DE Å RIKSSTATENS SÄRSKILDA HUFVUDTITLAR (Statens offentliga utredningar 1912:5)

UTREDNING

RÖRANDE

DE Å RIKSSTATENS SÄRSKILDA HUFVUDTITLAR

UPPFÖRDA

FÖRSLAGSANSLAGEN TILL SKRIFMATERIALIER .
OCH EXPENSER, VED M. M.

PÅ NÅDIGT UPPDRAG VERKSTÄLLD AF

PER SÖDERMARK

STOCKHOLM 1911

ISA A C MARCUS’ BOKTR.-AKTIEBOLAG

Till herr statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet.

Genom nådigt beslut den 31 mars innevarande år har Kungl.

Maj:t funnit godt uppdraga åt undertecknad att inom kungl. finansdepartementet
biträda vid verkställande af utredning rörande de under
de särskilda hufvudtitlarna å riksstaten uppförda förslagsanslagen till
skrifmaterialier och. expenser, ved m. m. Ifrågavarande utredning borde
innefatta redogörelse för dessa anslags tillkomst och ursprungliga ändamål
äfvensom för deras utveckling till närvarande tid, i hvilket sistnämnda
afseende utredningen särskildt borde utvisa de olika slag af
kostnader, för hvilka anslagen användts, samt huru utgifterna särskildt
under senare åren fördelat sig å dessa olika slag af expenser. Vidare
borde med ledning af denna redogörelse undersökas, hvilka åtgärder,
som lämpligen kunde vidtagas för vinnande af besparing, samt huruvida
i sådant syfte eller af annan anledning det kunde finnas erforderligt,
att angående anslagen och deras användning meddelades närmare föreskrifter
än hittills ägt rum. Särskildt angeläget vore härvid, att anslagens
ändamål blefve fullt tydligt fixerade. I sammanhang med undersökning
om, huru detta syfte lämpligen kunde vinnas, borde tagas i öfvervägande,
huruvida icke för ändamål, som nu tillgodosåges med anslag af ifrågavarande
slag, borde anvisas två eller flera särskilda anslag.

Sedan utredning i berörda syfte numera blifvit af undertecknad
verkställd, får jag härmed framlägga dess resultat och i sådant afseende
anföra följande:

De nuvarande förslagsanslagen till skrifmaterialier och expenser, Historik röved
m. m. leda sitt ursprung från den vid 1809—10 års riksdag randeexpensfastställda
riksstaten. Därförut voro för ifrågavarande ändamål vissa anslasenbelopp
anslagna å de särskilda ämbetsverkens stater; men härom yttrade
nämnda riksdags statsutskott, att för de till skrifmaterialier, expenser, ved
och ljus lör de civila verken bestådda medel hade »för vinnande af ord 1 -

ning och redighet särskilda stater blifvit författade och beloppet på allmänna
utgiftsstaten (dåvarande åttonde hufvudtiteln) uppfördt, efter som
det hvarken vore eller kunde vara annat än förslagssummor, hvilka vore
årliga förändringar underkastade».

I enlighet härmed öfverflyttades till allmänna utgiftsstaten följande
belopp, nämligen

från nedre justitierevisionens stat..............	rdr b:co	1,200: —
	Svea hofrätts	11 ..............	11	1,500: —
11	Göta „	11 ..............	11	1,000: —
11	krigshofrättens	11 ...............	11	375: —
11	Kungl. Maj:ts cancelli	11 ..............	11	6,350: —
11	kammarkollegii	11 ...............	11	2,100: —
	statskontorets	11 ...............	11	1,250: —
11	kom m er skollegii	11 ...............	11	1,408: 16
	k amm arrättens	11 ...............	11	1,300: —
11	kollegii medici	11 ...............	11	500: —
	tabellkommissionens	11 ..............	11	50: —
	landtmäterikontorets	11 ...............	11	400: —
11	krigskollegii	11 ..............	11	3,409: 3 2
11	generaladjutanternas	11 ...............	11	66: 32
och „	förvaltningens för sjöärenderna	ii .............	11	1,025: —
eller tillhopa ......................................		. rdr b:co	21,934: 32
hvaraf	alltså 17,433 rdr 16 sk. belöpte	sig på de	civila och	4,501 rdr

16 sk. på de militära ämbetsverken.

För s. k. ljuspenningar *) åt hofrätternas och kollegiernas ämbetsmän
och betjäning var före år 1809 å andra hufvudtiteln, som då innefattade
utgifterna för de civila ämbetsverken, uppfördt ett särskildt
anslag 12,000 rdr, hvilket anslag vid 1809—10 års riksdag blef med
ett till 12,400 rdr höjdt belopp öfverfördt till allmänna utgiftsstaten,
där det sedermera sammanslogs med de för skrifmaterialier m. m. för
de civila verken afsedda medel.

Det sålunda sammanförda anslaget öfverflyttades vid 1817—18
års riksdag från åttonde till andra hufvudtiteln och upptogs med ett
till 42,340 rdr förhöjdt belopp, hvarjemte å tredje hufvudtiteln, som då
omfattade utgifterna för krigsväsendet, uppfördes ett anslag å 10,000
rdr till skrifmaterialier, ved m. m. för de militära ämbetsverkens behof.

i) En kontant ersättning åt såväl ordinarie som extra ordinarie tjänstemän ock
betjänte, som motsvarades af skyldighet för dessa att själfva bestå sig ljus vid deras
ämbetsgöromål.

Sistnämnda anslag blef vid 1828—30 års riksdag nedsatt till 7,000
rdr, som fördelades med 4,500 rdr för landtförsvaret och 2,500 rdr för
sjöförsvaret, hvaremot det för de civila ämbetsverkens behof afsedda
anslag höjdes till 50,000 rdr; och anvisade samma Riksdag därjämte till
bestridande af kostnaden för tryckningen af landshöfdingarnas ämbetsknngörelser
ett särskildt belopp af 100 rdr för hvarje län, eller alltså
2,400 rdr, med förklarande att denna ersättning borde i främsta rummet
tillgodokomma kronofogdar, häradsskrifvare, magistrater och kyrkor, i den
mån dessa deltagit i berörda tryckningskostnad, samt att den kostnad,
som öfversköte den sålunda beviljade ersättningen, skulle af länsstyrelsens
egna tjänstemän ensamt bestridas.

Vid 1834—35 års Riksdag höjdes ofvannämnda, å andra hufvudtiteln
uppförda expensanslag till 70,000 rdr, bland annat af den anledning,
att kostnaden för tryckning af rikshufvudbokens kapitalräkning,
hvilken förut anvisats å öfverskottsmedel, ansågs böra å ifrågavarande
anslag öfverflyttas.

I följd af den år 1840 genomförda nya departementsindelningen
beslöt Riksdagen påföljande år, att det för civila ämbetsverk uppförda
förslagsanslaget skulle sålunda fördelas

andra liufvudtiteln för justitiedepartementet .................. rdr 21,533: 16

tredje
fjärde

femte

sjätte

sjunde

åttonde

utrikesdepartementet
landtförsvarsdepartementet

(kansliexpeditionen) ....................

sjöförsvarsdepartementet (kansliexpeditionen)
.................................

civildepartementet .......................

finansdepartementet .....................

ecklesiastikdepartementet............

1,666: 32
2,600: —

1,100

16,300

17,800

9,000

Summa rdr 70,000: —

Det till de militära ämbetsverken utgående expensanslaget, 7,000
rdr, uppfördes med 4,500 rdr å fjärde hufvudtiteln för krigskollegii in. fl.
verks behof samt med 2,500 rdr å femte hufvudtiteln för förvaltningen
af sjöärendena samt sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition.

På Kungl. Maj:ts förslag blef sedermera vid 1850—51 års riksdag
från det under femte hufvudtiteln uppförda anslaget till flottans
underhåll och nybyggnad ett belopp af 18,000 rdr afskildt och uppfördt
såsom ett särskildt förslagsanslag under titel »skrifmaterialier, ved och
ljus för flottans stationer».

Sedan samma Riksdag beslutat, att ofvanberörda s. k. ljuspenningar
skulle upphöra att utgå och att i stället, för de extra ordinarie tjänste -

männens vidkommande, ett belopp af 10,000 rdr skulle anslås, till fördelning
ämbetsverken emellan såsom tillgång för gratifikationer åt s.adana
lönlösa tjänstemän, hvilka under tjänstgöring utmärkt sig för flit och
skicklighet, förordnade Kungl. Maj:t om fördelning af dessa 10,000 rdr
med vissa belopp åt de särskilda ämbetsverken, hvarefter 1853—54 års
Riksdag medgaf, att dessa belopp såsom gratifikationsmedel uppfördes a
de särskilda ämbetsverkens stater mot det att anslagen till skrifmaterialier
och expenser minskades med motsvarande summor.

Beträffande expensutgifterna under tredje hufvudtiteln vidfoga vid
1856—58 års riksdag den förändring, att det å denna hufvudtitel anvisade
förslagsanslag indrogs, hvaremot Riksdagen i stället beviljade ett
bestämdt anslag å 70,000 riksdaler riksmynt till skrifmaterialier och
expenser samt extra utgifter, i hvilket belopp inbegreps, den förut från
postverket utgående ersättning för utgifterna till den ministenella brefväxlingen,
hvilken ersättning alltså kom att upphöra.

Vid samma riksdag blef ofvannämnda till bestridande af kostnaderna
för länskungörelsernas tryckning anslagna belopp å 2,400 rdr b.co
ökadt till dubbla beloppet, för hvilket ändamål sjätte hufvudtitelns
expensanslag höjdes med 3,600 rdr riksmynt.

Sedermera hafva ifrågavarande, å de särskilda hufvudtitlarna uppförda
förslagsanslag undan för undan höjts för att motsvara det \äxande
behofvet af expensmedel. Här torde blott behöfva erinras om sådana
förhöjningar, som föranledts af särskildt angifna förhållanden, samt om
de förändringar anslagen i öfrigt undergått.

Expensutgifterna för sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition,
som intilf år 1871 gnidits från samma anslag som förvaltningens
af sjöärendena, blefvo vid sistnämnda års riksdag i stället öfverförda
till det för sjöförsvarsdepartementets behof afsedda förslagsanslaget.

1874 års Riksdag höjde sjätte hufvudtitelns expensanslag med
7,200 kronor, för bestridande af kostnaderna för inköp åt länsstyrelserna
af papper, pennor, bläck, lack, segelgarn m. in. sådant, äfvensom för
lys- och renhållning i ämbetslokalerna, hvilka utgifter förut bestndts
af landssekreterare och landskamrerarna.

I anledning däraf att bestyret med utgifvande af svensk författningssamling
enligt nådigt beslut den. 19 november 1875-öfverflyttats
från ecklesiastikdepartementet till justitiedepartementet, blef vid 1816
års riksdag andra hufvudtitelns expensanslag ökadt med 32,219 kronor
samt åttonde hufvudtitelns minskad t med ungefär motsvarande belopp.

Samma år indrogos de särskilda belopp åt 300 kronor för hvarje
länsstyrelse, som förut varit särskildt anvisade för bestridande af kost -

naderna för länskungörelsernas tryckning, hvaremot samtliga dessa
kostnader förklarades skola utgå från sjätte hufvudtitelns expensanslag.

Vid samma års riksdag blefvo de tre särskilda å femte hufvudtiteln
anvisade expensanslagen, nämligen för sjöförsvarsdepartementets
kansli- och kommandoexpeditioner, för förvaltningen af sjöärendena och
för flottans stationer, sammanförda till ett gemensamt, jämväl för chefens
för flottans militärpersonal expedition afsedt förslagsanslag.

År 1890 blef det för landtförsvarsdepartementet afsedda expensanslag
för beredande af expensmedel äfven åt departementets kommandoexpedition
höj dt med erforderligt belopp och dess rubrik ändrad till
»skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning
af Kungl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen».

År 1896 uteslöts ur riksstaten förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser för arméförvaltningen in. fl. verk, hvaremot bestämda
anslagen till arméförvaltningen och generalstaben höjdes med motsvarande
belopp.

I följd af jordbruksdepartementets inrättande tillkom år 1900 ett
nytt expensanslag under nionde hufvudtiteln, till hvilket vissa belopp
från sjätte, sjunde och åttonde hufvudtitlarnas expensanslag öfverflyttades.

Vid 1901 års riksdag blef femte hufvudtitelns expensanslag hoj dt
med 50,409 kronor till följd af kustartilleriets tillkomst.

Af åttonde hufvudtitelns expensanslag blef år 1902 ett belopp af
högst 7,150 kronor anvisadt för domkapitlens behof, hvilket belopp år
1903 höjdes till 9,000 kronor och år 1908 till 10,000 kronor.

Sjätte hufvudtitelns expensanslag ökades vid 1904 års riksdag
med omkring 100,000 kronor, hvilken förhöjning dels . var påkallad
däraf, att anslaget utvisat betydande brist, och dels särskildt afsåga beredande
af ersättning åt kronofogdar och länsmän för telefonafgifter
och vissa extra utgifter i polisärenden.

Vid 1906 års riksdag vidtogs en allmän höjning af sådana förslagsanslag,
som under den sistförflutna tiden hade utvisat afsevärda
brister; och höjdes härvid

andra hufvudtitelns expensanslag med ......... kronor 47,539

femte „ „ « >i ^,431

sjätte „ « » ”

sjunde ,, „ '' v ......... r>

åttonde „ „ n ii 38,986

och nionde ,, „ „ n 23,247

Expensanslagen
å 1912
års riksstat.

Samma år blef, i sammanhang med den nya löneregleringen för
beskickningar och konsulat, å tredje hufvudtiteln uppfördt ett förslagsanslag
till skrifmaterialier, expenser, ved, ljus m. m. å 92,500 kronor.
Till detta anslag blef enligt beslut vid 1909 års riksdag äfven kostnaderna
för renskrifning öfverflyttade, för hvilket ändamål anslaget
höjdes till 120,064 kronor.

Det å femte hufvudtiteln uppförda expensanslaget blef år 1907,
för underlättande af öfversikt och kontroll öfver medlens användande,
uppdeladt i två förslagsanslag, nämligen ett till uppvärmning, belysning,
renhållning samt tvätt- och badinrättningar å 235,000 kronor, samt ett
till skrifmaterialier och expenser m. m. å 113,763 kronor.

Slutligen vidtogs vid 1911 års riksdag i fråga om fjärde hufvudtiteln
den ändring, att för arméförvaltningens expenser, hvilka förut
sedan år 1897 bestridts från det bestämda anslaget till ämbetsverket,
uppfördes ett särskildt anslag å 30,900 kronor, hvilket, i likhet med
de olika anslag, hvarifrån expenserna vid truppförbanden utgå, erhöll
reservationsanslags natur.

Å 1912 års riksstat äro nu uppförda följande expensanslag:

å andra hufvudtiteln................................................ kronor 111,991: —

Detta anslag är afsedt för:
j ustitie dep ar tementet,
j ustitiekanslersexpeditionen,
nedre justitierevisionen,

Svea hofrätt,

Göta hofrätt,

hofrätten öfver Skåne och Blekinge och

krigshofrätten; hvarjämte häraf bestridas kostnaderna för tryckning
af svensk författningssamling, chefens för justitiedepartementet berättelse,
fångvårdsstyrelsens berättelse rörande fångvården m. m.;

å tredje hufvudtiteln............................................... kronor 120,154: —

Häraf bestridas kostnaderna för skrifmaterialier, expenser, renskrifning,
ved, ljus m. m. för utrikesdepartementet samt beskickningar och
konsulat;

å fjärde hufvudtiteln:

ett förslagsanslag å .......................................................... kronor 12,990: —

afsedt för landtförsvarsdepartementets kanslioch
kommandoexpeditioner, samt

ett reservationsanslag å ................................................ „ 30,900: —

till skrifmaterialier, expenser och bränsle in. in. för arméförvaltningen
;

å femte hufvudtiteln:

ett förslagsanslag till uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt och

badinrättningar å ...............................................kronor 300,000:

samt ett förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser
m. m. å ........................................................... v 113,882:

Dessa anslag äro afsedda för

sjöförsvarsdepartementets kansli- och kommandoexpeditioner,

m arinför valtningen,

marinstaben,

inspektören för flottans öfningar till sjöss,
flottans stationer och varf, samt
kustartilleriet;

å sjätte hufvudtiteln................................................ kronor 425, <56:

Detta anslag är afsedt för
civildepartementet,
regeringsrätten,
öfverståtliållareämbetet,
länsstyrelserna och

medicinalstyrelsen; hvarjämte däraf gäldas kostnad för bränsle åt
poliskammaren i Stockholm, hyra för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
m. m.;

å sjunde hufvudtiteln ..............................................kronor 100,009:

Detta anslag är afsedt för

finansdepartementet,

kammarkollegium,

statskontoret,

kammarrätten,

öfverintendentsämbetet,

kommerskollegium och

statistiska centralbyrån; hvarjämte däraf gäldas kostnaden för
införande i Posttidningen af annonser om lediga tjänster, för tryckning
af markegångstaxor, kapitalkonto till rikshufvudboken och statsliggaren,
m. m.;

å åttonde hufvudtiteln ............................................ kronor 55,095:

Detta anslag är afsedt för
ecklesiastikdepartementet,
riks- och landsarkiven,
biblioteket samt

domkapitlen, hvilka däraf äga använda tillhopa högst 10,000 kronor.
Dessutom bestrides af ifrågavarande anslag kostnaden för bränsle

Ang. expensanslagens

användning
meddelade
föreskrifter
samt tidigare
åtgärder i
syfte att
vinna besparing.

för akademien för de fria konsterna, hvarjemte för uppvärmning och.
renhållning af vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien må användas
ett belopp af högst 1,100 kronor; samt

å nionde hufvudtiteln .............................................. kronor 40,479: —

Detta anslag är afsedt för
jordbruksdepartementet,
domänstyrelsen,
landtmäteristyrelsen och

landtmäterikontoren i länen, hvar] ämte däraf bestrides kostnaden
för tryckning af vissa statistiska berättelser m. m.

Beträffande härefter frågan om de olika slag af kostnader, för
hvilka anslagen användts, hafva härom icke några allmänna bestämmelser
utfärdats i vidare mån än att formulär för expensmedelsräkningar fastställdes
den 14 november 1842. I underdånig skrifvelse den 23 december
1840 hade Rikets Ständer anhållit, att, för vinnande af lättare öfversikt
vid revisionen, de af ifrågavarande förslagsanslag utgående summor
måtte under sina särskilda rubriker och titlar i räkenskaperna redovisas.
I häröfver infordradt utlåtande anförde statskontoret, att för tillvägabringandet
af hvad Rikets Ständer sålunda hemställt det syntes nödigt,
att redogörelserna för expensmedlen uppgjordes på enahanda sätt, och
afgaf i anledning häraf förslag till formulär för expensmedelsräkningar.
Detta formulär, som af Kungl. Maj:t den 14 november 1842 fastställdes
till efterrättelse för samtliga rikets kollegier och ämbetsverk, upptager
för expensmedelsräkningarna följande underrubriker:

1) Upphandling af skrifmaterialier.

Såsom exempel å sådana upptog formuläret följande föremål: papper,
pennor, lack, nålar, silke, segelgarn, bläck och skrifsand.

2) Lyshållning, hvilken rubrik, där uppköp af ved förekomme,
borde benämnas Ved och lyshållning.

3) Ljuspenningar.

4) Arfvoden och gratifikationer.

Såsom exempel härå upptogs arfvode för uppdragning af klockor.

5) Trycknings- och bindning skostnad.

6) Prenumeration å tidningar samt inköp af kalendrar och almanackor.

7) Underhåll af möbler och inventarier.

8) Benhållning och städning.

9) Diverse utgifter, under hvilken titel borde afföras de kostnader,
som icke kunde hänföras till någon af de öfriga specificerade titlarna.

Härjämte föreskrefs i formuläret:

att, om oanvändbara eller obrukbara möbler eller inventarier försåldes,
betalningen därför borde debiteras såsom extra uppbörd, äfvensom
andra inkomster, hvilka kunde äga rum i följd åt disposition af
expensmedlen;

att åtgången af papper och skrifmaterialier skulle redovisas med
kvittensböcker på vanligt sätt;

samt att, om något ämbetsverk af expensmedlen bestrede betydligare
utgifter under andra titlar, än de i formuläret upptagna, såsom
exempelvis: postporto, transportkostnader etc., dylika utgifter borde under
sådana särskilda titlar afföras och icke sammanblandas med diverse utgifter.

De föreskrifter, som i öfrigt meddelats rörande expensmedlens användning,
hafva afsett särskilda slag af utgifter och mestadels haft till
ändamål att åstadkomma besparing. Under det att, på sätt ofvan erinrats,
beloppet af de för expenser afsedda anslag undergått en högst betydlig
ökning, har emellertid behofvet vuxit ännu snabbare, hvilket haft till
följd att ifrågavarande anslag nästan konstant utvisat betydande brister.
Särskildt med hänsyn härtill har upprepade gånger fråga uppstått,
huru genom särskilda åtgärder begränsning i expensutgifterna skulle
kunna ernås.

Hvad särskildt angår åtgången af ved, hade genom nådigt bref
den 26 oktober 1826 för uppvärmning af landsstatsrummen vid hvarje
landshöfdingeresidens, med beräkning att 8 eldrum vore vid hvarje länsstyrelse
erforderliga, anslagits tre famnar ved, 2/3 björk och Va al, per
rum eller alltså 24 famnar. Häruti vidtogs enligt nådigt bref den 11
november 1856 den ändring, att för uppvärmning af länsstyrelsernas
lokaler finge anskaffas:

för dem norr om Uppsala, hvarest i anseende till längre och kallare
vinter ett större vedbehof förefunnes, äfvensom för dem i Uppsala,
Västerås, Örebro och Linköpings slott, där ämbetsrummen vore ovanligt
stora och höga, tre famnar, samt för öfriga landsstatsämbetslokaler inom
riket två famnar för hvarje eldstad, allt björk eller bok, beräknadt efter
144 kubikfot famnen;

att på de ställen, där endast alved eller barrved stode att erhålla,
tillökning finge äga rum med 1U famn sådan ved för hvarje eldstad;

att antalet af de eldstäder, för hvilka ifrågavarande vedanslag
skulle beräknas, dock ingenstädes finge öfverstiga 15; samt

att för vedens uppkörning, sågning och upptagning finge i ersättning
beräknas 3 riksdaler riksmynt för hvarje famn.

I fråga om den sålunda åt länsstyrelserna anslagna ved medgåfvos
sedermera för några länsstyrelser vissa modifikationer samt föreskrefs
vidare genom nådigt bref den 3 december 1875, att veden skulle genom
vederbörande länsstyrelses försorg anskaffas medelst upphandling vare
sig å entreprenadauktion eller i annan ordning, som kunde finnas för
staten förmånligare, samt kostnaden för vedens anskaffande efter uppliandlingspris
äfvensom den ersättning för uppkörning, sågning, huggning
och upptagning, som med afseende å det på stället gångbara pris
billigast kunde betingas, å sjätte hufvudtitelns expensanslag afföras.

Äfven för åtskilliga af de i hufvudstaden förlagda ämbetsverken
meddelades föreskrifter rörande den årliga kvantitet ved, de finge förbruka,
t. ex. den 22 augusti 1843 för sundhetskollegium, den 12 juli
1849 för departementens expeditioner, den 8 juli 1851 för öfverståtliållareämbetets
kansli o. s. v.

1 underdånig skrifvelse den 22 april 1857 framhöllo Rikets Ständer
lämpligheten af att bestämda föreskrifter blefve för framtiden meddelade
angående det antal statskalendrar samt hvilka tidningar och huru
många exemplar däraf, som vid hvarje ämbetsverk finge af expensmedlen
bekostas, samt anhöllo alltså, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga
den åtgärd, som för åstadkommandet af ifrågavarande bestämmelser
kunde finnas lämplig.

I anledning däraf föreskrefs genom nådigt cirkulär den 26 november
1858

beträffande statskalendrarna,

att däraf icke finge för hvarje ämbetsverk inköpas flera exemplar
än som för begagnande i ämbetsrummen vore behöfliga,

samt i fråga om prenumeration å tidningar,

att de ämbetsverk, för hvilka expensmedel vore anslagna utan
fastställande af visst belopp, finge därför af Post- och Inrikes tidningar
anskaffa så många exemplar, som hvarje verk ansåge för sig och underlydande
erfordras, dock i intet fall utöfver det dem i vederbörlig ordning
tillerkända antal exemplar af Svensk författningssamling.

Frågans be- I anledning af de betydande brister, som de särskilda hufvudtit i884Sårs

10arnas. expensanslag utvisat, lämnade Riksdagens revisorer i sin till 1884
riksdag, års Riksdag afgifna revisionsberättelse en utredning af förhållandet med
dessa expensanslag, hvilken utredning innefattade, bland annat, tablåer
öfver dels hufvudtitlarnas expensmedelsapslag och de belopp, hvarmed
de under de sist förutgångna femton åren öfverskridits, dels de olika
slagen af expensutgifter för år 1881 för de verk och inrättningar, hvilka
till dessa utgifter erhöllo medel från berörda anslag, dels samma års

dylika utgifter hos länsstyrelserna, dels antal tidningar och statskalendrar
anskaffade för ämbetsverken, dels ock antal famnar af och inköpspris å
den för ämbetslokalerna inköpta ved.

Såsom allmän anmärkning kunde, enligt revisorernas uppfattning,
gälla, att de särskilda verken och inrättningarna gjort hvar för sig inköp
af behöfliga föremål, samt detta icke sällan i mindre poster och på olika
tider, hvarförutom inköpen ofta förrättats af underordnade, hvilka icke
alltid i främsta rummet sett på statens bästa. Klart vore, att därigenom
ett icke obetydligt slöseri med statsmedel blifvit föranledt. Det hade
synts revisorerna påtagligt, att om inköpen af samma föremål kunde
ske i stor skala, vare sig efter föregången täflan mellan olika, leverantörer
eller medelst särskild öfverenskommelse eller efter beställning, samt
föremålen därefter fördelades på de olika, verken och inrättningarna, så
skulle därigenom en stor besparing för statsverket kunna åstadkommas;
och syntes detta sätt för inköpet kunna tillämpas särskildt vid anskaffandet
af skrifmaterialier samt bränsle. Kevisorerna fäste vidare uppmärksamheten
vid vissa större skiljaktigheter mellan de olika ämbetsverken
beträffande åtgången af förbrukningsartiklar, hvilka olikheter
syntes revisorerna tyda på bristande föreskrifter.

Af hvad vid nyssberörda utredning blifvit utrönt trodde sig revisorerna
kunna draga den slutsats, att betydliga besparingar borde kunna
åstadkommas därigenom

att skrifmaterialier uppköptes i stor skala och fördelades efter
uppgifvet behof på statens verk och inrättningar;

att samma förfarande iakttoges med afseende på bränsle och
lysmaterialier;

att allt för statens räkning behöfligt papper stämplades;

att det statistiska trycket i möjligaste mån inskränktes;

att bestämdare föreskrifter i afseende på inköp af böcker, kalendrar,,
tidningar och tidskrifter samt för annonsering och användandet af
särskilda biträden för renskrifning utfärdades;

att anordningar vidtoges till inskränkande af kostnaderna för
annonsering; samt

att noggrannare kontroll öfver vaktbetjänte iakttoges med afseende
på bränsleförbrukning, renhållning, städning och liknande förrättningar.

I häröfver den 10 december 1883 afgifvet utlåtande lämnade statskontoret
en del upplysningar, tjänande till förklaringar öfver ofvanberörda
af revisorerna omförmälda skiljaktigheter i förbrukning, samt
anförde vidare, bland annat,

att det väl syntes antagligt, att om staten på en hand inköpte

Åtgärder
vidtagna i
anledning af
1884 års
riisdagsskrifvelse.

allt för dess ämbetsverk och myndigheter erforderligt papper, billigare
pris då skulle kunna betingas, men att vid de löneregleringar, som
under de senare åren ägt rum inom de flesta ämbetsverk, personalen
torde varit lämpad efter de dåvarande behofven, så att några tjänstemän
icke funnes afsedda för de ganska omfattande hushållsbestyr, hvilka
enligt revisorernas förslag skulle tillskapas;

att med hänseende till de fordringar, som i öfrig! ställdes på
ämbetsverkens vaktbetjäning, torde väl svårligen af denna kunna fordras
fullgörandet af sådana bestyr som skurning samt renhållning af latriner,
förstugor och trappor m. m., oafsedt den omständigheten, att denna
personal torde i allmänhet vara af sina egentliga bestyr fullt upptagen;

att, beträffande det af revisorerna ifrågasatta sättet för uppköpande
af ved, statskontoret åberopade det skäl, som anförts emot revisorernas
förslag om uppköpande på eu hand af allt för statsverket behöfligt
papper, hvarjämte statskontoret ville framhålla dels, att en artikel, så
svår att förvara och dyrbar att forsla, ej torde ägna sig för en sådan
hushållning, samt att inköp och upplag af stora massor af de skrymmande
förbruksartiklar, hvarom vore fråga, förutsatte, att särskild! eller
särskilda förvaringsmagasin för hufvudförrådet eller förråden blefve
anskaffade; och ansåge sig alltså statskontoret ej kunna i större eller
mindre mån understödja revisorernas förslag.

I underdånig skrifvelse i ämnet den 11 maj 1884 anförde Riksdagen,
att Riksdagen visserligen icke förbisett de svårigheter, hvilka
måste möta vid försök att ordna ifrågavarande angelägenhet så, att
inskränkning i statsverkets betydliga utgifter för expenser kunde åvägabringas,
men att Riksdagen ansett hvad i ärendet förekommit höra göras
till föremål för närmare utredning; hvadan Riksdagen anhölle, att
Kungl. Maj:t behagade taga i nådigt öfvervägande, hvilka åtgärder
lämpligen borde vidtagas för vinnande af önskvärd begränsning af
utgifterna från anslagen till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

Vid underdånig föredragning af denna riksdagsskrivelse fann
Kungl. Maj:t godt uppdraga dels åt chefen för civildepartementet att
taga under behandling frågan, i hvad mån inskränkning i kostnaderna
för det statistiska trycket kunde ske, dels åt chefen för justitiedepartementet
att taga i öfvervägande, huruvida icke till besparing ledande
anordningar kunde vidtagas genom förändradt aftal rörande Post- och
Inrikes tidningar, dels åt chefen för ecklesiastikdepartementet att tillse,
huruvida och under hvilka villkor för statens räkning skeende inköp af
statskalendrar kunde ske mot ett nedsatt pris, dels ock åt statskontoret
att utreda, huruvida icke för åstadkommande af besparing uppgörelse

kunde träffas om tillverkning å samma ställe och därvid helst å riksbankens
pappersbruk vid Tumba af hela den för statens ämbetsverk
erforderliga kvantitet af allmännast begagnade papperssorter, i sammanhang
hvarmed borde tagas i öfvervägande frågorna om dels anbringande
af särskild stämpel å det för statens räkning inköpta papperet, dels
ock åstadkommandet af en, såsom senare tidens erfarenhet lärt, väl
behöflig kontroll däröfver, att det papper, som skulle användas till
handlingar, hvilka vore afsedda att förvaras för en längre tid framåt,
tillverkades på ett sätt, som vore betryggande för papperets varaktighet.
Och anbefallde Kungl. Maj:t därjämte"statskontoret att, efter öfverläggning
med cheferna för i hufvudstaden befintliga hofrätter, kollegier och
förvaltande verk, landshöfdingar samt expeditionschefer, till Kungl. Maj:t
inkomma med förslag till de föreskrifter eller anordningar, som kunde
vara nödiga för att i öfriga i Riksdagens skrifvelse antydda hänseenden
eller eljest åstadkomma all den sparsamhet vid expensmedlens användande,
som vore förenlig med ett tillbörligt tillgodoseende af de ändamål,
för hvilka dessa medel vore afsedda.

I anledning häraf afgaf statskontoret underdånigt utlåtande den
30 maj 1885, hvarvid ämbetsverket, i fråga om anskaffning af det för
statens räkning behöfiiga papper, meddelade, att fullmäktige i riksbanken
förklarat riksbankens pappersbruk vid Tumba ej för det dåvarande
kunna åtaga sig tillverkningen däraf; och föreslog statskontoret, att
aftal måtte träffas med Lessebo bruk om leverans af de bättre papperssorterna
Bikupan nr 1, prima och sekunda, samt nr 2, prima.

Beträffande frågan om inskränkande af öfriga slag af expensutgifter
yttrade statskontoret, efter det ofvanberörda sammanträde med
ämbetsverkens chefer m. fl. ägt rum, bland annat följande.

Hvad anginge det ifrågasatta inköpet i stor skala åt andra skrifmaterialier
än papper syntes det mindre lämpligt att åt något ämbetsverk
eller någon ämbetsman lämna dylikt uppdrag. Att därför tillskapa
en eller flera befattningar torde medföra en kostnad, för hvilken ersättning
uti den åsyftade besparingen icke med någon säkerhet kunde påräknas.
Det af revisorerna framställda förslag att inom de landsdelar,
där vedprisen vore lägre, uppköpa bränsle för att till förbrukning utsändas
till de orter, där prisen vore högre, förefölle statskontoret med
hänsyn till de långa afstånden i vårt land och dåra! följande dyra
transportkostnader med flera omständigheter vara olämpligt och ingalunda
ledande till minskning i utgiften. Ej heller beträffande vedanskaffningen
för ämbetsverk i hufvudstaden syntes den af revisorerna
förordade anskaffningen af ved i stor skala böra föreskrifvas, och detta

med hufvudsaklig hänsyn till det sätt, hvarpå vedhandeln i hufvudstaden
bedrefves. Veden inkomme nämligen i allmänhet till Stockholm i skutor,
hvilka kunde medföra från 25 till 150 famnar, men merendels lastade
omkring 60 famnar; och då för flertalet ämbetsverk vedåtgången uppginge
till sådan kvantitet, att en skutlast hel och hållen eller till större
delen kunde inköpas, hvarigenom i vanliga fall de fördelaktigaste priser
hölles, syntes vid sådant förhållande och då konkurrensen vore synnerligen
stor vid vedförsäljning under vissa tider, såsom t. ex. under juni
månad, då merendels öfver 100 vedskutor läge vid den största försäljningsplatsen
i Stockholm, Nybroviken, upphandling af ved direkt från
skutorna vara att föredraga. Härigenom undvekes äfven den prisförhöjning,
som vid upphandling af ved i stor skala städse borde beräknas
utgå till entreprenören. De under senare åren betalda pris vid
vedupphandling för statens räkning inom hufvudstaden visade sig ej
heller vara för höga. Statskontoret funne sig ej kunna förorda, att
bränsleåtgången skulle regleras genom därför inom hvarje verk eller
inrättning ansvarige tjänstemän. Någon synnerlig besparing i kostnaden
för ämbetslokalernas uppvärmning torde emellertid endast kunna åstadkommas
genom att öfvergå till andra uppvärmningssätt än genom direkt
eldning med ved.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad statskontoret i sitt
nvssberörda utlåtande föreslagit bemyndigade Kung! Maj:t genom nådigt
bref den 25 september 1885 statskontoret att med Lessebo bolag uppgöra
aftal om leverans till ämbetsverken af papper utaf de vid bruket
tillverkade handgjorda sorterna Bikupan nr 1, prima och sekunda, samt
Bikupan nr 2, prima, under villkor att de af bolaget erbjudna pris,
femton kronor och tretton kronor riset för de förstnämnda slagen och
tolf kronor riset för det sistnämnda, ej öfverskredes och med iakttagande,
att papperet utmärktes genom anbringande af vattenstämplar i bägge
halfarken, samt förordnade därjämte,

att det för ämbetsmyndigheterna behöfliga papper af andra slag
än de förstnämnda finge af myndigheterna i vanlig ordning upphandlas;

att det för ett ämbetsverks behof anskaffade papper skulle förvaras
under lås och vara under tillsyn af verkets redogörare eller annan
särskildt förordnad tjänsteman;

att från och med den 1 januari 1886 skulle öfver papperets utdelande
föras en anteckningsbok, hvari det papper, som tjänstemannen
emottoge och hvilket icke finge till honom utlämnas annorledes än i
män af behof, skulle af tjänstemannen kvitteras, äfvensom det papper,

som för öfrigt åtginge till diarier, blankettryck, renskrifning m. m.,
borde behörigen antecknas;

samt att denna anteckningsbok skulle biläggas expensmedelsredogörelsen.

I samma nådiga bref förordnades beträffande sättet för upphandling
af den för ämbetsverken behöfliga ved, att den skulle anskaffas genom
infordrade anbud eller direkt upphandling af ämbetsverkets redogörare
eller annan särskildt förordnad tjänsteman, men att i bäggedera fallen
priset skulle pröfvas i enahanda ordning, som eljest ägde rum vid beslut
om expensmedels användande.

Sedan genom aftal med vederbörande priset å statskalendern blifvit
för till statsförvaltningen hörande myndighet nedsatt till 4 kronor 50
öre, bestämde Kungl. Maj:t den 13 november 1885 genom särskilda
föreskrifter antalet exemplar, som finge af de särskilda ämbetsverken
och myndigheterna anskaffas, samt förordnade genom nådig kungörelse
samma dag,

att för jxrstitie-, landtförsvars-, sjöförsvars-, civil-, finans- och
ecklesiastikdepartementen äfvensom de under dessa departement lydande
ämbetsverk och andra myndigheter statskalendrar därefter icke finge
för statsmedel anskaffas annorledes än i öfverensstämmelse med ofvannämnda
särskilda föreskrifter;

samt att, därest framdeles ytterligare antal exemplar af statskalendern
erfordrades för nyssnämnda ämbetsverk och myndigheter,
eller behof af statskalendern uppstode för myndighet, som därförut icke
berättigats att erhålla något exemplar, underdånig framställning därom,
jämte uppgift å till äfventyrs disponibla medel, borde insändas till
vederbörande statsdepartement före den 1 oktober.

Genom nådiga kungörelsen den 4 december 1885 blefvo alla
dittills gällande bestämmelser om anskaffande af tidningar för ämbetsverkens
räkning upphäfda; och blefvo sedermera nya föreskrifter meddelade
rörande de särskilda ämbetsverkens rätt att verkställa prenumeration
å tidningar.

Beträffande den af revisorerna ifrågasatta nedsättningen i priset
för annonser i Post- och Inrikestidningar kunde någon åtgärd i nämnda
afseende ej vidtagas, enär berörda pris utgår enligt taxa, fastställd af
Svenska Akademien, som uppbär inkomsten af tidningens utgifvande.

Hvad slutligen angår frågan om åtgärder för nedbringande af
kostnaderna för det statistiska trycket, framhöll chefen lör statistiska
centralbyrån i ett den 18 november 1885 i ärendet afgifvet utlåtande,
hurusom tre utvägar kunde tänkas för åstadkommande af besparing i

denna kostnad, nämligen minskande af själfva arbets- och materialkostnaderna
för publikationernas utgifvande, minskande af publikationernas
volym eller slutligen minskande af publikationernas upplagor. Någon
minskning af arbets- och materialkostnaderna syntes emellertid icke
kunna åstadkommas, alldenstund trycknings- och bokbinderiarbetets upplåtande
på entreprenad säkerligen icke skulle medföra någon besparing
och entreprenad af sättnings- och tryckningsarbetet för öfrigt skulle
medföra mycket stora olägenheter med hänsyn till ifrågavarande arbetes
art. Hvad anginge minskandet af berättelsernas omfång borde detta
utan ändring af formatet låta sig göra genom tillgodogörande på bästa
möjliga sätt af utrymmet. Huruvida åter någon minskning i kostnaderna
kunde åstadkommas genom kvartformatets förändrande till
oktavformat, vore ovisst och kunde ej afgöras utan vidlyftiga detaljundersökningar.
Vidkommande slutligen frågan om en minskning af upplagans
storlek syntes sådan minskning kunna ske genom att indraga
gratisutdelningen till Riksdagens ledamöter samt vissa andra adressater,
särskildt folkhögskolorna och nationsföreningarna vid universiteten, hvarigenom
upplagorna skulle kunna minskas med i rundt tal 400 exemplar.

I anledning af detta utlåtande beslöt Kungl. Maj:t den 11 december
1885 anbefalla samtliga ämbetsverk, hvilka hade utgifvandet af statistiska
publikationer sig anförtrodt, att tillse att för besparing i kostnaderna
utrymmet i publikationen tillgodogjordes på bästa möjliga sätt, där
detta kunde ske utan uppoffring af tydlighet och redighet samt äfven
utan åsidosättande af de fordringar man borde ställa på verk utgifna på
statens bekostnad. Beträffande det statistiska tryckets utdelning förordnades,
dels att hvarje ämbetsverk vid utdelning af särskilda littera?
af ifrågavarande publikationer skulle tillse, att utdelningen icke skedde
i större omfång än nödigt och lämpligt vore, dels att utdelningen till
Riksdagens ledamöter, utom i fråga om valstatistiken, till nationsföreningarna
vid universiteten, till folkhögskolorna in. fl. skulle upphöra,
i sammanhang hvarmed ny lista för den samfällda utdelningen, upptagande
383 exemplar mot förutvarande 850, fastställdes.

Indragningen af utdelningen till Riksdagens ledamöter väckte
emellertid missnöje inom Riksdagen, i anledning hvaraf genom nådigt
bref den 13 juli 1887 förordnades, att beträffande utdelning af statistiskt
tryck till Riksdagens ledamöter skulle lända till efterrättelse nådiga
brefvet den 21 november 1873, enligt hvithet 380 exemplar skulle afses
för Riksdagens ledamöter. Genom tillkomst af nya adressater har listan
på den samfällda utdelningen sedermera ytterligare ökats så att enligt
densamma för närvarande utdelas 789 exemplar.

Eftér ytterligare utredning rörande ifrågasatt ändring i de statistiska
publikationernas format fann Kungl. Maj:t enligt nådigt beslut den 6
april 1887 ej skäl att föreskrifva ändring i nämnda format.

Slutligen torde i detta sammanhang höra erinras därom, att Kungl.
Maj:t genom särskilda nådiga beslut medgifvit, att, utan hinder af de
allmänna bestämmelserna rörande statens upphandlings- och entreprenadväsen,
uppgörelse om tryckning af statistiska publikationer må träffas
under hand.

Riksdagens revisorer hafva nu i sin till 1911 års Riksdag afgifna
berättelse åter upptagit frågan om expensanslagen och därvid till en
början meddelat en tablå till upplysning angående dessa anslags ställning
under senast förflutna år, samt vidare anfört:

»Sedan, med anledning af 1904 års statsrevisorers framställning
i ämnet, 1905 års Riksdag i skrifvelse till Kungl. Maj:t framhållit angelägenheten
af att de i riksstaten uppförda förslagsanslagen höjdes för
att bereda statsregleringen önskvärd stadga, beslutades vid 1906 års
riksdag förhöjningar i åtskilliga förslagsanslag och bland dem äfven
de nu ifrågavarande. Af förestående tabell framgår att dessa anslag
under 2 samt 4—9 hufvudtitlarna år 1907 höjdes med sammanlagdt
277,684 kronor. Men oaktadt detta öfverskredos expensanslagen under
nämnda titlar samma år med 346,345 kronor; och för år 1909 utgör
motsvarande brist 352,108 kronor.

Revisorerna hafva vid granskning af ifrågavarande förslagsanslag
under de olika hufvudtitlarna bibragts den uppfattningen, att större
sparsamhet i flera afseenden bort kunna iakttagas vid fråga om utgifter
till förenämnda ändamål. Redan 1884 års Riksdag anhöll med anledning
af framställning från föregående års statsrevisorer, att Kungl. Maj:t
behagade taga i öfvervägande, hvilka åtgärder lämpligen borde vidtagas
för vinnande af önskvärd begränsning af utgifterna från anslagen till
skrifmaterialier och expenser, ved in. m.

Då utgifterna för ifrågavarande ändamål, enligt hvad af förestående
tabell framgår, visa en bestämd tendens att alltjämt stiga, synas de
åtgärder, som föranledts af Riksdagens sistnämnda skrifvelse, icke hafva
varit tillfyllestgörande; och på grund häraf föranlåtas revisorerna att
ifrågasätta, huruvida icke ytterligare åtgärder må kunna vidtagas för
nedbringande af de kostnader, som bestridas af de under de olika
hufvudtitlarna uppförda förslagsanslagen till skrifmaterialier och expenser,
ved m. in.

1910 års
statsrevisorers
yttrande.

Statskontorets

utlåtande
den 12
januari 1911.

Slutligen hafva revisorerna, som trott sig finna, att från förenämnda
förslagsanslag bestridts utgifter, hvartill tillgångar synts hafva
bort på annat sätt beredas, velat ifrågasätta, huruvida icke närmare
föreskrifter må lämpligen kunna meddelas beträffande användandet af
medel från dessa anslag.»

I anledning af hvad Riksdagens revisorer sålunda anfört afgåfvos
på nådig befallning utlåtanden af dels arméförvaltningen, dels marinförvaltningen,
som därvid jämväl öfverlämnade infordrade yttranden från
stationsbefälhafvarna vid flottans bägge stationer, chefen för kustartilleriet,
cheferna för Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen
samt kommendanten i Ålfsborgs fästning, dels ock statskontoret, hvilken
sistnämnda myndighet därvid yttrade, bland annat:

»Enligt den af revisorerna upprättade tabell hafva de sammanlagda
utgifterna å de särskilda hufvudtitlarnas anslag för ifrågavarande ändamål
stigit från 734,982 kronor år 1900 till 1,318,321 kronor år 1909
eller alltså med nära 80 procent. Till jämförelse härmed kan framhållas,
att enligt den statistik öfver statens inkomster och utgifter, som är
fogad såsom bilaga vid det af kommittén för granskning af uppgjorda
förslag till samfälld plan för rikets försvar in. m. den 5 december 1910
afgifna betänkande, samtliga »egentliga» statsutgifter under samma tidsperiod
stigit från 112,958,910 kronor till 175,690,414 kronor eller alltså
med omkring 55 procent. Emellertid kan förenämnda vid revisorernas
berättelse fogade tabell icke i och för sig tjäna till grundval för bedömande
af, i hvad mån statsverkets utgifter för expenser under ifrågavarande
tid vuxit. Såsom revisorerna själfva påpeka upptagas de under
tredje hufvudtiteln hörande expensutgifterna först från och med år 1907;
och äfven i andra afseenden torde tabellens siffror för de särskilda
åren icke vara sinsemellan jämförliga. Först efter en i detalj gående
undersökning kan det nämligen blifva utrönt, huruvida den stegring,
dessa siffror utvisa, motsvaras af statsverkets samtliga expensutgifters
ökning, och i hvad mån utgifter, som tidigare bestridts från andra
särskilda anslag, må hafva kommit att drabba hufvudtitlarnas ifrågavarande
förslagsanslag.

För bedömande af, hvilka åtgärder som må finnas behöfliga för
vinnande af besparing, kräfves vidare kännedom om, huru kostnaden
fördelat sig på de olika slagen af expenser, hvilket kan utrönas endast
genom en detaljerad undersökning af de särskilda ämbetsverkens och
myndigheternas expensmedelsräkningar. För dessa räkningar fastställdes
formulär redan genom nådiga brefvet den 14 november 1842; och
torde i hufvudsaklig öfverensstämmelse med detta formulär, i de delar

detsamma ej blifvit föråldradt, expensutgifterna i allmänhet redovisas
under följande hufvudrubriker:

Upphandling af skrifmaterialier,

Böcker och tidningar m. m.,

Tryckning och bindning,

Lyshållning,

Ved och kol,

Renhållning och städning,

Inköp och underhåll af möbler och inventarier, samt

Diverse.

Ehuru statskontoret, innan undersökningar af nu antydd beskaffenhet
må blifva verkställda, icke kan uttala sig om, i hvad mån särskilda
åtgärder för ernående af besparing kunna anses nödiga eller i hvilken
riktning dessa åtgärder böra gå, anser sig statskontoret emellertid redan
nu kunna framhålla, att en ökning af expensutgifter i vissa fall motsvaras
af minskning i utgift för arbetskraft. Statskontoret syftar härvid
på utgifter för skrif- och räknemaskiner, blankettryck och dylikt.
Det torde nämligen icke råda något tvifvel därom, att anskaffandet af
dylika hjälpmedel i många fäll är just ur besparingssynpunkt fördelaktigt.

Vidare hafva revisorerna, som trott sig finna, att från förenämnda
förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. bestridts
utgifter, hvartill tillgångar synts hafva bort på annat sätt beredas,
ifrågasatt huruvida icke närmare föreskrifter må lämpligen kunna meddelas
beträffande användandet af medel från dessa anslag.

I saknad af kännedom om, på hvilka särskilda fall revisorernas
berörda uttalande syftar, kan statskontoret ej närmare yttra sig om det
af revisorerna antydda behofvet af föreskrifter. Utan tvifvel torde det
vara förenadt med svårighet att genom en allmän föreskrift exakt angifva
alla de slag af utgifter, som äro att hänföra till expenser. Om
emellertid en utredning i ofvanberörda riktning kommer till stånd, kan
måhända denna gifva uppslag till meddelande af föreskrifter i syfte att
begränsa eller närmare bestämma expensanslagens användning. Äfven
torde kunna ifrågasättas, huruvida ej i sammanhang därmed bör tagas
i öfvervägande behofvet af föreskrifter, i hvad mån vissa slag af expensutgifter
må af ämbetsverken själfva beslutas eller böra underställas
Eders Kungl. Majrts pröfning.» I

I underdånig skrifvelse den 31 maj 1911 anförde Riksdagen i
denna fråga följande:

Riksdagens
underdåniga
skrifvelse
den 31 maj
1911.

»Otvifvelaktigt är att, på sätt af revisorerna framhållits, ämbetsverkens
expensutgifter visa en tendens till stegring, som måste mana
till öfvervägande, huruvida icke åtgärder kunna vidtagas till begränsning
af dessa utgifter. Äfven med behörigt iakttagande af att statsförvaltningens
år från år växande omfång naturligtvis betingar en viss
ökning af ifrågavarande utgifter och med allt erkännande af att, såsom
af statskontoret framhålles, eu del af dessa utgifter motsvaras af besparing
i kostnaderna för arbetskraft, anser sig Riksdagen kunna antaga
att, därest ej mindre nödig sparsamhet med expensmedlen i hvarje särskilt
fall iakttoges än äfven noggrannare föreskrifter beträffande de
ändamål, som från expensanslagen må tillgodoses, blefve utfärdade, en
minskning i ifrågavarande utgifter skulle kiyina åstadkommas. För
sådant ändamål torde det jämväl vara af betydelse, om, såsom af statskontoret
ifrågasättes, bestämmelser meddelades, i hvilken utsträckning
ämbetsverken själfva må besluta angående sina expensutgifter eller desamma
böra underställas Eders Kungl. Maj:ts pröfning. På grund af
hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, det täcktes Eders Kungl.
Maj:t taga under öfvervägande, hvilka åtgärder må kunna vidtagas till
vinnande af begränsning i utgifterna från förslagsanslagen till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. och därefter meddela det beslut i
ärendet, hvartill omständigheterna må föranleda.»

Redan förut hade emellertid förevarande ämne blifvit föremål för
behandling hos regeringen. Då det vid uppgörandet af förslag till
statsregleringen för år 1912 visade sig, att vissa af ifrågavarande förslagsanslag
behöfde icke oväsentligt ökas, ausågs det, med hänsyn till
den betydande storleken af de belopp, hvarmed vissa af dessa anslag
under de senaste åren öfverskridits J), önskligt att, innan framställning
gjordes till Riksdagen om anslagens ökning, en närmare undersökning
verkställdes rörande dessa anslag och orsakerna till deras öfverskridande.

På grund häraf och med afseende jämväl å hvad i ämnet anförts
i den till 1911 års Riksdag afgifna revisionsberättelse samt hvad statskontoret
härom yttrat, lämnades åt undertecknad det uppdrag, som
angifves i statsrådets och chefens för finansdepartementet skrifvelse den
31 mars 1911, hvarefter genom nådig remiss den 22 sistlidne juni till
mig öfverlämnats Riksdagens nyssnämnda underdåniga skrifvelse för att
tagas i öfvervägande vid fullgörande af sagda uppdrag.

!) Deri totala bristen å ifrågavarande förslagsanslag utgjorde år 1908 337,637
kronor 21 öre, år 1909 469,829 kronor 35 öre och år 1910 561,958 kronor 26 öre.

Med afseende å innebörden i detta uppdrag befanns det först och Redogörelse
främst nödigt att från de särskilda ämbetsverkens och myndigheternas verkställda
expensmedelsräkningar inhämta upplysning om ifrågavarande utgifters utredningen,
belopp och fördelning å olika slag af kostnader under en följd af år,
hvilken undersökning lämpligen ansågs böra omfatta åren 1885, 1890
samt hvart och ett af åren 1895—1910. Och de olika slag af expensutgifter,
hvilkas specificering härvid ansågs af särskild vikt, voro följande:

1) hyra;

2) inköp af papper;

3) inköp af böcker;

4) inbindning af böcker och handlingar;

5) tryckning af

a) blanketter, formulär, utgående mindre expeditioner o. d.,

b) utlåtanden samt statistiska eller andra publikationer;

6) uppvärmning;

7) lyshållning;

8) renhållning och städning;

9) telefon och telegram;

10) inköp och underhåll af möbler och inventarier; samt

11) renskrifning (äfven sådan, som verkställts med skrifmaskin).
Beträffande särskildt nyanskaffning af möbler och inventarier befanns

det önskligt att inhämta upplysning, när och för hvilken kostnad mera
afsevärd sådan nyanskaffning bestridts af expensanslagen och huruvida
tilläfventyrs i dessa fall särskildt medgifvande af Kung! Maj:t inhämtats.

På grund häraf begärdes från ämbetsverk och myndigheter, hvilkas
expensutgifter bestridas från de särskilda hufvudtitlarnas ifrågavarande
förslagsanslag, uppgifter i berörda hänseende, i sammanhang hvarmed
vederbörande anmodades att afgifva yttrande, huruvida några särskilda
åtgärder syntes kunna lämpligen vidtagas för vinnande af besparing i
expensutgifter och om i sådant syfte eller af annan anledning det
kunde synas erforderligt, att angående ifrågavarande anslag och deras
användning meddelades närmare föreskrifter än hittills ägt rum.

För sådant ändamål aflätos skrifvelser till

registratorerna i justitie-, sjöförsvars-, civil-, finans-, ecklesiastikoch
jordbruksdepartementen,
justitiekanslersämbetet,
nedre justitierevisionen,

Svea hofrätt,

Göta hofrätt,

hofrätten öfver Skåne och Blekinge,
krigshofrätten,

chefen för utrikesdepartementets räkenskapsafdelning,
chefen för landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition,
arméförvaltningen (i fråga om landtförsvarsdepartementets kansliexpeditions
expenser),

chefen för sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition,
marinförvaltningen,

stationsbefälhafvarna vid flottans stationer i Karlskrona och Stockholm) medicinalstyrelsen,

öfverståthållareämbetet,

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i rikets samtliga län,

kammarkollegium,

kommerskollegium,

kammarrätten,

statistiska centralbyrån,

öfverintendentsämbetet,

riksarkivarien,

öfverbibliotek arien,

• domänstyrelsen samt
landtmäteristyrelsen.

På grundval af de uppgifter, som från dessa myndigheter inkommit,
äfvensom af i statskontoret befintliga räkenskaper har nedanstående
tabell rörande expensutgifterna under åren 1885, 1890, 1895—
1899, 1903 samt 1906—1910 utarbetats.

Ett hufvudsyfte vid denna tabells upprättande har varit att för
de olika tidpunkterna erhålla siffror, som äro i möjligaste mån med
hvarandra jämförliga. I öfverensstämmelse härmed, innefattar tabellen
icke tredje hufvudtitelns expensutgifter, hvilka för tiden från och med
1907 icke äro jämförliga med utgifterna före samma år, och ej heller
arméförvaltningens expenser, hvilka för tiden efter 1896 ej bestridts
af fjärde hufvudtitelns expensanslag. Hvad femte hufvudtiteln angår
omfattar tabellen icke expenserna för det först 1901 tillkomna kustartilleriet,
hvar jämte de mindre betydande expensutgifterna för marinstaben
och inspektören för flottans öfningar till sjöss utelämnats. Bland
sjätte hufvudtitelns expenser hafva icke medräknats de för regeringsrättens
räkning bestridda utgifter, bland åttonde hufvudtitelns hafva utelämnats
de af domkapitlen och landsarkiven använda belopp, och bland nionde
hufvudtitelns de för landtmäterikontoren i länen bestridda utgifter.

Vidare bör anmärkas, att beträffande några af de i tabellen upptagna
rubrikerna förhållandena ej medgifvit erhållande af exakta siffror.
Detta gäller särskild! posten »inköp af papper», som för många af de

ifrågavarande myndigheterna äfven inbegriper kostnaden för öfriga
skrifmaterialier. I posten »inköp af böcker» ingår i ett flertal fall äfven
utgifter för prenumeration å tidningar. Slutligen har det icke varit
möjligt att ernå en verkligheten fullt motsvarande fördelning af tryckningskostnaderna
mellan de särskilda underafdelningarna a) och b).
Dessa felaktigheter, liksom äfven de smärre oriktigheter, som helt
naturligt vidlåda åtskilliga öfriga af tabellens siffror, torde dock ej
verka i någon mera afsevärd grad vilseledande vid den nu förevarande
undersökningen, som ju framför allt afser att ställa de senare årens
siffror i relation till de tidigare årssiffrorna.

Hvad särskildt angår rubriken »diverse öfriga utgifter» inbegripas
härunder hufvudsakligen följande slag af expenser:

öfriga skrifmaterialier än papper, i de fall, där ej dessa såsom
nyss omförmäles inräknats under rubriken »inköp af papper»;

prenumeration å tidningar i de fall, där denna kostnad ej ingått
i posten »inköp af böcker»;
annonsering;

tvätt (särskildt vid flottans stationer);

vissa dagsverks- och materialkostnader vid flottans stationer och
varf, som ej kunnat fördelas å de poster, såsom uppvärmning, renhållning
och lyshållning, dit de egentligen höra;
frakt- och transportkostnad;
vissa extra postafgifter;

vissa af länsstyrelserna bestridda extra utgifter i polisärenden;
vattenafgifter; samt

vissa kostnader, som i allmänhet ej pläga föras under annan
rubrik än »diverse utgifter», såsom kostnad för

tvål, tändstickor, nålar och dylika förbrukningsartiklar;

insättning och uttagning af innanfönster;

flyttning af möbler, arkivalier och dylikt;

uppdragning af ur;

lagning af lås, nycklar och dylikt.

I den tabell, som här nedan intages, äro utgifterna fördelade på
de särskilda slag af expenser, om hvilka upplysning från de särskilda
verken infordrats. Tabellen angifver emellertid icke dessa utgifter för
hvarje särskildt ämbetsverk, enär den i sådant fall skulle blifva för
vidlyftig och förlora alltför mycket i öfverskådlighet1). I densamma har

J) För åstadkommande af en jämförelse mellan de särskilda verken har emellertid
vid denna skrifvelse fogats en bilaga, upptagande hvarje ämbetsverks utgifter för de
olika slagen af expenser för år 1910.

-	Hyra	Inköp af papper	Inköp af böcker	Inbindning af böcker och hand-lingar	Tryckning af
blanketter m. m.	annat
1885.
\| Andra hufvudtiteln ........................	—	—	7,383	87	1,894	48	3,423	77	2,205	25	2,200	—
i Flottans stationer och varf ............	—	—	11,738	44	734	10	3,412	51	6,484	28	—	—
\| Länsstyrelserna..............................	—	-	3,161	15	988	83	11,043	98	24,035	17	37,081	91
1 Sjunde hufvudtiteln........................	—	—	3,560	75	1,897	18	4,420	42	6,193	48	10,889	48
! Svensk författningssamling ............											40,570	81
Summa för år 1885	—	—	43,384	04	8,460	63	27,841	73	46,294	81	101,556	95
1890.
[ Andra hufvudtiteln ........................	1,125	—	5,208	26	1,818	05	2,939	25	1,342	24	1,068	58
\| Flottans stationer och varf ............	—	—	9,326	36	135	7 7	5,416	20	4,770	28	—	—
j Länsstyrelserna..............................	—	—	18,564	78	1,485	34	12,621	21	21,012	86	39,657	11
Sjunde hufvudtiteln............... ........		—	3,813	07	1,974	80	4,023	88	5,066	70	10,261	10
j Svensk författningssamling ............											42,916	83
Summa för år 1890	16,550	—	45,971	60	8,007	37	31,518	76	39,186	94	115,776	19
1895.
Andra hufvudtiteln ........................	2,250	—	4,926	98	2,191	64	3,908	71	2,251	90	1,315	—
j Flottans stationer och varf ...........	—	—	11,662	55	—	—	4,681	58	4,681	50	—	—
j Länsstyrelserna..............................	—	—	17,224	63	1,660	57	13,369	73	23,489	96	41,620	78
\| Sjunde hufvudtiteln........................	8,750	—	4,893	75	1,768	54	4,779	52	5,758	15	10,737	95
j Svensk författningssamling ............											45,702	09
Summa för år 1895	17,762	50	47,484	41	8,607	56	32,890	15	45,910	24	121,038	60
1896.
\| Andra hufvudtiteln ........................	2,250	—	4,584	55	1,321	85	3,511	18	2,475	51	2,079	25
Flottans stationer och varf ............	—	—	12,189	84	335	47	7,254	62	6,007	98	—	—
j Länsstyrelserna..............................	—	-	21,176	76	1,533	33	12,870	78	22,867	24	39,865	34
i Sjunde hufvudtiteln........................	7,000	—	3,231	—	1,981	78	4,782	89	5,933	15	15,604	95
i Svensk författningssamling ............	—		—	—	—	—	—	—	—	—	45,258	99
Summa för år 1896	15,750	\|-	49.451 63 8,042	-	35,384	41	46,018	19	121,689	50

Upp- värmning	Lys- hållning	Renhållning och städning	Telefon och telegram	Möbler och inventarier	Ren- skrifning		Diverse	Summa
i ! 4,449	65	250	35	2,755	90	240	95	4,562	59			5,077	13	34,443	94
11,782	Öl	20,675	90	14,636	05	1,070	92	411	75	5	-	11,511	94	82,462	90
14,039	71	1,998	49	3,950	84	2,084	74	521	99	20,515	74	30,073	94	149,496	49
6,075	—	783	38	3,391	10	261	50	765	80	—	—	6,403	36	44,641	30
47,009	47	27,448	59	31,548	—	4,490	20	16,391	69	24,633	94!	65,173	08	444,233	13
4,468	03	407	10	3,026	35	131	15	4,713	36	1	50	9,018	57	35,267	44
24,873	09	24,657	23	16,051	06	507	93	28	15	62	74	16,543	58	102,372	89
15,244	48	2,469	78	4,778	85	2,932	04	484	73	20,256	83	18,664	82	158,172	78
6,686	50	1,063	96	4,121	39	323	86	3,200	58	—		15,378	10	55,913	94
64,313	52	31,652	87	35,574	98	4,984	88	14,971	43	25,221	77	66,099	01	499,829	32
5,257	90	460	46	3,563	50	292	66	2,251	25	1		5,079	37	33,750	32
24,501	70	21,661	74	16,268	50	852	06	—	—	—	—	19,132	81	103,442	44
14,163	__	2,890	42	5,127	90	2,744	20	1,157	93	24,775	57	17,583	61	165,808	SO
6,214	12	1,271	53	4,406	32	234	39	2,268	40	—	—	4,918	66	56,001	33
65,637	62	29,808	54	38,407	50	5,518	59	13,807	90	30,111	32	62,535	26	519,520	19
4,756	73	566	75	3,580	08	366	18	3,369	38	38		6,173	48	35,072	39
20,583	40	19,205	61	16,049	49	640	22	114	05	—	—	16,714	94	99,095	62
16,209	91	2,563	91	5,475	94	2,784	30	1,493	17	25,931	60	16,366	33	169,138	61
5,961	06	1,158	94	4,324	33	366	27	1,516	19	—		4,638	45	56,498	51
		—	—	—		—		—		—	—	—		—	—
64,611	80	27,751	33	38,632 87	5,580	61	17,166	1C	31,254	85	63,981	2C	525,314 49 A

	Hyra	Inköp af papper	Inköp af böcker	Inbindning af böcker och hand-lingar	Tryckning af blanketter ! m. m. \| annat
1897.
Andra hufvudtiteln ........................	2,250	—	4,580	20	2,446	57	3,423	43	2,459	55	1,700	_
Flottans stationer och varf ............	—	—	13,117	28	214	49	4,712	69	4,366	93	_	_
Länsstyrelserna..............................	—	—	16,386	80	1,331	60	15,336	65	21,690	04	42,189	59
Sjunde hufvudtiteln........................	7,337	56	4,660	52	1,860	27	4,206	93	2,439	90	13,016	10
Svensk författningssamling ............									—	—	48,278	08
Summa för år 1897	16,087	56	47,220	94	9,258	71	35,661	88	38,166	93	127,054	98
1898.
Andra hufvudtiteln ........................	2,250	_	4,807	57	2,037	83	4,720	38	2,417	90	1,200
Flottans stationer och varf ............	—	—	10,458	79	301	58	5,363	27	4,978	79	_	_
Länsstyrelserna..............................	—	—	18,388	26	1,304	3 9	14,023	69	19,824	72	44,881	73
Sjunde hufvudtiteln.......................	7,630	90	3,340	01	2,000	87	5,641	89	4,141	67	17,802	48
Svensk författningssamling ............											49,885	62
Summa för år 1898	14,080	90	45,454	02	8,912	85	37,887	25	89,967	38	144,777	72
1899.
Andra hufvudtiteln ........................	2,250	_	4,582	43	3,154	80	3,473	28	2,581	44	1,300	_
Flottans stationer och varf ............	—	—	15,297	13	248	99	4,733	26	6,519	77	__	_
Länsstyrelserna..............................	—	—	23,684	83	1,341	27	15,121	46	20,555	97	44,231	67
Sjunde hufvudtiteln........................	8,000	—	4,508	13	1,917	46	5,715	91	4,554	50	27,012	41
Svensk författningssamling ............											53,015	08
Summa för år 1899	14,450	-	57,061	40	11,195	24	36,433	84	43,267	80	145,667	66
1903.
Andra hufvudtiteln ........................	12,950	—	7,134	78	3,971	23	6,150	86	4,586	35	3,835	25
Flottans stationer och varf ............	—	—	16,384	48	634	01	7,965	19	7,450	70	—	—
Länsstyrelserna..............................	—	—	24,246	98	1,930	44	18,496	32	32,887	23	81,955	28
Sjunde hufvudtiteln........................	11,722	25	5,540	37	1,952	21	7,016	_	6,065	66	20,998	77
Svensk författningssamling ............											53,019	73
Summa för år 1908	36,172	25	64,116	91	16,039 49	53,077	86	64,843	71	203,223	63

Upp- värmning j	Lys- hållning	Renhållning och städning	Telefon och telegram	Möbler och inventarier	Ren- skrifning	Diverse		Summa
5,527	48	809	40	3,712	76	300	15	3,319	53	2	1 40	4,982	92	35,514	1 39
22,477	20	23,110	90	13,914	14	693	22	54	—	—	—	19,430	40	102,091	25
16,429	59	2,989	37	5,631	99	2,873	41	970	60	28,025	08	17,337	08	171,191	80
6,047	20	1,393	33	4,696	70	214	30	4,062	2 5	__	—	7,756	39	58,051	45
68,874	89	32,759	37	37,813	97	5,341	06	12,430	27	35,606	26	71,977	84	537,754	66
5,837	28	619	50	3,431	90	246		2,108	62	40	20	5,343	85	35,061	03
25,481	08	20,902	77	14,726	76	727	03	80	75	-	-	20,551	11	103,571	93
17,011	Öl	2,923	07	5,972	99	3,190	44	1,157	14	27,092	22	15,172	12	170,941	78
7,594 _	05	1,419	22	4,606	43 __	391	34	5,308	49	_	_	8,425	62	68,302	97
76,137	51	30,592	71	38,440	20	6,351	n	16,962	15	32,548	04	67,618	81	559,730	65
6,656	86	526	08	3,567	26	313	3 5	4,096	37	2	25	5,507	76	38,011	88
33,429	56	21,584	96	15,740	05	527	72	214	15	-	-	22,337	21	120,632	80
20,690	64	4,153	36	6;140	71	2,881	46	754	48	32,598	73	17,152	68	189,307	26
8,460	07	1,440	16	5,333	57	377	33	2,674	20	—	—	8,744	70	78,738	44
84,733	91	32,502	51	41,218	09	6,381	33	20,651	83	37,741	82	83,800	““	615,105	43
6,687	70	723	17	4,817	28	446	40	1,707	35	1,193	80	5,416	96	59,621	13
44,972	55	45,740	61	20,644	82	627	44	180	—	—	—	40,399	64	184,999	44
21,028	•7 7	6,348	19	7,777	07	9,917	19	1,085	69	45,641	70	30,767	64	282,082	50
8,006	28	1,622	83	6,055	13 _	680	54 1_	6,481	81	:	—	3,210	52	79,352	37
101,550	57	60,856	45	51,874	23	17,671	\|37	21,244	98	53,266	46	109,951	n	853,889	02

	Hyra		Inköp af papper	Inköp af böcker	Inbindning af böcker och hand-lingar	Tryckning af blanketter 1 „ „ 1 annat m. m. j
1906.
Andra hufvudtiteln ........................	15,020	—	5,128	14	5,300	26	5,862	53	4,116	08	4,076	76
Flottans stationer och varf ............	—	—	17,337	84	811	71	10,299	07	9,185	90	_	_
Länsstyrelserna..............................	—	—	26,403	49	1,815	59	19,219	85	33,545	10	78,464	86
Sjunde hufvudtiteln........................	10,700	—	6,071	36	1,625	25	8,377	66	7,429	86	22,149	36
Svensk författningssamling ............											57,047	14
Summa för år 1906	86,520	—	67,392	36	16,541	68	58,476	54	70,127	30	212,679	21
1907.
Andra hufvudtiteln ........................	15,600	—	7,993	93	3,456	86	6,432	59	5,625	32	5,700	_
Flottans stationer och varf ............	—	—	25,305	70	1,265	46	9,258	58	9,631	72	_	_
Länsstyrelserna..............................	—	—	25,562	31	1,932	92	21,007	54	35,190	53	85,041	64
Sjunde hufvudtiteln........................	10,700	—	6,340	01	2,653	07	8,868	93	7,837	32	23,300	52
, Svensk författningssamling ............											56,213	22
Summa för år 1907	36,709	50	80,282	25	14.318	38	61,196	04	75,520	55	233,466	69
1908.
Andra hufvudtiteln ........................	15,850	—	7,114	10	4,463	15	5,864	2 0	5,184	40	4,900	_
Flottans stationer och varf ............	—	—	21,314	47	1,123	33	6,296	12	11,399	37	—	—
Länsstyrelserna..............................	—	—	21,776	01	2,456	66	•22,189	04	43,377	93	90,370	78
Sjunde hufvudtiteln........................	13,725	—	5,997	80	1,795	43	9,028	38	8,932	53	29,447	17
Svensk författningssamling ............											108,001	19
Summa för år 1908	42,317	50	72,918	54	15,189	82	61,722	66	92,653	63	287,670	18
1909.
Andra hufvudtiteln ........................	15,887	50	6,211	35	4,165	89	7,345	38	6,368	48	8,223	20
Flottans stationer och varf ............	—	—	19,205	20	1,531	67	13,819	93	18,731	87	—	—
Länsstyrelserna..............................	—	—	31,824	22	2,639	65	24,923	92	42,717	11	108,272	21
Sjunde hufvudtiteln........................	15,100	—	4,865	04	3,087	93	10,394	30	13,543	21	34,194	50
Svensk författningssamling ............								-			70,014	31
Summa för år 1909	48,287	50	80,139 99	19,919 03	75,300 63j 111,356	47	293,820 69

Upp-		Lys-		Renhållning	Telefon		Möbler		Ren-				Summa
									Diverse
värmning	hållning		städning		telegram	inventarier	skrifning
7,551	85	j 1,850	77	5,335	87	464	57	6,291	so	1,431	45	9,390	92	71,820	59
49,444	69	43,904	12	27,647	65	1,206	10	550	20	180	65	40,201	1 8	200,769	11
22,058	84	8,310	92	10,706	68	31,410 40	1,071	44	53,974	62	38,918	67	325,900	46
8,162	“	4,216	94	9,831	46	2,225	70	8,454	44	—	—	11,924	63	101,079	10
110,206	39	65,109	95	68,140	15	42,775	06	31,237	12	60,834	33	124,050	37	964,090	46
8,274	67	1,032	31	5,859	93	508	26	3,775	45	1,739	36	9,685	55	75,684	21
55,161	32	38,377	08	33,940	65	1,178	54	1,386	25	30	95	45,519	97	221,056	22
21,910	67	9,111	87	11,574	95	33,627	67	1,923	66	57,742	58	41,668	10	346,294	44
9,374 I -	95	2,219	71	9,819	50	2,018	44	10,964	81	—	—	33,575	19	127,672	40
122,712	96	64,614	71	77,185	16	49,080	59	51,892	32	65,311	22	162,590	58	1,094,879	95
9,123	60	1,069	95	5,274	94	503	90	6,429	61	2,268	79	15,140	35	83,186	99
61,875	04	46,011	67	39,058	30	1,849	97	2,356	34	—	—	38,687	70	229,972	31
27,272	2 0	10,760	72	12,790	46	37,133	44	926	61	62,383	71	48,891	49	380,329	05
11,649	20	5,488	n	11,369	32	3,734	24	14,803	76	—	—	17,286	14	133,257	08
142,696	57	75,998	52	85,875	68	56,044	55	47,892	53	73,650	62	156,770	37	1,211,401	17
8,673	67	1,392	49	5,793	14	535	2 9	6,012	38	2,369	10	16,881	97	89,859	84
69,302	57	47,465	52	42,464	64	2,102	77	3,908	63	40	90	40,805	19	259,378	89
3 Oi 00 <M	23	11,141	92	15,758	18	58,948	74	5,970	78	59,122	46	52,892	36	443,155	78
12,201	60	4,418	G2	11,610	81	4,702	95	12,270	99	—	—	17,158	3 5	143,548	70
151,428 41	76,788 67	94,957	59	79,978 72	65,836 36	69,449 03	160,796	15	1,328,059	24

							Inbindning	Tryckning af
	Hyra		Inköp af papper	Inköp af böcker	af böcker och hand-lingar	blanketter in. m.	annat
1910.
Andra hufvudtiteln .......................	16,000	—	6,934	49	5,690	17	8,153	3 0	7,372	53	11,139	—
Flottans stationer och varf ............	—	—	23,362	50	2,796	07	12,826	85	14,396	Öl	—	—
Länsstyrelserna..............................	—	—	27,714	20	2,595	03	26,150	43	60,684	37	122,915	14
Sjunde hufvudtiteln........................	15,625	—	8,208	12	3,073	76	10,916	69	19,398	93	75,786	74
1 Svensk författningssamling ............											81,711	04
Summa för år 1910	41,825		82,940 26	• 23,020 54	78,705	19	128,115	62	368,070 47

därför för hvarje särskilt år upptagits allenast dels summan af hvarje
utgiftsslag, dels ock hvad däraf belöper sig å vissa grupper af verk
och inrättningar, hvilkas expenser ansetts bäst lämpade för en jämförande
granskning, nämligen länsstyrelserna, flottans bägge stationer
och varf, de till andra hufvudtiteln hörande myndigheter, samt de
ämbetsverk, som sedan 1901 tillhöra sjunde hufvudtiteln, hvarjemte
kostnaderna för Svensk författningssamling i tabellen särskild! angifvits.

Af denna tabell framgår, att de ifrågavarande ämbetsverkens och
myndigheternas expensutgifter, som år 1885 uppgingo till 444,233 kronor
13 öre och år 1890 stigit till 499,829 kronor 32 öre, under de därpå
följande åtta åren utvisade en jämförelsevis obetydlig ökning, nämligen
med i medeltal 7,500 kronor för år, men däremot från och med år 1899
stegrats betydligt hastigare, för tiden till och med 1906 med i medeltal
omkring 50,000 kronor för år och för de fyra senaste åren med i
medeltal omkring 100,000 kronor årligen, så att de år 1910 uppgingo
till 1,384,963 kronor 63 öre.

Med hänsyn härtill har expensutgifternas ökning under tiden efter
1899 särskild! ansetts böra göras till föremål för närmare undersökning;
och för att härvid erhålla genomsnittssiffror för denna ökning hafva
de sammanräknade utgiftssiffrorna för de tre åren 1897 —1899 jämförts

Upp- värmning	Lys- hållning	Renhållning och städning	Telefon och telegram	Möbler och inventarier	Ren- skrifning	Diverse	Summa
8,582	2 5	1,697	39	6,221	44	693	37	5,761	88	2,649	48	11,178	99	92,074	29
62,211	11	45,461	32	43,832	09	1,221	41	4,467	18	204	70	42,090	58	252,869	32
24,821	50	10,879	24	16,456	42	47,909	49	3,972	81	58,951	48	53,518	88	456,568	99
11,299	90	3,557	11	11,635	90	5,182	90	18,605	28	—	—	15,995	09	199,285	42
_	_	—	—	—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—
134,926 39 73,136 80	97,744 92 69,500 20	61,222 5 53	69,808	59	155,947 12	] 1,384,963 j 63

med motsvarande siffror för de tre åren 1908—1910. Denna jämförelse
har lämnat det resultat, att under denna tid

utgifterna för papper ............................................	ökats med	58 procent
77	77	uppvärmning...................................	77	77	yu	77
11	77	inbindning .......................................	77	77	96	77
H	77	böcker ...............................................	77	77	98	77
77	77	renskrifning ...................................	77	77	101	77
H	77 ''	diverse ...........................................	77	77	112	77
77	77	renhållning och städning ............	77	77	138	77
77	77	lyshållning ......................................	77	77	138	•■7
77	77	tryckning (frånsedt Svensk för-
		fattningssamling) .......................	77	77	163	77
77	77	möbler och inventarier ...............	77	77	249	77
11	77	telefon och telegram ..................	77	77	1,036	77
77	77	Svensk författningssamling.........	77	77	71	77

medan samtliga ifrågavarande expenser under samma tid ökats med
129 procent.

Häraf har blifvit en följd, att de särskilda utgiftsposternas andelar
i slutsumman undergått de förändringar, nedanstående tablå utvisar.

	% af hela	% af hela
	summan	summan
	1897-1899	1908—1910
Kostnaden för tryckning (utom Svensk författ-
ningssamling) .....................	22.6	26
„ „ diverse .................................	13	12
„ uppvärmning ........................	13.4	10.9
„ „ renhållning och städning ---------	6.8	7.4
„ „ Svensk författningssamling ......	8.9	6.6
„ „ papper .................................	8.7	6
„ „ lyshållning ...........................	5.6	5.7
„ „ inbindning..............................	6.4	5.5
„ „ renskrifning ...........................	6.2	5.4
„ „ telefon och telegram ...............	1	5.2
,, „ möbler och inventarier ............	2.9	4.4
„ „ böcker .................................	1.7	1.5

Hvad slutligen angår den af tillfälliga förhållanden beroende utgiften
för lokalhyra, har denna under ifrågavarande tid stigit med 282
procent, eller från 2 procent af hela summan under åren 1897—1899
till 3.3 procent af hela summan under åren 1908—1910.

Hvad som vid granskningen af ofvanberörda siffror synes mest
påfallande, är ökningen af utgifterna för tryckning, möbler och inventarier
samt telefon och telegram. Hvad de bägge senare utgiftsgrupperna
angår beror, såsom här nedan skall närmare utvecklas, deras ökning af
särskilda, under den senaste tioårsperioden inträffade omständigheter;
och då de för öfrigt äro till sina belopp af jämförelsevis mindre betydelse,
är det framför allt tryckningskostnaderna, som äro ägnade att
tilldraga sig uppmärksamheten. Dessa, som år 1885 utgjorde 147,851
kronor 76 öre, hade ännu år 1899 ej ökats till mer än 188,935 kronor
46 öre, men stego sedermera med i medeltal omkring 28,000 kronor
årligen, så att de år 1910 uppgingo till nästan V* miljon kronor, motsvarande
36 procent af samtliga expenser. Kostnaderna för tryckning
af statistiska med flera publikationer, hvaribland särskildt märkas länskungörelserna,
hafva härunder ökats något kraftigare än utgifterna för
blankettryck.

Innan emellertid en närmare redogörelse lämnas rörande dessa
och öfriga expensers ökning samt orsakerna därtill, torde här böra in -

tagas en öfversikt öfver hvad vederbörande myndigheter i sammanhang
med de begärda uppgifternas insändande i ärendet anfört.

I fråga om behofvet af närmare föreskrifter beträffande expensanslagens
användning hafva registratorerna i justitie-, sjöförsvars-, civiloch
ecklesiastikdepartementen samt följande myndigheter, nämligen justitiekanslersämbetet,
krigshofrätten, chefen för landtförsvarsdepartementets
kommandoexpedition, medicinalstyrelsen, kammarkollegium, öfverintendentsämbetet,
landtmäteristyrelsen, öfverståthållareämbetet samt Kung).
Maj:ts befallningshafvande i Stockholms, Uppsala, Kronobergs, Kalmar,
Malmöhus, Hallands och Skaraborgs län ej haft några förslag att i sådant
afseende framställa, därvid ett flertal af dessa myndigheter tillfogat att
sparsamhet med expensutgifter redan nu i all möjlig mån iakttoges.

De förslag till åtgärder för vinnande af minskning i utgifter, som
af öfriga ämbetsverk och myndigheter Iramställts, afse i de flesta fall
tryckningskostnaderna, hvar jämte i några fall de ifrågasatta besparingsåtgärderna
afse anskaffande af skrifmaterialier och dylikt äfvensom
kostnaderna för uppvärmning m. in.

I sistnämnda afseende har från Svea och Göta hofrätter, kammarrätten
samt Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs och Gäfleborgs
län framhållits, att kostnaderna för uppvärmning antagligen skulle
minskas, om centraluppvärmning anordnades i vederbörande ämbetslokaler.

Beträffande anskaffning af skrifmaterialier m. fl. förbrukningsartiklar
har chefen för utrikesdepartementets räkenskapsafdelning anfört,
att en ej obetydlig besparing syntes kunna ernås, därest alla nyanskaffningar
in. m. för statsdepartementen och öfriga statens i hufvudstaden
förlagda ämbetsverk skedde genom en gemensam centralbyrå. En sådan
byrå skulle utan tvifvel kunna betinga sig betydligt lägre pris vid inköp
af inventarier, skrifmaterialier, ved, kol och koks samt belysningsmateriel
m. m. än de pris, som nu betalades af hvart ämbetsverk lör
sig. Äfven skulle säkerligen kostnaderna för underhåll af inventarier,
böckers inbindning m. m. kunna nedbringas, därest arbetena i fråga
verkställdes genom nämnda centralbyrås försorg och icke hvarje ämbetsverk
anlitade sina handtverkare. Äfven kunde tänkas, att ärnbetslokalernas
städning och renhållning skulle kunna gemensamt utlämnas
på entreprenad, hvarigenom säkerligen de nu mycket dryga kostnaderna
för berörda ändamål skulle kunna förminskas.

Chefen för sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition har såsom
sin åsikt uttalat, att kontrakt borde upprättas med lämplig firma
i Stockholm om leverans af skrifmaterialier och dylikt, afsedt att gälla

Myndigheternas

yttranden
och förslag.

samtliga i hufvudstaden befintliga grenar af statsförvaltningen. En
dylik åtgärd skulle enligt hans mening säkerligen medföra besparing i
det för sådant ändamål för närvarande erforderliga beloppet.

Kommerskollegium bär framhållit hurusom för statens räkning numera
årligen ett icke obetydligt antal skrifmaskiner inköpas, samt att,
om två eller tre af de bästa slagen häraf godkändes till inköp för statsmyndigheters
räkning i hufvudstaden och landsorterna, i samband härmed
antagligen kunde betingas en afsevärd rabatt, hvadan ett affärsmässigt
ordnande af denna sak skulle medföra icke ringa besparing å
denna statsutgift. Vidare har kommerskollegium, med erinran, att enligt
9 § i förordningen den 12 juli 1907 angående normalpapper m. m.
statskontoret hade att infordra anbud å leverans af sådant papper till
de myndigheter samt ämbete- och tjänstemän, för hvilka erforderligt
papper bekostades af statsmedel, anfört, hurusom det syntes kollegium
lämpligt, att statskontoret erhölle ett liknande uppdrag beträffande
öfriga skrifmaterialier, som behöfdes för statsmyndigheternas räkning,
såsom skrifmaskiner, bläck m. m.

Registratorn i jordbruksdepartementet har framhållit, att, därest
med respektive leverantörer aftal träffades om leverans till Kungl. Maj:ts
kansli i dess helhet af viktigare förbrukningsartiklar, möjlighet torde
förefinnas att härigenom betinga sig något fördelaktigare pris å dessa
än hvad nu vore fallet.

Enligt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes i (Östergötlands län mening
borde det tagas under öfvervägande, om det ej kunde vara lämpligt att
aftal träffades rörande leverans till samtliga länsstyrelser af skrifmaskinsband,
karbonpapper, skrifmaskinspapper och dylikt att tillhandahållas
länsstyrelserna på rekvisition.

Såsom förut nämnts, är det emellertid hufvudsakligen tryckningskostnaderna,
som varit föremål för förslag om åtgärder ledande till
besparing. Dessa förslag utgå i de flesta fall från länsstyrelser, men
äfven några andra myndigheter hafva vidrört denna fråga.

Så har t. ex. kommerskollegium framhållit, hurusom en del blanketter
till statistiska uppgifter, som förekomma å kollega statistiska
afdelningar, och till hvilka enligt 5 § i förenämnda förordning den
12 juli 1907 normalpapper n:r 3 skulle användas, utan olägenhet för
framtiden kunde tryckas å papper äfven af billigare slag än normalpapper
nr 4, samt att följaktligen ifrågavarande förordning borde ändras
i sålunda angifvet syfte. Beträffande åtgärder att i öfrig! nedbringa
tryckningskostnaderna har kollegium hänvisat till hvad statistiska kom -

mittén anfört i sitt den 7 september 1910 afgifna betänkande, hvarför
här nedan närmare redogöres.

Registratorn i jordbruksdepartementet har framhållit att det för
visso vore önskvärdt att i detalj kunna granska räkningarna å tryckningskostnaden,
men att med nuvarande kutym någon sådan ingående
granskning ej vore möjlig, utan inskränkte sig densamma till hufvudsakligast
en kontrollsummering.

Utaf länsstyrelserna hafva nio, nämligen Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Södermanlands, Östergötlands, Kristianstads, Göteborgs och
Bohus, Älfsborgs, Västmanlands, Gäfleborgs, Jämtlands och Västerbottens
län framhållit, hurusom afsevärd besparing i kostnaden för blankettryck
borde kunna vinnas, om vissa blanketter blefve på en gång tryckta för
samtliga länsstyrelsers räkning och därefter å de särskilda länsstyrelserna
distribuerade i mån af behof.

Lika många länsstyrelser, nämligen Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Gottlands, Örebro,
Västmanlands, Gäfleborgs, Västerbottens och Norrbottens län hafva
ifrågasatt, om ej länskungörelsernas omfång skulle kunna utan olägenhet
i större eller mindre mån minskas genom uteslutande af en del sådana
kungörelser, som nu däribland ingå. Så hafva länsstyrelserna i Östergötlands,
Jönköpings, Örebro, Västmanlands, Gäfleborgs, Västerbottens
och Norrbottens län ansett förteckningarne öfver beviljade lagfarter
kunna utan men uteslutas. Härvid har särskildt sistnämnda länsstyrelse
framhållit, att dessa förteckningar knappast vore behöfliga för andra än
häradsskrifvarna, till hvilka de från domhafvandena till länsstyrelsen
ingifna förteckningarna antagligen skulle kunna direkt öfverlämnas utan
att tryckas. Emellertid har samma länsstyrelse anmärkt, att en lagändring
härför förutsattes. Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Västerbottens
län har ansett, att det måhända vore nog, om ifrågavarande
förteckningar funnes tillgängliga hos domhafvanden och i länsstyrelsen
för dem, som önskade därom taga kännedom. Kungl. Mapts befallningshafvande
i Örebro län framhåller, att bestämmelserna om lagfartsförteckningarnas
kungörande tillkommit ur synpunkten af lagfarternas offentliggörande,
men att någon vidare nytta ur offentlighetens synpunkt icke
torde vinnas genom intagandet i länskungörelserna, då dessa i allmänhet
icke hållas af allmänheten, för hvilken offentliggörandet väl vore afsedt.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands län har ifrågasatt,
om ej intagandet i länskungörelserna af inskrifningsrevisionernas beslut
kunde bortfalla och ersättas af direkt underrättelse till de värnpliktiga
eller någon annan anordning.

Länsstyrelsen i Gottlands liin har uttalat tvifvelsmål om vaguppskattningsinstrumentens
kungörande kunde vara af den nytta, att den
motvägde kostnaden därför, samt vidare ifrågasatt, dels att rullföringsbefälhafvarnes
kungörelser om inkallelse af värnpliktiga Till tjänstgöring
skulle ersättas genom gemensamma kungörelser, utfärdade af inskrifningsområdesbefälhafvaren,
dels ock om ej länsstyrelsernas efterlysningar af
förbrytare och uteblifna värnpliktiga, för Indika kostnaden för hela riket
kunde beräknas till omkring 50,000 kronor för år, kunde ersättas med
andra, billigare åtgärder t. ex. genom dessa efterlysningars tryckande
i en central publikation sådan som »Polisunderrättelser», hvilket borde
medföra minst samma nytta. Förslag i sistnämnda hänseende hafva
framställts äfven af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Örebro ocli
Västerbottens län.

Vidare hafva i andra afseenden följande särskilda förslag framställts.

Advokatfiskalen i hofrätten öfver Skåne och Blekinge har föreslagit,
att bestämmelse måtte utfärdas därom, att till skrifvelser, utlåtanden,
koncept o. d., som ej betinga större utrymme än halfark, icke må
användas helark, såvidt ej sådant är erforderligt eller lämpligt för omslutning
af bilagor.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Gäfleborgs län har hemställt,
att ersättningen för besväret med eldning, städning och rengöring af
ämbetslokalerna, för uttagning och insättning af innanfönster och för
deras rengöring fastställes till ett efter verkställd utredning i hvarje
särskildt fall lämpligt belopp, länsstyrelse gifvetvis obetaget att, där
omständigheterna så påkalla, inkomma med underdånig framställning
om höjning af sådant anslag.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jämtlands län har ifrågasatt,
om ej rörande förvaltning och redovisning af skrifmaterialier i allmänhet,
som inköptes för ämbetsverks räkning, borde utfärdas liknande bestämmelser,
som de, hvilka genom ofvanberörda nådiga bref den 25 september
1885 meddelats i fråga om förvaring och redovisning af papper; hvarjämte
samma länsstyrelse påpekat lämpligheten af att i samband med
utfärdandet af bestäm meker rörande utgallring af arkivhandlingar sådana
föreskrifter meddelades, att endast handlingar, som vore afsedda att för
framtiden bevaras, blefve inbundna i skinnband, men att handlingar,
som skulle efter viss tid förstöras, bundes i billigare band.

De af vederbörande myndigheter framställda förslag, för hvilka
sålunda redogjorts, afse åtgärder för vinnande af besparing. Dessutom
hafva i fråga om expensanslagen vissa önskemål i andra hänseenden
framhållits.

Sålunda hafva Göta hofrätt, registrator!! i finansdepartementet och
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län ansett önskvärdt att,
till förebyggande af tvekan om hvilka slags utgifter vore till expenser
att hänföra, närmare föreskrifter härom blefve meddelade.

Nyssnämnde registrator har ansett kostnaderna för tryckning af
nådiga propositioner till Riksdagen böra öfverflyttas till statskontoret
och ett särakildt konto öfver dessa kostnader där böra uppläggas, hvarigenom
en öfver sik t öfver samtliga dylika utgifter vunnes.

Kommerskollegium har hemställt, att ett särskilt anslag måtte
anvisas till bestridande af tryckningskostnaderna, Indika till sin art ej
vore att likställa med öfriga expenser, hvarjemte kollegium framhållit
behofvet af nya, för vår tid afpassade bestämmelser rörande expensmedelsanslagens
användande, samt önskvärdheten däraf att de inskränkningar,
som fastställts i fråga om inköp af statskalendrar samt prenumeration
å tidningar, måtte upphäfvas. I synnerhet borde kommerskollegium
med hänsyn till sin mångsidiga ämbetsverksamhet hafva frihet att, utan
särskilt medgifvande för hvarje gång, skaffa sig erforderligt antal
svenska tidningar. Ifrågavarande utgifter vore i allt fall icke af så stor
betydenhet, att särskilda bestämmelser därom syntes behöfliga.

Chefen för statistiska centralbyrån har betonat önskvärdheten af
bestämmelser om, i hvilka fall nyanskaffning af inventarier må äga rum
utan särskildt tillstånd af Kungl. Maj:t, emedan tvekan därom ofta rådt
inom ämbetsverket och praxis vant vacklande.

Öfverbibliotekarien har anfört att särskilda »förslagsanslag, högst»
syntes kunna anvisas till dels tryckning af bibliotekets handlingar och
dels tryckning af accessionskatalogen.

Riksarkivarien har återupptagit en af honom tidigare gjord hemställan,
att aflöningen åt en bokbindare, som nu utginge af expensanslaget,
måtte uppföras å riksarkivets ordinarie stat.

Domänstyrelsen har påpekat hurusom domänutgifternas nya uppställning
i riksstaten syntes böra medföra, att styrelsens expenser anvisades
från anslaget till driftkostnader.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Värmlands län har ifrågasatt,
huruvida ej större öfverskådlighet öfver ifrågavarande utgifter skulle vinnas
därigenom, att expensanslaget uppdelades i flera underafdelningar, hvar
för sig upptagande särskilda hufvudgrupper af utgifter å detta anslag.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har ansett kostnaden för införande
i ortstidningarna af kungörelser angående värnpliktigas inskrifningar,
mönstringar och vapenöfningar lämpligen böra bestridas af vederbörande
militära myndigheter, samt kostnad för anskaffning och underhåll

af möbler och andra inventarier äfvensom för mindre reparationsarbeten
såsom fönsterinsättning, lagning af lås in. m., som hittills ersatts af
anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., böra med förslagsbelopp
upptagas i generalförslagen till reparationer och underhåll af
kronans hus och byggnader samt ersättas af öfverintendentsämbetet.

Hvad angår de till marin förvaltningens och därunder lydande
myndigheters disposition för ifrågavarande ändamål ställda medel har
marinförvaltningen, efter erhållen remiss å hvad Riksdagens revisorer
nästlidna år yttrat i fråga om anslagens öfverskridande, den 17 januari
1911 afgifvit underdånigt utlåtande och därvid öfverlämnat yttranden
från vederbörande underlydande myndigheter. Af sistnämnda yttranden
inhämtas bland annat,

att chefen för Vaxholms kustartilleriregemente föreslagit, att ifrågavarande
anslag, hvilka för närvarande vore gemensamma, anslaget till
skrifmaterialier och expenser m. m. för kommendanten i Vaxholms och
Oscar-Fredriksborgs fästning, artilleribefälhafvaren därstädes, chefen för
nämnda regemente samt positionsbefälhafvaren i Fårösunds kustposition,
och anslaget till uppvärmning, belysning m. m. för hela fästningsområdet
med såväl samtliga försvarsanstalter som byggnader för fredsförläggningen
och dessutom för Fårösunds kustposition, måtte uppdelas, så att enhvar
af nyssnämnda myndigheter iinge sina bestämda andelar däri;

att chefen för Karlskrona kustartilleriregemente hemställt om anvisande
af särskildt anslag för Ålfsborgs detachements behof;

samt att chefen för kustartilleriet funnit det önskvärdt, att enkla
och klara föreskrifter utfärdades, som möjliggjorde, att i de primära
redovisningarna för alla hithörande medel en fördelning af dem å respektive
utgiftstitlar efter enahanda grunder verkställdes.

För egen del anförde marinförvaltningen hufvudsakligen följande.
Af den alltjämt fortgående utvecklingen af sjöförsvaret och därmed
sammanhängande ökningen af marinens personal och materiel torde
med nödvändighet följa, att medelsbehofven för ifrågavarande ändamål
alltjämt stege. Anslag, som på sin tid kunde hafva varit tillräckliga,
måste därför efter hand visa sig för små. Då det varit 1905 års behof,
som legat till grund jämväl för beloppen af de i riksstaten för år 1909
för berörda ändamål uppförda anslag, kunde det knappast anses oväntadt,
att anslagen nu visade sig för knappa. Beträffande särskildt de betydande
öfverbetalningarna å anvisningarna till flottans station i Stockholm
ville ämbetsverket påpeka, att, då kostnaderna för ifrågavarande behof
år 1906 beräknades, skeppsgossekåren i Marstrand ännu icke var uppsatt,
hvadan några utgifter för denna kår ännu icke inginge i beräk -

ningarna. Dessa utgifter hade emellertid år 1909 uppgått till 22,056
kronor 3 öre. Den betydliga öfverbetalningen —kronor 13,563:9 6 —
som ägt rum å medelsanvisningen till skrifmaterialier m. m. för marinförvaltningen,
både helt och hållet varit beroende på den nyanskaffning
af möbler, korkmattor in. m., som betingats däraf, att ämbetsverket
under år 1909 tillträdt den af sjöförsvarsdepartementet förut disponerade
våningen om elfva rum. Kostnaderna för dessa nyanskaffningar uppgingo
till 13,700 kronor.

Beträffande frågan, huruvida ytterligare åtgärder kunde vidtagas
för nedbringande af ifrågavarande kostnader, syntes det förefinnas en
viss skillnad mellan å ena sidan kostnader för uppvärmning, belysning
m. m. och å den andra kostnader för skrifmaterialier och expenser m. m.
Kostnader af förstnämnda slag torde i allmänhet afse behof, som på ett
eller annat sätt måste tillgodoses, ehuruväl äfven därvidlag sparsamhet
och klok hushållning torde vara af största betydelse för kostnadernas
begränsning. De behof, som skulle tillgodoses af anslagen till skrifmaterialier
och expenser, kunde däremot stundom vara sådana att, därest
erforderliga medel icke disponerades, tillgodoseendet af ett behof finge helt
och hållet anstå, eller ock att behofvet fylldes på ett enklare och billigare
sätt, än som måhända blifvit fallet, om medel funnits att tillgå.

Marinförvaltningen ville fördenskull ifrågasätta, huruvida icke uttryckliga
föreskrifter borde meddelas, i syfte att medelsanvisning enligt
af Kung!. Maj:t fastställd fördelning af anslaget till skrifmaterialier och
expenser m. m. icke finge öfverskridas utan Kungl. Maj:ts tillstånd för hvarje
särskild gång. Häraf skulle väl följa, att Kungl. Maj:t måhända blefve
besvärad med en del framställningar i detta afseende, men helt visst
skulle en sådan bestämmelse medföra större försiktighet och omtanke
vid tillgodoseendet af en del behof af ifrågavarande beskaffenhet. En
uppdelning af berörda anvisningar, på sätt cheferna för kustartilleriregementena
antydt, syntes äfven vara ägnad att medföra en begränsning
af utgifterna för dessa behof; och hade marinförvaltningen för afsikt att
framdeles vid afgifvande af förslag till fördelning af ifrågakomna anslag
taga behörig hänsyn till hvad som såväl i ena som andra afseende!
kunde vara att åtgöra.

Beträffande slutligen frågan, huruvida icke närmare föreskrifter
lämpligen borde meddelas rörande användandet af medel från dessa förslagsanslag,
i syfte att från dem icke måtte bestridas utgifter, hvartill
tillgångar borde på annat sätt beredas, hölle marinförvaltningen före
att, sedan numera marinens samtliga räkenskaper i ämbetsverket underkastades
både teknisk och formell granskning, denna skärpta revision

torde innebära betryggande säkerhet för att, därest anslagen möjligen
skulle betungas med obehöriga utgifter, vederbörlig rättelse koran;e till
stånd; och syntes under sådana förhållanden några särskilda föreskrifter
i sistnämnda af revisorerna antydda syfte icke, hvad marinen anginge,
vara erforderliga.

I det yttrande, som nu i anledning af förevarande utredning till
undertecknad inkommit från marinförvaltningen, har ämbetsverket förmält
sig komma att under närmaste framtiden till statsrådet och chefen
för finansdepartementet i annat sammanhang beträffande ifrågavarande
anslag afgifva utlåtande.

Stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona har anmärkt,
att någon fördelning för dispositionen af de två särskilda anslagens
belopp mellan stationsbefälhafvare och varfschef vid stationen hittills
icke förekommit, men för anslagens utnyttjande på bästa sätt och för
befrämjande af kontrollen öfver desamma förordat, att dylik uppdelning
komme till stånd. Några andra ytterligare föreskrifter angående ifrågavarande
anslag och deras användning hade stationsbefälhafvaren icke
funnit att föreslå.

Stationsbefälhafvaren vid flottans station i Stockholm har öfverlämnat
ett af flottans därvarande räkenskapskontor i ärendet afgifvet
yttrande, däri kontoret anfört, bland annat, att särskilda anslagsbelopp
syntes böra upptagas för stationen och varfvet, då ämbetsåtgärderna i
dessa delar från de särskilda förvaltningsgrenarna därigenom bättre
kunde af marinförvaltningen öfvervakas.

Vidare har kontoret ansett vissa föreskrifter vara önskvärda beträffande
anslaget till skrifmaterialier och expenser. Så till exempel
borde nämnda anslag icke bekosta anskaffande af böcker, för så vidt
dessa vore att hänföra till facklitteratur, kart- och planschverk m. m.,
ej heller af möbler, hvilka val borde anses såsom inventarier. I fråga
om blankettryck torde böra tagas under ompröfning, huruvida ej allt
sådant för flottans räkning lämpligen borde levereras från eu och samma
officin inom riket. Härigenom skulle möjligen de stora kostnaderna
under denna post något nedbringas. Ifrågasättas kunde äfven, huruvida
ej flottan skulle gå i författning om uppsättande af eget tryckeri för
verkställande af hithörande tryckalster. Härför fordrades emellertid anställande
af en eller flera skickliga typografer, enär detta tryck mången
gång omfattade vidlyftiga tabelluppställningar, hvilkas utförande fordrade
vana arbetare. Bokbinderiarbeten, som äfvenledas droge dryga kostnader,
utfördes sedan några år, beträffande stationens behof, vid straffängelset
å Långholmen. Härigenom hade dessa kostnader betydligt nedbragts

utan att det utförda arbetet kunde sägas hafva blifvit sämre. För varfvets
räkning utfördes däremot allt bokbinderiarbete hos enskild entreprenör.
Äfven vid Karlskrona station torde bokbinderiarbetena utföras
af enskild entreprenör. Det borde tagas under öfvervägande, huruvida
icke fångarbete lämpligen kunde tagas i anspråk i vidsträcktare grad
än hvad nu vore förhållandet beträffande häftning och bindning af böcker
för flottans räkning.

Då det nu, enligt det mig lämnade uppdraget, gäller att under- Yttrande och
söka, hvilka åtgärder, som lämpligen kunna vidtagas för vinnande af be- ledning af
sparing, samt huruvida i sådant syfte eller af annan anledning det kan
finnas erforderligt, att angående expensanslagen och deras användning
meddelas närmare föreskrifter än hittills ägt rum, torde det härvid vara
lämpligast att i sådant afseende i tur och ordning behandla de särskilda
slag af expenser, som i ofvannämnda tabell upptagas.

Hvad då först angår kostnaden för papper, är denna utgiftspost f öf“*enaf
den, som utvisat den jämförelsevis minsta ökningen. Från år 1885 till papper,
år 1898 var denna ökning särdeles obetydlig och har under tiden efter
sistnämnda år utgjort blott 58 procent, medan under samma tid samtliga
expensutgifters stegring uppgått till 129 procent.

Såsom ofvan erinrats, blefvo genom nådiga brefvet den 25 september
1885 i besparingssyfte vissa bestämmelser meddelade rörande
det för statsverkets behof erforderliga papper. Jämlikt det i berörda
nådiga bref lämnade bemyndigande upprättade statskontoret den 22
december 1885 med Lessebo bolag aftal om leverans till ämbetsverken
af med vattenstämpel försedt statspapper af följande slag, nämligen

Bikupan nr 1 prima, format 376x457 mm, å 15 kronor per ris

» » 1 sekunda, » 376x457 » a 13 » )> »

)> d 2 prima, » 358x438 » a 12 d » »

samt utskottspapper........................................................ & ^ s> )X

Medelvikten per ris, om 480 ark, skulle utgöra för nr 1 8.9 kilogram
och för n:r 2 prima 8.1 kilogram.

Den 7 juni 1900 anmälde bolaget hos statskontoret, att papperet
icke vidare kunde utan förlust för bolaget levereras till nyssnämnda
pris, samt hemställde om skälig förhöjning på det sätt, att priset måtte
bestämmas till

för n:r 1 prima (nr 0 ) kronor 17: 8 0 per ris,

» )> 1 sekunda (b 00 ) » 15:5 8 » »

» » 2 prima ( » 000) » 16: 2o » »

samt för utskott................... » 10:6 8 » » ;

och anhöll bolaget att, därest den begärda prisförhöjningen icke kunde
beviljas, få uppsäga kontraktet att upphöra ett år därefter. Statskontoret
underställde ärendet Kungl. Maj:ts pröfning och erinrade därvid,
att statskontoret redan den 31 december 1898 i anledning af uppkommen
fråga om nya bestämmelser till betryggande af viktigare offentliga
handlingars bestånd hemställt om bemyndigande att uppsäga det
med Lessebo bolag afslutade aftalet. Enligt nådigt beslut den 21 september
1900 fann Kungl. Maj:t ej skäl bifalla den begärda prisförhöjningen,
i följd hvaraf förenämnda aftal den 7 juni 1901 upphörde att
vara gällande.

Under de sex därpå följande åren, innan frågan om nya bestämmelser
till betryggande af offentliga handlingars bestånd hann blifva
löst, ägde vederbörande ämbetsverk att anskaffa statspapper på sätt
hvart och ett verk fann för sig förmånligt. Enligt hvad statskontorets
expensmedelsräkningar utvisa, betalades under åren 1902—1906 till
Lessebo bolag för statspapper följande pris, nämligen

för nr 0 .................................. kronor 18: — per ris,

» » 00 » 15: 7 5 » »

och » :» 000 >. 16: — » »

samt under år 1907

för nr 0 .................................. kronor 20: 2 5 per ris

» » 00 .................................. » 18: — » »

och » » 000 » 18: — » »

Efter utfärdandet af nådiga förordningen den 12 juli 1907 angående
normalpapper m. m. upprättades af statskontoret den 9 april
1908 kontrakt med Klippans pappersbruks aktiebolag, Lessebo aktiebolag
och J. H. Munktells pappersfabriks aktiebolag om leverans af
normalpapper till, bland annat, följande pris:

klass nr 1, format 36x45 cm, vikt 9 kg., per ris kronor 27: —

» » 2, » » » y> j) 8 j> » » » 18: 4 0

v » 3, » » » » » 8 » » » » 10: 80

» » 4, » » » » b 7 y> i> » b 6: 3 0

Då detta kontrakt gick till ända med år 1910, upprättades med
nämnda tre bolag nytt kontrakt för tiden till utgången af år 1913,
enligt hvilket i fråga "om priserna ingen annan ändring ägt rum än att
priset för klass nr 4 blifvit något sänkt. Eu jämförelse med de papperspris,
som betalades under tiden närmast före den nya förordningens
trädande i kraft, gifver vid handen, att en afsevärd höjning skett beträffande
papper af bästa slaget, men att priset å papper af klass nr 2,
hvilken sort i ämbetsverken mest användes, är blott obetydligt dyrare
än de däremot förut svarande papperssorterna nris 00 och 000.

Den nya förordningen torde fördenskull knappast i någon större
grad hafva verkat till höjning i statsverkets utgifter för vanligt skrifpapper;
utan lärer denna höjning hafva betingats af dels den stegring i
papperspriset, som under senare tid inträdt oberoende af normalpappersförordningen,
hvilket belyses särskild! däraf, att papperskostnaden ar 1907
ökades med 13,000 kronor, och dels ökad åtgång. ^ Denna torde dock
icke under de senaste åren hafva stigit i samma mån som göromålen,
då nämligen dels de föreskrifter i fråga om affattande! af utlåtanden,
skrivelser in. in. i ämbetsärenden, som meddelades genom nådiga kungörelsen
den 22 mars 1907, medfört minskning i pappersåtgången, särskilt
i följd af den enligt nämnda kungörelses anvisning mer och mer
i ämbetsverken antagna sed, att kortare utlåtanden och dylikt tecknas
å själfva akten och ej å särskild! ark, dels ock större sparsamhet med
papper numera i allt större utsträckning iakttages på så sätt, att lialfark
användes, där så lämpligen kan ske. Emellertid torde det ej kunna
anses olämpligt att, såsom advokatfiskalen i hofrätten öfver Skåne och
Blekinge ifrågasatt, en uttrycklig föreskrift i sistnämnda afseende utfärdas.

I fråga om det papper, som skall användas till visst blankettryck,
hafva, på sätt nedan närmare omförmäles, redan ändrade föreskrifter
meddelats.

Beträffande öfriga skrifmaterialer än papper har, såsom ofvan omnämnts,
fråga väckts dels därom, att aftal om leverans af dylika materialier
till de i hufvudstaden förlagda ämbetsverk skulle med lämplig
firma upprättas, dels ock att dessa materialier skulle redovisas på samma
sätt, som är föreskrifvet rörande papper. Med afseende å den stora
mängden af de olika sorter af pennor, kuverter och dylikt, som användas
i de särskilda verken, synes ett sådant leveransaftal knappast kunna
blifva ändamålsenligt. Och eu föreskrift, att de stålpennor, blyertspennnor,
kuverter in. in., som af tjänstemännen uttagas från ämbetsverkets förråd,

Kostnaden
för öfriga
skrifmateralier.

skulle af dem kvitteras, torde föranleda till alltför stor omständlighet utan
att blifva af någon betydelse ur sparsamhetssynpunkt.

Hvad särskild! kuverter angår torde kanske i vissa fall, helst där
det gäller försändelser mellan olika verk i samma stad, kunna utan
olägenhet användas billigare sådana, än som nu sker. I någon män
synes därför besparing kunna åstadkommas genom en föreskrift, att i
ämbetsverken ej må användas kuverter af dyrbarare slag än som kan
anses erforderligt med afseende å försändelsens beskaffenhet.

Vidare synes det önskligt att i expensmedelsräkningarna kostnaden
för »ofriga skrifmaterialier», som nu i allmänhet föres tillsammans med
utgiften för papper, särskiljes från denna.

Hvad beträffar skrif- och räknemaskiner komma dessa, som torde
vara att hänföra till inventarier, att blifva föremål för yttrande i sammanhang
med utgiftsgruppen möbler och inventarier.

Kostnaden
för uppvärmning.

Hen utgift, som näst kostnaden för papper under senare tid utvisat
den långsammaste ökningen, är utgiften för uppvärmning, hvilken
åren 1897—1899 utgjorde 13.4 procent, men åren 1908—1910 blott
10.9 procent af samtliga expenser. Växlingarna i denna utgiftspost äro
naturligtvis i väsentlig grad beroende af priserna å ved och kol. Så
t. ex. linner man, att kostnaderna för uppvärmning år 1910 på grund
af lägre vedpriser nedgingo med i rundt tal 16,500 kronor, eller till omkring
135,000 kronor från 151,500 kronor år 1909. Den ökning med
90 procent, som ifrågavarande kostnad för de tre åren 1908—1910 utvisar
jämförd med kostnaden för åren 1897—1899, kan dock blott till
eu del tillskrifvas de stigande priserna, utan lärer i väsentlig mån bero
äfven på den under denna tid skedda ökningen af ämbetslokalerna.

Några särskilda åtgärder för nedbringande af denna kostnad hafva
vederbörande myndigheter ej haft att föreslå i vidare mån än att, såsom
ofvan omförmäles, från ett håll framställts förslag om uppköpande i stor
skala af ved, kol med mera för de i hufvudstaden förlagda ämbetsverken, samt
att några myndigheter ifrågasatt ett allmännare införande af centraluppvärmningssystemet.
Hvad det förra förslaget angår, torde de skäl, som
vid frågans behandling år 1885 anfördes emot då framställda förslag i
samma riktning, fortfarande äga giltighet; och beträffande centraluppvärmningen
lärer det med hänsyn till de dryga anläggningskostnaderna
ej kunna komma i fråga att på en gång i någon större utsträckning
utbyta kakelugnseldningen mot värmeledningar. Eu närmare undersökning
om i hvilka fäll ett dylikt utbyte möjligen kunde anses ur

ekonomisk synpunkt fördelaktigt, torde lör öfrigt ligga utanför ramen
af den nu förevarande utredningen.

Utgiften för inlindning af läcker och handlingar, år 1910 uppgående
till 78,705 kronor 19 öre, liar sedan förra århundradets slut ökats med
96 procent, hvilken ökning påtagligen beror af dels arkivens ständigt
fortgående tillväxt och dels stegrade arbetspriser. De bestämmelser angående
utgallring af handlingar, som under senare tiden utfärdats, torde
emellertid i någon mån verka återhållande pa denna utgiftsposts ökning.

Hvad angår länsstyrelsens i Jämtlands län förslag om föreskrift,
att endast handlingar, som vore afsedda. att för framtiden bevaras,
skulle inbindas i skinnband och de öfriga i billigare band, torde
väl detta i allmänhet redan iakttagas. Men då den omständigheten,
att fråga härom väckts, synes hän ty da på att å något håll en dylio,
föreskrift är af behofvet påkallad, torde intet vara att erinra mot det

framställda förslaget. _ .

Beträffande räkenskapskontorets vid flottans station l btockholm
yttrande om möjligheten att i större utsträckning än som skei använda
fångarbete för inbindning af böcker in. m. för statens räkning, har
från fångvårdsstyrelsens arbetsbyrå meddelats, att detta icke läte sig
göra. Det bokbinderiarbete, som lämpade sig för fångarna, omfattade
sådan häftning och bindning af reglementen o. d. för arméns och flottans
samt telegrafstyrelsens m. fl. verks räkning, som ägde rum i särskildt
stor skala; och af sådana arbeten hade redan nu de fångar, som kunde
härtill användas, full sysselsättning. För inbindning af räkenskapshandlingar,
registratur o. d., som vanligen kräfde större skyndsamhet,
syntes för öfrigt fångarbetet ej lämpa sig.

Utgiftsposten inköp af läcker, som under senaste decenniet stigit
med 98 procent och år 1910 uppgick till 23,020 kronor 54 öie, hai,
då det vid föregående tillfällen gällt att vidtaga åtgärder för expenskostnadernas
nedbringande, varit föremål för särskild uppmärksamhet.
Med afseende å den ringa andel i hela expenskostnaden denna. post,
hvari vanligen äfven inräknas utgiften för prenumeration å tidningar,
representerar (för närvarande omkring 1.5 procent) kunna de föieskrifter
i fråga om anskaffande af statskalendrar o. d., för hvilka ofvan redogjorts,
ej hafva haft någon mera afsevärd betydelse ur besparingssynpunkt; och
anledning att vidtaga ytterligare begränsningar i ämbetsverkens rätt att
anskaffa kalendrar och tidningar torde ej föreligga. A andra sidan
synes det ej vara lämpligt att upphäfva dessa inskränkande bestam -

Kostnaden
för inbindning
af
böcker och
handlingar.

Kostnaden
för inköp af
böcker.

Kostnaden
för renskrifning.

meker. Där dessa i något fall kunna förorsaka olägenheter, såsom
kommerskollegium antydt, står ju alltid utvägen öppen för vederbörande
verk att genom särskild underdånig framställning för speciellt fall utverka
ändring i föreskrifterna.

Hvad särskildt länsstyrelserna angår, är deras rätt att inköpa
böcker begränsad till visst belopp för år. Detta belopp var enligt nådigt
bref den 16 november 1889 bestämdt till 50 kronor för hvarje länsstyrelse,
men blef genom nådigt bref den 15 mars 1907 höjdt till 100
kronor. Någon ändring härutinnan bar ej nu ifrågasatts.

Då det emellertid kan vara af intresse att få kostnaden för prenumeration
å tidningar i expensmedelsräkningarna angifven skild från
kostnaden för bokinköp, synes i dessa räkningar ifrågavarande utgifter
böra redovisas under två särskilda rubriker, dels inköp af böcker och
kartor, dels ock prenumeration å tidningar.

Utgiftsposten renskrifning har under senaste tioårsperiod ungefär
fördubblats och uppgick år 1910 till 69,808 kronor 59 öre. Det är
emellertid blott vissa myndigheter, som äga att för denna utgift anlita
expensmedlen. I sammanhang med den lönereglering för landsstaten,
som ägde rum år 1878, blef nämligen genom nådiga brefvet den 31
maj samma år förklaradt, att den efter 1879 års ingång vid länsstyrelsernas
kansli och kontor ifrågakommande kostnad för sådan utgående
expedition, hvarför lösen icke af vederbörande uppbäres, såsom för renskrifning,
tryckning af blanketter till utslag och dylikt, må enligt behörigen
granskade räkningar, som innefatta tydlig uppgift å grunden,
hvarefter ersättningen beräknas, anordnas och utgå från sjätte hufvudtitelns
förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. Liknande
föreskrift blef genom nådigt bref den 28 maj 1880, i sammanhang
med fastställande af ny aflöningsstat för öfverståthållareämbetets
kansli, meddelad beträffande den efter nya organisationens inträdande
vid nämnda kansli ifrågakommande kostnad för renskrifning af sådan
utgående expedition, hvarför lösen icke af vederbörande uppbäres. Härjämte
har, såsom ofvan erinrats, numera medgifvits, att från och med
år 1910 tredje hufvudtitelns expensanslag må användas för bestridande
af renskrifningskostnad.

Vid den nu gjorda undersökningen har emellertid utrönts, att,
jämte det i ett och annat enstaka fall mindre utgifter för renskrifning
äfven hos andra ämbetsverk påförts expensanslaget, två myndigheter,
nämligen nedre justitierevisionen och landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition,
regelbundet disponerat expensanslaget för renskrifningskostnad.

Hvad nedre justitierevisionen beträffar har enligt gällande föreskrifter
den hufvudsakliga renskrifningskostnaden, nämligen för utskrift
af parternas expeditioner, hittills betridts af vederbörande protokollssekreterare,
som i stället af staten uppburit ersättning i form af renskrifningspenningar.
Den renskrifning, som bekostats af expensmedlen
med årligt belopp af omkring 1,200 tilll 2,500 kronos, har afsett utskrifning
af föredragningslistor och annan dylik, å registratorskontoret verkställd
renskrifning, som det ej ålegat någon särskild tjänsteman att bekosta
och för hvars bestridande något annat anslag ej varit att tillgå. I den
numera för nedre justitierevisionen fastställda, från med år 1912 gällande
nya .aflöningsstaten har emellertid upptagits dels fast aflöning åt 12
skrifbiträden, dels ock ett särskilt anslag för, bland annat, tillfälliga
skrifbiträden, hvadan expensanslaget ej vidare kommer att belastas med
någon utgift för renskrifning för nämnda myndighets behof.

Landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition erhöll, såsom
ofvan omförmäles, först år 1891 andel i det å fjärde hufvudtiteln uppförda
expensanslag. Förut bestredos dess expenser jämte renskrifningskostnaden
från det åt expeditionen anvisade bestämda anslaget. Då
emellertid från och med nyssnämnda år något anslag, hvarifrån renskrifningskostnad
kunnat utgå, ej varit för expeditionen uppfördt, hafva
expensmedlen, såsom ock vid genomförandet af nyssberörda ändring i
expeditionens anslag torde hafva afsetts, anlitats äfven för renskrifningsändamål.
Emellertid synes nu uttryckligt medgifvande böra lämnas
kommandoexpeditionen att för renskrifningskostnad använda expensanslaget,
så vida det ej skulle finnas lämpligare att hädanefter låta denna
kostnad gäldas af landtförsvarsdepartementets bestämda anslag, som i
sådant fall torde böra med erforderligt belopp höjas. Kostnaden för
ifrågavarande renskrifning har under de senaste åren uppgått till omkring
1,100 kronor.

I de från domänstyrelsen inkomna uppgifter hafva vissa belopp,
växlande mellan 500 och 1,000 kronor, upptagits under rubriken »renskrifning)).
Enligt hvad ämbetsverket meddelat, afse dessa kostnader
hufvudsakligen kopiering af byggnads- och vattenafledningsritningar för
kronans jordbruksdomäner. De synas på grund häraf ej vara att hänföra
till rubriken renskrifning, utan till »diverse utgifter».

Det torde möjligen kunna ifrågasättas, huruvida ej länsstyrelsernas
och öfverståthållareämbetets rätt att för renskrifningskostnad — hvilken
ju eljest i allmänhet bestrides af bestämda anslag — anlita förslagsanslaget
till expenser m. m. bör upphöra. Då emellertid frågan om
anställande af fasta skrifbiträden antagligen kommer att snart beröra

Kostnader!
för renhållning
och
städning.

Kostnaden
för lyshållning.

äfven nu ifrågavarande myndigheter, och därvid dels aflöning åt fasta
skrifbiträden torde komma att å länsstyrelsernas och öfverståthållareämbetets
stat uppföras och dels medel anvisas till tillfälliga skrifbiträden,
torde för närvarande skäl ej föreligga att vidtaga någon ändring
i gällande föreskrifter om ifrågavarande renskrifningskostnad.

Emellertid synes det, med afseende å hvad vid förevarande undersökning
förekommit, önskligt att föreskrift meddelas därom, att expensanslagen
ej må, utom i de fall där sådant blifvit uttryckligen medgifvet,
användas till bestridande af kostnad för renskrifning.

Utgifterna för renhållning och städning, som år 1910 utgjorde
97,744 kronor 92 öre, motsvarande 7 procent af samtliga expenser, hafva
under senaste tioårsperiod vuxit med 138 procent och alltså ökats hastigare
än expenserna i deras helhet, ökningen torde vara att hufvudsakligen
tillskrifva de förhöjda arbetspriserna samt ämbetslokalernas tillväxt,
och sannolikt i någon mån äfven den omständigheten att, där ej annat
är särskildt aftaladt, städningsskyldighet ej numera anses åligga ämbetsverkens
vaktbetjaning. Af ifrågavarande utgift belöper sig inemot hälften
(år 1910 43,800 kronor) på flottans stationer och varf, medan t. ex. för
samtliga länsstyrelser kostnaden utgjort omkring 16 procent af hela
summan (år 1910 16,400 kronor).

Några förslag till kostnadens nedbringande hafva ej framställts i
vidare mån än att från ett håll ifrågasatts, att bestyret med renhållning
och städning skulle beträffande de i hufvudstaden förlagda ämbetsverken
utlämnas på gemensam entreprenad, och från en länsstyrelse, att visst
belopp för dessa bestyr skulle efter verkställd utredning för hvarje länsstyrelse
anslås. Det förra förslaget synes emellertid svårligen kunna
på ett ändamålsenligt sätt genomföras; och hvad länsstyrelserna angår
är frågan om städning och renhållning af deras lokaler för närvarande
i annat sammanhang beroende på utredning.

I samma proportion som sistnämnda kostnader hafva utgifterna
för lyshållning stigit. Dessa utgjorde år 1899 32,502 kronor 51 öre
och år 1910 73,136 kronor SO öre, motsvarande omkring 5 1ft procent
af samtliga expenser. Den starka stegringen torde i främsta rummet
bero dels af att de ökade göromålen föranledt ökad arbetstid å tjänste-;
rummen under den mörka tiden af dygnet, dels ock af införandet af
den elektriska belysningen, som, oaktadt sin prisbillighet i förhållande
till ljusstyrkan, dock medför högre kostnad på den grund att vida rikligare
belysning än förut användes. Af denna utgiftspost belöper sig

mer än två tredjedelar, år 1899 21,500 kronor och år 1910 44,000
kronor, på flottans stationer och varf. För öfriga här ifrågavarande
verk och inrättningar är alltså denna utgift ej af synnerligen stor betydelse
och uppgick år 1910 till 27,675 kronor, omkring 2 procent af
samtliga expenser.

I fråga om denna utgiftspost har intet förslag från de hörda
myndigheterna afgifvits.

Den föreliggande utredningen rörande statsverkets expenser torde
framför allt hafva ådagalagt önskvärdheten af att besparing må kunna
vinnas i tryckningskostnaderna, hvilka utgöra såväl den ojämförligt största
posten bland dessa expenser som ock den utgiftspost, som, frånsedt de
jämförelsevis mindre betydande kostnaderna för telefon samt för möbler
och inventarier, utvisat den snabbaste ökningen.

I betraktande häraf synes det först och främst önskligt, att dessa
kostnader särskiljas från öfriga expenser, så att man direkt ur rikshufvudboken
kan år för år vinna kännedom om deras belopp. För
sådant ändamål synes det lämpligast, att ett särskildt anslag till tryckningskostnader
utbrvtes från hvart och ett åt de olika hufvudtitlarnas
expensanslag, och att dessa nya anslag från och med år 1913 i riksstaten
uppföras såsom förslagsanslag med belopp, som den gångna
tidens erfarenhet angifvit såsom behöfliga.

Hvad härefter angår frågan om åtgärder i syfte att söka nedbringa
tryckningskostnadernas höga belopp, torde här först böra erinras
därom, att denna fråga, i hvad den rör kostnaderna för de statistiska
publikationerna, nyligen varit föremål för behandling af den s. k.
statistiska kommittén.

1 sitt den 7 september 1910 afgifna betänkande har denna kommitté
erinrat, att de nuvarande utgifterna för tryckning och häftning
för serien Bidrag till Sveriges officiella statistik icke torde kunna beräknas
till lägre belopp än 110,000 kronor, och att dessa kostnader på
tjugufem år mer än fördubblats, ehuru under tiden endast en ny littera
i serien tillkommit. Denna ansenliga stigning berodde endast till en
mindre del på ökning af de statistiska berättelsernas omfång, den förnämsta
orsaken till densamma vore att söka i arbetsprisernas stegring.

Kommittén har vidare framhållit, hurusom, på sätt chefen för
statistiska centralbyrån i sitt förutnämnda utlåtande den 18 november
1885 erinrat, tre olika utvägar kunde ifrågakomma för åstadkommande
af besparing i kostnaderna för det officiella statistiska trycket, nämligen
dels minskning af berättelsernas volym, dels minskade arbets- och

Kostnaden
för tryckning.

materialkostnader, dels slutligen minskning af upplagornas storlek. Den
förstnämnda utvägen, att minska berättelsernas omfång, vore uppenbarligen
den utan jämförelse kraftigast verkande. Med de för hvarje
år allt större kraf, som ställdes på den officiella statistiken i fråga om
fullständighet och detaljrikedom, kunde emellertid endast undantagsvis
en inskränkning i statistikens nuvarande omfång genomföras; och där
en sådan inskränkning vore möjlig utan större olägenheter, såsom beträffande
Kungl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelser, de befolkningsstatistiska
årsberättelserna och sjöfartsstatistiken, hade kommittén
på vederbörliga ställen därom framställt förslag. Den andra utvägen
vore att söka i nedbringande af arbets- och materialkostnaderna. I
fråga om papperet för själfva de publikationer, om hvilka närmast vore
fråga, kunde visserligen ingen besparing ske, alldenstund genom nådiga
förordningen den 12 juli 1907 förordnats om användande af normaltryckpapper
för dylika publikationer och eu ändring i denna bestämmelse
icke torde vara lämplig. Däremot skulle i fråga om papperet
för blanketter till statistiska uppgifter en väsentlig besparing kunna
åstadkommas, därest det i nyssnämnda förordning meddelade stadgandet
om användande af normalpapper af klass nummer 3 för blanketter till
statistiska uppgifter blefve upphäfdt. Detta ville kommittén för sin del
lifligt förorda. Hvad sättnings-, trycknings- och häftningskostnaderna
anginge, erinrade kommittén, att beträffande tryckningen af flertalet
statistiska publikationer skedde för närvarande med Kungl. Maj:ts tillstånd
uppgörelse under hand. Då man naturligtvis kunde utgå ifrån,
att de olika ämbetsverken härvid betingade sig de billigaste pris, som
på sådant sätt kunde erhållas, syntes ett nedbringande af dessa kostnader
icke tänkbart utan att entreprenad anställdes. Häremot kunde
likväl mycket tungt vägande invändningar göras. Därest entreprenad
utlystes, kunde en publikations tryckning komma att det ena året omhänderhafvas
af ett, det andra året af ett annat tryckeri. Emellertid
vore de flesta statistiska årsberättelserna af den beskaffenhet, att tabellstommarna
kunde hållas stående från år till år, så att den årliga nysättningen
kunde inskränkas till att endast införa nya siffror i de gamla
stommarna. Härigenom vunnes dels en betydligt snabbare publikation,
dels besparing i kostnaderna, alldenstund det synnerligen dyrbara »uppbyggandet»
af tabellerna bortfölle. För att entreprenad å det statistiska
trycket i allmänhet skulle med fördel kunna anställas, erfordrades sålunda,
att entreprenaden finge omfatta ett stort antal årgångar. Till
följd af de täta förändringarna, som arbetspriserna underginge, torde
emellertid en sådan entreprenad kunna komma till stånd endast där -

igenom, att tryckerierna satte priserna så högt, att de kunde vara
skyddade med hänsyn till den stegring af arbetspriserna, som kunde
komma att inträda under entreprenadtiden. Att i allmänhet anställa
entreprenad å det statistiska trycket skulle därför enligt kommitténs
åsikt snarare medföra en stegring än en minskning af kostnaderna.
Detta gällde dock endast i allmänhet. Beträffande sådana publikationer,
som icke utkomme årligen och som därför icke lämpligen hölles stående,
samt sådana publikationer, hvilka på grund af sin beskaffenhet vare sig
måste eller utan olägenhet kunde årligen nysättas, ställde sig saken
väsentligt annorlunda. Här syntes med fördel entreprenad kunna anställas.
Framför allt torde emellertid entreprenad vara fördelaktig i
fråga om större blankettleveranser, särskild^ med hänsyn därtill, att
dessa i allmänhet kunde utan olägenhet anförtros åt tryckerier i landsorten,
där arbetspriserna ställde sig väsentligt billigare än i hufvudstaden.
Beträffande slutligen den tredje utvägen att vinna besparingar
i kostnaderna för det statistiska trycket har kommittén föreslagit vissa
inskränkningar i fråga om publikationernas utdelning.

Rörande sättet för kostnadernas bestridande erinrar kommittén,
att dessa i allmänhet gäldas af anslagen till expenser. Endast för
statistiska centralbyråns publikationer funnes på riksstaten anvisadt ett
särskildt reservationsanslag, för närvarande uppgående till 17,300 kronor,
hvaraf kostnaderna för såväl publikationerna som blanketter till primäruppgifter
skulle bestridas. Under de senare åren hade detta belopp
visat sig alldeles otillräckligt, och särskilda medel hade därför så godt
som årligen måst af Kungl. Maj:t anvisas för betäckande af brist i berörda
anslag. Verkliga utgifterna hade sålunda utgjort: år 1905 31,180
kronor 87 öre, år 1906 17,293 kronor 92 öre, år 1907 31,162 kronor
98 öre, år 1908 17,288 kronor 82 öre och år 1909 48,434 kronor 18
öre. Då de ifrågavarande utgifternas belopp icke kunde med någon
större tillförlitlighet beräknas från år till år, hvarom de nyss anförda
siffrorna tydligt vittnade, ansåge kommittén att tryckningskostnaderna
för statistiska centralverket borde i enlighet med den allmänna regeln
bestridas af vederbörande hufvudtitels anslag till expenser.

Hvad statistiska kommittén sålunda föreslagit i fråga om de statistiska
publikationerna har redan i vissa afseenden föranledt till åtgärder
från Kungl. Maj:ts sida, i det att nämligen Kungl. Maj:t dels genom
nådigt bref den 29 september 1911 föreskrifvit, bland annat, att i fråga
om tryckningen af sådana publikationer, som icke utkomma årligen,
samt sådana, som på grund af sin beskaffenhet antingen måste eller
utan olägenhet kunna årligen nysättas, äfvensom i fråga om större

leveranser af blankettryck nådiga förordning-en angående statens upphandlings-
och entreprenadväsende med mera den 17 november 1893
skall lända till efterrättelse, samt att i öfrigt uppgörelse under hand må
träffas om tryckningen af blanketter och de statistiska publikationerna,
dels ock genom nådig förordning samma dag vidtagit sådan ändring i
ofvanberörda förordning den 12 juli 1907, att för blanketter till statistiska
primäruppgifter, hvartill förut skolat användas normalpapper af
klass nr 3, må från nästkommande års början användas papper af klass
nr 4, för så vidt blanketterna skola för all framtid bevaras, men, där
så ej är fallet, papper af beskaffenhet och format, som af vederbörande
myndighet finnes för ändamålet lämpligt.

De önskemål i fråga om nedbringande af kostnaden för papperet
till vissa blanketter, som af några myndigheter framhållits, hafva således
redan blifvit tillgodosedda.

Men äfven i kostnaderna för sjkifva tryckningen af blanketter
torde i vissa fall afsevärd besparing kunna åstadkommas. En sådan
kan utan allt tvifvel vinnas om, såsom åtskilliga länsstyrelser föreslagit,
det för länsstyrelserna behöfliga blankettryck skulle komma att genom
central myndighet anskaffas gemensamt för hela riket. Då upplagans
storlek har väsentlig betydelse för priset på blanketter — så t. ex.
skulle enligt uppgift i visst fall priset allt efter som upplagan vore
större eller mindre kunna växla mellan 15 och 25 kronor per ris —
skulle med afseende å det betydande antal blanketter, som hos länsstyrelserna
användes, en icke ringa besparing i tryckningskostnad vara
att förvänta af en dylik anordning, om också denna ej torde lämpa
sig för alla hos länsstyrelserna använda formulär och blanketter, utan
böra inskränkas till dem, hvilkas lydelse är genom allmän författning
fastställd eller för hvilka eljest Titan olägenhet gemensam lydelse kan
bestämmas. Sedan det efter länsstyrelsernas hörande blifvit bestämdt,
hvilka blanketter, som sålunda skulle tryckas för gemensam räkning,
borde det tillkomma den centrala myndighet eller den tjänsteman, som
Unge uppdraget sig anförtrodt, att efter utlyst entreprenad, helst begränsad,
träffa aftal med tryckeri om blanketternas tryckning och
distribuering till länsstyrelserna. Den förnämsta svårigheten härvid
torde blifva att erhålla garanti för att länsstyrelsernas rekvisitioner
må kunna utan tidsutdräkt effektueras. Med ledning af uppgifter,
som inhämtas från länsstyrelserna, bör emellertid storleken af de upplagor,
som ständigt böra finnas på lager, något så när kunna beräknas.
En annan fråga, som härvid bör tagas under öfvervägande, är om

vederbörande läns och stads namn bör å blanketterna tryckas, hvilket
ju måste något fördyra priset, men måhända likväl kan finnas önskligt.

På grund af hvad sålunda anförts synes alltså en närmare utredning
om, i hvad mån och på hvad sätt de för länsstyrelserna behöfliga
blanketter kunna lämpligen gemensamt tryckas, böra komma till stånd.

I hvad mån dylikt gemensamt tryckande af blanketter kan, såsom
räkenskapskontoret vid flottans station i Stockholm ifrågasatt, lämpligen
ske för marinens räkning, torde det böra öfverlämnas åt marinförvaltningen
att tillse.

En sannolikt ännu mera effektiv åtgärd till förminskande af länsstyrelsernas
tryckningskostnader vore emellertid om, på sätt flera länsstyrelser
föreslagit, länskungörelsernas omfång kunde inskränkas genom
uteslutande af vissa förteckningar och tillkännagifvanden. Ett bedömande
af frågan, i hvad mån ett dylikt uteslutande kan äga ruin, förutsätter
emellertid inhämtande af yttranden från vederbörande myndigheter i
sådan omfattning att detta ej i samband med föreliggande utredning
kunnat ske. Så är särskildt förhållandet med förslaget om upphörande
af lagfartsförteckningarnas kungörande, hvilket förutsätter en ändring af
17 § i förordningen angående lagfart å fång till fast egendom, som föreskrifver
att de till Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända förteckningar
å beviljade lagfarter skola genom tryck kungöras så som med
bemälda myndighets kungörelser vanligen förfares. I denna fråga synas
lämpligen rikets hofrätter böra anmodas att, sedan tillfälle lämnats vederbörande
häradshöfdingar och rådstufvurätter att yttra sig, inkomma med
utlåtande. Hvad angår de i länskungörelserna intagna efterlysningarna af
brottslingar och uteblifna värnpliktiga, hvilka tillkännagifvanden af Kungl.
Maj:ts befallningshafvande i Gottlands län beräknats för närvarande
medföra en sammanlagd årlig kostnad af omkring 50,000 kronor, torde
från samtliga länsstyrelser och öfverståthållareämbetet, samt i fråga
om de värnpliktiga från vederbörande militära myndigheter, böra infordras
yttranden öfver förslaget om dessa kungörelsers öfverflyttande
till en central publikation. Och äfven öfver de framställda förslagen
rörande väguppskattningsinstrumenten, inskrifningsrevisionernas beslut
m. m. lära, i den mån de anses förtjäna afseende, vederbörande fackmyndigheters
mening böra inhämtas.

Den omständighet, som jämte tillväxten af publikationernas omfång
mest bidragit till tryckningskostnadernas stegring, är emellertid
ökningen af tryckeriernas pristariffer; och några åtgärder för att vinna
nedsättning i dessa torde ej kunna vidtagas i vidare män än att, såsom
af statistiska kommittén framhållits, entreprenad i lämplig utsträckning

användes; och torde i sådant afseende de bestämmelser, som enligt
ofvannämnda nådiga bref den 29 september 1911 meddelats i fråga om
de statistiska publikationerna, lämpligen kunna utsträckas till att gälla
äfven annat tryck, som sker för statens räkning.

Men en annan fråga är, om den kontroll och granskning af
tryckeriräkningarna, som måste föregå hvarje utbetalning, för närvarande
kan allestädes anses tillfredsställande. Denna granskning torde, såsom
registratorn i jordbruksdepartementet framhållit, ofta inskränka sig till
en nedsummering af de debiterade posterna; och man torde också
under nuvarande förhållanden svårligen kunna förvänta att, frånsedt de
ämbetsverk, där tryckning af statistiska o. d. publikationer ingår såsom
ett hufvudsakligt moment i deras åligganden, de tjänstemän, som hafva
dylik granskning sig anförtrodd, skola kunna med nödig sakkännedom
ingå i detaljerad pröfning af de grunder, efter hvilka debiteringen skett,
och det sätt, hvarpå dessa grunder i de speciella fallen tillämpats, då
nämligen detta måste förutsätta så väl sakkunskap i fråga om tryckeriarbeten
som noggrann kännedom om huru i de särskilda fallen tryckningsarbetet
fortgått med i korrekturen mot manuskripten företagna
ändringar, öfvertidsarbete och dylikt. Ehuru särskild anledning ej föreligger
till det antagande, att öfverdebiteringar ägt rum, lärer det väl
ej kunna förnekas, att frånvaron af sakkunnig kontroll i vissa fall
kunnat fresta till ett uppskörtande af statsverket i förevarande afseende,
hvarjämte ju rent ofrivilliga misstag kunna föreligga. Det vore därför
utan tvifvel synnerligen önskvärdt, om granskningen af tryckeriräkningar,
som ingifvas till statsmyndigheter i hufvud staden, kunde anförtros
åt någon på detta område fullt sakkunnig person, som ägde vana
att t. ex. bedöma hvilken kostnad i korrektur vidtagna ändringar böra
betinga o. d. Då ett sådant uppdrag torde böra utföras under tjänstemannaansvar,
synes det kunna ifrågasättas, om ej en särskild tjänstebefattning
med lämpligt arfvode borde för ändamålet inrättas.

Då emellertid de af expensanslagen bestridda tryckningskostnaderna
utgöra allenast en del af statsverkets utgifter af ifrågavarande slag, i
det att ännu större kostnader föranledas af riksdagstrycket och kommittétryck,
synes frågan måhända böra gifvas större räckvidd än här
ofvan ifrågasatts. För de af Kungl. Magt tillsatta kommittéer vore det
utan tvifvel synnerligen önskligt att kunna erhålla biträde af en fackman
vid tryckeriräkningars granskning; och under förutsättning att så skulle
vara förhållandet äfven i fråga om Riksdagens tryckeriafdelning, kunde
ofvanberörda uppdrag utsträckas till att omfatta allt tryck, som i hufvudstaden
verkställes för statsverkets räkning. I sådant fall synes emel -

lertid uppdraget böra icke blott afse granskning af räkningar; utan, då
ifrågavarande person vid denna granskning blefve i tillfälle att med
hvarandra jämföra de särskilda tryckeriernas debiteringar och det sätt,
hvarpå arbetet å de olika hållen utförts, borde i hans hand läggas
äfven uppgörandet af aftal om arbetets utförande samt tryckets fördelning
å de särskilda tryckerierna, hvarigenom eu för statsverket förmånlig
täflan mellan dessa kunde komma till stånd äfven utan tillämpning
af entreprenadsystemet. Befattningen blefve visserligen härigenom
så ansvarsfull och kräfvande, att måhända högre aflöning än vanliga
tjänstemannalöner torde behöfva däråt anslås. Men om, såsom det finnes
anledning att antaga, genom en dylik anordning väsentlig besparing i
tryckningskostnad kunde uppstå, torde ur nämnda synpunkt hinder för
förslagets genomförande ej böra möta.

En ännu starkare _ stegring än tryckningskostnaderna utvisa ut- Kostnaden
gifterna för inköp och underhåll af möbler och inventarier, hvilka enligt f^^åpnocaf
ofvan intagna tabell sedan 1800-talets slut ökats med 249 procent, möbler och
Lägger man årssiffrorna för 1899 och 1910, resp. 20,651 kronor 83 öre inventarier,
och 61,222 kronor 53 öre, till grund för beräkningen, utvisa dessa en
tredubbling af kostnaden. Emellertid är denna ökning, som härflyter
af de under senare tiden skedda omregleringar och flyttningar af åtskilliga
ämbetsverk med däraf förorsakad nyanskaffning af möbler och
inventarier, korkmattor m. m., att .anse såsom af tillfällig natur; och
sedan ämbetsverkens omreglering blifvit genomförd och deras lokalfråga
ordnad, kommer naturligtvis denna utgiftspost att återtaga normalare
dimensioner.

I 1842 års formulär för expensmedelsräkningarna upptages ifrågavarande
post under rubriken »underhåll af möbler och inventarier». Af
de i ärendet inkomna handlingarna inhämtas emellertid, att, med undantag
för länsstyrelserna, för hvilka möbelanskaffningen bestrides från det
till öfverintendentsämbetets disposition ställda anslaget till byggnader
•och reparationer, vederbörande myndigheter vid förefallande behof i
ganska stor utsträckning användt expensanslagen till nyanskaffning af
möbler och inventarier, utan att särskildt medgifvande af Kungl. Maj:t
ansetts behöfligt, äfven där fråga varit om större, af flyttningar och
lokalers utvidgning föranledda inköp.1) Endast undantagsvis har af vissa
myndigheter dylikt tillstånd ansetts erforderligt, såsom t. ex. då riks.
arkivarien enligt nådigt bref den 9 april 1908 bemyndigades att inköpa

I vissa fall af sistnämnda art hafva emellertid genom särskilda nadiga beslut
medel anvisats från annat håll, t. ex. från vederbörande hufvudtitels allmänna besparingar.

en elektrisk dammsugare för 577 kronor, och då statistiska centralbyrån
jämlikt nådiga bref den 8 maj 1908 och den 14 maj 1909 medgafs rätt
att inköpa en dammsugare för 550 kronor och en additionsmaskin för
1,200 kronor. Härvid bör emellertid beträffande statistiska centralbyrån
anmärkas, att detta ämbetsverk enligt nådigt bref den 23 maj 1879 ej
må utan särskildt nådigt medgifvande af expensanslaget använda mer
än 3,000 kronor för år.

Hvad särskildt angår skrif- och räknemaskiner hafva ämbetsverken
i allmänhet själfva beslutit om inköp däraf, utom länsstyrelserna, som
hittills vid dylikt anskaffande nästan undantagslöst inhämtat Kungl.
Maj:ts tillstånd. Emellertid har Kungl. Maj:t numera jämlikt nådigt
bref den 14 sistlidne juli bemyndigat länsstyrelserna att till anskaffande
af skrifmaskiner, duplikatorer, mimeografer och dylika apparater jämte
tillbehör emot redovisningsskyldighet använda det å sjätte hufvudtiteln
uppförda anslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. in. under villkor,
att ej hos någon af länsstyrelserna må, utan att sådant särskildt
af Kungl. Maj:t medgifvits, samtidigt finnas flera dylika maskiner än
högst två skrifmaskiner och en apparat för mångfaldigande af skrift;

att beslut om anskaffande af maskin skall meddelas af Kungl.
Maj:ts befallningshafvande på föredragning af vederbörande afdelningschef,
hvarvid skall föras protokoll, innehållande utredning angående
behofvet af maskinen, särskildt med hänsyn till förut hos länsstyrelsen
befintlig materiel af ifrågavarande slag, och skall utdrag af protokollet
sedermera biläggas vederbörande anordningsakt;

att, sedan beslut om anskaffande af maskin blifvit af Kungl. Maj:ts
befallningshafvande sålunda fattadt, beslutet skall anmälas hos statskontoret,
som bär att med vederbörande leverantörer på förmånligaste
villkor träffa aftal om leverans af erforderlig maskin, dock att, därest
priset för någon maskin af ifrågavarande slag skulle öfverstiga 500 kronor,
frågan om inköp af sådan maskin skall underställas Kungl. Maj:ts pröfning;
samt

att, sedan maskinen blifvit till länsstyrelsen levererad, Kungl.
Maj:ts befallningshafvande har att från ofvannämnda anslag till leverantören
utanordna aftalad likvid för maskinen.

Hvad nu först beträffar frågan om anskaffande af möbler och inventarier
för andra ämbetsverk än länsstyrelserna, torde det med fog
kunna ifrågasättas, om en obegränsad rätt i dylikt afseende bör vederbörande
tillkomma. Det synes ej vara uteslutet att, om t. ex. fråga
om anskaffning af föremål, hvars pris öfverstiger en viss summa, förslagsvis
500 kronor, eller om möblerande eller inredning af nya lokaler

måste underställas Kungl. Maj:ts afgörande, en omsoigslullare pröfning
af kostnadsfrågan skulle redan hos vederbörande ämbetsverk komma
till stånd. Om en föreskrift i sådan riktning blefve meddelad, skulle
alltså anskaffning t. ex. af dyrbarare räknemaskiner (additionsmaskiner)
hänskjutas till Kungl. Maj:ts pröfning, men om inköp af de billigare
räknemaskinerna (hufvudsakligen afsedda för multiplikation och division)
samt skrifmaskiner skulle ämbetsverken äga att själfva besluta. Hvad
särskildt sistnämnda maskiner angår skulle måhända det uppdrag, som
lämnats statskontoret i fråga om anskaffande af skrifmaskiner åt länsstyrelserna,
lämpligen kunna utsträckas till att afse äfven andra myndigheter,
hvarigenom kanske större rabatt kunde betingas. Om i något fall
maskin af annan sort än den eller de, hvarom leveransaftal träffats,
skidle för viss myndighet vara önskvärd, kunde ju särskildt medgifvande
hos Kungl. Maj:t inhämtas.

Den xxtgiftspost, som under senaste tioårsperiod undergått den starkaste
ökningen är kostnaden för telefon och telegram, som sedan slutet och telegram,
af 1890-talet mer än tiodxibblats, nämligen från 6,381 kronor 33 öre
år 1899 till 69,500 kronor 20 öre år 1910. Den förnämsta anledningen
härtill är att kronofogdar och länsmän enligt nådiga kungörelsen den
17 juni 1904 erhöllo statsbidrag till sina telefonafgifter, hvadan det i
främsta rummet är de hos länsstyrelserna afbörda kostnader af ifrågavarande
slag, som utvisa så sto/ tillväxt, då nämligen dessa, som utgjorde
år 1899 2,881 kronor 46 öre och år 1903 9,917 kronor 19 öre,
uppgått till, år 1906 31,410 kronor 10 öre, år 1907 33,627 kronor 67
öre, år 1908 37,133 kronor 44 öre, år 1909 58,948 kronor 18 ore och
år 1910 47,909 kronor 49 öre. Att kostnaderna år ,1909 voro omkring
11,000 kronor högre än 1910, var påtagligen en följd af den s. k.
storstrej kon.

Men äfven om man bortser från landsstaten, hafva ifrågavarande
kostnader äfven för öfriga verk högst betydligt stigit, nämligen från
3,500 kronor år 1899 till omkring 22,000 kronor år 1910, hvilken
ökning vittnar om den mer och mer ökade betydelse, telefonen fått för
statsförvaltningen. Utsträckningen af telefonens användning är emellertid
underkastad kontroll af Kungl. Maj:t, då det nämligen genom nådigt
bref den 3 oktober 1903 föreskrifvits, att telefon icke må utan Kungl.

Maj:ts tillstånd i statens ämbetslokal uppsättas eller eljest på bekostnad
af statsmedel anordnas. Några ytterligare föreskrifter för vinnande af
besparing i förevarande afseende synas därför icke vara af behofvet
påkallade.

Kostnaden
för lokalhyra

Kostnaden
för diverse
utgifter.

Utgifterna för lokalhyra har under senaste tioårsperiod nära tredubblats
och uppgick år 1910 till 41,825 kronor, hvilken utgift är
sålunda fördelad:

till lokalhyra	för justitiekanslersämbetet ........................	kronor	3,500	_
11 11	„ nedre justitierevisionen........................		12,500	_
11 11	„ landtbruksstyrelsen ..............................	11	5,000	—
11 11	„ kommerskollegium.........................	11	15,625	—
11 11	„ domänstyrelsen......................................	11	2,800	—
11 11	„ landtmäterikontoret i Stockholms län	11 Kronor	2,400 41,825	—

Härjämte gäldas af expensmedel vissa i ofvanstående siffra ej
ingående hyresbelopp för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och åtskilliga
landtmäterikontor i länen.

I den mån ämbetsverkens lokalfråga varder löst, såsom redan skett
med kommerskollegium, landtbruksstyrelsen och domänstyrelsen, Indika
detta år inflyttat i f. d. riksdagshuset, kommer denna utgiftspost att
minskas eller upphöra.

Hvad slutligen angår de i förut intagna tabell såsom diverse utgifter
upptagna kostnader, hafva dessa, som år 1910 utgjorde 155,947
kronor 12 öre, under senaste tio år ökats med 112 procent.

Då till denna post måste hänföras alla de expenser, som ej kunna
inordnas under någon af de förut nämnda rubrikerna, torde här böra
till behandling upptagas frågan, huruvida alla slag af hit hörande expenser
kunna fullständigt uppräknas eller om på annat sätt fullt tydliga
anvisningar kunna lämnas för afgörande i omtvistliga fall af frågan,
om en utgift är af beskaffenhet att böra af expensmedel bestridas.
Önskvärdheten häraf har framhållits af några utaf de nu hörda myndigheterna;
och, såsom ofvan omförmäles, hafva Riksdagens revisorer i sin
till 1911 års riksdag afgifna berättelse anfört, att revisorerna, som trott
sig finna, att från expensanslagen bestridts utgifter, hvartill tillgångar
synts hafva bort på annat sätt beredas, velat ifrågasätta, huruvida icke
närmare föreskrifter kunde lämpligen meddelas beträffande användandet
af medel från dessa anslag.

Enligt inhämtad upplysning lärer revisorernas nyssnämnda uttalande
syfta dels på under 1909 bestridda utgifter för ändringsarbeten, som
vidtagits i några landtmäterikontor i länen för deras skyddande mot
eldfara, dels ock å vissa anskaffningar af möbler m. m. för ämbetsverks
räkning. Hvad dessa senare beträffar, synes hinder icke böra uppställas

för expensanslagens anlitande för dylikt ändamål, helst om, såsom ofvan
ifrågasatts, dylika anskaffningar, där de äro af större omfattning, varda
underställda kungl. Maj:ts pröfning. Hvad åter ang-ar sadana arbeten,
som afse förändringar af själfva ämbetslokalerna, äfvensom anordnande
af värme-, ventilations-, vatten- och gasledningar, torde dessa däremot
icke vara af beskaffenhet, att böra af expensmedel bekostas. Utgift för
elektriska ringledningar åter torde, lika väl som för telefonledningar,
vara att anse såsom expens. Beträffande elektriska ljusledningar kan
frågan mö]ligen vara mera tvifvelaktig. Praxis har emellertid gatt i
den riktning, att kostnaden härför bestridts af expensmedel, och anmärkning
häremot har ej förekommit. Dock torde härvid, när fråga är om
att första gången i ett ämbetsverk anordna elektrisk belysning, Kungl.
Maj:ts medgifvande böra inhämtas, hvilket ock, så vidt den föreliggande
utredningen gifver vid handen, hittills alltid ägt rum. Dylik kostnad
bör emellertid helt naturligt icke hänföras till rubriken diverse utgifter,
utan till lyshållning. Kostnaden för anordnande af hyllor och inredning
af skåp, äfven väggfasta, torde ostridigt vara af beskaffenhet att höra
med expensmedel bestridas. Då sådan kostnad hör under rubriken:
inventarier, skulle alltså, om ofvannämnda förslag godkännes, sådan inredning
underställas Kungl. Maj:ts pröfning, där kostnaden öfverstege
500 kronor. >

Äfven i andra afseenden än i fråga om förenämnda ledningar
m. in. torde tvekan kunna uppstå, t. ex. rörande arfvode för biträde,
som ett ämbetsverk anlitar från utomstående. Att ersättning åt stadsbud
o. d., som anlitas för transport och annat kroppsarbete, är af
expensutgifts natur, torde vara påtagligt. Men om indraget ej afser
kroppsarbete, kan saken vara svårare att afgöra. Afser uppdraget ett
rent intellektuellt arbete, såsom då en matematiker anlitas för verkställande
af särskild fackkunskap kräfvande beräkningar, eller en jurist
såsom ombud i eu rättegång, bör utgiften ej gäldas af expensanslag,
utan på annat sätt bestridas. År åter fråga om t. ex. kopiering af
byggnadsritningar, lärer hinder ej möta att, såsom domänstyrelsen i
dylikt fall gjort, afföra utgiften å expensanslaget. Inhämtande af soliditetsupplysningar
har af statskontoret bekostats från detta anslag, hvilket
torde hafva varit fullt befogadt.

Måhända kunde tillräcklig anvisning i förevarande hänseende innefattas
i en föreskrift därom, att arfvode för uppdrag, som klöfver intellektuellt
arbete, ej må med expensmedel bestridas.

Hvad som sålunda förekommit torde emellertid gifva vid handen,
att det svårligen låter sig göra att genom en allmän föreskrift exakt

Ang. exponsmedelsräkningaina.

angifva alla de kostnader, som äro att hänföra till expenser. Utan man
torde få inskränka sig till att dels angifva de särskilda rubriker, hvarunder
expenserna skola i expensmedelsräkningarna redovisas och därvid
under rubriken diverse utgifter uppräkna de vanligast förekommande
slagen af sådana, dels ock lämna särskilda föreskrifter i några afseenden,
där tvekan snarast kan antagas uppstå.

Det sätt, hvarpå här ifrågavarande verk och myndigheter redovisa
sina expensmedel, företer för närvarande vissa skiljaktigheter.

Länsstyrelserna, arméförvaltningen i fråga om landtförsvarsdepartementets
kansli- och kommandoexpeditioner, marinmyndigheterna samt
några andra ämbetsverk, såsom Svea hofrätt, hofrätten öfver Skåne och
Blekinge, riks- och landsarkiven in. fl. upptaga ej i sina redovisningar
några särskilda underrubriker för expenserna i vidare mån än att länsstyrelserna
särskildt redovisa utgifterna för inköp af böcker, enär, såsom
ofvan nämnts, visst belopp är härför anvisadt. Öfriga myndigheter afgifva
specificerade expensmedelsräkningar, men utgifternas fördelning å
underrubriker sker härvid på ett ganska växlande sätt, hvilket ju finner
sin förklaring däruti, att 1842 års formulär är i vissa afseenden föråldradt.

Emellertid torde nu, för vinnande af reda och likformighet, vederbörande
verk och myndigheter böra åläggas att afgifva särskild expensmedelsräkning,
hvilken, med afseende å hvad ofvan anförts, torde höra
upptaga följande underrubriker:
lokalhyra,
inköp af papper,

» » öfriga skrifmaterialier,

» )> böcker och kartor,

prenumeration å tidningar,
inbindning af böcker och handlingar,
uppvärmning,
lyshållning,

renhållning och städning,

inköp och underhåll af möbler och inventarier,
telefon och telegram,

renskrifning (där sådan gäldas af expensmedel), samt
diverse utgifter;

hvar jämte utgifterna för annonsering, hvilka för en mängd ämbetsverk,
bland ^ andra länsstyrelserna, uppgå till mycket afsevärda belopp, torde
böra från diverse utgifter utbrytas och upptagas under särskild rubrik..

Följande kostnader synas böra särskildt angifvas såsom tillhörande
posten diverse utgifter:
fraktkostnad,
vattenafgifter,

kostnad för transport af möbler, arkivalier m. m.,
kostnad för inköp af tvål, tändstickor, nålar och dylika förbrukningsartiklar,

kostnad för insättning och uttagning af innanfönster,

arfvode för uppdragning af ur,

arfvode för kopiering af ritningar o. d.,

kostnad för mindre lagningsarbeten, såsom å lås, nycklar m. m.

Såsom framgår af förut intagna redogörelse öfver myndigheternas vissa^i
yttranden i föreliggande ärende, hafva vissa förslag framställts äfven den frami
några andra afseenden än som här ofvan varit föremål för be- stäli^förhandling.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Värmlands län har ifrågasatt,
huruvida ej större öfverskådlighet öfver expenserna skulle vinnas därigenom,
atit expensanslagen uppdelades i flera underafdelningar, hvar
för sig upptagande särskilda grupper af utgifter å dessa anslag. En
sådan uppdelning synes emellertid ej böra tillstyrkas i vidare mån än
så vidt'' angår tryckningskostnadernas ofvanberörda utbrytande från
expensanslagen. Fn ytterligare sönderdelning af anslagen skulle naturligen
vålla ökadt arbete på alla håll, som ej synes kunna motvägas af
fördelarna däraf. Om, såsom ofvan föreslagits, likformiga underrubriker
föreskrifvas för alla expensmedelsräkningar, kan vid förefallande behof
statistiskt material rörande de särskilda utgiftsgrupperna utan svårighet
inhämtas.

Länsstyrelsens i Västernorrlands län förslag att vissa kostnader
skulle från sjätte hufvudtitelns expensanslag bortffyttas och bestridas af
andra myndigheter, synes ej böra till någon åtgärd föranleda, då någon
besparing ej därigenom torde kunna vinnas och förslaget innebär motsatsen
till förenkling.

Öfverbibliotekariens och riksarkivariens förslag till vissa detaljförändringar
i staterna för biblioteket och riksarkivet torde ej i detta
sammanhang böra till behandling upptagas.

Däremot torde åtgärd påkallas af domänstyrelsens erinran därom,
att, sedan enligt riksstatens nya uppställning samtliga öfriga utgifter
för domänförvaltningen upptagits bland driftkostnader för statens domäner,
äfven domänstyrelsens expenser torde böra dit öfverföras och

Beräkning af
anslagens belopp
i 1913
års riksstat.

således ej längre drabba nionde hufvudtitelns förslagsanslag till skrifmaterialier
och expenser, ved m. in.

Såsom af det ofvan anförda framgår, har den gjorda utredningen
icke, frånsedt de lämnade uppslagen till möjliga besparingar i fråga om
tryckningskostnaderna, utmynnat i några mera betydelsefulla förslag till
åtgärder för vinnande af besparing i expensutgifter. I själfva verket
torde också den rationella sparsamheten med expensmedlen svårligen
kunna framalstras genom klafbindande föreskrifter, utan alltid ytterst
blifva beroende af omdömesförmågan och pliktkänslan hos dem, som
handhafva medlen. Såsom en utväg att söka begränsa expenserna kunde
det möjligen ifrågasättas, att Kungi. Maj:t skulle årligen för hvarje verk
eller myndighet bestämma en viss summa, som ej finge öfverskridas
utan särskildt nådigt medgifvande. Men denna utväg torde dock
knappast leda till målet. Vederbörande myndigheter skulle nämligen
utan tvifvel, till undvikande af förnyade underdåniga framställningar,
finna sig föranlåtna att beräkna det för året behöfliga beloppet tämligen
högt, hvarjämte genom en anordning af antydda art ansvaret
för medlens behöriga handhafvande blefve i viss mån aflyftadt från just
den myndighet, som närmast är i tillfälle att afväga behofven.

Om alltså några direkt på besparing riktade föreskrifter kunnat endast
i ringa omfattning ifrågasättas, torde emellertid de föreslagna föreskrifterna
dels rörande ett likformigt sätt för expensmedlens redovisning, hvilka
föreskrifter tillika, så fullständigt som synts lämpligen kunna ske, angifva
de olika ändamål, som från expensanslagen må tillgodoses, dels ock
angående hänskjutande till Kungl. Maj:ts pröfning af vissa frågor om
expensutgifter tjäna till att indirekt befrämja sparsamhet genom att
underlätta och skärpa kontrollen öfver medlens användande. Den gjorda
utredningen har alltså gifvit upphof til] vissa förslag, syftande i den
riktning, som angifves i Riksdagens ofvanberörda underdåniga skrifvelse
den 31 maj 1911, hvarjämte utredningen dels utvisat, huru de olika
slagen af expenser under senare tid ökats, samt de hufvudsakliga orsakerna
till denna ökning, dels ock gifvit vid handen önskvärdheten af
att särskilda anslag afses för tryckningskostnaderna.

Slutligen återstår att beräkna beloppen af de anslag, som böra i
1913 års riksstat upptagas dels för tryckningskostnader, därest särskilda
anslag härtill komma att i staten uppföras, dels ock för öfriga utgifter
af ifrågavarande slag, hvilken beräkning torde böra ske med ledning

af hvad som under de senaste åren för dessa ändamål åtgått. Härvid
torde, ehuru ofvan antydda möjligheter till vinnande af besparing äro
tämligen ovissa, hänsyn därtill kunna tagas så till vida, att någon höjning
af de siffror, som utmärka åtgången af expenser under de senaste
åren, icke sker, oaktadt det år, beräkningen afser, eller 1913, ligger 3
år längre fram i tiden.

Under de tre sista åren hafva de från expensanslagen bestridda Anslagen till
tryckningskostnaderna för de särskilda hufvudtitlarna uppgått till följande ^osnTader."
belopp i runda tal:

	1908	1909	1910
	kr.	kr.	kr.
Andra hufvudtiteln ...............	126,700	89,300	108,800
Tredje „ ...............	3,400	4,300	3,200
Fjärde „ ...............	4,900	8,600	5,400
Femte ., ...............	16,500	24,100	23,200
Sjätte ,. ...............	156,100	173,800	209,200
Sjunde ,, ...............	48,500	67,700	104,800
Åttonde „ ...............	11,500	17,800	14,400
Nionde „ ...............	17,000	24,600	31,300
Summa	384,600	410,200	500,300

Att dessa slutsummor för åren 1908, 1909 och 1910 något öfverstiga
de i de förut intagna tabellerna förekommande summor å tryckningskostnader,
beror däraf att i de nu angifna summorna äfven tredje hufvudtitelns
tryckningskostnader medräknats. I dessa summor ingå däremot,
såsom förut erinrats, icke tryckningskostnaderna för marinstaben, inspektören
för flottans öfningar till sjöss, kustartilleriet, landsarkiven och
landtmäterikontoren i länet, liksom ej heller kostnaden för tryckning af
länens markegångstaxor. Dessa synas dock ej vara af den betydenhet,
att särskild hänsyn därtill behöfver tagas vid bestämmande af nu ifrågavarande
förslagsanslags belopp.

Med ledning af de föreliggande siffrorna och om, på sätt,
statistiska kommittén föreslagit, statistiska centralverkets tryckningskostnader
komma att från sjunde hufvudtitelns ifrågavarande förslagsanslag
bestridas, i hvilket fall en tillökning af detta med omkring 30,000
kronor synes behöfva beräknas, torde förslagsanslagen till tryckningskostnader
å 1913 års riksstat icke böra beräknas lägre än

Anslagen till
skrifmaterialier
och. expenser,
ved

m. m.

för andra hufvudtiteln

11	tredje	11
n	fjärde	11
11	femte	11
11	sjätte	11
ii	sjunde	11
ii	åttonde	11
ii	nionde	11

............. kronor 115,000

.............. „ 4,000

.............. „ 7,000

............. „ 25,000

............ „ 200,000

.............. „ 130,000

.............. „ 15,000

...............„ 32,000

Summa kronor 528,000

Samtliga utgifter å expensanslagen hafva under de senaste tre
åren uppgått till följande belopp, i runda tal:

		1908	1909	1910
		kr.	kr.	kr.
Andra hufvudtiteln...........................	199,900	165,800	184,600
Tredje	it ...........................	115,000	126,100	157,000
Fjärde	tf ..........................	24,200	22,600	18,700
Femte	„ (uppvärmning m. m.)	299,700	325,200	314,600
»5	„ (skrifmaterialier m. m.)	97,400	131,000	123,100
Sjätte	.. ...........................	467,900	538,700	568,100
Sjunde	It ...........................	159,100	154,100	212,800
Åttonde	„ ...........................	78,500	79,100	78,400
Nionde	tt ...........................	63,400	101,200	119,900
	Summa	1,505,100	1,643,800	1,777,200

Efter afdrag för hvad som här ofvan föreslagits skola utbrytas
till förslagsanslagen till tryckningskostnader samt, hvad nionde hufvudtiteln
beträffar, af ett belopp utaf 20,000 kronor för domänstyrelsens
expenser, hvilka synas böra till driftkostnader för domänförvaltningen
öfverföras, torde expensanslagen för år 1913 kunna beräknas till följande
belopp, nämligen:

för andra hufvudtiteln ................................................... kronor

» tred.l’e » ................................................... „

„ fjärde „ _ ................................................... „

„ femte „ (till uppvärmning, belysning in. m.) „

„ ,, „ (till skrifmaterialier m. in.) „

Transport kronor

65,000: —
140,000: —
13,000: —
315,000: —
100,000: —
633,000: —

för sjätte hufvudtiteln
„ sjunde „

„ åttonde „

,, nionde ,,

Transport kronor 633,000: —

................ „ 350,000: —

.................. „ 100,000: —

.................. „ 63,000: —

.................. „ 60,000: —

Summa kronor 1,206,000: —

En jämförelse af dessa siffror med de i 1912 års riksstat uppförda
anslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. utvisar, att det framställda
förslaget, förutom utbrytandet af särskilda anslag för tryckningskostnader,
innebär:

för andra hufvudtiteln en minskning
„ tredje „ „ ökuing

,, fjärde ,, ,, ,,

„ femte „ (till uppvärmning m. m.

„ „ „ (till skrifmat. m. m.''

,, sjätte „ en minskning

,. sjunde „ „ „

„ åttonde „ „ ökning

„ nionde „ „ „

af.		kronor	46,991	—
11		ii	19,846	—
11 •		ii	10	—
en	ökning af	ii	15,000	—
ii	minskning „	ii	13,882	—
	ii ii	n n	75,756 9	_
	ii	ii	7,905	—
	ii	v	19,521	—

hvadan alltså, då de nya anslagen till tryckningskostnader beräknats
till 528,000 kronor, förslaget i sin helhet innebär en ökning i utgiftsstaten
å 453,644 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts hemställes,

att närmare utredning må verkställas om i hvad mån och på hvad
sätt de för länsstyrelserna behöfliga blanketter kunna lämpligen gemensamt
tryckas;

att åt marinförvaltningen uppdrages att tillse, i hvad mån och på
hvad sätt gemensamt blankettryck vid marinen kan för vinnande af
besparing anordnas;

att utredning må verkställas om möjligheten af att ur länskungörelserna
utesluta förteckningarna angående beviljade lagfarter, efterlysningar
af brottslingar och uteblifna värnpliktiga, väguppskattningsinstrument,
inskrifningsrevisionernas beslut m. m.; samt

att det må tagas under öfvervägande, huruvida och på hvad sätt
en sakkunnig granskning af tryckeriräkningar bör anordnas, samt, därest

Sammanfattning
af de
framställda
förslagen.

ett dylikt uppdrag anses böra utsträckas till att afse allt tryck af större
omfattning, som i bufvudstaden sker för statsverkets räkning, huruvida
ej med detta uppdrag bör förenas bestyret med tryckets fördelning å
de olika tryckerierna härstädes.

Vidare föreslås,

att föreskrift utfärdas därom, att vederbörande ämbetsverk och
myndigheter, hvilkas expenser bestridas af de under de särskilda hufvudtitlarna
å riksstaten uppförda förslagsanslagen till skrifmaterialier och
expenser, ved m. m. eller det å femte hufvudtiteln upptagna förslagsanslaget
till uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt- och badinrättningar,
skola årligen afgifva expensmedelsräkningar, hvari utgifterna
redovisas under följande rubriker:
lokalhyra,
inköp af papper,

„ „ öfriga skrifmaterialier,

„ „ böcker och kartor,
prenumeration å tidningar,
annonsering,

inbindning af böcker och handlingar,

uppvärmning,

lyshållning,

renhållning och städning,

inköp och underhåll af möbler och inventarier,
telefon och telegram,
renskrifning, samt

diverse utgifter, såsom fraktkostnad, vattenafgifter, kostnad för
transport af möbler, arkivalier m. m., kostnad för inköp af tvål, tändstickor,
nålar och dylika förbrukningsartiklar, kostnad för insättning och
uttagning af innanfönster, arfvode för uppdragning af ur, arfvode för
kopiering af ritningar o. d., kostnad för mindre lagningsarbeten, såsom
å lås, nycklar m. in.

Ytterligare föreslås, att nådiga föreskrifter må meddelas därom,
att expensanslagen icke må i andra fall än där sådant blifvit
uttryckligen medgifvet användas till bestridande af kostnad för rénskrifning; att,

beträffande anskaffning af möbler och inventarier, fråga om
inköp af föremål till pris öfverstigande 500 kronor eller om uppsättning
af möbler eller inventarier i nya eller utvidgade lokaler skall underställas
Kungl. Maj:ts pröfning;

att, hvad särskildt angår skrit- och räknemaskiner till värde ej

öfverstigande 500 kronor, vederbörande myndighets beslut om anskaffande
af sådan maskin skall anmälas hos statskontoret, som har att med vederbörande
leverantörer på förmånligaste villkor träffa aftal om leverans af
erforderlig maskin;

att fråga om införande i ämbetslokal af elektrisk belysning skall
underställas Kungl. Maj:ts pröfning;

att kostnad för. arbeten, som afse förändring af själfva ämbetslokalerna
eller anordnande af värme-, ventilations-, gas- eller vattenledningar
icke må med expensmedel bestridas;

att arfvode för uppdrag, som kräfver intellektuellt arbete, ej heller
må af expensmedel gäldas;

att, för vinnande af besparing i pappersåtgången, halfark skall
användas, där sådant lämnar tillräckligt utrymme och det ej för omslutande
af bilagor eller af annan anledning anses nödigt att begagna
helark;

att för försändelser ej böra användas kuverter af dyrbarare slag
än som med afseende å försändelsens art anses nödigt;

samt att endast handlingar, afsedda att förvaras och begagnas en
längre tid, böra inbindas i skinnband, men andra handlingar i billigare band.

Slutligen hemställes,

att Kungl. Maj:t i den nådiga proposition angående statsverkets
tillstånd och behof, som kommer att aflätas till 1912 års riksdag, måtte
föreslå Riksdagen, att i riksstaten för år 1913 må, med de belopp här
ofvan föreslagits, å de särskilda hufvudtitlarna uppföras förslagsanslag
dels till tryckningskostnader, dels ock till öfriga expenser, äfvensom
bland driftkostnader för statens domäner inberäknas ett belopp af 20,000
kronor för bestridande af domänstyrelsens expenser.

Stockholm den 4 november 1911.

PER SÖDERMARK.

BILAGA.

Expenserna år 1910 för nedan -

	Lokal- hyra	Inköp af papper	Inköp af böcker	Inbind-ning af	Tryckning af
	böcker ochhand- lingar	blanketter m. m.	annat
Andra hufvudtiteln. Justitiedepartementet .................................			479		800		1,200		4,000		11,000
Justitiekanslersämbetet .............................	3,500	—	113	09	145	—	125	55	44	—	_	_
Nedre justitierevisionen.............................	12,500	—	1,713	30	1,652	28	2,125	10	1,148	23	—	_
Svea hofrätt .................. ......	—	_	2,544	40	1,271		2,620	25	1,383	35	_	_
Göta hofrätt ................................	—	_	804	45	ce Öl t"	89	1,108	60	387	25	139	_
; Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.........	—	—	1,216	45	974	55	897	30	380	20	_	_
Krigshofrätten .........................	—	—	63	SO	123	95	76	50	29	50	—	—
Summa	16,000	—	6,934	49	5,690	17	8,153	30	7,372	53	11,139	—-
Fjärde hufvudtiteln.
Landtförsvarsdepartementets kansliexpedition.	—	—	1,598	38	285	50	800	—	4,133	49	—	—
» kommandoexpedition	—	—	1,480	61	446	51	230	50	1,256	35	—	—
Summa	—	—	3,078	99	732	01	1,030	50	5,389	84	—	—
Femte hufvudtiteln.
Sjöförsvarsdepartementets kansliexpedition ...	—	—	484	34	179	1 0	339	25	—	—	3,290	88
„ kommandoexpedition	—	—	rH ep Öl	75	20	55	216	—	798	70	344	55
Marinförvaltningen ..............................	—	—	1,466	63	1,731	78	3,768	37	4,385	28	—	—
Flottans station i Stockholm ...................	—	—	14,229	79	1,701	79	2,560	45	9,237	86	—	—
» „ » Karlskrona .....................	—	—	9,132	71	1,094	28	10,265	90	5,158	15	—	—
Summa	—		25,545	22	4,727	50	17,149	97	19,579	99	3,635	48
Sjätte hufvudtiteln.
Civildepartementet .......................	—	—	1,840	—	649	82	1,951	95	1,634	46	10,222	27
Medicinalstyrelsen ..............	—	—	1,642	32	1,221	30	2,000	_	3,000	_	8,859	38
Öfverståthållareämbetet........................	—	—	786	50	422	_	797	50	1,851	45	_	_
Kung]. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms lön			1,488	47	94	30	1,598	17	5,113	78	7,900	85
, Uppsala „	—	-	2,154	11	164	55	1,011	05	865	32	2,000	_
, Södermanlands ,	—	—	1,301	10	51	85	488	25	2,023	50	2,742	82

nämnda verk och inrättningar.

Upp- värmning	Lys- hållning	Renhållning och städning	Telefon och telegram	Möbler och inventarier	Ren- skrifniDg	Diverse	Summa
637				995				158	75			4,622	41	23,892	16
622	50	21	40	360	85	54	40	499	70	—	—	215	69	5,702	18
1,500	—	1,122	54	2,098	95	71	20	1,493	26	2,649	48	1,356	66	29,431	—
2,622	95	210	OS	1,390	40	117	SO	2,457	95	—	—	2,343	46	16,961	64
1,570	75	193	77	410	24	234	82	437	6 7	—	—	1,851	88	7,861	82
1,108	05	125	60	565	—	60	80	698	60	—	—	584	29	6,610	84
521	—	24	—	401	—	154	35	15	95	—	—	204	60	1,614	6 5
8,582	25	1,697	39	6,221	44	693	37	5,761	88	2,649	48	11,178	99	92,074	29
871	10	400		924	45	597	95	1,088	88	—	—	256	33	10,956	08
668	50	376	10	744	07	453	—	697	55	1,166	85	178	95	7,698	99
1,539	60	776	10	1,668	52	1,050	95	1,786	43	1,166	85	435	28	18,655	07
j 538	75	571	57	755	40	239	85	108	65	_	—	449	40	6,957	19
538	75	—	—	513	S)	298	66	515	35	96	46	837	84	4,412	42
2,399	50	2,940	69	3,258	75	3,911	87	6,898	66	—	-	2,991	25	33,752	78
33,012	87	21,926	32	28,887	17	925	50	1,841	os	134	70	13,094	15	127,551	63
29,198	24	23,535	—	14,944	92	295	91	2,626	15	70		28,996	43	125,317	69
65,688	11	49,073	58	48,360	05	5,671	79	11,989	84	301	16	46,369	07	297,991	71
1,407	25	961	74	1,896	90	1,946	93	3,455	15	_	—	6,581	93	32,548	40
1,677	3 2	700	—	1,428	15	1,863	99	211	40	—	—	2,800	35	25,404	21
1,469	40	244	50	1,184	05	495	24	5,602	72	6,155	32	7,588	22	26,596	90
892	38	475	68	844	70	1,173	03	559	50	3,926	03	3,251	03	27,317	92
1,109	35	408	30	533	10	1,540	27	526	60	2,650	25	1,551	—	14,513	90
1,360	—	290	75	480	—	1,197	96	—	-	1,244	15	1,550	15	12,730	52

		Lokal- hyra	Inköp af papper	Inköp åt böcker	Inbind-ning åt böcker och band. lingar	Trycki blanketter in. m.	ring åt annat
Kungl. Maj:ts befallningshafvande				1
i Östergötlands	län	—	—	922	80	110	85	616	65	4,260	25	5,175	50
„ Jönköpings	V	—	—	1,844	12	201	10	675	08	1,741	25	5.751	39
„ Kronobergs	»	—	—	1,000	_	150	—	600	—	500	—	5,000	_
„ Kalmar	V	—	—	2,515	25	81	55	854	75	3,608	27	6,202	61
„ Gottlands	V	—	—	331	98	98	06	331	52	672	40	7,116	75
, Blekinge	»	—	—	992	—	113	75	461	87	1,169	50	2,854	10
„ Kristianstads	V	—	—	—	—	no	81	1,230	55	1,048	16	9,714	98
v Malmöhus	V	—	—	2,115	55	94	15	3,225	60	5,557	73	3,442	35
Hallands	»	—	—	443	31	in	46	889	25	2,086	85	3,341	89
„ Göteborgs och Bohus „	—	—	2,658	—	100	—	1,664	75	1,500	—	6,762	27
„ Alfsborgs	»	—	—	900	—	100	—	1,500	—	2,000	—	7,000	—
„ Skaraborgs		—	—	1,549	82	23	60	860	82	2,793	50	3,949	41
„ Värmlands	»	—	—	966	89	114	85	2,264	05	3,655	55	8,273	63
„ Örebro		—		108	20	98	95	1,396	30	2,801	53	3,337	83
„ Västmanlands		—	—	259	—	104	85	652	90	3,313	63	1,519	22
, Kopparbergs	n	—	—	1,460	2 8	99	70	951	50	2,545	32	6,804	02
„ Gäfleborgs	„	—	—	192	68	100	—	1,829	03	3,043	40	7,882	97
,, Västernorrlands		—	—	1,737	89	67	45	978	94	4,766	56	4,233	27
„ Jämtlands	»	—	—	539	78	28	45	733	85	2,408	15	3,071	52
„ Västerbottens	V	—	—-	1,183	72	195	05	707	85	1,504	27	2,469	6 5
„ Norrbottens	»	-	-	1,049	30	179	70	627	70	1,705	45	6,368	11
Summa för länsstyrelserna	—	—	27,714	20	2,595	03	26,150l43	60,684	3 7	122,915	14
Summa för sjätte hufvudtiteln	—	—	31,983	02	4,888	1 5	30,899	88	67,170	28	141,996	79
Sjunde hufvudtiteln.
Finansdepartementet .....................		—	—	1,137	06	854	83	1,643	30	2,000		12,029	17
Kammarkollegium ........................		—	—	1,169	61	187	_	1,659	85	528	75
Statskontoret.................................		—	—	3,548	95	292	05	2,223	51	5,741	77	_
Kommerskollegium ........................		15,625	—	1,339	15	948	83	3,906	50	9,494	64	63,757	57
Kammarrätten ....................		—	—	666	40	254	94	620	37	657	25	_
Statistiska Centralbyrån..................		—	—	156	_	51	80	247	30	572	75
Öfverintendentsämbetet .................		—	-	190	95	484	31	615	86	403	77	_	_
	Summa	15,625\|	—	00 Ic 0 GO	12	3,073	76	10,916 69	19,398] 93)	75,786]	74

Upp- värmning	! Lys- hållning i	Renhållning och städning	Telefon och telegram	! Möbler och inventarier	Ren- skrifning	Diverse	Summa
590	45	332	05	664		2,076	97			2,288	41	3,538	98	20,576	91
787	25	229	95	599	50	2,060	25	—	—	4,669	20	2,252	25	20,811	34
400	—	300	—	400	—	1,500	—	—	—	1,300	—	—	—	11,093	23
846	05	600	45	534	93	2,517	38	112	23	2,612	20	586	13	21,071	80
845	25	205	—	483	12	487	18	—	—	715	70	495	80	11,782	71
1,042	14	441	22	524	82	1,020	14	101	70	1,802	15	1,575	54	12,098	93
624	—	750	64	420	—	1,600	69		—	769	—	1,255	98	17,524	81
485	50	1,159	48	511	17	3,864	62	85	33	1,480	20	4,106	16	26,127	84
1,439	70	880	38	722	09	1,303	7 3	27	50	1,700	45	2,548	54	15,495	15
946	90	530	35	699	10	2,658	83	—	—	3,292	-	6,028	—	26,840	20
1,200	—	400	_	650	—	2,200	—	20	—	1,500	—	3,945	26	21,415	26
1,050	—	240	89	450	—	1,976	06	407	75	1,403	16	5,583	04	20,288	05
868	13	393	78	987	50	1,683	09	460	—	1,703	95	23	—	21,394	42
857	41	463	40	857	45	1,216	05	—	—	2,000	80	2,157	94	15,295	86
1,100	87	226	39	783	—	1,147	02	—	—	1,138	67	1,965	23	12,210	78
1,471	25	392	44	956	65	2,504	31	119	75	5,679	19	494	02	23,478	43
931	25	287	42	1,303	—	1,342	94	125	—	2,902	75	3,383	75	23,324	19
2,873	70	410	36	1,741	83	2,848	3 5	480	—	4,799	06	3,905	78	28,843	19
1,441	75	562	77	407	36	2,281	63	—	—	2,155	56	2,389	59	16,020	41
633	09	267	75	591	20	3,475	15	532	45	3,914	99	187	72	15,662	89
1,025	08	629	79	311	90	4,233	85	415	—	3,303	61	800	76	20,650	25
24,821	50	10,879	24	16,456	42	47,909	49	3,972	81	58,951	48	53,518	88	456,568	99
29,375	47	12,785	48	20,965	52	52,215	6 5	13,242	08	65,106	80	70,489	38	541,118	50
710	60	345	38	676	35	558	SO	275		_	_	1,002	82	21,233	31
2,192	65	206	45	1,434	23	971	40	1,077	60	-	—	921	75	10,349	29
2,237	90	1,155	82	1,283	—	1,031	20	10,620	57	—	-	3,675	87	31,810	64
2,501	—	1,172	21	4,717	75	1,978	75	4,630	70	—	—	5,929	75	116,001	85
2,431	50	311	75	1,667	07	185	57	1,667	07	—	-	24	44	8,486	36
876	50	209	20	1,163	75	130	90	82	35	—	—	2,511	51	6,002	06
349	75	156	30	693	75	326	28	251	99	—	—	1,928	95	5,401	91
11,299	90	3,557	11	11,635	90	5,182	90	18,605	28	—	—	15,995	09	199,285	43

							Inbind-	Tryckning af	''
	Loka!		Inköp af	Inköp af
	hyra		papper	böcker	och hand-	blanketter
							lingar	m. m.			j
Åttonde hufvudtiteln.
Ecklesiastikdepartementet...........................	_	—	1,349	50	305	45	695	75	1,722	45	6,794	28
Riksarkivet ............................................	—	—	148	85	.-	—	4,893	84	5	50	_	_
Biblioteket...............................................	—	—	1,132	01		—	—	—	672	—	5,249	75
Summa	—	—	2,630	36	305	45	5,589	59	2,399	95	12,044	03
Nionde hufvudtiteln.
Jordbruksdepartementet..............................	—	—	1,477	60	51	40	1,105	01	3,761	15	6,800	01
Domänstyrelsen	2,600		1,586	80	654	20	1,766	50	245	10	2,533	50
Landtmäteristyrelsen ................................	2,400		1,495	66	407	90	2,093	75	2,887	85	1,196	—
Summa	5,200	—	4,560	06	1,113	50	4,965	26	6,804	10	10,529	51
Svensk författningssamling ........................	—	—	—	—	_	—	—	—	—	_	81,711	04
Vissa direkt från Statskontoret utbetalade be-
loPP......................................................	5,000	—	—	—	—	—	—	-	—	—	31,227	93
Summa för år 1910	41,825	—	82,940	26	23,020	54	78,705	19	128,115	62	368,070	47

, Upp-värmning	Lys- hållning	Renhållning och städning	Telefon och telegram	Möbler och inventarier	Ren- skrifning	Diverse	Summa
1,751	16	546		2,092	08	784	30	211	15			3,258	39	19,510	51
3,324	99	760	19	1,194	63	•	—	1,408	94	—	—	1,497	43	13,234	37
2,499	91	2,757	41	1,912	28	34	70	2,593	19	-r-	—	1,158	75	18,010	—
7,576	06	4,063	60	5,198	99	819		4,213	28	—	—	5,914	57	50,754	88
989		355	40	942	50	911	59	940	09	_	_	396	73	17,730	48
586	—	339	20	1,266	10	1,364	—	682	70	501	50	3,577	53	17,903	13
1,965	—	488	94	1,485	90	1,590	95	4,000	95	82	80	1,610	48	21,706	18
3,540	—	1,183	54	3,694	50	3,866	54	5,623	74	584	30	5,584	74	57,339	79
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	81,711	04
7,325														46,032	93
134,926	89	73,136	80	97,744	92	69,500	20	61,222	53	69,808	59	155,947	12	1,384,963	63