BOLAGS FÖRVÄRF AF JORDEGENDOM (Statens offentliga utredningar 1898:2)

REDOGÖRELSE

FÖR

BOLAGS FÖRVÄRF AF JORDEGENDOM

INOM

DALARNE OCH NORRLAND

PÅ NÅDIGSTE BEFALLNING UTARBETAD

KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STOCKHOLM 1898

KCNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

INNEHÅLL.

Redogörelsens omfattning..........

I. Underdåniga framställningar............

a) Vesterbottens läns landstings skrifvelse . j.......

b) Hushållningssällskapens ombuds skrifvelse...........

c) Riksdagens skrifvelse............

TI. Utlåtanden.....................

a) Landtbruksstvrelsens utlåtande..........

b) Kungl. Maj:ts BefallningshaiVandes i Kopparbergs län utlåtande.......

c) Knngl. Maj:ts Befallningshafvandes i Getleborgs län utlåtande.......

d) Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes i Vesternorrlands län utlåtande......

e) Kungl. Majrts Befallningshafvandes i Jemtlands län utlåtande........

f) Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes i Vesterbottens län utlåtande.......

g) Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes i Norrbottens län utlåtande........

III. Statistisk utredning...............

Utredningens omfattning...............

a) Antalet af jordegande sågverksaktiebolag, andra sågverksegare och brnksegare samt

öfriga jordegare.............

b) Mantalet å sågverksaktiebolags, andra sågverksegares och bruksegares samt öfriga

jordegares jordegendom.............

c) Taxeringsvärdet å sågverksaktiebolags, andra sågverksegares och bruksegares samt

öfriga jordegares jordegendom...............

Hufvudsakliga resultaten af utredningen............

Sid.

13.

15.

16.
18.
23.
28.

33.

36.

39.

46.

52.

Tabellbilagor:

Tab. 1. Antal jordegande sågverksaktiebolag, andra sågverksegare och bruksegare
samt öfriga jordegare jemte mantal och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet,
åren 1885 och 1895 ..................

A) Kopparbergs län...................

B) Getleborgs län..................

C) Vesternorrlands län...............

D) Jemtlands län............

E) Vesterbottens län..............

F) Norrbottens län...................

G) Dalarne och Norrland............

54.

58.

64.

70.

76.

78.

82.

Tab 2. Till sågverksaktiebolag, andra s&gverksegare och bruksegare samt öfriga
jordegare hörande jordbruksfastigheters mantal och taxeringsvärde i procent af

områdets, åren 1885 och 1895 .....................

A) Kopparbergs län........................

B) Gefleborgs län.........................

C) Vesternorrlands län...................

D) Jemtlands län.........................

E) Vesterbottens län.......................

F) Norrbottens län........................

G) Dalarne och Norrland.....................

84.

86.

90.

94.

98.

100.

102.

Till KONUNGEN.

Statistiska Centralbyrån får härmed underdånigst afgifva den i
Eders Kungl. Maj:ts nådiga bref den 29 oktober 1897 anbefalda sammanfattning
och bearbetning af uppgifter rörande bolags förvärf af jordegendom
inom vissa delar af landet äfvensom aftryck af i ärendet gjorda
underdåniga framställningar jemte vederbörande myndigheters deröfver
afgifna utlåtanden.

Anförda nådiga skrifvelse till Statistiska Centralbyrån lyder sålunda:

OSCAR etc. etc. Vår ynnest etc. Uti en till Oss stäld, af Vår
Befallningshafvande i Vesterbottens län med underdånig skrifvelse den
31 oktober 1893 öfverlemnad skrift har nämnda läns landsting af anförda
skäl ansett sig böra fästa Vår nådiga uppmärksamhet å den stora
utsträckning aktiebolags förvärf af fast egendom redan tagit samt anhållit
om Vårt ingripande deremot. Derefter hafva i underdånig skrifvelse
den 22 december nämnda år hushållningssällskapens ombud på anförda
gruuder hemstält att Oss täcktes låta anskaffa uppgift å den jordbruksfastighet,
som af bolag egdes i de delar af landet, der skogsafverkning
i mer betydande utsträckning förekomme, äfvensom statistiska uppgifter,
utvisande tillväxten af denna bolagsegendom och den sjelfegande
jordbrukareklassens deraf orsakade förminskning i samma trakter, samt
derefter vidtaga de åtgärder, hvartill för ett sjelfständigt jordbruks betryggande
den sålunda vunna utredningen kunde föranleda. Slutligen
har Riksdagen enligt skrifvelse den 11 maj 1894 gjort framställning i
enahanda syfte som hushållningssällskapens ombud.

2 Redogörelsens omfattning.

Sedan Vi dels genom nådig remiss den 7 februari 1894 uppdragit
åt Vår Landtbrnksstyrelse att efter vederbörande länsstyrelsers hörande
afgifva underdånigt utlåtande öfver de båda förstnämnda framställningarna,
dels ock den 2 november sistnämnda år ej mindre anbefalt berörda Styrelse
att anmoda vederbörande länsstyrelser såväl att en hvar för sitt
län meddela de af Riksdagen begärda uppgifter som ock i ärendet sig
yttra, än äfven från Landtbruksstyrelsen infordrat underdånigt yttrande
i frågans hela vidd,

har med underdånig skrifvelse den 23 november 1896 Landtbruksstyrelsen
öfverlemnat inkomna uppgifter och yttranden från Våre Befallningshafvande
i Kopparbergs, Gefleborgs, Vesternorrlands, Jemtlands,
Vesterbottens och Norrbottens län jemte öfriga till ärendet hörande handlingar
äfvensom eget underdånigt utlåtande i frågan; hvarefter Våre förbemälde
Befallningshafvande till åtlydnad af nådigt uppdrag inkommit
med förnyade, enligt lemnadt formulär upprättade uppgifter rörande bolags
förvärf af jordegendom.

Då Vi nu låtit detta ärende Oss föredragas, hafve Vi funnit godt,
med öfverlemnande af samtliga till ärendet hörande handlingar, i nåder
anbefalla Eder att skyndsamt verkställa och till trycket, i en upplaga
af två tusen exemplar, befordra sammanfattning och bearbetning af de i
ärendet senast insamlade uppgifterna, dervid jemväl böra, i den man I
finnen erforderligt, aftryckas de bland handlingarna förekommande skrifvelserna;
och egen I, med handlingarnas återställande och öfverlemnande
af den tryckta upplagan, till Oss inkomma med uppgift å de särskilda
kostnader, som af detta nådiga uppdrag föranledts. Hvilket Eder till
kännedom och efterrättelse härigenom i nåder meddelas.

Stockholms Slott den 29 oktober 1897.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

Den sålunda gifna nådiga befallningen har synts Statistiska Centralbyrån
bäst fullgöras på det sätt, att först återgifvas de gjorda framställningarna
i ärendet jemte de deröfver afgifna utlatandena samt sedermera
fra inlägges den statistiska sammanfattningen och bearbetningen,
hvadan ärendet nu behandlas under följande Denne afdelningar, nemligen:

I. Underdåniga framställningar åt Vesterbottens läns landsting och
Hushållningssällskapens ombud samt Riksdagen, angående bolags förvärf
af jordegendom;

II. Utlåtanden af Landtbruksstyrelsen och af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
i Kopparbergs, Gefleborgs, Vesternorrlands, Jemtlands,
Vesterbottens och Norrbottens län, angående ofvannämnda framställningar;
och

Underdåniga framställningar. 3

III. Statistisk utredning af Statistiska Centralbyrån, angående sågverksaktiebolags
med fleres jordegendom i nämnda län.

Uti de under afdelningarna I och II intagna handlingarna åberopas
flerestädes dertill fogade statistiska tablåer, men äro dessa ej här återgifna,
emedan den statistiska utredningen af frågan är i ett sammanhang
och efter gemensam plan behandlad under afdelningen III.

Underdåniga framställningar.

a) Yesterbottens läns landstings skrifvelse.

Till Konungen.

Till förekommande deraf, att den nuvarande generationen skulle
kunna för en så lång tid, som femtio år, binda händerna på blifvande
hemmansegare i fråga om dispositionsrätt till ett hemmans skog, tillkom
nådiga Förordningen den 25 april 1889, hvarigenom längsta tiden för
aftal om skogsafverkningsrätt inskränktes till 20 år. De stora förhoppningar,
som med tillkomsten af denna förordning voro förenade, hafva
dock, hvad Yesterbottens län angår, blifvit uti synnerlig hög grad förminskade,
och det torde icke saknas skäl till antagande, att just denna
förordning åstadkommit något helt annat, än hvad med densamma afsetts.
Erfarenheten har nemligen visat, att, sedan det ej mera tilläts sågverksegarne
att förvärfva afverkningsrätt till skog å längre tid än 20 år, sågverksegarne
allt mer och mer sökt att förvärfva sig eganderätt till de
hemman, från hvilka råmaterial kunnat hemtas till deras etablissementer.
Detta, att sågverksegare förvärfva hemman, lärer väl lika litet dem,
som andre svenske undersåtar kunna förvägras, men, då sågverksindustrien,
för att kunna bestå i konkurrens sig emellan och med andra näringar,
allt mer och mer måste bedrifvas uti stor skala, har deraf blifvit en gifven
följd, att sågverksegare måste sammansluta sig uti sådana föreningar,
hvilkas verksamhet hafva både sin lifgifvande kraft och sin begränsning
uti gällande lag om aktiebolag. Detta har ock visat sig vara förhållandet
inom Vesterbottens läns Lappmarker och bestyrkes af den i
afskrift härhos fogade, officiella uppgift om det skattetal aktiebolag förvärfvat
inom särskilda socknar derstädes1); och täcktes Eders Kung],
Maj:t deraf inhemta, hurusom i Dorotea socken mer än hälften, i Åsele
socken nära hälften och uti Fredrika socken nära en tredjedel af hvarje
sockens hela skattetal redan kommit under aktiebolags egovälde.

*) Denna uppgift återgifves ej här.

Underdåniga framställningar.

Det är icke tänkbart, att dessa aktiebolag, hvilka uppenbarligen för
skogens skull köpt hemmanen och af skogen måste vilja taga den högsta
afkastning, kunna hafva något synnerligt intresse af att vårda sig om
jordbruket och boskapsskötseln å hemmanen. För dem måste, det ligger
i sakens natur, dessa näringar, huru vigtiga de än äro, blifva eu bisak.
Det är ock icke tänkbart, att de råmaterial för sina sågverk sökande
aktiebolagen ens vilja tillåta några uppodlingar i skogsmarken. Skogsfångst
är och måste för dem vara hufvudsak. Den gifna följden häraf
måste blifva, att odlingen och folkökningen inom dessa orter måste afstanna,
utan att någon förhoppning å andra förhållanden, åtminstone icke
under närmaste tiotalen, ja hundratalen af år må kunna uppstå. Om
än allt menskligt är underkastadt förändring, ja til 1 intetgörelse, så är
dock oemotsägligt, att aktiebolags lifskraft sträcker sig vida utöfver individens
och således, då deras verksamhet är sådan, som här ofvan omförmäles,
verkar i hög grad hämmande å odlingens framgång.

Det är icke vidare tänkbart, att dessa aktiebolag, hvilkas styrelser,
utan undantag, äro bosatta å orter vidt skilda från dem, der de förvärfvat
sig fastigheter uti mycket stor utsträckning, kunna vara så intresserade
af dessa orters utveckling uti ekonomiskt och kulturhänseende som
ortens egen befolkning. På aktiebolagens hemman inträda i stället för
den förutvarande sjelfegande befolkningen landbönder, hvilka i allmänhet
äro synnerligen beroende af aktiebolagen, och uti den öfriga delen af
socknen kan befolkningen uti röstetal vara aktiebolagen underlägsen.
Frågor kunna uppstå om byggandet af vägar, anordningar om skolundervisning
m. m. dylikt. Behofven af sådant kunna för befolkningen vara
särdeles tryckande, men aktiebolagens styrelser kunna ej inse dem, landbönderna
hafva ingen talan och de sjelfegande bönderna äro för få.

Faran att inom kort Vesterbottens läns Lappmarker skola sakna
en sjelfständig, sjelfegande jordbrukande befolkning är, efter Landstingets
förmenande, så stor, att Landstinget ansett såsom en oeftergiflig pligt att,
innan all utsigt till räddning är slut, fästa Eders Kung!. Maj:ts Nådiga
uppmärksamhet å den stora utsträckning aktiebolags förvärf till fast
egendom redan tagit samt utbeder sig — då Landstinget saknar både
befogenhet och förmåga, att föreslå några botemedel mot den öfverhängande
faran — Eders Kung!. Maj:ts Nådiga, kraftiga och skyndsamma
ingripande.

Umeå den 25 sept. 1893.

Underdånigst
På Landstingets vägnar

J. JOHANSSON.

Carl Bergström.

Underdäniga framställningar.

b) Hushållningssällskapens ombuds skrifvelse.

Till Konungen.

Uti en af f. d. landshöfdingen A. Wästfelt vid Hushållningssällskapens
ombuds möte väckt, i närslutna berättelse öfver mötets förhandlingar
intagen motion i), föreslås, att ombuden måtte i underdånig skrifvelse
anhålla, det Eders Kungl. Maj:t, efter vederbörandes hörande och
en deraf uppkommen utredning, ville till Riksdagen framlägga förslag om
bestämmelser, afsedda att begränsa möjligheten för bolag eller enskilde
sågverksegare att underlägga sig jordbruksfastigheter till hvilken utsträckning
som helst.

Vid företagen pröfning af motionen hafva ombuden funnit den deri
behandlade sak vara af så stor vigt och betydelse, att icke nog uppmärksamhet
kan egnas åt densamma.

Stora trakter af Norrland och Dalarne innehafvas redan nu af jemförelsevis
ett fåtal trävarufirmor och bolag; och sådan utvecklingen tett
sig, synes den gifva vid handen, att bildandet af stora jorddomäner för
skogsbruk under enskilda händer snarare syftar åt att tilltaga än att
minskas och upphöra.

Nästan alla sakkunnige äro ense om att skogens sammanförande till
stora komplexer, som besittas med full eganderätt af kapitalstarka bolag,
är förmånlig för skogens rätta vård och skötsel.

Lika fördelaktig som egosammanslagningen kan vara för skogen,
lika förderflig är den emellertid för jordbruket uti ifrågavarande trakter.

De förut varande egarne till mindre jordbruk blifva i flesta fall bolagens
brukare. Den afgäld, de skola erlägga för sina jordlotter, måste
de förskaffa sig genom arbete i bolagens skogar, deras jordbruk åsidosättas
och försämras, och de nedsjunka från frie jordegare till bolagens daglönare.

Ombuden hafva funnit stora intressen sålunda stå emot hvarandra
och i likhet med motionären ansett en utredning af hithörande förhållanden
vara af behofvet påkallad.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, få ombuden i underdånighet
hemställa:

att Eders Kungl. Maj:t täcktes i nåder låta anskaffa uppgift på
den jordbruksfastighet, som af bolag eges i de delar af vårt land, der
skogsavverkning i mer betydande utsträckning förekommer, äfvensom
statistiska uppgifter, utvisande tillväxten af denna bolagsegendom och
den sjelfegande jordbrukareklassens deraf orsakade förminskning i
samma trakter, samt derefter vidtaga de åtgärder, hvartill för ett

) Motionen är ej här återgifven.

Underdåniga framställningar.

sjelfständigt jordbruks betryggande den sålunda vunna utredningen
må kunna föranleda.

På Hushållningssällskapens ombuds vägnar
Underdånigst

FREDRIK HEDERSTJERNA.

Stockholm den 22 december 1893.

Carl Bendix.

c) Riksdagens skrifvelse.

Till Konungen.

Uti en inom Riksdagen väckt motion har erinrats derom, att hos
senare årens Riksdagar vid flera tillfällen uttalats önskvärdheten af att
tillfälle underlättas för vårt lands arbetarebefolkning att förvärfva jordegendom.
En komité för afgifvande af utredning och förslag rörande
denna fråga hade äfven varit af Eders Kungl. Maj:t tillsatt. Hur berättigadt
och betydelsefullt detta önskningsmål än vore, ansåge motionären
dock en annan dermed nära förbunden fråga i ännu högre grad
vara förtjent af allvarlig uppmärksamhet, den nemligen att söka förekomma,
att icke den redan befintliga sjelfegande jordbrukarebefolkningen
i en del af våra provinser allt mer undantränges för att ersättas af
osjelfständiga bolagsunderlydande. Alla de beaktansvärda skäl, som talade
för det förstnämnda syftemålet, egde i ännu högre grad betydelse
för det senare liksom det äfven osökt framginge af det förhållande, hvari
dessa frågor stode till hvarandra, att den senares lösning borde föregå
den förras.

Icke blott skogbärande mark, utan äfven hela egendomar i landets
nordligare provinser inköptes i stor utsträckning af de stora sågverksbolagen.
I följd häraf egde en fortgående förminskning af de sjelfegande
jordbrukarnes antal rum, och det funnes ingen anledning att förvänta,
att dessa jordköp skulle upphöra, förr än i flera vidsträckta delar af
vårt land all jord öfvergått till bolagsegendom.

Det vore icke nödigt att närmare framhålla, af hvilken betydelse för
vårt folk det skulle vara, om den nu sjelfegande allmogen i vidsträckta
delar af vårt land skulle nedsjunka till den osäkra och osjelfständiga
ställningen af bolagsunderlydande, ty det skadliga inflytandet af dylikt
förhållande i sedligt, rättsligt, politiskt och ekonomiskt hänseende läge
i öppen dag.

Visserligen vårdade numera åtminstone några större bolag sin skog
väl, men någon uppodling af de vidsträckta, härför tjenlig» marker, som

Underdåniga framställningar.

norra Sveriges skogar omslöte, vore knappast förenlig med bolagens intressen
och kunde derför förväntas endast undantagsvis komma till stånd.

Det vore vidare otvifvelaktigt, att genom bolagsinstitutionen möjliggjorts
en ekonomisk utveckling, som icke hos oss på annat sätt kunnat
komma till stånd. Men redan deraf, att dessa korporationer egde en
kraft, som vore ojemförligt större än de enskilda personernas, framginge
sjelfkärt, att de under vissa förhållanden gent emot dessa kunde komma
att verka förtryckande.

De sorgliga förhållanden för norra Sverige, som i följd af bolagens
obegränsade jordförvärf redan inträdt och för hvarje år mer förvärrats
och som så allvarsamt syntes hota dess framtida utveckling, hade äfven
beaktats af såväl Vesterbottens läns landsting som af hushållningssällskapens
ombud vid deras möte under år 1893.

Det vore emellertid först, sedan ett tillräckligt och tillförlitligt statistiskt
material blifvit insamladt och förelagdt Riksdagen, som den kunde
sättas i tillfälle att öfverskåda och till sin fulla betydelse uppskatta den
föreliggande frågan, liksom äfven att med full insigt bedöma de åtgärder,
som för dess lösning kunde finnas bäst afvägda.

För att gifva en bild af huru ofvan berörda förhållanden utvecklat
sig samt visa till hvad omfattning hemman öfvergått i bolagens ego, anser
Riksdagen sig böra hänvisa till de såväl vid 1892 års lagtima Riksdag
som vid denna Riksdag utarbetade sammandrag af vederbörande
Konungens befallningshafvandes femårsberättelse!-, i hvad de angå förevarande
ämne.

Af dessa berättelser framgår tydligt, att bolags förvärf af jordbruksfastigheter
i stor omfattning egt och fortfarande eger rum åtminstone i
Kopparbergs län och de norrländska länen. Härvid skulle visserligen kunna
invändas att dylikt förvärf icke vore af synnerlig betydenhet, då taxeringsvärdet
å samtliga i dessa provinser belägna, bolag tillhöriga jordbruksegendomar
år 1890 uppgick allenast till 19 procent af hela jordbrukstaxeringsvärdet
i Gestrikland och 14 procent i de öfriga landskapen, men
å andra sidan torde böra erinras om det förhållande, att de hemman,
som i nämnda orter öfvergått i bolags ego, i sjelfva verket icke ligga
spridda öfver hela länen, utan äro belägna hufvudsakligast, för att icke
säga uteslutande, inom dessas skogstrakter, hvadan det i viss mån blir
vilseledande att jemföra taxeringsvärdet å dessa hemman med taxeringsvärdet
å länens samtliga jordbruksfastigheter. En rigtigare uppfattning
om jordegendomens fördelning i dessa trakter torde erhållas genom en
jemförelse mellan det sammanlagda taxeringsvärdet och mantalet å alla
inom nämnda trakter belägna hemman, å ena sidan, samt, å andra sidan,
enahanda värde och skattetal för de af bolagen innehafda jordbruksfastigheter.

Underdåniga framställningar.

En dylik jemförelse lärer komma att visa ett långt mera oroande
resultat med hänsyn till den sjelfegande jordbrukareklassens aftagande
och tillväxten af arrendatorer eller bolagsunderlydande med ännu osäkrare
ställning; och i händelse detta skulle vid en statistisk utredning befinnas
vara det verkliga förhållandet, torde såsom en dess innebörd böra framhållas,
förutom de faror i socialt och politiskt hänseende, hvarom ofvan
nämnts, jemväl att ganska stora delar af de norrländska skogsbygderna,
ehuru försedda med många tillfällen till odling och ett åtminstone någorlunda
lönande jordbruk, genom denna fastigheternas fördelning allt
framgent torde förblifva ouppodlade och föga befolkade.

Enär förevarande fråga är af största betydelse ej blott för de norra
länen och särskildt för deras skogstrakter, utan ock för hela vårt fädernesland,
anser Riksdagen fullgiltiga skäl tala för åstadkommande af en
utredning i det syfte, att Eders Kungl. Maj:t må blifva i tillfälle att
föreslå de åtgärder, som för bibehållande af en sjelfegande jordbrukarebefolkning
uti ifrågavarande trakter kunna anses af förhållandena påkallade.

En ytterligare orsak att allvarligt behjerta de framstälda önskningsmålen
har Riksdagen jemväl funnit deri, att flertalet af de ifrågavarande
länens representanter i Andra Kammaren undertecknat ofvan berörda
motion, hvarigenom densamma torde kunna anses innefatta ett uttryck
för dessa trakters önskningar och behof.

Då emellertid de för frågans lösning bäst afvägda åtgärder med full
insigt kunna bedömas först sedan tillräckligt statistiskt material insamlats,
får Riksdagen anhålla, det Eders Kungl. Maj:t ville låta infordra
och för Riksdagen framlägga uppgift på den jordbruksfastighet, som af
bolag eges i de delar af vårt land, der skogsafverkning i mer betydande
utsträckning förekommer, äfvensom statistiska uppgifter, utvisande tillväxten
af denna bolagsegendom och den sjelfegande jordbrukareklassens
deraf orsakade förminskning; samt att Eders Kungl. Maj:t ville, för så
vidt de inhemtade upplysningarna sådant föranleda, för Riksdagen föreslå
de åtgärder, som för bibehållande af en sjelfegande jordbrukarebefolkning
i samma trakter kunna anses af förhållandena påkallade.

Med undersåtlig vördnad:
På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

PEHR EHRENHEIM.

n. v. Talman.

För Andra Kammaren:
ROBERT DE LA GARDIE.

n. v. Talman.

Stockholm den 11 maj 1894.

Utlåtanden.

II.

Utlåtanden.

a) Landthrukssfyrelsens utlåtande.

Till Konungen.

Uti en till Eders Kung!. Maja stäld, af Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
i Vesterbottens län med underdånig skrifvelse af den
21 oktober 1893 öfverlemnad skrift har nämnda läns landsting, med
framhållande hurusom erfarenheten visat att, sedan det ej mera tillätes
sågverksegarne att förvärfva afverkningsrätt till skog å längre tid än 20
år, dessa allt mer och mer sökt att förvärfva sig eganderätt till de hemman,
från hvilka råmaterial kunnat hemtas till deras verk, vidare anfört,
att det visserligen lika litet kunde förvägras sågverksegare som andra
svenska undersåtar att förvärfva hemman, men att, då sågverksindustrien,
för att kunna uthärda den å detta område lifliga konkurrensen, allt melodi
mer måste bedrifvas uti stor skala, följden deraf blifvit, att sågverksegarne
måst sammansluta sig i aktiebolag, såsom skett i Vesterbottens
län, inom hvars lappmarker betydliga vidder kommit under aktiebolags
egovälde; att dessa aktiebolag icke kunde hafva något synnerligt
intresse af att vårda sig om jordbruket och boskapsskötseln å hemmanen,
hvaraf den gifna följden måste blifva, att odlingen och folkökningen inom
dessa orter tvunges att afstanna och att på bolagens hemman den förutvarande
sjelfegande befolkningen komme att ersättas med landbönder; samt
att på grund häraf landstinget ansett sig böra fästa Eders Kungl. Maj:ts
nådiga uppmärksamhet på den stora utsträckning aktiebolags förvärf af
fast egendom redan tagit, samt, då landstinget saknade både befogenhet och
förmåga att föreslå några botemedel mot den öfverhängande faran, anhölle
om Eders Kungl. Maj:ts kraftiga och skyndsamma ingripande deremot.

Vidare hafva hushållningssällskapens ombud uti underdånig skrifvelse
den 22 december 1893 i samma ämne anfört, att stora trakter af Norrland
och Dalarne redan innehades af ett fåtal trävarufirmor och bolag;
att, sådan utvecklingen tett sig, den syntes gifva vid handen, att bildandet
af stora jorddomäner för skogsbruk under enskilda händer snarare
syftade åt att tilltaga än att minskas och upphöra; samt att lika fördelaktig
som en sådan egosammanslagning kunde vara för skogen, lika förderflig
vore den för jordbruket uti ifrågavarande trakter, i det att de
förutvarande egarne till mindre jordbruk i de flesta fall blefve bolagens
brukare, jordbruken åsidosattes och försämrades och de förre nedsjönke
från frie jordbrukare till bolagens daglönare; hemställande ombuden på
grund häraf att Eders Kungl. Maj:t måtte låta anskaffa uppgift på den
jordbruksfastighet, som af bolag egdes i de delar af vårt land, der skogs -

Utlåtanden.

afverkning i mer betydande utsträckning förekomme, äfvensom statistiska
uppgifter, utvisande tillväxten af denna bolagsegendom och den sjelfegande
jordbrukareklassens deraf orsakade förminskning i samma trakter,
samt derefter vidtaga de åtgärder, hvartill för ett sjelfständigt jordbruks
betryggande den sålunda vunna utredningen kunde föranleda.

Slutligen och med anledning af en inom Riksdagen väckt motion,
hvari framhållits olägenheterna deraf, att på senare tid inom landets
nordligaste provinser icke blott skogbärande mark utan äfven hela egendomar
i stor utsträckning inköptes af de stora sågverk sbolagen, hvarigenom
en fortgående förminskning i de sjelfegande jordbrukarnes antal egde rum,
har Riksdagen uti underdånig skrifvelse af den 11 maj 1894, enär förevarande
fråga vore af största betydelse ej blott för de norra länen och
särskild! för deras skogstrakter utan ock för hela vårt fädernesland, förklarat
sig anse fullgiltiga skäl tala för åstadkommande af eu utredning
i det syfte, att Eders Kungl. Maj:t kunde blifva i tillfälle att föreslå de
åtgärder, som för bibehållande af en sjelfegande jordbrukarebefolkning
uti ifrågavarande trakter kunde anses af förhållandena påkallade, samt,
på grund häraf och då de för frågans lösning bäst afvägda åtgärder med
full insigt kunde bedömas först sedan tillräckligt statistiskt material
insamlats, anhållit, det Eders Kungl. Maj:t ville låta infordra och för
Riksdagen framlägga uppgift på den jordbruksfastighet, som af bolag egdes
i de delar af vårt land, der skogsavverkning i mer betydande utsträckning
förekomme, äfvensom statistiska uppgifter, utvisande tillväxten af denna
bolagsegendom och den sjelfegande jordbruksklassens deraf orsakade förminskning,
samt att Eders Kungl. Maj:t ville, för så vidt de inhemtade
upplysningarna sådant föranledde, för Riksdagen föreslå de åtgärder, som
för bibehållande af en sjelfegande jordbrukarebefolkning i samma trakter
kunde anses af förhållandena påkallade.

Efter det Eders Kungl. Maj:t dels genom nådig remiss den 7 februari
1894 anbefalt Landtbruksstyrelsen att efter vederbörande länsstyrelsers
hörande afgifva underdånigt utlåtande öfver Vesterbottens läns landstings
och hushållningssällskapens ombuds förberörda framställningar, dels ock
genom nådigt bref den 2 november 1894, hvarmed Riksdagens ofvannämnda
skrifvelse till Landtbruksstyrelsen öfverlemnats, anbefalt Landtbruksstyrelsen
att, med öfversändande af tryckta exemplar af Riksdagens
skrifvelse, anmoda vederbörande länsstyrelser dels att en hvar för sitt län
meddela de af Riksdagen i dess skrifvelse begärda uppgifterna dels ock
att vid afgifvande af yttrande i anledning af remissen den 7 februari
1894 jemväl taga i öfvervägande hvad Riksdagen i sjelfva saken anfört
eller, derest sådant yttrande redan afgifvits, meddela Landtbruksstyrelsen,
huruvida hvad Riksdagens skrifvelse innehölle från länsstyrelsernas sida föranledde
till något tillägg till eller ändring i hvad länsstyrelsen förut anfört,

Utlåtanden.

hvarjemte Eders Kungl. Maj:t genom samma nådiga bref anbefalt Landtbruksstyrelsen
att, sedan samtliga de begärda uppgifterna och yttrandena till
Styrelsen inkommit, afgifva underdånigt utlåtande i frågans hela vidd;

samt Landtbruksstyrelsen ej mindre, med anledning af förberörda nådiga
remiss, den 26 februari 1894 anmodat Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
i Kopparbergs, Gefleborgs, Vesternorrlands, Jemtlands, Vesterbottens
och Norrbottens län att till Styrelsen inkomma med sådant yttrande, som i
samma nådiga remiss afsåges, än äfven till åtlydnad af Eders Kungl. Maj:ts
uti nådiga brefvet den 2 november 1894 gifna nådiga befallning i fråga om
länsstyrelsernas ytterligare hörande i ämnet, genom skrivelser den 29 nyssberörda
november i öfverensstämmelse med samma nådiga befallning, ånyohänskjutit
frågan till Eders Kungl. Maj:ts ofvan bemälde Befallningshafvande;

så och efter det till Landtbruksstyrelsen inkommit dels från Eders
Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs län en till Landtbruksstyrelsen
stäld af summariska uppgifter rörande föreliggande fråga åtföljd
skrift af den 31 december 1895,1) dels från Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
i Gefleborgs län en likaledes till Landtbruksstyrelsen stäld
skrift af samma dag åtföljd af ej mindre infordrade uppgifter och yttranden
i berörda hänseende från länets kronofogdar och häradsskrifvare än
äfven en å landskansliet upprättad tablå,2) dels från Eders Kungl. Maj:ts
Befallningshafvande i Vesternorrlands län en underdånig skrifvelse i ämnet
af den 14 november 1894, som med skrifvelse af samma dag till Landtbruksstyrelsen
öfverlemnats, samt eu till Landtbruksstyrelsen stäld skrift
af den 18 juli 1895, hvarmed öfverlemnats åtskilliga från vederbörande
i ämnet infordrade uppgifter,3) dels från Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
i Jemtlands län en till Eders Kungl. Maj:t stäld skrifvelse af
den 27 april 1894, hvilken till Landtbruksstyrelsen öfverlemnats med
skrifvelse af samma dag, äfvensom en ytterligare skrifvelse till Landtbruksstyrelsen
af den 31 december 1894, hvarmed öfverlemnats vederbörande
häradsskrifvare» uppgifter rörande taxeringsvärde och mantal å
de jordbruksfastigheter inom länet, som enligt 1894 års mantalslängder
egdes af bolag,4) dels från Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i
Vesterbottens län eu underdånig skrifvelse i ämnet af den 7 oktober 1895
jemte dervid fogade tvenne tabeller, Indika handlingar till Landtbruksstyrelsen
öfverlemnats med skrifvelse af samma dag,5) dels ock från Eders
Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län en underdånig skrifvelse
af den 24 december 1895, åtföljd af uppgifter beträffande Norrbottens
län rörande den omfattning, i hvilken jordbruksfastigheterna inom
länet öfvergått i sågverksrörelsens händer, Indika handlingar till Landtbruksstyrelsen
öfverlemnats med skrifvelse af den 24 december 1895;°)

») Se neduti utlåtandet b). 2) Se nedan utlåtandet c). 3) Se nedan utlåtandet d).

4) Se nedan utlåtandet e). 6) Se nedan utlåtandet f). 6) Se nedan utlåtandet g).

Utlåtanden.

får Landtbruksstyrelsen, med återställande af akten till remissen af
den 7 februari 1894 och Riksdagens underdåniga skrifvelse af den 11 maj
samma år samt öfverlemnande af samtliga till Landtbruksstyrelsen i
ärendet inkomna handlingar, för egen del i underdånighet anföra
följande.

Beträffande den utredning, som Riksdagen ansett i detta ärende
erforderlig angående den jordbruksfastighet som af bolag .eges i de delar
af vårt land, der skogsafverkning i mer betydande utsträckning förekommer,
äfvensom tillväxten af denna bolagsegendom och den sjelfegande jordbruksklassens
deraf orsakade förminskning, så anser Landtbruksstyrelsen
sig kunna i fråga om denna utredning, utan vidare bearbetning af de
från länsstyrelserna inkomna uppgifter, hänvisa till samma uppgifter, af
hvilka enligt Landtbruksstyrelsens uppfattning framgår, att den fara,
hvilken ansetts i dessa afseenden hota den sjelfegande jordbruksklassen
inom norra Sverige, icke är fullt så öfverhängande eller af den stora betydenhet,
som från åtskilliga håll föregifvits. Hufvudsakliga skälet, hvarföre
jordbruket inom Norrland så att säga öfverflyglats af sågverksrörelsen,
har utan tvifvel varit det, att med förut bestående lagstiftning
svårighet har förefunnits att på ett lämpligt sätt i rättsligt hänseende
skilja jordbruksfastigheten från skogsområdena. Det kan nämligen ingalunda
sägas ligga i sågverksbolagens intresse, att den sjelfegande jordbruksklassen
varder förminskad, utan tvärtom synes det innebära en fördel
för samma rörelse att ständigt ega tillgång till en klass arbetare, hvars
pålitlighet är vida större än hvad fallet kan vara med de arrendator^
eller daglönare, som kunna komma att bruka bolagens jordegendomar.
Så länge förordningen om hemmansklyfning och jordafsöndring var gällande,
gafs det icke någon rättslig möjlighet att på ett lämpligt sätt låta
det sjelfständiga jordbruket bestå bredvid sågverkens stora egendomsförvärf,
hvilka ur skogshandteringens synpunkt icke kunna annat än
anses såsom åt behofvet påkallade och ledande till skogsskötselns rationela
utveckling, ty hvarken hemmansklyfningen eller jordafsöndringen kunde
af lätt insedda skäl egna sig till former för det syfte, hvarom här är
fråga. Sedan numera lagen om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring
den 27 juni 1896 utfärdats, finnes i egostyckningsinstitutet en
dylik form, hvilken på ett praktiskt sätt och utan för stora svårigheter
bör kunna lösa ofvan omförmälda uppgift. Under sådana förhållanden
och intill dess det visat sig, i hvad mån egostyckningsförfarandet kommer
att inom de norra delarna af vårt land anlitas för ifrågavarande ändamål,
anser Landtbruksstyrelsen några vidare åtgärder icke för närvarande
böra å lagstiftningens väg vidtagas till förekommande af de svårigheter,
som onekligen följa af ett allt för stort utvidgande af bolagsegendomen
på landtbrukets bekostnad, helst de utvägar, som i detta afseende skulle

Utlåtanden.

«rbjuda sig. vore af så våldsam och i den enskilda eganderätten så djupt
ingripande natur, att de icke utan högsta nödfall böra tillgripas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt vågar Landtbruksstyrelsen i
underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte finna förhållandena
icke för närvarande påkalla några vidare åtgärder för bibehållande af en sjelf«gande
jordbrukarebefolkning i Kopparbergs län och de norrländska länen.

Stockholm den 23 november 1896.

Underdånigst

THEODOR ODELBERG.

Aug. Lyttkens. Fredrik Egerström.

b) Kungl. Maj:ts Befnlliiingshafvandes i Kopparbergs län utlåtande.

Till Kungl. Landtbruksstyrelsen.

Uti särskilda skrivelser den 26 februari och den 29 november 1894,
har Kungl. Landtbruksstyrelsen anmodat Konungens Befallningshafvande
att till styrelsen inkomma med ej mindre yttrande i anledning af hushållningssällskapens
ombuds äfvensom Yesterbottens läns landstings till
Kungl. Maj:t ingifna underdåniga framställningar i fråga om vidtagande
af åtgärder för inskränkning af aktiebolags eller enskilda sågverksegares
rätt att förvärfva jordbruksfastigheter till hvilken utsträckning som helst,
än äfven med sådana uppgifter, som Riksdagen i dess underdåniga skrifvelse
den 11 maj ofvannämnda år påkallat och som afse utredning om
och i hvad mån sådan bolagsegendom tillvuxit och den sjelfegande jordbrukareklassen
derigenom förminskats samt att, vid afgifvande af ofvan
omförmälda yttrande, jemväl taga i öfvervägande hvad Riksdagen i dess
nyssberörda skrifvelse i sjelfva saken anfört.

Till följd häraf får Konungens Befallningshafvande, jemte återställande
af remisshandlingarna och med tillkännagifvande att sågverksrörelse
och skogsafverkning inom länet hufvudsakligen och i större skala bedrifves
af fyra större bolag nämligen Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag,
Korsnäs Sågverksaktiebolag, Kopparbergs och Hofors Sågverksaktiebolag
samt Ljusne—Vuxna Aktiebolag, härvid öfverlemna dels utredning om
dessa bolags egande jordatal inom åtskilliga socknar i länet samt jordatals
storlek i förhållande till hvarje sockens hela jordatal dels uppgifter
■om de af dessa bolag under sista tio åren gjorda inköp af jordegendomar,
1) hvarjemte Länsstyrelsen, beträffande öfrige mindre sågverksidkande
bolag inom länet, hvilkas jordförvärf icke torde vara af någon afseYärd
betydenhet för bedömande af förevarande ämne, tillåter sig hänvisa till
tabell 5 i Konungens Befallningshafvandes femårsberättelse för 1886—1890.

*) Åberopade utredning och uppgifter återgifvas ej här.

Utlåtanden.

Af dessa uppgifter inhemtas visserligen, att inom vissa socknar af
länet, särdeles Orsa, Elfdalen. Sårna, Nås och Jerna socknar, de ifrågavarande
bolagen områda ganska betydliga fastighetskomplexer; men då
största delen af dessa fastigheter af bolagen förvärfvats sedan lång tid
tillbaka och tillväxten deraf under de sista tio åren endast uppgår ti^1
3''89 % af hela jordatalet inom samtliga de 34 af länets 47 socknar, der
bolagen ega fastigheter, torde denna tillökning i bolagens jordförvärf icke
anses vara af någon synnerligen stor betydelse eller våda för den sjelfegande
jordbrukareklassens bestånd.

Erfarenheten har för öfrigt gifvit vid handen, att, på sätt ock
Konungens Befallningshafvande haft tillfälle att anföra uti sitt till
Kungl. Maj:t afgifna underdåniga utlåtande den 1 nästlidne november
angående åtgärder till den enskilda skogshushållningens främjande, skogars
sammanförande i större komplexer, som egas af kapitalstarka bolag,
är särdeles förmånlig för skogens rätta vård och skötsel, hvadan från
skogskulturens synpunkt bolagens jordförvärf icke kan anses vara annat
än till gagn för orten och det allmänna. Hvad åter angår den sjelf—
egande jordbrukareklassen inom provinsen, så är väl uppenbart, att densamma
genom bolagens inköp af hemmansegarnes fastighetslotter, undergått
någon förminskning, men Konungens Befallningshafvande har deraf
icke anledning antaga, att ortens jordbruk förminskats eller försämrats,,
utan snarare motsatsen häraf. I de flesta fall blir den förre egaren
antagen till arrendator på särdeles fördelaktiga vilkor, Indika i allmänhet
icke sträcka sig utöfver skyldigheten för arrendatoren att betala skatten
för fastigheten, hvartill kommer att arrendatoren i allmänhet lärer hafva
företrädesrätt till arbete på skogen mot dagspenning. Landbonden har
genom försäljning af sin egendom fått sina lugnaste dagar, fri, som han.
blifvit från skulder, och derigenom fullt obehindrad att sköta sitt landtbruk
till bästa möjliga afkastning, hvarvid ofta nog lärer hafva inträffat,
att den nye jordegaren, bolaget, fått träda emellan vid nybyggnader eller
större reparationer på åbyggnader. Landbonden är temligen sjelfständig
vid sitt arrende och behöfver icke känna någon ovisshet vid sin besittning,
ty gifvet är, att det jordegande bolaget, i ändamål att förekomma
det hemmanet vanhäfdas, är särdeles angeläget att vid jordbruket få
bibehålla en duglig och idog arrendator; och då härtill kommer att,
enligt gällande kommunallagar, det är arrendatoren, men icke fastighetsegaren,
som eger talan i kommunens angelägenheter, torde ordandet
derom, att bolagen ega för stor röstöfvervigt, icke förtjena afseende,
åtminstone hvad angår de jordbruksfastigheter, som bolagen på arrende
upplåtit. Konungens Befallningshafvande har fördenskull, hvad Dalarne
angår, icke erfarenhet af att bolagsförvärfvet af fastigheter hämmat jordbruket
och dess utveckling. På jordbruket allena torde väl en jord -

Utlåtanden.

brukare inom provinsen icke kunna existera, och det är utan allt tvifvel
en synnerligen stor förmån för honom, att genom biförtjenster vid arbete
i bolagens skogar kunna förvärfva hvad derutöfver till uppehälle erfordras
och hvilken ^förtjenst med de här rådande långa vintrarne kan, utan att
jordbruksarbetet åsidosättes, med lätthet anskaffas. Förhållandena inom
länet kunna, efter Konungens Befallningshafvandes mening, icke för närvarande
anses påkalla lagstiftningsåtgärder i ändamål att allenast för
aktiebolag inskränka den hvarje svensk medborgare tillkommande rätt
att förvärfva och besitta fast egendom i så vidsträckt omfattning, som
deras tillgångar och öfriga förhållanden medgifva.

Falun i Landskansliet den 31 december 1895.

CH. E. von OELREICII.

Ludv. Almqvist.

c) Kung!. Maj:ts Befallningshafvandes i Geileborgs län utlåtande.

Till Kung! Landtbruksstvrelsen.

Åberopande Kungl. Styrelsens skrivelser den 26 februari och den
29 november 1894 angående de hos Kungl. Maj:t väckta underdåniga
förslag om dels utredning rörande bolags förvärf af fast egendom i de
delar af landet, der skogsafverkning i större utsträckning förekommer,
och dels vidtagande af de åtgärder, hvartill en sådan utredning må kunna
föranleda, i ändamål att begränsa bolags rätt att underlägga sig jordbruksfastigheter
i sådan omfattning och på sådant sätt, att minskning
af den sjelfegande jordbrukarebefolkningen derigenom förorsakas, får Kungl.
Maj:ts Befallningshafvande härmed, jemte återställande af de vid skrifvelsen
den 26 februari 1894 fogade handlingar, öfverlemna ej mindre infordrade
uppgifter och yttranden i ofvanberörda hänseenden från länets
kronofogdar och häradsskrifvare än äfven en härstädes upprättad tablå1),
utvisande förhållandet emellan l:o jordbruksfastigheter, tillhörande staten
och menigheter (ecklesiastika boställen häribland inberäknade), 2:o dylika
fastigheter, tillhörande bolag och bruksegare, och 3:o andra enskilda personers
jordbruksfastigheter inom hvarje socken, i hvarje fögderi och i
hela länet enligt dels 1885 års och dels 1894 års taxeringslängder äfvensom
den vid periodens slut uppkomna ökning eller minskning i hvarje
af dessa fastighetsgrupper.

De infordrade uppgifterna utvisa visserligen, att i länet finnas stora
egendomskomplexer, tillhörande bolag, bland hvilka bolag äfven förekomma
sådana, hvars hufvudsakliga verksamhet afser tillgodogörande af
skogarnes alster, men den tillökning, denna fastighetsgrupp under tioårsperioden
1885—1894 vunnit, kan dock ej anses vara af oroväckande

'') Uppgifterna och yttrandena äfvensom tablån äro ej här återgifna.

Utlåtanden.

betydenhet. I Gestriklands fögderi har den varit nästan ingen, något
större i Norra och Södra Helsinglands fögderier samt störst i Vestra
Helsinglands fögderi, der sammanlagda mantalet å bolagens jordbruksfastigheter
utgjort: år 1885 38''765 (9-2 % af det hela) och år 1894 63-464
(15-2 %), under det mantalet å enskilda jordegares fastigheter uppgått år
1885 till 371-486 (88-4 / af det hela) och år 1894 till 346-428 (82-7 /).

Då härjemte tages i betraktande, att, enligt hvad erkändt är och
sakkunnige personer vitsordat, skogars sammanförande till stora komplexer,
som af kapitalstarka bolag med full eganderätt. besittas, är för
skogens rätta vård och skötsel förmånlig, samt det icke med fog synes
kunna antagas, att dylika bolag mera än andra jordegare hafva benägenhet
att använda sin jord för annat ändamål än sådant, för hvilket
den bäst passar, och man således icke torde behöfva befara, att dessa
bolag komma att i afsevärd mån för skogsproduktionens skull nedlägga
eller försumma jordbruket å mark, der detta med fördel kan bedrifvas;
så och då svenske medborgares rätt att inom landet förvärfva och besitta
fast egendom i så vidsträckt omfattning, deras tillgångar medgifva
och de finna med sin fördel förenlig, icke skäligen bör utan tvingande
nödvändighet inskränkas; finner Kungl. Maj:ts Befallningshafvande sig
icke kunna tillstyrka, att de nu väckta förslagen må vidkommande detta
län till någon lagstiftningsåtgärd föranleda.

Gefle Slott å Landskansliet den 31 december 1895.

C. A. T. BJÖRKMAN.

J. J. Smith.

d) Kungl. Maj:ts Befallningshafvande» i Yesternorrlands län utlåtande.

Till Konungen.

Genom Kungl. Landtbruksstyrelsen har Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes
yttrande blifvit infordradt öfver en af hushållningssällskapens
ombud den 22 sistlidne december aflåten underdånig hemställan,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta anskaffa uppgift på den jordbruksfastighet,
som af bolag eges i de delar af vårt land, der skogsafverkning
i mer betydande utsträckning förekommer, äfvensom statistiska uppgifter,
utvisande tillväxten af denna bolagsegendom och den sjelfegande jordbrukareklassens
deraf orsakade förminskning i samma trakter, samt derefter
vidtaga de åtgärder, hvartill för ett sjelfständigt jordbruks betryggande
den sålunda vunna utredningen må kunna föranleda.

Såsom stöd för denna hemställan hafva sökandena erinrat, att redan
nu stora trakter af Norrland och Dalarne innehades af jemförelsevis
ett fåtal trävarufirmor och bolag; och sådan utvecklingen tett sig, syntes
den gifva vid handen, att bildandet af stora jorddomäner för skogsbruk

Utlåtanden.

under enskilda händer snarare syftade åt att tilltaga, än att minskas
och upphöra. Nästan alla sakkunnige vore ense om att skogens sammanförande
till stora komplexer, som besuttes med full eganderätt af
kapitalstarka bolag, vore förmånlig för skogens rätta vård och skötsel;
men lika fördelaktig, som egosammanslagningen kunde vara för skogen,
lika förderflig vore den för jordbruket uti ifrågavarande trakter. De
förut varande egarne till mindre jordbruk blefve i de flesta fallen bolagens
brukare. Den afgäld de skulle erlägga för sina jordlotter, måste
de förskaffa sig genom arbete i bolagens skogar, deras jordbruk åsidosattes
och försämrades, och de nedsjönke från fria jordegare till bolagens
daglönare. Stora intressen stodo sålunda emot hvarandra; och en
utredning af hithörande förhållanden vore af behofvet påkallad.

För Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande är denna fråga långt
ifrån ny. I sina femårsberättelser har Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
gång efter annan fästat uppmärksamheten på det beklagliga
förhållandet, att den sjelfegande jordbrukande befolkningen i många skogssocknar
allt mer och mer förminskas, på samma gång som Eders Kungl.
Maj:ts Befallningshafvande dervid tillika erinrat, att stora skogskomplexer
ofta utgöra ett oeftergiflig! vilkor för en rationel och för skogens framtida
bestånd betryggande skogsvård.

För att råda bot för den anmärkta olägenheten har, såsom af sökandenas
underdåniga hemställan framgår, föreslagits bestämmelser, afsedda
att begränsa möjligheten för bolag eller enskilda sågverksegare att
underlägga sig jordbruksfastigheter till hvilken utsträckning som helst.
Hvarje bestämmelse i sådant syfte skulle likväl blifva overkställbar och
kunna kringgås, på samma gång den skulle lägga ett onaturligt band på
rättigheten att fritt icke allenast köpa utan äfven sälja fast egendom;
tv i och med detsamma någon förbjödes att förvärfva så mycken fast
egendom som helst, så förminskades ju dermed äfven möjligheten för en
egare, som ville sälja sin egendom, att derför erhålla det högsta möjliga
pris. Ett dylikt ingrepp i näringslifvets fria utveckling kan Eders Kungl.
Ma, j:ts Befallningshafvande för sin del icke förorda.

För Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande ter sig en annan utväg
att på ett mera naturligt sätt ordna dessa förhållanden. Den 25
september 1891 afgåfvo utsedde komiterade ett underdånigt betänkande
angående hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring; och i sitt
häröfver den 12 juli 1892 aflåtna underdåniga utlåtande förklarade sig
Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i fråga om grundtanken i samma
betänkande fullkomligt instämma med komiterade, och att det särskildt
för Vesternorrlands län vore särdeles lyckligt om komiterades förslag beträffande
jordstyckning blefve upphöjdt till lag, så att genom skattens
delande emellan den för jordbruk lämpliga arealen å ena sidan samt hela

Utlåtanden.

eller större delen af skogsmarken å den andra jordegaren finge qvarsitta
med full eganderätt å gården, under det att skogsegaren finge egna sig
uteslutande åt skogsvården utan att besväras af jord, som lian för drifvande
af sin industri icke behöfver. Denna åsigt vidhåller Eders Kungl.
Maj:ts Befallningshafvande fortfarande. Blefve derjemte skiftesstadgan sålunda
förändrad, att frånskiljandet af skogen från inegojorden underlättades
och förenklades, så skulle antagligen förhållandena utan obehörigt ingrepp
i eganderätten snart reglera sig sjelfva till ömsesidig fördel för alla parterna.

Emot den af sökandena begärda utredning har Eders Kungl. Majtts
Befallningshafvande likväl ingenting att anmärka; och anser sig Eders
Kungl. Maj:ts Befallningshafvande genom hvad Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
här ofvan anfört jemväl hafva afhandlat den vid remissakten
fogade framställning från Vesterbottens läns landsting.

Hernösand i Landskansliet den 14 november 1894.

Underdånigst
G. RYDING.

A. Ekelund.

Anm. Med skrifvelse den 18 juli 1895 öfverlemoade Länsstyrelsen till Landtbruksstyrelsen
af länets häradsskrifvare utarbetade tabellariska nppgifter i ärendet, men hafva
dessa, likasom dylika från andra län, ej ansetts böra här återgifvas.

e) Kungl. Maj:ts Befallningslinfvandes i Jemtlands län utlåtande.

Till Konungen.

Genom Kungl. Landtbruksstyrelsen infordradt underdånigt utlåtande
öfver dels af Hushållningssällskapens ombud och dels af Vesterbottens
läns landsting gjorda underdåniga andragande!! rörande bolags förvärf af
fast egendom i de norra länen, får Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
i Jemtlands län härmed afgifva.

Till en början torde då icke få anses onödigt att genom en blick
tillbaka på hithörande affärsförhållanden orientera sig för frågans bedömande
i dess nuvarande skede.

Då de vid Östersjökusten belägna äldre sågverk af någon betydenhet
anlades, så var sannolikt uppfattningen, åtminstone hos flertalet af de
affärsmän, som på dessa företag vågade penningar, att dessa affärer voro
tillfälliga och att, sedan de åtkomliga skogstrakterna voro afverkade och
nedsågade, affären på den platsen var slut och sågegaren endast hade att
stänga sin såg och draga sig tillbaka med den vinst, han kunnat intjena.

Uppfattningen i detta hänseende har emellertid blifvit en annan,
sedan man funnit, att skogstillgängen var långt större, än man på förhand
kunnat beräkna, att återväxten är bättre än man trott, att skogstrakter,
som ansetts otillgängliga, i mån som upprensningen af vatten -

Utlåtanden.

dragen fortskridit, blifvit åtkomlige samt att framtiden synes innebära,
att dimensioner, som nu icke äro användbara för trämarknaden, skola få
värde och omloppstiden derigenom förkortas.

Genom dessa erfarenheter och förhoppningar har en förändring inträdt
i sågverksegarnes uppfattning af sin affär och en önskan att för
framtiden betrygga den gjort sig gällande. Till ett sådant affärens framtida
bestånd hör emellertid en säker och jemn tillgång på skogsprodukter,
och för detta ändamål var icke den dittills använda metoden för sådanes
anskaffande lämplig. För en sågverksrörelse, der man endast afser att
på billigaste sätt skaffa sågtimmer för tillfället och ämnar sluta när tillgången
på timmer i den orten upphör, är köp af afverkningsrätt under
viss tid af andras skog det mest passande. Icke sä, när man ämnar allt
framgent fortsätta att såga och måste ega en stadigvarande tillgång till
råämne och icke vill utsätta sig för de omvexlingar i pris, som köptimret
är underkastadt eller för att detta genom fullständig utverkning inom en
ort kan komma att helt och hållet saknas. Det är då, som nyttan och
nödvändigheten af att ega egne skogar blir tydlig, och ingenting är naturligare
än att sågverksegarne slå in på en ny väg för att tillförsäkra
sig timmer genom att köpa hela egendomen, hvarpå skog växer, och icke
blott rätten för viss tid att hugga de der för tillfället växande träd.

Det är emellertid endast skogen och den skogbärande marken, som
sågverk segaren vill förvärfva, och han har ingalunda någon lust att förvärfva
de delar af egendomen, som varit använda och som böra användas
till jordbruk, utan sker detta endast derför, att skogen och åkerjorden
icke, enligt nu gällande lagar, kunna utan olägenhet och besvär åtskiljas.
Att sågverksegarne, som köpa skog, skulle vara utan intresse för att
jordbruk drifves i de orter, der de förvärfvat fast egendom, eller rent af
fiendtligt sinnade mot jordbrukets utveckling, såsom Vesterbottens landsting
skildrar förhållandet inom Vesterbottens län, egen icke tillämpning
på förhållandena här i länet, ty det är alldeles tydligt att i de aflägsna
bygder, der skogsegendomarne mest köpas af bolagen, det måste för dessas
bruk af sin egendom vara af största vigt att tillgäng på arbetare,
dragare, foder och födoämnen är tillfinnandes i närheten af den trakt,
der skogsarbetena skola drifvas, och denna fördel kan icke nås, utan att
jordbruket i trakten får ega bestånd och än vidare utveckla sig.

Om det således får anses gifvet att sågverksegarne, som köpa skogsegendomar
här i länet, måste önska jordbrukets bestånd jemte sitt skogsbruk,
så är deraf icke gifvet att de nya egarne finna med sin fördel mest
förenligt, att detta jordbruk skötes af arrendatorer. De större bolag, som
här i länet köpt och fortfarande köpa hemman för att komma åt skogen,
förvärfva med hvarje sådant köp större eller mindre parceller, som äro
uppodlade och bebygda för jordbruk. Att nödgas besätta dessa med

Utlåtanden.

arrendator, medför för hvarje af sådana större affärer nödvändigheten
att ordna sig med ett slags domänförvaltning för att försäkra sig om att
icke egendomen genom jordens utsugning och bristande underhåll af byggnader
förfaller och blir värdelös. Hvad en sådan tillsyn skall vara besvärlig
och svår att effektivt utgöra gent emot fattiga arrendator!'', der
säkerhet för kontraktets fullgörande väl endast undantagsvis kan påräknas,
fäller af sig sjelf, och det kan derför icke vara oberättigadt antaga,
och Eders Kung!. Maj:ts Befallningshafvande har genom samtal och förfrågningar
hos sågverksegare eller deras ombud vunnit visshet härom, att
de, som köpa egendom endast för skogens skull, helst vilja se de gamle
egarne sitta som sjelfegare på sina hemman, sedan de sålt ifrån sig den
för jordbruks bedrifvande och husbehof öfverflödiga delen af sin skog.

Beträffande jordbrukarens och jordbrukets ställning till de omförmalde
hemmansköpen så är det otvifvelaktigt att som det nu är, då hela
egendomen behöfver säljas och bonden dermed öfvergifva sin ärfda sjelfständiga
ställning, detta är ofördelaktigt både ur bondens och ur samhällets
synpunkter. Detta förhållande kan dock icke anses vara med flit
skapadt af dem, som för skogens skull köpa egendomen, utan måste tillskrifvas
de besvärliga och tunga former, som med nu gällande lagstiftning
om hemmansklyfning och jordafsöndring äro förenade. Dessa föreskrifter
äro i vissa fall till och med sådana, att man icke ens genom att
underkasta sig dem kan vara viss om att få just den del af en egendom,
som man eftersträfvar. Detta är emellertid icke allenast för köparen till
skada och olägenhet, utan äfven och i än högre grad för säljaren, hemmansegaren.
Ty det lider intet tvifvel att jordbruket skulle lättare förkofras
och blifva bättre skött, om icke, såsom nu är förhållandet, det
vore sammanfördt i samme egares hand med stora arealer skog. Den
anspråkslösa plats, som ett hemmans odlade jord intager i jemförelse
med de vidsträckta skogsmarkerna i egarnes öga och ekonomiska intresse,
kan icke vara annat än ofördelaktigt och till skada för jordbrukets omhuldande.
Med undantag af skog till husbehof så ha jordbruk och skogsbruk
ingenting gemensamt, som gör det önskligt att de blifva qvar isamme
egares hand. Man kan af exemplet från södra och mellersta
Sverige, der stora egendomar finnas, som omfatta både ett betydande jordbruk
och inkomstgifvande skogar, lära att dessa båda sätt att taga afkastning
af jorden hafva med hvarandra ingenting att göra. Der skogen
skötes väl, utgör dess skötsel en alldeles särskild förvaltning, som har
ingen gemenskap med den odlade jordens skötsel. En sådan vård om
skogen, som den rationelare skogshushållningen numera gjort allmän i
det öfriga Sverige, kan icke väntas i Norrland, så länge skogarne egas
af hemmansegare, hvilka icke hafva ekonomisk kraft att egna dem en
dyrbar administration. Man behöfver endast erinra sig hvilka arealer

Utlåtanden.

här är fråga om. Så har till exempel inom Hede nyligen skiftade byar i
Herjeådalen hvarje helt hemman fått sig tilldeladt närmare 24,000 tunnland,
och om detta äfven är en ovanlig egovidd, så är den hemmanen
vid afvittringen tilldelade egovidd i allmänhet betydlig här i länet. Så
hafva laga skiften under förlidet år 1893, hvilka försiggått i olika delar
af länet, omfattat 13''6 mantal med en areal af 108,098 hektar, hvilket
gör i medeltal öfver 15,000 tunnland på hvarje helt hemman. Att föreställa
sig att sädana vidder skulle skötas och vårdas på ett för skogens
framtida bestånd betryggande sätt af en ofta fattig hemmansegare är en
orimlighet, men i allt fall är den ekonomiska fördel, som vare sig årligen
eller genom försäljning tid efter annan egaren kan påräkna ur äfven
en illa skött skog, tillräcklig för att vända hans håg och hufvudintresse
till spekulationer i skogen och draga hans omtanke från jordbruket.

Det vore af alla dessa skäl enligt Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes
åsigt af nytta för både jordbruket och skogsskötseln, att de
för hemmanen till husbehof öfverflödiga skogsmarker afsöndrades från
hemmanen och förvärfvades af egare, som hade både ekonomisk kraft
och intresse af att skogen vårdades för framtida bestånd. Och att så
sker är i Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes tanke det enda sätt,
hvarigenom man kan hoppas och förvänta, att Norrlands skogsrikedom
skall förståndigt tillgodogöras och skogar allt framgent komma att finnas
i Norrland. Ty i hemmansegarnes hand är skogen förr eller senare dömd
till undergång. Härmed vare icke sagdt, att icke många undantag, der
skogsegendomen skötes förståndigt och ekonomiskt af hemmansegare, finnas
här i länet, men de exempel, der all vård och omtanke för framtiden
saknas och der egarens enda intresse är att snart se randas den dag, då
han genom ett nytt skogsafverkningskontrakt skall ernå en tillfällig inkomst
af sin skog, äro de allmännaste.

Skogen i en klok och förmögen egares hand och åkerjorden med
husbehofsskog i bondens, är det förhållande, hvarefter man i båda dessa
inkomstkällors intresse bör sträfva. Långt ifrån att vara hvarandras
fiender hafva dessa båda näringar ett behof af hvarandra, som gör ett
godt förhållande å ömse sidor önskligt. Skogsegaren behöfver af jordbrukaren
födoämnen, foder, dragare och folk för sin skogsdrift, och det
kan icke vara annat än en fördel för bonden att på nära håll få sälja
sina produkter och få sysselsättning och inkomst af sina hästar, hvilka
eljest utan gagn under största delen af vintern förtära sitt foder. Sämja
och fred blir dä rådande emellan grannar, hvaremot, som förhållandet
nu är, hvarje närmande emellan parterna, skogsafverkaren och hemmansegaren,
gifver anledning till kif och trätor, processer och förluster.

Ett vilkor för att skogsegendom skall kunna förvärfvas eller, hvilket
är detsamma, att bonden skall kunna sälja sin öfverflödiga skog och be -

Utlåtanden.

hålla endast den del af densamma, som är behöflig för att hans egendom
skall vara sjelfständig och är belägen så som det bäst passar honom, är
att lagarne för jordafsöndring och hemmansklyfning förenklas, så att proceduren
blir enkel och billig. Ett förslag till för detta ändamål passande
lagstiftning finnes uppgjordt af den för frågorna om hemmansklyfning
m. in. tillsatta komité och har af komitén fått benämningen egostyckning.
Om man äfven mot detta förslag skulle kunna invända, att mantalsfördelningen
sker något lättvindigt, så får detta år för år mindre betydelse,
och sedan grundskatter och indelningsverk inom kort helt och
hållet öfvertagits af staten, så torde mantalets betydelse vara alldeles förbi.

Hvad som erfordras för skogs- och hemmansköpsfrågans ordnande på
ett tillfredsställande sätt vore således eu enkel, icke kostsam, men lätt
tillämplig lag för egostyckning, och der hvarken förmynderskap af Kammarkollegii
jordebokskontor eller skiftesstadgan finge lägga några hinder
eller svårigheter i vägen för egendomens styckning såsom det passar säljaren
och köparen bäst. Kommer en sådan lag till stånd, så reglera förhållandena
sig sjelfva till både bondens och skogsvårdens bästa. *

Att, såsom man sett framkastade förslag, göra någon lagstadgad
inskränkning i den fria dispositionen öfver bondens egendom genom att
hindra honom att sälja den till bolag eller sågverksegaren, vore ur alla
synpunkter förkastligt och icke minst derför att det skulle gifva upphof till
eu mängd försök att genom fingerade försäljningar och köp, förmedlade
af bulvaner, äfvensom till andra lagstridiga handlingar, söka kringgå en
lagstiftning, som lade band på det fria aftalet och eganderätten.

Att Eders Kungl. Maj:t skulle låta verkställa någon utredning öfver
den utsträckning, hvaruti bolagens förvärf af hemman egt rum, eller anskaffa
uppgifter å jordbruksfastighet, som eges af bolag, och den sjelfegande
jordbruksklassens deraf orsakade förminskning, såsom Hushållningssällskapens
ombud begära, torde vara alldeles öfverflödigt, då uppgifter
i detta hänseende lemnas i Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes
femårsberättelser och der finnas tillgängliga för den, som vill studera frågan.

Underdånigst
JOHN ERICSON.

Otto V. Landeri.

Östersund i Landskontoret den 27 april 1894.

Anm. I skrifvelse den 31 dec. 1894 till Iiandtbruksstyrelsen meddelade Kungl. Maj:ts
Befallningshafvande, att hvad Riksdagens skrifvelse den 11 maj 1894 innehåller rörande bolags
förvärf af jordegendom icke föranledde till något tillägg till eller någon ändring af ofvanstående
underdåniga utlåtande.

På samma gång öfverlemnades till Iiandtbruksstyrelsen af länets häradsskrifvare utarbetade
tabellariska uppgifter, men hafva dessa, likasom dylika från andra län, ej ansetts böra
här återgifvas.

Utlåtanden.

f) Kungl. Maj:ts Befallningshafvande* i Testerbottens län utlåtande.

Till Konuugen.

Uti särskilda till Eders Kungl. Maj:t ingifna skrivelser den 22 december
1893 och den 23 september samma år hafva dels Hushållningssällskapens
ombud och dels Yesterbottens läns landsting begärt vidtagande
af åtgärder för inskränkning uti bolags rätt att förvärfva fast egendom
inom landet, hvilken inskränkning landstinget likväl ansett böra göras
gällande endast mot aktiebolag. Slutligen har Riksdagen uti skrifvelse
den 11 maj 1894 hos Eders Kungl. Maj:t anhållit om uppgift på den
jordbruksfastighet, som af bolag egdes i de delar af vårt land, der skogsavverkning
i mera betydande utsträckning förekommer, äfvensom statistiska
uppgifter, utvisande tillväxten af denna bolags egendom och den sjelf—
egande jordbruksklassens deraf orsakade förminskning samt att Eders
Kungl. Maj:t ville, såvidt de inhemtade upplysningarna sådant föranledde,
för Riksdagen föreslå de åtgärder, som för bibehållande af en sjelfegande
jordbruksbefolkning i samma trakter kunde anses af förhållandena påkallade.

Rörande samtliga dessa, med hvarandra nära sammanhängande frågor
har Eders Kungl. Maj:ts Landtbruksstyrelse infordrat Eders Kungl.
Maj:ts Befallningshafvandes yttrande samt i fråga om Vesterbottens län
jemväl den af Riksdagen äskade utredning; och får, med öfverlemnande
deraf, Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i underdånighet anföra
följande:

Af berörda utredning framgår att bolagens förvärf af skogsfastigheter
inom länet är i stadig tillväxt och störst inom flertalet af socknarna
inom södra lappmarken Dorotea, Asele, Fredrika och Vilhelmina, så att
inom förstnämnda socken mera än hälften, inom Asele nära hälften,
inom Fredrika omkring 1/s och inom Vilhelmina nära 1/6 af samtliga
hemman öfvergått till bolag från enskilde. Hvad särskildt angår Vilhelmina
socken är bolagens förvärf af skog fullt jemförligt med åtminstone
Fredrika socken inom den del af socknen, der säljbar skog förekommer,
tv mera än halfva Vilhelmina socken ligger ofvanför odlingsgränsen och
utgöres till allra största delen af fjelltrakter, der endast obetydligt med
skog förekommer.

Inom norra lappmarken eller Stensele, Tärna, Sorsele, Lycksele,
Örträsks och Mala socknar synes förhållandet vara bättre, ehuruväl jemväl
inom de tre sistnämnda socknarna bolagen ega en icke obetydlig procent
af hemmanen. Om man undantager Tärna, hvarest bolag icke ega
något hemman, men der obetydligt med skog, icke ens till befolkningens
husbehof, tinnes, är likväl en mycket stor del af skogen i händerna på

Utlåtanden.

bolag, hvilka förvärfvat sig afverkningsrätten till densamma på viss tid,
under det att befolkningen sjelf eger jorden och skog till husbehof.

Inom kustlandet bedrifves skogsafverkning i större skala hufvudsakligen
inom Bjurholms, Degerfors, Norsjö, Jörns och öfre delen af Burträsks
socknar, inom hvilka socknar ungefär lika förhållanden äro rådande
som inom norra lappmarken.

Den verkan som upplåtandet af skogsafverkningsrätten under vissa
år utöfvar på befolkningen utgör egentligen icke föremål för Eders Kungl.
Maj:ts Befallningshafvandes yttrande, men anser sig Eders Kungl. Maj:ts
Befallningshafvande dock kunna och böra vitsorda att de sjelfegande bönder,
som försålt skogsafverkningsrätten från sina hemman på vissa år,
hafva betydligt bättre existensvilkor än landbönderne eller arrendatorerne
på bolagens hemman, hvilka på få undantag när hittills varit de
sämst skötta inom länet, hvartill orsaken mindre torde vara att söka i
hårda arrenden än i den liknöjdhet, som griper den till landbo förvandlade
hemmansegaren, då han kommer till insigt, att frukten af hans arbete
ytterst tillfaller en annan än honom sjelf, hvartill kommer att hans
krafter i främsta rummet tagas i anspråk för arbete i skogarne, då deremot
hans arbete å jordbrukets utveckling i de flesta fall vinner föga
uppmuntran af jordegaren.

I samtliga ofvanberörda skrifvelse!'' äro så många skäl anförda för
ådagaläggandet af de missförhållanden, som inträdt genom bolagens förvärf
af enskildes fastigheter, att några vidare sådana knappast torde behöfva
tilläggas; men att råda bot för det onda finner Eders Kong]. Maj:ts
Befallningshafvande förenadt med mycket stora svårigheter, enär mäktiga,
mot hvarandra stridiga intressen måste beaktas. Att på något sätt ordna
frågan är emellertid en bjudande nödvändighet, då föga tvifvel eljest
torde förefinnas, att ju icke de kapitalstarka bolagen med sina större
hjelpkällor skola inom en icke aflägsen framtid slå under sig allra största
delen af den sjelfegande jordbrukarens hemman inom de mera skogrika
delarna af länet.

Att söka. afhjelpa nu rådande missförhållanden genom att helt och
hållet förbjuda försäljning af hemman till bolag synes dock vara i det
närmaste outförbar^ då detta skulle i hög grad ingripa i den enskildes
eganderätt, hvartill kommer att ett dylikt förbud skulle kunna kringgås
på ett eller annat sätt. Derest ett sådant förbud verkligen komine att
efterlefvas, skulle derjemte den stora sågverksindustrien, som dock betydligt
bidragit till länets utveckling, komma att lida ett mycket stort afbräck,
desto mera oberättigadt som det icke kan förnekas, att åtminstone
en del bolag egna sina skogar bättre vård och skötsel än den enskilde
och i framtiden säkerligen kommer att göra det i ännu högre grad.

Utlåtanden.

Mera tilltalande är då enligt Eders Kungl. Maj:ts Befällningshafvandes
uppfattning att ordna här ifrågavarande missförhållanden med
ledning af det af kommittén för hemmansklyfning, egostyckning och
jordafsöndring uppgjorda förslaget till egostyckning, upptaget i § 2 af
lagförslaget.

Denna paragraf innehåller hufvudsakligen: att om egare af hemman
eller äbo å sådant hemman, som är under stadgad åborätt upplåtet, vill
stycka hemmanet i två eller flera delar med för hvardera delen på förhand
bestämdt område och under vilkor att hvarje del skall åsättas mantal,
sådant må vara tillåtet; att förslag till dylik styckning skall upprättas
af dertill förordnad landtmätare samt uppgöras med hänsyn till
de olika egornas efter vidd och godhet uppskattade värde, dervid ledning
må hemtas af befintliga kartor och egobeskrifningar eller, der sådana
handlingar saknas eller sakegare eljest det påyrkar, särskild gradering
ske, och skola de olika lotterna i hvarje fall vara å karta till läge och
gränser tydligen utmärkta, samt att det upprättade förslaget skall jemte
dertill hörande kartor och handlingar af sakegaren ingifvas till Eders
Kungl. Maj:ts Befallningshafvande, som pröfvar detsamma och bestämmer
mantalet.

I sina motiver yttrar kommittén med hänsyn till detta förslag
följande:

»En särskild betydelse torde egostyckningen derjemte kunna erhålla
för de norrländska skogsbygderna genom det tillfälle, som densamma erbjuder
att kunna dela skatten å ett hemman mellan den för jordbruk
lämpliga arealen jemte ett mindre skogsområde å ena sidan och den hufvudsakliga
skogsmarken å den andra. Härigenom skulle hemmansegaren
efter skogens försäljning kunna qvarsitta med eganderätt å gården, medan
han deremot nu allt för ofta förvandlas till arrendator eller torpare under
skogsegaren och den sjelfegande jordbrukande befolkningen i många
skogssocknar sålunda allt mer och mer förminskas.»

Detta förslag är visserligen förknippadt med olägenheter, men dess
fördelar synas dock Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande väsendtligen
öfverväga de förra.

Den förnämsta bland olägenheterna torde få anses vara den att vid
skogsmarkens afstyckning större eller mindre trakter odlingsbar jord följa
med, som derigenom för lång tid undandragas kulturen. Inom lappmarken
finnas byar, som hafva ett ytinnehåll af 10,000 till 20,000 hektar, och
hemmansdelar med en areal af 1,000 till 2,000 hektar. Det är naturligt,
att inom så vidsträckta områden odlingslägenheter skola finnas på
flera olika ställen och att, derest hemmanet icke försåldes till skogsspekulanter,
de olika odiingslägenheterna småningom skulle upptagas af
hemmansegarnes vuxna barn eller andra jordbrukare och på så sätt od -

Utlåtanden.

lingen utvecklas på ett sundt och naturligt sätt. Genom den egostyckning,
som vid ett hemmans försäljning till bolag eller andra virkesspekulanter
kommer att ega rum, är det åter sannolikt att den endast under
häfd varande jorden jemte odlingsmarken närmast åbyggnaderna undantages
från försäljningen, hvarigenom en del odlingsmark tillfaller bolagen.
Och föga sannolikt är, att bolagen företaga dess odling, ej heller att de
äro sinnade att afstycka denna odlingsmark till andra, utan torde bolagen
snarare förvandla den till skogsbärande mark.

En annan olägenhet är att genom afstyckning af den hufvudsakligaste
skogsegendomen jordbrukaren, särskilt den i lappmarken, förlorar ett
väsendtligt stöd för jordbrukets utveckling.

Det aflägsna läget af kanske tio mil eller mera till närmaste jernvägsstation
försvårar och fördyrar afsättningen af landtmannaprodukter,
och det nordliga klimatet gör att frosten oftare gäckar odlarens möda
än i de flesta öfriga delar af vårt land. Derför behöfvas också biinkomster;
och då hemmanen i Norrland vid afvittringen tilldelades jemförelsevis
stora skogsanslag, afsågs dermed att skaffa dessas innehafvare
biinkomster genom försäljning af skog. Väl är det sannt, att jordbrukaren
äfven efter skogsmarkens afstyckning kan erhålla förtjenst genom
skogsarbeten hos den nye egaren; men denna förtjenst torde nog blifva
skäligen ojemn, då skogsafverkningen sällan återkommer regelbundet
hvarje år till samma trakt. Uppsöker åter jordbrukaren skogsarbete å
från hemmet aflägsna orter, blir vinsten ofta ringa eller ingen, dä kostnaden
för folkets och dragarnes underhåll derunder blir stor, särskilt då
hemmanets foder på samma gång förbrukas, hvarigenom gödseltillgången
för jordbruket minskas. A andra sidan måste också erkännas att, i
synnerhet lappmarksbonden, så länge någon utsigt finnes att taga inkomster
från skogen, försummar jordbruket, hvilket bäst visas af den
mängd odlingsmark, som ännu ligger oarbetad inom Norrland och särskilt
inom Vesterbottens län.

Det här ifrågavarande förslaget att medgifva afstyckning af den
egentliga skogsegendomen från hemmanen bör deremot medföra den fördelen
att de större bolagen, hvilkas uppgift hufvudsakligast är att betrygga
sin sågverksrörelse för framtiden, ej längre hafva anledning att
inköpa skogshemmanen i sin helhet utan åtnöja sig med att förvärfva den
afsöndrade skogsegendomen. Och dermed är åtminstone vunnet att hemmansegarne
bibehållas såsom egare af sjelfva stamhemmanet och ej förvandlas
till landbönder. Deras intresse för landtbrukets utveckling bör
dermed stegras, då de ej vidare hafva skogen att tillita; och genom deras
mera oberoende ställning gent emot sågverksegarne än den Iandbönderne
hafva, kunna de betinga sig högre ersättning för det arbete och
de produkter, som sågverksegarne söka att förvärfva af dem.

Utlåtanden.

Derjemte är att förvänta, att sedan afsöndring af skogsegendomen
blifvit medgifven, sågverksegarne skola finna för sig fördelaktigt att befrias
från det med skogen förenade jordbruket och dermed följande besvär,
underhåll af byggnader, utskylder o. s. v. Härigenom skulle den
ifrågasatta lagstiftningen medföra förbättring i de förhållanden, som redan
uppstått på flera orter genom de af bolagen i stor utsträckning verkställda
hemmansköpen.

Äfven bör man hafva anledning antaga det skogen skall vårdas
bättre af de skogsegande bolagen än af de enskilde mindre hemmansegarne,
hvilka svårligen kunna med samma insigt tillgodogöra sig skogen
utan att samtidigt förstöra den, der lagstiftning icke lägger hinder i vägen
derför. Sägverksbolagens omtanka om sitt framtida bestånd betingar
detta; och med visshet kan man äfven antaga att dessa bolag bättre
förstå att uppdrifva skogens afkastning, något som måste vara af icke
ringa nationalekonomisk betydelse, då trävarurörelsen i vårt land och
särskild! inom de nordligare länen har stor omfattning.

På grund af hvad sålunda anförts anser Eders Kung], Maj:ts Befallningshafvande
såsom en första åtgärd, ledande till förminskning af de
med bolagens förvärf af hemman förknippade olägenheter, vara att ju
förr desto hellre genom lagstiftning underlätta skogsegendomens afsöndring
från hemmanen i öfrigt och medgifva dess särskilda försäljning. Detta
dock under förutsättning att bestämmelserna för en dylik afsöndring
blifva sådana att trygghet förefinnes att till stamhemmanet lägges så
mycket skog att husbehofvet blir tillfullo tillgodosedt samt att vid egostyckningen
odlingsbar mark till största möjliga utsträckning bibehålies
vid hemmanet för jordbrukets ytterligare utveckling.

Om man af skäl, som förut blifvit anförda, ej anser sig böra genom
lagstiftning helt och hållet beröfva bolag rätt att förvärfva jordbruksfastigheter,
torde likväl kunna sättas i fråga om icke en inskränkning i
denna rätt i vissa delar af landet kunde hafva fog för sig, då så stora
missförhållanden uppstått genom bolagens köp af jordbruksfastigheter i
så stor utsträckning som skett och äfven för framtiden synes komma att
ega rum. Erfarenheten från andra länder har till fullo ådagalagt att
det leder till allvarliga förvecklingar af flera slag, om jordegendomen
samlas på ett fåtal händer och dermed den jordbrukande befolkningen i
stor utsträckning förvandlas från en sjelfegande allmogeklass till beroende
arrendatorer; och synes faran häraf blifva så mycket större, om
de nye egarne anse sjelfva jordbruket, modernäringen, såsom en bisak,
värd föga uppmärksamhet och ringa uppoffring, under det att deras intresse
hufvudsakligen är riktadt på tillgodogörandet af den med jordegendomen
följande skogen. Man må sätta grundsatsen om den med
eganderätten förbundna friheten att tillgodogöra sig sin egendom på det

Utlåtanden.

sätt som man anser för sig fördelaktigast huru högt som helst, men der
följderna af ett kortsynt bruk af denna frihet visat sig blifva så förderfbringande
som i nu föreliggande fall inom vissa delar af landet är
händelsen, torde tiden vara inne att för det allmänna bästa och för
kommande generationers gagn och lycka genom särskild lagstiftning inskränka
något på denna frihet, om också med yttersta varsamhet. Nödvändigheten
häraf torde äfven vara allmänt erkänd i de orter, der missförhållandena
utvecklat sig i större skala; och endast de, hvilkas omdöme
grumlas af det egna intresset, torde finna det rätt och möjligt att
låta allt blifva vid det gamla.

Sågverksrörelsen är lika berättigad och säkerligen mera betydelsefull
än mången annan industriell verksamhet inom landet, hvarför dess ytterligare
utveckling i sund riktning ingalunda bör hämmas. Men derest ny
lagstiftning om egostyckning i ofvan omförmälda syfte kommer till stånd,
vill det också synas, som om sågverksindustriens intressen derigenom blifva
högst betydligt tillgodosedda, hvarför också eu inskränkning i den
allmänna rätten att förvärfva jordbruksfastighet icke synes böra medföra
någon större olägenhet för samma industri, än mindre vara oberättigad,
då det allmänna bästa sådant klöfver. Det är af dessa skäl som Eders
Kungl. Maj:ts Befallningshafvande anser sig kunna och böra uttala önskvärdheten
af att genom lagstiftningen bolags rätt att förvärfva fastighet
på landet inom vissa orter i regel inskränkes till förvärfvandet af sådan
skogsegendom, som, på sätt ofvan angifvits, skulle komma att uppstå
genom antagandet af en ny egostyckningslag.

Då emellertid i särskilda fall det kunde vara af vigt för belägen att
undantag härutinnan egde rum, anser Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
lämpligt, om i en dylik lagstiftning föreskrifter inrymdes derom
att, efter särskild pröfning, ett frångående af den allmänna regeln kunde
ega rum.

Underdånigst

JESPER CRUSEBJÖRN.

O. O. de Frese.

Landskansliet i Umeå den 7 oktober 1895.

g) Kungl. Maj:ts Befalluingsliafvandes i Norrbottens län utlåtande.

Till Konungen.

Sedan dels Hushållningssällskapens år 1893 församlade ombud, dels
Yesterbottens läns landsting, dels ock nästlidet års Riksdag uti underdåniga
skrivelser anhållit, det täcktes Eders Kungl. Maj:t efter inhemtad
närmare utredning taga under öfvervägande frågan om de åtgärder, som
lämpligen borde vidtagas för att möta den fara, som inom de nordligare

Utlåtanden.

länen hotade den sjelfegande jordbruksbefolkningens fortbestånd derigenom,
att eganderätten till den inom samma län befintliga jordbruksegendom
alltmera öfverginge uti trävarubolags händer, får Landshöfdinge-Embetet
härmed, efter i ärendet från Kungl. Landtbruksstyrelsen erhållen remiss,
dels öfverlemna uppgifter beträffande Norrbottens län rörande den omfattning,
i hvilken jordbruksfastigheterna inom länet öfvergått i sågverksrörelsens
händer1), dels för egen del afgifva underdånigt utlåtande i
ärendet.

De medföljande uppgifterna angifva, särskilt för hvarje socken inom
länet, dels socknens hela hemmantal under hvartdera af åren 1873, 1878,
1883, 1888 och 1893, dels ock det hemmantal, som vid hvar och eu af
sagda tidpunkter inom socknen innehafts antingen af bolag eller enskilde
sågverksegare. Att äfven enskilde sågverksegare och ej endast bolag
upptagits i förteckningarna beror deraf, att skogsindustriens ställning till
jordbruket torde vara ungefärligen enahanda vare sig den förra utöfvas
af enskilde eller af bolag, hvarförutom det i särskilda fall mött svårighet
att urskilja, huruvida de uttryck, som användts för att beteckna egarena
till en del skogsindustrien tillydande hemman, afsåge enskilda personer
eller intressentskap, respektive bolag. Intet är för öfrigt vanligare, än
att affärsrörelse, som inom sågverksindustrien utöfvas af enskild person,
ombildas till bolag. En ombildning i motsatt rigtning kan ock förekomma,
utan att i ena eller andra fallet någon egentlig förändring kan
anses hafva inträdt i sättet för rörelsens bedrifvande eller i dess förhållande
till jordbruksnäringen. Af nu angifna skäl hafva i de upprättade
förteckningarne upptagits äfven enskilde sågverksegare. Förteckningarne
äro emellertid specificerade så att, i händelse sådant skulle finnas önskvärdt,
en särskiljning torde kunna ur förteckningarne göras.

Förteckningarne utvisa, att en märkbar skiljaktighet eger rum uti
eu förevarande afseende mellan länets olika hufvuddelar. Till jemförelsevis
minsta omfattningen befinna sig hemmanen i sågverksindustriens händer
uti den del af länet, som omfattar Torneåelfvens vattenområde. Uti
de hithörande Neder-Torneå, Karl Gustafs, Hietaniemi, Öfver-Torneå,
Pajala och Juckasjärvi socknar är anparten af skogsrörelsen tillydande
hemman obetydlig. I de till Piteå elfdal liggande socknarne Piteå, Elfsbyn,
Arvidsjaur och Arjepluog innehar trävarurörelsen jemförelsevis obetydlig
andel af Arvidsjaurs och Arjepluogs, deremot nära en sjettedel af
Piteå sockens hemmantal samt nära hälften af Elfsby sockens. Inom
den del af länet, som omfattar Råneå- och Kalixelfvarnes vattenområden,
— Råneå, Gellivare, Neder-Kalix och Öfver-Kalix socknar samt KorpiJombolo
kapellförsamling — är sågverksrörelsens andel af hemmantalet

*) Dessa uppgifter återgifvas ej hiir.

Utlåtanden.

i allmänhet ej obetydligt större än i de förstnämnda elfdalarnes områden
och uppgår inom den betydande Gellivare socken — likasom inom Råneå
socken — till mera än en tredjedel af hemmantalet och inom Korpilombolo
till ungefär eu fjerdedel. Sin största omfattning har trävarurörelsens
förvärf af fastigheter nått i socknarne kring Luleå elfdal. Om man
frånser Neder-Luleå socken, der trävarurörelsens fasta egendom är ringa,
uppgår den inom Ofver-Luleå och Edefors socknar tillsammantagna —
nämnda båda socknar hafva intill senare åren utgjort en socken — samt
inom Jockmocks socken till inemot hälften af socknarnes mantal.

Denna öfversigt gifver otvetydigt vid handen att, om än ett eller
annat af de hemman, som i förteckningarne upptagits såsom lydande till
trävaruindustrien, framgent brukas såsom egentlig och hufvudsaklig jordbruksegendom,
den genom de gjorda framställningarne väckta frågan dock
har stor betydelse jemväl för Norrbottens län.

Rättvisligen måste erkännas, att inom Norrbottens län ett lifligt och.
verksamt intresse för jordbrukets befrämjande blifvit ådagalagdt af flera
utaf de bolag eller enskilde sågverksegare, som der förvärfvat jordbruksegendom.
Det ligger dock i sakens natur, att för den stora skogsindustrien,
som har fullt upp att sköta med sin främsta och hufvudsakliga
uppgift, jordbruksnäringen måste få en allenast sekundär betydelse; och
de möjligheter till odling, som länets jordbruksfastigheter erbjuda, kunna
naturligtvis icke blifva i samma mån tillgodogjorda, när egendomen befinner
sig i skogsindustriens händer, som när den tillhör en klass, för
hvilken just jordbruket är den hufvudsakliga uppgiften och förvärfskällan.
Mot jordbruksnäringens utveckling och särskilt mot utvecklingen af deiv
för länet, såväl som för landet i öfrigt, så ytterst betydelsefulla sjelfegande
allmogeklassen innebär den i trävarurörelsens händer samlade
stora jordegendomen ett hinder och en hämsko. Tilltager detta skogsindustriens
fastighetsförvärf i alltmer stegrad omfattning, såsom på månget
håll synes vara att motse, blir sådant likbetydande med, att den
sjelfegande allmogeklassen icke blott icke når önskvärd förkofran, utan
utsättes för eu påtaglig och ödesdiger tillbakagång. Dessa förhållanden,,
fullständigt och med skärpa framhållna i de underdåniga skrifvelserna,
utvisa nogsamt att här föreligger ett område, der tvenne betydelsefulla
och hvar för sig högst afsevärda näringars intressen på ett betänkligt
sätt bryta sig emot hvarandra och eu fråga, hvars lösning är för det allmänna
af största vigt.

Man har satt i fråga, om ej skogsrörelsen borde helt och hållet förbjudas
att inom de nordligaste länen förvärfva fast egendom. Ett dylikt
förbud, om det öfverhufvud kunde genomföras, vore helt visst icke välbetänkt.
Det innebure ett obilligt tvång på sågverksrörelsen, hvilken,,
med den utveckling och stadga, den numera vunnit, icke skäligen kan.

Utlåtanden.

hänvisas allenast till iller eller mindre tillfälliga afverkningsrättigheter.
Att hindra skogsindustrien från att blifva egare till sådan mark, hvilken
väsentligen är egnad för skogsbruk och som icke kan af jordbruksnäringen
med någon fördel tillgodogöras, vore påtagligen oriktigt. Det är
först i den mån trävarurörelsen slår under sig områden, dem odlingen
skulle kunna med större fördel använda eller dem jordbruksnäringen eljest
för sitt ändamålsenliga bedrifvande eller för sin utveckling kan behöfva,
som sågverksrörelsens eganderätt till marken blir ett missförhållande.

Uppgiften blir fördenskull, icke att öfverhufvud utestänga trävarurörelsen
frän allt förvärf af fast egendom, utan att, såvidt möjligt, söka
åvägabringa en sådan särskiljning mellan jordbruksnäringen och skogsskötseln,
som bevarar åt den förra den odlade och odlingsbara marken
och det utrymme i öfrigt, som den för sin trefnad och utveckling behöfver,
men som lemnar skogsrörelsen full rätt till de delar af skogsmarken,
hvilka icke för berörda ändamål behöfva undantagas.

Ett vigtig! steg i sådan rigtning innefattas i den lagstiftning, som
nu är å bane i syfte att genom ändring af hemmansklyfningsförordningen
underlätta försäljning och utbrytning af geografiskt bestämda delar af
hemmanen. Sågverksrörelsen har i och för sig icke intresse af att komma
i besittning af annat än skogsmarken. Genom den ändrade lagstiftningen
skulle derför möjliggöras — och tvifvelsutan äfven i väsentlig mån ernås
— en gagnelig och önskvärd särskiljning mellan å ena sidan jordbruksnäringen
och skogsrörelsen å den andra.

Fullt tillfredsställande torde dock icke den ordning blifva, som genom
lagförändringen ernås. Yäl skulle denna ändring medföra, att skogsrörelsen
vid framtida fastighetsförvärf lemnade den del af hemmanen,
som redan tagits i anspråk för odling och jordbruk, i förre egarnes händer.
I en mängd fall, der hemmanen i sin helhet redan inköpts af sågverken,
skulle antagligen den del deraf, som jordbruket redan underlagt
sig, så småningom komma att återgå till den sjelfegande jordbrukareklassen.
Öfverhufvud torde man kunna säga, att genom lagförändringen
jordbruksnäringen skulle kunna blifva, i den omfattning den hitintills
ernått, behållen såsom en sjelfständigt utöfvad näring åt den jordbrukande
befolkningen. Icke lika gynnsam ställer sig deremot den nya lagstiftningen
i förhållande till jordbrukets och odlingens framtida framåtskridande.
Hade odlingen inom de Norrländska länen redan tagit i besittning
de områden, som öfverhufvud egna sig för kultur, kunde man
vara fullt tillfreds med det medel, som den ifrågasatta lagändringen erbjuder.
Annorlunda ställer sig saken, då man betänker, hvilka vidder
af odlingsbar jord, som der ännu ligga obegagnade och huruledes med
hänsyn till befintliga naturliga hjelpmedel jordbruket borde der kunna
gå till mötes en omfattande utveckling. Om än skogsrörelsen efter deri

Utlåtanden.

nya lagstiftningen inskränkte sitt fastighetsförvärf väsentligen till skogsmarken,
skulle den dock i och med förvärfvet af denna komma i besittning
af eu myckenhet odlingsbar mark, hvilken, kommen i skogsindustriens
händer, blefve undanhållen jordbruket till skada för dettas utveckling.
Skogen i sågverksrörelsens händer blefve med alla de rika odlingstillfällen,
som komme att falla derinom, ett för jordbruket så godt som tillslutet
område. Gränsen för skogsrörelsens egovälde blefve en skiljolinie,
utöfver hvilken odlingen icke komme att gå, huru gynnsamma förutsättningar
för dess framgång än kunde inom skogsområdena förefinnas.

Huruvida något kan göras i lagstiftningsväg för att motverka denna
olägenhet är vanskligt att säga, och Landshöfdinge-Embetet tilltror sig
icke att härutinnan framlägga något förslag. Att binda sjelfva köpeaftalet,
hvarigenom skogsrörelsen förvärfva!- och åt sig afskiljer skogsmarken,
vid några särskilda vilkor och inskränkningar i den syftning,
att förvärfvet finge omfatta allenast sådan del af skogsmarken, som enligt
utredning och undersökning kunde utan hinder för stamhemmanets
■bestånd och odlingens framtida utveckling till skogsrörelsen afstås, torde
icke vara lätt. Att — med sjelfva köpeaftalet lenmadt fritt — söka
träffa sådana bestämmelser, i följd af hvilka egare till sådan skogsmark,
som användes för trävarurörelsen, men hvarinom obegagnade odlingslägenheter
förefunnes, skulle blifva pligtig att under vissa förutsättningar
afstå sådana lägenheter med lämpligt utrymme derutöfver för att upplåtas
åt hugade odlare eller eljest för jordbrukets behof, skulle helt visst
ock möta stora svårigheter af både legislativ och praktisk art. Frågan
i sin helhet är af den svårlösta beskaffenhet, att Landshöfdinge-Embetet,
utan att kunna förorda något visst sätt för dess lösning, måst inskränka
sig till att, på sätt som nu skett, allenast beröra dess allmänna hufvuddrag.

Underdånigst
Landshöfdinge-Embetet:

A. BUREN. A. PIPON.

Luleå Landskansli den 24 december 1895.

Statistisk utredning.

III.

Statistisk utredning.

Sedan, såsom af det förestående närmare framgår, dels Vesterbottens
läns landsting ansett sig böra fästa Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet
på den stora utsträckning, aktiebolags förvärf af fast egendom tagit,
och dels såväl Hushållningssällskapens ombud som Riksdagen anhållit,
det Eders Kungl. Maj:t ville låta infordra uppgift på den jordbruksfastighet,
som af bolag eges i de delar af vårt land, der skogsafverkning
i mer betydande utsträckning förekommer, äfvensom statistiska uppgifter,
utvisande tillväxten af denr\a bolagsegendom och den sjelfegande
jordbrukareklassens deraf orsakade förminskning; så, och efter det Landtbruksstyrelsen
i nådigt bref anbefalts att anmoda vederbörande länsstyrelser
att hvar för sitt län meddela de af Riksdagen begärda uppgifterna,
öfverlemnade Landtbruksstyrelsen till Eders Kungl. Maj:t med
underdånigt utlåtande den 23 november 1896 de till styrelsen i ärendet
inkomna handlingar.

Då emellertid de öfverlemnade handlingarna syntes böra i vissa afseenden
fullständigas äfvensom för vinnande af större öfverskådlighet
omarbetas, anmodade statsrådet och chefen för Civildepartementet i skrifvelse
den 20 januari 1897 länsstyrelserna att inkomma med förnyade
uppgifter i ämnet, upprättade i enlighet med skrifvelsen bilagda tvenne
formulär. Det är de sålunda från Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
i Kopparbergs, Gefleborgs, Vesternorrlands, Jemtlands, Vesterbottens
och Norrbottens län slutligen infordrade uppgifterna, som Statistiska
Centralbyrån nu har att jemlikt Eders Kungl. Maj:ts nådiga
befallning den 29 sistlidne oktober sammanfatta och bearbeta.

Det område, Dalarne och Norrland jemte Lappland, hvarför ifrågavarande
uppgifter nu föreligga, utgör ej mindre än af Sveriges hela
landareal samt anses innehålla 2/s af all skogbärande mark i hela riket.

Uppgifterna enligt de nämnda formulären afse åren 1885 och 1895,
och är det alltså mellan dessa år som jemförelse!’ kunna göras.

De enligt det ena formuläret (form. A) från hvarje fögderi sockenvis
meddelade absoluta talen enligt taxeringslängderna äro sammanstälda för
år 1885 och år 1895 i här bifogade tab. 1 och äro dervid de jordegande
upptagne under fyra klasser, nemligen:

Statistisk utredning.

sågverksaktiebolag;
andra sågverksegare;
bruksägare;
öfriga jordegare.

1 fråga om hvar och eu af dessa jordegareklasser redogöres för:
antalet af jordegarne;
inantalet å deras jordbruksfastighet ;
taxeringsvärdet ä d:o.

Den jordegareklass, som här och i de bifogade tabellerna benämnts
»andra sågverksegare», omfattar sågverksegande enskilda personer, och
dessa till öfvervägande antal, men äfven firmor eller bolag, andra än sågverksaktiebolagen.

Då det i många fall inträffar, att samma bolag, sågverksegare eller
bruk eger fastigheter i två eller flere socknar, så skulle, om antalet af
sågverksaktiebolag rri. fl. i ett fögderi eller lån antages såsom varande
summan af de i sockenuppgifterna erhållna talen, denna summa högst
betydligt öfverskrida det verkliga antalet. Den nödiga korrektionen i
detta hänseende har kunnat i tab. 1 verkställas med begagnande af den
nominativa förteckning å dessa jordegare. som för hvarje fögderi lemnats
enligt det andra af de båda formulären (form. B), och är derför i tab. 1
för hvarje fögderi införd den genom dessa senare uppgifter direkt erhållna
fögderisumman af antalet olika slag af jordegare, utom för »öfriga
jordegare», för hvilka några dylika uppgifter icke meddelats och ej heller
annat än i ytterst enstaka fall skulle hafva erfordrats. De motsvarande
summorna för länet hafva vidare erhållits genom jemförelse!- och
nödiga uteslutningar för de i nämnda fögderiuppgifter mer än en gång förekommande
bolagen in. fl. Deremot har det icke ansetts lämpligt att
gorå några dylika jemförelse!- och uteslutningar mellan de särskilda länen.

Vid sammanfattningen af primäruppgifterna i afseende ä mantalet
möta synnerligen stora svårigheter beträffande Kopparbergs län, emedan
i skilda delar af detta län användas olika och med hvarandra icke jemförliga
skattetal. Dessa äro inom ett fögderi (Vester-Bergslags) mantal,
inom ett annat (Vester-Dalarnes) dels mantal och dels snesland och bandland
reducerad jord, samt inom de fyra öfriga fögderierna dels reduceradt
jordatal, uttryckt antingen i tunnland och kappiand eller i spannland,
.snesland och handland, dels skatteören, dels daler och runstycken och
dels riksdaler, ski 1 lingar och runstycken i soldatårspenningar. Dessa
skilda skattetal begagnas olika ej allenast i de särskilda fögderierna,
utan äfven i socknarna inom fögderiet, ja till och med inom samma
socken. Härtill kommer att i ett af fögderierna (Vester-Dalarnes) af
bolagen och dylike inköpta skogsmarker blifvit i taxeringslängderna in -

Statistisk utledning.

förda med angifvande af, icke ortens skatteta], utan areal i tunnland,
hvilket beräkningssätt är att noga skilja från jordatalet tunnland reducerad
jord, som bestämts genom gradering af ytan efter ett visst mått af
godhet.

För att dock möjliggöra jemförelse!- mellan de särskilda socknarna
ej allenast i Kopparbergs län utan äfven i de andra länen, var det nödvändigt
att söka bringa alla de ofvannämnda beräkningssätten af jordatalen
till en enhet, som i detta fall måste blifva mantalet, och har, efter
verkstälda försök härutinnan med användande af kända reduktionstal,
hvilka dock ledt till orimliga resultat, och efter skriftvexling med vederbörande
häradsskrifvare, Statistiska Centralbyrån slutligen stannat vid
att med utgång från de i länets uti Kammarkollegium befintliga jordebok
för socknarna i sin helhet angifna mantalen och med ledning af de nu
från fögderierna erhållna primäruppgifterna beräkna mantalet för de särskilda
jordegareklassernas jordinnehaf. l)

De angående mantal och taxeringsvärde i tab. 1 förekommande absoluta
sifferuppgifterna äro uti bifogade tab. 2 omsatta i relativa tal, innehållande
tab. 2 alltså procenttalen för de till sågverksaktiebolagen in. fl.
hörande jordbruksfastigheters mantal och taxeringsvärde i förhållande till
hela områdets (socknens, fögderiets eller länets) mantal och taxeringsvärde
a jordbruksfastighet för såväl år 1885 som år 1895. Någon dylik
procentberäkning för sjelfva antalet af sågverksaktiebolag och andra jordegare
har icke ansetts lämplig, enär de bland dem förekommande »öfriga
jordegare», d. v. s. de egentliga hemmansegarne, äro i de allra flesta fall
till antalet i förhållande till bolagen och dylike så öfvervägande, att
procenttalen för dessa senare skulle blifva endast små bråktal och derför
utan betydelse.

De bifogade tabellernas innehåll torde lämpligast kunna betraktas
ur följande trenne synpunkter, nemligen:

*) Utom hvad Vester-Bergslags fögderi beträffar, hvarför jordebok af år 1882 finnes,
ar för länet i öfrigt jordebok icke upprättad sedan 1825, men äro derefter skedda förändringar
^införda i ett sammandrag för 1858 och årliga jordeboksförändringsextrakt. De
härur erhallna mantalen för socknarna äro i nu bifogade tabell 1 intagna såsom socknens
samma mantal, hvarefter de särskilda jordegareklassernas mantal utproportionerats efter de
i primäruppgifterna angifna skattetalen för hela socknen och för vederbörande egareklass.

På samma sätt hafva i flere fall sjelfva socknarnas hela mantal bestämts, der detta
är i jordeboken sammaofördt och ännu ej frånskildt annan sockens. Då nu i vissa socknar
skattetalet uppgifves efter dels tunnland reducerad jord och dels spannland reducerad jord,
hafva dessa före utproportioneringen bragts till enhet med beräkning efter det areala innehållet
(1 tunnland = 14,000 qvadratalnar; 1 spannland — 7,200 q vad rata] nar: för öfrigt är
1 spannland = 20 snesland = 200 bandland). Der åter, såsom i Vester-Dalarnes fögderi,
en del (ett skogsområde) af socknen angifves i tunnland areal, hafva för bestämmandet af
huru stor andel af socknens hela mantal denna skogsareal kan anses motsvara, jemförande
beräkningar gjorts dels mellan skogsarealen och socknens hela areal, och dels mellan skogsuf1.
1611? och hela socknens taxeringsvärde, hvarvid befunnits att de båda beräkningssätten
gjfvit i de flesta fall nästan samma tal, och har då beräkningssättet efter taxeringsvärdet
hlifvit här valdt.

Statistisk utredning.

a) Antalet af jordegande sågrerksaktiebolagr, andra sågverksegare och
bruksegare samt öfriga jordägare.

För länen i deras helhet utvisar tab. 1 för de båda åren 1885 och
1895 följande antal jordägare:

År 1885.	Sågverks- aktiebolag.	Andra såg-verksegare.	Bruksegare.	Öfriga jordegare.	Summa jordegare.
Kopparbergs län ....	it	9	60	26,770	26,850
Gefleborgs län .....	u	12	27	11,913	11,963
Vesternorrlands län . . .	41	52	5	14,467	14,565
Jemtlands län.....	27	25	3	9,604	9,659
Vesterbottens län ....	18	28	5	11,834	11,885
Norrbottens län ....	8	14	2	8,674	8,698
Summa (antal)	116	140	102	83,262	83.620
År 1895.
Kopparbergs län ... .	11	13	58	26,844	26,929
Gefleborgs län .....	15	19	21	12,084	12,139
Vesternorrlands län . . .	55	47	5	15,567	15,674
Jemtlands län.....	44	47	1	10,347	10,439
Vesterbottens län ....	29	23	—	14,390	14,442
Norrbottens län ....	14	23	2	11,065	11,104
Summa (antal)	171	172	87	90,297	90,727

Under den tioårsperiod, som förflutit från år 1885 intill och med
år 1895, har, såsom här ofvan synes, antalet af sågverksaktiebolagen i
alla sex länen ökats och i det län, Vesternorrlands, der de förekommo
mest, stigit till 55, samt i länet dernäst eller Jemtlands län till 44.

Antalet af andra sågverksegare (enskilda personer och firmor eller
bolag, andra än aktiebolagen) höll sig vid ungefär samma siffror som
sågverksaktiebolagen och hade under tioårsperioden i några län stigit, i
andra fallit.

Bruksegendomar deremot förekomma inom ifrågavarande område i
mera anmärkningsvärd mängd endast uti Kopparbergs och Gefleborgs län,
men hafva dock under tioårsperioden något minskats i antal. I de öfriga
norrländska länen äro bruksegendomar ytterst sällsynta och torde flertalet
bland dem numera knappast förtjena namnet bruk i sin egentliga
bemärkelse, hvarförutom åtskilliga torde hafva blifvit ombildade till (sågverks-)aktiebolag.

Statistisk utredning.

De ofri ga jordegarne deremot eller de sjelfegande jordbrukarne (med
inberäknande af åboar å kronohemman och dylike) hafva i samtliga länen
ökats i antal, hvadan man således, då länen tagas i sin helhet, icke kan
tala om någon tillbakagång i styrkan af denna samhällsklass. Förhållandet
framträder dock annorlunda, om man vänder sig till länens särskilda
socknar, enär man bland dessa finner enligt bifogade tab. 1 många,
för hvilka uppgifves ett mindre antal sådane jordbrukare år 1895 än år
1885. I de öfriga socknarna har deremot antalet samtidigt ökats så
mycket, att härigenom ej allenast nämnda minskning utjemnats, utan
äfven åstadkommits ökning för hela länet. Likartadt skulle utan tvifvel,
om uppgifter härför förelåge, förhållandet visa sig vara mellan byalagen
och socknarna, så att mången socken, hvilken i sin helhet utvisar en
förökning i jordegaretalet, i sjelfva verket kan omfatta områden med
tillbakagång i detta hänseende.

De socknar, der sjelfegande jordbrukare uppgifvas till mindre antal
år mö än år 1885 och der alltså enligt uppgifterna en minskning
bland dem under tioårsperioden 1886—1895 skulle hafva egt rum, äro
inom hela det ifrågavarande området till antalet 79, nemligen i Kopparbergs
län 16, i Gefleborgs 24, i Vesternorrlands 16, i Jemtlands 17, i
Vesterbottens 2 och i Norrbottens 4. Inom dessa socknar skulle vidare
antalet sjelfegande jordegare hafva nedgått i Kopparbergs län med 938,
i Gefleborgs län med 774, i Vesternorrlands län med 135, i Jemtlands
län med 306, i Vesterbottens län med 33 och i Norrbottens län med 22,
samt sålunda minst i rikets nordligaste trakter; men att i dessa siffror
vilja finna en måttstock för den sjelfständiga jordegareklassens undanträngande
genom bolagen, vore utan tvifvel icke riktigt.

Sålunda uppgifves att i socknarna Mo, Rengsjö, Trönö och Jättendal
(i Gefleborgs län), äfvensom i Karl Gustaf och Enontekis (i Norrbottens
län) antalet sjelfegande minskats, utan att något bolag, sågverk eller
bruk der förvärfvat jord; och uti Hedemora socken (i Dalarne) uppgifvas
nu de sjelfegande vara ej mindre än 172 färre än för tio år tillbaka, men
här finnes, jemte de sjelfegande jordegarne, icke heller något bolag eller
sågverk, som eger jord, utan blott tvenne bruk, hvilka visserligen under
de tio åren ökat sitt jordområde med nära V2 mantal (under det att
taxeringsvärdet för det hela minskats), men denna omständighet kan väl
icke hafva vållat en tillbakagång af 21 % i denna stora sockens hela
jordegaretal. Också har vederbörande häradsskrifvare på förfrågan upplyst
att i 1885 års taxeringslängd för Hedemora socken upptagits en
mängd egare af smärre jordlotter, hvilkas taxeringsvärden sedermera så
till vida bortfallit, att åbyggnaderna i stället taxerats, hvarigenom många,
som förut upptagits såsom egare af jordbruksfastighet, nu finnas i taxeringslängden
uppförda såsom egare af annan fastighet.

Statistisk utredning.

Den största absoluta minskningen, som för någon socken uppgifves,
är för Mora socken (i Dalarne), utgörande den uppgifna tillbakagången
under tioårsperioden 417 jordegare eller 17''4 % af hela antalet. Orsaken
till denna minskning ligger deri, enligt hvad vederbörande häradsskrifvare
på förfrågan meddelat, att ej allenast bolag och bruksegare utan
äfven större jordegare under ifrågavarande period inköpt en stor mängd
heminansdelar från de mindre jordegarne. För öfrigt är det möjligt, att,
såsom 1885 års taxeringslängd var upprättad, uti denna kunna samma
personer finnas upptagna såsom jordegare inom olika byar och att sådana
personer i några fall blifvit räknade mer än en gång, men, på grund af
de i dessa trakter mycket ofta förekommande namnlikheterna, ligger det
knappast inom möjlighetens område att bestämma, huruvida ett inom
skilda byar upprepadt namn tillhör en och samma eller olika personer.

Till förändringarna under årens lopp af antalet jordegare hafva .således
inverkat ej allenast bolagens jordförvärv Indika dock utan tvifvel
äro åt synnerligen stort inflytande, utan äfven flere andra omständigheter,
hvadan man icke af det uppgifna större eller mindre antalet jordegare
nu mot förr kan erhålla något direkt svar ä den föreliggande frågan om
den sjelfegande jordbrukareklassens minskning, utan torde denna bäst belysas
genom följande undersökning af sjelfva jordinnehafvet, sådant detta
bestämmes genom jordens mantal och taxeringsvärde. I

I sammanhang härmed kunde det vara af intresse att tillse, huruvida
statistiska siffror bekräfta den af Vesterbottens läns landsting uttalade
åsigten, att följden af aktiebolagens jordförvärv måste blifva, att
odlingen och folkökningen inom dessa orter måstes afstanna. Om ock
detta, hvad odlingen beträffar, kan till viss grad vara riktigt, åtminstone
i enstaka fall, antyder dock jordbruksstatistiken för nämnda län icke
någon minskning under ifrågavarande tioårsperiod i åkerarealen uti de
särskilda socknarna, med undantag af endast eu kustsocken. Mindre
sannolikt synes vara, att aktiebolagens egendomsköp skulle vålla ett hämmande
af folkökningen, enär det bör ligga i bolagens intresse att de
förvärfvade hemmanen icke blifva öde utan snarare folkrikare, hvarigenom
behöfliga arbetskrafter för skogsdriften lättare kunna stå till buds. Befolkningsstatistiken
utvisar också för tioårsperioden en större eller mindre
ökning af inbyggarnes antal uti hvar enda socken af länet, ett förhållande
som äfven inträffar inom Norrbottens län, med undantag af rikets
nordligaste socken, der tillbakagången dock under de tio åren icke belöper
sig till mera än 4 personer och der för öfrigt icke något bolag uppgifves
ega jord.

Statistisk utredning.

b; Mantalet å sågverksaktiebolags, andra sågverkscgares och bruks*
eg-ares samt öfriga jordegares jordegendom.

Enligt tab. 1 voro de särskilda jordegareklasserna åren 1885 och 1895
egare till följande mantal jord uti de ifrågavarande sex länen, nemligen:

År 1885	Sågverks- aktiebolag.	Andra såg-verksegare.	Bruk segare.	Öfriga jordegarc.	Sum ma mantal.
Kopparbergs län ....	39-283	5910	231348	1,614-791	1,891-332
Gefleborgs län.....	73463	23145	304-359	1,791-991	2,192-958
Vesternorrlands län . . .	176 067	54-207	12-226	1,557-040	1,799-540
Jemtlands län.....	50-131	7-351	17-465	1,031-430	1,106-377
Vesterbottens län ....	25-179	31 165	26-916	1,022-358	1,105-618
Norrbottens län ....	191344	36 709	0-760	830-861	1,059-674
Summa (mantal)	555 467	158-487	593 074	7,848-471	9.155499
År 1895.
Kopparbergs län ....	69832	5948	240 150	1,575-335	1,891-265
Gefleborgs län .....	186064	36-932	229-220	1,742-896	2,195-m
Vesternorrlands län . . .	286 195	42-889	6440	1,468-313	1,803-837
Jemtlands län.....	172-483	34-480	—	900-553	1,107-516
Vesterbottens län ....	127-600	26-311	—	1,041-783	1,195-694
Norrbottens län ....	219048	21-472	0401	916-951	1,157-872
Summa (mantal)	1.061-222	168-032	476-211	7,645-830	9,351295

Såsom af denna öfversigt framgår, hafva sågverksaktiebolagen under
tioårsperioden 1886—1895 högst betydligt ökat omfånget af sina jordegendomar,
nemligen i Kopparbergs län med 30''ö49 mantal, i Gefleborgs
län med 112-601, i Vesternorrlands län med IIO128, i Jemtlands län med
122-352, i Vesterbottens län med 102-421 och i Norrbottens län med 27-704.
Sågverksaktiebolagens hela jordförvärv i Dalarne och Norrland under
nämnda tid belöpte sig alltså till 505-755 mantal och egde de tillsammans
vid periodens slut eller år 1895 ej mindre än 1,061’222 mantal,
hvaraf mest i Vesternorrlands län, eller 286-195 mantal.

Andra sågverksegare hade deremot under nämnda tioårsperiod än
ökat, än minskat sin jordegendom, men dock i det hela något förökat
denna, eller med 9''545 mantal, och innehade de år 1895 tillsammans
I68 032 mantal.

Bruksegendomarnes jordområde, som till största delen ligger inom
Kopparbergs och Gefleborgs län, har i Kopparbergs län något ökats, men
i de andra länen minskats, hvarigenom hela omfånget förminskades med
116-863 mantal, och utgjorde detta år 1895 476‘2ii mantal. Minskningen
torde i flere fall vara endast skenbar, i det åtskilliga bruk endast
lära ombildats till sågverksaktiebolag, till hvilkas ökning de sålunda bidragit.

Statistisk utredning.

Öfriga jordegare eller i allmänhet de egentliga hemmansegarne hafva
under tioårsperioden fått sitt hemmantal förminskadt i Kopparbergs,
Gefleborgs, Vesternorrlands och Jemtlands län, men förökadt i Vesterbottens
och Norrbottens län. Med den ökning, som i allmänhet utmärker
bolagen och dylike, är en förminskning i de sjelfegandes hemmantal
helt naturlig och torde den ökning härutinnan, som de båda nordligaste
länen visa, vara att tillskrifva uppkomsten af nya hemman.
Minskningen i hemmansegarnes jordegendom är i Kopparbergs län 39''456
mantal, i Gefleborgs län 49 o96 mantal, i Vesternorrlands län 88-727 mantal
och i Jemtlands län 130-877 mantal, utgörande alltså hela minskningen i
dessa fyra län 308''i56 mantal. Ökningen deremot uppgår i Vesterbottens
län till 19‘425 mantal och i Norrbottens län till 86''o90 mantal eller tillsammans
till 105''5i5 mantal, hvadan den slutliga minskningen för hemmansegarne
i samtliga länen uppgår till 202-64i mantal. År 1895 innehades
7,645’830 mantal af de sjelfegande jordbrukarne.

Beträffande de närmare detaljerna i afseende på hvarje jordegareklass’
innehaf af jord år 1885 och år 1895 såväl i hvarje län, som i
hvarje fögderi och socken, torde få hänvisas till bilagda tab. 1.

Betydelsen af de särskilda jordegarnes innehaf af mark framgår dock
icke fullt af endast de absoluta talen för jordens mantal, utan ännu
mera af inbördes förhållandet mellan mantalssummorna. Tab. 2 lemnar
upplysningar i detta hänseende, och befinnas procentförhållandena i afseende
på mantalet i länen vara följande:

År 1885.	Sågverks- aktiebolag.	Andra såg-verksegare.	Bruksegare.	Öfriga jordegare.	Summa mantal, %,
Kopparbergs län.....	21	0-3	122	85-4	100-0
Gefleborgs län ......	3-3	11	13-9	817	100-0
Vesternorrlands län ....	9-8	3o	0''7	86-5	100-0
Jemtlands län......	4 6	0-7	l-o	93-2	lOOo
Vesterbottens län.....	2-3	2-8	2-4	92-5	100-0
Norrbottens län......	ISO	3*5	Öl	78-4	100-0
De sex läuen {%)	6-1	1*7	6-5	85-7	100 o
År 1895.
Kopparbergs län.....	3-7	0-3	127	83-3	lOOo
Gefleborgs län......	8-5	1-7	10-4	79-4	1OO-0
Vesternorrlands län ....	15-9	2-4	0-3	81-4	lOOo
Jemtlands län......	15-6	3i	—	81-3	lOOo
Vesterbottens län.....	10-7	22	—	87-1	100-0
Norrbottens län.....	18-9	19	0-0	79-2	100 0
De sex länen (%)	11-8	1 8	0-1	81-8	100 o

Statistisk utredning.

Sågverksaktiebolagen, som af hela inantalssumman i Dalarne och
Norrland år 1885 innehade 6''i %, ökade detta innehaf under de följande
tio åren med ytterligare 5''2 %, så att de slutligen besuto 11''3 % af all
jord efter mantalet räknadt, under det att äfven andra sågverksegare
lade under sig något mera än hvad de förut egde, och innehade dessa
vid periodens slut l''s % af hela mantalet. Samtliga sågverksegare, såväl
bolagen som enskilde, rådde derför år 1895 öfver 13''i %, d. v. s. mera
än V8, af ortens hela mantalssumma.

Ökningen, som för alla sågverksegarne, såväl bolag som enskilde,
uppgick till 5-3 f, motsvarades af en minskning för bruksegare af 1''4 %
och för öfriga jordägare af 3''9 %, så att bruksegarne år 1895 innehade
5''i % samt de öfriga 81''s % af hela jordegendomen, för såvidt denna är
i mantal satt.

Det nämnda gäller om de ifrågavarande sex länen i deras helhet,
men går man till hvart lån för sig, framträda betydliga olikheter. Sålunda
befinnes det beträffande sågverksaktiebolagen, att Norrbottens län
redan år 1885 hade en mycket framskjuten ställning, hvilken länet ock
bibehöll år 1895 (med I8 9 /). Dernäst kom sistnämnda år Vesternorrlands
län (15''g %) och nära derintill Jemtlands län (15''6 %), vidare
Vesterbottens län (IO7 %) samt slutligen Gefleborgs län (8''5 %) och
Kopparbergs län (3''7 f). Det låga procenttalet för sågverksaktiebolagen
i de båda sistnämnda länen kompletteras af de höga talen för bruksegendomarne
derstädes (resp. 10''4 % och 12''7 %).

Sammanfattar man sågverksaktiebolagen och andra sågverksegare samt
bruksegare till en enda grupp, så visar det sig, att samtliga dessa hade
år 1895 kommit derhän, att de innehade ända till 20''8 / af all i mantal
satt jord uti Norrbottens län och nära lika mycket, eller 20''6 %, i Gefleborgs
län, således i båda länen fullt Vs af länsområdet, efter mantalet
räknadt. Jemtlands län och Vesternorrlands län komrno dernäst (med
resp. 18''7 % och 18''e %) och vidare Kopparbergs län (med I6 7 °/) samt
allra sist Vesterbottens län (med 12''9 /), hvilket län alltså skulle egentligen
icke så mycket som de öfriga hafva skäl att klaga öfver bolagens
och dylikes jordförvärv

Emellertid äro länen alltför stora områden, för att man af förhållandena
inom dem i deras helhet kan erhålla en sann bild af ställningen,
utan har man att i detta hänseende hålla sig till mindre områden. I
här nedan intagna tab. A äro derför ur bilagda tab. 2 i vissa grupper
sammanförda de socknar, i Indika sågverksaktiebolagens och de andra
jordegarnes mantal utgöra vissa procenttal af socknens hela mantal.

Statistisk utredning.

Tab. A. Antal socknar, i hvilka de till sågverksaktiebolag m. fl hörande
jordbruksfastigheters mantal utgjorde nedanstående procenttal af
socknens hela mantal, åren 1885 och 1895.

j Procent af socknens hela	Sågverks- aktiebolag.	Andra säg-verksegare.	Bruksegare.	Samtliga sågverks- och bruksegare.	Öfriga jordegare.
mantal.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.
	Socknar.	Socknar.	Socknar.	Socknar.	Socknar.
A) Kopparbergs län.
100 procent ......	—	—	—	—	—	—	_	_	4	2
75—100 procent ....	—	—	—	—	2	2	2	2	31	30
50— 75 » ....	—	—	—	—	3	3	3	3	7	10
1 25— 50 » ....	i	5	—	—	4	4	7	10	3	3
1 5— 25 » ....	10	11	i	1	9	7	18	19	_	_
Intill 5 » ....	18	15	8	12	14	12	13	11	2	2
0 procent .......	18	16	38	34	15	19	i	2	_	—
Summa (socknar)	47	47	47	47	47	47	47	47	47	47
B) Gefleborgs län. 100 procent ......							1	1	8	7
75—100 procent ....	2	2	—	—	—	1	2	2	18	18
'' 50— 75 » ....	—	2	—	—	1	1	2	3	16	16
; 25— 50 > ....	i	4	—	1	14	8	16	16	2	3
5—25 > ....	5	5	5	8	7	8	13	13	1	2
! Intill 5 > ....	8	10	9	10	4	6	5	5	1	—
0 procent .......	31	24	33	28 \|	21	23	8	7	1	1
Summa (socknar)	47	47	47	47	47	47	47	47	47	47
C) Vesternorrlands län.
100 procent......					—				5	2
75 — 100 procent ....	i	1	—	—	-		1	1	44	41
50— 75 » ....	—	8	—	—			1	8	12	11
25— 50 » ....	6	9	1	—	—	—	12	11	1	8
5—25 > ....	32	24	11	9	3	2	31	27	—	—
Intill 5 » ....	13	17	25	22	6	6	13	14	1	1
0 procent .......	11	4	26	32	54	55	5	2	—
Summa (socknar)	till	63	63	63	63	63	63	63	63	63
O) Jemtlands län.
100 procent ......	—	—	_		—	—	—	—	11	1
75 — 100 procent ....									44	39
i 50— 75 ....	1	5	—	—	—	—	1	7	3	12
! 25 — 50 » ....	1	11	—	1	2	—	3	12	1	7
5- 25 v ....	18	26	3	11	—	—	21	28	—	—
1 Intill 5 » ....	22	12	19	31	6	1	23	11	_	_
0 procent .......	17	5	37	16	51	58	11	1	—	—
Summa (socknar)	59	59	59	59	59	59	! 59	59	59	59

Statistisk utredning.

Tab. A (forts.)

Procent af socknens hela	Sågverks- aktiebolag.	Andra såg-verksegare.	Bruksegare. j	Samtliga sågverks- och bruksegare.	Öfriga jordegare. \|
mantal.	1885.	1895.j	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.
	Socknar.	Socknar.	Socknar.	Socknar.	Socknar.
E) Vesterbottens län. 100 procent ......									3	1
75—100 procent ....	—	—	—	—	—	—	—	—	18	17
50— 75 > ....	—	1	—	—	—	—	—	1	1	3
25 — 50 > ....	—	3	_	—	—	—	i	3	—	1
5— 2t) » ....	6	i	5	4	3	_	ii	9	_	_ \|
Intill 5 > ....	9	10	13	15	2	—	7	8	_	—
0 procent .......	l	1	4	3	17	22	3	1	—	— 1
Summa (socknar)	22	22	22	22	22	22	22	22	22	22
F) Norrbottens län.
100 procent ......	—	—	—	_	—	—	—	_	2	2
75—100 procent ....	—	—	—	—	—	—	—	—	13	13
50— 75 ....	—	1	—	—	—	—	-	1	6	5
i 25— 50 > ....	5	5	—	—	—	—	6	5	—	1
5— 25 » ....	4	7	2	2	—	—	5	8	—	—
Intill 5 » ....	10	4	9	10	2	3	8	5	—	—
0 procent.......	2	4	10	9	19	18	2	2	—	—
Summa (socknar)	21	21	21	21	21	21	21	21	21	21
G) Dalarne och Norrland.
100 procent ......	—	—	—	—	—	—	1	1	33	15
75—lOO procent ....	3	3	—	—	2	O	5	5	168	158
50— 75 > ....	1	17	—	—	4	4	7	23	45	57
25— 50 » ....	14	37	1	2	20	12	45	57	7	23
5—25 > ....	75	80	27	35	22	17	99	104	1	2
Intill 5 > ....	80	68	83	100	34	28	69	54	4	3
0 procent .......	86	54	148	122	177	195	33	15	1	1
Summa (socknar)	259	259	259	259	259	259	259	259	259	259

Anmärkningar. I

I gruppen »intill 5 procent» (och ej i gruppen 0 procent) äro hur inräknade några
socknar, uti hvilka bolag eller bruk eger endast skog eller lägenhet utan mantal, men med
taxeringsvärde. »Ofriga jordegare» i socknen hafva i sådant fall ej räknats till gruppen 100
procent, utan till gruppen närmast derunder.

I de fall (jfr anmärkningarna till tab. 1) att mellan åren 1885 och 1895 ny socken
ntbrutits ur gammal socken, har, på det att socknarnas hela antal de båda åren måtte blifva
lika, utbrytningen ansetts verkstad! redan före år 1885, och har då den gamla socknen här
i tab. A (och i tab. B) räknats år 1885 två gånger inom vederbörande grupp.

Statistisk utredning.

Hvad nu först beträffar sågverksaktiebolagen, visar tab. A att hvarken
år 1885 eller år 1895 någon socken fanns, der bolag egde fullt hela
socknen (100 /), men att dock mera än 3/4 af sockneoinrådet (75—100 %),
efter mantalet räknadt, innehades, såväl det ena som det andra året, af
bolag i 2 socknar uti Gefleborgs län och i 1 socken uti Vesternorrlands län.
Med sänkning ett steg lägre, eller till gruppen 50—75 /, fanns år 1885
blott 1 socken i denna grupp, i Jemtlands län, men år 1895 hade
antalet häraf vuxit till ej mindre än 17, nemligen 2 i Gefleborgs,
8 i Vesternorrlands, 5 i Jemtlands, 1 i Vesterbottens och 1 i Norrbottens
län.

Antalet socknar, der sågverksaktiebolagen alltså lagt under sig mera
än hälften af socknens hela mantal, var år 1885 fyra, men år 1895 tjugo.
Dessa fyra socknar år 1885 voro: Voxna (89''4 Z) och Ramsjö (75-o /)
i Gefleborgs län, Graninge (95’7 %) i Vesternorrlands län och Lillherdal
(55''6 %) i Jemtlands län. De tjugo socknarna år 1895 voro: Voxna
(88’o %), Ramsjö (85-e %), Ockelbo (60''4 Z) och Los (55‘3 /) i Gefleborgs
län, Graninge (96 o %), Viksjö (05''2 %), Trehörningsjö (63-2 Z),
Bodnm (59’9 %), Fjällsjö (59’o %), Tåsjö (56''5 %), Öfver-Lännäs (50-5 %),
Björna (50''4 %) och Skorped (50i %) i Vesternorrlands län, Lillherdal
(67-4 %), Bodsjö (65''4 %), Bräcke (65''3 /), Hellesjö (57’2 Z) och Storsjö
(53-i /) i Jemtlands län, Dorotea (51’4 Z) i Vesterbottens län samt
Edefors (72''m Z) i Norrbottens län. Högst på skalan står både år 1885
och år 1895 Graninge socken, som nästan hel och hållen eges af ett bolag.

Såsom synes, är det isynnerhet Ångermanland, der bolagen slagit sig
fast, och har detta skett mest i socknarna vid öfre delen af Angermanelfven,
eller i Södra Ångermanlands öfre fögderi, hvarest bolagen innehafva
37''e Z af fögderiets hela mantal, och är detta det högsta procenttal,
som för något fögderi angifves. Närmast derintill kommer med 31''8 Z
Jemtlands södra fögderi, som till större delen utgöres af Herjeådalen,
och i tredje rummet kommer (med 23-o Z) det till Vesterbottens län
hörande Lappmarksfögderiet, bland hvars socknar flere hafva sina flottleder
till Ängermanelfven.

Dalarne och Norrland omfatta tillsammans 259 socknar. Bland
dessa funnos 37, i hvilka sågverksaktiebolagen år 1895 egde mellan 25 Z
och 50 Z af socknens mantal, så att med tillägg af de 20 socknar, som
till mera än 50 Z innehades af bolag, i 57 socknar rådde sådana bolag
öfver mera än 1/4 af socknens hela mantalssumma. Under V4 af mantalet
radde bolagen i 148 socknar, bland hvilka dock detta så att säga
intrång sträckte sig i 38 socknar ej så högt som till 5 Z af mantalet.

Emellertid finnes det äfven socknar, der bolag icke alls förvärfvat
någon mark. Dessa socknar (i tab. A utgörande gruppen 0 Z) uppgingo
i de sex länen år 1895 till ett antal af 54, hvilket antal tio år

Statistisk utredning.

derförut var 86. Flertalet af dessa socknar ligger i Kopparbergs och
Gefleborgs län, eller i de län der i allmänhet sågverksbolagen icke äro
så ofta förekommande som fast mera bruksegendomar.

Andra sågverksegare än aktiebolag egde ingenstädes så mycket som
halfva socknen, utan är högsta andelen för dem, år 1895, endast något
öfver V4 i 2 socknar (Hassela i Gefleborgs län 28''3 %, Stugun i Jemtlands
län 28‘e /). Mindre än J/4 både dessa sågverksegare i 135 socknar,
hvaraf i 100 andelen ej hann till 5 % af socknemantalet. Uti 122 socknar
hade ifrågavarande egare icke alls någon jord.

Till bruksegendomar hörde uti 3 socknar mera än 3/4 af socknens
mantal, dock ingenstädes hela socknen om ock mycket nära derintill, och
i 4 socknar mellan V2 och 3/4- Dessa sju socknar, i hvilka bruksegarne
år 1895 besuto mer än halfva sockenområdet, voro: Säfsnäs (98-o Z),
Malingsbo (97''3 %), Grangärde (68''i /), Silfberg (54’i %), Norrbärke
(52''o %) i Kopparbergs län samt Nianfors (78''2 Z) och Bjuråker (55*4 %)
i Gefleborgs län. Mellan 25 % och 50 % af socknens hela mantal egdes
af bruksegare i 12 socknar, och mindre än 25 % i 45 socknar, hvaribland
i 28 mindre än 5 Z. Bruksegare hade icke någon jordegendom i 195 socknar.

Om inom samma socken förekomma ej allenast sågverksaktiebolag,
utan äfven andra sågverksegare och bruksegare, eller åtminstone tvenne
af dessa tre jordegareklasser, kunna naturligtvis ofvannämnda procenttal
för de särskilda andelarne ganska mycket förändras och äro derför i
tab. A införda kolumner för samtliga sågverks- och bruksegare. Dessa
jordegareklasser, en, två eller tre samfäldt, egde i ett fall ända till en hel
socken och mera än 3/4 af 5 andra socknar samt V2—3A af ytterligare
23 socknar (år 1895). Bland dessa tjugonio socknar, der bolag och dylike
slagit under sig mera än hälften af socknens hela mantal, återfinner man
naturligtvis alla de socknar, som här ofvan namngifvits med sågverksaktiebolag
eller bruksegendomar såsom egare till fullt halfva sockenområdet,
hvartill nu tillkomma några andra socknar. De ifrågavarande
tjugonio socknarna äro: Säfsnäs (98''2 Z), Malingsbo (97''3 Z), Grangärde
(68''i Z), Silfberg (54''i Z) och Norrbärke (52-o Z) i Kopparbergs län,
Voxna (100''o Z), Ramsjö (87''i Z), Nianfors (78''2 Z), Bjuråker (64’i Z),
Ockelbo (62''5 Z) och Los (6O5 /) i Gefleborgs län, Graninge (96''o Z),
Viksjö (65''2 Z), Trehörningsjö (63p2 Z), Bodum (62''s Z), Tåsjö (59''4 Z),
Skorped (59’4 Z), Fjällsjö (59po Z), Björna (50''s Z) och Öfver-Lännäs (50''s %)
i Vesternorrlands län, Bräcke (69''4 Z), Lillherdal (67''4 Z), Bodsjö (66-3 /),
Stugun (63''2 Z), Hellesjö (6T9 Z), Storsjö (53’i Z) och Fors (52’7 Z) i
Jemtlands län, Dorotea (57’s Z) i Vesterbottens län samt Edefors (72''3 Z)
i Norrbottens län. Högst på skalan och alldeles enastående finner man
Voxna socken, hvartill dock uti detta hänseende mycket nära ansluta sig
socknarna Säfsnäs, Malingsbo och Graninge.

Statistisk utredning.

Mindre än halfva socknen egde år 1895 samtliga sågverks- och bruksegare
uti 215 socknar, bland hvilka i 57 socknar egoväldet sträckte sig
till 25—50 %, i 104 till 5—25 % och i 54 till ej fullt 5 % af socknemantalet.
Bland hela områdets 259 socknar voro endast 15 helt och
hållet fria från bolag och dylike såsom jordegare inom socknen.

Hvad nu blifvit uppvisad! vara förhållandet med bolags och dylikes
samfälda egovälde inom socknarna, gäller i omvänd ordning, då man betraktar
de öfrigas eller de sjelfegande jordbrukarnes innehaf af mark.
År 1895 fanns sålunda inom hela det stora område, som nu är föremål
för undersökning, endast 15 socknar, der de sjelfegande ensamme rådde
om sin socken. Minst 3/4 af socknen egde de uti 158 socknar och mellan
V2 och 3/4 uti 57 socknar, så att hela antalet socknar, der de sjelfegande
rådde öfver åtminstone halfva socknen, var 230. Uti 23 socknar
innehade hemmansegarne endast från 1,U till högst x/<i af socknen samt
i 6 socknar icke ens så mycket, hvaribland uti 1 socken (Voxna) alls
icke fanns någon sjelfegande jordbrukare. *) De andra fem socknarna
med ovanligt få sjelfegande voro de redan ofvan nämnda Säfsnäs
(1*8 %), Malingsbo (2*7 %), Graninge (4*o %), Ramsjö (12*9 %) och Nianfors
(21*8 %)■

c) Taxeringsvärdet å s&gverksaktiebolags, andra sågverksegares och
bruksegares samt öfriga jordegares jordegendom.

Om man betraktar de i tab. 1 meddelade sifferuppgifterna för mantalet
och taxeringsvärdet såväl för de särskilda jordegareklasserna som
för socknarna i deras helhet de båda åren 1885 och 1895, skall man snart
finna, hurusom taxeringsvärdet det senare året är än högre, än lägre i
förhållande till värdet år 1885, utan att dessa olikheter motsvaras af en
lika stor höjning eller sänkning i mantalet, men hvarvid mantalet ofta
nog kan vara till och med alldeles oförändradt, hvaraf då i de flesta fall
framgår, att sjelfva jordinnehafvet icke undergått någon förändring. Taxeringsvärdet
med dess förändringar blifver derför icke så som mantalet ett
troget uttryck för omfånget af jordegendomen och vexlingarne deri, men
icke desto mindre har sjelfva det värde, hvartill egendomen upptaxerats,
i och för sig den betydelse, att det förtjena!* en utredning.

1) Man kunde förvänta att åtminstone socknens kyrkoherdeboställe skulle härifrån göra
undantag, men härom upplyser Aflönings- och pensionsstatistikeu för år 1886, att bostället
är doneradt af Voxna bruks egare och ej siirskildt taxeradt.

Statistisk utredning.

Hvad dä till en början beträffar sjelfva taxeringsvärdet å de särskilda
jordegareklassernas egendom åren 1885 och 1895, utgjorde detta

inom de sex länen	enligt tab. 1 följande belopp	kronor:
År 1885.	Sågverks- aktiebolag.	Andra säg-verksegare.	Bruksegare.	Öfriga jordegare.	Summa värde. Kronor.
Kopparbergs län. . .	2,115,200	242,500	11,939,800	58,023,800	72,321,300
Gefleborgs län . . .	3,571,100	857,200	12,300,200	53,390,000	70,118,500
Vesternorrlands län	6,408,750	1.718,950	566,500	59,245,100	67,939,300
Jemtlands län ....	1,885,100	306,000	345,200	30,339,400	32,875,700
Vesterbottens län . .	1,101,650	1,319,000	747,100	35,612,850	38,780,600
Norrbottens län . . .	3,167,700	632,500	30,000	24,500,047	28,330,247
Summa (värde)	18,249,500	5,076,150	25,928,800	261,111,197	310,365,647
År 1895.
Kopparbergs län . ..	8,142,500	375,600	12,228,400	69,042,700	89,789,200
Gefleborgs län ....	9,498,300	1,304,600	9,331,200	56,070,400	76,204,500
Vesternorrlands län	12,847,800	2,341,100	350,600	63,506,300	79,045,800
Jemtlands län . . .	6,671,750	1,152,050	1,200	29,289,350	37,114,350
Vesterbottens län . .	5,894,580	1,096,500	—	40,841,020	47,832,100
Norrbottens län . . .	3,953,300	884,800	126,600	36,906,500	41,871,200
Summa (värde)	47,008,230	7,154,650	22,038,000	295,656,270	371,857,150

All den mark, som inom Dalarne och Norrland fanns i sågverksaktiebolagens
ego uppskattades år 1885 till ett värde af 18,249,500 kronor
och tio år derefter till 47,008,230 kronor, utgörande alltså värdetillökningen
för dessa bolag under tioårsperioden 1886—1895 den ansenliga
summan af 28,7,58,730 kronor. Härtill bidrog Kopparbergs län med
6,027,300 kronor, Gefleborgs med 5,927,200, Vesternorrlands med 6,439,050,
Jemtlands med 4,786,650, Vesterbottens med 4,792,930 och Norrbottens
med 785,600. Af hela taxeringssumman år 1895 upptog Vesternorrlands
län, likasom i fråga om mantalet, högsta beloppet, 12,847,800 kronor,
eller något mera än en fjerdedel af det hela.

Andra sågverksegare än aktiebolagen hade äfven under tioårsperioden
i alla länen fått värdet å sin jordegendom förökadt, nemligen med ti lisa
mmanlagdt 2,078,500 kronor, och utgjorde år 1895 hela taxeringsvärdet
å deras jordområde 7,154,650 kronor.

Värdet a bruksegendomarnes mark minskades i alla läneu, utom i
Norrbottens, och belöpte sig slutliga minskningen under perioden till
3,890,800 kronor, men uppgick ändock vid periodens slut hela värdet
till 22,038,000 kronor eller till nästan hälften af värdet å sågverksaktiebolagens
jordegendom.

Statistisk utredning.

Taxeringsvärdet å de öfriga jordegarnes eller till största delen de sjelfegandes
hemman kunde år 1895 sättas betydligt högre än år 1885 i alla län,
utom i Jemtlands, och utgjorde hela värdeförhöjningen, med afdrag för
nämnda minskning, under tioårsperioden ej mindre än 34,545,073 kronor,
hvarmed kan sammanställas, att värdeförhöjningen för sågverksaktiebolagen
och andra sågverksegare, men med minskning för bruksegarne, uppgick
under samma tid till endast 26,946,430 kronor. Taxeringsvärdet å de sjelf—
egande jordbrukarnes hemman har sålunda under de tio åren 1886—1895
ökats med 7,598,643 kronor mera, än hvartill ökningen i värdet för bolagens
och brukens jordegendom under samma tid uppgår. Detta måhända
i och för sig oförmodade resultat förefaller så mycket mera märkligt
som de sjelfegandes egovälde, räknadt efter mantalet, samtidigt minskades
med 202 mantal, under det att bolagen och dylike fingo sitt ökadt.
med 398 mantal. Dessa mot hvarandra stridande förhållanden finna
dock sin enkla förklaring derutinnan, att så länge de sjelfegandes jordegendom
är ungefär fyra gånger så stor som bolagens, måste en allmän
värdeförhöjning gifva en högre förhöjningssumma för de förre än för de
senare, äfven om egendomens omfång samtidigt något förändrats eller den
relativa värdeökningen icke varit fullt densamma för båda jordegareklasserna.

Genom sammanställningen af talen i tab. 2 befinnes, att procentförhållandet
mellan taxeringsvärdena å de särskilda jordegareklassernas
egendom var i de särskilda länen följande:

År 1885.	Sågverks- aktiebolag.	Andra såg-verksegare.	Bruksegare.	Öfriga jordegare.	Summa värde, %.
Kopparbergs län ....	2-9	0''3	16‘5	80-3	lOOo
Gefleborgs län .....	Öl	T2	17-5	76-2	1000
Vesternorrlands län . . .	9-4	2-5	09	87-2	10O0
Jemtlands län.....	5-7	0''9	ll	92-3	100-0
Vesterbottens län ....	2-9	3-4	1-9	91-8	lOOo
Norrbottens län ....	11 2	2-2	Öl	86-5	100-0
De sex länen (%)	5-9	1-6	8-4	84-1	100-0
År 1895.
Kopparbergs län ....	9-1	04	13«	76-9	lOOo
Gefleborgs län .....	12-5	1-7	12-2	73-6	lOOo
Vesternorrlands län . . .	163	30	04	803	lOOo
Jemtlands län.....	18-0	31	—	78-9	100-0
Vesterbottens län ....	12-3	2-3	—	85-4	100-0
Norrbottens län ....	9-4	2-1	03	88''2	1000
De sex länen (%)	12 7	1-9	5-9	79-5	lOOo

Statistisk utredning.

Vid jemförelse af denna tabellariska öfversigt, som afser taxeringsvärdet,
med motsvarande för ''mantalet (se sid. 40 härofvan), framträder
visserligen, såsom man ock kan vänta, i det stora hela öfverensstämmelse,
ehuru dock äfven flere skiljaktigheter göra sig gällande. Märkligast
är, huru lågt taxeringsvärdet för sågverksaktiebolagen blifvit satt
i förhållande till deras mantal uti Norrbottens län, och är detta ett
genomgående drag för alla socknarna i Luleå och Kalix fögderier samt
för Piteå och Elfsby socknar i Piteå fögderi. I följd häraf står år 1895
Norrbottens län i fråga om sågverksaktiebolagen icke högst på skalan,
räknadt efter taxeringsvärdet inom länet, såsom förhållandet är, då man
håller sig till mantalet, utan intager Jemtlands län sagda år högsta
platsen i förstnämnda hänseende.

För öfrigt framgår vid jemförelse mellan de båda öfversigterna i afseende
å taxeringsvärdet och mantalet, att i allmänhet såväl sågverksaktiebolagens
(med nyssnämnda undantag för Norrbottens län) som andra
sågverksegares och bruksegares hemman hafva relativt högre taxeringsvärde
än de egentliga hemmansegarnes. Medeltaxeringsvärdet för 1 mantal,
tillhörande bolag och dylike, var år 1885 37,684 kronor och år 1895
44,680 kronor, hvaremot 1 mantal, tillhörande sjelfegande jordbrukare, taxerades
år 1885 till 33,269 kronor och år 1895 till 38,669 kronor. År
1885 taxerades sålunda ett bolagshemman till 4,415 kronor mera än ett
bondehemman, hvilken differens år 1895 ökades till 6,011 kronor, allt
öfver hufvud taget i hela Dalarne och Norrland. Inom mindre områden
deremot kunna förhållandena gestalta sig helt annorlunda.

Utsträckes derför jemförelsen mellan mantalet och taxeringsvärdet
till socknarna, äro att härför sammanställa uppgifterna i ofvanstående
tab. A med dem som förekomma i efterföljande tab. B, der i vissa
grupper äro sammanförda de socknar, i hvilka taxeringsvärdet för de
särskilda jordegareklassernas egendom utgör vissa• procenttal af socknens
hela taxeringsvärde för jordbruksfastighet.

Om ock likheten mellan förhållandena i afseende å taxeringsvärdet
(enligt tab. B) och å mantalet (enligt tab. A) äro i ögonen fallande,
framträda dock här och hvar tydliga skiljaktigheter. Sålunda visar sig,
hurusom dels till, dels från de socknar, der sågverksaktiebolagen, andra
sågverksegare och bruksegare år 1895 innehade samfäldt mera än hälften
af socknemantalet, tillkomma eller afgå nu, då frågan gäller taxeringsvärdet,
flere socknar.

Statistisk utredning.

Tab. B. Antal socknar, i hvilka de till sågverksaktiebolag m. fl. hörande
jordbruksfastigheters taxeringsvärde utgjorde nedanstående procenttal afl
socknens hela taxeringsvärde å jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.

\| Procent af socknens hela taxeringsvärde å jord-bruksfastighet.	Sågverks- aktiebolag.	Andra såg-verksegare.	Bruksägare.	Samtliga sågverks- och bruksegare.	Öfriga jordegare.
1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.
Socknar.	Socknar.	Socknar.	Socknar.	Socknar.
A) Kopparbergs län.
100 procent ......	—	—	—	—	—		_	_	4	2 !
75—100 procent ....	—	—	—	—	2	2	2	2	32	29
50— 75 » ....	—	1	—	—	3	3	3	4	6	10
25— 50 » ....	i	4	—	—	4	4	6	10	3	4
5— 25 » ....	10	15	i	1	11	9	19	22	1	—
Intill 5 » ....	18	11	8	12	12	10	13	7	1	2
0 procent .......	18	16	38	34	15	19	4	2	—	“ 1
Summa (socknar)	47	47	47	47	47	47	47	47	47	47
H) Gefleborgs län.
100 procent ......	—	—	—	—	_	—	1	1	8	7
75—100 procent ....	2	2	—	—	—	1	2	2	21	22
50— 75 » ....	1	1	—	—	1	—	3	2	12	13
25— 50 » ....	1	4	—	—	11	8	12	13	3	2 i
5—25 » ....	4	9	6	7	10	9	13	19	1	2 1
1 Intill 5 » ....	8	7	8	12	4	6	8	3	1	— 1
0 procent .......	31	24	33	28	21	23	8	7	1	1
Summa (socknar)	47	47	47	47	47	47	47	47	47	47
C) Vesternorrlands län.
100 procent ......	—	—	—	—	—	—	—	_	5	2
75—100 procent ....	—	—	—	—	—	—	—	—	48	39
50— 75 » ....	1	3	—	—	—	—	1	4	9	18
25— 50 » ....	5	17	—	1	—	—	9	18	1	4
5— 25 > ....	34	25	10	7	2	1	37	28	_	- j
Intill 5 » ....	12	14	27	23	7	7	11	11	_	_
0 procent .......	11	4	26	32	54	55	5	2	—	— i
Summa (socknar)	63	63	63	63	63	63	63	63	63	63
D) Jemnande län.
100 procent ......	—	—	—	—	—		—	_	11	1
75—100 procent ....	—	—	—	—	—	—	—	—	45	37 :
50— 75 » ....	1	2	—	—	—	—	1	2	2	19
25— 50 » ....	—	18	—	—	2		2	19	1	2
5— 25 * ....	20	22	4	14		_	23	27	—	_ :
Intill 5 > ....	21	12	18	29	6	1	22	10	—
0 procent .......	17	5	37	16	Öl	58	11	1	—	—
Summa (socknar)	59	59	59	59	59	59	59	59	59	59

Statistisk utredning.

Tub. B (forts.)

Procent af socknens hela taxeringsvärde å jord-brnksfastighet.	Sågverks- aktiebolag.	Andra såg-verksegare.	Bruksegare.	I Samtliga 1 sågverks- och bruksegare.	Öfriga jordägare.
1885	1895.	1885	j 1895	1885	1895	1885	1895	1885.1895. i
	Socknar.	Socknar.	Socknar.	Socknar.	Sockhar.
E) Vesterbottens län.										i
100 procent......	_	j _	_	_					3	1
7t)—100 procent ....	—	—	—	—	—	—	—		18	16
50— 75 > ....	—	1	—	—	—	—	_	2	1	3
25— 50 » ....	—	d	—	—	—	—	i	3		2
5— 25 » ....	6	6	6	4	3	_	ii	10	_
Intill 5 » ....	9	10	12	15	2	—	7	6	_	__
0 procent .......	7	1	4	3	17	22	3	1	—	—
Summa (socknar)	22	22	22	22	22	22	22	22	22	22
F) Norrbottens län.
100 procent ......	—	_	_	_					2	2
75—100 procent ....	—	—			_	_	_	_	17	16
oO— ib > ....	—	_	—	—	—	—	_	_	2	.3
2d— 50 » ....	2	2	—	1	—	_	2	3
5— 25 > ....	7	11	t	4	—	1	8	13	_	_
Intill 5 . ....	10	4	10	7	2	2	9	3	_	_
0 procent .......	2	4	10	9	19	18	2	2	—	—
Summa (socknar)	21	21	21	21	21	21	21	21	21	21
G) Dalarne och Norrland. 100 procent ......							1	1	33	15
75—100 procent ....	2	2	—		2	3	4	4	181	159
50— 75 > . . _ . j	3	8			4	3	8	14	32	66
25— 50 * . . . . \|	9	49		2	17	12	32	66	8	14
5— 25 . .....	81	88	28	37	26	20	in	119	2	2
Intill 5 > ....	78	58	83	98	33	26	70	40	2	2
0 procent .......	80	54	148 !	122 1	177	195	33	15	1	1
Summa (socknar)	259 !	259	259	259	259	259	259	259	259	259

Anmärkning.

Angående nybildade socknar, se anmärkning härom til] tab. A.

Statistisk utredning.

Skiljaktigheterna torde bäst framträda genom följande öfversigt af
de socknar, der bolag och dylike egde år 1895 mera än hälften åt
socknens mantal eller taxeringsvärde å jordbruksfastighet:

Mer	än halfva mantalet.	Mer än halfva taxeringsvärdet.
I Kopparbergs län:	Silfberg, Säfsnäs, Grangärde, Norr-	Silfberg, Ore, Säfsnäs, Grangärde,
bärke, Malingsbo.	Norrbärke, Malingsbo.
I Gefleborgs län:	Ockelbo, Voxna, Nianfors, Bjuråker,	Ockelbo, Voxna, Nianfors, Bjur-åker, Ramsjö.
ltarnsjö, Los.
1 Ve9ternorrlancls län	Viksjö, Ofver-Lännäs, Grauinge, Fjäll-sjö, Bodum, Tåsjö, SJcorped, Björna, Trehörningsjö.	Hafverö, Holm, Viksjö, Graninge.
I Jemtlands län:	Hellesjö, Fors, Stugun, Bodsjö, Bräcke, Lillherdal, Storsjö.	Hellesjö, Lillherdal.
I Vesterbottens län:	Dorotea.	Asele, Dorotea.
I Norrbottens län:	Edefors.	—
	Summa 29 socknar.	19 socknar.

Mindre än halfva taxeringsvärdet å socknens jordbruksfastighet egde
bolagen och dylike i 225 socknar (men mindre än halfva mantalssumman
i 215 socknar), så att i endast 15 socknar dessa ej egde någon taxerad
jord.

Hela antalet socknar, hvarest de sjelfegande jordbrukarne disponerade
öfver mera än socknens halfva taxeringsvärde, år 1895 var 240,
hvaribland de uti 15 socknar voro enrådande. Inom 14 socknar innehade
de sjelfegande jord om endast eu fjerdedel till högst hälften af
socknens värde och inom 5 socknar icke ens så mycket. Dessa socknar
voro: Yoxna (der icke alls någon sjelfegande fanns), Malingsbo (med 1‘g %
af taxeringsvärdet), Säfsnäs (4''2 %), Ramsjö (6''3 %) och Nianfors (13''4 /),
således samma socknar som, när mantalet lägges till grund, men med
undantag för Graninge socken, der de sjelfegande enligt mantalet hafva
af socknen 4''o %, men enligt taxeringsvärdet 27''9 %■

Sammanfattas nu de hufvudsakliga resultaten af den gjorda undersökningen
om bolags förvärf af jordegendom under tioårsperioden 1886 —
1895 inom hela Dalarne och Norrland, och om dervid under bolag sammanföras
ej allenast sägverksaktiebolag utan äfven andra sågverksegare
äfvensom bruksegare samt om tillika de öfriga jordegarne anses vara sjelfegande
jordbrukare, så har det nu visat sig bland annat,

att antalet af såväl bolag som sjelfegande under perioden förökats;
att mantalssumman för bolagen samtidigt ökats, men för de sjelfegande
minskats;

Statistisk utredning.

att vid periodens slut bolagen egde ungefär eu femtedel och de sjelfegande
fyra femtedelar af hela området, vare sig man räknar efter mantal
eller efter taxeringsvärde;

att denna jordegendom dock var mycket olika fördelad mellan socknarna,
från det att socknar funnos, der bolag icke alls förvärfvat något
jordområde, ända till att genom alla möjliga gradationer slutligen en
socken fanns, som hel och hållen innehades af bolag och der således icke
gafs utrymme för någon enda sjelfegande;

att antalet af socknar fria från bolag under perioden minskats;
att taxeringsvärdet å såväl bolagens som de sjelfegandes jordegendom
blifvit under perioden förökadt; och

att för ett mantal jord taxeringsvärdet sättes högre å bolagens jord
(utom i Norrbottens län) än å de sjelfegandes;

hvarjemte torde fä antagas såsom sannolikt, att den sålunda funna
utvecklingens gång icke afstannat med periodens slut, utan sedermera
dels hittills fortgått och dels hädanefter kommer att fortfara, om ej i
samma proportion, dock i större eller mindre mån, så länge nuvarande
trävarukonjunkturer och lagstiftning ega bestånd.

Stockholm den 22 januari 1898.

Underdanigst

ELIS SIDENBLADH.

K. G. Oden.

Tab. 1. Antal jorde gande sagverksaktiebolag, andra sågverks taxeringsvärde

å deras jordbruks -

Län, fögderi och socken	Sagverksaktiebolag.	Andra sågverksegare.
jemte år.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.
A) Kopparbergs län.1)
Faln fögderi.
Enlikeu........{l895	1	1''937	130,100	—	—	—
1	2-144	153,500	—	—	—
Svärd8iö........{1895	1	0-220	14,200	—	—	—
1	0-982	76,700	—	—	—
sandbor“.......{ffi	1 1	0-390 0-469	25,000 27,500	—	_	—
Vika i1885	1	0-500	38,000	—	—	—
1	1-164	48,000	—	—	—
K°P’,arber^.......{l895	2	0-448	71,800	1	1-159	50,000
2	0463	68,100	1	1159	63,000
\| Aspeboda.......J j88j?	_	—	—	1 1	skog skogar	500 8,000
m . f1885 Tol8äns........	2	1-812	48,700	3	0725	14,100
2	2-220	45,900	2	0-757	28,700
Gustaf.........{l895	—	—	—	—	—	—
Silfbe^........ffi	—	—	—	—	—	—
: st°''nTu"a.......{K	2 2	1842 1-826	38.400 54.400	1 1	0-948 0711	16,500 20,200
. (1885 rogderiet ^395	3	7-149	366,200	4	2-832	81.100
8	9-268	474,100	3	2-627	119.900
Hedemora fögderi.
5 S.........11895	—	—	—	—		—
Störa Skedvi......{l895	—	—	—	—	—	—
Garpenberg.......\|j88\|	—	—	—	—	—	—
TT , f 1S85 Hedemora.......<1QOK	—	—	—	—	—	—
(1895		—	—	—	—
„ , (1885 Hu,b-V.........11895	—	—	—	_	_	—
11885 ..........	—	_	—	1	2-660	116,600
—	—	—	1	2153	99,400
„ n.. (1885 holkarna........	—	—	—	—	—	—
(1895		—	—	—	—	—
i „ , 11885 ! Grv tuas........<-^95	—	_	—	—	—	_

egare och bruksegare samt öfriga jordegare jemte mantal och
fastighet, åren 1885 och 1895.

Bruksegare.	Ofriga jordegare.	S u m m a.
Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.
i	0''388	26,700	310	13198	936,300	312	15523	1,093,100
i	0389	28.900	327	12-979	979,400	329	15512	1,161,800
4	4633	437,100	785	33*060	2,386,700	790	37-913	2,838,000
4	4‘8< t	661,000	798	32*065	2,501,200	803	37-924	3,238,900
4	2-032	129,700	378	41370	863,100	380	43792	1,017,800
1	2067	134,700	359	41-256	766,600	361	43-792	928,800
1	0851	59,900	321	50-212	1,447,500	323	51563	1,545,400
1	skog	25.000	306	50399	1,284.600	308	51-563	1,357,600 \|
•)	1-459	132.700	372	34-928	1.710.600	377	37-994	1,965,100
3	2158	301.100	374	34-214	1,664,500	380	37 994	2,096,700
2	0 312	11.200	211	19806	739,800	214	20118	751,500
•)	0117	15,400	192	20-001	686.200	195	20118	709,600
—	—	—	237	42 776	722,900	242	45-313	785,700
—	—	—	247	42 336	578,300	251	45-313	652,900
i	0019	400	475	53142	1,060,000	476	53161	1,060,400
i	0019	300	476	53-142	990,800	477	53-161	991,100
i	11-622	276.600	178	9-687	205,000	179	21-309	481,600
4	11*535	248.900	195	9 774	169,400	196	21-309	418,300
6	11-317	354.200	1,957	189-606	3,854.400	1,966	203-713	4,263,500
4	7*790	198,200	1,928	183*867	3.691,700	1,935	194-194	3,964,500
14	32 633	1.428,500	5.224	487-785	13,926,300	5,245	530-399	15,802.100
11	28-952	1.013,500	5,202	480-033	13,312,700	5,219	520-880	15,520,200
1	1*506	141.300	327	20 569	566,000	328	22-075	707,300
1	1-506	135,500	331	20-509	480,600	332	22-075	616,100
—	—	—	600	89-563	2,183,500	600	89-663	2,183,500
—	—	—	616	89-563	2,114.400	616	89-563	2,114,400
2	7179	399.700	154	8-953	507,500	156	16-132	907,200
•>	7*595	395,200	143	8*537	444,700	145	16132	839,900
3	18-777	824,800	819	109-920	3.418,600	822	128-697	4,243,400
3	19202	796.600	647	109-495	3,117,000	650	128-697	3,913,600
4	23960	878.400	397	60-945	2,185.100	401	84-905	3,063,500
4	26074	864,600	391	58-831	2,062,400	395	84905	2,927,000
2	8-504	417,600	295	41104	1,656,200	298	52268	2,190,400
2	7*945	437.100	322	42-170	1,800,100	325	52-268	2,336,600
—	—	—	435	63*863	2,049,200	435	63-863	2,049,200
i	0-913	32.800	483	62-950	2,143,100	484	63-863	2,175,900
—	—	—	253	33-214	924,400	253	33-214	924,400
—	—	—	272	33-214	1,082,700	272	33-214	1,082,700

56 Tält. 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal

Län, fögderi	och socken	Sågverksaktiebolag.	Andra sågverksegare.
jemte	år.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Autal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.
Avesta.....	(1885 ’ ’ '' ''	—	—	—	—		—
	„.. . . , (1885				1	2-660	116,600
	logdenet \|lg95	—	—	—	1	2153	99.400
Nedan-Siljans fögderi.
Bjursås . . .	11885	1	skog	4.400	_	_	_
• • • • (1895	2	O''020	5,600	—	—	—
åi.....	(1885	1	(1132	3,500	_	_	_
■ ■ ■ • (1895	2	0-433	22.500	—	—	—
Leksand . . .	11885 '' ■ '' '' \1895	3 5	0''416 1-151	5,000 409,800	_	_	_
Silj ananas . .	(1885	1	1-702	34,400	_		_
• • • '' (1895	2	1-81.3	75,500	—	—	—
Rättvik . . .	(1885 '' • • (1895	2 3	2-320 0*821	107,900 272,100	1	0*004	_
Boda ....	(1885	1	0028	1,000	_	_	_
'' '' '' • (1895	2	0-042	43,500	—	—	—
Ore......	11885	4	1-631	236,200	—	—	—
■ ■ • • (1895	5	3-601	693,400	—	_	—
Gagnef.....	(1885	1	0-166	2,900	_	_	_
■ ■ ’ (1895	1	0163	3,000	—	—
	„ , . (1885	5	6384	395,300
	Fögderi et ^395	o	8-047	1,525,400	1	0-004	—
Ofvan-Siljans fögderi.
Mora.....	11885	3	1-375	51,200	1	0*041	2,000
• • ’ ■ (1895	5	2-983	119,700	2	0*029	1.200
Våmhus . . . .	(1885 ■ • '' (1895	3 3	0043 0 787	1,400 28,300		z	_
Sollerön . . . .	(1885 ■ • '' '' (1895	3 3	0-610 1562	20,500 56,200	_	—	—
Venjan.....	(1885	3	0"806	33,100	_	_	_
■ ■ ■ '' (1895	3	1-166	97J00	—	—	—
Orsa.....	(1885	5	4*911	197.200	1	0-005	200
■ • '' '' (1895	4	6-995	1,060.400	2	0008	1,600
Elfdalen2) . . .	(1885 • • • (1895	p 4	9 6''474	O 1,379,400	—	_	_
Sårna3) . . . .	(1885	3	0326	102,100	_	_	_
■ '' ■ ’ (1895	5	0*906	645,600	—		—
	p.. . . . (1885 logderiet jlg95	5	8-071	405,500	2	0*046	2,200
	6	20-872	3,387,300	4	0*037	2,800
Vester-Dalarnes fögderi.
Bloda .....	(1885	3	2*771	163,700			_
'' ■ • ''(1895	3	3-989	307,200			—

och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895. 57

Bruksägare.	Öfriga jordegare.		S u m	m a.
Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor	Antal.	Mantal.	j Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.
i	0*715	41,700	78	2-303	144,800	79	3-018	186,500
i	0''464	30,400	102	2-554	174,900	103	3-018	205,300
13	60641	2,703,500	3,358	430434	13.635,300	3,372	493 735	16,455,400
13	63-699	2,692.200	3,307	427-883	13,419,900	3,321	493-735	16,211,500
			582	14195	1.078,400	583	14195	1,082,800
—	—	—	607	14175	1,078,100	609	14-196	1,083,700
1	0-006	-200	491	18922	617,200	493	19-060	620,900
—	—	—	506	18-624	775,800	508	19-060	798,300
4	0-252	4.700	1,989	116818	2,769,500	1.996	117486	2,779,200
—	—	—	2,086	116-335	3,715,800	2,091	117-486	4,125,600
—	—	—	508	24-254	674,300	509	25''956	708,700
—		—	572	24-143	700,800	574	25-956	776,300
—	—	—	1,481	51906	2,350,800	1,483	54-226	2,458,700
—	—	—	1,570	53-401	2,168,800	1,574	54-226	2,410,900
—	—	—	513	14-840	508,400	514	14868	509,400
—	—	—	507	14-826	467,800	509	14-868	511,300
1	0965	207,800	417	5-096	744.000	422	7-692	1,188,000
—	—	—	412	4-091	610,300	417	7-692	1,303,700
—	—	—	1.273	79*665	1,482,500	1,274	79-820	1,485,400
	—	~	1.374	79-657	1,524,300	1,375	79-820	1,527,300
4	1-223	212.700	7,254	325-696	10,225.100	7,263	333-303	10,833,100
		—	7.634	325 252	11,041.700	7,641	338-303	12,567,100
2	0''007	200	2.393	67*733	2,373,100	2,399	69156	2,426,500
—	—	—	1,976	66*144	2.629,200	1,983	69156	2,750,100
i	0 120	4.100	543	11-707	373,600	547	11-870	379,100
—	—	—	546	11083	376,000	549	11-870	. 404,300
—	—	—	331	15303	489,100	334	15-913	509,600
—	—	—	351	14-351	503,400	354	15913	559,600
—	'' -	—	342	7*716	313,500	345	8-522	346,600
—	—	—	374	7*357	537,400	377	8-522	635,100 !
2	0378	14,800	1,137	42490	1,774,800	1,145	47-784	1,987,000 !
i	Öl 78	46.600	1,201	40-603	7,085,400	1,208	47-784	8,194,000
—	—	—	830	25892	1,269,400	830	25-892	1,269,400
—	—	—	826	19-418	4,138,100	830	25-892	5,517,500
—	—	—	324	2-236	702,800	327	2''562	804,900 :
—	—	—	314	1*656	1,205,900	319	2-562	1,851,500
3	O-505	19.100	5,900	173 077	7,296,300	5,910	181699	7,723,100
1	0-178	46.600	5,588	160612	16,475,400	5,599	181-699	19,912,100
1	1-284	71,200	320	13570	779,500	324	17-625	1,014,400
1	0-443	44,600	334	13193	940,700	338	17-625	1,292,500 \|

58 Tal). 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal

Liin, fögderi och socken
jemte är.

Nås . . .
Säfsniis .
Jemn . .
Äppelbo .
Malung .
Linie . .
Transtrand

(1885
• ■ '' '' (1895

(1885
'' '' '' '' )1895

(1885
'' '' • '' i1895

(1885
'' '' '' ''

(1885
'' '' '' ''11895

(1885
'' '' ’ ''

(1885
'' '' • •11895

.... , . , |1885

1 ogdenet jlg95

Vester-Bergslags fögderi.

Grangärde . . .	(1885 '' ■ ■ ■ i1895
Ludvika ....	(-*• CC GC CO ce U» Öl
Norrbärke . . .	11885 ’ ■ ■ ’ i 1895
Söderbärke . . .	(1885 ’ • '' •
Malingsbo . . .	(1885 ■ ■ ■ '' (1895

Fögderiet

(1885

11895

Kopparbergs län j

B) Geileborgs län.

Gestriklands fögderi.

Hedesunda

1885

1895

Öster-Fernebo
Årsunda . .
Torsäker . .
Ofvansjö . .

11885
(1895

11885

11895

11885
11895

(1885
11895

Sågverksaktiebolag.	Andra sågverksegare.
Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.
3	7473	316,400
3	9''199	527,400	i	0-071	4,100
—	—	_	_	_	_
i	0074	8.200	_	—	—
3	3-387	180,200	_	—	_
4	5''84(i	487,500	2	0''036	3,500
3	1-338	49,000	i	0-023	1,600
3	2-035	197,500	i	0-154	15,500
5	1-380	82,400	_	_	_
5	7-362	862,200	2	0-074	7,900
5	0442	54,600	—	_	_
5	0-842	118,400	—	—	—
5	0-804	94,900	1	0349	41,000
5	1-020	240,300	1	0792	122,500
7	17-601	941,200	2	0372	42,600
8	31-567	2,748,700	5	1-127	153,500
_	_	_	_		_
—	—	—	—	—	—
1	0078	7,000	_	_	_
1 1	0-078	7,000	—	—	—
—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—
—	—		—	~	—
—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—
1	0078	7,000	__	_
1	0078	7.000	—	—	—
11	39-283	2,115,200	9	5-910	242,500
14	09 832	8,142,500	13	5-948	375,600

—	—	—	—		—
—	—	—	—		—
—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—
—	—		—	—	—
_	_	_	_	_
1	0119	7,800	—	—	—

och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.

•V.)

Bruksegare.		Ofriga jor	degare.	S u in in a.
Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings- i värde. Kronor.
2	0-8H2	36,800	312	14-251	624.100	317	22-686	977.300
2	0''826	45,200	270	12-490	700,500	276	22-586	1,277,200
•>	35-128	1,241.600	27	0-995	70,500	29	36-123	1,312,100
o	35-388	1,249,600	20	0-6C1	54,300	23	36-123	1,312,100 !
2	0064	3.800	649	17''901	1,069,300	654	21-362	1,253,300
2	0127	11,400	604	15-343	1,341,200	612	21-362	1,843,600
2	1913	60.100	*264	9-327	610.700	270	12-601	721.400
3	1-943	94,200	309	7*869	777,300	316	12-601	1,084,500
1	0‘555	42,500	1,240	31-778	1,807,8a»	1.246	33-719	1,932,71»
1	0568	67,900	1,126	25-715	3,099,300	1,134	33-719	4,037,300
_	_	—	588	13287	1.571,500	593	13-729	1,626,100
—	—	—	567	12-887	1,741,000	572	13-729	1,859,400
_	_	_	303	8-993	1,059,300	309*	10146	1,195,200
—	—	—	310	7-734	1,021,100	316	10-146	1,383,900
5	39-806	1,456,000	3.703	Ilo 102	7.592,700	3,717	167-881	10,032.500
5	39295	1,512.900	3.540	95-892	9,675,400	3,558	167-881	14,090,500
10	34594	1.656,700	535	19 611	1,331,600	545	54206	• 2,988,300 !
12	43323	2,045,900	719	20334	1,355,500	731	63657	3,401,400
7	5-700	498,900	199	11-847	742,800	207	17''G25	1,248,700
0	8-039	541,300	227	10883	753,400	234	19-ooo	1,301,700
11	30*570	2,076.500	289	29-488	1,851,000	3a>	60058	3,927,500
12	30*524	1.891,200	305	28-159	1,575,200	317	58-683	3,466,400
5	14-001	1,213.500	300	26-422	1,408,200	305	40''423	2,621,700
5	14*465	1,205,400	312	25''958	1,420,100	317	40-423	2,625,500
2	11*675	674,400	8	0-329	14.500	10	12-004	688,900
2	11-675	679,400	10	0329	13,400	12	12-004	692,800
28	96*540	6.120,000	1.331	87-697	5,348,100	1,360	184-316	11,475,100
31	108026	6.363.200	1,573	85*663	5,117,600	1,605	193-767	11,487.800
1»)	231-348	11,939,800	26.770	1,614-791	58,023,800	26.850	1.891-332	72,321,300
58	240 150	12,228,400	26.844	1,575 335	69,042,700	26,929	1,891-266	89,789,200
1	25’841	1,122,500	368	44-334	1,456,000	372	70-176	2,578,500
4	26-837	1,120,300	299	43338	1,396,200	303	70-175	2,516,500
4	19-807	719,400	243	35-392	1,381,900	247	55-199	2.101,300
4	21-857	841,200	216	33-342	1,312,000	220	55-199	2,153,200
2	10 102	443,600	195	17-44)6	1,201,000	197	27-508	1,644,600
2	10137	458,700	211	17371	1,191,600	213	27-508	1,650,300
3	26*657	1,313,300	224	33*626	1,560,300	227	60-283	2,873,600
o	25*707	1.331,000	249	34-576	1,686,000	252	60-283	3,017,000
2	23-202	1.262,800	560	43-518	3,599,800	562	66720	4,862,600
2	19-507	906.6»)	591	47-095	3,913,400	594	66-721	4,827,800

tfO Tab. 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal

Län, fögderi och socken
jemte år.

Jäderbo . .	11
Högbo. . .	11885
...... 11895
Oekelbo (med Amots kapell)
Ham rånge .	(1885 ...... t1895
Hille . . .	11885 ..... 11895
Valbo . . .	(1885 ...... 11895
	, '' \|1885 logdenet \|lg95
Södra Helsinglands fögderi.
Skog . . -	11885 ......
Söderala . .	\|1885 ...... 11895
Segersta . .	(1885 ...... 11895
Hanebo . .	11885 ...... 11895
Mo ....	11885
...... 11895
Rengsjö . .	11885 ...... 11895
Norra!a . .	(1885 ......
Trönö . . .	11885
...... 11895
Bollnäs . .	(1885 ...... 11895
Alfta . . .	11885 ...... 11895
Ofvanåker .	(1885 ...... 11895
Voxna . . .	(1885
...... 11895
	.... , . . \|1885 logdenet jjggg

Norra Helsinglands fögderi.

Sågverksaktiebolag. Andra sågverksegare.

Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor
»l i i	40-117	2,532,600	—	—	—
2	12-712	683,200	II l l	—	—
Q rf	52-948	_ 3,223,600	—		—
2	7-741	351,500	—		—
1	2-525	57,800	_	—	_
4	18-373	348,700	—	—	_
1	1-477	75,000	Illll	M i il	—
1	—	9,500	1 Ii II	illll	illll
3	3 531	63,900	2	1-765	45,900
4	6-366	268,200	2	1-881	37,900
3	7-969	203,800	i	0211	8.100
3	9-820	364,900	2	1-065	36,400
1	2-206	53,400	1	1-214	38,300
1	1-545	74,300	1	1760	36,700
1	12214	364,200	1	1190	37,100
1	12-745.	366,800	1	1-732	40,200
(i	28-445	743,100	4	4-380	129,400
(i	58 067	1,858,900	4	6-438	151.200
—	—	—	2	1-832	52,000

och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895. 61

Bruksegare.	Öfriga jordegare.	S u in ni a.
Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.
i	0-891	35,600	318	10-loft	898,700	319	10 996	964,300
i	0891	65,100	283	10105	975,100	284	10-996	1,040,200
*>	4''527	348.800	102	4848	357,400	104	9-375	706,200
2	4 527	353,500	97	4-848	387,600	99	9-375	741,100
5	40883	1,994,100	472	25-563	1,804,500	477	66‘446	3,798,600
3	1 429	72,200	552	24-899	2,335,000	557	66445	4,939,800
1	12 472	515,900	161	19144	777,000	162	31 616	1,292,900
—	—	—	197	18-977	790,700	199	31689	1,473,900
3	13579	819,800	187	18-616	1,2:14,000	190	32-195	2,053,800
3	13''579	936,000	209	18-463	1,288,600	212	32042	2,224,600
4	18-840	1,074,200	341	43-249	3,169.000	345	62 089	4,243,200
4	18 700	1,067,300	342	43389	2,938,200	346	62-089	4,005,500
18	196 801	9,680,000	3.171	295-801	17.439,600	3,189	492-602	27,119,600
16	143 171	7.151.900	3,246	296-403	18,214,400	3,265	492 522	28,589,900
i)	7 741	260,200	270	20-962	806,500	272	28-703	1,066,700
—	—	—	243	20 962	884,900	245	28-703	1,236,400
i)	15-711	266.300	285	51-800	1.185,000	291	70036	1,509.100
1	0 037	700	268	51626	1,198,500	273	70-036	1,547,900
_	_	—	109	4V466	707,900	109	41-466	707,900
—	—	—	75	24 395	414,200	75	24-395	414,200
2	17-117	338,500	139	32-448	621,200	141	49-565	959,700
1	15’609	284,400	216	49550	879,900	218	66636	1,239,300
_	_	—	177	39401	679,000	177	39-401	679,000
—	—	—	173	39-401	667,000	173	39-401	667,000
_	—	—	226	29-656	514,200	226	29-656	514,200
—	—	—	183	29-656	521,400	183	29-656	521,400
1	0319	4,600	300	55-223	923,900	301	55542	928,500
1	0 319	4,600	234	55223	879,700	236	Ö5"542	893,800
_	—	—	191	31551	570,000	191	31551	570,000
—	—	—	102	31-551	521,600	102	31-551	521,600
4	8-939	157,500	576	134-465	2,559,100	585	148-700	2,826,400
1	6231	104,700	668	134-222	2,539,500	675	148-700	2,950,300
_	_	—	379	91-959	2,604,600	383	100139	2,816,500
—	-	-	456	90542	2,493,500	461	101427	2,894,800
_	_		286	42071	2,055,200	288	45-491	2,146,900
—	—	—	338	39186	1.890,900	340	42-491	2,001,900
_	_		2	0 260	8,500	4	13-664	409,800
—	—	—	—	—	—	2	14-477	407,000
6	49 827	1,027.100	2,940	571-262	13,235,100	2,956	653-914	15,134,700
O	22-196	394,400	2.956	566-314	12,891.100	2.968	653 015	15,295,600
1	12-617	302.300	296	35-972	969,000	297	48-589	1,271,300
1	11115	316,600	323	35 642	1,190,300	326	48589	1,558,900

fi2 Tab. 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal

Län, fögderi och socken
jemte år.

Sågverksaktiebolag.

Andra sågverksegare.

Antal. Mantal.

Taxeringsvärde.
Kronor.

Antal. Mantal.

Taxerings värde.

Njutånger4)	11885 ..... (1895		-	—	—	—	—
Nianfors4) .	11885 ..... (1895	—	_	_	—	—	_
Helsingtuna	11885 ..... (1895	—	—	—	—	—	—
Idenor. . .	(1885	2	1-229	43,900	_	_	_
..... (1895	1	0-625	11,400	—	—	—
Korsa4) . .	11885	_	_	_	_	_	_
..... (1895	1	0-062	1,200	—	__	—
Hög. . . .	(1885	—	_	_	_	_	_
..... (1895	—	—	—	—	—	—
Rogsta. . .	11885	1	0181	4.600	2	5-945	229,100
..... (1895	—	—	—	2	6-372	180,000
Ilsbo . . . .	11885	1	—	3.000	_	—	_
..... (1895	—	—	—	1	0-234	6,500
Harmånger .	(1885	_	_	_	2	4125	109.700
..... (1895	—		—	2	4-546	111,600
Jättendal. .	(1885 .....(1895			—	_	—	—
Gnarp . . . .	11885	—	—	_	1	4-353	111,700
..... (1895	—	—	—	1	5944	156,800
Bergsjö . . .	(1885	—	—	_	3	0''303	11,500
..... (1895	—	—	—	2	2-460	105,700
Hassela . . .	(1885	—	—	—	3	1021	115,700
..... (1895	1	0058	20,500	6	2-518	226,000
Norrbo . . .	11885 ..... (1895		—	—	—	—	_
Rjuråker . . .	(1885 ..... (1895	1 1	3- 865 4- 512	102,500 116,300	1 2	0-048 0*048	1,800 1.200
Delsbo. . . .	(1885 ..... (1895	1 1	3-367 6718	81,600 156,400	1	1-340	24,000
	, . 11885	2	8-642	235,600	7	17135	603,500
	Fogdenet	2	11-976	305,800	10	23-954	839,800
Vestra Helsinglands fögderi.
Ljusdal . . .	(1885	5	14235	714,000	—	—	—
..... (1895	5	30241	1,431,000	4	0-250	29,800
Ramsjö . . .	11885	6	10-492	1,041,500	1	0''208	24,000
..... (1895	7	11-969	979,100	1	0*208	21,000
Färila . . . .	11885	4	2-514	115,200	1	0-875	18,100
..... (1895	4	5324	419,100	2	0839	33,900
Los (med Hamra kapell)5)	6 5	5-211 8-658	607,000 834,900	2 2	0-547 0*812	82,200 95,200
Jerfsö . . . .	(1885	4	0770	57,300	—	—	—
..... (1895	4	3-795	350,100	1	—	700

och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.

tf 3

Bruksegare. Öfriga jordägare. Summa.

Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	1 Taxerings-värde. Kronor	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.
o	7422	166,000	135	21-436	500,200	137	28-858	666,200
1	4-626	132,500	139	20645	576,600	140	25-271	709,100
2	7-060	193,500	13	1-970	29,900	15	9 030	223,400
1	0-490	11,400	245	52-229	1,248,600	246	52-719	1,260,000 -
—	—	—	286	52-719	1,327,500	286	52-719	1,327,500
—	—	—	103	17 542	353,500	105	18-771	397,400
—		—	in	18''146	399,700	112	18-771	411.100
1	2-666	64,000	238	76-187	1,566,300	239	78-863	1,630,300
1	2119	49,200	264	74-885	1,631,700	266	77-066	1,682,100
—	—	—	69	28-706	579,300	69	28-706	579,300
—	—	—	98	29430	647,800	98	29-430	647,800
—	—	—	256	30-767	811,000	259	36-893	1,044,700
—	—	—	242	30521	838,700	244	36-893	1,018,700
—	—	—	96	8-187	265,200	97	8187	268,200
—	—	—	89	7-953	274,300	90	8187	280,800
i	0-443	16.100	200	27393	821,000	203	31-961	946,800
—	—	—	189	27415	733,500	191	31961	845,100
—	—	—	189	21-747	768,100	189	21747	768,100
	—	-	171	21-747	673,500	171	21-747	673,500 \|
i	2294	64.900	398	25''856	1,048,200	400	32-503	1,224,800
i	2294	64,900	447	24-265	1,085,600	449	32503	1,307,300
2	2529	105,700	408	34943	1,384,600	413	37''775	1,501,800
2	2529	92,500	381	32786	1,263,400	385	37*775	1,461,600
1	1-396	109.100	202	6476	592,600	206	8-893	817,400 1
1	1-401	122,500	163	4-916	548,800	171	8-893	917,800
1	3-686	76,900	103	18350	412,100	104	22-036	489,000
1	3-686	78,400	87	18350	395,300	88	22-036	473,700
1	24-188	676,700	256	21-342	739,500	259	49-443	1,520,500
1	28-875	717,700	249	18-753	712,800	253	52-188	1,548,000
—	—	—	527	116-408	2,120,300	529	121115	2,225,900
1	0148	17,100	551	111-503	2,110,900	553	118-369	2,284,400
5	57-731	1.593.100	3.721	543 541	14,179,500	3,735	627049	16,611,700
4	63-853	1,784,900	3,803	531646	14,440,300	3,819	631-428	17,370,800
_			522	102-242	1,983,600	527	116477	2,697,600
—	—	—	418	85986	1,909,600	427	116 477	3,370,400
—	—	—	49	3 287	127,000	56	13987	1,192,500
—	—	—	55	1-810	67,900	63	13-987	1,068,000
	—	—	350	52''476	2,061,600	355	55-865	2,194,900
	—	—	420	49702	1,990,600	426	55''865	2,443,600
	—	_	93	6-604	273,900	101	12-362	963,100
	—	—	88	6-102	2,326,600	95	15-472	3,256,700 [
—		—	566	138-411	2,294,800	570	139181	2,352,100 i
—		—	705	135-386	2,425,700	710	139181	2,776,500

64 Tält). 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal

Län, fögderi och socken
jemte år.

Arbrå4)......

Undersvik.....

Sågverksaktiebolag.

Andra sågverksegare.

C) Vesternorrlands län.

	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kro
11885	i	3-154	57,400	_	_
11895	3	0573	33,000	i	3-431	113,900
(1885	—	—	—	—	—	_
11895	2	2-614	62,800	i	l-ooo	19,100
(1885	9	36-376	2,592,400	2	1-630	124,300
Il 895	11	63-074	4,110,000	6	6540
(1885	11	73-463	3,571,100	12	23145	857.200
11895	15	186 064	9,498,300	19	36932	1,304,600
län.

Medelpads Vestra fögderi

Tima.....	(1885
■ ■ • • t1895
Attmar . . . .	(1885 - • • ''
Stöde.....	(1885 '' '' '' '' t1895
Torp.....	(1885
’ • '' ’ 11895
Bergsjö . . . .	(1885 ’ '' • '' (1895
Hafverö . . . .	(1885 • '' '' '' \1895

4 ! 0 833 50,100

1 I 0-375 18,900

2 | 0-625 39,000

4 | 1-101 63,000

8 j 3-992 283,800

5 | 2-511 188,800

10 6-882 615,800

4 '' 3 836 239,000

6 3-103 223,400

3 3-190 165,500

5 j 2-953 231,300

Selånger .
Sättna . .

11885
11895

1 0156

2 I 0-271

2 1-377

4 2122

12,000

26,200

62,000

141,100

, . , 11885

r ogderiet

6 12-546

19 20781

749,200

1,610,700

2 I 0-444 44,900

? 0-548 20,400

2 5-231 331,300

2 0-448 22,200

3 0-799 96,100

2 0''260 31,000

4 1-588 146,900

3 3254 314,200

3 793
0476

257,100

30,300

1 0-250 14,800

4 1878 143,200

9 15 213 1,166.000

Medelpads Östra fögderi.

Indal . . .
Indals-Liden
Holm . . .
Skön . . .

(1885
\ 1895

(1885

)1895

(1885

11895

11885

11895

4 1-258

8 2-104

5-297

4-592

2 0-702

4 2-127

5- 032

6- 895

71,500

223,300

214,000

403,500

39,700

418,300

286,100

412,900

1 0-625

1 1-861

0271

0-376

1 0-125

5 1651

3 1-036

23.500
108,000

14.500
20,800

8,000

54.000

59.000

Alnii

(1885

11895

1-586

2494

68,500

126,300

1-809
2 043

155,900

138,200

Timrå

(1885
• '' 11895

3 1-888

3 2-062

96,800

115,800

2-656

3031

120,000

161,600

och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895. 65

Bruksegare.		Öfriga jor	delare.	Summa.
Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.
	_	_	373	56-017	1,363,800	374	59-771	1,421,200
—	—	—	292	51-410	1,426,500	296	55-414	1,573,400
—	—	—	128	21-750	431,100	128	21-750	431,100
—	—	—	101	18-136	377,700	104	21-750	459,600
-	_	_	2,081	381387	8,535.800	2,092	419-393	11,252,500
	—	—	2,079	348-532	10,524,600	2,096	418-146	14,948,200
27	301-359	12.300.200	11,913	1,791 991	53,390,000	11,963	2,192-958	70.118.500
»1	•229 220	9.331.200	12.084	1.742-895	56,070,400	12.139	2,195 in	76,204,500
			350	3T858	1,576,000	352	32-302	1,620,900
—	—	—	400	30-921	1,596,200	404	32-302	1,666,700
1	4 920	270.300	307	21-952	1,282,200	309	27-247	1.571,400
—	—	—	374	21391	1,269,900	378	27-247	1.640,200
1	0-487	31.100	487	26-713	1,734,400	494	28 749	1,850,700
1	—	600	544	23-958	1,647,400	556	28-749	2,027,900
1	0''406	65,000	903	40135	3,577,000	911	43-312	3,861.800
1	0708	127.700	957	34134	3,108,800	972	43-312	3,999,200
—	—	—	562	24-656	1,954,900	566	28-492	2,193,900
—	—	—	621	22552	1,943,500	630	28-909	2,481,100
—	—	—	154	9961	400,700	157	13-151	566,200
1	0433	26.600	242	9''524	449,400	252	16-703	964,400
—	—	—	253	30873	1,487,600	255	31''505	1,529,900
—	—	—	407	31234	1,840,100	409	31-505	1,866,300
—	—	—	277	14-399	957,700	280	16 026	1,034,500
—	—	—	337	13904	932,800	341	16 026	1,073,900
3	5-813	366.400	3.293	200 547	12,970,500	3.306	220-784	14,229,300
3	1-141	154.900	3.882	187-618	12.788,100	3,913	224-753	15,719,700
			347	25570	1,051,100	352	27-453	1,146,100
—	—	—	363	23488	1,183,300	372	27453	1,514,600
—	—	—	272	12-903	788,500	275	18 471	1,017,000
—	—	—	307	14959	889,600	313	19 927	1,313,900
—	—	—	146	4-319	384,300	149	5''146	432,000
—	—	—	113	3019	374,400	117	5-146	792,700
—	—	—	160	24-265	906,500	170	30948	1,246,600
—	—	—	170	23 017	963,100	182	30-948	1,435,000
1	0 106	6,000	222	16845	802,000	235	20-406	1,032,400
1	Öl 66	6,000	266	15703	918,000	283	20-406	1,188,500
—	—	—	205	19-727	995,400	210	24-271	1,212,200
—	—	—	227	19178	1,079,100	232	24-271	1,356,500

66 Tilb. 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal

Liln, fögderi och socken
jemte år.

Ljustorp .
Hiissjö . .
Tynderö .
Njurunda

11885

\1895

11885

11895

11885
11895

11885

(1895

Fögderiet

11885

\1895

Södra Ångermanlands Nedre
fögderi.

Siibrå......	11885 ■ • ''
Stigsjö......	11885 '' '' • t1895
Viksjö......	11885 • '' '' 11895
Hiiggdåuger . . .	11885 ■ '' ''
Gudmundrå. . . .	11885 • '' ''
Högsjö.....	11885 '' ■ ''
Hem so......	11885 '' ■ '' 11895
Torsåker.....	11885 ■ '' '' 11895
Ytter-Lännäs . . .	11885 ■ '' '' 11895
Dal.......	11885 '' '' '' 11895
Boteå......	11885 '' ■ ■ (1895
Styrnäs.....	11885 '' ■ ■ \|1895
Ofver-Läunös . . .	11885 '' '' '' )1895
Sånga ......	11885 ■ • ■
Nora......	11885 • '' • )1895
Bjcrtrå .....	11885 ■ ■ '' 11895

Sågverksaktiebolag.	Andra sågverksegare.
Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.
2	8-794	171,000	i	0-268	10.100
6	9''7f>7	499,400	—	—	—
2	1*156	68,500	—	—	—
4	1-967	135.700	—	—	—
1	0021	4,000	—	—	—
2	0-792	32,900	—	—	—
2	1031	67,300	2	0964	49,500
12	26-505	1,049,000	13	7-405	386,000
18	33-060	2,406,500	14	9-311	537,100
3	0-146	22,000	1	0-521	24,000
2	l-ooo	7,000	—	-	—
__	_	—	1	0479	80,000
1		17,000	2		27,000
2	5153	176,900	—	—
3	7937	268,700
7	3-773	137,900	4	1-896	79,400
ii	7 091	375,700	1	0189	16,200
2	5 531	220,900	2	0-667	33,000
3	6-083	213,200	2	0-859	41,000
1	0349	8.000	—		—
3	6''560	272,600	4	1-798	95,800
4	6-271	267,700	2	Om	15,800
1	0-438	30,800	—	_	—
1	0438	32,000	2	0-342	15,600
1	4-604	89,700	_	—	—
1	4l 15	91,500	—	—	—
2	1-146	32,100	1	0-906	26,000
2	0979	61,100	1	0-906	26.000
1	10-385	264,800	—	—	—
1	11-000	265,900	—	—	—
1	0-583	.30,000	_	—	—
1	0583	30,000	—	-	—
1	0 292	14,200	—	—	—
3	3-990	106,000	1	0625	15,000
4	4-850	140.700	— i	—	—

och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1896.

Bruksegare.		Öfriga jo	rdega re.		S u m	m a.
Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.
i	0*625	18,000	332	22 758	898,300	336	32*445	1,097,400
—	—	—	334	22*678	992,900	340	32*445	1,492,300
i	1*156	48.000	254	21*766	1,042,700	257	24*078	1,159,200
i	0*750	25.000	317	21*361	1,111,900	322	24*078	1,272,600
—	—	—	168	10''505	594,000	168	10*505	594,000
—	—	—	193	10*484	659,000	194	10*505	663,000
i	2*505	69.000	364	44*891	1,687,200	367	48*188	1,789,700
i	2*505	77,500	404	43*688	1,855,900	409	48*188	2,050,200
2	4 452	141,600	2.470	203 549	9,150,000	2,497	241*911	10,726,600
o	3*421	10S.500	2.694	197*575	10,027,200	2,728	248*367	13.079.300
			454	50*093	1,930.500	458	50*760	1,976,500
—	—	---	473	49*318	2,106,900	475	50*318	2,113,900
i	0*510	10,000	303	20*059	810,600	305	21*048	900,600
i	0*510	17.500	290	20*538	881,900	294	21*048	943,400
—	—	—	138	5*584	245,800	140	10*737	422,700
—	—	—	131	4*244	216,300	134	12*181	485,000
i	1*451	'' 48,500	148	14*997	146,600	149	16*448	195,100
i	1 368	69,700	180	15*080	563,100	181	16*448	632,800
—	—	—	303	34*462	1,204,500	314	40*131	1,421,800 1
—	—	—	341	31*531	1,394,600	353	38*811	1,786,500 [
—	—	—	204	16 057	641,200	208	22*255	895,100
-	—	—	228	15*313	676,800	233	22*256	931,000
—	—	—	69	3*792	192,100	69	3*792	192,100
-	—	—	68	3*44.3	206,600	69	3*792	214,600
—	—	—	148	32*597	753.800	148	32*597	753,800
-	—	—	179	32*597	837,000	179	32*597	837,000
—	—	—	233	23*889	1,247,000	240	32*247	1,615,400
—	—	—	283	25*176	1,330,400	289	31*567	1,613,900
—	—	—	141	14*451	569,600	142	14*889	600,400
—	—	—	164	14*109	578,500	167	14*889	626,100
—	—	—	183	28*771	734,700	184	33*375	824,400
—	—	—	189	29*260	796,300	190	33*376	887.800
—	—	—	149	21*024	545,200	152	23*076	603,300
—	—	—	153	22*191	593.700	156	24*076	680,800
—	—	—	79	11*230	339,100	80	21*615	603.900
—	—	—	/8	10*771	332,600	79	21*771	598,500
—	—	—	65	6*896	239,300	66	7*479	269,300 !
—	—	—	71	6*896	279,200	72	7*479	309,200
—	—	—	412	52*740	1,266,400	412	52*740	1,266,400
—	—	—	413	52*448	1,347,500	414	52*740	1,361,700
—	—	—	255	29*354	900.700	259	33*969	1,021,700
—	—	—	265 *	29*119	1.066,800	269	33*9G9	1,207,500 ;

68 Tält. 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal

Län, fögderi och socken
jemte år.

qi (1885

'' k"*.........|1.Silf)

Fögderiet {1895

Södra Ångermanlands Öfre
fögderi.

Sollefteå........{l895

Fd i1885

Multrä.........{l895

UnSsele........11895

Graninge........(1895

Resele i1885

Adals-Liden......{l895

T , (1885

Jun8ele........)1895

„ i (1885

Ramse,c........11895

Tjii , 11885

Edsele.........\ 1895

tt i 11885

HelSum........)1895

....... ... (1885

^allsJ°........

n . 11885

Bodum........(1895

... 11885

TasJ°.........

Fögderiet |jg8^

Norra Ångermanlands fögderi.

Nordingrå.......{^95

T,,, o |1885

UllanSer........)1895

.... o (1885

Vlb-v^erä.......11895

(1885

......... 11895

Sågverksaktiebolag.	Andra sågverk segare.
Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal. 1	Taxerings-värde. Kronor.
_	_	_			_
—	—	—		—	—
20	42-309	1,883,700	13	6892	353,200
25	50-988	1,792,700	9	2-407	141,000
2	4-055	183,200	1	0-405	42,000
2	4233	204,400	—	—	—
3	2-304	95,600	_	_	—
2	2433	90,300	—	—	—
2	0716	16,900	_	_	_
2	0-716	31.000	—		—
2	1-894	141,200	_	—	—
3	3416	217,800	—	—	—
3	11-252	418,300	_	_	_
3	11-900	483,700	—	—	—
4	1442	105,500	1	0-165	8,000
9	3-988	434,800	—	—	—
5	2-189	63,800	3	1-434	23,700
u	6 969	366,400	2	0208	9,300
10	6610	229,300	5	10-673	191,800
13	20-499	463,400	1	0295	10,300
10	9 902	315,850	6	1''610	49,550
17	15-814	734,500	6	4-133	124,900
7	1-895	79,000	4	1-445	59,500
15	7-809	317,600	4	0-783	35,200
2	3-766	156,500	1	0-056	900
10	7’554	304,000	2	0''238	16,900
5	5-589	190,200	4	5-624	129,800
12	13846	762,500	—	—	—
2	3 090	68,300	3	4-564	108,300
8	10289	339,400	3	0-443	27,100
1	0166	2,900	3	3481	63,600
6	11-833	286,800	3	0607	19,100
20	54-870	2,066,550	20	29-457	677,150
29	121299	5,086,600	16	6-707	242,800
		—	1	0-208	4,300
1	0''203	8.000	—	—	—
—	—		1	0666	15,800
—	—	-	1	0250	10,000
—	—	—	1	0479	7,400
2	0-750	16,000	—	—
1	0591	23,300	1	0416	7,500
2	2-138	85,200	1	0959	21,700

Nät™

och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.

Bruksegare.	Öfriga jordegare.		S u in	m a.
Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.
			141!	18-396	887,600	146	18-396	887,600
— :	—	—	140	18-396	562,500	146	18-396	562,500
1	1 961	58,500	3.430	384 392	12,654,700	3,464	435''554	14,450.100
1	1-978	87,200	3,652	380 429	13,770.700	3,687	435-702	15,792.200
			200	21436	847,600	203	25-896	1,072,800
—	—	—	190	21-905	1.198,100	192	26-138	1.402,500
—	—	—	133	10-451	449,000	136	12-755	544,600
—	—	—	124	10321	491.900	126	12754	582,200
—	—	—	125	14-815	554,600	127	15-531	571,500
—	—	—	136	14-815	563,800	138	15-531	594,800
—	—	—	220	12543	656,200	222	14-437	797,400
—	—	—	216	11021	690,700	219	14-4,37	908,500
—	—	—	99	0’508	164,900	102	11-760	583,200
—	—	—	105	0493	187,400	108	12393	671,100
—	—	—	282	24-273	965,900	287	25-880	1,079,400
—	—	—	281	21-892	996,900	290	25-880	1,431,700
—	—	—	232	16 322	595,950	240	19-945	683,450
—	—	—	228	12778	679,500	241	19-955	1,055,200
__	—	—	270	28-186	864,000	285	45-469	1,285,100
—			292	26829	988,000	306	47-623	1,461,700
—			291	33-498	1,238,600	307	45010	1,604,000
—	—	—	280	20-878	1,182,200	303	40825	2,041.600
—	—	_	189	18-638	685,250	200	21-978	823,750
	—	—	184	14175	658,400	203	22-767	1,011,200
—	—	—	303	18-349	831,400	306	22171	988,800
—	—	—	328	14 530	852,300	340	22 322	1,173,200
—	—	—	163	12-266	376,400	172	23-479	696,400
—	—	—	157	9-629	807,200	169	23-475	1,569,700
—	—	_	117	8770	724,700	122	16-424	901,300
	—	—	118	6-436	833,400	129	17-168	1,199,900
	—	—	260	19 040	550,500	264	22-687	617,000
—	—	—	260	8-516	618,000	269	20-956	923,900
_	_	_	2.884	239-095	9,505,000	2,924	323 422	12,248,700
—	_	—	2,899	194 218	10.747.800	2.944	322-224	16,027,200
			296	70 335	1,441,000	297	70-543	1,445,300
—		—	319	70-340	1,565,400	320	70-543	1,573,400
—			114	28-459	721,700	115	29-125	737,500
—	_	—	118	28875	772,900	119	29-125	782,900
—	—	—	171	32-694	756,700	172	33-173	764.100
— 1	—	—	171	32 42.3	803,600	173	33 173	819,600
—	—	—	226	65322	1,432.700	228	66-329	1,463,500
—	—	—	222	63232	1.870.300	225	66-329	1,977,200

70 Tab. 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal

Sågverksaktiebolag.

jemte år.

	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.
11885	i	2-250	69,300
• '' (1895	i	1-860	85,300	—	—
11885	2	7-790	165,500	i	1-166	11,000
■ ■ (1895	;-s	8-779	207,300	2	1631	26,500
(1885	10	19-909	602.700	2	4-499	49,500
'' • (1895	10	29-590	956,600	2	5*745	154,400
(1885	l	(1722	25,000	2	1-072	43.900
■ • )1895	i	0''739	26,000	i	0-612	34,000
(1885	i	1-438	44,200	_	__	_
• (1895	1	1020	55,500	—	—	—
11885	3	2-006	77,800	i	0-069	20,000
'' ■ 11895	4	7 091	306,300	i	0*054	7,000
11885	1	0-144	15,000	—	—	_
• • (1895	1	Öl 09	13,000	—	—	—
11885	2	1-236	43,000	—	—	_
'' ■ 11895	i	2434	87,000	—	—	—
(1885	i	2-230	42,000	—	—	_
'' • (1895	2	2-962	86,000	—	—	—
11885	i	1-521	52,500	—	_	_
'' (1895	i	1-792	69,100	—	—	—
. . (1885	9	39-837	1,160,300	6	8-575	159,400
er,et ( 1895	14	60067	2,001,300	3	9-251	253,600
. (1885	41	176067	0,408.750	52	54-207	1,718,950
lan 11895	55	2,SO-1 95	12,847,800	47	42-889	2,341,100
län.
ogderi.
(1885	1	0-791	35,000	2	0-312	14,000
'' • (1895	(i	3-468	231,200	9	1-521	85,500
(1885	4	4*715	77,100	—	—	_
'' (1895	5	9-404	319,600	O O	0-775	20,400
(1885	i	0-634	54,000	_	—	_
'' '' (1895	4	1-408	72,300	7	0-542	18,500
11885	3	1-982	88,200	1	0-208	3,900
'' • (1895	4	7-586	255,100	8	1-424	58,100
(1885	2	1*075	31,800	3	0-467	52,000
• • (1895	7	3 433	247,600	7	2-840	111,000
11885	-__	_	„_	_	_	_
• (1895	f)	0-971	45,600	4	0-238	14,100
11885	2	0-897	56,100	1	0-167	12,000
■ • (1895	4	2891	176,700	4	1-308	36,200
(1885	2	0-251	25,000	—	—	—
■ ■ (1895	6	0-791	80,000	6	0197	18.900

Andra sågverksegare.

Sidensjö . . .
Skorped . . .
A nu n dsjö . .
Sjulevad . . .

Mo.....

Björna. . . .
År näs . . . .
Gideå . . . .
Trehörningsjö.
Gruudsunda

Ragunda . .
Hellesjö . .
Håsjö . . .
Fors . . .
Stugun . .
Borgvattnet
Re (''sund . .
Nvbetn . .

och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895. 71

Braksegare.		Öfriga jo	degare.		S u in	n n.
Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.
			151	• ‘87 0	943,600	152	40-120	1,012,900
—	—	—	160	38-260	1,099,900	161	40-120	1,185,200
_	_	_	68	8''56t)	394,500	71	17522	571,000
—	—	—	77	7 112	422,100	82	17522	655,900
—	—	—	643	59-303	1,888,400	355	83711	2,540,600
—	—	—	350	48-298	1,940.000	362	83033	3,051,000
—	—	_	2611	85-958	2,071,800	264	87-752	2,140,700
—	—	—	279	86-401	2,164,600	281	87-752	2,224,600
_	_	_	84	19-885	637,400	85	21-323	681,600
—	—	—	89	19-703	714,500	90	21323	770,000
_	_	_	115	11-998	771,700	119	14 073	869,500
—	—	—	87	6-928	671,800	92	14 073	985,100
_	—	_	296	73-804	2,158.100	297	73-948	2,173,100
—	—	—	301	73-839	2,193,500	302	73948	2,206,500
_	—	—	106	10118	733,000	108	11 354	776,000
—	—	—	99	8920	787,000	101	11-354	874.000
_	—	—	34	2-458	216,700	35	4-688	258,700
—	—	—	30	1-726	252,900	32	4-688	338,900
—	—	_	125	22-687	797,600	126	24-208	850,100
—	—	—	138	22-416	914,000	139	24-208	983,100
	_	_	2.390	529-457	14,964,900	2,405	577-869	16,284,600
—	—	—	2,440	508-473	16,172,500	2,457	577-791	18,427.400
5	13226	566.500	14.467	1,557-040	59,245,100	14,565	1,799-540	67,939,300
5	6 440	650.600	15,567	1,468-313	03.506,300	15,674	1.803 837	79,045,800
			239	19-753	1,140,200	242	20-856	1,189,200
—	—	—	300	15-867	1,142,600	315	20-856	1,459,300
—	—	—	164	11 736	244,500	168	16451	321,600
—	—	—	152	6272	239,700	160	16 451	579,700
—	—	—	92	7158	195,000	93	7-792	249,000
—	—	—	118	5842	258,300	129	7-792	349,100
—	—	—	162	14907	531,800	166	17 097	623,900
—	—	—	170	8-087	489,700	182	17 097	802,900
—	—	—	135	8-375	605,900	140	9917	689.700
—	—	—	130	3044	476,700	144	9917	835,300
—	—	—	72	4875	169,200	72	4875	169,200
—	—	—	75	3666	248.600	84	4-875	308,300
_	—	—	159	19-276	1.001.600	162	20340	1,069,700
—	—	—	156	16-141	886,300	164	20340	1,099,200
—	—	_	52	3 727	288,400	54	3-978	313,400
—	—	—	54	2''990	207.800	66	3-978	306,700

72 Tab. 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal

Län, fögderi och socken	Sågverksak tiebolag.	Andra sågverksegare.
jemte år.		Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.
Bodsjö........	11885	3	1673	53,000
(1895	4	5460	183,200	2	0-073	5,500
Sundsjö........	11885 (1895	3 5	0-518 3643	19,000 153,900	5	0691	33.000
Bracke........	11885	5	0-905	94,400	_	_	_
(1895	6	5650	246,200	4	0-354	36,600
Brunfio........	11885 (1895	4	2-251	99,500	4	1‘526	93,600
Marieby........	11885 (1895	1	_	900	_	—	z
Lockne ........	(1885 (1895	4	0-724	47,500	6	3322	48,600
Näs..........	(1885	—	—	—	—	_	_
(1895	3	1-722	60,300	3	1-813	47,700
Hackas........	11885 (1895	1 5	0''5*24 2935	11,400 48,700	1	0118	3,000
Fögderiet	(1885	9	13-965	545,000	10	1-154	81,900
(1895	14	52-337	2,268,300	31	16 742	630.700
Jemtlands Norra fögderi.
Lit..........	(1885	2	0-278	11,100	4	1-153	39,600
(1895	9	5 484	151.800	3	0349	11,800
Kvrkås........	(1885	—	—	_	_	_	_
(1895	—	—	—	1	Öl 67	1.700
Häggenås.......	11885 (1895	1 7	0073 2-216	1,600 59,600	1	0-264	5,900
Föllinge (med Laxsjö)6) .	1885	i	0’546	9,400	9	0-338	4,100
Föllinge 6)^	1895	( 7	2 041	89,900	_	_	_
Laxsjö 6) j	( 2	1-028	22,500	i	0125	5,000
Hotagen........	(1885	1	0125	2,900	2	0129	2,000
(1895	6	1609	35,850	4	0-217	4,350
Hammerdal (med Gåxsjö)7)	1885	3	0-602	42,200	4	0-303	19,300
Hammerdal7)^	1895	1 9	3-688	282,800	3	0175	15,800
Gåxsjö7) \|	( 4	0-399	23,300	—	—	—
Ström.........	11885	4	2163	116,000	2	1-106	48,800
(1895	12	8359	555,500	2	1-005	51,900
A la näs.........	(1885	3	0335	17,000	2	0449	17,800
(1895	4	2-555	112,900	2	0-003	700
Frostviken.......	(1885	2	0-602	25,500	4	0666	17,900
(1895	5	2752	92,000	2	0-485	10,500
Rödön .........	(1885	2	0-514	23,500	3	0042	13,600
11895	3	0''604	18,700	2	0394	28,700
Naskott........	(1885	—	—	_	i	0604	17,300
(1895	1	Öl 25	6,500	i	1-678	29,900

och taxeringsvärde ä deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.

Bruksegare.	Öfriga jordegare.	S u in m a.
Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.
				123	13*674	369,500	126	8347	422,500
—	—		—	102	2''814	281,000	108	8-347	469,700
_	_		_	195	16 151	687,500	198	16669	706,500
—	—		—	178	12-335	644,300	188	16669	831,200
_	_	i	_	260	7741	503,400	265	8646	597,800
—	—		—	125	2642	353,700	135	8‘(546	636,500
_	_		_	325	41612	1,247,100	325	11-612	1,247.100
—	—		—	338	37567	1,289,250	346	41-344	1,482,350
_	_		_	91	9167	240,600	91	9167	240,600
—	—		—	104	9167	261,500	105	9167	262,400
_	_		_	233	34''738	851,400	233	34-738	851,400
—	—		—	255	30692	793,500	265	34738	889,600
_	_		_	173	23-361	549,600	173	23-361	549,600
—	—		—	182	19-826	509,500	188	23-361	617,500
_	_		_	233	24002	612,900	234	21-526	624,300
—	—		—	214	20 473	697,000	220	23526	748,700
				*2.708	258-253	9,238,600	2.727	268-372	9,865,500
				8,658	198025	8.779.450	2,698	267 104	11,678,450
				290	46 771	1,342,700	296	48-202	1,393,400
—	—		—	301	42369	1,239,900	313	48-202	1,403,500
_	_		_	64	7389	199,100	61	7389	199,100
—	—		—	70	7 222	202,200	71	7-389	203,900
_	—		_	276	24969	661,700	277	25042	663,300
—	—		—	283	22562	609,600	291	25042	675,100
—	—		—	318	21922	611,700	321	22-806	625,200
_	—		_	261	15105	432,100	268	17-146	522,300
—	—		—	108	4-507	166,100	in	5660	193,600
_	_		_	68	6-256	103.700	71	6-510	108,600
—	—		—	107	4684	82,800	117	6510	123,000
—	—		—	483	38881	1,849,700	490	39-786	1,911,200
_	—		_	382	30041	1,502,000	391	33904	1,800,600
—	—		—	98	5483	289,100	102	5-882	312,400
_	_		_	311	18700	896,100	317	21-969	1.060,900
—	—		—	347	16772	1,027,500	361	26136	1,634,900
_	_		_	109	5''675	294,600	111	6459	329,400
—	—		—	134	3 901	281,800	no	6 459	395,400
_	_		_	143	11-310	208,800	149	12478	252,200
—	—		—	157	9-241	222,400	164	12-478	324,900
_	_		_	153	31790	833,400	158	32-346	870.500
—	—		—	194	31348	828,000	199	32-346	875,400
i	_		1,200	80	11-819	318,400	82	12423	336,900
i	—		1.2041	109	10620	312,300	112	12-423	349,900

74 Till*. 1. (Forts.) Antal jordeg-ande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal

Län. fögderi	och socken	Sågverksaktiebolag.	Andra sågverksegare.
jemte	år.		Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.
A späs . . .			11885 (1895	3 '' 5	0083 loos	2,300 10,600	1 2	0063 1-155	1,100 16,200
As....			(1885 11895	i	0''500	10,000	1	_	3.200
		Fögderiet	11885 11895	14 22	5221 32-428	251.500 1,471,950	14 12	4-853 6017	181,500 185.650
Jemtlands	Vestra fögderi.
\| Sanne . . .			(1885 11895	i	0-352	7,600	✓ 2	0325	13.100
Kröson. . .			11885 11895	i	_	3,000	3	1 328	70,300
Hallen. . .			11885 (1895	1 2	0125	2,000 4,400	1 1	0125 0167	2,500 2,500
Marby . . .			11885 \1895	—	_	_	1	—	200
Norderön. .			11885 11895	—	—	—	z	—	--
Oviken . .			11885 (1895	2 5	0750 2-498	22,800 76,100	- 3	1-371	39,700
Myssjö . .			(1885 (1895	9	0*656	19,800	_ 2 *	0-384	4,500
Undersåker .			11885 11895	2	_	5,000	i 3	0234 1-459	14,500 43,800
Mörsill . .			(1885 \ 1895	2	0-296	8,000	—	—	—
Are ....			11885 (1895	2	5194	94,200	2 2	0-837 0704	15,200 14,500
Kall. . .			(1885 (1895	2 3	0''460 10-016	7,800 260,800	3	1-269	41,000
Offerdal . .			(1885 (1895	1 6	0-208 2''738	900 38,000	1 3	0083 B''675	4,500 71,000
Alsen . . .			11885 (1895	5	1-655	29,100	3	0-250	12,700
Mattinar . .			11885 (1895	—	—	—	1 3	0-167	4,700 6,300
		Fögderiet	(1885 (1895	5 17	1-418 23-5.30	36,000 543.000	4 13	1-279 11099	41,400 319.600
Jemtlands	Södra fögderi.
Berg (med Äsarne)8). . .	1885	4	1-870	77,900	—	—	—
Kerg») \| Äsarne8) \|			1895	1 5 ( 4	3-206 1''201	140.100 58,900	z	—	—
Klöfsjö . .			(1885 (1895	1 3	0065 1-553	1,200 58,600	1	0065	1,200

och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895. 75

Bruksegare.	Ofriga jordegare.		S u in m a.
Antal, j	,r . , Taxerings- Mantal. .. , r 3 värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.
			153	15-618	348,600	157	15-764	352,000
—	—	—	156	13-541	324,600	163	15''764	351,400
_	_ 1	_	165	23-681	596,100	165	23-681	596,100
	—	—	1S9	23-181	573,600	191	23681	586,800 \|
i	_	1,300	2.613	264-781	8,264,600	2,642	274-855	8,698,800
i	—	1.-200	2.896	240-577	8,094,300	2,931	279-022	9,753,100
			185	33-589	828,700	185	33-589	828,700
—	—	—	211	33-912	781,000	214	34-589	801,700
_	_ :	_	176	32-801	776,000	177	32-801	779,000
—	—	—	215	31-478	815,400	218	32-801	885,700
_	_	_	179	27530	640,400	181	27*655	644,900
—	—	—	190	27169	660,500	193	27-461	667,400
_	_	_	70	8980	208,600	70	8-980	208,600
—	—	—	85	9174	225,200	86	9-174	225,400
_	_	_	48	8-729	176,600	48	8-729	176,600
—	—	—	60	8-729	177,600	60	8-729	177,600
_	_	_	290	43''767	1,007,000	292	44 517	1,029,300
—	—	—	318	40648	906,900	326	44-517	1,022,700
_	_	_	190	25027	613,100	190	25-027	613,100
—	—	—	229	23987	585,700	240	25027	610,000
i	_	3,700	146	13-335	357,100	148	13*569	375,300
—	—	—	190	12 110	374,000	195	13569	422,800
i	Öl 27	3,600	55	6-220	178,000	56	6-347	181,600
—	—	—	65	6 051	198,500	67	6-347	206,500
i	0375	12.700	255	30-823	460,700	258	32 035	488.600
—	—		317	26137	567,100	321	32036	675,800
i	9-142	178.100	152	13-260	363,800	155	22-862	549,700
—	—	—	169	11-577	322,200	175	22-862	624,000
i	1-376	16.800	435	49076	1,059,800	438	50-743	1,082,000
—	—	—	530	44 330	1,040,800	539	50743	1,149,800
i	0667	2,400	254	35-442	793,400	255	36109	795,800
—	—	—	300	34-204	809,700	308	36-109	851,500
_	_	_	119	15-836	406,000	120	15836	410,700
—		—	152	15669	414,700	155	15''836	421,000
2	11-687	217.300	2,554	344-415	7,869.200	2,565	358-799	8,163,900
—	—	—	3.031	325170	7,879,300	3,061	359-799	8,741,900
			339	35089	938,100	343	36959	1,016,000
_	_	_	377	27 237	756,100	382	30-443	896,200
—	—	—	76	4-314	134,500	80	5-515	193,400
_	_	_	100	8-213	167.300	102	8343	169,700
—	— ■	—	106	7''780	188.200	109	9''333	246,800

76 Tält). 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal

Lan. fögderi och socken		Sågverksaktiebolag.	Andra sågverksegare.
jemte år.		Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.
\| Ilätan.........	(1885 \ 189.»	3 9	1169 4 092	35,000 135,800	2	0083	3,700
Steg.........	11885 1181*5	4 5	4438 10150	118,000 412,400	_		—
i Linsell.........	11885 11895	3 4	1*765 3‘575	47,300 145,700	_		—
El fröa.........	11885 ( 1895	4 f)	2624 4560	36,700 177,500	—	_	_
Lillherdal.......	11885 \ 1895	4 6	11*250 13646	405,000 490,800	—	—	_
Ytter-Hogdal......	(1885 (1895	5 11	2395 10-993	209,700 390.500	—	I	_
Öfver-Hogdal......	11885 11895	2 8	0856 1-489	18,600 39,200	_	z	—
Hede (med Storsjö)1*) . .	1885	3	2-484	84,900	—	—	—
Hede9) 1 Storsjö °)J	1895	f 5 ( 4	5-541 2460	216,500 56,700	—	—	—
Vem dal en.......	(1885 (1895	1 3	0583 1106	16,300 43,200	1	Öl 39	6,200
■ Tennäs (med Ljusnedal) .	(1885 11895	2 5	0028 0616	2,000 22,600	1	0400	6,200
Fögderiet	(1885 (1895	11 20	29 527 04188	1,052,600 2,888,500	3	0-065 0622	1,200 16,100
Jemtlands liin	(1885 (1895	27 44	50 131 172-483	1,885.100 6,671,750	25 47	7-351 34-480	306,000 1,152.050
E) Vesterbottens län.
Umeå fögderi. Nordrnaling.......	(1885 (1895	4	0229 10953	11,100 339,600	3 1	1036 0042	36,500 4,000
Bjurholm.......	(1885 (1895	3 4	2 292 7005	131,400 515,200	3 1	1123 0060	98,100 12,000
Umeå.........	11885 (1895	2 5	0813 11 863	31,600 269,700	2 1	1152 0723	48,500 20,000
Vännäs........	(1885 (1895	2	0*031	2,000	i	0047	1,000
Saf var.........	(1885 (1895	1 1	0-313 3307	9,800 153,800	5 1	2536 0063	84,000 2,500
Degerfors.......	(1885 (1895	2 4	3779 7 000	185,900 542,000	5 1	3088 0569	407,700 85,800
Bygdeä ........	(1885 (1895	i	0063	3.000	2 3	0547 5979	24,800 264,900
Fögderiet	(1885 (1895	7 8	7 426 40-222	369,800 1.825,300	12 8	9-529 7-436	700,600 389.200

och taxeringsvärde ä deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.

Bruksägare.		Öfriga jor	degare.	S u in m a.
Autal. 1	.r , , Taxerings- Mantal. 3		Mantal, j	Taxerings-	Antal.	Mantal.	Taxerings- 1
jvarde	Kronor.			värde. Kronor		värde. Kronor.
			166	14195	551,500	169	15364	586,500
—	— \|	—	125	8-440	278,300	136	12(115	417,800
_	—	—	181	19155	551,500	185	23-593	669,500
—	—	—	190	13443	524,900	195	23-593	937,300
_	—	—	83	6-944	195,000	86	8709	242,300
—	—	—	71	5134	196,300	75	8 709	342,000
__	— i	—	92	11098	265,500	96	13722	302,200
—	—:	—	90	9102	326,''700	95	13 722	504,200
—	— !	—	no	9000	320,000	114	20-250	725,000
-	—	—	105	6604	258,100	in	20250	748,900
—	— 1	—	150	20''605	655,100	155	23 000	864,800
—	—	—	145	12 007	614,200	156	23ooo	1,004,700
—	—	—	36	6199	139,400	38	7*055	158,000
-	—	—	35	5566	138,200	38	7 055	177,400
-	—	—	191	16 791	501,800	194	19275	586,700
—	—	—	131	9098	354,800	136	14639	571,300
—	— !	—	46	2176	70,600	50	4636	127,300
_	—	—	146	11 726	372,700	147	12-309	389,000
	i	—	13lj	11 064	416,800	140	12 309	466,200
i	5*778	126,700	135	9 966	309,100	138	15 772	437,800
—	— i	—	134	14 756	278,600	140	15 772	307,400
i	5778	126,700	1.729	168-981	4,967.000	1,742	204-351	6,147,500
—	— \|	—	1.767	136 781	4.536,300	1,790	201-591	6,940,900
3	17''405	345,200	9,604	1,031-430	30,339,400	9,659	1.106377	32,875,700
1	— i	1.200	10.347	900 553	29,289,350	10,439	1,107-516	37,114,350
1	9259	252,800	821	48433	2,369,700	827	58-957	2,670,100
—	—	—	922	47 962	2,429,300	927	58-957	2,772,900
1	1-242	99,500	416	21-806	4,236,100	423	26-403	1,565,100
--	— j	—	484	19398	1,233,400	489	26463	1,760,600
2	10426	155,800	1.415	155 742	4,737,900	1.421	168133	4,973,800 \|
—		—	1.696	155-547	5,358.800	1,703	168133	5,648,500 !
—	—	—	520	38620	1,005,500	521	38‘6(>7	1,006,500
—	—	—	577	38636	1,446,300	579	38067	1,448,300
i	1104	33,900	422	32 719	1,081,700	429	36672	1,209,400 i
—	—	—	498	33302	1.202,800	500	36672	1,359,100
—	—	—	657	43479	2,219,500	664	50346	2,813,100
—		—	717	42-777	\| 2,440,100	722	50346	j 3,067,900
i	4-085	205,100	6o;	44-361	1,552,200	606	49-793	i 1,782,100
—	— \|	—	721	i 43-751	1,679,400	725	49 793	1,947,300
5	26916	747.1(M)	4.854 385-160	14,202,600	4,878	j 429031	16,020,100
—	— 1	—	5.615 381-378	15,790,100	5.031	429-031	18.004.600

78 Tab. 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal

Lun. fögderi och socken	Sågverksaktiebolag.	Andra sågverksegare.
jemte år.	Antal.	Mantal.	Taxerings-	Antal.	Mantal.	Taxerings-
	värde. Kronor.	värde. Kronor.
Skellefteå fögderi.
: o . ■ k (1885 Burträsk .... ...	2	l-ooo	36,500	3	2-098	84,900
3	3016	127.700	3	4-965	208,500
Skellefteå.......{l895	1	0-812	35,500	2	1096	48,500
3	0-812	42,700	3	1547	56,700
U . 11885 B-Vske.........\|1895	2	1000	24,800	2	0740	24.000
3	1055	53,100	2	0-422	16,800
T.. (1885 Jorn.........\ 1895	1	0563	11,500	2	0-755	22,000
2	0734	22.500	2	1-287	31,600
N (1885 Nors-''"'' '' .....(1895	—	—	—	1	0617	29,500
1	0-187	9,800	1	1-049	49.100
T...o (1885 Lofiin?er.......(1895	_	—	_	—	—	—
Nysätrn........{l895	1	0336	23,500	1	0047	1,000
1 ogderiet 189f)	t 8	3-875 <>140	108.300 279.300	6 5	5306 9-317	208,900 363,700
Lappmarksfögderiet.
Lycksele........\|1895	2	0-766	15,100	2	7-391	177.100
5	15093	541,300	2	0502	37,600
'' , 11885 , 8tensele........11895	3	1-180	35,600	i	0-083	800
försele........^^95	—	—	—	3	0-651	14,400
4	0-984	13,900	3	0-459	7,700
A sele -,1885 Asele.........)1895	7	7242	323,150	4	1-047	47,100
11)	29-613	1,737,180	2	0-696	68,200
,, . ., (1885 1 rednka........	3 3	1-161 4-380	73,700 147,400	3 1	1- 729 2- 539	6,500 48,300
ä . .. , \|1885 Orti ask........\ 1895	1 1	0-849 3117	71,500 141,200	_	_	—
Vilhelmina.......{189.5	2 10	1193 7-438	27,900 381,400	i 4	0-882 2-881	33,400 90,800
11885 l,oro,c:''.........11895	10	3-167 19-433	112,200 792,000	3 4	4-630 2''398	131,000 90,200
1’ogderiet jjjjgj?	11	14-378	62.3,550	13	16-330	409.500
24	81-238	3,789,980	15	9-558	343,600
Vesterbottens län	18	25179	1,101,650	28	31-165	1.319.000
29	127-600	5,894.580	23	26-311	1,096,500
F) Norrbottens län.
Piteå fögderi.
Pitel 11885 *''lea.........(1895	4	22 738	497.300	2	4 649	92,300
4	23086	483,800	i	0031	800
(1885 tltsb''.........11895	4	11-396	112,000	2	0625	16,600
4	11-863	212,800	3	0 125	13,700

och taxeringsvärde ä deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.

	Bruksägare.		Övriga joi	degare.		S u ni	in a.
Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor	Antal.	j Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	m taxerings-värde. Kronor.
			871	69''108	3,055,800	876	72-206	3,177,200
—	—	—	1,055	66147	3.137,000	1.061	74-128	3,473,200 I
—	—	—	1,764	140652	5,445,400	1.767	142-560	5,529,400
—	—	—	2,277	142373	5,989,700	2,283	144-732	6,089,100
—	—	—	695	45 539	1,621,900	699	47279	1,670,700
—	—	—	917	48161	_ 2,018,200	922	49-638	2,088,100
—	—	-	1120	18-971	964,000	323	20-289	997,500
—	—	—	433	22143	906,000	437	24164	960,100
—	—	—	423	31277	1,371,500	424	31-894	1,401,000
—	—	—	573	33" ti 3 6	1,612,400	575	34-872	1.671,300
—	—	-	509	62 732	1.741.100	509	62-732	1.741,100
—	—	—	601	62 732	2,154,700	601	62732	2,154,700
—	—	—	417	37 042	1,062,300	417	37-042	1,062,300
—	—	—	517	36''659	1,517.900	519	37-042	1,542,400
—	_		4,999	405-321	15,262.000	5,009	414-002	15,579,200
—	—		6,373	411.851	17.335,900	6,386	427-308	17.978:900
_	_	_	535	77 031	2,005,800	539	85-188	2,198,000
—	—	—	632	71374	2,246,800	639	86-909	2,825,700 \|
—			169	191201	453,800	169	19-120	453,800 !
—	—	—	260	24-721	502,300	264	25-984	538,700 J
—	—	—	232	20 287''	420,600	235	20-938	435,000
—	—	—	326	294951	482,900	333	30-938	504,500
—	—	—	235	33539	1,518.750	246	41-828	1,889,000
—	—	—	346	35910	1.761,420	358	66-219	3,566,800
—	—	—	90	10094	255,100	96	12-984	335,300
—	—	—	71	10378	265,400	75	17297	461,100
—	—	—	68	11-007	303,200	69	12-516	374,700
—	—	—	86	9398	250,800	87	12''515	392,000
—	—	—	477	44 431	713,000	480	46 506	774,300 i
—	—	—	520	51322	1,848,400	534	61 "641	2,320,600 \|
—	—	—	175	15 708	478,000	182	23-505	721,200 :
—	—	—	1611	15 901	357,000	175	37-792	1,239,200
_ ''	_ ;	_	1.981	231 877	6,148,250	2,005	262-585	7,181,300
— \|	— ]	—	2,402	248-559!	7,715,020	2,441	339-355	11,848,600
5	38*916	747.100	11.834	1,022-358	35,612,850	11.885	1.105-618	38,780600
			14,390	1,041 783	40.841,020	14,442	1,195 694	47,832,100
			1,535	136-991,	4,230,200	1,541	164378	4,819,800
—	—	—	2,084	141-201	4,773,700	2,089	164378	5,258,300 t
—	— j	—	327	34-024	896,000	333	46''645	1,024,600 (
—	— !	—	434	34-057 j	1.031.100	491	46"645	1,257,600

80 Tab. 1. (Forts.) Antal jordegande såg-verksaktiebolag m. fl. jemte mantal

Län, fögderi och socken
jemte år.

Arvidsjaur

Arjepluog

Fögderiet

/1885

11895

(1885

(1895

11885
(1895

Luleå fögderi.

Neder-Luleå.....

Öfver-Luleå(med Edefors)10) 1885
. . 1895

11885

(1895

Öfver-Luleå10)(
Edefors10) |

Joekrnock

(1885

..... (1895

p.. , . , (1885
Fögderiet jjggg

Kalix fögderi.

Råneå . . .
Neder-Kalix
Öfver-Kalix
Gellivare . .

Fögderiet

(1885
(1895 |

(18851

(1895

(1885

(1895

11885

(1895

(1885
(1895

Torneå fögderi.

Neder-Torneå.....

Karl Gustaf.....

Hietaniemi......

Öfver-Torueå.....

Korpilombolo.....

Tärendö.......

Paj aln........

(1885

(1895

(1885

(1895

11885

(1895

(1885

(1895

11885
(1895

Sågverksaktiebolag.
Antal, i	Mantal. !	Taxerings-värde. Kronor.
4	1-302	17,500
5	3359	402,600
1	0066	1,200
3	2166	33,100
5	35-602	628,000
7	40464	1,132,300
1	ll 02	26,800
4	0-438	10,900
2	56-792	1,036,000
/ 3	7-906	202,100
i 1	38-378	637,100
2	25-422	352,500
3	49-360	674,500
o	83-316	1.415.300
(i	96-082	1,524,600
1	35-486	597,400
2	30-610	357,400
1	1-702	41,500
3	7108	142,400
1	9-902	193,300
2	12-186	248,000
2	20507	195,900
1 2	26109	354,100
•>	67597	1,028,100
4	76-013	1101,900
1	0-417	7,100
—	—	—
—	...	—
—	—	—
2	0-265	4,350
2	0344	7,000
1	1000	23,400
—	—	—
1	1-680	43,100
1	3-682	96,000
1	1 0-167	9,600
1	1-180	42,700
2	looo	6,750
2	1065	44,500

Andra sågverksegare.

Antal.	Mantal. .T,aIe"n^'' värde. K
g	0-484	4,700
1	0898	116,800
1	0160	3,000
3	1-328	51400
g	5-918	116,600
5	2382	182,700
4	—	1,300
6	0-617	12,
8	6-688	83,100
6	0-617	12,400
12	6-688	84,400
3	10004	111,300
1	7-336	82,700
3	17-972	330,300
1	2941	144,400
2	1-859	56,300
1	0125	29,200
1	0328	5.100
1	0-312	8,100
5	30 163	503,000
2	10714	264,400
3	0250	266,000
1	0011	500
g	1-438	87
-	—	—

och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895. 81

Bruksegare.	Öfriga jordegare.		S u m	m a.
Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.
				336	33105	453,600	342	34-891	475,800
—	—		—	444	30634	1,767,000	450	34-891	2,286,400
—	—		—	144	11-956	174,100	146	12-182	178,300
—	—		—	140	31954	460.100	146	35-438	544,600
—	_		_	2.342	216676	5.753.900	2,349	258-096	6,498,500
				3.152	238-506	8.031,900	3,164	281-352	9,840,900
i	0''500		25,000	1,387	100-679	4,464,200	1,389	102-281	4,516,000
—	—		—	1,702	101-421	4,920,500	1.710	101859	4,932,700
—	—		—	1.018	77-177	3,580,187	1,026	134 586	4,628,587
—	—		—	1,236	66-883	3,599,100	1.247	81-477	3,884,300
—	—		—	179	14 731	1,036,400	180	53109	1,673,500
—	—		—	276	26-536	696,200	278	51958	1,048,700
—	—		—	357	51-656	5,962,300	360	101016	6,636,800
i	0''500		25,000	2,681	204-392	8.740.587	2,690	288-825	10,193,287
	~			3474	234 691	15.518,300	3.492	337-461	17,127,300
				840	65-079	1,972,600	844	110-569	2,681,300
—	—		—	1,044	72-623	2,340.700	1,047	110-569	2,780,800
—	—		—	771	62-143	1,895,700	775	81-817	2.267,500 j
—	—		—	1,058	71*7 68	2,503,000	1,062	81-817	2,789,800 i
—	—		—	265	36353	945,800	268	48-114	1,195,400 i
—	—		—	346	35803	1,040,700	349	48-114	1,317,900 1
—	—		—	288	25123	460,500	291	45-958	661,500 1
i	0-307		70,200	382	46-209	874,800	386	72937	1,307,200 \|
_	_		_	2164	188-698	5,274.600	2.171	286-458	6,805,700
i	0''307		70.200	2.830	226-403	6,759,200	2,837	313437	8,195,700 1
				187	27-291	873,300	188	27-708	880,400 j
—	—		—	202	27-458	667,100	205	27-708	933,100
—	—		—	203	22066	825,500	203	22066	825,500
—	—		—	196	22-066	855,100	196	22 066	855,100
—	—		—	168	23-906	781,760	170	24-161	786,110
	—		—	188	23770	1,095,700	190	24-114	1,102,700
—	—		—	259	29348	858,200	261	30359	882,100
—	—		—	295	28921 .	1.114,800	297	30-359	1,202,100
—	—		—	109	18450	332,650	no	20''130	375,750
—	—		—	121	16448	353,900	122	20130	449,900
—	—		—	SO	20131	199,600	81	20-298	209,200
— ;	—		—	70	19168	431,100	71 \|	20-298 [	473,800
i	0260		5,000	270	65-146	636.850	273 1	66-406	648,600
i	0094		55,900	2881	64-621 ;	1,780,500	291 j	65-780	1,880,900

82 Till). 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal

Län. fögderi och socken	Sågverksaktiebolag.	Andra såg ve	rksegare.
jemte år.		Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.
Juckasjärvi.......	11885	i	0*410	2,000
( 1895	i	0*268	4,300	—	—	—
	11885			_	_		_
Enontekis.......	(1895	—		—	-	-	—
Fögderiet	11885	2	4*929	96,300	i	Oon	500
11895	2	6*489	194,500	4	1*688	353.300
Norrbottens län	11885	8	191 .144	3,167,700	14	36*709	632,500
(1895	14	219*048	3,953,300	23	21*472	884,800
i 0) Dalarne och					140	158*487	5,076,150
Norrland . .	11885	116	555*467	18,249,500
(1895	171	1,061*222	47,008,230	172	168*032	7,154,650

Anmärkningar

Allmän anmärkning. Angående orsaken hvarför fögderi- och länssummorna för antalet sågverksaktiebolag,
andra sågverksegare och bruksegare samt i följd deraf för summan af antalet samtliga
jordegare i fögderierna och länen äro mindre än summorna af motsvarande antal i socknarna,
jfr berättelsens text sid. 34.

J) För Kopparbergs län är mantalet i flertalet fall här beräknadt ur de i primäruppgifterna
angifna jordatalen, hvarom se berättelsens text sid. 34.

2) (Kopparbergs län.) Jordbruksfastigheterna i Elfdalens socken äro, utan angifvande af egare
eller jordatal, i taxeringslängden år 1885 förda å soldatrotarna, förutom några särskilt uppräknade
lägenheter, i följd hvaraf ingen annan uppgift i det afseende, hvarom bär är fråga, kunnat i primäruppgifterna
lemuas, äu summa taxeringsvärde å jorden för hela socknen. För erhållande af vederbörliga
slutsummor för fögderiet och länet, hafva >öfriga jordegare» här i tabellen påförts sockentalen,
hvarvid antalet jordegare i socknen antagits vara detsamma som år 1895.

3) (Kopparbergs län.) I Sårna sockens taxeringslängd öfver fast egendom år 1885 äro endast
antalet egare och taxeringsvärden angifna, men icke jordatalen. I följd häraf är mantalet för sågverksaktiebolagen
och öfriga jordegare här utproportioneradt enligt uppgift a taxeringsvärdet.

och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.

Bruksegare.	Öfriga jordegare.	S u in in a.
Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal. ; Mantal.	Taxerings-värde. Kronor.	Antal.	Mantal.	Taxerings-värde. Kronor. ;
_			160 j 11*684	187.900	101	12094	189,900
i	—	500	199 11*826	249,500	201	12-094	254,300
—	—	—	51 3*073^	35,200	51	3073	35,200
—	—	—	50 3-073!	49,400	50	3-073	49,400
i	0260	5,000	1,487 221-095!	4,730,960	1,491	226-295	4,832,7(50
i	0*094	56.400	1.(509 217 351	6,597,100	1,616	225-622	7,201,300
•>	0*760	80.000	8.674- 830-soi\|	24.500.047	8,698	1,059 674	28,5530,247
2	0*401	126.600	11,065 916-9511	36.90(5.500	11,104	1,157-872	41,871,200
102	598074	25.928.S00	88,262 7.848-471	261.111,197	83,620	9,155-499	310,366,647
87	476*211	22,088,000	90,297 7,645-830	295,656,270	90.727	9,351*295	371,857,150

till t a b. 1.

4) (Gefleborgs län.) Xianfors församling är med 1889 års ingång i jordeboken sammanförd
till en socken genom delar från tre andra socknar, nemligen från Njutånger 3*587 mantal. Forsa
1*063 mantal och Arbrå 4*380 mantal.

J) (Gefleborgs län.) Den störa stegringen från är 1885 till år 1895 i taxeringsvärdet för Los
socken med Hamra kapell beror deraf, att först efter 1885 upptagas i taxeringslängderna Hamra
kronopark och en besparingsskog.

6) (Jemtlands län.) Laxsjö kapellag, som år 1872 bildades af byar i Föllinge socken, skildes

först med 1889 års ingång såsom särskild kommun från Föllinge.

*) (Jemtlands län.) Gåxsjö, utbruten från Hammerdal, är fr. o. in. år 1893 särskild socken.

s) (Jemtlands län ) Asavnes kapellförsamling är fr. o. m. år 1888 utbruten från Bergs socken

till särskild socken.

9) (Jemtlands län.) Storsjö socken är med 1895 års ingång utbruten från Mede socken.

10) (Norrbottens län.) Utbrytning af Edefors socken från Öfver-Lnleå trädde i verket år 1890.

Tab. 2. Till sågverksaktiebolag, andra sågverksegare och

och taxeringsvärde i procent

Sågverksaktiebolag. Andra sågverksegare.

Län. fögderi och socken.	Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeri
	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.
A) Kopparbergs län.	%		%	%	%	%	%	%
Falu fögderi.
Enviken..........	12-5	13-8	11-9	13-2	—	—	—	—
Svärdsjö..........	0-6	2-6	05	2-4	—	—	—	—
Sundborn ..........	0''9	11	2-6	30	—	—	—	—
Vika............	ro	2-3	2-4	3-5	—	—	—	—
Kopparberg.........	1-2	1-2	3-7	3-2	31	31	25	3o
Aspeboda ..........	—	—	—	—	skog	skog	Öl	li
Torsång...........	4o	4-9	02	7-0	1-6	1-7	1-8	44
Gustaf...........	—	—	—	—	—	—	—	—
Silfberg...........			—	—	—	—	—	—
Stora Tutia.........	0''9	09	09	1-4	0''5	04	04	05
Fögderiet	1*3	1-8	2-3	3-0	0 5	0 5	0''5	0 8
Hedemora fögderi.
Säter............	—	—	—	—	—	—	—	—
Stora Skedvi........	—	—	—	—	—	—	—	—
Garpenberg .........	—	—	—	—	—	—	'' —	—
Hedemora..........	—	—	—	—	—	—	—	—
Husby...........	—	—	—	—	—	—	—	—
By.............	—	—	—	—	5-1	4*1	5-3	4-3
Folkärna..........	—	—	—	—	—	—	—	—
Grytnäs...........	—	—	—	—	—	—	—	—
Avesta...........	—	—	—	—	—	—	—	—
Fögderiet	—	— -	—	—	0-5	04	07	0 6
Nedan-Siljans fögderi.
Bjursås ...........	skog	Öl	04	0''5	—	-	—	—
ii.............	07	2-3	06	2-8	—	—	—	—
Leksand ..........	04	lo	02	9-9	—	—	—	—
Siljansnäs..........	66	70	4-9	9-7	—	—	—	—
Riittvik...........	4-3	1-6	4-4	111	—	o-o	—	—
Boda............	02	03	02	8-5	—	—	—	—
Ore............	21-2	43-8	19-9	53-2	—	—	—	—
Gagnef ...........	02	02	02	0''2	—	—	—	—
Fögderiet	1-9	2-4	3-6	121	—	—	—	—

egare samt öfriga jordegare hörande jordbruksfastigheters mantal
områdets, åren 1885 och 1895.

Bruksägare.	Samtliga sågverks- och bruksegare.	Ofriga jordegare.
Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde.
1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.
%	%	%	%	%	%	%	%	%	*	%	%
2''5	25	2-4	2''5	iso	16-3	14-3	15-7	85-0	83''7	85''7	84-3
122	12-9	154	20-4	12-8	15''5	15 9	22-8	87-2	84''5	84-1	77-2
4-6	4-7	12-7	14 5	5''5	5-8	15-2	17-5	94-5	94-2	84-8	82-5
1-6	skog	3-9	1-9	2-6	2-3	6-3	5''4	97-4	97-7	93-7	94-6
3-8	5 7	68	144	8-1	10- 0	13-o	20-6	91-9	90-0	87-0	794
1-6	0-r,	1*5	2 2	ro	0-6	1-6	3-3	98-4	99-4	98-4	96-7
—	—	—	—	5-6	6*6	8-0	11-4	94-4	93-4	92-0	88-6
00	o-o	0-0	Oo	0-0	oo	0-0	o-o	lOOo	100-0	100-0	lOOo
54 5	54 l	57-4	59 5	54 5	54 1	57-4	59-5	45 • 5	45-9	42-6	40-5
5''5	40	8-3	5*0	69	5-3	9-6	6-9	931	94-7	90-4	93 1
6 2	5‘6	9-1	104	So	7-9	11 9	14-2	92-0	92 1	88l	85-8
6-8	0''8	20-0	220	6-8	68	200	22o	93 2	93-2	80-0	780
—	—	—	—	—	—	—	—	100-0	100-0	100-0	100-0
14 5	471	44 l	47l	44-5	47 1	44 1	47 1	55-5	52-9	55-9	52-9
ilo	14-9	19-4	20-4	Ilo	14-9	19-4	20-4	85-4	85-1	80-6	79-6
-28-2	30-7	28-7	29-5	28-2	30-7	28-7	29-5	71-8	693	71-3	70-5
16-3	15 2	19 1	18-7	21-4	19-3	24-4	23-0	78-6	80-7	75-6	77-0
—	14	—	1''5	—	1-4	—	1-5	lOOo	98-6	1000	98-5
—	—	—	—	—	—	—	—	lOOo	100-0	lOOo	lOOo
23-7	154	22-4	14-8	23-7	15-4	22-4	14-8	7G-3	84 c	77-6	85''2
123	129	164	16 6	12.s	133	17 1	17-2	87-2	86 7	82-9	82-8
_	_	_	_	skog	Öl	04	05	100-0	99-9	99-6	99-5
O-o	—	0-0	—	0-7	2-3	0-6	2-8	99-3	97-7	99-4	97-2
02	—	0-2	—	0-6	1-0	04	9-9	99-4	99-0	99-6	90-1
—	—	—	—	6-6	70	4 9	9-7	93-4	93-0	951	90-3
—	—	—	—	4 3	1-6	4-4	11-1	95-7	98-5	95-6	88-9
—	—	—	—	02	0-3	02	8-5	99-8	99-7	99-8	91‘5
125	—	17''5	—	33-7	46-8	37''4	53-2	663	53''2	62-6	46-8
—	—	—	—	02	0-2	0-2	0-2	99-8	99-8	99-8	99-8
04	—	2-0	—	2-3	2-4	5'' 6	12 1	97-7	97-6	944	87-9 ]

Sfi Tab. 2. (Forts.) Till sågverksaktiebolag m. fl. hörande jordbruksfastig -

	Sågverksaktiebolag.	Andra sågverksegare.
Län, fögderi och socken.	Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxerin	gsvärde.
	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.
Ofvan-Siljans fögderi.	%	%	*	%	%	%	%	%
Mora............	■2-0	4-3	2-1	4-4	Öl	Oo	0-1	0-0
Våmhus...........	0''4	6''6	0''4	7-0	__	—	—	—
Sollerön...........	3-8	9-8	4-0	100	—	—	—	—
Venjan...........	9-5	13-7	9-6	15-4	-	—	—	—
Orsa............	103	146	9-9	12-9	OO	0-0	0-0	O-o
Elfdalen 2)..........	—	25-0	—	25''0	—	—	—	—
Sårna............	12-7	35-4	12-7	34-9	—	—	—	—
Fögderi et	4-4	116	5-2	17-o	Oo	Oo	O-o	O-o
Vester-Dalarnes fögderi.	•
Flöda............	15-7	22-6	16 1	23-8	—	—	—	—
Nås............	33 T	40-7	32-4	41-3	—	0''3	—	03
Säfsnäs...........	—	0''2	—	0-6	—		—	—
Jerna ............	15-9	27-4	14-4	26-4	—	0-2	—	02
Äppelbo...........	10-B	209	6-8	18-2	0-2	1-2	0-2	1-4
Malung...........	4*1	21-8	4-3	21''3	—	02		0-2
Lima............	3-2	61	34	6-4	—	—	—	—
Transtrand.........	7-9	160	80	17-4	3*5	7-8	3-4	8-8
Fögderiet	106	18-8	0-4	195	02	0 7	0-4	1-1
Vester-Bergslags fögderi.
Grangärde ..........	_	—	—		—	—	—	—
Ludvika...........	0-4	04	0-6	0-5	—	—	—	—
Norrbärke..........	—	—	—	—	—			—
Söderbärke .........	—	—	—	—	—			—
Malingsbo..........	—	—	—	—	—	_	__	—
Fögderiet	Oo	Oo	o-l	Öl	—	—	—	_
Kopparbergs län	24	3 7	2-9	9l	0''3	0''3	0*3	0-4
B) Oefleborgs län. Gestriklands fögderi.
Hedesunda..........	—	—	—	—	—		—	—
\ Oster-Fernebo........	-		—	—	—	—	—	—
i Arsunda...........	—	—	—	--	—	—	—	—
i Torsåker..........	—		—	—	—	—	—	—
Ofvansjö..........	—	0‘2	—	0-2	—	—	—	—

heters mantal och taxeringsvärde i procent af områdets, åren 1885 och 1895. 87

Bruksegare. Mantal. Taxeringsvärde.	Samtliga	sågverks- och bruksegare.		Ofri ga jorde gare
Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde.!
1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.
%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%
00	—	0-0	—	2-1	4 3	2*2	4-4	97-9	95-7	97-8	95-6
lo	—	1-1	—	1-4	6''6	1-5	7''0	98-6	93-4	98-5	93-0
	—	—	—	3-8	98	4-0	100	96-2	90-2	960	90-0
—	—	—	—	9-5	13-7	9-5	154	905	86-3	90-,5	84-6 j
Ox	0-4	0-8	0-6	n-i	150	10-7	13-5	88-9	85-0	89-3	86‘5 1
—	—	—	—	— .	25-0	—	25-0	1000	75-0	100-0	75-0 ''
—	—	—	—	12-7	35-4	12-7	34-9	87-3	64-6	87-3	65-1
Os	Öl	0-3	0 2	4-7 ;	11 6	5''5	17 2	95 3	88-4	94-5	82-8
7*3	2-5	7-0	3-4	23 0 !	25-1	231	27-2	77-0	74-9	76-9	72-8
3-8	3-7	3*8	3*5	36-9	44 7	36-2	451	631	55-3	63-8	54-9
97-2	98-0	94-6	95-2	97-2	98-2	94-6	95-8	2-8	1-8	5-4	4-2 i
0-3	0-6	0-3	0-G	16-2	28-2	14-7	27-2	83''8	71-8	85-3	72-8
15 2	154	8-3	8-7	26-0	37''5	153	28-3	740	62-5	84-7	71-7
17	1-7	2 2	1-7	5''8 j	23 7	6-5	23-2	94-2	76-3	93-5	76-8
—	—	—	1 —	3-2	6 1	3-4	6-4	96-8	93-9	96''6	93''G 1
—	—	—	1 —	11-4 \|	238	11-4	26-2	88-6	76-2	88-6	73-8
38-7	23 4	14-5	107	344	429	24 3	31 3	05-6	57 1	75-7	68-7
03-8	68-1	554	! 60l	63''8	68 1	55''4	601	36-2	31-9	44-6	39-9
32-4	42 3	39-9	41-6	328	42-7	40-5	42-1	672	57-3	595	57-9
50-9	520	529	54fi	50-9.	52-0	529	54-6	49-1	48-0	47-1	454
34 6	35-8	4b* 3	459	34-6	35-8	46-3	45-9	65-4	642	53-7	54-1
97-3	9/ ''3	97-9	98-1	97-3	97-3	97-9	98-1	2-7	2-7	2''1	19
524	55" 8	o3*3	55’4	52-4 !	55''8	534	Ö5''5	47-6	44 2	46-6	44 5
122	12 7	16''5	136	14-6 !	16 7	19 7	23 1	85-4	83-3	80-3	76-9
36''8	38-2	43-5	44-5	36''8	382	43-5	44-5	63-2	61-8	56-5	55-5
35-9	39-6	34 2	39-1	35-9	39-6	34-2	391	64l	60-4	65-8	60-9
367	36 9	270	27-8	36''7	36-9	270	27-8	63-3	63-1	730	72-2
44-2	42-6	45-7	44-1	44-2	42-6	45-7	441	55-8	57-4	54-3	55-9
34-8	29 2	260	18-x	34-8 !	29-4	26-0	190	65-2	70-6	74-0	81-0

88 Tab. 2. (Forts.) Till sågverksaktiebolag m. fl. hörande jordbruksfastig -

	Sågverksaktiebolag		Andra sågverksegare.
Län, fögderi och socken.	Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde.
	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.
Jäderbo ...........	%	%	%	%	%	%	%	%
Högbo...........	—	—	—	—	—	—	—	—
Ockelbo (med Ämots kapell) . .	—	60-4	_	51-3	—	—	—	...
H am rånge..........	_	401		46''4	—	—	—	—
linie............	—	—		—	—	—	—	—
Valbo. . . ........	—	—		—	—	—	—	—
Fögderiet	—	107	_	113	—	—	—	—
Södra Helsinglands fögderi. ! Skog ............		27 0	-	28''4
Söderala...........	3-6	26-2	3''8	22-5	—	-	—	—
Sege reta..........	—	—	—	—	—	-	—	—
Hanebo...........	—	2-2	—	6 1	—	—	—	—
Mo.............	—	_	—		—	—	—	—
Rengsjö...........	. —	—	—	-	—	—	—	—
Norral a...........	—	—	—	11	—	—	—	—
Trönö ...........	—	—	—	—	—	—	—	—
Bollnäs...........	2-4	4-3	2-3	9l	1-2	1-3	1-6	1-3
Alfta............	8-0	9 7	7-2	126	02	ro	03	1-8
Ofvanåker..........	4-8	3-6	2-5	3-7	2-7	4-2	1-8	1-8
; Voxnn...........	89-4	88-0	88-9	901	8-7	12''0	90	99
Fögderiet	4-3	8-9	4-9	122	07	ro	09	ro
Norra Helsinglands fögderi. Enånger ..........						38		3-3
Njutånger4).........	—	—	—	—	—	—	—	—
Nianfors 4)..........	—	—	—	—	—	—	—	—
Helsingtuna.........	—	—	—	—	—	—	—	—
Idenor ...........	6''5	3-3	Ilo	2-8	—	—	—	—
Forsa 4)...........	—	Öl	—	Öl	—	—	—	—
Hög............	—		—	—	—	—	—	—
Rogsta . .........	0''6		05	—	16 1	17-3	21-9	17-7
Il sbo............	—	—	1-1	—	—	2-9		2-3
Harmånger.........	—	—	—	—	12 9	14-2	11 6	13-2
Jättendal..........	—		—	—	—	—	—	—
Gnarp........... .	-	—	—	_	13-4	18-3	91	120
Bergsjö...........	_	—	—	—	08	65	08	7-2

heters mantal och taxeringsvärde i procent af områdets, åren 1886 och 1895. 89

Bruksägare.	Samtliga sågverks- och bruksegare.	Ofri ga jordegare.
Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde, j
1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.
%	%	%	%	%	■%	*	%	%	%	%	%
8-1	81	6-8	6-3	81	8l	6-8	6-3	91-9	91-S	93-2	93 7
48-3	48-3	49 4	47-7	483	483	49-4	47-7	51-7	51*7	50-6	523
61*5	2-1	52 5	1-4	61-5	62''5	52-5	52-7	38-5	37-5	47-5	47''3
39 4	—	39-9	—	39-4	40l	39-9	46 4	60''6	59-9	60l	53-6
42-2	42-4	39 9	42-1	42 2	42-4	39-9	42-1	578	57G	60-1	57''9
30-3	301	25-3	26'' tf	30-3	301	25-3	26-«	69-7	69-9	74-7	73-4
40 ii	29l	35 7	25-0	40- o	39 8	357	36 3	60 0	60 2	64-3	637
27 0	_	24-4	_	27-0	27-0	24-4	28-4	730	730	75''6	71-6
22-4	Öl	17-7	0''0	26-0	26 3	21-5	22-5	740	73-7	78-5	77-5
—	—	—	—	—	—	—	—	100-0	1000	lOOo	100-0
34*5	23-4	353	22''9	34-5	25 g	35-3	29-0	65''5	744	64-7	71-0
—	—	—	—	—	—	-	—	100-0	100-0	100-0	1000
—	—	—	—	—	—	—	—	lOOo	100-0	lOOo	100-0
0-6	0«	05	05	06	0-6	0-5	1-6	99-4	99-4	99-5	98-4
—	—	—	—	—	—	—	—	lOOo	100-0	100-0	100-0
60	42	5*6	3''5	9-6	9-8	9-5	13-9	90-4	902	90-5	86-1
—	—	—	—	8-2	10-7	7-5	13-9	91-8	89-3	92-5	86-1
—	—	_	_	7-5	7-8	4-3	5-5	92-5	92-2	95-7	94-5
-		—	—	98l	100-0	979	100o	1-9	-	21	—
7-6	34	68	2-5	12-6	133	12-6	15* 7	87-4	86-7	87-4	84-3
260	22*9	23-8	20-3	260	26 7	23-8	23-6	740	73-3	76''2	76''4 i
25*7	18-3	24-9	18-7	25-7	18-3	24-9	18-7	74-3	81-7	75l	81-3
—	78-2	—	86-6	—	78-2	_	86-6	—	21-8	—	13-4
OS»	—	0-9	—	0-9	-	0-9	—	99l	100-0	991	100-0 j
—	—	—	—	6''5	3-3	Ilo	2-8	93-5	96-7	890	97-2
3-4	2 7	39	2-9	3-4	2-8	3*9	3-0	96-6	97-2	96l	97-0
—		—	—	—	—	—	—	lOOo	100-0	100-0	100-0
—	—	—	—	16 fi	17 3	22-4	17 7	83-4	82-7	77-6	82-3
-	—	—	—	—	29	1-1	2-3	lOOo	97-1	98-9	97-7
14	—	1-7	—	14-3	14-2	13-3	13-2	85’7	85-8	86-7	86-8
—	—	-	—	—	—	—	—	lOOo	1000	100-o	lOO-o
70	70	5 3	5*0	20-4	25-3	14-4	170	79-6	74''7	85-6	83-0
6-7	6''7 i	7-0	6-3	7''5	13-2	7-8	13-5	92-5	86-8	92-2	86''5

90 Tal). 2. (Forts.) Till sågverksaktiebolag m. fl. hörande jordbruksfastig -

	Sågverksaktiebolag.	Andra sågverksegare.
Län, fögderi och socken.	Mantal.	Taxerin	jrsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde.
	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.
	%	%	%	%	%	%	%	%
Hassela...........	—	06	—	2-2	11-5	28-3	14''2	246
Norrbo...........	—	—	—	—	—	—	—	—
Bjuråker ..........	7-8	8-(i	6-8	7''5	Öl	Öl	OT	Öl
Delsbo...........	2-8	fr 7	3-7	6-8	It	—	IT
Fögderiet	14	1-9	1 4	1''8	2-7	3-8	3-6	4''8
Vestra Helsinglands fögderi.
Ljusdal ..........	12-2	260	20-5	42-5	—	0''2	—	0''9
Ramsjö...........	750	85-6	87-3	91-7	1*5	15	20	20
Färila...........	4''5	95	5*3	17l	It,	1''5	0''8	14
Los (med Hamra kapell)5). . .	42-2	55''3	63*0	25 r.	44	5''2	8-5	2''9
Jerfsö...........	06	2-7	2-4	12''6	—	—	—	00
A rönt 4)...........	5*3	10	4*0	21	—	6-2	—	7-2
Undersvik..........	—	12o	—	13''7	—	4-6	—	4T
Fögderiet	8-7	15 i	23o	27-5	04	1-6	It	2t
Gefleborgs län	8-3	8-5	5-1	12 5	It	1 7	1''2	17
C) Vesternorrlands län. Medelpads Vestra fögderi.
Tima............	—	2-6	—	30	14	1''7	2-8	1*2
Attmar...........	1-4	2-3	12	2-4	—	19''2	—	20-2
Stöde ............	3-8	13-9	34	140	It;	2''8	1''2	4''7
Torp............	5-8	15-9	4-9	15''4	o-o	3''7	0''8	3-7
Borgsjö...........	13''5	10-7	10''9	90	—	11 3	—	12-7
Hafverö...........	24-3	17-7	29*2	240	—	227	—	267
Selånger..........	0-5	0''9	0''8	1-4	It»	—	20
Sättna...........	8-0	13-2	6-0	131	1-6	_	1''4
Fögderiet	5-7	9 2	5-3	102	0 9	6-8	lo	7*4
Medelpads Östra fögderi.
i Indal ............	0-3	7*7	11	14-8	10	6-8	1-2	7-1
Indals-Lideu.........	28-7	230	21 l	307	1-5	1-9	1''4	1*6
Holm............	13-7	41-3	92	52-8	2''4	—	1''9	—
Skön............	16-3	22-3	230	28-8	5''3	3-3	4-3	4 l
A Inö...........•	7-8	12-2	6g	10 6	8-9	100	15T	11*6
Timra...........	7-8	8''5	8-0	8-5	10''9	12 5	9''9	11''9

heters mantal och taxeringsvärde i procent af områdets, åren 1885 och 1895. 91

	Bruksegare.		Samtlig	i sågverk	s- och bruksegare.		Öfriga jordegare
Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxerin	gsviirde.
1885.	1895.	\|j 1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1883.	1895.
%	%	%	oL	%	%	%	%	%	%	%	%
157	15-8	13-3	13''4	27 2	44 7	27-5	40-2	72-8	55 3	72 5	59-8
16 7	16 7	15-7	16-6	16-7	16 7	15 7	16-6	83-3	CO CO CO	84-3	83-4
48 9	55 4	44 5	46 4	568	641	51 4	54 0	43-2	35-9	48-6	46-0
—	Öl		0''8	3-9	5''8	4-8	7-6	961	94-2	95-2	92-4
9-2	10 i	96	10 3	13 3	158	14 6	16 9	86-7	84-2	85-4	83l
				12-2	26 2	26 5	43-4	87-8	73-8	73-5	56-6
	—	—	—	76''5	87-1	89-3	93-7	23-5	12-9	107	6-3
—	—	—	—	61	Ilo	6-1	18-5	93-9	89-0	93-9	81-5
—	—		—	46''6	60''5	71 5	28-5	53 4	39-5	28-5	71-5
—	—	—	—	0-6	2-7	2-4	12-6	99-4	97 3	97-6	87-4
—	—	Ii	—	5 3	7*2	4*0	9-3	94-7	92-8	96-0	90-7
		—	—	—	16 6	—	17-8	100-0	ce ce	100-0	82-2
	—	\|\| -	I —	9 l	10 7	24 i	29-6	90 9	83-3	75-9	70-4
13 9	104	17 5	122	18 3	SOt.	238	26 4	81-7	79 4	76-2	73-6
		_		1-4	4''3	2-8	4 2	98-6	95-7	97 2	95-8
18 l	—	17-2	—	19 5	21 5	18-4	22-6	80-5	78-5	81-6	77-4
1-7	—	1 7	O-o	7*1	16 7	63	18-7	92-9	83-3	93-7	81-3
0-9	1-6	1''7	32	7 3	212	7-4	22-3	92-7	78-8	92-6	77-7
—	—	—	—	13-5	220	10-9	21-7	86-5	780	89 l	78-3
—	2-6	—	2-7	24-3	430	29-2	53-4	75-7	57-0	70-8	46-6
-	—	—	—	20	0-9	2-8	1-4	98-0	991	97-2	98-6
—	—	—	—	10-2	13 2	7-4	13 1	89-8	86-8	926	86-9
ä-6	O-:.	So	1-0	9-2	16 5 !	8-9	18-6	90 8	83-5	91 l	81-4
_ ;	_		_	1-3	14-5	2-3	21 9	98-7	85-5	97-7	78-1
—	—	—	—	30 2	24-9	22-5	32-3	69-8	75 1	77-5	67-7
—	—	i —	—	16 l	41-3	in	528	839	58-7	88-9	47-2
— :	—	—	—	21 6	25-6	27-3	32-9	78-4	74-4	72-7	67 1
0 8	08	06	0''5	17‘5	23-0	22-3	22-7	82-5	77-0	77''7	77-3
—	—	i —		18 7	21-0	17-9	20-4	81-3	79-0	82-1	79-6

92 Tab. 2. (Forts.) Till sågverksaktiebolag m. fl. hörande jordbruksfastig -

	Sågverksaktiebolag.	Andra sågverksegare.
Län. fögderi och socken.	Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde.
	1885. \|	1895.	1885.	1895.	1885. ''	1895. \|	1885.	1895.
	%	%	%	%	%	%	%	%
Ljustorp ..........	27-1	30-1	15-6	33-5	08	—	09	—
nässjö...........	4-8	8-2 j	5-9	10-6	—	—		—
Tynderö ..........	—	0-2	—	0-6		—		—
Njurunda .........	It.	2*1 1	1-8	3''3		20	—	2-4
Fögderiet	Ilo	13 6	9-8	18-4	8-1	3-8	3-6	4-1
Södra Ångermanlands Nedre fögderi
Säbrå............	0-3	2-0	11	0 3	T0	—	1-2	—
1 Stigsjö...........	—	—		1''8	2-3		8-9	2-9
\| Viksjö...........	48-0	65-2	41-9	55’4	—	—	—	—
Häggdånger .........	—	—	—	—	—	—	—	—
Gudmuudrå.........	0-4	18-3	9-7	210	4-7	0*5	5-6	0-9
Högsjö...........	249	27-3	24-7	22-9	30	3-9	3*7	4*4
Hemsö......... i Tors åk er..........	—	9-2		3-7		—	—	—
j Ytter-Lännäs.........	20''3	19-9	16-9	16-6	5c,	0-3	5-9	To
Dal............	2-0	2''9	5-1	Öl	—	2-3	—	2-5
Boteå............	18-8	12-3	10''9	103	—	—	—	—
Styr näs...........	50	4i	53	90	3-9	3-7	4*3	3-8
Öfver-Länuäs........	48-0	50’5	43-8	44 4	—	—	—	—
Sånga ...........	7-8	7-8	111	9-7	—	—	—	—
Nora............	—	0-6	—	10	—	...	—	—
Bjertrå ...........	118	14-3	10-4	11 7	T8	__	1*5	—
Skog............	—	—	—	—	—	_	—
Fögderiet	97	117	9 c,	11 3	Tf,	o-fi	2-4	0-9
Södra Ångermanlands Öfre fögderi.
Sollefteå..........	15-6	16-2	! 17-1	14-6	1-6	—	3-9	—
Ed.............	18i	19i	'' 17-6	15-5	—	—	—	—
M alträ...........	4-0	4-6	30	5 2	—	-■	—	—
Långsele..........	13-1	23-7	17-7	24-0	—		—	—
Graninge..........	95-7	960	71''7	72-1	—	_	—	—
Resele...........	5-6	15''4	9-8	30-4	0-6	—	0-7	—
Adals-Liden.........	Ilo	34''9	9-3	34-7	7-2	1-1	3*5	09
Junsele...........	14-5	43''1	17-9	31-7	23-5	0-6	14-9	07
Ramsele..........	220	38-7	1 19-7	360	3g	1 10-1	3#1	Öl

heters mantal och taxeringsvärde i procent af områdets, åren 1885 och 1895. 93

	Bruks	egare;		Samtliga sågverks- och bruksegare.	Öfriga jordegnre.
Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde.
1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.
%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%
19	—	1-6	—	29-8	301	18l	33-5	70-2	699	819	66'' 5
4''8	Öl	4-1	2-0	9«	113	100	12-0	90-4	88-7	900	87-4
—	—	—	—	—	0''2	—	0r>	100-0	998	lOOo	99-4
5*2	5 2	3-9	3-8	6-8	9-3	5-7	9-5	93-2	90-7	94-3	90-5
1-8	14	13	0''8	159	18-8	147	2.3 3	84-1	81-2	85-3	767
''				13	2.0	2*3	0 3	98-7	980	97-7	99-7
2-4	2-4	11	1-8	4-7	2-4	loo	6''5	95-3	976	900	93-5
—	—	—		48-0	652	41-9	55''4	52-0	34-8	581	44-6
8-8	8-3	24 9	ilo	8-8	8-3	249	Ilo	912	91-7	75-1	89-0
—	—	—	—	14 l	18-8	15*3	21-9	85-9	81-2	84-7	78-1
—	—	—	—	27-9	31-2	28-4	27-3	721	68-8	71-6	72-7
—	—	—	_	—	9-2	—	3-7	100-0	90''8	100-0	96-3
—	—	—	—	—	—	—	—	100-0	1000	lOOo	100-0
—	—	—	—	259	20-2	228	17-6	74-1	79-8	77-2''	82-4
—		—		2-9	5-2	5-1	7-6	971	94-8	94-9	92-4
—		—	—	13-8	12-3	10-9	10-3	862	87-7	89-1	89-7
—	—	—	—	8-9	7-8	9-6	12-8	911	92-2	90-4	87-2
—	—	—	—	48-0	505	43-8	44-4	520	49-5	5G-2	55 6
—	—	—	—	7-8	7-8	11 1	9-7	92-2	92-2	88-9	90-3
—	—		—	—	0-6	—	10	1000	99-4	100-0	99-0
—	—	—	—	13-6	14-3	11-9	11-7	86-4	85-7	88-1	88-3
—	—	—	—	—	—	—	—	100-0	lOOo	100-0	lOOo
04	04	04	0-6	117	127	124	128	88-3	87-3	87-6	87-2
				17-2	16-2	210	14-6	82-8	83-8	790	85-4
—	—		—	181	19 1	17-6	15-5	81-9	80-9	82-4	84-5
—	—	—	—	4-6	4-6	30	5-2	954	95-4	970	94-8
—	—	—	—	131	23-7	17-7	240	86-9	76-3	82-3	760
—	—	—	—	95-7	960	71-7	721	4-3	4-0	28-3	27-9
—	—	—	—	6-2	154	105	30-4	93-8	84-6	89-5	69-6
—	—	—	—	18-2	360	12-8	35-6	81-8	640	87-2	644
—	—	—	—	38-0	43-7	32-8	32-4	62-0	56-3	67-2	67-6
—	—	—	—	25-fi	48-8	22-8	421	74-4	512	77-2	57-9

94 Till). 2. (Forts.) Till sågverksaktiebolag m. fl. hörande jordbruksfastig -

Län, fögderi och socken.	Sågverk saktiebolag.	Andra sågverksegare.
Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde.
1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.
	o/Q	%	%	%	*	%	%	%
Edsele...........	8-6	34-3	9''G	31-4	6-6	3-4	7''2	Sb
Helgum...........	170	33-8	15-8	259	02	1-1	Öl	1-4
Fjällsjö...........	23‘8	590	27-3	48-6	240	—	18-6	—
Bodum...........	18-8	59-9	7-6	283	27-8	2-6	120	2-3
Tusjö............	0-7	56''6	05	31-0	15-4	2-9	10-3	21
Fögderiet	17-o	37-6	168	31 4	9-1	2-1	5-6	15
Norra Ångermanlands fögderi.
Nord in gra..........	—	03	_	05	03	—	03	—
Ullånger..........	—	—	~	—	2-3	09	21	T3
Vi byggeri..........		2-3	—	2-0	1''4	—	10	—
Nätra..........	09	3-2	1-6	4 3	06	T6	0''5	11
j Sidensjö..........	5-6	4 g	6-8	7-2	—	—	—	—
Skorped ...........	44-5	501	290	31 -6	6''G	9''3	1-9	4o
Anundsjö..........	238	35-4	237	31-4	5-4	6''9	20	50
! Själevad..........	0-8	08	12	1-2	12	07	2''0	T5
Mo............	6-7	7-6	6''5	7-2	—	—	_	—
Björna ...........	14 2	504	8-9	Bl 1	05	04	2''3	07
Arnäs...........	0-2	02	07	0-6	—	—	—	—
j Gideå............	10-9	214	5''5	lOo	—	—	—	—
Trehöniingsjö........	47 T,	63-2	16-2	25-4	—	—	—	—
Grundsunda .........	6-3	7-4	6-2	70	—	—	—
Fögderiet	6-9	104	7 T	108	1''5	1-6	To	14
Vesternorrland8 län	9-8	159	94	163	3-o	2-4	2-5	30
D) Jemtlands län.
Jemtlands Östra fögderi.
Ragunda ..........	3-8	16 g	2-9	158	1-5	7-3	1-2	5-9
, Hellesjö...........	28''7	57''2	24-0	55''l	—		—	3-5
Håsjö...........	8-1	18 1	217	20";	—	6-9	—	53
Fors............	11 G	44-4	14 1	31''8	1-2	8-3	Or,	7-2
j Stugau ...........	10-8	34-6	4 (i	29''6	4''7	28''6	7-5	13-3
Borgvattnet.........		19-9	—	14-8	—	4-9	—	4-6
Refsund...........	44	14-2	53	161	08	6-4	11	3-3
\| Nyhem...........	6''3	19 9	8-«	26-1	—	49	—	6''2

heters mantal och taxeringsvärde i procent af områdets, åren 1885 och 1895. Slö

Bruksägare.	Samtliga sågverks- och bruksegare.	Öfriga jordegare.
Mantal.	\| Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxering	''svärd e.	Mantal.	Taxeringsvärde.
1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.
	%	s	%	%	%	%	%	%	%	o/o	*
—	—	—	—	152	377	16-8	34-9	84-8	62-3	83-2	651
—	—	—	—	17-2	34-9	15-9	273	828	65'' 1	84l	72''7
—	—	1 —	—	478	59 0	45-9	48-6	522	410	54-1	51''4
—	—	j —	—	46*6	62*5	19-6	30-6	53 4	37 5	80''4	69 4
—		—	—	16l	59 4	10-8 i	33-1	839	40''C	89-2	66 9
-	—	—	—	26 I	39 7	22-4 ''	32-9	73-9	\ 60''3	77''C	67 1
_	_	_	_	0-3	0-3	03	0’5	997	99-7	99-7	99-5
—	—	—	—	2-3	0''9	21	1-3	97-7	! 991	97!)	98-7
—	—	—	—	14	O o	lo	2*0	980	97 7	990	98''0
—	—	--	—	1 7,	4 7	21	5-4	98-5	95,3	97''9	94 C
—	—	—	—	56	4fi	6*8	7-2	944	95 4	93''2	92-8 !
—	—	—	—	51l	59''4	30-9	35-6	489	40'' C	69''1	64-4 \|
—	—	j —	—	29''2	42-3	25*7 j	36 4	70-8	57''7	74''3	63''6
—	—	—	—	20	1-5	3-2 1	2-7	98-0	986	96''8	97''3 ;
—	—	—	—	6 7	7-6	6r>	7-2	93-3	92-4	93 5	92-8
—	—		—	14 7	508	11-2	31-8	85 3	49-2	88-8	68''2
—	_	_	—	02	0-2	0''7	0-6	99-8	99 s	99''3	99 4
—	—	—	—	109	21 4	5*5 i	loo	89 1	78''C	94-5	90o 1
—	—	—	—	476	63 2	16 2	25 4	52 4	36 ‘8	83-8	74 c ''
	—	—	—	6 3	7-4	6 2	70	93 7	i 92 e	93-8	93''0 j
	—	—	—	8-4	12o	8-1	12 2	91c	88-o	91 9	87-8
0 7	0''3	0 9	0 4	13 5	18 c	12 8	19 7	86-5	81''4	87-2	80-3
				5-3	1 23 9	4l	21 7	94 7	76 I	95''9	78-3 j
—	—	-	—	287	()1''9 I	24 o ;	58’6	73 3	38''1	76o	41 4
-	—	—	—	8l	25 0	21 7	260	91-9	75 o	78-3	74''0 j
— 1	—	—	—	12 x	527	14 7	390	87-2	47-3	. 85-3	61-0
—	—	—	—	15-5	63''2	121	42-9	84-5	36 8	87-9	57''1 1
—	—	— [	—	—	24-x	—	19-4	100-0	75-2	100o	80 c :
—	—	—	—	5 2	20 c	6-4	19-4	94-8	79-4	93 c	80-C
—	—	—	—	6-3	24-x;	8-0 j	32-3	93-7	75''2 1	92o	67 7 i

96 Tab. 2. (Forts.) Till sågverksaktieBolag m. fl. hörande jo

Sågverksaktiebolag. Andra sågverksegare.

Län. fögderi och socken.	Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeringsvä
,	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.
	%	%	%	%	*	%	*	%
Bodsjö...........	20-0	65''4	12-5	390		0*9		1*2
Sund sjö...........	31	21''9	2''7	18-5		4*1	_	4*0
Bräcke ...........	10-5	65-3	15-8	CC CO	—	4*1		5*7
Brunflo ...........	—	5-4	—	6-7	_	3*7		6*3
Marie by..........	—	—	—	0-3	—	—	—	—
Lockne . ..........	—	2-1	—	5-3	—	95	—	5*5
Näs............	—	7''4	—	9-8		7*7		7*7
Hackas...........	2-1	12''5	1-8	6''5	—	0*5	—	0*4
Fögderiet	5-2	196	5-5	194	04	6 3	0*8	5*4
Jemtlands Norra fögderi.
Lit............	0-6	11-4	08	10-8	2-4	0 7	2*8	0''8
Kyrkås...........		—	—	—	—	2*3	—	0*8
Häggenås..........	0''3	8''8	0''2	8-8	—	IT	—	0*9
Föllinge6).........	1 2''4	( 11-9	l i-»	1 17-2	1 1-5	1 o"	1 0*7	( 7
Lax sjö 6)..........	I	1 18''2	1	\ lTo	1	( 2*2	f	\ 2*
Hotagen..........	1-9	24-7	2''7	29''2	2-0	3*3	1*8	3''5
Hammerdal 7)........		( 10''9	) ,	1 15-7		( 0*5	1 ,	I 0*9
	1 1-5	■	> 2''2		1 0-8		) 1*0	l
Gåxsjö 7)..........	1	1 6''8	1	1 7-5	1	\ -	1	\ -
Ström...........	9-9	320	10''9	340	50	38	4''6	3*
Alanäs...........	5-2	39-5	5-2	28-5	6-9	0*1	54
Frostviken.........	40	220	101	28''3	5-3	3*9	7*1
Rödön ...........	Tf,	1 9	2''7	2-1	0-1	1*2	1*6	3
Näskott..........	—	1-0	—	1''9	4-9	13*5	5*1	8''
Aspås...........	0''5	6-8	0''7	3 0	0''4	7*3	0*3
As.............	—	2''1	—	1-7	—	—	-	0*5
Fögderiet	1''9	116	2''9	15 i	1*8	2*2	2*1	1*9
Jemtlands Vestra fögderi.
Sunne ...........	—	lo	—	lo	—	0*9	—	1*6
Frösön ...........	—	—	0''4	—	—	4*0	—	7*9
Hallen...........	—	0''5	0''3	0-6	0*5	0*6	0*4	0*4
Marby...........	—	-	—	—	—	—	—	01
Norderön ..........	—	—	—	—	—	—	—	—
Oviken...........	1-7	5-6	2-2	7-4	—	31	—	3 9
Myssjö...........	—	2-6	! —	3-3	—	1*5	—	0*7
Undersåker.........	—	—	i —	1''2	1*7	10*7	3*9	10*4

heters mantal och taxeringsvärde i procent af områdets, åren 1885 och 1895. 97

Bruksegare.	Samtliga sågverks- och bruksegare	Ofriga jordegare.
Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde. 1885. 1895.
1885.	1895.		1885.	1895.	1885.	1895.	j 1885.	1895.	1885.	■ 1895.
%	%		%	%	%	%	1 *	%	%	1 %	%	%
—	—		—	—	200	66*3	12-5	40-2	80-0	\ 33-7	87-5	59-8
—	—		—	—	31	260	2-7	22'' 5	96-9	74''0	97-3	77-5
—	—		-	—	10''5	69-4	15-8	44-4	89-5	30-6	84-2	55-0
—	—		—	—	—	91	—	13 0	100-0	90-9	100-0	87-0
—	—		—	—	—	—	—	03	1000	100-0	ioo-o	99-7
—	—		—	—	—	11 6	—	108	100-0	88-4	ioo-o	89-2
—	—		—	—	—	15 1	—	17 5	100''0	84-9	100-0	82-5
	—		—		2''1	130	1-8	6-9	97''0	87-0	98-2	93-1
—	—		—	—	5r,	25-9	6-3	24-8	94-4	74-1	93 7	75-2
—	—			_	3-0	12 1	3-6	11-6	970	87-9	96-4	88-4
—	—		—	—	—	2-3	—	0-8	100-0	97-7	ioo-o	99-2
—	—		—	—	0''3	9-9	02	9-7	99''7	901	99-8	90-3
—	—		—	_		\| 119	1 c	\| 17-2	I	I 88-1	)	\| 82''8
					30		2-2		} 9(i l	)	1 97-8
—	—		—	—	1	\| 20-4	1	l 14-2	1	\| 79 0	1	\ 85-8
—	—		-	-	3-9	28-0	4-5	32-7	96-J	72-0	95-6	67-3
—	—		- 1	—	1 ,	1 114	1 ,	I 16-6	\|	( 88-6	I	1 83-4
					23	<[	) 3-2		> 97-7		i 96 8
—	—		- j	—	1	\| 6''»	1	\ 7-5	1	1 93-2	1	\| 92-5 1
—	—		—	—	14 9	35-8	15-6	37-2	85-1	64-2	84-5	62-8
—	—			—	12 1	39-6	10-6	28-7	87-9	60''4	89-4	71-3
-	—		—	—	93	25-9	17-2	31-5	90-7	74 1	82-8	88'' 6
—	—		—	—	1-7	31	4-3	5*4	98-3	96-9	95-7	94(1
	—		04	0''3	49	14-5	Ö-5	10-7	95 J	85-5	94-5	89-3
	—		—	—	0-9	14 1	lo	7-6	99-1	85-9	99-0	92-4
—	—		—	—	—	2-1	—	2-2	100-0	97-9	1000	97-8
	—		0II	(hi	3 7	13 8	5o	17-0	96-3	86-2	95-o	83o
_	—		_	_	_	19	_ 1	2-6	lOOo	98-1	ioo-o	97-4
—	—		—	—	—	4o	0-4	7-9	100-0	96-0	99-6	92-1 ''
—	—		—	—	0 5	ii	07	lo	995	98-9	99-3	990
—	—		—	—	—	—	—	o-l	lOO-o	1000	ioo-o	99-9
—	-		—	—	—	—	—	—	ioo-o !	lOO-o	ioo-o	lOOo
—	—		—	—	1-7	8-7	2-2	11-3	98-3	91-3	97-8	88-7
—	—		—	—	—	4*1	—	40	100-0	95-9	lOOo	96o
-	—		lo	—	1-7	10-7	4-9	ilo	98-3	89-3 \|	95-1	88-4

98 Tab. 2. (Forts.) Till sågverksaktiebolag m. fl. hörande jordbruksfastig -

	Sågverksaktiebolag.	Andra sågverksegare.
Län, fögderi och socken.	Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde.
	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.
	%	%	%	%	%	%	%	%
Mörsill...........	—	4-7	—	3-9	—	— j	—	—
Are............	—	16-2	— \|	13-9	2''C	2-2	3-1	2-2
Kall............	2-0	43-8	1''4	4T8		5-6	—	Ö’6
Offerdal..........	0''4	5''4	0-1 i	3-3	02	7-2	0-4	6-2
Alsen...........	—	4-6	_	3-4	—	0-7	—	1-6
Mattmar..........	—	—	—	—	—	1-1	Tl	Tö
Fögderiet	0-4	6-5	0-4	6''2	0-4	3-1	0-5	3 7
Jemtlands Södra fögderi.
Berg8)...........	l 5i	1 10-5	! 7-7	1 15-6	* —	—	—	—
Asarne 8)..........	1	i 21-8		\ 30''5	—	—	—	—
Klöfsjö...........	0''8	16-6	07	23-7	0-8	—	07	—
Rutan...........	7-6	32-4	60	32-5	—	0-7	—	0-9
Sveg............	18-8	430	17 6	44-0	—	—	—	—
Linsell...........	20-3	41 0	19 5	42-fi	—	-		—
Elf ro s...........	19 1	33-2	12''1	35-2	—	-		—
Lillherdal..........	55-6	67-4	55-9	65-6	—			—
Ytter-Hogdal........	10-4	47-8	24-2	38-9		—	—	—
1 Öfver-Hogdal........	12-1	211	11''8	22-1	-	—	~
Hede 9)...........	1 12-9	J 37 9	] 14 5	i r	~	—
Storsjö 9)..........	1	( 531	1	( 44-5	—	—	—
Vemdalen..........	4-7	90	4-2	9-3	—	Ti	—	1-8
Tennas (med Linsnedal). . . .	0''2	3-9	0-6	7-4	—	2-6	—	2-0
Fögderiet	14 5	318	17-1	344	Oo	0''3	0o	0-2
Jemtlands län	4-5	15o	5-7	18-0	07	8-1	0-9	3 l
E) Vosterbotteus län.
Umeå fögderi.
Nordmaling.........	0-4	18-5	04	12-2	1-8	0-1	1-4	02
Bjurholm..........	8-7	26-5	8''4	29-3	4''2	0-2	6''2	07
Umeå...........	0''5	7-1	0-6	4-8	07	0-4	TO	0''3
Vännäs.......... .	—	0-1		0-1	Öl		Öl	—
Säfvar...........	0''9	9-0	0''8	11-8	6-9	02	70	02
Degerfors..........	7-5	13-9	6-6	17-7	6*1	11	14ö 1	2-8
Bygdeå ...........	—	Öl	—	0-2	ii	12-0	1-4	13-6
Fögderiet	1''7	9-4	2-3	10 l	2-2	1 7	4-4	2-2

heters mantal och taxeringsvärde i procent af områdets, åren 1885 och 1895. 99

Bruksägare.	Samtliga sågverks- och bruksegare.	Öfriga jordegare.
Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde.
1885.	1895.	j 1885.	1895.	1885.	i 1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.
%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%
20	—	20	—	2-0	4 7	2''0	3''9	98''0	95-3	980	961
12	—	2*6	—	3''8	18-4	5''7	161	96''2	81-6	94-3	83-9
40 0	-	\| 32-4	—	420	49-4	33-8	48''4	580	50''6	66-2	51''6
2*7	—	1-6	—	3*3	12-6	2-1	9''fi	96''7	87-4	97-9	90''5
18	—	0-3	—	1-8	5-3	0''3	4-9	982	94-7	99-7	951
—	—	—	—	—	11	ll	1*6	1000	98-9	98-9	98''5
32	—	27	—	4-o	9-6	3-6	9''9	96o	904	964	90''1
_				\|	1 10-5	1 „	f 15''6	\|	[ 89-5	\|	( 84-4
				> Öl		1 7-7		> 94''9		\ 92-3	i
—	—	1 — 1	—	1	l 21-8	1	( 30''5	1	1 78-2	1	\| 69-5
- \|	—	- ‘	—	1-6	16fi	14	23''7	98''4	83''4	98-fi	76-3
— \|	—	—	—	7-6	331	60	33-4	92''4	66’9	940	66''fi
—	—	—	—	18 8	430	17''6	44 0	81-2	57-0	82-4	56''0
-		—	—	203	41-0	19-5	42''6	79''7	590	80-5	57-4
		—	—	19 l	33-2	121	35-2	80''9	66''8	87-9	64-8
- 1	—	—	—	55''8	67-4	55''9	65''!)	44'' 4	32''6	44 i	34''5
—	--	—	—	104	17*8	24''2	38''9	89''ti	52-2	75-8	611
— 1	_		-	121	21 1	118	221	87''9	78-9	88-2	77-9
_	_	_ ;	_	I	I 37-9	\|	1 37''9	)	1 621	1	1 62''1
				} 12-9	{ „	} 14''5		^ 87''1	<	> 85''6
— 1	—	—	—	1	I 53 ''1	1	1 44-5	1	1 46''9	1	) 55-5
—	—	—	—	4-7	10 1	4-2	10''6	95''3	89-9	95''8	89-4
36t> 1	—	28-9	—	36''8	6-4	29-4	9-4	63 *2	93 6	70-6	90-6
2-8 1	—	2-1 !	—	17-3	32 1	19 2	34''O	ao	67-9	80-8	65 1
1 6 i	—	1-1	—	6-8	18 7	7-7	211	93 2	81-3	92-3	78-9
15*7		Bo		17 it	1.8-6	11''3	12 4	82''1	81-4	88''7	87''ti
4-7 j		tv4	—	17-6	28''7	21''0	30''0	82-4	73''3	79o	70''o
6''2	— 1	3-1	-	7-4	7-5	4-7	5''1	92-6	92-5	95-3	94-9
	— 1	—	—	Öl	Öl	Öl	Öl	99''9	99-9	99-9	99-9
3 0 \|	—	2''8	-	10-8	9''2	10''6	11-6	89-2	90''8	89-4	88''5
	- 1	—	—	13fi	15-0 1	21 1	20''5	86-4	85''0	78''9	79''5
9-8		Ilo		10 9	12-1 1	12-9	13-8	89l	87-9	87''1	86-2
6-3	— i	4 7	10 2	Ilo !	11 4	12.1	89-8	88-9	88-6	87-7

JOO Taft. 2. (Forts.) Till sågverksaktiebolag m. fl. hörande jordbruksfastig -

	Sågverksak tiebolag.	Andra sågverksegare.
Län, fögderi och socken.	Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde.
	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.
Skellefteå fögderi.	%	%	%	%	%	%	%	%
Burträsk..........	1-4	ll	41	3-7	2-9	2''7	0 7	60
Skellefteå..........	06	0-5	0''6	0''7	0-8	1''1	0''9	0''9
Byske ...........	2-1	2-1	1*5	2-5	1''6	0''9	1''4	0''8
Jörn............	2-h	Bl	12	2-3	3*7	5''3	2''2	3-3
Nors jo...........	—	0-5	—	0''6	1''9	30	2l	2-9
Lö fånger..........	—	i _	—	—	—	—		—
Nvsätra...........	—	0-9	-	1''5	—	Öl	—	Öl
Fögderiet	OS	14	0 7	1''6	1''3	2-2	1''3	2-o
Lappmarksfögderiet.
Lycksele..........	0''9	17-3	0''7	19''2	8''7	0''H	8''1	1 3
Stensele..........	—	46	-	6''6	—	0''3	—	02
Sorsele...........	—	3 2	—	2-8	31	1''5	3-3	1''5
Asele...........	17-3	44-7	17-1	48-7	2''5	11	2-5	1''9
Fredrika..........	8''9	25-3	22''0	32''0	13''3	14-7	1-9	10''5
Örträsk ..........	6''8	! 24-9	191	36-0	—	—	—	—
Vilhelmina.........	2-6	12 1	3*fi	16''4	1''9	4-7	4''3	3-9
Dorotea..........	13 5	51-4	15-5	63''9	19 7	G 4	18''2	7-3
Fögderiet	5-5	23 9	8-7	32o	6''2	2''8	5-7	2-9
Vesterbottens län	2-3	107	2-9	12-3	2''8	2-2	34	2-3
F) Norrbottens län.
Piteå fögderi.
Piteå............	13-8	14-0	10-3	9-2	2-8	Oo	1''9	oo
Elfsby...........	24-4	25''4	10''9	It; 9	1''4	0''3	1-6	11
Arvidsiaur.........	3-7	9-6	3''7	17«	1''4	2''6	lo	51
Arjepluog..........	0-6	6*1	0''7	6l	1''3	3''7	1''7	94
Fögderiet	138	14 4	9 7	12 j	2''3	0''8	1''8	2o
Luleå fögderi.
Neder-Luleå.........	11	0''4	0''6	0''2	—	—	—	o-o
Öfver-Luleå10).......	1 42 i	1 9''7	!	f 52 l 38-1	\| 0''5	I 8-2	j 0''3	1 21
Edefors10).........	1	1 72-3 j	1	1	1 -
Jockinock..........	18-9	48''9	33''6	10-2	—	—		—
Fögderiet	28-8	28-5	139	8''9	0 2	2-u	Öl	0 5

heters mantal och taxeringsvärde i procent af områdets, åren 1885 och 1895. 101

	Bruksägare.		Samtliga	sågverk	s- och bruksegare.	Öfriga jordegare.
Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde.
1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	ce CD er»	1885.	1895.
%	%	%	%	%	%	%	%	*	%	%	%
_	_	__	_	4-3	38	108	9-7	95-7	96-2	89-2	90-3
—	—	—	—	1 4	16	1’5	1-6	98-6	98-4	98-5	98-4 I
—	—	—	—	3-7	30	2-9	33	96 3	97-0	971	96-7
—	—	—	—	6''5	8-4	3-4	5''6	935	91-6	96f.	94-4
—	—	—	—	1-9	3-5	24	35	98-1	965	97-9	96-5
—	—	—	—	—	—	— i	—	1000	100-0	lOOO	100-0
—	—	—	—	—	lo	— i	1-6	1000	990	1000	98-4
—	—	—	—	2-1	3-6	2-o	3-6	97-9	96-4	98-0	96-4
				96	17 9	8-h	20‘5	90-4	82-1	91--2	79-&
—			—	—	4''9	—	68	100-0	951	1000	93-2
—	—	—	—	3-1	4-7	3-3	4-3	96-9	95-3	96-7	95-7
—	—	—	—	198	458	19-6	50-6	80-2	54-2	80-4	49-4
—	—	—	—	22-2	40-0	23-9	42-6	77-8	60''o	76-1	57-5
—	—	—	—	6''8	249	19 1	36o	93-2	75-1	80-9	64o
—	—	—	—	45	16’8	7-9	20-3	95-5	83-2	921	79-7
—	—	—	—	83’2	57-8	33-7	71 2	66''8	42-2	66 3	28 h
_ ; —		—	117	26 7	144	34 o	88-3	73-3	85-6	65 1
2-4	—	1-9	7-5	12-9	8-2	141>	92r.	87-1	91 8	85-4
				16*6	140	12''2	9-2	83-4	86-0	87-8	908
—	—	—		25''K	25-7	12-5	180	74-2	74-3	87''5	82-0
—	—	—	—	5l	12-2	4-7	22-7	94-9	87-8	953	77-3
—	—	—	—	1-8	9-8	2-4	15-5	982	902	97-6	84f>
—	—	—	—	16 i	15 2	Ilo	14 l	88-9	K4-x	88-5	85-o
0''5		OS		in	0‘4	12	0-2	98-4	99-6	! 98-8	99-8
—	-	—	—	\| 42 6	1 17-9	t 22.7 1	1 ™	1 57-4	\| 82-4 \| 27-7	1 77-3	\| 92-7 ) 61-9
—	—	—		\| 72-3	\| 381	1	1
	—		—	48-9	48 9	33 0	102	511	51	66''4	89-k
0 >	—	02j	29 2	30:.	14 2	94	70 8	69 s	85-8	90 o

102 Tab. 2. (Forts.) Till sågverksaktiebolag m. fl. hörande jordhruksfastig -

	Sågverksak tiebolag.	Andra sågverksegare.
Län, fögderi och socken.	Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal.	Taxerin	gsvärde.
	1885.	i—i ce CD Öl	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.
Kalix fögderi.	%	%	%	%	%	%	%	%
Råneå...........	321	27-7	22-3	12-8	9l	6*6	4l	3o
Neder-Kalix.........	21	8-7	1-8	Öl	22-0	3-6	14-6	52
Öfver-Kalix.........	20-fi	253	16-2	18-8	3-9	0’3	4-7	2-2
Gellivare..........	44''G	35-8	29 (i	271	0-7	04	0-8	0-6
Fögderiet	23-1;	24.‘i	15 i	134	105	34	7-4	32
Torneå fögderi.
Neder-Torneå........	1-5	—	0-8	—	—	09	—	28-5
Karl Gustaf.........	—	—	—	—	—	—	—	—
Hietaniemi.........	11	1-4	0-6	0-6	—	—	—	—
Öfver-Torneå........	3-3	—	26	—	00	4-7	Öl	7-3
Korpilombolo........	8-3	18-3	11 5	21-3	—	__	—	—
Tärendö ..........	0-8	5-6	4-fi	9-0	—	—	_	_
Pajala...........	1-6	1-6	10	2-4	—	—		—
Juckasjärvi.........	3-4	2-2	1-1	1-7	—	—		—
Enontekis..........	—	—	—	—	—	—		—
Fögderiet	2-2	2-ii	2-o	2-7	—	0-8	Oo	4-9
Norrbottens Jän	18-o	18-9	112	9-4	3 5	1-9	2-2	2m
G) Dalarne och Norr-
land.......	Bl	11-3	5’9	12 7	1 7	1-8	1-6	1-9

Anmärkningar

Se motsvarande anmärkningar till tab. 1.
O 0 % = mindre än 0''05 %.

heters mantal och taxeringsvärde i procent af områdets, åren 1885 och 1895. 108

Bruksegare.	Samtliga	sågverks- och bruksegare.	Öfriga jordegare.
Mantal.	Taxerin	gsvärde.	Mantal.	Taxeringsvärde.	Mantal. Taxeringsvärde.
1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.	1885.	1895.
%	%	%	%	%	>	%	%	%	%	%	% \|
—	—	—	—	41-2	34-8	264	15-8	58-8	fiö''7	73o	84-2
—	—	—	—	24 l	123	16''4	103	75-9	87''7	83''6	89-7
—	—	—	—	24''5 j	25''6	209	210	75-5	74''4	791	79''0
—	04	—	54	45-3	3B''6	30-4	33l	54-7	63''4	69''0	66-9
—	Öl	_	0''9	34 l	27-8	22-5	17 5	05''9	72-2	77''5	82-5
		_		1 5	09	08	OC	er ce Cr>	39l	99-2	71-5
—	—	—	—	—	—		—	100''0	lOOo	10O0	100''o
—	—	—		ii	1-4	Öb	Oo	98''9	98-6	99-4	99''4
—	—	—		3-3	4-7	2-7	7-3	96-7	95-3	97''3	92''7
—	—	—	—	8-3	18-3	11-5	21-3	91-7	81-7	88-5	78-7
—	—	—		08	56	4-6	90	99 2	94-4	95''4	91o
0-4	0 2	08	30	1-9	1-8	1-8	5-4	98''1	98''2	98''2	94o
—	_		02	34	2 2	11	1-9	96o	97''8	98''9	98l
—	—		_	— ;	—	—	—	100''0	100-0	1000	100-0
Öl	Oo	Öl	Ok	2-3 1	3 7	2-1	8-4	97-7	903	97-9	916
Öl	Oo	Oi	03	21 fi	20 k	13''5	118	78-4	792	806	88-2
6 5	5i	! 84	5-9	14-3	18 2	159	20 5	85''7	81-8	84i	79t,

till t a b. 2.