsnämndernas ordförande
att utfärda anmaningar till försumliga deklarationspliktiga blir betydligt
större än nu. Det är väl sant, att förslaget innehåller, att sådan anmaning
skall ske blott »i händelse sådant finnes för taxeringen erforderligt>,
men att på förhand med säkerhet afgöra, om i de fall, där uppgiftspliktig
underlåtit att deklarera, uppgift är behöflig eller icke, torde blott i undantagsfall
vara möjligt.

A andra sidan innebära de föreslagna stadgandena den inskränkningen
i nu gällande deklarationsplikt, att denna plikt icke längre skulle, såsom
nu, inträda jämväl i de fall, där inkomst till föreskrifvet belopp af skallskyldig
åtnjutits, ehuru han af en eller annan anledning undgått taxering.
En dylik inskränkning synes dock icke vara att förorda. Härigenom
skulle den, som ett år åtnjutit och fortfarande åtnjöte 1,000 kronors in -

kol 11*1 eller därölver, men icke taxerats därför, genom den honom medgift
friheten från själfdeklaration kunna under en mer eller mindre lång
tid allt framgent undgå beskattning. Särskildt för taxering året efter det,
då skattskyldig börjat komma i åtnjutande af inkomst, torde det vara al
vikt att bibehålla den nu gällande principen.

Kammarrätten får därför hemställa, att 20 § 1 mom. b) i förordningen
om inkomstskatt måtte gifvas följande med nu gällande principer
mera öfverensstämmande lydelse:

b) »annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomstskatt
för minst 1,000 kronors inkomst eller samma år åtnjutit inkomst
till enahanda belopp af beskaffenhet att den bör till inkomstskatt
taxeras.»

1 syfte att underlätta deklarationsskyldighetens fullgörande är föreslaget
att införa ett särskildt, betydligt förenklad! deklarationsformulär för
dem, hvilkas inkomst bestått endast i inkomst af tjänst eller pension eller
bådadera. Betänkligheter synas dock kunna med fog yppa sig mot detta
förslag, då den enskilde lätt kan förbise, att formuläret icke får begagnas
af den, som har inkomst af något som helst annat slag, än formuläret
afse)''. Fara blir, att formuläret af löntagare användes äfven i de fall, då
de hafva fastighet, ränteafkastning eller annan inkomst och att de icke
anse sig pliktiga uppgifva detta, enär formuläret ej därtill gifver anledning.
Oafvisligt är att, om ett dylikt formulär införes, så tydligt som möjligt
utmärkes, att det ej får användas, där vederbörande äfven haft fast
egendom, inkomst af kapital eller annan inkomst än af lön och pension.

Införandet af två deklarationsformulär af den typ, som i förslaget
alses, kan dessutom leda till förveckling så till vida att, om någon, som
bar annan inkomst än af lön eller pension, likväl deklarerat efter det
mindre formuläret och således icke lämnat uppgift efter sådant »fastställdt
formulär», som af honom bort användas, tvekan lätt kan uppstå om
han skall hafva förlorat rätt till talan mot sin inkomstskattetaxering
i dess helhet, således äfven i de hänseenden, där han verkligen deklarerat,
eller icke.

Kammarrätten anser sig därför icke kunna tillstyrka att ett nytt deklarationsforinulär
af det innehåll formulär B utvisar införes vid sidan af
hufvudforinuläret A. Användandet af ett enda formulär för själfdeklaralionerna
har sina stora praktiska fördelar, och äfven för smärre inkomsttagare
lärer någon egentlig svårighet att finna sig I ill rätta med blanketter
enligt det föreslagna formulär A icke kunna möta.

Förslagens öfriga bestämmelser och detaljföreskrifter.

De nu förevarande förslagen hafva i öfrigt icke föranledt andra än
följande uttalanden och erinringar från kammarrättens sida.

Bei ''illningsföro rdningeii.

2 §.

Då uttrycket »mantalsskfifvits» i första stycket torde böra så tolkas,
att därmed afses den, som rätteligen mantalsskrifvits, eller, om felaktighet
skett, bort mantalsskrifvas, synes ordalagen höra förtydligas så, att inledningsorden
affattas ungefär sålunda:

»Bevillning för fast egendom erlägges af den, som för löpande året
författningsenligt mantalsskrifvits eller bort mantalsskrifvas såsom ägare
eller innehafvare af fastigheten».

9 §•

Bestämmelsen i första stycket c) om skattskyldighet för u(länding,
hvilken icke är här bosatt, torde böra förtydligas och närmare preciseras
sålunda, att det stadgas, att denna skattskyldighet inträder blott för »sådan
utländing, hvilkens vistelse utan andra än tillfälliga afbrott här fortfarit
under det näst föregående året eller under större delen af de tre närmast
före taxeringsåret förflutna åren».

11 £•

Tillräckliga skäl synas saknas, att, på sätt förslaget innebär, ändra
nuvarande lydelsen af första momentets tredje stycke, fråga om ökning*
i storleken af bevillningsfritt afdrag torde nämligen böra bedömas efter
förhållanden under taxeringsåret, icke efter förhållanden, som året näst
förut existerat, men måhända redan upphört och vändt sig till elt bättre.
Ilar i öfrigt olyckshändelse eller sjukdom drabbat skattskyldig nästföregående
året och därigenom hans arbetskraft för någon tid upphört eller
.minskats, lärer detta i regel hafva medfört minskning i hans inkomst och
således medföra befrielse från eller nedsättning i själfva taxeringen.

Vid det föreslagna nya stadgandet i 2 inom. d) är ej annat att
erinra, än att för större tydlighets skull slutorden lorde böra lyda »än
den han på grund af tjänst eller eljes härifrån åtnjutit».

12 §.

Med hänvisning till hvad ofvan yttrats angående de föreslagna fördelningsgrunderna
för taxering af inkomst utaf järnvägsdrift m. in. må här
angående den formella affattningen anmärkas följande.

Affattningen af de tre första punkterna i b) torde böra göras lika
vidsträckt som lydelsen i sista punkten, så att de komma att omfatta
äfven hithörande rörelse, som drifves af förening eller enskild. Stycket
skulle för detta syfte kunna gifvas följande lydelse:

»b) den som drifver bankrörelse: för inkomst däraf: där rörelsen
genom hufvud-, afdelnings- eller kommissionskontor utöfvats;

den som idkar järnvägsdrift: för inkomst däraf: där kontor och stationer
varit belägna;

den som idkar kanaldrift: för inkomst däraf: där kontor funnits samt
i hvarje ort, som af kanalanläggningen berörts;

den som med hjälp af ledning tillhandahåller vatten eller elektrisk
energi: för inkomst däraf: där vattenverk eller kraftstation varit förlagda,
där kontor funnits samt där vatten eller elektrisk energi förbrukats.»

I sammanhang härmed och då det torde böra uttryckligen angifvas,
hvarest bolag, som jämte sådan rörelse, hvarom säges i b), t. ex. järnvägsdrift,
idkar annan rörelse, bör för denna senare taxeras, likasom
hvarest bolag bör taxeras för inkomst af kapital, torde stycket c) böra
gifvas en förändrad affattning af ungefär följande innehåll:

»c) bolag: för inkomst af annan rörelse, än sådan hvarom i b) stadgas:
i den eller de orter, där rörelsen eller någon hufvudsaklig gren däraf
på mera själfständigt sätt eller i afsevärd omfattning drifvits; men i fall
sådana bestämda orter icke förefunnits, äfvensom för inkomst af kapital:
där bolaget har sin styrelse.»

Del föreslagna sista stycket i förevarande paragraf synes icke vara
tillräckligt uttömmande, da det icke afser det fall, där afliden skattskyldig
icke varit här i riket mantalsskrifven.

Det lärer, för den händelse räkenskapsår och kalenderår icke sammanlåna,
böra närmare angifvas, hvilket räkenskapsår här är att anse
såsom det »senaste». En fullt tydlig föreskrift är så mycket mer af nöden,

som den uppgiftspliktige, hvilken i sin deklaration i god tro upptagit förhållandena
från oriktigt räkenskapsår, skulle kunna äfventyra sin besvärsrätt.
Då man således bör bestämma hvilket räkenskapsår som här afses,
torde man lämpligen böra upptaga det räkenskapsår, som närmast gått till
ända före den ordinarie tiden för uppgifts aflämnande eller den 1 mars under
taxeringsåret. Ett tillägg synes alltså böra ske till första punkten af ungefär
följande innehåll: »hvarmed, där räkenskapsår icke sammanfaller med

kalenderår, förstås det år, som gått till ända närmast före den 1 mars
det löpande året», hvarjämte ordet »senaste» i andra punkten synes lämpligen
kunna utbytas mot »samma».

Den i 2 mom. medgifna rätten till anstånd synes böra gälla äfven
delägare i handelsbolag, då skattskyldigheten åligger honom och icke bolaget,
men plikten att föra handelsböcker väl bör anses åligga det senare.

För undvikande af missuppfattning synas slutorden i 1 mom. lista
punkten böra ändras att lyda: »äfvensom hos pröfningsnämnd kronans
ombud därstädes.»

Då meningen med stadgandet i det föreslagna nya andra momentet
icke bör vara, att, om uppgift enligt 15 §, hvilken uppgift ju, om ej
rörelse drifvits å liera orter, icke behöfver angifva den beskattningsbara
inkomsten och således enligt sakens natur icke utan vidare'' kan läggas
till grund för taxeringen, behörigen rättas och kompletteras för taxeringsändamål
och sålunda icke omedelbarligen följes, underrättelse äfven i sådant
fall skall lämnas skattskyldig, torde inledningsorden till momentet
böra ändras i sådant syfte.

Den skyldighet att lämna underrättelse, hvarom här stadgas, och
som återfinnes äfven i 34 £ af förordningen om inkomstskatt, kan naturligtvis
varda ganska betungande i synnerhet för taxeringsnämndsordförandena
med den vidsträckta deklarationsplikt, som förslaget afser att införa.
Med hänsyn härtill synes det kunna ifrågasättas, om icke i ort, såsom
Stockholm, där debetsedlar utfärdas omedelbart efter det taxeringsnämndernas
arbeten afslutats och före det pröfningsnämnden sammanträder,
här afsedd underrättelse från taxeringsnämnds ordförande finge anses med -

delad genom debetsedelns öfversändande. Denna skulle således för hithörande
fall öfversändas i rekommenderadt bref med allmänna posten.
Om detta anses böra medgifvas, skulle tillägg härom å erforderliga ställen
i förslaget göras.

Om det här föreslagna från 6 kronor till 15 kronor förhöjda dagtraktamentet
afser att blott vara godtgörelse för vistelse å annan ort, torde
det vara väl högt och kunna nedsättas till 10 kronor. Är ersättningen
åter beräknad att äfven utgöra godtgörelse för det arbete, uppdraget att
vara ledamot i pröfningsnämnden medför, är icke något att mot beloppet
erinra, men i så fall synes godtgörelse äfven böra utgå till ledamot, som är
bosatt i pröfningsnämnds sammanträdesort.

Enligt det föreslagna sista stycket i 1 mom. skulle rätt till besvärs
anförande hos kammarrätten vara bibehållen för den, som icke klagat
hos vederbörande pröfningsnämnd, såvida taxeringsnämnden ej följt hans
uppgift och han ej heller erhållit underrättelse därom inom viss, här utsatt
hd. Denna besvärsrätt bör gifvetvis vara begränsad till talan mot pröfningsnämnds
beslut, i hvad taxeringen därigenom är bestämd till högre
belopp än den skattskyldige uppgifvil eller fördelning mellan flere beskattningsorter
skett efter annan grund än den skattskyldige föreslagit. Vidare
torde vara själffallet, att, om klaganden påstår sig icke hafva inom föreskrifven
tid fått underrättelse, det är vederbörande taxeringsnämnds ordförande
eller kronoombud, som har att styrka, att så skett. Delta kan
emellertid möta ganska stora svårigheter, i synnerhet då underrättelse
tillsändts stärbhus, bolag eller annan juridisk person, och fråga kan uppstå,
om i de fall, där skattskyldig icke själf utkvitterat hithörande försändelse
från postverket, vederbörande skall styrka, att behörig person gjort
det å den skattskyldiges vägnar, eller om detta utan vidare skall presumeras,
och således besvärsrälten vara afskurcn, så snart någon för skattskyldig
mottagit försändelsen och denne senare icke kan styrka, att försändelsen
icke kommit honom tillhanda.

Del är på grund häraf och äfven eljes tydligt, att hithörande föreskrifter
om bevislig delgifning af taxeringsnämnds beslut måsle vålla af -

sevärda svårigheter vid tillämpningen. Med hänsyn härtill anser sig kammarrätten
böra hemställa, huruvida icke såsom villkor för rätt till besvärs
anförande direkt hos kammarrätten må kräfvas allenast, att underrättelse
om afvikelse från skattskyldigs själfdeklaration icke hlifvit under i deklarationen
uppgifven adress afsiind i rekommenderadt bref minst en månad
före idgången af besvärstiden till pröfningsnämnden eller således före den 1
augusti i Stockholm och före den 15 juni annorstädes.

Om ej detta vinner afseende, lorde i allt fall inledningsorden till förevarande
stycke böra ändras att lyda:

»Skattskyldig, hvilkens uppgift angående hans inkomst icke blifvit al
taxeringsnämnden följd och som ej erhållit skriftlig underrättelse därom,
i Stockholm före den 17 augusti och annorstädes före den 1 juli, äge
ock, därest — — — — —

§ 54-.

Med de i första stycket föreslagna ändringarna afses att lagfästa den
praxis, som velat medgifva klagande, som för samma inkomst taxerats i
olika län, att inlämna besvären till Kungl. Majds befallningshafvande i
hvilketdera län som helst, där taxering skett, således icke ovillkorligen i
det län, där den taxering ägt rum, som slutligen pröfvas obehörig, äfvensom
att medgifva, att tiden för besvärs ingifvande räknas från den tidpunkt,
då bevillning för inkomsten sist affordrades, äfven om detta skulle
vara på grund af taxeringen i den ort, där taxeringen är behörig. Del
måste nämligen för den skattskyldige esomoftast ställa sig svårt att riktig!
bedöma hithörande förhållanden. Emellertid torde för att klarare uttrycka
ofvan angifna mening om fatalietid^) uttrycket »inom natt och år efter
det bevillning honom affordrats» böra omformuleras, så att det angilves,
att, där taxering skett å mer än en ort, tiden räknas från det bevillning på
grund af samma taxeringar skattskyldig sist affordrades. äfven om besvären
gå ut på upphäfvande af taxering, för hvilken bevillning redan mer än
ett år före besvärens ingifvande affordrats den skattskyldige.

Den föreslagna nya bevillningsförordningen är afsedd att träda i kraf!
med 1908 års ingång, då således 1907 års inkomst skulle taxeras. Bevillning
för densamma skulle erläggas med en half för hundra af inkomstbeloppet
hösten 1908; på våren samma år skulle dock enligt planen för
öfvergången utgöras full inkomstbevillning på grund af inkomsttaxering

1907 enligt nu gällande bevillningsförordning. Såsom förut erinrats, skulle;
på detta sätt samma inkomst blifva mer än en gång beskattad, hvaremot
bevillning för fast egendom skulle utgöras blott en gång af 1907 års
ägare och en gång af 1908 års ägare eller med ägare likställd innehafvare,
hvarvid dock tiden för uppbörden skulle blifva samma år eller
1908, för de förra på våren och för de senare på hösten. Våren 1908
skulle erläggas hel inkomstskatt på grund af inkomstskattetaxering 1907
och hösten 1908 half inkomstskatt på grund af taxering samma år, hvarefter
hösten 1909 skulle utgöras hel inkomstskatt på grund af taxering
sistnämnda år.

Instruktion och taxeringslängder.

I fråga om de föreslagna ändringarna i instruktionen för taxeringsmyndigheterna
hänvisas till, hvad ofvan beträffande 8 § yttrats. I öfrig!
har kammarrätten icke något att erinra vid förslaget i denna del likasom
ej heller beträffande de förslaget bifogade formulär för taxeringslängder.

Förordningen om inkomstskatt.

♦

Den här föreslagna ändringen afser dels att begränsa den i detta
lagrum medgifna afdragsrätten till de fall, då utdelning sker åt nästföregående
års vinst och således icke af tillförene intjänt samt sparad vinst,
dels ock att uttryckligen bestämma, att hänsyn skall tagas till utdelningen
för, icke under nästföregående året.

Detta ändringsförslag kan kammarrätten icke för sin del biträda.
Syftet med medgifvande af här afsedt afdrag är påtagligen att mildra den
dubbelbeskattning, som äger rum af aktiebolags och enskild! bankbolags
inkomst därigenom, att såväl bolaget beskattas för inkomsten som deliigarne
för sina utdelningar. Det vore vid sådant förhållande obilligt att.
vägra bolaget afdrag för utdelning, som sker af bolagets under längre tid
tillbaka intjänta och då beskattade inkomster. En dylik begränsning skulle
i öfrig! i sin mån drifva vederbörande bolag att hellre; genast utdela än

bespara årsvinster, hvilken påföljd nr flere synpunkter kunde vala mindre*
fördelaktig.

Men utom att lagstadgandets grund torde böra medföra, att afdrag
får göras för utdelning, vare sig den skett af nästföregående års
vinst eller icke,^ torde det äfven böra stadgas, att utdelning, som skett
nästföregående året, och för hvilken delägare i bolaget påföljande året.
beskattas, vid bolagets taxering samma år afdrages och således icke den
utdelning, som först taxeringsåret äger rum eller beslutas. Praktiska
skäl tala afgjordt för den senare anordningen. Vid taxeringen skulle
man nämligen eljest i taxeringsnämnderna i talrika och viktiga fall sakna
kännedom om hvilket belopp, som finge afdragas, enär utdelningen
för förlidet år icke vore vid tiden för dessa nämnders sammanträden bestämd,
måhända ej ens af vederbörande styrelse beräknad och föreslagen.
Då man nu med här föreliggande förslag i dess helhet afser att för åvägabringande
åt enkelhet och reda vid inkomsttaxeringen lägga nästföregående
års förhållanden till grund, torde så mycket mindre fog finnas för att i
förevarande detalj icke ansluta sig till, hvad som faktiskt skett föregående
år, utan i stället låta taxeringens resultat blifva beroende på ofta nog
sväfvande och obekanta förhållanden under löpande året. Kammarrätten
får därför hemställa, att åt första stycket af denna paragraf gifves följande
med nuvarande lydelsen närmare öfverensstämmande affattning:

»Vid taxering åt inländska aktiebolags och enskilda bankbolags inkomst
må afdrag ske för ett belopp, som motsvarar den till aktie- eller
lottägarne nästföregående år bestämda utdelning, dock icke för mera än
sex procent å inbetaldt aktie- eller lottkapital».

12 $.

Beträffande 2:o c) hänvisas till hvad angående motsvarande stadgande
i 9 § bevillningsförordningen här ofvan yttrats.

15 §.

Angående 2 mom. b) åberopas hvad beträffande samma stadgande i
bevillningsförordningens 11 § 2 mom. d) anförts.

29 §.

Med hänvisning till, hvad om motsvarande stadgande!! i 22 § bevillningsförordningen
anförts, må här i öfriga dela]- erinras följande.

Slutorden i 3:dje stycket synas böra förtydligas och för -ändamålet
atfattas ungetäi- sålunda: »med rätt dock för uppgiftspliktig, om hvilken
i andra stycket stadgas, att njuta där medgifvet anstånd».

Enligt sista stycket skulle kommanditbolag blifva skyldigt, att utan
rätt till anstånd deklarera före deri 1 mars. Då något skäl icke synes
finnas att vägra dylikt bolag anstånd i enahanda tall, där sådant medgifves
andra skattskyldige, torde stycket böra för sådant ändamål omredigeras.

34 och 38 §§.

Beträffande här intagna bestämmelser i hvad de afse det ämne, som
bär ofvan under 53 § bevillningsförordningen behandlats, hänvisas till
hvad där yttrats.

Särskilda anvisningar för ledning vid inkonistskattetaxeringen.

3:o).

Med stadgandet i det föreslagna sista stycket afses alt inskärpa den
regel, som redan nu bör tillämpas. Ett tydligare uttryck skulle måhända
gifvas åt meningen, om begynnelseorden ändrades att lyda: »Vid beräkning
af sådan förlust må hänsyn icke tagas till det såsom inkomst»---

Förordningarna om mantalsskrifning.

De i dessa förordningar föreslagna ändringar föranleda icke någon
erinran från kammarrättens sida.

Bilagda utdrag af kammarrättens denna dag hållna protokoll utvisar
de särskilda uttalanden, som vid ärendets föredragning härstädes förekommit.

Remissakten varder härhos i underdånighet återställd.

Stockholm den 17 december 1906.

Underdånigst
L. AKERHIELM

A. H. Biörklund Henning von Unge Johan Östberg

Föredragande

C. O. Erickson Oskär Bobin Gustaf Hernmarck

E. Lagerbring

Algot Wahlin.

Utdrag af protokollet, kallet inför Kungl.
Maj ds ock Rikets Kammarrätt den 17 december
1900.

Närvarande:

Presidenten herr friherre Åkerhielm,
herr kammarrättsrådet Biörklund,
herr kammarrättsrådet von Unge,
herr kammarrättsrådet Östrerg,
herr kammarrättsrådet Erickson,
herr kammarrättsrådet Bodin,
herr kammarrättsrådet Hernmarck,
herr kammarrättsrådet Lagerrring.

S. B. Herr kammarrättsrådet Östberg fortsatte och afsluLade föredragningen
af Kungl. Maj ds remiss den 22 nästlidne november å de af
särskildt tillkallade sakkunnige år 1906 inom Kungl. Finansdepartementet
utarbetade förslag till dels förordning angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst, dels förordning om inkomstskatt, dels ändrad lydelse af
11 och 16 §§ nådiga förordningen angående mantalsskrifning den 6
augusti 1894, dels ock ändrad lydelse af § 9 nådiga förordningen angående
mantalsskrifning i Göteborg den 17 november 1905; och beslöts
underdånigt utlåtande af innehåll, registraturet utvisar.

Följande särskilda yttranden afgåfvos:

Referenten herr kammarrättsrådet Östberg anförde:

Uti nedannämnda delar har jag ansett mig föranlåten göra följande
särskilda uttalanden.

Hvad först beträffar frågan om taxering af afliden peruans inkomstT
så skall enligt föreliggande förslag mantalslängden för taxeringsåret, icke
mantalslängden för det år, som gått till ända näst före taxeringsåret,
ligga till grund för taxeringen. Skattskyldig, som är i löpande årets mantalslängd
upptagen, skall därför enligt förslaget taxeras för sin inkomst
nästföregående år, äfven om han under taxeringsåret afliden Någon afkortning
af utskylder, som nu är medgifven i vissa fall, nämligen i fråga
om lön, pension och dylikt, då inkomsten under årets lopp upphört, är
icke längre för sådana fall föreslagen. Detta är en naturlig följd däraf,
att det alltid är nästföregående årets inkomst, icke det löpande årets,
som taxeras. Om man nu ock bör acceptera deri konsekvensen af hithörande
förslag, att skattskyldig, som existerar vid taxeringsårets ingång
skall det året taxeras för sin inkomst nästföregående år, och således, om
enskild skattskyldig under taxeringsåret allider, hans stärbhus göras ansvarigt
för den skatt, som på grund af taxeringen skall betalas, torde det
däremot vara att gå för långt, om man skull!'' taxera inkomst, som nästföregående
år tillfallit vid taxeringsårets början afliden person. Åtminstone
bör sådant icke ske i andra fall än då hans stärbhus på grund däraf att
det har inkomst af kapital eller däraf, att den aflidnes rörelse åt stärbhuset
fortsatts, bör för inkomst taxeras, i hvilka fall man synes kunna
och böra vid stärbhusets taxering taga i beräkning icke blott den inkomst
stärbhuset utan älven den, som den aflidne nästföregående året
haft af kapital eller af rörelsen.

Förslagets ställning i denna fråga synes icke fullt tydlig, men af de
föreslagna stadgandena i I I § 1 mom. sista stycket samt sista stycket i
12 £ bevillningsförordningen äfvensom sista stycket af 12 £ förordningen
om inkomstskatt, skulle den slutsats kunna dragas, att meningen vore,
att äfven den, som vid taxeringsårets ingång vore afliden, skulle taxeras
för inkomsten nästföregående året och hans stärbhus vara ansvarigt för
skatterna, så snart blott behållningen i boet uppginge till belopp, som
motsvarade utskylderna.

Benämningen »skattskyldig» i bevillnings- och inkomstskatteförordningarna
har hittills uppenbarligen icke inbegripit den, som redan före
taxeringsårets ingång allidit och således icke längre uppförts i årets mantalslängd.
9 § bevillningsförordningen samt 16 och 17 §§ i förordningen
om inkomsskatt, hvilka i dessa delar lämnats oförändrade, afse blott att
göra existerande enskild person skattskyldig för sin inkomst samt hans

stärbhus pliktigt att utgöra skatt för .den inkomst, det såsom sådant
kan hafva.

Den omständigheten, att man nu vill öfvergå från taxering af löpande
årets till taxering af nästföregående års inkomst bör icke draga med sig
den obilliga och orimliga konsekvensen, att en person skulle taxeras för
inkomst året efter sin död. Genom den nya ordningen varda skattskyldiga
väl fritagna från att betala skatt för det år, då inkomst af dem först
åtnjutes, men denna förmån, som träffar alla lika, kan icke vara af någon
större finansiell betydelse för det allmänna, om man besinnar, att redan
under nu gällande ordning skattskyldig mången gång undgår beskattning
första året, han har inkomst. Den är framförallt icke af den räckvidd,
att det allmänna skulle behöfva kräfva bevillning, inkomstskatt och kommunalutskylder
ett eller två år efter skattskyldigs död för inkomst, som
han under sitt sista lefnadsår åtnjutit. I fråga om de skattskyldige, hvilka
äro med vid öfvergången till det nya systemet och hvilka verkligen
drabbats af taxering första året de haft inkomst, skulle en sådan efterlaxering
varda än mer obillig.

Inkomstskatt, inkomstbevillning och därpå hvilande kommunalutskylder
skola och böra enligt sakens natur drabba en persons inkomst
och af inkomsten bestridas. På afliden persons kvarlåtenskap lägger
staten en särskild, mer eller mindre tung skatt, genom arfsskatten. En
taxering af afliden persons inkomst för nu emellertid gifvetvis med sig,
att det är hans kvarlåtenskap, som drabbas af de med denna taxering
följande utskylder till stat och kommun. Denna kvarlåtenskap kan ofta
nog vara helt ringa äfven i de fall, där den aflidne i lifstiden haft afsevärd
inkomst. Så mycket kännbarare måste det då blifva för efterlefvande att
nödgas, sedan skattkällan med den aflidnes bortgång föregående året upphört,
för följande år ändock skatta för hans inkomst. Om en person,

som har stor aflöning eller eljest stor inkomst af arbete men saknar för mögenhet,

afliden’ våren 1909, efterlämnande en mer eller mindre talrik
familj, skulle enligt föreliggande förslag, om det här riktigt uppfattats,

hans inkomst nämnda år taxeras år 1910 och hans familj, så snart blott

behållningen i boet stege till skatternas belopp, blifva pliktigt utgöra bevillning
och inkomstskaft samma år samt kommunalutskylder året 1911,
de senare således omkring två år efter det att den aflidne haft inkomsten
af sitt arbete.

■ Det ligger i öppen dag, hvilka besvär skulle möta vid utskvlders uttagande
i här afsedda fall. Det är ock påtagligt, att det måste ställa sig

vanskligt för taxeringsmyndigheterna att taxera skattskyldiga, hvilka icke
längre återfinnas i det årets mantalslängd. Häraf skulle utan tvifvel följa
en stor ojämnhet och däraf härflytande orättvisa vid beskattningen.

Såsom medlem af stat och kommun under skatteåret bör icke den
räknas, som redan före skatteårets ingång upphört att finnas till, och någon
»skatteskuld» för det året kan han icke hafva ådragit sig. Han bör
därför icke heller det året för inkomst taxeras och åläggas den skatteplikt,
som ett dylikt medlemskap medför. Endast om skattekällan finnes
kvar därigenom att, såsom ofvan angifvits, afliden persons stärbhus fortsätter
hans rörelse eller har inkomst af hans efterlämnade kapital, bör
vid stärbusets taxering hänsyn tagas jämväl till den aflidnes inkomst däraf
året näst före taxeringen.

Då det synes mig erforderligt såväl att i förevarande afseende gifva
ett fullt tydligt uttryck åt afsikten med lagbestämmelserna som ock att
dessa icke gifva rum för den obillighet, svårtillämplighet och inkorrekthet,
som synes mig ligga däri, att såsom skattskyldig upptaga den, hvilken vid
skatteårets ingång redan aflidit, hemställer jag

dels att till 9 § bevillningsförordningen och 13 £ förordningen om
inkomstskatt göres ett tillägg af ungefär följande lydelse: »Vid taxering af
inkomst, som afliden persons stärbhus åtnjutit af kapital eller af enahanda
rörelse, som den aflidne idkat, tages jämväl i beräkning den inkomst
af kapital eller af rörelsen, som den aflidne nästföregående året
åtnjutit»;

dels afl inledningsorden i föreslagna sista stycket i 11 § 1 mom.
bevillningsförordningen ändras sålunda: »För bevillning, som påföres för
inkomst, hvilken under taxeringsåret afliden person i lifstiden åtnjutit»,
samt likaledes motsvarande mening i sista stycket af 12 § förordningen
om inkomstskatt ändras att lyda: »För inkomstskatt, som påföres för

inkomst, hvilken under taxeringsåret afliden person i lifstiden åtnjutit» ;

dels ock att inledningsorden till det föreslagna sista stycket i 12 §
bevillningsförordningen må erhålla följande ändrade lydelse: »Under taxeringsåret
afliden persons» — —

Beträffande den i förslaget införda, i viss mån utvidgade besvärsrätten
i taxeringsman, synes det mig kunna ifrågasättas, om icke enklaste
och bästa utvägen vore att låta en hvar, som lämnat uppgift om sin
taxering, utan att densamma följts, och som icke enligt 24- § bevillningsförordningen
förlorat sin talan, anföra besvär hos kammarrätten i fråga
om taxeringens höjning utöfver uppgifvet belopp, äfven om han ej klagat

hos pröfningsnämnden. Skattskyldig har i hvarje Fall all anledning att
icke förbigå pröfningsnämnden med sina klagomål, ty kan han där vinna
rättelse, slipper han att erlägga för högt skattebelopp, hvilket han åter
alltid måste göra, om han först hos kammarrätten eller hos Kungl. Maj:t
erhåller ändring. Äfven om han sedermera återfår betald skatt, vållar
det mer eller mindre långvariga uppskofvet förlust och besvär för honom.
Genom att på här föreslaget sätt utsträcka besvärsrätten, skulle man ock
kunna lämna åsido det underrättelseförfarande, som föreslagits i 27 £
2 mom. bevillningsförordningen, och hvarom i kammarrättens utlåtande
närmare talats, likasom det förfarande, hvarom stadgas i 34 § 3 mom.
uti förordningen om inkomstskatt. Då den ordinarie uppbörden af bevillning
och inkomstskatt kommer att försiggå innan tiden för besvärs anförande
hos kammarrätten gått till ända, ligger häri all erforderlig garanti
för att skattskyldig erhåller behörig kännedom om sin taxering.

Den större enkelhet och den minskning i omgång, som på detta sätt
vinnes, äro mycket afsevärda. Rent principiellt sedt torde också den här
föreslagna anordningen kunna försvaras med en hänvisning därtill, att
den nya taxeringsnämnden träder i förutvarande bevillningsberednings
ställe. Öfver den senares förslag behöfver skattskyldig ej klaga för att
ändå hafva sin rätt Lill talan förvarad. På motsvarande sätt skulle den,
hvars till ledning för taxeringen lämnade uppgift ej af taxeringsnämnden
följts, och som till följd häraf sam! genom pröfningsnämndens fastställelse
af taxeringsnämndens åtgärd taxerats högre än han själf uppgifvit och på
grund dåra!'' trott sig befogad antaga, äga att öfver höjningen klaga i
kammarrätten, så vida ej försummelse, hvarom i 24 £ bevillningsförorduingen
sägs, ligger honom till last.

Hvad beträffar förslaget om särskilda deMarationsformulär för olika
kategorier af skattskyldiga, synes det mig kunna ifrågasättas, om det icke
vore en lämpligare åtgärd, därest man vill införa särskilda dylika formulär,
att hafva ett formulär för deklarationspliktiga verk och bolag samt ett
för andra skattskyldiga. För de senare skulle då användas det nu föreslagna
formulär A med dess fullständigare anvisningar, med uteslutande
bland de slutliga afdragen af rubriken c). För de förra skulle eif liknande
formulär, möjligen med större utrymmen införas, däri dessutom
skulle upptagas kolumner dels för afdrag för utdelning, dels ock för beräkning,
som utvisade hvilka tillägg eller afdrag skett, för att frän den i
deklarationen bilagdt vinst- och förlustkonto upptagna vinsten komma till
uppgifven bevillriingspliktig inkomst.

Herr kammarrättsrådet Lagerbring anförde:

Af den föreslagna principen att all inkomst skall taxeras först under
aret efter det, då densamma åtnjutits, följer det, som äfven blifvit i det
nu föreliggande förslaget förutsatt, att om skattskyldig aflider under året
närmast före det, under hvilket taxeringen äger rum, hans förstnämnda år
åtnjutna inkomst skall, ehuru han vid taxeringsårets ingång icke längre
är i lifvet, upplagas till beskattning och hans stärbhus blifva för skattens
betalning ansvarigt. För att mildra den olägenhet, en dylik anordning
otvifvelaktigt innebär, äro i förslaget införda bestämmelser, hvarigenom i
berörda fall stärbhusets ansvarighet inskränkes därhän, att detsamma
allenast med höets kvarlåtenskap svarar för skatten. Härmed är dock
olägenheten ingalunda undanröjd. 1 många fall torde förhållandena i
stärbhus vara sådana, att skattens utgörande kommer att drabba stärbhusdelägarne
synnerligen härdt, såsom exempelvis om den aflidnc efterlämnar
änka och oförsörjda barn, och boets tillgångar icke eller oväsentligt
öfverstiga hvad som erfordras för skattebetalningen. Utan tvifvel
vore det därför i hög grad önskvärdt, att, utöfver hvad som förslaget härutinnan
innehåller, möjlighet till lindringar eller eftergift vid skattens utgörande
kunde varda beredd. Fn utväg härtill, som visserligen icke
saknar sina betänkligheter, synes vara, att taxeringsmyndigheterna, hvilka
ju för närvarande äga att vid bestämmandet af det bevillningsfria afdraget
utöfva en diskretionär profning, erhålla rätt att, när ömmande omständigheter
föreligga, inom vissa gränser bestämma, i hvad mån befrielse
från taxering må stärbhus medgifvas.

Den uppfattning, som uttalats, att vid taxeringsårets ingång atliden
persons inkomst borde vara fri från att taxeras utom i de fall, då den aflidne
idkat rörelse, som af stärbhuset fortsättes, eller inkomsten härrört af kapital,
hvaraf stärbhuset åtnjuter inkomst, kan jag däremot icke biträda. En
sådan anordning skulle nämligen allt för mycket strida mot grunderna
för det nu ifrågavarande förslaget, hvilket förutsätter, att hvarje inkomst,
som åtnjutits under året före taxeringens verkställande, skall beskattas,
och detta oafsedt såväl om inkomsten upphört eller icke, som huruvida
den, hvilken åtnjutit inkomsten, aflidit eller ännu är i lifvet. Godkännande
af ett förslag i enlighet med berörda uppfattning konnne att leda
därhän, att i flertalet fall inkomst blefve fri från beskattning icke allenast
för det första året, då den uppburits, utan jämväl för det år, då den
sist åtnjutits.

På grund af det nu anförda hemställer jag, att i det nu föreliggande
lörslaget, i hvad det afser taxering af afliden persons inkomst, vidtages
allenast sådan ändring, att skattefrihet må efter beskattningsmyndighets
bepröfvande kunna tillerkännas stärbhus för afliden persons inkomst, då
kvarlåtenskapen ej öfverstiger visst mindre belopp, exempelvis 5,000 kronor,
och den aflidne efterlämnat änka, oförsörjda barn eller andra stärbhusdelägare,
som varit beroende af honom för sin försörjning.

Beträffande den i förslaget införda, i viss mån utvidgade besrärsrätten
i taxermgsmål instämmer jag med referenten.

Herr kammarrättsrådet Hernmarck förklarade sig instämma i hvad
referenten yttrat beträffande frågan om taxering åt afliden persons inkomst.

Herr kammarrättsrådet Bodin anförde:

Beträffande taxering af afliden persons inkomst instämmer jag med
kammarrättsrådet Lagerbring.

Med bestämmelsen i 9 £ inkomstskatteförordningen har, såsom föredraganden
erinrat, afsetts att i någon mån lindra bördan af den dubbelbeskattning,
som äger rum, därigenom att utdelning från aktiebolag
beskattas såväl hos aktieägarne som hos bolaget. Men om sålunda motivet
för bestämmelsen är riktigt angifvet, så följer ock häraf, att den utdelning,
hvilken vid tillämpning af ifrågavarande § får afdragas, skall afse
mmina års inkomst som taxeringen gäller och icke ett annat års. Det
synes mig ock ligga i sakens natur, att taxeringen och afdraget böra hänföra
sig till ett och samma års inkomst, enär ju i regeln utdelningen
göres beroende af och bestämmes på grund åt resultatet af det års rörelse,
för hvilket utdelningen sker, medan utfallet af ett föregående års rörelse
härvid saknar direkt betydelse.

Så vidt det är mig bekant, bar ock det nu gällande stadgandet al
taxeringsmyndigheterna i allmänhet tillämpats i enlighet med den uppfattning,
för hvilken jag här uttalat mig, utan att därvid några större
praktiska svårigheter yppat sig. Äfven om svårigheterna skulle i någon
mån ökas, därest, såsom nu är föreslaget, deklarationsskyldigheten skall
fullgöras och taxeringen ske tidigare än för närvarande, synes mig tillräckliga
skäl saknas att frångå den anordning af afdragsrätten, som måste
anses vara den logiskt riktiga.

Med referenten är jag däremot ense därutinnan, att bolag bör vid
aldragsrättens begagnande äga i utdelningen inräkna äfven sådan utdelning,
som äger rum med tidigare af bolaget intjänade och till disposition
stående medel, då ju dessa medel ingått i föregående års vinster och
redan blifvit beskattade.

Jag lämnar följaktligen förslaget till ändrad affattning af ifrågavarande
§ utan annan erinran, än att orden »af vinsten» böra utgå.

Det torde knappast kunna bestridas, att nu gällande bevillningsförordnings
bestämmelser om deklarationsskyldighet äro särdeles invecklade
samt lida af brist på klarhet och följdriktighet. Då den deklarationsplikt,
som blott stöder sig på bevillningsförordningen, för närvarande är
af underordnad betydelse, hafva bristerna i hithörande föreskrifter ej
vållat egentliga svårigheter vid tillämpningen. I förslaget, där gällande
bestämmelser i allt väsentligt bibehållits, hafva emellertid till desamma
fogats de nya anordningarne: bevislig delgifning af afvikelse från deklaration
och besvärsrätt direkt till kammarrätten i händelse af uteblifven
delgifning. Då dessa nya anordningar äro af den största betydelse, torde
en undersökning af deras förenlighet med den hittills gällande lagstiftningen
vara af nöden, och lämnas i sådant syfte här nedan ett försök till
framställning af det föreslagna deklarationsförfarandet för bevillning och
dess antagliga verkningar.

Enligt inkomstskatteförordningen skall deklarationspliktig skattskyldig
enligt stadgadt formulär afgifva uppgift om sin beskattningsbara inkomst.
Därjämte åligger det vissa verk och bolag att aflämna afskrift af balansräkning
samt åt vinst- och förlustkonto äfvensom revisionsberättelse.

Enligt bevillningsförordningen är deklarationsförfarandet ordnadt på
följande sätt:

I. För den, som är skattskyldig till bevillning blott a inkomstskatteorten
(den ort, där i händelse af skattskyldighet till inkomstskatt
denna bör utgöras, 15, 16 och 24 bevillningsförordningen).

Vissa verk och bolag skola utan anmaning allämna afskrift af balansräkning
samt af vinst- och förlustkonto äfvensom revisionsberättelse.

Annan skattskyldig är efter anmaning pliktig afgifva uppgift om sin
inkomst.

Har skattskyldig lämnat formulärdeklaration enligt inkomstskal teförordningen,
anses denna såsom deklaration jämväl för bevillning.

IT. För den, som är skattskyldig till bevillning för rörelse eller

yrke å endast eu ort men utom inkomstskatteorten (§§ 15, 16 och 24
bevillningsförordningen samt 38 § c) inkomstskatteförordningen).

Vissa verk och bolag skola utan anmaning aflämna afskrift af balansräkning
samt af vinst- och förlustkonto äfvensom revisionsberättelse.

Annan skattskyldig är efter anmaning pliktig aflämna uppgift om sin
inkomst.

Har skattskyldig deklarerat å vederbörlig ort för inkomstskatt, bör
deklarationen i erforderliga delar delgifvas taxeringsnämnden i rörelseorten.

I händelse skattskyldig sålunda aflämnat deklaration för inkomstskatt
ä annan ort, anses denna såsom deklaration jämväl för bevillning å rörelseorten,
och all deklarationsplikt bortfaller å denna senare ort. Taxeringsnämnden
å rörelseorten kan sålunda ej affordra skattskyldig inkomstuppgifter
ens i de fall, då nämnden antingen af en eller annan anledning
alls ej får del af deklarationen för inkomstskatt eller ock får del af densamma
i stympadt skick.

111. För den, som är skattskyldig till bevillning för rörelse eller
yrke o två eller flera orter (inkomstskatteorten däri inbegripen).

Vissa verk och bolag skola utan anmaning aflämna afskrift af balansräkning
samt af vinst- och förlustkonto äfvensom revisionsberättelse.

Annan skattskyldig är efter anmaning skyldig aflämna inkomstuppgift.

Därjämte kan taxeringsnämnden å rörelseorten, om denna sammanfaller
med inkomstskatteorten, hafva till sitt förfogande formulärdeklaration
till inkomstskatt och kan i annat fall genom meddelande från inkomstskatteorten
få de! af sådan deklaration.

FArmulärcleklarationen enligt inkomstskatte förordningen har dock i
hithörande fall icke såsom i fallen under I och II dubbelegenskapen af
deklaration jämväl för bevillning. Taxeringsnämnden å rörelseorten kan
följaktligen infordra inkomstuppgift från skattskyldig, ehuru denne deklarerat
till inkomstskatt, och detta till och med om rörelseorten tillika är inkomstskatteort.

Det nu sagda gäller om deklarationsplikt rörande inkomstens totalbelopp
(§£ 15 och 16 i bevillningsförordningen). Men för nu ifrågavarande
fall stadgas i £ 17 ytterligare deklarationsplikt med afseende å inkomstens
fördelning mellan de olika orterna. Skattskyldig har sålunda att i fråga
om vissa särskilt nämnda företag lämna siffer- och andra uppgifter rörande
verksamheten å de olika orterna samt för annan rörelse afgifva för -

slag angående fördelningsgrunden. I det senare fallet kan skattskyldig
inskränka sig till att angifva, att en viss kvotdel af inkomsten — exempelvis
hälften eller en tredjedel — bör beskattas å den ena eller andra orten.

IV. För skattskyldig, som omförniäles i 12 § mom. a) och e) i berillningsförordningen,
då inkomsten skall taxeras till bevillning utom inkomstskatteorten.

Den skattskyldige torde med afseende å deklarationsplikten böra
likställas med skattskyldig under It.

V. För skattskyldig, som namnes i § 12 mom. f) bevillningsförordningen.

För sådan skattskyldig lärer ej finnas annan uppgiftsplikt än efter
anmaning.

VI. För öfriga i § 12 nämnda skattskyldige få väl ofvannämnda
regler användas i tillämpliga delar.

I § 27 mom. 2 i förslaget till bevillningsförordning stadgas, att om af
skattskyldig lämnad »uppgift» ej följes, han skall underrättas om afvikelsen,
och i 53 § att, om sådan underrättelse ej blifvit lämnad inom viss tid,
skattskyldig har rätt att med förbigående af pröfningsnämnden klaga direkt
hos kammarrätten.

En jämförelse mellan 27 § 2 mom. och ordalydelsen i föregående
paragrafer gifver vid handen, att i förslaget med uttrycket »uppgift» måste
afses samtliga förenämnda uppgifter, hvilka gälla såsom deklarationer enligt
bevillningsförordningen, således äfven formulärdeklaration enligt inkomstskatteförordningen
i fallen I och II här ofvan. Däremot kan ej åsyftas
formulärdeklaration i fallen under III. Sker i dessa senare fall afvikelse
från formulärdeklaration, finnes ingen underrättelseplikt enligt bevil! ningsförordningen.

Någon svårighet möter ej att tillämpa stadgandet om underrättelseplikt,
när fråga är om formulärdeklaration, som ju afser att utvisa den
beskattningsbara inkomsten (ofta skiljande sig från den verkliga) eller
uppgift om inkomstens fördelning mellan två eller liera orter. Men när
fråga är om öfriga deklarationshandlingar, erbjuder stadgandets tillämpning
afsevärda svårigheter. Ett verks eller bolags vinst- och förlustkonto, hvars
uppställning betingas af helt andra synpunkter än beskattningen, afser
därför alls ej att framvisa den beskattningsbara inkomsten. En jämförelse
mellan 15 och 16 §§ i bevillningsförordningen i förening med den omständigheten,
att uppgift efter 16 § ej afgifves å visst med beskattningsinstruktion
försedt formulär gifver vid handen, att ej heller uppgift enligt

denna § — uppgift efter anmaning — behöfver afse den beskattning sbara
inkomsten. Det synes under sådana omständigheter knappast rimligt, att
redan afvikelse från vinstsiffran i vinst- och förlustkontot eller från vinstsiffran
i uppgift på grund af 16 § skulle föranleda underrättelseplikt. Men
om så ej är förhållandet: när inträder i dessa fall underrättelseplikten?
Förslaget lämnar denna fråga obesvarad.

För att söka gifva en föreställning om förslagets antagliga verkningar
må här anföras ett exempel:

Ett aktiebolag utöfvar sin rörelse såväl å orten A, där bolaget har
sitt säte, som ock å orten B. Bolaget ingifver å orten A:

l:o) formulärdeklaration utvisande ingen inkomstskatt underkastad
inkomst och en bevillningspliktig totalinkomst å 10,000 kr. samt därjämte
innehållande uppgift att rörelsen utöfvas till hälften å hvardera orten,

2:o) vinst- och förlustkonto, som utvisar en nettovinst å 12,000 kronor,
beroende därpå att i vinsten inräknats 2,000 kronor inkomst af
aktier.

Taxeringsnämnden, som förbiser, att inkomst af aktier är inräknad
i vinst- och förlustkontots 12,000 kronor, »afviker» från formulärdeklarationens
inkomstsiffra samt beräknar för bevillningstaxeringen
totalinkomsten till 16,000 kronor, motsvarande den i vinst- och förlustkontot
uppgifna vinsten 12,000 kronor med tillägg af två å kontots
utgiftssida upptagna belopp, hvartdera å 2,000 kronor, däraf det ena
rubricerats såsom utskylder och det andra af taxeringsnämnden ansetts
utgöra utgifter för »fast egendoms förbättring». Bevillningstaxeringen å
orten A blir sålunda 8,000 kronor. Ingen inkomstskattetaxering åsättes
bolaget.

Underrättelse om bevillningstaxeringen expedieras ej till bolaget, utan
når bolaget törst genom debetsedeln. Bolaget klagar direkt hos kammarrätten
och yrkar taxeringens rättande till öfverensstämmelse med formulärdeklarationen.
Skälen äro, att inkomst af aktier ej skall beskattas
genom inkomstbevillning, att det såsom utskylder betecknade beloppet
afsett helt andra afdragsbara utgifter, ehuru felskrifning skett, och att det
belopp taxeringsnämnden antagit afse »fast egendoms förbättring» i själfva
verket motsvarat vanliga reparationskostnader. Kronoombudet invänder,
att då bolaget ej klagat hos pröfningsnämnden, besvären ej borde upplagas
till pröfning. Underrättelse om afvikelse från formulärdeklarationen
vore ej föreskrifven, då denna ej kunde anses såsom deklaration för bevillning.
Underrättelse om afvikelse från vinst- och förlustkontots vinst -

siffra kunde ej heller anses påbjuden, då denna siffra ej afsåge att beteckna
beskattningsbar inkomst.

Målets utgång kan ju vara tvifvelaktig, men det förefaller sannolikt,
att besvären skulle blifva afvisade, därför att underrättelseplikt ej förefunnits
och besvär således bort anföras hos pröfningsnämnden.

De nya anordningarna: bevislig delgifning af afvikelse från deklaration
och direkt besvärsrätt hos kammarrätten vid underlåten delgifning,
hafva med lätthet inpassats i inkomstskatteförordningen med dess enkla
och klara föreskrifter om deklarationsplikt. För att de skola kunna införas
jämväl i bevillningsförordningen, lärer vara nödvändigt, att denna
förordnings brokiga och oklara deklarationsföreskrifter ersättas med andra
mera ändamålsenliga, och synas dessa böra gå ut på att vissa verk och
bolag skola vara skyldiga att utan anmaning dels på hvarje ort, där de
äro skattskyldige till bevillning, aflämna räkenskapshandlingar och dels å
hvarje sådan ort — med undantag af inkomstskatteorten, då där afgifvits
deklaration enligt inkomstskatteförordningen, hvilken i sådant fall skulle
gälla äfven för bevillning — aflämna deklaration rörande inkomstens totalbelopp
och innehållande förslag till fördelning. Deklarationen kan vara
affattad enligt formulär lika med formuläret för inkomstskatt eller upptagande
endast erforderliga delar däraf.

Vidare torde i likhet med hvad som gäller för irfkornstskatten
böra stadgas, att jämväl uppgift efter anmaning bör lämnas å sådant
formulär.

På detta sätt skulle utan nämnvärd ökning af skattskyldigs arbete
vinnas ett enkelt och klart deklarationslörfarande, som ginge ut på att
framvisa den beskattningsbara inkomsten och vore förenligt med underrättelseplikten
och den direkta besvärsrätten.

I förslaget har rätten att med förbigående af pröfningsnämnden klaga
direkt hos kammarrätten gjorts beroende däraf att skattskyldig icke inom
utsatt tid »erhållit» underrättelse om afvikelse från deklaration (£ 53 mom. 1
bevillningsförordningen och £ 36 inkomstskatteförordningen). För att en
sådan underrättelse skall anses delgifven, fordras sålunda ej blott att densamma
blifvit afsänd under föreskrifna garantier för dess framkomst till
adressaten utan ock att underrättelsen inom stadgad tid bevisligen kommit
adressaten till hända. Uppgiften att anskaffa bevisning härom kommer
i talrika fall att erbjuda stora svårigheter. Underrättelserna om afvikelse
från deklaration komma säkerligen i de flesta fall att expedieras

först under sommarmånaderna, då många af adressaterna befinna sig å
resor eller eljes utom hemorten. De rekommenderade försändelserna
komma då att utkvitteras af personer å de skattskyldiges kontor eller
eljes af personer utan fullmakt att mottaga underrättelse om afvikelsen.

Till dessa svårigheter med afseende å bevisningen komma särskilda
än allvarligare olägenheter, då fråga är om delgifning med aktiebolag,
oskiftade stärbhus och flere förmyndare för omyndig samt andra jämförliga
skattskyldiga. (Jämför lagen den 10 juli 1899 angående delgifning
af stämning m. m.)

Enligt vanliga rättsregler lär i dessa fall för behörig delgifning
fordras, att inom föreskrifven tid hvarje ledamot i bolagsstyrelse, hvarje
stärbhusdelägare och hvarje förmyndare får skriftlig underrättelse. Jag
skulle tro på möjligheten af en mindre sträng rättstillämpning, om ej just
den strängaste uppfattningen här i själfva verket är den fördelaktigaste för
den skattskyldige.

Besvärsinstanserna och måhända företrädesvis högsta instans hafva
helt naturligt en viss obenägenhet att blott åt formella skäl afvisa eu
klagande. Hvilken uppfattning som emellertid rörande hithörande rättsoch
bevisningsfrågor kan blifva segrande, så synes det i hvarje fall visst,
att de föreslagna bestämmelserna, om de vunne godkännande, skulle gifva
anledning till besvärliga och obehagliga tvister i kammarrätten mellan
klagande skattskyldige och vederbörande kronoombud.

Nu framhållna betänkligheter mot förslaget hafva framkallat ett nytt
uppslag till frågans lösning, gående ut på att hela underrättelseförfarandet
skulle inställas och att i stället en hvar skattskyldig, hvilkens deklaration
ej följdes, skulle äga att öfver afvikelsen klaga direkt hos kammarrätten.
Detta uppslag, som först förefaller synnerligen väl funnet, synes mig dock
ej kunna bestå för en närmare granskning. Enligt mitt förmenande
skulle en dylik anordning leda därhän, att till skada för de skattskyldige
och ökning af de högre instansernas redan nu synnerligen tunga arbetsbörda
en mängd mål faktiskt skulle gå förbi pröfningsnämnden, hvilken
annars genom rätten att begagna sig af sina ledamöters personkännedom
och med sina enklare former för arbetet kunnat lättare än de högre instanserna
förhjälpa de skattskyldige till sin rätt.

Enligt mitt förmenande bör underrättelseförfarandet bibehållas men
modifieras på sätt i kammarrättens utlåtande föreslagits (sid. 18) eller sålunda,
att delgifning af afvikelse skall anses verkställd, redan därigenom
att skriftlig underrättelse blifvit under i deklarationen uppgifven

adress af sund i rekommenderadt bref minst en månad före utgången af
besvärstiden till pröfningsnämnden.

Med den fulländning postförbindelserna numera uppnått skulle härigenom
vinnas nöjaktig garanti för en praktiskt sedt effektiv delgifning,
på samma gång bevisningen om delgifningens verkställande ej skulle
erbjuda någon svårighet.

I kammarrättens utlåtande har (sid. 12) ifrågasatts, att skattskyldig,
som drifver rörelse å flera orter, skulle få ingifva för de särskilda orterna
afsedda deklarationer å ett ställe, hvarefter taxeringsnämndens
ordförande därstädes skulle vara skyldig verkställa uppgifternas distribution.

Utom det att härigenom nämnde svagt honorerade funktionär skulle
utan egentligt skäl betungas med ytterligare arbete, skulle han i de fall,
då ett otillräckligt antal med ortbeteckning ej försedda deklarationsuppgifter
till honom insändts, blifva försatt i den egendomliga belägenheten
att nödgas afgöra, å hvilken ort den skattskyldige skulle förlora sin bes
våldsrätt.

Af dessa skäl anser jag med anslutning till förslaget den skattskyldige
böra själf besörja deklarationsuppgifternas distribution.

Herr kammarrättsrådet Erickson yttrade:

1 kammarrättens beslut att tillstyrka den föreslagna förändringen af
10 £ bevillningsförordningen och 5 4? förordningen om inkomstskatt i fråga
om hvilket års inkomst taxeringen skall afse har jag icke kunnat deltaga.

Tillförene hafva vid olika tillfällen framställs förslag, att taxeringen
skulle gälla näst föregående och icke löpande årets inkomst. Alla dessa
förslag hafva emellertid blifvit af kammarrätten afstyrkta. Och det har
synts mig, som om därefter icke några nya förhållanden inträffat, som
bort föranleda kammarrätten att frångå sin sålunda förut i frågan uttalade
mening.

Skälen till kammarrättens ändrade uppfattning härutinnan uppgifvas
i- dess utlåtande vara, dels att nu gällande bestämmelser i ämnet skulle
vid tillämpningen vållat stora svårigheter, och dels att den sedan några
är införda deklarationsplikten skulle gjort olägenheterna däraf än större,
hvilket allt skulle framkallat ett tämligen allmänt missnöje med de nuvarande
förhållandena å hithörande område.

Hvad först vidkommer svårigheten att tillämpa de nu gällande be -

stämmelserna, har jag ej kunnat finna, att den varit af någon större betydenhet,
och alldeles icke sådan, att den bort föranleda till frångående
af den enda teoretiskt riktiga grundsatsen: att den inkomst, som skall
taxeras, bör vara det löpande årets. Att endast för undgående af mer
eller mindre betydande praktiska svårigheter vid tillämpningen af nu gällande
stadganden i ämnet öfvergå till det nu föreslagna systemet, synes
mig med hänsyn till de konsekvenser, de föreslagna stadgandena skulle
medföra, icke vara rimligt.

Icke heller kan jag förstå hvilka svårigheter gällande bestämmelser
i ämnet kunnat vålla vid fullgörandet af den nu stadgade deklarationsplikten
och i hvad mån fullgörandet däraf skulle underlättas därigenom,
att nästföregående års inkomst skulle beskattas. I deklarationen skola
enligt gällande föreskrifter upptagas nästföregående årets (resp. räkenskapsårets)
inkomster, och förhållandet skulle ju fortfarande blifva detsamma.
Deklarationens innehåll torde sålunda icke komma att påverkas af ett
stadgande att nästföregående års inkomst skulle beskattas. Redan nu
skall också- inkomst af kapital och af rörelse vid taxeringen upptagas
med de belopp, hvartill dessa slag af inkomst under nästföregående år
uppgått. Och intet hinder torde förefinnas mot antagandet af en lagbestämmelse
därom, att all inkomst af hvad slag som helst skall vid taxeringen
beräknas efter nästföregående årets förhållanden. Härigenom skulle
på enklaste sätt kunna vinnas det eftersträfvade målet och antagandet
af de föreslagna stadgandena göras helt och hållet öfverflödigt.

Det torde kunna antagas, att bärarna af den opinion, som uppgifvits
förefinnas, icke tänkt sig de följder, ett stadgande därom, att nästföregående
års inkomst alltid skall beskattas, skulle föra med sig. Kammarrätten
har väl i sitt utlåtande lämnat en antydan därom, men ansett dem
numera ej äga den kraft, kammarätten vid föregående tillfällen, då enahanda
förslag som det förevarande förelegat, tillerkänt dem. De skulle
ej uppväga de praktiska fördelar, förslaget förmenats skola medföra. För
min del hyser jag därom en annan mening.

Det torde ej kunna förnekas, att en orättvisa ligger däri, att genom
antagandet af förslaget i föreliggande del samma inkomst skulle komma
att blifva föremål för två taxeringar. För den inkomst, som år 1907
skall taxeras, skulle den skattskyldige återigen taxeras 1908. Denna
orättvisa skulle, anser kammarrätten, förminskas däraf, att under nuvarande
bestämmelser mången inkomst, som skattskyldig uppburit första året, icke
alls eller blott till mindre del i verkligheten hlifvit beskattad. Så är dock

långt ifrån förhållandet i allmänhet. Alla de, hvilkas inkomster officiellt
uppgifvits af verk eller arbetsgifvare, hafva nog fått erlägga skatt för desamma
redan första året inkomsterna uppgått till beskattningsbart belopp.

Ännu mera betänklig skulle den följden af förslagets antagande blifva,
alt skattskyldig skulle taxeras för inkomst året efter det inkomsten upphört
och sedan själfva inkomstkällan icke längre funnes kvar. Detta
förslag skulle dock, säger kammarrätten, i regel uppvägas däraf, att skattskyldig
icke längre skulle taxeras för inkomst första året sådan åtnjutes.
Det torde kunna frågas, hvad inflytande skatte förmågan, efter det inkomsten
upphört, skulle röna däraf, att den skattskyldige för t. ex. trettio år sedan
undgått att erlägga utskylder för sin då åtnjutna inkomst. För mig har
denna påföljd af förslaget den betydelse, att den, med mindre särskilda
stadganden antagas till förekommande af dess bedröfliga verkningar, i och
för sig gör de föreslagna stadgandena oantagliga.

I sitt den 9 april 1901 afgifna yttrande i anledning af den s. k.,
kommunalskattekommitténs betänkande (sid. 86 i de tryckta handlingarna),,
till hvilket yttrande jag tillåter mig hänvisa, har Konungens befallningshafvande
i Jönköpings län ådagalagt de ödesdigra verkningar, lagändringen
skulle medföra för den enskilde och, å andra sidan, hvilka betydande
förluster som antagligen skulle drabba det allmänna därigenom, att i
obemedlade stärbhus, d. v. s. i de allra flesta fall, skatten icke skulle
kunna utfås. Man synes hafva föreställt sig, att dessa svårigheter skulle
förminskas genom att förlägga kronouppbörden till taxeringsårets höst.
För mig synes det sakna all betydelse, om kronoutskylderna hos ett obemedladt
stärbhus uttagas under taxeringsårets höst eller, såsom nu, i
början af nästföljande år. I alla fall skulle stärbhuset hafva att under
loppet af nästföljande år, d. v. s. under andra året efter det inkomsten
åtnjutits utgöra de mångdubbelt större kommunalutskylderna möjligen till
en kommun, från hvilken den betalningsskyldige redan ett par år förut
afflyttat. Och hvilken ödeläggelse i de allra flesta stärbhus detta skulle
medföra, torde vara för en hvar uppenbart.

Därest likväl, emot hvad däremot kan anföras, den ifrågavarande lagändringen
kommer till stånd, anser jag det vara oafvisligt, att samtidigt
åtgärder vidtagas till förekommande af dess betänkligaste konsekvenser.
Beträffande taxering af afliden persons inkomst har referenten herr kammarrättsrådet
Östberg vid kammarrättens utlåtande fogat ett särskildt yttrande,
i hvilket jag till alla delar instämmer. Men därjämte anser jag
böra meddelas bestämmelse, enligt hvilken i de fall, då skattskyldig af -

lidit, innan påförd skatt för af honom åtnjuten inkomst förfallit till betalning,
skatten skall afkortas, hvilket stadgande väl skulle anses försvaradt
genom den arfsskatt, som enligt förordningen om stämpelafgiften skall
utgöras för kvarlåtenskapen efter afliden person.

Herr kammarrättsrådet von Unge utlät sig:

Beträffande taxering af afliden persons inkomst och utvidgad besvärsrätt
instämmer jag i hvad referenten anfört.

1 öfrigt är jag från kammarrättens utlåtande af skiljaktig mening i
följande afseenden:

l:o) Mot lydelsen af 12 § i förslaget till bevillningsförordning synes
mig höra anmärkas, bland annat, att denna § dels, i formellt afseende,
uppdelats i underafdelningar, som hvar för sig afse att bestämma beskattningsorten
för olika kategorier af skattskyldiga personer, ehuru i verkligheten
inkomstkällans art varit, åtminstone i regel, bestämmande för beskattningsorten,
dels ock, till sitt innehåll, synes vara icke fullt uttömmande
i så måtto, att bland däri angifna skattskyldiga icke upptagas vare sig
delägare i sådana bolag, som icke själfva äro för sin inkomst skattskyldiga,
eller andra skattskyldiga juridiska personer än bolag.

Det synes mig kunna ifrågasättas, om icke åt ifrågavarande § kunde
lämpligen gifvas ungefär följande lydelse:

»Inkomst af kapital och arbete taxeras:

a) inkomst af kapital, som omförmäles i 8 § 1 mom. a): där den
skattskyldige är mantalsskrifven, eller, i fall bolag eller annan juridisk
person är för sådan inkomst skattskyldig: där vederbörande styrelse eller
förvaltning har sitt säte eller syssloman är mantalsskrifven;

b) inkomst af kapital, som omnämnes i 8 § 1 mom. b): där inkomsten
utgått;

c) inkomst af rörelse, som icke här nedan under d) särskild! omnämnes,
äfvensom inkomst af yrke: å den eller de orter, där rörelsen
(‘ller yrket eller någon hufvudsaklig gren däraf på mera själfständigt sätt
eller i afsevärd omfattning idkats; dock att, ifall sådana bestämda orter
icke förefunnits eller ock rörelsen eller yrket utöfvats på liera orter men
endast kortare tid på hvarje ort, inkomsten taxeras, där den skattskyldig»''
är mantalsskrifven eller, därest bolag eller annan juridisk person är för
inkomsten skattskyldig, vederbörande styrelse eller förvaltning bar sitt säl»''
eller syssloman är mantalsskrifven, samt att handlande i städer, som inne -

fatta flera församlingar, taxeras för inkomsten af den handelsrörelse, de
därstädes idkat, inom den församling, där de äro mantalsskrifna;

d) inkomst af bankrörelse: där rörelsen genom hufvud-, afdelnings- eller
kommissionskontor utöfvats;

inkomst af järnvägsdrift: där kontor och stationer varit belägna;

inkomst af kanaldrift: där kontor funnits samt i hvarje ort, som af
kanalanläggningen berörts;

inkomst af företag, som afser att med hjälp af ledning tillhandahålla
vatten eller elektrisk energi: där vattenverk eller kraftstation varit förlagda,
där kontor funnits samt där vatten eller elektrisk energi förbrukats;

inkomst af fartyg, hvari derå hafva del: där hufvud- eller korrespondentredaren
är mantalsskrifven, eller, om sådan ej finnes, där fartyget har
sin hemort;

e) den i 8 § 2 mom. b) omförmälda inkomst af ledig ecklesiastiktjänst:
i den ort, där tjänstens senaste innehafvare varit mantalsskrifven;

f) lön från svenska statsverket till utrikes boende, här i riket icke
mantalskrifven löntagare: i Stockholms stad och Sfi Nikolai församling;

g) pension från svenska statsverket eller allmän inrättning till utrikes
boende pensionstagare: där pensionen utbetalats;

h) annan inkomst än som här ofvan i denna § omförmälts: där den
skattskyldige är mantalsskrifven eller, om han icke är inom riket mantalsskrifven,
där han inom riket hufvudsakligen vistas eller, där sådan ort ej
finnes, där inkomsten åtnjutits.

Under taxeringsåret afliden persons inkomst af sådan beskaffenhet att
den bort, därest den skattskyldige lefvat, beskattas i hans mantalsskrifningsort,
taxeras: där den aflidne senast varit mantalsskrifven.»

2:o) På det skattskyldig, som omförmäles i 15 § bevillningsförordningen
samt i 20 $ t mom. a) förordningen om inkomstskatt och hvars
räkenskapsår slutar under januari eller februari, må kunna medhinna att
fullgöra sin uppgiftsskyldighet inom tid, som angifves i 21 § af förslaget
till bevillningsförordning och 29 § af förslaget till förordning om inkomstskatt,
anser jag bestämmelse böra meddelas därom, att med »senaste
räkenskapsår» i 15 § bevillningsförordningen och i 21 $ förordningen om
inkomstskatt bör i de fall, där räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår,
förstås det räkenskapsår, som tilländagått närmast före den 1 januari
det år taxeringen verkställes.

Enahanda bestämmelse torde böra meddelas jämväl beträffande bety -

delsen al'' »nästföregående år» i 7 § af förslaget till bevillningsförordning
och i 5 § af förslaget till förordning om inkomstskatt.

Herr kammarrättsrådet BiörMund anförde:

Den tillbakaflyttning af beskattningsåret, som det föreliggande förslaget
afser, har vid föregående tillfällen, då den varit ifrågasatt, städse
blifvit afstyrkt af kammarrätten, som senast i utlåtande den 30 december
1902 öfver den så kallade kommunalskattekommitténs förslag i detta
afseende yttrat:

»Enligt förslaget är det inkomsten näst föregående år, som i hvarje
fall beskattas. Detta förslag kan kammarrätten för sin del icke biträda.
Onekligen skulle en dylik anordning innebära den fördel, att det i hvarje
fall blefve en verkligt åtnjuten inkomst som beskattades, men å andra
sidan möta emot förändringen stora betänkligheter. Främst kommer därvid
i betraktande den af Konungens befallningshafvande i Jönköpings län
framhållna omständigheten, att efter förändringens genomförande allt för
lång tid komme att förflyta mellan den tidpunkt, taxeringen afsåge, och
den, då skatten uttoges, medan önskemålet borde gå i en alldeles motsatt
riktning och således vara, att skatten snarast möjligt uttoges, sedan
den taxerade inkomsten kommit skattskyldig till godo. Ju längre därmed
linge anstå, desto mindre intäkt kunde skatten befaras komma att lämna
och desto svårare måste det tydligtvis blifva att utfå densamma, synnerligast
i de fall, då inkomstkällan helt och hållet upphört. Att den af
kommittén förordade anordningen jämväl från teoretisk synpunkt näppeligen
låter sig försvara, synes kammarrätten otvifvelaktigt. Då härtill
kommer, att det knappast torde låta sig göra att meddela fullt effektiva
bestämmelser, hvarigenom vid öfvergången till det nya systemet en eljest
oundviklig dubbelbeskattning skulle kunna förebyggas, lärer hänsynen
till de skattskyldiges intresse bjuda att bibehålla hittills varande bestämmelser
i ämnet.»

Den dubbelbeskattning, som sålunda anmärkts, bär icke heller af det
nu föreliggande förslaget undvikits. Om en skattskyldig år 1909 i maj
allider eller hans inkomst af annan anledning t. ex. afsked från tjänst,
förlust af kapital, nedläggning af rörelse då upphör, varder han enligt nu
gällande taxeringsförfarande år 1909 taxerad allenast för fem månaders
inkomst och år 1910 fri från taxering för den inkomst, hvaraf han
sålunda gått i mistning; men samme person skulle enligt det föreslagna
nya taxeringsförfarandet varda taxerad är 1909 för ett helt års

inkomst (nämligen 1908 års) och år 1910 för fem månaders inkomst.
Han eller hans stärbhus skulle härigenom komma att skatta för ett
års inkomst utöfver hvad enligt nu gällande förfarande honom åligger,
och detta oaktadt han redan förut vid öfvergången till det nya systemet
skulle fått vidkännas ett hälft års extra beskattning, och denna
sålunda med en och en half årsskatt ökade skattetunga skulle afse icke
blott bevillningen och den progressivt utgående inkomstskatten utan äfven
den ännu drygare kommunalskatten. Kammarrättsrådet Östberg har i det
af honom afgifna särskilda yttrandet fäst uppmärksamheten å den obilliga
och orimliga konsekvens förslaget skulle innebära i fråga om taxering
af afliden persons inkomst, men jag anser det icke mindre obilligt och
orimligt, att person, som förlorat sitt kapital, afskedats från tjänst eller
nödgats t. ex. genom konkurs eller till följd af sjukdom nedlägga sin rörelse,
skulle under ett par års tid därefter fortfarande vara skattskyldig
för den upphörda inkomsten.

Äro nu de fördelar, som äro afsedda att vinnas genom den ifrågasatta
förändringen, af den synnerliga vikt och betydelse att de ej kunna
anses för dyrt köpta med den ökade skattetunga, som skulle drabba de
skattdragande? Mig synes otvifvelaktigt, att lordelarne äro för obetydande,
priset alltför högt.

Den oegentlighet, som efter införandet af själfdeklarationsplikten må
hafva framträdt därutinnan, att i några fall, förnämligast vid fråga om
taxering af inkomst genom lön och pension, den deklarerade inkomsten
såsom afseende förhållanden under ett föregående år icke utan vidare
kunnat läggas till grund för taxeringen, synes icke heller nödvändiggöra
en så våldsam åtgärd, en så betydande rubbning i bestående förhållanden,
som den föreslagna tillbakaflyttningen af beskattningsåret. Öfverensstämmelse
emellan deklarerad inkomst och skattepliktig inkomst synes
nämligen kunna, om ej för hvarje tänkbart fall, så dock vid taxering af
inkomst genom lön och pension i fullt erforderlig mån åvägabringas vida
enklare därigenom att å taxering af dylik inkomst tillämpades samma
regler, som nu gälla vid taxering af all annan inkomst, därvid hufvudregeln
är den, att inkomsten taxeras för det löpande året men upptages
med det belopp, hvartill den uppgått under näst föregående år. Härigenom
komme ju deklarationen att för uppskattning af dylik inkomst äga
samma värde, som den för närvarande må anses äga beträffande all
öfrig inkomst.

Af hvad jag ofvan anfört följer, att jag anser förslaget i nu berörda
del böra afstyrkas.

Herr presidenten yttrade:

Beträffande taxering af afliden persons inkomst instämmer jag med
kammarrättsrådet Lagerbring.

I fråga om de föreslagna bestämmelserna i 9 § inkomstskatteförordningen
är jag ense med kammarrättsrådet Bodin.

In fidem

Hem. Bovin.

KUNGL. STATSKONTORETS

OCH

KUNGL MAJ:TS OCH RIKETS KAMMARRÄTTS

UNDERDÅNIGA UTLÅTANDE

ÖFVER

ETT INOM KUNGL. FINANSDEPARTEMENTET ÅR 1Q06
UTARBETADT FÖRSLAG TILL
ÄNDRINGAR I UPPBÖRDSREGLEMENTET M. M.

TRYCKT HOS

1». PALMQUISTS AKTIEBOLAG, STOCKHOLM 1007.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 22 nästlidne november har Eders Kungl.
Maj:t anbefallt statskontoret och kammarrätten att afgifva underdånigt utlåtande
öfver de inom finansdepartementet af tillkallade sakkunnige utarbe -

tade förslag till ändrad lydelse af vissa paragrafer i uppbördsreglementet
den 10 maj 1895, förslag till ändrad lydelse af §§ 6 och 11 i reglementet
för uppbördsverket i Stockholms stad den 3 december 1897 samt
plan angående genomförandet af föreslagna förändringar med afseende å
beskattningsår och uppbördstid; och få i anledning häraf ämbetsverken,
med remissaktens återställande, underdånigst anföra följande:

De föreslagna förändringarna i allmänna uppbördsreglementet samt
reglementet för uppbördsverket i Stockholms stad förutsätta antagandet
af det förslag till förordning angående bevillning af fast egendom samt
af inkomst och förordning om inkomstskatt, som af samma sakkunnige
utarbetats, men hvilka förslag icke utgöra föremål för ämbetsverkens
gemensamma yttrande.

Hvad först beträffar de föreslagna förändringarna i det allmänna uppbördsreglementet,
förekommer, att de sakkunnige uti § 9 föreslagit, att
den allmänna uppbörden, som nu förrättas under januari, februari eller
mars månader hvarje år, eller, där särskilda omständigheter gifva anledning
till längre anstånd med uppbördens företagande, senast inom medlet
af april månad, hädanefter skulle förrättas under tiden från och med den
1 november till och med den 15 december hvarje år.

Denna förändring, som visserligen torde blifva mindre gynnsam för
de landsändar, där befolkningen till väsentlig del under vintermånaderna
hämtar sina inkomster från skogskörsel’ och därmed i samband stående
förvärf, torde däremot för öfriga delar af riket och speciellt för de betydande
samhällslager, hvilkas arbetsförtjänst är mindre under vintermånaderna
än under de öfriga årstiderna, innebära en viss fördel eller åtminstone
icke medföra någon större olägenhet.

Ämbetsverken, som icke anse sig böra göra någon erinran mot bifall
till de sakkunniges förslag i denna del, anse sig dock böra fästa Eders
lvungl. Maj ds uppmärksamhet därpå, att uti flertalet kontrakt, som af
domänstyrelsen afslutats med arrendator^’ af kronoegendonmr, finnes
stipulera^, att arrendet skall för hvarje arrendeår erläggas vid kronouppbördsstämma
det kalenderår, då arrendeåret utlöper, dock att, där
denna stämma infaller under januari eller februari månad, med arrendeafgiftens
erläggande må anstå till särskild uppbördsstämma å någon dag
i mars månad före den fjortonde, som af Eders Kungl. Maj.ts befallningshafvande
bestämmes. Det nu föreliggande förslagets antagande torde
därför förutsätta, att i de uppbördsdistrikt, där utarrenderade kronoegen -

domar förekomma, särskild uppbördsstämma för arrendeafgifterna kommer
att blifva erforderlig före den 14 mars hvarje år.

Vidare få ämbetsverken erinra, att de ersättningar, som skola vid
uppbördsstämmorna utbetalas på grund af nådiga förordningen den 23 juli
1869, angående förändring af grundräntor och kronotionde, och nådiga
kungörelsen den 5 oktober 1871, med föreskrifter för verkställighet af
berörda nådiga förordning, i åtskilliga fall skola utgå efter medelmarkegångspris,
och att detta i sin ordning är beroende af de markegångstaxor,
hvilka hos kammarkollegium granskas. Då emellertid denna granskning
med afseende å tiden för markegångssättningarna hittills icke medhunnits
förr än i slutet af året, synes det böra tagas under öfvervägande, huruvida
icke markegångssättningarna kunde tidigare slutföras, på det att utbetalningarna
må kunna företagas vid uppbördsstämman samma år ersättningarna
afse. Det lärer emellertid icke åligga statskontoret och kammarrätten
att i detta hänseende framställa förslag.

Uti § 13 mom. 2 hafva de sakkunnige föreslagit, att kontrollängden
skulle efter uppbördsstämmans slut för förvaring öfverlämnas till vederbörande
häradsskrifvare eller magistrat. Då det synes vara af vikt, att
detta öfverlämnande sker af kontrollanten själf och utan mellanhänder,
anse sig ämbetsverken böra föreslå, att ifrågakomna punkt i berörda moment
må erhålla följande förändrade lydelse:

»Efter uppbördsstämmans slut skall kontrollanten omedelbart till vederbörande
häradsskrifvare eller magistrat öfverlämna kontrollängden.»

Hvad därefter angår den föreslagna förändringen i § 16, att uppbördsman
skall inom den 15 februari hos Eders Kungl. Maj ds Befallningshafvande
begära handräckning för de vid uppbördsstämmorna föregående
år resterande utskyldernas utbekommande hos från orten bortflyttade
skattskyldige, vilja ämbetsverken ifrågasätta, huruvida icke, med hänsyn
därtill att de på uppbördsmännen ankommande, i § 15 föreskrifna undersöknings-
med flera åtgärder icke i alla fall kunna, lämpligen utföras
under julhelgen och tiden lör medhinnande af dessa åtgärder alltså torde
blifva väl knapp, den tidpunkt, inom hvilken handräckning skall begäras,
lämpligen kunde framskjutas till den 1 mars.

Beträffande § 20 vilja ämbetsverken erinra, atl, enligt statskontorets
kungörelse den 14 oktober 1884 (Sv. FS. n:o 53) angående fastställd!
nytt formulär till räkenskaper för länen och kronouppbördsverket i
Stockholms stad jämte föreskrifter om samma formulärs tillämpning, skall
vid april månads utgång hvarje ar afslutas summarisk redovisning öfver

den under den föregående delen af året till betalning förfallna uppbörden,
och skall denna redovisning, underskrifven på sätt om specialräkningarna
är bestämdt och, i afseende å förhållandet med den uppbörd, som ej
kunnat utbekommas, behörigen bestyrkt, senast inom den 15 maj till
länsstyrelsen ingifvas uti tvenne exemplar; och äger Eders Kung!. Maj:ts
befallningshafvande bestämma, huruvida redogörare böra vid redovisningens
aflämnande iakttaga personlig inställelse. Sedan redovisningen å
landskontoret granskats, återställas de för bestyrkande af den utestående
uppbörden företedda verifikationer till uppbördsmannen; och insändes till
statskontoret det ena exemplaret af redovisningen jämte ett å landskontoret
för hela länet upprättadt sammandrag af samtliga redovisningarna,
med underrättelse tillika om de vid granskningen förekomna anmärkningar.

Af samma kungörelse inhämtas, att uppbördsmännen äro skyldiga
att för tiden från den 30 april till den 30 augusti aflämna så kallad
balansrelation; och genom kungörelse den 18 maj 1886 har statskontoret,
för vinnande af likformighet vid upprättandet af denna relation, som med
tillhörande längder skall innefatta redogörelse för de kronouppbördsmedel,
hvilka såsom rester balanseras uti summariska redovisningen, fastställt
nytt formulär, att tjäna till efterrättelse vid afgifvandet af denna redogörelse
jämte sammandrag för länet. Statskontoret har i sammanhang
därmed föreskrifvit, att Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande
skall, när berörda redogörelser med sammandrag till statskontoret
insändas, meddela upplysning, huruvida de såsom propriebalanser
i fögderiernas och städernas restantieredogörelser balanserade belopp
blifvit under tiden efter redogörelsernas afgifvande behörigen redovisade,
eller, i motsatt fall, om de åtgärder, som för beloppens indrifvande blifvit
vidtagna.

Därest nu föreliggande förslag till uppbördsstämmornas afhållande
under tiden närmast efter den 1 november varder antaget, komma
fögderiernas och- städernas specialräkningar för året att — förutom sin
hufvudsakliga uppgift — utgöra enahanda kontrollhandling som de hittills
kort efter uppbördsstämmorna afgifna summariska räkningarna, hvadan
behofvet af dessa kommer att helt och hållet bortfalla.

Däremot kvarstår alltjämt behofvet af den kontroll, som innefattas i
de så kallade balansrelationernas afgifvande, sedan fyra månader ytterligare
förflutit.

Ämbetsverken hemställa därför, att § 20 i uppbördsreglementet må
erhålla följande lydelse:

»Angående afgifvande årligen af specialräkning öfver kronouppbörden
samt balansrelation är särskildt stadgadt.»

I sammanhang därmed torde statskontoret undfå nådig befallning att
i fråga om de summariska räkningarnas bortfallande och eventuellt förnyadt
formulär för balansrelationerna meddela de närmare föreskrifter,
som kunna finnas erforderliga.

Beträffande de föreslagna förändringarna i reglementet för uppbördsverket
i Stockholms stad den 3 december 1897 hafva ämbetsverken intet
att erinra.

Hvad slutligen angår den uppställda planen för genomförandet af de
föreslagna förändringarna med afseende å beskattningsår och uppbördstid,
hafva ämbetsverken icke funnit något hinder möta mot dess tekniska
genomförande. Det i planen ingående förslaget, att under öfvergångsåret
1908 två uppbördsstämmor skola hållas, torde emellertid, enligt hvad som
kan förutses, komma att förefalla de skattskyldige i viss mån betungande.
Särskildt lärer, vid det förhållande att vid den senare uppbördsstämman
år 1908 — vid hvilken enligt planen skola erläggas en half bevillning af
inkomst och en half inkomstskatt — enligt samma plan skall erläggas
en hel bevillning af fast egendom, en sådan uppfattning komma att göra
sig gällande bland dem af de skattskyldige, som äro fastighetsägare. Visser*
ligen innebär förändringen i själfva verket endast, att den uppbördsstämma,
som enligt nu varande ordning skulle hållas i januari—mars 1909, enligt
nya ordningen afhålles i november eller december 1908; men för att
lätta öfvergången hafva ämbetsverken tänkt sig möjligheten af att fördela
de utskylder till kronan, som enligt planen skola erläggas å sista uppbördsstämman
år 1908, till exempel sålunda, att å nämnda stämma uppbäras
sjuttiofem procent af kronoutskylderna och vid en särskild uppbördsstämma
å hittills vanlig tid år 1909 återstående tjugufem procent af kronoutskylderna
jämte landstingsskatt, vägskatt och andra afgälder, hvilka debiteras,
indrifvas och redovisas i sammanhang med kronoutskylderna.

Detta skulle visserligen innebära en förökad kostnad för kontrollen
vid stämmorna, hvilken ökade kostnad torde kunna beräknas till omkring

40,000 kronor för hela riket, men lärer i öfrigt icke medföra afsevärda
svårigheter. Någon annan förändring i de uppbördsböcker, som i hvarje
fall skalle upprättas för stämmorna å hösten 1908, torde icke behöfva
vidtagas, än att en särskild kolumn däri infördes för hvad som skulle
erläggas vid höststämman 1908, och en kolumn för hvad som förfölle
till betalning vid vårstämman 1909. Däremot lärer det blifva erforderligt,
att särskilda debetsedlar utfärdas för en hvar af stämmorna. Därigenom
kommer visserligen den enskildes debetsedelslösen att ökas, liksom
uppbördsförvaltningarnas arbete kommer att stegras, men dessa omständigheter
torde icke böra få lägga några afgörande hinder i vägen för den
ifrågasatta anordningen.

Protokollsutdrag, utvisande undertecknade Östbergs och Södermarks
särskilda meningar, bifogas härjämte.

Stockholm den 8 december 1906.

Underdånigst

L. ÅKERHIELM. HANS WACHTMEISTER.

Johan Östberg. Oskär Bodin. Chr. L. Tenow.

Föredragande.

Per Södermark.

G. Thor ste tisan.

Utdrag af protokollet, hållet i kung/,
statskontoret. vid gemensamt sammanträde
med kungl. kammarrätten den 8 december
1906.

Herr statskommissarie!! Tenovv föredrog Kungl. Maj:ts nådiga remiss
på förslag till ändrad lydelse af vissa paragrafer i uppbördsreglemenlet
den 10 maj 1895, förslag till ändrad lydelse af §8 6 och 11 reglementet
för uppbördsverket i Stockholms stad den 3 december 1897 samt plan
angående genomförandet af föreslagna förändringar med afseende å beskattningsår
och uppbördstid; och beslöts underdånigt utlåtande.

Herr kammarrättsrådet Östberg var af skiljakfig mening och yttrade:

Enligt förslaget till ändrad lydelse af uppbördsreglemenlet, § 13,
skulle kontrollen öfver kronouppbörden å landet icke längre utöfvas af
vederbörande häradsskrifvare utan af en af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
förordnad person.

Ur kontrollsynpunkt synes mig denna förändring, som i öfrig! innebär
ökad utgift för statsverket, betänklig. Om man anser sig böra bibehålla
fordran på att en särskild kontrollant skall finnas vid utskylders
upptagande på de allmänna uppbördsstämmorna, torde man ock böra
tillse, att bestämmelserna härom blifva effektiva. Anordningen med från
tid till annan förordnade tillfälliga kontrollanter, tilläfventyrs utsedda bland
de under kronofogdarne lydande kronolänsmännen, torde icke vara fullt
betryggande. Häradsskrilvaren intager genom sitt med kronofogdens sidoordnade
ämbete en sådan ställning, som gör honom särskild! skickad till
uppbördskontrollant, hvilket, han ock för närvarande är.

Bibehållande af häradsskrifvarne såsom uppbördsbok rollanter skulle
i it i förhindras dåra!'', afl mantalsskrifningsförrättningarna fortfarande skulle

äga rum under de båda sisla månaderna af året. — Ur mantalsskrifningens
och den därpå jämväl beroende taxeringens synpunkt vore ändamålsenligast,
om mantalsskrifningen i hela riket, likasom nu sker i Stockholm
och Göteborg, kunde förläggas till början af året. Härigenom borde väl
utan större svårighet häradsskrifvarens arbete kunna så fördelas, att han
fortfarande kunde vara uppbördskontrollant. Hans arbete skulle ju icke
genom den nya ordningen ökas, utan endast tidsperioderna därför
kastas om, så att arbetet vid uppbörden kommer att ske å den tid, när
mantalsskrifningen nu hålles, och arbetet med den senare försiggå ungefärligen
å den tid, då uppbörden för närvarande äger rum.

Jämväl herr statskommissarien Södermark var af skiljaktig mening
och anförde:

Då af de i ärendet tillkallade sakkunniges promemoria af den 29 augusti
1906 framgår, att länsman ansetts böra i första rummet ifrågakomma att
förordnas till sådan kontrollant vid uppbördsstämma, som omförmäles i
£13 af uppbördsreglementet, men jag i likhet med kammarrättsrådet
Östberg anser dylikt uppdrag att kontrollera öfverordnad icke lämpligen
böra länsman anförtros, bör enligt min mening i nämnda § 13 inryckas
ett stadgande, som förebygger att länsman eller annan kronofogde underordnad
tjänsteman, förordnas till kontrollant.

Som ofvan.

In fldem

Philip Pihlgren.