FÖRÄNDRADT ORDNANDE AF DET (Statens offentliga utredningar 1907:3)

BETÄNKANDE

ANGÅENDE

FÖRÄNDRADT ORDNANDE AF DET

CIVILA PENSIONSVÄSENDET

AFGTFVET

DEN AF KONGL. MAJ:T FÖR SÅDANT ÄNDAMÅL TILLSATTA

KOMITÉ.

STOCKHOLM

KUNG!.. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

1902

Innehåll.

Sid.

Underdånigt missiv...........................

Betänkande.

Historik.................................

Föregående komitébehandling . .................... 9

1894 års komitébetänkande......................^

1899 års kong! proposition.......... H

» » riksdagsskrifvelse......................12

Komiténs uppdrag.................._........^

Bemyndigande för komitén att låta undersöka vissa pensionskassors ställning
och behof..........................

Komiténs uppfattning af sitt uppdrag...........• ■ / • • ^

I. Förslag till pensionslag för civile tjenstinnefiafvare jemte dertill hörande

motiver...............................^

i n

Pensionslagen............................

Allmänna synpunkter......................^

Förutsättningarne för rätt till pension............

Grunden för pensionsbeloppets beräkning. Pensionsunderlaget . 18

Hel och af kortad pension...................20

Sättet för beräkningen af hel pension.............20

» > » » afkortad pension..........21

Allmänna pensionsvilkor...................21

a) Lefnadsålder.....................21

b) Tjenstålder......................22

c) Svensk medborgarerätt................22

Skyldighet till afgång från tjenst..............23

Tjenstinnehafvares bidrag till pensionskostnaden........24

Pensionsafgifternas fonderande................27

II.

III.

Förening af pension med lön eller med annan pension.....27

Tjenstår beräkning.................... 28

Skyldighet att vara underkastad pensionslagen........30

Förslag till lag angående civile tjenstinnehafvares rätt till pension . 34
Specialmotivering..................... 41

4 §..............................

5 §............................45

6 §............................48

7 §............................49

8 §............................50

9§............................51

10 §............................51

11 §............................52

12 §............................52

18 §............................53

14 §............................54

15 §............................56

16 §............................57

17 §............................58

18 § •/••••••....................59

Förslag till ombildning af civilstatens pensionsinrättning m. m......61

Civilstatens pensionsinrättning......................

K. Maj:ts förslag till 1899 års riksdag ang. pensionsinrättningens om -

bildning .............................

1899 års riksdagsskrifvelse....................64

Fastställelse år 1899 af nytt reglemente för pensionsinrättningen . . 65

Ny utredning af pensionsinrättningens ställning..........65

Komiténs uttalande........... 66

I örslag till kungörelse, innefattande föreskrifter om verkställighet af
lagen angående civile tjenstinnehafvares rätt till pension, jemte tillhörande
motiver...........................

Motiver...............................

§ 1.............................81

§ 2.............................81

§ 3.............................82

§ 4.............................83

III

Sid.

§5............................ 84

§ 6............................ 85

§ 7............................ 85

§ 8............................ 86

§ 9............................ 86

§ 10............................ 87

Bilagor.

Bil. I. Utredning angående kostnaden för pensionering af civile tjenstinnehafvare
i enlighet med komiténs förslag till pensionslag samt angående
civilstatens pensionsinrättnings och tullstatens enskilda pension sinrättnings
ekonomiska ställning..................... 91

Dödlighet och räntefot..................... 93

Kostnaden för tjenstemännens egen pensionering......... 95

Civilstatens pensionsinrättning..................104

Tullstatens enskilda pensionsinrättning..............112

Bil. II. Tabeller:

I. Upptagande aflöningsförmåner samt af komitén föreslagna pensions underlag

och pensionsafgifter för ordinarie innehafvare af de vid
1902 års början befintliga civila tjenster, som i komiténs lagförslag
afses och med hvillca enligt gällande bestämmelser pensionsrätt är
förenad.............................117

II. Upptagande aflöningsförmåner samt af komitén föreslagna pensions underlag

och pensionsafgifter för ordinarie innehafvare af de vid
1902 års början befintliga civila tjenster, som i komiténs lagförslag
afses och med hvillca komitén ansett pensionsrätt för närvarande icke
vara förenad, men med hvilka sådan rätt skulle enligt komiténs lagförslag
blifva förenad......................177

III. Upptagande vissa vid 1902 års början befintliga civila tjenster med

arfvoden å faststäld stat men utan pensionsrätt..........191

IV. Beslut i aflöningsfrågor vid 1902 års riksdag, supplement till föregående
tabeller.........................199

Bil. III. Redogörelse för de olika sätt, hvarpå pensionering af svensk statskonst
för närvarande bestrides, och vilkoren för pensions erhållande . . 215

I. Allmänna indragningsstaten................216

II. Ministerstatens pensionsväsen................224

III. Poststatens pensionsväsen.................225

IV. Tullstatens pensionsväsen.................226

Sid.

Öfversigt af de väsentligaste bestämmelserna beträffande den pensionering
af statstjenstemän, som förmedlas af pensionsinrättningar,

hvilkas verksamhet regleras och understödes af staten......228

Civilstatens pensionsinrättning...............229

Arméns pensionskassa....................233

Flottans pensionskassa...................237

Lotsstyrelsens och lotsverkets personal............242

Statens jernvägstrafiks pensionsinrättning..........243

Telegrafverkets pensionsinrättning..............248

Tullstatens enskilda pensionsinrättning............253

Lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa .... 254

Personalen vid riksbankens kontor..............256

Personalen vid riksgäldskontoret...............257

Folkskolelärarnes pensionsinrättning.............258

Bil. IV. Af komitén afgifna särskilda underdåniga utlåtanden i pensionsfrågor
...............................263

l:o. i fråga om pensionslagens tillämpning å de ordinarie och extra
ordinarie professorer vid universiteten, hvilkas aflöning till hela

beloppet utgöres af afkomst af prebendepastorat.......265

2:o. i fråga om pensionslagens tillämpning å professor skytteanus
vid Upsala universitet samt innehafvaren af en genom f. d.
provinsialläkaren Gr. Bottigers gåfvobref upprättad professur vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet............267

3:o. i anledning af väckt fråga om beredande af pensionsrätt för den

vid Sveriges geologiska undersökning fast anstälda personal . . 271
4:o. i anledning af väckt fråga om beredande af pensionsrätt för den

vid rikets allmänna kartverk anstälda civila personal.....274

5:o. i fråga om beredande af pensionsrätt för konsistorienotarierna,
de extra ordinarie professorerna vid universiteten samt följande
vid Lunds universitet anstälde tjenstinnehafvare, nämligen: konservatorn
vid zoologiska institutionen, trädgårdsmästaren vid
botaniska trädgården och universitetets vaktmästare......277

Till KONUNGEN.

Sedan Eders Kongl. Maj:t, på grundvalen af ett utaf särskilde komiterade
under den 28 maj 1894 afgifvet förslag till pensionslag för civilstaten
låtit utarbeta och för Riksdagen i nådig proposition af den 24

Pensionskomiténs het. t

februari 1899 framlägga förslag till lag angående civile tjenstinnehafvares
rätt till pension af staten, hvithet senare förslag, liksom det förra, utgick
från den förutsättning, att de civile tjenstinnehafvare, hvilkas pensionsförhållanden
skulle genom lagen regleras, borde bibehållas vid den hittills
åtnjutna förmånen af frihet från afgifter för egen pensionering,

men Riksdagen — under uttalande att frågan angående det civila
pensionsväsendets omreglering syntes böra till slutligt afgörande anstå under
• den tid, som kunde erfordras för erhållande af ett lagförslag, bygdt på

grundvalen af tjenstinnehafvarne åliggande skyldighet att erlägga afgifter
till sin pensionering, och att Riksdagen alltså funnit sig icke kunna antaga
lag om civile tjenstinnehafvares rätt till pension af staten förrän en sådan
ytterligare utredning i ämnet vunnits — afslagit det framlagda lagförslaget
och, med tillkännagifvande häraf, i underdånig skrifvelse den 10 maj 1899
anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning om sådant
ordnande af det civila pensionsväsendet, att tjenstinnehafvarne lemnade
bidrag äfven till sin egen pensionering, samt för Riksdagen framlägga
det förnyade förslag till pensionering af civile embets- och tjensteman,
som efter dylik utredning kunde finnas af förhållandena påkalladt,

behagade Eders Kongl. Maj:t under den 9 juni 1899 uppdraga åt en
komité, bestående af undertecknade: Alb. Anderson, ordförande, samt
J. H. G. Fredholm, Anders Lindstedt och Carl Persson, jemte godsegaren
Wilhelm Walldén, ledamöter, att verkställa den af Riksdagen sålunda begärda
utredning.

Komiténs uppdrag blef sedermera så till vida utvidgadt, att —
sedan komitén i underdånig skrifvelse den 27 april 1900 gjort framställning
om bemyndigande att verkställa undersökning i syfte att derigenom
vinna säker kännedom om de anspråk, som ett tidsenligt ordnadt
pensionsväsen för enkor och barn stälde på de tjenstinnehafvare, å hvilka
den blifvande pensionslagens bestämmelser skulle vinna tillämpning —
Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 11 maj 1900 bemyndigade
komitén att verkställa den utredning, som komitén uti angifna hänseenden
kunde finna erforderlig för fullgörande af sitt uppdrag.

För att tagas i öfvervägande vid fullgörande af det komitén lemnade
uppdrag har komitén derjemte tid efter annan fått genom nådiga
remisser till sig öfverlemnade följande framställningar, nämligen:

l:o) chefens för Sveriges geologiska undersökning underdåniga skrifvelse
den 17 december 1898 i hvad den afser pensionering af den vid
undersökningen fast anstälda personalen;

2:o) chefens för rikets allmänna kartverk underdåniga skrifvelse den
29 juni 1899 angående pensionsrätt för kartverkets civila personal;

3:o) geologernas vid Sveriges geologiska undersökning promemoria
till statsrådet och chefen för civildepartementet af den 20 november 1899
i anledning af den under l:o) härofvan omförmälda framställning;

4:o) kanslersembetets vid rikets universitet underdåniga skrifvelse
den 4 oktober 1901 i hvad den afser en af det större akademiska konsistoriet
i Lund gjord framställning om, bland annat, beredande af pensionsrätt
för extra ordinarie professorer äfvensom för Lunds universitets vaktmästare,
konservatorn vid zoologiska institutionen och trädgårdsmästaren
vid botaniska trädgården; och

5:o) statskontorets i underdånigt utlåtande den 22 oktober 1901
gjorda framställning beträffande pension vid afskedstagandet för konsistorienotarierna.

I komiténs ursprungliga sammansättning har, genom nådigt bifall
till godsegaren Walldéns anhållan att varda entledigad från ledamotskapet,
den förändring egt rum, att komiténs sekreterare, undertecknad C. G.
Sylvan, af Eders Kongl. Maj:t den 15 november 1901 erhållit förordnande
att vara ledamot i komitén, dock med skyldighet att fortfarande bestrida
sekreteraregöromålen hos komitén.

Efter emottagande af ofvan åberopade nådiga brefvet den 11 maj
1900 beslöt komitén anmoda sin ledamot, undertecknad Lindstedt, att
verkställa den utredning, som erfordrades för att vinna insigt om civilstatens
pension sinrättnings, civilstatens enke- och pupillkassas samt tullstatens
enskilda enke- och pupillkassas förmåga att uppfylla sina förbindelser,
äfvensom att, under förutsättning att de afgifter, hvilka enligt af
komitén provisoriskt fattadt beslut borde af tjenstinnehafvarne erläggas
såsom bidrag till egen pensionering, komme att fonderas, såvidt möjligt
vore verkställa en beräkning af det belopp, hvartill en dylik fond kunde
antagas komma att stiga.

Redogörelse för resultaten af de på grund af komiténs berörda
uppdrag verkstälda beräkningarne, hvilka delvis varit af särdeles tidsödande
beskaffenhet, delgafs komitén uti ett den 12 sistlidne augusti dagtecknadt
utlåtande, som finnes bilagdt komiténs betänkande.

Vid sitt betänkande har komitén jemväl fogat

dels en redogörelse för de olika sätt, hvarpå pensioneringen af innehafvare
af svensk statskonst för närvarande bestrides, och vilkoren för
pensions erhållande;

dels ock tabeller öfver aflöningsförmåner samt nuvarande och föreslagen
pensionsrätt för de tjenstinnehafvare, å hvilka den blifvande pensionslagen
skulle erhålla tilllämpning.

Det betänkande angående förändradt ordnande af det civila pensionsväsendet,
hvilket härmed till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnas, innefattar jemte
en kort historik öfver ärendets föregående behandling in. m. följande hufvuddelar,
nämligen dels förslag till pensionslag för civile tjenstinnehafvare med
dertill hörande motiver; dels förslag till ombildning af den nuvarande
civilstatens pensionsinrättning; dels ock förslag till kungörelse, innefattande
föreskrifter om verkställighet af pensionslagen jemte motiver.

Förutom sitt nu berörda, med nådigt tillstånd till trycket befordrade
betänkande aflåter komitén, dels till komplettering i vissa fall af samma betänkande,
dels ock till besvarande af ofvanuppräknade till komiténs öfvervägande
remitterade frågor, följande särskilda underdåniga utlåtanden, nämligen:

l:o) i fråga om pensionslagens tillämpning å de ordinarie och extra
ordinarie professorer vid universiteten, hvilkas aflöning till hela beloppet
utgöres af afkomst af prebendepastorat;

2:o) i fråga om pensionslagens tillämpning å professor skytteanus
vid Upsala universitet samt innehafvare! af en genom f. d. provinsialläkaren
G. Böttigers gåfvobref upprättad professur vid karolinska medicokirurgiska
institutet;

3:o) i anledning af väckt fråga om beredande af pensionsrätt för
den vid Sveriges geologiska undersökning fast anstälda personal;

4:o) i anledning af väckt fråga om beredande af pensionsrätt för
den vid rikets allmänna kartverk anstälda civila personal; och

5:o) i fråga om beredande af pensionsrätt för konsistorienotarierna,
de extra ordinarie professorerna vid universiteten samt följande vid
Lunds universitet anstälde tjenstinnehafvare, nämligen konservatorn vid
zoologiska institutionen, trädgårdsmästaren vid botaniska trädgården och
universitetets vaktmästare.

Stockholm den 7 November 1902.

Underdånigst:
ALB. ANDERSON.

J. H. G. Fredholm.
Carl Persson.

Anders Lindstedt.
C. G. Sylvan.

BETÄNKANDE.

HISTORIK

m. m.

Innan koinitén går att. redogöra för innebörden af de förslag till
det eivila pensionsväsendets ordnande, som af komitén framläggas uti:
l:o) förslag till pensionslag för civile tjenstinnehafvare,

2:o) förslag till ombildning af civilstatens pensionsinrlutning och
3:o) förslag till kungörelse, innefattande föreskrifter om verkställighet
af nämnda pensionslag,

har komitén ansett sig böra i minnet återkalla de förhållanden,
som gifvit närmaste anledningen till det åt komitén lemnade uppdrag, och
som för komitén utgjort de faktiska förutsättningar, under hvilka komitén
gått till sitt arbete.

Sedan, i anledning af en inom Andra Kammaren vid 1889 års riksdag
väckt motion, Riksdagen i skrifvelse den 16 maj samma år anhållit,
att Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa en utredning af civilstatens pensionsinrättnings
ställning och behof och i sammanhang dermed taga under
öfvervägande, huruvida icke genom förändrade bestämmelser angående samma
pcnsionsinrättning minskning i statens utgifter för pensionering af civile embets-
och tjensteman samt betjente kunde beredas, erhöll genom Kongl. Maj:ts
beslut den 19 derpå följande augusti en komité i uppdrag att verkställa utredning
af nämnda pensionsinrättnings ställning och behof samt att i sammanhang
dermed taga under öfvervägande, huruvida genom förändrade bestämmelser
angående samma pcnsionsinrättning äfvensom i fråga om det
inbördes förhållandet mellan pensionsinrättningen och allmänna indragningsstaten,
minskning i statens utgifter för pensionering af civile embets- och
tjensteman kunde beredas.

Den till följd häraf verkstälda utredningen lemnade det resultat,,
att civilstatens pensionsinrättning, långt ifrån att, såsom man trott sig
kunna antaga, förfoga öfver några öfverskott, genom hvilkas användande
statens utgifter för det civila pensionsväsendet skulle kunna nedbringas,
tvärtom befann sig i den ställning, att den hade behof af en ytterligare
stadigvarande årsinkomst, beräknad till 252,864 kronor, hvilket motsvarade
en kapitalbrist, uppgående efter en räntefot af 31/2 procent till nära 7,225,000
kronor, och i underdånig skrifvelse den 7 februari 1891 tillkännagåfvo komitérade,
att de genom hvad sålunda åtgjorts ansåge sig hafva fullgjort uppdraget att
verkställa utredning af civilstatens pensionsinrättnings ställning och behof. Då
resultatet, af denna utredning hide hinder i vägen att föreslå åtgärder, hvilka,

Föregående

komité behandling.

Penaionekomiténa l/et.

1894 års
komitébetänkande.

så vidt de skulle leda till minskning i statens utgifter för den civila tjenstemannapensioneringen,
ovilkorligen måste än ytterligare försvåra pensionsinrättningens
ställning, anmälde komiterade, att hinder mötte för fortsättande af
deras arbete. Kongl. Maj:t uppdrog då genom beslut den 6 augusti 1891
åt samma komité — dock med förstärkt och delvis förändrad sammansättning
— att dels undersöka, huruvida civilstatens pensionsinrättning borde
bibehållas vid sin dåvarande omfattning och organisation, eller om en mera
genomgripande förändring eller inskränkning af dess verksamhetsområde
kunde anses af omständigheterna påkallad och i sammanhang dermed i
öfrigt föreslå åtgärder till tryggande af pensionsinrättningens ekonomiska
ställning, dels ock utreda i hvad mån och på hvad sätt, genom omorganisation
och förening af flere eller färre befintliga pensionsinrättningar och indragningsstater
eller annorledes genom förändring af gällande bestämmelser och
vilkor för pensionering af statens civile embets- och tjensteman och af deras
efterlemnade enkor och barn, ej mindre förenkling i förvaltningen jemte stadigvarande
kontroll och garanti rörande härför erforderliga penningemedel än
ock lindring i statsverkets utgifter för sagda pensionering kunde åstadkommas,
samt deröfver med yttrande och förslag till Kongl. Magt inkomma.

I anledning häraf afgåfvo komiterade under den 28 maj 1894 betänkande
och framlade förslag såväl till »pensionslag för civilstaten» som till
»reglemente för civilstatens pensionskassa för enkor och barn». Pensionslagen
var afsedd för alla civile tjenstinnehafvare med undantag af
den vid statens jernvägstrafik anstälda personal samt de civile delegarne
i arméns och flottans pensionskassor. Vid lagförslagets affattande
hade komiterade utgått från förutsättningarne: l:o) att tjenstinnehafvarne
skulle vara fria från afgifter för egen pensionering men skyldige att ensamme
vidkännas alla med pensioneringen af deras enkor och barn förenade
utgifter, undantagandes kostnaden för förvaltningen af pensionskassan;
och 2:o) att tjenstemannapensionering från civilstatens pensionsinrättning
och från telegrafverkets pensionsionsinrättning skulle för framtiden
upphöra och staten öfvertaga den pensioneringsskyldighet, som eljest skolat
åligga dessa bägge pensionsinrättningar, den förra beträffande tjenstinnehafvare
vid postverket och den senare beträffande de vid telegrafverket
anställde embets- och tjensteman samt betjente.

Lagförslaget innehöll hufvudsakligen:

att pensionsrätt borde tillkomma en hvar ordinarie innehafvare af
civil befattning med lön å stat, som faststälts af Konungen och Riksdagen;

att rätt till pension skulle i regel inträda vid 70 lefnadsår men för
vissa tjenstinnehafvare vid 65 år, dock skulle, i händelse af invaliditet,
pension kunna erhållas fem år tidigare än eljest;

att. tjenstinnehafvare, som uppnått den för pensionsrätt bestämda
lefnadsåldern, skulle vara skyldig att från tjensten afgå;

att pensionen skulle beräknas å samtlige tjenstinnehafvarens på ordinarie
stat uppförda aflöningsförmåner samt utgå såsom hel pension, derest
den afgående tjenstinnehafvaren uppnått det för sådan pension föreskrifna
antal tjenstår, men i annat fall såsom afkortad pension;

att vid olycksfall i tjensten alltid skulle utgå hel pension utan afseende
å den skadades lefnads- och tjenstålder;

att hel pension skulle utgå, der aflöningssumman icke öfverstege 600
kronor, med 80 procent af aflöningen och, vid högre aflöningssummor, hvilka
indelats i serier, med belopp, lika för alla inom samma serie fallande
aflöningssummor; och

att 6,000 kronor skulle utgöra pensionsmaximum.

Efter det vederbörande blifvit i anledning af berörda betänkande 1899 års
hörde, aflat Kong]. Maj:t till 1899 års riksdag proposition i ämnet, inne- kon9s\tCiP°
fattande bland annat förslag till dag angående civile tjenstinnehafvares
rätt till pension af staten». Detta lagförslag utgick från samma förutsättningar
som de af komitérade antagna, dock med den skilnad, att enligt
den kongl. propositionen telegrafverkets pension sinrättning borde orubbad
bibehållas. Det kongl. lagförslagets hufvudbestämmelser skilde sig deremot i
vissa afseenden icke oväsentligt från hvad komitérade förordat. Sålunda
borde enligt det kongl. lagförslaget rätt till erhållande af hel pension i regel
inträda vid 67 lefnads- och 35 tjenstår; dock skulle för vissa grupper af
tjenstinnehafvare pensionsrätten inträda vid tidigare lefnadsår och för eu
del äfven vid lägre tjenstålder. Skyldighet att afgå från tjenst skulle åligga
tjenstinnehafvare, som uppnått 70 lefnadsår och befunnes till hel pension
berättigad. Enahanda skyldighet skulle vid längre sjukdomsförfall inträda
dels efter uppnående af den för pensionsrätt stadgade lefnads- och tjenståldern
och dels, under vissa förutsättningar, före uppnående af eljest
stadgad lefnadsålder. Pensionsbeloppet skulle icke få öfverstiga 8,000 kronor.

Hel pension skulle, der aflöningsförmånerna vore fördelade i lön och tjenstgöringspenningar,
utgå med ett lönen motsvarande belopp samt, i annat
fall, med så stor del af lönebeloppet, som tjenstinnehafvaren icke vore
skyldig att afstå under tjenstledighet, åtnjuten för sjukdom. Från denna
allmänna regel i afseende å pensionsbeloppets beräkning, gjordes dock
undantag för häradshöfdingar, förste landtmätare och provinsialläkare, för
hvilka i lagförslaget upptogos fasta pensioner af resp. 5,000 kronor, 2,500
kronor och 4,000 kronor. Afkortad pension skulle tillkomma den, som
vid stadgad lefnadsålder afginge från tjenst utan att hafva uppnått föreskrifvet
antal tjenstår.

iSM års Vid ärendets behandling inom Riksdagen erinrades, hurusom vid

skrifvelse, upprepade tillfällen Riksdagen uttalat den mening, att skyldighet skulle
åläggas tjenstinnehafvarne att sjelfVe lemna bidrag till bestridande af de
med deras pensionering förenade kostnaderna; och då denna grundsats
icke blifvit följd vid uppgörandet af det framlagda lagförslaget, yttrade
Riksdagen i sin den 10 maj 1899 till Konungen aflåtna skrifvelse, att
Riksdagen funnit frågan angående det civila pensionsväsendets omreglering
böra till slutligt afgörande anstå under den tid, som erfordrades för
verkställandet af en utredning i fråga om storleken af de afgifter, som
skulle kunna tjenstinnehafvarne för egen pensionering åläggas.

I skrifvelsen anfördes vidare,

att Riksdagen af de verkstälda utredningarne rörande de afgifter,
hvilka af delegarne i civilstatens enke- och pupillkassa, enligt de i den kongl.
propositionen åberopade grunder till reglemente för eu sådan kassa, skulle
behöfva uttagas, trott sig finna, att nuvarande aflöningsförhållanden, åtminstone
för de lägst aflönade tjenstemännen, näppeligen skulle medgifva
desse delegare att, utöfver berörda afgifter, till sin egen pensionering afsätta
några afsevärdt större belopp;

att på den blifvande utredningen äfven borde få bero, huruvida
pensioneringen skulle bestridas genom en med erforderligt statsbidrag
understödd pensionskassa, till hvilken tjenstinnehafvarnes afgifter i så fall
skulle ingå, eller om, med bibehållande af nu gängse sätt för pensionernas
utbetalning, dessa afgifter skulle ingå till statskassan;

att, på samma gång Riksdagen icke velat underlåta en erinran om
önskvärdheten deraf, att utredningen måtte ske med aktgifvande derpå, att
statens utgifter för pensioneringen i möjligaste mån inskränktes, Riksdagen
dock icke kunnat förbise den inverkan på pensionskostnadens totalbelopp,
hvartill förvaltningens behof af ökade arbetskrafter kunde gifva anledning,
eller som kunde följa af pensioneringens utsträckande till innehafvare af
befattningar, med hvilka pensionsrätt ännu icke blifvit förenad;

samt att Riksdagen funnit med hittills följda grundsatser öfverensstämmande,
att de nya bestämmelser i fråga om pensionsväsendet, som
kunde komma att föreslås, och således äfven ett eventuelt stadgande, som
förpligtade till erläggande af afgift för egen pensionering, skulle ega tilllämplighet
endast på tjenstinnehafvare, som efter de nya bestämmelsernas
trädande i kraft erhölle syssla, med hvars innehafvande sådan förpligtelse
vore förbunden, så framt icke tidigare erhållen befordran skett med uttryckligt
förbehåll att vara underkastad pensionsreglering.

Med afseende å hvad sålunda anförts, fann Riksdagen sig icke kunna
antaga lag om civile tjenstinnehafvares rätt till pension af staten, förrän

eu sådan ytterligare utredning i ämnet vunnits som den, hvars hufvudsynpunkter
blifvit åt'' Riksdagen antydda; och, med tillkännagifvande att
Riksdagen alltså funnit sig böra afslå det framlagda förslaget till pensionslag,
anhöll Riksdagen, att Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning
om sådant ordnande af det civila pensionsväsendet, att tjenstinnehafvarne
lemnade bidrag äfven till sin egen pensionering, samt för Riksdagen framlägga
det förnyade förslag till pensionering af civile embets- och tjensteman,
som efter dylik utredning kunde finnas af förhållandena påkalladt.

Med uppdrag att verkställa den af Riksdagen sålunda begärda utred- f..fr''nasie
ning tillsattes komitén den 9 juni 1899; och sedan Kongl. Maj:t under Riksdagens
deri 31 mars 1900 utfärdat nådig kungörelse med föreskrift, att den, som
efter nämnda dag utnämndes till befattning, med hvilken följde rätt till draget^m.
pension från allmänna indragning sstaten, skulle vara underkastad de förändrade
bestämmelser i fråga om pension, som kunde varda stadgade, blef genom
nådig kungörelse af den 21 december 1900 ytterligare föreskrifvet, att den
som derefter blefve utnämnd till befattning, hvarmed följde rätt till pension
af postmedlen eller af tullmedlen, skulle likaledes vara underkastad de
förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunde varda stadgade.

Sedan komitén uti underdånig skrifvelse den 27 april 1900 anmält, att Bemyndiehuru
i det åt komitén lemnade uppdrag icke uttryckligen angåfves, att den k9™?teé/°ftt
anbefalda utredningen skulle omfatta jemväl undersökning om storleken åt låta underde
förpligtelse!'', som skulle åligga tjenstinnehafvarne för upprätthållandet
af pensioneringen af deras enkor och barn, det likväl åt Riksdagens skri!''- kassors ställvelse
i ämnet framginge, att Riksdagen funnit förhållandena påkalla, att ni$Jfh
vid frågan om bestämmande af de afgittsbelopp, med hvilka tjenstinnehafvarne
skulle bidraga till sin egen pensionering, skälig hänsyn borde
tagas till nämnda förpligtelser; samt att jemväl komitén vore af den åsigt
att frågan om beloppet af de afgifter, hvilka skulle åläggas tjenstinnehafvarne
för egen pensionering, icke kunde tillfredsställande besvaras, med mindre
säker kännedom vunnits om de anspråk, som ett tidsenligt ordnadt pensionsväsen
för enkor och barn stälde på desse tjenstinnehafvare, hcmstälde
komitén på grund häraf om bemyndigande att verkställa undersökning
i sålunda angifvet syfte; och fann Kongl. Magt i anledning af
denna hemställan den 11 maj 1900 godt bemyndiga komitén att verkställa
den utredning, som komitén uti ofvan angifna hänseenden kunde finna
erforderlig för fullgörande af sitt uppdrag.

nK°fattnin Komiténs framstå uppgift måste sålunda anses vara att uti det redan

förefintliga förslaget till pensionslag för statens civile tjenstinnehafvare
(b-cig. inrymma stadganden beträffande desse tjenstinnehafvares skyldighet att
medelst afgifters erläggande deltaga uti kostnaden för egen pensionering.
Införande bland pensionsbestämmelserna af ett nytt och så betydelsefullt
moment har dock icke kunnat verkställas med mindre föregående lagförslag
måst underkastas en fullständig revision, hvilken haft till följd, att i
ett flertal stadganden företagits omarbetningar och förändringar af såväl reel
som formel art. Resultatet framlägges nu uti ett nytt förslag till pensionslag
för civile tjenstinnehafvare.

För dem, hvilkas rättigheter och skyldigheter blifva beroende af
pensionslagen, måste det vara af vigt, att åt lagbestämmelserna gifvas
största möjliga stadga och trygghet; och komitén har derför tänkt sig,
att pensionslagens föreskrifter böra erhålla naturen af civillag. Då
emellertid åtskilliga stadganden och bestämmelser, hvilka stå i samband
med ordnandet af det civila pensionsväsendet och delvis påkallats af de
nya grunder, som i det nu framlagda lagförslaget blifvit tillämpade, om
än behöflig^,, dock icke kunna anses vara af den betydelse, att åt dem bör
förlänas civillags natur, har komitén sammanfört alla dylika stadganden
uti ett särskilt förslag till kungörelse, innefattande föreskrifter om verkställighet
af pensionslagen.

Förslag

till

pensionslag för civile tjenstinnehafvare

jemte

dertill hörande motiver.

Pensionslagen.

Allmänna synpunkter.

I afseende å frågan, hvilka tjenstinnehafvares pensionsförhållanden Förutsättböra
genom den föreslagna pensionslagen ordnas, ansluter sig komitén i allt
väsentligt till den formulering af svaret, som återfinnes i 1 § af de före- n^fntsiff^na
gående lagförslagen och enligt hvilken pensionsrätt skulle med vissa un-en l9iagenna
dantag, för hvilka under motiveringen till 2 § närmare redogöres, till- (Pensionskomma
en hvar ordinarie innehafvare af civil tjenst med lön å stat, som lasen 1 §•)
blifvit fastställd af Konungen och Riksdagen. Då härigenom endast skulle
lagfästas en grundsats, hvilken länge gjort sig gällande vid bestämmandet
af civile tjenstemäns rätt till pension af statsmedel, och då föregående
pensionskomité lemnat en utförlig motivering för 1 § i dess lagförslag,
tillåter sig komitén, till undvikande af ett återupprepande, endast att hänvisa
till berörda motivering, sådan den återfinnes å sidd. 244 och 245 i
1894 års komitébetänkande.

Enligt 1 § 2 mom. af förra pensionskomiténs förslag till pensionslag,
skulle enahanda rätt till pension af staten, som der tillerkändes
ordinarie innehafvare af civil befattning med lön å stat, som blifvit af
Konung och Riksdag faststäld, tillkomma de professorer och e. o. professorer
vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet, hvilka
icke innehade lön på sådan stat, äfvensom koinmissionslandtmätare.

De åsyftade professorerna och e. o. professorerna voro och äro fortfarande
följande, nemligen: inom teologiska fakulteten vid Upsala universitet
en professor och inom samma fakultet vid Lunds universitet samtlige
ordinarie och e. o. professorer, för hvilka alla aflöningen till hela sitt
belopp utgöres af afkomst af pi’ebendepastorat, professor skytteanus vid
Upsala universitet samt innehafvaren af den genom f. d. provinsialläkaren
G. Böttigers gåfvobref inrättade professuren vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet, hvilkas löner utgå helt och hållet från enskilda donationsfonder.

Samtliga nu nämnda ordinarie professorer äro för närvarande i pensionshänseende
likstälda med öfriga ordinarie professorer vid universiteten och
karolinska institutet; deremot ega de e. o. professorerna vid universiteten
icke någon rått till pension.

Då komitén i sitt, föreliggande förslag till pensionslag icke inryckt
bestämmelse, hvarigenom ofvan uppräknade professorer och e. o. professorer

Pensiomkomittna bet. 3

tillerkännes pensionsrätt enligt samma lag, så har detta icke sin grund
deruti, att komiten ansett deras pensionsförhållanden böra ordnas efter
andra grunder eller att någon pensionsrätt icke borde dem tillkomma; men
då, med afseende sårskildt å den skyldighet att erlägga pensionsafgift som
skulle åligga samtlige de tjenstinnehafvare, hvarå pensionslagen borde tilllämpas,
samt de med denna afgiftspligt sammanhörande bestämmelser,
komitén funnit det mindre lämpligt att i lagen, vid sidan om de allmänna
bestämmelserna, skulle införas uteslutande för detta fåtal tjenstinnehafvare
afsedda undantagsstadganden, så har komitén i stället uti särskilda skrifvelse!''
till Kongl. Maj:t föreslagit de åtgärder, som komitén anser böra
vidtagas för ordnande af dessa tjenstinnchafvares pensionsförhållanden.

Hvad beträffar kommissionslandtmätarne, har det synts komitén som
borde äfven desse tjenstinnehafvare, hvilka icke åtnjuta aflöning af statsmedel,
af hufvudsakligen enahanda skäl, som nyss äro anförda, icke hänföras
under den nya lagens stadganden; härtill kommer jemväl betänkligheten
att inrymma lagstadgad pensionsrätt åt en personal, hvars antal icke
begränsas genom någon af Riksdagen godkänd lönestat. Komitén har
derför ansett nuvarande bestämmelser angående kommissionslandtmätares
pensionsrätt böra åtminstone tills vidare förblifva gällande.

Gp7mion{-r Utgår man från den hittilIs tillämpade och väl äfven naturliga
beloppets be- regeln, att pensionens belopp bör stå i visst förhållande till de aflöningsförPensions-
mäne,j 801,1 åtfölja den tjenst, från hvilken den pensionsbercittigade afgår,
underlaget, återstår att tillse, hvilken del af dessa aflöningsförmdner bör betraktas
(Pensions- såsom grund eller underlag för pensionsbeloppets beräkning. För kortlngen
3 §.) hefenS skull har komitén för denna del af aflöningen användt benämningen
pensionsunderlag.

Till sådant underlag hänfördes i det lagförslag, som åtföljde 1894
års komitébetänkande, »den tjenstinnehafvare enligt ordinarie stat tillkommande
aflöning''», hvartill borde räknas: »lön, tjenstgöringspenningar, ålderstillägg
samt bostadsförmån», såvida denna senare blifvit i staten till visst
penningebelopp upptagen eller kunde med ledning af staten till dylikt
belopp uppskattas. Då genom detta beräkningssätt åt tjenstgöringspenningarne
komme att inrymmas ett ej obetydligt inflytande å pensionsbeloppets
storlek, g af detta anledning till åtskilliga anmärkningar från de myndigheter,
som erhållit befallning att utlåta sig öfver berörda lagförslag. Sålunda
framhölls: att enligt den vid löneregleringarne följda grundsats lönen
afpassats så, att den skulle blifva ett lämpligt pensionsbelopp för den afskedstagande
tjenstemannen; att tjenstgöringspenningarnes belopp i många
fall blifvit bestämdt med hänsyn till lokala eller andra sådana förhållanden,
hvilka, om än af stor betydelse för den tjenstgörande, saknade all
betydelse för den från tjensten afgångne; att, hvad vissa tjenstinnehafvare

beträffade, deras tjenstgöringspenningar blifvit satta till jemförelsevis låga
belopp, såsom i allmänhet fallet vore med dem, hvilka kunde påräkna afsevärda
inkomster i form af expeditionslösen eller annan efter taxa utgående
ersättning för i tjensten verkstäldt arbete; samt att det måste betraktas
såsom en oegentlighet, derest den från tjenst afgångne erhölle en pension,
hvars belopp öfverstege den del af aflöningen, som han egt att uppbära
under för sjukdom åtnjuten tjenstledighet.

Med erinran att de anmärkta oegentligheterna svårligen skulle kunna
undvikas med mindre en mängd specialstadganden, innefattande lika många
undantag från regeln, i lagen inrymdes, upptogos i Kongl. Maj:ts för
Riksdagen framlagda förslag till pensionslag bestämmelser, enligt hvilka
den i stat fastställda lönen ensam skulle vara det för pensionens storlek
afgörande momentet, så att, i de fall der aflöningsförmånerna fördelats i
lön och tjenstgöringspenningar, ett mot lönen svarande belopp skulle utgå
såsom (hel) pension, och, der sådan fördelning icke egde rum, (hel) pension
motsvaras af den del af lönebeloppet, hvilken tjenstinnehafvaren under
för sjukdom åtnjuten tjenstledighet icke vore skyldig att afstå till vikarien. Den
till vikarien utgående löneandelen kunde nemligen betraktas såsom jemförlig
med tjenstgöringspenningar, äfven om den icke erhållit sådan benämning.

Komitén, som egnat den förevarande frågan synnerlig uppmärksamhet,
har dervid visserligen icke kunnat undgå att finna, huru som i enstaka
fall vid reglering af de med en tjenst förenade aflöningsförmåner, olägenhet
skulle kunna uppstå, derest lagen innehölle ovilkorlig stadgande, att
pensionen skulle hänföra sig till någon viss i aflöningen ingående förmån
eller del deraf; men då hittills vunnen erfarenhet gifvit vid handen, att
allmängiltiga grunder för pensionsbeloppens normerande kunna på tillfredsställande
sätt fylla sin uppgift; och då i en blifvande pensionslag
icke böra saknas bestämda regler uti en så vigtig del som denna, har
komitén i sitt lagförslag å ena sidan inrymt stadgande i fråga om huru
stor del af aflöningen, som bör tjena såsom underlag för bestämmande
af pensions belopp, men å andra sidan gjort förbehåll, hvarigenom tillfälle
beredes att vid uppgörande af lönestat, der så skulle finnas af förhållandena
påkalladt, fastställa pensionsunderlag efter andra grunder än
de för pensionsunderlags beräkning i pensionslagen stadgade.

Vid afgifvande af förslag till föreskrift i fråga om pensionsunderlags
beräkning har komitén saknat anledning att frångå de nu för pensionsbelopps
beräkning gällande bestämmelser, så vidt fråga är om tjenst,
med hvilken jemte lön tjenstgöringspenningar äro förenade. Komitén föreslår
alltså, att för dylik tjenst lönen skall utgöra pensionsunderlag. Beträffande
åter tjenst, der sådan aflöningsfördelning icke eger rum, har komitén,
utgående från den uppfattning, som i fråga om förhållandet mellan lön och

tjenstgöringspenningar synes hafva gjort sig gällande vid de löneregleringar,
hvilka företagits under den senaste tiden, ansett sig böra föreslå,
att såsom pensionsunderlag skall tjena två tredjedelar af lönen.
och af- Såsom af den vid detta betänkande fogade redogörelse för nu gällande

°Ysion.en~ pensionsvilkor framgår, finnas för närvarande, hvad beträffar de civile tjenst(Pensione-
innehafvare, hvarom fråga är, inga bestämmelser, som göra det möjligt för den
agen §.) tjenstinnehafvare, hvilken blifvit af ålder eller sjuklighet oförmögen till vidare
tjensteutöfning, men ännu icke uppfyllt de allmänna vilkoren för rätt till
pension, att vid afgång från tjensten erhålla annan pension än i lyckligaste
fall den efter nuvarande förhållanden alldeles otillräckliga, som må
tillkomma honom i egenskap af delegare i civilstatens pensionsinrättning.
Det otillfredsställande uti ett sådant förhållande ligger i öppen dag, och
behofvet af lämpligt afvägda, allmänt gällande grunder, enligt hvilka dylika
pensionsfrågor må kunna i hvarje särskildt fall afgöras, torde hafva gjort
sig alltmer kännbart. I en pensionslag, som stadgar ovilkorlig skyldighet
för tjenstinnehafvare att vid viss lefnadsålder afgå från tjensten, blir det
dessutom en nödvändighet att upptaga bestämmelser, hvarigenom någon
pensionsförmån beredes dylik till afgång pligtig men ännu icke till pension
enligt de allmänna vilkoren berättigad tjenstinnehafvare.

Med anslutning till föregående lagförslag i förevarande hänseende
har komitén alltså upptagit indelningen af pension i hel pension, d. v. s.
det pensionsbelopp, som utgår till tjenstinnehafvare, hvilken fullgjort alla
de fordringar, som lagen i regel uppställer såsom vilkor för sådan tjenstinnehafvares
rätt till pension, och afkortad pension, d. v. s. sådan som
kan tilläggas tjenstinnehafvare, hvilken i ett eller annat afseende brister
i uppfyllande af nämnda vilkor och derför bör åtnöjas med en del af det
pensionsbelopp, som i annat fall tillkommit honom.

Sättet för Vid beräkning af det pensionsbelopp, som skall utgå till tjenstinne afbeloppet

häfvare, hvarom nu är fråga, hänför man sig för närvarande uteslutande
eif hd pen- till den lön, han på grund af vid tiden för af skedet innehafvande tjenst
(Pensions- är berättigad att åtnjuta. Detta beräkningssätt torde nog också i allinänlagen
4 §.) het vara egnadt att gifva ett nöjaktigt resultat; men omständigheterna
kunna dock vara sådana, att det måste anses innebära en oegentlighet att
vid pensionsbeloppets beräkning utgå endast från den lön, som den afskedstagande
tjenstinnehafvaren vid ofvannämnda tidpunkt eger att tillgodonjuta.
Ett sådant förhållande inträffar nämligen enligt komiténs åsigt,
om den afgående tjenstinnehafvaren åtnjutit dessa aflöningsförmåner under
allenast någon kortare tid omedelbart före afskedet, samt tilläfventyrs
sökt. tjensten med hänsyn hufvudsakligen till den blifvande, förmånligare
pensionen. Utan att vidare inlåta sig på frågan, huruvida behof må
förefinnas af någon bestämmelse i pensionslagen, som vore i sin mån eg -

nåd att motverka befordringar och transporter i det nyss antydda syftemålet,
har komitén ansett det vara i och för sig fullt rigtigt att beräkna
beloppet af den pension, staten består en afgående tjensteman för hans
återstående lifstid, med hänsyn till de aflöningsförmåner denne egt att
uppbära, icke blott under det sista året, utan under senaste tidsskedet af
sin verksamhet i statens tjenst. Såsom ett lämpligt sådant tidsskede har
komitén trott sig böra föreslå de närmast före afskedstagandet förflutna
tio åren. Hel pension skulle då komma att utgöra en tiondedel af
sammanlagda beloppen af de högsta pensionsund er lag, som under hvart och
ett af de tio senast förflutna åren varit för tjenstinneliafvaren gällande.

För sådan anordning i afseende å pensionsbeloppets beräkning, som den nu
af komitén förordade, talar jemväl den omständighet, att den afgift, med
hvilken tjenstinnehafvaren skulle bidraga till täckande af en del af pensionskostnaden,
bör, enligt hvad komitén har för afsigt att föreslå, utgå
med viss procent å det för tjenstinnehafvaren för hvarje år gällande pensionsunderlag.
Och tydligt är att, derest pensionen koinrae att utgå
med hänsyn till pensionsunderlaget, sådant som detta gestaltat sig endast
för det sista året, den afgående tjenstinnehafvare, som kanske blott för
ett eller annat år erlagt afgift, beräknad å nämnda pensionsunderlag, men
dessförinnan afgift å ett betydligt lägre pensionsunderlag, i sådant fall
skulle i pensionshänseende blifva stäld alltför gynsamt i förhållande till
den tjenstinnehafvare, hvilken under en lång följd af år betalt pensionsafgift,
beräknad å samma pensionsunderlag, som komine att läggas till
grund vid beräkning af det till honom utgående pensionsbeloppet.

Det är redan antydt, att af kortad pension utgör del af hel pension. Sättet för
Huru stor denna del kommer att i hvarje särskildt fall blifva, bör enligt b^päafkortad
komiténs mening göras beroende af det mindre antal tjenstår, som den till åt- pension.
kortad pension berättigade må ega att räkna sig till godo i förhållande till det
för rätt till hel pension stadgade antal. År sistnämnda antal t. ex. 35,
skulle alltså afkortad pension utgå med så många trettiofemtedelar af hel
pensions belopp som den afskedstagande kunde räkna antal tjenstår o. s. v.

Såsom allmänna vilkor för att tjenstinnehafvare må komma att vid af- Allmänna
skedstagande ur tjensten undfå pension, anser komitén böra uppställas: ^en8\fr.
visst antal uppnådda lefnads- och tjenstår samt innehafvande af svensk (Pensionsia rr

J J lagen o § och

medborgarerätt. 9 §.)

Hvad då först beträffar frågan, vid hvilken lefnadsålder rätt till a) Lefnadspension
bör inträda, så delar komitén den mening, som uttalats och aldcr''
närmare motiverats*uti Kongl. Maj::ts till 1899 års riksdag aflåtna proposition
i detta ämne, och håller alltså före, att såsom allmän regel för civil
tjenstinnehafvares pensionsålder bör uppställas, att denna ålder skall utgöra
67 lefnadsår. Då för närvarande den ålder, vid hvilken sådan

b) Tjenstålder.

c) Svensk
medborgarerätt.

tjenstinnehafvare i allmänhet kan komma i åtnjutande af pension, torde
kunna sägas utgöra 65 år, innebär alltså det föreliggande förslaget
framflyttning af pensionsåldern med tvänne år, en skärpning af pensionsvilkoren,
som kan anses motiverad såväl af det förhållande, att raedellifslängden
enligt statistikens vittnesbörd under de senare årtiondena ej oväsentligt
stegrats, som ock deraf att åtgärder, der så utan olägenhet
kan ske, böra vidtagas till nedbringande af statens kostnader för pensionsändamål.
Att undantag från den nu nämnda regeln i vissa fall äro af
behofvet påkallade, har komitén beaktat och får i sådant afseende hänvisa
till de uttalanden, som förekomma i motiveringen till lagförslagets 5 §.

Då den omständighet, att en tjenstinnehafvare uppnått viss lefnadsålder
icke i och för sig bör vara grundläggande för anspråk på pension vid
afgång från tjensten, utan härjemte och i främsta rummet måste uppställas
den fordran, att tjenstinnehafvaren under en längre tid varit verksam
i statens tjenst och derigenom gjort sig förtjent af den förmån, rätten
till åtnjutande af pension innebär, har komitén, med anslutning till hvad
i sådant hänseende för närvarande är i allmänhet stadgadt och jemväl af
Kongl. Maj:t förordades i lagförslaget till 1899 års riksdag, utgått från den
förutsättning att en tjenstålder af 35 år hör fastställas såsom den normala.
Att äfven i detta hänseende enligt komiténs mening vissa undantag från
den allmänna regeln äro af nöden, framgår af de förslag till undantagsbestämmelser,
som af komitén framställas under nyss åberopade 5 § af
lagförslaget.

Såsom ett tredje allmänt pensionsvilkor har komitén ansett sig böra
uppställa innehafvandet af svensk medborgarerätt, men uttryckt detta
vilkor under den negativa formen, att pension icke må tillkomma den,
som vid afgång från tjensten icke är svensk medborgare. Ett sådant
stadgande öfverensstämmer så till vida med föregående lagförslag, som
både i förra pensionskomiténs och Kongl. Maj:ts förslag till pensionslag från
pensionsrätt undantogs »tjenstinnehafvare, som icke eger svensk medborgarerätt».

Skulle alltså, hvilket, naturligtvis endast undantagsvis kan inträffa,
eu person vara anstäld i civil befattning, å hvilken pensionslagen vore
tillämplig, utan att tillika vara i besittning af svensk medborgarerätt,
komme han väl att vara underkastad de förpligtelse!-, hvilka lagen ålägger
tjenstinnehafvare, men finge icke komma i åtnjutande af de pensionsförmåner,
som deri erbjudas, med mindre han före afskedstagandet förvärfvat
sig svensk medborgare rätt. Det öfverlemnas således åt -den eljest till pension
berättigades eget val att afgöra, huruvida han vill vidtaga den åtgärd,
som erfordras för att vinna delaktighet af pensionsförmånen eller icke;
och komitén har så mycket mindre funnit betänklighet mot att föreslå

detta förbehåll för pensions åtnjutande, som den allmänna uppfattningen
hittills synes varit den, att svensk medborgarerätt bör utgöra förutsättningen
för åtnjutande af svensk statspension.

En af pensionslagens vigtigare uppgifter bör enligt komiténs mening
blifva att genom lämpligt afvägda bestämmelser så ordna frågan om
tjenstinnehafvares skyldighet att afgå från tjensten, att dylik skyldighet
förefinnes i alla de fall, då det måste anses ådagalagdt, antingen att till
följd af hög ålder tjenstinnehafvares arbetsförmåga blifvit så nedsatt, att
han icke vidare kan på ett tillfredsställande sätt fylla sin plats, eller ock
att långvarig sjukdom, vanförhet eller lyte gör honom för framtiden till
tjensteutöfning oförmögen.

Uti nu ifrågavarande hänseende har det synts komitén nödigt att
skilja mellan, å ena sidan, dem som innehafva domareembeten och alltså
utöfva ett kall af den art, att frågan om qvarstående i embetet utöfver
viss åldersgräns icke synes böra göras beroende af någon myndighets
beslut, samt, å andra sidan, öfrige embets- och tjensteman, i afseende å
hvilka frågan om qvarstående i tjensten utöfver viss åldersgräns i hvarje
särskildt fall bör kunna öfverlåtas åt öfverordnad myndighets pröfning.

Ovilkorlig skyldighet att från tjensten afgå bör, enligt komiténs
åsigt, inträda:

l:o) för hvarje tjenstinnehafvare, derest han antingen fylt sjuttio år
eller, efter att under fem på hvarandra följande år af sjukdom, vanförhet eller
lyte varit ur stånd att tjenstgöra, finnes vara för framtiden till tjenstgöring
oförmögen, eller ock träffats af olycksfall i tjensten af den beskaffenhet att
det befinnes för honom medföra framtida oförmögenhet till tjenstgöring.

2:o) för innehafvare af domareembete, derest han, efter att hafva
uppnått de för rätt till hel pension stadgade lefnads- och tjenstår, oafbrutet
under sex månader på grund af sjukdom varit och fortfarande
finnes vara till tjenstgöring oförmögen.

Annan tjenstinnehafvare än den, som innehar domareembete, bör
enligt komiténs mening visserligen vara skyldig att från tjensten afgå, så
snart han uppnått den lefnadsålder, som utgör ett af vilkoren för erhållande
af hel pension, men det må vara Konungen eller, der viss embetsmyndighet
eger att från tjensten afskeda, den myndighet ohetaget att
låta med afskedet anstå, derest och så länge tjenstinnehafvaren pröfvas
kunna i tjensten på ett tillfredsställande sått gagna det allmänna. Liknande
medgifvande förefinnes redan nu bland vilkoren för åtnjutande af
de å ett flertal lönestater uppförda aflöningsförmåner; och genom ett sådant
lagstadgande har komitén velat tillgodose såväl statens som den enskilde
tjenstinnehafvarens ekonomiska intressen, hvilka under här angifna
förutsättning tydligen sammanfalla.

Skyldighet
till afgång
från tjenst.

(Pensionslagen
6 §.)

Tjenstinne- För den ratt till pension af statsmedel, som för närvarande till drc^artill

fe! kommer flertalet af de civile tjenstinnehafvare, å hvilka den blifvande
stridande «/pensionslagen skulle ega tillämpning, erlägges af tjenstinnehafvaren icke
kostnaden, någon afgift. Så vida han är förpligtad till delaktighet i civilstatens pen(Pensions-
sionsinrättning — och sådan skyldighet åligger i allmänhet de tjenstlageu
10 §.) innehafvare, hvarom här är fråga — har han visserligen att för eventuel
pensionsrätt från nämnda pensionsinrättning erlägga afgift med det för
hvarje delegareklass faststälda belopp; men då af omständigheter, för
hvilka närmare redogöres i den del af detta betänkande, som afhandlar
förhållandena inom civilstatens pensionsinrättning, denna pensionsinrättning
endast undantagsvis tages i anspråk för delegarnes egen pensionering,
men deremot i så mycket större grad för upprätthållandet af den
med pensionsinrättningen förenade enke- och pupillkassan, bestrides i
sjelfva verket nästan hela pensionskostnaden för de ifrågavarande civile
tjenstinnehafvarne af staten.

Det är denna frihet från afgift för egen pensionering, som enligt
Riksdagens mening hädanefter bör upphöra; och det tillkommer nu
komitén att afgifva förslag till grunder för sådan pensionsafgifts uttagande
af de tjenstinnehafvare, hvilkas pensionsförhållanden skola genom den blifvande
pensionslagen regleras.

Hvad först beloppet angår, kan det icke antagas hafva varit Riksdagens
afsigt, att afgifterna skulle bestämmas så låga, att genom desamma
något afsevärdt bidrag till pensionskostnadernas bestridande icke komme
att lenmas. Komitén har derför funnit sig böra föreslå pensionsafgifterna
till sådana belopp, att i händelse af deras fonderande ungefärligen en
tredjedel af pensionskostnaderna skulle kunna med afgifterna täckas. Derigenom
komme icke blott statens utgifter för pensioneringen att i afsevärd
mån nedbringas utan jemväl den på tjenstinnehafvarne belöpande
andelen i pensionsutgifterna att utgå i ett efter komiténs uppfattning
lämpligt förhållande.

Det har icke ingått i det åt komitén lemnade uppdrag och skulle
icke helle varit för komitén möjligt att i detalj pröfva, huruvida de med
hvarje särskild tjenst för närvarande förenade aflöningsförmåner äro så
afvägda, att de under nu rådande förhållanden, hvilka i många fall påkallat
löneökning i form af dyrtidstillägg, kunna anses medgifva den löneminskning,
som påläggandet af eu ny afgift för pensionsändamål kommer
att medföra. Vid uppgörande af sitt förslag till pensionsafgifter har komitén
trott sig eg a anledning antaga att, der en tjenstinnehafvares nuvarande
aflöningsförmåner icke skulle medgifva dessas minskning i den grad,
som skulle blifva följden af antagande af komiténs förslag till pensions -

afgifter, förhållandet kommer att beaktas vid den pågående revisionen af
statens tjenstinnehafvares aflöningsförhållanden.

Det bör i detta sammanhang erinras, att utom den pensionsafgift,
som enligt pensionslagen skulle komma att utgå, tjenstinnehafvarne äro
skyldiga att vidkännas jemväl andra pensionsafgifter, såsom närmare inhämtas
af nedan intagna tablå.

Tablå,

upptagande vissa, exempelvis anförda, civila tjenstinnehafvares pensionsafgifter, sådana
dessa afgifter skulle komma att utgå med tillämpning af koniiténs förslag till pensionslag
samt. nu gällande reglementen för de pensionskassor, i hvilka samma tjenstinneliafvare
äro skyldige att vara delegarc och såsom sådana erlägga afgifter
för pensionering af enkor och barn.

Tjenstinnehafvarens	Pensionsafgift för egen pension, högst.	Pensionsaf-giften i pro-cent af:	Högsta från enke-och pupillkassan ut-gående pensionsbelopp.	Pensionsafgift till enke- och pupillkassan.	Summa pensions-afgifter, högst.	Pensions-afgifterna i procent af:
Titel.	Aflö- ning, högst.	Pen- sion, högst.	högsta af- lönin- gen.	högsta pen- sionen.	högsta af- lönin- gen.	högsta pen- sionen.
President..........	10,000	6,000	360	_	3,00	6,0	1,200	216	576	_	5,76	9,60
Generaldirektör i Statskontoret	9,000	6,000	360	—	4,0	6,0	1,200	216	576	-	6,40	9,60
Statskommissarie i >	7,000	5,000	250	—	3,57	5,0	1,200	216	466	-	6,06	9,32
Sekreterare » •	5,500	4,000	160	—	2,91	4,o	900	162	322	—	5,85	8,05
Revisor > »	4,000	2,800	84	—	2,10	3,0	600	108	192	—	4,80	6,86
l:e vaktmästare > >	1,100	800	24	—	2,18	3,0	150	27	51	—	4,64	6,38
Vaktmästare » »	900	600	18	—	2,0	3,0	150	27	45	—	5,0	7,50
Byråchef hos Tullstyrelsen*	7,000	5,000	250	—	8,57	5,0	750	200	450	—	6,43	9,0
Sekreterare » »	5,500	4,000	160	—	2,91	4,0	600	160	320	—	5,82	8,0
Revisor > »	4,000	2,800	84	—	2,10	3,0	420	112	196	—	4,90	7,0
l:e vaktmästare hos »	1,100	800	24	—	2,18	3,0	120	32	56	—	5,09	7,0
Vaktmästare » >	900	600	18	—	2,0	3,0	90	24	42	—	4,67	7,0
Professor vid universitet i Upsnla	7,000	5,000	250	—	3,57	5,0	700	25	275	—	3,93	5,50
D:o » > i Lund .	7,000	5,000	250	-	3,57	5,0	600	30	280	—	4,0	5,60
1 Lektor vid högre allm. läroverk	4,500	3,600	129	00	2,88	3,00	1,013	90	219	60	4,88	6,10
Adjunkt > » > >	3,500	3,000	90		2,67	3,0	875	70	160		4,67	5,33

* För tjonstinnehafvaro inom tullstyrelsen har afgiften till enkekassnn beräknats under an
tagande, att inträdet i kassan skott mellan 30:do och 40;de lefnadsåret.

Penaionskomitins bet.

De tjenstinnehafvare, för hvilka pensionslagen är afsedd att gälla,
tillhöra såväl i fråga om beskaffenheten af deras verksamhet som i fråga
om kompetensvilkoren de mest skilda kategorier. Åldern för tillträdet af
ordinarie tjenst är också synnerligen vexlande. 1 afseende å det antal
lefnads- och tjenstår, som erfordras för pensionsrättens inträde, måste
derför pensionslagens bestämmelser blifva väsentligen olika för skilda
tjenstemannagrupper. Häraf blifver en gifven följd, att värdet af pensionsförmånen
kommer att ställa sig gynsammare för vissa slag af tjenstinnehafvare
än för andra, i ty att detta värde måste blifva större i samma
mån som behof förefunnits att nedsätta fordringarne beträffande lefnadsoch
tjenståldern vid pensionens tillträde. Då det emellertid skulle vara
förenadt med alltför stora praktiska olägenheter att använda ett afgiftssystem
så ordnadt, att pensionsafgiften afvägdes efter den blifvande pensionens
värde i det särskilda fallet, har det för komitén icke återstått
annan utväg än att vid uppgörandet af förslaget till afgifter lemna
alldeles åsido de faktorer, som vid beräkning af lifräntepreinier äro de
afgörande. Komitén bär med andra ord måst låta sig nöja med att söka
erhålla en genomsnitts-afgift, d. v. s. en afgift, som ungefärligen kan
antagas komma att motsvara den anpart, med hvilken tjenstinnehafvarne,
kollektivt betraktadt, ansetts böra deltaga i pensionskostnaden. Denna
anpart bör, enligt hvad förut angifvits, uppgå till omkring en tredjedel.
Att komitén med de föreslagna afgiftsbeloppen någorlunda träffat det
sökta måttet, torde kunna slutas af den beräkning, hvilken återfinnes i det
af komiténs ledamot, professor Lindstedt till komitén afgifna och vid detta
betänkande fogade utlåtande. Denna beräkning utvisar nämligen, att med
de af komitén föreslagna afgifterna i allmänhet skulle komma att täckas
30 resp. 33V2 procent af pensionen. Dessa procenttal förutsätta emellertid,
att af de inflytande pensionsafgifterna enligt försäkringstekniska grunder
en fond bildas, som göres räntebärande.

Komitén har funnit sig böra föreslå sådan grund för pensionsafgiftens
beräkning, att denna afgift korame att utgå efter en i förhållande
till pensionsbeloppet stegrad skala, så att å ett mindre pensionsunderlag
afgiften beräknas efter lägre procenttal än å ett stöiTe. Genom en sådan
stegring af procenttalet har komitén sökt tillgodose fordran på pensionsafgiftens
rättande efter den eventuele pensionstagarens lefnadsålder vid
tillträdet af tjensten, enär tjenster med högTe lönebelopp och af dem beroende
högre pensionsunderlag i allmänhet tillträdas vid en jemförelsevis
mera framskriden lefnadsålder, och i följd deraf afgifternas värde i
dylika fall blifver mindre än i fråga om tjenster, som tillträdas vid tidigare
ålder.

I fråga om af giftsberäkningen anser sig komitén vidare höra föreslå: dels
att tjenstinnehafvarnes bidrag uttagas ensamt i form af årliga afgifter, utgående
efter viss procent å det för hvarje tjenstinnehafvare vid tiden för
afgiftens erläggande gällande pensionsunderlag, dels ock att nämnda procenttal
beräknas efter beloppet af det för hvarje tjenst stadgade högsta
pensionsunderlag. Genom att så anordna afgiftsberäkningen har komitén
sökt vinna ett dubbelt syfte, nämligen å ena sidan att i fråga, om samma
tjenst samma procenttal alltid må komma till användning, oansedt huruvida
ålderstillägg utgår eller icke, och å andra sidan, att afgiftsbeloppet
städse må ansluta sig till det pensionsunderlag, som vid det ifrågavarande
tillfället är gällande för den person, af hvilken afgiften skall
uttagas.

Den skala, som komitén i afseende å procenttalets beräkning föreslår
till användning, är synnerligen enkel men tillgodoser på samma gång alla
anspråk på en rättvis beräkningsgrund. Utgående från ett minimum af
tre procent, höjes procenttalet med en tiondedel för hvarje helt hundratal
kronor, hvarmed högsta pensionsunderlaget för tjensten öfverstigei tre tusen
kronor. Procenttalet kommer härigenom med antagande af ett maximum
för pensionsunderlaget af sextusen kronor att vexla mellan lägst tre
och högst sex procent.

Af det ofvan anförda framgår, att beräkningen öfver tjenstmnehafvarnes
andel i pensionskostnaden är grundad på förutsättningen, att af- fon({erandc.
gifterna skola fonderas. En dylik fond skulle vid den tid, när pensionerin- (Pensionso-en
nätt sitt jemvigtslåge, enligt professor Lindstedts utlåtande komma tlgon
att uppgå till omkring 17,000,000 kronor. Otvifvelaktigt förefinnas flera
omständighetei’, hvilka göra en sådan åtgärd önskvärd; sålunda skulle bland
annat icke blott afgifternas värde genom förräntandet förhöjas, utan äfven
graden af tjenstinnehafvarnes deltagande i pensionskostnaden genom fondbildningen
blifva bättre åskådlig, än hvad som skulle blifva händelsen, derest
afgifterna i stället inginge bland statsverkets inkomster eller på annat
sätt omedelbart användes för löpande pensionsutgifters bestridande.

Enligt föregående förslag till pensionslag skulle pension icke få åt -Förening af
njutas för "mer än en befattning, icke heller förenas vare sig med pension Zd

från af staten understödd pensionsanstalt eller med lön för statstjenst. annan penPrincipielt
bör det icke kunna anses oriktigt, . (Penskms vare

sig att en person, som innehaft och fått uppbära aflöning för jageu n; §.)
tvänne ordinarie statstjenster af den beskaffenhet, att dertill hörande göromål
samtidigt kunnat af honom skötas, äfven finge komma i åtnjutande
af pension särskildt för en hvar af dessa tjenster, derest han i afseende å
hvardera uppfylt vilkoren för pensions erhållande;

Tjenstårsberäkning.

(Pensionslagen
17 §)

eller att eu sådan tjenstinneliafvare må lemna den ena tjensten med
den pension, hvartill han för denna kan vara berättigad, och likväl bibehålla
den andra tjensten med densamma åtföljande lön.

Då emellertid ett förenande af flere ordinarie statstjenster på en hand
redan i och för sig måste betraktas såsom undantag från den allmänna
regeln; och då på ett sådant undantagsförhållande icke höra få grundas
nya fördelar i vidare mån, ån dessa kunna anses påkallade af rättvisa och
billighet, har komitén, på samma gång den anslutit sig till den uppfattning,
för hvilken gifvits uttryck icke blott uti de föregående lagförslagen
utan jemväl uti en Riksdagens skrifvelse i detta ämne, dock med
hänsyn till det förhållande, att tjenstinnehafvare enligt komiténs lagförslag
skall vara skyldig erlägga afgift för blifvande pension, icke ansett sig böra
betaga honom hvarje möjlighet att få åtnjuta fördel af inbetalda afgifter,
utan derför, utgående från förutsättningen att dessa afgifter i genomsnitt
skulle motsvara en tredjedels pension, föreslagit bestämmelser i syfte, att
derigenom skulle åt tjenstinnehafvare, hvarom nu är fråga, alltid bevaras
rätten till bekommande af nämnda pensionsandel, så framt de för pensions
erhållande stadgade förbehåll eljest blifvit behörigen uppfylla.

Hittills har vid tjenstårsberäkning för statspensions erhållande i allmänhet
icke gjorts någon åtskilnad mellan tjenstgöringen i ordinarie och
i extra ordinarie anställningar i statens tjenst, Komitén har icke heller
för afsigt att föreslå någon bestämmelse, egnad att förändra gällande
praxis i detta fall. Derest den extra ordinarie anställningen icke finge
föras vederbörande tjenstinnehafvare tillgodo vid beräkningen af de tjenstår,
som grundlägga pensionsrätt, så blefve med hänsyn till den sena ålder,
då befordran till ordinarie tjenst i regel inträder för de civile tjenstinnehafvarne,
icke annan utväg möjlig än att väsentligen nedsätta det för rätt
till pension af staten nu erforderliga antalet tjenstår.

Komitén har ansett uttrycket: »allmän tjenst», hvilket i de föregående
lagförslagen användts för att beteckna den tjensteutöfning som berättigade
till tjenstårsberäkning för erhållande af pension, böra utbytas mot
»statens tjenst». Dels synes det sväfvande begreppet »allmän tjenst» böra
i en lag, om möjligt, undvikas, och dels torde genom införande å ena sidan
af pensionsafgifter af tjenstinnehafvarne, och å den andra af rättigheten
att erhålla afkortade pensioner, betingelserna för den utvidgning af verksamhetsområdet,
som föranledt användningen af uttrycket »allmän» tjenst,
icke vidare föreligga.

För att få beräkna en viss tidsperiod såsom tjenstår, bör i allmänhet
såsom vilkor uppställas den fordran, att verklig tjenstgöring derunder egt
rum, och detta i den omfattning, som förhållandena i det särskilda fallet

påkallat. Häraf följer tydligen, att vid tjenstårsberäkning afdrag skall ske
för tid, under hvilken ledighet från tjensten egt rum. För ledighet, som
af vissa anledningar påkallats, bör dock undantag medgifvas, och något
afdrag i tjenstetiden alltså icke ske. . Sålunda synes det vara uppenbart,
att semesterledighet och ledighet, som erfordrats för något offentligt uppdrags
utförande, icke böra föranleda afdrag i tjenstetiden. Likaså förefaller
det vara med billighetens fordringar öfverensstämmande, att den tid,
hvarunder tjenstinnehafvare nödgats vara ledig för sjukdom, icke skall vid
tjenstårsberäkningen fråndraga hans tjenstetid. I likhet med hvad som
i de föregående lagförslagen egt rum, har äfven komitén ansett att den
ledighet, som tjenstinnehafvare åtnjutit för resa, företagen för egen utbildning,
icke bör verka minskning i tjenstetiden. Dock har komitén, i akt och
mening att derigenom förebygga missbruk af det medgifna undantaget, såsom
vilkor tillagt, att för dylik'' resa vederbörligt tillstånd skall hafva utverkats.

Från föregående lagförslag har äfven upptagits det af billighetshänsyn
påkallade stadgande, hvarigenom man sökt att bereda tjenstinnehafvare,
som icke eger rätt till semester, förmånen att, utan afdrag vid tjenstårsberäkningen
för pension, kunna få åtnjuta kortare årlig ledighet för helsovård
eller för andra enskilda angelägenheters ombesörjande.

Slutligen har i detta afseende komitén sökt att tillgodose behofvet
af bestämmelse, hvarigenom en obehörig dubblering af tjenståren må kunna
undvikas; och har komitén dervid utgått från den princip, att tjenstgöring,
som grundlagt beräkning af tjenstår, hvilka erfordrats för att komma
i åtnjutande af pensionsförmån för en tjenst, icke vidare må tagas i
räkningen för förvärfvande af sådan förmån för annan tjenst. Huru komitén
tänkt sig tillämpningen af detta stadgande, belyses genom följande
exempel.

X, som innehar befattningarne dels såsom gymnastik- och dels såsom
musiklärare vid Y allmänna läroverk, af går vid 62 års ålder från gymnastikläraretjensten
och åberopar för erhållande af pension såsom gymnastiklärare
dels den tid af 8 år, han haft anställning i militärtjenst före tillträdet
af gymnastikläraretjensten, och dels tjenstgöring under 25 år såsom
gymnastiklärare. Då för erhållande af hel pension såsom gymnastiklärare
erfordras 62 lefnads- och 30 tjenstår, har X alltså uppfylt dessa vilkor;
och sådan pension varder honom beviljad till belopp åt 600 kr. Så länge
X qvarstår såsom musiklärare, får gymnastiklärarepensionen emellertid,
jemlikt bestämmelserna om föreningen af pension med lön, endast utgå
med V3 af 600 kr., d. v. s. 200 kr.

Vid sedermera uppnådda 65 lefnadsår önskar X lemna äfven rnusikläraretjensten
mot erhållande af dermed förenad pension samt styrker för

sådant ändamål, att han utöfvat musikläraretjenst vid statens läroverk
under 32 år. För erhållande af hel pension såsom musiklärare skall X kunna
räkna dels 65 lefnadsår och dels 35 tjenstår; och som af hans militära
tjenstgöringstid återstå 3 år, hvilka icke behöfde tagas med i räkningen
för uppnående af det för pensionen såsom gymnatiklärare föreskrift^ tjenstårsantalet,
måste X alltså anses hafva uppfylt vilkoren för att erhålla hel
pension jemväl såsom musiklärare. Sistnämnda pension utgör t. ex. 300 kr.;
men på grund af bestämmelserna angående förening af tvänne pensioner
för statstjenst, förklaras X berättigad att i egenskap af f. d. gymnastikoch
musiklärare uppbära pensioner till sammanlagdt belopp af 700 kr.
Skyldighet Redan i Riksdagens skrifvelse af den 10 maj 1899 uttalades, att de

1 derkastad nya bestämmelser i fråga om pensionsväsendet, som kunde komma att
vpensions- föreslås, och således äfven ett eventuel; stadgande, som förpligtade tjenst°skrifterC
innehafvare till erläggande af afgift för egen pensionering, skulle ega
(Pensions- tillämplighet endast på tjenstinnehafvare, som efter de nya bestämmelseringcn
18 §.) nas trädande i kraft erhölle syssla, med hvars innehafvande sådan förpligtelse
vore förbunden, så framt icke tidigare erhållen befordran skett
med uttryckligt förbehåll att vara underkastad pensionsreglering.

I öfverensstämmelse med denna uppfattning, hvars riktighet komitén
till fullo delar, har komitén föreslagit bestämmelse af innehåll, att för den,
som vid tiden för pensionslagens trädande i kraft innehar tjenst, som i
samma lag afses, lagens stadganden, sdvidt den tjenst angår, icke skola
gälla, der ej på grund af särskilda föreskrifter skyldighet åligger honom
att underkasta sig förändrade bestämmelser angående rätt till pension.
Sådana särskilda föreskrifter hafva, såsom redan blifvit erinradt, af Kongl. Ma:jt
utfärdats genom kungörelser af den 31 mars och den 21 december 1900.
Desslikes hafva bland vilkoren för åtnjutande af de å vissa lönestater uppförda
aflöningsförmåner förbehåll intagits om tjenstinnehafvares skyldighet
att vara underkastad förändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt.

Komitén har ansett sig böra i detta sammanhang särskildt erinra
om hvad i nu förevarande hänseende är bestämdt beträffande de å patentocli
registreringsverkets stat uppförda tjenstinnehafvare.

Kongl. Maj:t föreslog 1898 års riksdag, att dels antaga aflöningsstat
för patent- och registreringsverkets ordinarie personal att gälla från och med
år 1899, dels ock godkänna för åtnjutande af de i aflöningsstaten uppförda
löneförmåner vissa vilkor och förbehåll och deribland följande:

»att såväl tjensteman som vaktbetjent skall, då han uppnått 65 lefnads-
och minst 35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom
pension — att utgå af patent- och registreringsverkets medel — från
tjensten afgå, Kongl. Maj:t eller patent- och registreringsverket, der det

tillkommer detta att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma
anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas
villig i densamma qvarstå, hvarförutom tjensteman och vakthetjent skola
vara underkastade de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som
framdeles kunna varda meddelade.-»

Då »dessa föreskrifter syntes Riksdagen icke utesluta, att tjensteman
eller vaktbetjent skulle kunna blifva berättigad att vid uppnådd pensionsålder
erhålla pension af embetsverkets medel utan att dessförinnan hafva
för sagda ändamål behöft vidkännas något afdrag å de honom i aflöningsstaten
tillerkända aflöningsförinåner», fann Riksdagen enligt skrifvelse den
11 maj 1898 (n:r 77) »sig böra för närvarande från de för åtnjutande af
förenämnda löneförmåner uppstälda vilkor och förbehåll utesluta den af
Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelsen i fråga om afsked från tjensten.»

Den af Kongl. Magt föreslagna, ofvanintagna punkten kom derför
enligt Riksdagens beslut att erhålla följande lydelse:

»att i allmänhet gällande bestämmelser i fråga om tjenstemäns och
vaktbetjentes rätt till pension icke skola vara på nu ifrågavarande tjensteman
och vaktbetjente tillämpliga.»

Detta Riksdagens beslut har emellertid haft den påföljden, att tjenstinnehafvarne
å patent- och registreringsverkets stat för närvarande visserligen
äro i saknad af pensionsrätt men å andra sidan icke hafva fått sig
ålagd skyldighet att vid viss lefnads- och tjenstålder afgå från tjensten;
och som ingen af de nuvarande tjenstinnehafvarne å nämnda stat träffas
af de i nyss åberopade nådiga kungörelserna den 31 mars och den 21
december 1900 gifna föreskrifter, hafva de icke ens någon förpligtelse att
underkasta sig den föreslagna pensionslagens bestämmelser; å hvilket förhållande
komitén ansett sig härmed böra fästa uppmärksamhet.

För att bereda den, som vid tiden för lagens trädande i kraft innehar
tjenst, med hvilken pensionsrätt först genom den nya lagen blifver
förbunden, och som alltså icke har skyldighet att underkasta sig pensionslagens
föreskrifter, möjlighet att åt sig betrygga förmånen af pension
under de vilkor, pensionslagen stadgar, bör enligt koiniténs mening en sådan
tjenstinnehafvare sättas i tillfälle att erhålla nämnda förmån, derest
han inom någon viss tid — komitén föreslår ett år — efter det lagen
trädt i kraft, anmäler, att pensionslagens bestämmelser må å honom vinna
tillämpning.

Komme en sådan bestämmelse, som den af komitén sålunda föreslagna,
till stånd, blefve alltså följden, att pensionslagens stadganden skulle
komma att tillämpas icke blott å en hvar, som efter lagens trädande i

kraft erhölle tjenst, som i lagen afses, utan äfven dels å en hvar till
sådan tjenst dessförinnan utnämnd, derest utnämningen eller tillträdandet
af tjensten tillhörande löneförmåner skett med förbehåll om skyldighet
att vara underkastad de nya bestämmelser om pensionsrätt, som kunde
varda stadgade, dels ock å sådan tjenstinnehafvare, som väl icke vore
skyldig, att underkasta sig lagen men inom den i sådant hänseende stadgade
tid anmälde sig önska, att pensionslagens bestämmelser finge å honom
tillämpas. Det skulle dock, enligt koiniténs mening, icke kunna
anses rättvist att låta den reduktion af pensionsbeloppet, som med
tillämpning af förslaget om beräkning af pensionsunderlag för tjenst, med
hvilken tjenstgöring sipenningar icke äro förenade, kommer att ega rum, träffa
innehafvaren af sådan tjenst, med hvilken pensionsrätt redan nu är förbunden,
förrän lönestat, vid hvars uppgörande hänsyn tagits till de nya
pensionsgrunderna, vunnit tillämpning. De tjenstinnehafvare, för hvilka
aflöningen icke fördelats i lön och tjenstgöringspenningar, tillhöra i regel,
och detta gäller företrädesvis lärarne vid de allmänna läroverken, de svagast
aflönade. Behofvet af en reglering af deras aflöningsförhållanden är
jemväl sedan länge både kändt och erkändt.

Vare sig utnämning skett med eller utan förbehåll om skyldighet
att vara underkastad pensionsreglering, bör alltså enligt komiténs mening
i fråga om tjenst, med hvilken tjenstgöringspenningar icke äro
förenade och för hvilken rätt till pension blifvit före lagens trädande i
kraft stadgad, derest gällande lönestat faststälts före den 1 januari 1900—,
d. v. s. innan man vid uppgörande af nya lönestater egde anledning att taga
en blifvande pensionslags föreskrifter i särskilt betraktande —, pensionslagens
stadgande angående beräkning af pensionsunderlag icke vinna tillämp11
ing förrän ny lönestat må varda för tjensten upprättad, utan dessförinnan
gälla, att vid pensionsunderlagets beräkning skola tillämpas enahanda bestämmelser,
som nu enligt kongl. brefvet den 16 mars 1858 gälla i fråga om beräkning
af pensionsbeloppet för civil tjenstinnehafvare, hvilkens afiöningsförmåner
icke genom reglering vid riksdag efter 1875 fördelats i lön och tjenstgöringspenningar,
allenast med det undantag att pensionsunderlaget aldrig
må beräknas till högre belopp än sextusen kronor. Med tillämpning häraf
bör alltså pensionsunderlaget för sådan tjenst utgöra: der lönen ej uppgår
till mer än tretusen kronor, hela lönen; der lönen uppgår till mer än
tretusen men icke till tretusensjuhundrafemtio kronor, tretusen kronor,
samt der lönen uppgår till tretusensjuhundrafemtio kronor eller högre belopp,
åttio procent af lönen, dock ej i något fall mer än sextusen kronor.

De för närvarande för häradshöfding, provinsialläkare och förste landtmätare
särskildt faststälda pensionsbelopp af resp. 5,000 kronor, 4,000 kronor

och 2,500 kronor anser komitén jemväl böra bibehållas såsom pensionsunderlag
för en hvar af desse tjenstinnehafvare, intill dess reglering åt
deras aflöningsförmåner företages och nya lönestater varda för derå faststälda.
Äfven i dessa fall har komitén nämligen saknat hvarje anledning
att genom sina förslag rubba de grunder, som nu gälla för beräkning af
pensionsbelopp och som sammanfalla med dem, hvilka komitén önskat uppställa
för beräkning af pensionsunderlaget, allenast med det undantag som
begränsning af pensionunderlaget till visst maximibelopp klöfver.

Pensions kvmiténs bet.

Förslag

till

Lag

angående civile tj enstinnehafvares rätt till pension.

1 §•

Rätt till pension vid afgång från tjenst tillkommer, med de undantag
och under de vilkor som här nedan stadgas, eu livar ordinarie innehafvare
af civil tjenst med lön a stat, som blifvit faststäld af Konungen
och Riksdagen.

2 §•

Denna lag eger icke tillämpning i fråga om statsrådsembete, tjenst
å utrikesdepartementets, stat, civil tjenst med pensionsrätt i arméns eller
flottans pensionskassa, tjenst vid telegrafverket eller statens jernvägstrafik,
ej heller i fråga om befattning, som är uteslutande presterlig.

3 §•

Såsom underlag för bestämmande af pensions belopp skall, der ej
särskildt pensionsunderlag blifvit i lönestaten faststäldt, tjena:

a) för tjenst, med hvilken jemte lön tjenstgöringspenningar äro förenade,
hela lönen;

b) för annan tjenst, två tredjedelar af lönen.

Vid beräkning af pensionsunderlag för tjenst, med hvilken förmån
af boställe, prebende, donation eller annan dylik förmån är förenad, skall

lönen, derest den af sådan anledning minskats med ett belopp, som finnes
i lönestaten angifvet eller med ledning deraf kan bestämmas, ökas med
detta belopp.

Ej må för någon tjenst pensionsunderlag beräknas till högre belopp
än sextusen kronor.

4 §•

Pension är till sitt belopp antingen hd eller afJcortad.

Beloppet af hel pension utgör en tiondedel af sammanlagda beloppen
af de högsta pensionsunderlag, som under hvart och ett af de tio senast
förflutna åren varit för tjenstinnehafvaren gällande. Har han under någon
del af nämnda tid, utan att tillika innehafva tjenst, som i denna lag afses,
innehaft annan statstjenst, med hvilken rätt till pension är förenad, skall
för den tid sådan tjenst innehafts pensionsunderlag beräknas och dervid
tillämpas de i 3 § gifna föreskrifter.

Afkortad pension utgör viss del af hel pension och beräknas på sätt
i 7 § första och andra stycket föreskrifves.

Om belopp af pension vid olycksfall i tj ensten gäller hvad i 7 §
tredje stycket stadgas.

Der vid beräkning af pensions belopp detta icke slutar å helt tiotal
kronor, skall det ökas till närmast högre tiotal kronor.

5 §•

Rätt att komma i åtnjutande af hel pension inträder vid uppnådda
sextiosju lefnads- och tretiofem tjenstår; dock att sådan rätt inträder:

a) för provinsialläkare, läkare vid hospital eller asyl för sinnessjuke,
samt gymnastiklärare: vid sextiotvå lefnads- och tretio tjenstår;

b) för lärare vid universiteten, karolinska mediko-kirurgiska institutet,
tekniska högskolan, gymnastiska centralinstitutet, farmaceutiska institutet,
undervisningsanstalterna för barnmorskor, veterinärinstitutet, fria
konsternas akademi och musikaliska akademiens konservatorium: vid sextiofem
lefnads- och tjugufem tjenstår;

c) för bevakningspersonalen vid fångvård sanstalterna, postvaktbetjente,
bevakningspersonalen vid tullverket, ämnes- och öfningslärare, utom gymnastiklärare,
vid andra läroverk än de härofvan under b) nämnda äfvensom
landtbruksingeniörer samt tjensteman och betjente vid skogsstaten: vid
sextiofem lefnads- och tretiofem tjenstår.

6 §•

Skyldighet att från tjensten afgå inträder:

a) för innehafvare af doraareembete vid fylda sjutio år, eller der
han, efter att hafva uppnått de i 5 § för rätt till hel pension stadgade
lefnads- och tjenstår, oafbrutet under sex månader på grund af sjukdom
varit och fortfarande finnes vara till tjenstgöring oförmögen;

b) för annan tjenstinnehafvare vid uppnående af den i 5 § stadgade
lefnadsålder, Konungen eller, der viss embetsmyndighet eger att från tjensten
afskeda, den myndighet obetaget, att låta med afskedet anstå, derest
och så länge tjenstinnehafvaren pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna, dock icke i något fall längre än till
fylda sjutio år;

c) för tjenstinnehafvare, som icke uppnått den i 5 § stadgade lefnadsålder,
der han, efter att under fem på hvarandra följande år i följd af
sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur stånd att tjenstgöra, finnes vara för
framtiden till tjenstgöring oförmögen;

d) för tjenstinnehafvare, som träffats af olycksfall i tjensten, der
olycksfallet finnes för framtiden medföra oförmåga till tjenstgöring.

7 §•

Afgår tjenstinnehafvare från tjensten på grund af bestämmelserna i
6 § a) eller b) utan att hafva uppnått det i 5 § för rätt till hel pension
stadgade antal tjenstår, vare han, derest tjenstårens antal icke understiger
tio, berättigad erhålla pension till afkortadt belopp i förhållande till det
mindre antalet tjenstår.

Tjenstinnehafvare, som afgår från tjensten på grund af bestämmelsen
i 6 § c), vare, ändå att han icke uppnått den i 5 § stadgade lefnadsålder,
berättigad till pension. Uppgår antalet tjenstår till det i 5 § föreskrifna
antal, utgår pensionen med helt belopp; i annat fall af kortas pensionen i
förhållande till tjenstårens antal.

Vid afgång från tjenst af anledning, som i 6 § d) sägs, utgår pension
med enahanda belopp, som det vid tiden för olycksfallet för tjenstinnehafvaren
gällande pensionsunderlag.

8 §•

Tjenstinnehafvare, som afgår från tjensten utan att dertill vara
skyldig enligt bestämmelserna i 6 §, vare icke berättigad till pension;

dock att innehafvare af domareembete, som uppnått sextiosju lefnads-inen
icke tretiofem tjenstår, må, derest tjenståren icke understiga tio, ega erhålla
afkortad pension i förhållande till tjenstårens antal.

9 §•

Rätt till pension tillkommer ej den, som blifvit från tjensten afsatt
eller för fel eller försumlighet från tjensten skild.

Pension tillkommer ej heller den, som vid afgång från tjensten icke
är svensk medborgare.

10 §.

Tjenstinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande af
pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna procent
å det för honom gällande pensionsunderlag.

Afgiftsprocenten beräknas efter beloppet af det för tjensten stadgade
högsta pensionsunderlag och utgör en tiondedels procent för hvarje helt
hundratal kronor, dock icke i något fall mindre än tre procent.

Afgiften erlägges för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes, äfvensom
för månad, under hvilken, på grund af tjenstledighet eller i följd
af ådömd mistning af tjensten för viss tid, lön icke uppbäres.

Pensionsafgift erlägges å tid och på sätt, som af Konungen bestämmes.

11 §•

Pensionsafgifterna ingå till en särskild fond för civile tjenstinnehafvare.

Från denna fond bestrides så stor del af kostnaden för beredande
af pension enligt denna lag, som enligt vetenskaplig sannolikhetsberäkning
finnes motsvara fondens tillgångar och de stadgade pensionsafgifternas
storlek. Sådan beräkning skall verkställas minst en gång hvart femte år.

Erforderliga föreskrifter om fondens förvaltning och om verkställande
af sannolikhetsberäkningen meddelas af Konungen.

12 §.

Rätt att från pensionsfonden återbekomma erlagda pensionsafgifter
medgifves allenast vid öfvergång till annan statstjenst, derest med inträdet

i denna tjenst är förenad skyldighet att för beredande af pension erlägga
retroaktiv afgift, dock ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften
uppgår.

13 §.

Pension enligt denna lag sökes hos Konungen.

Pensionen utgår från och med månaden näst efter den, under hvilken
afgång från tjensten egt rum, till och med den månad, under hvilken
pensionstagaren aflider eller pensionsrätten eljest upphör.

Häftar pensionstagare vid tillträde af pension för oguldna pensionsafgifter,
skola dessa afgifters sammanlagda belopp uttagas genom afdrag ii
pensionen intill dess beloppet till fullo guldits.

14 §.

Rätt att beviljad pension för framtiden uppbära förverkas:

a) af den, som döines till förlust af medborgerligt förtroende eller,
i stället för afsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen;

b) af den, som upphör att vara svensk medborgare.

Har den, som förverkat rätt till pension, här i riket bosatt hustru
eller barn under aderton år, eger Konungen, efter pröfning af omständigheterna,
att för den tid pensionen eljest skolat utgå, af pensionsfondens
medel tilldela hans hustru eller barn understöd till sammanlagdt belopp
ej öfverstigande en tredjedel af pensionen.

15 §.

Pensionsbelopp, som icke uttagits inom tre år sedan det till betalning
förfallit, vare förverkadt och tillfälle pensionsfonden.

16 §.

Pension för tjenst, som i denna lag afses, må, ändock att de för erhållande
af pension föreskrifna vilkor uppfylts, icke förenas med lön eller
pension för annan sådan tjenst eller annan statskonst, förutom i de fall
och med de inskränkningar, som här nedan stadgas, nämligen:

l:o) att för den, som vid afgång från tjensten åtnjuter lön för annan
tjenst, pension må, för den tid lönen för den andra tjensten åtnjutes, utgå

med eu tredjedel af det belopp, som enligt denna lags bestämmelser eljest
skolat utgå;

2:o) att för den, som vid afgång från tjensten åtnjuter pension för
annan tjenst, som i denna lag afses, pension må utgå för båda tjensterna
med ett sammanlagdt belopp, motsvarande det högre af de pensionsbelopp,
som eljest skolat utgå, ökadt med en tredjedel af det lägre, eller, om bägge
pensionsbeloppen äro lika, motsvarande det ena af dom, ökadt med en
tredjedel;

3:o) att för den, som vid afgång från tjensten åtnjuter eller sedermera
erhåller pension för statstjenst, å hvilken denna lag icke eger tilllämpning,
pension för den förra tjensten må utgå med en tredjedel af
det belopp, som eljest skolat utgå; dock att, derest härigenom de båda
pensionerna icke skulle tillsammans uppgå till nämnda belopp, pensionen
må ökas med hvad som motsvarar skilnaden.

17 §.

Tjenstår för erhållande af pension enligt denna lag beräknas icke
allenast för tid, under hvilken tjenstinnehafvaren innehaft tjenst, som i
denna lag afses, utan äfven för tid, under hvilken han innehaft annan
statstjenst eller ock i statens tjenst haft extra ordinarie anställning eller
förordnande. Vid sådan tjenstårsberäkning skall afdrag göras för tid,
under hvilken ledighet från tjensten egt rum af annan anledning än semester,
sjukdom, offentligt uppdrag eller resa, som med vederbörligt tillstånd
företagits till egen utbildning; i fråga om tjenstinnehafvare, som
icke eger rätt till semester, må afdrag ej göras för tid af högst en och en
half månad om året, under hvilken ledighet må hafva åtnjutits för helsans
vårdande eller för enskilda angelägenheter.

I fråga om pension för den, som vid afgång från tjenst, som i denna
lag afses, erhållit pension för annan sådan tjenst eller annan statstjenst,
må tjenstår, som beräknats för erhållande af den pension, ej ånyo beräknas
såsom tjenstår, der det icke på grund af annan tjenstgöring än den, på
hvilken den förra tjenstårsberäkningen grundats, må såsom tjenstår beräknas.

18 §.

Denna lag skall tråda i kraft den 1 Januari 19....; dock att
a) för deri som vid sagda tid innehar tjenst, som i denna lag afses,
lagens stadgande!!, så vidt den tjenst angår, icke skola gälla, der ej på

grund af särskilda föreskrifter skyldighet åligger honom att underkasta sig
förändrade bestämmelser angående rätt till pension eller han inom ett år
efter lagens trädande i kraft anmäler, att pensionslagens bestämmelser må
å honom vinna tillämpning;

b) i fråga om tjenst, med hvilken tjenstgöringspenningar icke äro förenade
och för hvilken rätt till pension blifvit före lagens trädande i kraft
stadgad, skall, derest gällande lönestat faststälts före den 1 januaid 1900,
hvad i denna lag angående beräkning af pensionsunderlag föreskrifves
icke vinna tillämpning förrän ny lönestat må varda för tjensten upprättad,
utan derförinnan gälla, att pensionsunderlaget skall utgöra: der lönen ej
uppgår till mer än tretusen kronor, hela lönen; der lönen uppgår till mer
än tretusen men icke till tretusensjuhundrafemtio kronor, tretusen kronor;
samt der lönen uppgår till tretusensjuhundrafemtio kronor eller högre belopp,
åttio procent af lönen, dock ej i något fall mer än sextusen kronor;

c) för häradshöfding, provinsialläkare och förste landtmätare pensionsunderlaget
skall, intill dess ny lönestat må varda bestämd, utgöra det belopp,
som före lagens trädande i kraft blifvit såsom pension för sådan
tjenstinnehafvare faststäldt.

Specialmotivering.

I afseende å den affattning, som komitén gifvit åt lagförslagets särskilda
paragrafer, får komitén, under åberopande af sina förutskickade allmänna
synpunkter, anföra följande:

1 §•

Lydelsen af denna paragraf skiljer sig icke i något väsentligt från
den i förra pensionskomiténs och Kongl. Maj:ts lagförslag använda; men
då begge dessa förslag utgingo från den förutsättning, att pensionsafgifter
icke skulle uttagas af tjenstinnehafvarne utan hela pensionskostnaden bestridas
af staten, under det att enligt nu förevarande lagförslag tjenstinnehafvarne
sjelfve skola med icke oväsentliga afgifter bidraga till sin
pensionering, hafva orden: »af staten», såsom i någon mån vilseledande,
blifvit här uteleinnade.

Likaledes har komitén ansett sig kunna utesluta förklaringen af
hvad med »civil» tjenst i denna lag förstås och delvis ersatt densamma
genom en redaktionsförändring af nästföljande paragraf.

Ordet »tjenst» har här användts såsom det vidsträcktare begreppet,
i sig inneslutande utom tjenster i inskränkt mening såväl de vigtigare tjenster,
hvilka benämnas »embeten», som de befattningar och sysslor, hvilka
bestridas af personer, tillhörande den s. k. betjentklassen, såsom vaktmästare,
vaktkonstaplar, kustroddare in. fl.

2 §•

1 det af 1894 års pensionskomité afgifna förslag till pensionslag § 2
hade från pensionsrätt enligt lagen undantagits: »innehafvare af befattning,
som medför rätt till pension från statens jernvägstratiks pensionsinrättning,
arméns pensionskassa eller flottans pensionskassa». Då Kongl.

Pensionskumiténa bet.

Maj:t icke delade komiténs mening derom, att telegrafverkets pensionsinrättning
borde upphöra såsom särskild pensionsanstalt för telegraftjensteinän,
upptog det kongl. lagförslaget jemväl innehafvare af befattning,
medförande rätt till pension från telegrafverkets pensionsinrättning, bland
de civile tjenstinnehafvare, som icke skulle ega pensionsrätt enligt pensionslagens
bestämmelser.

De grupper af civila tjenster, hvilka komitén funnit sig böra undantaga
från lagens tillämpning, äro:

a) statsrädsembete,

b) tjenst å utrikesdepartementets stat,

c) civil tjenst med pensionsrätt i arméns eller flottans pensionskassa,

d) tjenst vid telegrafverket eller statens jernvägstrafik samt

e) befattning, som är uteslutande presterlig.

Hvad först beträffar statsrådets ledamöter, så intaga de eu ställning
af den art, att åtskilliga af de för civile tjenstinnehafvare i allmänhet
lämpliga och nödiga bestämmelser i afseende å pensionering näppeligen
skulle vara på sin plats beträffande innehafvare af statsrådsembete,
hvarför, i den händelse pensionslagen skulle å dessa embetsman komma
att ega tillämpning, sådant icke kunde ske med mindre i flere af lagens
vigtigare paragrafer infördes undantagsbestämmelser för innehafvare af
statsrådsembete.

Skulle åter, såsom komitén anser vara det rätta, pensionslagen
icke komma att gälla i afseende å statsrådets ledamöter, komme tydligen
deras pensionsrätt att, tillsvidare och intilldess annorlunda kunde blifva
beslutadt, bedömas efter nu gällande bestämmelser angående pension åt
sådane statens civile embetsman, hvilkas aflöning icke fördelats i lön och
tjenstgöringspenningar enligt reglering, som skett vid 1876 års riksdag
eller vid någon af derefter följande riksdagar egt rum. Häraf blefve väl
följden, att det pensionsbelopp, som tillfölle afgående statsråd, fortfarande
komme att utgå med 8,000 kronor, d. v. s. med 2,000 kronor utöfver det,
som enligt lagförslaget skulle högst utgå till tjenstinnehafvare, för hvilken
särskildt pensionsunderlag icke blifvit i lönestaten faststäldt, samt att innehafvare
af statsrådsembete icke komme att i sådan egenskap erlägga
pensionsafgift. Bibehållandet för statsrådsledamot af det nuvarande pensionsbeloppet,
8,000 kronor, anser komitén emellertid vara väl motiveradt
af det förhållande, att statsråden bekläda rikets högsta och vigtigaste embeten
och derför tvifvelsutan torde kunna anses böra hugnas med en pension,
hvars belopp väsentligt öfverstiger det, som eljest högst tilldelas statens
embetsman; och hvad angår den frihet från erläggande af pensionsafgift,
som skulle äfven framgent tillkomma innehafvare af statsrådsembete,

så är dervid att märka att, derest stats rådsledamot, såsom hittills åtminstone
oftast varit fallet, innehar fullmakt å annat statens embete, hvilket
under tiden uppehålles af vikarie, sådan statsrådsledamot torde komma att
erlägga den pensionsafgift, som med innehafvande! af det senare embetet
är förbunden. Skulle deremot någon vid sin utnämning till statsrådsledamot
icke innehafva fullmakt å annan statstjenst men vid afgång från
statsrådsembetet tillträda dylik tjenst, torde lian väl i allt fall endast
undantagsvis komma att räkna så många tjenstår, att han blefve berättigad
till annan pension än af kortad; och skulle slutligen till ledamot af statsrådet
kallas någon privat person, som vid afgång från statsrådsembetet
återginge till privatlifvet, lärer det icke böra anses såsom någon obehörig
undantagsställning, om han under sin embetstid åtnjutit frihet från erläggande
af afgift för en förmån, af hvilken han ej kunnat blifva
delaktig.

Då komitén ansett, att från lagens tillämpning bör uteslutas jemväl
tjenst d utrikesdepartementets stat, så hafva anledningarne härtill varit
följande. Den norska staten deltager i kostnaden för tjenstemännens aflöning;
och vid sådant förhållande torde skyldighet icke i detta sammanhang
böra åläggas ifrågavarande tjensteman att af sin aflöning betala pensionsafgift
för pension, som utgår från svenska statsverket. Härtill kommer,
att äfven eu ordinarie tjenstinnehafvare inom utrikesdepartementet ofta,
kort efter sin utnämning till tjensten, förflyttas till tjenstgöring vid beskickningarne,
hvarvid hans tjenst inom departementet besättes med annan
ordinarie innehafvare; men då de med anställning vid beskickningarne
förenade aflöningsförmånerna icke äro uppförda å stat, som fastställes af
Konungen och Riksdagen, komme förflyttningen att hafva till följd, att
pensionslagens bestämmelser skulle upphöra att gälla för en sådan tjensteman
under den tid, hans anställning vid beskickningarne fortvarade. Slutligen
bör äfven märkas, att utrikesdepartementet städse varit undantaget
från de verk och stater, som tillhöra civilstatens pensionsinrättning.

Oaktadt komitén icke förbisett den oegentlighet, sem i viss mån
komme att ligga deruti, att pensionslagen saknade tillämpning på tjenst å
utrikesdepartementets stat, samt den olägenhet, som väl någon gång kunde
komma att af detta förhållande föranledas, har dock komitén ansett de
skäl, som tala för den föreslagna undantagsställningen, vara af öfvervägande
betydelse.

Då innehafvare af de under c) och d) här ofvan omförrnälda tjenster
redan äro delaktige af de förmåner, hvilka ordnade pensionsförhållanden
erbjuda, hafva berörda tjenster undantagits från lagens tillämpning.

Slutligen har komitén, i afsigt att förebygga den uppfattning att
en uteslutande presterlig befattning skulle kunna såsom civil tjenst enligt
denna lag anses, uttryckligen undantagit jemväl sådan befattning från
dem, å hvilka pensionslagen bör tillämpas.

3 §•

Då i pensionslagen icke bör saknas ledning för bedömande af frågan,
huru pensionsunderlaget skall beräknas i det fall, att med tjenst är förenad
aflöningsförmån, som utgöres åt: boställe, prebende, donation eller annan
dylik förmån, har den bestämmelse intagits att, derest lönen af sådan anledning
minskats med ett belopp, som finnes i lönestaten angifvet eller med
ledning deraf kan bestämmas, skall vid beräkning af pensionsunderlaget
för sådan tjenst lönen ökas med detta belopp. 1 den händelse att af lönestaten
icke skulle framgå, att sådan minskning i lönebeloppet egt rum,
skall alltså icke heller pensionsunderlaget röna någon inverkan af befintligheten
utaf förmån af berörda slag. Genom införande i lagen af eu bestämmelse
i nu angifna syfte skulle enligt komiténs afsigt vinnas tvenne
fördelar, nämligen dels deri, att vid beräkning af pensionsunderlaget
för en tjenstinnehafvare denne icke skulle komma att blifva lidande af den
tillfällighet, att hans kontanta lön blifvit, till följd af någon särskild vid
lönestatens uppgörande beräknad förmån, fastställa att utgå med lägre belopp
än som hade blitvit händelsen, derest dylik förmån ej förefunnits,
dels ock den, att tvekan aldrig kan uppstå, till hvilket värde förmån af nu
ifrågavarande slag bör uppskattas.

Hvad angår fastställande åt ett maximibelopp för pensionsunderlaget,
så hyser komitén ingen betänklighet mot att i denna del upptaga den
förra pensionskomiténs förslag, helst från pensionslagens tillämpning
undantagits de tjenstinnehafvare, hvilka i främsta rummet torde kunna
göra anspråk på högre pensionsbelopp än 6,000 kronor, nemligen ledamöterna
af statsrådet.

4 §•

Om hela och afkortade pensioner samt om sättet för beräkningen af
beggedera slagen är redan i det föregående taladt.

Till grund för beräkningen af hel pension skola enligt komiténs
förslag läggas de belopp, som utgjort högsta pensionsunderlag för tjenst -

innehafvare!! under hvart och ett af de närmast före afskedstagandet förffutna
tio åren. Har den afgående tjenstinnehafvaren under hvart och ett
af dessa tio år innehaft samma tjenst, eller har han under eu del åt
nämnda tidrymd innehaft eu och under återstående tiden eu annan sådan
tjenst, att pensionslagen derå eger tillämpning, bör tydligen icke den
minsta svårighet möta för pensionsbeloppets beräkning. Pensionsuuderlagen
— sådana de för hvart och ett af de tio åren gestaltat sig —
sammanläggas och den dervid uppkommande summan divideras med tio,
då qvoten visar det belopp, hvarmed hel pension skall utgå. Skulle åter
tjenstinnehafvaren under något eller några af de tio åren icke innehaft
sådan anställning i statens tjenst, att dermed varit förenad rätt till pension,
komme pensionsunderlag att saknas för det året eller de åren och
dividenden blefve följaktligen så mycket mindre.

Emellertid torde äfven det fall komma att inträffa, att eu tjenstinnehafvare
under någon del af de närmast före afskedstagandet förflutna
tio åren, utan att tillika innehafva sådan tjenst, hvarå pensionslagen eger
tillämpning, innehaft annan statstjenst, hvarmed rätt till pension varit förenad;
och på det att eu dylik tjenstinnehafvare vid pensionsbeloppets bestämmande
icke må blifva lidande till följd deraf, att föreskrift saknades
beträffande beräkningen af pensionsunderlaget för den tid sådan tjenst
innehafts, har komitén här intagit förslag till stadgande derom, att äfven
för den tid pensionsunderlag skall beräknas och dervid tillämpas de i
pensionslagen gifna föreskrifterna för sådant underlags beräkning. Med
tillhjelp af ett sådant, på rättvisa grundadt stadgande torde, enligt hvad
komitén föreställer sig, blifva undanröjd den tvekan, som tilläfventyrs eljest
i något fåll skulle kunna uppstå i fråga om pensionsbeloppets riktiga
beräkningsgrund.

För att redan i denna paragraf, der olika slag af pensioner af bandias,
lemna eu antydan derom, att pension enligt denna lag i visst fall utgår
med belopp, som hvarken svarar mot det för hel eller för af kortad
pension stadgade beloppet, har införts en hänvisning till det lagrum, som
handlar om beloppet af pension, som utgår till den, som träffats af olycksfall
i tjensten.

Från föregående lagförslag har upptagits bestämmelse om afrundning
af pensionsbelopp.

5 §•

1 fråga om minimi-lefnadsalder, efter hvars uppnående tjenstinnehafvare
i allmänhet skulle ega rätt att vid afgång från tjensten komma i

åtnjutande af hel pensum, liar komitén redan förklarat sin anslutning till
den af Kongl. Maj:t i propositionen till 1899 års riksdag i sådant afseende
föreslagna eller 67 år. Utom nämnda antal lefnadsår skulle för erhållande
af hel pension erfordras, att tjenstinnehafvaren räknade en tjenstålder af
minst 35 tjenstår.

Visse tjenstinnehafvare äro dock till följd af tjenstgöromålens beskaffenhet
m. m. i den ställning, att tillfälle bör dem beredas att erhålla
pensionsrätt vid tidigare lefnadsår och i några fall jemväl vid
lägre tjenstålder än den, som är stadgad för civile tjenstinnehafvare i
allmänhet. Detta är i synnerhet fallet dels i afseende å lefnadsåldern, när
tjenstgöringen är af mera ansträngande natur, och dels i fråga om tjenstetiden,
när mer än vanligt långa förberedelser kräfvas för att vinna och
ådagalägga nödig kompetens för tjenstens behöriga skötande.

Vid uppgörande af sitt förslag till sådana undantagsbestämmelser
har komitén låtit sig angeläget vara icke blott att begränsa undantagen
till det minsta möjliga antal grupper af tjenstinnehafvare utan jemväl att,
der så ske kunnat, under en och samma bestämmelse sammanföra alla
tjenstinnehafvare med något så när likformig verksamhet eller kompetens.

Komitén har alltså funnit nödigt föreslå en nedsättning af såväl
lefnads- som tjenståldern för de tjenstinnehafvare, hvilka l:o) utöfva verksamhet
såsom läkare eller såsom gymnastiklärare och 2:o) innehafva lärostolar
vid. rikets universitet och öfriga högskolor. För läkarne och gymnastiklärarne
har nedsättningen ansetts böra gälla hufvudsakligen lefnadsårens
och för högskolornas lärare hufvudsakligen tjenstårens antal.

Då någon förhöjning af den för pensions erhållande nu gällande
lefnadsåldern synts komitén icke böra ifrågasättas för följande tjenstinnehafvare
med mer eller mindre ansträngande verksamhet, hvilken medför
behof för dem att vid tidigare lefnadsålder än den för civile tjenstinnehafvare
i allmänhet bestämda lemna sina befattningar, har komitén förordat
bibehållandet af nu för inträdet af pensionsrätt stadgade 65 lefnadsår
såsom vilkor för att nedannämnde tjenstinnehafvare vid afgång från tjenst
må erhålla hel pension. Desse tjenstinnehafvare äro: bevakningspersonalen
vid fångvårdsanstalterna, postvaktbetjente, äinneslärarne vid andra läroverk
än de särskildt nämnda, landtbruksingeniörcr samt tjensteman och betjente
vid skogsstaten. Komitén anser samma pensionsålder böra gälla för musikoch
teckuingslärarne vid de allmänna läroverken som för äinneslärarne vid
nämnda läroverk och hyser icke någon tvekan om befogenheten af den
utaf såväl förra pensionskomitén som Kongl. Maj:t föreslagna åtgärden att
för bevakningspersonalen vid tullverket förhöja pensionsåldern från nuvarande
60 till 65 lefnadsår.

Komitén föreslår alltså, att hel pension må kunna tillfalla:

a) vid uppnådda 62 lefnads- och 30 tjenstår:

l:o) provinsialläkare (nu: 60 lefnadsår och 25 tjenstår, deraf 20 år såsom
provinsialläkare);

2:o) läkare vid hospital eller asyl för sinnessjuke (nu: 65 lefnadsår och
35 tjenstår);

3:o) gymnastiklärare (nu: 60 lefnadsår och 30 tjenstår såsom gymnastiklärare).

b) vid uppnådda 65 lefnads- och 25 tjenstår lärarne vid följande läroanstalter,
nämligen:

l:o) universiteten (nu: professorer 65 lefnadsår utan visst antal tjenstår);

2:o) karolinska mediko-kirurgiska institutet (nu: professorer och extra
ordinarie- professorer 65 lefnadsår utan visst antal tjenstår);

3:o) tekniska högskolan (nu: professorer 65 lefnadsår utan visst antal
tjenstår och lektorer 65 lefnadsår samt 20 tjenstår vid högskolan);

4:o) gymnastiska centralinstitutet (nu: 60 lefnadsår samt 30 tjenstår
såsom gymnastiklärare);

5:o) farmaceutiska institutet;

6:o) undervisningsanstalterna för barnmorskor (nu: 65 lefnadsår utan
visst antal tjenstår);

7:o) veterinärinstitutet (nu: professorer 65 lefnadsår utan visst antal
tjenstår och lektorn 65 lefnadsår samt 20 tjenstår vid institutet);

8:o) fria konsternas akademi (nu: 65 lefnadsår utan visst antal tjenstår);

9:o) musikaliska akademiens konservatorium (nu: 60 lefnadsår och 20
tjenstår).

c) vid uppnådda 65 lefnads- och 35 tjenstår:

l:o) bevakningspersonalen vid fångvårdsanstalterna (nu: 65 lefnadsår och
35 tjenstår, deraf minst 20 år i ordinarie tjenst på fångvårdens stat);

2:o) postvaktbetjente (nu: 65 lefnadsår och 35 tjenstår);

3:o) bevakningspersonalen vid tullverket (nu: 60 lefnads- och 30 tjenstår);

4:o) ämnes- och öfningslärare — utom gymnastiklärare — vid andra
läroverk än de under litt. b nämnda (nu: ämneslärare 70 lefnadsår
och 30 tjenstår eller, i händelse af styrkt sjuklighet, 65 lefnadsår
och vid pass 40 tjenstår);

5:o) landtbruksingeniörer (nu: = ämneslärare, dock äfven 60 lefnadsår
med 30 års anställning såsom landtbruksstipendiat eller landtbruksingeniör
samt intyg om försvagad helsa);

6:o) tjensteman och betjente vid skogsstaten (nu: 65 lefnadsår och 35
tjenstår, dock äfven, i händelse af sjuklighet eller försvagadt helsotillstånd,
60 lefnadsår och 30 tjenstår).

6 §•

Der en tjenstinnehafvare på grund af’ framskriden ålder eller långvarig
obotlig sjukdom icke längre förmår att på tillfredsställande sätt sköta
de till hans tjenst hörande göromål, måste det icke allenast för honom
sjelf utan jemväl och i synnerhet från det allmännas sida anses önskligt,
att han lemnar plats för eu annan, hvilken eger de för tjenstens behöriga
bestridande nödiga förutsättningarne. Derest en tjenstinnehafvares arbetskraft
blifvit sålunda förbrukad, bör dock entledigandet ske utan godtycke,
enligt gifna regler och med behörigt tillgodoseende af tj en stinneh af varens
berättigade anspråk på ett efter tjenstens beskaffenhet och tjenstetidens
längd afpassadt underhåll för återstående lefnadsdagar; och komitén har
redan erinrat om vigten deraf att i pensionslagen inflyta uttömmande och
väl afvftgda stadgande!! uti berörda hänseende,

I fråga om tjenstinnehafvares skyldighet att afgå från tjenst, synes
den hufvudregel böra uppställas, att tjenstinnehafvare, som uppnått den
för åtnjutande af hel pension stadgade lefnadsålder, bör vara skyldig att
afgå från tjensten; och detta äfven om han vid nämnda tidpunkt tilläfventyrs
icke skulle räkna tillräckligt antal tjenstår för erhållande af hel
pension. 1 de allra flesta fall skall säkerligen den tjenstinnehafvare, som
hunnit den för hel pensions åtnjutande föreskrift^ lefnadsåldern, jemväl
innehafva det för sådan pension bestämda minimiantalet tjenstår; och der
så icke skulle vara händelsen, torde väl detta oftast vara att tillskrifva
omständigheter, hvilka varit beroende af tjenstinnehafvarens eget görande
eller låtande och alltså icke kunna, läggas det allmänna till last.

Skulle emellertid en tjenstinnehafvare, som uppnått nämnda lefnadsålder,
befinnas vara till fortsatt tjenstgöring fullt duglig, bör möjlighet
förefinnas att under ännu någon tid taga hans arbetskraft i anspråk;
och komitén har i detta syfte i sitt lagförslag upptagit bestämmelser,
innebärande att tjenstinnehafvare väl skall hafva skyldighet att afgå från
tjensten, så snart han uppnått den för åtnjutande af hel pension stadgade
lefnadsåldern, men att det dock skall vara Konungen eller vederbörande
embetsmyndighet obetaget att med afskedet låta anstå, derest
och så länge tjenstinnehafvaren pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna.

I fråga om dem, som innehafva domareembeten, lämpar sig dock
icke, enligt hvad redan blifvit påpekadt, ett dylikt vilkorligt qvarstående
i tjensten, såsom i någon mån oförenligt med en sådan tjenstinnehafvares
ställning. Komitén föreslår derför för innehafvare af doinareembete ovil -

karlig skyldighet att afgå från erabetet, efter det han uppnått antingen
den för alla tjenstinnehafvare föreslagna högsta lefnadsåldern för qvarstående
i tjenst, nemligen 70 år, eller ock den för åtnjutande af hel pension
stadgade lefnads- och tjenståldern, i detta senare fallet dock endast i händelse
tjenstinnehafvaren oafbrutet under sex månader på grund af sjukdom
varit och fortfarande finnes vara till tjenstgöring oförmögen.

Då kvarstående i tjenst efter uppnådd pensionsålder måste betraktas
såsom ett undantagsförhållande, hvithet icke bör få fortfara alltför länge;
och då det äfven för den embetsmyndighet, på hvars pröfning frågan om
dylikt anstånd är beroende, kan vara synnerligen önskvärd!, att lagen föreskrifter
en bestämd gräns, utöfver hvilken qvarstående i tjenst icke under
några förhållanden medgifves, har komitén i lagförslaget såsom en sådan
åldersgräns antagit uppnådda 70 lefnadsår, hvilken ålder redan nu, vid
beviljande af tillstånd att qvarstå i tjenst efter hunnen pensionsålder, i de
flesta fall icke torde öfverskridas. Komitén anser alltså, att sedan tjenstinnehafvare,
å hvilken pensionslagen eger tillämpning, uppnått 70 årsålder,
bör han hvarken ega rätt eller ens kunna på ansökning medgifvas rätt att
längre qvarstå i tjensten.

Ovilkorlig rättighet för tjenstinnehafvare att få i tjensten qvarstå
ända till dess han uppnått den i 5 § stadgade lefnadsåldern, skulle
emellertid i vissa fall kunna medföra afsevärda olägenheter och fördenskull
icke vara förenlig med ett behörigt iakttagande af hvad det allmännas
fördel fordrar. Pensionslagen bör för sådana fall innehålla stadganden,
som berättiga att utan afbidan af den tid, då tjenstinnehafvare
uppnått den för rätt till åtnjutande af hel pension bestämda lefnadsåldern,
afskeda tjenstinnehafvare; dylika fall föreligga, dels då tjenstinnehafvare,
som under eu följd af år, — komitén har, med anslutning till hvad i
sådant hänseende föreslogs uti det till 1899 års riksdag aflåtna lagförslaget,
ansett en tid af fem år böra bestämmas såsom minimum —, varit på grund
af sjukdom, vanförhet eller lyte ur stånd att tjenstgöra, tinnes vara jemväl
för framtiden till tjenstgöring oförmögen, dels ock då tjenstinnehafvare
träffats af olycksfall i tjensten och af sådan anledning tinnes för framtiden
vara urståndsatt att tjenstgöra. I senare fallet torde det tydligen böra få
bero af omständigheterna, huru lång tid som kommer att förflyta, innan
rätten att meddela afsked åt tjenstinnehafvaren göres gällande.

7 §•

I afseende å beloppet af den pension, som skall utgå i de fall, då
tjenstinnehafvare enligt G § är skyldig att afgå från tjensten men icke

renniontikomitcns bet. 7

uppnått den lefnads- och tjenstålder, som med stöd af bestämmelserna i
5 § berättiga till åtnjutande af hel pension, har komitén ansett den regel
böra uppställas, att pensionen utgår med helt belopp, derest tjenstårens
antal uppgår till det för rätt till hel pension stadgade, men i annat fall
med afkortadt belopp. Då jemväl för erhållande af af kortad pension i
de under 6 § a) och b) angifna fall en minimitjenstålder synts böra fastställas,
har dock såsom vilkor för sådan pensions utgående i berörda fall
föreslagits, att tjenstårens antal icke må understiga tio.

För den tjenstinnehafvare, som på grund af honom i tjensten träffadt
olycksfall förklarats skyldig att från tjensten afgå, är det emellertid
icke fråga om pension i den vanliga meningen, utan här gäller det arbetsgifvarens
skyldighet att hålla arbetaren skadeslös för den förlust, som
tillskyndas den senare derigenom att han på grund af olycksfall i arbetsgifvarens
tjenst mister sin framtida utkomst. Här är det så långt ifrån att
lefnads- och tjenstårens större antal bör berättiga till större vederlag för
mistad arbetsförtjenst åt den af olycksfallet drabbade, att snarare motsatsen
vore det rätta, ty för den unge och lifskraftige arbetaren måste ju framtiden
anses representera ett vida högre kapitalvärde än för den, som redan har
den bästa arbetstiden bakom sig.

Vid olycksfall i tjensten bör enligt komiténs mening vid bestämmande
af pensionsbeloppet alltså: l:o) afseende icke fästas vid antalet af
den skadades lefnads- och tjenstår; och 2:o) pensionen utgå med ett
belopp, som ungefär motsvarar hvad tjenstinnehafvaren varit berättigad
att af sina aflöningsförmåner uppbära, derest han fått qvarstå i den tjenst,
hvari olycksfallet träffat honom. Då nämnda belopp i allmänhet kan anses
sammanfalla med det pensionsunderlag, som för tjenstinnehafvaren var
gällande vid tiden för olycksfallet, har komitén föreslagit, att, då tjenstinnehafvare
afgår från tjenst på grund af honom träffadt olycksfall i
tjensten, skall pensionen utgå med enahanda belopp som det vid tiden för
olycksfallet för tjenstinnehafvaren gällande pensionsunderlag.

8 §•

Derest en tjenstinnehafvare skulle taga afsked från sin tjenst utan
att sådana förhållanden föreligga, att han enligt bestämmelserna i 6 § är
skyldig att afgå, anser komitén en sådan tjenstinnehafvare icke böra vara
berättigad till erhållande af någon pension. För att emellertid icke betaga
innehafvare af domareembete den rätt till pension, som vid uppnådda sextiosju
lefnadsår tillkommer andra, i 5 § icke särskildt nämnda tjenstinne -

häfvare, har undantag från nämnda regel bort göras för innehafvare af
domareembete, som uppnått sextiosju lefnads- men icke tretiofem tjenstår.
Sådan tjenstinnehafvare har alltså förbehållits rätt att, derest tjenståren
icke understiga tio, vid afgång från tjensten komma i åtnjutande af afkortad
pension i förhållande till tjenstårens antal.

9 §•

Då rätten till pension är en förmån, som omedelbarligen härleder
sig från den innehafvande tjensten, borde det vara en sjelfkär sak, att
den som gjort sig tjensten förlustig äfven skulle förlora sin rätt till pension.
I fråga om rättighet till pension vid afsättning hänvisar emellertid
strafflagen till hvad derom särskildt må vara stadgadt; och i det af komitén
uppgj°rda förslag till pensionslag har, i likhet med hvad i de föregående
lagförslagen egt rum, intagits ett stadgande derom, att rätt till pension
icke tillkommer den, som blifvit från tjensten afsatt; hvarjemte komitén
till fullständigande af bestämmelsen tillagt orden: »eller för fel eller försumlighet
från tjensten skild».

Då, enligt hvad redan förut framhållits, svensk medborgarerätt bör
utgöra en nödvändig förutsättning för att erhålla pension, har i denna §
jemväl inrymts den bestämmelse, att pension ej heller tillkommer den,
som vid afgång från tjensten icke är svensk medborgare.

10 §.

Beträffande tjenstinnehafvares skyldighet att erlägga afgift samt
sättet för afgiftens beräkning får komitén hänvisa till hvad här ofvan i
detta ämne blifvit anfördt.

I pensionslagen torde dock äfven böra intagas stadgande rörande
den tid, för hvilken pensionsafgift skall utgå; och har komitén, då lönerna
numera i allmänhet utgå månadsvis, ansett lämpligast att afgiften hänföres
till sådan tidsperiod och erlägges för hvarje månad, för hvilken
tjenstinnehafvaren åtnjuter lön för tjensten. Då den omständighet, att
tjenstinnehafvare på grund af tjenstledighet eller i följd af ådömd mistning af
tjensten för viss tid icke eger att uppbära lön, icke bör medföra befrielse
från afgiftens erläggande, har den bestämmelse tillagts, att pensionsafgift
skall erläggas äfven för månad, under hvilken på grund af någon af ofvan
nämnda anledningar lön icke uppbäres af tjenstinnehafvaren.

De närmare stadganden, som må vara erforderliga i fråga om tiden
när och sättet, hvarpå pensionsafgift skall erläggas, har komitén deremot

ansett böra öfverlemnas åt Konungen att i administrativ väg meddela; och
hafva dessa stadganden alltså blifvit intagna uti det förslag till kungörelse,
som komitén samtidigt härmed aflemnar (jfr §§ 1 och 2 i nämnda kungörelse).

11 §•

I det föregående har komitén såsom sin åsigt uttalat, att de pensionsafgifter,
hvilka af tjenstinnehafvarne skola erläggas, böra göras
räntebärande. Från den af de samlade afgifterna bildade fonden skulle
sedermera årligen bestridas viss andel af den kostnad för pensionsändamål,
som blifver en följd af pensionslagens tillämpning. Att på förhand
angifva storleken af denna andel låter sig tydligen icke göra. Härtill
erfordras ett materiel, som icke kan föreligga, förrän pensionslagen trädt i
kraftoch kännedom vunnits om antalet af de tjenstinnehafvare, å hvilka
lagen kan tillämpas, samt deras pensionsunderlag och pensionsafgifter m. m.
I afseende å den blifvande beräkningen af storleken af fondens tillskott till
pensionsutgifterna, har det synts lämpligast i pensionslagen endast fastslå,
att sådan sannolikhetsberäkning skall ske efter vetenskapliga grunder, med
fästadt afseende å pensionsfondens tillgångar och de stadgade pensionsafgifternas
storlek, samt att den skall verkställas minst en gång hvart femte
år. Erforderliga föreskrifter om fondens förvaltning och om verkställande
af sannolikhetsberäkningen böra af Konungen meddelas; och komitén har
också i sitt förslag till kungörelse (§ 4) intagit åtskilliga sådana föreskrifter
af mera allmän natur.

12 §.

Då pensionsafgiften är en med tjenstinnehafvandet förbunden utgift,
väsentligen oberoende af tjenstinnehafvarens person, förefinnes enligt
komiténs mening ingen anledning till att behörigen erlagda pensionsafgifter
skulle kunna till större eller mindre del återfås i annan form än
af pensionsförmån enligt derom i lagen gifna förutsättningar; dock har
det synts komitén vara rättvist och billigt, att tjenstinnehafvare, som
öfvergått från tjenst, å hvilken denna lag är tillämplig, till annan statstjenst,
bör i så måtto få tillgodonjuta af honom till pensionsfonden erlagda
afgifter, att, derest med inträdet i den nya statstjensten är förenad skyldighet
att erlägga retroaktiv afgift för beredande af egen pension, sådan
retroaktivafgift må betäckas med tjenstinnehafvarens till pensionsfonden
inbetalda årsafgifter i den mån de härtill kunna förslå.

Vid öfvervägande af frågan, om och i hvad mån tjenstinnehafvare
bör medgifvas rätt att återbekomma till pensionsfonden erlagda pensionsafgifter,
har komitén alltså stannat vid den åsigt, att sådan restitution bör
vara medgifven l:o) endast för det fall, att en tjenstinnehafvare, som
öfvergått till annan statstjenst, vid sitt inträde i den nya tjensten varit
skyldig att för beredande af pension åt sig sjelf erlägga retroaktiv afgift,
och 2:6) med högst det belopp, hvartill sådan retroaktiv afgift uppgår.

13 §.

Med afseende å vigten af enhetlig tillämpning af pensionslagens
föreskrifter har komitén — i öfverensstämmelse med de föregående lagförslagens
innehåll — infört ett uttryckligt stadgande, att pension enligt
denna lag skall sökas hos Konungen. Närmare anvisningar beträffande
sådan ansöknings form och de handlingar, som böra åtfölja den, återfinnas
i kungörelseförslaget (§§ 6 och 8).

Då komitén ingenting har att erinra mot hvad som nu tillämpas i
afseende å beräkningen af den tid, under hvilken beviljad pension skall
utgå, har komitén föreslagit den bestämmelse härutinnan, att pensionen
skall utgå från och med månaden näst efter den, under hvilken afgång
från tjensten egt rum, till och med den månad, under hvilken pensionstagaren
aflider eller pensionsrätten eljest upphör. Med tillämpning häraf
kommer alltså pensionsförmånen, såsom riktigt torde vara, att utgöra en
omedelbar fortsättning af löneförmånen och utgå för pensionstagarens återstående
lifstid, derest icke han, enligt hvad derom härnedan närmare
förmäles, skulle genom eget förvållande göra sig oförtjent af att bibehålla
pensionen.

I fråga om de medel, af hvilka pensioner, beviljade enligt pensionslagen,
böra utgå, har komitén visserligen tänkt sig: att de till tjenstinnehåfvare
vid post- och tullstaten beviljade pensionsbeloppen böra fortfarande
såsom hittills utgå af post- respektive tullmedlen, att de tjenstinnehafvare
å patent- och registreringsverkets stat tillkommande pensionerna böra, i
likhet med aflöningsmedlen, utgå af »patent- och varumärkesafgifters samt
registreringsafgifters fond», samt att pensionerna till öfrige tjenstinnehafvare
fortfarande böra utgå från allmänna indragningsstaten eller annat
ordinarie anslag å tionde hufvudtiteln, som Riksdagen för sådant ändamål
må komma att anvisa. Komitén har dock icke ansett lämpligt att i pensionslagen
intaga någon bestämmelse härutinnan, men föreställer sig, att
Kongl. Maj:t i sammanhang med framläggande för Riksdagen af förslag

till pensionslag kommer att föreslå Riksdagen att besluta angående anvisande
af medel, erforderliga för de utgifter, som af pensionslagens antagande
härledas.

Beträffande den myndighet, genom hvilken pension skall utbetalas,
torde pensionslagen icke heller böra innehålla något stadgande. Äfven
i detta hänseende torde emellertid i nuvarande anordningar förändring
icke blifva erforderlig.

Oaktadt genom införande af sådant uppbördssätt för pensionsafgifterna,
som det af komitén i kungörelseförslaget § 2 förordade, knappast
bör kunna förekomma fall, då pensionstagare vid tillträde af pensionen
häftade för oguldna pensionsafgifter, är dock möjligheten af ett sådant
förhållande icke utesluten; och komitén har derför ansett pensionslagen
böra innehålla stadgande, huru i dylik händelse skall förfaras, samt i sådant
afseende föreslagit den bestämmelsen, att de oguldna pensionsafgifternas
sammanlagda belopp skall uttagas genom afdrag å pensionen intilldess
beloppet tillfullo guldits.

Redan före pensions beviljande bör vara utrönt, huruvida och i hvad
mån den pensionssökande häftar för oguldna pensionsafgifter, och i sammanhang
med pensionens beviljande torde alltså föreskrift komma att meddelas
åt den myndighet, som har att verkställa pensionsutbetalningen, att
genom afdrag å pensionen, i mån som den till utbetalning förfaller, innehålla
oguldet afgiftsbelopp och detsamma till förvaltaren af pensionsfonden
behörigen redovisa.

14 §.

Af pensions egenskap att vara en af förut innehafd tjenst omedelbart
beroende förmån måste den slutsats dragas, att, derest grunden för
rätten till pension skulle bortfalla, äfven pensionsförmånen bör upphöra.
Skulle alltså en pensionstagare blifva dömd till förlust af medborgerligt
förtroende, bör hans rätt att vidare uppbära pensionen vara förverkad,
enär för tjenstinnehafvare förlust af medborgerligt förtroende alltid drager
med sig förlust af innehafvande embete eller tjenst. Likaledes bör tydligen,
om det skulle inträffa att en pensionstagare för under tjenstetiden
begånget brott gjort sig skyldig till afsättning och, — då afsättning i
sådant fall icke kan såsom straff användas, — i stället för afsättning
ådömes straff, hvarom i 2 kap. 17 § strafflagen förmäles, en sådan pensionstagare
icke vidare få tillgodonjuta rätten att uppbära pension.

Slutligen torde äfven rätten till beviljad pensions uppbärande för
framtiden böra förverkas, derest en pensionstagare skulle öfvergå till främ -

mande nationalitet, enär han derigenom upphör att ega den egenskap af
svensk medborgare, hvilken, enligt hvad förut blifvit sagdt, skulle utgöra
en nödvändig förutsättning för att tjenstinnehafvare vid afskedstagandet må
kunna tilläggas pension.

Utom de nu omförmälda anledningarne till förlust af rättigheten att
för framtiden uppbära beviljad pension, upptogs i det kongl. lagförslaget
en omständighet, som borde föranleda beviljad pensionsförmåns upphörande
under viss tid. Ett dylikt afbrott i pensionsförmånens åtnjutande skulle
enligt berörda lagförslag inträffa, derest pensionstagare efter erhållet afsked
med stöd af ofvan åberopade lagrum i stället för mistning af tjensten på
viss tid ådömdes fängelsestraff; ity att han, under den tid fängelsestraffet
varade, icke skulle få uppbära pensionen. Då emellertid straffarten fängelse
icke för sådant fall lärer användas, och då, om så skulle hända, fängelsestraffet
måste anses hafva till uppgift att motsvara den ekonomiska förlust,
mistningen af de med tjensten förenade aflöningsförmåner skulle hafva
medfört för den skyldige, om han vid tiden för sakfällandet varit i besittning
af tjensten, har komitén ansett riktigast, att pensionslagen icke
upptager någon bestämmelse, som vore egnad att skärpa det af domstolen
ådömda straffet.

Komitén har icke heller funnit erforderligt, att i pensionslagen upptages
någon bestämmelse i afseende å den tidpunkt, med hvilken pensionens
förlust skall betraktas inträda. Komitén har nemligen ansett det såsom
en gifven sak, att då denna förlust, såvidt det rör de i 14 § a) omförmälda
fall, alltid måste grundas på befintligheten af domstols laga kraft
egande utslag, hvarje pensionsbelopp, som förfaller till utbetalning efter
det sådant utslag föreligger, bör anses förverkadt. I fråga åter om tidpunkten,
då den, som upphört att vara svensk medborgare, skall betraktas
förlustig rätten att uppbära pension, synes denna böra anses sammanfalla
med den tidpunkt, då medborgarrätten upphörde, vare sig detta skedde
genom ett uttryckligt lösande från de skyldigheter, som åligga svensk
medborgare, eller på annat sätt. Äfven här synas de efter nämnda tidpunkt
till utbetalning förfallna pensionsbeloppen böra anses förverkade.

Med afseende å den blifvande skyldigheten för tjenstinnehafvare att
medelst erläggande af årliga afgifter delvis pensionera sig sjelf, har
komitén haft anledning taga i öfvervägande, i hvad mån detta nya moment
i pensionslagstiftningen för de tjenstinnehafvare, livarom är fråga, må anses
böra föranleda någon mildring af verkningarne af de föreslagna lagbestämmelserna
om förverkande af rätten att för framtiden uppbära beviljad
pension. Komitén har då trott sig finna, att äfven om erläggandet af
pensionsafgift icke kan betraktas annorlunda än som en med den inne -

hafvande tjensten förenad skyldighet, hvars behöriga fullgörande utgör ett
af vilkoren för rätt att åtnjuta de af tjensten sig härledande förmåner,
omständigheter dock kunna förekomma af den ömmande art, att det måste
anses vara med billighetens fordringar mest öfverensstämmande, derest
dessa afgifter skulle kunna i någon lämplig form få tillgodokomma pensionstagarens
hustru och oförsörjda barn, Indika eljest skulle alltför hårdt
drabbas af de ekonomiska svårigheter och bekymmer upphörandet af pensionsförmånen
medför.

Af sådan anledning och under den förut nämnda beräkningen, att
tjenstinnehafvaren kan anses genom erläggande af de föreslagna afgifterna
deltaga i pensionskostnaden med omkidng en tredjedel, har komitén alltså
ansett sig böra till intagande i pensionslagen förorda ett stadgande af
innehåll att, derest den, som enligt bestämmelserna i 14 § förverkat rätt
till pensions uppbärande, skulle hafva här i riket bosatt hustru eller barn
under aderton år, Konungen må ega, efter pröfning af de i det särskilda
fallet föreliggande omständigheterna, att för den tid pensionen eljest
skolat utgå, af pensionsfondens medel tilldela hans hustru eller barn understöd,
hvilket till sammanlagdt belopp icke må öfverstiga en tredjedel af
pensionen.

15 §.

Då det synes med god ordning öfverensstämma, att pensionsbelopp,
som under en längre tid varit till utbetalning förfallet utan att af pensionstagaren
lyftas, icke allt framgent må anses såsom en pensionstagarens innestående
fordran, hvilken han efter behag kan låta qvarstå eller lyfta, har
komitén föreslagit ett stadgande, i enlighet hvarmed pensionsbelopp, som
icke uttagits inom tre år, sedan det till betalning förfallit, skall vara förverkad
t och tillfalla pensionsfonden. Då stadgandet tillkommit hufvudsakligen
af ordningshänsyn och icke på det att staten sålunda skulle göra
någon vinst på den enskildes bekostnad, har komitén ansett, att dylikt
outtaget pensionsbelopp må tillgodokomma pensionsfonden. Förhållandet
lärer, att döma af hittills vunnen erfarenhet, ytterst sällan komma att inträffa;
och skulle den försumlige pensionstagaren sedermera kunna åberopa
någorlunda giltig anledning till försummelsen, torde nog beloppet komma
att, uppå ansökning af pensionstagaren, till honom utbetalas från pensionsfondens
medel.

16 §.

Den förra pensionskomiténs lagförslag innehöll följande stadgande:
»pension enligt här ofvan stadgade grunder må ej åtnjutas för mera än
en befattning eller af den, som uppbär pension från anstalt, som af staten
understödjes, ej heller af den, som innehar tjenst med lön af staten». T
det kongl. lagförslaget återfinnes enahanda bestämmelse, dock med följande
i viss mån förändrade lydelse: »pension må ej åtnjutas för mer än en befattning
eller utgå samtidigt med lön af staten eller med pension, hvartill
vederbörande på grund af anställning i statens tjenst må vara berättigad
från anstalt, som af staten understödjes», samt med ett tillägg så lydande:
»Genom hvad sålunda är stadgadt sker likväl ingen ändring i den rätt,
som enligt gällande bestämmelser kan under vissa omständigheter tillkomma
ehefen för jernvägsstyrelsen att uppbära pension samtidigt från allmänna
indragningsstaten och statens jernvägstrafiks pensionsinrättning.»

Den uppfattning, som legat till grund för de återgifna allmänna bestämmelserna
i hvad de afse förbud mot förening af pension för tjenst,
som i pensionslagen af ses, med lön eller pension för annan sådan tjenst
eller annan st.atstjenst, delar komité!) till fullo men har, ehuru dylik förening
sällan torde förekomma, ansett sig böra tillse, huruvida icke den tjenstinnehafvare
genom pensionslagen ålagda skyldighet att erlägga pensionsafgift
fordrar vissa undantagsbestämmelser från den allmänna hufvudregeln.

För att nu omförmälda förening af pension vare sig med lön eller
med annan pension skall kunna anses befogad, måste förutsättningen vara,
att den vid afgång från tjensten till pension enligt denna lag berättigade
tjenstinnehafvaren antingen l:o) dä jemväl innehar annan tjenst med lön
af staten, eller 2:o) förut innehaft annan tjenst, som i lagen afses, och för
sistnämnda tjenst åtnjuter pension, eller ock 3:o) dä är eller sedermera
kommer i åtnjutande af pension för statstjenst, å hvilken denna lag icke
är tillämplig.

Komité!), so))) äfven här utgår från det antagande, att tjenstinnehafvaren
genom erläggande af de i pensionslagen stadgade afgifter sjelf
bekostar tredjedelen af sin blifvande pension, anser på grund häraf tjenstinnehafvare,
som behörigen erlagt dessa afgifter, äfven böra vara berättigad
att under alla omständigheter, så vida pensionsrätten eljest icke blifvit. af
honom förverkad, i den mån häri uppfylt de för pensions åtnjutande stadgade
vilkor, få uppbära mot samma, afgifter svarande andel af pensionsbeloppet;
och då denna andel, som visserligen icke i hvarje enskildt fall

PensionsJcomiténs bet.

utgör en tredjedel, dock enligt genomsnittsberäkningen kan antagas
uppgå till omkring en tredjedel af pensionsbeloppet, har komitén funnit
sig ega anledning föreslå, att från den allmänna regeln, att enligt pensionslagen
utgående pension icke må förenas med lön eller pension för
annan statstjenst, må medgifvas undantagsbestämmelser, med tillämpning
af hvilka:

l:o) för den, som vid afgång från tjensten åtnjuter lön för annan
tjenst, pension må, för den tid lönen för den andra tjensten åtnjutes, utgå
med en tredjedel af det belopp, som enligt denna lags bestämmelser eljest
skolat utgå;

2:o) för den, som vid afgång från tjensten åtnjuter pension för annan
tjenst, som i denna lag afses, pension må utgå för begge tjensterna med
ett sammanlagdt belopp, motsvarande det högre af de pensionsbelopp, som
eljest skolat utgå, ökadt med en tredjedel af det lägre, eller, om begge
pensionsbeloppen äro lika, motsvarande det ena af dem, ökadt med en
tredjedel; och

3:o) för den, som vid afgång från tjensten åtnjuter eller sedermera
erhåller pension för statstjenst, å hvilken denna lag icke eg er tillämpning,
pension för den förra tjensten må utgå med en tredjedel af det belopp,
som eljest skolat utgå; dock att, derest härigenom de båda pensionerna
icke skulle tillsammans uppgå till nämnda belopp, pensionen må ökas
med hvad som motsvarar skilnaden.

Hvad särskilt beträffar det undan tagsstad gande, som i det kongl.
lagförslaget var intaget till förmån för chefen för jernvägsstyrelsen, vill
komitén endast anmärka, att då enligt nu förevarande lagförslag från lagens
tillämpning undantagits bland annat »tjenst vid statens jernvägstrafik»,
detta innebär att, i händelse komiténs lagförslag i denna del bifalles, någon
ändring i nu gällande bestämmelser angående chefens för jernvägsstyrelsen
pensionsrätt derigenom icke blifvit vidtagen.

17 §.

Beräkningen af tjenstår torde väl i allmänhet icke möta synnerlig svårighet;
men bestämmelser härom synas dock vara erforderliga, och komitén
har i afseende å den tid, som må tillgodoräknas en tjenstinnehafvare såsom
tjenstår, då fråga är om pensions erhållande, i det närmaste samma
uppfattning som den, hvilken uttalats uti de föregående lagförslagen.

Såsom komitén redan haft tillfälle framhålla, anser komitén således,

att tjenstår för erhållande af pension enligt denna lag må beräknas
icke allenast för tid, under hvilken tjenstinnehafvaren innehaft tjenst, som

i denna lag afses, utan äfven för tid, under hvilken han innehaft, annan
statstjenst eller oek i statens tjenst haft extra ordinarie anställning eller
förordnande;

att afbrott i tjensteutöfning, som egt ruin af annan anledning än
semester, sjukdom, offentligt uppdrag eller resa, som med vederbörligt tillstånd
företagits till egen utbildning, skall föranleda till afdrag vid tjenstårsberäkningen; dock

att för tjenstinnehafvare, som icke eger rätt till semester, afdrag
ej må göras för tid af högst en och en half månad om året, under
hvilken ledighet åtnjutits för helsans vårdande eller för andra enskilda
angelägenheter.

Då den fråga någon gång torde kunna uppstå, i hvad mån en tidrymd,
hvilken redan tagits i beräkning för att bereda en tjenstinnehafvare
pension, tilläfventyrs må kunna få tillgodoräknas samme person för förvärfvande
af pension jemväl i egenskap af innehafvare af annan statstjenst,
har koinitén i förslaget till pensionslag infört stadgande i berörda hänseende,
och har komitén gifvit åt detta stadgande följande lydelse: »I fråga
om pension för den, som vid afgång från tjenst, som i denna lag afses,
erhållit pension för annan sådan tjenst eller annan statstjenst, må tjenstår,
som beräknats för erhållande af den pension, ej ånyo beräknas såsom
tjenstår, der det icke på grund af annan tjenstgöring än den, på hvilken
den förra tjenstårsberäkningen grundats, må såsom tjenstår beräknas.» På
samma gång komitén härigenom velat häfda regeln, att en och samma tidrymd
icke må för pensions erhållande tillgodoräknas tjenstinnehafvaren
mer än en gång, har komitén dock å andra sidan ansett, att det skulle
innebära en obillighet, derest icke en person, som samtidigt tjenstgjort i
olika egenskaper och kanske till och med i begge dessa egenskaper erlagt
pensionsafgift, också finge såsom tjenstår för pensionsrätt beräkna de begge
olika slagen af tjenstgöring. Angående sättet för tillämpningen åt det
nu föreslagna stadgandet får komitén hänvisa till det å sid. 29 införda
exemplet.

18 §.

Angående behofvet af de i denna paragraf intagna öfvergångsbestämmelserna
får komitén endast åberopa sina förut gjorda uttalanden.

•f

II.

Förslag

till

ombildning af civilstatens pensionsinrättning

m. m.

Civilstatens pensionsinrättning.

Såväl i det lagförslag, hvilket åtföljde 1894 års komitébetänkande,
som i det förslag till pensionslag, hvilket af Kongl. Maj:t i nådig proposition
förelädes 1899 års riksdag till antagande, ansåg man sig — såsom
redan i det föregående blifvit erinradt — kunna utgå från den förutsättning,
att pensionering af tjenstinnehafvare genom civilstatens pensionsinrättning
borde upphöra.

Verkstålda undersökningar, i hvad mån nämnda pensionsinråttnings
och den dermed förenade civilstatens enke- och pupillkassas ekonomiska
ställning kunde anses motsvara de kraf, som dem åliggande förpligtelse!’
betingade, hade nemligen visat, bland annat, att vid 1896 års slut kassans
aktiva understigit passiva med ett belopp af 7,670,000 kronor; att den
sålunda förefintliga bristen, approximativt beräknadt, kunde anses vara
intill ett belopp af 3,500,000 kronor förorsakad af det särskilda sätt, på
hvilket pensioneringen af tjenstinnehafvare vid postverket verkstäldes;
att, för den händelse icke snar hjelp vore att förvänta, det skulle blifva
nödvändigt att afstånga och afveckla kassan; samt att, äfven i sådant fall,
kassans inkomster i längden icke skulle förslå till utgifternas bestridande,
utan brist uppstå, hvars kapitalvärde beräknats till något öfver 3,000,000
kronor.

Kongl. Maj:t, föreslog derför i sin ofvanomförmälda proposition Riks- Kongl.
dagen att, i sammanhang med antagandet af lag angående civile tjenst- ^y:tilli899
innehafvares rätt till pension af staten, med ändring af då gällande be-års riksdag
stämmelser i fråga om sättet för bestridande af pensioneringen af såväl
embets- och tjensteman samt betjente vid generalpoststyrelsen som ock statens penöfrige
tjenstinnehafvare vid postverket, medgifva, att samtlige till post- 810n8^att''
staten hörande tjenstinnehafvare, Indika från och med det år, då sådan
ny organisation af civilstatens pensionsinrättning inträdde som i det vid
propositionen fogade statsrådsprotokollet omförmäldes, afginge ur tjenst,

skulle ega att af postmedlen utbekomma fulla pensionsbeloppen, derest de
för rätt till pension af staten stadgade vilkor blifvit behörigen uppfylda,
äfvensom att från och med samma tidpunkt de pensioner, som dessförinnan
blifvit tjenstinnehafvare vid postverket beviljade från civilstatens
pensionsinrättning att utgå jemte . pension från postverkets pensionsstat,
finge i stället utgå från sistnämnda pensionsstat. I samma proposition
föreslogs vidare, att Riksdagen måtte, för bildande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de i ett bilagdt statsrådsprotokoll anförda grunder, af
ny enke- och pupillkassa för civilstaten, uppföra såsom ordinarie anslag ej
mindre 35,000 kronor såsom bidrag till bestridande af förvaltningskostnaden
för nämnda kassa än äfven 9,200 kronor till beredande af frihet
från befordringsafgifter för de till de bägge lägsta pensionsklasserna hörande
delegare i kassan.

liksåår° * skrifvelse till Konungen af den 10 maj 1899 svarade Riksdagen,

skri/velse. som redan i fråga om förslaget till pensionslag angifvit såsom sin uppfattning,
att äfven den utvägen att genom en pensionskassa bestrida pensioneringen
af civile tjenstinnehafvare borde hållas öppen, att, Riksdagen
i följd deraf funnit att frågan om civilstatens pensionsinrättnings ombildning
till en uteslutande för enkor och barn afsedd pensionsanstalt borde
tillsvidare hvila, hvadan Kong!. Maj:ts framställning i hvad den afsåge
anvisande af medel till eu ny enke- och pupillkassa för civilstaten icke
kunnat bifallas; men då Riksdagen ansåg, att det äfven från det allmännas
sida vore af vigt, att pensionsinrättningens undergräfda ställning
icke under anståndstiden än vidare så försämrades, att möjligheten af dess
användning i det af Riksdagen antydda syfte helt och hållet uteslötes; och
då det i allt fall kunde anses såsom högst sannolikt, att den genom Kong].
Maj:ts äfven af Riksdagen godkända beslut pensionsinrättningen ålagda
särskilda skyldighet i afseende å posttjenstemänneris pensionering aldrig
blifvit ifrågasatt, derest man haft anledning befara, att pensionsinrättningens
bestånd derigenom skulle äfventyras och öfrige delegare alltså utan
eget förvållande lida intrång i sina reglementsenliga rättigheter, ansåg
Riksdagen sig böra befria pensionsinrättningen från nämnda särskilda
skyldighet beträffande säd am tjenstinnehafvare vid postverket, Indika
komme att efter ingången af av W00 frän tjenst, afgå, och medgaf, att
desse tjenstinnehafvare, under förutsättning att de uppfyllt vilkoren för
rätt till pension af staten, finge, med bibehållande i öfrigt af samma ställning
gent emot civilstatens pensionsinrättning som posttjenstemännen dittills
intagit, af postmedlen utbekomma jemväl den del af pensionsbeloppet,
hvilken enligt då gällande bestämmelser eljest bort erhållas från civilstatens
pensionsinrättning.

I senast faststälda reglemente för pensionsinrättningen af den 9 juni Fastställelse
1899 hafva jemväl — i syfte att derigenom än vidare förbättra kassans ™ytt reg£.
ställning — vidtagits åtskilliga ändringar i dittills gällande bestämmelser; mente för
af hvilka särskild! torde böra nämnas: höjning af lefnadsåldern för till- Afätning™-träde af pension för delegare i allmänhet från 55 till 60 år; höjning åt
pensionsafgifterna in. in. Hvad särskildt angår beslutet om pensionsålderns
förhöjning, så torde denna förändring vara egnad att nästan alldeles upphäfva
kassans betydelse såsom pensionsanstalt för tjenstinnehafvare, ty
har det redan förut visat sig, att — med undantag af de tjenstinnehafvare
vid postverket, hvilka voro skyldiga att taga pension från civilstatens
pensionsinrättning — endast ett försvinnande fåtal af öfrige delegare
funnit med sin fördel förenligt att begagna sig af sin rätt till
pension från nämnda pensionsinrättning, så skall detta i ännu högre grad
komma att blifva förhållandet, sedan pensionsåldern kommit att närma
sig den, då ojemförligt större pensionsförmåner kunna erhållas af staten.

Den med nådigt tillstånd företagna utredningen angående civilstatens Ny utredpensionsinrättnings
nuvarande ställning, hvilken utredning enligt ko- ^nsinrättmiténs
uppdrag blifvit verkstäld af dess ledamot professor Lindstedt, har ningens
gifvit följande ur hans till koinitén aflåtna yttrande i ämnet hämtade s a nu>11''
resultat angående kassans passiva och aktiva vid 1899 års slut:

»Kassans passiva

vid 1899 års slut.

Nuvarande delegares efterlefvande......................

Framtida » , » .....................

Pensionsfonderna, tillsammans ..........................

Begrafningshjelp ................................................

Ogifta döttrar mellan 21—25 år ......................

Sjuldighetspensioner, framtida .........................

Tjenstemannapensionering .................................

För valtningsk ostnad.............................................

Summa passiva,

Räntefot

3 ‘/i %	4 %
..... 7,049,000	6,339,000
..... 7,800,000	5,950,000
..... 6,481,000	6,214,000
50,000	45,000
200,000	180,000
956,000	786,000
901,000	757,000
..... 1,714,000	1,500,000
kr. 25,151,000	21,771,000

Hvad kassans notion beträffar, så bestå dessa i dels statsbidraget till
belopp af kr. 74,271: so om året, dels delegarnes af gifter jemte eu del
oregelbundna inkomster, hvilka tillsammans under åren 1900 och 1901 —
beräkningen har skett för dessa år, enär den för framtiden gällande för Pensionskomiténs

bni. ^

Komiténs

uttalande.

höjningen af delegarnes afgifter först inträdt fr. o. m. år 1900 — utgjorde
i medeltal kr. 365,057:95, dels slutligen kassans kapital, som vid 1899 års
slut utgjorde kr. 11,6 3 2,177 : 02.

Förvandlas statsbidraget och de angifna. årliga inkomsterna till motsvarande
kapitalvärden, så erhålles för 1899 års slut följande sammanställning
af

Kassans aktiva.

Räntefot

3x/s % 4 %

Statsbidraget................................................................ 2,122,000 1,857,000

Kassans kapital............................................................ 11,632,000 11,632,000

Delegareafgifter in. in. ............................................. 10,430,000 9,126,000

Summa aktiva, kr. 24,184,000 22,615,000

Jemföras nu aktiva med passiva, erhålles såsom resultat beträffande
kassans ställning vid 1899 års slut:

efter 372 %: en brist af 967,000 kronor,

» 4 %\ ett öfverskott af 844,000 kronor,

hvaraf följer, att kassans ställning blifvit genom de senaste reglementsförändringarne
konsoliderad, och att dess förmåga att motsvara sina förbindelser
är tryggad under förutsättning af en räntefot mellan 3,7 och 3,8 ''%>:»

Af denna utredning torde alltså få anses framgå, att de tillgångar,
hvaröfver kassan för närvarande förfogar, äro rtödvändiga för kassan, -derest den skall kunna svara för sina förbindelser enligt hittills gällande
reglementen, eller, med andra ord, att från denna kassa icke kan påräknas
bidrag till de civile tjenstinnehafvarnes egen pensionering i vidare mån
än med nämnda reglementen är öfverensstämmande.

På goda grunder anser sig komitén också kunna utgå från den
förutsättning, att pensionering af civile tjenstinnehafvare vid sidan af den,
som komme att grunda sig på den nya pensionslagens bestämmelser, icke
bör eller behöfver ifrågakomma, så vidt det rör de tjenstinnehafvare,
hvarå nämnda lag skulle blifva tillämplig.

Med anledning af hvad Riksdagen i sin nyss åberopade skrifvelse
yttrat, har komitén dock ansett sig böra tillse, huruvida icke civilstatens
pensionsinrättning skulle kunna ombildas derhän, att pensionsinrättningen
skulle uppbära de af tjenstinnehafvarne enligt pensionslagen utgående af -

gifter och derutöfver erforderligt statsanslag samt bestrida den pensionering
af civile tjenstinnehafvare, som blefve en följd af nämnda lags antagande.

Då komitén emellertid föreställer sig, att någon besparing icke skulle
komma att beredas statsverket, derest bestyren med pensionernas utbetalande,
pensionsafgifternas mottagande och pensionsfondens förvaltning skulle
öfverlemnas åt direktionen öfver civilstatens pensionsinrättning och de hos
direktionen anstälde tjensteman och redogörare, hav komitén icke funnit sig
ega anledning att tillstyrka ombildning af den nuvarande civilstatens pensionsinrättning
i det nyss antydda syftet. Komitén har ej heller ansett erforderligt,
att annat, enbart för detta ändamål afsedt embetsverk inrättades,
då komitén hyser den mening, att nuvarande anordningar i afseende å
pensionsutbetalningarne böra kunna i det väsentliga bibehållas, samt att
pensionsafgifternas uppsamlande och pensionsfondens förvaltning torde kunna
ombesörjas utan att särskild!, embetsverk skulle för sådant ändamål behöfva
inrättas. Huru komitén tänkt sig sättet för uppbörden och redovisningen
af pensionsafgifterna samt fondförvaltningen framgår af det förslag
till kungörelse, innefattande föreskrifter om verkställighet af pensionslagen
för civile tjenstinnehafvare, hvilket förslag jemte dithörande motivering
återfinnes i afdelning III af detta betänkande.

Under rubriken »civilstatens pensionskassa» upptager riksstaten under
tionde hufvudtiteln följande anslagsbelopp, nemligen:

Pensionsstaten för civile embete- och tjensteman.

Bidrag till den under civilstatens pensionsinrättnings
förvaltning stående tjenstemannafonden,
enligt kong!, kungörelsen den 29 juni

1798................................................................... 15,000: —

Ersättnig för den del utaf f. d. centonalen af civilstatens
löner, som från Vadstena krigsmans huskassa

utgår till arméns pensionskassa— 22,500: — 37,500: —

Pensionsstaten för civile einbets- och tjenstemiins enkor och

omyndiga barn.

Bidrag till ofvannämnda kassas allmänna enke- och pupillfond,

enligt kongl. brefvet den 16 mars 1858 ........................... 45,000: —

Transp. kr. 82,500: —

Tranps. kr. 82,500: —

Ersättning för niistade löueinnehållningar.

För de under namn åt’ vakans- eller förslagsliggetidsbesparing
tillförene bestämda, numera upphörda innehållningar af
embete- och tjensteman löner, enligt kongl. brefven
den It Juni 1853 och 21 maj 1880 ................................. 2,246:-—

Ersättning för nåd års- och begrafniugshjelpsbesparingar.

Till ersättning åt pensionskassorna för de till dem anslagna och
för uppfyllande af deras förbindelser påräknade inkomster,
Indika genom nådårs- och begrafningshjelpsbesparingarnes
upphörande gått förlorade, är genom kongl.
brefvet den 17 september 1851 — med dervid fästadt
vilkor, att något vidare rättsanspråk från kassornas sida
icke må ega rum — anvisadt ett årligt anslag af 37,200
kronor, motsvarande 10 års medeltal af hvad berörda
kassor under sådan titel uppburit; och utföres här denna

kassas andel med.................................................................... 6,540: —

För pensionering af koinmissionslaiultniätare jemte deras enkor

och barn.

Enligt kongl. brefvet den 20 maj 1870 ..................................... 7,200: —

För pensionering af tjensteman och betjente vid skogsstaten
och skogsskolorna.

Enligt kongl. brefvet den 5 juni 1874 ....................................... 9,000: —

För pensionering af föreståndare, lärare och betjente vid tekniska
högskolan.

Enligt kongl. brefven den 24 och 31 maj 1878 ....................... 3,500: —

För pensionering af enibets- och tjensteman samt betjente vid vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, Indika uppbära lön på ordinarie
stat, äfvensom af deras eukor och barn.

Enligt kongl. brefvet den 29 juni 1883 ..................................... 1,300:-

Summa enligt riksstaten, kr. 112,286: —

Såsom fyllnad i anslaget till ersättning för mistade löneinnehållningar
egcr, jemlikt kongl. brefvet den 11 juni 1853, civilstatens pensionsinrättning
dessutom att årligen uppbära:

af 2:o hufvudtitelns besparingar .................... 1,743:

>,\ )) » ..............______ 322i 50

> 6:e » » .................... 3,075:

» 7:e » » ................... 1,309:50

» 8:c » » .................... 535:5o

tillsammans kronor 6,985: 50.

Af ofvannämnda anslag bör särskildt uppmärksammas det under
rubriken: xpensionsstaten för civile embets- och tjenstemäns enkor och
omyndiga barm upptagna å 45,000 kronor, hvilket med hela sitt belopp
ingår till civilstatens allmänna enke- och pupillfond. Enligt gällande
reglemente för civilstatens enke- och pupillkassa ega alla till rikets civilstat
hörande tjenstemäns i fattigdom efterlemnade enkor och barn, som enligt
kongl. kungörelsen den 29 juni 1798 varit berättigade till pension af det
för sådant ändamål afsätta anslag, att, utan afseende derå om mannen eller
(adren varit delegare i civilstatens pensionsinrättning eller icke, undfå
pension af donna allmänna enke- och pupillfond, när med lagligen upprättad
och godkänd bouppteckning styrkes, att qvarlåtenskapen icke lemna!
så stor kapitalbehållning, att räntan deraf, till tre procent beräknad, uppgår
till lika belopp med pensionen i den klass, hvartill enkau eller barnen
höra. Samma reglemente stadgar äfven, att direktionen öfver civilstatens
pensionsinrättning skall inom den 15 april hvarje år till Kong!. Maj:t
insända icke allenast de under nästföregående året inkomna ansökningar
om pension af allmänna enke- och pupillfonden tillika med sitt betänkande
öfver desamma, utan ock förslag öfver fondens tillgångar och utgifter
för det löpande året, hvarefter Kongl. Maj:t låter berörda ansökningar
sig föredragas och bestämmer de sökandes pensionsrätt.

Sedan det visat sig, att årsanslaget icke längre var tillräckligt att fylla
hvad som erfordrades till uppehållande af fondens pensionering, bemyndigade
Kongl. Maj:t genom beslut den 5 maj 1882 direktionen öfver civilstatens
pensionsinrättning att af pensionsinrättningens medel förskjuta hvad till
fullgörande af pensioneringen för år 1882 kunde erfordras, och förklarade
Kongl. Magt derjemte, att ansökningar till erhållande af pension från
denna fond tillsvidare icke komme att mottagas. Vid 1886 års slut hade
pensionsinrättningens fordran hos allmänna enke- och pupillfonden på
grund af lemnade förskott stigit till ett belopp af 25,341 kronor 83 öre,

men dessa förskott blefvo sedermera så småningom ersatta, och vid slutet
af år 1898 hade pensionsinrättningen erhållit full godtgörelse för sin fordran
till såväl kapital som räntor. Sedan allmänna enke- och pupillfondens
skuld sålunda blifvit betald samt af de år 1882 befintliga pensionärerna
en del årligen afgått utan att nya tillkommit i stället, utgjorde
vid 1901 års slut pensionärernas antal 495, årliga pensionsbeloppet
21,289 kronor 50 öre och fondens samlade öfverskott 191,509 kronor 6 öre.

Då komitén måste antaga, att ej heller framdeles nya pensioner
komma att från anslaget till den allmänna enke- och pupillfonden anvisas,
har komitén, enär i allt fall kassans ställning icke är så stark att den icke
väl är i behof af ytterligare någon tillgång, ansett sig böra ifrågasätta,
huruvida icke de å allmänna enke- och pupillfonden befintliga öfverskotten
skulle kunna få öfverleinnas till civilstatens pensionsinrättning mot skyldighet
för pensionsinrättningen att bestrida pensionsutbetalningarne till nu qvarstående
pensionärer dels med den af de kapitaliserade öfverskotten fallande
räntan, i den mån den dertill försloge, dels ock derutöfver med det anslag af
statsmedel, som för sådant ändamål borde ställas till pensionsinrättningens förfogande;
hvaremot det nu å stat uppförda årsanslaget, 45,000 kronor, borde
för framtiden indragas. Då de qvarstående pensionärernas antal år efter år
måste nedgå för att snart helt och hållet försvinna och pensionskostnaden i
samband dermed minskas samt slutligen upphöra, framgår af nämnda förhållande,
att det årliga belopp af statsmedel, som skulle erfordras för att
jemte räntan å öfverskottsmedlen bestrida de nu från deri allmänna enkeoch
pupillfonden anvisade pensionerna, till eu början skulle uppgå till måhända
omkring 12,000 kronor men med hvarje år nedgå, och att, så snart
ränteafkastningen af de kapitaliserade öfverskotten blefve tillräcklig för
pensioneringens uppehållande, något statsinedelsanslag för detta ändamål
icke vidare skulle vara af nöden.

På samma gång en lag blifver antagen, hvarigenom på ett betryggande
sätt sörjes för pensioneringen af de civile tjenstinnehafvare, hvilka
nu äro förpligtade till delaktighet i civilstatens pensionsinrättning,* synes,
enligt hvad förut blifvit antydt, pensioneringen af tjensteman från denna
pensionsinrättning samtidigt böra inskränkas till sådane, som vid tiden för
pensionslagens trädande i kraft redan äro pensionstagare eller delegare i
pensionsinrättningen, samt denna pensionsanstalt efter hand öfvergå till —
hvad den genom förhållandena redan i sjelfva verket i det närmaste blifvit

* Kommissionslandtmätarne, Indika nu äro delegare i civilstatens pensionsinrättning och
såsom sådana berättigade till pension från tjenstemannafonden, sknlle visserligen icke falla under pensionslagens
bestämmelser, men komitén har i annat sammanhang uttalat sig för att deras nuvarande
rätt till pension från allmänna indragningsstaten skalle bibehållas.

— en uteslutande för enkor och barn efter civile tjenstinnehafvare afsedd
pensionskassa.

Af tjensteinannapensioneringens totala upphörande bör enligt koraiténs
mening följa indragning af de statsanslag å tillhopa 74,271 kronor 50 öre,
Indika för närvarande utgå till civilstatens pensionsinrättning, och hvilka,
efter vidtagande af de åtgärder, komitén här nedan föreslår, icke heller
skulle, enligt hvad professor Lindstedts utredning gifver vid handen, blifva
för kassan nödvändiga.

Den minskning i kassans inkomster, som genom statsanslagens indikning
skulle uppstå, representerar under antagande af en räntefot af
3V2 procent en kapitalförlust af 2,122,000 kronor och efter en räntefot af
4 procent en dylik förlust af 1,857,000 kronor. Då komitén, särskilt
med fästad t afseende å de pensionsafgifter, som enligt pensionslagen skulle
komma att af tjenstinnehafvarne uttagas, icke tilltror sig att föreslå någon
ökning i de enligt reglementena nu utgående årsafgifterna till civilstatens
pensionsinrättning och dess enke- och pupillkassa, hvilka afgifter motsvara
27 procent af enkepensionen, har komitén sökt andra utvägar för att
bringa jemvigt i kassans ställning. Och då komitén funnit det vara
synnerligen önskvärdt, att den ombildade kassan komme att ställas under
förvaltning af en styrelse, utsedd af Kongl. Maj:t, har komitén ansett sig
böra upptaga det förslag härutinnan, som framstäldes af 1894 års pensionskomité
och gick derpå ut, att styrelsens såväl ordförande som ledamöter
borde utses af Kongl. Maj:t, ett förslag som då icke mötte någon
gensägelse från civilstatens fullmäktige. Likaledes har komitén funnit
sig böra förorda det af berörda pensionskomité framstälda förslaget om
eu årlig revision af kassans räkenskaper, handlingar och förvaltning genom
af Kongl. Maj:t utsedde revisorer. Med antagande af dessa förslag för
styrelsens och revisorernas tillsättning torde emellertid följa, att de med
kassans förvaltning förenade kostnader, i den mån de icke äro att hänföra
till utgifter för delegarnes deltagande i förvaltningen genom utsedde fullmäktige,
böra af statsmedel bestridas.

En sådan representation synes emellertid komitén icke vara af
något verkligt behof påkallad, helst delegarne i kassan icke torde sakna
tillfälle att genom någon af revisorerna eller på annat sätt låta till Kongl.
Maj:ts kännedom komma möjligen uppstående önskemål i frågor rörande
kassans förvaltning eller delegarnes intressen. Då nu förvaltningskostnaderna
i sin helhet beräknats taga i anspråk eu kapitaltillgång af resp.
1,714,000 kronor eller 1,500,000 kronor, allt eftersom räntefoten antages
utgöra 3 V2 eller 4 procent, skulle alltså statens öfvertagande af denna
utgiftspost medföra en motsvarande minskning i kassans passiva. Ytter -

ligare sådan minskning torde kunna beredas derigenom, att för barn efter
blifvande delegare i kassan den ålder, då pensionsrätten upphör, nedsättes
för såväl son som dotter från resp. 21 och 25 år till 18 år, vid hvilken
åldersgräns barns rättighet att uppbära pension numera torde i de flesta
liknande kassor upphöra. Genom sistnämnda reglementsförändring beräknas
kassans passiva komma att nedgå med omkring 100,000 kronor, och
då härtill lägges den minskning af omkring 360,000 kronor resp. 300,000
kronor, som tjenstemannapensioneringens upphörande skulle hafva till följd,
skulle alltså vidtagande af samtliga nu föreslagna åtgärder gifva som resultat,
att, i händelse af statsanslagens upphörande, kassans ställning skulle
komma att förblifva ungefär densamma, som angifves i professor Lindstedts
här ofvan intagna utredning.

Af största vigt synes emellertid vara, att kassan icke bringas ur
sitt jemvigtsläge genom reglementsförändringar, som öka kassans förbindelser
utan att kassan tillföres en deremot svarande tillgång. Det måste
derför anses synnerligen önskvärd!, att i kassans reglemente infördes bestämmelser,
hvilka såsom vilkor för upptagande i kassan af nyinrättade
tjenster eller af nya tjenstemannagrupper äfvensom för uppflyttning till
högre klass af kassan redan tillhörande tjenstemannagrupper stadgade, att
kassan, utan förutvarande delegares betungande, skulle beredas den tillökning
i inkomster, som efter verkstäld beräkning funnes motsvara de nya
förbindelser, som genom sådan åtgärds vidtagande komme att tillskyndas
kassan. Till kassans betryggande borde enligt komiténs mening reglementet
jemväl innehålla grunder för bestämmande af delegarnes klassindelning
samt en revision af af giftsbeloppen verkställas i syfte af dessa
afgifters rättvisare fördelning.

III.

Förslag

till

Kungörelse,

innefattande föreskrifter om verkställighet af lagen angående
civile tjenstinnehafvares rätt till pension,
jemte tillhörande motiver.

J^nsiomkomiténs bet.

Kungörelsen.

Såsom ofvan nämnts, har komitén vid uppgörande af sitt förslag
till pensionslag förutsatt, att i sammanhang med utfärdande af nämnda
lag skulle, såsom komplement till densamma, i form af en kongl. kungörelse
meddelas de föreskrifter, som kunde finnas erforderliga för lagens
verkställighet. Enligt komiténs mening böra i denna kungörelse införas
stadganden:

dels i fråga om sättet för uppbörden och redovisningen af de pensionsafgifter,
som skola af tjenstinnehafvarne erläggas,

dels angående förvaltningen af den pensionsfond, som enligt pensionslagen
skulle bildas af berörda afgifter, äfvensom om fondens tillskott till
pensionsutgifterna in. in.,

dels beträffande hvad iakttagas bör af den, som vill söka pension,
dels ock om skyldighet för embetsverk och annan myndighet att
öfver sina tjensteman föra matrikel och deri införa de anteckningar, som
må vara behöfliga för bedömande af vederbörande tjenstinnehafvares pensionsrätt,
om och när fråga derom skulle uppstå.

I öfverensstämmelse med denna sin uppfattning rörande innehållet
af en blifvande kungörelse i detta ämne har komitén uppgjort nedanintagna
förslag till sådan kungörelse; och får komitén, beträffande affattningen
af förslagets olika paragrafer, hänvisa till den åtföljande motiveringen.

7(5

Förslag

till

Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse,

innefattande föreskrifter om verkställighet af lagen angående civile
tjenstinnehafvares rätt till pension.

§ I Mom.

1. För uppbörd och redovisning af pensionsafgift, som utgår

enligt lagen angående civile tjenstinnehafvares rätt till pension den--

— —, svarar i egenskap af redogörare den, som ombesörjer utbetalning
af tjenstinnehafvaren tillkommande lönemedel.

Mom. 2. Redogörare skall öfver de tjenstinnehafvai’e, hvilkas afgifter
det åligger honom att uppbära, föra liggare, upptagande det för
hvarje tjenst stadgade högsta pensionsunderlag och det för hvarje särskild
tjenstinnehafvare för tillfället gällande pensionsunderlag med derå belöpande
årsafgift; och bör vid hvarje kalenderårs slut i liggaren antecknas,
huruvida tjenstinnehafvare behörigen erlagt till betalning förfallna afgifter
för året äfvensom, om uraktlåtenhet härutinnan egt rum, beloppet af ogulden
afgift.

§ 2.

Uppbörden verkställes medelst afdrag å hvarje till utbetalning förfallet
lönebelopp af så stor del af pensionsafgiften, som belöper å den tid,
för hvilken lönen utbetalas.

Åtnjuter tjenstinnehafvare icke sjelf den med tjensten förenade lön
eller kan af annan anledning uppbörd icke ega rum på det i föregående
punkt föreskrifna sätt, vare tjenstinnehafvare skyldig att inom den fem -

tonde dagen i hvardera af Mars, Juni, September och December månader
till redogöraren inbetala pensionsafgiften för löpande qvartal vid påföljd
att beloppet utsökes.

§ 3.

Mom. 1. Influtna pensionsafgifter redovisas vid utgången af hvarje
kalenderqvartal medelst deras aflemnande:

a) för tjenstinnehafvare, hvilkas lön utbetalas genom landtränterierna
enligt de af statskontoret utfärdade länsstater, till K. M:ts Befallningshafvande; b)

för tjenstinnehafvare vid fångvården, poststaten, tullstaten och
skogsstaten samt vid hospital eller asyl för sinnessjuke, till det centrala
embetsverk, hvarunder tjenstinnehafvaren lyder;

c) för öfrige tjenstinnehafvare, till statskontoret.

Mom. 2. Redogörelse skall vara affattad enligt vid denna kungörelse
fogadt formulär; och skall det åligga de i mom. 1 a och b oraförmälda
embetsmyndigheter att, omedelbart efter redogörelses mottagande,
låta granska densamma och sist, inom en månad efter det redogörelse inkommit,
dervid fogade afgifter till statskontoret insända jemte det yttrande,
hvartill granskningen må gifva anledning.

§ 4.

Den pensionsfond, hvarom förmäles i lagen angående civile tjenstinnehafvares
rätt till pension, skall, under benämning: »pensionsfonden för
civile tjenstinnehafvare», förvaltas af statskontoret, som det i sådan egenskap
skall åligga:

att göra fondens medel räntebärande i enlighet med de bestämmelser,
som nu äro eller framdeles må varda stadgade för statskontorets fondförvaltning
i allmänhet;

att, efter afslutandet af fondens räkenskap för näst föregående året,
så fort ske kan till Konungen afgifva berättelse angående fondens ställning
vid årsskiftet;

att, sedan summan af de pensioner, som under näst föregående året
utbetalts enligt ofvan åberopade pensionslag, blifvit tillförlitligen känd,
från pensionsfonden bereda godtgörelse åt de olika slag af medel, från
hvilka pensionerna utgått, med belopp, som svara mot fondens efter faststäld
fördelningsgrund uträknade andel i pensionsutgifterna;

att pröfva ansökning om återbekommande af erlagd pensionsafgift
och till återbetalning godkändt belopp från pensionsfonden utanordna;

samt att, då pensionsutbetalning enligt 14 § af lagen angående civile
tjenstmnehafvares rätt till pension förekommer, sådan utbetalning verkställa.

§ 5.

Inom Januari månads utgång hvarje år skola generalpoststyrelsen
och . generaltullstyrelsen, hvar för sin personal, till statskontoret aflemna
specifik, uppgift å de pensioner, hvilka med anledning af lagen angående
civile tjenstmnehafvares rätt till pension utbetalts under nästföregående året.

§ 6.

Ansökning om erhållande af pension på grund af bestämmelserna i
lagen angående civile tjenstinnehafvares rätt till pension ställes till Konungen
och skall, då sökanden år ledamot af Konungens högsta domstol, chef
för embetsverk eller landshöfding, ingifvas omedelbart till vederbörande
statsdepartement, men, i öfriga fall, till det embetsverk eller den myndighet,
sökanden tillhör eller hvarunder han lyder; och åligger det embetsverket
eller myndigheten att ansökningen jemte eget underdånigt utlåtande
till Konungen öfverlemna.

§ 7.

föreligga sådana omständigheter, att tjenstinnehafvare enligt föreskrifterna
i pensionslagen kan antagas vara skyldig att afgå från tjensten,
och gör han icke sjelf ansökning om afsked, skall det embetsverk eller
den myndighet, tjenstinnehafvaren tillhör eller hvarunder han lyder, hos
Konungen anmäla förhållandet och dervid afgifva yttrande rörande den
pension, som synes böra den ifrågavarande tjenstinnehafvaren tillkomma.

§ 8.

Ansökning om pension skall vara åtföljd af:
bevis om den sökandes ålder och frejd;
styrkt tjensteförteckning;

utdrag af den i § 1 inom. 2 omförmälda liggare för hvart och ett
af de tio sistförflutna åren i hvad den rör sökanden;

uppgift huruvida sökanden tillika innehar annan statens tjenst eller
för sådan tjenst åtnjuter pension; samt,

derest pension sökes på grund af bestämmelserna i 6 § c) eller d)
af lagen angående civile tjenstinnehafvares rätt till pension, legitimerad
läkares intyg angående sökandens otjenstbarhet och, i händelse olycksfall
åberopas såsom grund för pensionsrätt, tillika redogörelse för de närmare
omständigheter, hvarunder olycksfallet inträffat.

Hos hvarje embetsverk eller annan myndighet med tjenstinnehafvare,
som afses i lagen angående civile tjenstinnehafvares rätt till pension, skall
föras matrikel, i hvilken för en hvar hos verket eller myndigheten anstäld
person införas uppgifter om ålder, tiden för första inträdet i statens tjenst,
de tider under hvilka han efter förordnande skött tjenst inom verket, dagen
då utnämning eller befordran till ordinarie tjenst egt rum, samt de
tider under hvilka han icke tjenstgjort, jemte anledningarna dertill.

Den som söker inträde hos embetsverk eller myndighet, hvarom
ofvan säges, skall, derest han förut varit anstäld i statens tjenst, om denna
sin tjenstgöring och tiden derför förete bevis för att i matrikeln antecknas.

§ 10.

Tjenstinnehafvare, som enligt 18 § i lagen angående civile tjenstinnehafvares
rätt till pension eger att, efter derom gjord anmälan, få lagens
bestämmelser å sig tillämpade, skall, inom den i sådant afseende stadgade
tid, göra skriftlig anmälan derom hos det embetsverk eller den myndighet,
tjenstinnehafvaren tillhör eller hvarunder han lyder. Ledamot af Konungens
högsta domstol, chef för embetsverk eller landshöfding, skall dockgöra
sådan anmälan hos chefen för vederbörande statsdepartement.

Bilaga till § 8 inom. 2.

Redogörelse

för de pensionsafgifter, som enligt pensionslagen angående civile tjenstinneliafvares
rätt till pension skolat af nedan upptagne personer erläggas för
{första) kalenderqvartalet år 19 .

Tjenstetitel och namn.	Pensionsnnderlag	Afgiftspro- cent.	Pensionsaf-gift för år räknadt.	Erlagd pensions- afgift.	! Anmärkning.*
för tjensten högst.	för nuva-rande innehaf-vare.
Presidenten N. N. . . .	6,000	6,000	6	360	90: -
Kammarrådet N. N. . .	5,000	4,400	5	220	55: —
Advokatfiskal N. N. .	4,000	3,000	4	120	30: —
Arkivarien N. N. ...	4,000	3,500	4	140	35: —
Notarien N. N.....	2,800	2,300	3	69	17: 25
Aktuarien N. N.....	2,800	1,800	3	54	9: -	Tillträdde tjensten d. 1 febr. d. å.

* I denna kolumn skall anmärkas, derest till betalning förfallen afgift icke inflntit, äfvensom de
åtgärder, som vidtagits för afgiftens indrifvande.

Motiver.

§ 1.

Då pensionsafgiftens erläggande synts komitén böra, der sådant är
möjligt, ställas i omedelbart sammanhang med utbetalningen af aflöningsmedel,
som tillkomma den till afgiften förpligtade tjenstinnehafvaren, så
har det ock förefallit naturligast, att såsom redogörare för pensionsafgifterna
användes den tjensteman, bland hvars åligganden ingår sådan löneutbetalning.
Komitén föreslår derför, att för uppbörd och redovisning af
pensionsafgift, hvilken utgår enligt lagen angående civile tjenstinnehafvares
rätt till pension, skall i egenskap af redogörare den svara, som ombesörjer
löneutbetalning till innehafvare af tjenst, å hvilken nämnda lag eger tilllämpning.

För att blifva i tillfälle att behörigen fullgöra sina åligganden som
uppbördsman har redogöraren behof af en uppbördslängd eller liggare
öfver de tjenstinnehafvare, hvilkas afgifter han har att uppbära och redovisa.
Föreskrift om skyldighet för redogöraren att föra en sådan liggare
har derför här intagits, äfvensom en anvisning om liggarens uppställning
och vigtigaste innehåll.

Fluru komitén tänkt sig uppställningen af berörda liggare, framgår
närmare af det formulär till qvartalsredogörelso för pensionsafgifter, hvilket,
såsom bilaga till § 3 i kungörelseförslaget, finnes fogadt vid detta betänkande.
Liggaren bör nämligen lämpligast vara så uppstäld, att redogörelsen
endast kommer att blifva ett utdrag af liggaren för den tid, för
hvilken redogörelsen är afsedd.

§ 2.

Enligt 10 § i pensionslagen skall pensionsafgiften erläggas för hvarje
månad, för hvilken lön för tjensten åtnjutes, äfvensom för månad, under

Pensionskomiténs bet. 11

hvilken på grund af tjenstledighet eller i följd af ådöind mistning af
tjensten för viss tid lön icke uppbäres. l)å, såsom nyss anmärktes, afgiftens
erläggande bör i de fall, der sådant låter sig göra, ansluta sig till
löneutbetalningarne, hvilka numera oftast torde ega rum månadsvis, har
komitén i afseende å uppbördens verkställande föreslagit, att denna skall
ske medelst afdrag å hvarje till utbetalning förfallet lönebelopp af så stor
del af pensionsafgiften, som belöper å den tid för hvilken lönen utbetalas.
Afgiften kommer alltså att erläggas månadsvis, der lönen utbetalas månadsvis,
och qvartalsvis i de fall der lön utbetalas endast en gång i qvartalet.
Komitén håller före, att detta uppbördssätt, på samma gång som det
medför enkelhet, reda och trygghet, äfven är det för den betalningsskyldige
minst betungande.

Då det emellertid understundom händer, att tjenstinnehafvare antingen
icke sjelf är i åtnjutande af lönen för den tjenst, han innehar, eller
ock åtnjuter sin aflöning i sådan form att några kontanta lönemedel icke
till honom från statskassan utgå, såsom fallet är med vissa prebendeinnehafvare
med flere, kan uppbörden af de pensionsafgifter, sådan tjenstinnehafvare
är skyldig att erlägga, icke verkställas på det nyss beskrifna sättet,
utan liqvid måste i detta fall ske genom kontant inbetalning till redogöraren
af afgiftens belopp. För att icke onödigtvis vålla en sådan tjenstinnehafvare
besvär och måhända äfven kostnad, har komitén föreslagit, att afgiften må
erläggas qvartalsvis, och på det att afgiften alltid må inkomma i så god
tid, att den kan redovisas i sammanhang med öfriga qvartalet tillhörande
afgifter, har tillika föreskrifvits, att dylikt afgiftsbelopp skall redogöraren
tillställas inom den femtonde dagen i sista- månaden af kalenderqvartalet.
Skulle försummelse härutinnan ega rum, tillkommer det redogöraren att
vidtaga de åtgärder, som i hvarje särskildt fall visa sig erforderliga för
att till inbetalning förfallet, oguldet afgiftsbelopp må snarast möjligt
inflyta.

§ d.

Här hafva intagits de föreskrifter, som synts komitén nödiga i afseende
å pensionsavgifternas redovisning. Redogörare bör hafva skyldighet
att vid utgången af hvarje qvartal redovisa de under qvartalet influtna
afgifterna. Redovisningen sker genom afgifternas aflemnande till vederbörande
embetsmyndighet, och bör det inlevererade afgiftsbeloppet åtföljas
af en specifik redogörelse, affattad enligt ofvannämnda formulär. Då
komitén ur ordnings- och kontrollsynpunkt ansett lämpligast, att redogörelsen
i första hand ingår till den myndighet, som bäst är i tillfälle

att granska redogörelsen och tillse om vid afgifternas erläggande tillämpats
de i sadant afseende i pensionslagen gifna stadganden, har komitén föie
slagit, att redovisningen skall ske genom afgifternas och redogörelsens

aflemnande: .

för tjenstinnehafvare, hvilkas lön utbetalas genom landträntenerna
enligt de af statskontoret utfärdade länsstater, till Kongl. Majits Befallningshafvande; för

tjenstinnehafvare vid fångvården, poststaten, tullstaten och skogsstaten
samt vid hospital eller asyl för sinnessjuka, till det centrala embetsverk,
hvarunder tjenstinnehafvaren lyder; och

för alla öfrige tjenstinnehafvare till statskontoret.

Då pensionsafgifterna enligt pensionslagens föreskrift skola ingå till
eu särskild fond för civile tjenstinnehafvare; och då denna fond, enligt
hvad komitén i nästföljande paragraf kommer att föreslå, skulle förvaltas
af statskontoret, böra, sedan redogörelserna blifvit granskade, de af redogörarne
till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande samt till fångvårdsstyrelsen,
generalpoststyrelsen, generaltullstyrelsen, domänstyrelsen och medicinalstyrelsen
aflenanade atgifterna, sist inom en månad efter det redogöielsen
inkommit, insändas till statskontoret i egenskap af pensionsfondens, förvaltare;
hvaremot sjelfva redogörelserna böra såsom inkomstverifikationer
bifogas vederbörande länsstyrelses eller embetsverks räkenskap för att
blifva tillgängliga vid den granskning, som räkenskapen är underkastad
hos kammarrätten och statsrevisionen. Skulle vid den ofvanomförmälda
granskningen hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eller det centrala
embetsverket något anmärkningsvärdt hafva förekommit, och har.lättelse
i det anmärkta förhållandet icke redan vid afgifternas insändande till statskontoret
vunnits, bör i sammanhang med medlens öfverlemnande statskontoret
erhålla underrättelse om hvad vid granskningen förekommit, och
om de åtgärder, som i anledning deraf vidtagits.

§ 4.

Redan förut är anmärkt, att komitén ansett sig böra föreslå, att
förvaltningen af pensionsfonden anförtros åt statskontoret. Derest, såsom
komitén förordat, någon särskild styrelse för handhafvande af pensionsväsendet
för de civile tjenstinnehafvare, hvarå pensionslagen bör tillämpas,
icke blifver tillsatt, utan pensionsutbetalningarne komma att ske på hufvudsakligen
enahanda sätt som för närvarande, har komitén förestält sig, att
det skulle ligga närmast till hands att statskontoret, som redan förvaltar

så betydliga fonder för det allmännas räkning, och .skulle få på sin lott
att utbetala en väsentlig del af de enligt den nya lagen utgående pensionerna,
koniine att öfvertaga förvaltningen jemväl af denna pensionsfond,
äfven om de nya bestyr, som härigenom och genom pensionslagens tilllämpning
i öfrigt skulle tillkomma statskontoret, såsom antagligt är, skulle
föranleda någon ökning af personalen eller annan förändring af embetsverkets
nuvarande organisation.

Fonden synes lämpligen kunna benämnas »pensionsfonden för civile
tjenstinnehafvare»; och torde det böra tillhöra fondens förvaltare att göra
fondens medel räntebärande, att årligen afgifva till Konungen en berättelse
angående fondens ställning vid sista årsskiftet samt att utanordna de medel,
som enligt pensionslagens bestämmelser böra från pensionsfonden utgå.

Vid fruktbargörande af fondens medel synes anledning icke förekomma
att tillämpa andra grunder än dem, som i allmänhet gälla för
förräntandet af åt statskontorets förvaltning öfverlemnade fonder.

Sedan ofvanomförmälda berättelse angående pensionsfondens ställning
Vid slutet af det första räkenskapsår, under hvilket förekommit
utbetalning af pension enligt pensionslagens stadganden, till Konungen
inkommit, torde tiden vara inne att gå i författning om verkställande af
den i pensionslagens 11 § föreskrifna sannolikhetsberäkning för utrönande
af den qvot, hvarmed fonden skall för detta och de närmast följande åren
i pensionsutgifterna deltaga. Då sedermera sådan berättelse till Konungen
inkommer, lärer för hvarje gång böra tagas under öfvervägande, huruvida
anledning må förefinnas att låta verkställa ny sannolikhetsberäkning, innan
i lagen angifven femårsperiod utlupit.

§ 5.

För att sätta statskontoret i tillfälle att bereda post- och tullmedlen
godtgörelse för pensionsfondens andel i de från nämnda medel utbetalda
pensioner, är nödigt att statskontoret från vederbörande centrala embetsverk
erhåller en uppgift å de pensioner, som under hvarje år utbetalas
med aidedning af pensionslagen. Komitén har derför föreslagit en bestämmelse
derom, att generalpoststyrelsen och generaltullstyrelsen skola,
hvar för sin personal, inom januari månads utgång till statskontoret aflemna
en specifik uppgift å de pensionsbelopp, som med stöd af pensionslagens
stadganden blifvit under loppet af det nästföregående året af postrespektive
tullmedlen utbetalda.

Efter emottagande af dessa uppgifter bör det Åligga statskontoret,
tillse, att den andel i pensionsutgifterna, som enligt faststäld qvot skall
af pensionsfonden gäldas samt af post- och tullmedlen förskjutits, varder
dessa medel tillgodoförd; lärande för sådant ändamål statskontoret komma
att t ill disposition af vederbörande styrelse från pensionsfonden utanordna
berörda andel.

Beträffande godtgörelse åt fondens andel i de pensioner, som utbetalas
från anslag under riksstatens tionde hufvudtitel eller från »patentoch
varumärkesafgifters samt registreringsafgifters fond», bör statskontoret,
som sjelf förvaltar berörda fond och omedelbart eller medelbart besörjer
utbetalningen af de pensioner, hvilka utgå från å riksstaten uppfördt anslag,
efter inhämtande af uppgifter rörande de å landtränterierna utbetalda pensionsbeloppen,
från pensionsfonden utanordna jemväl de medel, som erfordras
för att bereda ofvanomförmälda anslag eller fond den hvar och
en af dem tillkommande godtgörelse för pensionsfondens andel i pensionsutgifterna.

§ b.

Enligt 13 § i pensionslagen skall pension sökas hos Konungen. Då
sökanden är ledamot af högsta domstolen, chef för embetsverk eller landshöfding
bör ansökningen ingifvas omedelbart till det statsdepartement,
hvarunder sökanden hörer, men i öfriga fall bör ansökningen genom det
embetsverk eller den myndighet, sökaäiden tillhör eller hvarunder han
lyder, till Konungen öfverlemnas; och tillkommer det då embet-sverket
eller myndigheten att uti eget underdånigt utlåtande yttra sig beträffande
den rätt till pension, som anses böra sökanden tillkomma.

§ 7.

Der det enligt 6 § i pensionslagen åligger tjenstinnehafvare skyldighet
att från tjensten afgå, skall det tillkomma det embetsverk eller
deri myndighet, tjenstinnehafvaren tillhör eller hvarunder lian lyder, att
vaka deröfver att pensionslagens i sådant afseende gifna föreskrifter efterlefvas.
Skulle alltså eu sådan tjenstinnehafvare icke sjelf göra framställning
om afsked, och har han icke sökt och vunnit sådant anstånd med afskedstagande!,
som enligt pensionslagen kan i visst fall medgifvas, tillkommer

det embetsverket eller myndigheten att hos Konungen göra anmälan om
förhållandet och dervid utlåta sig rörande den pension, som anses böra
tjenstinnehafvaren tillkomma.

§ 8-

På det att tillfälle må gifvas att vederbörligen pröfva väckt fråga om
pensionsrätt bör framställning om pensions beviljande åtföljas af vissa handlingar.
Sådana äro i främsta rummet ålders- och frejdebevis samt behörigen
styrkt tjensteförteckning. För uträkning af pensionsbeloppet erfordras
äfven uppgift om storleken af det pensionsunderlag, som varit för tjenstinnehafvaren
gällande under hvart och ett af de senast förflutna tio åren.
Då denna upplysning säkrast vinnes genom utdrag af den liggare, hvarom
förmäles i § 1 mom. 2 af denna kungörelse, har föreskrifvits, att pensionsansökningen
skall vara åtföljd jemväl af utdrag af nämnda liggare för hvart
och ett af de tio sistförflutna åren i hvad den rör sökanden. Slutligen
bör alltid uppgifvas, huruvida sökanden jemte den tjenst, för hvilken pensionen
sökes, innehar annan statens tjenst eller för sådan tjenst åtnjuter
pension, enär sådan händelse har inverkan på beloppet af den sökta pensionen,
enligt hvad 16 § pensionslagen närmare angifver.

Grundas framställningen om rätt till pension på något af de i 6 §
pensionslagen mom. c) eller d) angifna förhållanden, eller med andra ord
har tjenstinnehafvare i följd af sjukdom, vanförhet eller lyte varit under
fem år oförmögen till tjenstgöring, eller bär inträffadt olycksfall i tjensten
satt honom ur stånd att för framtiden tjenstgöra, och åberopas sådan
omständighet såsom skäl för afgång ur tjenst med pension, då skall framställningen
åtföljas, i bägge fallen af legitimerad läkares intyg om sökandens
©tjenstbarhet, samt i det senare fallet jemväl af en redogörelse för de
omständigheter, under hvilka olycksfallet inträffat.

§ 9.

Då det för en riktig tillämpning af pensionslagens stadganden om
tjenstårsberäkning är af stor vigt att erhålla tillförlitlig kännedom om
sökandens tjenstgöring under den tid, som han vill räkna sig till godo
såsom tjenstår, böra anteckningar om hvarje inom embetsverk eller hos
statsmyndighet anstäld person från början föras så noggrant, att dessa
sedermera kunna läggas till grund för beräkningen af hans tjenstår för

erhållande af pension enligt pensionslagens bestämmelser. För sådant
ändamål bör hos hvarje embetsverk eller myndighet med tjenstinnehafvare,
som afses i nämnda lag, föras matrikel, i hvilken antecknas sådana data
som äro af betydelse för tjenstårsberäkningen. Dylika matriklar föras väl
redan med större eller mindre utförlighet och noggrannhet inom de flesta
embetsverk, men det har dock synts behöfligt att här stadga en sådan
inregistrering såsom en ovilkorlig skyldighet för alla embetsverk och
andra myndigheter, å hvilkas tjenstinnehafvare pensionslagen skall tillämpas,
samt tillika närmare angifva matrikelns hufvudinnehåll.

För att hafva dessa uppgifter så mycket som möjligt samlade
torde tillika böra föreskrifvas, att den som söker inträde hos embetsverk
eller myndighet med tjenstinnehafvare, som afses i pensionslagen,
skall, derest han förut varit i statens tjenst anstäld, förete bevis om denna
sin tjenstgöring och tiden derför, och bör efter sökandens inträde i det
nya verket bevisets innehåll i detta verks matrikel antecknas.

§ 10.

Enligt medgifvande i 18 § a) pensionslagen kan den, sora vid tiden
för lagens trädande i kraft innehar tjenst, som i lagen afses, men icke
är skyldig att vara underkastad lagens bestämmelser, få dessa bestämmelser
å sig tillämpade, derest han, inom ett år efter det lagen trädt i kraft,
derom gör anmälan. Komitén har här närmare angifvit, huru dylik anmälan
skall ske, och i sådant afseende föreslagit, att den skall vara skriftligen
affattad samt ingifvas till det embetsverk eller den myndighet, den
ifrågakomne tjenstinnehafvaren tillhör eller hvarunder han lyder, samt att,
om det är fråga om ledamot af Konungens högsta domstol, chef för embetsverk
eller landshöfding, anmälan skall göras hos chefen för vederbörande
statsdepartement. Sedan sådan anmälan inkommit, torde den myndighet,
som mottagit densamma, böra tillse att den kommer att delgifvas
en hvar, som med anledning deraf kan hafva något att iakttaga.

BILAGOR.

Pension xknmiténs het.

Bil. I.

Utredning

angående kostnaden för pensionering af civile
tjenstinnehafvare i enlighet med komiténs
förslag till pensionslag samt angående
civilstatens pensionsinrättnings och
tullstatens pensionsinrättnings
ekonomiska ställning.

Till Nya Pensionskomitén.

Jag får härmed redogöra för resultaten af de beräkningar, som enligt
komiténs uppdrag blifvit verkställda dels angående kostnaden för pensionering
af statens civila tjensteinnehafvare i enlighet med de grunder
för denna pensionering, som angifvas i komiténs förslag till pensionslag
för nämnda tjensteman, dels ock angående Civilstatens Pensionsini’ättnings
och Tullstatens enskilda Pensionsinrättnings ekonomiska ställning.

Väsentliga delar af dessa beräkningar hafva mer eller mindre sjelfständigt
utförts af andra personer. Sålunda har lektor P. A. Björkman
samlat och ordnat det statistiska material, som legat till grund för beräkningarne
öfver de civila tjensteinännens, utom tullstaten, egen pensionering.
Undersökningen angående dödligheten bland samma tjensteman har
utförts af Prof. E. Phragmén och Dr K. Beckman; de beräkningar, som
erfordrades för bedömande af pensionskostnaden, hafva verkställts af Dr
V. E. Nordenmark och Docenten I. Fredholm; de för undersökningen af
Civilstatens Pensionsinrättnings och Tullstatens tjenstemanna- och enkepensionering
erforderliga beräkningarne hafva utförts af Dr H. Tiselius.

I. Dödlighet och räntefot.

Såsom redan antydts, har jag låtit verkställa vissa beräkningar angående
dödligheten bland de civila tjenstemännen. Undersökningen omfattade
dock ej samtliga de klasser af dylika tjensteman, å hvilka den föreslagna
pensionslagen skulle komma att tillämpas, utan inskränktes till
innehafvarne af sådana tjenster, som upptagas i statskalendern. I följd
häraf äga resultaten visserligen ej direkt giltighet för betjänte och deras
vederlikar, men denna omständighet är dock, i följd af det relativt ringa
beloppet af kostnaden för deras pensionering, af underordnad betydelse.
Derjemte undantogos tjenstemännen vid Tullstaten, för hvilka verkställts

särskild utredning, som ledt till väsentligen enahanda slutresultat som för
de öfriga civila tjenstemännen.

Beräkningarne omfatta de 20 åren 1880—99 samt ett antal af 1,761
konstaterade dödsfall, fördelade på åldrarne öfver 34 år. Härtill komma
67 fall, i hvilka ej utan allt för stor tidsspillan kunnat afgöras, huruvida
afgången berott på dödsfall eller annan anledning. De beräknade dödlighetsprocenttalen
angifvas derför här nedan dels (a) under förutsättning af,
att dessa 67 fall alla varit dödsfall, dels (b) under förutsättning af att
intet af dessa fall berott på dödsfall. Procenttalen angifvas endast för
5-åriga åldersgrupper, hvarjemte, för jemförelsens skull, motsvarande tal
meddelas enligt statistiska centralbyråns dödlighetstabeller för rikets hela
manliga befolkning under perioderna 1871—80 och 1881—90:

Ålder	(a)	(b)	1871—80	1881—90
35-	—39 år	0,65	0,58	0,92	0,77
40-	-44 »	0,94	0,91	1,08	0,94
45-	-49 »	1,42	1,34	1,32	1,15
50-	—54 »	1,73	1,65	1,69	1,45
55-	-59 »	2,51	2,39	2,26	1,97
60-	—64 »	3,45	3,31	3,16	2,76
65-	-69 »	4,n	4,01	4,75	4,07
70-	-74 »	6,77	6,64	7,30	6,36
75-	-79 »	9,51	9,47	11,44	10,09

De nu anförda siffrorna visa visserligen, att ingendera af statistiska
byråns tabeller fullt återgifver dödlighetsförhållandena bland de tjensteman,
som här äro i fråga, men för de ändamål, som med förevarande utredningar
åsyftas, äro emellertid dessa tabeller tydligen användbara utan annan
inskränkning än den, som betingas af de olika utredningarnes föremål och
af den större eller mindre grad af försigtighet, hvarmed de erforderliga
förutberäkningarne böra utföras. Sålunda har jag, i fråga om beräkningen
af kostnaden för tjenstemännens egen pensionering äfvensom i fråga om
redan utgående pensioner till enkor och barn, ansett mig kunna använda
1881—90 års tabeller för män och qvinnor resp., men i fråga om öfverlefvelseräntor
och deremot svarande delegareafgifter lagt tabellerna för
1871—80 till grund.

Hvad räntefoten angår, så hafva alla beräkningarne utförts både
efter 3 V2 och efter 4 %. Derjemte må omnämnas, att samtliga lifräntevärden
beräknats som om lifräntan varit s. k, kontinuerlig.

II. Kostnaden för tjenstemännens egen pensionering.

Ändamålet med de beräkningar, för hvilkas hufvudresultat nu först
redogöres, har dels varit att vinna en föreställning om det belopp, hvartill
totalutgiften för pensionerna kommer att uppgå under förutsättning af
att komiténs förslag skulle blifva antaget, dels äfven att undersöka i hvad
mån de af komitén föreslagna regler för normeringen af tjenstemännens
egna bidrag i verkligheten motsvara hvad som komitén med dem afsett,
nämligen att genom dessa afgifter ungefär en tredjedel af pensionskostnaden
skulle kunna bestridas.

Till grund för beräkningarne angående de tjensteman, hvilkas befattningar
upptagas i statskalendern, har lagts erfarenheten under de 20
åren 1880—99. Antalet tjenster, m. m. d., som hänför sig till senaste
tiden, har deremot upptagits efter statskalendern för år 1901 med de
modifikationer, som föranledts af en jemförelse med den af komitén särskilt
upprättade förteckningen öfver tjenster och aflöningsförhållanden.
De slutresultat, som här nedan anföras, gälla således för slutet af år 1900.

Beräkningarne hafva utförts på sådant sätt, att för hvarje under
den nämnda perioden inträffad befordran jemte den härigenom inträdda
ökningen af den framtida pensionen och tillhörande pensionsafgift äfven
kapitalvärdena af dessa ökningar uträknats och sedermera derur det årliga
medeltalet härledts. Såsom pension har härvid i hvarje fall ansetts den
högsta för tjensten bestämda pension, således med tillägg af alla förekommande
ålderstillägg, då det ju ytterst sällan förekommer, att icke dessa
ålderstillägg intjenats vid den tidpunkt, då tjenstemannen erhåller pension,
i följd hvaraf genom nämnda förfarande, vid beräkningen af pensionernas
belopp och kapitalvärden, något fel af betydelse icke begås. I fråga om
pensionsafgifternas värden har deremot användningen af denna förenkling
af metoden större betydelse, då ju, enligt komiténs förslag, visserligen afgiftsprocenten
skulle beräknas efter den högsta pensionen, men afgiften
sjelf i hvarje fall beräknas efter det för tillfället gällande pensionsbeloppet,
således med inräknande allenast af de ålderstillägg, som intjenats. I följd
häraf komma, särskildt i fråga om de tjenster, med hvilka flera ålderstillägg
åro förenade, afgifternas värden att uppskattas för högt, och afgifterna
derför synas täcka större del af pensionskostnaden än som verkligen
är fallet. Denna olägenhet, som tydligen icke utan ett i förhållande
till resultatets värde oproportionerligt arbete stått att undvika, har dock,
såsom redan framhållits, egentligen betydelse då det gäller tjenster med

ett flertal ålderstillägg, såsom företrädesvis lärarne vid elementarläroverken,
och äfven i dessa fall hufvudsakligen i fråga om direkta befordringar till
tjenst, utan att förut annan tjenst innehafts. Då det''emellertid, såsom
redan anmärkts, icke varit möjligt att undvika denna olägenhet, så har
jag i stället, efter det alla beräkningar blifvit verkställda, sökt att genom
en öfverslagsräkning erhålla en föreställning om beloppet af det fel, som
kan anses vidlåda resultatet.

Vissa andra felaktigheter, som antingen berott på, att komiténs slutliga
förslag ej fullt öfverensstämmer med de förutsättningar, som lagts till
grund för beräkningarne, eller också berott på ett och annat missförstånd
af beräknaren, hafva visat sig vara af så ringa betydelse i fråga om afgifternas
förhållande till pensionen, att korrektion varit obehöflig, medan
å andra sidan inflytandet på resultatet beträffande det belopp, till hvilket,
totala pensionskostnaden skulle komma att uppgå i framtiden, är af den
beskaffenhet, att felet kan elimineras efteråt genom enkel proportionering.
Särskildt kan, därest komiténs slutliga förslag skulle blifva ett annat än
det, som här lagts till grund, en korrektion blifva erforderlig för de grupper
af tjensteman, för hvilka inga tjenstgöringspenningar äro stadgade, och
för hvilka, enligt komiténs preliminära beslut, pensionen här beräknats till
3U af lönen i hvarje fall.

Samtliga de tjensteman, som omfattats af beräkningarne, hafva delats
i följande 12 grupper:

Grupp 1 omfattar de civila tjenstinnehafvare, som icke tillhöra någon
af grupperna 3—11, och för hvilka antalet af dem, som hafva samma
pensionsunderlag — således samma lönevilkor — öfverstiger 10. För hela
denna grupp är beräkningen utförd med en antagen medelpensionsålder af
68 år.

Grupp 2 omfattar de öfriga tjenstinnehafvare utom grupperna 3—11,
hvilka, efter löne- och pensionsvilkor, kunna uppdelas i undergrupper
med mindre än 10 inom hvar och en. Den vid beräkningarne antagna
pensionsåldern har här varit olika i olika fall och vexlat mellan 65,8 och
70 år.

Grupp 3 utgöres af tjenstemännen vid poststaten utom generalpoststyrelsen,
som medtagits i grupp 1. Medelpensionsåldern har antagits till
68 år.

Grupp 4 består af generaltullstyrelsen och tjenstemännen vid tullverket.
Medelpensionsåldern har i regeln antagits till 68,5 år, men i 5
fall till 68 och i ett fall till 70 år.

Grupp 5 utgöres af tjenstemännen vid fångvårdsstaten utom styrelsen,
som intagits i grupp 1. Medelpensionsåldern har antagits till 67,9 år.

Grupp G omfattar tecknings- och musiklärarne vid läroverken. Medelpensionsåldern
har antagits till 68 år.

Grupp 7 omfattar förste landtmätarne med en medelpensionsålder af
68 år. Cfrsaken till, att dessa tjensteman förts i en särskild grupp, har
varit den höga befordringsåldern af i medeltal 56,3 år, som beräknats för
dem, och hvilken omständighet gör att pensionsafgifterna i detta fall få
ett exceptionelt ringa värde.

Grupperna 8 och 9 omfatta resp. läkare och gymnastiklärare, för
hvilka en pensionsålder af 62 år stadgats i komiténs förslag. Den medelpensionsålder,
som lagts till grund för beräkningarne, har varit 63,5 år.

Grupperna 10, 11 och 12 omfatta betjenteklasserna vid resp. postverket,
tullverket och de öfriga staterna. Medelpensionsåldern har antagits
till resp. 67, 66 och 67 år.

Gången af sjelfva beräkningarne framgår tillräckligt tydligt af följande
redogörelse för betydelsen af de beteckningar, som användts i de längre
ned anförda tabellerna öfver slutresultaten:

P och P betyda högsta resp. lägsta pensionsunderlaget för tjensten
i fråga; der inga ålderstillägg till lönen finnas, äro P och P lika stora;
för tjenster med endast lön — utan tjenstgöringspenningar — äro P och
P'' beräknade till 3A af lönen;

a betyder antalet tjenster inom den grupp eller undergrupp af
tjenster, som äro i fråga;

i = medelåldern vid inträde i tjenst inom gruppen, beräknad efter
de under perioden 1880—99 inträffade befordringar; vid beräkningen af
i liksom äfven af de i det följande oraförmälda / och n och vid samtliga
derpå grundade beräkningar hafva jemväl, för säkerhetens skull, de få fall
inräknats, då under perioden befordringar till nyinrättade tjenster förekommit
;

I = hela antalet af dem, som under perioden tillträdt tjenst inom
gruppen;

n = årliga medeltillväxten i P genom tillträde af tjenst inom
gruppen; detta tal har erhållits genom att från /. P subtrahera summan
af de högsta pensionsunderlagen för begående tjenster, och derpå dividera
resultatet med 20;

(1 = antal under 20-årsperioden pensionerade;

p = pensionsåldern i medeltal för dem, som erhållit pension under
20-årsperioden;

p — pensionsåldern sådan den sannolikt skulle blifvit, i medeltal,
om förslagets bestämmelser varit gällande under perioden; p0 eller den
pensionsålder, som lagts till grund för beräkningarne angående gruppen,

Pensionskomiténs bet. 13

antogs vid den första kalkylen i alla fall = p; vid kontrollräkningen
sammandrogos resultaten för de större grupperna efter en för flera
grupper gemensam pensionsålder på sätt vid gruppindelningen redan
anförts; i fråga om de mindre grupperna bibehöllos de ursprungliga
åldrarne p''.

Q = tillväxt i den årliga totala pensionsutgiften i följd af befordringar
till tjenstår inom gruppen, hänfördt till den tid, då denna utgift
kan anses hafva uppnått sitt normala belopp (jemvigtsläget); (om Lt betyder
antalet lefvande vid i års ålder enligt dödlighetstabellen, och Lp antalet
lefvande öfver p0 års ålder, så är Q — n . Lp : Lt);

pt — n .(po\, der (Po)li betyder kapitalvärdet af en från i till p0 års
ålder uppskjuten enkronas lifränta, efter 3 V2 %; pt betyder således kapitalvärdet
i medeltal af de pensionsförbindelser, som tillkomma årligen
genom befordringar till tjenster inom gruppen;

qi = motsvarande kapitalvärde enligt 4 %;

A — afgiftsprocenten enligt komiténs förslag;

A — årsafgift för högsta pensionsunderlaget;

A A — årliga medeltillväxten i årsafgifter A genom befordringar, enligt
erfarenheten under 20-års-perioden;

rt = A A • liPf, der är kapitalvärdet af en temporär enkronas lifränta
från i till p0 års ålder, efter 3 V2 %•, i\ betyder således kapitalvärdet
i medeltal af de nya årsafgifter, som årligen tillkomma genom befordringar.

Si — motsvarande kapitalvärde enligt 4 /.

y*i

a = — — den bråkdel af årliga pensionsökningen, som betäckes genom

P''

motsvarande afgiftsökning, efter 3 V2

b — — — motsvarande bråkdel enligt 4 %.
qi

Då jag nu går att redogöra för de resultat, som erhållits för de
olika grupperna af tjensteman, vill jag först, med afseende å grupp 1,
hvilken är den ojemförligt största och mest betydande af alla grupperna,
mera i detalj anföra resultaten, i det jag redogör för de olika undergrupper,
i hvilka gruppen uppdelas, om man tager pensionsbeloppet såsom indelningsgrund.
Till den första undergruppen hör sålunda de tjensteman,
för hvilka pensionsunderlaget och således högsta pension skulle enligt komiténs
förslag utgöra 6,000 kronor, således presidenter, justitieråd, landshöfdingar
m. fl.

Till den andra undergruppen höra de tjensteman för hvilka pensionsunderlaget
är 5,000 kronor, således öfverdirektörer, häradshöfdingar
m. fl.

Den tredje undergruppen utgöres af dem, för hvilka ett lägre och
ett högre pensionsunderlag, till belopp af resp. 4,400 och 5,000 kronor,
finnes, således byråchefer, kansliråd, hofrättsråd, revisionssekreterare in. fl.
o. s. v. Det torde ej vara behöfligt att redogöra för alla undergrupperna,
då det redan af hvad som anförts framgår, huruledes man, med tillhjelp
af den af komitén meddelade tabell öfver lönevilkoren för samtliga civila
tjenstinnehafvare, kan återfinna den undergrupp, till hvilken i hvarje
fall eu af de ifrågavarande tjenstemännen blifvit räknad.

Resultaten för grupp 1 hafva sammanställts i följande tabell:

Grupp 1.

p	P1	a	i	I	7t		P	P''	Q	Vi	Ii	A''	A	JA	ri	Si	a	b
6,000	_	57	49-3	84	12,831	43	680	68-4	84,754	35,577	31,582	60	360oo	920 74	10,992	10,180	0 31	0''32
5,000	—	125	420	94	19,513	29	71-2	68-8	119,141	38,905	33,346	50	25000	1,027-43	15,224	14,506	039	0-44
5,000	4,400	141	43-6	174	17,853	72	66-9	680	110,866	38,093	32,891	50	250-00	1,247-51	17,783	16,984	047	052
4,500	—	76	431	81	11,300	39	67-8	671	69,720	23,645	20,373	4''5	202-50	49001	7,067	6,745	030	0-33
4,300	3,300	48	35-2	57-6	12,353	5	67-8	66-4	71,377	18,446	15,381	4-3	184-90	521-73	8,875	8,377	048	0-54
4,000	—	17	42-4	11	1,730	4	65-8	65-8	10,617	3,540	3,043	4-0	16000	73-28	1,073	1,023	0-30	0-34
4,000	3,000	55	44 3	68	7,413	21	66-3	675	46,283	16,358	14,176	4-0	160-00	346 10	4,837	4,625	030	0-33
3,800	3,300	39	353	92	10,805	0	—	—	62,434	16,201	13,446	3''8	144-40	319-76	5,429	5,126	034	0-38
3,500	3,000	117	38-8	113	12,640	41	67-0	67-6	75,062	21,955	18,530	35	122-50	478-08	7,601	7,209	035	0-39
3,500	2,500	44	41 7	61	8,615	29	65-3	67-1	52,487	17,269	14,776	3''5	122-50	311-83	4,757	4,532	0''28	0-31
3,380	2,630	12	44-6	9	469	0	—	—	2,937	1,049	910	33	111-54	18-62	258	247	025	0''27
3,380	1,880	227	35-8	178	26,756	66	691	68-5	155,264	40,961	34,076	3 3	111-54	892-85	15,028	14,197	037	042
3,380	2,250	15	37-4	10	1,690	3	68-0	67-3	9,913	2,767	2,319	3''3	111-54	55-77	911	863	0-33	037
3,000	2,500	25	44.7	27	1,930	10	68-7	690	12,100	4,336	3,765	3''0	90-00	57-90	800	766	018	0-20
2,630	1,500	no	40-7	77	9,259	33	64-6	66-1	55,873	17,446	14,860	30	78-90	277-32	4,234	4,026	024	0-27
3,000	2,000	31	36‘5	48	7,125	21	650	670	41,559	11,231	9,375	3o	9000	213-75	3,552	3,359	0-32	0-36*
2,800	1,800	129	38''8	117	14,920	37	65-6	67-3	88,643	25,999	21,950	3-0	84-00	447-60	7,107	6,741	027	0-31
2,630	1,130	650	37-4	426	55,912	104	67-3	680	328,375	91,534	76,734	3o	78-90	1,677-36	27,413	25,953	0-30	0-34 i
2,500	2,000	116	41-9	114	8,715	40	67-6	67-8	53,167	17,301	14,822	30	75-00	261-45	3,883	3,700	022	0-25
2,000	1,500	36	33-5	94	8,200	—	—	—	46,822	11,413	9,390	30	60-00	24600	4,304	4,053	0-38	0-43
1,700	1,200	14	340	41	2,385	—	—	—	13,667	3,389	2,795	3-0	5100	71-55	1,237	1,166	0 37	042
1,700	1,200	32	40''4	24	2,040	4	67-3	670	12,278	3,795	3,227	3o	51-00	61-20	940	894	025	0-28
1,500	—	12	33-4	100	7,500	—	—	—	42,795	10,395	8,549	30	45-00	225-00	3,943	3,704	0-38	0-43
1,500	1,000	16	37-3	26	1,950	6	653	682	11,443	3,179	2,664	30	45-00	58-50	958	907	0-30	0-34
1,200	900	519	31-8	400	22,640	119	67-8	68-1	127,782	29,310	23,973	30	36-00	679-20	12,195	11,460	0-42	048
1,000	700	94	331	207	10,290	—	—	—	58,594	14,087	11,568	30	30,00	305-70	5,435	5,116	0-39	0-44
Samma	2,757\|		—	- 1 -i	—	— \|	1,763.953 \|	518,181	438,521	-\|	_ \|	—	175.836! 166,459\| 0-34 \|	ft-38

100

101

Man finner bl. a. af denna tabell, att de af komitén föreslagna afgifterna
för denna grupp täcker — jfr värdena å a och b — resp. 34
eller 38 procent af pensionen, allteftersom man för fondens afkastning
kan påräkna en räntefot af 3 1/2 eller 4 %; derjemte visar öfverensstämmelsen
mellan de olika undergrupperna, i den mån afvikelserna dem emellan
icke äro rent tillfälliga och beroende på det statistiska materialets
bristfällighet, att den regel, efter hvilken komitén normerat afgifternas
belopp efter beloppet af motsvarande pensionsunderlag, är i hufvudsak afpassad
i enlighet med komiténs dermed afsedda ändamål.

I fråga om de öfriga grupperna åtnöjer jag mig med att gifva en
summarisk sammanställning af slutresultaten, hvarvid då äfven grupp 1
medtages. Dock anföras de tre grupperna 7, 8 och 9 särskildt, då för
dessa grupper särartade förhållanden äro gällande. Äfven de tre betjenteklasserna,
för hvilka särskilda beräkningsmetoder användts, upptagas i eu
tabell för sig:

Grupperna 1—6.

Grupp.	a	JS a P	Q	2 a A	a	b
1	2,757	7,804,410	1,963,953	288,300	0''34	038
2	198	557,765	221,914	19,148	0''24	0''2G
3	725	1,386,400	292,046	41,592	034	0''38
4	209	490,500	111,409	15,948	026	0''2U
! 5	56	88,310	33,875	2,694	024	0-26
6	165	99,720	8,520	2,992	0''38	043
\| Summa	4,110	10,427,105	2,431,717	370,674	0 325	0363

Grupperna 7—9.

Grupp.	a	2 a P	<i	2 « A	a	b
7	24	00,000	44,178	1,800	0''06	007
8	163	614,760	285,272	24,733	010	021
9	77	54,050	11,420	1,622	0 18	0 21
Summa	264	728,810	340,870	28,155	—	—

102

Grupperna 10—12.

Grupp	2 a p	Q	2 a A	a	b
10	634,930	128,800	19,018	0''39	045
11	748,700	225,584	22,377	0''28	031
12	520,180	123,500	15,605	0''30	0-31
Summa	1,903,810	477,884	57,030		—

1 ofvanstående tabeller betyder 2 ce P summan af de högsta pensionsunderlagen
och 2 ce A summan af de deremot svarande årsafgifterna.

Adderar man nu tillsammans de summor, som hafva direkt intresse
lör komiténs arbete, så finner man för alla grupperna:

2 a p — summan af de högsta pensionsunderlagen = 13,059,725 kr.*);

2 ce A — summan af de högsta årsafgifterna = 455,859 kr.;

Q — den årliga pensionsutgiften i jemvigtsläget = 3,250,471 kr.*)

Hvad Q, eller den framtida årliga pensionsutgiften i jemvigtslägtet
angår, så har redan ofvan antydts, att dess beräknade belopp är i flera afseenden
osäkert. Sålunda har, såsom nämts, vid beräkningen af Q äfven befordringar
till nyinrättade tjenster räknats såsom befordringar till redan befintliga
tjenster, hvilken omständighet företrädesvis i fråga om grupperna 3
och 11 ledt till ett utan tvifvel för högt resultat. Deremot har beräkningen
af Q för grupperna 10 och 12 gjorts endast med hänsyn till redan befintliga
tjenster. Vidare är det möjligt, såsom af den i början af detta utlåtande
meddelade jemförelse mellan dödlighetsförhållandena kan synas framgå, att
dödligheten bland de civile tjensteinnehafvarne under tjenstetiden är något
större än enligt den använda dödlighetstabellen skulle varit fallet, en omständighet,
som också bidragit till ökning af antalet befordringar och således
äfven till ökning af Q. Jemväl befordringar efter dem, som taga
eller erhålla afsked före uppnådd pensionsålder bilda en faktor, som bidragit
till höjande af Q:s belopp. Den omständigheten, att enligt komitéförslaget
den slutliga pensionen icke alltid utgår med hela pensionsunderlaget
utan med ett efter de 10 sista åren beräknadt medelbelopp, skulle
också komma att verka på enahanda sätt, o. s. v.

*) Sedan här anförda beräkningar blifvit utförda, har komiténs definitiva förslag i vissa
Pakter jfr 3 § och 18 § — blifvit ett annat än det, som enligt hvad angående pensionsunderlaget
för tjenster utan tjenstgöringspenningar vid dessa beräkningar antagits. Hufvudsakligen i följd häraf
blifver summan af de högsta pensionsunderlagen 13,521,281 kronor — jemför sidan 100 — och således
ungefär 3,23 % högre än det här antagna beloppet. Man kan med tillräcklig noggrannhet antaga, att
äfven Q undergår en deremot svarande ökning, och således bör antagas till rundt 3,355,000 kronor.

103

Om jag således af försigtighet möjligen kommit till ett resultat för
den framtida pensionskostnaden, som kunde vara något för högt tilltaget,
så är dock att märka, att inflytandet af de omförinälda faktorerna icke
torde kunna uppskattas till mer än omkring 5 %, och att således värdet å
Q, om räkningen utförts med mindre försigtighet, möjligen kunnat nedbringas
till omkring 3,100,000 kronor om året.

Lägger man tillsammans Q-värdena för grupperna 3 och 10, så får man
för postverkets personal: Q = 420,846 kronor, samt genom addering
af Q-värdena för grupperna 4 och 11,

för tullverkets personal: Q — 336,993 kronor.

Då pensionsutgiften i dessa fall täckes genom post- resp. tullmedlen, så
skulle således för den s. k. allmänna indragning sstaten erhållas en summa

Q — 2,492,632 kronor,

eller i rundt tal 272 millioner kronor.

Hvad åter angår den bråkdel af pensionsutgiften, som skulle komma
alt bestridas af de föreslagna afgifterna, så framgår af de anförda tabellerna,
att för grupperna 1—6, och detsamma gäller äfven om grupperna
10—12 medräknas, denna del utgör resp. omkring 3272 eller 3672 procent,
allteftersom man å pensionsfondens medel kan beräkna 372 eller 4 % ränta.

Emellertid har, såsom ofvan anförts, beräkningarne härvid skett under
antagande af att icke allenast afgiftsprocenten utan äfven afgiften sjelf
bestämdes efter högsta pensionsunderlaget, så att således för eu viss tjenst
afgiften vore alltjemt densamma. Enligt det komitéförslag, som legat till
grund för mina beräkningar, skulle emellertid afgiften rätta sig efter det
för tjenstemannen gällande pensionsunderlag, der dessa underlag i följd
af ålderstillägg till lönen äro flera för en och samma tjenst. För de tjensteman,
som åtnjuta ålderstillägg, är afgiften således i början mindre än som
ofvan förutsatts, och uppgår till det förutsatta belopp först sedan alla
ålderstilläggen intjenats.

1 följd af denna omständighet, som spelar en icke obetydlig roll i
fråga om de tjensteman, såsom företrädesvis elementarlärarne och äfven
jägmästare, landtbruksingeniörer in. fl., för hvilka ända till 3 eller 4 ålderstillägg
äro stadgade, komma för dessa tjensteman afgiftens värde i för.
hållande till pensionens att väsentligen minskas.

Till hvilket belopp näinda minskning af afgifternas värde må uppgå,
har, såsom redan ofvan omnämnts, af praktiska skål varit omöjligt att noggrannare
beräkna, utan har jag för ändamålet verkställt eu summarisk
beräkning, som visat, att inflytandet af den ifrågavarande omständigheten,
för grupperna 1—6 och 10 — 12 tillsammantagna, verkar till en minskning

104

med omkring 8 % af den del af pensionen, som skulle genom afgiften bestridas.

Då nu, efter hvad ofvan anförts, denna del af pensionen, om afgifterna
beräknas med sina högsta belopp, utgör 321/2 resp. 3672 % allt
efter räntefotens storlek, så skulle, efter en minskning med omkring 8 %,
dessa procentbelopp nedgå till omkring 30 resp. 3372 procent, d. v. s. att

för grupperna 1 — 6 och 10—12 eller för de tjensteman, för hvilka
en pensionsålder af 65 år eller högre blifvit bestämd, de föreslagna afgifterna
— incl. den samlade fondens afkastning — komma att betacka
omkring en tredjedel af dessa tjenstemäns pensionering, om pensionsfondens
medel får antagas kunna förräntas efter en i’äntefot af 4 %, men att
samma afgifter endast motsvara omkring trettio procent af pensionskostnaden,
därest räntefoten måste antagas till 372 %.

Från denna regel gör gruppen 7, som omfattar förste landtmätarne,
för hvilka jemväl en pensionsålder af mer än 65 år blifvit föreslagen, ett
särskildt undantag, beroende, såsom ofvan anförts, derpå, att dessa tjensteman,
som förut i regeln icke inhaft annan sådan tjenst, å hvilken lagen
skulle ega tillämpning, först vid mera framskriden ålder tillträda tjensteri,
i följd hvaraf årsafgifternas värde endast kommer att motsvara 6 k 7 procent
af pensionen.

För grupperna 8 och 9 eller läkarne och gyinnastiklärarne gäller,
på grund af den för dem stadgade tidigare pensionsåldern af 62 år, att
deras afgifter, såsom af den ofvan angifna tabellen framgår, endast täcka
omkring en femtedel af pensionskostnaden.

Hvad slutligen pensionsfondens belopp angår, så kan man beräkna,
att detta belopp, då pensioneringen nått sitt jemvigtsläge, kommer att
uppgå till omkring 17 millioner kronor.

III. Civilstatens Pensionsinrättning.

Utredningen angående Civilstatens pensionsinrättnings ställning bär
skett efter i hufvudsak samma metoder, som användts i min till förra
pensionskomitén (af år 1891) afgifna utredning (se betänkandet, bil. N:o
4), till hvilken utredning derför i det följande hänvisas.

Närvarande utredning angående inrättningens ställning gäller för
slutet af 1899, dock med hänsyn tagen till de förändringar i reglementet,
som inträdt fr. o. in. början af år 1900.

Material. Uppgifterna öfver delegarnes familjebestånd afsågo, hvad
de aktiva beträffar, förhållandena vid 1896 års slut.

105

Rörande delegare, tillhörande någon af fem nedanstående kategorier
(i det följande benämda passiva):

1) f. d. Delegare å Allm. Indragningsstaten;

2) Pensionärer i Pensionsinrättningen;

3) f. d. Delegare med bibehållen delaktighet;

4) Postverkets Pensionsstat;

5) Civilstatens Pensionsinrättnings Indragningsstat saknades deremot
uppgiften öfver familjebeståndet senare än år 1887,o. För att komplettera
materialet, särskild! beträffande högre åldrarne, medtogos emellertid dessa
vid kalkylen af nedanstående värden i talen E och (f, hvilka hafva samma
betydelse som i föregående utredning.

Klass 1—7. Klass 8—9.

Em fira

. i ''— r ■

m	3 Vs %	4 %	3‘/s %	4%
20	2-465	1-998	0893	0761
21	2-567	2-091	0930	0797
22	2-675	2189	0-969	0834
23	2788	2293	l-oio	0874
24	2-907	2402	1053	0915
25	3031	2 616	1098	0-969
26	3161	2-636	1146	1004
27	3-296	2-763	1194	1053
28	3-437	2-895	1-246	1103
29	3497	2-952	1278	1-135
30	3 568	3020	1-303	1-161
31	3 573	3028	1-316	1 176
32	3 635	3090	1-329	1-191
33	3706	3160	1-345	1-209
34	3768	3221	1-352	1-219
35	3846	3 298	1371	1-240
36	3931	3382	1-394	1-265
37	4 005	3-455	1-407	1-280
38	4-074	3624	1-416	1 290
39	4-130	3 582	1-412	1-291
40	4-201	3654	1-420	1-302
41	4 261	3 716	1-409	1-293
42	4-304	3-762	1-389	1-277
43	4-356	3 815	1-881	1-278

Pentiontkomiténs bet.

Em (fin

111	37* *	4*		4 %
19	2880	2374	1-225	1-061
20	2-998	2-483	1-275	1-110
21	3122	2599	1-328	1162
22	3254	2 721	1-384	1-216
23	3 392	2850	1-442	1-274
24	3536	2985	1-503	1-334
25	3530	2-982	1-475	1-309
26	3636	3083	1-571	1346
27	3714	3-158	1-527	1-363
28	3-776	3-219	1-558	1-395
29	3-852	3292	1-586	1-423
30	3906	3347	1-594	1-434
31	3-950	3''393	1-690	1-434
32	3991	3438	1-599	1 446
33	4039	3-489	1-598	1-447
34	4 092	3-544	1-595	1 448
35	4125	3-582	1-579	1-437
36	4166	3 628	1-568	1-430
37	4197	3-663	1-667	1-423
38	4-225	3696	1-631	1-401
39	4 253	3-727	1-507	1381
40	4''287	3766	1-478	1-366
41	4-817	3-801	1-462	1-384
42	4348	3 888	1-431	1 317

106

Klass 1—7.

Em (i''m

m	3l/2 tf	4 %	3Vs %
44	4400	3864	1-359	1-255
45	4 456	3-923	1-340	1-240
46	4510	3-981	1-323	1-227
47	4 557	4033	1-302	1-210
48	4-602	4085	1-274	1-187
49	4 626	4-117	1-238	1-166
50	4-658	4 156	1-202	1125
51	4702	4''207	1150	1-078
52	4-738	4-250	1102	1034
53	4753	4273	1057	0-993
54	4-764	4-293	1016	0957
55	4-772	4-311	0960	0-904
56	4-780	4730	0918	0-867
57	4805	4-364	0-869	0822
58	4-807	4376	0-845	O800
59	4793	4 375	0803	0-762
60	4816	4-408	0774	0736
61	4-777	4-381	0 721	0-687
62	4 811	4425	0692	0660
63	4 740	4370	0*601	0-573
64	4 708	4-352	0-651	0-527
65	4-693	4351	0498	0476
66	4-666	4''336	0503	0483
67	4 533	4 222	0-441	0-424
68	4467	4170	0*409	0-394
69	4409	4126	0360	0347
70	4300	4035	0 339	0-828
71	4-038	3 797	0-283	0273
72	3-793	3-573	0-255	0 246
73	3674	3''467	0235	0227
74	3 610	3-414	0-209	0*203
75	3467	3287	0162	0157
76	3 297	3133	0185	Öl 80
77	2-914	2-775	0037	0037
78	2479	2-363	0008	0-008
79	1-986	1-894	0004	0004

Klass 8—9.

Em /J''m

m	3l/a%	4 %	3‘/« %	4%
43	4-383	3877	1-401	1-292
44	4409	3 909	1-374	1-269
45	4-415	3-922	1333	1-232
46	4-434	3948	1-305	1-207
47	4448	3-968	1 273	1179
48	4480	4008	1-240	1151
49	4526	4061	1-225	1140
50	4532	4076	1-170	1 090
51	4 535	4088	1 138	1061
52	4534	4-097	1-079	1007
53	4538	4109	1047	0978
54	4576	4155	1015	0949
55	4574	4163	0-981	0919
56	4-536	4139	0-923	0866
57	4-611	4126	0-933	0878
58	4488	4-113	0889	0-836
59	4469	4106	0843	0 793
60	4-461	4110	0821	0774
61	4407	4-069	0-789	0744
62	4-355	4031	0-743	0702
63	4-272	3-962	0-672	0635
64	4-212	3-916	0-675	0-639
65	4149	3-865	0*710	0674
66	3-995	3-729	0-701	0669
67	3906	3-652	0664	0635
68	3-933	3-688	0 591	0 565
69	3 868	3635	0633	0 608
70	3-728	3511	0606	0584
71	3704	3504	0-464	0*450
72	3-381	3-201	0410	0398
73	3-264	3103	0-401	0 390
74	3135	2 989	0-345	0-338
75	2-348	2249	0 080	0075
76	1 952	1-868	0*091	0086
77	2112	2027	0105	0100
78	1 709	1-636	0 123	0 118

107

Klass 1—7. Klass 8—9.

	Em		firn		Em		/9''m
m	37» %	4 %	3‘/»%	4 %	m	37»*	4 %	37»%	4%
80	1827	1-744	0005	0005	79	2-021	1-943	0145	0140
81	1-363	1-305	—	—	80	1-284	1-229	0174	0 168
82	1-032	0984		—	81	1-431	1-373	0211	0-206
83	1291	1-237	—	—	82	1-762	1-698	0 260	0254
84	1-330	1-275	—	—	83	0-906	1-863	0 326	0 320
85	1-406	1 350	—	—	84	1-163	1105	0-414	0409
86	1139	1-087	—	—
87	0265	0-256	—	—
88	0372	0361	—	—
89	0542	0528	—	—
90	0 818	0-801	—	—
91	1-275	1-254

Jemför man de nu efter 372 % erhållna talen med motsvarande tal i förra
utredningen, så visa Enketalen, hvad klasserna 1—7 beträffar, eu ganska
god öfverensstämmelse, under det samma tal för klasserna 8—9 åtminstone
för åldrar öfver en viss gräns i denna uträkning utfallit ej oväsentligt
högre än i den förra utredningen. Jag har derför för klasserna 8 och 9
undersökt äktenskapsfreqvensen bland de aktive 1887,o och 1897,o och dervid
kommit till följande resultat:

Ålder	Gifte aktive 18970.	Ogifte aktive 1897-0.	Summa aktive 18970.	Antal gifte i % af hela antalet.	Gifte aktive 18870.	Ogifte aktive 18870.	Summa aktive 1887-0.	Antal gifte i % af hela antalet.
t. o. m. 297» . .	32	21	53	60-4	72	83	155	465
307»-397» • ■	438	70	508	86-2	352	52	404	871
407»—497» ■ •	428	44	472	907	332	30	362	917
507»—597» • •	287	28	315	91-1	211	29	240	87-9
607»—697» • •	128	15	143	89 5	104	15	119	87-4
707»—sint • •	11	4	15	73-3	16	6	22	72-7
Summa	1,824	182	1,506	87-9	1,087	215	1,302	88-6

108

Från och med 50 år visar sig således en stegring i antalet äktenskap,
hvilket förklarar ökningen i E-talen.

Beträffande /?''-talen eger det motsatta förhållandet rum, i det talen
inom klasserna 8 och 9, om man undantager de högsta åldrarne, här
tetnligen nära öfverensstämma, under det deremot inom klasserna 1—7
/>"-talen år 1897 äro genomgående lägre än motsvarande tal 1887. Förklaringsgrunden
härtill är, såsom eu särskild undersökning visat, att söka
deri, att talen W i förra utredningen bestämts ur ett materiel (elementarlärarnes
enke- och pupillkassa och statens jernvägstrafiks enke- och pupillkassa),
deri förhållandena gestalta sig annorlunda än i Civilstatens klasserna
1—7.

Delegare. De i tjenst varande (activa) samt pensionerade eller eljest
icke i tjenst varande (passiva) delegarne fördelade sig på kassans 9 klasser
sålunda:

Klass.	Activa.	Passiva.	Summa.
1	370	89	459
2	238	92	330
8	230	76	306
4	279	63	342
5	230	55	285
6	1,192	191	1,383
7	97	7	104
8	1,309	96	1,405
9	479	58	537
Summa	4,424	727	5,151

Kapitalvärdet af kassans förbindelser till nu lefvande delegare för
pensioner till deras efterlefvande, utan afseende på framtida befordran, beräknades
på vanligt sätt till

efter 3 V2 %: 7,049,000 kronor;

» 4%: 6,339,000 »

Framtida delegare. I och för beräkningen af kassans förbindelser i
följd af befordringar, beräknades först för klasserna 1—7 kapitalvärdena
af de förbindelser, som derigenom tillförts kassan under hvart och ett af
de 9 åren 1892—1900, med undantag af befordringar inom postverket
till klass 6. Medeltalet utgjorde

109

efter 3 Va*: 196,595 kronor årligen;

> 4 /: 171,519 » >

Men då en stegring under de på hvarandra följande åren visade sig,
hvilket för öfrigt är en följd af, att delegarebeståndet ännu ej fullt nätt
jemvigtsläget, så har jag ansett inig böra höja dessa siffror med omkring

5 % till följande afrundade belopp:

efter 3 V2 %: 206,500 kronor,

> 4 /: 180,000 »

motsvarande ett kapitalvärde af:

efter 3 Va *: 5,900,000 kronor,

» 4 %: 4,500,000 »

Beträffande de till klasserna 8 och 9 hörande delegare utom poststaten,
beräknades antalet årligen nyinträdande till resp. 13 och 23, medelinträdesåldern
i båda fallen till jemt 35 och medelpensionsåldern till 67
år På grund häraf erhölls för det motsvarande kapitalvärdet ett belopp åt

efter 3 Va %: 414,000 kronor,

» 4 %: 317,000

hvilka belopp jag dock ansett mig böra höja till

efter 3 Va ”/»: 450,000 kronor,

» 4 f: 350,000 »

För befordringar inom poststaten till klasserna 6 och 8 befanns antalet
årligen nyinträdande böra antagas till resp. 30 och 44, medehnträdesåldern
till resp. 35 och 30,5 år samt medelpensionsåldern till 67 år, 1 följd
hvaraf de motsvarande kapitalvärdena blefvo:

efter 3 Va *: 1,428,000 kronor,

» 4 *: 1,081,000 »

hvilka dock af mig höjts till följande belopp:

efter 3 Va *: 1,450,000 kronor,

» 4 •/.: 1,100,000 »

Adderas nu de i det föregående angifna kapitalvärdena, så finner
man såsom kapitalvärde för kassans förbindelser i följd af befordringar:, j j

efter 3 Va tf: 7,800,000 kronor,

>, 4 Va %: 5,950,000 »

Pensionsfonderna för utgående enke-, barn-, sjuklighets- och tjenstemannapensioner
beräknades på vanligt sätt, och befunnos tillsammans utgöra:

efter 3 Va %: 6,481,000 kronor,

» 4 /: 6,214,000 »

Beqrafningshjelpens kapitalvärde uppskattades summariskt till
efter 3 Va 50,000 kronor,

> 4 f: 45,000 »

Kapitalvärdet af ogifta döttrars mellan 21—25 år pensionsrätt uppskattades
jemväl summariskt till:

efter 3 V2 %: 200,000 kronor,

» 4 %: 180,000 »

Sjuklighetspensioner. För årtiondet 1887—96 befanns, enligt en föregående
utredning, kapitalvärdet af de under ett år beviljade sjuklighetspensioner,
efter en räntefot af 3 Va tf, utgöra i medeltal 22,580 kronor,
men har under de tre åren 1897—99 stigit till i medeltal 33,459 kronor
om året, motsvarande, efter en räntefot af 4 % ett kapitalvärde af 31,421
kronor. Då således en väsentlig ökning af denna post under de senaste
åren egt rum, har jag ansett mig böra använda allenast resultaten för de
sista tre åren, och således uppskattat kapitalvärdet af ifrågavarande post till

efter 3 V2 %: 956,000 kronor,

» 4 %: 786,000 »

Tjenstemannapensioneringens betydelse har väsentligen minskats framför
allt genom upphörande af postpersonalens särskilda pensionsrätt men
äfven genom den för framtida delegare införda bestämmelsen om att pensionsrätt
först inträder vid 60 i st. f. förut bestämda 55 års ålder. Inflytandet
af den sistnämnda bestämmelsen kan dock först efter ungefär 30
år komma att få någon betydelse. För att vinna någon föreställning om,
till hvilket belopp kapitalvärdet af den numera gällande pensioneringen
skulle kunna uppskattas, har jag undersökt kapitalvärdena af de förbindelser,
som åsamkades kassan under hvart och ett af de 11 åren 1890—1900,
och dervid funnit följande resultat:

Beviljade pensioner.

År.	Antal.	Belopp.	Kapitalvärde.
			3 7» %	4 %
1890	6	6,600	77,949	74,738
1891	2	1,200	11,125	10,758
1892	4	4,800	54,518	52,385
1893	4	2,400	27,445	26,358
1894	3	1,800	17,995	17,362
1895	2	1,200	13,522	12,998
1896	6	4,200	49,516	47,498
1897	4	3,450	41,058	39,318
1898	2	1,450	18,173	17,358
1899	4	2,000	21,866	20,991
1900	2	1,200	13,727	13,184

eller i medeltal årligen

efter 3 V2 %: 31,536 kronor,

> 4 %: 30,268 »

motsvarande ett kapitalvärde af

efter 3 V2 %: 901,000 kronor,

» 4 %: 757,000 >

hvilka belopp jag också för säkerhetens skull, oaktadt ett aftagande redan
nu synes göra sig gällande, ansett mig böra acceptera.

Förvaltningskostnaderna uppgingo under femårsperioden 1897—1901
till omkring 300,000 kronor, eller i medeltal omkring 60,000 kronor om
året. Ehuru en minskning synes hafva inträdt från och med år 1900,
har jag dock ansett mig böra lägga nämda siffra till grund för uppskattningen
af kapitalvärdet, som sålunda bäfver:

efter 3 V2 %: 1,714,000 kronor,

» 4 %: 1,500,000 »

Sammanställas nu de i det föregående angifna kapitalvärden för olika
poster af kassans förbindelser, så erhåller man följande öfversigt öfver

Kassans Passiva

vid 1899 års slut.

Räntefot............................................

Nuvarande delegares efterlefvande.
Framtida » »

Pensionsfonderna, tillsammans .....

Begrafningshjelp ............................

Ogifta döttrar mellan 21—25 år..

Sjuklighetspensioner, framtida......

Tjenstemannapensionering ............

Förvaltningskostnad.......................

3 72 *	4 %
7,049,000	6,339,000
7,800,000	5,950,000
6,481,000	6,214,000
50,000	45,000
200,000	180,000
956,000	786,000
901,000	757,000
1,714,000	1,500,000

Summa Passiva, Kr. 25,151,000 21,771,000

Hvad kassans Activa beträffar, så bestå dessa i dels statsbidraget till
belopp af Kr. 74,271: 50 om året, dels delegarnes af gifter jemte en del oregelbundna
inkomster, hvilka tillsammans under åren 1900 och 1901 — beräkningen
har skett för dessa år, enär den för framtiden gällande förhöj -

112

ningen af delegarnes afgifter först inträdt fr. o. in. år 1900 — utgjorde
i medeltal kr. 365,057:95, dels slutligen kassans kapital, som vid 1899 års
slut utgjorde kr. 11,632,177:02.

Förvandlas statsbidraget och de angifna årliga inkomsterna till motsvarande
kapitalvärden, så erhålles för 1899 års slut följande sammanställning
af

Räntefot

Statsbidraget.................

Kassans kapital............

Delegareafgifter in. m.

Kassans Activa.

3 72 »/•

2,122,000

11.632.000

10.430.000

4 Z

1.857.000
11,632,000

9.126.000

Summa Activa, Kr. 24,184,000 22,615,000

Jemföras nu Activa med Passiva, erhålles såsom resultat beträffande
kassans ställning vid 1899 års slut:

efter 31/%Z: en brist af 967,000 kronor
» 4 Z: ett öfverskott af 844,000 kronor,

IV. Tullstatens enskilda pensionsinrättning.

Materialet utgjorde dels infordrade uppgifter öfver de nuvarande
manliga delegarne (såväl aktive som pensionerade) deras födelseår, samt
hustrus och yngsta lefvande barns födelseår, afseende tidpunkten V9 1900
men vid beräkningens gång för enkelhetens skull antagen såsom gällande
för 1900''5 — äfvensom eu af tjenstemännen å kameralbyrån utarbetad
uppgift öfver alla förändringar, nyutnämningar, befordringar, pensionering,
dödsfall bland delegarne — för tjenstemännen under åren 1880—1899,
för betjente under åren 1890—1899-

Talen Em beräknades särskild! för tjensteman och för betjente. De
erhållna resultaten voro följande:

113

Tjensteman.	Betjente.		Tjensteman.	Betjente.
Em		Em		Ålder.	Em		Em
3 7* %■	4	3 7* *	4 %.	m	31/* %■	4 %.	3 V* *	4 %.
_	_	2-862	2357	55	4-714	4-271	4-508	4-092
_	_	2-981	2-467	56	4-751	4-318	4509	4103
_	__	3106	2583	57	4-778	4354	4-524	4-126
_	_	3-238	2-706	58	4 832	4-415	4-526	4136
_	_	3376	2834	59	4836	4432	4-506	4128
2-323	1-899	3-501	2-952	60	4-777	4-389	4-486	4119
2-422	1-990	3-696	3043	61	4682	4-310	4462	4104
2-526	2-085	3-696	3138	62	4''609	4252	4-435	4-087
2-634	2185	3-780	3 219	63	4 551	4-210	4-392	4057
2747	2-289	3-821	3-261	64	4-464	4139	4-356	4031
2-865	2-399	3-868	3308	65	4-366	4053	4-350	4035
2-989	2-515	3930	3371	66	4-270	3-972	4-319	4-013
3-118	2-636	3-984	3427	67	4-235	3951	4''280	3-985
3-254	2-764	4035	3-481	68	4125	3858	4229	3-946
3378	2-883	4080	3530	69	3923	3678	4082	3-812
3-440	2944	4115	3-569	70	3-654	3431	3 962	3-706
3490	2-995	4163	3-611	71	3-353	3152	3888	3-641
3-580	3081	4193	3655	72	3135	2-949	3830	3592
3 646	3147	4-233	3-698	73	3186	3005	3-825	3591
3712	3-212	4-264	3734	74	3120	2-949	3-875	3642
3792	3-292	4286	3-760	75	3028	2869	3-967	3-736
3879	3377	4-313	3-793	76	3-461	3-294	4124	3-892
3-944	3444	4-343	3-829	77	3588	3-423	4104	3878
3 988	3-490	4370	3-861	78	3139	2996	3 934	3 720
4-074	3-577	4-391	3-888	79	—	—	3-964	3-754
4172	3-675	4-409	3-912	80	—	—	4-222	4000
4-239	3-744	4-425	3-935	81	—	—	4356	4127
4253	3-764	4442	3959	82	—	—	4-183	3-975
4-281	3-798	4-450	3-976	83	—	—	3-945	3759
4-328	3-850	4-449	3-984	84	—	—	3-820	3 646
4-381	3-908	4-463	4008	85	—	—	4007	3832
4-435	3967	4-483	4035	86	—	—	3-702	3-636
4-487	4-025	4 498	4 057	87	—	—	2-498	2-397
4-664	4-106	4-499	4 066	88	—	—	0-891	0-868
4-634	4183	4499	4-076

Penaionskomiténs bet.

114

Då i fråga om beräkningarne i öfrigt intet af särskild! intresse är
att anföra, åtnöjer jag mig med att här sammanställa de erhållna resultaten
:

Kassans Passiva.

Räntefot ....................................................................... 3 V2 %. 4 %.

Nuvarande delegare..................................................... 973,000 876,000

Framtida » 998,000 757,000

Utgående enke- och barnpensioner............................. 924,000 886,000

Utgående sjuklighets- och fattigdomspensioner........ 65.000 63,000

Summa Passiva, kronor 2,960,000 2,582,000

Kassans Activa.

Räntefot........................................................................ 3 V2 %. 4 %.

Bidrag kr. 10,000 från tullmedlen.......................... 286,000 250,000

Afgifter, m. m. i medeltal kr. 84,896 under 1896

—1900................................................................. 2,426,000 2,122,000

Kapital vid slutet af år 1899 ............................. 325,000 325,000

Summa Activa, kronor 3,037,000 2,697,000

Då således Activa och Passiva ungefär jemt motväga hvarandra, så
följer, att kassan fortfarande fullt motsvarar de åtagna förbindelserna.

Stockholm den 12 Augusti 1902.

And. Lindstedt.

Bil. II.

Tabeller.

. c ,

Tabell I,

upptagande aflöningsförmåner samt af komitén föreslagna pensionsunderlag
och pensionsafgifter för ordinarie innehafvare af de vid
1902 års början befintliga civila tjenster, som i komiténs lagförslag
afses och med hvilka enligt gällande bestämmelser pensionsrätt

är förenad.

118

Senast af Kongl. Maj:t och T

Riksdag faststäld stat. 0 n''

Antal. Embete- och tjensteman samt betjente. _ , Ålderstillägg.

J J Datum å Datum å Utan

Riksdagens Kongl. Maj. ålders- .
skrifvelse. beslut. tillägg. t Belopp.

	I. Konungens Högsta Domstol.
18	Justitieråd, hvardera.............	1 "A	1874	6/e 1874	J. 10,000
		\ 2°A	1897	»A 1897
1	Vaktmästare........................	10/s	1878	18/5 1878	800	—	—	—
2	D:o, hvardera................			>	500	—	1	100
	II. Kongl. Maj:ts kansli.
	Kongl. Justitiedepartementet.					1
1	Byråchef för statistiska ärenden...............	l0/5	1878	18/6 1878	4,400		1	600
O	Kanslisekreterare, hvardera..............		>	»	2,500	—	2	500
1	Registrator.........................		>	)	2,500	—	2	500
1	Vaktmästare........................		■»	>	800	—	—	—
1	D:o ........................		>	>	500	—	1	100
	Kongl. Maj.ts Nedre Justitierevision.
8	Revisionssekreterare, hvardera................	“/•	1876	19/ä 1876	4,400	—	1	600
11	Protokollssekreterare, d:o ................		)	»	2,500	—	2	500
1	Registrator.........................		>	>	3,000	—	2	500
1	Kanslist.........................		>	>	1,500	—	2	500
5	Vaktmästare, hvardera *................. .		>	»	500	—	1	100
	Justitie Kanslersembetet.
1	Justitiekansler.......................	,l/s	1876	18/b 1876	6,000	—	—	—
1	Sekreterare........................	l%	1878	18/s 1878	3,000	—	2	500
1	Registrator......................		»	>	1,800	—	2	500
1	Vaktmästare...................		>		500	—	1	100
	Kongl. Landtförsvarsdepartementet.
2	Kansliråd, hvardera...................	“/a	1878	1878	4,400	—	1	600
3	Kanslisekreterare, d:o ...................			*	2,500	—	2	500
1	Registrator.........................		>	>	2,500	—	2	500
1	Vaktmästare........................		>	»	800	—	—	—
1	D:o ........................		»	>	500	—	1	100
	Kongl. Sjöförsvarsdepartementet.
1	Kanslisekreterare......................		1878	8,/b 1878	2,500	—	2	500
1	D:o ......................		}	>	2,500	—	2	500

* Lönestaten ändrad vid 1902 års riksdag.

119

Tjenstgöringspenningar. Komiténs förslag till

Summa

Utan ålders- tillägg.	Ålderstillägg. An- tv _ i......	aflönings- förmåner pensionsunderlag högst.	af- gifts- pro-	ärlig pensions-afgift	Anmärkningar.
tal.	belopp.		lägst.	högst.	cent.	laga	t.	högst.

_ _	—	— —	10,000	6,000 —	6,000 —	6	360	—	360 -
300 -	—	—	1,100	800 -	800 —	3	24	—	24 —
300 —	—		900	500 -	600 —	3	15		18 —
2,000 —			7,000	- 4,400 -	5,000 —	5	220		250
1,500 —	—	—	5,000	2,500 -	3,500 —	3,5	87	50	122 50
1,500 -	—	—	5,000	2,500 -	3,500 -	3,5	87	50	122 50
300 -	—	—	1,100	800	800 -	3	24	—	24 —	1 Om vaktmästare åtnjuter fri bostad, skall
300 -	—	—	900	500 -	600 —	3	15		18 —	/ lönen minskas med 150 kronor.
2,000 —			7,000	- 4,400 -	5,000 -	5	220		250 —
1,200 -	—	—	4,700	— 2,500 —	3,500 -	3,5	87	50	122 50	Dessutom 300 kr. i renskrifningspenningar.
500 -	—	—	4,500	- 3,000 -	4,000 -	4	120	—	160 -
1,200 -	—	—	3,700	1,500 -	2,500 -	3	45	—	75 -
200 -	—	—	800	500 -	600 —	3	15	—	18 -
2,000 -	_	_	8,000	- 6,000 —	6,000 -	6	360	_	360 —
1,500 —	—	—	5,500	- 3,000 -	4,000 -	4	120	—	160 -
1,200 —	—	—	4,000	- 1,800 —	2,800 -	3	54	—	84 -
300 -	—	—	900	— 500 —	600 —	3	15	—	18 -
2,000 —			7,000	4,400	5,000 -	5	220	_	250 —
i,r>oo —	—	—	5,000	- 2,500 -	3,500 -	3,5	87	50	122 50
1,500 -	—	—	5,000	— 2,500 —	3,500 -	3,5	87	60	122 50
300 -	—	— —	1,100	— 800 —	800 —	3	24	—	24 —	(Om vaktmästare åtnjuter fri bostad, skall
300 —	—	—	900	500 —	600 —	3	15	—	18 -	\| lönen minskas med 150 kronor.
1,500 -	_	__ _	5,000	- 2,500 -	3,500 —	3,5	87	50	122 SO	/Åtnjuter dessutom arfvode af 1,000 kr. för \ bestridande af byråchefs göromål.
1,500 —	—	—	5,000	- 2,500 -	3,500 -	3,5	87	50	122 60

120

Antal.

Emliets- och tjensteman samt betjente.

Senast af Kongl. Maj:t och
Riksdag faststäld stat.

Datum å Datum å
Riksdagens Kong!. Maj.
skrifvelse beslut.

Utan

ålders tillägg.

Ålderstillägg.

fak Belopp.

1 Registrator......

2 Vaktmästare, hvardera

5
1

Kongl. Civildepartementet.

Kansliråd, hvardera............

Kanslisekreterare, d:o ............

Registrator..................

Vaktmästare, hvardera............

D:o, d:o ............

Kongl. Finansdepartementet.
j Kansliråd, hvardera............

j Kanslisekreterare, d:o ............

Registrator..................

Byråingeniör.................

Vaktmästare.................

D:o, hvardera............

Kongl. Ecklesiastikdepartementet.

Kansliråd, hvardera............

Kanslisekreterare, d:o ............

Registrator..................

Vaktmästare.................

D:o, hvardera............

Kongl. Jordbruksdepartementet.

Byråchefer, hvardera............

Kanslisekreterare, d:o ............

Registrator..................

Vaktmästare.................

D:o .................

“/s 1878	s7s 1878	2,500 — 2	500
»	»	800 --	—

22/s 1878	»/« 1878	4,400 -	1	600
>	>	2,500 —	2	500
	}	2,500 —	2	500
»	>	800 -	—	—
>	>	500 —	1	100
14/ö 1878	18/j 1878
		\ 4,400 —	1	600
ls/6 1884	*% 1884
>	>	2,500 -	2	500
“/# 1878	a/, 1878	2,500 —	2	500
I3/s 1884	3% 1884	2,500 -	2	500
14/6 1878	CO N co	800 —		—
14/s 1878	CO CO	1
		} 500 —	1	100
“/» 1884	S0/5 1884	1
14/5 1878	Va 1878	4,400 —	1	600
>	>	2,500 —	2	500
>	>	2,500 —	2	500
>	»	800 —	_	—
>	>	500 —	1	100
s»/8 1900	31/s 1900	4,400 —	1	600
1	>	2,500 -	2	500
)	>	2,500 —	2
>	>	800 —		—
»	)	500 -	1	100

121

Tj enstgöringspenningar.

Komiténs förslag till

Samma

Alderstillägg. aflöningsUtan
förmåner

ålders- . högst.

tiHägg. tftl" Belopp.

pensionsnnderlag

lägst. högst.

af gifts pro cent.

årlig pensionsafgift -

lägst. högst.

Anmärkningar.

1,500					5,000 —	2,500 —	3,500	_	3,5	87	50
300	—	—	—	—	1,100 -	800 —	800		3	24
2,000					7,000 -	4,400	5,000		5	220
1,500	—	—	—	—	5,000 —	2,500 -	3,500	—	3,5	87	50
1,500	—	—	—		5,000 -	2,500 —	3,500	-	3,5	87	50
300	—	—	—		1,100 -	800 -	800	—	3	24	—
300	—	—	—		000 —	500 —	600	—	3	15
2,000		_	_		7,000 -	4,400 -	5,000	—	5	220	—
1,500	_	—	—		5,000 -	2,500 —	3,500	—	3,6	87	50
1,500	—	—	—	—	5,000 -	2,500 -	3,500	—	3,5	87	50
1,500	—	—	—		5,000 -	2,500 -	3,500	—	3,5	87	50
300	—	—			1,100 —	800 —	800	—	3	24	—
300	—	—	—		900 -	500 —	600	—	3	15	—
2,000					7,000 -	4,400 —	5,000		5	220
1,500	—	—			5,000 -	2,500 —	3,500	—	3,6	87	60
1,500		—		—	5,000 —	2,500 -	3,500	—	3,6	87	50
300	—	—	—		1,100 —	800 -	800	—	3	24	—
300	—	—	—		900 -	500 -	600	—	3	15
2,000					7,000 —	4,400 —	5,000		5	220
1,500	—	—	—		5,000 -	2,500 —	3,500	—	3,5	87	50
1,500	—	—	—		5,000 —	2,500 —	3,500	—	3,5	87	60
300	—	—	—	—	1,100 -	800 —	800	—	3	24	—
300	—	—	—		900 -	500 -	600	—	3	15	—

122 50

24 -

Om vaktmästare åtnjuter fri bostad, skall
lönen minskas med 150 kr.

250 —
122 50
122 50

24 -18 -

Om vaktmästare åtnjuter fri hostad, skall
lönen minskas med 150 kr.

250 —

122 50
122 60
122 50
24 —

18 —

(Om vaktmästare åtnjuter fri hostad, skall
I lönen minskas med 150 kr.

250 —

122 60
122 60

24 — lom vaktmästare åtnjuter fri hostad, skall
]g _| lönen minskas med 150 kr.

250 —
122 50

122

24 — 1 Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter
19 _ | fri hostad, skall lönen minskas med 150 kr.

1''ensionukomitvn» bet.

122

Senast af Kongl. Maj:t och
Riksdag faststäld stat.

Antal.	Embets- och tjensteman samt betjente.	Datum å	Datum å
		Riksdagens skrifvelse.	Kongl. Maj. beslut.
	ITI. Öfverrätter och Kollegier samt öfriga till stats-
	förvaltningen hörande allmänna Verk och Styrelser.
	Hofrätterna.
3	Presidenter, hvardera....................	“/» 1876	19/t 1876
26	Hofrättsråd, d:o ...................	{ >*/6 1890	™!t 1890
39	Assessorer, d:o ....................	>	>
2	Sekreterare, d:o ....................	"It 1876	I9/b 1876
1	D:o ........................	>	t
2	Advokatfiskal, hvardera..................	»	7
1	Advokatfiskal.......................	*	•
26	Notarier, hvardera.....................	{ ,4/s 1890	7 s»/b 1890
2	Aktnarier, d:o .....................	>76 1876	l9/t 1876
i	Aktuarie, tillika Arkivarie.................	»	»
2	Arkivarier, hvardera....................	>	7
11	Fiskaler, d:o ....................	>
1	Fiskal...........................	Vt 1896	*Vt 1896
3	Vaktmästare, hvardera...................	"It 1876	''Vt 1876
7	Hofrättsposter, d:o ...................		>
10	D:o, d:o *...................		7
	Kongl. Krigshofrätten.
1	Krigshofrättsråd......................	"It 1876	''Vt 1876
1	Sekreterare..............''...........	>	»
1	Krigsfiskal.........................	>
1	Vaktmästare........................	>	»
	Kongl. Fångvårdsstyrelsen.
1	Generaldirektör.......................	»/» 1877	''/t 1877
2	Byråchefer, hvardera....................	>	7
1	Sekreterare.........................
1	Notarie och Ombudsman...................		2
1	Registrator och Aktuarie..................		>
1	Kamererare.........................		»

* Lönestaten ändrad vid 1902 års riksdag.

• L

ö n.

Ålderstillägg.

Utan

ålders- .

tillägg. tal ■ Belopp.

7,600 —	—	—
4,400 —	1	600
3,300 —	1	500
3,800 —	2	500
2,800 —	2	500
2,800 -	2
2,300 —	2	500
2,000 —	2	500
2,000 —	2	500
2,000 -	2	500
2,000 -	2
1,500 —	—	—
1,500 —	2	500
800 -	—	—
500 —	1	100
500 —	1	100
3,300 -		_
2,500 —	—	—
2,000 —		—
600 -	-	—
6,200 —	_	_
4,400 —	1	600
3,000 -	2	500
1,800 —	2	500
1,800 —	2	500
3,000 —	2	500

123

Tjenstgöringspenningar.			Komiténs	förslag till			Anmärkningar.
Utan ålders- tillägg.		Ålderstillägg	Summa aflönings- förmäner högst.	pensionsunderlag	af- gifts- pro-	ärlig pensions-afgift
	An-1 tal. >	Belopp.
lägst.	högst.	cent.	lägst.	högst.
2,400				10,000 -	- 6,000 -	6,000	I	6	360		360 -	j
2,000		—	— -	- 7,000 -	- 4,400 -	5,000		5	220		250 -
2,000		_	_ _	- 5,800 -	- 3,300 -	3,800		3,8	125	10	144 41
2,000		_	- —	- 6,800 -	- 3,800 -	4,800		4,8	182	40	230 4(
1,200		__	—	- 5,000 -	- 2,800 -	3,800	—	3,8	106	40	144 4(
1,700		_	- _	- 5,500 -	- 2,800 -	3,800	—	3,8	106	40	144 4(
1,200	—	—	—	- 4,500 -	- 2,300 -	3,300	—	3,3	75	90	108 9(
1,200	—	—	—	- 4,200 -	- 2,000 -	- 3,000	—	3	60	—	90 -	Dessutom 400 kr. i renskrifningspenningar.
1,200				- 4,200 -	- 2,000 -	- 3,000	—	3	60	—	90 -	-
1,200			_ _	- 4,200 -	- 2,000 -	- 3,000	—	3	60	—	90 -	- Dessutom 200 kr. i d:o.
1,200		_	_ _	- 4,200 -	- 2,000 -	- 3,000	—	3	60	—	90 -	D:o d:o
1,000	_	_	_ _	- 2,500 -	- 1,500 -	- 1,500	—	3	45	—	45 -	D:o d:o
1,000	_	_	_ _	- 3,500	- 1,500 -	- 2,500	—	3	45	-	75 -	D:o d:o
300	_	_	- -	- 1,100	- 800 -	- 800	—	3	24	—	24 -
300	_	_	—	900	- 500 -	- 600	—	3	15	—	18 -
200	—	—	—	800	- 500 -	- 600		3	15	—	18 -
1,200				- 4,500	- 3,300 -	- 3,300		3,3	108	90	! 108 9	0
800		_	_	- 3,300	- 2,500 -	- 2,500		3	75		75 -
700		_	_	- 2,700	- 2,000 -	- 2,000	-	3	60		60 -
—		—	—	- 600	- 600	- 600		3	18		18 -
2,800				— 9,000	— 6,000	- 6,000		6	360		360
2,000		_	—	— 7,000	— 4,400	- 5,000		5	220		250
1,500		_	—	— 5,500	— 3,000	- 4,000		4	120		160
1,200		___	_	- 4,000	- 1,800	- 2,800		- 3	54		84
1,200		_	__	— 4,000	— 1,800	- 2,800	_	- 3	54		84
1,500		__	—	— 5,500	— 3,000	- 4,000	—	-1 4	120		- 160

124

Antal	Embete- och tjensteman samt betjente.	Senast af Kongl. Maj:t och Riksdag faststäld stat.		I	Ö	n.
Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å Kongl. Maj:ti beslut.	Utan '' ålders-tillägg.	° Alderstillägg.
An- tal.	Belopp.
1	Kassör och Bokhållare.....	I9/e 1877	ce w	1,800		2	500
2	Revisorer, hvardera.......	>		1,800		2	500
1	Vaktmästare......	>	>	800		_
1	D:o ........	»	5	500		1	100	—
	Kongl. Arméförvaltningen.
1	Generalkrigskommissarie . . .	Ve 1901	‘Va 1901	6,200
3	Krigsråd, hvardera.......	>		4,400		1	600
2	Sekreterare och Kamererare, d:o . .		>	3,000		2	500
2	Sekreterare, d:o......	,	>	3,000		2	500	_
3	Kamererare, d:o.......	}	»	3,000	_	2	500	_
3	Revisorer och Bokhållare, d:o . . .			1,800		2	500
4	Revisorer, d:o........	,	>	1,800	_	2	500
2	Bokhållare, d:o......	>	S	1,800	_	2	500
1	Krigskassor.........		>	3,000	_	2	500
1	Vaktmästare.......	I	-	800	_	_
5	D:o, hvardera.........		»	500	—	1	100	—
	Kongl. Väg- och Vattenbyggnads styrelsen. *
i	Öfverdirektör........	Ml/s 1882	Va 1882	6,000
i	Byråchef.........	>	>	4,400	_	1	600
i	Byrådirektör.........		.	3,COO	_	2	500	_
i	D:o ........	13/e 1899	S6/e 1899	3,000	_	2	500
i	Byråingeniör.......	3 Ve 1882	Va 1882	2,300	_	2	500
i	Registrator och Aktnarie . .	>	*	1,800	_	2	500
i	Revisor och Bokhållare......	»	>	1,800	_	2	500
i	Notarie..........	13/e 1899	M/e 1899	1,800	_	2	500
i	Vaktmästare......	81/e 1882	Va 1882	500		1	100	_
i	D:o .........	“/» 1899	S6/e 1899	500		1	100
	Kongl. Generalpoststyrelsen. **
i	Generaldirektör.......	14/e 1878	“/a 1878	7,000		—	_
4	Byråchefer, hvardera . \.......	, ,s/e 1884 \|	*•/» 1884	[ 4,400		1	600

* Lönestaten ändrad vid 1902 års riksdag.
** Ny stat antagen • > > ,

125

Tjenstgöringspenningar.					Komiténs förslag till
					Samma

Utan ålders-		Alderstillägg.	aflönings- förmåner högst.					af-	årlig pensions-	Anmärkningar.
	An-				gifts- pro-	afgift
xinagg.	tal.	ueiupp.							cent.
						lägst.	högst.	lägst.	högst.
1,200					4,000	_	1,800		2,800	_	3	54	_	84	_
1,200	—	—	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
300	—	—	—	—	1,100	—	800	—	800	—	3	24	—	24	—
300	—	—	—		900	—	500	—	600	—	3	15	—	18	—
2,800					9,000		6,000		6,000		6	360		360
2,000	—	—	—	—	7,000	—	4,400	—	5,000	—	5	220	—	250	—
1,500	—	—	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	—
1,500	—	—	—	—	5,500	—	3,000	—■	4,000	—	4	120	—	160	—
1,500	—	—	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	—
1,200	—	—	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
1,200	—	—	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
1,200	—	—	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
1,500	—	—	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	—
300	—	—	—	—	1,100	—	800	—	800	—	3	24	-	24	—	{Om vaktmästare åtnjuter fri bostad och ved-
300	—	—	—		900		500	—	600	—	3	15	—	18	—	\| brand, skall lönen minskas med 150 kr.
2,000					8,000		6,(.100		6,000		6	360		360
2,000	—	—	—	—	7,000	—	4,400	—	5,000	—	5	220	—	250	—
1,500	—	—	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	—
1,500	—	—	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	—
1,200	—	—	—	—	4,500	—	2,300	—	3,300	--	3,3	75	90	108	90
1,200	■—	—	—	—	4,000	-	1,800	—	2,800		3	54	—	84	—
1,200	—	—	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
1,200	—	—	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
300	—	—	—	—	900	—	500	—	600	—	3	15	—	18	—	Jemte hostad.
300	—	—	—	—	900	—	500	—	600	—	3	15	—-	18	—
3,000	—	—	—	-	10,000	—	6,000	—	6,000	—	6	360	—	360	—	10m generaldirektören åtnjuter fri hostad, \ skall lönen minskas med 1,000 kr.
2,000	—	—	—	-	7,000	-	4,400	—	6,000	—	5	220	—	250	—

126

		Senast af Kongl. Maj:t och Riksdag faststäld stat.		L	Ö	n.
Antal.	Enibets- och tjensteman samt betjente.	Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å Kongl. Maj:ts beslut.	Utan ålders- tillägg.	Ålderstillägg.
	An- tal.	Belopp.
2	Sekreterare, hvardera....................	»Va 1878	M/a 1878	3,000		2	500	_
i	Kamererare och Sekreterare.................	i	1	3,000	—	2	500	—
i	Kassör...........................		i	3,000	—	2	500	—
2	Intendenter, hvardera....................	*	>	3,000		2	500	—
1	Registrator.........................		*	1,800	—	2	500	—
1	Notarie och Ombudsman...................	>	>	1,800	—	2	500	—
5	Notarier, hvardera.....................	!		1,800	—	2	500	—
7	Aktuarier, d:o .....................	{ ‘Va 1899	S6/a 1899	\| 1,800	—	2	500	—
		j ‘Va 1878	M/s 1878	\|
10	Revisorer, d:o .....................	“/a 1896	»Va 18%	1 1,800	—	2	500	—
		1 “/a 1899	»Va 1899	!
1	Vaktmästare........................	‘Va 1878	GO N GO i—l	800	—	—	—	—
6	D:o, hvardera...................		>	500		1	100
	Kongl. Medicinalstyrelsen.
1	Generaldirektör.......................	*/a 1877	V» 1877	6,200	—	—	—	—
5	Ledamöter, hvardera....................	< j l “/» 1900	“A 1900	\| 4,400	—	1	600	—
1	Sekreterare.........................	»Va 1877	Va 1877	3,000	—	2	500	—
2	Kamererare, hvardera....................	{ a»/6 1901	) »Va 1901	\| 3,000	—	2	500	—
1	Ombudsman och Fiskal...................	M/a 1877	Va 1877	3,000	—	2	500	-
! 1	Registrator och Aktuarie..................		•	1,800	—	2	500	-
i	Notarie, tillika Sekreterare.................	s8/a 1901	“/• 1901	1,800	—	2	500	-
i	D:o ..........................	24/5 1877	Va 1877	1,800	—	2	500	—
i	D:o ..........................		»	1,800	—	2	500	—
i	Kassör och Bokhållare...................	>		1,800	—	2	500	—
i	Rättskemist........................	1 ‘Va 1875 \ “A 1878	''Va 1875 18/a 1878	\| 4,500	—	—	—	—
i	Vaktmästare........................	»Va 1877	Va 1877	650	—	—	—
2	D:o, hvardera....................		»	500		1	\| 100	1—

127

Tjenstgörin	gspenningar						Komiténs förslag till				j
Utan ålders-		Ålderstillägg.	Dumma aflöuings-	pensionsunderlag	af-	årlig	pensions-	Anmärkningar.
				högst.		gifts- pro-	atgilt
tillägg.		tal.	Belopp.			lägst.		högst.		cent.	lägst.	högst.
1.500					5,500		3,000		4,000		4	120	_	160
1,500	—	—	—		5,500		3,000		4.000		4	120		160	-
1,500	—	—	—		5,500	—	3,000		4,000	—	4	120		160	-
1,500	—	—	—	—	5,500	—	3,000		4,000		4	120	-	160
1,200	—	—	—	—	4,000	—	1,800		2,800	—	3	54	—	84
1,200	—	—	—	-	4,000	—	1,800		2,800	—	3	54	—	84
1,200	-	—	—	—	4,000	-	1,800		2,800	—	3	54	—	84	—
1,200	—	—	—	—	4,000	-	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
1,200	-	—	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
300					1,100		800		800	;_	3	24	_	24	—	\|Om vaktmästare åtnjuter fri bostad, skall
300					900		500		600		3	15		18		\| lönen minskas med 150 kr. ’ \|
2,800					9,000		6,000		6,000		6	360		360
2,000	—	—	—	—	7,000	—	4,400	_	5,000	—	5	220	—	250	—
1,500	—	—	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	-
1,500	—	—	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	—
1.500	_	_	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120		160	-
1,400	—	—	—		4,200	—	1,800	—	2,800	—	3	54		84
1,200	_	—	—		4,000	—	1,800	—	2,800		3	54	-	84
1,200		—	—		4,000		1,800		2,800		3	54		84
1,000	_	—	—		3,800		1,800		2,800		3	54		84	-
1,200		—	—		4,000		1,800		2,800		3	54		84		(Af tjenstgiiringspenningarna skall rättskemi-
1,500		—	—		6,000		4,500		4,500		4,5	202	50	202	5(1	] ston använda 1,000 kr. till aflöning åt ett \| biträde.
300		_	—		950		800		800		3	24		24		Åtnjnter dessutom fri bostad.
300		—	—		900		500		(»0	—	3	15		18

128

		Senast af Kongl. Maj:t och Riksdag faststäld stat.		L	Ö	n.
Antal.	Embete- och tjensteman samt betjente.	Datam å Riksdagens skrifvelse.	Datum å Kongl. Maj:ts beslut.	Utan ålders tillägg		Ålderstillägg.
		An- tal.	Belopp.
1	Kongl. Kammarkollegium. President..........................	*»/5 1879	14/n 1879	7,600
6	Kammarråd, hvardera....................	»		4,400	—	i	600	—
1	Advokatfiskal........................	»	»	3,000	—	2	500	—
1	Arkivarie..........................	>	t	3,000	—	2	500	—
10	Notarier, hvardera.....................	»	t	1,800	—	2	500	—
1	Registrator.........................	>	t	1,800	—	2	500	—
1	Aktuarie..........................	>	>	1,800	—	2	500	—
1	Vaktmästare........................	t		800	—	—	—	—
5	D:o, hvardera...................	»		500	—	1	100	—
1	Kongl. Statskontoret. Generaldirektör .......................	,SA 1876	•/w 1876	6,200
3	Statskommissarie^ hvardera.................	>		4,400	—	1	600	—
1	Sekreterare.........................		»	3,000	—	2	500	—
1 1	Registrator och Aktuarie..................	{ S1A 1889 *	*	l 1,800		2	500
1	Notarie...........................	*/« 1882 >	1 1,800		2	500
1	Stämpelkassör . ''......................	>	>	1,800	—	2	500	—
1	Räntmästare........................	“/» 1877	v« 1877	3,000	—	2	500	—
1	Förste Revisor.......................	16/s 1888	“/* 1888	3,000	—	2	500	—
1	Kamererare.........................	la/6 1899	*•/« 1899	3,000	—	2	500	—
8	Revisorer och Bokhållare, hvardera.............	j »*/« 1876	•Åt 1876	\| 1,800		2	500
1	Vaktmästare........................	i 81A 1882 is/s 1876	*/« 1882 •/it 1876	800
6	D:o, hvardera...................	>	»	500	—	1	100	—
1	Kongl. Myntverket. Myntdirektör........................	“/» 1876	•/it 1876	4,400		1	600
1	Kamererare.........................	*	>	2,300	—	2	500	—
1	Vaktmästare........................	}	»	500	—	—	—	—
• 1	Kongl. Kontrollverket. Kontrolldirektör......................	la/s 1876	»/it 1876	2,600		2	500
1	Kontrollör.........................	»	»	1,600	—	2	500	—

129

Tjenstgöringspenningar.	Summa aflönings- förmåner högst.	Komiténs förslag till	Anmärkningar.
Utan ålders- tillägg.	Alderstillägg.	pensionsunderlag	af- gifts- pro- cent.	årlig pensions afgift
An- tal.	Belopp.
lägst.	högst.	lägst.	högst.
2,400					10,000		6,000		6,000		6	360		360
2,000	—	—	—	—	7,000	—	4,400	—	5,000	—	5	220	—	250	—
1,600	—	—	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	—
1,500	—	—	. —	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	—
1,200	—	—	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
1,200	—	—	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
1,200	—	—	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
300	—	—	—	—	1,100	—	800	—	800	—	3	24	—	24	—	)0m vaktmästare åtnjuter fri hostad, skall
300	—	—	—	—	900	—	500	—	600	—	3	15	—	18	—	\| lönen minskas med 150 kr.
2,800	_		_		9,000		6,000		6,000		6	360		360
2,000	—	—	—	—	7,000	—	4,400	—	5,000	—	5	220	—	250	—
1,500	-	—	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	—
1,200	—	—	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
1,200	—	—	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800		3	54	—	84	—
1,200	—	—	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—	^Åtnjuta hvardera 500 kr. i missräknings-
1,500	—	—	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	—	\| penningar.
1,500	—	—	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	—
1,500	—	—	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160
1,200	—	—	—	—	4,000	-	1,800	—	2,800	—	o O	54	—	84
300	—	—	—	—	1,100	—	800	—	800	—	3	24	—	24	—	(Om vaktmästare åtnjuter fri hostad, skall
300	—	—	—	—	900	—	500	—	600	—	3	15	—	18	—	\| lönen minskas med 150 kr.
2,000					7,000		4,400		5,000		5	220		250		.
1,200	—	—	—	—	4,500	—	2,300	—	3,300	—	3,3	75	90	108	90	(Åtnjuta dessutom fri hostad och vedbrand.
300	—	—	—	—	800	—	500	—	500		3	15	—	15	—	1
1,400					5,000		2,600		3,600		3,G	93	60	129	60	• Åtnjntcr dessutom fri hostad och vedbrand.
900	—	—	—	—	3,500	-	1,600	—	2,600	—	3	48		78

Pensiomkomiténs bet.

130

		Senast af Kongl. Maj:t och Riksdag faststäld stat.		L	ö	n.
Antal.	Embets- och tjensteman samt betjente.	Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å Kongl. Maj:ts beslut.			Ålderstillägg.
	ålders- tillägg.	An- tal.	Belopp.
1	Kongl. Kammarrätten. President..........................	I9/s 1879	14/n 1879	7,600
8	Kammarrättsråd, hvardera..................	j ’	>	1 4,400		i	600
1	Sekreterare.........................	\ 29/s 1901 19A> 1879	14/o 1901 14/u 1879	1 3,000	—	2	500	—
4	Notarier, hvardera.....................	{ ’	>	1 1,800		2	500
1	Aktuarie och Registrator..................	\| •/ 1901 19/r, 1879	14/o 1901 14/n 1879	1 1,800	_	2	500	_
1	Advokatfiskal........................	>	>	3,000	—	2	500	—
O O	Revisionskommissarier, hvardera...............	>	>	3,000	—	2	500	—
18	Revisorer, d:o.......................	)	»	1,800	—	2	500	—
1	Vaktmästare........................	>	>	800	—	—	—	—
4	D:o, hvardera...................	I	>	500	—	1	100	—
1	Kongl. Öfverintendentsembetet. Öfverintendcnt.......................	,9/6 1879	**• 00 -1 CD	5,000
2	Förste Intendenter, hvardera.................		4	3,000	—	2	500	—
2	Intendenter, d:o......................	>	»	2,400	—	2	500	—
1	Kassör...........................	>	>	1,400	—	T-	—
1	Vaktmästare........................		»	800	—	—	—	_1
1	D:o ........................	>	*	500		1	100	—
1	Kongl. Generaltullstyrelsen. Generaldirektör.......................	l*/t 1878	12/7 1878	6,200
3	Byråchefer, hvardera....................	>	>	4,400	—	1	600	—
1	Sekreterare.........................	>	»	3,000	—	2	500	—
! 1	Registrator och Aktuarie..................	»	>	1,800	—	2	500	—
2	Notarier, hvardera.....................	»		1,800	—	2	500	—
1	Kammarförvandt......................	>	»	1,800	—	2	500	—
9	Revisorer och Bokhållare, hvardera.............	>	»	1,800	—	2	500	—
■ 1	Revisor (Statistiker)....................	>	>	2,500	—	2	500	—
1	Vaktmästare........................	>	>	800	-	—	—	—
4	D:o hvardera...................	»	>	500	—	1	100	—

131

Tjenstgöringspenningar.	Summa allöningf förmåne högst.		Komiténs förslag till	Anmärkningar.
Utan ålders- tillägg.	Ålderstillägg.	- r	pensionsunderlag	af- gifts- pro- cent.	årlig pensions afgift
An- tal.	Belopp.
	lägst.	högst.	lägst.	högst.
2,400					10,000		6,000		6,000		6	360		360
2,000	—	—	—		7,000	—	4,400	—	5,000	—	5	220	—	250	—
1,500	—	—	—	-	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	-	160	—
1,200	—	—	—	-	4,000	-	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
1,200	_	_	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
1,500	—	—	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	—
1,500	_	—	—	—	5,500		3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	—
1,200	—	—	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
300	_	_	_	_	1,100	—	800	—	800	—	3	24	—	24	—	lOm vaktmästare åtnjuter fri hostad, skall
300	—	—	—	—	900	—	500	—	600	—	3	15	—	18	—	( lönen minskas med 150 kr.
2,000					7,000		5,000		5,000		5	250		250
1,500	—	—	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	—
1,200	—	—	—	—	4,600	—	2,400	—	3,400	—	O * 0,4	81	60	115	60
600	—	—	—	—	2,000	—	1,400	—	1,400	—	3	42	—	42	—
300	_	_	_	_	1,100	—	800	—	800	—	3	24	—	24	—	(Om vaktmästare åtnjuter fri bostad, skall
300	—	—	—	—	900	—	500	—	600	—	3	15	—	18	—	\| lönen minskas mod 150 kr.
2,800		__			9,000		6,000		6,000		6	360		360
2,000		—	—	—	7,000	—	4,400	—	5,000	—	5	220	—	250	—
1,500		—	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	—
1,200		—	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54		84	—
1,200		—	—	—	4,000		1,800	—	2,800	—	3	54		84
1,200		—	—	—	4,000		1,800	—	2,800	—	3	54		84
1,200		—	—		4,000		1,800		2,800	—	3	54	-	84
1,500		—	—	—	5,000		2,500		3,500		3,5	87	60	122	50
300		_	_		1,100		800	—	800		3	24		24		(Om vaktmästare åtnjuter fri bostad, skall
300		—	—		900		500		600		3	15		18		[ lönen minskas med 150 kr.

132

Antal	Embete- och tjensteman samt betjente.	Senast af Kongl. Maj:t och Riksdag faststäld stat.		L	Ö	n.
Datum å Riksdagens skrifvelse.	/ Datum å Kongl. Maj:ts beslut.	Utan ålders- tillägg.	Ålderstillägg.
An- tal.	Belopp.
	Kongl. Kommerskollegium.
1	Generaldirektör.......................	‘Vs 1891	Ve 1891	6,200	_	_	_	_
3	Kommerseråd, hvardera...................	>	»	4,400	_	i	600	_
3	Sekreterare, d:o ......................		3»	3,000	—	2	500	_
1	Registrator och Arkivarie..................	>	>	1,800	_	2	500	_
1	Kassör och Sjöpassnotarie..................	>	>	1,800	_	2	500	_
1	Förste Aktuarie......................	>	>	3,000	_	2	500	_
1	Aktuarie..........................	>	>	1,800	—	2	500	—
1	D:o ...............	14/s 1900	Ve 1900	1,800	—	2	500	_
1	Vaktmästare........................	13/s 1891	6/e 1891	800	_	_	_	_
2	D:o, hvardera...................	>	>	500	—	1	100	—
	Kongl. Statistiska Centralbyrån.
1	Öfverdirektör..............	13/s 1879	23/s 1879	5,000	—	_	_	_
3	Förste Aktuarier, hvardera........	>	>	3,000	_	2	500	_
2	Aktuarier, d:o.............	>	>	1,800	—	2	500	_
1	Vaktmästare........................	»		800	—	—	_	_
1	D:o ........................	)	S	500	—	1	100	—
	Riksarkivet.
1	Riksarkivarie........................	24/s 1877	Ve 1877	5,000	_	_	_	_
3	Arkivarie^ hvardera....................	»	>	3,000	_	2	500	_
3	Amanuenser,''d:o......................	>		1,800	—	2	500	_
1	Vaktmästare........................	>		800	—	—	_	—
1	D:o ........................	»	>	500	—	1	100	—
1	Eldare ...........................	2% 1890	Ve 1890	500	—	1	100	—
	Kongl. Biblioteket.
1	Öfverbibliotekarie......................	24/e 1877	Ve 1877	4,400	—	1	600
2	Bibliotekarier, hvardera...................	>	>	3,000	—	2	500	—
5	Amanuenser, d:o....................		»	\| 1,800		2	500
		1 »/» 1901	Ve 1901
1	Vaktmästare..............	24/s 1877	Ve 1877	800		_	_
4	D:o, hvardera.................	>	»	500		1	100

133

Tjenstgöringspenningar.	Summa aflönings- förmåner högst.	Komiténs förslag till
Utan ålders- tillägg.	Ålderstillägg.	pensionsunderlag	af- gifts- pro- cent.	årlig	pensions- afgift
An- tal.	Belopp.
lägst.	högst.	lägst.	högst.
2,800					9,000		6,000		6,000		6	360		360
2,000	—	—	—	—	7,000	—	4,400	—	5,000	—	5	220	—	250	—
1,500	—	—	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	—
1,200	—	—	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
1,200	—	—-	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
1,500	—	—	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	—
1,200	—	—	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
1,200	—	—	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
300	—	—	—	—	1,100	—	800	—	800	-	3	24	—	24	—
300	—	—	—	—	900	—	500	—	600	—	3	15	—	18	—
2,000					7,000		5,000		5,000		5	250		250
1,500	—	—	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	—
1,200	—	—		—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
300	—	—	—	—	1,100	—	800	—	800	—	3	24	—	24	—
300	—	—		—	900	—	500	—	600	—	3	15	—	18	—
2,500					7,500		5,000		5,000		5	250		250
1,500	—	—	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	—
1,200	—	—	—	—	4,000	—	1,800	—	2,800	—	3	54	—	84	—
300	—	—	—	—	1,100	—	800	—	800	—	3	24	—	24	—
300	—	—	—	—	900	—	500	—	600	—	3	15	—	18	—
300	—	—	—	—	900	—	500	—	600	—	3	15	—	18	—
2,000	_				7,000		4,400		5,000		5	220		250
1,500	—	—	—	—	5,500	—	3,000	—	4,000	—	4	120	—	160	—
1,200	—	—	—	—	4,000	—	1,800	-	2,800	—	3	54	—	84	—
300	—	—	—	—	1,100.	—	800	—	800	—	3	24	—	24	—
300	—	—	—	—	900	—	500	—	600	—	3	15	—	18	—

Anmärkningar.

[Om vaktmästare åtnjuter fri bostad, skall
f lönen minskas med 150 kr.

[Om vaktmästare åtnjuter fri bostad med vedbrand,
skall lönen minskas med 150 kr.

Derjemte fri bostad.

134

Antal.

4
1
1
1
1
1
2

Senast af Kongl. Maj:t och
Riksdag faststäld stat.

Embete- och tjensteman samt betjente.	Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å Kongl. Maj: beslut.	Utan ålders- tillägg		Ålderstillägg tal." Bel0PP''
Nationalmuseum.
Intendent.........................	“/s 1880	l0/u 1880	4,000	—	—	—
Amanuenser, hvardera...................	>	>	1,800	—	2	500
Vaktmästare, tillika portvakt................	''Vs 1900	“/s 1900	(150	—	—	—
D:o, » gårdsdräng...............	>	»	500	—	1	100
D:o, hvardera...................	>	>	500	—	1	100
Kongl. Landtbruksstyrelsen.
Öfverdirektör........................	lä/s 1889	Vs 1889	5,000	—	—	—
Ledamöter, hvardera . . ..................	{ “/s 1898	> »Vs 1898	3,000	—	2	500
Sekreterare .........................		>	3,000	—	2	500
Vaktmästare........................	»/» 1889	Vs 1889	500	—	1	100
Kongl. Domänstyrelsen.
Generaldirektör......................	''/ 1882	‘Vu 1882	6,200	—	—	—
Byråchefer, hvardera....................	\| ‘Vs 1884	> 3Vs 1884	\| 4,400	—	1	600
Notarier, d:o........................	“/s 1882	‘»/ii 1882	1,800	—	2	500
Revisor..........................	>	»	1,800	—	2	500
Bokhållare.........................	>	>	1,800	—	2	500
Ombudsman och Fiskal...................	>	>	1,800	—	2	500
Registrator och Aktuarie..................	>		1,800	—	2	500
Vaktmästare........................	»	>	800	—	—	—
D:o, hvardera....................		»	500	—	1	100
Kongl. Landtmäteristyrelsen.
Landtmäteridirektör.....................	»Vs 1878	»>/s 1878	5,000	—	—	—
Landtmäterisekreterare...................	»	>	3,000	—	2	500
Landtmäterifiskal......................	>	>	2,500	—	2	500
Aktuarie och Registrator........... ......	»	>	1,800	—	2	500
Ingeniörer, hvardera....................	>	>	1,800	—	2	500
Vaktmästare........................	»	>	800	—	—	—
D:o ........................	>	>	500	—	1	100

135

Tjenstgöringspenningar.

Samma

Ålderstillägg. aflöningsUtan
förmåner

ålders- 4 högst,

tillägg. taj'' Belopp.

Komiténs förslag till

pensionsunderlag

lägst. högst.

af gifts pro cent.

årlig pensionsafgift -

lägst. högst.

Anmärkningar.

2,000 --

1,200 --

300 --

2,000 --

1,500 --

300 --

2,800 --

2,000 --

1,200 —
1,200 —
1,200 -1,200 —
1,200 -300 -300 —

2,000 -1,500 -1,500 —
1,200 -1,200 —
300 —

300

6,000	4,000		4,000 -	4	160		160
- 4,000	1,800	—	2,800 —	3	54	—	84
950	- 800	—	800 —	3	24	—	24
— 900	500	—	600 —	3	15	-	18
— 900	500	—	600 —	3	15	—	18
— 7,000	5,000	—	5,000 -	5	250	—	250
— 5,500	3,000	—	4,000 -	4	120	—	160
5,500	- 3,000	—	4,000 -	4	120	—	160
900	500	—	600	3	15	—	18
9,000	6,000	—	6,000 -	G	360	—	360
7,000	- 4,400	—	5,000 —	5	220	—	250
— 4,000	1,800	—	2,800 —	3	54	—	84
4,000	- 1,800	—	2,800 -	3	54	—	84
- 4,000	1,800	—	2,800 -	3	54	—	84
- 4,000	— 1,800	—	2,800 -	3	54	—	84
4,000	- 1,800	—	2,800 -	3	54	—	84
- 1,100	— 800	—	800 -	3	24	-	24
900	- 500	—	600 -	3	15	—	18
7,000	5,000		5,000 -	5	250	_	250
— 5,500	- 3,000	—	4,000 -	4	120	—	160
5,000	- 2,500	—	3,500 -	3,6	87	50	122
- 4,000	- 1,800	—	2,800 -	3	54	—	84
4,000	- 1,800	—	2,800 —	3	54	—	84
- 1,100	- 800	—	800 -	Q ö	24	—	24
900	- 500	—	600 -	3	15	—	18

— Jom te fri bostad och ved.

— D:o.

/Om vaktmästare åtnjnter fri bostad, skall
\ lönen minskas med 150 kr.

— /Om vaktmästare åtnjuter fri bostad, skall
_| lönen minskas med 150 kr.

/Om vaktmästare åtnjutor fri bostad, skall
| lönen minskas med 150 kr.

136

Senast af Kongl. Maj:t och

		Riksdag faststäld stat.	Li 0	n.
intal.	Embets- och tjensteman samt betjente.	Datum å	Datum å	Älderstillägg. Utan
		Riksdagens	Kong]		ålders- . tillägg.
		skrifvelse.	beslut.	Belopp.
	IV. Till Statsdepartenienten hörande Stater och Kårer.	W/5	1874	5/o	1874 \|
	Justitiestaten a landet.
		3/s	1875	21/5 l9/s	1875 \| 1876
7	Häradshöfdingar, hvardera..................	U/5	1876	4,500 --	—
		. 29/5	1901	14/6	1901
2	D:o, d:o ..................	l6/5	1874	5/e	1874	4,500 --	— —
5	D:o, d:o ..................		>		>	4,500 --	—
11	D:o, d:o ..................	19A	1877	Ve	> 1877	4,500 --
		1SA	1881	30 /4	1881
		%	1891	29/ö	1891
		18/s	1874	6/e	1874
14	D:o, d:o ..................	>%	1878	,8/e	1878	4,500 --	■--
		6/s	1891	29/s	1891
		18A	1874	5/«	1874
10	D:o, d:o ..................•	“/•	1878	18/e	1878	4,500 --	—
		U/5	1900	25/5	1900
1	Häradshöfding.......................	16/5	1874	5/e	1874	4,500 --	—
2	Häradshöfdingar, hvardera..................		»		>	4,500 --	—
7	D:o, d:o ..................		>		’ j	4,500 --
		“A	1876	19/s	1876 J
5	Häradshöfdingar, hvardera..................		1874	5/e	1874	4,500 --	—
2	D:o, d:o ..................		>		>	4,500 --	—
1	Häradshöfding.......................		t		>	4,500 --	—
1	D:o ......................		»		»	4,500 ---	—
12	Häradshöfdingar, hvardera..................	“/6	* 1878	1S/5	» 1878	4,500 --	_ _
		13/4	1881	SO/,	1881
		'' 10/5	1874	6/«	1874
7	D:o, d:o ..................	3A	1875	21 /« /ö	1875	4,500 --	—
		29A	1901	14/e	1901
		18A	1874	Va	1874
8	D:o, d:o ..................t	10A	1878	18/e	1878	4,500 --
			1877	Va	1877 [
		. “/»	1876	19/a	1876 j

137

Tj enstgö ringspenningar.

Samma

Alderstillägg. aflönings Utan

- förmåner

ålders- . högst.

tillägg. tal‘ Belopp.

Komiténs förslag till

pensionsunderlag

af-

gift*-

årlig pensions-afgift

pro-

lägst. högst.

cent.

lägst. högst.

1,G00 —	—	— 6,100	- 5,000 -	5,000 -	5
700 —		5,200	- 5,000 -	5,000 —	5
2,000 —	—	— 6,500	5,000 —	5,000 -	5
1,400 —	—	--5,900	5,000 -	5,000 -	5
1,200 -	—	--5,700	- 5,000 -	5,000 —	5
1,300 -	—	5,800	- 5,000 -	5,000 —	5
600 —	—	--5,100	5,000 -	5,000 -	5	’250
200 —	—	- 4,700	- 5,000 —	5,000 -	5
2,100 —	—	--6,600	- 5,000 —	5,000 -	5
1,700 -	—	--6,200	5,000 —	5,000 -	5
2,500 —	—	— 7,000	- 5,000 —	5,000 -	5	i
3,400 -	—	--7,900	5,000 -	5,000 -	5
2,200 -	—	6,700	- 5,000 -	5,000 -	5
1,500 —	—	--6,000	5,000 -	5,000 -	5
1,800 —	—	--6,300	5,000 -	5,000 —	5
1,000 -	—	--5,500	— 5,000 -	5,000 -	5

250 —

Anmärkningar.

Pe,nsi(in»komiténs bet.

138

Senast af Kongl. Maj:t och
Riksdag faststäld stat.

Lön.

Tj enstgöringspenningar

Antal. Embets- och tjensteman samt betjente.

Datum å
Riksdagens
skrifvelse.

Alderstillägg.

Datum å Utan -

Kongl. Maj: ålders- ,

beslut. tillägg. t Belopp.

am erstillägg.

1	Häradshöfding..............	16/b	1874	6/e	1874	4,500	—	—	—	900 —
2	Häradshöfdingar, hvardera........	6/»	>		»	4,500				3,000 —
	1891	24/b	1891
1	Häradshöfding..............	16/s	1874	5/b	1874	4,500	—	—	—	3,300 -
1	D:o, ..............				>	4,500	—	—	—	2.300 —
4	Häradshöfdingar, hvardera........		1881	»0/4	1881	4,500	_	_	_	1,900 —
		‘V*	1883	*»/»	1883
2	D:o, d:o .........	,#/s	1874	6/«	1874	4,500	—	—	—	2,400 —
6	D:o, d:o .........<	u/e	1883	29/e	1883	4,500				1,100 —
		«/5	1891	s9/b	1891
		*7»	1900	26/b	1900
1	Häradshöfding..............	I6/b	1874	6/e	1874	4,500	—	—	—	2,700 -
1	D:o ..............		>		)	4,500	-	—	—	3,500 —
1	D:o ..............		>		>	4,500	—	—	—	2,900 -
3	Häradshöfdingar, hvardera........	“/•	»	''%		4,500				800 -
	1876	1876
1	Häradshöfding..............	“/b	1874	6/b	1874	4,500	—	—	—	2,600 --
	Fångvårdsstaten. Centralfängelser.
2	Direktörer, hvardera...........	"A	1876	19/b	1876	3,500	—	2	500 -	_ _
1	Direktör................		>		>	3,000	—	2	500	—
1	D:o ............ \|	7»	1898	2%	1898	1,500			300 —
		29/b	1901	u/e	1901		l 1	200
1	Kamrer...............	29/b	1901	,4/e	1901	1,800		I1	300
					l 1	200 -
1	D:o'' ..............				»	1,800		I1	300	i --
							l 1	200 -	1
1	D:o .............		>		>	1,500		I1	300
							l 1	200 —
3	Bevakningsbefälhafvare, hvardera.....	“/b	1876	19/»	1876	2,000		I1	300
					l 1	200 —

139

Summa

aflönings förmåner högst.

5.400 -

7.500 -

7.800

6.800

6.400
6,900

5,600

7,200

8,000

7.400

5.300
7,100

4.500 -

4.000

2.000 -

2.300 —

2,300

2,000

2.500

Komiténs förslag till

pensionsunderlag

lägst. högst.

af gifts pro cent.

årlig pensionsafgift lägst.

högst.

En del af tjensteen
vid fångvårdsten
åtnjuter jemväl
odo och skrlfvarearfvode
till nedanstående
belopp.

Arfvode.

Skrifvare arfvode.

Anmärkningar.

5,000 — 5,000 — 5

5,000 — 5,000 - 5

5,000 - 5,000 — 5

5,000 — 5,000 — 5

250 — 250

5,000 - 5,000 - 5

5,000 — 5,000 — 5

5,000 - 5,000 - 5

5,000 — 5,000 — 5

3,000

1,500

1,800

1,500

— 3,600

— 3,200

— 2,000

— 2,300

— 2,000

3,6

3,2

108

- 129

— 102

- 60
- 69

54 — 69

45 — 60

1,000

- 1,000 —

500

450

Åtnjuter 800 kr. i arfvode ss. redogörare.

|D:o 500 kr. i arfvode ss. redogörare vid ett krono[
häkte.

Uppbär derjemte tillsvidare, så länge den provisoriska
tvångsarbetsanstaltcn å Nya Varfvet för
unge lösdrifvare af mankön bibehålies, arfvode
af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll
för redogörelsebestyren vid denna anstalt.

I Uppbär dessutom af förslagsanslaget ett tillägg af
\ 1,200 kronor.

2,000

— 2,500

60 — 75

500 —

140

Senast af K.ongl. Makt och T •• , .. .

Riksdag faststäld stat, Lön. enstgoringspcnnmgar

Antal.

Embete- och tjensteman samt betjente.

Datum å

Ålderstillägg.

Utan

Åld

Riksdagens

Kongl. Maj.

ålders- .

tillägg. ta] Belopp.

ålders-

il Bel°PP-

skrifvelse.

beslut.

tillägg.

	Länscellfängelser.
8	Direktörer, hvardera...........	u/s 1876	l9/s 1876	1,500	-K
4	D:o, d:o ..........		>	1,500	i i
1	Direktör................	>	>	1,800	-i:
1	D:o ................	>		1,800	-u
2	Direktörer, hvardera...........	>	*	1,800	-i:
1	Direktör................	>	>	2,000	i ” i
1	D:o ................	>	I	1,300	-{;
1	D:o ................	>	>	1,300	-{!
4	Direktörer, hvardera...........	>	t	1,300	i i
1	Direktör...............	2>	>	1,300	i - i
1	Bevakningsbefälhafvare.........		>	800	-w
	Kronohäkten.
1	Direktör................	10/6 1878	la/6 1878	1,500	Hl
2	Direktörer, hvardera...........	( 18/n 1876 l 10/6 1878	“/* 1876 1 18/6 1878 ]	1,300	Hl
1	Direktör................	“/» 1876	19/5 1876	1,300	HI
3	Direktörer, hvardera.........	1 “/# 1876 1 */» 1888	I9/5 1876 ) "/s 1888 j	1,300	Hl
1	Direktör ..............	”/» 1876	I9/& 1876	1,300	-i1 11

200 -1
100 |
200 )
100 |
200 1
100 |
200 -1
100 |
200 1
100 |
200 1
100 J
200 -1
100 |
200 1
100 |
200 — 1
100 (
200 —1
100 |
200 1
100 |

200 -100 -200 1
100 ]
200 -1
100 — j
200 —1
100 )
200 -1
100 - J

141

		Komiténs förslag till	En del af tjenste-mänen vid fångvårds-staten åtnjuter jemväl arfvode och skrifvare-arfvode till nedanstå-ende belopp.
Dumma aflönings- förmåner högst.	pensiousunderlag	af- gifts- pro-	årlig pensions afgift	-	Anmärkningar.
		lägst. \|	högst.	cent.	lägst.	högst.	Arfvode.	Skrifvare- arfvode.
1,800	__	1,500	_	1,800	_	3	45	_	54	_	300	—	300	—
1,800	—	1,500	—	1,800	—	3	45	—	54	—	300	—	200	—
2,100	—	1,800	—	2,100	—	3	54	—	63	-	300	—	600	—
2,100	—	1,800	—	2,100	—	3	54	—	63	—	300	—	300	—
2,100	-	1,800	—	2,100	—	3	54		63	—	—	—	300	—
2,300	—	2,000	—	2,300	—	3	60	—	69	—	—	—	750	—
1,600		1,300	—	1,600	—	3	39	—	48	-	300	—	300	—
1,000		1,300	—	1,600	—	3	39	—	48	—	300	—	200	-
1,600	—	1,300	—	1,600	—	3	39	—	48	—	300	—	—	—
1,600	—	1,300	—	1,600	—	3	39	—	48	—	—	—	—	—
1,100	—	800	—	1,100	—	3	24	—	33	-	200	—	—	—
1,800	—	1,500	—	1,800	—	3	45	—	54	—	300	—	300	—
1,600	—	1,300	—	1,600	—	3	39	—	48		300	—	300
1,000	—	1,300	—	1,600	—	3	39	-	48	-	300	—	200
1,600	—	1,300	—	1,600	—	3	39	—	48		300	—	—
1,600	—	1,300	—	1,600	—	3	39	-	\| 48		—	—	200

142

Senast af Kongl. Maj:t och
Riksdag faststäld stat.

Antal. Embcts- och tjensteman samt betjente.

Datum å Datum å
Riksdagens Kongl. Maj.
skrifvelse. beslut.

Älderstillägg.

Utan

ålders- .

tillägg. ta“'' Belopp.

Älderstillägg.

Utan

ålders- .

tillägg. ta^" Belopp.

1	Bevakningsbefälhafvare .......	u/6 1876	''•/t 1876	1,500	-i1	200 -
			l 1	100
1	D:o ......		>	1,300	I1	200	1 -
				l 1	100	1
3	D:o, hvardera.....	>		1,000	-I1	200	1 _
				1 1	100	1
1	D:o ......		■»	1,000	-j1	200	1 _
				1 1	100	1
	T vån gsar bet san stal ter.	1 u/6 1876 1 i 17A> 1892 \|	j “/» 1876
3	Direktörer, hvardera.........	\| 3/e 1892 \| 3% 1894	3,000	— 2	500 400	—	—	— !
1	Direktör..........	“/» 1876	»Va 1895	3,000	-l1
			1 1	300
2	Kamererare, hvardera.........	29/6 1901	“/« 1901	1,800	-I1	300	1
				l 1	200	1
1	Kamererare...........	>	T»	1,800	-I1	300	1 _
				t 1	200
1	l):o ..........	>		1,800	-I1	300	1 -
				1 1	200 —	1
1	Bevakningsbefälhafvare.........	u/5 1876	19/5 1876	2,000	i-!1	300	1 -
			11	200 -
3	D:o, hvardera.....	\| 17Ä 1892	3/e 1892 1	2,000	fi	300
		\| 6/s 1898	a% 1898 \|	11	200 -	[
	Ncdannämnda del af bevaknings-
	personalen vid fångvårds-
	anstalterna. *						!		i
5	Fanjunkare, hvardera.......	*/ 1890	3% 1890	600	— 2	100	400
30	Underofficerare, d:o .....	>	>	500	_ 2	100	300 j		_
17	Vaktmästare, d:o .....	»	>	500	- 2	100	300
16	Förste vaktkonstaplar, d:o . . . .	5>		500	- 2	75	300		_
200	Vaktkonstaplar, d:o......	S>		400	— 2	75	300		_
150	D:o, d:o..........	»	>	400	— 2	75 -	250		_
58	Fånggevaldiger, d:o..........	“/* 1882	Va 1892	500	—	—	—		—

* Lönestaten ändrad vid 1902 års riksdag.

143

		Komiténs förslag till	En del af tjenste-männen vid fångvårds-staten åtnjuter jemväl

aflönings- förmåner högst.	pensionsunderlag	af- gifts- pro-	årlig pensions-afgift	arfvode och skrifvare-arfvode till nedanstå-ende belopp.	Anmärkningar.
		lägst.	högst.	cent.	lägst.	högst.	Arfvode.	Skrifvare- arfvode.
1,800	—	1,500		1,800	—	3	45		54	—	300	—	—	—
1,600	—	1,300	—	1,600	—	3	39	—	48	-	—	—	—	—
1,300	—	1,000	—	1,300	—	3	30	—	39	-	300	—	—	-
1,300	-	1,000	—	1,300	—	3	30	—	39	—	—	—	—	—
4,000	—	3,000	—	3,200	—	3,2	96	—	102	40	—	—	500	—	/Häraf cn förut direktör vid centr.-fäng. i Karls-\ krona.
3,700	—	3,000	—	3,000	—	3	90	—	90	—	—	—	300	—	Förut direktör vid cent.ralfäng. i Norrköping.
2,300	—	1,800	—	2,300	—	3	54	—	69	—	1,000	—	500	—
2,300	—	1.800	—	2,300	—	3	54	—	69	—	900	—	300	—
2,300	—	1,800	—	2,300	—	3	54	—	69	—	700	—	300	—
2,500	—	2,000	-	2,500	—	3	60	—	75	—	500	—	—	—
2,500	—	2,000	—	2,500	—	3	60	—	75	—	—	—	—
1,200		600		800		3	18		24
1,000	—	500	—	700	—	3	15	—	21	—	—	—	—	—
1,000	—	500	—	700	—	3	15	—	21	—	—	—	—	—
950	—	500	—	650	—	3	15	—	19	60	—	—	—	—
850	—	400	—	550	—	3	12	—	16	50	—	—	—	—
800	_	400	__	550	_	3	12	_	16	50	—	—	—	—
500	—	500	—	500	—	3	15	—	15	-	—	—	—	—	(Häraf äro 27 st. befattningar antingen uppehållna \| genom extra personal eller ock obesatta.

144

Senast af Kongl. Maj:t och
Riksdag faststäld stat.

Antal.

Embets- och tjensteman samt betjente.

Datum å

Utan

			Riksdagens	Kongl. Maj:	ålders		An- tal.
			skrifvelse.	beslut.	tillägg
		Navigationsskolorna.
4	Föreståndare, hvardera...........	12/b 1900	25/b 1900	1,800	_	2
6	D:o,	d:o ................	>	i	1,800		2
7	Lärare, d:o . .		>	*	1,000	—	2
9	D:o, d:o . .		»	S>	1,000	—	2
	Kongl. Maj:ts Befallningshafvande med Landsstaten.
1	Öfverståthållare		u./n 1863	I3/n 1863	6,999	_	_
1	Underståthållare		“/b 1880	28/b 1880	5,000	_	_
1	Sekreterare . .		>	>	4,400	_	1
2	Notarier, hvardera			■»	1,500	_	1
2	Vaktmästare, d:o		>	>	500	_	1
1	Landshöfding . .		"/* 1884	38/b 1884	17,000	—	—
1	D:o . .			»	15,500	—	—
22	Landshöfdingar, hvardera..................	>		13,000	_	_
8	Landssekreterare,	(1:0 ..................	22/b 1878	31,/6 1878	4,400	—	1
8	D:o,	d:o ..................			4,400	—	1
8	D:o,	d:o ..................	>		4,400	_	1
8	Landskamrerare,	d:0 ..................	>		4,400	__	1
8	D:o,	d:0 ..................	I-	>	4,400	—	1
8	D:o,	d:o ..................	J		4,400	—	1
8	Landträntmästare,	d:o ..................	13/« 1883	22/e 1883	2,500	—	1
9	D:o,	d:o .......	f 13/a 1883	28/e 1883 \|	2,500		1
			1 u/5 1900	2äA 1900 \|
7	D:o,	d:o ..................	,8/a 1883	2V« 1883	2,500	—	1
18	Länsnotarier,	d:o ..................	( 22/b 1878	31/b 1878	1,500		1
			\ 14/s 1900	23/b 1900
6	D:o,	d:o ..................	22''s 1878	3l/s 1878	1,200	—	1
18	Länsbokhållare,	d:o ................	f 22/b 1878	31/b 1878	1,500		1
			i ''Va 1900	26/s 1900
6	D:0,	d:o ..................	22/s 1878	31/s 1878	1,200	—	1
47	Landskanslister,	d:o ...............	1 22/b 1878	3,/b 1878	700		1
		i ''Va 1898	2’/b 1898
47	Landskontorister,	d:o ..................		I	700	_	1
50	Vaktmästare,	d:o .................	22/b 1878	31/b 1878	500	—	1

Lön.

Ålderstillägg.

Belopp.

500

250

600

500

100

G00

600

500

300

100

145

Tj enstgöringspennin gar.					Komiténs förslag till
					Summa

Utan ålders-		Ålderstillägg.	aflönings- förmåner högst.	pensionsunderlag	af-	årlig pensions		Anmärkningar.
	An-			gifts- pro-	afgift
tillägg.		tal.	.Belopp.							cent.
					lägst.	högst.	lägst.	högst.
1,500					4,300		1,800		2,800		3	54		84
1,000	—	—	—	—	3,800	—	1,800	J	2,800	—	3	54	—	81	—
800	—	—	—	—	2,300		1,000		1,500	-	3	30	—	45
500	—	—	—	—	2,000	—	1,000		1,500	—	3	30	—	45	—	[Åtnjuter dessutom fri bostad och dels af stats-
—	—	—	—	-	6,999	-	5,599	20	5,599	20	5,5	307	96	307	96	\| medel taffelpenningar 2,001 kr., dels ock af \| Stockholms stad anslag till exlra utgifter
2,000	—	—	—	—	7,000	—	5,000	—	5,000	-	5	250	—	250	—	\| och yed 9,000 kr.
1,500	—	—	—	-	6,500	—	4,400	-	5,000	—	5	220	—	250	-
1,000	—	—	—	—	3,000	—	1,500	—	2,000	—	3	45	—	60	-
300	—	—	—	-	900	—	500	—	600	—	3	15	—	18	—
—	—	—	—	—	17,000	—	6,000	—	6,000	—	6	360	—	360	—	I
—	—	_	—	—	15,500	—	6,000	—	6,000	—	6	360	—	360	—	[■Åtnjuta dessutom fri bostad.
—	—			—	13,000	—	11,000	—	6,000	—	6	360	—	360	—	1
2,500	—			—	7,500	—	4,400	—	5,000	—	5	220	—	250	—
2,000	—	—	—	—	7,000	—	4,400	—	5,000	—	5	220	—	250	—
1,500	—	—	—	—	6,500	—	4,400	—	5,000	—	5	220	—	250	—
2,500	—	—	—	—	7,500	—	4,400	—	5,000	—	5	220	—	250	—
2,000	—	—	—	—	7,000	—	4,400	—	5,000	—	5	220	—	250	—
1,500	-	—	—	—	6,500	—	4,400	—	5,000	—	5	220	—	250	—
1,500	-	-	—	—	4,500	-	2,500	—	3,000	—	3	75	~	90	—
1,300	—		—	-	4,300	—	2,500	-	3,000	—	3	75	—	90	—
1,000	—	—	—	—	4,000	-	2,500	—	3,000	—	3	75	—	90	—
1,000	—	-	—	—	3,000	-	1,500	—	2,000		3	45	—	60	—
800	-	—	—	—	2,500	—	1,200	—	1,700	—	3	36	—	Öl	—
1,000	-	—	—	-	3,000		1,500	—	2,000	—	3	45	—	60	-
800	-	—	—		2,500	—	1,200	—	1,700		3	36		51	—
500	-	—	—		1,500		700		1,000		3	21		30	—
500		__	_	—	1,500		700		1,000	—	3	21	—	30
300		—	—		900	-	500		600	—	3	15		18

Pen si änskönt i tens bet.

146

Antal.

Embets- och tjensteman samt betjente.

117

515

Kronofogdar, hvardera .
Häradsskrifvare, d:o
D:o, d:o

D:o, d:o

D:o, d:o
D:o, d:o
Häradsskrifvare, hvardera
D:o,

D:o,

Länsmän,

D:o,

d:o

Väg- och Vattenbyggnadsstaten.
0 | Distriktschefer, hvardera ...........

Poststaten. *

Postdirektörer, hvardera .

14	Postmästare	af 2:dra	klass,	Lvärdi
13	D:o	af 3:dje	d:o,	d:o
38	D:o	af 4:de	d:o,	d:o
16	D:o	af 5:te	d:o,	d:o
107	D:o	af 6:te	d:o,	d:o

* Ny stat antagen vid 1902 års riksdag.

Senast af Kong!. Maj:t och Riksdag faststäld stat.	L	Ö	n.
Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å Kong! beslut.	Utan ålders- tillägg.	Ålderstillägg. tel’ Bel°PP-
»It 1878	*"/b 1878	3,000 -	1	500
>4/s 1880	1 -3/b 1880 1 8/io 1899	2,000 -	1	500
1	»	2,000 -	1	500
	\| 28/s 1880
»	\| °/io 1899 \| “/# 1900	2,000 —	1	500
»	1 »it 1880 \ 8/io 1899	2,000 —	1	500 -
>	)	2,000 -	1	500 -
)	J »It 1680 1 ®/io 1899	2,000 —	1	500 —
>	>	2,000 -	1	500
	»It 1880
>	•/jo 1899 »It 1900	2,000 -	1	500
}	j »It 1880 \ ®/io 1899	2,000 -	1	500
>	>	2,000 —	1	500 —
m/b 1878	»''/b 1878	900 -	1	800
I 14/b 1895 1 »It 1901	31/b 1895 \ ,4/« 1901 }	900 —	1	300
2>/b 18S2	Vo 1882	3,000 —		—
"It 1886	4/o 1886	3,000 -
		2,700 —	1	300 -
}	»	2,250 —	1	300 —
»	»	1,950 -	2	225
( "/b 1886 t 2% 1890	4/o 1886 \ a/e 1890 (	1,500 —	2	300
f ''Vs 1886 i M/s 1890	4/o 1886 \ o/e 1890 \|	1,350 -	■ 2	300

147

Tjenstgöringspcnningar.	Summa aflönings-förmåner högst.	Komiténs förslag till	Anmärkningar.
Utan ålders- tillägg.	Ålderstillägg.	pensionsundcrlag	af- gifts- pro- cent.	årlig pensions-afgift
An- tal.	Belopp.
lägst.	högst.	lägst.	högst.
1,000	—	—	—		4,500		3,000	-	3,500	—	3,5	105	—	122	50
800	—	—	—	—	3,300	-	2,000	—	2,500	—	O O
CO •<1 O''	—	—	—	-	3,375	—	2,000	—	2,500	—	3
950	—	—	—	—	3,450	-	2,000	—	2,500	—	3
1,025	—	—	—	—	3,525	—	2,000	—	2,500	—	3
1,100		_	_	_	3,600	_	2,000	_	2,500	—	3
												60	—	75	—
1,175	—;	—	—	-	3,675	—	2,000	—	2,500	—	3
1,250	—	—	—	-	3,750	—	2,000	—	2,500	-	3
1,525	—	—	—	-	3,825	—	2,000	—	2,500	—	3
1,400	—	—	—	—	3,900	—	2,000	—	2,500	—	3
1,475	—	—	—	—	3,975	—	2,000	__	2,500	—	3
600					1,800	—	900	—	1,200	—	3					/Innehar länsman boställe, minskas aflöniiigen
900	-	—		—	2,100	—	900	—	1,200	—	3	1 87		ob		\ med boställets uppskattade värde.
—	—	—	—		3,000	—	3,000	—	3,000	—	3	90	—	DO	—
1,000					4,000		3,000		3,000	_	3	90	_	90	_
900	—	i	100	—	4,000	—	2,700	—	3,000	—	3	81	—	90
750	—	i	100	—	3,400	—	2,250	—	2,550	—	3	67	50	76	50
650	—	2	75	—	3,200	—	1,950	—	2,400		3	58	60	72		''
500	—	2	100	—	2,800	—	1,500	—	2,100		3	45	—	63
450 1		2	100	—	2,600	—	1,350	-	1,950	-	3	40	50	58	50

148

Senast af Kongl. Maj:t och
Riksdag faststäld stat.

Antal.	Enihets- och tjensteman samt betjente.	Datum ä Riksdagens skrifvelse.	Datum å Kongl. beslut.	Utan ålders- tillägg.	Ålderstillägg. fal.’ Bei°l‘lJ
		( ‘Va 1880	Va 1886
8	Kontrollörer af lista lönegraden, hvardera..........	‘Va 1890	Va 1890	2,700 -	1
		[ ‘Va 1897	‘Va 1897
14	D:o » 2:dra d:o, do ..........	[ “/a 1886 \| ‘Va 1897	Va 1886 ‘Va 1897	2,250	1	300
		''Va 1886	Va 1886
12	D:o » 3:djc d:o, d:o ..........	‘Va 1890 ‘Va 1896	Va 1890 ‘Va 1896	1,800 -	1	300
		■Va 1897	‘Va 1897
		‘Va 1886	Va 1886
		V 7 1887	‘Vt 1887
		‘Va 1890	Va 1890
210	Postexpeditörer af lista lönegraden, hvardera.........	Va 1894	‘Va 1894	1,350	2	300
		“/a 1896	‘Va 1896
		‘Va 1897	‘Va 1897
		‘Va 1899	‘Va 1899
		‘Va 1886	Va 1886
		Vt 1887	“/t 1887
210	D:o » 2:dra d:o, d:o .........	‘Va 1890 Va 1894	Va 1890 ‘Va 1894	1,200 -	2	300	—
		‘Va 1897	‘Va 1897
		‘Va 1899	‘Va 1899
40	D:o » 3:dje d:o, d:o .........	“/a 1899	‘Va 1899	1,050 -	2	112	5
40	D:o » 4:de d:o, d:o .........	)	>	900 —	2	112
1	Vaktmästare...................... ,	‘Va 1884 Va 1900	M/a 1884 Va 1900	525 -	—	—
		‘Va 1899	‘Va 1899
550	Vaktbetjente af lista lönegraden, hvardera..........J	Va 1900	Va 1900	600 —	—	—	—
	i \|	‘Va 1901	‘Va 1901
200	D:o > 2:dra d:o, d:o ..........	‘Va 1899	‘Va 1899	600 -	—	—
		‘Va 1899	‘Va 1899
300	D:o > 3:djo d:o, d:o ..........1	Va 1900	Va 1900	600 —	—	~	—
		‘Va 1901	‘Va 1901

149

Tjenstgöringspenningar.	Summa aflönings- förmåner högst.	Komiténs förslag till	Anmärkningar. i
Utan ålders- tillägg.	ÅMerstillägg.	pensionsunderlag	\| af- gifts- pro- cent.	årlig pensions afgift
An- tal.	Belopp.
lägst.	högst.	lägst.	högst.
900	—	i	100	-	4,000	—	2,700	—	3,000	—	3	81	—	90	—
750	—	i	100	—	3,400	—	2,250	—	2,550	—	3	67	50	76	50
000	-	1	ICO	—	2,800	-	1,800	—	2,100	—	3	54		63
450	—	2	100	—	2,600	-	1,350	-	1,950	—	3	40	50	58	50
400	—	2	100	—	2,400	-	1,200	—	1,800	—	3	36	—	54	—
350		2	37	60	1,700		1,050		1,275		- 3	31	50	38	25
300	—	2	37	50	1,500	—	900	—	1,125	—	3	27	--	33	75
175	—	—	—	—	700	—	525	—	525	—	3	15	75	15	75	•
400	—	4	100	-	1,400	—	600	-	600	-	3	18	-	18	—	•
350	—	4	75	—	1,250	—	600	—	600	—	3	18	—	18	-
300	—	4	75	—	1,200	—	600		600		3	18	—	18

150

Senast af Kongl. Maj:t och
Riksdag faststäld stat.

Antal.	Embcts- och tjensteman samt betjente.	Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å Kongl. Maj. beslut.	Utan ålders- tillägg.	Alderstillägg. fal.’ BeI°PP''
	Provinsialläkare. *
18	Förste provinsialläkare, tillika provinsialläkare, hvardera . . .	20/s .1890	°‘/io 1890	1,875	—	2	500 -
6	D:o, d:o, d:o ...		>	1,875	_	2	500 —
115 1	Provinsialläkare, hvardera.................. Hospital för sinnessjuka. * Öfverläkare........................	\| 2% 1890 \ I4/s 1900 15/s 1896	3l/i0 1890 Ve 1900 29/e 1896	1.875 4,866	37	2	500
1	D:o ........................	20/s 1885	Ve 1885	4,333 33	—	—
		1 20/s 1885	Ve 1885
6	D:o, hvardera....................	] 17/s 1886	4/e 1886	4,000	—	—	—
		1 •/* 1893	2,/e 1893
1	D:o ........................	29/s 1901	14A 1901	3,333	33	—	—
1	D:o ........................	2% 1885	Ve 1885	2,667	07	—	—
		29/s 1885	Ve 1885
		17/s 1886	Ve 1886
12	Biträdande läkare, hvardera.................	•/» 1893	24/s 1893	2,333 33	—	_
		16/s 1896	29/e 1896
		29/s 1901	u/7 1901
1	Syssloman.........................	V* 1894	*/e 1894	2,800	—	—	—
1	D:o .........................	16/s 1896	“/a 1896	2,466	67	—	—
3	Syssloman, hvardera....................	f *°/e 1885 l 6/5 1893	Ve 1885 2J/5 1893	2,133 33	—	—
4	D:o, d:o ....................	2% 1885 l 17/s 1886	s/e 1885 4/e 1886	1,866	67	—	—
1	Syssloman.........................	29/s 1901	''*/, 1901	1,533	33	—	—
	Tullstaten.
1	Befälhafvare för kastbevakningen i Skåne..........	19/s 1875	27 1875	4,000	—	—	- -
2	Öfverinspektorer, hvardera.................\|	.	>	4,000	—	—	—
1	Öfverinspektor.......................	>	»	4,000	—	—	—
1	D:o .......................			4,000	—	—	—
8	Tullförvaltare, hvardera...................	>		4,000	—	—	—
2	D:o, d:o ...................	>	J	3,500	—	—	- -
7	D:o, d:o ...................	>	>	3,500		—	—
14	D:o, d:o ...................	>	>	3,000	—	—	—

* Ändring i lönestaten vid 1902 års riksdag.

151

Tjenstgöringspenningar.

Komiténs förslag till

Utan ålders-		Alderstillägg.	summa aflönings- förmåner högst.	pensionsunderlag	af- gifts- pro- cent.	årlig pensions afgift
An- tal.	Belopp.	i • 1
tillägg.	lägst.	högst.	lägst.	högsi
j 1,500	—	—	—	—	1 5,000		4,000		4,000		4	\|
i 625	—	—	—	—	1
\ 1,000	—	—	—	-	1 4,500		4,000		4,000		4	;i60	—	160	-(
\ 625	—	—	—	—	1
625	—	—	—	—	3,500	-	4,000	—	4,000	—	4
2,433	33	_	—	—	7,300	—	4,866	67	4,866	67	4,8	233	60	233	60
2,166	07	—	—	-	6,500	-	4,333	33	4,333	33	4,3	186	33	186	33 \|
2,000	—	—	—	—	6,000	-	4,000	—	4,000	—	4	160	—	160	-{
1,666	07	_	_	_	5,000	_	3,333	33	3,333	33	3,3	no	—	no	—
1.333	33	—	—	—	4,000	—	2,667	67	2,667	67	3	80	03	80	03
1,166	07	—	—	-	3,500	—	2,333	33	2,333	33	3	70	—	70	-{
1,400					4,200		2,S00		2,800		3	84		84	_
1,233	38	—	—	-	3,700	-	2,466	67	2,466	67	3	74	—	74	—
1,066	07	—	—	—	3,200	—	2,133	33	2,133	33	3	64	—	64	—
933	33	—	—	-	2,800	-	1,866	G7	1,866	67	3	56	-	56	-
766	07	—	—	—	2,300	-	1,533	33	1,533	33	3	46	—	46	—
1,500	_	2	500	_	6,500	_	4.000	_	4,000	_	4	160	—	160	—
3,000	—	2	500	—	8,000	—	4,000	—	4,000	—	4	160	-	160	—
1,500	—	2	500	—	6,500	—	4,000	—	4,000	—	4	160	—	160	-
1,000	—	2	500	—	6,000	—	4,000	—	4,000	—	4	160	—	160	—
2,000	—	2	500	~	7,000	—	4,000	—	4,000	—	4	160	—	160	—
2,500	—	2	500	—	7,000	—	3,500	—	3,500	—	3,5	122	50	122	50
1,500	—	2	500	—	6,000		3,500	—	3,500	—	3,5	122	60	122	50
1,000		2	500	—	5,000	—	3,000	—	3,000	—	3	90	—	90	!

Anmärkningar.

n ■ * i ■■ . , ,, Dessutom bo En

öfverläkare åtnjuter etti gtällgvånl

arfvode af 500 kronor. ved ooh lygBe’.

■ Dessutom boställsvåning och ved.

152

Antal. Embets- och tjensteman samt betjente.

13 Tullförvaltare, hvardera

7 D:o, d:0

6 D:o, d:o ......

1 Packhusinspektor.........

1 Tullbevakningsinspektor......

1 Tullkossör och konflskationsinspektor
5 Kontrollörer, hvardera.......

7	D:o,	d:o
5	D:o,	d:0
16	D:o,	d:o
4	D:o,	d:o
1	Bevakningskontrollör
3	Tnllilskaler,	hvardera
4	Kustchefer, 1 7	d:o

Senast af Kongl. Maj:t och
Riksdag faststäld stat.

Datum & Riksdagens skrifvelse.	Datum å Kongl. Ma . beslut.
[ »/»	1875	Vt	1875
13/o	1883	s,/«	1883
	1890	v«	1890
«/•	1895	*Vb	1895
“/*	1875	Vt	1875
13/o	1883	«/b	1883
“/B	1884	*°/b	1884
"/»	1886	Ve	1886
	1896	!»/b	1896
“/b	1875	Vt	1875
19/b	1879	m/b	1879
1 “/•	1883	**/b	1883
“/b	1875	Vt	1875
	>		>
“/•	1883	2 Ve	1883
“/b	1875	Vt	1875
	>	•	>
	»		>
! **/6	1875	Vt	1875
*>/5	1890	•/o	1890
; “/»	1899	28 « / 8	1899
"/•	1875	Vt	1875
‘V*	1880	»V»	1880
18/b	1875	Vt	1875
‘•/B	1875	Vt	1875
»/B	1878	24 5	1878
“/«	1875	Vt	1875
«/b	1875	Vt	1875
“/b	1878	,4/''b	1878
1S/b	1884	3»/b	1884
“/B	1890	Vo	1890
*v«	1893	“/b	1893
“,/b	1897	S8/b	1897
14 b	1899	26 B	189

Utan

ålders -

tillägg.

Ålders tillägg.

tal"

2,500 --

2,000

2,000 — -

3.500 --

3,000 --

3,000 ----

3,000 --

2.500 --

2,500 --

1,800 --

2,000 --

2,000 — --

Kammarskrifvare, hvardera

153

Tjenstgöringspenningar. Komiténs förslag till

Summa

Utan

ålders-

tillägg.

Ålderstillägg. aflönings-förmåner

An- högst-

fal. Bel°PP''

pensionsunderlag

lägst. högst.

af-

gifts-

pro-

cent.

årlig pensions-afgift

lägst, högst.

1,000 —

2 500 4,500

2,500 -

2,500 —

75 -

75 —

1,000 -

2 500 4,000

2,000 -

2,000 —

60 —

60 -

700 —	2	400	3,500	2,000 -	2,000 —	3	60 —	60 -
2,000 —	2	500 —	6,500	3,500 -	3,500 -	3,5	122 50	122 50
1,000 -	2	500	5,000	3,000 —	3,000 -	3	90 -	90 -
1,000 -	2	500 -	5,000 -	3,000 -	3,000 -	3	90 -	90 -
2,000 -	2	500 —	6,000 -	3,000 —	3,000 —	3	90 —	90 —
1,000 -	2	500 -	5,000 —	3,000 -	3,000 —	3	90 -	90 -
1,000 —	2	500 -	4,500 -	2,500 -	2,500 —	3	75 -	75 -
500 —	2	500 -	4,000	2,500 —	2,500 -	3	75 —	75 -
600 —	2	300 —	3,000 —	1,800 -	1,800 —	3	54 —	54 -
600 —	2	300 -	3,000 -	1,800 —	1,800 —	3	54 -	54 -
700 -	2	400 —	3,500	2,000 —	2,000 —	3	60 —	60 -
500 —	2	500 -	3,500 -	2,000 —	2,000 -	3	60 —	60 -
500 —	2	500 -	3,(XX)	1,500 -	1,500 —	3	45	45 -

Anmärkningar.

Pensionskomiténe bet.

154

Senast af Kongl. Maj:t och
Riksdag faststäld stat.

Antal.

Embets- och tjensteman samt betjente.

Datum å Datum å
Riksdagens Kongl. Maj.
skrifvelse. beslut.

Ålderstillägg.

Utan

åiders- .

tillägg. tal Belopp.

Kammarskrifvare, hvardera

Inspektörer, d:o

Öfveruppsyningsman, d:o

D:o, d:o

Kustsergeanter, d:o

Jaktuppsyningsmän, d:o

Uppsyningsman, d:o

Kustuppsyningsmän, d:o
Gränsridare, hvardera . .

I9/*	1875	77	1875
l7*	1884	“A	1884
14/e	1898	27/. JO	1898
14/6	1899	*76	1899
19A	1875	77	1875
»/•	1889	“A	1889
’4A	1895	“/6	1895
1S/5	1897	“/6	1897
,4/e	1898	*76	1898
I9/5	1875	*/7	1875
“/•	1884	*76	1884
I9/s	1875	*/7	1875
1S/6	1884	“A	1884
U/6	1895	*76	1895
l‘/6	1898	*76	1898
"It	1875	*/f	1875
“/»	1885	■ •/«	1885
77	1887	*77	1887
“/«	1893	19/6	1893
19/s	1875	*/7	1875
19/5	1875	*/7	1875
1S/6	1884	»76	1884
*°/6	1890	7*	1890
7	1896	*76	1896
l9/6	1875	*/7	1875
“/»	1889	31 /« /6	1889
19/6	1892	S/A / 6	1892
“A	1895	84/. 1°	1895
13/o	1897	88/6	1897
14/a	1898	*76	1898
	1875	*/7	1875
7	1881	7»	1881
“A	1899	*76	1899
“A	1898	*76	1898

1,500

1,600

1,500

900

1,000

900

600

500

155

Tjenstgöringspenningar. Komiténs förslag till

Summa

Utan ålders- tillägg.	Ålderstillägg. aflönings-förmåner . högst, fal.'' Bel°PP-	pensionsunderla lägst. högst	af- = gifts-pro-cent.	årlig penBions-afgift lägst. högst.
300	— 2	300	2,400		1,500 -	1,500	- 3	45	- 45 -
300	- 2	300	2,500		1,600 -	1,600	— 3	48	- 48 -
500	— 2	500	3,000		1,500	1,500	— 3	45	— 45 -
300	- 2	300	2,400		1,500 -	1,500	— 3	45	- 45 -
300	— 2	250	- 1,700	—	900 —	900	- 3	27	— 27 —
300	— 2	150	1,500	—	900 -	900	— 3	27	- 27 —
500	- 2	150	- 1,800	—	1,000 -	1,000	— 3	30	— 30 —
300	— 2	150	— 1,500	—	900 —	900	— 3	27	— 27 —
300 400	- 2 — 2	75 75	— 1,050 1,050	—	600 - 500 -	600 500	- 3 - 3	18 15	r 18- !- 15 -

Anmärkningar.

156

Antal.

Embets- och tjensteman samt betjente.

58 Gränsridare, hvardera

58 Kustvakter till sjös, hvardera

229

124

D:o till häst och fot, hvardera

Vaktmästare, hvardera

D:o, d:o

Senast af Kongl. Maj:t och
Riksdag faststäld stat.

Datum å	Datum å	Utan
Riksdagens	Kongl. Ma .	ålders-
skrifvelse.	beslut.	tillägg.
f 18/s 1875	3/r 1875
\| “,6 1886	4/« 1886	500 -
1 l4/s 1898	37/6 1898
lö,6 1875	3/7 1875
18/6 1885	6/e 1885	600 —
Vi 1887	13/7 1887
»/* 1875	Vi 1875
13/« 1883	32/e 1883
18/6 1885	Va 1885	500 -
S1A 1893	l9/s 1893
w/6 1875	3/7 1875
“/b 1878	24/s 1878
13/b 1884	3% 1884
2% 1890	Va 1890	800
n/t 1893	lB/a 1893
13/b 1897	28/6 1897
44/ 6 1899	28/6 1899
le/5 1875	s/7 1875
13/b 1884	3% 1884
13 6 1897	“/» 1897	700 —
14/6 1898	S7/5 1898
14/s 1899	28/b 1899
“A 1875	*/7 1875
u/s 1880	3I/6 1880
S7/i 1881	8/« 1881
ls/e 1883	33/6 1883	600 —
“/• 1886	Va 1886
so/b 1890	8/e 1890
I4/s 1895	a4/6 1895
ll/i 1896	39/6 1896
\| 18/s 1875	3/ 7 1875
\| 18A 1888	31/6 1888	500 -
1 i4/6 1895	34/b 1895
I8/6 1875	Vi 1875	500 -

Ålderstillägg.

tal." Belopp’

Kammarvaktmästare, hvardera

157

Tjenstgöringspenningar.	Summa aflönings- förmåner högst	Komiténs förslag till	Anmärkningar.
Utan ålders- tillägg.	Ålderstillägg.	pensionsunderlag	af- gifts- pro- cent.	årlig pensions-afgift
An-1 tal.	Belopp.
lägst.	högst.	lägst.	högst.
300	-	2	75	—	950	—	500	—	500	—	3	15	—	15	—
300	—	2	150	—	1,200	—	600	—	600	—	3	18	—	18	—
300	—	2	150	-	1,100	—	500	—	500	—	3	15	—	15	—
400	-	2	150	-	1,500	—	800	—	800	—	3	24	—	24	—
300	—	2	150	-	1,300	—	700	—	700	-	3	21	—	21	—
300	—	2	75		1,050	—	600	—	600	—	3	18	—	18	—
300	—	2	75		950	—	500	—	500	—	3	15	—	15	—
300	_	2	75		950	—	500	—	500	—	3	15	—	15	—

158

Senast af Kongl. Maj:t och
Riksdag faststäld stat.

Antal.	Embete- och tjensteman samt betjente.	Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å Kongl. Maj: beslut.	Utan ålders- tillägg.	Ålderstillägg. tr Bei°pp-
26	Roddare, hvardera.....................	\| l9/a 1875 [ 13/a 1884	Vt 1875 so/a 1884	600 -	—	—
4	D:o, d:o .....................	‘»/a 1875	Vt 1875	500 —	—	—
		19/a 1875	Vt 1875 1
33	D:o, d:o .....................	,3/a 1884	»Va 1884 [	500 -	—	—
		\| 14/a 1899	»Va 1899 \|
244	Kustroddare, d:o .....................	[ 19/a 1875 [ »/t 1887	Vt 1875 13/t 1887	500 -	—	—
6	Jakthåtsmän, d:o .....................	[ ,9/a 1875 [ I4/a 1898	Vt 1875 »Va 1898	500 -	—	—
25	D:o, d:o .....................	>	}	500 —	—	—

Bergsstaten.

6 Bergmästare, hvardera.......

»Va 1885

«/6 1885

2,500 — 2 500 —

Landsarkivet i Vadstena. *

1 Arkivarie.................

1 Vaktmästare................

14 6 1898

»Va 1898

2,300 - 2 500 —

500 — 1 100

Upsala universitet. **

1 Förste teologie professor, tillika domprost

3 Professorer, hvardera..........

5 D:o, d:o ..........

25 D:o, d:o ..........

1 Bibliotekarie..............

so/n 1862

11 It 1876

I ‘Va 1876
i »/u 1885

''Va 1876
14/a 1878
14/a 1891

“/a 1876

»Va 1876
“/a 1878
Va 1891
13/u 1885
■Va 1876 1
ls/u 1885 (

* För landsarkiven i Upsala och Lund antogos lönestater vid 1902 års riksdag.
** Lönestaten ändrad vid 1902 års riksdag.

4,500 --

3,900 --

4,500

4,500 —

159

Tjenstgöringspenningar.	Summa aflönings- förmåner högst.	Komiténs förslag till
Utan ålders- tillägg.	Ålderstillägg.	pensionsunderlag	af- gifts- pro- cent.	årlig pensions-afgift
An- tal.	Belopp.
lägst.	högst.	lägst.	högst.
300		2	75	_	1,050	_	600	_	600	_	3	18	—	18	—
300	—	2	75	—	950	—	500	-	500	—	3	15	—	15	—
200	—	2	50	—	800	-	500	—	500	—	3	15	—	15	—
200	—	2	50	—	800	—	500	—	500	—	3	15	—	15	—
300	-	2	50	—	900	—	500	—	500	—	3	15	—	15	—
200	—	2	50	—	800	—	500	—	500	—	3	15	—	15	—
1,500	-	—		—	5,000	—	2,500	—	3,500	—	3,5	87	50	122	50
1,200					4,500		2,300		3,300		3,3	75	90	108	90
300					900		500		600		3	15		18
	_	_	_	.	__	_	4,500	—	4,500	—	4,5	202	50	202	60
1,500	—	—		—	6,000	-	4,500	—	4,500	-	4,6	202	50	202	50
1,500	—	—		—	5,400	-	4,500	—	4,500	—	4,5	202	50	202	60
1,500	—	—	—	—	6,000	—	4,500	—	4,500	-	4,5	202	60	202	60
1,500	-	—	—	-	6,000	—	4,500	-	4,500	—	4,6	202	60	202	50

Anmärkningar. * II

/Om vaktmästare tillika är slottsvakt, åt\
njuter han dessutom fri bostad.

/Aflöningen bostär företrädesvis af inkomst
\ frän prebendopastorat.

II lönen ingär äfven inkomst af prebende[
pastorat.

/Dessutom boställsrum, som med ledning af
| staten beräknas till 600 kronor.

160

Senast af Kongl. Maj:t och
Riksdag faststäld stat.

Antal.	Embete- och tjensteman samt betjente.	Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å Kongl. Maj. beslut	Utan ålders- tillägg.	Ålderstillägg.
		An- tal.	Belopp.
		“/b 1876	13/b 1876
2	Vice bibliotekarier, hvardera.................	13/s 1899	“/ii 1885 19/b 1899	2,500 -	i	500	—
1	Sekreterare.......................	u/b 1876	( 13/b 1876 l 13/n 1885	3,600	—	—
1	Räntmästare..................	>	»	4,500	_	_	_
1	Kamererare......................	)	»	3,200	—
	Lunds universitet. *
4	Professorer (teologer), hvardera...............	—	I3/n 1885	- -	_	_
		“/b 1876	12/b 1876
26	O r6 O Ö	1s/b 1884 1s/b 1899	•% 1884 13/u 1885 19/b 1899	4,500	—	—	—
1	Bibliotekarie....................	”/b 1876	\| 13/b 1876 \| 13/h 1885	4,500 —	—	—	—
1	Vice bibliotekarie..................	13/b 1899	19/b 1899	2,500	i	500
1	Sekreterare...................	“/b 1876	( 13/s 1876 i 13/u 1885	3,600 -	—	—	—
1	Räntmästare.....................	»	>	4,500	—	_	—
1	Kamererare...................		1	2,400 -	—	—	—
	Karolinska mediko-kirurgiska institutet. *
5	Professorer, hvardera................. j	»/b 1876 16/s 1889	“/» 1876 31/b 1889	4,500	—	—	—
2	D:o, d:o ..................	“/b 1876	13/b 1876	3,900 —	—	—	—
3	D:o, d:o ....................	)	}	4,000	—	—	—
4	E. o. professorer, hvardera .................	“/b 1898	S7/B 1898	3,300	2	500	—
3	D:o, d:o .................	“/b 1878	18/b 1878	3,000 —	1	500	—
4	D:o, d:o .................j	u/b 1878 u/* 1888	18/b 1878 31/b 1888	2,500	1	500	—

Lönestaten ändrad vid 1903 års riksdag.

161

Djenstgöringspenningar.	Summa aflönings förmån e högst.		Komiténs förslag till
Utan ålders- tillägg.	Ålderstillägg.	- r	pensionsunderlag	Af- gift®- pro- cent.	årlig pensions afgift	-
An- tal.	Belopp.
	lägst.	högst.	lägst.	högst.
1,500	—	—	—	-	4,500	—	2,500	—	3,000	—	3	75	—	90	—
900	—		—	—	4,500	—	3,600	—	3,600	—	3,6	129	60	129	60
1,500	—		—	—	6,000	—	4,500	—	4,500	—	4,5	202	50	202	50
800					4,000		3,200		3,200		3,2	102	40	102	40
-	—	—	—	—	—	-	4,500	—	4,500	—	4,5	202	50	202	50
1,500	—	—	—	—	6,000	—	4,500	—	4,500	—	4,5	202	50	202	50
1,5 00	—	—	—	—	6,000	—	4,500	—	4,500	—	4,5	202	50	202	50
1,500	—	—	—	-	4,500	-	2,500	—	3,000	—	3	75	—	90	—
900	—		—	—	4,500	-	3,600	—	3,600	—	3,6	129	60	129	60
1,500	—	—	—	—	6,000	—	4,500	—	4.500	—	4,5	202	60	202	50
600					3,000		2,400		2,400		3	72		72
1,500	_				(>,000		4,500		4,500		4,5	202	50	202	60
1,500		_	—	—	5,400	—	4,500	—	4,500	—	4,5	202	50	202	50
1,500	—	—	—	—	5,500	—	4,000	—	4,000	—	4	160	—	160
1,200	—	—	—	—	5,500	—	3,300	—	4,300		4,3	141	90	184	90
1,000	—	—	—	—	4,500	—	8,000	—	3,500		3,5	105	—	122	50
1,000		—	—	—	4,000	-	2,500	—	3,000		8	75	—	90	—

Anmärkningar.

(Dessutom boställsrum, som med ledning af
\ staten beräknas till 600 kronor.

Venaionakomitdna bni.

162

Antal. Embets- och tjensteman samt betjente.

Allmänna läroverken. *

35 Rektorer, hvardera

3 D:o, d:o

20 D:o, d:o

17 D:o, d:o

3 D:o, d:o

222

Lektorer, d:o

Senast af Kongl. Maj:t och
Riksdag faststäld stat.

Datum å	Datum å	Utan
Riksdagens	Kongl. Maj.	åiders-
skrifvelse.	beslut.	tillägg.

“/»	1858	29/s	1858
2a/io	1860	29/lä	1860
ia/n	1863	n/l2	1863
“/•	1866	“/•	1866	4,500
“/»	1874	29/ö	1874
2*/6	1877	Ve	1877
19/5	1879	S9/e	1879
2a/ä	1858	2%	1858
la/n	1863	u/«	1863	4,000
l6/5	1874	29/. / 6	1874
26/s	1858	“/«	1858
16/ll	1863	U/l2	1863
ia/e	1866	“/e	1866
24/e	1873	29/s	1874	3,500
16/5	1874	12/6	1876
“/*	1876	Ve	1877
24/e	1877	12/o	1890
“/*	1890		,
23/ä	1858	20/s	1858
2a/io	1860	29,18	1860
“/ll	1863	11/l2	1863
ia/e	1866	”/e	1866	3,000
24/e	1873	29/s	1874
16/5	1874	Ve	1877
24/5	1877
2a/s	1858	">/*	1858
ia/n	1863	ll/l2	1863	2,500
“/»	1874	M/e	1874	''
2a/a	1858	29/s	1858
2C/lO	1860	29/l2	1860
16/n	1863	U/«	1863
ia/6	1866	29/e	1866
%	1870	“/*	1870	2,500
ia/5	1874	“/»	1874
“/*	1877	Ve	1877
19/6	1879	“/»	1879
19/6 29/S	1890 1901	2/a\ Ve/	1894
		28/e	1901

Åiderstillägg.

fak Bel°PP''

1 500

2 500

4 500 —

För tre nya femklassiga läroverk antogos vid 1902 års riksdag lönestater.

163

Tjenstgöringspenningar.

Utan

ålders tillägg.

Ålderstillägg.

An tal.

Belopp.

Samma

aflönings förmåner högst.

Komiténs förslag till

pensionsunderlag

lägst. I högst.

af gifts pro cent.

årlig pensionsafgift -

lägst, i högst.

Anmärkningar.

5,000

4,000

3,500

4,500

2,500

3,000

3,6 ''JO

129

Enär samtliga rektorsbefattningar innehafvas
på förordnande under viss tid eller tillsvidare,
utföras här icke några pensionsbelopp
för dessa befattningar.

En lektor i Stockholm åtnjuter dessutom hy60
{ resersättning med 225 kr. jcmlikt K. Bref
af den 25 januari 1841.

164

Antal. Embete- och tjensteman samt betjente.

437 Adjnnkter, hvardera

157 Kolleger, d:o

1 Kollega (Stockholm).

1 Pedagog (Simrishamn)

35 Gymnastiklärare, hvardera

22 D:o, d:o

Senast af Kongl. Maj:t och
Riksdag faststäld stat.

Datum å

skrifvelse.	beslut.
“/a	1858	20/s	1858
16/io 1860	"/ia	1860
“/n	1863	n/ia	1863
18/e	1866	29/s	1866
16/s	1874	29/ö	1874
24A	1877	V»	1877
19/6	1879	*»/5	1879
19/S	1890	19/e	1891
	1901	2/a Ve	•1894
		28/e	1901
25/a	1858	2%	1858
26/l0	1860	”/»	1860
16/u	1863	14/l8	1863
16/e	1866	M/e	1866
24/5	1873	29/5	1874
18/s	1874	12/5	1876
U/5	1876	V»	1877
“/*	1877	18/6	1878
“/•	1878	l9/e	1891
19/s	1890
26/a	1858	“/»	1858
26/l0	1860	22/n	1861
16/5	1874	29/s	1874
25/a	1858	29/s	1858
26/l0	1860	29/ia	1860
l6/ll	1863	1,/ia	1863
1#/5	1874	29/ö	1874
24/5	1877	Ve	1877
19/s	1879	3%	1879
19/5	1890	19/«	1891
16/ll	1863	ll/ia	1863
16/«	1866	29/e	1866
24/5	1873	29/s	1874
4%	1874	12/s	1876
41/6	1876	Ve	1877
24A>	1877	ia/e	1890
*•/•	1890

Ålderstillägg Utan ålders-

tillägg. ta“" Belopp.

1,500 — 4 500

1,000 — 3 500 —

1,500 --—

1,000 2 250

600 --

i 65

Tj enstgöringspenningar.	Summa aflöningE förmåne högst.		Komiténs förslag till	Anmärkningar.
Utan ålders- tillägg.	Ålderstillägg.	-	pensionsnnderla g	af- gift^- pro- cent.	årlig pensions-afgift
An- tal.	Belopp.
	lägst.	högst.	lägst.	högst.
—	-	—	—	—	3,500	—	1,500	—	3,000	—	3	45	—	90	—
—	—	—	—	-	3,500	—	1,500	_	3,000	—	3	45	—	90	—
					2,500		1,000		2,500		3	30		75		Å gammal stat.
—	—	—	—	—	1,500	—	1,500	—	1,500	—	3	45	—	45	—
—	-	—	■ —	-	1,500	—	1,000	—	1,500	-	3	30	—	45	—
—	—	—	—		600		600	—	600		3	18	—	18

166

		Senast af Kongl. Maj:t och Riksdag faststäld stat.	L	Ö	n.
Antal.	Embets- och tjensteman samt betjente.	Datum å	Datum å	Utan	Ålderstillägg.
		Riksdagens skrifvelse.	Kongl. Maj. beslut.	ålders- tillägg.	An- tal.	Belopp.
		l6/u 1863	*Vu 1863
		18/e 1866	29/e 1866
20	Gymnastiklärare, hvardera..................	24/s 1873	“/* 1874	300 -	—	—
		16/s 1874 24/e 1877	Ve 1877
	Folkskolelärareseminarierna.	18/u 1863	S3A 1864
12	Rektorer, hvardera......................	“/s 1874	M/e 1874	3,500 —	2	500
		. 14/s 1878	18/s 1878
52	Adjunkter eller lärarinnor, hvardera.............	7>	»	1,500 —	4	500
	Tekniska högskolan.	“/s 1876	lä/6 1876
11	Professorer, hvardera....................	17/5 1897	38/e 1897	4,000 -	—	—
		. 14/s 1900	S6/e 1900
1	Professor..........................	»/* 1876	‘Vs 1876	3,400 —	—	- -
5	Lektorer, hvardera.....................	,4/5 1898	37/e 1898	2,700 —	1	500 -
6	D:o, d:o .....................	14/s 1898 ”''6 1901	S7/e 1898 Ve 1901	2,000 —	2	500
	Chalmers'' tekniska läroanstalt.
i	Föreståndare, tillika lektor...............	24/5 1877	*% 1877	5,000 —	2	500 —
6	Lektorer, hvardera.................	29/e 1901	7/e 1901	2,600 —	2	500 —
	Tekniska elementarskolorna.	n/s 1876	16/''e 1877
5	Föreståndare, tillika lektorer, hvardera.............	I3A> 1899	19/5 1899	4,000 —	3	500
		",''e 1901	7/e 1901
		n/s 1876	,6/e 1877 \|
15	Lektorer, hvardera................	15/s 1896 13/e 1899	S9/s 1896 \| 19/e 1899 I	3,000 —	3	500
		29/e 1901	7/e 1901 J

167

Tjenstgöringspenningar.

Komiténs förslag till

Utan

ålders tillägg.

Ålderstillägg.

fal.'' Bel°PP''

Summa

aflönings förmäner högst.

, , af- ärlig pensionspensionsunderlag
giftg. Afgift

pro-__

lägst. högst. Ccn*)'' lägst. högst.

Anmärkningar.

—		—	300 -	300 -	300 —	3	9	—	9 -
__		.	4,500	3,000 -	3,600 -	3,6	108	_	129 60
—	—	—	3,500	1,500 -	3,000 —	3	45	—	90 -
2,000 —	-		6,000	4,000 —	4,000 -	4	160	—	160 —1
2,000 -	-	_	- 5,400	4,000 -	4,000 -	4	160	—	160 — j
1,300 —	—	—	4,500	2,700 —	3,200 -	3,2	86	40	102 40!
1,000 -			- 4,000 -	2,000 -	3,000 -	3	60	—	90 —
			6,000 -	4,000 —	4,800 -	4,8	192		230 40
1,400 -			— 5,000	2,600 —	3,000 -	3,6	93	GO	129 60
—			5,roo —	3,200	4,000 —	4	128		160 —
—	i	-	— 4,500 -	3,000 —	3,200 -	3,2	96		102 40

Häraf äro 3 befattningar tillsvidare obesatta.

Åtnjuter dessutom fri bostad, som med ledning
af staten beräknas till 600 kronor.

Åtnjuter dessutom fri bostad.

168

Senast af Kongl. Maj:t och
Riksdag faststäld stat.

Antal.	Embets- och tjenstemän samt betjente.	Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å Kongl. Maj. beslut.	Utan ålders- tillägg.	Ålderstillägg 4l’ Belopp-
	Gymnastiska centralinstitutet.
3	Öfverlärare, hvardera....................	19/a 1879	s0/a 1879	3,500 —	1	500
1	Lärare...........................		>	2,200 -	—	—
3	D:o, hvardera.......................	f 19/a 1879 i 29/a 1901	so/a 1879 Va 1901	2,000 -	—	—
2	Lärarinnor, hvardera....................	19/a 1879	*% 1879	1,200 -	—	—
	Farmaceutiska institutet.
2	E. o. professorer, hvardera.................	29/a 1901	Va 1901	3,300 —	2	500
2	Lärare, d-o .................	>	>	1,000 —	—	—
1	Vaktmästare........................	>		650 —	—	--
	Undervisningsanstalter för barnmorskor.
2	Barnmorskelärare, hvardera.................	19/a 1879	s0/a 1879	3,000 —	—	—
5	Veterinärinstitutet i Stockholm. Professorer, hvardera....................	1 19/a 1879 i «/s 1893	s0/a 1879 Va 1893	3,500 —	1	500
1	Lektor...........................	19/a 1879	3% 1879	2,500 —	1	500
	Veterinärinrättningen i Skara.
1	Föreståndare........................	“/a 1888	91 a 1888	1,500 —	—	—
	Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.
1	Sekreterare och riksantiqvarie................	»Va 1876	12/e 1876	4,000 -	—	—
2	Amanuenser, hvardera....................		»	2,700 -	—	—
2	Vaktmästare, d:o ....................		»	600 -	—	—
	Akademien för de fria konsterna.
3	Professorer, hvardera....................	14/a 1878	l8/a 1878	2,000 —	2	400
1	Professor ..........................	Vt 1887	13,V 1887	2,000 -	2	400
1	D:o ..........................	14/s 1878	18 a 1878	2,000 —	2	300
2	Professorer, hvardera....................	>	>	1,500 —	2	200
1	Lärare...........................	»	>	1,500 —	2	200
1	D-.o...........................	•	*	600 -	2	100
1	Vaktmästare........................	H		750 -	1	100
1	D:o ........................	>	>	650 -	1	100

169

Tjensigöringspenningar. Komiténs förslag till

Summa

Utan ålders- tillägg.	Ålders tillägg. t? Belopp.	aflönings- förmåner högst.	pensionsunderlag	af- gifts- pro- cent.	årlig pensions-afgift	Anmärkningar.
				lägst	högst	lägst.	högst.
1	_	__	5,500	3,500	- 4,000 -	4	140 —	160 -•	Om öfverlärare åtnjnter fri bostad, skall lö-nen minskas med 600 kronor.
800		—	3,000	2,200	— 2,200 -	3	66 —	66 -
500 -	—	—	2,500 —	2,000	— 2,000 —	3	60 -	60 -
300 -	—	—	1,500 -	1.200	— 1,200 —	3	36 -	36 —	Om lärarinna åtnjnter fri bostad, skall lönen minskas med 300 kronor.
									En af e. o. professorerna åtnjuter dessutom fri
1.200 -	_	- -	4,500	3,300	— 4,300 —	4,3	141 90	184 90	bostad eller i saknad deraf 1,000 kronor i
500 —	_	__	1,500	1,000	— 1,000 —	3	30 —	30 —	hyresersättning.
300 -	-	—	950 -	650	— 650 —	3	19 50	19 50	Om vaktmästare åtnjnter fri bostad, skall lö-nen minskas med 150 kronor.
1,000 —	—	—	4,000 —	3,000	— 3,000 —	3	90 —	90 -	Den af professorerna, som förordnas att vara !
1,500 —	—	—	5,500 —	3,500	— 4,000 —	4	140 —	160 -	institutets föreståndare, åtnjnter dessutom fri bostad.
1,000 —	—	---	4,000 —	2,500	— 3,000 —	3	75 —	90 -
1,000 -	—	— —	2,500	1,500	— 1,500 —	3	45 —	45 -	Åtnjuter dessutom fri bostad.
2,000 -			6,000 -	4,000	— 4,000 —	4	160 —	160 -
1,300 -	—	—	4,000 —	2,700	— 2,700 —	3	81 -	81 -
—	—	—	600 -	600	- 600 —	3	18 -	18 -
2,000 —	_	_ _	4,800 -	2,000	- 2,800 —	3	60 —	84 -
1,500 —	—	—	4,300 -	2,000	- 2,800 —	3	60 —	84 —	Dessutom bostad och atelier.
1,000 -	—	—	3,600 —	2,000	— 2,600 —	3	60 —	78 -
500 -	—	—	2,400	1,500	— 1,900 -	3	45 -	57 -
500 —	—	—	2,400 -	1,500	— 1,900 -	3	45 -	57 —
400 -	—	—	1,200 —	600	— 800 —	3	18 -	24 -
—	—	—	850 -	760	850 -	3	22 60	25 60
—	—	—	750 -	650	- 750 -	3	19 BO	22 60	1

1''entionskomiiéns bet.

170

Senast af Kong!. Maj:t och
Riksdag faststäld stat.

Antal.

Erabets- och tjensteman samt betjente.

Datum å Datum å
Riksdagens Kongl. Maj:
skrifvelse. beslut.

Ålderstiliägg,

Utan

Pi 1/1 pvc»

tillägg. Belopp.

	Musikaliska akademien.
1	Sekreterare ...........	24s 1877	Va 1877	2,250 —	—
1	Kamererare...........	>	>	1,875 -	__
1	Bibliotekarie............	>	>	900 —	_
1	Inspektor (direktör)......... . .	1	»	2,250 -	—
2	Lärare, hvardera.............	»	»	2,000 -	2
4	Dra, dra ..............	»	>	1,500 -	2
4	Dra, dra ............	>	»	1,200 -	2
2	Dra, dra .............	i	>	600 —	2
	Naturhistoriska riksmuseum. *
6	Intendenter, hvardera............	11 5 1876	‘Vs 1876	4,000 —	—
1	Konservator........		>	3,000 —	—
1	Biträde åt konservatorn..............	ie/n 1863	11/i2 1863	400 —	—
	Statens meteorologiska central anstalt.
1	Föreståndare.......................	u/s 1876	“/» 1876	4,000 —	—
	Institutet för blinda.
1	Direktör...............	“,6 1888	81/s 1888	3,000 -	2
	Landtbruksinstitutet vid Vltuna.
6	Lektorer, hvardera...........	13 5 1899	23 s 1899	2,000 -	3
2	Adjunkter, dra ............	>	>	1,400 —	3
	Landtbruksingeniörer och Instruktörer samt Fiskeriassi-
	stentor och Statens entomologiska anstalt.
21	Landtbruksingeniörer, hvardera..........	( 17/s 1874	M/s 1874 \|	2,000 —	3
		i »It 1892	‘»/e 1892 \|
4	Instruktörer och Undervisare, dra.............	1 ‘Vs 1874	2Vs 1874 1	2,000 —	3
		\| 23 s 1877	*/« 1877 \|

2G6

200

160

500

500 -500 -

500 -500 —

* Lönestaten ändrad vid 1902 års riksdag.

171

Tjenstgöringspenningar. Komiténs förslag till

Samma

Ålderstillägg. Utan ålders- , tillägg- +„i Belopp.	aflönings- förmåner högst.	pensionsunderla]	af-gif 1.3-pro-cent.	årlig pensions-afgift	Anmärkningar.
			lägst.	högst.	lägst.	högst.
750--		3,000	2,250 —	2,250	- 3	67 50	67 50
625 --	—	2,500 -	1,875 —	1,875	- 3	56 25	56 25
300 ---	—	1,200	900 —	900	- 3	27 -	27 —
750	—	3,000	2,250 —	2,250	- 3	67 50	67 50
666 — —	—	3,198 —	2,000 —	2,532	- 3	60 —	75 96
500 --	—	2,400	1,500 -	1,900	- 3	45 -	57 -
400 --	—	1,920 -	1,200 -	1,520	- 3	36 —	45 60
200 --	—	960	600 -	760	- 3	18 —	22 80	En af dessa uppbär lönen såsom arfvode.
1,000 - 2	500	6,000	4,000 —	4,000	— 4	160 -	160 —
--—	—	3,000 -	3,000 —	3,000	- 3	90 —	90 -
— — —	—	400	400 —	400	- 3	12 —	12 —
1,000 - 2	500	6,000	4,000 —	4,000	- 4	160 —	160 -
1,500 --	—	5,500 —	3,000 —	4,000	- 4	120 -	160 —	Dessutom fri bostad och vedbrand.
1,000 --		4,500 -	2,000 -	3,500	— 3,5	70 -	122 50
600 --		3,500 —	1,400 -	2,900	— 3	42 -	87 -
—	—	3,500 -	2,000 —	3,000	— 3	60 -	90 —	I (Dessutom cn instruktör på extra stat med 2,000
--—	— —	3,500 —	2,000 -	3,000	- 3	60 -	90 —	\ kr. i lön och 2 ålderstillägg å 600 kr.

172

		Senast af Kong!. Maj:t och Riksdag faststäld stat.	L	Ö	n.
Antal	Embets- och tjensteman samt betjente.	Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å Kong!, beslut.	Utan älders- tillägg.	Ålderstillägg. tal Bel°PP''
1	Förste fiskeriassistent...............	] 19/a 1890 \| ls/5 1897	"/a 1890 28/6 1897	3,000 —	2	500 -
1	Andre d:o ...............	■Va 1874 19/e 1890	29/''a 1874 6/e 1890	1,500 -	1	500
1	Entomolog...................		29/i 1897	2,500 -	2	500
	Landtbruksakademien.
1	Sekreterare..... ................	\| 8/h 1863 i l7/a 1874	ls/n 1863 29 a 1874	4,000 —	2	500 —
1	Agrikulturkemist...................		2e/a 1874	4,000 -	2	500 -
1	Assistent.....................	( 17/a 1874 \| “/a 1888	29/a 1874 »Va 1888	1,500 —	1	300
1	V äxtfysiolog..................		2/io 1885	4,000 —	2	500
1	Intendent (inspektor)..............		29 a 1874	2,800 -	2	500 —
	Länsveterinärer.
32	Länsveterinärer, hvardera...............	. . . 29,a 1901	7/e 1901	1,200 —	1	500 -
	Stuteristaten.
2	Chefer, hvardera.................	. . . "/t 1874	"It 1874	5,000 —	_	__
2	Beridare, d:o ................		»	1,500 -	_	_ _
2	Bokhållare, d:o ................		>	1,200 —	—	_ _
2	Hästläkare, d:o ..................		>	1,400 —	—	_ _
1	Skollärare vid Strömsholm............		»	600 —	—	—
	Skogsstaten. *
9	Öfverjägmästare, hvardera...............	. . . “/• 1889	!9/n 1889	3,200 —	1	450 —
		“/a 1889	”/n 1889
23	Jägmästare, d:o .........	. . . »»/a 1890	14/n 1890	1,500 -	3	375 -
		9/a 1900	Va 1900
13	D:o, d:o ...............		>	1,500	3	375 -

* Lönestaten ändrad vid 1902 års riksdag.

173

Tjenstgöringspenningar.

Ålderstillägg.

Utan

ålders- 4

tillägg. taJ Belopp.

1,500 -----

Komiténs förslag till

Summa.

aflönings

uUUlllJlftO /» Öl* •

förmåner pensionsunderlag g^. ärlig jenm<>“s -

högst.

afgift

	lägst.	högst.	cent.	lägst.	högst.
4,000	3,000 —	3,200 —	3,2	96	102 40
2,000 —	1,500 -	2,000	3	45 —	60 -
5,000 -	2,500	3,500 -	3,5	87 50	122 50

Anmärkningar.

5,000	3,200 -	4,000 —	4	128 —	160 -
5,000	3,200 -	4,000 -	4	128 —	160 —
1,800	1,500 -	1,800 —	3	45 —	54 -
5,000 -	3,200	4,000 -	4	128 —	160 -
3,800 -	2,800 -	3,040 —	3	84 -	91 20

600

2,300

1,200

1,700 -

36 - 51 —

5,000 -	4,000 —	4,000 -
1,500	1,500 —	1,500 —
1,200	1,200 -	1,200 -
1,400	1,400 -	1,400 —
600 —	600 -	600 —

160

Åtnjuta dessutom kofoder, ved m. m.

{I lönen ingår dessutom 300 kr. till skrifvarehjelp.

1,600

1,400

150

125

5.400 — 3,200 — 3,650 —
4,600 - 1,500 — 2,625 —

4.400 - 1,500 - 2,625 -

3,6

115 20
45 —

131

174

Antal.

Senast af Kongl. Maj:t och

Riksdag faststäld stat.

Embete- och tjensteman samt betjente.	Datum å	Datum å	Utan	Ålderstillägg.
	Riksdagens	ongl. Maj:	ålders-	tok Bel°PP-
	skrifvelse.	beslut.	tillägg.

11	Jägmästare, hvardera....................	Va	1900	Ve	1900	1,500 —	3
		f “/»	1889	29/n	1889 1
42	D;o, d:o ....................	I "/•	1890	14/n	1890 1	1,500 -	3
		1“/.	1899	26/b	1899 1
200	Kronoj ägare, d:o ....................	17;	1889	m/ii	1889 1	400 -
			1900	V*	1900 J
147	D:o, d:o ....................		>		>	400 —	—
	Skogsinstitutet.
1	Direktör .........................	19/5	1892	8/''e	1892	3,000 -	1
2	Lektorer, hvardera.....................		>		>	2,000 —	2
	Skogsskolorna.
1	Föreståndare........................	I8/b	1885	6/«	1885	1,000 —	—
5	D:o, hvardera....................	,8''b	1874	V»	1874	1,000 -	—
1	Underlärare.......................	18/b	1885	Va	1885	1,000 -	3
5	Skogsrättare, hvardera................	1 ‘''/B	1874	Ve	1874 1	800 —
		\ 18/b	1885	V«	1885 j
	Landtmäteristaten i orterna.
24	Förste landtmätare, hvardera............	"/b	1878	S1/s	1878	1,500 —	1

375

600

500

375

400 -

175

Tjenstgöringspenningar.

Summa

Ålderstillägg. aflönings Utan--förmåner ålders-

. högst.

tillägg. ta”'' Belopp.

Komiténs förslag till

pensionsunderlag

lägst. högst.

af gifts pro cent.

årlig pensionsafgift -

lägst. högst.

Anmärkningar.

1,200	—	3	125 —	4,200 -	1,500 —	2,625 -	3	45 -	78 75
1,000	—	O O	125 —	4,000	1.500 —	2,625 -	3	45 -	78 75
400		1	100 -	900 -	400 -	400 —	3	12 -	12 -	Kronojägare åtnjuter dessutom antingen fri
									• bostad eller oek såsom ersättning derför
300	—	1	100 -	800	400 -	400 —	3	12 —	12 -	100 kronor.
1,500				5,100	3,000 -	3,600 -	3,6	108 —	129 60	Åtnjuter dessutom fri bostad och vedbrand.
1,500				4,500 -	2,000 —	3,000 —	3	60 -	90 —
500	_	_	- -	1,500 -	1,000 -	1,000 -	3	30 -	30 - •	Åtnjuter enligt 1901 års riksdagsbeslut ett tilläggsarfvode af 600 kronor.
—	—	—	—	1,000 -	1,000 —	1,000 -	3	30 -	30 -	D:o d:o.
										Åtnjuter dessutom fri bostad och vedbrand
500	—	?>	125 -	3,000	1,000 —	2,125 -	3	30 —	63 75''	samt enligt 1901 års riksdags beslut till-läggsarfvode åt 200 kronor.
				800 -	800 —	800 -	3	24 —	24 -	D:o d:o.
700	_\|			2,600 -	2,5001—	2,500 -	3	75 -	75 -

Tabell II,

lagförslag blifva förenad.

«3

Pemiontkomiténs hei.

178

Antal.

Embete- och tjensteman samt betjente.

Kongl. Arméförvaltningen.

Chef för sjukvårdsbyrån..........

Assistent..................

Kongl. Patent- och Registreringsverket. *

Öfverdirektör...................

Öfveringeniörer, hvardera.............

Ledamöter och Sekreterare, d:o..........

Registrator och Arkivarie.............

Notarie.....................

Byråingeniörer, hvardera.............

Bokhållare....................

Vaktmästare...................

D:o, hvardera...............

IJpsala universitet.

E. o. professorer (teologer), hvardera........

E. o. professorer, hvardera............

Laboratorer, d:o ............

Laborator....................

Observator....................

Förste biblioteksamanuens.............

Amanuens vid biblioteket.............

Andre biblioteksamanuens.............

Tredje d:o (Lidénianus).......

Notarie.....................

Gymnastiklärare.................

Senast af Kongl. Haj:t och

Riksdag faststäld stat.

Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å Kongl. Maj. beslut.	Utan ålders- tillägg.	Ålderstillägg. tel.'' Bel°PI)-
Va 1901	»Ve 1901	2,800 -
>	>	1,800 —	—	—
»/a 1901	»Va 1901	5,000 —
>	>	3,700 —	1	500
>		3,000 —	2	500
>	>	1,800	2	500
)	>	1,800 —	2.	500
	>	1,800	2	500
>	»	1,800 -	2	500
>		800	—	—
>	.	500 —	1	100
»Va 1898	»Va 1898	3,300 —	2	500
\| 14''s 1898 1 »It 1901	»Va 1898 1 V* 1901 1	3,300 -	2	500
f *>It 1885 l	Va 1885 »Va 1885	3,000 —	—	—
\| **/t 1877 1	»/a 1877 »Vu 1885	2,250 —	—	—
>	>	2,250 —	—	—
\| »Va 1876	»»/a 1876 »Va 1885	2,000 -	—	—
13 r, 1899	»Va 1899	2,000 —	—	—
I »''/a 1876	''»/a 1876 »Vn 1885	1,600 -	—	—
>	>	1,200 —	—	—
>	>	2,000 —	—	—
\| »“bo 1860	»Vis 1860
Va 1872	»Va 1872	2,000 -	—	—
1	Va 1887

* Ny lönestat antagen vid 1902 års riksdag, dock utan ändring i förutvarande afiöningarnes belopp och fördelning.

179

Tjenstgöringspenningar.

Ålderstillägg.

Utan

ålders- .

tillägg. tal Belopp.

2,000

1,800

1,500

1,200

300

1,200

1,500

750

500

400

300

500

Kemiténs förslag till

Samma aflönings- förmåner pensionsunderlag högst.	af- gifts- pro-	årlig pensions-afgift	Anmärkningar.
	lägst.	högst.	cent.	lägst.		högst.
2,800	1,866 67	1,866 67	3	56 -		56 -	Dessutom i arfvode 1,000 kr. jemte dagaflöning.
1,800	- 1,200 -	1,200 -	3	36 -		36 -	Dessutom dagaflöning.
7,000	''5,000 —	5,000 -	5	250 -		250 -
6,000	- 3,700 —	4,200 —	4,2	155 40	176 40
5,500	3,000 -	4,000 -	4	120		160 -
4,000	1,800 —	2,800 -	3	54		84 -
4,000	1,800 -	2,800 —	3	54		84 -
4,000	1,800	2,800 -	3	54		84
4,000	1,800 —	2,800 -	3	54		84 -
1,100	800 —	800 —	3	24	—	24 —	Om vaktmästare åtnjuter fri	hostad, skall
900	500 -	600 -	3	15		18 -	i lönen minskas med 150 kr.
5,500	3,300 —	4,300 -	4,3	141 90	184 90	fl lönen ingår äfven inkomst { pastorat.	af prebende-
5,500	- 3,300 —	4,300 -	4,3	141	JO	184 90
4,500	- 3,000 -	3,000 -	3	90		90 —
3,000	2,250 —	2,250 -	3	67	50	67 50
3,000	2.250 -	2,250 -	3	67	50	67 50
2,500	2,000 —	2,000 -	3	60	—	60 -
2,500	- 2,000 -	2,000 -	3	60	—	60 —
2,000	1,600 -	1,600 -	3	48	—	48 -
1,500	- 1,200 -	1,200 -	- 3	36	—	36 -
2,500	2,000 -	2,000 -	- 3	60	—	60 -
2,000	— 1,333 33	1,333 33 3	40	—	40 -

180

Antal.

Embete- och tjensteman samt betjente.

Lunds universitet.
E. o. professorer (teologer), hvardera . . .
D:o, d:o . . .

Senast af Kong! Maj:t och

Riksdag faststäld stat.

Datum å. Datum å
Riksdagens Kong!
skrifvelse. beslut.

D:o ....
Observator ....
Biblioteksamanuens
D:o

Gymnastiklärare .

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
Laboratorer, hvardera...............

Lärare (i protéslära).......

D:o tillika poliklinikföreståndare
D:o ..............

Allmänna läroverken.

Musiklärare, hvardera .

D:o, d:o

Utan

ålders tillägg.

Lön.

Ålderstillägg.

An tal.

—	■Va 1885	—
■Va 1898	27/s 1898	3,300 —
‘Vs 1900	“/s 1900 1 Va 1877	3,000 —
24/s 1877	i ‘»/a 1885	2,250 -
»	» J 12/s 1876	2,250 -
“/» 1876	i ls/u 1885	2,000 -
> \ 20/io 1860	> “/« 1860	1,600 -
\ 8/s 1872	24/s 1872 ■Va 1885	2,000 -
f 20/s 1892	‘Ve 1892	3,000 —
1 ‘4/s 1900	“/» 1900
17/s 1897	»/* 1897	3,500 —
>	>	2,500 —
>	»	2,000 —
“/* 1858	“/» 1858
26 10 1860	“/« 1860
■e/n 1863	■Vis 1863	750 —
»/» 1874	“/« 1874
24/s 1877	*/• 1877
19/s 1879	s% 1879
( 16/s 1874	»/» 1874
) »V* 1876	"/* 1876	450 -
) “/» 1877	Ve 1877
I “/* 1890	■2/» 1890
f 19/s 1874	“/• 1874
\| 24/s 1877	Ve 1877 Vt 1898	300 —
“/» 1874	»/* 1874	200 -

— 2

Belopp.

500

250

181

Tjcnstgöringspenningar.

Summa

Ålderstillägg. aflöningsUtan
förmåner

ålders- . högst,

tillägg. tal" Belopp.

Komiténs förslag till

pensionsunderlag

lägst. högst.

af- årlig pcnsionsgifts-
afgift

pro-__

cent. lägst, högst.

Anmärkningar.

_	_	—	— —	3,300		4,300	4,3	141 90	184 9 \|
1,200	—	—	5,500	3,300	—	4,300 -	4,3	141 90	184 90
1,500	—	—	4,500	- 3,000	—	3,000 —	3	90 -	90 -
750	-	—	3,000	2,250	—	2,250	3	67 50	67 50
750	—	—	- 3,000	2,250	—	2,250 -	3	67 50	67 50
500	—	--	2,500	2,000	—	2,000 -	3	60 -	60 -
400	—	—	2,000	1,600	—	1,600 -	3	48 -	48 -
—	—	—	- 2,000	1,333	33	1,333 33	3	40 -	40 -
1,500	_	_	--4,500	- 3,000	_	3,000 -	3	90 —	90 -
1,000	_	—	--4,500	- 3,500	—	3,500 -	3,5	122 50	122 50
1,000	—	—	--4,000	2,500	—	3,000 -	3	75 —	90 -
1,000			--3,500	2,000		2,500 —	o O	60 -	75 -
—	—	—	— 1,250	500	—	833 33	3	15 -	25 —
—	—	—	--450	— 300	—	300 -	3	9 -	9 -
—	—	—	— 300	— 200	—	200 -	3	6 —	6 -
			--200	- 133	33	133 38	1 3	4 -	4 -

Aflöningen består af inkomst af prebendepastorat.

182

Antal.

	Senast af	:t och	Lön.
	Biktdag	stat.
Embets- och tjensteman samt betjente.	Datum å	Datum å	Ålder&tillägg. Utan
	Biksdagens	Kongl. Maj	ålders- , tillägg. ta“" Belopp.
	skrifvelse.	beslut.

		f “/*	1858	,0/s	1858
		“/k	1860	29/lS	1860
			1863	u/l1	1863
35	Tcckningslärarc, hvardera..................		1874	“/a	1874	1,000	—	2	250
		M/5	1877	Ve	1877
		14 5	1878	18/a	1878
		19,S	1879	»Va	1879
		”/•	1874	89/a	1874
		«/*	1876	“/a	1876
‘23	D:o, d:o ..................	“/»	1877	Ve	1877	600	—	—	—
		r / o	1878	«/*	1878
		l»/5	1890	«/9	1890
1	D:o, med skyldighet att undervisa jemväl i välskrifning			8A	1898	600	—	—	—
1	D:o .......................		—	Va	1897	400		—	—
		16/s	1874	“/a	1874
17	D:o, hvardera....................	“/*	1877	v«	1877	300	—	—	—
		“/•	1878	“/»	1878
	Högre lärarinneseminariet.
		"/»	1871		1870
5	Lektorer, hvardera.................. J	16/5	1874		1871	2,500	—	4	500
	1			"/a	1874
i	Adjunkt........................		»		>	1,500	—	4	500
		18/5	1874	18 9	1870
2	Lärarinnor, hvardera....................	«*/»	1878	**/a	1874	1,500	—	4	500
				18/a	1878
1	Lärarinna.........................		>		>	1,300	—	4	500
	Tekniska skolan i Stockholm.
1	Föreståndare....................	14 5	1878	18 e	1878	4,000	—	—	—
	Veterinärinrättningen i Skara.
1	Instruktionssmed................	•Va	1888	»Va	1888	800	_	—	_
2	Drängar, hvardera.................		>		>	450	—	—	—

183

Komiténs förslag till

Tjenstgöringspenningar.

Summa

aflönings förmåner högst.

Anmärkningar.

årlig pensionsafgift -

Utan
ålderstil
lägg.

Belopp.

lägst. | högst.

2,000

tnjuta dessntom fri hnstail

184

Antal.	Embets- och tjensteman samt betjente.	Senast af Kong! Maj:t och Riksdag faststäld stat.		L	ö	n.
Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å Kong! Maj:ts beslut.	Utan ålders- tillägg.	Ålderstillägg.
An- tal.	Belopp.
	Institutet för blinda.
4	Ämneslärare, hvardera...................	•V» 1888	»Va 1888	1,500	2	—	500	—
6	Arbetslärare och lärinnor, hvardera.............	»	>	1,200	2	—	250	—
1	Gymnastiklärare......................	>	>	1,200	—	—	—	—
1	Musiklärare........................	>	y	1,200	—	—	—	—
1	Sekreterare och räkenskapsförare...............	>	>	600	—	—	—	—
	Förskolorna för blinda i Vexiö och å Tomteboda.
1	Rektor...........................	29/5 1901	Va 1901	2,000	2	—	500	—
1	Första lärarinna......................	u/5 1896	‘•/a 1896	1,200	2	—	300	—
6	Lärarinnor, hvardera....................	)	>	1,000	2	—	300	—
	Alnarps landtbruksinstitut. *
1	Föreståndare........................	"/» 1874	*»/• 1874	6,000	—	—	—	—
1	Agrikulturkemist......................	y	y	3,000	—	—	—	—
1	Veterinärläkare.......................	>	>	2,400	—	—	—	—
1	Inspektor .........................	>	»	1,200	—	—	—	—
1	Kamcrare.........................	>	y	1,200	—	—	—	—
1	Trädgårdsmästare......................	>	>	1,440	—	—	—	—
1	Lärare...........................	>	>	600	—	—	—	—
1	D:o...........................	y	y	360	—	—	—	—
1	D:o...........................	*	1	576	—	—	—
	Statens entomologiska anstalt.
1	Assistent..........................	“/» 1896	29 i 1897	1,000	—	—	—

Ny lönestat antagen vid 1902 års riksdag.

185

Tjenstgöringspenningar.	gamma aflönings- förmåner högst.	Komiténs förslag till	Anmärkningar.
Utan ålders- tillägg.	Ålderstillägg.	pensionsnnderlag	af- gifts- pro- cent.	årlig	pensions- afgift
An- tal.	Belopp.
lägst.	högst.	lägst.	högst.
					2,500		1,000!		1,666	33	3	30		50		Dessutom bostad och värme.
—	—	—	—	—	1,700	—	800	—-	1,133	67	3	24	—	34	—	D:o d:o.
—	—	—	—	—	1,200	—	800	—	800	—	3	24	—	24	—
—	—	—	—	—	1,200	--	800	—	800		3	24	—	24	—
—	—	—	—	—	600	—	400	—	400	~~	3	12	—	12	—
					3,000		1,340		2,000		3	40	20	60
—	—	—	—	—	1,800	—	800	—	1,200	—	3	24	—	36	—	[•Åtnjuta dessutom fri bostad och värme.
—	—	—	—	—	1,600	—	670	—	1,070	—	3	20	10	32	10	''
					6,000		4,000		4,000		4	160		160
—	—	—	—	—	3,000		2,000	—	2,000	—	3	60	—	60	—
—	—	—	—	—	2,400	—	1,600	—	1,600	—	3	48	—	48	—
—	—	—	—	—	1.200		800	—	800	—	3	24	—	24	-
—	—	—	—	—	1,200	—	800	—	800	—	3	24	—	24	—	!
—	—	—	—	—	1,440	—	960	—	960	—	3	28	80	28	80	i
—	—	—	—	—	600	—	400	—	400	-	3	12	—	12	—
—	—	—	—	—	360	_	240	—	240	—	3	7	20	7	20
—	—	—	—	—	576		390	—	390	—	3	11	70	11	70
																/Staten för entomologiska anstalten fastställes
—	—	—	—	—	1,000	—	666	07	J 660	G7	3	\| 20		20		\ årligen af Kong!, Maj:t.

Peniionskomitént bet.

Sammandrag öfver pensionsunderlag ocli pensionsafgifter

enligt komiténs förslag.

Antal tjenst-		Pensionsunderlag		Årliga pensions-afgifter
inne- häfvare.

		lägst.		högst.		lägst.		högst.
	Tabell I.

21	Konungens högsta Domstol...............	109,800	-	110,000	—	6,534	—	6,540	—
	Kongl. Miijsts Kansli.
6	Justitiedepartementet..................	13,200	—	16,900	—	521	50	659	50
26	Nedre Jnstitierevisionen.................	69,700	—	88,000	—	2,962	50	3,672	50
4	Justitiekanslcrsemhetet.................	11,300	—	13,400	—	549	—	622	—
8	Landtförsvarsdepartementet...............	20,100	—	25,400	—	829	—	1,032	—
5	Sjöförsvarsdepartementet................	9,100	-	12,100	—	310	50	415	50
15	Civildepartementet...................	35,700	—	44,400	—	1,498	—	1,837	—
12	Finansdepartementet..................	30,000	—	38,000	-	1,239	—	1,545	—
14	Ecklesiastikdepartementet................	36,900	—	46,500	—	1,546	50	1,917	50
7	Jordbruksdepartementet.................	17,600	—	21,900	—	741	50	909	50
	Öfverrätter och Kollegier samt ii fr i ga till statsfiirvalt-
	ningen hörande allmänna Verk och Styrelser.
137	Hofrätterna.......................	370,300	—	445,100	—	15,177	50	17,952	50
4	Krigshofrätten.....................	8,400	—	8,400	—	261	90	261	90
12	Fångvårdsstyrelsen...................	31,100	—	39,400	—	1,349	—	1,642	—
27	Arméförvaltningen...................	62,700	—	82,000	—	2,565	—	3,260
10	Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen............	25,100	-	31,900	—	1,087	90	1,326	90
42	Generalpoststyrelsen...................	88,600	—	128,600	—	3,370	—	4,468	—
19	Medicinalstyrelsen....................	55,300	—	67,500	—	2,466	50	2,932	50
27	Kammarkollegium....................	63,300	—	81,400	—	2,667	—	3,302	—
26	Statskontoret......................	54,800	—	72,200	—	2,208	—	2,806	—
3	Myntverket.......................	7,200	—	8,800	—	310	90	373	90
2	Kontrollverket.....................	4,200	—	6,200		141	60	207	00
42	Kammarrätten.....................	100,400	—	133,600		4,046	—	5,188	—
8	Öfverintendentsembetet.................	18,500	—	22,600	—	734	20	885	20
24	Generaltullstyrelsen...................	50,900	—	68,100	—	2,013 \|50	2,580	50
501	Transport	1,294,200 \|—	1,612,400	-!	55,130 Iso	66,337	50;

187

Antal		Pensionsnnderlag		Årliga pensions-afgifter
tjenst-
inne-
häfvare.		lägst.		högst.		lägst.		högst.
501	Transport	1,294,200	_	1,612,400	_	55,130	50	66,337	50
15	Kommerskollegium...................	40,200	—	50,200	—	1,770	—	2,146	—
8	Statistiska centralbyrån.................	18,900	—	24,000	—	757	—	940	—•
10	Riksarkivet ......................	21,200	—	27,400	—	826	—	1,042	—
13	Kong! Biblioteket...................	22,200	—	30,200	—	814	—	1,086	—
10	Nationalmuseum....................	11,400	—	14,000	—	382	—	460	—
6	Landtbruksstyrelsen...................	17,500	—	21,600	—	745	—	908	—
17	Domänstyrelsen.....................	44,200	—	55,400	—	1,946	—	2,342	—
8	Landtmäteristyrelsen..................	17,200	—	22,300	—	658	50	826	50
	Till statsdepartement^! hörande stater ocli kårer.
	Justitiestaten å landet. ,
119	Häradshöfdingar....................	595,000	—	595,000	—	29,750	—	29,750	—
	Fångvårdsstaten.
10	Centralfängelser ....................	21,600	—	26,500	—	690	—	744	60
25	Länscellfängelser....................	37,100	—	44,600	—	1,113	—	1,338	~
14	Kronohäkten......................	17,400	—	21,600	—	515	—	648	—
12	Tvångsarbetsanstalter..................	27,200	—	31,800	—	834	—	973	20
476	Vid fångvården anstälde fanjunkare, underofficerare, vakt-
	mästare, vaktkonstaplar och fånggevaldiger......	203,500		268,800		b,105		8,064
26	Navigationsskolorna...................	34,000	_	52,000	_	1,020	—	1,560	—
295	Öfverståthållareembetet och länsstyrelserna........	593,399	20	693,199	20	26,673	96	30,255	96
752	Kronofogdar, häradsskrifvare och länsmän........	1,050,100	—	1,322,300	—	33,258	—	41,716	50
6	Väg- och Yattenbyggnadsstaten.............	18,000	—	18,000	—	540	—	540	—
1,776	Poststaten .......................	1,637,325	—	2,016,525	—	49,119	75	60,495	75
139	Provinsialläkare....................	556,000	—	556,000	—	22,240	—	22,240	—
32	Hospital för sinnessjuka.................	87,867	63	87,867	63	3,029	96	3,029	96
1,315	Tullstaten.......................	1,171,500	—	1,171,500	—	35,840	—	35,840	—
6	Bergsstaten.......................	15,000	—	21,000	—	525	—	735	—
2	Landsarkivet i Vadstena................	2,800	—	3,900	—	90	90	126	90
5,593	Transport	7,554,791	83	8,788,091	83	274,373	67	314,145	87

188

Antal tjenst- inne-			Pcnsionsunderlag	Årliga pensions-afgifter
häfvare.			lägst.	högst.	lägst.		högst.
5,593		Transport	7,554,791	83	8,788,091	83	274,373	57	314,145	87
40	Upsala universitet.............		173,800	—	174,800	—	7,672	—	7,702	—
35	Lunds universitet..............		152,500	—	153,000	—	6,756	60	6,771	60
21	Karolinska medico-kirurgiska institutet ....		75,700	—	83,200	—	3,080	10	3,364	60
895	Allmänna läroverken............		1,502,700	~	2,656,900	—	48,411	—	84,502	20
64	Folkskolelärareseminaricrna.........		114,000	—	199,200	—	3,636	—	6,235	20
23	Tekniska högskolan.............		73,500	—	82,000	—	2,712	—	2,972	—
7	Chalmers tekniska läroanstalt........		19,600	—	26,400	—	753	60	1,008	—
20	Tekniska elementarskolorna.........		61,000	—	68,000	—	2,080	—	2,336	—
9	Gymnastiska centralinstitutet........		21,100	—	22,600	—	738	—	798	—
5	Farmaceutiska institutet...........		9,250	—	11,250	—	363	30	449	30
2	Undervisningsanstalter för barnmorskor ....		6,000	—	6,000	—	180	—	180	—
6	Veterinärinstitutet i Stockholm......Ä		20,000	—	23,000	_	775	—	890	—
1	Veterinärinrättningen i Skara........		1,500	—	1,500	—	45	—	45	—
5	Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien .		10,600	—	10,600	—	358	—	358	—
11	Akademien för de fria konsterna.......		16,500	—	21,900	—	495	—	657	—
15	Musikaliska akademien...........		22,675	—	26,779	—	680	25	803	37
8	Naturhistoriska riksmuseum.........		27,400	—	27,400	—	1,062	—	1,062	—
1	Statens meteorologiska centralanstalt.....		4,000	—	4,000	—	160	—	160	—
1	Institutet för blinda............		3,000	—	4,000	—	120	—	160	—
8	Landtbruksinstitutet vid Ultuna.......		14,800	—	26,800	—	504	—	909	—
28	Landtbruksingeniörer och instruktörer samt fiskeriassistenter m. fl.....................	57,000	_	83,700	_	1,728	50	2,534	90
5	Landtbruksakademien............		13,900	—	16,840	—	513	—	625	20
32	Länsveterinärer...............		38,400	—	54,400	—	1,152	—	1,632	—
9	Stuteristaten ................		16,800	—	16,800	—	584	—	584	—
445	Skogsstaten............		301,100	—	405,275	—	9,205	80	12,355	35
3	Skogsinstitutet...............		7,000	—	9,600	—	228	—	309	60
12	Skogsskolorna...............		11,000	—	12,125	—	330	—	363	75
24	Landtmäteristaten i orterna.........		60,000	—	60,000	—	1,800	—	1,800	—
7,328		Summa	10,389,616 83	13,076,160 83	370,496 7 2 455,713	94

189

Antal		Pensionsunderlag		Årliga pensions-afgifter
tjenst-
inne-
häfvare.	Tabell 11.	lägst.		högst.		lägst.		högst.

2	Arméförvaltningen...................	3,066	67	3,066	67	92	—	92	—
21	Patent- och Registreringsverket.............	43,500	—	58,800	—	1,583	80	2,084	80
34	Upsala universitet...................	99,833	33	123,833	33	4,024	60	5,056	60
24	Lunds universitet...................	71,833	33	89,833	33	2,887	20	3,661	20
5	Karolinska medico-kirurgiska institutet.........	14,000	—	15,000	—	437	50	467	50
155	Allmänna läroverken..................	64,866	78	88,199	88	1,946	—	2,636	—
9	Högre lärarinneseminariet................	12,200	02	24,199	99	366	—	726	—
1	Tekniska skolan i Stockholm..............	4,000	—	4,000	—	160	—	160 .	—
3	Veterinärinrättningen i Skara..............	1,133	33	1,133	33	34	—	34	—
13	Institutet för blinda..................	10,800		15,577	34	324	—	464	-
8	Förskolorna för blinda i Vcxiö och å Tomteboda.....	6,160		9,620	—	184	80	288	60
9	Landtbruksinstitutet vid Alnarp.............	11,190	—	11,190	—	375	70	375	70
1	Statens entomologiska anstalt..............	666	67	666	67	20	—	20	—
285	Summa	343,250	13	445,120	54	12,435	60	16,066	40
i 7,613	Summa summaram	10,732,866	96	\| 13,521,281	37	382,932	32	471,780	34

Tabell III,

pptagande vissa vid 1902 års början befintliga civila tjenstår med
arvoden å fastställd stat, men utan pensionsrätt.

192

Arfvode!!.

>	Embets- och tjensteman samt betjente.	Senast af K. Maj:t och Riksdag fast-stäld stat.			Tjenst- görings-	Ålders- tillägg.	Summa aflönings- förmåner högst.
0 <rt-			Arfvode.				Anmärkningar.
	Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å K. Maj:ts beslut.			gar.	0 e+- P	Belopp.
		*% 1878	18/e 18781
7	Kongl. Mftjrts kansli. Expeditionschefer, hvardera . .	2% 187s\| 23/s 1878 14/s 1878	!4/e 1878 81/s 1878 Ve 1878 “/» 1878	7,500	~		—	—	—	-	7,500	—	(2,500 kr. anses mot-< svara tjenstgörings-\| penningar.
		s»/s 1900	31/s 1900
1	Byråchef för lagärenden ....	10/5 1878	18 s 1878	4,000	—						4,000	—
5	Konstituerade revisionssekrete-	[”/* 1876	l8/6 1876 j
	rare, hvardera........	b«	3/< 18971	3,800	—	2,000	-	—	—	—	5,800	—
2	Amanuenser i nedre just.-rev., hvardera ..........	i /»i po/s) L, 1897	3/* 1897			1,200					1,200		(Åtnjuta derjemte 200 < kr. i renskrifnings-
13	Amanuenser i nedre jnst.-rev.,	l /s) 1‘Vs 18761	19/6 18761 V* 1897)										\| penningar.
	hvardera..........	ten	—	—	1,000	—	—	—	—	1,000	—
	Arinéförvaltningen.
1	Juridiskt biträde.......	Ve 1901	14/e 1901	2,000	—	—	—	—	—	-	2,000	—
1	Extra revisor.........	»	»	1,500	-						1,500	—
2	D:o amanuenser, hvardera . .		i'' -	1,000	_	—	—	—	—	—	1,000	—
1	Assistent, Regementsveterinär .	3	»	800							800	—
	Navigationsskolorna.
1	Inspektör...........	Ve 1901	14/o 1901	2,000	—						2,000	—
3	Extra lärare, hvardera.....	12/s 1900	“/* 1900	700	-	—	—	—	—	-	700	—	1
7	D:o, d:o .....	)	>	500	—						500	—
10	D:o, d:o .....	?	»	400	—						400	—
8	D:o, d:o .....	5	>	1,800	—						1,800	—
4	D:o, d:0 .....	>	>	600	—						600	—
10	D:o, d:o .....	>	>	200	—	—	_	—	—	—	200	—

193

t»	Embete- och tjensteman Bamt betjente.	Senast af K. Haj:t och Riksdag fast-siäld stat.			Tjenst- göriugs- pennin- gar.	Ålders- tillägg.	Summa aflönings- förmåner högst.
p c+-			Arfvode.				Anmärkningar.
	Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å K. Maj:ts beslut.			P e+-	Belopp.
	Väg- och vattenbyggnads-
	distrikten.
6	Ingeniörer, hvardera......	21A 1882	Va 1882	1,500	—	—	—	—	—	—	1,500	—
5	Postdistriktsförvaltningen. Postinspektörer, hvardera . . .	''Va 1892	Va 1892	4,125		3,175	—	—	—	—	5,500	_	(Förordnas endast för < en tid af två år i ( sänder.
	Hospital för sinnessjuka.
1	Öfverinspektor........	29/» 1901	“/• 1901	6,000	—	2,000	—	—	—	—	8,000	—
2	Asylläkaro, hvardera......	i2% 1890 t13/s 1899	Va 18901 ''Va 1899J	3,000	—	1,500	—	2	500	-	5,500	—	(Jemte boställsvåning, \ lyse och vedbrand.
4	Underläkare, d:o ......	\|2% 1890 ] Va 1894 ll3/s 1899	Va 18901 Va 18941 ''Va 1899J	1,333	33	666	G7	—	—	—	2,000	—	(Jemte boställsrum, ly-\ se, tvätt och kost.
i	Myntverket. Myntgravör..........	ia/5 1876	8/i* 1876	1,500	—	—	-			—	1,500	—	(Åtnjuter fri bostad och \ ved.
	Kontrollverket.
i	Assistent...........	12/5 1876	8/i2 1876	1,600	__	—	—	—		—	1,600	—
	Kammarrätten.
12	Amanuenser, hvardera.....	I 9/s 1900 \|29/r, 1901	■''Va 19001 14/e 19011	1,500	—	—	—	—	_	—	1,500	—
1 3 13	Tullstnten. Tulldirektör......... Tullkammarföreståndare, hvar-dera ............ Tullkammarföreståndare, hvar-	''Va 1875 119/r> 1875 t''% 1884	2/7 1875 Vi 18751 "Va 1884)	—		2,500 400	-	—	-	_	2,500 400	—	Härtill förordnas för en tid af fem år i sänder någon afföre-ståndarne vid de i Göteborg befintliga tullafdelningar med bibehållande af sin tjenstebefattning.
	dera............	>		—		200	-	—	—	—	200	—

Feniionskomiténs bet.

194

	* Embets- och tjensteman samt betjente.	Senast af K. Maj:t och Riksdag fast-stäld stat.			Tjenst- göring-	Ålders- tillägg.	Summa \|
p e-t-			Arfvode.				förmåner högst.	Anmärkningar.
	Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å K. Haj:ts beslut.			gar.	Antal.	Belopp.
6	Grufveingeniörer, hvardera .	"/a 1874	l3/n 1874	1,500	—						1,500	—
	Nationalmuseum.
1	Konservator..........	''Va 1880	''»/is 1880	1,200	—	—	—	—	—	—	1,200	—
1	Öfvereldare..........		88/a 1880 >	750	_	_	_	_	_	_	750	_
2	Eldare, hvardera.......	>	500	—	—	—	—	—	—	500	—	lÅtnjuta fri bostad och! ) ved.
4	Extra vaktmästare, hvardera. .	''Va 1900	v« 1900	375	—						375	—
1	Upsala universitet. Lärare i psykiatri......	I85/» 1858j l84/a 1877]	8% 18581 V» 1877 “/n 1885\|	2,500	—	—	—	—	—	—	2,500	—
1	Assistent...........	14/s 1878\|	">/5 1878) ''V» 1885J	3,000	_	—	—	—	—	_	3,000	—
1	D:o ...........	14/s 1890	Va 1890.	1,500		—	—	—	—	—	1,500	—
1	Musikdirektör.........	1''Vn 18631 )''''/» 1876 j	"/12 18631 18/a 18761 13/n 1885]	2,500	—	—	—	—	—	--	2,500	—
1	Örtagårdsmästare.......	"/s 1876,\|	''*/« 18761 13/n 1885)	2,200	—						2,200	—
1	Konservator..........	i“/> 18581 \"/e 18761	8V s 1858) »/» 18761 13/n 1885)	2,200	—	—	—	—	—	—	2,200	—
1	D:o ..........	''Vs 1899	''•/b 1899	1,500	—	—	—	—	—	—	1,500	—
1	Biträde åt gymnastikläraren . .	Va 1872\|	84/a 18721 13/n 1885)	500	—						500	—
1	Amanuens..........	"Va 187ö\|	''Va 18751 13/u 18851	950	—						950	—
2	Amanuenser, hvardera.....	\|''4/6 1898 \29/s 1901	»Va 1898) Va 1901)	900	—	—	—	—	—	—	900	—
2	D:o, d:o .....	"75 1889	31/5 1889	750	—						750	—
2	D:o, d:o (vid med. och kirurg, klinik.).....	"/b 187ö\|	''Va 18761 l3/n 1885)	700	-						700	—

Antal.

195

Embets- och tjensteman samt
betjente.

Senast af K. Maj:t och Riksdag fast-stäld stat.			Tjenst		Ålders- tillägg.	Summa aflönings-	Anmärkningar.
		Arfvode.	gormgs- pennin- gar.
Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å K. Maj:ts beslut.			Antal.	Belopp.	högst
“/« 1858	20/s 1858
‘•/n 1863	“/u 1863
■Vo 1876	ls/o 1876
li/„ 1878	18/o 1878
‘V& 1889	31/o 1889:	500	—						500	—
“/o 1891	Ve 1891
■Vo 1898	‘»/n 1885
l''*/o 190oJ	”/» 1898 Ve 1900
''■/o 187ö\|	‘Vo 18761 ls/n 1885 J	200	—						200	—
*	>	1,200	—						1,200	—
	>	1,000	—						1,000	—
“/» 1901 “/o 190o\|	7/e 1901 2,/e 18961 ‘/e 1900J	1,000 1,100	—	—	—	2	100	-	1,000 1,300	—	Deraf 200 kr. såsom ersättn. för biträde < vid konstmuseum, jemte fri bostad och vedbrand.
J	>	1,000	—	—	—	—	—	—	1,000	—	Jemte fri bostad.
>	>	900	—	—	—	2	100	—	1,100	—
»	»	800	—	—	—	2	100	—	1,000	—	1 Jemte fri bostad och \ vedbrand.
	>	800	_	—	—	2	100	—	1,000	—	Jemte fri bostad.
>	>	700	—	—	—	2	100	—	900	—
»	>	600	—	—	—	2	100	—	800	-	Jemte fri bostad.
>	>	600	—	—	—	2	100	—	800	—	(Dessutom bostadser-\ sättning med 100 kr.
>	>	600	—	—	—	2	50	—	700	—	I Jemte fri bostad och ( vedbrand.
>	*	500	—	—	—	2	100	—	700	—	Jemte fri bostad.
»	>	250	—						250	—	Jemte fri bostad.
>	y	250	—	—	—	—	—	—	250
»	>	125	—	—		—	—		125
•V» 1882j	ls/o 1882] ‘3/‘t 1885	500	—	—		—	—		500

Amanuenser, hvardera .

Amanuens .

Kanslist . .
Ombudsman.
Preparator .

Vaktmästare

D:o
D:o

D:o

(tillika preparator)

U nderträdgårdsmästare, hvardera
Vaktmästare, d:o

D:o, d:o

D:o

D:o,

Trädgårdsmed

Vaktmästare

D:o

portvakt .

196

> J=J	Embets- och tjensteman samt betjente.	Senast af K. Maj:t och Riksdag fast-stäld stat.			Tjenst- görings- pennin- gar.	Alders- tillägg.	Summa
c-+-			Arfvode.				aflönings-	Anmärkningar.
	Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å K. Maj:ts beslut.			Antal.	Belopp.	förmåner högst.
	Lunds universitet.
1	Lärare i psykiatri.......	13/e 1883j	29/e 18831 IS/n 18851	1,500		—	—	—	—	—	1,500	—
		\|2% 1892	16/e 18921
3	Assistenter, hvardera.....	\| */5 1893	Ve 1893	1,500	—						1,500	_
		r/5 1901	Ve 19011
1	Assistent........	2% 1892	l5/e 1892	1,200	—	—	—	—	—	—	1,200	_
1	Kapellmästare........	\|26/io 186ol i11/s 18761	29/i2 18601 12/s 18761 13/n 1885)	2,000	—	—	—	—	—	—	2,000	—
1	Ritmästare........	26/io 186o\|	29/12 18601 13/n 1885)	1,000	—	—	—	—	—	—	1,000	—
1	Trädgårdsmästare.......	J1*/» 18631 t1 Vs 1876]	11/n 18631 12/s 18761 l3/n 1885J	1,800	—	—	—	—	—	-	1,800	—	Jemte fri bostad.
1	Konservator.........	“/» 1876-J	12/s 1876) ,3/n 1885 (	1,800	-	—	—	—	—	—	1,800	—
1	D:o .........	19/s 1879-j	39/s 18791 13/n 1885 (	750	-	—	—	—	—	-	750	—
		“/» 1858	20/e 18581
		10/n 1863	n/u 1863
		24/s 1873	30/e 1873
		ll/s 1876	12/s 1876
14	Amanuenser, hvardera ....	14/s 1878	18/s 1878	500	—	—	—	_	—	_	500	_
		7/j 1887	13/7 1887
		“/» 1889	31/s 1889
		16/s 1896j	13/n 1885 "/» 1896
4	D:o, d:o .....	29/s 1901	7/e 1901	900	—	_	_	_	_	_	900	_
1	Instrumentmakare.......	»	»	500	—	—	—	—	—	_	500	_
1	Amanuens (å kansliet).....	41/s 1876-J	12/s 18761 l3/n 1885/	1,000	-	—	—	—	—	-	1,000	—
1	Vaktmästare (kursor).....	»	»	1,050	—	—		—	—	—	1,050	_	Jemte fri bostad. j
1	D:o .......	»		900		—	—	—	—	—	900	—	Jemte fri bostad.

197

		Senast af K. Mnj:t					Ålders-
	Embets- och tjensteman samt betjente.	och Riksdag fast-stäld stat.			Tjensi		tillägg.		Summa
i B ! ct-			Arfvode.	guringB-				förmåner	Anmärkningar.

		Datum å	Datum å			gar.		P	Belopp.	högst.
		Riksdagens	K. Muj:ts					p"
		skrifvelse.	beslut.
8		“/s 1876 19/s 1879 17/s 1886	ls/s 1876 “/s 1879 *>/» 1886										Jemte fri bostad.
Vaktmästare, hvardera.....	600	—	—	_	2	100	—	800	—
	7/7 1887	‘Vt 1887
		“/s 19011	13/n 1885 l/s 1901
1	D:o .........	“/s 1901 1	Ve 1901 “/* 18761	600	—	—	—	2	100	—	800	—
1	D:0 .........	ll/s 1876-J	150	—						150	—
13/n 1885)
1	D:o .........	»	i	100	—	—	—	—	—	—	100	—
2	D:0, hvardera.......	—	‘»/ii 1885	50	—						50	—
	Karolinska niediko-kirnr-
	friska institutet.
1	Rektor............	•/s 1893	Ve 1893	1,500	—	—	—	—	—	—	1,500	—	/Åtnjuter dessutom afl. \ som professor.
1	Kanslersekreterare.......	ls/s 1889	31/s 1889	750	—	—	—	—	—		750	—
1	Laborator...........	l3/s 1884	3% 1884	3,000	—	—	—	—	—	—	3,000	—
2	Laboratorer, hvardera.....	\|*% 1892	16/e 18921	3,000		1,500					4,500
		i“/s 1900	Ve 1900)
1	Prosektor...........	“/s 1889	3‘/s 1889	3,000	—	—	—	—	—	—	3,000	—	.
1	Preparator ..........	»	>	1,000	—						1,000	—
2	Amanuenser, hvardera.....	24/s 1877	Ve 1877	1,000	—	—	—	—	—	—	1,000	—
		\|»/s 1876	**/s 1876
		“/» 1878	‘8/s 1878
		“/» 1891	5/e 1891
11	D:o, d:o .....	.17/e 1897	**/» 1897	900	—	—	—	—	—	—	900	—
		“/» 1898	S7/e 1898
		I4/s 1900	Ve 1900
		1901	7/e 1901.
1	Amanuens..........	“/» 1876 \|,6/s 1889	13/s 1876 3% 18891	600	—	—	—	—	—	—	600	—
2	Amanuenser, hvardera.....	500							500
		l“/s 1896	“/e 1896)
1	Assistent...........	00 T—1 *3	39/6 1897	900	—	—		—	—	—	900	—
2	Assistenter, hvardera.....	>	>	500	—	—		—	—	—	500	—

198

t>	Embete- och tjensteman samt betjente.	Senast af K. Maj:t och Riksdag fast-stäld stat.			Tjenst- görings-	Ålders- tillägg.	Summa
e-t-			Arfvode.				förmåner högst.	Anmärkningar.
	Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å K. Maj:ts beslut.			pennin- gar.	> B £	Belopp.
		[>7s 1876	12/e 18761
5	Vaktmästare, hvardera ....	14/e 1878 29A> 1885	l8/6 1878 ( 6/e 1885 i	750	—	—	—	2	100	—	950	—	/Jemte fri bostad och \ vedbrand.
		29/5 1901	7/e 1901 j
1	D:o .........	Jls/6 1899 l29/e 1901	19/ö 18991 7/e 19011	1,050	—	—	—	2	100	—	1,250	—	1 Häraf 300 kr. i ersätta. \ för bostad och vedbr.
1	Maskinist...........	Ii7/b 1886 l29/s 1901	4/e 18861 7/e 1901)	1,000	—	—	—	2	100	—	1,200	—	/Jemte fri bostad och \ vedbrand.
	Folkskolelärarescminariernn.												»Erforderligt» antal kan anställas enl. §
12 12	Lärare eller lärarinnor, hvardera Lärare eller lärarinnor i musik för 16—20 timmars tjänstgö-	29/6 1901	Va 1901	1,500				3	300		2,400		13 mom. 3 i gällan-I de seminariestadga (af år 1886 med ( ändr. 1894).
	ring i veckan, hvardera . . .	"/t 1897	2e/e 1897	1,100	—	—	-	2	200	—	1,500	—
	Tekniska högskolan.
2	Extra lärare, hvardera ....	17/s 1897	28/e 1897	2,500	—						2,500	—
		f17/s 1897	28/s 18971
4	D:o, d:o .....	jI6/e 1899	31 It 1899 i	2,000	—						2,000	—
		\|u/5 1900	Ve 1900)
1	D:o .........	17/e 1897	28/e 1897	1,800	—	—	—	—	—	—	1,800	—
1	D:o .........	u/6 1898	27/e 1898	1,600	—	—	—	—	—	—	1,600	—
1	D:o .........	29/e 1901	7/o 1901	1,500	—						1,500	—
2	D:o, hvardera.....	n/t 1876	12/5 1876	1,350	—	—	—	—	—	—	1,350	—
1	D:o .........	14/e 1898	27/e 1898	1,200	—	—	—	—	—	—	1,200	—
1	D:o .........	n/t 1876	12/s 1876	1,000	—	—	—	—	—	-	1,000	—
1	Föreståndare för högskolan . .	14/s 1898	27/s 1898	1,500	—	—	—	—	—	—	1,500	—
1	D:o för bergsskolan. .	n/t 1876	12/6 1876	600	—						600	—
1	Biträde............	14/5 1898	31 It 1898	2,000	—						2,000	—
1	D:o............	>	>	400	—	—	—	—	—	—	400	—
1	Sekreterare ..........	17/e 1897	28/e 1897	1,200	—	—	—	—	—	—	1,200	—
1	Kamrerare..........	>	>	800	—						800	—
1	Bibliotekarie.........	ll/5 1876	12/e 1876	1,000	—						1,000	—

199

>	Embete- och tjensteman samt betjente.	Senast af K. Maj:t och Riksdag fast-stäld stat.			Tjenst- görings-	Ålders- tillägg.	Summa
p			Arfvode.				förmåner högst.	Anmärkningar.
p	Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å K. Maj:ts beslut.			gar.		Antal.	Belopp.
	Chalmers’ tekniska läro-
1	anstalt. Lärare............	I24/» 1877 \29/s 1901	Vs 18771 7/e 19011	3,000	—	—	-	2	500	-	4,000	—
1	D:o............	»/6 1901	7/s 1901	2,500	—	—	—	1	500	—	3,000	—
2	Andra-lärare, hvardera.....	>	>	2,500	—	—	-	1	500	—	3,000	—
1	D:o .........	•>	>	2,500	—	—	-	—	—	—	2,500	—
1	Lärare............	»	J>	2,200	—		-	1	500	-	2,700	—
1	D:o............	)	*	1,750	—	—	—	—	—		1,750	—
1	D:o............	>	>	1,500	—						1,500	—
1	D:o............	*	>	1,100	—						1,100	—
1	D:o............	T>		800	—						800	—
2	D:o (biträde), hvardera . . .	j15/ 6 1896 \29/s 1901	"/b 1896) Vs 1901\|	500	—	—	—		—	—	500	-
i	D:o............	29/s 1901	7/s 1901	400	—	—	—	—	—	—	400	—
i	Sekreterare ..........	2*/s 1877	l/s 1877	500	—	—	—	—	—	—	500
i	Bibliotekarie.........	"/» 1901	7/s 1901	500	—						500	—
i	Vaktmästare.........	>	*	800	—	—	—	2	100	—	1,000		Dessutom fri bostad.
	Tekniska skolan i Stockholm.
i	Öfverlärare..........	“/b 1878	18/s 1878	3,000	—	—	—	—	—	—	3,000	—
i	D:o ..........	.	»	1,600	—	—	—	—	—	—	1,600	-
!2	D:o, hvardera......	1	J	1,500	—	—	—	—	—	—	1,500	-
i	D:o ..........	*	>	1,400	—	—	-	—	—	—	1,400	—
3	D:o, hvardera......	>		1,200	—	—	—	—	-	—	1,200	--
5	D:o, d:o ......	»	5	1,000	—	—	—	-		—	1,000	—
2	D:o, d:o ......		.	900		—	—	—	_	—	900	-
i	D:o ..........		1 ''*	850	—	—	—	—	—	—	850	_
3	D:o, hvardera......		*	800	-	—	—	—		—	800	—
5	D:o, d:o ......	»	>	600							600	—
1	D:o ..........	»	! ,	550							550	—
4	D:o, hvardera......		.	500							500	—
6	O:o, d:o ......	»	»	450	—	—	—	-	1 ~	-	450
5	D:o, d:o ......	»	»	400	-	—	—	—	1 -	—	400	—

200

! ! >	i Embets- och tjensteman samt betjente.	Senast af K. Maj:t och Riksdag fast-stäld stat.			Tjenst- görings-	Ålders- tillägg.	Summa
5-			Arfvode.				förmåner högst.	Anmärkningar.
	Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å K. Maj:ts beslut.			pennin- gar. \	> ts c-+- P	Belopp.
! i	Öfverlärare ..........	''*/<• 1878	18/5 1878	350							350
9	D:o, hvardera......	I14/» 1878 il5/s 1896	18/6 18781 S9/6 18961	300	—	...	-	—	—	-	300	—
3	D:o, d:o ......	“/* 1878	18/s 1878	200	—	—	—	—	—	—	200	—
2	D:o, d:o ......	\|u/5 1878 t15/» 1896	l8/s 18781 “/« 1896)	150	—	—	—	—	—	_	150	—
2	D:o, d:o ......	14/s 1878	18/s 1878	100	—	—	—	—	—	-	100	—
1	Föreståndarinna........	»	>	800	—						800	_
1	Föreståndare.........	»	>	800	—	—	—	—	—	—	800	—
1	D:o .........	>	>	500	—	—	—	—	—	—	500	—
1	Sekreterare..........	>		1,200	—	—	_	—	—	—	1,200	—	1
1	Bibliotekarie.........	l14/6 1878 \|15/s 1889	18/s 18781 31/s 1889)	1,700	—	—	-	—	—	-	1,700	—	J
j 1	Kassaförvaltare........	14/s 1878	18/» 1878	400	-	—	-	—	—	—	400	—
	Gymnastiska centralinsti-tutet.
\| 1	Föreståndare.........	“/* 1879	3°/s 1879	400	—	—	—	—	_		400	—
1	Sekreterare och räkenskapsförare	>	»	900	—	—	—	—		—	900	—
1	Vaktmästare.........	J	>	800	—	—	—	—	_	—	800	~	Dessutom fri bostad.
1	Portvakt...........	»		500	—						500		D:o d:o
	Farmacentiska institutet.
1	Extra lärare.........	29/5 1901	1 It 1901	600	—		—	—	—	_ -	600	_
1	Föreståndare.........		>	500	—		—	—	—	—	500	—
1	Sekreterare och kamrerare . . .	-	>	500	—	—	—	—	—	-	500
	Undervisningsanstalter för barnmorskor.
2	Biträdande barnmorskelärare,
	hvardera..........	13/s 1899	,9/6 1899	2,500	—	—	—	—	—	—	2,500
2	Instruktionsbarnmorskor, hvar- j
	dera............	19/s 1879	39/ b 1879	800	—	—	—	—	—		800	—
i	Förestånderska........j	>	>	300	—	—	-	—	-	—	300	—

201

>	Embete- och tjensteman samt betjente.	Senast af K. Maj:t och Riksdag fast-stäld stat.			Tjenst		Ålders- tillägg.		Summa
0			Arfvode.	gonngs- pennin- gar.				förmåner högst.
p	Datnm ä Riksdagens skrifvelse.	Datnm ä £.. Maj:ts beslut.			Antal.	Belopp.
1	Yeterinärundervisningen. Adjunkt...........	19/s 1879	30/5 1879	2,000							2,000
1	Inatrnktionssmed.......		>	2,000	—						2,000
1	Kamrerare..........	>	>	1,200	-						1,200	—
1	Sekreterare..........	>	»	300	-	—		—	—	-	300	—
1	Bibliotekarie.........	»	»	300		—		—	—	—	300	—
1	Akademien för de fria konsterna. Sekreterare..........	“/» 1878	“/» 1878	1,500							1,500
j 1	Räkenskapsförare.......	>	*	500	-	—	—	—	—	—	500	—
1	Bibliotekarie.........	»	•»	800	—						800	—
1	Portvakt...........	.	»	600	—						600	—
1	Direktör...........	>	»	1,500	—	—	—	—	—	—	1,500	—
i1	Lärare............	*	>	1,500	—	—	—	—	—	—	1,500	—
1	Musikaliska akademien. Lärare (orkesteranförare). . . .	**/, 1877	Ve 1877	340		no					450
1	Vaktmästare.........	•	»	750	—						750
1	Eldare ............	J	»	900	—	—	—	—	—	—	900
1	Portvakt...........	J	>	200	—						200
1	Meteorologiska central -anstalten. i Amanuens..........	2% 1885	6/s 1885	3,000							3,000
1	\| Vaktmästare.........	»V» 1882	ls/« 1882	1,000	—						1,000
1	Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda. j Inspektör öfver döfstumskolorna	lr7r. 1889	31/s 1889	1,500	—	—		—	—	—	1,500
1	l Ultima landtbruksinstitut. Rektor............	13/6 1899	*°/6 1899	2,000							2,000
1	Bibliotekarie.........	>	>	300							300

Ptnsionskomitén» bet.

Anmärkningar.

Jemte fri bostad.

(Jemte 1,000 kr i hyres\
ersättning.

202

r e+-	Embete- och tjensteman samt betjente.	Senast af K. Maj:t och Riksdag fast-stäld stat.			Tjenst- görings- pennin- gar.	Ålders- tillägg.	Summa
		Arfvode.				förmåner högst.	Anmärkningar.
	Datum å Riksdagens skrifvelse.	Datum å K. Maj:ts beslut.			Antal.	Belopp.
6	Landtbr uksstipendiater, hvar-dera ............	l17/5 1874 \l4/5 1880	29/6 18741 a8/6 1880J	1,000	—	—	-	—	—	—	1,000	—
	Stuteriöfverstyrelsen.*
1	Sekreterare..........	l7/s 1874	"/6 1874	1,500	—	—	—	—	—	—	1,500	—
	Skogsinstitutet. **
1	Vaktmästare, enl. K. br. den 23
	Jan. 1899 (förut benämnd plan-teringsvaktare).......	19/s 1892	3/e 1892	600	—	—	—	—	—	—	600	—	(Dessutom fri bostad \ och vedbrand.

* Staten ändrad vid 1902 års riksdag.

** För en forstlig försöksanstalt fastställa arfvodesstat vid 1902 års riksdag.

203

IV.

Beslut i aflöningsfrågor vid 1902 års riksdag.

Andra hufvudtiteln:

Nedre justitierevisionen:

För
kronor till

en hvar åt'' fem vaktmästare höjas tjenstgöringspenningarne från 200
300 kronor.

Svea Hofrätt:

För en hvar åt tio hofrättsposter höjas tjenstgöringspenningarne från 200
kronor till 300 kronor.

Fångvården:

För de betjente vid fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning utgår af det bestämda
anslaget till fångars vård och underhåll, antages ny aflöningsstat att
gälla från och med 1903. Å denna stat upptages för hvardera af:

Lön.

5 fanjunkare.........kr. (150

20 vaktmästare . .......» 550

30 underofficerare.......» 550

13 förste vaktkonstaplar. ... » 550

350 vaktkonstaplar.......» 450

58 fånggevaldiger.......» 500

Tjenstgörings- penningar.	Summa.	Ålders- tillägg.
550	1,200	2 ä 100
550	1,100	d:o
400	950	d:o
400	950	2 ä 75
350	800	d:o
—	500	—

Anm. 1. Vaktbetjent, som icke på kronans bekostnad åtnjuter förmånen af fri bostad
och vedbrand, erhåller, om han är eller varit gift, dessutom hyresersättning och anslag till
inköp af ved med högst 250 kronor.

Anm. 2. Tjenstinnehafvare, som ingår på denna stat, skall vid uppnådda 65 lefnadsoch
35 tjenstår, derest han minst 20 år innehaft ordinarie tjenst på fångvårdens stat, vara
förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna iudragningsstaten från tjensten
afgå, men tillika vara underkastad de förändrade bestämmelser, som kunna vara stadgade i
fråga om pension.

204

Sjette hufvudtiteln:

Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen:

I stället för den i staten uppförda aflöning till en andra gradens tjensteman,
»ledamot i styrelsen och föredragande för ärenden angående enskilda jernvägar»,
uppföres aflöning till en tredje gradens tjensteman (byråchef), ledamot i
styrelsen och föredragande för nämnda ärenden: lön 4,400 kr., som efter 5 år kan
höjas med 600 kr., och tjenstgöringspenningar 2,000 kr.

Postverket:

För postverkets personal antages ny aflöningsstat, att tillämpas under
år 1903:

		K r o	n o r.
	Lön.	Tjenst- görings- pennin-	Summa.
Generalpoststyrelsen. Generalpostdirektören..........		gar.
7,000	3,000	10,000
1 byråchef ............... 4 byråchefer..............	4,400 17,600	2,000 8,000	6,400 25,600	1 Efter 5 år kan lönen \| höjas med 600 kr.
Kanslibyrån.
1 sekreterare..............	3,000	1,500	4,500
1 registrator ..............	1,800	1,200	3,000
1 notarie och ombudsman........	1,800	1,200	3,000
1 notarie................	1,800	1,200	3,000
1 d:o................	1,800	1,200	3,000
1 aktuarie...............	1,800	1,200	3,000
Trafikbyrån. 1 sekreterare.............. 1 notarie................	3,000 1,800	1,500 1,200	4,500 3,000	Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr. och efter 10 år med ytterligare 500 kr.
1 d:o................	1,800	1,200	3,000
1 aktuarie...............	1,800	1,200	3,000
Kameralbyrån.
1 kamererare och sekreterare......	3,000	1,500	4,500
1 kassör...............	3,000	1,500	4,500
Transport	—	—	84,000

205

		K. r o	n o r.
	Lön.	Tjenst- görings- pennin- gar.	S u m	m a.
Transport	_	_	84,000
1 intendent vid postverkets frimärkesför-råd.................	3,000	1,500	4,500
1 intendent vid postverkets persedelförråd	3,000	1,500	4,500
1 notarie................	1,800	1,200	3,000
1 d:o................	1,800	1,200	3,000
1 revisor och bokhållare........	1,800	1,200	3,000
5 revisorer och bokhållare........	9,000	6,000	15,000
1 aktuarie...............	1,800	1,200	3,000
1 d:o ...............	1,800	1,200	3,000
Utrikes- och författning sbyrån 1 sekreterare ..............	3,000	1,500	4,500	i	Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr. och efter 10 år med ytterligare 500 kr.
1 aktuarie...............	1,800	1,200	3,000
2 aktuarier..............	3,600	2,400	6,000
Revisionsbyrån.
1 notarie...............	1,800	1,200	3,000
1 aktuarie...............	1,800	1,200	3,000
1 revisor ................	1,800	1,200	3,000
9 revisorer ...............	16,200	10,800	27,000
Till vikariatsersättning samt arfvoden åt extra biträden m. m., förslagsvis. . . .	—	—	85,000
1 förste vaktmästare..........	>) 800	300	1,100
1 vaktmästare............. 8 d:o .............	») 500 >) 4,000	300 2,400	800 6,400	265,800	I Efter 5 år kan lönen / höjas med 100 kr.
Transpori		—	1 -	\| 265,800

*) Om vaktmästare i sädan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår,
lönen minskas med 150 kronor.

206

		K r 0	n 0 r.
		Tjenst-
	Lön.	gorings- pennin-	Summa.
		gar.
Transport	—	—	—	265,800
Distrikts- och lokal förvaltningarna. 2 postdirektörer, en i Stockholm och en i
Göteborg, hvardera: lön............3,500 tjenstgöringspenningar1) . .2,000 5.500	7,000	4,000	11,000
1 postdirektör i Malmö...... 5 postinspektörer, hvardera:	3,200	>) 2,000	5,200
arfvode..........4,125 tjenstgöringspenningar . . . 1,375,5.500 Öfrige postförvaltare vid fullständiga fasta postanstalter: l:a klassen: 16 postmästare, af hvilka en vid hvart-dera af postkontoren i Falun, Gefle, Helsingborg, Jönköping, Kalmar, Karls-krona, Karlstad, Kristianstad, Linköping,	20,625	6,875	27,500
Lund, Norrköping, Sundsvall, Upsala, Vexiö, Örebro och Östersund:
lön............3,200 tjenstgöringspenningar1). . . 1,5004.700 2:a klassen: 44 postmästare, af hvilka en vid hvart-dera af postkontoren i Arvika, Boilnäs, Borås, Eksjö, Enköping, Eskilstuna, Eslöf, Falköping, Filipstad, Halls-berg, Halmstad, Haparanda, Hernösand, Hessleholm, Hudiksvall, Karlshamn, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Landskrona, Ljusdal, Luleå, Lysekil, Mariestad, Norrtelje, Nyköping, Nässjö, Oskarshamn, Sala, Skara, Sköfde, Sol-lefteå, Söderhamn, Södertelge, Trelleborg, Uddevalla, Umeå, Varberg, Venersborg,	51,200	24,000 \|	75,200
Transport\|	—	- \|	118,900	265.800

Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kr.
och efter 10 år med
ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan aflöningen
höjas med
400 kr. och efter
10 år med ytterligare
400 kr.; skolande
3/i af ålderstilläggen
räknas
till lönen och ■/*
anses såsom tjenstgöringspenningar.

0 Garanterad minimiprovision.

207

			K. r o	n o r.
			Tjenst-
		Lön.	görings-	Summa.
			pennin-
			gar.
	Transport	_	_	118,900	265,800
Vestervik, Vesterås, Visby, ÖrnBköldsyik:	Ystad och
lön...........	2,600
tjenstgöringspenningar1) .	i»000 3,600	114,400	44,000	158,400		Efter 5 år kan af-
		löningen höjas med
3:e klassen:						400 kr. och efter
50 postmästare, hvardera:						10 år med ytter-ligare 400 kr.; sko-
lön...........	2,200					lande s/* af ålders-
tjenstgöringspenningar1) .	8°° 3.000	110,000	40,000	150,000		tilläggen räknas till lönen och 1/i anses såsom tjenst-göringspenningar.
4:e klassen:
90 postmästare, hvardera:
lön...........	2,000
tjenstgöringspenningar1) .	800 2,600	180,000	54,000	234,000
Biträdande tjensteman.
25 kontrollörer, hvardera:
lön...........	2,200
tjenstgöringspenningar . .	1:000 3.200	55,000	25,000	80,000		Efter 5 år kan lönen
300 postexpeditörer af l:a hvardera:	lönegraden,			höjas med 400 kr. och efter 10 år med ytterligare 400 kr.
lön........... tjenstgöringspenningar . . 300 postexpeditörer af 2:a	1,725 775 2,500 lönegraden,	517,500	232,500	750,000
hvardera:					Efter 5 år kan lönen
lön...........	1,500					1 höjas mod 300 kr.
k				\| och efter 10 år med
tjenstgöringspenningar . .	700 2.200	450,000	210,000	660,000		ytterligare 300 kr.
75 postexpeditörer af 3:e hvardera:	lönegraden,					Efter 5 år kan lönen
1,250					höjas med 150 kr.
lön...........					och efter 10 år med
tjenstgöringspenningar . .	0001.750	93,750	37,500	131,250		ytterligare 150 kr.
	Transport	—	—	2,282,550	265,800

l) Garantera»! minimjprovisinn.

208

		K r 0	n 0 r.
		Tjenst-
	Lön.	görings-	Summa.
		pennin-
		gar.
Transport 75 postexpeditörer af 4:e lönegraden, hvar-	—	—	2,282,550	265,800	Efter 5 år kan lönen
derå:					höjas med 150 kr.
lön............1,050					och efter 10 år med
tjenstgöringspenningar . • . 4501.500	78,750	33,750	112,500		ytterligare 150 kr.
Vaktbetjente.					\| Efter 5 år kunna
630 af l:a lönegraden hvardera:					tjenstgöringspen-1 ningarna höjas med
lön............600					200 kr. och efter 10
tjenstgöringspenningar . . . 4001,000	378,000	252,000	630,000		år med ytterligare 200 kr.
200 af 2:a lönegraden, hvardera:
lön............600					Efter 5 år kunna
tjenstgöringspenningar . . . 350 950	168,000	98,000	266,000		tj enstgöringspen-ningarn a höj as med
340 af 3:e lönegraden, hvardera:					150 kr. och efter 10
lön............600 tjenstgöringspenningar . . . 300 90O	204,000	102,000	306,000	3,597,050	år med ytterligare 150 kr.
Anslag till aflönande af poststationsföre-
ståndare, förslagsvis . . .	—	—	850,000
» » aflönande af extra biträden vid
distriktsförvaltningarna och poststationerna, förslagsvis .	—	—	700,000
» > ålderstillägg, förslagsvis . .	—	—	600,000
> » arfvoden åt extra vaktbetjente		•
och till hushyresbidrag för en del betjente, förslagsvis .	—	—	400,000
» » arfvoden åt ordinarie vaktbe-
tjente för tjänstgöring såsom förmän m. m., förslagsvis .	—	—	45,000		1
» > gratifikationer m. m. åt tjenste-			12,000
män och betjente.....	—	—	2,607,000
Summa	—	—	—	6,469,850

209

Anm. Enligt särskild^ i sammanhang med lönestatens antagande af Riksdagen godkändt,
aflöning sreglemente för tjensteman och betjente vid postverket skall ej mindre tjensteman
eller betjent i generalpoststyrelsen än äfven tjensteman och betjent vid distrikts- eller
lokalförvaltning, efter uppnådda 65 lefnads- och minst 35 tjenstår, vara förpligtad att med
oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå; och skall dylik pension utgå af postmedlen.

Förste provinsialläkarnc

i Jemtlancls, Vesterbottens och Norrbottens län erhålla hvardera ökning i tjenstgöringspenningarne
med 500 kronor eller från 1,000 kronor till 1,500 kronor.

Hospitalen:

I afiöningsstaten för Kristinehamns hospital uppföres för en underläkare
2,000 kronor, hvaraf a/s utgöra lön och V» tjenstgöringspenningar, samt dessutom
vissa natura förmåner och i kostförbättringspenningar 200 kronor.

Under förutsättning att sysslomansbefattningarne vid Upsala hospital och
asyl förblifva förenade, höjes den i hospitalets stat för sysslomannen uppförda aflöningen
från 3,200 kronor till 4,200 kronor, hvaraf 2/s skola utgöra lön och V»
tj enstgöringspenningar.

■Sjunde hufvudtiteln:

Faten t- och registreringsverket:

För år 1003 antages ny stat, dock utan förändringar i förutvarande aflöningarnes
belopp och fördelning.

Åttonde hufvudtiteln:

Riks- och landsarkiven:

För hvartdera af landsarkiven i Upsala och Lund antages följande aflöningsstat: -

	Lou.	Tjenstgörings-	Ålderstillägg.
	penningar.
Arkivarien . . .	. kr. 2,500	1,500	2 å 500
Vaktmästaren. .	. » 500	300	1 å 100

Anm. Tjensteman är skyldig underkasta sig förändrade bestämmelser i fråga om
pension; intill dess sådana varda meddelade, är han förpligtad att vid 65 lefnads- och minst
35 tjenstår afgå med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten.

Pensinrulomilcns bet. 27

210

Domkapitlens expeditioner:

För tjenstemännen vid de ecklesiastika konsistorierna autages aflöningsstat,
upptagande:

Lön.

4 notarier, hvardera . . . kr. 3,000
(i d:o d:o ...» 2,500

2 d:o d:o ...» 2,000

1 notarie........» 1,200

Anm. 1. Af notariernas vid Upsala och Strengnäs domkapitel aflöningar utgå från
domkyrkorna belopp af resp. 520 och 400 kr.

Anm. 2. Konsistorienotarie är skyldig att underkasta sig de förändrade bestämmelser
i fråga om pension, som kunna varda stadgade. Intill dess är konsistorienotarie förpligtad
att vid 65 lefnads- och minst 35 tjenstår med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten
från tjensten afgå.

Tjcnstgörings- penningar.	Ålderstillägg.
1,500	2 ä 500
1,300	d:o
1,000	d:o
800	d:o

Universiteten:

Med undantag af den Skytteanske professorn i Upsala, förste teologie professorn
derstädes samt professorerna inom teologiska fakulteten i Lund, erhålla
begge universitetens samtlige ordinarie professorer äfvensom universitetens ordinarie
bibliotekarier och räntmästare aflöningsförhöjning i form af 2 ålderstillägg ä 500
kronor, dock under vilkor:

att af aflöningen 2,000 kronor skola utgöra tjenstgöringspenningar och återstoden
anses såsom lön;

samt att den, som ingår på de nya bestämmelserna, skall vara pligtig att
vid uppnådda 65 lefnadsår afgå med oafkortad lön såsom pension å ''allmänna indragningsstaten
äfvensom vara skyldig underkasta sig förändrade bestämmelser i
fråga om pension.

För hvardera af de sex ordinarie amanuenserna vid universitetsbiblioteken i
Upsala och Lund bestämmas följande aflöningsförmåner:

Lön.

1,500

Tjenstgöring»-

penningar.

1,000

Ålderstillägg.

2 å 500 kr.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Med undantag af innekafvaren af den s. k. Malmstenska professuren, erhålla
de ordinarie professorerna ålderstillägg till enahanda belopp och på samma
vilkor som professorerna vid universiteten.

211

Allmänna läroverken:

För upprättande af tre nya femlclassiga läroverk i: Stockholm, Göteborg
och Malmö fastställas lönestater, hvarå upptagas:

			Lön.	Ålderstillägg.
15	kolleger, hvardera . .	, . 1,500	4 å 500 kr.
3	musiklärare,	d:o . .	. 450	—
3	tecknin gslärare,	d:o . .	, . 600	—
8	gymnastiklärare,	d:o . .	. 600	—

Naturhistoriska riksmuseum:

För en intendent i etnografi uppföres:

Lön. Tjenstgöring*- Ålderstillägg.

penningar. 00

4,000 1,000 2 å 500 kr., tilläggas tjenstgörings penningarna.

Nionde hufvudtiteln.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

För landtbruks- och mejeriinstitutet
tagande:

Lön.

vid Alnarp fastställes ny stat, upp -

Tjenstgöringa- Älderatillägg.

penningar.

1 rektor kr. 2,000. ... — — —

7 lektorer, hvardera . . kr. 2,000 1,000 3 å 500

Anm. 1. Rektor och öfrige lektorer åtnjuta jemväl fri bostad.

Anm. 2. Lektor eller adjunkt skall vid 65 lefnads- och 35 tjenstår vara förpligtad
att med oafkortad lön såsom pension å allm. indragningsstaten från tjensten afgå samt bär
skyldighet tillika att vara underkastad förändrade bestämmelser i fråga om pension. Enahanda
vilkor gälla tjenstinnehafvare å landtbruksinstitutets vid Ultima stat.

Hästafvelns förbättrande:

Chefen för stuteriöfverstyrelsen erhäller, i stället för nu utgående expensersättning
af 600 kronor, ett arfvode af 1,500 kronor;

och sekreterarens arfvode höjes frän 1,500 kronor till 2,500 kronor.

212

Skogsväsendet:

För ytterligare en öfverjägmästare anvisas:

Lön.	Tjenstgörings- penningar.	Ålderstillägg.
3,200	1,600	1 ä 600 kr., deraf 3/4 lön och */4 tjenst
		göringspenningar.
Anm.	Dessutom resepenningar	800 kronor.

För en forstlig försöksanstalt fastställes följande arfvodesstat:

föreståndaren......... 3,000 kronor.

botanisten........... 1,500 »

en assistent.......... 2,500 »

en d:o .......... 2,500 »

Bil. III.

Redogörelse

för de olika sätt, hvarpå pensionering af innehafvare
af svensk statstjenst för närvarande
bestrides, och vilkoren för pensions erhållande.

215

Redogörelse

för de olika sätt, hvarpå pensionering af innehafvare af svensk statstjenst
för närvarande bestrides, och vilboren för pensions erhållande.

Då fråga nu föreligger att för en betydande del af statens civile
tjenstinnehafvare genom lag ordna pensionsväsendet, och då den för sådant
ändamål tillsatta komitén särskilt fått till sin uppgift att föreslå bestämmelser,
med tillämpning af hvilka pensionskostnaden delvis skulle komma
att öfverflyttas från staten till tjenstinnehafvarne sjelfve, har komitén till
underlättande af ett rigtigare bedömande af frågans innebörd och det sätt,
på hvithet komitén sökt att lösa sin uppgift, ansett en redogörelse böra
lemnas för de hufvudyr under, enligt hvilka samme och andre dem närstående
innehafvare af civil statstjenst för närvarande hafva sitt pensionsväsen
ordnadt. (Beträffande gången af det civila pensionsväsendets utveckling
torde få hänvisas till den historik, som finnes intagen i det af 1894
års pensionskomité afgifna betänkande.)

Pensioneringen af den i svensk statstjenst anstälda personal bestrides
för närvarande:

antingen l:o) uteslutande och omedelbart af staten sjelf;

eller 2:o) medelst pensionsanstalter, hvilkas verksamhet regleras och
understödjcs af staten.

1 några fall sakna dock ännu innehafvare af svensk statstjenst ett
ordnadt pensionsväsen såsom t, ex. tjenstinnehafvare å patent- och registreringsverkets
stat in. fl.

21fi

Hvad särskild! angår innehafvare af civil statstjenst — begreppet
»civil» användes här i sin mest omfattande betydelse — förekomma begge
de ofvannämnda sätten för pensioneringen. Sålunda utgå till alla de tjenstinnehafvare,
som äro berättigade att erhålla pension å allmänna indragningsstaten,
å ministerstaten, af postmedlen eller af tullmedlen, pensionerna
till fidla beloppen af statskassan. De till arméns och flottans civilstater
hörande tjenstinnehafvare, hvilka äro delegare i resp. arméns pensionskassa
eller flottans pensionskassa, bekomma fyllnadspensioner af dertill särskildt
anvisade statsmedel. Lotsstatens civila personal erhåller, utöfver den
pension hvartill delegareskapet i flottans pensionskassa berättigar, af lotsmedlen
fyllnadspension och pensions förhöjning. De vid statens jernvägstrafik
och vid telegrafverket anstälde tjenstinnehafvare undfå sina pensioner,
i ena fallet från statens jernvägstrafiks pensionsinrättning och i
det andra från telegrafverkets pensionsinrättning, till hvilka begge pension
san stal ters upprätthållande staten bidrager medelst årliga anslag.

I. Å »allmänna indragningsstaten»

— under hvilken benämning finnes ett å riksstatens tionde (före år 1901
nionde) hufvudtitel uppfördt ordinarie förslagsanslag, i riksstaten för år
1903 utfördt till belopp af 1,938,169 kronor— utgå pensioner dels till civile
tjenstinnehafvare i allmänhet, dels ock till visse tjenstinnehafvare, som förklarats
vara med dem i pensionshänseende likstälda.

A. Civile tjenstinnehafvare i allmänhet.

I enlighet med rikets ständers eller Riksdagens derom fattade beslut
är medgifvet:

a. ) genom kong!, brefvet den 25 juni 1818, jemfördt med kong!,
förordningen den 24 januari 1778 och kongl. brefvet den 3 december
1812, att civile embets- och tjensteman samt betjente vid fylda 70 år och
efter minst 30 års oafbruten tjenstetid må erhålla afsked med pension å
allmänna indragningsstaten;

b. ) genom kongl. brefvet den 12 november 1823, att sådan förmån
må tillkomma dem redan vid 65 års ålder, då efter vid pass 40 års tjenstgöring
deras sjuklighet eller försvagade helsotillstånd genom laglig läkareattest
styrkes;

c. ) genom kongl. brefvet den 16 mars 1858, jemfördt med kongl.
brefvet den 23 november 1860, att de af ifrågavarande tjenstinnehafvare,
som uppbära i lön 3,000 kronor eller därunder, undfå hela beloppet i årlig

217

pension, de, som hafva öfver 3,000 kronor men mindre iin 3,750 kronor,
få 3,000 kronor och de, som hafva 3,750 kronor eller derutöfver, få 80
procent eller Vs af totallönesumman, dock så att den årliga pensionen ej
i något fall må öfverstiga 8,000 kronor; samt

d.) genom kongl. brefvet den 1 juni 1877, jemfördt med de vilkor,
som i sammanhang med vissa lönestaters fastställande blifvit bestämda för
åtnjutande af deri uppförda aflöningsförmåner, att, oberoende af hvad då
gällande stadganden innehölle om rätt till pension å allmänna indragningsstaten,
civile embets- och tjensteman samt betjente, hvilkas aflöning på
grund af reglering, som skett vid 1876 och 1877 årens riksdagar eller vid
derefter följande riksdagar egt rum, är fördelad i lön och tjenstgöringspenningar,
må, der ej för särskilda fall andra bestämmelser meddelats, då
de uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår, vid afskedstagandet. från
tjensten å allmänna indragningsstaten undfå pension till lönens hela
belopp.

Undantag l:o). Då vid 1898 års riksdag lönestat antogs för patentoch
registreringsverkets ordinarie personal, infördes af Riksdagen bland vildren
för åtnjutande af deri uppförda aflöningsförmåner det förbehåll, att
i allmänhet gällande bestämmelser i fråga om tjenstemäns och vaktbetjentes
rätt till pension icke skulle vara på då ifrågakomne tjenstinnehafvare tilllämpliga;
och ii ro desse till följd häraf för närvarande i saknad af pensionsrätt,
liksom å andra sidan någon skyldighet att vid viss lefnads- och
tjenstålder afgå från tj ep sten icke blifvit dem ålagd.

Undantag 2:o). A föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån,
för hvilken tjenstinnehafvai’e aflöningen blifvit vid 1877 års riksdag bestämd
och dervid fördelats i lön och tjenstgöringspenningar, hafva de i
kongl. brefvet den 1 juni s. å. meddelade bestämmelser om civile tjenstinnehafvares
rätt till pension å allmänna indragningsstaten ansetts icke vara
tillämpliga, såsom inhemta^ af Kongl. Maj:ts beslut den 27 september
1878 och af Kongl. Maj:ts proposition n:o i till 1900 års riksdag, nionde
hufvudtiteln bil. 8.

B. Genom särskilda beslut bär rätt att erhålla pension å allmänna
indragningsstaten enligt de i sådant hänseende för civile tjensteman i allmänhet
gällande grunder tillerkänts följande tjenstinnehafvare:

l:o) Fångvårdens d ordinarie stat uppförde embets- och tjensteman,
genom beslut vid 1875 års riksdag och kongl. brefvet den 2 juli s. å.;

2:o) Ämneslärarne vid elementarläroverken, genom beslut vid 1856
—1858 och 1862—1863 årens riksmöten, till efterrättelse fastställa genom
kongl brefven den 16 mars 1858 och den 11 december 1863; och

Peneionskomiténs bet.

218

3:o) Landtbruksingeniöreme, undervisarne i boskapsskötsel och mejerihushållning,
undervisaren i fårskötsel och ullkulturen samt f sker iintendenten
och fiskeriassistenterne, genom beslut vid 1876 års riksdag och kongl.
brefvet den 2 juni s. å.;

i följd hvaraf å dem alla tillåmpas de genom ofvan åberopade kongl.
brefven den 25 juni 1818, den 12 november 1823 och den 16 mars 1858
faststälda pensioneringsgrunder.

Anm. 1. Vid folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarium anstäld
ordinarie rektor, ordinarie adjunkt och ordinarie lärarinna med adjunkts
tjenstgöring hafva enligt beslut vid 1897 års riksdag och kongl.
brefvet den 1 juli s. å. förklarats eg a ratt till pension å allmänna indragningsstaten
enligt samma grunder, som vore eller sedermera kunde varda
stadgade för ordinarie äinneslärare vid rikets allmänna läroverk.

Anm. 2. Lektorerne vid Chalmers tekniska läroanstalt och vid de
tekniska elementarskolorna hafva, de förra enligt medgifvande vid 1877
Ars riksdag och kongl. brefvet den 1 juni s. å. och de senare enligt beslut
vid 1876 års riksdag och kongl. brefvet den 2 juni s. å., förklarats ega
rätt till pension å allmänna indragningsstaten i enlighet med de grunder,
som för sådan rättighets åtnjutande gälde i afseende å lektorer vid rikets
elementarläroverk; varande dock, på grund af Riksdagens beslut, genom
kongl. bref den 19 maj 1899 förordnadt, att den desse lektorer dittills
tillkommande rätt till pension å allmänna indra,gningsstaten icke skulle
undergå någon förändring genom dem vid samma års riksdag beviljadt
tredje ålderstillägg.

Från de sålunda faststälda allmänna bestämmelserna i afseende
å pensionsrätt hafva tid efter annan meddelats i ett eller flere hänseenden
afvikande stadganden beträffande följande civile tjenstinnehafvare,
nemligen:

l:o). Häradshöfdingarne. Desse, hvilkas aflöning blifvit genom reglering
vid 1874 års riksdag fördelad i lön (4,500 kr. utan rätt till ålderstillägg)
samt tjenstgöringspenningar (vexlande mellan lägst 200 kr. och
högst 3,500 kr.), äro enligt beslut vid 1878 års riksdag och kongl. brefvet
den 7 juni s. å. berättigade att från och med månaden näst efter den, då
de efter fylda 65 lefnads- och 35 tjenstår från embetet afgått, under sin
återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension af

5,000 kronor.

219

2:o). Den del af b e v åkning spersonalen vid fångvårdsanstalterna, som
utyöres af: fanjunkare, underofficerare, vaktmästare, förste vaktkonstaplar
samt vaktkonstaplar, äfvensom jånggevaldigerne. På grund af beslut vid
1882 års riksdag och kongl. brefvet den 12 juni s. å. äro de samtliga berättigade
att vid 65 lefnads- och 35 tjenstår bekomma pension å allmänna
indragningsstaten till lönen motsvarande belopp, derest löntagaren minst
20 år innehaft ordinarie tjenst på fångvårdens stat.

3:o). De civile lärarne vid kongl. artilleri- och ing eniörhög skolan samt vid
kongl. krigshögskolan. * Enligt beslut vid 1856—1858 årens riksdag och
kongl. brefvet den 16 mars sistnämnda år förklarades civil lärare vid högre
artilleriläroverket ega att, sedan han i denna egenskap tjenstgjort i 20 är
eller derutöfver, efter afskedstagandet från läroverket under sin återstående
lifstid från allmänna indragningsstaten erhålla en årlig pension, motsvarande
hälften af den aflöning, han vid afgången från läroverket i egenskap
af lärare uppbure.

4:o). Landshöfding ar ne. Jemlikt beslut vid 1884 års riksdag och
kongl. brefvet den 30 maj s. å. är landshöfding berättigad att, sedan han
uppnått 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår, deraf minst 10 är såsom
landshöfding, vid afgång från embetet under sin återstående lifstid från
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 6,000 kronor.

5:o). Distriktchef er ne i väg- och vattenbyggnadsdistrikten. Enligt
den vid 1882 års riksdag antagna och genom kongl. brefvet den 2 juni
s. å. faststälda aflöningsstaten åtnjuta desse tjensteman endast lön, men
äro jemlikt vilkoren för denna aflöningsförmåns åtnjutande pligtige att vid
uppnådda 65 lefnads- och 35 tjenstår afgå från tjensten med pension å
allmänna indragningsstaten till lönen motsvarande belopp.

6:o). Generaldirektören och chefen för medicinalstyrelsen. Enligt
beslut vid 1898 års riksdag och kongl. kungörelsen den 2 september s. å.
är denne förpligtad att efter uppnådda 65 lefnads- och minst 10 tjenstår
såsom ordförande i medicinalstyrelsen afgå med oafkortad lön såsom pension
å allmänna indragningsstaten.

7:o). Provinsialläkarne. Oaktadt aflöningen vid 1890 års riksdag
fördelats i lön och tjenstgöringspenningar, åtnjuter provinsialläkare fortfarande
den genom 1884 års riksdags beslut och kongl. brefvet den 10
juli s. å. sådan läkare tillagda rätt att vid fylda 60 år och efter 25 års
tjenstgöring i statens tjenst, af hvilka 20 år såsom provinsialläkare, afgå
med pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 4,000 kronor,

* Se kongl. brefvet den 20 juli 1900 angående pensionsrätter! för en civil lärare vid
kongl. krigshögskolan.

220

hvilket med 1,125 kronor öfverstiger provinsialläkarelöncn jemte ålders tillagg 8:o).

Generaldirektören och chefen för jernvägsstyrelsen. Denne är
enligt beslut vid 1897 års riksdag och kongl. brefvet den 15 oktober s. å.
berättigad att från och med månaden näst efter den, då han efter 65 lefnadsår
och minst 10 tjenstår såsom chef för jernvägsstyrelsen från embetet
afgår, under sin återstående lifstid å allmänna indragning sstaten uppbära
eu årlig pension af 6,000 kronor; dock att, äfven om han är delegare i statens
jernvägstrafiks pensionsinrättning, hans pension icke må sammanlagd t
öfverstiga nämnda summa, samt under vilkor att det från allmänna indragningsstaten
utgående beloppet skall minskas med hvad han kan vara berättigad
att i pension uppbära från berörda pensionsinrättning.

9:o). Universitetens professorer äfvensom bibliotekarien och räntmästaren
vid hvartdera universitetet. Jemlik! beslut vid 1873 års riksdag
och kongl. brefvet den 6 juni s. å. äro desse berättigade att, utan afseende
ä tjenstårens antal, om de efter uppnådda 65 lefnadsår göra ansökan om
afsked, å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande af pension
till belopp af 4,500 kr.

10:o). Universitetens sekreterare och kamrerare. Desse äro genom
beslut vid 1876 års riksdag och kongl. brefvet den 2 juni s. å. förklarade
berättigade att enligt de för civile tjensteman i allmänhet stadgade grunder
i afseende å lefnads- och tjenstålder in. in. undfå pension å allmänna indragningsstaten
till belopp, motsvarande deras fasta löner.

ll:o). Professorerne och e. o. professorerne vid karolinska medikokirurgiska
institutet äfvensom vice bibliotekarierne vid universiteten. Samtlige
hafva genom beslut vid 1876 års riksdag och kongl. brefvet den 2

juni s. å. fått sig medgifven rätt att, utan afseende å tjenstårens antal,

efter uppnådda 65 lefnadsår vid afskedstagande! från tjensten å allmänna
indragningsstaten åtnjuta pension, professor till belopp af 4,500

kronor och e. o. professor samt vice bibliotekarie till belopp af 2,500

kronor.

12:o). Innehafvaren af den genom gåfvobref af f. d. provinsialläkaren
F. O. G. Bottiger upprättade professur vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet. Denne har genom beslut vid 1886 års riksdag och kongl.
brefvet den 4 juni s. å. fått sig tillerkänd pensionsrätt lika med den, som
tillkommer ordinarie professor vid institutet.

13:o). Professorerne och lektor er ne vid tekniska högskolan. Desse hafva
genom beslut vid 1876 års riksdag och kongl. brefvet den 2 juni s. å.
erhållit rättighet att efter uppnående af 65 års ålder, professorerne utan
afseende ä tjenstårens antal och lektorerne efter 20 års tjenstgöring vid

221

högskolan vid afskedstagande^ uppbära pension å allmänna indragningsstaten
med de belopp, hvartill deras fasta löner uppgå.

14:o). Gymnastik! är ar ne vid gymnastiska centralinstitutet och vid elementarläroverken.
I händelse de antingen vid nämnda institut eller läroverk
oförvitligen tjenstgjort i 30 år och uppnått 60 års ålder, åro de jemlikt
beslut vid 1856 — 1858 årens riksdag och kongl. brefvet den 16 mars sistnämnda
år berättigade att uppföras på allmänna indragningsstaten med
sin fulla lön såsom pension.

15:o). De vid barnmorskeundervisningsanstalterna i Stockholm och
Göteborg anstälde tvenne barnmorskelärare. Enligt beslut vid 1879 års
riksdag och kong], brefvet den 20 juni s. å. ega de rätt att, då de uppnått
65 års ålder, utan afseende å viss tjenstålder, efter afskedstagandet
från tjensten uppbära pension å allmänna indragningsstaten med det belopp,
hvartill lönen uppgår.

16:o). Professorerne och lektorn vid veterinärinstitutet. Desse ega,
likaledes på grund af beslut vid 1879 års riksdag och kongl. brefvet den
20 juni s. å., rätt att, då de uppnått 65 års ålder, professorerne utan afseende
å tjenstårens antal och lektorn, då han i 20 är tjenstgjort vid institutet,
efter afskedstagandet från tjensten uppbära pension å allmänna
indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen uppgår.

17:o). Lärarne vid statens, under akademiens för de fria konsterna
inseende stälda läroverk. Desse lärare ega, enligt beslut vid 1878 års
riksdag och kongl. brefvet den 31 maj s. å., rätt att, utan afseende å visst
antal tjenstår, vid 65 års ålder efter afskedstagandet från tjensten uppbära
pension å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen uppgår.

18:o). Lärarne vid det under musikaliska akademiens inseende stälda
konservatoriet och direktören för samma läroverk. Enligt beslut vid 1884
års riksdag och kongl. brefvet den 10 juli s. å., ega desse rätt att, då de
uppnått 60 lefnadsår och minst 20 tjenstår, efter afskedstagandet från tjensten
uppbära pension å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill
lönen uppgår.

19:o). Chefen för landtbruksstyrelsen. Denne är, enligt beslut vid
1889 års riksdag och kongl. kungörelsen den 7 juni s. å., förpligtad att
efter uppnådda 65 lefnadsår och minst 30 tjenstår afgå med oafkortad lön
såsom pension å allmänna indragningsstaten.

20:o). Landtbruksingeniörerne. För desse gälla visserligen, såsom ofvan
blifvit anfördt, de grunder, som för rätt till pension å allmänna indragningsstaten
blifvit faststälda för civile embets- och tjensteman i allmänhet;
dock kan jemlikt beslut vid 1876 års riksdag och kongl. brefvet den 2
juni s. å., iandtbruksingeniör redan vid 60 års ålder komma i åtnjutande

222

af pension å allmänna indragningsstaten, såvida han efter minst 30 års
anställning såsom landtbruksstipendiat eller landtbruksingeniör befnnes vara
till helsa och kroppskrafter så försvagad, att han icke längre kan sin befattning
på tillfredsställande sätt utöfva.

21:o). Länsveterinärerne. I afseende å desse tjenstinnehafvares rätt
till pension å allmänna indragningsstaten skola, enligt beslut vid 1901 års
riksdag och kongl. kungörelsen den 22 november s. å., lända till efterrättelse
»de bestämmelser, som härutinnan förut tillämpats», d. v. s. då gällande
författningar angående civile tjenstemäns pensionsrätt, dock med
iakttagande att länsveterinär, som fullgjort de enligt nämnda bestämmelser
gällande vilkor för pensions erhållande, må vara berättigad att komma i
åtnjutande af en årlig pension af 1,800 kronor.

22:o). Tjenstemännen och de betjente vid skogsstaten. Sådan tjenstinnehafvare
är, enligt beslut vid 1889 års riksdag och kongl. kungörelsen den 29
november s. å., så snart han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår, förpligtad
att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten
från tjensten afgå; Kongl. Maj:t eller domänstyi-elsen, där det tillkommer
nämnda styrelse att afskedet utfärda, dock obetaget att, i händelse af
sjuklighet eller försvagadt helsotillstånd uppå ansökning gifva skogstjensteman
eller skogsbetjent afsked vid uppnådda 60 lefnads- och 30 tjenstår.

23:o). Förste landtmätare. Jemlikt beslut vid 1878 års riksdag och
kongl. brefvet den 7 juni s. å., är sådan tjenstinnehafvare berättigad att
vid uppnådda 60 lefnadsår på allmänna indragningsstaten undfå pension
till belopp af 2,500 kronor, d. v. s. 600 kronor mer än lön med ålderstillägg,
derest lian vid afskedstagande! tjenat i minst 30 år och under sammanlagdt
minst 25 är varit tjensteman vid generallandtmäterikontoret eller storskiftescller
atvittringslandtmätare eller vice kommissionslandtmätare, kommissionslandtmätare,
andre eller förste landtmätare.

24:o). Kommissionslandtmätarne. Ehuru desse tjensteman icke uppbära
någon aflöning af staten, äro de tillförsäkrade eventuel rätt till pension
åt statsmedel. Genom beslut vid 1885 års riksdag och kongl. brefvet den
12 juni s. å. blef nämligen inedgifvet, att, under förutsättning att endast ett
begränsad t antal kommissionslandtmätare inom riket anstäldes, å allmänna
indragningsstaten finge uppföras 48 pensioner till belopp af 1,600 kronor för
hvarje, att af Kongl. Maj:t, i den mån nämnda antal pensionsrum dertill
lemnade tillfälle, vid kommissionslandtmätares afgång från landtmäteristaten
äfvensom från anställning vid ekonomiska kartverket, derest sådan
innehades, tilldelas kommissionslandtmätare, som uppnått 65 lefnadsår
och tjenat minst 30 år samt under sammanräknadt 25 år varit anstälde
vid generallandtmäterikontoret eller vid ekonomiska kartverket eller såsom

223

storskiftes- eller afvittringslandtmätare, vice kommissionslandtmätare eller
kommissionslandtmätare och af Kongl. Maj:t pröfvades hafva under förenämnda
25 år varit verksamme såsom landtmäteritjenstemän.

Beträffande dåvarande koramissionslandtmätare bestämdes vid samma
tillfälle, att de skulle, sedan de uppnått 65 lefnadsår och tjenat 30 år,
ega att vid afskedstagande^ derest de icke komme i åtnjutande af förenämnda
pensioner, uppföras å allmänna indragningsstaten till pension af
900 kronor, med rättighet derjemte för dem att, i den ordning de undfått afsked,
kunna i mån af äldres afgång under de för de förhöjda pensionernas
erhållande stadgade vilkor uppföras till åtnjutande af det högre pensionsbeloppet.

25:o). Storskiftes-* och afvittringslandtmätarne. Desse erhöllo genom
beslut vid 1875 års riksdag och kongl. brefvet den 2 juli s. å. rätt
att, sedan de tjenat 30 år, deraf minst 25 år vid storskiftes- eller afvitlringsverken,
vid uppnådda 60 lefnadsår komma i åtnjutande af pension å

2,000 kronor från allmänna indragningsstaten dock så att den, som tillika vore
kommissionslandtmätare och i sådan egenskap efter afgången från storskiftes-
eller afvittringslandtmätarebefattningen qvarstode så länge, att han
jemväl såsom kommissionslandtmätare fullgjort de för pension från allmänna
indragningsstaten stadgade vilkor, finge från denna stat åtnjuta
pension endast för den af tjensterna, som berättigade till högsta pensionsbeloppet.

För den rätt till erhållande af pension å allmänna indragningsstaten,
hvarom ofvan nämnts, erlägges icke någon pensionsafgift af tjenstinnehafvarne;
men då flertalet af dem äro förpligtade till delaktighet i civilstatens
pensionsinrättning och den dermed förenade civilstatens enskilda
enke- och pupillkassa, medför sådant delegareskap skyldighet att erlägga
de pensionsafgifter, för Indika i sammanhang med nämnda pensionsinrättning
på annat ställe redogöres.

Slutligen må här anmärkas, att Kongl Magt genom nådig kungörelse
den 31 mars 1900 förordnat, att den, som efter den dagen utnämndes till
befattning, med hvilken följde rätt till pension från allmänna, indragningsstaten,
skulle vara underkastad de förändrade bestämmelser i fråga om pension,
som kunde varda stadgade.

Någon storslofteslandtmåtare torde numera ieke finnas.

224

II. Å »ministerstaten»

— under hvilken rubrik finnes å riksstatens tredje hufvudtitel uppfördt
ett ordinarie anslag — utgå pensioner enligt följande i ministerreglernentct
af den 19 december 1845 intagna stadganden:

§ 24. »Då envoyé extraordinaire, chargé d’affaires eller legationssekreterare
blifvit rappellerad eller af sjuklighet eller oförmögenhet att sin
tjenst bestrida nödgas begära afsked, erhålles såsom pension:

l:o) efter minst 10 års tjenstetid uti diplomatiska befattningar:

en envoyé extraordinaire.................... kr. 2,400: —

en chargé d’affaires .................................... » 1,200: —

en legationssekreterare................................ » 800: —

2:o) efter 15 års dylik tjenstetid:

en envoyé extraordinaire............................ kr. 3,200: —

en chargé d’affaires .................................... » 1,600: —

en legationssekreterare ............................... » 1,200: —

3:o) efter 20 års dylik tjenstetid:

en envoyé extraordinaire............................ kr.

en chargé d’affaires ....................................

en legationssekreterare ...............................

4:o) efter 30 års dylik tjenstetid eller 25 års tjenstetid vid uppnådda
60 års ålder:

eu envoyé extraordinaire............................ kr.

en chargé d’affaires .................................... »

en legationssekreterare................................ »

och § 25. »Då rappellerad diplomatisk embets- eller tjensteman åter uti
tjenst inträder och erhåller lön på rikets stat, kommer den af honom å
ministerstaten innehafvande pension att i mån af åtnjutande löneförmåner
förminskas eller upphöra.

Innehafvare af diplomatisk befattning, hvilken indrages, erhåller efter
omständigheterna läinpadt expektansarfvode, sådant jemväl kan beviljas
den, som på grund af sjukdom frånträder sin befattning eller från densamma
rappell eras utan att vara pensionsberättigad».

4.000
2,400

2.000

6,000

3,200

2,400

Tjenstinnehafvare å ministerstaten är icke delegare i civilstatens pensionsinrättning
och erlägger icke heller på annat sätt något bidrag till sin
pensionering eller till det understöd, som från kabinettskassan kan komma
enka och barn till del.

225

III. Af postmedlen

utgå pensionerna till tjenstinnehafvare tillhörande post stat en enligt följande
bestämmelser.

Sedan vid 1878 års riksdag antagits ny lönestat för generalpoststyrelsen,
blef såsom vilkor för åtnjutande af derå upptagna aflöningsförmåner
genom kongl. kungörelsen den 6 december s. å. stadgadt bland annat: att
tjensteman hos styrelsen skulle, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35
tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension afgå, samt
att »dylik pension skulle utgå af samma medel, hvarifrån pensioner till postverkets
tjensteman hittills utbetalats».

Detta senare stadgande har ansetts innebära, att till den, som vid
afgång från tjensten, jemte ofvannämnda vilkor, uppfylt vilkoren för rätt
till erhållande af pension från civilstatens pensionsinrättning skulle utgå
fyllnadspension af postmedlen, hvaremot till den, som icke vore berättigad
till pension från civilstatens pensionsinrättning, hela pensionsbeloppet skulle
utgå af postmedlen.

I sammanhang med antagande af ny lönestat för postförvaltare samt
kontrollörer och postexpeditörer blef genom beslut vid 1886 års riksdag och
kongl. brefvet den 4 juni s. å. såsom vilkor för åtnjutande af den nya
statens aflöningsförmåner, hvilka fördelats i lön och tjenstgöringspenningar,
bland annat föreskrifvet, att posttjensteman, då han uppnått 65 lefnadsår
och minst 35 år varit i statens tjenst, skulle, derest anstånd med afsked
icke i stadgad ordning beviljades, vara förpligtad att med oafkortad lön
såsom pension från tjensten afgå, samt att dylik pension skulle utgå af
postmedel i den mån den afskedade icke enligt gällande bestämmelser egde
erhålla pension från civilstatens pensionsinrättning.

Slutligen föreskrefs genom kongl. brefvet den 31 maj 1889, i enlighet
med beslut vid samma års riksdag, att i fråga om postverkets vaktbetjentes
pensionsrätt skulle gälla enahanda bestämmelser, som enligt kongl.
brefvet den 4 juni 1886 i detta afseende meddelats för posttjenstemän.

Sedan Kongl. Maj:t, jemte framläggande för 1899 års riksdag af förslag
till lag angående civile tjenstinnehafvares rätt till pension af staten,
föreslagit Riksdagen att, med ändring af då gällande bestämmelser i fråga
om sättet för bestridande af pensioneringen af såväl embets- och tjensteman
samt betjente vid generalpoststyrelsen som ock öfrige tjenstinnehafvare
vid postverket, medgifva, att samtlige till poststaten hörande tjenstinnehafvare,
hvilka efter en viss angifven tidpunkt afginge ur tjenst, skulle ega

Pension»koinilent ött. ^

att af postmedlen utbekomma fulla pensionsbeloppen, derest de för rätt
till pension af staten stadgade vilkor blifvit behörigen uppfylda, äfvensom
att från och med samma tidpunkt de pensioner, som dittills blifvit tjenstinnehafvare
vid postverket beviljade från civilstatens pensionsinrättning
att utgå jemte pension från postverkets pensionsstat, skulle få i stället
utgå från sistnämnda pensionsstat,

blef detta Kongl. Maj:t,s förslag på det sätt af Riksdagen bifallet, att
Riksdagen medgaf, att till poststaten hörande tjenstinnehafvare, hvilken
efter ingången af år 1900 aflinge ur tjenst, finge — derest de för rätt
till pension af staten stadgade vilkor blifvit behörigen uppfylda — af postmedlen
utbekomma jemväl den del af pensionsbeloppet, hvilken eljest bort
erhållas från civilstatens pensionsinrättning.

Numera eger alltså en hvar poststaien tillhörande tjenstinnehafvare,
som uppnatt 65 lejnads- och 35 tjenstår, att af postmedlen bekomma pension
till belopp motsvarande hans vid af skedstagandet innehafvande lön.

Enligt föreskrift i kongl. kungörelsen den 21 december 1900 är dock
den, som efter sagda dag utnämnes till befattning vid postverket, med
hvilken följer rätt till pension af postmedlen, skyldig att vara underkastad
de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

De generalpoststyrelsen och poststaten tillhörande tjenstinnehafvare
hafva skyldighet att ingå såsom delegare i civilstatens pensionsinrättning
samt dess enskilda enke- och pupillkassa mot erläggande af de afgifter,
för hvilka härnedan närmare redogöres. Deremot äro de, likasom de till
pension från allmänna indragningsstaten berättigade, fria från hvarje afgift
för den dem från postmedlen tillfallande pension.

IV. Af tullmedlen

pensioneras den tullverket tillhörande tjenstepersonal. Beträffande den nuvarande
pensioneringen af samma personal lemnas följande redogörelse,
grundad på de uppgifter, hvilka meddelats i ett af generaltullstyrelsen den
21 februari 1895 afgifvet underdånigt utlåtande i anledning af 1894 års
pensionskomités betänkande.

Jemlikt kongl. kungörelsen den 1 november 1878 angående vilkoren
för åtnjutande af de från 1879 års början laststälda löneförmåner för ge -

227

neraltullstyrelsen är tjensteman inom styrelsen, då han uppnått 65 lefnadsoch
minst 35 tjenstår, förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från
tjensten afgå.

Sedan genom kongl. bref den 11 november 1870 blifvit bestämdt,
att de i kongl. brefvet den 18 november 1836 meddelade stadgauden angående
pensionsrätt för tullverkets embets- och tjensteman i allmänhet
skulle fortfara att gälla endast för den egentliga bevakningspersonalen,
hvaremot öfriga till tullverket hörande embets- och tjenstemän, hvilka antingen
genom ny stat för tullverket erhållit ökad aflöning eller efter den 11
november 1870 blifvit eller blefve i tullverkets tjenst antagne eller befordrade,
icke egde anspråk på åtnjutande af pensionsrätt efter andra
grunder i afseende å lefnadsålder och tjenstetid än som för rikets öfrige
civile tjenstemän vore bestämda, tillämpas å nämnda tjenstinnehafvare vid
lokalförvaltningen de vid sistberörda tidpunkt för rikets civile tjenstemän
i allmänhet härom gällande stadganden, hvilka återfinnas i kongl. brefven
den 25 juni 1818 och den 12 november 1823 och för hvilkas innehåll
blifvit redogjordt under allmänna indragningsstaten.

För den egentliga bevakningspersonalen, d. v. s. för alla dem, som
tillhöra kustbevakningen och den stationära tullbevakningen från och med
roddaregraden till och med öfveruppsyningsmän, gälla följande, i ofvannärnnda
kongl. brefvet den 18 november 1836 meddelade bestämmelser i
fråga om pensionsrätt:

hel pension, d. v. s. en mot hela ordinarie lönebeloppet svarande pension
utgår dels, utan afseende å ålder och tjenstetid, vid full invaliditet i
följd af våldförande eller olycksfall i och för tjensten och dels vid fylda
60 år efter 30 års tjenstetid;

trefjerdedels pension får åtnjutas af den, som antingen hunnit 60
lefnadsår men icke tjenat i 30 år eller tjenat i 30 år men icke uppnått
60 års ålder;

half pension tillkommer den, som före uppnådda 60 lefnadsår tjenat
i minst 25 år, äfvensom den, hvilken vid en lägre ålder och efter kortare
tjenstetid är till erforderlig tjenstgöring oförmögen och tillika utmärkt sig
genom skicklighet och pålitlighet;

fjerdedels pension kan få tillgodonjuta^ af den som efter kortare
tjenstetid funnits till tjenstgöring oförmögen, derest icke skäl förekommit
till hans lagliga skiljande från tullverket utan pensionsförmån;

dock må ingen, som icke i minst fem år tjenat med ordinarie
lön vid tullverket, af tullinedlen erhålla någon pension, de tjenstinnehafvare
allenast undantagna, hvilka, på sätt ofvan nämnts, komma i åtnjutande
af hel pension i anledning af invaliditet.

228

Jemlikt kong], kungörelsen den 21 december 1900 skall den, som
efter sagda dag utnämnes till befattning vid tullverket, med hvilken följer
ratt till pension af tullmedlen, vara underkastad de förändrade bestämmelser
i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

Tjenstinnehafvarne vid generaltullstyrelsen och tullstaten äro icke
delegare i civilstatens pensionsinrättning och erlägga icke heller på annat
sätt afgifter för egen pensionering. Deremot äro de skyldige — generaltulldirektören
undantagen — att deltaga i tullstatens enskilda pensionsinrättning,
hvilken afser beredande af pensioner åt delegarnes enkor och
barn mot de afgifter, hvarom härnedan närmare förmäles.

Efter ofvan intagna redogörelse för det civila pensionsväseridet i
Sverige, sådant detta för närvarande upprätthålles omedelbart och uteslutande
af staten sjelf, lemnas nu eu

Öfversigt af de väsentligaste bestämmelserna beträffande
den pensionering af statstjenstemän, som förmedlas af pensionsinrättningar,
hvilkas verksamhet regleras och understödes
af staten.

Sådana pensionsinrättningar äro: civilstatens pensionsinrättning, arméns
pensionskassa, flottans pensionskassa, statens jernvägstrafiks pensionsinrättning
och telegrafverkets pensionsinrättning. Till samtliga dessa
pensionsanstalter ansluta sig särskilda pensionskassor, hvilka hafva till uppgift
att bereda pensioner åt vederbörande tjenstinnehafvares enkor och
bai»n.

Då emellertid komitén har anledning att fästa särskild uppmärksamhet
å de afgifter, som tjenstinnehafvarne äro skyldige att erlägga såväl
för egen pensionering som ock för pensioneringen af enkor och barn,
har i denna öfversigt intagits uppgifter jemväl rörande tullstatens enskilda
pensionsinrättning samt lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa,
hvilka pensionsanstalter icke afse att bereda pensioner åt delegarne
sjelfva utan endast åt deras enkor och barn.

229

Civilstatens pensionsinrättning.

Under den 9 juni 1899 utfärdades nytt reglemente för denna pensionsinrättning
att lända till efterrättelse f. o. in. den 1 januari 1900; dock
skola de i reglementet af den 23 November 1888 intagna stadganden om
viss lefnads- och tjenstålder såsom vilkor för pensions erhållande samt
om rätt till begrafningshjelp fortfarande ega tillämplighet i fråga om
dem, som före den 1 januari 1900 vunnit delaktighet i pensionsinrättningen;
och följas i här nedan lemnade redogörelse bestämmelserna i 1899 års
reglemente.

Delegare i pensionsinrättningen äro de vid nedan uppräknade verk och
stater anstälde ordinarie embets- och tjensteman samt betjente, nemligen:

arméförvaltningen (för dertill hörande civile embets- och tjensteman),
bergsstaten, civilstatens pensionsinrättning, domänstyrelsen, fångvårdsstyrelsen
med fångvårdsstaten, generalpoststyrelsen med poststaten, hoträtterna
med häradshöfdingarne, högsta domstolen, justitiekanslersexpeditionen,
just.itierevisionen, kammarkollegium, - kammarrätten, karolinska
mediko-kirurgiska institutet, kommerskollegium, kongl. biblioteket, kontrollverket,
krigshofrätten för dess civile embets- och tjensteman, landsstaten,
landtmäteristyrelsen med landtmäteristaten, länsveterinärstaten,
medicinalstyrelsen med medicinalstaten, myntverket, riksarkivet, skogsstaten,
statistiska centralbyrån, statsdepartementen — utrikesdepartementet
undantaget — med riksantiqvarien, statskontoret, tekniska högskolan, vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, öfverintendentsembetet och öfverståthållareembetet
(för de tjensteman, som hafva lön på kronans stat).

Delegarne indelas med hänsyn till pensionsbeloppen i nio klasser.

l:o) Statens bidrag. (§ 1.)

a) enligt 1903 års riksstat, 10:de hufvudtiteln:

pensionsstaten för civile embets- och tjensteman ...... kr.

ersättning för mistade löneinnehållningar....................: »

ersättning för nadårs- och begrafningshjclpsbesparingar »
för pensionering af kommissionslandtmätare jemte derå*

enkor och barn.......................-.................................... *

för d:o af tjensteman och betjente vid skogsstaten

och skogsskolorna..........................-.......................... *

för d:o af föreståndare, lärare och betjente vid tekniska
högskolan............................................................ *

37,500

2,246

6,540

7,200:

9,000:

3,500:

230

för d:o af erabets- och tjensteman samt betjente vid
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hvilka uppbära
lön på ordinarie stat, äfvensom af deras enkor och barn kr. 1,300: —

b) enligt kongl. brefvet den 11 juni 1853 till fyllnad i

ersättningen för ofvanberörda löneinnehållningar å 2:a,

4:e, 6:e, 7:e och 8:e hufvudtitlarnes besparingar anvisade.
............................................................................... » 6,985: 50

A 10:de hufvudtitelns ordinarie stat är dessutom uppfördt ett årligt
anslag af 45,000 kronor, afsedt att bereda pensioner åt alla till rikets
civilstat hörande tjenstemäns i fattigdom efterlemnade enkor och barn, som
enligt kongl. kungörelsen den 29 juni 1798 varit berättigade till pension
af statsverket. Sedan år 1882 hafva dock icke några pensioner blifvit
anvisade till utgående från detta anslag.

Då de fleste af delegarne i civilstatens pensionsinrättning äro berättigade
till erhållande af pension å allmänna indragningsstaten, hvars
utgifter för år 1901 belöpte sig till 2,160,338 kronor 52 öre, då dessutom
af postmedlen utgå dels fyllnadspension till sådan poststaten tillhörande
tjenstinnehafvare, som vid uppnådd pensionsålder afgått före år
1900 med pension från civilstatens pensionsinrättning, dels ock till den,
som från och med år 1900 uppförts å pensionsstat jemväl den del af
pensionsbeloppet, hvilken eljest bort erhållas från civilstatens pensionsinrättning,
och då de af postmedlen enligt 1901 års räkenskap utbetalda
pensionerna uppgingo till 82,624 kronor 94 öre, så framgår häraf, att
anslagen till nämnda pensionsinrättning beteckna endast en obetydlig del
af statens utgifter för pensioneringen af delegarne i samma inrättning.

2:o) Lefnadsålder och tjenstetid. (§§ 14 och 16.)

Rätt till pension från civilstatens pensionsinrättning inträder vid 60
(enligt 1888 års reglemente 55) års ålder för den delegare, som varit i
rikets tjenst 30 år, deraf minst 20 i ordinarie syssla vid något af de till
pensionsinrättningen hörande verk eller stater, samt erlagt årliga afgifter
för 30 år jemte befordringsafgift.

Nämnda pensionsrätt inträder dock, under i öfrigt lika vilkor, vid
55 lefnadsår, om delegaren innehar tjenst, för hvilken redan vid 60 års
ålder är medgifven pensionsrätt å allmänna indragningsstaten eller eljest
af statsmedel.

Delegare, som uppnått 55 (enligt 1888 års reglemente 50) lefnadsår
och innehar den bestämda tjenståldern samt derunder betalt stadgade af -

231

gifter, kan afgå från sysslan och tillträda efter fylda 60 (enligt 1888 års
reglemente 55) lefnadsår pension, derest lian under mellantiden fortfar
att erlägga afgifter. Likaledes är den delegare, som innehar den bestämda
tjenståldern, men ännu icke erlagt. stadgade afgifter, berättigad att vid
60 (enligt 1888 års reglemente 55) år afgå samt att tillträda pension,
sedan han fortfarit med afgifters erläggande under behörig tid.

Delegare, som genom iråkad obotlig sjukdom blifvit före of vannämnda
ålder och tjenstetid alldeles oförmögen att bestrida sin tjenst och
saknar annat tillfälle till försörjning än det han af tjensten innehaft, erhåller
pension till helt eller afkortadt belopp på sätt i § 24 närmare arigifves.

3:o) Pensionsbelopp. (§ 8.)

1 l:a delegareklassen......

» 2:a d:o ......

» 3:e d:o ......

» 4:e d:o ......

» 5:e d:o ......

» 6:e d:o ......

» 7:e d:o ......

» 8:e d:o ......

» 9:e d:o ______

kr. 2,400
» 1,800
» 1,500

» 1,200
» 900

» 600
» 450

» 300

» 200

4:o) Pensionsafgifter.

A. För egen pensionering.

a. Arsafgift. (§ 2.)

Denna afgift utgår med två procent af pensionsbeloppet i den klass,
hvartill tjensten hör.

b. Befordringsafgift. (§ 3.)

Vid hvarje befordran till embete eller tjenst, hvarigenom vinnes
inträde eller uppflyttning i någon af de sju första klasserna, erlägger den
befordrade fem procent af pensionsbeloppet i den klass, hvartill embete!,
eller tjensten hör.

Sker genom förändring i reglementet uppflyttning i högre klass,
utgår ökad befordringsafgift med fem procent af skilnaden mellan pensionsbeloppen
i de olika klasserna.

232

c. Retroaktivafgift.

Sådan afgift erlägges dels af viss högre embetsman, derest han vid
befordran är äldre än 35 år och ej redan tillhör pensionsinrättningen,
med årsafgift enligt l:a klassen för hela den tid, som förflutit från det
han fylde 35 år (§ 4), dels af delegare, som önskar såsom ordinarie tjenstetid
räkna sig till godo den tid, hvarunder han innehaft extra provinsialläkare-,
afvittringslandtmätare- eller vice kommissionslandtmätarebefattning
(§ 15), dels ock af delegare, som vill räkna sig till godo den tid, han kan
hafva i allmän civil tjenst såsom extra ordinarie tillbragt.

I begge dessa senare fallen utgår retroaktivafgiften med enahanda
årliga afgift, som eger rum i den pensionsklass vederbörande tillhör då
afgiften inbetalas (§ 17).

B. För pensionering af enka och barn.’

a. Årsafgift.

Denna afgift utgår med sju procent af det pensionsbelopp, för hvilket.
delegaren bidrager till pensionsinrättningen.

b. Befordringsafgift.

Sådan afgift skall i. alla de fall, der den enligt reglementet för
pensionsinrättningen eger rum, utgå med sju procent af det pensionsbelopp,
för hvilket dylik afgift erlägges till pensionsinrättningen.

Anm. 1. Pension för enka med ett eller Jlera pensiomberätlig ade barn utgår efter den 1
pensionsklass, hvartill mannen vid dödsfallet hört: med resp. 1,200, 900, 750,
600, 450, 300, 225, 150 eller 100 kronor.

Efterlemnas enka men icke barn, erhåller hon 2/s af det för pensionsklassen
angifna pensionsbeloppet.

Finnas blott pensionsberåttigade barn, tillkommer dem, om de iiro 3 eller
flera, full pension, om de äro 2 endast 2/3 pension och om det är ett barn 1/s
pension.

Anm. 2. Bör tjensteman, innan han erlagt 15 års afgifter, skola bristande årsafgifter uttagas
på det sätt, att å pensionsbeloppet afdrages 1/b af bristen under hvart och ett af
de fem första åren; dock att afdraget icke får öfverstiga hälften af årspensionen.

1 Afgifterna upptagas med de i kongl. reglementet den 9 juni 1899 § 23 faststälda

belopp.

233

Pensionsafgifterna uppbäras genom af direktionen särskilt antagne
redogörare; och de årliga afgifterna erläggas qvartalsvis i mars, juni, september
och december. Uppbördsarfvode utgår till redogörare sålunda, att
den, som jemväl utbetalar pensioner, åtnjuter provision med två procent
å uppbörd af delegareafgifter och två procent å medel, som utöfver nämnda
uppbörd användas för pensioneringen, under det att annan redogörare erhåller
provision med två procent å uppbörden; dock att, om den enligt
dessa grunder beräknade provisionen öfverstiger 300 kronor, å det Överskjutande
beloppet afdrages hälften och att provisionen icke i något fall
må utgå med högre belopp än 750 kronor.

Arméns pensionskassa.

Pension tillkommer de till armén hörande embets- och tjensteman
af militär-, läkare- och civilstaterna och utgår dels såsom pension från
arméns pensionskassa enligt gällande bestämmelser (sista reglementet utfärdadt
den 15 december 1893 med ändringar af den 22 december 1898),
dels såsom fyllnadspension enligt de i nådiga cirkuläret den 22 juni 1877
faststälda grunder för pensioneringen af arméns befäl och underbefäl med
vederlikar samt angående tiden för afgång ur tjenst med deri sedermera
vidtagna ändringar af den 7 juni 1878, den 29 november 1878, den 31 maj
1888, den 11 maj 1894, den 30 september 1898, den 25 maj 1900 och
den 6 juni 1902.

l:o) Statsanslag. För arméns pensionskassa äro i 1903 års riksstat
å 10:de hufvudtiteln uppförda följande ordinarie anslagsbelopp nemligen.

Ersättning för mistade löneinnehållningar............................ kr. 4,640: —

D:o för nådårs- och begrafningshjelpsbesparingar.... » 28,080: —

Bidrag till pensionering af enkor och barn efter befäl och

underbefäl med vederlikar............................................ » 67,708: —

Säger kr. 100,428: —

A extra stat anvisas under samma hufvudtitel för upprätthållande

af arméns pensionskassas egen pensionering samt till fyllnadspensioner
ett förslagsanslag å 1,540,000 kronor, hvari under år 1901 uppstod blåst
till belopp af 338,300 kronor 62 öre- Dessutom äro, till förstärkande af
det till nya enke- och pupillkassan utgående statsbidraget, likaledes å extra
stat för år 1902 anvisade 21,568 kronor.

Pension slom ilén s bet.

234

Från 4:e hufvudtiteln utgår jemväl enligt kongl. brefvet den 30
mars 1855 till pensionskassan såsom »fyllnad i ersättning för vakans- och
liggetidsbesparingarna» årligen ett belopp af 14,380 kronor 50 öre.

Utom de belopp å respektive 326,640 kronor och 60,350 kronor,
som under år 1901 blifvit omförda till Vadstena krigsmanshuskassa och
till invalidhusfonden, uppgingo alltså statens utgifter för det militära
pensionsväsendet sistnämnda år till sammanlagdt 2,014,677 kronor 12 öre,
deraf 89,267 kronor till pensionering af enkor och barn.

2:o) Lefnadsålder och tjenstetid. För att kunna blifva delaktig af
■pension på kassans stat erfordras i regel att hafva uppnått 50 års ålder
och räkna 30 verkliga eller genom retroaktivafgifter lösta tjenstår efter
fylda 20 år. Tidigare pensionsålder är bestämd för professor vid generalstaben
samt underofficerare och spel vid garnisonerade värfvade regementen
och fortifikationen. För den, som i och för tjensten ådragit sig skada eller
obotlig sjukdom, som gör honom till vidare tjenstgöring oförmögen, utgår
pension, om än vilkoren för pensionens åtnjutande eljest icke äro uppfylda.

För erhållande af fyllnadspension erfordras en lefnadsålder af respektive
65, 60, 55 eller 50 år, beroende på innehafvande grad eller tjenst,
samt eu tjenstålder af 30 verkliga år efter fylda 18 år. För underofficerare
vid värfvadt regemente eller fortifikationen är dock tjenståldern bestämd till
25 år. Oberoende af lefnads- och tjenstår utgår fyllnadspension till den,
som i och för tjensten ådragit sig skada eller obotlig sjukdom, som gör
honom till vidare tjenstgöring oförmögen.

3:o) Pensionsbelopp. Efter de olika beställningarne på stat äro
de från kassan utgående pensionerna indelade i elfva klasser; utgörande

pensionsbeloppet:

i första klassen 6 rum ä.................................. 2,400 och

5 d:o å............................. 1,800 kr.

» andra d:o ................................................... 1,200 »

» tredje d:o ................................................... 900 »

» fjerde d:o ................................................... 750 »

» femte d:o ................................. 600 »

» sjette d:o ............................ 450 »

» sjunde d:o .................................................. 375 »

» åttonde d:o ................................................... 225 »

» nionde d:o ................................................... 180 »

» tionde d:o ................................................... 120 »

» elfte d:o ................................................... 75 »

235

Enligt de i omförmälda cirkuläret af den 22 juni 1877 fastställa
pensioneringsgrunder skall pension jemte fyllnadspension utgå:

a. För den, som innehar fast lön på stat till belopp ej öfverstigande
1,000 kronor, med lönens hela belopp;

b. För innehafvare af lön, öfverstigande 1,000, men ej uppgående
till 6,000 kronor, med 80 procent af lönen (dock att för alla löner mellan

1,000 och 1,250 kronor såsom pension med fyllnadspension beräknas

1,000 kronor); samt

c. För innehafvare af lön till belopp af 6,000 kronor eller derutöfver
med 15 procent af lönen.

4:o) Pensionsafgifter.

A. För egen pensionering.

a. Årsafgift. (§ 57.)

Af hvarje i tjenst varande delegare i arméns pensionskassa betalas
till samma kassa en årlig afgift af sex procent utaf den pensionssumma,
som enligt gällande pensionsstat finnes anslagen för den klass, hvartill
lian hörer. (§ 57 mom. 1.)

För erhållande af rätt till fyllnadspension enligt de i kongl. cirkuläret
den 22 juni 1877 faststälda pensioneringsgrunder skall af löntagare till arméns
pensionskassa årligen erläggas, utöfver förutnämnda pensionsafgift, så
mycket att sammanräknade beloppet svarar mot fyra procent af summan
utaf pensionen från pensionskassan och fyllnadspensionen. (§ 57 mom. 2.)

Anm. Den som efter ingången af 1878 undfått lön, hvarmed pensionsrätt är förenad, är
skyldig att underkasta sig de i kongl. cirkuläret den 22 juni 1877 faststälda pensioneringsgrunder.
Numera hafva alltså med något sällsynt undantag delegare i arméns
pensionskassa skyldighet att för egen pensionering erlägga fyra procent af pension
och fyllnadspension såsom årsafgift till arméns pensionskassa.

b. Retroaktivafgift. (§ 59.)

Enär tjenståren få beräknas från fylda 18 års ålder, skall den, som
senare tillträdt lön, erlägga retroaktivafgift med den uti § 57 mom. 1
stadgade årsafgift för hvarje år, han såsom lönlös efter förberörda ålder
tjenstgjort.

c. F/erestegsafgifter. (§ 60 inom. 1.)

Den, som avancerar öfver eu eller flera grader, skall betala
1 ro) tio års afgifter för hvarje förbigången grad, årsafgiften beräknad
såsom i § 57 inom. 1 sägs; och

236

2:o) befordringsafgift, beräknad till halfva pensionssumman för hvarje
förbigången grad, pensionssumman — pension, utan fyllnadspension.

Amu. 1. Underofficerare äro från dessa afgifter befriade.

Amu. 2. För de fall, då någon antingen, efter afgång utan pension, erhåller eu beställning
med pensionsrätt, eller, efter att hafva varit i utrikes tjenst och derunder deltagit
i krig, erhåller någon på stat varande militärbeställning bär i riket samt önskar
få tillgodoberäkna denua tjenstetid, äro särskilda bestämmelser (§§ 61 och 62)
meddelade i afseende å beräkningen af såväl retroaktiv- som flerestegsafgifter.

d. Expektansafgift. (§ 65.)

Dylika afgifter med de för hvarje särskild! fall stadgade belopp
förekomma, då någon, som tjent i fulla 25 år efter adertonde åldersåret,
vill träda ur tjenst och genom expektansafgifters erläggande lösa de bristande
tjenståren samt derigenom bereda sig rätt till åtnjutande af pension
vid expektansårens utgång.

B. Till enke- och pupillkassan.1

a. Arsafgift. (§ 4.)

Den, som innehar lön på stat, är skyldig att i årsafgift erlägga 1 3A
procent å det aflöningsbelopp, efter hvilket fyllnadspensionen skall beräknas.

b. Retroaktivafgift. (§§ 4 och 5.)

Den, som första gången tillträder lön på stat efter den dag, han
fy It 21 år, erlägger årsafgiften retroaktivt för tiden från den förste i
månaden näst efter sagde dag.

Den, som utgått ur men åter ingår i kassan, är likaledes skyldig att
för den tid, han efter utträdet icke erlagt årsafgift, retroaktivt erlägga
dylik afgift, beräknad å aflöningsbeloppet för den tillträdda beställningen
på stat.

Den, som vid inträdet i kassan är enkling och eger barn under 12
år, äfvensom den, hvilken efter vunnen delaktighet i kassan varit gift,
skall, om han ingår nytt äktenskap sedan han uppnått 30 års ålder, retroaktivt
för hela den tid, hvarmed hans ålder vid det senare äktenskapets
ingående öfverstiger 30 år, erlägga 4 procent årlig ränta å ett belopp,
motsvarande ett års enkepension för den tjenstegrad han tillhör.

1 Som rätt till inträde eller till förhöjning af pensionsrätt i gamla enke- och pupillkassan
upphört f. o. m. den 1 januari 1884, upptagas bär endast de i reglementet för nya
enke- och pupillkassan den 15 december 1893 §§ 4 och 5 stadgade afgifter.

237

c. Befordringsafgift. (§ 5.)

Dylik afgift erlägges dels, då lön på stat första gången erhållcs,
äfvensom vid tillträde af sådan lön, högre än den förut uppburna, eller
af ålderstillägg, med 5 procent å det aflöningsbelopp, efter hvilket årsafgiften
derefter kommer att utgå, dels ock af den, som går förbi en eller
flere löneklasser, efter samma grund för hvarje sådan klass.

Anm. 1. Rätt att utträda ur kassan vid afskedstagandct och dervid återfå sammanlagda
beloppet af sina inbetalda af gifter, men ej derå upplupen ränta, tillkommer delegare,
som under hela den tid han haft del i kassan varit ogift eller enkling utan
pensionsbcrättigade barn. (§ 7.)

Anm. 2. Enke- respektive barn pension utgår med viss procent af det aflöningsbelopp, efter
hvilket afliden delegarc sist erlagt eller bort erlägga årsafgift till kassan, och utgör

å sådant aflöningsbelopp,

ej öfverstigande 1,000 kronor —...............-- 20 procent,

öfver 1,000 till och med 2,000 » —............-..... 10 d:o

» 2,000 » s> » 3,000 » ..............-....... 18 d:o

» 3,000 » » » 4,000 » ..................—- 17 d:o

» 4,000 » » » 5,000 » - 10 d:o

d 5,000 » » » 6,000 » - 15 d:o

samt öfverstigande 6,000 » —.................. 14 d:o (§ 0. 1.)

Pensionsafgifterna innehållas af vederbörande redogörare, i regel qvartalsvis,
vid lönernas (respektive pensionernas) utbetalning. Tillhör delegarc
icke viss kår, skall han inom utgången af hvarje år till kassan inbetala årets
utgifter. Försummar han detta, är han skyldig att, jemte afgifterna, erlägga
sex procent för den öfver skjutande tiden. Uppbördsarfvode utgår
till*5 redogöraren med två procent af de årliga afgifterna för pension och
fyllnadspension.

Flottans pensionskassa.

Denna kassa har till ändamål att bereda pensioner ä ena sidan åt
befäl och underbefäl med vederlikar vid flottan äfvensom åt embets- och
tjensteman samt vaktbetjente i marinförvaltningen och hos kassan och ä
andra sidan åt desse tjenstinnehafvares enkor och barn äfvensom åt enkor
och barn efter en hvar af gemenskapen vid flottan, som i fredstid genom
vådlig händelse under tjenstutöfning tillsatt lifvet.

Med afseende å de dubbla uppgifter, kassan sålunda har att fylla,
är den delad i två fonder: en pensionsfond och en gratialfond.

238

Genom kassan förmedlas dessutom pensioneringen af flottans och
lotsverkets gemenskap äfvensom utbetalningen af den pension, de fyllnadspensioner
och den pensionsförhöjning af statsmedel, hvartill vederbörande
delegare må vara berättigade.

Delegare i kassan är en hvar, som medelst fullmakt eller konstitutorial
blifvit utnämnd eller antagen till officer, underofficer, civil embetseller
tjensteman, månadslönare eller vaktbetjent vid flottan eller till embetseller
tjensteman eller vaktbetjent vid marinför v ältning en eller kassan och
för sin befattning innehar lön på stat.

Till delegare antages efter egen derom gjord anmälan embets- eller
tjensteman, månadslönare eller vaktbetjent, som enligt förordnande eller
kontrakt innehar arfvode på stat vid flottan eller något af nämnda
embetsverk.

Jemväl embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid lotsstyrelsen
äfvensom befäl och underbefäl vid lotsverket hänföras under nyssnämnda
bestämmelser, men för pensioneringen af denna personal gälla andra, särskilt
faststälda grunder (se nedan).

Nu gällande reglemente för flottans pensionskassa är utfärdadt den
17 november 1899; och de för lotsverket faststälda pensioneringsgrunder
innehållas i nådiga kungörelsen af den 22 januari 1892 samt nådiga kungörelsen
den 21 september 1888, i hvad denna afser förbättrad pensionering
af personalen vid lotsverket.

l:o) Statsanslag. För flottans pensionskassa äro, förutom ett förslagsanslag
å 66,500 kronor för pensionering af flottans och lotsverkets gemenskap,
å riksstatens 10:de hufvudtitel uppförda följande ordinarie anslagsbelopp,
nemligen:

Ersättning för mistade inkomster:

Till pensionsfonden....................................................... 36,320: —

» gratialfonden ........................................................ 16,650:— 52,970: —

Till pensionering af flottans befäl och underbefäl

med vederlikar, förslagsanslag............................................. 270,000: —

Säger 322,970: —

Enligt till kongl. lotsstyrelsen från direktionen öfver flottans pensionskassa
expedierad skrifvelse af den 28 oktober 1901 hvarvid fogats uppgift
på de personer, som genom nämnda kassa under år 1901 från lotsverket
åtnjöto fyllnadspension, pensionsförhöjning och pensionsbidrag uppgingo

239

nämnda personers från lotsverket utgående årliga pensionsbelopp sammanlagdt
till 85,572 kronor 50 öre.

Utom ofvannämnda anslag till pensionering af flottans och lotsverkets
gemenskap, å hvilket utgiften för år 1901 belöpte sig till 139,323
kronor, uppgingo alltså statens utgifter för flottans och lotsverkets pensionsväsen
sistnämnda år till sammanlagdt 408,542 kronor 50 öre, deråt
16,650 kronor till pensionering af enkor och barn.

2:o) Lefnadsålder och tjenstetid. Till pension ur kassan är en hvar
delegare vid afsked stagandet berättigad, som stått i tjenst vid flottan,
marinförvaltningen eller pensionskassan oafbrutet i 30 år och uppnått en
ålder af 55 år (§ 12 mom. 1). Vid 50 lefnadsår och efter 30 års tjensttid
eger afskedstagande erhålla i pension 75 procent af den pension, honom
skulle tillkomma vid 55 lefnadsår, och utgår denna lägre pension intill
fylda 55 år, hvarefter den pensionstagande är berättigad åtnjuta den
pension, honom bort, om han qvarstått i tjensten, vid den tiden tillfalla
(§12 mom. 2). Delegare, som i och för tjensten ådragit sig skada eller
obotlig sjukdom, som gör honom till vidare tjenstgöring oförmögen, eger
rätt, äfven om vilkoren för pensions åtnjutande icke äro uppfylda, att
afgå med pension ur kassan enligt mom. 1 (§ 12 mom. 5).

Fyllnadspension af statsverket utgår endast till delegare, som l:o)
är berättigad till pension ur kassan och 2:o) vid afskedstagandet uppnått
en lefnadsålder: flaggman samt fält- och regementsläkare af 65, kommendör
och öfverdirektör vid mariningeniörstaten af 60 samt alla öfrig a. af
55 år. Oberoende af lefnads- och tjenstår utgår fyllnadspension till den,
som i och för tjensten ådragit sig skada eller obotlig sjukdom, hvilken
medför rätt till pension af kassan enligt § 12 mom. 5 (§ 13 mom. 1).

3:o) Pensionsbelopp. I pension ur kassan jemte fyllnadspension af
statsverket genom kassan erhåller delegare, som innehar fast lön på stat,
(§ 11 mom. 1) då detta lönebelopp ej öfverstiger 1,000 kronor, lönens
kela belopp, då lönen öfverstiger 1,000 men ej uppgår till 6,000 kronor,
SO procent af lönen; dock att för alla löner mellan 1,000 och 1,250 kronor,
förstnämnda belopp eller 1,000 kronor ocli för alla löner mellan 5,625 och

6,000 kronor 4,500 kronor beräknas såsom pension jemte fyllnadspension.
Då lönen uppgår till 6,000 kronor eller deröfver utgör pension jemte
fyllnadspension 15 procent af lönen.

Utaf sammanlagda beloppet af pension jemte fyllnadspension utgöra
2/a pension och Va fyllnadspension.

240

Dessa bestämmelser gälla i tillämpliga delar jemväl för den, som i
stället för fast lön innehar arfvode å stat och blifvit antagen till delegare
i kassan. För den, som är tillerkänd ålderstillägg, beräknas pension jemte
fyllnadspension efter den fasta lönen utan ålderstillägg. (§11 mom. 2.)

Värdet af beklädnadsförmån beräknas till 20 procent af den fasta
lönen. (§11 mom. 3.)

Erhåller delegare, som tillhör marinförvaltningen, civilstaten eller
pensionskassan, afsked efter uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår,
beräknas och utgår fyllnadspension med skilnaden emellan lönens hela
belopp, ålderstillägg inberäknadt, och pensionen. (§ 13 mom. 2.)

4:o) Pensionsafgifter.

A. För egen pensionering. (§ 14.)

a. Arsafgift.

Denna afgift utgår med ett belopp, motsvarande fyra procent af
summan utaf pensionen jemte fyllnadspensionen, (mom. 1.)

b. Retroaktivai gift.

Den som inträder i eller förordnas att bestrida sådan tjenst, som
medför delegareskap i kassan, men icke samtidigt erhåller lön på stat, må,
efter egen anmälan, sedan han tillträdt lönen i pensionshänseende beräkna
sig till godo den förflutna tiden från och med månaden näst efter den, i
hvilken han inträdt i tjenst eller förordnats att tjensten bestrida, med vilkor
att inom ett års tid, sedan han tillträdt lönen, erlägga retroaktiva
pensionsafgifter, beräknade efter denna lön, för den förflutna tiden. (mom. 3.)

Har arfvodestagare efter egen anmälan erhållit delegarerätt senare
än den månad, i hvilken utnämningen eller antagningen egt rum, beräknas
och utgår pensionsafgiften från och med månaden näst efter den, i hvilken
anmälan skett, och skall han i detta fall inom ett år derefter erlägga
retroaktiva pensionsafgifter för tiden från och med den månad, i hvilken
han tillträdt lönen eller arfvodet jemte ränta efter fem procent, (mom. 4.)

Utnäinnes eller förordnas delegare till annan tjenst med afstående
af lönen för den förra tjensten, dock utan att derigenom anses hafva
afgått från densamma, åligger honom att fortfarande erlägga den derpå
belöpande pensionsafgift, vid påföljd att inom ett år, sedan han ånyo tillträdt
den afstådda lönen, erlägga retroaktiva pensionsafgifter för den förflutna
tiden från och med månaden näst efter den, för hvilken afgiften
senast blifvit betald, jemte ränta efter fem procent, (mom. 5.)

241

Har delegare, som tillhör officers- eller underofficerskåren, erhållit
afsked med tillstånd att såsom lönlös i flottan qvarstå, är han ej pligtig
att erlägga pensionsafgift; men har han icke erlagt sådan afgift, beräknad
efter den lön han frånträdt, och inträder han åter i tjenstgöring såsom
officer eller underofficer med lön på stat, skall han inom ett år derefter
retroaktivt erlägga dubbla afgifter för den tid, han varit lönlös och tjenstfri,
(mom. 6.)

Varder delegare, som afgått från sin tjenst, ånyo befordrad till
tjenst, som medför delegarerätt i kassan, vare berättigad att i pensionshänseende
beräkna den tid, han förut varit delegare, tillsammans med sin
senare tjensttid mot erläggande af retroaktiva afgifter för mellantiden,
(mom. 7.)

Pensionsafgifterna innehållas af delegarnes aflöning, hvilket iakttages
af vederbörande tjensteman, som upprätta aflöningsuträkningarne och utbetala
aflöningen. Afgifterna inbetalas till kassan för hvarje månad.

Retroaktiva pensionsafgifter jemte ränta, der sådan eger rum, inbetalas
på en gång i kassan. (§ 14 mom. 8.) Rätteligen beräknade och
erlag da pensionsafgifter få icke återfordras. (§14 mom. 9.)

B. För pensionering af enka och barn. (§ 24.)

Denna afgift (gratialafgift benämnd) erlägges af delegare med ett
belopp motsvarande femton procent af gratialet och utgår med en tolftedel
för hvarje månad. I vissa fall utgå dessutom retroaktiv gratialafgift samt
tilläggsafgift.

Gratialbeloppet utgör respektive 1,000, 750, 510 eller 237: 50, beroende
på mannens tjenstgrad. (§ 22.)

I tjenst varande delegares gratialafgifter innehållas af delegarens
aflöning, hvilket iakttages af vederbörande tjensteman, som uträkna och
utbetala aflöningen. Pensionerad delegares enahanda afgifter innehållas af
hans pension, för hvilket ändamål afgiftsbeloppet skall å pensionsbrefvet
antecknas. Uppbär icke delegare lön eller arfvode på stat under sjöförsvarsdepartementet
eller pension ur flottans pensionskassa, skola afgifterna
genom hans egen försorg till kassan för hvarje år inbetalas inom
årets utgång, vid påföljd att å ogulden afgift skall erläggas ränta efter
*/2 procent i månaden. Rätteligen erlagda och beräknade gratialafgifter
få icke återfordras. Deras matematiska värde kan dock efter pröfning
under vissa omständigheter få återbekommas. (§ 25.)

Ptunionskomittnå bet.

242

Lotsstyrelsens personal.

Pensionering af personalen vid lotsstyrelsen samt befäl och underbefäl
vid lotsverket eger rum enligt följande i kongl. kungörelsen den 22 januari
1892 faststälda grunder.

Denna personal erhåller dels pension ur flottans pensionskassa, dels
ock fyllnadspension och pensionsförhöjning från lotsverket. (§ 1.)

Pension ur kassan tillkommer, med ett för hvarje tjenstbefattning
fixeradt belopp, den, som oafbrutet stått i tjenst vid lotsstyrelsen eller
lotsverket, inberäknadt tjenstgöring vid flottan eller något af de till kassan
i pensionshänseende hörande verk, i 30 år och uppnått 55 lefnadsår samt
erlagt till kassan stadgad pensionsafgift. Af nämnda pensionsbelopp erhålles,
om den afskedstagande uppnått 50 lefnadsår och 30 tjenstår, 75
procent; och utgår pensionen sålunda intill fy]da 55 år, hvarefter pensionären
åtnjuter den pension honom bort tillfalla, om han qvarstått i tjensten
vid den tiden. Oberoende af lefnads- och tjenstår utgår fulla pensionsbeloppet
till delegare, som i och för tjensten ådragit sig skada eller obotlig
sjukdom, som gör honom till vidare tjenst oförmögen. (§ 2.)

Fyllnadspension från lotsverket utgår likaledes med ett för hvarje
tjenstbefattning fixeradt belopp men kan endast tilldelas afskedstagande
och till pension ur flottans pensionskassa berättigad, generallotsdirektör
vid 65 år, byråchef och inspektör vid 60 år samt alla öfriga vid 55 års
ålder, dock icke förrän lönen innehafts af generallotsdirektör i fem år
och af öfriga i två års tid. (§ 3.)

Pensionsförhöjning en från lotsverket afser att uppbringa pensionsförmånerna
så mycket, att de i regel sammanlagdt motsvara lönens hela
belopp. För att komma i åtnjutande af pensionsförhöjning erfordras dock
i allmänhet en 5 års högre lefnads- och tjensttid än den för fyllnadspension
bestämda. (§ 4.)

Anm. För lotsverket finnes en enskild pensionskassa med af Kongl. Maja den 28 september
1895 faststäldt förnyadt reglemente. Kassan har till ändamål att lemna årliga pensioner
dels åt delegare sjelf, hans hustru eller döttrar vid fylda 50 eller 55 år, och dels
åt afliden delegares efterlefvande enka och minderåriga barn.

En hvar, som efter ofvannämnda dag vinner anställning eller befordran å ordinarie
stat vid lotsstyrelsen eller lotsverket är skyldig att, så framt han är gift, genast
eller, om han är ogift, framdeles så snart han ingått äktenskap, bereda efterlefvande
enka och minderåriga barn pension till belopp i jemna tiotal från och med 50 kronor
intill 500 kronor och att för sådant ändamål erlägga afgifter enligt särskildt faststälda
tabeller.

243

Statens jernvägstrafiks pensionsinrättning.

Delegare i pensionsinrättningen är hvar och en, som på grund af
nådiga reglementet den 6 september 1872 vunnit delegarerätt i inrättningen,
så ock en hvar, som efter utfärdandet af sist faststälda reglementet
af den 3 november 1882 varder anstäld i statens jernvägstrafiks ordinarie
tjenst. I sistnämnda reglemente hafva ändringar skett genom kongl. kungörelserna
den 31 december 1888, den 18 maj 1894 och den 25 november
1898.

l:o) Statens bidrag utgår tillsvidare för hvarje år med belopp, motsvarande
två procent af skilnaden mellan statens jernvägstrafiks samtliga
inkomster å ena sidan och utgifter för drift och underhåll å den andra.
(§ 2 b.)

Till följd af beräkningsgrunden är detta bidrag ganska vexlande
samt utgjorde:

År 1892
» 1893
> 1894.
» 1895.
» 1896
» 1897.
» 1898
» 1899
» 1900
» 1901

125,505: 43
131,715: 86
180,187: 10
198,226: 50
219,728: 65
308,498: 86
317,858: 06
252,876: 59
213,023: 98
176,045: 79

Anm. Något direkt bidrag af statsmedel utgår icke till statens jernvägstrafiks enke- och pupillkassa,
men staten har till kassan öfverlåtit afkastningen af vissa jordstycken äfvensom
inkomsterna af böter, som ådömts jernvägspersonalen för tjenstefel, af försäljningsoch
annonseringsrättigheter, af försålda gångbiljetter och platformsbiljetter, af försåld
makulatur m. m., kvilka förmåner under år 1901 tillskyndade kassan en nettoinkomst
af 116,807 kronor 59 öre.

2:o) Lefnadsålder och tjenstetid. Pensionsberättigad är delegare, som
efter minst 30 års tjenst i ordinarie anställning vid statens jernvägstrafik
uppnått sådan ålder, att hans lefnadsår och tjenstår sammanräknade uppgå
till talet 95. (§ 6 c.)

244

Pensionsberättigad är jemväl delegare, som

antingen till följd af kroppsskada eller sjuklighet, hvilken han i
tjenstutöfning vid statens jemvägstrafik sig ådragit, icke vidare kan sin
befattning behörigen sköta och fördenskull afskedas (§ 6 a),

eller efter minst 10 tjenstår i ordinarie anställning vid statens
jemvägstrafik afskedas, emedan han antingen till följd af sjuklighet, som
han icke ådragit sig under tjenstutöfning, eller till följd af ålderdomssvaghet
icke kan sin befattning behörigen skota. (§ 6 b.)

3:o) Pensionsbelopp. Detta bestämmes, i mån af den pensionsberättigades
tjenstår, till vissa procent af den medelaflöning, som uppkommer
då medeltalet tages af de fem sista årsaflöningar, i förhållande hvartill
den pensionsberättigade, näst före erhållet afsked, erlagt årsafgifter till
pensionsinrättningen, sålunda att (§ 7)

för	fulla	10 tjenstår	erhållas............	............ 20	procent af	medelaflöningen;
»		11	»	» .............	........... 22	» »
»	»	12	»	» ........	........... 24	» »	»
»		13	»	» ......	........... 26	» »
»	»	14	»	» .......	........... 28	» »	»
»	»	15	»	» ........	........... 30	» »	»
»	»	16	»	»	........... 32	» »	»
»	»	17	»	»	........... 34	» »	»
»	»	18	»	» ........	........... 36	» »
»	»	19	»	»	........... 38	» »
		20	»	»	........... 40	» »	»
»	»	21	»	»	........... 44	» »	»
»	»	22	»	» .....	........... 48		»
»	»	23	»	»	........... 52	» »
»	»	24		» .....	........... 56	» »
»	»	25	»	» ____	........... 60	» »	»
»	»	26	»	»	........... 64	» »	»
»	»	27	»	»	........... 68	» »	»
	»	28	»	»	.......... 72	» »	»
»	»	29	»	»	........... 76	» »	»
»	»	30	»	»	.......... 80	» »	»

Delegare, som skall pensioneras på grund af i tjenstutöfning ådragen
kroppsskada eller sjuklighet erhåller dock såsom pension:

då han icke räknar fulla 23 tjenstår, 50 procent af medelaflöningen,
och

245

då han räknar fulla 23 tjenstår eller derutöfver, den procent, som i
allmänhet är stadgad;

men om kroppsskadan eller sjukligheten är af sådan beskaffenhet,
att delegaren icke kan bidraga till sin egen försörjning, skall pensionen,
oberoende af antalet tjenstår, utgå med 80 procent af medelaflöningen.

4:o) Pensionsafgifter.

A. För egen pensionering,
a. År saf gifter. (§ 3.)

Arsafgift utgår med en viss, på grund af delegarens ålder vid inträdet
i pensionsinrättningen en gång för alla bestämd procent af honom
tillkommande aflöning, sålunda:

att, den som inträdt före fylda 30 år erlägger 3,2 procent af aflöningen,
den, som vid inträdet fylt 30 men icke 32 år erlägger 3,3 » » »

» »

» 32

3,4

» »

» 34

3,5

» »

» 36

3,6

» »

» 38

3,7

» y>

» 40

3,8

» »

» 42

3,9

» »

» 44

4,0

» »

» 46

4,1

» »

» 48

4,2

» »

» 50

4,3

» »

» 52

4,4

» »

» 54

4,5

» »

» 56

4,6

» »

» 58

4,7

» »

» 60

4,8

Anm.

1. Med aflöning förstås endast

ordinarie

arfvode och inqvartering,

derest

sådan utgår,

denna senares värde alltid beräknadt till 20 procent af arfvodet.

Anm. 2. För den ordinarie personal, som aflönas enligt beting, eller efter dag och timme,
bestämmer jern vägsstyrelsen de aflöningsbelopp, i förhållande hvartill stadgade afgifter
skola utgå.

b. Retroaktivafgift. (§§ 3 och 11.)

Den som vid erhållande af anställning i statens jernvägstrafiks ordinarie
tjenst fylt 30 år, skall erlägga retroaktivafgift, motsvarande hela

246

värdet af förmånen att icke behöfva erlägga högre årsafgifter än de bestämda,
hvilket värde fastställes af pensionsinrättningens direktion.

Delegare, som lemnat statens jernvägstrafiks tjenst, skall, om lian
ånyo vinner inträde deruti och följaktligen äfven återinträder såsom delegare
i pensionsinrättningen, erlägga de afgifter, som af direktionen fastställas.

c. Uppflyttningsafgift. (§ 4.)

Hvarje gång delegare uppflyttas i högre aflöningsklass än den, för
hvilken hans årsafgifter senast utgått, erlägger han till pensionsinrättningen
en månads aflöningsförhöjning.

Arsafgifterna inbetalas genom afdrag å delegares aflöning, hvarje
gång sådan utfaller. År delegare af någon anledning oberättigad att
uppbära aflöning, så att afdrag ej kan ega rum, skall inbetalningen af
såväl aflöningsförhöjnings- som årsafgift ske kontant och på de tider, då
inbetalning genom aflöningsafdrag eljest skolat ske. Försummas detta,
må direktionen afgöra, huruvida den försumlige får i pensionsinrättningen
qvarstå eller ej. Erhåller han tillåtelse att qvarstå, skall hela det förfallna
beloppet jemte sex procent ränta derå, efter år räknad, på en gång fråndragas
den försumliges först utfallande aflönings- eller pensionsbelopp. (§ 5.)

Rätt att återfå erlagda afgifter medgifves i allmänhet endast delegare,
som entledigas från sin befattning vid statens jernvägstrafik derför
att befattningen till följd af ändringar i förvaltningens organisation eller
tjenstförhållandena i öfrigt indrages. Utom sjelfva afgifterna erhållas
jemväl ränta och ränta derå, dock efter afdrag af kostnaden för den risk
pensionsinrättningen lupit att få utbetala pension, hvilket afdrag af direktionen
fastställes. (§ 13.)

B. För pensionering af enka och barn.1
a. Inträdesafgift. (§ 3.)

Den inträdande erlägger såsom inträdesafgift hälften af honom då
tillkommande aflöning för en månad.

Anm. 1. Med aflöning förstås endast ordinarie arfvode och inqvartering, derest sådan utgår,
denna senares värde alltid beräknadt till 15 procent af arfvodets belopp.

Anm. 2. För den ordinarie personal, som aflönas enligt beting eller efter dag och timme,
bestämmer jernvägsstyrelsen de aflöningsbelopp, i förhållande hvartill stadgade afgifter
skola utgå.

1 Gällande reglemente för statens jernvägstrafiks enke- och pupillkassa är utfärdadt
den 6 september 1872 med ändringar af den 22 januari 1881, den 20 december 1889, den
18 maj 1894 och den 25 november 1898.

247

b. Arsafgifter. (§ 4.)

Dessa utgå med en viss, på grund af delegarens ålder vid inträdet
i kassan en gång för alla bestämd procent af honom tillkommande aflöning
sålunda, att den,

som

inträder

innan

han

fylt 30

» lefnadsår, er

lägger 3,o

procent af aflöning»

vid inträdet fylt 301

men

icke 32

3,i

» 3,2

» 3,3

» 3,4

» 3,5

» 3,6

» 3,7

» 3,8

» 3,9

» 4,0

» 4,1

» 4,2

» 4,3

» 4,4

» 4,5

» 4,6

» 4,8

» 5,0

» 5,2

» 5,4

» 5,6

» 5,8

» 6,1

» 6,4

» 6,7

c. Retroaktivafgift.

Den, som vid anställning i statens jernvägstrafiks ordinarie tjenst
fylt 30 år, skall erlägga retroaktiv afgift, motsvarande hela värdet af
förmånen att icke behöfva erlägga högre årsafgifter än de bestämda, hvilket
värde fastställes af pensionsinrättningens direktion. (§ 4 mom. 1.)

Delegare, som utträdt ur statens jernvägstrafiks tjenst och sedermera
deri åter inträder, skall, vare sig han under mellantiden qvarstått i

248

enke- och pupillkassan eller icke, erlägga de afgifter, som af direktionen
bestämmas. (§11 mom. 1 och 2.)

d. Uppflyttningsafgift. (§ 5.)

Hvarje gång delegare uppflyttas i högre aflöningsklass än den, för
hvilken hans årsafgifter senast utgått, erlägger han till enke- och pupillkassan
2 månaders aflöningsförhöjning.

De bestämda afgifterna inbetalas af i tjenst varande delegare genom
afdrag å hans aflöning. År sådan delegare af en eller annan orsak oberättigad
att uppbära aflöning, så att afdrag ej kan ega rum, skall inbetalningen
ske kontant på de tider, då inbetalning genom aflöningsafdrag
eljest skolat ske. Ur tjenst afgången delegare erlägger före utgången af
det kalenderår, hvarunder han utträdt ur tjensten, för året ännu oguldna
afgifter, men under de följande kalenderåren erlägges hela den faststälda
årsafgiften på en gång, senast den 1 augusti. (§ 6.)

Rätt att återfå erlagda afgifter medgifves endast delegare, som entledigas
från sin befattning vid statens jernvägstrafik, derför att befattningen
till följd af ändringar i förvaltningens organisation eller tjenstförhållanden
i öfrigt indrages, och som icke bibehåller sin delegarerätt.
Utom sjelfva afgifterna erhållas jemväl ränta och ränta derå, dock efter
afdrag af kostnaden för den risk kassan lupit att till hans efterlefvande
få utbetala pension, hvilket afdrag af direktionen fastställes. (§12 mom. 5.)

Under vissa omständigheter kan dock återbetalning af erlagda afgifter
ega rum, om delegare, som icke är berättigad till pension från
statens jernvägstrafiks pensionsinrättning, eljest utan egen begäran entledigas.
(§12 mom. 5.)

Anm. Årliga pensionsbeloppet efter afliden delegare utgör i allmänhet 25 procent af den
medelaflöning, som uppkommer, då medeltalet tages af de fem sista årsaflöningar, i
förhållande till hvilka delegaren erlagt årsafgifter. (§ 8.)

Telegrafverkets pensionsinrättning.

Telegrafverkets tjensteman äro enligt 1883 års riksdagsbeslut berättigade
att — efter uppnådda 65 lefnads- och minst 35 tjenstår, om de
tillhöra styrelsens personal, samt efter uppnådda 95 sammanräknade lefnads -

249

och tjenstår, om de äro anstå!da vid verkets stationer — åtnjuta pension
motsvarande lönens hela belopp, att utgå dels från telegrafverkets
pensionsinrättning enligt bestämmelserna i det för denna inrättning gällande
reglemente och dels med erforderligt fyllnadsbelopp af telegrafverkets
medel.

Delegare i pensionsinrättningen är, förutom dem, som då redan deri
vunnit delaktighet, en hvar, som efter utfärdandet af sist faststälda reglementet
af den 17 december 1886 inträder i telegrafverkets ordinarie tjenst.

I detta reglemente ha vissa ändringar skett genom kongl. kungörelserna den

II november 1892 och den 27 januari 1899.

Delegarne indelas i två klasser:

klassen A, omfattande telegrafstyrelsens embets- och tjensteman
äfvensom betjente hos styrelsen och å stationerna;

klassen B, omfattande stationspersonalen, utom betjente.

l:o) Statens bidrag till pensionsinrättningen utgår med 5 procent
af det Sverige tillkommande telegrafporto, hvaraf

a. 3/io utgöra telegrafverkets ständiga bidrag till personalens pensionerande;
och

b. 11io användas tillsvidare och så länge nödigt är till amortering
af den retroaktivsumma, som utöfver stadgade delegareafgifter erfordras
till pensionerande af den personal, som vid pensionsinrättningens tillkomst
tillhörde telegrafverket. (§ 3 2:o.)

Utom 5,000 kronor, som årligen utgå till enke- och pupillkassan,
har statens bidrag utgjort:

		Till amortering
	Ständiga bidraget IV2 procent af behållna tele-gramporto-inkomsten.	af den s. k. retroaktiv!onden. 3Vs procent af behållna tele-gramporto-	Fyllnadspensio-nerna (fyllnad i pensionen till lönens belopp).	Samma.
		inkomsten.
År 1892 ..........	21,249: 83	49,582: 95	23,076: 25	93,909: 03
> 1893 ..........	20,713: 12	48,330: 63	25,844: 58	94,888: 33
» 1894 ..........	19,898: 57	46,430: 01	30,663: 33	96,991: 91
» 1895 ..........	21,082: 03	49,191: 41	34,347: 50	104,620: 94
> 1996 ..........	22,237: 67	51,887: 90	35,337: 50	109,463: 07
> 1897 ..........	23,697: 63	55,294: 48	36,355: —	115,347: 11
» 1898 ..........	24,966: 60	58,255: 39	38,491: 25	121,713: 24
> 1899 ..........	26,975: 56	62,942: 98	38,430: —	128,348: 54
» 1900 ..........	27,013: 70 27,731: 72	63,031: 97	39,384: 84	129,430: 51
» 1901 ..........	64,707: 36	40,003: 76	132,442: 84

Pensionskomiténs bet. 32

250

Dessutom hafva till personer, som afgått ur tjenst innan pensionsinrättningen
kom till stånd eller hvilka deri ej varit delegare, utgått
pensionsunderstöd, enligt särskilda kongl. bref, sålunda: år 1892: 3,220,
1893: 3,220, 1894: 3,220, 1895: 3,220, 1896: 3,220, 1897: 3,120, 1898:
3,180, 1899: 4,080, 1900: 3,880, 1901: 3,492: 50.

2:o) Lefnadsålder och tjenstetid. (§ 6.)

För att erhålla hel pension skall delegare,

som tillhör klassen A, hafva uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår,

och som tillhör klassen B, hafva uppnått 95 sammanräknade lefnadsoch
tjenstår.

Half pension utgår till delegare, som i telegrafverkets tjenst ådragit
sig kroppsskada eller sjuklighet och icke vidare kan behörigen sköta sin
befattning samt fördenskull erhåller afsked.

Af/cortad pension d. v. s. pension, motsvarande det matematiska
värdet af pension vid afskedsåldern, jemförd med hel pension vid full
pensionsålder, tillfaller delegare, som afgår ur telegrafverkets tjenst högst
10 år före uppnådd pensionsålder.

3:o) Pensionsbelopp. (§ 7.)

Hel pension utgår med:

60 procent af hela aflöningen, då denna ej öfverstiger 4,000 kronor.

60 procent å 4,000 kronor = 2,400 kronor, då hela aflöningen är
större än 4,000 kronor men icke öfverstiger 5,000 kronor, och

48 procent af hela aflöningen, då denna öfverstiger 5,000 kronor.

Anm. Med aflöning förstås ordinarie lön eller arfvode jemte ålderstillägg och tjenstgörings penningar.

(Hyresförmåner och tillfälliga arfvoden inräknas icke.) (§ 8.)

4:o) Pensionsafgifter. (§§ 4 och 11.)

A. För egen pensionering.

a. Arsafgifter. (§ 4 mom. 1.)

Arsafgifterna utgå med vissa procent af den mot aflöningen svarande
pension sålunda, att

delegare inom klassen A erlägger 3 procent af pensionen,

» » » B, som i telegrafverkets ordinarie tjenst in träder

före fylda 25 år, erlägger 5,2 procent af pensionen,

251

som vid inträdet fylt 25 men ej 27, erlägger 5,3 procent af pensionen,

	27	»	29	»	5,4	»
	29	»	31	»	5,5
»	31	»	33	»	5,6
»	33	»	35	»	5,7	»
»	35	»	37	»	5,8	»
»	37	»	39	»	5,9	»
»	40				6	»

b. Retroaktivafgift.

Delegare är skyldig: (§ 4 mom. 2)

om han tillhör klass A och vid inträdet i pensionsinrättningen fylt
25 år, att från nämnda ålder erlägga den retroaktivafgift, som af hans pensionsålder
betingas; samt

om han tillhör klass B att för den tid han efter fylda 25 år vant
extra ordinarie inom verket erlägga motsvarande retroaktivafgift; och skall
han jemväl, derest han för ernående af tidigare pensionering vill tillgodoräkna
sig äfven en föregående tjenstetid vid telegrafverket eller i annan
statens tjenst, derom göra anmälan vid inträdet samt ikläda sig en ytterligare
retroaktivafgift, som svarar mot sistnämnda tid.

Delegare, som lemnat telegrafverkets tjenst, skall, om han ånyo
vinner inträde deri, för mellantiden paföras motsvarande retroaktivafgifter.
(§11.)

Dessa afgifter fastställas af pensionsinrättnmgens direktion.

c. Löneförhöjningsafgift.

Hvarje gång delegare erhåller sådan förhöjning i aflöningen, som
berättigar till högre pension, åligger honom att till pensionsinrättningen
inbetala skilnaden mellan den förra och den nya aflöningen under de tre
första månaderna. Om en del af förhöjningen skulle hafva berättigat till
samma pensio.nstillökning som förhöjningen i dess helhet, beräknas dock
inbetalningen endast på den delen. (§ 4 mom. 3.)

Afgifternas inbetalning sker genom afdrag å delegares aflöning vid
hvarje månads början. Består aflöningen endast af arfvode, som utbetalas
i slutet af månaden, eger inbetalning då rum på enahanda sätt.

Är delegare af någon anledning oberättigad att uppbära aflöning, så
att afdrag ej kan ega ruin, skall inbetalning af afgifterna ske kontant och
på ofvan föreskrifna tider. Försummas detta, skall hela det. förfallna beloppet
jemte sex procent årlig ränta på en gång fråndragas ifrågavarande
delegares derefter först utfallande aflönings- eller pensionsbelopp. (§ 5.)

252

Rätt att återfå erlagda af gifter medgifves endast delegare, som afgår
från sin befattning vid telegrafverket, derför att befattningen till följd af
ändringar i verkets organisation eller tjensteförhållanden i öfrigt indrages.
I sådant fall eger han återfå sina till pensionsinråttningen erlagda afgifter
jemte 5 procent årlig ränta eller ock, om han det föredrager, att mot fortsatta
inbetalningar intill full pensionsålder qvarstå i pensionsinrättningen.
(§ 13.)

B. För pensionering af enka och barn.*

o f

a. Arsatgifter.

Dessa utgå i allmänhet med tre procent af aflöningen, men delegare,
som är eller varit gift samt eger pensionsberättigad maka eller pensionsberättigadt
barn, erlägger dessutom i tillskottsafgift årligen tio procent af
den allmänna årsafgiften. (§ 3 mom. 1 och 2.)

Anm. Med aflöning förstas i detta reglemente ordinarie lön eller arfvode jemte ålderstillägg
och tjenstgöringspenningar. Hyresförmåner och tillfälliga arfvoden inräknas icke
(§ 3 mom. 3.)

b. A/derss/ci/nadsafgift,

hvilken, på tid som af direktionen bestämmes, erlägges enligt särskild
uppgjord tabell af delegare, hvilkens hustru är mer än tio år yngre än
mannen. J

Anm. Afgiftsbeloppet vexlar mellan lägst 1 och högst 36 procent af aflöningen.

c. Fyl!nåd saf gifter

erläggas enligt direktionens bestämmande af delegare, som afgått ur telegrafverkets
tjenst och frånträdt sin delegarerätt men sedermera ånyo vinner
inträde i verket.

Af gifter nas inbetalning sker genom afdrag från delegares aflöning
eller pension, hvarje gång och för samma tid sådan utfaller. Är delegare
oberättigad att uppbära sin aflöning, skall inbetalningen likväl på vanliga
tider fullgöras. Ur telegrafverkets tjenst afgången men icke pensionsberättigad
delegare skall före utgången af det kalenderår, hvarunder han utträdt
ur tjensten, erlägga för året ännu oguldna afgifter och under de

* Gällande reglemente för telegrafverkets enke- och pupillkassa är af den 17 dec.
1886 med deri genom'' kongl. kungörelserna den 11 nov. 1892, den 20 dec. 1895 och den
27 jan. 1899 vidtagna ändringar.

253

följande åren hela den faststälda årsafgiften på en gång, senast den 30
juni. Denna afgift inbetalas till kassans direktion. (§ 6.)

Om rätten att återfå er lag du afgifter till kassan gälla bestämmelser
motsvarande dem, som i reglementet för pensionsinrättningen äro meddelade.
(12 § mom. 6.)

Anm. Arliga pensionsbeloppet till delegares efterlefvande utgår med (§ 8):

a. 200 kr. jemte 10 procent af den aflöning, hvarefter delegarens afgifter skola
beräknas, för i tjenst varande eller pensionerad embets- eller tjensteman;

b. 100 kr. jemte 10 procent af den aflöning, hvarefter delegarens afgifter skola
beräknas, för i tjenst varande eller pensionerad vaktmästare eller budbärare; och

c. 10 procent af den aflöning inom telegrafverket, hvarefter delegareafgifter
skola beräknas, för delegare, som af går från telegrafverkets ordinarie tjenst utan att
vara pensionsberättigad men qvarstår såsom delegare i kassan.

Tullstatens enskilda pensionsinrättning.

Som tullverkets tjenstemän och betjente pensioneras af tullmedlen enligt
de för civile tjenstemän i allmänhet bestämda grunder — utom hvad beträffar
den egentliga bevakningspersonalen, å hvilken fortfarande tillämpas
de i kongl. brefvet till generaltullstyrelsen den 18 november 1836 meddelade
pensionsbestämmelser —, så afser tullstatens enskilda pensionsinrättning
endast att bereda pensioner åt delegarnes enkor och barn.

Pligtige att i denna pensionsinrättning deltaga äro byråcheferne i
kongl. generaltullstyrelsen jemte styrelsen underlydande tjenstemän och
betjente, som tillträda lön på tullverkets ordinarie stat.

Gällande reglemente för pensionsinrättningen är af den 30 maj 1884
med deri genom kongl. kungörelsen den 2 december 1892 vidtagna
ändringar.

l:o) Statens bidrag. Enligt 1892 års riksdags beslut utgår tillsvidare
af tullmedel ett belopp af 10,000 kronor årligen.

Dessutom eger pensionsinrättningen åtnjuta andel af böter, enligt
tullstadgan, behållna auktionssumman för försålda handlingar och lönebesparingar
vid lediga tjenster, som i vanlig ordning återbesättas.

254

2: o) Pensionsafgifter.

a. s. k. Bottenpenning (§ 5) erlägges

dels med sex procent af ordinarie lönebeloppet af den, som första
gången befordras till tjenst på tullverkets ordinarie stat, hvartill kommer
en åldersafgift med en procent å lönebeloppet för hvarje fullt år, hvarmed
den befordrades ålder öfverstiger 30 år;

dels ock med sex procent å löneskilnadsbeloppet af den, som genom
transport, befordran eller löneförhöjning tillträder högre lön vid tullverket.

b. Arsafgift (§ 6),

hvilken utgår med vissa procent af det löne- eller pensionsbelopp, delegaren
å tullverkets stat innehar; och bestämmes detta procenttal efter
delegarens ålder vid inträdet i pensionsinrättningen sålunda, att årsafgiften
utgår:

för den, som vid inträdet ej uppnått 30 år med 3 procent,

» » » » » uppnått 30 men ej 40 år med 4 procent,

t> » » » » » 40 » 50 » » 5 » ,

» » » » » » 50 år » 6 » ,

Anm. 1. Såsom vilkor för kassans förpligtelse att till afliden delegares efterlefvande utgifva
pension är bestämdt, att, utom bottenpenning och åldersafgift, årsafgifter för minst
5 år böra vara till kassan inbetalda.

Anm. 2. Pensionsbeloppet utgör 15 procent af den lön eller pension, hvarefter delegaren
till pensionsinrättningen sist bidragit.

Som tjenstinnehafvarne vid tullstaten icke äro delegare i någon pensionsinrättning,
afsedd att bereda dem sjelfva pension, utgöra de icke i
någon form af gifter för egen pensionering.

Lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa.

Skyldig att vara delegare i kassan är en hvar,

l:o) som efter den 11 oktober 1878, då nu gällande reglemente för
kassan utfärdades, blifvit rektor eller ordinarie ämneslärare eller öfnings -

255

lärare vid allmänt elementarläroverk, folkskolelärare- eller folkskolelärarinneseminarium,
högre lärarinneseminariet i Stockholm eller pedagogi;

2:o) som efter den 29 oktober 1880 blifvit ordinarie föreståndare
eller ordinarie lektor vid någon af de tekniska elementarskolorna i Norrköping,
Malmö, Örebro och Borås eller vid Chalmers tekniska läroanstalt i
Göteborg;

3:o) som efter den 6 november 1891 blifvit ordinarie öfverlärare eller
lärare vid gymnastiska centralinstitutet;

4:o) tjensteman och betjent vid folkskolelärares pensionsinrättning.

l:o). Statens bidrag.

Vid pensionskassans bildande erhöll den enligt Riksdagens medgifvande
såsom grundfond viss andel af stiftens emeritikassor, utgörande
288,097 kronor 18 öre.

A riksstatens tionde hufvudtitel utgår årligen såsom ordinarie anslag
69,851 kronor.

2:o) Pensionsafgifter (§ 6).

Till kassan erlägger delegare årligen pensionsafgift, hvilken utgår:

a) för i tjenst varande lärare med två procent af lönen i den högsta
lönegrad, hvilken han enligt gällande lönebestämmelser är berättigad att
uppnå;

b) för pensionerad lärare med två procent af den pension, som han,
ifall han innehaft lön i högsta lönegraden, varit berättigad att å indragningsstat
erhålla;

c) för lärarinna med en procent af lönen i högsta lönegraden samt,
om hon erhållit afsked med pension, med eu procent af pensionen, beräknad
efter samma grund som för pensionerad lärare;

d) för delegare, som frånträdt sin lärarebefattning genom befordran
till någon statens tjenst, med hvilken delaktighet i annan enke- och pupillkassa
icke är förenad, med två procent af lönen i högsta lönegraden för
den läraretjenst han frånträdt.

Anm. 1. Erlagda afgifter återställas icke (§ 10), men kassan har i visst fall skyldighet att
betala retroaktiv afgift för afgången delegares inträde i annan enke- och pupillkassa,
dock icke till högre belopp än det, hvartill det matematiska värdet af delegarens
gjorda insatser uppgå. (§ 3: 1.)

Anm. 2. Pensionsbeloppet utgör: (§ 24.)

a) för enka utan barn:

15 procent af lönen i högsta lönegraden, om mannen varit lektor eller öfverlärare,

256

16 2/3 procent af lönen i högsta lönegraden, om mannen varit annan ämneslärare,
20 procent af dito, om mannen varit öfningslärare, dock minst 50 kr.

b) För enka med ett eller flera pensionsberättigade barn:

Förutnämnda enkepension, förhöjd, om barnet är ett, med 30 procent och,
om flera barn finnas, med 50 procent.

c) För endast barn:

half enkepension, om barnet är ett; hel enkepension, om flera barn finnas.

Som ifrågavarande tjenstinnehafvare icke äro delegare i någon pensionsinrättning,
afsedd att bereda dem sjelfva pension, erlägga de icke i
någon form af gifter för egen pensionering.

Till den öfversigt öfver gällande bestämmelser angående pensionsväsendet
för innehafvare af statstjenst, hvilken härofvan lemnats, torde
jemväl böra fogas några meddelanden rörande det sätt, hvarpå pensioneringen
af de vid Riksdagens verk — riksbanken och riksgäldskontoret —
anstälde tjensteman och betjente är ordnad.

Beträffande tjensteman och vaktbetjening vid riksbankens hufvud- och
af delning skontor skall, enligt gällande reglemente för riksbankens styrelse
och förvaltning, pensionsberäkningen grundas dels på den lön, som innehafves
af den från tjenst afgående, och dels på det antal år, han varit anstäld
såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller annan statens
tjenst; och är i sådant afseende stadgadt:

att tjensteman eller vaktbetjent skall, då han uppnått 65 lefnadsår
och tjenat 35 år, vara förpligta^ att med oafkortad lön såsom pension
från tjensten afgå, fullmägtige dock obetaget att låta med afsked anstå,
derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på
ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken och kan finnas villig att i tjensten
qvarstå;

att verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor, hvilken är
tjensteman i riksbanken, är, om han vid ofvan angifna lefnads- och tjenstålder
frånträder förstnämnda befattning, berättigad att i pension åtnjuta
sin lön såsom sådan ledamot oafkortad;

257

att den tjensteman eller vaktbetjent, som efter ådagalagdt välförhållande
sig om afsked anmäler, är, såvida han fylt 60 år och tjenat 35 år,
berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta trefjerdedelar af innehafvande
lön;

att afskedssökande före uppnådda 60 lefnadsår i förening med 35
tjenstår kan erhålla pension endast i händelse af bevislig oförmögenhet
till vidare tjenstgöring, i hvilken händelse pensionsbeloppet bestämmes efter
tjenståren allena medelst afdrag å trefjerdedelars lön af V35 för hvarje
bristande tjenstår; hvaremot, om tjenståren öfverstiga 35 och åldersåren
60, det ofvan bestämda pensionsbeloppet ökas med V35 för hvarje Överskjutande
tjenstår eller ock med V60 för hvarje Överskjutande åldersår,
''derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden utfalla
förmånligare;

att, då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes
erforderligt, fullmägtige kunna på pensionsstat förflytta tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad
att vidare på ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken, oaktadt han ej
anmält sig om afsked, i hvilket fall fullmägtige ega att efter omständigheterna
tillägga den, som afskedas, antingen hela lönen i pension, ehvad de
föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock en
del af lönen, dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna
i nästföregående punkt belöper;

samt att pensionstagare, som af domstol genom laga kraft egande
utslag förklarats förlustig medborgerligt förtroende för alltid eller för viss
tid, förlorar rättigheten att vidare uppbära pension.

Angående pensioneringen af riksgäld skontorets betjening är i gällande
reglemente för riksgäldskontoret föreskrifvet:

att tjenstinnehafvare skall, då han uppnått 65 lefnadsår och tillbragt
35 år i allmän tjenst, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension
från tjensten afgå, fullmägtige likväl obetaget att lata med afskedet anstå,
derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på
ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan finnas villig att
i tjensten qvarstå;

att den tjensteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande
anhåller om afsked, är, såvida han fylt 60 år och varit i allmän
tjenst 35 år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta trefjerdedelar
af innehafvande lön;

att afskedssökande före uppnådda 60 lefnadsår och 35 tjenstår kan
erhålla pension endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjenstgöring,
då pensionsbeloppet bestämmes efter tjenståren allena medelst af Pensionskomiténs

bet.

258

drag å trefjerdedelars lön af 735 för hvarje bristande tjenstår, hvaremot,
om tjenståren öfverstiga 35 och åldersåren 60, pensionsbeloppet ökas med
735 för hvarje Överskjutande tjenstår eller ock med 7eo för hvarje Överskjutande
åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
utfalla förmånligare;

samt att, då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång
finnes erforderligt, fullmägtige kunna på pensionsstat förflytta tjenstinnehafvare,
som af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att
vidare på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig
ej om afsked anmält, i hvilket fall fullmägtige ega att efter omständigheterna
tillägga tjenstinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen,
ehvad de föreskrift^ lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller
ock en del af lönen, dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna
i nästföregående punkt belöper.

De tjenstinnehafvare vid riksbanken och riksgäldskontoret tillkommande
pensionsförmåner tillfalla dem utan skyldighet å deras sida till
erläggande af afgifter af något slag.

Ehuru den personal, hvilkens pensionering bestrides genom folkskolelärarnes
pensionsinrättning, icke är anstäld i statens tjenst, har dock, särskilt
med hänsyn till de betydliga utgifter staten årligen får vidkännas
för aflöning och pensionering af nämnda personal, några meddelanden här
intagits jemväl beträffande

Folkskolelärarnes pensionsinrättning.

Delaktighet i pensionsinrättningen åligger icke lärarne utan skoldistrikten,
och lärarne hafva icke att vidkännas några afgifter för sin egen
pensionering, utan pensionskostnaderna bestridas af staten och skoldistrikten
gemensamt.

Reglemente för pensionsinrättningen utfärdades den 30 november
1866, men deri hafva sedermera vidtagits många mer och mindre vigtiga
förändringar.

25y

l:o) Statens bidrag:

a) det af rikets ständer anvisade grundkapital af statsmedel, uppgående
till 198,060 kr.;

b) årligt anslag, för närvarande utgörande 622,873 kronor, som äro
anvisade å 10:de hufvudtitelns ordinarie stat.

Anm. Å samma stat anvisas jemväl 63,500 kr. bidrag till folkskolelärarnes enke- och

pupillkassa.

2:o) Pensionsafgift:

Skolområde och skoldistrikt äro skyldiga att erlägga pensionsafgift
med fem procent årligen af den lön, för hvilken området eller distriktet med
afseende å vederbörande lärares pensionering vunnit delaktighet i inrättningen
(§ 7).

Extra pensionsafgift till lika belopp som det nyssnämnda utgår
under viss i § 8 af reglementet angifven förutsättning.

Anm. Det högsta lönebelopp, för hvilket delaktighet kan erhållas, är 1,000 kr. (§ 2).

3:o) Lefnadsålder och tjenstetid (§§ 14—16):

Pensionsrätt tillkommer:

a) den som uppnått 55 lefnads- och 30 tjenstår;

b) den som ej uppnått nämnda antal lefnads- och tjenstår men
genom obotlig sjukdom blifvit urståndsatt att sin tjenst vidare sköta, derest
folkskoleläraren räknar minst 10 ordinarie tjenstår;

c) utan sådan anledning, som under b) omförmäles, den som fylt
50 lefnadsår och såsom folkskolelärare tjenstgjort minst 25 år.

4:o) Pensionsbelopp (§§ 13—16):

Pension är antingen hel eller afkortad.

Hel pension utgår med 75 procent af den lön, för hvilken delaktighet i
pensionsinrättningen vunnits, och tillkommer dels den, som uppfylt de för
pensionsrätt under 3:o a.) angifna vilkor, dels ock under 3:o b, omförmäld
lärare, derest hans lefnads- och tjenstår sammanräknade utgöra minst 85.

Afkortad pension tillkommer:

a) den under 3:o b.) omförmälde lärare, för hvilken sammanräknade
antalet lefnads- och Ijenstår icke utgör 85 år, på det sätt att för
hvarje bristande år afkortas en procent af hela pensionen;

260

b) den under 3:o c.) omförmälde lärare enligt den i följande tabell
angifna beräkningsgrund:

V.i d	erhålles af
lefnadsår:	tjenstår:	eller samman-lagda lefnads-och tjenstår:	hel pension:
50	25	1 S 1	0,63
51	26	{ g }	0,69
52	27	i s }	0,76
53	28	i 8i i i 82 r	0,83
54	29	{ g }	0,91

Anm. Understiga tjenståren det antal, som enligt tabellen motsvarar lefnadsåldern, utgår
pensionen med det belopp, som emot antalet af sammanlagda lefnads- och tjenståren
svarar.

För egen pensionering hafva, såsom redan nämnts, folkskolelärarne
icke att vidkännas afgifter; men skyldighet att vara delegare i folkskolelärarnes
enke- och pupillkassa samt såsom sådan till kassan årligen betala
pensionsafgilt åligger hvarje folkskolelärare, som blifver ordinarie innehafvare
af tjenst, för hvilken vederbörande skolområde eller skoldistrikt i
afseende å innehafvarens egen pensionering vunnit delaktighet i folkskolelärarnes
pensionsinrättning, så ock hvarje i sagda inrättning blifvande pensionstagare,
hvilken under sin tjenstetid ingått såsom delegare i kassan.
Rättighet att såsom delegare i kassan inträda tillkommer ordinarie folkskolelärarinna.

Dylik årlig pensionsafgift utgöres:

a) af hvarje folkskolelärare med 373 procent och af hvarje folkskolelärarinna
med l2/3 procent af den lön, för hvilken skolområde eller
skoldistrikt i afseende å delegarens egen pensionering vunnit delaktighet i
folkskolelärarnes pensionsinrättning;

b) af hvarje manlig pensionstagare i folkskolelärarnes pensionsinrättning
med 272 procent och af hvarje qvinlig pensionstagare med DA procent
af den lön, hvarefter hans eller hennes pension i samma pensionsinrättning
beräknas. (§ 4.)

261

Anm. 1. Erlagda afgifter återställas icke. (§ 8.)

Anm. 2. Pensionsbeloppen utgöra:

a) för enka utan barn 20 procent af den lön, för hvilken i afseende ä
delegarens egen pensionering vunnits delaktighet i folkskolelärarnes pensionsinrättning: b)

för enka med ett eller flera pensionsberättigade barn 30 procent åt
dito dito;

c) för två eller flera barn 20 procent af dito dito;

d) för ett barn 10 procent af dito dito. (§§ 21 och 22.)

Af komitén afgifna särskilda underdåniga
utlåtanden i pensionsfrågor.

265

Till Konungen, underdånigst, i fråga om pensionslagens tillämpning
å de ordinarie och extra ordinarie professorer vid
universiteten, hvilkas aflöning till hela beloppet utgöres
af afkomst af prebendepastorat.

Det förslag till pensionslag för civile tjenstinnehafvare, hvilket samtidigt
härmed till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnas, tillägger rätt till pension
vid afgång från tjenst åt ordinarie innehafvare af civil tjenst med lön å
stat, som blifvit faststäld af Konungen och Riksdagen. De vid rikets
universitet anstälde lärare äro visserligen enligt berörda lagförslag att
hänföra till civile tjenstinnehafvare, men inom de teologiska fakulteterna
finnas såväl ordinarie som extra ordinarie professorer, hvilka icke uppbära
sin aflöning på grund af lönestat, så faststäld, som i pensionslagen förutsattes,
enär de aflönas uteslutande genom afkomst af det prebendepastorat,
hvilket blifvit en hvar af dem anvisadt. Sådane löntagare äro: förste
teologie professorn vid Upsala universitet och samtlige professorer och
extra ordinarie professorer vid Lunds universitets teologiska fakultet.

För närvarande ega emellertid de nu uppräknade ordinarie professorerna
samma rätt till pension å allmänna indragningsstaten, som tillkommer
annan professor vid rikets universitet, d. v. s. rätt att efter
uppnådda 65 lefnadsår vid afskedstagande! åtnjuta från nämnda indragningsstat
ett pensionsbelopp af 4,500 kronor om året. De extra ordinarie
professorerna inom de teologiska fakulteterna ega för närvarande, lika
litet som deras vederlikar inom de verdsliga fakulteterna, någon pensionsrätt.

Genom antagande af det lagförslag, som af komitén utarbetats,
skulle såväl de ordinarie som de extra ordinarie professorerna vid rikets
universitet, oafsedt hvilken fakultet de tillhöra, så vidt de uppbära lön å
stat, som blifvit faststäld af Konungen och Riksdagen, erhålla rätt till

Penaionskomitnis bet.

26«

pension enligt pensionslagens bestämmelser; och då det synes vara uppenbart,
att den omständighet, att aflöningen uteslutande består i afkomst af
prebendepastorat, icke bör försätta en tjenstinnehafvare i annan ställning
i afseende å pensionsrätt och dermed förbundna skyldigheter än öfriga
med honom eljest likstälde tjenstinnehafvare, har komitén, som, enligt
hvad i betänkandet närmare angifves, funnit mindre lämpligt att beträffande
desse tjenstinnehafvare i pensionslagen inrymma undantagsstadganden,
ansett särskildt beslut om deras pensionsrätt böra meddelas.

Komitén får alltså hemställa, det täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå
Riksdagen besluta, att, derest lag angående civile tjenstinnehafvares rätt
till pension, af hufvudsakligen samma innehåll som det nu af komitén
framlagda lagförslaget, varder antagen, denna lags bestämmelser skola i
alla tillämpliga delar gälla äfven de ordinarie och extra ordinarie professorsembeten
vid rikets universitet, till hvilkas innehafvare aflöningen utgår
uteslutande i form af afkomst af prebendepastorat; börande dock i fråga
om beräkning af pensionsunderlag iakttagas, att pensionsunderlaget för
hvarje sådant professors- eller extra ordinarie professorsembete skall anses
utgöra enahanda belopp som för annan ordinarie eller extra ordinarie
professur vid samma universitet, samt att ålderstillägg icke må vid pensionsunderlagets
bestämmande beräknas, med mindre tjenstinnehafvaren fullgjort
de för annan likstäld tjenstinnehafvare i sådant afseende föreskrifna vilkor.

Stockholm den 7 november 1902.

267

Till Konungen, underdånigst, i fråga om pensionslagens tillämpning
å professor skytteanus vid Upsala universitet
samt innehafvaren af en genom f. d. provinsialläkaren
G. Bottigers gåfvobref upprättad professur vid karolinska
m ediko-kirurgiska institutet.

Af de vid rikets högskolor inrättade lärostolar grunda sig tvenne
på donationer af enskilda personer; så är nemligen förhållandet med den
skytteanska professuren vid universitetet i Upsala samt den professur vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet, hvilken tillkommit genom ett af
f. d. provinsialläkaren Gustaf Böttiger utfärdadt gåfvobref.

Den skytteanska professuren i vältalighet och politik år stiftad enligt
riksrådet Johan Skyttes donationsbref den 1 januari 1622, hvarå sanktion
erhölls genom kongliga brefvet den 2 juni 1622; varande i bref den 1
oktober samma år af Skytte utfärdade närmare bestämmelser för denna
professui*s tillsättning, innehafvarens skyldigheter m. m.

Den af Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 13 november
1885 faststälda utgiftsstat för universitetet i Upsala upptager under filosofiska
fakulteten, humanistiska sektionen: »en professor i vältalighet och
statskunskap, skytteanus», med anteckning: »lön af riksrådet Skyttes donation
och bostad i skytteanska huset».

Att emellertid till innehafvaren af denna professur utgår aflöning
jemväl af statsmedel, inhemtas af det förhållande att, sedan Eders Kongl.
Maj:t uti statsverkspropositionen till 1887 års riksdag föreslagit, att Riksdagen,
med uteslutande af det under rubrik »indelning och dermed jemförlig
anvisning på förslag: ersättningar» upptagna anslag, 1,800 kronor,
måtte såsom ersättning för spanmälsindelning, tillkommande professor

268

skytteanus vid universitetet i Upsala, bevilja ett årligt belopp åt’ 1,785
kronor, så blef denna Eders Kongl. Maj:ts framställning af Riksdagen bifallen
enligt skrifvelse den 7 juli 1887 angående reglering af utgifterna
under riksstatens åttonde hufvudtitel.

Genom det vid 1873 års riksdag fattade beslut, att universitetsprofessor
skulle ega rätt att, om han efter uppnådda 65 lefnadsår gjorde
ansökan om afsked, å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande
af pension till belopp af 4,500 kronor, har sådan pensionsrätt tillfallit
jemväl professor skytteanus.

Genom gåfvobref, dagtecknadt oktober 1885, öfverlemnade f. d.
provinsialläkaren och brunnsintendenten Gustaf Böttiger till karolinska
rnediko-kirurgiska institutet i Stockholm en summa afl00,000 kronor på
vilkor, bland andra: att kapitalet skulle utgöra grundfonden för en ordinarie
professur vid institutet i någon af den praktiska medicinens specialgrenar
och räntan oafkortad utgå såsom lön åt professorn i ämnet; att
den . af donator eller — efter hans död — af institutets lärarekollegium
till innehafvare af lärostolen kallade skulle i vederbörlig ordning af Kongl.
Maj:t till professor utnämnas; samt att i pensionsrätt och för öfrigt i alla
skyldigheter och rättigheter, som i gåfvobrefvet icke blifvit särskild! vidrörda,
den nye professorn borde varda likstäld med institutets dittills
varande ordinarie professorer. Uti en den 28 november 1885 utfärdad
handling förklarade donator, att sistnämnda punkt i gåfvobrefvet borde så
tolkas, att genom densamma åt innehafvaren af den på grund af donationen
upprättade lärostolen tillförsäkrades rätt till en pension af statsmedel
lika med den, som då var bestämd för institutets ordinarie professorer
eller 4,500 kronor.

. Enär gåfvan sålunda hade gjorts beroende, bland annat, deraf att
den ifrågasatta lärostolens professor blefve i afseende å pensionsrätt likstäld
med karolinska institutets dittills varande ordinarie professorer, aflat
Eders Kongl. Maj:t, under erinran att sådan professor enligt nådiga brefvet
den 2 juni 1876 var berättigad att efter uppnådda 65 år vid afskedstagande!
uppbära årlig pension till belopp af 4,500 kronor, proposition i
ämnet till Riksdagen för att dymedelst sätta Riksdagen i tillfälle att taga
under ompröfning, huruvida Riksdagen ville medgifva den pensionsrätt,
som utgjorde ett vilkor för att gåfvan skulle komma till verkställighet,
samt. föreslog Riksdagen medgifva, »att innehafvaren af den professur, som
i följd af en särskild! erbjuden gåfva å 100,000 kronor kunde komma att
upprättas vid. karolinska mediko-kirurgiska institutet, måtte tillerkännas
pensionsrätt lika med den, som för närvarande tillkommer ordinarie professor
vid institutet».

269

Enligt skrifvelse den 16 maj 1886 medgaf Riksdagen visserligen,
att innehafvaren af nämnda professur tillerkändes pensionsrätt lika med
den, som »för närvarande» tillkomme ordinarie professor vid institutet,
dock under vilkor dels att såväl det läroämne, den nya professuren skulle
omfatta, som valet af den person, hvilken skulle uppehålla densamma,
äfvensom af den förste innehafvarens efterträdare af Kongl. Maj:t godkändes,
dels att förändringar i de ordinarie undervisningstiderna, som af
innehafvaren af professuren kunde önskas, endast Unge ega rum med institutets
lärarekollegii medgifvande, dels ock att nämnde innehafvare icke
finge ega rättighet att fordra högre löneförmåner än behållna räntan af
det donerade kapitalet.

Likasom professor skytteanus och innehafvaren af den omförmälda
professuren vid karolinska mediko-kirurgiska institutet hittills varit i fråga
om pensionsrött likstälde med öfriga ordinarie professorer vid universiteten
och det nämnda institutet, så synes detsamma böra blifva förhållandet
för framtiden. Derest, såsom komitén föreslagit, den blifvande
pensionslagens bestämmelser komme att tillämpas i afseende å alla de
läraretjenster vid dessa högskolor, för hvilka lön utgår enligt stat, som
blifvit faststäld af Konungen och Riksdagen, böra alltså — såvidt icke de
vid donationerna fästade förbehåll skulle lägga hinder i vägen — samma
lagbestämmelser förklaras skola i tillämpliga delar gälla i afseende å de
genom nämnda tvenne donationer inrättade professurer.

Beträffande den förra eller den skytteanska professuren vid Upsala
universitet synes icke heller, särskild! med afseende derå, att innehafvaren
af denna professur till icke så obetydlig del aflönas af statsmedel, något
hinder möta för en sådan anordning. Komitén finner deremot tvifvelaktigt,
huruvida ändring numera kan vidtagas i fråga om den pensionsrätt,
som utgjorde ett vilkor för öfverlemnande till karolinska medikokirurgiska
institutet af de gåfvomedel, hvarpå den ifrågavarande professuren
vid nämnda institut är grundad.

Komitén får alltså hemställa, det täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå
Riksdagen besluta, att, derest lag angående civile tjenstinnehafvares rätt
till pension af hufvudsakligen samma innehåll som det nu af komitén
framlagda lagförslaget varder antagen, samma lags bestämmelser skola i alla
tillämpliga delar gälla ej mindre den genom riksrådet Johan Skyttes
donationsbref inrättade professuren vid Upsala universitet än äfven den
professur vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, som är grundad på
gåfvobref af f. d. provinsialläkaren Gustaf Böttiger, den senare professuren
dock endast så vidt de med donationen förenade vilkor icke utgöra hinder
för pensionslagens tillämpning; börande dervid iakttagas, att pensions -

underlaget för hvardera tjensten skall anses utgöra samma belopp som
för annan ordinarie professur; dock att ålderstillägg icke må vid pensionsunderlagets
bestämmande beräknas, med mindre tjenstinnehafvaren fullgjort
de för annan likstäld tjenstinnehafvare i sådant afseende föreskrifna
vilkor.

Stockholm den 7 november 1902.

271

Till Konungen, underdånigst, i anledning af väckt fråga om beredande
af pensionsrätt för den vid Sveriges geologiska
undersökning fast anstälda personal.

Sedan chefen för Sveriges geologiska undersökning uti underdånig
skrifvelse den 17 december 1898 hos Eders Kongl. Maj:t på anförda skäl föreslagit,
att de vid nndersökningen fast anstälde geologernas antal skulle efter
hand förminskas från elfva till sex; att de med de sålunda indragna
geologplatserna förenade lönerna finge användas till aflöning åt ett ökadt
antal extra geologer och andra tillfälliga biträden; att aktuarie-, amanuens-,
bibliotekarie- och kemistbefattningarne, i den mån inträffande förändringar
i personalförhållandena så medgåfve, borde skiljas från de geologbefattningar,
med*hvilka de nu vore förenade; samt att pensionsrätt måtte beredas
för Sveriges geologiska undersöknings fast anstälda personal, i enlighet
med ett vid den underdåniga skrifvelsen i ämnet fogadt förslag till
pensionsordning, har Eders Kongl. Maj:t under den 30 juni 1899 till
komitén för verkställande af utredning om sådant ordnande af det civila
pensionsväsendet, att tjenstinnehafvare lemnade bidrag äfven till sin egen
pensionering, öfverlemnat berörda handlingar för att, i hvad de angå beredande
af pensionsrätt för Sveriges geologiska undersöknings fast anstälda
personal, tagas i öfvervägande vid fullgörandet af det komitén lemnade
uppdrag; och har Eders Kongl. Maj:t under den 20 derpåföljde november
låtit till komitén öfverlemna, för att handläggas i sammanhang med nyssnämnda
underdåniga skrifvelse, en till statsrådet och chefen för civildepartementet
stäld promemoria af samma dag, innefattande en af geologerna
vid nämnda undersökning E. Erdmann och H. Santesson, på uppdrag
af öfriga vid undersökningen anstälde geologer, framstäld anhållan
att vid pensionsfrågans framläggande för Riksdagen måtte följas de grunder,
som tillämpats vid ett till 1888 års riksdag aflåtet förslag i ämnet.

Det ofvan omförmälda förslaget till pensionsordning för Sveriges
geologiska undersöknings fast anstälda personal innehåller hufvudsakligen:

272

att geolog skulle vid fylda 55 år och efter minst 20 års tjenstetid vara
berättigad att erhålla pension samt jemväl då skyldig att från befattningen
afgå; att chefen för civildepartementet dock skulle ega att uppå
derom gjord ansökning för ett år i sender bevilja sådan geolog rättighet
att i tjensten qvarstå; att geolog, som vid sin afgång hade 20 tjenstår,
skulle erhålla pension motsvarande 30/60 af den lön, till hvilken han under
året för sitt afskedstagande var berättigad; att pensionen skulle för hvarje
ytterligare tjenstår ökas med Veo af lönen intill 30 tjenstår, då maximipensionen,
2/3 af lönen, skulle ernås; att pensionsbeloppet skulle för undersökningens
chef beräknas efter enahanda grunder som för geolog men
pensionsrätt inträda först vid fylda 60 år; samt att för de vid undersökningen
anstälde vaktbetjente skulle gälla samma pensionsbestämmelser,
som för med dem likstälde inom andra statens verk voro faststälda.

Beträffande aflöningen till de vid den geologiska undersökningen
anstälde tjenstinnehafvare, så beviljades af 1875 års riksdag i enlighet
med Eders Kongl. Maj:ts förslag följande aflöningsförmåner:

för chefen................................................... 7,000 kronor,

» tjensteman.............................................. 2,500 »

med rätt för tjensteman till fyra ålderstillägg,
hvardera å 500 kronor, att åtnjutas: det första efter
fem, det andra efter tio, det tredje efter femton och
det fjerde efter tjugu års väl vitsordad tjenstgöring,
räknadt från och med året näst efter det, då tjensteman
blef antagen;

samt för vaktmästaren................................... 750 kronor.

Om tjenstemännens antal meddelades dock icke någon bestämmelse,
och anslaget till geologiska byrån uppfördes fortfarande, såsom tillförene,
på extra stat.

Härutinnan har sedermera endast den ändring egt rum, att Riksdagen
enligt skrifvelse den 14 maj 1900, med bifall till Eders Kongl.
Majrts i ämnet väckta förslag, bestämt aflöningen för tjensteman i lägsta
lönegraden till............................................................................. 3,000 kronor,

med rätt till tre ålderstillägg å 500 kronor, att
tillgodonjutas: det första efter fem, det andra efter
tio och det tredje efter femton års väl vitsordad tjenstgöring,
räknadt från och med året näst efter det, då
tjensteman antogs.

273

I fråga om pension snitt för dessa tjensteman föreslog Eders Kongl.
Maj:t i statsverkspropositionen till 1888 års riksdag, att chefen för den
geologiska undersökningen och de dervid anstälda geologer skulle, den
förre vid vid 65 lefnadsår och efter 35 års anställning i statens tjenst
samt geolog vid 60 lefnadsår och efter 30 års verksamhet vid undersökningen,
ega att efter erhållet afsked komma i åtnjutande af pension
å allmänna indragningsstaten, samt att denna pension skulle utgå: för
chefen med 5,000 kronor och för geolog med aflöningens hela belopp,
derest denna utgjorde 3,000 kronor eller derunder men med 80 procent
af aflöningen, om denna öfverstege 3,000 kronor, dock med iakttagande
att den, som i årlig aflöning åtnjöte öfver 3,000 kronor men mindre ån
3,750 kronor, skulle undfå pension till belopp af 3,000 kronor.

Efter behandling af detta ärende yttrade Riksdagen enligt skrifvelse
den 11 maj 1888, att denna personals fortfarande verksamhet i statens
tjenst vore beroende af årligt beviljande af det till dess aflöning anvisade
extra anslag, hvilket syntes utvisa, att anslagsbehofvet ansetts vara af
mera tillfällig beskaffenhet, hvadan Eders Kongl. Maj:ts framställning icke
af Riksdagen bifallits.

Komitén, som ansett, att pensionsrätt enligt den af koinitén föreslagna
lagen bör tillkomma endast »ordinarie innehafvare af civil tjenst
med lön å stat, som blifvit faststäld af Konungen och Riksdagen», har af
sådan anledning icke kunnat inrymma under pensionslagens bestämmelser
den ifrågakomna personalen vid Sveriges geologiska undersökning, hvilken,
såsom ofvan anförts, åtnjuter sina aflöningsförmåner endast å extra stat.
Komitén anser sig dock kunna antaga., att, derest sådan tjenstinnehafvare
befinnes hafva uppfylt de vilkor, som med hänsyn till tjenstens beskaffenhet
anses motsvara hvad som i allmänhet erfordras för tillgodonjutande af
pension, dylik förmån, i likhet med hvad som redan i några fall egt rum,
kommer att uppå särskild derom gjord framställning honom af Riksdagen
beviljas, dock att vid pensionsbeloppets bestämmande lärer böra komma i
betraktande att med befattningen icke varit förenad skyldighet att för
beredande af pension erlägga afgift.

De remitterade handlingarne varda härjemte återstälda.

Stockholm den 7 november 1902.

Pen8ionglcninitf!ii9 bet.

274

Till Konungen, underdånigst, i anledning af väckt fråga om beredande
af pensionsrätt för den vid rikets allmänna,
kartverk anstälda, civila personal.

Sedan chefen för rikets allmänna kartverk uti underdånig skrifvelse
den 29 juni 1899 hemstält, att Eders Kongl. Maj:t. behagade till Riksdagen
göra framställning derom, dels att den vid nämda kartverk anstälda
civila personalen måtte upptagas bland de civile tjensteman, hvilka enligt
lag blefve berättigade till pension af staten, dels ock att, med hänsyn till
fältarbetenas kraf, vilkoren för sådan pension måtte bestämmas på det
sätt, att lefnadsåldern för pensionsrätter inträde icke sattes alltför hög,
högst 60 år, och i tjenståldern, äfven för kartverkets nuvarande personal,
inräknades personalens hela tjenstetid vid kartverket,

har Eders Kong]. Maj:t genom remiss af den 14 derpåföljde juli
till komitén för verkställande af utredning om sådant ordnande af det
civila pensionsväsendet, att tjenstinnehafvare lemnade bidrag äfven till sin
egen pensionering, öfverlemnat. berörda framställning för att tagas i öfvervägande
vid fullgörandet af det komitén genom nådigt bref den 9 juni
samma år lemnade uppdrag.

1 anledning af den sålunda väckta frågan om pensionsrätt för allmänna
kartverkets civila personal får komitén till en början lemna följande
redogörelse för denna personals ställning och aflöning sförliållanden.

Sedan en år 1877 tillsatt komité under den 6 maj 1878 afgifvit
betänkande beträffande de ekonomiska och topografiska kartverken och deri
föreslagit bland annat:

att de ekonomiska och topografiska kartverken i afseende på personal
och anslag borde sammanslås till ett kartverk, som skulle ställas under
styrelse och ledning af chefen för generalstaben och benämnas landkartverket; -

275

att vid landkartverket borde tjenstgöra 11 officerare och 1 professor,
samtliga på generalstabens stat;

att kartverkets fältmätningspersonal borde bestå af 14 civile kartografer
och 65 från armén kommenderade officerare och underofficerare, åt
hvilka de förre skulle aflönas med dels fasta arfvoden dels dagaflöning,
och de senare endast med dagaflöning;

att eu fotografisk och galvanoplastik atelier borde inrättas; samt
att kartografer och koppargravörer vid land kartverket borde pensioneras
af staten,

och efter det frågan om kartverkens ordnande upprepade gånger
utgjort föremål för Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens behandling,

föreslog Eders Kongl. Maj:t uti den till 1894 års riksdag aflåtna
statsverkspropositionen under rubrik: Rikets allmänna kartverk Riksdagen
att för de ekonomiska och topografiska kartarbetenas fortsatta bedrifvande
dels medgifva att — med uteslutande ur riksstaten af den under
sjette hufvudtiteln å ordinarie stat uppförda anslagstitel »rikets ekonomiska
kartverk, reservationsanslag» tillika med det derunder anvisade anslag,

6,000 kronor — i stället finge bland anslagen å riksstatens sjette hufvudtitel
under anslagstitel »rikets allmänna kartverk» å ordinarie stat uppföras
ett anslag å 178,600 kronor;

dels ock godkänna följande bestämmelser: att arfvode till kartograf
bestämdes till 1,500 kronor med tre ålderstillägg å 500 kronor, hvilka
skulle utgå efter resp. 5, 10 och 15 års väl vitsordad tjenstgöring; att
den officer, som förordnades att handhafva närmaste ledningen af de ekonomiska
kartarbetenas utförande, finge tilldelas ett årligt arfvode af 1,000
kronor; att årliga arfvoden, hvardera till belopp af 500 kronor, finge tilldelas
de kartografer (högst trenne), hvilka förordnades att biträda vid
kartarbetenas öfvervakande och ledning; och att arfvodena för öfrig civil
personal, såsom gravörer med flera — hvilkas aflöningsförmåner delvis
måste grundas på beting — äfvensom storleken af de dagaflöningar och
reseersättningar, hvilka skulle utgå för arbete å fältet, af Eders Kongl.
Maj:t, uppå förslag af afdelningscheferi vid generalstabens topografiska afdelning
såsom kartverkschef, bestämdes; dock att reseersättningen till de
kartografer, som vore sysselsatte med stomkartors upprättande, icke finge
utgå med högre belopp än 500 kronor till kartograf, som ledde dessa
arbeten, och med 400 kronor till en hvar af de öfriga.

Af den nådiga propositionen framgår vidare: att arbetena skulle utföras
af, förutom de vid generalstabens topografiska afdelning kommenderade
generalstabsofficerare, hvilkas antal skulle bestämmas genom af
Kongl. Maj:t utfärdad instruktion, och generalstabens professor, dels civile

276

kartografer och kartografaspiranter samt, generalstabens topografiska afdelnings
civila biträden, dels ock från armén kommenderade officerare eller
underofficerare samt af qvinlig personal; att hela landets topografiska kartläggning
antoges skola vara afslutad omkring år 1924 och dess ekonomiska,
hvad södra och mellersta delarne af riket anginge, fullbordad omkring
år 1930; samt att de fasta kartografernas antal, med hänsyn till eu
lämplig rekrytering och afgång, icke borde inskränkas till någon viss siffra.

Den nådiga propositionen, som icke innehåller någon framställning
om pensionsrätt för det allmänna kartverkets personal, blef af Riksdagen
godkänd.

Då komitén vid utarbetande af sitt förslag till lag angående civile
tjenstinnehafvares rått till pension utgått från den förutsättning, hvilken
legat till grund för tidigare uppgjorda förslag till sådan lag, nämligen att
pensionsrätt icke bör tillkomma arfvodestag&re; och då komitén ansett sig
så mycket mindre böra, till förmån för den nu ifrågavarande personalen,
göra något undantag från nämnda regel, som hela institutionen torde kunna
betraktas såsom mera tillfällig, har komitén icke kunnat uti sitt nu framlagda
lagförslag inrymma bestämmelser angående pensionsrätt för den vid
rikets allmänna kartverk anstälda civila personal. Komitén hyser dock
den uppfattningen, att, derest till nämnda personal hörande tjensteman
befinnes hafva uppfylt de vilkor, som med hänsyn till tjenstens beskaffenhet
kunna anses motsvara hvad som i allmänhet erfordras för rätt till
pension, dylik förmån äfven — såsom också hittills i flera fall skett —
kommer att uppå särskild derom gjord framställning honom af Riksdagen
beviljas, dock att vid pensionsbeloppets bestämmande lärer böra komma i
betraktande att med befattningen icke varit förenad skyldighet att för
beredande af pension erlägga afgift.

De remitterade handlingarne varda härjemte återstälda.

Stockholm den 7 november 1902.

277

Till Konungen, underdånigst, i fråga om beredande af pensionsrätt
för konsistorienotarierna, de extra ordinarie professorerna
vid universiteten samt följande vid Lunds universitet
anstälde tjenstinnehafvare, nämligen konservatorn
vid zoologiska institutionen, trädgårdsmästaren vid botaniska
trädgården och universitetets vaktmästare.

Sedan dels statskontoret uti ett den 22 oktober 1901 afgifvet underdånigt
utlåtande angående lönereglering för de vid domkapitlen och
Stockholms stads konsistorium anstälde tjensteman och betjente m. in.
hemstält, att beträffande pension vid afskedstagandet för konsistorienotarierna
skulle få gälla hvad som i allmänhet vore eller blefve stadgadt
för de statens civile embets- och tjensteman, hvilkas aflöning vore
fördelad i lön och tjenstgöringspenningar, dels ock kanslern för rikets
universitet med skrifvelse den 4 oktober 1901 till Eders Kongl. Magt
öfverlemnat och dervid till bifall förordat en af det större akademiska
konsistoriet i Lund gjord framställning om, bland annat, beredande af
pensionsrätt för extra ordinarie professorer äfvensom för Lunds universitets
vaktmästare, konservatorn vid zoologiska institutionen och trädgårdsmästaren
vid botaniska trädgården,

samt efter det statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
uti skrifvelse till statsrådet och tillförordnade chefen för finansdepartementet
af den 14 december 1901, jemte uttalande af den mening att de
berörda frarnställningarne lämpligen borde tagas under ompröfning af den
utaf Eders Kongl. Maj:t den 9 juni 1899 tillsatta komité för utredning
angående förändradt, ordnande af det civila pensionsväsendet, öfverlemnat
ett tryckt exemplar af statskontorets åberopade utlåtande äfvensom bestyrkta
transsumt af ofvannämnda tvenne skrivelser,

278

har Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss af den 24 december
1901 låtit tillställa komité» för utredning angående förändradt ordnande
af det civila pensionsväsendet ofvanberörda handlingar för att tagas i
öfvervägande vid fullgörande af det komitén lemnade uppdrag; och får
komitén, som denna dag afgifver betänkande med dervid fogadt förslag
till lag angående civile tjenstinnehafvares rätt till pension, beträffande de
i den nådiga remissen afsedda framställningarne särskildt anföra följande.

Hvad först angår konsistorienotariernas pensionsrätt, tillåter sig
komitén erinra, hurusom numera genom beslut vid innevarande års riksdag
och nådiga brefvet den 13 sistlidne juni aflöningsstat blifvit faststäld
för tjenstemännen vid de ecklesiastika konsistorierna, upptagande denna
stat för notarierna vid domkapitlen äfvensom för notarien vid Stockholms
stads konsistorium följande, i lön och tjenstgöringspenningar fördelade
aflöningsförmåner, nämligen:

vid domkapitlet i Uppsala:

1 notarie ..........................................

Lön.

Kronor.

3,000

Tjenstgörings-

penningar.

Kronor.

1,500

Summa.

Kronor.

4,500*

vid domkapitlen i Lund, Göteborg
och Hernösand:

1 notarie ...........................................

2 dito .............................................

3.000

6.000

1,500

3,000

4,500

9,000

vid domkapitlen i Linköping, Skara,
Vesterås, Vexiö och Karlstad:

1 notarie .....................................

4 dito ..................................

2,500

10,000

1,300

5,200

3,800

15,200

vid domkapitlet i Strengnas:

1 notarie .....................................

2,500

1,300

3,800**

vid domkapitlet i Kalmar:

1 notarie ................................

2,000

1,000

3,000

vid domkapitlet i Visby:

1 notarie ............................................

2,000

1,000

3,000

vid Stockholms stads konsistorium:

1 notarie ............................................

1,200

800

2,000;

* deraf 520 kronor från domkyrkan.
** » 400 > » »

279

cgande notarierna rätt att efter fem års väl vitsordad tjenstgöring
åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem
års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes af 500 kronor.

De för ofvannämda lönestats tillämpning erforderliga medel hafva
blifvit å 1903 års riksstat uppförda såsom ordinarie anslag under åttonde
hufvudtiteln.

Bland vilkoren för åtnjutande af aflöning enligt den nya staten
hafva intagits bestämmelser dels derom, att konsistorienotarie skall, då
lian uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår, vara förpligtad att med
oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten
afgå, Kongl. Alaj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå., derest och
så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna; dels ock derom, att konsistorienotarie
skall vara skyldig att underkasta sig de förändrade bestämmelser i fråga
om pension, som kunna varda stadgade.

Då konsistorienotarie från och med nästkommande år, med hvilket
år den nya lönestaten träder i tillämpning, måste betraktas såsom innehafvare
åt civil statstjenst, torde han härmed också komma i åtnjutande
af den rätt till pension å allmänna indragningsstaten, som enligt nådiga
brefvet den 1 juni 1877 tillkommer civil tjensteman, hvilkens aflöningsförmåner
genom beslut vid 1876 års riksdag eller sedermera fördelats i
lön och tjenstgöringspenningar. Detta innebär, att konsistorienotarie må
efter uppnådda 65 lefnads- och 35 tjenstår vid afskedstagande från tjensten
undfå pension till belopp, motsvarande den lön han innehaft.

Enligt 1 § i det af komitén utarbetade förslag till lag angående
civile tjenstinnehafvares rätt till pension skall sådan rätt tillkomma ordinarie
innehafvare af civil tjenst med lön å stat, som blifvit faststäld af
Konungen och Riksdagen. Varder komiténs förslag i denna del godkändt,
kommer alltså konsistorienotarie, som åtnjuter aflöning enligt ofvanomförmälda
lönestat och således är skyldig att underkasta sig förändrade
bestämmelser i fråga om pension, att i pensionshänseende bedömas enligt
de i pensionslagen meddelade föreskrifter, utan att något särskilt. beslut,
beträffande konsistorienotariernas pensionsrätt blifver af nöden.

Vidkommande derefter de vid universiteten anstälde extra ordinarie
professorernas rätt till pension vid afgång från tjenst, så hafva dessa ännu
icke — i olikhet med de extra ordinarie professorerna vid karolinska
inediko-kirurgiska institutet — fått sig sådan rätt tillerkänd.

Vid Upsala universitet finnas 24 extra ordinarie professorer — deraf
tre inom den teologiska fakulteten. För samtliga dessa äro aflöningsförmåner
faststälda genom Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut och

280

sålunda fördelade för en hvar, att 3,300 kronor utgöra lön och 1,200
kronor tjenstgöringspenningar, hvarjemte vilkorlig rätt att åtnjuta tvenne
ålderstillägg till lönen, hvartdera å 500 kronor, blifvit dein tillerkänd. 1
den för de extra ordinarie professorerna inom teologiska fakulteten faststälda
aflöningen ingår äfven inkomst af prebendepastorat.

Vid Lunds universitet äro anstälde 18 extra ordinarie professorer,
deraf två inom den teologiska fakulteten. Med undantag af de två sistnämnda,
hvilkas aflöning utgöres allenast af den inkomst de åt dem anvisade
prebendepastoraten lemna, åtnjuta de öfriga enahanda aflöningslbrmåner
som deras vederlikar vid Upsala universitet; och äro äfven dessa
aflöningsförmåner till beloppen faststälda genom Eders Kongl. Maj:ts och
Riksdagens beslut.

1 och med antagande af en sådan bestämmelse som den i 1 § af
komiténs lagförslag intagna skulle samtlige ofvanomförmälda extra ordinarie
professorer — med undantag allenast af de tvenne, som tillhöra den
teologiska fakulteten i Lund och beträffande hvilkas ställning i pensionsbänseende
komitén afgifver yttrande i sammanhang med frågan om pensionsrätten
för de ordinarie professorer, hvilkas aflöning endast består i
afkomst af prebendepastorat — komma att såväl hvad rättigheter som
skyldigheter angår bedömas enligt de i pensionslagen gifna stadganden.

Beträffande slutligen beredande af pensionsrätt åt den vid Lunds
universitets zoologiska institution anstälde konservatorn, trädgårdsmästaren
vid. samma universitets botaniska trädgård samt universitetets vaktmästare
så förekommer, att samtlige desse tjenstinnehafvares aflöningsförmåner
blifvit faststälda af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen att utgå med följande
belopp, nämligen:

konservatorn arfvode.................... 1,800 kronor,

trädgårdsmästaren arfvode............ 1,800 » jemte fri bostad,

1 vaktmästare d:o ............ 1,050 » d:o

1 d:o d:o ............ 900 » d:o

8 d:o, hvardera d:o ........... 600 » d:o

samt rätt till 2 ålderstillägg å 100 kronor.

1 vaktmästare arfvode ................ 600 kronor

samt rätt till 2 ålderstillägg å 100 kronor.

1 vaktmästare arfvode ......... 150 kronor,

1 d:o d:o ............ 100 »

2 d:o, hvardera d:o ............ 50 »

men då dessa förmåner, så vidt de utgå kontant, benämnas arfvoden, under
det att pensionsrätt hittills endast medgifvits dem, som uppbära lön, har

281

komitén, som anser pensionsrätt enligt den af komitén föreslagna lag icke
höra tillkomma arfvodestagare, ingen anledning att för nu ifrågavarande
tjensteman och betjente föreslå något undantag. Oaktadt rätt till pension
enligt det nu framlagda lagförslaget icke skulle berörda tjenstinnehafvare
tillerkännas, hyser komitén dock den uppfattning, att, derest sådan tjenstinnehafvare
befinnes hafva uppfylt de vilkor, som i allmänhet erfordras
för rätt till pension, dylik förmån äfven kommer att uppå särskild derom
gjord framställning af Riksdagen beviljas, dock att vid pensionsbeloppets
bestämmande lärer böra komma i betraktande att med befattningen icke
varit förenad skyldighet att för beredande af pension erlägga afgift.

De remitterade handlingarne varda härjemte återstälda.

Stockholm den 7 november 1902.

Rättelse.

I noten å sid. 102 bör hänvisas till sid. 189 och ej till sid. 100.

Pensiovnlcomiténs bet.

	27	»	29	»	5,4	»
	29	»	31	»	5,5
»	31	»	33	»	5,6
»	33	»	35	»	5,7	»
»	35	»	37	»	5,8	»
»	37	»	39	»	5,9	»
»	40				6	»

	27	»	29	»	5,4	»
	29	»	31	»	5,5
»	31	»	33	»	5,6
»	33	»	35	»	5,7	»
»	35	»	37	»	5,8	»
»	37	»	39	»	5,9	»
»	40				6	»

	27	»	29	»	5,4	»
	29	»	31	»	5,5
»	31	»	33	»	5,6
»	33	»	35	»	5,7	»
»	35	»	37	»	5,8	»
»	37	»	39	»	5,9	»
»	40				6	»