CHEFENS FÖR ELOTTANS STAB (Statens offentliga utredningar 1901:1)

CHEFENS FÖR ELOTTANS STAB

UTLÅTANDE

I FRÅGA OM UTSTRÄCKNING AF BEVÄRINGENS
ÖFNINGSTID UNDER FREDSTID

AFGIFVET DEN 31 OKTOBER 1900.

STOCKHOLM

nUNQt,. BOKTRYCKERI ET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

1900

INNEHÅLL.

I. Organisationen af flottans personal.

1. Flottans krigsberedskap.................. 1

2. Ett års öfningstid för beväringen medgifver ingen minskning

i flottans stam...................... 2

3. ökning af skeppsgossekåren.............. 4

4. Mindre jämkningar i stammens organisation ........ 5

5. Flottans behof af beväring ............. 6

6. Inskränkning i antalet å sjömanshus inskrifna, som årligen

inskrifves i flottans beväring......... (j

7. Inskrifning af å sjömanshus ej inskrifna värnpliktige till sjötjänst
vid flottan y

8. Inskrifning af beväringsmän till stationstjänst vid flottan . 10

9. Områden, från hvilka uttagning till flottan bör äga rum . . 11

10. Beväringsbehofvet år 1912 ................. 12

II. Plan för ordnandet af personalens utbildning och öfningar.

11. Nödvändigheten af att öfningstiden för flottans beväring ut sträckes.

.................... 12

12. Fördelningen af beväringens öfningstid.......... 14

13. Plan för personalens utbildning och öfningar . ....... 15

14. Åtgärder för öfningsplanens genomförande ......... 18

15. Kasernutrymme.......... 18

III. Kostnadsberäkningar.

16. Beräkningar öfver öfningskostnaderna 19

17. Beräkningar öfver kostnaderna för beväringens vapenöfningår

m. m.............:............. 20

18. Beräkningar öfver hela kostnaden för flottans personal ... 21

IV. Ändringar i värnpliktslagen.

19. Förut berörda ändringar i värnpliktslagen......... 22

20. Skärpt kontroll öfver å sjömanshus inskrifna värnpliktige . 23

21. Särskilda sjörullföringsområden.............. 23

22. öfriga ändringar i värnpliktslagen............ 24

Förslag till värnpliktslag........ 33

Bilagor.

Bil. A. Sammandrag öfver fördelningen vid mobilisering af flottans stam- och
f. d. stamanstälda personal.

Sammandrag af beväringsbefälhafvarnas uppgifter rörande under åren
1896—1899 vid flottan vapenöfvade å''sjömanshus inskrifna beväringsmäns
sjötid vid inträdet i värnpliktsåldern.

Beräkning öfver det antal å sjömanshus inskrifna värnpliktige, som årligen
skulle dels inskrifvas i flottan dels komma att undergå vapenöfning,
under förutsättning att alla å sjömanshus inskrifna maskinister
och eldare samt af öfriga å sjömanshus inskrifna de, som 12 månader
eller därutöfver varit inmönstrade till sjöfart, tilldelas flottan.

Bil. D. Uppgift å antalet beväringsmän som från år 1902 beräknas årligen böra
uttagas till flottan.

Bil. E. Sammandrag af från befälhafvarne för vid kusten belägna kompaniområden
infordrade uppgifter rörande antalet maskinister, eldare, sjömän
och fiskare, som under åren 1890—94 inskrifvits i härens beväring.

Bil. F. Afskrift af från stationsbefälhafvarne infordrade yttranden i hvad mån
klimatiska och öfriga förhållanden vid stationerna medgifva att under
den kallare årstiden hafva personal förlagd ombord å fartygen.

Bil. G. Tabell angifvande fördelningen af beväringens öfningstid.

Bil. H. Allmän plan för såväl stammens som beväringens vid flottan öfningar
dels sedan beväringens öfningstid blifvit utsträckt till ett år dels under
hvart och ett af 1.—9. öfvergångsåren.

Bil. I. 1, 2, 3, å, 5 och 6. Beräkning öfver behof och tillgång af personal fot,
flottans öfningar.

Bil. J. Beräkning öfver den sjötid, som med tillämpning af den i Bil. H. föreslagna
öfningsplanen skulle tillkomma stampersonalen inom olika tjänstegrader
och afdelningar.

Bil. K. 1, 2, 3, å och 5. Beräkning öfver öfningskostnadernas vid flottan fördelning
mellan flottans öfningsanslag och anslaget till sjöbeväringens
vapenöfningar.

Bil. B.

Bil. C.

Bil. L. Beräkningar öfver kostnaderna för sjöbeväringens vapenöfning m. m.

Bil. M. Beräkning öfver kostnaderna för inskrifning och redovisning af flottans
å sjömanshus inskrifna värnpliktige.

Bil. N. Sammandrag af beräkningarna öfver kostnaderna för den flottans personal
af stam, reserv och beväring, hvilken ej tillhör lasta minförsvaret
eller Carlskrona Artillerikår.

Bil. O. Förslag till rikets indelning i sjörullföringsområden.

Till

Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. sjöförsvarsdepartementet.

Genom ämbetsskrifvelse den 6 sistlidne juli har herr statsrådet anmodat
mig att låta inom staben utarbeta och till Kongl. sjöförsvarsdepartementet
inkomma med

dels förslag till de organisatoriska förändringar, hvilka, under förutsättning
att öfningstiden för beväringen utsträckes, blifva erforderliga
med afseende: å den del af flottans såväl stam som beväring, hvilken ej
tillhör fasta minförsvaret eller Carlskrona artillerikår;

dels plan för ordnandet af nu nämnd personals utbildning och öfning;
dels ock beräkningar öfver kostnaderna för den förändrade organisationen,
ej mindre sedan utsträckningen af öfningstiden blifvit fullständigt
genomförd, än äfven för hvarje år under öfvergångstiden;
och skulle därvid iakttagas:

att åt hela den krigstjänstdugliga årsklassen af värnpliktige gifves
en öfningstid af 365 dagar, dock att värnpliktig, som vid öfningstidens
slut är kommenderad till sjötjänst, skall emot den särskilda ersättning,
hvarom nedan sägs, tjänstgöra ombord, till dess fartyget efter återkomsten
till station blifvit afmönstradt;

att i flottans beväring skola inskrifvas dels alla å sjömanshus inskrifne
maskinister och eldare samt af öfriga å sjömanshus inskrift^ värnpliktige
de, som minst 12 månader varit inmönstrade till sjöfart, dels,
till erforderligt antal, öfrige värnpliktige, hvilka anses vara för flottan
behöflige;

att de a sjömanshus inskrift^ värnpliktige skola fullgöra vapenöfningen
i en följd; ‘

att för öfriga till flottan uttagrie värnpliktige öfningstiden fördelas
uti en första öfning under 8 till 9 månader och en repetitionsöfning under
4 till 3 månader, dock att de, som äro uttagne till tjänstgöring i

F i

land å flottans stationer och varf, må efter Konungens bepröfvande fullgöra
sin vapenöfning i en följd;

att under öfningstiden dagaflöningen utgår för hvarje beväringsman
ined 10 öre; dock att för värnpliktig, soni till följd af kommendering till
sjötjänst kvarhålles utöfver den i allmänhet bestämda öfningstiden, dagaflöningen
under den Överskjutande tiden utgår med ett belopp, som
motsvarar den månadshyra, hvilken efter gängse pris tillkommit den värnpliktige,
därest han tjänstgjort å handelsfartyg; samt

att för de beväringsmän, som under en period af 6 år efter organisationens
antagande inskrifvas, öfningstiden begränsas till 197 dagar.

Därjämte anmodades jag att efter samråd med chefen för generalstaben
afgifva förslag till erforderliga förändringar i värnpliktslagen;
därvid ej mindre borde iakttagas hvad ofvan är sagdt, i hvad det berör
nämnda lag, än äfven tagas under öfvervägande, huruvida icke

dels hvarje sjömanshus för sig bör bilda ett särskildt rullföringsområde
med sjömanshusombudsmannen som befälhafvare och sjömanshusen
sammanföras gruppvis under en sjöofficer som områdesbefälhafvare i ungefärlig
öfverensstämmelse med hvad i Norge är fallet;

dels bestämmelserna i § 43 inom. 2 af nämnda lag rörande utrikes
sjöresa såsom laga förfall böra väsentligen skärpas;

dels å sjömanshus inskrifna beväringsmän böra åläggas skyldighet
att såväl, då de ej äro mönstrade å fartyg, uppgifva sin adress till&det
sjömanshus de tillhöra som ock undergå mönstring vid sjömanshuset hvarje
år, då de ej varit å fartyg inmönstrade;

dels landstormen, för att vid befaradt krigsutbrott kunna användas
till lokalt kustförsvar, bör kunna uppkallas till hemortens försvar redan
vid mobilisering;

dels i lagen bör under särskilda föreskrifter intagas en bestämmelse
därom att lots- och fyrinrättningarnas personal, med undantag af vaktare
vid smärre ledfyrar, skall i fråga om bestämmelserna i lagen likställas
med stamanställda vid flottan med skyldighet, att då rikets försvar sådant
kräfVer, i den ordning Konungen bestämmer, tjänstgöra såsom icke stridande
vid'' flottan samt under fredstid undergå därför erforderlig utbildning; dels

ock tilläfventyrs andra nu ej ifrågasatta ändringar i lagen kunna
anses nödiga eller önskvärda.

Sedan chefen för flottans stab till chefen för Kongl. sjöförsvarsdepaitementet
anmält, att arbetet med nämnda utlåtande så fortskridit
att detsamma vore till sitt hufvudsakliga innehåll affattadt, men ej slutligen
redigeradt, förordnades genom Kongl. brefvet den 12 september 1900:

III

att konteramiralen m. in. herr Oscar Carl August prins Bernadotte,
grefve af Wisborg, stationsbefftlhafvaren vid flottans station i Stockholm,
konteramiralen m. in. F. W. Lennman, chefen för Kongl. marinförvaltningen,
kommendören in. in. A. A. L. Palander och amiralitetsrådet in. in.
J. E. Dahlin skulle sammanträda i Stockholm för att, innan förutnämnda
utlåtande aflämnades, granska och med chefen för flottans stab öfverlägga

om detsamma; : ‘ ‘ ''

ätt ofvannämnda personer skulle för granskning af och öfverläggning
om ett från chefen för generalstaben och chefen för flottans stab infordradt
förslag till ny värnpliktslag sammanträda med de af Kongl. Maj:t den 8
samma månad utsedda personer, hvilka erhållit uppdrag att granska och
med chefen för generalstaben öfverlägga om förslag till ny härordning;

att i granskningen af och öfverläggningen om förslaget till ny värnpliktslag
skulle, så vidt detsamma berörde sjömanshusen och å sjömanshus
inskrifne värnpliktige, deltaga jemväl kommerserådet in. in. friherre H.
Rehbinder;

att vid utförandet af nu ifrågavarande arbete skulle biträda kaptenen
vid Kongl. flottan in. in. S. J. T. C. Ankarcrona och kamreraren i marinförvaltningen
in. in. E. J. F. Wollgast; samt

att, i händelse vid slutet af berörda öfverläggningar skiljaktiga
meningar i ett eller annat afseende yppades, dylik skiljaktig mening skulle,
skriftligen affattad, jämte det utlåtande eller förslag skiljaktigheten afsåge,
till vederbörande departement ingifvas.

Efter det ofvannämnda granskningsarbete den 1 dennes tagit sin
början, erhöll chefen för flottans stab genom embetsskrifvelse från chefen
för Kongl. sjöförsvarsdepartementet den 13 oktober 1900, med afseende
på utförandet af den granskning dels af ofvan nämnda utlåtande i anledning
af ifrågasatt utsträckning af beväringens öfningstid, dels ock åt
sjöfästningsartillerikommittéens förslag, som anbefallts genom nådiga brefven
flen 12 och 28 sistlidne september, meddelande att under utarbetande åt
det förslag till ny härordning, hvilket blifvit trän chefen för generalstaben
infordradt, fråga blifvit väckt om ändringar i personalens vid arméen
aflöningsförhållanden. Med anledning häraf har under granskningen åt
det af chefen för flottans stab framlagda förslaget utarbetats särskilda
kostnadsberäkningar med förändrade aflöningsförmåner jämväl för flottans
personal, hvilka kostnadsberäkningar af kommitterade i särskild skrifvelse
donna dag öfverlämnas till chefen för Kongl. sjöförsvarsdepartementet.

Sedan granskningen af sä vid det inom flottans staf) utarbetade utlåtandet
som af det från chefen för generalstaben och chefen för flottans
stab infordrade förslaget till ny värnpliktslag nu blifvit afslutad, utan att

.därvid någon skiljaktig mening yppats, får chefen för flottans stab härmed
vördsamt afgifva bifogade, i följande afdelningar uppdelade utredning och
förslag nämligen:

I. Organisationen af flottans personal;

II. Plan för ordnandet af personalens utbildning och öfningar;

III. Kostnadsberäkningar; samt

IV. Förslag till värnpliktslag; hvarvid under I. II. och III. icke
beröres den flottans personal, hvilken tillhör fasta minförsvaret eller Carlskrona
artillerikår.

Stockholm den 31 oktober 1900.

F. Hj. KLINTBERG.

Sten Ankar er ona.

I. Organisationen af flottans personal.

1. Innan frågan om hvilka organisatoriska förändringar af flottans Flottans
personal, som föranledas af den ifrågasatta utsträckningen af öfningstiden kngJ^ed''
för beväringen under fredstid till ett år, tages under ompröfning, torde
något närmare böra redogöras för nu gällande organisation af personalen
vid flottan och de fordringar, som flottans personalorganisation måste uppfylla,
för att flottan skall kunna motsvara de kraf, hvilka i ofredens dagar
ställas på densamma.

Enligt flottans nuvarande organisation, kunna vid flottans mobilisering
genom i tjänstgöring varande stampersonal fyllas endast de viktigare
befäls-, underbefäls- och förhandsposterna ombord å flottans fartyg, under
det att flottans öfriga personalbehof måste fyllas genom vid mobilisering
inkallad personal af reserven samt f. d. stamanställda och öfriga beväringsmän,
hvilka sistnämnda under fredstid erhålla endast 90 dagars militär
utbildning.

Denna personalorganisation medgifver icke, att under tiden mellan
beväringens årliga vapenöfningar hålla någon del af flottans stridskrafter
rustad med den personal ombord, som vid mobilisering skall utgöra
dess besättning, hvadan flottans mobilisering i väsentlig mån blifver
beroende på eu hastig inställelse af det erforderliga antalet beväringsmän.

Härtill kommer, att en sjöstyrkas stridsvärde är beroende, icke blott på
att materielen hålles i krigsdugligt skick, utan äfven, och icke minst, på
att hvarje man af besättningen är fullt hemmastadd i sina särskilda åligganden.

Enligt hvad erfarenheten utvisar, hafva under det gångna århundradet
krigsoperationerna såsom regel börjat, innan formlig krigsförklaring blifvit
utfärdad, och som flertalet utländska mariner året om hålla större eller
mindre sjöstyrkor rustade och klara att i händelse af politiska förvecklingar
omedelbart kunna användas till krigiska operationer mot fientlig kust,
måste jämväl vår flotta, om den skall fylla sitt ändamål, hallas beredd att

f l

vitan föregående längre mobiliseringstid kunna användas till skydd mot
sådana fientligar anfall. Åt denna anledning måste flottan under hela året
hålla åtminstone en del af sina stridskrafter rustade, och sådana åtgärder
i öfrigt vara träffade, att hela flottans fullständiga mobilisering kan försiggå
inom väsentligt kortare tid, än som erfordras för arméens mobilisering,
men härför fordras att flottans personalorganisation ändras därhän, afl
så stor personalstyrka ständigt finnes i tjänstgöring, att en del af flottans
stridskrafter städse kan hållas bemannad, och att den personal, som för
verkställande af flottans fullständiga mobilisering behöfver inkallas i tjänstgöring,
säkert och hastigt blifver å flottans stationer tillgänglig.

En aj de viktigaste åtgärderna för åstadkommande af en hastig mobilisering
ap flottan blir därför att utsträcka: öfningstiden för de värnpliktige
under fredstid så, att beväring finnes i tjänstgöring under hela året.

EU års öf- 2. Genom skrifvelse till chefen för Ivongl. sjöförsvarsdepartementet

“bevaringen ^:0 *|9 ^en november 1899, afgaf chefen för flottans stab utredning
medgifyer och förslag rörande den ökning af i senast fastställda organisationsplaner
^ning^T uPPf&gen stampersonal, som må befinnas nödig, för att vid mobilisering
flottans stam. behof vet af sådan personal skall kunna fyllas.

Enligt denna utredning erfordrades för den vid 1902 års ingång färdigställda
materielen en underofficerskår af 400 underofficerare och en sjömanskår
af 3,100 man, hvilka kårer under 10-års-perioden 1902—1911 för
tillkommande ny materiel beräknades böra ökas med 100 underofficerare
och 555 man, hvarjämte skeppgossekåren föreslogs böra ökas till sådan
styrka, att 200 skeppsgossar årligen kunde karlskrifvas, hvilket skulle
fordra en skeppsgossekår af omkring 650 skeppsgossar.

Sedan detta förslag afgifvits, tillsatte Kongl. Maj:t en kommitté med
uppdrag att verkställa utredning rörande ny organisation af kustartilleriet
och fasta minförsvaret jämte sammanhang härmed ägande frågor, under
förutsättning bland annat, att fasta minförsvaret skulle öfverflyttas till
kustartilleriet.

Den af chefen för flottans stab afgifna utredningen lades till grund
för den af Kong]. Maj:t i nadiga propositionen till 1900 års riksdag gjorda
framställning rörande ökning af flottans personal, hvarvid dock, med hänsyn
till de förändringar i personalbehofvet, som den ifrågasatta omorganisationen
af kustartilleriet och fasta minförsvaret skulle medföra, den vid 1902 års
ingång erforderliga styrkan af underofficers-, sjömans- och skeppsgossekårerna
beräknades till 390 underofficerare, 3,000 man och 400 skeppsgossar
samt ökningen under 10-års-perioden 1902—1911 till 69 underofficerare,
219 man och 100 skeppsgossar.

Att en utsträckning af beväringens öfningstid under fredstid till ett
är icke medgifver någon minskning i det beräknade behofvet af officerare
vid flottan, torde icke behöfva särskildt'' motiveras. För att utreda huruvida
och i hvad mån ifrågavarande utsträckning af beväringens öfningstid
kan medgifva en minskning i det i nådiga propositionen till 1900 års
riksdag såsom behöfligt vid ingången af 1902 upptagna antalet underofficerare
och manskap af stammen, har jag denna dag uti särskild skrifvelse
till herr statsrådet afgifvit detaljerade beräkningar, angifvande fördelningen
vid mobilisering, särskildt af den tillgång stam- och särskildt
af den tillgång f. d. stamanställd personal, som flottans underofficers- och
sjömanskårer med eu styrka af respektive 390 underofficerare och 3,000
man efter organisationens fullständiga genomförande beräknas komma att
lämna, och bifogas härjämte såsom Bil. A, ett sammandrag af sagda beräkningar,
tillika upptagande det mobiliseringsbehof, som beräknas böra
fyllas genom öfriga beväringsmän vid ingången, dels af år 1902 och dels
af år 1912.

Då, såsom i ofvan åberopade nådiga proposition sid. 5 och 25 finnes
anfördt, den erforderliga ökningen af flottans stampersonal beräknats under
förutsättning, att personal af reserven och beväringen, äfvensom stampersonal
af lägre grad än besättningslistorna upptaga, afsåges att fylla så stor
del af behofvet, som kunde ske utan att materielens stridsvärde nedsattes,
har ock ofvannämnda utredning otvetydigt gifvit vid handen, att en utströ
ehuru/ af beväringens öfningstid under fredstid till ett är icke medgifver
någon minskning i den i nådiga propositionen till 1900 års riksdag
såsom behöflig vid ingången af år 1902 upptagna stam per sonal en. För att
någon del af ofvannämnda stampersonal skall kunna ersättas med beväring
fordras, att öfningstiden för åtminstone ett visst antal af flottans beväringsmän
utsträckes så, att samma utbildning kan bibringas dessa, som
enligt nu gällande organisation gifves det vid sjömanskåren genom kontrakt
för en tjänstetid af 2 År 8 månader antagna manskapet. Därest dessa
beväringsmän uttoges bland å sjömanshus inskrifna värnpliktige, hvilka
redan vid sitt inträde i tjänstgöring genom föregående anställning i handelssjöfart
hunnit förvärfva en del af den utbildning, som nu bibringas det
genom kontrakt antagna manskapet i rekrytkurs, torde erforderlig militär
utbildning kunna bibringas dessa beväringsmän under en tjänstgöringstid
af blott tvä år. Som grund för uttagning till två-årig utbildning vid flottan
af det antal värnpliktige, hvilket icke kunde fyllas på frivillighetens väg,
torde då kunna läggas den tid, som de värnpliktige vid inskrifningen varit
inmönstrade till sjöfart; sålunda skulle af dem, som hafva minst 12 månaders
sjöfart, till sådan utbildning kunna uttagas de, som hafva minsta sjöfartstiden.

En utsträckning ;if öfningstiden under fredstid till 2 år skulle vålla
långt mindre olägenhet för ofvannämnda å sjömanshus inskrifna. värnpliktige
än för landets öfriga värnpliktige, enär dessa förstnämnda under
sin utbildningstid vid flottan inhämta färdigheter, af hvilka de kunna
draga fördel vid utöfvandet af sitt borgerliga yrke, och den minskning
i deras arbetsförtjänst, som denna utsträckning af vapenöfningstiden
skulle medföra, kunde motvägas genom att under andra året gifva dem
högre aflöning än öfriga värnpliktige, samt att hänsyn till fullgjord två
års vapenöfning vid flottan tages vid bestämmande af sjöfolkets pensionering.

Vid bedömande af denna fråga torde jämväl böra tagas i betraktande,
att utrikes sjöresa för å sjömanshus inskrifna jämlikt värnpliktslagen
är laga förfall för inställelse till tjänstgöring under krigstid, hvadan
värnplikten i verkligheten di''abbar de sjöfarande väsentligt lindrigare än
rikets öfriga befolkning.

Som emellertid frågan om en sådan utsträckning af beväringens
öfningstid under fredstid för närvarande icke föreligger, beröras i det
följande endast de åtgärder, som böra vidtagas i sammanhang med en
utsträckning af öfningstiden för flottans beväringsmän till ett år.

Huruvida med en utsträckning af beväringens öfningstid under fredstid
till ett år någon nedsättning i den ökning af stampersonalen, som i
ofvannämnda nådiga proposition angifves såsom erforderlig efter ingången
af år 1902, framdeles låter sig verkställas, kan bedömas, först sedan erfarenhet
vunnits, i hvad mån sjömanskåren kan blifva rekryterad bland
beväringsmän, som under vapenöfningen såsom värnpliktige erhållit fullständig
rekrytutbildning.

Ökning af 3. Under den nu verkställda utredningen har ytterligare framträdt

SlCePkåreTe'' önskvärdheten af, att sjömanskårens rekrytering i vidsträcktare mån, än nu
är fallet, måtte ske genom karlskrifna skeppsgossar, och får chefen för
flottans stab, i anslutning till hvad i punkt 16 förut åberopade skrifvelsen
n:r 99 den 14 november 1899 finnes anfördt, vördsamt hemställa, att åtgärder
måtte vidtagas för uppbringande af skeppsgossekårens styrka till minst
600 skeppsgossar.

Då emellertid utrymmet i skeppsgossekasernen i Carlskrona — enligt
hvad stationsbefälhafvarcn i Carlskrona, då frågan om fastställande af skeppsgossekårens
styrka till i stat nu bestämdt antal var under utredning, anfört
— icke medgifver, att bekvämligen dit förlägga mer än det nu bestämda
antalet af 320 skeppsgossar, får chefen för flottans stab vördsamt föreslå,
att det Överskjutande antalet skeppsgossar, i den mån kåren ökas, för -

lägges till Stockholms station, hvarigenom följande mera afsevärda fördelar
skulle vinnas:

att rekryteringen af skeppsgossekåren skulle underlättas genom att
institutionen blefve inom vidare kretsar af landet mera känd;

att ett större antal af manskapet vid Stockholms station torde komma
att kvarstanna i tjänst efter den första obligatoriska tjänstetidens utgång,
i det erfarenheten utvisat, att så väl manskapet som underbefälet i allmänhet
hellre kvarstå i tjänst vid den station, där de erhållit sin uppfostran
som skeppsgossar;

att öfvervakandet af ordning och disciplin blefve lättare, än om så
stort antal som 5- å 600 pojkar förlädes inom ett och samma etablissement.

Hvad behofvet af eu ökning af lärarekrafterna beträffar, torde detta
blifva i det närmaste lika, antingen kåren vid ökningen fördelas på en
eller båda stationerna.

Då, såsom ofvan nämnts, utrymmet i skeppsgossekasernen i Carlskrona
icke medgifver att dit förlägga något väsentligt ökadt antal skeppsgossar,
är det af vikt, att skeppsgossekårens fördelning på båda stationerna
tager sin början från och med det år, då staten för skeppsgossekåren ökas,
och på det att denna fråga icke måtte undanskjutas i afvaktan på, att frågan
om förflyttning af flottans nuvarande etablissement i Stockholm erhåller
sin lösning, får chefen för flottans stab vördsamt hemställa, att, för
den händelse den här föreslagna ökningen af skeppsgossekåren kommer
till stånd, lämpligt logementsfartyg måtte inredas för att tills vidare användas
till inkasernering af den del af skeppsgossekåren, som här ofvan
föreslagits, förläggas till Stockholms station.

4. Om sålunda en utsträckning af beväringens öfningstid under Mindre
fredstid till ett år icke medgifver någon minskning af flottans stampersonal,
föranleder den å andra sidan icke heller någon förändrad organisaorganisation
af densamma. Dock torde, därest beväringens utbildning twn"

kommer att ordnas i öfverensstämmelse med den plan, som i det följande
föreslås, sådan jämkning böra göras i föreskrifterna rörande tiden för det
genom kontrakt anställda manskapets inställelse till tjänstgöring, att densamma
sammanfaller med beväringens inryckning. För närvarande är
nämligen, i öfverensstämmelse med de af Kongl. Maj:t i nådiga propositionen
till 1898 års riksdag framlagda och af riksdagen godkända grunder
för ändrad organisation af flottans sjömanskår, genom Kongl. kungörelsen den
8 juni 1900 föreskrifvet, att tjänstetiden för det genom kontrakt anställda
manskapet skall räknas från den efter antagningen näst infallande 1 februari,
från hvilken dag den antagne jämväl är skyldig att inträda i tjänstgöring,

dock att den, som så önskar, i män af befintlig vakans må inträda tidigare,
under det att flottans beväring, enligt hvad i det följande föreslås, från och
med 8. öfvergångsåret. skulle inrycka till tjänstgöring den 14 januari.

Därjämte torde böra utfärdas föreskrifter, hvilka bestämma i hvad mån
beväringsmän, som efter undergången vapenöfning anställas vid flottans stam,
må såsom tjänstetid vid flottan tillgodoräkna sig den tid, de såsom värnpliktige
tjänstgjort vid flottan, äfvensom rörande den tidpunkt på året, då
deras inträde i tjänstgöring skall ske, samt den tid, för hvilken de må
anställas.

Då emellertid de mindre jämkningar, som kunna erfordras i de af
riksdagen år 1898 godkända grunderna för sjömanskårens organisation, icke
äro af sådan genomgripande art, att de i detalj synas böra underställas
riksdagens pröfning och icke heller medföra ökade kostnader, får chefen
för flottans stab vördsamt hemställa att samtidigt med afgifvande af förslag
till utsträckning af beväringens öfningstid under fredstid mätte äskas
Riksdagens medgifvande till, att sådana mindre jämkningar i de af Riksdagen
år 1898 godkända grunder för ändrad organisation af flottans sjömanskår
vidtagas, som i sammanhang med genomförandet af utsträckningen
af beväringens öfningstid må finnas påkallade, och som utan ökade
kostnader kunna genomföras.

Flottans be -

hof af beväring.

5. Enligt flottans nuvarande organisation erfordras för flottans mobilisering
beväringsmän, utbildade för tjänstgöring — förutom vid Carlskrona
artillerikår och fasta minförsvaret — dels såsom besättning å flottans
fartyg, dels i särskilda befattningar företrädesvis i land å flottans stationer.

Inskränk- 6. För att under nuvarande korta öfningstid af 90 dagar kunna nöj utbilda

de för tjänstgöring såsom besättning ä flottans fartyg af sedda
inskrifna, beväring smännen, hafva dessa hufvudsakligen uttagits bland å sjömanshus
Yns/tw/ra? biskrifna värnpliktige, hvilka genom sin i handelssjöfart förvärfvade insikt
i flottans i sjömansyrket hafva lättare att tillgodogöra sig den sjömilitära utbildbevanng.
njngen. Dessutom uttages till tjänstgöring ombord ett mindre antal å sjömanshus
ej inskrifna eldare, äfvensom vapensmeder och timmermän.

Detta sätt att fylla bemanningsbehofvet medför emellertid vid mobilisering
betydande olägenheter, i det att flertalet å sjömanshus inskrifna
värnpliktige äro använda i utrikes sjöfart och sålunda under större delen
af året i händelse af mobilisering icke kunna inställa sig å flottans stationer
i så god tid, att de kunna påräknas för mobiliseringsbehofvets fyllande.
Antalet å sjömanshus inskråfna beväringsmän, som vid mobilisering kommer

att inställa sig, är jämväl beroende på, vid hvilken tid på året mobiliseringen
sker, äfvensom på rådande sjöfartskonjunkturer och en del andra
förhållanden, hvilka svårligen låta sig på förhand bestämmas eller beräknas.
Till förekommande af att flottans mobilisering varder fördröjd genom
att för fartygens bemannande erforderligt antal beväringsmän icke finnes
att tillgå, bör en del af detta behof fyllas genom att till sjötjänst vid
flottan, inom lämpligt belägna kustområden, uttaga visst antal å sjömanshus
ej inskrifna värnpliktige, hvilka kunna påräknas vid mobilisering inställa
sig hastigare och säkrare än de å sjömanshus inskrifna beväringsmännen,
men det stora antal å sjömanshus inskrifna, som enligt nu gällande
värnpliktslag årligen tilldelas flottan, medgifver icke att samtidigt
med dessa till sjötjänst utbilda behöfligt antal å sjömanshus ej inskrifna
beväringsmän.

Af bifogade sammandrag af de statistiska uppgifter öfver vid flottan
vapenöfvade beväringsmäns sjötid vid inträdet i värnpliktsåldern, som sedan
år 1896 af beväringsbefälhafvarne afgifvits (Bil. B), framgår emellertid, att
en väsentlig del af de å sjömanshus inskrifna värnpliktige, som tilldelas
flottan i allmän tjänst, antingen alls icke eller blott en kortare tid varit
inmönstrade till sjöfart, och anledningen härtill torde vara, att en del personer,
som icke ägna sig åt sjömansyrket, inskrifva sig å sjömanshus endast
i afsikt att såsom värnpliktige blifva tilldelade flottan och få fullgöra sin
vapenöfning i en följd under första året. Äfven om detta missbruk till
större delen skulle kunna förekommas genom att i sjömanshusreglementet
skärpa villkoren för att blifva å sjömanshus inskrifven, torde det dock på
grund af det ofvan anförda, särskildt i händelse af en utsträckning af vapenöfningstiden
under fredstid, vara nödvändigt, att genom bestämmelser i
värnpliktslagen söka förekomma, att andra än de, som verkligen ägna
sig åt sjöyrket, blifva på grund af inskrifning å sjömanshus tilldelade
flottans beväring; och gjord utredning gifver vid handen, att förutom
maskinister och eldare — af hvilka alla å sjömanshus inskrifna, oberoende
af sjötid, böra inskrifvas i flottans beväring — böra af ä sjömanshus inskrifna
värnpliktige blott de, som minst 12 månader varit inmönstrade till
sjöfart, uttagas till flottans beväring.

På grund af föreskriften i § 27 mom. 2 i nu gällande värnpliktslag
hafva vissa värnpliktige, som hafva längre tids sjöfart, medgifvits befrielse
från vapenöfning under fredstid, mot skyldighet att under hela sin värnpliktstid
tillhöra flottans reserv, men då dessa värnpliktige framför Ofri ga
lämpa sig för att utbildas för örlogsman sten, torde denna bestämmelse
böra bortfalla, och alla värnpliktige, som tilldelas flottan, åläggas lika lång
tids vapenöfning under fredstid.

I närlagda Bil. C lämnas en beräkning öfver det antal å sjömanshus
inskrifva värnpliktige, som med tillämpning af ofvan föreslagna förändrade
bestämmelser antages årligen komma att inskrifvas i flottan. Enär det
vid utredningen af denna fråga visat sig, att jämväl en jämkning i de å
sjömanshus inskrifna värnpliktiges fördelning mellan flottans stationer bör
företagas, och att af denna anledning Uddevalla och Marstrands sjömanshus
böra öfverflyttas från Carlskrona till Stockholms station, är i sagda bilaga
beväringmännens fördelning på stationer angifven under förutsättning, att
nämnda sjömanshus öfverflyttats till Stockholms station. Af bilagan framgår,
att under sådant förhållande kan antagas, att af sjömanshusskrifna värnpliktige
skulle årligen omkring 584 matroser och 166 eldare tilldelas Carlskrona
station och respektive 330 och 100 Stockholms station, och att omkring
60 % af nämnda antal torde kunna beräknas årligen komma att
inställa sig till vapenöfning.

Att ytterligare inskränka antalet å sjömanshus inskrifna värnpliktige,
som årligen inskrifves i flottan, torde ej vara tillrådligt. Flottans beväring
har nämligen till ändamål, icke blott att fylla mobiliseringsbehofvet, utan
äfven att, sedan första inkallelsen vid mobilisering blifvit gjord, dels
ersätta den afgång, som under loppet af ett krig uppstår, dels tillgodose
de nya försvarsbehof, som efter ett krigsutbrott med nödvändighet måste
uppstå, och särskilt för sistnämnda behofs fyllande utgör flottans å sjömanshus
inskrifna värnpliktige, äfven om en stor del af dem först småningom
kan inställa sig, en synnerligen värdefull tillgång, som under
krigets lopp med större fördel kan tillgodogöras för att stärka försvaret
af våra kuster än vid någon annan gren af försvaret. Fn genomförd tilllämpning
af den allmänna värnpliktens grundprincip, att för landets försvar
tillgodogöra nationens hela kraft, fordrar därför, att hufvudstyrkan
af de sjöfarande värnpliktige fortfarande inskrifves i flottan.

Skulle emellertid antalet å sjömanshus inskrifna, som årligen inskrifves
och inställer sig till vapenöfning vid flottan, väsentligen understiga det här
beräknade antalet, torde, om så anses nödigt, antalet å sjömanshus inskrifna,
som tilldelas flottan, kunna ökas genom föreskrifter i inskrifningsförordningen
och i kommandoväg, att visst antal af sådana å sjömanshus inskrifna,
som hafva mindre än 12 månaders sjötid, med tillämpning af
bestämmelsen i § 25 mom. 1 b) i härvid fogade förslag till värnpliktslag,
skall tilldelas flottans beväring.

7. Genom ofvan angifna förändringar i värnpliktslagen skulle ett
manshus ej mindre antal å sjömanshus inskrifna, än hittills varit fallet, årligen komma
inskrifna ,pi inskrifvas till allmän tjänst i flottan, och för att motväga den som

till sjötjänst
vid flottan.

följd häraf minskade tillgången vid mobilisering, måste årligen ett antal
a sjömanshus ej inskrifva värnpliktige utbildas för tjänstgöring ombord å
flottans fartyg.

För utredning af antalet å sjömanshus ej inskrifna värnpliktige, som
årligen bör uttagas till sjötjänst vid flottan, 1 Ruin as till att börja med i
förutnämnda Bil. A en beräkning öfver antalet beväringsmän, som erfordras
för flottans mobilisering, vid ingången dels af år 1902, dels af år 1912,
under förutsättning, att den ökning af stampersonalen, som i nådiga propositionen
till 1900 års riksdag angifvits såsom erforderlig, blifver genomförd.

Enligt flottans nu gällande mobiliseringstabeller beräknas omkring
42 % af 2.—8. klasserna af till allmän tjänst vid flottan inskrifna beväringsmän
och 15% af beväringsmän, som på grund af § 27 inom. 2 värnpliktslagen
tillhöra flottans reserv, vid mobilisering komma att inställa
sig, men om, såsom ofvan ifrågasatts, sådan ändring i värnpliktslagen
vidtages, att endast de, som verkligen ägna sig åt sjöfart, komma att inskrifvas
i allmän tjänst vid flottan, torde icke mera än högst 30 % af
sådana i ofvannämnda klasser rullförda beväringsmän, som icke äro i tjänstgöring,
kunna påräknas disponibla vid mobilisering. Om öfningstiden utsträckes
till ett år, skulle under sådant förhållande, utom den i tjänstgöring
varande klassen (enligt hvad, som i det följande föreslås, i allmänhet
2. klassen), som regel såsom tillgång vid mobilisering kunna påräknas
30 % af 3.—8. klasserna. För att erhålla antalet beväringsmän inom dessa
klasser, måste dock iakttagas, att den ursprungligen vapenöfvade styrkan
genom naturlig afgång årligen minskas. Denna afgång beräknas i allmänhet
utgöra i 1. klassen 7%, inom hvardera af 2.—7. klasserna 3%, och
inom 8.—10. klasserna 5% samt inom 11. och 12. klasserna 10%, men
har inom flottans till allmän tjänst inskrifna beväringsmän visat sig något
större. Om emellertid blott ofvannämnda afgångsprocent beräknas, skulle
antalet inom 3.—8. klasserna rullförda utgöra 5 gånger den ursprungligen
vapenöfvade årskontingenten, och då 30 % af det inom dessa klasser rullförda
antalet icke motsvarar mer än 1.5 gånger årskontingenten, skulle
antalet, som vid mobilisering vore att tillgå, inberäknadt den i tjänstgöring
varande klassen, komma att uppgå till sammanlagdt omkring 2.5 gånger
det årligen vapenöfvade antalet.

Det behof, som å sjömanshus ej inskrifna beväringsmän vid mobilisering
böra fylla, erhålles sålunda genom att minska det i Bil. A angifna
behofvet med 2.5 gånger det antal å sjömanshus inskrifna beväringsmän,
som beräknas årligen inställa sig till vapenöfning.

Då emellertid, såsom förut nämnts, det antal å sjömanshus inskrifna
beväringsmän, som vid mobilisering blifver att tillgå, beror på ett stort

F 2

antal faktorer, livilka svårligen på förhand låta sig bestämmas, kunna beräkningarna,
till dess erfarenhet härutinnan genom verkställda försöksinkallelser
blifvit vunnen, blifva blott approximativa.

Då härtill kommer, att flottans materiel ännu icke uppnått den
styrka, att dess bemanningsbehof är konstant, och att flottans under ökning
varande stampersonal först efter loppet af flera år kan lämna den tillgång
stam- och f. d. stamanställda, som beräknas efter ökningens genomförande
blifva vid mobilisering disponibel, bör antalet å sjömanshus ej inskrifna,
som årligen skall inskrifvas till flottan, bestämmas så, att 1. uppbådets
vapenöfvade klasser icke blott motsvara den del af mobiliseringsbehofvet,
som på grund af förutnämnda approximativa beräkningar icke anses kunna
fyllas genom å sjömanshus inskrifna, utan äfven lämna tillfälle att, därest
mindre antal å sjömanshus inskrifna beväringsmän, än som ofvan beräknats,
genom de förändrade bestämmelserna kommer att blifva vid mobilisering
disponibelt, kunna fylla det bristande antalet genom inkallande af flera
klasser å sjömanshus ej inskrifna beväringsmän.

Med hänsyn härtill har i bilagda uppgift, Bil. D, antalet å sjömanshus
ej inskrifna, som bör inskrifvas till sjötjänst i flottan, beräknats så,
att det mobiliseringsbehof, som dessa afsetts skola fylla, kan erhållas af
2.—6. klassernas beväringsmän, under förutsättning af att 85 % af dessa
äro att tillgå vid mobilisering. Med iakttagande af behörig afgångsprocent
skulle då antalet inom 2.—6. klasserna, som vid mobilisering kunde påräknas
inställa sig, utgöra 3.7 gånger det årligen inskrifna antalet.

Inskrifning 8. De beväringsmän, som utbildas för särskilda befattningar, och

s^solu förut nämnts, hufvudsakligen afses att vid mobilisering förtionstjänst.
stärka arbetspersonalen å flottans stationer och varf, torde böra inskrifvas
till stationstjänst vid flottan.

Då det emellertid är af vikt, att denna förstärkning är tillgänglig
genast vid mobiliseringens början, och då en del af densamma icke längre
erfordras, sedan mobiliseringen är verkställd, har vid inom flottans stab
verkställd utredning rörande åtgärder för nedbringande af antalet beväringsmän,
som årligen vapenöfvas vid flottan, fråga blifvit väckt att åtminstone
delvis fylla behofvet af förstärkning af varfvens arbetspersonal
genom att under fredstid träffa öfverenskommelse med lämpliga mekaniska
verkstäder — i första hand de, hvarest nybyggnader för flottans räkning
vanligen förekomma — att vid mobilisering, på telegrafisk rekvisition från
vederbörande myndighet vid flottans station, sända på förhand öfverenskommet
antal arbetare af de yrken, som erfordras för materielens klargöring.

Af infordrade uppgifter öfver antalet arbetare inom olika yrken vid
de förnämsta mekaniska, verkstäderna inom landet framgår, att tillgången
af arbetare utan svårighet medgifver ifrågavarande behofs fyllande på nu
nämndt sätt, och samtliga verkstäder, till hvilka förfrågan blifvit ställd,
hafva förklarat sig villiga, att på sätt ofvan sägs vid mobilisering lämna
arbetspersonal till flottans varf.

Uti infordradt yttrande har stationsbefälhafvaren i Stockholm ansett,
att behofvet af förstärkning i arbetspersonal vid Stockholms stations varf,
i hvars omedelbara närhet finnas större mekaniska verkstäder, där fartygsbyggnad
bedrifves, kan fyllas utan att värnpliktige därtill inskrifvas, under
det stationsbefälhafvaren i Carlskrona ansett, att denna förstärkning vid
Carlskrona stations varf, där behofvet af förstärkning på grund af ortens
afskilda läge gör sig mera gällande, delvis borde fyllas genom inskrifning
i flottans beväring af värnpliktige yrkesmän.

Med anledning häraf har i Bil. D antalet, som bör inskrifvas till
stationstjänst, upptagits under förutsättning, att icke några värnpliktige
afses att förstärka arbetspersonalen vid Stockholms stations varf.

Af till stationstjänst inskrifna beväringsmän beräknas 90 % vid mobilisering
inställa sig.

9. För att tillgodose flottans behof af å sjömanshus ej inskrifna
värnpliktige synas tvenne olika sätt kunna ifrågasättas, nämligen:

a) att, för erhållande af för ändamålet lämpligaste värnpliktige, fördela
uttagningen på ett stort antal områden; eller

b) att, för ernående af eu hastig inställelse vid mobilisering, begränsa
uttagningen till stationerna närmast belägna områden.

Enligt f. n. gällande bestämmelser uttages årligen till flottan inom
längs kusten belägna kompaniområden ett antal af 54 å sjömanshus ej inskrifna
eldare. För att utreda i hvad mån flottans behof af värnpliktige
för sjötjänst skulle kunna fyllas genom å sjömanshus ej inskrifna, på sätt
under a) ofvan nämnes uttagna beväringsmän, infordrades redan år 1895
från befälhafvarne för vid kusten belägna kompaniområden, såsom Bil. E
bär bifogade uppgifter rörande antalet värnpliktige maskinister, eldare,
sjömän och fiskare, som under femårsperioden 1890-—94 inskrefvos i
härens beväring. Af dessa uppgifter framgår emellertid, att det till
sjötjänst vid flottan erforderliga antalet å sjömanshus ej inskrifna värnpliktige
icke kan uttagas uteslutande bland dem, som vid inskrifriingsförrättningarna
uppgifva sig tillhöra sjömansyrket närstående yrken.
På denna grund har vid utarbetandet af Bil. D uttagning af eldare till
ett antal af 100 förutsatts skola fördelas mellan samtliga längs kusten be -

Områden,
från hvilka
uttagning
till flottan
bör äga rum.

lägna områden, under det uttagningen af öfriga till sjötjänst afsedda beväringsmän
förutsatts skola begränsas till dels stationerna närmast belägna
områden, från hvilka inställelsen vid mobilisering hastigast kan ske, dels
Bohus- och norra Hallandskusten, bland hvars befolkning till sjötjänst
lämpliga beväringsmän bäst torde kunna erhållas. Med undantag af förutnämnda
antal eldare, torde de till sjötjänst uttagna böra fördelas å respektive
matros-, ekonomi-, eldare- och rainörafdelningarna först efter inträdet
i tjänstgöring, hvarigenom bland annat den fördelen skulle vinnas,
att det antal, som, utöfver de 100 vid inskrifningsförrättning till eldare
uttagna, bör fördelas till eldareafdelningen, kunde ökas eller minskas,
allt efter som det antal å sjömanshus inskrifna eldare, som inställer sig
till vapenöfning, under- eller öfverstiger det beräknade.

Uttagningen af värnpliktige till stationstjänst förutsattes skola äga
rum inom de områden, där tillgång å lämpliga beväringsmän tinnes, och,
så långt sig göra låter, i stationerna kringliggande områden. Behofvet af
dylika beväringsmän kan delvis fyllas genom jämlikt § 7 värnpliktslagen
till särskild befattning inskrifna, icke vapenföra värnpliktige.

Arskontingenten af beväring till kustartilleriet är införd i Bil. 1)
enligt uppgifter, meddelade af den för utredning af vissa frågor rörande
kustartilleriets organisation tillsatta kommittéen.

Bevaring»- 10- Såsom af Bil. A framgår, skulle — under förutsättning att

M {912 år kustartilleriets och fasta minförsvarets omorganisation och den för tiden
1902—1911 såsom erforderlig beräknade ökningen af flottans stampersonal
och utrangeringen af äldre materiel genomföres, i enlighet med hvad i
1900 års nådiga proposition till riksdagen finnes anfördt — den i Bil. D
föreslagna årskontingenten beväring till flottan vara tillräcklig jämväl för
den nya materiel, som enligt sagda nådiga proposition antages tillkomma
under åren 1902—1911.

II. Plan för ordnandet af personalens utbildning

och öfningar.

Nödvändig- 11. Jämsides med den utveckling, som flottan under de senare

ö/nfng%den!iven erhållit, dels genom anskaffande af tidsenlig materiel, dels genom
för flottans ökning af personalen, har äfven framträdt behofvet af en sådan utsträcksträcLsUt”‘ting
a* flottans öfningar, att personalen inom alla grader kan blifva fullt
förtrogen med den materiel, som densamma skall bemanna. Genom skol -

kurser, anordnade såväl vintertiden i land å flottans stationer sota under
förra delen af sommaren ombord å skolfartyg, meddelas hvarje enskild
man af stammen den för tjänsten ombord grundläggande utbildningen,
men denna utbildning är dock icke tillfyllest, ty först genom längre tids
oafbruten tjänstgöring ombord å stridsfartygen kunna fullt stridsdugliga
besättningar erhållas.

För att åter beväringen under nu varande korta öfningstid af 90
dagar skall kunna bibringas nödtorftig sjömilitär utbildning, hafva densammas
förberedande öfningar under omkring 40 dagar ägt rum å stridsoch
logementsfartyg, förlagda i närheten af de vid stationerna befintliga
skjutbanorna, hvarefter det antal beväringsmän, för hvilket utrymme å
stridsfartygen kunnat beredas, under senare hälften åt vapenöfningstiden
tillsammans med stammen deltagit i eskaderöfningar.

För att under den korta tid af högst 50 dagar — som dels öfningsanslagets
knapphet, dels beväringens korta öfningstid medgifvit att anslå
till de för bibehållande och utveckling af flottans tjänstbarhet så viktiga
eskaderöfningarna — medhinna att verkställa icke blott den mångfald olika
öfningar utan äfven de rön i afseende på materielen och densammas användning
för krigets ändamål, hvilka endast under samfälda öfningar med
flere fartyg kunna utföras, har det blifvit nödvändigt, att så forcera öfningarna,
att personalen förvisso icke kunnat så tillgodogöra sig den
vunna erfarenheten, som fallet skulle varit, om tillräcklig tid kunnat anslås
till eskaderöfningarna.

Genom ökadt öfningsanslag skulle eu del af de brister, som vidlåda
den under senare åren följda planen för flottans öfningar, kunna afhjälpas,
men det är först genom eu utsträckning af öfningstiden för beväringen
under fredstid, som utbildningen af flottans personal kan ordnas på ett.
fullt tillfredsställande sätt.

I samma mån som en större del af flottans beväringsbehof afses att
fyllas genom å sjömanshus ej inskrifna värnpliktige, kommer äfven krafvet
på eu utsträckning af beväringens öfningstid, samt behofvet af att under
hela vapenöfningstiden förlägga beväringens öfningar ombord å flottans
fartyg att starkare framträda. Härigenom skulle jämväl det ofvan framhållna
önskemålet, att hafva en del fartyg rustade året om, kunna förverkligas,
och dessutom den fördelen vinnas, att behofvet af ökadt kasernutrymme
inskränktes i samma män som personal ständigt förlädes ombord
å fartyg. Det är sålunda synnerligen vägande skäl, som tala Jäv en
utsträckning af öfningstiden för flottans beväring under fredstid.

För att utreda i hvad mån klimatiska och öfriga förhållanden vid
stationerna medgifva, att under den kallare årstiden hafva personal förlagd

ombord å fartygen, hafva från stationsbefälhafvarne yttranden infordrats,
hvilka härjämte i afskrift bifogas (Bil. F). Af dessa yttranden framgår,
att därest några mindre ändringar verkställas å fartygen, skulle personal
året om kunna förläggas ombord å vid Carlskrona station liggande
fartyg.

Att de klimatiska förhållandena i våra farvatten icke lägga hinder i
vägen för personalens förläggning ombord å fartyg vintertiden, bekräftas
äfven däraf, att tyska flottan tillhörande fartyg under senare åren sä sent
som i december månad besökt svenska och norska hamnar och därefter
under återstående delen af vintern uppehållit sig i tyska kusten angränsande
farvatten.

fn af^bevä Enligt de herr statsrådet meddelade grunder för denna utred 1ringens

%f- ,lings verkställande skall öfningstiden för hela den krigstjänstdugliga årsningstid.
klassen af värnpliktige vara 365 dagar, dock så ätt öfningstiden för de
beväringsmän, som inskrifvas under en period af 6 år efter organisationens
antagande, begränsas till 197 dagar.

På grund af nu gällande värnpliktslag hafva vid flottan inskrifna
beväringsmän fullgjort dem under fredstid åliggande 90 dagars vapenöfning
i eu följd under första året, under det att vapenöfningen för flertalet af
härens beväringsmän varit fördelad uti en första tjänstgöring under första
året och en öfning under andra året.

För flottans å sjömanshus inskrifna beväringsmän torde vapenöfningen
under fredstid med hänsyn till de afsevärda olägenheter, som inställelsen
till repetitionsöfningar, på grund af sjöyrkets natur, skulle vålla dessa
värnpliktige, fortfarande böra fullgöras i en följd; men då repetitionsöfningar
obestridligt medföra den fördelen, att under första tjänstgöringen
förvärfvad tjenstbarhet hos beväringsmännen bättre underhålles,
och att erfarenhet kan vinnas beträffande de äldre klassernas användbarhet,
torde utbildningen för flottans å sjömanshus ej inskrifna beväringsmän,
i sammanhang med öfningstidens utsträckning, böra fördelas på en
första öfning och en repetitionsöfning; och genom att anordna denna repetitionsöfning
under den tid på året, då tillämpningsöfningar utföras med
den årsklass, som erhåller sin första utbildning, erhålles den personaltillgång,
som erfordras för att på ett tillfredsställande sätt ordna de för personalens
utbildning så viktiga eskaderöfningarna.

Till stationstjänst vid flottan inskrifna beväringsmän torde dock,
utan att detta ur utbildningssynpunkt medför någon olägenhet, kunna med,
gifvas att fullgöra dem åliggande tjänstgöring under fredstid i en följd.

I bifogade Bil. G läranas en med tillämpning af ofvan anförda synpunkter
uppgjord tabell, angifvande, fördelningen af beväringens öfningstid,
dels sedan densamma blifvit utsträckt till ett år, dels under hvarje år af
öfver gång stiden.

Anledningen till att den till allmän tjänst och till sjötjänst inskrifna
beväringens inryckning till tjänstgöring i denna tabell föreslagits skola äga
rum först året efter det, då inskrifning i beväringen skett, är, att inskrifningsförrättningarna
ej kunna beräknas vara afslutade förr än i början af
maj månad, under det att beväringens utbildning för att kunna följdriktigt
ordnas bör börja med förberedande öfningar redan i januari månad
och, slutande med eskaderöfningar, fortgå till början af oktober månad.

13. Bil. H innehåller en allmän plan för ordnande af såväl stam- Plan för
mens som beväringens öfningar, samt Bil. I. 1, 2, 3, 4 och 5 bero k- utbildning
ning ar öfver behof och tillgång af personal för flottans öfningar, angifvande och öfningar.
förhållandena, dels sedan beväringens öfningstid blifvit utsträckt till ett år,
dels under hvarje år af öfvergångstiden. Bil. I. 6 innehåller detalj beräkningar
öfver behofvet af personal för flottans öfningar.

Ofvannämnda plan för öfningarnas ordnande utgör en utveckling af
den för flottans öfningar under senare åren följda planen. Sedan utsträckningen
af beväringens öfningstid till ett år blifvit fullständigt genomförd,
skulle enligt densamma i midten af januari af under föregående vår inskrifna
beväringsmän inrycka, dels de å sjömanshus inskrifna för fullgörande
i eu följd af hela den dem åliggande tjänstgöringen af 365 dagar,
dels till sjötjänst inskrifna, som ej tillhöra sjömanshus, för fullgörande af
första tjänstgöringen af 265 dagar, hvarvid samtliga dessa beväringsmän
skulle förläggas å vid Carlskrona station liggande 1. klass pansarbåtar.
Dessa beväringsmäns förberedande öfningar skulle därefter fortgå
till midten af april, då en del beväringsmän skulle afgå till skjutoch
torpedskolorna, äfvensom eu del å sjömanshus inskrifna beväringsmän
användas till tjänstgöring i land å flottans stationer och varf samt å fartyg
i beredskap. Såsom ersättning för dessa beväringsmäti skulle å 1.
klass pansarbåtarna embarkera, dels de stammatroser, som genomgå rekrytkurs,
dels de, som skola genomgå signalskolan, hvarefter pansarbåtarna,
åtföljda af ett handminefartyg, skulle utgå på omkring 2 månaders expedition.

Då 4. klassen af till sjötjänst inskrifna beväringsmän, som ej tillhöra
sjömanshus, i slutet af juni månad, efter det skjutskolan afslutats, inrycka
till 100 dagars repetitionsöfning, skulle förutnämnda pansarbåtar ingå i
kustflottan, som skulle utgöras af 8 1. klass pansarbåtar, 3 torpedkryssare,

1 handminefartyg, 12 1. klass torpedbåtar och 1 torpedverkstadsfartyg, och

samtidigt härmed skulle Stockholinseskadern, bestående af 1 2. klass pansarbåt,
4 3. klass pansarbåtar, 2 1. klass kanonbåtar, 1 handminefartyg, 1
1. klass och 3 2. klass torpedbåtar sammandragas *), hvarefter eskaderöfningar
med dessa båda, styrkor skulle utföras under omkring 3 månader,
till dess de å sjömanshus ej inskrifna beväringsmärmen i början af oktober
efter afslutad tjänstgöring utrycka, samt tjänstetiden för det stammanskap,
som under året uttjänt sin anställningstid, utgår. Vid samma tid
embarkera de å sjömanshus inskrifna beväringsmän, som under sommaren
tjänstgjort i land, hvarefter behöflig! antal 1. klass pansarbåtar utgå på 6
veckors å 2 månaders expedition och därefter förläggas vid Darlskrona
station med beväringsmän nen ombord, tills dessa i inbiten af januari utrycka
efter fullgjord ett års tjänstgöring.

Under den öfvergång stift., under hvilken beväringens öfning stid skulle
utgiim 197 dagar, skulle enligt planen de ä sjömanshus inskrifna bevftringsmännen
inrycka i senare delen af november månad under inskrifningsåret
för fullgörande i en följd af dem åliggande 197 dagars tjänstgöring.
För verkställande af förberedande öfningar skulle dessa beväringsmän
under de första fyra månaderna vara förlagda å vid Oarlskrona station
liggande 1. klass pansarbåtar, hvilka därefter, tillika med ett handminefartyg,
i början af april, sedan en del beväringsmän afpolleterats till
stationen och ersatts med stammatroser, som skola genomgå signalskola,
skulle utgå på omkring 2 månaders expedition, till dess de å sjömanshus inskrifna
beväringsmännen i början af juni, efter afslutad tjänstgöring, utrycka.

Sedan de under våren till sjötjänst inskrifna beväringsmän, som ej
äro inskrifva å sjömanshus, omedelbart därefter inryckt för fullgörande af
törsta tjänstgöringen af 113 dagar, skulle samma pansarbåtar under omkring
en månad användas för dessa beväringsmäns förberedande öfningar.
Då 2. klassen af till sjötjänst inskrifna beväringsmän, som ej tillhöra sjömanshus,
i början af juli, sedan skjutskolan afslutats, inrycka till 84 dagars
repetitionsöfningi skulle förutnämnda* pansarbåtar ingå i kustflottan,
som skulle utgöras af tf 1 i. klass pansarbåtar, 3 torpedkryssare, 8 1. klass
torpedbåtar t>ch 1 torpedverkstadsfartyg, och samtidigt skulle eu på samma
sätt som ofvan sägs sammansatt Stockholmseskader sammandragas, hvarefter
eskaderöfningar med dessa båda styrkor skulle utföras under omkring
27a månader, till dess beväringsmännen i slutet af september, efter
afslutad tjänstgöring, utrycka. För de beväringsmän, som ej rymmas å i

*) Enär torpedskolan, med hänsyn till att väderleken tidigt på våren mindre väl
lämpar sig för torpedöfningar, föreslås börja något senare än skjutskolan, beräknas torpedbåtarna
komma att deltaga i eskaderöfningarna först från förra hälften af juli manad.

eskaderöfningarna deltagande fartyg, föreslås anordnandet af en gemensam
skjut- och eldareskola vid Carlskrona station.

Under 1. samt 7.—9. öfvergångsåren skulle öfningarna anordnas så,
att de, på sätt af Bil. G och H närmare framgår, utgjorde en öfvergång
från respektive 90 till 197 och från 197 till 365 dagars utbildningstid
för beväringen.

Vid planens utarbetande har äfven blifvit ifrågasatt, att såväl de å
sjömanshus inskrifna som till sjötjänst inskrifna beväringsmän, hvilka ej
tillhöra sjömanshus, skulle inrycka till tjänstgöring i midten af aprilmånad
året efter det, då de blifvit inskrifna, och utan repetitionsöfningar
i en följd fullgöra dem åliggande 197 dagars tjänstgöring.

Därvid visade det sig dock, att tillgången af stampersonal, innan underofficers-
och sjömanskårerna uppbringats till 390 underofficerare och
3,000 man, icke medgifver, att, under den tid skjutskolan pågår, öfva hela
det antal beväringsmän, som årligen borde utbildas till sjötjänst; och då
därjämte en sådan vapenöfningstid, som sammanfölle med seglationstiden,
skulle vara synnerligen oläglig för de å sjömanshus inskrifna värnpliktige,
af hvilka en stor del under vintern sakna anställning och då för sitt uppehälle
äro beroende af under seglationstiden gjorda besparingar, har öfningsplanen
för öfvergångstiden omarbetats på sätt ofvan framgår, helst därigenom
äfven vinnes den ur krigsberedskapssynpunkt beaktansvärda fördelen,
att äfven under öfvergångstiden till allmän tjänst eller sjötjänst inskrifna
beväringsmän skulle finnas i tjänstgöring under hela året, med undantag
af oktober och förra delen af november månad.

Bland öfningar för stammen hafva jämväl upptagits strategiska befälsöfningar,
afsedda för såväl äldre officerare som officerare genomgående sjökrigshögskolan.
Ordnandet såväl af den högsta militära ledningen af flottans
operationer under krigstid som äfven af befälsförhållandena mellan arméens
och flottans olika befälhafvare, har rönt vissa svårigheter, hvilket förnämligast
torde berott på, att öfningar, motsvarande fältöfningar för officerare
vid arméen, hittills icke varit vid flottan anordnade. Då det är af synnerlig
vikt för flottans kraftiga uppträdande under krigstid, att ofvarmämnda
frågor redan under fredstid äro fullt klargjorda, och detta mål bäst torde
uppnås genom att årligen anordna öfningar, under hvilka det högre befälet,
under de olika förutsättningar, som kunna tänkas förekomma i krig,
blifver i tillfälle att lämna direktiv för opererande sjöstyrkor och förmedelst
kustsignalväsendet upprätthålla förbindelsen med desamma, hafva strategiska
befälsöfningar i planen för öfningarna föreslagits skola anordnas å
lämplig tid under sommarens förra del, då dels de pansarbåtar, som användas
för beväringsöfningar och signalskolan, dels för ändamålet utrustade

F 3

torpedbåtar och för beredskap å flottans stationer afsedda kanonbåtar i
förening med vissa delar af kustsignalväsendet härtill torde kunna disponeras.
För att öfningarna skola fullt motsvara det med dem afsedda ändamålet,
böra dylika öfningar jämväl utföras i förening med fältöfningar för
officerare vid arméen.

I planen hafva jämväl upptagits öfningar för den personal, som är afsedd
att vid mobilisering bemanna kustsignalväsendet.

Bil. J innehåller beräkning öfver den sjötid, som med tillämpning af
•den i Bil. H föreslagna öfningsplanen skulle tillkomma stampersonalen inom
olika tjänstegrader och afdelningar, dels sedan beväringens öfningstid blifvit
utsträckt till ett är, dels under öfvergång stiden, dä beväringens öfningstid
skulle utgöra 197 dagar.

Enligt denna beräkning skulle, sedan beväringens öfningstid blifvit
utsträckt till ett år, sjötiden i medeltal blifva för hvarje officer 148 dagar,
för hvarje underofficer eller underofficerskorpral 176 dagar och för hvarje
man af gemenskapen 167 dagar.

^öfninqsla ■ personal enligt den i Bil. H föreslagna planen för öf nens

genom- ningarnas anordnande vintertiden skall kunna förläggas ombord å 1. klass
förande, pansarbåtar, är det, enligt hvad stationsmyndigheterna i Carlskrona anfört,
nödvändigt, att vissa mindre ändringar å dessa fartyg vidtagas, och på
det att, innan större styrkor förläggas å dessa fartyg, praktisk erfarenhet
rörande de förändringar, som måste vidtagas, måtte erhållas, får chefen för
flottans stab vördsamt hemställa, att personal instundande vinter måtte
förläggas ombord å en vid Carlskrona station i beredskap förlagd 1. klass
pansarbåt och att dessförinnan de förändringar å densamma, som för detta
ändamål anses erforderliga, måtte vidtagas.

För att de ombord å 1. klass pansarbåtar förlagda beväringsmännens
utbildning vintertid skall kunna på lämpligaste sätt bedrifvas, torde jämväl,
såsom stationsmyndigheterna i Carlskrona framhållit, å varfvet därstädes
böra anordnas för pansarbåtarnas förtöjning lämpliga kajer, hvarförutom
ett exercishus, afsedt för samtidig öfning af omkring 500 beväringsmän,
bör uppföras i närheten af samma kajer.

1rumme* • Enligt deri föreslagna öfningsplanen skulle flertalet af de i

r me'' tjänstgöring varande beväringsmännen vara förlagdt ombord å fartyg, och
endast de. till stationstjänst inskrifna, till ett antal af 125 vid Carlskrona
station och 30 vid Stockholms station, erhålla sin utbildning företrädesvis
i land. Dessutom skulle en del beväringsmän sommartiden i
stället för stammanskap tjänstgöra i land.

Af från station sbefälhafvarne infordrade uppgifter framgår, att i sjömanskårens
kaserner finnes f. n. vid Carlskrona station utrymme för 713
man och vid Stockholms station för 721 man, men att, genom att förlägga
manskap jämväl i läsrum och korridorer samt delvis å vindar samt
anordnande af sängar i dubbla lag, plats för kortare tid sommartiden kan
beredas för ytterligare omkring 700 man vid Carlskrona och 250 man vid
Stockholms station, samt att detta kasernutrymme, äfven sedan sjömanskåren
ökats till 3,000 man, anses tillräckligt för beredande af inkvartering
åt det stammanskap, som icke åtnjuter i staten för sjömanskåren upptagna
inkvarteringsbidrag eller är sjökommenderadt.

Enligt den föreslagna öfningsplanen skulle stampersonalens sjökommendering
komma att ökas, men som ökningen i sjökommenderingar för
sjömanskårens manskap till stor del torde komma att falla på det äldre
manskapet, som åtnjuter inkvarteringsbidrag, torde någon minskning i behofvet
af kasernutrymme för stammen ej vara att påräkna.

Under sådant förhållande kan ifrågasättas, huruvida icke redan nu
åtgärder borde vidtagas för beredande af kasernutrymme för de beväringsmän,
som under sin utbildningstid komma att blifva förlagda i land; men
då, såsom ofvan nämnts, nu befintliga kaserner medgifva att för kortare
tid öka antalet där inkasernerade, dels äfven logementsfartyg kunna användas
för beredande af tillfällig inkvartering, torde frågan om nya kasernbvggnader
icke behöfva tagas under ompröfning, förr än under öfvergångstiden
erfarenhet vunnits, i hvad mån nu befintliga kaserner motsvara
behofvet.

III. Kostnadsberäkningar.

16. Bil. K. 1, 2, 3, 4 och 5 innehålla beräkningar öfver de ex-Beräkningar
peditions- samt ut- och af rustningskostnader, som, om öfningarna anordnas ^gnkostnaenligt
den i Bil. H föreslagna planen, skulle fördelas mellan flottans öf- derna,
ningsanslag och anslaget till sjöbeväringens vapenöfning ar. I dessa beräkningar
ingår icke kostnaden för beväringens dagaflöning, icke heller den
del af kostnaden för stampersonalens sjöaflöning, som motsvarar dagaflöning
i land, och hvilken enligt Bil. n:o 5 till nådiga propositionen till 1900
års riksdag för den år 1902 erforderliga stampersonalen beräknas uppgå

till 200,295 kronor *). Ifrågavarande kostnad är nämligen af den natur,
att den kommer att uppgå till samma belopp oberoende af om personalen
är förlagd ombord dier i land, och har därför, för åstadkommande af
enkelhet och reda, i här bifogade beräkningar förutsatts skola bestridas
från samma anslag som bestrider personalens dagaflöning i land, eller
med andra ord atlöningsanslaget.

Beräkningarna grunda sig på från stationerna infordrade kostnadsuppgifter
för expeditioner med flottans fartyg m. m. under femårsperioden
1895 1899. Utgifterna för kol, olja och talg, som utgöra omkring
20 % af öfningskostnaderna, ingå sålunda med något lägre belopp, än om
de under innevarande år rådande exceptionellt höga kolpriserna lagts till
grund för beräkningen. Expeditionskostnaden per dag för 1. klass pansarbåt
är för den tid, hvarunder den ej deltager i eskaderöfningar, beräknad
så mycket lägre än under eskaderöfningar, som det belopp, som motsvarar
kostnaden för under eskaderöfningarna förbrukad ammunition. Dagkostnaden
för vid stationen förlagd 1. klass pansarbåt, å hvilken beväring
föreslås skola vara embarkerad, är upptagen till det belopp, som
beräknas motsvara utgifterna för förbrukad utredning, hufvudsakligen kol,
äfvensom aflöning för den i pansarbåtens reducerade besättningslista ingående
stampersonalen såsom under sjökommendering med undantag af
att den förhöjning i sjöaflöning, som eljest vid expedition i farvatten norr
om 50:e parallelen tillkommer under december, januari och februari månader,
icke beräknats utgå.

Fördelningen af kostnaderna mellan flottans öfningsanslag och anslaget
till sjöbeväringens vapenöfningar är, med undantag af ofvan nämnd
del af sjöaflöningen, verkställd enligt härför nu gällande bestämmelser.

Beräkningar 17. Bil. L innehåller beräkningar öfver kostnaderna för sjöbevä n{dZna°förrin9ens

vapenöfningar in. in., dels sedan beväringens öfningstid blifvit utbevärinaens
sträckt till ett år, dels äfven för hvarje år under öfver gångstiden.

Vgarmnm.'' 1 dessa beräkningar är dagaflöningen för beväringen, i enlighet med

förutsättningarna i herr statsrådets förut åberopade skrifvelse, upptagen
till 10 öre, beklädnadskostnaden per dag till V36o-del af stammens bekläd -

*) Detta belopp är beräknadt med den tjänstgöringstid till sjös, som personalen inom
olika grader förutsattes erhålla med nuvarande öfningsanslag. Med den ökning af tjänstetiden
till sjös, som skulle blifva en följd af antagandet af här föreslagen öfningsplan, måste, därest
den del af sjöaflöningen, som motsvarar dagaflöning i land, fortfarande skulle bestridas från
öfnings- och sjöbeväringsanslagen, dessa båda anslag ökas med ett ej oväsentligt större belopp
än bär ifrågavarande 200,295 kronor, under det att atlöningsanslaget kunde i motsvarande
grad minskas.

nadskostnad per år eller 30 öre samt naturaunderhållet — med hänsyn
till, dels nuvarande höga upphandlingspriser å proviant, dels att beväringsmännen
under större delen af tjänstgöringstiden beräknas skola vara förlagda
ombord, därvid underhållet ställer sig något dyrare än i land —
till 60 öre per dag.

Kostnaderna för extra utgifter, inkasernering och sjukvård äro upptagna
med ledning af härför nu utgående kostnader.

Med anledning af vissa i värnpliktslagen föreslagna förändringar,
hvilka i det följande komma att närmare beröras (jämför punkt 21), hafva i
Bil. L jämväl upptagits kostnader för inskrifning och redovisning af flottans
å sjömanshus inskrift^ värnpliktige. Dessa äro upptagna i enlighet
med den såsom Bil. M bifogade beräkningen, uti hvilken ersättningen för
sjörullföringsområdesbefälhafvaren är beräknad efter samma grunder som
ersättningen för öfriga rullföringsområdesbefälhafvare beräknats i af chefen
för generalstaben afgifvet förslag till ny härordning.

Då det är af vikt, att sjörullföringsområdesexpeditionen städse är
förlagd till för hvarje område bestämd stad, och att expeditionen därstädes
hålles öppen jämväl under de tider, då sjörullföringsområdesbefälhafvaren
för förrättande af inskrifning eller annat tjänsteuppdrag uppehållelse
å annan ort än den, där expeditionen är belägen, som äfven med hänsyn
till det arbete, som en genomförd kontroll öfver de å sjömanshus inskrift
värnpliktige fordrar, har för sjörullföringsområdesbefälhafvaren i
likhet med för öfriga rullföringsområdesbefälhafvare i Bil. M upptagits aflöning
för ett biträde.

Såsom ersättning till sjömanshusen för deras bestyr med värnpliktiges
inskrifning och redovisning samt med utarbetande af sjöfartsstatistiska
uppgifter beviljade riksdagen för innevarande år på extra stat såsom bidrag
till sjömanshusens förvaltningskostnader ett anslag af 30,000 kronor,
och samma belopp är äfven anslaget för nästkommande år. Då detta anslag
är anvisadt under annan hufvudtitel än femte, har chefen för flottans
stab icke ansett sig böra ingå i pröfning, i hvad mån detta anslag
motsvarar sitt ändamål och icke heller i kostnadsberäkningarna upptagit
någon särskild ersättning för sjömanshusombudsmännen för deras befattning
med de värnpliktige.

18. Bil. N innehåller sammandrag af beräkningarna öfver kostnaderna Beräkningar
för den flottans personal, af stam, reserv och beväring, hvilken ej tillhör fasta
''minförsvaret eller Carlskrona Artillerikår, dels sedan beväringens öfningstid för flottans
blifvit utsträckt till ett är, dels äfven för hvarje år af öfver gång stulen. Personal

Kostnaden för aflöning af flottans kårer och stater är för år 1902
upptagen lika med den i nådiga propositionen till 1900 års riksdag beräknade
aflöningskostnaden för vid ingången af år 1902 erforderlig personal
af flottans kårer och stater, i öfverensstämmelse med hvad i punkt 16
ofvan anföres, ökad med 200,295 kronor, eller det belopp, hvarmed dagaflöningskostnaden
för flottans kårer och stater enligt samma proposition
beräknades minskad på den grund, att jämväl det belopp af sjöaflöningen,
som motsvarar dagaflöning i land, förutsattes skola bestridas från anslagen
till flottans öfningar och sjöbeväringens vapenöfningar.

Aflöningskostnaden för år 1902 är sålunda beräknad under förutsättning,
att hela den vid ingången af år 1902 erforderliga personalen sagda
år blifver uppsatt; i annat fall komma kostnaderna för flottans kårer och
stater år 1902 att understiga de ofvan angifna med aflöningskostnaden för
den ännu icke uppsatta personalen.

För hvarje år efter 1902 är aflöningskostnaden ökad med Vio af
aflöningskostnaden för den personal, hvarmed flottans stam enligt 1900 års
proposition under 10-årsperioden 1902—1911 beräknas böra ökas, hvarvid
i aflöningskostnaden jämväl inbegripits det belopp af sjöaflöningen, som
motsvarar dagaflöning i land.

Kostnaderna för beklädnad och naturaunderhåll för sjömans- och
skeppsgossekårerna äro beräknade efter samma grunder som ofvan angifvits
för aflöningskostnaderna.

Anslaget till repetitionsöfningar för reservofficerare är, med anledning
af den af riksdagen 1900 godkända ökningen i staten för reservofficersaspiranter,
från år 1907, eller då ökningen i antalet repetitionskurs
genomgående reservofficerare inträder, ökad i samma proportion som staten
för reservofficersaspiranter.

IV. Ändringar i Yärnpliktslagen.

rördaändrin- 19. Vid behandling af frågan rörande ändringar i organisationen af

gar i värn- flottans personal har redan framhållits, huruledes det, till förekommande
pliktslagen. af att flottans mobilisering varder fördröjd genom att för fartygens bemanning
erforderligt antal för sjötjänst utbildade beväringsmän icke finnes
att tillgå, är nödvändigt, att bestämmelserna i vämpliktslagen ändras
därhän, att dels antalet å sjömanshus inskrifna, som årligen tilldelas flottan,
inskränkes (punkt 6), samt att i stället visst antal d sjömanshus ej
inskrifna värnpliktige uttages för att utbildas till sjötjänst vid flottan

(punkt 7), dels att i sammanhang härmed tjänstetiden för beväring en
under fredstid utsträcka, hvarigenom jämväl krafvet på bättre krigsberedskap
skulle tillgodoses (punkt 11).

20. För att betrygga flottans hastiga mobilisering äro äfven andra Skarpt kon ändringar

i värnpliktslagen erforderliga. Sjömanshus

Enligt nu gällande värnpliktslag äro de af flottans beväringsmän, som inskrifna
äro inskrifna å sjömanshus, befriade från större delen af öfriga bevärings- värnpliktige.
män under fredstid åliggande skyldigheter, såsom från inställelse till inskrifningsförrättning
och mönstring samt anmälan om vistelse utom kompaniområdet,
hvarjämte, såsom redan framhållits, befrielse från vapenöfning under
fredstid i vissa fall äger rum. I stället hafva sjömanshusdirektionerna blifvit
ålagda, att till kompaniområdesbefälhafvarne insända vissa anmälningar och
uppgifter rörande å sjömanshus inskrifna värnpliktige; men då enligt f. n.
gällande bestämmelser de å sjömanshus inskrifna icke äro skyldiga att till
sjömanshusen gorå motsvarande anmälningar, har, såsom statistiken, särskildt
i afseende på antalet från vapenöfningarna förfallolöst uteblifna
samt utfallet af med anledning däraf gjorda bötespåföringar, nogsamt utvisar,
kontrollen öfver och redovisningen af flottans å sjömanshus inskrifna
värnpliktige lämnat mycket öfrigt att önska.

Då emellertid en väsentlig del af flottans behof af beväring vid mobilisering
är afsedd att fyllas genom å sjömanshus inskrifna värnpliktige,
är det af synnerlig vikt, att kontrollen öfver dessa ordnas på ett i möjligaste
mån tillfredsställande sätt.

För detta ändamål är det nödvändigt, att de å sjömanshus inskrifna
beväringsmännen åläggas vissa anmälningsskyldigheter till sjömanshusombudsmännen;
men då föreskrifter om sjömanshusombudsmännens skyldigheter
rörande anmälan i afseende på till sjöfart inmönstradt sjöfolk,
äro i särskild författning meddelade, har anmälningsskyldigheten för de å
sjömanshus inskrifna beväringsmännen ansetts kunna inskränkas till de
tillfällen, då de icke äro till sjöfart inmönstrade.

21. Uti andra länder, exempelvis Norge och Frankrike, där institu- Särskilda
tioner i viss mån liknande sjömanshusen finnas, äro de angelägenheter,

som äro förenade med inskrifningen och redovisningen af sjöfarande värn- den.
pliktige, skilda från inskrifningsväsendet i öfrigt och ordnade på sådant
sätt, att särskilda myndigheter, motsvarande sjömanshusombudsmännen,
närmast handhafva kontrollen och redovisningen af dessa värnpliktige
samt i sin ordning lyda under af flottan beroende myndigheter.

En dylik anordning synes äfven för våra förhållanden vara ändamålsenlig.
För inskrifning af de värnpliktige, som tillhöra sjömanshus, och för
redovisning af flottans å sjömanshus inskrifna värnpliktige torde nämligen
riket böra indelas i ett visst antal sjör ull färings områden, hvart och ett
omfattande ett eller flera sjömanshus samt stående under en officer eller
en f. d. officer af flottan såsom sjörullföringsområdesbefälhafvare, hvilken
i sin ordning skulle lyda under stationsbefälhafvaren vid vederbörlig
flottans station, hvarjämte sjömanshusombudsmännen, såsom redan nu är
fallet, skulle vara skyldiga att medverka vid inskrifningen och redovisningen
af de å sjömanshus inskrifna värnpliktige.

Förutom de fördelar, som genom inrättande af detta särskilda inskrifningsväsende
för flottan skulle stå att vinna i afseende å kontrollen
öfver de å sjömanshus inskrifna värnpliktige och såsom följd däraf äfven
för deras hastigare och säkrare inkallelse vid mobilisering, åvägabringas härigenom
äfven en förenkling uti de göromål, som eljest skulle tillkomma
härens rullföringsområdesbefälhafvare. Genom att dessa befrias från det för
dem i viss mån främmande arbetet med redovisningen af flottans å sjömanshus
inskrifna värnpliktige och deras inkallelse vid mobilisering, har chefen
för generalstaben ansett sig kunna föreslå, att hvarje af härens inskrifningsområden
delas i blott 3 rullföringsområden.

Bil. O innehåller förslag till rikets indelning i sjörullföringsområden.

Öfriga än- 22. I fråga om de paragrafer i värnpliktslagen, uti hvilka hufvudsakli värnp?iktsla-

£ast llottan berörande förändringar blifvit föreslagna, får chefen för flotte».
tans stab anföra följande:

§§ 11 och 13. Beträffande flottan berörande förändringar i dessa §§
hänvisas till hvad i punkt 21 ofvan blifvit anfördt rörande särskilda sjörullföringsområden
för redovisning m. m. af flottans å sjömanshus inskrifna
värnpliktige.

§ 14. Som enligt den föreslagna lydelsen af § 25 icke alla å sjömanshus
inskrifna värnpliktige skulle inskrifvas vid flottan, måste vid inskrifningsförrättning
pröfvas, hvilka af dessa värnpliktige, som skola tilldelas
flottan eller truppslag vid hären, hvadan ur militär synpunkt samtliga
å sjömanshus inskrifna borde åläggas personlig inställelseskyldighet
till inskrifningsförrättning. Med hänsyn till de svårigheter, som ett sådant
åläggande skulle vålla dem, som äro inmönstrade till sjöfart, har i § 14
skyldigheten att personligen inställa sig till inskrifningsförrättning föreslagits
skola utsträckas endast till de å sjömanshus inskrifna, som ej äro
inmönstrade till sjöfart.

Beträffande dem, som äro inmönstrade till sjöfart, skulle sjömanshusombudsmännen
fortfarande vara skyldiga att aflämna för deras inskrifning
erforderliga uppgifter.

I afseende på dem, som tillhöra lots- och fyrinrättningarna med lifräddningsanstalterna,
hänvisas till hvad som finnes anfördt rörande § 48.

;,•* .: t ‘ r, '' ii*'' . .»*-.» i;; , - ''• » (! *•* •'' 1 ’-l'' ■* *

§ 15. För denna § föreslås ett nytt mom. 2 med bestämmelser rörande
inskrifning af å sjömanshus inskrift^, värnpliktige.

/*•''.[ ... * ; •.) {J !. « i j , * . J , •• ‘J , *••••*• ‘ I. - ■'' >j A r’ : i \ * f.

§ 18. För tillgodoseende af flottans intressen vid inskrifningarna
föreslås i mom. 1 tillkomma den bestämmelsen, att vid sammanträde med
inskrifningsnämnd för rullföringsområde, ur hvilket större antal värnpliktige
inskrjfves i flottan, officer af flottan må närvara för att lämna nämnden
erforderliga upplysningar och göra de yrkanden, som han finner behöfliga,
i fråga om1 inskrifningen äf värnpliktige i flottan.

För att icke ändra nämndens häfdvunna sammansättning, har denne
officer icke ansetts höra deltaga i nämndens beslut, utan i stället har i §
19 mom. 1 intagits bestämmelsen, att af sagde officer gjorda, från nämndens
beslut afvikande yrkanden skola tagas till protokollet, hvarefter sådant
beslut jämlikt § 22 skulle blifva underställdt inskrifningsrevisionens
granskning.

I § 18 har jämväl tillkommit ett nytt mom. 2, med föreskrifter rörande
inskrifningsnämnd för sjömanshus.

§ 19. Ett nytt mom. 2 med föreskrifter rörande inskrifningsnämnd
för sjömanshus samt ett nytt mom. 3, rörande inskrifning af värnpliktig,
äfven då inskrifningsförrättning icke pågår, hafva tillkommit.

Enligt nu gällande värnpliktslag kan nämligen värnpliktig, som med
eller utan laga förfall uteblifvit från inskrifningsförrättning, icke blifva
inskrifven förrän vid följande års inskrifningsförrättning. Enligt det föreslagna
mom, 3 skulle inskrifning af sådan värnpliktig mellan de årliga
inskrifningsförrättningarna kunna verkställas genom inskrifningsområdesbefälhafvare^
eller, beträffande å sjömanshus inskrifven värnpliktig, genom
sjöruHföringsonirådesbefälhafvaren, och torde denna bestämmelse, i förening
med föreskrifterna om värnpliktigs hämtning till inskrifnings undergående,
vara särskilt ägnad att förebygga upprepandet af förseelser i fråga om
inställelse till inskrifning.

$ 21. För att, såsom äfven f. n. är fallet, frågor rörande samtliga
till hvarje särskild t sjömanshus hörande värnpliktige, skola blifva pröfvade

K 4

af en och samma myndighet, föreslås i § 21, att inskrifningsrevisionen
skall vara gemensam för inskrifningsområdet och inom detsamma belägna
sjömanshus.

§ 25. I fråga om de i denna § förändrade bestämmelserna rörande
hvilka värnpliktige, som skola tilldelas flottan, hänvisas till hvad i punkt
6 finnes anfördt. Orsaken hvarför personalen vid lots- och fyrinrättningarna
jämte lifräddningsanstalterna blifvit utesluten från de värnpliktige,
som skola inskrifvas i flottan, torde framgå af hvad som anföres rörande § 48.

§ 27. Rörande de i mom. 1 intagna bestämmelserna om tjänstgöringstidens
fördelning hänvisas till hvad ofvan i punkt 12 blifvit anfördt.

Fördelningen af öfningstiden för till fästningstjänst i flottan inskrifven
beväring är upptagen efter samråd med den förut omförmälda kustartillerikommittéen.

Mom. 2. Bestämmelsen i § 27 mom. 2 nu gällande värnpliktslag,
rörande vissa i flottan inskrifna beväringsmäns befrielse från vapenöfning
under fredstid, har, på grund af hvad i punkt 6 samt här nedan beträffande
§ 48 anföres, utgått.

Såsom mom. 2 har i stället föreslagits intagas en föreskrift, att värnpliktig,
som vid slutet af tjänstgöringstid är kommenderad till sjötjänst,
är skyldig att tjänstgöra ombord, till dess fartyget efter återkomsten till
flottans station blifvit afmönstradt, äfvensom bestämmelser rörande dagaflöningen
under den Överskjutande tiden. Denna föreskrift afser sådana
fall, där på expedition varande fartyg genom väderleks- eller andra oförutsedda
förhållanden blifvit förhindradt att inom utgången af beväringens
tjänstgöringstid återkomma till flottans station, och skulle således endast i
undantagsfall komma att tillämpas.

§ 29. För att underlätta beväringens inkallelse vid moblisering
föreslås här, att värnpliktig, som tillhör beväringen, förutom genom de
i nu gällande värnpliktslag föreskrifna sätten, nämligen kungörelse eller
order, jämväl skall kunna inkallas medelst ringning i kyrkorna, eller på
annat efter ortens förhållanden lämpadt, på förhand kungjordt sätt, hvarjämte
kungörelsen enligt den föreslagna lydelsen skall offentligen anslås.

Dessutom har tillkommit ett nytt mom. 2, enligt hvilket värnpliktig,
som tillhör första uppbådet och befinner sig utom riket, ålägges skyldighet
att vid utbrott af krig utan särskild inkallelse, så snart ske kan, anträda
hemfärden.

§ 31. Denna § innehåller föreskrifter om når värnpliktig, som
tillhör’beväringen, är underkastad i krigslag gifna bestämmelser, och
skulle enligt densamma uteblifvande från tjänstgöring under fredstid bestraffas
enligt krigslagarna, under det att samma försummelse enligt nu
gällande värnpliktslag beläggas med böter.

Enligt hvad chefen för flottans stab uti infordradt utlåtande öfver
betänkande och förslag af den af Kongl. Maj:t den 14 oktober 1898 tillsatta
kommitté för verkställande af utredning, beträffande vissa spörsmål
inom värnpliktslagstiftningen, genom skrifvelserna till chefen för Kongl.
sjöförsvarsdepartementet, N:o 43 den 31 mars och N:o 60 den 10 maj
1900, haft tillfälle anföra, har den i nu gällande värnpliktslag föreskrifna
straffpåföljden af böter för förfallolöst uteblifvande från tjänstgöring under
fredstid ej visat sig tillräckligt verksam, särskildt hvad beträffar flottans
å sjömanshus inskrifna värnpliktige, af hvilka af de under åren 1895—
1899 inskrifna i medeltal blott 44.6 %> i laga ordning inställt sig till
vapenöfning.

Af de å sjömanshus inskrifna, som årligen inställa sig till vapenöfning,
hafva åter omkring 25 °/o förut utan laga förfall uteblifvit från
tjänstgöring, och erfarenheten utvisar, att blott en ytterst ringa del af
ifrågavarande uteblifna värnpliktige anträffas under tiden mellan de årliga
vapenöfning ärna, hvadan regeln är, att de af flottans å sjömanshus inskrifna
beväringsmän, som förfallolöst uteblifvit från vapenöfning, då de
omsider inställa sig till tjänstgöring, ännu icke undergått dem för uteblifvandet
ålagdt straff.

Hade den straffart, som af kommittéen föreslagits såsom första bestraffning
för uteblifvande från tjänstgöring under fredstid, 6 eller 10 dagars
vaktarrest, tillämpats under åren 1896—1899, skulle i medeltal årligen
minst 135 beväringsmän vid Carlskrona station och 70 vid Stockholms
station efter inryckningen aftjänat nyss angifna disciplinstraff.

Äfven om genom de föreslagna bestämmelserna rörande skärpt kontroll
öfver de å sjömanshus inskrifna värnpliktige en bättring härutinnan
småningom komme att inträda, anser chefen för flottans stab, att med hänsyn
till nu anförda förhållanden bör i sammanhang med ändringen af § 31
värnpliktslagen vidtagas sådan ändring af strafflagen för krigsmakten, att
disciplinstraff, som ålägges flottans å sjömanshus inskrifven värnpliktig för
förfallolöst uteblifvande från honom under fredstid åliggande tjänstgöring,
må, enligt af Konungen utfärdade närmare föreskrifter, efter vederbörande
befälhafvares bepröfvande, förvandlas till militär arbetsskyldighet, därvid
två dagars arbetsskyldighet räknas lika med en dags vaktarrest och sex
dagars arbetsskyldighet lika med en dags sträng arrest, skolande sådant

‘28

arbete utföras under tid, då den värnpliktige icke fullgör ofvannämnda
tjänstgöring.

§ 32. På grund af hvad i punkt 20 blifvit anfördt rörande nödvändigheten
af bättre kontroll öfver flottans å sjömanshus inskrifna värnpliktige,
föreslås i § 32 mom. 1 och 3 föreskrifter, hvarigenom flottans
å sjömanshus inskrifna, beväringen tillhörande värnpliktige åläggas att
hvarje år, de ej vant i tjänstgöring eller inmönstrade till sjöfart, undergå
mönstring å det sjömanshus de tillhöra, dock att från inställelse vid
mönstringen befrias de, som, i enlighet med de närmare föreskrifter Konungen
meddelar, till sjömanshusombudsman afgifva tillförlitlig uppgift om
bostad och sysselsättning.

§ 33. Den i § 33 mom. 3 nu gällande värnpliktslag intagna
föreskriften, att den af flottans å sjömanshus inskrifna värnpliktige, som
tillhör första uppbådet, skall till kompaniområdesbefälhafvaren anmäla, då
han flyttar från ett sjömanshus till ett annat, eller då han upphör att
vara å sjömanshus inskrifven, har uteslutits, enär nämnda flyttning eller
afgång verkställes på så sätt, att vederbörande sjömanshusombudsman
affär eller inför den sjömanshusskrifne i sjömanshusets registerbok, och
verkställandet af nämnda anmälan därföre lämpligast bör åläggas sjömanshusombudsmånnen
genom särskildt utfärdade föreskrifter rörande deras
åligganden i fråga om redovisning af å sjömanshus inskrifna värnpliktige.
I stället har i sagda moment intagits föreskrift om å sjömanshus inskrifven
beväringsmans skyldighet, att i vissa fall hålla sjömanshusombudsmannen
underrättad om sin adress.

§ 34. Mom. 1. för att bibehålla tjänstbarheten hos dem, som
från anställning vid hären eller flottan öfverföras till beväringen, hafva
dessa ålagts att med vederbörlig åldersklass deltaga i repetitionsöfning.

Mom. 2. Medelåldern vid afläggande af examen vid navigationsskola
har under åren 1885 — 1899 varit för styrmän 22.7, för sjökaptener
24.5, för maskinister 25.3 och för öfvermaskinister 28.i år, och såsom följd
däraf tillhöra de, som aflagt examen vid navigationsskola, företrädesvis
beväringens äldre åldersklasser.

Då det, särskildt med hänsyn till det stora antal värnpliktiga maskinister,
som erfordras för flottans mobilisering, är af vikt att utan den
inskränkning, som beträffande beväringens andra uppbåd finnes föreskrifven
i § 28 mom. 2 värnpliktslagen, vid mobilisering kunna disponera de
beväringsmän, som, efter vid rikets navigationsskolor åtnjuten kostnadsfri

undervisning, aflagt ofvanniimndä examina, föreslås för § 34 inom. 2 eif
tillägg, hvarigenom dessa i likhet med dem, som minst 2 år varit inskrifna
såsom studerande vid universitet eller annan statens högskola, skulle
komma att tillhöra beväringens första uppbåd under hela sin tjänstetid
i beväringen. I sammanhang härmed torde böra erinras, att för å sjömanshus
inskrifna värnpliktige utrikes sjöresa, jämlikt § 43 mom. 2 värnpliktslagen,
är laga förfall för inställelse till tjänstgöring under krigstid, och
att, då dessa värnpliktiktige som regel under mer än halfva sin tjänstetid

1 beväringen befinna sig på utrikes sjöfart, skulle den föreslagna bestämmelsen
för dem, som aflagt examen vid navigationsskola, vara mindre
kännbart än nu gällande motsvarande föreskrift för dem, som under minst

2 år varit inskrifna vid universitetet eller annan statens högskola, för
hvilka sådant laga förfall för tjänstgöring under krigstid icke förekommer.

§§ 36 och 37. Föreskriften i § 4 nu gällande värnpliktslag, att
land stormen tillhör endast hären, har föreslagits utgå, Och då landstormen
för anordnande af försvar af rikets sjö- eller landgräns i vissa fall kan
behöfva inkallas redan innan krig utbrutit, hafva i dessa §§ föreslagits
« de förändringar, som erfordras för att möjliggöra en sådan inkallelse.

, För att med användande af landstormsmän kunna anordna lokalt
kustförsvar jämväl å sådana orter, där uttagning af värnpliktige till flottan
icke äger rum, föreslås därjämte i § 37, att landstormen tillhörande värnpliktig,
som erhållit sin utbildning vid flottan, må användas för det lokala
kustförsvarét jämväl utom eget och närmast tillgränsande inskrifningsområden.

§ 40. Motsvaras af § 41 mom. 1 och 2 i nu gällande värnpliktslag.

§ 41. Mom. 1 är lika med § 42, och mom. 2 med § 40 af nu
gällande värn pliktslag, utom att bötesbeloppet för uteblifvande från mönstring
och för försummad anmälan höjts till 10 kronor.

$ 42. I denna §, som är ny, hafva på ett ställe sammanförts föreskrifterna
angående de fall, då värnpliktige skulle vara underkastade
hämtningsäfventyr.

§ 43. Till förekommande af att å sjömanshus inskrifven beväringsman,
som vid utfärdande af påbud, hvarigenom han vid utbrott af eller
fara för krig, eller under krig, inkallas i tjänstgöring, befinner sig i sådan
utländsk hamn, att han utan svårighet eller tidsutdrägt kan anträda hem -

färden, på grund af inedgifvandet i § 43 inom. 2 skall uteblifva, föreslås
sådan ändring i detta moment, att beväringsman, som vid tillfälle, som
ofvan sägs, blifvit inkallad, skall, så snart ske kan, anträda hemfärden.

§ 45. Med anledning af de föreslagna straffbestämmelserna för förseeker
mot värnpliktslagen, har § 45 i nu gällande värnpliktslag utgått
och ersatts med nuvarande § 46, omredigerad.

§ 46. Denna § motsvaras af förutvarande §§ 47 och 48.

§ 47. Denna § motsvaras af § 49 i nu gällande värnpliktslag.

§ 48. Denna § är ny och handlar om en kustförsvaret synnerligen
viktig angelägenhet nämligen om personalens vid lots- och fyrinrättningarna
värnpliktsförhållanden och användning för kustsignalväsendet.

Redan uti den till 1891 års riksdag afgifna nådiga propositionen
anfördes under femte hufvudtiteln, punkt 14, att signalstationerna vid
rikets kuster voro afsedda att betjänas af lots- och fyrpersonalen. För
/ detta ändamål erfordras dock blott en mindre del af nämnda personal *

och hufvudsakligast de, som under vanliga förhållanden hafva sj!n
tjänstgöring å eller i närheten af de platser, där signalstationerna skola
upprättas.

Fullständiga planer för personalens uttagande och användning för
detta ändamål äro utarbetade af chefen för flottens stab och Kongl. Iotsstyrelsen,
men frågan om personalens tjänstskyldighet i berörda afseende
har ännu icke blifvit slutligt ordnad.

Enligt nu gällande värnpliktslag inskrifves personalen vid lots- och
fyrinrättningarna samt lifräddningsanstalterna i flottans beväring, men är
fläka Ilad från skyldighet att inställa sig till inskrifningsförrättning eller
mönstring, äfvensom från vapenöfning under fredstid, och icke heller vid
mobilisering skall densamma af kompaniområdesbefälet inkallas.

Enär det visat sig, att personalens vid lots- och fyrinrättningarna
tjänstskyldighet vid kustsignalväsendet icke lämpligen kan ordnas genom
tillämpning af de för värnpliktige i allmänhet gällande bestämmelser, hafva
Kongl. lotstyrelsen och chefen för flottans stab, uti skrifvelse till chefen
för Kongl. sjöförsvarsdepartementet den 7 maj 1897 afgifvit gemensamt
yttrande och förslag rörande detta ärende, af hvilket framgår, att denna
personals värnpliktsförhållanden och densammas tjänstskyldighet vid kustsignalväsendet
stå i sådant inbördes sammanhang, att dessa båda frågor
böra ordnas samtidigt.

Då lots- och fyrpersonals inskrifning såsom värnpliktige förorsakar
ett ej oväsentligt redovisningsarbete, utan att något egentligt ändamål
därmed vinnes, synes frågan erhålla sin enklaste och på samma gång
ändamålsenligaste lösning genom att personalen i fråga om sina värnpliktsförhållanden
likställes med fast anställda vid flottan, hvarigenom de blefvo
kvarstående i lotsverkets rullor, utan att införas i rullorna öfver de värnpliktige.
I sådant syfte och i öfverensstämmelse med hvad herr statsrådet
och chefen för Kongl. sjöförsvarsdepartementet uti sin meranämnda skrifvelse
till chefen för flottans stab framhållit vara önskvärdt, har denna §
blifvit affattad. Hvad personalen vid lifräddningsanstalterna angår, är dess
anställning vid lotsverk^ af mera tillfällig art, och har denna personal
därföre i nu ifrågavarande fall icke ansetts böra likställas med lots- och
fyrinrättningarnas personal.

De föreslagna bestämmelserna afse sålunda icke någon förändring i
lotsverkets organisation, utan blott ett fastslående af de grunder, som af
vederbörande myndigheter föreslagits för lösning af kustsignalväsendets
bemanningsfråga.

§§ 49—51. Dessa §§ hafva sina motsvarigheter i nu gällande värnpliktslag
§§ 54, 50 och 51, hvilken förstnämnda § ansetts böra hitflyttas
från slutet af värnpliktslagen.

§ 51 innehåller öfvergångsstadganden, och hänvisas, i fråga om öfningstidens
fördelning under öfvergångstiden, till hvad i punkt 12 finnes anfördt.
Fördelningen af öfvergångstiden för till fästningstjänst i flottan inskrifven
beväring är upptagen efter samråd med kustartillerikommittéen. I

I fråga om öfriga, från nu gällande värnpliktslag afvikande bestämmelser,
som finnas intagna i följande efter samråd med chefen för generalstaben
utarbetade förslag till värnpliktslag, hänvisas till hvad sagde chef,
rörande af honom afgifvet förslag till ny värnpliktslag, anfört.

''t c A > . <

1 -jo-*? ?*v •

, 4 • U » * >•

* fivivsi /

i j * {} j j

-r

IT! I

»i1 ‘i

■ -r* 1*»’

•0''

!;''(;{

M<, ii.|,

. 1; •

jer. ?:•

>,»>!•

i i ^ !

.•.

1 ?!:

■ ;f iii-i-j,

/M- {

f.iji

it»,.-’ . i'' -.

; «''•

....''

/• * ^ , • .

11 !r-

•*t!

''• !!»!)

t ,

i »f n

-■•tint

> \ •-tr ; :

■ -1 >1! i 0 > i 7.

it: ***

i*r >

''•■‘. i ''i i

, .»ol

Mf} Tiff

: i.iti >

-:r

''•M.nnsiiV •

»1 .. i! l!

: i a f r.»

<.vi k.i .''ii

« i> <;• ; »

. ; *; tf

/ti .It»

liiOii

t 4• V -i

1 ii bil Hl.

. 1 ,,,''S

■>mr >

■»il..''!

'' r.\ i.''t!nii !!:; \ s

■» ,■ ..b

''1 ’**.»

i''.} ris

.i'';:! i

u< •;

*! Hi-U

/i4 li

f jr

.••■in;''

! . :v.

fn'' i vi

t * t.-J-. 1

J-•; < i .■

a ■»''.»**ii i

''/■h v.»

i ,< in

.»,! »„

,f uM*i>

r »• j ?>!/*

h> f t?

-Hi

4 tj

vin;- i

;.v.> j > j \ J(

’i >:i

i k!«''/! f i

• *hh

tib :

. r i ■.

rl!5#f T'' 1

r i

•

:.»-/! •H''»1 : i 1.

'' Aitiki l"*

« * ’

■ ii;/;.i*i''Sr

t;; »v

• nl iJW i.

, . '' '' 1

t. !t •

till •

,n-,.

•d ■!>■ A

'' «

i SiVtvnt*

Un;,!

i. 1 »i» t :

f , ,

•» ni. '' t

.■I ii»

tv H

*b; J i.; it» i

ii,;;.. . »Tf

rriffvh

•i>n

livs

i i ii J5i it

• f "i* >■/

*ii 0!

b i i . .

■ rf

111 ?•:! ’ r » -t»r *

»tv. v;,-1

■ i) .»tf

>»•> i f

■ • - ■* j

j''! ''.»i i

, ?■■ ,v J

..J ,

•r >/. *

, i i-f

- «

ntv;V‘r

• nv.j

Vill ii;■

“i ''

rir-ti ^t»;

tit ;.»■ \ ■ ,'' •

v ji

Ami

t ■

v‘a)'' »: •

: V •''

In ‘vir

»ifiiif-:

T> >0

litTV

b ■ n,l

.»tf

iobuin;

” ‘‘i

•• fr •)

{_# «.i* ^. i

■■

in ''i»o

!<i (.iifii

j (/.>•:

1 r

It. i''TO fJ

Ulv

r.. . i

. > i rl fri

~i * ^ r

■ Kr.

«ai

r v i 5

nät

• . < i

till, •

i-, • »j • i

■fl,t

. f f * i'' j»

»■i*

v»• ■ * •

r''?iH i

h,<

. *

i»; <

Jo »>!

K •«

?, /; •

- ••

: .....\

>a?: v

1.: « *

’ f - J.tj 8''i

Ät/-''

: i

* * ■; ? K!

*^.i»i*r • Ii:

''tf. :

•■(it. - »:< ''!(

.-•;r

u<r''j i *5

rf .

, "iir.rs

:***» Lr

•O

Ir’ >;ii*

•; 7 >< >

.(•fn

<• k-

.b.titijitt

;>*i a i i i;

; T

i,;.,; •

'' Ui s .

;cte-

-O}!:''

''■tf i

»it bil: it

;•->! fiol • r

..i r

f1 i d i

leiTJ

■itv

t r j *

flit

i i»

-.•tiit • •

•fX;

?r: • ''*

1 ■ ‘

in .

.ljiiif. >*•»«•!

“V

■b-nvi i

JrNii

inVTn:

i«ft

! U ..

* Tv*

''il! i

i.Tfft''.'' »t

no v’t: 1,-i-i

j.-:	''lun;inj,. nu	: * i -.! .	''■i t- un./	it;;. It i !
)>< l h uf. invid rV »	■ol.. ■i..t\»;J*	> : ''••■t v	,!''ill iitillt	.! ■ s.>•/ till
n In.* ?}y*i11 ,n.»		list ''Sr..		* i f-ir t •*,«’.ro-
i 1 > f j n, { v j	nr ir*	•! . • / t	,v’.-; .)..»i.	. -S". • M

Förslag till

Värnpliktslag.

Art. I.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Hvarje svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, Värnplikt och
under hvilket han fyller tjuguett år, till och med det, under hvilket han ''"''Tider^8
fyller fyratio år.

§ 2.

1. Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen Beväring och
delas i första och andra uppbådet. Tjänstetiden är åtta år i första och landstoImdärefter
fyra år i andra uppbådet.

I krigstid bestämmer dock endast behofvet tjänstetidens längd för
det inkallade manskapet.

2. Under den tid värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han
landstormen.

§ 3.

Från värnpliktens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte, Frik»Hei.e.
sjukdom eller annan dylik orsak är till tjänst vid rikets försvar oförmögen.

F 5

Värnskatt.

Tiden för inskrifning.

Tjänstetid.

Tidigare inskrifning
kan
medgifvas.

§ 4.

1. Den, som på grund af § 3, 16 eller 17 frikallas från värnpliktens
fullgörande eller får uppskof med inskrifning, skall för hvarje år,
hvarunder han sålunda undgår att tillhöra beväringen, erlägga en skatt
till staten, under benämning värnskatt.

2. Dylik skatt erlägges jämväl af värnpliktig i beväringen, som
med behörigt tillstånd afflyttar från riket, för hans återstående tjänstetid i
beväringen.

3. Från skyldighet att erlägga värnskatt frikallas den, som åtnjuter
fattigunderstöd, äfvensom den, som, enligt vederbörande kommunalmyndighets
intyg, bör för fattigdom eller sjuklighet från denna skatt befrias.

4. Rörande värnskattens belopp, dess påförande, uttagande, redovisning
och användande varder bestämdt i särskild lag.

§ 5.

1. Värnpliktig är skyldig att inställa sig till inskrifning i hären
eller flottan det år, han fyller tjuguett år.

2. Tjänstetiden i beväringen beräknas från början af nyss nämnda
år, äfven om den värnpliktige till följd af laga förfall eller beviljadt uppskof
först ett senare år skulle blifva inskrifven.

Har sådan senare inskrifning skett till följd af den värnpliktiges
uteblifvande utan laga förfall, räknas tjänstetiden från början af inskrifningsåret.

Inställer inskrifven värnpliktig sig icke till i § 27 föreskrifven tjänstgöring,
räknas sådant år, hvarunder han utan laga förfall eller beviljadt
uppskof uteblifvit, icke såsom fullgjordt tjänsteår i beväringen. Huru förhållas
skall, då värnpliktig uteblifvit från endast en del af årets tjänstgöring,
bestämmer Konungen.

§ 6.

_ Äfven före det år, värnplikten inträder, må yngling anmäla sig till
inskrifning och därvid uppgifva det truppslag vid hären eller den tjänst
vid flottan, hvari han önskar inskrifvas. För bifall härtill fordras, att han
är till krigstjänst duglig och i öfrigt lämplig till den tjänstgöring, hvartill
han anmäler sig.

Han tillhör likväl första uppbådet, intill dess åtta år förflutit från
och med det år, då han fyllde tjuguett år.

Hvad i denna lag stadgas om värnpliktige gäller i tillämpliga delar
för de enligt denna § inskrifne, äfven innan de i värnpliktsåldern inträdt.

§ 7.

Vapenföra värnpliktige inskrifvas till vapentjänst, öfriga värnpliktige Värnpliktigs
till annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må finnas lämpliga. tJanit''

§ 8.

Rörande inskrifna värnpliktiges befrielse från tjänstgöring under Befrielse unkrigstid
meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjänst och det der krlgstld‘
allmännas behof finnas vara påkallade.

§ 9.

Värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst eller värnpliktig
arbete antagen, må ej af husbonde eller arbetsgivare hindras att i behörig a‘[ inställa s^g!
tid inställa sig till inskrifning, tjänstgöring eller mönstring, eller att fullgöra
annan honom i denna lag ålagd skyldighet.

§ 10.

Värnpliktig, som är förlustig medborgerligt förtroende, må ej vapen- värnpliktig,
öfvas, utan skall till lämpliga arbeten användas. in™i”med borgerligt förtroende.

Art. II.

Om de värnpliktiges inskrifning och redovisning.

§ 11-

1. Riket indelas för inskrifning och redovisning af de värnpliktige, Värnpliktsmed
i mom. 2 stadgade undantag, uti inskrifningsområden och rullförings- omrade11''
områden; hvarje inskrifningsområde omfattar visst antal rullföringsområden.

För hvart och ett af dessa områden förordnas eu befälhafvare.

Åtgärder för
inskrifning
m. m.

Värnpliktigs

inskrifning.

2. För inskrifning af de värnpliktige, som äro å sjömanshus inskrifna,
och för redovisning af flottans å sjömanshus inskrifna värnpligtige
bestämmas särskilda sjörullföringsområden, hvart och ett omfattande ett
eller flera sjömanshus. För hvarje sjörullföringsområde förordnas en befälhafvare,
lydande under stationsbefälhafvare vid station af flottan.

§ 12.

1. Vederbörande mantalsskrifningsförrättare åligger att, sedan mantalsskrifningarna
blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna uppsätta
fullständiga listor öfver inskrifningsskyldiga värnpliktige. Dessa
listor skola för granskning öfversändas till vederbörande pastorsämbeten,
hvilka genom anteckning å dem böra upplysa, dels om någon af däruti
upptagna värnpliktige aflidit eller afflyttat till annan ort, som, då den är
känd, bör uppgifvas, eller är inskrifven å sjömanshus, med uppgift på sjömanshuset,
dels om och hvilka inskrifningsskyldiga värnpliktige efter mantalsskrifningen
inflyttat i församlingen, med uppgifvande, där så ske kan,
från hvilken ort inflyttningen skett, hvarefter listorna, bekräftade med
vederbörande pastorers underskrifter och åtföljda af de värnpliktiges prestbetyg,
skola till mantalsskrifningsförrättaren återsändas. Mantalsskrifningsförrättaren
insänder dessa listor, behörigen transporterade och summerade,
äfvensom prestbetygen till Konungens Befallningshafvande, som ofördröjligen
öfversänder dem till vederbörande inskrifningsområdesbefälhafvare.

2. Presterskapet samt landstatens tjänstemän, synnerligen mantalsskrifningsförrättarne,
så ock sjömanshusombudsmännen vare pliktige att,
i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med de
upplysningar och det bistånd, som af dem kunna äskas för de värnpliktiges
inskrifning och redovisning.

3. Där anteckningar motsvarande församlingsböckerna föras af annan
myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldigheter enligt denna
paragraf åligga sådan myndighet.

4. Närmare föreskrifter om fullgörandet af de åligganden, som i
fråga om de värnpliktiges inskrifning och redovisning tillkomma områdes -befälhafvare och sjömanshusombudsmän äfvensom mantalsskrifningsförrättare
och pastorer eller i mom. 3 omförmälda myndigheter, utfärdas åt
Konungen.

§ 13.

1. Hvarje år skall inom de särskilda rullföringsområdena och för
de särskilda sjömanshusen å tider och ställen, som, efter det vederbö -

rande inskrifningsområdes- eller sjörullföringsområdesbefälhafvare blifvit
hörd, bestammas af Konungens Befallningshafvande i det län, till hvilket
rullföringsområdet eller största delen däraf hörer, eller hvarinom sjörullföringsområdesbefälhafvarens
expedition är belägen, inskrifning förrättas med
de värnpliktige, som under året fylla tjuguett år, samt med de äldre värnpliktige,
hvilka icke förut blifvit inskrifna eller frikallade.

2. Inkallelse till inskrifningsförrättning verkställes af Konungens
Befallningshafvande genom kungörelse och offentligt anslag.

§ 14.

1. Vid inskrifningsförrättning är hvarje till densamma inkallad
värnpliktig med undantag af å sjömanshus inskrifven, hvilken är till sjöfart
inmönstrad, skyldig att personligen inställa sig; dock må utan personlig
inställelse inskrifvas värnpliktig, som i den ordning, Konungen föreskrifver,
styrker, att han är till krigstjänst duglig, och som antingen
finnes hafva för uteblifvandet visat laga förfall eller ock innehar fast anställning
utomlands eller därstädes uppehåller sig för idkande af studier
eller för utbildning i sitt yrke.

2. öfverstiger afståndet mellan inkallad värnpliktigs hemvist inom
den ort, där han är kyrkobokförd, och förrättningsstället fem nymil, är han
berättigad att uppbära den godtgörelse för fram- och återresan mellan dessa
orter, som varder särskildt bestämd. Sådan godtgörelse tillkommer dock icke
värnpliktig, som tillförene utan laga förfall uteblifvit från dylik förrättning.

3. Efter inskrifningen erhåller den värnpliktige en inskrifningsbok,
hvaruti skall af vederbörande befäl antecknas hvad som beträffande hans
värnplikt är af vikt att kunna styrka, såsom fullgjord tjänstgöringsskyldighet
in. m. dylikt, och med hvilken bör följa ett utdrag af denna lag
samt af andra lagar och stadganden rörande krigsmakten.

§ 15.

1. Inställelse till inskrifning sker i allmänhet vid inskrifningsförrättning
för den ort, där den värnpliktige är kyrkobokförd; dock må värnpliktig,
som vistas å annan ort, undergå inskrifning å vistelseorten, men
skall i sådant fall utan kallelse anmäla sig hos vederbörande inskrifningsnämnd
och därvid aflämna prestbetyg. Sådan värnpliktig tillhör dock
fortfarande det område, där han är kyrkobokförd.

Personlig inställelse
ocli
mottagande af
inskrifningsbok.

Förrättning,
vid hvilken
inställelse
skall ske.

2. Inskrifning af å sjömanshus inskrifven värppliktig sker vid
inskrifningsförrättning för det sjömanshus han tillhör. A sjömanshus inskrifven
värnpliktig må dock undergå inskrifning vid inskrifningsförrättning
för annat sjömanshus, men skall i sådant fall utan kallelse anmäla
sig hos vederbörande inskrifningsnämnd och därvid, förutom prestbetyg,
aflämna intyg från vederbörande sjömanshusombudsman rörande såväl sin
befattning inom sjömansyrket som den tid, hvarunder han varit inmönstrad
till sjöfart.

Ä sjömanshus inskrifven värnpliktig, som iriskrifves i hären, öfverföres
vid inskrifningsförrättningen till det rullföringsområde, inom hvilket
han är kyrkobokförd.

Art. III.

Om uppskof med inskrifning eller tjänstgöring, så ock om
frikallelse efter inskrifning.

§ 16.

^nskrifnin611 ^ Uppskof med inskrifning till nästföljande års inskrifningsförrätt Tr8

ning ^n medgifvas värnpliktig, som af en eller annan möjligen öfvergående
anledning, såsom tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller
dylikt, vid inskrifningsförrättningen befinnes till tjänstgöring oförmögen
eller olämplig.

2. Sådant uppskof kan ock meddelas ende arbetsföre sonen, sonsonen
eller dottersonen till orkeslös eller vanför fader, farfader, morfader eller
till enka eller ogift qvinna, ende arbetsföre fostersonen till orkeslös eller
vanför fosterfader eller till fostermoder, äfvensom ende arbetsföre brodern
till ett eller flera minderåriga eller vanföra faderlösa syskon, dock endast
såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar eller fosterföräldrar eller
syskon äro af hans arbete för sitt uppehälle beroende och med honom
sammanbo.

3. Förefinnes anledning till befrielse enligt denna paragraf ännu
vid inskrifningsförrättningen det år, under hvilket den värnpliktige fyller
tjugufyra år, frikallas han under fredstid från värnpliktens fullgörande i
beväringen.

4. Blifver inskrifven värnpliktig, till följd af i § 3 omförmäld orsak,
oförmögen till tjänst vid rikets försvar, äger han att, på framställning
hos behörig inskrifningsnämnd, varda frikallad från värnpliktens vidare
fullgörande.

§ 17.

1. Uppskof till nästföljande år med i § 27 föreskrifven första tjänstgöring
kan vid inskrifningen medgifvas:

a) å sjömanshus inskrifven värnpliktig, som enligt intyg från sjömanshusombudsmannen
är förhyrd för längre utrikes resa å handelsfartyg och
som till följd däraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvara^
inställa sig;

b) värnpliktig, som själf förvaltar och brukar honom tillhörig fast
egendom eller själf drifver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan
industriel rörelse och af en eller annan anledning icke varit i tillfälle att
på lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den
tid, han för sin militära tjänstgöring skulle blifva frånvarande; samt

c) värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskofs beviljande,
såsom att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra afsevärdt afbräck
i fortskriden lärokurs eller eljest bereda honom eller af hans arbete
beroende nära anhörige väsentliga svårigheter eller olägenheter.

2. Visar värnpliktig, efter det han blifvit inskrifven, sådan anledning
till uppskof, hvarom i mom. 1 är sagdt, må uppskof med i § 27 föreskrifven
första tjänstgöring, hvarje gång för ett år, kunna, i den ordning
Konungen bestämmer, den värnpliktige medgifvas, dock icke längre än
att tjänstgöringen kommer att taga sin början under det år, under hvilket
den värnpliktige fyller tjugufyra år.

3. Uppskof till nästföljande år med i § 27 föreskrifven repetitionsöfning
må beviljas i den ordning, Konungen bestämmer.

4. Från redan påbörjad tjänstgöring må värnpliktig, för hvilken
inträdt sådant förhållande, som omnämnes i § 16 mom. 2, hemförlofvas i
den ordning Konungen bestämmer.

Är slikt förfall för tjänstgöring för handen ännu det år, under
hvilket värnpliktig fyller tjugufyra år, äger han att, på framställning hos
behörig inskrifningsnämnd, frikallas från värnpliktens vidare fullgörande
i beväringen under fredstid.

5. Befinnes värnpliktig, hvilken inställt sig till i § 27 föreskrifven
tjänstgöring, behäftad med tillfällig sjukdom, som utgör hinder för hans
behöriga utbildning, och har sjukdomen ej veterligen uppkommit efter
inställelsen eller efter samling för marsch eller annan färd till öfningsorten,
må uppskof med tjänstgöringen, i den ordning Konungen bestämmer,
jämväl utan ansökning honom meddelas.

Uppskof med
tjänstgöring,
m. m.

Inskrifnings nämnds samman sättning.

Art. IV.

Om inskrifningsnänmd och inskrifiungsrevision.

§ 18.

1. För rullföringsområde skall finnas en inskrifningsnämnd, bestående
af en regementsofficer såsom ordförande samt fyra ledamöter, nämligen
en af Konungens Befallningshafvande i det län, till hvilket området
eller största delen däraf hörer, därtill förordnad lagfaren man, äfvensom
rullföringsområdesbefälhafvaren samt två inom samma område bosatta,
icke militära personer, hvilka jämte ett lika antal suppleanter väljas hvarje
gång för två år af landstinget eller, där rullföringsområde utgöres af stad,
som ej under landsting lyder, af stadsfullmäktige. En af de sålunda
utsedda ledamöterna och en af suppleanterna afgå dock efter lottning vid
slutet af det år, då denna lag vunnit tillämpning, hvarefter en ledamot och
en suppleant årligen väljas. Omfattar rullföringsområde landsdelar, hörande
under olika landsting, eller landsdel och stad, som ej under landsting
lyder, väljas särskildt för hvarje sådan landsdel eller stad två ledamöter i
nämnden jämte lika antal suppleanter. De af landsting eller stadsfullmäktige
valda ledamöter eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter
deltaga i nämndens förrättningar endast i hvad angår det område, för
hvilket de blifvit valda.

Vid sammanträde af inskrifningsnämnd för rullföringsområde, ur
hvilket ett större antal värnpliktige inskrifvas i flottan, må officer af flottan
närvara för att lämna nämnden erfoi''derliga upplysningar och göra de
yrkanden, som han finner behöfliga i fråga om inskrifningen af värnpliktige
till tjänst eller särskild befattning vid flottan, dock utan rätt att i
nämndens beslut deltaga.

2. För sjömanshus skall finnas en inskrifningsnämnd, bestående af
sjörullföringsområdesbefälhafvaren såsom ordförande och fyra ledamöter,
nämligen en af Konungens Befallningshafvande i det län, inom hvilket
nämnde befälhafvares expedition är belägen, därtill förordnad lagfaren
man samt sjömanshusombudsmannen och två inom staden, där sjömanshuset
är beläget, bosatta, icke militära personer, Indika jämte ett lika antal
suppleanter väljas på sätt i mom. 1 är för hvarje fall stadgadt.

3. För att beslut må kunna af nämnden fattas, erfordras, att
minst tre ledamöter, däribland en militär, äro tillstädes. Falla vid omröstning
till beslut rösterna lika, galle ordförandens eller, vid förfall för i
mom. 1 omförmäld ordförande, rullföringsområdesbefälhafvarens mening.

Nämnden biträdes af eu läkare.

§ 19.

1. Inskrifningsnämnd för rullföringsområde sammankallas af Konungens
Befallningshafvande i det län, hvartill området eller största delen
däraf hörer. Sådan nämnd åligger:

a) att verkställa behörig inskrifning af de värnpliktige;

b) att pröfva och besluta om de i §§ 3 och 16 samt § 17 mom. 1
och mom. 4 omnämnda frikallelser och uppskof;

c) att, därest för frånvarande värnpliktig företes intyg om kroppslig
eller andlig brist af sådan beskaffenhet, att den synes nämnden till fullo
ådagalägga hans oförmögenhet till tjänst vid rikets försvar, utan hinder af
den värnpliktiges frånvaro besluta hans frikallelse från värnpliktens fullgörande
;

d) att mottaga de värnpliktiges anmälningar rörande det truppslag
vid hären eller den tjänst vid flottan, hvari de önska blifva inskrifna;

e) att pröfva och yttra sig om de värnpliktiges lämplighet för det
ena eller andra truppslaget, för den ena eller andra tjänsten eller för särskild
befattning vid hären eller flottan;

f) att tillställa de inskrifne den i § 14 omnämnda inskrifningsbok,
i hvilken nämndens beslut bör vara antecknadt; samt

g) att förordna om de värnpliktiges öfverförande vid behörig tid
från första till andra uppbådet i beväringen och från beväringen till
landstormen.

öfver nämndens beslut föres protokoll af den utaf Konungens Befallningshafvande
förordnade ledamoten, därvid från beslut afvikande mening,
som blifvit framställd af ordförande eller ledamot inom nämnden,
eller från beslut afvikande yrkande, som blifvit gjordt af i § 18 mom.
1 omförmäld officer af flottan, antecknas till protokollet; och skola, innan
nämnden lämnar förrättningsstället, så väl inskrifningslängderna som protokollet
af nämnden underskrifvas.

2. Inskrifningsnämnd för sjömanshus sammankallas af Konungens
Befallningshafvande i det län, där sjörullföringsområdesbefälhafvarens expedition
är belägen, och gäller för sådan inskrifningsnämnd i tillämpliga delar,
hvad för den i mom. 1 omförmälda inskrifningsnämnd är föreskrifvet.

F 6

Inskrift ngsnämnds

åligganden.

3. Inskrifning af värnpliktig, som uteblifvit från den i § 13 omförmälda
inskrifningsförrättning, må under den tid af året, då inskrifningsförrättning
icke pågår, kunna verkställas genom inskrifningsområdesbefälhafvaren,
eller beträffande å sjömanshus inskrifven värnpliktig genom sjörullföringsområdesbefälhafvaren,
i den ordning Konungen bestämmer.

§ 20.

hsWfnfnT .L . Öfver inskrifningsnämnds beslut må besvär anföras endast af

nämnda8 värnpliktig, som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till inskrifningsbesiut.
revisionen samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingifvas till
Konungens Befallningshafvande i det län, inom hvilket förrättningen ägt
rum. Besvären må äfven inom behörig tid med posten insändas; dock
skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat
besvärsskriften eller att densamma på hans begäran eller med hans
samtycke blifvit uppsatt.

2. öfver beslut, som meddelas jämlikt § 19 mom. 3, må besvär på
lika sätt anföras af den värnpliktige, där han icke skriftligen i vittnens närvaro
förklarat sig med beslutet nöjd. Har icke den värnpliktige afgifvit sådan
förklaring, skall beslut, hvarigenom han inskrifvits, underställas inskrifningsrevisionen
och inskrifningen ej gälla, förrän beslutet blifvit af revisionen
pröfvadt.

§ 21.

inskrifnings- 1. För inskrifningsområde jämte inom detsamma belägna sjömans samman-

hus skall finnas en inskrifningsrevision, bestående af landshöfdingen eller,
sättning, i händelse denne har förfall eller ämbetet är ledigt, landssekreteraren
i det län, till hvilket största delen af området hörer, såsom ordförande
samt af fyra ledamöter, nämligen inskrifningsområdesbefälhafvaren äfvensom
af hvarje till området hörande län, eller ej under landsting lydande
stad, tre inom länet eller staden bosatte män, som jämte tre suppleanter
utses för tre år af landstinget eller, för stad, som icke lyder under landsting,
af stadsfullmäktige. Efter lottning afgå dock en af de sålunda utsedda
ledamöter^ jämte en suppleant vid slutet af första året samt ytterligare
en ledamot och en suppleant vid slutet af andra året från det,
denna lag vunnit tillämpning. En ledamot och en suppleant väljas årligen
i de afgåendes ställe, hvarje gång för tre år.

Där inskrifningsområdesbefälhafvare deltagit i inskrifningsnämnds
förhandlingar, förordnas annan lämplig militärperson i hans ställe till leda -

mot af den inskrifningsrevision, som har att till pröfning upptaga samma
nämnds beslut.

De af landsting eller stadsfullmäktige valda ledamöter eller, i händelse
de äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning
endast i hvad den angår det område, för hvilket de blifvit valda.

2. För att beslut må kunna af revision fattas, erfordras, att minst
tre ledamöter, däribland den militäre ledamoten, äro tillstädes. Falla vid
omröstning till beslut rösterna lika, galle ordförandens, eller vid förfall
för denne, den militäre ledamotens mening.

Revisionen biträdes af en militärläkare och en därtill förordnad
civil läkare.

In skrifning srevision sammanträder på kallelse af ordföranden. Revi- inskrifning*-

° A revisions

a) att pröfva och afdöma besvär mot inskrifningsnämnds beslut;

b) att granska och, där så skäligt finnes, ändra sådana inskrifningsnämnds
beslut, rörande hvilka afvikande meningar eller yrkanden äro till
protokollet antecknade, äfvensom hvarje beslut rörande ärende, som omförmäles
i § 19 mom. 1 c);

c) att granska och, där så skäligt finnes, ändra inskrifningsområdeseller
sjörullföringsområdesbefälhafvares beslut i ärende, som jämlikt § 20
mom. 2. blifvit hos revisionen anmäldt; samt

d) att bland de värnpliktige, som enligt § 19 därtill pröfvats lämpliga,
uttaga det antal, som skall tilldelas särskilda truppslag vid hären, viss
tjänst vid flottan, eller särskild befattning vid hären eller flottan, hvarvid,
vid lika lämplighet, i första rummet uttagas de, hvilka därtill sig anmält.

Inskrifningsrevisionens beslut öfverlämnas till Konungens Befallningshafvande
för att genom dess försorg vederbörande kungöras.

§ Ö2.

sionen åligger:

revisions

verksamhet.

§ 23.

Ej må i inskrifningsrevisions beslut ändring sökas.

Inskrifnings
revisions
beslut må ej
öfverklagas.

Art. V.

Om de värnpliktiges tjänstgöringsskyldighet i beväringen.

§ 24,

sk^afheww Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra vid det truppslag af hären

* bestämdt7* eller uti den tjänst vid flottan, hvartill han inskrifvits eller öfverförts.

trnppslag.

§ 25.

inskrifning''8! V ^ ^°^an inskrifvas:

flottan eller a) alla å sjömanshus inskrifna maskinister och el dåre samt af öfrig a

hären. g, sjömanshus inskrifna värnpliktige de, som tolf månader eller därutöfver
varit inmönstrade till sjöfart; samt

b) andra värnpliktige, hvilka anses vara för flottan behöfliga, till det
antal, som Konungen pröfvar erforderligt.

2. Alla värnpliktige, som icke blifvit inskrifna i flottan, äro underkastade
inskrifning i hären.

3. Värnpliktig, som afgår från fast anställning vid hären eller flottan
eller vid härens eller flottans reserv, öfverföres till härens eller flottans beväring
eller landstorm.

§ 26.

oiSatrnppsiiig1 . Värnpliktige uttagas till särskilda truppslag vid hären och till
g tjänst vid flottan, på sätt §§19 och 22 bestämma, hvarefter öfriga värnpliktige
tilldelas fotfolket.

§ 27.

uUflidniif afid V Värnpliktig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin

" utbildning tjänstgöra under fredstid i sammanlagdt trehundrasextiofem

dagar, hvilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall
fullgöras:

a) vid fotfolket, positionsartilleriet, fästningsartilleriet, fästningsingeniörtrupperna
och tv äng en:

med en första tjänstgöring (rekrytskola) om tvåhundrafyrtiofem dagar,
som tager sin början under första året,

med en repetitions-(regements-)öfning om trettiofem dagar under
hvart och ett af tredje, fjärde och femte åren, samt

med en repetitionsöfning om femton dagar under nionde året;

b) vid rytteriet, fält artilleriet samt fältingeniör- och fälttelegraftrupperna
:

med en första tjänstgöring (rekrytskola) om tvåhundraåttioen dagar,
som tager sin början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)öfning om fyrtiotvå dagar under
hvart och ett af andra och fjärde åren;

c) vid flottan:

af de i'' § 25 mom. 1 a) nämnda värnpliktige i en följd med början
under andra året,

af till fästningstjänst inskrifna värnpliktige med en första tjänstgöring
om trehundratjugutre dagar, som tager sin början under första
året, och med eu repetitionsöfning om fyrtiotvå dagar under fjärde året, samt
af flottans öfriga värnpliktige med en första tjänstgöring om tvåhundrasextiofem
dagar, som tager sin början under andra året, samt med
eu repetitionsöfning om etthundra dagar under fjärde året.

Värnpliktig, uttagen till trängen i förvaltningstjänst eller egentlig
sjukvårdstjänst, till stationstjänst vid flottan eller till särskild befattning
vid hären eller flottan må, på sätt Konungen finner godt förordna, fullgöra
honom åliggande tjänstgöring i en följd.

2. Värnpliktig, som vid slutet af tjänstgöringstid är kommenderad
till sjötjänst, är skyldig att tjänstgöra ombord, till dess fartyget efter
återkomsten till flottans'' station blifvit afmönstradt, därvid dagaflöningen
under den Överskjutande tiden utgår med ett belopp, som motsvarar den
månadshyra, hvilken skulle hafva tillkommit honom, därest han tjänstgjort
å handelsfartyg.

3. Har värnpliktig under i inom. 1 föreskrifven tjänstgöring blifvit
fälld till straff för rymning, eller har hans tjänstgöring afbrutits för
verkställighet af straffarbete eller omedelbart ådömdt fängelsestraff, skall
den tid, under hvilken han var rymd eller hans tjänstgöring sålunda var
afbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid. . I hvad mån
den värnpliktige må tillgodoräkna sig fullgjord del af tjänstgöringen,

samt i hvilken ordning han skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet,
bestämmer Konungen.

§ 28.

inkallelse till 1. Då rikets försvar det kräfver, så ock när det erfordras till af Jr^gstm-

yär.iande uppror, må Konungen, efter Statsrådets hörande, till tjänstgöring
fälle. inkalla beväringens första uppbåd eller de större eller mindre delar däraf,
som finnas behöfliga.

2. Därest i anseende till krig eller fara för krig det för rikets
försvar finnes nödigt, att beväringens andra uppbåd, eller någon
del däraf i skilda orter eller vid olika truppslag af hären eller vid
flottan, inkallas, må Konungen därom förordna, sedan Han Statsrådet hört
och, så vida Riksdagen ej är samlad eller inom trettio dagar sammanträda
skall, låtit riksdagskallelse utfärda.

3. Utom de förenade rikenas gränser må beväringens första uppbåd
vid hären användas endast till rikets försvar, och efter det att Statsrådet
blifvit hördt samt riksdagskallelse utfärdats. Utan Riksdagens medgifvande
må beväringens andra uppbåd vid hären icke användas utom
de förenade rikenas gränser.

§ 29.

sattet för in- 1- Värnpliktig, som tillhör beväringen, inkallas till tjänstgöring af ve Vän8t*örinU

deid)örande befäl genom order, genom kungörelse och offentligt anslag,
J gonng'' medelst ringning i kyrkorna, eller på annat, efter ortens förhållande lämpadt,
på förhand kungjordt sätt.

Kungörelse om inkallelse till tjänstgöring skall införas i en eller
flera af ortens tidningar samt, vid inkallelse till i § 27 föreskrifven tjänstgöring,
dessutom uppläsas minst två gånger i kyrkorna.

2. Vid utbrott af krig skall till beväringens första uppbåd hörande
värnpliktig, som vistas utom riket, oberoende af särskild inkallelse anträda
hemfärden, så snart ske kan.

§ 30.

Tjänateför- Värnpliktig vare skyldig att, då han är inkallad till tjänstgöring,

rättning, verkställa den tjänsteförrättning, honom af vederbörande befälhafvare
anvisas.

Personer med särskild yrkeskunskap användas företrädesvis i de
förrättningar, där denna deras yrkeskunskap kan vara påkallad.

§ 31.

Värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad i krigslag gifna När värnpliktig
bestämmelser, såväl under all tjänstgöring, mönstring och marsch eller lykdr''g3iang^er
annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad
af order eller annat påbud, hvarigenom han inkallas till tjänstgöring.

§ 32.

1. Till beväringen hörande värnpliktige, med undantag af dem som Mönstringsunder
årets lopp varit i tjänstgöring, eller som äro å sjömanshus inskrifna ^nkaUädei
och till sjöfart inmönstrade, skola hvarje år undergå mönstring, som i denna

§ omförmäles.

2. Med värnpliktige, utom dem som äro å sjömanshus inskrifna
och tillhöra flottan, förrättas mönstringen å ett eller flera ställen inom
hvarje rullföringsområde. Från inställelse vid dylik mönstring äro dock
befriade värnpliktige, hvilka vid mönstringstillfället vistas utom sitt rullföringsområde
och, i enlighet med de närmare föreskrifter Konungen meddelar,
till befälet afgifva tillförlitlig uppgift om bostad och yrke.

3. Med värnpligtige, som äro å sjömanshus inskrifna och tillhöra flottan,
förrättas mönstringen vid sjömanshus. Från inställelse vid dylik mönstring
äro dock de befriade, som, i enlighet med de närmare föreskrifter Konungen
meddelar, till sjömanshusombudsman afgifva tillförlitlig uppgift om
bostad och sysselsättning.

§ 33.

1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, så vidt Konungen värnpliktiges

_ *—'' _ . . . trio tal oartig- Ant

ej för särskilda fall finner godt annorlunda bestämma

a) att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör det truppslag
vid hären eller den tjänst vid flottan, hvartill han blifvit inskrifven
eller öfverförd;

b) att den värnpliktige, om han till annat område afflyttar, tillhör
den truppafdelning af hären eller den flottans station, som erhåller sina
värnpliktige från det område, till hvilket han inflyttar; samt

c) att, om den värnpliktige icke är till tjänstgöring inkallad, när
landstormen inom hans ort uppbådas, han är pliktig utgå med densamma

vistelseort och
anmälningsskyldighet.

Värnpliktig,
som tillhört
härens eller
flottans fast
anställda personal
m. in.

och då har lika tjänstgöringsskyldighet och förpliktelser i öfrigt som värnpliktig
tillhörande landstormen.

2. För till beväringen hörande värnpliktige, utom dem som äro å
sjömanshus inskrift^ och tillhöra flottan, gäller dessutom:

a) att, om värnpliktig vill för längre tid än en månad vistas utom
den ort, där han är kyrkobokförd, anmälan därom skall före afresan göras
hos vederbörande områdesbefäl, samt detta befäl därefter hållas underrättadt
om hans adress, intill dess han återkommer; dock att där den
värnpliktige inmönstrats till sjöfart, anmälan erfordras allenast om påmönstringen
och afmönstringen; samt

b) att värnpliktig, vid afflyttning till annan ort, är pliktig att, om
flyttningen ägt rum inom rullföringsområdet, senast en månad efter densamma
därom göra anmälan hos rullföringsområdesbefälhafvaren, samt om han afflytta
till annat rullföringsområde därom göra anmälan, såväl före afflyttningen
hos befälhafvaren för det rullföringsområde, från hvilket han afflytta^
som ock, inom en månad efter ankomsten till det nya hemvistet,
hos befälhafvaren för det rullföringsområde, till hvilket han inflyttat, och skola,
så vidt Konungen ej för särskilda fall finner godt annorlunda bestämma,
dessa anmälningar, där de icke skett omedelbart hos rullföringsområdesbefälhafvare,
ändock anses vara fullgjorda, då den värnpliktige hos vederbörande
myndighet uttagit och aflämnat flyttningsbetyg.

3. Till beväringen hörande värnpliktig, som är å sjömanshus inskrifven
och tillhör flottan, skall, därest han ej är i tjänstgöring eller till
sjöfart inmönstrad, hålla sjömanshusombudsmannen underrättad om sin
adress.

§ 34.

1; Den, som innehaft fast anställning vid hären eller flottan
eller vid härens eller flottans reserv under sammanlagdt minst två år,
skall efter afgången från sagda anställning, så länge han i följd af sin
värnplikt kvarstår i beväringen, tillhöra dess första uppbåd. Sådan värnpliktig
anses hafva fullgjort i § 27 föreskrifven första tjänstgöring, men
är skyldig att med vederbörlig åldersklass deltaga i repetitionsöfning.

2. Den, som under minst två år varit inskrifven såsom studerande
vid universitet eller annan statens högskola eller aflagt examen vid navigationsskola,
tillhör likaledes första uppbådet under hela sin tjänstetid i
beväringen.

Art. Yl.

Om de värnpliktiges underhåll och förmåner i beväringen.

§ 35.

1. Under marsch eller annan färd till och från öfnings- eller
mönstringsort erhåller värnpliktig ersättning enligt särskilda bestämmelser.

2. Under tjänstgöring erhåller värnpliktig underhåll, sjukvård,
beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning samt
dessutom dagaflöning, likaledes enligt, särskilda bestämmelser.

3. Värnpliktig, som under tjänstgöring ådrager sig sådan skada,
att hans arbetsförmåga därigenom i större eller mindre mån minskas, erhåller
det understöd eller den pension, som författningarna rörande pensionering
vid hären eller flottan bestämma.

Art. vn.

Om landstormen.

§ 36.

1. Till hemortens försvar må Konungen, efter Statsrådets hörande,
till tjänstgöring inkalla landstormen eller de större eller mindre delar
däraf, som finnas behöfliga. Värnpliktig, tillhörande landstormen, är underkastad
i krigslag gifna bestämmelser såväl under tjänstgöring och marsch
eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad
af order eller annat påbud, hvarigenom han inkallas till tjänstgöring.

2. Inkallelsen verkställes på sätt i § 29 mom. 1 för värnpliktig
tillhörande beväringen stadgas.

F 7

Förmåner
under färd.

Förmåner

under

tjänstgöring.

Pensionering.

Landstormens

inkallande.

§ 37.

Landstormens Landstormen må icke föras utom eget och närmast tillgränsande in JTmr&deng8

skrifningsområden, dock att till landstormen hörande värnpliktig, som
erhållit sin utbildning vid flottan, må, äfven utom sagda inskrifningsområden,
användas för det lokala kustförsvaret.

. fl * ) ’• '';*H> ‘ :''■* • ‘ , :* ’ ■ {t> It

Landstormens

organisation.

§ 38.

Huru landstormen ordnas och indelas, föreskrifver Konungen.

§ 39.

Unförmåne0ch Värnpliktig, tillhörande landstormen, är under tjänstgöring

om ner. att själf förse sig med kläder, och att, därest staten icke kan

genast vid inkallandet anskaffa föda, under tiden förse sig äfven med
sådan, mot ersättning af staten för värdet af soldatportion.

Vapen, ammunition samt fälttecken, angifvande till landstormen
hörande värnpliktigs egenskap af krigsman, tillhandahållas af staten.

2. Till landstormen hörande värnpliktig, som skadas under tjänstgöring,
har enahanda rätt till understöd eller pension för sig och efterlefvande
som värnpliktig, hvilken tillhör beväringen.

Art. VIII.

Om påföljd för åsidosättande af denna lags föreskrifter, så ock om laga

förfall.

§ 40.

U teblifvande 1. Värnpliktig, som utan laga förfall uteblifver från inskrifnings från

inskrif- förrättning, böte första gången tjugu kronor och för hvarje gång, han ånyo
mng‘ därmed beträdes, fyratio kronor. 8 *

Försummelse 2. Värnpliktig, som på grund af § 15 inställer sig vid inskrifnings “resufe””8

förrättning för annan ort, än där han är kyrkobokförd, eller för annat
pim. m>g sjömanshus än det han tillhör, men därvid försummar aflämna prestbetyg
eller i fall, som i § 15 mom. 2 sägs, intyg från sjömanshusombudsman,

samt till följd däraf icke kan emottagas, anses lika med den, som icke
inställt sig till inskrifningsförrättning.

§ 41.

1. Värnpliktig, som bort inställa sig till i § 32 omförmäld mönstring,
men utan laga förfall uteblifver, böte för hvarje gång tio kronor.

2. Värnpliktig, som utan laga förfall underlåter fullgöra, hvad
honom enligt § 33 mom. 2 eller 3 åligger, böte för hvarje gång tio kronor.

§ 42.

Värnpliktig, som utan anmäldt laga förfall uteblifver från inskrifningsförrättning,
tjänstgöring eller mönstring, vare underkastad äfventyr
att varda till inskrifnings undergående, tjänstgöringens fullgörande eller
mönstrings undergående hämtad på egen bekostnad.

§ 43.

1. Såsom laga förfall för uteblifvande från inskrifning eller tjänstgöring
eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser
anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjänst uppbådad
eller faren, eller om man sitter i häkte; vederbörande äge dock
att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva, huruvida de äro af
den vikt, att de må gälla såsom laga förfall.

2. För å sjömanshus inskrifven värnpliktig skall i fråga om order
eller annat påbud, hvarigenom han under krig eller vid utbrott af eller
fara för krig inkallas till tjänstgöring, dessutom såsom laga förfall för inställelse
till tjänstgöring räknas att vara på utrikes sjöresa stadd; åliggande
det dock den värnpliktige att, så snart ske kan, anträda hemfärden, äfvensom
att vid ankomsten till svensk hamn eller sammanträffande med svenskt
örlogsfartyg omedelbart inställa sig till tjänstgöring.

§ 44.

Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig
läkares intyg, hvilket den värnpliktige är skyldig själf anskaffa- Kan
han ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg
af statens ämbets- eller tjänsteman, eller af prest i församlingen, eller af
ordföranden i kommunalstämman, eller af ordföranden eller ledamot i kommunalnämnden,
eller af ledamot i häradsnämnden.

Försummad
inställelse till
mönstring.

Försummad

anmälnings skyldighet.

Hämtnings äfventyr.

Laga förfall.

Intyg om
sjukdom.

Böters påförande.

Art. IX.

Om åtgärder med anledning af förseelser mot denna lag, så ock om

användning af böter.

§ 45.

1. öfver värnpliktige, h vilka utan anmäl dt laga förfall uteblifvit
från inskrifningsförrättning eller underlåtit att fullgöra, hvad dem enligt
§ 32 och § 33 mom. 2 eller 3 åligger, skola förteckningar länsvis
uppgöras och till Konungens Befallningshafvande ofördröjligen insändas;
skolande å förteckningarna för hvarje värnpligtig angifvas hans bostad, där
denna är känd, samt, till ledning vid ansvars bestämmande, tillgängliga
upplysningar rörande försummelsens beskaffenhet.

Uppgörande och insändande af dylik förteckning åligger vid inskrifningsförrättning
den af Konungens Befallningshafvande förordnade ledamot,
som öfver inskrifningsnämndens beslut förer protokoll; skolande inskrifningsnämnden,
innan den lämnar förrättningsstället sagda förteckning
granska och underteckna.

Upprättande och insändande af förteckningar öfver försummelser mot
lagbuden i § 32 mom. 2 och § 33 mom. 2 åligger befälhafvare, som
förrättat mönstringen, eller hos hvilken anmälan bort göras.

Upprättande af förteckningar öfver försummelser mot lagbuden i §
32 mom. 3 och § 33 mom. 3 åligger sjömanshusombudsman, hvilken öfversänder
dem till sjörullföringsområdesbefälhafvaren, som, efter att hafva
granskat och påtecknat desamma, insänder dem till Konungens Befallningshafvande.

2. Af de enligt mom. 1 inkommande förteckningar öfver värnpliktige,
skola särskilda utdrag, upptagande dem, hvilka Konungens Befallningshafvande
finner sig böra påföra böter enligt § 40 eller 41 till vederbörande
kronofogdar och magistrater öfversändas försedda med Konungens Befallningshafvandes
resolution, att de i utdragen upptagna böter må hos
de värnpliktige omedelbarligen uttagas, därest de icke däremot något
invända, men att, därest de vilja för uteblifvandet eller försummelsen
styrka laga förfall eller eljest åberopa någon omständighet, som kan leda
till deras frikännande från bötesansvar, i hvilken händelse de äga undfå
skriftlig del af resolutionen i hvad dem rörer, de skola inom trettio dagar
därefter till vederbörande kronofogde eller magistrat ingifva de bevis, som
till styrkande af deras mot böternas indrifvande gjorda invändningar åbe -

ropas, vid påföljd för uraktlåtenhet däraf, att böterna utan hinder af
samma invändningar må i laga ordning uttagas. Inkommande bevis skola
ofördröjligen insändas till Konungens Befallningshafvande, som, efter pröfning
af förekommande omständigheter, meddelar beslut i saken.

3. Atnöjes värnpliktig icke med Konungens Befallningshafvandes
beslut, hvarigenom böter blifvit honom slutligen påförda, äger han att
inom trettio dagar efter erhållen del af beslutet till Konungens Befallningshafvande
ingifva sina till Konungen ställda underdåniga besvär,
hvilka därpå af Konungens Befallningshafvande jämte eget yttrande till
Landtförsvars- eller Sjöförsvarsdepartementet insändas. Besvären må äfven
till Konungens Befallningshafvande med posten insändas; och skall i sådant
fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat besvärsskriften
eller att densamma på hans begäran eller med hans samtycke
blifvit uppsatt.

§ 46.

1. Böter, som påföras jämlikt denna lag, tillfalla kronan; dock må
af sådana böter viss del, högst hälften, enligt af Konungen meddelade
föreskrifter, användas till bötesindrifningens befordrande. Till kronan inflytande
bötesmedel skola under särskild titel i kronans räkenskaper redovisas
och ingå till den redan till förmån för beväringsmanskapet bildade
invalid- och pensionsfond, hvilken fonds ändamål skall vara att bereda understöd
åt värnpliktige, som under tjänstgöring erhållit sådan skada, att de
därigenom blifvit i större eller mindre mån oförmögne att sig med arbete
försörja, samt för änkor och barn efter värnpliktige, som aflidit i krig
eller till följd af i krig ådragen sjukdom eller skada, dock utan att sådant
för närvarande medför någon rubbning af den de värnpliktige i § 35 mom.
3 och § 39 mom. 2 tillförsäkrade rätt till understöd.

2. Saknas tillgång till gäldande af böter enligt denna lag, skola
de förvandlas efter allmän strafflag.

Art. X. Särskilda bestämmelser.

§ 4?.

Denna lag skall tillämpas från ingången af år 1902, från hvilken
tid alltså ej mindre värnpliktslagen af den 5. juni 1885 med däri sedermera
gjorda ändringar och tillägg, än äfven de af Konungen för sagda

Böters användning
och
förvandling.

Tidpunkten
frän hvilken
lagen skall
tillämpas.

lags tillämpning meddelade närmare föreskrifter, så vidt de strida mot
innehållet af denna lag, skola upphöra att gälla.

§ 48.

krsttninir-''- j Lots_ 0ch fyllningarnas personal skall i fråga om bestämmelserna
nas personal. i denna lag anses likställd med fast anställda vid flottan, med skyldighet
att, i den ordning Konungen bestämmer, då rikets försvar sådant klöfver,
tjänstgöra såsom icke stridande vid flottan, samt under fredstid undergå
därför erforderlig utbildning.

§ 49.

Lappbefolk- _ Af Konungen bestämmes, om och i hvad mån samt under hvilka
“»gen. villkor befrielse från de i denna lag föreskrifna skyldigheter må kunna
tills vidare medgifvas den nomadiserande lappbefolkningen.

§ 50.

Närmare För denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter med toreskrifter.

f}elas af Konungen.

§ 51.

Ändring eller Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riks °^af

lagenf6 dags sammanstämmande beslut.

Öfvergångsstadganden.

§ 52.

öfvergångs- 1. Under år 1902 skall värnpliktig, som tillhör andra klassen och

stadgande^ är mskrifven vid fotfolket, artilleriet, ingeniörtrupperna eller trängen för
sin utbildning tjänstgöra under tjugotvå dagar.

2. För värnpliktig, som mskrifves under något af åren 1902, 1903,
1904, 1905, 1906 eller 1907, tillämpas icke föreskrifterna uti § 27 mom. 1
angående värnpliktigs tjänstgöringsskyldighet under fredstid. Sådan värnpliktig
är i stället skyldig att för sin utbildning tjänstgöra under fredstid

i samraanlagdt etthundranittiosju dagar, hvilken tjänstgöring, på sätt Konungen
närmare förordnar, skall fullgöras:

a) vid fotfolket, positionsartilleriet, fästning sartilleriet, fästningsingeniörtrupperna
och träng en:

med en första tjänstgöring (rekrytskola) om etthundratolf dagar,
som tager sin början under första året,

med en repetitions-(regements-)öfning om trettiofem dagar under

hvart och ett af andra och fjärde åren, samt

med en repetitionsöfning om femton dagar under nionde året;

b) vid rytteriet:

med en första tjänstgöring (rekrytskola) om etthundratretton dagar,
som tager sin början under första året och omedelbart efterföljes af en

regementsöfning om fyratiotvå dagar, samt

med en repetitions-(regements-)öfning om fyratiotvå dagar under

andra året;

c) vid fältartilleriet, fältingeniör- och fälttelegraf trupperna:

med en första tjänstgöring (rekrytskola) om etthundratretton dagar,
som tagel- sin början under första året och omedelbart efterföljes af en

regementsöfning om fyratiotvå dagar, samt

med en repetitions-(regements-)öfning om fyratiotvå dagar under

fjärde året;

d) vid flottan:

af de i § 25 mom. 1 a) nämnda värnpliktige i en följd med början
under första året,

af till fästningstjänst. inskrifna värnpliktige med en första tjänstgöring
om etthundrasextiotvå dagar, som tager sin början under första
eller andra året, och med en repetitionsöfning om trettiofem dagar under
fjärde året;

af flottans öfriga värnpliktige med en första tjänstgöring om etthundratretton
dagar, som tager sin början under första året, samt med en
repetitionsöfning om åttiofyra dagar under andra året.

Värnpliktig, uttagen till trängen i förvaltningstjänst eller egentlig
sjukvårdstjänst, till stationstjänst vid flottan eller till särskild befattning vid
hären eller flottan må, på sätt Konungen finner godt förordna, fullgöra
honom åliggande tjänstgöring i en följd.

3. Värnpliktig, som icke fullgjort honom åliggande första tjänstgöring
samtidigt med den åldersklass, som han tillhör, är skyldig fullgöra
den tjänstgöringsskyldighet, som åligger värnpliktig i den klass, med hvilken
han fullgör första tjänstgöringen.

f.g

it -

• '' 10 A T •"9* ■ .&v''t ''W"£r''::A *''J

-''^u,'',«•••: vt- -V-.;, i''- • ■»'' &$}\ ,k ■■ \ ;VV ,

Sir T-. • :•

I-.-.»; i ■?,'': ;" '' i »ii* T. < ; <''. .; < .i>,

>: V''

X-,‘\ >•■

r .

,\ r: 1/i

■ •" Fl±>y;) ■ ’iC. - ''

‘.V 1 fa'' r*’>!. -• >‘V <■ ji i ;; '' •'':•*j;V; >£*

... w**%# •} " J: • V ’ ’ : UKV; i j. '' • J

r, ''• . , J ... * ■. ■ ; „ '' ■ _ • t

’ ■ • i . • • ; ■ 1

''v- -I A.t - ‘

•r. :•

-vr,

Bil A.

Sammandrag öfver fördelningen vid mobilisering af den tillgång stam- och f. d. stamanställd personal, som flottans underofficers- och sjömanskårer med en styrka af respektive 390 underofficerare och 3,000 man efter organisationens genomförande beräknas

komma att lämna, äfvensom det mobiliseringsbehof, som beräknas böra fyllas genom öfriga beväringsmän vid ingången dels af år 1902 dels af år 1912.

1.	2.	1 3.	4.	1 5-	6. M a	1 7- t r	! 8- O	1 8- a	\| 10. f d	( 11. e	\| 12. n i	\| 13. n g	J 14. \| 15. e n.	\| 16.	\| 17.	\| 18.	19.	[ 20. E k	i 21. o n	i 22. m	\| 23. a f	24. d e ]	\| 25. n i	26. j 27. ngen.	28. i 29.	! SO. E	i 31 1	\| 32. d a	1 33. r	\| 34. e a	\| 35. f d	j 36. e	i 37. 1 n	j 38. \| 39. i n g	i 40. \| 41. e n.	\| 42.	48. \| 44. Han	\| 45. \| 46. \| 47. \| 48. dtverksafdelni	\| 49. n g e	j 50. n.	j 51. I 52. Min	j 53. ö r	\| 54. a f d e	55. 1 n	5 ti. n g	\| 57. e n.	\| 58.	59, Slut	BO. s u m	j 61. i 62. m a.	63.
	Stam.	F. d. staman-ställd beväring.	Öfrig beväring.	Beväring eller förhyrda.		Stam.	SS	Öfrig beväring.		te	Stam.	F. d. staman-ställd beväring.	Öfrig beväring.	Beväring eller förhyrda.		Stam.	te				Stam.	te				te
		-		O			O		so''-		O						—				eu				CD <1 p:			aq													-					eu		te CD <						eu				eu		te CD <	te
	te O o o er c! b w	B *-i P UT a cd eu L£ CT> ^ o £ g ^ p p s« eu CD rs p- T	ur CT> CO g. er eu p eu CD	er 75 O CD B eu O p s CD eg N CD B	C/J B B B So	tf ur CD B er S SO eu CD	er CD O CD B eu CD >-< (tf eg H CD B	C/J B B so	CD do" O: P B eu CD o B ro -1 B SOS B	te ur CD B er p Cu CD	er CD Ö CD B eu CD p^ ►i ur CD CD B	C/J B B B p	in ©:’ ur p r© CD B CD i-*	C/J <-i B p: B	g p © CD	C/J B B p	p B P E ce	te O o CD er a b	te ur o B O B B p: B	OJ B B so	So B CD EL eu er CD <1 SB! 5* eg	OJ ur •-< er p: CU CD C	O: 1 dq* i 53 2L i ° o g. g pt B	C/J B B p	b" aq CD CD - O: .er ri eu p	ce p B 3 P B ce	cl O o CD tr cl O W	tf K-P ’ g-E CD - CD CD ° rC g g- B ? B p-tte sr 1 CD «-t- s ''	Et CD eu p CD	CO o 05 Et eu so ce	C/J B B »	te ur CD eu p ri	CO o er 05 Et CD eu p H CD	C/J B 3 p	g p B* 1	g eu CD	C/J B B So	tr* P TT B* ce* CD *	te eu p CD	in B B g p	SO B B SO B	te o o CD tr O g	P P B B eu p-cd 52* ce cd § & B p B »■ B eu CD ~. f-i so- g i. P! 1	a p B tu <T CD ur p CD	in B B B p	p" 3 p B eu er <5 p: ►-! B* ep	O: Er dq" er CD < Sos B* eg	B'' Oq CD CD O: ►-1 er ! eu l p	p g B so B 00	te o o CD er te O	te Et b" O: CD p	CO o CD er po ur §. B* O: CD -t	in B 3 B p	ce P E P ce ta- pt er CD < p: 2. b" qq	O.- dq" er CD c sos —l b’ qq	ce P B P B 00	OJ p B	so SO B EL eu er CD p: >-< B* qq	o= Ciq" er CD < Sos ''-i B* qq	dq CD CD O: er >-* eu p	p g s p B ce	Anmärkniugar.
a) Vid ingången af år 1902.
Carlskrona station.
Mobiliseringsbehof för staber och fartyg............ » » station, varf och kustsignalväsende..... Ersättningspersonal......................	182 lf 14	43 — 3	522 37 43	36	748 83 60	276 23		276 23	8 4 It	82 134	756 106 153	846 no 298	9 3	17 4	64 27	90 34	1,960 193 415	20 5 3	152 21 14	172 2b 17	21 5	10 35 5	134 3 58	144 38 57	29 '' 10 8	366 74 i 87	12E 12	47 3	162 f-	52 2	390 25	23 7	34 5	57 12	34 29	272 93	306 122	14 4	20 3 6	34 3 10	787 3 169	37 2	2	31 1	70 3	—	10 9	9 2	79 *) 10 17	—	—		—	—	—	—	1,380 109 105	354 43	1,296 158 486	162 13 54	3,192 280 688	Ö Härtill kommer ett behof af 400
Summa	207	j 46	602	36	891	299	—	299	23	216	1,015	1,254	1 12	21	91	124	2,568	28	187	215	26	50	189	239	47	527	141	50	170	54	415	30	39	69		365	428	18	j 29	47	959	39	2	32	73	3	19	ii	lots						_		1,594	397	1,940	229	4160	till station stjänst
Tillkommer till dess kustartilleriets omorganisation genomförts . . .	13	5	26	—	44	12		12	20		98	118		—	—	—	174	1	1 5	6	—	1	9	10		16	12	6	9	2	\| 29	4	13	17	b	32	38	_	_	_	84	3	_	16	19		11		30	22	20	38	80	16! 64	160	178	45	241		464	inskrifna bevä- ringsmän, tjänst-görande i egenskap
Summa	220	51	628	86	935	311		311	43	216	1,113	1,372	12	21	91	124	2,742	29	192	221	26	51	198	249	47	543	153	56	179	56	444	34	52	86	69	397	46(1	18	29	47	1,043	42	2	48	92	3	30	n	136	22	20	38	so	16	1 64	160	1,772	442	2,181	229	4,624
Beräknad tillgång af stam, f. d. stam och förhyrda sedan 1902 er-
forderlig stamökning genomförts..............	219	—	648	240	1,107	367	115	482	—	—	—	—	6	10	46	62	1,651	89	176	205	65	—	—	—	23	293	152	—	152	152	456	44	44	88	—	—	—	9	15	24	568	29	—	54	83	4	_	5	92	16	23	40	79	39		118	1,930	678		114	2,722
Återstår behof, som bör fyllas med beväring																	1,091									250															475								44							42					1,902	vet.
Autal, hvarmed tillgången 1900 understiger den för 1902 ofvan angifna.........................																	195									49															217								q												2) I denna beräkning
Beräknadt beväriugsbehof för Carlskrona station 1902 .......																																																							7					477	är fördelningen på
																1,200									300															500								30												2,030	stater och afdel-
Stockholms station.	107 12 14	31 3	348 49 44																																																											ningar upptagna under förutsätt-
Mobiliseringsbehof för staber och fartyg............. » » öfverstyrelse, station, varf och kustsignalväsende Ersättningspersonal......................	27	486 88 61	173 22	—	173 22	14 10	41 135	465 72 153	520 72 298	11 2	17 4	152 27	180 33	1,359 160 414	28	118 1 14	146 1 14	25 8	12 34 5	103 7 50	Ilo 41 55	38 9	324 42 86	85 3 11	23 1	104 7	41 2	253 3 23	15 8	18 5	33 13	32 29	199 93	231 122	13 2 3	27 11 6	40 13 9	557 16 167	14 2	i;	29 1	49 3	2	3 10 10	9 2	61 10 17	8 2 2	12	18	38 2 2	8 4 4	28 2 12	74 8 18	972 94 103	239 4 49	897 125 497	267 13 63	2,375 236 702	ning att kustartil-leriet öfvertagit
Summa	133	34	441	27	635	195	—	195	24	176	690	890	13	21	179	213	1,933	28	133	161	33	51	160	211	47	452	99	26	in	43	279	23	23	46	Öl	292	353	18	44	62	740	16	6	30	52	2	23	U	88	12	12	18	42	16	42	100	1,169	292	1,519	333	3,813	fasta minförsvaret.
Tillkommer till dess kustartilleriets omorganisation genomförts . . .	10	2	35	—	47	18	—	13	17	—	82	99	3	7	16	26	185	3	19	22	2	3	25	28	—	52	11	8	14	10	43	2	14	16	10	69	79	5	14	19	157	1	_	1	2	_	7	_	9	45	47	55	147	55	170	372	261	86	383	46	775
Summa	143	36	476	27	682	208	—	208	41	176	772	989	16	28	195	239	2,118	31	152	183	35	54	185	289	47	504	no	34	125	53	322	25	37	62	71	361	432	23	58	81	897	17	6	31	54	2	30	11	97	57	59	73	189	71	212	472	1,430	378	1,902	378	4,088
Beräknad tillgång af stam, f. d. stam och förhyrda sedan 1902 er-
forderlig: stamökning genomförts..............	133	—	400	150	683	267	73	340	—	—		—	6	10	90	106	1,129	29	134	163	70	—	—		23	256	104	—	73	112	289	32	32	64	—	—	—	9	22	31	384	20	—	30	50	3	—	5	58	23	25	58	106	55		161	1,292	532		135	1988
Återstår behof, som bör fyllas med beväring																	989									248															513								89							311					2,100
Antal, hvarmed tillgången 10/4 1900 understiger den för 1902 ofvan
angifna.........................																	168									67															116								44							-21					374
Beräknadt beväringsbehof för Stockholms station 1902 .......																	1,000									250															450								30							50					1 780
Tillsammans, båda stationerna.
Mobiliseringsbehof för staber och fartyg............. > » öfverstyrelse, stationer, varf och kustsignalväsende	290 22	74	870 86	63	1,234 171	449	—	449	22 4	123	1,221 178	1,366 182	20	34	216	270	3,319 353	48 5	270 22	318 27	46	22 69	237 10	259 79	67 10	690 116	214 3	70	266	93	Glis 3	38	52	90	66	471	537	27 9	47 14	74 1&I	1,844 19	51	8	60	119	—	3 20 19	18	140 20 34	8	12	18	38 2 2	8	28	74	2,352	593	2,193	429	5,567	1
Ersättningspersonal......................	28	6	87	—	121	45	—	45	24	269	306	596	5	8	54	67	829	3	28	31	13	10	102	112	17	173	23	6	15	4	48	15	10	25	58	186	244	7	12	19	336	4	—	2	6	5	4	2		__	4 4	2 12	8 18	203 208	4 92	283 983	26 107	516 1,390
• Summa	340	80	1,043	63	1,526	494	—	494	47	392	1,705	2,144	25	42	270	387	4,501	56	320	876	59	101	349	450	94	979	240	76	281	97	694	53	62	115	124	657	781	36	73	109	1,699	55	8	62	125	5	42	22	194	12	12	18	42	16	42	100	2,763	689	3,459	562	7.493
Tillkommer till dess kustartilleriets organisation genomförts ....	23	7	61	—	91	25	—	25	37	—	180	217	3	7	16	26	359	4	24	28	2	4	34	38	—	68	23	14	23	12	72	6	27	33	16	101	117	5	14	19	241	4		17	21	_	18	_	39	67	67	93	227	71	234	532	439	131	624	45	1.239
Summa	363	87	1,104	68	4,617	519		519	84	392	1,885	2,361	28	49	286	363	4,860	60	344	404	61	105	383	488	94	1,047	263	90	304	109	766	59	89	148	140	758	898	41	87	128	1,940	59	8	79	146	5	60	22	233	79	79	in	269	87	276	682	3,202	820	4,073	607	8,712
Beräknad tillgång af stam, f. d. stam och förhyrda sedan 1902 er-
forderlig stamökning genomförts..............	352	—	1,049	390	1,791	634	188	822	—	—	—		12	20	136	168	2,781	58	310	368	135	_i	—	—	46	549	256	—	225	264	745	76	76	152	—	—	—	18	37	55	952	48	__	85	133	7	_	10	150	39	48	98	185	94		279	3,222	1210		279	4 711
Återstår behof, som bör fyllas med beväring																	2,079									498															988								83							853					4,001
Antal, hvarmed tillgången 10/4 1900 understiger den för 1902 ofvan
angifna.........................																	363									116															333								53							—14					851
Beräknadt beväriugsbehof för båda stationerna........																	2,200									550															950								60							50					3 810
b) Vid ingången af år 1912, båda stationerna.
Mobiliseringsbehof för 1902—1911 påräknad nytillkommande materiel Afgår 8 st. 1. klass kanon båtar................	100 24	20 8	287 96	—	407 128	no 88	—	no 88	5 8	40 16	380 184	425 208	—	_	—	—	942 424	5 8	70 40	75 48	5 8	i	69 24	70 24	_	150 SO	98 16	25 8	142 24	69 8	334 56	10	15 8	25 8	10 16	168 56	178 72	—	—	—	537 136	15	8	15 8	30 16	—	—	—	30 16	—	—	—	—	—	-	—	846 248	140 104	673 304	—	1,659 656
Återstår ökadt behof för ny materiel	76	12	191	—	279	22	—	22	—3	24	196	217	—	—		—	518	—3	30	27	— 3	i	45	46	—	70	82	17	148	61	278	10	7	17	— 6	112	106	—	—	—	401	15	-8	7	14	—	—	—	14	—	_	_	_	__	_	_	598	36	369		1,003
Ökning i ersättningspersonalen.................	8	1	19	—	■ 28	2	—	2	5	45	49	99	—	—		—	129	—	3	3		—	14	14	—	17	8	2	7	5	22	6	2	8	11	59	70	—	—	—	100	1	—	_	1	1	_	__	2								54	11	183		248
Tillsammans ökning i mobiliseringsbehofvet 1902—1911	84	13	210	—	307	24	__	24	2	69	245 \|	316	—	—	—	—	647	-3	83	30	-3	i	59	60	-	87	90	19	125	66	300	16	9	25	5	171	176	—	__	—	501	16	-8	7	15	1	—	—	16	__	_	_	_				652	47	552		1,251
Mobiliseringsbehof vid 1902 års ingång ej inberäknadt kustartilleriet	340	80	1,045	63	1,526	4941	—	494	47	392	1,705	2,144	25	42	270	337j	4,501	56	320\|	376\|	59	101	349,!	450	94	979	240j	76 !	281 j	97	694	53	62	Ilo	124	657	781	36	73	109 j	1,099	55 \|	8,	62	125!	5 i	42	22	194	12	12	18	42 f	Ifil	42	100	2,763	689	3 459	569	7473
Mobiliseringsbehof vid 1912 års ingång	424!	93 j	1,253	63	1,833	51S	—	518	49	461	1,950	2,460	25	42	270;	337	5,148	53 \|	j	406,	56	102	408j	510	94	1,066	328	95 i	408	162	994	69	71	140	129	828	957	38 !	73 \|	in	2,200	71	—	74 j	140	6	42 !	22	210	12	~ 12	18	421	16	42	100	3,415	736	4,011	564	8,724
Beräknad tillgång af stam, f. d. stam och förhyrde sedan 1902 er-																												1
forderlig stamökning genomförts 2)......... Ytterligare tillökning genom påräknad ökning af stammen 1902—1911	379 26	-1	1,128	411	1,918 26	669	196	865	—	''		—	12	20	136	168	2,951 26	58	329	3871	142	_	—	—	46	575	256 90	_	2251 60	264 82	745 232	76 22	76 22	152 44	z	—	—	19	37	56	953 276	48 14	—	85	133 14\|	z	—	10	150 14	12	9	18	39	19	—	58	3,222 272 \|	1,185 44	—	280	4,687 316
Summa tillgång af stam, f. d. stam och förhyrde 1912	405	—	1,128	411	1,944	669	196	865j	—	—	—	—	12	20	136	168	2,977	58	329	3871	142		—	—	46	575	346	—	285	346	977	98 \|	98	196	—	—	—	19	37	56	1,229	62	—	85	1471	7	—	10	164	12	9	18	39]	19		58	3,494	1,229		280	5,003
Återstår behof, som bör fyllas med beväring 1912 . . .								1 i									2,171									491															971								46							42				3,721
Beräknadt beväringsbehof för år 1902..............																	2,200							1		550									''						950				!	''			60						;	50	\|				3,810

(

•Ml

fi-.> ■ t

Kl !

/!..■»

‘! 1 <

u»f > <!.

y;isyq<?

i.f» -., t

r s

Sammandrag af beväringsbefälhafvarnes uppgifter rörande under år 1896 -1899

värnplikts -

1 1-	2-	3.	4-	5.	6.	7.	s.	9.	10.	11.	12.	13.	14.	15.	16. \|	~ i7
■											B e v	ä r i	n g s m ä	n	a p	eu-
1 Sjutid vid inträdet	bevä-	1 8 9 6.	1 8 9 7.			1	8 9 8
rir	gsäldern.1)		Matroser.	Eldare.	Summa.	Matroser.	Eldare.	Summa.	Matroser.	Eldare.
			An-		An-	%■	An-		An-	%■	An*	%.	An-
			tal.	%.	tal.	tal.	%■	tal.	tal.	tal.	%■	tal.	%.	tal.
Ej tjänstgjort till sjös . .	194	26,2	7	10,3	201	24,9	125	16,1	10	8,8	135	15,2	185	24,8	36	23,0
Endast inrikes sjöfart . .	118	15,9	17	25,0	135	16,7	246	31,0	34	30,1	280	31,4	241	32,3	42	26,9
i Utrikes sjöfart 1	månad	6		1		7		7		1		8		9		1
>	2	>	19		6		25		13		3		16		2		4
	3	»	20	12,1	1	20,0	21	^ 12,9	18	8,9	7	/77,7	25	llO,0	14	6,1	2	7,7
>	4	»	21		3		24		14		6		20		10		i
	5	y	24		3		27		17		3		20		11		4
»	t;	»	22		4		26		11	1	1		12	1	11		—
y	7		23		3		26		21		2		23		7		5
»	3	»	15	13,3	6	26,4	21	14,5	17	9,9	6	18,0	23	''11,0	18	8,5	1	''14,8
	9	>	16		4		20		8		6		14		13		6
>	10	y	13		—		13		15		3		18		7		7
>	11	>	10		1		11		5		3		8		8		4
»	12	»	26	3,6	2	3,0	28	3,4	12	1,5	4	3,6	16	1,8	20	2,7	10	6,4
»	13—18	i	70	9,5	5	7,3	75	9,2	64	8,2	9	8,0	73	8,2	55	7,4	12	7,7
	19—24	y	56	7,7	3	4,4	59	7,3	53	6,8	2	1,8	5r>	6,2	32	4,3	13	8,3
»	25—3G	»	55	7,4	1	1,5	56	6,9	67	8,6	10	8,8	77	8,G	65	8,7	4	2,0
	öfver 36	»	33	4,4	1	1,5	34	4,2	65	8,4	3	2,0	68	7,6	39	5,2	4	2,0
Summa	741 j	100	68 \|	100 S09 \|	100	778 \|	100	113 \|	100\| 891 \|	100	747	100	156	100

Bil B.

... f-. , ''-x ’ ; u i rf ■ • *■>•''» i c-''* r''''- •;>*c>* '' -i - - • & k|» r> A •:<>

vid flottan vapenöfvade, å sjömanshus inskrifna beväringsmäns sjötid vid inträdet i
åldern.

18. \|	19. \|	20. \|	21. 1 22. I	23. \|	24. \|	25.	26. \|	27. \|	28. \|	29. \|	30. j	31- \|		32.
Ö f V	a d e	å r				''vX.i

	1 8 9 9.								A n in ii r k ii i n g a r.
Summa.	Matroser.	Eldare.	Summa.	Matroser.	Eldare.2)	Summa.
	%■			An-	£	An-		An-		An-	%■	An- 1
tal.	tal.	%.	tal.	tal.	tal.		tal.	tal. 1	J.
221	24,5	185	23,7	13	9,3	198	21,5	689	22,6	66	i—*'' 05 "ber '' i	755	21,4		'') Sjötiden är upptagen enligt
283	31,4	208	26,6	39	27,9	247	26,8	813	26,6	132	27,7	945	26,9	af beväringsmännen under vapen'' öfningarnn afgifna uppgifter.
10		11		5		16		33		8		41			2) Bland eldarne ingår jämväl
		11		21		44		24		68		ett	mindre antal till särskild tjänst.
6		10							i	flottan inskrifna beväringsmän,
16	• 6,4	12	8,4	5	20,7	17	10,3	64	8,9	15	15,7	79	9,8	som ej voro inskrifna å sjömanshus.
11		16		O		18	t	61	•4	12		73	1 1
15		17		6		23		69		16		85	1
11		22	I	7		29		66		12	)	78	1
12		23	1 18,6	7		30		74		17		91	1 1
19	■ 9,6	18	6	26,5	24	15,5	68	11,6	19	20,8	87	112,6
19		18		9		27		55		25		80
14		17		4		21		52	f’ ''	14		66
12		8		4		12		31		12		43
30	8,3	11	4,1	8	5,7	19	2,1	69	2,2	24	5,0	93	2,6
67	7,4	59	7,6	8	5,7	67	7,3	248	8,1	34	7,1	282	8,0
45	5,0	40	5,1	—		40	4,3	181	5,9	18	3,8	199	5,6
69	7,6	75	9,6	3	2,1	78	8,1	262	8,6	18	3,8	280	8.0
1 43	4,8	31	4,0	3	2,1	34	3,''	168	5,5	11	2,3	1791 5,1
I 903	Idol 781 100 140	\| 100 921	\| 100\| 8,047	\| 100\| 477	100 3,524	ioo;

Beräkning öfver det antal å sjömanshus inskrifna värnpliktige, som årligen skulle
att alla å sjömanshus inskrifna maskinister och eldare samt af öfriga å sjömans tilldelas -

1.	2.	I 3-	1 4.	1 5.	1 «•	1 7-	1 8	1 9-	1 10	! n.	1 12	.1 13.	1 14-	j 15.\| 16.
i lnskrifningsår I —------—------------												Enligt	nu gällande
					Antal inskrift]	a.
Matrosafdelningen.	Eldareafdelniugen.	Summa.
	I	flottans beväring.		I flottans reserv.	Summa till krigstjänst dugliga.	I flottans beväring.	I flottans reserv.	summa till krigstjänst dugliga.	p o oa P Oj SL 2. B* 0<3 Ct B	Eldareafdelningen.	suBinaiBsm^
! h- i o “ !3 2 ■ S. P B 00 c-r- t	Till krigstjänst duglig	a.
Med mindre än b mån. utrikes sjöfart.	Med minst b och mindre än 12 mån. utrikes sjöfart.	Med minst 12 mån. utrikes sjöfart.	Med obekant sjötid.	C/3 C B B P	lill krigstjänst odugliga.	lill krigstjänst dugliga.
\|				Carlskrona station2).
! 1896 ........	34	i 225	38	114	326	703	278	9811 4	64	50	114	1,015	118	1,1331
( loa 7.........	19	j 239	33	102	321	695	291	986	2	102	5b	157	1,005	159	11641
! loac .......	23	247	37	104	383	771	321	1,092	o O	130	92	222	lins	225	1,340
	35	\| 247	52	112	358	769	285	1,054	4	140	91	231	1,089	235	1,324
Medeltal 1896 99	28	239	40	108	1 347	734	294	1,028	3	109	721181	1,056	184	1,240
i 1 beräkningarna antaget antal	—	—	—	—	-	: —	—	—	—	—	—	—	_	_	_
				Stockholms station2).
1896 ........	18	177	61	126	146	510	106	616	_	Öl	16	67	634	67	701
1897 .........	11	201	44	159	191	595	107	702	1	52	17	69	713	70	783
1898 .........	17	225	27	107	210	569	100	669	_	95	26	121	686	121	807
1899 ........	40	212	54	104	187	557	107	664	1	121	27	148	704	149	853
Medeltal 1896—99	21	204	47	121	183	558	105	663	1	80	21	101	681	102	. 786
I I beräkningarna antaget antal	—	—	—	—	—	—	—	—							_
				Tillsammans båda stationerna.
1890 .........	3	-	—	—	—	1,229	204	1,433	0	113	1	114	1,436	114	1,5501
	12	—	—	—	—	1,299	206	1,505	6	122	10	132	1,517	138	1,6551
i lö«/<5...........	13	—	—	—	—	1,464	218	1,682	1	101	24	125	1,695	126	1,8211
IÖJO...........	6	—	• -	—	—	1,381	249	1,630	0	106	37	143	1,636	143	1,779
	44	—	—	—	—	1,253	291	1,544	5	115	48	163	1,588	168	1,756
1895 ........	38	—	—	—	—	1,278	308	1,586	1	118	66	184	1,624	185	1,809
loyb.........	52	402	99	240	472	1.213	384	1,597	4	115	66	181	1.649	185	1,834
	30	440	77	261	512	1,290	398	1,688	3	154	72	226	1,718	229	1 "947
1898 .........	40	472	64	211	593	1.340	421	1,761	3 i	225	138	343	1.801	346	2,147
ioyy.........	10	459	106	216	545	1,326	392	1,718)	5 \|	261	118	379	1,793	384	2)177
Medeltal 1890—99	31	—	—	—	—	1,307	307	1,614	3	143	56	199	1,6451202	1,847
• 1896—99	49	443	87	232	530	1,292	399	1,691	4	189	93	282	1,740 286	2,026
I beräkningarna antaget antal

Bil. C.

dels inskrifvas i flottan dels komma att undergå vapenöfning, under förutsättning
hus inskrifna de, som 12 månader eller därutöfver varit inmönstrade till sjöfart,
flottan.

1 17.	18.	19.	20.	21.	22.	23.	24.	25.	26.	27.	28.	29.	30.	31.
värnpliktslag.	Enligt föreslagna bestämmelser.
	Äntå	, som inställt	sig till vapenöfning.				Antal af under året och
Af under året inskrifna bevävingsmän.	Af under året och föregå-ende år inskrifna,till krigs-tjänst dugliga be väringsmän.	Antal, som beräknas årligen skolat in-skrifvas i flottans beväring.	föregående år inskrifna, som beräknas skolat vapendans. (= 60 % af under året	\|
g	W		I % af året i 1 be\	g	H		BO M B gL ^ q CB				inskrifvet antal.)	Anmärkningar. j
P >T	s SO		So	CU so	h-2	eg B so							h '' 1
	ft	br	25 «T ca	2	?	sr		2	p		P	P	H
	2	SO 3	='' B S-	eu	s	p					g-2	£ w	SS
rs a" b’ OQ	B. B* ■Vi	3 P P OQ	as —'' B B e^-p: £ a s	n b’	B* Vi	3 so B do	so: crh a. b b a. p to to ~	2. p B ^ Vi o ro Va		1 p	p g. B* o TO c«	Eg- B -t ?	» 2 3 SO
D	B		'' a 5 g ^	o a	B		3 ^ p: p: po B g H		B		3 ''		ÖB
269	29	298	37	339	o9	378	49	555	114	669	333	69	402	*) Antalet i kol. 25
261	41	302	37	414	56	470	59	553	157	710	332	94	426	är erhållet ge-
310	60	370	40	421	77	498	55	616	222	838	370	133	503	nom att sam-
326	46	372	39	430	62	492	54	576	231	807	845	138	483	in anlägga antalet

•292	44	336	38	401	58	459	54	575	181	756	345	108	453	samt halfva an-
								584	166	750	350	100	450	talet i kol. 6. 2) Antalet å hvar-
														dera stationen är
303	14	317	55	360	24	384	68	805	67	372	183	40	223	upptaget under
331	31	362	55	389	47	436	67	361	69	430	217	41	258	förutsättning att
316	42	358	52	372	51	423	64	312	121	433	187	73	260	Uddevalla och
306	48	354	49	347	66	413	61	304	ce "tf rH	452	182	89	271	Marstrands sjö-manshus tillhöra

314	34	348	53	367	47	414	65	320	101	421	192	61	253	Stockholms sta-
								330	100	430	200	60	260	tion.

382	35	417	31	527	50	577	43	—	—	—	—	—	—
413	54	467	32	547	69	616	43	—	—	—	—	—	• —:
512	30	542	34	682	49	731	46	—	—	—	—	—	—
514	39	553	37	706	57	763	51	—	—	—	—	—	—
403	30	433	30	493	43	536	39	—	—	—	—	—	—
591	42	633	44	769	67	836	60	_	_	—	_	_	__
572	43	615	45	699	(53	762	57	860	181	1,041	516	109	625
592	72	664	45	803	103	906	63	914	226	1,140	549	135	681
626	102	728	45	793	128	921	60	928	343	1,271	557	206	763
632	94	726	43	777	128	905	57	880	379	1,259	527	227	754
524	54	578	3!)	679	76	755	52		—	—	—	—	—
606	78	684	44	768	105	873	59	895	282	1,177	537	169	706
								914	266	1,180	550	160	710

Bil D.

fi4

Uppgift å antalet beväringsmän, som från år 1902 beräknas årligen böra

uttagas till flottan.

8. | 9. | 10.

11.

Carlskrona

station.

Stockholms

station.

C:
Po g

Summa.

*©: b1 os''

| & B g

B 2. g

I flottan till allmän tjänst, sjötjänst,
eller stationstjänst (sjöbeväring). |

Från områden, som omfatta sjömanshus: j

Till allmän tjänst (matros- och ekonomiafdeln.)

> (eldareafdelningen) ....

b 3; 5

OD t? m

tf1 3

= ® IT

Från mobilisering sorten kringliggande
områden:

Till sjötjänst- (matros- och ekonomiafdeln.) . .

» (minörafdelningcn)......

» (eldareafdelningen) . . e . . .

Till stationstjänst (ekonomi- och handtv.-afdeln.)

Från Bohus- och Hallandskusten:

Till sjötjänst (matros- och ekonomiafdeln.)

Från områden, där tillgång å lämpliga
beväringsmän finnes:

Till sjötjänst, eldare............

Till stationstjänst (handtverksafdeln.).....

Summa *)

I flottan till fästningstjänst (kustart
illeribeväring).

Från mobiliseringsorten kringliggande områden: Till

fästningstjänst (artilleri-, ekonomi- och

hnndtv.-afdeln.) . . .

> minörafdelningen . . .

» eldareafdelningen . . .

Samma
Samma i flottan

Årligt rekryteringsbehof för stammen:

Från skeppsgossekåren karlskrifna......

Genom kontrakt vid sjömanskåren anstälda, som icke
såsom värnpliktige tilldelats flottans beväring
Kustartilleriet.............

Summa

*) Häraf kunna vara icke vapenföra

•)350

>)100

O: E

3 £•

p h

b s;

>)200

*)60

2)40

150

450 3)440

450

O: D

1 -

5 2;

2)30

150

550

160

260 4 >375 -

430

475

915

500

550

710

B 5''

§ pr

170

300

100

815

1,013

1,135

1,950

Anmärkningar.

550

160

170

300

100

1,525

1,013

1,135

2,660

200

300

800

155

'') Dessa siffror angifva
antalet,som
beräknas inställa
sig till vapenöfning,
under förutsättning
att antalet
i flottan inskrifna
utgör respektive
584,
330,166 och 100
samt att 60 % af
nämnda antal årligen
inställer sig
till tjänstgöring.

s) Däraf 15 skrifbiträden.

s) Därafberäknas80
matroser och 12
eldare efter beväringsöfningarnas
sint taga
stamanställning
vid flottan.

4) Däraf beräknas
50 matroser och
13 eldare d:o d:o.

tS5

ten. E.

Sammandrag af från befälhafvarne för vid kusten belägna kompaniområden
infordrade uppgifter rörande antalet maskinister, eldare, sjömän och fiskare,
som under åren 1890—94 inskrifvits i härens beväring.

1-	2-1	3.\|	4-1 5. \| 6. \|	7-18-1	9.110.111.112.113.114.115.116. \|17.118.119. \|20. \|21.	22.\|23.\|24.\|25.\|2G.
---—- Kompani- och inskrifrmigsonmulen.	Maskinister.	Eldare.	Sjöman.	Fiskare.	Summa.
									rf-1		8-^		H4		M-	8-A	M-		►-»			1-4-	t-1
	ce CD p	ce cd	ce CD	ce CD	ce ep	ce CD	ce cd	ce CD	ce CD CD	ce CD	ce CD O	ce CD	SB tOl	ce CD CD	ce CD	ce CD O	y CD t-1	ce §	CD CD	ce CD rf*-	o	CD t-4	CD tsS	CD ce	CD rf*.
- [ Inskrifningsområden, inom livilka beyäringsinäu uttagas																		i
\| till Carlskrona station.
Kompaniomr. N:o 1.......									9		1	?	1	4	4			i			i	2	2	6	5
										2		1	1				i	1	_	2		2	2	—
> >2....... > »3.......	—	-	—	—	—	—	i	4	—	4	i	—	3	5	-	3 2	5 1	5	2	1	4 2	6 1	12	7	5
> >4....... > > 5 ...... . » »7																2	1	1			2	1	1	—

> »8.......																						2	1	—	—
Summa Södra Skånska Inf.-reg.ts							2	4	2	5	4	3	5	10	4\| 5	10	9	5	1	9	15	1817	10
Kompaniomr. N:r 9...... > » 10......																				1	1		4	1	1
> . 11...... » » 12......			_	_	_	1	_	1	—	_	—	—	—	—	—	—	1	1	—	—	1	1	2	—	—
Summa Norra Skånska Inf.-reg:ts 1.	_	_	_	_	—	1	—	1	1	—	1	—	4	—	—	—	1	1	—	1	2	1	6	1	1
Kompaniomr. N:r 13...... » >14				i							2	3		3	8	2		8	2	2	4	3	8	5	10
» »15...... » » 16......			—				2	1	1	3	2	1	1	2	2		2	2	3	4 2	2 2	5	4	6	9 2
Summa Norra Skånska Inf.-reg:ts 2.	_	__	_	_	_	—	2	1	1	3	4	4	1	5	10	4	2	10	5	8	8	8	12	11	21
Kompaniomr. N:r 17...... » »18...... » » 19...... » » 20......	—	2					1				1	2	1			4	3	3	6	(	5	2 6	2 4	G	1 0
—	—	—	—	—	1		—	1		1	5	2 1		—	4	5 7	1 3	3	0	6	5 12	3 4	4	5
Summa Blekinge bataljons Kompuniomr. N:r 30...... , >31......	_	2			_	l	1		1	1	2	7	4			8	10	!	!	11	11	2513	1(1	12
1				i	-	1				2	1	1 1	<	1 4						1 2	2 _	1 1	(	2 4
» »32......					—		1-				—	1		—	2	___
.Summa Kalmar Reg:tes		—		-	i		\| 1		--	-	2	2	2	1 <i			-		:	4	2	8 8

1 1.	2	\|3	K	\|S	i«	7-1 8	\|9-	jlO.jll	12.\|13.\|14.\|15.\|16.\|17.\|18.\|19.\|20.\|21	22	23. \|24.\|25.\|26.
... . •	Maskinister.		Eldare.		t	Sjöman.		Fiskare.		Summa.
i Kompani- och inskrifmngsom råden. \|
>—1 ce l-c	er. ce	ce ce	1—1 er. ce: pe	er ce	H-l ce ce o	: ce 1 er 1 cD\| ce ln-K	S—1 a er or	t—■ er ce	>-> er ce p	H a ce b—	)-i ►—1 ce, a er ce to o.	er ce H—	ce ce p	a ce	1^ er ce io	PP ce: ce ep ce pej 4^	M ce ce p	M ce er t—*	l-i 1—* ce i ce er>! ce toi cx	M ce er tf»
* Kompauiomr. N:r 54.....	—	—	__		_	3	4	I 3	4	3	3	i		1 2\|—			3	2\| 1	b	5	6	8	4
Summa 1. Lifgren.-rég-.ts	-	1	-	-	—	3	1 4	1 3	4	1 3	3	i	i 1	2			—	3	2\| 1	6	5	6	8	4
Kompauiomr. N:r 55......		1 •							_		1	i		2	1		i	1		j	1	1 f 2		2	1
> »56......									—	1	3	2	2	3		4	3	'' 5	3 4	71 6	7	‘ 6	8
Summa 2. Lifgreu. Reg:ts	—	—	—	—	—	—	1	—	—	1	4	i 3	2	5	4	4	4	5	3	4	8	8	7	8	9
Kompauiomr. N:r 60 . . .		.					1				1				1						2	1			1
» >61......																	J			3
															1	1	—	1	—	1	2		1
Summa Hallands bataljons							1			-	1	1	—	2	1	2	1	—	2		3	3		4	1
Kompauiomr. N:r 62 ....	—	—	—	_	_	__	_	..	2	1			1		1	7	6	5	9	2	7	6	6	4	4
» >63......	—	—	—	—	—	1	—	“	—	—	—	1	~	—	—	1		—	i	1	2	1	—	1	1
Summa Elfsborgs Reg:fes 1.	—	—	—	—	—	1	—	—	2	1	—	1	1	—	1	8		5	3	3	9	7	6	5	5
Kompauiomr. N:r 72......	__	1_	.	___	_	1	1	1	4	1	1	4	2	(	4						2	5	311	5
* > 73 » > 74x).....						2	2	1	—	—	2	4	3	1	2	—		—			4	6		1	0
Summa Vestgöta Reg:tes 1.	—	—	—	—	—	8	3	2	4	1	3	8	5	8	6	—	i	—	1	__	6jl2	7ll3	7
Kompauiomr. N:r 91......											1		1		2		2	2			2	2	3		2
» »92......	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	1	3	—	1	—	1	1	_	__	1	2	4		1
» » 93!).....																5	—	2	4	2	5		2	4	2
» »94......					—	1	—	i	1	—	5	2	8	1	—	3	1	2	1	—	9	3	ii	3	—
S:a Bohusl. reg:tes södra bat. omr.	__	—	—	—	—	2	—	i	1	—	7	312	1	3	8	4	7	5	2	17	720	7	5
Summa Carlskrona station	1	2	—	—	i	1115	i2ieji5	3133 3613936	3945 4935	31	82	95;97	90^83
In skri fn ingsom råden, inom livilka bevSringsmän uttag-as		.						j
till Stoekiiolms station.
Kompauiomr. N:r 95 .....
» »97......											1	1									1	2			3
																			2
> »98......					—						1	—		—	1			1	2	1	1		1	2	2
S:a Bohusl. reg:tes norra bat. omr.											3	l\|	2		.»!		l\|	1				\|	3	2\|
J											-1			2	3	2;	5

*) Beralhafvaren för KompaniomrSdet N:r 74 anmärker, att de flesta värnpliktige tillhörande Styrsö socken
( ro teborgs skärgård) äro att hänföra till sjömän och fiskare, ehuru inskrifningslängderna endast upptaga ett
mindre antal. “ no

tu i" Be?ihafVaren ^omPaniora^e^ N:r 93 anmärker, att nästan alla värnpliktige inom Öckerö socken
/» xi8of. fårgård) kunna anses tillhöra sjöyrket, ehuru de oftast redovisas såsom hemmasöner, arbetare in. in.
Antalet årligen iuskrifna i nämnda socken utgjorde i medeltal 22.

Bil. E. (Forts.) 67

1. t.:	2.1 3.1 4.1 5.16.	7. \| 8. \| 9.\|10. \|11.	12. [ 13.114. \| lö. j 16.	17.118.! 19.\|20.\|21.	22.\|23.\|24.\|25.\|26.\|
■i * i • ! Kompani- och inskrifningsområden. T V v ’r V \ X \|v :: y , t. p - *_>: - ,c r	Maskiniste	i	Eld are.	Sjömän.	Fiskare.	Summa. >> yit.-''*
ce	H-l C£ CD k-*-	oc	8 02	u— ce ce	t-4 ce 8	k—fc 8 I-*	ce 8	H* ce ■ce 02	M ce SB	ce 8	k-± 8 k-*	k—*• 00 ce to	I-*'' 8 02	>-*■ ce ce	k-4 ce ce	k-1 ce CD k-1	ce ce to	k—''> ce ce 02	H-L OC ce n-	ce 8	ce CD	Q0\| 001 CD CD'' CD CD tC\| 02 tf*.
Kompaniomr. N:r 108...... » »no......										1		2	1 1	~	—	1 2	3 10	2 3	2 6	2	1 2	3 12	2 4 1	2: 1 6 2
» »115 ...... Summa Södermanlands Reg:tes Kompaniomr. N:r 123...... » » 124 ...... » » 125 . . . . . . > t 126 ......
—	—	—	—	T—	—	—	—	—	1	—	2	2	—	—	3	13	5	8	2	3	lol 7	.8	3
i	1	1	2	!	i	2 1 2	4 2 1	2 2 6	3 2 2	i i	1 2 1	2 1 1	1 1 3	2 1 1 3	1		1			2 3	3 3 3 1	6 o 0 3 1	3 3 11 3	5 3 3 3
Summa Svea Lifgardes	i	1	1	2	\—	l	5	7	10	7	2	4	4	.	7	1	—	1	—	—	5	1013	20	14
Kompaniomr. N:r 1271 * * 12S>	i	2		2		7	5	3	2	3			4	3	1			Ai			3	77 2 —	7	4
» > i29] y . -1 ;.''v » > 130	_	t				1	2			1	_		_	_	_	1		i
Summa Göta Lifgardes
i	2	—	2	—	7	5	3	2	3	1	2	4	3	2						9	9 7	7	5
—	—	2 2									1 2 7	2 4	1 1 3								1 2 3 3 9j 6	1 1 4	2 1 4
» » 132 ...... » » 133 ...... > »135 ...... Summa Uplands Reg:tes	—	—	—	i	—	—	1	1 1	1 1 2	—	2	1	1	_ 2	1 1
—	—	4	—	—	—	i	-	-	1	2	10	6	5	4	—	2	1	1	2	213	11	6 7
							1	2 1	1 1	4 2	1 1 2	1 4 1 1	1 2	1 2 1	4 8	1 1 3 3	2 2	1 1 5	1 o 4	6 6 8	1 4 4 6	2 2 8 1 1	3 2 3 5	3 2 4 4

» » 152 ...... » »154 ...... > »156 ...... Summa Helsinge Reg:tes Kompaniomr. N:r 165......	2	1	—	—	—	—	i i	2
2	1	—	—	—	—	2	3	3	2	6 4	7	3	4	12	8	4	7	7	2015	14	13	13
						1 2	—	—	4	1 2	1	—		2 3	6	1 2	3 1	2 2	2 4	1 10	1 1 2	3 1	6 2
» k 167
Summa Vesternorrlands Reg:tes
—	—	—	-	—	—	3	—	—	4	l\| 2	1	—	—	5	6	3	4	4	611	4	4	8
			—	—						1 —	—	1	—	—	—	—	1	—	1		—	2 1 3
» »174 ...... » » 175 ...... » » 176 ...... Summa Vesterbottens Reg:tes							1
_	_	_	_	_	___	_	_	_	-Il	_			1	1	1 1	3	1	1	- 2	1 1
—	—		—	—	—	—	1		1 1	—	1	—	1	1	2	4	1	2 2 2	0	1

F 9

Bil. E. (Forts.)

1.	2.) 3. \| 4. \| 5. \| 6.	7. \| 8. \| 9.)10.\|11	12-\|13.\|14.\|lö.!l6.	17.jl8.\|l9.j20.\|21.	22. \| 23. i 24. \| 25. \| 26.
Kompani- och inskrifnings-områden.	Maskinister.	Eldar e.	Sjöman.	Fiskare.	Summa.
1 0681	l-k 8 I-*	1892.	oc	CD 5£	1890.	H-k 3 >■*	1	OD	g	1	»-k $ h-k	>— $	00	8-k ce s	k— ce 8	h-k ce ce	8-k ce ce to	8-k ce ce CD	H-k ce s	0681	8-k ce ce ►—k	1—k 00 ce to	8-k ce ce 03	1894.
Kompaniomr. N:r 177 . . . > > 180 . . . Summa Norrbottens Reg:tes • Kompaniomr. N:r 181 . . . > » 184 . . . > > 185 . . . > » 187 . . . > > 188 . . . Samma Gotlands Inf.-reg:tes Sömma Stockholms station Summa Carlskrona station Tillsammans							l	1	l	1												3	1	1	1


—	—	-				l	l\| 1	1	—	1					1	—I—	—	—	3	1	1	1

—	—	—	—	—	—	i	1	—	-	1 2	1 1	—	1	—	-	—	1 1	1	—	1 2	2 1	2 1	1 1 1	—
—	-	-
				_	__	_	_	2	1	1	_	_	_	_ _	_	_	2	1
—	—	—	—	—	—	i	1	—	—	8	4	1	2			-1 211	___	3	5	4	3	_
é\| 4	5	4	—	8jl8	15	17	19	1931	27 2220	22	3219\|27	18	53	85	66	70	57
1	1 2j—		l	Ilig	12	1615	3133	36	39	36	3945\|49	3531	82	95	97	90	83
5	6 5	4	i	1933	27	33 34	506463	61	56	6ll77\|68	62 49	135ll80	163	160	140

Stationsbefälhafvaren

vid

Flottans Station
Carlskrona.

N:o 179. Bil. F.

Afskrift.

Till

Chefen för Flottans Stab.

Med anledning af Eder skrifvelse N:o 31 den 2:e sistlidne Mars med
anhållan om Stationsbefälhafvarens i Carlskrona utlåtande i hvad mån de
klimatiska förhållandena vid stationen lägga hinder i vägen för att jemväl
under vintern hafva besättningarne ombord å vid stationen liggande fartyg,
får jag härmed såsom eget utlåtande öfverlemna af mig infordrade yttranden
i föreliggande fråga från Varfschefen och l:e Läkaren, hvilka yttranden i
afskrift här bifogas.

Carlskrona den 8:e Maj 1900.

Under Stationsbefälhafvarens frånvaro
C. M. INGELMAN.

C. E. Ulf.

Vidimeras.

Sten Ankar er ona.

Varfs-Chefens
Militär-Expedition
Carlskrona.
N:o 140.

Afskrift

Till

Stationsbefälhafvaren.

Med anledning af Stationsbefälhafvarens remiss, N:o 291 den 6:e sistlidne
Mars, af Chefens för flottans stab skrifvelse af den 2:e samma månad
får jag vördsamt afgifva följande yttrande, under framhållande att omförmälda
fråga blifvit behandlad i sammankallad varfskommission.

Vid afgifvande af detta yttrande har jag särskildt fäst mig vid de
klimatiska förhållandenas inverkan med afseende å fartygens förläggning
och särskildt vid hvarje fartygstyps lämplighet att användas med besättning
boende ombord vintertid.

A. Hvad fartygens förläggningsplats beträffar, så kan därvid endast
tvenne alternativer ifrågakomma, nemligen varfvet eller kronoredden.

a) Med nuvarande anordningar å varfvet torde det blifva förenadt med
mycken olägenhet att hafva besättning ständigt ombord å derstädes förlagda
fartyg, der äfven den lämpligaste platsen, det s. k. laget, genom sin
eldfarlighet är ogynsam.

Om återigen det påtänkta förslaget att anlägga en mobiliseringskaj
vid nuvarande högvaktskajen realiseras, anser jag den sålunda bildade förläggningsplatsen
fullt lämplig.

b) Fördelaktigast torde dock vara att hafva fartygen förlagda å redden
— den s. k. kronoredden — och helst så långt in som möjligt. Af erfarenhet
kan sägas att kommunikation med der utanför belägna delar af
skärgården är svår att underhålla äfven under mindre kalla vintrar på
grund af den packis, som af här oftast rådande starka vindar hopas. Inre
kronoredden återigen är icke utsatt för packis, utan kan der lätt anordnas
kommunikation mellan fartygen och land.

Med stöd af ofvannämnda skäl föreslår jag kronoredden såsom den
härstädes varande lämpligaste förläggningsplatsen för fartyg med besättning
ombord vintertid.

B. Angående de olika fartygstypernas lämplighet att under vintern
hafva besättning ombord kan generel sägas, att de i sitt nuvarande skick
icke äro dertill fullt lämpade. Värmeledningarna äro icke tillräckligt effektiva
och ventilationen dålig, hvilket dock utan för stora svårigheter och
kostnader torde kunna afhjelpas. Att så sker är nödvändigt, ty i annat
fall blifva flera af de olika fartygstyperna obeboeliga. 1. klass pansarbåtar
och torpedkryssare, der inre trägarnering saknas, torde i synnerhet få sin
nuvarande värmeledning och ventilation kompletterad. 1. klass kanonbåtar
kunna lättare iståndsättas, hvaremot 2. klass pansarbåtar svårligen torde
kunna göras beboeliga vintertid. Torpedbåtarne anser jag icke lämpliga
på grund af sina tunna plåtskrbf och saknad af egentlig garnering, hvarigenom
häftiga temperaturvexlingar göra dem svårbeboeliga under längre
tid under vintern.

Hvad logements förty g en angår, så äro Stockholm och Vanadis försedda
med fullt effektiv värmeledning och kunna derför anses såsom fullt beboeliga.
Korvetten Norrköping kan lätt göras till ett godt logementsfartyg
med användning vintertid, hvaremot »af Chapman» anses såsom det minst
lämpliga.

Utom dessa förändringar af värmeledning och ventilation måste flera
detaljförändringar göras, hvilka dock icke äro att omförmäla i detta
yttrande.

Med afseende å de kanoner, som äro uppstälda i torn eller kasematt,
kan möjligen befaras, att då tornet eller kasematten fylles med varm luft
från fartygets nedre delar, vid kall väderlek delar eller mekanism af de
derstädes uppstälda kanonerna eller lavettagen beklädas med rimfrost,
hvarigenom de kunna skadas, och torde erfarenheten visa, huruvida det
blir nödvändigt att vidtaga åtgärder för den varma luftens afstångande
till dessa områden.

Carlskrona den 23:e April 1900.

J. HÄGG.

Birger Malström.

Vidimeras

C. E. Ulf.

Afskrift.

Till

Station sbefalka/''varen.

På grund af Stationsbefälhafvarens remiss den sistlidne 6 Mars med
anmodan att inkomma med yttrande rörande af Chefen för Flottans Stab
begärdt utlåtande, i hvad män de klimatiska förhållandena lägga hinder i
vägen för att jemväl under vintern hafva besättningar ombord å vid stationen
liggande fartyg, får jag härmed vördsamt anföra följande:

De på klimatet beroende helsotientliga inflytelser, för hvilka besättningarne
ombord i våra fartyg under vintern äro mest utsatta, äro som
bekant kölden och fuktigheten. Detta har visat sig vara fallet redan i
våra gamla träfartyg, från hvilka uppbördsläkarnes rapporter öfver de
tidigt på våren började sommarexpeditionerna förete en anmärkningsvärd
hög sjukfreqvens under de första veckorna, tydligen beroende på det genomkylda
och i följd deraf helsovådliga tillstånd, hvaruti fartygen denna tidiga
årstid befunnit sig och på den råa och fuktiga luft, som då inom fartygen
varit rådande.

Då detta är förhållandet med träfartygen, som med sina solida, trögt
värmeledande väggar lemna ett jemförelsevis godt skydd mot temperaturinflytelser
utifrån, så ställa sig förhållandena betydligt sämre på jernfartygen,
hvilkas tunna skeppssidor icke lemna något sådant skydd, och då
dessa såväl som inredningen ombord äro egnade att med lätthet antaga
och öfverföra omgifningens temperatur. Komma dessa fartyg att under
längre tid ligga omgifna af is, så blifver kölden inombords högst betydlig,
och det skulle under sådana förhållanden gifvetvis vara förenadt med
sanitära vådor af högst betänklig art att låta dessa fartyg i sådant till -

stånd utgöra vinterbostad för skeppsbesättningarna, framför allt då dessa,
såsom nu synes vara meningen, komma att bestå af beväringsmanskap —
ungt och ohärdadt folk, hvars kroppsliga utveckling ännu icke kan sägas
vara afslutad och som följaktligen eger mindre motståndskraft mot helsofientliga
inflytelser.

Sedan erfarenheten emellertid visat, att de ofvannämnda olägenheterna
på träfartygen lätt kunna afhjälpas genom anbringande af kaminer ombord
och genom att under utrustningen uppvärma fartygens särskilda lokaliteter,
och då i synnerhet genom anordnande af värmeledning i fartygen,
såsom på senare åren varit fallet på linieskeppet Stockholm, värme- och
ventilationsförhållandena så betydligt förbättrats, att dessa enligt uppbördsläkarnes
rapporter numera tillfredsställa alla billiga fordringar, så synes
vara i hög grad sannolikt, att man genom anbringande af lämpliga och
tillräckligt effektiva värmeledningar i jernfartygen jemväl ur dessa skall
kunna fördrifva köld och fuktighet och underhålla en sådan temperatur,
att besättningarna utan större olägenhet äfven under vintern der kunna
behållas ombord. Vår erfarenhet härom är visserligen ännu ringa, men
de iakttagelser man gjort på vinterfartyget Svensksund tala dock för riktigheten
af ett sådant antagande. Värmeledningen i detta fartyg förmår
nemligen uppvärma och vid lagom temperatur, äfven under kallaste vintrar
underhålla fartygets alla lokaliteter, och det omdöme, som fartygsläkarne
i sina rapporter lemna om densamma, säger, »att den arbetar på
ett synnerligen tillfredsställande och förträffligt sätt». Någon klagan öfver
köld och fuktighet inom detta fartyg har icke försports, och sjukligheten
har under vinterexpeditionerna i allmänhet varit mycket ringa.

Att döma af dessa förhållanden synes sålunda antagligt att jemväl
våra stridsfartyg — torpedbåtarna dock undantagna — genom vidtagande
af lämpliga åtgärder ombord kunna försättas i sådant skick, att skeppsbesättningarna
utan synnerlig sanitär fara äfven under vintern där kunna
förläggas, och får jag på grund deraf såsom min mening uttala, att, under
förutsättning att lämpliga, tillräckligt utsträckta och tillräckligt effektiva
värmeledningar anbringas i våra kanon- och pansarbåtar, att anordningar
för fartygens ändamålsenliga ventilation vidtagas, att besättningarnes kojer
i mån af behof förses med extra-filtar samt placeras så mycket som möjligt
midtskepps och ingenstädes på mindre än en meters afstånd från
skeppssidan, att värmeledningarne i fartygen påeldas och hållas i gång tillräckligt
lång tid före besättningarnes ombordtagande för att fartygen vid
embarkeringen må vara något så när uppvärmda och uttorkade samt att
till skydd för snö och regn fartygen under de kallaste månaderna partielt,
eller fullständigt förses med lämplig öfverbyggnad, de af klimatet föran -

ledda sanitära olägenheterna kunna så neutraliseras, att hinder i någon
mera afsevärd grad icke hör möta för besättningarnes behållande ombord
jemväl under vintertiden.

Carlskrona d. 27. Mars 1900.

Vidimeras.

C. E. Tuff.

A. RUDBERG,

T. f. Förste läkare.

•■»''•I ; i.

tf.: •s <«.!»• ••

it ''\r ■ <1S. r‘(} v .

<1 . ,!

•‘tf >

, ,f,

''•■I "

■

Stationsbefälhafvaren

vid

Flottans Station
Stockholm.

Nio 128.

1 bilaga.

Afskrift.

Chefen för flottans stab.

Genom Eder skrifvelse N:o 31 af den 2 dennes anmodad afgifva utlåtande
i hvad mån jag anser de klimatiska förhållandena vid stationen
lägga hinder i vägen för att jämväl under vintern hafva besättning ombord
å vid stationen liggande fartyg får jag härmed äran anföra följande.

Då flottans stridsfartyg icke varit utrustade med besättningarne ombord
under vintermånader och således någon erfarenhet om dess beboelighet
under denna årstid icke förefinnes, hvarpå man skulle kunna grunda sin
åsigt härutinnan, har jag för att kunna afgifva det begärda utlåtandet ansett
mig först böra inhemta deras åsigt härom, som under de senare åren
varit chefer å dessa fartyg äfvensom infordrat utlåtande härom från Regementsläkaren
vid stationen, hvars utlåtande jag har äran i afskrift här
bifoga.

De personer, hvars åsigt blifvit, inhemtade, hafva varit Varfschefen
vid denna station äfvensom härvarande chefer för underofficers- och sjömanskårerna
samt stationens skolor m. fl.

Alla de tillfrågade hafva dervid som sin åsigt uttalat, att stridsfartygen
med sin nuvarande inredning — isynnerhet bristande skyddande
isolering mot köld — icke lämpa sig för att vid kallare årstid ombord i
dem under eu längre tid förlägga de värnpliktige. Denna deras uppfattning
är grundad på den erfarenhet, man redan kommit till vid vår- och
höstexpeditioner, att vid kylig väderlek uppstår inombords stor fuktighet,
hvarigenom allt, som upptager väta, blifver genomvåt samt att under en
kallare årstid tillfälle sällan gifves till att få detta åter torrt, hvarigenom
fuktigheten ytterligare kommer att ökas.

Att förlägga de värnpliktige ombord å de mindre fartygen, äfven om
dessa försåges med härför lämplig inredning, torde icke böra ifrågakomma,

F 10

enär dessa, fartyg upptaga så små kontingenter värnpliktige, mest eldare,
att ett sådant förläggande erfordrar större tillgång på befäl och underbefäl,
än som tinnes under fredstid att tillgå, då äfven skolor taga i anspråk
större delen af denna personal. Jag har därför tänkt mig, att det
infordrade utlåtandet endast måste afse l:a kl. pansarbåtar, torpedkryssare
och möjligen 2:a kl. pansarbåtar. För att å dessa fartyg besättningarne
skola kunna förläggas under vintermånaderna anser jag med stöd af de
upplysningar jag inhemtat och som här ofvan anförts samt af den erfarenhet,
jag sjelf äger från vinterexpedition å vestkusten, att fartygen
måste förses med mot kölden lämplig isoleringsbeklädnad äfvensom att
nere i fartygen inredas tvättrum, så att hela besättningen kan under däck
tvätta sig, hvarjämte anordningar böra vidtagas för kojernas stufvande
under däck. Men då utrymmet å dessa fartyg under den mörka årstiden
icke medgifver full sysselsättning och öfning åt besättningarne, anser jag,
med de klimatiska förhållandena, som finnas vid denna station, att ändamålet
bättre vunnes och besättningarnes hälsa bättre skyddades, om desamma
vid den kalla årstidens inträde inlogerades å logementsfartyget
Fugenie, därtill inredd, och dess artilleri och maskinöfningar m. fl. öfningar,
som ombord å stridsfartygen kunna utföras, därstädes bedrefvos, under
det att öfriga öfningar försiggingo å logementsfartyget.

Stockholm den 15 Mars 1900.

F. W. LENNMAN.

C. A. Ehrensvärd.

Vidimeras.

Sten Ankare)''ona.

Afskrift.

Till

Stationsbefälhafvaren.

Med anledning af en af Chefen för Flottans Stab till Stationsbefälhafvaren
anländ skrifvelse af den 2 dennes, öfver hvilken mitt yttrande
infordrats, får jag härmed vördsamt anföra följande.

Mot det i första punkten framställda förslaget »att under tiden mellan
de årliga eskaderöfningarna använda en del af flottans stridsfartyg för personalens
öfning och utbildning» anser jag ingen anmärkning i sanitärt
eller hygieniskt afseende kunna göras, naturligtvis om tillbörlig försiktighet
med afseende på manskapets beklädnad iakttages. Hvad åter den andra
frågan beträffar, nemligen »att hafva besättningen liggande ombord å fartyg
— företrädesvis stridsfartyg — under hela eller större delen af året»,
kommer densamma enligt mitt förmenande att möta svårigheter och torde
väl ej kunna förverkligas utan stora och genomgripande förändringar å
fartygen, hvilka i allmänhet ej äro utrustade för vinterfart eller för att
hysa en besättning ombord under den kallare årstiden. Visserligen hålles
på senare tiden äfven i våra trakter sjöfarten öppen hela vintern och flera
privata ångbåtar underhålla reguliera turer, men deras besättningar utgöras
af vant och härdadt sjöfolk samt äro till antal å hvarje fartyg ej
jemförliga med besättningen på ett stridsfartyg, der under den kalla årstiden
det trånga utrymmet och deraf alstrade fuktighet samt brist på frisk
luft sannolikt skulle utöfva ett menligt inflytande på besättningens välbefinnande.
För min del anser jag ett dylikt experiment här i Stockholms
klimat vara mer än tillåtligt riskabelt, i synnerhet då man besinnar våra
beväringsynglingars ovana vid dylika förhållanden. Här är ju ej fråga
om krigstillfällen, då alla betänkligheter måsfe vika.

Stockholm den 12 Mars 1900.

J. W. von DÖBELN.

Reg:ts-Läkare.

Vidimeras.

C. A. Ehrensvärd.

Bil. (i.

Tabell angifvande öfningstidens fördelning, dels sedan öfningstiden blifvit
utsträckt till ett år, dels under hvarje år af öfvergångstiden.

2. | S.

År.

CSO 0:

-t <?=

S- n

r?r

o oq

• ÖB

Tabell öfver öfningstidens fördelning. *)

Anmärkningar.

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sep t.

Öl t.

Nov.

Dec.

1902

1903

1904

1905

1903

1907

1908

>7 da

rar

17 daS

*) — betecknar 710

till allmän tjänst in-skrifna'') (tillhörande
sjömanshus) däraf 550
matr., ek. och min.,
160 eld.

-84 =

113

lagar

, 8

4 dags

r 28

(1&5

till sjötjänst inskrifna
(genomgående 1. öf-ning) däraf 485 matr.,
ek. och min. 175 eld.

-.- betecknar 700

till sjötjänst inskrift
na2) (genomgående
rcp:söfning) däraf 515
matr., ek. och min.,
175 eld., 10 handtv.

................. betecknar 155

•

3 1

till stationstjänst in-skrifna, däraf 30
ekonomimiin, 125

handtv.

l) Antalet beräknadt un-der förutsättning att
årskontingenten å sjö-manshus inskrifna

värnpliktige, som till-delas flottan, kommer
att utgöra 914 ma-

197

lagar

14)

565 <1

igar

1909

1910

1 4

i5 +

00 =

265 i

agar

365 d

igar

troser och 266 eldare
samt att 60# af detta
antal årligen inställer
sig till vapenöfning.

2) I detta antal ingå
jämväl de f. d. stam-anställda, som genom-gå repetitionsöfning.

13oi

)

13)

1911

) dag

Allmän plan för såväl stammens som beväringens vid flottan öfningar, dels sedan beväringens öfningstid blifvit utsträckt til! ett år, dels under hvart och ett af 1.—9. öfvergångsåren.

Bil. H.

Efter förslagets fullständiga genomförande (10. året).

N:o i
Bil.
J. 1.

Tid för expeditionens början och slut.1)

Jan.

, Freja för sjökrigsskolan.....................

; En 1. kl. kanonbåt, två 2. kl. torpedbåtar för dito..........

! Skeppsgossefartyg .... ...................

I Fartyg i beredskap, däraf en 2. kl. kanonbåt för rekogn. af militärleder.

j Strategiska befälsöfningar.....................

• Sjömätningar, förslagsvis.....................

I En 1. kl. kanonbåt till vestkusten, förslagsvis............

; Svensksund, vinterbåt å vestkusten...............V .

! Freja, höstkorvett............*............

| En torpedkryssare å aflägsna farvatten...............

j Skjutskolan..........................

I Torpedskolan.........................

1. kl. pansarbåtar vid stationen för beväring...........

; Signalskola och beväringsöfningar................

j Förberedande beväringsöfningar..................

I Kustflottan, utom torpedbåtarna och verkstadsfartvg.........

! Stockholmseskadern utom torpedbåtarna...............

| Torpedbåtarna och ett verkstadsfartyg...............

i Fartyg för höstöfningar med å sjömanshus inskrifna beväringsmän . . .
I Skjut- och eldareskola för beväringen............ . . .

J) Expeditionens längd är räknad från och med första rustningsdagen till och
; med afmönstringsdagen.

4—7

14
16

18
19

Febr.

Mars

April

Maj j Juni j Juli Aug. | Sept.

Okt. i Nov. | Dec.

(135)j

1 Kadettkorvett. |

8(40)!

(150)

1 kb., 2tb.
för karl etter.

Fem skeppsgossefartyg.

i l I i

1 ! ! (150) |

2. kl. kb. för militärleder.

Bef.-I ''
j öfn.j

(09)1

Svensksund till
1 006)!

Freja å aflägsna

! I

! (105)1

I Sjömätningar.

1.........1..........!................

fl. kl. kb. till vestkusten.

Torpedkryssare å aflägsna

(70)

(92)

(13)i8

kl. pb.

Skjutskolan.

I I

i (70)

I Torpedskolan.

i 6i .(70)

8 1. kl. pb..

I bandmf.

I (103)

(61)

vestkusten.

(75)

farvatten.

! I

3 i (<5)

8 1. kl. pb., 3 tkr., 1 h.m.f.

2 51

I(103)

12. kl., 4 3. kl. pb., 21. kl.

kb., 1 h.m.f.
i o I (88)i lr>

'' 13 l.kl.,3 2. kl.tb.,

1 verkst.f.

(87)

4 1. kl. pb.

Under 1. öfvergångsåret.

N:o i
Bil.
J. 2.

Tid för expeditionens början och slut.1)

Jan. Febr. Mars April

4—7
8
10
11
12

14
16

(99)

Maj Juni ! Juli Aug. Sept.

Okt. Not.

(186)

j Kadettkorvett.

i . . i 6(40) i q
j 1 kb., 2 tb.
förkadetter

I (160) | | 2

Fyra skeppsgossefartyg.

(ISO) |

2. kl. kb. för militärleder.

11(21)31 |

Bef.-I '' j ‘
öfn.i

Sjömätningar.

Dec.

Svensksund till ;

I (105)

Freja å aflägsna

i_(105) i L

1. kl. kb. till vestkusten. |

Torpedkr. å aflägsna

i (70)

Skjutskolan.

o (55) 3 o

Torped skolan.

4 (83)1 ,|

It kl.
pb.

(61)

j vestkusten.

| I

181 (75)

farvatten.
1 8! (75)

farvatten.

(86)

l G (46)

4 1. kl.
pb.

j 4 1. kl. pb., 2 tkr.j

i 7 I (86) 1 3 0

! 1 2. kl., 43. kl. pb.,j

21. kl. kb., 1 h.m.f.

I 31 (62)j 8 O

9 l.kl.,3 2.kl.
tb.. 1 verkst.f.

Under 2.—6. öfver gångsåren.

N:o i i
Bil. i
J.3. I

Tid för expeditionens början och slut.1)

Jnn.

Febr.

Mars! April! Maj Jnni j Juli ! Ang. jSept.

Okt.

Nov. | Dec.

4—7

14
16

20
21
22
23

1(135)

1 Kadettkorvett.

8 (40) ■

(160)

jl kb., 2 tb.
j förkadetter.

(99)

Fem skeppsgossefartyg.
I ! OM) I

2. kl. kb. för militärleder.

n(21)nj
Bef.- j
öfn. ;

Sjömätningar.

Under 7. öfvergångsåret.

N:o i
Bil.
J. 4.

Tid för expeditionens början och slut.1)

Jan.

Febr.

1. kl. kb. till vestkusten. j

Svensksund å j

! 005)1_fio

(61)

Freja å aflägsna
(105)|

1 8

vestkusten.

(75)

Torpedkr. a aflägsna

(94)

(70) I 2 2

farvatten.

: i

18 ! (76)

Skjutskolan.

4 1. kl. pb.

I I

c (55) s q j

Torped- |

i (62)

4 1. kl. pb.,
1 h.m.f.

farvatten.

(46)

41.kl.pb.

6 (31) o

|41.kLpb.

7		(86)	3 (
6 1	kl	pb.,	3 tkr.
		(SO)	3 0
1 2	kl.	4 3. kl. pb..
21	kl.	kb., 1 b.m.f.
	.9 1	(62)	3 C
	9 1	kl., 3 2. kl.
	tb.	1 ve	rkst.f.
6		(85)	28

2 1. kl. kb.

Under 6. året förändras öfningen N:o 18 sålunda:
(94)| U I

4 1. kl. pb.

H5(17)
4 l.kl.
I P*>-

4—7

14
16

18 |

19 i

Mars

April j Maj Junij Juli

Aug.

Sept. Okt. Nov. j Dec.

Under 8. och 9. öfver gångsåren.

N:o i
Bil.
J. 5.

Tid för expeditionens början och sint.1)

Jan. j Febr.! Mars

(135)

Kadettkorvett.

1 (150)

8 (40) in
1 kb., 2 tb. ‘
förkadetter.

1 2 7

Fem skeppsgossefartyg.

(150)

2. kl. kb. för militärleder.

ii (‘-ll):;!
Bef.-j
öfn. I

Sjömätningar.

(99)

Svensksund å
1 (105)!

Freja u, aflägsna
(105)| !,

1. kl. kb. till vestkusten. 1

Torpedkr. å aflägsna

(70)1

Skjutskol an.

I !

> 5 I (70)

Torpedskolan.

(104)|

ii 4

4 1. kl. pb.

(80)

(61)

j vestkusten

l 8 i (75)

farvatten.

181 (75)

farvatten.

4 1. kl. pb., 1 b.m.f.

(89)

4 1. kl. pb., 2 tkr.

4 I (89) | 8.

1 2. kl., 4 3. kl. pb.,:

2 1. kl. kb., 1 h.m.f.i

4 I (8;)) I 9 0

9 1. kl., 3 2. kl. tb.,j

1 verkst.f. i

1 !

2 !
3 j

4-7 j
8 !
10 I

H !

14
16

18
19

23 !

Juni

Juli

Aug.

(135)

Sept. Okt. i Not. Dec.

Kadettkorvett.

(160)

8 (40) ! 6

1 kb., 2 tb.
förkadetter.

_j 2 7

Fem skeppsgossefartyg.

I _I (150) I_1 2 7

2. kl. kb. för militärleder.

11(21)31
Bef.-I öfn. |
l

(99)

Svensksund ä

| I

I (105) |

Sjömätningar, j
1 kl. kb. till vestkusten.

Freja å aflägsna I

(105) j i

Torpedkr. å aflägsna

(92)

(70) 22

Skjutskolan.

(70)

Torpedskolan.

8 1. kl. pb.

(70) t

8 1. kl. pb., 1
I h.m.f.

(103)

(61)

vestkusten.

(75)

farvatten.

I |

1 si (75)

■

(13)l3 !
4 l.kl. |
pb. I

6 1. kl. pb., 3 tkr., 1 h.m.f.

S5l I (103) 1 U

1 2. kl., 4 3. kl. pb.,

2 1. kl. kb., 1 b.m.f.

io I (88)! |ft

13 1. kl., 3 2. kl. tb.,

1 verkst.f.

i (87)

4 1. kl. pb.

Under 8. året förändras öfuingen N:o 24 sålunda:

(87)

4 1. kl. pb.

''V

'' ,''f V

•7 ■>

^ilf «■

■V?v’»''H’;.-U fe;?,-ui ■. »*•;• ;• ji» •;»*. X

''v *-fv tr:

N,i»v>''''[''.X*-< '' wim"'' ''

.. ■ • ** /»1
■yi V >. .

'' '' 7!

Beräkning öfver behof och tillgång af personal för flottans

1.	2.	3.	I 4.	1 5.	1 6.	7.	8.	9.	! io. \| ii.	1 12-	\| 13.	\| 14.\| 15. \| IG.
		Officerare.				U n	d e	r o f	f i	e r	are
	td	Stam.		W	Matrosafdelnitigen.	Ekonomi- afdelningen.
	CD CD pr	hrj SS				w CD	CD •-t	Stam.	Beväring.	Stam.	W
	a s*		r-		zn	05			O		O			CD <
	GR	P:	g		er	CD				er		er
	g	O	3 CD EJ_	P	P» CD -i	6 05	so 0 ►o	a O	PT	O CD O	pr	o CD O	C3 b	tel pr	ep
			O:	CD	©	CD		o	03	CD		CD	o	cs	Pd
Sedan beväringens öfningstid blifyit	os	C B 3 CD EJ	►s CD o 5	CD	S CD >n So CD	CD	Ö N	er cj O	si s o. CD	Sj •<5 CD	er so eu CD	SO ''-''3 PT CD	er a o	B B SO: Ö	O EJ O 5 B
utsträckt till ett år.		O:								OQ -t		-t			So: EJ
		-t								a		O
a) Under vintern:
Öfverstyrelse, stationer och varf.....	A	7	16	25	11			96	67	327			21	65
Underbefälsskolan...........				5	—	—	—	15	75	_	—	—	—	15	—
Exercisskolan.............	—	—	2	6	30	—	20	30	160	400	—	—	—	40	—
Skeppsgossekåren............	—	—	1	3	10	—	—	30	25	—	—	—	1	15	—
Höstkorvett (Freja)...........			1	2	12	—	—	17	60	3) 144	—	—	1	19	—
Torpedkryssare å aflägsna farvatten ....	—	—	—	1	3	—	—	(i	28	20	—	—	1	10	—
Svensksund å vestkusten.......... 8 1. kl. pansarbåtar vid stationen för be-				1	2	—	—	3	12	6	—	—	1	7	—
väring...............	F	—	1	8	24	—	—	104	160	—	—	912	8	80	104
Summa a)	—	7	21	51	92	—	20	301	587	897	—	912	33	251	104
			171					1,785			104	2	‘84	f

												1,016
Beräknad tillgång (390 U.O. och 3,000 mans											3,08	5
sjömanskår)4)............		12	32	83	no	—	20	379	838	701	—	1,020	58	329	—
b) Under skjutskolan:			2	37				1,918			387
										3,325
Öfverstyrelse, stationer och varf..... Fartyg för kadetter, skeppsgossar, vestkusten,	A	7	16	25	n	—	—	96	67	201	—	126	21	37	28
sjömätning och beredskap.......	B	—	4	15	26	—	—	64	109	166	—	58	10	79	25
Skjutskolan..............	C	—	1	7	20	14	15	51	101	232	—	75	4	25	9
Torpedskolnn............. 8 1. kl. pansarbåtar, 1 h.m.f., signalskola,	D	—	1	6	11	4	4	21	28	20	—	—	1	13	10
rekryt- och beväringsöfningar.....	G	2	9	18	37	—	—	165	264	340	—	572	11	no	89
Summa b)	—	9	31	71	105	18	19	397	569	959	—	831	47	264	161
			216					1,925			161	311	?
												992
Beräknad tillgång (390 U.O. oeh 3,000 mans											3,22	8
sjömanskår)4)............		12	32	83	no	18	19	379	838	701	—	980	58	329	—
			237				1,918			387
								3,285

Bil. I. 1.

öfningar, sedan beväringens öfningstid blifvit utsträckt till ett år.

17.	18.	19. 1 20.	21.\|	22.j 23.	24.	25.\| 26.	27.	28.	29.\|30.\|31.\| 32.	33. :\| 34.	35.	36. \|	37.	38.
och	m a n 8 k	a p							O 5! 5 p: *-S P CD p" r:	S 1 u 18 n ra m a.	Vid fördel-ningen af kostnaderna i Bil. K beräknas följande antal	Anmärkningar. . J’!''* . • - i. !
Eldareafdelningen.	Handtv.-af delningen.	Minör- afdelningen.	O 3s o ep H P ep CD P B o « er •i rp ep XJ	O < B p> p	w er tf o < O Bi o ep CD P CD t3_ 5* 5 rp	ej o o o er a b h	O rp B CD a p CD P B 3 ep B	td rp < p: B* OKJ	CD P B B p i ra."
Stam.	td ro P: 5’ ep g eu p	Stam.	W rp xl P: -« 5 CK5 ö P P eu ert- xl fP >1 P N <P	Stam.	td ep < p: D OQ 5’ O: ep
U.O. och U.O.K.	:*r n p ro	JO o o B- 03 rp as 3	a o o C9 er1 ci b	a P p eu ep P ep	c* b o o er d O	h-A B C3 ©: 3	JO O ep er 03 §. 5* O: rp
03 P 3	td rp < ps 2. B* cw
5 7 6 fl 3 64	3 75 2 5 2 64	15 150 18 13 4	336	1 2 2 2 16	2 4 10 6 2 24	—	i	2	10	—	2 1 1 8	59 5 38 15 4 3 33	2 1 1 8	20	122 24 32 31 26 18 7 192	479 171 770 40 249 76 33 328	1,352	660 200 860 85 292 99 44 1,913	) '') ) > ) '')	2)	*) Endast från öf-ningsanslaget. 2) Endast från be-väringsanslaget. 3) Däraf 140 genom-gående kurs för 3. kl. sjömän. 4) Fördelningen å
{>4	151	200	336	23	48		i	2	10	_	12	171	12	20	452	2,146	1,352	4,153	—	—	ningar är uppta-

	445			7	1			IS"													sättning att kust*
																					artilleriet öfver-
																					tagit fasta min-
	781																			försvaret.
256	225	264	335	48	85	—	12	27	15	12	237	12	20	753	2,469	1,370	4,861	—	—
745		1	33			39
	1,080
5	3	15	—	—	2	—	—	—	—	—	—	59	—	-	122	325	154	660	—	—
30	18	33	35	7	16						9	45	9	_L	in	421	118	704	’)	—
9	10	24		6	3		_	_	_	_	2	42	2	15	70	395	84	608	296	75
21	28	73	33	8	11	—	—	—	—	—	3	22	3	4	51	173	43	296	104	25
138	80	50	242	24	25	—	2	4	6	6	19	66	19	—	340	879	909	2,213	879	909
203	139	195	310	45	57	—	2	4	6	6	33	234	33	19	694	2,193	1,308	4,481	—	—
	537		1	ö			12
	847
256	225	264	310	48	85	—	12		!7	14	33	255	33	19	753	2,469	1,304	4,833	—	—
	745			1	13			39
	1,055

Sedan foeväringens öfningstid blifvit
utsträckt till ett år (forts.).

c) Under eskaderöfningarna:

Öfverstyrelse, stationer och varf.....

Fartyg för kadetter, skeppsgossar, vestkusten,

sjömätning och beredskap.......

Kustflottau (tillika rekrytkurs för stammens
matr.-afd.) 8 pb., 3 tkr., 12 tb., 1 verkstf.,

1 h.m.f...............

Stockholmseskadern (tillika rekrytkurs för
stammens matr.-afd.) 1 2. kl. pb., 4 3. kl.
pb., 2 kb., 4 t.b., 1 h.m.f........

Summa c)

Beräknad tillgång (390 U.O. och 3,000 mans
sjömanskår)5) .............

d) Under hösten:

Öfverstyrelse, stationer och varf.....

Underbefälsskolan...........

Exercisskolan.............

Skeppsgossekåren............

Höstkor vett (Freja)...........

Torpedkryssare å aflägsna farvatten ....

Svensksund å vestkusten........

4 1. kl. pansarbåtar vid stationen för beväring
.............. .

Summa d)

Beräknad tillgång (390 U.O. och 3,000 mans
sjömanskår)6)............

Beräknad ökning i tillgången under åren

1902-1911 .............

1 2-	3.	1 4.	1 5.	1 6-	1 7.	1	9.	\| 10. \| 11.	1 12.	\| 13.	1 14*1 16. \| 16.
Beteckning i Bil. I. 6.	Officerare.	w cd CD <1 O •-»» er. CD CD >-i P ►?* P P Cfc			U n	d e	r o f f i	e r	are
Stam.	Reservofficerare.	Matrosafd el ningen.	Ekonomi- afdelningen.
Flaggman och kommendörer.	1 B CD P &. o« ■-* PT P T3 et- Ct> P •ro	Kaptener.	S ubal t er n officerare.	Stam.	Beväring.	Stam.	Bevaring. Ekonomimän.
U.O. och U.O.K.	Yrkesutbildade.	Oberoende af yrkesgren.	Yrkesutbildade.	Oberoende af yrkesgren.	U.O. och U.O.K.	W pr o p o g 5 p: P
A	7	16	25	ii	—	—	96	67	201	—	126	21	37	28
B	—	4	15	26	—	—	64	109	166	—	58	10	79	25
H	3	9	33	56	18	19	198	636	164	70	510	16	145	99
I	1	—	10	16	—	—	42	137	30	10	90	9	46	22
—	11	29	S3	109	18	19	400	949	561	80	784	56	307	174
		2	32					1,910	864	363	1 T
										174 •*-			1
										1,038
										3,311
	12	32	83	no	18	19	379	1,128	411	100	1,380	58	329	. —
		2	37					1,918	1,480	3§7
										3,785
A	7	16	25	11	—	—	96	67	327	_	_	21	65	_
							15	75	—	—	—	_	15	_
—	—	2	6	30	—	20	BO	160	400	—	_	_	40	_
—	—	1	3	10	—	—	30	25	—	—	_	1	15	_
—	—	1	2	12	—	—	17	60	3) 144	—	—	1	19	_
—	—	—	1	3	—	—	6	28	20	—	—	1	10	_
—	—	—	1	2	—	—	3	12	6	—	—	1	7	—
E	—	1	4	12	—	—	52	80	—	—	476	4	40	52
—	i 7	21	47	SO	—	20	249	507	897	—	476	29	211	52
		1	55					1,653			52	2	40	% 1
											528
										2,421
	12	32	83	no	—	20	379	838	701	—	530	58	329	—
		2	37				1,918			387
										2.835
	1	2	7	17	—	—	26	-	—	-	—	—		—
	27			26

Bil. I. 1. (Forts.)

17.	18.	19.	20.	21.\| 22.	23.\|	24. ]25.\|26.\|27.\|28.	29.\|30.\|31.\| 32.\|	33. j	34. \|	35.	36.	37.
och	manat	a p							Civilmilitära stater.			Sint	summa.		Vid fördel-ningen af kostnaderna i Bil. K beräknas följande antal
Eldareafdelningen.	Handtv.- afdelningen.	Minör- afdelningen.	Officerare (stam och reserv).	Civilmilitära.	Reservofficersaspiranter.	U.O. och U.O.K.	Gemenskap af stammen.	Bevaring.	Tillsammans.
Stam.	Bevaring. Eldare.	Stam.	Beväring. Handtverkare.	Stam.	Beväring. Minörer.
U.O. och U.O.K.	1. kl. eldare.	2. och 3. kl. eldare.	U.O. och U.O.K.	Handtverkare.	U.O. och U.O.K.	1. kl. minörer.	2. och 3. kl. minörer.
Stam.	Beväring.
5	3	15	—	—	2	—	—	—	—	—	—	59	—	—	122	325	154	660	—	—
30	18	33	35	7	16	—	—	—	—	—	9	45	9	-	in	421	118	704	*)	—
191	181	155	190	32	28	—	2	4	6	6	30	119	30	19	439	1,319	875	2,801	1,319	875
33	30	16	42	4	7	4	2	4	6	6	3	27	3	_	90	276	174	570	276	174
259	232	219	267	43	53	4	4	8\|l2	12	42	250	42	19	762	2,341	1,321	4,735	—	—
	710 i		9	6			14
	977
256	225	264	485	CO 1	85	—	12	2	7	29	42	255	42	19	753	2,469	*) 1,994	5,532	—	—
745		1	£T			39
	1,230
5	3	15	_	_	2	_	_	_	_	_	_	59	_	_	122	479	—	660	—	—
7	75	—	—	1	4	—	1	2	—	—	—	5	—	—	24	171	—	200	*)	—
—	—	150	—	2	10	—	—	_	10	—	—	38	—	20	32	770	—	860	‘)	—
												14			31	40	—	85		—
6	2	18	—	2	6	—	—	—	—	—	2	15	2	—	26	249	—	292	*)	—
9	5	13	—	2	—	—	—	—	—	—	1	4	1	—	18	76	—	99	‘)	—
3	2	4	—	—	2	—	—	—	—	—	1	3	1	—	7	33	—	44	l)	—
32	32	—	148	8	12	—	. -	—	—	—	4	17	4	—	96	164	676	957	—	s)
62	119	200	148	15	36	—	1	2	10	—	8	155	8	20	356	1,982	676	3,197	—	—
	381				»1			t3
	529
256	225	264	150	48	85	—	12	2	7	—	8	237	8	20	753	2,469	680	4,167	—	—
745			§3			39
	895
90 \| 60 \| 82	—	14	—	—	—		—	—	—	27	—	—	130	142	—	299		—
	2Ö2

38. *)

Anmärkningar.

*) Endast från öfnings
anslaget.

2) Endast från beväringsanslaget.

8) Däraf 140 genomgående
kurs för 3.
kl. sjömän.

4) Af dessa tages en
del i anspråk för
att tjänstgöra i
stället för stam.

5) Fördelningen å
stater och af delningar
är upptagen
under förutsättning
att kustartilleriet
öfvertagit
fasta minförsvaret.

F 11

Beräkning öfver behof och tillgång af personal

1.	2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.	10.	11.	12,	13.	14.	15.	16.
		Officerare.				D n	d e	o f f i i	e r	are
	tö	Stam.		SJ	Matrosafdelningen.	Ekonomi- afdelningen.
	re re re	2 fö-					2 re <	Stam.	Beväring.	Stam.
	5.	CP3 3	*		CO	tö ce	3?			O		C			re •*4
	CKi	p:	3			re	re					er
	tö	O re	s re B	P	SL re	< o 33	CD g	P O	Kj •TI	O re B	*<	>-t o ® B	cl O	tö	qq
	t-	B-	O:		B	re	►5’		re	Oj re	8	eu re	o	o B
	J—1 03	>r © g	P "B	B re	3? re re	p -t re	B re	o tr P	e*-	p >-*i	er S	p	B" d	o S B	*r o B O g S p«
1. öfvergångsåret.		re B eu	sner.		re			Ö W	P P-. re	S- re Oq	p Cu re	re SB oq	b	p: B
a) Under f örberedande bevärings-öfning ärna:		•-< re								re B		re B

Öfverstyrelse, stationer och varf..... Fartyg för kadetter, skeppsgossar, vestkusten,	A	7	16	25	u	—	—	96	67	327	—	—	21	65	—
sjömätning och beredskap.......	B	—	4	15	26	—	—	64	109	224	—	—	10	104	—
Skjntskolan..............	C	—	1	7	15	6	15	43	101	232	—	—	4	34	—
Torpedskolan .............	D	—	1	6	11	4	4	21	28	20	—	—	1	23	—
4 1. kl. pansar!)., förberedande beväriugs-öfn.	L	2	4	9	19	—	—	82	132	—	—	436	5	54	44
Summa a)		, 9	26	62 i 82	10	19	306	437	803	—	436	41	280	44
			179					1,546			44	321	T
												480
Beräknad tillgång (med 390 UO. och 3,000											2,31	7
mans sjömanskår...........		12	32	83	no	10	19	352	780	659	—	470	58	310	—
			2	37					1,791				368
b) Under eskader öfning ärna:											2,65	9
Öfverstyrelse, stationer och varf..... Fartyg för kadetter, skeppsgossar, vestkusten,	A	7	16	25	11	—	—	96	67	327	—	—	21	37	28
sjömätning och beredskap....... Kustflottau (tillika rekrytkurs för stammens	B	—	4	15	26	—	—	64	109	194	—	30	10	104	_
matr.-afd.) 4 pb., 2 tkr., 8 tb., 1 verkstf. Stockholmseskadern (d:o d:o) 1 2. kl. pb.,	J	2	5	19	31	10	19	105	344	204	36	146	9	78	51
4 3. kl. pb., 2 kb., 4 tb., 1 h.m.f. . . .	I	1	—	10	16	—	—	42	137	30	10	90	9	46	22
Summa b)		10	25	69	84	10	19	307	657	755i	46	266	49	265	101
			188					1,719		312	314	?
													i

											413
Beräknad tillgång (med 390 U.O. och 3,000											2,44	6 450
mans sjömanskår)..........		12	32	83	no	10	19	352	780	659	—	58	310	—
			2	37				1,791			368
											2,éÖ9
Tillgång deD *% 1900 (med afdrag af 5 %)		10	23	61	82	10	10	■256	594	289	—		48	194
		176			1,139			242

Bil. I. 2.

för flottans öfningar under 1. öfvergångsåret.

17.	18.	19.	20. \| 21.	22.\| 23.	24.	25.	26.\| 27.	28.	29. j 30.131.j 32.	33. \| 34.	35.	36. \| 37.	38.
och	m a	s k	a r							Civilmilitära stater.	Slutsumma.	Vid fördel-ningen af kostnaderna i Bil. K beräknas följande antal	Anmärkningar.
Eldareafdelniugen.	Handtv.- afdelningen.	Minör- afdelningen.	Officerare (stam och reserv).	Civilmilitära.	Reservofficersaspiranter.	U.O. och U.O.K.	Gemenskap af stammen.	Bevaring.	Tillsammans.
	Stam		Bevaring.. Eldare.	Stam.	Bevaring. Handtverkare.	Stam.	Bevaring. Minörer.
U.O. och U.O.K.	1. kl. eldare.	2. och 3. kl. eldare.	U.O. och U.O.K.	Handtverkare.	U.O. och U.O.K.	1. kl. minörer.	2. och 3. kl. minörer.
Stam.	Bevaring.
5	3	15			2							59			122	479		660			*) Endast från öf-
																					ningsanslaget.
30	18	68	—	7	16	—	—	—	—	—	9	45	9	—	in	539	—	704	b	—	2) Endast från be-
9	10	24	—	6	3	—	—	—	—		2	29	2	15	62	404	—	512	b	—	väringsanslaget.
21	28	73	33	8	11						3	22	3	4	Öl	183	33	296	104	25
68	36	28	140	12	12						11	34	11	—	167	262	620	1,094	—	b
183	95	208	173	33	44						25	189	25	19	513	1,867	653	3,266	—	—
	\|		7	7
	609			"•
256	225	264	175	48	85	—	39	14	6	15	25	247	25	19	753	2,469	660	4,173	—	—
	745			1	sr			185
	92	0
5	3	15			2							59			122	451	28	660	—	—
30	18	56	12	7	16						9	45	9	—	in	497	42	704	—	—
104	100	86	102	18	15	—	—	—	—	—	17	67	17	19	236	827	335	1,501	827	335
33	30	16	42	4	7	4	2	4	6	6	3	27	3	—	90	276	174	570	276	174
172	151	173	156	29	40	4	2	4	6	6	29	198	29	19	559	2,051	579	3,435	—	—
	496			6	9			12
	652
256	225	264	160	48	85	—	39	1	46	—	29	247	29	19	753	2,469	610	4,127	—	—
745			ST			185
	905
129	165	151	—	29	48	—	39	106	—	—	186	—	10	501	1,547	—	--	—	—
445		7	7		145

Beräkning öfver behof och tillgång af personal

3. | 4. | 5. 1 6. | 7.

10. | 11. j 12. 1 13. 1 14,j 45. | 16.

Officerare.

Underofficer

Stam.

Matrosafdelningen.

Stam.

Beväring.

Stam.

2.—6. öfrergångs&ren.

a) Under vintern:

Öfverstyrelse, stationer och varf . .
Underbefälsskolan . .

Exercisskolan ....
Skeppsgossekåren . . .

Höstkorvett (Freja) . .
Torpedkryssare å aflägse
Svensksund å vestknsten
4 1. kl. pansarbåtar v
väring......

farvatten . .

Summa a)

Beräknad tillgång (med 390 U.O. och 3,000
mans sjömanskår}4)..........

379 838

58 329

b) Under skjutskolan:

Öfverstyrelse, stationer och varf.....

Fartyg för kadetter, skeppsgossar, vestkusten,

sjömätning och beredskap...... .

Skjntskolan..............

4 1. kl. pansar!)., 1 h. m. f., signalskola och
beväringsöfningar...........

57 i 72

Summa b)

Beräknad tillgång (med 390 U.O. och 3,000
mans sjömanskår)4)..........

379 838 701

Bil. I. 3.

för flottans öfningar under 2.—6. öfvergångsåren.

17.	18.	19.	20.	21.	22.\| 23.\| 24.\| 25.\| 26.\| 27.	28.	29. 130.131. \| 32.	33.	34.	35.	36. \| 37.	38.
c 1	m a n g k	a p					*		O <\ B P« P oo P e-r fö	Slutsamma.	Vid fördel-ningen af kostnaderna i Bil. K beräknas följande antal	Anmärkningar.
Eldareafdelningen.	Handtv.- afdelningen.	Minör- afdelningen.	O 3 fö et p tö p- 5 o o er >-< 05 ap ro -t <	O 3 S’ >-t p	te fö oo (t •-< < O «l Pö o fö —s 00 p oo ''-I p p fö	te o o fö er te O te	O fö B » p oo pr p p 00 e-»- P B B rt p	tc < p: 2. 5* w	H 5T p B B p 0 DO
Stam.	te fö < P* 5'' CT9 g £ p *t ro	Stam.	te fö ■O P« 5‘ OQ te P P eu et- <1 <T> ►1 pr p	Stam.	te n <i p: 2. P* ep g p Ot 8
U.O. och U.O.K.	M- E » eu p n	to O fö er- os pr CD E p 3	cl o o o er- Ci b w	a p p Oj fö -I pr p n	te o o e» er te o te	M- PT g. 5’ O: fö	to O fö er 03 PT g p* O: »-< (Ö
Uj so B	w fö < so-- p’ CKJ
5 7 6 9 3 32	3 75 2 5 2 32	15 150 18 13 4	- 120	1 2 2 2 8	2 4 10 6 2 12	—	i	2	10	—	2 1 1 4	59 5 38 14 15 4 3 17	2 1 1 4	20	122 24 32 31 26 18 7 96	479 171 770 40 249 76 33 164	676	660 200 860 85 292 99 44 957	i) ) ‘) i) ) *)	2)	*) Endast från öf-• ningsanslaget. 2) Endast från be-väringsanslaget. s) Däraf 140 genom-gående kurs för 3. kl. sjömän. 4) Fördelningen å stater och afdel-ningar är uppta-
62	119	200	120	15	36	—	i	2	10	—	8	155	8	20	a56	1,982	676	3,197	—	—
	381			5 48 te 7 6 12	i 85 §T 2 16 3 13		12	13 2	7	6	8 9 2 11	237 59 45 29 36	8 9 2 11	20 15	753 122 in 62 174	2,469 325 509 404 449	710 154 30 459	4,197 660 704 512 1,129	>) •) 449	459	sättning att kust-artilleriet öfver-tagit fasta min-försvaret.
256	501 225 \| 264	160
745	2	lo" 4	6
5 30 9 70	9 3 18 10 48	05 15 68 24 18	122
114	79	125	122	25	34	—	2	4	6	6	22	169	22	15	469	1,687	643	3,005	—	—
	318 1 1		f	i9			12
	440
256	225	264r	150	48	85	—	12	27	—	22	247	22	19	753	2,469	680	4,190	—	—
	745			133			39
	895

1.	2.	1 3-	1 4-	1 6.	1 6.	1 7.	8. 1 9.	\| 10.	1 U-	1 12-	\| 13.	1 14	\| 15.	1 16-1
		Officerare.				U n	d e	r o f f i	e r	are
	I C re pr	Stam.		• te	Matrosafdelningen.	Ekonomi- afdelningen.
	te P*					oo re -i <1	Stam.	Beväring.	Stam.	te
			* O
	a CR	CKS 3		Ö3	re CO re	PS re			O er		O			< p:
	te	p o re er	3 re 3 Pa	te P "P	er p sr i-i p	< o Eg Ps re re	<-* p *1.	te O	pr re	re *■< o re P Pa	Tf re	re -t o re P Pa	te o	te pr o	Er qtj
	HH 05	pr o B 3	PT P ►P	a re	■» P5 re re P	p *-< re	P S*	re er te	e- O Pa	s, •-<	c S	P	re er te	o B B	PT © p o p
2.-6. öfverg&ngs&ren (forts ).		re P Pa	P re		re			b «	Pa re	re oa o<?	Pa re	PT re 00 CR	b te	p	B p:
c) Under förberedande bevärings-öfningarna: Öfverstyrelse, stationer och varf.....		-t re								re		re P			P
Å	7	16	25	ll	—	—	96	67	327	—	—	21	65	—
Fartyg för kadetter, skeppsgossar, vestkusten,
sjömätning och beredskap .......	B	—	4	15	26	—	—	64	109	224	—	—	10	104	—
Skjutskolan . . .•...........	C	—	1	7	15	6	15	43	101	232	—	—	4	34	—
Torpedskolan.............	D	—	1	6	11	4	4	21	28	20	—	—	1	23	_
4 1. kl. pansar!)., förberedande bevärings-öfn.	L	2	4	9	19	—	—	82	132	—	—	436	5	54	44
Summa c)		9	26	62	82	10	19	306	437	803	—	436	41	280	44
			1	79					1,546		44	321	T
												480
Beräknad tillgång (med 390 U.O. och 3,000											2,31	7
mans sjömanskår)4)..........		12	32	83	no	10	19	379	838	701	—	470	58	329	—
d) Under eskaderöfning ärna:			2	37				1,018			387
										2,775
Öfverstyrelse, stationer och varf..... Fartyg för kadetter, skeppsgossar, vestkusten,	A	7	16	25	n	—	—	96	67	201	—	126	21	37	28
sjömätning och beredskap....... Kustflottan (tillika rekrytkurs för stammens	B	—	4	15	26	—	—	64	109	194	—	30	10	104	—
matrosafd.) 6 pb., 3 tkr., 8 tb., 1 verkstf. Stockholmseskadern (tillika rekrytkurs för	M	3	7	24	43	10	19	152	496	164	54	358	13	in	76
stammens matrosafd.) 1 2. kl. pb., 4 3. kl.	I	1		10	16			42 10	137 5	30	10	90 85	9 1	46 5	22 1
Skjut- och eldareskola för beväringen . . .	N		—	1	1	—	—
Summa d)		11	27	75	97	10	19	364	814	589	64	689	54	303	127
			210					1,767		753	357	T
										-c			!

											880
Beräknad tillgång (med 390 U.O. och 3,000											3,00	4
mans sjömanskår)4)..........		12	32	83	no	10	19	379	1,128]	411	100 I	850	58	329	—
			2	37				1,918	950	387 j
Årlig stamrekrytkontingent (utom karlskrifna											3,25	5
skeppsgossar)............					i					260 \|	\|			40 \|

Bil. I. 3. (Forts.)

17.	18. \| 19.	20.	21.\| 22.	23.	24.	25.	26.\| 27.	28.	29. \|30.\|31.\| 32.	33.	34.	35.	36. \| 37.	88.
och	m a n s k	a p							O 3 et- P! P t» P* ce r			Slut	summa.		Vid fördel-ningen af kostnaderna i Bil. K beräknas följande antal	Anmärkningar.
Eldareafdelningen.	Handtv.- afdelningen.	Minör- afdelningen.	O 3s ce ce p h ce CD p B 0 ce er ce QQ ce •-< <	O <" B p: P	tö CD CD CD H ◄ O 3? ce CD p os P £3 aT	Cl p 0 ce er b	O ce B CD B » er p ►ö p QO P B B ce B	td ce < §; B qq	H ÖB P B S p B 00
Stam.	tö ce < So: B* OQ g s p ce	Stam.	td ce ◄ p: ''-t a qq W p b Cu < ce •-* SO ce	Stam.	tö ce < SO: >-i 5* qq g B Os 3
U.O. och U.O.K.	K* ce P ce	to o ce er 03 S ce E p *-i ce	a b o ce tr C O	W P B CL. ■< ce P >-< ce	cj O o ce er ej b	M- er B 5* OS •-4	to 0 ce er 03 B 5’ Os 3
ce p" B	td CD < So: 2. B* qq
5	3	15	_	_	2	_	_	_	_	_	_	59	_	_	122	479	_	660	_	_	*) Endast från öf-
																					ningsanslaget.
30	18	68	—	7	16	—	—	—	—	—	9	45	9	—	in	539	—	704	*)	—
9	10	24	—	6	3	—	—	—	—	—	2	29	2	15	62	404	—	512	>)	—
21	28	73	33	8	11	—	—	—	—	—	3	22	3	4	Öl	183	33	296	104	25
68	36	28	140	12	12						11	34	11	—	167	262	620	1,094	—	3)	8) Därutöfver kom-menderas det an-

133	95	208	173	33	44						25	189	25	19	5131,867	653	3,266	_	_	tal beväringsmän
''—r																					af eldareafdel-
																					ningen, som ut-
																					rymmet medgif-
																					ver.
	609																			4) Fördelningen å
256	225	264	175	48	85	_	12	2	7	15	25	247	25	19	753	2,469	660	4,173	_	_	stater och afdel-
	745				sr			"39"													ningar är uppta-gen under förut-
	920																			sättning att kust-
																					artilleriet öfver-
5	3	15	—	—	2	—	—	—	—	—	—	59	—	—	122	325	154	660	—	—	tagit fasta min-
																					försvaret.
30	18	56	12	7	16	—	—	—	—	—	9	45	9	—	in	497	42	.704	*)	—
147	137	117	144	26	21						24	87	24	19	338	1,046	632	2,146	1,046	632
33	30	16	42	4	7	4	2	4	6	6	3	27	3		90	276	174	570	276	174
3	2	—	3) 8	2	—	—	—	—	—	—	1	2	1	—	16	12	94	125	—	2)
218	190	204	206	89	46	4	2	4	6	6	37	220	37	19	677	2,156	1,096	4,205	—	—
	612			S				12
	818
256	225	264	335	48	85	—	12	2	7	29	37	247	37	19	753	2,469	1,314	4,839	—	—
	745			1	33			39
	1,080
		88			7				5									400

Beräkning öfver behof och tillgång af personal

1.	2.	3-i	4-1	5.	6.	7-1	8.\|	9. \|	10. 1	il.	12.	13. \| 14.	15.	16. \|
	tö	Officerare.				U n	d e	o f f i c	e r	are
	CD CD ?5 wr* B_	Stam.		w	Matrosafdelningen.	Ekonomi- afdelningen.
	aq	2 ST					CD N <	Stam.	Beväring.	Stam.	hd
	W	oq oq 3	w o		C/3	w CD cn	CD			O		O er			CD
		p: B O	3 3 CD	P	er p e-r- <D	< O Bs	-t P ce	G Ö	pt	CD >-l O CD B	pr	*i o CD B	G Ö		B qq
	JsS 05	B" 7? O	cL O: TT P	CD B CD	B O <-r> CD	CD P CD	P B	o CD er	CD B c+-	Qj CD P <-r»	CD B C?	CD P ■-t»	o CD er	o B O 3	W pr o B
	CD	s			*-< p			c!	£		s	*-t	C	3	O 3
	oT	cd B	B		3			O	Oj	Tf	Oj	CD	b	b’	3*
7. öfvergångsåret. a) Under vintern:	o>	Pj O: CD >1						f*		CD aq *-< CD B		aq CD B	w		p: B

Lika med under 2.—6. åren (Bil. I. 3.) . .	a)	7	21	47	80	—	20	249	507	897	—	504	29	211	52
b) Under skjutskolan:			155					1,653				2	40
Lika med under 2.—6. åren (Bil. I. 3.) . .	b)	9	25	57	72	6	15	287	429	777	—	442	41	233	73
c) Under eskaderöfningarna:			163					1,493				2	74~"
Lika med under 1. året (Bil. I. 2.) . . . .	b)	10	25	69	84	10	19	307	657	755	46	266	49	265	tlOl
			188					1,719		312	å	14
8. och 9. öfvergångsåren.
a) Under vintern:
Lika med under 10. året (Bil. I. 1.). . . .	a)	7	21	51	92	—	20	301	587	897	—	912	33	251	104
b) Under skjutskolan:			171 l					1,785				284 1
Lika med under 10. året (Bil. I. 1.) ...	b)	9	31	71	105	18	19	397	569	959	—	831	47	264	161
c) Under eskaderöfningarna:			2	16					1,925				a	in-
Öfverstyrelse, stationer och varf..... Fartyg för kadetter, skeppsgossar, västkusten,	A	7	16	25	11	—	—	96	67	201	—	126	21	37	28
sjömätning och beredskap....... Kustflottan (tillika rekrvtkurs för stammens	B	—	4	15	26	—	—	64	109	194	—	30	10	104	—
matr.-afd.) 6 pb., 3 tkr., 12 tb., 1 verkst.f., 1 h.m.f...............	0	3	7	29	48	18	19	158	512	164	54	358	14	119	77
Stockholmseskadern (tillika rekrytkurs för
stammens matr.-afd.) 1 2. kl. pb., 4 3. kl. pb., 2 kb., 4 tb., 1 b.m.f........	I	1	—	10	16	—	—	42	137	30	10	90	9	46	22
Summa c)		11	27	79	101	18	19	360	825	589	64	604	54	306	127
			2	18					1,774		668	360	T


											795
Beräknad tillgång (med 390 U.O. och 3,000											2.929
mans sjömanskår)*)..........		12	32	83	no	18	19	379 \| 1,128\| 411	—	980	58	329	—
d) Under hösten:			2	37				1,918			387
										3,785
Lika med under 10. året (Bil. I. 1.) ...	d)	^ 7	21	47	80	—	20	249	507	897	—	476	29	211	52
		155			1,653			240

Bil. I. 4 och 5.

för flottans öfningar under 7.—9. öfvergångsåren.

17. \|	18.1	!9. 1.	20. \|	21.1 22.\|	23.\|	24.\|	25.[ 26-1	27.\|	28.\| 29. \|30.\|31.\| 32. \|	33. \|	34. \|	35. \|	36. \| 37. \|	38.
och	man	s k	a p.								Slutsumma.
Eldareafdelningen.	Handtv.-afdel ningen.	Minör- afdelningen.		O				0 to 1			v icl luruei- ningen af kostnaderna
Stam.		Stam.	M	Stam.		o	P» to to		tö to to	d			i Bil. K beräknas följande antal
U.O. (	7T	J>S O to SI-	Bevaring.	uo. (	a p	to < p: 5* QR a	U.O. (	1-4 g	2. och 3.	Beväring.	s <T+- p: P 05	2. p ÖB sT S o	O Hl £ P=	3 3. 35 to to -i QO ■	o o to er a	O CD B* *5 p 05	Beväring	Tillsammal	Anmärkningar.
och U.O.K.	1. eldare.	B. kl. eldare.	Eldare.	noll U.O.K.	to P to	p Ö O-. <r*-< to N P to	to P- c3 O *	3 5’ o» 3	kl. minörer.	Minörer.	to h	er •-t to CD to 3.	P	►1 P 0 cV- cd	ö	P 3 3 » o		CD	Stam.	tö to < p: 2. 5’ ep
62	119	200	120	15	36	—	i	2	10		8	155	8	20	356	1,982	676	3,197	—	—	*) Fördelningen å stater och afdel-ningar är uppta-gen under förut-sättning att kust-
114	381	125	122	51 251 34		2	13 4	6	6	22	169	22	15	469	1,687	643	3,005	—	—
172	318 151	173	156	59 29 \| 40	4	2	12 4	6	6	29	198	29	19	559	2,051	579	3,435	—	—	artilleriet öfver-tagit fasta min-försvaret.
	496			6	9			12
94	151	200	336	23	48	_	1	2	10	—	• 12	171	12	20	452	2,146	1,352	4,153	—	—
	445			7	1			lo
203	139''195	310	45	57	—	2	4	6	6	33	234	33	19	694	2,193	1,308	4,481	—	—
5	537 3	15		1	02 2			12				59			122	325	154	660	—	—
30	18	56	12	7	16						9	45	9	—	in	497	42	704		—
157	149	131	154	26	22	—	2	4	6	6	24	105	24	19	357	1,107	649	2,261	1,107	649
33	30	16	42	4	7	4	2	4	1 6	6	3	27	3	—	90	276	174	570	276	174
225	200	218	208	37	47	4	1 4	8	12	12	36	236	36	19	680	2,205	1,019	4,190	—	—
	<543				u
25G	851 \| 225 \| 264	310	48	85	—	12		27	14	36	25r	3(	1!	753	2,469	1,304	4,836		—
745		1	3T			39
62	1,055 119 200	148	15	36	_	1	2	10	—	8	150	8	2(1	35C	1,982	671	3,19’	-	—
881			>1		18

F 12

Detaljberäkningar öfver behof och till -

1.	2.	3-1 4.	5.	6.	7-	8.	9.	10.	n.	12.	13.	14.	15.	16.
			Officerare.				U nderoffi	cerare
			Stam.		S=	Matrosafdelningeu.	Ekonomi- afdelningen.
			Hj-					CD C -i <	Stam.	Beväring.	Stam.	1 w

		n c-f-	B & o o er- o B B n s Oj S n •i	K		ce	ÖB	3			O		O			■<
	Detaljberäkniugar.	O *- fa 5‘ ep	3 g B D o. O: >1 SS ? 9 rc	Kaptener.	ubalternofficerare.	n ◄ O 2» « rs »-« - 3	3 CD P i. p P	U.O. och U.O.K.	K •-( K* tt ce P ? K. s. n	beroende af yrkesgren.	Yrkesutbildade.	beroende af yrkesgren.	U.O. och U.O.K.	Ekonomimän.	ring. Ekonomimän.


	Ofverstyrelsen och sj ökarte verket ....	_	2	5	7	_	_	_	3	_	4
	Carlskrona station..........	—	2	2	8	4	—	—	47	24	68	_	62	13	21	19
Öfverstyrelse,	> varf ...........		1	2	3	2	—	—	13	15	65	_	30	_	1	1
stationer och varf.	> beväringsbefälhafvare m. m. .	—	—	1	1	1	—	—	4	8		_		1
Stockholms station..........	—	1	2	4	3	—	—	19	10	36	_	34	6	14	7
	> varf ...........	—	1	3	2	—	—	—	8	7	28	_	_	_	1	1
	» beväringsbefälhafvare m. in. .	—	—	1	—	1	—	—	2	3		—	—	1
	Summa *)	A.	7	16	25	11	—	—	96	67	201	—	2)126	21	37	2)28
	Freja för sjökrigsskolan........ 5 skeppsgossefart. (Gladan, Falken och			1	3	7	—	—	17	40	3)126	—	—	1	16	14
	3 st. lika Najaden) rymmande 432 skg.	—	—	1	5	9	—	—	25	12	_	_	_	3	23	_
Fartyg för ka-	2 st. 1. kl. kanonb. i beredskap (1 i Carls-
detter, skepps-	krona, 1 i Stockholm).......	—	—	—	2	2	—	—	6	10	_	_	20	2	10	2
gossar, vest-	1 2. kl. kanonbåt i beredskap (i Carls-
mätning och	krona)..............				1	1	—	—	3	16	_	_	10	1	4	3
beredskap.	1 1. kl. kanonbåt till vestknsten ....	—	—	—	1	2	—	—	4	8	_	_	16	1	6	3
	Drott...............	—	—	1	1	2	—	—	4	20	_	_	12		12	3
	Sköldmön..............					1	—	—	1	O	2	_			1
	Kåre................	—	—						1			_		_
	Sjöraätningsfartvg..........			1	2	2	—	—	3	—	38	—	—	2	7	—
	Summa	B.	—	4	15	26	—	—	64	109	106	—	2)58	10	79	2)25
	Stockholm............				1	1			12	14	SO		_	2	15	7
Skjutskolan. ,J	2 st. 1. kl. kanonbåtar........	—	—	—	2	—	—	—	6	10	20	_		2	10	2
Afd.-chef och instruktionspersonal . . .	—	—	1	4	4	—	—	33	7	_	_	__
	Personal genomgående kurs......				—	*)15	14	15	—	70	182	--	75	—	—	—
	Summa	C.		1\|	7	20	4)14	15	*)51101	232	—	4)75	4j 25	9

Bil. I. 6.

gång af personal för flottans öfningar.

17.	18.	19.	20.	21.\| 22.\| 23. j 24.	25.	26.	27.	28.	29.	30.	31.	32.	33.	34.	35.	36.	37. \|	38.
och	manskap.								Q \| »i SB ce £ rtT T	Slutsamma.	Vid fördel-ningen af kostnaderna i Bil. K beräknas följande antal	Anmärkningar.
Eldareafdelningen.	Hand tv. -afdelningen.	Mindre afdelningen.	Officerare (stam och reserv).	Civilmilitära.	Reservofficersaspiranter.	U.O. och U.O.K.	Gemenskap af stammen.	Beväring.	Tillsammans.
Stam.	? » 2. 5 cw w £ 8	Stam.	Bevaring. Handtverkare.	Stam.	Beväring. Minörer.
U.O. och U.O.K.	1. kl. eldare.	2. och 3. kl. eldare.	U.O. och U.O.K.	Handtverkare.	U.O. och U.O.K.	1. kl. minörer.	2. och 3. kl. minörer.
Stam.	Beväring.
												14			3	4		21			*) Denna summa an-
	3			_	2	_	_	_	_r	—	—	16	—	—	60	118	81	275	—	—	gifver endast den
2		4	_	_		_	_	_	__	—	—	8	—	—	15	85	31	139	—	—	för tjänstgöring i
															5	8	—	16	—	—	land ständigt er-
		1				_	_	_	_	_	_	10	—	—	25	61	41	137	—	—	forderliga minsta
3		10		_	_	_	_	_	_	—	—	6	—	—	11	46	1	64		—	personalstyrkan.
	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	2	—	—	3	3	—	8	—		Vintertiden till-

5	3	15													122	325	154	660	—	—	gare personal för
																					tjänstgöring i öf-
																					v erstyrelsen, sjö-
6	2	2	16	2	6						2	11	2	—	26	192	30	261	7)	—	karteverket, sta-
																					tionerna, sjökrigs-
—	—	—	—	—	5	—	—	—	—	—	4	15	4	—	28	40	—	87	7)	—	och sjökrigshög-
																					skolorna m. m.
6	4	8	8	4	—	—	—	—	—	—	—	4	—	—	18	32	30	84	7)	—	2) Detta behof fylles
3	2		4	_	2	_	_	_	_	_	—	2	—	—	7	24	17	50	7)	—	under eu del af
4 6	1 6	10 3	7	1	2 1	—	—	—	—	—	1 2	3 4	1 2	—	9 11	27 42	19 22	59 81	8) 7)	_	*) Däraf 60 3. kl.
															2	9	_	12	7)	_	matroser genom-
1																	_	2	7)	_	gående, rekrytkurs.
3	2	8													8	55	—	68	8)	—	4) Först från och med

30	18	83	2)35	7	16						9	4o	9	—	in	421	118	704	—	—	dessförinnan re-
																					spektive lO, 6,43,
																					0 och 0.
3	6	8		2	3	_	_	_	—	—	2	2	2	—	19	76	7	106	—	—
6	4	16	_	4		_	_	—	_	—	—	2	—	—	18	60	2	82	—	—
					_	_	_	_		_	—	t!	—	—	33	7	—	49	—	—
																	75	371	296	75
9	10	24	—	0	3		—	—	_	2	42	2	15	70	395	84	608	296	‘)75

1.	2. \| 3,\| 4	\|6	1 6.	1 7.	\|8	1 9-	1 10-1 11.	j 12. j 13.	114. j 15-\| 16.
			Officerare.		Underofficerare
			Stam.		W	Matrosafdelningen.	Ekonomi- afdelningen.
		tö er	hti d?					% <	Stam.	Beväring.	Stam.	te

		W e_ p" 05	b P: P C «	O 3 B » D eu	te P -3	CZ> er «" a	re CD re < O 3 re	PS re re B cd 35 CD n	u.o.	K*	O er re -t c re P	<-t t*r	O er re O re p eu	u.o.	te	< V p 05
		W	o 5	©: P	re P re -t	o Cfc re	-t P re	p p e-t- re	o re er	CD p ert* er	re p	CD P CT	re p	o re P“	p o B	te ?r o p
			3			P			te	£		£	''<		S	o
			re	P		re			ö	eu	er	eu		O	p:
			eu						te		CD		CK	te		p p:
			re								re		re			P


	[2 verkstadsfartyg ...........				2	_	_	_	6	10	20			i	13	10
	2 st. 1. kl. torpedbåtar........								2	6
Torpedskolan.	^4 st. 2. > > ....... 2 st. bevakningsbåtar, 1 lysbåt.....	_							4 3	12
	Afd.-chef och. instruktionspersonal . . .	—	—	1	2	i	—	—.	—	. —	___	_	_	_	_	_
	Personal genomgående kurs......				2	10	4	4	6	—
	Summa	D.	—	1	6	n	4	4	21	28	20	—	—	i	13	10
	1 1. kl. pansarbåt vid stationen för be-
(Fr. o. m. 2.	väring.............. 4 st. 1. kl. pansarbåtar vid stationen för	—	—	—	1	3	—	—	13	20	—	—	126	i	10	13

åxet).	beväring.............		—	1	4	12	—	~	52	80	—	—	476	4	40	52
(Fr. o. m. 8.	''8 st. 1. kl. pansarbåtar vid stationen för
året.)	bevaring.............		—	1	8	24	—	—	104	160	—	—	912	8	80	104
Signalskola, rekryt- och bevärings- J	Högste befälhafvare och en divisionschef med staber............		2	1	1	2			3	8				2	2
öfningar (fr. o.	8 st. 1. kl. pansarbåtar........	—	—	8	16	34	—	—	160	256	5)340	_	572	8	104	88
m. 8. året.	1 handminefartyg..........				1	1	—	—	2	—	—	—		1	4	1
	Summa	G.	2	9	18	37		~	165	264	340	r	572	11	no	89
	Högste befälhafvare och två divisionschefer
Kustflottan,	med staber............	—	3	1	1	3	_		4	10	_	_		3	2
tillika rekryt-kurs för stam-, mens matros-	8 st. 1. kl. pansarbåtar........	—	—	8	16	34	14	15	160	496	•)160	64	448	8	104	88
3 st. torpedkryssare.........	—	—		3	9	—		18	78	•6	60	3	21	9
afdelning (fr.	12 st. 1. kl. torpedbåtar.......	—		—	12	8	4	4	12	48	_	_	_	_	12
o. m. 10. året;.	1 torpedverkstadsfartyg........					1	—		2	4	4	_	2	1	2	1
	1 handminefartyg..........				1	1	—		2	—	—	—	—	1	4	1
	Summa	H.	8	9	83	56	18\|l9; 198	636	164 70	510	16	145	99

Bil. I. 6. (Forts.) 97

17.	18.	19.	20.	21.	22.\| 23.	24.	25.	26.\| 27.	28.	29. {30. J31. \| 32.\|	33. \| 34.	35.	36.	37.	38.
och	manskap.											Sluts	u m m a.
																			Vid fordel-
Eldareafdelningen.	Handtv.- afdelningen.	Minör- afdelningeu.		9							ningen af
	Stam			Stam.		Stam.		Q	Bl ce ce		tö ce		B ce B			i Bil	K
						tö						•i			U.O. och U.I
U.O. och U.O.K.	K	to o ce er	Bevaring.	U.O. 0	p b	ce < p: p	U.O. o	J—* pr	2. och 3.	Beväring.	B p! ■t P oo	ce ce p" 3 o	Civilmilitä]	■< O 8 ce ce ''-t g ce	B 00 pr p *3 P oo	Bevaring	Tillsammar	beraknas följande antal	Anmärkningar.
. eldare.	pr 2- s p	Eldare.	ch U.O.K.	5” Ce >r p 3	p b ct- < ce pr p	ce er cj O *	minörer.	£ b’ O:	Minörer.	ce	p- H ce oo ce •-« <5	p	3 B ce 4	O h	P E g ce B		00	Stam.	tö CD < p:
		ce				ce			ce											tK5
6	4		8	2	6						2	2	2		15	53	18	90			5) Däraf 150 i sig-
2	4	4													4	14	—	18	—	—	nalskola och 190
4	8	8													8	28		36	—	—	rekrytkurs.
3	—	6	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	6	6		12,	—	—	6) Genomgående re-
—	—	_	_	6	—	—	—	—	—	—	1	4	1	—	6	—	—	11	—	—	krytknrs. 7) Endast från öf-ningsanslaget.
6	12	55	25		5							16	—	4	12	72	25	129	104	25
21	28	73	33	8	11						3	22	3	4	51	173	43	206	104	25
8) Från särskilda
anslag. 9) Endast från be-
																					väringsanslaget.
8	8	—	, 30	2	3						1	4	1	—	24	41	169	239	—	—	10) Två mindre än
																164		057			besättningslistan
32	32		148	8	12						4	17	4		06	676		e)	på 7 af pansar-båtarna.

64	64	—	886	16	24						8	33	8	—	192	328	1,352	1,913	—	e)
											3	6	3		5	10		24	\| 862	900
136	80	48	240	24	24						16	10)58	16	—	328	852	900	2,154
2	—	2	2	—	1	—	2	4	6	6	—	2	—	—	7	17	9	35	17	9
138	80	50	242	24	25	—	2	4	6	6	10	66	10	—	340	879	909	2,213	879	909
136	128	96	144	24	24						3 24	8 72	3 24	15	7 328	12 1,008	744	30 2,191	11,020	744
27	15	21	18	6							3	12	3	—	54	135	93	297	135	93
24	36	36	24									24	—	4	36	132	24	220	132	24
2	2	_	2	2	3						.	1	—	—	7	15	5	28	15	5
2		2	2	-	1	—	2	4	6	6		2	—	—	7	17	9	35	17	9
1191	181	155	100	32	! 28		2	4	O	\| 680	110 30	10 4301.810	! 875	2,801	1,819	875

	i.	1 2.	3.	\|4.	5.	6.	7-	8.	\| 9.	\| 10-1 11.	\|12.\| 13.	114-	i 15.	16. \|
			Officerare.					Un	deroffioerare
		.	Stam.		»	M åt ros af d el ni n gen.	Ekonomi- afdelningen.
			3					ÖB 3		Stam.	Beväring.	Stam.	<

		Ce	enl 3			rA	et ce	3			o		O
		a'' 5’ qt?	p: P © a P- fT O p	B B et P P. O: pr SB	Kaptener.	1 f 3 O P? o	< O 3s a et -1 P et	(t 2 £ SB P	U.O. och	K pr et ce B er	O* et 0 (t P 1 p ►*♦»	r< - *- et K P e+- er	g- *■< g P Pa et 8,	U.O. och		Kl *r	—t å §
			3 9 P o:	ft p et	3 SB et			G	P- P p- et	•-< •% pr et ce <K	£ p ep. rt	•-i ar S 9 (K	G P		\	o 9 5
			9								g		9
													‘

	Eskaderchef med stab.........	_	1	—	1	_	_	_	2	4	__	_	_	1		i	_
eskadern, till-	1 2. kl. pansarbåt...........				1	3	—	—	8	26	6)8	2	22	1		8	4
lika rekryt-kurs för stam- <	4 st. 3. kl. pansarbåtar........	—	—	—	4	4	—	—	16	48	6)12	4	32	4	20	8
2 st. 1. kl. kanonbåtar........	—	—	—	2	4	—	—	10	46	6)10	4	36	2	12	6
afdelning (fr.	1 1. kl. och 3 st. 2. kl. torpedbåtar . .	—	—	—	1	4	—	—	4	13	—	—	—	—		1	3
o. m. 1. året).	1 handminefartyg..........				1	1	—	—	2	—	—	—	—	1		4	1
	Summa	i.	1	—	10	16	—	—	42	137	30	10	90	9	46	22
Kustflottan, tillika rekryt-kurs för stam-	[Högste befälhafvare och en divisionschef
med staber............	—	2	l	1	2	—	—	3	8	_	_	_	2		2	_
4 st. 1. kl. pansarbåtar........	—	—	4	8	18	6	15	80	248	6)180	32	124	4	52	44
mens matros-	2 torpedkryssare...........	—	—	—	2	6	—	—	12	52	6)20	4	20	2	14	6
(1. o. 7. åren).	8 st. 1. kl. torpedbåtar........	—	—	—	8	4	4	4	8	32	—	—	—	—		8
1 torpedverkstadsfartyg........	—	—	—	—	1	—	—	2	4	4	—	2	1		2	1
	Summa	j.	2	5	19	31	10	19	105	344	204	36	146	9	78	51
Signalskola	Högste befälhafvare med stab.....		2		1	1			2	4				1		2
ningsöfn. för	4 st. 1. kl. pansarbåtar........	—	—	4	8	18	—	—	80	148	n)150	—	286	4	52	44
beväringen (2.—7. åren).	1 handminefartyg..........				1	1	—	—	2	—	—	—	—	1		4	1
Summa	K.	2	4	10	20	—	-	84	152	150	—	286	6	58	45
Förberedande	Högste befälhafvare med stab..... 4 1. kl. pansarbåtar.........		2		1	1			2	4				1		2
(1.—6. åren).	—	—	4	8	18	—	—	80	128	—	—	436	4	52	44
	Summa	L.	2	4	9	19	—	—	82	132	—	—	436	5	54	44
Kustflottan	Högste befälhafvare och två divisions-
chefer med staber.........	—	3	1	1	3	—	—	4	10		—	—	3		2	—
kurs för stam-	6 st. 1. kl. pansarbåtar........	—	—	6	12	26	6	15	120	372	6)160	48	296	6	78	66
mens matros-	3 torpedkryssare...........				3	9	—	—	18	78	—	6	60	3	21	9
(2.—6. åren).	8 st. 1. kl. torpedbåtar........				8	4	4	4	8	32	—	—	—	—		8	—
1 torpedverkstadsfartyg........	—	—		—	1	—	—	2	4	4	—	2	1		2	1
	Samma	M.	3	7	24	43	10	19	152	496	164	54	858	13	in	76

Bil. I. 6. (Forts.)

17.	18.	19.	20. \|21.\| 22.\| 28.\| 24.	25.\| 26.\| 27.	28.	29. \|30.\|31.\| 32.	33.	34.	35.	36.	\| 37.	38.
och	manskap.											Sluts	u m m a.
																			vid fordel-
Eldareafdelningen.	Handtv.- afdelningen.	Minör- afdelningen.		O							ningen af
	Stam			Stam.		Stam.		O <*	3 o		SS ro		O CP			i Bil. K
						K					EU					B
U.O. och ILO.K.	K* PT	2. och 3	Beväring.	U.O. och U.O.K.	W P B Cu	n < p: B* <W 5C	c2 9 o	2	2. och 3.	Beväring.	S. ST: r-1 P m e-*- P	« ce e*- P 3 o	Civilmilitä]	< o b-: n ro 7. g	O O O B* a	B ce pr p "O p >-*» 00 s s CD B	Beväring	Tillsammei	beräknas följande antal	Anmärkningar.
. eldare.	gr ro eu p	Eldare.	< ro pr p •i CD	p B O- O ä* p	ch U.O.K.	minörer.	pr §. B* Os	Minörer.	<?	B- ►1 CD CO •H	p	B B cT	b j*		m	Stam.	ce ro < p:
									ro											(K ''
	4										1	2	i		3	5		10	} 51	36	n) I signalskola.
5	—	8	2							4	—	16	46	36	103
8	8	—	16	—	4	4	—	—	—	—	—	8	—	—	28	92	64	192	92	64
10 8	6 12	6 8	12 4	2	2						2	6 5	2	—	24 12	82 34	58 7	172 58	82 34	58 7	på 4 af pansar-båtarna.
2	—	2	2	—	1	—	2	4	6	6	—	2	—	—	7	17	9	35	17	9
33	30	16	42	4	7	4	2	4	6	6	3	27	3	—	90	276	174	570	276	174
68	64	48	72	12	12						3 12	6 36	3 12	15	5 164	10 604	272	24 1,103	i 614	272	•
18	10	14	12	4							2	8	2	—	36	no	42	198	no	42
16	24	24	16									16	—	4	24	88	16	148	88	16
2	2	—	2	2	3	—	—	—	—	—	—	1	—	—	7	15	5	28	15	5
104	100	86	102	18	15						17	67	17	19	236	827	335	1,501	827	335
68	48	16	120	12	12						3 8	4 30	3 8	—	3 164	6 426	450	16 1,078	l 432	450
2	—	2	2	—	1	—	2	4	6	6	—	2	—	—	7	17	9	35	17	9
70	48	18	122	12	13	—	2	4	6	6	11	36	11	—	174	449	459	1,129	449	459
				_		_					3	4	3		3	6		16		} 9)
68	36	28	140	12	12	—	—	—	—	—	8	30	8	—	164	256	620	1,078
68	36	28	140	12	12	—	—	—	—		11	34	11	—	167	262 620 1,094	_
102	96	72	108	18	18						3 18	8 1S)50	3 18	15	7 246	12 -796618	30 1,643	{• 808	518
27	15	21	18	6	—	—	—	—	—	—	3	12	3	—	54	135	93	297	135	93
16	24	24	16		—							16	—	4	24	88	16	148	88	16
2	2	—	2	2	3	—		—		—	—	1	—	—	7	15	5	28	15	5
147	137	117	144	26	21	\|				24	87 24	19338	1016632 2.146 1.046	632

100

Detalj beräkningar (forts ).

Skjut- och
eldareskola
för beväring
(2.—6. åren).

2 st. 1. kl. kanonb. däraf den ena i stället

för den i beredskap........

Instruktionspersonal utom kanonbåtarnas

befäl m. fl.............

Beväringsmän genomgående kurs ....

Summa

Kustflottan
tillika rekrytkurs
för stammens
matrosafdelning

(8. o. 9. åren).

Högfste befälhafvare och två divisionschefer
med staber.........

6 st. 1 kl. pansarbåtar........

3 torpedkryssare...........

12 st. 1. kl. torpedbåtar.......

1 torpedverktadsfartyg........

1 handminefartyg...... . . . .

Summa

2.	3.	4-	5.\|	6. \|	7.	8.	9.	\|10.	1 11. 1	12.	13.	14.	15-\|	16. \|
Beteckning.	Of f	icerare.	Jas a CD o < O as « o 00 p CD p o et- ta	Underofficerare
Stam.	Reservofficerare.	Matrosafdelningen.	Ekonomi-afdeln ingen.
Flaggman och kommendörer. \|	Kommendörkaptener.	Kaptener.	Subalternofflcernre.	Stam.	Beväring.	Stam.	Beväring. Ekonomimän.
U.O. och U.O.K.	Yrkesutbildade.	Oberoende af yrkesgren.	w* ca s ct- £ eu g fä"1	Oberoende af yrkesgren.	U.O. och U.O.K.	Ekonomimän.
—	—	—	i	—	—	~	3	5	—	—	10	1	5	1
T“	—	—	—	1	—	—	7	—	—	—	75	—	—
N.	—	—	i	1	—	—	10	5	—	—	85	1	5	1
	3	i	i	3			4	10				3	2
—	—	ti	12	26	it	15	120	372	6)160	48	296	6	78	66
—	—	—	3	9	—	—	18	78	—	6	60	3	21	9
—	—	—	12	8	i	4	12	48	—	—	—	—	12	—
—	—	—	—	1	—	—	2	4	4	—	2	i	2	1
—	—		1	1	—	—	2	—	—	—	—	i	4	1
0.	3	7 29	4S	18	19	158 512	164	54	358 14119	77

Bil. I. 6. (Forts.)

101

17. \|	18. \|	19.1	20. \| 21.1	22.\|	23.\|	24. \| 25.\|	26.\| 27.\| 28.\|	29.\| 30.\|	31.1	32.\|	33. \|	34.\|	35. \|	36. \| 37. \|	38.
och	manskap.								Civilmilitära stater.	Slutsumma.	Vid fördel-ningen af kostnaderna i Bil. K beräknas följande antal	Anmärkningar.
Eldareaf d el ningen.	Handtv.- afdelningen.	Minör- afdelningen.	Officerare (stam och reserv).	O B g 3	tÖ rt ÖB a o s» 33 Ci a -t DB B CD ►i" v 3 (0	U.O. och U.O.K.	Gemenskap af stammen.	Beväring.	Tillsammans.
Stam.	Beväring. Eldare.	Stam.	Beväring. Handtverkare.	Stam.	Bevaring. Minörer.
U.O. och U.O.K.	H* W cd s & fi	2. och 3. kl. eldarc.	U.O. och U.O.K.	Handtverkare.	U.O. och U.O.K.	1. kl. minörer.	2. och 3. kl. minörer.
Stam.	Bevaring.
																					13) Beväringsmän af
3	2	_	8	2							i	i	i	—	9	12	19	42	—	1	eldareafdelningen
																					kommenderas till
																		8	—		det antal utrvm-
			13)													—	75	75	—	1	met medgifver.
3	2	—	8	2							i	2	i	—	16	12	94	125	—	—
											3	8	3		7	12		30		JVIft
102	96	72	108	18	18						18	58	18	15	246	796	518	1,651
27	15	21	18	6							c	12	3	—	54	135	93	297	135	93
24	36	36	24		_		—	—	—		—	24		4	36	132	24	220	132	24
2	2		2	2	3							1	—	—	7	15	5	28	15	5
2		2	2		1	—	2	4	6	6		2			7	17	9	35	17	9
157	149	131	154	26	22		o	1	6	6	24	1051 24	19	&57	1,1071649 2,26111,107	649

F 13

102

Bil. J.

Beräkning öfver den sjötid, som med tillämpning af den i Bil. H. föreslagna
öfningsplanen skulle tiilkomma stampersonalen inom olika tjänstegrader och
afdelningar, dels sedan beväringens öfningstid blifvit utsträckt till ett år dels
under öfvergångstiden, då beväringens öfningstid skulle utgöra 197 dagar
(2.—6. öfvergångsåren).

1.	2.	3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.
		Sjötid	dagar för hvar och en af det i stat npptagna
				antalet.
Tjänstegrad eller afdelning.	Antal enligt stat.1)	Sedan beväringens öfningstid blifvit utsträckt till ett år.	Under öfvergångstiden. då beväringens öfningstid utgör 197 dagar (2.—6. åren).	Anmärkningar.
	0 A fartyg	A fartyg liggande	Summa	A fartyg	Ä fartyg liggande	Summa
		stationen.	vid stationen.	ajötid.	stationen.	vid stationen.	sjötid.
Officerare.								*) Antalet en-
Flaggman och kommendörer	12	56	—	56	44	—	44	ligt stat är
Kommendörkaptener . . .	34	72	4	76	53	4	57	upptaget lika
Kaptener........	88	113	11	124	73	6	79	med det antal,
Snbalternofficerare ....	116	172	24	196	134	14	148	som i 1900 åra
Medeltal	.....	132	16	148	97	9	106	proposition till riksdagen angifvits så-
U.O. och U.O.K.	’ ■ 398	146	■ v*;,					som erforder-ligt från in-
M atrosafdelningen ....	30	176	106	18	124	gången af år
Ekonomiafdelningen . . .	60	96	15	in	76	9	85
Eldareafdelningen ....	270	164	28	192	112	16	128	gen 250 offi-
Handtverksafdelningen . .	50	166	37	203	119	22	141
Minörafdelningen ....	12	46	—	46	21	—	21	underofficera-
Medeltal	—	148	28	176	105	17	122	re och 3,000 man underof-
Gemenskap.								ficerskorpra-ler och ge-
Matrosafdelningen ....	1,620	161	11	172	126	7	133	menskap.
Ekonomiafdelningen . . . Eldareafdelningen, 1. kl.	345	141	27	168	112	16	128
sjömän....... Eldareafdelningen. 2. och	237	145	32	177 •	101	19	120
3. kl. sjömän.....	2781	142	—	142	105	—	105
Handtverksafdelningen . .	90	105	29	134	SB	19	105
Minörafdelningen ....	301	92	—	92 !	41	—	41
Medeltal	-1	152	15	167 \|	117	9	126

v.''

vin rjo''; r? v. !!«•>« ;|nu.''It-: iföfj tidiKi hiv .ffii-grtän*viv*& yrsihjfftteH

~tu bfeyriJity

Ji. v# .

^ ■-

. / *''£ ,

5 i jthii iit i:i«iiy £. *uf".?''»m : xKh>'' *c

..-flit**»! •

3 £

. • » K''.
;X‘r>

•*

’ / ■

/''**£*$• f i..*i v • rs* ''''
•r. .. i. : ''Am* .ti: ■ -v:. J :.i!4

.... * :

.■ '' •• A .Hit :>■ • '' : ><{* ■ ■ ■ /''

; . ■>{»* ••:■''!.*>$< /• ’**•'' ./T «

•”. . '' . .

1J* i*/r 5.- 1 :>* A r;*i‘ v.. ••,;•

.''0. :»iÄ-''VC K-; ;••■*«'':’•

104

Beräkning öfver öfningskostnadernas vid flottan fördelning mellan flottans

öfningstid blifvit ut -

1.	1 2.	1 3-	4.	5.	6.	7.	1
£ ©	Datam för		re" tS 3. x VT- Q = 2. ©j sr!	Ut- och k	Öfrig expeditions-kostnad
i Bil. H.	rustningens början.	afmönstring.	Sedan beväringens öfningstid blifTit nt sträckt till ett år.	mena längd in-ut- och afrust-gsdagar.	o 3- p B 3» P C ©4 g B. 5* *	per dag.	för hela expeditionen.
1	6/6	18/,	Korvetten Freja för sjökrigsskolan.........	13Ö	8,000	550	74,250
2	8/s	18/s	En 1. kl. kanonbåt och två 2. kl. torpedbåtar för d:o .	40	3,800	300	12,000
3	V»		Fem skeppsgossefartyg..............	150	8,000	300	45,000
4	—	—	Fartyg i beredskap å Carlskrona station.......	—	—	—	—
5	—	—	Fartyg i beredskap å Stockholms station.......	—	—	—	—
6	—	—	Drott......................	60	8,000	■) 155	9,300
7	Vs	”/»	En 2. kl. kanonbåt för rekognosering af militärleder .	150	2,000	80	12.000
8	u/s	S1/s	Strategiska befälsöfningar.............	—	—	—	—
—	—	—	Öfninzar med kustsignalväsendet..........	—	—		—
10	—	—	Två sjömätningsfartyg..............	—	—		—
11	—	—	En 1. kl. kanonbåt å vestknsten..........	—	—	—	—
12 {	Vi V11	9/4 81/is	\| Svensksnnd, vinterbåt å vestkusten.........	160	5,000	175	28,000
13 {	Vi 18/io	“/4 »Via	j Korvetten Freja, höstkorvett............	180	20,000	400	72,000
14	d:o	d:o	En torpedkryssare å aflägsna farvatten........	180	3,000	350	63,000
—	—	—	Exercisskolorna å stationerna............	—	—	—	—
		i	Transport \|	—	—	—	—

105

Sil. K. 1.

öfningsanslag och anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar, sedan beväringens
sträckt till ett år.

10.

Kostnad i kronor

af anslaget till flottans

öfningar.

Anmärkningar.

82,250

15,800

53.000
8,000

12.000
17,300

14.000

25.000

20.000

33.000

92.000

66.000
60,000

498,350

*) Ej inberäknadt lotspenningar samt kol, olja och talg.
s) Kostnaderna bestridas af särskilda anslag.

106

1.	2.	1 3.	1 4.		5.	1 6-	7.	1 8-
	• .Pii.irtDvri Datum för	'' ‘	gikt! g-3 Ii; 5.5-	O o	Öfrig expeditions-kostnad
i Bil. H.	>-< C O- » Sb. 5'' 5 B Cg B	afmönstring.	Sedan beväringens öfningstid blifyit utsträckt till ett år (forts.). Transport Skjutskolan................... Torpedskolan.................. Åtta 1. kl. pansarbåtar vid stationen för beväring . .	nens längd inbe-- och afrnstnings-dagar.	h afrustnings-kostnad.	per dag.	! för hela expeditionen.
16 17 18	14/4 V» 14/l • W/4	•Va 9/» “/* .... »/„. M/a M/«	70 70 92 17S	9.000 8.000	700 650 1,000 130 3,200 145	>) 49,000 45,500 92,000
19 19	“/« >%	Åtta 1. kl. pansarbåtar . . J f 1 Sigaalskola, rekryt- och 1 Etthandminefartyg. . . . J ''**«''■ \|	70 70	4) 20,800 4) 800	22,490 224,000 10,150
21		5/l0	Åtta 1. kl. pansarbåtar........		103	6) 31,200	4,000	412,000
21	*/•	6/io	Tre torpedkryssare och en div.-chef. . .		103	9,000	900	92,700
23	,0/V	6/io	Tolf 1. kl. torpedbåtar........	■ Kustflottan.	88	12,000	1,080	95,040
23	I0/7	6/i0	Ett torpedverkstadsfartyg.......		88	2,000	150	13,200
21	“/«	*/io	Ett handminefartvg..........		103	5) 1,200	145	14,955
22	“/•	6/i0	En 2. kl. pansarbåt.........		103	3,500	250	25,750
22	“/a	6/l0	Fyra 3. kl. pansarbåtar........		103	7,200	360	37,080
22	“/«	6/i0	Två 1. kl. kanonbåtar........	Stockholms-1 eskadern.	103	6,000	360	37,080
23	*»/»	6/i0	En 1. kl. och tre 2. kl. torpedbåtar . .		88	3,400	300	26,400
22 24 \|	26/a V» «/io	*/»« 1®/1 “/u	Ett handminefartyg.......... L Fyra 1. kl. pansarbåtar för å sjömanshus ’ väringsmän........... Profturer m. m............	inskrifna be-	103 100	2,000	145 6) 1,000	14,935 100,000
			Summa, efter förslagets fullständiga genomförande		-	- j	—

107

Bil. K. 1. (Forts.)

12. "T "''~~T

10.

11.

14.

CK5

O-g 5
f-o 5

g o. g.
sv* c 1
o ca o
“ ;=- ca
= 0:0"
igB

Till grund för kostnadernas
fördelning beräknas
nedanstående
antal man och dagar

Kostnad i kronor

af sta in -

åt

beväring.

af anslaget
till

flottans

öfningar.

af anslaget
till sjöbeväringens

öfningar.

Anmärkningar.

498,350

128,000

53,500

92,000

22,490

244,800

10,950

443,200

101,700

107,040

15,200

16,135

29,250

44,280

43,080

29,800

16,935

100,000

73,710

J) 296
7) 104

862 X 70

~6Ö|iÖ''

17 X 70

“uiT

1.020 X 103

105,060
135 X 103

13,905
132 X 88

15 X 88

''X320
17 x 103

l7?51

51 X 103

5,253
92 X 103

9,476 *
82 X 103

8,446
34 X 88

2,992
17 X 103

1,751

8) 75
8) 25
2)

900 X 70
63^6örr

9 X 70
630

744 X 103

~76,632
93 x 103

9,579“
24 X 88

2,112

5 X 88

“440“

9 X 103

927

36 X 103

''-3JÖ8~''
64 X 103

“6^592''
58 X 103

5,974
7 X_88

61G

9 X 103

^927"”"

i 2,070,420

498,350

102,120

43,130

22,490

119,760

7,160

256,270

60,220

90,570

11,400

10,550

17,150

26,110

25,230

24.710
11,070

73.710

25,880

10,370

92,000

125,040

3,790

186,930

41,480

16,470

3,800

5,585

12,100

18,170

17,850

5,090

5,865

100,000

*) Härtill komma 70,000 kronor i ammunitionskostnad.

2) Endast från beväringsanslaget.

3) Endast från öfningsanslaget.

4) Två femtedelar af ut- och afrustningskostnaderna.

5) pre »..-■»» >

6) Dagkostnaden beräknad under förutsättning att far tygen

äro på expedition under första hälften af
tiden, och under återstående tiden användas som
logementsfartyg.

7) Angifver det beräknade antalet elever af stammen eller

reserven.

8) Angifver det beräknade antalet elever af beväringen.

1,400,000 070,420

108

Beräkning öfver öfningskostnadernas vid flottan fördelning mellan

under 1.

1.	2-	3.	4.	5.	6.	7-	8.
				P: UH
	Datum		0 * P ^ 2	g	Öfrig expeditions-
£	för		0 ST-		kostnad

ro	h 0 o* 5-	P B		ens läi och a ilagar.	t» o" £, P ''-i Oj S	rä	ce M ►0 ce c:
K	.<-1 z..	a		»■*» o	0		a-
	p'' a			OJ 9-1			S“. er-
	F °8 g	5*		g. 3''	crc CD	cS	g »
			1. öfrergångsåret.	03 ® CD '' 1
1	5/6	ie/«	Korvetten Freja för sjökrigsskolan.........	135	8,000	550	74,250
2	8/8	i6/«	En 1. kl. kanonbåt och två 2. kl. torpedbåtar för d:o	40	3,800	300	12,000
3	V»	27/,	Fyra skeppsgossefartyg..............	150	6.000	230	34,500
4	—	—	Fartyg i beredskap å Carlskrona station.......	—	—	—	—
5	—	—	Fartyg i beredskap å Stockholms station......	—	—	—	—
6	—	—	Drott.....................	60	8,000	*) 155	9,300
7	Vo	2,/9	En 2. kl. kanonbåt för rekognosering af militärleder	150	2,000	80	12,000
8	“/•	81/o	Strategiska befälsöfningar.............	—	—		—
—	—	—	Ofningar med kustsignalväsendet..........	—	—	—	—
10	—	—	Två sjömätningsfartyg..............	—	—	—	—
11	—	—	En 1. kl. kanonbåt å vestkusten..........	—	—	—	—
\|	7i	V 4	I
12 1	Vn	31/l9	> Svensksund, vinterbåt å vestkusten.........	160	5,000	175	28,000
	Vi	,6/«	i
13 1	18/l0	3I/H	> Korvetten Freja, höstkorvett............	180	20,000	400	72,000
14	clio	d:o	En torpedkryssare å aflägsna farvatten.......	180	3,000	350	63,000
—	—	—	Exercisskolorna å stationerna . . .........	—	—	—	—
			Transport	—	—	—	—

109

Bil. K. 2.

flottans öfningsanslag och anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar
öfvergångsåret.

10.

82,250

15,800

40,500

8,000

12,000

17,300

14.000

25.000

20.000

'') Ej inberäknadt lotspenningar samt kol, olja och talg.
2) Kostnaderna bestridas af särskilda anslag.

■)

33.000

92.000

60.000

60,000

485,850

F 14

Ilo

1.	1 2.	1 3-	4.	5.	6.	I 7.	1 8-
1 ?	1 Datum för				Expedition räknadt ut-	a c-t- O es	Öfrig expeditions-kostnad
i Bil. II.	rustningens början.	afmönstring.				e oq = C-?.5‘	S- p a z? p p2 öj C r-'' ce B. B* er; OO 1	per dag.	för hela expeditioue
		1. öfvergåugsåret (forts.).	crå 7			B
		1			Transport	i			j
!16	»A	! “/*	Sljutskolan......			l 70	9,000	600	‘) 42,000
17	7a	'' 3%	Torpedskolan.....			55	8,000	650	35,750
18	16/ll	31/is	Fyra 1. kl. pansarbåtar vid stationen för beväring . .	46	4) 6,500	500	23,000
—	6/«	30/e	Högste befälhafvare med stab . .		1 117	~	120	14,040
20	*,6	«/7	Fyra 1. kl. pansarbåtar för förb. beväringsöfningar . .	33	4) 6,500	1,600	52,800
—	Vi	“jo	En divisionschef med stab			86	—	15	1,290\|
21	7/7	30/e	Fyra 1. kl. pansarbåtar .			86	6) 13,000	2,000	172,000
21	Vi	30/«	Två torpedkryssare . . .	Kustflottan.......	\| 86	6,000	600	51,600
23	‘Vi	80/o	Åtta 1. kl. torpedbåtar .			62	8,000	720	44.640
23	‘Vi	“/»	Ett torpedverkstadsfartyg			62	2.000	150	9,300
22	Vi	3%> 1 i	En 2. kl. pansarbåt . . .			86	3,500	250	21,500
22	Vi	3%>	Fyra 3. kl. pansarbåtar .			86	7,200	360	30,960
22 !	Vi !	30/e	Två 1. kl. kanonbåtar . .		Stockholmseska-dern ...	86	6,000	360	30,960
23	‘Vi	30/o j	En 1. kl. och tre 2. kl. torpedbåtar		62	3,400	300	18,600
22	Vi	3% :	Ett handminefartyg . . .			86	2,000!	145	12,470
—	—	—	Proftnrer m. m.....				_\|	- j	—
				Summa under I. ölhlngsfiret	— \|	1	-1	—

Bil. K. 2. (Forts.)

9.	10. \|	11.	12. \|	13.	14.
*• 5		• * fy"! • •		^ '' ■ -■	* i • ? "1 ; ,7 i ■ '' A (\s i-j?. -
g s P * <r* &J f § ? Sv»''® g o: g-	Till grund för kost-nadernas fördelning be-räknas nedanstående antal man och dagar	Kostnad	kronor ’	Anmärkningar.
a Ef. m P CP3 S» &l ►* n & H ® * B 6 5‘ 7 oq f	! af stam-manskap.	af beväring.	af anslaget till flottans öf-ningar.	af anslaget till sjöbevä-riogens va-penöfningar.
485,850			485,850		*) Härtill komma 60,000 kronor i ammuuitionskostnad.
111,000	3)	—	111,000	—	2) Endast från öfningsanslaget.
43,750	6) 104	7) 25	35,270	8,480	3) Endast från beväringsanslaget.
29,500	_	3)	—	29,500	4) En fjärdedel af ut- och afrustningskostnaderna.
14,040	a)	—	14,040	—	5) Hälften af nt- och afrustningskostnaderna.
59,300	—	3)	—	59,300	6) Angifver det beräknade antalet elever af stammen och
1,290	2) 614 X 86	272 X 84	1,290 129,120	55,880	reserven. 7) Angifver det beräknade antalet elever af beväringen.
''	52,804	22,848
57,600	no X 86	42 X 84	41,950	15,650
9,460	3,528
	88 X 62	16 X 61	44,650	7,990
	"TamT	976
11,300	15 X 62 930	5 X 61 305	8,510	2,790
25,000	51_X 86 4,38tT	36 X 84 3,024"	14,800	10,200	■ ,■■■; .. •- -i !v ■
38.160	92 X 86	64 X 84	22,720	15,440
36,960	82 X 86 “risr	58 X 84 4,872"	21,860	15,100	1
	34 X 62	7 X 61	18,290	3,710
	2408	427
14,470	17 X 86	9 X 84	; 9,540	4,930
~462	756
41,110		—	41,110
1,228,»70	—	1,000,000	228,970

112

Beräkning öfver öfningskostnadernas vid flottan fördelning mellan

under 2,—6.

! i-	1 2.	! 3-	4.	5.	6.	7.	1 8.
1 1 b	Datum för		»31 s-s gf g- sl:	a o — «	Öfrig expeditions-kostnad
i Bil. H.	rustningens början.	afmönstring.	*..... '' " - ■ •• •	lens längd inbe-och afrustnings-dagar.	o ^ CE Ct- P B rj» CS 2 P- * a a'' CK ap	per dag.	för hela expeditionen.
			2.-5. öfverg-ftngsåren.				! ■;
1	5/ö	16/9	Korvetten Freja för sjökriesskolan ....	135	8,000	550	74,250
2	8/8	“/•	En 1. kl. kanonbåt och två 2. kl. torpedbåtar för d:o	40	3,800	300	12,000
i 3	V»	*’/»	Fem skeppsgossefartyg....... .	150	8,000	300	45,000
4		___	Fartyg i beredskap å Carlskrona station ....	—	—	—
5	—	—	Fartyg i beredskap å Stockholms station.....		—	—	''
6	—		Drott...........	60	8,000	>) 155	9,300 !
7	Vs	27/»	En 2. kl. kanonbåt för rekognosering af militärleder. .	150	2,000	80	12,000
8	‘Va	81L l o	Strategiska befälsöfningar ....	—	—	—
t —	—	—	Ofningar med kustsignalväsendet . .		—	—	_ ''
j 10	—	—	Två sjömätningsfartyg......		—	—	_ i
! n	—	—	En 1. kl. kanonbåt å vestkusten . . .	_	_	_	_ j
»\|	Vj Vii	•1* 31/is	i J-Svensksund, vinterbåt å vestkusten . . .	160	5,000	175	28,000
13 {	1/l 18 10	15/4 ; 31! i ,18 j	\|> Korvetten Freja, höstkorvctt . . .	180 1	20,000	400	72,000
14	d:o	(l:o	En torpedkryssare å aflägsna farvatten.....	180	3,000	350	63,000 j
~	—	— \|	Exercisakolorna å stationerna. . .	—	—	—	—
''			Transport 1	- \|	—	~	— !

113

Bil. K. 3.

flottans öfningsanslag och anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar

öfvergångsåren.

10.

g ?!

82,250
15,800 j

53.000

8,000 |

12.000
17,300 i

14.000

25.000

20.000

33,000

1) Ej inberäknadt lotspenningar samt kol, olja ock talg.

2) Kostnaderna bestridas från särskilda anslag.

92.000

66.000

60,000

I---1

498,860 j

114

1.	2.	3.	4.	5.	6.	7.	8-
	Datum			<-l s-g	C	Öfrig expeditions-
fe!	för			gr		kostnad
ö					\| g. S‘	o

						o
Bil. H	0 er % o: a ,*-< 2.	P C: Ö			<s g. g p er1 •"* so gi s er?	" p g §> B~	ep	ep ►B Hj ep O: eu
	§ 0<5 ep	5*				S 0«5 QjJ	Pa P CK5	ST. er o ep g P
	ce	?»			1 1 ® ce 1 1			a *
			a.-o. oivergangsaren (forts ).
16	“A	*v«		Transport	1 —			_
Skjutskolan.............	70	9,000	600	l) 42,000
17	•/«	30/,	Torpedskolan............		\| 55	8,000	650	35,750
“{	Vi 16/ll	4/ 4 31/l2	j> Fyra 1. kl. pansarbåtar vid stationen för	beväring . .	j 140	4) 13,000	500	70,000
6A	*»/.	Högste befälhafvare med stab.....		179	—	120	21,480
19	5/4	5/6	Fyra 1. kl. pansarbåtar . \		62	5) 4,400	1,600	99,200
			\| Sigualskola och bevärings- \|
19	5A	Ve	_ , , . ( öfningar. \ Ett handmmefartyg . . . )	62	2,000	145	8,990
20	6/e	6A	Fyra 1. kl. pansarbåtar för förb. beväringsöfningar . .	31	°) 2,100	1,600	49,600
~		so/e	Tv a divisionschefer med staber ....		86	—	30	2,580
21	V7	»»A	Sex 1. kl. pansarbåtar........		86	V 19,500	3,000	258,000
21	Vl	S0/9	Tre torpedkryssare..........	> Knstflottan. •/	86	9,000	900	77,400
23	31/,	»%>	Åtta 1. kl. torpedbåtar.......		62	8,000	720	44,640i
23	31/,	30/9	Ett torpedverkstadsfartvg........		62	2,000	150	9,300
22	VA	so/,	En 2. kl. pansarbät.........		86	3,500	250	21,500
22	Vt	»e/e	Fyra 3. kl. pansarbåtar.......		86	7,200	360	30,960
22	7/7	»°/9	Två 1. kl. kanonbåtar........	> Stockholms-eskadern.	86	6,000	360	30,960
23	S1/7	»°/9	En 1. kl. och tre 2. kl. torpedbåtar . .		62	3,400	300	18,600
22	?/7	»»/o	Ett handminefartyg.........		86	2,000	145	12.470
25	6A	s8/e	Skjut- och eldareskola för beväringen . .		85	4.000	300	») 25,500
—	—	—	Profturer in. ni............		—	—	—	—
			Summa under 2.—5. iifvergångsåren	—		—	—
			Under ö. ötvergåiigsåret beräknas öfningskostnaderna
			blifva lika med kostnaderna under 2.-	-5. åren utom
			att öfningen N:o 18 pågår blott 111 dagar i stället för 140, hvadan kostnaden för sagde år minskas med	29	_	500	14,500
			Summa under 6.	ölVergångsåret	_	_	—

115

Bil. K. 3. (Forts.)

g. g

£■ S"

10.

ii.

Till grund för kostnadernas
fördelning beräknas
nedanstående
antal man och dagar

af stammanskap.

bevaring.

12.

13.

14.

Kostnad i kronor

Anmärkningar.

af anslaget
till

flottans

öfningar.

af anslaget
till sjöbeväringens
va- I
penöfningar.

i 498,350
! 111,000
43,750

j 83,000
i 21,480
i 103,600

10,990

51,700
2,580

277.500
86,400
52,640
11,300

25.000
38,160
36,960

22.000

14,470

39.500
60,260

498,350

111,000

35,270

8,480

83,000

21,480 ;
51.160

432 X 62

450 x 61

52.440

26,784
17 X 62

“1054

27,450

9x61

3,760

51,700

808 X 86

2,580

170,650

518 X 84

106,850

69,488
135 X 86

43,512
93 X 84

51,650

34,750

11,610
88 X 62

7,812
16 X 61

44.650

5,456
15 X 62

930
51 x 86

5 X 61

2,790

36x84

14,800

10,200

4,386
92 x 86

64x84

22,720

15,440 ;

7,912

82 x 86

^Oöf
34 X 62

58 X 84

21,860

15.100

7 X 61

18,290

9 X 84

4,930

39,500

60.260

2,108
17 X 86

1,462

1,590,640	—	—	1,150,000	440,640
14,500				14,500
1,576,140	—	- \| 1,150,000	426,140

*) Härtill komma 60,000 kronor i ainmunitionskostnad.

2) Endast frän öfningsanslaget.

3) Endast från beväringsanslaget.

4) Halfva ut- och afrustningskostnaderna.

5) Eu sjettedel af d:o

6) En tolftedel af d:o

’) En fjärdedel af ut- och afrustningskostnaderna för 4
pausarbåtar, hela ut- ocji afrustningskostnaden för 2.

8) Härtill komma 10,000 kronor i ammunitionskostnad.

9) Angifver det beräknade antalet elever af stammen och

reserven.

10) Angifver det beräknade antalet elever af beväringen.

Beräkning öfver öfningskostnadernas vid flottan fördelning mellan

under 7.

1.	2-	3.	4. ■	\| 5.	6.	7-	8.
	Datum				! s- er \| td	cj	Öfrig expeditions-
Öl	för					•	kostnad
b						B P CLa 5* 04 5-*	er 2-
tö		P				i « B o*	£ P B		O?
W	s er “ 2; b.	>“*1 5 O: M				<§ o g r* g- — " p:	s.g d’	Ki Cfc C-.	er ZT. (6 g »
	a eg	5’				^CJ3 ►t Su	03	03
	od	ri3 ''	7. öfvergångsåret.		1			Bi
1-14			. ■ ■ ■ i- tji , / ''V '' -''r. Fartyg för sjökrigsskolan, skeppsgossar, beredskap m. m.
			och å aflägsna farvatten samt exercisskolorna m. m.
			lika med 2.—6. åren			- 1		—	—
16	“A	22/e	Skjutskolan......			70	9,000	600	■) 42,000
17	23 It,	3A	Torpedskolan .....			70	8,000	650	45,500
18	l/l	14/4	Fyra 1. kl. pansarbåtar vid stationen föi	bevaring . .	104	4) 9,000	500	52,060
	,5A	*/•	Högste befälhafvare med stab ....	169	—	120	20,280
19	16A	3/7	Fyra 1. kl. pansarbåtar . \|			80	4) 8,000	1,600	128,000
			Signalskola och bevånngs- f
19	16/4	3/7	Ett handmiuefartyg . . J	öfningur.		80	2,000	145	11,600
—	4/''l	M/»	En divisionschef med stab			89		10	890
21	4/v	»o/#	Fyra 1. kl. pausarbåtar .			89	4) 9,000	2,000	178,000
21	4/7 .	3%	Två torpedkryssare . . .	: Kustflottan .		89	6,000	600	53,400
23	4/7	30/9	Åtta 1. kl. torpedbåtar .			89	8,000	720 • • v ''	64,080
23	4/7	30/9	Ett torpedverkstadsfart.yg			89	2,000	150	13,350
22	*/»	30/9	En 2. kl. pausarbåt . .		i	89	3,500	250	22,250
22	4/V ’	30/9	Fyra 3. kl. pansarbåtar .			89	7,200	360	32,040
22	‘/7	“/•	Två 1. kl. kanonbåtar		Stockholms-eskadern .	89	6,000	360	32,040
23	4/7	30/9	Eu 1. kl. och tre 2. kl.	torpedbätar		89	3,400	300	26,700
22	4/7	SO/,	Ett handminefartyg. . .			89	2,000	145	12,905
—	—	—	Pro ft ur er in. in.....			—	—	—	—
	''	.	Summa under 7	öfvergängsårel	—	—	—	—

117

Bil. K. 4.

flottans öfningsanslag och anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar

öfvergångsåret.

9.	10.	11.	12. \|	13.	14.
eg ep OD C5 a- co g s: b 50 o £» ö ^ S- S 5.0	Till grund för kost-nadernas fördelning be-räknas nedanstående antal man och dagar	Kostnad	kronor	Anmärkningar.
ch afrust- i öfrig expe stund.	af stam-manskap.	af beväring.	af anslaget till flottans öfningar.	af anslaget till sjöbevä-ringens va-penöfningar.
498,350			498,350		*) Härtill komma 60,000 kronor i ammunitionskostnad.
111,000 53,500	s) 6) 104	6) 25	111,000 43,130	10,370	2) Endast från öfningsanslaget.
61,000	—	s)	—	61,000	s) Endast från beväringsanslaget.
20,280	2) 432 X 80	450 X 80	20,280	—	4) Omkring en tredjedel af ut- och afrustningskostnaderna.
136,000	34,560	''söjjöT’	66,610	69,390	6) Angifver det beräknade antalet elever af stammen och
13,600	17 X 80 ~160	9 X 80 720	8,890	4,710	reserven. 6) Angifver det beräknade antalet elever af beväringen.
890	’2)		890	—
187,000	614 X 89	272 X 84	131,870	55.130
59,400	54,646 110 X 89	22,848 42 X 84	43,660	15,740
72,080	9,790 88X 89 7,832	3,528 16 X 84 Tisr	61,520	10,560
15,350	15 X 89 1,335	5 X 84 ~42Ö~	11,680	3,670
25.750	51 X 89	36 X 84	15,450	10,300
39,240 38,040	4,539 92 X 89 8,188 82 X 89 ''~T$W	3,024 64 X 84 58 X 84	23,690 22,810	15,550 15,230
30,100	34 X 89 ^026~	7X84 ~588~	25,200	4,900
14,905	17 X 89	9 X 84	9,940	4,965
55,030	1,513	756	55,030	—
1,481,515		—	1,150,000	281,515

F 15

Beräkning öfver öfningskostnadernas vid flottan fördelning mellan

under 8. och

1.	2.	3.	4.	5.	6.	-	8.
tz{ Ö	Datum för		s* er >-i ö »t X H3 - 3 re 2. s eu 3 ^	g o *-g-	Öfrig expeditions-kostnad
i Bil. H	*■< c CT g. £2.	89 s O: a		?B«'' Au tf ° p '' 2 o? 0 3 * —	g- p B t? 2 c r“ ® D	»	>-*> O: i-i __ er ST. re
	S 5
	3 ''S ce	-i 3* 09	8. och 9. öfversrångvsåren.	jJ»OQ fl ^ oo r*-	CW ÖB 1	p 09	B H ‘ 1 et

1—34	—	—	Under 9. ulvergångsåret beräknas öfningskostuaderna blifva lika med kostnaderna efter förslagets full-ständiga genomförande............
			utom att i kustflottan beräknas ingå:
31	“/*	»/lo	Sex 1. kl. pansarbåtar..............	103	33,400	3,000	309,000
			i stället för:
31	25«	»/JO	Åtta 1. 11. pansarbåtar..............	103	31,300	4,000	412,000
			Minskning	—	—	—	—
			Återstår kostnad under 9. året...........	—	—	—	~
			Tillkommer för summans afjämnande........	—	—	—	_
			Summa under 9. äfvergåugsaret	—	—	—	—
			Under 8. ulvergångsåret beräknas öfningskostuaderna blifva lika med kostnaderna under 9. året utom att öfningen N:o 24 pågår blott 87 dagar i stället för 100, hvadan kostnaderna för sagde år minskas med . .	13		500	6,500
			Summa under 8. öfVergånssåret		—	-1	—

119

Bil. K. 5.

flottans öfningsanslag och anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar

9. öfvergångsåren.

9.	10.	11.	12. \| 13.	14.
9
CD 9 - rg S 9 f5 ° S 9 9 ^ 5- CD _ 1 o o o	Till grund för kost-nadernas fördelning be-räknas nedanstående antal man och dagar	Kostnad	i kronor	Anmärkningar.
ch afrust- l öfrig expo* stnad.	af stam-manskap.	af beväring.	af anslaget till flottans öfningar.	af anslaget till sjöbevä-ringens va-penöfningar.
2,070,4*20	—	—	1,400,000	670,420
	808 X 103	518 X 103	202,550	129,850
	83,224	53,354
443,200	1,020 X 103 105^060	744 x 103 ~632	256,270	186,930
110,800	—	—	53,720	57.080
1,959,620	—	—	1,346,280	013,340
3,720	—	—	3,720	—
1,963,340	—	—	1,350.000	613,340
6,500				6,500
1,956,840	-	—	1,350,000	606.840

120

Beräkning öfver kostnaderna för sjöbeväringens vapenöfning m. m., dels sedan

öfvergångs -

1.	2.	3.	4-	5.	6.	7-	8.	9.	10. \| 11.	12.	13.	14.	15.	16.
År.	ÖfvergSugsårets nummer.		Antal b	eväringsmän, för hvilka	öfning	skostnad	b e r ä k	nas.
Till allmän tjänst inskrifna.	Till sjötjänst inskrifna.	Till stationstjänst inskrifna.	Tillsammans.
1. öfning.	Repetitionsöfning.
Antal, som beräknas in- ställa sig.	Utbildningstid i dagar.	O: 5. 5’ CK5 ÖB Cj p cn p	Antal, som beräknas in-ställa sig.	Utbildningstid i dagar.	Öfningsdagnr.	Antal, som beräknas in-ställa sig.	Utbildningstid i dagar.	Öfningsdagar.	Antal, som beräknas in-ställa sig.	Utbildningstid i dagar.	Öfningsdagar.	1 Antal enkla resor för in- \| ställelse och hemfärd.	Antal öfningsdagar, för hvilka dagkostnad beräk- nas (95 % af antalet i kol. 5, 8, 11 och 14).
1902	1	*) 710	42	29,820	660	113	74,580				155	197	30,535	2,340	128,188
1903	2
1904	3	710	197	139,870	660	113	74,580	3) 700	84	58,800	155	197	30,535	4,450	288,595
1905	4
1906	5
1907	6	710	168	119,280	660	113	74,580	3) 700	84	58,800	155	197	30,535	4,450	269,035
1908	7	!) 710	184	130,640	—	—	—	3) 700	84	58,800	*) 155	61	9,455	2,265	188,950
1909	8	>) 710	352	249,920	660	265	174,900	—	—	—	155	365	56,575	2,340	457,325
1910	9	710	365	259,150	660	265	174,900	~	—	—	155	365	56,575	3,050	466,094
1911	10	710	365	259,150	660	265	174,900	3) 700	100	70,000	155	365	56,575	4,450	532,594

121

Bil. L.

beväringens öfningstid blifvit utsträckt till ett år, dels ock för hvarje år under
tiden.

17.	18.	19.	20.	21.	22.	23.
	Kost	nåd i kr	o n o r.
Inställelse och hemfärdskoslnadcr å 7,50 kr. pr enkel resa för i kol. 15 angifvet antal.	Dngko9tnad ä 1 krona för i kol. 16 upptaget antal öfningsdagar. (Dag- atlöniug 10 öre, beklädnad 30 öre, naturaunderhåll 60 öre).	Extra utgifter, inkasernering och sjuk värd.	Öfningskostnaden ombord enligt Bil. K.	Kostnader för inskrifning och redovisning enligt Bil. M.	Summa erforderligt anslag.	Anmärkningar.
17,550	128,188	20,152	228,970	25,140	420,000 å	*) Som dessa äro i tjänstgö-ring vid årets slut, ingår hem-färden icke i årets kostnad.
33,375	288,595	32,250	440,640	25,140	820,000	2) Som dessa äro i tjänstgö-ring vid årets början, ingår in-ställelsen icke i årets kostnad. 8) Innefattar jämväl f. d. stam-
33,375	269,035	25,310	426,140	25,140	780,000	anställda, som genomgå repeti-tionsöfning.
16,987	188,950	17,408	281,515	25,140	530,000
17,550	457,325	43,145	606,840	25,140	1,150,000
22,875	466,094	42,551	613,340	25,140	1,170,000
33,375	532,594	58,471	670,420	25,140	1,320.000

122

Bil. M.

Beräkning öfver kostnaderna för inskrifning och redovisning af flottans å
sjömanshus inskrifna värnpliktige.

1.	2.	3.	4.
An- tal.		Kronor.	öre.
i	Sjörullföringsområdesbefalhafvare, dagailöning å 4 kr. i 365 dagar..........	1,460
5	D:o d:o å d:o ..........	7,300	— _
1	Expeditionsbiträde, dagaflöning å 2 kr. i 365 dagar................	730	—
5	D:o d:o å d:o ................	3,650	—
—	Hyra för expeditionslokaler samt eldning, städning och belysning af desamma.....	3,000	—
	Inskrifnings- och mönstringskostnader förslagsvis.................	9,000	—
	Summa	25,140	—

Anm. 1. Hyra för expeditionslokal utgår icke, i det fall sådan kostnadsfritt upplåtes af kronan.

••■V

■ H Möt ''-‘Vö^ o i arv* - •-•.■. .••• ■•

■/. KvWifJ '' "i* ■■''V ■ '' : j >0?. ■ t„

: ‘t

-1 .A»».*}., *■

,.ntUta f

,i to -

* »! *<fi

124

Sammandrag af beräkningarna öfver kostnaderna för den flottans personal af stam,

kår, dels sedan beväringens öfningstid blifvit utsträckt

1.	2-	3.	4.	5.	6.
	Anslag en-			Kos	t n a f
	ligt 1901 års riksstat.	Efter full-ständigt ge-nomförande 1911.	1. öfver-gångsåret 1902.	2. öfver-gångsåret 1903.	3. öfver-gångsåret 1904.
Flottans personal.
Aflöning för flottans kårer och stater........	■) 2,520,982	3,306,421	3,100,015	3,122,949	3,145,883
Aldel stillägg...................	37,000	37,000	37,000	37,000	37,000
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna ....	317,510	. 390,649	362,200	365,361	368,522
Naturaunderhåll..................	483,000	809,968	741,163	748,808	756,453
Summa	3,358,492	4,544,038	4,240,378	4,274,118	4,307,858
Diverse anslag.
Flottans öfningar enl. Bil. K............	2) 870,000	1,400,000	1,000,000	1,150,000	1,150,000
Repetitionsöfningar för reservofficerare........	11,900	23,800	11,900	11,900	11,900
Sjöbeväringens vapenöfningar m. m. enl. Bil. L . . . .	3)35%000	1,320.000	420,000	820,000	820,000
Summa	1,231,900	2,743,800	1,431,900	1,981,900	1,981,900
Tillsammans	4,590,392	7,287,838	5,672,278	6,256.018	6,289,758

125

Bil. N.

reserv och beväring, hvilken ej tillhör fasta minförsvaret eller Carlskrona Artilleritill
ett år, dels äfven för hvarje år under öfvergångstiden.

7-	8.	9.	10.	11.	12.	13.
kronor.
4. öfver-	5. öfver-	6. öfver-	7. öfver-	8. öfver-	9. öfver-	Anmärkningar.
gångsåret	gångsåret	gångsåret	gångsåret	gångsåret	gångsåret
1905.	1906.	1908.	1909.	1910.
3,168,817	3,191,751	3,214,685	3,237,619	3,260,553	3,283,487	1) Häri ingår äfven det belopp, som utgår
37,000	37,000	37,000	37,000	37,000	37,000	i aflöning till den personal, hvilken för när-varande tillhör fasta minförsvaret, men som,
371,683	374,844	378,005	381,166	384,327	387,488	därest fasta minförsvaret öfverflyttas till kust-
764,098	771,743	779,388	787,033	794,678	802,323	artilleriet, enligt nådiga propositionen till 1900 års riksdag är afsedt att fortfarande utgå till aflöning af flottans kårer och stater.
4,341,598	4,375,338	4,409,078	4,442,818	4,476,558	4,510,298
2) Af detta anslag utgå för närvarande järn-
						väl kostnaderna för stammens öfningar vid fasta minförsvaret och Carlskrona Artillerikår.
		1,150,000				3) Af detta anslag utgå för närvarande järn-
1,150,000 11,900	1,150,000 11,900	1,150,000 23,800	1,350,000 23,800	1,350,000 23,800	väl kostnaderna för beväringens öfningar m. m. vid fasta minförsvaret och Carlskrona Artil-lerikår.
23,800
820,000	820,000	780,000	530,000	1,150,000	1,170,000
1,981,900	1,981,900	1,953,800	1,703,800	2,523,800	2,543,800
6,323,498	6,357,238	6,362,878	6,146,618	7,000,358	7,054,098

K IB

126

Bil. O.

Förslag till rikets indelning i sjörullföringsområden.

1.	2-	3.	4-	5.	6.	7-	8.	9.	10.
Sjömanshus.	Antal vid flottan in-skrifna beväringsmiin den */i 1900.	Enligt af chefen för general-staben föreslagen indelning, beläget inom	Enligt chefens för flottans stab förslag.	Anmärkningar.
F. d. stam- anställda.	Öfriga bevärings- män.	‘ ^ 1 Summa.	Arméfördelning N:o.	Inskrifningsomräde.	O .Cfc 3 O: ■ SO* Cu C af o °p	Antal sjömans-hus.	1 SL 3 o- P''\| 3 <JQ 03
Carlskrona
station:
Kongelf.....	_	2	2	i	1
Göteborg.....	21	1,439	1,460	> in.	> Vestgota
Lidköping ....	—	30	30		Skaraborgs
						2	6	1,882	(Göteborgs sjörull-
Vinberg ......	1	76	77		\|				föriugsområde).
Falkenberg ....	2	92	94		> Kronobergs
Halmstad.....	1	218	219		1
Helsingborg....	—	1,248	1,248		J'' Norra Skåues
Landskrona ....	2	188	190
Malmö......	32	767	799		i
				> Södra Skånes
Trelleborg ....	1	129	130		1	3	7	2,974	(Malmö sjörull-
Ystad......	—	123	123	> I.	1				föringsområde).
Cimbrishamn . . .	1	404	405		> Östra Skånes
Kristianstad ....	—	79	79		1
Sölvesborg ....	2	174	176		V
Carlshamn ....	8	348	356		1
					} Blekinge
Bonneby.....	—	50	50		1
Carlskrona ....	17	90	107		1
Kalmar.....	6	491	497		i
					> Kalmar
Oscarshamn ....	2	398	400		I
						4	12	2,443	(Carlskrona sjö-
Vestervik.....	3	568	571		1				rullföriugsomräde).
Söderköping ....	—	71	71		> Östergötlands Östra
Norrköping ....	6	140	146		J
Linköping ....	_	20	20		) •
Vadstena.....	—	21	21		> Östergötlands Vestra
Jönköping ....	—	28	28		Jönköpings
Transport	105	7,194	7,299		\|

127

Bil. 0. (Forts.)

Förslag till rikets indelning i sjörullföringsområden.

1.	2- 1	3. ]	4.	6. \|	6.	7- 1	8. \|	9.	10.
.Sjömanshus.	Antal vid flottan in-skrifna beväringsmän den Vi 1900.	Enligt af chefen för general-staben föreslagen indelning, beläget inom	Enligt chefens för flottans stab förslag.	Anmärkuingar.
to ^ g?. t— cd ''T-'' ef-d-> (0 • p ?	O: 5* cre* ii ts < • §; B era CD	Samma.	Arméfördelning N:o.	Inskrifningsområde.	Sjörnllförings- områdets N:o.	Antal sjömans- hus.	Antal bevärings- män.
Transport	105	7,194	7,299
Stockholms
station:
Strömstad ....	1	611	612		\|
Uddevalla ....	—	1,140	1,140	m.	> Bohus-Dals	j 1	4	2,056	(Uddevalla sjömil-
(Lysekil).....	—	—	—						föringsområde).
Marstrand ....	—	304	304		J	I
Nyköping.....	—	39	39	\|	Södermanlands
Södertelje ....	—	38	38	u.	> Stockholms
Stockholm ....	23	961	984	J	1
	__	30	30	1	Vestmanlands	5	7	1,426	(Stockholms sjö-
Upsala......	—	19	19	v	Uplands				rullföringsomräde).
Karlstad.....	1	53	54	1	Vermlands
V isby......	4	258	262	G.	Gotlands
Gette.......	4	345	349		1
Söderhamn ....	—	105	105		> Helsinge
Hudiksvall ....	1	117	118		1
Sundsvall.....	—	133	133		i
Hernösand ....	—	16?	168		> Vesternorrlands
	_	27	27	VI.	\|	6	11	1,076	(Sundsvalls sjömil-
		37	37		1				föringsområde).
					> Vesterbottens
Skelleftefv.....	—	39	39		1
Piteå......	—	5?	58		1
Luleå......	—	31	37		> Norrbottens
Haparanda . . . .	—	J f	5		I)		1
Summa	139	\|l1,745 11,884 \|	\|	1	I	1

tf,

:■ * u