DEN JÄMLIKT KUNGL. MAJ:TS BEMYNDIGANDEDEN 1 DECEMBER 1911 TILLSATTA (Statens offentliga utredningar 1914:1)

BETÄNKANDE

AVGIVET AV

DEN JÄMLIKT KUNGL. MAJ:TS BEMYNDIGANDE
DEN 1 DECEMBER 1911 TILLSATTA

FÖRSTA FÖRSVARSBEREDNINGEN

DEL I.

STOCKHOLM

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

1914

[140497]

Genom beslut den 1 december 1911 bemyndigade Kungl. Maj:t
cheferna för lantförsvars-, sjöförsvars- och finansdepartementen att i samråd
med varandra och herr statsministern tillkalla lämpligt antal kunniga
och erfarna män att inom nämnda departement bilda beredningar
till råd och biträde åt regeringen vid utredning av frågan om försvarsväsendet.
Denna försvarsutredning uppdelades i fyra särskilda utredningar,
av vilka den, som avsåg frågans ekonomiska sida, anförtroddes åt
»första försvarsberedningen».

Om den uppgift, som förelåg första försvarsberedningen, yttrade
herr statsministern till statsrådsprotokollet ovannämnda dag följande:

»Den senaste försvarskommittén sökte fastställa, i vilken
skala nationalinkomsten under en förfluten period ökats, den
sökte därav sluta sig till, i vilken grad den även i framtiden
skulle komma att ökas, och på de hypoteser, vartill den sålunda
_ korn, byggde den sitt omdöme om vilka utgifter såväl
för militära som för andra ändamål riket skulle kunna för en lånoframtid
bära. En annan väg bör nu inslås. Man kunde bestämma
sig för en period — säkerligen åtskilligt kortare än den
kommittén lade till grund för sina beräkningar — och för denna
kunde man söka i stora drag uppgöra årliga förslagsbudgeter. I
olikhet mot kommittén borde man emellertid söka göra dessa
förslagsbudgeter så pass noggranna som det över huvud är
möjligt. Man borde således genomgå de nuvarande anslagen,
tillse, vilka som kunde beräknas återkomma med samma belopp
och vilken höjning andra borde tänkas undergå. Men man
borde jämväl undersöka, vilka utgifter för nya, förut icke tillgodosedda
ändamål, som äro att emotse. Vid beräkning av dessa
nya poster finge man hämta stöd bland annat från °avslutade
eller pågående utredningar för att kunna göra ett överslag.
Genom att å ena sidan så fullständigt som möjligt upptaga utgifterna
för nya ändamål, som enligt de utredandes mening
måste beaktas, å andra sidan tillse att man undveke skattetun^a.

Berednin
gens upp

gift -

som icke stode i rimligt förhållande till skattekraften, skulle
man kunna komma till ett ganska värdefullt resultat.

Att vid dessa beräkningar åtskilliga synpunkter såsom
jämförelsen med främmande länders budgeter o. s. v. kunde
vara belysande och lända undersökningen till godo, behöver ej
särskilt sägas.

Den ekonomiska utredningens syfte skall, såsom av det
nu anförda torde framgå, vara att åstadkomma underlag för bedömandet
av vilka belopp, som för försvarsväsendet i dess helhet
utan åtskillnad mellan den ena och andra försvarsgrenen
kunna under jämförelse med och behörigt tillgodoseende av
andra statsändamål anses disponibla under perioden i fråga.»

Ang.längden Vid fullgörandet av det uppdrag, hvars innebörd sålunda av herr

av den tids- statsministern angivits, gällde det först att bestämma, huru lång tid
ledningms framåt de omförmälda förslagsbudgeterna borde avse. Ehuru naturligtvis
beräkningar svårigheten att verkställa ifrågavarande framtidsberäkningar bleve större,
nvse'' ju längre man satte den period beräkningarna skulle omfatta, förelågo å
andra ''sidan skäl, som talade för att denna period ej bleve alltför kort.
Oavsett den omständigheten, att en viss tid hunne förflyta, innan utredningsarbetet
bleve slutfört, kunde beredningen ej lämna obeaktat, att
vissa av de reformer, till vilka vid beräkningarnas verkställande hänsyn
måste tagas, t. ex. den planerade förändringen av de s. k. rusdrycksmedlens
användning, krävde lång tid för sitt genomförande, liksom även
att åtskilliga av de nya ändamål, som inom den närmaste framtiden beräknats
förorsaka utgifter för statsverket, t. ex. den allmänna pensionsförsäkringen,
komme att under en längre följd av år medföra stark successiv
ökning i utgifter. Med avseende härå och då beredningen för övrigt ansåg
det försiktigare att från början inrikta sitt arbete på en tämligen
lång period, vars senare del, om så befunnes nödigt, kunde utan svårighet
bortskäras, än att uppgöra beräkningarna för en alltför kort period,
vars tillökande, om sådant sedermera befunnes önskligt, komme att förorsaka
nytt arbete och ökad tidsutdräkt, bestämde sig beredningen för
att låta förslagsbudgeterna omfatta en tid av tio år från och med år 1914.

Ang. de uppgjorda
förslagsbudgeternas
form.

Vad angår formen för de årliga förslagsbudgeterna har beredningen
ansett lämpligast, liksom ock med förestående uttalande i statsrådsprotokollet
mest överensstämmande, att följa riksstaten, sådan densamma
från och med år 1914 är uppställd. I några avseenden hava dock avvikelser
härifrån ägt rum. Först och främst har någon uppdelning av

anslagen i. ordinarie och extra ordinarie anslag ej gjorts, då den skillnad,
som härutinnan föreligger mellan olika anslag i riksstaten, ej är av betydelse
för beredningens uppgift. Vidare har beredningen i vissa fall, där
riksstaten för ett och samma ändamål upptager anslag dels å ordinarie och
dels å extra ordinarie stat, funnit det lända till större överskådlighet att
sammanföra utgifterna under ett anslag, t. ex. i fråga om anslag till eu
del centrala ämbetsverk, till universiteten o. s. v. I många fall hava, i
den mån så ansetts lämpligt eller behövligt, flera specialanslag sammanslagits
till större poster under gemensamma huvudrubriker, såsom t. ex. i fråga
om första och tredje huvudtitlarna, anslagen till medicinalväsendet och
allmänna skolväsendet, utgifter för kapitalökning in. m. En särskild grupp
av utgifter, nämligen sådana kostnader för byggnadsarbeten, som ingå
bland riksstatens »verkliga utgifter», har beredningen funnit lämpligen
böra utbrytas från övriga utgifter och sammanföras i en summa för hela
perioden, vilken summa sedermera fördelats på periodens särskilda år, dock
med någon successiv stegring. Anledningen härtill har varit den, att dessa
utgifter äro av särskilt tillfällig natur och i allmänhet torde kunna mer
än andra avpassas efter de vid olika tider till buds stående tillgångarna.

Slutligen torde här böra anmärkas att, i enlighet med innebörden
av det åt första försvarsberedningen lämnade uppdrag, utgifterna å riksstatens
fjärde och femte huvudtitlar undantagits från här ifrågavarande
beräkningar, utom så vitt angår de å femte huvudtiteln uppförda anslag
till »handeln». ™

1H ör vinnande av ett underlag för sina beräkningar ansåg berednin- beredningen
nödigt att upplysningar inhämtades från åtskilliga till statsförvaltningen
hörande ämbetsverk och myndigheter, i anledning varav skrivelser de åtgärder.
avlätos till

Riksmarskalksämbetet,

Fångvårdsstyrelsen,

Styrelsen för statens uppfostringsanstalt å Bona,

Lotsstyrelsen,

Generalpoststyrelsen,

Telegrafstyrelsen,

Järnvägsstyrelsen,

Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen,

V attenfallsstyrelsen,

Medicinalstyrelsen,

Riksförsäkringsanstalten,

Försäkringsinspektionen,

Kammarkollegium,

Statskontoret,

Mynt- och justeringsverket,

Kommerskollegium,

Kammarrätten,

Generaltullstyrelsen,

Statistiska centralbyrån,

Överintendentsämbetpt,

Patent- och registreringsverket,

Bankinspektionen,

Kontrollstyi’elsen,

Riksarkivarien,

Riksbibliotekarien,

Intendenten vid Nationalmuseum,
överstyrelsen för rikets allmänna läroverk,

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,

Vetenskapsakademien,

Musikaliska akademien,

Akademien för de fria konsterna,

Direktionen för Gymnastiska centralinstitutet,

Domänstyrelsen,

Lantbruksstyrelsen,

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
Stuteriöverstyrelsen,

Lantmäteristyrelsen,

Sveriges geologiska undersökning,

Rikets allmänna kartverk,

Hydrografiska byrån, samt
Direktionen för veterinärinstitutet.

Förenämnda verk och myndigheter anmodades att, dels med ledning
av erfarenheten från den sistförflutna tiden och dels med hänsyn till sådana
förändringar av förhållandena, som med sannolikhet kunde förväntas,
till beredningen inkomma med motiverade utlåtanden om vilka omständigheter,
som kunde antagas vara ägnade att under tiden till och med år
1923 påverka statens utgifter och inkomster i vad anginge vederbörandes
verksamhetsområde, och därvid i möjligaste mån söka beräkna, vilka
förändringar av de i sådant hänseende nu utgående statsanslag och inflytande
statsinkomster, som under nämnda tid kunde vara att motse, varvid
även särskilt borde utredas, huruvida och i vad mån nya byggnader
för ifrågavarande statsändamål kunde erfordras; och framhölls i skri -

velserna, bland annat, att de motsedda uttalandena dock naturligtvis icke
kunde få verka på något sätt bindande eller förpliktande i avseende å vederbörandes
framtida ämbetsförvaltning och dess utvecklingslinier. Dessutom
anmodades de aflPärsdrivande verken särskilt att vid sina yttranden foga
en statistisk översikt över vederbörande verks utgifter och inkomster
under de tio senast förflutna åren, enligt räkenskaperna, ävensom att
lämna en sammanfattning av beräkningarna för framtiden i form av årliga
summariska förslagsbudgeter.

Vidare gjordes hos cheferna för vederbörande statsdepartement
framställning därom, att beredningen måtte tillhandahållas motsvarande
upplysningar och beräkningar rörande andra statsanslag än dem, som berörde
ovan uppräknade myndigheters verksamhetsområde, ävensom att
meddelanden måtte lämnas, huruvida inom departementen frågor vore å
bane, vilka i andra avseenden kunde antagas inverka på statsbudgeterna
under ovanberörda tid samt, i den mån sådant vore möjligt att bedöma,
huru denna inverkan kunde komma att gestalta sig.

Slutligen hava, dels genom avlåtna skrivelser och dels under hand,
hos fullmäktige i riksgäldskontoret, fullmäktige i riksbanken, fattigvårdskommittén,
ålderdomsförsäkringskommittén, nykterhetskommittén, departementalkommittén,
vägkommissionen samt f. d. justitierådet J. Hellner,
vilken sistnämnde har den förberedande utredningen angående en rättegångsreform
sig anförtrodd, begärts vissa upplysningar, som synts beredningen
önskvärda till ledning vid beräkningen af vederbörande statsutgifter.

Beredningen har emellertid funnit även andra förberedande åtgär-^1'' bereda inder
och undersökningar vara erforderliga för fullgörandet av sitt ,iade specialuppdrag.
undersök Då

en närmare granskning av de särskilda utgifts- och inkomstposternas
utveckling under den senast förflutna tiden naturligtvis måste i
väsentlig mån tjäna till ledning vid beräkningarna för framtiden, lät beredningen
uppgöra en tabell över berörda utgifter och inkomster, uppställd
i huvudsaklig överensstämmelse med den för år 1912 fastställda riksstaten,
och omfattande tiden från och med år 1901. Om tabellen sträckt sig längre
tillbaka i tiden, skulle densamma, på grund av den år 1901 skedda omflyttningen
emellan huvudtitlarna av en hel de! anslag, hava väsentligen
förlorat i överskådlighet; och för övrigt är det enligt beredningens mening
den senaste tidsperioden, som är mest ägnad att giva en sådan bild av
utvecklingens allmänna gång, att några slutsatser i fråga om den närmaste
framtiden därav kunna dragas. För åren 1901—1912 äro de i ta -

Huvudprinciperna

vid beräkningarnas

verkställande.

bellen införda siffrorna hämtade ur räkenskaperna, för det senaste året,
1913, från vederbörande riksstat. Tabellen, vars uppställning naturligtvis
väsentligt avviker från den i beredningens beräkningar för tiden intill år
1923 använda, vilken senare såsom ovan är nämnt ansluter sig till uppställningen
i 1914 års riksstat, har bifogats detta betänkande såsom
bil. A.

Vad angår avkastningen av statens skogar har beredningen,
särskilt med föranledande av vad extra jägmästaren N. Ringstrand
samt auditören H. Fahlén i egenskap av ledamöter i den norrländska
skogsvårdskominittén yttrat i av dem mot kommitténs utlåtande avgivna
reservationer, ansett önskligt att utredning verkställdes rörande möjligheten
att genom tillämpande av andra principer i fråga om skogsavverkningen
ån de hittills följda söka vinna större avkastning av statens skogar;
och hava för sådant ändamål bemälde Ringstrand jämte extra jägmästaren
E. Andersson förordnats att såsom sakkunnige biträda beredningen
vid en undersökning i berörda hänseende. Resultaten av denna undersökning
kommer beredningen att framlägga i en senare del av sitt betänkande.

Beträffande utgiftssidan fann beredningen särskild svårighet möta
att bilda sig ett omdöme angående beräkningen av statens blivande kostnader
för civila tjänstinnehavares pensionering. I anledning härav uppdrogs
åt byrådirektören K. Dickman att verkställa en utredning rörande
dessa kostnader, vilken utredning såsom bil. B vidfogats detta betänkande.

Enligt det lämnade uppdraget har det ålegat beredningen att »i
stora drag» söka uppgöra förslagsbudgeter för en tid framåt. För
att nå fram till de större huvudsummorna i budgeten har beredningen
emellertid givetvis — såsom ock i förutnämnda uttalande till
statsrådsprotokollet synes hava förutsatts — måst genomgå varje utgiftsanslag
och varje inkomstpost å riksstaten. Härvid hava, särskilt
vad utgiftssidan beträffar, de infordrade yttrandena i väsentlig mån
tjänat beredningen till ledning; och i de flesta fall, där från vederbörande
förvaltningsmyndigheter eller kommittéer förelegat i siffror angivna beräkningar,
har beredningen i sin tablå infört dessa siffror. Detta innebär
emellertid icke, att beredningen i varje av dessa fall efter prövning kommit
till den övertygelsen, att utgifterna måste komma att under ifrågavarande
period uppgå till de av vederbörande angivna belopp. På en så
ingående detaljgranskning, som i sådant fall skulle hava erfordrats, har
beredningen givetvis ej kunnat inlåta sig. Beredningen har emellertid
funnit sig kunna antaga, att de av fackmyndigheterna framlagda beräkningarna
i stort sett giva en föreställning om den blivande utvecklingen,

om också denna i verkligheten varder långsammare, eller undantagsvis
någon gång raskare, än myndigheten beräknat. Blott i några fall, där de
av vederbörande beräknade utgifterna synts beredningen i mera påfallande
grad överstiga vad som kunnat anses sannolikt, har reducering skett, liksom
även, å andra sidan, beredningen i enstaka fall höjt de angivna utgiftssiffrorna,
när de påtagligen synts vara alltför låga.

Vidare bör framhållas att, då det naturligtvis måste vara minst lika
vanskligt att beräkna tidpunkten för en förutsedd anslagshöjning som att
förutsäga dess belopp, den omständigheten, att beredningen i sina förslagsbudgeter
förlagt sådana höjningar till vissa angivna år, i de flesta fall
endast utgör ett uttryck för beredningens uppfattning om den ungefärliga
tidpunkt, då förändringarna kunna förväntas. I åtskilliga fall har beredningen,
för att undvika alltför starka språng i den förutsedda utvecklingen,
ansett sig böra fördela en motsedd anslagsökning mer eller mindre
jämnt över hela perioden.

I de rätt många fall, där något yttrande, som kunnat giva stöd åt
beräkningarna, icke förelegat, har beredningen måst på egen hand uppställa
siffror med ledning av erfarenheten från den gångna tiden eller
andra för beredningen kända förhållanden. Detta har särskilt varit händelsen
med flertalet av statens skatteinkomster, däribland några av de viktigaste
posterna. Vid dessa beräkningar har någon hänsyn till växlande
konjunkturer givetvis ej kunnat tagas.

På grund av de beräkningsmetoder, beredningen sålunda ansett sig
böra följa, förete antagligen slutsummorna för de olika åren, liksom även
beloppen av de särskilda utgifts- och inkomstposterna, en något jämnare
utveckling än vad verkligheten sannolikt kommer att utvisa — ett förhållande,
som givetvis ej kan undvikas och som ej torde inverka på värdet
av beredningens beräkningar i deras helhet.

Slutligen torde böra framhållas, att beredningen i sådana frågor rörande
utgifters eller inkomsters beräknande, där olika åskådningar av politisk
eller annan art företrädesvis kunna göra sig gällande, icke grundat
sina beräkningar på de särskilda medlemmarnas personliga åsikter i dessa
frågor, utan följt sin uppfattning om hvad som sannolikt torde komma
att af statsmakterna beslutas.

Då det för beredningen gällde att, efter verkställd beräkning av de Ang.
särskilda inkomst- och utgiftsposterna, sammanföra dessa till årliga förslagsbudgeter,
mötte den frågan, huruvida eller på vad sätt försvarsutgifterna behandling.
borde upptagas i dessa budgeter. Med avseende å försvarsutredningens
av herr statsministern angivna planläggning är det uppenbart, att första be 2—140497

redningen under det grundläggande arbete, vars resultat här framläggas,
varken haft befogenhet eller möjlighet att verkställa någon slags beräkning
av försvarsutgifternas storlek. Vid sådant förhållande har beredningen
ej sett annan utväg än att ur förslagsbudgeterna utesluta dessa
utgifter, dock med undantag av utgifterna för det militära pensionsväsendet,
vilka icke ansetts lämpligen böra utbrytas från tionde huvudtiteln,
där de emellertid sammanförts i en från övriga pensionsutgifter
avskild post. Genom att sålunda fjärde och femte huvudtitlarnas försvarsutgifter
uteslutits, utvisar naturligtvis inkomstsidan årligen ett stort
överskott.

Beredningen, vars beräkningar ursprungligen omfattade åren 1914—
1923, har emellertid, då under arbetets fortgång riksstaten för år 1914 hunnit
fastställas, av denna anledning i sin här nedan införda tablå uteslutit sistnämnda
år, varjämte helt naturligt de förändringar i utgifter och inkomster,
som i 1914 års riksstat kommit till synes, måst föranleda till omarbetning
i vissa delar av beredningens ursprungliga siffror för de följande åren.
Denna omarbetning har emellertid icke lämpligen kunnat genomföras i
varje mindre betydande detalj. Dels på grund härav och dels enär vid
den tidpunkt, då det stora flertalet av vederbörande myndigheter avgåvo
sina yttranden till beredningen, icke ens 1913 års riksstat var fastställd,
hava i vissa fall beredningens utgiftsberäkningar och den för dessa lämnade
motiveringen icke kunnat fullt ansluta sig till siffrorna i 1914 års
riksstat. Då emellertid hänsyn tagits till alla de i denna riksstat förekommande
anslagshöjningar, som varit av någon mera avsevärd storlek,
kan nyssnämnda omständighet ej vara av någon nämnvärd betydelse för
slutresultatet av beredningens beräkningar.

Tablå

över

statsverkets inkomster och utgifter
åren 1915-1923.

Statsverkets

	1915	1916
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter.
1. Mantalspenningar......................... 2. Skatt pä, inkomst, förmögenhet och rörelse: a. Inkomst- och förmögenhetsskatt................. b. Bevillning av fast egendom samt av inkomst........... c. Bevillningsavgifter för särskilda förmäner och rättigheter...... d. Arvsskatt........................... c. Övriga stämpelmedel ...................... 3. Tallar och acciser: a. Tullmedel......."..................... b. Brännvinstillverkningsskatt................... c. Punschskatt........................... d. Maltskatt............................ e. Brännvinsförsäljningsavgift.................... f. Sockerskatt........................... g. Tobaksskatt..........................	860 000 42 000000 1 450 000 330 000 7 311000 13 195 000 65 954 000 \| 41 900 000 21715 000 6 000 000	870000 43 680 000 1450 000 330 000 7603 000 13511000 i 67 424 000 38000 000 22 150 000 6 000 000
Summa skatter	200 715 000	201018 000
II. Uppbörd i statens verksamhet.
1. Fyr- och båkmedel......................... 2. Bidrag till försäkringsinspektionen................. 3. Bidrag till bankinspektionen.................... 4. Inkomst av myntning och justering................. 5. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter.......... 6. Kontrollstämpelmedel....................... 7. Terminsavgifter frän läroverken.................. 8. Avgifter för granskning av biografbilder.............. 9. Diverse inkomster ........................ 10. Lotspenningar...........................	2 000 000 53 000 47 000 915 000 435 700 95 000 525 000 26 000 1540 000 1220 000	2 000 000 53 000 47 000 915 000 435 700 100 000 525 000 26 000 1560 000 1 240 000
Summa	0 856 700	6 901700
Summa egentliga statsinkomster	207 571 700	207 919 700
B. Inkomster av statens produktiva fonder.
I. Statens affärsverksamhet. 1. Statens järnvägar: inkomster.................... driftkostnader..................	90 600 000 73 600 000	95 200 000 77 300 000
överskott.................... extra överskott på grund av ökad malmbrytning . .	17 000000 1076000	17 900 000 1484 500
Summa överskott	18076 000	19 384 500

inkomster.

1917	1918	1919	1920	1921	1922	1923
880000	890 000	900 000	910 000	920000	930 000	940 000
45 427 000	47 244 000	49 134 000	51099 000	53 143 000	55 269 000	57 480 000
1 450 000	1 450 000	1 450 000	1450 000	1 450 000	1 450 000	1 450 0Ö0
330 000	330 000	330 000	330 000	330 000	330 000	330000
7 907 000	8 223 000	8552 000	8 894 000	9 250 000	9 620 000	10 005 000
13 838 000	14 167 000	14 606 000	14 954 000	15 310 000	15 675 000	16 04S000
68 934 000	70 485 000	72 077 000	73 713 000	75 393 000	77118 000	78 890 000
37 000 000	36000 000	35 000 000	34 000 000	33 000 000	32 000 000	31 000 000
22 585 000	23 020 000	23 455 000	23 890 000	24 325 000	24 760 000	25 195 000
6 000 000	6 000 000	6 000 000	12 000000	12 000 000	12 000 000	12 000 000
204 349000	207 809 000	211504 000	221240 090	225 121 000	229152000	2:13338000
2 000 000	2 050 000	2 050 000	2 100 000	2 100 000	2 150 000	2 150 000
53 000	53 000	53 000	53 000	53 000	53 000	53 000
47 000	47 000	47 000	47 000	47 000	47 000	47 000
915 000	915 000	915 000	915 000	915 000	915 000	915 000
435 700	435 700	435 700	435 700	435 700	485 700	435 700
100 000	100 000	105 000	105 000	110 000	110 000	115 000
550 000	550 000	550 000	550 000	575 000	575 000	575000
26 000	26 000	26 000	26 000	26 000	26 000	26 000
1 580 000	1 600 000	1 620 000	1640 000	1 660 000	1 680 000	1 700 000
1 260 000	1 280 000	1300 000	1 320 000	1 340 000	1360000	1380 000
6 966 700	7 056 700	7 101 700	7 191 700	7 261 700	7 351 700	7 396 700
211 315 700	214S65 700	218605 700	228 431 700	232382 700	236503 700	240 734 700
98 500 000	101 900 000	105 700 000	108 700 000	111700 000	114 700000	118 300000
80 200 000	83100 000	86 300 000	88 700 000	91 000 000	93 500000	96 900 000
18 300000	18 800 000	19 400 000	20 000 000	20 700 000	21200 000	21 400 000
1 898 000	2301000	2 843 000	3 251500	3306 500	3 306 500	3 306 500
20 198 000	'' 21101 000	22 243 000	23251500	24 006 500	24 506 500	24 706 500

	1915	1916
2. Postverket: inkomster..................... driftkostnader...................	27490 000 25 042 200	28 490 000 25 897 200
överskott.....................	2 447 800	2 592 800
3. Telegrafverket: inkomster..................... driftkostnader...................	19 400000 14 750 000	20 300 000 15 950 000
överskott.....................	4 650000	4 350 000
4. Statens vattenfallsverk: överskott..................	2 512 000	3 436 000
5. Statens domäner: överskott.....................	10 166 000	10 628 000
Summa	37 851800	40391300
II. Statens aktier.
1. Utdelning i Lnossavaara-Kiirunavaara aktiebolag: a. Enligt 1907 och 1908 ärs överenskommelser........... b. Enligt 1913 ärs överenskommelse (kapital)............	1950000 1 950 000	1950 000 2 700 000
Summa	3900000	4050000
III. Ränta å statens utlåningsfonder ......	4579 500	4814500
Summa inkomster av statens produktiva fonder	40331300	49855800
C. Andel i riksbankens vinst........	7 200 000	7 300000
D. I anspråk tagna kapitaltillgångar:
Inflytande kapitalavbetalningar till järnvägslånefonden och allmänna byggnads-länefonden.............................	095000	736000
E. Lånemedel............	32000000	31 700000
Summa statsinkomster	293 798000	297 511 500

1917	1918	1919	1920	1921	1922	1923
29 530 000 26 853 200	30 610 000 27 770 200	31 730 000 28 751200	32 900000 29 917 200	34 110 000 30 948 200	35 380 000 31 983 200	36 700 000 33117 200
2 676 800	2 839 800	2 978 800	2 982 800	3 161800	3 396 800	3 582 800
21 200 000 15 650 000	22 100000 16 350000	23 000 000 17 050 000	23 900 000 17 750 000	24 800 000 18 450 000	25 700 000 19150000	26 600 000 19 850 000
5 550 000	5 750 000	5 950 000	6150 000	6 350 000	6 550 000	6 750 000
4 703 000	5046 000	5 848 000	6 155 000	6 474 000	7 467 000	8 040 000
11090 000	11 552000	12 014 000	12 476 000	12 938 000	13 400 000	13 862 000
44217 800	46288800	49 033800	51015 300	52 930300	55 320 300	56941300
1950000 3 450 000	1 950 000 4 050 000	1950 000 4 800 000	1 950 000 5 550 000	1 950 000 5 700 000	1 950 000 5 700000	1950 000 5 700000
5 400000	6000 000	6 750000	7 500000	7 650000	7 650 000	7650 000
5176500	5 362 500	5547 500	5 730 500	5911500	6090 500	6267 500
54 794300	57651300	61331 300	64245 800	66491800	69 060 800	70 858 SOO i
7 400000	7 500 000	7 (iOO 000	7 700 000	7800 000	71)00000	8000000
791000	834000	875000	912 000	959000	1005000	1022 000
32300 000	32500000	32200 000	26 600 000	27 400000 \|	28 900 000	30100000
308 601 000	313351000	320612000	327 889500	335 033 500	343369500	350 715 500

Statsverkets

I. Verkliga utgifter.

Första huvudtiteln.

Kung], hovstatsanslagen........................

Kung], slotten.............................

Summa

Andra huvudtiteln.

A. Departementet.

Departementschefen.........• ■ • • •............

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli............

Departementschefens ombud för tillsyn över skrifters allmängörande . . . .

Summa

B. Lagberedningen m. m.

Lagberedningen............................

Förberedande utredning angående en rättegångsreform..........

Summa

C. Justitieknnslersäinbetet...........

D. Rättsskipningen.

Högsta domstolen...........................

Nedre justiticrevisionen........................

Hovrätterna..............................

Krigshovrätten............................

Ersättning åt domare, vittnen och parter................

Medikolegala besiktningar.......................

Ersättning åt vissa personer m. fl. för frångångna bötesandelar......

Resestipendier åt domare........................

Understöd för Nytt juridiskt arkiv...................

Häradshövdingarnas rättsbildade biträden................

Vattendomstolar............................

Det militära rättegångsväsendet.....................

Arbetsdomstol.............................

Summa

1915	1916
1365 900 127 100	1365 900 127 100
1493 000	1493 000
17 000 78 750 9 000	17 000 78 750 15 000
104 750	no 750
50 000 50000	50 000 50 000
100000	100000
28400	28400
315 900 299 930 1 541000 14 650 190 000 16 000 84 000 6 000 3 000 120 000 75 000	315 900 302 940 1556 000 14 650 200 000 36 000 82 000 6 000 3 000 120 000 75000 75 000 73 000
2665480	2859490

utgifter,

1917	1918	1919	1920 \|	1921	T 1922 1	1923
1 1 365 900 197 100	1 365 900 127100	'' 1365 900 127100	1365 900 127 100	1 1365 900 ■ 127100	1 365 900 127 100	! 1 1 1 365 900 127 100
1493000	1493000	1493000	1493000	1 493000	1 493000	1493000 \|
! 17 000 82 690 15 000	17 000 82 690 15 000	17 000 86 820 15000	17 000 86 820 15 000	17 000 91160 15 000	17 000 91160 15 000	) 17 000 95 700 15000
114 690	114 690	118820	118820	128160	123 160	127 700
50 000 50 000	50000 50 000	60 000 50000	60 000 50000	60000 50 000	60 000 50 000	60000 50000
100 IKK)	160000	110000	110000	110 600	110 00!)	110 000
28400	28 400	28400	28400	28400	28 400	28 400
315 900 305 970 1 556 000 14 650 200 000 36 000 80000 6000 3000 120 000 75 000 75 000 1 73000	315 900 309 030 1 571000 14 650 210000 36 000 78 000 6 000 8 000 120 000 75 000 i 75000 73000	315 900 312120 1 571000 14 650 210000 36000 76 000 \| 6000 3000 120 000 i 75 000 - 75 000 73 000	315 900 315 240 1 586 000 14 650 ! 220000 36 000 74 000 6 000 3000 120 000 75 000 75 000 73 000	315 900 318390 1586 000 14 650 220000 36000 72 000 6 000 3 000 120000 75 000 75 000 73 000	315 900 321570 \| 1 601 000 \| 14 650 I 220 000 60000 21000 6 000 3 000 120000 75 000 75 000 73 0<X>	315 900 324 790 1 618 000 14 650 220 000 60000 19 000 6 000 3 000 120 000 75000 75000 73000
! 2860 520 \|	2886580	2887 670	2913790	2914940	2906 120	2 924 340

3—14,0497 I

1915	1916
2 010650	2643330
25 720	25 720
45 400	45 400
16 700	16 700
87 820	87 820
85000	85000
5000	5000
18 000	18 000
73 030	77 420
72 800	75 710
32 450	33 740
300000	300 000
2000	2 000
16 000	16 000
4 500	4 500
180 000	180000
25120	49 840
813900	847 210
6411000	6677 000
30 000	30000
130000	132 500
1 875 000	1905 000
15 000	30 500
275 000	275 000
2325000	2373000
299 700	213 600
4 055 000	4 080 000
233 300	233 400
4588000	\| 4 527 000

E. Fångvården

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

Statens uppfostringsanstalt å Bona:

j Avlöningar åt tjänstemän..........

Till kost och beklädnad åt eleverna......

Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare

Summa

G. Diverse.

Ålderstillägg...........................

Extra lönetillägg.........................

Rese- och traktamentspenningar...................

Skrivmaterialier och expenser....................

Svensk författningssamling.....................

Tryckningskostnader........................

•Tordregistret............................

Sveriges andel i kostnaden för den internationella byrån i Bern ....

Understöd åt föreningen Skyddsvärnet m. ...............

Extra utgifter.............• • • ■ •.........

Till täckande av utav statskontoret utbetalda förskott........

Fastighetsregister i stad......................

Oförutsedda utgifter........................

Summa

Summa för andra huvudtiteln

Tredje huvudtiteln.

Chefen för utrikesdepartementet......

Utrikesdepartementet i övrigt.......

Utrikesförvaltningen i övrigt.......

Oförutsedda utgifter...........

Till inköp av beskickningshus i Petersburg

Summa

Femte huvudtitelns anslag till »handeln»

Sjökarteverket........................

Lots- och fyrväsendet..............•••••••

Undervisningsanstalter för sjöfart och nautisk-mcteorologiska byrån

Summa

1		-Z------			------L.._-----	■■-J----L______— ■
1917 1	1918	1919	1920	1921	1922	1923
2 670400	2 709880	2 744 780	2 778170	2812980	2848 210	1 ‘ 2 883 870
25 720 45 400 22 700	25 720 45400 22 700	27 720 70 000 22 700	27 720 70000 22 700	27 720 70 000 22 700	27 720 70 000 22 700	1 i 27 720 70 000 i 22 700
te 820	93 820	120420	120420	120420	120420	120 420
85 000 5000 18 000 82 060 78380 35090 200 000 2 000 16 000 4 500 180 000 75 140	85 000 5 000 18 000 86 980 81500 36 490 2000 16 000 4 500 180 000 100160	i 90 000 18 000 92 200 84 760 37 950 2 000 16 000 10 000 200 000 125 000	90 000 18000 97 730 88150 39 470 2000 16 U00 10 000 200000 150 000 150050	90000 18000 103 590 91 670 41050 2 000 16 000 10 000 200000 150 000 174 790	90 000 18 000 109 700 95 330 42 690 2 000 16 000 10 000 200 000 150 000 199 970	90000 18000 116 280 99 140 44 400 2 000 16 000 10000 200 000 150000 225450
781170	615 630	675910	861 400	897 100	933 690	971270
6655000	6549000	6686 000	6 931000	7007 000	7 070 000	7 166 000 :
30000 135 000 1935 000 45 000	30000 137 500 1965 000 60 500	30000 140 000 1 995 000 75 000	30 000 142 500 2 025 000 90 500	30 000 145 000 2 055 000 105 000	30 000 147 500 2 085 000 120 500 —	'' 30 000 150 000 2115 000 135000
2145 000	2193 000	2240 000	2288000	2335000	2:183 000 1 1	2 430 000
217 500 4105000 233 500	221 400 4130 000 ! 241600 \|	225 300 4 155 000 241 700	229 200 4180 000 241 800	\| 233100 1 4 205 000 1 24190"	237 000 4 230 000 242 OOU	241100 4 255 000 241900
4556000	459:1000	4 622000	4651000	4680000	4 709 000	4 73S 000

i9ir>

Sjätte huvudtiteln.

A. Departementet.

[ Statsministern, lönefyllnad.......................

j Statsråden utan departement......................

j Chefen för civildepartementet......................

| Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli............

Summa

It. Regeringsrätten ............

C. Ö v e r s t & t h ål larekmbete t...........

j Till utgivande av > Poli sunderrättelser» m. ................

Summa

11. Landsstaten.............

I Till avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet......

| Till juridiskt biträde åt svenska lappar i Norge m. in...........

Summa

E. Väg- och yattenbyggnadsväsendet.

Väg- och vattenbyggnadsstaten...................

Till inspektion å enskilda järnvägars rullande materiel........

> cn broinspektör och en trafikinspektör.............

> nndersökningar av mindre hamnar och farleder m. m.......

» understödjande av brobyggnader samt mindre hamnbyggnader . . .

» bidrag för anläggning och omläggning av vägar .........

> anläggning av enklare vägar i Norrbottens och Västerbottens län .

Vägar och kommunikationer....................

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar...........

Internationella föreningen i frågor om vägväsendet...........

Till vissa hamnanläggningar....................

Summa

F. Medieinalstnteii samt hälso- och sjukvården.

Medicin alväsendet (utom nedanstående fyra anslag)

Hospitals underhåll...............

Till internationella hälsovårdsbvrån i Paris . . . .

Anstalter för obildbara sinnesslöa.........

Karantiinsinrättningen å Känsö..........

IDIG

Summa

6 500 45 000 17 000 152 250	6 500 45 000 17000 152 250
220 750	220 750
98 700	98 700
108 022	108022
27 000	28 0t»0
135022	130022
4100 000	4 100000
880000 20 800	880000 20800
5000800	5000 800
256 300 8800 12 000 10000 600 000 2000000 500 000 12 000 7 267 365 1 194 500	261 300 8 800 12 000 10 000 800 000 2 200 000 500000 12 000 7 267 365 1 104 500
4601282	4 916232
2 877 000 3 852000 7 000 230 750 18 000	2 942 000 4058100 7 000 230 750 18 000
6984750	7 255850

1917	( 1918	1919	1 1920	1921	1922 1	f 1 1923
6 500 45 000 17 000 159 860	1 6 500 45000 17 000 159 860	! 6 500 45 000 17 000 167 850	6500 45000 17 000 167 850	6 500 45 000 17 000 176 240	1 6 500 45 000 17 000 176 240	6 500 45000 i 17 000 \| 185 000
228360	228860	286350	236350	244 740	244 746	253500 ''
93 700	98 700	93 700	93 700	93 700	93 700	93 700
108 022	108 022	108022	108 022	108022	108 022	108 022 !
29 000	30 000	31000	32 000	33 000	34000	35 000 !
137022	138022	139 022	140 022	14! 022	142022	— 143022
4 100 000	4100 000	4100000	4 100 000	4 100 (XX)	4 100 000	4 100 000
880000 20800	880 000 20 800	900 000 24 000	900000 24 000	900000 24 000	900000 24 000	900000 1 24 000
5 000 S00	5 (KM) 800	5024 000	5024000	5024000	5 024 000	5 024000 i
266 300 8 800 12 000 10 000 800 000 2 200 000 500 000 12 000 7 267 365 750 000	278 150 10 200 12 000 10000 800 000 2 200000 500000 12 000 7 267 i 365 : 750 000 i	278150 10 200 12 000 10000 800 000 2 200 000 500000 12 000 7 267 365 750 000	283150 10 200 12 000 10 000 1000000 3000000 i 500 000 1 12 OOO i 7 267 j 365 750000 1	283150 10 200 12 000 10 000 1000000 3 000 000 500000 12 000 7 267 365 750 OCO i	288150 10 200 12 0*6 ■ j 10000 1000000 1 3 000 000 500000 \| 12 000 1 7 267 365 750 000	288150 10200 12 000 10000 1000 000 3000000 500000 12 000 7 267 365 750 000
4566 782	4579982	4 579982	5 584 982 1	5584982 j	5589982 ''	5 589982 j
3 007 000 j 4130 900 1 7 000 283 250 18 000	3 072 000 4 352 800 7 000 283 250 18000	3137 000 ! 4586 800 i 7000 283 250 1 18000 \|	3 202 000 4 878 600 7 000 283 250 18 000	3 267 000 5116 600 7 000 295 750 18000	3 332 000 i 5 354 600 ! 7 000 295 750 18 000 \|	i 3 397 000 ] 5588000 7 000 295 750 18 000
7 446 150	7 738050 !	8032050 \|	8388850 \|	8 704350 j	9 007 350 j	9305750

1915

1916

G. Sociala verk och inrättningar.

Riksförsäkringsanstalten:

Till upprätthållande av dess verksamhet.................

, ersättning åt postsparbanken för dess bestyr med uppbörd och utbetalningar
för riksförsäkringsanstalten................

> bestridande av statens bidrag till fiskares försäkring.........

I Socialstyrelsen......... .................

S Till medling i arbetstvister......................

1 Till befrämjande av den offentliga arbetsförmedlingen . .........

i » vissa resekostnader, som förskotterats av arbetsförmedlingsanstalt . . .

Bidrag till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel............

i Till anordnande av yrkesinspektionen..................

I > föreningen för arbetareskydd....................

; Sjukkassoväsendet.........................

Till understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd . . .

> tillsyn över understödsföreningar..................

I » nationalföreningen mot emigrationen................

» understöd åt stiftelsen »Hemmet Fristad»..............

j Allmänna pensionsförsäkringen.....................

Till s. k. barnpensionering.......................

» försäkring mot arbetslöshet.....................

Summa

H. Försfikringsiiispektionen I.

I. Diverse.

Till en förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall.......

» inspektion över elektriska anläggningar...............

» statens biografbyrå.....................,••••

, betäckande av vissa av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter . .

» extra lönetillägg..........................

Ålderstillägg............................

Rese- och traktamentspenningar.....................

Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser............

Extra utgifter....................•........

Skrivmaterialicr och expenser, ved m. .................

Till tryckningskostnader........................

Kostnader för ny departementsindelning m. m...............

Till inköp af vissa områden för nomadlapparna.............

» oförutsedda utgifter........................

Summa

Summa för sjätte huvudtiteln

194 000 1	• 214 000
Öl 000	32000 1
18000	19000
179 000	185000 \|
25 000 !	40 000
55 000	55 000
10 000	10 000
750	750
169 370	172 750
4 000	4 000
1400000	1450 000
50000	70 000
6 000	6 000
10 000	10 000
10 000	10 000
4 200000	5100000
—	500000
6 302120	7 878 500
53000	1 53000 !
47 000	; 48 000
26 200	26 200
26 000	26 000
500000	500000
10 000	10 000
306 030	309 090
165 370	173 630
1018 490	1074 500
12 000	12 000
408 240	440 900
220 500	231520
130 000	130 000
25000	—
39 796	80 306
2934626	3062146
26386000	\| 28 617 000

1917	1918	1919	1920	1921	1 1922	1923
224 000	234 000	239000	244000	249 000	254 000	259 000
33 000	34000	35 000	36 000	37 000	38 000	39 000
20 000	21 000	22 000	23000	24000	25 000	27 500
191000	197 000	203 000	209 000	215 000	221000	230 000
40000	40 000	40 000	40000	40 000	40000	40 000
65000	65 000	65 000	70000	70 000	70 000	70000
10 000	10 000	10000	10000	10 000	10 000	10000
750	750	750	750	750	750	750
176 200	179 720	183 310	186 970	190 700	194 500	198090
4 000	4 000	4 000	4000	4000	4 000	4 000
1500 000	1 550 000	1600000	1650000	1 700 000	1 750 000	1 800 000
90000	100 000	110 000	120000	130 000	140 000	150000
6 000	6 000	6 000	6 000	6 000	6 000	6000
10 000	10 000	10 000	10 000	10 000	10 000	10000
10000	10 000	10 000	10000	10000	10 000	10 000
6 050 000	7 400 000	8 650 000	10 050 000	11200000	12 700 000	13 900 000 :
900 000	900 000	900000	900 000	900 000	900000	900000 i
600000	700 000	800 000	850000	900000	950 000	10C0 000
9929 950	11 461 470	12 888060	14419 720	15696450	17 328250	IS 654 340
53 000	53000	53000	53000	58000	53000	53000
48 000	58 000	62 000	62000	52 000	52 000	52 000
26 000	26 000	26 000	26 000	26 000	26 000	26 000
500000	500 000	500000	500 000	500 (K »0	500 000	500 000
310000	10 000	—	—	—	—	—
112180	315 300	318450	321 630	324 840	328 080	331360
182 310	191 420	> 200 990	211030	221 580	232 650	244 280
1 33 590	1 195 930	1 261 700	1 331 090	1 404 300	1 481530	1 563 010
12 000	12 000	12 000	12 000	12 000	12 000	12 000
476 170	514 260	555400	599 830	647 810	699 630	755 280
243 090	255 240	268 000	281 400	295 470	310 240	325 750
130 000	130000	130 000	130 000	130000	130 000	130 000
—	—	- ''	25 000	—		1 _
119 946	160466	200 296	239 396	279 756	319 806	360 026
3193286	8368616	8 534 836	3 739376	3893 756	4 091 936	4 299 706
30 649000	32 657 000	34 581000	37 680000	39 436000	41 570000	43 417 000

	1915	1916
Sjunde huvudtiteln.
A. Departementet.
Departementschefen.......................... Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli............ Biträde inom finansdepartementet vid frågor om bankväsendet.......	17 000 77 250 4 300	17 000 79 500 4 300
Summa	9S 550	100800
15. De centrala ämbetsverken.
Kammarkollegium........................... Statskontoret............................ Mynt- och justeringsverkct....................... Kommerskolleginm........................... Kammarrätten............................. Statistiska centralbyrån........................ Överintendentsämlietet......................... Patent- och registreringsverket..................... Bankinspektionen..........................	153 450 186500 915000 223 100 284 800 141000 110 600 439 700 47 000	153 450 186 500 915000 426 600 j 284 800 146 000 110 600 439 700 47 000
Summa	2 501150	2 709650
C. Bergsbruket.		''
Bergsstaten.............................. Befrämjande i allmänhet av bergsbruket................. Bergsskolorna i Filipstad och Falun..................	44 850 12 700 30 650	63000 , 12 700 \| 30 650 \|
Summa	88 200	106350
1). Handel och sjöfart.
Befrämjande i allmänhet av handel och sjöfart.............. Bidrag till handelshögskolan i Stockholm................ Handelsundervisningsanstalter...................... Exportstipendier............................ Handelsstndiestipendier......................... Bidrag till Sveriges allmänna exportförening............... Ersättning åt sjömanshusen ...................... Arvoden till dispaschörsassistenter................... Anordningar av stormvarningar vid rikets kuster............ Subventioner åt fart.ygsljnjer...................... Handelskamrar............................	170 000 30000 110 500 30000 30 000 16 800 40 000 4000 17 000 630000	170000 30 000 : 110 500 30000 30 000 16 800 1 60 000 '' 4000 ; 17 000 500000 ; 60000
Samma	1078 300	1028300 I

2.5

1917	1918	1919	1 1920	1921	1922	1923
1 17 000	17 000	17 000	17 000	17 000	i ! 17 000	\| i 17 000
81 750	83 000	85 250	87 500	89 750	92000	94 250
4 300	4 300	4 300	1300	4 300	1300	4300
103050 ,	104 300	106550	108 800	111050	113300	115550
153 450	159 550	159 550	159 550	159550	159 550	159 550
180 500	189 200	191 200	191 200	192 700	192 700	192 700
915000	915 000	915000	915000	915 000	915 000	915000
426 600	426 600	426 600	456 600	456 600	456 600	456 600
284 800	284 800	316 700	316 700	316 700	316 700	316 700
146 000	146 000	151000	151 000	151000	151 000	151000
110 600	110 600	110 600	no 6oo	110 600	110 600	110 600
439 700	439 700	439 700	439 700	439700	439 700	439 700 !
47 000	47 000	47 000	47 000	47 000	47 000	47 000
2 709650	2 718 450	2 757 350	2 787 350	2 788 850	2 788850	2 788850
63 000	63 000	63 000	63 000	63000	63 000	63 000
12 700	12 700	12 700	12 700	12 700	12 700	12 700
30 650	30 650	30650	30 650	30 650	30 650	30650
106350	106 350	106350	106350	106350	106350	106350
170000 1	170 000	170 000	170000	170 000	170 000 i	170 000
3000(i :	30000	30 000	30 000 i	30 000	30 000 i	30000
110 500	160 000	160 000	160 000	210 000 !	210000	210(XX*
30 000	30 000	30000	30000 j	30 000	30000 1	30000
30 000 I	30 000	30 000	30 000	30000	30 000	30000
16 800	16 800	16 800	16 800 ^	16 800	16 800	16 800
60 000	60 000	60 000	60 000	60 000 j	60 000	60000
4 000	4 000	4 000	4 000 !	4 000	4 000	4 000
17 000	17 000	17 000	17 000 1	17 000	17 (XX)	17000 :
500000	500000	500 000	500 000	500 000	500 000 i	500 000
60000	60 000 \|	60 000	60 000 \|	60000 \|	60 000 \|	60000
1028300	1077 800 ;	1077 800	1077 800 \|	1127 800	1 127 S90 !	1127 800

4—140407 I

•26

E. Industri, hantverk och slöjd.

Befrämjande i allmänhet av slöjderna............

Till vävskolan i Borås...................

Understöd till Sveriges hantverksorganisation........

D:o till föreningen för svensk hemslöjd........

Kostnad för Sveriges deltagande i utställning i San Francisco
Till andra blivande utställningar..............

Summa

F. Skatteoinkostnader.

Tullverket...............

Kontrollstyreisen...........

Kontroll å tillverkningsavgifter.....

Stämpelomkostnader..........

Kostnader för taxering.........

Observations- och uppbördsprocenter in. m.

Summa

G. Kronans publika hus.

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm
Byggnader och reparationer..................

Summa

H. De kungliga teatrarna.

Kungl. Operan .
Brandförsäkring

Summa

I. Diverse.

I -V -

Alderstillägg...........................

Ersättning till städerna för mistad tolag..............

Städers friheter..........................

Restitutioner...........................

Bidrag till landsting och städer, som ej deltaga i landsting, motsvarande

bevillning.........................

Ny upplaga av handboken »Sveriges land och folk»........

Ersättning för av statskontoret gjorda förskott...........

Hese- och traktamontspenningar..................

Skrivinaterialier och expenser, ved m. ...............

Till tryckningskostnader.....................

Extra lönetillägg........................

Extra utgifter..........................

Ersättning åt landsting för mistad brännvinsförsäljningsavgift . . .
Ersättning åt städer för mistad brännvinsförsäljningsavgift .....

hätte kanalverks inkomster
Till oförutsedda utgifter.....

Summa

Summa för sjunde huvudtiteln

1915	1916 1
1 126 500	126 500 ; i
i 69 000 !	69000
300000
1 —	50000
495500	245500
6 951000	7 176 000
34 200	34 200 1
1000 000	1000000
463050	486 200
875 000	910 000
12 000	12 000
9385250	9618400
50 000	50 000
320 000	330000
370000	380000
60000	60000
45 575	45 575
105 575	105 575
, 62 000	63000
3 050 000	3 050 000
44 700	44 700
300 000	300000
1 450000	1450000
450 000	450 000
50 000	50 000
110000	115000
148 000	156 000
2 000	2 000
32 000	32 000
3100 000	3100000
5 606 928	5 295 432
_	161000
29 847	60 293
14 435 475	14329425
28508000	28624000

1917	1918	1919	1920	1921	1922	1923
131500	131 500	131 500	131500	136 500	136 500	136 500
69 000	69 000	69 000	69 000	69 000	69 000	69 000
50 000	50000	50 000	50 000	50 000	50 000	— 50000
250500	250 500	250 500	250 500	255500	255500	255500
7 408 000	7 648000	7 895 000	8150 000	8 414 000	8 681 000	8 967 000
34 200	34 200	34 200	34 200	34 200	34 200	34 200
1000 000	1000 000	1000 000	1000000	1000000	1 000 000	1000 000
510 500	536 000	562 800	590 900	620 400	651400	684 000
945 000	980 000	1 015 000	1050 000	1085000	1120 000	1155 000
12 000	12 000	12 000	12 000	12 000	12 000	12 000
9909 700	10210200	10519 000	10 837 100	11165600	11 498 600	11852 200
50 000	50 000	50 000	50000	50 000	50000	50000
340 000	350 000	360 000	370 000	380000	890000	400000
390000	400 (KM)	410 000	420000	430 000	440 000	450000
60 000	60000	60 000	60000	60 000	60 000	60 000
45 575	45 575	45 575	45 575	45 575	45 575	45575
105 575	105575	105575	105 575	105575	105 575	105575
64 000	65 000	66 000	67 000	68 000	69 000	70 000
3 050000	3050000	3 050 000	3 050 000	3 050 000	3050 000	3 050 000
44 700	44 700	44 700	44 700	44 700	44 700	44 700
300 000	300000	300 000	300 000	300 000	300000	300000
1 450 000	1450000	1450000	1450000	1 450 000	1 450 000	1 450 000
—	—	—	—	—	—	20000
450000	450 000	450 000	450000	450 000	450 000	450000
50 000	50 000	50000	50 000	50 000	50 000	50000
120 000	125 000	130000	135000	140 000	145000	150 000
164 000	172 000	180 000	188 000	196 000	204 000	212 000
2 000	2 000	—	—	—	—	—
32 000	32 000	32 000	32 000	32 000	32 000	32000
3 100 000	3 100 000	3 100 000	3 100 000	3 100 000	3 100 000	3100 000
5139 684	4 983936	4 828188	4 672 440	4 516 692	4 205 196	3893 700
161000	161 000	161000	161000	161 000	161000	161000
90 491	120 189	149 987	180 385	209 883	240129	270 775
14217 875	14105825	13991875	13880525	13 768275	13501025	13254175
28 821000	29079000	29 825000	29574000	29859000	29937000	30056000

	1915	1916
i \ ■ Åttonde huvudtiteln.
A. Departementet.
1 Departementschefen..........................	17 000	17 000
Departementets avdelning av Kungl. Majtts kansli............	154 500	159 000
Summa	171 500	176 000
B. Arkiv, bibliotek och museer.
Riks- och landsarkiven.........................	115150	120 750
Bibliotek:
Kung). biblioteket...........................	162 600	162 600
Arvodestillökning åt stiftshibliotekarien i Linköping...........	1500	1 500
Pedagogiska biblioteket i Stockholm..................	S 300	8300
Skandinaviska bibliotekarien i Paris..................	soo	800
Museer:
i Nationalmuseum............................	114 300	114 300
Iiivrustkammaren...........................	10000	10 000
Naturhistoriska riksmuseet.......................	413 450	203 450
j Nordiska museet............................	110 000	110000
Kulturhistoriska museet i Lund.....................	15 000	15000
Musikhistoriska museet ........................	3 000	3 000
Svenska skolmuseet..........................	3 000	3 000
Summa	957 100	752 700
C. Kyrkliga ändamål.
Kleresi staten.............................	347 000	351 000
Lappmarks ecklesiastik verk.......................	45000	46 000
Till eu extra järn vägspräst...............v.......	4 700	4 700
» anställande av kontraktsadjunkter i Lappmarken..........	17 200	17 200
» resekostnadsersättning åt dessa...................	2 800	2 800
> stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska språket . .	2 250	2 250
> motarbetande av mormonvärvningen................	4 000	4 000
> religiös och social verksamhet bland svenskar i utländska hamnstäder .	50000	50 000
> avlöning åt pastor vid svenska Yictoriaförsamlingcn i Berlin.....	(1000	6 000
» resestipendier åt prästmän.....................	8000	8 000
> utredning rörande ecklesiastika boställen..............	10 000	10 000
Domkapitlens expeditioner.......................	105 Ö00	105 000
Kyrkors underhåll...........................	163 800	165 700
Svenska kyrkan i Paris........................	4119	4 119
Summa	769 86»	776 709
D. Akademier.
Svenska akademien..........................	8 250	8 250
Vetenskapsakademien..........................	21 460	21 460
Vitterhetsakademien..........................	106 900	114 900
Akademien för de fria konsterna....................	101950	101950
Musikaliska akademien.........................	103 000	103 000
Summa	341 560	349 560

1917	1918	1919	1920 1	1921	1922	1923
17 001)	17 000	17 000	; 17 000	17 000	17 000	17 000
163 500	168 000	172500	177 000	181 500	185 000	190 000
180500	185000	189500	194000	198500	202000	207 000
120 750	130 400	130400	130 400	130 400	130 400	130400
162 600	162 600	162 600	163 400	163 400	163 400	163 400
1500	1500	1 500	1500	1 500	1500	1 500
8300	8 300	8 300	8300	8300	8300	8300 i
800	800	800	800	800	800	800
114 300	114 300	114300	154 800	124 800	124 800	124 800
11000	10000	10000	10 000	10000	10 000	10 000
203 450	203 450	203450	208 450	208 450	208 450	208450
80000	80 000	90 (»0	90000	90 000	90000	100000
15000	20 000	20000	20 000	20000	20 000	20000
3 000	3 000	3 000	3 000	3 000	3000	3000
3 000	3 000	3 000	3 000	3 000	3000	3000
723 700	737 350	747 350	793650	763 650	7(»3 (>50	773 (SO
355 000	359 000	363 000	367 000	371 000	375 000
47 000	48000	49 000	50 000	51000	52 000	53000
4 700	4 700	4 700	4700	4 700	4 700	4 700
17 200	17 200	17 200	17 200	17 200	17 200	17 200
2 800	2 800	2 800	2 800	2 800	2 800	2 800
2 250	2 250	2 250	2 250	2 250	2 250	2 250
4 000	4 000	4 000	4 000	41X10	4(100	4 000 ;
50000	50 000	50 000	50 000	50000	50000	50000
6 000	6 000	6 000	6 000	6 000	6 000	6 000
8 000	8 000	8 000	8 000	8 000	8 000	8 000
10000	10000	10 000	10 000	10000	10000	10000
105 000	110 000	110 000	115000	115 000	120 000	120000
167 600	169 500	171 400	173 300	175 200	177 100	179000 f
4119	4119	4119	4119	4119	4119	4119
783669	79556»	802469	814369	821269	833169	840069
8 250	8 250	8 250	8 250	8 250	8 250	8 250
21460	21460	21460	21460	21460	21 460	21 460
114 900	114 900	114 900	135 400	135 400	135 400	135 400
119 950	119 950	119 950	119 950	119 950	119 960	119 950
103 000	103 000	105 000	105 000	105000	105 OCC	105 000
367 560	367 560	869 560	390 060	390060	390060	390060

■	1915	1916
E. Universiteten, den högre medicinska undervisningen in. m.
U niversitctskanslersexpeditionen.....................	9 550	9 550
Universitetet i Uppsala..........................	914 000	932 000
Universitetet i Lund..........................	797 000	813 000
Karolinska institutet med tandläkareinstitntet..............	410 000	410 000
Akademiska sjukhuset i Uppsala.....................	50000	50 000
Serailmerlasarettet...........................	120 000	130 000
Gemensamma, universitetsäindamål....................	19 000	19 000
j Barnknsen..............................	109130	109 130
i Metereologiska centralanstalten.....................	98510	in 5io
Farmaceutiska institutet........................	57 900	57 900
1 Undervisningsanstalter för barnmorskor.................	135 000	135 000
Summa	2 720090	2 777 090
F. Allmänna skolväsendet.
Det högre skolväsendet:
Högre lärarinneseminariet.......................	no 200	no 200
i Allmänna läroverken..........................	6379 000	6 970 000
1 Understöd åt extra ordinarie lärare under sjukdom............	5000	5 000
Undervisning; i slöjd vid de allmänna läroverken.............	20000	20000
i Privatläroverk.............................	975 000	1050 000
1 Till undervisningskurser i huslig ekonomi................	30000	31000
Kommunala mellanskolor........................	310 000	365 000
Folkundervisningen:
1 Folkskoleöverstyrelse..........................	79 500	79 500
i Reservationsanslag...........................	975 000	1070 000
1 Till utveckling av gymnastikundervisningen i folkskolorna........	100 000
Anslaget i övrigt..........................	22 200 000	23 845 000
Lappmarks ecklesiastikverk, till undervisningsändamål..........	87 200	88 900
Undervisning för svenska barn i utlandet.................	b öuu	6 800
Summa	31 277 700	33 741400
G. Folkbildniugs&tgärder i övrigt.
, Folkbibliotek.............................	170 000	170 000
Populärvetenskapliga föreläsningar i folkbildningssyfte..........	290000	290000
Föreläsningskurser från universiteten..................	16 000	16 000
Till understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik.......	42 000	42 000
Summa	518000	518000
II. Abnormiindervisningen.
1 Till befrämjande av dövstumundervisningen...............	200 000	200 000
! Kyrklig själavård åt dövstumma....................	14 000	14 000
1 Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.............	74 200	82 500
j Till elevers vid Tomteboda resor å järnväg...............	2 000	2 000
Förskolan för blinda i Växjö......................	14 800	15 400
Bidrag till vikarieavlöning vid blindskolorna...............	1700	1700
Till blind- och dövstumundervisningen i övrigt.............	58 000	59 000
Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn.................	390 000	390000
Iko för vanartade och i sedligt avseende försummade barn.........	70 000	70 000
1 Drottning Sofias stiftelse........................	91000	91000
Summa	915 700	925 600

1917	1918	1919	1920	1921	1922	1923 I
9 550	9 550	9 550	9 550	9 550	9 550	9550
950 000	968000	986 000	1 004 000	1 022 000	1 040 000	1058 000
829 000	845 000	861000	877 000	893 000	909 000	925000 1
110 200	417 800	425 400	433 000	440 600	448 200	455 800 1
50 000	55000	55 000	55 OOÖ	55 000	55 000	60 000 \|
140 000	150 000	160000	170000	180 000	190 000	200 000 I
19 000	19 000	19 000	19 000	19 000	19 000	19 000
109 130	109 130	109 130	109 130	109 130	109130	109130
111510	111510	117 010	117 010	117 010	122010	122010 !
69 900	69 900	69 900	69 900	69 900	69 900	69 900 1
135 000	135000	135 000	135 000	135000	135000	1350(10 i
2 8it3 290	2889 890	2946 990	2998590	3050190	3106 790	3163390
110200	110 200	110 200	110 200	110 200	no 200	j 110 200
6 970 000	6 970 000	6 984 000	6 984000	6 984 000	6 984 000	7 000 000
5 000	5 000	5000	5 000	5 000	5 000	5000
20 000	25000	25 000	25 000	25 000	25 000	30000
1 050000	1 050 000	1 150 000	1150 000	1150000	1 150 000	1150 000
32 000	33 000	34 000	35 000	36 000	37 000	38000
120 000	475 000	530 000	585 000	640 000	695 000	750000 j
79 500	79 500	79 500	79 500	79 500	79 500	79 500
1170000	1 345 000	1 445 000	1 545 000	1 645 000	1 745 000	1845 000
100000	100 000	100 000	100 000	100 000	100 000	100 000
25 490000	27135000	28 780 000	30 425 000	32 070 000	33 715000	35 360000
90 600	92 300	94 000	95 700	97 400	99 100	ioo 800 :
8 000	8 000	8000	8 400	8 400	8400	8400 i
35545800	37 428000	39 344 700	41147 800	42950 500	44 753 200	46576900
170 000	200000	200 000	200000	200 000	200000	200 000 !
290 000	305 000	305 000	320 000	320 000	335 000	335 000 ''
16000	16000	16 000	16 000	16 000	16 000	16 000
56 000	56 000	70000	70 000	84 000	84 000	98000
532000	577 000	591 000	606 000	620 000	635 000	649 000
200 000	200 000	200 000	200 000	200 000	200 000	200000
14 000	14 000	14 000	14 000	14 000	14 000	14000 \|
82 500	82 500	82 500	82 500	82 500	82 500	82 500 ;
2 000	2 000	2 000	2 000	2 000	2 000	2 000
15400	15 400	15 400	15 400	15 400	15 400	15 400 ;
1700	1700	1700	1700	1700	1700	1 700
'' 60 000	61000	62 000	63000	64 000	65 000	66 000
400 000	400000	400 000	400 000	400 000	400 000	400 000 !
80 000	80 000	80 000	90 000	90000	90000	100 000 1
91000	91000	91000	91000	91 000	91000	91000 !
946 600	947 600	948000	959600	960 600	961600	972600

	1915	1916
1. l)eii tekniska undervisningen.
Do tekniska läroverken.........................	»SO 000	1322 000
J. Åtgärder för fysisk utbildning.
Gymnastiska centralinstitutet...................... Till understödjande av idrotten (gymnastiken) i landet..........	55 700 100000	102 400 100000 1
Samma	155 700	202400
K. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konsl in. ......	ISO (KM)	130000
L. Diverse.
Aidcrstillägg............................ Extra lönetillägg........................... Rese- och traktamentspenningar..................... Skrivmaterialier och expenser, ved in. in................. Till tryckningskostnader........................ > ersättande av åtskilliga av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter Extra utgifter............................. Tillskott till kyrkofonden ....................... Undervisningsanstalter för vanföra ................... : Till uppförande i Berlin av eu svensk kyrka.............. > oförutsedda utgifter........................	loa ooo 10 000 20000 100000 18 900 115000 28 000 47 106 62 000 49 775	166 000 5 000 20 000 105000 19 800 ; 115 000 1 28000 \| 169408 42 000 100 273
Summa	«13 781	770481 I
Summa för åttonde huvudtiteln	3» 551 000 .	42 442 000
Nionde huvudtiteln.
A. Departementet.		]
Departementschefen.......................... Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli............	17 000 78 000	17 000 80250
Summa	95000	»7 250
B. Lantbruksstvrelsen............	64100	64100
C. Lanthushållningen.
Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar....... Lantbruksingenjörer och deras biträden.................	414 250 91 800	414 250 104 800
Undervisningsanstalter:
Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar........ Till den högre lantbruksundervisningen................. > undervisningsmateriel vid Alnarp.................. > hovbeslagsskolan vid Alnarp....................	609 000 a ooo 7 000	621000 \| 125000 ; 3000 7 000 i

1917	1918	1919	1920	1921	1922	1923
1872000	1422 000	1472 000	1522000	1572 060	1622 000	1672000
102 400	166 800	166 800	166 800	166 800	166 800	1G6 800
100 000	100 000	100 000	100 000	100000	100 000	100 000
202400	260 800	266 800	266800	266800	266 800	266 SOO
130000	130000	130000	130000	130 000	130000	130 000
169 000	172 000	175 000	178 000	181 000	184 000	187 000
5 000	5 000	—	_	_
20 000	20 000	20 000	20 000	20 000	20 000	20 000
110 000	115 000	120 000	125 000	130 (»0	135 000	140 000
20 700	21600	22 500	23 400	21300	25 200	26 100
115 000	115 000	115 000	115 000	115 000	115 000	115 000
28 000	28 000	28 000	28 000	28 000	28 000	28 000
373 318	609 478	828 686	1065 217	1254 412	1395 082	1469 022
42 000	42 000	42 000	42 000	42 000	42 000	42 000
60 000	65 000	—	_	_
149 963	200 153	249 845	299 514	349 719	400 449	450409
1092981	1393 231	1 601031	1 896 131	2144431	2 344 731	2 477 531
44 710 000	47140 000	49 410 000	51 719000	53868000	56009000	58119000 \| 1
17 000	17 000	17 000	- 17 000	17 000	17 000	17 000
82 500	84 750	87 000	89 250	91500	93 750	98 000
99 500	101 750	104000	106 250	10S 500	no 750	113000
64100	74 400	74 400	74400	85 200	85200	85 200
414 250	414 250	444 250	444 250	444 250	444 250	! 444 250
104 800	104800	104 SOU	104 800	104 800	104 800	104 800
633 000	645 000	657 000	669 000	681 000	693 000	705 000
125 000	125 000	125 000	125 000	125 000	125 000	125000
3 000	3 000	3 000	3 000	3 000	3 000	3 000
7 000	7 000	7 000	7 000	7 000	7 000	7 000

5—*40497 I

Till eu föreläsningskurs för lantbrukslärare m.
utbildningskurser för kontrollassistenter
utbildningskurser för ladugårdsförmän . .

avlöning åt jordbrukskonsulenter.....

> > vandringsrättare.......

en stipendiat i boskapsskötsel......

lanthushållningsskolan vid Rim forsa . . .
d:o > Brogård . .

Rästaveln:

Hästavelns förbättrande

Boskapsskötsel m. m.:

Bidrag till uppehållande av avelscentra för nötboskap..........

Till främjande av nötboskapsaveln i Norrbottens län......... ■ •

> förekommande och hämmande av smittosamma sjukdomar bland husdjuren

, > > > » tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen . .

» åtgärder för höjande av landets svinavel..............

> fjäderfäavelns befrämjande.....................

Lantbruksmöten............................

Till materialprofningsanstalter vid Ultuna och Alnarp..........

» åtta kemiska stationer ......................

> eu kemisk-växtbiologisk anstalt i Norrbottens län..........

> understöd åt svenska mosskulturföreningen.............

Fröodlingen:

Till understöd åt frökontrollanstalter..................

» befordrande av den inhemska fröodlingen..............

> en statskonsulent i fröodling....................

» Sveriges utsädesförening......................

Mindre jordbruket m. m.:

Till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket

> en statskonsulent för d:o..........

•i åtgärder för främjande av bokföring vid d:o . .
j fortgående smörprovningar m. m........

Vattenavtappningar m. in.:

Norrländska avdikningsanslaget . .
Allmänna avdikningsanslaget . . .

Torvtillgångarnas tillgodogörande:

Till åtgärder för tillgodogörande av torvmossarna
torvtjänstemännen.............

> en torvskola
Husslöjden:

Befrämjande av husslöjden........

Till en andre instruktör i husslöjden m. m.

Till lindring i fraktkostnaden för kalk m. m.

Summa

1915	1916
	8 500
14 800	14 80u
20 500	22 200
60 000	60 000
27 000	27 000
1500	1500
8 000	8 000
5 500	5 500
391 750	391 750
27 000	27 000
5 000	5 000
100 000	100 000
85 000	85 000
30 000	30 000
20 000	20 000
25 000	25 000
21 000	21 000
48 000	48 000
13 750	13 750
50000	50 000
20 000	20 000
20000	23 000
6 500	6 500
43 800	43 800
275 000	280000
6 500	6 500
15 000	15 000
16 000	16 000
1600 000	1 700 000
10000	10 000
25 000	25 000
7 000	7 000
25 000	25 000
3 500	3 500
380 000	380 000
4 532150	4 800350

1 1917	1918	1 1919	1920	1921	1 1922	1923
__	_	8 500		\|	8 500
14 800	14 800	18 100	18 100	18 100	18 100	18 100
23 900	25 600	27 300	29 000	30 700	32 400	34100
60 000	60 000	67 500	67 500	67 500	67 500	67 500
27 000	27 000	33 000	33 000	33 000	33 000	33 000
1500	1500	1500	1500	1500	1500	1500
8 000	8000	8 000	8 000	8 000	8000	8000
5 500	5 500	5 500	5500	5 500	5 500	5 500
391 750	391 750	431 750	431 750	431750	431 750	431 750
27 000	27 000	27 000	27 000	27 000	27 000	27 000
5 000	5 000	5 000	5 000	5 000	5 000	5 000
100 000	100 000	100 000	100 000	100 000	100 000	100 OuO
85 000	85 000	100000	100 000	100 000	100000	100000
30 000	30 000	30 000	SO 000	30 000	30 000	30 000
20 000	20 000	20 000	20 000	20 000	20 000	20 000 I
25 000	25 000	25 000	25 000	25 000	25 000	25 000
21000	21 000	21000	21 000	21000	21000	21000
48 000	48 000	48 000	48 000	48 000	48 000	48 000
13 750	13 750	13 750	13 750	13 750	13 750	13 750
60 000	60 000	60 000	65 000	65 000	65 000	65 000
25 000	25 000	25 000	25 000	25 000	25 000	25 000
23 000	23 000	23 000	23 000	23 000	23 000	23 000
6 500	6 500	6 500	6 500	6 500	6 500	6 500
43 800	85 000	85 000	85 000	85 000	85 000	85 000
285 000	290 000	295 000	300 000	305 000	310000	315 000
6 500	6 500	6 500	6 500	6 500	6 500	6 500
15 000	15 000	15 000	15 000	15 000	15 000	15 000
16 000	16 000	16 000	16 000	16 000	16 000	16 000
1 700 000	1 800 000	1 800 000	1 900 000	1 900 000	2 000 000	2 000 000
10 000	10 000	10 000	10 000	10 000	10 000	10 000
25 000	25 000	25 000	25 000	25 000	25 000	25 000
7 000	7 000	7 000	7 000	7 000	7 000	7 000
25 000	25 000	50 000	50 000	50 000	50 000	50 000
3 500	3 500	3 500	3 500	3 500	3 500	3 500
380 (»0 \|	380 000	380 000	380 000	380 000	380 000	380 000
4 825550 \|	4985450 \|	5139450 \|	5254650	5 273 350	5 400 550	5 410 750

-- — ■ 1	! 1915	1916
I). Fiskeriväsendet. Fiskerinäringens understöd....................... Till undervisningskurser i navigation.................. > understöd åt södra Sveriges fiskeriförening.............	119 000 2 250 18 500	119 000 2 250 20000
Hydrografisk-biologiska undersökningar: Till utförande av dylika...................... » underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerack....... » försäkring av d:o.......................j Till underhåll av fartyget Eystrasalt..................j > ett armerat fartyg till fiskets skydd å Västkusten......... > utförande av vissa fiskehamnar m. .................	26100 36 000 5 200 9 000 33 000 450000	26 100 36 000 5 200 9 000 33 000 450 000
Summa	699 030	700 550
E. Skogsväsendet. \| Skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet .......... j Till extra lärarekrafter vid skogsinstitutet............... > skogsodlingens befrämjande....................1 > uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet........1 > reglering av flottleder....................... Summa	232 100 8000 196 000 100 000	242100 209 000 100 000
586100	551100
F. Lantinäteriväsendet. Lantmäteristaten........................... Skiften och avvittringar........................ Utflyttningshjälp efter skiften..................... Summa	692 800 63 000 50 000	734 800 63 000 50 000
805 800	847 800
G. llikets allmänna kartverk	370900	391200
H. Geologiska och hydrografiska undersökningar. Sveriges geologiska undersökning.................... Hydrografiska undersökningar..................... Summa	139 600 68 500	151300 81000
208100	282 300
1. Veterinärväsendet. Veterinärundervisningen........................ Veterinärstaten............................	248 000 259 500	248 000 261 500
Summa	507 500	509500
J. Vägunderhållet och skogsväsendet. Bidrag till vägunderhållet på landet.................. Till bestridande av statsverkets andel i kostnad för vägdeiningar.....	1550 000 35 000	1 600 000 35000

1917 1	1918	1919	1920	1921	1922	1923
4 1 119 000 2 250 20 000	119 000 2 250 20 000	119 000 2 250 20 000	124 000 2 250 20 000	124 000 2 250 20 000	124 000 2 250 20 000	1 124 000 2 250 20000
26 100 36 000 5 200 9 000 33 000 450 000	26 100 36 000 5 200 9 000 33 000 450 000	26 100 36 000 5 200 9 000 33 000 450 000	26 100 36 000 5 200 9 000 33000 450 000	26100 36 000 5 200 9 000 33 000 450 000	26100 36 000 5 200 9 000 33 000 450 000	26100 36 000 5 200 9 000 33 000 450 000
700 550	700 550	700 550	705 550	705550	705 550	705 550
252 100	262 100	272 100	282 100	292 100	302 100	312 100
222 000 100 000	235 000 100 000	248 000 100 000	261000 100 000	274 000 100000	287 000 100 000	300 000 100 000
574 100	597 100	620100	643100	(566 100	689100	712100
737 800 63 000 50 000	753 800 63 000 50 000	753 800 63 000 50000	753 800 63 000 50 000	748 800 63 000 50000	748 800 63 000 50 000	748 800 63 000 50 000 1
850800	SO» 800	866 800	866800	S618CO	.861 800	861800
40550»	419 800	434100	448400	462 700	477 000	491300
163 000 81000	174 800 81000	174 800 91000	174 800 91000	174 800 94 500	174 800 94 500	174 800 94 500 \|
244 000	255800	265 800	265 800	269 300	269300	269 300
248000 263 500	248 000 265 500	248 000 267 500	248000 269 500	248000 271 500	248 000 273 500	248 000 1 275 500 !
511500	518500 . i	515500	517 500	519500	521500	523 500
1650000 i 40 000 \|	3170000	3 220 000	3 270 000	3 320 000	3 370 000	i 3 420 000 i

	1915	1916
Till understöd, åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt........ Färjor och färjkarlar.......................... Bidrag till skjutsentreprenader..................... Gästgivares friheter..........................	150 000 400 000 19129	150 000 qvq 400 000 19 129
Summa	2154 508	2204508
K. Fattigvård.
Fattigvården i Stockholm och landsorten................ Fattigvården i allmänhet........................ Svenska fattigvårdsförbundet.....................	9 564 400 000 17 000	9 564 400 000 17 000
Summa	426 564	426 564
L. Diverse.
Ålderstillägg............................. Odlingshjälp åt krononybyggare .................... Kronoarrendatorers befrielse från vissa kommunalutskylder........ Till belöningar för rovdjurs dödande.................. » anordnande av jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen....... > insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter............ » befrämjande av avsättning av svenska jordbrukets alster in. m..... » betäckande av åtskilliga av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter Rese- och traktamentspenningar..................... Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................. Till tryckningskostnader........................ > extra lönetillägg...................... • • • > extra utgifter.....................•••••• Ersättning till hushållningssällskapen för mistad brännvinsförsäljningsavgift Oförutsedda utgifter..........................	104 000 4 500 40 000 38 000 20 000 25000 34 000 200000 220 000 no 000 35200 5 000 16 000 2100000 149 528	106 000 4 500 40 000 38000 20 000 25 000 34 000 200 000 230 000 115 000 36 800 j 16 000 2 100 000 300 478
Summa	3101228	3265 778
Summa för nionde huvudtiteln	13 507000	14091000
Tionde huvudtiteln.
Å. Civila pensionsväsendet.
Pensionering av civila tjänstinnehavare................. Förvaltningsbidrag till civilstatens änke- och pupillkassa......... Till pensionering av extra provinsialläkare............... » » » lasarettsläkare................... » sjuksköterskors pensionering.................... > pensionering av barnmorskor.................... > förvaltningen av barnmorskornas pensionsanstalt........... » handelsflottans pensionsanstalt................... s pensionering av änkor och barn efter lärare............. . > > kvinnlig lärarpersonal vid enskilda läroanstalter . . . > dövstumlärarnas pensionsanstalt..................	2 200 000 35 000 15 000 25 000 17 000 35 000 11000 169 000 145 000 87 000 50 000	2 485 000 35 000 15 000 25000 18 000 35 000 11000 169 000 145 000 93000 60 000

1917	1918	1919	1820	1921	1922	1923
150 000
379	379	379	379	379	379	379
400 000	400 000	400 000	400 000	400 000	400 000	400 000
19 129	19129	19 129	19 129	19 129	19129	19 129
2 259 508	3 589 508	3639508	3689 508	3 739508	3 789 508	3839 508
9 564	9 564	9 564	9 564	9 564	9 564	9 564
1700000	1 750 000	1800 000	1 850 000	1 900 000	1 950.000	2 000 000
17 000	17 000	17 000	17 000	17 000	17 000	17 000 \|
1726 564	1776 564	1826 564	1876 564	1926 564	1976 564	2026 564
108 000	110 000	112 000	114 000	116 000	118 000	120 000
4 500	4 500	4 500	4 500	4 500	4 500	4 500 \|
40 000	40 000	40 000	40 000	40 000	40 000	40000
38000	38 000	38 000	38 000	38 000	38 000	38 000
30 000	30 000	30 000	30 000	30 000	30 000	30 000 \|
25 000	25 000	25000	25 000	25 000	25 000	25C00 j
34 000	34 000	34 000	34 000	34 000	34 000	34 000
200 000	200 000	200 000	200 000	200 000	200 000	200 000
240 000	250 000	260 000	270 000	280 000	290 000	300 000
120 000	125 000	130 000	135 000	140 000	145 000	150 000
38 400	40 000	41600	43 200	44 800	46 400	48000 \|
16 000	16 000	16 000	16 000	16 000	16 000	16 000
2 100 000	2 100 000	2 100 000	2 100 000	2100 000	2 100 000	2 100 000
450 428	600 278	750 128	899 778	1049 628	1 200 278	1 349 928 i
3 444 328	3612 778	3 781228	3949478	4117 928	4287178	4455428 \|
15 706000	17 494 000	17968000	18 398 000	18 736 000	19174 000	19 494000
2 750 000	2 993 000	3 218 000	3 430 000	3 630 000	3 817 000	3 994 000
35 000	35 000	35 000	35 000	35 000	35 000	35 000 \|
15 000	15 000	15 000	15 000	15 000	15 000	15 000
25 000	25 000	25 000	25 000	25 000	25 000	25000
20 000	21000	22 000	23 000	24 000	26 000 ''	27 000
40 000	40 000	40 000	45 000	45 000	45 000	45 000 j
11 000	11000	11 000	11 000	11000	11000	11000 \|
169 000	169 000	169 000	169 000	169 000	169 000	169 000
145 000	145 000	145 000	145 000	145 000	145 000 \|	145 000
99 000	105 000	111000	117 000 i	123 000	129 000 i	135 000
70 000	80 000	90000	100 000 \|	110 000	120 000 \|	130 000 1

.	1915	1916
Till folkskollärarnas pensionering.................... » understöd, åt äldre beliöyande folkskollärare och -lärarinnor...... » folkskollärarnas änke- och pupillkassa............... > tillfälliga understöd åt pensionerade kronojägarc........... > k. hovkapellets pensionsinrättning................. » livräntor enligt lagen om olycksfall i arbete ............ Småskollärarnas ålderdomsunderstödsanstalt...............	785000 37000 73 000 4 000 3 000 8000 128 000	795 000 37 000 73 000 4 000 3 000 8000 155 000
Summa	3 827 000	4100 000
15. Militära pensionsväsendet..........	4 793 000	4 941000
C. Allmänna indragningsstaton..........	1948 000	1828 000
Samma för tionde huvudtiteln	10 508 000	10935000
Sammandrag av de särskilda huvudtitlarnas utgifter.
1 Första huvudtiteln.......................... Andra > ........................... ] Tredje > ........................... Femte huvudtitelns anslag till handeln................. Sjätte huvudtiteln.......................... Sjunde > .......................... Åttonde > .......................... Nionde » .......................... Tionde » ..........................	1493 000 6 411 000 2 325000 4 588 000 26 386 000 28 508 000 39 551000 13 507 000 10 568 000	1493 000 6 677 000 2 373 000 4 527 000 28 617000 28 624 000 41442 000 14 091000 10 935 000
Summa	133387 000	139 779 000
Byggnadskostnader.......................... Riksdags- och revisionskostnader................... Räntor å statsskulden m. m......................	4000 000 1 532 000 26 405 000	4 050000 1 575 000 27 850 000
Summa verkliga utgifter	165274 000	173254 000
Utgifter för kapitalökning.
A. Att täckas av statsinkomster i allmänhet.
1. Statens affärsverksamhet: Statens järnvägar ......................... Postverket............................. Telegrafverket...........................	4180 000 920 000 600000	4 010 000 1 090 000 600 000
Summa	5 700 000	5 700 000
\| 2. Amortering av statsskulden.....................	8 870 000	9822000
B. Att täckas av lånemedel, av statens vinst å malmbrytning samt av tobaksskatt. Statens affärsverksamhet........................ Statens utlåningsfonder........................	31 060 000 6000000	31000 000 6 000 000
Summa	37 000000	37 000000
Summa utgifter för kapitalökning	51 570 000	52 522000
Summa statsutgifter	210850 000	225 776000

1917	1918	1919	1920	1921	1922	! 1923
805 000	815 000	825 000	835 000	845 000	855 000	865 000
37 000	30 000	29 000	28 000	27 000	26 000	25 000
73000	73 000	73 000	73 000	73 000	73 000	73 000
4 000	4000	4 000	4 000	4 000	4 000	4 000
3 000	3 000	3 000	3 000	3 000	3000	3 000 i
8 000	8 000	8 000	8 000	8 000	8 000	8 000
165 000	174 000	183 000	191000	198 000	205 000	211 000 \|
4474000	4 746 000	5006 000	5 257 000	5 490 000	5 711000	5 920 000
5094 000	5252000	5415 000	5583 000	5 756000	5 934 000	6118000 i
1714 000	1607 000	1508 000	1415000	1 *50000	1250 000	11S3 000
11282000	11 605 000	11929 000	12 255 000	12 576 000	12895000	13 221 000
1 493 000	1493 000	1 493 000	1493 000	1 493 000	1 493 000	1 493 000
6 655 000	6 549 000	6 686 000	6 931 000	7 007 000	7 070 000	7 166 000
2145 000	2 193 000	2 240 000	2 288 000	2 335 000	2 383 000	2 430 000
4 556 000	4 593 000	4 622 000	4 651 000	4 680 000	4 709 000	4 738 000
30 649 000	32 657 000	34 581000	37 680000	39 436 000	41570 000	43 417 000
28 821 000	29 079 000	29 325 000	29 574 000	29 859 000	29 937 000	30 056 000
44 710 000	47 140 000	49 410 000	51 719 000	53 868 000	56 009 000	58 119 000
15 706 000	17 494 000	17 968 000	18 398 000	18 736 000	19174 000	19 494 000
11 282 000	11 605 000	11929 000	12 255 000	12 576 000	12 895 000	13 221000
146 017 000	152803000	158 254 000	164989 000	169 990000	175 240 000	ISO 134 000
4 100 000	4 150 000	4 200 000	4 250 000	4 300 000	4 350 000	4 400 000
1619 000	1 724 000	1 710000	1 758 000	1 807 000	1857 000	1 969 000
28 902 000	29 814 000	30 690 000	31 431 000	32 182 000	32 977 000	33 800 000 \|
180 63SOOO	188491000	194 854 000	202428 000	208279000	214424001)	220303000
4 090 000	4 220 000	4 600 000	4 580 000	4 460 000	4 490 000	4 470 000
1 010 000	880 000	500 000	520 (»0	640 000	610000	630 000
600 000	600 000	600 000	600000	600 000	600 000	600 000 \|
5 700000	5 700 000	5 700 000	5 700 000	5 700000	5 700 000	5 700000
10331000	10989 000	11 670 000	12 308 000	12 844000	13 420 000	14123009
31000 000	31 000 000	31 000 000	31000 000	31000 000	31000 000	31 000 000
6 000 000	6 000000	6 000 000	6 000 000	6 000 000	6 000 000 !	6 000 000
37 000 ono	37 000000	37 000000	37 000000	37 000 000	37 000 000 j	37 000000
53031000	53689000	54 370 000	55008 000	55 544 000	56120 000	56 823000
233669000 \|	242180000	249 224 000	257 436 000	263 823 000	270544 000 \|	277 126 000

6—140497 I

MOTIVERING.

Statsverkets inkomster.

I. Egentliga statsinkomster.

A. Skatter.

Mantalspenningar.

Denna skatt inbragte år 1901 757,509 kronor och år 1912 846,622
kronor. Med hänsyn till den fasta stegringstendens, denna inkomsttitel
utvisat, har beredningen beräknat en årlig ökning däri av 10,000 kronor
med en utgångssiffra för år 1914 av 850,000 kronor.

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse.

Inkomst- och förmögenhetsskatt.

Denna skatt har influtit år 1911 med 32,859,588 kronor och år 1912
med 35,261,170 kronor samt är i 1914 års riksstat beräknad till 38 millioner
kronor. Då emellertid den för år 1913 debiterade skatten uppgår
till över 40 millioner kronor, har beredningen ansett sig kunna antaga, att
inkomst- och förmögenhetsskatten skall år 1915 inflyta med minst 42 millioner
kronor. Huru stor årlig stegring, som under perioden bör beräknas i
denna summa, är naturligtvis ytterst vanskligt att avgöra. Beredningen
har emellertid stannat vid att beräkna stegringen till 4 % om året. Till
jämförelse må omnämnas, att bevillningen av fast egendom och av inkomst
under de sju åren från 1903 till 1910 ökats med i medeltal 7,n %
om året, och inkomstskatten under samma period med i genomsnitt 6,27 %
årligen, ävensom att inkomst- och förmögenhetsskattens ovanberörda ökning
från år 1911 till år 1913 motsvarar en årlig stegring av mer än 10 %, vilken
sistnämnda synnerligen höga stegring dock delvis kan hava berott därav,
att taxeringen av den nya skatten under de första åren, innan erforderlig
erfarenhet vunnits, varit mindre effektiv, med avsende å nyssnämnda procentsiffror
torde emellertid, i fall det nu gällt att beräkna inkomst- och förmögenhetsskattens
ökning blott under några av de närmaste åren framåt, eu
högre ökningsprocent än 4 % måhända ansetts kunna vid beräkningen användas.
Men då man torde böra räkna med den möjligheten, att under ifråga -

varande period ett eller annat år kan komma att kännetecknas av ett avstannande
i den ekonomiska utvecklingen, såsom faktiskt ägde rum t. ex.
ifråga om bevillningstaxeringen för år 1910, jämförd med samma taxering
för år 1909, och detta kunde medföra, att en dylik beräkning av en under
längre tid fortgående progressiv ökning lätteligen bleve mot slutet av perioden
alltför hög, har beredningen funnit försiktigheten bjuda, att stanna
vid 4 %, en siffra, som likväl något överstiger det procenttal av 3,66, som
1907 års försvarskommitté beräknat för den bevillningstaxerade inkomstens
framtida tillväxt.

Såsom här nedan vid behandlingen av frågan om statens lånebehov
närmare omförmäles, kan den vid 1913 års riksdag beslutade ökningen av
malmbrytningen vid de norrbottniska gruvfälten beräknas medföra en ökning
i det inkomstskattebelopp, Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag har
att erlägga, vilken ökning vid ifrågavarande periods slut kan uppskattas
till 689,000 kronor. Denna omständighet har dock ej av beredningen ansetts
böra föranleda till höjning i dess ovanstående beräkning av inkomst- och
förmögenhetsskattens stegring och tjänar alltså till säkerhetsmarginal, för den
händelse stegringen i övrigt något år ej skulle uppgå till beräknat belopp.

Bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Denna inkomsttitel har beredningen för hela perioden upptagit till
samma belopp som den däremot svarande, under sjunde huvudtiteln uppförda
utgiftsposten »bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i
landsting».

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Under denna titel hava influtit år 1910 335,786 kronor, år 1911
332,605 kronor och år 1912 332,775 kronor. Då beredningen ej känner
någon anledning till antagande, att skatteresultatet under nästa tioårsperiod
skulle komma att ställa sig avsevärt annorlunda, har beredningen
beräknat denna inkomst till 330,000 kronor om året.

Arvsskatt.

Hit höra de belopp, som inflyta genom stämpelbeläggning av bouppteckningar
samt av testamenten, till vilka hänsyn ej tagits vid bouppteckningens
stämpelbeläggning, ävensom viss andel av stämpeluppbörden
för handlingar till lagfartsprotokoll, nämligen för testamenten och fideikommissbrev.
Denna senare andel, som exempelvis för år 1911 uppgick
till 128,000 kronor, ingår i den här nedan särskilt beräknade inkomsten

av lagfartsstämpeln. Arvsskatten i övrigt bär enligt de jämlikt nådiga brevet
den 12 september 1884 i finansdepartementet utarbetade uppgifter utgjort -

år 1894 512,806 kr.

» 1895..............1,110,317 »

» 1896 1,101,019 »

» 1897 1,394,301 »

» 1898 1,518,649 x

» 1899 3,455,577 »

» 1900 1,780,487 »

» 1901 1,584,018 »

» 1902 2,076,940 »

» 1903 1,450,377 »

» 1904 1,731,491 »

» 1905 2,283,176 >

» 1906 2,013,506 *

» 1907 2,607,489 »

» 1908 3,124,804

» 1909 3,253,528 »

» 1910 4,323,582 >

» 1911 7,055,463 >

» 1912 5,393,333

Härvid bör erinras, att stämpeln å bouppteckningar, som till och
med år 1894 utgick med 50 öre för 100 kronor, sagda år gjordes progressiv
i tre olika skalor upp till högst 6 kronor för 100 kronor, varefter
den 1 maj 1910 nya bestämmelser trädde i kraft, innefattande höjning
dels av lägsta skattebeloppet till 60 öre för hundra kronor, dels ock av
progressionen, så att stämpelbeloppet nu utgår efter fyra olika skalor med
högst 16 kronor för 100 kronor. Den ovanligt höga siffran för år 1899
beror därav, att bouppteckningsstämpeln för avlidne ingenjören A. Xobels
kvarlåtenskap däri ingår med inemot 1,800,000 kronor.

Den årliga ökningen i skattebeloppet under den tid 1894 års bestämmelser
gällde, alltså under åren 1895—1909, utgjorde i medeltal
för år 7,9i % av det föregående årets summa. Beredningen har emellertid
ansett försiktigheten bjuda att icke beräkna den årliga stegringen högre
än som skett i fråga om inkomst- och förmögenhetsskatten, eller alltså
till 4 procent.

Vad angår den utgångssiffra, som vid en sådan beräkning bör väljas,
vill beredningen erinra därom, att, då den senaste höjningen av arvs -

skatten år 1910 genomfördes, det blev beräknat, att denna höjning skulle
tillföra statskassan 2,780,000 kronor om året. Om härtill lägges det år
1909 influtna beloppet „3,253,000 kronor, erhålles en summa av något över
6 millioner kronor. År 1911 uppgick visserligen inkomsten, såsom ovan
visats, till över 7 millioner kronor. Men då i 1911 års inkomstbelopp
ino-ått stämpelavgift för några vid Stockholms rådstuvurätt inregistrerade
bouppteckningar över kvarlåtenskaper av mindre vanlig storlek, samt arvsskatten
år 1912 inbragte allenast omkring 5,400,000 kronor, vilket dock torde
få anses onormalt lågt, har beredningen ansett sig böra såsom utgångssinra
för år 1912 antaga ett belopp av 6,500,000 kronor, i vilket fall inkomsttitelns
beräknade stegring ställer sig så som beredningens tablå utvisar.

Övriga stämpelmedel.

För att kunna verkställa en beräkning av denna inkomst har beredningen
ansett sig böra uppdela titeln i inkomst av

a) stämpel till lagfarts- och inteckningshandlingar;

b) emissionsstämpel å aktier;

c) överlåtelsestämpel;

d) växelstämpel och

e) återstående stämpelskatt.

a) Stämpel till lagfarts- och inteckningshandlingar.

Denna stämpelavgift har inbringat

år 1897 2,117,000 kr.

, iso» 2,882,000 »

, 1899 2,716,000 »

» 1900 2,569,000 »

» 1901 2,460,000 »

» 1902 .............. 3,181,000 »

» 1903 3,471,000 »

> 1904 3,413,000 »

» 1905 3,971,000 »

» 1906 5,219,000 »

» 1907 5,014,000 »

> 1908 4,392,000 *

» 1909 4,059,000 »

» 1910............• 4,501,000

» 1911 4,039,000 »

» 1912 4,183,000 »

En jämförelse mellan femårsperioderna 1897—1901 och 1908—1912
utvisar, att inkomsten under denna tid vuxit med omkring 5 procent
om året. Beredningen liar emellertid, särskilt i betraktande därav att
ifrågavarande stämpeluppbörd under de senare åren varit avsevärt mindre
än under åren 1906 och 1907, icke ansett sig böra beräkna en lika hö°r
stegring för nästa tioårsperiod. En åtminstone något säkrare beräkningsgrund
synes kunna hämtas från stegringen i värdet av rikets fasta egendom,
vilken stegring ju, under förutsättning, att omsättningen av fastigheter
vore likartad år efter år, skulle vara normgivande för lagfartsstämpeluppbördens
ökning. Då detta värde enligt de av 1907 års försvarskommitté
framlagda beräkningar ansetts hava från 1885 till 1908 stigit
med omkring 3,05 / i medeltal per år, har beredningen antagit detta procenttal
såsom grund för beräkningen av den blivande ökningen av ifrågavarande
stämpeluppbörd, varvid emellertid beredningen, med hänsyn till
skatteresultatet under de år, som närmast föregått år 1911, såsom utffångssintra
för sistnämnda år funnit sig böra taga ett belopp av 4,200,000
kronor i stället för verkligen influtna 4,039,000 kronor.

I följd härav har inkomsten av lagfarts- och inteckningsstämpeln av
beredningen beräknats sålunda

för	år	1913.......	....... 4,460,000	kr
»	»	1914.......	...... 4,596,000
	»	1915.......	. . • ... 4,736,000
»	»	1916.......	...... 4,880,000
»	»	1917.......	...... 5,030,000
»	»	1918.......	...... 5,183,000	»
»		1919.......	...... 5,341,000	»
	»	1920 .......	...... 5,504,000	»
»	»	1921.......	...... 5,672,000	7>
	»	1922 .......	...... 5,845,000	2>
»		1923 .......	...... 6,023,000	7>

b) Emissionsstämpel å aktier.

År 1906 infördes emissionsstämpel å aktier samt lottbrev i inländskt
solidariskt bankbolag, vilken skatt bestämdes för aktier och lottbrev i
nybildade bolag till 5 öre för varje fulla 10 kronor av aktiens eller lottbrevets
belopp samt för aktier och lottbrev, som utgivas vid annat tillfälle
än vid bolags bildande, till 10 öre för värjo fulla 10 kronor av nyssnämnda
belopp.

7—140497 I

Av »Sveriges officiella statistik i sammandrag» kan man inhämta, att
under åren 1899—1910 dylika emissioner ägt rum i den omfattning, att,
därest stämpelavgift till förenämnda belopp skulle hava erlagts under hela
tiden och därvid influtit samma år som emissionen skedde, stämpeluppbörden
härför skulle hava uppgått till

år 1899 491,000 kr.

» 1900 521,000 >

> 1901 902,000 »

» 1902 845,000 »

» 1903 773,000 »

» 1904 826,000 »

» 1905 964,000 »

> 1906 1,790,000 »

» 1907 1,763,000 »

> 1908 1,909,000 >

» 1909 988,000 »

» 1910 974,000 »

» 1911 1,661,000 »,

eller alltså i medeltal 1,108,000 kronor om året.

I betraktande härav har beredningen ansett sig kunna antaga, att
ifrågavarande stämpelskatt borde under nästa tioårsperiod kunna inbringa

1,200,000 k 1,300,000 kronor i medeltal per år.

c) överlåtelsestämpel.

År 1908 infördes en särskild stämpelavgift vid köp och byte av
fondpapper, vilken skatt lämnat i utbyte

år 1909 .............. 418,000 kr.

» 1910 .............. 581,000 »

> 1911 838,000 »

» 1912 .............. 1,518,000 »

Då ifrågavarande stämpelskatt vid 1913 års riksdag blev höjd med
50 procent, har beredningen, oaktat omsättningen av värdepapper år 1913
varit mindre än under år 1912, ansett sig kunna beräkna inkomsten av
denna skatt för år 1915 till 2,000,000 kronor samt i detta belopp beräkna
en ökning med 100,000 kronor vart annat år.

d) Växelstämpel.

Denna stämpelavgift utgick för tiden till och med år 1898 med 50
öre per 1,000 kronor av inrikes växlars belopp samt beräknades då in -

Öl

bringa omkring 500,000 kronor årligen, bortföll från och med år 1899,
men återinfördes från och med år 1910; och beräknades denna skatt i
den till 1909 ars riksdag i ämnet avdåtna proposition giva en inkomst av
minst 1,800,000 kronor. I vad mån denna beräkning motsvaras av verkligheten,
kan ej tillförlitligen utrönas. Att döma av beloppet å de i
bankernas portföljer vid kvartalsskiftena inneliggande växlar kan man antaga,
att skatteinkomsten under senaste åren något nedgått. Summan av
dessa växlar uppgick nämligen per år till följande belopp

för år 1907 .
» » 1908 .

> » 1909 .

» » 1910 .

» » 1911 .

> » 1912 .

» » 1913 .

2,990,870,000 kr.

2.963.000. 000 »

2.820.000. 000 »

2.814.000. 000 *

2.750.000. 000 >

2.736.000. 000 »

2.741.000. 000 i

Under antagande, att växlarnas löptid i genomsnitt motsvarar ett
kvartal, torde man, med hänsyn därtill, att ifrågavarande stämpelavgift
utgår med 50 öre för varje påbörjadt tusental av växels belopp, kunna
beräkna stämpelskattens avkastning för år 1912 avsevärt högre än 50 öre
promille av nyssnämnda belopp av 2,720,000,000 kronor; och har beredningen
trott sig kunna uppskatta inkomsten för år 1912 till åtminstone

1.750.000 kronor. I denna summa har beredningen, som hållit för sannolikt,
att användningen av växlar såsom betalningsmedel snarare kommer
att ånyo ökas än att ytterligare avtaga, beräknat en årlig öknino- med

20.000 kronor.

e) Återstående stämpelskatt.

Denna, som huvudsakligen består av stämpelavgift för offentliga
myndigheters expeditioner samt av obligationsstämpel, kan enligt approximativ
beräkning antagas hava tillfört statsverket för de tre åren 1895—
1897 i medeltal per år 1,945,000 kronor och för åren 1909—1911 3,126,000
kronor i medeltal årligen, vilket skulle motsvara en årlig ökning av omkring
3,45 %. Då emellertid denna beräkning, med hänsyn till ovissheten
angående de belopp, varmed växelstämpeln och emissionsstämpeln ingått
i den sammanlagda stämpeluppbörden, ej kan anses fullt tillförlitlig, har
beredningen funnit sig böra i fråga om uppskattningen av den framtida
stegringen, stanna vid en årlig ökning av 3 /, i följd varav dessa övriga
stämpelavgifter beräknats inbringa

år 1914..............3,300,000 kr.

^ 1915.......''....... 3,399,000 »

» 1916 .............. 3,501,000 >

» 1917 3,606,000 >

» 1918 .......... 3,714,000 »

» 1919 .............. 3,825,000 »

> 1920 .............. 3,940,000 >>

» 1921......i....... 4,058,000 *

» 1922 4,180,000 >

» 1923 4,305,000 »

Genom sammanläggning av de sålunda för stämpeln till lagfarts- och
inteckningshandlingar, emissionsstämpeln, överlåtelsestämpeln, växelstäm -

Tullmedlen under

	1900.	1901.	1902.
	Kr.	Kr.	Kr.
Lastpenningar...........................	594,000	576,000	621,000
Tullar å:
Spannmål, omalen........................	11,989,000	8,874,000	14,296,000
D:o malen........................	1,074,000	678,000	809,000
Fläsk..............................	2,134,000	2,028,000	1,138,000
Socker .............................	3,000,000	172,000	203,000
Sirap och melass.........................	1,511,000	1,621,000	1,574,000
Kaffe..............................	3,060,000	3,716,000	3,122,000
Tobak .............................	4,457.000	4,537,000	4,688,000
Brännvin och sprit.......................	2,291,000	2,259,000	2,262,000
Vin ..............................	2,251,000	2,193,000	2,068,000
Kryddor och sydfrnkter.....................	1,312,000	1,386,000	1,467,000
Siden ..............................	668,000	638,000	628,000
Yllevävnader..........................	2,680,000	2,491,000	2,389,000
Bomullsvävnader........................	1,452,000	1,313,000	1,399,000
Hudar och skinn.........................	1,012,000	1,160,000	1,010,000
Järn och stål..........................	1,721,000	1,413,000	1,499,000
Maskiner, redskap och verktyg.................	2,650,000	2,260,000	2,075,000
Övriga tullar...........................	13,876,000	12,370,000	14,611,000
Summa tullmedel	57,733,000	49,685,000	55,860,000
\| Tullmedlen med avdrag för tullar å spannmål, fläsk och socker . .	i 39,536,000	37,933,000	39,414,000

peln och återstående stämpelskatt beräknade belopp erhållas de summor,
som i beredningens tablå upptagits under rubriken »öfriga stämpelmedeb.

Tullar och acciser.

Tullmedel.

För att kunna så vitt möjligt bilda sig en uppfattning rörande
denna inkomsttitels normala utveckling har beredningen ansett nödigt att
undersöka de viktigaste av de särskilda poster, som ingått i den sammanlagda
tulluppbörden under senare tiden; och bar beredningen i sådant avseende
med ledning av »Sveriges officiella statistik i sammandrag» samt
beträffande år 1911 av från generaltullstyrelsen inhämtade uppgifter upprättat
följande tabell:

uren 1900—1911.

1903.	1904.	1905.	1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911. \|
Kr.	Er.	Er.	Er.	Er.	Er.	Er.	Er.	Er.
639,000	638,000	633,000	652,000	654,000	690,000	669,000	708,000	1 706,000
11,197,000	14,098,000	11,472,000	10,572,000	7,719,000	10.186,000	10,505,000	9,844,000	8,715,000
913,000	1,052,000	684,000	604,000	847,000	1,076,000	1,206,000	1,859,000	883,000
1,027,000	1,011,000	774,000	1,457,000	1,318,000	923,000	219,000	214,000	455,000
280,000	1,245,000	5,640,000	1,173,000	105,000	477,000	198,000	127,000	—
1,038,000	1,510,000	1,585,000	1,591,000	1,578,000	1,446,000	1,456,000	1,498,000	1,504,000
0,711,000 !	3,291,000	3,607,000	4,210,000	3,871,000	3,633,000	5,011,000	3,538,000	3,918,000
4,780,000	6,226,000	4,223,000	5,056,000	5,357,000	5,402,000	5,626,000	5,925,000	6,294.000
3,478,000	2,141,000	2,382,000	2,563,000	2,773,000	2,663,000	2,539,000	2,764,000	2,843,000
2,990,000	2,348,000	2,386,000	2,625,000	2,579,000	2,226,000	2,059,000	2,131.000	2,115,000
1,626,000	1,828,000	1,732,000	1,969,000	2,231,000	2,405,000	2,314,000	2,404,000	2,895,000
635,000	621,000	757,000	785,000	812,000	673,000	832,000	895,000	927,000
2,360,000	2,292,000	2,275,000	2,486,000	2,719,000	2,227,000	2,241,000	2,371,000	2,338.000
1,403,000	1,500,000	1,537,000	1,724,000	1,795,000	1,527,000	1,616,000	1,822,000	1,929,000
896,000	936,000	749,000	809,000	645,000	413,000	581,000	748,000	740,000
1,831,000	2,157,000	2,169,000	2,499,000	2,990,000	2,785,000	2,556,000	3,275,000	3.316,000
2,152,000	2,585,000	2,696,000	3,093,000	3,946,000	3,204,000	2,837,000	3,095,000	2,181,000
12,691,000	14,670,000	15,067,000	16,528,000	18,750,000	15,958,000	14,774,000	18.441,000	20,023,000
57,037,000	60,179,000	60,368,000	60,396,000	60,690,000	58,014,000	59,239,000	61,659,000	61,781,000
40,620,000	42,773,000	41,798,000	46,590,000	50,701,000	45,352,000	47,111,000	49,615,000	51,728,000

Av denna tabell framgår,

att under ifrågavarande period inkomsten av spannmålstullarna företett
betydliga växlingar och att det i främsta rummet är dessa tullar, som varit
av avgörande betydelse för resultatet av tulluppbörden under de olika åren;

att inkomsten av fläsktullen, som vid periodens början uppgick till
omkring 2 millioner kronor om året, under de sista åren sjunkit till blott
några 100,000-tals kronor; samt

att sockertullen, som dels år 1900, dels ock åren 1904—1906 vid
övergången till den nya formen för sockerbeskattningen inbragt avsevärda
belopp, i övrigt varit utan nämnvärd betydelse för tulluppbördens slutsiffra.*
På grund härav böra tydligen, om man vill av tulluppbörden under
tiden från år 1900 draga några slutsatser i fråga om tullinkomsterna för
framtiden, nämnda tre tullar avskiljas från de övriga. Man finner då, att
efter dylikt avdrag tullmedlen i övrigt under perioden utvisa en icke obetydlig
stegring, nämligen från 38,961,000 kronor i medeltal för åren 1900
—1902 till 49,485,000 kronor i årligt medeltal för åren 1909—1911, motsvarande
alltså en årlig ökning av i genomsnitt 2,7 %. Under sådana förhållanden
och då under denna tid infallit en rätt allvarlig kris inom
affärsverksamheten, vars verkningar också torde kunna spåras i den minskning
med mer än 5 millioner kronor, som år 1908 inträdde i avseende å
tullmedlen med förenämnda avdrag, har beredningen ansett sig hava skäl
för det antagandet, att under något så när normala ekonomiska omständigheter
stegringen i dessa tullmedel ej bör bliva mindre under
nästkommande tioårsperiod. Vid beräkningen av denna stegring har. beredningen
emellertid ansett försiktigheten bjuda att icke till utgångssiffra
välja 1911 års belopp 51,728,000 kronor, utan att taga nyssnämnda medelsiffra
för åren 1909—1911, 49,485,000 kronor såsom utgångssiffra för år
1910; och då från ovannämnda för åren 1900—1911 angivna belopp avdrag
ej skett för de såsom restituerad tull avkortade beloppen, vilka ju
rätteligen ej böra inräknas i tulluppbörden, samt dessa restitutioner i
medeltal för åren 1909—1911 utgjort 923,000 kronor, har utgångssiffran
för år 1910 av denna anledning ytterligare minskats till 48,562,000 kronor.
I detta belopp har beredningen beräknat en årlig ökning med 2,7 f
till och med år 1914. Från det härvid för sistnämnda år erhållna beloppet
har beredningen med föranledande av den vid 1913 års riksdag beslutade
nedsättningen av tullarna å sirap och ris avdragit en million kronor,
varefter återstoden beräknats växa med 2,7 % om året.

* Enligt numera tillgängliga uppgifter uppgick tulluppböi-den år 1912 till 65,970,000
kronor, därav för spannmål 11,186,000 kronor, för fläsk 313,000 kronor ock för socker
218,000 kronor. Efter avdrag för restitutioner utgör 1912 års tulluppbörd 64,326,813 kronor.

Härtill böra vidare läggas de belopp, som tullarna å spannmål, fläsk
och socker kunna antagas inbringa. Dä spannmålstullen ensam under
perioden 1900—1911 givit en inkomst av något över 12 millioner kronor
i årligt medeltal, har beredningen trott sig ej räkna för högt, om
nämnda tre tullar antagas tillföra statskassan 11,500,000 kronor om året.
Med denna beräkning erhåller man de siffror för tulluppbörden under
åren 1915—1923, som upptagas i beredningens tablå.

Brännvinstillverkningsskatt.

Punschskatt.

Maltskatt.

Brännvlnsförsäljningsavgift.

Såsom följd av 1913 års riksdags beslut angående brännvinsförsäljningsmedlens
indragning till statsverket m. m. hava statsverkets inkomster
för år 1915 av de s. k. rusdrycksmedlen upptagits till 41,900,000 kronor.

Vad angår tiden efter år 1915 torde för närvarande icke ens tillnärmelsevis
kunna angivas, i vad mån en mera restriktiv lagstiftning kan komma
att minska statsinkomsterna av rusdrycksbeskattningen under ovanberörda
begränsningssiffra, då man nämligen icke känner någon av de båda faktorer,
av vilka dessa inkomster bero, nämligen den framtida förbrukningen
och storleken av de skatter och avgifter, som kunna varda pålagda
ifrågavarande hantering. Beredningen har emellertid vid fullgörande
av sitt ifrågavarande uppdrag icke kunnat underlåta att räkna med den
ej osannolika möjligheten, att dessa statsinkomster komma att redan under
nästa tioårsperiod betydligt nedgå under begränsningssiffran. Beredningen
har härvid trott sig böra utgå från det antagandet, att de närmast förestående
lagstiftningsåtgärderna kunna förväntas tämligen omedelbart medföra en
betydlig minskning i spritdryckskonsumtionen, men att denna därefter en
tid framåt varder mera stabil och endast småningom nedgår. Av sådan
orsak har beredningen för år 1916 beräknat hela inkomsten av spritdrycksbeskattningen
till 38 millioner kronor, vilket i själva verket, enär denna
inkomst, brännvinsförsäljningsmedlen inräknade, är 1912 översteg 48 millioner
kronor, förutsätter en hastigt inträdande betydlig minskning i konsumtionen.
För återstående del av perioden har minskningen i inkomster
förslagsvis antagits till en million kronor om året.

Sockerskatt.

I fråga om konsumtion och beskattning av socker har kontrollstyrelsen
i skrivelse den 2 april 1912 anfört följande:

5 (i

»Från den 1 juli 1873 till den 1 september 1906 har tillverkningen
av vitbetssocker varit underkastad skatt på använda betor efter ett beräknat
utbyte, som i början var 674 och småningom höjdes till 12 % av de
råa, tvättade betornas vikt. Skattesatsen per kilogram så beräknat socker
var 1873—76 Vs, 1876—91 2/s och 1891—1906 Vs av gällande råsockertull.

Enligt kungl. förordningen av den 2 juni 1905 har sockerbeskattnino-en
förvandlats till ren konsumtionsskatt, och har denna från den 1
september 1906 till en början utgått med 13 öre per kilogram vid utlämning
till fritt bruk. Genom en förordning av den 23 juli 1908, angående°ändrad
lydelse av § 1 i nådiga förordningen den 11 oktober 1907
angående beskattning av socker, ändrades skatten från 13 till 16 öre.
Skatteförhöjningen skulle emellertid ej omedelbart tillämpas utan så att
skatten under åren 1909, 1910 och 19il skulle utgå med 15 och därefter
intill 1912 års utgång med 1572 öre för att sedan från den 1 januari
1913 utgå med 16 öre allt per kilogram räknat.

Undantagna från denna bestämmelse äro råsockerfabrikerna i Östergötland,
Västergötland och på Öland samt raffinaderiet i Lidköping, vilka
fn till utgången av 1913 hava att erlägga skatt med 13 öre per kilogram
för allt till fritt bruk utlämnat, vid dessa fabriker tillverkat socker.

Medan ännu sockerskatten utgick i form av skatt å använda betor,
lät det sig icke göra att noggrant beräkna landets årliga sockerförbrukning.

Ehuru de siffror över konsumtionen, som anföras i kontrollstyrelsens
berättelser från denna tid, äro mera approximativa, kunna de
dock giva en föreställning om hur sockerkonsumtionen växlat.

Sålunda förbrukades under 5-årsperioden 1897—1901 521,000 ton
råsocker eller i medeltal 104,200 ton per år. Om råsockret beräknas
o-ifva 90 % raffinad, skulle förbrukningen av raffinad under denna 5-årsperiod
hava uppgått till 93,780 ton eller i rundat tal 93 millioner kilogram
per år. Under 5-årsperioden 1902—1906 förbrukades 592,000 ton
råsocker eller 118,400 ton per år. Den därav beräknade raffinadförbrukningen
blir 106 millioner kilogram per år.

Först med införande av konsumtionsbeskattningen, med vilken även
följde hela sockerfabrikationens ställande under kontroll, kunna mera exakta
uppgifter om den årliga konsumtionen erhållas. Den beräknas motsvara
utlämningen till fritt bruk jämte importen och

den uppgick 1907 till 117 millioner kilogram

> » 1908 » 116 » »

> » 1909 » 126 » »

» » 1910 » 117 » »

» » 1911 » 126 » »

Under dessa fem år konsumerades sålunda 602 millioner kilogram
eller i medeltal 120 millioner kilogram per år.

Den anmärkningsvärda växlingen i den sista 5-årsperiodens årssiffror
beror på särskilda förhållanden. 1908 gjordes eu extraordinär
uttagning av omkring 26,000,000 kilogram, vilken, då uttagningen huvudsakligen
skedde i december 1908, tillagts 1909 års konsumtionssiffra.
Verkningarna av denna extraordinära uttagning hava emellertid med
säkerhet jämnats ut redan under 1909 och 1910, varför den icke kan
antagas hava inverkat störande på det för perioden beräknade medeltalet.

Om 1907 års konsumtion tages såsom utgångspunkt, så framgår
av de anförda siffrorna, att sockerkonsumtionen visar en tydlig tendens
till ökning. Denna tendens framträder ännu tydligare, om denna sista
femårsperiod jämföres med de två närmast föregående 5-årsperioderna.

1897—1901 beräknades årliga konsumtionen till 93 millioner kg.

1902—1906 » » » » 106 » >

1907—1911 » » » » 120 » »

Att någorlunda exakt kunna i medeltal beräkna den årliga ökningen
under de närmaste åren är ju vanskligt, helst som den torde med säkerhet
minskas i samma mån som konsumtionen i sin helhet ökar. För de
närmaste 5 åren torde man väl emellertid våga antaga en ökning med
1 million kilogram per år, för följande 5 år med 800,000 kilogram per
år och för nästa 5-årsperiod med 600,000 kilogram. Enligt denna beräkningsgrund
skulle konsumtionen 1914 vara 123 millioner kilogram,
och för perioden 1914—1923 skulle konsumtion och skatt, denna beräknad
efter 16 öre per kilogram, bliva följande:

1914

1915

1916

1917

1918

1919

1920

1921

1922

1923

8—140497 I

Årliga ökningen i
konsumtion

1,000,000 kilogram

T> »

» »

800,000 »

» »

600,000 »

» »

Årskonsumtion	Skatt
millioner	millioner
kilogram	kronor
123	19,68
124	19,84
125	20,00
125,8	20,12
126,6	20,25
127,4	20,38
128,2	20,51
129,o	20,64
129,6	20,73
130,2	20,83»

Beredningen anser för sin del, att denna kontrollstyrelsens beräkning
över den sannolika ökningen i sockerkonsumtionen är försiktigare än nödigt.
Enligt en av Svenska sockerfabriksaktiebolaget år 1912 utgiven publikation
om Sveriges sockerindustri uppgick sockerkonsumtionen per individ
år 1909 till 26,4 kilogram, medan motsvarande siffra i Danmark
för år 1910 var 36,8 kilogram, varav synes kunna dragas den slutsatsen
att man ännu bör kunna räkna med en avsevärd ökning i den svenska
sockerkonsumtionen per individ räknat. Under senast förflutna tioårsperiod
har, oaktat medelbruttopriset för socker något stigit, denna konsumtion
ökats med i medeltal inemot 0,8 kilogram per år; och synes man
i betraktande härav kunna under nästa tioårsperiod påräkna en årlig medelökning
i konsumtionen med åtminstone 0,5 kilogram per individ i stället
för av kontrollstyrelsen beräknade 0,is kilogram, så mycket mer som
i följd av den skedda nedsättningen i sockertullen sänkning av sockerpriset
inträtt. Även med en sådan beräkning av konsumtionens stegring
skulle Sverige ännu år 1923 icke hava hunnit högre än till 33,4 kilogram
per individ, alltså en kvantitet avsevärt understigande konsumtionen
i Danmark år 1910. Under sådant antagande och om man vidare förutsätter,
att åtminstone vid sockerfabriken i Lidköping kommer att fortfarande
erläggas mindre accis än vid övriga sockerfabriker, skulle den årliga
medelökningen i statsverkets inkomst av sockerskatten kunna beräknas
till 435,000 kronor. Om man härvid såsom utgångspunkt för beräkningen
väljer medelkonsumtionen per år under perioden 1909—1911, erhåller
man med en sockerskatt av 16 öre per kilogram de i beredningens tablå
uppförda siffror för sockerskattens avkastning under åren 1915—1923.

Tobaksskatt.

Enligt det utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den
4 april 1913, som är fogat vid Kungl. Maj:ts proposition samma dag till
riksdagen angående anslag till bestridande av kostnaderna för en allmän
pensionsförsäkring in. in., yttrade chefen för finansdepartementet vid ärendets
föredragning följande:

»Sedan åtskilliga år tillbaka har pågått utredning i syfte att reglera
tobaksbeskattningen i riket. Efter det att särskilda sakkunniga den
26 januari 1904 avgivit förslag i ämnet, uppdrogs jämlikt nådigt bemyndigande
den 11 juni 1909 av dåvarande chefen för finansdepartementet
åt särskilt tillkallade sakkunniga att verkställa utredning och uppgöra förslag
till reglering av tobaksbeskattningen i syfte att vinna ett effektivare
skatteresultat än det, som det av förstnämnda sakkunniga utarbetade för -

slag enligt gjorda beräkningar skulle lämna samt därvid särskilt undersöka
möjligheterna för ett statens tobaksmonopol.

De enligt berörda bemyndigande tillkallade sakkunniga avgåvo den
2 september 1911 betänkande jämte alternativa förslag till införande av
statsmonopol å tobakstillverkningen i riket samt till tobaksbeskattningens
reglerande utan statsmonopol (stämpelskatt på cigarretter och cigarrettobak
jämte höjd tobakstull).

Sedan åtskilliga myndigheter blivit hörda över dessa förslag, är det
sålunda samlade materialet nu föremål för bearbetning inom finansdepartementet
med biträde av särskilda sakkunniga. Bearbetningen har framskridit
så långt, att förslag kan föreläggas Riksdagen år 1914.

Förutom de båda förenämnda förslagen av 1909 års tobaksskattekommitterade
föreligger nu ytterligare ett inom finansdepartementet utarbetat
förslag i tobaksbeskattningsfrågan.

De beräknade årliga inkomsterna enligt dessa tre särskilda förslag
utgöra enligt monopolförslaget omkring 17,000,000 kronor, enligt 1909
års kommitterades förslag om stämpel å cigarretter och cigarrettobak samt
förhöjd tull omkring 6,500,000 kronor samt enligt det senaste i finansdepartementet
utarbetade förslaget, som avser tillverkningsskatt å alla tobaksvaror,
omkring 12,000,000 kronor. Sistnämnda förslag är byggt på den
förutsättningen, att det beräknade skattebeloppet i sin helhet skall uttagas
först efter 10 år. Intill dess skulle skatten utgå med växlande belopp,
börjande med 4,100,000 kronor och successivt stigande vart tredje år, tills
maximum ernåtts.

Jag utgår i mina efterföljande beräkningar från det sista förslaget,
som, såvitt jag nu kan finna, synes mest lämpligt att lägga till grund
för lagstiftning i ämnet. Ehuru jag icke nu framlägger definitivt förslag
om införande av tobaksskatt, kan man dock tryggt utgå från, att denna
inkomsttitel kan giva 12,000,000 kronor om året.»

I sin skrivelse i ärendet den 28 maj 1913 uttalade riksdagen, att
ifrågavarande inkomstberäkningar under de i propositionen angivna förutsättningar
syntes vara i huvudsak riktiga, samt anförde vidare:

»I propositionen har i detta sammanhang även framlagts tanken att
låta en successiv stegring av tobaksskatten ske vart tredje år. En dylik
anordning låter sig sannolikt utan större olägenhet genomföras,
därest rikets hela tobaksindustri är i huvudsak koncentrerad inom en
enda ekonomisk sammanslutning. Men om så ej är fallet, synes en
skatteomläggning av berörda art böra ske med stor varsamhet, enär
den eljest kan befaras komma att inverka störande ej allenast på indu -

striens lugna utveckling utan aven på skattens jämna inflytande till
statskassan.»

Med avseende å vad riksdagen sålunda anfört har beredningen trott
sig kunna antaga, att den åsyftade stegringen i tobaksbeskattningen kommer
att ske i allenast två repriser, i vilket fall den första höjningen,
som torde kunna träda i kraft år 1915, antagits komma att så avpassas, att
den inbringar 6 millioner kronor. Då tobaksskatten beräknats såsom tillgång
för bestridande av kostnaden för den av innevarande års riksdag
beslutade allmänna pensionsförsäkringen, har beredningen beräknat, att
den andra förhöjningen i tobaksskatten komme att inträda först då nyssnämnda
6 millioner jämte de å sid. 17 i ovannämnda nådiga proposition
omförmäla statsinkomster av ökad malmexport från de norrbottniska gruvfälten
icke längre förslå till betäckande av de beräknade utgifterna för
den allmänna pensionsförsäkringen, vilket, såsom en nedan intagen tabell
närmare utvisar, antagits bliva fallet från och med år 1920; och tiar
denna senare höjning i tobaksskatten jämväl beräknats inbringa 6 millioner
kronor.

B. Uppbörd i statens verksamhet.

Fyr- och båkmedel.

Dessa hava under den senare tiden ökats från 1,712,000 kronor år
1902 till 1,929,000 kronor år 1911, eller med omkring 24,000 kronor
per år. I betraktande härav har beredningen antagit, att fyr- och båkmedlen
komma att under perioden småningom stiga till 2,150,000 kronor.

Bidrag till försäkringsinspektionen.

Bidrag till bankinspektionen.

Inkomst av myntning och justering.

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter.

Dessa inkomsttitlar, som motsvaras av vederbörande utgiftsposter å
enahanda belopp och alltså äro utan betydelse för statsreglering^^ slutsumma,
hava därför, liksom nämnda utgiftsposter, av beredningen uppförts
för hela perioden med det belopp, som de hava i 1913 års riksstat.

Kontrollstämpelmedel.

Inkomsten härav har stigit från 65,750 kronor i medeltal för åren
1901—1903 till 91,850 kronor i medeltal för åren 1909—1911 eller alltså
med omkring 3,250 kronor per år. I betraktande härav har beredningen
ansett sig kunna beräkna en successiv ökning till åtminstone 115,000
kronor år 1923.

Terminsavgifter från läroverken.

Denna inkomst har kontinuerligt sjunkit från 583,554 kronor år
1905 till 531,599 kronor år 1910, varefter år 1911 utvisar ökning till
545,320 kronor. På grund av nyssnämnda minskning, som påtagligen
beror därpå, att vederbörande nämnder för prövning av ansökningar om
befrielse från erläggande av terminsafgifter i allt högre grad begagnat
sig av rätten att medgiva sådan befrielse åt medellösa lärjungar, blev inkomsttiteln
i 1913 års riksstat sänkt från 540,000 kronor till 500,000 kronor,
vilken siffra bibehållits i 1914 års riksstat.

Då förenämnda ökning av antalet fall, i vilka befrielse från terminsavgift
beviljas, ej torde kunna fortgå synnerligen länge, och å andra
sidan den normala tillväxten av lärjungeantalet tenderar att öka ifrågavarande
statsinkomst, har beredningen ansett sig böra förutsätta, att,
även om ytterligare någon minskning i inkomsten under 1910 års siffra
skulle vara att motse, man bör kunna förvänta, att under nästa tioårsperiod
inkomsttiteln skall successivt ökas, varför beredningen upptagit
densamma från och med 1915 till 525,000 kronor, från och med 1917
till 550,000 kronor och från och med 1921 till 575,000 foxmor.

Avgifter för granskning av biografbilder.

Såsom förut i motiveringen till utgiftsberäkningarna omförmälts,
har denna inkomstpost ansetts höra uppföras med oförändrat belopp.

Diverse inkomster.

Häri ingå bötesmedel, extra uppbörd samt ränteinkomsten å riksgäldskontorets
tills vidare förräntade medel.

Vad sistnämnda inkomst beträffar, har denna enligt från riksgäldskontoret
erhållet meddelande utgjort, i runda tal:

år 1901...............kr. 1,940,000

» 1902 ...............931,000

» 1903 ................ 708,000

» 1904 ...............» 669,000

kr. 1,236,000
» 1,414,000
» 1,758,000
» 2,475,000
» 1,200,000
» 1,023,000
» 464,000

eller alltså i medeltal för år omkring 1,260,000 kronor.

Då emellertid denna inkomst är fullkomligt oberäknelig, har beredningen
ansett sig ej kunna uppskatta densamma högre än av fullmäktige
i riksgäldskontoret föreslagna 500,000 kronor.

Emellertid har beredningen, då bötesmedel och extra uppbörd under
senaste tioårsperiod utvisat någon, om än mindre betydlig stegring, uti
ifrågavarande inkomsttitel beräknat en årlig ökning med 20,000 kronor.

år 1905
» 1906
» 1907
» 1908
» 1909
» 1910
» 1911

Lotspenningar.

Enligt det ovan omförmälda förslaget till ny lönereglering för lotsverket
skulle lotspenningarna hädanefter till fyra femtedelar inlevereras
till statsverket, i följd varav beredningen upptagit desamma såsom en
särskild inkomsttitel under »uppbörd i statens verksamhet».

Lotsstyrelsen har meddelat, att inkomsten av lotspenningarna utgjort,
i runda tal:

år 1902 .
» 1903 .
» 1904 .
» 1905 .
» 1906 .
» 1907 .
» 1908 .
» 1909 .
> 1910 .
» 1911 .

kr. 1,043,000
» 1,092,000
» 1,094,000
» 1,125,000
> 1,184,000
» 1,178,000
» 1,185,000
» 1,148,000
» 1,221,000
» 1,254,000

Med avseende härå har beredningen ansett att, även efter avdrag
för den femtedel, som skulle fortfarande utgå direkt till personalen, lotspenningarna
böra kunna beräknas för 1914 till 1,200,000 kronor samt
sedermera med 20,000 kronors årlig ökning.

II. Inkomster av statens produktiva fonder.

Statens järnvägar.

Järnvägsstyrelsen har med skrivelse den 26 april 1912 överlämnat
dels en tabell över statens järnvägars bruttoinkomst, driftkostnad och
nettoinkomst under åren 1902—1911, dels ock två tablåer över statens

JiäQT7ägiaoLberä^nade bruttoinkoinst: driftkostnad och nettoinkomst för åren
1914. 1923. Dessa tablåer, av vilka den sista upprättats under förutsättning
att elektrisk drift i viss omfattning anordnas vid statsbanorna,
kro av följande innehåll: ’

Tab. 1.

År.

Statens järnvägar

Bruttoinkomst.

Driftkostnad.

Malm- trafik. Mill. kr.	Övrig trafik. Mill.kr.	Summa. Mill. kr.	Egent- lig drift- kost- nad. Mill.kr.	Utgifter, motsva- rande avsätt- ning till förnyel- sefond. Mill. kr.	Bidrag till per-sonalens pensio-nering. Mill.kr.
46-4	46-4	33-4	1-4	i 0-2
50-7	50-7	34-9	1''9	03
52-9	52-9	35-4	2''3	0-3
54-7	54-7	36*9	2-1	03
600	600	392	2-4	0-4
64-1	64’1	48-9	2 1	03
7-8	56-5	64-3	54-6	2-6	0 5
6*7	57-2	63-9	52-3	2-6	0*5
9-9	632	72-1	52-4	3-1	07
11''2	65-4	76-G	51-8	5-1	1-7

Summa.

Mill.kr,


	Nettoinkomstens
	användning.
		Kapi- talise-
Nettoin-	Inbetal-	rade i
komst.	ning till	inven-
	Stats-	tarier,
	kon-	inatcri-
	toret.	al- och kassa-förlag.
Mill.kr.	Mill. kr.	Mill.kr.
11-4	8-0	3.4
13-6	120	1-6
14 9	135	1 4
15-4	13-7	1-7
18-0	17-3	0''7
12-5	12 0	0’5
66	4-7	19
8-5	6‘5	20
15''9	ISO	29
18-0 \|	130	50

År.

1902 .

1903 .

1904 .

1905 .

1906 .

1907 .

1908 .

1909 .

1910 .

1911 .

35-0

371

380

393

42-0

51-6

577

55- 4

56- 2
58-6

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

1910

1911

Tab. 2.

År.

Statens järnvägars

Bruttoinkomst.

Malm trafik.

Mill. kr.

Övrig

trafik.

Mill. kr.

Summa.

Mill. kr.

Driftkostnad.

Egentlig

drift kostnad.

Mill. kr.

Avsättning
till
förnyelsefond.

Mill. kr.

Bidrag
till personalens

pensionering.

Mill. kr.

Samma.

Mill. kr.

Nettoinkomst,

som inlevereras
till
Statskontoret.

Mill. kr.

År.

1914

1915

1916

1917

1918

1919

1920

1921

1922

1923

131
13-4
13''4
134
13-4
13-4
13 4
13-4
13-4
13-4

74 il
77-2
81-8
85-1
88-5
92 3
95ii
98-3
101-3
104-9

87-4
908
95‘2
985
101.9
105-7
108-7
111-7
114 7
118-3

61-4
63-1
66-3
68-7
711
73-9
76 0
78o
802
83 2

6''fi

6-8

7-2

7- 0

8- 0
8''3
8-5
8-7

8- 9

9- 2

2-0

2-2

2-3

2-4

2.5

2-C

2.7

2-8

2-9

70 0
72-0
75-7
78-6
81-5
84-7
87-1
89-4
91-9
953

17- 4

18- 6
19-5
19-9
204
210
21-6
22-3
22-8
230

1914

1915

1916

1917

1918

1919

1920

1921

1922

1923

Tab. 3.

År.		s t	a t e n s	järn	våga	r s		Netto-inkomst, som in-levere-ras till Stats-kontoret. Mill. kr.	År.
Bruttoinkomst.	Driftkostnad.	Summa. Mill. kr.
Malm- trafik. Mill. kr.	Övrig '' trafik. Mill. kr.	Summa. Mill. kr.	Egentlig drift- kostnad. Mill. kr.	Avsätt-ning till förnyel-sefond. Mill. kr.	Bidrag till per-sonalens pensione-ring. Mill. kr.
1914.......	131	74-3	87-4	61-4	6-6	20	70- 0	17-4	1914 1
1915.......	13-4	77-2	90-6	631	6''8	2-1	72-0	18-6	1915 1
1916.......	13-4	81-8	95-2	66-3	7-2	2-2	75-7	19-5	1916
1917.......	13-4	851	98-5	68G	7-6	2-3	78-5	20-0	1917
1918.......	13-4	88-5	101-9	70-8	80	2-4	81-2	20-7	1918 \|
1919.......	13-4	92-3	105-7	73-3	8-3	2-5	84 i	21G	1919
1920 .......	13-4	95-3	108-7	75-1	8-5	2-6	86-2	22-5	1920
1921.......	13-4	98-3	111-7	76-9	8-7	2-7	88-3	234	1921
1922 .......	13-4	101-3	\| 114-7	78-7	8-9	2''8	90-4	24-3	1922
i 1923 .......	13-4	104-9	1 118-3	81-4	\| 9-2	29	935	\| 24-8	i 1923

Rörande de senare bägge tablåerna har järnvägsstyrelsen anfört:

»Vid uppgörande av förslagsberäkningarna i tab. 2 har kungl. styrelsen
i huvudsak utgått från enahanda grunder som de, vilka angivas
i nådiga propositionen den 10 februari 191,1 (N:r 69) angående anläggning.
av statsbana från Ströms vattudal till Angermanälven, i vilken proposition
intagits en överslagsberäkning över Statens järnvägars inkomster,
utgifter, driftöverskott samt avkastning å nedlagt’ kapital under tiden
1911—1923.

Lika som i berörda överslagsberäkning måste givetvis de nu begärda
uppgifterna bliva mycket approximativa, då en mängd faktorer
inverka, som visserligen hava ett väsentligt inflytande på resultatet men
likväl icke kunna tillförlitligt bedömas för en lång tid framåt. Vid ifrågavarande
beräkningar har hänsyn icke kunnat tagas till de ändringar i
person- och godstaxorna, som den nu arbetande taxekommittén kan komma
att föreslå, utan hava nu tillämpade taxor antagits hela tiden vara gällande.
Da skäl finnes att antaga att de nya taxor, som komma att framgå
ur kommitténs arbete, skola för statens järnvägar medföra relativt högre
inkomster än de nuvarande, skulle sålunda de nu framlagda beräkningarna
med hänsyn till nyssnämnda förhållande snarare givit ett för lågt
än för högt resultat.

Beträffande beräkningen av bruttoinkomsterna får kungl. styrelsen
åberopa den motivering, som återfinnes i nådiga propositionen (sid. 30
och 31), däri anföres härutinnan i huvudsak följande.

a) Inkomstberäkning för under år 1911 trafikerade statsbanor.

Under tidsperioden 1901—1910 har bruttoinkomsten ökats från 45
millioner kronor till 72 millioner kronor. Malmtrafiken å linjen LuleåRiksgränsen
har medfört en inkomstökning från 3 millioner kronor till
11 millioner kronor. Inkomsterna av annan trafik än den förenämnda
hava sålunda stigit från 42 till 61 millioner kronor eller med 19 millioner
kronor, utgörande en ökning av omkring 45 % eller i medeltal per
år av tioårsperioden 4,5 %.

Vid beräkningen har förutsatts, att, sedan år 1914 elektrifieringen
av bandelen Kiruna-Riksgränsen blivit genomförd, transportmängden av
malm skall år 1915 hava uppnått sitt maximum. Denna transportmängd
antages fortvara under fortsättningen av här ifrågavarande tidsperiod och
årligen inbringa brutto 13,4 millioner kronor.

Vad angår inkomsten av7 övrig trafik har antagits en stegring från
och med 1913 till och med 1922 av 30 millioner kronor, utgörande omkring
43 •/. av trafikinkomsten av »övrig trafik» år 1913 eller i medeltal en

$—140497 I

ökning av 4,3 ’/• per år, eller något mindre än den verkliga procentuella
ökningen under tidsperioden 1901—1910.

b) Inkomstberäkning för tillkommande nya bandelar.

Dessa beräkningar måste givetvis bliva mycket approximativa.
Inkomsterna för de i förenämnda plan angivna bandelar hava uppskattats
dels med ledning av de utredningar rörande inlandsbanan, som blivit utförda
av förste aktuarien, filosofie doktor Karl Key-Aberg, dels med ledning
av inkomsten å redan trafikerade banor, vilka kunna anses genomlöpa
likartade trafikområden. Och hava nu ifrågavarande inkomster upptagits
till de belopp, 1911 års utredning utvisar.

De på ovan angivna sätt beräknade totalinkomsterna finnas sammanställda
uti följande tabell.

År.	Bruttoinkomster i	millioner kronor.
Inkomst å år 1911 trafike-rade banor.	Inkomst å banor, öpp-nade för tra-fik efter år 1911.	Summa.
Malmtrafik.	Övrig trafik.
1914....................	131	73-7	0-6	87-4
1915....................	13-4	76-6	0-6	90-6
1916....................	13''4	796	2-2	95-2
1917....................	13.4	82-c	25	985
1918....................	13''4	85T>	2-9	101-9
1919....................	13-4	88-6	3-7	105-7
1920 ....................	13-4	910	3''7	108-7
1921....................	13-4	94G	3-7	111-7
1922 ....................	13-4	97-6	3-7	114-7
1 1923 ....................	1 13-4	100-G	4-3	118-3

Vidkommande därefter driftkostnaderna hava de egentliga driftkostnaderna
i vad angår år 1911 trafikerade statsbanor i likhet med i
1911 års utredning beräknats till 70 •/. av bruttoinkomsterna, vartill komma
under särskilda rubriker angivna avsättningar till förnyelsefond, motsvarande
nödig avskrivning samt bidrag till personalens pensionering. Viss
ändring uti utgiftsposterna för åren 1915—1923 enligt nyssberörda utredning
har dock vidtagits i det med anledning av elektrifiering av Riksgränsbanan
beräknats minskad utgift, nämligen för åren 1915, 1916 och

1917 med resp. 470,000, 570,000 och 670,000 kronor samt för varje av
de följande åren med 770,000 kronor.

Vid beräkning av utgifterna för tillkommande nya bände!ar har antagits,
att Järna-Norrköpingsbanan kommer att trafikeras enligt samma
grunder som statsbanornas övriga huvudlinjer, men att övriga nya bansträckor
skola trafikeras på möjligast billiga sätt.

Utöver de löpande trafikkostnaderna bör omkostnad skontot för järnvägsdriften
belastas jämväl med de belopp, som kunna anses motsvara den
värdeminskning, som genom förslitning och tidens inverkan åstadkommes.
Med ledning av de grunder, som finnas angivna i järnvägsstyrelsens underdåniga
yttrande den 1 december 1910 över det av särskilda sakkunniga
den 4 oktober 1910 avgivna förslag över riksstatens uppställning m. m.,
har erforderlig avsättning till förnyelsefond beräknats. Såväl ifrågavarande
poster som bidragen till personalens pensionering hava upptagits till de
belopp 1911 års utredning angiver.

På sådant sätt beräknade utgifter finnas sammanställda uti föliande

tabell.

År.	Utgifter i millioner kronor.
Egentlig driftkostnad	Avsättning till förnyelse-fond.	Bidrag till personalens pensionering.	Summa.
å år 1911 trafikerade banor.	å banor, öpp-nade för tra-fik efter år 1911.
1914.............	608	0-6	6-6	20	70o
1915.............	62-5	06	6-8	2-1	72-0
1916.............	64-5	1''8	7-2	22	75-7
1917...........	06''5	2-2	76	23	78’6
1918.............	68-5	2-6	So	2-4	81*5
1919.............	70-6	3-3	8-3	2-5	84-7
1920 ...........	72-7	3-3	8-5	2-6	87-1
1921...........	74-8	3-2	8-7	2-7	89-4
1922 ...........	76-9	3-3	8-9	2-8	91-9
1923 ...........	790	4-2	9-2	2-9	95-3 »

Av järnvägsstyrelsens bägge tablåer rörande beräkningarna för nästa
tioårsperiod framgår, att statens järnvägar, under förutsättning av elektrisk
drift, ansetts komma att från och med år 1917 lämna något högre
nettoinkomst än om nuvarande drifkraft fortfarande användes. Då emel -

lertid denna skillnad i nettoinkomst till fullo skulle motsvaras av kostnaden
för förräntande av det kapital, som i händelse av sådan elektrifiering
måste upplånas utöver det här nedan till nya anläggningar vid statens
järnvägar beräknade lånebehovet, har beredningen ansett sig vid sina nu
föreliggande beräkningar böra följa ovanberörda tab.-2.

I fråga om de av järnvägsstyrelsen i denna tablå upptagna siffror
har beredningen givetvis ej kunnat underkasta dessa någon kritisk granskning.
Dock har beredningen, vad angår det bland driftkostnaderna uppförda
bidraget till personalens pensionering, ansett sig ej kunna underlåta
att taga hänsyn till såväl det motionsvis inom riksdagen väckta förslaget
om årlig avsättning för betäckande av den kapitalbrist, som förefinnes i
pensionsfonden för tjänstemän vid statens järnvägar, vilket förslag är
föremål för vidare utredning, som ock den likaledes under utredning befintliga
frågan om pensionering av arbetare m. fl. vid statens järnvägar.
Enligt vad beredningen inhämtat skulle enligt ett av de i sistberörda
hänseende föreliggande förslag kostnaden för eu sådan pensionering kunna
under den närmaste tiden beräknas till omkring 600,000 kronor om året,
och då beredningen dessutom till betäckande av nyssnämnda kapitalbrist
ansett sig böra beräkna en ytterligare årlig avsättning av 1 million kronor,
hava alltså statens järnvägars driftkostnader i beredningens tablå ökats med
1,600,000 kronor per år utöver vad järnvägsstyrelsen beräknat och följaktligen
nettoinkomsten minskats med motsvarande belopp.

Vidare hava såsom »extra överskott på grund av ökad malmbrytning»
upptagits de belopp, som enligt kungl. propositionen n:r 176 till 1913
års riksdag beräknats under åren 1915—1923 inflyta såsom ökad trafikinkomst
för statens järnvägar i anledning av den samma år beslutade
ökningen i malmbrytning vid de norrbottniska gruvfälten.

Postverket.

Generalpoststyrelsen har erinrat, att postverkets inkomster utgöras
av ,

A) befordrings- m. fl. avgifter för brevpostförsändelser och paket;

B) befordringsavgifter'' för genom postverket abonnerade tidningar
och tidskrifter;

C) portoandelar för utrikes försändelser;

D) avgifter för registrering och fackavläggning m. m.;

E) fraktmedel av postverkets ångfartyg »Öland»; samt

F) extra ordinarie uppbörd.

\ ad beträffar de under B—F upptagna inkomsterna, som under
tiden 1902—1911 vuxit från 844,000 kronor till 2,130,000 kronor och i
1913 års stat beräknats till 2,430,000 kronor, har styrelsen av anförda
skal förklarat någon ökning i dessa inkomster under nästa tioårsperiod
icke vara att motse. Postverkets huvudsakliga, under A) upptagna inkomst
hade under åren 1902—1911 ökats från 13,070,000 kronor till
21,130,000 kronor eller årligen med omkring 5V2 procent av det föregående
årets siffra. Med avseende å den osäkerhet, som givetvis måste vidlåda
beräkningar, vilka avsåge en tämligen avlägset liggande framtid, en
osäkerhet, som ökades i samma mån som talen växte, hade emellertid
styrelsen ansett sig böra för framtiden beräkna en ökning i nämnda inkomst
med allenast 4 procent år för år. Med utgång från den för år
1913 för denna inkomst beräknade siffran 23,180,000 kronor och med
tillägg av de övriga, för varje år till lika belopp av 2,430,000 kronor
beräknade inkomsterna skulle då postverkets bruttoinkomster komma att
ställa sig så som beredningens tablå utvisar.

Driftkostnaderna för postverket fördela sig på följande titlar:

A) avlöningar,

B) övergångsstat,

C) pensioner,

D) postbefordran,

E) omkostnader,

F) oförutsedda utgifter, ''

G) avkortningar och restitutioner,

H) avsättning till förnyelsefond.

Generalpoststyrelsen har framhållit, att dessa utgifter icke lämpligen
kunde beräknas på samma sätt som jnkomsterna, eller genom att år för
år öka beloppet med vissa procent. Åtskilliga omständigheter förorsakade
nämligen, att driftkostnaderna å vissa utgiftstitlar sprunge upp ett år för
att därefter några år hålla sig tämligen oförändrade, medan å en del andra
titlar utgifterna ökades för varje år i proportion med poströrelsens utveckling.
Sina beräkningar angående dessa driftkostnaders framtida ökning
har generalpoststyrelsen sammanfattat i följande två tabeller.

Då beredningen icke kunnat inlåta sig på någon kritisk granskning
av dessa beräkningar, torde det ej vara nödigt att här redogöra för
generalpoststyrelsens motivering till desamma.

Såsom av beredningens tablå framgår, skulle enligt dessa beräkningar
postverkets överskott stiga från 2,447,800 kronor år 1915 till 3,582,800
kronor år 1923.

Tabell, angivande den beräknade ökningen av postverkets utgifter för driftkostnader

Utgiftstitel.	År 1914. Kr.	År 1915. Kr.	År 1916. Kr.
A. Avlöningar.	10,000	10,000	10,000
2. Distrikt- och lokalförvaltningarna............	370,000	355,000	380,000
	70.000 1	220,000	70,000
	—	—
	35,000	40,000	45,000
	260,000	260,000	260,000
Eelräkningspenningar...................	—	5,000	—
Ersättning för tjänsteresor i allmänhet...........	—	5,000
Traktamenten för tjänstgöring i postkupé etc........	20,000	—	i 5,000
	—	5;000	15,000
	15,000	15,000
	—	5,000	—
	—	3,000	—
	f —	20,000	20,000
Postlokalers uppvärmning, belysning och städning.....	—	10,000
Tillverkning av frankotecken . . . . ..........		10,000	10,000
Blankett- och cirkulärtryck, skrivmaterialier m. m......	10,000	10,000	10,000
	—	10.000
Telefonavgifter och telegramporto.............	5.000
	—	5,000
Summa för E.	50,000	98,000	(15.000
	—	—	—
G. Avkortningar och restitutioner...............	—	'' -
H. Avsättning till förnyelsefond...............	24,000	23,000	25.000

Telegrafverket.

I skrivelse den 26 april 1912 har telegrafstyrelsen anfört följande:
»Beträffande telegrafverkets inkomster och därvid först telefoninkomsterna,
får styrelsen erinra, att på grund av nådigt brev den 24 november
1911 tillkallats sakkunniga för att inom styrelsen biträda med utarbetande

under vart och ett av åren 1914—1923 över utgifterna för nästföregående år.

År 1917.	År 1918.	År 1919.	År 1920.	År 1921.	År 1922.	År 1923.
Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Er.
10,000	-10,000	10,000	10,000	10,000	10,000	10,000
445,000	430,000	455,000	520,000	505,000	530,000	595,000
70,000	70,000	70,000	220,000	70,000	70,000	70,000
50,000	55,000	60,000	65,000	70,000	75,000	80.000
260,000	260,000	260,000	260.000	260,000	260,000	260.000
—	—	_	5,000
5,000	—	5,000	—	5,000	%	5,000 ;
—	5,000	—	5,000	—	5,000	_
5,000	—	5,000	—	5,000	—	5.000
15,000	15,000	15,000	15,000	15,000	15.000	15,000
5,000	—	5,000	—	5,000	—	5,000
4,000	—	5,000	—	5,000	—	5.000
20,000	20,000	20,000	20,000	20,000	20,000	20.000
10,000	—	10,000	—	10,000	—	10,000
10,000	10,000	10,000	10,000	10,000	10.000	10.000
10,000	10,000	10,000	10,000	10,000	10,000	10,000
10,000	—	10,000	—	10,000	—	10,000
—	—	5,000	—	—	_	_1
--	5,000	-	5,000	—	5,000	_
»4,000	05,000	100.000	70,000	95.000	65,000	95,000
27,000	27,000	26,000	21,000	21,000	25,000	24,000

av förberedande förslag till reglering av telefon avgifterna inom rikstelefonnatet.
. Det är för tidigt att kunna ens antyda, i vilken riktning denna
reglering kan komma att gå, men ehuru därvid iakttagandet av statsverkets
ekonomiska intresse måste avhålla tanken på någon avsevärdare allmän
sänkning av de för övrigt redan nu synnerligen lågt tilltagna avgifterna,
torde dock den till omkring sex sjundedelar av telegrafverkets sammanlagda

Tabell, angivande de berälmade driftkost -

1	År 1914.	År 1915.	År 1916.
	Kr.	Kr.	Kr.
A. Avlöningar.
1. Generalpoststyrelsen..................	498,300	508,300	518,300
2. Distrikt- och lokalförvaltningarna............	10,856,900	11,211,900	11,591,900
3. Övriga anslag ......................	2,235,000	2,455,000	2,525,000
B. Övergångsstat......................	30,000	30,000	30,000
C. Pensioner........................	348,000	388,000	433,000
D. Postbefordran ......................	7,233,000	7,493,000	7,753,000
E. Omkostnader.......................	2,571,000	2,669,000	2,734,000
F. Oförutsedda utgifter...................	15,000	'' 15,000	15,000
G. Avkortningar och restitntioner...............	10.000	10,000	10,000
H. Avsättning till förnyelsefond...............	239,000	262,000	287,000
Summa kronor	24,036,200	25,042,200	25,897,200

inkomster nu uppgående avkastningen från telefontrafiken komma att i
viss mån bliva beroende av, huru nämnda reglering utfaller.

En annan omständighet, som kan komina att påverka telefoninkomsterna
i avsevärd mån, är den städse mer eller mindre aktuella
frågan om inköp för statens räkning av aktiebolaget Stockholmstelefonanläggningar
i Stockholm och 70-kilometersområdet däromkring.

Den alltjämt fortgående tendensen att sänka de internationella telegramafgifterna
torde visserligen vara av beskaffenhet att medföra nedgång
i telegrafverkets telegrafinkomster, men lärer man av erfarenheten vara
berättigad antaga, att varje dylik nedgång i inkomsterna skall vara av
övergående art, emedan det städse visat sig, att varje nedsättning inom
rimliga gränser av telegramportot medfört snar och motsvarande ökning
av telegraftrafiken. Nu berörda omständighet liksom ock den i stort sett
mindre betydande inverkan, som ett eventuellt uppsägande av gällande
avtal med Det store nordiske telegrafselskab och Danska telegrafdirektoratet
angående en »joint purse» för viss del av Sveriges utländska telegraftrafik
kan innebära, torde icke behöva tagas i betraktande vid de beräkningar,
styrelsen fått sig förelagt att nu avgiva.

Med hänsyn därtill att den trådlösa telegraferingen ännu icke lämnat
experimentstadiet, tilltror sig styrelsen icke att kunna angiva, om
och i vad mån telegrafinkomsterna komma att röna inverkan av densammas
utveckling.

/•>

naderna för postverket åren 1914—1923, in. in.

År 1917. Kr.	År 1918. Kr.	År 1919. Kr.	År 1920. Kr.	År 1921. Kr.	År 1922. Kr.	År 1923. Kr.
528,300	538,300	548,300	558,300	568,300	578,300	588,300
12,036,900	12,466,900	12,921,900	13,441,900	13,946,900	14,476,900	15.071,900
2,595,000	2,665,000	2,735,000	2,955,000	3,025,000	3,095,000	3,165,000
30,000	30,000	30,000	30,000	30,000	30,000	30,00(1
483,000	538,000	598,000	663,000	733,000	808.000	888,000
8,013,000	8,273,000	8,533,000	8,793,000	9,053,000	9,313,000	9,573.000
2,828,000	2,893,000	2,993,000	3,063,000	3,158,000	3,223,000	3,318,000
15,000	15,000	15,000	15,000	15,000	15,000	15,000
10,000	10,000	10,000	10,000	10,000	10,000	10,000 \|
314,000	341.000	367,000	388,000	409,000	434,000	458.000 ]
26,853,200	27,770,200	28,751,200	29,917,200	30.948,200	31,983.200	38,117,000 j

Vidkommande härefter utgifterna för telegrafverkets drift, komma
ånyo i betraktande de ovan berörda frågorna angående inköp av aktiebolaget
Stockholmstelefons stora telefonnät samt om övergång i större
eller mindre utsträckning till telegrafering utan tråd.

I nådig proposition till 1912 års Riksdag har Kungl. Magt föreslagit
ganska väsentliga höjningar i avlöningarna till ordinarie tjänstemän vid
telegrafverket. Sedan Riksdagen meddelat sitt beslut i anledning härav,
kommer styrelsen att hos Kungl. Maj:t göra framställning om proportionell
ökning även av avlöningarna till extra ordinarie tjänstemän vid telegrafverket.
Den höjning av utgifterna, som på grund av berörda båda
förslag skulle komma att inträda från och med år 1913, beräknar styrelsen
till omkring 600,000 kronor.

Sedan de två nya telefonstationerna i Stockholm och Göteborg blivit
färdiga, komma de nuvarande telefonstationerna å samma orter att slopas.
Värdet av de gamla stationerna, vilket uppgår till betydande belopp,
måste då avföras såsom utgifter för verkets drift. Såvitt styrelsen nu
kan beräkna, kommer härför att erfordras omkring en halv million kronor
under år 1915 och omkring en million kronor under år 1916.

Den förestående elektrifieringen av järnvägsdriften i landet kan komma
att högst avsevärt påverka telegrafverkets underhållskostnader, om
det nämligen bliver nödvändigt att avlägsna telefon- och tclegrafledning 10—14049

7 i

ärna från järnvägslinjerna för att undvika störning i dessa ledningar från
de för järnvägsdriften avsedda starkström sledningarna.

Ännu en annan fråga kan inverka på telegrafverkets utgifter nämligen
den alltmera aktuella frågan om pensionering av telegrafverkets stora
stam av arbetare.

Om slutligen tillägges, att det är ovisst, huru länge den hittills
varande tillströmningen av nya telefonabonnenter kan komma att fortgå,
att telegrafverkets rörelse i hög grad röner inverkan av konjunkturerna på
affärsmarknaden, samt att det, med hänsyn till den rastlösa och mångsidiga
men oberäkneliga utveckling, vari telefonväsendet i hela världen
befinner sig, kan tänkas, att telegrafverkets nuvarande avlöningsstat under
den kommande tioårsperioden kan bliva föremål för ytterligare reglering,
torde styrelsen hava berört alla de omständigheter, som kunna antagas
vara ägnade att påverka telegrafverkets inkomster och utgifter under
nämnda tid.

Vid uppgörandet av beräkningarna rörande inkomster och utgifter
samt överskott ävensom rörande erforderliga anslag för kapitalökning under
den ifrågavarande tioårsperioden har emellertid telegrafstyrelsen icke
kunnat taga hänsyn till andra här ovan anförda omständigheter av beskaffenhet
att kunna påverka beräkningarna än dem, som angå de ökade
utgifterna till avlöningar från och med år 1913 samt de under åren 1915
och 1916 motsedda utgifterna för avskrivning av värdet å Stockholms och
Göteborgs nuvarande telefonstationer. De övriga härovan berörda omständigheternas
inverkan låter sig nämligen ej i någon mån för det närvarande
överskådas.

För den senast tilländagångna tioårsperioden har styrelsen låtit upprätta
översikter över telegrafverkets inkomster, driftkostnader och överskott
samt utgifter för kapitalökning vid verket. Såsom därav framgår,
har i medeltal den årliga ökningen utgjort: av inkomsterna 964,092 kronor,
av driftkostnaderna 748,450 kronor samt av överskottet alltså 215,642
kronor. Med hänsyn tagen till vissa förhållanden, som det skulle bliva
för vidlyftigt att här relatera, främst de från och med år 1911 vidtagna
förändringarna i verkets bokföring, vilka medfört en skenbar ökning för
detta år av såväl inkomster som driftkostnader, anser sig styrelsen —
under förutsättning att inga av de här ovan berörda eller andra oförutsedda
omständigheter inträffa, som rubba beräkningarna — kunna utgå
från eu årlig ökning av inkomsterna med 900,000 kronor samt av utgifterna
med 700,000 kronor och således av det överskott, som kan från
telegrafverket inlevereras till statsverket, med 200,000 kronor. Om man

utgår från resultatet av telegrafverkets drift under år 1911, nämligen i
runda tal: inkomster 15,800,000, driftkostnader 10,650,000 och överskott

5,150,000 kronor skulle — under iakttagande av det förut påpekade förhållandet,
att år 1913 avlöningsstaten skulle komma att på en gång ökas
med 600,000 kronor — beräkningarna för åren 1912 och 1913 ställa sig
sålunda:

År.

Inkomster.

Drift-

kostnader.

Överskott
att inlevereras
till statsverket.

1912...........

1918...........

16.700.000

17.600.000

11.350.000

12.650.000

5.350.000

4.950.000

Läggas sistnämnda siffror till grund för fortsatta beräkningar för
den följande tioårsperioden 1914—1923, varom nu är fråga, och tages
därvid jämväl hänsyn till de under åren 1915 och 1916 erforderliga beloppen
för avskrivning av Stockholms och Göteborgs telefonstationer, skulle
telegrafverkets budget under denna period komma att ställa sig på sätt
bilaga härtill utvisar.» ~ > 1

I sistnämnda bilaga upptagas de årliga driftkostnaderna 200,000 kronor
lägre än i den av beredningen framlagda tablå. Anledningen till att
beredningen företagit denna ändring är den, att beredningen ansett sig
böra taga hänsyn även till den i telegrafstyrelsens skrivelse i förbigående
berörda frågan om pensionering av telegrafverkets arbetarpersonal. Då
beredningen, med ledning av den förut omförmälda, för pensionering av
statens järnvägsarbetare beräknade kostnaden, trott sig kunna uppskatta
årskostnaden för pensionering av telegrafverkets arbetare till 200,000 kronor,
har beredningen alltså med denna summa ökat telegrafverkets beräknade
driftkostnader och minskat dess övei’skott.

Statens vattenfallsverk.

Vattenfallsstyrelsen har med skrivelse den 2 maj 1912 överlämnat,
bland annat, följande förslagsberäkning över

Statens vattenfallsverks nettoinkomster 1914—1923.

Beloppen ang	i v n	a i	tus	e n t	a 1	k r o	n o r.
	1914.	1915.	1916.	1917.	1918.	1919.	1920.	1921.	1922.	1923.
Trollhätte kanalverk.........	'') 161	'') 161	424	454	485	518	553	590	629	670
Trollhätte kraftverk.........	1,300	1,500	1,700	2,000	2,200	2,400	2,600	2,800	3,100	3,.''500
Trollhätte fastighetsförvaltning ....	25	26	27	28	29	30	31	32	33	34
Vattenfall och fastigheter inom Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län ....	90	90	90	90	120	150	150	150	150	150
Vattenfall och fastigheter, inköpta för elektrisk drift vid statens järnvägar .	4	4	e	3	3	450	450	450	765	765
Diverse vattenfall och fastigheter . . .	120	121	122	128	129	140	141	142	150	151
Porjus kraftverk...........	—	320	320	1,170	1,170	1,170	1,170	1,170	1,170	1,170
Älvkarleby kraftverk.........	—	290	750	830	910	990	1,060	1,140	1,220	1,300
Framtida kraftverk..........	~	—	—	—	—	—	—	—	250	500
Summa kronor	1,700	2,512	3,436	4,703	5,046	5,848	6,155	6.474	7,467	8,040

Beredningen, som saknat möjlighet att underkasta denna beräkning
någon kritisk granskning, har i sin tablå infört dess slutsummor för de
särskilda åren.

Statens domäner.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 29 april 1912 anfört följande:

»Kungl. domänstyrelsen, som från och med innevarande år räknas
till statens affärsdrivande verk, har att övervaka och leda, samt genom
den till skogsstaten hörande personal handhava den omedelbara förvaltningen
av de allmänna skogarna, av vilka kronoparker, kronoöverloppsmarker,
utarrenderade kronoegendomars och vissa civila boställens skogar
lämna statsverket direkt inkomst genom försäljning av virkes- och andra
produkter eller genom arrenden, samt att bokföra och redovisa inkomster
och utgifter för desamma och till statskassan tid efter annan inleverera
disponibel behållning. Från och med innevarande år har kungl. styrelsen
vidare att uppbära och redovisa de arrendemedel, som inflyta från kronans
för statsverkets räkning utarrenderade jordbruksegendomar, fisken och andra
lägenheter. I ringare utsträckning tillföres statsverkets domänmedel vidare

x) Härvid har avdragits handels- och sjöfartsfondens andel av driftsöverskottet. Denna
andel skall under åren 1912—1915 beräknas enligt andra grunder än den under åren 1905
—1911 gällande.

någon inkomst genom försäljning av ekar å ecklesiastika hemman, ävensom
genom utsyningsavgifter å vissa enskilda skogar med inskränkt dispositionsrätt
och å så kallade stockfångstskogar, varjämte skogsmedlen
slutligen njuta något tillskott genom ersättningar för jägmästares förrättningar
å vissa ecklesiastika skogar, häradsallmänningar, bergverks- och
rekognitionsskogar samt städers skogar.

Det kan icke nog kraftigt betonas, att det är ytterst vanskligt att
med någon större grad av noggrannhet för statens domänväsende uppställa
en budget, som sträcker sig så långt fram i tiden som 10 å 12 år.
Redan när det gäller att försöka skåda in i framtiden blott för så närliggande
tidsperiod som 2 till 3 år, kunna rätt avsevärda felkalkyleringar,
särskilt vad angår inkomsterna, lätt göras genom större eller mindre
fluktuationer å trävarumarknaden, vilka icke kunna i någon mån förutses,
allra minst då det gäller att bedöma förhållandena många år fram i tiden;
och det ligger i sakens natur, att den genomsnittliga fortgående stegring
av statsverkets inkomster av dess domäner, vilken det sista decenniet uppvisat,
och vilken man har all anledning att hoppas skall fortfara, kan avlösas
av en tillfällig nedgång för ett eller par år, såsom till exempel skedde
från år 1903 till åren 1904 och 1905 samt från år 1907 till åren 1908
och 1909, för att sedermera utjämnas av ett dess starkare uppsving. Ivungl.
styrelsen vill därför hava reserverat sig för de felkalkyler, som vidfogade
tablå II kan komma att visa, varav följer att kungl. styrelsen icke kan
tillråda ett alltför minutiöst utnyttjande av desamma vid beräknandet av
domänväsendets bidrag till utjämnandet av statsregleringen för fjärmare
liggande budgetsår.

Uti en härvid fogad tablå I har en uppställning gjorts för de tio
räkenskapsåren 1902—1911, upptagande influtna skogsmedel (inkomsterna)
samt av särskilda, kungl. styrelsen av Riksdagen och Kungl. Maj:t tillhandahållna
reservationsanslag bestridda utgifter. Av denna tablå framgår
det, att bruttoinkomsten stigit med i genomsnitt och i runt tal

734,000 kronor årligen, ehuru, som ovan framhållits, denna inkomst för
ett eller annat år kunnat visa nedgång från ett föregående år, att utgifterna,
med ett enda undantag, stadigt ökats med ett årligt genomsnittsbelopp
av 272,000 kronor, och att nettobehållningen, som varierat
från lägst 3,891,000 till högst 8,046,000 kronor, och som under 4 särskilda
år (1904, 1905, 1908, 1909) visat nedgång från närmast föregående
år, i medeltal för hela tioårsperioden visar en årlig stegring av 462,000
kronor.

Det erinras, att denna tablå icke omfattar inkomster och utgifter
för kronans utarrenderade jordbruksdomäner, vilka i utgiftsavseende in -

filiera å domänfondens budget först från och med år 1912 och i fråga
om inkomsterna i huvudsak först från och med år 1913. Under den
tidsperiod, för vilken utredning nu vidtagits, eller åren 1914—1923, har
det ansetts, att inga mera beaktansvärda förändringar komma att företes
i jordbruksdomänernas inkomst- och utgiftsstat, då kungl. styrelsen antagit,
att den ökning i jordbruksarrendena, som kunde anses betingad av
jordvärdestegringen och en fortgående nedgång i myntvärdet, ungefärligen
kommer att motsvaras av den minskning i arrendebeloppens summa, vilken
följer av en antagen fortsatt försäljning av utarrenderade mindre kronodomäner
och kronolägenheter med köpeskillingarnas disposition för visst
ändamål, nämligen ytterligare markförvärv åt kronan för kronoparkers
bildande eller utvidgning.

Med utgång från de beräkningar, vilka kungl. domän styrelsen
redan i annat sammanhang gjort ifråga om inkomster och utgifter för
statens domänväsende år 1912, har tablå II upprättats, varvid ingen
bättre utväg kunnat finnas än att angiva stegringen uti inkomster, utgifter
och överskott i form av en .aritmetisk serie med ovan angivna
medeltal för den årliga ökningen uti dessa summor för perioden 1902—
1911 såsom intervaller. Men kungl. styrelsen har dessutom ansett försiktigheten
bjuda att, på det beräkningarna hellre må bliva något för
låga än tvärtom, i II tablåns sista kolumn intaga ett något lägre beräknat
överskott av domänväsendet, med en antagen årlig medelökning av 350,000
kronor. Kungl. styrelsen vågar härvid uttala den förvissningen, att dessa
beräkningar skola visa sig komma att motsvaras eller måhända överträffas
av verkligheten, om än det kan komma att visa sig, att ^ dessa lägre överskott
på grund av alldeles oberäkneliga omständigheter för ett eller annat
år icke kunna uppnås.»

De i skrivelsen omförmälda tablåer äro av följande lydelse:

1. Tablå över inkomster och utgifter för skogsväsendet åren 1902_1911.

År.	Inkomster.		U	t g	i	f t	e	r.
Boställs-havares andelar i skogsav-kastningen.	Avlöningar.	Förvaltnings- kostnader.	Summa.
1902 .......	6,138,770	09	3,860	22	887,979	52	1,356,157	46	2,247,997	20
1903 ........	8,673,223	85	9,008	40	877,466	42	1,174,455	02	2,060.929	84
1904 ..........	8,388,879	19	5,587	58	867,523	52	1,646,348	17	2,519.459	27
1905 .........	7,559,032	84	9,443	80	848,049	28	1,723,129	28	2,580,622	36
i 1906 ........	8,618,009	37	12,466	08	908,969	31	1,742,249	81	2.663,685	20
1 1907 .......	9,968,984	20 1	8,550	58	912,788	39	1,959,608	98	2,880.947	95
1908 .......	9,540,240	83 I	10,733	71	1,022,642	88	2,455,997	50	3,489,374	09
1909 .......	8,799,822	04	8,643	06	1,379,274	98	2,810,800	07	4,198.718	11
1910.......	10,965,150	73	18,369	89	1,355.176	14	2,874,136	11	4,247,682	14
1911.......	12,744,871	—	15,320	83	1,374,394	50	3,308,733	72	4.698,449	05
	91,396,984	74	101,984	15	10,434.264	94	21,051,616	12	31.587,865	21 1

II. Tablå över de beräknade inkomsterna, utgifterna och nettobehållningen av statens

domänväsende åren 1912—1923.

			Beräknade	Beräknade	Beräknat	Försiktigt
		År.	inkomster.	utgifter.	överskott.	beräknat överskott.
			Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Medelökning 1902— 1911,	årligen:	1912	12,960,000	5,715,000	7,245,000	7,245,000
å inkomsterna.....	. 734,000 kr.	1913	15,229,000	5,987,000	9,242,000	9,130,000
4 utgifterna........	272.000 kr.	1914	15,963,000	6,259,000	9,704,000	9,480,000
å nettobehållningen	462,000 kr.	1915	16,697,000	6,531,000	10,166,000	9,830,000
		1916	17,431,000	6,803,000	10,628,000	10,180,000
		1917	18,165,000	7,075,000	11,090,000	10,530,000
		1918	18,899,000	7,347,000	11,552,000	10,880,000
		1919	19,633,000	7,619,000	12,014,000	11,230,000
		1920	20,367,000	7,891,000	12,476,000	11,580,000
		1921	21,101,000	8,163,000	12,938,000	11,930,000
		1922	21,835,000	8,435,000	13,400,000	12,280,000
		1923 I	22,569,000 i	8,707,000	13,862,000	12.630,000

Såsom i annat sammanhang närmare kommer att omförmäla^, har beredningen,
särskilt med föranledande av vad extra jägmästaren N. Ringstrand
och au ditören H. Fahlén i egenskap av ledamöter i den norrländska skogs
värdskommittén yttrat i av dem mot kommitténs utlåtande avgivna reser\ a
tioner, låtit verkställa en undersökning rörande möjligheten att genom
tillämpande av andra principer i fråga om skogsavverkningen än de hittills
följda söka vinna större avkastning av statens skogar. Då emellertid den
högre skogsavkastning, som vid denna utredning ställts i utsikt, förutsätter
vidtagande av särskilda åtgärder, såsom ökning av skogspersonalen in. m.,
har denna inkomstökning, i stället'' för att införas i beredningens tablå,
upptagits i sammanhang med de ökningar i skatteinkomster, som beredningen
ansett kunna i mån av behov vinnas genom ändringar i skattelagstiftningen.
På grund härav har heredningen i. sin tablå infört de av
domänstyrelsen enligt dess första alternativ här ovan beräknade överskott
för åren 1915—1923.

Ränta å statens utlåningsfonder.

Då bland utgifterna för förräntningen av statsskulden upptagits jämväl
räntan å det kapital, som upplånats för dessa fonders räkning, liksom
å den upplåning, som för samma fonders tillökande kan motses under
nästa tioårsperiod, måste givetvis å inkomstsidan upptagas dessa fonders
ränteavkastning (i riksstaten benämnd överskott). Denna är i 1913 års
riksstat beräknad till 3,791,500 kronor, varav 1,615,000 kronor belöpa sig på
järnvätrslånefonden och allmänna byggnadslånefonden, vilka förvaltas av
riksgäldskontor. För de följande åren böra härtill läggas inflytande
räntor å de kapitalbelopp, som tillföras utlåningsfonderna, vilka belopp för år
1913 utgöra omkring 11,600,000 kronor och för åren 1D14- 1923 av beredningen
beräknats till i genomsnitt 6 millioner kronor för år. I betraktande
särskilt därav, att en betydlig del av denna nya upplåning lärer bliva avsedd
för egnahemslån, vilka i ränteinkomst giva allenast 3,6 %, har beredningen
ansett försiktigheten kräva, att ränteinkomsten av det genom
denna ”nya upplåning fonderna tillförda kapital icke beräknas högre än i
o-enomsnitt 33/4 procent. Med en sådan beräkning och, vad järnvägsfånefonden
och allmänna byggnadslånefonden beträffar, med ledning jämväl
av från riksgäldskontoret inhämtade uppgifter, har ifrågavarande inkomsttitel
upptagits med de belopp, beredningens tablå utvisar.

Utdelning & statens aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag.

Från trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund har meddelats, att
den kvantitet järnmalm, som på grund av 1907 och 1908 års överenskommelser
komme att för vart av åren 1914—1923 brytas vid Kiiruna
och Gellivare, kunde beräknas till 3,500,000 ton vid Kiiruna och 800 000
ton vid Gellivare.

Statens vinst å denna malmbrytning har alltså beräknats per år
utgöra: r

för 1,750,000 ton h 1 kr........ 1,750,000 kr.

» 400,000 » » 50 öre...... 200,000 »

Summa 1,950,000 kr.

Statens vinstandel på grund av 1913 års överenskommelse har upptagits
i enlighet med beräkningen i kungl. propositionen nr 176 till 1913
års riksdag.

III. Statsverkets andel i Riksbankens vinst.

Riksbankens vinst har enligt riksstaterna för åren 1906—1914 tagits
i anspråk för statsregleringen med följande belopp, nämligen:

5.100.000 kr.

5.350.000 »

6.400.000 »

8.675.000 i

8.323.000 »

6.256.000 »

6.399.000 »

6.311.000 >

7.058.000 > I

I betraktande härav har beredningen trott sig kunna antaga, att
bankovinsten under nästa tioårsperiod skall småningom stiga till 8 millioner
kronor, vadan, under förutsättning att bankovinsten kommer att
fortfarande, såsom under de senare åren varit fallet, så gott som i sin
helhet tagas i anspråk för statsregleringen, ifrågavarande inkomst upptagits
på sätt beredningens tablå utvisar.

11—140497 i

för år 1906 .
» c''1907 .
» »; -1908 .
» 0909 .
> > 1910 .
» > 1911 .

» » 1912 .

» » 1913 .

» » 1914 .

IV. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

Under denna rubrik har beredningen funnit sig höra upptaga allenast
de till järnvägslånefonden och allmänna byggnadslånefonden inflytande
kapitalavbetalningar, vilka beräknats med ledning av från riksgäldskontoret
erhållna uppgifter.

V. Lånemedel.

Enligt beredningens utgiftsberäkningar har ett belopp av 37 rnillio
ner kronor oui året upptagits för vissa utgifter för kapitalökning, avsedda
att täckas av statens vinst å malmbrytning, av tobaksskatt samt av lånemedel.

Såsom i den till 1913 års riksdag avlåtna nådiga propositionen angående
anslag till bestridande av kostnaderna för eu allmän pensionsförsäkring
in. in. framhålles, är den andel i vinst å bruten och expoiteia
malm, som enligt 1913 års överenskommelse om ökad malmbrytning å de
norrbottniska gruvfälten kommer att tillföras statsverket, att anse såsom
ett statens kapital, som ej bör användas till bestridande av löpande utgifter,
utan bör tagas i anspråk allenast för minskning i statens skuldsättning.
. . . , ,

Dessa vinstandelar hava i den nådiga propositionen angående berörda
ökade malmbrytning för nedannämnda år angivits till följande belopp,
nämligen

år 1915 ........... 1,950,000 kr.

» 1916 ........... 2,700,000 »

» 1917 ........... 3,450,000 >

» 1918 ........... 4,050,000

» 1919 ........... 4,800,000 »

» 1920 ........... 5,550,000 »

» 1921 ........... 5,700,000 »

» 1922 ........... 5,700,000 »

» 1923 ........... 5,700,000 »

Med dessa belopp bör alltså statsverkets lånebehov för ifrågavarande
tid minskas.

Men vidare synes det beredningen, som om klokheten bjöde, att
även den del av de här ovan beräknade tobaksskatteinedlen. som ej behöver
tagas i anspråk för bestridande av utgifterna för den allmänna pensionsförsäkringen,
borde användas i kapitalbildande syfte och alltså icke
disponeras för betäckande av statsutgifter i allmänhet, då nämligen i senare
fallet den finansplan för pensionsförsäkringskostnadens bestridande,
som för 1913 års riksdag framlades, skulle rubbas och svårigheter utan
tvivel komma att uppstå att bereda nya statsinkomster att i stället för de
påräknade tobaksskatteinedlen betacka försäkringskostnaderna.

Tobaksskatten har enligt beredningens tablå beräknats inbringa 6
millioner kronor för vart av åren 1915—1919 och 12 millioner kronor
för vart av åren 1920—1923. Då det nu gäller att beräkna, huru stor
del av dessa medel, som åtgår till pensionsförsäkringskostnaden, inå först
erinras därom, att enligt nyssberörda nådiga proposition borde till bestridande
av denna kostnad i främsta rummet användas

1) den ökning i statens järnvägars driftsöverskott, som föranledes
av den ökade malmbrytningen,

2) den besparing i ränteutgifter, som uppstår genom att statens
ovannämnda vinstandelar användas till minskning i statens upplåning
samt

3) den ökning i inkomstskatt från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,
som uppkommer i följd av den ökade malmbrytningen.

Av dessa tre poster har den under 2) upptagna ej av beredningen
beräknats såsom någon tillgång för utgifters bestridande och lämnas
därför här ur räkningen, varemot, såsom av det ovanstående framgår, såväl
förenämnda överskott i järnvägarnas trafikinkomst som ökningen i
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags inkomstskatt tagits i betraktande vid
inkomstberäkningen.

I den mån dessa bägge inkomstposter ej förslå till betäckande av
pensionsförsäkringskostnaden, bör denna alltså bestridas med tobaksskattemedel,
varefter återstoden av dessa medel böra jämte statens ovanberörda
vinst av den ökade malmbrytningen användas till minskande av lånebehovet.

Huru med en sådan beräkning det återstående lånebehovet ställer
sig för de särskilda åren, framgår av följande tabell:

År.	Beräknad kostnad för pen-sionsför-säkringen.	Tillgångar till betäckande av denna kostnad.	Till minskning i statens låne-behov kan alltså användas.	I stället för 37 mill. kronor om året blir således lå-nebehovet i runt tal.
Statens järnvä-gars extra överskott på grund av ökad malm-brytning.	Ökning i Lnossa-vaara-Kii-runavaara aktiebo-lags be-skattning på grund av d:o.	Av tobaks-skatten åt-går således till åter-stående pensions-försäk-ringskost-naden.	Av to-baksskat-ten.	Statens vinstandel av ökad malm-brytning.	Summa.
1915.....	4,200,000	1,076,000	148,000	2,976,000	3,024,000	1,950,000	4,974,000	32,000,000
1916.....	5,100,000	1,484,500	250,000	3,365,500	2,634,500	2,700,000	5,334,500	31,700,000
1917.....	6,950,000	1,898,000	331,000	4,721,000	1,279,000	3,450,000	4,729,000	32,300,000
1918.....	8,300,000	2,301,000	425,000	5,574,000	426,000	4,050,000	4,476,000	32,500,000
1919.....	9,550,000	2,843,000	494,000	6,000,000	—	4,800,000	4,800,000	32,200,000
1920 .....	10,950,000	3,251,500	592,000	7,106,500	4,893,500	5,550,000	10,443,500	26,600,000
1921.....	12,100,000	3,306,500	672,000	8,121,500	3,878,500	5,700,000	9,578,500	27,400,000
1922 . ■ . . .	13,600,000	3,306,500	689,000	9,604,500	2,395,500	5,700,000	8,095,000	28,900,000
1923 .....	14,800,000	3,306,500	689,000	10,804,500	1,195,500	5,700,000	6,895,500	30,100,000

Statsverkets utgifter.

I. Verkliga utgifter.

Första huvudtiteln.

Kungl. hovstatsanslagen.

Dessa hava av beredningen uppförts med oförändrade belopp.

Kungl. slotten.

På grund av stegringen i arbets- och materialpris har riksraarskalksämbetet
beräknat viss ökning i kostnaden för slottens underhåll. Då
emellertid överskottet å Djurgårdskassans inkomster sannolikt torde komma
att fortfarande användas såsom bidrag till de kungl. lustslottens underhåll,
har riksmarskalksämbetet ansett någon höjning av de för ändamålet
anvisade statsanslag icke vara erforderlig.

Då de extra anslagsbehov, som av riksmarskalksämbetet beräknats
uppkomma under nästa tioårsperiod, avse kostnad för byggnader och större
reparationer, hava dessa behov av beredningen upptagits till behandling i
sammanhang med beräkning av utgiften för Övriga statens byggnadsarbeten.

Andra huvudtiteln.

A. Departementet.

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli.

I fråga om utgifterna för Kungl. Maj:ts kansli har beredningen trott
sig finna, att de av departementalkommittén framställda förslag, även om

de bleve genomförda, ej skulle i stort sett föranleda högre ökning i dessa
utgifter än den en normal utveckling av den nuvarande organisationen
skulle betinga, ökningen i dessa utgifter har därför av beredningen för
samtliga departement beräknats med ledning av siffrorna från senast fölflutna
tiden. Vad justitiedepartementet angår har beredningen beräknat,
att ifrågavarande anslag, i 1913 års stat omkring 75,000 kronor, kan tarva
en Ökning om ungefär 5 procent vartannat år, enligt vilken beräkning anslaget
skulle successivt stiga till 95,700 kronor vid periodens slut.

Departementschefens ombud för tillsyn över skrifters allmängörande.

Chefen för justitiedepartementet har framhållit, att det nuvarande
förslagsanslaget å 8 000 kronor torde, åtminstone i samband med en eventuell
° ändring i tryckfrihetslagstiftningen, behöva höjas, måhända till
15 000 kronor.

Beredningen, som, enär anslaget under senaste åren överskridits,
för år 1915 upptagit detsamma till 9 000 kronor, har beräknat, att förenämnda
höjning till 15 000 kronor komme att inträda från och med år
1916.

B. Lagberedningen m. m.

Lagberedningen.

I)å enligt departementschefens utsago höjning av det härtill utgående
anslaget, 50 000 kronor, till exempelvis 60 000 kronor_ kan antagas bliva
erforderlig, har sistnämnda belopp av beredningen uppförts från och med
år 1919.

Förberedande utredning angående en rättegångsreform.

Efter den förberedande utredningens avslutande torde, enligt vad
departementschefen meddelat, för utarbetande av förslag i ämnet komma
att tillsättas en kommitté eller beredning, för vilken kostnaden lärer
komma att uppgå till minst samma belopp som för lagberedningen.

Ifrågavarande anslag har med hänsyn härtill upptagits till 50 000

kronor om året. , „ o . ,

Vad åter angår kostnaden för själva den förestående reformens
o-enomförande har justitierådet J. Hellner betecknat det såsom alldeles
visst att, även om lagstiftningsarbetet rörande rättegångsväsendets ombildning
skulle hinna slutföras inom ifrågavarande tioårsperiod, den nya

lagstiftningen dock icke under samma tid kunde tankas träda i kraft,
vadan en ökning av statsutgifterna för rättegångsreformens genomförande
icke under sagda tioårsperiod torde ifrågakomma.

C. Justitiekanslärsäinbetet.

Anslaget härtill, som från och med år 1910 i anledning av skedd
lönereglering höjdes till 28 400 kronor, har antagits komma att under
ifrågavarande period utgå med oförändrat belopp.

D. Rättskipningen.

Högsta domstolen.

Då någon ytterligare ökning av antalet justitieråd icke under perioden
förutsatts, har även detta anslag upptagits med oförändrat belopp.

Nedre justitierevisionen.

Från detta verk har under hand meddelats, att man under närmaste
tioårsperiod ej torde behöva beräkna annan utvidgidng av verket
än möjligen ökning av antalet skrivbiträden.

Beredningen har emellertid ansett sig böra beräkna eu årlig ökning
i anslaget med 1 % av nuvarande beloppet eller alltså med 2 950 kronor.

Hovrätterna.

Då tjänstinnehavarna i rikets hovrätter nyligen fått sina löner reglerade
och för närvarande ej torde kunna bedömas, huruvida en eventuell
lönereglering för häradshövdingarna komme att medföra någon ökning
i statsutgifter, har beredningen ansett, att i dessa anslag ej borde beräknas
högre ökning, än som kunde vara erforderlig för eventuellt inrättade nya.
tjänster, vilken ökning antagits till omkring V2 procent av nu utgående
anslag eller 7 500 kronor per år.

Krigshovrätten.

Härom förmäles här nedan i sammanhang med frågan om ett nytt
anslag till militära domstolar.

Ersättning åt domare, vittnen och parter.

Departementschefen har ansett ökning i detta anslag, varå utgifterna
uppgått år 1910 till omkring 183 000 kronor och år 1911 till
omkring 174 000 kronor, kunna föranledas dels av riksdagens sistnämnda
år lämnade medgivande, att i vissa fall därifrån må bestridas kostnader
för förbrytares efterspanande i utlandet samt deras gripande och hemförande
till Sverige m. in., dels av ifrågasatt ändrad organisation av ägodelningsrätterna,
vilken utgiftsökning av honom uppskattats till några
10 000-tals kronor.

Beredningen har i anslaget beräknat en successiv höjning till 220,000
kronor.

Medikolegal» besiktningar.

Detta anslag, som för närvarande utgår med 16 200 kronor, har av
medicinalstyrelsen, med hänsyn till en förestående reform beträffande
ifrågavarande besiktningar, ansetts kräva år 1916 en höjning till 36 000
kronor och år 1922, då de tilltänkta nya obduktionslokalerna i länen antagits
vara inredda, en ytterligare ökning med 24 000 kronor för bekostande
av dessa lokalers skötsel.

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom
nya strafflagens införande frångångna bötesandelar. I

I detta anslag har beredningen, med ledning av från statskontoret
erhållna upplysningar, beräknat en successiv minskning.

Till resestipendier åt domare.

Enligt departementschefens mening är i fråga om detta anslag någon
ändring ej att förvänta under perioden.

Till understöd åt »Nytt juridiskt arkiv».

Anslaget har uppförts med oförändrat belopp, 3 000 kronor.

Häradshövdingarnas rättsbildade biträden.

Frågan om förbättrande av avlöningsförhållandena för dessa har av
departementschefen ansetts böra lösas inom de närmaste åren. Enligt
departementschefen lämnad uppgift lärer det förslag, som tillkallade sak -

♦

kunniga komma att avgiva, innebära att av statsmedel skulle till biträden
x dornsagorna utgå avlöning med belopp, som bei’äknas icke komma att
överstiga omkring 120 000 kronor årligen.

Beredningen har i sitt förslag upptagit detta belopp från och med
år 1915.

V attendomstolar.

Därest det av vattenrätts- och dikningslagskommittéerna framställda
förslag om inrättande av särskilda vattendomstolar godkännes, skulle häi-av,
enligt vad departementschefen meddelat, för staten föranledas en utgift,
som enligt gjord beräkning skulle uppgå till högst 75 000 kronor för* år,
vilket belopp av beredningen uppförts från och med år 1916.

Det militära rättegångsväsendet.

Beträffande den ekonomiska sidan av frågan om omorganisation av
det militära rättegångsväsendet kan enligt departementschefens utsago för
närvarande ej sägas mer än att eu kostnadsökning torde komma att
uppstå å 50 å 100 000 kronor. Enligt vad beredningen inhämtat, torde
kostnaden för krigshovrätten ej komma att röna någon avsevärd inverkan
av det nya förslaget, vadan anslaget till denna domstol av beredningen
uppförts med oförändrat belopp. Till övriga militära domstolar har beredningen
från och med år 1915 beräknat ett anslag å 75 000 kronor.

Arbetsdomstol.

Till bestridande av kostnaden för en föreslagen arbetsdomstol begärde
Kungl. Maj:t av 1911 års riksdag ett anslag av 73 000 kronor. Förslaget
om inrättande av en dylik blev icke av riksdagen bifallet. Men då
frågans lösning ej torde kunna anses vara alltför avlägsen, har beredningen
från och med år 1916 bland andra huvudtitelns anslag upptagit ett belopp
av 73 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

E. Fångvården.

I detta anslag, som i 1913 års stat är uppfört med 2 440 950 kronor
och i 1914 års stat med 2 353 200 kronor, hade fångvårdsstyrelsen
enligt skrivelse den 27 april 1912 för hela perioden beräknat en höjning
av allenast 118 575 kronor. Sedermera har emellertid uppkommit fråga
om löneförhöjning åt en del av fångvårdspersonalen, och om denna löne 12—140497

reglering bleve genomförd i den omfattning löneregleringskommittén förordat,
skulle densamma medföra en ytterligare kostnadsökning av 76,100 kronor.
Vidare har beredningen, enär utgifterna för fångvården sedan år 1901,
oavsett skedda löneförhöjningar, för varje år i medeltal stigit med omkring
1V4 procent av det föregående årets siffra, ansett sig höra beräkna
en ungefär motsvarande årlig ökning även för nästa tioårsperiod; och har
beredningen med avseende å dessa omständigheter beräknat anslaget på
sätt den framlagda tablån utvisar.

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

Avlöningar åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt å Bona.

Med stöd av ett av anstaltens styrelse avgivet yttrande har i detta
anslag ej beräknats annan ändring än att detsamma från och med år 1919
höjts med 2 000 kronor för bestridande av kostnaden för av personalen
ytterligare intjänade ålderstillägg.

Till kost och beklädnad åt de vid statens uppfostringsanstalt å Bona intagna

elever m. m.

Nyssnämnda styrelse har ansett det ej vara osannolikt, att elevantalet
vid anstalten kommer att stiga utöver det, för vilket densamma
nu är beräknad, eller 100. Om denna ökning i elevantalet kommc att
uppgå till 50, krävdes härför en förhöjning i anslaget med 25 000 kronor.

Beredningen har ansett sig böra beräkna en dylik höjning från och
med år 1919.

Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare.

Med stöd av en utav fattigvårdslagstiftningskommitténs sekreterare
rörande detta ämne avgiven promemoria har beredningen från och med
år 1917 beräknat en höjning av 6 000 kronor i detta anslag.

O. Diverse.

Ålderstillägg.

Enligt uttalande av chefen för justitiedepartementet lärer någon avsevärd
ökning i detta anslag icke vara att vänta. Beredningen har beräknat,

att anslaget för senare hälften av perioden skulle behöva höjas med 5 000
kronor.

Extra lönetillägg.

Då detta anslag lärer komma att upphöra, sedan lönereglering
srenomförts för de ännu å oreglerade stater kvarstående löntagare, har
anslaget beräknats endast till och med år 1918, med ett årligt belopp av
5 000 kr. >

Rese- och traktamentspenningar.

Då detta anslag under flera år lämnat överskott, har chefen för
justitiedepartementet ansett att åtminstone någon ökning av nuvarande beloppet,
18 000 kronor, ej bleve nödig.

Skrivmaterialier och expenser.

Tryckningskostnader.

Svensk författningssamling.

Med ledning av erfarenheten från den gångna tiden har beredningen
i dessa anslag beräknat en årlig stegring med 6 % för det förstnämnda
och med 4 / för vartdera af de bägge senare.

Jordregistret.

Enligt den i 1913 års statsverksproposition framlagda beräkning
skulle härtill för tiden från och med år 1914 erfordras ett belopp av
1 100 000 o kronor. Härav anvisades av riksdagen å 1914 års stat 300 000
kronor. Återstående 800,000 kronor hava av beredningen fördelats på
åren 1915—1917.

Till understödjande av verksamheten till frigivna fångars skydd, samt understöd

åt föreningen »Skyddsvärnet».

För dessa ändamål har beredningen årligen beräknat samma belopp
som det å 1913 års riksstat upptagna, 16 000 kronor.

Extra utgifter.

Med stöd av ett utav departementschefen gjort uttalande bär detta
anslag, som för närvarande utgår med 4 500 kronor, från och med år
1919 upptagits med ett till 10 0Ö0 kronor höjt belopp.

Till täckande av utav statskontoret utbetalda förskott.

Om dessa utgifter, som till huvudsaklig del bestå av kostnader för
lagstiftnings- och därmed jämförligt arbete, har departementschefen yttrat
att, då lagstiftningsarbetet under de senaste åren varit synnerligen omfattande,
det torde kunna antagas att, om än icke någon minskning i utgifterna
under förskottstitel skulle inträda, de dock icke skola i väsentlig
mån ökas.

Beredningen har, i betraktande därav att ifrågavarande anslag för
år 1913 utgör 188 401 kronor, beräknat anslaget för åren till och med
1918 till 180 000 kronor, samt ansett sig böra förutsätta en ökning till
200 000 kronor per år under återstående del av perioden.

Till fastighetsregister i stad.

Chefen för lantmäteristyrelsen har meddelat att, därest fastighetsregister
för städerna och vissa samhällen å landsbygden komma att inrättas
i enlighet med ett av särskilda''kornmitterade avgivet förslag och
bidrag av allmänna medel till sådant register beviljas efter de av kommitterade
angivna grunder, för detta ändamål skulle åtgå i runt tal 600 000
kronor.

Beredningen har i anledning härav för denna utgift under vart
och ett av periodens fyra sista år beräknat ett anslag å 150 000 kronor.

Till oförutsedda utgifter.

Då beredningen tagit för givet, att under ifrågavarande period
frågor komma att uppstå om beredande av statsanslag även för andra
nya ändamål än de här ovan omförmälda, har beredningen för mötande
av sådana nya behov beräknat ett med 25 000 kronor om året växande
anslag.

Tredje huvudtiteln.

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena.

I sitt till beredningen avgivna yttrande har departementschefen framhållit,
att lönen till ministern för utrikes ärendena, som år 1858 bestämdes
till 24 OOO kronor och sedan dess icke undergått någon förändring, under
nuvarande förhållanden torde vara alltför låg. Den s. k. diplomat- och
konsulatkommittén hade i sitt den 23 mars 1906 avgivna betänkande föreslagit
lönens höjande till 30 000 kronor. Det kunde ifrågasättas om ens
denna ökning motsvarade den stegring av levnadskostnaderna, som ägt rum
sedan år 1858. Beredningen har i anledning av vad sålunda förekommit
beräknat ifrågavarande anslag till 30 000 kr. för år under hela perioden.

Utrikesdepartementet i övrigt.

Härtill voro å 1913 års stat anvisade, dels å ordinarie och dels å
extra ordinarie stat, anslag om tillhopa 117 813 kronor. I 1914 års riksstat
höjdes dessa anslag till 129 423 kronor. Med ledning av ett utav
departementschefen före denna anslagshöjning till första försvarsberedningen
avgivet yttrande har beredningen ansett sig böra antaga, att ifrågavarande
anslagsbehov kommer att under ifrågavarande period småningom ytterligare
växa till 150 000 kronor.

Utrikesförvaltningen i övrigt.

1 härtill hörande anslag har departementschefen enligt skrivelse den
30 april 1912 för hela perioden beräknat följande ökningar, nämligen

Kr.

i anslaget till beskickningar och konsulat: för inrättande
av nya konsulsposter, efter avdrag för eventuell besparing
till följd av andra posters indragning . . . 150 000
och för ökande av vissa i nu gällande stat uppförda

löner '' ''.................. 80 000 230 000

Transport kr. 230 000

Transport kr.

i anslaget till ålderstillägg: för innehavare av nya befattningar

i departementet....................

i anslaget till bidrag till vissa vice konsulers avlönande, pa glunt

av eventuell omorganisation av vissa konsulat . .....

i anslaget till ersättningar till olönade konsuler och vice konsuler:

för ökning av dessa ersättningar.....••••■•''

i anslaget till diplomat- och konsulsaspiranter: för eu behövlig
höjning i arvodena till dessa asp i rån t er, för närvarande utgående
med 3 000 till 3 G00 kr. för år.........

i anslaget till militär- och marinattachéer: för beredande av möilighet
att anställa ytterligare två dylika attachéer utöver de

fyra nu förehntliga.......;.....

i anslaget till nandelsattachéer: för höjning av arvodena åt de
trenne handelsattachéerna, vilka äro anställda i avlägsnare
länder, där levnadskostnaderna äro anmärkningsvärt höga .
i anslaget till rese- och flyttningsersättning in. in.: för den ökning
i dessa ersättningar, som måste förväntas uppkomma till följd
av upprättandet av nya konsulära poster . . • • _• • • •
i anslaget till vikariatsersättning, extra biträden m. in.: till erforderlig
höjning av arvodena till det juridiska ombudet, extra
biträden och extra vaktmästare samt till ökade vikariatsersätt ningar,

tillhopa............• • * ; - ; ''

i anslaget till kanslivaktmästare och andra utgifter vid beskickningar
och konsulat: för anställande av nya vaktmästare vid
vissa beskickningar och konsulat samt förhöjning i de nuvarandes
arvoden................* ’ ''

i anslaget till skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus
m. in.: en förhöjning med omkring 10 procent . . •
i anslaget till gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska undersåtar m. m.: särskilt med hänsyn till de ständigt
ökade kostnaderna för hemförskaffandet av sjömän och andra

nödställda svenskar.............. _:_:_i_

Summa kr.

230 000

2 000
5 000
30 000

10 000

12 000

24 000

25 000

4 000

10 000
15 000

5 000
372 000

Med ledning härav och med hänsyn jämväl till de höjningar i hithörande
anslag, som vidtagits av 1913 års riksdag, har beredningen beräknat
den stegring uti ifrågavarande utgifter, som i tablan angives.

Till oförutsedda utgifter.

Härtill har beredningen ansett sig böra upptaga ett med 15,000
kronor om året växande belopp.

Till inköp av beskiekningshus i Petersburg.

Härtill är å 1914 års riksstat anvisat ett belopp av 300 000 kronor.
Den återstående kostnaden, 550 000 kronor, har av beredningen fördelats
på åren 1915 och 1916.

Femte huvudtitelns anslag till »handeln».

Sjökarteverket.

Med erinran, att enligt den för sjökarteverket från och med år 1913
gällande stat ett belopp av 52,800 kronor är anslaget till avlöningar, har
verkets chef framhållit, att häri sannolikt torde krävas en höjning med
3,300 kronor, därav 2,500 kronor till ökning av bokförarens avlöning och
800 kronor till ett vaktmästarebiträde. För mätningsexpeditioner och underhåll
av materiel, vartill hittills anvisats anslag såväl å ordinarie som
å extra ordinarie stat, har bemälde chef för den kommande tioårsperioden
med hänsyn särskilt till dels eventuellt behov att förhyra civil arbetskraft,
dels ock eventuell stegring i prisen å kol och olja, ansett en anslagshöjning
av 32,000 kronor kunna bliva erforderlig.

Med avseende å vad sålunda förekommit har beredningen, med
utgång från det för år 1913 till sjökarteverket anslagna belopp, 205,800
kronor, i detta beräknat för vart och ett av åren 1915—1923 en ökning
av 3,900 kronor, varjämte, då chefen för sjökarteverket framhållit behovet
av ett extra anslag å 90,000 kronor för byggande av ett sjömätningsfartyg,
beredningen inräknat detta belopp i utgifterna för år 1915.

Lots- och fyrväsendet.

I sitt den 12 oktober 1912 avgivna förslag till stat för lotsstyrelsen
och lotsverket har lotsstyrelsen beräknat det härför erforderliga årsanslaget
till 4,030,166 kronor. Den härvid för lotspersonalen föreslagna lönereglering
innebär, bland annat, att de s. k. lotspenningarna, som för närvarande
vid varje lotsplats, där de inflyta, direkt fördelas mellan där anställd
personal, hädanefter skulle till 4/s av sitt belopp inlevereras till lotsstyrelsen
att användas såsom tillgång för bestridande av de föreslagna
höjda avlöningarna, samt att blott den återstående femtedelen skulle fortfarande
direkt utgå till lotspersonalen. Förutom höjning av lots- och fyrpersonalens
avlöningar, höjt bidrag till personalens pensionering samt
ökade utgifter för underhåll av fartyg, fyrar, fyrskepp m. m. upptager

statsförslaget jämväl ett årligt belopp av 460,000 kronor för nya och förbättrade
säkerhetsanstalter för sjöfarten vid rikets kuster. Till bestridande
av de ökade kostnaderna för lots- och fyrväsendet, för vars behov hittills
fyr- och båkmedlen räckt till, har lotsstyrelsen ifrågasatt, förutom ovanberörda
indragning till statsverket av lotspenningar, dels att de nu i tullmedlen
ingående lastpenningarna, vilka i årligt medeltal för tiden 1902—1911
uppgått till 662,000 kronor, skulle tagas i anspråk för lotsverkets ändamål,
dels ock att för täckande av härefter återstående brist å omkring 330,000
kronor eu efter behovet lämpad höjning av fyr- och båkavgiften skulle
vidtagas. v

Beredningen har upptagit anslaget till lots- och fyrinrättningen med
livräddningsanstalterna till det av lotsstyrelsen angivna belopp, vari beredningen
dessutom, i ungefärlig överensstämmelse med vad lotsstyrelsen
i skrivelse den 29 april 1912 föreslagit, beräknat en årlig ökning
av 25,000 kronor.

Undervisningsanstalter för sjöfart och nautisk-meteorologiska byrån.

Härom har marinförvaltningen förklarat att, enär den i enlighet
med 1911 års riksdags beslut vidtagna omorganisationen av navigationsskolorna
jämte den av samma riksdag fastställda nya staten för dessa skolor
trätt i tillämpning först den 1 augusti 1912 och alltså beträffande
berörda organisation ännu ej vunnits någon som helst erfarenhet, som
kunde läggas till grund för beräkningar rörande behovet av ökat statsanslag,
marinförvaltningen icke för närvarande vore i tillfälle att avgiva
vidare yttrande i ärendet.

Beredningen har, då anslaget till navigationsskolorna för genomförande
av nyssberörda omorganisation från och med år 1912 höjts med ett så
väsentligt belopp som från 100,800 kronor till 186,480 kronor, ansett sig
kunna under nästa tioårsperiod upptaga anslaget med oförändrat belopp. 1

1 ett den 31 oktober 1912 avgivet yttrande har föreståndaren för
nautisk-meteorologiska byrån anfört, hurusom det syntes honom sannolikt,
att byrån — vilken från att hava haft såsom sin så gott som uteslutande
uppgift att leda verksamheten inom den maritima meteorologiens och hydrografiens
områden numera fått jämte sina föregående uppgifter till huvudändamål
att fungera såsom centralanstalt för det nautiska undersökningsväsendet
i landet med klart angivet syfte att utbildas till ett marintekniskt
ämbetsverk med kontrollbefogenhet och kontrollskyldighet i avseende på fartygs
nautiska instrument utredning — inom den ifrågavarande tioårsperioden

13—140497 i

behövde få sitt anslag, för år 1913 utgående med 25,500 kronor, höjt
med följande belopp, nämligen

till ökning av chefens löneförmåner, för närvarande utgörande
5,000 kronor med två ålderstillägg ä 500

kronor, med åtminstone..............kr. 2,500

» ökning av förste assistentens avlöning, för närvarande

3,000 kronor med två ålderstillägg, med.......* 1,000

jämte ytterligare två ålderstillägg å 500 kronor,

> avlöning åt en tredje assistent.............» 3,000

jämte två ålderstillägg å 500 kronor till vardera
af två assistenter,

» avlöning åt en redogörare och bibliotekarie.......* 3,000

jämte tre ålderstillägg å 500 kronor,

» avlöning åt eu vaktmästare..............s 1,200

jämte två ålderstillägg ä 100 kronor,

samt till ökning av anslaget till instrumentinköp . . • • • • » 2,800

Summa kr. 13,500

jämte vad som erfordrades för bestridande av nyssnämnda ålderstillägg.

Beredningen har i anledning av vad sålunda förekommit beräknat
höjning uti ifrågavarande anslag med 8,300 kronor från och med år 1915
och med ytterligare 8,200 kronor från och med år 1918.

I det till ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter för
sjöfart och föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån avsedda anslag
å 13,000 kronor, som för år 1912 lämnat överskott, har beredningen ej
vidtagit annan förändring än att dess belopp under de särskilda åren
jämkats för erhållande av jämn slutsiffra för femte huvudtitelns anslag till
handeln.

Sjätte huvudtiteln.

A. Departementet.

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli.

Beredningen har antagit, att den normala utvecklingen påkallar i
detta anslag eu ökning ungefär motsvarande den, som beräknats för anslaget
till justitiedepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, eller
alltså en höjning med 5 procent vartannat år. 1 det ordinarie anslaget
hava härvid inräknats åven de belopp, som hittills för ändamålet anvisats
å extra stat.

B. Regeringsrätten.

Då den nyligen inrättade regeringsrätten antagits icke komma att
under nästa tioårsperiod tarva någon utvidgning, har anslaget upptaoits
med oförändrat belopp. ° 11

C. Överståthållareämbetet.

Detta anslag har för hela perioden upptagits med det belopp av
108,022 kronor, vartill anslaget vid 1913 års riksdag höjdes.

Till utgivande av tidningarna »Polisunderrättelser- och Meddelanden angående

automobiltraflk».

Med ledning av erfarenheten från den gångna tiden har i detta
anslag beräknats en årlig ökning av 1,000 kronor.

D. Landsstaten.

Beräkningen av detta anslag är i väsentlig grad beroende av vilken
lösning frågan om fögderiförvaltningens omorganisation erhåller, vilken
fråga ännu befinner sig på utredningens stadium. Då vid tiden för uppgörandet
.av beredningens beräkningar de särskilt tillkallade sakkunniga,
som fått i uppdrag att granska den senaste fögderiförvaltningskommitténs

100

förslag, ej ännu avgivit sitt utlåtande, fann beredningen sig ej kunna
antaga annan utgångspunkt för beräkningarna än det förslag som förordats
av nyssnämnda kommittés majoritet, eller alltså det i kommitténs betänkande
omförmälda alternativ III, som innefattade huvudsakligen, att kronofogdar
skulle bibehållas till ett antal av 85 (i stället för nuvarande 117),
att jämväl häradsskrivarnas antal skulle minskas till 85 från nuvarande
117 samt att länsmännens antal skulle nedbringas från nuvarande 516 till
421, och vilket förslag icke förutsatte någon ökning av antalet tjänstemän
hos länsstyrelserna eller höjning i dessas avlöning.

De av kommittén för det sålunda reducerade antalet fögderitjänstemän
föreslagna avlöningar skulle, frånsett ålderstilläggen, som utgå från
huvudtitelns anslag till ålderstillägg, kräva en årlig utgift av 2,105,500
kronor, varjämte kommittén uppgjord förslag till övergångsstat för de 32
kronofogde-,'' 32 häradsskrivare- och 95 länsmansbefattningar, som skulle
ställas på indragning, vilken stat slutade på en summa av 558,600 kronor.
Om man till dessa bägge summor lägger nuvarande kostnaden för
länsstyrelserna, 1,443,000 kronor, erhalles en slutsumma för »landsstaterna
i länen» av 4,107,000 kronor, som med omkring 200,000 kronor överstiger
det nu utgående beloppet, innefattande dels det ordinarie anslaget å
3,114,460 kronor, dels ock den å extra stat anvisade tillfälliga löneförbättringen
åt kronofogdar, häradsskrivare och länsmän, vilken år 1912
medfört en utgift av 789,275 kronor.

I förenämnda för övergångsstaten beräknade belopp av 558,600
kronor kommer naturligtvis, om ifrågavarande förslag vinner bifall, en
successiv minskning att inträda, i den mån genom avgång av ordinarie
tjänstemän möjlighet yppas att genomföra den nya organisationen; och
särskilt med hänsyn därtill, att jämlikt nådigt cirkulär den 30 mars
1906 åtskilliga kronofogde-, häradsskrivare- och länsmansbefattningar
blivit tillsatta allenast medelst förordnanden tillsvidare, varjämte under
senare år vissa dylika tjänstemän ålagts skyldighet att låta sig förflyttas
till annat tjänstgöringsområde, har kommittén ansett den nya regleringens
genomförande komma att kräva jämförelsevis kort tid. Det kunde i följd
härav ifrågasättas, om ej det för år 1915 av beredningen för »landsstaterna
i länen» upptagna beloppet 4,100,000 kronor borde kunna under perioden
successivt minskas. Men då beredningen antagit, att en sådan minskning
kommer att motvägas av den ökning i anslag, särskilt till länsstyrelserna,
som den normala utvecklingen påkallar, har beredningen funnit sig höra
för hela tiden till och med år 1923 bibehålla samma anslagsbelopp oförändrat.

Sedermera hava särskilt tillkallade sakkunniga avgivit underdånigt
betänkande rörande fögderiförvaltningens organisation, i vilket föreslås in -

101

dragning av. samtliga kronofogdetjänster, inrättande av 24 landsfiskalstjänster,
en i vart län, häradsskrivaretjänsternas utbytande mot ett motsvarande
antal landsfogdebefattningar samt länsmanstjänsternas bibehållande
till ett antal av 486. Detta förslag skulle enligt de sakkunnigas beräkningar
medföra följande utgifter, kostnaden för ålderstillägg oberäknad:

24 landsfiskaler........... 110,200 kr.

117 landsfogdar........... 572,700 »

486 kronolänsmän.......... 1,423,000 »

Summa 2,105,900 kr.

vartill skulle komma kostnaden för övergångsstat dels för de nuvarande
kronofogdarna (med frånräknande av de 24, som skulle övertaga de nya
landsfiskalstjänsterna) 476,000 kronor och dels för 30 länsmän 87,4(10
kronor eller tillhopa 563,400 kronor. Utgifterna för avlöningar vid fögderiförvaltningen
skulle alltså enligt de sakkunnigas förslag överstiga de av
kommittén enligt alternativ III beräknade med 5,200 kronor. Men da å
andra sidan de sakkunnigas förslag skulle medföra vissa besparingar i
andra avseenden, huvudsakligen bestående däri dels att utgifterna för
polisväsendet å landsbygden enligt samma förslag skulle bliva 460,000
kronor lägre än enligt kommitténs, dels ock att de till kronofogdarna för
närvarande utgående provisioner, beräknade till sammanlagt omkring

100.000 krono!-, skulle indragas till statsverket, hava de sakkunniga beräknat,
att utgifterna för deras förslag skulle understiga de av kommitténs
alternativ III föranledda med omkring 583,000 kronor. Då emellertid de
sakkunniga dessutom föreslagit viss avlöningsförhöjning åt de vid länsstyrelserna
anställda tjänstemän, nämligen tilldelande av ett tredje ålderstillägg
åt länsnotarier och länsbokhållare, bör från sistnämnda summa
dragas den härför uppkommande kostnaden.

Av det ovan anförda framgår, att vad anslaget till »landsstaterna
i länen» angår de sakkunnigas förslag skulle, i händelse detta komrne att
läggas till grund för fögderiförvaltningens omorganisation, föranleda eu
minskning i det av beredningen beräknade belopp med något över 100,000
kronor. Däremot skulle det å extra stat uppförda anslaget till avlöning
och underhåll av särskild polisstyrka på landet röna större påverkan, i det
att de beräknade utgifterna för detta ändamål skulle nedgå med omkring

460.000 kronor.

Till avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet.

Detta anslag, som i 1914 års stat är upptaget till 350,000 kronor,
har av fögderiförvaltningskommittén i dess alternativ III, som av beredningen
lagts till grund för beräkningen av det ordinarie anslaget till landsstaterna
i länen, beräknats för den närmaste framtiden sålunda:

till lokalpolis.....................•

» distriktspolis....................

» ridande polis....................

» kostnader för distriktspolisers och ridande polisers användning
såsom reservpoliskår .............

» länsdetektiver...................

» kostnader i övrigt för åtgärder till grövre brotts upptäckande

och brottslingars efterspanande...........

» tillfällig polis m. in.............. • • •

Summa

kr. 266,500
» 415,100
» 123,000

» 30,000

> 20,000

» 10,000
» 15,000

kr. 879,600

I överensstämmelse härmed har ifrågavarande anslag av beredningen
under förra hälften av nästa tioårsperiod upptagits med 880,000 kronor
om året, vilket belopp från och med år 1919 ansetts böra avrundas uppåt
till 900,000 kronor.

Här torde emellertid böra erinras därom att, såsom ovan vid
behandlingen av anslaget till landsstaterna i länen framhållits, det av
särskilt tillkallade sakkunniga den 19 december 1912 avgivna förslag
innebär, att ifrågavarande anslag till polisväsendet på landsbygden skulle
bibehållas ungefär vid sitt nuvarande belopp, vilket enligt de sakkunnigas
beräkning skulle medföra en utgiftsminskning av omkring 460,000
kronor.

Till ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparna i Norge samt till
lappfogdar och lappförmän ävensom ordningsmän inom lappbyarna.

Detta anslag, som för närvarande utgår med 20,500 kronor om året,
vilket belopp under några av de senaste åren visat sig otillräckligt, har
upptagits med 20,800 kronor till och med år 1917, varefter en ökning
till 24,000 kronor antagits bliva erforderlig.

E. Väg- och vattenhyggnadsväsemlct.
Väg- och vattenbyggnadsstaten.

103

Anslaget härtill å den ordinarie staten utgör för närvarande 227,000

O O 7

kronor, sålunda fördelat:

till avlöningar............... 107,500 kr.

» extra biträden och vikariatsersättningar . . . 26,500 »

» expenser för allmänna arbeten...... 45,000 »

» vägundersökningar............ 45,000 »

» resestipendier............. 3,000 »

Summa 227,000 kr.

varjämte för år 1914 å extra stat anvisats dels 3,600 kronor till förstärkning
av arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och dels

10,000 kronor till ökning av anslaget till expenser för allmänna arbeten.
Styrelsen har beräknat följande anslagsökningar under kommande tioårsperiod
bliva nödiga, nämligen

för anställande hos styrelsen av ytterligare två andre byråingenjörer,
en på den tekniska byrån och en på järnvägsbyrån samt av en notarie å
sistnämnda byrå ävensom för uppflyttande av den nuvarande byrådirektörstjänsten
i tredje lönegraden, vilka krav styrelsen ansett böra tillgodoses
redan inom den närmaste framtiden, tillhopa 17,900 kronor,

för ytterligare extra ordinarie arbetskrafter från och med år 1918
6,850 kronor,

till expenser för allmänna arbeten ökning med 5,000 kronor vart
och ett av åren 1916, 1918 och 1920,

samt till vägundersökningar höjning med 5,000 kronor vartdera av
åren 1917 och 1921.

Om dessa anslagshöjningar komma till stånd och samtliga beloppen
sammanföras under den ordinarie staten, skulle anslaget till väg- och vattenbyggnadsstaten
för åren 1915—1923 komma att ställa sig så som den av
beredningen uppgjorda tablå utvisar.

Till anordnande av inspektion å enskilda järnvägars rullande materiel.

I detta anslag, som å 1913 års stat är uppfört med 8,800 kronor,
varav avlönas en maskininspektör jämte ingenjörsbiträde, har från och med
år 1918 beräknats en höjning med 1,400 kronor för bekostande av eventuellt
ytterligare erforderligt ingenjörsbiträde vid ifrågavarande inspektion.

104

Till en broinspektor och en trafikinspektör.

För värdera av dessa av trafiksäkerhetskominittén föreslagna nya
tjänstebefattningar har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat samma
arvode, som utgår till maskininspektören eller alltså 6,000 kronor.

Till undersökningar av mindre hamnar och farleder m. m.

Detta anslag, för närvarande utgående med 10,000 kronor, har av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansetts från och med år 1918 tarva en
höjning till 20,000 kronor.

Till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader
samt upprensning av åar och farleder.

I detta anslag, som vuxit från 150,000 kronor år 1894 till 500,000
kronor år 1912, liar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat ytterligare
stegring till 600,000 kronor år 1914, 800,000 kronor år 1916 och en miljon
kronor år 1920.

Till bidrag för anläggning av nya samt förbättring eller omläggning av backiga

eller eljest mindre goda vägar.

Detta anslag, som år 1894 utgick med 800,000 kronor och år 1912
stigit till 1,750,000 kronor, har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, med
hänsyn till den mycket starka efterfrågan dessa anslagsmedel rönt, beräknats
ytterligare stiga år 1914 till 2 miljoner kronor, år 1916 till 2,200,000
kronor och år 1920 till 3 miljoner kronor.

Till anläggande av enklare vägar i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.

Härtill har för år 1914 anvisats ett belopp av 500,000 kronor. Beredningen
har förutsatt, att motsvarande belopp varder även för framtiden
erforderligt för samma eller liknande ändamål.

Vägar och kommunikationer.

Detta anslag å 12,000 kronor, som huvudsakligen användes till
underhåll av vissa vägar och s. k. fjällstugor i Norrbotten och som för
ändamålet varit mer än tillräckligt, har upptagits med oförändrat belopp.

105

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar.

Aven detta anslag har utvisat överskott och har av beredningen
uppförts med oförändrat, belopp, 7,267 kronor.

Till gäldande av Sveriges bidrag till den ständiga internationella föreningen för

frågor rörande vägväsendet.

Detta bidrag, som utgår från och med år 1912 med ett beräknat
belopp av 500 francs eller omkring 365 kronor, har upptagits med oförändrat
belopp.

Till vissa hamnanläggningar o. d.

A 1914 års riksstat är ej under sjätte huvudtiteln uppfört något
anslag till särskilda hamnanläggningar.

I sitt nästlidna år till beredningen avgivna yttrande har emellertid
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erinrat, att under den senaste 20-årsperioden
särskilda medel till betydande belopp anvisats till allmännyttiga
väg- och vattenbyggnader. Enligt styrelsens mening komme under den
närmaste tiden statsanslag att erfordras till åtskilliga sådana anläggningar,
bland vilka styrelsen särskilt nämnt Torekows hamn, Falkenbergs hamn,
Östra 1 orps hamn, Visby hamn och Nyköpings kanal; och även under
senare delen av kommande 1 O-årsperiod bleve antagligen dylika anslag till
avsevärda belopp behövliga.

Beredningen har därför i sin tablå infört de siffror väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i sådant avseende beräknat.

F. Medicinalstaten samt hälso- oeh sjukvården.

Medicinalväsendet (utom nedanstående fyra särskilda anslag).

De hithörande anslagen av ordinarie natur hava i medicinalstyrelsens
yttrande behandlats i ett sammanhang. I deras för år 1912 uto-ående
sammanlagda belopp, 1,317,924 kronor, har styrelsen beräknat en ökning
med 44,600 kronor för genomförande av medicinalstyrelsens förestående
lönereglering, varjämte styrelsen, som erinrat, att under åren 1902—1911,
alltså utan hänsyn till den år 1912 i anledning av lönereglering för provinsialläkarestaten
inträdda anslagshöjning, eu medelökning av omkring

14—140407 I

106

12,500 kronor för ar uppkommit, beräknat den normala årsökningen för
kommande tioårsperiod till 15,000 kronor.

I överensstämmelse härmed hava ifrågavarande anslag av beredningen
upptagits för år 1915 till sammanlagt 1,407,000 kronor, i vilket
belopp sedermera beräknats eu årlig höjning med 15,000 kronor.

Beträffande de hit hörande extra ordinarie anslagen har medicinalstyrelsen
framhållit, hurusom dessa anslag alltsedan år 1905 utvisat eu
betydande ökning, huvudsakligen beroende av de till upprätthållande av
folksanatorier, till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjuk
vårdsanstalt er och till bidrag för driftkostnaderna vid sistnämnda
anstalter anvisade statsanslag, vilka tre anslag äro å 1913 års stat uppförda
med tillhopa 1,142,000 kronor. I samma man som tuberkulosanstalterna
bleve flera, krävdes högre underhållsbidrag, hittills beräknade
efter'' 50 öre per dag och plats i allmän sjuksal. Dylika, anstalter
hade för närvarande uppförts i 16 län. Även de övriga länen torde följa
exemplet, varför byggnadsbidrag torde behövas under hela nästa tioårsperiod,
och allt efter som anstalterna och därmed sjuksängarna bleve flera,
växte uppenbarligen underhållsbidragen. Styrelsen ansåge den årliga ökningen
i anslaget härtill böra beräknas till 25,000 kronor, motsvarande
bidrag k 50 öre om dagen för ungefär 150 sängar per år, var och en
belagd under 330 dagar.

Samtliga ifrågavarande extra anslag hava av medicinalstyrelsen för
År 1913 angivits till sammanlagt 1,275,000 kronor, i vilket belopp styrelsen
för därpå följande tio år beräknat förenämnda ökning med 25,000
kronor om året.

Medicinalstyrelsens berörda yttrande hade avgivits, innan 1913 ars
stat ännu av riksdagen fastställts. Då enligt denna stat summan av de
extra ordinarie anslagen till medicinalväsendet utgör, med frånräknande
av anslaget till provisorisk lönereglering för medicinalstyrelsen, 1,388,250
kronor, alltså mer än 100,000 kronor utöver vad styrelsen antagit, vilken
ökning härflyter från de till vissa vanföreanstalter m. m. beviljade
anslag, har beredningen ansett sig böra höja den beräknade utgångssiffran
för år 1914 till 1,420,000 kronor; och då enligt beredningens mening
även andra av de ifrågavarande anslagen än det, som avser bidrag till
driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalterna, torde komma att behöva
höjas under ifrågavarande period, har beredningen i nyssnämnda
utgångssiftra beräknat eu årlig stegring med 50,000 kronor.

Tillsammans å ordinarie och extra ordinarie stat har beredningen
alltså för år 1915 upptagit 2.877.000 kronor och häri beräknat en årlig
ökning av 65,000 kronor.

107

Hospitals underhåll.

Medicinalstyrelsen har i sitt till beredningen på våren 1912 avgivna
yttrande meddelat, att under tioårsperioden 1902—1911 statsverkets utgift
per vårdad patient och år utgjort i medeltal 398 kronor 35 öre. Denna kostnad
kunde emellertid på grund av ökade priser på livsförnödenheter och inaterialier
samt högre avlöningar till vårdarpersonalen antagas komma att under
nästa 1 O-årsperiod stiga, dock enligt styrelsens mening icke mer än till
högst 430 kronor, och detta med hänsyn därtill att även patientavgifterna
torde komma att ökas. Antalet platser å statshospitalen, som för närvarande
är omkring 8,520, har av styrelsen beräknats år 1923 komma att
uppgå till 12,000, vilken ökning i platsantal skulle vinnas på följande sätt:

i Östersunds hospital, färdigt 1915 ......... 560 platser

genom utvidgning av befintliga hospital under åren 1914

1919..................... 25U

genom utvidgning av familjevården under åren 1914— 1919 300

i Strängnäs hospital, färdigt 1918.......... 800

i ett nytt hospital i sydvästra Sverige, färdigt 1920 . . . 800

i ett nytt hospital i mellersta Sverige, färdigt 1921, intill

1923 års slut belagt med i medeltal........ 770 »

Summa 3,480 platser.

Under förutsättning av en sådan utveckling av kospitalsväsendet och
under antagande att statens årsutgift per patient småningom ökas till 43U
kronor, beräknade medicinalstyrelsen, att anslaget till hospitals underhåll
skulle småningom stiga från 3,548,000 kronor år 1915 till 5,160,000
kronor år 1923.

Av ett nyligen avgivet kommittéutlåtande angående vårdarpersonalens
vid hospitalen uppförande på ordinarie stat in. m. har beredningen
emellertid inhämtat, att det i sådant avseende framställda förslaget beräknats
medföra en utgiftsökning av omkring 544,000 kronor. Då medicinalstyrelsen
på våren 1912 till beredningen avgav yttrande rörande statens utgifter
för vården av de sinnessjuka, beräknade styrelsen, såsom nyss är nämnt,
att dessa utgifter per patient och år skulle komma att under perioden till och
med år 1923, till en del på grund av förestående lönereglering för värdarpersonalen,
stiga från dåvarande 398 kr. 35 öre till 430 kronor. Beredningen
har nu inhämtat, att styrelsen vid denna beräkning icke förutsatt så stora
löneförhöjningar som de nu föreslagna, samt att, om dessa senare bleve

108

genomförda, härigenom skalle föranledas en ökning i kostnaden per patient
och år med ytterligare 37 kronor 60 öre. Med tillämpning av denna beräkningsgrund
skulle det förut beräknade beloppet å anslaget till hospitals
underhåll behöva ökas år 1915 med 304,000 kronor och sedermera, i män
av nya hospitals inrättande, med successivt stigande belopp intill 428,000
kronor år 1923. Beredningen har med stöd härav ansett sig höra i sina
tabeller upptaga anslaget enligt denna högre beräkning.

Till internationella hälsovårdsbyrån i Paris.

Detta anslag å 7,000 kronor har visat sig vara för ändamålet tillräckligt
och har uppförts med oförändrat belopp.

Anstalter för obildbara sinnesslöa.

Medicinalstyrelsen har meddelat, att antalet platser för obildbara
sinnesslöa, till vilkas vård staten lämnar bidrag, beräknats år 1914 komma
att uppgå till 803. Därefter skulle enligt nu kända planer tillkomma år
1915 120 nya platser, år 1917 ytterligare 210 platser och antagligen år
1921 än ytterligare 50 platser, så att hela platsantalet då skulle belöpa
sig till 1,183. Då staten lämnade i bidrag till varje plats årligen 250
kronor och anledning ej funnes att. antaga någon ändring i denna summa,
erhölles således årliga kostnaden genom platsantalets multiplikation med
nämnda summa.

Beredningen har upptagit ifrågavarande anslag i enlighet med denna
beräkning.

Karantänsinrättningen å Känsö.

Detta anslag, som under den senaste tioårsperioden kraft allenast
en obetydlig ökning, har för hela nästa period upptagits till samma belopp
som det enligt 1914 års stat utgående, 18,000 kronor.

tt. Sociala verk och inrättningar.

R i ksfö rsäkri n gsan stalten.

Till upprätthållande av dess verksamhet.

Med erinran, att riksförsäkringsanstalten för år 1913 hemställt om
ett anslag av 169,645 kronor, men att detta belopp av Kungl. Maj:t och

109

riksdagen nedsatts till 154,000 kronor, har anstalten i avgivet yttrande
anfört, att det av anstalten sålunda begärda beloppet, i avrundat tal

170.000 kronor, torde bliva val behövligt; och har anstalten, under förutsättning,
att dess uppgifter och ställning i det hela skulle förbliva oförändrade
och att verksamheten korame att under de närmaste åren utvecklas
med ungefär samma hastighet som för närvarande, beräknat en höjning
av sistnämnda belopp bliva erforderlig med omkring 20,000 kronor
årligen till och med år 1916, därefter med 10,000 kronor om året till
och med år 1918 och sedermera med 5,000 kronor om året under återstående
del av perioden. Anstalten har emellertid framhållit, att på grund
av svårigheten att beräkna utvecklingen av anstaltens försäkringsverksamhet
de sålunda angivna siffrorna vore synnerligen osäkra. Särskilt vore anstaltens
förvaltningskostnader i avsevärd grad beroende av huru och inom
vilken tid den nu på dagordningen stående frågan om obligatorisk sjukförsäkring
ordnades. Erhölle man eu ordnad sjukförsäkring, som omhändertoge
och behandlade följderna av de smärre olycksfallen och lämnade
olycksfallsförsäkringen erforderligt biträde vid utredandet av den utav ett
olycksfall föranledda sjukhjälpen, komme detta att öva inverkan på anstaltens
arbetsbörda.

Beredningen har under nuvarande förhållanden funnit sig icke kunna
följa annan grund för beräkningen av den erforderliga anslagshöjningen
än den av riksförsäkringsanstalten angivna. Dock har beredningen ansett
sig böra antaga såsom utgångssiffra för år 1913 det enligt samma års
stat i verkligheten beviljade beloppet 154,000 kronor och icke det av anstalten
begärda, i följd varav de i beredningens tablå uppförda beloppen
äro för samtliga år 16,000 kronor lägre än vad anstalten föreslagit.

l dl ersättning åt postsparbanken för dess bestyr med uppbörd och utbetalning
för riksförsäkringsanstalten.

I detta anslag, i 1914 års stat uppfört med 30,000 kronor, har
förutsatts en årlig ökning med 1,000 kronor.

bestridande av statens bidrag till fiskares försäkring.

för detta ändamål är å 1914 års riksstat uppfört ett belopp av

16.000 kronor, beräknat för ett antal av 2,500 försäkrade fiskare. Då
emellertid år 1908, när statsbidrag till ifrågavarande försäkring första
gången av riksdagen beviljades, utgiften antogs komma att snart nog
stiga till 27,500 kronor, har beredningen för nästa tioårsperiod uti ifråga -

varande anslag beräknat eu successiv ökning upp till 27,500 kronor för
år 1923.

Socialstyrelsen.

För är 1914 är för detta nya ämbetsverk anvisat ett ordinarie
anslag å 123,900 kronor samt å extra stat ett belopp av 47,000 kronor,
alltså3 tillhopa 170,900 kronor.

I avgivet yttrande har kommerskollegium framhållit, att ifrågavarande
centralverk för sociala ärenden — även frånsett den betydande
utvidgning därav, som vore att motse, om den blivande socialförsäkringen
konune att dit förläggas — torde komma att under loppet av nästa tioårsperiod
väsentligt utvidgas, i det att fattigvårdsärendena jämte fattigvårdsstatistiken
torde komma att dit förläggas, varjämte med säkerhet kunde
antagas, att handläggningen av särskilt bostads-, kooperations-, nykterhets-
och emigrationsfrågorna ävensom statistiken över dithörande och
andra sociala frågor koinine att kräva förstärkning av arbetskrafterna.
För inrättande av de nya tjänster och bestridande av de övriga kostnader,
verkets sålunda ifrågasatta utvidgning skulle kräva, har kommerskollegium
ansett en ökning i anslaget av omkring 55,000 kronor bliva under
ifrågavarande period nödig, vadan anslaget vid periodens slut kunde beräknas
till ungefär 230,000 kronor.

Beredningen har i sin tablå upptagit en successiv ökning av anslaget
till socialstyrelsen upp till nyssnämnda belopp av 230,000 kronor.

Till medling i arbetstvister.

Härtill utgår för närvarande ett förslagsanslag av 25,000 kronor,
utgörande ersättning åt förlikningsmän.

Kommerskollegium har erinrat, att Ivungl. Maj:t i proposition till
1911 års riksdag föreslog, att anslaget skulle höjas till 40,000 kronor,
vilken ökning var avsedd till bestridande av kostnaderna för den föreslagna
högre förlikningsmyndigheten, den s. k. förlikningskommissionen,
men att detta förslag ej blev av riksdagen bifallet. Aven om icke under
den närmaste framtiden en utvidgning av statsmyndigheternas kompetens
å arbetstvister!)as område kornme att ske i den omfattning nyssnämnda
förslag innebure, komme i varje fall enligt kommerskollegii mening behovet
av ett förstärkt statsingripande på ifrågavarande område att göra
sig gällande; men någon beräkning av den för sådant ändamål erforderliga
ökningen uti ifrågavarande anslag ansåge sig kollegium icke kunna
verkställa.

Beredningen har lör sin del, i saknad av annan beräkningsgrund,
funnit sig böra upptaga anslaget från och med år 1916 med det belopp,
som föreslagits i nyssnämnda till 1911 års riksdag avlåtna proposition,
eller 40,000 kronor.

Till befrämjande av den offentliga arbetsförmedlingen.

Detta anslag, för närvarande utgående med 40,000 kronor, har av
kommerskollegium antagits komma att växa på sätt beredningens tablå utvisar.

Till vissa resekostnader, som förskotterats av arbetsförmedlingsanstalt.

Då anslaget å 10,000 kronor till täckande av viss del av de utgifter,
arbetsförmedlingen nödgas vidkännas för förskottering av resekostnader
för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt anvisats
plats å annan ort, synes bliva av permanent natur, har detta anslag
upptagits i beredningens tablå.

Bidrag till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel.

Detta anslag är uppfört med oförändrat belopp.

Till anordnande av yrkesinspektionen.

Härför är å 1914 års stat anvisat ett belopp av 162,800 kronor,
därav 77,200 kronor å ordinarie och 85,600 kronor å extra stat.

Ehuru yrkesinspektionen från och med är 1913 nyreglerats och utvidgats,
har beredningen dock ansett sig böra förutsätta, att denna gren
av statens kontrollerande verksamhet kommer att även under nästa tioårsperiod
än vidare utvecklas, vadan beredningen i anslaget till yrkesinspektionen
beräknat en årlig ökning med 2 procent.

Till föreningen för arbetarskydd.

Detta anslag är uppfört med oförändrat belopp.

Sjukkasseväsendet.

Om detta anslag, som å 1914 års stat är uppfört såsom förslagsanslag
å 1,256,800 kronor, har kommerskollegium anfört att, i den mån
sjukkassor bleve registrerade enligt lagen den 4 juli 1910 och sjuk -

112

kasseväsendet vunne ökad omfattning, en förhöjning i anslaget bleve
behövlig. Toges hänsyn till de olika faktorer, av vilka en dylik höjning
betingades, så långt detta med avseende å framtiden läte sig göra, kunde
såsom sannolikt antagas, att ifrågavarande anslag skulle komma att från
och med år 1914 undergå en tämligen likformig stegring år för år för att
efter tio års förlopp uppgå till ett ungefärligt belopp av 1,800,000 kronor.

Med avseende härå och då beredningen inhämtat att, även om,
såsom ifrågasatt blivit, obligatorisk sjukförsäkring komme att införas,
detta antagligen icke torde komma att för staten medföra högre kostnad
än enligt sjukkasseväsendets nuvarande organisation, har beredningen upptagit
ifrågavarande anslag för år 1915 till 1,400,000 kronor och i detta
belopp beräknat en årlig ökning av 50,000 kronor till 1,800,000 kronor
år 1923.

Till understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd.

Beträffande detta anslagsbehov, å 1914 års stat upptaget med 25,000
kronor, har beredningen inhämtat upplysningar från vederbörande byråchef
i socialstyrelsen, vilken ansett det icke vara uteslutet, att utgifterna
å ifrågavarande anslag kunde vid periodens slut hava stigit till 150,000
kronor, varvid det förefölle sannolikt, att ökningen bleve jämförelsevis
starkast under förra delen av perioden.

I anledning härav har beredningen upptagit anslaget för år 1915 med

50,000 kronor och häri beräknat årlig ökning med 20,000 kronor till och
med år 1917 och sedermera en årlig ökning av 10,000 kronor.

Till tillsyn över understödsföreningarna.

Detta anslag har uppförts med oförändrat belopp, 6,000 kronor.

Till understödjande av nationalföreningens mot emigrationen verksamhet.

Anslaget har upptagits med oförändrat belopp, 10,000 kronor.

Till understöd åt stiftelsen »Hemmet Fristad».

För detta ändamål har 1913 års riksdag beviljat ett anslag å 10,000
kronor, vilket belopp av beredningen beräknats komma att utgå årligen
under hela perioden.

113

Allmänna pensionsförsäkringen.

Statsverkets kostnader för den av 1913 års riksdag beslutade allmänna
pensionsförsäkringen hava av beredningen för åren 1915—1923 beräknats
med ledning av från regeringsrådet A. Lindstedt inhämtade uppgifter.

Till s. k. barnpensionering.

Då frågan om en sådan pensionering, ehuru den ej blev löst vid
1913 års riksdag, torde kunna antagas åter uppkomma om några år, har
beredningen härför beräknat från ock med år 1917 ett årligt belopp av

900,000 kronor.

Till försäkring mot arbetslöshet.

Rörande denna fråga har beredningen inhämtat, att ett eventuellt
anslag till dylik försäkring kunde motses tidigast år 1916, samt att, om
kostnaderna beräknades med ledning av förhållandena i Danmark, där försäkring
av ifrågavarande slag redan är införd, statsverkets utgift för
ändamålet skulle kunna antagas småningom stiga till omkring eu miljon
kronor om året.

Med hänsyn härtill och då några ytterligare beräkningar i förevarande
avseende ännu ej föreligga, har beredningen för år 1916 upptagit
ett anslag lör ändamålet av 500,000 kronor, vilket belopp för vart av
åren till och med 1919 ökats med 100,000 kronor, varefter ökningen
beräknats till 50,000 kronor årligen upp till 1,000,000 kronor år 1923.

H. Försäbringsinspektionen.

Då kostnaderna för försäkringsinspektionen skola helt och hållet
bestridas av de från försäkringsbolagen inflytande bidrag samt dessa äro
i riksstaten upptagna såsom eu särskild inkomstpost, har ifrågavarande
anslag, liksom även nyssnämnda inkomsttitel, ansetts böra i föreliggande
tablå uppföras med oförändrat belopp, 53,000 kronor.

15—140497 I

114

I. Diverse.

Till en förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall.

I detta anslag, som å 1913 års stat är uppfört med 27,000 kronor
och i 1914 års stat med 23,000 kronor, har vattenfallsstyrelsen, i samråd
med hydrografiska byrån, beräknat vissa höjningar bliva erforderliga till
ytterligare förstärkta arbetskrafter för mätningar och avvägningar, till
ökning av anslagen till resor, expenser och utrustning samt till bestridande
av kostnaden för vattenfallsförteckningens publicerande; och har ifrågavarande
anslag i beredningens tablå upptagits i överensstämmelse med
nämnda beräkningar.

Till inspektion över elektriska anläggningar.

Kommerskollegium har förutsatt, att särskilt anslag för ifrågavarande
ändamål kommer att utgå ännu några är med samma belopp som
det å 1914 års stat uppförda, 26,200 kronor, varefter denna utgift skulle
inbegripas i kostnaden för den nya organisation (en han delsavdelning inom
ett blivande handelsdepartement), för vilken preliminär plan utarbetats
av kommittén för utredning rörande förändrad organisation av kommerskollegium
m. m., och som här nedan under sjunde huvudtiteln närmare
omförmäles.

Statens biografbyrå.

I 1914 års stat är härför uppfört ett anslag av 26,000 kronor.
Denna utgift är avsedd att bestridas med de å riksstatens inkomstsida till
ett belopp av 26,000 kronor upptagna »avgifter för granskning av biografbilder».

Beredningen har för nästa tioårsperiod beräknat ifrågavarande utgifter
och inkomster på enahanda sätt.

■rtu betäckande av vissa av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter.

Med ledning av erfarenheten från de senare åren har beredningen
beräknat det härtill erforderliga anslaget till 500,000 kronor om året för
hela perioden.

115

Till extra lönetillägg.

Då anslag för detta ändamål ej kommer att erfordras, sedan lönereglering
genomförts för de ännu å oreglerade stater kvarstående löntagare,
har anslaget beräknats endast till och med år 1918 och med ett till
hälften av nuvarande anslag nedsatt belopp.

Ålderstillägg.

Bose- och traktamentspenningar.

Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser.

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

Tryckningskostnader.

Med ledning av siffrorna för tiden efter år 1901 har beredningen
ansett den årliga stegringen i dessa anslag böra för nästa tioårsperiod
beräknas till 1 procent för anslaget till ålderstillägg, o1/2 procent för
anslaget till postavgifter och 5 procent för de tre övriga anslagen.

Extra utgifter.

1 detta anslag å 12,000 kronor har någon förändring icke blivit
ifrågasatt.

Kostnader för ny departementsindelning m. m.

Då enligt den föreslagna omregleringen av statsdeparternenten dessas
antal skulle komma att ökas med ett, har beredningen ansett sig böra
beräkna utgiften för detta nya departements inrättande, vilken utgift, med
inbegripande jämväl av kostnad för ökning av statsrådens löner, upptagits
till 130,000 kronor.

Till inköp av vissa områden för nomadlapparnas behov av renbete m. m.

På Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1912 års riksdag 52,000 kronor
för inköp av dylika områden i Sorsele och Dorotea socknar. Av den kungl.
propositionen i ämnet inhämtas, att inköp av mark för ifrågavarande ändamål
även i Stensele, Vilhelmina och Tärna socknar torde komma att framdeles
föreslås, vilka senare inköp dock antagits komma att kräva mindre
kostnad.

116

I anledning härav har beredningen för sådant ändamål beräknat en
utgift för år 1920 av 25,000 kronor.

Till oförutsedda utgifter.

Härför har beredningen, vad sjätte huvudtiteln beträffar, upptagit
ett med 40,000 kronor om året växande belopp, varuti emellertid, för utjämning
av huvudtitelns slutsumma för de särskilda åren, vissa jämkningar
vidtagits.

Sjunde huvudtiteln.

A. Departementet.

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli.

Härtill var för år 1913 anvisat, dels å ordinarie och dels å extra
ordinarie stat, ett sammanlagt belopp av 72,770 kronor.

Beredningen, som sammanfört ifrågavarande anslag till ett anslag
under den ordinarie staten, har med ledning av erfarenheten från senaste
tioårsperiod i nyssnämnda belopp beräknat en årlig ökning av 3 procent.

Till biträde inom finansdepartementet vid beredning af ärenden rörande

bankväsendet m. m.

I detta anslag har någon förändring ej förutsatts.

Kamm ar kollegium.

Till detta ämbetsverk är för år 1914 anvisat å ordinarie stat
ett belopp av 119,900 kronor samt å extra ordinarie stat till ordnande
av vissa handlingar å aktuariekontoret 1,500 kronor och till anställande
av eu extra advokatfiskal 6,000 kronor.

Kammarkollegium har i skrivelse den 26 april 1912 förklarat sig
årligen behöva utöver nyssnämnda ordinarie anslag

117

dels för hela nästa tioårsperiod för fortsatt anställande av eu extra
advokatfiskal b,000 kronor, såsom tillägg till anslaget för renskrivning in.
m. 1,200 kronor och för den pågående vattenfallsutredningen 24,850 kronor,
dels för tiden till och med år 1917 till ordnande av vissa handlingar
å aktuariekontoret 1,500 kronor

och dels för senare delen av perioden till förhöjning av aktuariens
lön från första till andra gradens tjänst 1,800 kronor samt för inrättande
av en ny andra grads tjänst 5,800 kronor.

Med iakttagande härav och om samtliga ifrågavarande belopp sammanföras
under det ordinarie anslaget, skulle detta under tiden till och
med år 1923 komma att ställa sig så som beredningens tablå utvisar.

Statskontoret.

Till detta ämbetsverk var för år 1913 anvisat å ordinarie stat
ett belopp av 157,400 kronor och å extra stat 16,500 kronor.

I skrivelse den 25 april 1912 har statskontoret såsom sin åsikt uttalat,
att det ordinarie anslaget under nästa tioårsperiod torde komma att
tarva följande förhöjningar:

från och med år 1914

till en ny byråchef...............8,100

» » revisor å hans byra............4,000

» » » å inkomstbyrån...........4,000

» biträden å i’äntekammaren...........3,000

» en amanuens hos ombudsmannen........1,500

» » revisor å riksbokslutsbyrån.........4,000

» ytterligare förstärkning av arbetskrafterna å samma
byrå.................... . 3,000

Summa kr. 27,600

från och med år 1915

till ökning av anslaget till extra biträden, renskrivning m. m. ytterligare
1,500 kronor,

från och med år 1918

till ett nytt skrivbiträde.............1,200

och till ökning av anslaget till extra biträden, renskrivning

™................. ■ . . . 1,500

Summa kr. 2,700

118

från och med år 1919

till en amanuens å den nya byrån.........1,500

och till ökat arvode åt en amanuens hos ombudsmannen 500

Summa kr. 2,000

samt från och med år 1921

till ökning av anslaget till extra biträden, renskrivning m. m. 1,500 kr.

I enlighet härmed och då med hänsyn till föreliggande förslag om stämpelförsäljningsväsendets
överflyttande till postverket något extra anslag
till stämpelexpeditionen icke ansetts böra vidare beräknas, har anslaget
till statskontoret upptagits så som beredningens tablå utvisar.

Mynt- och justeringsverket.

Kostnaden härför bestrides av den å inkomstsidan upptagna posten
»inkomst af myntning och justering» och har, liksom denna inkomstpost,
upptagits med oförändrat belopp, 915,000 kronor.

Kommerskollegium.

För år 1913 var åt kommerskollegium, sådant detta ämbetsverk efter
socialstyrelsens inrättande är organiserat, anvisat ett ordinarie anslag
av 140,165 kronor samt å extra stat 49,492 kronor. I sistnämnda belopp
har kollegium för år 1915 beräknat, förutom en mindre höjning i anslaget
till handläggning av frågor om fartygs registrering, ökning med dels
24,000 kronor för inrättande av en central fartygsinspektion, dels 12,800
kronor för anordnande inom den näringsstatistiska avdelningen under teknisk
sakkunnig ledning av fortlöpande specialundersökningar angående
skilda grenar av den större industrien, dels ock 9,000 kronor för utgivande
genom nämnda avdelnings föranstaltande av en tidskrift för ekonomiska
meddelanden; men då å andra sidan vissa av de i förenämnda extra anslag
ingående poster icke vidare ansetts erforderliga till sitt nuvarande belopp,
har den totala ökningen i anslagsbehovet för år 1915 beräknats till 33,455
kronor och alltså hela utgiften för kommerskollegium till sammanlagt
omkring 223,100 kronor.

Vad tiden från och med år 1916 beträffar har kollegium förutsatt,
att den nya organisation, som under gestalt av en avdelning inom ett nytt
handelsdepartement planerats av den för utredning av frågan om kommerskollegii
omorganisation tillsatta kommittén, skulle komma att då vara
färdigbildad. Rörande kostnaden för denna handelsavdelning har kollegium
förklarat sig uteslutande hänvisat att lita till de av nämnda kommitté

119

iippgjorda- beräkningar, vilka sluta å eu årskostnad av 426,600 kronor, alltså
representerande en anslagsökning utöver behovet för år 1915 av i runt
tal 200,000 kronor. Större delen av denna kostnadsökning vore betingad
av de nya uppgifter, som vore avsedda att tilläggas det oinbildade ämbetsverket,
såsom för befrämjande av yrkesutbildningen, bergsöverstyrelsens
utvidgade verksamhet, ledningen av navigationsskoleundervisningen, för
närvarande förlagd till marinförvaltningen, skeppsmätningsärendenas handhavande,
som nu tillhör generaltullstyrelsen, kommersiell upplysningsverksamhet
m. m. Till nyssnämnda summa av 426,600 kronor kunde eventuellt
under senare delen av perioden behöva läggas ett belopp av 30,000
kronor för bestridande av kostnaden för en särskild byrå för behandling
av lagstiftningsfrågor och dylikt.

Beredningen har beräknat ifrågavarande anslagsbehov i enlighet med
vad kommerskollegium sålunda föreslagit.

Kammarrätten.

Utöver det år 1912 utgående ordinarie anslaget, 256,500 kronor,
har kammarrätten ansett sig behöva

från och med år 1914

till fyra nya revisorer..............18,000

» » » räknebiträden ........... 6,400

» ett nytt skrivbiträde.............1,200

» en ny vaktmästare..............1,200

» ökning av anslaget till extra biträden m. m. . . 1,500

Summa kr. 28,300

samt från och med år 1919 ytterligare

till två nya kammarrättsråd...........16,200

» en ny tjänsteman i första lönegraden (notarie) . '' 4,000

» två nya revisorer..............9,000

» ytterligare ökning av anslaget till extra biträden
m. in.....................2,700

Summa kr. 31,900

Vad angår den sålunda från och med år 1914 behövliga nya personalen
har redan av 1912 års riksdag anslag å extra stat beviljats för
avlönande av tre extra revisorer och fyra räknebiträden.

Beredningen har beräknat anslaget i enlighet med kammarrättens
förslag.

120

Statistiska centralbyrån.

Härtill är för år 1913 anvisat å ordinarie stat ett belopp av 57,050
kronor och å extra ordinarie stat 61,033 kronor, alltså tillhopa 118,083
kronor. 1 skrivelse den 30 april 1912 har ämbetsverket beräknat, att de
ökade arbetskrafter, som erfordras för bearbetning av uppgifterna från de
jordbruksstatistiska lokalundersökningarna samt i anledning af rättsstatistikens
överflyttande till centralbyrån, kräva en anslagshöjning av 23,000 kronor
från och med år 1914, varefter för de kvinnliga biträdenas uppförande
å ordinarie stat torde komma att erfordras en ökning å 5,000 å 10,000
kronor.

Beredningen har med hänsyn härtill upptagit anslaget för år 1915
till 141,000 kronor och häri beräknat en höjning med 5,000 kronor år
1916 och ytterligare 5,000 kronor år 1919.

Överintendentsämbetet.

Anslaget härtill, för närvarande 50,600 kronor, torde, enligt vad
överintendentsämbetet anmält, inom den närmaste framtiden påkalla en
icke oväsentlig ökning. Redan med den omfattning, ämbetets ämbetsförvaltning
och övriga åligganden nu ägde, vore personalen allt för liten, och
då, efter vad med skälig visshet syntes kunna antagas, denna förvaltning
och dessa åligganden i övrigt — särskilt avgivande av underdåniga
utlåtanden — torde komma att icke obetydligt ökas, bleve därav en given
följd, att åt ämbetets personal tarvades, jämte förbättrade löneförmåner,
en mer betydande förstärkning. Ett inom ämbetet, såsom förberedande
åtgärd till den förestående omorganisationen, utarbetat förslag till ny
instruktion för ämbetet och ny lönestat angå,ve denna ökning i samma
stat till, i runt tal, 60,000 kronor.

I saknad av annan grund för beräkningen av ifrågavarande anslag
än den sålunda angivna har beredningen funnit sig böra för nästa tioårsperiod
upptaga detsamma till 110,600 kronor.

Patent- och registreringsverket.

Beträffande detta verk skola inkomsterna för varje år upptagas med
ett mot utgifterna för samma år svarande belopp, varvid uppkommande
behållningar skola tillföras reservationsanslaget till uppehållande av patentoch
registreringsverkets verksamhet.

0 Ö # # 1

1 betraktande härav har beredningen ansett sig böra i nu förevarande

121

beräkningar upptaga såväl nyssnämnda anslag som inkomsttiteln patentoch
varumärkes- samt registreringsavgifter med oförändrat belopp under
lida perioden. Att härvid anslaget är uppfört med något högre siffra än
berörda inkomsttitel, beror därpå, att i det förra jämväl inräknats det
belopp av 4,000 kronor, som är avsett till kostnader föranledda av överståthållareämbetets
och lånstyrelsernas befattning med vissa slag av registrering.

Bankinspektionen.

Då utgifterna för ifrågavarande verk bestridas av de å inkomstsidan
till motsvarande belopp upptagna, från bankerna inflytande »bidrag till
bankinspektionen», har anslaget, liksom nämnda inkomsttitel, för hela perioden
upptagits till samma belopp som i 1913 års stat, 47,000 kronor.

0. Bergsbruket.

Bergsstaten.

Härtill utgår för närvarande ett ordinarie anslag af 33,000 kronor,
varjämte å. extra stat är för år 1913 anvisat ett belopp av 11,150 kronor
till provisorisk lönereglering för bergmästarna; och har kommerskollegium
ansett dessa bägge belopp tillräckliga för tiden intill 1916. Den i föregående
punkt omförmälda kommitté har preliminärt upptagit anslaget till
bergsstaten i orterna enligt den förändrade organisation, som kommittén
tänkt sig, till 63,000 kronor, i följd varav ifrågavarande anslag från och
med år 1916 av beredningen upptagits med sistnämnda belopp.

Befrämjande i allmänhet av bergsbruket.

Av detta anslag, å 8,700 kronor, är ett belopp av 6,000 kronor anvisat
till 1''eseunderstöd åt personer, som önska i främmande länder vinna
ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen hörer. Då kommerskollegium
förklarat sig vara betänkt på att göra framställning om det
till sådana reseunderstöd avsedda beloppets höjande med 4,000 kronor,
har beredningen uppfört ifrågavarande anslag med ett till 12,700 kronor
höjt belopp.

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun.

för uppehållande av dessa skolor hava under en följd av föregående
år anvisats anslag å 23,000 kronor, vilket belopp för år 1913 höjts till

16—140497 I

122

26,650 kronor. I detta anslag har kommerskollegium ej förutsatt ändring i
vidare män än som betingades därav, att staten torde i viss proportion komma
att bidraga jämväl till utgifterna för lärarnas ålderstillägg, för vilket
ändamål ett årligt belopp av 4,000 kronor kunde anses fullt tillräckligt.

Beredningen har med hänsyn härtill upptagit anslaget till 30,650
kronor.

D. Handel och sjöfart.

Befrämjande i allmänhet av handel och sjöfart.

Detta anslag utgår för närvarande med 11,500 kronor, som användas
till bestridande av kostnaden för den lokala fartygsinspektionen. Utgifterna
för denna inspektion enligt dess planerade nya organisation hava i 1913
års statsverksproposition beräknats till 170,000 kronor om året, i följd
varav beredningen upptagit ifrågavarande anslag med detta belopp.

Till handelshögskolan i Stockholm.

Kommerskollegium har förklarat sig för närvarande ej känna några
omständigheter, som skulle kunna inverka på ifrågavarande anslags storlek,
utan förutsatt, att detsamma komme att under nästa tioårsperiod utgå med
oförändrat belopp, 30,000 kronor.

Handelsundervisningsanstalter.

Kommerskollegium bär i sitt yttrande erinrat, att en av Kungl. Maj:t
tillsatt kommitté den 20 december 1910 avgivit förslag om lämpligaste
sättet för ordnande av handelsundervisningen i vårt land, vilket förslag
dock ej innehölle några bestämda uttalanden om, i vilken omfattning
handelsundervisningsanstalter enligt de tre särskilda typer, som kommittén
förordat, nämligen handelsgymnasier, handelsskolor och handelsaftonskolor,
lämpligen borde och skäligen kunde från statens sida ekonomiskt stödjas.
Enligt en approximativ beräkning kunde man emellertid sluta sig till att
nyssnämnda tre typer av undervisningsanstalter måhända kunde komma
att ytterst kräva statsbidrag till sammanlagt belopp av 494,000 kronor.
Ehuru kollegium till fullo uppskattade handelsundervisningens betydelse

123

och ansåge, att staten borde vida kraftigare än hittills stödja densamma,
kunde kollegium dock ingalunda finna rimligt, att staten skulle för närvarande
underkasta sig så betungande utgifter. Kollegium förutsatte, att
ett väsentligt mindre belopp, exempelvis 150,000 ä 200,000 kronor för år,
skulle kunna fylla behovet för den närmaste tiden.

Då 1914 års riksstat för detta ändamål upptager 110,500 kronor,
har beredningen beräknat samma belopp för de tre närmast följande åren,
varefter beräknats en stegring upp till 210,000 kronor vid periodens slut.

Till exportstipendier.

Till handelsstudiestipendier.

Till vartdera slaget av dessa stipendier har under senare år beviljats
anslag å 20,000 kronor.

Då dessa stipendier visat sig synnerligen begärliga och nyttan av
desamma torde vara till fullo ådagalagd, har det synts kommerskollegium
antagligt, att en ökning av 10,000 kronor för vartdera anslaget borde
beräknas redan från nästa tioårsperiods början.

Bidrag till Sveriges allmänna exportförenings verksamhet.

Någon ökning i detta anslag har ej av kommerskollegium ifrågasatts,
vadan detsamma av beredningen upptagits med oförändrat belopp,
16,800 kronor.

Till ersättning åt sjömanshusen.

Härtill har för vart av åren 1900—1911 utgått ett belopp av 30,000
kronor, vilket från och med år 1912 höjts till 40,000 kronor. Ivommerskollegium
har i sitt yttrande anfört, att en ytterligare anslagsökning inom
kort torde visa sig påkallad, samt beräknat denna ökning till 20,000
kronor att inträda från och med 1916. Med hänsyn härtill har ifrågavarande
anslagspost höjts till 60,000 kronor från och med år 1916.

Arvoden till två dispaschörsassistenter.

Detta från och med år 1912 tillkomna anslag har upptagits med
oförändrat belopp, 4,000 kronor.

124

Anordnande av stormvarningar vid rikets kuster.

För detta ändamål har för hela perioden beräknats samma årliga
belopp som det i 1914 års stat uppförda.

Subventioner åt rederiaktiebolaget Nordstjärnan, Svenska Ost-Asiatiska kompaniet,
Svenska Amerika-Mexikolinjen samt rederiaktiebolaget Transatlantic.

Subventionerna till dessa fyra fartygslinjer hava av kommerskollegium
beräknats för år 1915 till 630,000 kronor, för år 1916 till 500,000
kronor och för år 1917 till 300,000 kronor, varemot för därpå följande
år några utgifter av ifrågavarande slag icke vore beslutade eller föremål
för förslag. Enligt kollega mening borde man emellertid utan tvivel räkna
med den möjligheten, att den utveckling av Sveriges transmarina sjöfart
med statens bistånd, som under de senare åren tagit sin början, komme
att fortgå och att alltså nya linjer kunde uppkomma, för vilkas räkning
större eller mindre statsunderstöd kunde bliva erforderligt. Avenså torde
det icke vara uteslutet, att för en eller annan av de nu subventionerade
linjerna fortsatt understöd kunde befinnas böra utgå. 1 vad mån och till
huru stora belopp statsbudgeten härigenom komme att tagas i anspråk,
vore för närvarande omöjligt att beräkna. Klokheten syntes emellertid
bjuda, att man för vart och ett av åren 1917—1923 reserverade minst ett
belopp, motsvarande den här ovan för år 1916 beräknade summan av
500,000 kronor.

Beredningen har beräknat anslag till subventioner åt fartygslinjer i
överensstämmelse härmed.

Till handelskamrar.

Kommerskollegium har meddelat, att vissa handelskamrar var lör
sig hos Ivungl. Maj:t gjort framställningar om erhållande av statsbidrag
samt att 1912 års handelskamroarmöte beslutat hos Kungl. Maj:t hemställa
om vidtagande av åtgärder för att handelskamrarna måtte komma i
åtnjutande av statsunderstöd. Under förutsättning att understöd ansåges
böra för ändamålet utgå, hölle kollegium före att, såsom ock vid nyssnämnda
möte ifrågasatts, statsbidraget till handelskamrarna kunde beräknas
till 60,000 kronor att utgå såsom förslagsanslag.

Beredningen har i sin tablå upptagit ett anslag å nämnda belopp
från och med år 1916.

125

E. Industri, hantverk och slöjd.

Befrämjande i allmänhet av slöjderna.

Härtill är å ordinarie stat anslaget ett belopp av 121,500 kronor,
sålunda fördelat

till reseunderstöd
» d:o

» d:o

d:o

i övrigt ....

åt arbetare . . .............. 50,000

* tekniker, som ej ägna sig åt bergshanteringen 25,000

» idkare av hantverk och annan mindre industri
................ 18,00d

» verkmästare och förmän......... 15,000

.....................13,500

Summa kr. 121,500

Kommerskollegium har ansett, att anslaget till reseunderstöd åt
tekniker borde höjas år 1917 med 5,000 kronor och år 1921 med ytterligare
5,000 kronor.

Beredningen har beräknat ifrågavarande anslag ungefär i enli<diet
härmed. 6

Till vävskolan i Borås.

Till föreningen för svensk hemslöjd.

Härtill är för år 1913 å extra stat anvisat ett belopp av tillhopa
20,550 kronor.

Med stöd av ett utav kommerskollegium gjort uttalande har behovet
av anslag för dessa eller liknande ändamål beräknats till 42,000 kronor.

Till hantverkerier och fabriksindustri.

I anledning av en utav kommerskollegium gjord beräkning och efter
framräknande av vissa belopp, som plägat anvisas från manufakturförlagslånefonden,
har beredningen för ifrågavarande ändamål upptagit ett
extra anslag å 27,000 kronor.

Till Sveriges deltagande i internationella utställningar.

På grund av 1913 års riksdags beslut har för år 1915 upptagits
en utgift å 300,000 kronor för Sveriges deltagande i utställningen i Sari
Francisco, varjämte för kommande år ansetts böra för liknande ändamål
beräknas ett årligt belopp av 50,000 kronor.

126

F. Skatteomkostnader.
Tullverket.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 27 april 1912 anfört följande:

»Då annan grund för beräkningen av tullverkets omkostnader under
den kommande tiden än erfarenheten från den gångna icke finnes, har
styrelsen måst bygga sin nu ifrågavarande utredning allenast på denna
erfarenhet. Vid undersökning av förhållandena under den förflutna tiden
visar det sig, att tullverkets omkostnader allt sedan år 1888, med undantag
för åren 1893 och 1894, stigit år för år.

Någon anledning att förmoda, det tullverkets under senare tider
fortgående utveckling skall avbrytas, lärer ej lörefinnas; och torde det
vara ställt utom allt tvivel, att verkets omkostnadar också komma att
fortfarande ökas. Under förutsättning att den nuvarande tullagstiftningen
icke varder ändrad på sådant sätt, att omkostnaderna därav i betydligare
mån påverkas, har styrelsen ansett sig böra beräkna ökningen med ledning
av medeltalet för omkostnadernas stegring under de senast förflutna trettio
åren. Att en så lång tidrymd valts, har sin grund däri, att, efter en längre
tidsföljd av relativt stillastående, tiden efter år 1900 utmärkts av genomgripande,
tullverkets omkostnader i betydlig grad stegrande förändringar
inom verket, huvudsakligen därutinnan att personalen högst väsentligt
ökats och dess avlöning reglerats. Följaktligen skulle, därest endast förhållandena
under de sist förflutna tio åren lades till grund för ifrågavarande
utredning, densammas resultat helt säkert bliva missvisande.

Det är härvid särskilt att märka, att de för tullverket erforderliga
byggnaderna i ■ regel tillhandahållas av vederbörande kommuner ävensom
att de fall, då för tullverket eller dess personal avsedda byggnader uppföras
på bekostnad av det allmänna, äro så sällsynta och dessa byggnadsföretag
av den ringa omfattning, att någon hänsyn till de härav uppkommande
kostnaderna för tullverket icke lärer böra i detta sammanhang tagas.

Tullverkets omkostnader skulle på sådan grund och under nyss angivna
förutsättning kunna för nedannämnda år beräknas till följande belopp
i jämna tusental av kronor, nämligen:

för år 1914 till 6,734,000 kronor,

> » 1915 » 6,951,000 » ,

> » 1916 » 7,176,000 » ,

> » 1917 » 7,408,000 » ,

» » 1918 » 7,648,000 » ,

127

för år 1919 till 7,895,000 kronor,

» * 1920 » 8,150,000 » ,

» » 1921 » 8,414,000 » ,

» » 1922 » 8,686,000 » ,

» » 1923 » 8,967,000 » .»

Utgifterna för tullverket bava under åren 1882—1912 utgjort:

1882 .

1883 .

1884 .

1885 .

1886 .

1887 .

1888 .

1889 .

1890 .

1891 .

1892 .

1893 .

1894 .

1895 .

1896 .

1897 .

1898 .

1899 .

1900 .

1901 .

1902 .

1903 .

1904 .

1905 .

1906 .

1907 .

1908 .

1909 .

1910 .

1911 .

kr. 2,512,077
» 2,468,241
» 2,492,886
» 2,461,417
» 2,408,501
» 2,436,885
» 2,435,767
^ 2,466,674
» 2,550,039

* 2.552,055
» 2,585,859
» 2,574,114
» 2,558,324
» 2,589,565

2,653,759

* 2,666,088
» 2,794,204
* 2,792,746
» 3,215,077
» 3,140,944
» 3,181,515
» 3,260,398
» 3,266,231
» 4,034,875
» 4,092,037
» 4,440,465
» 4,750,707
» 4,828,095
» 5,713.585
» 6,120,561

128

Härav framgår, att dessa utgifter under åren 1882—1895 varit i
det närmaste stabila, men att de sedermera under de 15 åren 1897—1911
stigit med i medeltal 230,000 kronor för år, samt att för hela perioden
1382—1911 ökningen utgjort 125,000 kronor i medeltal per år, eller, uträknad
efter formeln för ränta på ränta, 3,12 % av det föregående årets
siffra. Den av generaltullstyrelsen för nästa tioårsperiod beräknade stegringen
för år utgör vid periodens början 217,000 kronor och vid dess
slut 281,000 kronor och motsvarar i medeltal ungefär 3,23 % av det föregående
årets siffra samt överstiger alltså något medeltalet för omkostnadernas
stegring under de senast förflutna trettio åren.

Då beredningen icke kunnat helt bestrida möjligheten av en sådan
fortsatt utveckling, som styrelsen för sin del antagit vara sannolik, hava
utgifterna för tullverket upptagits i enlighet med styrelsens förslag.

Men då den hastiga utgiftsökning, som inträtt efter år 1899, varit
beroende av att under denna tid flera löneregleringar, innefattande avsevärda
höjningar i tulltjänstemännens avlöningsförmåner, genomförts, samt
betydande ökningar av'' tjänstemännens antal ägt ruin, vartill motsvarighet
under nästa tioårsperiod näppeligen torde vara att förvänta, kan man måhända
hava anledning att ifrågasätta, huruvida ej styrelsens beräkningar
äro väl höga.

Kontrollstyrelsen.

I detta anslag, 34,200 kronor, lärer enligt styrelsens egen uppgift
någon ökning under nästa tioårsperiod icke behöva beräknas.

Kontroll å tillverkningsavgifter.

Kontrollstyrelsen har erinrat, att från detta anslag bestridas styrelsens
expensutgifter samt arvoden åt överkontrollörer vid brännvins- och
maltdryckstillverkningen, brännvinskontrollörer, tillsyningsman vid allmänna
brännvinsnederlag, bryggerikontrollörer, tillsyningsman vid skattefria bryggerier,
kontrollörer och tillsyningsman vid sockerfabriker, samt kontrollanter
och vittnen vid denaturering av brännvin, vilka kostnader under
de senare åren uppgått till omkring 1,000,000 kronor, vilket belopp
utvisade minskning i förhållande till några föregående år. Någon fortgående
minskning i kontrollkostnaden vore dock ej att påräkna, såvida
ej en större nedgång i bränneriers och bryggeriers antal skulle inträda.
Styrelsen ansåg därför ifrågavarande anslag böra nedsättas från sitt förut
i staten upptagna belopp, 1,100,000 kronor, till eu million kronor; och
liar beredningen upptagit anslaget till detta belopp.

129

Stämpelomkostnader.

I detta anslag, som för närvarande utgår med 420,000 kronor, har
beredningen med stöd av erfarenheten från den senaste tioårsperioden
ansett sig höra beräkna en årlig stegring av fem procent.

Kostnader för taxering.

Dessa kostnader utgöras dels av ersättning till taxeringsnämndernas
ordförande och de af Kungl. Maj:ts befallningshavande förordnade ledamöter
i taxeringsnämnderna, arvoden för protokolls- och längdföring hos
prövningsnåmnderna, arvode åt kronans ombud hos Stockholms stads prövningsnämnd
samt gottgörelse för det i samband med taxeringsförrättningarna
i övrigt lämnade biträde av städernas tjänstemän, vilka arvoden och ersättningar
förut fått uppgå till högst ett belopp motsvarande IV4 proc.
av rikets hela inkomst- och förmögenhetsskattesumma för året, men numera
höjts till 2 % av samma summa, dels ock av kostnaderna för tryckning
av blanketter till taxeringslängder och deklarationer in. m., vilka
sistnämnda kostnader för år 1911 uppgått till omkring 140,000 kronor.

Med avseende härå har beredningen såsom utgångssiffra för år 1914
beräknat anslaget till 840,000 kronor, motsvarande 2 % av den för samma
år beräknade inkomst- och förmögenhetsskattesumman, 35 millioner kronor,
med tillägg av nyssberörda belopp av 140,000 kronor för tryckningskostnader
in. m. Och då ifrågavarande anslag antagits komma att, även
till den del, som motsvarar tryckningskostnader o. d., växa i ungefär
samma mån som skattesumman, har för hela den följande tioårsperioden
i anslaget till kostnader för taxering beräknats en årlig ökning av

35,000 kronor.

Observations- och uppbördsprocenter m. m.

Detta anslag, för närvarande utgående med 10,000 kronor, har
ansetts böra upptagas till 12,000 kronor för att närmare motsvara behovet,
sådant detta under senare år yppats.

O. Kronans publika hus.

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm.

Utgifterna å detta anslag hava under den senaste tioårsperioden
snarare minskats än ökats, varför anslaget upptagits med oförändrat
belopp, 50,000 kronor.

17—140497 I

130

Byggnader och reparationer.

Om detta anslag, för närvarande å 300,000 kronor, har överintendentsämbetet
framhållit, hurusom, med hänsyn ej blott därtill, att allt
flera och flera kronoegendomar under årens lopp ställts och tvivelsutan
fortfarande komme att ställas under ämbetets inseende, utan även till att
prisen på materialier och arbetsbiträden samt fordringarna på såväl inredning
som underhåll i övrigt alltjämt stegrades, ifrågavarande anslag kunde
med t»»ilig bestämdhet beräknas komma att under nästa tioårsperiod
behöva utgå med ett efter hand till 400,000 kronor förhöjt årligt belopp.

Beredningen har i enlighet härmed beräknat successiv ökning i
anslaget upp till nyssnämnda belopp.

H. De kungliga teatrarna.

Kung].. Operan.

I detta anslag har någon ökning icke förutsatts.

Till brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad i

Stockholm.

I detta anslag torde någon förändring icke vara att motse.

Till brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad lösegendom.
Till d:o av d:o i dramatiska teaterbyggnaden förvarad d:o.

Även dessa anslag hava upptagits med oförändrat belopp, i avrundat
tal tillhopa 5,400 kronor. I.

I. Diverse.

Ålderstillägg.

Detta anslag, varå utgifterna under senare år uppgått till omkring

60,000 kronor, har antagits kräva en successiv höjning upp till 70,000
kronor.

Ersättning till städerna för mistad tolag.

Detta anslag, för närvarande å 1914 års riksstat uppfört med 3,000,000
kronor, har av beredningen beräknats till ett belopp av 3,050,000 kronor såsom
närmare motsvarande behovet, sådant detta under de senaste åren visat sig.

13!

Städers friheter.

Detta anslag hav befunnits icke tarva någon höjning.

Restitutioner.

I detta anslag har någon förändring icke förutsatts vara behövlig.

Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting.

Detta anslag har, liksom den däremot svarande inkomsttiteln -bevillning
av fast egendom samt av inkomst» för hela perioden upptagits
till samma årliga belopp som i 1914 års stat, eller alltså till 1,450,000
kronor.

Till utgivande av en statistisk handbok över Sverige.

För detta ändamål har anvisats för år 1904 ett belopp av 26,000
kronor och för år 1913 för en ny upplaga 20,000 kronor. Då en ytterligare
ny upplaga antagits bliva behövlig om ungefär tio år, har för år
1923 för sådant ändamål beräknats en utgift av 20,000 kronor.

Till ersättning för av statskontoret gjorda förskott.

Härtill anvisade belopp hava i runda tal utgjort för år 1911 397,000
kronor, för år 1912 435,000 kronor, för år 1913 523,000 kronor och. för
år 1914 497,000 kronor. Beredningen hav ansett sig böra beräkna 450,000
kronor såsom ett ungefärligt medeltal för nästa tioårsperiod.

Rese- och traktamentspenningar.

Utgifterna å detta anslag, för närvarande upptaget med 50,000 kronor,
uppgingo år 1912 till över 70,000 kronor. Då emellertid en väsentlig
del av denna kostnad belöper sig på yrkesinspektörerna, som från och
med år 1913 överflyttats till sjätte huvudtiteln, har ifrågavarande anslag
ansetts kunna upptagas med oförändrat belopp.

Skrivmaieiåaliei- och expenser, ved m. m.

132

Tryckningskostnader.

Beredningen har ansett dessa bägge anslag, i likhet med motsvarande
anslag under sjätte huvudtiteln, kräva en årlig ökning av omkring
5 procent, vilken ökning satts till .r>,000 kronor för det förra och 8,000
kronor för det senare anslaget.

Till extra lönetillägg.

Detta anslag, å 1914 års stat uppfört med 3,500 kronor, har antagits
kunna år 1915 minskas till 2,000 kronor, varefter anslaget från
och med år 1919 uteslutits.

Extra utgifter.

I detta anslag har någon ökning icke förutsatts.

Ersättning åt landsting för mistad brännvinsförsäljningsavgift.

Jämlikt beslut av 1913 års riksdag har detta anslag upptagits till

3,100,000 kronor om året.

Ersättning åt städer för mistad brännvinsförsäljningsavgift.

Detta anslag har upptagits i enlighet med 1913 års riksdagsbeslut.

Till utgifter, som förut bestritts av handels- och sjöfartsfondens andel i Troll hätte

kanalverks inkomster.

Genom nådigt brev den 16 juni 1905 förordnades bland annat, att,
sedan av Trollhätte kanal- och vattenverks inkomster guldits kostnaden för
verkets förvaltning jämte utgifterna till nödiga underhålls- och förbättringsarbeten
ävensom av samma inkomster till riksgäldskontoret överlämnats
3,6 procent av den i svenska statens 3,6 procent obligationer erlagda
köpeskillingen, återstoden av årliga inkomsten med undantag av vad som
infiöte för försäljning av tomter skulle överlämnas till handels- och sjöfartsfonden.
Denna föreskrift blev genom nådigt brev den 30 december
1911 ändrad sålunda, att av kanalverkets överskott skulle, intilldess kanalens
ombyggnad enligt den fastställda planen blivit fullbordad, 161,000
kronor om året tillfalla statsverket och resten tillgodoföras handels- och
sjöfartsfonden, varemot efter ombyggnadens fullbordande, som beräknats

133

äga ruin år 1915, hela överskottet skulle ingå till statsverket. De belopp,
som på grund av dessa bestämmelser tillgodokommit handels- och sjöfartsfonden,
hava utgjort, i runda tal, för år 1907 159,000 kronor,'' för år
1908 147,000 kronor, för år 1909 103,000 kronor, för år 1910 81,000
kronor och för år 1911 225,000 kronor.

Då denna betydande inkomst för fonden kommer att upphöra år
1916, torde man kunna förutsätta, att medel för bestridande av sådana
utgifter, som förut kunnat gäldas av fondens ifrågavarande inkomst, behöva
på annat sätt beredas; och har beredningen i anledning härav
ansett sig böra för sådant ändamål beräkna ett extra anslag å 161,000
kronor.

Till oförutsedda utgifter.

Härtill har beredningen upptagit ett med 30,000 kronor om året
växande anslag.

Åttonde huvudtiteln.

A. Departementet.

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli.

Härtill är för år 1913 anvisat å ordinarie stat ett belopp av 88,900
kronor och å extra ordinarie stat 55,395 kronor, alltså tillhopa 144,295 kronor.

Med stöd av erfarenheten från den senaste tioårsperioden har detta
anslag ansetts böra beräknas för år 1914 till 150,000 kronor samt därefter
med årlig ökning av 3 procent å denna summa eller 4,500 kronor.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Riks- och landsarkiven.

För år 1913 är härtill anvisat å ordinarie stat ett belopp av 101,650
kronor och ä extra ordinarie stat 13,500 kronor, alltså tillhopa 115,150 kronor.

134

I skrivelse den 23 april 1912 har riksarkivarien anmält, att under
nästa tioårsperiod torde komma att i riksarkivet erfordras dels ytterligare
en ordinarie tjänsteman i första lönegraden, alltså med begynnelseavlöning
å 4,000 kronor, dels ock åtminstone ett fast skrivbiträde med avlöning
efter den högre avlöningstypen, d. v. s. med begynnelselön av 1,600 kronor.
Vidare torde under loppet av samma period ett nytt landsarkiv i Norrland
komma att upprättas, vartill krävdes enahanda avlöningsanslag som för
vart och ett av de övriga, eller 9,650 kronor.

1 anledning härav har beredningen i anslaget till riks- och landsarkiven
beräknat höjning med 5,600 kronor från och med år 1916 och med
ytterligare 9,650 kronor frän och med år 1918.

Kungl. biblioteket.

Härtill är för år 1913 anvisat å ordinarie stat ett belopp av 131,800
kronor, därav 19,100 kronor äro avsedda för vikariatsersättning, arvoden
åt extra biträden m. in., samt å extra stat, förutom ett tillfälligt anslag
till inledande av ny värmeledning, ett belopp av 22,500 kronor, varav

11,000 kronor till utarbetande av katalog över ofullständigt förtecknade
delar av bibliotekets äldre samlingar.

Häruti har riksbibliotekarien för nästa tioårsperiod beräknat dels från
och med år 1914 ökning med 5,900 kronor i det till vikariatsersättning
m. in. anslagna belopp samt ökning med 2,400 kronor i extra anslaget till
utarbetande av förenämnda katalog, dels ock från och med ar 1919 ökning
med ytterligare 800 kronor i sistnämnda anslag.

Ehuru beredningen för sin del ansett antagligt, att utgifterna för
kungl. biblioteket korame att växa i högre grad än riksbibliotekarien sålunda
beräknat, har beredningen emellertid, i saknad av annan beräkningsgrund,
upptagit ifrågavarande anslag i enlighet med riksbibliotekariens
förslag.

Till arvodestillökning åt skolbibliotekarien i Linköping.

Härtill har alltsedan 1910 utgått ett årligt belopp av 1,500 kronor,
vilket upptagits även för nästa tioårsperiod.

Till pedagogiska biblioteket i Stockholm.
I detta anslag har ändring ej ifrågasatts.

135

Till den skandinaviska bibliotekarien i Paris.

I detta anslag har någon ändring ej ifrågasatts.

Nationalmuseum.

För nationalmuseum fastställdes vid 1912 års riksdag ny stat, slutande
å 114,300 kronor.

I skrivelse till beredningen den 17 april 1912 anförde intendenten
för museet att, under förutsättning att nämnda stat vunne riksdagens
bifall och under antagande att kungl. vitterhetsakademien under närmaste
tioårsperiod koinine att från nationalmuseibyggnaden avflytta, hvarigenom
konstavdelningen komme att disponera även bottenvåningen, för samlingarnas
installerande i de nya lokalerna erfordrades ett belopp av omkring

30,000 kronor, ävensom till''avlöning åt för de nya lokalernas bevakande
behövliga omkring åtta nya vaktmästare och till deras beklädnad omkring
10,500 kronor årligen.

Beredningen har med avseende härå i anslaget till nationalmuseum
beräknat en höjning från och med år 1920 af 10,500 kronor samt dessutom
i anslaget för sagda år inberäknat ett belopp av 30,000 kronor för
bestridande av ovanberörda installera omkostnad.

Livrustkammaren.

Härtill är för år 1913 anvisat ett belopp av 6,500 kronor.

Föreståndaren för livrustkammaren, vilken samling står under Nordiska
museets nämnds förvaltning, har hos nämnden framhållit särskilda
anslagsbehov för livrustkammaren dels till årligt belopp av omkring 10,000
kronor för samlingarnas bearbetning, ökade arbetskrafter in. in., dels ock
för en gång under tioårsperioden ett belopp av omkring 45,000 kronor
för fullkomnande av den i museets lokaler verkställda installationen av
samlingarna in. in.

Med avseende härå har anslag för ifrågavarande ändamål beräknats
för år 1916 med 55,000 kronor och för övriga år i perioden med 10,000
kronor.

Naturhistoriska riksmuseet.

Härtill är för år 1913 anvisat å ordinarie stat ett belopp av 118,450
kronor och å extra ordinarie stat, frånsett vissa anslag till nybyggnadsoch
inredningskostnader, 17,628 kronor.

136

I avgivet yttrande har vetenskapsakademien anfört, hurusom det
bleve nödvändigt att för de sju avdelningar av museet, som numera fått
nya lokaler vid Frescati, erhålla ny, väsentligt höjd stat, och kunde denna
ökning beräknas till 63,400 kronor. För etnografiska avdelningen, som
ännu ej fått ny lokal, erfordrades en höjning av 6,700 kronor till en ny
amanuens, skrivbiträde m. in. Vidare borde för vartdera av åren 1914
och 1915 beräknas ett extra anslag av 210,000 kronor för inredningskostnad.

Med avseende härå har beredningen beräknat anslagsbehovet till
203,450 kronor, dock för år 1915 med höjning av 210,000 kronor för
nyssnämnda på detta år belöpande inredningskostnad, varjämte från och
med år 1920 en ytterligare anslagsökning med 5,000 kronor beräknats.

Nordiska museet.

1 anledning av vad som anförts dels av nordiska museets nämnd
i ett till chefen för ecklesiastikdepartementet avgivet yttrande, dels ock
i en till sagda nämnd av museets tjänstemän ingiven promemoria har
beredningen i detta anslag beräknat en successiv stegring av dess nuvarande
belopp 70,000 kronor till 100,000 kronor, varjämte för vartdera av åren
1915 och 1916 beräknats ett belopp av 30,000 kronor för installation av
ännu icke färdigmonterade samlingar.

Till kulturhistoriska museet i Lund.

Härtill utgår för närvarande ett anslag av 15,000 kronor. Museets
styrelse har anmält, att en höjning av detta belopp till minst 25,000 kronor
torde bliva av behovet påkallad, för att en förefintlig byggnadsskuld
skall kunna amorteras. Beredningen har från och med år 1918 beräknat
en höjning i anslaget till 20,000 kronor.

Till svenska skolmuseet.

Till musikhistoriska museet.

I dessa anslag har ändring ej blivit ifrågasatt.

137

C. Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

Med ledning av erfarenheten från den senare tiden liar statskontoret
i ett till chefen för ecklesiastikdepartementet ingivet yttrande
beräknat utgiftsökningen å detta anslag på sätt beredningens tablå
utvisar.

Lappmarks ecklesiastikverk.

Utgifterna å detta förslagsanslag uppgingo år 1911 till 115,480 kronor.

Med stöd av utgiftsökningen under senaste period och med hänsyn
till ett nyligen av biskopen O. Bergqvist framställt förslag till omorganisation
av det lappska undervisningsväsendet, som i fall det bleve godkänt
torde i någon mån öka utgifterna å ifrågavarande anslag, har statskontoret
i skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet beräknat, att utgifterna
å anslaget komme att stiga från 132,200 kronor år 1915 till 153,800 kronor
år 1923.

Beredningen har, i enlighet med uppställningen i 1914 års riksstat,
uppdelat anslaget i två, ett för kyrkliga ändamål och ett för undervisningsändamål,
varjämte den beräknade stegringen ungefär proportionellt
fördelats på bägge anslagen.

Till anställande av en extra ordinarie prästman vid järnvägsbyggnaderna

i Norrbotten.

Domkapitlet i Luleå har framhållit behovet av att dennes avlöning
ökades från nuvarande 3,500 kronor till 4,700 kronor.

Till anställande av kontraktsadjunkter inom Lappmarken.

Till resekostnadser8ättning åt dessa.

Till sådana kontraktsadjunkter är å 1913 års stat anvisat ett belopp
av 12,000 kronor och till reseersättning åt dem 1,800 kronor.

Domkapitlet har ansett ytterligare två dylika prästmän böra anställas
för en kostnad af 5,200 kronor, samt reseersättningen i följd härav höra
höjas med 1,000 kronor.

Till stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska språket.

18—140497 I

138

Till resestipendier åt prästmän.

Till kostnader för utredning rörande ecklesiastika boställen.

Rörande dessa anslag hav ändring ej blivit ifrågasatt.

Till motarbetande av mormon värvningen.

Detta anslag bär, då detsamma förut av riksdagen beviljats, upptagits
med oförändrat belopp.

Till religiös och social verksamhet bland svenskar i utländska hamnstäder.

Svenska kyrkans rnissionsstyrelse har framhållit angelägenheten av
att detta anslag, som sedan år 1908 utgått med 25,000 kronor, men för
år 1913 höjts till 34,000 kronor, måtte snarast möjligt ökas till 50,000
kronor, till vilket belopp beredningen i följd härav beräknat anslaget.

Till avlöning ät pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin.

Detta anslag har upptagits med samma belopp, som utgått sedan
år 1908.

Domkapitlens expeditioner.

Härtill är för år 1914 anvisat å ordinarie stat ett belopp av 91,350
kronor och å extra ordinarie stat 10,(590 kronor.

Chefen för ecklesiastikdepartementet har från samtliga domkapitel
infordrat yttranden rörande behovet av ökat anslag för ifrågavarande
ändamål; och inhämtas av dessa yttranden, att de krav på förstärkta arbetskrafter,
som enligt, domkapitlens mening komma att under nästa tioårsperiod
göra sig gällande, kunde anses betinga en anslagshöjning av inemot

20.000 kronor.

Beredningen har med stöd härav upptagit ifrågavarande anslag för år
1915 till 105,000 kronor och däri beräknat en successiv stegring upp till

120.000 kronor.

Kyrkors underhåll.

Detta anslag har upptagits i enlighet med eu av statskontoret med
stöd av erfarenheten under den senare tiden gjord beräkning.

139

Svenska kyrkan i Paris.

I detta anslag har någon förändring icke blivit ifrågasatt.

1). Akademier.

Svenska akadomicn.

Detta anslag har upptagits med oförändrat belopp, 8,250 kronor.

Vetenskapsakademien.

1 det härför å ordinarie stat uppförda beloppet 14,480 kronor är
enligt akademiens egen utsago någon förändring under nästa tioårsperiod
icke att motse, varemot en höjning av 2,000 kronor kunde bliva behövlig
i de å extra stat åt akademien anslagna beloppen, i runt tal tillhopa

5,000 kronor.

Med inräknande av de å extra stat upptagna belopp har därför
anslaget till vetenskapsakademien beräknats till 21,460 kronor för hela
perioden.

Vitterhetsakademien.

Härtill är å ordinarie stat för år 1914 anvisat 88,900 kronor, vari
riksantikvarien beräknat följande höjningar bliva under loppet av nästa
tioårsperiod nödiga, nämligen 10,000 kronor till underhäll och förökande
åt samlingarna i statens historiska museum, 4,000 kronor till bibliotekets
förökande, 1,500 kronor till understöd åt tjänstemännen för utrikes
resor, samt 6,000 kronor för upprättande av beskrivningar över
föremål från äldre tider, som finnas i landets kyrkor, varjämte riksantikvarien
ansett anslagen till fornlämningars vård och till extra biträden
komma att tarva förstärkning.

A extra stat är för år 1914 anvisat ett belopp av 42,625 kronor.
Det extra anslagsbehovet har av riksantikvarien med stöd av siffrorna för
10-årsperioden 1902—1911 beräknats till 12,000 kronor för år.

Beredningen, som funnit antagligt, att de extra anslagsbehoven
borde beräknas 50 procent högre, eller alltså till 18,000 kronor för år,
har för år 1915 upptagit det sammanlagda anslaget till 106,900 kronor
samt beräknat, att de av riksantikvarien motsedda ökningarna i det ordinarie
anslaget komma att inträda år 1916 med 8,000 kronor och år 1920
med 20,500 kronor.

140

Akademien för de fria konsterna.

I detta anslag, för närvarande å 101,950 kronor, har akademien
ansett en ökning av omkring 18,000 kronor bliva om några år behövlig
dels för förhyrande av ytterligare undervisningslokaler och dessas eldning
och städning m. in., dels ock för inrättande av en särskild professur i
dekorativ konst.

Anslagshöjningen har av beredningen beräknats från och med år 1917.

Musikaliska akademien.

I detta anslag, för närvarande utgående med 93,635 kronor, har
med stöd av ett utav akademien avgivet yttrande beräknats höjning från
och med år 1915 till 103,000 kronor för ökning i avlöning åt vaktpersonalen
och åt biträdande lärare samt för höjning av anslaget till expenser
in. Ii. dylika utgifter, och från och med år 1919 till 105,000 kronor för
bibliotekets förökande.

K. Universiteten, den högre medicinska undervisningen in. in.

Universitetskanslersexpeditionen.

Då detta anslag hittills något överstigit de verkliga kostnaderna,
har någon höjning däri ej ansetts erforderlig.

Universitetet i Uppsala.

Universitetet i Lund.

Anslagen till universiteten hava ökats från omkring 1,148,000 kronor
år 1901 till omkring 1,931,000 kronor år 1913, alltså med ungefär 5 procent
i medeltal per år. Då emellertid av denna stegring större delen är
föranledd av de löneregleringar, som under denna tid genomförts, och
någon ny lönereglering ej torde vara att motse inom nästa tioårsperiod,
har beredningen ansett sig böra uti ifrågavarande anslag beräkna en årlig
höjning om ungefär 2 procent. Att sammanlagda beloppet av de i beredningens
tablå för år 1915 upptagna bägge anslagen,eller 1,711,000 kronor,
understiger ovannämnda siffra för år 1913, beror därav, att, såsom förut
omförmälts, beredningen i sina föreliggande beräkningar utbrutit byggnadskostnader
och sammanfört dessa i en särskild post.

141

Karolinska institutet.

Detta anslag har stigit från omkring 199,000 kronor år 1901 till
omkring 406,000 kronor år 1914. Institutets förvaltningsnämnd har i avgivet
yttrande för nästa tioårsperiod beräknat viss förstärkning i arbetskrafter
och materiel m. in. bliva erforderlig, som skulle kräva eu årlig
höjning i anslaget med omkring 4,600 kronor. Beredningen har emellertid
ansett sig böra beräkna den årliga anslagsökningen till ungefär samma
procenttal som i fråga om universiteten, eller alltså till 7,600 kronor.

Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Enligt nådiga brevet den 10 juni 1904 är detta förslagsanslag avsett *
till användning på det sätt att, därest brist uppstår i kostnaderna för vård
vid sjukhuset av sjuka från Uppsala läns landstingsområde, av anslaget må
utgå dels hälften av samma brist intill ett belopp av 7,500 kronor, dels
ock därutöver det belopp, varmed bristen överstiger 15,000 kronor.

Utgifterna å anslaget äro i följd härav betydligt växlande och utgjorde
t. ex. år 1905 23,000 kronor, år 1909 83,600 kronor och år 1911 42,500
kronor. Anslaget har av beredningen upptagits till 50,000 kronor i periodens
början, med successiv höjning upp till 60,000 kronor år 1923.

Serafimerlasarettet.

Direktionen lör detta lasarett har i avgivet yttrande anfört, att
inom ifrågavarande tioårsperiod helt visst behov av förökat statsanslag
komme att uppstå, därest ej sjukhuset skulle hänvisas till att för sin fortsatta
verksamhet ånyo anlita sitt jämförelsevis obetydliga kapital. Lasarettets
väsentliga inkomstkällor vore nämligen för närvarande i räntor av
eget kapital omkring 47,000 kronor, i sjukvårdsavgifter omkring 320,000
ki onor och i statsanslag 120,000 kronor. Under de senaste åren hade visserligen
_ något litet årligt överskott för lasarettet uppstått, tack vare den omständigheten,
att Stockholms stad och Stockholms län numera i viss utsträckning
ersatte vården av sina medellösa sjuka med lasarettets verkliga
underhållskostnader. Dessa överskott minskades emellertid efter hand
mer och mer. Det vore lätt insett, att uppförandet av institutioner, sådana
som t. ex. Röntgeninstitutet, på intet sätt ökade sjukhusets inkomster,
men väl genom därför erforderlig personals avlöning och materialförbrukning
måste höja dagkostnaden per sjuk. Då nu sådan höjning icke kunde
anses direkt bero på fördyrad sjukvård, vore det förklarligt, att, såsom
redan skett från länets sida, obenägenhet uppstode att betala den höga

142

dagkostnaden. Minskades åter dessa lasarettets sjukvårdsavgifter, så dröjde
det icke länge, innan dess ekonomi åter råkade på obestånd. En beräkning
av huru stort anslagstillskott i sådant fall måste av direktionen begäras
vore ännu ej möjlig att göra. 1 il 1 ledning för omdömet ville direktionen
erinra, att, sedan den senaste om- och tillbyggnaden av lasarettet
med tillhjälp av ett statsanslag pa 465,400 kronor år 1893 fullbordats,
lasarettet två gånger, åren 1894 och 1900, på begäran erhållit resp.

53,000 och 37,900 kronors förhöjning i sitt årliga statsanslag, som för
närvarande utginge med 120,000 kronor. Även borde framhållas, att
utgifterna för sjukvården under senaste tioårsperioden stigit från 289,118
kronor år 1900 till 414,334 kronor år 1910.

Med avseende å vad sålunda förekommit har beredningen ansett
sig böra uti ifrågavarande anslag beräkna en successiv höjning till 200,000
kronor år 1923.

Gemensamma universitetsändamå.1.

Detta anslag har upptagits för hela perioden till samma belopp som
enligt 1914 års riksstat, eller 19,000 kronor.

Störa barnhuset i Stockholm.

Direktionen för denna inrättning bär anfört, att, därest barnhuset,
såsom det kunde förutses, bibehölles vid sina nuvarande inkomster, direktionen
ansåge detsamma kunna utan vidare bidrag från det allmännas
sida fortfarande som hittills utöva sin verksamhet.

Anslaget har i följd härav upptagits med oförändrat belopp.

Frimurarebarnhuset.

Barnhusen i landsorten.

Chefen för ecklesiastikdepartementet har uttalat, att någon förändring-
i dessa anslag icke torde ifrågakomma under tioårsperioden 1914
—1°923.

Meteorologiska eentralanstalten.

För år 1913 är härtill å ordinarie och extra ordinarie stat anvisat
tillhopa ett belopp av 57,453 kronor, därav 13,700 kronor för utförande
av meteorologiska observationer för den hydrografiska undersökningen av
Sveriges färskvatten.

143

I avgivet yttrande har anstaltens föreståndare beräknat den under

nästa tioårsperiod behövliga anslagsökningen sålunda:

för väderlekstjänsten från och med år 1914.......kr. 22,357:2;.

» de klimatiska arbetena, förslagsvis från och med år 1916 » 13’oOO:oo

» löneförbättring åt två tjänstemän samt en vaktmästare och

telegrafist.....''..............., 3,200:oo

» ett skrivbiträde..................„ 700:oo

till hyra för lokal, eventuellt..............» 8,000:oo

Summa kr. 47,257:25

Härjämte har hydrografiska byrån i fråga om ovanberörda anslag å
13,700 kronor för meteorologiska observationer för den hydrografiska
undersökningen av Sveriges färskvatten framhållit, att detta anslag syntes
behöva för beredande av ökning i observatörernas arvoden höjas från år
1915 till 15,000 kronor, från år 1919 till 20,000 kronor och från år 1922
till 25,000 kronor.

I anledning av hvad sålunda förekommit har beredningen, om än
beräkningen synts något hög, dock i sin tablå upptagit anslaget i enlighet
med nämnda beräkning.

Farmaceutisk» institutet.

Anslaget härtill utgör för närvarande 57,900 kronor. Institutets
styrelse har framhållit, att den i samband med en eventuell nybyggnad
för institutets räkning stående omorganisationen av undervisningen, varigenom
institutet skulle sättas i tillfälle att ärligen mottaga nya elever,
krävde en förändring och i någon mån förstärkning av de nuvarande
lärarekrafterna, vilket torde medföra en årlig ökning i institutets stat
med omkring 10,000 kronor, varförutom ökade arvoden åt institutets
tjänstemän torde komma att föranleda en motsvarande ökning i staten
med 2,000 kronor.

Beredningen har beräknat en dylik anslagshöjning, tillhopa 12,000
kronor, komma att inträda år 1917.

Undervisningsanstalter för barnmorskor.

Härtill är för år 1914 anvisat dels å ordinarie stat ett belopp av
63,533 kronor, dels ock å extra ordinarie stat 66,221 kronor till uppehållande
av verksamheten vid allmänna barnbördshus^ i Stockholm samt

2,000 kronor till anordnande av repetitionskurser för äldre barnmorskor,
eller alltså något över 130,000 kronor.

144

Då lönereglering för vederbörande lärare m. fl. nyligen genomförts
och i nyssnämnda belopp ingår även den kostnadsökning, som föranletts
av allmänna barnbörd shusets nyligen skedda inflyttning i dess nya lokal å
Djurgården, bär anslaget beräknats till 135,000 kronor under hela perioden.

F. Allmänna skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet.

Härtill är för år 1913 anvisat å ordinarie stat ett belopp av 76,350
kronor och å extra ordinarie stat 33,850 kronor, eller tillhopa 110,200
kronor. Enär den av 1909 års riksdag beslutade nya organisationen av
denna läroanstalt vore med ingången av läsåret 1912—1913 fullständigt
genomförd, vore enligt överstyrelsens mening någon väsentligare ökning
i detta anslag ej under de närmaste åren erforderlig.

Beredningen har upptagit anslaget med oförändrat belopp.

Allmänna läroverken.

Härtill är för år 1913 anvisat ett belopp av 5,964,793 kronor, därav
176,615 kronor å extra ordinarie stat. För år 1911 utgjorde anslagen
å ordinarie och extra ordinarie stat 5,862,106 kronor, men de verkliga
utgifterna uppgingo blott till omkring 5,643,000 kronor.

Överstyrelsen för rikets allmänna läroverk har i skrivelse den 9
maj 1912 erinrat, hurusom underdåniga framställningar angående reglering
av löneförhållandena för såväl rektorer som ämnes- och övningslärare vid
de allmänna läroverken för närvarande vore på Kungl. Maj:ts prövning
beroende. 1 de underdåniga yttranden överstyrelsen avgivit i dessa frågor
hade beräknats,

att för lönereglering åt gymnastiklärarna erfordrades en anslagshöjning
av 86,600 kronor, och detta oaktat hänsyn ej kunnat tagas till det
förslag till vittgående förändringar i gymnastiklärarnas ställning, och löneförhållanden,
som utarbetats av kommittén för utredning av frågan om
gymnastiska centralinstitutets omorganisation in. in.,

att den ifrågasatta löneregleringen för den ordinarie ämneslärarepersonalen
skulle medföra en kostnadsökning av 592,000 kronor,

att väckt förslag om att rektorernas ålderstillägg skulle få åtnjutas
redan efter fem år i stället för, såsom nu, tio år, skulle betinga en utgiftsökning
av 12,500 kronor,

samt att ny lönereglering för teckningslärare och musiklärare skulle
kräva anslagshöjning av resp. 39,000 kronor och 26,000 kronor.

145

Vidare har överstyrelsen beräknat, att upprättande av nya lärarebefattningar
vid de allmänna läroverken komme att fortfarande bliva av
behovet påkallat i sådan utsträckning, att en årlig höjning i anslaget av
i runt tal 50,000 kronor kunde betraktas såsom maximum. I det k extra
stat uppförda anslaget till arvoden åt extra lärare och vikarier, i 1913
års stat uppfört med 108,500 kronor, borde för en behövlig ökning av dessa
arvoden beräknas en höjning med 130,000 kronor, vilket belopp dock, i
den mån antalet ordinarie lärareplatser växte, kunde antagas komma att
nedgå till 80,000 kronor; och slutligen ansåge överstyrelsen vissa jämförelsevis
mindre anslagshöjningar erforderliga för förstärkning av arbetskrafterna
i överstyrelsens kansli, för ökade extra arvoden åt övningslärare,
till rektorernas skrivbiträden, till resestipendier m. m.

Med avseende å vad sålunda förekommit har beredningen för år
1915 beräknat höjning, utöver år 1913 utgående anslag, med dels 130,000
kronor för löneförhöjning åt extralärarna och dels 284,000 kronor för genomförande
av lönereglering för övningslärarna samt för ökning av den ordinarie
lärarepersonalen m. in. För bestridande av utgifterna för lönereglering åt
ämneslärarna har beredningen beräknat år 1916 en ytterligare anslagsökning
inträda med 591,000 kronor, och för tillgodoseende av vissa övriga
av överstyrelsen framhållna anslagsbehov har uti anslaget beräknats ytterligare
stegring med 14,000 kronor år 1019 och 16,000 kronor år 1923,
då summan alltså upptagits till jämnt 7 millioner kronor.

För beräkningen har beredningen funnit lämpligt fasthålla vid samma
utgångspunkt som överstyrelsen. Att däremot anslagsstegringen under
perioden ej upptagits fullt så högt som den av överstyrelsen beräknade,
beror därav, att beredningen funnit det kunna ifrågasättas, om ökningen
av de ordinarie lärareplatserna kommer att fortgå så oavbrutet som överstyrelsen
antagit, varjämte beredningen även tagit någon hänsyn till det
sedan en tid tillbaka rådande förhållandet, att å ifrågavarande anslag år
efter år uppstått betydande besparingar.

Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna läroverken under förfall

på grund av sjukdom.

Detta anslag å 5,000 kronor har hittills varit mer än tillräckligt
och har upptagits med oförändrat belopp.

Undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken.

Utgifterna å detta förslagsanslag, för närvarande i riksstaten uppfört
med 10,000 kronor, hava utvisat en ständig stegring från 6,311

19—140497 I

146

kronor år 1906 till 17,397 kronor år 1911. Med hänsyn härtill har beredningen
upptagit detsamma till 20,000 kronor vid nästa tioårsperiods början
samt i detta belopp beräknat höjning med 5,000 kronor år 1918 och
ytterligare 5,000 kronor år 1923.

Privatläroverk.

Å 1913 års stat äro till enskilda läroanstalter anvisade följande be- .
lopp, nämligen

till enskilda mellanskolor.............

» högre flickskolor..............

> högre goss- och samskolor..........

> enskilda lärarinneseminarier.........

» lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter, förslagsanslag å.....

kr. 70,000
» 400,000
» 170,000
> 30,000 670,000

____190,000

Summa kr. 860,000

Då understöden till enskilda läroanstalter tilldelades dessa anstalter
för perioder av tre år i sänder, samt nästa treårsperiod omfattade åren
1913—1915, har överstyrelsen ej ansett sannolikt att någon ökning i
förenämnda anslag å tillhopa 670,000 kronor komme att under sagda
period äga rum. Huru stor ökningen för kommande tidsperioder kunde
bliva, vore under närvarande förhållanden för överstyrelsen omöjligt att
med ''någon större sannolikhet beräkna, men försiktigheten bjöde, att härutinnan
under åren 1916—1923 beräkna en successivt skeende ökning,
uppgående de sista åren i perioden till omkring 200,000 kionoi, varvid
hänsyn tagits till anslagets sannolika minskning i anledning av uppkomsten
av nya kommunala mellanskolor, till vilka åtskilliga enskilda läroanstalter
så småningom komme att ombildas.

Med stöd av detta uttalande och då ovanberörda förslagsanslag å

190,000 kronor till lönetillägg åt lärarinnor blivit år 1911 överskridet
med omkring 90,000 kronor, vilket ock föranlett till anslagets höjning i
1914 års stat, har beredningen upptagit anslagen till enskilda läroanstalter
för år 1915 till 975,000 kronor samt häri beräknat höjning med 75,000
kronor år 1916 och ytterligare 100,000 kronor år 1919.

Till undervisningskurser i huslig ekonomi.

Härtill är å 1914 års stat anvisat ett anslag av 28,100 kronor.
Beredningen har för år 1915 upptagit ett belopp av 30,000 kronor och
häruti beräknat en årlig ökning med 1,000 kronor.

147

Kommunala mellanskolor.

T sin ovannämnda skrivelse den 9 maj 1912 har överstyrelsen
rörande detta förslagsanslag, för åren 1911—1913 upptaget i riksstaten med

10,000 kronor, anfört, att en höjning däri inom den närmaste framtiden
torde visa sig oundgängligen erforderlig med hänsyn till den jämförelsevis
snabba ökningen av läroanstalter av ifrågavarande slag, vilken ökning
vore beioende på en del enskilda mellanskolors och högre folkskolors ombildning
till skolor av nu ifrågavarande typ. De kommunala mellanskolornas
antal, som under år 1911 uppgått till endast tre, en var åtnjutande
ett statsunderstöd för åren 1910—1912 av 4,800 kronor, eller tillhopa
14,400 kronor, uppginge på våren 1912 till 15, vilka åtnjöte eller
komme att tilldelas statsunderstöd under år 1912. Då enligt nådiga kungörelsen
den 8 december 1911 de från staten utgående understöd och
bidrag till . dylik skola kunde i normala fall beräknas komma att
uppgå till i runt tal 10,000 kronor, framginge härav, att redan för år
1912 berörda skolors behov skulle uppgå till omkring 150,000 kronor.
Att uppkomsten av nya kommunala mellanskolor underhåren 1914—1923
icke komme att äga rum i samma grad som under året 1912, torde med
sannolikhet kunna förutsägas; men under förutsättning av en sucessivt
skeende ökning med minst fem dylika skolor per år skulle antalet under
sista året av sagda tioårsperiod kunna beräknas uppgå till omkrino- 70
och skulle sålunda utgifterna för statsverket i och för understöd och bi-*
drag till skolor av nu ifrågavarande slag vid slutet av berörda tidsperiod
ej komma att understiga 700,000 kronor Sedermera

har överstyrelsen ytterligare meddelat, att 1913 års riksdagsbeslut
om understöd under vissa villkor åt parallelavdelning av årsklass
vid kommunal mellanskola skulle kunna antagas föranleda höjning i
anslaget med omkring 11,000 kronor från och med år 1914, 22,000 kronor
från och med år 1917 och 55,000 kronor från och med år 1924.

Med stöd av dessa beräkningar har beredningen upptagit ifrågavarande
anslag för år 1915 till 310,000 kronor samt häri beräknat eu årlioöknmg
med 55,000 kronor upp till 750,000 kronor år 1923.

Folkundervisningen.

Fo Iks kol eöv er styr el se.

Detta anslag har upptagits i enlighet med 1914 års stat.

148

Reservationsanslaget.

Vad först angår detta huvudsakligen för folkskoleseminarierna
avsedda anslag, har folkundervisningskommitténs ordförande, rektorn H.
Dahlgren, i skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet den 5
juli 1912 framlagt en beräkning rörande statens utgifter för nämnda
seminarier under nästkommande tioårsperiod. Denna beräkning har skett
under förutsättning dels av en sådan utvidgning av seminarieväsendet,
som nyssberörda kommitté föreslagit med hänsyn till föreliggande, behov
av lärarekrafter på folkskolans område, dels av en sådan ökning av
lärarekrafterna vid seminarierna samt förbättring av lärarnas löner och
seminarieelevernas stipendieunderstöd, som av kommittén förordats, dels
ock att anslagen till materiel, ved och ljus m. m. erhölle den.storlek, som
de redan ägde vid de i detta avseende bäst tillgodosedda seminarierna..

Materielanslagen vore till följd av undervisningens rikare utveckling
samt tillkomsten av nya och större seminariebyggnader stadda i stigande.
Att döma av senast beviljade dylika anslag för de nya enkelklassiga seminarierna
i Stockholm, Luleå och Växjö samt för det snart färdiga dubbelklassiga
seminariet i Göteborg kunde materielanslagen under den närmaste
framtiden sättas till omkring 9,000 kronor för ett enkelklassigt och omkring
15,000 kronor för ett dubbelklassigt seminarium. Efter den utvidgning
av seminarieväsendet, som genom de av folkundervisningskommittén
föreslagna nya seminarierna skulle komma att vinnas, skulle statsseminariernas
antal bliva 17, nämligen 9 manliga och 8 kvinnliga, och av de
17 seminarierna skulle 7, nämligen 4 manliga och 3 kvinnliga, vara dubbelklassiga.
De behövliga materielanslagen skulle alltså kunna beräknas
till sammanlagt 195,000 kronor.

Enligt redogörelse i nämnda kommittés betänkande uppginge seminariernas
lönestat för år 1911 med nu gällande lönesatser till 501,780
kronor. Med förstärkning av lärarepersonalen och höjning av lönerna i
enlighet med kommitténs förslag hade kommittén beräknat lönestaten för
samma år till 785,490 kronor. Fördelad lika på de nuvarande 15 enkelklassiga
seminarierna, gåve denna summa under de anförda förutsättningarna
i genomsnitt en lönestat för ett enkelklassigt seminarium av 52,370
kronor. Ett dubbelklassigt seminarium torde efter ungefärlig uppskattning
kunna anses kräva en ökning utöver det enkelklassiga seminariets
genomsnittsstat av inemot 3U, och i överensstämmelse härmed skulle dess
lönestat kunna sättas till i runt tal 91,500 kronor. Från omkring år
1919, då det sista av de nya seminarierna skulle vara färdigbyggt, skulle
följaktligen, därest de av folkundervisningskommittén förordade reformerna

149

blivit genomförda, seminariernas lönestat kunna approximativt beräknas
till 1,164,200 kronor. Till denna summa torde emellertid enligt rektorn
Dahlgrens mening böra läggas lärareavlöningar för ytterligare två klasser
(studentavdelningar), vilka avlöningar torde kunna sättas till 9,800 kronor
för vardera klassen, eller tillhopa 19,600 kronor, vadan seminariernas
framtida lönestat skulle uppgå till 1,183,800 kronor.

Kommittén hade yrkat en sådan förhöjning av de utgående stipendieunderstöden,
att stipendiebeloppen måtte komma att uppgå till i medeltal
200 kronor årligen för varje behövande elev och angivit, att det
nu utgående anslaget för sådant ändamål behövde ökas till 284,090 kronor.
Med den förut omförmälda utvidgningen av befintliga seminarier och
ökning av seminariernas antal skulle elevantalet komma att växa ungefär
i förhållandet 3: 5, vadan det framdeles erforderliga anslaget till stipendier
skulle kunna uppskattas till 474,000 kronor.

De årliga utgifterna för seminarieväsendet från år 1919 skulle alltså
kunna uppskattas till sammanlagt 1,852,800 kronor. Skulle emellertid
det ifrågasatta nya kvinnliga dubbelklassiga seminariet i Norrland ej komma
till utförande men i stället Umeåseminarict ombyggas till dubbelklassigt,
minskades dessa årliga utgifter till omkring 1,772,500 kronor.

Ifrågavarande reservationsanslag är å 1913 års stat uppfört med

791,415 kronor, sålunda fördelat:

seminarier för folkskollärares bildande..........kr. 617,165

stipendier för seminarieelever..............» 93,750

arvoden åt folkskoleinspektörer.............» 50,500

undervisningsmateriel in. in. för folkskolor........» 30,000

Summa kr. 791,415

Med ledning av rektorn Dahlgrens yttrande och med utgång från
1913 års siffror har beredningen, som emellertid ansett sig kunna antaga,
att den föreslagna utvidgningen av seminarieväsendet ej torde vara
i sin helhet genomförd redan år 1919, upptagit anslaget för år 1915
till 975,000 kronor och häruti beräknat en årlig ökning med 95,000
kronor det första året och 100,000 kronor de följande, varjämte beredningen,
då en omläggning av folkskoleinspektionen torde, såsom rektorn
Dahlgren i sitt yttrande även antytt, vara att under ifrågavarande period
motse, för sådant ändamål från år 1918 i anslaget beräknat en ytterligare
höjning med 75,000 kronor. Den i beredningens tablå för år 1923 upptagna
slutsumma utgör alltså 1,845,000 kronor, vilket belopp, enär häruti
ingå 125,000 kronor för arvoden åt folkskoleinspektörer och 30,000 kronor
till undervisningsmateriel för folkskolor, något understiger den summa
rektorn Dahlgren beräknat för senare delen av perioden.

150

Till utveckling av gymnastikundervisningen i folkskolorna.

Då beredningen inhämtat, att fråga föreligger om beredande av anslag
för detta ändamål, har härför beräknats ett årligt belopp av 100,000
kronor.

Lappmarks eoklesiastikverk, till undervisningsändamål.

I fråga härom hänvisas till vad som rörande detta anslag anförts
under rubriken »kyrkliga ändamål».

Undervisning för svenska barn i utlandet.

Härtill är å 1914 års stat anvisat ett belopp av 5,400 kronor. Beedningen
har häruti beräknat en successiv stegring med 3,000 kronor.

Anslagen till folkundervisningen i övrigt.

Rörande statens kostnader för folkskolorna har rektorn Dahlgren
i sitt förenämnda yttrande anfört följande:

i * i

1. Antalet lärarkrafter.

Efter en på grund av den offentliga statistikens uppgifter om lärarantalet
under åren 1890—1910 (eller, i fråga om ordinarie och e. o. folkskollärare,
åren 1894—1910) enligt vanligt förfaringssätt gjord beräkning
skulle det sannolika antalet lärarkrafter vid folk- och småskolorna under
åren 1914 och 1923 bliva följande:

	1914.	1923.
Ord. manliga folkskollärare..........	1
Ord. kvinnl. > .......... E. o. folkskollärare.............	1 9,606	12,097
Biträdande lär. vid folkskola.........	\|
Lär. i mindre folkskola........... Lärare i småskola..............	1 12,362	15,739

151

Beräkningen förutsätter, att skolväsendets utveckling skall fortgå i
samma tempo under de närmaste 13 åren som under de föregående 20
(resp. 16).

Jämföras två 14-årsperioder framåt och tillbaka från år 1909, fås:

1895.

1909.

Tillväxt.

1923.

Tillväxt.

Stegr. i
tillväxt
%■

Ord. mani. folkskollärare..........

Ord. kvinnl. > ..........

E. o. folkskollärare............

| 6,322

8,458

2,136

12,097

3,639

Biträd, lär. vid folkskola..........

Lär. i mindre folkskola..........

Lärare i småskola.............

| 7,636

10,893

3,257

15,739

4,846

2. Statsbidraget.

Tillväxten i statsbidragets storlek under den föreliggande tidsperioden
blir beroende av genomförda löneförbättringars beskaffenhet, av förändringar
i grunderna för statsbidragets utgående och av åtgärder för folkskoleväsendets
förbättring och innehåller därför så många ovissa faktorer, att
en försökt noggrannare beräkning icke synts mig giva någon tillförlitligare
föreställning än den, som kan erhållas genom aktgivande på förhållandena
under närmast föregående tid.

Statsbidraget för folkskoleväsendet, innefattande jämte sin huvudpost,
nämligen bidraget till läraravlöningar, även lönetillskott för den fortsatta
undervisningen och bidrag till avlöningen av vikarier samt bidrag till undervisningen
i slöjd och huslig ekonomi m. m., har under de 20 åren
1890—1909 varit följande:

År. , Statsbidrag. Tillväxt.

1890 ........... 3,994,079

91 ........... 4,103,530

92 ........... 4,199,800

93 ........... 4,306,993

94 ........... 4,393,353

95 ^ . 4,585,691

96 ........... 4,710,550

152

År. Statsbidrag. Tillväxt.

97 ........... 4,912,071

98 ........... 5,161,894

99 ........... 5,589,774

1900 ........... 5,721,964

v Öl........... 6,630,640 908,676

02 ... ........ 6,805,820

03 ........... 6,994,724

04 ............ 7,190,531

05 ........... 7,739,885

06 ........... 7,983,893

07 ........... 9,855,394 1,871,501

08 ........... 10,184,157

09 ........... 11,893,304 1,709,147

En blick på statsbidragets tillväxt under 14-årsperioden närmast
före 1909 torde vara tillräcklig för att giva en ungefärlig föreställning
om dess storlek vid slutet av den fram tidsperiod, som här är i fråga. Det
finnes väl nämligen intet skäl att antaga, att icke en liknande tillväxt
skulle komma att visa sig behövlig eller att bristande statstillgångar framdeles
mera ån hittills skulle lägga hinder i vägen för skolväsendets utveckling.
Man synes mig därför ock berättigad att tänka sig, att löneförbättringar
av åtminstone samma omfattning som de, vilka under den
förra perioden blivit vidtagna (åren 1900, 1906 och 1908), skola bliva
vidtagna under den senare.

Statsbidragets tillväxt från 1895 till 1909 har varit omkr. 7,308,000
kr. Stegringen i tillväxt under den följande 14-årsperioden synes snarare
böra komma att överstiga än understiga stegringen i lärarkårens tillväxt
(50—70 %), enär den del av statsbidraget, som ej utgår till ordinarie avlöningar
(bidrag till slöjd, huslig ekonomi m. m.), är stadd i synnerligen
rask ökning. Sättes stegringen till 70 f, skulle tillväxten under den senare
14-års perioden vara omkr. 12,400,000 kr. och statsbidragets belopp
år 1923 således omkr. 24,300,000 kr.

Denna summa torde vara att betrakta som ett minimum. Skulle,
såsom föreslaget varit, staten komma att bidraga med större procent av
grundlönen än hittills (90 / i stället för 66,67 %) och därjämte komma att
betala de ålders- och andra lönetillägg, som utöver grundlönen ingå i
avlöningen — en förändring som från synpunkten av landets ekonomi i
dess helhet icke innebure en ökning av kostnaderna för skolväsendet —
blefve den ifrågavarande summan givetvis väsentligt större. Vidare må

153

erinras därom, att bland reformer, som för närvarande stå på dagordningen
och av hänsyn ej minst till vårt folks ekonomiska uppfostran från alla håll
ivrigt påyrkas, är en reform av fortsättningsskolan och att genomförandet
av en sådan näppeligen är möjlig utan ökning av statens bidrag till kostnaderna
för denna gren av skolväsendet.

_ Riktigast synes mig vara att för de 10 åren 1914—1923 räkna med
en stigande årlig kostnad för folkskolorna av 19—30 millioner kronor.

3. Övriga kostnader för folkskoleväsendet.

Övriga grenar av folkbildningsvåsendet äro i jämförelse med de nu
avhandlade av mindre betydelse från statsutgifternas synpunkt. För folkhögskolorna
har statsbidraget blivit höjt vid innevarande års riksdag,
likaså, för folkbiblioteken. Det återstår mig här blott att erinra därom,
att till de uppgifter, som för närvarande äro under behandling av folkundervisningskommittén,
höra bl. a. utarbetandet av förslag om folkskoleinspektionens
omläggning,. så att inspektörstjänsterna för sina innehavare
bliva huvudsysslor och ej, såsom de ännu till huvudsaklig del äro, bisysslor,
samt utarbetande av förslag om inrättandet av en överstyrelse för
folkbildningsvåsendet. Såväl det ena som det andra av dessa förslag skall
för sitt genomförande kräva en viss ökning i hittillsvarande statsutgifter.»

Utgifterna å anslaget till folkundervisningen, frånsett reservationsanslaget,
utgjorde år 1901 6,586,000 kronor och hade år 1911 stigit till

12,864,000 kronor, motsvarande i medeltal en årlig ökning om ungefär
972 procent å förstnämnda belopp. Den ojämförligt största posten bland
dessa utgifter äro lönetillskotten åt lärare vid folkskolor och småskolor,
som utgjorde år 1901 5,970,000 kronor och år 1911 11,100,000 kronor.
Men även övriga utgiftsposter, bland vilka de största äro anslagen till
befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter
bosatta finnar, till understöd åt folkhögskolor, till understöd för avlönande
av lärare vid fortsättningsskolan, till undervisning i slöjd och i huslig
ekonomi m. m., hava stigit betydligt, nämligen från 616,000 kronor år
1901 till 1,764,000 kronor år 1911. I 1913 års stat är anslaget till folkundervisningen,
reservationsanslaget oberäknat, upptaget med omkring 13
millioner kronor. Då 9V2 procent härå utgör omkring 1,200,000 kronor,
hade beredningen ursprungligen beräknat den årliga stegringen i anslaget
till detta belopp; och skulle anslaget med en sådan ökning småningom
växa till 25 millioner kronor år 1923, eller alltså till ett belopp tämligen

20—140497 I

nära motsvarande det rektorn Dahlgren beräknat under förutsättning, att
statens andel i lärarlönerna ej. komme att stiga över nuvarande 662/3 procent.

Enligt de förutsättningar, som lågo till grund för 1913 års riksdags
beslut om brännvinsförsäljningsmedlens indragning till statsverket, skall
emellertid såsom gottgörelse för de indragna kommunandelarna av nämnda
medel anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor med
ingången av år 1915 ökas, så att tillskottet motsvarar 90 % av den kontant
utgående minimibegynnelselönen jämte ersättning för samtliga miniiniålderstilläggen.
För år 1911, då statsbidraget till lärarlönerna uppgick
till 11,100,000 kronor, skulle en dylik förändring i grunderna för statsbidragets
utgående hava medfört en utgiftsökning å omkring 3,880,000
kronor. Med avseende å den stegringstendens, statsbidraget under föregående
tid utvisat, synes i nämnda belopp böra för varje av de efter 1911
följande åren beräknas eu ökning med 8 procent därav eller alltså 310,000

kronor. .

På grund av dessa beräkningar både beredningen kommit till det
resultat, att ifrågavarande utgiftspost för folkundervisningen borde upptagas
till 20,520,000 kronor år 1915 med successiv stegring till 32,600,000

O 77

kronor år 1923.

Då emellertid frågan om ny lönereglering för folkskollärarna är
under behandling av den för närvarande arbetande lärarlönenämnden,
bär det befunnits ömkligt att inhämta yttrande även från denna
nämnd, som i anledning härav till beredningen ingivit beräkningar
utvisande att de av nämnden tilltänkta lönebestämmelserna skulle, med
beräkning jämväl att staten höjer sitt tillskott i begynnelselönen till 90 %
därav samt åtager sig hela kostnaden för minimialderstilläggen, kunna
antagas betinga en ökning i anslaget »lönetillskott .åt lärare vid folkskoloi
in. m.» till 26,662,000 kronor år 1915 och 32,362,000 kronor år 1923.
Om härtill läggas de av beredningen beräknade, under »anslaget i övrigt»
inbegripna utgifterna för understöd åt folkhögskolor, till undervisning i
slöjd och huslig ekonomi, bidrag till vikarieavlöning in. m., skulle siffrorna
för folkundervisningen, frånsett anslaget till folkskoleöverstyrelsen
och det för seminarierna avsedda reservationsanslaget, stiga år 1915 till
omkring 28,600,000 kronor och år 1923 till omkring 35,360,000 kronor.
Beredningen, som anser sig böra räkna med möjligheten av att en lönereglering
av den utav lärarlönenämnden tilltänkta omfattning kommer att
under ifrågavarande period genomföras och som därför höjt sin slutsiffra
för år 1923 å »anslaget i övrigt» till ovan berörda belopp av 35,360,000
kronor, har emellertid förutsatt, att en dylik löneförhöjning endast kommer
att med en del av sitt belopp träda i verket redan vid periodens början,

155

och har därför fördelat dess verkan över hela perioden sålunda, att »anslaget
i övrigt» upptagits till 22,200,000 kronor år 1915, varefter beräknats °en
jämnt fortgående ökning med 1,645,000 kronor om året.

G. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek.

Med tillämpning av de vid 1912 års riksdag för detta understöds
utgående fastställda nya grunder beräknades utgifterna å detta anslag för
år 1913 till 170,000 kronor. Detta belopp har beredningen antagit behöva
under periodens lopp höjas till 200,000 kronor, vilken höjning
beräknats från och med år 1918.

Populärvetenskapliga föreläsningar i folkbildningssyfte.

Chefen för ecklesiastikdepartementet har meddelat, att han, så vitt
nu kunde bedömas, ansåge detta anslag, som å 1914 års stat är uppfört
med 270,000 kronor, kräva den successiva höjning, som beredningens tablå
utvisar.

Till föreläsningskurser, anordnade från universiteten i Uppsala och Lund.

Härtill är beräknat samma belopp som enligt 1913 års stat.

Till understöd åt föreningar, som anordna orkestermusik för allmänheten m. m.

Musikaliska akademien har härom anfört, att enligt dess mening de
statsunderstödda orkestrarnas antal, som för närvarande vore två, borde
för förverkligande av tanken att landet runt bereda befolkningen tillfälle

att i någon, mån komma i åtnjutande av de med anslaget åsyftade för månerna,

intill år 1920 småningom ökas till tio, alltså med två vartannat
år från och med år 1914.

Beredningen har ansett sig kunna antaga, att denna ökning komme

att inskränka sig till en orkester vartannat år, i följd varav och då

det beräknade statsbidraget till varje orkester utgör 14,000 kronor, anslaget
upptagits på sätt beredningens tablå utvisar.

H. Åbuorinundervisningeu.

Till befrämjande av dövstumundervisningen.

Utgifterna å detta förslagsanslag, i riksstaten uppfört med 200,000
kronor, hava till följd av fortgående minskning i antalet dövstumma nedgått
från 208,000 kronor år 1901 till 166,000 kronor år 1911. Hos
Kungl. Maj:t gjordes år 1908 av ombud från samtliga dövstuinskoldistrikt
framställning om höjning av det per elev utgående årliga statsbidraget,
för närvarande 250 kronor för varje barn, som vid dövstumskola åtnjuter
underhåll, och 125 kronor för annat i dylik skola intaget barn, vilken
framställning emellertid icke föranledde till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Visserligen synes det, såsom styrelsen för första dövstumskoldistriktet i
avgivet yttrande framhållit, ej osannolikt, att inom loppet av tio åi förnyad
framställning om statsbidragets ökning koinmer att göras och måhända
vinna statsmakternas bifall. Men med hänsyn till den fortgående
minskningen i antalet dövstumma barn har även under dylik förutsättning
anslaget ansetts kunna bibehållas vid sitt nuvarande belopp.

Kyrklig själavård åt dövstumma.

Då av detta förslagsanslag å 14,000 kronor hittills icke ens hälften
tagits i anspråk, har någon höjning i anslagets belopp ej ansetts erforderlig.

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.

Institutets rektor har i avgivet yttrande anfört, att en del förhöjniugar
vore att motse i institutets stat. ökade pris på livsmedel, bränsle,
reparationsarbeten o. d. måste nämligen inverka på staten, varjämte de
för såväl elementarlärare som folkskollärare ifrågasatta löneregleringarna
torde sträcka sina verkningar även till institutet.

I anslaget, för närvarande utgående med 74,200 kronor, har beredningen
med hänsyn till vad sålunda anförts beräknat en ökning med.

10,000 kronor från och med år 1916.

Till bekostande av elevers vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
ävensom åtföljande vårdares resor å statens järnvägar.

Detta anslag å 2,000 kronor, som visat sig lör ändamålet tillräckligt,
har upptagits med oförändrat belopp.

157

Förskolan för blinda i Växjö.

I enlighet med vederbörande skolstyrelses förslag har i detta anslag
endast beräknats höjning med 600 kronor, att inträda år 1916.

Bidrag till avlönande i vissa fall av vikarie för lärare och lärarinnor vid blindundervisningsanstalterna
å Tomteboda och i Växjö.

Då detta anslag, för närvarande å 1,200 kronor, visat sig otillräckligt,
har detsamma upptagits med ett till 1,700 kronor höjt belopp.

Till blind- och dövstumundervisningen i övrigt.

Härtill är för år 1914 å extra stat anvisat ett belopp av i runt
tal 50,000 kronor, varav 20,000 kronor avsetts för hantverksskolan i
Kristinehamn för blinda. Då styrelsen för denna skola anmält behovet
av höjning i sistnämnda belopp, hava de extra anslagen under ifrågavarande
rubrik upptagits för år 1915 till 58,000 kronor, vari sedermera
beräknats successiv höjning till 66,000 kronor.

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn.

I avgivet yttrande har inspektören för sinnesslöanstalterna anfört,
att i dessa anstalter komme att finnas från och med år 1915 1,080 skolelever
och 585 arbetshemselever samt från och med år 1917 1,090 skolelever
och 600 arbetshemselever. Under förutsättning att beloppen av nu
utgående statsbidrag för år — nämligen 250 kronor för skolelev, som i
anstalten åtnjöte underhåll, 125 kronor för skolelev, som allenast åtnjöte
undervisning, och 100 kronor för arbetshemselev — förbleve oförändrade,
kunde man, då det av skoleleverna blott vore 20, som åtnjöte allenast
undervisning, beräkna statsbidragets sammanlagda belopp per år från och
med 1915 till 326,000 kronor och från och med 1917 till 330,000 kronor.
Emellertid hade inspektören för avsikt att hos Kungl. Maj:t göra framställning
om att statsbidraget för arbetshemselev måtte höjas till 200
kronor samt att ett bidrag av 100 kronor måtte få utgå för i enskilt
hem utackorderad arbetselev, och om detta förslag vunne statsmakternas
bifall, kunde statens utgifter för ifrågavarande ändamål beräknas för vartdera
av åren 1915 och 1916 till 390,000 kronor och för den därpå följande
tiden till 400,000 kronor för år.

Beredningen har ansett sig böra upptaga anslaget i enlighet med
sistnämnda beräkning.

158

Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende försummade barn.

Utgifterna å detta förslagsanslag, för närvarande i riksstaten upptaget
med 70,000 kronor, hava utgjort år 1908 omkring 61,000 kronor,
år 1909 omkring 82,000 kronor, år 1910 omkring 76,000 kronor, år
1911 omkring 65,000 kronor och år 1912 omkring 70,000 kronor.

Beredningen har förutsatt, att utgifterna kunna komma att under
nästa tioårsperiod småningom stiga till 100,000 kronor.

Drottning Sofias stiftelse.

Sedan fråga uppkommit därom, att denna stiftelse, som avser uppfostran
och vård av blinda, som tillika lida av annat lyte, såsom dövhet,
lamhet m. m., skulle övertagas av staten, hava de för utredning av denna
fråga utsedda kommitterade uppgjort förslag till utgiftsstat, slutande å

125.000 kronor, för ett beräknat elevantal av 170. Då emellertid kommitterade
tänkt sig, att vederbörande landsting skulle för varje vid anstalten
intaget barn betala omkring 200 kronor årligen, borde alltså från
förenämnda utgiftssumma dragas 34,000 kronor, varefter återstående

91.000 kronor utgjorde det belopp, vartill statens årliga kostnader för
anstalten kunde beräknas uppgå.

Beredningen har i följd härav å ordinarie stat under åttonde huvudtiteln
upptagit ett anslag å sistnämnda belopp för ifrågavarande ändamål. I.

I. Den tekniska undervisningen.

De tekniska läroverken.

Med ledning av yttranden, som avgivits av tekniska högskolans
lärarekollegium, av styrelsen för Chalmers tekniska läroanstalt och av
kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande och med hänsyn
jämväl till det å 1914 års riksstat anvisade belopp har beredningen
upptagit utgifterna för den tekniska undervisningen för år 1915 till

980,000 kronor, vari för år 1916 beräknats en höjning med 342,000 kronor
för genomförande av föreslagen omorganisation av den lägre tekniska undervisningen
samt sedermera för vart och ett av de följande åren en ökning
med 50,000 kronor.

159

J. Åtgärder för fysisk utbildning.

Gymnastiska centralinstitutet.

Direktionen för detta institut har meddelat, att enligt det förslag till
institutets omorganisation, som uppgjorts av den för sådant ändamål tillsatta
kommitté, årskostnaden för institutet kunde beräknas, utöver nuvarande
belopp, stiga med 48,000 kronor år 1916 och ytterligare 64,400
kronor år 1918. ,

Beredningen har upptagit anslaget i enlighet härmed.

Till understödjande av idrotten (gymnastiken) i landet.

För liknande ändamål har beredningen ansett sig böra för varje år
under perioden beräkna enahanda belopp som det i 1914 års stat upptagna,
eller 100,000 kronor.

K. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst in. in.

Förutom ordinarie anslaget å 45,000 kronor till resestipendier samt
läroböckers, tidskrifters och lärda verks utgivande äro under denna rubrik
i 1914 års stat uppförda extra anslag å tillhopa 69,132 kronor. Med avseende
härå och då nyssnämnda anslag till resestipendier in. m. enligt uttalande
av chefen för ecklesiastikdepartementet borde för att bliva tillräckligt
för att tillfredsställa berättigade anspråk lämpligen höjas till 60,000
kronor om året, har beredningen under ifrågavarande rubrik beräknat ett
utgiftsbelopp å 130,000 kronor.

L. Diverse.

Ålderstillägg.

Utgifterna å detta anslag, i 1914 års stat uppfört med 150,000
kronor, utgjorde exempelvis år 1903 omkring 126,000 kronor och år
1911 omkring 151,000 kronor. Beredningen har upptagit anslaget för år
1915 med 163,000 kronor och häri för följande tid till 1923 beräknat eu
årlig ökning med 3,000 kronor.

160

Extra lönetillägg.

Detta anslag har antagits komma att under senare delen av perioden
upphöra.

Rese- och traktamentspenningar.

Härom har statskontoret anfört, att denna utgiftstitel under senare
tid företedde två perioder med på det hela konstanta utgifter, nämligen
1891—1906 med eu medelutgift av 7,400 kronor och 1906 1911 med en

inedelutgift av omkring 16,000 kronor. Den betydande höjningen från
den förra perioden till den senare vore föranledd av kostnaderna för de
inspektionsresor, som företoges av chefen och ledamöterna i överstyrelsen
för rikets allmänna läroverk. Att ifrågavarande utgifter komme att i
någon mån ytterligare stiga, därpå finge man väl vara beredd; men statskontoret
antoge, att de under tioårsperioden 1914—1923 komme att stanna
vid i medeltal 20,000 kronor.

Med avseende härå har anslaget upptagits till nyssnämnda belopp.

Skrivmaterialier och expenser, ved in. m.

Med ledning av erfarenheten från den gångna tiden har detta anslag
för år 1915 upptagits till 100,000 kronor, varuti sedermera en årlig
ökning med 5,000 kronor beräknats.

Till bestridande av tryckningskostnader.

I detta anslag, för år 1913 beräknat till omkring 15,000 kronor,
har beredningen beräknat eu årlig ökning å 900 kronor med 18,000 kronor
såsom utgångssiffra för år 1914.

Till ersättande av vissa av statskontoret utgivna förskott.

Med ledning av erfarenheten från den gångna tiden har härtill beräknats
ett årligt belopp av 115,000 kronor.

Extra utgifter.

Detta anslag har upptagits med oförändrat belopp.

161

Tillskott till kyrkofonden.

Jämlikt lagen om indragning till statsverket och avskrivning av
prästerskapets tionde samt om ersättning därför den 7 december 1910 skall
ersättning för de enligt denna lag till statsverket indragna avgifter årligen
inlevereras från statsverket till kyrkofonden. Enligt gjord beräkning, intagen
i 1908 års riksdags särskilda utskotts, betänkande i ärendet, skulle
denna ersättning, efter avdrag av vad vederbörande församlingar både att
till statsverket inbetala, för åren 1916—1923 uppgå till de belopp, som av
beredningen upptagits för ifrågavarande utgiftstitel.

Undervisningsanstalter för vanföra.

Av detta anslag, som i 1914 års riksstat är upptaget under sjätte
huvudtiteln, utgår _ statsbidrag med årligt belopp av 125 kronor för
varje elev, som vid dylik anstalt åtnjuter undervisning, samt därutöver
för varje elev, åt vilken anstalten anskaffar förmån av middagsspisning
eller bostad och fullt underhåll, ett däremot avpassat belopp, dock e^
överstigande 125 kronor.

Inspektören för ifrågavarande anstalter har beräknat antalet elever,
som vid sådan anstalt åtnjuta bostad och fullt underhåll, under åren
1923 till 124, vartill komme 57 elever, som förutom undervisning
vid dylik anstalt finge middagsmåltid, och för vilka statsbidraget kunde
beräknas till 187 kr. 50 öre för var. Enligt denna beräkning skulle under
ifrågavarande tioårsperiod för ändamålet erfordras ett årligt anslag av

42,000 kronor, varjämte under ett av de första åren i perioden torde
krävas ett tillfälligt anslag å 20,000 kronor såsom byggnadsbidrao- åt
föreningen för bistånd åt vanföra i Skåne.

Beredningen har beräknat anslaget i enlighet härmed.

Till bidrag för uppförande i Berlin av en svensk kyrka.

Pastorn i Victoriaförsamlingen i Berlin har erinrat, att staten förut
anslagit till svenska kyrkobyggnaden i London 100,000 kronor, till motsvarande
ändamål i Paris 124,000 kronor och i Köpenhamn 80,000 kronor.
Då. för nämnda kyrkobyggnader den svenska allmänhetens givmildhet
tagits mycket starkt i anspråk, torde därigenom Berlinförsainlingens utsikter
till rikliga frivilliga gåvor för kyrkobyggnad sfonden hava förminskats,
varför församlingen säkerligen vid sitt kyrkobygge måste räkna med
statens mellankomst i minst lika hög grad som den svenska församlingen

21—1404B7 I

182

i Paris och därför behöva en gång göra ansökning om statsanslag å
inemot 125,000 kronor.

Beredningen har med hänsyn till ovanberörda riksdagsbeslut^ tör
sådant ändamål beräknat en utgift å nämnda belopp, fördelad på åren
1917 och 1918.

Till oförutsedda utgifter.

Härtill har beräknats ett med 50,000 kronor om året växande anslag.

Nionde huvudtiteln.

A. Departementet.

Jordbruksdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli.

Härtill är för år 1914 anvisat å ordinarie stat ett belopp av 59,300
kronor och å extra ordinarie stat 15,910 kronor, alltså tillhopa 75,210

kronor. . . „ 0

Beredningen har i detta anslag beräknat samma stegring som i flaga
om motsvarande anslag under åttonde huvudtiteln, eller alltså årlig ökning
med ungefär 3 procent.

B. Lantbruksstyrelsen.

Anslaget härtill utgår för år 1914 med 57,600 kronor, varjämte till
anställande av ingenjörsbiträden hos styrelsen under året anvisats 6,500

kronor. .

I avgivet yttrande har lantbruksstyrelsen anfört, hurusom det vore

att förutse, att under ifrågavarande period styrelsen, för att motsvara de
stegrade anspråk, som kunde ställas på densamma, behövde utvidgas med
dels eu andra gradens tjänsteman på kanslibyrån, dels en första gradens
tjänsteman å var av styrelsens tre övriga byråer, dels ock en registrator
i första lönegraden, för vilka ändamål krävdes en anslagshöjning av
21,800 kronor. Under förutsättning att nyssnämnda registratorstjänst
komme att tilldelas styrelsens nuvarande e. o. registrator, skulle styrelsens
expensanslag icke behöva ökas med mer än 6,000 kronor.

163

Med avseende härå har beredningen beräknat anslaget till lantbruksstyrelsen
från och med 1915 till 63,600 kronor, från och med 1918
till 74,400 kronor och från och med 1921 till 85,200 kronor.

C. Lanthushållningen.

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.

Det ordinarie anslaget härtill utgör för år 1913 332,000 kronor,
varav 121,100 kronor utgå till centralanstalten för försöksverksamheten
på jordbruksområdet och 120,000 kronor till premiering av nötboskap.

I skrivelse den 28 mars 1912 har styrelsen för nämnda centralanstalt
framhållit, hurusom denna anstalt under de närmaste åren torde
kräva följande ökning i statsanslag, nämligen:

för avdelningen för jordbruk.........kr. 35.000

* * » husdjursskötsel och mejeriväsen » 7,000

» » » botanik.......... 500

» » » entomologi.........» 3,000

* » » bakteri ologi........ 3,100

till allmänna utgifter.............. 8 500

» löner..............■■■ ! > 16^950

Summa kr. 74,050

samt under senare delen av tioårsperioden ytterligare tillhopa 8 200
kronor för avdelningarna för kemi, för husdjursskötsel och mejeri väsen
samt för bakteriologi.

Vidare har lantbruksstyrelsen anfört, att ovanberörda till nötboskapspremieringar
anvisade belopp å 120,000 kronor visat sia- betydlio-t
understiga de av hushållningssällskapen för ändamålet anslagna medel,
som för år 1910 uppgingo till 228,670 kronoor, oaktat flera sällskap sett
sig nödsakade att inskränka kostnaden. Åtminstone under periodens
senare år borde därför statens bidrag höjas till 150,000 kronor per år.

•1 v. avseende å vad sålunda förekommit har beredningen i anslå »-et
till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar beräknat
höjning fiån och med år 1915 med 82,250 kronor och från och med år
1919 med ytterligare 30,000 kronor.

164

Lantbruksingeniörer och deras biträden.

I detta anslag, för närvarande å 91,800 kronor, har lantbruksstyrelsen
ansett böra beräknas den höjning, som kunde betingas av en behövlig ökning
i antalet lantbruksingeniörer, såväl ordinarie som extra. En sådan
ökning syntes, att döma av de under senare åren allt talrikare rekvisitionerna0
om biträde av dessa tjänstemän, inom den närmaste tiden bliva
nödvändig, varvid kunde antagas, att antalet ordinarie lantbruksingeniö
rer ökades från 22 till 24, så att hela antalet komme att motsvara en
inom varje län, samt antalet extra ingeniörer från 3 till 5. Den årliga
kostnaden härför skulle uppgå till 13,000 kronor, oatsett ålderstilläggcn
åt de nya lantbruksingeniörerna.

Beredningen har i anledning härav från och med år 1916 beräknat
en höjning i anslaget med 13,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och. lan t man nan är in g ar.

Härtill är för 1913 å ordinarie stat anvisat ett belopp av 588,340
kronor.

I detta anslag har lantbruksstyrelsen för sm del för nästa tioårsperiod
ej förutsatt annan höjning än

till undervisningsmateriel vid Ultuna lantbruksinstitut.....

till ökning i anslaget till trädgårdsskolan vid Alnarp.....

till undervisningsmateriel vid samma skola.........

till ökade anslag åt övriga trädgårdsskolor......• • • •

Summa

kr. 2,000
» 1,500
» 500

> 2,000

kr. 6,000

Beredningen, som för sin del funnit antagligt, att anslagsökningen
för ifrågavarande ändamål kommer att uppgå till väsentligt högre belopp,
nå^ot som också bestyrktes av 1914 års riksstat, däri anslaget uppförts
med 603,500 kronor, har ansett sig böra beräkna en årlig stegring i anslaget
med 12,000 kronor.

Till den högre lantbruksundervisningen..

Med ledning av uppgifter, som lämnats av de för lantbrukshögskoleundervisningens
ordnande tillkallade sakkunniga, har från och med år
1916 beräknats ett årligt anslag av 125,000 kronor till ifrågavarande ändamål.

165

Till undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

Detta anslag har upptagits med oförändrat belopp.

Till hovbeslagsskolan vid Alnarp.

Detta nya anslag har för hela perioden upptagits till samma belopp
som det i 1914 års stat uppförda.

Till föreläsningskurser för lantbrukslärare m. fl.

Anslag till dylika kurser, vilka synas återkomma med några års
mellanrum, hava beräknats för åren 1916, 1919 och 1922.

Till utbildningskurser för kontrollassistenter.

Med stöd av ett utav lantbruksstyrelsen gjort uttalande har i detta
anslag, för närvarande å 14,800 kronor, för senare delen av perioden beräknats
höjning till 18,100 kronor.

Till utbildningskurser för ladugårdsförmän.

Härtill beviljades medel första gången av 1912 års riksdag, som
anvisade ett belopp av 18,800 kronor, avsett för 100 elever.

Beredningen, som förutsatt, att antalet elever kommer att småningom
stiga, har i anslaget beräknat en årlig ökning av 1,700 kronor, avsedd
för 10 nya elever under vart år av perioden.

Till avlöning åt jordbrukskonsulenter.

Detta anslag utgår för närvarande med 60,000 kronor, vilket belopp
är avsett för 12 konsulenter i Norrland och Dalarna samt 12 konsulenter
i mellersta och södra Sverige.

Enligt lantbruksstyrelsens mening bör antalet konsulenter i denna
senare del av riket i mån av behov ökas till 15 och anslaget för sådant
ändamål för de fem senare åren av tioårsperioden höjas med 7,500 kronor.

Till avlöning åt vandringsrättare.

Aven i detta anslag, för närvarande utgående med 27,000 kronor,
har lantbruksstyrelsen ansett höjning erforderlig med det belopp, beredningens
tablå utvisar.

166

Till en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning.

Lantbruksstyrelsen har ansett dennes avlöningsförmåner komma
att förbliva oförändrade.

Till statsbidrag åt lantbrukshushållningsskolan vid Bimforsa.

Till statsbidrag åt lantbrukshushållningsskolan vid Brogård.
Dessa anslag hava upptagits med oförändrade belopp.

Hästavelns förbättrande.

Härtill är för år 1913 anvisat å ordinarie stat ett belopp av 292,120
kronor och å extra stat 4,630 kronor.

Stuteriöverstyrelsen har i skrivelse den 30 april 1912 anmält, att
styrelsen tillstyrkt af tillkallade sakkunniga framställda förslag om anslagets
höjning med 20,000 kronor för tillvaratagande och utveckling av
sådana i vårt land förekommande s. k. lanthästar, som kunde innefattas
inom ramen av begreppet »inhemska häststammar», 40,000 kronor för att
utdelas såsom vandringspris för ston av ädelt slag, 25,000 kronor till anordnande
av unghingstbeten, anställande av konsulenter i hästavelsfrågor
samt understödjande av föreningar i hästavelssyfte, samt 10,000 kronor
till understödjande af stamboksarbeten, alltså tillhopa 95,000 kronor.
Vidare har styrelsen ansett att, oberoende av nu omförmälda förslag, förhållandena
antagligen komme att inom ifrågavarande tidsperiod påkalla
ytterligare ökning av anslaget till prisbelöningar för hästar med omkring
40,000 kronor i sammanhang med omläggning av preinieringsväsendet.

I anledning av vad sålunda förekommit har beredningen i anslaget
till hästavelns förbättrande beräknat höjning med 95,000 kronor från och
med år 1915 och ytterligare 40,000 ki''onor från och med år 1919.

Till förekommande och hämmande av smittosamma sjukdomar bland husdjuren.

Utgifterna å detta anslag, vilket i 1914 års stat är uppfört med

50,000 kronor, uppgingo år 1910 till omkring 70,000 kronor och år 1911

167

till icke mindre än 152,000 kronor till följd av den under året gängse
mul- och klövsjukan. T enlighet med ett av medicinalstyrelsen framställt
förslag har anslaget för nästa tioårsperiod beräknats till 100,000 kronor
om året.

Till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.

Härom har lantbruksstyrelsen anfört, att kostnaderna för tuberkuloskampens
bedrivande under senare år uppgått till i runt tal 85,000
kronor årligen. För ett vart av de första fem åren av nästa tioårsperiod
kunde detta belopp beräknas vara tillräckligt, men för vart och ett av
därpå följande fem år kunde ett belopp av 100,000 kronor anses erforderligt.

Beredningen har upptagit anslaget i enlighet härmed.

Till understöd åt den svenska mosskulturföreningen.

Detta anslag höjdes från och med år 1906 från 15,000 kronor till

20,000 kronor, från och med år 1910 ytterligare till 35,000 kronor samt
av 1913 års riksdag till 50,000 kronor.

Beredningen har antagit, att föreningen under periodens lopp kommer
att behöva högre statsunderstöd, varför i anslaget beräknats ökning
med 10,000 kronor år 1917 och ytterligare 5,000 kronor år 1920.

Till understöd åt frökontrollanstalter.

Härom har lantbruksstyrelsen erinrat, att detta anslag sedan år
1886 utgått med 10,000 kronor årligen. Från olika håll hade fråga väckts
om höjning av anslaget. Dessutom hade av styrelsen gjorts framställning
om upprättande av en med bidrag av statsmedel understödd normalanstalt
i Stockholm, vilket förslag ännu vore beroende på Kungl. Maj:ts prövning.
Då det för fi’ökontroilens utveckling vore av största vikt, att en
dylik anstalt inrättades, borde man beräkna härför ett årligt anslag av

10,000 kronor och möjligen ett till 15,000 kronor höjt bidrag till de
nuvarande anstalterna.

Med hänsyn härtill har beredningen upptagit ifrågavarande anslag
till 20,000 kronor från och med år 1915 och 25,000 kronor från och med

år 1917.

168

Till befordrande av den inhemska klöver- och gräsfröodlingen.

Lantbruksstyrelsen har anfört, hurusom vid frö utställningar är 1911
voisat sig, att man kunde producera prima frö så långt upp som i Dalarna,
Ångermanland m. fl. trakter, varför det vore att hoppas, att ifrågavarande
fröodling inom närmaste tiden skulle i hög grad utvecklas. Styrelsen
har på grund härav förutsatt, att anslaget, för närvarande utgående
med 15,000 kronor, inom närmaste tiden borde ökas, vartill även komme,
att intresset för inhemsk odling av de viktigare köksväxternas frö
mer och mer stegrades, varför styrelsen beräknat en ökning av 8,000
kronor, eller 5,000 kronor för odling av foderväxt- och 3,000 kronor för
köksväxtfrö.

Beredningen har i anledning härav från och med år 1916 upptagit
anslaget till 23,000 kronor.

Till en statskonsulent i fröodling.

Anslaget har upptagits med oförändrat belopp, 6,500 kronor.

Till Sveriges utsädesförening.

För den händelse utsädesföreningen i Svalöv komme att helt övertagas
av staten, har lantbruksstyrelsen beräknat, att ett årligt belopp
av 85,000 kronor bleve för uppehållande av dess verksamhet erforderligt.

Då emellertid frågan om statens övertagande av denna anstalt blivit,
åtminstone för de närmaste åren, undanskjuten, har anslaget till och med
år 1917 upptagits till det i 1914 års stat uppförda beloppet.

Till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket.

Lantbruksstyrelsen har erinrat, att detta anslag under senaste åren
utgått med årligt belopp av 250,000 kronor. Intresset för dessa för landet
så viktiga åtgärder hade städse varit i stigande år efter år, och hade
hushållningssällskapens egna utgifter för detta ändamål, som under år
1910 uppgått till omkring 174,724 kronor, varit i ständigt stigande.
Under nästa tioårsperiod borde statsbidraget år efter år höjas, så att man
kunde beräkna, att efter 10 år anslaget borde utgå med 300,000 kronor.

På grund härav och med hänsyn jämväl till den vid 1913 års riksdag
vidtagna höjning av anslaget till 270,000 kronor har beredningen
beräknat anslaget på sätt tablån utvisar.

169

Till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland och
Dalarna (norrländska afdikningsanslaget).

Till d:o av d:o inom andra delar av riket (allmänna avdikningsanslaget).

Anslagen till utdikning av sänka marker hava stigit från 400,000
kronor år 1901 till 1,550,000 kronor år 1918, vilket belopp bibehållits i
1914 års stat.

Lantbruksstyrelsen har framhållit, hurusom i betraktande därav
dels att i styrelsen ännu funnes inneliggande ansökningar om bidrag ur
norrländska avdikningsanslaget, inkomna efter år 1909 och representerande
. ett anslagsbelopp av 2 å 8 millioner kronor, vilka ärendens expediering
helt naturligt borde, för att ej i lika mån orsaka dröjsmål i
behandlingen av alltjämt inkommande nya ansökningar, genom anslagets
ökning såvitt möjligt påskyndas, dels även att antalet ansökningar°om
erhållande av bidrag från de för såväl Norrland som övriga Sverige härför
tillgängliga fonder årligen ökats, en ytterligare höjning av ifrågavarande
anslag under kommande år borde beräknas. Härtill Lomme även, att
hänsyn borde tagas till den möjligheten, att staten, för förhindrande av
den från större mosskomplex hotande faran av försumpningens fortskridande
över närbelägen mark, funne sig böra anslå medel ”till inköp av
sådana mossar i och för deras utdikning, förnämligast i sådana fall, där
vidtagandet av effektiva åtgärder mot försumpningens överhandtagande
och utbredande måste anses överstiga de enskilda jordägarnas krafter, då
nämligen den direkta vinst, som av dessa företag kunde beräknas, i allmänhet
bleve synnerligen ringa i förhållande till de erforderliga kostnaderna.

Med hänsyn härtill ansåge lantbruksstyrelsen, att man kunde förutse
en stegring uti ifrågavarande anslag till 2 millioner kronor; och har
beredningen i sin tablå beräknat en successiv ökning av anslagen upp
till nämnda belopp.

Till torvtjänstemännen.

Till en torvskola.

Till åtgärder för tillgodogörande av torvmossarna.

Lantbruksstyrelsen har antagit, att någon ökning i dessa anslag ej
vore att under perioden motse.

22—140497 i

170

Befrämjande av husslöjden.

Lantbruksstyrelseu har antagit, att detta anslag, för närvarande utgående
med 25,000 kronor, komme att under senare hälften av ifrågavarande
period behöva höjas till 50,000 kronor.

Övriga anslag till lanthushållningen.

Dessa hava med stöd av uttalanden från lantbruksstyrelseu upptagits
med oförändrade belopp.

D. Fiskeriväsendet.

Fiskerinäringens understöd.

Lantbruksstyrelsen har beräknat, att under periodens lopp höjning
i detta anslag bleve erforderlig med 8,000 kronor, för ökning av fiskeritjänstemännens
avlöning och 5,000 kronor för ökning av de till hushållningssällskap
och landsting utgående bidrag till fiskeriadministrationen
och fiskets befrämjande.

Beredningen har beräknat förstnämnda ökning från och med år
1915, den senare från och med år 1920.

Till undervisning i navigation för bohuslänska fiskare.

I enlighet med lantbruksstyrelsens förslag har beredningen beräknat
detta anslag till det i 1912 års stat uppförda belopp av 2,250 kronor.

Till understöd åt södra Sveriges flskeriförening.

I detta anslag, som för år 1914 utgår med 18,500 kronor,, har lantbruksstyrelsen
ansett en ökning till 20,000 kronor kunna bliva erforderli
°\

Beredningen har beräknat eu dylik ökning från och med år 1916.

Till ett fartyg för bevakning av Sveriges havsfisken m. m.

Till försäkring av fartyget Skagerak.

171

Till utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande

haven.

Lantbruksstyrelsen har förklarat sig ej kunna yttra sig om, huruvida
någon förändring i dessa anslags belopp vore att under perioden motse.
Beredningen har upptagit anslagen med oförändrade belopp.

Till underhåll av fartyget Eystrasalt.

Lantbruksstyrelsen har antagit, att detta anslag behöver ökas med
500 kronor till 9,000 kronor.

Till ett armerat fartyg till fiskets skydd å Västkusten.

Härtill har beräknats anslag till samma belopp som för år 1914.

Till undersökning angående och utförande av vissa fiskehamnsanläggningar.

Lantbruksstyrelsen har anfört, att till byggande av fiskehamnar
torde av den utav 1911 års riksdag redan beviljade summan å 2,788,000
kronor komma att årligen till och med 1923 utgå ungefär samma belopp
som det i 1912 års stat uppförda, 232,000 kronor.

För år 1914 är för ändamålet anvisat ett belopp av 464,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har erinrat, att hela det av fiskehamnskommissionen
beräknade kostnadsbeloppet för fiskehamnar uppginge
till omkring 5,885,100 kronor, men att styrelsen i ett med lantbruksstyrelsen
gemensamt underdånigt utlåtande anmärkt, att detta belopp vore
i. väsentlig grad för lågt beräknat. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ville för sin del förslagsvis nämna en siffra av 800,000 kronor för år
såsom det erforderliga anslagsbeloppet.

Ehuru beredningen ansett sistnämnda belopp vara för högt beräknat,
har beredningen emellertid, med avseende å vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört angående de av fiskehamnskommissionen gjorda
kostnadsberäkningarna och då sannolikt redan under instundande tioårsperiod
fråga uppstår om anläggande av flera fiskehamnar än dem, till
vilka 1911 års riksdag beviljat bidrag, ansett sig böra beräkna ifrågavarande
anslag till 450,000 kronor om året.

172

E. Skogsväsendet.

Skolundervisning och skogshushållning i allmänhet.

1 detta anslag, för år 1913 utgående med 212,100 kronor, har beredningen
antagit en årlig ökning med 10,000 kronor kunna bliva erforderlig.

Till anställande av extra lärarkrafter vid skogsinstitutet.

Detta anslag å 8,000 kronor torde behöva beräknas allenast för
tiden intill dess den beslutade nya organisationen av skogsundervisningen
träder i tillämpning.

Bidrag till bestridande av kostnaderna för uppehållande av skogs vårdsstyrelser nas

verksamhet.

Till skogsodlingens befrämjande.

Beträffande dessa anslag, för närvarande å tillhopa 167,500 kronor,
har chefen för jordbruksdepartementet erinrat, att deras belopp rönte inflytande
av de utav 1912 års riksdag antagna förändrade bestämmelserna
i fråga om sättet för skogsvårdsavgifternas utgående. Det kunde emellertid
med stor sannolikhet antagas, att i dessa två anslag inom en icke
avlägsen framtid erfordrades en avsevärd höjning, och borde de följaktligen
beräknas till sammanlagt åtminstone 30l),000 kronor.

Med avseende härå har beredningen beräknat en successiv ökning i
dessa anslag upp till nyssnämnda belopp.

Till reglering av flottleder.

Härtill hava under åtskilliga år beviljats anslag å 100,000 kronor,
dock ej under de senaste åren, vilket berott på befintligheten av besparingar
å anslaget från föregående år. Då emellertid dessa reservationer
inom kort torde vara uttömda, har beredningen ansett sig böra för ifrågavarande
ändamål beräkna ett årligt anslag å 100,000 kronor.

F. Lantmäteri väsendet.

Lantmäteristaten.

Härtill är för år 1913 anvisat ett ordinarie anslag av 536,400 kronor
och å extra stat 141,300 kronor, alltså tillhopa 677,700 kronor.

173

Lantmäteristyrelsen har beräknat, att under nästa tioårsperiod
följande nya anslagsbelopp bliva erforderliga, nämligen till en ny byrå
i styrelsen 17,900 kronor från och med 1914, till ytterligare en byrå i
styrelsen 16,000 kronor från och med 1918, till kopiering av kartor och
handlingar i styrelsens arkiv 5,000 kronor för hela perioden, till eu anstalt
för fotografisk reproduktion av kartor 15,000 kronor från och med
år 1917, för tillökning av arbetskrafterna å lantmäterikontoren i länen

40.000 kronor från och med 1916, till 10 nya distriktslantmäteribefattningar
20,000 kronor från och med 1916, till ökning av anslaget till
vikariatsersättning 10,000 kronor från och med 1916 samt till ökning av
anslaget till lantmäteriundervisningen 20,200 kronor från och med 1915.

Med iakttagande härav och då å andra sidan några av de för år
1913 uppförda extra ordinarie anslagen enligt styrelsens beräkning komma
att bortfalla eller utgå med minskade belopp, vilket också av 1914 års stat
framgått, skulle anslaget till lantmäteristaten under nästa tioårsperiod
komma att ställa sig så, som beredningens tablå utvisar.

Skiften och avvittringar.

Utflyttningshjälp efter skiften.

I enlighet med lantmäteristyrelsens förslag hava dessa anslag upptagits
med oförändrade belopp. '' 1

Rikets allmänna kartverk.

För år 1914 är härtill anvisat ett ordinarie anslag av 340,800 kronor
samt å extra stat 3,000 kronor.

1 skrivelse den 29 april 1912 har t. f. chefen för kartverket meddelat,
att han hade för avsikt att föreslå landets ekonomiska uppmätnings
avslutande innefattande äldre kartors revision — under en tidrymd
av 50 år samt att han därvid torde komma till det resultat, att utgiftsstaten,
i händelse förslaget bifölles, komine att efter tre övero-årmsår
stiga med i runt tal 251,000 kronor, vartill skulle komma ytterligare

23.000 kronor årligen för kartornas reproduktionskostnad och kostnaden

för beskrivningarnas tryckning efter avdrag av sålda kart- och beskrivningsexemplar.
e

Beredningen har för sin del icke funnit sig böra förutsätta, att utgifterna
för kartverket, som sedan år 1905 stigit med 170.000 kronor,
skulle inom tre år stiga med ytterligare en fjärdedels million kronor.’
Beredningen har i stället ansett sig böra beräkna årlig tillväxt i anslaget
med belopp ungefär motsvarande medelökningen per år under senaste tioårsperiod
eller 14,300 kronor.

174

H. Geologiska och hydrografiska undersökningar.

Sveriges geologiska undersökning.

Härtill är för år 1913 å ordinarie stat anvisat ett belopp av 80,200
kronor och å extra ordinarie stat, oavsett byggnadsanslag, ett belopp af

36,000 kronor, alltså tillhopa 116,200 kronor.

Verkets chef har i skrivelse till beredningen framhållit,

att i följd av lokalernas skedda utvidgning expensanslaget behövde
ökas med 5,000 kronor;

att två nya geologbefattningar samt ytterligare en vaktmästarebefattning
vore av behovet påkallade;

att geologernas avlöning syntes böra höjas till likhet med den, som
åtnjötes av tjänstemän av andra normalgraden;

att anslaget till extra geologer krävde en tillökning av 2,000 kronor
och anslaget till uppmuntran av vetenskapligt författareskap en ökning
av 1,000 kronor;

samt att även det extra ordinarie anslaget behövde i viss mån ökas.

Summan av de utav chefen för geologiska undersökningen ifrågasatta
anslagshöjningar uppgår till 58,600 kronor, varav redan 1913 års riksdag
beviljat 8,000 kronor. Beredningen har i sin tablå fördelat den av undersökningens
chef beräknade ökning på de fem första åren i tioårsperioden
med 11,700 kronor per år.

Hydrografiska undersökningar av Sveriges färskvatten.

Härtill är för år 1914 anvisat ett belopp av 58,000 kronor.

Hydrografiska byrån hade ansett detta anslag behöva höjas år 1914 till
68,500 kronor, år 1916 till 81,000 kronor, år 1919 till 91,000 kronor och
år 1921 till 94,500 kronor, vilka höjningar skulle vara avsedda för ökning
i arvoden åt byråns tjänstemän, extra biträden och observatörer samt till
ökade kostnader för publikationer, expenser, utrustning och resor.

Beredningen har beräknat anslaget i enlighet härmed. I.

I. Yeterinärväsendet.

V eterinärundervisningen.

Det ordinarie anslaget härtill för år 1913 utgör 86,200 kronor, därav
4,400 kronor äro avsedda för veterinärinrättningen i Skara. Dessutom är

175

å extra stat anvisat ett belopp av 51,000 kronor för upprätthållande av
veterinärinstitutets verksamhet under år 1913.

I skrivelse den 22 mars 1912 har direktionen för institutet anmält,
att ett av direktionen till Kungl. Maj:t ingivet förslag till ny stat för
institutet slutade å ett belopp av 191,550 kronor. Det torde emellertid
med visshet kunna förutses — fortsätter direktionen — att anslagen till
institutet icke kunde under den ifrågavarande tidsperioden hållas vid den
sålunda angivna siffran. Många omständigheter samverkade därtill. I
främsta rummet vore därvid att taga hänsyn till den raska utveckling,
vari den veterinära vetenskapen för närvarande vore stadd. Med det alltjämnt
stigande elevantalet följde ock ökade kostnader av olika slag. De
växande kraven på större personal, anskaffning av nya inventarier samt
underhåll m. m. måste ock i behörig män fyllas. Vad särskilt nyanskaffning
av vetenskapliga hjälpmedel vid undervisningen och ersättande
av förbrukade dylika anginge, borde härför beräknas ett belopp, som under
tidsperioden i fråga icke kunde sättas lägre än till 15,000 kronor. 1 betraktande
av nu nämnda förhållanden ansåge direktionen, att såsom det årliga
minimianslaget till veterinärinstitutet under tiden 1914—1923 borde
beräknas ett belopp av 210,000 kronor.

I följd härav och med inräknande jämväl av det för statens veterinärbakteriologiska
anstalt erforderliga belopp å 38,000 kronor har ifrågavarande
anslag i beredningens tablå upptagits till 248,000 kronor, varvid beredningen
förutsatt, att förenämnda för veterinärinrättningen i Skara avsedda
belopp av 4,400 kronor, varuti enligt utsago av inrättningens föreståndare
någon ökning ej lär vara att motse, bör kunna i den upptagna anslagssumman
inrymmas.

V eterinärstaten.

Detta anslag utgår för närvarande med 232,500 kronor, därav 86,500
kronor till länsveterinärer och veterinärstipendiater, samt 146,000 kronor
till bidrag till distriktsveterinärers avlönande.

Medicinalstyrelsen har antagit, att under år 1914 en ny slakthuslag
komme att utfärdas, vilken kunde anses medföra en årlig utgift å 25,000
kronor till avlöning åt inspektionsveterinärer.

Förutom den härav betingade ökningen i anslaget har beredningen
antagit en ytterligare höjning däri med 2,000 kronor per år kunna bliva
erforderlig.

176

J. Vägunderhållet och skjuts väsendet.

Bidrag till vägunderhållet på landet.

Utgifterna å detta anslag uppgingo år 1901 till omkring 475,000
kronor och hava sedermera, bland annat till följd av den år 1907 inträdda
höjningen av statens bidrag till väghållningskostnaden från 10 till 15 procent,
stigit till omkring 1,260,000 kronor år 1911.

Den för utredning angående åtgärder för åvägabringande av en jämnare
fördelning av väghållningsbesväret tillsatta kommission har meddelat,
att den revision av väglagstiftningen, som närmast utgjorde föremål för
kommissionens utredning, till följd av ämnets vidlyftiga beskaffenhet och i
vissa avseenden nära sammanhang med den på utredning beroende, synnerligen
omfattande frågan om förändrat ordnande av kommunalbeskattningen,
redan för kommissionens del torde taga jämförelsevis lång tid i
anspråk. Efter slutförandet av kommissionens uppdrag torde ytterligare
avsevärd tid böra beräknas för vederbörande myndigheters hörande och
övriga förarbeten för framläggande av nådig proposition i ämnet till riksdagen.
Slutligen torde en längre övergångstid för den eventuella nya
lagstiftningens ikraftträdande säkerligen komma att visa sig behövlig. Under
sådana förhållanden vågade kommissionen taga för givet, att någon
ökning i statsutgift av nu avsedda anledning icke kunde komma att inträda
förr än från och med år 1918. Om beloppet av denna-ökning vore det
för närvarande för kommissionen icke möjligt att yttra sig i vidare mån
än att det ville synas kommissionen antagligt, att den årliga statsutgift,
som förslagets genomförande skulle komma att betinga, icke komine att
understiga 3 miljoner kronor. Vad angår tiden intill år 1918 hava
statens utgifter oberäknat det å extra stat för närvarande utgående anslaget
till understöd åt synnerligen betungade väghållningsdistrikt av kommissionen
beräknats till omkring 1,600,000 kronor.

Beredningen har för tiden till och med år 1917 med stöd av kommissionens
yttrande liksom av erfarenheten under senaste tiden beräknat
en successiv höjning av anslaget till 1,650,000 kronor för sistnämnda år.

Enligt vad beredningen inhämtat, har kommissionens beräkning
om en årlig utgift å 3 miljoner kronor från'' och med år 1918 grundats
på 1910 års vägstatistik samt följande antaganden, nämligen

att de särskilda landstingsområdena skola utgöra väghållningsdistrikt;
att det nuvarande ordinarie bidraget till vägunderhållet på landet
sammanslås med det extra anslaget till understöd åt synnerligt betungade
distrikt;

177

att statsbidrag skall få beräknas jämväl å vinterväghållningskostnaden; att

såsom grundbidrag skall utgå ett belopp motsvarande 20 procent
av kostnaden, vilket bidrag skall ökas i mån av distriktens behov av understöd,
dock att i varje fall de väghållningsskyldiga skola själva vidkännas
åtminstone 50 procent av hela utgiften.

Med stöd av denna kommissionens beräkning har beredningen upptagit
ifrågavarande anslag för år 1918 till 3,170,000 kronor och däri beräknat
en årlig höjning med 50,000 kronor upp till 3,420,000 kronor år
1923. Denna höjning utöver kommissionens beräkning å 3 miljoner
kronor har beredningen ansett vara betingad därav att, då sistnämnda beräkning
grundats på väghållningskostnaden för år 1910, men man torde
böra antaga att ifrågavarande kostnad, till följd av tillkomsten av nya
vägar m. m., alltjämt stiger, en motsvarande stegring bör förutsättas även
i statens bidrag därtill.

Till bestridande av statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar.

Till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt.

Intilldess den nya väglagstiftning, med vars utarbetande ovannämnda
vägkommission är sysselsatt, kan träda i tillämpning, lära bägge
ifrågavarande anslag komma att fortfarande utgå. Anslagen hava upptagits
med oförändrade belopp, det förstnämnda dock med höjning av 5,000 kronor
för det sista året.

Färjor och fäfjkarlar.

Anslaget är upptaget med oförändrat belopp.

Bidrag till skjutsentreprenader.

Chefen för jordbruksdepartementet har erinrat, att detta anslag, som
nu uppginge till 250,000 kronor, rönte inverkan av bestämmelserna i den
nya stadgan om skjutsväsendet den 22 juni 1911,''vilken komme att
träda i kraft den 1 januari 1914. Då det torde vara sannolikt, att statens
bidrag komme att härav påverkas i riktning mot förhöjning, vartill även
bidroge en allmän stegring i arbets- och materialpriser, som ej ännu överallt
hunnit visa sina verkningar, syntes försiktigheten bjuda'' att beräkna
detta anslag till 400,000 kronor årligen.

Beredningen har i sin tablå upptagit anslaget till nämnda belopp.

23—140497 I

178

Gästgivares friheter.

Anslaget har funnits kunna bibehållas oförändrat.

K. Fattigvård.

Fattigvården i Stockholm och landsorten.

Detta anslag, varå äro anvisade vissa sedan äldre tider utgående
ersättningar, har upptagits med oförändrat belopp, 9,564 kionoi.

Fattigvården i allmänliet.

Härom har fattigvårdslagstiftningskommittén i skrivelse den 25

april 1912 anfört följande: , .

»Vad beträffar statens deltagande i fattigvården har detta hittills ej
varit vidare omfattande. Sedan år 1906 har statsanslaget till fattigvården
dock höjts från 75,000 kronor till 260,000 kronor. Anledning finnes
att antaga, att den framtida lagstiftningen skall i långt större utsträckning
taga staten i anspråk särskilt för kostnadsfri vård av vissa
(Trupper av behövande nämligen sinnessjuka och abnorma. Enligt de av
kommittén infordrade uppgifter utgåvo kommunerna under år 1907 i
form av vårdavgifter å kommunen icke tillhöriga anstalter för sinnessjuka
omkring 960,000 kronor, för sinnesslöa omkring 140,000 kronor eller således
tillhopa omkring 1,100,000 kronor, vilken kostnad kan tänkas i
väsentlig mån överflyttad på staten. Ett avlyftande från kommuneina av
dessa avgifter skulle säkerligen också föra med sig att den kostnad för
vård av t. ex. sinnessjuka, som nu av vissa större städer ombesörjes i
deras e«-na anstalter utan något bidrag av staten, komme att åtminstone
till någon del bekostas av staten, i vilket fall nyssnämnda belopp skulle
komma att ej oväsentligt ökas. Anmärkas bör i detta sammanhang att en
överflyttning av viss sjukvård av fattiga eller kostnad därför jämväl ifrågasatts
ä<ra rum från kommunerna till landstingen.

Till ökande av statens utgifter och minskande av kommunernas komma
även att inverka vissa ifrågasatta ändrade bestämmelser i samband
med hemortsrätten. Huru stor denna ökning blir kan ej med någon grad

av sannolikhet beräknas. „ „ ,

Därest, såsom även ifrågasatts, en statsinspektion över fattigvården
och en centralisering av fattigvårdsärendena kommer till stånd, föranledas
naturligen också härav ökade utgifter på förevarande område, men denna
ökning torde dock ej behöva uppgå till något avsevårdare belopp.5

179

Beredningen har antagit, att en eventuell överflyttning från kommunerna
till staten av en del utav fattigvårdskostnaderna icke torde komma
att äga rum före år 1917. För tiden dessförinnan har beredningen,
bland annat med hänsyn därtill, att utgifterna å anslaget år 1912 uppgingo
till omkring 419,000 kronor, beräknat anslaget till 400,000 kronor
för år. För tiden från och med år 1917 har beredningen förutsatt en
successiv ökning från 1,700,000 till 2 miljoner kronor.

Till svenska fattigvårdsförbundet.

Anslaget har uppförts med oförändrat belopp.

L. Diverse.

Ålderstillägg.

I detta anslag torde böra förutsättas viss årlig ökning; och har
denna av beredningen beräknats till 2,000 kronor.

Odlingshjälp åt krononybyggare.

Detta anslag, varå utgifterna numera uppgå till helt obetydliga
belopp, har bibehållits oförändrat. J n

Kronoarrendatorers befrielse från vissa kommunalutskylder.

• nya ansklg är för hela perioden upptaget till samma belopp

som i 1914 års stat.

Till belöningar för rovdjurs dödande.

.... anslag> som vid 1913 års riksdag höjdes från 12,000 kronor

till 38,000 kronor, härför hela perioden upptagits till sistnämnda belopp.

Till anordnande av jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen.

Till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter.

Till befrämjande av avsättningen i främmande länder av alster av svenska lantbruket
och dess binäringar samt fiskerinäringen.

. j?å »åg°n anledning att förutsätta förändring i dessa anslag icke
belopp^01* beredningen känd’ hava desamma upptagits med oförändrade

180

Till betäckande av vissa utav statskontoret utgivna förskott.

Då dessa utgifter under åren 1902—1912 uppgått till i medeltal
omkring 180,000 kronor per år, har chefen för jordbruksdepartementet
ansett dem lämpligen kunna för nästa tioårsperiod beräknas till 200,000
kronor årligen.

Rese- och traktamentspenningar.

Utgifterna å detta anslag, för närvarande upptaget med 100,000
kronor, hava under de senare åren utvisat stark tillväxt, nämligen från
115,000 kronor år 1909 till 155,000. kronor år 1911. Chefen för jordbruksdepartementet
har ansett ett årligt belopp av 200,000 kronor böra
beräknas för nästa tioårsperiod.

Med hänsyn till den fortgående ökningen av antalet statskonsulenter
med flera dylika tjänstemän bär beredningen ansett sig böra, med en
utgångssiffra av 200,000 kronor för år 1913, beräkna ökningen häri med
10°000 kronor för år upp till 300,000 kronor år 1923.

Skrivmaterialier och expenser.

Tryckningskostnader.

I dessa anslag har beredningen, liksom ifråga om motsvarande anslag
under föregående huvudtitlar, ansett sig böra beräkna en årlig tillväxt
om ungefär 5 procent. /

Till extra lönetillägg.

Beredningen har ansett sig kunna antaga, att anslag för detta ändamål
kommer att tarvas blott till och med år 1915.

Extra utgifter.

Häri har ändring ej ifrågasatts.

Ersättning till hushållningssällskapen för mistad brännvinsförsäljningsavgift.

Enligt 1913 års riksdags beslut angående . brän nvinsförsälj ningsavgiftens
indragning till statsverket m. m. skall den till hushållningssällskapen
av statsmedel utgående ersättningen utgöra 2,100,000 kronor för år, i följd
varav beredningen upptagit ett anslag å detta belopp.

181

Till oförutsedda utgifter.

Med hänsyn till den kraftiga, ständigt fortgående utveckling, som
statens verksamhet för befordrande av jordbruket med binäringar utvisat
allt sedan jordbruksdepartementets tillkomst, har beredningen ansett sisböra
för oförutsedda utgifter beräkna en väsentligt högre summa än
fråga om övriga huvudtitlar, nämligen ett med 150,000 kronor om året
växande belopp.

Tionde huvudtiteln.

A. Det civila pcnsioiisväsendet.

Till pensionering av civila tjänstinnehavare.

Sedan byrådirektören Karl Dickman på beredningens anmodan verkställt
en beräkning av utgifterna å detta anslag för åren 1915—1923, har
resultatet av denna beräkning införts i beredningens tablå (se bilaga B).

Till förvaltningsbidrag till civilstatens änke- och pupillkassa.

Till pensionering av extra provinsialläkare.

Till pensionering av lasarettsläkare.

Anledning har ej yppats till att beräkna någon förändring i dessa
anslag.

Till sjuksköterskors pensionering.

I betraktande av den stegring, utgifterna härför utvisat under den
gångna tiden, har beredningen ansett sig böra i detta anslag beräkna en
successiv ökning upp till 27,000 kronor/

Till pensionering av barnmorskor.

Med ledning av erfarenheten under den gångna tiden har beredningen
i detta anslag beräknat en successiv stegring upp till 50,000 kronor.

182

Till förvaltningen av barnmorskornas pensionsanstalt.
Till handelsflottans pensionsanstalt.

Till pensionering av änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk m. m.

I dessa anslag har beredningen ej funnit skäl att beräkna annan
förändring än att förslagsanslaget till handelsflottans pensionsanstalt ökats
med 6,000 kronor för att motsvara de verkliga utgifterna, sådana dessa
under år 1911 tett sig.

Till pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter.

Med stöd av en utav verkställande direktören i folkskollärarnas
pensionsinrättning C. Widström gjord beräkning rörande statens bidrag
till »lärarinnornas pensionsanstalt» har beredningen funnit sig böra uti
ifrågavarande anslag beräkna den ökning, tablån utvisar.

Bidrag till dövstumlärarnas pensionsanstalt.

Bidrag till folkskollärares pensionering.

Bidrag till folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

Dessa anslag hava upptagits i enlighet med en av ovanbemälde
Widström gjord beräkning, varvid i anslaget till folkskollärares pensionering
även inräknats kostnaden för de extra pensionsavgifter till pensionsinrättningen,
som staten har att gälda, och vartill hittills anslag utgått
å extra ordinarie stat.

Till understöd åt äldre behövande folkskollärare och -lärarinnor.

I detta anslag torde i mån av understödstagarnas avgång med döden
kunna beräknas en successiv minskning.

Till tillfälliga understöd åt pensionerade kronojägare.

Detta anslag har upptagits med oförändrat belopp.

Till kungl. hovkapellets pensionsinrättning.

Detta anslag har upptagits med oförändrat belopp.

183

Till bestridande av statsverket på grund av lagen angående olycksfall i arbete
åliggande utgifter för livräntor m. m.

Detta anslag, för närvarande utgående med 5,000 kronor, vilket belopp
för de senaste åren varit mer än tillräckligt, har emellertid ansetts
om några år kunna tarva en förhöjning till 8,000 kronor.

Till småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt.

Härtill har ännu ej erfordrats något tillskott av statsmedel, men
från och med år 1915 komma enligt en av ovanbemälde Widström gjord
beräkning att för ändamålet krävas statsanslag till de i beredningens
tablå upptagna belopp.

B. Bet militära pensionsväsendet.

Statens utgifter härtill utgjorde år 1911 omkring 4,244,000 kronor.
Den normala årliga ökningen häri har beredningen beräknat till samma
procenttal som 1907 års försvarskommitté, eller alltså 3,i •/•.

Beredningen har visserligen icke förbisett den ökning i kostnad, som
skulle uppkomma, i fall det militära pensionsväsendet komme att ordnas
i enlighet med det förslag, som avgifvits av den utav Kungl. Maj:t den
6 maj 1910 för ändamålet tillsatta kommitté; men då frågor om reglering
av militära löner eller pensioner ej torde i föreliggande sammanhang böra
av beredningen upptagas till behandling, har vid förevarande beräkning
hänsyn ej ansetts böra tagas till nyssnämnda kommittébetänkande.

C. Allmänna indragningsstaten.

Utgifterna å detta anslag komma givetvis att minskas i den mån
de civila tjänstinnehavarnas pensioner i allt större utsträckning bestridas
från anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare. Men då å andra
sidan de under rubriken »beneficier och benådningar» beviljade pensioner
sannolikt torde komma att fortfarande ökas, samt dessutom de från nyssnämnda
anslag utgående tjänstemannapensioner i genomsnitt äro högre
än de, som ännu utbetalas från anslaget till allmänna indragningsstaten,
har minskningen å sistnämnda anslag beräknats väsentligt mindre än ökningen
i anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare.

184

Byggnadskostnader.

Första huvudtiteln.

Riksmarskalksäimbetet har beräknat, att under nästa tioårsperiod
kunde komma att för byggnads- och större reparationsarbeten vid de
kungl. slotten krävas följande belopp nämligen

för omläggning av yttertaket å Stockholms slott...... 231,246 kr.

» reparation av Logårdstrappan med balustrad m. m. . . . 18,350 »

» reparation av Ulriksdals slott............. 326,000 »

» > » Haga »......... 248,000 >

Summa 823,596 kr.

Riksmarskalksämbetet har emellertid erinrat, att under senare år
överskottsmedel i den s. k. Dj urgårdskassan använts såsom bidrag till
kostnader för de kungl. slottens underhåll, samt att så antagligen komme
att ske även under nästa tioårsperiod. Såsom ovan framhållits har en
del av detta överskott, vilket riksmarskalksämbetet ansett komma att
under vanliga förhållanden uppgå till 50,000 kronor för år, beräknats
bliva taget i anspråk för eu motsedd höjning av de ordinarie utgifterna
för de kungl. slottens underhåll; men då även en del av ovanstående
reparationskostnad ansetts kunna betäckas medelst ifrågavarande överskottsmedel,
har det belopp, som skulle för ändamålet behöva anvisas såsom
extra anslag å riksstaten, beräknats till kr.......... 484,500.

Andra huvudtiteln.

Fångvårdsstyrelsen har beräknat behovet av nybyggnader för fångvården
under nästkommande tioårsperiod sålunda:

Vid Långholmen:

en ny avdelning med arbetsceller för cellfångar...... 150,000 kr.

ombyggnad av gamla fängelsets östra länga . . . • • •__. . 110,000 >

Transport 260,000 kr.

185

Transport 260,000 kr.

omändring av nuvarande sjukhuset............ 30,000 *

anordnande av nya sjukhuslokaler m. in.......... 35,000 *

ändring av det s. k. »gifta konstaplarnas bostadshus» .... 25,000 »

nybyggnad av direktörs- och lärarebostäder........ 35,000 »

nybyggnad av 5 stycken bostadshus för gifta uppsyningsman
och konstaplar................ 150,000 »

reglering av för trånga eller mindre lämpliga bostäder, uthusbyggnader,
planeringsarbeten............ 25,000 »

vid övriga fängelser:

fem bostadsbyggnader för personalen vid centralfängelset

i Malmö..................... 150,000 >

bostäder för personalen vid centralfängelset i Härnösand. . . 175,000 »
bostäder för personalen vid straffängelset för kvinnor i Växjö 30,000 »
nya överkonstapels- eller uppsyningsmannabostäder vid strafffängelserna
i Kalmar och Karlstad.......... 15,000 »

promenadgårdar och hägnadsplank vid straffängelset i Uppsala

samt kronohäktena i Visby, Karlshamn och Sundsvall . . 40,000 *

anordnande av arbetsceller i vissa straffängelser...... 30,000 »

Summa 1,000,000 kr

Härutöver kunde, enligt vad fångvårdsstyrelsen vidare framhållit,
en ändrad lagstiftning eventuellt medföra behov av en tillbyggnad vid
centralfängelset å Härianda, avsedd för rannsaknings- och s. k. bötesfångar,
för en beräknad kostnad av 200,000 kronor, ävensom en eller flera nya
tvångsarbetsanstalter, för vilka det ej för närvarande vore möjligt att
beräkna kostnaderna.

Styrelsen för statens uppfostringsanstalt ä Bona har framhållit, att
om, såsom ej vore osannolikt, elevantalet vid anstalten komme att under
perioden stiga utöver det, för vilket anstalten nu vore beräknad eller
100, ett belopp av 60,000 kronor kunde bliva erforderligt till byggnad
för beredande av ökat sovplatsutrymme åt elever.

Medicinalstyrelsen har anfört, att om, såsom föreslaget blivit, nya
obduktionslokaler komme att uppföras, en i varje län, kostnaden härför
kunde beräknas till sammanlagt.............kr. 300,000. ,

34- 140497 I

186

Femte huvudtiteln.

Föreståndaren för nautisk-rneteorologiska byrän har framhållit behovet
av dels en egen institutionsbyggnad för byrån, dels en vattenhöjdregistreringsstation
i norra Bottenhavet, dels ock två nya »basisstationer»
och har kostnaden härför av honom beräknats till sammanlagt 116,000 kr.

Sjätte huvudtiteln.

Medicinalstyrelsen har beräknat kostnaderna under åren 1914—1923
till nybyggnader och större utvidgningar och förbättringar av hospitalen

sålunda:

Östersunds hospital.................. 1,600,000 kr.

Strängnäs » .................. 3,200,000 »

ett nytt hospital i sydvästra Sverige.......... 3,200,000 »

ett nytt hospital i mellersta Sverige........... 3,200,000 »

utvidgningar och förbättringar av nuvarande hospital . . . 1,800,000 »

Summa 13,000,000 >

Medicinalstyrelsen har framhållit, att den härför erforderliga årskostnaden,
1,300,000 kronor, med 260,000 kronor överstiger medeltalet
kostnader för motsvarande utgifter under åren 1902—1911.

Sjunde huvudtiteln.

Överintendentsämbetet har erinrat, att för närvarande vore inom
ämbetet under utarbetande förslag till nytt kanslihus för en kostnad av
cirka........................ 2,500,000 kr.

Sistnämnda ämbetsverk har meddelat, att för närvarande vore under
utarbetande förslag till byggnadsarbeten å Riddarliolmskyrkan och dess
gravkor för omkring..................kr. 300,000.

och, för den händelse nytt gravkor för den kungl. familjen skulle
komma att uppföras, ytterligare.............kr. 150,000.

Åttonde huvudtiteln.

Riksantikvarien har uttalat den förhoppningen, att under nästa tioårsperiod
den för de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

187

värd ställda samlingarna viktiga byggnadsfrågan måtte få sin lösning.
Enligt den utredning, som genom överintendentsämbetet verkställts, torde
kostnaden för själva byggnaden komma att uppgå till omkring 2,000,000 kr.

Härtill komme för installationer ett belopp, som icke kunde beräknas
lägre än till..................4 å 500,000 kr.

Intendenten för nationalmuseum har framhållit att, även om sistnämnda
nybyggnad komme till stånd och på grund härav även bottenvåningen
i nationalmuseets byggnad bleve disponibel för museets konstsamlingar,
detta dock blott vore att betrakta såsom ett första steg till
vinnande av ökat utrymme för dessa sedan länge alltför trångbodda samlingar.
Nästa steg, som omöjligt i mer än högst tio år kunde låta vänta
på sig, måste bliva en till den s. k. museiparken förlagd tillbyggnad till

nationalmuseibyggnaden, som beräknats för närvarande kunna utföras för

närmare....................... 2,000,000 kr.

Till naturhistoriska riksmuseets nybyggnad erfordras för år 1914
ytterligare....................... 48,960 kr.

Musikaliska akademien har erinrat, hurusom akademien vid olika
tillfällen, särskilt i underdånig skrivelse den 27 oktober 1904, hos Kungl.
Maj:t framhållit det tvingande behovet av en nybyggnad för akademien
och musik konservatoriet. Beträffande det erforderliga kostnadsbeloppet
hade akademien från överintendentsämbetet begärt och erhållit approximativa
beräkningar, utvisande för en nybyggnad å akademiens nuvarande,
med angränsande område tillökade tomt en slutsumma av . 1,400,000 kr.

Riksarkivarien har erinrat, att inom en snar framtid behovet av
ökat utrymme för såväl riksarkivet som för vissa centrala ämbetsverks
arkiv måste tillgodoses, samt att åtskilliga förslag i sådant avseende uppgjorts,
utan att dock frågan ännu vunnit sin lösning. Ett av dessa förslag,
vilket dock riksarkivarien för sin del funne mindre lämpligt, avsåge
inredning till arkivlokal av de två nedersta våningarna i gamla riksbankshuset
för eu beräknad kostnad av 24,400 kronor. En sådan åtgärd kunde
dock, även om den komme till stånd, endast betraktas såsom provisorisk,
och man borde enligt riksarkivariens mening göra sig beredd på att under
ifrågavarande period komme att krävas betydligt högre kostnader för
beredande av nödigt arkivutrymme. För närvarande vore det dock ej
möjligt att framlägga några genomarbetade planer eller komma med några
kostnadsuppgifter.

188

I fräjda om landsarkiven har riksarkivarien framhållit dels att landsarkivet
i Lund behövde utvidgade lokaler, dels ock att inom nästa tioårsperiod
byggnad för ett nytt landsarkiv i Norrland torde behöva uppföras.
Senaste kostnadsberäkning för uppförande av en dylik byggnad, vare sig i
Östersund eller Härnösand, hade uppgått till....... 230,000 kr.

Beträffande tandläkarinstitutet har karolinska mediko-kirurgiska institutets
förvaltningsnämnd erinrat, att frågan om uppförande av en nybyggnad
för detsamma för närvarande vore under utredning, men att ej
ens någon säkerhet ännu vunnits för förvärvande av lämplig byggnadstomt.
Även överintendentsämbetet har omnämnt denna byggnadsfråga,
men förklarat kostnaden i utredningens nuvarande skede ej kunna uppgivas.

I sitt ovanstående yttrande angående utgifterna för folkundervisningen
har rektorn Dahlgren beräknat kostnaderna för uppförande av
byggnader för de nya folkskoleseminarier, som enligt kommitténs förslag
borde inrättas, till sammanlagt............. 4,562,000 kr.

Vetenskapsakademien har erinrat, att den hittills undanskjutna frågan
om nya lokaler för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning
utan tvivel måste lösas under nästa tioårsperiod. Någon noggrannare utredning
av frågan hade ännu ej skett, men de förberedande undersökningar,
som gjorts, gåve vid handen, att eu nybyggnad för dessa samlingar
eller ett förvärv av någon redan färdig byggnad för dem jämte inredning
och eventuell förändring av lokalerna ej torde understiga ett belopp
av......................... 1,000,000 kr.

Direktionen för gymnastiska centralinstitutet har meddelat, att den
av vederbörande kommitté ifrågasatta nybyggnaden för institutet enligt
arkitektens beräkningar komrae att uppgå till 2,900,000 kronor, vartill
komine omkring 212,000 kronor för materiel, inredning fti. m. Från
denna kostnad borde emellertid dragas värdet av institutets nuvarande
tomtområde, vilket enligt sakkunnigas värdering vid en eventuell försäljning
torde uppgå till minst 920,000 kr.

Styrelsen för farmaceutiska institutet har anfört följande:

»Då Apotekare-Societeten vid sin årssammankomst sistlidna september
månad åsatt sin fastighet, Wallingatan n:r 20, ett försäljningspris av
femhundratusen kronor, torde följaktligen, om institutets nuvarande loka -

189

ler efter hyreskontraktstidens utgång med slutet av år 1916 skola bibehållas,
staten nödgas att antingen till nämnda pris inköpa fastigheten eller ånyo,
men mot ett väsentligt förhöjt belopp, förhyra de för institutet nödiga
lokalerna. Intet av dessa alternativ torde dock kunna tillrådas lika litet
från ekonomisk synpunkt som med hänsyn till institutets behov av tidsenliga
undervisningslokaler. Dessa senare kunna nämligen åstadkommas
endast genom en planmässigt utförd nybyggnad. Farmaceutiska institutets
styrelse har därför också sedan några år tillbaka upptagit denna för
institutets utveckling viktiga fråga till behandling. Med stöd av den
erfarenhet, som härvid vunnits, särskilt genom utarbetande av ett inför
Kungl. Maj:t framlagt, numera till farmaceutiska institutets styrelse återremitteradt
byggnadsförslag, torde under förutsättning av att staten tillhandahåller
fri tomt och att åtskilliga förenklingar vidtagas i nämnda
byggnadsförslag, kostnaden för en ändamålsenlig institutbyggnad kunna
anslås till sju å åttahundratusen kronor.»

överstyrelsen för rikets allmänna läroverk har erinrat, att statsverket
torde komma att i den närmaste framtiden få vidkännas utgift för
nybyggnad för högre lärarinneseminariet, vilken beräknats kosta inemot

900.000 å 1,000,000 kronor. Den gamla byggnaden med tillhörande tomt
komme emellertid att tillfalla statsverket, och vore denna byggnad med
tomt för närvarande värderad till 450,000 kronor, varå vilade en intecknad
skuld, som vid årsskiftet 1911 —1912 uppgått till ett belopp av
50,518 kronor 78 öre, men som genom årliga amorteringar av nära 4,000
kronor vid tiden för blivande inflyttning i en ny byggnad torde kunna
beräknas minskad ''till ett belopp av 30,000 k 35,000 kronor.

Beträffande tekniska högskolan har dess styrelse meddelat, att det
ytterligare belopp, som under 1914 och följande år erfordrades för högskolans
utbyggande i av Kungl. Maj:t nu beslutad omfattning, utgjorde

3.669.000 kronor.

Styrelsen har dock ansett det böra förutsättas, att under ifrågavarande
tioårsperiod högskolan komme att i sin helhet utflyttas till den
nya tomten, och hade kostnaden för dess fullständiga utbyggande, efter
avdrag för värdet å högskolans nuvarande tomter och byggnader, beräknats: om

högskolan komme att inrättas för 150 elever till . 1,150,000 kr.

för ett elevantal av 200 till........... 1,450,000 »

och > » » > 300 » ........... 2,100,000 »

190

Kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande har
meddelat, att kommittén förutsatt, det staten och Stockholms stad skulle
sig emellan fördela kostnaderna för lokaler för en statens normalskola för
yrkesundervisningen. Dessa kostnader hade approximativt beräknats till

600.000 kronorj varav alltså 300,000 kronor skulle belöpa sig på statsverket.
Dessutom borde enligt kommitténs mening beräknas en statsutgift
å omkring 200,000 kronor för anskaffande av lokal för en överstyrelse
för rikets tekniska skolor, dess bibliotek och mönstersamlingar av undervisningsmateriel.

Styrelsen för Chalmers tekniska läroanstalt har förklarat, att styrelsen
med avseende å de lokalutvidgningar, som den kemiska institutionen torde
behöva, ansåge ett byggnadsanslag å 50,000 kronor vara under ifrågavarande
period erforderligt.

Rektorn vid institutet och förskolan för blinda ä lomteboda har ansett
det vara möjligt, att den tämligen förfallna trävilla, som nu användes
till lärarbostäder, kunde komma att behöva utbytas mot ett nytt hus, i
vilket då en del önskvärda lokaler för utvidgad undervisning kunde
rymmas. Kostnaden skulle sannolikt uppgå till omkring 50,000 kronor.

Kommittén för utredning av frågan rörande drottning Sofias stiftelses
övertagande av staten har beräknat att, därest ett sådant övertagande
komme till stånd, för uppförande av ny byggnad för denna anstalt sannolikt
erfordrades ett anslag av............ 400,000 kronor.

Inspektören för sinnesslöanstalterna har meddelat, att styrelsen för
den å Vilhelm sr o befintliga anstalt för fallandesjuka sinnesslöa barn torde
med det snaraste ingå med underdånig framställning om statsanslag å

125.000 kronor för nybyggnader vid anstalten, vilken framställning inspektören
för sin del ansåge rimlig, helst som staten själv borde vara
skyldig att direkt omhändertaga de fallandesjuka.

T sin ovanberörda till nordiska museets nämnd ingivna promemoria
hava museets tjänstemän framhållit behovet av en ny byggnad med lokaler
för konserveringsanstalt och magasiner, utställnings-, föreläsnings-,
läse- och studiesalar, vilken byggnad beräknats kräva en kostnad av
minst........................ 500,000 kr.

Direktionen för serafimerlasarettet har påvisat, hurusom frågan om
jasarettets förflyttning eller vidtagandet av andra omfattande och kost -

191

samma åtgärder till den kliniska undervisningens betryggande kunde inom
en snar framtid komma att tvinga sig fram, varvid stora anspråk
måste ställas på statens hjälp. Huruvida denna för ändamålet behövde
i större eller mindre omfattning anlitas redan under nu ifrågavarande
tidsperiod, kunde emellertid ej ens med någon grad av sannolikhet nu
avgöras.

I fråga om nybyggnader för universitetens behov har Uppsala universitets
drätselnämnd meddelat, att under de närmaste åren anslag torde
komma att begäras för följande byggnadsföretag, nämligen uppförande av
en byggnad för ett botaniskt laboratorium och institutionsbyggnad för
professuren i hygien, byggnader för utvidgning av akademiska sjukhuset
samt förändrings- och tillbyggnadsarbeten för universitetsbiblioteket. Drätselnämnden
vid Lunds universitet har såsom exempel på de krav i fråga
om byggnadsanslag, som under de närmaste åren torde komma att framställas,
framhållit behovet av byggnader för en zoologisk institution samt
för de redan befintliga medicinskt-kemiska, geologiska och geografiska institutionerna,
ävensom av ett nytt och tidsenligt gymnastikhus. Vidare har
karolinska institutets förvaltningsnämnd erinrat, att den anatomiska institutionen
ävensom lokalen för lärarkollegiets sammanträden behövde utvidgas
samt att nybyggnad torde komma att erfordras för en ny rättsmedicinsk
institution, liksom för institutets bibliotek, varjämte, därest
tanken på serafimerlasarettets förflyttning till annan tomt skulle bliva
förverkligad, en ny byggnad i dess omedelbara närhet torde böra uppföras
för den patologisk-anatomiska institutionen.

I de sålunda avgivna yttrandena förekomma icke några beräkningar
rörande kostnaderna för de ifrågasatta byggnadsarbetena. Beredningen
har, delvis med ledning av vad de under senare åren vid universiteten
uppförda institutionsbyggnader kostat, för nybyggnader vid universiteten i
Uppsala och Lund samt vid Karolinska institutet för nästa tioårsperiod
beräknat en summa av omkring 3V2 millioner kronor, oavsett den till

442,000 kronor uppgående återstående kostnaden för den nya zoologiska
institutionen i Uppsala.

Nionde huvudtiteln.

Överintendentsåmbetet har framhållit, att de ny- eller ombyggnads
arbeten för lantmäteriJcontoren i åtskilliga av rikets län, som borde vara

192

genomförda under ifrågavarande period, torde påfordra ett förslagsvis beräknat
årligt utgiftsbelopp av omkring 80,000 kronor.

Styrelsen för centralanstalten för försöksverksamheten pa jordbruksområdet
har erinrat, att anstaltens kemiska och bakteriologiska laboratorier
samt husdj ursavdelningens arbetslokaler vore inrymda i ett äldre,
lantbruksakademien tillhörigt hus, som numera blivit otillräckligt och
mindre tjänligt, varför en ny byggnad erfordrades för dessa ändamål.
Kostnaden kunde beräknas till.............. 200,000 kr.

T. f. chefen för rikets allmänna kartverk liar ansett, att med anledning
av kartverkspersonalens ökning skulle senast före år 1916 krävas en
tillbyggnad till kartverkets och lantrnäteristyrelsens gemensamma hus,
beräknad att kosta i runt tal.............. 100,000 kr.

Lantbruksstyrelsen har erinrat, att under tioårsperioden efter hand
torde uppstå behov av ytterligare byggnadsanslag vid Ultima och Alnarps
institut och egendomar,'' särskilt med anledning av ökade och nya kurser,
som torde komma att dit förläggas. Beredningen har förslagsvis upptagit
detta anslagsbehov till................. 100,000 kr.

Styrelsen för veterinärinrättning en i Skara, har anmält behovet av
ny foderlada och ny bostad för arrendatorn å inrättningens egendom, lör
vilka byggnader torde krävas ett anslag å omkring 25,000 kr.

Slutligen hava de sakkunniga för lantbrukshögskoleundervisningens
ordnande beräknat ett belopp av 1,350,000 kronor bliva erforderligt för
uppförande och inredande av lokal för en lantbrukshögskola.

Då beredningen nu haft att sammanföra de sålunda anmälda byggnadsbehoven
för att göra ett överslag rörande de kostnader för sådant
ändamål, som under nästa tioårsperiod med sannolikhet kunna förväntas,
har beredningen ansett sig böra utgå från följande antaganden, nämligen:

att, beträffande arbetena å Kiddarholmskyrkan, endast de av överintendentsämbetet
först omförmalda och till en kostnad av 300,000 kronor
beräknade komma till utförande under perioden;

att, därest nybyggnad för ett historiskt museum kominer till stånd,
fråga om tillbyggnad till nationalmuseum icke torde behöva uppkomma
redan inom tioårsperioden;

193

att för ett belopp av 300,000 kronor må kunna uppföras dels ett
nytt landsarkiv i Norrland, och dels tillbyggnad till landsarkivet i Lund;

att ovanberörda förslag om uppförande av byggnad för gymnastiska
centralinstitutet för en kostnad av 3,112,000 kronor kommer att
reduceras, så att kostnaden, efter avdrag jämväl för den nuvarande
tomtens värde, förslagsvis nedbringas till 1,200,000 kronor; samt

att någon fullständig förflyttning av tekniska högskolan icke under
perioden kommer till stånd.

På grund härav och med stöd i övrigt av de föreliggande yttrandena
hava de statens byggnadskostnader, som äro att hänföra till »verkliga utgifter»,
för nästa tioårsperiod upptagits sålunda:

byggnadsarbeten å de kungl. slotten......... 484,500 kr.

byggnader för fångvården.............. 1,000,000 »

nybyggnad vid statens uppfostringsanstalt å Bona . . . 60,000 »

obduktionslokaler, en i vart län,........... 300,000 »

nautisk-meteorologiska byrån............116 000 »

hospitalsby ggnader................. 13,000^00 »

nytt kanslihus................... 2,500,000 »

reparationer in. m. i Riddarholmskyrkan........ 300,000 »

historiskt museum eller tillbyggnad till nationalmuseum . 2,000,000 »

naturhistoriska riksmuseet.............. 48,960 »

musikaliska akademien................ 1 400,000 »

landsarkiv..................... ’300’,000 »

folkskoleseminarier................. 4,562,000 »

etnografiskt museum................ 1,000,000 »

gymnastiska centralinstitutet............. 1,200,000 »

farmaceutiska institutet............... 750,000 »

högre lärarinneseminariet.............. 535,000 »

tekniska högskolan................. 3,669,000 »

teknisk normalskola och lokal för en teknisk överstyrelse 500,000 »

Chalmers tekniska läroanstalt.......... 50,000 »

ny lärarbostad vid Tomteboda............ 50,000 »

drottning Sofias stiftelse............... 400,000 »

byggnad för fallandesjuka å Vilhelmsro........ 125,000 »

Nordiska museet.................. 500,000 »

lantmäterikontoren i länen.............. 800,000 »

laboratoriebyggnad m m. vid centralanstalten för försöks väsendet

å jordbruksområdet.......... 200,000 »

Transport 35,850,460 kr.

25 — 14049 7 I

194

kartverket..............

byggnader vid Alnarp och Ultima ....
byggnader vid veterinärinrättningen i Skara
ny lantbrukshögskola.........

Transport 35,850,460 kr.
.... 100,000 »
.... 100,000 »
.... 25,000 »

• • i • 1,350,000 >

Summa 37,425,460 kr.

Om härtill läggas ovannämnda av beredningen för byggnader vid
universiteten och karolinska institutet beräknade belopp, erhålles alltså en
slutsumma av över 40 miljoner kronor, varvid bör anmärkas, att häri
icke inräknats något belopp för nya arkivlokaler i Stockholm eller för
nybyggnad för tandläkareinstitutet liksom ej heller för en eventuell
förflyttning av serafimerlasarettet, ävensom att åtminstone en av de i
summan ingående posterna, nämligen för fängelsebyggnader, synes hava
blivit av vederbörande beräknad väl lågt. Då det emellertid å andra sidan
måste anses tämligen ovisst, om samtliga ovan upptagna museibyggnader
o. d. komma till utförande redan under nu ifrågavarande period,
har beredningen ansett sig kunna begränsa de beräknade byggnadskostnaderna
till ett belopp av 4 miljoner kronor per år vid periodens början
med en årlig ökning av 50,000 kronor upp till 4,400,000 kronor år 1923.
Till jämförelse må omnämnas, att motsvarande byggnadskostnader under
perioden 1901—1914 utgjort i medeltal för år omkring 2 miljoner kronor,
varvid medeltalet för åren 1901—1907 varit 1,566,000 kronor och för åren
1908—1914 2,667,000 kronor.

Riksdags- och revisionskostnader m. m.

Dessa utgifter hava stigit från omkring 940,000 kronor år 1901
till omkring 1,328,000 kronor år 1911. Beredningen har beräknat en
ungefär motsvarande stegring under nästa tioårsperiod, med iakttagande
att för vart av åren 1918 och 1923, då allmänna kyrkomöten infalla, beräknats
ett särskilt tillägg å 50,000 kronor. Såsom härav framgår, har
beredningen, ehuru veterligen inom riksdagen sympatier förefinnas för en
höjning av riksdagsmännens arvoden, något som även tagit sig uttryck i
en vid 1913 års riksdag väckt motion, likväl ansett sig för närvarande
icke böra vid föreliggande beräkning taga hänsyn till en dylik höjning.

Räntor å statsskulden.

195

Från riksgäldskontoret har beredningen erhållit följande
»Uppgift å den kostnad, som de vid 1912 års början utelöpande
svenska statslånen beräknas under vart och ett av åren 1914—1923 kräva
dels för förräntning och dels för amortering enligt nu sållande bestäm i

cj o o

melser.

	Amortering.	Ränta.	Summa.
År 1914...........	6,887,415	50	21,244,736	61	28,132,152	11
. 1915 ...........	7,140,858	03	21,001,607	98	28,142,466	01
» 1916 ...........	7,740,964	02	20,515,505	60	28,256,469	62
> 1917 ..........	8,013,096	18	20,242,291	54	28,255,387	72
j » 1918.............	8,418,908	09	19,830,465	81	28,249,373	90
» 1919 ........... .........	8,834,501	04	19,406.258	68	28,240,759	27
> 1920 ..........	9,239,625	06	19,096,441	12	28,336,066	18
. 1921 .............	9,543,163	11	18,772,381	85	28,315,544	96
» 1922 ............	9,853,417	13	18,437,654	81	28,291,071	94
. 1923 ........... .	10,279,376	47	18,092,015	23	28,371,391	70

Statens upplåningsbehov för den kommande perioden har av beredningen
beräknats sålunda:

för år 1915 . .
» » 1916 . .

» » 1917 . .

» » 1918 . .

» » 1919 . .

» » 1920 . .

» » 1921 . .

» » 1922 . .

» » 1923 . •

32,000,000 kronor

31.700.000

32.300.000

32.500.000

32.200.000

26.600.000 »

27.400.000

28.900.000 »

30.100.000 »

Under antagande för den nya upplåningen av en amorteringstid om
50 år samt en räntefot av 4,25 % har av en tjänsteman i riksgäldskontoret
verkställts uträkning rörande ifrågavarande utgiftspost, som därvid med
inbegrepp av räntan å av staten övertagna kommunlån samt å övrig statsskuld
beräknats på sätt beredningens tablå utvisar.

196

II. Utgifter för kapitalökning.

Å. Att täckas av statsinkomster i allmänhet.
I. Statens affärsverksamhet.

Statens järnvägar.

Postverket.

Telegrafverket.

Samtliga utgifter för kapitalökning vid statens järnvägar har järnvägsstyrelsen
för perioden 1914—1923 beräknat sålunda:*

för byggande av nya järnvägar för vartdera av åren 1914 och 1917

8,300,000 kronor, för vartdera av åren 1915 och 1916 8,400,000 kronor,
för år 1918 8,200,000 kronor samt för vart och ett av åren 1919—1923

8 miljoner kronor; . -

för nya byggnader och anläggningar vid de trafikerade banorna

Stockholms m. fl. bangårdar........ 50,000,000 kr.

dubbelspåranläggningar.......... 10,000,000 »

övriga nya byggnader och anläggningar . . . 27,000,000 »

Summa 87,000,000 kr.

eller i medeltal för år 8,700,000 kr., vartill för år 1914 komme 5,300,000
kr. för elektrifiering av riksgränsbanan;

för ny rullande materiel årligen 3,500,000 kronor; samt
för inventarier och kassaförlag 1,500,000 kronor om året.
Generalpoststyrelsen har beräknat de erforderliga anslagen till kapitalökning
för postverkets behov sålunda:

är till fastigheter kr. till inventarier kr.

1914 ........... 700,000 250,000

1915 ........... 650,000 270,000

i * Denna beräkning är uppgjord under förutsättning att elektrisk drift under perioden
kominer att införas blott vid riksgränsbanan; skulle sådan drift under perioden anordnas
även vid linierim Göteborg—Stockholm, Kiruna—Luleå, Stockholm—Krylbo och Järna—
Malmö—Trelleborg, har styrelsen beräknat de härav föranledda utgifter för kapitalökning till
ytterligare 40 miljoner kronor.

197

J916 ........... 800,000 , 290,000

1917 ........... 700,000 310,000

1918 ........... 550,000 330,000

1919 ........... 150,000 350,000

1929........... 150,000 370,000

1921 ........... 250,000 390,000

1922 ........... 200,000 410,000

1923 ........... 200,000 430,000

Utgifterna för kapitalökning för telegrafverkets behov hava av telegrafstyrelsen
för vart och ett av åren 1914—1923 beräknats sålunda:

till utveckling av telefon- och telegrafnäten.......kr. 4,000,000

» inköp och bebyggande av fastigheter. ........» 500^000

» inköp av stationsinventarier.............» 100*000

Summa kr. 4,600,000

Av de sålunda beräknade utgifterna för kapitalökning torde givetvis
de för postverkets behov avsedda fortfarande såsom hittills böra bestridas
av andra statsinkomster än lånemedel; och samma förhållande synes böra äga
rum i fråga om det belopp av 600,000 kronor om året, som av telegrafstyrelsen
beräknats för inköp och bebyggande av fastigheter samt inköp av stationsinventarier,
varemot telefon- och telegrafväsendets utveckling i övrigt torde
böra fortfarande bekostas med lånemedel.

Vad statens järnvägar beträffar, har beredningen antagit, att av andra
statsinkomster än av lånemedel komma att täckas dels det till ökning av inventarier
och kassaförlag beräknade beloppet av 1,500,000 kronor om året,
dels ock ett belopp ungefär motsvarande den summa av 2,700,000 kronor
för år, som järnvägsstyrelsen angivit vara behövlig för andra nybyggnader
och nyanläggningar vid de redan trafikerade banorna än bangårds- och
dubbelspåranläggningar.

Då beredningen funnit det vara lämpligast att upptaga det sammanlagda
anslaget till kapitalökning för de affärsdrivande verken till lika
belopp för varje år, men generalpoststyrelsens beräkningar, såsom av det
ovan anförda framgår, äro växlande för de olika åren, har beredningen,
för vinnande av nyssnämnda S3''ftemål, vidtagit motsvarande jämkning
i fråga om anslaget till statens järnvägar.

2. Amortering av statsskulden.

Med stöd av ovanstående från riksgäldskontoret erhållna uppgift
och under förutsättning, att nya statslån komme att upptagas till ovan

198

angivna belopp och löpa med förutnämnda amorteringstid av i genomsnitt
50 år, hava utgifterna för amortering av statsskulden blivit av en tjänsteman
i riksgäldskontoret beräknade på sätt beredningens tablå utvisar.

B. Att täckas av lånemedel, av statens vinst å malmbrytning, samt av

tobaksskatt.

1. Statens affärsverksamhet.

Statens järnvägar.
Telegrafverket.

Statens vattenfallsverk.

Ovan har redogjorts för järnvägsstyrelsens, generalpoststyrelsens och
telegrafstyrelsens beräkningar rörande behovet av anslag till kapitalökning
under nästa tioårsperiod, vilka beräkningar sluta å en summa av

277,650,000 kronor, varav enligt beredningens ovanstående beräkning 57
miljoner kronor borde bestridas med andra statsinkomster än lånemedel.
Ett'' belopp av 220,650,000 kronor skulle alltså återstå att anskalfa genom
upplåning.

I fråga om utgifterna för kapitalökning för statens vattenfallsverks
behov, vilka utgifter torde komma att i sin helhet bestridas med lånemedel,
har vattenfallsstyrelsen enligt skrivelse den 2 maj 1912 beräknat
dessa sålunda:

för år 1914 .

» » 1915 .
» » 1916 .
» » 1917 .

* » 1918 .

» > 1919 .
» » 1920 .

» » 1921 .

» » 1922 .
» » 1923 .

... kr. 14,179,000
...» 15,510,000
... » 10,665,000

...» 9,165,000

...» 6,165,000

...» 6,665,000

, . . . » 7,165,000

...» 6,665,000

, . . . » 6,665.000

. . . . »_6,765,000

Summa kr. 89,609,000

Om härtill lägges ovanberörda belopp av 220,650,000 kronor, skulle
erhållas ett lånebehov för de affärsdrivande verkens räkning av 310,259,000
kronor, eller alltså i runt tal 31 miljoner kronor om året.

199

2. Statens utlåningsfonder.

För ökning av statens utlåningsfonder hava under den senare tiden
upplånats följande belopp

år 1901..............kr. 3,897,500

» 1902 ..............> 3,897,500

» 1903 ..............» 3,000,000

» 1904 ..............» 6,500,000

» 1905 ..............» 11,500,000

» 1906 ............. » 6,500,000

» 1907 ..............» 1,600,000

» 1908 ..............» 13,350,000

» 1909 :.............» 8,100,000

» 1910..............» 1,800,000

»1911..............» 1,850,000

» 1912..............> 10,155,000

» 1913..............» 11,663,000

Summa kr. 83,813,000

eller alltså omkring 6,450,000 kronor i medeltal per år.

Beredningen har ansett sig böra förutsätta, att behovet av ökning
i dessa fonder blir i det närmaste lika stort under nästa tioårsperiod,
samt har alltså i sin tablå för detta ändamål upptagit ett årligt belopp
av 6 millioner kronor.

I enlighet härmed skulle alltså statens uppskattade lånebehov för
den kommande perioden uppgå till i medeltal 37 miljoner kronor om
året. Av motiveringen till beredningens inkomstberäkning framgår emellertid,
att beredningen ansett statens vinst av malmbrytningen vid de
norrbottniska gruvfälten samt tobaksskatten böra delvis användas till att
minska statens upplåning. På grund härav äro å inkomstsidan lånemedlen
icke beräknade så högt som till 37 miljoner kronor, utan blott till
belopp, som för de olika åren växla mellan 32,500,000 kronor och

26,600,000 kronor.

Stockholm den 15 november 1913.

Hans Wachtmeister.

Hj. Bkanting. Gustaf Kobb. Jöns Pålsson. Hjälmar Wijk.

Per Södermark.

200

Särskilt yttrande.

Av herr Branting: Inom beredningen har jag givit tillkänna min
uppfattning, att det omöjligen kan vara sannolikt att statsmakterna, d. v. s.
i detta fall riksdagen kommer att under ännu ett årtionde låta tullbeskattningen
trycka med sin nuvarande tyngd på befolkningens breda lager. Häremot
tala betydelsefulla tecken i den allmänna världssituationen beträffande
tullsystemet, ävensom ej minst den stigande stämningen i hela vårt
land och i riksdagen för tulltaxans revision i frihandelsriktning.

Det är emellertid uppenbart att den sålunda efter min mening sannolikt
snart begynnande ganska väsentliga avskrivningen av tullmedlen icke
kan beträffande tidpunkten då den inträder eller sättet för dess genomförande
med sådan bestämdhet angivas, att med hänsyn härtill andra,
mera förslagsvis antagna siffror böra i dessa tabeller införas. Jag har
därför ansett att beredningens metod att förutsätta status quo för tulltaxan
och beräkna viss stegrad årlig statsinkomst av tullmedel låter sig
försvaras, därest man nämligen, när det gäller att sedan diskutera dessa
framtidskalkylers resultat, alltid ihågkommer att tullmedelsiffrorna icke på
samma sätt som övriga poster i budgeten kunna anses sannolikt komma
att uppnås, utan tvärtom måste högst väsentligt korrigeras nedåt. Rätta
platsen< för diskussion härom är emellertid icke i denna Del I av beredningens
betänkande, utan först senare. Men jag har velat redan här fästa
uppmärksamheten på att de slutliga siffrorna för tullmedlen efter min
uppfattning måste bli helt andra och väsentligen lägre för att verkligen
komma i överensstämmelse med »vad som sannolikt torde komma att av
statsmakterna beslutas» (jfr sid. 9 i inledningen).

201

Bil. A.

TABELL

över

statsverkets inkomster och utgifter

, åren 1901-1913,

1901—1912 enligt räkenskaperna, 1913 enligt riksstaten.

26-/40497 I

202

Statsverkets
I. Egentliga

A. Skatter. 1. Grundskatter och med indelningsverket	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
	1318 348	1635 896	14	5 087 j
sammanhängande skatter......	1 710 209
2. Mantalspenningar..........	757 509	764 455	775 083	782 142	793 671
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse.
Inkomst- och förmögenhetsskatt . .	—	—	10 584 202	11 974 104	12 599 015
Bevillning av fast egendom samt av inkomst............	3895102	3 818 200	7 949 538	8 877 255	9 446 819
Tilläggsbevillning.........	41	6 948 583	6 937 162	10 176	2 612
Bevillningsavgifter för särskilda för-måner och rättigheter......	1 190 489	989 361	581296	258 678	278 302
Arvsskatt...........\ Övriga stämpelmedel......1	6103024	7 365 797	7 414 119	7 297 366	8 606 040
i 4. Tullar och acciser.
Tullmedel............	49 341561	55 125 196	56 225 031	59 398 097	59 754 634
Brännvinstillverkningsskatt ....	20 543109	18 137 819	19 581062	22 519 525	22 106 806
Sockerskatt...........	12 605 642	7 775 960	10 485 217	7 919 897	11408 951
Punschskatt...........	—	—	—	1 296 553	1 307 104
	—	—-	—	3 211130	3 079 501
Summa	96 146 686	102 243 719	122 168 606	123 544 937 »	129 388 542
\| B. Uppbörd i statens verksamhet.
Fyr- och båkmedel...........	1 648 374	1 712 226	1780 364	1 728 383	1693 697
Bidrag till försäkringsinspektionen . . .	—	—	—	’
Bidrag till bankinspektionen......	—	—	—
Inkomst av myntning och justering . . .	198 409	341 482	443 602	843 976	140 565
Patent- och varumärkes- samt registrerings-
avgifter...............	—				78 870 583 554
j Kontrollstämpelmedel..........	66 058	63838	67 368	72 541
j Terminsavgifter från läroverken.....	—	—
Avgifter för granskning av biografbilder	—	—	—	—	—
	700 536	641 723	809 530	726 549	793843
Summa	2 613 377	2 759 269	3 100 864	3 371 449	3 290 529
Summa egentliga statsinkomster	98 760083	105 002 988	125269470	126916386	\| 132 679 071

1 Bestående av bötesmedel, »extra uppbörd» samt, från och med år 1912, ränteinkomsten å riksgälds^

203

inkomster.

statsinkomster.

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
119	43	7 498	19
801 042 ■	811 425	611 538	790 746	817 577	842 764	846 622	825 000
14 008 306	16 004 206	7 854 948	15 988 153	16 205 727	32 859 588	35 261 170	33000000
9 853 885	10 523 615	17 330 594	12 176 045	12 845 008	2 668 522	1 547 247	1400 000
649	504	—	275	—	—	—	—
273 502	272 934	256869	310 843	335 786	332 605	332 775	300 000
10 095 922	11 707 520	13 569 484	11 696 288	15 567 026	17 763 683	17 431 457	\ 6 000 000
							1 11000000
59 523 133	59 624 649	57 224 920	58 495 400	60 867 456	60 547 265	64 326 813	62 000 000
24 435 257	23 791880	21361615	19 163 020	21 632 503	21856 196	22 646 066	21 300 000
1 590 355	14 709 870	18 918 868	15 045 860	17 549 779	18 815 673	19 629 663	20000000
1 459 220	1558 538	1593012	1 559 721	1 693 655	1743 532	1838 119	1700 000
3 084 598	3 041 413	2 923 276	2 893 311	5 154 287	5 289 169	4 913084	5 000 000
125 125 988	142 046 597	141 652 622	138 119 681	152 668 804	162 718 997	168 773 016	162 525 000
1725 803	1 776 339	1845 525	1848 307	1700 000	1700 000	2 100 221	1800 000
—	—	—	—	—	—	72 874	53000
—	—	—	—	—	—	57 056	47 000
395 970	1 363 576	776 199	288 945	1174 796	177 503	690 523	915 000
—	—	—	—	—	—	535 319	435 700 :
86 541	94 298	85 546	89 977	93 364	92 238	105 815	95 000
581845	561 665	558 315	540 786	531 599	545 320	556 586	500 000
—	—	—	—	—	—	—	21000
813 211	956 443	921 259	1 092 355	1028 040	972 222	2 375 104	1500 000
3 603 370	4 752 321 \|	4186 844	3 860 370	4 527 799	3 487 283	6 493 498	5 366 700
12S 829 358 \|	146 798918	145 839466	141980051	157196 603	166 200 280	175 266514	167 891 700

kontorets tills vidare förräntade medel.

204

II. Inkomster av statens

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
Statens järnvägar: inkomster ....	45 210 885	46 418 305	50 676 732	52 937 270	54 736 907
driftkostnader . .	36 584 642	35 060 976	37.274 460	38 036 333	39 319 607
överskott ....	8 626 243	11357 329	13 402 272	14 900 937	15 417 300
Postverket: inkomster ....	12 836 861	14 007 635	15 893 760	16 563 956	17 377 323
driftkostnader . .	12 172 641	13 104 879	14 394 826	14 730 730	15 285 617
överskott ....	664 220	902 756	1498 934	1833 226	2 091 706
j Telegrafverket: inkomster ....	1 891 281	1858 142	7 858 297	8184 891	9 239 442
driftkostnader . .	1846 287	1 877 837	7 047 704	7 671 756	9 099 429
överskott ....	44 994	—	810 593	513 135	140 013
i Statens vattenfallsverk: inkomster ....	—	—	—	—	—
driftkostnader . .	—	—	—	—	—
överskott ....	—	_	—	—	—
1 Statens domäner: inkomster ....	9 882 301	8 196 446	10 574 185	10 284 285	9 391661
driftkostnader . .	2 053 843	2 234 431	2 343 928	2 522 062	2 595 384
överskott ....	7 828 458	5 962 015	8 230 257	7 762 123	6 796 277
i j Utdelning ä statens aktier i Luossavaara-Kirunavaara aktiebolag........
Summa överskott	17163915	18 222100	23 942 050	25009421	24445296
III. Statsverkets andel i riks-
bankens vinst . . .	—	2 000000	2 716 200	3285000	4000000
Summa statsinkomster	115923978	125 225 088	151927 620	155210807	161124367

205

produktiva fonder.

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
60 021 219	64 063 422	64 321 372	67 011867	71 824 427	76 616 898		84 000 000
42 017 525	51583 099	58 065 890	60102 003	55 933 838	58 205 460	—	65 700 000
18 003 694	12 480 323	6 255 482	6 909864	15 890 589	18 411438	20 294 942	18 500 000
18 442 464	19 651 075	19 877 156	19 951000	21 905 318	23 260148		25 610000
16 123 060	17 469 114	18 944 262	18 407 370	20 538 721	20 395 816	_	23 217 300
2 319 404	2 181961	928094	1543 630	1366 597	2 864 332	3 747 062	2 392 700
10361446	11 712 117	12 555 796	13 377 964	14 391 572	15 201 915	_	16 250 000
10 261 413	11 002 374	12 311167	12 389 319	12 055 653	13 658 949	_	11533 000
100 033	709 743	244 629	988 645	2 335 919	1 542 966	6 438 971	4717 000
—	—	—	—	—	—	—	2006000 1
—	—	—	—	—	—	—	948 000 1
—	—	—	—	—	—	1154 821	1058 000
10 416 907	11773 866	11273 456	10 492 320	12 752 478	14 573 844	_	15 300 000
2 736 188	2 975 491	3 356 998	4 234 002	4 408 116	4 721093	_	5 938 000
7 680 719	8 798 375	7 916 458	6 258 318	8 344 362	9 852 751	9 961040	9 362 000
—	—	—	1 038 027	869 251	1313 760	1528 848	1600 000 !
2810:1850	24170402	15339663	16 738 484	28 806 718	24573 809	43125 684	37 629 700
5100000	5350000	6400000	8 675 000	8323 000	6256000	6399 000	6311000
162033 208	176319320	167 579129	167 393535	194326321	197 036089	224 791198	211832400

206

Statsverkets

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
				1.	Verkliga
Ordinarie staten.					Första
Kung!, hovstatsanslagen........	1196 900	1196 900	1196 900	1 196 900	1196 900
Kungl. slotten.............	123100	124100	124 100	124100	124100
E. o. anslag under första huvudtiteln . .	5100 000	3100 000	100	—	—
Summa	1420000	1421000	1321100	1 321000	1321000
Ordinarie staten.					Andra
Departementschefen..........	17 000	17 000	17 000	17 000	17 000
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli ...............	35 603	35 650	35 650	35 650	35170
Departementschefens ombud för tillsyn över	7175	7 563	7 669	7 725	7 763
skrifters allmängörande........
j Justitiekanslersexpeditionen.......	18800	18 800	18 800	18 800	18 800
j Högsta domstolen...........	182 700	181867	182 700	182 655	182 700
j Nedre Justitierevisionen........ \| Svea hovrätt med därunder lvdande justi ti e-	142 808	136 141	141175 665 075	137 155 677 216	131 208 677 906
stat................	651 282	666 008
Göta hovrätt d:o........ . . .	475 288	472 959	474 409	470 234	466 264
Hovrätten över Skåne och Blekinge d:o .	200 312	200 569	200 962	199 876	205 473
1 Krigshovrätten............	11100	10 933v	11100	11100	11100
Ålderstillägg.............	43 983	44 800	46 842	50017	51 550
\| Fångvården.............. j Ersättning åt vissa personer m. il. för från-	1815 383	1833 607	111925 384 82 458	1844 681 82 399	1 900 590 82 383
gångna bötesandelar.........	82 799	82 695
i Medikolegala besiktningar.......	20 555	17 956	17 167	15 882	15 852
Rese- och traktamentspenningar.....	22 338	23 827	14 523	11219	10 559
Ersättning åt domare, vittnen och parter	152 504	172 371	172 566	167 217	171114
\| Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.	106 525	129 296	111 905	107 128	126 070
\| Tryckningskostnader..........	—	—	—	—	—
Extra utgifter............. I Sveriges andel i kostnaden för den inter-	4 576	4147	4 012	5 567	5751
nationella byrån i Bern.......	—	—	—	—	.
Utgifter å besparingarna i allmänhet . .	42 415	25 798	32 583	61 940	59 339
Summa	4 033 146	4 081987	4 161 980	4103 461	4 176 592

utgifter.

207

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
utgifter.
huvudtiteln.
1 1 296 900	1 355 233	1 296 900	* 1 365 900	1 365 900	1365 900	1 365 900	1 365 900
124 100	124 100	124 100	127100	127100	127100	127 100	127100
—	4 160 000	*320 000	4 180 000	6 419 965	100 000	6 98 959	»124 000
1421000	1039 833	1741000	1073000	1 912 965	1593000	1 591959	1617 000
huvudtiteln.
17 000	17 000	17 000	17 000	17 000	17 000	17 000	17 000
38 091	38 442	42150	46 300	46 092	47 567	47 650	47800
8019	8 200	8 250	8 656	8 719	8 962	9 073	8000
18 800	18 800	18 800	18 800	27 800	27 725	28150	28 400
7 212 700	211 867	8 273 033	274 617	»310 483	315 837	315 650	315 900
142 118	152 311	156 926	156027	160180	160 073	267 813	294 000
676 363	676 353	674 673	694 689	10 759 355	757 056	742 247	767 087
469 920	470 815	468 243	470 587	10 511 427	504 888	510 288	518 513
203 146	208 029	207 887	209124	10 215 010	215 363	214 079	222 463
11100	11100	10 933	11100	11100	10892	11100	11100
55 408	55 108	57 475	60 516	79 309	74 825	77 733	80000
1 949 229	2 067 245	“ 2 397 645	2 358 955	2 337 435	2 404 349	2 457859	2 440 950
82 298	82 298	82 298	82 298	82 298	82 296	82 316	84 000
15147	16 367	14 375	13 661	11493	12 148	14122	16 200
13 498	11869	10 599	9 924	13140	12 335	13 791	18 000
171 222	161 889	145 579	168 160	183 276	173 984	207 539	165 000
132 576	134 754	199 945	165 804	184 580	196 597	167 951	65 000
—	—	—	—	—	—-	—	30 046
4 047	4 029	5145	3 513	4 214	3 832	5 511	4 500
—	—	1849	2 062	2 907	2 893	2 764	2 000
39 462	25 312	21921	24 648	25 892	32195	24 048
4 260144	4 371788	4 814 726 \|	4 796 441 \|	4 991 710	5 060 817	5 216 684 \|	5135959 !

208

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
				Andra huvudtitelns
Till amanuenser, vikariatsersättningar m. m.		—	—	—	.
> provisorisk lönereglering för befatt-ningshavare i justitiedepartementet	—	—	—	—	—
» avlönande av en andre ledamot å justitiedepartementets avdelning för lagärenden...........		_	1	_	—
» arvode åt en extra föredragande inom justitiedepartementet.......	—	—	—	—	—
» bestridande av kostnader för tillämp-ning av lagen om straifregister . .	3 000	3 000	3 600	4 000	4 000
> fortsatt uppehållande av lagbered-ningens verksamhet.......	—	—	47 458	47 778	42 600
> en förberedande utredning angående en rättegångsreform.......	—	—	—	—	—
> fortsatt uppehållande av en extra division i Svea hovrätt.....	—	—	—	—	—
» tillfällig förstärkning av hovrättens över Skåne och Blekinge arbets-krafter.............		_	_	_	—
» arvoden åt krigshovrättens ordförande och militära ledamöter......	3 250	3188	3 250	3 250	3 250
> tillfällig löneförbättring åt krigshov-rättens vaktmästare.......	—	—	—	—	—
» resestipendier åt domare......	—	2150	6 700	4 675	4 375
j > understöd åt Nytt juridiskt arkiv . .	—	—	—	—	—
> avlöningar åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt å Bona ....	—	—	—	—	17 050
> kost och beklädnad åt eleverna vid Bona..............	—	—	—	—	12 600
! > byggnader och reparationer samt in- ventarier m. m. vid Bona ....	—	—	21 278	248 891	206 831
\| > uppfostran åt minderåriga förbrytare av kvinnligt kön........	—	—	—	—	—
» diverse kostnader för samma ändamål	—	—	—	—	—
> inrättande av jordregister.....	—	—	—	—	—
> frigivna fångars skydd samt förenin-gen »Skyddsvärnet»....... » e. o. anslag till fängelsebyggnader . .	56 100	:	—	259 074	149 846
» svensk författningssamling..... > extra lönetillägg..........	_	95 997	95 309	76 438	64 205

209

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
extra ordinarie anslag.
	—	—	—	—	—	—	6 000
—	—	—	—	—	5 076	5 081	5195
—	—	—	6112	7 350	7883	8000	8200 :
—	—	—	—	—	3 000	3 000	3 000
5000	5 000	4 238	5 762	5 000	5 000	5 000	5 000 ''
48 576	41875	52 297	40 575	45 984	50 274	57 395	50000
—	—	—	—	—	—	29 417	40 000
—	15 900	30 894	32 700	32 700	32 747	32 886	32 900
—	—	—	—	—	—	29150
8 250	3 250	3 250	3 250	3 250	3250	3 250	3 250
—	—	—	—	—	300	300	300
5 225	3 550	6 450	5150	7 400	6 000	900	6 000
—	—	—	—	—	—	3000	3000
21336	23 749	23 750	25 450	25 840	23 433	25 470	25 720
36 000	64 000	62 000	40100	00	45 400	45 400	45 400
41 290	—	—	20 100	_
3 195	3 528	2 625	1575	7 050	6 500	6 500	10 700
—	—	2 458	5 051	5 081	6 805	7 576	6 000
	—	—	77 057	95 782 .	126 685	167830 •	150 000
—	—	—	—	—	—		16 000
70 649	12 300	—	51 790	20 076	70 645	72 571	129 000
—	—	—	—	—	—	—	70000
20 326	17 898	20 234	107 826	73846	22 922	13 265	7 000

‘27—140497 I

210

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
Till ersättning åt häradsskrivare för röst-
längders upprättande.......	—	—	—
» ökat arbetsbiträde åt justitiekanslers-ämbetet.............	—	2 550	3 000	3 000	3 000
» e. o. anslag till nedre justitierevisionen	—	—	—	—	8100
d:o till lagbyrån......	25 744	28 069	977	—	—
• betäckande av vissa av statskontoret			41434	60 044	55 627
förskottsvis bestridda kostnader . .	—	—
» ökning i tjänstgöringspenningar för
vaktmästare vid nedre revisionen och Svea hovrätt........	—	—	1250	—	—
» avlöning åt tro nya justitieråd från
‘/i 3‘/i3 1909 ..........	—	—	—
Summa	88 094	134 954	224 256	707 150	571 484
Summa för andra huvudtiteln	4121240	4210041	4380230	4810611	4748076 Tredje
Ordinarie staten.
Chefen för utrikesdepartementet.....	24 000	24 000	24 000	24 000	23 467
Utrikesdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli............	32 365	32 365	32 365	32 365	32 365
Till d:o av konsulskassans utgifter . . .	8 886	8 944	8 923	10 300	10 300
Utrikesförvaltningen i övrigt......	495 342	538 797	530177	1 017 498	807 341
Summa	560 593	604 106	595 455	1084 163	873 473
Extra ordinarie anslag under 3:e huvud-			10 993	12 307	12 088
titeln ................	20 000	13 889
Summa för tredje huvudtiteln	580 503	017 995	000449	1006 400	887} 561
				Femte huvudtitelns
Sjökarteverket ............	62 184	65 000	“ 109 378	80 573	95 643
Lots- och fvrinrättningen med livrädd-			1755 057	1 727 639
ningsanstalterna...........	1 907 830	1 635 825	1 714 379
Undervisningsanstalter för sjöfart . . . .	98 003	97 624	98353	99 473	99 233
Nautisk-meteorologiska byrån...... Ålderstillägg för personalen vid undervis-	9 000	9 000	9 000 13 333	7 772 12 708	9 000 12 000
anstalter för sjöfart m. m.......	16 000	14 583
Summa	2 093 017	1 822 032	\| 1 985 121	1928165	1 930 255

211

1906.	1907. I 1	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
—	—		—	—	12 79 170	42 376	50000
2 800	2 820	2 840	3 350	_	_	_
28 500	28183	28 500	52 405	95 561	79 866	—	1175
136 660	44 071	108 177	103 383	126 021	128 038	140 281	188 401
				22 750
422 807	266 124	347 713	581 636	593 591	702 994	698 648	862 241
4682951	4637 912	5162 439	5378077	5 595 301	5 763811	5 915 332	5 998 260
huvudtiteln.
24 000	24 000	24 000	24 000	24 000	24 000	24 000	24 000 \|
32 365	13 69 870	67 989	73 014	76 249	76168	76 793	87 950 1
10 300	—	—	—	—	—	—	_ \|
802 356	13 1354 578	1 331720	1 321 977	1428236	1353 877	1 413 264	1 438 130
869 021	1 448 448	1 423 609	1 418 991	1 528 485	1 454 045	1514 057	1550 080
27 504	13 821300	83 300	172 181	196 598	262 815	264 936	406 620
896525	2 269 748	1 508909	1591172	1 725083	1 716860	1 778 993	1956 700 i
anslag till	•»handeln».						I
144 949	115 742	146 286	117 826	215 033	170 677	158 756	205 800 \|
1 716 155	1835 697	1815 671	1 851 466	1 929 598	1 700 409	1 918 237	1 800 409
100161	99 283	100800	100 800	100 800	100 800	13184 260	186 420
9 000	9 000	20 775	24 000	24 000	24 000	25 500	25 500 i
11333	11000	10 917	11 500	10 500	11250	11767	13000 J
1 981 598	2 070 722	2 094 449	2115 592 \|	2 279 931 \|	2 007 136	2 298 520	2 231129 \|

212

1 ■	1901.	1902.	1908.	1904.	1905.
				Extra	ordinarie
Till ett fyrskepp vid Ölands södra udde .	—	—	__ 1	—	—
> en instrumentgamling för navigations-
undervisningen.........	—
> en assistent vid nnutisk-meteoroliska j
	—	- 1
Summa !	_ \|	—	—	—	—
Summa anslag till ihandeln» j	2008017 i	1822032	1985121 \| i	1928105	1930255
					Sjätte
j Statsministern, lönefyllnad.......j	6 500	6 500	6 500	6 500	6 083
i Statsråden utan departement......\|	136 000	36 000	36 000	36 000	36 000
1 Chefen för civildepartementet......j	17 000	17 000	17 000	17 000	17 000
\| Civildepartementets avdelning av Kungl. llaj:ts kansli............	78 550	78 543	78 550	83 550	83 550
j Regeringsrätten............	—	—	—	87 422
i Övcrståthållareämbctet.........	87 422	87 422	87 422	Ö7 422
Landstaterna i länen..........	2 676 577	2 698 110	2 693 169	2 681 537	2 704 017
j Väg- och vattenhyggnadsstaten.....	162 768	155 766	145 123	156 428	163 486
! Vägar och kommunikationer......	3 033	8 275	4 837	3 650	6 620
i Jordförluster genom kanal- och väganlägg-ningar ...............	3 621	3 659	3 651	3 673	3 730
Medicinalstyrelsen med dithörande stater	480 568	492 416	492 690	489 775	491 451
Hyresersättning åt provinsialläkare . . .	100 225	101 875	101813	100 063	100 250
Bidrag till extra provinsialläkares av-lönande ...............	53 963	55 992	63 093	63 832	69 330
Resestipendier åt civila läkare.....	3 500	3 500	3 500	3 500	3 500
i Ortopediska institutet.........	8 250	8 250	8 250	8 250	8 250
j Vaccinationens befrämjande.......	7 216	7 302	7 745	12 548	8 098
\| Till bestridande av kostnader för allmän hälso- och sjukvård.........	164 500	180 622	191 975	184 126	200 635
j Svenska läkarsällskapet.........	3 000	3 000	3 000	3 000	3 000
\| Lasaretts underhåll..........	15 774	15 774	15 774	15 774	15 774
\| Till internationella hälsovårdsbyrån i Paris			—	—
! Hospitals underhåll..........	1 526 138	1 592 054	1 590 979	1 757 745	2 266 736
\| Järfsö sjukhus för spetälska.......	18 000	18 000	18 000	18 000	18 000
Anstalter för obildbara sinncsslöa ....	1	—	—	—	34 250

213

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913. j
anslag till	»handeln».
—	—			—	—	—	190000 i
—	—		—	—	—	—	6 000
—	—	—		—	—	_	3000
—	—	—	—	—	_	_	199 000 \|
1981598	2 070 722	2094449	2115 592	2279931	2007 136	2298520	2430129
huvudtiteln.		''
4 417	6 500	6500	6 500	6 500	6 500	6 500	6 500 :
36 000	36 000	36 000	16 45 000	45 000	45 000	45 000	45 000 ;
17 000	17 000	17 000	17 000	17 000	17 000	17 000	17 000 i
83133	91538	91 542	92 958	92 792	92 500	93 000	93 300
—	~	—	54 512	93 450	93 450	93 450	93 700
87 422	85 955	87 422	87 422	97 022	97 022	97 022	97 022
2 701 841	2 710 057	2 707 653	17 3 023143	2 986 999	3 006 098	'' 3 025 486	3114 460 \|
164 396	149 662	177 891	152 809	157 084	174 100	19 245 773	227 000 :
2 600	3 600	7170	3 450	9 653	3334	7 525	12 000 i
3 692	3 829	3 805	3 713	3 630	3 837	3 784	7 267 1
492 349	503 824	506 617	19 544858	548 820	548 069	20 822 272	1042 700 i
100 439	101438	102 500	101313	101125	100 938	—	\|
69 681	70846	71796	72 081	69 281	67 465	44579	30 000 ,
3 500	3 500	3 500	3 500	2167	3500	3 500 I	3 500 \|
8 250	8 250	8 250	8 250 \|	8 250	8 250	8 250 !	8250 i
431	5 504	11213	7 469	6 217	7 583	11571 j	7 700 i
197 091	170 648	151 926	163 704	156 974	188995	205 000	185000
3 000	3 000	3 000	3 000	3 000	3 000	3 000	3 000
15 774	15 774	15 774	15 774	15 774	15 774	15 774	15 774
—	—	—	—	6 783	6 759	6 778	7000
2 375 885	2 502 610	21 3 101 495	2 911 267	2 676 883	3439782	3 802 252	3 500 000 :
18 000	18 000	26 000	20 000	20 000	20 000	30 250	22 000 1
40 500	55 500	69 250 1	76 500	92 250	106 250	144 000	120000 !

214

	1901.	\| 1902.	1903.	1904.	1905. !
j Karantänsinrättningen å Känsö..... 1 Internationella föreningen i frågor om väg-	15 712	14 984	15 180	15 166	15 047
väsendet ..............	—	—
Ålderstillägg.............	262 558	267 212	265 323	264 200	256 542
Bese- och trakt mentspenningar.....	32 288	28 565	38026	29 729	22 52 278
Postavgifter för tjänstebrev o. d. försän-	449 126	606 328	509 397	641438	656 110
Skrivmaterialier och expenser, ved m. in. .	274 171	300 432	344 685	354 402	367 045
Extra utgifter.............	9 327	15 626	11178	13707	9 755
Tryckningskostnader..........	—	—	‘
Till upprätthållande av försäkringsinspek-
tionens verksamhet..........	—				350 000
Till sjukkasseväsendets befrämjande . . .	266 363	299 425	324 911	299 500
Till statens bidrag till fiskares försäkring	—	—
> socialstyrelsen...........		—	—
s yrkesinspektionen.........		—	—
Utgifter å 6 H. T:s allmänna besparingar Summa	14 816	11442	43 685	35 226	75 466
6 776 966	7114 074	7 120 456	7 385 741	8 109 055
			Extra ordinarie anslag
Civildepartementet.
\| Till provisorisk lönereglering......	—	—	—
> biträde i frågor om försäkringsväsendet	4 500	4 500	4 500	3 000	3 000
extra föredragande samt höjning av
amanuensarvodena . ....	—
> en handsekreterare hos statsministern		—
Överståthållareämbetet.
Till utgivande av >Polisunderrättelscr> m.m	14 974	15 000	17 000	16 166 !	16 061
Landsstaterna i länen.	i				i
i Till avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet......	94 700	94 716	96 250	95 346	108894 10 400
3 grövre brotts upptäckande.....	—	—	2 000
i juridiskt biträde åt svenska lappar i Norge m. in...........	14 064	11205	20 683	16 590	18 121
i tillfällig löneförbättring åt krono-
fogdar, liärndsskrivare och länsmän	—	—

215

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
15369	13 748	15 390	16118	15 691	16 133	16 225	16 600
—	—	—	—	—	—	_	365
955 408	259 984	260 333	294 496	285 889	287 475	325 917	300 000
65 429	80 459	88 571	92 066	22 117 096	117 612	118301	150000
660 951	858 912	717 943	782 938	679 021	904 081	958 687	860 000
392 310	441141	467 873	538 676	568093	523 669	525 638	350 000
14 730	15126	4 993	9 909	6 591	13 228	13 077	12 000
“"	—	—	—	—	—	—	200 008
—	—	—	—	—	—	52 500	53 000
500 000	469854	495 917	534 229	554 975	723 013	918 763	1256 800
—	—	—	—	—	—	—	16 000
—	—	—	—	—	—	—	123 900
—	—	—	—	—	—	—	77 200
45 447	51531	78 811	59518	85374	93287	53148	_
8 375145	8 853 790	9 336135	9 742 173	9 529 384	10 733 704	11714 022	12 074 046
under sjätte huvudti	teln.
—	—	—	_	_	12 465	13 411	13 540
3 000	3 000	3 000	2118	3 000	—	—	—
—	5 000	2 500	25 400	21900	26 900	26 900	35 000
			"	—	—	—	3 000
16 342 ■	17 000	21000	22 420	25 000	21726	23269	26 400
108 850	111025	110 900	305 661	383 255	391 680	416 718	350 000
971	2 042	2 229	508	—	—	—	—
17 180	13 349	15 990	21975	16 221	21048	20 773	20500
—	—	—	735 098	788 109	789 243	789 275	794 800

216

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
Väg- och vattenbyggnadsstaten.
Till förstärkning av arbetskrafterna hos
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen . > anordnande av inspektion å enskilda					4 708
järnvägars rullande materiel . . .	—	—	~
» undersökning av mindre hamnar och farleder in. m. .........	5 813	9 388	2 946	9 789	9 672
» bidrag för anläggning och omläggning av vägar ............	864 380	1 015 093	1 030 964	826 589	944 855
> understödjande av brobyggnader samt mindre hamnbyggnader.....	311 075	181 895	222 012	302 862	310 741
» anläggning av enklare vägar i Väster-
bottens läns övre lappmark . . .	—	—
» Hane hamn............	537	36 750	43 655	1452	16 063
» utvidgning av Albrektssunds kanal .	—	—	—	—	91000
> ombyggnad av Simrishamns hamn .	—	—	''-	—	—
> istå.insättande av vissa hamnar i Skåne	—	—	—	—	62 000
> anläggning av hamn i Grankullaviken	251	11117	1200	31200	1200
■> Väddö kanal...........	120 632	—	—	—	—
> farleden Marstrand—Lysekil ....	63 922	—	—	—	—
» bidrag till järnväg Borgholm—Böd	—	—	—	—	175 000
> undersökning av vattenståndet i Vä-nern ..............	—	15 000	—		—
> iståndsättande av Skillinge hamn . ..	—	—	—	—	—
» Skanörs hamn...........	—	—	—	—	—
> upprensning av Väckholmssundet . .	—	—	—	—	—
> undersökning av farled i Storavan .	—	—	—	—
> utvidgning av segelrännan i Kalmar-sund..............	79 934	3 661	—	no 765	—
> ökning av anslaget till expenser för
allmänna arbeten........	—
Medicinalstaten.
Till provisorisk lönereglering i medicinal-
styrelsen............	—
> granskning och kontroll å hospitalens räkenskaper ...........	1200	1200	1200	1200	1200
» personligt lönetillägg åt medicinalråd > en extra vaktmästare hos medicinal-
styrelsen...........	—	—

217

1906.	. 1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
	7 600	13 000	15 400	15 400	15 400	5 000	3 600 :
5 000	5 000	5 000	5 000	5 000	5 000	6 000	S800
5 761	3 814	14 487	7176	12 725	6 974	10 341	10000
839 497	972 535	1 309 601	1 226 805	1175 286	1 195 094	1 248 184	1750 000
296 579	372 079	338 092	372 580	368 199	471 670	456 971	500 000
—	—	—	—	—	1500	24 500	30000
136	—	—	—	—	—	24 300	_ -
65149	642	18 688	153	—	—	—	—
43 500	100 000	85 000	17 000	—	—	—	—
8 082	1200	—	—	—	—	—	—
1200	1353	—	—	—	—	—	—
	15 800	—	—	—	—	—	—
—	—	169 583	43 678	53183	—	—	—
—	—	26 666	148 334	34 392	—	—	—
	—	—	—	6 000	—	—	—
	—	—	7 349	—	—	—	i
—	—	—	—	—	—	_	10 000
—	—	—	—	—	—	15 909	19 400
1200	1200	1200	5 800	5 800	5 800	5 800	5 800
—	—	1200	600	600	600	600	600
	—	800	800	800	800	1 175	1175

28—140407 I

218

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
Till behandling enligt ljusmetoden av me-					7 000
dellösa lupuspatienter...... > gratifikation ät med. lic. K. G. Lind-
gren..............	—	—	—	—
> byggnader för hospital.......	255 942	625 545	799 471	1196 429	1073571
> upprätthållande av folksanatorierna . > uppförande eller inrättande av tuber-	—	—	—	—	400 000
kulossjukvårdsanstalter......	250 000	—	—	—	—
» bidrag till driftkostnaderna vid d:o . > stipendier för läkare i tuberkulossjuk-	—	—
vård..............	—	—	—	—	—
> byggnadsarbeten vid Fejan..... » en undersökning angående de sinnes-	—	—	4 765	—	—
sjuka i riket..........	—	16 669	—	—
» byggnader å Känsö........ > ett vetenskapligt råd hos medicinal-	—	—	65 297	—
styrelsen............	—	—	—	—	—
> vissa anslag för vanföra m. m. . . . Vattenfallsstyrelsen.
Till en förteckning och beskrivning över
Sveriges vattenfall........	~	~			j
Iliksförsälcringsanstaltcn.
Till upprätthållande av dess verksamhet . > ersättning åt postsparbanken för dess bestyr med uppbörd och utbetalnin-		"			1
gar för riksförsäkringsanstalten . .
Statens biografbyrå.....	—	—	—	—	—
Till upprätthållande av socialstyrelsens
verksamhet...........	—	—		~
Till yrkesinspektionen........	—	—	—	—	—
Diverse anslag.
Till inspektion över elektriska anläggningar	—	—	—	24 275	19 144

219

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
7 000	7 000	17 000	12 000	21057	22 476	17 500	15000
—	—	—	—	—	—	2 400	—
764 401	807 529	1109 876	1775 819	1 715 238	1 460 772	785 420	946 274
200 000	200 000	200000	200 000	200 000	200 000	200 000	200 000
—	—	—	100 000	183 000	372 000	364 625	400 000
—	—	—	—	29 218	201131	250 428	542 000
—	—	—	—	—	2 810	2140	2 700
	17 178	99 464	11 458	19 300
							17 650
							204 500
—	—	—	—	—	27 000	15 000	27 000
—	—	-	—	—	-	149 500	154 000
—	—	—	—	—	—	15 500	20 000
—	—	—	-	—	—	—	23 000
—	—	—	—	—	—	—	47 000
—	—	—	—	—	—	—	85 600
18 333	21822	21200	21200	21200	21 200	21400	26 200

220

	1901.	1902.	1903.	1904.	• 1905.
Till medling i arbetstvister.......		_	_	_
befrämjande av den offentliga arbets-
förmedlingen..........	—	—	—	—	—
» nationalföreningen mot emigrationen	—	—	—	—	—
s betäckande av vissa av statskontoret					91 485
förskottsvis bestridda utgifter. . .	124 840	25 564	66 857	74 798
> dyrtidstillägg eller extra lönetillägg .	—	1 112 843	1 144 829	857 776	870000
» understödjande av sjukkassor, som
meddela moderskapsunderstöd . . .	—	—	—	—	—
> tillsyn över understödsföreningarna .	—	—	—	—	—
diverse tillfälliga ändamål.....	8 567	15 900	83 400	8 400	8 400
> inköp av vissa områden för nomad-
lapparna ............	—	—	- ■	—
» internationella föreningen för frågor
om vägväsendet.........	—	—	—	-.	—
Summa	2 214 &31	3196 046	3 563 379	3 576 637	4 242 515
Summa för sjätte huvudtiteln	8 991297	10310120	10683836	1096237S	12351570
Departementschefen..........	17 000	17 000	17 000	17 000	Sjunde 17 000
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts			63 850	63 396	67 988
kansli...............•	63 850	63 642
Kammarkollegium...........	119 573	122 100	122 058	121153	121100
Statskontoret.............	107 258	106 550	112 000	112 000	111917
Stämpelomkostnader..........	251 646	245 289	255 195	286 511	303 803
Kostnader för taxering.........	193 144	194 906	268 684	262 874	266 764
Mynt- och kontrollverken........	20 300	20 300	20 300	20300	20 300
Omkostnader för kontrollverket.....	15 329	14 559	14 843	15 575	16 542
Till upprätthållande av bankinspektionens
verksamhet.............	—	—	—	—
Kontrollstyrelsen............	—	—	—	—	—
Mynt- och justeringsverket.......	—	—	—	—	—
Kammarrätten.............	167 150	190 500	191 600	190150	191 575
Overintendentsämbetet.........	35 350	38 842	38 433	38 050	38 950
Tullverket..............	2 930 944	2 963 915	3 042 798	3 034 431	27 4 022 875
Ersättning till städerna för mistad tolag .	2 656 561	2 947 199	2 956 856	3 044 208	28 _
Kommerskollegium...........	72 000	78 450	85110	85 no	85110

221

1 1906. I	- 1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
	17 711	22 320	22 531	26 853	22 200	22 348	25 000
	5 785	11776	23 742	27 740	46 867	56 689	50000
	—	—	10 000	10 000	10 000	10 000	10 000
102 961	55 097	109 547	418 597	265 542	410 850	640 876	589 350
780 202	801 257	144 473	337 504	100 298	65 411	60 370	20 000
	—	—	—	—	—	—	25 000
—	—	—	—	—	—	—	6 000
8 400	31 050	40 910	6 500	14 500	—	1580	—
~	—	—	—	—	—	—	52 000
—	—	—	—	—	—	_	365
3 293 750	3 595 468	3 915 502	5 901 206	5 549 016	5 828 517	5 704 902	7 083 254
11 608 895	12449 258	18251637	15 643 379	15078 400	16562 221	17 418924	19157 300
huvudtiteln.
17 000	17 000	17 000	17 000	17 000	17 000	17 000	17 000
67 950	67 838	68 500	70 000	23 54 944	54 583	57 433	58 000
121950	121950	122100	2‘ 118 181	113 412	115 915	115 988	119 900
111 508	111550	25 144 700	144 492	144 700	144 700	155 800	157 400
338 014	410002	424 508	278 903	370 950	379 394	385 548	420 000
278 025	298 002	408 993	446 554	436 614	569 651	567 709	720 000
20 268	20 300	19 440	17 500	—		_	_
17 239	18 587	20 235	20142	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	40 629	47 000
—	—	—	—	30 549	30 474	30832	34 200
—	—	-	—	30 554	30 458	396 820	915 000
189 333	189 633	190 746	26 249 621	251866	252136	253 725	258 300
38 717	38 950	44 922	44 950	44 950	50 450	50 450	50 600
4 080 037	4 438 465	4 610 957	4 789 595	5 675 OSS	6120 561	6 431 337	5 953 900
3 087853	3 060238	3107 063	2 999 874	3 064 142	3 151 981	3 136 698	2 900 000
85110	85110	85110	94 400	93 900	94 400	98 000	140 165

222

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
Till upprätthållande av patent- och rc-
gistreringsverkets verksamhet.....	—
Bergsstaten..............	30 900	31154	31 562	33000	33 000
Statistiska Centralbyrån........	64 683	59 247	79 344	69 998	67 648
Befrämjande i allmänhet av slöjderna . .	41225	41050	62 650	66 650	69 000
> > > handel och sjöfart . .	11214	9 769	8 904	9 914	9 571
t » > bergsbruket .	6 200	6 200	6 200	6 200	6 200
Lyshållning m. m. för kronans publika hus	48 031	57 452	51944	49 250	39 583
Byggnader och reparationer.......	249 337	229 328	262 580	246 814	250 449
\| Städers friheter............	37 578	37 578	44 656	44 656	44 656
1 Observations- och uppbördsprocenter . . .	11235	9 874	10 288	8 838	12 847
j Kontroll å tillverkningsavgifter.....	459 151	453 902	491266	830 358	831247
För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter............	15150	17 200	21550	7 000	7 600
Till biträde inom finansdepartementet vid
frågor om bankväsendet.......	—
Institutioner.............	187 656	128 867	98 000	832 935	247 975
Ålderstillägg.............	49 217	50 367	54 850	54 692	50 092
Rese- och traktamentspenningar.....	43 458	46 049	45 970	50 853	45 632
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.	81 455	78 352	105 580	88 084	128 005
\| Tryckningskostnader..........	—	—	—	—
Extra utgifter.............	35 693	31 731	32 053	32 906	25 431
i Kungl. Operan.............	60 000	60 000	60 000	60 000	60 000
Utgifter å 7 H. T:s allmänna besparingar Summa	9 038	9 783	21836	15 811	17116
8091336	8 341155	8 677 960	9 798 917	7 209 976
''			Extra ordinarie anslag
Finansdepartementet.
j Till provisorisk lönereglering.....	—	—	—
; en extra föredragande.......	—	—	—	—
> en assistent å bankbyrån.....	4 500	4 500	4 500	4 500	4 500
Kammarkollegium.
1 Till ordnande av handlingar i kammar-arkivet .............	5 000	5 000	5 000	5 000	5 000
> en extra advokatfiskal .......	—	—	—	—	—

223

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
_						451264	435 700 ''
33 000	33 000	33 000	33 000	32 888	32 375	33 000	33 000 !
70 992	71052	63 820	69 440	68 670	68 004	81330	57 050 i
72 238	65 637	74 575	78100	78310	84 388	S6 481	106 500 \|
8 307	8 898	8 800	9 610	11500	11500	11500	11500
5 725	5 875	6 000	6 200	6 000	4 550	5 413	8 700
36 676	33 988	38 473	43 499	38 395	41206	39 816	50 000
222 931	261 283	258 263	218 053	318138	279 514	316 043	300 000 ■
44 656	44 656	44 622	44 216	34 404	33 998	33 998	44 700 i
10 764	12 219	13 207	11272	11744	14 643	13 820	10000 \|
870 846	1 069 398	950 561	905 428	844 397	818 544	S18 342	1100 000
7 952	—	—	—	—	—		- !
—	5 825	5 863	5 900	3 800	3 800	4 000	4:400 i
319 182	407 604	170 955	300 726	329 605	1480 938	352 273	300 000 i
50 550	50 650	56 275	61 592	59 384	57 321	55 850	55 000 \|
47 277	41811	62 133	65 741	73 498	71307	74 935	50 000
110 544	130 437	159 102	154 063	212 790	210167	202 641	100 000
	—	—	—	—	—	—	133034 ''
33114	24 062	43 252	32 030	26 797	34 748	26 914	32 000 !
60 000	60 000	60 000	60 000	60 000	60 000	60 000	60000 1
19 936	14 900	25 719	13 057	15 177	37 219	27 788
10 477 696	11218 919 \|	11338 994	11 403139	12 554 163	13 255 925	14 433 379 i	14 682 949 j
under sjun	de huvudti	teln.
—	—	—	—	—	7 645	7 524	7 770 \|
—	—	—	—	—	—	—	10 500 1
4 500				—	—	—
5 000	5 000	_					1500
		—	—	—	—	_	9 200 \|

224

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
Statskontoret.
Till ersättning för av statskontoret gjorda förskott............	211910	34 465	107 080	147 393	109 231
> förstärkning av arbetskrafterna inom statskontoret..........	—	—	—	3000	3 000
■ Kammarrätten.
\| Till förstärkta arbetskrafter m. in. . . .	20 719	—	—
Övcrintendentsämbetct.
j Till provisorisk lönereglering......	—	—
Tullverket.
Till förstärkning av arbetskrafterna samt			217 600	231 800	12 000
till vissa tjänster å extra stat . ....	210 000	217 600
Kommerskollcgium.
\| Till provisorisk lönereglering......	—	—	—
> kostnader för ärenden angående sven-					24 000
ska fartygs registrering.....	—	—	—
i arvode åt ett sjötekniskt biträde . .	—	—		—
> förstärkning av arbetskrafterna å av-	•
delningen för näringsstatistik . .	—	—
arbetsstatistiska undersökningar . . .	10 000	10 000	15 000	15 000	15 000
> undersökningar rörande lantarbetarnes
förhållanden..........	—■"
> arvode åt en vaktmästare hos kolle-					800
gium.............
> förstärkning av arbetskrafterna å indn-
stri byrån............	—
> vissa sakkunniga biträden m. m. . .	—	—	—	—
» amanuenser och extra biträden m. m.	—	—	—
Befrämjande i allmänhet av slöjderna. \| Till vävskolan i Borås.........	4 800	4 800	4 800	4 800	4 800
> föreningen för svensk hemslöjd . . .	—	—
Befrämjande i allmänhet av handel
och sjöfart.					28 000
\ Till handelsinstituten..........	20 000	28 000	28 000	28 000
> handelshögskolan i Stockholm . . .	—	—	—	—
j exportstipendier..........	—	—	—	—

225

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
356 097	211 739	284 516	197 809	283 533	396 784	435 003	522 911
3000	3 000	—	7 000	7 000	21 250	16 493	16 500
—	—	—	—	—	—	—	23 300
—	—		—	—	—	5 483	6 550
12 000	14 000	139 750	38 500	38 500	-	—	134 000
—	—	v —	—	—	16 895	481 498	14 no
8 500	7 500	7 500	11100	9 700	10 733	10850	10 850
1911	2 000	3 000	3 000	3 000	3 000	3 000	3 000
—	24 300	19 760	19 760	19 760	21 610	22 610
24 852	24 852	24 852	42 900	38 900	45 775	50 775	-
—	—	—	—	—	15500	12 500	—
800	800	800	800	800	1175	1 175	1175
—	—	—	—	—	—	—	15 657
		—	—	—	—	—	3 700
			6 632	—	—	—
4 800	4 800	4800 !	4 800	5 550	5 550	5 550	5 550
	15 000	15 000 \|	15 000	15 000	15 000 j	15 000	15 000
28000	35 000	35 000	38 000	42 000	39 000	45 UOU	42 000
		—		30 000	30000	30 000	30 000 i
140497	I	—	20 000	15 000	20 000	25 000 \|	20 000

226

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
Till handelsstipendier.........	20 000 \|	20000	22 000	20 667	30 000
> Sveriges allmänna exportförening . .	—	—
> understöd åt rederiaktiebolaget Nord-
stjärnan............
> understöd åt Svensk-Ostasiatiska kom-
paniet.............	—	—
» befrämjande av svenska varors av-sättning i främmande länder . . .	15 000	15 000	15 000	18000	18 000
1 > återbetalning av erlagda konsnlatav- gifter ..............	125 000	275 000	625 000	—	—
1 > utställning av skyddsanordningar mot
olycksfall i arbete........	—
> understöd åt svenska Amerika—Mexico-
linjen..............	—
> understöd åt rederiaktiebolaget Träns-
atlantic.............
Befrämjande i allmänhet av bergsbruket. Till bergsskolorna i Filipstad och Falun	14 000	14 000	14 000	14 000	14 000
> provisorisk lönereglering för berg-
mästarne............	—
» en extra gruvingenjör.......	—	1125	1721	1625
Fabriksinspektionen.				56 675	56 800
Till anordnande av fabriksinspektion . .	53 851	56 485	56 486
Befrämjande av hantverk och därmed
jämförlig mindre industri.
Till Sveriges kantverksorganisation . . .	—
Sjömanshusen.				30150	30 000
Till ersättning åt sjömanshusen.....	30 200	29 700	30 250
Statistiska centralbyrån.
Till provisorisk lönereglering......	—	—
> arvode åt extra tjänstemän.....	—	—
» förstärkning av arvoden åt extra bi-
träden .............
> inbindning av böcker.......	—	—	—
> utgivande av en statistisk tidskrift .	—	—
> pensionsstatistiken.........	—	—	\|

227

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
30000	30000	—	48000	18 800	15 620	20 000	20 000 :
15 000	15 000	15 000	15 000	18 300	16 800	16 800	16 800
—	180 000	105 000	180000	132 500	112 500	110 000	100000 !
—	—	149 024	137 764	291 521	314 049	428084	210 000 !
18000	20000	20 000	17 200	2 800	—	—
—	—	4 000		6000	3 000	3000	4 000
—	—	—		—	—	—	150000
	—	—	—		—	—	iooooo !
23 000	23000	23 000	23 000	23 000	23 000	23 000	26 650 i
—	—	—	—	—	—	—	11 150 \|
						—
56 792	56 650	56340	57 158	56 030	57 191	56 794
—	—	—	—	—	2 000	—	—
29 900	30 000	30 000 ,	30000	30000	30 000	40000	40 000
—		—	_	_		7 532	9133
3 000 i	3000	3000	3000	2 640	3 000	3 900	21 200 j
8 000	8 000	23000	18 000	14 000	14 000	21500	29 300
—	—	—	—	1931	2164	—	—
—	4 500	4500	-		- \|	—	1 400

228

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
Dispaschör sväsendet.				•
Till arvode åt två dispaschörsassistenter .	—
Diverse anslag.
Till kostnaderna för handelsregistren . . \|	—	—	—
> bidrag till landsting........	—	—
> brandförsäkring av operan och drama-tiska teatern..........	18 314	18 314	18 314	18 314	18314
» d:o av lösegendom i d:o d:o . . . . j	—	—	—	—
» extra lönetillägg och dyrtidstillägg .	—	233 736	239 062	238 919	236 802
» det inellanfolkliga arbetsamtet i Basel	—	—	—
» utgivande av en statistisk handbok				26 000
över Sverige...........				100400
> uppförande av landsstatshus ....	63 596	48 272	157	26 243
> underhåll och reparation av publika byggnader............	52 074	40 523	49 403	28 832	43289
> en handbok rörande anslagen i riks-huvudboken m. m.........	2 000	—	—	—	2 000
> åtgärder för tillgodogörande av torv-		12 487	59194	13 739	4 528
mossar.............
» reseunderstöd åt teknici för världs-					49 933
utställningen i S:t Louis.....	—
> stängsel kring sockerfabriker ....	—''	—	~
> utredning ang. lån från stadshypoteks-
kassan.............
> skadestånd för förluster genom skogs-
brand.............. Summa	——		.	1
880 964	\| 1069 007	1 512 567	932 657	820 397
Summa för sjunde huvudtiteln	8 972 300	9410162	10190 527	10 781574	\| 8030878
					Åttonde
Departementschefen..........	17 000	17 000	17 000	17 000	17 000
Departementets avdelning av Knngl. Maj:ts	81 650	81650	81 650	86 350	80 450
Riks- och landsarkiven .........	45 100	45 500	54 050	58 000	59 417
Kung! biblioteket...........	72 900	77 800	78333	78 700	78 700
Nationalmuseum............	57 266	57 906	52 350	69195	55 673
Kleresistaten.............	309 764	305 157	305 495	308 380	313 649
Domkapitlens expeditioner.......	33 500	33 379	77 339	85 231	89 231

229

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
—	—	—	—	—	—	3 833	4000
—	—	—	—	—	_	4 000	4000
—	—	—	—	—	1 074 984	1250 000	1400 000
18 314	18 314	18 314	18 314	62 036	40175	40175	40 175
—	—	—	—	—	3 668	3 668	5 403 j
25 609	25 593	32 078	94 930	58 518	51 612	13 644	8 000
750	750	750	750	750	750	750	750
—	—	—	—	—	—	_	20 000
—	30 299	192 802	262 033	83 264	2106	—	—
3 364	52 916	36 044	46 920	39 442	—	206 771	—
—	1645	—	4 356	—	4 654	—	—
—	139 587	—	—	_	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	5 000
—	—	—	—	—	—	_	7 917
781189	1087 245	1247 830	1 461 722	1 350 275	2 421 193	2 956 409	3129151 I
11268 885	12306164	12586 824	12864861	13904438	15677118	17 389 788	17 812100
hnvndtiteln.
17 000	17 000	17 000	17 000	17 000	17 000	17 000	17 000
80 450	79 950	87 250	88800	88 800	88 616	88 742	88 900
59 900	59 818	59 538	59 350	28 92 600	97 676	100350	101650
78 700	81700	81 400	92 400	so 131 500	131500	130 417	131800
61666	59 599	69 553	58 377	61224	54 009	72 732	S1 114 300
319 408	323190	325 691	327 449	327 478	328 004	332 669	369 334
86 629	85 271	86 664	87 347	87 442	87 851	88 236	91 350 \|

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
Lappmarks ccklesiastikvcrk ......	88 053	87 301	99 752	101 630	99 511
Universitet i Uppsala........	822 679	845 806	871891	878 967	877 472
Universitetet i Lund..........\|	—	—	—		—
Karolinska institutet..........	190 616	198 060	208 788	206 071	208 280
Akademiska sjukhuset i Uppsala ....	—	—	—		23 072
Universitotskanslärsexpeditioncn.....	—	—	—	~	—
Allmänna läroverken..........	3 209 361	3 344 361	3 428 397	3 493 589	39 4 804 698
Undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken .............	_	—	—	—	450
Understöd åt c. o. lärare under sjukdom	1591	1411	1032	565	1119
Högre lärarinneseminariet........	43 500	43 500	43 500	41083	50 430
Högre flickskolor............	199 150	199 900	346 475	344 200	346 900
Övriga enskilda läroanstalter......	35 500	35 000	58 000	59 000	57 000
Lönetillägg åt lärarinnor vid enskilda läro-anstalter ..............	—	—	—	—	—
Kommunala mellanskolor........	—	—	—	—	—
Pedagogier och folkskolor........	23 493	23132	23 737	23 367	25 189
Folkundervisningen..........	7 128 731	7 622 278	7 711 538	8 017 056	8 652 019
Understöd åt folkbibliotek.......	—	—	—	—	—
De tekniska läroverken.........	453 118	502 341	516 862	518 108	517 787
Gymnastiska centralinstitutet......	37150	39 650	39 650	• 39 650	39 650
Farmaceutiska institutet........	20 085	34 000	33 975	34 000	33850
Barnmorskeundcrvisningen och barnbörds-husen................	42 733	46 480	46 829	46 852	46 858
Svenska akademien..........	8 250	8 250	8 250	8 250	8250
Vetenskapsakademien..........	14 460	14 460	14 460	14 460	14 460
Vitterhetsakademien..........	29 450	38 650	38650	38 650	39 200
Akademien för de fria konsterna ....	65 400	64 900	64 650	66 400	64 150
Musikaliska akademien.........	49 450	51200	51200	51 200	52 200
Naturhistoriska riksmuseet.......	77 450	77 450	84 450	84 450	84 450
Meteorologiska central anstalten.....	25 050	25 050	25 050	25 050	25 050
Kyrklig själavård åt dövstumma ....	—	—	—	—	—
Undervisningsanstalter för dövstumma och blinda:
Till befrämjande av dövstumundervis-ningen ..............	208150	202 750	201625	202 650	187 325
Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda............	34 370	50150	54 428	50 650	60562

231

1906.	1907.	1908.	1909.
94 284	102 908	113 912	111 756
887 000	901038	540100	730 119
—	—	420700	604 841
210 391	OO H	208 582	284 541
24 693	38 013	50079	83 642
—	—	—	8 515
4 960 361	5 336 084	5 463 235	5 491 730
6 311	10 742	12 525	14 349
523	1134	964	259
49 390	53 457	53 021	52 477
345 340	377 070	367 860	383 300
60 000	60 000	110 000	61 990
23 660	5521	—	—
8 854405	10 734 253	11264 246	12 968 417
10376	46 260	•55 478	59 895
549 963	551 438	558058	553 891
37 700	39 650	37 550	35 550
33850	33 850	33850	33 850
46 858	48108	51858	52 358
8 250	8 250	8 250	8 250
14 460	14 460	14 260	14 460
39 200	42 149	44 200	48 700
62 721	64 237	66 889	89 486
51200	51 200	50 721	83192
80 962	92 200	94 228	94 281
25 050	26 300	26 050	26 050
—	2 000	2 000	4 308
182 800	179 175	178125	171 659
56 136	60 650	60 502	69 346

1910.	1911.	1912.	1913.
108 628	115 480	111538	100 000
791 086	791 086	793 036	824 342
649 791	649 791	667 791	710 766
283143	300 091	304 339	344 985
48 215	42 479	30 379	10 000
7 800	7 625	7 800	9 550 j
5 533 363	5 616 398	5 626 721	5 788178 !
15 809	17 397	19 032	10000 1
1170	1092	108	5000 ;
55 666	66 083	75195	76 350 j
367 700	374 931	367 970	400 000
196 968	198 465	200 883	270 000 i
185 413	279 745	272 790	190 000
—	26 600	103 918	10 000 \|
13 177 870	13 601 911	13 972 744	\| 13 791115
62 216	63 779	69 048	170 000
576 323	575 344	646 232	687 325
35 904	37 550	36 650	39 650
33850	33 850	56 926	57 900
52 214	62 440	63 093	63 533 i
8 250	8 250	8 250	8 250
14 460	14 460	14 460	14 460
83 900	83 900	83 900	88 900
88 780	85 577	89 796	101 950
92 885	92895	92 885	93 635
107 818	117 139	117 890	118 450
27 613	27 550	27 550	27 863
6 000	5 000	7 000	14 000
176 225	165 741	171 492	200 000
67 677	68 882	68 800	72 500

232

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905. i
Till elevers vid Tomteboda resor å järnväg
Förskolan för blinda i Växjö.....	9 500	12 300	12 300	12 300	12 300
Bidrag till vikarieavlöning vid blind-skolorna ..............	_	_	_	_	_
Serafimerlasarettet...........	120000	120 000	120 000	120 000	120 000
Stora barnhuset i Stockholm......	78000	78 000	78 000	78 000	78 000
Frimurarebamhuset...........	2 750	2 750	2 750	2 750	2 750
Barnhusen i landsorten.........	28 380	28 380	28 380	28 380	28 380
Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn	88 000	238 825	175 063	185 738	193 763
Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende försummade barn . . .	_	_	4 330	21 299	33 009
Kyrkors underhåll...........	141 997	138 888	139 291	140990	144 038
Svenska kyrkan i Paris.........	—	—	—	—	—
Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters m. m. utgivande...........	27 571	26 500	26 500	26 500	26 500
Alderstillägg..............	78 356	77 086	125 696	119 526	115 556
Rese- och traktamcntspenniDgar.....	5 927	6 086	5 473	6 379	7152
Skrivmaterialier och expenser......	47 890	46 819	53 903	55 288	61930
Extra utgifter.............	13 692	10 437	17 940	17 844	23511
Tryckningskostnader..........	—	—	—	—	—
Utgifter å allmänna besparingarna ....	—	40 085	31 489	31 258	27 078
Utgifter å reservationer å anslag till folk-undervisningen ...........	9 549	8 868	8162	2130	3 650
Summa	14 077 412	15 009 496	15 468 683	15 907 156	17 891 669
			Extra ordinarie anslag
Ecklesiastikdepartementet........	—	—	—	—	—
Riks- och landsarkiven .........	99 324	48 271	138 522	12 052	31422
Kung! biblioteket...........	—	—	—	—	—
Nationalmuseum...........	14 389	11 438	8 253	12 299	9 788
Livrustkammaren...........	5 800	6 200	6 200	6 200	6 200
Domkapitlens expeditioner.......	6 216	6 216	2 500	6 000	2 500
Universiteten.............	325 782	129 750	342 895	90 107	72 096
Karolinska institutet..........	8167	17 767	13 434	16 522	11689
Undervisning i epidemiologi......	—	—	—	—	—
Allmänna läroverken..........	411896	560 571	471338	463 637	115 535
Högre lärarinneseminariet........	11250	32 442	19 250	19 616	16 000

233

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	I 1913.
—	—	_	_	1795	1962	2 055	2 000
12 300	12 300	10 751	14 800	14 800	13 618	12 674	14 800
—	—	—	—	1700	1540	948	1 200
120 000	120000	120 000	120 000	120 000	120 000	120 000	120 000
78 000	78000	78 000	78 000	78 000	78 000	78 000	78 000
2 750	7 750	2 750	2 750	2 750	2 750	2 750	2 750
28 380	28 380	28 380	28 380	28 380	28 380	28 380	28 380
107 763	300 450	225 725	246 125	246 262	274 487	151242	255 000
40861	57 390	60 721	81627	75 775	65 292	67 700	70000
147 390	149 331	151008	152 642	152 049	152 193	154 955	170 428
~	—	—	—	—	2 950	2 950	2 950
26 500	26 499	45 001	45 000	45 000	40 065	48 435	45 000 i
116 059	122 038	125 846	148 040	151133	150 634	143 535	139 000 \|
17 861	12 616	15 742	15 743	18308	18 798	20 233	15 000
70 475	80 720	78 480	79100	78 440	96 902	121 620	63 000
14 872	16 967	16 513	11555	11385	15 000	13 268	15 000 \|
	—	—	—	—	—	—	15 006 \|
21137	29 658	32174	52 609	27 092	39 801	33 975	- 1
200	—	—	—	3 704	_		_
18 224 285	20 835 646	21 603 380	23 843 998	24 914 184	25 445 774	25 941 082	26 250 550
under åttonde huvudtiteln.
—	10000	9 500	9 500	23 050	48 385	41388	55 395
13 991	12 325	14 050	24 103	178 685	14 869	12 700	13 500
10 248	20 179	1500	32 000	21500	21500	22 500 j	83 500
12 051	14 207	10 968	12 208	18178	19 395	20 051	3 525
8 500	8 400	6 200	8 400	6 200	6 200	6 200	6 500
1450		1483	—	—	3 970	5 070	6 270
130018	221164	402 639	180 685	98 610	106 574	193 810	396 100
26 287	26 440	77 073	120 946	98 200	29 005	33 611	40190
—	—	—	—	_ \|	5 000	5 000	6 000
102 709	34 070	1500	5 059	31500	26 500	49 257	31176 615
20 000	26 000	25 907	31600	23 475	21650 j	27 900	33850

30—14 04 97 I

234

)01.	1902.	1903.	1904.	1905.
6 000	6 000	5 250 i	6 750	6 000
20 455	239 099	280 249	350 448	195 618
03 240	163 106	183 224	133 805	132 245
2 500	9 400	4 700	4 700	4 700
—	5 000		—	—
2 000	6 000	2 000	3 000	3000
—	4 000	3 600	3 600	3 600
21225	25 000	13 000	14 500	12 800
_	—	—	6 532	6 532
9 300	15 800	4 800	5 500	5 500
9 350	9 350	9 255	9 350	9 350
52 075	47 095	36 100	31032	43 696
2 210	6123	7 300	7 550	7 840
15 000	15.000	15 000	15 000	15 000
—	—	__	—	2 202
9 333	9 000	10 083	8 822	9 667
1125	1250	1600	1536	1542
1500	1500	1 500	1500	1500
4 400	5 600	5 000	5 000	5 000
58216	40 424	51822	8000	10 000
—	—	—	—	—
—	—	-	-	-

Högre skolor för kvinnlig ungdom ....

Enskilda läroanstalter (och kommunala
mellanskolor)............

Folkundervisningen...........

Understöd åt folkbibliotek.......

De tekniska läroverken.........

Gymnastiska centralinstitutet......j

Farmaceutiska institutet........j

Barnmorskcundervisningen och barnbörds- j
husen................

Vetenskapsakademien..........

Akademien för de fria konsterna . . . .

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakade- j
oden................|

Musikaliska akademien.........j

Naturhistoriska riksmuseet.......

Meteorologiska ccntralanstaltcn.....

Undervisningsanstalter för dövstumma och

blinda...............

Undervisningsanstalter för vanföra . . .
Serafimerlasarcttet...........

Diverse anslag.

j Till beredande av religionsvård åt sjömän
i utländska hamnar.......

s avlöning åt pastor vid svcnskaVictoriaförsamlingen
i Berlin......

> anställande av eu extra järnvägspräst

, > > kontraktsadjunkter

inom Lappmarken........

> resekostnadsersättning åt dessa . . .

> stipendier för utbildande av präster,
förtrogna med finska språket . . .

> resestipendier åt prästmän.....

> kostnaderna för utredning rörande
ecklesiastika boställen m. m. . . .

> uppförande i Paris av en svensk kyrka

> arvodestillökning åt skolbibliotekarien

i Linköping . . ........

235

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
6 000	6 000	161 165	91312	12 400	—	\|
-	—	—	50000	—	26 070	11480	12 000
278 221	325 716	355 725	187 130	388 614	580 460	626 480	585 047 \|
—	—	—	—	—	—	—	70 000 :
136 245	244 437	240 374	239 881	224 581	249 983	447 750	36 1 177 733 i
4 700	4 700	4 700	2 730	12 570	7 650	15050	17850
11950	2150	5100	13 700	15 600	18 223	—	—
3000	3000	3 000	3 000	86 153 000	2 000	102 000	120 890
3 600	5 024	11224	5 022	5 024	5 024	5 022	5 024
	~	16 466	—	—	—	—	—
	9100	16 750	29 700	10 800	10 865	16 800	87 133 800
6 532	6 532	7 932	-	_	—	_	8 634
5 500	5500	5 500	46 032	165 302	17 520	12 628	88 533 668
9 350	15 190	26 711	28 207	29 605	28870	30316	29 590
32 022	14 700	26 388	24 577	29 358	49 654	49 700	59 295
9 312	10563	10 075	10 908	10 662	19 069	73 794	90 000
				39 125 000	38 125000	—	—
15 000	15000	25 000	25 000	25 000	25 000	25 000	34000
—	—	6 000	6 000	6 000	6 000	6 000	6 000
5 250	1750	6125	3 500	1750	3 208	5 542	3 500
12 000	9 833	11894	12 000	11922	12 000	12 000	12 000
1600	1205	1670	2125	1800	1800	1800	1800
1500	1500	1500	1500	1500	1500	2250 ;	2 250
5 000	4 500	8 000	6 665	8 650	8000	6100	8000
4 000	15 343	4 000	10 000	3 603	3 000	3000 \|	10 000
—	—	—	—	—	25 000	25 000 \|	75 000
—	—	—	—	1500 \|	1500	1500 \|	1500

236

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
Till undervisning av svenska barn i Berlin	_	_	—	—	—
> undervisning av svenska barn i Lon-don ...............	—	—	—	—	—
> undersökningar rörande hälsovården i folkskolor............	_	_	_	—	—
» nordiska museet..........	50000	50 000	■ 50 000	50 000	50000
> kulturhistoriska museet i Lund . . .	—	—	5 000	5 000	5 000
» befrämjande av föreningen Pietas verk-samhet ............	—	—		—	—
» ersättning åt föreståndaren för arkiv-depån i Visby..........	—	—	—	—	—
musikhistoriska museet......	—	—	—	—	—
> svenska fornskriftssällskapet ....	2 000	2 000	2 000	2 000	2 000
> samfundet för utgivande av haud-skrifter rörande Skandinaviens hi-storia ..............					_
» tidskriften Nordiskt medicinskt arkiv	3 000	3 000	3 000	3 000	5000
» » Acta mathematica ....	3 000	3 000	3 000	3000	3 000
» » Siinx .........	—	—	1200	1200	1200
> populärvetenskapliga föreläsningar i folkbildningssyfte........	63 337	64 013	93 636	102 806	120 274
> föreläsningskurser från Uppsala och Lund.....	_	_	6 000	6 000	6 000
> > vid universitetet i Uppsala m. m. .	—	—	4 000	7 000	5 000
j » vid Göteborgs hög-skola .....	—	—	__	—	—
» understöd åt vittra författare ....	—	—	—	—	—
» forskningar vid utländska biologiska stationer . ...........	_	_	—	—	—
> pedagogiska biblioteket i Stockholm .	2 500	2 500	6 000	4 000	4 000
» en svensk bokkatalog för 1906—1910	—	—	—	_	—
> svenska skolmuseet........	—	—	—	—	—
» undervisningskurser för lärarinnor i huslig ekonomi.........	6 300	6 300	6 300	6 300	9 900
> en tidskrift om svenskt folkmål m. m.	3 650	3 650	3 650	3 650	3 650
» ortnamnskommittén........	—	—	—	—	—
» höjande av musiklivet.......	—	—	—	—*	—
» bearbetning av Sven Hedins forsk-ningsmaterial ..........	—	—	—	25 000	25000

237

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
—	—	—	1 600	1 600	1600	1 600	1 600
—	—	—	—	—	2 000	2000	2 000
—	—	—	—	—	--	5 000
50 000	50000	50000	50 000	50 000	50000	70000	70 000
5 000	5 000	5 000	10 000	10000	10000	15 000	15 000
—	—	—	—	—	—	4 000	1 2 000
—	—	—	—	—	—	800	_
—	'' —	3000	3 000	3 000	3 000	3 000	3 000
2 000	2 000	2 000	2 000	2 000	2 000	2 000	2000
—	1000	1000	1000	1000	1000	1000	1000
5 000	5000	5 000	5 000	5 000	5 000	5 000	5 000
3000	3 000	3 000	3 000	3 000	3 000	3000	3 000
1200	1200	1200	1200	1200	1200	1200	1200
148 610	171315	196 610	215 332	235 162	232 788	242 088	270 000
5 617	6000	6 000	7 000	7000	7 000	5 500	7 000
6145	8 000	4 000	9 000	4 000	—	7 000	9 000
—	—	—			—	2 500	_
—	—	9 200	10 800	10000	10 000	10 000	loa»
—	—	—	—	—	1800	1800	1800
4 000	4 500	4 500	4 500	4 500	4 500	5 500	5 500
—	—	—	—		—	3000	—
—	—	—	—	—	—	3 000	3 000 i
11100	12 000	14 250	16 750	15 500	_	20 500	20 500
3 650	3 650	3 650	3 650	5 000	5000	2 500	5 000
16 220	—	10 000	—	4 000	8 500	12 000	11955
—	—	—	—	—	—	28000	28 000
25 000	—	—	—	—	25 000	25 000	25 000

238

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
Till bearbetning av Erlaml Nordenskiölds forskningsmaterial........
» resestipendier åt journalister ....	—	—	—	—	—
» dyrtidstillägg och extra lönetillägg .	—	440 668	447 387	444 837	437 243
» ersättande av vissa av statskontoret utgivna förskott.........	19 719	68 311	1700	309 835	898
» eu ordbok över Gottlands folkmål . .	1100	1100	1 100	1100	—
» kapellbyggnad i Tärna församling .	8 700	—	—	—	—
» underhåll av vattenhöjdmätningssta-tionerna m. m..........	2 800	8100	2 800	4 100	2 800
j restaurering av kyrkor.......	14 717	870	70272	37 (XXI	16 957
> en kapellbyggnad i Junosuando . . .	6 000	18 000	—	—	—
» gymnastiktävlingar i Paris 1900 . .	12 000	—	—	—	—
> kostnader för gradmätningen på Spets-bergen .............	—	85 000	43 495	—	—
a understöd åt docenten A. Hamberg .	—	—	6 000	—	—
» en kapcllbyggnad i Kvickjock . . .	—	—	12 000	—	—
» seismologiska undersökningar ....	—		—	6 300	—
* deltagande i världsutställningen i S:t Louis..............	—	—	—	120 000	—
a bearbetning av Otto Nordenskiölds forskningsmaterial........	—	—	—	—	15 000
» precisionsnivelleringsarbetena ....	—	—	—	—	4 000
> en kapellbyggnad i HvitträBk ....	—	—	—	—	—
v kyrka i Karesuando........	—	—	—	—	—
» elfte geologiska kongressen.....	—	—	—	—	—
* utgivande i tryck av Carl v. Linnés brev...............	—	—	—	—	—
en gudstjänstlokal i Gargnäs ....	—	—	\	—	—
» arkivlokal i domkapitelshuset i Väs-terås ..............	—	—	—	—	—
» deltagande i en skolhygienisk utställ-ning i London ..........	—	—	—	—	—
» understöd åt professor Montelius . .	—	—	—	—	—
> församlingslokal för svenska kolonien i London .............	—	—	—	—	—
> gäldande av byggnadskassans i Visby stift skuld............	—	—	—	—	—
> en vetenskaplig expedition till Spets-bergen .............	—	—	—	—	—

239

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
						6 900
—	—	—	—	—	—	4 000	4000
26170	23367	26 793	61062	35 500	20 814	16 413	15 000
145 744	32 265	62138	174 317	132 372	107 613	131878	130 869
—	—	15 932	—	—	—	—	-
4100	2 800	—	—	—	—	_	_
43	—	35 188	3 020	68 714	—	—	—
	15000
6 500	6 500	6 500	—	—	—	—	—
—	18 225	—	—	—	_	_	_
10000	10 000	10 000	10000	—	_	_	_
4 500	—	—	—	—	—	—	—
9 000	—	—	—	—	—	—	—
22 900	—	—	—	—	—	—	—
—	5 000	5 000	—	18 500	—	—	—
—	17 000	16 848	—	—	—	_	_
—	—	10 000	—	5 000	—	—	—
—	—	8000	6 998	—	—	—	—
—	—	4 000	—	—	—	_	_
—	—	10 500	10 500	—	—	—	—
—	—	—	50 000	50 000	—	—	—
—	—	—	11354	—	—	—	—
—	—	—	8 000	—	—	—	— ]

240

''	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
Till understöd åt*fil. doktorn P. Martin .				_	_
> biologisk undersökning av sjön Tåkern	—	—	—	—	—
> deltagande i olympiska spelen 1908 .	—	—	—	—	—
> Ammarnäs lappkapell.......	—	—	—	—	—
> en svensk kyrka i Köpenhamn . . .	—	—	—	—	—
i en sarkofag åt Emanuel Swedenborg	—	—	—	—	—
> åtgärder för spridande av god litteratur	—	—	—	—	—
> deltagande i skolhygienisk utställning i Paris.............	_	—	—	—	.-
> tionde nordiska skolmötet.....	—	—	—	—	—
> deltagande i en Internationell konst-utställning i Rom........	—	—	—	—	—
> motarbetande av mormonvärvningen .	—	—	—	—	_
j » undervisning åt svenska barn i Ham-burg ..............	—	—	—	—	—
> uppehållande av läroanstalten vid Nääs	—	-	—	—	—
» den skandinaviska bibliotekarien i Paris..............	—	—	—	—	—
\| > Till svenska livräddningssällskapet .	—	—	—	—	—
Summa	1 599 586	2 177 914	2 405 415	2 385 286	1 455 944
Summa för åttonde huvudtiteln	15 676998	17 187 410	17 874098	18292442	19347 613
j Departementschefen..........	17 000	17 000	17 000	17 000	Nionde 17 000
\| Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli...............	43 850	44 050	45 442	45 050	46 050
Lantbruksstyrelsen...........	31650	31590	31400	31 650	34 650
Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar..........	203 945	210 355	281257	297 709	296 538
Veterinärundervisningen........	53 393	63145	54 903	57 229	65 539
1 Odlingshjälp åt krononybvggarc.....	91	97	91	116	82
Dantbruksingenjörer och deras biträden .	48 000	47 333	45 617	47 375	47 500
Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar..........	139 792	172 420	171898	175 000	190890
Veterinärväsendet...........	49 978	59 400	59 322	58 909	58 244
Hästavelns förbättrande........	137 795	144 683	155 288	151743	179 925
! Till förekommande och hämmande av smitto-samma sjukdomar bland husdjuren . .	12 384	20 685	33 396	46137	64 362

241

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
—	—	_	5 000
—	—	—	9 000	—	—	_	_
—	—	—	15 000	—	—	_	_
—	—	—	—	7 500	—	—	_
—	—	—	—	20 000	60000	—	_
—	—	—	—	10 000	—	—	—
—	—	—	—	—	2 915	—	_ 1
—	—	—		—	4 000	_	_
—	—	—	—	—	10 000	—	—
—	—	—	—	—	16 000	—	_
	—	—	—	—	—	—	sooo
—	—	—	—	—	—	—	1600
		—	—	—	—	—	17 500
—	—	—	—	—		—	800
—	—	—	—	—		—	1200
1 391 535	1 477 350	2 065 428	1 931573	2 453 187	2 125 174	2 537 878	4 514 050
19615820	22312996	23 668 808	25 775 571	27 367 371	27 570918	28 478 960	30 764600 \|
huvudtiteln.
17 000	17 000	17 000	17 000	17 000	17 000	17 000	17 000 !
45 787	46 050	46 050	53 550	53 550	53 550	59 150	59 300
34 650	34 650	34 483	40 57 600	57100	57 350	56197	57 600 ;
312 876	322 103	327 190	329 964	353 632	381 832	385 553	588 340
54 986	62 036	83 499	87 566	83 530	88 757	85177	86 200
40	30	32	—	—	66	8	4 500
47 757	47 833	50 250	52 000	53 000	85 325	86 991 \|	91800
195 568	225 509	249 432	259 763	287 920	284161	295 224	332 000
58 645	58 368	57 012	57 354	79 703	80 656	80 464	41 232 500
206 966	227 640	252 531	251110	284 028	302 987	348 322	292 120 ä
40109	35 950	37 029	43 280	70 267	152 063	364 736 \|	30 000 \|

31—140497 I

242

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
Befrämjande av husslöjden.......	25 000	25 000	25 000	25 000	25000
Fiskerinäringens understöd.......	39 010	41833	40 735	34 206	60 000
Skogsundervisning och skogshushållning i
allmänhet..............	—				6165
Till belöningar för rovdjurs dödande . .	3 240	5 581	5 325	10 120
Lnntmäteristaten............	85 238	86 388	86 638	86 744	87 756
Skiften och avvittringar........	75 046	62 883	56 346	66 316	70 480
Utflyttningshjälp efter skiften.....	11402	9 088	16 147	16 250	25 218
Rikets allmänna kartverk.......	178 600	178 600	178 600	178 600	178 600
Sveriges geologiska undersökning ....	95 500	96 000	96 000	95 500	96 000
Gästgivares friheter..........	16 398	16 360	16 292	15 719	15 826
Bidrag till skjutsentreprenader.....	176 656	193 278	200 712	201 336	219 623
Färjor och färjkarlar..........	399	370	370	370	370
Bidrag till vägunderhållet på landet . .	473 519	497 931	516 980	560158	592 230
Fattigvården i Stockholm och landsorten	9 563	9 563	9 563	9 563	9 563
Fattigvården i allmänhet........	235089	28 499	271 923	184 853	198 653
Ålderstillägg.............	47117	44 258	47 829	50 208	50 558
Rese- oeh traktamentspenningar.....	72 640	76 499	69 759	71256	79 826
Skrivmaterialier och expenser......	39 746	30 363	43 700	43 195	50 583
Extra utgifter.............	4 729	8100	12 033	8 674	10 563
Tryckningskostnader..........	—	—
Utgifter å allmänna besparingarna . . . Summa	5 339	26 252	23 691	21129	39 363
2 332 109	2 247 604	2 613 257	2 607 115	2 817 257
			Extra ordinarie anslag
Jordbruksdepartementet . • .	51836	—	—	—	—
Undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar.
Till uppförande av byggnader m. m. vid			71700	37 390	9 200
Ultuna och Alnarp........
» undervisningsmateriel vid Alnarp . .	—	—	—
» understöd åt mindre bemedlade elever
vid lantmannaskolor.......	—	—
» förhöjda understöd åt lantbruksskolor i Norrland...........	—	6 000	6 000	6 000	6 000
> lanthushållningsskolan vid Rimforsa	—	—	—
, » vid Brogård .	—■	—	—
» avlöning åt jordbrukskonsulenter .	—	-	—	-

243

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
25 000	25 000	25 000	25 000	25 000	25000	25 000	25 000
60 080	59 684	61115	65 727	65 744	68607	72 000	111000
—	—	—	—	—	104 400	170 656	212 100
8188	7 035	7 935	9154	8 422	8 634	8 047	12 000
89 200	89130	87 296	226 016	“529432	529094	527 468	536 400
58 849	57 387	64 046	48 586	41164	97 064	38 919	63 000
23 241	27 817	131 514	63 657	71 934	31 460	90 691	50 000
198 800	198 800	216 800	219 700	218 771	214 223	224 100	“340 800
96 000	96 000	116 200	41143 810	73 678	76 962	79 513	80 200
15 930	15 991	16 279	16 858	15 368	15 349	15 174	19 129
234 835	204 522	243 607	299 472	268 107	269 727	271 230	250 000
367	358	364	352	364	351	351	379
403 236	1167 717	1 060 927	1 244 252	1238 510	1258 930	1 245 630	1 150 000
9 563	9 563	8 671	10 454	9 563	9 564	9 563	9 564
233 439	247 754	274 953	286 345	331 827	278 678	414 770	260 000
52145	46 700	51829	57117	103 387	100 988	101 758	100 000
72 219	77 932	69 644	115 401	131 744	155 561	151 695	100 000
34 252	57 278	63 431	101 064	119 903	139 606	145 421	60 000
5 555	12 142	14 593	11166	8 691	10 401	7 392	10 000
	—	—	—	—	—	—	32 029
43 418	26 413	36 493	54 597	39 728	44 479	60 340
2 678 701	3 504 365	3 705 205	4 203 915	4 641 067	4 942 825	5 438 540	5 212 961
under nionde huvudtiteln.
	4 000	4 000	4 000	10 243	15 767	15 674	16110
37 400	46 900	14 200	45 200	49 591	6 400	94 000	188 400
	—	3 000	3 000	3 000	3 000	3 000	3 000
2 885	4 483	8 030	10 000	9 560	10 000	9 325	—
6 000	6 000	6 000	6 000	6 000	6 000	6 000	6 000
—	—	—	8 000	4 000	6 000	6 000	4 000
~	—	—	—	—	—	8 000	_
—	—	20 000	25 521	22 500	27 500	52 500 1	60 000

244

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
Till avlöning åt vandringsrättare ....	—	—	—	—	—
» utbildningskurser för kontrollassisten-
ter...............	—	—	~~
> avlöningar och andra utgifter vid U1-	31000	31000
tana..............	—
» mejeriinstitutet vid Alnarp.....	8 000	8 000	—	—	—
» rörelsekapital för Ultuna......	—	—	—
» utbildningskurser för ladugårdsförmän	—	—	~
Veterinärundervisning ....	—	—	—	—	—
Befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar.
Till kostnader för allmänna lantbruksmöten	7 500	7 500	7 500	7 500	7 500
» prisbelöningar vid lantbruksmöten . . » materialprovningsanstalter vid Ultuna	12 500	12 500	12 500	12 500	12 500
och Alnarp...........	—	—
» åtta kemiska stationer.......	31000	32 000	32 000	32 000	32 000
» kemisk-växtbiologisk anstalt i Norr-botten .............	6 250	6 250	6 250	11250	11 250
3 understöd åt frökontrollanstalter . . 3 befordrande av den inhemska klöver-	10000	10 000	10 000	10 000	10 000
och gräsfröodlingen.......	—	—
> en statskonsulent i fröodling ....	—	—	—	—
> Sveriges utsädesförening......	—	—	—	—	25 000
» en stipendiat i boskapsskötsel . . .	1000	1000	1000	667	1000
» torvtjänstcmännen.........	—	6 965	5 839	6 852	18 456
> en torvskola............	—	—	—		—
» en ny mnseibyggnad vid experimen-talfältet m. m..........	—	—	—	25 000	25 000
? inventarier för en centralanstalt för
jordbruket ...........	—	—
> åtgärder för tillgodogörande av torv-					10 000
mossarna............
> den svenska niosskulturföreningen . .	15 000	15 000	15 000	15 000	15 000
> åtgärder för höjande av det mindre jordbruket...........	—	11 944	19 881	45 147	36116
> en statskonsulent för det mindre jord-
brnket .............	—	—
» åtgärder för främjande av bokföring
vid det mindre jordbruket ....	—

245

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
—	—	—	—	—	—	5 400	27 000
—	—	—	—	—	—	18100	11900
—	—	—	—	—	—	—
—	—	30 000	—	_	_	_	_ j
—	—	—	—	—	—	—	18 800 i
8100	9 500	900	—	—	23 471	77 830	99 320 1
7 500	7 500	7 500	7 500	7 500	7 500	7 500	7 500 !
12 500	12 500	12 500	12 500	12 500	12 500	12 500	12 500 !
—	—	7 000	12 000	13 500	12 500	14C00	21000
32 000	32 000	32 000	32 000	48 000	48 000	48 000	48 000
11250	11250	11250	11250	11 250	11250	11 250	13 750
10000	10 000	10 000	10 000	10 000	10 000	9 300	10000
—	—	—	1713	9 775	7 348	7 095	15 000
—	—	—	—	—	—	4 000	6 500
25 000	25 000	25 000	25 000	25 000	25 000	25 000	35 000
1000	1000	1000	1000	1000	1500	1500	1500
12 164	17 484	21 715	24 455	21750	22182	20 955	25 000
— _	—	6 945	7 000	7 000	6 945	7 000	7 000 !
222 500	—	—	—	—	—	—	—
—	15 500	—	—	—	—	—
6 000	3 376	6 997	7 939	19 000	740	4 260	10 000
20 000	20 000	20 000	20 000	35 000	35 000	35 000	35 000 !
77 599	51281	94 825	129 817	199 950	223 300	251052	250 000
—	—	—	—	6 050	6 094	6 350	6 500
—	—	—	—	_	—	15 000	15 000

246

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
Till fortgående smSrprovningar.....	_	_	_	_	_
> avelscentra för nötboskap.....	—	—	2 318	3 370	3 034
> höjande av landets svinavel ....	—	—	—	—	—
» en statskonsulent i svinskötsel . . .	—	—	—	3 500	5 000
» fjäderfäavelns befrämjande.....	—	—	—	4 500	4 750
> nötboskapsaveln i Norrbottens län .	—	—	—	—	—
» stnderande av jordbruket i Förenta staterna............	—	_	—	—	—
» understöd åt J. P. Rösiö......	—	—	—	—	—
> premiering av mindre odlingsföretag .	—	—	—	—	—
> insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter...........	—	—	—	—	—
» nybyggnad för centralanstalten för jordbruksförsök........	—	—	—	—	—
Hästavelns förbättrande ....	—	—	—	44 716	32 686
Länsveterinärer och stipendiater . .	—	—	—	—	—
Befrämjande av husslöjden . . .	3 000	3 000	3 000	3 000	3 500
Fiskerinäringens understöd.
Till ett fartyg för bevakning av Sveriges havsfisken m. m.........	682	_	—	32 000	155 000
> försäkring av fartyget Skagerak . .	—	—	—	—	_
» utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar.........	25 000	27 067	26 880	24 100	29 873
> undervisning i navigation för bohus-länska fiskare.........	—	—	2 250	2123	2149
> södra Sveriges fiskeriförening ....	—	—	—	—	—
» underhåll av fartyget Eystrasalt . .	—	—	—	—	—
» undersökning rörande fiskodling . . .	—	—	—	—	—
> undersökning angående och utförande av vissa fiskehamnar......	—	—	—	—	—
» belöning för dödande av sälar . . .	3197	—	—	—	—
t ändringar i kanonbåten Svensksunds utrustning...........	—	—	3100	—	—
» vattenståndsobservationer i vissa vat-tendrag ............	—	—	—	—	3 362
> en fiskodlingsanstalt vid Motala . .	—	—	—	—	—

247

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
15 000	7 500	10 000	10 000	16 000	16 000	10 000	16 000
24 469	11808	9 000	21000	22 000	16 068	11000	11000
—	—	—	—	—	—	500	30 000
5 477	5000	5 000	6 500	6 500	—	—	—
4 500	10 500	9 000	21000	18 000	20 000	20000	20 000
—	5 000	—	10000	—	10 000	—	5 000
—	6 000	1000	—	—	_	_	_
—	—	5 000	—	—	—	—	—
—	—	—	38 295	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	25 000
—	—	—	—	—	—	—	49 000
3 790	3 790	3 790	3 790	23 790	4 630	4 630	4 630
—	—	—	15 083	125	—	—	-
3 500	3 500	3 500	3 500	3 500	3 500	3 500	3500 \|
24 267	25 000	44 500	50 233	34 000	34 000	34 000	34 000
—	10169	5 200	5 200	5 200	5 200	5 200	5 200
23105	27 100	28 023	23100	26 076	25 667	30 485	26 100
2130	2124	2145	2151	2181	2 250	2 250	1400
—	—	13 200	17 050	12 000	17 950	15 050	17 500
— ''	—	—	4 000	8 500	7 500	6 000	8 500
—	—	—	—	4 700	1900	3 800	—
5 583	8 963	5 454	—	—	6 000	232 000	252 000
1672	673	1359		:	:	:	:
—	—	—	—	—	—	—	28 000

248

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
Hydrografiska undersökningar av Sve-riges färskvatten......			—	—	—
Skogsinstitutet......	-	5 000	5 000	5 000	5 000
Sveriges geologiska undersökning . .	—	—	—	—	—
Lantmäteristaten......	—	—	—	—	1707
Vägunderhållet på landet.
Till bestridande av statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar ....	37 597	32 418	56 517	37 092	57150
5 understöd åt synnerligt betungade väg-hållningsdistrikt.........	—	—	—	—	—
Rikets allmänna kartverk . . .	—	—	—	—	—
Diverse anslag.
Till förekommande och hämmande av tu-berkelsjukdomar hos nötkreaturen .	59 809	59 473	56 564	57 941	63 008
5 myrutdikningar i de norra länen (norr-ländska avdikningsanslaget) . . .	—	—	—	—	—
5 vattenavtappningar för minskande av frostländighet (allmänna frostminsk-ningsanslaget)..........	246 184	274 242	356 875	424 248	412 560
» vattenavtappningar för uppodling in. m. (allmänna avdikningsanslaget) . .	—	—	—	—	—
» kostnaderna för skogsvårdsstyrelser-nas verksamhet.........	_	_	—	—	60 000
> skogsodlingens befrämjande.....	50 000	68 400	68100	70 000	100 000
> jordförmedlingsbyråer för egnahems-lånerörelsen..........	—	—	—	—	—
» lindring i fraktkostnaden för kalk m. m.	—	—	—	—	—
» befrämjande av avsättning av svenska jordbrukets alster m. m......	—	—	—		—
> internationella lantbruksinstitutet i Rom..............	—	—	—	—	—
» deltagande i en iiskeriutställning i Köpenhamn...........	—	—	—	—	—
» understöd åt svenska fattigvårdsför-bundet.............	—	—	—	—	—
> viss gottgörelse åt en kronoarrendator	—	—	--	—	—

249

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1 1912.	1913.
—	—	39 238	49 400	52 983	53 000	1 53 000	58 000 \|
14 725	7 000	6 766	8 000	8000	8 000	8 000	8 000
—	—	10 000	39110	208152	232 488	70 374	195 845
1879	2 561	12 253	8 000	14 254	34 746	73 627	141 300
27 392	36 191	20 089	54 743	40138	36 236	13 380	35 000
—	121000	145 000	150 000	150 000	150 000	150 000	150 000
17 200	—	27 400	20 200	77100	47 543	72 200	7 500 i
53 050	51048	73 529	85 231	77 650	81246	74 675	50 000 !
—	20100	204 300	472 145	491 420	452 606	451 097	1 100 000 j
360 086	500 632	447 783	353 586	232 326	205 991	131179
—	—	—	—	—	—	300 000	450 000
60 000	60 000	60 000	59 814	67 500	67 500	67 500	67 500
95 750	95 250	94 750	93 750	98 900	100 000	96 148	100 000
—	—	—	—	—	—	700	20 000
—	—	242 927	—	306 594	385 509	485 563	380 000
—	—	—	—	15 000	15 000	24 000	24 000
—	—	2 972	2 388	4 858	3 612	2 500	5 000
—	—	—	—	—	—	10 088	—
—	—	—	8 000	8 000	8 000	14 000	14 000
—	—	—	—	—	—	2 925 1	- 1

32—140497 I

250

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
Till "betäckande av vissa av statskontoret			233 070	116 538	287 168
utgivna förskott......... > betäckande av vissa av domänstyrelsen		206 780
utgivna förskott.........	- ''	—	—	—
» dyrtidstillägg och extra lönetillägg . » understöd åt genom mjältbrandsfarsot	—	92 736	88 783	81 942	78 641
lidande.............	20 000	—	—	—
» avdikningar å kronans skogar . . .	140 686	143 066	150 564	242 749	150199
> reglering av flottleder.......	68 710	17 576	39 476	32 086	54 408
» strömrensningar i gränsälvarna mot	1999
Finland.............	—
j inköp av viss del av hemmanet Hanö		11 570
n:r 1 m. m............	—	—	—	—
* utdikning inom Tärna församling . . > betäckande av förluster ä egnahems-	—	—	1100	740	543
lånerörelsen...........	—	—	—
^ en försökstaxering av skogarna i
Värmland............	—	—	—	—	—
» en mejerikongress i Stockholm . . . » en karantänsanstalt för husdjur i	—
Haparanda........... > nybyggnad för statens skogsförsöks-
anstalt.............	—	—
» en trädgårdsuts fållning i Köpenhamn	—	—	—		—
Summa	830 932	1 089 487	1281267	1394 951	1708 760
Summa för nionde huvudtiteln	3163 041	3337 091	3 528924	4 002 066	4 526017 Tionde
Till pensionering av civila tjänstinne-
havare............... Förvaltningsbidrag till civilstatens änke-
och pupillkassa...........	112 286	112 286	112 286	112 286	112 286
Arméns pensionskassa.........	100 428	100 428	100 428	136 013	145 423
Vadstena krigsmanshuskassa...... Bidrag till ersättning för kroppsskada	243 640	243 640	243 640	243 640	243 640
under militärtjänstgöring.......	—	—
Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap	83 000	83 000	83 000	83 000	83 000
Flottans pensionskassa.........	462 293	495 943	495 926	460 926	514175
Invalidhusfonden............	60 350	60 350	60 350	60 350	60 350
För blesserade över- och underofficerare .	1000	1000	—	—	—

251

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
257 961	106 700	90136	95 737	171844	211 922	231 024	162 934
—	—	—	—	—	—	8 300	_
52 394	51112	51622	129 953	12 162	11652	3 930	5 000
145 792	175 558	188184	166 946	148 955	140161	14 132	—
7 054	4 390	—	38 991	140 578	312 961	238 941	—
—	—	—	—	1701	—	—	—
—	—	—	—	—	_	_
—	250	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	69 214	89 414	—	—
—	—	—	—	—	71412	_	_
—	—	—	—	—	12 000	—	—
—	—	—	—	—	11939	—	—
—	—	—	—	—	—	—	53 650
—	—	—	—	—	—	—	6 000
1 698 674	1 636 793	2 205 982	2 470 791	3112 070	3439 700	3 751 289	4 529 339
4377 375	5141158	5911187	6 074 706	7 753137	8382525	9189829	9 762 300
huvudtiteln.
	—	87 937	300 905	525 742	753157	937 933	600 000
112 286	112 286	35 000	35 000	35 000	35 000	35 000	35 000
146 802	148 337	149 524	150 204	151548	152 052	152 532	153 449
243 640	243 640	243 640	243 640	243 640	243 640	243 640	243 640 \|
	—	—	—	30000	30 000	30000	30 000
83 000	83 000	83 000	83 000	294 000	294 000	294 000	294 000
435150	478170	478 408	556 370	497 130	597 684	580 082	538 570 1
60 350	60 350	60 350	60 350	60 350	60350	60 350	60 350
—	—	—	—	—	—	2 400	2 400

252

	1901.	1902.	1 1903.	1904.	1905.
'' För pensionering av extra provinsialläkare	_	—	—	—	—
t pensionering av lasarettsläkare . . .	—	—	—	11 413	6 250
> sjuksköterskors pensionering ....	—	—	4 330	5 830	7 055
» pensionering av barnmorskor ....	—	—	—	—	—
» förvaltningen av barnmorskornas pen-sionsanstalt...........	—	—	—	—	5 500
> handelsflottans pensionsanstalt . . .	96 000	98 000	100 000	99 000	98 000
» pensionering av änkor och barn efter lärare.............''.	69 851	79 816	79 816	82 531	82 531
j pensionering av kvinnliga lärarperso-nalen vid enskilda läroanstalter . .	—	—	—	19 830	22 320
5 dövstumlärares pensionering ....	—	—	—	—	—
» folkskollärares » ....	622 273	622 273	622 773	622 773	622 773
» » änke och pupillkassa	63 500	63 500	63 500	63 500	63 500
» Kungl. hovkapellets pensionsinrättning	6 000	6000	6 000	6 000	6 000
» livräntor enligt lagen om olycksfall i arbete .............	—	—	—	—	—
j Allmänna indragningsstaten.......	2 157 280	2161108	2 230 329	2 299 185	2 403 805
Summa	4 077 900	4 124 344	4 202 288	3 919 287	4 476 608
			Extra ordinarie anslag
Till upprätthållande av arméns pensions-kassas egen pensionering samt till fyllnadspensioner........	1 929 561	1888 301	2 077 991	2 429 036	2 287 032
> förstärkande av anslaget till pensio-nering av änkor och barn efter befäl och underbefäl vid armén ....		_	21 568	35 585	9 410
> tillfälliga understöd åt avskedade un-derofficerare ...........	—	—	—	—	—
> förstärkande av anslaget till flottans pensionskassas gratialfond ....	—	—	—	—	—
» understöd åt äldre behövande folk-skollärare och lärarinnor .....	—	—	—	—	—
j extra pensionsavgifter till folkskol-lärarnes pensionsinrättning ....	—	—	—	—	—
» tillfälliga understöd åt pensionerade kronoj ägare...........	—	—	—	—	—
» förbättring av pensioneringen från handelsflottans pensionsanstalt . .	—	—	—	—	—
» organisation av en anstalt för ålder-domsunderstöd åt barnmorskor . .	_	—	—	—	6 000

253

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
—	_	_	_			750	15 000
15 730	18 238	19 713	19 713	18 113	17 088	17 013	25 000
7 619	8 615	9 695	10410	11280	13195	13 940	6 700
8 940	19125	22 120	23 611	26 982	29 157	31 227	30 000
7 792	6 887	8 210	8 777	9108	8 890	10 486	11000
101 000	105 000	106 000	108 000	107 000	107 000	106 000	101000
S7 763	91737	95 258	113 092	115 965	115 915	144 554	144 554
44 940	48 540	51480	52 740	53 400	74 410	78 225	68 000
—	—	—	—	—	—	—	35 000
622 873	672 966	679 600	679 392	680 392	680 392	680 692	681 892
66 855	66 855	71 497	71497	71730	71730	72 790	73 035 I
6 000	6 000	6 000	6 000	3 000	3 000	3000	3 000
—	—	—	—	—	—	2 476	5 ooo ;
2 488 898	2 596 599	2 609 653	2 483 226	2 420 041	2 336 167	2 208 555	2 419 513
4 539 622	4 766 346	4 817 086	5 005 927	5 354 421	5 622 827	5 703 241	5 576 103 I
under tion<	de huvudti	teln.
2 510 819	2 714 899	2 516 777	2 532 232	2 786 215	2 835 969	3 174 717	2 900 000
1379	1535	1187	680	1344	504	480	917
—	—	27 610	26 975	25 115	23 290	21 745	24131
—	—	—	—	—	6 200	450	1000
—	—	—	—	—	5 368	6 443	36 637
—	—	27 741	44 450	54 741	64 794	74 053	20000
—	—	—	—	—	3 795	3 820	4 000
—	-	—	—	21 600	32 600	33 468 !	31000
—	—	—	—	-	—	-	—

254

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
Till tidigare pensionering av indelt manskap	—	—	—	—	—
> lönetillägg åt professorn A. G. Nålborst	—	—	—	—	—
> förhöjd ersättning åt vikarie för pro-fessorn A. G. Nathorst......	—	—	—	—	—
> tillfälliga understöd åt f. d. förråds-vaktmästare...........	—	—	—	—	—
> förbättring av pensioneringen inom de tre första klasserna av handelsflot-tans pensionsanstalt.......
Summa	1929 561	1888 301	2 099 559	2 464 621	2 302 442
Summa för tionde huvudtiteln	6007 461	6012645	6 301 847	6383908	6 779050

255

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
—	23 784	19 058	40 314	_	_	_
—	—	—	—	786	—	—	—
—	—	—	—	62	—	—
—	—	—	—	—	—	—	1812
—	—	_	_	_			31000
2 512 198	2 740 218	2 592 372	2 664 670	2 889 863	2 972 520	3 3f4 906	3 050 497
7 051 820	7 506564	7 409 458	7 670597	8244 285	8 595 347	9018147	8626 600

Sammandrag av de särskilda

	1901.	1902.	1903.	1904.	1905.
Första huvudtiteln...........	1420000	1 421000	1 321100	1 321 000	1321 000
Andra > ...........	4 121 240	4 216 941	4 386 236	4 810 611	4 748 076
Tredje > ...........	580 593	617 995	606 448	1 096 460	885 561
Femte huvudtitelns anslag till »handeln»	2 093 017	1822 032	1 985121	1928 165	1930255
Sjätte huvudtiteln...........	8 991 297	10 310 120	10 683 835	10 962 378	12 351570
Sjunde » ...........	8 972 300	9 410 162	10 190 527	10 731574	8 030 373
Åttonde » ...........	15 676 998	17 187 410	17 874 098	18 292 442	19 347 613
Nionde » ...........	3163 041	3 337 091	3 528 924	4 002 066	4 526 017
Tionde » ...........	6 007 461	6 012 645	6 301 847	6 383 908	6 779 050
Summa	51 025 947	54 335 396	56 878 136	59 528 604	59 919 515
Lantförsvaret.............	36 516 368	42 975 403	47 107 727	52 086 461	Övriga 56 582 155
Sjöförsvaret..............	19 590 407	20 965 166	19 350 179	22 033 783	18 220 708
Extra kostnad för försvarsåtgärderna år 1905	—	—	—	—	—
Summa	56 106 775	63 940 569	66 457 906	74 120 244	74 802 863
Summa utgifter å huvudtitlarna	107 182 722	118275965	123 336042	133648 848	134 722378
Riksdags- och revisionskostnader samt av-löningar m. m., räntor och avbetalningar å statsskulden efter avdrag av de till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar..........	10 447 232	11859 302	12 980 042	13 350 088	14 522 709
Riksdags- och revisionskostnader ....	—	—	—	—	—
Räntor å statsskulden.........	—	—	—	—	—
Amortering å statsskulden.......	—	—	—	—	—
Summa utgifter	117 579954	130135 267	136316084	146 998 936	149245087

257

huvudtitlarnas utgifter.

1906.	1907.	1908.	1909.	1910.	1911.	1912.	1913.
\| 1 421000	1 639 333	1 741 000	1 673 000	1 912 965	1593000	1 591 959	1617 000 ;
4 682 951	4 637 912	5162 439	5 378 077	5 595 301	5 763 811	5 915 332	5 998 200
896 525	2 269 748	1 506 909	1591172	1 725 083	1 716 860	1 778 993	1956 700 I
1 981 598	2 070 722	2 094 449	2 115 592	2 279 931	2 007 136	2 298 520	2 430129
11 668 895	12 449 258	13 251 637	15 643 379	15 078 400	16 562 221	17 418 924	19157 300
11258885	12 306 164	12 586 824	12 864 861	13 904 438	15 677 118	17 389 788	17 812 100
19 615 820	22 312 996	23 668 808	25 775 571	27 367 371	27 570 948	28 478 960	30 764 600
4 377 375	5141158	5 911187	6 674 706	7 753137	8 382 525	9 189 829	9 762 300
7 051 820	7 506 564	7 409 458	7 670597	8 244 285	8 595 347	9 018 147	8 626 600 1
62 954 869	70 333 855	73332 711	79 386 955	83860 911	87868 966	93 080 452	98124 929
utgifter.
55 021 064	53253 865	54 002 208	55 909 858	55 469 386	58181 687	63 504 896	55125 100
19 957 693	21825 414	22 885 512	24 999 998	22 572 401	20 164 223	21394 215	23 616 271
___—	3 279 216		—	—	—	—	—
74 978 757	78 358 495	76 887 720	80 909 856	78 041 787	78 345 910	84 899111	78 741371
; 137 933626	148 692 350	150 220 431	160296811	161902 698	166214876	177 979 563	176S66300
14 402 052	15 001820	16 343 401	. 19 839 280	18849 739	20 493 000
_	—	—	—	—	—	1 471 523	1450 000
	—		—	—	—	22 511002	23 981 000
—	—		—	—	—	6 204 081	6 355 000
152335678	163694170	166563 832	180136071	180 752 437	186 707 876	208166169 \|	208 652 300

33—1404U7 I

Anmärkningar till utgiftstabellen.

'' Hertigen av Skåne erhöll apanage å 100 000 kronor.

2 Anslaget till Honungens hovhållning ökat med 52 000 kronor. Änkedrottningen erhöll apanage ä

120000 kronor; varemot anslaget till Hertigen av Skåne utgick.

3 Till reparation av Stockholms slott.

4 Till reparation av Drottningholms slott m. m.

5 Till reparation av Drottningholms slott samt kostnader för Konung Oscar II:s begravning m. m.

6 Till centraluppvärmning m. m. i Stockholms slott.

7 Tre nya justitieråd ä 10 000 kronor.

8 Justitierådens lön höjd till 13 000 kronor. *

9 Tre nya justitieråd ä 13 000 kronor.

10 Ny lönereglering för hovrätterna.

11 Nya löneregleringar för vissa befattningshavare vid fångvården.

12 Utgår tills lönereglering fastställts för häradsskrivarne.

13 Omreglering av utrikesförvaltningen, ny lönereglering.

14 Hör 1903 och följande år inbegripes häruti extra ordinarie anslaget till påskyndande av sjömätningarna.

15 Lönereglering för navigationsskolorna.

18 Lönen för statsråden utan departement höjd till 15 000 kronor.

17 Lönereglering för länsstyrelsernas tjänstemän.

is > » väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

19 En statsmedicinsk anstalt inrättad.

20 Lönereglering för provinsialläkarstaten.

åt > > överläkarne in. fl. tjänstemän vid hospitalen.

22 Ökad rätt till reseersättning medgiven kronofogdar och länsmän.

23 Kontrollstyrelsen utbruten såsom särskilt ämbetsverk.

24 Ny reglering.

25 Ny lönereglering.

26 > »

27 » »

28 På grund av ändring i bokföringen avfördes år 1905 ingå utgifter å anslaget.

29 Lönereglering.

33 Ny byggnad för landsarkivet i Göteborg.

34 Häri ingå anslag till arvoden åt extra lärare och vikarier, vilka anslag till och med 1912 inraknats
bland utgifterna å ordinarie staten.

35 Häri ingå anslag för ny byggnad för Tekniska högskolan.

36 150 000 kronor till nybyggnad för allmänna barnbördshuset.

37 Härav 115 000 kronor till inköp av Björkön i Mälaren.

38 Häri ingår nybyggnadskostnad.

39 Till nybyggnad för Röntgeninstitutet m. m.

40 Ny lönereglering.

41 Staten lämnar bidrag till distriktsveterinärernas avlöning.

42 Lönereglering.

43 s

44 Även kostnad för nybyggnad.

2&9

Bil. B.

Till Första försvarsberedningen.

Undertecknad har erhållit i uppdrag att approximativt beräkna statens
kostnad under vart och ett av de närmast följande 10 åren, 1914—1923, för pensionering
av civila tjänstinnehavare på grund av lagen den 11 oktober 1907.

Vid fullgörande av detta uppdrag har jag utgått från den undersökning
rörande den civila pensionsfondens bärkraft den 1 januari 1910, som utfördes och
den 12 april 1911 inlämnades till Kungl. Statskontoret av doktor Erik Fagerholm.

Till grund för den nämnda undersökningen lades 3''5 procents räntefot och
Statistiska Centralbyråns dödlighetstabell för män i hela riket under årtiondet
1891—1900, och har jag vid mina beräkningar bibehållit samma grunder.

Doktor Fagerholm indelade tjänstemännen i följande 5 grupper:

Grupp A: vaktmästare och betjänte;

Grupp B: de centrala verken, landsstaterna, hovrätterna och fångvårds staten; Grupp

C: tullens och postens tjänstemän;

Grupp B: professorer, lektorer, adjukter, övriga lärare och med dem jämförliga
tjänstemän;

Grupp E: häradshövdingar, provinsialläkare, jägmästare, lantmätare, lantbruksingenjörer
och konsistorienotarier.

Vid beräkningarna har jag icke tagit hänsyn till pension på grund av invaliditet
före den normala pensionsåldern, vilket jag ansett motvägas därav, att jag
antagit, dels att alla komma att genast vid den normala pensionsåldern begagna
sig av sin pensionär ätt, dels att ingen avgång ur tjänsten av annan orsak än
dödsfall förekommer.

Icke heller har jag ansett mig behöva införskaffa uppgifter om efter den
1 januari 1910 tillkomna tjänstinnehavare, då det knappast torde förekomma, att
dessa erhålla pension före år 1924.

De i doktor Fagerholms utredning upptagna personer, som den 1 januari
1910 voro över 70 år, d. v. s. de som äro födda före år 1840, hava antagits icke

260

komma att erhålla pension enligt den civila pensionslagen. Alla de övriga har
jag däremot antagit ha sådan pensionsrätt.

Följande tabell visar för de olika grupperna det mot varje pensionsålder
svarande antal tjänster, på grund varav uträknats medel pension såldern, avrundad
till helt år, inom varje grupp.

Grupp.

A .

B .

C . .

Pensins-	Antal	Medel-
ålder.	.... , pensions- 1 tjänster. ålder.
( 67	år	311
J 65	>	3 455
62	>	516	65	år
160	»	60
		4842
\|67	>	1645''
\| 65	»	8
160	>	2	67	år
		1655
1 67	>	1654
1 60	»	289 1 ■	66	år
		1 943
67	>	132
65	>	1486
62	>	90
60	>	6	65	år
155	>	55
		1769
167	>	192
\| 65	>	261
(62	>	163	65	år
		616

10 825

Räkningarna ha utförts så, som om alla inom varje grupp erhölle hel pension
vid ovanstående medelpensionsålder.

Personalen har med hänsyn till tiden för pensionens början och pensionsåldern
indelats i 5 grupper, av vilka de 4 första beräknats få pension före 1913
års början och den femte gruppen senare.

261

Grupp 1. Pensionerade, över 70 år den 1 januari 1910.

Föd.-år.

1830 .

1835 .

1836 .

1837 .

1838 .

1839 .

Antal.

.... 1
.... 3

.... 1
’. . . . 2
. • . . 1
.... 7

Summa 15

Pensions belopp.

3 210 kr.
5 280 >
650 i
9 000 »
1800 >
25 440 »
45 380 kr.

Medelålder 1910-0 — 72 år (uträknat med hänsyn till pensionsbeloppi
storlek).

ens

Grupp 2. Pensionerade och tjänstgörande 1910,0 i en ålder av 67—69 är.

Föd.-år.

1840 .

1841 .

1842 .

Medelålder 1910*0 — 68 år.

Antal.

.... 15
.... 26
.... 35
Summa 76

Pensions belopp.

53 000 kr.
79 690 »
106 910 »
239 600 kr.

Grupp 3. Pensionerade och tjänstgörande 1910 0 i en ålder av 62-som uppnå medelpensionsåldern före 1913-0.

-66 år,

Föd.-år.

1943 .

1944 .

1945 .

1946 .

1947 .

Antal.

.... 75

..... 85

.... 169
.... 118
.... 93

Summa 540

Pensions belopp.

257 910 kr.
281150 >
412 610 >
256 056 >
213 970 >

1 421 706 kr.

Medelålder 1910-0 = 65 år.

De x doktor Fagerholms utredning upptagna 62 betjänte, som voro pensionerade
år 1910*0 och pensionerats under åren 1908 och 1909 vid en antagen medelålder
av 63 år, äro därför upptagna i denna grupp under födelseåren 1845 och
1846.

262

Grupp 4. Pensionerade 1910 0 i en ålder av 61 år och därunder.

. Pensions FöcL-år.

Änta]- belopp.

1848 ...................... 3 7 300 kr.

1850 .................... ■ • 2 1 800 >

1852 ...................... 1 2 750 >

1853 ...................... 1 2 300 >

1858 ............... 1_1126 *

Summa 8 15 275 »

Medelålder 1910-0 = 59 år.

Grupp 5. Pensionerade år 1913 eller senare.

Denna personal har indelats så, som följande tabell utvisar, varvid pensionsbeloppet
för envar antagits vara det högsta medelpensionsunderlaget inom
var och en av grupperna A— E.

		Medel-	Medel-	Pensionsåldern uppnås under åren.
					1923-32.1
	Grupp.	pensions- ålder.	pensions- belopp.	1913-14.	1915-17.	1918-22.

		Antal	Antal	Antal	A ntal

			Kronor.	personer.	personer.	personer.	personer.
, B . .		67	3 055	47	109	171	562 i
i C . .		66	3 548	33	83	144	429 1
A . .		65	1040	117	189	372	1071
D . .		65	3 394	77	123	214	544
E . .		65	3 334	32 <	50	115	224

Med användande av den antagna dödlighetstabellen har ur ovanstående
tabell härletts de sannolika pensionsbetalningarna inom grupp 5.

Sannolika årliga pensioner.

Utgående första gången år	Grupp.	År 1915-0.	År 1918-0.	År 1923-0.	År 1933-0.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
(	B	122 197	106 644	76 711	1 17 605
\|	C	100 976	89 195	66 042	17 473
i 1913-14...........(	A, 0. E	427 253	381 343	290 095	87 625
j 1	Summa	650426	577 182	432 848	122 703

263

Utgående första gången år	Grupp.	i År 1915-0.	År 1918-0.	År 19230.	År 1933-0.
		Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
	B	—	261873	201 717	64 987 !
1915-17....... ;	C	—	235 846	185 853	66 930 1
\	A, D, E	—	635 711	511 244	203 227 !
	Summa	—	1 133430	898814	335144
\|	B	—	/	363 907	171451 !
1918-22..... >	C	—	—	365 572	184 714 i
•	A, D, E	—	—	1097 073	590 119
1	Summa	—	—	1826 552	946 284
\|	B		—		--i 945 988
1923-32 ....	c		—	—	875 450 1
j	A, D, E	'' —	—		2 216 620 1
____ 1	Summa	—	\|	- \|	4038 058
\|	B	122197 !	368517	642 335 j	1 200 031
1913-32...... {	C	100 976	325 041	617 467 j	1144 567
	A, D, E	427 253	1017 054 1	1898 412 \|	3 097 591 :
______________''	Summa	050 426	1710612 \|	3158 214 \|	5442189

Med tillhjälp av de förut angivna pensionsbeloppen och medelåldrarna år
mO-0 för grupperna 1, 2, 3, 4 och med användande av de i sista raden av föregående
tabell erhållna resultaten för grupp 5 erhåller man följande samman -

Sannolika årliga pensioner.

Grupp.

År 1913-0.	År 1915-0-	År 1918-0.	År 19230.	År 1933-0.1 i
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor. j
36 902	30 926	21894	9 057	248
207 757	184 636	147 092	82 385	6 628
1 274 674	1 164 962	982 263	642 454	98 542
14 286	13 533	12 241	9 650	3 461 j
—	650 426	1 710 612	3158 214	5 442 189 \|
1533 619	2044483	2874102	3 901760	5551068

i__Summa

1 Att resultatet även för L. „„„ „ UD1U1 u

draget såsom omfattande 20 år framåt i tiden i stället för 10.

upp -

264

Ovanstående årliga pensionsbelopp gälla för början av de resp. kalender
åren. Under antagande att pensionerna börja utgå likformigt under ett kalenderår
har jag genom grafisk interpolation erhållit följande pensionsutbetalningar
för varf ett av de 10 åren 1914—1923.

År.	Pensions-
belopp.
1914..........	........... 1 900 000 kr.
1915..........	........... 2 200 000 »
1916..........	........... 2 485 000 »
1917..........	........... 2 750 000 >
1918..........	........... 2 993 000 >
1919..........	........... 3 218 000 »
1920 .... ......	........... 3 430 000 »
1921 ... .......	........... 3 630 000 .
1922 ..........	........... 3 817 000 »
1923 ..........	........... 3 994 000 »

Stockholm den 10 juni 1913.

Karl Dickman.