BIHANG TILL HANDELS- OCH SJÖFARTSKOMITENS BETÄNKANDEN (Statens offentliga utredningar 1906:3)

BIHANG TILL HANDELS- OCH SJÖFARTSKOMITENS BETÄNKANDEN.

STATISTISK UTREDNING

RÖRANDE

SVERIGES SJÖFART

OCH

UTRIKES HANDEL

1875—1898

PÅ KOMITÉNS UPPDRAG

VERKSTÄLLD AF

Dr HOLGER ROSMAN

STOCKHOLM

KUNOL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

1900

TILL KONUNGEN.

Den af Eders Kung]. Maj:t enligt nådigt bref den 1 juli 1898
tillsatta komité för behandling af vissa sjöfartsnäringen och den
utrikes handeln rörande frågor har, för åvägabringande, jämlikt

det nådiga uppdraget, af den utredning i dessa frågor, som kunde
anses nödig, låtit utarbeta en statistisk framställning af Sveriges
sjöfart och direkta utrikes handel samt dessa näringars utveckling
och ställning jämväl i förhållande till samma näringar i vissa
andra länder;

och får komitén, med anmälan att denna utredning verkställts
närmast af filosofie doktor Holger Rosman samt att arbetet
därefter på uppdrag af komitén granskats af förste aktuarien i
Eders Kungl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium, filosofie doktor
Ifj. G ullberg, härmed till Eders Kungl. Maj:t i underdånighet
öfverlämna berörda utredning, hvilken är meddelad i

dels en sammanfattande redogörelse för utredningens tillkomst
och hufvudsakliga resultat (sid. 9—43),

dels särskilda statistiska tabeller angående
handelsflottan i åtskilliga länder 1875—1897 (tab. 1—3);
Sveriges handelsflotta 1875—1898 (tab. 4—11);
åtskilliga länders utrikes sjöfartsrörelse 1875—1897 (tab.

Sveriges utrikes sjöfartsrörelse 1875—1898 (tab. 15—20);
åtskilliga länders utrikes handel 1875—1897 (tab. 21—23);
Sveriges utrikes handel 1875—1898 (tab. 24—27);
dessa näringsgrenar i deras förhållande till de olika ländernas
folkmängd (tab. 28), järnte anmärkningar.

Stockholm den 26 maj 1900.

12-14);

Underdånigst

STA FRÅN CEDERSCHI ÖLD.

O. A. Brodin. Axel Johnson.

John Rettig. G. O. Wallenberg.

Olof Melin.
WlLH. R. WlLLBOUG.

Adolf Berencreutz.

Innehåll.

Text. sw.

Inledning.........................9.

I. Handelsflottan.

1. Sveriges handelsflotta, jämförd med andra länders ... 11.

2. Sättet för flottans årliga ökning eller minskning i Sverige
och utlandet...................17.

3. Fartygens storlek och deras användning........18.

4. Svenska fartygs ägare, byggnadsmaterial, byggnadsorter

och ålder.................. 20.

IT. Utrikes sjöfartsrörelsen.

1. Sveriges utrikes sjöfartsrörelse jämförd med andra länders 23.

2. Sveriges sjöfartsförbindelser med de särskilda länderna . 29.

3. Svenska fartygs utrikes resor..... 34.

III. Utrikes handeln.

1. Sveriges utrikes handel jämförd med andra länders . . .36.

2. Sveriges handel med de särskilda länderna.......39.

Tabeller.

Handelsflottan i åtskilliga länder 1875—1897.

Anmärkningar . ....................47.

Tab. 1. Fartygens antal samt verklig och beräknad dräktighet i

registerton 1875—1897 ................. 51.

Sjöfartsafgifter: Innehåll.

Sid.

Tab. 2. Sättet för flottans årliga ökning eller minskning under

perioderna 1881—85 och 1891—95 ............ 60.

» 3. Fartygens genomsnittsstorlek i registerton åren 1875—1897 64.

Sveriges handelsflotta 1875—1898.

Anmärkningar....................66.

Tab. 4. Svenska fartygens fördelning i dräktighetsgrupper 1880—

1898 (använda fartyg före 1895)........... 67.

s 5. Svenska fartygens användning i in- och utrikes fart 1875

och 1897 ....................... 70.

» 6. Antal fartyg, fartygsägare och skeppsredare enligt Sveriges
skeppslista 1879 och 1897 ............ 72.

» 7. Svenska fartyg ordnade efter olika slag af fartygsägare

1879 och 1897 .................... 74.

» 8. Svenska fartygens byggnadsmaterial 1879 och 1897 . . 76.

» 9. Svenska fartygens byggnadsorter 1879 och 1897 .... 78.

» 10. Svenska fartygens ålder 1879 och 1897 ........ 80.

» 11. Sammandrag af tab. 6—10..............88.

Åtskilliga länders utrikes sjöfartsrörelse 1875—1897.

Anmärkningar....................89.

Tab. 12. Till nedanstående länder från utrikes ort ankomna och
från samma länder dit afgångna lastade och barlastade

fartyg 1875—1897 .................. 92.

» 13. De till nedanstående länder från utrikes ort ankomna

och från samma länder dit afgångna fartygens medelstorlek,
beräknad i registerton, 1875—1897 ....... 96.

14. Till nedanstående länder från utrikes ort ankomna eller

från samma länder dit afgångna lastade fartyg 1875—1897 98.

Sveriges utrikes sjöfartsrörelse 1875—1898.

Anmärkningar....................102.

Tab. 15. Till nedanstående områden af Sverige från utrikes ort ankomna
och från samma områden till utlandet afgångna
fartyg, lastade och barlastade, 1875—1898 ....... 103.

Sjöfartsafgifter: Innehåll.

Sill.

Tab. 1(5. Till Sverige från nedanstående länder ankomna och från
Sverige till samma länder afgångna fartyg, lastade och
barlastade, 1875—1898 ................ 10(1.

» 17. De till Sverige från utrikes ort ankomna och från Sve rige

till utrikes ort afgångna fartygens nationalitet 1875
— 1898 ....................... 112.

» 18. Till Sverige från nedanstående länder ankomna eller från

Sverige till samma länder afgångna lastade fartyg 1875—

1898 ......................... 115.

» 19. Till Norge och de förenade rikenas konsulsstationer an komna

och därifrån afgångna fartyg af svensk nationalitet
1875—1898 .................... 120.

» 20. Af svenska fartyg i utrikes fart intjänta bruttofrakter

1875—1898 ...................... 130.

Åtskilliga länders utrikes handel 1875—1807.

Anmärkningar....................132.

Till). 21. Värdet af importen till och exporten från nedanstående

länder 1875—1897 (i millioner kronor).........134.

» 22. Värdet af varuomsättningen mellan länderna inbördes

1897 (i millioner kronor)...............138.

» 23. De tre förnämsta varuartiklarna i hvarje lands handels omsättning

1897 (i millioner kronor).........142.

Sveriges utrikes handel 1875—1898.

Anmärkningar....................145.

Tab. 24. Värdet af Sveriges handelsomsättning med de särskilda

länderna 1875—1898 ................. 146.

» 25. De sex förnämsta till Sverige importerade artiklarna

1897 ......................... 156.

» 26. De sex förnämsta från Sverige exporterade artiklarna

1897 ......................... 158.

» 27. Sveriges export till några viktigare länder, beräknad en ligt

uppgifter om det främmande landets import 1897
(värde i kronor)...................160.

Sjöfarlsafgifter: Innehåll.

Statistisk öfversikt för åtskilliga länder. sid.

Tab. 28. Jämförelse mellan folkmängd, handelsflotta, utrikes sjöfart
och handel under perioderna 1875—79 och 1893—97. 1(54.

Inledning.

Ifrågavarande undersökning afser att skärskåda Sveriges sjöfart
och utrikes handel från de viktigaste af de synpunkter, som
kunna statistiskt beaktas. Till ämnets bättre belysning har eu
jämförelse gjorts med samma näringsgrenars utveckling i eu del
öfriga länder. Framställningen afser endast att objektivt skildra
förhållandena, för att därigenom må erhållas ledning för bedömande
af vår sjöfarts och direkta utrikes handels ställning och
utveckling. I planen ingår att så likformigt som möjligt sammanföra
de fakta, som kunna iakttagas, för att såmedelst låta
de olika sidorna belysa hvarandra och för att stärka intrycket
af sammanhang mellan företeelserna.

Tidsparallellen är vid undersökningen hufvudsaken. Såsom
utgångspunkt har valts året 1875, bland annat därför att ofullkomligheter
i statistiken före denna tid hindra en systematisk
framställning. Såsom slutår har för uppgifterna rörande Sverige
kunnat väljas 1898; de internationella undersökningarna hafva
däremot blott sträckt sig till 1897, emedan icke alla länders statistik
för 1898 vid tiden för bearbetningen varit tillgänglig. Arbetet
berör mellan 1875 och 1895 i regel endast hvart femte år
och blott efter 1895 hvarje år. I några särskilda frågor lämnas
uppgifter endast för år 1897 samt i vissa fall äfven för något
äldre år, som på grund af materialets utförlighet varit lämpligt.
Jämte framställningarna för de särskilda åren äro vid
hufvudutredningarna uppgjorda tvenne årsinedeltal för de fem
första och de fem sista åren i tidsserien, nämligen 1875—79
och 1893—97; då den internationella statistiken endast sträcker
sig till 1897, hafva för likformighetens skull äfven de svenska
medeltalen beräknats för 1897 som slutår, oaktadt 1898 års siffror
för Sverige äfven finnas. Medeltalen afse att lämna material
för ett mera enhetligt bedömande af total-utvecklingen under
den tid, hvarom här är fråga. På sådana områden som sjöfartsrörelsens
och handelns är det gifvetvis förhastadt att af ett enstaka
års statistik draga slutsatser om utvecklingstendensen; för
handelsflottan, hvilken liksom folkmängden består af en grundstock,
äro medeltalen mindre nödvändiga.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik. *

Inledning.

Framställningen är efter innehållet ordnad på tre hufvudafdelningar:
Handelsflottan, Utrikes sjöfartsrörelsen och Utrikes handeln.
Inom hvar och en åt dessa är först en sammanfattning gjord af
de utländska förhållandena, med hvilka Sveriges ställas i jämförelse,
därefter speciella uppgifter lämnade om Sverige. 1 texten äro
kapitlen ordnade efter ämnets innehåll; vid tabellbilagorna är
inom enhvar af de tre hufvudafdelningarna först den internationella
statistiken införd och därefter den speciellt svenska, således
sammanlagdt sex grupper, hvartill såsom en sjunde kommer en
jämförelse mellan folkmängd, handelsflotta, utrikes sjöfart och
handel. Arbetets källor, speciella undersökningsmetoder och anmärkningar
anföras vid tabellbilagorna framför hvar och en af
dels de internationella, dels de svenska tabellerna i hvarje hufvudafdelning.
I texten beröras i allmänhet endast de viktigare
talen, hvaremot de procentiska beräkningar, som ansetts belysande,
i regel fullständigt införts å tabellerna.

Vid tabellerna för internationella statistiken har i allmänhet
eu sammanräkning gjorts för alla de länder, som här behandlas,
och Sveriges siffror beräknats i procent af slutsumman. De uppgifter,
som lämnas om dessa länders sjöfart och handel, afse icke
så mycket att ställa Sverige i jämförelse med hvarje särskildt
land under något enstaka år eller att jämföra länderna med hvarandra
inbördes, utan framförallt att ställa Sverige i jämförelse
med de summariska sammanfattningarna af alla länder för särskilda
år och med de särskilda länderna för medeltalsperioderna.
Då det i vissa, fall är svårt att erhålla en fullt likformig beräkningsgrund
för alla länder, har det varit hufvudsaken att tilllämpa
ett konsekvent system för samma land under hela tidsserien,
isynnerhet de båda femårsperioderna, för att däraf få tillfälle
att bedöma det särskilda landets utveckling:.

I. Handelsflottan.

1. Sveriges handelsflotta jämförd med andra länders.

(Tab. 1).

Sjöfartens utveckling, bedömd efter ländernas handelsflottor, Samtliga fanders
har från midten af vårt århundrade eller några decennier dess- handelsflotta unförinnan
fortgått oafbrutet jämsides med landtkommunikations- der särskilda ar.
väsendets storartade uppsving.

Storleken af de förnämsta ländernas hela registrerade handelsflotta,
beräknad med afseende på dräktigheten af fartyg öfver
50 ton, har sedan år 1875 utgjort:

År. Verkligt femtal. Effektivt1) tontal.

1875 ......... 15,933,575 23,437,843

1880 ......... 16,138,641 25,877,223

1885 ......... 17,355,589 31,690,337

1890 ......... 18,164,568 36,443,402

1895 ......... 19,548,199 42,128,063

1896 ......... 19,725,730 43,224,030

1897 ......... 20,055,974 44,540,832

Om den årliga tillväxten procentiskt beräknas, blir resultatet
följande:

Årlig tillväxt i %.

Åren Verkligt tontal. Effektivt tontal.

1875—80 ..........+ 0.2 + 2.1

1880—85 ..........+1.5 +4-5

1885—90 ..........+0.9 + 3-6

1890—95 ..........+1.5 + 3-1

1895— 96 ..........+0.9 +2.6

1896— 97 ..........+1.7 + 3''°

Den största skillnaden mellan det verkliga och det effektiva tontalets
procentiska tillväxt förefinnes under perioderna på 1880-

0 Angående betydelsen af effektivt tontal se sid. 48.

12 Statistik: Handelsflottan.

talet. Det är således under denna tid, som ångbåts flottan gör sitt
relativt största uppsving. Detta förhållande tydliggöres närmare
af en jämförelse mellan de båda fartygstypernas absoluta drägtighet
under olika tider:

År. Ångfartygens tontal. Segelfartygens tontal.

1875 ....... 3,752,134 12,181,441

1880 ....... 4,869,291 11,269,350

1885 ....... 7,167,374 10,188,215

1890 ....... 9,139,417 9,025,151

1895 ....... 11,289,932 8,258,267

1896 ....... 11,749,150 7,976,580

1897 ....... 12,242,429 7,813,545

Angbåtsflottans dräktighet har sålunda oafbrutet ökats, medan
för segelfartygen däremot en alltjämt fortgående minskning kan
iakttagas. Procentiskt beräknad, har den årliga ökningen eller
minskningen varit följande:

1875—80

1880—85

1885—90

1890—95

1895— 96

1896— 97

Ångfartyg.	Segelfartyg.
. +	6.o	— I-S
. 4-	94	— 1-9
• +	5-5	— 2.3
. +	4-7	— 1.7
. +	4.1	- 34
. +	4-2	— 2.0

Att 1880-talet varit af särskild betydelse för ångbåtsflottans
tillväxt framgår gifvetvis äfven af en jämförelse mellan de båda
fartygstypernas inbördes ställning, om de beräknas i procent
af hela flottan, i det att den starkaste tillväxten i ångbåtsflottans
relationstal försiggått just under nämnda tidrymd.

Sveriges handels- Svenska handelsflottans dräktighet, uttryckt i registerton och
flotta under sär- omfattande fartyg öfver 50 ton, har utgjort:

skilda år.

År.	Ångfartygens tontal.	Segelfartygens tontal.	S:a verkl. tontal.	Effekt, tontal
1875	. . . 81,347	381,638	462,985	625,679
1880	. . . 80,359	432,696	513,055	673,773
1885	. . . 109,535	381,227	490,762	709,832
1890	. . . 138,457	353,542	491,999	768,913
1895	. . . 176,201	279,228	455,429	807,831
1896	. . . 200,948	267,674	468,622	870.518
1897	. . . 229,418	266,057	495,475	954,311
1898	. . . 260,701	267,377	528,078	1,049,480

Statistik: Handelsflottan.

Beräknas särskild!; svenska ångbåtsflottans ökning mellan
de olika åren i relativa tal, visar sig endast en obetydlig
procentisk ökning under 1880-talet, d. v. s. samtidigt med
att världens ångbåtsflotta går mest framåt. Först på 1890-talet håller tillväxten jämna steg med utvecklingen af världens
ångbåtstonnage, och under de allra sista åren kan man till och
med skönja, att stigningen är relativt större än samtliga länders.

Segelflottans tillbakagång börjar i Sverige senare än i _ öfrig,a
länder. Ännu under perioden 1875—1880 är den i stigning,
under det världens segelflotta minskas. Sedan håller den i allmänhet
jämna steg med världsflottan.

Om man i fråga om hela det verkliga och effektiva tontalet
jämför Sverige med summan för samtliga länder (internationellt
tontal), har under åren 1875 till 1890 den årliga förändringen,
procentiskt beräknad för fartyg öfver 50 ton, ställt sig på följande
sätt: . .

Verkligt tontal. Effektivt tontal.

Internationellt. Svenskt. Internationellt. Svenskt.

1875—80 .....+0.3 +2.i + 2.i + 1.5

1880—85 .....+i-5 —o+ +4-5 + ^

1885—90 .....+ 0.9 +o.i + 3-° + 1-i

Vid midten af 1890-talet visar sig för Sverige ett ganska
märkbart uppsving, då t. ex. dess flottas effektiva tontal åren
1895—1896 ökats med 7.8 % och 1896—1897 med 9.6 *, under
det motsvarande siffror för världstonnaget varit endast 2.6 % och

Deri svenska flottans ställning i förhållande till öfriga nationers
flottor framträder äfven om man beräknar Sveriges handelsflotta
i procent af samtliga länders under särskilda år:

	Sv. ångb.-fl. i	Sv. segelil. i	Sv. handelsfi. i % af samtl. länders.
År.	% af samtl. iänders.	% af samtl. länders.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.
1875 . .	.... 2.2	3-i	2-9	2.7
1880 . .	. . . .1.6	3-8	3-2	2.6
1885 . .	.... 1.5	3-7	2.8	2.2
1890. .	.... 1.5	3-9	2.7	2.1
1895 . .	.... 1.6	3-4	2.3	I-91
1896 . .	.... 1-7	3-4	2.4	2.0
1897 . .	.... I.9	3-4	2-5	2.1

En jämförelse mellan ång- och segelfartygens inbördes förhållande
i Sveriges handelsflotta ådagalägger, att Sveriges ång 1

Don stora minskningen endast skenbar, beroende på ändring i svenska
statistiken. Jfr sid. 66.

Statistik: Handelsflottan.

båtsflotta alltid haft eu mera undanskjuten ställning än samtliga
länders ångbåtsflottor.

Jämförelse mellan
medeltalen.

Att tiden efter 1875 varit ogynnsam för svenska handelsflottans
utveckling framgår äfven af en jemförelse mellan medeltalen
för de fem första och fem sista åren i den tidrymd, hvarom här
är fråga. Beräknas den procentiska ökningen eller minskningen
i tontalet från femårsperioden 1875—79 till perioden 1893—97
dels för samtliga länder dels för Sverige, blir resultatet följande:

Ångbåtsflottans tontal.
Internationellt. Svenskt.

+ 178-5 % + 134-0 %

Segelflottans tontal.
Internationellt. Svenskt.

— 31.1 % —22.4 %

Hela flottan:

Verkligt tontal.
Internationellt. Svenskt.

Effektivt tontal.
Internationellt. Svenskt.

+ 21.7 % + 4.0 %

+ 74-2 % + 36.9 %

. Ang- och segelfartygens inbördes förhållande under de olika
perioderna har varit följande:

Anfartygs tontal i % af
hela flottans tontal.
Internationellt. Svenskt.

1875—79 . . . .25.2 16.9

1893—97 .... 57.6 38.0

Segelfartygs tontal i % af
hela flottans tontal.
Internationellt. Svenskt.

74-8 83.1

42.4 62.0

Efterser man slutligen huru stor del Sveriges flotta, utgör
af samtliga länders under de olika perioderna, så visar sig för
de särskilda summorna:

1875—79

1893—97

Svenska flottans tontal i % af samtliga länders.

Samtliga fartyg.

Ångfartyg. Segelfartyg. Verkligt tontal. Effektivt tontal.

2-° 3-3

1-7 3-7

3.0 2.6

2-5 2.1

De särskilda Jämför man de särskilda stater,

ländernas flotta, befinnas deras handelsflottor under
emellan följande ställning:

som å tabellerna behandlas,
båda perioderna intaga sins -

Statistik: Handelsflottan.

1875—79.

Antal fartyg.	Effekt, tontal.
Storbritannien 16,206	10,409,554
Amer. för. stat.	X1	4,713,941
Norge ....	4,574	1,485,417
Tyska riket .	3,451	1,447,086
Frankrike . .	3,606	1,373,863
Italien ....	3,517	1,089,786
Spanien . . .	2,600	902,862
Sverige . . .	X	642,036
Nederländerna	1,434	497,759
Ryssland . . .	X	(430,000)
Österrike . . .	483	333,845
Danmark . .	1,287	307,014
Finland . . .	1,284	297,586
Belgien . . .	56	140,320
Japan ....	X	(127,000)
Ungern . . .	158	66,806
Kina.....	25	50,977

1893-97.

Antal fartyg. Effekt, tontal.
Storbritannien 13,033	20,802,153
Amer. för. stat.	X	6,641,352
Tyska riket .	2,181	3,259,692
Norge ....	3,667	2,133,126
Spanien . . .	X	1,772,188
Frankrike . .	2,093	1,749,765
Italien ....	X	1,146,770
Sverige ....	2,161	878,653
Ryssland . . .	X	872,600
Nederländerna	593	671,729
Japan ....	633	607,971
Danmark. . .	1,007	598,971
Österrike . .	205	433,050
Finland . . .	1,103	290,687
Belgien . . .	58	245,981
Ungern . . .	85	131,507
Kina.....	230	120,774

Med hänsyn till ångbåt sfi ottan är Storbritannien de öfriga
staterna betydligt öfverlägset. Amerikas förenta stater intar
äfven här andra platsen, och Tyskland har under tiden 1875—
1897 småningom kämpat sig fram till tredje. Norge som 1875
—79 hade ett så lågt nummer som elfva har 1893—97 stigit
till sex. Sveriges förhållande är däremot alldeles motsatt Norges.
Ännu 1875—79 var vår ångbåtsflotta den sjette i ordningen, men
1893—97 har den sjunkit ner till att vara den tionde. Detta faktum
är så mycket mera märkligt som de länder, hvilkas ångbåtsflotta
1875—79 stod framför Sveriges, år 1893—97 fortfarande
hafva en högre rangplats än vårt land och således Sveriges relativa
tillbakagång förefaller ganska enastående.

Efterser man huru stor procent hvarje särskildt lands flotta
utgör af samtliga länders, så faller Storbritanniens dominerande
betydelse än skarpare i ögonen, då det visar sig, att dess flotta
ej blott är den absolut största, utan äfven dess betydelse i världsflottan
hav vuxit i afsevärd grad på småstaternas bekostnad. Då
Storbritanniens flotta (effektivt tontal) under femårsperioden 1875
—79 utgjorde 42.8 % af här behandlade staters flotta, hade den
under femårsperioden 1893—97 stigit till 49.1 /.

Näst Storbritannien är det Tyskland, som visar den största
tillväxten i flottans relativa betydelse. Från att 1875 — 79 utgöra
6.0 % af världsflottan, stiger dess flotta till att 1893—97
utgöra 7.7 %.

1 Om betydelsen af ofvanstående tecken (X) se sid. 47.

Statistik: Handelsflottan.

Jämförelse med
folkmängden.

Föröfrigt är det endast några få stater, som lyckats tilltvinga
sin flotta en ökad relativ betydelse i världsflottan. Det är Danmark,
Ryssland, Kina och Japan — Spaniens siffror torde vara
osäkra.

På alla öfriga länders flottor fördelar sig den minskning i
relativ betydelse, som motsvaras af ökningen här ofvan. Beaktansvärd
är den tillbakagång i flottans relativa betydelse, som
kan skönjas i Amerikas förenta stater och Frankrike. Äfven
Norges flotta har gått tillbaka i världsbetydelse. Då den 1875—
79 utgjorde 6.i % af världsflottan, har den 1893—97 kommit att
utgöra endast 5.o /. Relativt taget är dock denna- tillbakagång
ej så stor som Sveriges.

Med hänsyn till fartygens antal är, om man frånser Amerikas
förenta stater, Norge den andra i ordningen af sjöfartsnationerna.
Sverige kommer icke långt efter Tyska riket och före Frankrike.
I alla stater, om hvilka uppgift här lemnats, har fartygens antal
absolut minskats, i samband med segelflottans tillbakagång och
användande af allt större fartygstyper.

Vid en jämförelse mellan folkmängden och handelsflottan
(tab. 28) komma de särskilda länderna i följande ordning efter
beräknade ton per invånare:

1875—79. 1893—97.

Effekt, ton per 1000 inv. Effekt, ton per 1000 inv.

Norge ....... 802 Norge......1,038

Storbritannien . . 310 Storbritannien . . 532

Danmark.....160 Danmark .... 264

Finland.....151 Sverige..... 175

Sverige .....144 Nederländerna . . 139

Nederländerna . . 128 Finland..... 116

Amerikas för. stat. 102 Spanien..... 97

Spanien..... 55 Amerikas för. stat. 95

Italien...... 39 Tyska riket . . . 63

Frankrike .... 37 Frankrike .... 45

Tyska riket ... 33 Belgien..... 39

Belgien..... 26 Italien..... 37

Österrike..... 15 Österrike.....17

Byssland..... 5 Japan...... 14

Japan ...... 4 Byssland .... 9

Ungern...... 4 Ungern..... 7

Då det visar sig att för alla. stater, med undantag af Finland,
Italien och Amerikas förenta stater, antalet ton per invånare vuxit,
betyder detta, att. handelsflottan i allmänhet växer relativt mera
än folkmängden.

Statistik: Handelsflottan.

2. Sättet för flottans ökning eller minskning i Sverige
och utlandet.

(Tab. 2.)

Vid betraktande af tabellen får man ett intryck af, att Sveriges
flotta i jämförelsevis ringa grad rekryteras med fartyg nybyggda
inom landet.

Under perioden 1881—85 voro i medeltal årligen endast 2.6 %
(vare sig man tar hänsyn till antal eller tontal) af de existerande
svenska fartygen nybyggda, under det att för summan af här
ifrågavarande länder årligen 4.0 % (antal) eller 5.6 % (tontal) af
hela flottan voro nybyggda. Vårt lands ofördelaktiga ställning
härvidlag framgår äfven af siffrorna för Sveriges procent af de
särskilda slutsummorna.

Ännu sämre ställa sig förhållandena under perioden 1891
—95. Sveriges nybyggda fartyg utgjorde då endast 1.5 % (vare
sig man beräknar antal eller tontal). För samtliga länder utgjorde
de nybyggda årligen 4.2 "/« (antal), eller 5.1 % (tontal), så ledes

äfven nu betydligt mera än för Sverige. Nu äro med hänsyn
till både antal och tontal endast tvenne land Sverige underlägsna,
nämligen Belgien och Norge, där de nybyggdas procenttal
dock ej minskats så mycket som i Sverige.

Äfven absolut taget har de nybyggda fartygens hela antal
och tontal i Sverige gått tillbaka. Under perioden 1881—85 nybyggdes
årligen i medeltal 42 fartyg om sammanlagdt 8,451 ton,
under perioden 1891—95 endast 25 om 5,353 ton.

Fullt öfverensstämmande med det sagda är attfartygsinköpen
i Sverige ökats. Då under första perioden endast 3.2 % af hela
flottans tontal årligen från utlandet inköptes, steg denna summa
under senare perioden till 5.0 /.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik. 3

Nybyggnad.

Inköp.

Förolyckande.

Kondemnering.

Försäljning.

Fartygens
registertonnage
i medeltal.

18 Statistik: Handelsflottan.

Ökningen i fartygsinköp är emellertid ej för Sverige enastående.
De flesta länder köpa mera än de själfva bygga, och de flesta
hafva under den senare perioden köpt mera än under den föregående.
Storbritannien är det land, som dominerar i skeppsbyggnadsindustrien;
det bygger mest och inköper relativt minst.

I fråga om fartygens förolyckande synes Sverige icke intaga
någon särskild ofördelaktig ställning. Räknadt på samtliga här
upptagna länder, har i medeltal under perioden 1881—85 till
antalet 2.9 % af den existerande flottan, till tontalet 3.6 > årligen
förolyckats. Af Sveriges flotta har till antalet samma procent
2.9, till tontalet en något lägre procent eller 3.5 gått under.

Under följande period hafva sjöolyckorna för Sverige liksom
för de flesta ötriga länder både absolut och relativt minskats. För
Norge visar sig däremot en alldeles enastående ökning i sjöolyckorna.
Äfven för Danmark har tontalet ökats absolut, men
minskats i förhållande till hela flottans omfattning. I Sverige
hafva dock sjöolyckorna icke minskats så mycket, som i de flesta
öfriga länder, åtminstone om man tar hänsyn till tontalet, i det
att de svenska förolyckade i förhållande till'' alla förolyckade under
äldre perioden endast utgjorde 2.4 %, under den senare däremot
2.5 %.

De kondemnerade eller slopade fartygens antal och tontal är
i Sverige obetydligt större än annorstädes.

_ I de från Sverige sålda fartygens antal och tontal kan eri
ökning iakttagas. Denna ökning är emellertid en internationell
företeelse, hvilken motsvarar de ökade inköpen och i stort sedt.
endast är en följd af den internationella handelns utvidgning.

3. Fartygens storlek och deras användning.

(Tall. 3—5.)

Om man beräknar fartygens registerton i medeltal, visar sig
att Sverige näst Finland har de minsta fartygen i Europa, vare
sig man tar hänsyn till summa ång- och segelfartyg eller endast
ångfartyg.

Fartygens medelstorlek, beräknad på fartyg öfver 50 ton,
var år 1897 i nedanstående länder följande:

Statistik: Handelsflottan. 19

	Ton per	Ton per	Ton per
	ång- 0. segelfartyg.	ångfartyg.	segelfartyg.
Österrike....	. . . 1,424	2,066	402
Belgien.....	. . . 1,400	1,509	183
Ungern.....	. . . 810	1,173	491
Storbritannien .	. . . 700	1,015	386
Tyska riket . .	. . . 681	878	486
Nederländerna1).	... 485	1,175	216
Norge.....	. . . 429	544	400
Frankrike . . .	. . . 404	843	218
Danmark ....	... 325	601	201
Sverige......	... 252	364	199
Finland ....	. . . 222	251	218

Jämför man med hvarandra (efter taft. 3) storleksmedeltalen
för olika tider, visar sig öfverallt en ökning, således en bestämd
sträfvan att använda allt större fartyg. Emellertid hafva medeltalen
för Sverige ej ökats sci mycket som för andra länder. I
Tyskland och Nederländerna hafva de från åren 1875 till 1897
fördubblats, för Norge har särskilt ångfartygens medelstorlek
stigit afsevärdt, för de flesta öfriga länder synes utvecklingen hafva
varit kraftigare än i Sverige.

Förhållandet mellan svenska flottans storlekstyper framgår
närmare af tab. 4, där fartygen grupperats inom tontalsgrupper.
I fråga om ångfartyg visar sig mellan de medeltalsperioder, som
här anföras, den största absoluta ökningen, räknadt efter tantal,
på fartyg mellan 500 och 1,000 ton, den minsta på fartyg under
50 ton; till antalet hafva ångfartygen mellan 50 och 200 ton
mest ökats. För segelfartyg har den största minskningen, räknadt
på tontal, skett inom grupperna 200—500 och 500—1,000 ton,
relativt störst inom den sistnämnda. För summa ång- och segelfartyg
visar sig en absolut ökning endast inom de tvenne högsta
grupperna, däremot minskning inom de trenne lägre. Beaktansvärdt
är, att den relativt största minskningen på segelfartygen
yttrat sig just inom den grupp (500—1,000 ton), som varit bäst
lämpad för längre fart.

Af redogörelsen för svenska fartygens användning i in- och
utrikes fart (tab. 5) framgår, att år 1897 af samtliga använda
fartyg 82 % gingo i utrikes fart och 18 / endast i inrikes fart. Ser
man särskildt på ång- och segelfartyg, ställer sig förhållandet annorlunda.
Af samtliga använda ångfartyg gingo 79,7 / i utrikes fart,
af samtliga segelfartyg däremot ända till 87,5 % i utrikes fart.

1 Då för Nederländerna äfven fartyg mellan 40 och 50 medräknas, är siffran
att anse något för låg.

Svenska fartyg,
ordnade efter
storlek.

Svenska fartygs
användning.

Statistik: Handelsflottan.

Fartygsägare

redare.

Jämför man de effektiva tontalssiffrorna för 1897 med motsvarande
för 1875, så kan man iakttaga eu absolut ökning i den
svenska flottans användning både i in- och utrikes fart. Den utrikes
farten har ökats mera än den inrikes.

Äfven relativt har den utrikes farten gått mera framåt än
den inrikes, i det att 1875 endast 77.3 % af samtliga använda
fartyg gingo utrikes, 1897 däremot, såsom nyss nämndes, 82,0 /.
Emellertid faller den relativa ökningen i utrikes farten nästan uteslutande
på landsbygdens fartyg. Af landsbygdens fartyg gingo
år 1875 60.7 % utrikes, 1897 däremot 69.3 %. För städernas
fartyg är ökningen af de relativa talen långt mindre; år 1875
gingo 83.6 "ö på utrikes fart, 1897 84.9 %. ökningen faller
på Stockholm, Göteborg, Öresunds-hamnarna och invattenshamnarna.
För öfriga städer visar sig en relativ minskning, d. v. s.
att de ökat sin inrikes fart mera än den utrikes. Vid Bottniska
viken, där utrikes farten minskats äfven absolut, kan man iakttaga
den största tillbakagången i utrikes fartens relation till den
inrikes.

4. Svenska fartygs ägare, byggnadsmaterial, byggnadsorter

och ålder.

(Tab. 6—IL.)

och Antalet fartygsägare och skeppsredare (tab. 6) har i Sverige
minskats från tiden 1879 till 1897. Då flottans effektiva tontal
samtidigt ökats och det verkliga tontalet blott obetydligt minskats,
betyder detta en utveckling mot större koncentrering och
modernare kapitalplacering. Det är helt naturligt aktiebolagen,
som spelat en roll vid denna utveckling. Deras antal har också
ökats mera än dubbelt, samtidigt med att antalet enskilda eller
lottägare i hög grad minskats. Dock utgöra de sistnämnda ännu
mer än fyra gånger så många som aktiebolagen.

Fartygsegendoinen i medeltal har ökats för både aktiebolagen
och de enskilda, dock i högre grad för de förstnämnda. Antalet
fartyg på hvarje ägare har helt naturligt gått tillbaka, då antalet
fartyg i svenska flottan ej obetydligt reducerats, men tontalet har
i stället ökats. 1879 ägde hvarje aktiebolag i medeltal 2,4 fartyg
om 1,290 ton tillsamman, 1897 ägde de endast 2,3 fartyg, men
i stället en ökad tontalsumma af 1,731 ton. De enskilda ägde
1879 i medeltal hvardera 1,7 fartyg om 297 ton, 1897 hvardera
1,5 fartyg om 317 ton.

Statistik: H andels flottan.

Samtliga fartygsägare uppgingo 1879 till 1,862, år 1897 till
endast 1,676. Hufvudredarnes antal har minskats något mera än
ägarnes, hvilket helt och hållet beror på aktiebolagen, som låtit
hvarje hufvudredare representera alltflera bolag.

Af tab. 7 framgår närmare, huru själfva fartygen fördela
sig mellan aktiebolag och enskilda eller lottägare.

Tab. 11 visar huru mycket aktiebolagen under perioden
vunnit af hela flottan. 1879 utgjorde de af aktiebolag ägda fartygen
endast 23,0 % af hela flottan (effektivt tontal), 1897 utgjorde
de 53,6 %. Omplaceringen faller naturligtvis mest på ångfartygen.

Att känna fartygens byggnadsmaterial är af vikt för bedömande Fartygens
af flottans kapitalvärde och sjöduglighet (tab. 8). Liksom byggnadsmaterial.
öfverallt i världen hafva äfven i vårt land fartyg af järn och stål
alltmera trädt i stället för träfartygen. Från år 1879 till 1897
hafva de svenska järn- och stålfartygen, både till antal och tontal,
mer än fördubblats. Järn- och stålfartygen utgöra nu 822
stycken om 612,761 effektiva ton, däraf Göteborg har den största
delen eller 29,2 %, beräknadt på tontal. Träfartygen hafva under
perioden förminskats med nära hälften; landsbygden är i fråga
om träfartyg naturligtvis mest talrikt representerad, nämligen
med 43,0 % af samtliga träfartyg. Järn- och stålfartygen utgjorde
1897, beräknadt på effektivt tontal (tab. 11), mer än hälften af
alla svenska fartyg eller 64,s %, under det träfartygen endast
uppgingo till 35,2 %. År 1879 var förhållandet ett annat, då
träfartygen utgjorde ända till 74,5 % af alla svenska fartyg och
järn- eller stålfartygen sålunda endast 25,5 %.

Med hjälp af tab. 9 kan man konstatera ett faktum, som Fartygens
redan förut är berördt, nämligen att skeppsbyggnadsverksamheten byggnadsorter.
i hög grad gått tillbaka i Sverige. De i Sverige byggda
fartygen hafva både med hänsyn till antal, verkligt tontal och
effektivt tontal absolut minskats, under det att de i utlandet byggda
fartygen ökats. Relativt visar sig tillbakagången ännu större; 1879
utgjorde (tab. 11) de i Sverige byggda fartygen, efter effektiva
tontalet räknadt, 74,6 % af svenska flottan, år 1897 däremot endast
51,5 % d. v. s. knappast mera än hälften.

Att döma af en jämförelse mellan de särskilda orterna,
tyckes det ej i så hög grad vara den vid stora skeppsvarf bedrifna
verksamheten, som gått tillbaka, utan snarare den vid småvarf
idkade. Det är den svenska segelfartygsproduktionen, som
minskats, framför allt i de mindre städerna och på landsbygden,

Statistik: Handelsflottan.

Fartygens ålder.

Fartygens hemorter.

något som tar sig uttryck i en ökad införsel af utländska segelfartyg
just till landsbygden.

Vid eu gruppering af de svenska fartygen efter deras ålder
under olika tider (tab. 10 ocli 11) visar sig, att år 1879
utgjordes af de på tio-års-indelning grundade grupperna den
största af fartyg under 10 dr, hvarefter följde en successiv minskning
i tontalet för hvarje grupp; 1897 var den största gruppen
fartyg 20—30 är, från hvilken den successiva minskningen utgick
till grupperna på båda, sidor. Fartygen under 10 år hade 1897
ett absolut lägre tontal än samma grupp 1879; alla öfriga grupper,
med undantag af fartyg öfver 60 år och af obestämd ålder,
hade däremot ett högre tontal 1897. Fartygen under 10 år utgjorde,
beräknad! på effektivt tontal, år 1879 ända till 50,7 %
af hela svenska flottan, 1897 däremot endast 15,8 /.

Detta förhållande står delvis i samband med fartygstypernas
förbättring, de små fartygens efterträdande af stora samt vidsträcktare
användning af metall och hållbart material, men utan tvifvel
vittnar det också om eu allmän tillbakagång, som dels yttrat sig
i eu minskad anskaffning af fartyg öfver hufvud taget, dels i
en mera omfattande införsel af gamla utländska.

De flesta af de svenska fartyg, som existerade år 1897, äro
sålunda byggda på 1870-talet. Emellertid är det ej inom alla
ortgrupper, som de flesta fartygen tillhöra denna kategori.
Det är endast Bottniska vikens och Östersjöns samt landsbygdens
hamnar. För de öfriga grupperna finnas de flesta fartygen inom
ålderskategorien 10—20 år.

Sammanställer man ur tab. 5 -10 uppgifterna om handelsflottan
i de olika svenska orterna, så synes framgå, att det hufvudsakligen
är vid Bottniska vikens hamnar som rederirörelsen gått
tillbaka. Äfven Östersjöhamnarnes och landsbygdens flottor hafva
minskat sitt inflytande, under det att däremot i hamnarna vid
Öresund sjöfartsnäringen gjort beaktansvärda framsteg.

II.

Utrikes sjöfarts ro re Isen.

1. Sveriges utrikes sjöfart jämförd med andra länders.

(Tab. 12—14.)

Sjöfartsförbindelserna mellan länderna hafva ökats nästan
oafbrutet under den tidrymd hvarom här är fråga, liksom de
utvecklats redan förut under de ekonomiska frihetsidéernas
genombrott.

Samtliga till här ifrågavarande länder från utrikes ort ankomna
och från samma länder till utrikes ort afgångna fartygs
dräktighet utgjorde:

År 1875:'' 150,773,328 ton,

» 1880: 206,464,368 »

» 1885: 234,522,058 »

» 1890: 285,785,730 »

» 1895: 321,532,912 »

» 1897: 365,086,324 »

Den årliga ökningen har naturligtvis växlat högst betydligt;
för enstaka, här ej synliga år hafva obetydliga minskningar kunnat
konstateras, men dessa hafva då utjämnats af större ökningar
det följande året. Den relativt största ökningen synes ha förekommit
i slutet af 1870-talet, då sjöfartsrörelsen mellan länderna,
i medeltal årligen växte med 7,4 %\ relativt minst synes den ha
varit under perioden 1890—1895, då årstillväxten blott uppgick
till i medeltal 2,5 %.

Ser man särskild t på Sverige, bär dess sjöfartsrörelse representerats
af följande siffror för summa ankomna och afgångna
fartygs tontal:

År	1875:	5,279,849	ton.
»	1880:	6,894,155	»
»	1885:	9,016,435	»
»	1890:	10,766,711	»
»	1895:	12,383,747	»
»	1897:	14,877,813	»

Den årliga tillväxtprocenten har varit störst mellan åren 1895
och 1897, då ökningen uppgick till 10,1 %. Jämföres det sista året i
serien med det'' första, visar sig, att Sveriges utrikes sjöfartsrörelse
ökats mera än samtliga länders i genomsnitt, ett förhållande som
äfven framgår af de tal, som beteckna Sveriges sjöfart i procent af
samtliga länders. Detta procenttal har nämligen stigit, så att
Sveriges sjöfartsförbindelser 1897 spela en större roll i den

Summa lastade
och barlastade
fartyg.

Statistik: Utrikes sjöfartsrörelsen.

internationella samfärdseln än 1875, hvilket utvisas af följande
relationstal:

Sveriges utrikes sjöfartsrörelse i procent af samtliga länders.

1875: 3,5 % 1890: 3,8 %

1880: 3,3 % ■ 1895: 3.9 %

1885: 3,8 1897: 4,, %

Den proportionsvis större ökningen för Sverige framgår ytterligare
af en jämförelse mellan medeltalen för perioderna 1875—79
och 1893—97. Tontalet af summa ankomna och afgångna fartyg
under dessa perioder har varit följande:

c Sveriges procentiska

Samtliga länder. Sverige. andel

1875—79 168,176,263 6,105,472 3,6 #

1893—97 330,127,397 13,155,174 4,0 %

Relativt har ökningen mellan perioderna för summan af länder
uppgått till 96,3 %, för Sverige ensamt till 115,5 %.
Emellertid betyder detta icke, att våra utrikes förbindelser ökats
mera än de flesta länders. Det är de stora staterna, som ökat
relativt mindre än Sverige och som genom sina stora siffror behärska
summorna.

Sammanställas de särskilda, länderna; i ordning efter deras
utrikes sjöfarts omfattning i afseende å totala dräktigheten under
de olika perioderna, blir resultatet följande:

1875—79. 1893—97.

Storbritannien. . 50.6
Anderik, för. stat.''(22.1

Frankrike.
Tyska riket
Ryssland
Italien .
Spanien 1
Sverige .
Belgien .
Nederländerna
Portugal
Danmark
Norge. .

Kina . .
Österrike
Finland 1
Japan1 .
Ungern .

19.4

11.5
10.1

8.1
(7.6

6.1
5.s

5.8

5.1

3.8
3.8
2.7
2.4

(1.8

(1-2

0.2

null.	;on.	Storbritannien .	82.3	mill.	ton.
	»)	Amerik. för. stat	41.7	»	»
»	»	Frankrike . .	29.2	»	»
»	»	Spanien1 . . .	(26.5	»	»)
»	»	Tyska riket . .	24.3	»	»
»	»	Ryssland . . .	17.7	»	»
»	» )	Italien ....	16.4	»	»
»	»	Nederländerna.	14.4	»	»
»	»	Belgien ....	13.9	»	»
»	»	Portugal . . .	13.2	»	»
»	»	Sverige ....	13.2	»	»
»	»	Danmark . . .	9.0	»	»
»	»	Kina.....	8.5	»	»
»	»	Norge.....	5.7	»	»
»	»	Japan.....	5.6	»	»
»	» )	Österrike . . .	3.5	»	»
»	» )	Finland ....		»
»	»	Ungern1 . . .	(1.6	»	»)
Spanien	vid	medeltalsperioden är haltande,	alldenstund

1 Jämförelsen för

ej samma slags fart beräknats i de olika perioderna. Amerikas, Finlands och Ja
paus siffror för 1875—79 äro endast approximerade, likaså Ungerns 1893-

Statistik: Utrikes sjö fartsrör elsen.

Med hänsyn till de ankomna och afgångna fartygens antal
blir förhållandet ett annat. Storbritannien står (1893—97) med
den absolut högsta antalssiffran eller 124,227 fartyg, därefter
Amerikas förenta stater och Sverige med öfver 61,000 fartyg
hvardera.

Den största absoluta tillväxten i tontalet kan iakttagas för
Storbritannien; därefter komma i ordning Amerikas förenta
stater, Tyska riket, Frankrike, Nederländerna, Italien, Portugal,
Belgien, Ryssland, Sverige, Kina, Danmark, Japan, Norge, Finland,
Ungern och Österrike.

Beträffande den relativa ökningen för de särskilda ländernas
tontalssiffror visar sig denna hafva varit minst i Österrike, uppgående
till endast 44,8%, samt Frankrike (50,7 %), Norge (51,6 %},
Storbritannien (62,7 %), Ryssland (75,2 %) och Amerikas förenta
stater (88,4 %). I alla öfriga här behandlade stater har ökningen
stigit till öfver 100 %, d. v. s. deras utrikes sjöförbindelser hafva
mer än fördubblats.

De stater, som ökat sin sjöfartsrörelse relativt mera än Sverige,
äro Danmark, Nederländerna, Belgien, Portugal, Ungern, Kina
och Japan; Tyska rikets utrikes sjöfartsrörelse har procentiskt
räknadt vuxit något mindre än Sveriges, men absolut taget mycket
mera än vårt lands.

Efterser man i huru hög grad respektive länder idkat ut- Sjöfarten med
rikes fart med egna fartyg, så ställer sig jämförelsen icke gynn- inländska fartyg
sam för Sverige. Då på alla länders summa de inländska fartygen
1875—79 utgjorde 41.1 / af samtliga, utgjorde de svenska
fartygen endast 34.7 % af samtliga till Sverige ankomna och
därifrån afgångna; 1893—97 hade för båda en minskning inträdt,
då för summan procenten utgjorde 40.o och för Sverige
endast 33.9.

De länder, som vid sin utrikes sjöfart mest använda inländska
fartyg, äro Norge och Storbritannien, hvilka ju hafva
de relativt största handelsflottorna. Under första perioden tar
Norge försteget (med 69.1 % inländska), under den senare Storbritannien
(72.3 % inländska). För Storbritannien har det procentiska
talet ökats, för Norge minskats, något som tydligtvis
sammanhänger med den ofvan påpekade stora ökningen i Englands
flotta, hvilken skett samtidigt med eu relativ minskning i
norska flottans världsbetydelse. Äfven Danmark har ett högt
procenttal för de inländska fartygens deltagande i landets utrikes
sjöfart; för Tyska riket har samma procenttal ökats såsom
en följd af dess flottas utveckling.

Handels- och sjöfartsko mit éns betänkande. Statistik.

Statistik: Utrikes sjöfartsrörelsen.

Fartygens storlek.

Lastade fartyg,
ankomna eller
af gångna.

Ryssland, Nederländerna, Belgien, Frankrike, Portugal och
Italien äro de enda europeiska länder, som i fråga om de inländska
fartygens .deltagande i den utrikes sjöfarten visa en lägre
procentsiffra än Sverige.

Ser man på storleken hos de fartyg, som ankomma eller afgå
till de olika länderna, beräknad i medeltal af fartygens registertonnage
(tab. 13), så komma de nordiska länderna med låga siffror.

Sverige anlöpande fartyg af svensk nationalitet uppgå (år 1897)
i medeltal till 161 tons storlek, af utländsk nationalitet till 294;
i Norge äro de norska 286 ton, de utländska 154; i Danmark
de inhemska 194 ton, de utländska 162; i Finland de finska 140
ton, de utländska 418 ton i medeltal.

Betydligt större äro i allmänhet de fartyg, som deltaga i
öfriga länders utrikes sjöfart. Störst äro i Europa fartygen, som
trafikera Portugal och Belgien, d. v. s. länder, hvilkas handelsförbindelser
med de närbelägna staterna till stor del drifvas
landvägen, till följd hvaraf medelsiffrorna icke nedpressas af,
mindre båtar på kortare fart.

En beräkning rörande lastade fartyg (tab. 14) har intresse
ur både sjöfarts- och handelssynpnnkt.

För samtliga länder utgöra de ankomna lastade fartygen
ungefär lika många som de afgångna, medan för några länder de
ankomna, för andra de afgångna utgöra majoriteten. Den ökning
i sjöfartsrörelsen, som öfverallt konstaterats, har i fråga om lastade
fartyg gifvetvis fördelat sig på både ankomna och afgångna. För
samtliga länder voro de absoluta talen under de ofvan anförda
perioderna i medeltal årligen följande:

Ankomna lastade
fartygs tontal.

1875—79; 63,811,670

1893—97: 119,964,188

Afgångna lastade
fartygs tontal.

65,640,742

124,280,945.

Procentiskt beräknad är för hvardera gruppen ökningen ej
fullt så stor som hela sjöfartsrörelsens, tydande på en större
ökning för de barlastade än för de lastade.

Hvad Sverige beträffar, hafva de lastade fartygen absolut ökats
jämnsides med hela sjöfartsrörelsen. De till Sverige ankomna
lastade utgöra ej på långt när så många som de därifrån afgångna.
De absoluta talen för Sverige voro under perioderna följande:

Statistik: Utrikes sjö fartsrörelsen.

Ank. last. tontal. Afg. last. tontal.

1875—79: 1,352,812 2,450,746

1893 — 97: 2,761,072 4,938,540

Liksom för Sverige hela sjöfartsrörelsen procentiskt ökats mera
än för samtliga länder i genomsnitt, så äfven sjöfarten med lastade
fartyg. Sveriges lastade fartyg utgjorde därför 1893—97 en större
procent af samtliga länders lastade än 1875—79. De på Sverige
gående lastade fartygens ökning har emellertid ej varit relativt
så stor som hela svenska sjöfartens, tydande på, att, liksom för
länderna i genomsnitt, så äfven för Sverige de barlastade fartygen
ökats relativt mera än de lastade.

Efterser man för de särskilda länderna, närmare det inbördes
förhållandet mellan de ankomna och afgångna lastade fartygens tontal,
så öfverensstämmer detta icke med proportionen mellan ett lands
import och export, utan är äfven beroende af varornas utrymmeskraf.
De nordiska länderna, Sverige, Norge, Finland och Ryssland,
som framför allt exportera skrymmande råprodukter, samt
dessutom Storbritannien, Spanien, Portugal, Ungern, Japan och
Amerikas förenta stater hafva flera afgångna än ankomna lastade
fartyg, då däremot ett motsatt förhållande äger rum med Danmark,
Tyska riket, Nederländerna, Belgien, Frankrike och Italien.

I Sverige representera de afgångna lastade fartygen i förhållande
till de ankomna en ovanligt stor procent. Denna har visserligen något
minskats mellan perioderna, men är ännu afsevärd. De från
Sverige afgångna lastade fartygens tontal utgjorde under perioden
1893—97 ända till 64,1 % af alla lastade.

Det land, som i afseende å proportionen mellan ankomna och
afgångna lastade fartyg står mest motsatt Sverige, är Nederländerna,
som är aflastningsplatsen för en stor del af de skrymmande
råvaror, som Tyskland behöfver för sin industri. De ankomna fartygen
utgjorde där under perioden 1893—97 ända till 64,1 % af alla
lastade. I Storbritannien, som exporterar både råvaror och industrialster,
är däremot proportionen mera jämn; liksom i Sverige äro
de afgångna där flertalet, men utgöra endast 53,3 % af alla
lastade.

Om man sammanslår de ankomna och afgångna lastade fartygens
tontal och ställer denna summa i proportion till samtliga i
både last och barlast ankomna och afgångna fartygs tontal, för att få
en proportion mellan lastade och barlastade, så visar sig, att för
summan af de länder, som här behandlats, de lastade fartygen utgöra
omkring 75 %, d. v. s. tre-fjärdedelar af samtliga ankomna och
afgångna. Österrike och Storbritannien komma där med den högsta

Statistik: Utrikes sjö fartsrör elsen.

Jämförelse med
folkmängden.

procentsiffran, i det att rner än 83 % af samtliga ankomna och afgångna
fartyg varit lastade. Frankrike och Amerikas förenta stater
visa nästan lika höga siffror. Därefter komma under den yngre
perioden Tyskland, Ungern, Portugal, Nederländerna, Italien, Japan,
Spanien och Belgien, samt slutligen Norge, Finland, Ryssland
och sist Sverige. De lastade fartygen utgöra för Sveriges del
endast 58,5 °» af samtliga dit ankomna och därifrån afgångna
fartyg.

Jämför man ländernas sjöfartsrörelse och deras folkmängd
genom att beräkna förhållandet mellan invånareantalet och de
ankomna och afgångna fartygens samfälda tontal (tab. 28), blir
resultatet följande:

1875-79 1893-97

Ant. och afg. ton per 100 inv. Ank. och afg. ton per 100 inv.

Norge.........	204	Danmark........	397
Danmark........	198	Nederländerna......	299
Storbritannien ......	151	Norge.........	278
Nederländerna.....	148	Sverige .........	266
Sverige...... . . .	137	Portugal........	260
Portugal........	123	Belgien.........	218
Belgien........	109	Storbritannien.....	210
Finland........	(91)	Spanien ........	(146)
Frankrike.......	52	Finland.........	132
Amerikas förenta stater .	(48)	Frankrike.......	76
Spanien........	(47)	Amerikas förenta stater .	60
Italien.........	29	Italien.........	53
Tyska riket......	26	Tyska riket.......	47
Ryssland........	13	Ryssland........	18
Österrike........	11	Österrike........	14
Japan .........	(D	Japan .........	13
Ungern.........	1	Ungern.........	(9)

Då beträffande hvarje särskildt land siffrorna för den senare
perioden äro högre, hafva sålunda alla ökat utrikes sjöfarten
mera än invånareantalet. Det är emellertid tre stater, som ökat
sjöfarten så litet, att de trängts tillbaka på rangskalan, nämligen
Storbritannien, Frankrike och Amerikas förenta stater — således
samma länder, om hvilka det ofvan sagts, att deras sjöfartsrörelse
procentiskt ökats mindre än de flesta andra.

Att Sverige i denna öfversikt synes hafva ryckt framåt, under
det att ofvan gjorda jämförelse mellan de absoluta talen visat
ett motsatt förhållande, tyder på att ökningen i Sveriges folkmängd
varit relativt mindre än i de staters, hvilka i fråga om de absoluta
tontalen öfverflyglat Sverige.

Statistik: Utrikes sjö fartsrörelsen.

2. Sveriges sjöfartsförbindelser med de särskilda länderna,

(Tab. 15—18).

Af tab. 15 framgår huru Sveriges utrikes sjöfartsrörelse fördelar
sig på svenska ankomst- och af gångsorter. Bottniska vikens
städer ingå där med den högsta siffran utom för år 1898. Jämför
man de olika medeltalsperioderna, visar sig emellertid att sjöfarten
på Norrland vuxit relativt mindre än å andra ställen. Mest
beaktansvärd är ökningen vid öresundshamnarna, där den i hög
grad kommit både de svenska och utländska fartygen till godo.

Det inbördes förhållandet mellan de europeiska stater, med
hvilka Sverige idkar förbindelser, framgår närmare af följande
gruppering, som upptar de under perioden 1893—97 till Sverige
ankomna och därifrån afgångna fartygens antal och tontal
(tab. 16):

	Antal	Dräktig-	Tontal i ''i, af summan för
	fartyg.	het i ton.	samtl. länder.
Storbritannien......	. . 7,282	3,866,154	29,4
Danmark........	. . 28,777	3,481,224	26,5
Tyska riket.......	. . 10,298	2,426,280	18,4
Nederländerna......	. . 910	748,683	5.7
Frankrike........	. . 957	558,666	4.2
Ryssland........	. . 1.146	526,244	4,0
Norge..........	. . 8.817	495,834	3,8
Finland .........	. . 2,389	341,594	2,6
Belgien.........	. . 419	239,158	1,8
Spanien.........	. . 113	74,014	0,6
Portugal.........	. . 90	37,069	0,3
Italien.........	. . 48	35,945	0,3
Rumänien........	. . 3	3,522	0,0
Turkiet.........	. . 1	1,054	0,0
Grekland........	. . 1	316	0,0
Gibraltar och Malta . . .	_ 1	57	0,0
Österrike-Ungern . . . .	. . —	20	0,0
Om man sammanställer	dessa siffror	med motsvarande för
perioden 1875—79, visar sig,	, att en öknin	g försiggått för så godt
som alla tontalssiffror och	dessutom för	de flesta	. antalssiffror.

Absolut taget har ökningen med hänsyn till antal och tontal varit
störst för farten på Danmark och Tyska riket, hvarefter kommer
med hänsyn till tontalet Storbritannien, med hänsyn till antalet

1 Dräktighetssiffra utan motsvarande antalsiffra innebär, att sjöfart under
något enstaka år i perioden förekommit, dock ej så omfattande, att fartygens
antal kunnat blifva ett per år i medeltal.

Farten till och
från svenska
orter.

Sjöfartsförbindelser
med
europeiska orter.

Statistik: Utrikes sjö fartsrör elsen.

Norge. Relativt är det sjöförbindelserna med Tyska riket, som ökats
mest (261 %), därnäst med Nederländerna (222 %) och Danmark
(160 %.) Farten på England däremot har icke vuxit med mera
än 77 % och på Frankrike endast med 0.6 %. Äfven Sveriges förbindelser
med Norge hafva ökats endast obetydligt i fråga om tontalet,
men däremot mycket med hänsyn till antalet.

Samma förhållanden framgå äfven eu af jämförelse för de
olika perioderna mellan de tal, som beteckna sjöförbindelserna med
hvarje land i procent af slutsumman för Sveriges utrikes sjöfartsrörelse.
Det visar sig därvid att Tyskland nästan fördubblat sitt inflytande;
då detta 1875—79 kunde betecknas med 11.0%, kan det
1893—97 betecknas med 18.4%; å andra sidan har Storbritannien
minskat sitt inflytande från 35.7 % till 29.4 %.

Sjöfartsförbin- Ser man på Sveriges sjöfartsförbindelser med utomeuropeiska
de/ser med utom- orter, visa sig dessa hafva en ringa omfattning, då de under
europeiska orter, perioden 1893—97 endast utgjorde 3.1 % af alla Sveriges utrikes
sjöförbindelser eller representerande sammanlagdt 335 fartyg
om 319,340 ton. I dessa summor ingingo de särskilda staterna
eller ortgrupperna i följande ordning:

Amerikas förenta stater . . .

Kaplandet..........

Egypten...........

Tripolis, Tunis etc.......

Östra och Vestra Afrika . . .

Australien......• ...

Brasilien ..........

La-Plataländerna.......

Södra och Östra Asien ....
Norra och Västra Syd-Amerika
Britiska Nordamerika ....

Västindiska öarna......

Sibirien...........

Mexiko............

Antal fartyg.	Präktig-het i ton.	Tontal i % af summan för samtl. länd.
83	125,959	1,0
109	80,745	0,6
21	37,315	0,3
24	17,705	0,1
27	15,132	0,1
12	12,555	0,1
32	12,548	0,1
14	10,407	0,1
1	1,756	0,0
2	1,661	0,0
3	1,651	0,0
"-V tj	1,474	0,0
2	358	0,o
_1	74	0,0

Från perioden 1875—79 till perioden 1893—97 hafva Sveriges
förbindelser med utomeuropeiska orter ökats. Tontalet har
mer än tredubblats och fartygsantalet vuxit med mera än hälften.
Ökningen faller hufvudsakligen på förbindelserna med Amerikas
förenta stater, Kaplandet och Egypten. För Australien har en
minskning inträdt, likaså för Västindiska öarna.

Jfr not föreg. sida.

Statistik: Utrikes sjö fartsrör elsen.

Ångfartygens användande är vid Sveriges utrikes sjöfartsrö- Sjöfartsrörelsen
relse liksom vid andra länders i stigning. Ångfartygens tontal me(l ångfartyg.
utgjorde under perioden 1875—79 endast 38.8 % af alla till Sverige
ankomna och därifrån afgångna fartygs, 1893—97 däremot 78.9 %,
en siffra som år 1898 stigit ända till 82 %.

I absoluta tal utgjorde ångbåtsfarten:

Ankomna och afgångna ångfartyg.

Antal fartyg. Dräktighet i ton.

1875—79: 13,588 2,370,604

1893—97: 27,942 10,373,367

Af de särskilda länderna intar Danmark här första platsen
— både med hänsyn till fartygens antal och tontal. I afseende
på dräktigheten kommer Storbritannien i andra, Tyskland i tredje
och Nederländerna i fjerde rummet, med hänsyn till antalet Tyskland
i andra, Storbritannien i tredje och Norge i fjerde rummet.

Från perioden 1875-—79 till perioden 1893—97 har en ökning
inträdt i svenska ångbåtsfarten på alla europeiska länder utom
Österrike—Ungern. Vid de utomeuropeiska orter, hvilka ägt
ångbåtsförbindelser med Sverige, äro dessa under den senare
perioden nästan öfverallt nyskapade. Amerikas förenta stater
och Södra och Östra Asien voro 1875—79 de enda transoceana
länder, som hade någon ångbåtstrafik på Sverige.

Samtidigt med ångbåtsfartens utvidgning har med hänsyn till Sjöfartsrörelsen
tontalet en absolut minskning inträdt i Sveriges sjöförbindelser med segelfartyg.
medelst segelfartyg, hvilket framgår af följande jemförelse:

Ankomna och afgångna segelfartyg.

Antal fartyg. Dräktighet i ton.

1875—79: 28,049 3,734,868

1893—97: 33,644 2,781,807

Denna minskning i tontalet har fördelat sig på alla länder,
utom de närbelägna Danmark, Tyska riket och Finland jemte de
aflägsna Grekland, Östra och Vestra Afrika samt de Nord- och
Syd-amerikanska staterna. Segelfarten på Norge har ökats med
hänsyn till antalet, under det att tontalet blifvit mindre. Mest
bektanvärd är tillbakagången i segelfarten på Frankrike.

Det är vid den internationella statistiken omtaladt, huru stor Svenska fartyg vid
roll de svenska fartygen innehafva vid farten mellan Sverige och farten på de särutrikes
orter. Deras dräktighetsprocent af samtliga fartyg be- skilda länderna.
räknades 1893—97 i medeltal uppgå till 33.9 %, efter att under

Statistik: Utrikes sjö fartsrör elsen.

perioden 1875—79 hafva utgjort 34.7 %. Efterser man de svenska
fartygens användande på de särskilda länderna (tab. 16), framgår,
att Norge, Belgien, Portugal och Grekland 1893—97 äro de enda
europeiska länder, till hvilka afgått eller från hvilka kommit flera
fartyg af svensk nationalitet än af utländsk. På den danska, finska,
ryska, nederländska, franska, spanska och italienska farten
äro de svenska fartygen däremot betydligt underlägsna de utländska
; äfven vid den britiska och tyska farten äro de svenska
fartygen i minoriteten,fastän deras dräktighetsprocent närmar sig 50.

Vid farten på utomeuropeiska orter representerar det svenska
tonnaget år 1893—97 endast 24.8 %. Särskildt framträder dess
underlägsenhet vid förbindelserna med Amerikas förenta stater, där
det endast utgör 1.9 %. Äfven vid de alltmera ökade turerna på Kaplandet
och Egypten är svenska flottans inflytande försvinnande litet.

Jämför man perioden 1875—79 med perioden 1893—97, kommer
minskningen i svenska fartygs användning mest till synes
vid farten på Danmark, där deras andel nedpressats från 28.9 till
17.1 %, samt vid utomeuropeiska orter, där de svenska fartygens
procenttal sjunkit från 33.8 till 24,8%. Endast vid farten på
några få stater hafva de svenska fartygens andel ökats, framförallt
på Norge, men äfven på Storbritannien.

Utländska fartyg De i utrikes sjöfarten deltagande utländska fartygens tontal
vid Sveriges hela utgöra, såsom antydts, 66.1 % af samtliga under perioden 1893—
utrikes sjöfart. 97. Till huru stor del hvarje nationalitet därvid varit representerad,
framgår af tab. 17.

De danska fartygen intaga bland alla utländska fartyg numera
den förnämsta platsen (35.3 % åren 1893—97). Närmast därefter
komma brittiska (28.4 %), vidare norska (16.6 %), tyska (11.8 %),
finska (4.1 /) och nederländska (1.9 %). Ingen af de öfriga
nationernas fartyg utgöra så mycket som 1.0 % af alla utländska,
som besökt Sverige.

Från den ena medeltalsperioden till den andra kan en absolut
ökning konstateras för alla europeiska nationers fartyg utom de
franska och portugisiska. Däremot har för nästan alla utomeuropeiska
nationers fartyg en minskning inträdt, särskildt för
Amerikas förenta staters.

De flaggor, som på de andras bekostnad mest ökat sitt inflytande,
äro de britiska, danska och tyska; dessutom har den spanska
flottan kommit att intaga eu mera framskjuten plats, likaså
den italienska och den österrikiska, hvilka förut knappt förekommo
i fart på Sverige. Af de nationaliteter, hvilkas minskning i inflytande
motsvarar de nyssnämnda nationernas ökning, är mest

Statistik: Utrikes sjöfartsrörelseti. 33

beaktansvärd den norska, som 1875—79 intog första platsen
bland alla, utländska, men nu nedflyttats till tredje. Äfven de
finska, franska, och nederländska fartygen spela numera, vid Sveriges
sjöfart eu mindre roll än förut.

Såsom redan nämnts, är i fråga om alla på Sverige gående lastade
fartyg de afgångnas tontal betydligt större än de ankomnas.
Ofverskottet för de af gångna faller på de flesta länder eller ländergrupper,
nämligen under perioden 1893—97: Danmark, Tyska riket,
Nederländerna, Belgien, Storbritannien, Frankrike, Spanien, österrike-Ungern,
Turkiet, Grekland, Egypten o. staterna vid Nordafrikas
kust, Kaplandet, öfriga delar af Afrika, Södra o. östra
Asien, Brasilien och Australien. Däremot hafva flera fartyg till
Sverige ankommit från än afgått till: Norge, Finland, Ryssland
och Sibirien, Portugal, Italien, Rumänien, Britiska Nordamerika,
Amerikas förenta stater, Västindiska öarna, LaPlata-länderna och
Västra Sydamerika. Detta sammanhänger icke endast med öfverskottet,
af exporten eller importen utan äfven med varornas utrymmeskraf;
till de förstnämnda länderna exporterar Sverige
framför allt skrymmande råvaror, från de sistnämnda importeras
äfven sådana.

Vid farten på Frankrike, Nederländerna och Spanien är skillnaden
mellan ankomna och afgångna fartygs tontal mer beaktansvärd
än för andi‘a europeiska länder. De till Frankrike afgångna lastade
fartygen t. ex. utgjorde 1893—97 i medeltal 92.6 % af samtliga
mellan Sverige och Frankrike gående fartyg. Ännu större är de
afgångnas öfverskott vid farten mellan Sverige och staterna, i Afrika,
Australien och Brasilien, hvarifrån knappast något lastadt
fartyg till Sverige ankommit. Vid farten på de Nordamerikanska
staterna är däremot förhållandet ett motsatt, då ytterst få fartyg
afgått till dessa länder.

En jämförelse mellan lastade och barlastade fartyg för de
särskilda länderna ådagalägger, att det nästan uteslutande är på
fart med de närmast belägna orterna som barlastade fartyg förekomma.
Sammanslås ankomna och afgångna lastade fartygens tontal,
så visar sig att för farten på Danmark ej ens 20 % af fartygen
äro lastade. Denna låga siffra har delvis sin förklaring däri, att
den ytterst lifliga Öresundstrafiken hufvudsakligen utgöres af
passagerarefartyg, hvilka i statistiken äro upptagna som barlastade.
Äfven till och från Ryssland gå en mängd barlastade fartyg, i det
att, de lastade endast utgöra något öfver 30 %. De lastades relation
till samtliga stiger sedan småningom vid de aflägsna orterna; vid
fart på utomeuropeiska orter äro så godt som alla fartyg lastade.

Handels- och sjelfartskomiféns betänkande. Statistik. 5

Lastade fartyg
vid farten på de
särskilda länderna.

Svenska fartygs
besök å utrikes
orter.

Statistik: Utrikes sjöfartsrörelsen.

3. Svenska fartygs utrikes resor.

(Tab. 19 och 20).

De slutsatser, som af tab. 19 och 20 kunna dragas, äro
hufvudsakligen af intresse för belysande af svenska handelsflottans
ställning, under det att de närmast föregående afsett själfva sjöfartsförbindelserna
mellan Sverige och utlandet och endast för
de båda femårsperioden uppgifvit, huru svenska fartygen deltagit
i denna fart.

Det land som mest besökes af svenska fartyg är Storbritannien,
försåvidt hänsyn tages uteslutande till tontalet; dräktighetssiffran
för svenska fartygs besök i britiska hamnar är mer än
dubbelt så stor som motsvarande siffror för såväl Tyska riket som
för Danmark. Detta beror delvis på att svenska fartyg ofta gå i
fart mellan Storbritannien och öfriga utrikes orter, under det att
de svenska fartyg, som besöka Tyska riket och Danmark, hufvudsakligen
gå direkt till eller från Sverige.

Jämför man med hvarandra medeltalen för perioderna 1875—79
och 1893—97, vittna de senare naturligtvis om en absolut ökning
åt svenska fartygens resor, likasom handelsflottan och sjöfartsrörelsen
fått en absolut större omfattning. De till utrikes
ort ankomna och från utrikes ort afgångna svenska fartygen utgjorde
i medeltal årligen:

Antal fartyg. Drägtighet i ton.

1875—79: 21,457 4,248,845

1893—97: 32,634 8,410,163

Relativt taget är emellertid denna tillväxt mindre än den, som
för Sveriges hela utrikes sjöfartsrörelse kunnat iakttagas, då den,
hvad tontalet beträffar, endast uppgår till 97,9 %, under det att
sjöf artsrörelsen ökats med 115%.

För alla utomeuropeiska orter tillsammantagna hafva de
svenska fartygens årliga besök ställt sig sålunda:

Antal fartyg. Dräktighet i ton.

1875—79: 1,040 467,749

1893—97: 776 440,685

Där hafva de sålunda minskats med icke mindre än 264 fartyg
om 27,064 ton, d. v. s. med 5.8 % samtidigt med att sjöfartsförbindelserna
mellan Sverige och samma länder ökats med 262 %.
Det är framför allt vid Nordamerika och Ostindien som de sven -

Statistik: Utrikes sjö fartsrörelsen.

ska fartygens besök blifvit allt färre. Svenska fartygs resor på
Amerikas förenta stater hafva sålunda sjunkit från 152,000 ton till
99,000 ton årligen, samtidigt som Sveriges sjöfartsförbindelser med
samma land stigit från 28,000 till närmare 126,000 ton årligen.

Äfven för Egypten och Kaplandet, med hvilka Sveriges förbindelser
blifvit allt lifligare, framträder en missproportion, då de svenska
fartygens resor till dessa orter blott i ringa grad ökats.

Tages hänsyn särskildt till ångfartyg, så visar sig, att från
den ena perioden till den andra ångbåtsfarten utvidgats både vid
förbindelse med europeiska och utomeuropeiska orter. Svenska
segelfarten däremot har gått tillbaka i hela Europa utom vid de
Sverige närbelägna länderna Norge, Danmark, Finland, Tyska
riket och Storbritanien samt Grekland; ifråga om utomeuropeiska
orter har segelfarten blifvit mindre på en mängd ställen, och
obetydligt större på några få. Det är framför allt en tillbakagång
i de svenska segelfartygens besök, som åstadkommer den
absoluta minskningen i svenska fartygens Utomeuropeiska användning.

De i tab. 19 meddelade siffrorna synas från en ny synpunkt
gifva stöd åt de slutsatser, som här ofvan dragits om en relativ
tillbakagång i den svenska rederirörelsen.

Af tab. 20 får man en ytterligare bekräftelse på hvad som Af svenska fartyg
här framhållits. Beräkningen afser brutto fr akter, intjänta af sven- invänta bruttoska
fartyg. Jämför man siffrorna under de båda perioderna, fram- frakter.
träder en ringa ökning i bruttofrakterna, i det de utgjorde:

1875—79: 34,436,660 kr.

1893—97: 34,657,762 »

Att ökningen i sin helhet är så obetydlig får hufvudsakligen tillskrifvas
de i fart mellan utrikes orter intjänta bruttofrakterna, i det
att dessa minskats från 16 mill. till 10 mill. kr. Då de förut
omfattade nära hälften af alla bruttofrakter, utgöra de nu blott
något mer än en fjerdedel. Mest betydande äro numera de från
Sverige ankomna fartygens bruttofrakter; dessa hafva också företett
den största ökningen. De af segelfartyg intjänta bruttofrakterna
hafva absolut minskats, hvilket är lätt förklarligt, då hela
segelfarten gått tillbaka. Mest afsevärd är minskningen på farten
mellan utrikes orter. Ängfartygens bruttofrakter hafva ökats
inom alla tre grupperna och mer än fördubblats för de från Sverige
ankomna fartygen.

III. Utrikes handeln.

1. Sveriges utrikes handel jämförd med andra länders.

(Tab. 20—23).

Hela varuomsätt- Den internationella handeln har under den period, hvarom
ningen. Import här är fråga varit i ständig tillväxt. Ser man på siffrorna för
och export. utrikes handelsomsättningens värde i de särskilda länderna och
af dessa siffror skapar en slutsumma, så visar det sig visserligen,
att själfva värdet under enstaka år varit stadt i sjunkning, men
detta torde snarare sammanhänga med tillfälliga förskjutningar i
varuvärdet än i själfva handelsrörelsens omfattning.

Ökningen i den utrikes handeln för de länder, om hvilka här
är fråga, framgår af följande jämförelse mellan värdesiffrorna
för samtliga länders hela internationella varuomättning, hvilken
utgjorde i genomsnitt:

1875—79 årligen 37,089 null. kr.

1893—97 »" 45,924 » »

Fördelas varuomsättningen på import och export, visar sig
att importsiffrorna för båda perioderna äro högre än exportsiffrorna.
Att de summerade importsiffrorna icke äro lika med
exportsiffrorna, oaktadt ett land måste införa livad det andra
utför, beror dels på att ej alla länder här äro medtagna, dels
därpå att i exportsiffrorna icke inräknas transportkostnaderna
från det ena landet till det andra, hvilket däremot är fallet med
importsiffrorna, dels ock på ofullständighet i de statistiska primäruppgifterna,
då meddelanden om ett lands export i allmänhet,
såsom saknande fiskaliskt intresse, icke underkastas någon särskild
kontroll. Importen och exporten hafva utgjort

Importen. Exporten.

1875—79 årligen 20,376 mill. 16,713 mill.

1893—97 » 24,939 » 20,985 »

Beräknad i relation till hela varuomsättningen, utgjorde importen
under båda perioderna omkring 55 %, exporten 45 %.

Sveriges utrikes handel har under ifrågavarande perioder
stält sig på följande sätt:

Statistik: Utrikes handeln.

Import.

Export.

Summa varuomsättning.

1875-—79 årligen 258 mill. kr. 202 mill. kr.
1893—97 » 355 » » 327 » »

460 mill. kr.

682 » »

Jämföras dessa siffror med de nyss anförda summorna, visar
sig att Sveriges handel ökats relativt mera än samtliga länders i
genomsnitt, i det att den procentiska tillväxten för Sverige varit
48,4 %, för samtliga här angifna länder endast 23,8 %. Samma
förhållande tydliggöres äfven af de siffror, som beteckna Sveriges
varuomsättning i procent af samtliga länders.

Ordnas de särskilda länderna efter varuomsättningens värde
under de olika perioderna, blir resultatet följande:

Varuomsättning i medeltal per år.

1875—79. 1893—97.

Storbritannien . . 9,472 mill. kr. Storbritannien. . 10,780 mill. kr.

Tyska riket . . . 5,672 » » Tyska riket . . . 6,682 » »

Frankrike .... 5,373 » » Amerikas för. stater 6,071 » »

Amerikas för. stater 3,940 » » Frankrike .... 5,165 » »

Ryssland..... 1,957 » » Nederländerna . . 4,141 » »

Nederländerna . . 1,939 » » Ryssland .... 2,349 » »

Belgien..... 1,833 » » Österrike-Ungern 2,261 » »

Österrike-Ungern . 1,793 » » Belgien..... 2,233 » »

Italien......1,612 » » Italien..... 1,585 » »

Spanien..... 997 » » Spanien.....1,123 » »

Kina....... 779 » » Kina . . . . • . 948 » »

Sverige ..... 460 » » Sverige..... 682 » »

Danmark..... 343 » » Japan ..... 544 » »

Norge...... 259 » » Danmark .... 529 » »

Finland..... 232 » » Norge ..... 354 » »

Portugal..... 227 » .» Portugal .... 259 » »

Japan...... 202 » » Finland..... 218 » »

Jämföras de särskilda ländernas in- och utförselvärden, så
synes importen större än exporten för alla länder utom
Amerikas förenta stater, Ryssland samt Österrike-Ungern och
Spanien. I Ryssland och Amerika utgör importen endast omkring
45 % af hela varuomsättningen.

Norge och Storbritannien äro (1893—97) de länder, som
s}mas hafva den i förhållande till exporten största importen.
Denna uppgår nämligen till närmare 62 % af hela varuomsättningen.
Närmast därefter kommer Portugal, så Danmark, Kina, Tyska
riket, Nederländerna, Japan, Belgien, Frankrike, Italien, Finland
och Sverige.

Med afseende på handelssiffrornas relativa ökning från perioden
1875—79 till perioden 1893—97 synes Japan komma främst,

Statistik: Utrikes handeln.

Jämförelse med
folkmängden.

Omsättningen
mellan länderna
inbördes.

liksom det haft ett mäktigt försteg i fråga om sjöfartsrörelsens
och handelsflottans tillväxt. Dess utrikes handel har i värde mer
än fördubblats. Därefter komma Nederländerna, Danmark och
Amerikas förenta stater samt vidare med procentiska ökningstal,
som äro mindre än 50: Sverige, Norge, Österrike-Ungern, Kina,
Belgien, Ryssland, Tyska riket, Portugal, Storbritannien och Spanien,
samt slutligen med minskningsprocent Italien, Frankrike och Finland.

I några länder är det hufvudsakligen importen, som ökats, i
andra exporten. Sveriges export synes hafva ökats något mera
än importen, försåvidt man sammanställer de båda medeltalsperioderna;
men tar man däremot hänsyn till särskilda år, visar
sig för de allra sista åren (tab. 24) en afsevärd tillbakagång för
svenska exporten i förhållande till importen.

En jämförelse mellan folkmängden och handelsomsättningen
under de tvenne här ifrågavarande femårsperioderna, ställer sig, om
man beräknar varuomsättningens värde på invånare, sålunda:

1875-79 Kr. 1893-97 Kr.

Belgien....... 342 Belgien.......350

Storbritannien .... 282 Storbritannien .... 276

Danmark......179 Danmark......233

Frankrike......145 Norge........172

Norge........140 Sverige.......138

Tyska riket.....130 Frankrike......134

Finland.......118 Tyska riket.....129

Sverige ....... 103 Finland ••••... 87

Amer. för. stater ... 85 Amer. för. stater ... 87

Spanien....... 61 Spanien....... 62

Italien....... 58 Österrike-Ungern ... 53

Portugal...... 55 Italien........ 51

Österrike-Ungern . . 48 Portugal....... 51

Ryssland...... 25 Ryssland....... 23

Japan....... 6 Japan •....... 13

För en närmare öfversikt öfver varuomsättningen mellan länderna
inbördes hänvisas till tab. 22, som redogör för förhållandena
år 1897. Där framträder tydligare Storbritanniens dominerande
betydelse vid handeln, i det att det just är med Storbritannien,
som de flesta länder hafva sina mest omfattande förbindelser.
Ryssland, Nederländerna, Belgien och Österrike-Ungern
hafva större omsättning med Tyska riket, men däremot hafva
Sverige, Norge och Danmark, Tyska riket, Frankrike och alla SydEuropas
länder samt Kina och Amerikas förenta stater sin förnämsta
handel på Storbritannien. Det land, med hvilket Finland
handlar mest, är Ryssland. Storbritannien och Japan idka sin
mesta handel med Amerikas förenta stater.

Siat istik: Utrikes handeln.

En sammanställning af de tre förnämsta varorna och beräkning
af deras procentiska förhållande till hela importen eller exporten
-är gjord i tab. 23. I fråga om importen synas de tre
förnämsta varorna i alla länders handel spela en någorlunda jämbördig
roll. Vid exporten framträda däremot större differenser.
Sålunda är det för de nordiska länderna karakteristiskt, att deras
tre hufvudvaror utgöra den allra väsentligaste delen af hela deras
export. Samma är förhållandet med Ryssland och Portugal samt
de utomeuropeiska länderna Kina, Japan och Amerikas förenta
stater. Dessa länders förnämsta exportvaror äro naturprodukter,
råvaror för industrien eller näringsmedel. I de centrala kulturländerna
däremot utgöra de förnämsta varorna blott en mindre
del af deras export; dessa äro mångsidigt exporterande, och industrialstren
spela där en mera bestämmande roll.

2. Sveriges handel med de särskilda länderna.

(Tab. 24—27).

De länder, med hvilka Sverige för närvarande har de mest omfattande
handelsförbindelser, äro Storbritannien, Tyska riket och
Danmark. Sammanräknar man importen och exporten, är den inbördes
ordningen mellan länder i Europa, med hvilka Sverige
idkar handel, följande, efter beräkning i medeltal per år 1893—97:

Storbritannien ......	. . 237,868,690	kr
Tyska riket.......	. . . 162,668,272	»
Danmark.........	. . . 82,571,617	»
Norge..........	, . . 47,442,141	»
Frankrike.......	. . . 36,983,329	»
Nederländerna......	. . . 27,795,097	»
Belgien........	. . . 22,203,350	»
Ryssland........	. . . 20,622.148	»
Finland ........	. . . 12,932,889	»
Spanien........	. . . 3,827,586	»
Portugal........	. . . 2,689,351	»
Italien.........	. . . 1,656,957	.»
Rumänien.......	. . . 596,226	»
Island o. Färöarne . . . .	, . . 120,633	»
Turkiet o. Bulgarien . .	. . . 84,180	»
Grekland ........	. . . 14,250	»
Gibraltar o. Malta ....	. . . 12,569	»
Österrike-Ungern.....	. . . 3,417

De förnämsta
handelsvarorna.

Sveriges handel
med europeiska
orter.

Statistik: Utrikes handeln.

Importen och exporten fördela sig icke lika för dessa länder.
Till jämförelse kunna de europeiska länderna ordnas efter sin
betydelse för Sveriges import eller export, beräknad i årligt
medelvärde under perioden 1893—97, sålunda:

Sveriges import från: Sveriges export till:

Tyska riket . .	19,680,749	kr.	Storbritannien .	139,960,128
Storbritannien .	97,908,562	»	Tyska riket . .	42,987,523
Danmark . . .	42,212,431	»	Danmark . . .	40,359,186
Norge ....	29,517,831	»	Frankrike . . .	29,485,042
Ryssland . . .	15,639,782	»	Nederländerna .	19,535,835
Belgien ....	11,102,147	»	Norge ....	17,924,310
Nederländerna .	8,259,262	»	Belgien ....	11,101,203
Frankrike . . .	7,498,287	»	Finland ....	7,146,306
Finland ....	5,786,583	»	Ryssland . . .	4,982,366
Portugal . . .	1,703,079	»	Spanien ....	2,963,249
Italien ....	1,106,068	»	Portugal . . .	986,272
Spanien ....	864,337	»	Italien ....	550,889
Rumänien . . .	596,226	»	Turkiet . . .	32,757
Island 0. Färöarna	109,824	»	Grekland • . .	14,250
Turkiet ....	51,423	»	Island 0. Färöarna	10,809
Gibraltar 0. Malta	1,966	»	Gibraltar 0. Malta	10,603
Osterrike-Ungern	11	»	Österrike-Ungern	3,406
Grekland . . .	—	»	Rumänien	—

De länder från hvilka Sverige importerar mera än det dit
exporterar äro sålunda, om de ordnas efter storleken af importens
öfverskott: Tyska riket (öfverskott 77 mill. kr.), Norge (12 null.),
Ryssland (11 mill.), Danmark (2 mill.), Portugal (700,000), Italien

(550.000) , Rumänien (600,000, endast import), Island o. Färöarna

(100.000) , Turkiet (19,000). Vid handeln med Belgien hafva
importen och exporten varit ungefär lika stora med endast ett obetydligt
öfverskott för importen (1,000 kr.). De länder till hvilka
Sverige exporterar mera än det därifrån importerar äro däremot:
Storbritannien (öfverskott 42 mill. kr.), Frankrike (22 mill.),
Nederländerna (11 mill.), Spanien (2 mill.), Finland (lVs mill.),
Grekland (14,000, endast export), Gibraltar (9,000) ÖsterrikeUngern
(3,000).

Absolut taget hafva Europas alla stater, med undantag af Ryssland,
Österrike och Gibraltar, ökat sina handelsförbindelser med
Sverige. Varuomsättningen med Tyska riket är den som ökats mest;
då den under perioden 1875—79 utgjorde i genomsnitt 15,5 % af
Sveriges hela utrikes handel, uppgår den nu till 23,8 /. Äfven
för Nederländerna och Norge kan en stigning iakttagas i deras
inflytande, hvaremot nästan alla öfriga länder gått relativt tillbaka,
framförallt Storbritannien, hvars inflytande på Sveriges

Statistik: Utrikes handeln.

handel förut kunde betecknas med 39,5 f, men numera endast
med 34,9 %.

Den absoluta ökningen i Sveriges handelsomsättning från den
ena perioden till den andra faller, såsom förut är antydt, hufvudsakligen
på exporten, hvilken allestädes stigit utom till de såsom
exportorter obetydliga Portugal, Österrike-Ungern samt Gibraltar
och Malta. Mest afsevärd är ökningen i utförseln till Tyskland,
relativt minst till Frankrike. Ser man på importen däremot,
har denna absolut minskats från flera länder, nämligen
Danmark, Ryssland, Nederländerna, Frankrike, Spanien, ÖsterrikeUngern
och Finland. Bland länder, från hvilka nu importeras mera
än förut, kommer med afseende på ökningen Tyskland i främsta rummet;
relativt ringa är tillväxten i Storbritanniens varusändning till
Sverige.

Sveriges handel med utomeuropeiska länder har, liksom dess Sveriges handel
sjöfartsförbindelser med samma länder, under ifrågavarande tid- med utomrymd
något ökats, men den utgör fortfarande blott eu försvin- europeiska orter.
nande del af dess handel. Då varuomsättningen med utomeuropeiska
orter 1875—79 representerade 2,9 % af all Sveriges utrikes
handel, hade den 1893—97 endast stigit till 3,3 %.

Under åren 1893—97 deltogo de utomeuropeiska länderna i
Sveriges handelsomsättning med följande värdebelopp:

Amerikas förenta stater...... 10,232,817 kr.

Kaplandet .......• .... 4,355,278 »

La Plataländerna......... 1,666,703 »

Egypten.............1,614,541 »

Ostra och Vestra Afrika...... 901,985 »

Brasilien............. 679,023 »

Australien............ 630,023 »

Algeriet........• . . . . 582,962 »

Vestindiska öarna ..... .... 403,700 »

Norra och Vestra Sydamerika . . . 396,259 »

Tripolis, Tunis, Marocko...... 373,297 »

Södra och Östra Asien....... 335,023 »

Ishafvet och Sibirien........ 43,200 »

Britiska Nordamerika....... 3,263 »

Mexiko.............. 1,400 »

Fördelas dessa siffror på importen och exporten, ställer sig
ordningen som följer:

Sveriges import från. Sveriges export till.

Amerikas för. stater 9,902,801 kr. Kaplandet..... 4,355,278 kr.

La Plataländerna . . 1,582,043 » Egypten...... 1,264,865 »

Vestindiska öarna . . 403,700 ''» Östra 0. V. Afrika . 901,198 »

Norra och V. Sydam. 386,661 » Brasilien...... 660,380 »

Egypten . ....... 349,676 » Australien..... 623,991 »

Södra och Ö. Asien . 296,947 » Algeriet...... 477,753 »

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik. 6

Statistik: Utrikes handeln.

De förnämsta import-
och exportartiklarna.

Sveriges export
enligt utländsk
statistik.

Sveriges import från. Sveriges export till.

Algeriet...... 105,209 kr. Tripolis etc..... 372,912 kr.

Ishafvet och Sibirien 43,200 » Amerikas för. stater 330,016 »

Brasilien...... 18,643 » La Plataländerna . . 84,660 »

Australien..... 6,032 » Södra och Ö. Asien . 38,076 »

Britiska Nordani. . . 3,240 » Norra och Y. Sydam. 9,598 »

Östra och V. Afrika 787 » Mexiko....... 1,400 »

Tripolis etc..... 385 » Brit. Nordamerika . 23 »

Kaplandet..... — » Vestindiska öarna. . — »

Mexiko....... — » Ishafvet och Sibirien — »

Från den ena perioden till den andra har i fråga om hela
varuomsättningen ökningen varit mest afsevärd för Amerikas
förenta stater, La Plataländerna, Kaplandet och Egypten; däremot
har handeln minskats med Brasilien, Västindiska öarna, Britiska
Nordamerika och Australien.

Varubytet med de amerikanska länderna består hufvudsakligen
af import till Sverige, under det att afsevärd export
förekommer till de afrikanska länderna. Den tillväxt, som kan
iakttagas för handeln på Amerikas förenta stater, faller uteslutande
på importen, under det att i fråga om Afrika det är exporten
som stigit mest. Exporten till Kaplandet har ökats med nära 4
mill. och till Egypten med mera än 1 mill. kr.

En öfversikt öfver Sveriges förnämsta import- och exportvarors
fördelning på de särskilda länderna år 1897 är lämnad i
tab. 25 och 26.

Hvad importvarorna beträffar, hemtar Sverige den förnämsta
af dessa, nämligen stenkol, nästan uteslutande från Storbritannien.
Denna vara utgör nära en tredjedel af Sveriges hela import från
detta land. 1 fråga om fyra andra af Sveriges förnämsta importvaror
spelar Tyska riket hufvudrollen, nämligen: yllevaror, spanmål,
kaffe, samt hudar och skinn; oljor importeras mest från
Amerikas förenta stater.

Af Sveriges förnämsta exportartiklar sändas trävirke, smör,
oarbetadt järn och stål, trämassa och pappersvaror hufvudsakligen
till Storbritannien. Dessa fem varor omfatta nära 9 tiondelar
af Sveriges hela export till England. Till Tyska riket utföras
däremot flera slag af varor. Af malm sändes det mesta till
Nederländerna för att vidare befordras till Tyska riket.

De i tab. 27 lämnade uppgifterna om Sveriges export, beräknad
efter utländska meddelanden om import från Sverige, visa
en ganska stor skiljaktighet, om de jämföras med de i svenska
statistiken upptagna.

Statistik: Utrikes handeln.

Om man, för att få ett verkligheten mera motsvarande värde
på Sveriges export, försöker sammanställa siffrorna för de länder,
där fullständig uppgift om dessas import från Sverige kan erhållas,
och därtill lägger svenska statistikens exportsiffror för öfriga
länder, blir resultatet följande;

		Transport: 468,158,603	kr.
Norge.....	42,277,800 kr.	Turkiet ....	23,844	»
Danmark . . .	51,650,000 »	Egypten ....	2,589,959	»
Island o. Färöarna	21,393 »	Algeriet ....	676,080	»
Finland ....	8,547,561 ».	Tunisien ....	324,986	»
Ryssland ....	7,863,293 »	Kaplandet . . .	4,066,348
Tyska riket . .	77,629,360 »	Öfriga delar af
Nederländerna .	26,558,897 »	Afrika ....	1,247,271	»
Belgien ....	24,865,200 »	Brit. Nordan!. .	104,713	»
Storbritannien .	178,875,674 »	Am. för. stater .	181,401	»
Frankrike . . .	45,587,415 »	Mexiko ....	7,000	»
Spanien ....	2,586,470 »	Brasilien . . .	396,799	»
Portugal ....	753,462 »	La-Plata-länd. .	209,253	»
(fibr. o. Malta .	37,278 »:	Australien . . .	1,026,323	»
Italien ....	904,800 »	Summa:	479,012,580	kr.
Transport:	468,158,603 kr.

Denna slutsumma, hvilken är betydiigt större än den summa
för Sveriges export, som ur vår egen officiella statistik erhålles,
kan emellertid icke användas såsom grund för bedömande af vår
handelsbalans, ty i den på importsiffror grundade slutsumman
ingå äfven fraktkostnader, hvarjämte slutsummans höjd påverkas
af andra faktorer, såsom olika grund för värdesättning, varors
dubbelräkning vid transitofart till följd af bristande upplysningar
om ursprungs- och bestämmelseorter in. m.

TABELLER.

Handelsflottan.

Handelsflottan i åtskilliga länder
1875-1897.

(Tab. 1—3).

Anmärkningar.

Samtliga beräkningar afse förhållandena vid hvarje års slut, med undantag
för Amerikas förenta stater, där siffrorna hänföra sig till den 30 juni.

Som regel hafva upptagits endast fartyg öfver eller från och med 50 ton. I
några fall har emellertid ej denna gräns kunnat följas, utan har den något inskränkts
eller utvidgats.

Uppgifterna äro i allmänhet hämtade från officiella källor, antingen de
särskilda ländernas årsberättelser eller den engelska Statistical abstraet for
the principal and otlier foreign countries (årgångarna 1875—1897) eller den
norske statistikern A. N. Kiairs arbeten Statistique Internationale (1876—
1892) och International Slcibsfarts statistik (1887, 1897). Någon reduktion till
internationella ton efter Kimrs metod, d. v. s. reduktion till det nettotontal som
erhålles vid skeppsmätning med afdrag enligt den s. k. tyska regeln, har icke
företagits, då det varit förenadt med särskilda svårigheter att konsekvent genomföra
den; differenserna äro för öfrigt obetydliga och kunna knappast menligt inverka
på en jämförelse för ifrågavarande ändamål. Det land, som har att uppvisa
den största skillnaden mellan officiellt och internationellt tontal och som sålunda
fått sin ångbåtsflotta proportionsvis lägst angifven med officiella siffror, är Frankrike.
Då emellertid proportionen är densamma under alla år, öfvar detta icke
något inflytande på den historiska jämförelsen för studium af flottans utveckling.

Då ofvannämnda källor ej varit tillfyllestgörande, hafva siffror approximerats
efter de grunder, som erbjudit sig. Siffrornas större eller mindre värde är å
tabellerna betecknadt efter tre gradationer: 1) Då antal och tontal äro fullständigt
angifna, hafva siffrorna erhållits direkt ur någon af de nämnda källorna.

2) Tontal utan motsvarande antal betecknar, att uppgift funnits om hela handelsflottan,
men ej om dess fördelning efter ton; gränsen 50 ton har i sådant fall
approximerats genom procentisk beräkning enligt grunder, för hvilka på vederbörliga
ställen närmare redogöres. För medeltalen beteckna tontalsiffror utan
motsvarande antalssiffror att siffrorna för något af åren hafva approximerats.

3) Siffror inom parentes äro endast gissningsvis antagna, hvartill man nödgats
inskränka sig när ingen uppgift om handelsflottans storlek stått att finna; de
hafva införts för att hindra en skenbar förskjutning af slutsumman under enstaka
år. Då vid beräkning af medeltal ssiffrorna fyra år varit kända, hafva
parenteser icke användts vid medeltalen.

Ett lutande kors (tecknet x) betyder att uppgift saknas. Ett streck
(tecknet —) utan efterföljande siffra är lika med noll.

H andels flottan.

Det å tab. 1 angifva effektiva tontalet är beräknadt med hänsyn till den af
statistici antagna regeln, att ett ångfartyg gör samma tjänst som tre segelfartyg;
hela handelsflottans effektiva tontal är sålunda lika med segelfartygens tantal
jämte^tre gånger ångfartygens.

A tab. 2 har fartygens storlek i medeltal erhållits genom att dividera tontalet
med antalet. Uppgifterna afse att gifva ersättning för en gruppering af
fartygen efter tantal, hvilken oj kunnat uppgöras till internationell jämförelse, då
beräkningsgrunderna för gruppering skifta för de särskilda länderna.

Tab. 3 är, utom för Sverige, helt och hållet efter Kiaer. Att efter officiella
berättelser behandla andra än de hos Kiaer förekommande länderna har ansetts
olämpligt, då siffror i detta ämne mer än i andra fordra en systematisk granskning
för att vara fullt jämförliga.

Här nedan angifvas för*hvarje särskild! land källor och beräkningsgrunder.

Sverige.

Från Kommerskollegii berättelser om Sveriges sjöfart 1876—1897. Före
1880 finnes ingen gruppering af fartygen efter ton; siffrorna för åt- 1875 och
1875—79 hafva erhållits genom approximering efter siffrorna för Sveriges hela
flotta. Det har med ledning af de år, då proportionen varit känd, beräknats
att af totalsumman för ångfartyg 98 % och af totalsumman för segelfartyg 90 /
utgöra fartyg öfver 50 ton. Uppgifterna för åren 1880 — 1890 samt de i medeltalet
1893—97 ingående siffrorna för åren 1893 och 1894 hänföra sig till använda
fartyg, då endast sådana äro grupperade efter storlek. Från och med 1895
angifvas samtliga handelsflottan tillhörande fartyg öfver 50 ton, vare sig de
under året användts eller icke. Den minskning, som förekommer 1895, beror
på ändring i statistiken och är endast skenbar (se sid. 66).

Norge.

Från officiella Tabeller vedlcommende Norges Skibsfart åren 1875—1897.

Danmark.

Från officiella berättelser, Danmarks Handelsflaaele oq Skibsfart åren
1875—1897.

Finland.

Såvidt möjligt ur Finlands officiella statistik, Handel och sjöfart. Åren
1875, 1885 och medeltalen för 1875—79 helt och hållet efter Kiaer. Siffrorna
för 1880 äro approximerade med ledning af de närmast liggande åren; 1890—
1897 ur den officiella statistiken.

Ryssland.

År 1885 efter Kiaer, som för detta ar gjort beräkning rörande fartyg öfver
50 ton. För åren 1895 —1897 hafva ur Statistical abstraet erhållits siffror
för Rysslands hela flotta; efter dessa har flottan öfver 50 ton approximerats
genom beräkning att 97 % af samtliga ångfartyg och 80 % af segelfartygen äro

Handelsflottan.

större än 50 ton. För öfriga ifrågavarande år saknas uppgifter om Rysslands
handelsflotta. Medeltalen äro beräknade efter approximerade siffror för de särskilda
åren.

Tyska riket.

Från officiella berättelser, Statistik der Seeschiffalirt åren 1875—1897,
samt Statistisches Jalirbuch fur das deutsche Reich.

Nederländerna.

Från officiella uppgifter i Jaarcijfers: Annuaire statistique des Pays-Bas
åren 1875—1897. Reduktionen till ton har gjorts efter Statistical abstraet. Då
ingen gruppering efter storlek förekommer, hafva samtliga fartyg (öfver 40 ton)
upptagits.

Belgien.

Fullständigt från Statistical abstraet, som under äldre tid anger fartyg öfver
60 ton, sedermera fartyg öfver 50 ton.

Storbritannien och Irland.

Från officiella berättelser, Annual Statement on the Navigation and Shipping
of The united Kingdom, åren 1875—1897; Man och Kanalöarna äro inräknade
i det förenade konungariket.

Frankrike.

Från den officiella Annuaire statistique de la France åren 1875—1897.

Spanien.

För åren 1875—1896 från Statistical abstraet, som upptager fartyg af
50 ton och däröfver; för 1897 approximeradt efter 1896 års siffror genom
att öka eller minska dessa i ungefär samma proportion som vid förändringen under
de senare åren kunnat iakttagas.

Italien.

Från en officiell berättelse, Sålla condizioni della marina mercantile
italiana 1896, där äfven föregående år omtalas. Uppgiften för 1897 är
approximerad efter siffrorna för hela flottan i Statistical abstraet. Af samtliga
därstädes upptagna ångfartyg hafva 99 % beräknats vara öfver 50 ton och
af segelfartygen 84,7 % öfver 50 ton.

Österrike.

Från Statistik der Seeschiffalirt mai des Seehandels in den Österreichischen
Häfen åren 1879—1897, Statistisches Jalirbuch 1875—1880 och Österreichisches
Statistisches Handbuch 1885 o. f. Då ingen gruppering efter tontal
förekommer, hafva alla fartyg på lång fart och stor kustfart blifvit medtagna,
såsom närmast motsvarande fartyg öfver 50 ton.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik.

Handelsflottan.

Ungern.

Från Kicer 1875 och 1876, därefter från Statistical abstraet.

Kina.

Fullständigt från Statistical abstraet, som tyckes upptaga alla fartyg med
europeisk konstruktion. Någon gruppering efter tontal har ej kunnat påträffas.

Japan.

Från officiella berättelser, Résnmé statistique de Vempire du Japon, 1885
—1897; endast afseende fartyg med europeisk konstruktion, hvilka äro grupperade
efter tontal. För tidigare år approximering.

Amerikas förenta stater.

Uppgifterna afse hela landets flotta, både vid hafshamnar och invattenhamnar.

Endast för ett af här ifrågavarande år har särskild uppgift kunnat erhållas
om fartyg öfver 50 ton, nämligen 1890, för hvilket år uppgifterna
hemtats ur den amerikanska publikationen The foreign commerce and navigation
of The united States. Flottan angifves där i bruttoton, men siffrorna hafva reducerats
till nettoton enligt den afKier antagna regeln: för ångfartyg 74 %, för segelfartyg.
96 %. För tidigare år fördelas i de amerikanska publikationerna fartygen endast
efter 20-tons-gräns. Kiasrs beräkningar afse för senare tid endast flottan vid
hafshamnarne. Siffrorna för tiden före och efter 1890 hafva därför måst

approximeras efter de officiella uppgifterna om landets hela registrerade flotta.
Såsom källa har användts Statistical abstraet: foreign countries, där landets
hela flotta uppgifves i bruttoton. Reduktionen till fartyg öfver 50 ton, an gifna

i nettoregisterton, har gjorts efter de proportioner, som ur den fullständiga
statistiken för 1890—1892 kunnat erhållas. Då det visat sig, att

under dessa år ångfartygen öfver 50 ton netto utgjorde 71 å 72 % af samtliga
ångfartyg i bruttoton, har för de öfriga åren samma procent beräknats af
samtliga registrerade ångfartyg, därvid 71 % beräknats för åren 1875—1885,
och 72 °/0 för åren 1895—1897 samt för medeltalen under 1893—97. Dessa
procenttal innebära sålunda en dubbel reduktion, dels till nettoregisterton, dels
till fartyg öfver 50 ton. — För segelfartygen är procenten äfven 72, endast
för år 1875 något lägre.

Handelsflottan i åtskilliga länder (fartyg öfver 50 ton).

Tab. 1. Fartygens antal samt verklig och beräknad dräktighet i registerton 1875—1897.

					1 8 7	5.
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång- och segelfartyg.
Antal.	Tontal.	Tontal °/o af lan-dets han-dels-flottas tontal.	Antal.	Tontal.	rontal °/o af lan-dets han-dels-flottas Alntal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt \| tontal.	Effek-tivt tontal i % af samtliga länders tontal.
Sverige......	X	81,347	17,6	X	381,638	rf 00	X	462,985	625,679	2,7
Norge......	175	44,931	3.4	4,509	1,285,174	96,6	4,684	1,330,105	1,419,967	6,i
Danmark.....	113	38,372	17.9	1,183	175,415	82,1	1,296	213,787	290,531	1,2
Finland .....	43	5,943	2,1	1,226	276,157	97,9	1,269	282,100	293,986	* ’3
Ryssland.....	X	(60,000)	X	X	(240,000)	X	X	(300,000)	(420,000)	(1,8)
Tyska''riket ....	250	181,784	>7,4	3,251	866,063	82,6	3,501	1,047,847	1,411,415	6,0
Nederländerna . .	86	59,925	14,6	1,749	350,764	00	1,835	410,689	530,539	2,3
Belgien......	27	35,430	7°,6	32	14,756	29,4	59	50,186	121,046	0,5
Storbrit. o. Irland	2,940	1,918,900	32,7	13,181	3,948,570	67.3	16,121	5,867,470	9,705,270	4U
Frankrike ....	363	201,475	22,5	3,541	695,984	77.5	3,904	897,459	1,300,409	5,5
Spanien.....	388	159,230	26,1	2,752	451,841	73,9	3,140	611,071	929,531	4,o
Italien......	115	56,553	5.8	3,923	920,443	94,2	4,038	976,996	1,090,102	4,6
Österrike.....	74	55,024	25,0	443	165,402	75,o	517	220,426	330,474	1,4
Ungern ......	4	276	0,4	166	68,777	99,6	170	69,053	69,605	0,3
Kina.......	13	8,190	94,7	1	457	5,3	14	8,647	25,027	0,1
Japan ......	X	(15,000)	X	X	(40,000)	X	X	(55,000)	(85,000)	(0,4)
Amerikas för. stater	X	829,754	26,5	1 X	2,300,000	73,5	X	3,129,754	\| 4,789,262	20,4
Summa	X	3,752,134	23,5	X	12,181,441	76,5	X	15,933,575	23,437,843	IOO,0
Sverige i procent af
summan.....	X	2,2	—	X	3,i	—	X	2,9	2,7

Sverige......

Norge......

Danmark.....

Finland.....

Ryssland.....

Tyska riket....
Nederländerna . .

Belgien......

Storbrit. o. Irland
Frankrike . . . .

Spanien.....

Italien .....

Österrike.....

Ungern......

Kina.......

Japan......

Amerikas för. stater
Summa
Sverige i procent af

Handelsflottan i åtskilliga län

Tab. 1 (forts.). Fartygens antal samt verklig och

				1	8 8	0.
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång- och segelfartyg.
Antal.	Tontal.	Tonta! i % af lan-dets han-dels-flottas tontal.	Antal.	Tontal.	Touta! i % aj lan-dets han-dels-flottas tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af samtliga länders tontal.
339	80,359	''5-7	2,196	432,696	84,3	2,535	513,055	673,773	2,6
201	54,829	3,8	4,337	1,380,503	96,2	4,538	1,435,332	.1,544,990	6,0 1
132	50,709	23,''	1,101	168,688	76,9	1,233	219,397	320,815	1,2 1
X	(9,000)	X	X	(250,000)	X	X	(259,000)	(277,000)	(1,01
X	(75,000)	X	X	(225,000)	X	X	(300,000)	(450,000)	14,7)
321	213,316	18,7	2,945	926,822	81,3	3,266	1,140,138	1,566,770	6,,
79	64,394	19,6	917	263,887	80,4	996	328,281	457,069	1,8
42	65,224	86,2	24	10,442	13,8	66	75,666	206,114	0,8
3,795	2,691,636	42,9	11,888	3,590,117	57a	15,683	6,281,753	11,665,025	45,i
402	272,318	34,4	2,800	519,081	6;,6	3,202	791,399	1,336,035	5,2
347	233,695	407	1,889	326,438	58,3	2,236	560,133	1,027,523	4,°
118	76,168	8,3	2,582	845,785	9'',7	2,700	921,953	1,074,289	44
80	62,743	28,0	376	161,081	72,0	456	223,824	349,310	'',3
—	—	—	150	67,147	IOO,O	150	67,147	67,147	°,3
29	21,694	IOO,O	—	—	—	29	21,694	65,082	°,3
X	(38,000)	X	X	(45,000)	X	X	(83,000)	(159,000)	(0,6)
X	860,206	29,5	X	2,056,663	70,5	X	2,916,869	4,637,281	''7,9
X	4,869,291	3°,2	X	11,269,350	69,8	X	16,138,(41	25,877,223	100,0 j
X	1,6	—	X	3,8	—	X	3>2	2,6	—

summan

der (fartyg öfver 50 ton).

beräknad dräktighet i registerton 1875—1897.

				1	8 8	5.
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång- och segelfartyg.
Antal.	Ton tal.	Tontal i °/o af lan-dets han-dels-flottas tontal.	Antal.	Tontal.	Tontal i °/o af lan-dets han-dels-flottas tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af samtliga länders tontal.
416	109,535	Z2,3	1,894	381,227	77,7	2,310	490,762	709,832	2,2	Sverige.
317	109,184	7,4	3,958	1,373,726	92,6	4,275	1,482,910	1,701,278	5.4	Norge.
191	88,234	37,2	953	148,735	6z,8	1,144	236,969	413,437	1 3	Danmark.
72	14,600	6,1	972	225,200	93,9	1,044	239,800	269,000	0.9	Finland.
257	85,400	z8,9	1,720	210,400	7M	1,977	295,800	466,600	''.5	Ryssland.
557	417,718	33,6	2,255	825,757	66,4	2,812	1,243,475	2,078,911	6,6	Tyska riket.
106	108,422	35,8	634	194,347	64,2	740	302,769	519,613	1,6	Nederländerna.
54	79,809	94,o	11	5,053	6,0	65	84,862	244,480	0,8	Belgien.
4,817	3,935,853	55,o	9,896	3,225,248	45,0	14,713	7,161,101	15,032,807	47.4	Storbrit. 0. Irland.
562	484,483	55,6	2,128	386,792	44,4	2,690	871,275	1,840,241	5,8	Frankrike.
431	388,118	63,3	1,379	224,932	36,7	1,810	613,050	1,389,286	4-4	Spanien.
164	122,500	I4,C	2,324	753,500	86,0	2,488	876,000	1,121,000	3,5	Italien.
88	76,271	37,5	270	127,122	62,5	358	203,393	355,935	I , I	Österrike.
7	5,900	8,9	120	60,470	9M	127	66,370	78,170	0,3	Ungern.
27	24,826	89,6	4	2,886	10,4	31	27,712	77,364	0,2	Kina.
193	55,130	53,6	349	47,688	46,4	542	102,818	213,078	°,7	Japan.
X	1,061,391	34,7	X	1,995,132	65,3	X	3,056,523	5,179,305	16,3	Amerikas för. stater.
X	7,167,374	4'',3	X	10,188,215	58,7	X	17,355,589	31,690,337	IOO, O	Summa.
X	1,5	—	X	3>7		X	2,8	2,2	_	Sverige i procent af summan.

Handelsflottan i åtskilliga län -

Tab. 1 (forts.). Fartygens antal samt verklig och

					1 8 9	0.
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång- och segelfartyg.
Antal.	Tontal.	Toutal i % af lan-dets han-dels-flottas tontal.	Antal.	Tontal.	Tontal % af lan-dets han-dels-flottas tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af samtliga länders tontal.
Sverige......	527	138,457	28,1	1,730	353,542	71,9	2,257	491,999	768,913	2,1
* Norge......	463	198,002	12,2	3,700	1,431,917	87,8	4,163	1,629,919	2,025,923	5.6
Danmark.....	225	110,637	43,2	841	145,360	56,8	1,066	255,997	477,271	1.3
Finland.....	X	(18,000)	(X)	X	(210,000)	(X)	X	(228*000)	(264,000)	10,7)
Ryssland.....	X	(120,000)	(X)	X	(220,000)	(X)	X	(340,000)	(580,000)	(1,6)
Tyska riket....	734	720,670	5i,7	1,548	674,508	48,3	2,332	1,395,178	2,836,518	7,8
Nederländerna . .	118	128,511	5°, 3	500	127,200	49,7	618	255,711	512,733	1,4
Belgien......	46	71,553	94,2	10	4,393	5-8	56	75,946	219,052	0,6
Storbrit. o. Irland	5,544	5,004,183	64,6	8,189	2,741,197	35.4	13,733	7,745,380	17,753,746	48,6
Frankrike ....	594	490,849	60,1	1,797	326,353	39-9	2,391	817,202	1,798,900	5,2
Spanien.....	411	407,935	66,0	1,342	210,247	34.0	1,753	618,182	1,434,052	3,9
Italien......	205	184,788	24,9	1,826	557,202	75.i	2,031	741,990	1,111,566	3,o
Österrike .....	88	85,387	55,6	154	68,089	44.+	242	153,476	324,250	0,9
Ungern......	10	8,847	■7,9	81	40,709	82,1	91	49,556	67,250	0,2
Kina.......	101	29,766	71,6	56	11,801	28,4	157	41,567	101,099	0,3
Japan ......	285	88,883	7°,,	293	37,908	29.9	578	126,791	304,557	0,8
Amerikas för. stater	3,847	1,332,949	4'',7	6,055	1,864,725	58,3	9,902	3,197,674	5,863,572	16,0
Summa	X	9,189,417	50,3	X	9,025,151	49.7	X	18,164,568	36,443,402	IOO,0
Sverige i procent af
summan.....	x	1,5	—	X	3,9	—	X	2,7	2,1	—

der (fartyg öfver 50 ton).

beräknad dräktighet i registerton 1875—1897.

				1	8 9	5.
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång- och segelfartyg.
Antal.	Tontal.	Tontal i % af lan-dets han-dels-flottas tontal.	Antal.	Tontal.	Ton tal i % af lan-dets han-dels-flottas tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af samtliga länders tontal.
581	176,201	38,7	1,388	279,228	61,3	1,969	455,429	807,831	i,9	Sverige.1)
621	314,921	20,7	3,036	1,209,097	79,3	3,657	1,524,018	2,153,860	5,1	Norge.
272	142,117	49.4	727	145,393	5°,6	999	287,510	571,744	1,+	Danmark.
113	23,445	IO,i	973	207,595	89.9	1,086	231,040	277,930	0,7	Finland.
X	199,000	43,5	X	258,000	56,5	X	457,000	855,000	2,0	Ryssland.
915	875,978	60,1	1,141	582,332	39,9	2,056	1,458,310	3,210,266	7,6	Tyska riket.
162	188,276	64,8	405	102,381	35,2	567	290,657	667,209	1,6	Nederländerna.
54	,86,296	98,9	5	917	>,i	59	87,213	259,805	0,6	Belgien.
6,165	6,073,916	69,4	6,916	2,682,869	3°,6	13,081	8,756,785	20,904,617	49,6	Storbrit. 0. Irland.
609	491,973	64.9	1,486	266,108	35,i	2,095	758,081	1,742,027	40	Frankrike.
523	526,340	73-2	1,260	193,232	26,8	1,783	719,572	1,772,252	4,2	Spanien.
237	218,314	3''.5	1,525	473,836	68,5	1,762	692,150	1,128,778	2,7	Italien.
99	105,793	IM	103	40,305	27,6	202	146,098	357,684	0,9	Österrike.
32	35,080	57,4	52	25,996	42,6	84	61,076	131,236	°,3	Ungern.
145	32,708	66,3	74	16,599	33,7	219	49,307	114,723	0,3	Kina.
428	206,357	87,4	207	29,705	12,6	635	236,062	648,776	1,5	Japan.
X	1,593,217	47,7	X	1,744,674	52,3	X	3,337,891	6,524,325	15, 5	Amerikas för. stater.
X	11,289,932	57,8	X	8,258,267	42,2	X	19,548,199	42,128,063	100,0	Summa
X	1,6	X	X	3,4	—	X	2,3	1,9	_	Sverige i procent af summan.

1 Minskningen i några af de svenska talen från 1890 till 1895 endast skenbar. Jfr anmärkningar sid. 6G.

Handelsflottan i åtskilliga län -

Tab. 1 (forts.). Fartygens antal samt verklig och

					18 9	6.
	Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång- och segelfartyg.
	Antal.	Tontal.	Tontal % af lan-dets han-dels-flottas ton tal.	Antal.	Tontal.	Ton tal i % af lan-dets han-dels-flottas tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af samtliga länders, tontal.
Sverige,......	606	200,948	42>9	1,350	267,674	57a	1,956	468,622	870,518	2,0
Norge......	656	345,363	23,3	2,883	1,140,227	76,7	3,539	1,485,590	2,176,316	5,o
Danmark.....	287	161,113	53,7	689	139,164	46-3	976	300,277	622,503	>,4
Finland.....	121	30,027	>2,5	986	209,584	87-5	1,107	239,611	299,665	0,6
Ryssland.....	X	234,000	46,5	X	269,000	53.5	X	503,000	971,000	2,3
Tyska riket ....	1,063	889,007	61,3	1,160	561,159	38,7	2,223	1,450,166	3,228,180	7,5
Nederländerna . ■	172	196,402	66,6	440	98,547	33,4	612	294,949	687,753	1,6
Belgien......	53	84,822	98,9	5	917	1,1	58	85,739	255,383	0,6
Storhet, o. Irland	6,193	6,233,778	70,9	6,595	2,552,986	29,1	12,788	8,786,764	21,254,320	49,2
Frankrike ....	603	495,453	64,7	1,412	270,117	35,3	2,015	765,570	1,756,476	4,‘
Spanien.....	543	564,459	74,6	1,256	191,846	25,4	1,799	756,305	1,885,223	4,4
Italien......	243	235,612	34,5	1,443	446,857	65,5	1,686	682,469	1,153,693	2,7
Österrike,.....	110	119,967	77,3	90	35,163	22,7	200	155,130	395,064	°,9
Ungern......	32	35,173	61,1	45	22,407	38,9	77	57,580	127,926	°,3
Kina.......	166	37,975	65,3	88	20,179	34,7	254	58,154	134,104	0,3
Japan ......	432	223,861	89,9	157	25,149	10,1	589	249,010	696,732	1,6
Amerikas för. stater	X	1,661,190	49,0	X	1,725,604	51,0	X	3,386,794	6,709,174	>5,3
Summa	X	11,749,150	59,6	X	7,976,580	4°,4	4-	19,725,730	43,224,030	IOO, O
Sverige i procent af summan.....	X	1,7	X	X	3*4	—	X	2,4	2,0	—

der (fartyg öfver 50 ton).

beräknad dräktighet i registerton 1875—1897.

				1	8 9	7.
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång- och segelfartyg.
Antal.	Tontal.	Tontal i % af lan-dets han-dels-flottas tontal.	Antal.	Tontal.	Tontal i % af lan-dets han-dels-flottas toutal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af samtliga länders tontal.
631	229,418	46>3	1,335	266,057	53-7	1,966	495,475	954,311	2,1	Sverige.
692	376,641	25,6	2,736	1,095,236	74.4	3,428	1,471,877	2,225,159	5>o	Norge.
297	178,464	58,1	643	128,928	41.9	945	307,392	664,320	1.5	Danmark.
129	32,438	12.6	1,030	224,321	87,4	1,159	256,759	321,635	0.7	Finland.
X	254,000	48,0	X	. 275,000	52,0	X	529,000	1,037,000	2,3	Ryssland.
1,104	968,932	64,1	1,115	542,294	35.9	2,219	1,511,226	3,449,090	7-8	Tyska riket.
171	200,887	67,8	441	95494	3Z>2	612	296,081	697,855	1,6	Nederländerna.
56	84,510	98,9	5	917	I»*	61	85,427	254,447	0,6	Belgien.
6,219	6,312,192	72,4	6,233	2,407,743	27,6	12,452	8,719,935	21,344,319	47,9	Storbrit. 0. Irland.
583	491,649	62,0	1,381	301,349	38,0	1,964	792,998	1,776,296	4-°	Frankrike.
X	(570,000)	X	X	(190,000)	X	X	(760,000)	(1,900,000)	(4,3)	Spanien.
X	257,218	364	X	446,222	63,4	X	703,440	1,217,876	2,7	Italien.
116	239,705	89,1	73	29,353	ro,9	189	269,058	748,468	1,7	Österrike.
36	42,224	67,7	41	20,148	32.1	77	62,372	146,820	0,3	Ungern.
184	41,152	65,4	95	21,793	34.6	279	62,945	145,249	0,3	Kina.
507	264,837	88,8	284	33,457	11,2	791	298,294	827,968	i,9	Japan.
X	1,698,162	49-5	X	1,735,533	5°,5	X	3,433,695	6,830,019	15,3	Amerikas för. stater
X	12,242,429	61,0	X	7,818,545	39.0	X	20,055,974	44,540,832	100,0	Summa.
X	1 >9	_	X	3.4	_	X	2,5	2,i	—	Sverige i procent af summan.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik.

Sverige......

Norge......

Danmark.....

Finland.....

Ryssland.....

Tyska riket . . .
Nederländerna . .

Belgien......

Storbrit. o. Irland
Frankrike . . . .

Spanien.....

Italien......

Österrike.....

Ungern.....

Kina.......

Japan ......

Amerikas för. stater
Summa
Sverige i procent af

Handelsflottan i åtskilliga län -

Tab. 1. (forts.). Fartygens antal samt verklig och

			1875—79 i	medeltal per år.
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång- och segelfartyg.
Antal.	Tontal.	Tontal i % af lan-dets han-dels-flottas tontal	Antal.	Tontal.	Tontal i % af lan-dets lian-dels-flottas tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af samtliga länders tontal.
X	81,064	16,9	X	398,844	83a	X	479,908	642,036	2,6
177	46,654	3.4	4,397	1,345,455	96,6	4,574	1,392,109	1,485,417	6,.
121	43,558	‘9,8	1,166	176,340	80,2	1,287	219,898	307,014	1-3
50	7,443	2,6	1,234	275,257	97a	1,284	282,700	297,586	1,2
X	(65,000)	X	X	(235,000)	X	X	(300,000)	(430,000)	(1,8)
263	182,772	16,9	3,188	898,770	83,1	3,451	1,081,542	1,447,086	6,0
81	58,641	15,4	1,353	321,836	84,6	1,434	380,477	497,759	2,0
30	42,613	77,3	26	12,481	22,7	56	55,094	140,320	0,6
3,243	2,154,277	35,3	12,963	3,946,723	64,7	16,206	6,101,000	10,409,554	42,8
369	226,853	24,7	3,237	693,304	75,3	3,G06	920,157	1,373,863	5,6
349	170,637	30,4	2,251	390,951	69,6	2,600	561,588	902,862	3-7
116	59,173	6,1	3,401	912,267	93,9	3,517	971,440	1,089,786	4.5
74	56,496	25,6	409	164,357	74,4	483	220,853	333,845	1,4
3	177	0,3	155	66,275	99,7	158	66,452	66,806	0,3
24	16,840	97,4	1	457	2,6	25	17,297	50,977	o,»
X	(28,000)	X	X	(43,000)	X	X	(71,000)	(127,000)	(0,5)
X	831,564	27,3	X	2,219,249	72,7	X	3,050,813	4,713,941	19-4
X	4,071,76*2	25,2	X	12,100,566	74.8	X	16,172,323	24,815,852	IOO,o
X	2,0	—	X	3>3	—	x	3.0	2,6	—

summan

der (fartyg öfver 50 ton).

beräknad dräktighet i registerton 1875—1897.

			1893—97 i	medeltal per år.
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång- och segelfartyg.
Antal.	Tontal.	Ton tal i % af lan-dets han-dels-flottas tontal.	Antal.	Tontal.	Tontal i % nf lan-dets han-dels-flottas tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % åt'' samtliga länders tontal.
603	189,724		1,558	309,481	62,0	2,161	499,205	878,653	2,1	Sverige.
615	305,520	20,1	3,052	1,216,566	79,9	3,667	1,522,086	2,133,126	5,0	Norge.
272	151,536	51,2	735	144,363	48,8	1,007	295,899	598,971	1-4	Danmark.
116	26,293	11,0	987	211,808	89,°	1,103	238,101	290,687	O,?	Finland.
X	204,400	44,''	X	259,400	55,9	X	463,800	872,600	2,1	Ryssland.
979	888,870	6o,o	1,202	593,082	40,0	2,181	1,481,952	3,259,692	7-7	Tyska riket.
163	188,895	64>3	430	105,044	35.7	593	293,939	671,729	1.6	Nederländerna.
53	81,680	98,9	5	941	I,i	58	82,621	245,981	0,6	Belgien.
6,141	6,047,554	69,5	6,892	2,659,491	30,5	13,033	8,707,045	20,802,153	49-''	Storbrit. 0. Irland.
603	490,412	63,8	1,490	278,529	36,2	2,093	768,941	1,749,765	4-i	Frankrike.
X	526,006	73,°	X	194,170	27,0	X	720,176	1,772,188	4-2	Spanien.
X	224,688	3V~	X	472,706	67,8	X	697,394	1,146,770	2,7	Italien.
103	131,029	76,6	102	39,963	23,4	205	170,992	433,050	1,0	Österrike.
32	35,223	57,7	53	25,838	4Z>3	85	61,061	131,507	0-3	Ungern.
154	34,584	67,0	76	17,022	33-o	230	51,606	120,774	0-3	Kina.
414	192,508	86,3	219	30,447	13,7	633	222,955	607,971	''-4	Japan.
X	1,620,183	47,6	X	1,780,803	52,4	X	3,400,986	6,641,352	15-7	Amerikas för. stater.
X	11,339,105	57,6	X	8,339,654	42,4	X	19,678,759	42,856,969	IOO,0	Summa.
X	i,7	_	X	''J *1	_	X	2,5	2,1	_	Sverige i procent af summan.

Handelsflottan i åtra?).
2. Sättet för flottans årliga ökning eller minskning

1881-85

		O	k	n	i	i» g.		M	i n s	1 i-
	N	y b y g g d a.	Inköpta från utlandet.	Förolyckade.
	Antal.	Tontal.	% af hela flottans	Antal.	Tontal.	% af hela flottans	Antal.	Tontal.	% af hela flottans
	far- tygs- antal.	ton- tal.	far- tygs- antal.	ton- tal.	far- fygs- antal.	ton- tal.
Sverige (städerna) ....	42	8,451	2,6	2,6	39	10,617	2,4	3,2	47	11,539	2,9	3,5
Norge.........	102	20,544	•>3	1,3	114	58,686	'',4	3,8	216	60,134	2,7	3,9
Danmark.........	55	5,879	1,8	2,2	63	11,104	2,0	4,2	58	7,152	•>9	2,7
Tyska riket......	108	49,701	2,4	4,0	60	43,395	'',4	3,5	189	51,009	4,3	4,1
Nederländerna.....	22	8,214	2,6	2,6	19	12,532	2,2	3,9	39	2,838	4-5	0,9
Belgien.........	1	1,026	1,6	1,4	5	7,548	7,9	10,4	3	3,488	4,8	4-8
Storbritannien och Irland	909	601,124	3,7	8,i	88	44,811	0,4	0,6	750	271,396	3,°	3,7
Frankrike.......	797	40,125	18,4	4,5	85	42,524	2,0	4,7	224	29,768	5,2	3,3
Italien.........	185	13,865	2,4	1,4	56	24,502	0,7	2,5	118	26,935	'',5	2,7
Österrike........	44	6,009	2,2	2,5	10	6,365	0,5	2,6	23	7,254	kl	3,0
TJngern .........	4	434	0,1	0,6	20	4,419	6,o	6,3	8	3,115	2,4	4,5
Summa	2,26!)	755,372	4,o	5,6	559	266,503	1,0	2,0	1,675	474,628	2,9	3,6
Sverige i procent af sum-man .........	I;9	0,9	—	—	7,o	4,0	—	—	2,8	2,4	_	—

skilliga länder.

under perioderna 1881—85 och 1891—95.
i medeltal per år.

ii i	»i	ii*»						Hela flottans stor-
Kondemnerade eller slopade.	Sålda till utlandet.	lek i genomsnitt under perioden
Antal.	Tontal.	% af hela flottans	Antal.	Tontal.	% af hela flottans	(enligt ^	l. N. Kiser).
far- tygs- antal.	ton- tal.	far- tygs- antal.	ton- tal.	Antal fartyg.	Tontal.
16	2,172	1,0	°,7	18	5,092	1,1		1,630	328,800	Sverige.
39	2,123	0,5	0,1	22	4,489	0,3	0,3	7,954	1,539,940	Norge.
35	6,093	1>I	2,3	17	660	0,5	0,2	3,095	265,760	Danmark.
11	636	0,2	0,1	76	22,130	1,7	1,8	4,422	1,233,260	Tyska riket.
—	—	—	—	—	—	—	—	858	315,160	Nederländerna.
—	116		0,2	4	1,965	6,3	z,7	63	72,880	Belgien.
292	38,394	1,2	0,5	238	120,104	1,0	1,6	24,810	7,376,620	Storbritannien och Irland.
558	15,800	12,9	1,8	56	15,968	'',3	1,8	4,333	898,980	Frankrike.
123	3,083	1,6	0,3	46	7,090	0,6	0.7	7,655	989,620	Italien.
27	469	*,3	0,2	25	5,660	1,2	2,3	2,017	244,640	Österrike.
5	109	1,5	0,2	13	1,738	3,9	2,5	335	69,920	Ungern.
1,106	68,995	1,9	o,5	515	184,896	0,9	1,4	57,172	13,335,580	Summa.
M	''I T O?1	—	—	3>5	2,8	—	—	2,9	2,5	Sverige i procent af sum-man.

Handelsflottan i åt~
Tab. 2 (forts.)’ Sättet för flottans årliga ökning eller

1891—95

		Ö	it	n	i	n «»-.		M	i ii s	k-
	N	y b y g	g d a.	Inköpta från utlandet.	Förolyckade.
	Antal.	Tontal.	% af hela flottans	Antal.	Tontal.	% af hela flottans	Antal.	Tontal.	% af hela flottans
	far- tygs- antal.	ton- tal.	far- tygs- antal.	ton- tal.	far- tygs- antal.	ton- tal.
Sverige (städerna 1891—94)	25	5,353	M	>■5	35	17,444	2,1	5,°	31	10,108	1,9	2,9
Norge.........	- 100	21,073	‘.3	1,2	146	90,411	2,0	5-3	235	97,570	3,2	5,7
Danmark........	50	6,292	•>5	Z.o	62	17,987	1,8	5,6	54	7,595	1,6	2,4
Tyska riket......	119	62,977	3,2	4,2	58	55,578	1,6	3,7	123	48,420	3,3	3,2
Nederländerna.....	29	10,087	4,8	3,4	15	18,723	2,5	6,4	—	—	—	—
Belgien (1891—94)....	—	471	—	0,6	5	5,493	9,1	7,3	1	644	1,8	0,9
Storbritannien och Irland	721	631,061	3,4	6,9	50	29,295	0,2	0,3	441	198,608	■7 T	2,2
Frankrike.......	840	23,849	•6,5	2,4	87	27,988	'',7	2,9	195	22,089	3,8	2,3
Italien (1891—94) ....	268	18,420	4,°	2,2	40	17,227	0,6	2,1	79	16,641	1,2	2,0
Österrike........	29	3,975	1,7	2.2	8	5,889	o,5	3,3	15	5,162	°,9	2,9
Ungern.........	7	5,858	2,9	9,5	11	1,569	4,5	2,5	3	1,183	1,2	'',9
Summa	2,188	789,416	4,2	Sa	517	287,604	1,0	1,9	1,177	408,020	2,3	2,6
Sverige i procent af sum-man .......	1,1	o,7	—	_	6,8	6,1	_	__	2,6	2,5	—	_

skilliga länder.

minskning under perioderna 1881—85 och 1891—95.

i medeltal per år.

ii i	»» sr.						Hela flottans stor-
Kondemnerade eller slopade.	Sålda till utlandet.	lek i genomsnitt under perioden
Antal.	Tontal.	% af hela flottans	Antal.	Tontal.	% af hela flottans	(enligt A. N. Ki*r).
far- tygs- antal.	ton- tal.	far- tygs- antal	ton- tal.	Antal fartyg.	Tontal.
16	3,201	1,0	°,9	21	7,062	* ?3	2,0	1,658	347,710	Sverige.
38	5,253	0.5	0,3	26	9,047	o,3	0,5	7,459	1,707,920	Norge.
15	482	0,4	0,2	34	5,022	1,0	1,6	3,428	318,500	Danmark.
17	2,327	0,5	0,2	81	43,641	2,2	2,9	3,683	1,498,000	Tyska riket.
—	—	—	--	—	—	—	—	603	293,040	Nederländerna.
—	—	-	—	4	4,089	7,3	5,5	55	74,780	Belgien.
177	34,983	0,8	0,4	306	185,574	'',4	2,0	21,439	9,190,420	Storbritannien och Irland.
590	13,803	11,6	1,4	41	9,510	o,8	1,0	5,097	978,200	Frankrike.
104	5,026	1,6	0,6	79	20,352	1,2	2,4	6,640	830,740	Italien.
20	605	1,2	0,3	20	4,683	1,2	2,6	1,716	179,360	Österrike.
2	203	0,8	°,3	11	2,297	4,5	3,7	243	61,800	Ungern.
979	65,883	1,9	°,4	623	291,277	1,2	‘,9	52,021	15,480,470	Summa.
i 1,6	4>9	—	—	3,4	2,4	_	_	3.2	2,2	Sverige i procent af sum-man.

Handelsflottan i åtskilliga län -

Tab. 3. Fartygens genomsnittsstorlek

	1875.	1880.	1885.
	Ton per ång-	Ton per segel-	Ton per ång- och	Ton per ång-	Ton per segel-	Ton per ång- och	Ton per ång-	Ton per segel-	Ton per ång- och
	fartyg.	fartyg.	segel- fartyg.	fartyg.	fartyg.	segel- fartyg.	fartyg.	fartyg.	segel- fartyg.
Sverige.........	X	X	X	237	197	202	263	201	212
Norge.........	257	285	284	273	318	316	344	347	347
Danmark........	340	148	165	384	153	178	303	156	190
Finland........	138	225	222	X	X	X	203	232	230
Ryssland........	X	X	X	X	X	X	332	122	150
Tyska riket.......	727	266	299	665	315	349	750	366	442
Nederländerna.....	697	201	224	815	288	330	1,023	307	409
Belgien.........	1,312	461	851	1,553	434	1,146	1,478	459	1,306
Storbritannien och Irland	653	300	364	709	302	401	817	326	487
Frankrike.......	555	197	230	677	185	247	862	182	324
Spanien........	410	164	195	673	173	251	901	163	339
Italien.........	492	235	242	646	328	341	747	324	352
Österrike........	744	373	426	785	428	491	867	471	568
Ungern.........	69	414	406	—	448	448	843	504	523
Kina..........	630	457	618	748	—	748	919	722	894
Japan .........	X	X	X	X	X	X	286	137	190
Amerikas förenta stater .	X	X	X	X	X	X	X	X	X

der (fartyg öfver 50 ton).

i registerton åren 1875—1897.

1890.	1895.	1897.
Ton per äng-	Ton per segel-	Ton per ång- och	Ton per äng-	Ton per segel-	Ton per ång- och	Ton per ång-	Ton per segel-	Ton per ång- och
fartyg.	fartyg.	segel- fartyg.	fartyg.	fartyg.	segel- fartyg.	fartyg.	fartyg.	segel- fartyg.
263	204	218	303	201	231	364	199	252	Sverige.
428	387	392	507	398	417	544	400	429	Norge.
492	173	240	522	200	288	601	201	325	Danmark.
X	X	X	207	213	213	251	218	222	Finland.
X	X	X	X	X	X	X	X	X	Ryssland.
919	436	598	957	510	709	878	486	681	Tyska riket.
1,089	254	414	1,162	253	513	1,175	216	485	Nederländerna.
1,556	439	1,356	1,598	183	1,478	1,509	183	1,400	Belgien.
903	335	564	985	388	669	1,015	386	700	Storbritannien och Irland.
826	182	342	808	179	362	843	218	404	Frankrike.
993	157	353	1,006	153	404	X	X	X	Spanien.
901	305	365	921	311	393	X	X	X	Italien.
970	442	634	1,069	391	723	2,066	402	1,424	Österrike.
885	503	545	1,096	500	727	1,173	491	810	Ungern.
295	211	265	226	224	225	224	229	226	Kina.
312	129	219	482	144	372	522	118	377	Japan.
346	308	323	X	X	X	X	X	X	Amerikas förenta stater.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande.

Statistik.

Handelsflottan.

Sveriges handelsflotta
1875-1898

(Tab. 4—11)

Anmärkningar.

För nedanstående tabeller hafva användts två olika källor, dels den officiella
statistiken, Kommerskollegii berättelser om Sveriges sjöfart, dels den af enskild
person utarbetade Sveriges skeppslista. Tab. 4 och 5 äro hämtade från
officiella statistiken; tab. 6—11 från skeppslistan. Uppgifterna i sistnämnda
arbete, hvilka grunda sig på enskilda meddelanden af redare, äro ej samlade i
statistiskt intresse eller efter statistisk metod. Oaktadt skeppslistans uppgifter
i följd häraf måste anses mindre tillförlitliga och mindre användbara för en noggrann
undersökning, hafva de dock medtagits för att lemna material till en likformig
historisk jämförelse i fråga om förhållanden, som i andra källor blott de
allra sista åren finnas behandlade.

I tab. 4 upptagas för tiden 1880—1890 alla använda fartyg, därefter
alla registrerade, d. v. s. alla vid årets slut i handelsflottan befintliga fartyg.
Före 1895 göres i statistiken ingen tontalsgruppering af de registrerade fartygen.
Den på några grupper förekommande minskningen från 1890 till 1895 förklaras
i vissa fall af ändring i statistiken, i det att från och med sistnämnda år
endast fartyg af 20 ton och därutöfver i statistiken upptagas; år 1895 strökos
dessutom ur statistiken några fartyg, som felaktigt bokförts. Då tab. 4 är uppgjord
hufvudsakligen för att belysa förhållandet mellan de olika tontalsgrupperna,
hafva nämnda brister icke ansetts öfva något afsevärdt inflytande. De i den internationella
statistiken lämnade uppgifterna om Sveriges flotta äro’byggda på samma
källa, hvars brister där haft ännu mindre inverkan, då de hufvudsakligen visa sig
vid de i internationella jämförelsen icke medräknade fartygen under 50 ton.

I tab. 6 är en sammanställning gjord af Sveriges hela flotta enligt skeppslaterna;
denna afser endast att utgöra en ledning eller sammandrag för de
följande tabellerna, icke att gifva någon exakt framställning af svenska handelsflottans
storlek. Uppgifterna i tab. 9 syfta endast på den ursprungliga byggnadsorten
och i tab. 10 det ursprungliga byggnadsåret, oafsedt om större eller
mindre förbyggningar sedermera företagits.

(57

Sveriges handelsflotta.

Tab. 4. Svenska fartygens fördelning i dräktighetsgrupper 1880—1898
(använda fartyg före 1895).

		1880.			1885.			1890.
	Antal.	Tontal.	Tontal i % af	Antal.	Tontal.	Tontal i % af	Antal.	Tontal.	Tontal i % af
			sum- man.			sum- man.	sum- man.
Ångfartyg:
Under 50 ton.......	433	6,239	7>2	505	6,822	5,9	518	7,470	Sa
50—200 » ......	199	22,376	25,9	237	26,424	22,7	306	34,557	23,7
200-500 » ......	107	36,042	466	122	40,933	35>2	148	47,315	32,4
500—1,000 » ......	33	21,941	25,3	53	37,580	32,3	64	45,413	3''.i
Öfver 1,000 » ......	—	—	—	4	4,598	3.9	9	11,172	7,7
Summa.	772	86,598	ICO,o	921	116,357	lOO,o	1,045	145,927	100,0
Segelfartyg:
Under 50 ton.......	1,417	41,399	8,7	1,269	37,627	9,°	1,207	35,942	9,2
50—200 » ......	1,435	140,686	29,7	1,228	120,456	28,8	1,094	106,924	27,5
200—500 » ......	606	182,784	38,5	525	160,406	38,3	506	153,867	39,5
500-1,000 » ......	142	94,640	20,0	126	82,660	''9,7	116	75,321	19,3
Öfver 1,000 » ......	13	14,586	.3,1	15	17,705	4,2	14	17,430	4,5
Summa.	3,613	474,095	IOO,o	3,163	418,854	IOO,o	2,937	389,484	100,0
Ång- och segelfartyg:
Under 50 ton.......	1,850	47,638	8,5	1,774	44,449	8,3	1,725	43,412	8,1
50-200 » ......	1,634	163,062	29,1	1,465	146,880	27,+	1,400	141,481	26,4
200—500 » ......	713	218,826	39.0	647	201,339	37,6	654	201,182	37,6
500—1,000 > ......	175	116,581	20,8	179	120,240	22,5	180	120,734	22,6
Öfver 1,000 > ......	13	14,586	2,6	19	22,303	4,2	23	28,602	5,3
Summa.	4,385	560,693	ICO,o	4,084	535,211	IOO,0	3,982	535,411	IOO,o
Effektivt tontal summa.		733,889	—	—	767,925	—		827,265	—

Sveriges

Tab. 4 (forts.). Svenska fartygens fördelning i dräktighets -

		1S95.1)			1896.			1897.
	Antal.	Tontal.	Tontal i % af sum-man.	Antal.	Tontal.	Tontal i % af sum-man.	Antal.	Tontal.	Tontal i % af sum-man.
Ångfartyg:
Under 50 ton......	152	5,075	2,8	150	5,016	2,4	155	5,218	2,2
50-200 » ......	307	34,000''	18,8	314	34,535	16,8	316	34,753	14,8
200 - 500 » ......	156	48,548	26,8	154	47,954	2.3,3	152	47,782	20,4
500—1,000 » ......	97	68,135	37,6	105	74,335	36,1	114	82,305	35,1
Öfver 1,000 > ......	21	25,518	14,0	33	44,124	21,4	49	64,578	27,5
Summa	738	181,276	IOO,O	756	205.964	IOO,o	786	234,636	IOO,o
Segelfartyg:
Under 50 ton......	642	22,499	7,5	663	23,181	8,0	667	23,433	8,.
50—200 > ......	869	84,852	28,1	850	82,736	28,4	841	81,150	28,0
200-500 * ......	430	129,446	42,8	420	126,193	43,4	416	126,247	43,6
500—1,000 > ......	78	51,760	17,2	70	46,947	16,1	67	45,022	15,6
Öfver 1,000 » ......	11	13,170	• 4,4	10	11,798	4,i	11	13,638	4,7
Summa	2,030	301,727	IOO,o	2,013	290,855	100,0	2,002	289,490	IOO,o
Ång- och segelfartyg: Under 50 ton......	794	27,574	5,7	813	28,197	5,7	822	28,651	5,5
50-200 » ......	1,176	118,852	24,6	1,164	117,271	23,6	1,157	115,903	22,1
200—500 » ......	586	177,994	36,8	574	174,147	35,o	568	174,029	33,2
500-1,000 > ......	175	119,895	24,9	175	121,282	24,4	181	127,327	24,3
Öfver 1,000 > ......	32	38,688	8,0	43	55,922	n>3	60	78,216	>4,9
Summa	2,763	483,003	IOO,o	2,769	496,819	100,0	2,788	524,126	100,0
Effektivt tontal summa	—	845,555	—	—	908,747	—	—	993.398	—

1) Den ringa ökningen eller å några grupper förekommande minskningen från år 1890 är delvis endast
skenbar, jfr. sid 66.

handelsflotta.

grupper 1880—1898 (använda fartyg före 1895).

, 1898.	i	1880-84 medeltal.	i	1893 97 medeltal.
		Tontal			Tontal			Tontal
Antal.	Tontal.	i % af smn-	Antal.	Tontal.	i % af sum-	Antal.	Tontal.	i % af sum-
		man.			man.			man.
									Ångfartyg:
154	5,293	2,0	472	6,307	6,6	358	6,823	3.5	Under 50 ton
319	35,179	13.2	203	22,816	24,0	320	35,718	18,2	50-200 »
158	49,895	18,8	106	35,135	36,9	157	49,202	25,0	200—500 »
119	86,210	3Z,4	42	28,416	z9,9	100	70,995	36,1	500—1,000
67	89,417	33.6	3	2,433	2,6	26	33,809	17,2	Öfver 1,000 >
817	265,994	IOO,0	826	95,107	IOO,o	961	196,547	IOO,o	Summa
									Segelfartyg:
680	24,015	8,2	1,371	41,552	9a	891	28,648	8.5	Under 50 ton
840 ''	81,165	z7,9	1,309	128,043	28,0	993	95,170	28,1	50-200 »
402	121,807	41,8	587	178,265	38,9	466	140,969	41.7	200 -500 »
68	46,886	l6,I	143	94,128	20,5	85	56,931	16,8	500—1,000 »
14	17,519	6,0	14	16,071	3.5	14	16,411	4.9	Öfver 1,000 »
2,004	291,392	100,0	3,424	458,059	IOO,o	2,449	338,129	IOO.o	Summa
									Ang- och segelfartyg:
834	29,308	5,*	1,843	47,859	8,7	1,249	35,471	6,6	Under 50 ton
1,159	116,344	20,9	1,512	150,859	z7,3	1,313	130,888	z4>5	50—200 »
560	171,702	3°>8	693	213,400	38,6	623	190,171	35,6	200—500 »
187	133,096	z3,9	185	122,544	22,1	185	127,926	z3,9	500-1,000 >
81	106,936	19,2	17	18,504	1.1	40	50,220	9,4	Öfver 1,000 >
2,821	557,380	IOO,o	4,250	553,166	100,0	3,410	534,676	100,0	Summa
—	1,089,374	—	—	743,380	—	—	927,770	—	Elfektivt tontal summa

Sveriges

Tab. 5. Svenska fartygens användning

Hemorter.		I	i n	r i k		e s		f a	r t.
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång- och segelfartyg.
Antal	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af hela det använda tontalet.
Städer och köpingar:										1 8
Stockholm.............	116	3,980	38	1,912		154		5,892	13,852	17,4
Göteborg..............	13	1,362	48	3,203		61		4,565	7,289	5,4
Vid Bottniska viken........	in	7,789	61	2,870		172		10,659	26,237	20,6
» Östersjön............	19	1,498	131	6,179		150		7,677	10,673	14,5
» Öresund............	2	42	4	103		6		145	229	0,5
> Vesterhafvet ... -.......	6	263	28	1,614		34		1,877	2,403	10,2
» invatten............	63	4,705	144	8,871		207		13,576	22.986	9Z,4
Summa städer och köpingar......	330	19,039	454	24,752		784		44,391	83,609	16,4
Landsbygd..............	182	3,989	1.472	03,012		1,054		07,001	75,579	39,3
Summa för riket	512	23,028	1.920	88,304		2,438		111,992	159,248	22,7
Städer och köpingar:										1 8
Stockholm.............	78	8,693	32	1,872	no	10,565	27,951	16,7
Göteborg..............	31	2,836	13	1,074	44	3,910	9,582	4,3
Vid Bottniska viken........	57	10,976	12	474	69	11,450	33.402	27,6
> Östersjön............	34	4,516	56	3,092	90	7,608	16,640	18,5
» Öresund...........	—	—	—					—	—
» Vesterhafvet..........	14	1,534	1	24	15	1,558	4,626	12,2
» invatten............	77	8,610	77	4,155	154	12,765	29,985	68,8
Summa städer och köpingar......	291	37,105	191	10,091	482	47,856	122,186	15,1
Landsbygd ..............	160	10.304	510	25,404	670	35,708	56,310	3°, 7
Summa för riket \|	451	47,409	707	36,095	1,158	83,564	178,502	18,0

handelsflotta.

i in- och utrikes fart 1875 och 1897.

	I u	t r	i k	s	f a	r t.
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång- och segelfartyg.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af leladet invända ontalet.	Hemorter.
7 5.									Städer och köpingar:
45	17,193		35	14,370	80	31,563	65,949	82,6	Stockholm.
55	21,002		159	63,564	214	84,566	126,570	94.6	Göteborg.
16	6,632		196	81,330	212	87,962	101,226	79.4	Vid Bottniska viken.
20	5,164		358	47,221	378	52,385	62,713	85,5	» Östersjön.
20	7,912		109	22,702	129	30,614	46,438	99,5	j Öresund.
11	2,283		100	14,394	in	16,677	21,243	89,8	» Vesterhafvet.
1	373		4	778	5	1,151	1,897	7,6	> invatten.
168	60,559	1	961	244,359	1,129	304,918	426,036	83,6	Summa städer och köpingar.
7	3,306	\|	783	106,623	790	109,929	116,541	60,7	Landsbygd.
175	63,865		1,744	350,982	1,919	414,847	542,577	77,3	Summa för riket.
9 7.									Städer och köpingar:
70	45,093	10	4,381	80	49,474	139,660	83,3	Stockholm.
123	65,786	41	18,345	164	84,131	215,703	95,7	Göteborg.
27	22,652	41	19,783	68	42,435	87,739	72,4	Vid Bottniska viken.
18	8,152	254	49,024	272	57,176	73,480	81,5	» Östersjön.
38	28,012	118	38,574	156	66,586	122,610	100,0	» Öresund.
21	8,001	73	9,386	94	17,387	33,389	87,8	» Vesterhafvet.
14	4,303	8	708	22	5,011	13,617	31,2	» invatten.
311	181,999	545	140,201	856	322,200	686,198	84,9	'' Summa städer och köpingar.
20	4,800	745	112,971	765	117,771	127,371	69,3	Landsbygd.
331	186,799	1,296	253,175	1,621	439,971	813,569	82,c	\| Summa för riket.

Sveriges

Tab. 6. Antal fartyg, fartygsägare och skepps -

Hemorter.		Alla	i skeppslista]! upptagna handelsfartyg.
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång- och segelfartyg.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effektivt tontal i % af riks-summan.
								1 8
Städer och köpingar:
Stockholm.............	104	18,498	48	11,895	152	30,393	67,389	IO,o
Göteborg..............	75	20,684	179	62,598	254	83,282	124,650	18,6
vid Bottniska viken........	127	13,482	254	91,392	381	104,874	131,838	19,6
> Östersjön............	54	9,497	446	53,756	500	63,253	82,247	''2,3
> Öresund............	14	3,742	92	26,547	106	30,289	37,773	5,6
» Vesterhafvet..........	23	3,098	131	18,035	154	21,133	27,329	4,i
» invatten............	82	7,130	135	10,360	217	17,490	31,750	4,7
Summa städer och köpingar......	479	76,131	1,285	274,583	1,764	350,714	502,976	74,9
Landsbygd..............	83	6,296	1,320	149,915	1,403	156,211	168,803	25,i
Summa för riket	562	82,427	2.605	424,498	3,167	506,925	671,779	IOO,o
								1 8
Städer och köpingar:
Stockholm.............	179	50,958	43	7,494	222	58,452	160,368	17,0
Göteborg............	161	64,804	51	18,527	212	83,331	212,939	22,;
vid Bottniska viken.........	141	30,677	60	23,560	201	54,237	115,591	12,2
» Östersjön............	63	13,025	320	51,572	383	64,597	90,647	9,6
» Öresund...........	40	25,080	121	42,062	161	67,142	117,302	12,4
> Vesterhafvet..........	41	8,697	66	8,705	107	17,402	34,796	3,7
» invatten............	93	12,140	65	4,231	158	16,371	40,651	4,3
Summa städer och köpingar......	718	205,381	726	156,151	1,444	361,532	772,294	81,7
Landsbygd.............	239	15,5191	1,063	126,820	1,302	142,339	173,377	18,3
Summa för riket	957	220,900	1,789	282,9711	2,746	503,871	945,671	IOO,0

handelsflotta.

redare, enligt Sveriges skeppslista 1879 och 1897.

Fartygsägare och skeppsredare.	Hemorter.
Aktiebolag.	Enskilda eller lottägare.	Summa fartygs- ägare.	Antal hufvud- redare.
Antal ägare.	Fartyg på hvarje ägare.	Antal ägare.	Fartyg på hvarje ägare.
Antal.	Effektivt tontal.	Antal.	Effektivt! tontal.
7 9.								Städer och köpingar:
20	3-2	2,300	50	1-8	428	70	61	Stockholm.
18	3-1	2.779	102	1-9	732	120	107	Götehorg.
44	2-1	859	142	2-0	662	186	173	vid Bottniska viken.
10	1-8	712	299	1-6	251	309	305	» Östersjön.
2	30	577	54	1-8	678	56	56	» Öresund.
3	3-0	1,329	94	1-5	248	97	95	» Vesterhafvet.
8	2-1	285	no	1-8	268	118	117	» invatten.
io:>	2-5	1,413	851	1-8	417	956	914	Summa städer och köpingar.
15	1-5	433	891	1-5	182	906	903	Landsbygd.
120	2-4	1,290	1,742	17	297	1,862	1,817	Summa för riket.
9 7.		1						Städer och köpingar:
35	4''4	3,923	41	1-7	562	76	62	Stockholm.
53	2-4	3,212	49	1-8	871	102	68	Göteborg.
53	1-8	1,333	55	19	818	108	94	vid Bottniska viken.
22	2''0	1,100	202	1''7	329	224	217	» Östersjön.
9	1-9	3,598	67	21	1,267	76	73	» Öresund.
10	31	1,667	52	15	349	62	61	j Vesterhafvet.
40	1-8	766	58	1*5	173	98	92	» invatten.
222	2-4	2,171	524	! 1''7	554	74e	1 667	Summa städer och köpingar.
71	18	357	859	14	173	930	926	Landsbygd.
293	2'' 3	1,731	1,388	1-6	317	1,676	1,593	Summa för riket.

Handels- och sjelfartskomiténs betänkande. Statistik.

Sveriges

Tab. 7. Svenska fartyg ordnade efter

			I g <1	a af a	k t i e 1) o 1 a	S-
Hemorter.	Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång-	och segelfartyg.
Antal.	Tontal.	1 Antal.	Tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af riks-sunnnan.
Städer och köpingar: Stockholm.........	58	; 14,014	6	3,951	64	17,965	45,993	1 8 29,7
Göteborg..........	40	13,043	16	10,892	56	23,935	50,021	32,3
vid Bottniska viken.....	53	6,571	38	18,087	91	24,658	37,800	Z4.4
» Östersjön.........	14	2,249	4	373	18	2,622	7,120	4.6
> Öresund.........	3	330	3	164	6	494	1,154	0.7
» Vesterhafvet.......	9	1,329	—	—	9	1,329	3,987	2,6
» invatten.........	13	682	4	230	17	912	2,276	1,5
Summa städer och köpingar . . .	190	38,218	71	33,697	261	71,915	148,351	95.8
Landsbygd........	13	1,322	9	2,500	22	3,822	6,466	4.2
Summa för riket	203	39,540	SO	36,197	283	75,737	154,817	IOO,0
Städer och köpingar ..... Stockholm......	153	45,666	1	313	154	45,979	137,311	1 8 27.1
Göteborg ........	124	56,406	1	1,021	125	57,427	170,239	33,6
vid Bottniska viken.....	8,3	22,408 1	7	3,411	95	25,819	70,635	13.9
» Östersjön........	43	8,063	—	—	43	8,063	24,189	4.8
» Öresund.......	17	10,794	—	—	17	10,794	32,382	6,4
» Vesterhafvet ....	31	5,557	—	—	31	5,557	16,671	3.3
> invatten.......	71	10,149	2	179 I	73	10,328	30,626	6,0
J Summa städer och köpingar . . .	527 1	159.043 [I	11	4,924	538	163,967	482,053	955
Landsbygd ..........	107 1	7,245	24	3,386	131	10,631	25,121	4»9
Summa för riket	634 \|	166,288 \|	35 \|	8,310 \|[	669	174,598	507,174	100,0

handelsflotta.

olika slag af fartygsägare 1879 och 1897.

Ä 8''	(la af	ens	kilda	e 1 1	er lott ii ga	r e.
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång- ock segelfartyg.	Hemorter.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Elfektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af riks-summan.
7 9. 46	4,484	42	7,944	88	12,428	21,396	4)i	Städer och köpingar: Stockholm.
35	7,641	163	51,706	198	59,347	74,629	14.5	Göteborg.
74	6,911	216	73,305	290	80,216	94,038	l8,2	vid Bottniska viken.
40	7,248	442	53,383	482	60,631	75,127	14,5	» Östersjön.
11	3,412	89	26,383	100	29,795	36,619	7)1	» Öresund.
14 .	1,769	131	18,035	145	19,804	23,342	4.5	» Vesterhafvet.
69	6,448	131	10,130	200	16,578	29,474	5.7	» invatten.
289	37,913	1,214	240,886	1,503	278,799	354,625	68,6	Summa städer och köpingar.
70	4,974	1,311	147,415	1,381	152,389	162,337	.11,4	Landsbygd.
359	42,887	2,525	388,301	\| 2,884	431,188	516,962	IOO,o	Summa för riket.
9 7. 26	5,292	42	7,181	68	12,473	23,057	5,3	Städer och köpingar: Stockholm.
37	8,398	50	17,506	87	25,904	42,700	9,7	Göteborg.
53	8,269	53	20,149	106	28,418	44,956	10,2	vid Bottniska viken.
20	4,962	320	51.572	340	56,534	66,458	15,2	* Östersjön.
23	14,286	121	42,062	144	56,348	84,920	•9.4	» Öresund.
10	3,140	66	8,705	76	11,845	18,125	4,1	> Vesterhafvet.
22	1,991	63	4,052	85	6,043	10,025	2,3	» invatten.
191	46,338	715	151,227	906	197,565	290,241	66,2	Summa städer och köpingar.
132	8,274	1.039	\| 123,434	\| 1,171	131,708	\| 148,256	31,8	Landsbygd.
323	54,612	1,754	274,661	2,077	329,273	438,497	IOO,o	Summa för riket.

Sveriges

Tab. 8. Svenska fartygens bygg -

Hemorter.		F	a r t	g, byggda af t	r ä.
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång- och segelfartyg.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af riks-sum- man.
								1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........	14	3,809	48	11,895	62	15,704	23,322	4.7
Göteborg...........	34	7,305	179	62,598	213	69,903	84,513	16,9
vid Bottniska viken......	16	2,796	254	91,392	270	94,188	99,780	*9’9
» Östersjön.........	17	3,693	446	53,756	463	57,449	64,835	•3.°
> Öresund.........	3	482	92	26,547	95	27,029	27,993	5,6
» Vesterhafvet.......	6	640	131	18,035	137	18,675	19,955	4,o
> invatten.........	42	4,622	135	10,360	177	14,982	24,226	4,8
Summa städer o. köpingar ....	132	23,347	1,285	274,583	1,417	297,930	344,624	68.9
Landsbygd ...........	28	1,939	1,320	149,915	1,348	151,854	155,732	3LI
Summa för riket	NIO	25,286	2,605	424,498	2,765	449,784	500,356	IOO,O
								1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........	13	1,305	42	7,486	55	8,791	11,401	3,4
Göteborg...........	36	5,572	49	17,493	85	23,065	34,209	10,3
vid Bottniska viken......	6	1,790	58	22,478	64	24,268	27,848	8,4
> Östersjön.....• ...	8	1,154	318	50,679	326	51,833	54,141	16,3
» Öresund.........	4	1,691	107	32,888	111	34,579	37,961	11,4
» Vesterhafvet.......	3	283	65	8,229	68	8,512	9,078	2,7
» invatten.........	29	3,581	65	4,231	94	7,812	14,974	4,5
Summa städer o. köpingar ....	99	15,376	704	143,484	803	158,860	189,612	57,0
Landsbygd...........	61	5,915	1,060	125,553	1,121	131,468	143,298	43,o
Summa för riket	160	21,291	1,764	269,037	1,924	290,328	332.910	IOO,O

handelsflotta.

nadsmaterial 1879 och 1897.

F a	r t y g,	byggda af j ä	r n e 1 1	er stål.
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång- och segelfartyg.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af riks-sum- man.	Hemorter.
7 9. 91	15,433			91	15,433	46,299	27,0	Städer och köpingar: Stockholm.
40	12,635	—	—	40	12,635	37,905	22,1	Göteborg.
in	10,686	—	—	in	10,686	32,058	18,7	vid Bottniska viken.
37	5,804	—		37	5,804	17,412	10,2	» Östersjön.
11	3,260	—		11	3,260	9,780	5.7	» Öresund.
17	2,458	—		17	2,458	7,374	4.3	5 Vesterhafvet.
40	2,508	—		40	2,508	7,524	4.4	» invatten.
347	52,784	—	—	347	52,784	158,352	92>4	Summa städer 0. köpingar.
55	4,357	—	—	55	4,357	13,071	7.6	Landsbygd.
402	57,141	—	—	402	57,141	171,423	IOO,o	Summa för riket.
9 7. 166	49,653	1	8	167	49,661	148,967	24.3	Städer och köpingar: Stockholm.
125	59,232	2	1,034	127	60,266	178,730	29,2	Göteborg.
135	28,887	2	1,082	137	29,969	87,743	14,3	vid Bottniska viken.
55	11,871	2	893	57	12,764	36,506	6,0	» Östersjön.
36	23,389	14	9,174	50	32,563	79,341	12,9	» Öresund.
38	8,414	1	476	39	8,890	25,718	4.2	» Vesterhafvet.
64	8,559	—		64	8,559	25,677	4.2	» invatten.
619	190,005	22	12,667	641	202,672	582,682	95.1	Summa städer 0. köpingar.
178	9,604	3	1,267	181	10,871	30,079	4.9	Landsbygd.
797	199,609	25	13,934	822	213,543	612,761	IOO,O	Summa för riket.

Sveriges

Talj. 9. Svenska fartygens bygg -

Hemorter.	Fart y g-, byggda i S v e r i g e.
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång-	och segelfartyg.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af riks-summan.
								1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........	100	17,196	39	8,645	139	25,841	60,233	12,o
Göteborg ...........	00	14,698	105	27,471	165	42,169	71,565	''4.3
vid Bottniska viken.....	119	13,160	227	79,261	346	92,421	118,741	23,6
» Östersjön.........	51	8,878	326	33,984	377	42,862	60,618	I2,i
» Öresund.........	10	1,553	50	9,705	60	11,258	14,364	2,9
» Vesterhafvet.......	21	2,614	91	9,027	112	11,641	16,869	3.4
» åvatten.........	81	6,982	134	10,036	215	17,018	30,982	6,2
Summa städer och köpingar . . .	442	65,081	972	178,129	1,414	243,210	373,372	74.5
Landsbygd ...........	SO	5,528	1,113	111,212	1,193	116,735	127,781	23,3
Summa för riket	522	70.604	2,085	289,341	2,607	359,945	501,153	IOO,o
								1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........	152	28,687	32	2,805	184	31,492	88,866	18,2
Göteborg...........	114	27,933	30	7,635	144	35,568	91,434	18,8
vid Bottenhafvet.......	125	16,962	46	17,842	171	34,804	68,728	no
» Östersjön.........	55	8,578	178	19,620	233	28,198	45,354	9,3
» Öresund.........	14	3,194	48	12,131	62	15,325	21,713	4.5
> Vesterhafvet.......	36	5,446	48	4,427	84	9,873	20,765	4.3
» invatten.........	89	10,121	63	3,927	152	14,048	34,290	7,0
Summa städer och köpingar . . .	585	100,921	445	68,387	1,030	169,308	371,150	76,2
Landsbygd...........	231	13,873	758	74,438	989	88,311	116.057	23,8
Summa för riket	810	114,794	1,203	142,825	2,019	257,619	487,207	100,0

handelsflotta.
nadsorter 1879 och 1897.

	F a r	t y g-,	y g g	(1 a i	u t 1 a n rt e t.
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång- och. segelfartyg.	Hemorter.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	V erkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af riks-summan.
7 9. 4	1,302	9	3,250	13	4,552	7,156	4.2	Städer och köpingar: Stockholm.
15	5,986	74	35,127	89	41,113	53,085	3hi	Göteborg
8	322	27	12,131	35	12,453	13,097	7.7	vid Bottniska viken.
3	619	120	19,772	123	20,391	21,629	12,7	> Östersjön,
4	2,189	42	16,842	46	19,031	23,409	13.7	» Öresund.
2	484	40	9,008	42	9,492	10,460	6,2	> Vesterhafvet.
1	148	1	324	2	472	768	0,4	* invatten.
37	11,050	313	96,454	350	107,504	129.604	76,0	Summa städer och köpingar.
3	773	207	38,703	210	39.470	41.022	24,0	Landsbygd.
40	11,823	520	135,157	560	146,980	170,626	IOO,o	Summa för riket.
9 7. 27	22,271	11	4,689	38	26,960	71,502	15,6	Städer och köpingar: Stockholm.
47	36,871	21	10.892	68	47,763	121,505	zö,5	Göteborg.
16	13,715	14	5,718	30	19,433	46,863	10,2	vid Bottniska viken.
8	4,447	142	31,952	150	36,399	45,293	9.9	» Östersjön.
26	21,886	73	29,931	99	51,817	95,589	20,g	» Öresund.
5	3,251	18	4,278	23	7,529	14,031	3,1	» Vesterhafvet.
4	2,019	2	304	6	2,323	6,361	1,4	» invatten.
133	104,160	281	87,764	414	192,224	401,144	87,5	Summa städer och köpingar.
8	1,646	\| 305	52,382	\| 313	54,028	57,320	12,5	Landsbygd.
141	106.106	\| 586	140.146	727	246,252	458.464	IOO,O	Summa för riket.

Sveriges
Tab. 10. Svenska fartygens

Hemorter.			F a r	tjg n	n (1 e r	1 0 å r.
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa äng-	och segelfartyg.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af riks-suniman.
								1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........	72	13,494	13	6,496	85	19,990	46,978	''3.8
Göteborg...........	65	18,708	44	17,635	109	36,343	73,759	z,i7
vid Bottniska viken.....	68	9,673	136	54,707	204	64,380	83,726	24,6
■> Östersjön.........	40	8,087	93	14,752	133	22,839	39,013	I'',4
t Öresund.........	11	3,473	24	6,517	35	9,990	16,936	5.o
» Vesterhafvet.......	16	2,379	21	2,684	37	5,063	9,821	2,9
» invatten.........	38	3,850	15	2,357	53	6,207	13,907	4.i
Summa städer och köpingar . . .	310	59,664	346	105.148	656	164,812	284,140	83.5
Landsbygd ...........	35	3,951	325	44,221	360	48,172	56,074	16,5
Samma för riket	345	63,615	671	149,369	1,016	212,984	340.214	ICO,o
								1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........	SO	13,921	1	134	31	14,055	41,897	28,0
Göteborg...........	52	15,843	2	127	54	15,970	47,656	31,8
vid Bottniska viken.....	20	3,552	4	1,106	24	4,658	11,762	7,9
» Östersjön.........	13	1,648	8	1,146	21	2,794	6,090	4-1
> Öresund.........	4	1,391	8	1,937	12	3,328	6,110	4.1
» Vesterhafvet.......	16	2,138	17	1,059	33	3,197	7,473	5,0
* invatten.........	26	2,468	6	441	32	2,909	7,845	5,2
Summa städer och köpingar . . .	161	40,961	46	5.950	207	46,911	128,833	86,1
Landsbygd...........	58	4,647	96	6,833	149	11,480	20,774	''3,9
Summa för riket	214	45,608	142	12,783	356	58,391	149,607	ICO,o

handelsflotta.
ålder 1879 och 1897.

		t1 a r 1	y g'' o in 1 0-	2 0 år
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Samma äng- och segelfartyg.	Hemorter.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af riks-summan.
7 9. 15	1,902 i	11	2,528	26	4,430	8,234	5.8	Städer och köpingar: Stockholm.
5	1,155	45	18,569	50	19,724	22,034	15,6	Göteborg.
27	2,009	66	22,618	93	24,627	28,645	20,3	vid Bottniska viken.
10	978	98	13,827	108	14,805	16,761	11,9	■> Östersjön.
2	194	33	8,019	35	8,213	8,601	6,1	» Öresund.
4	484	35	5,660	39	6,144	7,112	5-1	> “Vesterhafvet.
22	1,430	36	2,334	58	3,764	6,624	4-7	» invatten.
85	8,152.	324	73,555	409	81,707	98,011	69.5	Summa städer" och köpingar.
23	1,309	333	39,123	356	40,432	43,050	3°. 5	Landsbygd.
108	9,461	657	112,678	765	122,139	141,061	IOO,0	Summa för riket.
9 7. o2	18,050	1	141	63	18,191	54,291	17,5	Städer och köpingar: Stockholm.
59	28,126	3	1,325	62	29,451	85,703	27.7	Göteborg.
31	10,216	13	3,958	\| 44	14,174	34,606	11,2	vid Bottniska viken.
17	3,951	28	4,594	45	8,545	16,447	5.3	» Östersjön.
21	17,335	18	7,437	39	24,772	59,442	19,2	» Öresund.
15	4,278	7	1,026	22	5,304	13,860	4.5	» "Vesterhafvet.
30	5,000	3	197	33	5,197	15,197	4,9	» invatten.
235	86,956	73	18,678	308	105,634	279,546	9°, 3	Summa städer och köpingai
62	4,086	167	17,695	229	21,781	29,953	9,7	Landsbygd.
297	91,042	240	30,373	537	127,415	309,499	IOO,o	Summa för riket.
Handels- och sjöfartskomiténs betänkande	Statistik.		11

Sveriges

Tab 10 (forts.). Svenska far -

Hemorter.			Far	y g o in 2 0-	-30 år.
Ångfartyg.	j Segelfartyg.	Summa ång-	och segelfartyg.
Antal.	Tontal.	I Antal.	Tontal.	Antal.	V erkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af riks-summan.
								1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........	11	2,865	5	1,904	16	4,769	10,499	9,i
Göteborg...........	5	821	47	19,265	52	20,086	21,728	18,8
vid Bottniska viken.....	17	1,419	31	10,255	48	11,674	14,512	12,6
> Östersjön.........	3	390	105	11,107	108	11,497	12,277	10,6
» Öresund.........	—	—	21	9,761	21	9,761	9,761	8,4
» Vesterhafvet.......	3	235	38	5,011	41	5,246	5,716	4,9
» invatten.........	15	1,353	19	1,392	34	2,745	5,451	4,7
Summa städer och köpingar . . .	54	7,083	266	58,695	320	65,778	79,944	69,1
Landsbygd...........	8	356	256	34,707	264	35,063	35,775	30,9
Summa för riket	62	7,439	522	93,402	584	100,841	115,719	100,0
								1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........	65	14,779	9	2,020	74	16,799	46,357	14,7
Göteborg ...........	38	16,896	19	8,777	57	25,673	59,465	18,8
vid Bottniska viken.....	61	12,562	31	15,195	92	27,757	52,881	16,8
'' Östersjön.........	29	6,300	106	22,648	135	28,948	41,548	13,3
- Öresund.........	13	6,042	48	17,221	61	23,263	35,347	11,2
" Vesterhafvet . ......	7	1,695	17	3,085	24	4,780	8,170	2,6
» invatten.........	23	3,165	13	975	36	4,140	10,470	3,3
Summa städer och köpingar . . .	236	61,439	243	69,921	479	131,360	254,238	80,7
Landsbygd ...........	80	4,530	291	47,343	371	51,873	60,933	''9,3
Summa för riket	316	65,969	534	117.264	.850	183,233	315,171	IOO,o

handelsflotta.

tygens ålder 1879 och 1897.

		F a i* t	y g om 3 0	-4 0 år.
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång- och segelfartyg.	Hemorter.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i ■; af riks-summan.
7 9.		2	254	2	254	254	I , I	Städer och köpingar: Stockholm.
—	—	16	4,359	16	4,359	4,359	19,0	Göteborg.
2	82	5	2,058	7	2,140	2,304	10,1	vid Bottniska viken.
—	—	44	4,631	44	4,631	4,631	20,2	» Östersjön.
—	—	5	769	5	769	769	3,4	» Öresund.
—	—	11	1,357	11	1,357	1,357	S.9	» Vesterhafvet.
—	—	3	284	3	284	284	1,2	» invatten.
2	82	86	13,712	88	13,794	13,958	60, g	Summa städer och köpingar.
—	—	69	8,950	69	8,950	8.950	39,i	Landsbygd.
2	82	155	22,662	157	22,744	22,908	IOO, 0	Summa för riket.
9 7. 15	1,880	14	3,730	29	5,610	9,370	8,7	Städer och köpingar: Stockholm.
7	3,626	14	4,832	21	8.458	15,710	14,5	Göteborg.
17	3,044	5	2,224	22	5,268	11,356	io,5	vid Bottniska viken.
4	1,126	94	14,949	98	16,075	18,327	17,0	» Östersjön,
2	312	34	12,485	36	12,797	13,421	12,4	> Öresund.
1	476	11	1,829	12	2,305	3,257	3>o	» Vesterhafvet.
8	833	8	688	16	1,521	3,187	2,9	» invatten.
54	11,297	180	40,737	234	52,034	74,628	69,0	Summa städer och köpingar.
22	1.262	218	29,709	240	30.971	33,495	31,0	Landsbygd.
76	12,559	398	70,446	474	83,005	108,123	IOO,o	Summa för riket.

Sveriges

Tcib. 10 (forts). Svenska far -

Hemorter.			Fartyg o	in 4 0	-5 0 å	r.
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång-	och segelfartyg.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af riks-summan.
								1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........	—	—	i	32	1	32	32	I,i
Göteborg...........	—	—	i	181	1	181	181	6,.
vid Bottniska viken.....	—	—	i	154	1	154	154	5-2
» Östersjön.........	—	—	6	789	6	789	789	26,7
» Öresund.........	—	—	2	632	2	632	632	21,4
» Vesterhafvet.......	—	—	3	358	3	358	358	12,1
» invatten.........	—	—	1	62	1	62	62	2,1
Summa städer och köpingar . . .	—	—	15	2,20S	15	2,208	2,208	74,7
Landsbygd ...........	—	—	8	749	8	749	749	25,3
Summa för riket	—		23	2,957	23	2,957	2,957	ICO,o
								1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........	3	1,103	3	326	6	1,429	3,635	10.8
Göteborg...........	—	—	6	2,355	6	2,355	2,355	7-0
vid Bottniska viken.....	4	982	2	881	6	1,863	3,827	11,+
t Östersjön.........	-	—	36	4,526 j	36	4,526	4,526	134
» Öresund.........	—	-	8	1,870	8	1,870	1,870	5-5
» Vesterhafvet.......	1	96	8	1,318	9	1,414	1,606	4-8
» invatten.........	4	482 1	3	236	7	718	1,682	5,0
Summa städer och köpingar . . .	12	2,G63	66	11,512 I	78	14,175	19,501	57,9
Landsbygd...........	8	509	97	12.666 1	105	13,175 \|	14,193 l	42,1
Summa för riket	20	3,172	163	24,178	183	27,350	33,694 \|	ICO,o

handelsflotta.

tygens ålder 1879 och 1897.

		Fart	y g o in 5 0-	-0 0 åi	•
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång- och segelfartyg.	Hemorter.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal. i	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i "i af riks-summan.
7 9.								Städer och köpingar: Stockholm.
—	—	1	64	1	64	64	7-3	Göteborg.
_	—	—	—	—	_	—	—	vid Bottniska viken.
—	—	3	365	3	365	365	41,6	» Östersjön.
—	—	1	282	1	282	282	32.i	» Öresnnd.
_	—	—	—	—	—	—	—	» Vesterhafvet.
—	—	—	—	—	—	—		» invatten.
_	_	5	711	5	711	711	8l,0	Summa städer och köpingar.
—	—	3	107	3	167	167	19,0	Landsbygd.
—	—	8	878	8	878	878	IOO, 0	Summa för riket.
9 7.		2	408	2	408	408	6,2	Städer och köpingar: Stockholm.
—	—	1	579	1	579	579	8,8	Göteborg.
_	—	—	—	—	—	—	—	vid Bottniska viken.
_	—	12	1,440	12	1,440	1,440	ZI,9	s Östersjön.
—	—	3	567	3	567	567	8,6	» Öresund.
—	—	3	286	3	286	286	4-3	» Vesterhafvet.
—	—	—	—	—	—	—	—	» invatten.
_	—	21	3,280	21	3,280	3.280	49-8	Summa städer och köpingar.
i	39	27	3,191	28	3.230	3,308	50,2	Landsbygd.
i	j 39	48	0,471	49	6,510	6,588	1 100,0	Summa för riket.

Sveriges

Tab. 10 (forts.)- Svenska far -

Hemorter.			F a r	tyg öfver	6 0 år	•
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång-	och segelfartyg.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af riks-summan.
								1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........	—	—	—	—	—	—	_	_
Göteborg...........	—	—	4	814	4	814	814	65.7
vid Bottniska viken.....	—	—	—	—	—	—	—	—
» Östersjön.........	—	—	1	95	1	95	95	7,7
» Öresund.........	—	—	—	—	—	—	—	__
» Vesterhafvet.......	—	—	—	—	—	—	—	_
» invatten.........		—	—	—	—	—	—	—
Summa städer och köpingar . . .	—	_	5	909	5	909	909	73,4
Landsbygd...........	—		2	329	2	329	329	26,6
Summa för riket	—	—	7	1,288	7	1,238	1,288	IOO,O
								1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........	—	—	1	130	1	130	130	>3,i
Göteborg...........	—	_ i	1	210	1	210	210	2I,i
vid Bottniska viken.....	—	—	—	—	—	—	__	_
» Östersjön.........	-	—	1	64	1	64	64	6,4
» Öresund.........	—	—	—	—	—	—	_	_
» Vesterhafvet.......	—	—	—	—	—	—	—	_
» invatten.........	—	—	—	—	—	—	—	—
Summa städer och köpingar . . .	—		3	404 \|	3	404	404	40,6
Landsbygd...........	—	—	!)	592	9	592	592	59,4
Summa för riket \|	—		12	990	12	996	996	IOO,o

handelsflotta.

tygens ålder 1879 och 1897.

	Fartyg af o	känd å1d	r.
Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa äng- ock segelfartyg.	Hemorter.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Verkligt tontal.	Effektivt tontal.	Effek-tivt tontal i % af riks-summan.
7 9. 6	237	16	681	22	918	1,392	3.°	Städer ock köpingar: Stockkolm.
—	—	21	1,711	21	1,711	1,711	3-6	Göteborg.
13	299	15	1,600	28	1,899	2,497	5-3	vid Bottniska viken.
1	42	96	8,190	97	8,232	8,316	17,8	» Östersjön.
1	75	6	567	7	642	792	1,7	» Öresund.
—	—	23	2,965	23	2,965	2,965	6,3	» Vesterkafvet.
7	497	61	3,931	68	4,428	5,422	11.6	» invatten.
28	1,150	238	19,045	266	20,795	23,095	49-3	Summa städer ock köpingar.
17	GSO	324	21,609	341	22.349	23,709	50,7	Landsbygd.
45	1,830	502	41,314	007	43,144	40,804	IOO,o	Summa för riket.
9 7. 4	1,225	12	605	1 16	1,830	4,280	19,5	Städer ock köpingar: Stockkolm.
5	313	5	322	10	635	1,261	5,7	Göteborg.
8	321	5	• 196	13	517	1,159	5,3	vid Bottniska viken.
—	—	35	2,205	35	2,205	2,205	IO,o	» Östersjön.
—	—	2	545	2	545	545	2,5	» Öresund.
1	14	3	102	4	116	144	0,6	s Vesterkafvet.
2	192	32	1,694	34	1,886	2,270	iO,3	» invatten.
20	2,005	94	5,(iG9	114	7,734	11,864	53,9	Summa städer ock köpingar.
13	440	158	8,791	171	9,237	10.129	46,1	Landsbygd.
33	2,511	252	14,400	\| 285	16.971	21.993	IOO, Q	Summa för riket.

Sveriges handelsflotta.

Talj. 11. Svenska fartygens ägare, byggnadsmaterial, byggnadsorter och ålder.
Sammandrag af tält. 6—10

			1 8	7 9.				l 8	9 7.
	Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa äng-el. segelfartyg.	Ångfartyg.	Segelfartyg.	Summa ång-0. segelfartyg.
	Ton tal.	Tontal i % af samt! i skepps-listan upp-tagna ång-fartyg.	Tontal.	Tontal i % af samt! i skepps-listan upp-tagna segel-fartyg.	Effek- tivt tontal.	Effekt, tontal i °f, af samt! i skepps-listan upp-tagna fartyg.	Tontal.	Tontal i / af samt! i skepps-listan upp-tagna ång-fartyg.	Tontal.	Tontal i % af samtl. i skepps-listan upp-tagna segel-fartyg.	Effek- tivt tontal.	Effekt, tontal i % af samtl. i skepps-listan upp-tagna fartyg.
Samtliga fartyg enligt skeppslistan ....	82,427	iOO,o	424,498	IOO,o	671,779	100,0	220,901	IOO,o	282,971	IOO, Q	945,671	100,0
Fartyg, ägda af aktiebok	39,540	48,0	36,197	8.5	154,817	23,0	166,288	75.3	8,310	2,9	507,174	53,6
» » enskilda	42,887	52,°	388,301	91.5	516,962	77.0	54,612	24,7	274,661	97,1	438,497	46,4
		IOO,o		ICO,o		IOO,o		ICO,o		100,0		100,0
Fartyg, byggda af trä .	25,286	30-7	424,498	I CO,o	500,356	74.5	21,291	9,6	269,037	95,1	332,910	35,2
» » järn eller stål......	57,141	69-3	_	_	171,423	25.5	199,609	9°,4	13,934	4,9	612,761	64,8
		IOO,0		IOO,o		100,0		IOO,o		ICO,o		I OO,O
Fartyg byggda i Sverige	70,604	85,7	289,341	68,2	501,153	74.6	114,794	52,0	142,825	50.5	487,207	51,5
» > utlandet	11,823	14-3	135,157	31,8	170,626	25.4	106,106	48,0	140,146	49,3	458,464	48,5
		IOO,o		IOO,o		100,0		100,0		100,0		IOO,o
Fartyg under 10 år . .	63,615	77.z	149,369	35,2	340,214	50.7	45,608	20,7	12,783	4,5	149,607	15,8
» 10—20 » . .	9,461	">5	112,678	26,5	141,061	21,0	91,042	41,2	36,373	12,9	309,499	32,7
> 20—30 » . .	7,439	9.o	93,402	22,o	115,719	17,2	65,969	29,9	117,264	4'',4	315,171	33,3
> 30-40 » . .	82	0,1	22,662	5,4	22,908	3.4	12,559	5.7	70,446	24,9	108.123	11,5
» 40—50 » . .	—	—	2,957	0,7	2,957	0,4	3,172	!>4	24,178	8,5	33,694	3,6
» 50—60 » . .	—	—	878	0,2	878	0,1	39	0,0	6,471	2,3	6,588	0,7
» öfver 60 » . .	—	—	1,238	0.3	1,238	0,2	—	—	996	°,4	996	0,1
» af okänd ålder	1,830	2,2	41,314	9.7	46,804	7.0	2,511		14,460	5,i	21,993	2,3
		IOO,o		IOO,o		I00,o		I00,o		100,0		IOO,o

Utrikes sjöf artsrörelsen.

Åtskilliga länders utrikes sjöf artsrörelse

1875-1897.

(Tab. 12—14)

Anmärkningar.

Källorna för uppgifter om utrikes sjöfarten äro i allmänhet desamma som
för uppgifter om handelsflottan och hafva användts i samma gradation.

Danmark.

Uppgifterna äro hämtade från officiella års-berättelser, upptagande fartyg »i
almindelig Fart». För lastade fartyg är hvarken antalet eller registertonnaget
angifvet, endast lastadt och lossadt tonnage.

Finland.

Från Finlands officiella statistik, hvars lästetals-siffror för 1875 evalvera!» till
ton enligt Kisers norm; från och med 1880 fullständigt efter den officiella statistiken.
För åren 1875—1890 upptages jämte den egentliga utrikes farten äfven s. k.
kombinerad in- och utrikes fart; för åren 1895—1897 ^endast utrikes sjöfart af
fartyg öfver 19 ton. Den minskning som visar sig från år 1890 till 1895 är
sålunda endast skenbar. Då för de båda medeltalsperioderna ej kunnat erhållas
uppgifter, som äro sinsemellan jämförliga, hafva för den äldre perioden siffror
approximerats endast för att hindra en förskjutning af slutsumman för alla länder.
År 1877 infördes i Finland skeppsmätningssystem med maskinafdrag enligt
engelska regeln, hvilken ännu gäller; de officiella siffrorna efter 1880 synas därför i
jämförelse med 1875 års siffror lägre än de i verkligheten äro.

Ryssland.

Tontalssiffror från Statistical abstract, antalssiffror från Kisel’. I Ryssland
gäller sedan år 1880 vid skeppsmätning den s. k. tyska regeln.

Frankrike.

Fullständigt från den officiella Tableau général du commerce (et de la navigation)
1875—1897. Då den engelska slceppsmätningsregeln vant gällande^
Frankrike sedan 1873, kan man anse tontalssiffrorna för alla ifrågavarande år
sinsemellan fullt jämförliga.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik.

Utrikes sjö fartsrörelsen.

Spanien.

Från den officiella Estadistica general del comercio exteriör de lispund.
1875 1897. Spaniens officiella sjöfartssiffror äro icke jämförliga med öfriga

länders. De äro att anse för höga, därför att hvarje fartyg, som på samma utrikes
resa besöker flera spanska hamnar, räknas en gång vid hvarje hamn.
Detta system är fullständigt gällande från och med år 1886. T. o. m. 1885
angifves s. k. direkt sjöfart, men äfven vid denna förekommer dubbelräkning,
isynnerhet för afgångna fartyg; detta visar sig vid tabellen för lastade fartyg’
där de afgångna år 1885 utgöra en betydligt större procent af alla lastade än
1890. Jämförelsen mellan de båda medeltalen är haltande, då siffrorna efter
1886 äro jämförelsevis högre än före sagda tid och den starka utvecklingen sålunda
delvis endast är skenbar. I Spanien har sedan 1876 Donau-regeln varit
gällande vid skeppsmätning.

Portugal.

Tab. 12 är för åren från och med 1885 uppgjord efter Portugals officiella
statistik Commercio e navegacdo, Estatistica especial 1897, där äfven föregående
år omtalas. Före 1885 äro tontalssiffror från Statistical abstract och antalssiffror
från Kiser. I tab. 14 äro öfverallt tontalssiffrorna från Statistical abstract och
antalssiffrorna från Kiser.

Italien.

Från Italiens officiella statistik, Movimento delta Navigazione 1875 —1896.
Siffrorna för 1897 approximerade, enär på grund af ändring i statistiken de
officiella uppgifterna för detta år ej äro likformiga med de föregående årens. Då
engelska regeln vid skeppsmätning infördes 1883, äro de här förekommande siffrorna
från och med 1885 lägre än de skulle vara om tyska regeln fortfarande
varit gällande. Skilnaden mellan medeltalen synes därför mindre än den i verkligheten
är.

Österrike.

Från Österrikes statistik 1880—1897; dessförinnan från Kiser. Bland inländska
fartyg upptagas äfven ungerska; farten med Ungern räknas ej som utrikes
fart. I Österrike gäller sedan 1883 engelska regeln vid skeppsmätning;
förhållandet är sålunda detsamma som med Italien.

Ungern.

från Kiser åren 1875—1893; i öfrigt approximerade. Kiser har reducerat
alla ton till s. k. internationella (se sid. 47), och har det sålunda ej något inflytande
på här anförda siffror, att engelska regeln infördes i Ungern 1883 på
samma gång som i Österrike.

Kina.

1 ontal fullständigt från btatistical abstract. För lastade fartyg har nämnda
publikation inga uppgifter rörande Kina.

Utrikes sjö fartsrörelsen.

Japan.

Tab. 12 efter Japans officiella statistik 1880—1897; siffrorna för 1875 och
perioden 1875—79 approximerade. i tab. 14 lastade fartygs tontal efter Statistical
abstract 1890—1896; för åren 1875—1885 och 1897 lastade fartyg
approximerade genom jämförelse med siffror i tab. 12. Omkring 80 % af samtliga
ankomna och afgångna fartyg hafva beräknats vara lastade och af dessa
hafva under de tre första åren 49 å 47 / beräknats såsom ankomna, under år
1897 endast 43 %. De efter Statistical abstract upptagna siffrorna hänföra sig
beträffande japanska fartyg endast till fartyg af europeisk typ.

Amerikas förenta stater.

Från och med 1885 fullständigt från Förenta staternas officiella statistik. För
åren 1875 och 1880 äro siffrorna för hafshamnarna (vid Atlantiska, Mexikanska och
Stilla hafven) hämtade från Kisel-, som reducerat den officiella statistikens bruttoton
till nettoton, i det han tagit 65 % af det officiella tonnaget för ångfartyg
och 96 % för segelfartyg. De inom parentes satta siffrorna för 1875 och 1880
äro approximerade; den officiella statistiken för 1880 särskiljer ångfartyg endast
vid hafshamnar, så att endast för dessa en reduktion efter Kiaers metod kan
företagas. Antalssiffrorna för 1880 äro hämtade från hörenta staternas officiella
statistik. Medeltalssiffrorna för 1875—79 äro för hafshamnarna erhållna
genom reduktion af de officiella siffrorna enligt Kisel-; för öfrigt approximerade.
Efter 1882, då moorsomska skeppsmätningssystemet med maskinafdrag började
tillämpas, anger officiella statistiken fartygen i nettoton; men då den afdragsregel,
som infördes i Förenta staterna (Donauregeln till 1895) angifver lägie
siffror än de af Kiser beräknade internationella ton,^ synes ökningen från 1880
till 1885 mindre än den i verkligheten varit. Då därtill kommer, att efter
engelska regelns införande 1895, de officiella siffrorna än mera nedpressats,
måste skilnaden mellan medeltalen för 1875—79 och 1893''—97 faktiskt
vara större än af jämförelsen synes.

Åtskilliga länders utTab
12. Till nedanstående länder från utrikes ort ankomna och från

		QO	5			1880.
	Samtliga ankomna och af gångna.	Däraf inländska.	rnländ ska fartygs tontal i %0 af ! samt-ligas.	Samtliga ankomna och afgångna.	Däraf inländska.	II Inländ- ska fartygs tontal
	Antal.	Tontal.	Antal	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal	Tontal.	i % af samt-ligen.
Sverige .....	39,38É	5,279,849	19,797	1,793,135	34>°	48,155	6,894,155	22,989	2,563,909	37.2
Norge.....	23,541	3,630,780	13,131	2,593,616	71,4	23,601	3,985,477	13,423	2,716,928	68,2
Danmark ....	39,488	3,594,792	18,286	1,771,743	49,3	45,710	4,461,484	21,646	2,351,544	5^,7
Finland ....	16,362	2,053,501	12,361	1,247,069	60,7	19,731	3,054,130	14,343	1,791,072	58,6
Ryssland ....	21,663	8,158,428	X	797,562	9,8	25,871	9,975,332	X	1,134,914	11,4
Tyska riket. . .	46,241	10,741,983	17,697	4,101,351	38,2	46,902	13,066,412	18,476	5,108,571	39,i
Nederländerna .	15,922	4,681,582	4,894	1,260,858	26,9	16,356	6,844,034	5,086	2,116,318	30,9
Belgien.....	12,118	4,869,816	2,023	383,157	7,9	13,282	7,116,146	2,164	826,039	11,6
Stor brit.-Irland .	127,708	46,276,838	72,756	30,944,744	66,y	134,405	58,736,062	80,239	41,348,984	70,4
Frankrike . . .	71,089	16,717,412	24,837	5,456,469	32,6	79,189	25,032,478	22,696	7,522,221	30,1
Spanien ....	26,954	6,612,881	11,304	2,243,671	33,9	33,007	13,743,114	12,257	3,650,902	26,6
Portugal ....	10,962	5,505,403	X	404,382	7,3	11,055	5,815,851	X	238,787	4,i
Italien.....	34,969	8,084,595	21,685	2,766,086	34,2	33,805	9,846,970	21,417	3,425,008	34,8
Österrike ....	15,368	2,302,145	X	(1,500,000)	X	13,151	2,577,684	X	(1,600,000)	X
Ungern.....	1,973	134,000	X	(70,000)	X	2,272	425,100	X	(200,000)	X
Kina......	X	2,114,123	X	8,741	0,4	X	4,034,611	X	184,700	4,6
Japan.....	X	(1,000,000)	X	(250,000)	X	2,743	1,421,127	1,630	352,426	24,8
Amen. för. stater	X	(19,015,200)	X	(5,393,896)	X	69,702	(29,434,200)	18,509	(5,844,925)	X
Hafshamnar . .	31,265	15,065,200	X	4,993,896	33,1	41,240	24,634,200	11,757	6,244,925	21,3
Insjöhamnar . .	X	(3,950,000)	X	(400,000)	X	28,462	(4,800,000)	6,752	(600,000)	X
Summa	X	150,773,828	X	62,986,480	4'',8	X	206,464,368	X	82,977,248	40,2
Sverige i % af sum-man .....	X	3>S	X	2,8		X	3)3	X	3)i

rikes sjöfartsrörelse.

samma länder dit afgångna lastade och barlastade fartyg 1875—1897.

188 5.	189 0.
Samtliga ankomna och afgångna.	Häraf inländska.	Inländ- ska fartygs tontal i % af samt-ligas.	Samtliga ankomna och afgångna.	Däraf inländska.	Inländ- ska fartygs tontal i % af samt-ligas.
Antal.	Tontal. j	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.
55,651	9,016,435 27,341	3,301,450	36.6	60,083	10,766,711	27,235	3,624,301	33.7	Sverige.
22,960	4,737,749	12,795	3,030,773	64,0	24,830	5,354,130	13,420	3,468,381	64,8	Norge.
50,370	6,176,775	23,411	3,241,740	52,5	53,923	8,032,080	29,244	4,693,308	58,4	Danmark.
21,997	3,746,508	16,514	2,288,518	61,1	32,530	4,028,454	26,207	2,664,660	66,1	Finland.
21,243	10,792,894	X	944,084	8,7	19,040	12,072,988	X	958,258	7.9	Ryssland.
46,887	16,549,934	18,911	6,986,942	42,2	49,661	21,106,980	19,111	9,275,710	43,9	Tyska riket.
15,935	8,226,903	4,917	2,555,044	3>,<	18,678	10,837,137	5,236	3,122,125	28,8	Nederländerna.
12.977	8,112,349	2,187	1,243,137	15-3	14,738	11,589,148	2,881	2,203,012	19,0	Belgien.
119,471	64,281,642	73,901	46,389,055	72,2	126,011	74,283,869	77,626	53,973,112	72,7	Storbrit .-Irland.
63,870	26,019,793	18,634	9,216,759	35.4-	61,977	28,967,848	18,170	9,254,879	31,9	Frankrike.
30,081	17,081,804	13,130	6,648,315	38,9	38,138	23,910,898	16,915	10,473,542	43.8	Spanien.
10,803	7,237,181	1,245	409,021	5.7	12,492	10,564,723	1,249	746,175	7.1	Portugal.
33,223	11,571,955	19,109	2,847,084	24,6	32,260	14,246,724	17,747	3,473,148	24>4	Italien.
14,770	2,975,908	X	(1,700,000)	X	14,229	3,496,616	4,451	1,931,166	55,2	Österrike.
3,094	1,069,500	X	(500,000)	X	2,727	1,159,600	X	(550,000)	X	Ungern.
X	4,323,811	X	55,374	1.3	X	5,915,520	X	429,999	7,3	Kina.
2,230	1,781,321	844	282,238	15,8	4,330	3.196,181	2,582	731,192	22,9	Japan.
60,639	30,819,596	18,734	6,363,567	20,6	66,745	36,256,123	22,217	8,149,878	22,5	Amen. för. stater
34,803	24,783,767	11,504	5,517,787	22,3	86,546	30,794,653	10,906	6,794,601	22,1	Hafshamnar.
25,836	6,035,829	7,230	845,780	14,0	30,199	5,461,470	11,811	1,355,277	24,8	Insjöhamnar.
X	284,522,058	X	98,003,101	41,8	X	285,785,730	X	119,722,846	4>,9	Summa
										Sverige i % af sura-
X	3>8	X	3.4	—	X	3.8	X	3>°	—	man.

Åtskilliga länders ut -

Tab. 12 (forts.). Till nedanstående länder från utrikes ort ankomna och från

	1S 0 5.	18 9 7.
Samtliga ankomna och afgångna.	Däraf inländska.	Inländ- ska fartygs tontal i % af samt-ligas.	Samtliga ankomna och afgångna.	Däraf inländska.	Inländ- ska fartygs tontal i % af samt-ida?.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.
Sverige.....	59,396	12,383,747	29,090	4,120,594	33-3	65,622	14,877,813	32,998	5,299,623	35-6
Norge.....	23,766	5,339,250	12,472	3,588,038	67,2	27,561	6,133,317	14,289	4,085,586	66,6
Danmark ....	52,066	8,425,804	26,909	4,573,117	54,3	59,193	10,561,982	30,537	5,925,036	56,1
Finland1)....	15,618	3,177,172	11,271	1,389,643	43,7	16,730	3,729,890	11,719	1,635,526	43-8
Ryssland ....	X	19,191,188	X	1,390,068	7-2	X	18,066,576	X	1,559,053	8,6
Tyska riket. . .	52,730	23,953,464	20,330	10,145,057	42-4	59,683	25,762,511	24,122	10,918,269	42,4
Nederländerna .	19,142	13,531,345	5,512	3,666,795	27,''	22,333	16,897,809	6,101	4,214,340	24,9
Belgien.....	14,476	13,670,002	2,991	2,611,076	19,1	16,451	15,899,475	3,515	2,897,472	18,2
Storbrit.-Irland .	121,410	80,539,174	74.817	58,691,926	72-9	129,425	90,198,863	78,326	64,426,545	71-4
Frankrike . . .	56,002	27,909,379	17,386	8,531,234	30,6	58,348	31,488,753	17,652	9,551,538	30,3
Spanien ....	36,856	25,922,486	19,169	12.237.818	47,2	36,438	28,765,414	17,902	12,901,199	44,8
Portugal ....	11,955	12,424,936	1,055	824,099	6,6	12,242	15,806,171	1,179	1,113,905	7,i
Italien.....	31,517	16,829,468	18,102	4,030,608	24,0	X	(17,500,000)	X	(4,200,000)	X
Österrike ....	14,197	3,678,272	4,377	2,070,578	56-3	16,906	3,710,757	4,282	2,127,344	57,3
TJngern.....	X	(1,700,000)	X	(850,000)	X	X	(1,700,000)	X	(850,000)	X
Kina......	X	8,507,107	X	316,874	3,7	X	9,600,102	X	500,476	5,i
Japan.....	5,591	5,304,657	2,060	246,361	4,6	6,781	6,917,446	3,405	1,301,560	18,8
Amen. för. stater	58,006	39,045,461	21,475	8,977,057	23-0	63,199	47,469,445	24,041	11,143,470	23-5
Hafshamnar . .	33,967	33,748,992	10,462	7,292,309	21,6	37,207	39,881,044	10,815	7,248,625	18,2
Insjöhamnar . .	24,039	5,296,469	11,013	1,684,748	31,8	25,992	7,588,401	13,22(5	3,894,845	51-3
Summa	X	321,532,912	X	128,260,973	39,9	X	365,086,324	X	144,650,942	39,5
Sverige i % af sum-
man.....	X	3>9	X	3>2	—	X	4d i	X	3-7	—

1 Minskningen från 1890 endast skenbar. Jfr sid. 89.

rikes sjöfartsrörelse.

samma länder dit afgångna lastade och barlastade fartyg 1875—1897.

1875—79 i medeltal per år.	1893—97 i medeltal per år.
Samtliga ankomna och afgångna.	Däraf inländska.	Inländ-sk a fartygs tontal i % af samt-ligas.	Samtliga ankomna och afgångna.	Däraf inländska.	Inländ- ska fartygs tontal 1 % af samt-ligas.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.
41,(137	6,105,472	18,927	2,117,282	34,7	61,586	13,155,174	30,166	4,456,167	33,9	Sverige.
23,312	3,775,260	12,957	2,609,874	69,1	24,973	5,721,549	13,143	3,813,388	66,6	Norge.
39,779	3,794,472	19,838	2,027,350	53,4	54,825	9,008,948	28,775	5,008,496	55-6	Danmark.
X	(1,800,000)	X	(1,200,000)	X	15,977	3,305,583	11,319	1,447,491	43,8	Finland.
24,489	10,106,210	X	1,117,446	II,I	X	17,700,932	X	1,397,822	7,9	Ryssland.
46,801	11,514,462	16,380	4,332,567	37,6	54,936	24,260,252	21,363	10,239,648	42,2	Tyska riket.
16,323	5,758,486	5,114	1,614,850	28,0	20,207	14,438,354	5,786	3,879,648	26,9	Nederländerna.
12,426	5,828,705	2,002	444,310	7,6	15,019	13,907,764	3,088	2,599,741	18,7	Belgien.
128,795	50,580,669	74,897	34,375,621	68,0	124,227	82.273,933	75,862	59,484,183	72,3	Storbrit.-Irland.
71,134	19,371,389	21,541	5,974,703	3°,8	57,548	29,197,243	17,323	8,771,780	3°,°	Frankrike.
26,296	7,649,321	11,379	2,554,351	33,4	36,170	26,525,197	18,158	12,363,976	46,6	Spanien.
10,411	5,119,219	X	363,493	7,i	11,899	13,248,167	1,155	1,026,040	7,8	Portugal.
32,244	8,113,230	20,606	2,966,938	36,8	30,214	16,445,908	17,910	4,088,689	24,9	Italien.
14,378	2,429,720	X	(1,550,000)	63,8	11,244	3.518,726	4,495	1,919,920	54,6	Österrike.
1,875	202,000	X	(100,000)	49,5	X	(1,589,380)	X	(790,000)	X	Ungern.
X	2,688,068	X	32,783	1,2	X	8,478,068	X	357,165	4,2	Kina
X	(1,200,000)	X	(300,000)	X	5,616	5,647,701	2,345	763,112	. *3>5	Japan.
X	(22,139,580)	X	(5,559,008)	X	61,612	41,704,518	22,515	9,760,618	23,4.	Amer. för. stater
34,047	17,939,580	X	5,109,008	28,5	35,446	85,347,431	10,526	7,276,318	20,6	Hafshamnar
X	(4,200,000)	X	(450,000)	X	26,166	6,357,087	11,989	2,484,300	1 39,1	Insjöhamnar
X	168,176,263	X	69,240,576	41,1	X	880,127,397	X	132,167,884	40,0	Summa
										Sverige i % af sum-
X	3.6	X	''I T 0?1	! —	X	4,0	1 x	3,4		man.

Åtskilliga länders ut Tab

13. De till nedanstående länder från utrikes ort ankomna och från samma län -

	1875.	1880.	1885.
	Ton per fartyg.	Ton per in-ländskt fartyg.	Ton per ut-ländskt fartyg.	Ton per fartyg.	Ton per in-ländskt fartyg.	Ton per ut-ländskt fartyg.	Ton per fartyg.	Ton per in-ländskt fartyg.	Ton per ut-ländskt fartyg.
Sverige.........	134	91	177	143	112	172	162	121	202
Norge.........	154	198	100	169	202	125	206	237	168
Danmark........	91	97	86	98	109	88	123	138	109
Finland........	126	101	202	155	125	234	170	139	266
Ryssland........	377	X	X	386	X	X	508	X	X
Tyska riket......	232	232	233	279	276	280	353	369	342
Nederländerna.....	294	258	310	418	416	419	516	520	515
Belgien.........	402	189	444	536	382	566	625	568	637
Storbritannien o. Irland	362	425	279	437	515	321	538	628	393
Frankrike.......	235	220	243	316	331	310	407	495	371
Spanien........	245	198	279	416	298	486	568	506	616
Portugal........	502	X	X	526	X	X	670	329	714
Italien.........	231	128	400	291	160	518	348	149	618
Österrike ........	150	X	X	196	X	X	201	X	X
Ungern.........	68	X	X	187	X	X	346	X	X
Japan .........	X	X	X	518	216	969	799	334	1,082
Amerikas förenta stater	X	X	X	X	X	X	508	340	584
Hafshamnar ....	482	X	X	597	446	658	712	480	827-
Insjöhamnar ....	X	X	X	X	X	X	233	117	279

rikes sjöfartsrörelse.

der dit af gångna fartygens medel Stort eh‘, beräknad i registerton, 1875—1897.

1890.	1895.	1897.
	Ton per	Ton per		Ton per	Ton per		Ton per	Ton per
	in-	ut-	Ton per	in-	ut-	Ton per	in-	ut-
fartyg.	ländskt	ländskt	fartyg.	ländskt	ländskt	fartyg.	ländskt	ländskt
	fartyg.	fartyg.		fartyg.	fartyg.		fartyg.	fartyg.
179	133	217	208	142	273	227	161	294	Sverige.
216	258	165	225	288	155	223	286	154	Norge.
149	160	135	162	170	153	178	194	162	Danmark.
124	102	216	203	123	411	223	140	418	Finland.
634	X	X	X	X	X	X	X	X	Ryssland.
425	485	387	454	499	426	432	453	417	Tyska riket.
580	596	574	707	665	724	757	691	781	Nederländerna.
786	765	792	944	873	963	966	824	1,005	Belgien.
590	695	420	663	784	469	697	823	504	Storbritannien o. Irland.
467	509	450	498	491	502	540	541	539	Frankrike.
627	619	633	703	638	774	789	721	856	Spanien.
846	597	873	1,039	781	1,064	1,291	945	1,328	Portugal.
442	196	742	534	223	954	X	X	X	Italien.
246	434	160	259	473	164	219	497	125	Österrike.
425	X	X	X	X	X	X	X	X	Ungern.
738	283	1,410	949	120	1,433	1,020	382	1,663	Japan.
543	367	631	673	418	823	751	464	928	Amerikas förenta stater.
843	623	93G	994	697	1,126	1,072	670	1,236	Hafshamnar.
181	120	217	220	153	277	292	294	289	Insjöliamnar.

Handels- och sj öfa ris Jcomi téns betänkande. Statistik.

Åtskilliga länders ut -

Tab 14. Till nedanstående länder från utrikes ort ankomna

	18 7 5.	18 8 0.
Ankomna.	Afgångna.	Ankomna.	Afgångna.
Antal	Tontal.	Tontal i % af ton-talet för ank. och afg.	Antal.	Tontal.	Tontal 1 % af ton-talet för ank. och afg.	Antal.	Tontal.	Tonta] i % af ton-talet för ank. och alg.	Antal.	Tontal.	Tontal i % af ton-talet för ank. och afg.
Sverige ....	7,971	1,197,579	36>°	14,570	2,132,538	64,0	9,618	1,513,395	35,°	s17.935	2,811,683	65,0
Norge.....	5,957	860,782	4°,°	10,043	1,293,071	60,0	5,688	982,096	37.6	10,658	1,629,940	62,4
Danmark . . .	X	1,058,102	74.o	X	372,251	26,0	X	1,305,192	74.0	X	458,020	26,0
Finland ....	3,870	464,919	34,7	7,570	874,551	65.3	3.474	616,147	3>.2	9,126	1,357,302	68,8
Ryssland . . .	6,109	2,296,052	38,4	9,688	3,687,662	61,6	8,079	3,130,612	41,9	11,038	4,351,852	58,1
Tyska riket . .	20,601	5,092,280	59,2	14,709	3,514,607	40,8	20,977	6,165,819	574	15,805	4,583,432	42,6
Nederländerna .	7,484	2,238,042	60,5	5,008	1,462,709	39.5	7,838	3,381.964	63.5	4,599	1,942,899	36,5
Belgien ....	5,206	2,375,282	57,1	3,976	1,785,324	42.9	5,749	3,460,015	6l ,6	3,160	2,154,556	38,4
Storbr it.-Irland	51,133	19,039,928	48,3	54,328	20,413,739	51,7	53,587	23,993,280	48,3	57,447	25,685,670	5>i7
Frankrike . . .	29,870	7,790,125	57,8	24,219	5,679,937	42,2	36,425	11,968,346	62,6	23,124	7,156,211	37.4
Spanien ....	9,105	1,941,373	36,1	11,644	3,437,085	63,9	9,082	3,833,920	34.4	16,606	7,303,642	65.6
Portugal ....	2,579	1,131,108	31,5	4,203	2,458,696	68,5	3,002	1,300,967	38,6	4,463	2,073,517	61,4
Italien.....	14,608	3,514,985	5'' ,5	13,574	3,305,125	48,5	13,489	4,249,860	504	13,082	4,176,228	49.6
Österrike . . .	5,761	946,157	47,6	6,331	1,040,140	52,4	4,505	1,045,458	47.3	5,S53	1,163,285	52.7
Ungern ....	675	37,700	34,6	949	71,300	65.4	647	110,100	35,9	1,142	196,900	64,1
Japan.....	X	(390,000)	X	X	(410,000)	X	X	(550.000)	X	X	(590,000)	X
Amen.för. stater	X	(7,731,100)	X	X	(8,607.400)	X	27,774	(11,478,200)	X	25,348	(13,465,000)	X
Hafshamnar .	X	6,031,100	45.9	X	7,107,400	54.1	15,998	9,478,200	44,6	17,700	11,765,000	55.4
Insjöhainnar .	X	(1,700,000)	X	x !	(1,500,000)	X	11,776	(2,000,000)	X	7,648	(1,700,000)	X
Summa	X	58,105,514	49,0	X	60,546,185	51,0	X	79,085,371	49.4	X	81,100,137	50,6
Sverige i procent
af summan . .	X	2,1	—	x	3>5	—	X	1,9	—	X	r1 JO	—

rikes sjöfartsrörelse.

eller från samma länder dit af gångna lastade fartyg 1875—1897.

9!)

188 5.	1 8 1) 0.
Ankomna.	Afgångna.	Ankomna.	Afgångna.
Antal.	Tontal.	rontal % af ton-talet för ank. och afg.	Antal.	Tontal.	?ontal i % af ton-talet för ank. Och afg.	Antal.	Ton tal.	rontal i % af ton-talet för ank. och afg.	Antal.	Tontal.	?ontal i % af ton-talet för ank. och afg.
11,782	2,272,813	4°,l	18,985	3,393,596	59.9	11,899	2,431,984	37.7	20,067	4,029.937	62,3	Sverige.
5,732	1,334,160	4'',5	10,462	1,882,805	58.5	5,704	1,608,749	41.3	11,371	2,281,918	58.7	Norge.
5,252	1,732,519	79.7	X	440,937	20.3	X	2,009,347	79.2	X	527,494	20,8	Danmark.
7,340	1,068,531	4°, 6	9,405	1,563,439	594	11.238	1,312,750	4k3	14,950	1,865,784	58-7	Finland.
5,252	2,659,556	35.4	9,390	4,846,544	64,6	X	2,547,784	32,0	X	5,410,050	68,0	Ryssland.
20,086	7,746,451	56,2	17,191	6,048,239	43.8	22,944	9,956,854	58,5	15,442	7,065,606	4''.5	Tyska riket.
7,620	4,036,441	62,3	5,159	2,442,306	37.7	8,711	5,257.243	63.6	5,931	3,007,497	36,4	Nederländerna.
5,579	3,700,932	60,1	3,479	2,456,634	39.9	6,006	4,962,026	57.8	4,521	3,622,219	42,2	Belgien.
46,972	25,664,460	46,7	52,386	29,317,731	53.3	48,984	28,978,992	46,1	54,559	33,857,083	53.9	Storbrit.-Irlanä.
28,795	12,338,383	59.0	21,653	8,572,762	41.°	27,699	13,640,608	58,6	21,609	9,619,333	4* .4	Frankrike.
11,363	5,244,605	36,8	12,854	9,001,297	63,2	13,657	7,977,575	42,8	15.253	10,639,211	57,2	Spanien.
3,910	2,525,667	48,2	4,039	2,718,246	51,8	X	4,066,908	5°.i	X	4,047,957	49.9	Portugal.
14,618	5,154,759	61,5	9,264	3,229,208	38.5	14,175	6,808,960	61,9	9,854	4,190,770	38,1	Italien.
4,094	1,195,367	46,8	6,792	1,356,498	53.2	4,715	1,495,014	48,6	6,484	1,579,895	5k4	Österrike.
960	349,300	39.5	1,583	535,700	60.5	X	353,000	39.o	X	551,300	61,0	Ungern.
X	(670,000)	X	X	(755,000)	X	X	1,189,394	46,0	X	1,396.844	54,°	Japan.
23,528	12,430,203	47.5	20,374	13,759,520	52.5	21.388	14,111,944	47.°	20,642	15,930,385	53,°	Amen. för. stater.
13,917	10,231,782	45.5	13,918	11,777,601	53.5	14,338	12,529,228	46,7	14,235	14,281,037	53,3	Hafshamnar.
9,611	2,198,421	32,6	6,456	1,981,919	47.4	10.051	1,582,716	4.9,0	6.407	1,649,348	51,°	Insjöhamnar.
X	90,124,147	49.4	X	92,820,462	5°, 6	X	108,712,13-2	49.8	X	109,623,283	50,2	Summa.
												Sverige i procent
X	2,5	—	X	3,7			2,2			3?7		af summan.

100

Åtskilliga länders ut -

lab. 14. (torts.). Till nedanstående länder från utrikes ort ankomna

	18 9 5.	189 7.
Ankomna.	Afgångna.	Ankomna.	Afgångna.
Antal	Tontal.	Tonta i % af ton-talet för ank. och afg.	Äntå]	Tontal.	Tonta i % af ton-talet för auk. och afg.	Antal	Tontal.	Tonta i % af ton-talet för ank. och afg-	Antal	Tontal.	Tontal i % af ton-talet för ank. och afg.
Sverige ....	11,341	2,622,815	35,9	19,781	4,690,582	64,1	13,296	3,006,660	35:9	21,179	5,372,127	64,.
Norge.....	6,20 2	1,771,729	45,z	10,401	2,149,265	54,8	6,504	1,963,013	43:7	12,502	2,533,729	56.3
j Danmark . . .	X	2,257,515	So,5	X	547,638	19.5	X	2,656,097	80,1	X	659,556	19.9
! Finland ....	4,522	707,464	32,0	7,283	1,505,886	68,0	4,924	886,951	34-4	7,313	1,688,291	65,6
i Ryssland . . .	X	3,511,915	28,9	X	8,639,880	7M	X	3,712,226	31:6	X	8,023,725	68,4
Tyska riket . .	24,198	11,478,598	60,6	16,920	7,476,756	39,4	27,712	12,272,183	60,4	18,365	8,039,432	39:6
\ Nederländerna .	8,915	6,529,670	63,4	6,561	3,770,254	36,6	10,599	8,263,789	66,2	7,084	4,212,367	33.8
Belgien ....	5,821	5,606,296	56,7	4,551	4,281,865	43,3	6,609	6,556,185	56,5	5,275	5,054,202	43:5
I Storbrit.-Irland	47,629	31,358,173	46,4	52,503	36,272,486	53,6	50,148	34,636,151	46,8	55,214	39,308,276	53,2
Frankrike . . .	24,374	13,221,395	58,8	20,032	9,272,789	41,2	25,511	14,927,134	59:1	20,759	10,346,239	40,9
Spanien ....	11,344	7,563,351	39,o	14,780	11,821,092	6l,o	10,705	7,874,576	37.5	15,749	13,149,055	62,5
Portugal ....	X	4,844,301	48,8	X	5,072,925	51.2	4,116	5,507,361	46,7	4,826	6,281,937	53,3
Italien ....	13,374	7,721,951	58,9	10,449	5,396,829	41,1	X	(7,800,000)	X	X	(6,000,000)	X
Österrike . . .	4,980	1,655,071	50,1	6,377	1,645,433\| 1	49,9	5,375	1,618,078	51,8	5,752	1,505,022	48,2
Ungern ....	X	(575,000)	X i;	X	(700,000)	X	X	(600,000)	X	X	(700,000)	X
Japan .....	X	1,567,385	4'',3	X	2,229,281	58,7	X	(2,300,000)	X	X	(3,000,000)	X
Amen. för. stater	19,408	14,656,501	46,3	18,260	16,991,272	53,7	19,698	15,661,650	43.0	20,633	20,726,474	57:0
Hafstiamnar .	X	13,308,856	46,3 ;	X	15,407,544	53''?	12,861	14,120,444	43:5	14,367	18,374,911	56,5
Insjöhamnar .	X	1,347,645	46,0 II	X	1,583,728	54:°	6,637	1,541,206	39.6 ;	6,266	2,351,663
Summa	X	117,649.130	49,°	X	122,464,233	51.0	X	130,242,054	48,8	X	136,600,482	51,2
Sverige i procent
af summan . .	X	2,2	-	X	3,8	—	X	2,3	—	X	3>9	—

101

rikes sjöfartsrörelse.

eller från samma länder dit af gångna lastade fartyg 1875—1897.

1875-79	i medeltal per år.		1893—97	i medeltal per år.
Ankomna.	Afgångna.	Ankomna.	Afgångna.
Antal.	Tontal.	Tontal i % af ton-talet för ank. och alg.	Antal.	Tontal.	Tontal i % af ton-talet för ank. och afg.	Antal.	Tontal.	Tontal i % af ton-talet för ank. och afg.	Antal.	Tontal.	Tontal i % af ton-talet för ank. och afg.
8,792	1,352,812	35.6	15,072	2,450,746	64,4	11,932	2,761,072	35.9	20,592	4,938,540	64,1	Sverige.
5,677	898,063	38,6	10,150	1,427,776	61,4	6,174	1,827,716	44.''	11,076	2,313,000	55.9	Norge.
X	1,110,943	74.1	X	383,470	25.7	X	2,301,676	79-9	X	580,656	20,1	Danmark.
X	(440,000)	X	X	(800,000)	X	4,639	743,214	32,6	7,320	1,539,380	67.4	Finland.
6,564	2,625,822	36,5	11,207	4,563,778	63,5	X	3,448,612	3°>6	X	7,840,566	69.4	Ryssland.
20,392	5,380,538	58,6	14,576	3,808,272	41,4	25,217	11,609,968	60,4	17,376	7,627,648	39-6	Tyska riket.
7,763	2,788,469	62,5	4,757	1,676,228	37.5	9,461	7,014,007	64,1	6,776	3,929,323	35.9	Nederländerna.
5,340	2,834,482	60,7	3,493	1,838,653	39.3	6,053	5,760,487	56,5	4,803	4,426,036	43.5	Belgien.
51,782	20,923,168	49.3	53,770	21,510,171	50v	48,628	31,882,156	46,7	53,082	36,402,848	53,3	Storbåt.-Irland.
31,411	9,140,509	60,7	22,194	5,915,215	39.3	25,138	13,784,864	59.°	20,392	9,569,963	4*,°	Frankrike.
7,608	1,947,611	3°.8	11,941	4,372,391	69,2	11,154	7,649,308	39,i	14,948	11,903,890	60,9	Spanien.
2,823	1,260,261	41,2	3,822	1,800,902	58,8	X	4,877,438	47,9	X	5,312,471	52 1	Portugal.
13,624	3,518,921	52,0	12,484	3,251,332	48,0	12,810	7,164,863	58,1	10,170	5.161,556	41,9	Italien.
5,373	997,531	48,8	5,832	1,047,348	51,2	3,901	1,568,587	50,3	5,033	1,550,483	49,7	Österrike.
571	52,620	34-2	921	101,420	65.8	X	552,760	44,8	X	681,940	55,1	Ungern.
X	(460,000)	X	X	(500,000)	X	X	1,793,694	42,7	X	2,406,875	57,3	Japan.
X	(8,079,920)	X	X	(10,193,040)	X	20,547	15,223,766	45,7	19,248	18,095,770	54-3	Amer.för. stater
X	6,279,920	42,2	X	8,593,040	57.8	X	13,753,221	4-5,0	X	16,214,971	54,1	Hafshamnar
X	(1,800,000)	X	X	(1,600,000)	X	X	1,470,645	43?9	X	1,880,799	56,.	Insj öliamnar
X	63,811,670	49.3	X	65,(340.742	50.7	X	119,964.188	49,i	X	124,280,945	50,9	Summa
												Sverige i procent
X	2,1	—	X	3,7	—	X	2,3	—	X	4,0	—	af summan

102

Utrikes sjö fartsrörelsen.

Sveriges utrikes sjöfartsrörelse
1875-1898.

(Tab. 15—20)

Anmärkningar.

Samtliga uppgifter äro hämtade från Kommerskollegii berättelser, hvilka
redovisa alla in- och utklareringar, oafsedt om det är samma fartyg, som
kommit eller gått flera gånger.

I tab. 16 ha vid några länder inkonsekvenser icke kunnat undvikas. Så
t. ex. sammanräknas säkerligen farten till Gibraltar och Malta med Spanien
åren 1890—1896, under det att den förut särskiljes. Minskningen i sjöfartsförbindelserna
med dessa orter är sålunda endast skenbar.

Vid de procentiska talen i tab. 18 m. fl. har såsom regel iakttagits, att
då procenten varit mera än 0, men mindre än 0,i har det betecknats med 0,o,
men då ingen fart förekommit med —. Vid lastade fartyg, tab. 18, räknas
fartygens hela nettodräktighet, icke lastkvantiteten. Ett fartyg betraktas som
lastadt, då det till minst en tiondedel af den afgiftspliktiga dräktigheten är fylldt
med last.

103

Sveriges utrikes sjöfartsrörelse.

Talj. 15. Till nedanstående områden af Sverige från utrikes ort ankomna och från samma områden
till utlandet afgångna fartyg, lastade och barlastade, 1875—1898.

Tullkammar- distrikt.	Ang- och segel-fartyg, svenska och utländska.	Däraf ång-fartyg.	Ång-far-tygens tontal i % af Barn-föda dräg-tig-heteu.	Segel-far-tygens tontal i % af Barn-föda	Äng- och segel-fartyg, svenska och utländska.	Däraf ång-fartyg.	Ång-far-tygens tontal i % af sam-fälda dräg-tig heten.	Segel-far-tygens tontal i % af Barn-föda dräg-tig-heten.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	tig- heten.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.
			1 8	7 5.				1 8	8 5.
Stockholm . . .	3,011	555,966	817	208,483	37.5	62,5	3,067	948,430	1,733	779,496	82,2	17,8
Göteborg....	4,030	887.684	2,028	628,519	70,8	29,2	3,964	1,527,584	2,854	1,357,248	88,9	II,1
Vid Bottn. viken	7,341	1,977,299	242	55,951	2,8	97.2	7,989	2,882,715	1,956	1,222,156	42>4	57,6
» Östersjön .	5,963	584,917	638	109,616	18,7	81,3	8,591	1,022,487	1,838	475,196	46,5	53.5
» Öresund . .	15,644	1,096,166	8,305	828,200	75.6	24.4	23,490	2,158,693	12,638	1,794,631	83,1	16,9
» Vesterhafvet	3,392	177,309	334	54,694	3°. 8	69,2	8,271	440,773	1,166	184,766	4''.9	58,1
» invatten . .	7	508	1	81	15.9	84,1	279	35,753	89	13,660	38,2	61,8
Summa för riket	89,388	5,279,849	12,365	1,885,544	35.7	64,3	55,651	9,016,435	22,274	5,827,153	64,6	35,4
		1 8	8 0.				1 8	9 0.
Stockholm . . .	3,318	703,954	1,222	387,674	55.1	44.9	3,108	1,020,765	1,739	879,539	86,2	''3,8
Göteborg . . •	4,009	1,160,150	2,565	932,212	80,4	''9.6	4,317	1,749,305	3,215	1,555,069	88,9	"o
Vid Bottn. viken	9,141	2,618,225	775	371,127	14,2	85.8	7,906	3,272,233	2,504	1,767,536	54>°	465°
» Östersjön .	7,336	732,102	997	187,857	25,7	74.3	9,121	1,269,555	2,390	714,485	56,3	43,7
» Öresund . .	18,780	1,339,988	9,891	1,038,993	77.5	22,5	25,252	2,770,337	14,294	2,398,510	86,6	''3,4
> Vesterhafvet	5,471	328,795	631	118,520	36,0	64,0	10,066	640,441	2,363	365,993	57.1	42,9
» invatten . .	103	'' 10,941	8	1,213	11,1	88,9	313	44,075	157	30,696	69,6	30,4
j Summa för riket	48,158 6,894,155	16,089	3,037,596	44.1	55.9	60,083	10,766,711	26,662	7,711,828	71,6	28,4

104

Sveriges utrikes

Tab. 15. (Forts.) Till nedanstående områden af Sverige från utrikes ort ankomna och från

Tullkammar- distrikt.	Ång- och segel-fartyg, svenska och utländska.	Däraf ång-fartyg.	Ång-far-tygens tontal i % af sam fiilda dräg-tig- heten.	Segel-far-tygens tontal i % af sam-fälda dräg-tig- lieten.	Äng- och segel-fartyg, svenska och utländska.	Däraf ång-fartyg.	Ång-far-tygens tontal i % af sam-fälda dräg-tig-heten.	Segel-far-tygens tontal i % af sam-fälda dräg-tig-heten.
	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.
			1 8	9 5.					1 8	9 7.
Stockholm . . .	2.978	1,002,387	1,574	865,913	86,4	13,6	3,356	1,211,221	2,032	1,092,773	9°,2	9,8
Göteborg ....	4,254	1,849,428	3,275	1,691,850	98S	8,5	4,822	1,964,713	3,637	1,784,018	90,8	9,2
Vid Bottn. viken	7,271	3,758,523	3,187	2,576,459	68,5	3'',5	7,882	4,515,287	3,881	3,344,374	74 a	z5,9
> Östersjön . .	9,332	1,647,612	2,932	1,126,718	68,4	3G6	10,565	2,285,500	3,710	1,711,484	74,9	25a
» Öresund . .	22,358	3,238,240	12,768	2,876,189	88,8	11,2	23,680	4,060,092	14,355	3,723,751	91, 7	8,3
» Vesterhafvet	12,855	843,256	3,157	562,657	66,7	33,3	14,817	774,324	2,597	444,747	57,4	42,6
» invatten . .	348	44.301	163	26,614	6o,i	39,9	500	66,676	276	47,794	707	28,3
Summa för riket	59 396	12,383,747	27,056	9,726,400	78.5	21,5	65,622	14,877,813 30,488	12,148,941	81,7	18,3
			I s	9 6.					1 8	9 8.
Stockholm . . .	3,034	1,025,684	1,716	905,058	88,2	11,8	3,122	1,256,708	1,927	1,150,729	91,6	8,4
Göteborg ....	4,011	1,872,751	3,509	1,688,721	9°-z	9,8	4,657	1,998,168	3,531	1,824,852	9'',3	8,7
Vid Bottn. viken	8,048	4,318,120	3,672	3,046,410	7°, 5	29,5	7,588	4,186,260	3,668	3,006,533	7.1,8	28,2
j Östersjön . .	9,804	1,785,033	3,001.	1,230,645	68,9	31,1	11,427	2,770,885	4,232	2,188,928	79,0	21,0
» Öresund . .	25,131	4,214,554	15,143	3,866,779	9G7	8,3	25,696	4,220,119	14,600	3,873,273	91,8	8,2
» Vesterhafvet	14,536	847,520	3,136	539,952	63.7	36,3	16,283	867,902	2,794	513,280	59,''	4°,9
» invatten .	422	56,142	234	41,830	74, i	25,5	550	73,049	280	49,392	67,6	32,4
Summa för riket	I 65,58614,119,804	30,41111,319,395	80,2	''9,8	69,323	15,373,091	31,032	12,606,987	82,0	18,0

105

sjöfartsrörelse.

samma områden till utlandet af gångna fartyg, lastade och barlastade, 1875—1898.

Ång- och segel-fartyg, svenska och utländska.	Däraf ång-fartyg.	Ång-far-tygens tontal i % af sam. fälda dräg-tig-heten.	Segel- far- tygens	Svenska ång- och segelfartyg.	Tullkammardistrikt.
tontal i % af sam-fälda dräg-tig-heten.	Antal.	Tontal.	Svenskt tontal i % af samfälda drägtig-heten.
Antal. !	Tontal.	Antal. \| !	Tontal.
	1 8 1	5 — 7	9 i med	e 1 t	a 1 p	e r å r	,
3,319	647,827	1,084	317,714\|	49-°	51,0	1,045	219,155	33,8	Stockholm.
3,741	986,783	2,118	743,627	75.4	24,6	1,977	544,000	55,1	Göteborg.
8,558	2,414,502	423	161,418	6,7	93,3	2,123	480,058	19,9	Vid Bottniska viken
6,226	641,563	823	156,237	24,4	75,6	4,315	415,138	64,7	» Östersjön.
15,614	1,172,168	8,777	908,294	77,5	22,5	6,204	312,170	26,6	j . Öresund.
4,161	240,868	361	83,112	34,5	65,5	3,251	145,651	60,5	j Vesterhafvet.
18	1,761	2	202	>*,5	88,5	12	1,110	63,0	> invatten.
41,687	6,105,472	18.588	2,370,604	38,8	61,2	18,927	2,117,282	34,7	Summa för riket.
	1893—97 i med	eltal per å 1
3,154	1,079,201	1,760	946,832	87,7	12,3	963	373,191	34,6	Stockholm.
4,493	1,907,192	3,421	1,731,325	90,8	9,2	2,617	1,096,157	• 57,5	Göteborg.
7,644	4,014,606	3,341	2,767,502	68,9	3i,i	2,795	898,229	22,4	Vid Bottniska viken.
9,593	1,736,602	2,905	1,175,051	67,7	32,3	6,164	912,916	52,6	» Östersjön.
23,392	3,539,624	13,366	3,186,815	9°,°	10,0	8,446	678,982	19,2	» Öresund.
12,930	826,626	2,951	530,829	64,2	35,8	8,930	462,607	56,0	> Vesterhafvet.
380	51,323	198	35,013	68,2	3'',8	251	34,085	66.4	» invatten.
61,58613,155,171	\| 27,942	10,373,367	78,9	1 21,1	30,166	1 4,456,167	33,9	Summa för riket.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik.

106

Sveriges utrikes

Tab. 16. Till Sverige från nedanstående länder ankomna och från

		1	3 7	5.		1 8 8 0.
	Samtliga ång- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg.	Samtliga ång-segelfartyg.	och	Däraf ångfartyg.
			Ton-					Ton-
			tal i					tal i
	Antal.	Tontal.	"i af	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	% af	Antal.	Tontal.
			sum-					sum-
			man.					man.
Norge..........	3,221	262,747	S.o	458	71,244	3,768	312,476	4,5	873	146,502
Danmark m. Färö. o. Island	19,690	1,335,330	25,3	8,508	841,311	23,776	1,540,981	22,3	9,875	980,559
Finland.........	1,618	197,811	3,8	481	82,600	1,769	195,418	2,8	502	85,192
Ryssland.........	756	150,685	2,8	348	85,332	1,241	263,450	3,8	723	211.144
Sibirien o. Ishafvet ....	4	916	0,o	2	550	3	758	0,0	3	758
Tyska riket . ......	4,246	527,822	IO,O	1,218	166,064	5,213	781,576	n>3	1,923	427,784
Nederländerna......	560	170,631	3,2	65	18,555	636	212,661	3,''	105	39,787
Belgien.........	533	148,765	2,8	97	32,193	825	236,567	3,4	179	72,549
Storbritannien o. Irland . .	6,619	1,901,325	36,0	1,067	542,423	7,863	2,430,993	35,3	1,727	989,797
Frankrike........	1,605	416,098	7,9	112	40,544	2,386	670,286	9,7	142	61,434
Spanien.........	138	42,007	0,8	2	562	160	51,601	0,8	15	6,015
Portugal.........	132	28,292	0,5	—	—	153	36,898	0,5	7	2,423
Gibraltar o. Malta ....	10	4,114	0,1	—	—	9	2,694	0,0	—	_
Italien..........	72	22,155	0,4-	4	1,452	47	15,300	0,2	5	2,699
Österrike-Ungern.....	4	546	0,0	_	—	—	'' _	_	_	_
Turkiet.........	—	—	—	—	—	_	_	_
Rumänien........	—	_	_	_	_
Grekland.........	—	—	—	—	_	_
Egypten.........	13	5,122	0,1	—	—	12	5,263	0,1	1	701
Trip., Tunis, Alg., Marocko	19	6,318	0,1	—	—	47	19,013	0,3	—	_
Kaplandet........	20	7,000	0,1	—	—	48	18,050	0,3	—	_
Öfriga delar af Afrika . . .	11	2,947	0,1	—	—	18	5,315	0,''	_	_\|
Södra o. östra Asien . . .	1	928	0,0	—	—	7	4,716	0,1	_	_
Britiska Nordamerika . . .	—	—	—	—	—	2	639	0,0	—	_:
Amerikas förenta stater . .	40	19,284	0,4	3	2,714	116	61,368	°,9	9	10,252
Mexiko.........	—	—	—	—	—	_	_
Vestindiska öarna.....	10	2,837	0,1	—	—	15	3,120	O.l	_	_
Brasilien.........	41	8,915	0,2	—	—	17	4,259	0,1	_	__
La Plata-länderna.....	1	383	0,0	—	—	3	1,036	0,0	_	. _
Öfriga delar af Södra Amer.	2	366	0,0	—	_	_	_
Australien........	22	16,505	0,3	—	—	24	19,717	0,3	_	_
Summa	39,388	5,279,849	100,0	12,365	1,885,544	48,158	0,894,155	100,0	16,089	3,037,596
Däraf utomeuropeiska	184	71,521	1,4	5	3,264	312	143,254	2,1	13	11,711

sjöfartsrörelse.

Sverige till samma länder af gångna fartyg, lastade och barlastade, 1875—1898.

107

	1 8	8	5.			1 8	9	0.
Samtliga ång- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg.	Samtliga ång- och segelfartyg.	Oäraf ångfartyg.
Antal.	Tontal.	Ton-tal i % af sum-man.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Ton-tal i % af sum-man.	Antal.	Tontal.
5,660	414,651	4?6	1,394	247,799	6,797	395.871	3,7	1,863	263,669	Norge.
29,261	2,272,607	25,2	12,025	1,592,372	29,608	2,714,666	25,2	13,636	2,123,010	Danmark in. Färö. 0. Island.
1,839	301,370	3,3	665	189,791	2,143	323,438	3 1	740	212,401	Finland.
1,554	445,230	5,°	1,326	414,064	1,419	482,508	4-5	1,226	451,412	Ryssland.
2	506	0,0	2	506	1	262	0,0	1	262	Sibirien 0. Ishafvet.
7,012	1,382,398	15,3	3,432	1,030,545	9,686	1,962,082	18.2	4,788	1,531,667	Tyska riket.
696	274,417	3,0	183	110,956	812	373,401	3,4	342	208,739	Nederländerna.
472	184,419	2,1	238	128,318	451	213,323	Z,o	311	172,940; Belgien.
6,941	2,824,566	31,3	2,470	1,730,075	7,282	3,389,983	31,5	3.158	2,283,940	Storbritannien 0. Irland.
1,517	571,086	6,3	370	239,9)81	1,163	542,142	5,o	443	327,870 Frankrike.
226	105,131	1,2	81	54,851	236	126,224	1,2	912	77.538	Spanien.
122	41,699	0,5	32	17,982	119	40,583	°,4	13	9,079	Portugal.
<S	2,707	0,0	—	—	—	—	—	—	—	Gibraltar 0. Malta.
68	31,223	0,4	16	13,001	56	29,189	0,3	18	16,062	Italien.
1	115	0,0	—	—	—	—	—	—	—	Österrike-TJngern.
1	164	0,o	—	—	—	—	—	—	—	Turkiet,
	_	_	_	__	—	—	—	—	—	Rumänien.
	_	_	_	—	—	—	—	—	—	Grekland.
7	7,321	0,1	6	6,513	8	9,851	0,1	8	9,851	Egypten.
40	16,616	0,2	5	2,905	48	21,074	0,2	8	6,466	Trip., Tunis, Alg., Marocko.
31	12,709	0,1	—	—	51	21,068	0,2	—	—	Kaplandet.
5	1,277	0,0	—	—	11	3,205	0,0		—	Öfriga delar af Afrika.
4	3,102	0,o	1	1,297	3	2,889	0,0		—	Södra 0. östra Asien.
_			—	—	2	1,602	O,C		—	Britiska Nordamerika.
93	80,124	0,9	25	44,27:''	51	42,472	0,4	1C	14,374	Amerikas förenta stater.
_			_		—				—	Mexiko.
25	7,614	0,1	2	1,373	11	2,642	0,0	—	—	Vestindiska öarna.
18	4,629	0,1	—		30	10,953	0,1			Brasilien.
7	2,065	0,c	—		16	6,311	0,	4	504	La Plata-länderna.
					i	44-	°,c	) --		Öfriga delar af Södra Amer.
41	28,689	0,;	1	549	47	50,52r	0.	il	2,044	Australien.
55,651	9,016,435 ioo,	22,274; 5,827,158	60.083	10.766,711	IOO,t	J 26,66*.	7,711.828	Summa.
273	164,652 i,f	42 57.4t>	281	173,301	I,	,\| 3:	33,501	Däraf utomeuropeiska.

108

Sveriges utrikes

Tab. Ib (forts.). Till Sverige från nedanstående länder ankomna och från

	\|	1	8 9 5.			1	8 9 6.
	i Samtliga ång- ocb segelfartyg.	Däraf ångfartyg	Samtliga ång- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg
			Ton-					: Ton
	Antal		tal i					tal i
	Tontal.	% af	Antal	Tontal.	Antal.	Tontal.	% af	Antal	Tontal.
			sum-					sum-
			man					man
Norge.........	8,951	494,821	4.c	2,368	337,737	9,898	513,738	3.6	2,40''	344,32C
Danmark in. Färö. o. Island	27,575	3,234,845	26,1	12,47-	2,638,678	31,076	4,158.10C	29.5	14,75c	3,536,649
Finland .......	2,293	315,006	2.5	708	198,041	2,514	344,216	2.5	828	209,125
Ryssland.........	1,076	500,037	4.i	931	475,583	1,270	562,789	4.°	1,077	525,443
Sibirien o. Ishafvet ....	2	506	0,0	2	506	1	262	0,0	1	262
Tyska riket.......	9,785	2,323,256	i8,s	5,210	1,949,987	10,491	2,422,394	17,2	5,411	1,995,109
Nederländerna......	863	612,182	4.9	618	534,908	984	807,671	5.7	771	739,928
Belgien........	376	196,562	1,6	287	171,124	443	274,942	1,9	371	250,609
Storbritannien o. Irland . .	1 6,976	3,661,226	29,6	3,685	2,681,344	7,410	4,025,979	28,5	4,015	3,028,381
Frankrike........	857	505,727	4.1	531	418,035	936	574,243	4.1	605	483,346
Spanien.........	140	94,115	0,8	74	70,173	107	70,110	°>5	58	52,961
Portugal.........	91	39,230	0.3	24	17,658	62	25,803	0,2	21	13,459
Gibraltar o. Malta ....	—	—	—	_	_	_		_
Italien..........	54	43,544	0,4	31	31,935	48	37,677	0,3	25	27,185
Österrike-Ungern.....	1	102	o,0	—	_	_	_
Turkiet ....	2	2,857	0,o	1	2,567	_	__	_
Rumänien ....	5	6,435	0,1	5	6,435	3	4,043	0,0	3	4,043
Grekland.........	1	273	o,0	—	—	2	645	o,0	_	_
Egypten.........	21	40,334	°.3	21	40,334	15	27,819	0,2	15	27,819
Trip., Tunis, Alg., Marocko	24	17,938	0,1	15	13,988	20	18,244	0,1	14	16,361
Kaplandet........	87	74,843	0,6	6	11,415	160	117,993	0,8	6	11,497
Öfriga delar af Afrika . .	42	25,350	0,2	3	4,178	33	22,567	0,2	1	2,265
Södra o. östra Asien . . .	—	—	■—	—	—	4	3,935	0,o	2	2,851
Britiska Nordamerika . . .	3	1,271	0,0	—	—	3	1,848	0,o
Amerikas förenta stater . .	94	153,231	1,2	57	117,492	49	68,653	°,5	26	46,558
Mexiko........	—	_	_	_
Vestindiska öarna.....	4	1,241	0,o	—	_	2	695	0,0
Brasilien.........	41	16,225	0,1	4	3,380	34	13,306	0,1	_
La Plata-länderna.....	11	5,034	0,1	1	902	7	4,889	0,0	1	1,224
Öfriga delar af Södra Amer.	5	4,677	0,o	—	—	1	1,118	0,0
Australien........	16	12,874	0,1	—	—	13	16,125	0,1	_	_
Summa	59,8961	2,383,747	I00,o	27.056 9,726,400 (	5,586 1	4,119,804	100,0	BO,41l\|ll,319,3951
Däraf utomeuropeiska	350	353,524	2,9]	10»	192,195	342	297,454	2,1	66)	108,8371

109

sjöfartsrörelse.

Sverige till samma länder afgångna fartyg, lastade och barlastade, 1875—1898.

	1	8 9 ?.			1 É	9	8.
Samtliga ång-segelfartyg	och	Däraf ångfartyg.	Samtliga ång-segelfartyg.	och	Däraf ångfartyg.
Antal.	Tontal.	Ton-tal i % af	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Ton-tal i % af	Antal.	Tontal.
		suin-					sum-
		man.					man.
9,981	494,344	3,3	2,307	350,675	10,891	467,224	3,0	2,201	312,999	Norge.
30,345	4,095,341	27,5	14,351	3,465,596	32,512	4,212,035	27a	14,548	3,533,145	Danmark m. Färd. 0. Island.
2,765	389,091	2,6	1,119	266,809	2,665	409,181	2,7	1,150	287,713	Finland.
1,417	592,636	4-0	1,106	544,748	1,401	634,902	4,1	1,094	585,602	Ryssland.
2	506	0,0	2	506	—	—	—	—	—	Sibirien 0. Ishafvet.
10,872	2,760,511	18,6	5,440	2,285,846	11,930	3,147,254	20,5	5,927	2,630,850	Tyska riket.
1,055	1,080,436	7,3	879	1,014,661	1,060	1,137,625	7,4	917	1,094,732	Nederländerna.
438	276,452	!>9	391	262,207	409	256,066	!,7	369	241,762	Belgien.
7,333	4,200,223	28,2	4,129	3,265,036	7,217	4,255,495	21,7	4,175	3,338,728	Storbritannien 0. Irland.
887	572,877	3,9	594	491,595	765	448,867	2,9	482	369,974	Frankrike.
93	62,447	0,4	54	47,758	62	46,904	0,3	47	41,871	Spanien.
81	36,770	0,2	24	19,729	73	36,599	0,2	24	20,047	Portugal.
1	284	o,0	—	—	2	610	0,0		—	Gibraltar 0. Malta.
41	32,087	0,2	25	25.497	39	28,639	0,2	24	22,106	Italien.
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	Österrike-Ungern.
1	1,146	0,0	1	1,146	1	2,740	0,0	1	2,740	Turkiet.
1	1,208	o,0	1	1,208	1	1,572	0,0	1	1,572	Rumänien.
_	—	—	—	—	2	773	0,0	—	—	Grekland.
19	34,543	0,2	19	34,543	24	44,534	0,3	24	44,534	Egypten.
20	15,977	0,1	12	13,542	27	16,707	0,1	11	10,471	Trip., Tunis, Alg., Marocko.
130	94,349	0.6	1	1,869	102	78,082	0,5	—	—	Kaplandet.
27	16,121	0,1	—	—	31	17,710	0,1	2	1,218	Öfriga delar af Afrika.
—	—	—	—	—	4	10,932	0,1	4	10,932	Södra 0. östra Asien.
2	755	0,o	—	—	3	2,025	0,0	—	—	Britiska Nordamerika.
62	84,237	0,6	30	51,255	62	88,050	0,6	30	54,800	Amerikas förenta stater.
1	372	0,o	—	—	2	896	0,0	—	—	Mexiko.
3	1,274	0,o	—	—	—	—	—	—	—	Vestindiska öarna.
19	6,759	°,i	—	—	16	5,809	0,0	—	—	Brasilien.
6	6,276	0,1	3	4,715	—	—	—	—	—	La Plata-länderna.
2	2,298	0,0	—	—	8	6,646	0,1	1	1,191	Öfriga delar af Södra Amer.
18	18,493	0,1	—	—	14	15,214	0,1	—	—	Australien.
65,62*2	14,877,813	100,0	30,488	12,148,941	69,323	15,373,091	100,0	31,032	12,606,987	Summa.
311	281,960	’>9	67	106,430	293	286,605	>,9	72	123,146	Däraf utomeuropeiska.

Sveriges utrikes

Tab. 16 (forts.)- Till Sverige från nedanstående länder ankomna och från

			1875	79 i	medel	tal	per å	r.
	Samtliga ång-segelfartyg.	och	Däraf ångfartyg.	Svenska ång- och segelfartyg.
	Antal.	Tontal.	Ton-tal i % af sum-man.	Antal.	Tontal.	Tontal i % af sam-fälda dräg- 4ig- [ heten.	Antal.	Tontal.	Tontal i % af sam-fälda dräg-tig-heten.
Norge.........	3,375	302,229	5,0	512	103,652	34,3	2,176	79,517	26,3
Danmark m. Färö. o. Island	19,271	1,337,218	21,9	8,693	855,629	64,°	9,115	386,722	28,9
Finland........	1,770	209,349	3-4	506	96,492	46,1	352	29,752	‘4.3
Ryssland........	1,251	260,269	4.3	661	176,980	68,0	587	120,139	46,2
Sibirien o. Ishafvet . . .	5	1,032	0,o	3	779	75,5	5	828	80,2
Tyska riket......	4,883	672,050	I 1,0	1,566	289,323	43,i	2,884	356,440	53.o
Nederländerna.....	716	232,218	3,3	95	35,537	15,3	112	38,891	IÖ,7
Belgien.........	544	159,777	2,6	131	51,887	32,5	226	73,604	46,1
Storbritannien o. Irland .	7,241	2,178,445	35.7	1,248	685,929	3L5	2,726	797,117	36,6
Frankrike.......	1,970	555,187	9,i	156	68,104	12,3	463	. 147,353	26,5
Spanien........	174	53,517	0,9	9	3,064	5,7	66	19,883	37,2
Portugal........	139	31,094	o,5	2	554	1,8	103	23,327	75.0
Gibraltar o. Malta . . .	10	3,484	O.o	—	—	—	4	1,523	43,7
Italien.........	67	21,292	0,4	4	1,343	6,3	38	12,460	58,5
Österrike-Ungern ....	4	991	0,o	1	512	5i,7	3	794	80,1
Turkiet........	1	218	0,o	—	—	—	—	—	—
Rumänien.......	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Grekland........	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Egypten........	9	3,636	0,1	—	—	—	5	2,199	60,5
Trip., Tunis, Alg., Marocko	30	10,728	0,2	—	—	—	5	1,725	16,1
Kaplandet.......	26	9,189	0,2	—	_	—	14	5.557	60,5
Öfriga delar af Afrika .	9	2,705	0,0	—		—	3	1,113	4M
Södra o. östra Asien . .	2	1,198	0,0	—	35	2,9	1	461	38,5
Britiska Nordamerika . .	1	486	0,0	—	—	—		133	27,4
Amerikas förenta stater .	67	28,064	0,5	1	784	2,8	13	6,150	21,9
Mexiko.........	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Vestindiska öarna ....	10	2,602	0,0	—	—	—	1	291	I 1,2
Brasilien........	31	7,396	0,1	—	—	—	13	3,354	45,3
La Plata-länderna....	3	697	O.o	—	—	—	1	379	54,+
Öfriga delar af S. Amer.	4	955	0,o	—	—	—	—	203	z‘,3
Australien.......	24	19,446	0,3	—	—	—	11	7,367	37,9
Summa	41,637	6,105.472	IOO,o 1	13,588	2,370,604	38,8	18,927	2,117,282	34,7
Däraf utomeuropeiska	221	88,134	1,41	4	1,598	1,8	72	29,760	33,8

sjöfartsrörelse.

Sverige till samma länder afgångna fartyg, lastade och barlastade, 1875—1898.

	1893-	97 i medelt	al p	er år.
Samtliga ång- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg.	Svenska ång- och segelfartyg.
Antal.	Tontal.	Ton-tal i % af . sum-man.	Antal.	Tontal.	Tontal i % af sam-fälda dräg-tig-heten.	Antal.	Tontal.	Tontal i % af sam-fälda dräg-tig-heten.
8,817	495,834	3-8	2,275	336,964	68,0	6,559	259,230	52-3	Norge.
28,777	3,481,224	26,5	13,005	2,875,265	82,6	12,352	596,426	l7-i	Danmark m.Färö. 0. Island.
2,389	341,594	2,6	805	221,942	65,0	528	56,116	16,4	Finland.
1,146	526,244	4-0	945	492,563	93-6	535	145,008	27.6	Ryssland.
2	358	0,o	2	358	IOO,o	1	358	100,0	Sibirien 0. Ishafvet.
10,298	2,426,280	184	5,280	1,988,738	82,0	5,526	1,096,034	45-2	Tyska riket.
910	748,683	5-7	682	673,231	89-9	196	118,074	15,8	Nederländerna.
419	239,158	1,8	334	212,765	89,0	239	131,955	55-2	Belgien.
7,282	3,866,154	29,4	3,833	2,863,266	74-i	3,760	1,790,031	46,3	Storbritannien 0. Irland.
957	558,666	4-2	583	452,065	80,9	291	170,826	3°. 6	Frankrike.
113	74,014	0,6	57	53,397	72,1	46	20,747	28,0	Spanien.
90	37,069	0,3	23	16,035	43-3	56	23,494	63-4	Portugal.
—	57	0,0	—	—	—	—	57	100,o	Gibraltar 0. Malta.
48	35,945	0-3	24	24,853	69,1	14	8,841	24,6	Italien.
—	20	0,0	—	—	—	—	—	—	Österrike-Ungern.
1	1,054	0,o	1	996	94-5	—	58	5-5	Turkiet.
3	3,522	0,0	3	3,522	IOO,o	—	—	—	Rumänien.
1	316	0,0	—	—	—	1	189	59-8	Grekland.
21	37,315	0-3	21	37,315	lO0,o	3	4,666	12,5	Egypten.
24	17,705	0,1	13	13,657	77-i	9	6,355	35.9	Trip., Tunis, Alg., Marocko
109	80,745	0,6	3	4,956	6,1	21	12,740	15,8	Staplande!
27	15,132	0,1	1	1,362	9-0	9	4,024	26,6	Öfriga delar af Afrika.
1	1,756	0,0	1	1,539	87,6	—	186	10,6	Södra 0. östra Asien.
3	1,651	0,0	—	_	—	1	951	57,6	Britiska Nordamerika.
83	125,959	1,0	48	93,564	74-3	2	2,417	'',9	Amerikas förenta stater.
—	74	0,o	■ -	—	—	—	—	—	Mexiko.
5	1,474	0,0	1 -	—	—	1	397	26,9	Yestindiska öarna. ,
32	12,548	0,1	1	999	8,0	-14	5,511	43,9	Brasilien.
14	10,407	0,1	2	4,015	38,6	—	149	1-4	La Plata-länderna.
2	1,661	0,o	—	—	—	—	69	4-2	Öfriga delar af S. Amer.
12	12,555	0,i	1 -	—	—	2	1,258	IO,o	Australien.
1 61,586	13,155,174	IOO,o	II 27,942	10,873,367	j 78-9	30,166	4,456,167	33-9	Summa.
! 335	319.310	3-1	<)•)	157,765	i 49,4	63	39,081	II z4,8	\| Däraf utomeuropeiska.

112

Sveriges utrikes

Tab. 17. De till Sverige från utrikes ort ankomna och från Sverige

Fartygens nationalitet.		1875.			1880.			1885.
Antal.	Tontal.	Ton- tal i % af summa utländ.	Antal.	Tontal.	Ton- tal i % af summa utländ.	Antal.	Tontal.	Ton- tal i % af summa utländ.
Norska......	4,368	1,127,639	3Z,4	4,624	1,262,838	29,2	4,482	1,102,150	19,3
Danska, Islands och Färöarnas ....	8,642	880,520	25,2	13,196	1,232,388	28,5	15,739	1,793,441	3l.o
Finska .......	1,709	292,541	8,4	1,862	287,222	6,6	1,833	326,357	5,8
Ryska.......	172	17,916	0,6	125	12,625	0,3	147	26,878	0,5
Sibiriska.....	—	—	—	1	292	0,0	—	—	—
Tyska.......	1,925	326,890	9,4	2,501	393,415	9,1	3,043	585,352	10,3
Nederländska ....	608	131,748	3-8	403	111,214	2,6	539	165,120	2,9
Belgiska......	27	4,381	o,i	5	1,034	0,o	2	2,624	0,1
Britiska......	1,650	599,755	''7,2	1,966	928,553	21,4	2,318	1,643,256	28,8
Franska ......	420	71,283	2,o	455	87,621	2,0	136	24,352	o,5
Spanska ......	—	—	—	2	322	0,o	19	17,208	0,3
Portugisiska ....	4	1,050	0,0	2	306	0,o	—	—	—
Italienska.....	8	1,512	0,0	—	—	—	12	5,356	0,1
Österrikiska ....	4	1,538	0,0	8	3,054	0,i	34	16,982	0,3
Persiska......	—	—	—	—	—	—	—		—
Kanadensiska ....	7	2,541	0,1	4	2,142	0,0	1	728	0,0
Amerikas för. stat. .	45	27,128	0,8	12	6,272	0,2	4	4,702	0,1
Vestindiska ....	—	—	—	1	228	0,0	—	—	—
Central-Amerikas . .	—	—	—	2	720	0,0	—	—	—
Brasilianska ....	2	272	0,0	—	—	—	—	—	—
La Platå ländernas .	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Australiska ....	—	-	—	—	—	—	1	479	0,o
Summa utländska	19,591	3,486,714	IOO,o	25,169	4,330,246	IOO,o	28,310	5,714,985	IOO,o
Svenska ......	19,797	1,793,135	—	22,989	2,563,909	—	27,341	3,301,450	—
Summa svenska och utländska	39,388	5,279,849		48,158	6,894,155		55,651	9,016.435
Däraf utomeuropeiska	54	29,941	0,9	20	9,654	0,2	6	5,909	0,1

113

sjöfartsrörelse.

till utrikes ort afgångna fartygens nationalitet 1875—1898.

1890.	1895.	1 1896.	Fartygens nationalitet.
Antal.	Tontal.	Ton- tal i % af summa utland.	Antal.	Tontal.	Ton- tal i % af summa uti lind.	Antal.	Tontal.	Ton- tal i / af summa utland.
4.858	1,002,993	14,0	4,387	1,221,153	14,8	4,980	1,611,809	17,0	Norska.
									Danska, Islands och
18,749	2,485,043	34: s	16,908	2,795,303	33-8	19,900	3,754,518	39-5	Färöarnas.
2,222	390,265	5 >4	2,079	328,823	4-°	2,106	368,645	3,9	Finska.
129	38,605	°.5	117	32,276	0,4	150	38,445	04	Ryska.
			__	_	—	—	—	—	Sibiriska.
3,688	783,450	11,0	3,518	975,768	11,8	3,594	883,002	9-3	Tyska.
460	171,657	2 >4	285	118.438	1.4	301	119,448	1,2	Nederländska.
2	80	0,0	9	5,013	0,1	10	6,158	0,1	Belgiska.
2,606	2.207,114	3°,9	2,833	2,677,881	32-4	2,640	2,592,347	27-3	Britiska.
77	19,159	°,3	41	15,735	0,2	40	22,988	0,2	Franska.
20	19,672	°-3	54	53,087	0.7	54	55,974	0,6	Spanska.
			__	—	—	—	—	—	Portugisiska.
10	4,764	o.i	24	11,074	0,1	20	10,798	0,1	Italienska.
20	11,326	0,2	45	26,722	0,3	51	28,013	0-3	Österrikiska.
			_	_	—	—	—	—	Persiska.
				_	_	4	5,820	0,1	Kanadensiska.
1	622	0,o	—	—	—	1	426	0,0	Amerikas för. stat.
		_	4	1,056	0,o	3	792	0,0	Yestindiska.
				_	_	—	—	—	Central-Amerikas.
				_		--	—	—	Brasilianska.
2	1,188	0,0	—	—	—	—	—	—	La Platå ländernas.
4	6,472	0,1	2	824	0,o	1	939	0,o	Australiska.
32,848	1 7,142,410	IOO,o	30,306	8,263,153	j IOO,o	33,855	9,500,122	100,0	Summa utländska.
27,235	3,624,301	—	29,090	4,120,594		31,731	4,619,682	—	Svenska.
									Summa svenska och
60,083	10,766,711	—	59,396	12,383,747	—	65,586	14,119,804	—	utländska.
7	8,282	0,1	6	1,880	0,0	9	7,977	0,1	Däraf utomeuropeiska.

Handels- och sjöfartshomiténs betänkande. Statistik.

114

Sveriges utrikes sjöfartsrörelse.

Tall. 11 (forts.). De till Sverige från utrikes ort ankomna och från Sverige till utrikes ort
afgångna fartygens nationalitet 1875—1898.

Fartygens nationalitet.	1897.	1898.	1875-79 i medeltal per år.	1893-97 i medeltal pei	år.
Antal	Tontal.	Tontal i % af sum-ma ut-land.	Antal	Tontal.	Tonta i % af sum-ma ut-land.	Antal	Tontal.	Tontal i % af sum-ma ut-land.	Antal	Tontal.	Tontal i % af s lim-ma ut-land.
Norska......	4,693	1,738,287	i8,.	4,726	1,679,642	''7,4	4,595	1,251,645	304	4,626	1,445,482	16,6
Danska, Islands och
Färöarnas ....	19,180	3,715,497	38,8	20,257	3,890,766	4°, 3	10,849	1,071,031	26,9	17,766	3,070,720	35,3
Finska .......	2,201	404,246	4>2	2,067	403,705	4,2	1,961	328,241	8.2	2,141	360,778	4.''
Ryska.......	175	34,967	0,4	199	41,389	°,4	211	28,597	0,7	133	32,390	0,4
Sibiriska......	—	—	—	—	—	—	—	_
Tyska.......	3,635	1,057.121	1 1,0	4,082	1,313,404	13,6	2,311	400,183	IO,o	3,645	1,024,754	11,8
Nederländska ....	330	220,131	2,3	340	228,143	2,4	595	144,200	3.6	343	164,616	1,9
Belgiska......	30	16,892	0,2	32	is,902	0,2	13	2,744	0,1	15	7,575	0,1
Britiska......	2,213	2,223,757	23.2	1,917	1,886,801	19,5	1,659	645,933	16,2	2,576	2,468,049	28,4
Franska......	38	39,689	0.4	26	21,422	0,2	462	87,308	2,2	54	26.616	0,3
Spanska ......	59	72,784	0,8	77	113,461	1,2	—	100	0,o	48	50,532	0,61
Portugisiska ....	—	—	—	—	—	—	2	491	0,o	_
Italienska.....	21	14,361	0,1	27	15,586	0,2	3	484	o,0	27	14,075	0,2
Österrikiska ....	45	34,882	0,4	40	38,318	0-4	10	4,281	0,1	44	27,361	0,3
Persiska......
								—	—	—	9	o,0
Kanadensiska . . .	2	600	0,0	—	—	-	8	3,813	0.1	3	3,060	0,o
Amerikas för. stat. .	2	4,976	0,1	—	—	—	30	17,970	0,5	1	1,080	o,0
Vestindiska ....	—	—	—	4	1,056	0,o	—	130	0,o	2	581
Central-Amerikas . .	—	—	—	—	_	_
Brasilianska ....	—	—	—	4	1,096	0,0	_	242	0,0
La Platå ländernas .	—	—	—	—	—	—	_	229	0,0
Australiska ....			—	—	—	—	1	560	0,0	2	1,329	0,0
Summa utländska	32,624	9,578,190	IOO,o	33,798	9,653,691	IOO,o	22,710 3,988,190	100. c	81.420	8,699,007 I	I00,o
Svenska ......	32,998	5,299,623\|	—	35,525	5,719,400	—	18,927 2,117,282	—	30,166	4,456,167
Summa svenska och
utländska	65.622	14,877,813	—	69,323	15,373,091	—	41,637 6,105,472	_	61,586	13,155,174
Däraf utomeuropeiska	4	5,576	0,1	8''	2,152	0,o	39	22,944	0,6	8	6,059	ö,1

115

Sveriges utrikes sjöfartsrörelse.

Talj. 18. Till Sverige från nedanstående länder ankomna eller från Sverige till samma länder

af gångna lastade fartyg 1875—1898.

			1 87 5.			18 8 0.
Ankomna.	Afgångna.	Ankomna.	Afgångna.
Antal.	Tontal.	Tontal i °/o af sara-fälda dräk-tig-heten.	Antal.	Tontal.	Ton tal i % af sam-fälda dräk-tig-heten.	Antal.	Tontal.	Tontal i % af ] sam-fälda dräk-tig-heten.	Antal.	Tontal.	Tontal i % af sam-fälda dräk-tig-heten.
Norge.........	1,260	45,520	60,3	666	30,012	39-7	1,646	53,732	53.4	764	46,856	46,6
Danmark m. Färö. o. Island	1,934	152,742	34-5	6,244	290,114	65-5	2,380	177,526	33-8	7,614	348,326	66,2
Finland........	558	64,582	oo lo	381	53,230	45-2	704	63,252	60,1	325	41,948	39-9
Ryssland........	364	55,581	82,8	100	11,546	i7-2	449	76,928	66,6	261	38,641	33-4
Sibirien o. Ishafvet . . .	2	458	100,0	—	—	—	1	227	43-7	1	292	56,3
Tyska riket......	1,000	101,773	38,5	1,543	162,757	61.5	1,427	194,760	47-5	1,855	215,701	5Z>5
Nederländerna.....	95	16,491	16.4.	265	83,941	83.6	79	22,300	16,6	333	111,845	■^7 00
Belgien........	58	15,978	14,0	353	98,429	86,0	70	19,742	12,4	492	139,993	87,6
Storbritannien o. Irland .	2,370	654,626	39-=	3,652	1,025,165	61.c	2,501	782,172	36-9	4,530	1,337,910	63,1
Frankrike.......	97	23,381	7,6	1,077	282,267	9z-4	71	21,965	5-3	1,399	394,031	94-7
Spanien........	44	13,507	35-6	90	27,479	ö4-4	50	16,796	35-6	97	30,316	64-4
Portugal........	80	18,109	64-5	51	9,951	35-5	97	23,643	65,1	54	12,695	34-9
Gibraltar o. Malta . . .	—	—	—	10	4,114	IOO,o	—	—	—	9	2,694	100,0
Italien.........	52	16,599	80,4	15	4,046	19.6	37	12,476	81,s	10	2,824	18,5
Österrike-Ungern ....	1	134	z4-5	3	412	75ö	—	—	—	—	—	—
Turkiet o. Bulgarien . .	—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—
Rumänien.......	—	—	—	—	—	—	—	_ -	—	—	—	—
Grekland........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	_
Egypten........	—	—	—	13	5,122	IOO,C	—	—	—	12	5,263	IOO,o
Trip., Tunis, Alg.,Marocko	—	—	—	19	6,318	IOO,o	1	402	2,1	46	18,611	97-9
Kaplandet.......	—	—	—	20	7.000	IOO,o	—	—	—	48	18,050	IOO,o
Öfriga delar af Afrika .	—	—	—	11	2,947	100,0	—	—		18	5,315	IOO,o
Södra o. östra Asien . .	—	—	—	—	—	—	7	4.716	IOO,o	—	—	—
Britiska Nordamerika . .	—	—	—	—	—	—	2	639	100,0	—	—	—
Amerikas förenta stater .	27	10,985	65.5	in	5,795	34-5	80	38,466	70.8	24	15,893	z9,2
Mexiko........	—	—	—	—	—	-	—	—	—	-	—	—
Vestindiska öarna . . .	8	2,521	88,9	2	311	11,1	8	1,668	53.5	7	1,452	46.5
Brasilien........	It	3.999	44-9	22	4,916	55-i	5	949	22,3	12	3,310	77-7
La Plata-länderna . . .	1	383	IOO,O	—	-	—	3	1,036	IOO,0		—	—
Öfriga delar af S. Amer.	1	210	57,4	1	151	42.6	—		—		—
Australien.......				22	16,505	IOO,o				24	19,717	IOO, o
Summa	7,971	1,197,579	36,c	14,571	2,132,538] 64,c	9,tils	1,513,395	35,<=	j\| 17,935	2,811,083	65,0
I Däraf utomeuropeiska	58	18,55(	27.4	12C	49,075j 72.6	107	48,103	35-4	1 1»‘-	87,903	1 64,6

Sveriges utrikes

Tab. 18 (forts.). Till Sverige från nedanstående länder ankomna eller

	188 5.	18 9 0.
Ankomna.	Afgångna.	Ankomna.	Afgång]!	a.
Antal	Tontal.	Tonta i °/o af sam-fälda dräk-tig-lieteii	Antal	Ton tal.	Tontal i % af sam-fälda dräk-tig-heten.	Antal	Tontal.	Tonta i % af sam-fäld a dräk-tig-heten	Antal	Tontal.	Tontal i % af sam-fäld a dräk-tig-heten.
Norge.........	2,805	84,009	51.7	732	78,455	48,3	3,565	107,216	62,2	749	65,043	37.8
Danmark m. Färö. o. Island	2,317	237,871	36.0	9,147	422,936	64,0	1,881	148,006	28,2	8,511	377,231	71.8
Finland........	955	103,269	58,3	392	73,829	4!,7	792	83.573	50.7	438	81,140	49,3
Ryssland........	668	150,934	79,5	176	38,838	20,5	562	134,805	73.7	231	47,983	26,3
Sibirien o. Ishafvet . . .	1	253	5°,o	1	253	50,0	1	262	IOO,o	—	—	—
Tyska riket......	2,023	387,301	51,z	2,456	368,946	48,8	1,756	359,157	34.9	4,213	669,427	65,1
Nederländerna.....	106	31,374	17,2	371	151,508	8z,S	138	42,474	15.''	488	239,251	84>9
Belgien........	107	40,546	25,6	295	117,643	74*4	109	48,034	25.s	288	140,203	74.5
Storbritannien o. Irland .	2,419	1,073,264	4G7	3,939	1,501,417	58,3	2,788	1,377,103	44.3	3,868	1,728,993	SS,7
Frankrike.......	112	42,669	9,>	1,062	425,940	9°. 9	85	35,360	7,8	827	418,056	92,2
Spanien........	46	19,454	19,2	172	81,793	80,8	32	14,667	12,o	191	107,636	88,0
Portugal........	78	23,544	56,5	44	18,155	43-5	84	25,614	63,1	35	14,969	36,9
Gibraltar o. Malta . . .	—	—	—	8	2,707	IOO.o	—	—	—	—	—
Italien.........	48	21,845	70,0	20	9,378	3°,°	39	20,339	69.7	17	8,850	3°, 3
Österrike-Ungern ....	—		—	1	115	IOO,o	—	—	—	—	—	—
Turkiet o. Bulgarien . .	1	164	IOO,o	—	—	—	—	—	—	—	_	_
Rumänien.......	—	—	—	—	—	—	_	__	_	_	_	_
Grekland........	—	—	—	—	—	_____	_	_	_	_	_	_
Egypten........	—	—	—	7	7,321	100,0	—	—	—	8	9,851	IOO,0
Trip., Tunis, Alg., Marocko	—	—	—	40	16,616	ICO, G	2	1,300	6,2''	46	19,774	93,8
Kaplandet......	—	—	—	31	12,709	100,0	—	—	—	51	21,068	IOO,o
Öfriga delar af Afrika .	—	—	—	5	1,277	100,0	—	—	—	11	3,205	IOO,o
Södra o. östra Asien . .	4	3,102	IOO,o	—	—	—	3	2,889	lOO,o	—	_	—
Britiska Nordamerika . .	—	—	—	—	—	—	—	—	_	_	_	_
Amerikas förenta stater .	64	44,580	60,0	24	29,786	40,0	42	30,104	73,6	7	10,803	26,4
Mexiko.......	—	—	—	—	—	—	—	—		_	_
Vestindiska öarna . . .	21	6,569	9°,9	3	656	9:1	11	2,642	100,0	—	—	_
Brasilien.......	—	—	—	18	4,629	100,0	—	—	—	30	10,955	100,0
La Plata-länderna . . .	7	2,065	100,0	—	—	—	4	1,439	24,1	9	4,528	75,9
Öfriga delar af S. Anier.	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2	444	100,0
Australien.......	—	—	—	41	28,689	ico,o	—	—	—	47	50,527	100,0
Summa	11,782	2,272,813	40’1	18,9853,393,596	59.9	11,899	2,434.984	37,7(1	•20,067	1,029,937	62.3
Däraf utomeuropeiska	97\|	56,569	35,71	170	101,936	64.3	63	38,636	22,8	21l\|	131,155	77,2

117

sjöfartsrörelse.

från Sverige till samma länder afgångna lastade fartyg 1875—1898.

18 9 5.	189 6.
Ankomna.	Afgångna.	Ankomna.	Afgångna.
Antal.	Tontal.	Tontal i % af sam-fäld a dräk-tig-heten.	Antal.	Tontal.	Tontal i °/0 af sam-fäld a dräk-tig-heten.	Antal.	Tontal.	Tontal i % åt sam-fäld a dräk-tig-heten.	Antal.	Tontal.	Tontal i % af sam-fälda dräk-tig-heten.
3,310	129,513	55.9	974	102,032	44)1	3,712	119,099	54=7	1,001	98,442	45.3	Norge.
1,858	135,881	23,1	7,965	451,276	76,9	1,924	129,272	19,6	8,645	529,507	80,4	Danmark m. Fart). 0. Island.
896	82,518	52,4	433	74,907	47)6	979	84,225	50,8	494	81,443	49=2	Finland.
341	108,311	68,7	230	49,389	303	455	124,617	67,7	272	59,407	32=3	Ryssland.
1	253	IOO,0	—	—	—	—	—	—	—	—	—	Sibirien 0. Ishafvet.
1,749	360,343	31,0	4,462	801,688	69,0	1,891	371,292	3°. 6	4,856	839,911	69=4	Tyska riket.
142	48,793	8,5	657	527,831	905	154	59,597	8,4	721	647,556	91,6	Nederländerna.
108	51,225	28,5	239	128,545	705	114	58,168	25,0	276	174,498	75=0	Belgien.
2,638	1,489,958	4S,o	3,756	1,823,303	55)°	2,806	1,600,525	44=7	3,920	1,982,731	55,3	Storbritannien 0. Irland.
84	39,753	8,5	675	429,771	9>,5	80	37,125	7=3	731	471,751	92,7	Frankrike.
29	16,131	17,2	no	77,716	82,8	32	15,341	22,5	72	52,709	77=5	Spanien.
67	25,581	65,2	24	13,649	34=8	38	14,140	54=8	24	11,663	45=2	Portugal.
—	—	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	Gibraltar 0. Malta.
36	27,615	64,3	17	15,357	35=7	37	31,023	82,9	10	6,378	17,1	Italien.
—	—	—	1	102	IOO,o	—	—	—	—	—	—	Osterrike-Ungern.
—	—	—	2	2,857	100,0	—	—	—	—	—	—	Turkiet 0. Bulgarien.
5	6,435	IOO,o	—	—	—	3	4,043	IOO, 0	—	—	—	Rumänien.
—	—	—	1	273	100,0	—	—	—	2	645	100,0	Grekland.
—	—	—	21	40,334	100,0	—	—	—	15	27,819	IOO,o	Egypten.
1	1,319	7,4	23	16,619	92=6	—	—	—	20	18,244	IOO,o	Trip., Tunis, Alg.,Marocko.
—	—	—	87	74,843	100,0	—	—	—	160	117,993	I00,o	Kaplandet.
—	—	—	41	25,084	IOO,o	—	—	—	33	22,567	I00,o	Ofriga delar af Afrika.
—	—	_	—	—	—	1	591	15,0	3	3,344	85=0	Södra 0. östra Asien.
—	—	—	—	—	—	1	519	100,0	—	—	—	Britiska Nordamerika.
62	89,115	94,7	3	5,026	5=3	38	52,126	80,2	7	12,859	19,8	Amerikas förenta stater.
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	Mexiko.
4	1,241	IOO,o	—	—	—	2	695	100,0	—	—	—	Vestindiska öarna.
—	—	—	41	16,225	lCO,o	—	—	—	34	13,306	100,0	Brasilien.
9	3,837	76,2	2	1,197	23=8	5	2,611	54=0	2	2,248	46,0	La Platadänderna.
3	3,858	82,5	2	819	17=5	1	1,118	I00,o	—	—	—	Öfriga delar af S. Amer.
1	1,135	8,8	15	11,739	91,2	—	—	—	13	16,125	IOO,o	Australien.
11,8442,622,815	35,9	10,781	4,690,582	64.1	12,273 2,706,157	34.3	21,311	5,191,146	65.7	Summa.
81	100,758	34-4	235	191,886	65,6	48	57,690	19,7	287	234,505	80,3	Däraf utomeuropeiska.

118

Sveriges utrikes

Talj. 18 (forts.). Till Sverige från nedanstående länder ankomna eller

	18 9 7.	1898.
Ankomna.	A f g å n g n	a.	A	n k 0 m n a.	Afgänga a.
Antal.	Tontal.	Tontal i % af sam-fälda dräk-tig-heten.	Antal.	Tontal.	Tontal i % af sam-fälda dräk-tig-heten.	Antal.	Tontal.	Tontal i % af sam-fälda dräk-tig-heten.	Antal.	Tontal.	Tontal i % af sam-fäld a dräk-tig-heten.
Norge.........	3,985	132,474	58,2	926	94,943	41,8	4,340	120,799	57,9	800	87,841	42,1
Danmark m. Fars. o. Island	2,359	183,917	24,5	8,628	567,626	75,5	2,559	236,734	25,8	9,694	681,419	74,2
Finland........	1,000	80,729	47,1	577	90,801	52,9	965	82,775	44,9	631	101,637	55,1
Kyssland........	534	139,080	70.4	304	58,559	29,6	518	150,800	7o,s	311	63,295	29,5
Sibirien o. Ishafvet . . .	1	253	IOO,o	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Tyska riket......	1,923	384,674	3°. 3	4,958	885,684	69,7	2,344	474,208	33,9	5,200	925,384	66,1
Nederländerna.....	132	58,084	7.0	737	770,215	93,0	177	75,529	8.8	710	780,417	9''.2
Belgien........	134	74,092	30,2	267	171,561	69,8	141	82,465	33,8	247	161,598	66,2
Storbritannien o. Irland .	2,987	1,788,323	47-3	3,728	1,990,785	52,7	2,972	1,887,851	49,1	3,635	1,956,765	5°,9
Frankrike.......	72	33,268	6,5	712	479,249	93,5	73	34,416	8,3	603	377,828	9>,7
Spanien........	21	12,307	19,9	71	49,668	80,1	26	16,816	34,8	36	30,588	65,2
Portugal........	02	27,105	73-7	19	9,665	26,3	51	22,212	62,0	20	13,610	38,0
Gibraltar o. Malta . . .	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2	610	100,0
Italien .........	30	23,146	75,9	10	7,351	24,1	28	23,009	80,3	11	5,630	19,7
Österrike-Ungern ....	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Turkiet o. Bulgarien . .	—	—	—	1	1,146	IOO,o	—	—	—	1	2,740	IOO,o
Rumänien.......	1	1,208	ICO,o	—	—	—	1	1,572	100,0	■-	—	—
Grekland........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2	773	IOO,o
Egypten........	—	—	—	19	34,54.3	IOO,o	—	—	—	24	44.534	100,0
Trip., Tunis, Alg.,Marocko	—	—	—	19	13,237	IOO,o	1	991	5,9	26	15,716	94, >
Kaplandet.......	—	—	—	130	94,349	IOO,o	—		—	102	78,082	100,0
Öfriga delar af Afrika .	—	—	—	27	16,121	IOO,o	—	—	—	31	17,710	IOO,o
Södra o. östra Asien . .	—	—	—	—	—	—	—	—	—	l)4	10,932	ICO,o
Britiska Nordamerika . .	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Amerikas förenta stater .	48	63,124	91,3	4	6,028	8>7	49	68,534	96,1	2	2,750	3,9
Mexiko........	—	—	—	1	372	100,0	1	339	37,8	1	557	62,2
Vestindiska öarna . . .	3	1,274	IOO,0	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Brasilien.......	—	—	—	19	6,759	100,0	—	—	—	16	5,809	I00,o
La Plata-länderna . . .	2	1,304	20,8	4	4,972	79,2	—	—	—	—	—	—
Öfriga dolar af S. Amer.	2	2,298	100,0	—	—	—	6	4,963	74,7	2	1,683	25,3
Australien.......	—	—	—	18	18,493	100,0	—	—	—	14	15,214	I00,o
Summa	18,296 3,006,060	35,9	21,179	5,372,127	64,1	14,2523,288,513	37,9:	22,125\|5,383.122''	62,1
Däraf utomeuropeiska	56	68,258	25,9	241	194,874	74,1	57	74,827	27,9	222	192,987!	72,1

‘) Däraf 3 fartyg till Kina och 1 till Persien.

119

sjöfartsröre Ise.

från Sverige till samma länder af gångna lastade fartyg 1875—1898

	1875—79 i medeltal	per år.			1893—9	7 i medeltal	per år.
Ankomna.	Afgångna.	Ankomna.	A f g å n g n	a.
Antal.	Tontal.	Tontal i °/0 af sam-fäld a dräk-tig- heten.	Antal.	Tontal.	Tontal i % af sam-fälda dräk-tig-heten.	Antal.	Tontal.	Tontal i % af sam-fälda dräk-tig-heten.	Antal	Tontal.	Tontal i % af sam-fäld a dräk-tig-heten.
1,475	51,445	Öl,o	638	32,887	39-0	3,456	122,OM	56,1	940	95,380	43,9	Norge.
2,225	183,801	4°,o	5,802	275,291	60,0	2,007	150,188	22,8	8,387	507,541	77, *	Danmark m. Färö. 0.Island.
627	61,197	58,0	297	44,358	42,0	898	81,287	5°.9	451	78,358	49-1	Finland.
595	103,364	78,9	167	27,654	21,!	381	114,756	68,0	256	53,909	3z-°	Ryssland.
4	494	89,3	—	59	lO,?	1	204	IOO,o	—	—	—	Sibirien 0. Ishafvet.
1,142	147,600	43,4	1,731	192,549	56,6	1,889	408,503	33-1	4,685	827,304	66,9	Tyska riket.
90	21,518	''5,5	355	117,678	84.5	132	53,275	8,4	659	578,074	91,6	Nederländerna.
66	21,079	17,7	344	97,743	82,3	115	59,285	z7,9	261	153,079	72,1	Belgien.
2,237	663,500	35,8	4,150	1,191,345	64,2	2,767	1,571,638	45-3	3,842	1,896,321	54-7	Storbritannien 0. Irland.
89	26,037	6,8	1,243	355,878	93-2	81	37,161	7,4	744	463,073	9 2,6	Frankrike.
43	13,569	26,7	121	37,229	73,3	25	13,401	''8,3	86	59,892	81,7	Spanien.
77	17,662	57,6	61	12,984	42,4	65	24,643	66,6	25	12,355	33,4	Portugal.
—	—	—	10	3,484	IOO,0	—	—	—	—	—	—	Gibraltar 0. Halta.
51	16,731	79,7	15	4,259	20,3	33	24,333	68,6	14	11,124	3'',4	Italien.
2	669	67,6	2	323	32-4	—	—	—	—	20	ICO,o	Österrike-Ungern.
—	35	16,0	1	183	84,0	—	253	24,0	1	801	76,0	Turkiet 0. Bulgarien.
—	—	—	—	—	—	3	3,522	100,0	—	-	—	Rumänien.
-	—	-	—	—	—	—	—	—	1	316	IOO,o	Grekland.
—	—	—	9	3,636	IOO,o	1	664	i,s	21	36,651	98,2	Egypten.
—	32	0,3	29	10,612	99,7	1	1,336	7,8	23	15,821	92,2	Trip., Tunis, Alg.,Marocko.
—	—	—	26	9,133	IOO,o	—	—	—	109	80,616	100,0	Kaplandet.
1	no	4,i	9	2,546	95,9	—	58	3-7	26	14,915	96,3	Öfriga delar af Afrika.
1	705	69,6	1	308	3°,4	—	397	22,6	1	1,359	77,4	Södra 0. östra Asien.
1	353	100,0	—	—	—	—	104	100,0	—	—	—	Britiska Nordamerika.
47	17,931	77-i	11	5,321	22,9	59	82,074	76,6	13	25,032	z3,4	Amerikas förenta stater.
—	. —	—	—	—	—	—	—	-	—	74	IOO,o	Mexiko.
7	1,842	86,4	2	289	13.6	5	1,475	100,0	—	—	—	Yestindiska öarna.
9	1,781	24,3	22	5,542	75-7	—	323	2,6	32	12,072	97,4	Brasilien.
2	680	97,6	—	17	2,4	12	8,429	81,5	2	1,919	.8,5	La Plata-länderna.
—	563	58,9	2	393	4M	1	1,456	87,6	1	206	12,4	Öfriga delar af S. Amer.
1	114	0,6	24	19,045	99,4	—	227	1,8	12	12,328	98,2	Australien.
8,7921,352,81*2	35,6	15,0722,450,746	64,4	11,982 2,761,072	35-9	20,592	4,938,540	64,1	Summa.
71	24,605	30,2	185	56,901	69,8	80	96,747	3Z,5	240	200.993	67,5	Däraf utomeuropeiska.

120

Sveriges utrikes

Tal. 19. Till Norge och de förenade rikenas konsu/sstationer ankomna

Från och till:	187 5.	1 8 8 0.
Äng- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg.	Ang- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.
Norge................	2,789	169,248	407	113,487	3,418	243,202	910	181,239
Danmark...............	6,363	582,248	2,300	306,457	6,203	587,453	1,766	291,938
Finland...............	455	84,662	168	33,162	724	151,601	160	37,083
Kyssland vid Östersjön . .......	798	253,869	628	221,607	1,471	320,537	1,041	261,807
Ryssland vid Ishafvet........	68	29,716	32	20,692	44	14,736	16	7,668
Ryssland vid Svarta hafvet......	17	11,448	13	9,620	—	''	—	—
Tyskland vid Östersjön........	3,023	377,792	1,145	182,724	3,464	517,013	1,533	305,377
Tyskland vid Nordsjön........	275	76,582	137	43,329	310	87,684	199	42,366
Nederländerna............	194	74,678	100	44,698	244	98,258	118	54,814
Belgien...............	373	139,995	185	85,021	574	199,024	246	113,080
England och Irland..........	3,094	969,128	638	366,238	4,225	1,380,301	1,143	631,427
Skotland...............	384	84,892	38	15,783	415	111,754	91	42,103
Frankrike vid Kanalen o. Atl. hafvet. .	716	259,364	279	131,082	1,123	398,923	343	159,050
Frankrike vid Medelhafvet......	95	43,880	37	27,381	69	25,256	11	5,216
Spanien vid Atlantiska hafvet.....	43	13,092	9	3,483	101	30,550	20	8,114
Spanien vid Medelhafvet.......	164	58,287	32	16,058	168	72,549	72	36,341
Portugal..............	242	57,077	4	1,214	208	55,154	22	7,454
Britiska besittningar vid Medelhafvet .	16	8,672	10	6,326	10	3,536	8	3,168
Italienska halfön...........	55	24,710	14	9,818	33	10,400	12	4,610
Sicilien...............	34	17,424	11	5,433	41	17,933	20	10,184
Sardinien ..............	62	22,610	2	1,682	27	7,598	—	—
Österrike och Ungern.........	16	5,774	3	3,192	14	6,942	—	—
Turkiet i Europa och Asien......	28	18,240	22	17,238	2	354	—	—
Rumänien..............	—	—	—	—	—	—	—	—
Grekland..............	—	—	—	—	—		—	—
Transport	19,304	3,383,388	6,214 1,665,725	22,888 4,340,758	7,731 2,203,039

121

jöfartsrörelse.

ch därifrån af gångna fartyg af svensk nationdlitet 1875—1898.

	18 7 5.	18 8 0.
Från och till:	Ång- och	Däraf	Ång- och	Däraf
	segelfartyg.	ångfartyg.	segelfartyg.	ångfartyg.
	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.
Transport	19,304	3,383,388	6,214	1,665,725	22,888	4,340,758	7,731	2,203,039
Egypten och Tripolis.........	17	9,667	4	3,414	7	2,459	—	—
Algeriet och Tunis..........	23	9,558	6	4,482	28	12,190	4	2,908
Marocko...............	-	—	—	—	2	280	—	—
Afrika vid Atlantiska hafvet.....	2	480	—	—	—	—	—	—
Kaplandet..............	29	12,313	—	—	122	43,540	—	—
Afrika vid Indiska hafvet.......	4	1,994	—	—	6	1,180	—	—
Britiska besittningar i Asien.....	90	60,718	25	20,214	4	2,942	—	—
Siam................	—	—	—	—	—	—	—	—
Ostindiska öarna...........	47	26,576	7	4,342	30	20,375	—	—
Kina och Hongkong.........	46	13,806	—	—	13	3,277	—	—
Japan ................	—	—	—	—	—	—	—	—
Britiska Nordamerika.........	44	28,918	—	—	118	70,110	—	—
Amerikas förenta stater vid Afl. hafvet	204	92,944	4	4,280	526	264,232	2	1,880
Amerikas förenta stater vid Stilla hafvet	2	2,134	—	—	—	—	—	—
Mexiko...............	—	—	—	—	4	1,239	—	—
Vestindiska öarna...........	38	9,141	—	—	68	21,882	—	—
Centralamerika............	—	—	—	—	10	3,140	—	—
Sydamerikas nordöstra kust......	—	—	—	—	2	664	—	—
Brasilien...............	222	69,394	—	—	260	77,904	—	—
La Plata-länderna...........	75	29,730	—	—	78	25,113	■ —	—
Sydamerikas vestkust.........	65	46,376	—	—	14	8,723	—	—
Australiska öarna...........	—	—	—	'' —	5	814	—	—
Australiens fastland.........	25	12,398	—	—	45	29,243	—
Summa	20,237	3,809,535	6,260	1,702,457	24,230	4,930,065	7,737	2,207,827
Däraf utomeuropeiska konsulstationer	933	426,147	46	36,732	1,342	589,307	6	4,788

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik.

122

Sveriges utrikes

Tab. 19 (forts.). Till Norge och de förenade rikenas konsulsstationer ankomna

Från och till:	1 8 8 5.	18 9 0.
Äng- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg.	Äng- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.
Norge................	4,661	312,515	805	248,744	4,892	303,357	961	248,813
Danmark...............	8,581	987,134	2,594	629,881	7,847	967,240	2,416	642,552
Finland...............	621	137,119	249	61,106	766	194,610	465	139,435
Ryssland vid Östersjön........	1,420	361,634	1,310	341,736	1,576	394,886	1,399	356,983
Ryssland vid Ishafvet........	14	5,960	6	3,948	13	3,871	—	—
Ryssland vid Svarta hafvet......	—	—	—	—	30	29,666	30	29,666
Tyskland vid Östersjön........	4,037	757,171	2,257	561,427	5,701	1,106,547	3,251	858,465
Tyskland vid Nordsjön........	342	98,837	228	64,068	463	138,225	303	102,088
Nederländerna............	158	70,182	82	39,650	262	104,375	155	73,036
Belgien...............	394	174,684	256	128,474	359	171,054	283	148,244
England och Irland..........	3,280	1,364,452	1,187	787,094	4,391	1,948,031	2,081	1,296,201
Skotland...............	509	182,868	162	108,692	646	252,647	250	156,578
Frankrike vid Kanalen o. Atl. hafvet . .	731	347,940	442	250,725	782	438,551	633	386,141
[ Frankrike vid Medelhafvet......	77	29,744	12	9,188	196	100,277	148	82,586
Spanien vid Atlantiska hafvet.....	149	59,184	61	31,630	251	130,132	131	90,416
Spanien vid Medelhafvet.......	179	104,138	117	81,659	456	301,198	367	262,029
Portugal...............	246	100,546	135	68,478	227	92,579	94	50,540
Britiska besittningar vid Medelhafvet .	6	1,446	—	—	20	10,890	4	6,138
Italienska halfön...........	61	34,290	32	24,762	74	51,378	56	44,724
Sicilien...............	65	28,211	12	8,889	67	36,638	48	29,912
Sardinien............	22	5,332	—	—	36	17,794	8	7,912
Österrike och Ungern.........	2	1,628	2	1,628	3	1,944	_	_
Turkiet i Europa och Asien......	2	656	—	—	7	5,776	7	5,776
Rumänien..............	—	—	—	—	2	704	2	704
Grekland ...............	—	-	—	—	8	4,910	8	4,910
Transport	25,557	5,165,6711	9,949\| 3,451,779	29,075	6,807,280	13,100 5,023,849

123

sjöfartsrörelse.

och därifrån afgångna fartyg af svensk nationalitet 1875—1898.

Från och till:		1 8 8 5.		18 9 0.
. Äng- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg.	Äng- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.
Transport	25,557	5,165,671	9,949	3,451,779	29,075	6,807,280	13,100	5,023,849
Egypten och Tripolis.........	6	4,026	4	3,256	4	6,506	4	6,506
Algeriet och Tunis..........	36	16,730	13	10,225	96	53,605	66	43,022
Marocko...............	2	488	—	—	2	1,386	2	1,386
Afrika vid Atlantiska hafvet.....	—	—	—	—	—	—	—	—
Kaplandet..............	141	50,500	—	—	150	60,465	—	—
Afrika vid Indiska hafvet.......	—	—	—	—	4	1,692	1	—
Britiska besittningar i Asien.....	13	12,286	8	9,058	18	8,442	—	—
Siarn................	—	—	—	—	—	—	—	—
Ostindiska Sårna...........	29	19,373	2	2,436	—	—	—	—
Kina och Hongkong ..........	3	1,465	—	—	—	—	—	—
Japan ................	—	—	—	—	2	120	—	—
Britiska Nordamerika.........	77	55,351	—	—	44	34,016	2	1,628
Amerikas förenta stater vid Atl. hafvet	325	170,241	2	2,434	226	146,946	50	46,542
Amerikas förenta stater vid Stilla hafvet	—	—	—	—	5	4,613	—	—
Mexiko................	20	6,434	—	—	4	1,696	—	—
Vestindiska Sårna..........	121	46,503	—	—	175	66,039	—	•
Centralamerika............	6	2,294	—	—	16	5,390	—	—
Sydamerikas nordöstra kust......	20	6,882	—	—	12	4,060	—	—
Brasilien...............	156	48,948	2	292	162	60,929	—	—
La Plata-länderna...........	213	80,480	34	4,460	279	118,957	48	6,280
Sydamerikas vestkust.........	—	—	—	—	2	1,450	—	—
Australiska Sårna...........	15	5,293	—	—	7	6,688	—	—
Australiens fastland..........	84	44,792	—	—	20	16,142	—	—
Summa	26,880	5,737,757	10,014	3,483,040	30,303	7,406,422	13,272	5,120,213
Däraf utomeuropeiska konsulstationer	1,273	572,086	05	32,161	1,228	509,142	172	105,364

124

Sveriges utrikes

Tab. 19 (forts.). Till Norge och de förenade rikenas konsu/sstationer ankomna

Från och till:	1 89 5.	18 9 6.
Äng- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg.	Äng- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg.
Antal	Tontal.	Antal	Tontal.	Antal	Tontal.	Antal	Tontal.
Norge................	5,458	363,138	1,344	300,608	6,154	384,656	1,352	317,181
Danmark...............	8,382	1,120,342	2,567	743,438	9,373	1,261,678	2,867	856,929
Finland...............	865	223,753	429	152,565	1,203	334,360	586	234,060
Kyssland vid Östersjön........	1,206	377,542	1,045	344,977	1,441	435,645	1,253	392,310
Ryssland vid Ishafvet........	22	7,994	4	2,396	8	2,110	—	—
Kyssland vid Svarta hafvet......	—	—	—	—	10	16,746	10	16,746
Tyskland vid Östersjön........	5,973	1,142,698	3,374	901,013	6,456	1,243,939	3,324	943,859
Tyskland vid Nordsjön........	566	203,207	395	153,148	632	210,352	438	156,440
Nederländerna............	274	143,220	183	114,112	295	189,629	257	177,297
Belgien...............	315	166,024	278	153,947	417	235,522	376	220,384
England och Irland..........	4,908	2,376,830	2,864	1,782,344	5,339	2,695,283	3,204	2,072,331
Skotland...............	1,157	453-,444	584	308,622	1,204	499,713	606	348,731
Frankrike vid Kanalen o. Atl. hafvet. .	549	332,590	471	306,686	701	449,677	628	426,134
Frankrike vid Medelhafvet......	84	61,098	77	57,175	92	57,108	78	51,944
Spanien vid Atlantiska hafvet.....	126	48,800	38	23,028	132	67,075	60	45,120
Spanien vid Medelhafvet.......	119	75,569	84	58,839	213	157,228	192	148,491
•Portugal.............	165	75,459	59	41,608	124	62,481	62	45,444
Britiska besittningar vid Medelhafvet. .	13	4,246	2	1,372	12	6,576	6	4,684
Italienska halfön........	22	14,416	16	12,478	32	27,488	30	26,982
Sicilien..............	33	24,343	25	19,243	45	30,129	36	26,710
Sardinien..............	6	3,958	2	2,674	2	4,456	2	4,456
Österrike och Ungern.........	4	3,260	2	1,792	4	3,590	4	3,590
Turkiet i Europa och Asien......	42	28,226	42	28,226	17	■ 9,856	17	9,856
Rumänien...........	12	13,846	12	13,846	—	—	—	_
Grekland..............	2	1,468	2	1,468	4	2,056	2	1,388
Transport	30.3031 7,265,471	13,899) 5,525,605	33,910	8,387,353	15,89o\| 6,531,067

125

sjöfartsrörelse.

och därifrån af gångna fartyg af svensk nationalitet 1875—1898.

Från och till:	18 9 5.	18 9 6.
Ång- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg.	Ång- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.
Transport	30,303	7,265,471	13,899	5,525,605	33,910	8,387,353	15,390	6,531,067
Egypten och Tripolis.........	58	37,162	58	37,162	16	17,400	16	17,400
Algeriet och Tunis..........	26	20,346	24	19,600	26	28,836	24	28,090
Marocho.....•..........	4	2,144	2	1,476	1	469	—	—
Afrika vid Atlantiska hafvet.....	—	—	—	—	—	—	—	—
Kaplandet..............	51	25,680	—	_	84	46,567	—	—
Afrika vid Indiska hafvet.......	19	12,064	—	—	17	11,720	—	—
Britiska besittningar i Asien.....	13	12,742	4	3,844	61	67,933	51	60,231
Siarn.................	18	10,876	4	4,724	17	9,446	2	2,362
Ostindiska öarna...........	—	—	—	—	—	—	—	_
Kina och Hongkong..........	40	39,450	40	39,450	56	59,488	48	56,688
Japan ................	10	11,768	10	11,768	—	—	—	—
Britiska Nordamerika.........	30	21,190	—	—	22	13,050	—	—
Amerikas förenta stater vid Atl. hafvet	155	106,167	36	28,692	116	87,549	30	24,966
Amerikas förenta stater vid Stilla hafvet	—	—	—	—	2	2,726	—	—
Mexiko................	8	2,268	—	—	18	5,770	—	—
Yestindiska öarna...........	33	15,083	—	—	49	16,756	—	—
Centralamerika............	23	9,696	—	—	13	4,550	—	—
Sydamerikas nordöstra kust......	14	6,110	—	-	2	508	—	—
Brasilien...............	209	73,298	—	—	196	68,648	—	—
La Plata-länderna..........	99	43,812	6	574	75	24,017	30	2,870
Sydamerikas vestknst.........	—	—	—	—	2	2,726	—	—
Australiska öarna...........	—	—	—	—	—	—	—	—
Australiens fastland..........	7	4,739	—	—	35	15,749	—	—
Summa	31,120	7,720,066	14,083	5,672,895	34,718	8,871,261	15,591	6,723,674
Däraf utomeuropeiska konsulstationer	817	454,595	184	147,290	808	483,908	201	192,607

126

Sveriges utrikes

Talj. 19 (torts ). Till Norge och de förenade rikenas konsulstationer ankomna

Från och till:	18 9?.	18 9 8.
Äng- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg.	Äng- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.
Norge................	6,966	450,058	1,402	372,605	7,572	397,248	1,272	308,670
Danmark...............	9,222	1,246,388	2,702	830,923	9,366	1,274,039	2,593	836,641
Finland...............	1,072	318,332	571	237,518	1,088	366,523	511	273,656
Ryssland vid Östersjön........	1,293	430,435	1,129	390,268	1,236	451,932	1,077	411,446
Ryssland vid Ishafvet........	28	20,880	18	18,258	24	18,378	14	14,158
Ryssland vil Svarta hafvet......	2	3,204	2	3,204	8	15,492	8	15,492
Tyskland vid Östersjön........	6,415	1,263,986	3,095	938,323	6,650	1,353,714	3,204	1,008,942
Tyskland vid Nordsjön........	860	268,679	613	204,036	830	281,715	633	235,774
Nederländerna............	431	351,595	370	329,939	502	446,019	479	437,151
Belgien...............	400	239,997	373	230,201	421	247,045	396	236,137
England och Irland..........	5,603	3,161,621	3,561	2,570,291	5,603	3,413,916	3,695	2,833,886
Skotland...............	1,122	517,079	569	375,752	1,202	599,223	719	477,882
Frankrike vid Kanalen o. Atl. hafvet .	733	524,223	657	494,334	759	567,210	678	529,224
Frankrike vid Medelhafvet......	57	37,522	46	33,688	67	44,948	49	39,165
Spanien vid Atlantiska hafvet.....	127	76,367	67	57,154	112	86,188	95	79,827
Spanien vid Medelhafvet.......	166	123,292	150	115,666	147	110,248	143	108,750
Portugal...............	194	107,531	96	77,916	159	87,201	68	53,046
Britiska besittningar vid Medelhafvet .	8	8,282	4	7,194	16	14,200	12	13,008
Italienska halfön...........	21	21,716	18	20,376	76	79,715	67	76,817
Sicilien...............	43	29,597	34	26,694	37	29,495	37	29,495
Sardinien ..............	3	1,477	—	—	11	9,677	8	8,384
Österrike och Ungern.........	2	2,362	2	2,362	2	456	—	—
Turkiet i Europa och Asien......	—	—	—	—	6	8,108	6	8,108
Rumänien..............	—	—	—	—	4	6,288	4	6,288
Grekland...............	4	3,826	2	3,204	3	2,094	2	1,736
Transport	34,772	9,208,449	15,481	7,339,906	35,901	9,911,072	15,770, 8,043,683

127

sjöfartrsrörelse.

och därifrån afgångna fartyg af svensk nationalitet 1875—1898.

Från och till:	18 9?.	18 9 8.
Äng- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg.	Äng- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.
Transport	34,772	9,208,449	15,481	7,339,906	35,901	9,911,072	15,770	8,043,683
Egypten och Tripolis.........	18	34,764	18	34,764	31	54,977	31	54,977
Algeriet och Tunis..........	17	22,312	15	21,596	36	33,670	34	32,964
Marocko...............	2	336	—	—	2	706	—	—
Afrika vid Atlantiska hafyet.....	2	1,936	2	1,936	—	—	—	—
Kaplandet..............	84	42,811	—	—	58	37,121	—	—
Afrika vid Indiska hafyet.......	16	12,016	—	—	15	8,415	—	—
Britiska besittningar i Asien .....	26	25,957	17	20,077	8	5,838	—	—
Siarn................	10	4,198	—	—	2	544	—	—
Ostindiska öarna...........	2	2,040	—	—	2	768	—	—
Kina och Hongkong..........	44	43,654	34	40,154	—	—	—	—
Japan ................	2	2,362	2	2,362	—	—	—	—
Britiska Nordamerika.........	24	21,028	2	3,930	34	24,100	2	3,816
Amerikas förenta stater vid Atl. hafyet	in	83,378	4	9,468	118	110,404	24	45,596
Amerikas förenta stater vid Stilla hafyet	2	2,726	—	—	—	—	—	—
Mexiko...............	12	3,588	—	—	8	2,758	—	—
Yestindiska öarna..........	37	15,653	—	—	56	26,983	4	7,026
Centralamerika............	10	3,208	—	—	6	2,036	—	—
Sydamerikas nordöstra kust......	2	702	—	—	4	4,806	2	3,836
Brasilien...............	no	44,368	—	—	61	28,114		—
La Plata-länderna..........	14	7,178	—	—	1	575	—	—
Sydamerikas vestkust.........	6	2,936	—	—	—	—	—	—
Australiska öarna...........	6	1,386	—	—	7	1,855	—	—
Australiens fastland.........	13	11,145	—	—	23	20,282	—	—
Summa	35,342	9,598,131	15,575	7,474,193	36,37310,275,024	15,867	8,191,898
Däraf utomeuropeiska konsulstationer	570	389,682	94	134,287	472	363,952	97	148,215

128

Sveriges utrikes

Tab. 19 (forts.)- Till Norge och de förenade rikenas konsulsstationer an -

Från och till:	1875—79 i medeltal pr år.	Ång-farty-gens tontal i % af sam-fälda dräk-tig-heten.	1893	—97 i medeltal	rr år.	Ång-farty-gens tontal i % af sam-fälda dräk-tig-heten.
Ång- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg.	Ång- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.
Norge..........	2,920	182,967	497	120,263	65,7	5,703	388,005	1,281	320,403	8z,6
Danmark........	5,658	538,469	1,904	280,575	5V	8,640	1,160,611	2,654	777,214	67,0
Finland .........	480	99,998	128	27,601	27,6	994	273,448	526	190,126	69.5
Ryssland vid Östersjön. .	1,329	347,538	989	289,264	83,2	1,209	378,514	1,038	341,223	90,1
Ryssland vid Ishafvet . .	80	29,180	26	13,914	47,7	17	8,688	6	5,378	61,9
Ryssland v. Svarta h. .	3	2,290	2	1,924	84,0	2	3,990	2	3,990	IOO,o
Tyskland vid Östersjön	3,508	498,835	1,449	286,801	57,5	6,287	1,228,121	3,344	939,096	76,5
Tyskland vid Nordsjön.	291	77,685	169	43,123	55,5	639	214,577	434	156,037	72.7
Nederländerna.....	232	90,688	114	53,375	58,9	294	188,690	225	163,304	86,5
Belgien........	414	148,514	204	90,272	60,8	371	209,568	327	193,526	92,3
England och Irland . . .	3,526	1,136,074	823	452,353	39,8	5,250	2,621,170	3,064	1,984,782	75.7
Skotland.......	389	92,181	53	27,135	29,4	1,075	455,234	532	317,962	69,8
Frankr. v. Kanal. o. Atl. h	804	285,184	286	129,091	45,3	688	420,157	584	384,558	905
Frankrike v. Medelhafvet	80	29,791	17	10,733	36,°	82	56,077	69	50,232	89,6
Spanien vid Atl. hafvet	83	23,807	20	7,153	3°,o	131	63,612	54	39,279	61,8
Spanien vid Medelhafvet	165	57,489	41	17,483	30,4	200	138,379	172	125,676	9°, 8
Portugal.......	256	64,777	21	7,738	11,9	158	78,504	66	50,198	63-9
Britiska hesi ttn. vid Medelh	7	3,060	3	1,528	49,9	10	5,334	4	3,282	61,5
Italienska halfön . . .	53	19,704	9	4,600	23,4	23	20,270	19	17,920	88,4
Sicilien........	54	20,167	13	5,310	26,3	35	23,707	26	20,089	84.7
Sardinien.......	42	14,110	—	336	2,4	7	5,267	3	3,214	61,0
Österrike och Ungern .	21	7,544	3	2,213	29.3	4	3,136	3	2,346	74,8
Turkiet i Europa o. Asien	16	8,334	12	7,512	90,1	31	17,298	30	17,090	98,8
Rumänien.......	6	2,448	6	2,448	IOO,o	4	4,690	4	4,690	100,0
Grekland.......	—	262	—	—	—	4	2,431	2	1,847	1 76,0
Transport	20,417	3,781,096	6,789	1,882,745	j -	31,858 7,969,478	14,469	6,113,462	—

12!)

sjöfartsrörelse.

komna och därifrån af gångna fartyg af svensk nationalitet 1875—1898.

Från och till:	1875—79 i medeltal pr år.	Ång-farty-gens tontal i % af sam-fäld a dräk-ti g-lieten.	1893	—97 i medeltal	pr år.	Ång-farty-gens tontal i % af sam-fälda dräk-tig-heten.
Äng- och segelfartyg.	Häraf ångfartyg.	Ang- och segelfartyg.	Däraf ångfartyg.
Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.	Antal.	Tontal.
Transport	20,417	3,781,096	6,789	1,882,745	_	31,858	7,969,478	14,469	6,113,462	__
Egypten och Tripolis . .	16	7,525	2	1,845	24,5	28	24,968	27	24,766	99,2
Algeriet och Tunis. . . .	18	6,921	2	1,400	20,2	29	25,825	24	23,189	91,6
Marocko........	—	—	—	—	—	3	1,227	1	586	47,8
Afrika vid Afl. hafvet .	2	547	—	—	—	1	450	—	387	86,0
Kaplandet........	56	22,956	1	325	>.+	66	35,007	—	—	—
Afrika vid Indiska hafvet	7	3,199	—	—	—	16	9,296	—	—	—
Britiska besitta, i Asien .	52	32,441	7	5,202	16,0	24	23,398	14	16,830	71,9
Siarn ..........	—	—	—	—	—	10	5,478	1	1,417	25,9
Ostindiska öarna . . . .	43	24,610	1	868	3,o	2	1,150	—	—	—
Kina och Hongkong . . .	31	10,118	—	—	—	28	28,518	24	27,258	95.6
Japan..........	—	—	—	—	—	2	2,826	2	2,826	ICO,o
Britiska Nordamerika . .	51	34,327	—	—	—	27	20,180	—	786	3,9
Amen för. stat. vid Atl. h.	315	150,081	2	2,454	1,6	143	98,020	33	26,168	26,7
Amen för. stat. vid Stilla h.	2	1,615	—	—	—	1	1,375	—	—	—
Mexiko.........	—	68	—	—	—	11	3,441	—	—	-
Yestindiska öarna . . . .	76	24,014	1	1,078	4,5	86	36,644	6	3,639	9,9
Centralamerika.....	3	3,528	—	—	—	13	4,786	—	—	—
Sydamer, nordöstra kust .	4	1,477	—	—	—	8	3,136	—	—	—
Brasilien........	221	72,273	—	—	—	171	64,905	—	—	—
La Plata-länderna . . . .	65	24,254	—	—	—	84	35,749	21	4,364	12,2
Sydamerikas vestkust . .	40	26,801	—	—	--	2	1,809	—	—	—
Australiska öarna . . . .	1	224	....	—	—	2	1,007	—	—	—
Australiens fastland . .	37	20,770	—	—	—	19	11,988	—	—	—
Summa	21,457	4,248,845	1 6,805	1,895,917	44,6	32,634 8,410,163	14,622	6,245,678	74,3
Däraf utomeurop. kons. stat	1,040	467,749	16	13,172	2,8	776	140,685	153	132,216	3°,o

Handels- och sjöfartshomiiéns betänkande. Statistik. 17

Sveriges utrikes

Tab. 20. Af svenska fartyg i utrikes

	1875.	1880.	1885.	1890.	1895
Ångfartyg:	Kr.	Kr.	Kr.	Ivr.	Kr.
Ankomna från Sverige..........	3,176,856	5,236,257	5,413,410	7,534,532	9,649,188
Afgångna till Sverige...........	3,504,144	4,394,489	4,999,734	5,704,017	6,282,943
Mellan utrikes orter...........	4,002,434	3,396,168	3,450,180	5,950,694	4.352,666
Summa för ångfartyg	10,083,434	13,020,914	13,863,324	19,189,243	20,284,797
Ångfartyg i % af slutsumman	34-3	35-6	47-8	51 -3	63-2
Segelfart gg:
Ankomna från Sverige..........	7,419,123	9,091,098	5,411,978	7,055,330	5,274,232
Afgångna till Sverige..........	2,307,357	1,787,116	1,114,482	2,609,279	1,605,058
Mellan utrikes orter...........	10,779,929	12,672,271	8,593,933	8,577,577	4,941,628
Summa för segelfartyg	20,506,409	23,550,485	15,120,393	18,242,186	11,820,918
Segelfartyg i % af slutsumman	65-7	64,4	52,2	48-7	36-8
Ang- och segelfartyg:
Ankomna från Sverige..........	10,595,979	14,327,355	10,825,388	14,589,862	14,923,420
Afgångna till Sverige..........	5,811,501	6,181,605	6,114,216	8,313,296	7,888,001
Mellan utrikes orter...........	14,782,363	16,068,439	12,044,113	14,528,271	9,294,294
Slutsumma kruttofrakter	31,189,843	30,577,399	28,983,717	37,431,429	32,105,715
Ankomna från Sverige i % af slutsumman	34-°	39-2	37-4	39-°	46,5
Afgångna till Sverige i % af slutsumman	18,6	16,9	21,1	22,2	24,6
Mellan utrikes orter i % af slutsumman	47-4	43-9	4T-5	38-8	28,9 \|

131

sjöfartsrörelse.

fart intjänta bruttofrakter 1875—1898

1896.	1897	1898.	1875 79 i medeltal per år.	1893 97 i medeltal per år.
Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Ångfartyg:
11,695,508	13,849,551	14,517,001	4,122,701	10,587,627	Ankomna från Sverige.
7,314,822	8,725,726	10,476,667	3,762,466	6,826,840	Afgångna till Sverige.
5,675,039	6,597,455	8,112,326	3,820,549	5,193,136	Mellan utrikes orter.
24,715,369	29,172,732	33,105 994	11,705,716	22,607,603	Summa för ångfartyg.
67,7	70,5	72,9	34.°	65,2	Ångfartyg i % af slutsumman. Segelfartyg:
5,840,506	6,091,514	6,428,173	8,352,450	5,690,866	Ankomna från Sverige.
1,481,329	1,720,633	1,928,282	1,907,200	1,545,525	Afgångna till Sverige.
4,473,892	4,422,495	3,951,125	12.471,294	4,813,768	Mellan utrikes orter.
11,795,727	12,284,642	12,307,580	22,730,944	12,050,159	Summa för segelfartyg.
32,3	29.5	27,1	66,0	34.8	Segelfartyg i % af slutsumman. Ång- och segelfartyg:
17,536,014	19,941,065	20,945,174	12,475,151	16,278,493	Ankomna från Sverige.
8,826,151	10,446,359	12,404,919	5,609,666	8,372,365	Afgångna till Sverige.
10,148,931	11,019,950	12,063,451	16,291,843	10,006,904	Mellan utrikes orter.
36,511,096	41,407,374	45,413,574	34,436,660	34,657,762	Slutsumma bruttofrakter.
48,0	48,2	46,1	36,2	47.°	Ankomna från Sverige i % af slutsumman.
24,2	25>2	27,3	16,5	24,1	Afgångna till Sverige i % af slutsumman.
27,8	26,6	26,6	47.3	28,9	Mellan utrikes orter i % af slutsumman.

13 2

Utrikes handeln.

Åtskilliga länders utrikes handel
1875-1897.

(T:ib. 21—23)

Anmärkningar.

Uppgifterna äro, då ej annat här nedan angifves, hämtade från Slatistical
abstraet: foreign countries åren 1875—1897.

De afse i allmänhet den s. k. specialhandeln, d. v. s. import till förbrukning
inom landet och export af landets egna produkter. Do länder, hvilkas statistiska
berättelser icke särskilja general- och specialhandel, hafva sin bokförda varuomsättning
närmast jämförlig med specialhandeln. Ädla metaller i mynt och plantsar
äro i allmänhet icke medräknade.

I tah. 22 och 23 har fördelningen än gjorts å specialhandeln, än å generalhandeln;
det sistnämnda endast försåvidt landets officiella statistik icke fördelat
specialhandeln på länder och varor. Några af de i dessa tvenne tabeller upptagna
summorna stämma därför icke med de i tah. 21 för år 1897 angifna. Siffrorna
för några varugrupper i tah. 23 äro hämtade från de särskilda ländernas
årspublikationer.

För myntevalvering hafva de vanliga enheterna användts; Kinas och Japans
mynt reducerade efter den grund som angifvits i Statistical abstraet.

Sverige.

De i Sveriges officiella statistik angifna slutsummorna, med frånräknande af
oarbetadt och myntadt guld och silfver.

Finland.

Tab. 21 för åren 1875—1885 ur Finlands officiella statistik, 1890—1897
ur Statistical abstraet; tab. 22 och 23 ur Finlands officiella statistik; ingen skillnad
på special- och generalhandel.

Nederländerna.

Oaktadt den angifna varuomsättningen kallas specialhandel, torde vid importen
vara medräknade äfven varor, som åter utförts, samt vid exporten artiklar

Utrikes handeln.

133

som ej kunna hänföras till landets egna produkter. Då bandelssiffrorna ej synas
vara fullt jämförliga med öfriga länders har å den i eu senare afdelning införda
tab. 28 ingen jämförelse för Nederländerna gjorts mellan folkmängd och utrikes
handel. Vid tab. 22 äro äfven ädla metaller inräknade.

Spanien.

Vid summorna för generalhandeln i tab. 22 och 23 äro äfven ädla metaller
upptagna.

Italien.

I uppgifterna ingår äfven oarbetadt och myntadt silfver.

134

Åtskilliga länders

Tab. 21. Värdet af importen till och exporten från

Sverige......

Norge.......

Danmark.....

Finland......

Ryssland.....

Tyska riket . . . .
Nederländerna . . .

Belgien......

Storbrit. o. Irland .

Frankrike.....

Spanien......

Portugal ......

Italien......

Österrike- Ungern .

Kina.......

Japan.......

Amen. förenta stater
Summa

Sverige i % af sum -

	1	8 7 5.			1 8 8 0.
Import.	Export.	Summa varuom- sättning.	Import i % af varu- o in-sätt-ningen.	Export i % af varu- om- sätt- ningen.	Import.	Export.	Summa varuom- sättning.	Import i % af varu- ora- sätt- iiingen.	Export i % af varu- om-sätt-‘ ningen.
260'' 521)	203-764	464-284	sfi, t	43,9	271-392	236442	507-834	53,4	46,6
174-175	100 755	274-930	63,4	36,6	148068	105-936	254-004	58,3	4'' ,7
209''8 00	153-700	363-500	57-7	42,3	207-600	176-800	381-400	54,0	46,0
157-671	85-380	243051	64,9	35,''	138*765	123*076	261-841	53,0	47.0
1,024-938	787*167	1,762-105	58,2	41,8	1,202 027	962 437	2,164-464	55,5	44,5
3,142-768	2,220-550	5,363-318	58.6	4>,4	2,510-423	2,576-906	5,087-329	49-3	5°,7
1,032 078	804-176	1,836*254	56,2	43-S	1,241-942	937-122	2,179-064	57,o	43,o
941-119	793-270	1,734-389	54,3	45,7	1,210 242	876-053	2,086-295	58,0	42,0
5,741-185	4,062-612	9,803-747	58.6	444	6,324-380	4,055-231	10,379-617	60,9	39,''
2,546-424	2,788-272	5,334*696	47-7	52,3	3,623-904	2,496-888	6,120-792	59,2	40,8
344-209	322-348	666-557	SI,6	48>4	448351	458-807	907-158	49,4	50.6
145-338	98-259	243-597	59,7	40,3	140-840	99-601	240-441	58,6	4i,4
868-98-2	736-050	1,605-032	54,''	45,9	854-045	794-501	1,648*546	5'',8	48,2
834-936	837-306	1,672-242	49-9	5o,i	932-461	1,027-511	1,959-972	47,6	52,4
380 071	386-289	766-360	49,6	50.4	417-449	410032	827-481	5°,4	49,6
111-098	68 048	179-146	62,0	38.0	137-023	103-826	240-819	56,9	43,''
1,915-676	1,872-315	3,817-991	5*,°	49,o	2,460 986	3,089-798	5,550-784	44,3	55,7
19,860-938	16,270-261	36,131199	55,0	45,°	22,269-904	18,530*967	40,800-871	54,6	45,4
1,3	1,3	1,3	—	—	1,2	1,3	1,2	—	—

man

135

trikes handel.

edanstående länder 1875—1897 (i millioner kronor).

1 8 8 5.	1 8 9 0.
Import.	Export.	Summa varuom- sättning.	Import i % af varu- om- sätt- ningen.	Export i % af varu- om- sätt- niugen.	Import.	Export.	Summa varuom- sättning.	Import i % af varu- om- sätt- ningen.	Export i % af varu- om- sätt- ningen.
336-707	246-152	582-919	57.8	42,2	376-065	304-369	680-434	55-3	44,7	Sverige.
141-427	97-761	239-188	59,i	40,9	201-995	124-432	326-427	61,9	38,1	Norge.
222-900	132-900	355-800	62.6	37,4	268-300	195100	463-400	57.9	42,1	Danmark.
109-006	89-853	198-859	54,8	45,2	101-232	66-528	167-760	60,3	39,7	Finland.
840-299	1,039-598	1,879 897	44-7	55,3	803-OOÖ	1,338-262	2,141-267	37,5	62,5	Ryssland.
2,620-510	2,515-667	5,166-183	50,7	49,3	3,704-269	2,962-009	6,666*278	55,6	44,4	Tyska riket.
1,608-222	1,333-9 n	2,942-133	54-7	45,3	1,937-508	1,6-22-475	3,560-073	54,4	45,6	Nederländerna.
969-875	864-002	1,833-877	52,9	47,1	1,203-923	1,034-657	2,238-580	53,8	46,2	Belgien.
5,683-232	3,873-158	9,556-390	59,5	40,5	6,471-553	4,790-994	11,262-547	57-5	42,5	Storbrit. 0. Irland.
2,943-048	2,223-432	5,167-080	57.o	43,o	3,194-508	2,702-448	5,897 016	54,2	45,8	Frankrike..
531-063	495-518	1,026-581	5*,7	48>3	646-432	671-352	1,317-784	49,1	50,9	Spanien.
149-577	100-649	250-226	59,8	40,2	178-549	86798	265-347	67,3	32,7	Portugal.
1,049-592	680-989	1,730-581	60,7	39,3	950-139	645-080	1,595-219	59,6	4°,4	Italien.
848-081	1,021-566	1,869-047	45,4	54,6	928-314	1,172-492	2,100-806	44,2	55,8	Österrike- Ungern
424-248	312 678	736-926	57,6	42-4	599-304	410-923	1,010 227	59-3	4°,7	Japan.
107-298	136-750	244-048	44,o	56,0	250-811	171-419	422-230	59,4	40,6	Kina.
2,107''575	2,725-061	4,832-636	43,6	56,4	2,912-910	3,169-853	6,082-763	47,9	52,1	Amen. förenta stater.
20,693 326	17,919 045	38,612-971	53,6	46,4	24,728-967	21,469 191	46,198-158	53,5	46,5	Summa.
										Sverige i % af sum-
1,6	M	1,5	—	__	1,5	1,4	1,5	—	—	man.

Sverige......

Norge.......

Danmark.....

j Finland......

Ryssland.....

Tyska rilcet . . . .
Nederländerna . . .

Belgien......

Storhet, o. Irland .

Frankrike.....

Spanien......

Portugal ......

Italien......

Österrike- Ungern ■

Kina.......

Japan .......

Amor. förenta stater
Summa
Sverige i % af sum -

Åtskilliga länder

Talj. 21 (forts.). Värdet af importen till och exporten frå

1 8 9 5.	18 9 7.
Import.	Export.	Summa varuom- sättning.	Import i % af varu- 0111- sätt- ningen.	Export i % af varu- om- sätt- ningen.	Import.	Export.	Summa varuom- sättning.	Import i % af varu- om- sätt- ningen.	Export i % af varu- om- sätt- ningen.
343'' 3 (JO	311-375	654-735	52,4	47,6	398-888	358172	757-060	52,7	47,3
213438	128-408	341-846	62,4	37,6	255-700	159-679	415-379	61,6	38,4
311''869	216-724	528-593	59,0	41,0	325-908	243-464	569-372	57,2	42,8
108-216	102-888	211104	5'',3	48,7	145800	121-464	267-264	52,1	47,9
1,039-321	1,329-928	2,369-249	43,9	56,1	1,080-796	1,401-408	2,482-204	43,5	56,5
3,667-423	2,952 931	6,620 354	55,4	44,6	4,165823	3,235-150	7,400-973	56,3	43,7
2,158034	1,765-104	3,9-23-138	55,0	45,0	2,525 927	2,218-599	4,744-526	53,2	46,8
1,209-893	997-517	2,207-410	54,8	45,2	1,308-969	1,129-228	2,438-197	53,7	46,3
6,490oor>	4,111-007	10,601012	61,2	3g,8	7,109744	4,258-120	11,367-804	62,5	37,5
2,678-328	2,429136	5,107-464	52,4	47,6	2,848-320	2,590-560	5,438-880	52,4	47,6
553-431	543 090	1,096-521	5°,i	49,5	565-735	651-063	1,216-798	46,5	53,5
160-559	108-655	269 214	59,6	40,4	162-913	Ilo 063	272-976	59,7	4°,3
854-847	747-150	1,601-997	53,4	46,6	857-951	786-048	1,643-999	52,2	47,8
1,098-159	1,127-550	2,225-709	49,3	50,7	1,147-995	1,164-691	2,312-686	49,6	5°,4
510-494	426-030	936-524	54,5	45,5	549-272	442-774	992*046	55,4	44,6
265-428	258-847	524-275	5°,6	49,4	427-285	321-132	748-417	57,1	42,9
2,691-840	2,975-220	5,667060	47,5	52,5	2,796-540	3,870-030	6,666-570	42,0	58,0
•24,354-645	‘20,531 -560	44,886-205	54-3	45,7	2(i,(»78,56G	23,061 645	49,7.35 211	53,6	46,4.
14	1,5	1,5	_	_	1,5	1,6	1,5

man

utrikes handeln.

nedanstående länder 1875—1897 (i millioner kronor).

137

1875	—79 i medeltal per år.	1893	—97 i medeltal	per år.
Import.	Export.	Summa varuom- sättning.	Import % af varu- o in-sätt-ningen.	Export % af varu- om- sätt- ningen.	Import.	Export.	Summa varuom- sättning.	Import % af yaru- om- sätt- ningen.	Export % af varu- om- sätt- ningen.
257-731	202-048	459-779	56,1	43,9	355-138	327-174	682-312	52,0	48,0	Sverige.
159-038	100-025	259-063	Öl,4	38,6	218-513	135 319	353-832	61,8	38,2	Norge.
195-900	147-220	343 120	57,1	42,9	309-383	219-754	529-137	58,5	4h5	Danmark.
137-970	94-223	232 193	59,4	4°, 6	113-803	103-881	217-684	52,3	47,7	Finland.
970-006	986-816	1,956-822	49,6	5°,4	1,046-614	1,302 014	2,348-628	44,6	55,4	Iiyssland.
3,274-239	2,397-286	5,671-525	57,7	42,3	3,739-531	2,942-607	6,682-138	56,0	44,°	Tyska riket.
1,120-059	818 594	1,938-653	57,8	42,2	2,275-939	1,865-387	4,141-326	5S,o	45,o	Nederländerna.
1,033-938	799-227	1,833-165	56,4	43,6	1,213-177	1,019-720	2,232-897	54,3	45,7	Belgien.
5,809-001	3,662-648	9.471-649	61,3	3g,7	6,653-924	4,125-988	10,779-912	6l,7	38,3	Storbrit. 0. Irland.
2,875-147	2,497-752	5,372-899	53,5	46,5	2,761-718	2,402-957	5,164-675	53,5	46,5	Frankrike.
516-343	481-072	997-415	5h8	48,2	560-528	562-838	1,123-366	49,9	50,1	Spanien.
136-102	90-470	226-572	60,1	39,9	156-179	102-961	259-140	6°, 3	39,7	Portugal.
858-459	753-856	1,612-315	53,2	46,8	840671	744-802	1,585-473	53,o	47,°	Italien.
835''245	958-029	1,793-274	46,6	53,4	1,080-482	1,180-459	2,260-941	47,8	52,2	Österrike- Ungern.
392-179	386-834	779-013	5°, 3	49,7	537-318	411-162	948-480	56,7	43,3	Kina.
109-789	91-718	201-507	54,5	45,5	297 116	246-552	543-668	54,7	45,3	Japan.
1,694-909	2,245-189	3,940-098	42,9	57-i	2,779-284	3,291-627	6,070-911	00 1 -r	54,2	Amer. förenta stater.
20,376055	16,713-007	37,089062	54,9	45a	24,939-318	20.985-202	45,924-520	54,3	45,7	Summa.
1,3	1,2	1,2			1,4	1,6	1,5	_	_	Sverige i % af sum-man.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik.

138

Åtskilliga länders

Tab. 22. Värdet af varuomsättningen mellan

		Sverige	Norge.	Dan- mark.	Fin- land.	Ryss- land.	Tyska riket.	Neder- län- derna.	Bel- gien.	Stor-brit. 0. Irland.	Frank- rike.
Sveriges ....	(Import ....			32-6	48-9	7-8	19-4	133-2		8-5	130	114-7	7-6

	(Export ....			20-6	43-2	9-9		5-2	45-8	24-4	131	1500	31-3
Norges . . . . \|	Import (general) Export »	42-3 257		13-2 7-2		24-1 4-5		71-3 21-9		9-6 8-9	11-8 6''5	67-6 65-4	4-1 7-4
Danmarks . . •!	Import (general)	517	7-4				38-7		129-3		7-8	7-0	78-8	10-6

1	Export »	27-1	9-6				20-4		65-7		0-7	1-0	191-2	1-9
Finlands . . .	limport (special)	8-5	0-2	5-2			52-0	47-3		0-3	2-7	21-1	4-2

	(Export »	4-5	o-l	12-3			34-8	9-4		4-6	3-7	360	10-5
Rysslands . . .	(Import (special)	7''9	10-4	3-6	33''6			347-1	11-3	50-3	201-3	47-6

	[Export »	171	11-9	18-o	57-5			338-3	168-4	63-2	312-1	123-0
Tyska rikets	1 Import (special)	77-6	21-4	53-2	7-3	621-0	13-9	161-2	161-9	505-2	215-9

	[Export »	81''6	49-3	94-6	23-4	214-8	56-2	234-4	168-4	622-2	186-7
1 Import 1 (äfven 1	26-5	13-6		X		373-2		456-2			279-6	404-9	29-5
JS eder Länder nas{	< adla >
(Export \|metaller)J	5-6	8-1	X		10-4		1,184-8			248-7	482-8	53-1
Belgiens. . . . •	Import (special)	24-9	14-5	1-2		100-0		168-5	111-4		158-8	213-6
	Export »	7-6	5-3	5*4		29-5		261-5	132-5		217-5	214-6
Storbrit. o. Ir- \| lands . . . . { h	mport (general)	178-9	90-8	199-4		41-5		476-1	526-8	379-7		969-8
Export »	86-7	50-5	63-2		215-8		5820	241-1	232-5		354-8

139

utrikes handel.

länderna inbördes 1897 (i millioner kronor).

Spa- nien.	Por- tugal.	Italien.	Öster- rike- Ungern.	Kina.	Japan.	Araer. förenta stater.	Öfriga länder.	Summa.
ii	1-8	1-3	0-0			7-4	1-6	398-9	Import .... 1
								358-2	> Sveriges
2-6	0-8	0-5				0-2	10-6	Export . . . . J
1''7	0-8	2-0		X	X	12-0	3-2	263-7	Import (general)!
								167-7	> Norges
9-6	0-7	3-0	X	X	0-9	6-0	Export » ]
3-7	2-3	2-3	0-4	X	X	48-3	28*5	4168	Import (general)) !• Danmarks
0''2	Öl	0-3	0''0	X	X	2-1	7-8	328-1	Export j \|
1''4	0-4	0-3	00				2-2	145''8	Import (special)!
									> Finlands
4''3	o-l	O-o	—				1-2	121-5	Export » J
3''9	3-8	20-4	37-3	75-7	X	92-0	134-6	1,0808	Import (special)!
								1,401-4	> Rysslands
7''7	X	60-7	75-4	11-6	X	5-2	131-3	Export »
37''4	15-3	130-4	518-6	25-0	10-2	580-9	1,008-8	4,165 8	Import (special)! > Tyska rikets Export » )
26-7	12-5	78-2	360-9	28-8	34-9	353-7	608-0	3,235 2
47-6		7-2	31	X	4-3	351-3	562-2	2,5592	Import ( (''afTen \|
								< ''adla > Nederländernas
3''8	1-7	108	1-0	X	X	67 5	140-4	2,218-7	Export)metaller) \|
24-2	2-4	17-3	5-8	2-1	l-o	166-9	296-4	l,309o	Import (special)! > Belgiens Export > \|
17''4	5-2	20-5	7-3	5-9	10-4	43-5	145-1	1,129-2
248-9	51-0	60-3	23-2	48-8	23-3	2,055-1	2,826-1	8,199-7	Import (general)! storbrit 0. jr_
78-9	37-8	114-8	38-5	94-2	108-7	689-6	2,359-0	5,348 1	Export , I lands

140

Åtskilliga länder

Tab. 22 (forts.)- Värdet af varuomsättningen

Frankrikes

Spaniens

Portugals . .

Italiens

Kinas .

Japans

staters

	Sverige.	Norge.	Dan- mark.	Fin- land.	Kyss- land.	Tyska riket.	Neder- län- derna.	Bel- gien.	Stor-brit. o. Irland.	Frank- rike.
j Import (special)	45-6	17-9	2-7	1700	222-6	27-8	207-5	3495
\| Export '' »	6-5	4-6	11-7	18-4	273-7	331	369-3	815-3
(Import (general)	5-2	12-1	1-3	2-4	35-5	37-8	3’5	19-8	111-7	105-7
(Export >	1-1	0-5	2''4	O-o	0-8	155	13-6	13-8	189-8	183-2
(Import (general)	5-2	Öl	13-2	22-9	1-5	5-2	54-0	14-8
(Export »	1-8	1-6	5-0	19-4	6*5	3-0	38-1	4-9
(Import (special)	5-5	1-4	73-6	108-3	4-3	21-6	160-8	1150
(Export »	1-8	13	113	129-0	8-2	16-6	82-1	83-6
(Import(special)	3-0	2-8	0-5	85-2	411-0	14-6	20-5	105-1	36-6

(Export »	2-9	1-1	3-1	39-3	606-5	17-4	10-o	107-2	41-9
\| Import (general)	X	X	X	8-7	X	X	X	108-3	X
(Export (special)	X	X	X	10-6	X	X	X	350	X
(Import (general)	0-2	—	3-6	34-1	Öl	5-9	123-0	9-6
[Export »	Oo	—	3-8	4-1	0-5	0-2	15-6	48-3
[Import (general)	9-4	1-4	12-0	417-0	48-1	52-8	629-8	253-2
[Export »	20-5	38-2	28-5	469-7	191-4	124-0 \|	1,812-3	2160

141

utrikes handel.

länderna inbördes 1897 (i millioner kronor)

Spa- nien.	Por- tugal.	Italien.	Öster- rike- Ungern.	Kina.	Japan.	Amer. förenta stater.	Öfriga länder.	Summa.
178-1		5-7	94-8	47-1	106-9	58-3	315-0	998-8	2,848-3	Import (special)]
												> Frankrikes
70-9		7-8	108-7	10-8	3-5	8-5	174-4	673-4	2,590-6	Export »
		27-1	16-5		4-1	08	06	71-6	199-2	654-9	Import (general)]
											773-9	> Spaniens
		24-9	7-3		1-3	0-0	03	8-8	310-6	Export s J
21-1			2-0		1-1	1-1	X	19-1	42-7	204-0	Import (general)]
											1512	> Portugals
18-0			1-4		0-0	0-0	X	4-1	47-4	Export » 1
	8-4		1-0		96-6	13-5	2-2	89-9	155-9	858-0	Import (special) l > Italiens
22-2		2-3		98-9	08	0-6	670	260-3	786-0	Export ■» 1
	3-8		0-G	83-7			3-7	2-6	84-7	289-7	1,148-0	Import (special)]
												> Österrike- Ungerns
	2''2		0-5	90-4			0-3	0-5	25-5	215-9	1,164-7	Export » . \|
	X		X	X		X		61-1	330	363o	574 7	Import (general) \| ] Kinas Export (special) J
	X		X	X		X		45-0	48-2	304-0	442 8
	0-2			0-4		02	67-5	1	51-3	131-4	427-5	Import (general)]
											324 2	> Japans
	Öl			5-5		0-5	57-5		98-8	89-3	Export » J
13-6		8-4	71-5	30-6	76-5	90-o		1,153-4	2,867-7	Import (general)) Amer /ömlto
40-9	10-6	80-6	15-1	44-7	49-7		799-0	3,941 2	Export > J staters

142

Åtskilliga länders

Tab. 23. De tre förnämsta varuartiklarna i hvarje

		I in p	o r t.		Export.
				De tre			De tre
				varornas			varornas
		Varor.	Värde.	värde i % af hela	Varor.	Värde.	värde i % af hela
				im-			ex-
				porten.			porten.
Sverige.........		Stenkol.....	36‘4		Trävirke ....	150-3
		Ylleyaror ....	28-0		Smör......	41-4
		Kaffe......	26-9		Järn och stål oarb.	34-0
		Summa	91 8	22,9	Summa	225 7	63,0
		Hela importen	898-9		Hela exporten	358-2
Norge (imp. general, exp. special)	Spanmål ....	378		Fiskeriprodukter .	43-6
		Järn- och stålvaror	16-5		Trävirke ....	42-2
		Stenkol.....	15-7		Trämassa....	18-0
		Summa	70 0	26,5	Summa	103 8	65,0
		Hela importen	263 7	Hela exporten	159 7
Danmark (imp. general, exp	spe-
cial)	Spanmål ....	51-7		Smör......	96-8
		Järn och stål . .	24-4		Kött......	57''8
		Stenkol.....	22-4		Lefvande djur . .	27-6
		Summa	98-6	23,6	Summa	182-2	74,8
		Hela importen	416 8		Hela exporten	243 5
Finland (special) ....		Spanmål ....	29-5		Trävirke ....	57-2
		Kaffe......	7''9		Smör......	21-8
		Yllevaror ....	61		Pappersvaror . .	10-1
		Summa	43-5	29,8	Summa	89-1	73,3
		Hela importen	145 8		Hela exporten	1215
Ryssland (special) ....		Bomull . . . . •	136*5		Spanmål ....	683-0
		Maskiner ....	105-8		Lin.......	108-4
		Järn och stål . .	83 2		Trävirke ....	93-1
		Summa	3255	3°>i	Summa	884-5	63,1
		Hela importen	1,080-8		Hela exporten	1,401-4
Tyska riket (special) . . .		Spanmål ....	540-7		Socker .....	204-6
		Trävirke ....	222-7		Yllevaror ....	178-3
		Bomull.....	216-5		Bomullsvaror . .	176-9
		Summa	9799	23,5	Summa	5598	•7,3
		Hela importen	4,165-8		Hela exporten	3,235-2

143

utrikes handel.

lands handelsomsättning 1897 (i millioner kronor).

	I m p o r t.		Expor t.
			De tre			De tre
			varornas			varornas
	Varor.	Värde.	värde i % af kela	Varor.	Värde.	värde i % af hela
			im-			ex-
			porten.			porten.
Nederländerna........	Spanmål ....	488T		Kinabark ....	338-8
	Kinabark ....	246-4		Spanmål ....	304-9
	Järn, oarb. . . .	95-3		Socker .....	74-3
	Summa	829-8	32,9	Summa	718-0	32,4
	Hela importen	2,525-9		Hela exporten	2,218-6
Belgien (special)........	Spanmål ....	225-0		Spanmål ....	60-8
	Trävirke ....	64-7		Stenkol.....	58-9
	Ull.......	54-2		Glasvaror ....	54-8
	Summa	343 9	26,3	Summa	174 5	•5,5
	Hela importen	1,309 0		Hela exporten	1,129-2
Storbrit. o. Irland (imp. general,
exp. special)	Spanmål . . .	974-1		Bomullsvaror . .	1,163-0
	Bomull.....	585-2		Järn och stål . .	448-0
	Ull.......	476-6		Yllevaror ....	410-4
	Summa	2,035-9	24,8	Summa	2,0214	47,5
	Hela importen	8,199-7		Hela exporten	4,258-1
Frankrike (special)......	Ull.......	247-5		Yllevaror ....	208-5
	Vin.......	201-8		Sidenvaror . . .	195-0
	Silke......	191-8		Vin.......	167-4
	Summa	641 l	22,5	Summa	570-9	22,0
	Hela importen	2,848-3		Hela exporten	2,590-6
Spanien (general).......	Bomull.....	61-2		Vin.......	91-7
	Stenkol o. koks .	37l		Mineralier ....	90-1
	Trävirke ....	29-9		Frukt......	76-6
	Summa	128-5	19,6	Summa	258-4	33,4
	Hela importen	654 9		Hela exporten	773-9
Portugal (special).......	Spanmål ....	24-1		Vin.......	41-5
	Bomull.....	11-4		Kork......	14-2
	Bomullsvaror . .	9-9		Lefvande djur . .	13-7
	Summa	45-4	27,9	Summa	69-4	63,0
	Hela importen	1629		Hela exporten	110-1

144

Åtskilliga länders utrikes handel.

Tal. 23 (forts.). De tre förnämsta varuartiklarna i hvarje tands handelsomsättning 1897

(i millioner kronor).

	I m port.	Export.
			De tre			De tre
			varornas			varornas
	Varor.	Värde.	värde i % af hela	Varor.	Värde.	värde i % af hela
			im-			ex-
			porten.			porten.
Italien (special)........	Spanmll ....	81-6		Silke rå 0. spun.	194-7
	Bomull.....	79-7		Vin.......	47-8
	''Stenkol.....	70-5		Olivolja.....	41-6
	Summa	■2318	27,0	Summa	284-1	36,1
	Hela importen	S58''0		Hela exporten	786-0
Österrike- Ungern (special) . . .	Bomull.....	77-1		Trävirke ....	110-6
	Ull.......	58-5		Spanmål ....	108-3
	Stenkol o. koks .	56-4		Socker .....	93-3
	Summa	192-0	16,7	Summa	3122	26,8
	Hela importen	1,148-0		Hela exporten	1,164-7
Kina (special).........	Bomullsvaror . .	213-0		Silke 0. silkesvar.	149-6
Opium.....	75-6		Te.......	79-1
	Olja......	31-3		Stråvaror ....	180
	Summa	319 9	58,2	Summa	246 7	55.7
	Hela importen	549 3		Hela exporten	4428
Japan (special)........	Bomull.....	800		Silke 0. silkesvar.	133-3
	Spanmål ....	54-4		Te.......	27-2
	Bomullsvaror . .	39-2		Kol.......	21-7
	Summa	174-2	40,8	Summa	182-2	56,7
	Hela importen	4273		Hela exporten	321 1
Amer. för. stater (imp. general, exp. special)	Socker ..... Kaffe......	373-8 305-8		Bomull..... Spanmål ....	865-8 742-0
Ull.......	199-7		Kött och fläsk . .	478-1
	Summa	879-3	3°.7	Summa	2,085-9	53.9
	Hela importen	2,837-7		Hela exporten	3,870-0

Utrikes handeln.

145

Sveriges utrikes handel
1875-1898.

(Tab. 24—27).

Uppgifterna i tab. 24—26 äro hämtade från Kommerskollegii berättelser om
Sveriges handel.

I tab. 27 äro efter utländska källor samlade en del uppgifter om Sveriges
export till några viktigare länder år 1897. De äro hämtade dels från de särskilda
ländernas importstatistik, dels från de till Handels- och sjöfartskomitén
af de förenade rikenas konsuler insända meddelanden. (Se bihang II till komiténs
betänkande.) Den svenska statistikens exportsiffror kunna här icke uppställas
till direkt jämförelse, då de särskilda varubenämningarna ofta hafva olika
omfattning i Sverige och utlandet. En sammanställning för hvarje land mellan
de svenska exportsiffrorna och de utländska importsiffrorna ådagalägger emellertid,
att importsiffrorna nästan alltid äro högre än motsvarande exportsiffror.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande.

Statistik.

146

Sveriges u

Tab. 24. Värdet af Sveriges handelsomsättnin

	1875.	1880.
			Summa			Summa
	Import.	Export.	varu- omsätt-	Import.	Export.	varu- omsätt-
			ning.			ning.
		Kronor.			Kronor.
Norge......... Däraf: Sjövägen .... Landvägen . . .	15,025,185 8,561,483 6,463,702	7,092,504 4,344,584 2,747,920	22,117,689 12,906,067 9,211,622	16,648,297 9,581,178 7,067,119	7,954,796 4,880,365 3,074,431	24,603,093 14,461,543 10,141,550
Danmark ........	46,614,380	23,764,325	70,378,705	48,734,464	23,730,683	72,465,147
Island och Färöarna. . .	—	—	—	—	4,693	4,693
Finland........	4,639,229	4,196,585	8,835,814	8,777,092	5,088,522	13,865,614
Ryssland........	13,583,066	1,441,591	15,024,657	17,454,118	2,012,200	19,466,318
Ishafvet och Sibirien . .	115,400	—	115,400	205,800	—	205,800
Tyska riket......	55,048,888	12,938,240	67,987,128	61,747,465	17,094,542	78,842,007
Nederländerna.....	9,179,404	4,914,289	14,093,693	8,383,707	6,138,681	14,522,388
Belgien........	8,112,020	9,579,947	17,691,967	8,704,424	12,258,182	20,962,606
Storbritannien och Irland	86,815,543	107,355,163	194,170,706	73,604,728	123,801,017	197,405,745
Frankrike.......	10,129,151	24,686,709	34,815,860	6,466,652	28,699,361	35,166,013
Spanien........	1,233,457	1,666,270	2,899,727	1,396,317	1,503,415	2,899,732
Portugal........	986,232	1,761,762	2,747,994	1,399,097	1,156,631	2,555,728
Gibraltar och Malta . . .	—	227,195	227,195	—	141,021	141,021
Italien.........	1,170,005	361,061	1,531,066	1,035,991	147,420	1,183,411
Österrike-Ungern ....	177,173	62,822	239,995	1,946	—	1,946
Turkiet och Bulgarien . .	—	—	—	14,709	—	14,709
Rumänien.......	—	—	—	—	—	—
Grekland........		—	—	—	—	—
Egypten........	—	386,325	386,325	—	281,968	281,968
Algeriet........	—	381,253	381,253	36,736	874,447	911,183
Transport	252,829,133	200,816,041	453,645,174	254,611,543	230,887,579	485,499,122

147

kes handel.

ed de särskilda länderna 1875—1898.

	1875.	1880.
			Summa			Summa
	Import.	Export.	varu- omsätt-	Import.	Export.	varu- omsätt-
			ning.			ning.
	Kronor.	Kronor,
Transport	252,829,133	200,816,041	453,645,174	254,611,543	230,887,579	485,499,122
Tripolis, Tunis o. Marocko	—	38,808	38,808	—	36,341	36,341
Kaplandet.......	—	307,560	307,560	45	993,683	993,728
Öfriga delar af Afrika . .	—	164,055	164,055	1,871	258,478	260,349
Södra och Ostra Asien . .	—	—	—	2,185,568	—	2,185,568
Britiska Nordamerika . .	—	—	—	256,272	—	256,272
Amerikas förenta stater .	2,482,162	1,098,424	3,580,586	11,770,570	2,869,104	14,639,674
Mexiko.........	—	—	—	—	—	—
Vestindiska öarna....	1,165,721	39,395	1,205,116	1,370,693	164,370	1,535,063
Brasilien........	3,081,218	387,704	3,468,922	806,035	215,192	1,021,227
La Platå länderna . . .	836,297	—	836,297	389,383	—	389,383
Öfriga delar af S. Amerika	125,330	4,492	129,822	—	—	—
Australien.......	—	907,346	907,346	—	1,017,505	1,017,505
Summa	1260,519,861	‘203,763,825	‘464,283,686	‘271,391,980	123C.442.252	‘507,834,232
Däraf utomeurop. orter .	7,806,128	3,715,362	11,521,490	17,022,973	6,711,088	23,734,061

1 Om ädla metaller 1 mynt och plantsar medräknas, hufva summorna för nedanstående länder ökade sålunda:

Norge.......

Danmark......

Finland.......

Tyska riket.....

Storbritannien o. Irland
Öfriga länder ....

16,025,535

48,882468

55,201.181

91,938,343

24,658,049

4,196,795

109,249,663

22,118,039

73,540,517

8,836,024

68,142,421

201,188,001

16,774,151

55,848,125

8,778,302

61,764,497

77,743,458

23,930,733

17,095,346

24,728,947

79,778,858

13,866,824

78,859,843

201,544,475

Summa

268.066.392

206,552,259

474,618,651

282.788.467

236,643,406

519,431,573

148

Sveriges u

Tab. 24 (forts.). Värdet af Sveriges handelsomsättni

		1885.			1890.
			Summa			Summa
	Import.	Export.	varu- omsätt-	Import.	Export.	varu- omsätt-
			ning.			ning.
		Kronor.			Kronor.
Norge......... Däraf: Sjövägen .... Landvägen . . .	23,638,100 11,412,225 12,225,875	10,310,749 7,466,054 2,844,695	33,948,849 18,878,279 15,070,570	32,763,890 16,025,178 16,738,712	18,092,670 12,585,109 5,507,561	50,856,560 28,610,287 22,246,273
Danmark........	48,414,948	30,736,772	79,151,720	43,946,196	33,103,384	77,049,580
Island och Färöarna . .	—	10,383	10,383	38,440	7,241	45,681
Finland........	7,842,956	5,204,971	13,047,927	6,980,992	7,906,916	14,887,908
Ryssland........	29,869,427	2,181,344	32,050,771	22,737,119	3,939,753	26,676,872
Ishafvet och Sibirien . .	57,750	—	57,750	29,000	—	29,000
Tyska riket......	100,632,601	19,122,243	119,754,844	117,405,416	36,583,022	153,988,438
Nederländerna.....	6,747,495	9,004,044	15,751,539	9,637,586	16,277,898	25,915,484
Belgien........	9,963,788	8,918,347	18,882,135	10,101,269	11,019,588	21,120,857
Storbritannien och Irland	83,652,548	121,796,155	205,448,703	108,869,126	137,402,639	246,271,765
Frankrike......	8,155,709	24,478,372	32,634,081	7,933,443	24,422,253	32,355,696
Spanien......	2,010,293	8,068,317	10,078,610	1,150,526	7,430,283	8,580,809
Portugal........	1,543,909	1,247,036	2,790,945	1,471,713	1,100,976	2,572,689
Gibraltar och Malta. . .	—	121,947	121,947	—	—	—
Italien.........	612,492	754,276	1,366,768	1,022,417	458,104	1,480,521
Österrike-Ungern ....	427	23,494	23,921	—	—	—
Turkiet oeh Bulgarien . .	143,415	—	143,415	—	8,790	8,790
Rumänien......	—	—	—	—	—	—
Grekland........	—	—	—	—	---	—
Egypten........	—	310,060	310,060	—	464,307	464,307
Algeriet........	—	782,364	782,364	193,319	753,283	946,602
Transport	323,285,858 \|	243,070,874	566,356,732 \|	364,280,452	298,971,107	663,251,559

149

rikes handel.

med de särskilda länderna 1875—1898.

	1885.	1890.
			Summa			Summa
	Import.	Export.	varu- omsätt-	Import.	Export.	varu- omsätt-
			ning.			ning.
	Kronor.	Kronor.
Transport	323,285,858	243,070,874	566,356,732	364,280,452	298,971,107	663,251,559
Tripolis, Tunis o. Marocko	—	74,689	74,689	—	192,286	192,286
Kaplandet.......	—	535,959	535,959	—	1,025,843	1,025,843
Ofriga delar af Afrika . .	—	69,801	69,801	—	195,398	195,398
Södra och Östra Asien .	1,080,142	—	1,080,142	1,492,687	—	1,492,687
Britiska Nordamerika . .	—	—i	—	—	—	—
Amerikas förenta stater .	8,644,024	821,629	9,465,653	8,182,695	918,791	9,101,486
Mexiko.........	—	—	—	—	—	---
Vestindiska öarna....	2,236,447	50,446	2,286,893	932,821	—	932,821
Brasilien........	377	260,382	260,759	—	574,746	574,746
La Platå länderna . . .	1,520,220	—	1,520,220	1,175,952	260,485	1,436,437
Öfriga delar af S. Amerika	—	—	—	—	32,463	32,463
Australien.......	—	1,267,850	1,267,850	—	2,197,568	2,197,568
Summa	1336,767,068	1246,151,630	1582,918,698	1376,064,607	‘304,368,687	‘680,433,294
Däraf utomeurop. orter .	13,538,960	4,173,180	17,712,140	12,006,474	6,615,170	18,621,644
1 Om ädla metaller i mynt och plantsar medräknas, blifva summorna för nedanstående länder ökade sålunda:
Norge....... Danmark...... Finland....... Tyska riket..... Storbritannien o. Irland Ofriga länder ....	23,735,792 50,470,256 7,843,456 100,718,442 84,649,758	5,324,471	34,046,541 81,207,028 13,167,927 119,810,685 206,445,913	32,832,778 44,084,133 118,321,991	33,281,384 36,678,138	50,925,448 77,315,517 155,000,129
Summa	340,003,619	246,271,130	586,274,749	377,188,007	304,591 SOS	((81,779,810

150

Sveriges ut~

Tab. 24 (forts.)- Värdei af Sveriges handelsom -

	1895.	1896.
Import.	Export.	Summa varu- omsätt- ning.	Import.	Export.	Summa varu- omsätt- ning.
Kronor.	Kronor.
Norge.........	28,457,941	18,053,791	46,511,735	28,752,762	19,548,410	48,301,172
Däraf: Sjövägen ....	14,372,177	12,323,973	26,696,150	14,378,558	13,558,229	27,936,787
Landvägen . . .	14,085,767	5,729,818	19,815,585	14,374,204	5,990,181	20,364,385
Danmark........	37,546,352	41,463,244	79,009,596	45,172,960	42,293,111	87,466,071
Island och Färöarna. . .	76,940	3,377	80,317	64,698	11,243	75,941
Finland........	5,626,727	6,889,590	12,516,317	5,937,878	8,123,128	14,061,006
Ryssland........	14,128,415	4,402,529	18,530,944	17,329,569	5,213,528	22,543,097
Ishafvet och Sibirien . .	—	—	—	—	—	—
Tyska riket......	116,006,245	42,700,637	158,706,882	117,102,992	43,769,673	160,872,665
Nederländerna.....	8,331,267	18,302,375	26,633,642	8,777,365	20,140,466	28,917,831
Belgien.........	9,628,509	8,898,432	18,526,941	11,689,109	12,075,365	23,764,474
Storbritannien och Irland	97,774,811	130,819,647	228,594,458	98,832,982	144,052,618	242,885,600
Frankrike.......	7,931,912	25,207,694	33,139,606	7,170,442	29,365,472	36,535,914
Spanien........	864,330	3,623,999	4,488,329	1,214,017	2,489,179	3,703,196
Portugal........	1,785,845	1,084,209	2,870,054	1,993,538	929,353	2,922,891
Gibraltar och Malta . . .	—	—	—	9,829	15,737	25,566
Italien .........	1,076,880	539,145	1,616,025	1,425,242	357,606	1,782,848
Österrike-Ungern ....	40	17,028	17,068	—	—	—
Turkiet och Bulgarien . .	—	45,083	45,083	—	39,870	39,870
Rumänien.......	976,033	—	976,033	484,956	—	484,956
Grekland........	—	10,975	10,975	—	30,610	30,610
Egypten........	197,264	1,427,704	1,624,968	101,098	852,410	953,508
Algeriet........	60,444	524,355	584,799	81,900	461,097	542,997
Transport	330,469,958	304,013,814	634,483,772	346,141,337	329,768,876	675,910,213

151

rikes handel.

med de särskilda länderna 1875—1898..

		189 5.		1896.
			Summa			Summa
	Import.	Export.	varu- omsätt-	Import.	Export.	varu- omsätt-
			ning.			ning.
	Kronor.	Kronor.
Transport	330,469,958	304,013,814	634,483,772	346,141,337	329,768,876	675,910,213
Tripolis, Tunis o. Marocko	—	429,724	429,724	—	442,511	442,511
Kaplandet.......	—	3,933,811	3,933,811	—	6,295,625	6,295,625
Öfriga delar af Afrika .	—	1,351,718	1,351,718	—	1,265,959	1,265,959
Södra och Ostra Asien .	96,414	—	96,414	197,002	96,734	293,736
Britiska Nordamerika . .	—	—	—	—	—	—
Amerikas förenta stater .	10,642,732	81,809	10,724,541	9,091,760	720,582	9,812,342
Mexiko.........	—	—	—	—	—	—
Yestindiska öarna. . . .	132,292	—	132,292	85,633	——	85,633
Brasilien........	8,990	892,134	901,124	—	727,653	727,653
La Platå länderna . . .	1,305,646	65,040	1,370,686	715,769	95,955	811,724
Öfriga delar af S. Amerika	673,755	27,889	701,644	668,941	—	668,941
Australien.......	30,162	578,677	608,839	—	804,855	804,855
Summa	1843,359,949	1811,374,610	1654,734,565	1356,900,442	1340,218,750	1697,119.192
Däraf utomeurop. orter .	13,147,699	9,312,861	22,460,560	10,942,103	11,763,381	22,705,484
1 Om ädla metaller i mynt och plantsar medräknas, blifva summorna för nedanstående länder ökade sålunda:
Norge........ Danmark....... Tyska riket..... Nederländerna .... Storbritannien o. Irland Öfriga länder ....	28,741,784 37,975,650 116,223,385 97,774,831	41,464,029 42,759,526	46,795,575 79,439,679 158,982,911 228,594,478	29,027,882 45,897,752 117,516,148 8,777,465 98,834,090	43,833,965	48,576,292 88,190,863 161,350,113 28,917,931 242,886,708
Summa	844.290,247	311,434,290	655,724,537	358,314,718	340,288,042	698,597,760

152

Sveriges ut -

Tab. 24 (forts.)- Värdet af Sveriges handelsorti -

	1897.	1898.
Import.	Export.	Summa varu- omsätt- ning.	Import.	Export.	Summa varu- omsätt- ning.
K r o n o r.	Kronor.
Norge .........	32,572,245	20,639,433	53,211,678	20,658,417	5,549,007	26,207,424
Däraf: Sjövägen ....	18,752,752	14,178,003	32,930,755	11,391,056	4,913,303	16,304,359
Landvägen . . .	13,819,493	6,461,430	20,280,923	9,267,361	635,704	9,903,065
Danmark........	48,859,688	43,184,010	92,043,698	58,137,649	43,446,253	101.583,902
Island och Färöarna. . .	—	21,393	21,393	—	—	—
Finland........	7.791,415	9,884,693	17,676,108	8,114,075	11,424,388	19,538,463
Ryssland........	19,361,220	5,162,109	24,523,329	18,972,044	5,686,976	24,659,020
Ishafvet och Sibirien . .	141,000	—	141,000	—	—	—
Tyska riket......	133,221,207	45,828,959	179,050,166	156,767,580	49,560,360	206,327,940
Nederländerna.....	8,520,633	24,425,737	32,946,370	10,190,863	25,349,771	35,540,634
Belgien.........	13,012,832	13,122,703	26,135,535	15,814,473	13,463,054	29,277,527
Storbritannien och Irland	114,669,355	149,992,591	264,661,946	132,681,180	148,648,957	281,330,137
Frankrike.......	7,627,536	31,302,360	38,929,896	8,018,133	28,180,836	36,198,969
Spanien........	1,123,249	2,586,470	3,709,719	1,495,174	1,420,183	2,915,357
Portugal........	1,819,095	753,462	2,572,557	1,773,203	1,181,412	2,954,615
Gibraltar och Malta. . .	—	37,278	37,278	—	15,307	15,307
Italien.........	1,273,144	465,543	1,738,687	1,416,701	309,724	1,726,425
Osterrike-Ungern ....	16	—	16	16	—	16
Turkiet och Bulgarien . .	—	23,844	23,844	—	136,015	136,015
Rumänien.......	218,474	—	218,474	250,826	—	250,826
Grekland........	__	—	—	—	45,893	45,893
Egypten........	—	1,330,514	1,330,514	—	1,877,195	1,877,195
Algeriet........	—	433,293	433,293	151,577	558,976	710,553
Transport	390,211,109	349,194,392 \|	739,405,501 \|	434,441,911	336,854,307	771,296,218

153

rikes handel.

sättning med de särskilda länderna 1875—1898.

	181)7.	1898.
			Summa			Summa
	Import.	Export.	varu- omsätt-	Import.	Export.	varu- omsätt-
			ning.			ning.
	Kronor.	Kronor.
Transport	390,211,109	349,194,392	739,405,501	434,441,911	336,854,307	771,296,218
Tripolis, Tunis o. Marocko	—	322,824	322,824	—	309,979	309,979
Kaplandet.......	—	5,586,466	5,586,466	—	4,567,344	4,567,344
Öfriga delar af Afrika .	—	1,247,271	1,247,271	—	1,272,024	1,272,024
Södra och Ostra Asien .	—	—	—	—	476,925	476,925
Britiska Nordamerika . .	---	—	—	25	—	25
Amerikas förenta stater .	7,421,156	181,401	7,602,557	10,396,641	91,057	10,487,698
Mexiko.........	—	7,000	7,000	—	10,500	10,500
Vestindiska öarna....	304,316	—	304,316	50,228	—	50,228
Brasilien........	5,481	396,799	402,280	—	353,711	353,711
La Platå länderna . . .	355,210	209,253	564,463	663,669	57,168	720,837
Öfriga delar af S. Amerika	590,610	—	590,610	718,392	31,220	749,612
Australien.......	—	1,026,323	1,026,323	—	875,689	875,689
Summa	1398,887,882	1358,171,720	1 757,059,011	>440,270,860	>344,899,924	> 791,170,790
Däraf utomeurop. orter .	8,817,773	10,741,144	19,558,917	11,980,532	10,481,788	22,462,320
1 Om ädla metaller i mynt och plantsar medräknas, blifva summorna för nedanstående länder ökade sålunda:
Norge....... Danmark...... Finland....... Tyska riket..... Belgien...... Storbritannien o. Irland Öfriga länder ....	32,860,099 49,491,697 7,791,430 135,102,247 121,312,825	9,884,743 45,852,647	53,499,532 92,675,707 17,676,173 180,954,894 271,305,416	21,085,441 58,614,372 8,115,481 158,059,087 16,133,043 139,144,430	11,425,808 49,568,170	26,634,448 102,060,625 19,541,289 207,627,257 29,596,097 287,793,387
Summa	408,332,270	358,195,407	700,527,737	455,249,340	344,909,154	.800,158,500

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik. 20

154

Sveriges ut -

lab. 24 (forts.)- Värdet af Sveriges handelsom -

	1875-	97 i medeltal per år.	1893-	-97 i medeltal per	år.
Import.	Export.	Summa varu- omsätt- ning.	Hvarje lands varu-omsättn. i % af summan.	Import.	Export.	Summa varu- omsätt- ning.	Hvarje lands varu-omsättn. i % af summan.
Krono	r.	Kronor.
Norge.........	13,825,426	6,856,731	20,682,157	4>5	29,517,831	17,924,310	47,442,141	6,9
Däraf: Sjövägen ....	7,944,847	4,209,616	12,154,463	2,6	15,306,781	12,035,742	27,342,623	4,°
Landvägen . . .	5,880,579	2,647,115	8,527,694	''.9	14,211,050	6,888,568	20,099,618	2.9
Danmark.......	44,129,489	21,591,346	65,720,835	''4.3	42,212,431	40,359,186	82,571,617	i 2,1
Island och Färöarna . .	24,682	2,813	27,495	0,0	109,824	10,809	120,633	0,0
Finland........	5,791,226	3,254,288	9,045,514	2,0	5,786,583	7,146,306	12,932,889	1.9
Ryssland.......	19,891,058	1,530,427	21,421,485	4.7	15,639,782	4,982,366	20,622,148	3.o
Ishafvet och Sibirien . .	162,158	823	162,981	0,0	43,200	—	43,200	0,o
Tyska riket......	57,481,690	13,579,038	71,060,728	•5.5	119,680,749	42,987,523	162,668,272	23,8
Nederländerna.....	10,407,837	7,596,579	18,004,416	3.9	8,259,262	19,535,835	27,795,097	4.1
Belgien........	7,949,735	9,155,376	17,105,111	3.7	11,102,147	11,101,203	22,203,350	3.3
Storbritannien och Irland	76,311,286	105,201,445	181,512,731	39.5	97,908,562	139,960,128	237,868,690	34.9
Frankrike.......	8,900,150	25,758,936	34,659,086	7.5	7,498,287	29,485,042	36,983,329	5.4
Spanien........	1,208,067	1,993,440	3,201,507	0,7	864,337	2,963,249	3,827,586	0,6
Portugal.......	924,894	1,442,407	2,367,301	°,5	1,703,079	986,272	2,689,351	0,4
Gibraltar och Malta . .	378	185,206	185,584	0,o	1,966	10,603	12,569	0,0
Italien........	1,065,339	297,309	1,362,648	0,3	1,106,068	550,889	1,656,957	0,2
Österrike-Ungern . . .	108,822	43,517	152,339	0,o	11	3,406	3,417	0,0
Turkiet och Bulgarien .	1,818	28,762	30,580	0,o	51,423	32,757	84,180	0,o
Rumänien.......	—	—	—	—	596,226	—	596,226	0,1
Grekland.......	—	—	—	—	—	14,250	14,250	0,o
Egypten........	—	204,965	204,965	0,i	349,676	1,264,865	1,614,541	0,2
Algeriet........	4,846	554,766	559,612	0,1	105,209	477,753	582,962	0,1
Transport	248,188,901	199,278,174 447,467,075		342,536,653	319,796,752	662,333,405

155

rikes handel.

sättning med de särskilda länderna 1875—1898.

	1875-	97 i medeltal per	år.	1893-	97 i medeltal per	år.
	Import.	Export.	Summa varu- omsätt- ning.	Hvarje lands varu- om-sättn. i % af	Import.	Export.	Summa varu- omsätt- ning.	Hvarje lands varu- om-sättn. i % af
	Kronor.	sum- man.	Kronor.	sum- man.
Transport	248,188,901	199,278,174	447,467,075		342,536,653	319,796,752	662,333,405
Tripolis, Tunis o. Marocko	—	23,502	23,502	0,0	385	372,912	373,297	0,1
Kaplandet.......	671	430,277	430,948	0,1	—	4,355,278	4,355,278	0,6
Ofriga delar af Afrika .	72,006	128,857	200,863	0,1	787	901,198	901,985	0,1
Södra och Ostra Asien .	332,040	33,072	365,112	0,1	296,947	38,076	335,023	0,1
Britiska Nordamerika .	140,530	—	140,530	0,0	3,240	23	3,263	o,0
Amerikas förenta stater	5,755,083	841,176	6,596,2^9	1,4	9,902,801	330,016	10,232,817	hS
Mexiko........	—	—	—	—	—	1,400	1,400	0,o
Yestindiska öarna . . .	997,919	29,754	1,027,673	0.2	403,700	—	403,700	0,1
Brasilien.......	1,455,040	354,099	1,809,139	0,4	18,643	660,380	679,023	0,1
La Platå länderna . . .	563,453	838	564,291	0,1	1,582,043	84,660	1,666,703	0,2
Öfriga delar af S. Amerika	199,086	30,005	229,091	0,1	386,661	9,598	396,259	0,1
Australien.......	26,320	897,975	924,295	0,2	6,032	623,991	630,023	0,1
Summa	>257,731,049	1202,047,729	>459,778,778	IOO,O	>355,137,892	>327,174,284	>682,312,176	ICO,o
Däraf utomeurop. orter .	9,709,152	3,530,109	13,239,261	2,9	13,099,324	9,120,150	22,219,474	3,3
1 Om ädla metaller i mynt och plantsar medräknas, hlifva summorna för nedanstående länder ökade sålunda:
Norge....... Danmark...... Finland....... Tyska riket..... Nederländerna .... Storbritannien o. Irland Ofriga länder ....	13,862,953 47,766,201 5,915,128 57,763,425 80,061,607	22,408,795 3,254,390 13,579,440 106,173,544	20,719,684 70,174,996 9,169,518 71,342,865 186,235,151	4,4 15.0 2.0 15,2 39-7	29,803,755 42,632,330 5,786,646 120,299,712 8,259,282 100,405,707	40,359,343 7,146,316 43,175,012	47,728,065 82,991,673 12,932,962 163,474,724 27,795,117 240,365,835	7.0 12,1 09 »3>8 4.0 35»°
Summa	265,561,246	203,887,681	469,898,927	IOO,o	358,959,906	327,361,940	686,321,846	100,0

156

Sveriges utTab.
25. De sex förnämsta till Sverige

	Värde.	Kvantitet.
	Kronor.	Kilogram.
1. Importerad sten-kol.
Norge.........	295,993	18,214,960
Danmark.......	12,978	798,640
Tyska riket......	111,205	6,843,360
Nederländerna.....	312,242	19,214,880
Belgien ........	110,141	6,777,920
Storbritannien o. Irland	35,543,781	2,187,309,600
Frankrike.......	11,026	678,560
Amerikas förenta stater	6,656	409,600
Summa	86,404,022	2,240,247,520
2. Importerade ylle-varor (garn o. väfnader).
Norge.........	2,741,380	884,839
Danmark.......	2,771,634	409,499
Finland........	7,737	1,278
Ryssland.......	2,666	437
Tyska riket......	13,540,113	2,319,452
Nederländerna . ... ^	88,030	25,209
Belgien........	1,221,888	260,145
Storbritannien o. Irland	7,588,836	1,881,351
Frankrike.......	81.010	15,341
Transport	28,043,294 \|	5,797,551

Transport

Portugal........

Amerikas förenta stater
Summa

3. Importera^ kaffe

(rätt och brändt).

Norge.........

Danmark.......

Finland........

Ryssland.......

Tyska riket......

Nederländerna.....

Belgien........

Storbritannien o. Irland

Frankrike.......

Portugal........

Brasilien.......

Summa

4. Importerad span mål

(omalen spanmål,
mjöl och gryn).
Norge.........

Danmark.......

Transport

Yärde. Kvantitet.

Kronor.	Kilogram.
28,043,294	5,797,551
316	52
96	12
28,048,706	5,797,615
609,671	585,803
5,930,288	5,706,888
95,004	90,810
1,092	2,011
14,778,511	14,080,623
2,286,767	2,178,358
1,004,067	957,435
1,341,517	1,277,646
855,218	814,547
452	430
5,481	5,220
26,908,068	25,699,771
283,400	2,699,164
4,072,227	36,380,273
4,355,627	39,079,437

157

rikes handel.

importerade artiklarna 1897.

	Värde.	Kvantitet.		Värde.	Kvantitet.
	Kronor.	Kilogram.		Kronor.	Kilogram.
Transport	4,355,627	39,079,437	Transport	11,106,838	5,138,763
Finland........	462,651	5,158,363	Belgien........	564,185	398,199
Ryssland.......	8,669,819	84,150,340	Storbritannien o. Irland	4,924,842	2,543,702
Tyska riket......	8,779,053	71,106,215	Frankrike.......	341,726	150,164
Nederländerna.....	271,463	1,617,802	Portugal........	1,374	1,249
Belgien........	109,617	1,204,778	Amerikas förenta stater	2,653	1,474
Storbritannien o. Irland	275,122	1,757,563	Summa	16,941,618	8,283,551
Frankrike.......	127,224	680,227
Spanien........	1,007	4,194	6. Importerade oljor.
Portugal ........	353	1,471	Norge.........	312,940	1,666,757
Rumänien.......	218,474	1,747,790	Danmark.......	2,490,424	13,985,575
Amerikas förenta stater	213,521	1,795,012		16,518 1,241,359	48,122 9,044,993
Summa	23,483,931	208,303,192	Ryssland.......
5. Importerade hudar och skinn.			Tyska riket...... Nederländerna.....	2,611,510 322,732	9,105,550 647,277
Norge.........	2,214,669	1,326,063	Belgien........	589,374	1,092,921
Danmark.......	3,202,053	1,180,327	Storbritannien o. Irland	3,093,778	6,340,891
Finland........	172,134	65,193	Frankrike.......	218,614	304,644
Ryssland.......	21,200	1,342	Spanien........	13,925	23,063
Ishafvet.......•	105,000	35,000	Portugal........	225	180
Tyska riket......	5,333,764	2,518,247	Italien.........	38,982	62,638
Nederländerna.....	58,018	12,591	Amerikas förenta stater	4,714,306	35,661,287
Transport	11,106,838	5,138,763	Summa	15,664,687	77,983,898

158

Sveriges utTah.
26. De sex förnämsta från Sverige

	Värde.	Kvantitet.		Värde.	Kvantitet.
	Kronor.	Kubikmeter.		Kronor.	Kilogram.
1. Exporteradt trävirke
(oarbetadt, sågadt och hugget).			2. Exporteradt smör
Norge.........	394,525	17,525	(naturligt).
Norge........	270,309	154,462
Danmark.......	10,609,191	582,456	Danmark.......	15,033,716	8,590,695
Island och Färöarna	21,053	1,080
	Finland........	481	275
Finland ........	11,185	590	Tyska riket......	43,269	24,725
Ryssland....... Tyska riket......	4,633 12,884,646	425 569,067	Nederländerna.....	35,787	20,450
Storbrit. och Irland . .	26,025,115	14,871,494
Nederländerna..... Belgien.......	14,254,566	557,589	Summa	41,408,677	23,662,101
4,325,918	188,388
Storbrit. och Irland . .	69,574,784	3,508,517	3. Exporteradt jern
och stål (oarbetadt).
Frankrike.......	25,571,477	1,054,048	Norge.........	197,106	1,618,830
Spanien........	2,196,693 542,232	89,384 20,914		1,717,016 994,192	11,942,102 8,892,953
Portugal.......	Finland........
Gibraltar.......	37,278	1,479	Ryssland.......	942,294	7,110,791
Italien........	228,136	8,750	Tyska riket......	6,791,337	48,245,216
Egypten........	1,325,219	74,176	Nederländerna.....	1,347,915	14,369,956
Algeriet........	433,253	16,932	Belgien........	2,593,900	20,351,471
Tripolis, Tunis o.Mar o eko	301,149	12,076	Storbrit. och Irland ■ ■	16,496,200	141,295,732
Kaplandet.......	5,153,888	194,623	Frankrike.......	2,258,265	18,176,400
Ofriga delar af Afrika	1,018,908	38,758	Spanien........	33,641	228,073
Brasilien.......	396,799	15,145	Portugal .......	204,630	1,387,323
Australien ......	1,017,923	38,200	Italien........	237,311	4,746,226
Summa	150,303,466	6,990,122	Transport	33,813,807	278,365,073

159

rikes handel.

exporterade artiklarna 1897.

	Värde.	Kvantitet.		Värde.	Kvantitet.
	Kronor.	Kilogram.		Kronor.	Kilogram.
Transport Turkiet........	33,813,807 23,844	278,365,073 161,653	5. Exporterad malm (mineral, ej specif.). Norqe.........	77	2,400
Egypten........	4,855	32,918	Danmark.......	56	955
Tripolis, Tunis o. Marocko	20,292	137,574	Finland........	131,491	17,841,957
Ofriga delar af Afrika	19,474	132,024	Tyska riket ......	2,106,056	272,609,742
Amerikas förenta stater	102,578	695,424		7,099,011 1,921,742	947,327,400 80,052,845
Summa	83,984,850	279,524,666	Belgien........
			Storbrit. och Irland . .	701,477	95,147,505
			Frankrike.......	323,551	33,050,500
4. Exporterad trä-massa.			Summa	12,283,461	1,446,033,304
Norge.........	474,910	5,903,076
Danmark....... Finland........	1,022,666 8,700	15,861,446 60,000	6. Exporteradt papper och pappersarbeten (ej tryckta böcker).
Ryssland.......	78,327	798,575	Norge.........	642,886	975,300
Tyska riket......	866,331	9,153,990	Danmark.......	220,641	704,390
Nederländerna.....	312,938	6,046,458	Finland........	109,103	52,859
Belgien........	1,731,800	18,683,344	Ryssland.......	58,238	19,939
Storbrit. och Irland . .	9,758,237	91,446,907	Tyska riket......	893,522	3,528,135
Frankrike.......	1,919,212	29,027,787	Nederländerna.....	260,016	634,812
Spanien........	355,300	4,171,816	Belgien........	337,239	1,214,026
Amerikas förenta stater	23,330	160,900	Storbrit. och Irland . .	7,025,905	29,682,591
La Plata-länderna. . .	178,253	1,605,081	Frankrike.......	12,323	49,885
Summa	IG,780,004	182,919,380	Summa	9,559,873	36,861,937

160

Sveriges ut -

Tab. 27. Sveriges export till några viktigare länder, beräknad

	Svensk		Svensk
	export		export
	enligt		enligt
	utländsk		utländsk
	import-		import-
	statistik.		statistik.
Norge.
		Transport	3,729,000
Nötkreatur.............	1,511,200
		Kött................	581,000
Kött................	1,191,800
		Smör, naturligt...........	15.557,000
Smör, naturligt...........	360,900
		Fisk, färsk.............	1,442,000
Ägg................	392,500
		Hafre, omalen...........	418,000
Ylleväfnader............	4,389,400
		Hudar och skinn, oberedda.....	1,121,000
Bomullsväfnader..........	3,783,500
		Trävirke..............	13,757,000
Hudar och skinn..........	902,800
		Trävaror, arbetade.........	920,000
Kautschukvaror............	850,600-
		Trämassa.............	885.000
Trävirke.............	5,540,400
		Sten, oarbetad och arbetad .....	2,098,000
Trävaror, arbetade.........	1,587,900
		Lerarbeten, gröfre..........	1,099,000
Trämassa.............	2,950,500
		Järn i stänger...........	1,456,000
Pappersvaror............	1,082,800
		Öfriga varor............	8,587,000
Lervaror..............	829,900
		Summa	51,650,000
Järn och stål, oarbetadt.......	2.506,000
Arbeten af järn och stål......	3,592,300
Ofriga varor............	10,805,300	Finland.
Summa	42,277,800	Fisk................	279,660
		Hudar och skinn..........	523,361
		Malm...............	238,059
Danmark.		Lervaror..............	232,638
Hästar...............	713,000	Järn och stål, oarbetadt.......	956,343
Nötkreatur.............	553,000	Arbeten af järn och stål......	794,409
Fläsk...............	2,463,000	Lokomotiv.............	370,165
Transport	3,729,000	Transport	3,394,635

Kil

rikes handel.

enligt uppgifter om det främmande landets import 1897 (värde i kronor).

	Svensk export enligt utländsk import- statistik.		Svensk export enligt utländsk import- statistik.
Transport	3,394,635	Transport	6,205,970
Landtbruksmaskiner........	907,593	Frukter och bär..........	748,490
Industri- och diverse maskiner....	702,615	Hudar och skinn..........	1,927,740
Böcker...............	259,138	Trävirke..............	29,350,420
Öfriga varor............	3,283,580	Trämassa.............	1,027,950
Summa	8,547,561	Trävaror, arbetade.........	2,672,670
		Mineral (malm)...........	17,614,880
Ryssland.1		Sten, arbetad och oarbetad. .....	7,470,660
Sill................	681,556	Järn och stål, oarbetad!.......	5,189,590
Cement...............	630,251	Arbeten af järn och stål......	875,760
Sten, oarbetad och arbetad .....	324,883	Öfriga varor............	4,545,230
Vitriol...............	367,337	Summa	77,629,360
Tegel och lervaror.........	847,857
Järn och stål, oarbetad!.......	2,145,834
Föremål af metall.........	634,195	Nederländerna.''
Landtbruksmaskiner.........	722,783	Trävirke..............	312,151,327
Telegraf- och telefonapparater ....	311,278	Trämassa och lump.........	1,033,518
Öfriga varor............	1.197,319		4 238,821 243,589
Summa	7,863,293	Färger...............
		Järnmalm.............	5 8,441,048
Tyska riket utom frihamnarna.1 2 3		Zinkmalm.............	249,675
Nötkreatur.............	1,594,880	Järn och stål, oarbetadt.......	6 3,526,578
Fisk................	4,611,090	Öfriga varor............	674,341
Transport	6,205,970	Summa	26,558,897

1 Efter meddelanden från de förenade rikenas konsuler.

2 S. k. Specialhandel enligt tyska statistiken, till skilnad från Gresammteigenhandel.

3 En större del reexportera! till Tyskland. 4 * Delvis reexporteradt till Java och öfriga länder.

6 Allt reexporteradt till Tyskland. 6 En del reexporteradt till Tyskland och Storbritannien.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik. 21

1(32

Sveriges ut Tab.

27. (forts.) Sveriges export till några viktigare länder, beräknad

	Svensk export		Svensk export
	enligt utländsk		enligt utländsk
	import-statistik.		import-statistik.
	Special-	General-			1
Belgien.	handel.	handel.	Transport	150,788,865
j Fisk.............	334,800	336,240	Glas.............	2,007,163
Tjära och beck ........	553,680	563,760	Järn och stål, oarbetadt ....	16,075,029
Trä.............	19,946,160	20,484,720	Arbeten af järn och stål . . .	4,529,747
J Trämassa ......... .	1,855,440	1,879,920	Maskiner...........	1,342,829
Pappersvaror.........	266,400	457,920	Öfriga varor.........	4,132,041

Halm............	1,356,480	1,897,200	Summa	178,875,674
Järn och stål, oarbetadt ....	171,360	1,410,480
Öfriga varor.........	380,880	684,720	Frankrike.	Special- handel.	General- handel.

Summa	24.865.200
			Hudar och skinn.......	436,450	437,112

Storbritannien.1			Tjära ............	172,485	196,830
		Trävirke...........	37,757,829	39,133,861
i Kött och fläsk........	2.528.729
			Trämassa..........	3.995,428	3,997,280
j Smör, naturligt........	27.555.517
		Järnmalm..........	250,000	250,000
Fisk.............	502.913
			Zinkmalm..........	280,972	280,972
Spanmål........., .	1.058.567		1,930,722
		Järn och stål, oarbetadt ....	2,445,622
Trävirke...........	92.439.119		763,529
			Öfriga varor.........	757,848]
Trämassa	10,986,774
Tändstickor.........			Summa	45,587,415	47,499,525
4,069,302
Trävaror, arbetade......	2,550,981
Pappersvaror.........	7,321,577	Italien.2
Malm............	1,337,357	Tjära och beck ........		64,800
Sten.............	438,029	Trävirke...........	(228,000)
Transport	150,788,865	Transport	292,800

1 Efter Storbritanniens officiella statistik samt meddelanden från svenska och norska generalkonsulatet
i London.

2 Värdeberäkningen är här gjord efter de af svenske och norske generalkonsuln i Genua lemnade uppgifter»
utom för trävirke, hvars värdesumma hemtats ur svenska statistiken.

163

rikes handel.

ntigt uppgifter om det främmande landets import 1897 (värde i kronor).

1	Svensk		Svensk
	export		export
	enligt		enligt
	utländsk		utländsk
	import-		import-
	statistik.	:	statistik.
Transport	21)2.800	Tunisien.1
Papper...............	10,000
Järn och stål, oarbetad!.......	402.000	Trävaror..............	320,786
	200,000	Järn och stål............	4.072
Hästskosöm............
Summa	904,800	Öfriga varor............	128
Summa	324.986 i

Egypten.1
Anjovis..............	1,818
Trävirke..............	2,541,691	Kaplandet.1 2
Tändstickor............	8,181	Trävirke..............	2,733,051
Pappersvaror............	8,908	Snickeriarbeten...........	1,180,864
Järn och stål, oarbetad!.......	9,454	Trämassa.............	3,000
Öfriga metaller...........	1,509		7,363
	Tändstickor............
Telefon- och telegrafapparater ....	9,817	Cement..............	1,436
Eotogeukök.............	5,090	Metallarbeten............	12,126
Öfriga varor............	3,491	Öfriga varor............	128,508

Summa	2,589,959	Summa	4,066,848
Algeriet.1
Trävaror ..............	648,000
Öfriga varor............	28,080	Britiska Nordamerika.1
Summa	(>76,080	Järn och en del öfriga varor ....	104.713

1 Efter uppgifter från de förenade rikenas konsuler.

2 De af konsuln meddelade, på landets officiella statistik grundade uppgifterna afse endast varor, som
anlända direkt från Sverige. Rörande de omlastade varornas nationalitet kan uppgift ej erhållas. Summan för
Kaplandets import är därför lägre än motsvarande exportsiffra i Sveriges statistik.

164

Statistisk öfversikt för åtskilliga länder.

Talj. 28. Jämförelse mellan folkmängd, handelsflotta, utrikes sjöfart och handel
under perioderna 1875—79 och 1893—97.

	1875—79 i medeltal per år.	1893-9	7 i medeltal per år.
	Antal	Flottan effektivt	Sjö- farten: \| ank. 0.	Handeln kronor	Antal	Flottan: effektivt	Sjö-farten:	Handeln: kronor
	invånare.	ton per 1,000 inv	afg. ton per 100 inv.	sättning peri inv	invånare.	ton per 1,000 inv	afg. ton per 100 inv.	varuom-sättning, peri inv.
Sverige..........	4,457,000	•44	137	103	4,946,000	175	266	138
Korge...........	1,851,000	802	204	140	2,055,000	1.038	278	172
Danmark.........	1,921,000	iöo	198	179	2,268,000	264	397	233
Finland.........	1,909,000	•5*	91	118	2,502,000	I l6	>32	87
Ryssland.........	79,291,000	S	13	25	101,071,000	9	18	23
Tyska riket........	43,610,000	33	26	130	52,001,000	63	47	129
Nederländerna......	3,895,000	128	148	X	4,828,000	*39	299	X
Belgien..........	5,374,000	26	109	342	6,376,000	39	218	35°
Storbritannien o. Irland .	33,576,000	310	•5*	282	39,136,000	532	210	276
Frankrike........ ■	37,011,000	37	52	145	38.512,000	45	76	''34
Spanien.........	16,432,000	55	47	Öl	18,200,000	97	146	62
Portugal ........	4,160,000	X	123	55	5,100,000	X	260	5''
Italien.........	27,713,000	39	29	58	31,008,000	37	53	5''
Österrike.........	21,550,000	15	I I	I (	24,857,000	17	•4	I I
Ungern..........	15,565,000	4	I	1	18.229,000	7	9 j	H
■Japan..........	33,500,000	4	4	6	42,042,000	■4	13	! ''3
Amerikas förenta stater . .	46.353.000	102	48	85	69,753,000	95	60 j	87 i
. Summa i	1 878,228,000 \|				462,884.000