ERFORDERLIGA FÖRBÄTTRINGAR UTI UTBILDNINGEN AF (Statens offentliga utredningar 1911:3)

'' BETÄNKANDE

OCH

FÖRSLAG

ANGÅENDE

ERFORDERLIGA FÖRBÄTTRINGAR UTI UTBILDNINGEN AF

HANDELSFLOTTANS BEFÄL OCH UNDERBEFÄL M.M.

AFGIFNA

DEN UTAF KUNGL MAJ:T DEN 25 MAJ 1905 DÄRFÖR
TILLSATTA KOMMITTÉ

STOCKHOLM

K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI

1906.

TILL KONUNGEN.

Genom nådigt bref den 25 maj 1905 har »Eders Kungl. Maj:t
uppdragit åt en kommitté, bestående af undertecknade, att verkställa
utredning och inkomma med förslag såväl angående erforderliga för -

bättringar uti utbildningen af handelsflottans befäl och underbefäl som
ock rörande de förändringar, som böra vidtagas i fråga om villkoren
för anställning såsom befäl eller underbefäl å svenska handelsfartyg.

Denna kommitté, som sammanträdde i Stockholm första gången
den 3 juli 1905, har därefter varit samlad därstädes dels från och med
nämnda dag till och med den 7 i samma månad, dels från och med
den 20 oktober till och med den 15 december 1905, dels från och med
den 8 mars till och med den 28 april 1906 och dels slutligen från och
med den 3 till och med den 30 oktober 1906. Dessutom hafva under
tiden mellan de allmänna sammanträdena utförts vissa med fullgörandet
af kommitténs uppdrag sammanhängande arbeten.

Sedan kommittén denna dag afslutat sitt arbete, får kommittén
härmed öfverlämna underdånigt betänkande, innefattande:

1) förslag till förordning angående befäl å svenska fartyg;

2) förslag till reglemente för navigationsskolorna i riket;

3) förslag till kungörelse angående navigationslärarexamen;

4) förslag till stat för navigationsskolorna i riket jämte förslag till
villkor för åtnjutande af de å navigationsskolornas stat uppförda löneförmåner
samt till pensionsbestämmelser; samt

5) motiv till dessa författningsförslag.

Betänkandet innefattar därjämte särskildt utlåtande beträffande förslag
om utbildande af sjöfolk å skolfartyg.

Särskilda meningar beträffande vissa delar af betänkandet bifogas.

Underdånigst

AUGUST WALL.

G. O. WALLENBERG. OLOF GYLDÉN. O. F. HEDBORG.
ALEX. THORE. O. GUMMESSON.

Stockholm den 30 oktober 1906.

Alfr. Stuart.

Förslag

till

Kungi. Maj:ts nådiga förordning angående befäl
å svenska fartyg.

Om fartyg, befäl därå och fart.

§ i.

1. Behörig befälhafvare skall finnas anställd å hvarje fartyg, som
äger en bruttodräktighet af 25 ton eller därutöfver, äfvensom eljest å
hvarje fartyg, som, enligt hvad i mom. 2 sägs, är att till passagerarfartyg
hänföra.

I hvad mån behörigt befäl, förutom befälhafvaren, skall finnas
anställdt å fartyg, hvarom nu är nämndt, stadgas här nedan.

2. Med passagerarfartyg förstås i denna förordning hvarje fartyg,
som tjänar till befordran af resande och, utom sin besättning och andra
å fartyget anställda eller i tjänstutöfning varande personer, för mera
än 10 personer ombord, däruti ej inräknadt sjöfolk, som hemföres
från utrikes ort eller utföres till utrikes ort för att tillträda tjänst å
svenskt fartyg.

3. I hvad mån behörigt befäl skall finnas anställdt å segelfartyg
med hjälpmaskin, å fartyg, som framdrifves med annat maskineri än
ångmaskin, å pråmar samt å fiskefartyg, därom finnes i §§ 8—11
stadgadt.

4. Denna förordning äger ej tillämpning å sjöförsvaret tillhöriga
fartyg eller å seglande lustjakter.

5. Med fartygs dräktighet förstås i denna förordning dess bruttodräktighet.

6. Med hästkrafter såsom angifvande fartygs maskinstyrka förstås
i denna förordning indikerade hästkrafter.

Fartyg, å
Indika behörigt
befäl
skall finnas.

Olika slag
af fart.

Befälhafvare
å fartyg i
allmänhet.

Befäl i inre
fart.

§ 2-

I denna förordning betecknas den fart, hvari fartyg gå, sålunda:

1. Inre fart: fart inom riket å insjöar, floder och kanaler samt
inomskärs i saltsjön, fart mellan orter vid Kalmarsund däri inbegripen,
äfvensom utomskärs intill sjögränsen (fyra nautiska mil från kusten
eller ytterst därutanför liggande holmar och skär, som icke ständigt af
vattnet öfversköljas), fart mellan orter vid Öresund samt fart å Kristianiafj
orden intill Laurvig.

2. Östersjöfart: annan fart än den under mom. 1 omförmälda till
eller från in- eller utrikes orter, belägna vid Östersjön eller därmed i
sjöfartsförbindelse varande farvatten intill en linje mellan Lindesnäs och
Hanstholm samt en linje mellan Esbjerg och Texel.

3. Nordsjöfart: fart till eller från andra utrikes orter än de under
mom. 1 och 2 omförmälda, som ej äro belägna bortom Norge, Stora
Britannien och Irland samt Brest, äfvensom fart på Norra Ishafvet och
Hvita hafvet till eller från orter i Ryssland, som ej äro belägna bortom
Kap Kanin.

4. Oceanfart: all annan fart än den under mom. 1, 2 och 3 omförmälda.

Befälets behörighet.

§ 3.

För behörighet att vara befälhafvare å fartyg fordras — förutom
hvad därom i fråga om fartyg i viss fart och af visst slag här nedan
föreskrifves — att vara svensk undersåte och hafva uppnått 21 års
ålder samt äga normalt färgsinne och tillräcklig synförmåga.

§ 4.

1. För behörighet att vara befälhafvare å fartyg i inre fart fordras:

a) å segelfartyg,

att hafva erhållit skepparbref af 2:a klass,

b) å passagerarångfartyg, som, enligt hvad beträffande sådana fartygs
hänförande till särskilda klasser är eller varder stadgadt, tillhör lägsta
klassen och hvars dräktighet icke uppgår till 50 ton,

att hafva erhållit skepparbref af l:a klass,

c) å annat passagerarångfartyg,

att hafva erhållit styrmanshref,

d) å annat ångfartyg,

att hafva erhållit skepparbref af l:a klass.

2. Å ångfartyg i inre fart skall finnas anställd maskinpersonal
med följande behörighet, nämligen:

a) å passagerarångfartyg, som enligt ofvan omförmälda grunder
tillhör lägsta klassen samt icke gör längre resor än 12 nautiska mil från
sin hufvudstation och hvars maskinstyrka icke uppgår till 75 hästkrafter,

en maskinskötare,

b) å passagerarångfartyg, som gör längre resor än 12 nautiska mil
från sin hufvudstation och hvars maskinstyrka icke uppgår till 100
hästkrafter,

en maskinist af 3:e klass,

c) å annat passagerarångfartyg,

en maskinist af 2:a klass,

d) å annat ångfartyg,

eu maskinist af 3:e klass.

3. Å hvarje passagerarångfartyg i inre fart skall, då tiden för
fartygets gång mellan dess ändstationer öfverstiger 16 timmar, finnas,
utom hvad ofvan nämnts, anställd en maskinist af 3:e klass.

§ 5.

1. För behörighet att vara befälhafvare i östersjöfart fordras:

a) å segelfartyg, hvars dräktighet icke uppgår till 50 ton,
att hafva erhållit skepparbref af 2:a klass,

b) å segelfartyg, hvars dräktighet uppgår till 50 ton eller därutöfver,
att hafva erhållit skepparbref af l:a klass,

c) å passagerarångfartyg,

att hafva erhållit befälhafvarbref,

d) å annat ångfartyg,

då dess dräktighet icke uppgår till 100 ton,

att hafva erhållit skepparbref af l:a klass, och,
då dess dräktighet uppgår till 100 ton eller därutöfver,
att hafva erhållit styrmansbref.

Befäl i
Östersjöfart.

Befäl i Nordsjöfart.

2. Å passagerarångfartyg äfvensom å annat ångfartyg-, hvars dräktighet
uppgår till 100 ton eller därutöfver, med undantag af bogserångfartyg,
skall i östersjöfart finnas anställd styrman.

3. Å ångfartyg i östersjöfart skall finnas anställd maskinpersonal
med följande behörighet, nämligen:

a) å passagerarångfartyg,

då dess maskinstyrka icke uppgår till 500 hästkrafter,
en maskinist af 2:a klass och en maskinist af 3:e klass,
då dess maskinstyrka uppgår till 500 hästkrafter eller därutöfver,
två maskinister af 2:a klass,

b) å bogserångfartyg,

en maskinist af 3:e klass,

c) å annat ångfartyg,

då dess maskinstyrka icke uppgår till 150 hästkrafter,
en maskinist af 3:e klass,

då dess maskinstyrka uppgår till 150 hästkrafter eller därutöfver,
en maskinist af 2:a klass, samt,

då tiden för fartygets gång mellan dess ändstationer öfverstiger
16 timmar, i bägge fallen därjämte en maskinist af 3:e klass.

§ 6.

1. För behörighet att vara befälhafvare i nordsjöfart fordras:

a) å segelfartyg,

då dess dräktighet icke uppgår till 400 ton,

att hafva erhållit styrmansbref, samt,

då dess dräktighet uppgår till 400 ton eller därutöfver,

att hafva erhållit befälhafvarbref,

b) å ångfartyg,

att hafva erhållit befälhafvarbref.

2. Å fartyg i nordsjöfart skall finnas anställd styrman samt å
hvarje passagerarångfartyg äfvensom å annat ångfartyg, hvars dräktighet
uppgår till 600 ton eller därutöfver, därjämte eu andre
styrman.

3. Å ångfartyg i nordsjöfart skall finnas anställd maskinpersonal
med följande behörighet, nämligen:

a) å passagerarångfartyg,

en maskinist af l:a klass och en af 2:a klass,

b) å annat ångfartyg,

då dess maskinstyrka icke uppgår till 150 hästkrafter,
eu maskinist af 2:a klass och en af 3:e klass, samt,
då dess maskinstyrka uppgår till 150 hästkrafter eller härutöfver,
två maskinister af 2:a klass.

§ 7.

1. För behörighet att vara befälhafvare i oceanfart fordras:

a) å segelfartyg och

b) å ångfartyg

att hafva erhållit befälhafvarbref.

2. Å fartyg i oceanfart skall finnas anställd en styrman samt å
segelfartyg, hvars dräktighet uppgår till 600 ton eller därutöfver,
äfvensom å ångfartyg därjämte en andre styrman.

3. Å ångfartyg i oceanfart skall finnas anställd maskinpersonal
med följande behörighet, nämligen:

a) å passagerarångfartyg,

en maskinist af l:a klass och två maskinister af 2:a klass,

b) å annat ångfartyg,

då dess maskinstyrka ej uppgår till 800 hästkrafter,
en maskinist af l:a klass och eu af 2:a klass, samt,
då dess maskinstyrka uppgår till 800 hästkrafter eller därutöfver,
en maskinist af l:a klass, en af 2:a klass och en af 3:e klass.

§ 8-

Å segelfartyg, som framdrifves med hjälpmaskin och hvars dräktighet
uppgår till 25 ton eller därutöfver, skall finnas anställdt behörigt
befäl i öfverensstämmelse med hvad för segelfartyg här ofvan föreskrifvits;
hvarjämte å sådant fartyg i inre fart eller östersjöfart skall
finnas anställd'' en maskinskötare samt å sådant fartyg i nordsjö- eller
vidsträcktare fart en maskinist af 3:e klass.

Befäl i
Oceanfart.

Befäl å segelfartyg
med
hjälpmaskin.

Befäl å
motorbåt.

Befäl å pråm.

Befäl å fiskefartyg.

Å fartyg, som framdrifves med annat maskineri än ångmaskin
(s. k. motorbåt), skall, då det användes såsom passagerarfartyg, äfvensom
eljest, då dess dräktighet uppgår till 25 ton eller därutöfver, finnas
anställde behörigt befäl i öfverensstämmelse med hvad för ångfartyg här
ofvan föreskrifvits, dock att maskinist å sådant fartyg icke erfordras.

Då motorbåt användes såsom passagerarfartyg, skall befälhafvaren
hafva med intyg af föreståndare för verkstad, där sådant maskineri
tillverkas, hvarmed fartyget framdrifves, styrkt sig äga nödig kännedom
om maskineriets skötsel eller ock skall å fartyget finnas anställd annan
person, som är försedd med sådant intyg.

§ io.

Å pråm, hvars dräktighet uppgår till 500 ton eller därutöfver, skall
i östersjöfart finnas anställd befälhafvare, som erhållit skepparbref af
2:a klass, samt i nordsjö- eller vidsträcktare fart befälhafvare, som erhållit
skepparbref af l:a klass.

§ 11.

1. A däckadt fiskefartyg, hvars dräktighet uppgår till 25 ton
eller därutöfver, skall behörig befälhafvare finnas anställd

å segelfartyg i fart i Kattegat och Skagerack samt i nordsjö- eller
vidsträcktare fart och

å ångfartyg i östersjö- eller vidsträcktare fart.

2. För behörighet att vara befälhafvare å fiskefartyg, hvarom i
mom. 1 förmäles, fordras att vara svensk undersåte och hafva fyllt 21
år samt äga normalt färgsinne och tillräcklig synförmåga samt därjämte

a) å segelfartyg i fart i Kattegat och Skagerack,

antingen att hafva erhållit skepparbref af 2:a klass eller ock att
hafva fullgjort den sjötjänst, som fordras för erhållande af skepparbref
af 2:a klass, samt tillika hafva af en utaf Konungens vederbörande befallningshafvande
förordnad sakkunnig person erhållit ett på företaget förhör
grundadt intyg (formulär 1) beträffande kännedom om sjökortet,
kompassen och kursers afsättande, om gällande stadganden angående åtgärder
till undvikande af ombordläggning samt om hvad som bör iakttagas
i händelse af strandning, hvithet intyg icke må utfärdas för annan

än den, som fyllt 21 år, äger normalt färgsinne och god synförmåga
utan närsynthet samt fullgjort den för erhållande af skepparbref af 2:a
klass stadgade sjötjänstgöring,

b) å ångfartyg i östersjö- eller vidsträcktare fart samt å segelfartyg
i nordsjö- eller vidsträcktare fart,

antingen att hafva erhållit skepparbref af l:a klass eller ock att
hafva fullgjort den sjötjänstgöring, som fordras för erhållande af sådant
bref, samt tillika hafva aflagt examen vid af staten understödd och
vederbörligen inspekterad anstalt för undervisning i navigation åt fiskare.

3. A ångfartyg, hvarom i mom. 2 sägs, skall finnas anställd en
maskinist af 3:e klass.

4. Fiskefartyg, som framdrifves med hjälpmaskin eller med motor,
skall i fråga om anställande af behörigt befäl anses lika med i denna
paragraf omförmäldt segelfartyg.

§ 12-

1. Befälhafvarbref medför jämväl samma behörighet som styrmansbref
samt skepparbref af l:a och 2:a klass, styrmansbref samma
behörighet som skepparbref af l:a och 2:a klass och skepparbref af l:a
klass samma behörighet som dylikt bref af 2:a klass.

2. Likaså medför maskinistbref af l:a klass jämväl samma behörighet
som maskinistbref af 2:a och 3:e klass samt maskinistbref af
2:a klass samma behörighet som dylikt bref af 3:e klass; hvarjämte
den, som erhållit maskinistbref af l:a, 2:a eller 3:e klass jämväl äger
samma behörighet som maskinskötare.

§ 13.

För att kunna anställas såsom styrman å fartyg, hvarå denna
förordning äger tillämpning, erfordras att innehafva styrmans- eller
befälhafvarbref.

Behörighetsbevis.

§ 14.

För erhållande af skepparbref af 2:a klass fordras:
att vara svensk undersåte och hafva fyllt 21 år samt äga normalt
färgsinne och god synförmåga utan närsynthet;

Högre

behörighetsbevis
i förhållande
till
lägre.

Styrmans

behörighet.

Skepparbref
af 2:a klass.

Skepparbref
af l:a klass.

Styrmans bref.

Befälhafvar bref.

att hafva, efter uppnådd ålder af 17 år, tjänstgjort 12 månader
till sjöss å segelfartyg i tjänst på däck; samt

att vid förhör inför navigationsskoleföreståndare (skepparexamen af
2:a klass) hafva visat sig äga kännedom om sjökortet, kompassen och kursers
afsättande, om gällande stadganden angående åtgärder till undvikande
af ombordläggning samt om hvad som bör iakttagas i händelse af strandning;
börande berörda kunskaper styrkas genom intyg (formulär 2).

Sådant intyg må ej utfärdas för annan än den, som fullgjort den
här ofvan i denna paragraf omförmälda sjötjänst.

§ 15-

För erhållande af skepparbref af l:a klass fordras:
att vara svensk undersåte och hafva fyllt 21 år samt äga normalt
färgsinne och god synförmåga utan närsynthet;

att hafva, efter uppnådd ålder af 14 år, tjänstgjort till sjöss 36
månader i tjänst på däck, däraf minst 12 månader å segelfartyg i östersjö-
eller vidsträcktare fart; samt

att hafva vid navigationsskola i riket aflagt skepparexamen af
l:a klass.

§ 16-

För erhållande af styrmansbref fordras:

att vara svensk undersåte och hafva fyllt 19 år samt äga normalt
färgsinne och god synförmåga utan närsynthet;

att hafva, efter uppnådd ålder af 14 år, tjänstgjort till sjöss 42
månader i tjänst på däck i östersjö- eller vidsträcktare fart, däraf minst
12 månader å segelfartyg med en dräktighet af 100 ton eller därutöfver
samt minst 12 månader i nordsjö- eller vidsträcktare fart; samt
att hafva vid navigationsskola i riket aflagt styrmansexamen.

§ 17.

För erhållande af befälhafvarbref fordras:

att vara svensk undersåte och hafva fyllt 21 år samt äga normalt
färgsinne och god synförmåga utan närsynthet;

att hafva erhållit styrmansbref och därefter tjänstgjort till sjöss
sammanlagdt 24 månader antingen såsom styrman eller befälhafvare å
ångfartyg i östersjö- eller vidsträcktare fart eller å segelfartyg i nord -

sjö- eller vidsträcktare fart eller såsom befälhafvare å segelfartyg med
en dräktighet af 100 ton eller därutöfver i östersjöfart; skolande af berörda
tjänstetid minst 12 månader vara tillbragta antingen såsom befälhafvare
eller förste eller ende styrman å ångfartyg i östersjö- eller vidsträcktare
fart eller å segelfartyg i nordsjö- eller vidsträcktare fart eller
såsom befälhafvare å segelfartyg med én dräktighet af 100 ton eller
därutöfver i östersjöfart; samt

att hafva vid navigationsskola i riket aflagt sjökaptensexamen.

§ 18-

För att kunna anställas såsom maskinskötare fordras:

att hafva fyllt 18 år;

att hafva gjort tjänst antingen 15 månader såsom maskinarbetare å
mekanisk verkstad, där sjö ångmaskiner tillverkas eller repareras, och
därunder ombord å ångfartyg deltagit i ångfartygspannors eldning och
skötseln af mindre sjöångmaskiner eller 15 månader såsom eldare ombord
å ångfartyg, där examinerad maskinist finnes anställd, eller och
sammanlagdt lo månader dels såsom eldare å sådant ångfartyg dels
såsom maskinarbetare å mekanisk verkstad, dock minst 6 månader såsom
eldare; samt

att vid förhör inför en af Öfverståthållarämbetet i Stockholm eller
Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande därtill förordnad person
— lärare i ångmaskinlära vid navigationsskola, vederbörligen förordnad
maskinbesiktningsman för passagerarångfartyg eller annan sakkunnig —
hafva visat sig äga kännedom om de allmänna grunderna i ångmaskinlära
och för sådan befattning, hvarom nu är fråga, erforderlig kännedom
om mindre sjöångmaskiner och deras skötsel; börande berörda
kunskaper styrkas genom intyg (formulär 3).

Sådant intyg må ej utfärdas för annan än den, som fyllt 18 år och
fullgjort den här ofvan i denna paragraf angifna tjänst.

§ 19-

För erhållande af maskinistbref af 3:e klass fordras:

att hafva fyllt 19 år;

att hafva, efter uppnådd ålder af 15 år, gjort tjänst sammanlagdt
30 månader dels såsom eldare å ångfartyg, därå maskinist enligt denna
förordning skall finnas anställd, och dels såsom maskinarbetare å mekanisk
verkstad, där ångmaskiner tillverkas; skolande af berörda tjänstetid minst
12 månader vara tillbragta i tjänst såsom eldare å ångfartyg, därå

Maskin slcötarbevis -

Maskinistbref
af 3:e
klass.

Maskinistbref
af 2:a
klass.

Maskinistbref
af l:a
klass.

Behörighetsbrefs
utfärdande.

maskinist af l:a eller 2:a klass skall finnas anställd, däraf minst 6 månader
med deltagande i maskinens skötsel, äfvensom minst 12 månader i
maskinarbete, i hvilken sistnämnda tid af 12 månader jämväl må inräknas
högst 6 månaders ångpannearbete; samt

att hafva vid navigationsskola i riket aflagt maskinistexamen af
3:e klass.

§ 20.

För erhållande af maskinistbref af 2:a klass fordras:
att hafva, efter uppnådd ålder af 15 år, gjort tjänst sammanlagdt
60 månader dels såsom eldare å ångfartyg, därå maskinist enligt denna
förordning skall finnas anställd, dels såsom maskinarbetare å mekanisk
verkstad, där ångmaskiner tillverkas, och dels såsom ångpannearbetare
å ångpanneverkstad; skolande af berörda tjänstetid minst 20 månader
vara tillbragta i tjänst såsom eldare å ångfartyg, därå maskinist af l:a
eller 2:a klass skall finnas anställd, och däraf minst 10 månader med
deltagande i maskinens skötsel, minst 24 månader i maskinarbete, däraf
minst 12 månader i arbete å sjöångmaskiner och deras montering, äfvensom
minst 8 månader i ångpannearbete; samt

att hafva vid navigationsskola i riket aflagt maskinistexamen af 2:a klass.
I ofvannämnda tjänstetid såsom eldare må tjänstetid såsom 3:e klass
maskinist inräknas.

§ 21.

För erhållande af maskinistbref af l:a klass fordras:
att hafva erhållit maskinistbref af 2:a klass och därefter tjänstgjort
24 månader såsom maskinist i östersjö- eller vidsträcktare fart å
ångfartyg, därå maskinist af l:a eller 2:a klass enligt denna förordning
skall finnas anställd, däraf minst 12 månader i sådan befattning, för
hvilken fordras att hafva erhållit maskinistbref af 2:a klass; samt

att hafva vid navigationsskola i riket aflagt maskini stexamen af
l:a klass.

§ 22.

1. Ansökning om erhållande af något af de i §§ 14—17 och 19
•—21 omförmälda behörighetsbref göres skriftligen hos kommerskollegium
och bör vara åtföljd af

a) prästbetyg angående ålder, födelseort och frejd,

b) intyg, hvarigenom styrkes, att de för hvarje fall i afseende å
kunskapsprof och tjänstgöring stadgade villkor blifvit fullgjorda,

samt, om ansökningen afser erhållande af skepparbref af l:a eller
2:a klass, styrmans- eller befälhafvarbref,

c) af legitimerad läkare utfärdadt intyg därom, att sökanden äger
normalt färgsinne och god synförmåga utan närsynthet; skolande sådant
intyg vara grundadt på undersökning, som verkställts inom ett år före
ansökningens ingifvande.

2. Ansökning om erhållande af skepparbref af 2:a klass skall, om
sökanden så åstundar, jämte därtill hörande handlingar insändas till
kommerskollegium af den navigationsskoleföreståndare, som förrättat förhöret
med sökanden.

3. Efter pröfning af ansökningshandlingarna meddelar kommerskollegium,
där så ske kan, behörighetsbref (formulär 4—10).

§ 23.

Behörighetsbref äfvensom intyg, som i § 18 omförmäles, bör af
vederbörande innehafvare medföras å det fartyg, hvarå han tjänstgör,
samt ej mindre vid på- och afmönstring uppvisas för mönstringsmyndigheten
än äfven eljest vara för offentlig myndighet vid anfordran tillgängligt.

Obehörighet att utöfva befäl å fartyg.

§ 24.

Å fartyg må ej den, som är omyndig, vara befälhafvare, eller den,
som är förlustig medborgerligt förtroende, utöfva befäl.

Ansvarsbestämmelser och åtal m. in.

§ 25.

Utöfvar någon befälhafvarbefattning å fartyg utan att vara därtill
behörig eller för befäl å fartyg i vidsträcktare fart, än hvartill han enligt
denna förordning är behörig, och har sådant icke af tvingande nöd
under resa påkallats, böte från och med 50 till och med 1,000 kronor.

Behörighets handlings uppvisande.

Obehörighet.

Ansvarsbe stämmelser.

Åtal.

Böters fördelning
m.m.

Med navigationsskoleexamen
likställda
kunskap
sprof.

Till lika ansvar vare ock den redare förfallen, som öfvertygas att
hafva till sådan öfverträdelse rådt eller bidragit.

Beträdes någon upprepade gånger med att obehörigen utöfva befattning
såsom befälhafvare, må han jämväl för viss tid eller för alltid
dömas förlustig sådan rättighet att föra fartyg, för hvars utöfvande
särskilda villkor äro stadgade; hvarom domstolen, som i. målet dömt,
har att ofördröjligen underrätta kommerskollegium.

§ 26.

Fartygsbefälhafvare, som underlåter att antaga behörig styrman
eller behörig maskinpersonal, då sådan enligt denna förordning skall vara
å fartyget anställd, bete från och med 50 till och med 500 kronor.

Till lika ansvar vare ock den redare förfallen, som öfvertygas att
hafva till sådan öfverträdelse rådt eller bidragit.

Frihet från ansvar enligt denna paragraf äger dock rum för det
fall, att visas kan, att till styrman eller maskinpersonal ej kunnat erhållas
pålitliga personer, som varit till befattningen behöriga.

§ 27.

Öfverträdelse af denna förordning skall af vederbörande allmän
åklagare åtalas vid allmän domstol i den ort inom riket, där öfverträdelse]!
ägt rum, eller, om den skett under resa, dit fartyget först ankommit,
eller där den brottslige eljest träffas kan.

§ 28.

Af de enligt denna förordning ådömda böter tillfaller hälften åklagaren
och hälften handelsflottans pensionsanstalt; finnes enskild angifvare,
tage han hälften af åklagarens andel.

Saknas tillgång till bötern as gäldande, förvandlas de enligt allmän lag.

Särskilda bestämmelser angående giltighet af i denna förordning förut ej
omförmäla kunskapsprof och behörighetsbevis in. in.

§ 3».

1. Såsom styrmansexamen, aflagd vid navigationsskola i riket, må
tillgodoräknas vid sådan skola enligt äldre bestämmelser aflagd styrmansexamen
af första eller andra klassen.

Den, som vid någon, af flottans underbefälsskolor aflagt styrmansexamen
eller uppfyllt alla fordringarna i sjökrigsskolans fjärde klass,
äger tillgodoräkna sig detta såsom vid navigationsskola aflagd styrmansexamen,
därest lian med betyg från navigationsskola styrker,
att lian, enligt livad därom stadgas i reglementet för navigationsskolorna
i riket, aflagt godkända kunskåpsprof i de för styrmansexamen
vid navigationsskola föreskrifna ämnen och kurser, hvilka icke ingå i
den af honom vid flottans underbefälsskola aflagda examen eller i de af
honom uppfyllda fordringarna i sjökrigsskolans fjärde klass.

2. Såsom sjökaptensexamen, aflagd vid navigationsskola i riket,
må tillgodoräknas:

vid sådan skola enligt äldre bestämmelser aflagd sjökaptensexamen
af första klassen, äfvensom

vid någon af flottans underbefälsskolor enligt äldre bestämmelser
aflagd sj ökaptensexamen.

3. Såsom maskinistexamen af 2:a klass, aflagd vid navigationsskola
i riket, må tillgodoräknas:

vid sådan skola enligt äldre bestämmelser aflagd maskinistexamen
eller maskinistexamen af 2:a klassen, äfvensom

vid någon af flottans underbefälsskolor enligt nu gällande eller
äldre bestämmelser aflagd maskinistexamen..

4. Såsom maskinistexamen af l:a klass, aflagd vid navigationsskola
i riket, må tillgodoräknas:

vid sådan skola enligt äldre bestämmelser aflagd öfvermaskinistexamen
eller maskinistexamen af l:a klass, äfvensom

vid någon af flottans underbefälsskolor enligt äldre bestämmelser
aflagd öfvermaskinistexamen.

§ 30.

1. Rätt att erhålla styrmansbref enligt denna förordning tillkommer,
äfven om icke de i § 16 härofvan stadgade fordringar beträffande
sjötjänst och examen blifvit uppfyllda:

den, som aflagt sjöofficersexamen.

2. Rätt att erhålla befälhafvarbref enligt denna förordning tillkommer,
äfven om icke de i § 17 härofvan stadgade fordringar beträffande
sjötjänst och examen blifvit uppfyllda:

stamofficer vid flottan, som fyllt 21 år och innehar eu tjänstetid
till sjöss af 40 månader efter uppnådd ålder af 14 år, däraf minst 15

Katt att på
grund af vissa
kunskapsprof
och. viss
tjänstgöring
erhålla behörighetsbref.

Styrmansoch
befälhafvarbref,

grundade på
äldre
examina.

Behörighet
enligt äldre
bestämmelser.

månader såsom kommenderad officer å örlogsfartyg under sjögående expedition,
äfvensom

officer i flottans reserv, som aflagt sjöofficersexamen och fyllt 21
år samt innehar en tjänstetid vid flottan enligt hvad nyss är nämndt
eller en tjänstetid till sjöss af 24 månader efter sjö officersexamens afläggande,
däraf minst 12 månader såsom kommenderad officer å örlogsfartyg
eller såsom befälhafvare å segelfartyg med en dräktighet af 100
ton eller där utöfver i östersjöfart eller såsom befälhafvare eller förste
eller ende styrman å ångfartyg i östersjö- eller vidsträcktare fart eller
å segelfartyg i nordsjö- eller vidsträcktare fart.

Reservofficer i flottan äger att för befälhafvarbrefs erhållande
tillgodoräkna sig tjänst i egenskap af kommenderad officer å örlogsfartyg
under sjögående expedition såsom tjänst i egenskap af förste
eller ende styrman i nordsjö- eller vidsträcktare fart.

3. Rätt att erhålla maskinistbref af l:a klass enligt denna förordning
tillkommer, äfven om icke de i § 21 härofvan stadgade fordringar
beträffande sjötjänst och examen blifvit uppfyllda:

den, som vid någon af flottans underbefälsskolor aflagt maskinistexamen
och därefter tjänstgjort ombord å flottans fartyg minst 24 månader
såsom ordinarie maskinist eller maskinistunderofficer.

4. I fråga om ansökning för erhållande af behörighetsbref enligt
denna paragraf samt de handlingar, som böra vara ansökningen bifogade,
gäller i tillämpliga delar hvad därom i § 22 stadgas.

§ 31-

Styrmans- eller befälhafvarbref, grundad! på styrmans- eller sjökaptensexamen,
som aflagts enligt förut gällande bestämmelser och i
hvilken icke ingått ämnet ångmaskinlära, medför icke rätt att utöfva
befälhafvarbefattning å ångfartyg, hvarför enligt denna förordning erfordras
innnehafvande af styrmans- eller befälhafvarbref, utan att examen i ångmaskinlära,
enligt hvad därom stadgas i reglementet för navigationsskolorna
i riket, dessförinnan blifvit aflagd.

§ 32.

Den, som i andra fall än hvarom här ofvan förmäles, före utfärdandet
af denna förordning, jämlikt hittills gällande bestämmelser förvärfvat
behörighet, vare sig medelst aflagda kunskapsprof eller på sådana
kunskapsprof grundade behörighetsbevis, att utöfva befälhafvare-,

styrmans- eller maskinistbefattning i viss fart eller å visst slag af fartyg,
må, utan hinder af hvad i denna förordning stadgas, vara vid
den sålunda förvärfvade behörighet bibehållen, med iakttagande däraf
att behörighet att vara maskinist motsvarar den behörighet, som enligt
denna förordning tillkommer maskinist af 2:a klass, och behörighet att
vara öfvermaskinist den behörighet, som enligt förordningen tillkommer
maskinist af l:a klass.

§ 33.

Den, hvilken genom Kungl. Maj:ts särskilda beslut medgifvits behörighet
till viss anställning å fartyg i viss fart eller å vissa eller visst
fartyg, vare vid sålunda medgifven behörighet bibehållen.

§ 34.

Utan hinder af hvad i denna förordning stadgas må behörighet
att vara befälhafvare å ångfartyg-, hvarom förmäles i § 3 mom. 1
af nådiga förordningen angående befälet å svenska handelsfartyg den
22 november 1878, sådant detta mom. lyder enligt nådig kungörelse
den 20 januari 1882, tillkomma den, som enligt hvad däri sägs, erhållit
Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvandes tillstånd att dylikt
befäl utöfva; med förbehåll likväl att tillståndet ej återkallats samt att
Kungl. Maj:ts befallningshafvande å den ort, där tillståndets innehafvare
är eller varder bosatt, på därom särskildt gjord ansökning pröfva!- skäligt,
att tillståndet må fortfarande tills vidare vara gällande. Sådan ansökning
skall göras inom ett år från den dag denna förordning träder
i kraft och må ej bifallas, därest ej sökanden genom intyg af legitimerad
läkare styrkt sig äga normalt färgsinne och tillräcklig synförmåga.
Bifalles ansökningen, bör bevis därom sökanden meddelas (formulär 11).

§ 35.

Eu hvar, som eljest före denna förordnings utfärdande, i enlighet med
gällande bestämmelser, utöfvat befäl å svenskt fartyg såsom befälhafvare,
styrman eller maskinist, skall vara berättigad att, om han inom
ett år från den dag, förordningen träder i kraft, därom gör anmälan
hos kommerskollegium och, i fråga om befälhafvare- eller styrmansbefattning,
därvid tillika genom intyg af legitimerad läkare styrker, att

Särskild!

medgifven

behörighet.

Innehafvare
af s. k.
tillståndsbevis.

Behörighet
på grund af
förut utöfvadt
befäl.

han äger normalt färgsinne och tillräcklig synförmåga, fortfarande utöfva
dylikt befäl å sådant slag af fartyg och i sådan fart, som han före
förordningens utfärdande utöfvat; hvarom bevis bör af kommerskollegium
honom meddelas (formulär 12).

Denna förordning träder i kraft den ; dock

att hvad i §§ 14—22 angående behörighetsbevis stadgas skall omedelbart
efter förordningens utfärdande tillämpas; hvaremot styrmans- och
befälhafvarbref ej vidare må utfärdas i enlighet med nådiga förordningen
angående befälet å svenska handelsfartyg den 22 november 1878.

Form, 1 (§ 11 mom. 2j.

Behörighetsbevis.

......................................................................, som enligt företedt prästbetyg

itv född den .......................................... i ................................................................

och enligt likaledes företedda intyg styrkt sig hafva, efter uppnådd ålder af 17

år, tjänstgjort ......... månader till sjöss å segelfartyg i tjänst på däck samt äga

normalt färgsinne och god synförmåga utan närsynthet, har i dag undergått det
i § 11 mom. 2 af Kung!, förordningen angående befäl å svenska fartyg omförmälda
förhör och därvid visat sig äga kännedom om sjökortet, kompassen och
kursers afsättande, om gällande stadganden angående åtgärder för undvikande af
ombordläggning samt om räddningsåtgärder i händelse af strandning.

Med anledning häraf och på grund af nämnda Kungl. förordning äger

................................................. behörighet att vara befälhafvare å fisheseg el fartyg

i östersjö- och inre fart.

den

Af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i .......................län

förordnad sakkunnig.

Viind!

Utdrag af Kungl. förordningen den ...
angående befäl å svenska fartyg.

§ 2.

I denna förordning betecknas den fart, hvari fartyg gå, sålunda

1. Inre fart: fart inom riket etc.

(mom. 1 och 2 införas.)

8 U.

1. A däekadt fiskefartyg, hvars dräktighet etc.

(hela paragrafen införes.)

Form. 2 (§ 14).

Intyg

öfver aflagd

Skepparexamen af 2:a klass

vid

Navigationsskolan i .............................................

............................................................ född den ......................................... i

................................................... ii ar i dag undergått det i § 14 af Kungi. förordningen
angående befäl å svenska fartyg omförmälda förhör (skepparexamen af
2:a klass) och därvid visat sig äga kännedom om sjökortet, kompassen och kursers
afsättande, om gällande stadganden angående åtgärder för undvikande af ombordläggning
samt om räddningsåtgärder i händelse af strandning;

och har ............................................... vid förhöret llifvit godkänd, hvilket

härmed till bevis meddelas.

............................................. den ................................ 19.......

Föreståndare vid navigationsskolan.

Form. 3 (§ 18).

Behörighetsbevis.

........................................................., som enligt företedt prästbetyg är född

den .................................... i ........................................... och enligt likaledes före tedda

intyg styrkt sig hafva fullgjort den i Kungi. förordningen angående befäl

å svenska fartyg den .................................... för anställning såsom maskinskötare

föreskrifna tjänst, har i dag undergått det i nämnda förordning § 18 omförmälda
förhör och därvid visat sig äga kännedom om de allmänna grunderna i ångmaskinlära
och för maskinskötarebefattning erforderlig kännedom om mindre sjöångmaskiner
och deras skötsel.

Med anledning häraf och på grund af nämnda Kungl. förordning äger
..................................................... behörighet att anställas som maskinskötare.

...................................... den ....................................... 19.......

Af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i
förordnad sakkunnig.

län

På grund af Kungl. förordningen angående befäl å svenska fartyg den

................................................ medför detta behörighetsbevis rättighet att anställas

som maskinskötare

i inre fart:

å passagerarångfartyg, som, enligt hvad beträffande sådana fartygs hänförande
till särskilda klasser är eller varder stadgadt, tillhör lägsta klassen samt icke gör
längre resor än 12 nautiska mil från sin hufvudstation och hvars maskinstyrka
icke uppgår till 75 hästkrafter.

I ofvannämnda förordning betecknas den fart, hvari fartyg gå, sålunda:

1. Inre fart: fart inom riket etc.

(mom. 1 af § 2 införes.)

Form. 4 (§ 22 inom. 3).

Skepparbref af 2:a klass.

Kung!. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium gör veterligt:

Hos Kung!. Kollegium liar ........................................................................... som är

född den ............................................. i ........................................................................,

styrkt sig kafva uppfyllt de i Kungl. förordningen angående befäl å svenska fartyg
den ...................................... för erhållande af skepparbref af 2:a klass stad gade

villkor.

Med anledning häraf och på grund af nämnda Kungl. förordning meddelar
Kungl. Kollegium honom ....................................................................... detta

skepparbref af 2:a klass.

Stockholm den .......................................... 19.......

På Kungl. Maj:ts och Pikets Kommerskollegii vägnar:

Vänd!

På grund
befälhafvare

af Kungl. förordningen angående befäl å svenska fartyg den
............... medför skepparbref af 2:a klass behörighet att vara

i inre fart:

å segelfartyg och pråm af hvarje storlek;

i östersjöfart:

a) å fiskesegelfartyg och pråm af hvarje storlek, samt

b) å annat iin nyss nämndt segelfartyg, hvars dräktighet understiger 50 ton.

I ofvannämnda förordning betecknas den fart, hvari fartyg gå, sålunda:

1. Inre fart: fart inom riket etc.

(mom. 1 och 2 af § 2 införas.)

Form. 5 (§ 22 mom. 3).

Skepparbref af l:a klass.

Kungl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium gör veterlig!:

Hos Kungl. Kollegium har .................................................................., som är född

den ....................................... i ................................................, styrkt sig hafva uppfyllt
de i Kungl. förordningen angående befäl å svenska fartyg den ...........................

för erhållande af skepparbref af l:a klass stadgade villkor.

Med anledning häraf och på grund af nämnda Kungl. förordning meddelar

Kungl. Kollegium honom ...................................................... detta skepparbref af

l:a klass.

Stockholm den .................................... 19.......

På Kungl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegii vägnar:

Vänd!

På grund af Kung! förordningen angående befäl å svenska fartyg den
................................... medför skepparbref af l:a klass behörighet att vara befälhafvare i

inre fart:

a) å hvarje fartyg, som icke är passagerarfartyg,

b) å passagerarfartyg, som, enligt hvad beträffande sådana fartygs hänförande
till särskilda klasser är eller varder stadgadt, tillhör lägsta klassen och
hvars dräktighet icke uppgår till 50 ton;

i östersjöfart:

a) å segelfartyg och pråm af hvarje storlek,

b) å fiskefartyg af hvarje storlek och

c) å ångfartyg, som icke är passagerarfartyg och hvars dräktighet icke
uppgår till 100 ton; samt

i nordsjö- eller vidsträcktare fart:

å fiskefartyg och pråm af hvarje storlek.

I ofvannämnda förordning betecknas den fart, hvari fartyg gå, sålunda:

1. Inre fart: fart inom riket etc.

(Hela § 2 införes.)

Form. 6 (§ 22 mom. 3).

Styrmansbref.

Kungl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium gör veterligt:

Hos Kungl. Kollegium liar ............................................................................ som är

född den ................................................ i ..................................................................,

styrkt sig hafva uppfyllt de i Kungl. förordningen angående befäl å svenska fartyg
den ......................................... för erhållande af styrmansbref stadgade villkor.

Med anledning häraf och på grund af nämnda Kungl. förordning meddelar
Kungl. Kollegium honom ........................................................... detta styrmansbref.

Stockholm den ....................................... 19.......

På Kungl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegii vägnar:

Vänd!

På grund af Kungl. förordningen angående befäl å svenska fartyg den
................................ medför styrm ansbref behörighet

1. att vara styrman:

å fartyg i hvilken som helst fart;

2. att vara befälhafvare:

i inre fart:

å fartyg af hvarje storlek;

i östersjöfart:

å fartyg, som- icke är passagerarfartyg, af hvarje storlek;

i nordsjöfart:

å segelfartyg, hvars dräktighet icke uppgår till 400 ton; samt
i nordsjö- eller vidsträcktare fart:
å fiskefartyg och pråm af hvarje storlek.

I ofvannämnda förordning betecknas den fart, hvari fartyg gå, sålunda:
1. Inre fart: fart inom riket etc.

(Hela § 2 införes.)

Form. 7 (§ 22 mom. 3).

Befälhafvarbref.

Kung]. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium gör veterligt:

Hos Kungl. Kollegium har ................................................................, som är född

den ...................................... i ................................................... styrkt sig hafva uppfyllt
de i Kungl. förordningen angående befäl å svenska fartyg den.............................

för behörighet att föra fartyg i hvilken som helst fart stadgade villkor.

Med anledning häraf och på grund af nämnda Kungl. förordning meddelar
Kungl. Kollegium honom ................................................ detta befälhafvarbref.

Stockholm den ................................... 19.......

På Kungl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegii vägnar:

Form. 8 (§ 22 mom. 3).

Maskinistbref af 3:e klass.

Kung!. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium gör veterligt:

Hos Kungi. Kollegium, liar ..............................................................., som är född

den ............................. i .................................................. styrkt sig hafva uppfyllt

de i Kungl. förordningen angående befäl å svenska fartyg den ..............................

för erhållande af maskinistbref af 3:e klass stadgade villkor.

Med anledning häraf och på grund af nämnda Kungl förordning meddelar

Kungl Kollegium honom ........................................................... detta maskinistbref

af 3:e klass.

Stockholm den ....................................... 19.......

På Kungl. Maj:ts och Pikets Kommerskollegii vägnar:

Vänd!

På grund af Kung! förordningen angående befäl å svenska fartyg den
.................................... medför maskinistbref af 3:e klass behörighet

1. att anställas som tredje maskinist:
å ångfartyg i hvilken som helst fart;

2. att anställas som andre maskinist:

i inre fart:

å hvarje ångfartyg,

i östersjöfart:

å hvarje ångfartyg, med undantag af passagerarångfartyg, hvars maskinstyrka
uppgår till 500 hästkrafter eller därutöfver,

i nordsjöfart:

å ångfartyg, hvars maskinstyrka icke uppgår till 150 hästkrafter, med
undantag af passagerarångfartyg, samt

i oceanfart:

å fiskeångfartyg;

3. att anställas som förste eller ende maskinist:

i inre fart:

å hvarje ångfartyg, med undantag af passagerarångfartyg, hvars maskinstyrka
uppgår till 100 hästkrafter eller därutöfver,

i östersjöfart:

a) å fiske- och bogserångfartyg,

b) å ångfartyg, hvars maskinstyrka icke uppgår till 150 hästkrafter, med
undantag af passagerarångfartyg, samt

i nordsjö- eller vidsträcktare fart:

å fiskeångfartyg.

(Härefter införes § 2.)

Form. 9 (§ 22 mom. 3).

Maskinistbref af 2:a klass.

Kung!. Maj;ts och Rikets Kommerskollegium gör veterlig!:

Hos Kungl. Kollegium har ..........................................................................., som är

född (lön .............................................. i .....................................................................

styrkt sig hafva uppfyllt de i Kungl. förordningen angående befäl å svenska fartyg
den ..................................... för erhållande af maskinistbref af 2:a klass stad gade

villkor.

Med anledning häraf och på grund af nämnda Kungl. förordning meddelar
Kungl. Kollegium honom ............................................. detta maskinistbref af

2:a klass.

Stockholm den ..................................... 19.......

På Kungl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegii vägnar:

Vänd!

På grund af Kungl. förordningen angående befäl å svenska fartyg den
.......................... medför maskinistbref af 2:a klass behörighet

1. att anställas som andre maskinist:
å ångfartyg i hvilken som helst fart;

2. att anställas som förste eller ende maskinist:

i inre fart och östersjöfart:

å hvarje ångfartyg,

i nordsjöfart:

å hvarje ångfartyg, med undantag af passagerarångfartyg, och

i oceanfart:

å fiskeångfartyg.

I ofvannämnda förordning betecknas den fart, hvari fartyg gå, sålunda:
1. Inre fart: fart inom riket etc.

(Hela § 2 införes.)

Form. 10 (§ 22 mom. 3).

Maskinistbref af l:a klass.

Kungl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium gör veterligt:

Hos Kungl. Kollegium liar ............................................................ som är född den

i .................................................... styrkt sig hafva uppfyllt

de i Kungl. förordningen angående befäl å svenska fartyg den ..............................

för behörighet att anställas som förste maskinist & ångfartyg i hvilken som helst
fart stadgade villkor.

Med anledning häraf och på grund af nämnda Kungl. förordning meddelar

Kungl. Kollegium honom ........................................................... detta maskinistbref

af l:a klass.

Stockholm den .......................................... 19.......

På Kungl. Maj:ts och Pikets Kommerskollegii vägnar:

Form. 11 (§ 34).

Tillståndsbevis.

Hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande i

län

har

............, som är född den .......................................

och enligt företedda behöriga intyg äger normalt

färgsinne och tillräcklig synförmåga, anhållit, att det honom utaf Kungl. Maj:ts

meddelade tillstånd att vara befälhafvare å ångfartyg, hvarom förmäles i § 3
mom. 1 af nådiga förordningen angående befälet å svenska handelsfartyg den
22 november 1878, sådant detta mom. lyder enligt nådig kungörelse den 20
januari 1882, fortfarande må vara gällande;

och som Kungl. Maj:ts befallningshafvande pröfvat skäligt medgifva, att det

må vara gällande, varder detta honom, jämlikt Kungl. förordningen angående befäl

befallningshafvande i

län den

sålunda meddelade tillståndet fortfarande tills vidare

å svenska fartyg den

, till bevis härom meddeladt.

den

Vänd!

§ 3 inom. 1 af nådiga förordningen angående befälet å svenska Handelsfartyg
den 22 november 1878 lyder enligt nådiga kungörelsen den 20 januari
1882 sålunda:

För att kunna etc.

(hela § 3 mom. 1 införes.)

Form. 12 (§ 35).

Behörighetsbevis.

Kung!. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium gör veterligt:

Hos Kungl. Kollegium har ..........................................................................., gom är

född den ............................................... i .....................................................................

och enligt företedda behöriga intyg äger normalt färgsinne och tillräcklig synförmåga,
styrkt sig hafva i enlighet med hittills gällande bestämmelser utöfvat befäl
å svenskt fartyg såsom....................................................................................................

Med anledning häraf och på grund af Kungl. förordningen angående befäl

å svenska fartyg den .................................... äger.......................................................

behörighet att fortfarande utöfva befäl såsom ...........................................................

Stockholm den .................................... 19.......

På Kungl. Maj:ts och Pikets Kommerskollegii vägnar:

Anm. Orden »och enligt företedda behöriga intyg äger normalt färgsinne och tillräcklig synförmåga» uteslutas,
då fråga är om maskinist.

Vänd!

Utdrag af Kungi. förordningen den ..............

angående befäl å svenska fartyg.

§ 2.

I denna förordning betecknas den fart, hvari fartyg gå, sålunda
1. Inre fart: fart inom riket etc.

(Hela § 2 införes.)

Förslag

till

Kung!. Maj:ts nådiga reglemente för navigationsskolorna

i riket.

Kap. 1.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Navigationsskolornas ändamål är att meddela undervisning för ut- Navigationsbildande
af däcksbefäl och maskinister å svenska fartv0- skolornas

J 65'' ändamål.

§ 2.

Navigationsskola, som afser utbildning af såväl däcksbefäl som Olika slag af
maskinister, består af en navigationsafdelning och en maskinistafdelning. naviksati0I!SAfser
skola endast utbildning af däcksbefäl, innehåller den blott navi- S ° °r
gationsafdelning.

Navigationsafdelning omfattar antingen sjökaptens-, styrmans- och
skepparklass eller ock blott styrmans- och skepparklass.

Maskinistafdelning omfattar antingen l:a maskinist-, 2:a maskinistoch
3:e maskinistklass eller ock blott 3:e maskinistklass.

§ 3.

Navigationsskola, bestående af navigationsafdelning, som omfattar Hvar navigasjökaptens-,
styrmans- och skepparklass, samt maskinistafdelning, som tionss*°i°r
omfattar l:a, 2:a och 3:e maskinistklass, finnes i lättade!"

Stockholm,

Göteborg,

Malmö och
Härnösand.

Öfverstyrel sen.

Inspektören.

Navigationsskola, bestående af navigationsafdelning, som omfattar
sjökaptens-, styrmans- och skeppar klass, finnes i
Kalmar,

Visby och
Hälsingborg.

Navigationsskola, bestående af navigationsafdelning, som omfattar
styrmans- och skepparklass, samt maskinistafdelning, som innehåller 3:e
maskinistklass, finnes i
Gefle och
Västervik.

Navigationsskola, bestående af navigationsafdelning, som omfattar
styrmans- och skepparklass, finnes i
Karlshamn och
Strömstad.

§ 4.

1. Den allmänna uppsikten öfver navigationsskolorna utöfvas af
kommerskollegium, i egenskap af öfverstyrelse, med biträde af en inspektör,
som på kommerskollegii förslag förordnas af Kung!. Maj:t fölen
tid af tre år i sänder.

2. Till kommerskollegii handläggning i enlighet med de i detta
reglemente meddelade närmare bestämmelser höra ärenden angående
inspektionen, undervisning och examina, undervisningslokaler,, tillsättning
och förordnande af föreståndare och lärare samt tjänstledighet för
dem, förseelser i tjänsten af föreståndare och lärare, anställande af tillfälliga
lärare, navigationsskolemöten, särskild utbildning af navigationslärare
samt navigationsskolornas ekonomiska förvaltning.

3. Det åligger kommerskollegium att före mars månads utgång
hvarje år till Kungl. Maj:t afgifva berättelse öfver navigationsskolornas
verksamhet under det förflutna kalenderåret.

4. Finner kommerskollegium någon ändring af skolornas organisation
eller andra åtgärder för främjande af deras verksamhet, hvilka
icke kunna af kommerskollegium vidtagas, vara erforderliga, äger nämnda
myndighet att frågan härom Kungl. Maj:t underställa.

§ 5.

1. Inspektörens åligganden äro:

a) att minst en gång under två på hvarandra följande år, å tid,
som icke blifvit på förhand tillkännagifven, besöka hvarje navigations -

skola för att tillse att undervisningen vid skolan vederbörligen bedrifves
och att gällande författningar efterlefvas; ägande inspektören att i anledning
af de under inspektionen gjorda iakttagelser dels göra muntliga
erinringar till vederbörande föreståndare och lärare, dels ock, där han
så finner lämpligt, tillställa föreståndaren eu skriftlig promemoria;

b) att till öfverstyrelsen afgifva förslag å läroböcker samt de närmare
bestämmelser angående kursernas omfång och läsordningen, som
för navigationsskolornas särskilda klasser kunna vara behöfliga, äfvensom
att ombesörja utarbetande af de för examina erforderliga skriftliga
uppgifter;

c) . att taga kännedom om de från navigationsskolorna inkomna
läsordningar samt därvid tillse, att undervisningen är ändamålsenligt
anordnad;

d) att i enlighet med detta reglementes föreskrifter uppgöra förslag
till examina vid navigationsskolorna samt förrätta examina vid
navigations af delningarna;

e) att afgifva förslag å examensförrättare i maskinistafdelningarna;

f) att, där hinder ej möter af andra tjänstegöromål, närvara vid
navigationslärarexamina;

g) att, efter tagen kännedom om föreståndarnes årsberättelser, senast
före den 15 februari hvarje år till öfverstyrelsen afgifva ämbetsberättelse;
börande däri upptagas redogörelser för inspektioner och examina
under det förflutna året samt hvad inspektören under sina besök
i skolorna funnit vara af beskaffenhet att påkalla uppmärksamhet; samt

h) att på förhand göra anmälan hos öfverstyrelsen om de tjänsteresor,
som företagas.

2. Inspektören äger att hos öfverstyrelsen göra framställning om
sådana, ändringar beträffande navigationsskolornas organisation,
undervisning eller i öfrigt, hvilka han anser böra vidtagas till främjande
af dessa skolors ändamål.

3. Inspektören har sin expedition i kommerskollegium; och gäller
i fråga om inspektörens åligganden vid navigationsskoleärendenas handläggning
inom detta ämbetsverk hvad därom särskild! är eller varder
stadgadt.

4. Semester må af inspektören åtnjutas, där hans tjänsteåligganden
sådant medgifva, under högst en och en half månad hvarje år. Tiden för
semestern bestämmes af öfverstyrelsen, med iakttagande att semester
företrädesvis bör medgifvas under tid, då sjökaptens- eller styrmansexamina
ej förekomma.

Annan tjänstledighet må af öfverstyrelsen beviljas, dock ej för längre

Dii''ektioneu.

Direktionens

åligganden.

tid än 14 dagar. Uppstår fråga om längre tjänstledighet, skall frågan
underställas Kungl. Maj:ts pröfning.

5. Under semester för inspektören äfvensom vid sådan tjänstledighet,
som af öfverstyrelsen beviljas, äger öfverstyrelsen förordna om
tjänstens uppehållande. Vid annan tjänstledighet hänskjutes jämväl
frågan om tjänstens uppehållande till Kungl. Maj:ts pröfning.

6. För de resor, som inspektören på grund af bestämmelserna i denna
paragraf företager, äger han uppbära resekostnads- och traktamentsersättning
enligt gällande resereglemente; börande inspektören ordna sina
resor så, att de ej komma att medföra högre kostnader än erforderligt är.

§ 6.

Den närmare tillsynen vid hvarje särskild navigationsskola utöfvas
af en direktion, bestående af fem eller sju ledamöter. Fn af ledamöterna,
som tillika är ordförande, utses af öfverstyrelsen för en tid af
två kalenderår. De öfriga ledamöterna utses, likaledes för två kalenderår,
af stadsfullmäktige i den stad, där skolan finnes inrättad, bland
skeppsredare, sjökaptener och andra för uppdraget lämpliga män. Omfattar
skolan maskinistafdelning, bör så vidt möjligt en af direktionens
ledamöter äga insikter och erfarenhet på det maskintekniska området.

Stadsfullmäktige äga bestämma, om direktionen skall bestå af fem
eller sju ledamöter.

Afgår ledamot före utgången af den tid, för hvilken han blifvit utsedd,
skall ny ledamot utses för den tid, som återstod för den afgångne.

Afgående ledamot kan återväljas.

§7-

Direktionen åligger:

a) att med uppmärksamhet följa skolans verksamhet och därvid
särskildt tillse, att undervisningen vid skolan fortgår i enlighet med
detta reglemente, af öfverstyrelsen meddelade föreskrifter och vederbörligen
fastställd iäsordning samt att föreståndaren och lärarne fullgöra
sina åligganden;

b) att öfvervaka, att lämpliga lokaler för skolan tillhandahållas,
vederbörligen underhållas och på ändamålsenligt sätt användas, samt att,
där förhållandena sådant påkalla, hos vederbörande göra framställning om
lokalernas reparation, ändring, utvidgning eller förflyttning.

c) att genom eu eller flera af sina ledamöter vara företrädd, då
inträdespröfning eller muntlig examen vid skolan äger rum;

d) att på sätt i detta reglemente bestämmes afgifva yttrande vid
föreståndare- och lärarebefattningars tillsättande samt handlägga frågor
om semester och tjänstledighet;

e) att mottaga, ansvara för och redovisa skolans tillgångar;

f) att, där så erfordras, utfärda tjänstgöringsbetyg för föreståndare
och lärare, för de senare efter föreståndarens hörande;

g) att bestämma om utdelning af premier; samt

h) att verkställa inventering af skolans tillhörigheter.

§ 8.

Direktionen utser inom sig vice ordförande.

Direktionen sammanträder, på kallelse af ordföranden, så ofta ärendena
därtill föranleda.

Vid sammanträdena skall, där ej direktionen för särskild! fall annorlunda
bestämmer, föreståndaren vara tillstädes och föra protokollet.

Direktionen är beslutför, då minst tre ledamöter äro närvarande.

Omröstning inom direktionen sker öppet; vid lika röstetal gäller
den mening, som biträdes af ordföranden vid sammanträdet.

§ 9.

Hvart tredje år skall öfverstyrelsen till möte, för att å tid och ort,
som af öfverstyrelsen bestämmes, öfverlägga om navigationsskolornas
angelägenheter, kalla representanter för skoldirektionerna, lärarepersonalen
och idkare af sjöfartsnäringen eller sjömansyrket, utsedda på sätt här
nedan bestämmes.

§ io.

1. Deltagare i detta navigationsskolemöte äro
en ledamot af direktionen för navigationsskolan i Stockholm,
en ledamot af direktionen för navigationsskolan i Göteborg,
en ledamot af eu hvar af tre andra skoldirektioner, hvilka för hvarje
möte af öfverstyrelsen bestämmas med iakttagande att hvarje skoldirektion
varder vid hvart tredje möte representerad,

två föreståndare för navigationsskola med fullständig navigationsafdelning,

två föreståndare vid annan navigationsskola eller ordinarie navigationslärare,

Direktionens

verksamhet.

N avigationsskolemöten.

Deltagare i
navigations
skolemöte.

Föremål för
navigationsskolemötets

öfverläggningar.

Mötets

verksamhet.

Ersättning
åt deltagare
i mötet.

fem ledamöter af särskilda föreningar mellan redare, befälhafvare,
styrmän, maskinister eller andra sjöfartsnäringens idkare eller sjömansyrkets
utöfvare.

2. De i mötet deltagande direktionsledamöterna utses för hvarje
möte, en hvar af vederbörande direktion.

Föreståndare och lärare utses för hvarje möte af öfverstyrelsen.

Af ofvannämnda föreningar inbjudas af öfverstyrelsen fem för hvarje
möte att vid mötet låta sig representeras, och utses representanterna
af vederbörande förening eller af föreningens styrelse.

§ Il Till

öfverläggning vid möte förekomma de frågor rörande navigationsskolornas
organisation och verksamhet, som af öfverstyrelsen hänskjutits
till mötet eller af navigationsskoledirektion eller deltagare i
mötet blifvit i sådant syfte skriftligen framställda hos öfverstyrelsen
minst fjorton dagar före mötets början.

§ 12.

Öfverstyrelsen utser ordförande och sekreterare vid mötet. Inspektören
för navigationsskolorna skall närvara vid mötet och äger att deltaga
i dess förhandlingar.

Sekreteraren för vid mötet protokoll, som justeras af ordföranden
och två af mötet därtill utsedda deltagare i mötet samt genom ordförandens
försorg inom fjorton dagar efter mötets afslutande öfverlämnas
till öfverstyrelsen.

§ 13-

Direktionsledamot, föreståndare och lärare,'' som af direktion eller
öfverstyrelsen utsetts till deltagande i mötet, åtnjuta, såvida de äro boende
utom den ort, där mötet hålles, rese- och traktamentsersättning enligt
4:e klassen i gällande resereglemente för resa till och från mötet samt
traktamentsersättning af 10 kronor om dagen för hvarje dag mötet varar.

Kap. 2.

Inträde vid navigationsskola samt ordningsföreskrifter.

§ 14-

För att vinna inträde såsom elev i navigationsskolas navigationsafdelning
fordras att vara svensk undersåte samt att äga normalt färgsinne
och god synförmåga utan närsynthet äfvensom god frejd.

Därjämte fordras

för inträde i skepparlclass:

a) att hafva, efter uppnådd ålder af 14 år, tjänstgjort till sjöss 36
månader i tjänst på däck, däraf minst 12 månader å segelfartyg i östersjö-
eller vidsträcktare fart;

b) att äga kunskaper till följande omfattning:

i svenska språket: förmåga att skrifva fullt läsligt och någorlunda
felfritt efter diktamen,

i matematik: färdighet i de fyra räknesätten med hela tal och decimalbråk; för

inträde i styrmansklass:

a) att hafva, efter uppnådd ålder af 14 år, tjänstgjort till sjöss 42
månader i tjänst på däck i östersjö- eller vidsträcktare fart, däraf minst
12 månader å segelfartyg med en bruttodräktighet af 100 ton eller därutöfver
samt minst 12 månader i nordsjö- eller vidsträcktare fart;

b) att äga kunskaper till följande omfattning:

i svenska språket: förmåga att skrifva fullt läsligt och någorlunda
felfritt efter diktamen;

i matematik: färdighet i de fyra räknesätten med hela tal och decimalbråk,
vanliga bråk och sorter; kännedom om algebrans inledande
begrepp och någon färdighet i de fyra räknesätten med hela algebraiska
tal; kännedom om i riket förekommande mått och vikter;

i geografi: hufvuddragen af den fysiska geografien till den omfattning,
hvari ämnet inläres i fast folkskola med fyra årsklasser;

för inträde i sjöJcap tensklass:

a) att hafva erhållit styrmansbref; samt

b) att hafva efter styrmansbrefvets erhållande tjänstgjort sammanlagdt
minst 9 månader antingen såsom befälhafvare eller styrman å ångfartyg
i östersjö- eller vidsträcktare fart eller å segelfartyg i nordsjö -

Inträde vid
navigationsafdelning.

Inträde vid
maskinistafdelning.

eller vidsträcktare fart eller såsom befälhafvare å segelfartyg med en
dräktighet af 100 ton eller därntöfver i östersjöfart.

§ 15.

För att vinna inträde såsom elev i navigationsskolas maskinistafdelning
fordras att vara svensk undersåte samt att äga god frejd.

Därjämte fordras

för inträde i 3:e maskinistklass:

a) att hafva, efter uppnådd ålder af 15 år, gjort tjänst sammanlagdt
BO månader dels såsom eldare å ångfartyg, därå maskinist skall
enligt gällande bestämmelser om befäl å svenska fartyg finnas anställd,
och dels såsom maskinarbetare å mekanisk verkstad, där ångmaskiner
tillverkas; skolande af berörda tjänstetid minst 12 månader vara tillbragta
i tjänst såsom eldare å ångfartyg, därå maskinist af l:a eller 2:a klass
skall finnas anställd, däraf minst 6 månader med deltagande i maskinens
skötsel, äfvensom minst 12 månader i maskinarbete, i hvilken sistnämnda
tid af 12 månader jämväl må inräknas högst 6 månaders ångpannearbete;

b) att äga kunskaper till följande omfattning:

i svenska språket: förmåga att skrifva fullt läsligt och någorlunda
felfritt efter diktamen,

i matematik: färdighet i de fyra räknesätten med hela tal och
decimalbråk;

för inträde i 2:a maskinistklass:

a) att hafva, efter uppnådd ålder af 15 år, gjort tjänst sammanlagdt
60 månader dels såsom eldare å ångfartyg, därå maskinist skall
enligt gällande bestämmelser om befäl å svenska fartyg finnas anställd,
dels såsom maskinarbetare å mekanisk verkstad, där ångmaskiner tillverkas,
och dels såsom ångpannearbetare å ångpanneverkstad; skolande
af berörda tjänstetid minst 20 månader vara tillbragta i tjänst såsom
eldare å ångfartyg, därå maskinist af l:a eller 2:a klass skall finnas
anställd, och däraf minst 10 månader med deltagande i maskinens skötsel,
minst 24 månader i maskinarbete, däraf minst 12 månader i arbete å
sjöångmaskiner och deras montering, äfvensom minst 8 månader i ångpannearbete;
hvarvid i berörda tjänstetid såsom eldare må inräknas
tjänstetid såsom 3:e klass maskinist;

b) att äga kunskaper till följande omfattning:

i svenska språket: förmåga att skrifva fullt läsligt och någorlunda
felfritt efter diktamen;

i matematik: färdighet i de fyra räknesätten med hela tal, decimaloch
vanliga bråk samt sorter; kännedom om i riket förekommande mått
och vikter;

för inträde i l:a, maskinistklass:

a) att hafva erhållit maskinistbref af 2:a klass, samt

b) att hafva efter nyssnämnda brefs erhållande tjänstgjort 24 månader
såsom maskinist i östersjö- eller vidsträcktare fart å ångfartyg,
därå maskinist af l:a eller 2:a klass skall enligt gällande bestämmelser
om befäl å svenska fartyg finnas anställd, däraf minst 12 månader i sådan
befattning, för hvilken fordras att hafva erhållit maskinistbref af 2:a klass.

§ 16-

1. Den, som önskar blifva antagen till elev vid navigationsskola,
skall därom göra anmälan hos skolans föreståndare före den dag, då
undervisningen skall taga sin början i den klass, hvari inträde sökes.

2. Vid anmälan skall företes

a) intyg öfver ålder och frejd, ntfärdadt af vederbörande pastorsämbete
;

b) intyg, öfver fullgörandet af den här ofvan för inträde i den klass,
som afses, föreskrift^ tjänstgöring;

c) om inträde sökes i navigationsafdelningen, af legitimerad läkare
ntfärdadt intyg, att sökanden äger normalt färgsinne och god synförmåga
utan närsynthet;

d) om den sökande befinner sig i värnpliktsåldern, inskrifningsbok
eller annan vid inskrifning utfärdad handling, som styrker den sökandes
värnpliktsförhållande.

3. Om någon efter läsårets början anmäler sig till inträde såsom
elev vid skolan, må han, såvida han styrker, att han af sjöresa, sjukdom
eller annat laga förfall varit hindrad att i föreskrifven tid anmäla sig,
samt inställer sig vid skolan inom en månad från läsårets början, kunna
af föreståndaren antagas till elev.

§ 17-

1. För att utröna inträdessökandes kunskaper i de för den klass,
hvari inträde sökes, här ofvan omförmälda ämnen anställes med honom
inträdespröfning. Denna förrättas, i närvaro af minst en utaf direktionens
ledamöter, för inträde i styrmans- eller skepparklass af skolans
föreståndare eller af den lärare i navigationsafdelning, som föreståndaren
därtill utser, och för inträde i maskinistklass af den lärare i maskinistafdelning,
som därtill af föreståndaren utses.

Närmare bestämmelser om formen för inträdespröfningen meddelas
af öfverstyrelsen.

Anmälan om
inträde.

Inträdes pröfmng.

Pröfning
af intyg
rörande
tjänstgöring.

Elevantal.

Antagning
af elev.

Katt att
begagna
undervisningen.

2. Vid bedömandet af den inträdessökandes i pröfningen ådagalagda
kunskaper användas de i § 47 angifna betygssiffror; och fordras för
att vinna inträde att hafva erhållit minst betygssiffran 6 i hvarje ämne.
Betygen, hvilka bestämmas af den, som förrättat inträdespröfningen, införas
i en särskild betygskatalog (formulär 1 a och b).

3. Med inträdessökande, som aflagt realskolexamen eller annan därmed
i fråga om de ämnen, som förekomma i inträdespröfningen, jämförlig
examen, erfordras ej någon inträdespröfning.

§ 18-

Pröfningen, huruvida inträdessökande vederbörligen styrkt sig hafva
fullgjort föreskrifven tjänstgöring, tillkommer föreståndaren, dock, i
fråga om inträde i maskinistklass, efter samråd med lärare i ångmaskinlära
i den klass, hvaruti inträde sökes.

§ 19-

Öfverstyrelsen äger att, efter vederbörande skoldirektions hörande,
bestämma, huru många elever må, med hänsyn till utrymme och undervisningens
ändamålsenliga bedrifvande, mottagas i hvarje klass.

Hafva flera inträdessökande till någon klass anmält sig, än som
kunna i klassen mottagas, bestämmes företrädesrätten till inträde mellan
de i inträdespröfningen godkända efter tiden för anmälan, så att den,
som anmält sig tidigare, äger företräde framför den, som senare anmält
sig. Bland dem, som samtidigt anmält sig, tillkommer den företräde,
som erhållit högre betygssumma i inträdespröfningen.

§ 20.

Så snart sökande antagits till elev, skall han erlägga den i § 68
stadgade inskrifningsafgift, hvarefter föreskrifna anteckningar göras om
den intagne i den uti § 60 omförmälda inskrifningsbok.

§ 21.

Ingen annan än den, som sålunda blifvit inskrifven vid navigationsskola,
må såsom elev begagna sig af undervisningen vid skolan.

Dock må tillstånd att åhöra undervisningen i skepparklass kunna,
i den mån utrymmet och undervisningens behöriga gång det medgifva,

-af föreståndaren meddelas den, som efter uppnådd ålder af 14 år tjänstgjort
till sjöss minst 12 månader i tjänst på däck. Enahanda tillåtelse
.må, under nyssnämnda förutsättning, kunna, med afseende på undervisningen
i 3:e maskinistklass, af föreståndaren meddelas den, som efter
uppnådd ålder af 15 år tjänstgjort såsom eldare å ångfartyg minst 12
månader.

§ 22.

1. För hvarje klass skall finnas en klassföreståndare. Skolans
föreståndare är klassföreståndare i sjökaptensklass och i skola, där sjökaptensklass
ej finnes, i styrmansklass. I l:a maskinistklass är läraren i
ångmaskinlära klassföreståndare. I annan klass utses klassföreståndare
af skolans föreståndare.

2. Klassföreståndare åligger:

att hafva uppsikt öfver ordningen inom klassen samt därvid tillse,
£,tt det åt klassen upplåtna lärorummet med där befintliga skolans tillhörigheter
hållas i vederbörligt skick;

att öfvervaka, att den öfver elevernas flit och uppförande förda anteckningsbok,
som skall finnas i hvarje klass, på vederbörligt sätt föres;

att med afseende på elevs frånvaro från undervisningen utöfva
nödig kontroll samt därom göra vederbörlig anteckning; samt

att gå eleverna till banda med upplysningar och råd i frågor, som
röra deras undervisning och utbildning för sitt yrke.

§ 23.

Till biträde åt lärarne vid upprätthållande af skick och ordning
utses bland eleverna inom hvarje klass af klassföreståndaren en ordningsman,
hvilken det åligger att hafva uppsikt öfver de öfriga elevernas
uppförande inom lärorummet, vårda skolans där befintliga tillhörigheter
m. m.

§ 24.

1. För sina lärare vise elev aktning och ställe sig deras föreskrifter
till noggrann efterrättelse. Till undervisningstimmarna infinne
sig elev på utsatt klockslag.

2. Sker genom elevs förvållande skada å någon skolans tillhörighet,
ersättes den ofördröjligen af den skyldige. Kan icke den vållande
uppgifvas, ersättes skadan genom sammanskott af de elever, under
hvilkas samvaro den skett.

K] assföreståndare.

Ordnings män.

Elevs

skyldigheter.

Förseelse!''
af elev.

Lärokursernas
längd.

§ 25.

Elev, som genom oordentlighet, försumlighet, osedlighet, vanartigt
eller våldsamt uppförande eller genom olydnad och missaktning mot
lärare stör ordningen i skolan eller vanhedrar skolan, varnas af föreståndaren.
Hjälper ej detta, varnas han inför direktionen. Om han ej
heller däraf låter sig rätta, varde han af direktionen för det läsåret från
skolan skild.

År förbrytelsen af svårare art, må elev, äfven utan föregående
varning, af direktionen skiljas från skolan.

Elev, som på grund af stadgandena i denna paragraf blifvit skild
från skolan, må icke åter där mottagas, därest han icke företer intyg
om godt uppförande under den tid, han varit frånvarande.

(

Kap. 3.

Undervisning och examina.

§ 26.

Lärokursen i sjökaptens-, styrmans-, l:a maskinist- och 2:a maskinistklass
omfattar för hvardera klassen ett läsår, som fördelas på två
terminer, skilda genom ferier under två till tre veckor. Läsårets längd
utgör, ferierna inräknade:

i sjökaptensklass omkring 8 månader,

» styrmansklass » 9 » ,

» l:a maskinistklass » 7 )) och

» 2:a » » 8 »

Lärokursen för skeppar- och 3:e maskinistklass omfattar eu tid af
omkring 3 månader.

Tiden för ferierna bestämmes af öfverstyrelsen.

§ 27.

Lärokursen tager sin början Tiden för

lärokurser ,

nas början.

i sjökaptensklass:

vid navigationsskolan i Stockholm den 1 september,

»	))	b Göteborg »	1 augusti,
))	))	b Malmö »	7 januari,
))	))	» Härnösand ))	15 september,
y>	»	» Hälsingborg »	1 augusti,
	»	» Kalmar »	15 » ,
))	))	» Visby »	1 oktober;
		i styrmansklass:
vid	navigationsskolan i Stockholm den 1 augusti och den 7 januari,
»		» Göteborg	)) 1 juli » »7 » ,
	»	)) Malmö	» 7 januari,
»	»	» Härnösand	»15 augusti,
	»	» Hälsingborg	» 1 juli,
»		» Kalmar	» 15 » , » 1 september,
)>	:»>	» Visby
	:»	» Gefle	»15 augusti, »15 september,
»	»	x> Västervik
	b	» Karlshamn	» 1 oktober och
B	B	)) Strömstad	»15 september.

i l:a maskinistklass:

vid navigationsskolan i Stockholm den 15 september,

» » » Göteborg » 15 augusti,

» » » Malmö » 7 februari,

» » » Härnösand » 1 oktober;

i i 2:a maskinistklass:

vid navigationsskolan i Stockholm den 15 augusti,

» » >> Göteborg » 15 juli,

» » » Malmö » 7 januari,

)) )) )) Härnösand » 1 september.

Om någon af ofvannämnda dagar är söndag, tager kursen sin
början nästföljande söckendag.

Undervisningen
i
skepp arklassen.

Tiden för lärokursens början i skeppar- och 3:e maskinistklass.
bestämmes af öfverstyrelsen efter förslag af vederbörande skoldirektion
och sedan yttrande häröfver afgifvits af inspektören för navigationsskolorna.
Dessa kurser böra i allmänhet förläggas till höst- och vintermånaderna;
och skall tiden för deras början genom öfverstyrelsens försorg
på lämpligt sätt kungöras.

§ 28.

Undervisningen i skepparklassen skall omfatta:

A. Matematik.

1. Aritmetik: de fyra räknesätten med decimal- och vanliga bråk
samt sorter; enkel regula de tri och procenträkning.

2. Geometri: de enklaste lärosatserna om räta linjer, vinklar, trianglar,
parallellogrammer och cirkeln till den omfattning, som är behöflig
för att uppfatta undervisningen i navigation.

B. Navigation.

1. Grunddragen af den matematiska geografien.

2. Kännedom om sjökortet, om utprickningssystem och farvattensbeskrifningar,
hufvudsakligen berörande de till Sverige gränsande farvattnen.

3. Grunderna för kompassens konstruktion, uppställning och användning;
kursers och pejlingars rättande; enklare sätt att bestämma kompassens
deviation.

4. Kännedom om lodet och loggen och deras användande.

5. Bestickets förande i sjökortet; bestickräkning, omfattande kursers
sammankoppling; segling i strömvatten; ortbestämning i sikte af
land med tillhjälp af pejlingar och afståndsbestämning.

6. Kännedom om oktanten eller sextanten och dess användning;
beräkning af latituden genom observation af solens meridianhöjd.

7. Någon kännedom om barometern, stormar och stormsignaler.

C. Sjömanskap.

1. Gällande föreskrifter angående åtgärder för undvikande af ombordläggning
samt om lots- och nödsignaler; räddningsåtgärder vid
strandningstillfällen och andra olycksfall till sjöss; lagstadgade besiktnings-
och säkerhetsföreskrifter, hvilkas tillämpning åligger däcksbefälet.

2. De allmännaste grunderna för fartygsbyggande; benämningarna
å fartygets viktigaste delar; materielens underhåll; fartygs inredning,
liggning och utrustning; rodrets och propellerns verkan.

3. Enkel beskrifning af en sjöångpanna jämte dess armatur och
sätten för dess funktionerande samt af en ångmaskins delar; det allmännaste
om ångans verkan i en ångmaskin och om maskinens handhafvande;
kortfattad beskrifning af en explosionsmotor.

D. Språk och författningskunskap.

1. Skriftliga uppsatser på svenska språket, omfattande sådana
ämnen, som beröra en befälhafvares verksamhetsområde.

2. De delar af sjölagen, som handla om befälhafvarens och besättningens
skyldigheter och rättigheter.

Undervisningen i de under punkterna B, C och D omförmälda
läroämnen skall företrädesvis afse sådana fartyg och sådan fart, hvarest
skeppare af l:a klass är behörig att vara befälhafvare.

§ 29.

Undervisningen i styrmansldassen skall omfatta

A. Matematik.

1. Aritmetik: sorträkniug, särskildt med afseende å sådana uppgifter,
som förekomma i handelssjöfarten; enkel och sammansatt regula
de tri; rånte- och procenträkning; bolagsräkning.

2. Algebra: de fyra räknesätten med hela algebraiska tal; upplösning
af enklare algebraiska uttryck; enkla öfningsexempel i de fyra
räknesätten med bråk; proportionslära; digniteter och rötter; kvadratrotens
utdragande ur siffertal; någon kännedom om radikalkvantiteters
behandling; logaritmer och räkning med logaritmtabeller; enklare ekvationer
af första graden, äfven med två obekanta.

Undervisning
i styrmansklassen.

3. Planimetri: de viktigaste satserna om räta linjers, vinklars, trianglars,
parallellogrammers och cirkelns egenskaper; enklare geometriska
konstruktionsproblem; geometriska ortlinjer; beräkning af cirkelns och
rätlinig^, plana figurers ytinnehåll; algebrans tillämpning på enklare
geometriska räkneproblem.

4. Stereometri: de allmännaste satserna om räta linjers och planers
ställning i rymden; enklare lärosatser om prismat, pyramiden, cylindern,
konen och sfären samt beräkningar af dessa figurers ytinnehåll och rymd;
egentlig vikt.

•5. Trigonometri: härledningen af de trigonometrisk a funktionerna;
de viktigaste af den plana trigonometriens grundformler; lösning af
plana, rätvinkliga trianglar samt användningen af sinusteoremet vid
lösningen af sned vinkliga trianglar; inledning till den sfäriska trigonometrien;
de sfäriska grundformlerna.

B. Terrester navigation.

1. Matematisk geografi.

2. Sjökortets konstruktion och beteckningarna i detsamma; utprickningssystem,
farvattensbeskrifningar och fyrlistor, hufvudsakligen berörande
östersjö- och nordsjökusterna.

3. Jordmagnetismen och missvisning; kompassens och pejlapparaters
konstruktion, uppställning och användande; grunderna för deviationens
sammansättning och kompassens kompensering; de vanligaste
metoderna för utrönande af kompassens deviation samt upprättande af
deviationsdiagram och deviationstabeller.

4. Lodet och loggen och deras användande.

5. Fullständig kännedom om bestickräkning och bestickföring,
äfven i strömvatten.

6. Ortbestämning i sikte af land genom pejling och vinkelmätning.

7. Beräkning af tiden för hög- och lågvatten samt tidvattensströmmens
kurs och fart genom användande af tidvattenskartor och tidvattenstabeller.

8. De viktigaste meteorologiska instrumenten; den meteorologiska
dagbokens förande; de allmänna lagarna för vindens riktning och styrka;
stormvarningar.

C. Astronomisk navigation.

1. Koordinatsystemen på himmelssfären och himmelskropparnas
dagliga rörelser; enkel framställning af de till vårt solsystem hörande
himmelskropparna jämte deras rörelser; kännedom om de viktigaste
fixstjärnorna.

2. Grunderna för tidens indelning och nu använd tidräkning; de
astronomiska efemeriderna till den omfattning, som erfordras för lösningen
af de till styrmanskursen hörande astronomiska problem.

3. Sextanten och dess justering; azimutinstrument; kronometern,
dess skötsel och användning.

4. Dalning, refraktion, parallax och halfdiameter; höjders mätande
och korrigerande; beräkning af en himmelskropps sanna höjd.

5. Tidsbestämningar: beräkning af solens och en fixstjärnas kulminationstid;
tiden för solens upp- och nedgång; tiden ombord genom
höjdmätning af solen i närheten af l:a vertikalen.

6. Azimutbestämning: beräkning af horisontal- och höjdazimut af
solen och fixstjärnor; azimutens finnande genom tabeller.

7. Ortbestämning: grunderna för astronomisk ortbestämning till
sjöss; beräkning af en punkt på ortlinjen och ortlinjens riktning, omfattande:
latitudens beräkning genom höjd af sol och fixstjärnor i och
i närheten af meridianen, jämväl genom cirkummeridianhöjdstabeller
samt genom höjd af polstjärnan, longitudens beräkning genom höjd af
sol- och fixstjärnor i närheten af l:a vertikalen samt beräkning af solens
eller en fixstjärnas höjd med räknad latitud och longitud, allt med tillhörande
azimutberäkning; den enkla ortlinjens utnyttjande vid fartygets
navigering; ortbestämning genom två astronomiska ortlinjer.

8. Kronometerreglering: bestämmande af kronometerns stånd och
gång genom tidsignaler, genom höjdmätning af solen öfver sjöhorisonten
och genom urjämförelser.

9. Tillämpningen af terrestra och astronomiska observationer vid
fartygets navigering.

D. Sjömanskap.

1. Gällande föreskrifter angående åtgärder för undvikande af ombordläggning
samt om lots- och nödsignaler; fartygsmanöver; bogsering;
räddningsåtgärder vid strandningstillfällen och andra olycksfall
till sjöss; båtars sjösättning och manövrering under hårdt väder samt
i bränningar; lagstadgade besiktnings- och säkerhetsföreskrifter, hvilkas
tillämpning åligger däcksbefälet.

2. Bruket af den internationella signalboken.

3. De allmännaste grunderna för fartygs byggande; benämningarna
å fartygets viktigaste delar; materielens underhåll; ankare, ankarspel,
styr- och länsinrättningar, båtar och utrustning; rundhult och tackling
; rodrets och propellerns verkan; anordningar för lastens in- och ut -

tagande; lastläggningens inverkan på fartygets sjövärdighet; rummens
ven ther in g.

4. Kroppars allmänna egenskaper; något om hydrostatik; värmet
och värmets verkningar; ångbildning.

5. Enkel beskrifning af en sjöångpanna jämte dess armatur och
sätten för dess funktionerande samt af en ångmaskins delar; det allmännaste
om ångans verkan i en ångmaskin och om maskinens handhafvande;
propellern; kortfattad beskrifning af en explosionsmotor.

E. Språk- och författningskunskap.

1. Svenska språket: skriftliga uppsatser, omfattande sådana ämnen,
som beröra en styrmans och en befälhafvares verksamhetsområden.

2. Engelska språket: hvad som erfordras för att förstå fyrlistor,
sjökort och segelanvisningar på engelska språket samt de i certepartier
och konossement vanligen förekommande uttryck.

3. Författningskunskap och bokhålleri: de delar af sjölagen, som
angå befälhafvare och besättning; det viktigaste om befraktningsaftal och
konossement jämte förklaring af däri förekommande termer; något om haveri;
det viktigaste af gällande tull-, lots-, konsulat- och karantänsförfattningar
samt gällande bestämmelser angående sjöfolks på- och afmönstring; bokhålleri
till den omfattning, som är behöflig för förande af fartygs räkenskaper.

F. Hälso- och förbandslära.

De första åtgärderna vid inträffande olycks- och sjukdomsfall.

§ 30.

Undervisnin- Undervisningen i sjökaptensklassen skall omfatta:

gen i sjökaptensklassen.

A. Matematik.

Kepetition af styrmansklassens kurs och därutöfver:

1. Kännedom om utländska mått, vikter och mynt; rabatt-, diskont-,
alligations- och växelräkning.

2. Enklare ekvationer af 2:a graden med en obekant;

3. Beräkning af ytor och volymer enligt Simpsons regel;

4. Beräkning af plana, snedvinkliga trianglar; sfärisk trigonometri
till det omfång, som är erforderligt för härledning af de till kurserna i
terrester och astronomisk navigation hörande formler.

B. Fysik och mekanik.

1. Kroppars allmänna egenskaper; rörelse; krafter och krafters
uppmätning.

2. Krafters sammansättning och uppdelning; krafters moment och
kraftpar; jämvikt; enklare tyngdpunktsbestämningar; stabilitet.

3. De enkla maskinerna och deras järn vikts villkor; sammansatta
maskiner, som förekomma ombord å fartyg; något om friktion.

4. Hållfasthet vid sträckning, tryck, böjning och vridning; styrkan
af kätting, ståltråd och tågvirke.

5. Något om mekaniskt arbete och lefvande kraft.

6. Någon kännedom om hydrostatik, om gasers egenskaper samt
om värmet och värmets verkningar.

C. Terrester navigation.

Repetition af styrmansklassens kurs och därutöfver:

1. Utvidgad kunskap om sjökort och segelhandböcker, äfven med
afseende å främmande farvatten.

2. Utvidgad kunskap om moderna kompasskonstrnktioner; fullständig
kännedom om deviationsuttagning; grunderna för deviationsteorien;
de ungefärliga deviationskoefficienterna och deras användning; krängningsdeviation;
fullständigare kännedom om kompassens kompensering;
vertikalkraftinstrumentet och deflektorn.

3. Moderna lodapparater.

4. Storcirkelsegling.

5. Tidvattenströmmar; beräkning af lodskottskorrektionen.

6. Meteorologi: de viktigaste meteorologiska instrumenten; luftens
värme, tryck och fuktighet; atmosferiska fenomen; lagarna för vindens
riktning och styrka; hafsvattnets temperatur och salthalt; förhärskande
vindar och strömmar samt oceanvägar; meteorologiska kungörelser;
förande af meteorologisk journal; fartygsmanöver i hvirfvelstormar.

D. Astronomisk navigation.

Repetition af styrmansklassens kurs och därutöfver:

1. Kännedom om de astronomiska efemeriderna med afseende på
månen och planeterna.

2. Fullständigare kunskap om den astronomiska navigationens instrument;
höjdmätning öfver artificiell horisont.

3. Sfärisk astronomi.

4. Tidsbestämning, azimutbestämning och ortbestämning genom
observation på månen och planeterna, omfattande samma problem som i
styrmansklassens kurs; beräkning af tidazimut; närmare kännedom om
ortbestämning genom två höjder; tillförlitligheten af astronomisk ortbestämning
till sjöss.

5. Kronometerreglering genom korresponderande höjder; förändringar
i kronometerns dragning.

6. Utvidgad kunskap om tillämpningen af terrestra och astronomiska
observationer vid fartygets navigering.

E. Skeppsbyggeri och ångmaskinlära.

1. Grunderna för fartygsbyggande; olika fartygstyper; fartygs påkänningar
och hållfasthet; detaljerad kännedom om fartygs olika delar och
deras sammansättning; inredning, riggning och utrustning; materielens
underhåll och reparationer; skeppsritningar; deplacement och stabilitet
jämte enklare dithörande beräkningar; dockning och kölhalning; grunderna
för skeppsmätning.

2. Ångbildning och förbränning; bränsle och bränsleförbrukning;
ångpannor och deras armatur samt skötsel; olika slag af ångmaskiner och
deras delar samt ångans verkan i en ångmaskin; ångmaskiners effekt
samt indikatorn och dess användande; propellern; hvad som är att iakttaga
vid maskinens klargöring, vid påeldning, under gång, vid manöver,
vid afsläckning och under uppläggning samt vid prof- och besiktningsresor
med ångfartyg.

F. Sjömanskap.

1. Gällande föreskrifter angående åtgärder för undvikande af ombordläggning
samt om lots- och nödsignaler; utvidgad kännedom om

lagstadgade besiktnings- och säkerhetsföreskrifter, hvilkas tillämpning
åligger däcksbefälet.

2. Utvidgad kännedom om bruket af den internationella signalboken.

3. Räddningsåtgärder vid strandningstillfälle, kollision, eldfara och
andra olycksfall till sjöss; nödfallsarbeten, såsom konstruerande af nödroder,
räddningsflottar och drifankare; åtgärder att öka fartygets sjövärdighet
under hårdt väder.

4. Rodrets och propellerns verkan; segel- och ångfartygs manövrerande
under olika förhållanden; fartygs tagande på släp.

5. Stufning och bevarande af olika slags last; rummens ventilering;
åtgärder för undvikande af antändning, explosion och utveckling
af hälsovådliga gaser i lasten.

G. Språk- och författningskunskap.

1. Svenska språket: skriftliga uppsatser, omfattande sådana ämnen,
som beröra en befälhafvares verksamhetsområde.

2. Engelska språket: repetition af styrmansklassens kurs samt, i
den mån förhållandena medgifva, talöfningar.

3. Författningskunskap: utvidgad kunskap i de ämnen, som ingå
i styrmansklassens kurs; någon kännedom om internationell rätt i hvad
den berör en fartygsbefälhafvares verksamhet; bodmeri, sjöförsäkring
och bärgarlön; kutymer; någon kännedom om växellagen och växlars bruk.

H. Hälso- och förbandslära.

Repetition af styrmansklassens kurs; hygienen ombord; användning
af skeppsapotek och medicinlådor.

§ 31.

Undervisningen i 3:e maskinistklassen skall omfatta:

Undervisningen
i 3:e
masldnistklassen.

A. Matematik.

1. Aritmetik: de fyra räknesätten med decimal- och vanliga bråk
samt sorter; enkel regula de tri och procenträkning.

2. Geometri: enkla geometriska begrepp och definitioner; enkla
geometriska beräkningar af triangeln, parallellogrammen och cirkeln samt
prismat och cylindern, dock utan bevis.

B. Ang maskinlära.

1. De enklaste fysikaliska begreppen om kroppars allmänna egenskaper
samt om värme och förbränning till den omfattning, som kan
vara behöflig för det praktiska handhafvande! af en mindre ångmaskin.

2. De vanligaste sjöångpannor, deras olika delar och armatur samt
montering; rörsystem och bottenkranar; ångpannans klargöring; pannans
vattenstånd och dess betydelse för pannans och maskinens säkra
drift; pannans behandling under påeldning, under gång, vid olika beskaffenhet
hos matare vattnet, vid jäsning och torrkokning; salt- och
pannstensbildning; behofvet af afblåsning och skumning; pröfning af
sältehalten i pannans vatten; rostbildning och frätor; bedömande af
pannans tillstånd; orsaker till ångpanneexplosioner och sådanas förekommande;
underhålls- och mindre reparationsarbeten samt rengöring af
pannan; pannans vård vid fartygets uppläggning.

3. Olika slag af sjöångmaskiner, deras särskilda delar, sammansättning
och verkningssätt; maskinens klargöring och dess behandlingunder
gång, vid jäsvatten och varmgång; olika slag af slidomkastningsanordningar;
hvad som är att iakttaga vid manöver; maskinarbeten i
hamn; åtgärder vid maskinhaverier; bedömande af maskinens tillstånd;
underhålls- och mindre reparationsarbeten; hvad som bör iakttagas vid
maskineriets uppläggning och fartygets dockning.

4. Propellrar och sidohjul med tillhörande axlar och lager; propellerhylsa.

5. Hjälpmaskiner, som förekomma å mindre fartyg, och deras behandling.

6. Bränsle och smörjmaterialier samt ämnen, som användas till
förhindrande eller borttagande af pannstensbildning och oljeafsättning
å eldytor.

7. Säkerhets- och besiktningsföreskrifter med afseende å maskineriet.

C. Språkkunskap.

Skriftliga uppsatser på svenska språket i sådana ämnen, som beröra
en 3:e klass maskinists verksamhetsområde.

fi9

Undervisningen i ångmaskinlära skall meddelas med särskild hänsyn
till sådana fartyg, å livilka maskinist af 3:e klass är behörig att anställas
såsom ensam maskinist.

§ o2.

Undervisningen i 2:a maskinistklassen skall omfatta:

A. Matematik.

Undervisningen
i 2:a
maskinistklassen.

1. Aritmetik: sorträkning, enkel och sammansatt regula de tri;
rånte- och procenträkning; bolagsräkning.

2. Algebra: inledande algebraiska begrepp och definitioner; de fyra
räknesätten med hela algebraiska tal; upplösning af enklare algebraiska
uttryck; proportionslära; kvadratrotens utdragande ur siffertal; enklare
ekvationer af l:a graden.

3. Planimetri: de viktigaste satserna om räta linjers, vinklars, trianglars,
parallellogrammers och cirkelns egenskaper; enklare geometriska
konstruktionsproblem; beräkning af cirkelns och rätlinigt, plana figurers
ytinnehåll, äfven genom användande af tabeller.

4. Stereometri: de viktigaste lärosatserna om räta linjers och planers
ställning i rymden; enklare lärosatser om prismat, pyramiden, cylindern,
konen och sfären samt beräkning af dessa kroppars ytinnehåll
och rymd, äfven genom användande af tabeller; egentlig vikt.

B. Fysik och mekanik.

1. Kroppars allmänna egenskaper; vätskors egenskaper och jämvikt;
gasers egenskaper; tryckmätare.

_ 2. Krafter; deras uppmätning, sammansättning och upplösning;
statiskt moment, jämvikt och tyngdpunkt.

3. Värmets egenskaper och verkningar, kroppars förmåga att fortplanta
värme; värmeenhet och egentligt värme; smältning och stelning;
kallgörande blandningar; värmemätare; bundet och fritt värme; afdunstning,
kokning och ångbildning; mättad och öfverhettad vattenånga;
kondensering.

4; Förloppet vid förbränning; fullständig och ofullständig förbränning.

5. Enklare räkneexempel i hithörande ämnen.

0. ÄngrnasJcinlära.

1. Olika slag af sjöångpannor, deras delar och armatur samt montering;
ångpannors konstruktion, ångpannemateriel, nitning, diktning
och stagning; ångrör; förvärmare, öfverhettnings- och destilleringsapparater,
oljeafskiljare; rörsystem och bottenkranar.

Ångpannors klargöring; pannans vattenstånd och dess betydelse för
pannans och maskinens säkra drift; pannans behandling under påeldning,
under gång, vid olika beskaffenhet hos matarevattnet, vid jäsning
och torrkokning; salt- och pannstensbildning; behofvet af ^blåsning
och skumning; pröfning af sältehalten i pannans vatten; rostbildning
och frätor; bedömande af pannans tillstånd; orsaker till ångpanneexplosioner
och sådanas förekommande; ekonomisk eldning, vattencirkulation
och temperaturens inflytande på pannan; underhålls- och reparationsarbeten
samt rengöring af pannan; pannans vård vid fartygets uppläggning;
vattenprofning och isolering.

2. Olika slag af sjöångmaskiner, deras delar, sammansättning och
verkningssätt; maskinens klargöring och dess behandling under gång,
vid jäsvatten och varmgång; olika slag af slidomkastningsanordningar;
slidreglering; indikatorn och dess användande; hvad som är att iakttaga
vid manöver; maskinarbeten i hamn; åtgärder vid maskinhaverier;
bedömande af maskinens tillstånd; underhålls- och reparationsarbeten;
hvad som bör iakttagas vid maskineriets uppläggning och fartygets
dockning; vattenprofning och isolering.

3. Propellrar och sidohjul med tillhörande axlar och lager; propellerhvlsa;
reparationsarbeten å desamma.

4. Enklare beräkningar i hithörande ämnen.

5. Hjälpmaskiner, deras behandling och reparation.

6. Haveri- och nödfallsarbeten.

7. Uppgörande af enklare arbetsritningar efter skissering och uppmätning
af enkla maskin- och panndelar.

8. Bränsle, fast och flytande; smörjmaterialier samt ämnen, som
användas till förhindrande eller borttagande af pannstensbildning och
oljeafsättning å eldytor; packuingsmateriel; tillsyn af fartygets kolboxar.

9. Grunderna för ett ångfartygs byggnad med afseende på vattentäta
indelningar; maskin- och pannbäddar; länsnings-, eldsläcknings- och
ventilationsanordningar.

10. Enklare bokföring berörande maskindriften ; förande af maskindagbok,
säkerhets- och besiktningsföreskrifter med afseende på ett ångfartygs
maskineri.

D. Elektricitetslära.

Kort framställning af elektricitetsläran och dess viktigaste tekniska
användning-; elektriska maskiner och belysningsapparater samt deras
skötsel; öfningar i monteringsarbeten.

E. Språkkunskap.

Muntliga och skriftliga öfningar i svenska språkets riktiga användande;
börande de skriftliga öfningarna omfatta sådana ämnen, som
beröra en 2:dra klass maskinists verksamhetsområde.

F. Hälso- och förbandslära.

De första åtgärderna vid inträffande olycksfall.

§ 38.

Undervisningen i ha maskinistklassen skall omfatta:

A. Matematik.

1. Aritmetik: repetition af 2:a maskinistklassens kurs.

2. Algebra: repetition af 2:a maskinistklassens kurs samt därutöfver:
enklare öfningsexempel i de fyra räknesätten med bråk; digniteter
och rötter; någon kännedom om radikalkvantiteters behandling;
enklare ekvationer af l:a graden, äfven med flera obekanta; logaritmer
och användningen af logaritmtabeller.

3. Geometri: repetition af 2:a maskinistklassens kurs och därutöfver:
algebrans tillämpning på enklare geometriska problem.

4. Trigonometri: lösning af plana rätvinkliga trianglar.

B. Fysik och mekanik.

Utvidgad kännedom om de i 2:a maskinistklassens kurs ingående
ämnen; enkla maskiner; friktion; hållfasthet.

Undervisttin
gen i l:a
maskinistklassen.

(1 Ang maskinlära.

1. Repetition af 2:a maskinistklassens kurs.

2. Beräkning af ångpannors storlek och effekt, eld- och rostyta
samt pannors styrka och materialdimensioner enligt Lloyds och Verit as’
regler.

3. Fullständig kännedom om moderna slider och slidrörelser samt
deras reglering.

4. Beräkning af lagerytor och lagertryck; maskinens effekt medelst
beräknadt medeltryck eller medelst indikatordiagram; skrufvens geometri
för propellerkonstruktion; beräkning af propellerstigning och propellerns
slip; beräkning af ett fartygs olika fart för olika maskinkraft; öfriga beräkningar
berörande ämnet.

5. Länspumpar, eldsläcknings- och destilleringsapparater, varmoch
kalluftledningar samt kylmaskiner.

6. Material]er, som användas vid tillverkning af ångmaskiner och
ångpannor.

7. Utvidgad kännedom om bokföring berörande maskindriften;
förande af maskindagbok; säkerhets- och besiktnings föreskrifter med
afseende på ett ångfartygs maskineri och elektriska anläggningar.

D. Maskinritning.

Uppgörande af arbetsritningar efter skissering och uppmätning af
sammansatta maskin- och panndelar.

E. Elektricitetslö,ra.

Repetition af 2:a maskinistklassens kurs samt därutöfver: maskiner
och motorer för vexelström; omformare och transformatorer; elektrisk
arbetsöfverföring; ledningsmateriel och dess anläggande; strömfördelning;
föreskrifter rörande anläggningar för belysning och kraftöfverföring
medelst elektrisk ström; enklare beräkningar.

F. Språkkunskap.

1. Svenska språket: skriftliga öfningar i språkets riktiga användande,
omfattande sådana ämnen, som beröra en l:a klass maskinists verksamhetsområde.

2. Engelska språket: hvad som erfordras för att förstå uppsatser
på engelska språket af lättfattligt maskintekniskt innehåll.

G. Hälso-'' och förhandslära:

De första åtgärderna vid inträffande olycksfall; hygienen ombord;
användning af skeppsapotek och medicinlådor.

§ 34.

1. Undervisningen vid navigationsskola skall under pågående lärokurs
fortgå hvarje söckendag å timmar, som i fastställd läsordning
bestämmas.

Utom sålunda bestämda undervisningstimmar skola inom styrmansoch
sjökaptensklasserna extra undervisningstimmar anordnas för astronomiska
observationer; hvarjämte med föreståndarens begifvande extra
undervisningstimmar må, för såväl nämnda klasser som maskinistklasserna,
anordnas för beredelse till slutrepetition, besök å skeppsvarf, elektricitetsverk
och fartyg och för företagande af praktiska öfningar.

Undervisningstimmarna skola . så vidt möjligt förläggas till tiden
före middagen med minst en timmes frukostlof. Då undervisning förekommer
efter middagen, bör för middagen göras minst två timmars
uppehåll.

2. För liel klass gemensam ledighet från undervisningen kan af
föreståndaren lämnas högst tre dagar under hvarje lärokurs.

Behöfver elev för någon sin angelägenhet ledighet från undervisningen,
begäre han sådan hos föreståndaren.

§ 35.

Under första veckan af hvarje lärokurs skall föreståndaren, i samråd
med vederbörande lärare, uppgöra läsordning för lärokursen, upptagande
för hvarje klass och hvarje undervisningstimme i veckan visst
läroämne samt lärares namn. Vid läsordningens uppgörande skola noggrann!
iakttagas såväl stadgandena i detta reglemente som ock de närmare
föreskrifter, som med afseende därå må hafva meddelats af öfverstyrelsen
eller inspektören.

Läsordningen bör angifva, huru hvarje däri upptagen undervisningstimme
för särskildt ämne skall användas, såsom till muntlig undervisning,
praktiska öfningar, lösning af räkneuppgifter o. s. v.

Om föreståndaren anser det lämpligt, må läsordning uppgöras för
viss del i sänder af lärokursen.

Undervis ningstiden.

Läsordning.

Närmare
bestämmelser
angående
kurser och
läroböcker
m. m.

Under visnings materiel.

Undervisningens

beskaffenhet
m. m.

Sedan läsordning- blifvit uppgjord, anslås den i hvarje lärorum och
öfversändes ofördröjligen till inspektören.

§ 36.

Närmare bestämmelser angående de kurser, som i hvarje ämne
skola genomgås, angående det antal timmar, som skall afses för hvarje
särskildt ämne i de olika lärokurserna, samt angående läroböcker och
undervisningsmateriel meddelas af öfverstyrelsen efter förslag af inspektören.

§ 37.

Elev skall själf förse sig med erforderliga läroböcker, tabeller, skrifoch
ritmateriel samt den undervisningsmateriel i öfrigt, hvarmed elev
enligt öfverstyrelsens bestämmande skall vara försedd; skolande uppgift
härom äfvensom angående undervisningsmaterielens beskaffenhet och pris
vara genom föreståndarens försorg anslagen i hvarje lärorum.

§ 38.

Undervisningen skall meddelas genom föreläsningar, utförande af
experiment till förtydligande af det förelästa, muntligt förhör, skrif-, räkneoch
ritöfningar samt praktiska öfningar och observationer.

I alla läroämnen, där sådant låter sig göra, skall läraren till underlättande
af elevernas uppfattning använda lämplig åskådningsmateriel.

Läraren bör alltid vinnlägga sig om att gifva undervisningen en praktisk
riktning, lämpad efter den verksamhet, för hvilken eleven utbildas.

Undervisningen i matematik bör icke utsträckas utöfver det omfång,
som är nödvändigt för att uppfatta öfriga till lärokursen hörande ämnen
och undervisningen i hälso- och förbandslära bör så anordnas, att icke
några hemläxor behöfva ifrågakomma.

Särskildt bör vid undervisningen i navigationsafdelningen iakttagas:

att astronomiska observationer och kompassundersökningar flitigt
öfvas, så att hvarje elev göres förtrogen med dylika observationer och
undersökningar;

att de under lärokursen af eleverna utförda astronomiska och kompassobservationer
af eleverna antecknas i en särskild observations] ournal;

att eleverna bibringas god färdighet i sjökortets användande;

att navigeringsuppgifterna ansluta sig till i verkligheten förekommande
problem och att deras uträkning utföres med den för hvarje problem
nödiga noggrannheten; samt

att eleverna genom besök å skeppsvarf och ombord å ångfartyg

sättas i tillfälle att inhämta praktisk kännedom om huru ett fartyg bygges
och repareras samt om ett ångfartygs maskineri och dess fungerande.

Vid undervisning i maskinistafdelningen bör iakttagas:
att eleverna bibringas kunskap om sjömaskinteknikens tidsenliga
ståndpukt, så att nyare anordningar af större betydelse icke uteslutas
eller onödig vikt lägges vid föråldrade och öfvergifna metoder;

att särskild uppmärksamhet ägnas åt förbränningsläran, åt studiet
af slid- och indikatorsdiagram samt åt öfverhettad ångas användning
och medlen för densammas åstadkommande;

att tillfälle beredes eleverna att ombord å fartyg eller vid maskinanläggningar
i land deltaga i öfningar med ångmaskiners indikerande
och ^reglerande af slider;

att eleverna bibringas kunskap om sådana materialier, som för
maskineriers konstruktion och underhåll vanligen användas, och att i
sammanhang därmed prof å dylika materialier förevisas; samt

att eleverna sättas i tillfälle att å någon elektrisk kraft- eller belysningsstation
inhämta praktisk kännedom om elektriska maskiners
byggnadssätt och ändamålsenliga skötande.

§ 39.

Innan examen äger rum med eleverna, företages en slutrepetition i
de till lärokursen hörande ämnen. Denna slutrepetition, som, utan att
undervisningen därigenom afbrytes, innefattar en pröfning af elevernas
kunskaper, skall i skeppar- och 3:e maskinistklasserna äga rum under
de sista fjorton dagarna, i de öfriga klasserna under den sista månaden
före examens början. Under slutrepetitionen föras af lärarna anteckningar
öfver elevernas ådagalagda kunskaper, hvilka anteckningar skola
vid examen företes.

§ 40.

1. Examen förrättas

i sjökaptens-, styrmans- eller skepparklasserna af inspektören för
navigationsskolorna eller, vid förfall för honom, af annan sakkunnig
person, som förordnas för examen i sjökaptens- eller styrmansklass af
Kungl. Maj:t på förslag af öfverstyrelsen samt för examen i skepparklass
af öfverstyrelsen på förslag af inspektören, samt

i maskinistklasserna af sakkunnig person, som för l:a eller 2:a maskinistklass
förordnas af Kungl. Maj:t på förslag af öfverstyrelsen och för
3:e maskinistklass af öfverstyrelsen på förslag af inspektören.

2. Ersättning till särskild! förordnad examensförrättare utgår enligt
öfverstyrelsens bestämmande af därför i stat anvisade medeh

Slut repetition.

Examens förrättare.

Examens tider.

Tillkännagifvande
af
examenstider.

Examens ordning.

§ 41.

Tiden för examen bestämmes af öfverstyrelsen, efter förslag af
inspektören.

Vid förslagets uppgörande iakttages:

att examenstiderna så ordnas, att inspektören medhinner att själf
förrätta examen i sjökaptens- och styrmansklasserna vid så många skolor
som möjligt, så att han åtminstone under loppet af två på hvarandra
följande år kan förrätta dessa examina vid samtliga skolor, samt

att den för hvarje särskild klass bestämda lärotiden, examensdagarna
oräknade, må så vidt möjligt bibehållas orubbad.

Förslag afgifves till öfverstyrelsen

för sjökaptens- och styrmansklasser samt l:a och 2:a maskinistklasser,
som skola afslutas under tiden 1 mars—1 september, senast den
2 januari,

för sjökaptens- och styrmansklasser samt l:a och 2:a maskinistklasser,
som skola afslutas under tiden 1 september—1 mars, senast den
1 juli samt

för skepparklasser och 3:e maskinistklasser senast 30 dagar efter
lärokursens början.

§ 42.

Sedan examenstider blifvit bestämda och examensförrättare utsedd,
meddelar öfverstyrelsen vederbörande skoldirektioner underrättelse härom.

Föreståndare låter, hvar för sin skola, kungöra de bestämda tiderna
för hvarje examen genom anslag i skollokalen och tillkännagifvande i
minst en i orten utkommande tidning senast en månad före examen.

§ 43.

Examensordning fastställes af examensförrättaren på förslag af skolföreståndaren
och anslås i skollokalen före examens början.

Vid uppgörande af examensordningen iakttages:

att till skriftliga prof anslås i sjökaptens- och styrmansklasserna
minst 2 och högst 3 dagar, i l:a och 2:a maskinistklasserna minst 1
och högst 2 dagar samt i skeppar- och 3:e maskinistklasserna 1 dag,
äfvensom

att tiden för de muntliga profven rättas efter elevernas antal, så
att examensförrättaren erhåller tillräcklig tid att vinna grundlig kännedom
om de examinerades kunskaper.

§ 44.

Vid examen uppvisas de i examen deltagande elevernas samtliga
under lärokursen utförda skriftliga arbeten, frihandsteckningar ocli maskinritningar.

§ 45.

1. Skriftliga examensprof afläggas i följande .ämnen:
i sjökaptensklassen:
matematik,
mekanik,
navigation,
skeppsbyggeri,
svenska språket;
i styrmansklassen:
matematik,
navigation,
svenska språket;
i skepparklassen:
matematik,
navigation,
svenska språket;
i l:a maskinistklassen:
matematik,
fysik och mekanik,
ångmaskinlära,
svenska språket;
i 2:a maskinistklassen:
matematik,
fysik och mekanik,
svenska språket;
i 3:e maskinistklassen:
matematik,
svenska språket.

2. För de skriftliga profven skola i hvarje särskild! ämne genom
inspektörens försorg i förväg utarbetas uppgifter.

Berörda uppgifter skola i lämpligt antal före profveus början framläggas
i förseglade konvolut, bland hvilka hvarje i examen deltagande
elev äger att utvälja ett.

3. Öfverstyrelsen äger bestämma^ hvilka hjälpmedel må af elev
användas vid de skriftliga profven.

Uppvisande
af skriftliga
arbeten.

Skriftliga

examens prof.

Muntlig

pröfning.

Betyg.

4. De skriftliga profven granskas af examensförrättaren och läraren
i det ämne profvet afser, hvarvid examensförrättaren afgör, huruvida
eleven blifvit i ämnet godkänd eller icke. Anteckning härom göres
omedelbart i examensprotokollet (formulär 2 a och b).

§ 4(3 •

Elev i sjökaptens-, styrmans- eller skepparklass, som blifvit godkänd
i de skriftliga profven i matematik och navigation, elev i l:a eller
2:a maskinistklass, som blifvit godkänd i de skriftliga profven i matematik
samt fysik och mekanik, samt elev i 3:e maskinistklass, som
blifvit godkänd i det skriftliga profvet i matematik, äger därefter att
undergå muntlig pröfning.

Den muntliga pröfningen, som är offentlig, ledes i hvarje särskildt
ämne af läraren i ämnet, examensförrättaren dock obetaget att, då han
så finner skäligt, själf leda pröfningen.

Pröfningen skall omfatta de i §§ 28—33 för hvarje särskild klass
föreskrifna läroämnen och företrädesvis riktas på sådana frågor, som
icke varit föremål för den skriftliga pröfningen eller där blifvit otillfredsställande
behandlade.

Särskildt bör hvarje elev inom navigationsafdelningen förhöras i
gällande föreskrifter angående åtgärder för undvikande af ombordläggning.

§ 47.

1. Såsom vitsord öfver den examinerades insikter och färdighet
användas siffror från och med 4 till och med 10, hvilka beteckna

10 berömlig,

9 och 8 med beröm godkänd,

7 och 6 godkänd,

5 och 4 icke godkänd.

2. Vid bestämmande af betygen i de särskilda ämnena tages hänsyn
till såväl det skriftliga som det muntliga profvet i hvarje ämne.

3. I hvarje ämne afgifva examensförrättaren och läraren i ämnet
hvar sitt betyg, hvilka båda införas i examensprotokollet. Medeltalet
af dessa betyg utgör i hvarje ämne den examinerades betyg. Om vid
uträkningen af medeltalet detta skulle blifva helt tal och del däraf, skall
det ökas eller minskas till närmast högre eller lägre hela tal, allt efter
som delen uppgår till 0,5 eller ej. För att hafva genomgått examen
fordras att i hvarje ämne hafva erhållit minst betyget godkänd (6).

4. Medeltalet af betygen i de särskilda ämnena, med undantag af
hälso- och förbandslära, utgör den examinerades hufvudbetyg. Uppstår
härvid brutet tal, förfares såsom i nästföregående moment sägs.

5. Betyg öfver genomgången examen utfärdas i enlighet med de
vid detta reglemente fogade formulär (3 a—f) och underskrifves af
examensförrättaren, föreståndaren och öfriga, hvilka deltagit i examens
förrättande.

§ 48.

Elev, som vid examen använder andra hjälpmedel än dem, som äro
medgifna, eller som anlitar annans hjälp eller lämnar hjälp åt annan,
har förverkat rättigheten att i den påbörjade examen vidare deltaga,
hvarom det åligger föreståndaren att före examens början erinra eleverna.

§ 49.

Önskar någon, som icke är såsom elev inskrifven vid navigationsskola,
undergå examen i någon af skolans klasser, skall han, med företeende
af intyg, som styrka hans behörighet till inträde i den klass,
hvaruti han önskar aflägga examen, anmäla sig hos vederbörande föreståndare
minst 14 dagar före examens början. Finnes sökanden behörig
till inträde i den ifrågavarande klassen, äger han undergå examen
tillsammans med eleverna i klassen, hvarvid dock, efter examensförrättarens
bestämmande, den muntliga pröfningen må göras mera omfattande.

Föreståndaren åligger att omedelbart efter det någon, som icke är
såsom elev inskrifven vid skolan, medgifvits att undergå examen, därom
underrätta examensförrättaren.

§ 50.

1. Med afseende å skepparexamen af 2:a klass, hvarom förmäles
i Kung], förordningen angående befäl å svenska fartyg, åligger det
föreståndare för navigationsskola att sådan examen förrätta med den,
som därtill anmäler sig och därvid styrker, att han fullgjort den sjötjänst,
som fordras för erhållande af skeppar bref af 2:a klass.

För den, som blifvit i denna examen godkänd, utfärdas af föreståndaren
intyg enligt därför bestämdt formulär, bifogadt nyssnämnda
Kung!, förordning.

Otillåten

hjälp.

Examen med
andra än
elever.

Skepparexamen
af
2:a klass.

Kompletteringsexamen

i vissa fall.

Närmare

föreskrifter

angående

examina.

Om den, för hvilken intyget utfärdas, så åstunda!'', åligger föreståndaren
att för honom till kommerskollegium insända ansökning om
erhållande af skepparbref af 2:a klass.

2. Den, som vid någon af flottans underbefälsskolor aflagt styrmansexamen
eller uppfyllt alla fordringarna i sjökrigsskolans fjärde
klass samt önskar tillgodoräkna sig detta såsom vid navigationsskola
aflagd styrmansexamen, äger, därest han tillika fullgjort den för inträde
i navigationsskolas styrmansklass erforderliga tjänst till sjöss och om
ej längre tid än fem år förflutit från det berörda examen vid underbefälsskola
blifvit af honom aflagd eller nämnda fordringar blifvit af
honom uppfyllda, att, efter anmälan hos vederbörande föreståndare, i
sammanhang med styrmansexamen vid navigationsskola undergå pröfning
i de för sådan examen föreskrifna ämnen och kurser, hvilka icke
ingå i den af honom vid underbefälsskola aflagda examen eller i de af
honom uppfyllda fordringarna i sjökrigsskolans fjärde klass.

Öfver sådan pröfning utfärdas betyg jämlikt § 47 mom. 1, 2 och
3 här ofvan.

§ Öl.

De närmare föreskrifter, som rörande examina kunna vara erforderliga,
meddelas af öfverstyrelsen.

Kap. 4.

Föreståndare ock lärare.

§ 52.

1. För hvarje navigationsskola utnämner Kungl. Maj:t en före- Anställning

ståndare, hvilken det åligger att undervisa i sjökaptensklassen, där sådan ^fr^ocif"
finnes, men eljest i styrmansklassen. lärare.

2. Till biträde vid undervisningen utnämner öfverstyrelsen det
antal ordinarie lärare, som för hvarje skola i gällande stat upptages.

3. Därjämte förordnas af öfverstyrelsen, i enlighet med gällande
stat, speciallärare inom såväl navigations- som maskinistafdelningen
med undervisningsskyldighet, som vid antagningen bestämmes, i visst
ämne eller såsom ensam lärare i skeppar- eller 8:e maskinistklassen.

Två eller flera speciallärarebefattningar må innehafvas af samma
person.

I den mån lämpliga lärarekrafter finnas att tillgå och det eljest
för undervisningens ändamålsenliga anordning befinnes vara lämpligt,
bör undervisningen handhafvas i ångmaskinlära och skeppsbyggeri inom
sjökaptensklassen af en lärare, i språk och författningskunskap inom
sjökaptens- och styrmansklasserna af en lärare samt i språk inom maskinistafdelningen
af en lärare.

§ 53.

Då föreståndare- eller ordinarie lärarebefattning vid navigationsskola Tiiibör
tillsättas, skall genom öfverstyrelsens försorg i den tidning, hvari föreståndare
officiella meddelanden införas, härom utfärdas kungörelse med före- och ordinarie
läggande för sökande att inom trettio dagar från kungörelsens datum lärarebefatttill
öfverstyrelsen ingifva ansökning, åtföljd af prästbetyg angående
sökandens ålder samt styrkt meritförteckning; skolande ansökning vara
ställd, om den afser föreståndarebefattning, till Kungl. Maj:t och, om
den afser lärarebefattning, till öfverstyrelsen.

Sedan ansökningstiden gått till ända, skall öfverstyrelsen öfver ansökningarna
inhämta inspektörens yttrande, hvilket, i fråga om lärarebefattning,
bör innefatta förslag till befattningens tillsättande. Därefter
skall öfverstyrelsen lämna vederbörande direktion tillfälle att yttra sig

Tillsättning
af speciallärarebefattning.

Behörighet
till föreståndare-
och
lärarebefattningar.

i ärendet samt, sedan detta skett, där fråga är om föreståndarebefattning,
till Kungl. Maj:t insända handlingarna i ärendet jämte eget utlåtande
och förslag.

§ 54.

Då speciallärarebefattning bör tillsättas, skall, på sätt i nästföregående
paragraf är stadgadt, kungörelse om ledigheten utfärdas med
föreläggande för sökande att inom trettio dagar från kungörelsens datum
till öfverstyrelsen ingifva ansökning, åtföljd af prästbetyg om sökandens
ålder samt styrkt meritförteckning.

Sedan ansökningstiden gått till ända, skall öfverstyrelsen till vederbörande
direktion öfverlämna ansökningshandlingarna, hvarefter direktionen
upprättar och till öfverstyrelsen insänder, jämte ansökningshandlingarna,
förslag till befattningens tillsättande. Efter inspektörens hörande
utfärdar öfverstyrelsen för någon af de sökande förordnande antingen
på viss tid eller tills vidare med sex månaders uppsägningstid.

§ 55.

För behörighet till anställning såsom föreståndare eller lärare vid
navigationsskola fordras att vara känd för en hedrande vandel och att
besitta förmåga att lätt och tydligt meddela undervisning samt därjämte

till föreståndarebefattning:

att hafva erhållit befälhafvarbref och aflagt navigationslärarexamen
samt att hafva under minst en lärokurs tjänstgjort såsom lärare i navigation
i sjökaptens- eller styrmansklass vid navigationsskola eller vid
någon af flottans undervisningsanstalter och öfver denna tjänstgöringerhållit
goda vitsord;

till ordinarie lärarebefattning samt speciallärarebefattning i navigation
vid navigationsafdelning :

att hafva erhållit befälhafvarbref och aflagt navigationslärarexamen;

till ordinarie lärarebefattning vid maskinistafdelning:

att hafva fullständigt genomgått tekniska högskolans fackskola för
maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi eller annan därmed jämförlig
läroanstalt samt att äga praktisk kännedom om sjö ångmaskiners
sammansättning, skötsel och vård äfvensom kunskap i de rörande ångfartyg
med hänsyn till säkerhet in. in. gällande författningar;

till annan än ofvan nämnd speciallärarebefattning vid navigationseller
maskinistafdelning:

att uti det ämne eller de ämnen, hvarom fråga är, äga kunskaper,
som af öfverstyrelsen pröfvas vara för befattningens skötande tillräckliga.

§ 56.

Aflöningen till föreståndare och lärare utgår med belopp, som i fastställd
stat finnes bestämdt; och gäller beträffande villkoren för aflöningens
åtnjutande hvad därom särskildt är stadgadt.

§ 57.

1. Föreståndare och lärare hafva att ställa sig till noggrann efterrättelse
detta reglementes stadganden samt de särskilda föreskrifter, som
med afseende å deras befattningars utöfvande dem af öfverstyrelsen eller
inspektören meddelas.

Föreståndaren har därjämte att ställa sig till efterrättelse direktionens
föreskrifter i sådana ekonomiska frågor, som falla inom dennas
bestämmande, samt lärare föreståndarens föreskrifter i afseende å lärarebefattningens
utöfvande.

2. Föreståndare och lärare böra vinnlägga sig om att förkofra
sig i sina läroämnen. De böra ådagalägga ett rättvist och opartiskt
förhållande till eleverna samt utgöra ett godt föredöme för dem så väl
inom som utom skolan.

3. Föreståndare eller ordinarie lärare äger icke mot godtgörelse
meddela privat undervisning åt skolans elever, med mindre direktionen
gifvit särskildt tillstånd därtill; och må sådant tillstånd icke meddelas
annat än för visst eller vissa fall, då dylik undervisning anses önskvärd
med hänsyn till svårighet för någon eller några elever att därförutan
nöjaktigt följa undervisningen i skolan.

§ 58.

1. Hvarje lärare är skyldig att undervisa i de läroämnen och underdel
antal veckotimmar, som i af öfverstyrelsen fastställd timplan bestämmes.

2. Vid navigationsskola, där biträdande lärare i navigation är anställd
i sjökapten sklassen, åligger skolans föreståndare en undervisningsskyldighet
af minst 15 timmar i veckan.

§ 59.

1. Föreståndaren åligger att vaka däröfver, att undervisningen
efter allmänna stadganden och särskilda föreskrifter ändamålsenligt fortgår,
äfvensom att lärarna fullgöra sina skyldigheter. Under de timmar,
då föreståndaren icke själf undervisar, bör han därför, så ofta hans öf -

Aflöning.

Lärarnas

allmänna

skyldigheter.

Under risnings skyldighet.

Förestån darens åligganden.

Expeditionsgöromål,

bokföring,
ekonomisk
förvaltning
och berättelser.

tiga göromål det medgifva, närvara vid öfriga lärares undervisning och
meddela de föreskrifter, råd eller upplysningar, till hvilka han finner
sig befogad.

Föreståndares plikt vare ock att tid efter annan taga kännedom om
samtliga elevernas skriftliga arbeten samt praktiska öfningar och observationer.

2. I undervisningsfrågor, såsom tillämpningen af meddelade stadganden
om lärokurser, undervisningens planmässiga anordnande och anskaffande
af undervisningsmateriel, bör föreståndaren rådgöra med vederbörande
lärare.

§ 60.

1. De till navigationsskolas expedition hörande göromål åligga
föreståndaren; och tillkommer det honom i detta afseende:

att emottaga inkommande handlingar,

att ombesörja uppsättning och afsändande af utgående expeditioner,

att föra diarium öfver inkommande handlingar och utgående expeditioner
m. m., samt

att i föreskrifven ordning upprätta rekvisition å skolan tillkommande
medel.

Föreståndare vare därjämte pliktig att föra inskrifningsbok, särskildt
för navigations- och särskildt för maskinistafdelningen (formulär 4 a—d),
examensbok för hvardera af skolans afdelningar, hvari examensbetyget till
hela sitt innehåll införes, innan det till eleven utlämnas, äfvensom skolans
öfriga böcker samt att afgifva de förslag och berättelser, som äro i detta
reglemente föreskrifna eller eljest kunna af vederbörande blifva infordrade.

2. I fråga om navigationsskolas ekonomiska förvaltning åligger
föreståndaren

att föra skolans räkenskaper,

att föra förteckning öfver all skolan tillhörig egendom, ansvara för
dess vård och ombesörja dess brandförsäkring samt

att afgifva redogörelse för skolans kassor och uppbörd.

3. Det åligger föreståndaren att vid slutet af hvarje kalenderår
uppgöra en berättelse om undervisningen i skolan under året; börande
i denna berättelse upptagas:

uppgift angående antalet af de vid skolan i de särskilda klasserna
inskrifna och utexaminerade elever in. m. (formulär 5 a och b);

förteckning å under året inköpt undervisningsmateriel jämte dess
pris samt förslag till inköp af undervisningsmateriel för det kommande
året jämte ungefärlig uppgift å dess pris; samt

huruvida erfarenheten ådagalagt behofvet af några nya eller ändrade
föreskrifter i afseende å skolans organisation eller undervisningen därstädes.

Berättelsen om undervisningen skall den 2 januari påföljande år
inlämnas till direktionen, hvilken det åligger att senast den 8 i samma
månad insända densamma jämte det yttrande, direktionen må finna anledning
afgifva, till inspektören.

§ 61.

1. Vården af och ansvaret för navigationsskolas bibliotek tillkomma
föreståndaren, och åligger det honom att öfver biblioteket tillhöriga
böcker och tidskrifter upprätta och föra bokförteckning, upptagande
dels uppgift å nyförvärfvade böcker i den ordning de inkomma med
utsatta inköpspris eller, därest de äro skänkta, med gifvarens namn, dels
uppgift å böckerna efter deras olika innehåll.

2. Närmare föreskrifter angående bibliotekets handhafvande och
utlåning därifrån meddelas af direktionen.

§ 62.

1. Öfver navigationsskola tillhöriga instrument och annan undervisningsmateriel
har föreståndaren att upprätta och föra förteckning, särskild!
för navigations- och särskild! för maskinistafdelning. Sådan förteckning
skall under särskilda rubriker upptaga all den undervisningsmateriel,
som blifvit inköpt till skolan, äfvensom dess pris samt tiden,
då materiel såsom försliten och oanvändbar blifvit afskrifven eller för
skolans räkning försåld.

2. Undervisningsmateriel bör vara försedd med märke, utvisande
att densamma tillhör skolan.

3. Undervisningsmateriel, som utlämnas till lärare, står under dennes
ansvar.

§ 63.

Föreståndare åtnjuter årligen utan afkortning af sina tjänstgöringspenningar
en månads semester.

Vid skola, hvarest undervisning pågår under hela året, skall semester
förläggas till sådan tid på året, då föreståndaren icke äger undervisningsskyldighet.
Att under tiden uppehålla föreståndarebefattningen

Bibliotek -

Under visnings materiel.

Semester.

Tjänst ledighet.

För ordnande.

förordnar öfverstyrelsen på förslag- af direktionen ordinarie lärare vid
skolan.

Vid annan skola än ofvan nämnts skall föreståndarens semester förläggas
till sådan tid på året, då undervisning eller inträdespröfning vid
skolan icke äger rum; ocli vare föreståndaren under åtnjutande af semester
ansvarig för fullgörande af de till skolans expedition hörande göromål.

§ 64.

Tjänstledighet må direktionen bevilja skolans föreståndare för högst
två veckor och öfriga lärare för högst en månad.

Astundas längre tids tjänstledighet, skall ansökning därom genom
direktionen, jämte dess yttrande, insändas till öfverstyrelsen, som må
sådan ledighet bevilja, dock för föreståndare icke öfver tre månader.

År denne i behof af tjänstledighet under längre tid än tre månader,
skall därom till Kungl. Maj:t ställd ansökning tillika med yttrande
af direktionen öfverlämnas till öfverstyrelsen för att genom sistnämnda
myndighet hos Kungl. Maj:t anmälas.

§ 65.

1. Varder föreståndare eller lärare under pågående läsår af sjukdom
eller annat laga förfall hindrad att sin tjänst förrätta, eller har han
af direktionen erhållit tjänstledighet, förordne direktionen annan skicklig
person att tjänsten uppehålla. Fortfar hindret för tjänstens utöfvande
utöfver den tid, för hvilken tjänstledighet enligt § 64 må af direktionen
beviljas, eller är fråga om förlängning af sådan redan meddelad tjänstledighet,
hemställe direktionen hos öfverstyrelsen om förordnande för
lämplig person att befattningen under tiden förestå.

2. Erfordras, med hänsyn till antalet elever i någon klass, tillfälligt
anställande af lärare utöfver det i stat bestämda antalet, äger direktionen
att därom göra framställning hos öfverstyrelsen, som, i den mån
medel för ändamålet finnas till öfverstyrelsens förfogande, må efter inspektörens
hörande meddela förordnande för behörig person att tjänstgöra
såsom lärare under den tid, ej öfverstigande ett läsår, för hvilken
hans anställande ansetts erforderligt.

§ 66.

Då föreståndare- eller lärarebefattning vid navigationsskola varder Förordnande
ledig, äger direktionen att hos öfverstyrelsen göra framställning om för- unde£etledig''
ordnande för lämplig person att tjänsten länder ledigheten förrätta; och
må, om för undervisningens oafbrutna gång så fordras, direktionen utse
därtill passande person att, intill dess öfverstyrelsen meddelat förordnande,
förestå befattningen.

§ 67.

Underlåter föreståndare eller lärare vid navigationsskola att upp- lorsumfylla
sina tjänståligganden, har inspektören eller vederbörande direktion
att sådant till öfverstyrelsen ofördröjligen inberätta; och äge sistnämnda
myndighet, sedan den felande lämnats tillfälle sig förklara, att,
efter omständigheterna, antingen omedelbart tilldela den felande föreställning
och varning eller ock anmäla det anmärkta felet till laga åtal
inför vederbörlig domstol.

Kap. 5.

Ekonomiska bestämmelser.

§ 68.

1. Vid inskrifning i navigationsskola erlägges af en hvar, som vin- Afgifter.
ner inträde i

skeppar- eller 3:e maskinistklassen 5 kronor
styrmans- eller 2:a » 10 »

sjökaptens- eller l:a » 15 »

2. Den, som vid navigationsskola anmäler sig till examens undergående
i någon klass, utan att förut hafva varit som elev i klassen
inskrifven, erlägger därvid en examensafgift till enahanda belopp, som för
inskrifning i klassen är föreskrifvet.

Afgiftema s
användning.

Gåfvomedcl.

3. Elev tillhörande styrmans-, sjökaptens-, 2:a eller l:a maskinistklassen
erlägger eu särskild terminsafgift af 5 kronor för hvarje lästermin.
Tillhör elev skeppar- eller 3:e maskinistklassen, erlägges en
särskild afgift af 3 kronor för hela lärokursen.

4. Vid anmälan till den i § 50 mom. 2 omförmälda pröfning i
vissa uti styrmanskurs ingående ämnen erlägges en afgift af 5 kronor.

5. De i mom. 1—4 omförmälda avgifter uppbäras af föreståndaren
och redovisas till direktionen.

6. En hvar, som önskar undergå den i § 50 mom. 1 omförmälda
skepparexamen af 2:a klass, skall vid anmälan därom till föreståndaren
erlägga en afgift af 5 kronor, som tillfaller föreståndaren. Denna afgift
utgör jämväl ersättning för utfärdande af intyg öfver examen samt för
föreståndarens besvär med insändande till kommerskollegium af ansökning
om skepparbref.

§ 69.

De i § 08 mom. 1—4 omförmälda afgifter skola, i den mån det
i skolans stat uppförda anslag af statsmedel till böckers, undervisningsmateriels
och andra inventariers underhåll och förökande samt till
utgifter för bränsle, lyshållning in. m. befinnes otillräckligt, användas
såsom bidrag för nämnda ändamål. Uppstår något år besparing å de
sålunda influtna medlen, skall denna för skolans räkning reserveras för
att under kommande år för ifrågavarande ändamål användas.

§ 70.

1. Af medel, som genom gåfvor, Indika icke blifvit för annat
ändamål bestämda, tillfalla navigationsskola, bildas premiekassor, särskilt
för navigations- och särskild! för maskinistafdelningen. Då icke annorlunda
af gifvaren är föreskrifvet, fördelas gåfvomedlen mellan båda
kassorna enligt direktionens bestämmande.

Dessa medel användas till anskaffande af premier åt elever, som
genomgått lärokurs vid navigationsskola och därunder framför öfriga
elever utmärkt sig genom flit och hedrande uppförande samt vid examen
erhållit medelbetyget berömlig eller med beröm godkänd.

2. Premier till navigationselev böra utgöras af nautiska instrument,
kartor eller böcker rörande sjöväsendet och premier till maskinistelev
af för yrket lämpliga instrument eller böcker.

Direktionen bestämmer i samråd med vederbörande lärare angående
premiernas utdelande.

Premierna anskaffas af direktionen och öfverlämnas offentligen åt
vederbörande, om möjligt samtidigt med betygens utdelande.

3. Räkenskaperna öfver premiekassorna, hvilka räkenskaper böra
omfatta kalenderår, föras af föreståndaren och granskas för hvarje år
af tvenne af direktionens ledamöter.

§ 71.

Vården af och ansvaret för de medel, som inflyta till navigationsskola,
samt skolans alla kassor och fonder åligger direktionen.

§ 72-

1. öfver de i § 71 omförmälda medel afgifver föreståndaren för
hvarje kalenderår redogörelse, innehållande, enligt af öfverstyrelsen
bestämdt formulär, förteckning öfver skolans inkomster och utgifter
under året jämte därtill hörande verifikationer samt uppgift å möjligen
uppkommen besparing å de till böckers, undervisningsmateriels och
andra inventariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle,
lyshållning m. in. afsedda medel.

Perma redogörelse skall den 2 januari nästpåfoljande år af föreståndaren
inlämnas till direktionen, hvilken det åligger att redogörelsen
granska och å densamma härom göra anteckning samt senast den 8 i
nämnda månad till öfverstyrelsen insända.

2. Angående insändande till finansdepartementet af berättelse och
räkenskaper är särskild! stadgadt.

§ 73.

1. Det åligger föreståndaren att öfver skolans samtliga tillhörigheter,
förutom hvad i §§ 61 och 62 särskild! omförmäles, upprätta och föra
inventarieförteckning, upptagande under särskilda rubriker skolan tillhöriga
inventarier samt det pris, hvartill de blifvit inköpta, äfvensom tiden, då de
såsom förslitna eller oanvändbara blifvit afskrida eller för skolans räkning
sålda.

Vården af och ansvaret för skolans samtliga inventarier åligger
föreståndaren.

2. Hvart tredje år inom december månads utgång skola två af
direktionens ledamöter tillsammans med skolans föreståndare verk 12 -

Navigationsskolas
penningmedel.

Redogörelse.

Inventarie förteckning,

inventering.

Särskilda
medgifven
rätt att aflägga
examen
i ängmaskinlära.

ställa inventering af skolans tillhörigheter; direktionen dock obetaget
att, om så anses erforderligt, äfven vid andra tider verkställa sådan
inventering.

I händelse vid inventeringen något befinnes förskingradt eller vanvårdadt,
skall sådant af föreståndaren ersättas.

Effekter, som vid inventeringen befunnits helt och hållet förslitna
eller värdelösa, må efter omständigheterna kasseras och nr inventariet
afföras.

Redogörelse öfver inventeringen skall bifogas årets räkenskaper
samt till öfverstyrelsen insändas.

3. Vid ombyte af föreståndare skall därjämte af direktionen verkställas
inventering.

§ 74.

Den som före detta reglementes utfärdande aflagt styrmansexamen
eller sjökaptensexamen, i hvilken icke ingått ämnet ångmaskinlära, samt
tillika innehar styrmans- eller befälhafvarbref, äger rätt att, för vinnande
af behörighet att utöfva befälhafvarbefattning å ångfartyg, antingen
såsom elev deltaga uti undervisningen i ämnet ångmaskinlära i
navigationsskolas sjökaptensklass och där undergå examen i samma ämne
eller ock utan deltagande i undervisningen undergå sådan examen.

Öfver sålunda undergången examen utfärdas betyg i enlighet med
detta reglementes föreskrifter (formulär 6).

Af den, som sålunda anmäler sig till deltagande i undervisningen
eller undergående af examen, erlägges vid anmälan eu afgift af 5 kronor,
som användes för samma ändamål som de i § 69 här ofvan omförmälda
afgifter.

Form. 1 a (§ 17 mom. 2),

Katalog för inträdesprofningar i navigationsafdelningen.

vid navigationsskolan i

N:o.

Xnträdcssökandes

namn.

Födelseår

och

hemort.

Skepparklass.

Styrmansklass.

Anmärkningar.

Vitsord

svenska

språket.

Vitsord

mate-

matik.

Vitsord

svenska

språket.

Vitsord

mate-

matik.

Vitsord

geografi.

Form. 1 b (§ 17 mom. 2).

Katalog för inträdespröfningar i maskmistafdelnmgen

vill navigationsskolan i .........................................................................................

N:o.

Inträdessökandes namn.

Födelseår

oeli

hemort.

3:e maskinistklass.

2:a maskinistklass.

Anmärkningar.

Vitsord

svenska

språket.

Vitsord

mate-

matik.

Vitsord

svenska

språket.

Vitsord

mate-

matik.

•

Form. 2 a (§ 45 mom. 4).

Protokoll öfver examen i l&avigatiOttäafdelnmgeil vid navigations -

1	2	3	4	5
N:o.	Examinandens namn.	Födelseår och hemort.	Klass.	Skriftlig pröfning.
a) Mate- matik.	i) Meka- nik.	«) Naviga- tion.	4) Skepps- byg- geri	Sven- ska språ- ket.

Anm. 1. Vitsorden för den skriftliga pröfningen utgöras af: godkänd och icke godkänd.

Anm. 2. För examinand tillhörande styrmansklassen göres icke anteckning i kolumn 5 b, 5 d, 6 b, 6 e, 6 f.

» » skepparklassen » » s> » » 5 b, 5 d, 6b, 6 d, 6 e, 6 f, 6 i o. 6 k.

skolan i

den

C	7
Prof ningen i sin helhet.	Anmärkningar.
d) Mate- matik.	*) Fysik och meka- nik.	C) Terre- ster naviga- tion.	d) Astro- nomisk naviga- tion.	Skepps- byg- geri.	/) lag- maskin- lära.	9) Sjö- man- skap.	K) Sven- ska språ- ket.	*) Engel- ska språ- ket.	J) Författ- nings- kun- skap.	*) Hälso- och för- bands- lära.
	E	x a m	e n s f	ö r r	i t t a	rens	v i	b s o r	d.
			L ä i	are	n s v	i t s	r d.
				M e	d e 1 1	a 1.
E .........\|.........	x a ni	e n s f	ö r r	i t t a	rens	v i	; s o r	d.	.........
Lär .........!.........!.........S.........	are	n s v .........	i t s	r d.
				M e	del;	a 1, .........\|.........
	E x a m ! .........i.........	e n s f	ö r r	åtta	rens vi i .........\|.........	t s o r	d. .........j.........
.........!.........j.........	Lär	are	n s -v	i t s	> r d.
		t ..........!.........	Medel'' .........!.........	a 1. ...
	Examensf .........!.........1.........	ö r r	åtta	rens	v i	t s o r d. .........i.........
			L ä i	are	n s "v	i t s	> r d.	,........i-,......1.........
	1 .........1 ........	Medel .........1.........!.........	a 1.

Form. 2 b (§45 mom. 4).

Protokoll öfver examen i maskinistafdeliiingeii vid navigations -

1 1 2	3	4	5
N:o.	Examinandens namn.	Födelseår oeli hemort.	Klass.	Skriftlig pröfning.
a) Mate- matik.	b) Fysik och mekanik.	«) Ing- maskin- lära.	d) Svenska språket.

Anm. 1. Vitsorden för den skriftliga pröfningen utgöras af: godkänd och icke godkänd.

Anm. 2. För examinand tillhörande 2:a maskinistklassen göres icke anteckning i kolumn 5 c, 6 d och 6 g.

» > » 3:e » > » » » > 5b, 5c, 6b, 6d, 6e, 6g o. 6h.

skolan i ........................................................................................ den ............................................ 19

Profil ingen i sin helhet.

Hälso och förb

andslära.

Anmärkningar.

Fysik

och

mekanik.

Ang maskin lära.

Svenska

språket.

Engelska

språket.

Maskin ritning.

E lektid citetslära.

Mate matik.

Form. 3 a (§ 47 mom. 5)

Betyg

öfver genomgången

Sj ökaptensexamen

vid

Navigationsskolan i ...................................................................

Såsom vitsord öfver den examinerades insikter och
färdighet användas siffror från och med 4 till och med
10, hvilka beteckna:

10................berömlig,

9 och 8.............med beröm godkänd,

7 och 6.............godkänd,

5 och 4.............icke godkänd.

(Ben examinerades hela namn-) född den år

har vid den i enlighet med föreskrifterna i reglementet för navigationsskolorna i
riket anställda och denna dag afslutade sjökaptensexamen erhållit följande vitsord:

			Vitsord.
I Matematik................			00
» Fysik och mekanik...........			00
> Terrester navigation..........			00
» Astronomisk navigation ........			oo
» Skeppsbyggeri.............. » Ångmaskinlära.............	00 00	medeltal	00
» Sjömanskap............... » Svenska språket.............	00		00
» Engelska språket............	00 ........	medeltal	00
» Författningskunskap...........	00	Medeltal	00
» Hälso- och förbandslära........			00

På grund häraf har............................fa™)............................genomgått examen och i

hufvudbetyg erhållit.................................., hvilket härmed till bevis meddelas.

................................. den ................................. 19........

Examensförrättare.
Lärare i skeppsbyggeri.
Lärare i engelska språket.

Föreståndare vid navigationsskolan.
Lärare i ångmaskinlära.
Lärare i författningskunskap.

Lärare i navigation m. m.
Lärare i svenska språket.
Lärare i hälso- o. förbandslära.

Betyg

öfver genomgången

Styrmansexamen

vid

Form. 3 b (§ 47 mom. 5).

Navigationsskolan i

Såsom vitsord öfver den examinerades insikter och.
färdighet användas siffror från och med 4 till och med
10, hvilka beteckna:

10................berömlig,

9 och 8.............med beröm godlcänd,

7 och 6.............godkänd,

5 och 4.............icke godkänd.

(Den examinerades hela namn.) född döll år i

bär vid den i enlighet med föreskrifterna i reglementet för navigationsskolorna i
riket anställda och denna dag afslutade styrmansexamen erhållit följande vitsord:

			Vitsord.
I Matematik................			00
» Terrester navigation ................	00
5 Astronomisk navigation ........			00
» Sjömanskap...............			00
» Svenska språket.............	00	J
» Engelska språket............	00	/ medeltal	00
» Författningskunskap ..........	00	1
		Medeltal	00
» Hälso- och förbandslära........			00

På grund häraf har

hufvudbetyg erhållit..........

...................... den

(namn)........................... genomgått examen och i

hvithet härmed till bevis meddelas.

19 .

Examensförrättare.

Föreståndare vid navigationsskolan. Lärare i navigation m! in!

Lärare i svenska språket.

Lärare i engelska språket.

Lärare i författningskunskap.

Lärare i hälso- o. förbandslära.

100

Form, 3 c (§ 47 mom. 5).

Betyg

öfver genomgången

Skepparexamen af l:a klass

vid

Navigationsskolan i ............

Såsom vitsord öfver den examinerades insikter och
färdighet användas siffror från och med 4 till och med
10, hvilka beteckna:

10................berömlig,

9 och 8.............med beröm godkänd,

7 och 6.............godkänd,

5 och 4.............icke godkänd.

(Ben examinerades hela namn.) född d6Il år i

har vid den i enlighet med föreskrifterna i reglementet för navigationsskolorna i
riket anställda och denna dag afskräde skepparexamen af l:a klass erhållit följande
vitsord:

I Matematik.................................	Vitsord.
00
» Navigation.................................	00
» Sjömanskap ................................ » Svenska språket..................... (l° 1 . . . » Författningskunskap ..................\ me 6 a Medeltal	00 00
00

På grund häraf har

hufvudbetyg erhållit .........

................................. den

,(namnl........................... genomgått examen och

hvilket härmed till bevis meddelas.

....... 19........

Éxamensförrättare.

Föreståndare vid navigationsskolan. Lärare i skepparklassen.

101

Form. 3 d (§ 47 mom. 5).

Betyg

öfver genomgången

Maskinistexamen af l:a klass

vid

Navigationsskolan i ...................................................................

M:o

Såsom vitsord	öfver	den	examinerades insikter och
färdighet användas	siffror	från	och med 4 till och med
10, hvilka beteckna 10.......			. . . berömlig,
9 och 8 . . .
7 och 6 . . . .			. . . godkänd,
5 och Al ... .			. . . icke godkänd.

(Den examinerades hela namn.) född d.611 år i

liar vid den i enlighet med föreskrifterna i reglementet för navigationsskolorna i
riket anställda och denna dag afslutade maskinistexamen af l:a klass erhållit
följande vitsord:

I Matematik.....

» Fysik och mekanik

i) Ängmaskinlära . .
» Maskinritning . . .
» Elektricitetslära . .
» Svenska språket . .
» Engelska språket .

medeltal

Medeltal

■ Hälso- och förbandslära

På grund häraf har

hufvudbetyg erhållit................

.......den ....

vltsord

_(namn)........................... genomgått examen och i

hvilket härmed till bevis meddelas.

........ 19........

Examensförrättare. Föreståndare vid navigationsskolan. Lärare i ångmaskinlära m. m.

Lärare i matematik. Lärare i elektricitetslära. Lärare i svenska språket.

Lärare i engelska språket, Lärare i hälso- o. f örbandsiära.

102

Form. 3 e (§ 47 mom. 5).

Betyg

öfver genomgången

Maskinistexamen af 2:a klass

vid

Navigationsskolan i ..................................................

Såsom vitsord öfver den examinerades insikter och
färdighet användas sitfror från och med 4 till och med
10, hvilka beteckna:

10................berömlig,

9 och 8.............med beröm godkänd,

7 och 6.............godkänd,

5 och 4.............icke godkänd.

(Deri examinerades hela namn.) född den .................år

har vid den i enlighet med föreskrifterna i reglementet för navigationsskolorna i
riket anställda och denna dag afslutade maskinistexamen af 2:a klass erhållit
följande vitsord:

I Matematik.................................	Vitsord. 00
» Eysik och mekanik............................	00
% Angmaskmlära..............................	00
» Elektricitetslära..............................	00
■> Svenska språket..............................	00
Medeltal	00
» Hälso- och förbandslära.........................	00

På grund häraf har

hufvudbetyg erhållit...........

..................................den

. (namn).......................... genomgått examen och

hvithet härmed till bevis meddelas.

19 .

Éxamensförrättare. Föreståndare vid navigationsskolan. Lärare i ångmaskinlära m. m.

Lärare i matematik. Lärare i elektricitetslära. Lärare i svenska språket.

Lärare i hälso- o. iörbandslära.

103

Form. 3 f (§ 47 mom. 5)

Betyg

öfver genomgången

Maskinistexamen af 3:e klass

vid

Navigationsskolan i

Såsom vitsord öfver den examinerades insikter och
färdighet användas siffror från och med 4 till och med
10, hvilka beteckna:

10................berömlig,

9 och 8.............med beröm godkänd,

7 och 6.............godkänd,

5 och 4.............icke godkänd.

(Den examinerades hela namn.) född döll år i

har vid den i enlighet med föreskrifterna i reglementet för navigationsskolorna i
riket anställda och denna dag afslutade maskinistexamen af 3:e klass erhållit
följande vitsord:

	Vitsord.
I Matematik.................................	00
» Angmaskinlära...............................	00
» Svenska språket..............................	00
Medeltal	00

På grund häraf har

hufvudbetyg erhållit..........

..................................den

......(namn)........................... genomgått examen och i

, hvilket härmed till bevis meddelas.

........... 19........

Examensförrättare.

Föreståndare vid navigationskoian.

Lärare i 3:e maskinistklassen.

105

Form. 4 a (§ 60 inom. 1).

Inskrifningsbok

för

Navigationsskolan i

Navigationsafdelningen,

(Styrmans- och Sjökaptensklasserna.)

106

N:o.	Elevens namn.	Födelseort och hemort.	Fö- delseår och dag.	Faders eller målsmans namn, yrke eller titel och hemort.	Tjänstgöring till sjöss vid inträde i styrmansklassen.
Segel- fartyg.	Ång- fartyg.	Summa tjänst- göring.	Däraf å segel-fartyg öfver 100 ton.	Däraf i nord-sjöfart.
				..............................			...








						.........

107

Tjänstgöring till sjöss efter aflagd styrmansexamen.	Sjömanshus, vid hvilket eleven är inskrifven, samt uppgift om elevens värnpliktsförhållande.	Antagen till elev. (År och dag).	Aflagt examen. (År och dag).	Lämnat skolan utan att hafva aflagt examen. (År och dag).	Anmärkningar.
Som befäl-hafvare, förste oller ende styrman.	I annan styr man s-befatt-ning.	I man-skaps-be-fältning.	Styr- mans- klassen.	Sjö-kap-tens-kl assen.	Styr-man s-klassen.	Sjö- kap- tens- klassen.









............

109

Form. 4 b (§ 60 mom. 1).

Inskrifningsbok

för

Navigationsskolan i ................................................................................

Navigationsafdelningen.

(Skepparklassen.)

N:0.	Elevens namn.	Eödelseort och hemort.	Fö- delseår och dag.	Faders eller målsmans namn, yrke eller titel och hemort.	Tjänstgöring till sjöss vid in-träde i skepparklassen.
Segel- fartyg.	Ång- fartyg.	Summa tjänst- göring.	Där af å segel-fartyg i öster-sjö-eller vid-sträck-tare fart.




			.........




						............	i:Ei

Sjömanshus, vid h vilket eleven är inskrifven, samt uppgift om elevens värnpliktsförhållande.	Antagen till elev. (År och dag.)	Aflagt examen. (År och dag.)	Lämnat skolan utan att hafva aflagt examen. (År och dag.)	Anmärkningar.

				.............................................

113

Form. 4 c (§ 60 mom. 1).

Inskrifningsbok

för

Navigationsskolan i

Maskinistafdelningen.

(lia och 2;a maskinistklassen.)

114

N:o.	Elevens namn.	Födelseort och hemort.	Fö-delse-år och dag.	Faders eller målsmans namn, yrke eller titel och hemort.	Tjänstgöring vid inträde i 2:a masHnistklassen.
Till sjöss.	Å mekanisk verkstad.
Som eldare eller 3:e maski-nist.	Där af deltagit i maski-nens skötsel.	Total- anställ- ning.	Däraf tillbragta
i arbete med sjö-ång-maski-ner.	i äng-panne-arbete.
			.........	.................................

			.........

115

Tjänstgöring till sjöss efter aflagd 2:a kl. maskinist-examen.	Sjömanshus, vid hvilket eleven är inskrifven, samt uppgift om elevens värnplikts-förhållande.	Antagen till elev. (År och dag.)	Aflagt examen. O (År och dag.)	Lämnat skolan utan att hafva aflagt examen. (År och dag.)	Anmärkningar.
I befattning, för hvilken fordras maskinistbref af 2:a klass.	I annan maskinist-befattning.	2:a maski- nist- klass.	l:a maski- nist- klass.	2:a maski- nist- klass.	l:a maski- nist- klass.

	..................

						............



			''				............1

			............1

117

Form. 4 d (§ 60 mom. 1).

Inskrifningsbok

för

Navigationsskolan i

Maskinistafdelningen.

(3:e maskinistklass.)

118

N:o.	Elevens namn.	Födelseort och hemort.	Fö-delse-år och dag.	Faders eller målsmans namn, yrke eller titel och hemort.	Tjänstgöring vid inträde i 3:e maskinistklass.
Till sjöss.	Å mekanisk verkstad.
Som eldaro.	Däraf deltagit i maskinens skötsel.	Total- an- etällning.	Däraf tillbragta i ångpanno- arbete.
			.........	.................................
				.................................		............

						............
	....................................	..................	.........
	.................................... ....................................

119

Sjömanshus, vid hvilket elev är iuskrifven, samt uppgift om elevens värnpliktsförhållande.	Antagen till elev. (År och dag.)	Aflagt examen. (År och dag.)	Lämnat skolan utan att hafva aflagt examen. (År och dag.)	Anmärkningar.
		..................
		.................. ........		•••••..................;......................

120

Form. 5 a. (§ 60 mom. 3.)

Uppgift

angående

antalet af de

navigationsafdelningen

inskrifna ocli ut -

Skeppar klassen.

Styrmansklassen.

Vid årets början

inskrifna.

Under året tillkomna.

Afgångna utan att

hafva aflagt examen.

Vid examen god-

kända.

Vid examen godkända,

som icke tillhört 1

skolan.

Vid årets slut

inskrifna.

Summa

utexaminerade.

Vid årets början
inskrifna.

Under året tillkomna.

Afgångna utan att
hafva aflagt examen.

Vid examen god-kända.

Vid examen godkända,

som icke tillhört
skolan.

Vid årets slut
inskrifna.

Summa

utexaminerade.

.........

121

vid navigationsskolan i ................................................................... under år

examinerade elever m. m.

Sj 5 kapten.» klassen.

Antal elever, som allagt

särskild examen i

ångmaskinlära.

Antal elever, som allagt

skcpparexamen

af 2:a klass.

—

Hela antalet utexaminerade.

Anmärkningar,

Vid årets början

inskrifna.

Under året tillkomna.

Afgångna utan att

hafva aflagt examen.

Yid examen god-

kända.

Yid examen godkända,

som icke tillhört

skolan.

Yid årets slut

inskrifna.

Summa

utexaminerade.

>..........

(Namn.)

Föreståndare vid navigationsskolan i

122

Form. 5 b (§ 60 mom. 3).

Uppgift angående antalet af de

i maskixustafdelnmgen

inskrifna och ut -

3:e maskinistklassen.

2:a maskinistklassen.

Vid årets början

inskrifna.

Under året tillkomna.

Afgångna utan att

hafva aflagt examen.

Vid examen god-

kända.

Vid examen godkända,

som icke tillhört

skolan.

Vid årets slut

inskrifna.

Summa

utexaminerade.

Vid årets början
inskrifna.

Under året tillkomna.

Afgångna utan att
hafva aflagt examen.

Vid examen god-kända.

Vid examen godkända,
som icke tillhört
skolan.

Vid årets slut
inskrifna.

Summa

utexaminerade.

• *.......

.........

............

............l

123

vid navigationsskolan i ........................................................ under år

examinerade elever m. m.

1: a maskinist k lassen.

Hela antalet utexaminerade.

Anmärkningar.

"Vid årets början

in skri fn a.

Under året tillkomna.

Afgångna utan att

hafva aflagt examen.

Vid examen god-

kända.

Vid examen godkända,

som icke tillhört

skolan.

Vid årets slut

inskrift! a.

Summa

utexaminerade.

..........•

(Namn.)

Föreståndare vid navigationsskolan i

124

Form. 6 (§ 74).

Betyg

öfver genomgången

Examen i ångmaskinlära

vid

Navigationsskolan i

Såsom vitsord öfver den examinerades insikter och
färdighet användas siffror från och med 4 till och med
10, hvilka beteckna:

10................berömlig,

9 och 8.............med beröm godkänd,

7 och 6.............godkänd,

5 och 4.............icke godkänd.

(Den examinerades hela namn.) född. ddl år i

har vid den i enlighet med föreskrifterna i reglementet för navigationsskolorna i
riket anställda och denna dag afslutade examen i ångmaskinlära erhållit vitsordet
.........00..........

På grund häraf har .................(namn.)................. genomgått examen och därvid erhållit
betyget ............................................, livilket härmed till bevis meddelas.

............................................. den ............................................. 19.......

Examensförrättare.

Föreståndare vid navigationsskolan.

Lärare i ångmaskinlära.

125

Förslag

till

Kung!. Maj:ts nådiga kungörelse angående navigations lärarexamen.

§ 1-

För att bereda tillfälle till inhämtande af de kunskaper, som ingå Navigationsi
den uti reglementet för navigationsskolorna i riket den lararkurs.

omförmälda navigationslärarexamen, anordnas hvartannat år i Stockholm
undervisning å lokal, som af kommerskollegium i egenskap af öfverstyrelse
för navigationsskolorna bestämmes.

Denna undervisning omfattar följande kurser, nämligen dels matematik,
fysik och mekanik, dels astronomi och astronomisk navigation,
dels ock deviationslära och nautisk meteorologi; och skall, såvida icke
öfverstyrelsen på framställning af vederbörande lärare annorlunda förordnar,
kursen i matematik, fysik och mekanik taga sin början den 7
september och fortgå till den 21 november, kursen i astronomi och
astronomisk navigation taga sin början den 21 november och fortgå
till slutet af februari samt kursen i deviationslära och nautisk meteorologi
taga sin början den 7 januari och fortgå till den 21 mars.

Undervisningstiden skall för hvardera kursen omfatta minst 4
timmar i veckan.

Tiderna för de särskilda kurserna skola genom öfverstyrelsens försorg
minst en månad före den första kursens början tillkännagifvas i den tidning,
hvari officiella meddelanden införas, hvarjämte föreståndarna för
navigationsskolorna skola därom särskild! underrättas, likaledes genom
öfverstyrelsens försorg.

126

Förordnande
af lärare.

Deltagare i
kurserna.

Anmälan till
deltagande i
kurserna.

Undervisningen
i
kurserna.

§ 2.

Uti hvardera, af de i § 1 omförmälda kurser förordnar öfverstyrelse!].
på förslag af inspektören för navigationsskolorna i riket en lärare
med undervisningsskyldighet af minst 4 timmar i veckan. Såvida hinder
härför icke möter, skall föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån
vara lärare i deviationslära och nautisk meteorologi.

§ 3.

Rättighet att deltaga i omförmälda kurser äger den, som aflagt
sjöofficers- eller sjökaptensexamen. Dock må ingen deltaga i kursen
i astronomi och astronomisk navigation eller i kursen i deviationslära
och nautisk meteorologi, med mindre han förut aflagt godkänd examen
i kursen i matematik, fysik och mekanik.

§ 4.

Deri, som önskar att i någon af kurserna deltaga, skall därom

hos öfverstyrelsen göra anmälan senast 14 dagar före den för kursens

börian bestämda tiden.

8 5.

I hvardera af de i § 1 omförmälda kurser meddelas undervisning
till det omfång, som här nedan angifves, nämligen:

A. Kursen i matematik, fysik och mekanik.

1. Komplettering af den för sjökaptensexamen vid navigationsskola
föreskrifna kurs i fråga om elementär algebra; algebraisk analys; analytisk
geometri; de första grunderna af differential- och integralräkning; minsta
kvadratmetoden; allt till den omfattning, som kan vara behöflig för uppfattning
och tillämpning af öfriga ämnen.

2. De viktigaste satserna om ljuset och ljudet, särskild! med afseende
på hvad som kan vara tillämpligt på nautiska förhållanden samt
behöflig! för läran om kikare och reflexionsinstrument.

127

3. Geometrisk rörelselära; kroppars massa och lefvande kraft; tröghetsmoment;
lagarna för kroppars fall samt pendelrörelse; allt till den
omfattning, som kan vara behöflig för undervisningen i astronomi och
deviationslära.

B. Kursen i astronomi och astronomisk navigation.

1. De astronomiska koordinatsystemen; himmelskropparnas skenbara
rörelser; de astronomiska reduktionerna: procession, nutation, aberration,
refraktion och parallax; de astronomiska efemeriderna.

2. Enkel framställning om kroppars rörelse i ett solsystem med
uteslutande af störingsteorien; Kepplers lagar och planetbanornas element;
Newtons attraktionslag såsom förklaring af himmelskropparnas
rörelser; kortfattad teori för tidvattensfenomenet; det allmännaste om
himmelskropparnas fysik.

3. Teorien för reflexions-, passage- och azimutinstrument; observationer
med passageinstrument.

4. Tid-, höjd- och azimntbestämningar; teorien för astronomisk
ortbestämning till sjöss; metoder för ortlinjers beräknande; nautisk-astronomiska
tabeller.

5. Kronometerns konstruktion; störande inflytelser på kronometerns
gång; astronomiska observationer för reglering af kronometern.

6. Enkel framställning om de vanligaste sätten för bestämmande
af jordens form och storlek samt om kartprojektioner.

C. Kursen i deviationslära och nautisk meteorologi.

1- Magnetismen; de magnetiska enheterna; olika kompasskonstruktioner;
kompassers pröfning jämte undersökning af kompassers och magneters
magnetiska moment.

2. Teorien för fartygsmagnetismens inverkan på kompassen och
deviationens sammansättning; beräkning af deviationskoefficienter; bestämmande
af horisontal riktkraft, vertikalkraft och krängningskoefficient;
teorien för kompensering; deflektorn och dess användande; olika sätt för
uttagning af deviation och utläggande af deviationskurvor.

3. Kompassens uppställning ombord.

4. Den för sjökaptensexamen vid navigationsskola föreskrifna kursen
i meteorologi något utvidgad; klimatlära; det meteorologiska underrättelseväsendet;
meteorologisk litteratur.

128

Undervis ningens anordnande.

Examina.

Betyg.

Examen Titan
föregående
kurs.

Käft att
åhöra undervisningen.

§ 6-

Undervisningen skall företrädesvis meddelas genom föreläsningar.
Vid slutet af hvarje kurs företagas tentamina.

§ 7.

Under sista veckan af hvarje kurs anställes examen, hvarvid vederbörande
lärare tjänstgöra såsom examensförrättare. Om tiden för examen
underrättar vederbörande lärare öfverstyrelsen och inspektören för navigationsskolorna,
hvilken sistnämnde bör, där hinder ej möter, närvara vid
examen.

§ 8-

1. Öfver aflagd examen utfärdar examensförrättaren betyg, hvari
såsom vitsord öfver den examinerades insikter och färdighet användas
siffror från och med 4 till och med 10, hvilka beteckna:

10 berömlig,

9 och 8 med beröm godkänd,

7 och 6 godkänd,

5 och 4 icke godkänd.

2. Betyg öfver examen utfärdas i enlighet med vid denna kungörelse
fogadt formulär (1).

§ 9.

Önskar någon aflägga examen utan föregående deltagande i kurs,
skall han anmäla sig hos vederbörande lärare före den tid tentamina
inom hvarje kurs äga rum.

§ 10.

Rätt att endast såsom åhörare begagna sig af undervisningen i en
eller flera af de uti navigationslärarkursen ingående ämnen må, i den
mån utrymme och undervisningens behöriga gång det medgifva, kunna
af vederbörande lärare med öfverstyrelsens begifvande meddelas den,
som aflagt sjöofficers- eller sjökaptensexamen.

Hvad i § 3 stadgas om ordningen för deltagande i de särskilda
kurserna sinsemellan äger ej tillämpning med afseende å dylik åhörare.

129

Form. 1 (§ 8).

Betyg

öfver genomgången

N avigationslär ar examen.

Såsom vitsord öfver den	examinerades insikter och
färdighet användas siffror från	och med 4 till och med
10, hvilka beteckna:
10.............
9 och 8 .........	. . med beröm godkänd.
7 och 6 .........	. . godkänd.
5 och 4 .........

(Deri examinerades hela namn.) född deri ål’ i

bär vid den i enlighet med föreskrifterna i Kungl. Majrts nådiga kungörelse den

............................................................... anställda navigationslär ar examen erhållit följande

vitsord:

	Vitsord.
I Matematik, fysik och mekanik .....................	00
» Astronomi och astronomisk navigation.................	00
» Deviationslära och nautisk meteorologi.................	00
Medeltal	00

På grund häraf har ......................(namn).................. genomgått examen, hvilket

härmed till bevis meddelas.

Stockholm den.................................. 19

Lärare i matematik, fysik
och mekanik.

Lärare i astronomi och astronomisk
navigation.

Lärare i deviationslära och
nautisk meteorologi.

Förslag

till

stat för navigationsskolorna i riket.

		Undervisnings-timmar pr vecka.	Fast lön.	Tjänst- görings- pennin- gar.	Arfvoden m. m.	Summa.
1	inspektör..........................................................						7,000	_	7,000
För undervisning i navigationslärarkursen................	—	—	—	—	—	1,200	—	1,200	_
	Navigationsskolan i Stockholm.
	Navigationsafdelningen.
	Ordinarie lärare.
1	föreståndare.....................................................	—	2,700	—	1,600	—	—	—
1	lärare..............................................................	—	1,700	—	800	—	—	—
1	d:o ..............................................................	—	1,700	--	800	—	—	—
	Speciallärare.
1	biträdande lärare i navigation ...........................	—	—	—	—	—	2,500	—
	Sjökaptensklassen.
1	lärare i skeppsbyggeri.......................................	4 ä 150 kr.	—	—	—	—	600	—
1	» » ångmaskinlära.......................................	2 ä 150 kr.	—	—	—	—	300	—
	Sjökaptensklassen och styrmansklass I.
1	lärare i författningskunskap................................	5 å 120 »	—	—	—	—	600	-
1	» i svenska språket.....................................	3 å 120 »	—	—	—	—	360	—
1	» i engelska » .....................................	5 å 120 »	—	—	—	—	600	-
1	» i hälso- och förbandslära (40 tim. å 7: 50) ...	—	—	—	—	—	300	—
	Styrmansklass II.
1	lärare i författningskunskap................................	2 k 120 »	—	—	—	—	240	-
1	» i svenska språket.....................................	2 å 120 »	—	—	—	—	240	—
	Transport	—	6,100	—	3,200;		5,740	—	8,200

132

	Undervisnings-timmar pr vecka.	Past lön.	Tjänst- görings- pennin- gar.	Arfvoden m. m.	Summa.
Transport	_	6,100	_	3,200	_	5,740	_	8,200
1 lärare i engelska språket....................................	3 å 120 kr.	—	—	—	—	360	—
1 » i hälso- och förbandslära (20 tim. å 7:50) ...	—	—		—	—	150	—
Skepparklass I och II.
1 lärare..............................................................	39	—	—	—	—	900	—
1 » ..............................................................	39	—	—	—	—	900	—
Maskinistafdelningen.
Ordinarie lärare.
1 lärare i ångmaskinlära, fysik och mekanik i l:a
maskinistklassen.............................................	—	1,700	—	800	—	—	—
Speciallärare.
l:a maskinistklassen.
1 lärare i engelska språket....................................	2 å 120 kr.	—	—	—	—	240	—
2:a maskinistklassen.
1 lärare i ångmaskinlära, fysik och mekanik............	21 ii 100 kr.	—	—	—	—	2,100	—
l:a och 2:a maskinistklassen.
1 lärare i matematik (9 + 12 tim.)........................	21 å 100 kr.	—	—	—	—	2,100	—
1 » i elektricitetslära (2 + S tim.)..................	5 å 150 kr.	—	—	—	—	750	—
1 » i svenska språket (1 + 2 » )..................	3 å 120 kr.	—	—	—	—	360	—
1 » i hälso- och förbandslära (40 tim. å 7:50) ...	—	—	—	—	—	300	—
3:e maskinistklassen.
1 lärare.............................................................. Till böckers, undervisningsmateriels och andra inven-	—	—	—	—	—	900	—
tariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning m. m.........................						500
	—	7,800	—	4,000	—	15,300	—	27,100	—
Transport	—	—	—	—	—	—	—j	35,300	—

133

		Undervisnings-timmar pr vecka.	Fast lön.	Tjänst- görings- pennin- gar.	Arfvoden m. m.	Summa.
	Transport	—	—	-	—	—	—	—	35,300	—
	Navigationsskolan i Göteborg.
	Navigationsafdelningen.
	Ordinarie lärare.
1 föreståndare......................................................	—	2,700	—	1,600	—	—	—
1	lärare..............................................................	—	1,700	—	800	—	—	—
1	d:o ..............................................................	—	1,700	—	800	—	—	—
	Speciallärare.
1	biträdande lärare i navigation ...........................	—	—	—	—	—	2,500	-
	Sjökaptensklassen.
1	lärare i skeppsbyggeri.......................................	4 å 150 kr.	—	—	—	—	600	—
1	» » ångmaskinlära.......................................	2 å 150 »	—	—	—	—	300	—
	Sjökaptensklassen och styrmansklass I.
1 lärare i författningskunskap................................	5 å 120 »	—	—	—	—	600	—
1	» i svenska språket.....................................	3 å 120 »	—	—	—	—	360	—
1	» i engelska språket....................................	5 å 120 »	—	—	—	—	600	—
1	» i hälso- och förbandslära (40 tim. å 7:50) ...	—	—	—	—	—	300	-
	Styrmansklass II.
1	lärare i författningskunskap................................	2 å 120 »	—	—	—	—	240	—
1	» i svenska språket.....................................	2 å 120 »	—	—	—	—	240	—
1	» i engelska » .....................................	3 å 120 »	—	—	—	—	360	—
1	''» i hälso- och förbandslära (20 tim. å 7:50) ...	—	—	—	—	—	150	—
	Skepparklass I och II.
1	lärare..............................................................	39	—	—	—	—	900	—
1	» .........................................	39	—	—	—	—	900	—
	MasMnistafdelningen.
	Ordinarie lärare.
1	lärare i ångmaskinlära, fysik och mekanik i l:a
	maskinistklassen.............................................	—	1,700	—	800	—	—	—
	Transport	—	7,800	—	4,000	—	8,050		35,300

134

	Undervisnings-timmar pr vecka.	Fast lön.	Tjänst- görings- pennin- gar.	Arfvoden m. m.	Summa.
Transport	—	7,800	—	4,000	—	8,050	—	35,300	—
Speciallärare.
l:a maskinistklassen.
1 lärare i engelska språket.....................................	2 å 120 kr.	—	—	—	—	240	—
2:a maskinistklassen.
1 lärare i ångmaskinlära, fysik och. mekanik...........	21 ä 100 »	—■	—	—	—	2,100	—
l:a och 2:a maskinistklassen.
1 lärare i matematik (9 + 12 tim.)........................	21 k 100 «	—	—	—	—	2,100	—
1 » i elektricitetslära (2 + 3 tim.)...................	5 å 150 »	—	—	—	—	750	—
1 » i svenska språket (1 + 2 » )...................	3 å 120 »	—	—	—	—	360	—
1 » i hälso- och förbandslära (40 tim. å 7:50) ...	—	—	—	—	—	300	—
3:e maskinistklassen.
1 lärare..............................................................	—	_	_	—	—	900	—
Till böckers, undervisningsmateriels och andra inven-
tariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning m. m........................						500
		7,800	—	4,000	—	15,300	—	27,100	—
Navigationsskolan i Malmö.
Navigationsafdelningen.
Ordinarie lärare.
1 föreståndare.....................................................	—	2,700	—	1,600	—	—	—
1 lärare..............................................................	—	1,700	—	800	—	—	—
Speciallärare. Sjökaptensklassen.	*
1 lärare i skeppsbyggeri.......................................	4 ä 150 kr.	—	—	—	—	600	-
1 » s ångmaskinlära.......................................	2 å 150 »	—	—	—	—	300	—
Transport	—	4,400	—	2,400	—	900	—	62,400	—

135

			Undervisnings-timmar pr vecka.	Fast lön.	Tjänst- görings pennin- gar.	Arfvoden m. m.	Summa.
		Transport	—	4,400	—	2,400	—	900	—	62,400	—
		Sjökaptens- och styrmansklassen.
1	lärare	i författningskunskap................................	5 å 120 kr.	—	—	—	—	600	—
1	))	i svenska språket.....................................	3 å 120 »	—	—	—	—	360	—
1	»	i engelska » .....................................	5 å 120 »	—	—	—	—	600	—
1	))	i hälso- och förbandslära (40 tim. å 7:50)...	—	—	—	—	—	300	—
		Skepparklassen.
1	lärare	Maskinistafdelnmgen.	39					900
		Ordinarie lärare.
1	lärare	i ångmaskinlära, fysik och mekanik i T.a
	maskinistklassen.............................................	—	1,700	—	800	—	—	—
		Speciallärare.
		l:a maskinistklassen.
1	lärare	i engelska språket....................................	2 å 120 »	—	—	—	—	240	—
		2:a maskinistklassen.
1	lärare	i ångmaskinlära, fysik och mekanik............	21 å 100 »	_	—	—	—	2,100	—
		l:a och 2:a maskinistklassen.
1	lärare	i matematik (9 + 12 tim.)........................	21 å 100 »	—	—	—	—	2,100	—
1	»	i elektricitetslära (2 + 3 tim.)..................	5 å 150 »	—	—	—	—	750	—
1	))	i svenska språket (1 + 2 tim.)..................	3 å 120 »>	—	—	—	—	360	—
1	))	i hälso- och förbandslära (40 tim. å 7: 50) ...	—	—	—	—	—	300	—
		3:e maskinistklassen.
1 lärare		—	—	—	—	—	900	—
Till böckers, undervisningsmateriels och andra inven-
	tariers underhåll och förökande samt till utgifter
	för bränsle, lyshållning m. m. ........................	—	—	—	—	—	500	-
			—	6,100	—	3,200	—	10,910	—	20,210	—
		Transport	—	-	—	-	—		—	82,610	—

136

Transport

Navigationsskolan i Härnösand.

Navigationsafdelningen.

Ordinarie lärare.

1 föreståndare.
1 lärare.........

1 lärare

1 >

1 lärare

1 »

1 lärare.

Speciallärare.

Sjökaptensklassen.

i skeppsbyggeri.....................................

» ångmaskinlära.....................................

Sjökaptens- och styrmansJclassen.

i författningskunskap..............................

i svenska språket..................................

i engelska » ...................................

i hälso- och förbandslära (40 tim. å 7:50) .

Skepparklassen.

Maskinistafdelningen.

Ordinarie lärare.

1 lärare i ångmaskinlära, fysik och mekanik i l:a och
2:a maskinistklassen......................................

Speciallärare.

l:a och 2:a maskinistklassen.

1 lärare i matematik...........................................

1 » i elektricitetslära....................................

1 » i engelska språket..................................

1 » i svenska » ..................................

1 » i hälso- och förbandslära (30 tim. å 7: 50)

Transport

Undervisnings-timmar pr vecka.	Past lön.	Tjanst- görings- pennin- gar.	Arfvoden m. m.	Summa.
—	—		—	—	—	—	82,610	-
	2,700		1,600
	1,700		800	—
4 å 150 kr.					600
2 å 150 »	—	—	—	—	300	—
5 a 120 »	_	_	—	_	600	_
3 å 120 »	—	—	—	—	360	—
5 å 120 »	—	—	—	—	600	—
— *	~	—	—	—	300
39	—	—	—	—	900	—
—	1,700	—	800	—	—	—
15 h 100 »					1,500
4 å 150 »	—	—	—	—	600	—
2 å 120 »	—	—	—	—	240	—
*3 ä 120 »	—	—	—	—	360 225	—
—	6,100	—	3,200		6,585	—	82,610	—

137

	Undervisnings-timmar per vecka.	Past lön.	Tjänst- görings- pennin- gar.	Arfvoden m. m.	Summa.
Transport	—	6,100	—	3,200	—	6,585	—	82,610	—
3.-e maskinistlclassen.
1 lärare..............................................................	—	—	—	—	—	900	—
Till böckers, undervisningsmateriels och andra inven-
tariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning in. m..........................						500
	—	6,100	—	3,200		7,985		17,285
Navigationsskolan i Kalmar.
Navigationsafdelning.
Ordinarie lärare.
1 föreståndare......................................................	—	2,500	—	1,300	—	—	—
1 lärare..............................................................	—	1,700	—	800	—	—	—
Speciallärare.
Sjökaptensklassen.
1 lärare i skeppsbyggeri........................................	4 å 150 kr.	—	—	—	—	600	—
1 » i ångmaskinlära.......................................	2 å 150 »	—	—	—	—	300	—
Sjökaptens■ och styrmansklassen.
1 lärare i författningskunskap................................	5 å 120 »	—	—	—	—	600	—
1 » i svenska språket.....................................	3 å 120 »	—	—	—■	—	360	—
1 » i engelska » .....................................	5 å 120 »	—	—	—	—	600	—
1 » i hälso- och förbandslära (40 tim. å 7:50) ...	__	—	—	—	—	300	—
Skepparklassen■
1 lärare..............................................................	39	—	—	—	—	900	—
Till böckers, undervisningsmateriels och andra inven-
tariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning m. m..........................						500
	—	4,200	—	2,100	—	4,160	—	10,460	—
Transport	—	—	—	—	—	—	—	110,355	—

138

	Undervisnings-timmar per vecka.	Fast lön.	Tjänst- görings- pennin- gar.	Arfvoden m. m.	Summa.
Transport	—	—	—	—	—	—	—	110,355	—
Navigationsskolan i Visby.
N avigationsafdelning.
Ordinarie lärare.
1 föreståndare......................................................	—	2,500	—	1,300	—	—	—
1 lärare..............................................................	—	1,700	—	800	—	—	—
Speciallärare.
Sjökaptensklassen.
1 lärare i skeppsbyggeri.......................................	4 å 150 kr.	—	-	—	—	600	—
1 » i ångmaskinlära.......................................	2 å 150 »	—	—	—	—	300	—
Sjökaptens- och styrmansklassen.
1 lärare i författningskunskap................................	5 å 120 »	—	—	—	—	600	—
1 » i svenska språket.....................................	3 å 120 »	—	—	—	—	360	—
1 » i engelska » .....................................	5 å 120 »	—	—	—	—	600	—
1 » i hälso- och förbandslära (40 tim. å 7:50) ...	—	—	—	—	—	300	—
Skepparklassen ■
\ 1 lärare.............................................................. ■ Till böckers, undervisningsmateriel» och andra inven-	39	~	"	"	“	900
tariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning m. m..........................						500
1	—	4,200	—	2,100	—	4,160	—	10,460	—
Navigationsskolan i Hälsingborg.
Navigationsafdelning.
Ordinarie lärare.
1 föreståndare......................................................	—	2,500	—	1,300	—	—	—
1 lärare..............................................................	—	1,700	—	800	—	—	—
Transport	—	4,200	—	2,100	—	—	—	120,815	—

139

	Undervisnings-timmar per vecka.	Past lön	Tjänst- görings- pennin- gar.	Arfvoden in. in.	S u m m a.
Transport	_	4,200		2,100				120,815
Speciallärare. Sjölcaptensklassen.
1 lärare i skeppsbyggeri.......................................	4 å 150 kr.	—		_		600	_
1 » i ångmaskinlära.......................................	2 ä 150 »	—	—	—	—	300	—
Sjökaptens- och styrmansklassen.
1 lärare i författningskunskap................................	5 ä 120 »	—	—	—	—	600
1 » i svenska språket.....................................	3 å 120 »	—	—	—	—	360
1 » i engelska » .....................................	5 å 120 »	—	—	—	—	600
1 » i hälso- och förbandslära (40 tim. å 7: 50)...	—	—	—	—	—	300
Skepparlclassen.
1 lärare........................................................	39	—	—	—	—	900
Till böckers, undervisningsmateriels och andra inven-
tariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning in. m..........................						500
	_	4,200	—	2,100	—	4,160	—	10,460	_
Navigationsskolan i Galle.
Navigationsafdelning.
Ordinarie lärare.
1 föreståndare......................................................	—	2,000	—	1,000	—	—	-
Speciallärare.
Styrmansklassen.
1 lärare i författningskunskap................................	2 ä 120 kr.	__	_	_	_	240
1 » i svenska språket.....................................	2 å 120 »	—	—	—	—	240	_
1 » i engelska » .....................................	3 å 120 »	—	—	—	—	360	_
1 » i hälso- och förbandslära (20 tim. å 7: 50) ...	—	—	—	—	—	150	—
Skepparlclassen ■								1
1 lärare..............................................................	39	—	—		—	900	—
Transport		2,000	-\| 1,000	—	1,890		131,275	—

140

Undorvisnings-timmar per vecka.	Fast lön.	Tjänst- görings- pennin- gar.	Arfvoden m. m.	S u m m a.
—	2,000	—	1,000	—	1,890	—	131,275
—	—	—	—	—	900	—
					500
—	2,000	—	1,000	—	3,290	—	6,290	—
	2,000	_	1,000	_	_	_
2 å 120 kr.					240
2 å 120 »	—	—	—	—	240	—
3 å 120 »	—	—	—	—	360	—
—	—	—	—	—	150	—
39	—	—	—	—	900	—
*	—		—	-	900	—
—	—		1 —		500
—	2,000	—	1,000	-	3,290		6,290	—
—	-	\|-	! - !-	—	—	143,855	—

Transport

Maskinistafdelning.

Speciallärare.

3:e maskinistklass.

1 lärare...

för bränsle, lyshållning m. m........................

Navigationsskolan i Västervik.
Navigationsafdelning.

Ordinarie lärare.

1 föreståndare....................................................

Speciallärare.

Styrmansklassen ■

1 lärare i författningskunskap..............................

1 » i svenska språket ...................................

1 » i engelska » ...................................

1 » i hälso- och förbandslära (20 tim. å 7: 50).

Skepparklassen ■

1 lärare...

Maskinistafdelning.
Speciallärare.

3:e maskinistklass.

1 lärare.......................................................

Till böckers, undervisningsmateriels och andra inven -

för bränsle, lyshållning in. m. ..

Transport

141

	Under visnings-timmar pr vecka.	Fast lön.	Tjänst- görings- pennin- gar.	Arfvoden m. m.	Summa.
Transport	—	—	—	—	—	—	—	143,855	—
Navigationsskolan i Karlshamn.
Navigationsafdelning.
Ordinarie lärare.
1 föreståndare......................................................	—	2,000		1,000	—	—	—
Speciallärare.
Styrmansklassen.
1 lärare i författningskunskap................................	2 å 120 kr.	—	—	—	—	240	—
1 » i svenska språket.....................................	2 å 120 »	—	-	—	—	240	—
1 » i engelska » .....................................	3 å 120 »»	—	—	—	—	360	—		\|
1 » i hälso- och förbandslära (20 tim. å 7: 50)...	—	—	—	—	—	150	—
Skepparklassen.
1 lärare.............................................................. Till böckers, undervisningsmateriels och andra inven-	39	—	—	—	—	900	—
tariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning m. m..........................						500
	—	2,000	—	1,000	—	2,390	—	5,390	—
Navigationsskolan i Strömstad.
N avigationsafdelning.
Ordinarie lärare.
1 föreståndare......................................................		2,000	—	1,000	—	—	—
Speciallärare.
Styrmansklassen.
1 lärare i författningskunskap................................	2 å 120 kr.	—	—	—	—	240	—
1 » i svenska språket.....................................	2 ä 120 »	—	—	—	—	240
1 » i engelska » .....................................	3 å 120 »	—	—	—	—	360	—
1 » i hälso- och förbandslära (20 tim. ä 7:50)....	—	—	—	—	—	150	—!
Transport		2,000	—	1,000	—	990	—	149,245	—

142

	Undervisnings-tiinmar per vecka.	Fast lön.	Tjänst- görings- pennin- gar.	Arfvoden in. in.	Summ	a.
Transport	—	2,000	—	1,000	—	990	—	149,245	—
Skepparklassen. 1 lärare.............................................................. Till böckers, undervisningsmateriels och andra inven-	39	-	—	—	—	900	—
tariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshålllning in. m........................		_		_		500
	—	2,000	—	1,000	—	2,390	—	5,390	—
Till extra lärarekrafter vid behof, enligt marinförvalt-
ningens bestämmande ....................................	—	—	—	—	—	5,000
Till Kungl. Makts disposition.................................	—	—	—	—	—	3,000	—	8,000	—
Summa kronor	—	—	—	—	—	—	—	162,635	—

Anmärkningar:

l:o. Af inspektörens arfvode anses 2,000 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

2:o. Ehuru navigationslärarkursen endast äger rum hvart annat år, upptages för undervisning i densamma i
hvarje års stat 1,200 kronor, kvilka medel besparas det år kurs ej äger rum, hvarigenom för de år, då kursen äger
rum, till förfogande förefinnas 2,400 kronor.

3:o. För föreståndare och öfriga ordinarie lärare kan aflöningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10
år med ytterligare 500 kronor. Häraf räknas 350 kronor till lönen och 150 kronor till tjänstgöringspenningama.

4:o. Beträffande lärares rätt till åtnjutande af de i staten uppförda löneförmåner gäller hvad därom särskild!
finnes stadgadt.

5:o. Föreståndare åtnjuter fri bostad, som upplåtes af den stad, där skolan är belägen.

Förslag till villkor för åtnjutande af de å navigationsskolornas
stat uppförda löneförmåner samt till
pensionsbestämmelser.

■0 Föreståndare och ordinarie lärare skola vara underkastade den
vidstxäcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som
kan varda stadgad.

2) Med föreståndare- eller ordinarie lärarebefattning må icke förenas
annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan
tjänstebefattning, med mindre navigationsskolornas öfverstyrelse finner
densamma icke vara hinderlig för fullgörandet af vederbörandes tjänsteåligganden.

3) Tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå för hela året och
utbetalas med en tolftedel för hvarje månad samt få icke af tjänstens
innehafvare uppbäras under det han åtnjuter full tjänstledighet, som
icke är semester, utan skola för denna tid utgå till den, som förrättar
tjänsten.

4) Inspektör, föreståndare eller ordinarie lärare, som af sjukdom
hindras att sin befattning förrätta, äger uppbära hela lönen, men den,
som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter
eller särskilda uppdrag eller från tjänstgöring i behörig ordning afstänges
eller eljest är lagligen förhindrad att befattningen skota, kan
förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå
så mycket af lönen, som för befattningens uppehållande erfordras eller
eljest pröfvas skäligt.

5) För att komma i åtnjutande af ålderstillägg erfordras att under
mer än fyra femtedelar af den tjänstgöringstid, som erfordras för ålderstilläggets
erhållande, hafva med nit och skicklighet bestridt sin egen

e^er “Svarande tjänst vid annan navigationsskola eller på grund
af förordnande annan statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt
uppdrag. &

144

6) Tiden för tillträde af ålderstillägg räknas från och med kalenderåret
näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd.

7) Föreståndare eller lärare, som ingår på den nya lönestaten eller
som utnämnes efter det kungörelse i ämnet utkommit, skall hafva rättighet
och skyldighet att vid uppnådda 65 lefnadsår och 35 tjänstår med
pension från allmänna indragningsstaten från tjänsten afgå, Kung!. Maj:t
dock obetaget i fråga om föreståndare samt öfverstyrelsen i fråga om
lärare att låta med afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas i tjänsten kunna på ett tillfredsställande sätt gagna
det allmänna.

8) Pensionsbeloppet utgöres af oafkortad lön.

9) Lärare, som befordras till föreståndare, bibehålies vid den pensionsrätt
han vid sin befordran innehar, till dess han såsom föreståndare
uppnått samma eller högre pensionsrätt.

10) Föreståndare och lärare skola vid inträde å den nya lönestaten
vara skyldiga underkasta sig de förändrade bestämmelser rörande pensionering,
som kunna varda stadgade.

11) Intill dess ny allmän författning angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension trädt i kraft, skall å föreståndares och ordinarie
lärares löneförmåner för enhvar afgå och åt statsverket besparas följande
belopp, nämligen:

	Titan ålders-tillägg.	Med ett ålderstillägg.	Med två ålderstillägg.
	Kronor	öre	Kronor	öre	Kronor	öre
Föreståndare i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hämö-
sand..........................................	91	80	103	70	115	60
» » Kalmar, Visby, Hälsingborg............ » » Gefle, Västervik, Karlshamn, Ström-	80	—	91	20	102	40
	60	_	70	50	91	—
Lärare, ordinarie ....................................... ........	51	—	61	50	72	—

12) Speciallärare skall, då han åtnjuter tjänstledighet, af sitt arfvode
afstå hvad för tjänstens uppehållande erfordras, därest han icke med
direktionens bifall själf godtgör vikarien.

MOTIV.

147

INLEDNING.

Sedan fråga uppstått om vidtagande af åtgärder för omarbetande
af reglementet för navigationsskolorna i riket den 6 juni 1890 och den
nära sammanhang därmed ägande förordningen angående befälet å svenska
handelsfartyg den 22 november 1878, uppdrog Kungl. Maj:t genom
nådigt bref den 15 oktober 1897 åt dåvarande expeditionschefen i Kungl.
sjöförsvarsdepartementet A. Wall och kommerserådet friherre H. Rehbinder
att med biträde af sakkunniga, som cheferna för Kungl. sjöförsvarsoch
civildepartementen ägde tillkalla, i vissa uppgifna afseenden företaga
revision af, bland andra författningar, nämnda tvänne förordningar.

De sålunda utsedda kommitterade och de af nämnda departementschefer
tillkallade sakkunniga afgåfvo den 29 september 1898 tvänne
betänkanden, det ena med förslag till förnyadt reglemente för navigationsskolorna
i riket och det andra med förslag till ny förordning angående
befälet å svenska handelsfartyg m. m.

Öfver det förra förslaget afgaf marinförvaltningen den 27 oktober
1899 underdånigt utlåtande och öfver det senare förslaget afgåfvo marinförvaltningen
och kommerskollegium den 5 januari 1900 gemensamt underdånigt
utlåtande; hvar]''ände yttranden öfver förslagen eller delar däraf
afgåfvos af inspektören för navigationsskolorna i riket, direktionen för
navigationsskolan i Härnösand, handels- och sjöfartsnämnderna i Stockholm,
Göteborg, Hälsingborg, Malmö, Gefle och Sundsvall, ångfartygsbefälhafvaresällskapet,
maskinistföreningen och sjömannaföreningen i
Stockholm, nautiska föreningen i Göteborg, Göteborgs fartygsbefälhafvareförening
och kanalflottans ångfartygsbefälhafvaresällskap, sjökaptenssocietetens
i Stockholm deputerade, Göteborgs maskinistförening och en
del ledamöter af Första och Andra kammaren vid 1899 års riksdag.

Förslaget till förnyadt reglemente för navigationsskolorna föranledde
nådig proposition till 1900 års riksdag med förslag om ändrad stat för

148

dessa skolor, hvilket förslag i liufvudsak blef af riksdagen bifallet, men
i öfrigt hafva de ifrågavarande förslagen icke föranledt någon åtgärd
från Kung!. Maj:ts sida.

Sedermera hafva dels till Knngl. Maj:t och dels till statsrådet och
chefen för Knngl. finansdepartementet inkommit åtskilliga framställningar
åsyftande åtgärder för bättre utbildning af handelsflottans befäl eller
utfärdande af ändrade bestämmelser om anställning af befäl m. m.

Sålunda har nordiska skeppsredareföreningen i underdånig skrifvelse
af augusti månad 1902, bland annat, framhållit önskvärdheten af att
den mesta möjliga praktiska öfning bibringades sjöfolk, innan dem
tillätes att aflägga styrmansexamen, samt att eu hvar, som önskade erhålla
rätt att föra fartyg, måtte föreläggas styrka att'' han ägde normalt
färgsinne äfvensom i öfrigt fullgod syn och att han dessutom underkastades
hörselpröfning. Öfver denna framställning har Kungl. kommerskollegium
den 4 november 1902 afgifvit infordradt underdånigt
utlåtande.

Sveriges allmänna sjö fartsförening har i skrifvelse den 30 oktober
1903 till statsrådet och chefen för Kungl. finansdepartementet anslutit
sig till de åsikter, som sålunda uttalats af nordiska skeppsredareföreningen,
samt, i fråga om kompetensen för maskinister, förordat höjning af
såväl tjänstetid ombord å fartyg som vid mekanisk verkstad för rätt att
erhålla maskinistbref; hvarjämte samma förenings styrelse i skrifvelse
den 27 februari 1905, jämväl till chefen för finansdepartementet, uttalat
sig för skärpning af bestämmelserna rörande maskinbefälet å svenska
ångfartyg i särskildt angifna fall.

Stockholms styrmansförening har i underdånig skrifvelse den 28 mars
1905 framställt följande önskemål: att segelfartyg i inskränktare fart
och inomskärs gående lastångfartyg icke måtte få föras af oexaminerade
personer; att å fartyg, där befälsförordningen fordrade examinerad befälhafvare,
likaledes borde finnas examinerad styrman samt å lastångfartyg,
destinerade till hamn bortom Skagen och Lindesnäs, en andre stjärnan;
samt att kompetensvillkoren för erhållande af s. k. tillståndsbevis
borde skärpas.

Vidare hafva direktionerna för de flesta navigationsskolor i riket, i
anslutning till af direktionen för navigationsskolan i Göteborg framställda
önskemål, i särskilda underdåniga skrivelser uttalat sig, bland
annat, såväl för längre sjötjänst för rätt till inträde i navigationsskolorna
och till att vara befälhafvare, styrmän och maskinister, som för en tidsenligare
utbildning i navigationsskolorna.

Marinförvaltningen har uti ett den 7 april 1905 afgifvet utlåtande

149

öfver berörda navigationsskoledirektioners framställningar samt öfver till
Kungl. Maj:t inkomna framställningar i liknande syfte från Stockholms
styrmansförening och Göteborgs fartygsbefälhafvareförening anfört, bland
annat, att, då de af ofvan omförmälde kommitterade afgifna förslag icke
ännu ledt till ändring af de uti ifrågavarande afseenden gällande föreskrifter
och förslagen, såsom direktionen för navigationsskolan i Visby
anfört, redan torde hafva blifvit i viss mån föråldrade och således icke
lämpligen torde kunna omedelbart läggas till grund för lagstiftning i
berörda afseenden, jämväl marinförvaltningen ansåge nödvändigt, att åtgärder
snarast möjligt vidtoges i det syfte, de nämnda framställningarna
afsåge, hvarförutom marinförvaltningen erinrat, att den svenska sjöfarten
under senaste åren vunnit allt större och större uppsving och att i vår handelsflotta
numera inginge för transatlantisk trade afsedda ångare om 3
å 6 tusen tons dräktighet samt att det vore gifvet, att under sådana
förhållanden allt större kraf måste ställas på den personal, som hade
omliänder handelsflottans transportmedel, äfvensom att i hvilket fall som
helst det svenska handelsbefälet i fråga om bildningsnivån naturligen
icke borde stå lägre än dylikt befäl tillhörande andra sjöfarande nationer,
något som dock numera, på grund af navigationsundervisningens
omorganisation i de flesta andra länder, syntes kunna ifrågasättas vara
fallet; och har marinförvaltningen i anledning häraf, med instämmande
i de önskemål, som i ofvanberörda framställningar uttalats, hemställt, att
Kungl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida icke genom tillsättande
af en kommitté eller annorledes utredning och förslag angående
erforderliga förbättringar uti utbildningen af vår handelsflottas befäl och
underbefäl borde åvägabringas.

Efter hvad sålunda förekommit blef frågan om behofvet af omarbetande
af ofvanberörda författningar år 1905 ånyo upptagen af chefen
för sjöförsvarsdepartementet, som i en den 25 maj nämnda år inför
Kungl. Maj:t i underdånighet gjord framställning erinrade om ofvan
omförmälda förslag och framställningar af olika slag och därvid tillika
för egen del anförde, att af hvad sålunda i ärendet förekommit framginge,
att inom svenska sjöfartskretsar för närvarande förefunnes ett
allmänt önskningsmål, att nu gällande föreskrifter angående utbildningen
af vår handelsflottas befäl och underbefäl samt villkoren för tillstånd
till beklädande af dylik befattning underkastades en vida större revision
än den, som innefattades i de redan föreliggande förslagen, och att under
sådana förhållanden dessa icke syntes böra läggas till grund för
nya bestämmelser, förr än berörda frågor gjorts till föremål för förnyad
pröfning af särskildt tillkallade personer.

150

1 anledning af den utaf chefen för sjöförsvarsdepartementet sålunda
gjorda framställningen fann Kungl. Maj:t den 25 maj 1905 godt att
tillsätta förevarande kommitté.

Till kommittén hafva, jämte förenämnda framställningar af olika slag,
vidare öfverlämnats för att vid fullgörande af dess uppdrag tagas i
öfvervägande:

1) genom ämbetsskrifvelse från Kungl. sjöförsvarsdepartementet den
25 maj 1905: en af styrelsen för nautiska föreningen i Göteborg i skrifvelse
den 26 november 1904 gjord underdånig framställning angående
vidtagande af åtgärder för förbättrad sjömansutbildning jämte Kungl.
marinförvaltningens den 7 april 1905 däröfver afgifna underdåniga utlåtande
;

2) genom nådig remiss den 15 juli 1905: särskilda af Stockholms
nya maskinistförening i skrifvelse den 18 maj 1903 och af Gefle maskinistförening
i skrifvelse den 16 i sistnämnda månad gjorda underdåniga
framställningar om undervisning för landtmaskinister vid navigationsskolorna
jämte däröfver afgifna yttranden af direktionerna för navigationsskolorna
i Stockholm, Göteborg, Malmö och Härnösand, inspektören
för navigationsskolorna, styrelsen för maskinistföreningen i Stockholm,
svenska teknologföreningen, Kungl. marinförvaltningen och Kungl. kommerskollegium
;

3) genom ämbetsskrifvelse från Kungl. sjöförsvarsdepartementet den
22 december 1905: Kungl. marinförvaltningens underdåniga skrifvelse
den 28 november samma år med redogörelse för undervisningens gång
vid navigationsskolorna i riket under läsåret 1904—1905 jämte de af
vederbörande direktioner insända berättelser om undervisningen vid navigationsskolorna
sagda läsår;

4) genom remiss från Kungl. sjöförsvarsdepartementet den 9 mars
1906: eu af Kungl. marinförvaltningen i skrifvelse den 27 augusti 1901
till chefen för nämnda departement gjord framställning om förtydligande
af en bestämmelse i reglementet för navigationsskolorna;

5) genom remiss från Kungl. sjöförsvarsdepartementet den 9 mars
1906: en af Stockholms styrmansförening i skrifvelse den 6 i samma månad
gjord framställning angående utbildningen af befäl för handelsflottan;

6) genom ämbetsskrifvelse från Kungl. sjöförsvarsdepartementet den
8 juni 1906: en af direktionen för navigationsskolan i Gefle i skrifvelse
den 15 maj 1905 gjord underdånig framställning angående ökning åt
det årliga statsanslaget till instruments, kartors, böckers och möblers
underhåll och förökande m. in. jämte marinförvaltningens yttrande i
ärendet;

151

7) genom skrifvelse från cliefen för Kung! sjöförsvarsdepartementets
kommandoexpedition den 26 juli 1906: en af afdelningschefen för
1906 års Karlskrona beväringsafdelning gjord framställning om önskvärdheten
af undervisning rörande det internationella signalsystemet
in. in. i navigationsskolornas sjökaptens- och styrmansklasser jämte
chefens för flottans stab däröfver afgifna yttrande.

Här bör äfven omnämnas, att kommittén jämväl tagit kännedom
om ett utlåtande i fråga om navigationsskolornas omorganisation, hvilket
på uppdrag af Sveriges allmänna sjöfartsförening afgifvits i februari
månad 1905 af därtill utsedda kommitterade. Detta utlåtande, som finnes
tryckt i sjöfartsföreningens tidskrift, årgången 1905, sid. 111—128,
innefattar synnerligen värdefulla upplysningar om den riktning, hvari
önskemålen beträffande befälsutbildningen röra sig hos sjöfartsnäringens
målsmän, och jämväl anvisningar om sättet att tillmötesgå dessa önskemål.
Samma omdöme gäller äfven om den diskussion, som fördes vid
sjöfartsföreningens årsmöte den 10 och 11 april 1905, tryckt i nyssnämnda
tidskrift, årgången 1905, sid. 254—286.

Af stor vikt för fullgörandet af kommitténs uppdrag har naturligtvis
varit att erhålla kännedom om gällande bestämmelser rörande utbildning
och anställning af befäl å handelsflottan i en del främmande
länder. Genom utrikesdepartementets bemedling har kommittén fått sig
tillsända de i Danmark, Finland, Tyskland, Nederländerna, Frankrike,
England och Amerikas Förenta stater gällande bestämmelser i ämnet.

Enligt hvad som inhämtas af de skrivelser från vederbörande myndigheter,
hvarmed berörda utländska bestämmelser öfverlämnats, är i flera
af de nämnda länderna lagstiftningen å hithörande områden under omarbetning.
Sålunda är i Danmark den 11 januari 1904 tillsatt en kommitté
för omarbetande af bestämmelserna för navigatörs- och maskinistutbildningen.
Ett betänkande rörande maskinistutbildningen föreligger
väl numera från denna kommitté, men någon ny lagstiftning i ämnet
har ännu icke däraf blifvit en följd. 1 Finland hafva särskilda förslag
uppgjorts, hvilka alla innebära höjning af kompetensfordringarna för
befälhafvare å finska fartyg, med Indika insjö- och kustfart bedrifves,
äfvensom för fartygsmaskinister. Genomförandet af dessa förslag förmäles
dock halva lämnats beroende på särskilda omständigheter, bland
andra, på väckt fråga om uppställande af särskilda kompetensfordringar
för befälhafvare å fartyg, som uteslutande befara de inre vattendragen,
på förslag om beredande af en själfständigare ställning för ansvarsmaskinisterna
å ångfartyg samt på inrättande af erforderligt antal sjömansskolor,
där befälhafvare för fartyg å insjö- och kustfart skulle erhålla

152

sin utbildning, äfvensom på en tilltänkt omorganisation af landets industriskolor,
vid hvilka undervisningskurserna för maskinister äro anordnade.
De nämnda förslagen äro ännu icke tillgängliga. I Tyskland arbetar en
kommission på uppgörande af förslag om ändringar i lagstiftningen rörande
sjömaskinister, men denna kommission bar ännu icke, såvidt kommittén
kunnat inhämta, afgifvit något utlåtande.

Hvad slutligen beträffar Norge, så har därstädes den 7 april 1906
utfärdats ny lag angående behörighet att föra fartyg och blifva styrman
samt angående navigationsexamina m. m.; och har kommittén tagit del
såväl af denna lag som af det kommittébetänkande, som utgjort förarbete
till densamma.

153

Allmän motivering

till

Förslag till Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående befäl å svenska fartyg.

Kommittén, som till en början företagit granskning af gällande
stadganden angående befälet å svenska handelsfartyg, går nu först att
redogöra för en del nya synpunkter och önskemål af mera allmän beskaffenhet,
som vid en omarbetning af dessa stadganden synts böra
vinna beaktande, för att sedermera vid de särskilda paragraferna af den
föreslagna förordningen lämna den ytterligare motivering för dessas
innehåll, som kan vara erforderlig. Vid denna redogörelse användas för
öfverskådlighetens skull samma rubriker till de särskilda afdelningarna,
som i själfva författningsförslaget.

Fartyg, befäl därå och fart.

I första rummet framträder här frågan om författningens tillämpningsområde
eller, med andra ord, bestämmandet af de fartyg, å hvilka
behörigt befäl enligt författningen skall finnas anställdt.

Nu gällande förordning i ämnet afser, såsom dess rubrik angifver,
svenska handelsfartyg. Till handelsfartyg hänför sålunda denna förordning
alla de slag af fartyg, som i förordningen nämnas. Dessa äro fartyg,
som till handelssjöfart nyttjas, och passagerarångfartyg. Bland
ångfartyg, som till handelssjöfart nyttjas, nämnas särskildt lastångfartyg,
bogserångfartyg samt fiske- eller fångstfartyg.

Uttrycket handelsfartyg är i själfva verket af en ganska sväfvande
innebörd. Detta förhållande föranledde också 1897 års kommitterade att
försöka åstadkomma eu definition på handelsfartyg, hvilket skedde i följande
form:

154

»Med handelsfartyg förstås i denna förordning fartyg, som nyttjas
till handelssjöfart eller resandes fortskaffande eller ock till annat ändamål,
som med kandelssjöfarten äger gemenskap — såsom bogsering,
isbrytning, bärgnings- eller dykeriföretag, fiske eller annan fångst —
om fartyget är däckadt och har en dräktighet af 20 registerton
eller därutöfver samt framdrifves antingen medelst segel eller medelst
ångmaskin eller annat maskineri, äfvensom eljest,

om fartyget är försedt med ångmaskin om 40 indikerade hästkrafter
eller därutöfver eller, enligt i vederbörlig ordning meddelade
bestämmelser, skall såsom passagerareångfartyg anses.»

I motiven anförde 1897 års kommitterade härom följande:

»Till förekommande af missförstånd om hvad med handelsfartyg rätteligen
bör i förordningen förstås, har i denna § intagits stadgande härom,
hvithet till innebörden i hufvudsak öfverensstännner med nuvarande förordning
i ämnet, men är tydligare och jämväl något mera omfattande, då
till handelsfartyg skulle komma att hänföras, förutom bogserings- samt
fiske- och fångstfartyg, som äro i nu gällande förordning omförmälda,
äfven fartyg, som begagnas till isbrytning samt bärgnings- och dykeriföretag,
hvilka fartyg, på grund såväl af sin beskaffenhet som af det
ändamål de tjäna, ansetts böra likställas med handelsfartyg. Till sådana
äro enligt förslaget afsedda att hänföras, med undantag allenast förvissa
mindre farkoster, alla fartyg utom örlogsfartyg och så kallade
lustfartyg, de senare för så vidt de ej användas till handels- eller trafikändamål».

I sitt öfver 1897 års kommitterades förslag afgifna utlåtande erinrade
marinförvaltningen och kommerskollegium, att förslaget enligt rubriken
afsåge allenast handelsfartyg och att i mom. 1 af § 1 vore angifvet
hvad med sådana skulle förstås. Då senare i förslaget vissa slags fartyg
angåfves utan att särskildt benämnas handelsfartyg, vore gifvet att endast
sådana afsåges, som enligt förslaget borde till handelsfartyg hänföras.
Till förekommande af missförstånd härom ansågo ämbetsverken,
att i slutet af paragrafen borde införas en bestämmelse af innehåll att
förordningen icke ägde tillämplighet å andra fartyg än dem, hvilka,
enligt hvad i förordningen sades, vore till handelsfartyg hänförliga.

Kommittén har för sin del funnit lämpligast att alls icke använda
det sväfvande uttrycket handelsfartyg. Den definition å handelsfartyg,
som gifvits i 1897 års kommitterades förslag, torde knappast vara med
allmänna språkbruket fullt öfverensstämmande. Kommittén har därför
vid begränsandet af förordningens tillämpningsområde gått till väga så,
att i mom. 1 af § 1 angifvits den allmänna regeln, att behörig befäl -

155

häfvare skall finnas anställd å hvarje fartyg, som äger en bruttodräktighet
af 25 ton eller därutöfver, samt, oberoende af dräktigheten, å hvarje
passagerarfartyg. Sedermera angifves i mom. 3, att denna regel är
underkastad vissa modifikationer beträffande segelfartyg med hjälpmaskin,
fartyg, som framdrifvas med annat maskineri än ångmaskin, pråmar
samt fiskefartyg. Och slutligen uteslutas genom mom. 4 sjöförsvaret
tillhöriga fartyg samt seglande lustjakter från förordningens tillämpningsområde.
Med en sådan uppställning synes någon tvekan icke gärna
kunna uppstå rörande gränserna för detta område.

Enligt § 1 i nu gällande förordning angående befälet å svenska
handelsfartyg skall behörig befälhafvare finnas anställd å däckadt fartyg
om 20 ton och därutöfver, som till handelssj öfart nyttjas, äfvensom å
hvarje passagerarångfartyg samt å annat utomskärs gående ångfartyg
med mer än 10 hästars nominell maskinkraft.

Häruti föreslogo 1897 års kommitterade den ändringen att den af
ångfartygets maskinkraft beroende gränsen borde bestämmas till 40 indikerade
hästkrafter; hvarjemte marinförvaltningen och kommerskollegium
i sitt gemensamma underdåniga utlåtande öfver kommitterades förslag
anförde, att då tvekan ej kunde råda därom att med ofvan nämn da,
dräktighet afsåges nettodräktighet, detta uttryckligen borde angifvas.

Kommittén håller före, att man i nu förevarande afseende saknar
tillräcklig anledning att taga fartygets netto- eller afgiftspliktiga dräktighet
såsom måttstock och att man i stället bör rätta sig efter dess
brutto- eller totala dräktighet, då denna utgör ett riktigare uttryck för
fartygets verkliga storlek, eller just den egenskap hos detsamma, som
bör vara den afgörande vid bedömandet af frågan, huruvida därå bör
finnas behörigt befäl. Det har vidare synts kommittén leda till en lämplig
förenkling af hithörande bestämmelser att låta gränsen äfven hvad
ångfartyg angår bestämmas af fartygets bruttodräktighet, som, åtminstone
i fråga om anställande af däcksbefäl, kan anses vara af minst lika stor
betydelse som maskinkraften. Gränsen har i båda fallen ansetts lämpligen
kunna bestämmas till 25 ton. Detta tontal torde för segelfartyg
i allmänhet sammanfalla med det i nu gällande förordning fastställda
tontalet, 20 ton netto.

Fartygets egenskap af att vara däckadt eller icke synes icke böra
hafva någon betydelse i nu förevarande afseende.

Uti den nu gällande bestämmelsen, att behörig befälhafvare alltid skall
finnas anställd å passagerarångfartyg, oberoende af fartygets storlek
och maskinkraft, ifrågasätter kommittén icke annan ändring, än att den

15G

bör utsträckas äfven till sådana passagerarfartyg, som icke framdrifvas
med ångkraft.

I sammanhang härmed har kommittén funnit önskvärdt, att i förordningen
bestämmes hvad i densamma förstås med passagerarfartyg.
Någon uttrycklig bestämmelse härom tinnes ej i nu gällande lagstiftning.

Uti ett till statsrådet och chefen för Kungd. civildepartementet
den 15 mars 1900 afgifvet utlåtande af särskilda sakkunniga personer,
som erhållit uppdrag att verkställa revision af vissa bestämmelser i
Kungl. förordningen den 12 februari 1864, angående hvad i afseende å
passagerarångfartygs byggnad, utrustning och begagnande iakttagas
bör, föreslogs följande definition å passagerarångfartyg: »Sådant ångfartyg,
som är till allmän persontrafik upplåtet, eller som eljest nyttjas
till befordran af passagerare i annat fall än då, i öfverensstämmelse med
föreskrift i sjölagen, sjöfolk liemföres från utrikes ort, eller då svenskt
sjöfolk utföres till utrikes ort för att tillträda tjänst å svenskt fartyg,
eller då fartyget endast är tillbehör till annat fartyg, s. k. ångbarkass,
eller då passagerare utgöras allenast af fartygets ägare, dennes familj
och tjänstfolk eller af honom inbjudna gäster, eller då passagerarnes
antal icke öfverstiger 12, om fartygets bruttodräktighet är minst 500
ton, och i annat fall 6»; hvartill fogats den förklaring att till passagerare
är att hänföra en hvar, som finnes ombord å fartyget och som icke
tillhör fartygets befäl eller besättning eller eljest är å fartyget anställd
eller därstädes utöfvar allmän tjänstebefattning.

De sakkunniges ifrågavarande förslag har ännu icke varit föremål
för slutlig pröfning, hvarför kommittén icke ansett sig böra i sitt förslag
upptaga nu anförda definition, som för öfrigt måste anses uppgjord
särskildt med hänsyn till den författning, hvari densamma enligt de
sakkunniges förslag borde inflyta.

För befälsförordningen torde en något enklare definition göra till
fyllest. 1 den för tyska riket gällande kungörelsen den 16 juni 1903
angående handelsfartygs förseende med befälhafvare och fartygsofficerare
(Reichsgesetzblatt 1903, n:r 32, § 2) förklaras, att i denna författning
ett fartyg anses tjäna till befordrande af resande, om det utom sin besättning
har mera än 10 personer ombord, i hvilket antal dock icke
inräknas sjöfolk och andra personer, hvilka medtagas såsom lijälpbehöfvande
eller som äro förfallna till straff.

I nära anslutning till denna sist anförda definition har kommittén
affattat sitt förslag.

Då bestämmelserna om anställning af behörigt befäl måste vara
beroende icke endast af fartygets slag, utan äfven i väsentlig mån af

157

deri fart, hvari fartyget går, tiar ansetts ändamålsenligt samt till förenkling
och öfverskådlighet ledande att i förslaget intaga ett stadgande
innefattande indelning af farten med hänsyn till olika fordringar beträffande
befälets art och antal å särskilda slag af fartyg samt med
denna öfverensstämmande beteckning af skilda slag af fart. En sådan
benämning af viss fart bör gifvetvis vara i möjligaste måtto såväl kort
som kännetecknande för att kunna ej mindre i förordningen användas
till undvikande af vidlyftiga uppräkningar i särskilda fall, än äfven
vinna insteg i dagligt tal.

En indelning i olika slags fart med skilda kompetensfordringar för
befälet finnes visserligen i nu gällande förordning, men icke systematiskt
uppställd. Man finner där i särskilda paragrafer omtalad fart utomskärs,
fart inrikes^ orter emellan samt till hamnar i Norge, fart till främmande
hamnar i Östersjön och öfriga hitom Skagen belägna hamnar, fart till
farvatten bortom Skagen och Lindesnäs, fart till annan hamn bortom
Skagen och Lindesnäs än norsk, fart till hamn vid Engelska kanalen
till och med Brest eller till annan hamn i Storbritannien och Irland
jämte dithörande, därvid belägna öar, samt vidsträcktare fart än ofvan sagts.

Dessa olika slag af fart har kommittén funnit lämpligen kunna
sammanföras i fyra större grupper, för hvilka kommittén föreslår benämningarna
inre fart, östersjöfart, nordsjöfart och oceanfart. Dessa
benämningar har kommittén hufvudsakligen hämtat från det af 1897
års kommitterade afgifna förslaget. Benämningarna motsvara visserligen
icke fullständigt den fart, som med dem afses, men äro tagna från
namnet på de farvatten, som utgöra den största och väsentligaste delen
af det ifrågavarande området, samt valda med särskild! afseende på korthet
och uttrycksfullhet.

Jämväl i de främmande lagstiftningar, af hvilka kommittén förskaffat
sig kännedom, förekommer en motsvarande indelning af den fart,
hvari fartyg gå, med afseende på skyldigheten att å fartyg anställa
befäl af olika behörighet. Sålunda förekommer i den förut anförda,
för tyska riket gällande kungörelsen af den 16 juni 1903 en indelning
i Nahfahrt, Kiistenfahrt, Kleine Fakrt, Mittlere Fahrt och Grosse Fahrt.
I den norska lagen af den 7 april 1906 (Norsk Lovtidende 1906, n:o 13,
sid. 124—131) omnämnas inrikes fart, fart på Norra Ishafvet och Hvita
hafvet, fart på Sverige till och med Ystad samt på det egentliga konungariket
Danmark och slutligen fart på alla farvatten.

Till en närmare redogörelse för den af kommittén föreslagna indelningen
af farten torde kommittén få återkomma i de speciella motiven
för befälsförordningen.

158

Befälets behörighet.

I § 3 af förslaget hafva angifvits de allmänna villkoren för behörighet
att vara befälhafvare å fartyg, hvarå förordningen äger tillämpning.
Dessa villkor äro att vara svensk undersåte, att hafva uppnått
21 års ålder samt att äga normalt färgsinne och tillräcklig synförmåga.
Att rätt för norsk undersåte att vara befälhafvare å svenskt fartyg icke
bibehållits, lärer icke behöfva särskilt motiveras. Motsvarande ändring
har för öfrigt numera genom Kungl. kungörelsen den 5 oktober 1906
äfven vidtagits i gällande befälsförordning.

Villkoren om besittning af normalt färgsinne och tillräcklig synförmåga
äro af kommittén tillagda. Beträffande förstnämnda villkor får kommittén
erinra därom, att redan vid utfärdande af 1878 års befälsförordning förklarats,
att framdeles, efter det erforderlig utredning åstadkommits, skulle tagas
i öfvervägande om och i hvad mån saknaden af normalt färgsinne skulle
utgöra hinder för anställning å svenskt handelsfartyg och att emellertid
föreskrifvits, att vid ansökning om styrmans- eller befälhafvarbref skulle
företes af legitimerad läkare utfärdadt intyg angående beskaffenheten af
sökandens färgsinne, hvilken ock skulle i det för sökanden utfärdade
behörighetsbref angifvas. Sedermera hafva dock inga föreskrifter utfärdats,
som uppställa fordran på normalt färgsinne såsom ett villkor
för rätt att föra befäl å svenskt fartyg.

Det torde knappast vara nödigt att framhålla den stora vikten däraf
att eu fartygsbefälhafvare är i besittning af dessa båda egenskaper.
Frånvaron af endera medför ju en uppenbar fara icke blott för det
fartyg, hvars befälhafvare är i saknad däraf, för ombord därå varande
människor och gods, utan ock för andra fartyg, som röra sig i samma
farvatten, samt människor och gods å dessa fartyg.

Kommittén har därför föreslagit (i förslaget till navigationsskolereglemente),
att för rätt att vinna inträde såsom elev i navigationsskolas
navigationsafdelning bör fordras att äga normalt färgsinne och god synförmåga
utan närsynthet. Vidare har föreslagits (i förslaget till befälsförordning),
att vid ansökning om erhållande af hvarje slags behörighetsbref
för förande af däcksbefäl skall fogas ett af legitimerad läkare
utfärdadt intyg därom, att sökanden äger normalt färgsinne och god synförmåga
utan närsynthet; börande sistnämnda intyg vara grundadt på
undersökning, som företagits inom ett år före ansökningens ingifvande.
Samma fordran i afseende på synförmågan, som sålunda uppställts, har
kommittén emellertid icke ansett kunna vidhållas under det fortsatta
utöfvandet af en befälhafvarbefattning, då det ju allt emellanåt inträf -

159

far, att synförmågan med tiden något försämras. År denna försämring
ej af sådan betydenhet, att den bör lägga ett bestämdt hinder i vägen för
utöfvande af befälhafvarbefattning, har man ansett det vara för strängt att
i sådant fall beröfva honom hans behörighet att vara befälhafvare. Det
är på denna grund kommittén bland de allmänna behörighetsvillkoren
endast ansett sig kunna uppställa fordran på tillräcklig synförmåga.
Någon generell bestämmelse om hvad som afses med tillräcklig synförmåga
har kommittén funnit sig ej böra föreslå, och det torde därför
blifva nödigt att i hvarje särskildt fall, då denna fråga kräfver ett afgörande,
underkasta densamma särskild pröfning. Att vederbörligt läkarutlåtande
därvidlag kan och bör tjäna såsom den lämpligaste vägledningen
för ett riktigt bedömande, synes vara tydligt.

De ofvan omförmälda fordringarna i afseende å färgsinne och synförmåga
för inträdessökande i navigationsafdelning och för dem, som
önska förvärfva behörighetsbref såsom däcksbefäl, äro uppställda i öfverensstämmelse
med fordringarna för inträdessökande till sjökrigsskolan,
sådana dessa fordringar blifvit bestämda enligt Kung!. Maj:ts förnyade
nådiga stadga för denna skola den 25 april 1902. För en riktig uppfattning
af uttrycket »god synförmåga utan närsynthet» torde få hänvisas
till medicinalstyrelsens förnyade cirkulär den 24 februari 1902 med föreskrifter
för undersökning af dem, som söka fast anställning vid armén
eller flottan, enligt hvilket cirkulär för sjökadett^- och reservofficersaspiranter
vid flottan erfordras normal synskärpa å båda ögonen utan
användande af korrektionsglas. Nämnda cirkulär meddelar tillika bestämmelser
om sättet för den pröfning af synförmågan, som bör äga rum
för synskärpans bestämmande.

Hvad därefter beträffar den speciella behörighet, som erfordras för
rätt att föra befäl å fartyg i viss fart eller af visst slag, så har, såsom
redan nämnts, från skilda håll kraf framställts på strängare kompetensvillkor
än hittills gällande.

Redan hos 1897 års kommitterade hade väckts fråga om att i
hvarje annan fart än inre fordra särskild kompetens för rätt att föra
befäl å sådana fartyg, å hvilka befälsförordningen vore tillämplig, men
kommitterades flertal ansåg, att stadgande i sådant syfte icke vore att
tillstyrka, då det skulle inskränka den yrkesfrihet, som förut tillkommit
idkare af den s. k. landtmannaseglationen och som kunde anses hafva
i ej oväsentlig mån bidragit till dennas förkofran. Dåvarande kaptenen

G. O. Wallenberg och sjömanshusombudsmannen J. P. Fagerlund anmälde
emellertid reservation mot kommitterades förslag i denna del och uttalade
för sin del den mening, att förutom den allmänna behörighet att

160

vara befälhafvare, som enligt kommitterades förslag erfordrades, borde
för behörighet att vara befälhafvare å segelfartyg i östersjöfart och
därmed då likställd norsk fart fordras tillståndsbevis, utfärdadt af Kung!
Maj:ts vederbörande befallningshafvande i öfverensstämmelse med hvad
i förslaget omförmäldes beträffande behörighet för befälhafvare å vissa
ångfartyg, samt att för erhållande af sådant tillståndsbevis borde erfordras
att äga normalt färgsinne, att hafva tjänstgjort i östersjö- och norsk
fart eller vidsträcktare fart äfvensom att genom intyg af navigationsskoleföreståndare
eller examinerad sjökapten hafva visat sig äga dels
kännedom om loggen, om kompassen och dess deviation samt om kurssättning
och bestickföring i sjökortet jämte pejlingars tagande och afsättning,
dels ock kunskap i gällande stadganden angående åtgärder till
undvikande af ombordläggning.

I det utlåtande, som marinförvaltningen och kommerskollegium
gemensamt afgåfvo öfver kommitterades förslag, uttalade ämbetsverken
såsom sin åsikt, att det väl vore synnerligen önskligt och behöflig! att
fartygsbefälhafvare förvärfva! de kunskaper, som i ofvannämnda reservanters
och några af de öfriga afgifna yttrandena afsåges — hvaribland
särskilt framhållits kännedom om gällande stadganden angående åtgärder
till undvikande af ombordläggning — men att, på sätt kommitterade
anfört, ett stadgande, sådant som det föreslagna, alltför mycket
torde inkräkta på yrkesfriheten, för såvidt det skulle gälla all den trafik,
som afsetts. Ämbetsverken inskränkte sig därför till att i fråga om
rättighet att föra befäl å sådana segelfartyg i östersjö- och norsk fart,
som gånge till eller från utrikes ort, fordra innehafvande af särskild!
bevis, utfärdadt af Kungl. Maj:ts befallningshafvande eller föreståndare
för navigationsskola, om viss kunskap i sjömansyrket, däribland kännedom
om gällande stadganden angående åtgärder till undvikande af ombordläggning.

Sedermera har flertalet af de föreningar af sjöfartsidkare m. fl.,
hvilka, inkommit med framställningar om vidtagande af åtgärder för
bättre utbildning af handelsflottans befäl, uttalat kraf på skärpta bestämmelser
i afseende på befälhafvare^ kompetens i fall, där särskild
sådan hittills icke erfordrats, äfvensom på skärpta behörighetsvillkor i
öfrigt för såväl befälhafvare som styrmän och maskinister.

I utlandet hafva jämväl enahanda åsikter gjort sig gällande och en
del af den utländska lagstiftningen är ju också, såsom förut påpekats,
under omarbetning just med hänsyn till krafvet på skärpta bestämmelser
i en del af nu ifrågavarande hänseenden. I den mån utländska
lagstiftningar framställa fordran på en längre sjötjänst än hvad i vårt

161

land hittills erfordrats för erhållande af rättighet att undergå de respektive
examina och därmed erhålla de för anställning erforderliga behörighetsbevisen,
kommer redogörelse därför att lämnas vid behandling af
frågan om behörighetsbevis.

Hvad vidare beträffar skyldigheten att hafva befälhafvare med särskildt
ådagalagd kompetens anställd på fartyg i olika slag af fart, så
har kommittén, i öfverensstämmelse med hvad från skilda håll yrkats,
jämväl ansett ändamålsenligt och önskvärdt att utsträcka denna skyldighet
utöfver hvad hittills varit gällande. Sålunda har densamma föreslagits
att utsträckas till alla fartyg af den storlek eller beskaffenhet, att
befälsförordningen på dem är tillämplig, endast med undantag för vissa
fiskefartyg samt för pråmar af hvilken som helst dräktighet i inre fart
och af drägtighet understigande 500 ton i östersjöfart.

Då kommittén sålunda besluta sig för att frångå den mening, som
uttalats af 1897 års kommitterade, och ansluta sig till den vid dessas
betänkande fogade reservationen, ja att gå än längre än i denna föreslagits,
i det att enligt kommitténs förslag särskild behörighet —■ visserligen
mycket lätt förvärfvad — skulle fordras för befälhafvare äfven i
inre fart, har kommittén för detta förslag funnit ett starkt stöd i de
nästan enhälliga uttalanden i ämnet, hvilka efter aflämnandet af 1897
års kommitterades betänkande gjorts af målsmän för sjöfartsnäringen.
Det har med skäl framhållits, att äfven om de fartyg, som nu få föras
af befälhafvare, hvilken ej styrkt sig äga någon sjöbefarenliet eller
några kunskaper i sjömansyrket, exempelvis segelfartyg i östersjöfart,
också icke själfva äga så stort värde eller föra någon särdeles dyrbar
last, de dock genom befälhafvarens okunnighet kunna förorsaka betydande
skada å andra fartyg och deras last och bringa många människolif i fara.
Det bör ej heller förbises, att användandet å svenska fartyg af befälhafvare
med alltför ringa kunskap i sjömansyrket innebär en underlägsenhet
i konkurrensen med främmande fartyg, å hvilka strängare behörighetsvillkor
för befälhafvaren tillämpas. Så är särskild! förhållandet i konkurrensen
med tyska och danska fartyg i östersjöfart.

För att föra befäl i sådana fall, där kompetens såsom innehafvare
af styrmans- eller befälhafvarbref icke erfordras, har kommittén föreslagit
inrättande af två lägre grader af befälhafvare, l:a och 2:a klass
skeppare.

2:a klass skepparen skulle enligt kommitténs förslag äga behörighet
att föra segelfartyg i inre fart och segelfartyg under 50 ton i östersjöfart.
Han skulle ej vara skyldig att underkasta sig någon navigationsskolekurs
utan endast ett förhör inför navigationsskoleföreståndare

162

(skepparexamen af 2:a klass), därvid lian skulle visa sig äga kännedom
om sjökortet, kompassen och kursers afsättande, om gällande stadganden
angående åtgärder till undvikande af ombordläggning samt om hvad som
bör iakttagas i händelse af strandning. I fråga om sjötjänstgöring har kommittén
ansett böra fordras, att han, efter uppnådd ålder af 17 år, tjänstgjort
12 månader å segelfartyg i tjänst på däck i hvilken fart som helst. Om
sättet för inhämtande af de erforderliga kunskaperna har kommittén ej ansett
nödigt att lämna några närmare föreskrifter. Väl skulle kommittén, i
likhet med hvad från några håll gjorts gällande, anse ändamålsenligt, att
mindre nautiska kurser eller sjömansskolor blefve anordnade för undervisning
i navigering för dem, som så önskade, men anordnandet däraf har
kommittén ansett ligga utom området för den offentliga navigationsundervisningen.
De kunskaper, hvarom nu är fråga, äro för öfrig! af den
enkla beskaffenhet, att de lätteligen sj anständigt kunna inhämtas ur en
mindre lärobok, som för ändamålet borde utgifvas.

l:a klass skepparen skulle enligt kommitténs förslag äga behörighet
att föra befäl i sådana fall, där 2:a klass skeppare ej kan anses äga tillräcklig
kompetens, men där dock ej erfordras kompetens såsom innehafvare
af styrmans- eller befälhafvarbref. Hvilka dessa fall äro, inhämtas
af §§ 4 och 5 i förslaget till befälsförordning. För utbildande af l:a
klass skeppare föreslår kommittén anordnande af en tre månaders kurs vid
navigationsskola; och skulle för erhållande af behörighetsbref såsom
skeppare af l:a klass fordras dels att hafva vid navigationsskola aflagt
skepparexamen af l:a klass, dels ock att hafva, efter uppnådd ålder af
14 år, tjänstgjort till sjöss 36 månader i tjänst på däck, däraf minst 12
månader å segelfartyg i östersjöfart eller vidsträcktare fart.

De sålunda uppställda fordringarna äro, särskild! hvad beträffar
2:a klass skepparen, ingalunda stränga och utgöra endast ett minimum
af den erfarenhet och de kunskaper i sjömansyrket, som man är berättigad
att fordra hos personer, åt hvilka en befälhafvarplats kan
anförtros.

De enligt § 3 mom. 1 i gällande förordning om befälet å svenska
handelsfartyg utfärdade tillståndsbevisen för rätt att föra vissa ångfartyg
i viss fart har kommittén ansett böra helt och hållet afskaffa, då de
ingalunda utgjort någon garanti för innehafvarens erfarenhet i sjömansyrket
och skötseln af ångmaskiner. Dessa tillståndsbevis blifva för öfrigt,
såsom en följd af inrättandet af de nya lägre befälhafvargraderna,
obehöfliga.

Mot den utsträckning af fordringarna på särskild behörighet för
befälhafvare, som af kommittén sålunda föreslagits, torde väl, likasom

163

mot förut framkomna, liknande förslag, komma att anföras, att den
skulle lägga ett alltför hämmande band på den yrkesfrihet, som för
närvarande åtnjutes af idkare af den s. k. landtmannaseglationen.
Förutom de skäl, som kommittén redan anfört för sitt ifrågavarande
förslag, vill kommittén häremot framhålla, att enligt kommitténs tanke
nämnda seglation snarare kan anses hafva fördel af att i sin tjänst erhålla
personer, som i sitt yrke ej äro alltför okunniga och oerfarna,
särskilt med hänsyn till den ökade konkurrens, som för densamma
uppstått genom de snabba och säkra transporter, som numera ombesörjas
af lastångfartyg och bogserade pråmar m. m.

Hvad vidare beträffar skyldigheten att hafva maskinpersonal med
särskild! ådagalagd behörighet och i tillräckligt antal anställd å ångfartyg,
har kommittén, likaledes i öfverensstämmelse med de från skilda
håll uttalade önskemålen, ansett densamma böra utvidgas. Sålunda föreslås
utsträckning af denna skyldighet till alla slag af ångfartyg, hvarå
befälsförordningen är tillämplig. Den i § 12 mom. 3 af gällande befälsförordning
medgifna rättighet att å vissa ångfartyg — sådana som
i § 3 mom. 1 af förordningen omförmälas — få såsom maskinist anställa
person, som icke undergått maskinistexamen, men som »förut deltagit i
ångmaskiners skötsel och företer intyg af sakkunnig person, att han
äger för sådan befattning erforderlig praktisk duglighet», har ansetts
böra borttagas såsom ingalunda medförande den trygghet för maskineriets
behöriga skötande, som den allmänna meningen numera kräfver.
Likaså har den i § 12 mom. 2 af förordningen förekommande bestämmelsen
om ansvarsmaskinist, hvilken i visst fall kunnat förordnas af
verkstadsföreståndare, å ångfartyg, hvarå nytt maskineri blifvit insatt,
ansetts böra ur lagstiftningen utgå, då tillräckliga skäl för en dylik
undantagsbestämmelses bibehållande icke torde kunna åberopas och kraf
på densammas upphäfvande från flera håll framställts, bland annat från
Sveriges allmänna sjöfartsförenings styrelse, som i dess förut omförmälda
skrifvelse den 27 februari 1905 uti ifrågavarande hänseende anfört,
att sagda bestämmelse icke vore tillfredsställande ur synpunkten af
den ökade säkerhet till lif och egendom, som syntes utgöra ett af liufvudsyftena
med en revision af befälsförordningen.

För att fullgöra den lägsta graden af maskinisttjänst föreslår kommittén
en maskinskötare. Dennes behörighet skulle enligt kommitténs
förslag inskränkas till att sköta maskineriet å passagerarångfartyg, som,
enligt hvad beträffande sådana fartygs hänförande till särskilda klasser
är eller varder stadgadt, tillhör lägsta klassen samt icke gör längre
resor än 12 nautiska mil från sin hufvudstation och hvars maskinstyrka

164

icke uppgår till 75 indikerade hästkrafter. För anställning såsom maskinskötare
skulle erfordras att hafva fyllt 18 år och hafva fullgjort 15
månaders tjänst såsom maskinarbetare eller eldare samt att kunna förete
intyg från vederbörligen förordnad sakkunnig person att vid förhör
hafva visat sig äga kännedom om de allmänna grunderna i ångmaskinlära
och för sådan befattning, hvarom nu är fråga, erforderlig kännedom
om mindre sjöångmaskiner och deras skötsel, allt i enlighet med
hvad i § 18 af kommitténs förslag till befälsförordning närmare omförmäles.

Det har inom kommittén varit ifrågasatt att begränsa resans längd
till 4 å 6 nautiska mil för de ångfartyg, å hvilka maskinskötare skulle
vara behörig att taga anställning, och att i stället öka dessa fartygs
maskinstyrka till 100 eller 150 hästkrafter. Kommittén har emellertid
enat sig om att föreslå gränserna, sådana de här ofvan blifvit angifna,
då dessa gränser synts mest passande för de praktiska synpunkter, som
framkallat behofvet af en maskinskötare med de föreslagna kvalifikationerna.
Det har vidare ifrågasatts att för maskinskötaren endast fordra
6 månaders utbildningstid å verkstad eller såsom eldare. Ehuru detta
möjligen kunde anses tillräckligt, då maskinskötaren är anställd å sådan
ort, där mekanisk verkstad finnes, hvarest vid förefallande behof mindre
reparationer å fartygsmaskineriet kunna utföras, har kommittén dock,
med hänsyn till förhållandena å andra orter, ansett de föreslagna högre
fordringarna böra uppställas.

Hvad beträffar den öfriga maskinpersonalen har kommittén ansett
sig böra föreslå införande af en ny klass af examinerade maskinister,
ansedd dels för själfständig maskinisttjänst i mindre maktpåliggande
befattningar, speciellt sådana, i hvilka nuvarande reglemente icke föreslcrifver
examinerad maskinist, såsom t. ex. å större ångslupar, ångfärjor,
bogserångfartyg och mindre lastångfartyg, samt dels till biträde åt maskinister
af högre klasser å andra ångfartyg. Då den allmänna meningen
inom sjöfartskretsar och bland fackmännen på maskinteknikens
område synes vara, att behof af examinerade maskinister i åtskilliga af
nyss åsyftade fall föreligger, men kommittén anser, att maskinist med
2:a klass maskinists kunskaper icke erfordras i alla dylika fall, så har
förslag om denna lägre klass af maskinister afgifvits. Denna maskinist
skulle enligt förslaget benämnas maskinist af 3:e klass. I fråga om denna
maskinists behörighet hänvisas till hvad därom i §§ 4—7 i förslaget
till befälsförordning närmare finnes angifvet. Med afseende å hans
utbildning skulle erfordras att, efter uppnådd ålder af 15 år, hafva tjänstgjort
sammanlagdt 30 månader såsom eldare och maskinarbetare, allt i

165

enlighet med de bestämmelser, som finnas meddelade i § 19 af nyssberörda
förslag. Han skulle därjämte vara skyldig att genomgå en tre
månaders kurs med därtill hörande examen vid navigationsskola.

Förutom maskinskötaren och 3:e klass maskinisten upptager kommitténs
förslag två högre grader maskinister, maskinist af 2:a klass,
motsvarande maskinist enligt nuvarande bestämmelser, och maskinist af
l:a klass, motsvarande nuvarande öfvermaskinist. Till dessa maskinister
får kommittén anledning att vidare återkomma i det följande.

Bebo riglietsb eris.

Såsom i det föregående blifvit omförmäldt, har från skilda håll
uttalats önskvärdheten af en ökning i fordringarna, såväl i teoretiskt
som praktiskt hänseende, för rätt att erhålla styrmans- och befälhafvarbref
och att vinna behörighet såsom maskinist. En sådan ökning är också
enligt kommitténs åsikt synnerligen behöflig.

Bland de åtgärder, som för detta ändamåls vinnande kunna vidtagas,
märkes i främsta rummet åstadkommandet af en tillräcklig och i
afseende på beskaffenheten mera instruktiv praktisk tjänstgöring än den,
som hittills ingått bland fordringarna för vinnande af befälsbehörighet.
Den praktiska utbildningen måste utgöra grundvalen för den teoretiska
utbildningen, och utan en grundlig praktisk utbildning kan en verklig
kompetens för fartygsbefäl icke vinnas.

För erhållande af stynnansbref fordras enligt de hos oss nu gällande
bestämmelser, förutom aflagd styrmansexamen, att hafva, efter
uppnådd ålder af 14 år, farit till sjöss i 36 månader, däraf minst 18
månader antingen å örlogsfartyg eller i utrikes handelsfart med större
segelfartyg (råseglare). För rätt att undfå befälhafvarbref fordras att
hafva erhållit stynnansbref och därefter farit till sjöss i 15 månader,
hvaraf minst 6 månader i utrikes sjöfart såsom förste eller ende styrman
eller befälhafvare och återstoden af tiden antingen i sådan fart och
tjänst, som nyss är nämnd, eller i inrikes sjöfart såsom förste eller
ende styrman eller befälhafvare eller, i utrikes sjöfart, såsom andre
styrman.

En jämförelse med de motsvarande bestämmelser, som äro gällande
i Tyskland, England, Danmark och Norge, torde kunna tjäna till ledning
vid besvarandet af frågan, i hvad mån de nyss angifna praktiska
fordringarna för erhållande af styrmans- och befälhafvarbref
höra höjas.

166

I Tyskland äro fordringarna för erhållande af behörighetsbevis såsom
däcksbefäl bestämda gemon lag af den 16 januari 1904
(Reichsgesetzblatt 1904, n:r 2). För erhållande af styrmansbref fordras
enligt denna lag att hafva, efter uppnådd ålder af 15 år, tjänstgjort till
sjöss minst 45 månader i tjänst på däck. Af denna tid skola minst 24
månader vara tillbragta antingen såsom »Vollmatrose» på handelsfartyg,
däraf 12 månader ombord å segelfartyg, eller som öfvermatros i kejserliga
marinen, samt minst 12 månader å ett med full tackling försedt
fartyg (råseglare). Hela denna tjänstgöring skall vara fullgjord, innan
styrmansexamen får afläggas.

Af befälhafvare finnas tre särskilda grader med olika behörighet:
skeppare i kustfart (Schiffer auf Kustenfahrt), skeppare i mindre fart
(Schiffer auf kleiner Falirt) och skeppare i större fart (Schiffer auf grosser
Fahrt). Skeppare i kustfart äger att föra alla slags fartyg i inre
fart (Nahfahrt) utom passagerarfartyg samt fartyg, hvars dräktighet
icke uppgår till 200 kubikmeter, i kustfart, passagerarfartyg äfven här
undantagna. Kustfarten omfattar södra delen af Östersjön, Ivattegat
samt tyska och nederländska nordsjökusten. Skeppare i mindre fart är
behörig att vara befälhafvare å fartyg af hvarje slag och storlek i inre
fart samt å fartyg, hvars dräktighet icke uppgår till 400 kubikmeter, i
kustfart och mindre fart. Mindre fart omfattar hela Östersjön, Engelska
kanalen och Nordsjön intill 61° latitud. För behörighet att föra befäl i
vidsträcktare fart än hvad nu angifvits fordras att vara skeppare i större fart.

För att erhålla certifikat såsom skeppare i kustfart fordras att
hafva tjänstgjort till sjöss 50 månader, hvaraf minst 12 månader å segelfartyg,
äfvensom att hafva undergått ett muntligt förhör omfattande
kännedom om föreskrifterna för undvikande af ombordläggning, om
räddningsåtgärder samt om bruket af sjökortet. För erhållande af certifikat
såsom skeppare i mindre fart fordras 60 månaders sjötjänst, hvaraf
minst 12 månader å segelfartyg, samt att hafva aflagt skepparexamen för
mindre fart, hvilken examen i det närmaste motsvarar den af kommittén
föreslagna skepparexamen af l:a klass. För att undfå certifikat såsom
skeppare i större fart fordras att hafva efter aflagd styrmansexamen
tjänstgjort minst 24 månader såsom styrman i vidsträcktare fart än
mindre fart eller såsom styrman å fartyg af minst 400 kubikmeters dräktighet
i mindre fart eller såsom befälhafvare i mindre fart, äfvensom att
hafva aflagt sjökaptensexamen. 1 samtliga nu nämnda fall får examen
ej afläggas förrän den föreskrifna sjötjänsten blifvit fullgjord.

De i England gällande bestämmelserna om däcksbefälets behörighet
återfinnas i en författning af år 1894, i hvilken sedermera endast vid -

167

tagits några smärre ändringar. De här förekommande behörighetsbevisen
äro certifikat för andre styrman, för förste eller ende styrman och
för befälhafvare. En befälhafvare kan dessutom förvärfva ett extra
certifikat, hvilket dock icke medför någon utsträckt behörighet. Certifikaten
äro dels allmänna certifikat (ordinary certificates), för hvilkas erhållande
fordras sjötjänst å större segelfartyg (råseglare) och hvilka berättiga
till anställning å alla slags fartyg, dels certifikat för snedseglare,
för hvilkas erhållande ej fordras tjänstgöring å råseglare, dels ångfartygscertifikat,
som kunna erhållas utan föregående tjänstgöring å segelfartyg.
De båda sistnämnda slagen af certifikat medföra endast behörighet
till anställning å det slags fartyg, hvarför de äro afsedda. Samtliga
nu nämnda certifikat äro närmast afsedda för befälet å handelsfartyg
i utrikes fart; särskilda certifikat förekomma därjämte för passagerarfartyg
i kustfart, fiskefartyg, lustjakter m. fl. slag af fartyg. Likasom
i Tyskland äro fordringarna å sjötjänst desamma för att få aflägga
examen som för rätt att bekomma däremot svarande behörighetsbref.

För att erhålla certifikat såsom andre styrman fordras en ålder af
minst 17 år samt 4 års sjötjänst; för erhållande af allmänt certifikat
såsom andre styrman fordras därjämte, att minst 12 månader af sjötiden
skola vara tillbragta å råseglare i utrikes fart. Certifikat såsom förste
styrman kan erhållas vid 19 års ålder, hvarvid fordras, förutom nyssnämnda
tjänstgöring, minst 1 års styrmanstjänst, som bör vara fullgjord
efter erhållande af andre styrmanscertifikatet. För att erhålla certifikat
såsom befälhafvare fordras att hafva uppnått en ålder af 21 år samt
att hafva gjort styrmanstjänst af viss, i författningen närmare angifven
beskaffenhet under en tid af 1 till 2Vä år. De gällande bestämmelserna
återfinnas i Board of Trades »Regulations relating to the examinations
of masters and mates» af år 1900.

1 afseende å de i Danmark gällande bestämmelserna, hvilka förekomma
i lag om sjönäringen m. m. den 25 mars 1892 och om styrmansexamen
in. m. den 30 mars samma år, torde, då lagstiftningen i
ämnet för närvarande är under omarbetning, vara tillräckligt att nämna,
att för rätt att aflägga den allmänna styrmansexamen fordras en sjötid
af 3 år efter uppnådda 14 år eller 2 år efter uppnådda 17 år och att
för erhållande af bevis såsom styrman erfordras att kunna prestera minst
5 års på visst sätt kvalificerad sjötjänst.

I Norge gälla enligt lag den 7 april 1906 (Norsk Lovtidende 1906,
n:r 13) särskilda bestämmelser om sjötidens längd i afseende på rätt
att vinna tillträde till de särskilda examina och andra bestämmelser i
afseende på rätt att förvärfva certifikat såsom styrman eller befäl -

168

häfvare. Certifikaten äro därjämte uppdelade i segelfartygs- och ångfartygscertifikat.

För tillträde till styrmansexamen fordras att hafva efter fyllda 15
år gjort sjömanstjänst i minst 30 månader, hvaraf minst 12 månader
i utrikes fart. Däremot fordras för erhållande af styrmanscertifikat för
segelfartyg att hafva efter fyllda 15 år gjort sjömanstjänst i minst 42
månader, hvaraf minst 30 månader å segelfartyg i utrikes fart, samt
för erhållande af styrmanscertifikat för ångfartyg att äga lika lång
sammanlagd sjömanstjänst, som är föreskrifven för styrmanscertifikat
för segelfartyg, dock att 12 månader skola vara tillbragta å ångfartyg
i utrikes fart. Styrmanscertifikat för ångfartyg kan ock erhållas, utan
fullgörande af den nyss nämnda tjänsten å ångfartyg, af den, som innehaft
styrmans- eller befälhafvarbefattning å segelfartyg i utrikes fart under
viss, i lagen angifven tid. För att erhålla befälhafvarcertifikat fordras
24 månaders styrmanstjänst, hvaraf minst 12 månader som förste eller
ende styrman. Denna sistnämnda tjänst skall vara fullgjord å segelfartyg
eller å ångfartyg, allt efter det slag af fartyg, för hvilket certifikatet
skall gälla. För segelfartygsbefälhafvare, som önska förvärfva
certifikat för ångfartyg, gälla dock, analogt med hvad förhållandet är i
fråga om styrmanscertifikat, lindrigare bestämmelser angående ångfartygstjänsten.

De här nämnda certifikaten äro föreskrifna endast ifall den fart,
hvaruti fartyget går, eller fartygets tontal öfverskrider vissa gränser.
År fartyget under 25 ton, erfordras ingen lagstadgad kompetens hos
befälhafvare!!. Detsamma gäller om segelfartyg af hvilken storlek som
helst i inre fart. För att vara befälhafvare å segelfartyg i fart på norska
kusten och Hvita hafvet samt å segelfartyg med en dräktighet af
intill 80 ton i fart på Danmark eller Sverige intill Ystad eller å ångfartyg
af intill 200 tons dräktighet antingen i inre fart, fart på norska
kusten och Hvita hafvet eller på Danmark och Sverige intill Ystad
eller å fiskefartyg med eu dräktighet af högst 200 ton i hvilken fart
som helst fordras 30 månaders sjötjänst samt intyg från en navigationsskoleföreståndare,
att vederbörande äger kunskap om sjökortet,
loggen, lodet och kompassen, känner de internationella styrningsreglerna
samt användningen af räddningsapparater. Den föreskrifna sjötiden
af 30 månader bör innehålla segelfartygs -eller ångfartygstjänst,
allt efter som certifikat sökes för segelfartyg eller för ångfartyg.

Kommittén har, vid öfvervägande af de åtgärder, som hos oss
lämpligen kunna vidtagas till höjande af fordringarna i praktiskt hänseende
för erhållande af styrmans- och befälhafvarbref, sökt att utfinna
sådana bestämmelser, som kunna dels göra den föreskrifna sjötjänstgö -

169

ringen mera effektiv för sjömansutbildningen, dels ock förminska de
praktiska svårigheterna för denna utbildnings förvärfvande.

Därvid har kommittén i främsta rummet tagit i betraktande, huruvida,
i fråga om styrmansbref, olika slag af sådana böra införas för
tjänstgöring å segelfartyg och för tjänstgöring å ångfartyg, med däraf
följande olikhet i den praktiska tjänstgöring, som bör fordras för brefvets
erhållande. Eu sådan skillnad förefinnes, såsom af ofvanstående
redogörelse framgår, i England och Norge och föreslogs jämväl af 1897
års kommitterade. Dessa upptogo nämligen i sitt förslag dels ett allmänt
styrmansbref, som skulle berättiga till anställning å både segeloch
ångfartyg och för hvars erhållande skulle fordras, förutom öfrig
sjötjänst, 24 månaders tjänst å segelfartyg, dels ock ett ångfartygsstyrmansbref,
som endast berättigade till styrmanstjänst å ångfartyg och
för hvars förvärfvande segelfartygstjänst icke skulle vara erforderlig.
Å andra sidan finner man, att den tyska lagstiftningen endast känner
ett slags styrmansbref, för hvars erhållande fordras viss tids tjänstgöring
å segelfartyg. Detta är, som bekant, äfven fallet i vår gällande
lagstiftning; och har kommittén vid sina öfverläggningar i denna fråga
kommit till den åsikten, att någon ändring i detta afseende icke kan
förordas. Kommittén anser således, att endast ett slags styrmansbref,
fortfarande liksom hittills, bör ifrågakomma och att för detsammas förvärfvande
bör erfordras viss tids sjötjänst å segelfartyg.

Fasthållandet af fordran på segelfartygsutbildning äfven för en ångfartygsstyrman
torde nog från en del håll komma att anses såsom ett
öfverskattande af segelfartygstjänstens betydelse för befälsutbildningen.
Gällde det blott inhämtande af färdighet i de sjömansarbeten, som för
segelfartyg äro karaktäristiska, såsom segelhandtering, riggning o. s. v.,
torde man med fog kunna säga, att sådan färdighet icke äger den betydelse
för befälstjänsten å ett ångfartyg, att man för densammas ernående
nödvändigt bör fordra sjötjänst å segelfartyg. Men segelfartygstjänstens
betydelse ligger icke så mycket i inlärandet af dylik färdighet
som fastmera i utförande af de å ett segelfartyg förekommande
arbeten, hvarvid i högre grad än hvad fallet är vid tjänsten å
ett ångfartyg de egenskaper och färdigheter framkallas och utvecklas,
som för sjömansutbildningen i allmänhet och således äfven för befäl å
ångfartyg äro erforderliga. Det är denna omständighet, som gjort, att
man äfven i örlogstjänsten till viss utsträckning bibehållit en förberedande
utbildning å segelfartyg. Genom bibehållande af fordran på segelfartygstjänst
för erhållande af styrmansbref vill kommittén i sin mån
medverka därtill, att den nuvarande rekryteringen och utbildningen af

170

vår sjömanskår, hvilken rekrytering och utbildning hufvudsakligen skett
å segelfartyg, äfven bibehålies å dessa fartyg. Kommittén vill därjämte
framhålla, att eu likformig utbildning möjliggör bibehållande af endast
ett slags styrmansbref och ett slags befälhafvarbref och att däraf jämväl
följer den beaktansvärda fördelen, att anställning kan tagas å såväl
segel- som ångfartyg på grund af samma behörighetsbref.

Det med segelfartygstjänsten afsedda ändamålet torde emellertid
kunna uppnås äfven ombord å andra segelfartyg än råseglare, åtminstone
då fartygets storlek icke är alltför ringa; och det har därför ansetts lämpligt
att förorda borttagande af föreskriften om tjänst å råseglare. Härigenom
samt genom att i stället föreskrifva en viss minimigräns för
fartygets storlek torde tjänst å segelfartyg i östersjöfart mera än hittills
kunna tillgodoräknas.

Det har vidare ansetts lämpligt att minska tiden för segelfartygstjänsten
från 18 till 12 månader och att i stället uppställa fordran på
tjänst i nordsjö- eller vidsträcktare fart samt att lämna ur räkningen
all tjänstgöring i inre fart.

Samtliga sålunda föreslagna bestämmelser afse, i likhet med den
föreslagna ökningen af tjänstetiden från 36 till 42 månader, att göra
utbildningen effektiv och mera omfattande än hittills.

Kommittén har icke funnit skäl att, såsom förhållandet är enligt
nu gällande befälsförordning, särskild! kvalificera tjänst å örlogsfartyg,
utan sådan tjänst har, vare sig den fullgöres under utöfvande af värnplikt
eller eljest, med afseende å såväl fartygsslag som fartområde likställts
med tjänst å andra fartyg.

Det har redan i det föregående blifvit omförmäldt, att enligt de hos
oss nu gällande bestämmelser fordras för rätt att undfå befälhafvarbref
att hafva erhållit styrmansbref och därefter hafva farit till sjöss i 15
månaders på visst sätt kvalificerad tjänst. Kommittén föreslår för berörda
ändamål 24 månaders befälstjänst, på sådant sätt kvalificerad, som
i § 17 af förslaget till befälsförordning omförmäles. Liksom ifråga om
sjötjänsten för erhållande af styrmansbref har icke heller i detta fall
gjorts någon skillnad beträffande utrikes och inrikes sjöfart. I afseende
å den sålunda fordrade tjänstetiden har kommittén sökt uppställa sådana
kvalifikationer, som enligt kommitténs åsikt äro nödvändiga för grundande
af kompetens till befälhafvarbefattningar, för hvilkas bestridande
föreslagits innehafvande af befälhafvarbref.

Nära samband med frågan om lämplig praktisk utbildning såsom
förutsättning för förvärfvande af de olika behörigt»etshetsbrefven äger
frågan om storleken och beskaffenheten af den sjötjänstgöring eller prak -

171

tiska utbildning i öfrigt, som bör vara förvärfvad innan rätt att deltaga
i de särskilda navigationsskolekurserna kan erhållas, och denna fråga
torde också i detta sammanhang något närmare böra beröras. Kommittén
är härutinnan af den åsikten, att en god praktisk utbildning utgör
en nödvändig förutsättning för att undervisningen i navigationsskolan
på ett tillfredsställande sätt skall kunna tillgodogöras; och har kommittén
därför i alla sådana fall, där några särskilda olägenheter med afseende
å den erforderliga praktiska tjänstgöringens förvärfvande icke ansetts
kunna uppstå, föreslagit, att all sådan tjänstgöring skall vara fullgjord
före inträdet i navigationsskolan.

Kommitténs förslag i detta afseende utgör ej någon ändring i nuvarande
bestämmelser för utbildning af maskinister, tj för dessa har
redan förut hela den för behörighet till maskinistbefattning erforderliga
praktiska tjänstgöringen varit förlagd till tiden före inträdet i navigationsskolan.
Bibehållande af denna föreskrift torde visserligen på grund
af den ökade utbildningstiden komma att något framskjuta tiden för
examens afläggande, men däraf torde icke några egentliga olägenheter
vara att befara.

Hvad åter angår rätten att vinna inträde i navigationsskola såsom
styrmans- eller sjökaptenselev, fordras enligt gällande föreskrifter för
inträde såsom styrmanselev att minst två år hafva varit anställd i sjömanstjänst
å segel- eller ångfartyg i in- eller utrikes fart samt såsom
sjökaptenselev att vara berättigad till erhållande af styrmansbref eller
att hafva fullgjort den för styrmansbrefs erhållande föreskrifna sjötjänst
samt hafva visat sig äga kunskaper motsvarande dem, som i styrmansklassen
meddelas. Fordringarna för erhållande af motsvarande behörighetsbref
äro däremot såväl med afseende å sjötjänstens längd som i fråga
om densammas beskaffenhet väsentligt högre.

Kommittén har i afseende å utbildningen till styrman ansett lämpligt,
att hela den för styrmansbrefs erhållande stadgade tjänstetiden
är fullgjord före inträdet i styrmansklass. Utom den större valuta af
skolkursen, som härigenom erhålles, uppnås tillika den fördelen, att
den utexaminerade styrmannen vid sin afgång från skolan är färdig
att taga anställning såsom befäl utan att, såsom i eu mängd fall hittills
varit förhållandet, nödgas återgå till manskapstjänstgöring för
förvärfvande af den återstående tjänstetiden. Några olägenheter för
utbildningen genom att tiden för skolkursernas genomgående för en
del af eleverna kommer att förläggas till en senare tidpunkt, än hvad
hittills varit fallit, torde icke behöfva befaras. Den fördel eleven hittills
ägt att få välja tiden för skolkursens genomgående till en med afseende

172

å afbrottet i sjötjänstgöringen lämplig tidpunkt, torde, genom kommitténs
förslag att förlägga tidpunkterna för kursernas början vid de olika
skolorna till skilda tider af året, äfven hädanefter i viss mån blifva tillgodosedd.

Kommittén har därjämte tagit i öfvervägande möjligheten att genomföra
samma princip i fråga om fordringarna för erhållande af inträde
i sjökaptensklassen, jämförda med fordringarna för erhållande af befälhafvarbref,
hvarigenom hela den sjötjänst, som erfordrades efter afläggande!
af styrmansexamen, skulle förläggas till tiden före inträdet i sjökaptensklassen,
och sålunda den, som aflagt godkänd sjökaptensexamen,
omedelbart skulle vara berättigad till erhållande af befälhafvarbref. Att
en sådan anordning skulle vara till väsentlig nytta för befälsutbildningen,
kan icke förnekas. Men den skulle säkerligen också medföra betydliga
praktiska olägenheter. Enligt nu gällande befälsförordning fordras för
erhållande af befälhafvarbref att hafva efter styrmansbrefvets erhållande
farit till sjöss i 15 månader i viss närmare angifven befälstjänst. Enligt
kommitténs tanke bör denna tid utsträckas till 24 månader. Om hela
denna tjänstgöring skulle fullgöras mellan styrmansbrefvets erhållande
och inträdet i sjökaptensklassen, är det knappast tänkbart, att mellantiden
mellan styrmansexamen och inträdet i sjökaptensklassen skulle i
något fall blifva kortare än tre år, och säkerligen skulle den i flertalet
fall komma att vida öfverskrida denna tid. Ett sådant framskjutande
af tiden för inhämtande af de för sjökaptensexamen erforderliga teoretiska
kunskaperna kan kommittén icke finna tillrådligt.

De i det föregående omnämnda, af Sveriges allmänna sjöfartsförening
utsedda kommitterade hafva ansett, att den, som aflagt styrmansexamen,
bör utan någon därefter följande tjänstgöring vara berättigad
till inträde i sjökaptensklassen, hvilken anordning erbjuder den, som
vill utbildas till fartygsbefälhafvare, den betydande fördelen att kunna
på en jämförelsevis kort tidrymd koncentrera sin teoretiska utbildning.

Mot den af nämnda kommitterades flertal sålunda uttalade mening
anmäldes emellertid reservation af en bland dem, som till stöd för sin
åsikt i ämnet anförde följande.

»Det torde i allmänhet vara erkändt, att den bästa utbildningen
till befäl erhålles, om skolkursen i land föregås af en tillräckligt omfattande
sjötjänstgöring. Men den sjömanserfarenhet, som erhållits under
tjänstgöringen i manskapsgraden, är af inskränkt beskaffenhet, ty den
omfattar endast en del af yrket. Då den unge mannen avancerat till
befäl, blir han i tillfälle förvärfva kunskap och erfarenhet i nya grenar
af tjänsten samt tvingas att själfständigt bedöma och afgöra sådana

173

saker, om hvilka han förut endast behöft lyda order. Som styrman
kommer han under befälhafvarens mera omedelbara tillsyn och erhåller
råd och upplysningar af denne, därjämte erhålles ju alltid något tillfälle
att på praktiska fall tillämpa den navigationsundervisning, som bibringats
i styrmansskolan. Med ett ord, tjänstgöringen som styrman kommer
att göra honom mera mogen i sjömansyrket, och detta är af stor betydelse
för att erhålla bästa möjliga valuta af sjökaptensexamen. — Kommittén
vill icke bestrida ofvanstående, men fruktar för svårighet att erhålla
anställning som styrman med endast den lägre examen. Häremot
invändes, att om den af kommittén föreslagna ökningen af kunskapsmåttet
och sjötjänstgöringen till styrmansexamen kommer till stånd,
blir denna betydligt effektivare än nu och aflagd styrmansexamen bör
väl då i allmänhet kunna anses vara ett kriterium på, att kompetens
förefinnes att sköta en styrmansplats. Kommer systemet väl i gång,
blir ju tillfälle för en styrman att få plats, då en annan lämnade fartyget
för att aflägga sjökaptensexamen; genom den af kommittén föreslagna
anordningen angående tiden för skolkursernas början blir dessutom
tidsspillan mindre vid öfvergången från fartyget till navigationsskolan
och vice versa än hvad nu är fallet. Den större eller mindre
svårigheten att erhålla plats torde för öfrigt bestämmas af tillgång och
efterfrågan. — Slutligen vill jag påpeka, att i England och Tyskland
och jämväl enligt nu framlagda lag för navigationsväsendet i Norge,
stadgas tjänstgöring som befäl innan sjökaptensexamen får afläggas. —
På grund af ofvanstående föreslår jag, att i en eventuell förordning
angående våra navigationsskolor stadgas, att för inträde i sjökaptensklassen
skall fordras: aflagd styrmansexamen och därefter tjänstgöring
som 2:e styrman, L:e styrman eller befälhafvare å utrikes ort under
minst 12 månader.»

För sin del anser kommittén, i hufvudsaklig anslutning till hvad
den nyssnämnda reservanten anfört, att någon tids verklig befälstjänstgöring
efter styrmansexamens afläggande är nödvändig för att undervisningen
i sjökaptensklassen skall kunna fullt tillgodogöras. Endast
genom någon tids praktisk tillämpning af de i styrmanskursen inhämtade
kunskaperna kunna dessa blifva en verklig fast grund för den
vidare utbildningen i sjökaptenskursen. Kommittén föreslår därför (i
förslaget till reglemente för navigationsskolorna i riket), att för inträde
i sjökaptensklassen fordras att hafva efter styrmansbrefvets erhållande
tjänstgjort minst 9 månader såsom befälhafvare eller styrman å ångfartyg
i östersjö- eller vidsträcktare fart eller å segelfartyg i nordsjö- eller

174

vidsträcktare fart eller såsom befälhafvare å segelfartyg med en dräktighet
af 100 ton eller därutöfver i östersjöfart.

I förslaget till befälsförordning uppställes åter såsom villkor för erhållande
af befälhafvarbref: att hafva erhållit styrmansbref och därefter
tjänstgjort till sjöss sammanlagdt 24 månader antingen såsom styrman
eller befälhafvare å ångfartyg i östersjö- eller vidsträcktare fart eller å
segelfartyg i nordsjö- eller vidsträcktare fart eller såsom befälhafvare å
segelfartyg med en dräktighet af 100 ton eller därutöfver i östersjöfart;
skolande af berörda tjänstetid minst 12 månader vara tillbragta antingen
såsom befälhafvare eller förste eller ende styrman å ångfartyg i östersjöeller
vidsträcktare fart eller å segelfartyg i nordsjö- eller vidsträcktare
fart eller såsom befälhafvare å segelfartyg med en dräktighet af 100 ton
eller därutöfver i östersjöfart.

Af en jämförelse mellan de föreslagna stadgandena i de båda förordningarna
framgår, att den tjänstgöring, som erfordras för inträde i
sjökaptensklass, icke behöfver vara af den särskildt kvalificerade beskaffenhet,
som skulle fordras för 12 månader af den sammanlagda
tjänstetid, hvilken borde föregå befälhafvarbrefvets utfärdande.

Med den tjänstgöringstid af 9 månader, som kommittén föreslår
såsom villkor för inträde i sjökaptensklass, kan det antagas blifva möjligt
för en person, som på våren aflagt styrmansexamen, att på hösten
följande året vinna inträde i sjökaptensklassen.

Hvad slutligen beträffar den praktiska utbildningen för ångfartygsmaskinister,
hvilken utbildning vinnes genom anställning till sjöss och
å mekanisk verkstad, har densamma, såsom den för närvarande är anordnad,
lämnat rum för talrika anmärkningar jämte därpå grundade
framställningar om förbättringar såväl från maskinisterna själfva som
från öfriga intresserade.

I utlandet hafva åtgärder dels redan flerstädes vidtagits och dels å
andra håll ansetts böra vidtagas för höjande af maskinistutbildningen
såväl i praktiskt som teoretiskt hänseende, så att den kan blifva i stånd
att hålla jämna steg med den raskt framåtskridande maskintekniken. I
Danmark, Finland och Tyskland arbetas för närvarande på detta område,
såsom i det föregående blifvit omnämndt.

De bestämmelser, som i vårt land för närvarande gifvas i fråga om
ångfartygsmaskinisters praktiska utbildning, återfinnas i navigationsskolereglementet
i form af fordringar för inträde i navigationsskolornas
maskinist- och öfvermaskinistklasser. Fordringarna för inträde i maskinistklassen
äro enligt nämnda reglemente: att ombord å ångfartyg, hvarå
examinerad ansvarsmaskinist är anställd, hafva minst 12 månader del -

175

tagit i maskinens skötsel och. därjämte vid någon mekanisk verkstad
minst 1 år kafva deltagit i ångmaskinarbete; samt för inträde i öfvermaskinistklassen:
att i bekörig ordning kafva undergått maskinistexamen
ock därefter såsom maskinist minst 6 månader tjänstgjort å sjögående
ångfartyg.

En jämförelse med nu gällande bestämmelser rörande utbildning af
maskinister för ångfartyg i Tyskland ock England är ägnad att tjäna
till ledning vid bedömande af frågan, huruvida ock i hvad mån de kos
oss gällande fordringarna beträffande tiderna för ångfartygsmaskinisters
praktiska utbildning böra höjas.

I Tyskland, där de gällande bestämmelserna i detta ämne innefattas
i en lag af den 26 juli 1891, erfordras för behörighet att utöfva befattning
såsom sjömaskinist att kafva aflagt maskinistexamen af l:a, 2:a,
3:e eller 4:e klass. Rätt att undergå maskinistexamen af 4:e klass
tillkommer den, som efter fyllda 15 år fullgjort 60 månaders tjänst, antingen
kela tiden bland maskinpersonalen å ett sjögående ångfartyg eller
ock delvis sådan tjänst ock delvis tjänst å maskinverkstad, dock att
minst 24 månaders tjänst skall vara fullgjord ombord å ångfartyg. För
rätt att undergå maskinistexamen af 3:e klass erfordras 24 månaders tjänstetid
såsom 4:e maskinist å sjögående ångfartyg samt att före eller efter
afläggande af 4:e maskinistexamen kafva tjänstgjort 24 månader å mekanisk
verkstad. Fordringar för undergående af maskinistexamen af 2:a
klass äro 60 månaders tjänstetid dels å maskinverkstad ock dels bland
maskinpersonalen å sjögående ångfartyg, däraf minst 24 månaders tjänst
skall vara fullgjord i hvardera befattningen. Slutligen erfordras för
undergående af maskinistexamen af l:a klass att minst 24 månader hafva
tjänstgjort såsom 2:e maskinist å sjögående ångfartyg.

Såsom tjänstetid å maskinverkstad gäller endast sådan tid, som tillbragts
å verkstad, där ångmaskiner byggas eller repareras, i befattningsåsom
klensmed, svarfvare, montör, smed eller kopparslagare. Tjänstetid
under sj^sselsättning med underhålls- ock reparationsarbeten å ångfartyg,
som icke är i gång, får inräknas i verkstadstiden, men ej uppgå
till mera än högst hälften af den föreskrifna tiden. Tjänst såsom eldare
anses icke såsom tjänst bland maskinpersonalen å sjögående ångfartyg,
då frågan gäller behörighet för undergående af 2:a maskinistexamen.

De i England gällande bestämmelserna angående maskinistexamina
förekomma i en författning af år 1904. Enligt denna författning fordras
för rätt att undergå maskinistexamen af 2:a klass att hafva uppnått en
ålder af 21 år ock att kafva efter fyllda 15 år tjänstgjort såsom maskinistlärling
minst 4 år under arbete med tillverkning ock reparering af

176

ångmaskiner och ångpannor, däraf 3 år å mekanisk verkstad. I stället
för nyssnämnda tjänstetid såsom maskinistlärling kan räknas tjänstetid
såsom maskinist till sjöss under 4 år å ett i utrikes fart gående ångfartyg,
hvars maskinstyrka uppgår till minst 66 nominella hästkrafter.
Utom berörda tjänstetid såsom maskinistlärling eller däremot svarande
maskinisttjänst till sjöss erfordras att under minst 1 år hafva tjänstgjort
till sjöss såsom maskinist å ett i utrikes fart gående ångfartyg, hvars
maskinstyrka uppgår till minst 66 nominella hästkrafter.

För rätt att undergå maskinistexamen af l:a klass fordras att hafva
uppnått en ålder af 22 år samt att under eu tid af minst 12 månader
efter 2:a maskinistexamens afläggande hafva tjänstgjort såsom äldste
maskinist på vakt å ett i utrikes fart gående ångfartyg, hvars maskinstyrka
uppgår till minst 99 nominella hästkrafter, eller ock att hafva
tjänstgjort under eu tid af 18 månader — 2 V2 år såsom l:e, 2:e eller
3:e maskinist å ångfartyg i hemfarvatten, hvars maskinstyrka uppgår
till minst 99 nominella hästkrafter. För närmare kännedom om bestämmelserna
rörande maskinistexamina hänvisas till Board of Trades: »Regulations
relating to the examinations of engineers in the mercantile
marine 1904».

De i England gällande bestämmelserna rörande anställning af maskinister
återfinnas i en författning af år 1894. Enligt denna stadgas,
att å hvarje i utrikes fart gående ångfartyg med en maskinstyrka af
minst 100 nominella hästkrafter skall finnas anställd en l:a klass och
en 2:a klass maskinist och att å i utrikes fart gående ångfartyg med
en maskinstyrka af mindre än 100 nominella hästkrafter eller å sjögående
passagerarfartyg i hemfarvatten skall finnas anställd minst en
maskinist, som skall hafva aflagt 2:a maskinistexamen. Till utrikes fart
räknas icke fart på hamnar mellan Elbe och Brest samt Storbritannien.

Då kommittén, i likhet med hvad från skilda håll uttalats, anser,
att den i maskinistutbildningen ingående praktiska tjänstgöringstiden
behöfver väsentligt utsträckas och att mera detaljerade bestämmelser
äro af nöden i fråga om den art af tjänstgöring, vare sig till sjöss eller å
verkstad, som må erfordras för att göra våra maskinister bättre förberedda
till den teoretiska undervisningen, har kommittén afgifvit förslag
i sådant syfte.

Beträffande 3:e klass maskinistens utbildning vill kommittén här,
utöfver hvad därom i det föregående blifvit anfördt, endast fästa uppmärksamheten
därå, att man sökt få till stånd en så stor praktisk
utbildning som möjligt i förening med en teoretisk utbildning af sådan

177

beskaffenhet, att densamma motsvarar behofvet för den verksamhet, som
3:e klass maskinisten enligt kommitténs förslag kommer att utöfva.

Vidkommande den med den nuvarande maskinisten likställda maskinisten
af 2:a klass har kommittén för honom upptagit en praktisk utbildningstid
af 60 månader, på sådant sätt kvalificerad, som i § 20 af
förslaget till befälsförordning närmare angifves.

Den ökning af den praktiska utbildningstiden för denne maskinist,
som detta förslag innebär, har nödvändiggjorts af förändrade förhållanden
såsom en följd af såväl maskinteknikens storartade och alltjämt
fortgående utveckling som ock sjöfartens stora tillväxt under de senare
åren. Gångna tiders jämförelsevis enkla ångmaskiner och ångpannor
med lågt ångtryck, kortare resor och mindre konkurrens ställde icke så
stora fordringar på maskinisten och kunde ju till en del förklara den
tvååriga praktik, som nu gällande reglemente föreskrifver. Helt annorlunda
ställa sig förhållandena numera. Hänsyn till en ekonomisk ångdrift,
grundad på ångans och bränslets fullständiga utnyttjande, har
föranledt konstruerande af synnerligen invecklade ångmaskiner; och ångpannor
byggas för väsentligt högre ångtryck än tillförene. Samtidigt
har för en stor del ångfartyg, synnerligast större pass agerar ångfartyg,
hastigheten betydligt ökats, hvilket nödvändiggjort kraftigare ångmaskiner,
och detta har åter haft till följd en mera invecklad konstruktion
af maskineriet samt en mängd särskilda mekaniska apparater. Vidare
finnes numera ombord å de flesta moderna ångfartyg olika slag af maskiner
och mekaniska anordningar för lastning och lossning, elektriska
maskiner för belysning och kraftöverföring, maskiner för ångstyrning,
förhalnings- och ankarspel, barlastpumpar för vattentankar in. m., hvilka
alla skola hållas i behörigt skick. Då härtill kommer, att fartygen ofta
efter långa resor endast ligga några få dagar i hamn, inses lätt nödvändigheten
däraf, att ombord finnas maskinister, som äro fullt förtrogna
såväl med maskinernas drift och vård som ock med sådant verkstadsarbete,
som erfordras för att iordningställa maskineriet och reparera
uppkomna skador. Det är icke tillräckligt, att maskinisten äger kunskap
om huru ett verkstadsarbete skall utföras, han måste själf kunna lägga
hand vid detsamma och utföra det från början till slut. Detta har särskildt
stor betydelse vid inträffande maskinhaverier och skador å fartyget,
såsom t. ex. brott å rodret tillhörande delar m. in., särskildt då
sådant inträffar utomskärs. Dylika skador kunna ofta af en erfaren och
praktisk maskinist afhjälpas, och många fartyg hafva, tack vare sådan
hjälp, räddats från en fullständig undergång. Ej heller i hamn står
verkstadshjälp alltid till buds; ofta, såväl hemma som i utlandet, omöj 23 -

178

liggöra arbetsinställelser erhållande af sådan. Den ekonomiska hänsynen
torde härvidlag ej heller böra förbises, då ju fördelarna såväl af att icke
behöfva undvara sakkunnig hjälp i sådana fall, då den eljest vore omöjlig
att erhålla, som ock att kunna undvara dylik hjälp från utomstående
äfven i de fall, där den kan erhållas, äro uppenbara.

I detta sammanhang torde jämväl böra framhållas den stora vikt
ett ekonomiskt handhafvande af ett dyrbart maskineri äger för redaren,
särskildt i konkurrensen med utländska fartyg, då ju maskinistens större
eller mindre praktiska erfarenhet utöfvar ett väsentligt inflytande på de
med maskineriets skötsel och drift förbundna utgifterna.

Det torde mot kommitténs förslag kanhända invändas, att den praktiska
utbildningstiden för en 2:a klass maskinist är för högt tilltagen,
jämförd med t. ex. tiden för styrmansutbildningen. Att så icke är förhållandet,
inses lätt, om man betänker, att utbildningen såsom eldare
endast är afsedd att utgöra 20, eventuellt 28 månader, och att den öfriga
utbildningen är af helt annan beskaffenhet, då den ju omfattar tvänne
särskilda yrken, maskinarbete och ångpannearbete, till hvilka icke någon
motsvarighet finnes inom det rena sjömansfacket, men utan hvilka maskinistutbildningen
blir fullkomligt värdelös.

Det torde vidare böra påpekas, att den af kommittén förordade
ökningen i utbildningstiden icke kommer att medföra någon större svårighet
för dem, som önska utbilda sig till 2:a klass maskinister, då en
stor del maskinistelever redan nu torde vara i besittning af 60 månaders
praktik.

Hvad slutligen beträffar l:a klass maskinistens praktiska utbildningstid,
så har densamma ökats till 24 månader från nu föreskrifna 6
månader.

Såsom motiv för denna ökning må endast anföras, att eu 2:a klass
maskinist före inträdet i l:a maskinistklassen bör äga sådana praktiska
kunskaper om ångmaskiner samt deras skötsel och vård, att han på ett
tillfredsställande sätt må kunna tillgodogöra sig den teoretiska undervisningen.
Och denna hänsyn torde säkerligen icke vara tillräckligt
tillgodosedd genom, den nuvarande tjänstetiden af allenast 6 månader.

Särskilda bestämmelser angående giltighet af i denna förordning förut ej
omförmälda kunskapsprof och behörighetsbevis in. in.

Då i de ofvan omförmälda delarna af förslaget till befälsförordning
endast afses sådana kunskapsprof och behörighetsbevis, som enligt förslaget
äro afsedda att komma till användning, men nuvarande eller

179

äldre kunskapsprof och behörighetsbevis samt behörighet, som åtnjutits
utan afläggande af särskilda kunskapsprof eller innehafvande af särskilda
behörighetsbevis eller som förvärfvats å andra verksamhetsområden,
gifvetvis fortfarande böra vara gällande eller i en del fall äfven
hädanefter böra kunna få afläggas eller förvärfvas, måste särskilda bestämmelser
i dessa hänseenden uti förordningen intagas; och hafva de
i sådant afseende föreslagna stadgandena, som i en stor del fall hafva
karaktären af öfvergångsbestämmelser, ansetts lämpligen böra inrymmas
i en särskild afdelning af förordningen.

Denna afdelning innehåller bestämmelser dels om sådana kunskapsprof,
som böra likställas med aflagda navigationsskoleexamina (i § 29),
dels om rätt att erhålla behörighetsbref på grund af vissa utom navigationsskolorna
aflagda kunskapsprof med eller utan särskild tjänstetid
till sjöss (i § 30), dels om hvad som i vissa fall är att iakttaga för
innehafvare af styrmans- eller befälhafvarbref, grundade på examina
enligt förut gällande bestämmelser, samt för innehafvare af s. k. tillståndsbevis
(i §§ 31 och 34), dels om bibehållande af enligt gällande
bestämmelser eller särskilda beslut medgifven behörighet i andra fall än
hvarom i förslaget särskildt stadgas (i §§ 32 och 33), och dels slutligen
om den behörighet, som fortfarande bör åtnjutas på grund af befäl,
som utöfvats före förordningens utfärdande (i § 35). I afseende å dessa
bestämmelsers närmare innehåll torde kommittén få inskränka sig till att
hänvisa till de ifrågavarande paragraferna.

180

Motiv till särskilda paragrafer i förslaget till Kung!. Maj:ts
nådiga förordning angående befäl å svenska fartyg.

§ I 1

och 2. Beträffande de i dessa moment föreslagna bestämmelser
hänvisas till hvad därom blifvit anfördt i den allmänna motiveringen.

4. Från förordningens bestämmelser undantagas sjöförsvaret tillhöriga
fartyg, då man kan vara förvissad om att dessa fartyg i allt fall
komma att vara försedda med befäl af minst samma kompetens, som
den i befälsförordningen föreskrifna. Det torde böra påpekas, att till
sjöförsvarets fartyg jämväl böra räknas fartyg tillhörande det under sjöförsvaret
hörande kustartilleriet. Enligt hvad kommittén inhämtat lämnas
i kustartilleriets skolor tillräcklig undervisning i navigering för dem,
som äro afsedda att föra befäl å kustartilleriets fartyg.

Det skulle kunna ifrågasättas att från förordningens tillämpningsområde
jämväl undantaga andra staten tillhöriga och för olika ändamål
afsedda fartyg, t. ex. landtförsvarets och lotsverkets fartyg, postverket
och statens järnvägar tillhöriga fartyg m. fl. Samma säkerhet torde
dock icke i fråga om dessa fartyg förefinnas, som beträffande sjöförsvarets,
att de, därest de sålunda undantoges, alltid skulle komma att bemannas
med befäl, utrustadt med den kompetens, som befälsförordningen fordrar
i fråga om enskilda fartyg.

Såväl seglande lustjakter som ånglustjakter äro enligt gällande bestämmelser,
oafsedt deras tontal, undantagna från föreskrifterna om
anställande af behörigt befäl. Denna frihet har kommittén i fråga om
seglande lustjakter ansett böra bibehållas, men ej så i fråga om ånglustj
akter, för såvidt deras dräktighet uppgår till det tontal som i mom.
1 angifves. I detta afseende innebär förslaget sålunda en skärpning i
jämförelse med hvad som för närvarande är gällande.

6. Då bedömandet af ett ångfartygs maskinstyrka efter antalet af

181

maskinens nominella hästkrafter numera allmänt anses oändamålsenligt
och till följd däraf alltmera börjat komma ur bruk, har kommittén föreslagit
generellt stadgande därom, att med hästkrafter såsom angifvande
ett fartygs maskinstyrka enligt befälsförordningen alltid afses indikerade
hästkrafter.

§ 2-

1. Inom den inre farten, sådan densamma bestämts enligt kommitténs
förslag, kunna särskiljas fem skilda slag af fart, nämligen fart
inom riket å insjöar, floder och kanaler, fart inomskärs i saltsjön, fart
utomskärs intill sjögränsen, fart mellan orter vid Öresund samt fart å
Kristianiafjorden. Dessa slag af fart omfatta såväl hvad som enligt
gällande bestämmelser hänföres till inomskärs fart som ock en del af
den fart, som enligt nämnda bestämmelser hänföres till utomskärs fart.

Då den inre farten i svenska farvatten ofta är af den beskaffenhet,
att någon sträcka utomskärs understundom måste passeras, anser kommittén
en utsträckning af inomskärs farten till att omfatta trafik utomskärs
intill sjögränsen höra äga rum; och torde en sådan utsträckning
kunna medgifvas såväl på grund af de skärpta fordringar, som uppställts
för rätten att föra befäl i inre fart, som på grund däraf att navigeringen
inom det ifrågavarande området kan jämställas med navigering i inre fart.
Genom att begränsa utomskärs farten till ett afstånd från kusten af fyra
nautiska mil har man emellertid velat förebygga, att en längre gång i
öppen sjö skall kunna betraktas såsom inre fart. Till jämförelse må
nämnas, att man i Tyskland till inre fart (Nahfahrt) äfven räknar fart
i öppen sjö, med den begränsningen att sådan fart endast får utgöra
dagsfart samt att resan icke får företagas på längre afstånd från kusten
än 50 nautiska mil.

Då olika meningar kunna råda därom, huruvida fart mellan orter
vid Kalmarsund bör anses såsom inomskärs fart, men kommittén anser,
att så bör vara förhållandet, har uttrycklig bestämmelse härom intagits
i förslaget.

Gränserna för den utomskärs fart, som hänförts till inre fart, hafva
i förslaget angifvits i öfverensstämmelse med tullstadgans bestämmelser
om gränserna för svenskt farvatten.

Till inre fart har på grund af farvattnens beskaffenhet och den
trafik af svenska fartyg, som därstädes bedrifves, hänförts fart mellan
orter vid Öresund samt fart å Kristianiafj orden, äfven där dessa slag
af fart öfverskrida den uppställda gränsen för den utomskärs fart,

182

som, enligt livad här ofvan nämnts, hänförts till inre fart. För att
förekomma olika åsikter om hur långt det farvatten sträcker sig, som
bör räknas till Kristianiafjorden, bär ansetts lämpligt att uppställa staden
Laurvig såsom yttersta gräns å Kristianiafj ordens västra sida. I fråga
om nämnda fjords begränsning österut har kommittén utgått från den
förutsättningen, att denna ljord sträcker sig ända intill den svenska
gränsen.

2. Enligt gällande bestämmelser har gränsen mellan östersjö- och
nordsjöfart i allmänhet tänkts utgöra en linje mellan Skagen och Lindesnäs,
ehuru fart på Norge, äfven bortom Lindesnäs, i flera afseenden
likställts med östersjöfart. Med hänsyn därtill att Nordsjön och därintill
gränsande vattenområden numera stå i förbindelse med Östersjön icke
allenast genom Kattegat och Skagerack utan äfven genom Kejsar Wilhelmskanalen,
ansågo 1897 års kommitterade lämpligt att utvidga den
med östersjöfart likställda farten till vattenområden, som kunde af
fartyg, kommande från Östersjön, uppnås utan att befara den egentliga
Nordsjön, samt föreslogo därför såsom gräns västerut för den sålunda
utvidgade östersjöfarten en mellan Wilhelmshaven och Esbjerg dragen
linje, hvarjämte kommitterade ansågo sig, liksom dittills ägt rum, böra
likställa norsk fart med östersjöfart, ehuru en inskränkning härutinnan
enligt kommitterades åsikt i viss mån hade kunnat anses befogad.

Kommittén har ej funnit tillräckliga skäl att fortfarande likställa
fart på Norge, såvidt den afser hamnar bortom Lindesnäs, med östersjöfart.
Beskaffenheten af själfva farvattnet bortom nämnda ort synes
nämligen kräfva, att fartyg, som navigera detsamma, utrustas med befälspersonal
i enlighet med hvad som föreskrifves för fartyg i nordsjöfart,
och härtill kommer, att den svenska trafik, som numera bedrifves på
nämnda farvatten med fartyg af den beskaffenhet, att man rimligtvis
kunde ifrågasätta att de endast behöfde vara utrustade med befäl enligt
samma grunder, som gälla för östersjöfart, är af så ringa omfattning,
att anledning ej torde förefinnas att medelst särskilda undantagsbestämmelser
undandraga densamma de bestämmelser i nu ifrågavarande afseende,
som man ansett nödiga för öfriga fartyg i nordsjöfart.

Linjen Skagen—Lindesnäs såsom gräns mellan östersjö- och nordsjöfart
har enligt kommitténs förslag utsträckts till en linje mellan
Lindesnäs och Hanstholm. Härigenom blir gränsen mellan östersjöoch
nordsjöfart mera en gräns mellan olika farvatten än hittills, alldenstund
Skagerack kan anses sträcka sig ända till Hanstholm.

Den i 1897 års kommitterades förslag uppställda linjen Esbjerg—
Wilhelmshaven har likaledes föreslagits utsträckt, nämligen till en linje

183

mellan Esbjerg ocli Texel. Detta bar skett i syfte att sätta trafiken
genom Kejsar Wilhelm skanalen i tillfälle att nå en del tyska vattenvägar,
som kafva sitt utlopp i Nordsjön, utan att varda underkastad
de för nordsjöfarten gällande bestämmelserna. Det har äfven varit
ifrågasatt att utsträcka gränsen för östersjöfarten till en emellan Lindesnäs
och Texel dragen linje, i syfte att underlätta den export af huggen
sten, som från svenska västkusthamnar bedrifves till tyska nordsjöhamnar.
Af upplysningar, som kommittén inhämtat om denna export,
har framgått, att den endast sker i ringa omfattning; och har därför
tanken på en sålunda utflyttad gräns öfvergifvits, hufvudsakligen med
afseende på de särskilda svårigheter, som ofta äro förbundna med navigeringen
i farvattnet närmast Jyllands västkust.

3. Nordsjöfarten, som enligt gällande bestämmelser utgör fart
bortom Skagen och Lindesnäs till annan hamn vid Nordsjön än norsk
eller till hamn vid Engelska kanalen till och med Brest eller till annan
hamn i Storbritannien och Irland jämte dithörande, därvid belägna öar,
har såsom en följd af ändringarna i bestämmelserna rörande östersjöfarten
blifvit underkastad däremot svarande förändringar. Därjämte har
emellertid till nordsjöfart ansetts böra hänföras fart på norra Ishafvet
och Hvita hafvet till eller från orter i Ryssland, som ej äro belägna
bortom Kap Kanin. Nämnda utvidgning af nordsjöfarten synes vara
lämplig för underlättande af den trafik, som äger rum eller i framtiden
kan komma att i större skala äga rum å ryska hamnar och som ej
torde behöfva vara underkastad de för oceanfart gällande föreskrifterna
rörande anställning af befäl.

§ 4.

Enligt gällande bestämmelser har skyldigheten att å ett fartyg anställa
befäl af viss kompetens gjorts beroende dels af fartygets slag
och dels af den fart, hvari fartyget går. Denna grundsats har i kommitténs
förslag bibehållits, men kommittén har därjämte ansett nödigt
att i eu del fall göra denna skyldighet ytterligare beroende af fartygets
storlek, uttryckt i tontal, då frågan gällt att förse fartyget med behörig
befälhafvare eller styrman, samt af maskinens styrka, uttryckt i indikerade
hästkrafter, då det gällt att förse fartyget med behörig maskinpersonal.
Kommittén har därvid utgått från den åsikten, att det erfordras
högre kompetens för att föra befäl å ett större fartyg än å ett
mindre samt för att sköta en kraftigare maskin än en mindre kraftig.

184

Denna åsikt har föranledt den klassificering af fartygen efter deras tontal
eller maskinstyrka, som i denna och följande paragrafer ägt rum.

Vid denna klassificering har kommittén sökt att lägga gränserna
mellan de särskilda fartygsklasserna så, att desamma så mycket som
möjligt blifva afpassade med hänsyn till rådande trafikförhållanden och
användning af fartyg af viss storlek i vissa trader m. m. Härvidlag
har man emellertid tillika måst tillse, att sjöfarten ej betungas genom
för stora fordringar beträffande befälets kompetens, på samma gång som
tillbörligt afseende måst fästas därvid, att det med den nya befälsförordningen
åsyftade önskemålet — ökad säkerhet till sjöss — ej åsidosättes.

1. Ehuru det kanske varit mest ändamålsenligt för befälsförordningens
vidkommande, om i detta moment kunnat intagas bestämmelse
om hvad som afses med ett passagerarångfartyg af lägsta klassen, har
kommittén ej kunnat inlåta sig på att formulera en dylik bestämmelse, då
densamma möjligen ej komme att öfverensstämma med hvad beträffande
sådana fartygs hänförande till särskilda klasser framdeles kan varda
stadgadt; och kommittén har därför åtnöjt sig med att hänvisa till de
särskilda stadganden rörande pass agerar ångfartygs indelning, som kunna
förefinnas.

2. Den af kommittén föreslagne maskinskötaren kommer — utom
å segelfartyg med hjälpmaskin i inre fart eller östersjöfart — endast
till användning å sådana mindre passagerarångfartyg, som i punkt a)
af detta moment omförmälas. Genom resans begränsning till 12 nautiska
mil från fartygets hufvudstation samt maskinstyrkans begränsning till
under 75 hästkrafter torde maskinskötarens verksamhetsområde blifva af
den beskaffenhet, att någon fara för maskineriets lämnande i hans vård
ej bör kunna uppstå.

Beträffande den olika behörigheten för den maskinpersonal, hvarmed
kommittén föreslår, att de under punkterna b), c) och d) omförmälda
ångfartyg skola bemannas, så torde densamma i dessa fall, liksom i en
del fall i följande paragrafer, ej erfordra vidare motivering än att den
synts kommittén vara af behofvet i de särskilda fallen påkallad.

3. Sedan 1897 års kommitterade i sitt förslag till ny befälsförordning
afgifvit förslag till, bland annat, ökadt antal maskinister i vissa
fall, har Sveriges allmänna sjöfartsförenings styrelse i skrifvelse den 27
februari 1905 gjort framställning om vissa ändringar i eller tillägg till
nämnda förslag. Sålunda har styrelsen, med hänsyn till önskvärdheten
af ökad säkerhet till sjöss, föreslagit tillägg till kommitterades förslag
i syfte att å fartyg, försedt med mer än 150 indikerade hästkrafters
ångmaskin, med lxvilket företages längre resa öfver öppen sjö eller

185

utanför öppen kust än 100 nautiska mil, minst 4 personer skola vara
vid maskineriet anställda.

Kommittén delar åsikten, att vid längre sjöresor hänsynen till
trygghet för lif och egendom ovillkorligen fordrar anställning af tillräcklig
maskinpersonal, vare sig nu resan företages i öppen sjö eller i
någon af de långa inomskärs farleder, som i vårt land mångenstädes
förekomma. Kommittén saknar emellertid anledning att inlåta sig på
frågan om anställning af sådan personal för såvidt den icke utgöres
af befälspersonal, d. v. s. maskinister med genom aflagda kunskapsprof
ådagalagd behörighet. Då kommittén anser, att för det fall, hvarom
i detta mom. är fråga — nämligen passagerarångfartyg i inre fart,
då tiden för fartygets gång mellan dess ändstationer öfverstiger 16
timmar — två maskinister med dylik behörighet äro erforderliga, har
kommittén afgifvit förslag i sådant syfte. Kommittén håller därvid före,
att resans längd, i stället för att angifvas genom viss vägsträcka, bör
uttryckas genom längden af den tid, som erfordras för fartygets gång
mellan dess ändstationer, naturligtvis med beräknande af vanlig fart och
under normala förhållanden i öfrigt, äfvensom att de ifrågavarande maskinisterna
böra anställas oafsedt fartygets maskinstyrka. Kommittén
vill ej med detta förslag hafva angifvit 16 timmar såsom en skälig eller
lämplig tjänstgöringstid för en sjömaskinist, ty hade detta varit afsikten,
hade kommittén visserligen stannat vid en betydligt kortare tid, utan
kommittén vill endast hafva angifvit den yttersta gräns, utöfver hvilken
af hänsyn till fartygets säkerhet en och samma persons tjänstgöring vid
maskinen i intet fall bör tillåtas. Stadganden, som afse att skydda
maskinpersonalen mot öfveransträngning, torde i allt fäll ej hafva sin
plats i befälsförordningen.

Det torde här böra omnämnas, att i Tyskland förefinnes en liknande
bestämmelse om skyldighet att å ångfartyg i kustfart, hvars resa
varar mer än 16 timmar utan afbrott, hafva tvänne maskinister anställda
(lag af den 16 juni 1903; Reichsgesetzblatt för år 1903 M:o 32).

§ 5.

Med afseende å den klassificering af fartyg efter deras tontal eller
maskinstyrka, som i denna § ägt rum, hänvisas till hvad därom i motiven
till § 4 anföres.

1. I fråga om behörigheten att föra segelfartyg i östersjöfart
hänvisas till hvad därom anföres i den allmänna motiveringen.

186

Hvad beträffar behörigheten att vara befälhafvare å ångfartyg i denna
fart, torde till cn början böra erinras därom, att det för närvarande
härför erfordras i fråga om alla slag af ångfartyg, med undantag af
bogserångfartyg, antingen att hafva aflagt sjöofficersexamen eller sjökaptensexamen
eller examen i ångmaskinlära eller ångfartygsbefälhafvarexamen,
äfvensom att sistnämnda examen ej vidare aflägges och att
jämväl särskild examen i ångmaskinlära enligt kommitténs förslag icke
heller vidare skulle komma att bibehållas för andra än sådana, som
enligt äldre bestämmelser aflagt styrmans- eller sjökaptensexamen,
hvari icke ingått ämnet ångmaskinlära. Beträffande den behörighet,
som aflagd sjöofficersexamen medför, föreslås särskilda bestämmelser
därom i ett sammanhang uti senare delen af förslaget till befälsförordning.

För behörighet att vara befälhafvare å passagerarångfartyg i östersjöfart
fordras enligt kommitténs förslag att hafva erhållit befälhafvarbref,
hvaremot för behörighet att vara befälhafvare å annat ångfartyg
i dylik fart endast skulle fordras styrmansbref eller, om fartygets dräktighet
ej uppgår till 100 ton, skepparbref af l:a klass.

Det öfvervägande flertalet af passagerarångfartyg å östersjötrader
torde redan nu föras af befälhafvare med befälhafvarbref, ehuru gällande
förordning ej ovillkorligt fordrar detta. Af nämnda omständighet torde
man kunna sluta sig till den riktning, i hvilken önskemålen röra sig
i nu förevarande afseende såväl hos de rederier, som ombesörja den
trafik, hvarom nu är fråga, som hos den trafikerande allmänheten.

För egen del finner kommittén — i betraktande såväl af den stora
persontrafiken å passagerarångfartygen i östersjöfart som af önskvärdheten
att bereda största möjliga trygghet för denna trafik — det vara
med god ordning öfverensstämmande, att befälhafvare å dylika fartyg
innehafva de kunskaper, som förvärfvadt befälhafvarbref förutsätter,
äfven om det måhända kunde ifrågasättas, att de kunskaper, särskild!
i teoretiskt hänseende, som innehafvas af en befälhafvare med styrmansbref,
kunde fortfarande vara tillfyllest i en del af denna fart. Då ej
heller några svårigheter i form af afsevärdt ökade kostnader, brist på
lämpliga befälhafvare med den föreslagna kompetensen eller dylikt
synas vara att befara med anledning af en sådan föreskrift, har kommittén
funnit sig böra upptaga den.

2. Enligt gällande föreskrifter skall å hvarje utomskärs gående
passagerarångfartyg samt å utomskärs gående lastångfartyg med mera
än 10 hästars nominell maskinkraft finnas anställd styrman. Enligt
kommitténs förslag behöfver styrman ej anställas å sådana fartyg, då

187

de endast gå i sådan utomskärs fart, som enligt § 2 mom. 1 i förslaget
likställes med inomskärs fart, ock i östersjöfart beköfver styrman ej
finnas anställd å andra ångfartyg än passagerarångfartyg samt sådana
ångfartyg, hvilkas dräktighet uppgår till 100 ton eller därutöfver.
k bogserångfartyg torde, oafsedt deras tontal, styrman ej behöfva vara
anställd.

3. I fråga om maskinpersonal å passagerarångfartyg i östersjöfart
har kommittén föreslagit, att å alla sådana fartyg skola anställas två
maskinister, hvilka bägge skola vara af 2:a klass, för den händelse fartygets
maskinstyrka uppgår till 500 hästkrafter eller därutöfver, under
det att däremot vid lägre maskinstyrka endast skulle erfordras en maskinist
af 2:a klass och en af 3:e klass. Detta förslag innebär en skärpning i nu
gällande bestämmelser, hvilka i intet fall föreskrifva anställande af två
maskinister i denna fart. Att behof af en dylik skärpning från synpunkten
af ökad säkerhet till sjöss föreligger, finner kommittén vara
påtagligt.

I afseende å förslaget om anställande af två maskinister å andra
ångfartyg än bogserångfartyg, för den händelse tiden för fartygets gång
mellan dess ändstationer öfverstiger 16 timmar, hänvisas till hvad för
liknande fall i fråga om inre fart i motiven till § 4 anföres.

§ 6.

1. § 4 i gällande befälsförordning stadgar för behörighet att föra
befäl å handelsfartyg i sådan fart, som närmast motsvarar den nu föreslagna
nordsjöfarten, innehafvande af styrmans- eller befälhafvarbref.
Enligt kommitténs förslag erfordras befälhafvarbref för befälhafvare å
hvarje ångfartyg i denna fart samt å segelfartyg, hvars dräktighet uppgår
till 400 ton eller därutöfver, hvaremot styrmansbref ansetts tillräckligt
för befälhafvare å mindre segelfartyg.

2. I gällande befälsförordning föreskrifves anställande af andre
styrman i nordsjö- eller vidsträcktare fart endast å passagerarångfartyg,
men denna skyldighet anser kommittén böra utsträckas jämväl till annat
ångfartyg, hvars dräktighet uppgår till så pass betydande storlek som
600 ton eller därutöfver.

3. Enligt nu gällande bestämmelser fordras två maskinister i denna
fart endast för passagerarångfartyg, hvadan bestämmelserna under b)
och c) om två maskinister för där upptagna ångfartyg innebära en skärpning
i dessa bestämmelser.

De fordringar på högre befälskompetens, som uti de i denna paragraf

188

omförmälda fall uppställts, torde redan nu i praktiken nästan allmänt
vara tillgodosedda och de synas också utan tvifvel vara betingade af
nordsjöfartens beskaffenhet.

§ 7.

1. De i detta moment intagna bestämmelser öfverensstämma med
för närvarande gällande.

2. Då, såsom i motiven till § 6 blifvit nämndt, gällande befälsförordning
föreskrifver anställande af andre styrman i denna fart endast
å passagerarångfartyg, innebär stadgandet i detta moment en skärpning
i afseende å skyldigheten att anställa andre styrman, så vidt angår segelfartyg
med den i momentet angifna dräktighet af 600 ton eller därutöfver
samt andra ångfartyg än passagerarångfartyg. I praktiken torde väl
redan nu en andre styrman jämväl i nyssnämnda fall i allmänhet förekomma,
och kommittén har därför så mycket mindre tvekat att föreslå
uttryckligt stadgande härom.

3. För närvarande finnes ej i något fall skyldighet att å ångfartyg
hafva mera än två maskinister anställda, hvarför förslaget om en tredje
maskinist i de uti detta moment omförmälda fall likaledes innebär en
skärpning. I fråga om motiven härför torde kunna åberopas hvad i
nästföregående moment blifvit anfördt i fråga om anställande af en
andre styrman i vissa fall.

§ 8-

Då det synes mest öfverensstämmande med de uppställda grundsatserna
i afseende å anställning af befäl, att fartyg, som hufvudsakligen
äro afsedda att framdrifvas med segel, men därjämte äro försedda med hjälpmaskin,
blifva underkastade samma bestämmelser, som med afseende å
segelfartyg blifvit meddelade, har uttryckligt stadgande härom i denna
paragraf intagits. Enär ett sådant fartygs maskineri är af ganska enkel
beskaffenhet i jämförelse med maskineriet å ångfartyg af motsvarande
storlek, hafva fordringarna å kompetensen för maskinister å ett dylikt
fartyg kunnat ställas lägre.

§ 9.

Då motorbåtar på senaste tiden börjat alltmera komma till användning,
men dessa båtar på grund af sitt säregna maskineri icke kunna

189

utan vidare underkastas samma bestämmelser i afseende å anställning
af maskinbefäl som ångfartyg, bar kommittén ansett nödigt att för
tillämpningen af dessa bestämmelser å motorbåtar föreslå vissa modifikationer
i desamma. I afseende å dessa fartygs förseende med behörigt
däcksbefäl torde de emellertid kunna närmast likställas med ångfartyg.

§ 10.

Några särskilda bestämmelser om behörigt befäl å pråmar hafva
inom vår lagstiftning hittills icke förekommit. Emellertid hafva under
senaste tiden pråmar af betydande storlek börjat komma i bruk, hvilka
pråmar, själfva dyrbara, äro afsedda att transportera dyrbara laster mellan
orter, som äro aflägset belägna från hvarandra. Kommittén har
därför funnit tiden vara inne att i sådana fall, då dessa pråmar uppgå
till den betydande storlek, som i denna paragraf omförmäles, draga försorg
om att de blifva försedda med det befäl, som kan anses erforderligt
med hänsyn till säkerheten såväl för pråmarna och deras last som för
mötande fartyg. I det senare afseendet synes befäl så mycket nödvändigare,
som i allmänhet ett bogseradt fartyg i första hand torde anses
vara skyldigt att ansvara för det bogserande fartygets manövrer och
sålunda kan få vidkännas de skador, som kunna uppkomma genom felaktig
manövrering. Vidare må erinras därom, att vid bogseringar å
öppna hafvet en pråm vid stormigt väder lätt nog kan komma att skiljas
från det bogserande fartyget och i sådant fall väl kan hafva behof
af en kunnig befälhafvare.

Att fordringarna i fråga om befälets behörighet måst sättas låga
i jämförelse med fordringarna för andra fartyg är tydligt. Så har
äfven varit förhållandet inom den utländska lagstiftning, exempelvis
den tyska, där man hittills funnit sig böra fordra särskild kompetens
för befäl å pråmar.

§ 11.

Enligt nu gällande befälsförordning äro fartyg, som äro afsedda
endast för idkande af fiske eller annan fångst och gå i vidsträcktare
fart än östersjöfart, underkastade de allmänna behörighetsvillkoren i fråga
om befälhafvarens kompetens, d. v. s. att befälhafvaren skall vara svensk

190

eller norsk man och hafva uppnått 21 års ålder, hvaremot å öfriga dylika
fartyg alls icke fordras anställande af behörigt befäl.

Då kommittén, i öfverensstämmelse med livad i utlandet i allmänhet
ägt rum, förordat införande af skärpta bestämmelser för behörighet att
föra befäl å en del fiskefartyg, så vill kommittén dock framhålla, att
detta måste ske med stor försiktighet, så att fiskerinäringen därigenom
ej betungas.

Kattegat och Skagerack hafva i fråga om seglande fiskefartyg
undantagits från östersjöfarten, emedan man ansett fisket på dessa farvatten
fordra större kompetens hos befälhafvaren än man velat fordra
i fråga om den under betydligt mindre förhållanden arbetande fiskerinäringen
i Östersjön.

Fartyg afsedda för annan fångst än fiske hafva ej inbegripits
under de för fiskefartyg gällande bestämmelserna, utan äro sålunda underkastade
förordningens bestämmelser för fartyg i allmänhet.

För förvärfvande af behörighet att vara befälhafvare i fart i Kattegat
och Skagerack har kommittén, såsom ett alternativ till innehafvande
af skepparbref af 2:a klass och för att underlätta kompetensens förvärfvande,
föreslagit bestämmelse därom att genom Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
försorg sakkunniga personer skola förordnas, hvilka det
åligger att anställa sådant förhör, som i mom. 2 a) omförmäles samt att
utfärda på förhöret grundadt- intyg i enlighet med hvad i nämnda
moment närmare omförmäles. Sådana sakkunnige torde endast behöfva
förordnas i en del städer eller andra lämpliga orter vid västkusten.

Kurser för undervisning i navigation åt fiskare, hvarom förmäles i
mom. 2 b), hafva alltifrån år 1902 årligen hållits å olika orter i Bohuslän,
efter det hvarje års riksdag därför anvisat anslag under förutsättning
af bidrag från Göteborgs- och Bohus läns hushållningssällskap och
landsting. Angående dessa kursers hållande har Kungl. Maj:t genom
nådigt bref den ^ (i juni 1902 meddelat vidare föreskrifter.

3 och 4. Å fiskeångfartyg har kommittén, oafsedt dessa fartygs
storlek eller den fart, hvari de gå, icke ansett sig kunna ifrågasätta
maskinist med högre utbildning, än som besittes af en 3:e klass maskinist,
och fiskefartyg, som framdrifvas med hjälpmaskin eller motor, hafva i
befälshänseende likställts med fiskesegelfartyg.

§ 13-

Stadgandet i denna paragraf, som äger sin motsvarighet i § 5 af
gällande förordning, lägger hinder i vägen för en person, som icke

191

innehar något af de i paragrafen föreskrifna behörighetsbevisen, att
taga anställning såsom styrman äfven å sådant fartyg, hvarå styrman
enligt förordningen ej behöfver anställas, men hvarå styrman ändock
anställes. Det synes nämligen olämpligt att tillåta uppkomsten, vid
sidan af förordningen, utaf en särskild klass styrmän, som icke är i
besittning af lagstadgad styrmanskompetens.

§ 14-

Det har ansetts ändamålsenligt att bland villkoren för förvärfvande
af skepparbref af 2:a klass, likasom bland villkoren för förvärfvande af
skepparbref af l:a klass, föreskrifva eu ålder af fyllda 21 år, ehuru
skepparexamen kan undergås vid en tidigare ålder. Då den, som undergått
en sådan examen, till följd af de uppställda allmänna behörighetsvillkoren
ej äger rätt att utöfva befäl före uppnådda 21 års ålder, har det
nämligen synts olämpligt och tilläfventyrs ledande till öfverträdelse!''
af förordningens föreskrifter att berättiga honom att emottaga ett behörighetsbref,
hvaraf han först vid en senare tidpunkt äger rätt att
begagna sig.

I marinförvaltningens ofvan omförmälda, till kommittén öfverlämnade
skrifvelse af den 27 augusti 1901 har marinförvaltningen fäst
uppmärksamheten därvid, att i gällande reglemente för navigationsskolorna
föreskrifvits för vinnande af inträde såsom elev vid navigationsafdelningen,
bland annat, att sökanden skall under viss tid hafva varit
anställd i »sjömanstjänst», utan att det i reglementet finnes angifvet, hvad
som med sådan tjänst bör förstås, och att svårigheter till följd häraf
uppstått vid pröfning af ansökningar om inträde i navigationsskola; och
har marinförvaltningen på grund häraf i omförmälda skrifvelse gjort
framställning om förtydligande af nämnda uttryck, i syfte att med
sjömanstjänst skulle komma att förstås sådan tjänst ombord å fartyg, som
afsåge utöfvandet af sjömansyrket i egentlig mening. Det af kommittén
föreslagna uttrycket »tjänst på däck» i denna och följande paragrafer
afser att ersätta det sålunda öfverklagade uttrycket »sjömanstjänst»
samt att tydliggöra, hurusom från tjänsteberäkningen skall undantagas
all sådan tjänst, som ej kan hänföras till det egentliga sjömansyrket,
d. v. s. sådan tjänst, som ej har afseende å fartygets navigering och
manövrering. Sålunda uteslutes tjänst vid maskinen samt tjänst såsom
kock, stewart, biljettförsäljare eller dylikt. Däremot torde arbete med

192

utrustning och uppläggning af ett fartyg kunna inräknas för den, som
innehar anställning i tjänst på däck å fartyget.

Den erforderliga tjänstetiden till sjöss för 2:a klass skeppare skall
enligt förslaget vara fullgjord efter uppnådd ålder af 17 år och å segelfartyg,
enär den eljest icke blir af det värde för sjömansutbildningen,
att den bör grunda rätt att förvärfva skepparbref.

Förhöret för ådagaläggande af de i denna paragraf omförmälda kunskaper
har föreslagits skola ske inför navigationsskoleföreståndare. Navigationsskolor
finnas på så många orter, att någon svårighet att inställa
sig vid en sådan skola i allmänhet ej torde förefinnas, särskilt i betraktande
däraf att, enligt hvad statistiken utvisar, endast ett fåtal fartyg af
den beskaffenhet, att de böra föras af 2:a klass skeppare, finnes i sådana
delar af landet, som äro mera aflägset belägna från navigationsskola.

För konstaterande af den sjötjänst, som enligt denna och en del
följande paragrafer erfordras för behörighetsbrefs förvärfvande, håller
kommittén före, att det — oafsedt af andra viktiga hänsyn — vore
synnerligen önskvärd!, att allmän mönstringsskyldigliet för sjöfolk blefve
införd; och vill kommittén i detta sammanhang jämväl erinra om önskvärdheten
däraf, att ny formulering af sjöfartsböckerna. kommer till
stånd, så att af dessa böcker tydligt kan utrönas, hvilket slag af fart en
viss mönstring afser, äfvensom fartygets tontal och maskinkraft. Bägge
dessa önskemåls uppfyllande skulle vara till stort gagn för utrönande af
en persons tjänstgöringstid till sjöss. Såsom förhållandena nu äro, kan det
mången gång vara ganska svårt att afgöra, till hvilket slag af fart en
resa bör hänföras, som företages delvis i ett slag af fart och delvis i
ett annat, till exempel delvis i inre fart, delvis i östersjöfart och delvis
i nordsjöfart. Det kan ej gärna blifva fråga om att i sådana fall räkna
ett visst antal dagar till hvardera slaget af fart; det riktiga betraktelsesättet
torde nog vara att räkna hela resan såsom företagen i den vidsträcktaste
farten.

§ 15.

Då så lång tjänstetid till sjöss som 30 månader föreslagits såsom
villkor för erhållande af skepparbref af l:a klass, har åldern, från hvilken
denna tjänstetid må beräknas, måst sättas lägre än för 2:a klass skepparen.
För att tjänstetiden skall blifva af tillräckligt värde för grundande
af behörighet, böra minst 12 månader af densamma fullgöras å segelfartyg
i östersjö- eller vidsträcktare fart.

193

§ 16.

Ehuru från en del håll blifvit ifrågasatt, att för erhållande af styrmansbref
skulle fordras att hafva uppnått 21 års ålder, har kommittén
ej funnit skäl föreslå höjning af den i gällande befälsförordning stadgade
åldern af 19 år. I betraktande af den förlängda tjänstetiden till
sjöss, som, i likhet med hvad för närvarande är fallet, föreslagits beräknad
från 14 års ålder, kommer det endast i undantagsfall att inträffa,
att någon kan förvärfva tillräcklig sjötid före 19 års ålder; och någon
anledning att, då ett sådant fall inträffar, uppskjuta med styrmansbrefvets
utfärdande och därmed förtaga vederbörande utsikt att erhålla styrmanstjänst
synes ej föreligga. Rätt att vara befälhafvare på grund af styrmansbref
inträder dock först vid fyllda 21 år.

§ 17-

Då för styrmansbrefs erhållande fordras att hafva fyllt 19 år och
sedermera för erhållande af befälhafvarbref fordras ytterligare 24 månaders
tjänstetid till sjöss samt därjämte afläggande af sjökaptensexamen,
är det tydligt, att befälhafvarbref i intet fall kan förvärfvas
före 21 års ålder.

§ 18-

Mot den för anställning såsom maskinskötare föreslagna minimiåldern
af 18 år torde måhända komma att invändas, att densamma blifvit satt
för hög och att till följd häraf svårighet kominer att möta vid besättande
af maskinskötareposterna. Inom kommittén har jämväl ifrågasatts
lämpligheten af att föreslå en något lägre åldersgräns, men då i lagen
den 17 oktober 1900 angående minderårigas och kvinnors användande
till arbete i industriellt yrke föreskrifves, att minderårig, d. v. s.
den, som är under 18 år, icke må användas till att sköta ångpanna
eller motor eller att rengöra eller smörja i gång varande maskin, rem-,
axel- eller annan kraftledning, har kommittén funnit sig förhindrad att
föreslå en lägre ålder.

Den 15 månaders tjänst, som i första alternativet i donna paragraf
omförmäles, antages vara fullgjord å större ångslupsbolags egna verk 25 -

194

städer; och har man därför i detta fall knnnat fordra någon tjänstgöring
»ombord å ångfartyg».

De för maskinskötaren erforderliga kunskaperna torde lämpligen
kunna inhämtas genom en för ändamålet afsedd, kortfattad lärobok.

§ 19-

Det torde böra påpekas, att den utbildningstid af 6 månader, som
återstår utöfver de i denna paragraf föreskrift^ 12 månaders eldartjänst
och 12 månaders verkstadstjänst, kan ägnas åt hvilken som helst i paragrafen
omförmäld tjänst, således äfven åt tjänst såsom eldare å ångfartyg,
därå maskinist af 3:e klass äger behörighet att vara anställd.
Nybörjare i yrket få i många fall plats å sådana ångfartyg och kunna
där förskaffa sig en synnerligen god utbildning. Denna tjänstgöring,
synnerligast då den äger rum å bogser ångfartyg, som ofta äro utrustade
med bärgningsmateriel m. in., bereder nämligen tillfälle till dagligt deltagande
i allt hvad till ett maskineris skötsel hör.

Den föreslagna verkstadstiden af 12 månader är enligt kommitténs
åsikt ett minimum för att den arbetskunnigliet skall kunna förvärfvas,
som är oundgängligen nödvändig för en person med anställning såsom
ensam eller andre maskinist å mindre eller såsom tredje maskinist å större
ångfartyg.

§ 20.

Den för 2:a klass maskinisten föreslagna ökade tjänstetiden såsom
eldare betingas däraf, att en eldare under den första tiden af sin tjänstgöring,
särskild! å större ångfartyg, ofta endast, förutom eldning, får
tillfälle att deltaga i de enklaste göromålen, till största delen hänförliga
till rengöringsarbeten, och att han under denna tid egentligen blott inhämtar
de första och enklaste begreppen om ångmaskiner och ångpannor.
För den, som äger kännedom om en ångpannas och en ångmaskins konstruktion
med därtill hörande armatur och speciella apparater af olika beskaffenhet,
torde det vara tydligt, att den praktiska lärotid, som erfordras
för utbildning af 2:a klass maskinisten, så att han på ett tillfredsställande
sätt må kunna handhafva den i hans vård anförtrodda materiel, icke
gärna kan bestämmas till kortare tid än hvad kommittén föreslagit. Detta
framgår äfven vid jämförelse med den lärotid, som i allmänhet anses

195

erforderlig för annan yrkesutbildning, i inånga fall af vida mera ofarlig
beskaffenhet.

Hvad beträffar de för 2:a klass maskinisten föreslagna tjänstetiderna
för yrkesutbildning i maskin- och ångpannearbete, torde jämväl dessa
få anses såsom ett minimum för åstadkommande af dylik utbildning,
särskild! i betraktande däraf att 2:a klass maskinisten, som sedermera
kan utan vidare verkstadstjänstgöring utbildas till l:a klass maskinist,
måste vara kunnig i utförandet af nästan hvarje slags mekaniskt arbete.
I praktiken anses 4 års anställning å mekanisk verkstad vara erforderlig
för vanlig lärlingsutbildning i mekaniskt arbete.

Den 8 månaders utbildningstid, som återstår utöfver den i denna
paragraf omförmälda, särskildt kvalificerade utbildningstiden, kan vara
af hvilken som helst i paragrafen angifven beskaffenhet.

§ 22-

1. De i detta moment intagna bestämmelser rörande ansökning till
kommerskollegium om erhållande af vederbörliga behörighetsbref öfverensstämma
i allmänhet med hvad därom för närvarande är gällande,
dock med de skiljaktigheter, som äro en följd däraf att samtliga behörighetsbref
föreslagits skola af nämnda ämbetsverk utfärdas samt att det
läkarintyg, som erfordras för däcksbefäl, skall utgöra bevis därom att
sökanden är i besittning af normalt färgsinne och god synförmåga utan
närsynhet, och ej endast bevis om beskaffenheten af sökandens färgsinne.

2. Då de personer, som hafva att ingifva ansökningar om erhållande
af skepparbref af 2:a klass, i allmänhet torde sakna nödig erfarenhet
om sättet för ansökningshandlingars uppsättande och ingifvande, har
kommittén föreslagit, att biträde härutinnan skall, där så åstundas,
lämnas af den navigationsskoleföreståndare, som förrättat förhöret med
sökanden för utrönande af hans kunskaper.

§ 23.

Hvad som enligt gällande bestämmelser föreskrifves om befälhafvaroch
styrmansbrefs medförande å fartyg samt deras uppvisande har
enligt sakens natur utsträckts till samtliga de föreslagna behörighetsbevisen;
hvar) ände föreslagits ett förtydligande stadgande därom, att

196

berörda behörighetshandlingar skola vara för offentlig'' myndighet vid
anfordran tillgängliga.

§ 24.

Det i gällande befälsförordning förekommande stadgandet att den,
som är förlustig medborgerligt förtroende, ej må utöfva befälhafvareller
styrmansbefattning, har, såsom en följd af förslaget om införande
af l:a och 2:a klass skeppare, utsträckts till att omfatta jämväl dessa
grader af befäl samt därjämte samtliga grader af maskinbefäl, eller med
andra ord hvarje slag af befäl å fartyg, som faller under befälsförordningens
bestämmelser.

§ 25.

Det i nu gällande befälsförordning stadgade bötesminimum af 200
kronor för sådan förseelse, som i första punkten af denna paragraf
omförmäles, har, i betraktande däraf att de föreslagna nya bestämmelserna
rörande skyldighet att anställa behörig befälhafvare i sådana fall, där dylik
skyldighet förut ej förefunnits, till äfventyra kunna komma att, åtminstone
till eu början, förorsaka en del öfverträdelser af mindre svår
beskaffenhet mot befälsförordningens föreskrifter, ansetts böra sänkas
till 50 kronor.

Nu gällande bestämmelse, att den, som upprepade gånger beträdes
med att obehörigt utöfva befälhafvarbefattning, skall förklaras ovärdig
att vidare föra befäl eller underbefäl å svenskt fartyg, synes böra ändras
till öfverensstämmelse med jämförligt stadgande i § 296 sjölagen.

Ehuru det måhända kunde anses lämpligt, att den, som dömes förlustig
rättighet att föra fartyg, äfven dömes förlustig sitt behörighetsbref,
har kommittén dock ej velat föreslå dylik påföljd i detta speciella
fall, då något sådant ej föreskrifves för andra liknande fall i sjölagen.

§ 26.

De i denna paragraf förekommande ansvarsbestämmelser äro öfverensstämmande
med nu gällande, dock att redare, som rådt eller bidragit
till den i paragrafen omförmälda öfvcrträdelsen, föreslagits skola vara
underkastad samma ansvar som fartygsbefälhafvaren.

197

§ 27.

Åtal för öfverträdelse af förordningen, som ägt rum under ett
fartygs resa, bör kunna, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad
i § 328 sjölagen finnes stadgadt, ske icke blott vid domstol i den
ort, dit fartyget först ankommit, utan äfven där den brottslige eljest
träffas kan.

§ 28.

De enligt förordningen ådömda böters fördelning har synts böra
jämkas så, att, på sätt i en del andra författningar på senare tider ägt
rum, åklagarens andel bestämmes till hälften. Därjämte har, i likhet
med hvad i § 41 i gällande förordning om registrering af svenska
fartyg förekommer, intagits bestämmelse om att enskild angifvare, där
sådan finnes, äger taga hälften af åklagarens andel af böterna.

§ 29.

Då man ej kan vara förvissad därom, att den, som vid någon af
flottans underbefälsskolor aflagt styrmansexamen eller uppfyllt fordringarna
i sjökrigsskolans fjärde klass, alltid kommer att hafva förvärfvat
samma kunskaper, som ingå i den för styrmansexamen vid navigationsskola
föreskrifna kursen, särskild! som fordringarna i de olika ämnena
vid förstnämnda skolor torde vara underkastade större växlingar
än fordringarna vid navigationsskolorna, har det ansetts nödigt att för
åstadkommande af en likartad utbildning föreskrifva den eventuella komplettering
i vissa ämnen, som i andra punkten af mom. 1 i denna paragraf
omförmäles.

§§ 34 och 35.

Ehuru de i kommitténs förslag förordade bestämmelser i allmänhet
icke medföra retroaktiv verkan, så har dock en sådan verkan i vissa
fall ansetts böra tillkomma de uppställda fordringarna på däcksbefäls
färgsinne och synförmåga; och har kommittén på grund däraf föreslagit,
att de i § 3 af befälsförordningen stadgade allmänna behörighetsvillkoren
att äga normalt färgsinne och tillräcklig synförmåga skola tilllämpas
på de i §§ 34 och 35 omförmälda befälhafvare.

198

Den i dessa paragrafer föreskrifna skyldigheten att inom ett år från
förordningens trädande i kraft göra ansökning om erhållande af behörighetsbevis
torde vara nödvändig för åstadkommande af behöflig kontroll
däröfver, att inga andra än sådana, som därtill äro behöriga, komma att
utöfva befälhafvarbefattning. Kommittén vill emellertid erinra om vikten
däraf, att underrättelse om hvad för bibehållande af rätten att utöfva
befäl är att iakttaga genom särskilda anordningar sprides bland sjöfolk,
på det denna rätt icke genom bristande kännedom om ifrågavarande
bestämmelser måtte gå förlorad.

199

Allmän motivering,

till

Förslag till Kungl. Maj:ts nådiga reglemente för navigationsskolorna i riket.

Historik. Allmänna bestämmelser.

Den första svenska undervisningsanstalten för sjömän synes hafva
varit den jämlikt Kungl. brefvet den 4 juni 1658 inrättade navigationsskolan
i Stockholm. Till denna skolas underhåll liksom till underhåll
af den långt senare, på grund af kommerskollegii resolution den 21 maj
1794 inrättade navigationsskolan i Karlskrona fanns anslagen viss afgift
per läst af hvarje fartyg. Förstnämnda skola försågs af konung Gustaf
III med ett för den tiden rikt inventarieförråd, men som nödig kontroll
saknades öfver skolan och denna ej heller förfogade öfver egen lokal,
utan måste flytta från det ena stället till det andra, bortkom eller förstördes
så småningom dess materiel.

Navigationsundervisningen i riket synes vid 1800-talets början hafva
lämnat åtskilligt öfrigt att önska. Vid 1823 års riksdag togo emellertid
Rikets Ständer initiativet till ett bättre sakernas tillstånd genom att hos
Kungl. Maj:t hemställa om inrättande af ett centralhandels- och navigationsinstitut.
Efter det förvaltningen af sjöärendena och kommerskollegium
afgifvit utlåtande häröfver, förordnade Kungl. Maj:t genom bref
till nämnda myndigheter den 23 januari 1827, att fem allmänna navigationsskolor
skulle inrättas, och anbefallde samma myndigheter att inkomma
med förslag till organisation af dessa skolor. Den .1 mars 1827
utfärdade kommerskollegium kungörelse rörande examina för kofferdiskeppare,
enligt hvilken kungörelse en hvar, som i rikets sjö- och
stapelstäder sökte vinna burskap som dylik skeppare, hade att undergå
examen i närvaro af en sjöofficer eller annan i navigationsvetenskapen

Historik.

200

kunnig man, som förvaltningen af sjöärendena uppå vederbörande magistraters
anmälan ägde förordna, samt en magistratsperson och eu
kofferdiskeppare, men med afseende å navigationsskolors organiserande
synes intet hafva åtgjorts förrän Kung]. Maj:t den 6 mars 1839
uppdrog åt särskilda kommitterade att utarbeta förslag till navigationsskolor
i riket äfvensom till föreskrifter rörande examina för såväl navigationslärare
som befäl och underbefäl vid handelsflottan.

Nämnda kommitterade, som afgåfvo sitt betänkande den 9 augusti
1839, anförde däri, bland annat, rörande navigationsundervisningens dåvarande
tillstånd i riket, att, enär icke något kunskapsprof erfordrats af
examinatorerna och icke heller någon lön blifvit dem anslagen, personer
ofta måst därtill antagas, hvilka ej allenast varit blottade på afl nautisk
bildning, utan jämväl visat sig likgiltiga för saken, samt att olägenheterna
ännu mer ökats och eu fullkomlig villervalla i hela undervisningen
åstadkommits därigenom att personer åtagit sig examinationsbefattningen
för att dymedelst bereda sig tillfälle att så mycket lättare och med desto
större framgång tillika såsom lärare kunna förtjäna sitt uppehälle.

Sedan utlåtanden öfver kommitterades förslag afgifvits dels af den
utaf Kung!. Maj:t den 23 februari 1838 tillsatta kommitté med uppdrag
att undersöka åtskilliga med han delssjöfarten gemenskap ägande ämnen
och dels af förvaltningen af sjöärendena och kommerskollegium, anhöllo
Rikets Ständer, som tagit del af kommitterades förslag, i underdånig skrifvelse
den 13 februari 1841. att navigationsskolor måtte varda inrättade i
Stockholm, Göteborg, Gefle, Malmö och Kalmar, hvarjämte Ständerna meddelade,
att till dessa skolor anvisats, utom belopp till deras första organiserande,
årligt anslag af tillsammans 9,200 rdr banko till lärarnas aflöning och
till instrumenter, böcker m. in. samt att för hvardera af städerna Visby och
Karlshamn beviljats en summa af 500 rdr banko att användas till underhåll
af de i dessa städer redan inrättade eller tillämnade lägre undervisningsanstalter
i navigation, äfvensom att ett liknande anslagsbelopp beviljats
till eu navigationsskola i någon af de norr om Gefle belägna städerna.
Rikets Ständer anmälde tillika, att, som de städer, där samtliga dessa
skolor blifvit föreslagna att inrättas, däraf komme att draga största fördelen,
Ständerna vid berörda anslags medgifvande fästat det villkor, att
dessa städer borde bekosta de för skolornas inrättande erforderliga hus
och byggnader, samt att, om de ej inom viss föreskrifven tid fullgjorde
denna skyldighet, den en sådan stad tillerkända rättighet att få navigationsskola
där anlagd finge efter Kungl. Maj:ts godtfinnande å annan
stad öfverflyttas.

201

Med anledning af livad sålunda förekommit upprättades jämlikt nådigt
bref den 7 april 1841 navigationsskolorna i Stockholm, Göteborg,
Gefle, Malmö och Kalmar, hvarjämte reglemente för dessa skolor samma
dag fastställdes.

Enligt detta reglemente skulle den allmänna uppsikten öfver skolorna
utöfvas af kommerskollegium och den närmaste tillsynen öfver
dem af en direktion, utsedd af borgerskapet i den stad, där skolan var
belägen, bland handlande, skeppsredare, sjökaptener och andra sakkunnige.
Direktionens befattning med skolorna kunde efter borgerskapets
bepröfvande öfvertagas af stadens sjömanshusdirektion. Undervisningen
meddelades på tre särskilda afdelningar, af hvilka den första omfattade
de läroämnen, hvilkas kännedom fordrades hos styrmän af 2:a klassen,
den andra de ämnen, hvilka erfordrades för att antagas till styrman af
l:a klassen eller sjökapten af 2:a klassen, och den tredje de ämnen,
hvilka vore föreskrifna för sjökaptener af l:a klassen. Vid hvarje skola
anställdes en ordinarie lärare, hvilken, om elevernas antal det fordrade,
kunde erhålla biträde af en tillförordnad underlärare. Examina förrättades
i direktionens närvaro af en därtill förordnad officer vid Kungl.
Maj:ts flotta jämte skolans lärare.

För de lägre navigationsskolorna i Karlshamn, Visby och Härnösand,
hvilken sistnämnda stad blifvit utsedd såsom den lämpligaste norr
om Gefle belägna stad, hvilken borde vara försedd med navigationsskola,
fastställdes särskilda reglementen af den 14 maj 1842.

Genom Kungl. kungörelsen den 16 november 1849 infördes undervisning
i ångmaskinlära vid Stockholms och Göteborgs navigationsskolor.
Denna undervisning afsåg till en början endast utbildning af
_ maskinister för passagerarångfartyg, men genom nådiga reglementet den
15 mars 1861, som meddelade närmare bestämmelser rörande undervisning
och examina i ångmaskinlära vid de allmänna navigationsskolorna,
infördes undervisning i ångmaskinlära för utbildning af såväl befäl som
maskinister å passagerarångfartyg.

För öfvervakande af undervisningen vid navigationsskolorna och
förrättande af examina in. m. förordnades genom nådigt bref till kommerskollegium
den 8 januari 1858 en särskild inspektör vid dessa skolor.

Den 13 februari 1866 utfärdades förnyadt nådigt reglemente för de
på allmän bekostnad i riket inrättade navigationsskolor. Dessa skolor
både dåmera ökats med en navigationsskola i Västervik, som börjat sin
verksamhet år 1859 efter det Västerviks stad fullgjort hvad Rikets Ständer
föreskrifvit såsom villkor för det till inrättande och underhåll af
skolan beviljade anslag. 1866 års reglemente införde ej några mera

202

genomgripande förändringar i afseende å navigationsskolornas organisation.
Undervisningen i ångmaskinlära var ej föremål för bestämmelser
i detta reglemente, utan därom gällde fortfarande reglementet af den
15 mars 1861 med vissa däri gjorda ändringar.

År 1869 inrättades vid navigationsskolan i Göteborg, i sammanhang
med indragning af skeppsbyggeri-institutet i Karlskrona, en afdelning
för skeppsbyggeri, hvilken både till ändamål att utbilda skeppsbyggmästare
och verkmästare å skeppsvarf. Denna afdelning ägde bestånd
tills densamma enligt Kung!, kungörelse den 5 november 1886 öfverflyttades
till Chalmers tekniska läroanstalt i nämnda stad.

Sedan Riksdagen för ändamålet anvisat medel, utfärdades genom
Kung!, kungörelsen den 23 september 1871 bestämmelser om undervisning
för bildande af lokomotivförare vid navigationsskolorna i Stockholm,
Göteborg och Malmö. Denna undervisning upphörde år 1890 i
sammanhang med utfärdande af nytt reglemente för navigationsskolorna.

Genom Kungl. kungörelsen den 13 november 1874 förordnades, att
alla frågor angående bildnings- och undervisningsanstalter för sjöfartsnäringen
från och med år 1876 skulle tillhöra sjöförsvarsdepartementets
handläggning, och genom Kungl. kungörelsen den 8 december 1876
föreskrefs, att den enligt gällande föreskrifter kommerskollegium åliggande
befattning med navigationsskolorna skulle från och med år 1877
tillkomma förvaltningen af sjöärendena. Härigenom kommo sålunda navigationsskolorna
att sortera under sjöförsvarsdepartementet och förvaltningen
af sjöärendena (sedermera marinförvaltningen) i stället för civildepartementet
och kommerskollegium.

Den 1 juni 1877 utfärdades nytt reglemente för navigationsskolorna.
Enligt detta reglemente, som jämväl meddelade bestämmelser rörande
undervisning och examina i ångmaskinlära in. in., innefattade navigationsskola
två aldelningar, navigationsafdelning och maskinistafdelning,
hvartill för navigationsskolan i Göteborg, såsom ofvan nämnts, kom en
skeppsbyggeriafdelning. Navigationsafdelningen, som hade till ändamål
utbildande af styrmän och sjökaptener, utgjordes af en styrmans- och
en sjökaptensklass. Maskinistafdelningen, som hade till ändamål dels
bildande af maskinister för passagerarångfartyg, dels bibringande af insikter,
hvilka erfordrades för behörighet att föra befäl å sådana fartyg,
bestod vid fullständig navigationsskola af eu maskinistklass, en öfvermaskinistklass
och en ångfartygsbefälhafvarklass, samt vid öfriga navigationsskolor
endast af ångfartygsbefälhafvarklass.

1877 års reglemente ersattes den 6 juni 1890 af Kungl. Maj:ts förnyade
reglemente för navigationsskolorna i riket, hvilket, med några

199

Allmän motivering,

till

Förslag till Kung!. Maj:ts nådiga reglemente för navigationsskolorna i riket.

Historik. Allmänna bestämmelser.

Den första svenska undervisningsanstalten för sjömän synes hafva
varit den jämlikt Kungl. brefvet den 4 juni 1658 inrättade navigationsskolan
i Stockholm. Till denna skolas underhåll liksom till underhåll
af den långt senare, på grund af kommerskollegii resolution den 21 maj
1794 inrättade navigationsskolan i Karlskrona fanns anslagen viss afgift
per läst af hvarje fartyg. Förstnämnda skola försågs af konung Gustaf
III med ett för den tiden rikt inventarieförråd, men som nödig kontroll
saknades öfver skolan och denna ej heller förfogade öfver egen lokal,
utan måste flytta från det ena stället till det andra, bortköra eller förstördes
så småningom dess materiel.

Navigationsundervisningen i riket synes vid 1800-talets början hafva
lämnat åtskilligt öfrigt att önska. Vid 1823 års riksdag togo emellertid
Dikets Ständer initiativet till ett bättre sakernas tillstånd genom att hos
Kungl. Maj:t hemställa om inrättande af ett centralhandels- och navigationsinstitut.
Efter det förvaltningen af sjöärendena och kommerskollegium
afgifvit utlåtande häröfver, förordnade Kungl. Maj:t genom bref
till nämnda myndigheter den 23 januari 1827, att fem allmänna navigationsskolor
skulle inrättas, och anbefallde samma myndigheter att inkomma
med förslag till organisation af dessa skolor. Den 1 mars 1827
utfärdade kommerskollegium kungörelse rörande examina för kofferdiskeppare,
enligt hvilken kungörelse en hvar, som i rikets sjö- och
stapelstäder sökte vinna burskap som dylik skeppare, hade att undergå
examen i närvaro af en sjöofficer eller annan i navigationsvetenskapen

Historik.

200

kunnig man, som förvaltningen åt sjöärendena uppå vederbörande magistraters
anmälan ägde förordna, samt en magistratsperson och eu
kofferdiskeppare, men med afseende å navigationsskolors organiserande
synes intet hafva åtgjorts förrän Kung]. Maj:t den 6 mars 1839
uppdrog åt särskilda kommitterade att utarbeta förslag till navigationsskolor
i riket äfvensom till föreskrifter rörande examina för såväl navigationslärare
som befäl och underbefäl vid handelsflottan.

Nämnda kommitterade, som afgåfvo sitt betänkande den 9 augusti
1839, anförde däri, bland annat, rörande navigationsundervisningens dåvarande
tillstånd i riket, att, enär icke något kunskapsprof erfordrats af
examinatorerna och icke heller någon lön blifvit dem anslagen, personer
ofta måst därtill antagas, Indika ej allenast varit blottade på all nautisk
bildning, utan jämväl visat sig likgiltiga för saken, samt att olägenheterna
ännu mer ökats och eu fullkomlig villervalla i hela undervisningen
åstadkommits därigenom att personer åtagit sig examinationsbefattningen
för att dymedelst bereda sig tillfälle att så mycket lättare och med desto
större framgång tillika såsom lärare kunna förtjäna sitt uppehälle.

Sedan utlåtanden öfver kommitterades förslag afgifvits dels af den
utaf Kungl. Maj:t den 23 februari 1838 tillsatta kommitté med uppdrag
att undersöka åtskilliga med han delssjöfarten gemenskap ägande ämnen
och dels af förvaltningen af sjöärendena och kommerskollegium, anhöllo
Rikets Ständer, som tagit del af kommitterades förslag, i underdånig skrifvelse
den 13 februari 1841. att navigationsskolor måtte varda inrättade i
Stockholm, Göteborg, Gefle, Malmö och Kalmar, hvarjämte Ständerna meddelade,
att till dessa skolor anvisats, utom belopp till deras första organiserande,
årligt anslag af tillsammans 9,200 rdr banko till lärarnas aflöning och
till instrumenter, böcker in. in. samt att för hvardera af städerna Visby och
Karlshamn beviljats en summa af 500 rdr banko att användas till underhåll
af de i dessa städer redan inrättade eller ti llämnade lägre undervisningsanstalter
i navigation, äfvensom att ett liknande anslagsbelopp beviljats
till en navigationsskola i någon af de norr om Gefle belägna städerna.
Rikets Ständer anmälde tillika, att, som de städer, där samtliga dessa
skolor blifvit föreslagna att inrättas, däraf komme att draga största fördelen,
Ständerna vid berörda anslags medgifvande fästat det villkor, att
dessa städer borde bekosta de för skolornas inrättande erforderliga hus
och byggnader, samt att, om de ej inom viss föreskrifven tid fullgjorde
denna skyldighet, den en sådan stad tillerkända rättighet att få navigationsskola
där anlagd finge efter Kungl. Maj:ts godtfinnande å annan
stad öfverflyttas.

201

Enligt detta reglemente skulle den allmänna uppsikten öfver skolorna
utöfvas af kommerskollegium och den närmaste tillsynen öfver
dem af eu direktion, utsedd af borgerskapet i den stad, där skolan var
belägen, bland handlande, skeppsredare, sjökaptener och andra sakkunnige.
Direktionens befattning med skolorna kunde efter borgerskapets
bepröfvande öfvertagas af stadens sjömanshusdirektion. Undervisningen
meddelades på tre särskilda afdelningar, af hvilka den första omfattade
de läroämnen, hvilkas kännedom fordrades hos styrmän af 2:a klassen,
den andra de ämnen, hvilka erfordrades för att antagas till styrman af
l:a klassen eller sjökapten af 2:a klassen, och den tredje de ämnen,
hvilka vore föreskrifna för sjökaptener af l:a klassen. Vid hvarje skola
anställdes en ordinarie lärare, hvilken, om elevernas antal det fordrade,
kunde erhålla biträde af en tillförordnad underlärare. Examina förrättades
i direktionens närvaro af eu därtill förordnad officer vid Kungl.
Maj:ts flotta jämte skolans lärare.

Genom Kungl. kungörelsen den 16 november 1849 infördes undervisning
i ångmaskin lära vid Stockholms och Göteborgs navigationsskolor.
Denna undervisning afsåg till en början endast utbildning af
_ maskinister för passagerarångfartyg, men genom nådiga reglementet den
15 mars 1861, som meddelade närmare bestämmelser rörande undervisning
och examina i ångmaskinlära vid de allmänna navigationsskolorna,
infördes undervisning i ångmaskinlära för utbildning af såväl befäl som
maskinister å passagerarångfartyg.

För öfvervakande af undervisningen vid navigationsskolorna och
förrättande af examina in. in. förordnades genom nådigt bref till kommerskollegium
den 8 januari 1858 eu särskild inspektör vid dessa skolor.

Den 13 februari 1866 utfärdades förnyadt nådigt reglemente för de
på allmän bekostnad i riket inrättade navigationsskolor. Dessa skolor
både dåmera ökats med eu navigationsskola i Västervik, som börjat sin
verksamhet år 1859 efter det Västerviks stad fullgjort hvad Rikets Ständer
föreskrifvit såsom villkor för det till inrättande och underhåll af
skolan beviljade anslag. 1866 års reglemente införde ej några mera

202

År 1869 inrättades vid navigationsskolan i Göteborg, i sammanhang
med indragning af skeppsbyggeri-institutet i Karlskrona, en afdelning
för skeppsbyggeri, hvilken hade till ändamål att utbilda skeppsbyggmästare
och verkmästare å skeppsvarf. Denna afdelning ägde bestånd
tills densamma enligt Kungl. kungörelse den 5 november 1886 öfverflyttades
till Chalmers tekniska läroanstalt i nämnda stad.

Sedan Riksdagen för ändamålet anvisat medel, utfärdades genom
Kungl. kungörelsen den 23 september 1871 bestämmelser om undervisning
för bildande af lokomotivförare vid navigationsskolorna i Stockholm,
Göteborg och Malmö. Denna undervisning upphörde år 1890 i
sammanhang med utfärdande af nytt reglemente för navigationsskolorna.

Den 1 juni 1877 utfärdades nytt reglemente för navigationsskolorna.
Enligt detta reglemente, som jämväl meddelade bestämmelser rörande
undervisning och examina i ångmaskinlära m. in., innefattade navigationsskola
två afdelningar, navigationsafdelning och maskinistafdelning,
hvartill för navigationsskolan i Göteborg, såsom ofvan nämnts, kom en
skeppsbyggeriafdelning. Navigationsafdelningen, som hade till ändamål
utbildande af styrmän och sjökaptener, utgjordes af en styrmans- och
en sjökaptensklass. Maskinistafdelningen, som hade till ändamål dels
bildande af maskinister för passagerarångfartyg, dels bibringande af insikter,
hvilka erfordrades för behörighet att föra befäl å sådana fartyg,
bestod vid fullständig navigationsskola af eu maskinistklass, en öfvermaskinistklass
och eu ångfartygsbefälhafvarklass, samt vid öfriga navigationsskolor
endast af ångfartygsbefälhafvarklass.

1877 års reglemente ersattes den 6 juni 1890 af Kungl. Maj:ts förnyade
reglemente för navigationsskolorna i riket, hvilket, med några

203

mindre ändringar, fortfarande äger gällande kraft. I afseende å detta
reglemente torde i detta sammanhang endast böra erinras därom, att
några särskilda ångfartygsbefälkafvarklasser ej vidare finnas inrättade,
men att i stället tillfälle beredts att inom navigationsafdelningen inhämta
de kunskaper, som erfordras för förvärfvande af behörighet att föra befäl
å ångfartyg.

Den senast inrättade navigationsskolan är skolan i Strömstad, som
upprättades på grund af Kungl. brefvet den 5 november 1880 efter det
Riksdagen beviljat medel för inrättande af en navigationsskola å Sveriges
västra kust, under villkor att den stad, dit skolan blefve förlagd,
på egen bekostnad anskaffade och framgent underhölle de för samma
skola erforderliga hus och byggnader. En utaf Kungl. Maj:t till 1890
års riksdag aflåten proposition om indragning af denna skola blef af
Riksdagen afslagen.

Sedermera hafva vid skilda tillfällen från olika håll framställningar
gjorts därom, att navigationsskolornas antal borde minskas. Till stöd1
för dessa framställningar har hufvudsakligen anförts, att, därest skolornas
antal minskades från tio till exempelvis fyra eller fem, undervisningen
vid dessa antagligen skulle kunna ordnas på ett rationellare och
mera likformigt sätt än nu vore förhållandet vid eu eller annan af de
smärre skolorna, bättre och rikhaltigare undervisningsmateriel anskaffas,
större säkerhet vinnas för att goda lärarekrafter alltid funnes att tillgå
och inspektionen underlättas, allt utan att någon ökad utgift af statsmedel
för navigationsundervisningen syntes behöfva ifrågakomma.

De enligt Kungl. brefvet den 15 oktober 1897 utsedda kommitterade,
som fått sig särskildt uppdraget att afgifva yttrande angående
lämpligheten af att indraga en eller flera af navigationsskolorna i riket,
ansågo sig icke kunna tillstyrka indragning af någon utaf dessa skolor
och anförde såsom skäl för denna sin åsikt bland annat följande.

Den nuvarande anordningen med ett större antal navigationsskolor,
spridda kring våra vidsträckta kuster, syntes medföra åtskilliga beaktansvärda
fördelar. De ynglingar och unge män, som sökte inträde vid
navigationsskolorna, vore i de flesta fall föga bemedlade, och det vore
med afseende härå för dem en gifven fördel, ej mindre att en skola
funnes ej långt från hemorten än äfven att skolor funnes i smärre städer
med billiga lefnadskostnader. Men hvad kommitterade i detta sammanhang
särskildt ville betona, vore det intresse för sjömansyrket, som
tillvaron af en navigationsskola, synnerligen i en mindre stad, framkallade
och underhölle hos den omgifvande traktens yngre manliga befolkning.
I en tid, då man måste lägga mycken vikt på att för sjö -

Ifrågasatt
ainsisning., af
navigationsskolornas

antal.

204

fartsnäringens utöfvande skaffa dugligt och tillräckligt fartygsbefäl, vore
denna synpunkt förtjänt af den största uppmärksamhet. Såsom en
af de väsentligaste fördelar, som skulle kunna vinnas genom minskning
af navigationsskolornas antal, hade särskilt framhållits, att en verksammare
inspektion därigenom skulle möjliggöras, med däraf följande
större likformighet beträffande undervisning och examensbetyg in. m.
Detta onekligen mycket viktiga behof kunde dock, enligt kommitterades
tanke, mycket väl tillgodoses äfven utan minskning af skolornas
antal. Ett steg till underlättande af inspektionen hade redan tagits
genom nådiga kungörelsen den 25 september 1896, i hvilken meddelades
ändrade bestämmelser rörande tiden för läsårets början och
för examina i syfte att göra det möjligt för inspektören att närvara vid
alla examina i navigationsskolorna. Uti det förslag, som kommitterade
öfverlämnade, hade också införts flera bestämmelser, hvilka afsågo att
göra inspektionen fullt effektiv.

Då Kungl. Maj:t i proposition till 1900 års riksdag föreslog Riksdagen
att godkänna ny stat för navigationsskolorna i riket, ifrågasattes
icke indragning af någon utaf de befintliga navigationsskolorna, och inom
Riksdagen framställdes icke någon önskan i sådan riktning.

Däremot bär fråga sedermera blifvit väckt om inrättande af en ny
navigationsskola, nämligen i Hälsingborg. Vid 1902 års riksdag väcktes
motion därom att Riksdagen måtte besluta inrättande af en fullständig
navigationsskola i nämnda stad under samma villkor och bestämmelser
som de, hvilka gällde för andra sådana i riket, samt att Riksdagen
måtte anslå därför nödiga medel. Denna motion blef emellertid af Riksdagen
ej bifallen. Härefter hemställde stadsfullmäktige i Hälsingborg
uti underdånig skrifvelse den 26 september 1902, att Kungl. Maj:t täcktes
till näst därpå följande riksdag aflåta nådig proposition i enahanda
syfte, som i nyssnämnda motion omförmäles; hvarjämte stadsfullmäktige
förklarade sig villiga att, därest Riksdagen beviljade statsanslag till en
navigationsskola, för denna upplåta nödiga och lämpliga lokaler. Denna
framställning föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Sedermera hafva frågorna såväl om indragning af någon eller några
utaf de nuvarande skolorna, som ock om upprättande af en navigationsskola
i Hälsingborg ånyo bragts på tal af de utaf Sveriges allmänna
sjöfartsförening utsedda kommitterade. Dessa kommitterade anföra härom
följande:

»Vidare torde kunna ifrågasättas, om ej antalet navigationsskolor
för närvarande är väl stort. Dugande föreståndare och lärare till alla
skolorna torde snart vara svårt att få. Att vidare erhålla personer, som
äro lämpliga att undervisa i sjörätt, författningar och dylikt, är ej möjligt

205

på platser, där sjöfarten är af ringa omfattning. Att helt och hållet
slopa någon skola möter dock stora svårigheter, men det kunde kanske
gå lättare att borttaga kaptensklassen från några af de mindre skolorna
och låta dessa fortsätta att fungera såsom styrmansskolor samt för en
eventuell särskild examen för inrikes kust- och kanalfart. Härigenom
skulle fackbildade lärare bli lättare att anskaffa, instrument och observationsmateriel
vid de högre skolorna kunde bli rikhaltigare och utbildningen
genom åskådningsöfningar därigenom ställas på mera praktisk
fot. — I sammanhang härmed torde påpekas behofvet af en fullständig
(både kaptens- och styrmansklass) navigationsskola i Hälsingborg, som
är rikets andra stad i afseende på utmönstringar och den tredje i afseende
på antalet inskrifna sjömän och som slutligen i afseende på tontalet
fartyg med allt skäl kan göra anspråk på att räknas bland rikets
lifligaste sjöstäder. I Hälsingborg är det möjligt att erhålla en för undervisningen
intresserad direktion, och öfriga betingelser för meddelandet
af en effektiv navigationsundervisning finnas på platsen. Till Hälsingborg
borde därför förflyttas någon af de förut befintliga navigationsskolorna,
där lärjungeantalet är ringa och där betingelserna för skolans
rätta skötsel delvis saknas. — Frågan om kaptensklassens indragning
vid en del navigationsskolor klargöres bäst af det faktum, att knappast
mer än hälften af alla navigationselever gå längre än till och med styrmansklassen.
Vidare kräfves ju ej fullständiga examina af alla befälhafvare,
och då därtill lägges behofvet af en särskild examen för inrikes
kust- och kanalfart, så torde inses att ej alla skolor behöfva vara
fullständiga. — Kommitterade anse sig därför böra föreslå, att en af
de mindre besökta navigationsskolorna öfverflyttas till Hälsingborg; 5
å 6 fullständiga navigationsskolor torde vara nog för behofvet; de öfriga
kunde anordnas såsom förut sagts.»

Hvad sålunda blifvit anfördt synes kommittén innebära en anvisning
om den riktning, hvaruti förevarande fråga kan och bör lösas. Lika
med 1897 års kommitterade och på de af dem anförda skäl, anser kommittén
indragning af någon eller några af de nuvarande navigationsskolorna
icke böra ske; men nyss anförda skäl hindra icke, att indragning
af sjökaptensklassen i en eller annan af de befintliga skolorna
skulle kunna utan olägenhet äga rum, och på samma gång skulle det
framställda önskemålet om upprättande af en navigationsskola i Hälsingborg
kunna tillgodoses.

För erhållande af öfverskådliga uppgifter å elevernas antal vid rikets
navigationsskolor och särskildt till ledning vid bestämmandet af de navigationsskolor,
vid hvilka indragning af sjökaptensklassen skulle kunna

206

ifrågasättas, har kommittén uppgjort följande, på inspektörens och föreståndarnes
berättelser grundade öfversikt af elevantalet i dessa skolor
under de senast förflutna fem läsåren.

Uppgift å antalet inskrifna elever i navigationsskolornas särskilda
klasser.

Läsåret 1900—1901.

N avigationsafdelning.

	Styrmansldass.	S j ö k	a p t	ensklass
N avigationsskola.	Elever.	Priva-	S:a.	Elever.	Priva-	S:a.	Examinander i ång-maskinlära.	S:a.
	tister.	tister.	Special- elever.	Priva- tister.	S:a.
Stockholm...................	25	8	33	18	9	27		17	17	77
Göteborg......................	32	—	32	17	—	17	9	—	9	58
Malmö................	43	—	43	32	—	32	—	26	26	101
Härnösand.............	17	1	18	G	—	6	1	—	1	25
Strömstad.............	19	—	19	9	2	11	—	—	—	80
Karlshamn............	8	1	9	8	—	8	2	—	2	19
Kalmar.........	52	3	55	25	—	25	18	13	31	in
Västervik.....................	10	—	10	8	—	8	—	—	—	18
Visby..................	27	—	27	15	—	15	2	—	2	44
Gefle..........................	17	—	17	8	—	8	—	—	S:a	25 508

Maskinistafdelning.

Navigationsskola.	Maskinistklass.	Öfvermaskinistklass.	Sta.
Elever.	Priva-ti ster.	Sta.	Elever.	Priva- tister.	Sta.
Stockholm................................	41	13	54	27		27	81
Göteborg..........	38	5	43	30	3	33	76
Malmö..........	40	—	40	24	—	24	64
		•				Sta	221

207

Läsåret 1901—1902.

Navigationsafdelning.

Navigationsskola.	Styrmansk]	ass.	Sjok	a p t	ensklass.	S:a.
Elever.	Priva- tister.	S:a.	Elever.	Priva- tister.	S:a.	Examinander i ång-maskinlära.
Special- elever.	Priva- tister.	S:a.
Stockholm....................	26	10	36	11	5	16	_	21	21	73
Göteborg......................	45	—	45	30	—	SO	6	—	6	81
Malmö.........................	61	—	61	28	—	28	2	34	36	125
Härnösand....................	17	—	17	4	—	4	—	2	2	23
Strömstad....................	17	—	17	15	—	15	2	—	2	34
Karlshamn...................	10	—	10	13	—	13	—	—	—	23
Kalmar........................	43	—	43	23	—	23	26	—	26	92
Yästervik.....................	9	—	9	6	—	6	1	—	1	16
Visby..........................	18	o	20	13	1	14	6	—	6	40
Gefle...........................	12	—	12	10	—	10	5	—	5	27
									S:a	'' 534

Maskinistafdelning.

Navigationsskola.	Maskinistklass.	Öfvermaskinistklass.	S:a.
Elever.	Priva- tister.	S:a.	Elever.	Priva- tister.	S:a.
Stockholm.................................	41	9	50	28	i	29	79
Göteborg..................................	30	7	37	33	2	35	72
Malmö.....................................	42	—	42	28	—	28	70
Härnösand................................	25	—	25	8	—	8	33
						S:a	254

208

Läsåret 1902—1903.

N avigationsafdelning.

	Styrm ansklass.	S j ö k	a p t	e n s k 1 a s s.	/
Navigationsskola.	Elever.	Priva-	S:a.	Elever.	Priva-	S:a.	Examinander i ång-maskin lära.	S:a.
	tistel’.	tister.	Special- elever.	Priva- tister.	S:a.
Stockholm....................	28	5	33	21	6	27	16	22	38	98
Göteborg......................	30	—	30	26	—	26	4	—	4	60
Malmö.........................	32	—	32	24	—	24	2	—	2	58
Härnösand....................	15	1	16	7	4	11	—	—	—	27
Strömstad...................	7	4	11	3	7	10	1	—	1	22
Karlshamn...................	8	—	8	4	—	4	1	—	1	13
Kalmar........................	25	3	28	12	—	12	22	—	22	62
Västervik.....................	13	—	13	6	—	6	3	—	3	22
Visby..........................	13	—	13	8	—	8	4	—	4	25
Gefle...........................	11	—	ii	7	—	7	7	—	7 S:a	25 412

Maskinistafdelning.

Navigationsskola.	Maskinistklass.	Öfvermaskinistklass.	S:a.
Elever.	Priva-ti stor.	S:a.	Elever.	Priva- tister.	S:a.
Stockholm.................................	40	i	41	26	i	27	68
Göteborg..................................	34	15	49	33	5	38	87
Malmö.....................................	32	—	32	19	—	19	51
Härnösand................................	22	—	22	—	1	1	23
						S:a	229

209

Läsåret 1903—1904.

N avigationsafdelning.

N avigationsskola.	Styrmansklass.	£	j ö k	a p t	ensklass		S:a.
Elever.	Priva- tistor.	S:a.	Elever.	Priva-ti ster.	S:a.	Examinander i ång-maskinlära.
Special- elever.	Priva-ti ster.	S:a.
Stockholm....................	22	5	27	17	10	27		2	2	56
Göteborg....................	27	1	28	25	8	33	4	—	4	65
Malmö.........................	45	—	45	20	—	20	9	8	17	82
Härnösand....................	12	—	12	8	5	13	—	—	—	25
Strömstad....................	18	—	18	4	—	4	—	—	—	22
Karlshamn...................	10	—	10	6	—	6	—	—	—	16
Kalmar........................	34	1	35	9	—	9	11	11	22	66
Västervik.....................	17	2	19	7	1	8	6	1	7	34
Visby..........................	10	1	11	12	—	12	3	—	3	26
Gefle...........................	9	—	9	2	—	2	—	7	7	18
									S:a	410

Maskinistafdelning.

Navigationsskola.	Maskinistklass.	Öfvermaskinistklass.	S:a.
Elever.	Priva- tister.	S:a.	Elever.	Priva- tister.	S:a.
Stockholm...............................	30		30	21	_	21	51
Göteborg..................................	37	—	37	23	3	26	63
Malmö ....................................	52	2	54	29	1	30	84
Härnösand................................	21	—	21	3	—	3	24
						S:a	222

210

Läsåret 1904—1905.

N avigationsafdelning.

Navigationsskola.	Styrmansklass.	S j ö k	a p t	ensklass		S:a.
Elever.	Priva- tister.	S:a.	Elever.	Priva- tister.	S:a.	Examinander i ång-maskinlära.
Special- elever.	Priva- tister.	S:a.
Stockliolm....................	27	20	47	13	4	17	9	12	21	85
Göteborg......................	39	2	41	27	2	29	3	—	3	73
Malmö.........................	47	3	50	14	—	14	—	23	23	87
Härnösand....................	18	—	18	5	—	5	—	—	—	23
Strömstad....................	24	—	24	10	—	10	2	1	3	37
Karlshamn...................	9	—	9	4	—	4	1	—	1	14
Kalmar.......................	29	—	29	24	—	24	—	13	13	66
Västervik.....................	17	13	30	11	2	13	—	11	11	54
Visby..........................	17	2	19	9	—	9	8	—	8	36
Gefle..........................	7	—	7	3	—	3	—	6	6	16
									S:a	491

Maskinistafdelning.

Navigationsskola.	Maskinistklass.	Öfvermaskinistklass.	S:a.
Elever.	Priva- tister.	S:a.	Elever.	Priva-ti ster.	S:a.
Stockholm.................................	38		38	25	_	25	63
Göteborg..................................	35	2	37	29	—	29	66
Malmö.....................................	36	—	36	28	2	30	66
Härnösand................................	18	—	18	8	—	8	26
						S:a	221

211

Af denna öfversikt framgår, att årliga medeltalet af inskrifna elever
(däruti inberäknadt privatister) i samtliga navigationsskolor för de sista
fem läsåren utgör, utfördt i hela tal, för navigationsafdelningarna 471
och för maskinistafdelningarna 229.

Hvad angår de särskilda skolorna ställer sig nämnda årliga medeltal,
likaledes utfördt i hela tal, för navigationsafdelningarna sålunda:

Navigationsskola.	Styrmans- klass.	Sjökaptens- klass (inberäknadt examinander i ångmaskin-lära.)	Summa.
Stockholm........................................................................	35	42	77
Göteborg ........................................................................	35	32	67
Malmö ...........................................................................	46	44	90
Härnösand........................................................................	16	8	24
Strömstad........................................................................	17	11	28
Karlshamn........................................................................	9	7	16
Kalmar ...........................................................................	38	41	79
Västervik ........................................................................	16	12	28
Visby..............................................................................	18	16	34
Gefle ..............................................................................	11	11	22

samt för maskinistafdelningarna sålunda:

! Navigationsskola.	Maskinist- klass.	Öfver- maskinist- klass.	Summa.
Stockholm........................................................................	42	25	67
Göteborg ........................................................................	40	32	72
Malmö ...........................................................................	40	26	66
Härnösand*).....................................................................	21	5	26

*) Beträffande maskinistafdelningen i Härnösand märkes, att medeltalet afser de fyra sista åren, enär
maskini staf delning därförinnan ej funnits vid denna skola.

212

Skepparkiass. Af skal, som angifvits i motiven till kommitténs förslag till förordning
om befäl å svenska fartyg, har kommittén funnit nödigt, att
vid navigationsskolorna anordnas en kurs för utbildning af skeppare af
l:a klass. Genomgåendet af sådan kurs och det med stöd häraf utfärdade
skepparbrefvet af l:a klass skulle enligt kommitténs förslag
grunda behörighet att föra befäl å ångfartyg i inre fart, med undantag
af passagerarångfartyg, hvars dräktighet uppgår till 50 ton eller därutöfver,
å segelfartyg i östersjöfart, äfvensom å annat ångfartyg än
passagerarångfartyg i östersjöfart, då dess dräktighet icke uppgår
till 100 ton. För denna kurs, hvars genomgående icke skulle taga
längre tid än tre månader, bör vid hvarje navigationsskola i riket inrättas
en särskild skepparkiass. Sålunda skulle en skola med fullständig
navigationsafdelning komma att i denna afdelning omfatta tre klasser:
sjökaptens-, styrmans- och skepparkiass.

Frågan om ut- Beträffande utbildningen af maskinister har kommittén, såsom i det
landtmaskirfi- föregående blifvit omförmäldt, genom nådig remiss den 15 juli 1905 fått
ster vid navi- till sig öfverlämnade för att tagas i öfvervägande vid fullgörande af
Satio°rna.k0" dess uppdrag särskilda framställningar från Stockholms nya maskinistförening
och Gefle maskinistförening jämte en del däröfver afgifna yttranden.

De nämnda föreningarna hemställa, att, i den mån lediga elevplatser
finnas vid maskinistafdelningarna i navigationsskolorna, sådan plats måtte
få intagas af landtmaskinist, oafsedt om han ej i lagstadgad tid deltagit
i maskiners skötsel å sjögående ångfartyg, blott han minst samma
tid deltagit i landtmaskiners skötsel, ägde erforderlig verkstadspraktik
och i öfrigt besutte de kunskaper, som erfordrades för maskinistelevs
antagande vid navigationsskola; att, för den händelse det skulle visa sig,
att tillströmningen blefve så stor, att de redan nu starkt anlitade maskinistafdelningarna
ej kunde intaga mera än en liten bråkdel af de inträdessökande
landtmaskinisterna, maskinistafdelningar måtte inrättas i de
af rikets öfriga navigationsskolor, som därtill befunnes lämpliga; samt
att, om nämnda förslag i mindre eller större utsträckning ej vore utförbara,
det måtte beviljas landtmaskinist, som erforderlig tid deltagit i
ångmaskiners skötsel, erhållit vederbörlig verkstadspraktik och idkat
privata teoretiska studier, att vid maskinistafdelning vid någon af rikets
navigationsskolor få aflägga officiell examen för erhållande af ett officiellt
betyg, hvilket dock ej skulle berättiga till att antaga sjömaskinistplats,
förrän den lagstadgade tjänstgöringen å sjögående ångfartyg vore
fullgjord, då särskildt bref eller intyg från navigationsskola skulle berättiga
till antagande af dylik plats.

213

Marinförvaltningen, som afgifvit utlåtande i detta ärende, har, efter
inhämtande af yttranden från inspektören för navigationsskolorna samt
från direktionerna för navigationsskolorna i Stockholm, Göteborg, Malmö
och Härnösand, i ärendet anfört följande:

»Då, enligt ämbetsverkets åsikt, de uteslutande i sjöfartsnäringens
intresse upplåtna navigationsskolelokalerna icke utan öfverenskommelse med
vederbörande stadsmyndigheter torde kunna tagas i anspråk för utbildning
af landtmaskinister, på sätt sökandena ifrågaställt, samt bifall till
föreliggande framställning i ena eller andra afseendet förutsätter såväl
en omarbetning af gällande navigationsskolereglemente som ock en reglering
af de löneförmåner, som för närvarande utgå till lärarne i de
respektive maskinistafdelningarna vid rikets navigationsskolor, föranlåtes
marinförvaltningen, vid det förhållande att någon utredning i berörda
afseenden icke förefinnes, i underdånighet hemställa, att i ärendets nuvarande
skick den gjorda ansökningen icke måtte vinna nådigt bifall.
Men enär förevarande fråga synes ämbetsverket synnerligen beaktansvärd
särskildt i betraktande däraf, att det städse växande antal maskiner,
som användes i industriens tjänst, nödvändiggör erhållandet af fullt
kompetenta personer för dessa maskiners skötsel på sådant sätt, att fara
för lif och gods i möjligaste mån förekommes, tillåter sig marinförvaltningen
tillika i underdånighet uttala önskvärdheten af, att en utredning
af sakkunnige komme till stånd angående möjligheten af och villkoren
för förverkligandet af sökandenas framställning i såväl ena som andra
afseendet.»

Kommerskollegium, som härefter afgifvit utlåtande i ämnet och därvid
jämväl öfverlämnat yttranden från svenska teknologföreningen och
nämnda förenings afdelning för mekanik äfvensom från styrelsen för
maskinistföreningen i Stockholm, hemställer, af anförda skäl och i likhet
med marinförvaltningen, att utredning måtte genom särskildt tillkallade
sakkunnige varda verkställd.

Vid öfvervägande af den sålunda väckta frågan har kommittén i
främsta rummet fäst sin uppmärksamhet vid det förhållande, att navigationsskolorna
uteslutande äro tillkomna för utbildande af fartygsbeläl
och att den fördelning af statens och vederbörande stadssamhälles bidrag
till dessa skolors upprätthållande, som för närvarande äger rum, är
öfverenskommen med hänsyn till detta navigationsskolornas ändamål.
Att förlägga utbildningen af landtmaskinister till navigationsskolorna
skulle, enligt kommitténs tanke, innebära ett förryckande af dessa skolors
uppgift. Härtill kommer, att utbildningen af fartygsmaskinister och utbildningen
af landtmaskinister syfta till så väsentligt olika mål, att under -

214

Särskilda klasser
inom maskinistafdelningen.

Undervisningens
fördelning
på de särskilda
skolorna.

visningen måste blifva i hufvudsakliga delar olika, allt efter som det
ena eller andra målet afses, och blifva mindre ändamålsenlig i samma
mån man söker att göra den gemensam för de särskilda slagen af lärjungar.
Då kommittén sålunda icke anser sig kunna tillstyrka, att utbildningen
af landtmaskinister förlägges till navigationsskolorna, har
kommittén vid uppgörande af sitt förslag till maskinistundervisningens
anordnande vid navigationsskolorna utgått från den förutsättningen, att
berörda undervisning fortfarande, likasom för närvarande, endast kommer
att afse utbildande af fartygsmaskinister.

Med afseende på det resultat, hvartill kommittén sålunda kommit i
fråga om maskinistföreningarnas förevarande framställning, lärer någon
vidare utredning från kommittén beträffande landtmaskinisters utbildning
icke förväntas.

Kommittén har i sitt förslag till befälsförordning förordat tre klasser
af maskinister med för hvarje klass olika behörighet i stället för
de nuvarande två behörighetsgraderna: maskinists och öfvermaskinists.
Denna förändring förutsätter upprättande af tre klasser inom navigationsskolas
maskinistafdelning, som sålunda skulle, för att vara fullständig,
omfatta en klass för utbildning af maskinister af l:a klass (motsvarande
öfvermaskinister enligt nu gällande bestämmelser), en för maskinister af
2:a klass (motsvarande nuvarande maskinister) och en för maskinister af
3:e klass.

Då den teoretiska utbildningen af 3:e klass maskinister icke skulle
blifva synnerligen vidlyftig och då det därjämte synes önskvärdt, att
tillfälle till genomgående af sådan kurs blefve beredt äfven vid andra
navigationsskolor än dem, som hafva fullständig maskinistafdelning,
har kommittén funnit sig böra föreslå, att maskinistafdelning, endast
bestående af 3:e maskinistklass, skall upprättas vid två af de navigationsskolor,
där för närvarande icke finnes någon maskinistafdelning.

Enligt ofvan angifna grunder har kommittén ansett navigationsskoleundervisningen
i riket böra sålunda fördelas, att fullständiga navigationsskolor
med samtliga klasser i såväl navigations- som maskinistafdelning
finnas i Stockholm, Göteborg, Malmö och Härnösand, vid hvilka
skolor sålunda skulle tillkomma skepparklass och 3:e maskinistklass; att
navigationsskolor med fullständig navigationsafdelning, omfattande sjökaptens-,
styrmans- och skepparklass, finnas i Kalmar och Visby, vid
hvilka skolor således skepparklassen skulle tillkomma, samt i Hälsingborg,
hvarest navigationsskola skulle nyinrättas; att navigationsskolor
med navigationsafdelning, omfattande styrmans- och skepparklass samt
maskinistafdelning, innehållande 3:e maskinistklass, finnas i Gefle och

215

Västervik, vid livilka skolor sjökaptensklassen således skulle indragas
men skepparklass och 3:e maskinistklass tillkomma; samt att navigationsskolor
med navigationsafdelning, omfattande styrmans- och skepparklass,
finnas i Karlshamn och Strömstad, där sålunda skepparklass skulle komma
i stället för den indragna sjökaptensklassen.

Med en sådan anordning skulle enligt kommitténsManke vinnas, att
undervisningen i de till antalet minskade sjökaptensklasserna skulle kunna
göras mera fruktbärande genom ökad tillgång på goda lärarekrafter och
tidsenlig undervisningsmateriel; att tillfälle till styrmansutbildning skulle
beredas på alla de orter, där sådant för närvarande finnes, med tillägg
af Hälsingborg; samt att genom inrättande af skeppar- och 3:e maskinistklasser
blefve sörj dt för en tillfredsställande utbildning af befälhafvare
och maskinister med lägre behörighet.

Ibland åtgärder, som ifrågasatts för åstadkommande af förbättrad
utbildning af handelsflottans befäl, vill kommittén i detta sammanhang
särskildt omnämna det från flera håll framkastade spörsmålet om anordnande
af en högre sjökaptenskurs, motsvarande de i England och Norge
förekommande extra sjökaptensexamina. En sådan högre kurs skulle
otvifvelaktigt vara till gagn för utbildande af befäl för mera kräfvande
befälsbefattningar inom vår handelsflotta, för hvilka den ordinarie sjökaptenskursen
med dess för befälsbefattningar i allmänhet beräknade
fordringar i vissa afseenden måste blifva otillräcklig. Kommittén bär
emellertid icke ansett sig böra framlägga något förslag i sådan riktning,
då det torde vara lämpligt att dessförinnan afvakta resultatet af de utaf
kommittén förordade förändringarna i navigationsutbildningen. En möjlighet
till förvärfvande af ökade kunskaper i nautisk astronomi, kompassoch
deviationslära samt meteorologi förefinnes genom det tillfälle, som
beredts dem, hvilka aflagt sjöofficers- eller sjökaptensexamen, att deltaga
uti de kurser i berörda ämnen, som omförmälas i kommitténs förslag
till kungörelse angående navigationslärarexamen.

Det har redan i det föregående blifvit omförmäldt, hurusom navigationsskolorna
på grund af Kungl. kungörelserna den 13 november 1874
och den 8 december 1876 kommo att lyda under sjöförsvarsdepartementet
och förvaltningen af sjöärendena (sedermera marinförvaltningen) i stället
för civildepartementet och kommerskollegium, hvarunder dessa skolor
hört alltifrån år 1841, eller den tidpunkt, från hvilken det egentliga
navigationsskoleväsendets uppkomst kan räknas.

Första steget till omförmälda öfverflyttning togs af dåvarande chefen
för civildepartementet, som i skrifvelse till chefen för sjöförsvarsdepartementet
den 22 oktober 1874 anhöll om dennes samverkan för att åstad -

Ifrågasatt anordnande
af
en högre sjökaptenskurs.

Öfverstyrelsen
för navigationsskolorna.

216

komma skolornas öfverflyttande till sistnämnda departement och såsom
motiv därför anförde, att, då enligt nådiga stadgan den 16 maj 1840
angående fördelning af ärendena emellan statsdepartementen undervisningsanstalter
för flottans befäl och manskap lydde under sjöförsvarsdepartementet
samt till följd af sakens natur berörda tvenne slag af
undervisningsanstalter måste förete flera likheter, det syntes lämpligt,
att de på allmän bekostnad i riket inrättade navigationsskolor, likasom
andra anstalter för bildning af sjömän, t. ex. Abraham Rydbergs stiftelse,
jämväl förlädes under sjöförsvarsdepartementet, åt hvilket enligt
åberopade nådiga stadga den allmänna tillsynen öfver rikets sjömanshus
likaledes vore uppdragen. Efter det chefen för sjöförsvarsdepartementet
förklarat sig dela den sålunda uttalade uppfattningen, utfärdades omedelbart
därefter ofvannämnda kungörelse den 13 november 1874.

Allt intill närvarande tid hafva sedermera navigationsskolorna lydt
under sjöförsvarsdepartementet och den allmänna uppsikten öfver dem
har bibehållits hos marinförvaltningen.

I fråga om öfverstyrelsen för navigationsskolorna hafva Sveriges
allmänna sjöfartsförenings kommitterade uttalat sig och därvid anfört
följande:

»Vårt navigationsskoleväsen sorterar nu under k. marinförvaltningen.
Men det är svårt att finna sambandet mellan detta ämbetsverk, hvars
arbete i öfrigt är helt och hållet egnadt åt vårt sjöförsvar, och vår
handelsflotta, hvars intressen utöfver det rent nautiskt-tekniska ej gärna
kunna ha något stöd uti k. marinförvaltningen. Inom detta verk finnes
för närvarande ej någon särskild representant för dessa skolor, deras
ärenden tillhöra dels civilafdelningen och dels intendentafdelningen.
Såsom mindre lämpligt torde ock böra framhållas, att inspektören öfver
navigationsskolorna ej heller har något direkt inflytande på ärendenas
behandling inom detta ämbetsverk. — Lämpligt kunde synas, att —
då kommerskollegium eljest har så stort inflytande på våra handels- och
sjöfartsförhållanden och kollegiet för öfrigt utfärdar styrmans- och befälhafvarbref
— till detta kollegium öfverflyttades öfverinseendet öfver
navigationsskolorna, som ju eu gång förr lydt därunder.»

Till den af kommitterade sålunda uttalade åsikten har Sveriges allmänna
sjöfartsförenings styrelse i en till föreningen aflåten skrifvelse
af den 8 april 1905 anslutit sig.

Tanken på en dylik öfverflyttning har under senaste tiden så
småningom allt mer och mer arbetat sig fram inom sjöfartskretsar och
har numera tämligen allmänt vuxit sig fast därstädes. Anledningen
härtill torde tvifvelsutan vara att söka i de olägenheter af ena eller

217

andra slaget, som tydligen måst blifva en följd däraf att handelssjöfartens
intressen skola tillvaratagas af ett flertal olika myndigheter.
Att så mycket som möjligt sammanföra ledningen af statens verksamhet
för sjöfartsnäringen hos en enda myndighet har därför framställt sig
såsom ett viktigt önskemål för sjöfartsnäringens och sjöfartsyrkets utöfvare.
Att man därvidlag närmast riktat sina tankar och förhoppningar
på kommerskollegium, synes helt naturligt, då man erinrar sig att,
såsom förhållandena för närvarande gestalta sig, endast utbildningen af
oefäl för handelssjöfarten handhafves af marinförvaltningen, under det
att alla andra frågor rörande såväl detta befäl som sjöfolk i öfrig! samt
därjämte det stora flertalet öfriga ärenden, som angå handelssj öfarten
tillhöra kommerskollegii handläggning. Det är tydligt, att den föreslagna
öfverflyttningen, om den skall medföra åsyftadt gagn, klöfver
sådana förändringar i kollegiets sammansättning, att erforderlig sakkunskap
kommer att finnas inom ämbetsverket vid handläggning af ärendena
. rörande navigationsskolorna i hvad angår såväl navigations- som
maskinistafdelning. Att i berörda afseende afgifva något förslag lärer
emellertid ej tillkomma denna kommitté, utan torde sådant närmast vara
att förvänta från ämbetsverket själft.

Ett annat viktigt önskemål, som kommittén genom den föresla-o-na
öfverflyttningen anser komma att blifva tillg''odosedt, är önskemålet
om större kontinuitet vid navigationsskoleärendenas handläggning än
som hittills förefunnits. Inom marinförvaltningen, där, såsom i det
föregående påpekats, navigationsskoleärendena handläggas delvis å
civilafdelningen och delvis å intendentafdelningen, innehafves chefskapet
för sistnämnda afdelning af en sjöofficer. Denne officer kommer
i allmänhet till följd af vid flottan rådande förflyttnings- och befordringsförhållanden
att endast under eu kortare tidsperiod bibehålla
berörda post, hvarjämte vid hans förordnande hufvudsaklig hänsyn
måste tagas till hans förmåga att handlägga den mångfald af öfriga
till intendentafdelningen hörande ärenden, som angå vårt sjöförsvar.
Annorlunda ställer sig saken, därest navigationsskolorna öfverflyttas
till kommerskollegium. Intet hinder synes förefinnas för att uppdraga
samtliga navigationsskoleärendens handläggning åt en och samma afdelningschef
inom detta ämbetsverk, och utsikterna till att en sådan afdelningschef
komme att bibehålla sin befattning under afsevärdt längre
tid än en militär afdelningschef inom marinförvaltningen äro jämförelsevis
ganska stora.

Inom kommittén bär iiragasatts att ställa frågan om öfverflyttning
af navigationsskolorna till kommerskollegium i samband med väckt fråga

218

Inspektören.

om inrättande af ett särskilt statsdepartement för handel och sjöfart.
Kommittén anser sig dock böra framlägga sitt förslag om nämnda öfverflyttning
oberoende af frågan om tillkomsten af ett dylikt departement;
och har kommittén därvid utgått från den förutsättningen att kommerskollegium
säkerligen i allt fall kommer att kvarstå såsom det ämbetsverk,
hvilket den närmaste befattningen med ärenden rörande sjöfarten
kommer att förbehållas.

Slutligen har kommittén velat uttala den åsikten, att äfven om
förslag, som, enligt hvad kommittén inhämtat, är å bane om inrättande
af en särskild nautisk afdelning inom marinförvaltningen, kommer till
utförande, detta ingalunda förändrar kommitténs uppfattning om lämpligheten
af navigationsskolornas öfverflyttning till kommerskollegium,
ty visserligen skulle en sådan nautisk afdelning i rent nautiskt-tekniskt
afseende vara väl ägnad att befatta sig med ärenden, som angå den
nautiska undervisningen inom navigationsskolorna, men i öfrigt föranleda
de ofvan anförda skälen till fasthållande af åsikten om lämpligheten af
dessa skolors öfverflyttning till kommerskollegium, under förutsättning nämligen
att sakkunskapen i fråga om navigationsskoleundervisningens uppgifter
i såväl nautiskt som maskintekniskt hänseende därstädes varder
tillbörligen representerad.

Därest kommitténs förslag om navigationsskolornas öfverflyttning
godkännes, torde häraf jämväl böra följa den ändring i Kungl. Maj:ts
förnyade nådiga stadga den 31 mars 1900 angående fördelning af ärendena
mellan statsdepartementen, att ärenden rörande bildnings- och undervisningsanstalter
för sjöfartsnäringen skola tillkomma finansdepartementet
i stället för sjöförsvarsdepartementet.

Då befattningen såsom inspektör öfver navigationsskolorna, sådan
kommittén tänkt sig denna befattning, kommer att ställa synnerligen
stora kraf på dess innehafvare, anser kommittén åtgärder böra vidtagas
för att till inspektör alltid må kunna förvärfvas en person med framstående
förmåga. Bland de åtgärder, som för ifrågavarande ändamåls vinnande
kunna ifrågasättas, intages naturligen ett viktigt rum af införandet
utaf en tillräcklig inspektörsaflöning. Genom dennas höjande till 7,000
kronor, såsom i förslaget till stat för navigationsskolorna finnes angifvet,
blir det område, inom hvilket inspektörsaspiranter kunna sökas, betydligt
större än hvad för närvarande är fallet, då endast ett arfvode
af 2,000 kronor står till buds och det sålunda alltid måste förutsättas,
att inspektören från annat håll åtnjuter den hufvudsakliga delen af sina
inkomster.

Inspektörsbefattningen har hittills plägat bestridas af en officer vid

219

Kungl. flottan eller i flottans reserv, som fått bibehålla sin lön eller pension
och därntöfver uppburit inspektörsarfvodet. Genom flottans fortgående
utveckling tagas emellertid dess officerare allt mera i anspråk
för flottans egna ändamål, hvarför hädanefter större svårigheter än hittills
torde komma att uppstå för förvärfvande af lämpliga officerare å
aktiv stat till navigationsskoleinspektörer. Jämväl från denna synpunkt
torde det befinnas välbetänkt att genom en höjd aflöning söka bereda
möjlighet att förvärfva lämpliga och dugliga inspektörer från andra håll.

Inspektören förordnas för närvarande tills vidare. Det har synts
kommittén, med afseende å de stora fordringar, som måste ställas på
inspektörens personliga egenskaper, lämpligt, att han förordnas för viss
tid — af kommittén föreslagen till tre år — hvarigenom det lättare
blir möjligt att åstadkomma ombyte af inspektör i sådana fall, där förhållandena
därtill gifva anledning. Med denna anordning är naturligtvis
ej afsedt, att ombyte i verkligheten skulle komma att ske så ofta som
hvart tredje år utan endast att bereda tillfälle att utan allt för stor
svårighet rätta ett möjligen begånget misstag.

En del af inspektörens åligganden har enligt kommitténs förslag
angifvits i hufvudsaklig öfverensstämmelse med gällande bestämmelser,
men en väsentlig del nya åligganden hafva tillkommit. Sålunda har,
bland annat, föreskrifvits skyldighet för honom att ombesörja utarbetande
af de för examina erforderliga skriftliga uppgifter, att uppgöra
förslag till examina samt att själf förrätta examina inom navigationsafdelningarna
m. m., allt i enlighet med hvad därom i § 5 af förslaget
till navigationsskolereglemente närmare förmäles.

För närvarande har inspektören ej någon särskild expedition,
hvilket måste anses mindre lämpligt för ärendenas vederbörliga
handhafvande och hvilket blir ännu mera olämpligt i samma mån
som en utvidgning af hans verksamhetsområde kommer till stånd.
Kommittén föreslår därför, att särskild expedition för honom skall vara
tillfinnandes inom kommerskollegium. Ehuru det ej torde tillkomma
kommittén att afgifva något förslag i ämnet, vill kommittén emellertid
bringa på tal lämpligheten af gemensam expedition för inspektören och
det sjötekniska biträde hos kommerskollegium, för hvilket Kungl. Maj:t
den 15 december 1.905 utfärdat nådig instruktion efter det Riksdagen
anvisat medel för dess aflönande. En sådan anordning skulle medföra
den fördelen att bereda lämpligt biträde vid navigationsskoleärendenas
handläggning vid de tillfällen, då, såsom ofta blir fallet, inspektören
af tjänsteresor är förhindrad att själf närvara å expeditionslokalen.
Det är tydligt, att särskilda föreskrifter i omförmälda hänseende, lik -

220

Direktionerna.

Navigations skolemöten.

som om inspektörens åligganden i öfrigt inom kommerskollegium, torde
böra åt Kungl. Maj:t på förslag åt nämnda ämbetsverk utfärdas. Huruvida
inspektören jämväl bör vara föredragande i navigationsskoleärenden
inom kommerskollegium, såsom Sveriges allmänna sjöfartsförenings kommitterade
föreslagit, är en fråga, som vid nämnda föreskrifters utarbetande
särskild! bör tagas i öfvervägande.

I fråga om navigationsskoledirektionernas verksamhetsområde hafva,
bland andra, som i detta hänseende framställt erinringar, Sveriges allmänna
sjöfartsförenings kommitterade anfört, att det vore ett önskemål
af stor betydelse, att direktionerna genom ändrade reglementsbestämmelser
icke allenast finge ett större inflytande på undervisningen, lärareplatsernas
tillsättande m. m., utan äfven genom bestämda, i reglementet tydligt
angifna åligganden blefve nödsakade att ägna respektive skolor
mera intresse och arbete än hvad nu vore fallet.

Kommittén har jämväl funnit vissa åtgärder i det sålunda angifna
syftet vara behöfliga och för att tydligen betona de hufvudsakligaste
åligganden, som synts böra tillkomma direktionerna, hafva dessa sammanförts
under en gemensam paragraf och uttryckligen angifvits såsom
direktionernas skyldigheter.

I afseende å direktionernas sammansättning har kommittén, bland
annat, föreslagit stadgande därom att en af direktionens ledamöter, som
tillika skall vara dess ordförande, skall utses af öfverstyrelsen samt att,
därest skolan omfattar maskinistafdelning, en af direktionens ledamöter,
så vidt möjligt, bör äga insikter och erfarenhet på det maskintekniska
området. Bägge dessa stadganden torde vara ägnade att tillföra
direktionerna sakkunskap och intresse på navigationsskoleundervisningens
område.

Beträffande direktionernas befattning med tillsättning af föreståndareoch
läraretjänster får kommittén tillfälle att yttra sig i det följande.

Då den nuvarande organisationen af navigationsskoleväsendet ansetts
icke tillfredsställa anspråken på en god och tidsenlig navigationsutbildning,
har tanken på eu ny representant för de med denna utbildning
samband ägande frågor på en del håll uppstått. Denna tanke har
tagit sig uttryck i ett af Sveriges allmänna sjöfartsförenings kommitterade
framställdt förslag om inrättande af ett s. k. navigationsskoleråd, som
skulle hafva till ändamål att inför skolornas öfverstyrelse påvisa de kraf,
som i fråga om dessa skolor gjort sig gällande, äfvensom sättet för
deras lösning. Detta råd skulle enligt kommitterades åsikt äga befogenhet
att inkomma med framställningar och förslag till ändringar i
lärokurserna samt till lärarnes aflönings- och pensionsförhållanden och

221

i öfrigt hvad som kundo åtgöras till främjande af skolornas ändamål
i ena eller andra afseendet. Det skulle äga eu viss beslutanderätt i
fråga om undervisningen vid skolorna samt anskaffande af materiel för
dem; men med afseende å befordran eller tillsättande af lärare skulle
det. ej äga någon särskild befogenhet. Kommitterade hafva vidare
afgifvit förslag om rådets sammansättning och ansett, att det borde
bestå af representanter för direktionerna samt för föreståndare och lärare
vid navigationsskolorna; hvarjämte kommitterade ansett, att rådet borde
sammanträda minst hvartannat år på kallelse af inspektören, som skulle
vara dess själfskrifne ordförande.

Kommittén har funnit lämpligt upptaga den sålunda'' framkastade
tanken, ehuru en del af densammas detaljer tagit annan form enligt
kommitténs förslag än enligt ofvan omförmälda kommitterades åsikter.

Till en början anser kommittén, att den nya organisationen ej bör
bestå af ett råd eller dylikt, utan endast af ett hvart tredje år sammanträdande
möte af sådana personer, som kunna tänkas hysa intresse för
navigationsskolornas utveckling i ena eller andra hänseendet. Sådana
personer utgöras ej endast af representanter för direktioner, föreståndare
och lärare, utan äfven af representanter för idkare af sjöfartsnäringen
eller sjömansyrket; och genom att inbjuda de sistnämnda till deltagande
i .mötena anser kommittén, att man till fromma för navigationsundervisningen
skulle få till stånd ett fruktbärande samarbete mellan statsmyndigheterna
och det praktiska arbetets män. Vidare håller kommittén
före, att mötena böra sammanträda på kallelse af öfverstyrelsen samt att
denna bör utse ordförande, vare sig detta nu blir inspektören eller annan
lämplig person; inspektören skulle i alla händelser vara skyldig att
närvara vid mötet och äga deltaga i dess förhandlingar. 1 fråga om
deltagande i dessa möten, utseende af deltagarne, uppställande af öfverläggningsämnen,
ersättning till dem af deltagarne, som äro direktionsledamöter,
föreståndare eller lärare m. m., hänvisas till hvad därom i
förslaget till reglemente för navigationsskolorna finnes närmare föreskri
fvet.

. Ehuru man torde äga rätt att förvänta kraftiga initiativ från
navigationsskolemötena i frågor, som röra organisation och undervisning
m. m., vill kommittén emellertid framhålla vikten däraf att den rätt och
plikt till initiativ i dylika frågor, som tillkommer öfriga navigationsskolemyndigheter,
ej må anses förminskad genom den nya organisationen utan
fortfarande komma till utöfning jämsides med denna.

222

Inträdesfor dringar.

Inträde vid navigationsskola samt ordningsföreskrifter.

Bland allmänna fordringar för rätt att vinna inträde såsom elev
inom navigationsafdelning liar, såsom redan blifvit omförmäldt, upptagits
fordran på att äga normalt färgsinne och god synförmåga utan närsynthet.
Då kommittén föreslår, att nämnda egenskaper böra erfordras
för erhållande af skeppar-, styrmans- eller befälhafvarbref, och således
personer, som sakna desamma, i allmänhet icke kunna hafva något praktiskt
gagn af att genomgå kurs i navigationsafdelning, har det nämligen
synts olämpligt att tillåta sådana personer att deltaga i undervisningen
därstädes och kanske upptaga platser för andra i nu ifrågavarande
hänseende normalt utrustade personer.

De för inträde i skeppar- eller styrmansklass föreslagna tjänstetider
till sjöss äro, såsom jämväl i det föregående blifvit omförmäldt,
desamma, som enligt kommitténs förslag till befälsförordning uppställts
såsom villkor för erhållande af skepparbref af l:a klass eller styrmansbref.
För att undvika hänvisning till nämnda förordning har det
emellertid ansetts lämpligt att fullständigt angifva de erforderliga tjänstetiderna
jämväl i navigationsskolereglementet.

Att af den för erhållande af befälhafvarbref föreslagna sjptjänsttiden
af 24 månader endast en del, eller minst 9 månader på. visst sätt
kvalificerad tjänst, ansetts böra vara fullgjord före inträdet i sjökaptensklassen,
är likaledes i det föregående omnämndt och närmare motiveradt.

Beträffande de teoretiska kunskaper, som böra vara erforderliga för
rätt att vinna inträde i skeppar- eller styrmansklass, så hafva samma
inträdesfordringar föreslagits lör dessa bägge klasser i fråga om svenska
språket, nämligen förmåga att skrifva fullt läsligt och någorlunda felfritt
efter diktamen, eller ungefärligen samma kunskaper, som för närvarande
fordras för inträdessökande styrmanselev, dock med den skärpning,
som angifves med ordet »fullt». I fråga om matematik hafva fordringarna
för inträde i skepparklassen satts något lägre än. nu gällande
fordringar för inträde i styrmansklassen, hvaremot fordringarna i
detta ämne för inträde i styrmansklassen föreslagits tämligen betydligt
skärpta i jämförelse med hvad nu är gällande. Detta har ansetts önskligt,
enär, såsom från liera håll framhållits, med de kunskaper, som nu erfordras,
ganska mycken tid gått förlorad vid lärokursens början med att meddela
undervisning åt en del elever i vissa grundläggande matematiska
begrepp. Vidare har föreslagits, att inträdessökande styrmanselev bör
äga kunskap om hufvuddragen af den fysiska geografien till den om -

223

fattning, hvari ämnet inläres i fast folkskola med fyra årsklasser.
Detaljerade bestämmelser härom återfinnas i den af Kungl. Maj:t den
7 december 1900 godkända normalplanen för undervisningen i folkskolor
och småskolor, för hvars innehåll i detta hänseende redogöres i den
särskilda motiveringen till § 14 i förslaget till navigationsskolereglemente.

De för rätt att vinna inträde såsom elev i de särskilda maskinistklasserna
upptagna sjö- och verkstadstider är o jämväl föreslagna att
utgöra samma tider, som uppställts såsom villkor för erhållande af de
särskilda maskinistbrefven af l:a, 2:a och 3:e klass.

Beträffande de teoretiska kunskaper, som ansetts erforderliga för
inträde i 3:e och 2:a maskinistklasserna, så hafva samma fordringar i fråga
om svenska språket för bägge dessa klasser uppställts, som ofvan omförmälts
såsom erforderliga för inträdessökande i skeppar- och styrmansklasserna;
i ämnet matematik hafva för inträdessökande i 3:e maskinistklassen
uppställts enahanda fordringar som för inträdessökande i skepparklassen
samt för inträdessökande i 2:a maskinistklassen hufvudsakligen
samma fordringar, som enligt nuvarande bestämmelser gälla för antagning
af maskinistelev, dock med någon skärpning.

Kommittén har icke förbisett, att den föreslagna skärpningen af
inträdesfordringarna, särskilt till styrmansklassen, kommer att för en
del af de inträdessökande göra en förberedande undervisning behöflig;
och har kommittén därför tagit under öfvervägande lämpligheten af att
upprätta förberedande kurser i samband med navigationsskolorna, en
anordning som under namn af »Vorschulen» förekommer vid de preussiska
navigationsskolorna. Då emellertid anordnande af dylika förberedande
kurser lätt skulle leda därhän, att deras genomgående faktiskt
blefve obligatoriskt för alla inträdessökande och således skulle verka
som en direkt ökning af lärotiden, har kommittén ansett, att de nödvändiga
förberedande kunskaperna lämpligast inhämtas genom enskild
undervisning.

Enligt nu gällande lagstiftning finnas inga bestämmelser om sättet
för kontrollerande att de stadgade kunskapsmåtten verkligen förefinnas
hos de inträdessökande, och olika praxis har till följd häraf utbildat sig
i berörda hänseende vid olika skolor. Eu följd häraf har också blifvit,
att i en del fall personer fått inträde i navigationsskolorna utan att äga
berörda kunskapsmått. Att detta varit till skada för undervisningen i
dess helhet är lätt att inse, och kraf hafva också framställts på åvägabringande
af en vid samtliga skolor likformig kontroll i omförmälda
hänseende. 1897 års kommitterade ifrågasatte rätt för föreståndaren
att, därest sådant befunnes erforderligt, genom förhör pröfva inträdes -

Inträdespröf ning.

224

sökandes behörighet till inträde i den afdelning och klass, hvartill han
anmält sig. Kommittén har tagit steget fullt ut och föreslagit obligatorisk
inträdespröfning för utrönande af inträdessökandes kunskaper; hvarjämte
förslag afgifvits om sättet för pröfningens förrättande och för
bedömande af de därvid ådagalagda kunskaper.

I detta sammanhang må omförmälas, hurusom Stockholms styrmansförening
i sin ofvan omnämnda skrifvelse den 6 mars 1906 framställt
fordran på aflagd realskolexamen för rätt att vinna inträde i navigationsskola.
I nämnda fordran har Göteborgs styrmansförening uti särskild
skrifvelse till kommittén förklarat sig instämma. Denna fordran lärer
emellertid icke under nuvarande förhållanden kunna vinna fullt tillmötesgående.
Härigenom skulle en hel del ynglingar ur mindre bemedlade
hem helt och hållet utestängas från tillträde till befäl splatser, för h vilka
de i öfrigt säkerligen ägde goda förutsättningar. Dock torde det ej få anses
osannolikt, att utvecklingen i framtiden kommer att gå i den af styrmansföreningarna
åsyftade riktningen, nämligen att fordra en högre allmänbildning
för befäl å fartyg, vare sig nu denna kommer att förvärfvas
genom realskolexamen eller en längre kurs för styrmansutbildningen, i
hvilken kurs jämväl skulle komma att ingå eu del humanistiska kunskaper.
Kommittén har redan nu funnit lämpligt att i sitt förslag intaga
bestämmelse därom, att för inträdessökande, som aflagt realskolexamen
eller annan därmed i fråga om de ämnen, som förekomma i inträdespröfningen,
jämförlig examen, ej erfordras någon inträdespröfning.

I fråga om de handlingar, som böra företes vid anmälan om inträde
i navigationsskola, stadgar nu gällande reglemente, att bevis om sjötjänstgöring
skall vara utfärdadt af vederbörande sjömanshus eller annan
behörig myndighet. Då svårighet emellertid ofta uppstått vid bedömande
af hvad som skall med behörig myndighet förstås och stadgandet
till följd däraf ofta nog ej blifvit rätt tillämpadt, har kommittén
föreslagit att låta berörda stadgande ur reglementet utgå och att det i
stället uppdrages åt föreståndaren att pröfva de företedda intygen om
den tjänstgöring, som erfordras för inträdessökande i navigationsskolas
olika klasser, dock att föreståndaren, i fråga om inträde i maskinistklass,
äger skyldighet att härutinnan samråda med lärare i ångmaskinlära i
den klass, hvaruti inträde sökes.

Med afseende å önskvärdheten af att söka kontrollera värnpliktens
fullgörande, har kommittén, i likhet med 1897 års kommitterade, infört
förslag till bestämmelse därom att sökande, som befinner sig i värnpliktsåldern,
skall vid anmälan förete inskrifningsbok eller annan vid inskrifning
utfärdad handling, som styrker hans värnpliktsförliållande.

225

Ehuru kommittén, ansett sig böra fastslå den allmänna principen
att ingen annan än den, som blifvit inskrifven vid navigationsskola,
äger rätt att begagna sig af undervisningen därstädes, bar dock undantag
härifrån ansetts böra göras beträffande undervisningen i skepparess
och 3:e maskinistklass. Undervisningen i dessa klasser är nämligen
af den enkla beskaffenhet, att den bör kunna tillgodogöras af personer
°med blott ringa underbyggnad; och det synes därför lämpligt,
att, såvidt utrymme och undervisningens behöriga gång det medgifva,
bereda sådana personer, som hafva för afsikt att framdeles såsom elever
söka inträde i navigationsskola, men tilläfventyrs ännu icke uppfylla
de härför uppställda inträdesfordringarna, tillfälle att redan på
förhand genom ahörande af undervisningen göra sig förtrogna med
sättet för densammas meddelande och jämväl inhämta en del af kunskaperna,
hvilket allt kan blifva dem till stort gagn vid deras framtida
deltagande i undervisningen uti nämnda klasser såsom elever. Pröfningen
huruvida dylikt tillstånd bör meddelas har ansetts böra uppdragas^
åt föreståndaren, som därvid, på det att tillståndet ej må meddelas
åt annan än den, som verkligen har för afsikt att ägna sig åt
sjömans- eller maskinistyrket, har att tillse, att sökande fullgjort viss, i
förslaget närmare angifven praktisk tjänstgöring.

Beträffande ordningsföreskrifter för navigationsskolorna må i detta
sammanhang endast erinras därom, att särskilda klassföreståndare och
ordningsmän ansetts böra utses inom de olika skolklasserna.

Undervisning och examina.

Genom Kungl. kungörelsen den 25 september 1896 gjordes den ändrmg
i § 19 mom. 2 af 1890 års navigationsskolereglemente, att tiden för
höstterminens, d. v. s. läsårets, början bestämdes till olika dagar, så
att höstterminen kom att börjas vid 4 skolor första hälgfria dag i september,
vid 3 °skolor första hälgfria dag efter den 15 september och
vid de 3 återstående skolorna första hälgfria dag i oktober. Denna ändring
gjordes i syfte att bereda möjlighet för inspektören att själf förrätta
examina i alla eller åtminstone de flesta skolors navigationsafdelning,
utan att läsåret därför behöfde i någon väsentlig mån förlängas
eller förkortas. Detta skäl för att förlägga läsårets början till olika dagar
vid särskilda skolor äger naturligtvis giltighet äfven enligt kommitténs
nu föreliggande förslag, och dess giltighet kan också med fog utsträckas
till examina i maskinistafdeining, om, såsom kommittén anser

Åhörande af
undervisningen.

Tiderna för
kursernas
början.

226

Skepparkur sen.

lämpligt, examensförrättare för maskinistafdelningarna kommer att utses,
icke för hvarje examen utan för viss tid.

Men enligt kommitténs tanke linnes ytterligare ett viktigt skäl,
som talar för ifrågavarande anordning och för dess genomför andei ännu
vidsträcktare omfattning. Om man för navigationsskoleundervisningen
skall kunna fullt tillgodogöra sig de förmåner, som onekligen beredas
genom befintligheten af ett relativt stort antal skolor, böla också tideina
för lärokurserna så ordnas, att inträdessökande blifva i tillfälle att välja
den tid för lärokursens genomgående, som bäst passar för hvar och en
med hänsyn till sjötjänst, fullgörande af värnplikt m. fl. omständigheter.
Det är med afseende härå, som kommittén. föreslagit ganska
vidt skilda tidpunkter för läsårets början i de särskilda skolorna och
klasserna. Vid de största navigationsskolorna, där tillgängliga lokaler
och lärarepersonalens storlek kunna anses sådant medgifva, har kommittén
föreslagit att två styrmanskurser må taga sin början under samma
år och sålunda delvis fortgå samtidigt.

Hvad angår kurserna i skeppar klass och 3:e maskinistklass synes
lämpligast, att tiden för dessa kursers början årligen bestämmes af öfverstyrelsen
efter vederbörande skoldirektions förslag, hvaröfver inspektörens
yttrande inhämtats. Då dessa kurser skola omfatta en tid af endast
tre månader, kunna åtminstone två sådana kurser anordnas hvarje
år vid hvarje skola, och har kommittén i sitt förslag till stat beräknat
två skeppar kurser vid hvardera af navigationsskolorna i Stockholm och
Göteborg. Naturligtvis böra kurserna i regel förläggas till höst- och
vintermånaderna, då eleverna i allmänhet kunna antagas vara lediga

från sjötjänst. . ... ...

Rörande de allmänna principer, som enligt kommitténs asikt bola
göra sig gällande vid bestämmandet af undervisningens omfattning i de
särskilda kurserna, får kommittén anföra följande. . . .

Syftemålet med skepparJcursen är att meddela nautisk undervisning
i den omfattning, som kan vara behöflig för befälhafvare dels å segelfartyg
i östersjöfart och dels å lastångfartyg och mindre passageiarångfartyg
i inre fart, hvilka befattningar enligt förslaget till befälsförordning
förutsätta innehafvande af skepparbref af l:a klass.

Den'' egentliga navigationsundervisningen i skepparkursen har afpassats
efter östersjöfarten och omfattar de enklaste och nödvändigaste
metoderna för navigering inom nämnda fartområde. Hvad öfriga undervisningsämnen
beträffar, äga de sitt berättigande såväl för den ena som
den andra kategorien af här afsedda fartyg och fartområden. Det synes
ligga särskild vikt därpå, att undervisningen i denna lärokurs göres så

227

lättfattlig, att äfven personer med ringa underbyggnad och mindre god
fattningsförmåga kunna tillgodogöra sig densamma.

Man torde i allmänhet vara ense därom, att den hittillsvarande
styrmanskursen icke motsvarar de kraf, som under det praktiska utöfvandet
af yrket ställas på en styrman. Detta gäller i främsta rummet kunskaperna
i navigation, i hvilket ämne fordringarna, med hänsyn därtill
att styrmansexamen skall berättiga till förste eller andre styrmansplats
i alla farvatten samt befälhafvarplats i vissa farvatten, äro alltför mycket
underlägsna motsvarande fordringar i sjökaptenskursen. Vid jämförelse
med andra länders navigationsskolekurser finner man i detta afseende
icke samma skillnad som hos oss. Äfven i andra hänseenden är den
nuvarande styrmansutbildningen otillräcklig. Styrmannen bör meddelas
någon kunskap i språk, han behof ver genomgå en kurs i sjömanskap,
innefattande kännedom om fartygs byggnad, utrustning och underhåll,
det allmännaste om ångmaskiner, om nödfallsåtgärder och manövrering.
Saknaden af undervisning i signalering är äfvenledes en brist i den
nuvarande styrmanskursen.

De alltför lågt ställda fordringarna hafva nedsatt värdet på styrmansexamen.
För att erhålla en något så när fördelaktig styrmansanställning
anses styrmansexamen icke vara tillräcklig, utan sjökaptensexamen fordras.
Men äfven om detta med de af kommittén föreslagna höjda fordringarna
i någon mån fortfarande kommer att blifva fallet och i afseende å viktigare
befattningar också torde kunna vara behöfligt, anser kommittén
dock, att man med fästadt afseende å styrmansbefattningar i allmänhet
bör fordra, att utbildningen bringas i jämnhöjd med det praktiska
yrkets kraf.

De af kommittén föreslagna utvidgningarna af styrmanskursen äro
emellertid icke af det omfång, att någon betydligare förlängning i den
nuvarande undervisningstiden behöfver ifrågakomma. Ökas denna tid
med en månad och införes i sammanhang därmed en ändamålsenlig läsordning,
anser kommittén detta tillräckligt för kursens medhinnande af
eleverna, särskildt i betraktande af de föreslagna höjda inträdesfordringarna.

Beträffande sjökaptenskursen håller kommittén före, att densamma,
liksom styrmanskursen, behöfver omändras och ledas i en mera praktisk
riktning än hittills. I detta hänseende torde följande åtgärder behöfva
vidtagas. Undervisningen i navigation bör utgöra en repetition af
fordringarna i styrmansklassen med ökade kunskaper i fråga om praktisk
navigation. Större vikt bör läggas på förvärfvande af insikter i
fysik och mekanik, sjömanskap, skeppsbyggeri, språk och författnings -

Styrmanskur sen.

Sjökaptens kursen.

228

Maskinistkur serna.

kunskap, allt ämnen, som icke i tillbörlig omfattning ingå i den nuvarande
sjökaptenskursen. Då ämnet matematik till större delen redan
bör vara inhämta,dt i styrmansklassen och endast en kortare repetition
sedermera behöfver ifrågakomma, anser kommittén, att man redan vid
sjökaptenskursens början kan gripa sig an med undervisningen i de
mera praktiska ämnena. Denna undervisning kommer härigenom att
lättare medhinnas och ett bättre resultat af densamma kommer att uppnås,
än då, såsom nu är fallet, dessa ämnens inlärande uppskjutes till den
senare hälften af kursen, fin annan omständighet, som äfven bör medföra,
att undervisningen bättre uppfattas och att ett varaktigare intryck
af densamma ernås, är den af kommittén föreslagna fordran på någon
tids tjänstgöring som styrman, innan rätt att deltaga i sjökaptenskursen
kan vinnas.

Syftemålet med undervisningen i 3:e maskinistkursen är att meddela
sådana kunskaper, som kunna vara behöfliga för befattning såsom ende,
förste eller biträdande maskinist å vissa mindre passagerar- och andra
ångfartyg i inre och östersjöfart samt för befattning såsom biträdande
maskinist i nordsjö- och oceanfart, hvilka befattningar enligt förslaget
till befälsförordning förutsätta innehafvande af maskinistbref af 3:e klass.

Den egentliga undervisningen i denna kurs har lmfvudsakligast
afpassats för östersjöfart och inre fart, ehuru 3:e klass maskinistens
verksamhetsområde, såsom ofvan nämnts, äfven kan utsträckas till
nordsjö- och oceanfarten. Undervisningen afser i främsta rummet att
belysa och förtydliga de begrepp, eldaren under sin praktiska verksamhet
bildat sig rörande handhafvande! af ett ångfartygs maskineri, hvarför
densamma endast omfattar de mera allmänna praktiska begreppen om
skötseln af mindre ångfartygs ångmaskiner och ångpannor in. m.
Undervisningen i matematik och svenska språket afser endast att meddela
sådana kunskaper, som äro nödvändiga för att eleven rätt må
kunna tillgodogöra sig undervisningen i ångmaskinlära.

Undervisningen i 2:a maskinistkursen innefattar, jämförd med den
nuvarande maskinistkursen, en ökning i vissa ämnen, som betingas af
maskinteknikens utveckling under de senare åren, en ökning så mycket
mera nödvändig, som denna utveckling sannolikt kommer att oupphörligen
fortgå. Sålunda har i ämnet ångmaskinlära tillkommit undervisning om
ett flertal nya anordningar och apparater, som afse ernående af förminskade
driftkostnader och som nödvändiggöra en fullständig kännedom
om rätta användningen och skötseln af dessa apparater, på det
skada ej må uppkomma genom bristande sakkunskap. Speciellt erfordras
en fullständigare undervisning om brännmaterialier och deras tillgodo -

229

görande, om smörjämnens sammansättning och beskaffenhet samt om
grundprinciperna för deras verkan med hänsyn till minskad friktion.
Fullständigare undervisning om pannstensbildning samt om andra afsättningar
i ångpannor af sådan beskaffenhet, att de kunna förorsaka torrkokning
med däraf följande faror, har likaledes ansetts erforderlig. Vidare
har tillkommit undervisning om nutida hjälpmaskiner, såsom belysningsmaskiner,
maskiner för kraftöfverföring, styrning, lastning och lossning
m. m. Likaså har föreslagits något ökad kunskap i ritning.
Kursen i matematik har satts till ungefärligen samma omfång som den
nuvarande, dock att något större vikt blifvit lagd vid algebra. Såsom
nya ämnen hafva tillkommit svenska språket samt hälso- och förbandslära,
hvari någon undervisning ansetts önsklig.

Genom den föreslagna utvidgningen af 2:a maskinistkursen torde
någon betydligare förlängning af undervisningstiden icke behöfva förekomma.
Förlänges densamma med en måtfad, torde kursen kunna
medhinnas, under förutsättning att en ändamålsenlig anordning af undervisningen
tillika kommer till stånd.

Beträffande undervisningen i l:a maskinistkursen gäller, liksom för
undervisningen i den 2:a, att densamma behöfver ledas i eu riktning,
som motsvarar nutida fordringar. Större vikt bör läggas vid sådana
ämnen, som beröra maskinteknikens nuvarande ståndpunkt, och särskilt
bör undervisningen afse bibringande af vidgade kunskaper i de
ämnesgrenar, som i sådant afseende särskildt blifvit omförmälda vid
behandling af frågan om undervisningen i 2:a maskinistkursen. I öfrigt
afser denna kurs att bibringa en fullständigare kännedom om större och
moderna ångmaskiner med tillhörande apparater och anordningar,
kännedom om beräkning af ångpannor och ångmaskiner samt om Lloyds
och Veritas’ regler och fordringar äfvensom fullständigare kännedom
om hjälpmaskiner. Kursen i algebra har äfven här något ökats samt
likaså fordringarna i afseende å maskinritning. Förutom något ökad
undervisning i svenska språket har kommittén, med hänsyn till ifrågavarande
maskinists verksamhetsområde, ansett undervisning i engelska
språket vara behöflig för denna klass af maskinister samt likaså eu något
utvidgad undervisning i hälso- och förbandslära.

Undervisningstiden för l:a maskinistkursen tiar af kommittén föreslagits
till 7 månader, eller lika med nuvarande undervisningstiden i
öfvermaskinistkursen; och torde denna tid med en väl ordnad undervisning
vara tillräcklig för kursens medhinnande.

I nu gällande navigationsskolereglemente finnas ytterst få bestämmelser
angående undervisningens anordnande. I denna omständighet

Undervisningens
anordnande.

230

bör man nog söka en af anledningarna till de från skilda håll framkomna
anmärkningarna rörande det opraktiska sätt, på hvilket undervisningen
i en del skolor förmenats vara ledd. Kommittén har därför
lagt stor vikt vid att lämna sådana föreskrifter rörande undervisningen,
som kunna vara ägnade att bidraga till densammas ledande i en verkligt
praktisk riktning.

Hvad först beträffar de bestämmelser, som ansetts erforderliga rörande
läsordningen, så har denna, liksom enligt gällande reglemente,
föreslagits skola uppgöras af föreståndaren i samråd med vederbörande
lärare, men det har uttryckligen föreskrifvits såsom ett åliggande för
inspektören att till öfverstyrelsen afgifva förslag till de närmare bestämmelser
härom, som för de särskilda klasserna kunna vara behöfliga,
samt såsom eu skyldighet för föreståndaren att vid läsordningens uppgörande
noggrann! iakttaga stadgandena i reglementet samt de närmare
föreskrifter, som må hafva meddelats af öfverstyrelsen eller inspektören.
Vidare har föreskrifvits, att läsordningen ofördröjligen efter det
densamma blifvit uppgjord skall öfversändas till inspektören för att bereda
denne kännedom därom och tillfälle att föreskrifva möjligen erforderliga
rättelser. Då kommittén härjämte föreslagit, att läsordningen
skall angifva undervisningstimmarnas användning för hvarje särskild!
ämne, torde man kunna förvänta eu ändamålsenligare anordning af undervisningen
än hvad för närvarande mångenstädes synes hafva varit
fallet.

I fråga om undervisningstiden har det önskemålet ansetts böra uttalas,
att undervisningstimmarna, så vidt möjligt, skola förläggas till
tiden före middagen. Med de kurser, kommittén föreslagit, kommer
nog en eller annan undervisningstimme att behöfva förläggas till eftermiddagen,
men kommittén hav dock velat framhålla såsom ändamålsenligt,
att så mycket som möjligt af undervisningen förlägges till förmiddagen,
särskild! som gällande reglemente enligt kommitténs förmenande
för litet beaktat vikten häraf. Detta reglemente meddelar nämligen
endast den allmänna föreskriften, att undervisningen ej må äga
rum före klockan 7 på morgonen eller efter klockan 8 på aftonen och
ej heller under den för middagsspisningen i staden vanliga tid. Genom
detta stadgande står det en föreståndare fritt att förlägga alltför stor
del af undervisningen till eftermiddagen, hvilket ur pedagogisk synpunkt
måste betecknas såsom synnerligen olämpligt.

Det i gällande reglemente förekommande stadgandet att det närmare
bestämmandet af kurser och läroböcker tillkommer öfverstyrelsen
efter förslag af inspektören har bibehållits, dock med tillägg att under

231

denna bestämmanderätt inbegripits äfven annan undervisningsmateriel
än läroböcker samt därjämte upprättandet af en bestämd timplan d. v. s.
uppgift å det antal timmar, som skall afses för hvarje särskildt ämne
i de olika lärokurserna. Någon dylik, för samtliga skolor gemensam
timplan finnes ej omförmäld i gällande reglemente. Det torde emellertid
ej behöfva särskildt påpekas af huru stor vikt befintligheten af en
sådan timplan måste vara för navigationsskoleundervisningens likformiga
och ändamålsenliga bedrifvande. I den speciella motiveringen till de
särskilda kurserna har kommittén vid behandlingen af hvarje kurs intagit
förslag till timplan för densamma.

I fråga om läroböcker vill kommittén såsom sin åsikt uttala, att öfverstyrelsen
bör i sådana fall, där lämpliga läroböcker för de särskilda kurserna
ej finnas, gå i författning om sådana läroböckers utarbetande och fastställande
till användning vid navigationsskolorna. I hvad mån kommittén
funnit dylika läroböcker erforderliga, finnes närmare angifvet i den speciella
motiveringen till de särskilda kurserna. Därest dylika läroböcker varda
med statsunderstöd utarbetade, torde de böra genom föreståndarnes försorg
tillhandahållas eleverna till pris, som af öfverstyrelsen bestämmes.
Vikten af särskilda, för navigationsskolorna afsedda läroböcker har med
styrka framhållits af Sveriges allmänna sj öfartsförenings kommitterade,
som i detta hänseende anfört, att ett hufvudvillkor för kursernas likartade
ordnande vore, att för de olika ämnena särskildt utarbetade läroböcker
utgåfves, hvarigenom undervisningen icke allenast komme att
bedrifvas med större planmässighet och likformighet än hittills, utan
därjämte den koncentrering af ämnet, som för så korta kurser som navigationsskolornas
vore nödvändig, äfven skulle kunna genomföras.

Beträffande undervisningens beskaffenhet i öfrigt synes enligt gällande
reglemente alltför stor vikt vara lagd vid förhör af gifna läxor,
under det att först i andra rummet talas om föreläsningar, »då läroämnets
beskaffenhet det fordrar, eller läraren eljest finner sådana nödiga».
De bestämmelser, som kommittén ansett erforderliga i afseende å undervisningens
meddelande, återfinnas i § 38 af förslaget till navigationsslcolereglemente
samt utgöras af dels allmänna föreskrifter för all undervisning
i navigationsskolorna och dels mera speciella anvisningar
rörande undervisningen inom de särskilda afdelningarna. I det förra
hänseendet har kommittén, i öfverensstämmelse med hvad från åtskilliga
håll gjorts gällande, särskildt velat framhålla den stora vikten däraf,
att vid all navigationsskoleundervisning lämplig åskådningsmateriel i
största möjliga omfattning kommer till användning. I fråga om berörda

232

Examina.

föreskrifter torde för öfrigt vara tillräckligt att hänvisa till innehållet
af nyssnämnda paragraf.

I gällande reglemente stadgas, att innan examen med eleverna
äger rum, skola tentamina med dem förrättas af vederbörande lärare.
Dessa tentamina, hvilka i allmänhet plägat pågå en månad under den
senare delen af hvarje lärokurs, blifva genom den af kommittén föreslagna
förändrade anordningen af examen, hvarigenom hufvudvikten vid
bedömandet af elevernas kunskaper blifvit lagd på denna, obehöfliga,
livarjämte genom tentaminas afskaffande en ökning af lärotiden kan
erhållas. Den af kommittén i stället för tentamina föreslagna slutrepetitionen
bör nämligen företagas på sådant sätt, att den vanliga undervisningen
under tiden för slutrepetitionen fortsättes.

I afseende å omförmälda slutrepetition är i öfrigt att märka, att
densamma enligt kommitténs förslag skulle företagas under viss tid före
examen och visserligen, liksom tentamina, innefatta en pröfning af elevernas
kunskaper, men därjämte — och kanske hufvudsakligast — utgöra
en för utbildningen i allmänhet välbehöflig repetition och komplettering
af de genomgångna kurserna.

Den större vikt, kommittén tillagt sjkifva examen, medför gifvetvis
åtskilliga nya bestämmelser rörande denna.

Hvad först beträffar uppdraget såsom examensförrättare, så anser
kommittén ändamålsenligt, att examensförrättaren erhåller en mera framträdande
ställning vid själfva examen än hvad för närvarande är fallet.
I gällande reglemente stadgas, att examen verkställes: inom navigationsafdelningen,
af inspektören eller af därtill beordrad officer vid Kungl.
flottan samt af skolföreståndaren med biträde af extra lärarne i ångmaskinlära
och författningar samt, om så erfordras, af öfriga lärare;
och inom maskinistafdelningen, af därtill förordnad mariningenjör eller
annan sakkunnig person samt de vid denna afdelning anställda lärare.
Dessa bestämmelser synas lämna åsido, hvem som är den egentlige
examensförrättaren, eller rättare sagdt, de till och med förutsätta, att
åliggandet såsom examensförrättare tillkommer flera personer gemensamt.
Kommittén, som funnit denna anordning ur flera synpunkter
olämplig och velat lämna uppdraget att förrätta examen åt allenast en
person, har tänkt sig saken så ordnad, att inspektören ensam skulle
vara examensförrättare i så många af navigationsafdelningarnas klasser,
som han kan medhinna, samt att examensförrättare i l:a och 2:a
maskinistklasserna förordnas af Kungl. Maj:t på förslag af öfverstyrelsen
och i 3:e maskinistklasserna af öfverstyrelsen på förslag af inspektören. I
de sjökaptens- och styrmansklasser, där examen ej kan medhinnas af in -

233

spektören, förordnas särskild examensförrättare af Kung!. Maj:t på öfverstyrelsens
förslag oclr i de skepparklasser, där examen ej heller kan
medhinnas af inspektören, förordnas särskild examensförrättare af öfverstjrelsen
på inspektörens förslag.

Inom kommittén har ifrågasatts att, i likhet med hvad i en del
andra skolor äger rum, låta särskildt utsedda censorer deltaga i examenspröfningen,
men i betraktande af svårigheten att erhålla sakkunniga
censorer för alla de examina, hvarom här är fråga, samt de ökade kostnader,
som en sådan anordning skulle medföra, har kommittén icke
ansett sig kunna förorda något sådant. Enligt kommitténs förslag blir
det dock icke examensförrättaren ensam, som bedömer elevernas kunskaper,
utan i detta bedömande kommer äfven vederbörande facklärare
att deltaga.

Sedan öfverstyrelsen efter förslag af inspektören bestämt tiderna
för de särskilda examina inom de olika navigationsskolorna och examensförrättare
blifvit utsedda, tillkommer det enligt kommitténs förslag
examensförrättaren att på förslag af vederbörande skolföreståndare fastställa
examensordning för de examina, som af honom komma att
förrättas. Någon dylik examensordning finnes ej föreskrifven i nu
gällande reglemente, men den nyhet, som förslaget härom innebär, synes
betingad af, bland annat, den betydelse, som tillagts själfva examen.
Särskildt torde de bestämmelser, som erfordras rörande de skriftliga
profvens anordnande, göra behofvet af en på förhand upprättad
examensordning mera framträdande än hittills.

De skriftliga profven äro i den omfattning, kommittén tänkt sig
dem, en väsentlig nyhet i kommitténs förslag. Nu gällande reglemente
stadgar härom endast, att examinatorerna äga att muntligen eller
skriftligen framställa frågorna eller räkneexemplen; och det är därför
i själfva verket öfverlämnadt åt examinatorerna att bestämma, huruvida
skriftlig pröfning öfver hufvud taget skall äga rum och i hvilka
ämnen sådan bör ske. För närvarande plägar i detta hänseende så
förfaras, att frågor framläggas till skriftligt besvarande under själfva
förrättandet af den muntliga examen och att eleverna få sysselsätta
sig härmed under den tid de ej äro upptagna med den muntliga
pröfningen.

Härutinnan har kommittén föreslagit den ändringen, att skriftliga
prof i vissa ämnen blifva obligatoriska för samtliga examina
och att särskild tid — minst 1 högst 3 dagar, olika för de olika
examina — anslås härtill samt vidare, att för rätt att undergå muntlig
pröfning erfordras att hafva blifvit godkänd i de skriftliga prof, som

234

äro af sådan vikt för den ifrågavarande examen, att ett underkännande
betyg däri bör medföra ett underkännande i hela examen.
Afgörandet huruvida eleven blifvit i den skriftliga pröfningen godkänd
eller ej, synes böra tillkomma examensförrättaren ensam, ehuru
läraren i det ämne profvet afser bör jämte examensförrättaren deltaga
i granskningen af profvet. Införandet af skriftliga prof i navigationsskoleexamina
till ofvan angifna omfattning intager enligt kommitténs
åsikt eu viktig plats bland de åtgärder, som äro önskvärda för navigationsskoleundervisningens
höj ande.

Bestämmelserna om examina med andra än elever (privatister) hafva
bibehållits i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad för närvarande
därom är gällande, hvaremot inga bestämmelser rörande rättighet att
få undergå examen å annan tid än som för ordinarie examen är
bestämd (extra examen) ansetts böra i reglementet intagas. Dylika
extra examina torde nämligen, vare sig de afse afläggande af examen
i dess helhet eller endast eu komplettering i sådana ämnen, uti hvilka
godkända betyg i den ordinarie examen ej erhållits, kunna anses obehöfliga
med hänsyn till det ökade antal tillfällen till att undergå ordinarie
examen, som enligt kommitténs förslag erbjuder sig

Föreståndare och lärare.

De bestämmelser, som kommittén föreslagit rörande anställning af
föreståndare och lärare, såväl ordinarie som speciallärare — hvilken senare
benämning kommittén ansett böra komma till användning i stället för
den nuvarande benämningen »extra lärare» — samt rörande föreståndares
och lärares skyldigheter och rättigheter m. m., äro i allmänhet tämligen
detaljerade i jämförelse med hvad för närvarande i dessa hänseenden
finnes stadgadt; och då innebörden af de föreslagna bestämmelserna
omedelbart torde framgå af deras affattning i reglementsförslaget, har
det ansetts obehöfligt att här närmare redogöra för dem. Kommittén
har emellertid velat särskildt fästa uppmärksamheten vid några af de
föreslagna ändringarna.

Direktionerna hafva synts böra tillerkännas rätt att i afseende på speciallärarebefattningars
tillsättande afgifva sådant förslag, som enligt gällande
reglemente tillkommer inspektören. Denna förändring har sin grund
däri, att berörda befattningar, hvilka icke helt och hållet taga innehafvarens
tid och krafter i anspråk, i allmänhet endast torde kunna
sökas af på platsen boende personer, om hvilka direktionerna kunna
förutsättas äga den bästa kännedomen; och vidare har man häri -

235

genom velat bereda direktionerna något större inflytande på dessa
befattningars tillsättande och dymedelst bidraga till stärkande af direktionernas
intresse för navigationsskolornas angelägenheter. Förslag till
ordinarie lärarebefattningars tillsättande hafva däremot ansetts böra afgifvas
af inspektören, hvilken enligt gällande reglemente i detta fall
endast haft att afgifva utlåtande. Beträffande föreståndarebefattningarnas
tillsättande har förslagsrätten bibehållits hos öfverstyrelsen.

För behörighet till anställning såsom föreståndare har föreslagits innehafvande
af befälhafvarbref i stället för, såsom enligt gällande bestämmelser,
antingen aflagd sjöofficersexamen eller aflagd sjökaptensexamen i förening
med viss tids tjänstgöring till sjöss. För behörighet till anställning
såsom ordinarie lärare vid navigationsafdelning, för hvilken behörighet
likaledes för närvarande fordras aflagd sjöofficers- eller sjökaptensexamen,
men ej särskild tjänstgöringstid till sjöss, har jämväl föreslagits innehafvande
af befälhafvarbref, och samma fordran har uppställts för den
föreslagna nya beställningen såsom biträdande lärare i navigation vid
navigationsskolornas i Stockholm och Göteborg navigationsafdelningar.

Beträffande den rätt, som aflagd sjöofficersexamen synts böra medföra
i fråga om befälhafvarbrefs erhållande och därmed följande behörighet
för nu ifrågavarande befattningar, hänvisas till de i förslaget till
befälsförordning intagna bestämmelser.

I afseende å behörigheten till föreståndarebefattning torde vidare få
påpekas, att kommittén för dylik behörighet ansett sig böra fordra, utom
den för samtliga lärarebefattningar erforderliga förmågan att lätt och
tydligt meddela undervisning, jämväl viss tids väl vitsordad tjänstgöring
såsom lärare i navigation i sjökaptens- eller styrmansklass vid navigationsskola
eller vid någon af flottans undervisningsanstalter. Någon
brist på kompetenta sökande torde genom denna bestämmelses införande
i reglementet icke behöfva befaras, då det redan förut torde hafva varit
regel, att inga andra personer än sådana, som tjänstgjort såsom lärare,
ifrågakommit vid föreståndarebefattningars tillsättande.

Slutligen torde med afseende å behörigheten för anställning såsom
föreståndare och lärare böra särskilt erinras, att enligt kommitténs förslag
den i gällande reglemente föreskrift^ examen för vinnande af behörighet
att söka föreståndarebefattning jämväl fordras för behörighet till
anställning såsom ordinarie lärare och biträdande lärare i navigation
vid navigationsafdelning, samt att bestämmelserna om denna examens
afläggande ansetts böra utgå ur navigationsskolereglementet, där de
strängt taget ej hafva sin plats, och i stället intagas i särskild kungörelse
angående navigationslärarexamen.

236

Undervisningen i ångmaskinlära inom navigationsskolornas maskinistafdelningar
handhafves för närvarande af en extra lärare, som därför
åtnjuter årligt arfvode. Från åtskilliga håll hafva önskemål framställts
om denne lärares öfverflyttande på ordinarie stat, hvarigenom
han skulle komma i åtnjutande af fast lön och tjänstgöringspenningar
samt pension vid afskedstagande^ Kommittén har funnit sig på det sätt
böra tillmötesgå dessa önskningar, att läraren i l:a maskinistklassen upptagits
såsom ordinarie. Såsom skäl härför torde få åberopas den viktiga
plats omförmälda ämne, såsom varande liufvudämne, intager i
undervisningen och den större utsikt till att erhålla fullt lämpliga och
kompetenta sökande till befattningen, som förefinnes, därest densamma
blir af ordinarie natur. Fn ordinarie lärare bindes därjämte fastare vid
skolan och kommer att intaga en helt annan ställning därinom än en
extra lärare, som kanske mången gång endast innehar sin befattningför
kortare tid och såsom bisyssla, intill dess han kunnat förskaffa sig
ett mera hufvudsakligt verksamhetsområde. Att undervisningen under
en längre följd af år handhafves af samma lärare och ej underkastas de
växlingar, som ofta skeende ombyten af lärare nödvändigtvis medför,
måste äfven vara till fördel för densamma, och denna fördel synes
också blifva bäst tillvaratagen genom den nu föreslagna anordningen.

Eu viktig fråga, som i detta sammanhang måst tagas under
särskild ompröfning, är frågan om föreståndares och lärares rätt att
mot godtgörelse meddela privat undervisning åt skolans elever. Såsom
förhållandena numera utvecklat sig inom navigationsskolorna,
begagnas dylik undervisning af det stora flertalet af eleverna, och lärarna
hafva genom denna undervisning kunnat förskaffa sig afsevärda
extra inkomster. Ett sådant förhållande kan icke vara med god ordning
öfverensstämmande. För dess undanröjande kunde i första hand
ifrågasättas ett ovillkorligt förbud för föreståndare och ordinarie lärare
att mot godtgörelse meddela privat undervisning åt skolans elever.
Emellertid har man ej kunnat undgå att fästa afseende vid att svårighet
otvifvelaktigt förefinnes för elever med mindre begåfning eller sämre
imderbyggnad att utan privat vägledning nöjaktigt kunna tillgodogöra
sig den i skolan meddelade undervisningen. Kommittén har därför af hänsyn
såväl till sådana elever som till skolans öfriga elever, för hvilkas utbildning
ett dylikt förhållande gifvetvis måste verka störande, sökt finna
en utväg att minska de af nyssnämnda omständigheter föranledda olägenheterna
och på samma gång kontrollera, att privatundervisningen
håller sig inom tillbörliga gränser. I sådant syfte bär föreslagits,stadgande
därom, att föreståndare eller ordinarie lärare endast äger att

237

meddela privat under visning åt eleverna för den händelse vederbörande
direktion för visst eller vissa fall gifvit särskilt tillstånd därtill. Då
sådant. tillstånd på anmälan af föreståndare eller lärare meddelas, bör
gifvetvis anteckning härom göras i direktionens protokoll, på det att
den afsedda kontrollen måtte åstadkommas och det med stadgandet
åsyftade ändamalet — att så mycket som möjligt inskränka privatundervisningen
— icke förfelas.

Vid behandlingen af kapitlet om föreståndare och lärare torde slutligen
böra omförmäla®, att samtliga bestämmelser rörande löne- och
pensionsförmåner ansetts böra ur navigationsskolereglementet utgå och
i stället intagas i särskild kungörelse. Vid förslaget till stat för navigationsskolorna
finnes fogadt förslag till de bestämmelser, som i berörda
hänseenden synts kommittén erforderliga.

Ekonomiska bestämmelser.

I afseende å de under denna rubrik intagna stadganden torde här
endast behöfva påpekas, att såväl inskrifningsafgifter som terminsafgifter
ansetts kunna utan olägenhet något höjas. Genom dessa höjningar
samt de inkomster, som komma att tillföras skolorna genom sådana avgifter
för de nytillkomna klasserna, torde en ganska afsevärd ökning
vara att motse i de bidrag till böckers, undervisningsmateriels och
andra inventariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle,
lyshållning m. m., som nämnda afgifter äro afsedda att utgöra.

238

Motiv till särskilda paragrafer i förslaget till Kung!. Maj:ts
nådiga reglemente för navigationsskolorna i riket.

Då i eu stor del af de ändrade eller nytillkomna paragraferna i
kommitténs förslag till navigationsskolereglemente syftet med förslagen
omedelbart framgår vid jämförelse mellan den nuvarande och den föreslagna
lydelsen af reglementets bestämmelser samt i andra fall endast
redaktionsändringar af mindre betydelse företagits, har i åtskilliga dylika
fall någon redogörelse eller motivering icke ansetts erforderlig utöfver
hvad den allmänna motiveringen innehåller.

§ I Genom

att bestämma navigationsskolornas ändamål på sätt i denna
paragraf omförmäles, synes detta ändamål vara riktigare angifvet än i
gällande förordning, där detsamma säges vara att meddela undervisning
i de för sjömansyrkets olika grenar nödiga kunskapsämnen. Med andra
grenar af sjömansyrket än däcksbefäl och maskinister befatta sig nämligen
icke dessa skolor.

§ 4.

De åligganden, som tillkomma kommerskollegium i egenskap af
öfverstyrelse för navigationsskolorna, finnas närmare angifna i de särskilda
afdelningarna af reglementet, men det har ansetts ändamålsenligt
att redan här lämna en allmän öfversikt öfver den befattning med skolorna,
som enligt kommitténs förslag åligger deras öfverstyrelse.

Den i mom. 3 föreskrifna tiden för den årliga berättelsens afgifvande
till Kungl. Maj:t är bestämd med hänsyn till den tidpunkt, som

239

i § 5 är stadgad för ingifvande af inspektörens ämbetsberättelse.
Kommerskollegium bar sålunda sex veckor till sitt förfogande för berättelsens
affattande.

I mom. 4 har särskildt påpekats, att frågor, som beröra skolornas
organisation och verksamhet, böra utgöra föremål för öfverläggning och
förslag från kollegii sida. Sådana förslag kunna tydligen afgifvas antingen
i sammanhang med årsberättelsen eller annorledes.

§ 5.

Då det med den ökning i göromålen för inspektören, som kommer
att blifva eu följd af kommitténs förslag, ej blir möjligt för denne att,
såsom för närvarande är föreskrifvet, minst en gång årligen under
pågående läsår besöka och inspektera hvarje skola, har denna skyldighet
inskränkts till minst en gång under två på hvarandra följande år.
Till ledning för inspektören vid afgifvande af de erinringar, till hvilka
han i anledning af inspektionen kan finna sig befogad, har meddelats
de i senare delen af mom. 1 a) förekommande bestämmelser, affattade
i öfverensstämmelse med motsvarande föreskrifter rörande inspektionen
öfver rikets allmänna läroverk i nådiga stadgan den 18 februari 1905.

Det i mom. 1 b) inspektören lämnade uppdraget att ombesörja utarbetande
af de för examina erforderliga skriftliga uppgifter, torde taga
ganska mycket arbete i anspråk. Då inspektören emellertid jämlikt mom.
1 d) af denna paragraf föreslagits skola uppgöra förslag till examina
samt själf förrätta examina vid navigationsafdelningarna, synes berörda
bestyr närmast böra tillkomma honom. Härigenom vinnes ju också den
likformighet i afseende å examensfordringar,som bör råda inom de olika
navigationsskolorna och hvilken likformighet — såväl inom undervisningen
som beträffande examina — inspektörens verksamhet bör vara
ägnad att befordra. Att något biträde vid uppgifternas författande bör
kunna af inspektören påräknas, synes vara gifvet; och torde därför medel
för detta ändamål, liksom för öfriga expenser, böra af öfverstyrelsen
ställas till hans förfogande.

I afseende å tiden för ämbetsberättelsens afgifvande enligt mom. 1 g)
är att märka, att då enligt § 60 föreståndarnes berättelser senast den
8 januari hvarje år skola genom vederbörande direktioner insändas till
inspektören, tillräcklig tid synes vara afsedd för ämbetsberättelsens uppsättande.

Det i mom. 1 h) intagna stadgandet om skyldighet för inspektören

240

att på förhand anmäla sina tjänsteresor har sin grund däri, att öfverstyrelsen
alltid hör äga kännedom om hvar inspektören befinner
sig, då han, såsom ganska ofta blir fallet, vistas på resor i tjänsteärenden.
Att såsom i nu gällande reglemente skett inskränka tiden för
inspektörens tjänsteresor till visst antal dagar — för närvarande högst
35 dagar — har kommittén ej funnit sig kunna förorda, då en sådan
bestämmelse lätt kan lägga hinder i vägen för en verksam inspektion.
Kommittén har i stället under mom, 6 af denna paragraf föreslagit
generellt stadgande därom att inspektören bör ordna sina resor på sådant
sätt, att de ej medföra högre kostnader än som. är erforderligt.

Med de genomgripande förändringar i afseende å inspektörsbefattningen,
som ''kommittén föreslagit och Indika alla hafva till följd att
inspektörens tid under större delen af året blir upptagen af strängt
arbete, synes det vara nödvändigt att bereda inspektören årlig semester;
och har kommittén i denna paragraf framlagt förslag härom äfvensom
i sammanhang härmed förslag till bestämmelser rörande tjänstledighet
för inspektören samt förslag till bestämmelser om tjänstens uppehållande
under såväl tjänstledighet som semester, allt i enlighet med hvad i
mom. 4 och 5 närmare omförmäles. I fråga om förordnanden att uppehålla
inspektörsbefattningen synes det ligga nära till hands, att vid
dylika förordnandens meddelande sådana navigationsskoleföreståndare
ifrågakomma, som pröfvas lämpliga att uppehålla befattningen och befinnas
därtill villiga.

§ G.

Beträffande innehållet af denna paragraf är, förutom. hvad i den
allmänna motiveringen därom blifvit anfördt, endast att erinra om den
skiljaktigheten från gällande bestämmelser, att direktionsledamöternas
antal ansetts lämpligen böra bestämmas till ojämnt antal af 5 eller 7
i stället för minst 4 och högst 8.

§ 7.

De i denna paragraf särskilt omförmälda åligganden, som uttryckligen
angifvas tillkomma direktionen, äro i hufvudsak endast sådana,
som redan enligt gällande bestämmelser böra tillkomma densamma,
ehuru de i syfte, som antydts i den allmänna motiveringen, sammanförts
under en gemensam paragraf och något närmare preciserats.

241

Då den i gällande reglemente meddelade föreskriften att examen
skall verkställas i direktionens närvaro onekligen ställer onödigt stora
anspråk på direktionsmedlemmarnes benägenhet att uppoffra tid för sitt
uppdrag och i följd däraf i allmänhet icke torde hafva tillämpats
efter ordalagen, har densamma ändrats därhän, att direktionen endast
äger skyldighet att vara genom en eller flera af sina ledamöter företrädd
vid muntlig examen. En liknande skyldighet har jämväl föreslagits
för det fall att inträdespröfning vid skolan äger rum.

§ 8.

Bland de i denna paragraf intagna föreskrifter rörande formerna
för direktionens verksamhet, hvilka föreskrifter ej äga någon motsvarighet
i nu gällande reglemente, utan enligt detsamma öfverlämnats åt de
respektive direktionernas eget . bestämmande, vill kommittén särskilt
fästa uppmärksamheten vid åliggandet för föreståndaren att vara närvarande
vid direktionssammanträdena och därvid föra protokoll. Protokollsföringen
torde nog i regel redan hittills hafva fullgjorts af föreståndare,
och förslaget afser därför i själfva verket endast ett lagfästande
af ett redan i praktiken befintligt förhållande.

§§ 9-13.

Någon särskild motivering för innehållet af de särskilda paragraferna
rörande navigationsskolemötena torde icke vara erforderlig utöfver
hvad därom i den allmänna motiveringen blifvit anfördt.

Den i § 13 omförmälda ersättning åt vissa deltagare i mötet synes
lämpligen böra utgå af de i navigationsskolornas stat till Kungl. Mai:ts
disposition ställda medel.

§ 14-

Utom fordran på normalt färgsinne och god synförmåga utan närsynthet,
hvarom i den allmänna motiveringen närmare förmäles, har till de nu
gällande allmänna fordringarna för rätt att vinna inträde såsom elev i navigationsskola
lagts fordran på att vara svensk undersåte. Då andra än

242

svenska undersåtar ej kunna erhålla behörighetsbref för rätt att utöfva befäl,
synes någon anledning ej finnas att låta dem åtnjuta den offentliga
navigationsundervisningen och kanske till och med upptaga platser
i skolorna för svenska män. Detta åskådningssätt lärer för öfrigt
redan nu göra sig gällande, ehuru något uttryckligt stadgande i saken
ej finnes.

Fordran på att hafva uppnått 16 års ålder har däremot uteslutits.
Till följd af den erforderliga sjötjänsttidens längd och dess beräknande
från 14 års ålder kan i intet fall någon inträdessökandes ålder understiga
17 år, och det stora flertalet inträdessökande kommer att räkna
eu betydligt högre ålder. Att, såsom Sveriges allmänna sjöfartsförenings
kommitterade föreslagit, bestämma åldersgränsen för inträde vid navigationsskola
till minst 20 år, för att den utträdande eleven skall vara 21
år och således myndig, när han erhåller sitt bref som befäl, har kommittén
ej ansett nödigt, enär å ena sidan den vid skolan meddelade
undervisningen väl kan tillgodogöras före uppnådd 20 års ålder och å
andra sidan önskemålet om uppnådd myndighetsålder för rätt att erhålla
styrmansbref icke torde hafva tillräckligt giltiga skäl för sig.

De för inträde |i styrmansklass erforderliga kunskaper i geografi,
hvilka föreslagits skola äga den omfattning, hvari ämnet inläres i fast
folkskola med fyra årsklasser, angifvas i normalplanen för undervisningen
i folkskolor af den 7 december 1900 sålunda:

Hufvuddragen af den fysiska geografien; fäderneslandets geografi
utförligare; de öfriga kulturländernas geografi i kortare framställning.

Samma normalplan angifver lärogången i ämnet för fast folkskola
med fyra årsklasser, hvardera klassen undervisad af särskild lärare eller
lärarinna, på följande sätt, som här återgifves till närmare utveckling
af ämnets omfattning:

Inledningskurs: en åskådlig framställning af hembygden jämte en
kort redogörelse för det egna landskapet, bådadera i förening med öfningar,
som afse att lära barnen uppfatta och förstå kartan, skandinaviska
halföns gränser, det allmännaste af dess höjdförhållanden, Sveriges
hufvuddelar, utvisande på karta eller glob af världsdelar och världshaf.

I första årsklassen: inledningskursen samt antingen de till Götaland
eller de till Svealand och Norrland hörande landskapen;

i andra årsklassen: de svenska landskap, som icke blifvit genomgångna
i första årsklassen, jämte en sammanfattande återblick öfver
Sverige; Norge och Danmark;

i tredje årsklassen: kort framställning af det öfriga Europas geografi

243

med något utförligare behandling af de länder, som stå i närmare beröring
med fäderneslandet;

i fjärde årsklassen: grunddragen af de främmande världsdelarnas
geografi; återblick öfver Sveriges geografi med särskild hänsyn till natur,
folk, samfundsförhållanden och näringslif.

§ 15-

I afseende å den i denna paragraf uppställda fordran att vara
svensk undersåte för rätt att vinna inträde i maskinistafdelning, hänvisas
till hvad under § 14 blifvit anfördt.

Att någon åldersgräns för rätt att vinna inträde i maskinistafdelning
icke, såsom i nu gällande reglemente, behöft uppställas, är en
gifven följd af de föreslagna utbildningstidernas längd och den föreslagna
begynnelseåldern för deras beräknande.

§ 17-

För att bereda nödig kontroll öfver inträdespröfningen har ansetts
lämpligt föreslå, att densamma skall ske i närvaro af minst en utaf
direktionens ledamöter. För samma ändamål och för att bevara resultatet
af pröfningen har stadgandet om den i mom. 2 omförmälda betygskatalogen
tillkommit. Denna senare kan behöfva komma till användning
vid sådan utgallring bland de inträdessökande, som i 8 19
omförmäles.

§ 18-

Då pröfningen af de i maskinistklass inträdessökandes tjänstgöringstider,
i följd af de detaljerade bestämmelserna om tjänstens beskaffenhet,
kan erfordra särskild sakkunskap hos den profvande, har pröfningen
i dessa fall föreslagits skola ske efter samråd med vederbörande
lärare i ångmaskinlära, hvaremot pröfningen beträffande öfriga tjänstgöringstider
föreslagits skola tillkomma föreståndaren ensam.

244

§ 19.

Stadgandet i denna paragraf om åliggande för öfverstyrelsen att
bestämma om elevantalet i de olika navigationsskolornas särskilda klasser
bar sin grund däri, att denna fråga på sådant sätt ansetts komma att
blifva mera objektivt och opartiskt bedömd än om den skall afgöras
af vederbörande skoldirektion eller föreståndare. Detta stadgande har,
liksom det i andra punkten af denna paragraf förekommande, ej någon
motsvarighet i gällande reglemente.

§ 22.

De åligganden, som föreslagits skola tillkomma klassföreståndaren
i denna hans egenskap, äro i tillämpliga delar hufvudsakligen öfverensstämmande
med hvad i samma afseende finnes stadgadt rörande rikets
allmänna läroverk enligt nådiga stadgan den 18 februari 1905.

§ 23.

Jämväl förslaget om ordningsmän i denna paragraf är i hufvudsak
öfverensstämmande med motsvarande bestämmelser i nyssnämnda nådiga
stadga för de allmänna läroverken.

§§ 24 och 25.

De beträffande elevs skyldigheter och förseelser af elev föreslagna
bestämmelser äro i hufvudsak öfverensstämmande med nu gällande;
dock hafva från stadgan för rikets allmänna läroverk upptagits den i
§ 24 meddelade bestämmelsen rörande ersättande af skada, som genom
elevs förvållande åsamkats skolans tillhörigheter, samt bestämmelsen i
§25 om skyldighet för den, som på grund af förseelse blifvit skild
från skolan, att såsom villkor för sitt återinträde förete intyg om
godt ujopförande under den tid, han varit frånvarande.

Den i gällande reglemente intagna föreskriften om skyldighet för
elev, som utan vederbörligt tillstånd eller anmäldt laga förfall uteblifvit

245

viss tid från skolan, att för att få fortsätta sin kurs erlägga ny inträdesafgift,
liar ansetts olämplig, då den kan tolkas såsom en rättighet
att köpa sig frihet från deltagande i undervisningen, och har på grund
häråt uteslutits. Oloflig utevaro kommer därför jämlikt § 25 att bedömas
såsom hvarje annan förseelse.

§ 26.

Beträffande det antal veckotimmar, som i de särskilda kurserna
enligt kommitténs förslag skulle erfordras för inhämtande af de i kurserna
ingående läroämnen, hänvisas till hvad därom i motiveringen till
följande paragrafer om undervisningen finnes anfördt.

§ 28.

Matematik.

Kursen i aritmetik utgör egentligen endast en repetition af folkskolans
fordringar och läroämnet geometri upptager blott hvad som är
oundgängligen nödvändigt för att kunna uppfatta undervisningen i
navigation.

Navigation.

Lärokursen i navigation har i det närmaste blifvit uppställd i öfverensstämmelse
med fordringarna vid de förut omnämnda navigationskurserna
för bohuslänska fiskare; hufvudvikten har blifvit lagd på att
inhämta kännedom om sjökortet, kompassen, logg och lod, bestickets
förande i sjökortet och hvad som kan vara behöfligt för ortbestämning
i sikte af land. Kursen innehåller därjämte enklare bestickräkning samt
bestämning af latituden genom solens meridianhöjd. Den senare bestämningen
torde måhända anses öfverflödig för östersjöseglatsen, men
då beräkningen är af enkel beskaffenhet och i vissa fall, t. ex. i fråga
om navigering af ett fiskefartyg å Nordsjön — hvartill ju äfven skepparexamen
enligt kommitténs förslag afser att berättiga — kan äga sin
betydelse, har detta problem fått plats på undervisningsprogrammet.

Med afseende å undervisningen i navigation må slutligen anmärkas,
att då såväl omfånget af denna undervisning som sättet för själfva in -

246

lärandet blir väsentligt olika mot livad som förekommer inom styrmansocli
sjökaptensklasserna, en särskild navigationslärobok för skepparundervisningen
blir nödvändig.

Sjömanskap.

För införande af sjömanskap som läroämne i skepparklassen kan i
hnfvudsak anföras samma skäl, som legat till grund för att detta ämne
influtit i styrmans- och sjökaptensklasserna. Kursen omfattar, utom reglerna
för undvikande af ombordläggning samt räddnings-, säkerhets- och
sjövärdighetsföreskrifter, kunskaper, som för här afsedda befälhafvare
äro af lika stor vikt som för en styrman eller sjökapten, äfven en enklare
kurs angående fartygets byggnad, utrustning och underhåll samt
angående en ångpannas och en ångmaskins beskaffenhet. Undervisningen
i sistnämnda ämnen bör vara af samma lättfattliga art, som är föreslagen
för styrmansklassen.

Språk- och författningskunskap.

Såsom läroämnen hafva slutligen upptagits skriftliga uppsatser på
svenska språket samt de delar af sjölagen, som handla om befälhafvarens
och besättningens skyldigheter och rättigheter. Äfven för skepparbefälhafvaren
bör det vara fördelaktigt att hafva erhållit öfning uti affattande
af sådana skriftliga uppgifter, som förekomma under utöfning
af hans yrke. Den i lärokursen ingående språk- och författningskunskapen
bör dock enligt kommitténs åsikt icke vara af så omfattande beskaffenhet,
att särskild lärare i detta ämne blir erforderlig, utan torde
undervisningen kunna meddelas af samma lärare, som handhar utbildningen
i öfriga till kursen hörande läroämnen.

Kommittén har tänkt sig en undervisningstid i skepparklassen af
39 timmar i veckan, på de olika ämnena sålunda fördelad:

Matematik .............................................. 9 veckotimmar.

Navigation ......................................... 21 »

Sjömanskap................................................ 6 »

Språk- och författningskunskap......... 3 »

Summa 39 veckotimmar.

247

§ 29.

Matematik.

Det väsentligaste af den nuvarande undervisningen i matematik har
gått ut på att bibringa eleven färdighet i behandling af bråk och sorters
beräkning samt inlärandet af geometriska satser. Undervisningen i
algebra har på grund af bristande tid blifvit ofullständig och har till
större delen förlagts till sjökaptenskursen. Då emellertid algebraisk
kunskap i ungefärligen samma omfattning är behöflig för båda kurserna
och dess inhämtande på det första utbildningsstadiet ur pedagogisk synpunkt
är att föredraga, har kommittén ansett, att undervisningen i algebra
bör ökas till att omfatta hvad som för navigatörsutbildningen i dess
helhet kan vara behöfligt. En ökning af ämnet till samma omfång
som det intager i den nuvarande sjökaptenskursen är dock icke nödvändig.
Utsträckning i den nuvarande undervisningstiden i matematik
torde icke behöfva ifrågakomma, då den tid, som vinnes genom de
ökade inträdesfordringarna, bör vara tillräcklig för ändamålet.

Den geometriska kursen har bibehållits från nu gällande reglemente.
En minskning af dess omfång vore behöflig. Endast hvad som
är rent nödvändigt för den matematiska underbyggnaden eller hvad
som äger tillämpning på öfriga ämnen bör förekomma, men kommittén
har icke funnit det vara lämpligt att i reglementet närmare precisera,
hvilka inskränkningar, som i detta hänseende kunna göras, utan öfverlämnat
detta åt den myndighet, som får närmare befattning med skolorna.

Kursen i trigonometri har blifvit något ökad; och torde till stöd
härför kunna åberopas samma motivering som i fråga om algebra.

För öfrigt vill kommittén med afseende på den matematiska undervisningen
framhålla, att en bättre koncentrering och afpassning af ämnet
kan uppnås, om en lärobok i matematik, särskildt uppställd efter navigationsskolans
behof, utarbetas.

Navigation.

Den nuvarande kursen i terrester navigation kan i allmänhet anses
äga ett lämpligt omfång; en mindre ökning med afseende på deviationsundersökning,
kompassens kompensering, kännedom om farvattensbeskrifningar
och fyrlistor samt kunskap i meteorologien har dock befunnits
lämplig att införa. Ökad kunskap om kompassen och dess kontrollering

248

är en nödvändig följd af öfvergången till järn och stål vid byggandet
af fartyg. Grunddragen af deviationens sammansättning och kompassens
kompensering böra ingå i styrmansexamen, särskildt som denna medför
rättighet att vara befälhafvare. Undervisning i farvattensbeskrifningar
och i meteorologi bör gifva eleven ett ökadt mått af praktiskt
vetande.

Den nuvarande kursen i astronomisk navigation är med afseende på
den teoretiska delen af ämnet fullt tillräcklig och har därför bibehållits oförändrad.
I fråga om praktiska problem, särskildt angående ortbestämning,
bär däremot en temligen omfattande omarbetning och tillökning ägt rum.
Då ju grunden till astronomisk ortbestämning till sjöss är beräkning af
den astronomiska ortlinjen, är det tydligen fördelaktigt, att eleven, redan
vid sin första bekantskap med den nautiska astronomien, göres bekant
med ortlinjeprincipen. Men bar han väl en gång fått begreppet klart
för sig, blir det för honom en enkel sak att beräkna ortlinjen genom
en böjdobservation af solen, tagen när som helst, och icke, såsom nu,
begränsad till meridianen och vertikalen. Ortlinjens beräknande bar
föreslagits ske dels genom latituds- och longitudsmetoden, dels genom
böjdmetoden. Det sistnämnda beräkningssättet bar under senare åren
vunnit stor utbredning och bar fått en framträdande plats i nyare
navigationsläroböcker.

I de nuvarande fordringarna ingå stjärnobservationer endast i meridianen;
kommittén har föreslagit deras utsträckande äfven till andra
tillfällen. Kan man beräkna en solhöjd när som helst, böra icke stjärnobservationer
bereda några större svårigheter; de ökade fordringarna
komma i hvilket fall som helst att uppvägas af de fördelar vid navigeringen,
som kunskap i dylika observationer medför. Ökningen för
öfrigt i den praktiska astronomien är af mindre betydenhet och i hufvudsak
betingad af den nyss omförmälda utsträckningen af astronomisk
ortbestämning.

I fråga om de astronomiska problemens uträkning vill kommittén
framhålla vikten af att beräkningarna icke göras onödigt omständliga
och att förenklade räknemetoder samt tabeller i möjligaste mån användas.
Stor vikt bör äfven läggas vid räkneresultatets åskådliggörande i
sjökortet och utnyttjande vid fartygets navigering.

Sjömanskap.

Under denna rubrik bar sammanfattats en del läroämnen, som för
närvarande till större delen icke ingå i styrmanskursen. De flesta läro -

249

ämnena äro af den beskaffenhet, att styrmanseleven redan under sin
manskapstjänstgöring bör ha inhämtat en viss kännedom om dem. Så
t-_ ex. med afseende å fartygets byggnad, utrustning, lastnings- och lossningsanordningar,
åtgärder vid olycksfall, manövrering m. m. Otvifvelaktigt
skulle det bästa resultatet erhållas, om utbildningen uti ifrågavarande
kunskapsgrenar skedde ombord å fartyg, då ju det rent praktiska
sysslandet med eu sak bör vara den bästa läromästaren. Den erfarenhet,
som inhämtas under manskapstjänstgöringen, är dock i allmänhet
hvarken, tillräckligt lång eller tillräckligt omfattande för en fullt
yrkesmässig utbildning, hvarför lärokursen vid navigationsskolan bör vara
eu . välkommen tillökning. Denna kurs bör, rätt skött, kunna bibringa
lärjungen många praktiska råd och vinkar för hans framtida verksamhet,
samtidigt som den gifver honom ett riktigt begrepp och eu riktig
uppfattning om åtgärder, som han väl varit med om att vidtaga, men
icke tillfullo förstått, b lera af i detta ämne ingående kunskapsgrenar
komma att såsom själfständiga ämnen bli föremål för ytterligare undervisning
i sjökaptensklassen, hvarför kommittén äfven på denna grund
ansett, att en lärokurs, omfattande de förberedande begreppen, bör i
styrmansklassen förekomma.

Sjömanskap har förut i viss omfattning ingått som läroämne vid
våra navigationsskolor och detta ämne är öfverallt inom andra länders
navigationsskolor föremål för undervisning och pröfning. I Fnodand
lägger man stor vikt därvid och insikter i sjömanskap tjäna som ett
mått på elevens allmänna mogenhet för den befattning, hvartill examen
berättigar.

Främst bland undervisningsämnena i sjömanskap hafva satts reglerna.
för undvikande af ombordläggning. Detta ämne har hittills tillhört
ämnet författningskunskap, men det torde till sin natur mera vara
att hänföra till sjömanskap, och undervisningen däri torde böra meddelas
af läraren i navigation.

bruket af den internationella signalboken är för styrmannen en nödvändig
kunskap och bör enligt kommitténs åsikt i skolan inläras till
den omfattning, att eleven kan reda sig med dagsignalering genom
flaggor. Om införande af undervisning i detta ämne i navigationsskolorna
har, såsom i det föregående blifvit omförmäldt, afdelningschefen
för 1906 års Karlskrona beväringsafdelning gjort framställning, och har
såsom stöd därför anförts, att de sjökaptener och styrmän, som nämnda
år i egenskap, af. beväringsmän tjänstgjort å afdelningen, vid tjänstgöringens
början icke ägt någon som helst kännedom om gällande internationella
signalsystem.

250

Undervisningen i skeppsbyggeri bär till ändamål att gifva den
blifvande styrmannen ett bättre begrepp om skötseln af fartyget och
dess inventarier, om manövrering, åtgärder angående lasten m. m. Denna
undervisning bör icke omfatta detaljerade beskrifningar angående fartygsbyggnaden,
formeldeduktioner eller beräkningar, utan endast ske i
mera allmänna drag och medelst lämnande af lättfattliga redogörelser.

Någon kännedom om mekanikens allmänna lagar bör vara till fördel
såväl för uppfattande af undervisningen i navigation som med afseende
på de praktiska uppgifter, som föreligga ombord å ett fartyg.

Slutligen har någon kunskap i ångmaskinlära ansetts vara behöflig,
men här, liksom i fråga om skeppsbyggeri, torde böra påpekas vikten
däraf, att läraren icke fördjupar sig i tekniska detaljer eller ingår på
områden, som falla utom däcksbefälets verksamhetsområde. Hvad som
med undervisningen i detta ämne afses är, att eleven erhåller ett allmänt
begrepp om en ångmaskins beskaffenhet och verkningssätt samt
om hvad som med afseende på maskinens skötsel kan vara af vikt för
däcksbefälet att känna.

Då de flesta af de i sjömanskap förekommande ämnesgrenar antingen
icke ingå i våra nuvarande läroböcker eller ock hafva en för här
afsedt ändamål olämplig uppställning, är det nödvändigt, att en särskild
lärobok i detta ämne anskaffas. Denna lärobok kan äfven finna
användning i skeppar- och sjökaptensklasserna.

Språk- och författningskunskap.

Fordringarna i svenska språket för inträde i navigationsskola äro,
såsom redan blifvit omförmäldt, otillräckliga och hafva därför föreslagits
något skärpta. Det visar sig också vid granskningen af de nuvarande
skrifprofven, att dessa såväl i fråga om handstilen som i ortografiskt
hänseende lämna åtskilligt öfrigt att önska. Af en styrman måste man
emellertid fordra, att han är någorlunda hemmastadd i det svenska språkets
skriftliga användande; och har kommittén därför ansett, att eu
särskild lärokurs vid navigationsskolan bör åstadkomma en förbättring
i berörda afseende. De skriftliga öfningarna böra ansluta sig till sådana
uppgifter, som förekomma under elevens framtida verksamhet. Så t. ex.
bör eleven bibringas insikt uti uppställningen och stiliseringen af en sjöförklaring,
dagboksanteckningar, anmälningar och rapporter m. m. dylikt.
Med hänsyn till arten af de skriftliga öfningarna vore det lämpligt, att
läraren i författningskunskap meddelade undervisningen i språk.

251

Kommittén anse!’, att engelska språket äfven bör ingå såsom läroämne.
På grund af detta språks stora betydelse för sjöfarten bör en
styrman icke vara alldeles okunnig däri. Utanför våra egna farvatten
är det hufvudsakligen engelska sjökort och seglingsbeskrifningar m. m.,
som komma till användning, och man måste vara i besittning af en
viss språkkunskap för dessas utnyttjande. Det är emellertid icke kommitténs
mening, att denna kunskap skall sträcka sig så långt, att eleven
är fullt hemmastadd i tolkandet af en segelhandbok på detta språk, ty
härtill är undervisningen, åtminstone för den, som icke varit i tillfälle
att förut inhämta någon kunskap i språket, af alldeles för ringa omfattning,
utan meningen är endast att eleven skall kunna tyda sådana
enklare anvisningar och underrättelser, som förekomma t. ex. i ett sjökort
eller i en notis för sjöfarande. Äfven med afseende på lotskommandooch
hamnföreskrifter samt tydande af fraktaftal är någon kännedom i
engelska språket behöflig.

Om fördelen af språkkunskap för en styrman kunna alla vara ense,
men tvekan kan uppstå, huruvida det är lämpligt att belasta en redan
förut dryg kurs med ytterligare läroämnen. Kommittén är dock af den
åsikten, att det språkvetande, som uppnås genom en mindre kurs i engelska
språket, är väl värdt den ansträngning och tid, som därpå nedlägges.
Naturligtvis får man icke vänta sig synnerligen stora resultat,
men kan eleven endast lära sig att tyda enkla satser och facktermer,
är dock härmed mycket vunnet. Har eleven därjämte förut förvärfvat
någon kunskap i språket, bör en fortsatt undervisning däri gifva goda
resultat. Slutligen må påpekas, att det för sjökaptensutbildningen, i
hvilken kunskap i engelska språket gifvetvis torde böra ingå, är fördelaktigt,
om eleven på förhand genomgått en förberedande kurs.

I författningskunskap har den förutvarande kursen bibehållits, men
därigenom att reglerna för undvikande af ombordläggning, såsom ofvan
nämnts, utbrutits, erhålles något ökad tid för undervisningen i rena
författningsämnen.

Hälso- och fort andslär a.

Kursen häri är afsedd att bibringa styrmanseleven kunskap om de
första åtgärderna vid inträffande olycks- och sjukdomsfall.

Den nuvarande undervisningstiden i styrmansldassen är 6 timmar
dagligen. Kommittén har tänkt sig en undervisningtid af 40 timmar i
veckan, på de olika ämnena sålunda fördelad:

252

Matematik...

Navigation

Sjömanskap

12 veckotimmar.

18 »

3 »

2 »

3 »

Svenska språket........

Engelska » .......

F örfattningskunskap

Summa 40 veckotimmar.

Härtill kommer för kela kursen sammanlagdt 20 timmars undervisning
i hälso- och förbandslära.

En repetition af styrmanskursen anses vara behöflig såväl i matematik
som i navigation. Hvad som härutöfver tillkommer i matematik
utgör intet af betydenhet, hvarför undervisningstiden i detta ämne, enligt
hvad jämväl timplanen för sjökaptensklassen utvisar, fått ett väsentligt
mindre omfång än hvad för närvarande är fallet.

Fordringarna i terrester navigation hafva blifvit ökade med afseende
å kunskap om moderna kompasskonstruktioner, deviationsundersökning
och kompensering. Det är icke meningen att inpränta någon ingående
kännedom i kompass- eller deviationsteorien, hvilket hvarken skulle
medhinnas eller vara af någon egentlig praktisk nytta för navigatören,
utan hvad som afses är att bibringa eleven eu god kännedom om kompassen
och dess kontrollering. För detta ändamål måste modern kompassmateriel
komma till användning vid undervisningen och flitiga öfningar
i kompasskontrollering äga rum.

Hvad som för öfrigt må påpekas angående undervisningen i terrester
navigation är att ökad kännedom om sjökort och segelhandböcker
samt om moderna lodapparater och andra instrument för bestickföringen
bör inhämtas.

§ 30.

Matematik.

Navigation.

253

Från. kursen i nautisk astronomi liar uteslutits läran om måndistanser.
Problemet i fråga bär, med undantag för segelfartyg i oceanfart,
icke någon betydelse, för nutida navigering, på grund hvaraf kommittén
icke funnit nödvändigt att göra det till ett obligatoriskt läroämne vid
navigationsskolan. För öfrigt har den nuvarande kursen bibehållits,
dock att ökad vikt lagts vid ortlinjeobservationer och deras utnyttjande
vid navigeringen. Angående de astronomiska problemens beräkning
gäller här det samma, som anförts i fråga om nautisk astronomi vid
behandling af styrmanskursen.

Fysik och mekanik.

Fn kortare kurs i allmän fysik för sjökaptenseleverna anser kommittén
vara önsklig. Fn sådan har sin betydelse dels vid själfva navigationsundervisningen,
såsom t. ex. magnetismen för kännedom om kompassen,
dels för undervisningen i ångmaskinlära, skeppsbyggeri och
andra tekniska ämnen i sjökaptenskursen. En större kunskap i fysik,
såsom t. ex. i fråga om ljuset, ljudet och elektriciteten, skulle därjämte
under befälhafvarens praktiska verksamhet många gånger vara honom
till stort gagn. Kommittén har dock icke funnit det vara rådligt att
öka läroämnena med en fullständig kurs i fysik, utan inskränkt sig till
det omfång af ämnet, som förekommer i den nuvarande kursen.

Till kursen i mekanik har lagts någon kännedom om hållfasthet
och om sammansatta maskiner med tillämpning särskild! på ombord
förekommande förhållanden.

Slutligen har kommittén velat påpeka behofvet af en lärobok i fysik
och mekanik, särskildt afsedd för navigationsskolan. Det torde vara
lämpligt att i denna bok till någon behandling jämväl upptaga ämnena
optik och elektricitetslära, ehuru dessa ämnen icke särskildt blifvit upptagna
på undervisningsprogrammet för navigationsafdelningen.

Skeppsbyggeri.

För erhållande af en effektiv undervisning i skeppsbyggeri är det
nödvändigt, att ämnet läses med större grundlighet än hittills varit
fallet och att personer, hemmastadda i facket, komma att handhafva
undervisningen. Den ökade undervisningen kan naturligtvis icke hafva
till mål att göra sjökaptenseleven till någon specialist inom skeppsbyg -

254

geriområdet, men den bör kunna bibringa honom en något så när omfattande
kunskap om byggnadssättet för olika typer af handelsfartyg,
deras delars sammansättning och benämning, påkänningar och materielunderhåll
samt vidare om bet3rdelsen af deplacement och stabilitet, särskildt
med afseende å deras vikt för ett fartygs sjövärdighet och nedlastning.

Den nuvarande kursen i skeppsbyggeri fick sitt omfång bestämdt
vid den tid, då byggandet af träfartyg ännu var det förnämsta byggnadssättet;
undervisningsmaterielen, såsom modeller och ritningar, är
äfven från nämnda tid. Den modernisering af undervisningen, som
skett genom tillkomsten af den för 15 år sedan utgifna läroboken i
skeppsbyggeri, har endast sträckt sig till en allmännare kunskap om
järnfartyg, och någon framställning af nyare fartygstyper ifrågakommer
icke. Undervisningen äger härigenom ganska ringa betydelse för
kännedomen om ett modernt fartyg. Äfven med afseende på klassifikationsbestämmelser
och skeppsmätning är den nuvarande lärokursen
bristfällig.

Det har förut påpekats, att undervisningen måste blifva mera omfattande
och meddelas af fullt kompetenta lärare, men hvad som ytterligare
erfordras är en fullständig lärobok i skeppsbyggeri, uteslutande
afsedd för inhämtande af kunskaper om handelsfartyg, samt vidare besök
å skeppsvarf för att under lärarens ledning taga i skärskådande nybyggnader
och reparationer m. m.

Angmaskinlära.

Hvad som i den nuvarande lärokursen tillhör fysiken har, som förut
är nämndt, utbrutits. För öfrigt har kursen fått eu mera sammanträngd
affattning, och någon fordran på att sjökaptensele ven skall kunna beräkna
ett indikatorsdiagram eller känna fördelarna och olägenheterna af kompression
har ansetts vara onödig att uppställa.

Sjömanskap.

I reglerna för undvikande af ombordläggning och i bruket af internationella
signaler afses att meddela en grundligare kännedom, än som
kunnat medhinnas i styrmansklassen.

I egentligt sjömanskap har, i likhet med hvad som förekommer i
engelska och andra utländska bestämmelser, uppräknats eu del före -

255

kommande uppgifter, såsom nödfallsarbeten, manövrering m. m., med
afseende å hvilka sjökaptenseleven bör bibringas nödiga insikter, ehuru
denna uppräkning naturligtvis icke kan vara fullt uttömmande. Det torde
kunna öfverlämnas åt en lärobok i ämnet att upptaga hvad därutöfver
kan finnas erforderligt.

Kännedom om säkerhets- och besiktningsföreskrifter för fartyg,
jämväl i utländska hamnar, torde också, då sådant medhinnes, lämpligen
böra innefattas under detta ämne.

Språk- och författningskunskap.

Kursen bör dels utgöra en repetition af hvad som inhämtats i styrmansklassen
och dels afse förvärfvande af ökad kunskap i hithörande
ämnen, i synnerhet sådant, som äger särskild betydelse för befälhafvaren.
I sistnämnda afseende har det ansetts önskligt att bibringa eleven någon
kännedom om sådan internationell rätt, som kan vara till nytta för honom
under hans framtida verksamhet såsom befälhafvare.

Undervisningstidens fördelning på de olika ämnena i sjökaptensklassen
har kommittén tänkt sig sålunda:

Matematik .........................	.................. 6	veckotimmar.
Navigation..........................	...................... 15	)>
Fysik och mekanik ........	...................... 3
Skeppsbyggeri....................	...................... 4
Angmaskinlära .................	...................... 2	»
Sjömanskap .......................	.................... 2
Svenska språket ..............	...................... 1	))
Engelska språket.............	...................... 2	»
Författningskunskap.......	...................... 3	»
	Summa 38	veckotimmar.

Härtill kommer för hela kursen sammanlagdt
visning i hälso- och förbandslära.

20 timmars under -

§ 31.

Matematik.

Kursen i aritmetik och geometri är hufvudsakligast en repetition af
folkskolans fordringar och upptager endast hvad som är nödvändigt för

256

undervisningen i ångmaskinlära, särskilt med afseende fästadt å den
verksamhet, som 3:e klass maskinisten kommer att utöfva.

Angmaskinlära.

Undervisningen i fysik och kemi afser att bibringa de kunskaper,
som äro nödvändiga för att på ett praktiskt och ekonomiskt sätt kunna
handhafva ett fartygs maskineri. Särskildt bör vid undervisningen i
ångmaskinlära beaktas ångpannans konstruktion och sammansättning,
dess rätta eldning, olika slag af brännmaterialier och deras beskaffenhet,
pannans matning, matarevattnets olika sammansättning och beskaffenhet
samt hvad med afseende därå är att iakttaga under gång och i hamn
med hänsyn till pannans skydd och säkerhet. Vidare bör beaktas hvad
som är nödvändigt att känna för en ångpannas vård, såväl under gång
som under stillaliggande och uppläggning, äfvensom för handhafvande,
reparation och underhåll af ångpannans armatur m. m. Undervisningen
bör äfvenledes omfatta ångmaskiners olika konstruktion, ångans verkningssätt
och ekonomiska utnyttjande samt i öfrigt sådant, som teoretiskt
belyser och förtydligar de erfarenheter, eleven varit i tillfälle att
inhämta under sin praktiska verksamhet. Öfver hufvud taget gäller om
denna undervisning, att den bör afse att bibringa personer med praktisk
erfarenhet sådana teoretiska kunskaper, som äro nödvändiga för att
de må kunna på eget ansvar handhafva ett mindre maskineri eller under
annans öfverinseende ett maskineri å ett större fartyg.

En lärobok i ångmaskinlära, utarbetad med särskildt afseende å det
omfång af ämnet, som motsvarar behofvet för en 3:e klass maskinist,
torde vara önskvärd. Dock torde i brist härpå äfven en mera omfattande
lärobok, afsedd för undervisningen i l:a och 2:a maskinistklasserna,
kunna med lämpliga uteslutningar användas.

Språkkunskap.

I afseende å undervisningen i svenska språket gäller detsamma som
anförts i fråga om motsvarande undervisning i skepparklassen. Särskild
vikt torde böra läggas vid, att en 3:e klass maskinist lär sig affatta
sådana skriftliga handlingar, som beröra hans verksamhet i egenskap
af ensam maskinist.

257

Kommittén tiar beräknat en undervisningstid i 3:e maskinistklassen
af 39 timmar i veckan, på de olika ämnena sålunda fördelad:

Matematik ................................................... 15 veckotimmar

Angmaskinlära ........................................ 21 »

Språkkunskap......................................... 3 »

Summa 39 veckotimmar.

Matematik.

I aritmetik bär kommittén föreslagit samma kurs som för den nuvarande
maskinistklassen.

Undervisningen i algebra är för närvarande alltför ofullständig,
hvarför kommittén ansett nödigt att göra densamma grundligare.

I planimetri och stereometri är den nuvarande kursen bibehållen.

Den ökning, som tillkommer i ämnet matematik, torde på grund af
de ökade inträdesfordringarna icke förorsaka någon nämnvärd ökning
af tiden för undervisningen.

Fysik och mekanik.

Lärokursen i fysik och mekanik har hufvudsakligen bibehållits vid
dess nuvarande omfattning, dock att större vikt lagts vid undervisning
i värmelära, särskild! hvad angar läran om mättad och öfverhettad
ånga samt om förbränning.

Angmaskinlära.

Lärokursen i ångmaskinlära med därtill hörande undervisning i
kemi m. m. motsvarar i allmänhet nuvarande bestämmelser. Dock må
särskild! frami i allas eu mera utvidgad undervisning i följande afseenden.
Särskild vikt har lagts vid undervisningen om sådana apparater, som på
grund af maskinteknikens utveckling tillkommit och i ökad män inverka
på säkerhet och ekonomi. Det torde i detta sammanhang vara på sin
plats att särskildt omnämna det högre tryckets temperaturstegring, denna
temperaturs försvagande inverkan å eu del materiel, exempelvis koppar,

258

samt de större spärrningar, som häraf uppkomma, hvilket allt har ett
väsentligt inflytande på hållfasthet och säkerhet. De apparater, som,
enligt hvad ofvan blifvit anfördt, närmast åsyftas, äro särskildt cirkulationsapparater,
förvärmare, öfverhettningsapparater, destilleringsapparater,
oljeafskiljare m. m. Särskild vikt bör läggas på undervisning om hvad
som i afseende å pannstensbildning under nu förekommande tryck- och
temperaturförhållanden är att iakttaga, äfvensom om hvad som i öfrig!
särskildt bör bemärkas rörande sådana afsättningar å eldytor, som, äfven
i ganska ringa mängd, genom sin isoleringsförmåga förorsaka eldytornas
öfverhettning med däraf följande faror.

Nära sammanhang med nyssnämnda undervisning äger undervisningen
om smörjämnen och de åtgärder, som ifråga om pistoners och
sliders smörjning i allmänhet kunna och böra vidtagas för att förekomma,
förminska eller borttaga oljeafsättning å pannans eldytor. Om
nutida hjälpmaskiner å fartyg bör undervisningen göras utförligare än
hittills, likaså i fråga om haveri- och nödfallsarbeten. Detsamma är förhållandet
med undervisningen i ritning. Af kommittén föreslagna nyheter
äro undervisning i enklare bokföring, afpassad efter denne maskinists
verksamhet, samt i säkerhets- och besiktningsföreskrifter med afseende
å ångfartygs ångpannor och maskiner m. in.

Elektricitetslära.

Undervisningen i elektricitetslära har bibehållits vid sitt nuvarande
omfång.

Språkkunskap.

I afseende å undervisningen i svenska språket gäller i jämförliga
delar detsamma, som ofvan anförts i fråga om motsvarande undervisning
inom styrmansklassen.

Undervisningstiden i 2:a maskinistklassen har af kommittén beräknats
till 38 timmar i veckan, på de olika ämnena sålunda fördelade:

Matematik.................

Fysik och mekanik

Ångmaskinlära........

Elektricitetslära........

Språkkunskap..........

12 veckotimmar
3 »

18 »

3 »

2 D

Summa 38 veckotimmar.

259

I ämnet hälso- och förbandslära beräknas därjämte sammanlagdt
20 timmars undervisning för hela kursen.

I ämnena

Matematik, Fysik och Mekanik, Ångmaskinlära och Elektricitetslära

bär kommittén föreslagit lärokurserna att omfatta dels repetition af 2:a
maskinistklassens kurser och dels därutöfver den utvidgade kunskap i
dessa ämnen, som enligt kommitténs åsikt erfordras för en l:a klass
maskinists kräfvande och ansvarsfulla befattning. I afseende å undervisningens
omfattning torde få hänvisas till de närmare bestämmelser,
som härom föreslagits i denna paragraf.

I ämnet

Språkkunskap

föreslås undervisningen i svenska språket att vara af enahanda beskaffenhet
som i 2:a maskinistklassen, dock med särskild! afseende fästadt
å sådana ämnen, som beröra en l:a klass maskinists verksamhetsområde.

Kommittén har dessutom föreslagit undervisning i engelska språket,
hvilket ämne är af stor betydelse för en l:a klass maskinist, då denne
genom kunskap häruti är i tillfälle att till nytta för sin befattning kunna
använda sig af den värdefulla yrkeslitteratur, som finnes på detta språk,
samt att i utländska hamnar kunna afhandla sådana angelägenheter, som
beröra hans tjänst.

Hälso- och förbandslära.

Kommittén har i detta ämne föreslagit en kurs något utvidgad
utöfver den för 2:a klass maskinisten upptagna, speciellt med hänsyn
till sådana skador, som kunna uppstå under tjänstgöring, och till nödvändigheten
af sådana skadors vård under längre resor. Äfven med
hänsyn till klimatiska förhållanden och nödvändigheten af en skärpt
tillsyn öfver hygienen ombord bör lämplig undervisning meddelas.

260

Kommittén har tänkt sig en undervisningstid i l:a maskinistklassen
af 38 timmar i veckan, på de olika ämnena sålunda fördelad:

Matematik...............................

Fysik och mekanik...............

Ångmaskinlära och ritning

Elektricitetslära.....................

Svenska språket.....................

Engelska språket.................

.............. 9 veckotimmar

.............. 3 »

.............. 21 )»

.............. 2

.............. 1 »

.............. 2 »

Summa 38 veckotimmar.

Dessutom beräknas för hela kursen 20 timmars undervisning i
hälso- och förbandslära.

En ny lärobok i ångmaskinlära, utarbetad med hänsyn till maskinteknikens
nuvarande ståndpunkt och lämplig för undervisningen i de
båda högsta maskinistklasserna, torde vara behöflig. Ofriga nu använda
läroböcker synas fortfarande kunna begagnas, dock att, om nya läroböcker
i matematik komma att utarbetas, härvid, analogt med hvad som
blifvit föreslaget i fråga om dylika läroböckers utarbetande för navigationsafdelningen,
bör eftersträfvas en lämplig koncentrering af ämnet
samt en anpassning efter den uppgift, som detta läroämne äger för maskinistutbildningen.

§ 34.

1 afseende å extra undervisning-stimmar, Indika, liksom enligt gällande
reglemente, böra anordnas, har kommittén dels föreskrifvit obligatoriskt
anordnande af sådana inom styrmans- och sjökaptensklasserna
för utförande af astronomiska observationer och dels velat framhålla
lämpligheten af att begagna sig af sådan undervisning — utom för
beredelse till slutrepetition — för anordnande af besök å skeppsvarf,
elektricitetsverk och fartyg, äfvensom för företagande af praktiska
öfningar i allmänhet. Om nyttan af dylika besök, företagna under
ledning af vederbörande lärare, torde ej kunna råda mera än eu mening;
och håller kommittén på grund häraf före, att vederbörande föreståndare,
med hvilkas begifvande besöken må företagas, böra låta sig angeläget
vara att tillse, det hvarje kurs i tillräcklig utsträckning får begagna
sig af detta slags undervisning.

Några bestämmelser om ledighet för eleverna från undervisningen
förekomma ej i gällande reglemente, men då det synes ändamålsenligt,

261

att sådana intagas i ett nytt reglemente, på det å ena sidan föreståndaren
ej må förmena sig äga rätt att utan inskränkning bevilja
dylik ledighet och å andra sidan han ej må finna sig förhindrad att
bevilja ledighet, då sådan af en aller annan anledning kan anses önskvärd,
hafva särskilda föreskrifter härom föreslagits, formulerade i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med motsvarande bestämmelser i gällande
stadga för rikets allmänna läroverk.

§ 35.

På det att undervisningen redan från början må planmässigt och
i enlighet med i vederbörlig ordning upprättad läsordning bedrifvas,
har kommittén ansett dylik läsordning böra uppgöras under den första
veckan af hvarje lärokurs. Läsordningen kommer väl i allmänhet att
omfatta hela kursen, men den torde dock, därest så af en eller annan
anledning skulle befinnas lämpligare, äfven böra få uppgöras för viss
del af kursen i sänder.

Hvad angår det antal veckotimmar, som för hvarje särskildt ämne
kommer att föreskrifvas, kan det måhända befinnas lämpligt att i vissa
ämnen af mera grundläggande betydelse, t. ex. matematik, ägna mera
tid åt desamma i början af en kurs för att sedermera minska undervisningen
i dessa ämnen och i stället använda motsvarande tid på andra
ämnen. Ett sådant förfaringssätt torde ej böra anses otillåtet, under
förutsättning dock att läsordningen uppgöres med hänsyn härtill och
därvid iakttages, att det för hela kursen fastställda antalet undervisningstimmar
för hvarje ämne bibehålies oförändradt.

§ 36.

Från flerfaldigt håll hafva anmärkningar försports såväl rörande
tillräckligheten af den undervisningsmateriel, som i allmänhet finnes i
navigationsskolorna, som rörande beskaffenheten af denna materiel.
Otvifvelaktigt torde vara, att dessa anmärkningar äro befogade, åtminstone
hvad beträffar en del af dessa skolor, i hvilka den befintliga
undervisningsmaterielen torde vara af alltför föråldrad beskaffenhet
för att vara rätt lämplig att användas vid en praktisk och modern
navigationsskoleundervisning. För att åstadkomma såväl nödig rättelse
som fortgående kontroll i berörda hänseenden har föreslagits, att öfverstyrelsen
skall äga att, liksom i fråga om läroböcker, meddela närmare bestämmelser
angående undervisningsmaterielen efter förslag af inspektören.

262

§ 40.

Såsom examensförrättare i navigationsafdelningen vid förfall för
inspektören, har ansetts böra kunna förordnas hvilken sakkunnig person
som helst och ej endast, såsom enligt gällande reglemente, officer vid
Kungl. flottan.

Beträffande examensförrättare i maskinistklasserna vill kommittén
framhålla önskvärdheten däraf att, där så ske kan, öfverenskommelse
träffas med lämpliga personer att för längre tid, exempelvis tre år i
sänder, åtaga sig uppdrag såsom examensförrättare, om möjligt för
samtliga skolor. Såsom lämpliga personer torde särskildt få anses
mariningenjörer och likaså från tekniska högskolan utexaminerade ingenjörer,
som äga praktisk erfarenhet rörande sjöångmaskiners och sjöångpannors
konstruktion och skötsel. De förra torde emellertid numera
kanske icke lika mycket som hittills kunna påräknas för ifrågavarande
uppdrag, då de i följd af flottans utveckling blifva mer och mer upptagna
för flottans egna ändamål. Såsom examensförrättare i 3:e
maskinistklasserna, där examensförrättaren ej nödvändigtvis behöfver
äga lika hög utbildning som examensförrättaren i de högre maskinistklasserna
och där för öfrigt behofvet af kontinuitet ej göra sig fullt
lika mycket gällande, torde, för den händelse examina ej komma att
förrättas samtidigt med examina i sistnämnda maskinistklasser, lämpliga
personer i en del fall mera tillfälligt kunna erhållas i de städer, där
skolorna äro inrättade.

Ersättningen till särskildt förordnade examensförrättare torde lämpligen
utgå med visst dagtraktamente samt därjämte reseersättning,
för såvidt resa företagits för uppdragets utförande. Beträffande traktamentets
belopp torde öfverenskommelse böra träffas mellan öfverstyrelsen
och den förordnade, då ju dylika examensförrättare ej finnas upptagna
i resereglementet och, äfven om de i en framtid komme att upptagas
därstädes, dagtraktamente enligt detta reglemente i allt fall ej kan utgöra
tillräcklig ersättning för ett dylikt uppdrag.

§ 41.

Då det ansetts önskvärdt, att inspektören själf förrättar examina i
så många sjökaptens- och styrmansklasser som möjligt, men han ej
torde hinna att själf förrätta alla dessa examina, har det synts lämpligt

263

att föreslå ett minimum för denna lians skyldighet. Enligt detta förslag
skulle examen förrättas af honom vid hvarje skola minst hvart
annat år. Emellertid torde han kunna medhinna ett betydligt större antal
examina.

§ 43.

Med den ökade betydelse för bedömande af elevernas kunskaper
kommittén ansett sig böra tillerkänna själfva examen samt med det
större inflytande på själfva examensförrättningen, som tillagts examensförrättaren,
må det anses mest öfverensstämmande, att särskild vikt
lägges därvid, att examensförrättaren erhåller tillräcklig tid att bilda
sig ett eget omdöme om de examinerades kunskaper. För detta ändamål
är det nödvändigt att rätta tiden för de muntliga profven mera
efter elevernas antal än hvad med nu gällande examenssätt varit behöflig!;
och tillkommer det vederbörande skolföreståndare och examensförrättare
att vid examensordningens uppgörande och fastställande tillse,
att nämnda kraf varder vederbörligen tiilgodosedt.

§ 45.

Såsom motiv till förslaget om skriftliga profs afläggande i de uti
denna paragraf för de särskilda kurserna upptagna ämnen torde ej behöfva
anföras annat än att de sålunda angifna ämnena enligt kommitténs
åsikt hvar för sig är o af den vikt, att ett skriftligt prof jämte det
muntliga är behöfligt för att rätt kunna bedöma, huruvida examinanden
pa ett tillfredsställande sätt kunnat tillgodogöra sig undervisningen.

§ 47.

Då det ansetts onödigt att föreskrifva så många olika betygsgrader,
som enligt gällande reglemente, där icke mindre än fyra siffror beteckna
vitsordet otillräcklig och tre siffror vitsordet godkänd, har antalet
betygsgrader minskats, så att godkänd och icke godkänd betecknas
med endast två siffror hvardera.

§ 48.

Bestämmelserna i denna paragraf äro formulerade i öfverensstämmelse
med motsvarande föreskrifter i stadgan för de allmänna läroverken.

264

§ 49.

Bestämmelserna rörande examina med privatister äro i hufvudsak
öfverensstämmande med hittills gällande, dock att ansökning om examen,
såsom en följd däraf att tentamina föreslagits skola afskaffas, bör ske
minst 14 dagar före examens början i stället för före början af tentamen,
samt att examensförrättaren omedelbart skall underrättas om dylik
ansökning, som blifvit beviljad.

§ 50.

De i mom. 1 och 2 af denna paragraf föreslagna bestämmelser
hänföra sig till och utgöra komplement till de i samma afseenden föreslagna
stadganden i §§ 14 och 29 i förslaget till befälsförordning.

§ 60.

I fråga om den i mom. 3 af denna paragraf omförmälda berättelse
om undervisningen torde böra påpekas, att densamma föreslagits skola
omfatta kalenderår i stället för, såsom för närvarande är fallet, läsår.
Denna förändring har sin grund i de föreslagna ändrade anordningarna
af kurserna. Det skulle nämligen möta svårigheter att vid sådana
skolor, där undervisningen pågår hela året, bestämma någon viss tidpunkt,
då läsåret skall anses afslutadt, och låta berättelsen omfatta den
sålunda afslutade perioden; och kommittén har därför ansett lämpligast
att för likformighetens skull låta berättelsen vid samtliga skolor omfatta
kalenderår.

För åstadkommande af likformighet vid de olika skolorna torde
likaledes vara lämpligt, att öfverstyrelsen fastställer formulär till sådana,
i denna och följande paragrafer omförmälda uppgifter och förteckningar,
för Indika formulär icke bifogats reglementsförslaget.

§ 63.

1 gällande reglemente finnas ej några bestämmelser meddelade rörande
rätt för föreståndare att åtnjuta semester. Med särskildt afseende
å de större skolorna, där undervisningen kommer att pågå hela året,
har kommittén emellertid ansett nödigt att afgifva förslag till bestämmelser
i detta hänseende.

265

Då ordinarie lärare ej alltid finnes att tillgå för att bestrida vikariat
under föreståndarens semester, torde det understundom kunna inträffa,
att någon af direktionsledamöterna åtager sig att ombesörja de löpande
göromålen under föreståndarens bortovaro.

§ 65.

De i mom. 2 af denna paragraf föreslagna bestämmelser angående
tillfälligt anställande af lärare öfverensstämma i hufvudsak med hvad
redan förut i dylika fall praktiserats, ehuru uttryckligt stadgande därom
ej funnits i reglementet intaget.

§ 67.

Då kommittén ansett den enligt gällande reglemente öfverstyrelsen
tillkommande rätt att suspendera föreståndare och lärare olämplig, har
denna i kommitténs förslag icke bibehållits. Det skulle således hädanefter
endast återstå två sätt att ingripa mot tjänsteförsummelser, nämligen
tilldelande af föreställning och varning samt anmälan till laga åtal
inför domstol.

Då afslutandet af årets räkenskaper så tidigt, att redogörelse kan
insändas till öfverstyrelsen senast den 15 december, såsom för närvarande
är föreskrifvet, i allmänhet icke torde kunna eller böra ske, har
tiden för afgifvande! af den ekonomiska redogörelse, som åligger föreståndaren
och som fortfarande liksom hittills bör omfatta helt kalenderår,
ansetts böra framflyttas till efter utgången af det år, redogörelsen afser.

§ 74.

De i denna paragraf meddelade bestämmelser om rätt att aflägga
särskild examen i ångmaskinlära hänföra sig till motsvarande bestämmelser
i § 31 uti förslaget till förordning om befäl å svenska fartyg.

266

Motiv

till

Förslag till Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående
navigationslärarexamen.

Såsom redan i det föregående blifvit omförmäldt, liar kommittén
ansett ändamålsenligt att låta bestämmelserna om denna examen inflyta
i en särskild kungörelse,hvarjemte sådan examen föreslagits blifva obligatorisk
ej endast för sökande till föreståndarbefattning utan jämväl
för aspiranter till vissa lärarebefattningar, nämligen befattningar såsom
ordinarie lärare och biträdande lärare i navigation vid navigationsafdelning.
Sistnämnda förslag afser att bidraga till åstadkommande af
en bättre och mera homogen undervisning inom de olika navigationsskolorna,
och har kommittén så mycket mindre tvekat att föreslå denna
utsträckning, som under senare tiden inga ordinarie lärare, såvidt kommittén
kunnat inhämta, blifvit anställda utan att hafva aflagt ifrågavarande
examen.

Beträffande den undervisning, som afser att bibringa de i examen ingående
kunskaperna, anser kommittén tillräckligt, att denna undervisning
hädanefter endast anordnas hvartannat år, då, enligt hvad kommittén
har sig bekant, elevernas antal i de hittills årligen hållna kurserna varit
ganska ringa, vanligen endast 3 å 4, och den i följd af nyss angifna
ändringar motsedda ökningen af elevantalet ej torde blifva större än
att den föreslagna anordningen fullt kommer att motsvara behofvet.
Kurserna skulle fortfarande äga rum i Stockholm, där såsom lämpliglokal
för dem toi-de kunna påräknas därvarande navigationsskola, såvidt
hinder för denna lokals begagnande för detta ändamål ej kommer
att möta.

Vidkommande undervisningen har tagits under öfvervägande en utvidgning
af densamma till att omfatta ej mindre vissa ämnen, i Indika undervis -

ning meddelas af navigationslärarna, men hvilka ej ingå i den nuvarande
föreståndarkursen, än äfven någon utbildning i pedagogik jämte praktiska
öfningar i undervisnings meddelande; och vidare har kommittén
tagit under ompröfning en ifrågasatt utveckling af kurserna, så att desamma
skulle afse meddelande af högre kunskaper åt de sjökaptener,
som önskade förvärfva sådana, och sålunda utgöra ett slags högre undervisningsanstalt
i navigation. Emellertid har det, såsom redan i det föregående
blifvit omförmäldt, synts kommittén lämpligt att först afvakta
resultatet af navigationsskolornas omorganisation, innan några ytterligare
åtgärder vidtagas i de sålunda angifna riktningarna.

Undervisningen har föreslagits skola omfatta tre kurser i stället för
nuvarande två kurser. För hvardera af dessa kurser skulle anställas
en lärare, men något hinder för att anställa samma lärare uti kursen i
matematik, fysik och mekanik som uti kursen i astronomi och astronomisk
navigation synes ej förefinnas. Ehuru lärarebefattningarna icke, såsom enligt
gällande bestämmelser, böra vara förbundna med vissa andra tjänstebefattningar,
utan städse innehafva» af de lämpligaste personer, som för
ändamålet kunna erhållas, har kommittén dock velat framhålla föreståndaren
för nautisk-meteorologiska byrån såsom en på grund af sina fackkunskaper
särskild! lämplig lärare i ämnena deviationslära och nautisk
meteorologi.

Lärokursen i sin helhet har i hufvudsak bibehållits vid sitt nuvarande
omfång; för några ämnen har dock eu ändring och komplettering
ansetts behöflig dels på grund af de erfarenheter, som framgått ur den
nuvarande undervisningen, och dels på grund af den omändring, som i
vissa afseenden föreslagits beträffande navigationsskolekurserna. I fråga
om ämnet matematik har sålunda föreslagits sådan utvidgning af ämnet,
som synts behöflig för att bibringa dem, som aflagt sjökaptensexamen,
tillräckliga kunskaper, utöfver hvad de i sjökaptenskursen inhämtat,
för att kunna följ a den i navigationslärarkursen ingående undervisningen
i den högre matematiken. Därjämte har tillkommmit undervisning i
fysik och mekanik, som ansetts behöflig för en bättre uppfattning af
ämnena astronomi och deviationslära, och hvilken undervisning jämväl
äger sin betydelse för den framtida lärareverksamheten inom navigationsskolan.

Vidkommande kursen i astronomi och astronomisk navigation liar
ökad vikt lagts vid de teorier och metoder, som äga betydelse för den
nautiska astronomien, hvaremot eu minskning ägt rum beträffande läran
om fast uppställda astronomiska instrument samt beträffande geodetiska
beräkningar och mätningar.

268

De tidvattensberäkningar, som förekomma i flen nuvarande kursen,
hafva på grund af sin enkla beskaffenhet icke vidare ansetts böra göras
till föremål för undervisning. Däremot har med afseende å ämnet deviationslära
en komplettering, omfattande kompasspröfning och kännedom
om deflektorn, ägt rum.

Någon ökning i tiden för de särskilda kurserna har blifvit en följd
af de föreslagna ändringarna.

Godkänd examen i matematik, fysik och mekanik har ansetts nödvändig,
innan tillåtelse att deltaga i de öfriga kurserna lämnas. Under
vissa villkor, som i § 10 nämnas, torde emellertid tillåtelse böra kunna
erhållas att åhöra föreläsningarna i ett eller derå ämnen utan iakttagande
af den nyss angifna ordningsföljden.

Slutligen vill kommittén fästa uppmärksamheten därå, att, såsom af
förslaget till stat för navigationsskolorna inhämtas, i hvarje års stat upptagits
1,200 kronor för nu ifrågavarande undervisnings meddelande samt
att dessa medel äro afsedda att besparas för ändamålet de år kursen ej
äger rum. Härigenom kommer att till förfogande för hvarje kurs förefinnas
ett belopp af 2,400 kronor. Kommittén har afsett, att ersättning
häraf skulle utgå med 800 kronor till hvar och en af de för ofvan
nämnda tre kurser anställda lärarna.

269

Motiv

till

Förslag till stat för navigationsskolorna i riket jämte förslag till villkor
för åtnjutande af de å navigationsskolornas stat uppförda löneförmåner
samt till pensionsbestämmelser.

Sedan befattningen med navigationsskolorna öfverflyttats till förvaltningen
af sjöärendena, fastställdes stat för dessa skolor att gälla
från och med år 1878. Uti denna stat hafva sedermera ej skett andra
väsentliga ändringar än att dels en ny navigationsskola i Strömstad tillkommit,
dels från och med år 1891 föreståndarnas tjänstgöringspenningar
blifvit något ökade och ordinarie lärarnas aflöning fördelad i fast lön
och tjänstgöringspenningar, dels inspektörens arfvode blifvit höj dt och
arfvodeshöjning likaledes skett för extralärare, dels ock slutlig en nya
lärarebefattningar blifvit i staten uppförda.

Kommittén anser obehöflig! att här ingå på någon särskild redogörelse
för de allmänt kända förhållanden, som för närvarande göra
krafvet på höjda löneförmåner för statens tjänstemän till en brännande
fråga,. och likaledes torde det få anses obehöflig!; att här uppdraga någon
jämförelse med andra statstjänares, speciellt lärares, löneförhållanden.
Visserligen skulle en sådan jämförelse på intet vis utfalla till fördel
för navigationsskolornas lärare, men då dessa lärare med hänsyn till
såväl utbildning som andra förhållanden utgöra en alldeles särskild kategori
för sig, skulle jämförelsen blifva till föga gagn för bedömande af
frågan om den löneförhöjning, af hvilken ifrågavarande lärare otvifvelaktigt
aro i behof och utan hvilken någon verklig omorganisation af
navigationsskolorna icke är tänkbar.

Kommittén vill här endast framhålla några omständigheter, som
gorå en tillräcklig löneförhöjning oeftergiflig, nämligen dels det ökade
arbete, som den nya organisationen kommer att kräfva af inspektör,
föreståndare och lärare, och dels behofvet af en sådan inskränkning i
föreståndares och ordinarie lärares rätt att mot godtgörelse meddela privat
undervisning åt eleverna hvarom i det föregående vidare nämnts
— att dylik undervisning hädanefter kommer att utgöra undantag i
stället för regel.

Till jämförelse mellan de enligt nu gällande stat utgående löneför -

270

maner för inspektör, föreståndare och ordinarie lärare samt de löneförmåner,
hvarom kommittén ansett sig höra göra framställning i sitt
statförslag, hafva uppgjorts följande tabeller:

Nu gällande stat:

1		Tjänstgö-
	Fast lön.	ringspen-	Arfvoden.	Summa.
		nin gar.
	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
Inspektören .............................................................	—	—	2,000	2,000
Föreståndare i Stockholm, Göteborg, Malmö och Härnö-
sand..................................................	1,800	1,500	—	3,300
> i Karlshamn, Kalmar, Västervik, Visby,
Gefle och Strömstad.............................	1,800	1,000	__	2,800
Ordinarie lärare i Stockholm, Göteborg och Malmö..........	1,000	800	—	1,800
» i Härnösand, Karlshamn, Kalmar, Väster-
vik, Visby, Gefle och Strömstad.........	1,000	500	—	1,500

Härtill kommer efter 5 och 10 års tjänstgöring förhöjning i lönen med 500 kronor hvardera
gången för föreståndare och 250 kronor hvardera gången för lärare. Föreståndare åtnjuter därjämte
fri bostad, som upplätcs af den stad, där skolan är belägen.

Af kommittén föreslagen stat:

		Tjänstgö-
	Fast lön.	ringspen-	Arfvoden.	Summa.
		ningar.
	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
Inspektören ...............................................................	—	—	7,000	7,000
Föreståndare i Stockholm, Göteborg, Malmo och Härnö-
sand..................................................	2,700	1,600	—	4,300
» i Kalmar, Visbv och Hälsingborg.............	O'' - O	1,300	—	3,800
> i Gefle, Västervik, Karlshamn och Ström-
stad..................................................	2,000	O O O	—	3,000
Ordinarie lärare i Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand,
Kalmar, Visby och Hälsingborg..........	1,700	800	—	2,500

Härtill kommer efter 5 och 10 års tjänstgöring förhöjning i lönen med 500 kronor hvardera
gången för såväl föreståndare som lärare. Föreståndare åtnjuter därjämte fri bostad, som upplåtes af
den stad, där skolan är belägen.

271

De omständigheter, som nödvändiggöra en höjning af inspektörens
arfvode, äro i det föregående närmare berörda. Här må endast ytterligare
erinras, att de föreslagna aflöningsförmånerna för de högst aflönade
föreståndarna utgöra, med inberäknande af två ålderstillägg,
5,300 kronor, hvartill kommer fri bostad. Då gifvetvis någon skillnad
mellan dessa föreståndares och inspektörens aflöningsförmåner synes böra
förefinnas, torde någon nedsättning af det för inspektören föreslagna
arfvodet icke gärna kunna ifrågasättas.

Med afseende å det ökade arbete, som den nya organisationen,
enligt hvad ofvan uppgifvits, kommer att kräfva af föreståndare och
lärare, torde böra påpekas, att denna ökning, hvad beträffar lärarna,
består i en ökning af lärokursernas längd och, hvad beträffar föreståndarna,
såväl i en ökning af lärokursernas längd som i en ökning af
tjänstegöromålen. Då ökningen af föreståndarnas göromål vid de stora
navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg torde blifva rätt betydande
och dessa föreståndare därför äro i behof af biträde vid undervisningen
i sjökaptensklassen, har vid dessa skolor föreslagits anställande
af en biträdande lärare i navigation. Denna lärares undervisningsskyldighet
skulle icke vara inskränkt till sjökaptensklassen utan
äfven utsträckas till andra klasser, när behof af biträde därstädes
förefinnes, såsom t. ex. vid korrigering af skof- och räkneuppgifter,
observationers tagande, slutrepetition m. in. Det torde för öfrigt ofta
blifva nödvändigt att på grund af elevernas stora antal vid ifrågavarande
skolor uppdela dessas sjökaptensklasser i parallellklasser, och i
sadana fall bör den biträdande läraren afses för undervisningen i den
ena parallellklassen.

Hvad därefter angår aflöningen för de egentliga speciallärarna, cl. v. k.
alla speciallärarna med undantag af ofvannämnda biträdande lärare, innebär
kommitténs förslag införandet af en helt ny princip. Dessa lärare åtnjuta för
närvarande arfvoden till växlande belopp, högst 1,800 kronor och lägst 200
kronor, och dessa arfvoden utgå oberoende af undervisningstidens längd,
som torde vara ganska växlande vid de olika skolorna, Enligt kommitténs
asikt böra arfvodena till speciallärarna utgå med visst belopp för
undervisningstimme per vecka, eller efter enahanda grunder, som i fråga
om liknande lärarebefattningar tillämpats vid en del löneregleringar under
senare tider, exempelvis vid sjökrigsskolan. Arfvodena hafva föreslagits
till 150 eller 120 kronor för undervisningstimme per vecka, alltefter de
större eller mindre fordringar, de olika ämnena ställa på lärarna. Ett
undantag härifrån har dock gjorts i fråga om lärarna i ångmaskinlära,
fysik och mekanik samt i matematik vid maskinistafdelningarna, för

272

hvilka lärare arfvodet för undervisningstimme per vecka föreslagits till
100 kronor, en nedsättning, som ansetts kunna motiveras med det för
ifrågavarande lärare upptagna större antalet undervisningstimmar.

Beträffande den för maskinistafdelningen inom navigationsskolan i
Härnösand föreslagna staten torde särskild! böra uppmärksammas, att
delvis gemensam undervisning ansetts kunna anordnas för eleverna i
l:a och 2:a maskinistklasserna. I dessa klasser torde nämligen ett jämförelsevis
mindre antal elever kunna påräknas, säi-skildt i den förstnämnda
klassen. 1 följd häraf har det för speciallärarna upptagna antalet
timmar kommit att ställa sig något annorlunda vid denna skola
än hvad förhållandet är vid ofri ga skolor.

För lärarna i skeppar- och 3:e maskinistklasser, hvilka lärare enligt
kommitténs förslag skulle komma att bestrida hela undervisningen inom
de respektive klasserna, har aflöningen synts lämpligast böra utgå i
form af ett bestämdt arfvode för hela kursen. 1

Af en jämförelse mellan antalet ordinarie lärare inom navigationsafdelningarna
enligt nu gällande stat och den föreslagna staten framgår,
att 8 ordinarie lärarebefattningar skulle komma att indragas, nämligen
en dylik befattning vid hvardera af skolorna i Göteborg, Malmö, Härnösand,
Västervik, Gefle och Strömstad samt två befattningar vid skolan i
Karlshamn, hvaremot en ordinarie lärare skulle tillkomma vid den nyinrättade
skolan i Hälsingborg. Så länge förstnämnda lärare stå kvar i
tjänsten, torde de kunna åläggas undervisningsskyldighet i skeppar klasserna
eller såsom biträdande lärare i navigation i de skolor, där sådana
lärare äro afsedda att anställas; och torde för sådant fall de för omförmälda
undervisning upptagna arfvoden i stället kunna besparas.

Till böckers, undervisaingsmateriels och andra inventariers underhåll
ocli förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning in. m. har
för samtliga skolor beräknats lika stort belopp, eller 500 kronor, hvilket
för de större skolorna betecknar någon sänkning och för de mindre
skolorna någon höjning i jämförelse med de i gällande stat för samma
ändamål upptagna summor. Hvad som utöfver nyssnämnda belopp erfordras
för ifrågavarande utgifter är afsedt att fyllas genom anlitande
af elevernas afgifter, hvilka, såsom framgår af det föregående, blifvit
något förhöjda. Då dessa afgifter komma att uppgå till betydligt högre
belopp vid de större skolorna än vid de mindre, torde de i statförslaget
upptagna beloppen vara tillräckliga äfven för de förra skolorna.

De i gällande stat till extra lärarekrafter, enligt marinförvaltningens
bestämmande, och till Kung!. Maj:ts disposition upptagna belopp af
5,500 och 2,900 kronor hafva i kommitténs förslag upptagits till respek -

273

tive 5,000 och 3,000 kronor. .Detta har emellertid endast kunnat ske
förslagsvis, då det torde vara omöjligt att på förhand, innan man fått
någon erfarenhet om huru behofven för den nya organisationen komma
att gestalta sig, verkställa någon detaljerad beräkning öfver dessa kostnader.
Detta gäller såväl kostnaderna för extra lärarekrafter som de
kostnader, som böra utgå af de till Kungl. Maj:ts disposition ställda medel,
livilka senare kostnader torde komma att afse eu hel del olika ändamål,
såsom t. ex. ersättningar åt tillförordnade examensförrättare, vikariatsersättningar
vid ledighet för inspektören m. in.

Beträffande statförslaget är i öfrigt endast att märka, att den enligt
gällande stat till extra lärarna i ångmaskinlära i navigationsafdelningen
vid skolorna i Visby och Karlshamn utgående fyllnad af 300
kronor i de uti staten upptagna arfvodesbelopp — hvilken fyllnad åtnjutits
alltsedan år 1891, då de i staten för dessa lärare upptagna arfvoden
minskades med nämnda belopp — ur statförslaget utgått. Anledningen
härtill är, att läraren i Visby numera aflidit och att läraren i
Karlshamn nästan samtidigt med att den nya staten kan komma att
tillämpas uppnår pensionsåldern.

De af kommittén framlagda förslag till villkor för åtnjutande af de
i statförslaget uppförda löneförmåner samt till pensionsbestämmelser äro
uppgjorda i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad i enahanda afseende
stadgats i fråga om en del under de senare åren vidtagna löneregleringar.
Särskilt har kommittén därvidlag haft till förebild de bestämmelser,
som finnas intagna i Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse den 15 december
1905 angående ny löne- och pension sreglering för lektorer vid
sjökrigsskolan.

I fråga om de föreslagna pensionsbestämmelserna vill kommittén
fästa uppmärksamheten därå, att af ålderstilläggen endast en del, 350
kronor, beräknats till lönen och återstoden, 150 kronor, till tjänstgöringspenningarna,
hvilket utöfvar inflytande å pensionsbeloppen, som genom
ett sådant förfarande blifva i motsvarande grad minskade.

Uträkningen af de belopp, hvarmed föreståndare och ordinarie lärare
föreslagits skola bidraga till sin pensionering, är verkställd i enlighet
med de grunder, som angifvits i det kommittébetänkande, som den 7
november 1902 afgifvits angående förändradt ordnande af det civila
pensionsväsendet; dessa grunder synas jämväl hafva blifvit tillämpade
i en del senare pensionsregleringar, exempelvis pensionsregleringen för
lärare och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk. Vidkommande berörda
uträkning torde böra påpekas, att, därest pensionsafgifterna anses

274-

böra utföras endast i hela krontal, en afrundning af beloppen till närmast
lägre krontal lämpligen kan vidtagas.

Till jämförelse mellan de föreslagna pensionsbeloppen och pensionsbeloppen
enligt gällande bestämmelser har uppgjorts följande tabell.

	Gällande	Föreslagna
	pensions-	pensionsbe-
	belopp.	lopp.
	Er.	Er.
Föreståndare i Stockholm, Göteborg, Malmö och Härnösand.................	2,800	3,400
» i Kalmar, Visby och Hälsingborg..................................	2,800	3,200
» i Gefle, Västervik, Karlshamn och Strömstad..................	2,800	2,700
Samtliga ordinarie lärare................................................................	1,500	2,400

275

Särskild utlåtande beträffande förslag om utbildande af

sjöfolk å skolfartyg.

Det har redan i det föregående blifvit omförmäldt, att styrelsen för
nautiska föreningen i Göteborg i underdånig skrifvelse den 26 november
1904 gjort framställning angående vidtagande af åtgärder för förbättrad
sjömansutbildning samt att denna framställning, efter det marinförvaltningen
afgifvit utlåtande däröfver, blifvit, i enlighet med förvaltningens
hemställan, öfverlämnad till denna kommitté för att tagas i
öfvervägande i sammanhang med öfriga navigationsundervisningen berörande
frågor.

Den af nautiska föreningen sålunda gjorda framställningen,, hvilken
kommittén ansett böra i dess helhet här intagas, är af följande innehåll.

»Under de senare åren har man i vårt land allt mer fått uppmärksamheten
riktad på behofvet att upphjälpa sjöfartsnäringen; och värdefulla
åtgärder i sådant syfte hafva äfven blifvit vidtagna. Så har t., ex.,
bland annat, stiftats lag om inteckning i fartyg, samt af staten anvisats
medel för beredande af lån för rederirörelsen.

Inom ett viktigt område af sjöfartsnäringen, nämligen beträffande
sjömansutbildningen, har man dock här i riket icke följt med sin tid
och beaktat de kraf, som förändrade förhållanden föranleda. Det torde
ligga i öppen dag, att utan en god sjömansstam af såväl befäl som
manskap kan sjöfartsnäringen icke med framgång bedrifvas.

De svenska sjömännen hafva städse haft godt namn om sig för sin
duglighet; och man kan fortfarande med fullt fog påstå, att våra svenska
ynglingar erbjuda ett utmärkt material för danande af sjömän. I den
mån som ångfartygen börjat uttränga segelfartygen, hafva dock tillfällena
för sjömännens utbildning inom vår handelsflotta betydligt minskats.
Göroinålen ombord å ett ångfartyg äro nämligen icke ägnade att i samma
grad som å ett segelfartyg utbilda de egenskaper hos sjömänuen, som
erfordras för att dessa skola blifva fullt lämpliga för sitt yrke.

276

För att råda bot å det anmärkta missförhållandet hafva, såsom redan
nämnts, här i riket inga betydande åtgärder vidtagits. Väl hafva vi
ett mindre skolskepp, »Abraham Rydberg», men den korta öfningstiden
ombord å detta fartyg är alldeles otillräcklig för att i nämnvärd grad
kunna öfva inflytande på de unga sjömansämnenas utbildning.

I utlandet, där liknande svårigheter som hos oss yppat sig i förenämnda
hänseende, hafva mer eller mindre kraftiga åtgärder vidtagits
till desammas undanröjande; och tillåter sig styrelsen att härom meddela
några upplysningar, hufvudsakligen hämtade ur en af navigationsskoleföreståndaren,
löjtnanten Alex. Thore å trycket utgifven skrift om bättre
sjömansutbildning, af hvilken skrift ett exemplar här bifogas.

I »Georg Stage» äga danskarna sedan midten af 80-talet ett ändamålsenligt
skolskepp. Fartyget är fullriggadt och försedt med hjälpmaskin.
Det har befäl ifrån örlogsflottan. Öfningarna fortgå omkring
5 månader årligen, större delen af tiden till segels 1 Nord-och Östersjöm
Cirka 80 sjömansadepter i ålder mellan 14 och 18 år uppfostras årligen.
Man söker bibringa ynglingarna tillräcklig färdighet att sedan kunna
utmönstra som jungman eller möjligen lättmatroser samt förhjälper dem
att erhålla platser. Skolskeppet, som är tillkommet genom eu donation,
åtnjuter från danska staten ett årligt anslag af 15,000 kronor. Skeppsredare
i Köpenhamn bidraga därjämte med en viss afgift per ton af
sina fartyg. Eleverna betala 60 kronor för sin beklädnad, och för
»ifrigt är kursen kostnadsfri.

Norge har först de senare åren fått skolskepp. I Kristiania har
inan en liten brigg, »Statsraad Ericksen», som har plats för 45 elever.
Ofningskursen omfattar 4 månader, hvaraf 2 månader under segling i
Kristianiafjorden och Kattegat. Bergen har sedan 12 år tillbaka ett
stillaliggande skolskepp »Björgvin», där årligen SO å 40 ynglingar erhålla
sjömanspli. År 1903 har man därstädes från marinen för billigt pris
fått öfvertaga ett förutvarande öfningsfartyg att användas till seglande
skolskepp. I Trondhjem har man i 4 år ägt ett seglande skolfartyg,
briggen »Tordenskjold». Ombord å detta uppöfvas årligen 50 ynglingar
till sjömän. Tiden till sjöss är 2 Va å 3 månader. Ombord å de norska
skolskeppen finnes ett litet antal betalande elever, men större delen
emottages gratis från obemedlade hem. Medel till öfningarna erhållas
genom frivilliga bidrag och anslag från respektive kommuner.

I England har man upprättat kostnadsfria utbildningsanstalter för
danandet af sjömän till de lägre graderna. Sådana utbildningsanstalter
finnas i flera af Englands kuststäder. Man använder härtill gamla utrangerade
örlogsfartyg, som inrättats till skolskepp. Fartygen äro meren -

277

dels skänkta af kronan, men driftkostnaderna bestridas genom donationer
och frivilliga bidrag. Öfver 20 dylika fartyg finnas, å hvilka årligen
4,000—5,000 ynglingar uppfostras för sjön. Fartygen äro stillaliggande,
men för öfrigt är tjänsten ombord så nära som möjligt lika med förhållandena
å ett seglande fartyg. Undervisning lämnas icke blott i
sjömansfärdighet utan ock i vanliga skolämnen. Flera af fartygen kunna
anses vara ett slags förbättringsanstalter. De mottaga nämligen vanartiga
gossar, barnhusbarn och andra, livilkas uppfostran blifvit försummad.

Tyskarne äro sist ifråga om inrättandet af skolskepp, men hvad
man där försutit i tid, tager man igen i effektivitet. FIos ingen nation
har under de senare åren ångbåtsflottan ökats i större proportion
än i Tyskland. Men nödvändigheten af att uppehålla sjömansdugligheten
har också därstädes blifvit insedd inom ledande sjöfartskretsar;
och kraftiga åtgärder hafva blifvit vidtagna för erhållandet af dugligt
manskap och befäl. År 1900 bildades på initiativ af storhertigen af
Oldenburg och under medverkan af framstående sjöfartsidkande personer
Deutsche SchulschiffVerein. Medlemmarna i denna förening, och hit
höra flera från inlandet, betala årligen 200 mark. Hans majestät kejsaren
af Tyskland tillskjuter hvarje år 5,000 m., riksregeringen och
öfriga stater bidraga med 52,000 in. och rederierna med 37,000 mark.
Redan ett år efter föreningens bildande hade man ett skolskepp i gång,
det fullriggade stålskeppet »Grossherzogin Elisabeth)) på 1,600 tons deplacement.
Fartyget byggdes för ändamålet vid Rickmers varf och
kostade 450,000 mark. Det utgick under befäl från örlogsflottan och
med 150 ynglingar ombord på sin första resa våren 1901. Sommarmånaderna
tillbragtes på Nord- och Östersjön, därefter gick resan till
Yest-Indien, hvarefter man återvände hem. Programmet för den ettåriga
öfningstiden omfattar segelmanöver, sjömanskap, båttjänst o. s. v.,
dessutom styrningsregler, seglingsunderrättelser om de ställen man besöker,
landkänningssegling o. d. Vanlig skolundervisning lämnas därjämte
i modersmålet, engelska, historia och geografi . Några af de ynglingar,
som särskild! utmärka sig, tillåtas stanna ombord ytterligare två
år och erhålla då fullständig utbildning i sjömanskap samt dessutom
undervisning i teoretisk och praktisk navigation. Afgiften är 250 m.
årligen och 120 in. för uniformer, men många friplatser finnas. De,
som stanna utöfver första året, betala för den följande tiden 600 m. årligen.
Vid fartygets hemkomst våren 1902 anstäldes uppvisning i segelbärgning,
manöver etc. Enligt samstämmig utsago af närvarande fackmän
var resultatet af öfningen mycket godt.

278

Äfven i Förenta staterna tiar man anskaffat seglande skalskepp.
Till Boston hör ångkorvetten »Enterprise», till Newyork segelskeppet
»S:t Mary» och till Filadelfia segelskeppet »Saratoga». Dessa fartyg
hafva för omförmälda ändamål varit i gång sedan början af 1890-talet
och hafva hvardera 100 elever ombord. Fartyg och befäl bestås af
örlogsflottan, men föröfrigt bestridas kostnaderna af respektive städer
och stater. Elevernas afgift är ringa. Kursen inbegriper vanlig sjömansträning,
diverse skolkunskaper jämte navigation och räcker i två år.

I Belgien finnes ett skolfartyg, nämligen tremastade skonerten »Ville
d’Ostende» om 244 registertons, tillhörande belgiska staten. Därjämte
har man i Belgien beslutat anskaffa ytterligare ett skolfartyg och för
sådant ändamål från Greenock beställt ett stålskepp om 3,100 tons,
hvilket skall levereras innevarande november månad och kommer att
bära namnet »Comte de Smet de Nayer».

Slutligen har man i Frankrike skolfartyget »Colbert».

Hvad ofvan nämts angående förhållandena i utlandet afser hufvudsakligen
utbildandet af manskap; och skall styrelsen här nedan i korthet
redogöra för de åtgärder, som i andra länder vidtagits för fostrandet
af dugligt befäl.

I England går icke såsom hos oss vägen till befälsposterna genom
skansen. Det stora flertalet af styrmän och kaptener å engelska fartyg
hafva tillbringat sina första läroår till sjöss såsom »apprentices» (lärlingar).
Apprenticesystemet har där i landet gamla anor. Fordom var
redaren af hvarje engelskt fartyg utöfver 200 tons skyldig att å fartyget
medtaga ett visst antal lärlingar. Detta bruk har bibehållit sig på nästan
alla fartyg på långresor, och vanligen medföras på hvarje dylikt fartyg
4 till 6 ynglingar att utbildas till befäl. Eu yngling, som går till sjöss
med tanke på att i en framtid blifva befäl, anmäler sig som apprentice
hos någon skeppsredare, och ett kontrakt uppgöres, vanligen på fyra
år, i enlighet med af Board of Trade utfärdadt formulär. Lärlingen
erlägger i förskott en afgift varierande mellan 20—50 £, som vanligen
återlämnas efter tjänstetidens slut, men någon hyra betalas ej under
lärlingstiden. Lärlingarna utgöra en särskild del af besättningen. De
hafva sin egen mess och få vanligen något bättre kost än folket i skansen.
Enligt kontraktet skall apprenticen inläras »the business of a
seaman», men det är ej närmare angifvet, hvilka färdigheter och kunskaper,
som häri ingå, och uppvisning eller förhör företages ej efter
lärotidens slut. Då lärlingstiden är slut, brukar apprenticen besöka navigationsskola
för att aflägga styrmansexamen samt anses därefter vara
kompetent att taga anställning som 2:dre eller 3:dje styrman.

279

Antalet lärlingar, som utbildas, är nu mindre än förr på grund af
segelflottans tillbakagång. Man bär under senare åren i ganska stor
utsträckning infört apprentice-institutionen å ångare. Där betalas i allmänhet
ej någon premie, men resultatet af utbildningen anses blifva
sämre.

Man söker att bibehålla apprenticesystemet i engelska handelsflottan.
Det är till och med ifrågasatt att ur allmänna medel premiera de segelfartyg,
som föra lärlingar, men ett allmänt och, som tyckes, berättigadt
klander höjes däröfver, att ynglingen får lära för litet under sin lärlingstid.
I flera fartyg tager sig befälet ej an lärlingarne; i sjömansarbeten
få de ej lära stort mera än om de gått i skansen; och någon
boklig undervisning förekommer ej. Knappast kan man dock undra
häröfver, då kaptenen ej erhåller någon godtgörelse för det lärarekall,
som ålägges honom.

Att genomgå en kurs å någon af de stationära skolskeppen »Conway»
eller »Worcester», innan man går ut som apprentice, anses i England
vara det fördelaktigaste sättet att börja sjömansbanan. Men denna
väg stål- ej öppen för den fattige ynglingen, enär kostnaden belöper sig
till omkring 70 £ pr år. Kursen är tvåårig samt innefattar sjömanskap
och allmännna skolkunskaper i ganska stor omfattning. Dessa skolor
hafva varit i gång i 40 år och äga mycket godt rykte om sig. Conway
är stationerad i Thames-floden och Worcester i Mersey. De större
ångbåtsbolagen lämna företräde åt f. d. Conway- och Worcesterelever.
Bland öfriga fördelar må nämnas, att några elever från hvarje fartyg
årligen antagas till aspiranter i flottan för att sedermera befordras till
reservofficerare.

En i England inom nautiska kretsar välbekant personlighet, lord
Brassey, startade i början af 1890-talet en »förbättrad metod för sjömäns
yrkesutbildning)). Ombord å tvenne segelfartyg, använda i vanlig fraktfart,
anordnades plats för ett flertal apprentices eller »midshipmen», såsom
de där benämnas. Den praktiska delen af sjömansyrket inläres på
vanligt sätt, men dessutom medföljer en särskild lärare, som under kaptenens
öfverinseende meddelar undervisning i navigation, författningar
och dylika ämnen. Företaget bedrifves nu af rederifirman Devitt &
Moore i London å tvenne af firmans fartyg på Australietraden »Illawara»
och »Macquarie».

Hvad Frankrike angår inhämtas från en därstädes utkommande sjötidskrift,
att kommunalmyndigheterna i Bordeaux ämna igångsätta ett
större seglande fartyg för utbildning af befälsaspiranter. I Dunqerque
lärer man jämväl vara betänkt på en dylik åtgärd, och troligen kom -

280

mer man inom kort att hafva öfningsfartyg för handelsflottan i alla
större franska sjöstäder.

Till sist några ord om de nyligen af Norddeutscher Lloyd inrättade
»Kadetten-Schulschiffe». Enligt den redogörelse, som nämnda rederifirma
lämnat om denna skolinstitution, är ändamålet med densamma att
utbilda unga sjömän till styrmän och kaptener i handelsflottan. Man
har äfven till syftemål att mera än hittills förmå ynglingar, hvilka haft
förmånen af god uppfostran, att välja sjömansyrket. Sådana ynglingar
hafva i allmänhet hållit sig borta från sjön, icke minst på grund af de
dåliga förhållandena på de lägre trappstegen af yrket. Ombord å skolskeppet
erhåller kadetten en grundlig och systematisk utbildning såväl i
teoretisk som praktisk sjömanskunskap; och har man därvid i sikte de
fordringar, som ställas på det nutida befälet å större ångare. Med undantag
af de mest underordnade arbeten ombord, hvilka hvarken befordra
sjömanskunskap eller äro nödvändiga ur uppfostringssynpunkt, omfattar
tjänsten alla sjömansarbeten, äfven de hårdaste, och därvid sparas kadetten
ej mera än någon annan ung sjöman. Hans uppförande öfvervakas
därjämte noggrannt af befälet och lärarne.

Som skolskepp användas för närvarande tvenne fyrmastade stålslcepp
»Herzogin Sophie Charlotte» och »Herzogin Cecilie». Det förstnämda,
som är på 2,400 bruttoregistertons, byggdes 1895 i Geesterniinde
för firman Eickmers, men inköptes sedermera af Norddeutscher
Lloyds och inreddes till kadettskepp samt anträdde sin första resa år
1900. Ett betydligt större antal kadetter anmälde sig än fartyget kunde
mottaga. Det senare fartyget nybyggdes för ändamålet och gick ut på
sin första tur hösten år 1902. Båda fartygen gå i vanlig fraktfart, men
äro satta i sådan trade, att de besöka Nord-Europa hvarje sommar.
Befälet utgöres af kapten och fyra styrmän ifrån kofferdiflottan samt en
eller två särskilda lärare. Manskapet är till större delen ersatt genom
kadetterna, som få utföra de göromål, som förekomma. Kursen är
treårig. Årligen antagas 30—40 kadetter, så att vid full drift tillsammans
100—120 ynglingar å båda fartygen erhålla utbildning. Kadetterna
indelas efter ålder ombord i tre årsklasser: jungmän, lättmatroser
och matroser; och för hvarje årgång är uppställd en särskild utbildningsplan.
Efter slutad vistelse i skolskeppen erhålla kadetterna anställning
ombord å Norddeutscher Lloyds ångare som hjälpofficerare under ett
år med en aflöning 50—60 m. i månaden. Därefter genomgås styrmansskola
i land, men tiden härför, som eljest är 8 månader, blifver nu förkortad
till 4—5 månader.

281

För att blifva antagen till kadett erfordras viss skolbildning samt
god kroppskonstitution. Årliga afgiften, som kadetten får betala förskottsvis,
belöper sig till 800 mark.

Vid utbildningen lägger man hufvudvikten på att bibringa kadetterna
praktisk sjömansdugligbet. Teoretisk undervisning meddelas tre
timmar dagligen. Den omfattar språk, sjöstaternas historia, handelsgeografi,
aritmetik, geometri, geografisk styrmanskonst, astronomisk navigation,
meteorologi, signalering, författningar angående sjömansyrket,
lastning och lossning, säkerhetsåtgärder till sjöss m. in. Schemat för
tredje årskursens teoretiska utbildning har följande utseende:

Modersmålet: Fullständigt behärskande af språket i alla skriftliga
arbeten.

Engelska: Svårare lektyr. Författandet af enklare bref och berättelser.
Konversation.

Franska: Lika med engelska.

Historia: Sjöstaternas historia.

Geografi:
intressen.

Matematik: Repetition af hvad förut är genomgånget. Rätvinklig

sferisk trigonometri.

Astronomisk navigation: Latitud genom meridianhöjd. Longitud,
genom kronometern. Olika ortlinjemetoder.

Azimutberäkningar och azimuttabeller.

Kompassens kompensering.

Meteorologi: Vind och hafsströmmar.

Sjömanskap: Sjömanskap med särskildt afseende på ångfartyg.

Säkerhetsåtgärder för undvikande af olyckor m. in.

På framställd förfrågan har firman betecknat det hittills erhållna
resultatet af utbildningen såsom »utomordentligt tillfredsställande».

Vidkommande härefter de åtgärder, som här i riket kunna vara att
vidtaga för utbildning af manskap för handelsflottan, anser styrelsen
att härstädes likasom i utlandet böra anskaffas skolfartyg, å indika ynglingar,
som vilja egna sig åt sjömansyrket, kunna komma i åtnjutande
af en grundligare utbildning än den, som nu erbjudes å »Abraham
Rydberg».

Då uppätthållandet af en god sjömansstam är en nationell angelägenhet
såsom berörande icke blott sjöfartsnäringen utan jämväl vår
handel och industri, hvilka näringsgrenar stå i intimt samband med
sjöfarten, synas skolfartygen böra anskaffas och bekostas af staten.

Å hvarje skolfartyg böra årligen anordnas två kurser, hvardera på

282

sex månader, nämligen en under den varmare årstiden i nordiska farvatten
och en under den kallare årstiden i aflägsnare farvatten.

Skulle emellertid för närvarande medel för anskaffande af skolfartyg
icke kunna erhållas, tillåter sig styrelsen framhålla, huruvida det
icke kunde befinnas lämpligt, att ett eller två af de för utbildning af
skeppsgossar till örlogsflottan afsedda fartygen, finge under den tid,
fartygen ej användas för detta ändamål, begagnas såsom skolfartyg för
utbildning af manskap för handelsflottan.

Bland de olika medel, som i utlandet anlitats för danandet af
godt befäl för handelsflottan, anser styrelsen det af Norddeutscher
Lloyd införda, att å kombinerade skol- och fraktfartyg utbilda de
unga befälsämnena, vara mest förtjänt af uppmärksamhet. Därest ett
bolag bildades med uppgift att anskaffa och idka fraktfart med ett
sådant fartyg, hvilket gifvetvis skulle vara segelfartyg, borde företaget
kunna anordnas på sådant sätt, att bolagsmännen ej behöfde göra
några ekonomiska uppoffringar utan fast mer kunde förvänta skälig
vinst af detsamma. Hvad storleken af ett sådant fartyg beträffar,
torde den böra bestämmas till 2,000 å 3,000 tons dräktighet; och
bör fartyget vara byggdt af järn eller stål. En särskild lärare under
benämning navigationsstyrman bör anställas ombord med hufvudsaklig
uppgift att egna sig åt lärlingarnes teoretiska utbildning. Då aflönandet
af denne navigationsstyrman synes blifva allt för betungande
för rederiet, torde med hänsyn till den stora nytta, som för
den svenska sjöfartsnäringen kan af företaget förväntas, anslag böra af
statsmedel beviljas för navigationsstyrmannens aflönande. Detta anslagbör
förslagsvis bestämmas till 2,800 kronor, däraf 2,000 kronor i kontant
lön och 800 kronor i ersättning till rederiet för kost. Havigationsstyrmannen
torde antagas af rederiet efter Kungl. marinförvaltningens
hörande och med dess godkännande. Besättningen bör till större delen
bestå af lärlingar och i öfrigt af vanliga sjömän, som, i den mån lärlingarne
hinna förskaffa sig nödig erfarenhet, kunna till antalet inskränkas.
Lärlingarne, hvilka torde i vanlig ordning påmönstras, böra
vid antagandet vara 16 till 18 år gamla, förete läkarbetyg om god
hälsa och normalt färgsinne samt äga kunskaper, motsvarande dem, som
erfordras för afgång från femte klass i statens elementarläroverk. Detta
kunskapsmått är synnerligen önskligt, på det att eleverna under lärlingstiden
skola kunna rätt tillgodonjuta den undervisning'', som lämnas
dem, samt för att de blifvande befälhafvare skola komma i besittning
af den allmänbildning, som å vissa platser inom deras yrke är synnerligen
behöflig. Lärlingstiden bör anslås till minst 36 månader och undervis -

283

ningen bör anordnas så, att lärlingen vid lärlingstidens utgång kan vara
beredd att aflägga examen vid navigationsskola inom riket. De afgifter,
som lärlingarna hafva att för utbildning och vivre in. m. till rederiet
erlägga, synas lämpligen kunna bestämmas för första året till 500 kronor
och för andra året till 300 kronor, hvarefter lärlingarne böra vara befriade
från dylika afgifter. Till förekommande af lärlings rymning bör
för honom ställas viss borgen. Lärlingarne bära själfva hålla sig med
nödiga läroböcker, men öfrig undervisningsmateriel bör tillsläppas af
rederiet. De föreslagna afgifterna kunna möjligen vid första påseendet
förefalla afskräckande, men dels torde de vara nödiga för företagets realiserande,
dels uppvägas de helt säkert af den besparing, som för lärlingen
uppstår därigenom att han åtminstone i och för styrmansexamen icke
behöfver uppehålla sig vid navigationsskola under längre tid än som
erfordras för själfva examens afläggande. Företaget bör stå under
offentlig kontroll i så måtto, att befälhafvaren för hvarje kvartal skall
till rederiet insända rapport angående lärlingarnes utbildning, uppförande
och hälsotillstånd jämte annat, som kan vara af betydelse, hvarefter
rederiet årligen har att insända rapporterna antingen till Kungl. kommerskollegium
eller till Kungl. marinförvaltningen, hvilkendera af dessa
myndigheter som i vederbörlig ordning kan få uppdraget att emottaga
och granska rapporterna sig anförtrodt.

En annan utväg för utbildning af befäl för handelsflottan är, såsom
ofvan nämnts, det i England tillämpade apprentice-systemet, d. v. s.
antagandet af ett färre antal lärlingar å vanliga handelsfartyg. Detsammas
införande i Sverige skulle helt visst verka mycket godt, men
dels torde detta lämpligast böra öfverlämnas åt den enskilda företagsamheten,
och dels är berörda system i ett afseende mindre effektivt
än det ofvan förordade med kombinerade skol- och fraktfartyg, i det
att detsamma näppeligen torde erbjuda tillfälle till teoretisk utbildning
i större utsträckning. För bibringande af praktisk träning inom sjömansyrket
skulle apprentice-systemet, tillämpadt å segelfartyg, emellertid
vara synnerligen lämpligt och därför förtjänt af beaktande.

Slutligen får styrelsen såsom sin bestämda öfvertygelse framhålla,
att fordringarna för vinnande af inträde i navigationsskola behöfva betydligt
skärpas, särskilt hvad angår den praktiska tjänstgöringen till
sjöss. Den nu gällande bestämmelsen af 24 månaders tjänst till sjöss
för inträde i styrmansklassen är alldeles otillräcklig och torde böra fördubblas.
Till jämförelse kan nämnas, att motsvarande tjänstgöring är
bestämd i England till 48 månader och i Tyskland till 45 månader.
För ynglingar, som genomgått treårig lärlingskurs å kombineradt skol -

284

och fraktfartyg torde likväl med fästadt afseende å den grundliga och
systematiska utbildning, som å ett sådant fartyg skulle meddelas, undantagböra
göras, så att dessa lärlingar berättigas att omedelbart efter lärlingstidens
slut, således efter tre års sjötjänst, vinna inträde i navigationsskola
och därstädes aflägga examen. Tillika får styrelsen uttala den
åsikten, att styrmansbref ej bör tilldelas någon, som ej uppnått myndigålder.
Då man betänker det stora ansvar beträffande lif och egendom,
som hvital- å befälhafvaren å ett fartyg, synes icke vara förmätet att
fordra, att styrmannen, som vid förfall för befälhafvaren skall ersätta
denne, åtminstone bör äga den mognad, som enligt allmän lag fordras för
rätten att råda öfver sig själf och sitt gods.

På grund af det anförda får styrelsen härmed i underdånighet
hemställa:

att för svenska statens räkning måtte för utbildning af sjömän för
handelsflottan anskaffas ett eller flera skolfartyg af lämplig storlek eller,
om nådigt bifall härtill icke för närvarande kan erhållas, att ett eller
tva af de för utbildning af skeppsgossar till örlogsflottan afsedda fartygen
finge under den tid, de ej användas för detta ändamål, begagnas
såsom skolfartyg för utbildning af manskap för handelsflottan;

att Eders Kungl. Maj:t i nåder täcktes gifva sin marinförvaltning
uppdrag att på ansökan af rederi för kombineradt skol- och fraktfartyg
pröfva lämpligheten af föreslagen lärare ombord å sådant fartyg;

att för aflöning af en eller flera sådana lärare måtte af statsmedel anslås
nödigt belopp, hvilket för hvarje lärare torde böra bestämmas till 2,800 kr.;

att Kungl. kommerskollegium eller Kungl marinförvaltningen måtte
erhålla uppdrag att från rederiet för ett sådant kombineradt skol- och
fraktfartyg, hvarå med statsmedel aflönad lärare finnes anställd, årligen
emottaga och granska rapporter angående de å fartyget antagna lärlingarnes
utbildning, uppförande och hälsotillstånd jämte annat, som
han vara af betydelse; samt

att Kungl. reglementet angående navigationsskolorna i riket samt
Kungl. förordningen angående befälet å svenska handelsfartyg måtte i
så måtto ändras, att för inträde såsom elev i styrmansklassen skulle
fordras, bland annat, minst fyra års sjömantjänst, med undantag för
ynglingar, som genomgått treårig lärlingskurs å kombineradt skol- och
fraktfartyg, för hvilka ynglingar ytterligare tjänst till sjöss icke skulle
behöfvas för inträde i styrmansklassen, och att för undfående af styrmansbref
måtte erfordras, bland annat, att hafva fyllt 21 år.»

I den nu föreliggande frågan har kommitténs ledamot, nuvarande
envoyén in. m. G. O. Wallenberg, afgifvit ett" särskild! yttrande af följande
innehåll:

285

»Under öfverläggningarna om utbildningen af befälhafvare i svenska
handelsflottan har det visat sig vara önskvärdt, att den unge mannen,
som genomgått styrmansklass i navigationsskola, icke omedelbarligen må
tillåtas påbörja befälkafvarkurs, utan att emellan afslutad styrmans- och
påbörjad befälhafvarklass sjötjänst under viss tid måste utföras.

Jag delar till fullo åsikten om behofvet häraf, men anser också, att
olägenheter komma att uppstå för de unga befälhafvarämnena, genom
att de endast med stor svårighet torde vara i stånd att för så kort tid
skaffa sig anställning såsom styrmän ombord i fartyg. Som det årliga
antalet är omkring 230 stycken, kommer därigenom ett tillflöde i arbetsmarknaden
på detta område, som icke är konstant utan helt och hållet
tillfälligt, att föranleda svårigheter för dem, som redan innehafva sådana
platser. Släktskapsförhållanden och andra omständigheter kunna nämligen
ofta föranleda, att den fast anställde får vika för den tillfällige,
som oundgängligen är i behof af det föreskrift^ antalet sjömånader.

För att förekomma dessa olägenheter, men framför allt för att fylla
det verkliga behof af praktisk tillämpning ombord i fartyg af de i styrmanskurs
inhämtade teoretiska kunskaperna, anser jag inrättandet af
särskilda skolskepp af behofvet påkalladt.

Tillförene har tanken på skolskepp tagit den formen, att man å
seglande fartyg i långfart velat bereda tillfälle för ett antal apprentices
(lärlingar) att oafsedt genomgången kurs i navigationsskola få göra en
längre sjöresa. Man har i allmänhet tänkt sig, att sådan resa skulle
omfatta ett och ett hälft å två år och att afsikten skulle vara att rikta
de unges håg till sjölifvet och hos dem väcka lust för att söka inträde
i navigationsskolorna. Antalet som kunde anställas å hvarje fartyg har
icke beräknats högre än åtta.

Den anordningen kan vara god i och för sig, men den fyller i intet
afseende det nu föreliggande behofvet. De i långfart använda segelfartygen
äro hos oss numera så få, att man med beräkning af åtta lärlingar
per fartyg i allt fall icke skulle kunna tillgodose rekrytering i
någon större omfattning. Denna omständighet måste således beaktas
vid ett bedömande af frågan i så måtto, att de existerande segelfartygen
i långfart icke kunna annat än i någon mån tagas med i beräkningen
för det angifna ändamålet. Ej heller torde under en lång resa den ledning
kunna gifvas åt ynglingarne, som de så väl behöfva; och för den,
som känner lifvet ombord tmder en långresa, bör vara klart, att detsamma
icke befrämjar den energi och verksamhetslust, som man under
uppväxtåren särskildt bör vinnlägga sig om att utveckla hos ungdomen.

286

Jag liar tänkt mig frågan löst förmedels skolskepp, som icke likasom
kadettfartygen eller skeppsgossefartygen eller Rydbergska Stiftelsens
fartyg uteslutande begagnas för att herbergera det största möjliga antal
pojkar, utan jag hyser den åsikten, att man skulle låta dylika fartyg
segla i vanlig fraktfart och i våra egna farvatten för att därunder vänja
de unga befälsämnena vid navigering på dem och för att bibringa dem
någon erfarenhet i fråga om varukännedom, lastning, lossning, klarering,
umgänge med konsuler, stufvare och mäklare, äfvensom för att under
resorna under navigationslärarnes ledning få tillämpa de inhämtade teoretiska
kunskaperna i navigering genom observationers tagande, navigering
i tidvatten m. m.

Fartygen, som enligt mitt förmenande borde lämpa sig för ändamålet,
äro seglande järnskepp af c:a 600 tons dräktighet (1,000 tons d. av.).

Fartygen skulle på ett enkelt sätt inredas att härbergera 60 lärlingar,
hvarjämte de skulle förses med inredning för befälhafvare, två
styrmän och två lärare.

På grund häraf kan naturligtvis icke påräknas, att fartygets totala
d. w. tonnage skall kunna utnyttjas för att ernå inkomster, och äfven
har jag ansett, att man vid budgetens uppställande bör beräkna en träfrakt
af c:a 2 shillings lägre än den normala och en kolfrakt af c:a 1
shilling lägre än den gängse. Detta för att kunna betinga sig s. k.
steamerdispatch.

Fartygen borde under sommaren företaga två turer, den ena från
hamn i Nederbotten till engelsk ostkusthamn med trä och kol i retur.
Den andra likaledes från hamn i Nederbotten men till fransk hamn
(Calais, Cherbourg eller Havre) för att därunder bereda specielt tillfälle
till studier af de komplicerade tidvattensförhållandena i Engelska
kanalen.

I afseende på lastkvantiteten har jag ansett, att ett dylikt fartyg
kunde intaga ungefär Vs af sin vanliga last d. v. s. resp. 200 stds trä
och 800 ton kol. Lastningen och lossningen samt alla andra förekommande
göromål förutom matlagning skulle ombesörjas af lärlingarne. De
borde indelas i 4 eller 5 vaktkvarter. Under dagens lopp skola lektioner
gifvas af de medföljande navigationslärarne, specielt för att bibringa
en praktisk tillämpning af hvad under vintern inhämtats.
Undervisningen skall vidare gifvas i varukännedom, i formaliteter ifråga
om lastning och lossning samt stufning, om karantän, om fartyg i nöd
och om hvad som iakttagas bör i strandningsfall, lodhyfning samt
sjömanskap i allmänhet.

287

Ett fartygs budget ställer sig på följande sätt:

1,000 ton d. w. c:a 600 B. T.

(Lastning och lossning med besättningen excl. trimning
Debet:

1 befälhafvare...........	å	300	— Kr.	300	•—-
3 lärare .....................	å	200	— »	600	—
2 styrmän .................	> a	100	— »	200	—
2 stewards..................	\ a	100	— ))	200	—•
Kosthåll, 8 man ......	å	1	50 »	360	—
d:o 60 man .....	å	1	— :»	1,800	•—-
Underhåll.....................	\ a	750	- ))	750	—
Utrustning.................	\ a	750	— »	750	—-	4,960: —
			eller	pr månad	5,000: —
6 månader å 5,000						30,000: —
1 års ränta å 105,000					4,200: —

Assurans 6 månader .......

svensk hamn

3,500

Utgifter i

d:o

gifter etc.

(fria fyr- och båkaf -

kr. 37,700:

engelsk hamn.

Trimning af kolläst ..........

Utgifter i svensk hamn .

D:o i Havre................

D:o i Hull ...................

Trimning af kolläst..........

Utgifter i svensk hamn .
Courtage å kr. 13,600 ....

Kredit:

500	—
...... 1,800	—
180	—
500	—
...... 1,400	—
...... 1,350	—
180	—
500	—
590	—

kr. 7,000: —

Summa debet kr. 44,700:

Gefle—Hull	200	std.	trä	å	18	—..................... 3,600	—
	150	ton	järn	å	4	—..................... 600	—
Hull— Gefle	800	ton	kol	å	3	—..................... 2,400	—
Gefle—Havre	200	std.	trä	å	20	—..................... 4,000	—
Gefle—Hull	150	ton	järn	\ a	4	— ..................... 600	—
Hull—Gefle	800	ton	kol	\ a	3	—..................... 2,400	—

kr. 13,600

För

Differens kr. 31,100
2 sådana fartyg kr. 62,200

288

Jag anser, att till en början två fartyg skola anskaffas. Deras kostnad,
om man skaffar »second hand» fartyg, får icke öfverstiga £ 5,000
stycket = kr. 90,000. För behöflig inrednings anbringande torde erfordras
15,000 kronor och medlen borde åstadkommas på det sättet, att
Kungl. statskontoret bemyndigades bevilja Sveriges Allmänna Sjöfartsförening
ett lån från Handels- och Sjöfartsfonden å 210,000 kronor med
4 % ränta och utan någon vare sig borgen eller realsäkerhet. Föreningen
skulle vidare äga att träffa aftal med något rederi att besörja befraktningen
och öfriga angelägenheter, som tillhöra ett rederis verksamhetsområde.
Ett sådant uppdrag skulle anses vara eu hederssak och
icke erfordra någon utgift. Inspektion och revision skulle utöfvas af
Kungl. kommerskollegii sakkunnige i sjöfartsangelägenheter. Föreningen
skulle vidare utfärda ett upprop med uppmaning till personer, som hafva
för afsikt att till allmännyttiga ändamål göra donationer, att hafva föreningens
ifrågavarande verksamhet i benägen åtanke, så att skulden till
Handels- och Sjöfartsfonden så småningom kunde inlösas samt dessutom
antalet skolskepp ökas.

Tvenne skolskepp skulle således lämna plats för 120 lärlingar eller
något mer än halfva det årliga antalet, som genomgår pröfning i styrmansexamen.
Tvenne skolskepp äro således icke nog. Man bör emellertid
kunna beräkna, att ett antal af de utexaminerade styrmännen
borde såsom hittills finna anställning, och i allt fall torde vara lämpligt
att ställa saken på utveckling.

Tvenne skolskepp erfordra således ett årligt tillskott af kr. 62,200,
hvilket belopp Kungl. Maj:t borde anvisa från Handels- och Sjöfartsfonden.
»

De uti ofvanintagna skrifvelse!'' gjorda framställningar synas i hufvudsak
innefatta tre olika förslag till åtgärder för utbildning af sjöfolk,
nämligen dels förslag om inrättande af skolfartyg för utbildning af
manskap för handelsflottan (Nautiska föreningens i Göteborg förslag),
dels förslag om anslag af statsmedel för anställande af en eller flera
lärare å kombinerade skol- och fraktfartyg i ändamål att bereda ynglingar,
som hafva för afsikt att aflägga styrmansexamen, tillfälle att å
dylika fartyg förvärfva såväl erforderlig tjänstetid till sjöss som öfrig
utbildning (samma förenings förslag), dels ock förslag om anskaffande
af fartyg för att bereda dem, som aflagt styrmansexamen, bättre tillfälle
att förvärfva den praktiska utbildning, som enligt kommitténs
förslag erfordras under tiden efter afläggande! af styrmansexamen och
före inträdet i sjökaptensklassen (herr Wallenbergs förslag).

289

Vidkommande förstnämnda förslag, berör detsamma ett ämne —
utbildning’ af manskap för handelsflottan — som ligger utom gränserna
för det denna kommitté lämnade uppdrag.

Hvad beträffar de bägge öfriga förslagen, synes deras utförbarhet
vara gjord beroende på aftal med enskilda rederier; och har kommittén
därför icke kunnat taga hänsyn till dem vid affattande af sina förfa ttningsförslag.

Kommittén anser emellertid bägge dessa senare förslag vara synnerligen
beaktansvärda.

Ehuru kommittén finner de i herr Wallenbergs förslag framlagda
beräkningar in. m. utgöra en god vägledning såväl i fråga om kostnaderna
för förslagets realiserande som i fråga om öfriga därmed förbundna
spörsmål, anser sig kommittén dock beträffande samma förslag
böra inskränka sig till detta uttalande.

Hvad åter angår det återstående af nyss omförmälda förslag, eller
Nautiska föreningens i Göteborg förslag om anslag för anställande af
lärare å kombinerade skol- och fraktfartyg, anser sig kommittén böra
framhålla såsom önskvärdt, att för anställning af en lärare å kombineradt
skol- och fraktfartyg, därest aftal i sådant syfte mellan staten och
enskildt rederi kommer till stånd, måtte af statsmedel försöksvis anslås
ett belopp af 2,800 kronor samt att erforderliga bestämmelser i afseende
å anslagets åtnjutande i sammanhang därmed måtte varda af
Kungl. 3VIaj:t meddelade.

Beträffande detta uttalande har herr Wallenberg anmält sig vara af
skiljaktig mening samt anse, att den af kommittén förordade åtgärden
vore alltför otillräcklig för att kunna åstadkomma något verkligt gagn
för utbildningen af befäl för handelsflottan.

290

Särskilda meningar af kommittéledamöter.

Särskild mening af herr Wall, med hvilken herr Wallenberg instämt.

Beträffande förslaget att i staten för navigationsskolorna i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Härnösand upptaga en ordinarie lärare i
maskinistafdelningen är jag af skiljaktig mening. Denne lärare är ansedd
att meddela undervisning i ångmaskinlära i l:a maskinistklassen,
således att meddela undervisning i det för maskinister viktigaste ämnet
i den kurs, hvars genomgående medför den högsta teoretiska kompetens,
som en maskinist kan förvärfva i navigationsskola. Det är alltså af
högsta vikt, att denna lärarebefattning alltid innehafves af en person,
som äger fullständig både praktisk och teoretisk kännedom om de modernaste
ångfartygsmaskinerier. Då man nu tager i betraktande de utomordentligt
snabba framsteg, som maskintekniken i våra dagar gjort och
alltjämt gör, synes mig det antydda intresset icke vara väl tillgodosedt,
om den ifrågavarande undervisningen öfverlämnas åt en ordinarie lärare
med den, i förhållande till hans utbildning och möjlighet att på annat
sätt skaffa sig inkomster, mycket ringa begynnelseafiöningen af 2,500
kronor. Det torde visserligen ej möta svårighet att till denna tjänst
förvärfva en ung man, som vid tillträdet till tjänsten fyller de fordringar,
som böra ställas på honom, men man kan svårligen hoppas, att en
sålunda anställd ordinarie lärare, annat än i undantagsfall, verkligen skall
fortfarande så fullständigt följa med maskinteknikens utveckling, att
han alltjämt fullt behärskar sitt undervisningsämne. Mig synes att det
ifrågavarande undervisningsämnet vida bättre tillgodoses genom en speciallärare,
anställd endast på förordnande och aflönad med ett arfvode, som,
efter den beräkning per veckotimme, som kommittén i öfrigt följt, skulle
uppgå till 3,600 kronor per år. Med en sådan anordning kan man ej
behöfva befara, att undervisningen i det viktigaste läroämnet på det
högsta maskinistutbildningsstadiet skall under kanske många år vara an- *

291

förtrodd åt eu lärare, som längesedan upphört att följa med maskinteknikens
utveckling och endast slentrianmässigt behandlar ämnet från den
ståndpunkt, han själf en gång lyckats uppnå.

Särskild mening af herr Wallenberg.

I fråga om kommitténs förslag att upptaga den fasta lönen för de
ordinarie lärarna vid navigationsskolorna i Kalmar, Visby och Hälsingborg
till 1,700 kronor och tjänstgöringspenningarna till 800 kronor har
herr Wallenberg anmält sig vara af skiljaktig mening samt ansett, att
den fasta lönen för dessa lärare, med hänsyn till lefnadskostnaderna i
omförmälda städer i jämförelse med motsvarande kostnader i öfriga städer,
vid hvilkas skolor ordinarie lärare skulle komma att anställas, bort
föreslås till 1,500 kronor och tjänstgöringspenningarna till 700 kronor.

Särskild mening af herr Gyldén.

I nedanstående två punkter får jag anföra eu afvikande mening
från de af kommitténs flertal i betänkandet uttalade åsikter.

Genom bestämmelserna i § 4 af förslaget till nytt reglemente för
rikets navigationsskolor öfverflyttas uppsikten öfver dessa skolor från
Kungl. marinförvaltningen till Kungl. kommerskollegium.

Då för nu trettio år tillbaka denna uppsikt öfverflyttades från kommerskollegium
till dåvarande förvaltningen af sjöärendena, sedan skolorna
genom Kungl. kungörelsen den 13 nov. 1874 blifvit ställda under
Kungl. sjöförsvarsdepartementet i stället för under Kungl. civildepartementet,
synes åtminstone ett bland skälen för en dylik öfverflyttning
hafva varit önskan att erhålla, såväl hos skolornas öfverstyrelse som

292

hos vederbörande statsdepartement, större sakkunskap i frågor berörande
dessa skolor, än hvad som vid denna tid fanns i kommerskollegium och
i civildepartementet. Att detta äfven var af behofvet påkalladt, framgår
däraf att vid alla större eller viktigare frågor rörande dessa skolor frågorna
remitterades till förvaltningen af sjöärendena i och för yttrande.

Detta skäl synes mig för närvarande i lika hög grad tala för skolornas
bibehållande under marinförvaltningen och sjöförsvarsdepartementet
som för deras öfverflytande år 1876.

Visserligen hafva kommitterades flertal uttalat sig för en återgång
till den äldre anordningen endast under förutsättning af en sådan omorganisation
af kommerskollegium att sakkunskapen i fråga om navigationsskoleundervisningens
uppgifter i såväl nautiskt som maskintekniskt hänseende
blefve i ämbetsverket vederbörligen representerad. Då emellertid
enligt mitt förmenande härför erfordras en större omorganisation än att
inspektören för navigationsskolorna under en eller annan form inträder
i ämbetsverket, nämligen att ett, eller helst flera, kommerseråd, som
äro hemmastadda på hithörande område, få säte och stämma i kollegium,
torde denna omorganisation blifva allt för vidlyftig vid en tidpunkt, då
ytterligare omorganisation står för dörren, i händelse ett nytt statsdepartement
för industri, handel och sjöfart skulle blifva en verklighet
under den närmaste framtiden.

Men utöfver denna omorganisation af kommerskollegium är det för
skolornas öfverflyttande till detta ämbetsverk erforderligt, att den ofvan
oinhandlade sakkunskapen äfven blefve representerad i finansdepartementet,
under hvilket kommerskollegium för närvarande lyder.

De skäl för den ifrågasatta öfverflyttningen, som blifvit framhållna
af »Sveriges allmänna sjöfartsförenings» kommitterade, synas delvis vara
grundade på en ofullständig kunskap om de ifrågavarande ärendenas
handläggning i marinförvaltningen och torde icke till fullo kunna motivera
en sådan öfverflyttning.

Äfven om det måste medgifvas, att navigationsskolornas skötsel
under senare tider lämnat åtskilligt öfrigt att önska, kan j ag icke finna,
att detta varit beroende på något fel i organisationen.

På grund af det anförda kan jag icke biträda förslaget om skolornas
öfverflyttning från marinförvaltningen till kommerskollegium, men
torde frågan härom böra tagas under förnyadt öfvervägande, därest ett
nytt statsdepartement för industri, handel och sjöfart kommer att upprättas
och i samband härmed kommerskollegium kommer att omorganiseras.

293

II.

I § 14 af förslaget till nytt reglemente för rikets navigationsskolor har
kommitténs flertal för inträde i sjökaptensklassen fordrat en tjänstgöring
af minst 9 månader i viss kvalificerad tjänst och i förslaget till ny förordning
angående befäl å svenska fartyg § 17 för erhållande af befälhafvarbref
en tjänstetid af 24 månader i delvis något mindre kvalificerad
tjänst.

I de till kommittén öfverlämnade betänkande^ och utlåtandena
hafva från åtskilliga håll yrkanden framkommit, att tillfälle måtte beredas
elev att omedelbart efter aflagd styrmansexamen få fortsätta läsningen i
sjökaptensklassen, hvaremot andra yrkat på att hela den tjänstgöring, som
fordras för erhållande af befälhafvarbref, borde fordras för rättighet till
inträde i sjökaptensklassen.

Då af de först omförmälda yrkandena tydligt framgår, att skälet
för desamma hufvudsakligen ligger i önskan att göra de obligatoriska
studierna för eleven så bekväma och lätt tillgängliga som möjligt,
hvarjemte i vissa fall någon ekonomisk fördel skulle kunna uppstå
för eleven genom en dylik tillåtelse att omedelbart efter styrmansexamen
få fortsätta läsningen i sjökaptensklassen, men det å andra sidan
icke lider något tvifvel att det, med afseende uteslutande fästadt vid
elevernas utbildning, är pedagogiskt orätt att icke så lång tid får förflyta
emellan de båda kurserna, att de i styrmansklassen inhämtade kunskaperna
hinna sätta sig och genom praktisk tillämpning i styrmanstjänsten
mogna innan undervisningen i sjökaptenskur sen får vidtaga för
att utgöra en repetition af och en påbyggnad på de förut inhämtade
kunskaperna, så kan jag icke tveka föreslå, att hela den tj änstgöring af
24 månader, som erfordras för erhållande af befälhafvarbref, äfven bör
fordras för inträde i sjökaptensklassen.

De af kommitténs flertal föreslagna 9 månaderna utgöra en kompromiss
emellan de båda yrkandena och medföra alla olägenheterna för
eleverna, som det senare alternativet påstås innebära, utan att till fullo
kunna gifva det pedagogiska resultat, som detsamma åsyftar.

Då de förslag till ny befälhafvarförordning och nytt reglemente för
rikets navigationsskolor, som kommittén afgifver, hafva till ändamål att
höja kompetensen och bildningen hos befälhafvarkåren, åtminstone så
mycket, att denna kår till båtnad för vår handel och sjöfart icke behöfver
ligga under i konkurrensen med utlandet, synes mig den här föreslagna

294

C»

halfmesyren icke tillrådlig. De förslag till ökad utbildning, som kommittén
i öfrigt föreslår, utgöra enligt min åsikt endast ett minimum af de
fordringar, som äro nödvändiga för en framgångsrik utveckling af vår
sjöfart.

På anförda skäl och då det äfven utomlands, åtminstone i Tyskland,
visat sig icke möta några svårigheter att fordra en tjänstgöring
såsom styrman af 24 månader innan tillträdet till sjökaptensklassen medgifves,
får jag på det bestämdaste afråda såväl från de 9 månadernas
tjänstgöring som i ännu högre grad från att icke fordra någon tjänstgöring
alls.

Särskild mening af herr Hedborg.

Mot det af kommitterades flertal affattade förslaget till lydelse af
§ 14 i reglementet för navigationsskolorna i riket, i hvad rör bestämmelsen
angående villkoren för inträde i sjökaptensklass, får jag härmed
anmäla min reservation.

Kommitterade hafva föreslagit, att för inträde i sjökaptensklass
skulle erfordras, bland annat, »att hafva efter styrmansbrefvets erhållande
tjänstgjort sammanlagdt minst 9 månader antingen såsom befälhafvare
eller styrman å ångfartyg i östersjö- eller vidsträcktare fart eller
å segelfartyg i nordsjö- eller vidsträcktare fart eller såsom befälhafvare
å segelfartyg med en dräktighet af 100 ton eller därutöfver i östersjöfart.»

Hufvudskälet för denna högst afsevärda skärpning af inträdesfordringarna
har varit kommitterades åsikt, att eleverna i sjökaptensklassen
genom den sålunda erhållna praktiska öfningen i navigering skulle blifva
väsentligt bättre i stånd att fatta och tillgodogöra sig den undervisning,
som där meddelas dem. Utan att helt underkänna betydelsen af
detta skäl, hvilket dock, såsom nedan skall visas, nog icke kommer att
få den allmängiltighet, som man velat tillmäta detsamma, anser jag
likväl, att den fördel, man med stadgandet trott sig vinna, icke på långt
när kan uppväga de allvarsamma olägenheter, hvilka däraf skulle blifva
en gifven följd.

Enligt nu gällande reglemente har elev vid navigationsskola varit
oförhindrad att, då han innehaft den föreskrift^ sjötiden af 36 månader,
omedelbart efter aflagd styr m an sex amen börja läsningen på sjökaptensexamen.
Hvilken fördel detta varit i ekonomiskt afseende och i fråga om
tidsvinst, inses lätt. Ett faktum är, att flertalet elever vid våra navi -

295

gationsskolor äro obemedlade ynglingar, som på egna besparingar måste
fullborda sina teoretiska studier. Då den nödiga summan efter några
års segling blifvit mödosamt insparad, resa de hem för att i ett sammanhang
aflägga de båda examina, Indika erfordras för full kompetens
inom yrket. Att detta är ekonomiskt förmånligare än att, med ringa
utsikt att återfå den, lämna innehafvande styrmansplats för att läsa på
kaptensexamen, ligger i öppen dag. En annan fördel med detta sätt
att ordna studierna är, att dessa väsentligt underlättas genom att fortsättas
direkt på den grund, som nyss aflagd styrmansexamen utgör,
samt genom den vana vid bokliga studier, som då förvärfvats. Härtill
kommer slutligen, att då studierna på detta sätt bedrifvits, hafva de i
regel sammanfallit med tiden för värnpliktens fullgörande •— närmast
före eller närmast efter — hvarigenom hela tiden för de obligatoriska
afbrotten i den praktiska yrkesutöfningen kunnat sammanföras, hvilket
gifvetvis så ur yrkes- som ur förvärfssynpunkt är en beaktansvärd
fördel.

Huru kommer det nu att ställa sig, om för inträde i sjökaptensklass
fastslås det af kommitterade föreslagna villkoret: nio månaders
styrmanstjänst efter styrmansbrefvets erhållande?

Från våra navigationsskolor utexamineras årligen omkring 240 styrmän.
Ingen möjlighet finnes för alla dessa eller ens ett flertal af dem att
genast eller inom rimlig tid erhålla styrmansanställning. De allra flesta
måste nöja sig med tjänst för om masten, som likväl ej för på långt när
alla står att få i svenskt fartyg. Många hafva, redan med nu gällande bestämmelser,
af existenstvång drifvits till tjänst å främmande nationers
fartyg, och de nu föreslagna skärpta fordringarna skulle utan tvifvel höja
denna procent, af hvilken tyvärr endast en ringa del någonsin återbördas
åt fosterlandet. Genom omöjligheten för flertalet att inom rimlig
tid erhålla den obligatoriska styrmanspraktiken skulle åldern för sjökaptensexamens
afläggande komma att betydligt framflyttas, och möjligheten
att i ett sammanhang fullgöra prestanda i land försvinna. Förvärfvandet
af full befälskompetens inom yrket skulle med ett ord försvåras,
fördyras och fördröjas.

Den ifrågasatta skärpta bestämmelsen skulle därjämte komma att
verka i hög grad ojämnt och orättvist. För de elever, som hafva anförvandter
eller förbindelser inom redare- och befälhafvarkretsar, torde det
icke möta någon svårighet att få mönstra som styrmän och således omedelbart
efter de nio månadernas förlopp kunna prestera föreskrifvet tjänstgöringsbetyg,
men huruvida detta i regeln komme att representera praktisk
yrkesutöfning inom sagda befälsgrad, lär med fog kunna betviflas.

296

Emellertid skulle dessa af omständigheterna gynnade på detta sätt
kunna betydligt distansera sina mindre lyckligt ställda kamrater, utan
att ett större mått af duglighet och kunskaper därigenom tillfördes
yrket — snarare tvärtom.

Då det gäller verklig sjötjänst, torde däremot vara gifvet, att en
redare hellre till styrman antager en person, som afslutat sin kurs och
sålunda utan afbrott kan ägna sig åt sin tjänst, än den som förr eller
senare måste afbryta för ex amen släs ning, liksom å andra sidan befordran
kan betydligt lättare vinnas af den, som kan utan afbrott fortsätta i
tjänst hos samma rederi. Äfven i detta fall skulle sålunda stadgandet
verka för yrkesmannen mindre förmånligt.

Härtill kommer slutligen, att den fördel i fråga om undervisningen,
som man med föreskriften velat vinna, vid närmare granskning befinnes
vara bra nog illusorisk. Ett faktum är nämligen, att man på ett stort
antal fartyg kan tjänstgöra som styrman i nio månader — och väl nio
månader därtill — utan att komma i tillfälle att inhämta någon nämnvärd
navigeringskunskap eller tillämpa i styrmansklassen inhämtade teoretiska
kunskaper, och särskilt lär sådant nog inträffa rätt ofta i den
fart, som här afses: östersjö- och nordsjöfart. Med andra ord: det såsom
inträdesvillkor uppställda intyget om styrman stjänstgöring i viss tid
innebär — ej ens då det representerar verklig tjänstgöring med sådant
befäl — ingen som helst garanti för att innehafvaren besitter de praktiska
kunskaper och den öfning, som man tänkt sig skulle både för
lärare och elever underlätta undervisningen och för de sist nämnda öka
behållningen af densamma.

Af hvad ofvan anförts torde nogsamt framgå, att jag icke kan dela
öfriga kommitterades åsikt om behöfligheten eller gagnet af den ifrågavarande
skärpningen, utan tvärtom anser, att den skulle komma att för
eleverna vid våra navigationsskolor vålla afsevärda olägenheter, som
i regeln icke komme att motsvaras af något tillskott i vare sig teoretisk
eller praktisk yrkeskunskap. Jag anser den därför böra ur förslaget
utgå.

Men, om jag sålunda icke vill gå med på att beröfva eleverna rätten
och möjligheten att utan afbrott af mellankommande obligatorisk sjötjänst
absolvera båda examina, är jag däremot lifligt öfvertygad om behofvet
af större praktisk utbildning såsom villkor för befogenhet att utöfva
befäl å fartyg. Såsom ytterligare stöd för den åsikt, som föranledt mitt
från öfriga kommitterades skiljaktiga yrkande i fråga om villkoren för
afläggande af sjökaptensexamen, får jag dessutom hänvisa till Sveriges
allmänna sjöfarts förenings kommitterades utlåtande angående behofvet

297

af omorganisering af vårt navigationsskoleväsen, som finnes infördt i
föreningens tidskrift (april-maj-häftet 1905, sid. 115—116. »Sjökaptensklassen).
»

Särskild mening af herrar Thore och Gummesson.

I fråga om kommitténs förslag till stat för navigationsskolorna äro
undertecknade af annan mening än kommitténs flertal. I statförslaget
har aflöningsbeloppet till ordinarie lärare i navigations- och maskinistafdelning
samt till biträdande lärare i sjökaptensklassen vid navigationsskolorna
i Stockholm och Göteborg upptagits till 2,500 kronor, men
anse vi, att ifrågavarande aflöningar hvardera böra uppgå till 3,000
kronor, däraf 1,800 kronor i lön och 1,200 i tjänstgöringspenningar.

Såsom skäl för en begynnelseaflöning uppgående till det sistnämnda
beloppet får, med afseende på lärarebefattning vid navigationsafdelning,
i främsta rummet anföras den ökade fordran på utbildning, som enligt
kommitténs organisationsförslag ställes på den, som väljer navigationslärareyrket.
Utbildningen bar blifvit skärpt dels genom krafvet på navigationslärarexamen
dels genom fordran på befälstjänst, hvilka kompetensbestämmelser
för närvarande icke äro föreskrifna. Låt vara att den
för en navigationslärare ifrågasatta teoretiska utbildningen, som enligt
kommitténs förslag skulle omfatta genomgående af styrmans-, sjökaptens-
och navigationslärarexamen, är af ringa omfång i jämförelse med
hvad som erfordras för lärarebefattning t. ex vid allmänt läroverk eller
teknisk skola samt att fordran på att hafva förvärfvat befälhafvarbref
i och för sig icke är något strängt villkor; den utbildning, som sammanlagdt
kräfves, blir dock ganska afsevärd. Man torde kunna antaga,
att medelåldern vid afläggande! af sjökaptensexamen enligt det nya
förslaget kommer att blifva minst 24 år, den är nu mellan 23 och 24
år. För rättighet att erhålla befälhafvarbref erfordras 1 års tjänstgöring
som l:e styrman, hvilken senare befattning vanligen icke erhålles förrän
efter 2 å 3 års tjänstgöring som 2:e styrman. Lägges härtill fordran
på navigationslärarexamen, torde framgå, att en navigationslärare efter
kommitténs förslag får en ganska betydande utbildningstid bakom sig
och att hans ålder vid förvärfvande! af föreskrifven kompetens ej gärna
kan sättas lägre än 28 å 30 år. Den första anställningen vid navigationsskola
torde därjämte, liksom hvad för närvarande är fallet, blifva

298

af tillfällig art, och först efter viss tids dylik tjänstgöring kan ett stadigvarande
förordnande eller ordinarie befattning påräknas.

En annan synpunkt bör äfven framhållas. Den aflöning, som sattes,
då lönerna sist reglerades, motsvarade ungefärligen en fartygsbefälhafvares
aflöning vid den tiden. Vill man fasthålla likheten, och detta torde med
fullt fog kunna göras, får hänsyn tagas till den aflöning en nutida befälhafvare
åtnjuter; ett aflöningsbelopp af 3,000 kronor synes därför
icke vara för högt tilltaget.

Skulle här föreslagna ändring i staten blifva genomförd, torde det
tillägget i fråga om föreståndares aflöning böra göras, att en lärare,
som befordras till föreståndare, i sistnämnda befattning får åtnjuta en
aflöning minst lika stor, som den aflöning han senast åtnjöt som lärare.

I betraktande af de kvalifikationer, som ställas på ordinarie lärare i
maskinistafdelningen, anse vi jämväl, att denne bör erhålla en begynnelselön
af 3,000 kronor.

För att kunna tillägna sig de kunskaper, som erfordras för en lärare
i denna afdelning, är det icke tillräckligt att hafva genomgått tekniska
högskolans fackskola för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi
utan äfven att äga praktisk kunskap om sjöångmaskiners och sjöångpannors
tillverkning, sammansättning, skötsel och vård m. m. Det är en
allmänt känd och af fackmän såsom en stor brist framhållen sak, att de
elever, som utexamineras från våra tekniska högskolor, äga allt för ringa,
mången gång rent af ingen praktisk kunskap för att kunna anställas
som ledande män äfven å underordnade platser i praktiska yrken, och
denna erfarenhet gör sig särskildt gällande på maskinteknikens områden.
Det återstår således för dessa utexaminerade ingenjörer ännu flera års
praktik för att de skola blifva lämpliga och dugliga för en sådan befattning
som den ifrågavarande, förutan hvilken undervisningen torde blifva
af ringa värde. Denna praktik kunna de endast förskaffa sig å mekaniska
verkstäder, där ångfartyg, sjöångmaskiner och sjöångpannor tillverkas,
dels såsom mekaniska arbetare, dels såsom ritare och konstruktörer,
hvarunder de genom beröring med maskinistyrkets utöfvare komma
i tillfälle att få del af många praktiska rön, som beröra ett fartygs maskineri,
hvilket för dem är af stor betydelse. Utöfver denna utbildning
bör af helt naturliga skäl fordras att längre eller kortare tid, beroende
på öfriga förhållanden, hafva ombord i fartyg deltagit i ångmaskiners och
ångpannors skötsel och vård. Redan för många år tillbaka ansågs denna
slags praktiska utbildning vara nödvändig för dem, som ägnade sig åt
detta yrke, såväl i egenskap af föreståndare för mekaniska verkstäder
som i egenskap af lärare.

299

I hvilken ordning denna utbildning än kommer att försiggå, torde
en lärare med de kvalifikationer, som bär erfordras, icke kunna erbållas
för mindre lön än hvad i denna reservation föreslagits. I annat fall
torde fara föreligga, att denna befattning blir ansedd som en biinkomst,
hvarvid undervisningen icke kan blifva af den beskaffenhet, som i förslaget
till reglemente för navigationsskolorna afses, eller ock kommer
denna undervisning att blifva öfverlämnad till en mindre kvalificerad
lärare till skada för såväl eleverna som yrket och i sista hand sjöfartsnäringen.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING,

Skrifvelse till Konungen ............................................... 3

Förslag.

Förslag till förordning angående befäl å svenska fartyg ............................................. 7

Förslag till reglemente för navigationsskolorna i riket ............................................... 47

Förslag till kungörelse angående navigationslärarexamen............................................ 125

Förslag till stat för navigationsskolorna i riket......................................................... 131

Förslag till villkor för åtnjutande af de å navigationsskolornas stat uppförda löneförmåner
samt till pensionsbestämmelser ...................................................................... I43

Motiv.

Inledning...................................................................................... ^7

Allmän motivering till förslaget till förordning angående befäl å svenska fartyg .......... 153

Motiv till särskilda paragrafer i samma förslag....................................................... ISO

Allmän motivering till förslaget till reglemente för navigationsskolorna i riket ............ 199

Motiv till särskilda paragrafer i samma förslag................................................... 238

Motiv till förslaget till kungörelse angående navigationslärarexamen ........................... 266

Motiv till förslaget till stat för navigationsskolorna i riket samt till förslaget till villkor
för åtnjutande af de å navigationsskolornas stat uppförda löneförmåner och till pensionsbestämmelser
............................................................................. 269

Särskilt utlåtande beträffande förslag om utbildande af sjöfolk å skolfartyg ............ 275

Särskilda yttranden:

af herrar Wall och Wallenberg .................................................................. 290

» herr Wallenberg .......................................................................................... 291

» herr Gyldén...................................................................................... 291

» herr Hedborg ................................................................................ 294

» herrar Thore och Gummesson ..................................................................... 297