BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG (Statens offentliga utredningar 1919:3)

BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG

RÖRANDE

ANSTÄLLANDE, AVLÖNING OCH

PENSIONERING

MÅNADSLÖNARE INOM MARINEN

AVGIVET AV

ENLIGT NÅDIGA BREVET DEN 23 NOVEMBER 1917
TILLKALLADE SAKKUNNIGA.

STOCKHOLM

OSKAR EKLUNDS BOKTRYCKERI 1918

JJ r M > -i-:; / i-.AY.l. I f M

* i: x. -/ i xojyA :;u /;/ i t/ >

./ /

jo» .

/. tf

- - . • > .

I /f r.

■- • ’ / - /• , ■

• / .

. f'' ■ ■

INNEHÅLL.

Sid.

Skrivelse till herr statsrådet och chefen för Kung). Sjöförsvarsdepartementet
.......................................................................................................... 5

Historisk översikt.

Månadslönare vid flottan.................................................................................... It

Med månadslönare vid flottan likstiilld personal inom marinförvaltningen............... 23

Månadslönare vid kustartilleriet........................................................................... 24

Kortfattad översikt av organisationen vid flottans varv och stationer,

i vad den berör månadslönarpersonalen............................................................... 25

Allmänna synpunkter .......................................................................................... 31

Förslag till reglemente för personal på marinens civila assistentstat.

Gemensamma bestämmelser ............................................................................ 53

Ordinarie tjänstemän.......................................................................................... 59

Extra ordinarie tjänstemän................................................................................. 65

Pensionsbestämmelser ....................................................................................... 66

Övergångsbestämmelser ................................................................................... 70

Speciell motivering ........................................................................................73

Förslag till avlöningsstat med motivering 114

Avvikande meningar .......................................................................................... 126

Bilagor, l—4

129

'' '' •:

»Jil I r: M: ;Ui Dély-tjil ,i<‘

■

: hl si''1.'' /i • • t i .*». !! ••

• i i • i . ''

»''"■•V ‘•■i-''.* t. ,r. !>''J .•. : o; ■>> i

(

*> y sJ <

4* 11,• • r;

Till

Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Sjöförsvarsdepartementet.

Den 23 november 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t statsrådet
och chefen för Kungl. Sjöförsvarsdepartementet tillkalla högst fyra
sakkunniga personer för att inom departemeutet biträda med verkställande
av utredning och uppgörande av förslag ifråga om erforderliga
bestämmelser beträffande måuadslönarnas vid marinen
anställande, avlöning och pensionering, med rätt för sakkunniga antaga
sekreterare ävensom från vederbörande ämbetsverk och myndigheter
jämte dem tillhörande eller underlydande tjänstemän infordra
de handlingar, upplysningar och yttranden, som kunde finnas
erforderliga,

På grund av det sålunda erhållna bemyndigandet tillkallades
såsom sakkunniga kommendörkaptenen av l:a'' graden vid flottan

H. A. M. Eneström, i egenskap av ordförande, ledamoten av riksdagens
första kammare, redaktören C. G. Ekman, ledamoten av
riksdagens andra kammare, redaktören J. A. Ingvarson och kontrollanten
vid flottans varv i Karlskrona ingenjördepartement T. Längre
agen.

Horn sekreterare antogs mariningenjören av l;a graden E. Löfvén,
i vars ställe, efter det denne anmält förhinder, mariningenjören av
l a graden G. Halldin sedermera ingick.

De omständigheter, som närmast givit anledning till det sakkunniga
förelagda uppdraget, angivas i åberopade nådiga brev sålunda: »Sedan

Vi i en till riksdagen den 4 april 1917 avlåten proposition
(n:r 177) avgivit förslag om viss ändring av de utav Oss och
riksdagen antagna grunder för pensionering av flottans befäl och
underbefäl med vederlikar, har riksdagen, enligt vad av dess skrivelse
(n:r 213) den 1 juni 1917 inhämtas, vid behandlingen av
nämnda proposition uttalat, bland annat, att det synts riksdagen,
som om nuvarande bestämmelser rörande anställande, avlöning och
pensionering av personal, tillhörande månadslönarestateu vid flottan,
knappast kunde anses vara fullt tillfredsställande. Detta förhållande
framträdde särskilt vid jämförelse i berörda hänseende med närmast
likställd militär personal vid flottan, eller underofficerarna. Dessa
statstjänare vore nämligen såväl beträffande antal som avlöningsoch
pensionsförmåner upptagna i av Oss och riksdagen fastställd
stat, vilket icke vore fallet med månadslöuarestatens personal. Såvitt
riksdagen hade sig bekant, hade emellertid några olägenheter hittills
icke yppat sig på grund härav. Vid sådant förhållande och då
enligt vad av propositionen framginge, förslag rörande samtliga
månadslönares vid flottan pensionering inom eu nära framtid vore
att förvänta till riksdagen, borde frågan om månadslönar nas anställande,
avlöning och pensionering lämpligen upptagas i ett sammanhang.
»

Kungl. Maj:t har även ansett önskvärt, att den anbefallda utredningen
i detta ämne borde omfatta icke allenast flottans utan
jämväl kustartilleriets månadslönare, d. v. s. samtliga månadslönare
inom marinen.

Månadslönare vid flottan utgöras av personalen på mäuadslönarstat,
som räknas till flottans civilmilitära stater.

Vid ma rin för r a Ilning »n äro ett tjugotal befattningshavare av
denna art, huvudsakligen civilingenjörer och ritare, anställda. Antagna
dels av ämbetsverket, dels av marinöverdirektören, tillhöra
dessa personer visserligen ej i reglementets mening flottan, men äro
beträffande tjänsteåligganden m. in. likställda med ritkontorspersonal
på månadslönarstat vid flottans varv och torde, i den mån deras
tjänster äro av stadigvarande natur, vara att hänföra till »samtliga
månadslönare inom marinen».

1 reglemente för marinen, del 11J (kustartilleriet) tinnes intet
stadgande angående månadslönare. Det oaktat är vid såväl Vaxholms
och Karlskrona kustartilleriregemente som Älvsborgs kustartillerikår
viss biträdande personal anställd med lön för månad.
Sakkunniga hava således ansett utredningen böra omfatta:
dels personal tillhörande månadslönarstaten vid flottan,
dels därmed likställd personal anställd inom marinförvaltningen
men ej tillhörande månadslönarstaten och

dels motsvarig med lön för månad anställd personal vid kustartilleriet.

Genom Kungl. brevet den 28 januari 187(1 bär rätt medgivits varvschef
att vid »Mariningenjördepartement» antaga ritare mot årseller
månadslön. Jämväl de ritare, som på grund härav för närvarande
äro anställda med årslön, hava synts böra innefattas i denna
utredning. Även till dessa utgår avlöningen månadsvis.

Antalet »samtliga månadslönare inom marinen», i den män de
enligt nedan föreslagna grunder befunnits kunna på ordinarie lönestat
upptagas, framgår av följande sammanställning:

De sakkunniga sammanträdde den 5 december 1917, och har
arbetet sedan dess, med ett uppehåll mellan den 21 in 17—3/i 18, pågått
intill nedanstående dag.

För att tagas under övervägande vid fullgörandet av det åt
sakkunniga lämnade uppdraget hava från Kungl. Sjöförsvarsdepartementet
ingått följande ärenden:

vid

i marinförvaltningen
vid kustartilleriet.....

f i varvstjänst...
j i stationstjänst

Idb st.

9 »
17 »
4 »

Summa 196 st.

1. Marinförvaltningens underdåniga .skrivelse den 22 oktober
1917 angående ifrågasatt upptagande å ordinarie stat av tre i ngenjörsbefattningar
å Ilottans varv i Karlskrona.

2. Marinförvaltningens skrivelse till statsrådet och chefen för
Kungl. Sjöförsvarsdepartementet den 7 december 1917 angående
ifrågasatt löneförhöjning åt verkmästare och mästare vid flottans
station i Stockholm.

9. Marinförvaltningens underdåniga skrivelse den 19 december
1917 angående beredande av ersättning åt verkmästare och mästare
för övertidsarbeten.

4. Marinförvaltningens underdåniga skrivelse den 15 december

1917 angående rätt för underofficer å månadslönarstat att utfå portion
in natura mot samma ersättning som annan underofficer.

o. Flottans kontoristsällskaps i Stockholm skrivelse till statsrådet
och chefen för Kungl. Sjöförsvarsdepartementet den 9 april

1918 angående beredande av ett ordnat Inne- och befordringssysten].

Med anledning av förenämnda ärenden få sakkunniga anföra
följande:

1 Beträffande framställningen om upptagande å ordinarie stat
av tre ingenjörsbefattningar vid flottans varv i Karlskrona, föranledd
av underdåniga ansökningar från ritkontorsföreståndaren vid ingenjördepartementet,
biträdande ingenjören vid byggnadsdepartementet
och biträdande elektroingenjören vid sagda varv, anförde marinförvaltningen,
ifråga om ritkontorsföreståndaren, att dennes framställning
för närvarande icke borde föranleda någon Kungl. Maj ts åtgärd.
Det syntes nämligen kunna ifrågasättas, huruvida icke en
fastare anställning jämte pensionsförmåner även borde beredas övriga
civila ingenjörer, som på grund av nådiga brev vore anställda å
ritkontoren vid flottans varv i Karlskrona och Stockholm samt å
ämbetsverkets ingenjöravdelning. Åtgärder i sådant syfte borde,
enligt ämbetsverkets uttalande, framdeles upptagas till prövning och
avse samtlig personal av nämnda kategori.

Vidkommande framställningarna rörande upptagande å ordinarie
stat av biträdande ingenjören vid byggnadsdepartementet i Karlskrona
och biträdande elektroingenjören därstädes, har marinförvaltningen
i sitt den 22 oktober 1917 avgivna underdåniga förslag till
beräknande av utgifterna å vissa femte huvudtitelns anslag för år
1919 hemställt om nämnda befattningars upptagande å mariningen -

jörkårens stut. I statsverkspropositionen till femte huvudtiteln, punkt
4, hav Kungl. Maj:t hos innevarande års riksdag gjort framställning
om nyssnämnda befattningars uppförande å sagda stat, vilket förslag
även vunnit riksdagens bifall.

I vad ärendet berör ritkontorsföreståndarebefattningen dela
sakkunniga ämbetsverkets uppfattning, att innehavaren av denna
befattning bör erhålla eu med pensionsförmåner förbunden fastare
anställning. Och då frågan om uppförande såsom särskild grupp
på mariningenjörkårens stat av huvudsakligen konstruktivt utbildade
ingenjörer nu icke torde föreligga i sådant skick, att fast anställning
där kan beredas ritkontorsföreståndaren vid ingenjördepartementet
i Karlskrona, har denne befattningshavare upptagits på det
av sakkunniga framlagda stat förslaget.

2. Den av marinförvaltningen till statsrådet och chefen för
Kungl. Sjöförsvarsdepartementet överlämnade framställningen om
löneförbättring från verkmästare och mästare vid flottans varv i
Stockholm hava sakkunniga vid fullgörande av sitt uppdrag tagit
under övervägande. En tillämpning av det framlagda förslaget kommer
också att vid övergång till ny lönestat för personalen medföra
förbättring av nuvarande löneförmåner.

3. Förslag rörande övertidsersättning innefattas i de av sakkunniga
framlagda bestämmelserna.

4. På nådig remiss, i anledning av ämbetsverkets underdåniga
skrivelse den 15 december 1917 angående rätt för underofficerare å
månadslönarstat att utfå portion in natura, hava sakkunniga den
19 februari 1918 avgivit utlåtande. Enligt vad sakkunniga blivit
meddelat, bär Kungl. Maj:t den 28 sistlidne juni däröver fattat beslut.

5. Kontoristsällskapets i Stockholm framställning beträffande
de med daglön anställda kontorsbi träden a hava sakkunniga — vid
det förhållande att framställningen rörde t j än ste- och löneangelägenheter
för personal, som icke tillhörde månadslönarna — ansett sig
kunna taga i övervägande, endast vad beträffar rekrytering av i
förslaget uppförda kontorstjänster. Då liknande tjänster även förekomma
å ritkontoren (ritarebiträdenas), synes det sakkunniga, som om
frågan rörande den med daglön anställda personalens löne- och befordringsförhållanden
borde upptagas till särskild prövning och lösas
i ett sammanhang. Då detta emellertid icke ingår i det åt sakkunniga
lämnade uppdraget, har denna fråga icke i annat än ovan
angivet hänseende tagits under behandling.

Såsom resultat av den numera slutförda utredningen få vi härmed
vördsamt överlämna betänkande och förslag rörande anställande,
avlöning och pensionering av den personal, som innefattas i det sakkunniga
lämnade uppdraget.

Remisshandlingarna återgå.

Stockholm den 21 oktober 1918.

HENNING ENESTRÖM.

CARL EKMAN. J. A. INGVARSON. TEODOR LANGWAGEN.

Gustaf Halldin,

Historisk översikt. 1

Månadslönare vid flottan.

Redan »Reglemente För Kongl. Flottornes Handtwerks- och
Timmermans-Stater, Uppå Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning utfärdadt
Av Förwaltningen av Sjöärenderne» av den 20 augusti 1805 upptager
benämningen månadslönare. Till dessa hänföras »^Verkmästare;
Qvartersman, Handtverksmästare och Inventarié-Timmermän», vilka
i motsats till dem underordnade daglönare uppburo månatlig i stat
fastställd lön. ''

Enligt Kung! brevet den IT december 1816 kunde en månadslönare
icke nedflyttas till daglönare. . •

I 1836 års -Reglemente för Styrelsen och Ekonomien vid Stationeme
av Kongl. Maj:ts flotta» räknas till månadslönare verkj
mästare och mästare vid Timmermans- och Handtverksstaterne. Här
talas även om ordinarie och extra månadslönare vid varvet. '' v
Enligt det år 1872 fastställda »Reglemente för Styrelsen och
Förvaltningen vid Sjöförsvarets Stationer» äro att till månadslönare
hänföra den verkmästare, förman, övermaskinist och maskinist, som
uppbär månatlig lön (på »handtverks- och maskiniststaterne»), Här
upptagna förmän synas, i den mån de avlagt föreskriven examen,
motsvara de befattningshavare, som i efterföljande — 1875 års —
reglemente äro upptagna såsom »mästare».

Enligt bestämmelserna i 1875 års reglemente för flottan (se
»Förklaring över åtskilliga i detta reglemente förekommande uttryck»)
förstods med månadslönare såväl verkmästare och mästare m. fl.,
antagna mot viss lön för månad, som ock de underofficerare vid
flottans militära kårer, vilka voro å varvsstat uppförda, samt personalen
vid poliskåren. Av detta reglemente framgår, att ej endast
befattningshavare på varvsstat utan även »militärdepöten» (»sta -

Begrcppel

månads lönare.

tionen») till hörande personer vid bageri-, qvarn-, sjukhus- och rnagasinsinrättningarna
samt beklädnads verkstaden, såsom bagare, mjölnare,
maskinist och övriga, »som hava tillsyn vid arbetena», blevo såsom
månadslönave anställda.

Från denna tid (1875) synes även annan personal än det egentliga
arbetsunderbetalet räknas till månadslönare. Bestämmelserna
visa härvid först på poliskåren. Sedermera antagas även ritare såsom
månadslönare. Genom Kungl. brevet av den 28 januari 1876
bemyndigas nämligen varvschef att vid Mariningenjör departement
» antaga ritare mot års- eller månadslön i stället för med daglön.
Medgivandet är föranlett av Överdirektörens vid Mariningenjörstaten
framställning.

I följande — 1884 års — reglemente för flottan räknas månadslönarna
första gången till flottans personal. Sålunda finner man
bland flottans kårer och stater »Månads- och daglöuarstaterna» upptagna.
Om dessa stadgas: »Månads- och daglöuarstaterna bestå av:
Verkmästare och Mästare med lön för månad samt Sjukvaktare,
Gesäller, Handtverksförmän och Andre arbetare med daglön vid
vardera stationen till det antal, som för arbetena och sjukvården
därstädes fordras. Till månadslönare- räknas jämväl de, som anställas
vid flottan för polisbevakning».

I det år 1899 fastställda reglementet för flottan, del I, som ägde
tillämpning från och med den 1 januari 1900, har man skilt månadslönarstaten
från daglönarstaten och för polisen bildat särskild
kår, benämnd »Poliskåren».

Vad i detta reglemente stadgas angående måuadslönarstatens
sammansättning, sammanfaller med nu gällande reglementsbestämmelser.
Månadslönarstaten består således för närvarande av »verkmästare,
mästare och övrig med lön för månad anställd civilmilitär
personal, vid vardera stationen till det antal ändamålet kräver».

Till verkmästare och mästare räknas ej endast det egentliga
arbetsunderbetalet, utan även andra månadslönare (kontorspersonal
m. fl.), som erhållit dessa titlar väl i huvudsaklig avsikt att beredas
möjlighet grundlägga pension. Den »övriga» personalen utgöres till
större delen av ritkontors- och kontorspersonal samt för rådsbiträden.

Huru flottans månadslönarpersonal enligt i början av år 1918
erhållna uppgifter fördelar sig i olika tjänstekategorier, framgår av
efterstående tabell.

1::

	Ritare	Kontors- personal	Arbetsle-dare, förråds-biträdeu in. fl.	Summa
	Karls-	Stock-	Karls-	Stock-	Karls-	Stock-	Karls-	Stock-
	krona	bolin	krona	bolin	krona	bolin	krona	holm ! — i
Vid varven.								■
	1	1	<1	ti	14	It)	24	17 1
Mästare ..........................................	1		1	10	15	14	17	...
Övriga* ..........................................	22	22	28	1	25	3	75	20
Summa	24	23	38	23	54	27	no	73 I
Vid stationerna (utom varven).
Verkmästare....................................	—	—	—	—	3	1	3	1
Mästare ..........................................	—	—	t	—	2	—	3	—
Övriga* ..........................................	—		29	14	9	3	38	17
Summa	—		30	14	14	4	44	18

* Häri äro pensionerade underofficerare, men ej underofficerare i aktiv tjänst på månadsltinarstat,
inberäknade.

De månadslönare, som äro upptagna i ovannämnda, 1805 års Antagning
reglemente — *Werkmästare, Qwartersmän, Handtwerkmästare och00 *lvl%?Jna
Inventarie-Timmermän» — antogos av »Warfs-Amiralen på vederbörande
Departements-Chefs förslag». Beträffande denna personals
antagning och avlöning stadgades: »De som njuta månadtlig lön,

förses med Constitutorialer och de Öfrige med Resolutioner eller
Antagnings-Bevis.

Af förenämnde äro de, som njuta högsta månadslönen, Sju och
Eu Tredjedels Riksdaler, åt anse lika med Öfwer-Styrmän; de som
njuta månadslön af andra Graden,-Sex och En Half Riksdaler, lika
med Medel-Styrmän, och de som njuta mindre månadslön eller af
tredje Graden, såsom Sex a Fem och Eu Half Riksdaler, lika med
Lär-Styrmän. Lika så Gesäller och Skeps-Timmermän, lika med
Coopvaerdie-Karlar.»

»Werkmästare, Qwartersmän, Handtwerkmästare och Inventarie
Timmermän undfå månadtlig lön, enligt de för Flottorne af Kongl.

Maj-:t i Nåder faststälde Stater, samt råg, som quartaliter utdelas.»

»Skeps-Timmermän, Handtwerks-Gesäller, Lärlingar och Ringare -

Gossar hafva Daglöner jemte Råg, enligt med Invad berörde Stater
för hwar och eu bestå».

\ id denna tid uppburo sålunda månadslöuarna eu för olika
grader till beloppet bestämd och i stat fastställd lön.

Beträffande de fordringar, som uppställdes på nämnda månadslönare,
stadgades:

»En V erkmästare och Qvartersman bör helst vara upamad
vid Kronans Warf, bör därstädes hafva genomgått Skeps-Timmer -mans-Graderne, helst ega någon Sjöbefarenbet, kännedom af flere
sorter Krigsfartygs Byggnadssätt, af Eke eller Furu, virkets mer
eller mindre godhet efter Mätare-ordningen, des fällning, aptering
och körsel ur skogarne. Uti arbetsvägen bör han känna alt det,
som vid et Skepsvarf förefaller, så väl vid nybyggnad, Skeps och
smärre Fartygs aflöpningar, upbalande på land, reparationer, så
utom som inom Dockor, samt vid kölbalningav, klargörningar med
mera; hafva nödig kännedom om Fartygs utslående å mallboden,
mallars tillverkande efter ritning och rätta applicerande vid exeeu
tion; ega fullkomlig kännedom om alla sorter Skepsbyggnads Materialier
och Instrumentalier; veta åt med dem rätt hushålla, så åt
intet förfares eller förspilles, samt åt med flit, ordning och redlighet
fördela och efterse så väl Arbetare, som det honom anförtrodde
arbetet, hvart!! fordras åt vara nykter, omtänksam och driftig.
Han bör nödvändigt kunna skrifva eu redig och läslig stil samt
räkna; i hvilka alla stycken lian före antagningen bör undergå behörig
Examen.»

»En Handtverksmästare bör hafva full kännedom af det handtverk
honom tillhörer, vara nykter, ärlig och flitig, kunna skrifva
och räkna, förstå åt med hushållning nyttja Kronans Materialier
och Instrumentalier, samt åt med ordning och skick sysselsätta de
under des befäl stående Arbetare.»

»En In v eu t ari e -Ti m m er m an bör lika som ^Verkmästare och
Qwartersmän ega god conduite, helst vara indragen vid Kronans
\\ arf, från och med Lärlings-Graden; ega kännedom i de där förefallande
arbeten, hafva Sjöbefarenbet, förstå Eke och Furuvirkets
aptering, äfven Byggnads-Materialiers och Instrumentaliers pröfning;
han bör vara nykter, flitig och redig, kunna skrifva och räkna,
samt med drift och ordning kunna efterse de Arbetare, som honom
tildelas; Sjelf håller han sig med verkfat och verktyg, lika som
för Skeps-Timmer männen här nedanföre förordnadt finnes.» .

Rutten att antaga månadslönare vid varvet synes sedermera
övergått till stationsbefälhavaren. Hos denne ägde enligt 1836 års
reglemente varvsehef att efter departementschefernas liörande föreslå
»skickliga personer» härtill.'' De antogos alltjämt med konstitutorial.
För antagning gällde »såsom allmän regel», att »ingen får
till månadslönare befordras, som icke undergått vederbörlig examen
i de tjensten tillhörande delar».

Enligt samma reglemente utbetalades avlöningen kvartalsvis
till »alla på ordinarie och expektansstat placerade Embete- och
Tjenstemän > men månatligen för »Under-Oftieerare och Mästare vid
Timmermans- och Handtverksstaten».

Bestämmelserna i 1875 års reglemente innebära den förändring
i sättet för månadslönarnas antagning, att desamma anställas, vad
varvets personal beträffar, av varvscliefeu, övriga av »militärchefen»
(personalen på sjukhuset dock av förste läkaren) på förslag av vederbörande
departementschef resp. förvaltningsdirektion. De antogos
med kontrakt för viss tid dock högst fem år eller på viss uppsägningstid.
För antagning fordrades av sökanden bl. a. att kunna
förete »bevis om kännedom om och lämplighet för den befattning,
hvartill sökanden sig anmält».

Verkmästare och bagare hade lika värdighet med flaggunderofficer,
mjölnare och mästare lika med 2:a gradens underofficer.

Ovan angivna bestämmelser beträffande personal på månadslönarstaten
äro i huvudsak alltjämt gällande. Hädan personal antages
alltså av vederbörande station sbefälhavare eller varvsehef genom
kontrakt på viss tid, högst fem år, eller på viss uppsägningstid
efter förslag av vederbörande kårchef, stationsintendent, förste
läkare eller varvsdepartementschef.

För anställning fordras med avseende å anställningens beskaffenhet
vitsord om tillräcklig erfarenhet och lämplighet.

Envar inom månadslönarstaten åtnjuter lön för månad enligt
antaguingskontrakt eller stat från och med månaden näst efter den,
i vilken antagningen ägt ruin, till och ined den månad i vilken han
avgår.....

Verkmästare, vartill även räknas kronobagare, innehar flagg
underofficers tjänstek lass, mästare, vartill även räknas kronomjölnare
samt månadslönare, ej särskilt nämnd, underofficers av andra
graden.

it;

Avgång från 1805 års reglemente, enligt vilket månadslönare voro med konstitutorial
anställda, stadgade att: »Afsked på egen ansökning beväxas
efter omständigheterne, på wederböraudes anmälan». Avsked
kunde även äga rum på grund av oskicklighet eller försummelse i
tjäusten. Sedermera då konstitutorial ersattes med kontrakt, antogos
månadslönare på viss tid eller viss uppsägningstid, såsom av
187o års reglemente framgår. Sålunda kunde månadslönare vid
denna tid skiljas från tjänsten genom uppsägning, eller då kontraktstiden
utgick. Detta förfaringssätt har sedermera bibehållits.

Pension- I det av militära pensionskommittén år 1912 avgivna betäu rfigsgrun-

bandet ingå!* en redogörelse beträffande dittills för månadslönare vid
flottans månadslönarstat gällande pensioneringsgrunder, ur vilken
redogörelse nedanstående utdrag äro hämtade.

»Jämlikt de genom kungi. kungörelsen den 24 november 187G
utfärdade pensioneringsgrunder tillkom pension månadslönare vid
flottans militärdepåer cell varf sstater enligt de i kungörelsen angifna
grunder. Enligt de bestämmelser, som gällde, då nämnda pensioneringsgrunder
utfärdades (se förklaringarna till 1875 års reglemente
för flottan del II), förstods med månadslönare såväl verkmästare
och mästare m. fl., antagna med viss lön för månad, som ock de
underofficerare vid flottans militära kårer, hvilka voro å varfsstat
uppförda, samt personalen vid poliskåren. 1 1876 års pensioneringsgrunder
angåfvos emellertid pensionernas belopp icke för andra
månadslönare än dels verkmästare vid varfsstat och kronobagaren
vid Karlskrona station, hvilka erhöllo pensionsrätt lika med maski
nistunderofficer av 1. graden, dels ock mästare vid militärdepå och
varfsstat äfvensom mjöluaren vid Karlskrona station, hvilka i pen
sionshänseende likställdes med 2. gradens underofficer. Pensions
afgift skulle av månadslönare erläggas med ett belopp motsvarande
fyra procent af summan af pension jämte fyllnadspension.

Det den 17 november 1899 fastställda förnyade reglementet för
flottans pensionskassa skiljer delägarna uti tvenne grupper, nämligen
sådan medelst fullmakt eller konstitutorial antagen personal, som
för sin befattning innehar lön på stat, och sådan, som enligt för
ordnande eller kontrakt innehar arvode på stat vid flottan. Den
förra är enligt reglementets § 2 mom. 1 skyldig att vara delägare

i kassan. Den senare ar enligt samma paragraf mom. 2 icke skyldig
men antages på egen anmälan till delägare i pensionskassan.

Numera finnas icke månadslönare med lön på stat utan endast
med arvode och af dessa kunna enligt 1 HDD års pensionskassereglemente
endast de, som hafva arvode å stat och sjkifva anmäla sig,
blifva delägare i pensionskassan, och något pensionsbelopp för andra
än de ofvan särskildt nämnda månadslönarna tinnes fortfarande icke
bestämt. Enligt nu tillämpade bestämmelser kunna sålunda endast
vissa af månadslönarna blifva delägare i flottans pensionskassa, under
det att öfriga månadslönare äro i saknad af pensionsrätt.

Under år 1906 inkommo från de månadslönare, som ägde delägarerätt
i flottans pensionskassa och tillhörde dels Karlskrona, dels
Stockholms station, underdåniga ansökningar om pensionsförhöjningar
för månadslönarna, så att dessa måtte komma att i pension
.jämte fyllnadspension åtnjuta åttio procent af den lön i medeltal,
som af en hvar vid afskedstagandet under de två senaste åren åtnjutits.

Uti häröfver den 26 november 1907 afgifvet yttrande anförde
direktionen öfver flottans pensionskassa bland annat, att sättet för
månadslönarnas anställning ingalunda är så fast som underofficerarnas,
utan kunna de, då omständigheterna därtill föranleda, när som helst
antingen uppsägas till afgång eller få sin aflöning ökad eller minskad.
Att under sådant förhållande tillförsäkra månadslönarna såsom pension
och fyllnadspension åttio procent af den lön i medeltal, som
af hvar och eu vid avskedstagandet under de två senaste åren åtnjutits,
fann direktionen ej låta sig göra, då de därigenom skulle
få i proportion betydligt högre pensionsförmåner än flertalet andra
löntagare vid flottan, för hvilka i allmänhet pensionsförmånerna vid
afgång vid 55 lefnads- och 30 tjänstår uppgå till omkring femtio
procent af innehafvande löneförmåner, dels pensionsbeloppets storlek
för eu och samma person skulle blifva så sväfvande, att han
vid pensionstagandet skulle, beroende på stationsmyndighets bestämmande
om hans löneförmåner under hans två senaste tjänsteår,
kunna erhålla obegränsadt lägre eller högre pensionsförmåner än
dem, hvartill han enligt nu gällande bestämmelser vore berättigad.
Direktionen avstyrkte därför bifall till den gjorda framställningen,
men i följd af senare tiders så betydligt stegrade lefnadsomkostnader
ansåg direktionen, att pensionsförmånerna för underofficerare
och de med dem likställda verkmästarna och mästarna liksom för

flertalet (flinga flottans löntagare vore i behof af förhöjning. Direktionen
ansåg därför, att pensioneringsgrunderna borde undergå den
ändring, att pensionsförmånerna ej måtte sättas lägre än

för flaggunderofficer och verkmästare........................ 1,500 kronor

för underofficer af 2. graden och mästare ............... 1,300 »

1 september 1909 inkommo månadslönarna med ny ansökan,
uti hvilken de, med frångående af den af dem tidigare gjorda underdåniga
anhållan om pensionens bestämmande till åttio procent
af lönen, hemställde, att vid uppnådda 55 lefnads- och 30 tjänstår
pensionsförmånerna måtte utgå med de i direktionens öfver flottans
pensionskassa ofvannämnda skrifvelse föreslagna belopp af 1,500
och 1,300 krono;- med bibehållen rätt att kvarstå i tjänst utöfver
förenämnda tidpunkt efter vederbörandes bepröfvande.

Öfver denna framställning afgaf marinförvaltningen den 11
februari 1910, sedan myndigheterna å stationerna blivit hörda, underdånigt
yttrande, uti hvilket ämbetsverket med hänsyn till lefnadskostnadernas
stegring tillstyrkte, att åtgärd vidtoges för åstadkommande
av eu förhöjning af pensionerna för omförmäla månadslönarestaten
tillhörande personal till ofvan angifna belopp, men då
nuvarande likställighet mellan nämnda personal och flottans underofficerspersonal
i afseende å pensionsförmåner icke lämpligen borde
rubbas, ansåg ämbetsverket eu dylik höjning jämväl komma att påkalla
eu reglering af pensionsförmånerna för flottans underofficerspersonal.

Uti den 24 mars 1910 i frågan afgifvet underdånigt utlåtande
anförde statskontoret vissa betänkligheter mot bifall till den gjorda
ansökningen och ansåg, att ifrågavarande månadslönares pensionering
lämpligen kunde ordnas efter enahanda grunder, som i statskontorets
underdåniga utlåtande den 25 november 1909 föreslagits
att tillämpas vid pensionering af daglönare vid flottan, samt att därvid
möjligen de av sökandena föreslagna beloppen kunde anses skitliga
såsom högsta pensioner att åtnjutas efter afgång först vid 00
års ålder och efter eu tjänstetid af minst 35 år. Vid mindre antal
tjänstår borde pensionerna utgå med afkortadt belopp.

1 oktober 1911 inkommo ett antal vid Karlskrona station anställda
månadslönare, som enligt nu gällande bestämmelser icke ägde
förvärfva delägareskap med däraf följande pensionsrätt i flottans
pensionskassa, till Kungl. Maj:t med ansökan, att sådan rätt måtte

11»

beredas dem, därvid bland annat framhållande oegentlighet^! af, att
en person, som i egenskap av daglönare äger pensionsrätt, skall
förlora denna rätt när han på grund af skötsamhet i tjänsten befordras
till månadslönare. Uti den 12 februari 1912 över denna
framställning afgifvet yttrande har direktionen öfver flottans pensionskassa
tillstyrkt, att åtgärder för ändring af pensioneringsgrunderna
i ansökningens syfte måtte vidtagas.»

Liknande ansökan om delägareskap i flottans pensionskassa hade
även 1906 blivit till Kung!. Maj:t överlämnad av ritare vid Stockholms
station, vilka enligt gällande bestämmelser ej ägde delägarerätt
i nämnda kassa. 1 denna ansökan anförde de bland annat, att
§ 12 i nådiga kungörelsen den 24 november 1876, däri det heter,
att 1876 års pensioneringsgrunder skola tillämpas vid pensionering
»af dem bland månadslönare vid flottans militärdepöter och varfsstater,
som hädanefter varda med nytt kontrakt-vid dessa stater
antagna eller förklara sig vilja på dessa pensioneringsgrunder och
därmed förenade villkor ingå», tydde på, att riksdagen avsett pension
för månadslönare utan någon inskränkning. Den omständigheten,
att reglementet såsom pensionsberättigade månadslönare särskilt
omnämner verkmästare, mästare, kronobagare och mjölnare,
borde icke utesluta andra månadslönare, som enligt anförda paragraf
önskade förvärva pensionsrätt, helst månadslönare av ritares kategori
icke funnes vid flottan anställda vid den tidpunkt, då 1876 års
pensioneringsgrunder utarbetades och sålunda icke kunde vara däri
nämnda.

Över denna ansökan infordrades utlåtande från flottans pensionskassa,
vilken ställde utredning och förslag i förevarande hänseende
i utsikt.

Ovannämnda militära pensionskommitté har i sitt den 31 maj
1912 avgivna betänkande vid sidan av förslag till lag angående
militära och civilmilitära tjänstinnehavares rätt till pension jämväl
avgivit förslag till nya pensioneringsgrunder för vid marinen anställda
månadslönare. För att dessa senare skulle kunna inbegripas
i den av kommittén föreslagna förstnämnda pensionslagen fordrades,
såsom i betänkandet anföres, att desamma uppbure lön å stat, som
av Konung och riksdag fastställdes. Då sä ej vore förhållandet,
bleve andra pensioneringsgrunder för dessa månadslönare erforder -

liga, och föreslog kommittén, i betraktande '' av denna personals
mindre fasta ställning, eu pensionering i huvudsak enligt samma
grunder, som tillämpas för pensionering av de vid marinen anställda
förmän bland daglönare, sjuk vaktare och övriga daglönare. På grund
av arten av deras anställning ansågos inga pensionsavgifter böra
dessa tjänstinnehavare påläggas. Härtill fästes givetvis avseende
vid bestämmande av pensionernas belopp, som därför sattes lägre,
än vad eljest skulle varit fallet. Samtliga månadslönare borde emellertid
vara berättigade att efter viss tjänstetid (25 år) komma i åtnjutande
av pension. I betraktande av det pensionsbelopp, som
borde var och eu tillkomma, ansåg kommittén, att månadslönarna
skulle indelas i två grupper. Till den ena av dessa skulle räknas
verkmästare och kronobagare, till den andra annan månadslönare.
Högsta pensionsbeloppen (efter 40 tjänsteår) föreslogos till 1,500
kronor för förstnämnda gruppen och 1,200 kronor för den senare.
För rätt att komma i åtnjutande av pension borde erfordras 05
levnadsår.

Något förslag grundat på ifrågavarande kommittébetänkande
bär ännu ej blivit till riksdagen framlagt.

Månadslönares löneförmåner betraktas, såsom ovan blivit antytt,
alltsedan tillkomsten av § 2 i det den 17 november 1899 fastställda
förnyade reglementet för flottans pensionskassa såsom arvode. Dock
hava endast de månadslönare, vilkas avlöningsförmåner utgå från
det i den av Kung!. Maj:t fastställda staten för fördelning av anslaget
till flottans nybyggnad och underhåll under titeln »till verkmästare
och mästare å månadslönarestat» upptagna anslagsbeloppet,
ansetts åtnjuta arvode på stat. Å denna månadslönarstat äro likväl
ej avlöningsbeloppen för de särskilda månadslönarbefattningarna
uppförda, utan det för ifrågavarande ändamål upptagna anslagsbeloppet
är utfört i en post. Då avlöningarna till övriga månadslönare,
såsom samtliga ritare och den kontorspersonal, som ej blivit
till verkmästare eller mästare antagna, samt, vad beträffar personal
utanför varven, kronobagare, mjölnare, skräddare- och skomakaremästare
in. fl. vid Karlskrona och skräddaremästare vid Stockholms
station, utginge från andra räkenskapstitlar än den nyssnämnda, hava
dessa befattningshavare, ehuru månadslönare, icke ansetts upptagna
å stat och följaktligen icke tillerkänts delägareskap i pensionskassan.

År 1910 anställdes genom kontrakt av stationsbefälhavaren i

Karlskrona ny kronobagare därstädes, vilken på därom gjord ansökan
även antogs till delägare i flottans pensionskassa. Dennes rätt till
delägareskap syntes emellertid samma års revisorer av kassans räkenskaper
tvivelaktig, emedan kronobagarens avlöning ej vore å stat
upptagen. Härom underrättade, yttrade fullmäktige i kassan bland
annat, att stadgande därom, att kronobagaren erhölle pension till
lika belopp som maskinistunderofficer av l:a graden, enligt fullmäktiges
mening endast innebure, att kronobagaren, försåvitt lian
vore berättigad till pension, erhölle sådan till förut nämnt belopp.
På grund härav upphävde fullmäktige direktionens tidigare beslut
angående kronobagarens delägareskap.

I eu till stationsbefälhavaren vid flottans station i Karlskrona
ställd skrivelse anhöll några år senare bemälde kronobagare, att
kronobagarebefattningen bleve å stat uppförd, för att innehavaren
måtte bliva berättigad att vinna delägareskap i flottans pensionskassa
och sålunda beredas tillfälle att grundlägga pension.

Vid överlämnande av denna ansökan till marinförvaltningen
hemställde stationsbefälhavaren, att förutom befattningen som kronobagare
jämväl befattningarna såsom mjölnare, biträde vid spannmålsocb
proviantförrådet, maskinist vid ångkvarn- och bageriinrättningen,
skräddaremästare och skomakaremästare vid stationen måtte i enahanda
syfte upptagas på stat. Marinförvaltningen, som med utlåtande
den 1 oktober 1914 till Kungl. Maj:t överlämnade nämnda skrivelse,
förordade de gjorda framställningarna och föreslog i samband därmed,
att även skräddaremästarebefattningen vid flottans station i
Stockholm måtte bliva å stat uppförd.

Efter verkställd prövning fattade Kungl. Maj:t beslut om fastställande
av stat för sammanlagt nio månadslönarbefattningar utom
varven (förutom ovannämnda sju befattningar även maskinistens
vid flottans sjukhus i Karlskrona och biträdets å station sintendentens
expedition därstädes). Dessa nio befattningshavare voro dels verkmästare,
dels mästare eller därmed likställda. Verkmästare voro
sålunda skräddaremästarna vid såväl Karlskrona som Stockholms
station.

Ifråga om pensionsbelopp för månadslönare innehöllo 1876 års
pensioneringsgrunder, vad beträffar personal utom varven, stadganden
beträffande dels den med verkmästare likställda kronobagaren,
dels mästare vid militärdepå och därmed likställd mjölnare. Däremot
fanns i dessa grunder ej något pensionsbelopp bestämt för

verkmästare vid militärdepå. I proposition vid 1917 års riksdag (n:r
177) föreslog Knngl. Maj:t den ändring i gällande grunder för pensionering
av flottans befäl och underbefäl med vederlikar, att ej
endast verkmästare vid varvet utan även verkmästare vid militärdepå
liksom kronobagaren vid Karlskrona station erhölle pension till lika
belopp, vilket förslag även av riksdagen bifölls.

Beträffande pensionsbelopp för månadslönare vid flottan gäller
alltså för närvarande att

»verkmästare vid militärdepå och varvsstat samt kronobagaren
vid Karlskrona station erhålla pension till lika belopp med flaggmaskinist,
samt

mästare vid militärdepå och varvsstat samt mjölnaren vid Karlskrona
station erhålla pension till lika belopp med 2:a gradens underofficer».

Ifrågavarande pensionsbelopp utgöra: i förra fallet 1,094: 40
kronor, i senare fallet 1,000: — kronor. Av pensionens belopp äro
två tredjedelar pension och en tredjedel fyllnadspension.

Efter därom gjord skriftlig ansökan antages för närvarande
månadslönare, som enligt ovannämnda bestämmelser äger pensionsrätt,
till delägare i flottans pensionskassa. Om han vid avskedstagandet
stått i tjänst i 30 år och uppnått eu ålder av 55 år, är
han berättigad att uppbära nämnda pension. Pensionsavgift erlägges
till flottans pensionskassa med ett belopp, motsvarande fyra procent
av summan av pension jämte fyllnadspension.

I vilken utsträckning do på flottans varv för närvarande anställda
månadslön ärna, uppdelade i nedannämnda tjänstekategorier,
äro berättigade att enligt gällande pensioneringsbestämmelser grundlägga
pension, framgår av följande sammanställning:

	Pensione-	Övriga månadslönare
	j rade under-	berättigade	ej berättiga-
	officerare	att grund-lägga pension	de att grund-lägga pension
Ritare.....................................	_	3	44
Kontorspersonal ........................	......................... 13	28	20
Arbetsledare...............................	......................... 24	52	5

Donna tabell grundar sig på vid 1.5)18 års ingång erhållna uppgifter.
I densamma äro ej underofficerare i aktiv tjänst på måuadslönarstat
upptagna.

Beträffande pensionering av änkor och horn efter med kontrakt
antagna månadslönare gäller stadgandet i § 2 mom. 2 av 185)9 års
reglemente för flottans pensionskassa med detta moments lydelse
enligt kung!, kungörelsen den 3 november 1905, nämligen att sådan
månadslönare antages till delägare efter därom gjord skriftlig ansökan,
vartill skall vara fogat ett av legitimerad läkare utfärdat
intyg, angivande huruvida sökanden är frisk och utan bestämt sjukdomsanlag.
Utvisar intyget, att sökanden ej är frisk, eller att bestämt
sjukdomsanlag förefinnes, må han icke grundlägga gratial.
För att bliva delägare i flottans pensionskassa och därmed berättigad
till pension, är han alltså pliktig att även grundlägga gratial för
änka och barn, för så vitt hans hälsotillstånd ej lägger hinder i
vägen härför. Gratialen ur kassan utgå efter fastställd gratialstat
omfattande fyra klasser, högst 1,200 och lägst 400 kronor, till vilken
senare, fjärde klass, månadslönare vid flottan hänföras.

Med månadslönare vid flottan likställd personal inom marinförvaltningen.

Någon reglementerad anställningsform för den med månadslönare
vid flottan närmast likställda personalen uti marinförvaltningen
finnes ej.

Större delen av denna personal är anställd å ämbetsverkets
ingenjöravdelning av chefen för mariningenjörkåren i enlighet med
nådiga brevet den 3 december 1898, som bemyndigar chefen för
mariningenjörst-aten att anlita annan personal än den vid staten anställda,
i mån denna vore otillräcklig. I en av marinförvaltningen
den 4 november samma år i detta ärende avgiven skrivelse erinras
om, att överdirektören vid mariningenjörstaten enligt nådig instruktion
den 10 juli 1884 ägde anställa ritarebiträden mot betalning för
viss tid eller visst arbete, men att dylikt bemyndigande saknades i
för honom då gällande nådiga instruktion av den 13 juni 1896.
Då ett bemyndigande i berörda hänseende syntes erforderligt, hemställde
ämbetsverket om medgivande för överdirektören att i mån
av behov anställa ritarebiträden med tjänstgöringsskyldighet under

viss tid å marinförvaltningens ämbotslokal eller för viH?t arbete,
vilken hemställan föranledde ovannämnda nådiga brev.

Även å andra avdelningar inom marinförvaltningen, artilleri-,
min- och torped-, har det visat sig nödvändigt anlita biträdande
ritarepersonal. Dessa ritare uppbära betalning för utfört arbete efter
överenskommelse med respektive avdelningschef.

Månadslönare vid kustartilleriet.

Vid kustartilleriet finnes en del civil personal anställd med lön
för månad, såsom skomakare, förrådsbiträden, maskinister, renhållningsarbetare,
vaktkarlar och sjuksköterskor. Reglementet innehåller
intet stadgande om denna personal, som alltså ej är att anse
såsom månadslönare i samma mening som vid flottan, utan såsom
civilt anställda befattningshavare, avlönade av respektive regementsoch
kårchefer. Kustartilleriet är också jämförelsevis nybildat. Dess
nuvarande organisation fastställdes år 1901 och tillämpades från
och med påföljande år.

Kortfattad översikt av organisationen vid flottans varv och stationer,*
i vad den berör månadslönarpersonalen.

För bedömande av månadslönarnes tjänsteställning och åligganden
har en kortfattad översikt över organisationen (den ekonomiska och
tekniska) av flottans varv och stationer synts erforderlig.

Styrelsen vid flottans varv utövas av en varvschef.

Till- varvschefens ämbetsförvaltning hörande ärenden äro fördelade
på:

varvschefens civilexpedition,

» militärexpedition och

varvskontoret.

Civilexpeditionen förestås av eu marinintendent, som är varvschefens
sekreterare. Denne har att inför varvschefen föredraga alla
inkomna civila ärenden, uppsätta och kontrasignera varvschefens
expeditioner i de föredragna ärendena, ansvara för expeditionernas
överensstämmelse med av varvschefen fattade beslut, ombesörja
expeditionernas renskrivning, kollationering, avsändande m. in.
A civilexpeditionen tjänstgöra biträdande intendenter, månads- och
daglönare.

Militärexpeditionen förestås av eu officer, som är varvschefens
adjutant. Denne har att uppsätta och kontrasignera varvschefens
expeditioner i militära och kommandomål samt biträda vid handläggningen
av sådana mål enligt de order, han av varvschefen erhåller,
m. m. A militärexpeditionen tjänstgöra månads- och daglönare.

Varvskontoret förestås av eu marinintendent, varvskamreraren,
som direkt under varvschefen leder arbetena inom varvskontoret.

* I bemärkelsen station utom varvet.

Varvs tjänsten.

Detta kontor liar till uppgift att, med ledning av från varvsdepartementen
inkomna sammandrag och uppgifter m. m. samt
varvschefens i övrigt fattade beslut rörande disposition av varvets
medel, verkställa den för varvets ändamål erforderliga slutliga fördelningen
och bokföringen av varvets alla utgifter för utförda arbeten
eller gjorda anskaffningar. Varvskontoret biträder i övrigt varvscbefen
i alla ärenden, som röra varvets ekonomi eller därmed äga
sammanhang, allt i den utsträckning varvschefen bestämmer. A varvskontoret
tjänstgöra biträdande intendenter, månads- och daglönare.

Varvets förråd äro fördelade i material- och ut ve utan'' eförråd.
Dessa förestås av marinintendenter, som i fråga om vården in. m.
av i förråden förekommande artiklar stå under respektive departementschefer
och ifråga om redovisningen närmast under varvskontoret.
Vid sagda förråd tjänstgöra biträdande intendenter, månads- och
daglönare.

Varvsdriften är efter sin tekniska förgrening uppdelad på sex
departement, artilleri-, byggnads-, ekipage-, ingenjör-, min- och torpeddepartementen.
Varje departement står under ledning av eu departementschef,
som har befälsrätt över departementet tillhörande personal
ävensom över övrig marinens personal under dess tjänstgöring vid
departementet inom varvet eller vid arbete i departementets ärende
utom varvet.

Inom varje departement är verksamheten förlagd till eu eller
flera arbetsgrupper.

Under departementschefen tjänstgör vid varje arbetsgrupp eu
arbetschef, som vid de militära departementen utgöres av officer eller
torped- resp. miningenjör och vid byggnads- och ingenjördepartementen
av mariningenjör. Vid departement, som endast omfattar
eu arbetsgrupp eller arbetsavdelning, är vanligen departementschefen
själv arbetschef.

Arbetschefen är ansvarig för alla de arbeten, utredningar, beräkningar
och konstruktioner, som lämnas åt hans arbetsgrupp.
Han fördelar honom underlydande personal och övervakar, att var
och en fullgör föreskrivna skyldigheter.

Vid större grupp eller avdelning kan såsom assistent åt arbetschef
förordnas officer, ingenjör, flaggunderofficer eller verkmästare.

Arbetsgrupp i sin tur utgöres av eu eller flera arbetsavdélningar,
som förestås av avdelnings/Öreståndare, vartill utses flaggunderofficer
eller underofficer av 2:a graden, verkmästare, mästare eller förman.

Do arbetsavdelningarna tillkommande arbetena variera givetvis
avsevärt. Arbet savdelning bildas t. ex. av eu artilleri verkstad, ammunitions]
aboratoriu in, tackelkammare, mekanisk verkstad, gjuteri, plåtslagare-,
snickare-, ångslups- och elektrisk verkstad, docka, slip,
målare-, min-, torped-, ginst- eller motorverkstad.

A vdelnings föreståndare bär under arbetschefen och dennes
assistent befälsrätt över avdelningen tilldelad personal. Han biträder
arbetschefen vid skötseln och ledningen av sin avdelning såväl beträffande
personal och materiel som beträffande driften.

Underofficer, underofficerskorpral och mästare ävensom förman
eller annan varvsarbetare, vilken tjänstgör som arbetsledare, men
ej är föreståndare för arbetsavdelning, lyder närmast under avdelningsföreständareu
och har befälsrätt över den personal, som tilldelas
honom. Hans åligganden bestämmas av arbetschefen.

Ritkontor kan utgöra särskild arbetsavdelning. Ritkontoren vid
de olika departementena äro med avseende på uppgifter och omfattning
varandra väsentligt olika. De arbeten, som tillkomma varven,
omfatta i allmänhet såväl nybyggnads- som förändrings- och reparationsarbeten,
för vilkas utförande verkstads-, konstruktions- och detaljritningar
samt kostnads-, vikts- in. fl. beräkningar kunna vara erforderliga.
A ritkontoren tjänstgöra såsom ritkontorsföreståndare
marin-, torped- eller miningenjör, års- eller månadslönare. Övrig
personal utgöres av månads- och daglönare.

Departement skontor förestås av kontrollant, vartill utses antingen
i bokföring kunnig underofficer på varvsstat eller månadslönare.
A departementskontor och vid arbetsgruppernas kontor tjänstgöra erforderligt
antal skrivare, vid varje arbetsgrupp även uppbördsman.

Kontrollant lyder närmast under departementschef och har befälsrätt
över departementskontorets personal. Det åligger honom att
sköta och närmast inför departementschefen ansvara för kontorets
expedition, bokföring, avlöningsberäkning m. in. samt utföra övriga
tjänsteuppdrag, som honom av departementschefen tilldelas.

Uppbördsman vid arbetsgrupp är ställd närmast under arbetschefen
och har befälsrätt över arbetsgruppens bokföringspersonal.
Han är dels inventarieuppbördsman för gruppen tillhörande inventarier,
dels arbetsgruppens ansvarige bokförare.

Till departementskontoret ingå alla de ärenden, som röra departementets
verksamhet och drift. Genom kontoret ombesörjes likaledes
den med samma verksamhet förbundna handläggningen av ärenden

till överordnad myndighet eller underlydande arbetsgrupper m. fl.
Denna expedition nödvändiggör diarieföring och sakregistrering av
ankomna och avgångna handlingar, förande av orderböcker för alla
av departementschef utfärdade order, rulla över departementet tillhörande
personal, liggare av olika slag för stationen tillhörande fartyg»
flygbåtar, byggnader och tomter, avlöningsböcker, upprättande
av avlöningslistor, ersättningsförteckningar för underofficerare och
manskap, kollationering av i arbetsgrupps titeltablåer angivna summor
för avlöning och materialkostnad med summa intjänad avlöning
enligt avlöningslistorna för månaden, dagrapporter m. m. tillhörande
redovisningsarbetet; förande av sådana register över de genom departementet
verkställda upphandlingarna, att överblick vinnes rörande
pris och prisförändringar samt överenskomna och verkligen fullgjorda
leveranstider m. in.

Arbetsgruppens kontor har sig ålagt bokföringen för gruppens
personal, inventarier och materialier. Härför erfordras förande av
journaler över den vid arbetsgruppen upptagna militära personalens
övertids- och ackordsersättningar för annat arbete än sådant, som
av denna personal utföres för marinens egen räkning, den arbetandes
namn, tjänstegrad och löneklass etc. samt på arbetet använd arbetstid,
ävensom härför beräknad avlöning. Genom kontorets försorg
rekvireras från varvets materialförråd erforderliga materialier, som
på skriftlig rekvisition av arbetsunderbefälet utlevereras för arbetsgruppens
drift; vid månadsskifte upprättas rekvisition på under
månaden vid arbetsgruppen använda varor, dessas enhetspris och
värde samt summa värde av arbetsgruppens materialförbrukning;
primäruppgifter från verkstadsbokföringen sammanföras å titeltablåer.
Över gruppens inventarier föres inventarium och över
alla arbetsmaskiner journal eller kortregister m. m.

På varvet tjänstgöra således, dels officerare, mariningenjörer,
marinintendenter, underofficerare och övrig militär personal, dels
års-, månads-, dag- och timlönare. Av dessa äro de förstnämnda
kategorierna kommenderade till varvstjänstgöring under längre eller
kortare tid, medan års-, månads-, dag- och timlönare äro vid varvet
anställda.

Underofficer, som i egenskap av exempelvis uppbördsman vid
arbetsgrupp, biträde vid verkstad eller förråd, kontrollant vid departe -

inent, varvsmaskinist eller annan dylik befattning avses för längre
varvstjänstgöring, förordnas att med månadslön ä varvets stat i sådah
egenskap tjänstgöra. Sådan underofficer kvarstår dock vid underofficerskåren
med bibehållande av tur och befordringsrätt därstädes,
ehuru han, så länge förordnandet varar, uppbär avlöning såsom
månadslönare.

Styrelsen vid eu var av flottans stationer utövas av eu stations
befälhavare.

A nedan angivna områden av den stationsbefälhavaren underställda
förvaltningen äro månadslönare antingen redan anställda,
eller har på annat sätt anställd personal hlivit av vederbörande
myndighet föreslagen att på ordinarie stat uppföras.

Matinrättningen vid sjörnanskårens kaserner.

Matinrättningen med dess personal är ställd under chefen för
underofficers- och sjömanskårerna. Av vid matinrättningen i Stockholm
tjänstgörande personal äro eu köks- och eu för rådsmästare av
nämnda myndighet ifrågasatta att på fast lönestat uppföras.

Beklädnadsverkstäderna samt, vad Karlskrona station angår,
spannmåls- och proviantförråden samt ängkvarns- och bageriinrättningarna.

Alla frågor rörande proviant, beklädnad och sängservis såväl i
land som för stationens fartyg handläggas under stationsbefälhavaren
av en marinintendent, stationsintendenten. Denne har tillsyn över
stationsintendenturens förråd och därmed förenade beklädnadsverkstäder
och inrättningar liksom även över, att personalen å månadsoch
daglönarstaterna vid dessa verkstäder m. m. hålles vid behörigt
antal. Till stationsintendenten underlydande personal i månadslönares
ställning äro att räkna följande befattningshavare: skräddaremästare,
skomakaremästare, förrådsbbräde, kronobagare, mjölnare
och skrivbiträde.

Flottans sjukhus. (Karlskrona.)

Över hälso- och sjukvården vid stationen, liksom över vad till
utredningen av stationens fartyg och sjöpositioner i detta hänseende
hör, äger förste läkaren att närmast under stationsbefälhavaren utöva
tillsyn. Endast i Karlskrona har flottan eget sjukhus. I Stockholm
däremot överlämnas de sjuka till garnisonssjukhuset. Den vid Karls -

Slations
tj Silsten

krona sjukhus anställda sjukvårdspersonalen, som närmast lyder
under förste läkaren, tillhör för närvarande ej månadslönarstaten
vid flottan, men torde intaga eu däremot svarande ställning.

Stationskontoret.

Stationskontoret åligger bland annat utöva kontrollen över och
redovisningen av stationens kontanta medel, proviant, materialier
och persedlar och utföra därav betingat bokförings- och granskningsarbete
m. m. Kontoret åligger i övrigt att föra diarium med register
över såväl ankomna som avgångna tjänsteskrivelser, fullständiga
rullor och avlöningsuträkningar över den till stationen hörande personalen,
med undantag för månads- och daglönare vid varvet samt
underofficerare, vilka därstädes i egenskap av månadslönare tjänstgöra.

Till chef för kontoret förordnas marinintendent, som till sitt
förfogande har intendenter och biträdande intendenter samt i övrigt
personal av månadslönares karaktär.

ril.

Allmänna synpunkter.

I den historiska översikten har påvisats, huru månadslönare inledning.
tidigare bildat en i viss mån fast organisation inom flottan. De
utgjordes då av varvets arbetsunderbefäl och åtnjöto en för olika*

(tre) grader till beloppet bestämd oeli i stat fastställd lön. De antogos
med konstitutorial och hade att före anställandet undergå behörig
examen, för vilken detaljerade kompetensvillkor voro uppställda.

Denna organisation blev sedermera ersatt med den alltjämt gällande
mindre fasta anställningsform, som består i att den till månndslönarstaten
vid ti otta n hörande personalen av resp. stationsbefälhavare
eller varvschef antages, efter att hava företett vitsord om
tillräcklig erfarenhet och lämplighet för befattningen ifråga, med
kontrakt på viss tid eller uppsägningstid. Förutom arbetsunderbefälet
räknas emellertid numera även annan biträdande personal i
stations- och varvstjänst, bland annat ritare- och kontorspersonal,
till måuadslönarstaten. Sålunda inrymmes inom denna personalgrupp
olika tjänstemannakategorier, på vilka väsentligt olika anspråk
ställas.

Av ifrågavarande befattningshavare äro arbetsunderbefälet samt
en del kontorspersonal antagna såsom verkmästare eller mästare och
uppbära avlöning från det i den av Kungl. Maj:t fastställda staten
för fördelning av anslaget till flottans nybyggnad och underhåll under
titeln till »verkmästare och mästare å månadslönarstat» upptagna
anslagsbeloppet. I av Kungl. Maj:t fastställd stat finnes därjämte
avlöning uppförd för följande befattningar av hithörande kategori:
nio befattningar (se historiska översikten sid. 21) vid stationerna i
Karlskrona och Stockholm utom varven, ritkontorsföreståndaren vid
ingenjördepartementet i Karlskrona samt underofficersbefattningarna
på varvsstat. Övriga månadslönare — kontorister, som ej blivit
till verkmästare eller mästare antagna, och ritkontorspersonal —

åtnjuta avlöning dels från det i ovannämnda av Kungl. Maj:t fastställda
stat för fördelning av anslaget till flottans nybyggnad och
underhåll under titeln »bevaknings- och ordonnans^ änst, arbetare
anställda vid upplagda fartyg, biträden vid departementskontor samt
biträden vid förråd och besiktningar» upptagna anslagsbeloppet, dels
från resp. omkostnadstitlar.

Ovannämnda anslagsbelopp för avlöning av viss varvspersonal
å staten för fördelning av anslaget till flottans nybyggnad ocli underhåll
uppföras på förslag av resp. varvschefer av marinförvaltningen
och fastställas årligen av Kungl. Maj.t. De så anvisade beloppen
ställas därefter till varvschefernas disposition för avlöning av den
redan anställda och eventuellt nyantagna personalen i fråga.

Den omständigheten, att avlöningen till en enda personalgrupp
inom marinen utgår från olika räkenskapstitlar, torde väl hava sin
grund i den utökning, som den ursprungliga månadslönarstaten så
småningom undergått. Nämnda omständighet synes emellertid göra
personalens avlöning på visst sätt beroende av den tillfälliga tillgången
på medel å resp. anslagsbelopp eller titlar. Tänkas kan
nämligen, att den myndighet, som fått ifrågavarande medel till sin
disposition anvisade, finner sig böra tillmötesgå eu gjord framställning
om löneförbättring för eu viss grupp personal. Emedan det
ena anslagsbeloppet är till det yttersta anlitat, kan emellertid någon
löneökning ej alls ifrågakomma för den personal, vars avlöning utgår
av detta belopp, men väl till den del av personalen, som åtnjuter
avlöning från ett annat anslagsbelopp. Därest en ökning av förenämnda
belopp för följande år åstadkommes, kan naturligtvis då eu
utjämning av på nyssnämnt sätt möjligen skedd ojämnhet i avlöningen
ske. Att emellertid härigenom vällas såväl myndigheterna
svårigheter vid avlöningarnas avvägande som personalen en känsla
av osäkerhet, är tydligt. Eu omläggning av ifrågavarande avlöningssystem
till större enhetlighet måste givetvis vara önskvärd.

Den nuvarande anställningsformen innebär eu personlig lönesättning
för månadslönarpersonalen vid flottan. Ett sådant förhållande,
som har sin motsvarighet inom den privata verksamheten, bör visserligen
giva den statliga varvsdriften — flertalet månadslönare tillhöra
varven — en smidighet i detta hänseende, vilken i konkurrens om
personalen med den privata arbetsgivaren kan vara önskvärd. Å
andra sidan torde emellertid härvid erfordras vissa allmänna bestämmelser,
efter vilka tjänstinnehavare i eu och samma befattning vare

.sig inom samma varv eller station eller de olika stationerna emellan
bliva anställda, avlönade och pensionerade. Även om hittills dylika
bestämmelser ej helt: saknats, torde de dock ej kunna anses fullständiga
eller för personalen i sin helhet tillfredsställande. De hava
i varje fall endast sträckt sig till den del av personalen, som blivit
av eu och samma myndighet anställd.

Denna avsaknad av ett enhetligt lönesystem måste givetvis
förorsaka ojämnhet i lönesättningen för tjänstinnehavare med likartat
arbete på olika tjänstgöringsplatser och hos personalen framkalla eu
viss oro. En löneförbättring vid t. ex. ett va ^departement har
också ofta till följd begäran om motsvarande löneförbättringar på
övriga departement, varigenom löueskruven hålles i ständig rörelse.
Därtill kummel- måhända, att den avgörande myndigheten på den
ena stationen har eu annan uppfattning, om huru långt personalens
löneanspråk böra uppfyllas, än motsvarande myndighet på den andra
stationen, varigenom den ena personalgruppen kan bliva sämre tillgodosedd
än den andra. Denna brist på enhetliga bestämmelser har
även föranlett vissa utredningar och förslag till avhjälpande härav
från myndigheternas sida, vilka dock ej tillsvidare föranlett något
positivt resultat.

Månadslönarpersonalens mindre fasta anställningsform torde även
hava inverkat på de för denna personal gällande pensionsgrunderna,
vilka beträffande såväl omfattning som pensionsbelopp ej äro sä
fullständiga, som dylika bestämmelser för statens tjänstemän i all
mänhet äro. På sätt av historiska översikten framgår, tillkommer
nämligen pensionsrätt för närvarande endast en del av flottans
månadslönare, och den pension, dessa få tillfälle att grundlägga,
står till sitt belopp ej i något bestämt förhållande till åtnjuten avlöning.

För med månadslönare vid flottan likställd personal i marin
förvaltningen och månadslönare vid kustartilleriet saknas reglementerade
föreskrifter i varje avseende.

Förefintligheten av det behov av reglerande bestämmelser beträffande
månadslönarnas vid marinen anställande, avlöning och
pensionering, som torde föranlett Kung! Maj:t att vidtaga åtgärder
för uppgörande av förslag till sådana bestämmelser, finna sig sakkunniga
alltså böra inledningsvis vitsorda.

Det har även synts sakkunniga lämpligt, att enahanda bestämmelser
beträffande anställande, avlöning och pensionering bleve till

Personalens
uppförande
å av Kungl.

Maf:t och
riksdag fastställd
stat.

Benämning:
marinens civila
assistentstat.

lämpade på samtliga kategorier månadslönare inom marinen — månadslönare
vid flottan, därmed likställd personal inom marinförvaltningen
och månadslönare vid kustartilleriet — och att dessa bestämmelser
bleve sammanförda i ett och samma reglemente för ifrågavarande
personal.

Förslag till dylikt reglemente ingår såsom del av detta betänkande,
och de allmänna synpunkter, som vid upprättandet av detsamma
varit för sakkunniga ledande, återgivas i korthet här nedan.

I den män månadslönarnas vid marinen och den därmed jämställda
personalens i marinförvaltningen tjänster prövas vara av
stadigvarande natur och i övrigt motsvara de anspråk, som sedan
gammalt och efter hand blivit på månadslönarstatens personal ställda,
hava desamma synts böra föreslås till uppförande på av Kungl. Maj.t
och riksdag fastställd lönestat såsom ordinarie tjänstemän. Att ett
stadigvarande behov av här avsedd personal förefinnes, torde vara
ställt utom allt tvivel. Härför talar bland annat, att, såsom eu
undersökning givit vid handen, vid varven, där flottans månadslönarpersonal
till större delen är anställd, intet avskedande av månadslönarpersonal
under de senaste tio åren på grund av brist på
arbete skett. Vid sådant förhållande bör det ligga i statens intresse
att även vid här ifrågavarande befattningar inom marinen äga eu
personal, som känner sig med sin uppgift fullt förbunden och som
med utsikt till efter vissa grunder fastställd löneförbättring och
eventuell befordran manas att i sitt arbete nedlägga ökat nit och
intresse.

Det har synts sakkunniga önskligt att för personalen, evad den
är anställd i in ar i n för valt ni ngen, i flottans stations- eller varvstjänst
eller vid kustartilleriet, erhålla eu gemensam benämning. Bleve
avlöningen för denna personal uppförd på fast lönestat och således
till årligt belopp fastställd, skulle den hittillsvarande benämningen
månadslönare ej längre vara lämplig eller berättigad, ty genom densamma
har man ursprungligen velat beteckna sådan personal, som
blivit med lön för månad anställd. Såsom ersättning för benämningen
månadslönarstat hava sakkunniga velat föreslå marinens civila
assistentstat.

Flottans personal indelas enligt gällande reglemente i militära
och civilmilitära kårer och stater. Inom flottan räknas sålunda

månadslönare såsom civilmilitär personal och innehava såsom sådan
viss efter militära tjänstegrader benämnd tjänsteklass, nämligen flaggunderofficers
eller underofficers av 2:a graden. Med den sammansättning,
som mänadslöuarstäten efter hand erhållit, i sig upptagande
personal med väsentligt olika kompetens och rekryterad från
skilda samhällsklasser, har en uppdelning av denna personal i tjänstoklasser
enligt nyssnämnda reglementes mening synts svår att genomföra
och torde ej heller vara erforderlig. Endast för det fall att
denna personal blir underkastad mobilisering, synes behov av viss
tjänsteklassbeteckning förefinnas. Därvid gäller för närvarande, att
månadslönare vid flottan, under den tid lian tjänstgör vid mobiliserad
avdelning av krigsmakten, lyder under strafflagen för krigsmakten.
Han dömes i dylikt fall enligt nu gällande bestämmelser i händelse
av brott mot sagda lag såsom underofficer, vilket i eu del fall för
honom medför andra och strängare straffpåföljder än för manskapet.
Deri omständigheten, att personalen ej längre bleve indelad i tjänsteklass,
bör enligt sakkunnigas mening ej inverka på ovannämnda
bestraffningssätt. Den skulle endast erfordra införandet av den bestämmelsen
i strafflagen för krigsmakten, att vad i nämnda lag hittills
varit för månadslönare vid flottan stadgat, skall äga tillämpning
på tjänstemän å marinens civila assisteutstat.

Det har synts sakkunniga, att ifrågavarande personal med hänsyn
till dess yrkesutövning snarare vore att betrakta som civila än
civilmilitära tjänstemän, och har den för dem föreslagna staten därför
givits bestämningen civil.

Detta skulle såsom konsekvens medföra eu uppdelning av flottans
personal i tre grupper, nämligen militär, civilmilitär och civil
personal. Vid eu sådan uppdelning förutsättes emellertid, att förutom
den föreslagna assistentstaten även ecklesiastik-, lärare- och
daglönarstaterna komma att hänföras till den sistnämnda gruppen
(civil personal). Härigenom skulle den civilmilitära personalen omfatta
endast mariningenjör-, marinintendentur- och marinläkarkårerna
samt poliskåren d. v. s. de civilmilitära tjänstemän, som enligt nu
gällande bestämmelser hava skyldighet att bära uniform.

Marinförvaltningens av förslaget berörda personal torde ävenledes
lämpligast vara att beteckna såsom civil.

Vad kustartilleriet beträffar, torde ej heller något hinder möta
för ifrågavarande personals uppförande såsom civil personalgrupp.
Denna personal innehar redan nu civil anställning.

Genom beteckningen assistent siat framhålles den biträdande ställning,
som ifrågavarande personal i allmänhet i resp. befattningar
intager. Visserligen förekommer redan assistenttiteln inom marinen,
exempelvis marinöverdirektörs- och marinöverintendentsassistent, samt
såsom benämning på sådan officer, ingenjör eller flaggunderofficer,
som i särskilda fall kommenderas att biträda arbetschef å varven.
Dessa tjänstinnehavare tillhöra emellertid resp. militära eller civil
militära kårer, under det att här redan av namnet, »marinens
Hvila assistentstat», framgår, att det är fråga om andra befattningshavare.
Sistberörda omständighet torde därför ej utgöra hinder för
föreslagna benämning av ifrågavarande lönestat. Å andra sidan
torde i dessa tre ord, marinens civila assistentstat, verkligen angivas
såväl omfattningen av som tjänstekaraktär och tjänsteställning hos
den personal, som är å denna lönestat upptagen. Bland andra alternativa
namnförslag hava sakkunniga ej funnit något, som bättre ger
uttryck för, vad staten innebär.

i.finestaiens Flottans månadslönare hava synts kunna uppdelas i tre grupper,

omfattning, ritkontors-, expeditions- (kontors-) och arbetsledande personal. Härvid
är att märka, att ej all personal ä ifrågavarande arbetsområden utgöres
av månadslönare. Denna ställning bär i allmänhet tilldelats
endast de personer, som utföra ett relativt självständigt eller mera
kvalificerat arbete. Den övriga personalen inom dessa arbetsområden,
ritarebi träden, skrivbiträden samt förmän, är anställd mot dag- eller
timlön. Dessa dag- och timlönare kunna efter vunnen kompetens
och tjänstetid bliva till månadslönare antagna, vilket alltså innebär
eu befordran. (Månadslönare kan dock även direkt antagas såsom
sådan.) Bleve månadslönarne enligt föreliggande förslag uppförda
på av Tvungl. Maj:t och riksdag fastställd lönestat, borde detta givet
vis ej medföra någon förändring i ovan angivna hänseenden.

Den nya lönestaten bör således enligt sakkunnigas mening om
fatta den personal, som inom marinförvaltningen, flottan och kustartilleriet
intager månadslönares vid flottan — pensionerade under
officerares undantagna — ställning enligt hittills gällande begrepp.
Härvid är givetvis eu omsorgsfull avvägning av antalet befattningar
i varje tjänstekategori och tjänsteklass såväl inom olika tjänstgöringsplatser
å samma station eller varv som de båda stationerna och
varven emellan erforderlig. Då emellertid uppgiften, att efter någon
norm avväga antalet befattningar, ej faller inom ramen för det givna

.''17

uppdraget;, hava sakkunniga ansett sig höra, i närmaste överensstäm
melse med detta uppdrag, i det förslag till stat, som här nedan
framläggas, upptaga endast de nuvarande månadslönare inom flottan
och kustartilleriet och därmed likställda, i marinförvaltningen, som
i överensstämmelse med vederbörande myndighets förslag och i enlighet
med i reglementsförslaget närmare angivna grunder böra på
ordinarie stat uppföras.

För att erhålla eu överblick över verksamhetens omfattning på
de olika departementen vid flottans båda varv hava uppgifter infordrats
dels över dagsverks- och materialkostnader för år 1917,
dels antalet dag- och timlönare vid juli månads ingång 1918 å varje
departement. Dessa uppgifter äro i tabell, bil. 1, sammanställda
med antalet befattningar, som blivit å ena sidan i föreliggande statförslag
uppförda (motsvarande nuvarande månadslönare med undantag
för pensionerade underofficerare) och å andra sidan av resp.
myndigheter på sakkunnigas begäran föreslagna att på stat uppföras.

Av tabellen framgår dessutom, huru dessa befattningar fördela sig
på olika kontor och tjäustgöriugsplatser, samt antalet på samma
kontor och tjänstgöringsplatser (i juli 1918) anställda dag- och timlönare
(ritare- och kontorsbiträden samt förmän) m. in.

Såsom månadslönare vid flottan äro för närvarande bland andra Extra orden
del pensionerade underofficerare antagna, som därvid visat sig narwmg™c
kunna väl fylla vissa för dem lämpade platser. Dessa underofficerare
kunna givetvis ej uppföras på ordinarie stat. Då de emellertid under
vissa förhållanden och i vissa befattningar, som närmare blivit i
motiveringen till § 2 av reglementsförslaget angivet, kunna utgöra
lämplig och god arbetskraft, har möjligheten till anställande av dem
i extra ordinarie tjänst ansetts böra kvarsta.

Förutom dessa pensionerade underofficerare, som kunna tänkas
erhålla jämförelsevis varaktig anställning, skulle i övrigt vara att
till extra ordinarie tjänstemän räkna dels sådan personal, som
erfordras för arbeten av mera tillfällig natur, dels sådan sökande
till ordinarie befattning, som undergår provtjänstgöring. Avlöningen
till dessa extra ordinarie tjänstemän har ansetts böra i varje fall av
den anställande myndigheten bestämmas inom de gränser, som blivit
i reglementsförslaget angivna. Kostnaderna för denna avlöning synas
lämpligen böra utgå, på sätt hittills skett, från resp. anslagstafla!*.

Underofficerare
på må
nadalönarstat.

Den grupp månadslpnare, som utgöras av underofficerare, förordnade
att med månadslön å varvets stat tjänstgöra, torde även
falla inom ramen för den utredning, som blivit sakkunniga förelagd.
De av dessa underofficerare beklädda befattningarna äro upptagna
i den av Kuugl. Maj:t fastställda staten, »dagavlöning och arvoden
m. m. till personal vid varven», och avlöningen till desamma bestrides
av anslaget till flottans nybyggnad och underhåll. Enligt
1918 års stat äro dessa befattningar fördelade på flottans båda varv
och de olika departementen på sätt nedan angives.

Varvet i Karlskrona.

A Hiller i departementet.

1 uppbördsman i fyrverkslaboratorium,

1 » i till ver kningskammaren,

1 » vid skjutbanan,

1 biträde vid mekanism- och gevärsverkstaden,

1 » vid artilleriinventarieuppbörden,

1 * vid artilleriammunitionsuppbörden.

Ekipagedepartementet.

1 uppbördsman i tackelkammaren,

1 » i sjöreserven,

1 » i varvsboden,

1 biträde vid sjöinstrument- och sjökarteförrådet,

1 » vid inventarieförrådet, skeppareuppbörden,

1 » vid materialförrådet.

Ingenjördepa rtementet.

1 biträde vid elektriska verkstaden,

1 föreståndare vid kopparslagare verkstaden,

2 biträden vid materialförrådet,

4 varvsmaskinister.

Mindeparti mentet.

1 uppbördsman i minförrådet,

1 kontrollant vid mindepartementet,

1 biträde vid mindepartementet.

Torpeddepa rtonen tet.

1 uppbördsman i torpedförrådet,

1 biträde vid radiotelegraf verkstaden,

I » vid torped verkstaden.

Varvet i Stockholm.

A rtUlerulepa rtementet.

1 uppbördsman i fyrverkslaboratorium,

1 biträde vid artilleri verkstaden,

2 biträden för tillverkning av tandmedel,

1 biträde hos artilleriintendenten.

Ekipagedepartementet.

1 uppbördsman i taekelkammaren,

1 » i sjöreserven,

1 » i varvsboden,

1 kontrollant vid ekipagedepartementet,

1 biträde vid inventarieförrådet,

2 biträden vid material förrådet.

Ingenjordepa rf em en tet.

1 varvsinaskinist.

Mindepartementet.

1 uppbördsman i minförrådet,

1 kontrollant vid mindepartementet.

Torpeddepart ementet.

1 föreståndare i torpedförrådet,

1 uppbördsman i torpedverkstaden.

Den i hög grad olikartade verksamheten vid de särskilda
varvsdepartementen fordrar av personalen en yrkeskunskap av utpräglad
egenart. För att, vad närmast arbetsunderbefälet beträffar,
tillmötesgå varvens behov i detta avseende hava, såsom tidigare framhållits,
vid sidan av på månadslönarstat anställda verkmästare och
mästare, specialutbildade underofficerare blivit till varvstjänst kom -

It)

menderade särskilt på de platser, där man önskat tillgodogöra sig
underofficerens specialutbildning eller där arbetena till större eller
mindre omfattning utföras av militärt manskap. För att varvsledningen
på dessa platser skall kunna påräkna lämpliga underofficerare
för mera varaktig tjänstetid, äro ovannämnda befattningar upptagna
på varvets stat. Dessa befattningar liava emellertid delvis, vad
varvet i Karlskrona angår, efter hand blivit beklädda med pensionerade
underofficerare, anställda såsom övriga månadslönare på
månadslönarstat. På detta sätt har man i varvstjänsten kvarhållit
spänstiga och driftiga underofficerare på månadslönarstat efter uppnådd
pensionålder. Vid varvet i Stockholm synes man däremot
såsom regel låtit avgång jämväl från varvstjänsten äga rum vid
uppnådd pensionsålder (55 år).

Därest någon av nämnda befattningar av resp. myndigheter
prövas vara av den natur, att den bör uppföras på här föreslagna
lönestat, har sådan möjlighet ansetts böra beredas, och fördenskull
är i reglementsförslaget stadgande intaget för dylikt fall.

Där ifrågavarande befattningar beklädas av pensionerade underofficerare,
kunna dessa i överensstämmelse med reglementsförslaget
anställas såsom extra ordinarie tjänstemän.

Att framlägga förslag beträffande antalet ifrågavarande befattningar,
som anses böra dels på varvstat bibehållas, dels på föreslagna
lönestat uppföras, torde ej falla inom sakkunnigas uppgift. Att vid
prövning av denna fråga enahanda synpunkter anläggas vid båda varven,
synes emellertid önskvärt för vinnande av ett enhetligt system.

Sakkunniga utgå emellertid ifrån, att flertalet av dessa befattningar
alltjämt bibehållas på varvsstat och beklädas med militärt
utbildad personal.

Då det bör vara av vikt för varvsledningen att på dessa platser
erhålla verkligt goda arbetskrafter, bör rekryteringen av desamma
så långt möjligt underlättas. För att i avlöningshänseende i viss
mån likställa dessa underofficerare med motsvarande befattningshavare
med liknande åligganden på här föreslagna lönestat och såsom
ersättning för de minskade inkomster, som ett överförande på varvsstat
genom mistade förmåner vid sjökommendering medför, har
därför ett tillägg till avlöningen synts böra tillerkännas underofficerare
i aktiv tjänst vid beklädande av följande av ifrågavarande befattningar
under förutsättning, att dessa anses böra på varvsstat bibehållas.

Varvet i Karlskrona.

A rtiller idepartementet.

Uppbördsman i fyrverkslaboratorium,

» i tillvcrkningskammaren,

vid skjutbanan,

biträde, vid mekanism- och gevärsverkstaden.

Ekipagedepa eternell let.

Uppbördsman i tackelkammaren,

» i sjöreserven,

i i varvsboden,

biträde vid sjöinstrument- och sjökarteförrådet,

/ ngen jord c pa rt c me niet.

Biträde vid elektriska verkstaden,
föreståndare vid kopparslagare verk staden,
varvsmaskinister.

Torpeddepi ir te me niet.

Uppbördsman i torpedförrådet,
biträde vid radiotelegraf verkstaden,

* vid torped verkstaden.

Varvet i Stockholm.

Artilleridepartementet.

Uppbördsman i fyrverkslaboratorium,
biträde vid arti deri verkstaden,
biträden för tillverkning av tandmedel.

Ekipagedepartementet.

Uppbördsman i tackelkammaren,

» i sjöreserven,

» i varvsboden.

Varvsmaskinist.

Ingenjördepartementet.

Min flepa rte men tet.

Uppbördsman i minförrådet.

Torpedflepn rte men tet.

Föreståndare i torpedförrådet,
uppbördsman i torped verkstaden.

Övriga på varvsstafc nu upptagna befattningar torde lämpligen
kunna besättas med ordinarie eller extra ordinarie tjänstemän på
marinens civila assistentstat.

Den ersättning, som av anförda skäl befunnits motiverad, bör
enligt sakkunnigas mening utgöras av: i vissa fall enahanda förmåner,
som utöver avlöning i land tillkomma underofficer vid sjökommendering,
och i övriga fall av ett tilläggsarvode till underofficers
avlöning.

Förstnämnda förmåner böra enligt sakkunnigas mening tillfalla
uppbörd smännen i sjöreserven och varvsboden. Sjöreserven bär att verkställa
förtöjningar och förhalningar av den flytande inaterielen, transporter
av varjehanda slag, bemanna varvets ångslupar och båtar
o. s. v. Dess personal, som förutom uppbördsmannen utgöres avför
detta ändamål kommenderat militärt manskap, är skyldig tjänstgöra,
när helst på dygnet arbete påkallas. Det militära manskapet
åtnjuter såsom särskild ersättning under sådan kommendering sjöavlöning.
Motsvarande förmån synes i ej mindre grad böra tillfalla
såväl den, som vid ifrågavarande arbeten utövar det närmaste befälet,
nämligen uppbördsmannen- i sjöreserven, som ock uppbördsmannen
i varvsboden, som biträder vid dessa arbeten och utlämnar nödig
materiel. Ifrågavarande befattningshavare skola dessutom med sjöreservens
personal ständigt hålla sig beredda för att i första hand
vara att tillgå vid eldsvådor.

Det tilläggsarvode, som under ovan nämnda förutsättningar
skulle tillkomma Övriga angivna befattningshavare, har synts lämpligen
böra utgöras av: för flaggunderofficer 800 kronor och för underofficer
-av 2:a graden 600 kronor årligen. Ett motsvarande arvode
— växlande mellan 400 och 300 kronor — utgår för närvarande
till några av ifrågavarande befattningshavare vid val’vet i
Karlskrona. Sådant tilläggsarvode bör emellertid vara förbundet
allenast med ifrågavarande mera krävande underofficersbefattningar
och närmast utgöra ersättning för mistade förmåner vid sjökommen -

4ft

Moring, och är såsom sådan motiverad av dessa befattningshavares
• förhållande till andra å varvet tjänstgörande underofficerares mera
varaktiga landtjänstgöring.

I föreliggande reglemen t sförslag hava sakkunniga ansett sig borst
föreslå ersättning för utfört övertidsarbete att utgå efter vissa närmare
angivna grunder, och enligt nu gällande reglemente för marinen
tillkommer övertidsersättning maskin- eller hantverksav■delningen
tillhörande underofficer, dä han själv under v årsarbete som yrkesarbetare
deltager i arbetet. Da motsvarande ersättning under enahanda.
förhållanden synts böra utgå till övriga underofficerare på
månadslönarstat, hava sakkunniga ansett sig böra i detta samman''*
hålig ifrågasätta behovet av bestämmelser i sådant avseende.

Den personal, som ifrågavarande utredning avser, fördelas under Formerna
följande myndigheter: marinförvaltningen, stationsbefälhavare och för^m''
varvschefer å vardera stationen, samt cheferna för Vaxholms refep.
Karlskrona kustartilleriregemente och Älvsborgs kustartillerikär. Det
torde kunna ifrågasättas att ställa nämnda personal under eu och
samma centrala myndighet för att bland annat underlätta tjänstinnehavares
förflyttning till annan tjänstgöringsplats. Genomförandet
av eu sådan plan, vars lämplighet kan synas tvivelaktig, skulle
emellertid innebära eu omorganisation, som ej torde ligga inom ramen
för det sakkunniga meddelade uppdraget. Vid sådant förhållande
hava sakkunniga ansett, att personalen — såväl den ordinarie som.
den extra ordinarie — bör anställas av resp. nyss nämnda myndigheter
på förslag av den chef, under vilken den närmast lyder. Härigenom
bliva hittills för månadslön»^ vid flottan gällande bestämmelser
i detta avseende alltjämt tillämpliga.

Såsom i den speciella motiveringen närmare utvecklats, bär den
ordinarie personalen synts böra anställas med konstitutorial, medan
för måuadslönare vid flottan hittills tillämpade anställningssätt
medels kontrakt bibehållits för den extra ordinarie personalen.

Flertalet befattningar ha indelats i olika tjänsteklasser allt efter
deras mer eller mindre krävande natur, och för de olika tjänsterna
hava särskilda kompetensvillkor blivit stadgade, vilka närmare motiveras
i den speciella motiveringen.

Med den sakkunniga förelagda utredningen torde frågan om den Rekrytering.
ordinarie personalens rekrytering äga samband och vara av den art,
att den bör i detta sammanhang beröras.

Redan ovan omnämnda 1805 års reglemente för Kongl. Flottornes
Handtwerks- och Timmermans-Stater (dåvarande månadslönare)
lade särskild vikt vid rekryteringen av denna personal, och att densamma
skedde genom uppdragning från och med Lärlings-Graderne».
En Werkmästare och (Qvartersman borde sålunda »helst vara upainad
vid Kronans Warf och derstädes hafwa genomgått Skeps-Tim merna
ans-Grader ne», o. s. v. Denna utbildning av månadslönare inom
varven har man sökt alltjämt hålla vid stånd, så mycket mer som
rekrytering utifrån särskilt av arbetsunderbefäl i allmänhet varit
förenad med svårigheter. Förmän och arbetare hava sålunda hittills
på ansökan till Konungen beviljats tjänstledighet med bibehållande
av löneförmåner för att genomgå maskinist- eller k vartersmausklass
i flottans underofficersskolor med förbindelse att efter avlagd examen
kvarstå två år i marinens tjänst.

På grund av den betydelse, som denna rekrytering äger, synes
det sakkunniga, att möjlighet till utbildning för en duglig arbetare
ej blott fortfarande må kvarstå, utan även utvidgas till deltagande
i andra lämpliga kurser, vilkas genomgående blivit såsom kompetensvillkor
stadgade. Därjämte torde det ligga i statens intresse att på
liknande sätt underlätta utbildningen även för aspiran ter till andra
befattningar än verkmästarens t. ex. för ritare- och kontorsbiträden,
ti llhörande daglönarstateu.

1 gengäld torde omförmäld aspirant böra förbindas att efter
genomgången lärokurs kvarstå i marinens tjänst minst tre år. Att
kravet utsträckes till tre års tjänstgöring, bör vara motiverat av
den fastare anställning, som ett eventuellt genomförande av föreliggande
förslag ställer i utsikt.

Rätten att bevilja ovannämnd tjänstledighet bör enligt sakkunnigas
mening tillkomma marinförvaltningen, som på lämpligt sätt
kan avväga dessa förmåner mellan personalen å båda stationerna.

Förutom på ovan angivet sätt bör rekrytering av ifrågavarande
personal lämpligen kunna ske genom anställande av: dels
annan vid marinen anställd personal, t. ex. underofficer, dels marinen
11 ( omstående sl ik ande.

Den inkomst, som eu dag- eller timlönare vid flottan kan uppnå,
torde i åtskilliga fall till beloppet överstiga den för flera befattningar
i föreslagna löuereglemeute stadgade begynnelseavlöningen. Därest
eu dag- eller timlönare med sådan inkomst bleve såsom tjänsteman
anställd, bör rimligtvis därvid i regel ej någon nedsättning av hans

4.'',

tidigare ordinarie avlöning ifrågakomma. 1 sådant fall mft lian enligt
sakkunnigas uppfattning kunna insättas i clen löneklass, som motsvarar
eller närmast överstiger det belopp, vartill hans ordinarie
avlöning uppgick under senast förflutna kalenderår.

För det fall att sökande till befattning tillhört underoflieerskären
och prövas lämplig till tjänst på här föreslagna lönestat, torde även
denne böra insättas i den löneklass, som motsvarar eller närmast
iiverstiger hans senast såsom underofficer åtnjutna avlöning vid
tjänstgöring i land.

För det fall slutligen att sökande till befattning är eu marinen
utomstående, särskilt kvalificerad person, torde rätt böra tillkomma
den anställande myndigheten att i undantagsfall för förvärvande av
en verkligt dugande person insätta honom i högre löneklass, än den
som motsvarar befattningens begynnelseavlöning. Liknande rätt
tillkommer styrelserna vid statens affärsdri v ande verk.

Direkta • stadganden i här berört avseende beträffande tjänstaspiranters
insättande i föreslagna lönestat synas ej böra ingå i reglementet.
Sakkunniga hava ansett tillräckligt att till ledning vid
tillämpningen av detsamma angiva deras mening därom i denna
motivering.

För de olika tjänsteklasserna i värjo befattning hava — med Befordran.
undantag för ritare — samma formella kompetensfordringar an
setts böra sättas. Befattningshavare i lägre tjänsteklass kan alltså
enligt föreliggande förslag i allmänhet utan förvärv av ytterligare
teoretisk utbildning befordras till högre sådan klass inom befatt
ningen. Möjligheten för eu tjänsteman att vinna erforderlig kom
potens för befordran till annan högre avlönad befattning torde hora
underlättas. Sakkunniga förutsätta härvid, att ansökan om tjänstledighet
för genomgående av avsedd kurs eller skola i allmänhet
kommer att, där så utan olägenhet kan ske, av vederbörande myndighet
beviljas.

Vad ritarepersonalen beträffar, hava sakkunniga av skäl, som
blivit i motiveringen till § 4 närmare angivna, ansett, att möjlighet av
befordran till konstruktör bör beredas eu verkligt skicklig l a klass
ritare, även om han ej besitter den formella kompetens, som blivit
för denna befattning stadgad. Nämnda möjlighet bör utan tvivel
verka eggande på denna personal och fördelaktig! inverka på rekryteringen,
1 samma riktning torde även i vissa fall inom konstruk -

4»i

törsbefattniugen utsikten att genom förvärv av speciella meriter
vinna anställning såsom specialingenjör vid mariningenjörkåren verka.

Lönesystem. Vid fullgörande av uppgiften, att framlägga förslag till bestämmelser
beträffande anställning in. in. för ifrågavarande personal, hava
sakkunniga varit medvetna om den vikt, som bör läggas på rekryteringen
och bibehållandet av eu god och intresserad personal. Såsom
ett medel därtill hava sakkunniga vid utarbetandet av avlöningsbestämmelserna
sökt välja å ena sidan ett lönesystem, som genom
inrymda utsikter till löneförbättring och befordran underlättar rekryteringen
och sporrar den redan anställda personalen till energiskt
arbete, och å andra sidan eu avlöning, som i varje befattning utgör
lämplig ersättning för förrättat arbete. I den lönetabell med tillhörande
bestämmelser för löneförhöjningars åtnjutande samt lönevillkor
i övrigt, som uppgjorts och längre fram blir föremål för
närmare redogörelse och motivering, hava sakkunniga sökt lämna ett
förslag, som enligt deras mening torde fylla berättigade krav i detta
hänseende.

På grundvalen av detta lönesystem har uppgjorts ett förslag
till avlöningsstat, upptagande den nu anställda personalen i den •omfattning,
som enligt tidigare angivna grunder synts motiverad. Denna
avlöningsstat blir sedermera behandlad och ställd vid sidan av uppgifter
beträffande personalens hittills åtnjutna avlöning, varigenom
den kostnadsökning, som föreliggande förslag i avlöningshänseende
för den ordinarie personalen skulle medföra, kan bedömas. För
ungefärlig uppskattning av de belopp, vartill de av sakkunniga föreslagna
extra arvoden till ritkontorsföreståndare och uppbördsman vid
arbetsgrupp skulle kunna uppgå, hava sakkunniga därom av vederbörande
myndigheter begärt förslag. Enligt dessa skulle samman
lagda beloppet utgöra omkring 3,500 kronor.

Att här uppgöra beräkningar över kostnaderna för den extra
ordinarie personalens avlöning har däremot ej synts erforderligt.

Pensione- 1 samband med avlöningen står frågan om den pension, som
rittg*gnm- bör tillförsäkras tjänstemannen vid slutat arbete i statens tjänst
Sakkunniga hava ansett sig härvid böra föreslå ganska genomgripande
förändringar i nu gällande bestämmelser.

1 likhet med förut omnämnda 1912 års kommitté för ordnande
av det militära pensions väsendet. anse sakkunniga, att pensionsrätt

hör tillkomma icke blott de månadslön are, som enligt nu tillämpade
pensioneringsgrundor äga rätt att förvärva delägnrskap i flottans
pensionskassa, utan även övriga, som äro att hänföra till månadslönare
vid marinen. Något rimligt skäl varför av månadslönaro,
vilka hava mera fast anställning än daglönare,, eu del skulle sakna
pensionsrätt, men dylik tillkomma eu annan del av månadslönerna
och jämväl daglönarna, torde nämligen ej kunna påvisas.

Den till månadslönaro vid flottan nu utgående månadslönen är,
som ovan antytts, av varierande natur. Att under sådana förhållanden
bestämma pension till viss procent av lönen har tydligen ej
låtit sig göra och föranlett fastställande av tvenne pensionsbelopp
(motsvarande flaggmaskinists, resp. 2:a gradens underofficers pension),
oberoende av innehavd lön.

Erhåller emellertid ifrågavarande personal inom marinen, såsom
blivit av sakkunniga föreslaget, lön å av Konung och riksdag fastställd
stat, synes därigenom eu tillfredsställande lösning på denna
personals pensioneringsfrågor, både vad omfattning och pensionsbelopp
beträffar, erbjuda sig.

Emedan ifrågavarande tjänstinnehavare inom marinen med avseende
på yrkesutövning hava närmaste motsvarighet, vad statstjänster
beträffar, inom statens affärsdrivande verk, så har vid utarbetandet
av förslag till pensioneringsbestämmelser likaså anslutning
till därstädes gällande grunder eller den civila pensionslagen synts
påkallad. De pensioneringsbestämmelser. sakkunniga sålunda ansett
sig böra föreslå och som ingå i föreliggande reglementsförslag och
sedermera närmare motiveras, skilja sig härigenom till principen i
vissa avseenden från nu gällande grunder för pensionering av marinens
personal. Beträffande bland annat grunderna för beräknande
av pensionsbelopp, pensionens fördelning i hel och avkortad pension
— med upphävande av uppdelningen i pension och fyllnadspension
—, avgångsskyldighet samt räknande av tjänstår för erhållande av
pension avvika sålunda do föreslagna bestämmelserna från motsvarande
stadganden i reglemente för flottans pensionskassa.

De sakkunniga hava emellertid utgått ifrån, att ifrågavarande
personal på marinens civila assistentstat bör, i likhet med vad hittills
skett beträffande vissa månadslönaro vid flottan och såsom sker
för övrig personal vid marinen, pensioneras genom flottans pensionskassa.
Härvid torde möjligen vissa invändningar kunna göras mot
lämpligheten av ett upptagande i kassan av delägare, till vilka pen -

Övergångs bestämmel ser.

sion utginge efter andra principer än till övriga delägare. Enligt
sakkunnigas mening utgör denna omständighet dock intet hinder för
ett genomförande av föreliggande förslag. Personalen på marinens
civila assistentstat hänföres visserligen enligt sakkunnigas förslag
till civil tjänstekategori, men med hänsyn till dess nära samhörighet
med’ marinens övriga personal har något utbrytande av densamma
ur flottans pensionskasssa för att direkt ställas under lagen angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension ej synts böra ifrågasättas.

Eu snar lösning på denna pensioneringsfråga, vartill lämpligaste
tillfället torde erbjuda sig i samband med antagandet av nytt reglemente
för månadslönarna, måste anses synnerligen angelägen. Till
räcklig anledning att, med hänsyn till pågående utredning beträffande
eu centralisering av det statsunderstödda pensions väsen det i dess helhet
och eu eventuellt i samband därmed kommande omreglering av det
militära pensionsväsendet, undanskjuta avgörandet av denna fråga
synes ej heller enligt sakkunnigas mening föreligga.

Vid utarbetandet av nedan föreslagna och närmare motiverade
bestämmelser angående de nya pensioneringsgrundernas tillämpning
på den i tjänst varande, i denna utredning inbegripna personalen,
bär hänsyn måst tagas till den omständigheten, att det bland denna
.personal finnes tjänsti nuehavare, som i pensionshänseende kunna
fördelas i följande tre från varandra skilda kategorier:

dels sådana, som enligt hittills gällande bestämmelser ägt rätt
till delägarskap i flottans pensionskassa och även använt sig därav
och sålunda redan äro delägare i pensionskassan;

dels sådana, som likaledes varit berättigade till delägarskap men
ej begagnat sig av denna rättighet och

dels sådana, som saknat rätt att grundlägga pension.

Att övergången på nya lönest åteu förbindes med obligatorisk
underkastelse av pensionsbestämmelserna och erläggande av ärliga
pensionsavgifter, har synts naturligt. Ehuru retroaktiva avgifter för
egen pension äro främmande för den civila pensionslagen, hava sak
kunniga dock ansett sig höra upptaga bestämmelser om erläggande
av sådana för de tjänstinnehavare, som vid övergången till nya
iönestaton ej redan äro delägare i pensionskassan, och detta särskilt
med hänsyn till den personal, som hittills ägt rätt att grundlägga
pension, men ej begagnat sig därav. A andra sidan torde ett åter
betalande av de pensionsavgifter, som blivit av hittillsvarande del -

4!)

ägare bland flottans månadslönare erlagda, ej kunna ifrågasättas.

Då emellertid dessa vid sidan av retroaktiva avgifter för änke- oeh
barngratial, vilka senare avgifter under alla förhållanden äro förbundna
med delägarskap i pensionskassan, för flertalet äldre tjänstinnehavare
torde bliva så betungande, att de för dem skulle omöjliggöra
eu övergång på nya lönes täten, hava sakkunniga ansett, att eu
viss lättnad i detta avseende bör beredas. För de befattningshavare,
som anse sig ej kunna erlägga stadgade retroaktiva avgifter för egen
pension, har därför blivit föreslagen eu reducerad pension, som till
eu viss grad bleve beroende av den tid, pensionstagaren varit i tjänst
efter det nya lönereglementets ikraftträdande.

Vid tillämpning av här föreslagna bestämmelser skulle sålunda
personalen fördela sig i följande tre grupper:

l:o) tjänstinnehavare, som redan före övergången på nya staten
voro delägare och vilka utan erläggande av retroaktivavgifter komma
i åtnjutande av pension till stadgade belopp;

2:o) tjänstinnehavare, som tidigare ej varit delägare men betala
stadgad retroaktivavgift för att bekomma pension till oavkortat belopp
och

3:o) tjänstinnehavare, som tidigare ej varit delägare men ej
erlägga retroaktivavgifter för egen pension och komma i åtnjutande
av avkortad pension.

Med hänsyn till de kostnader, som delägarskap i flottans pensionskassa
genom retroaktiva gratial avgifter under vissa förhållanden
kan förorsaka, torde övergången till den nya staten med därmed
förenade rättigheter och villkor böra göras frivillig. Sakkunniga
hava härvid tänkt sig, att eu viss anmälningstid efter det nya reglementets
trädande i kraft blir föreskriven, inom vilken här avsedd
tjänstinnehavare, som ej önskar underkasta sig reglementets bestämmelser,
äger anmäla, att detsamma ej må på honom tillämpas.

Sakkunniga hava räknat med möjligheten av, att den nya löne- Nuvarande
staten kan komma i tillämpning redan den 1 juli 1919. Då här månads,pföreslagna
pensionermgsbestämmelser stadga avgängsskyldighet från flottan, födda
tjänsten vid uppnådda 65 levnadsår för manlig befattningshavare, synas före år 1855~
de nuvarande månadslönare vid flottan, som sagda år uppnå eller
redan uppnått denna ålder, ej kunna inbegripas under föreliggande
reglementsförslag. Av dessa före år 1855 födda, i tjänst varande
månadslönare — 8 till antalet — äro eu del delägare i flottans pen 7 -

sionskassa, medan andra ej käft rätt att grundlägga pension. Av
den förstnämnda kategorien innekava några ej ännu fullt det antal
tjänstår — 30 —, som erfordras för att eldigt gällande bestämmelser
komma i åtnjutande av pension.

Helt naturligt måste det synas dessa tjänstinneliavare kårt att
kliva ställda utanför de förmåner, som föreliggande förslag i pension eringskänseende
innebär. Sakkunniga förutsätta emellertid, att frågan
angående dessa befattningshavares pensionsförmåner icke kan tagas
under behandling i annan ordning, än som i liknande fall skett beträffande
andra statstjänare. Att uppgöra förslag om vilka åtgärder,
som i dessa särskilda, otvivelaktigt ömmande fall böra vidtagas, hava
sakkunniga icke ansett falla inom ramen för deras uppgift. Det
kar emellertid synts sakkunniga b ek j är tans värt, att tjänstinnekavarna
ifråga beredas tillfälle att i tjänsten kvarstå såsom månadslönare
eller såsom extra ordinarie tjänstemän enligt föreliggande förslag,
intill dess frågan om deras pensionsferhållande hinner slutligt prövas
ock avgöras.

Pension- För att få vissa frågor beträffande pension samt änke- ock barnr"meisernas"
gratial belysta närmast med avseende på övergången till fast löneinverkan
pi stat och erhålla eu föreställning om den kostnadsökning, som de
kostnaderna föreslagna pensionsbestämmelserna med tiden skulle kunna medföra,
kava sakkunniga anlitat förste aktuarien i pensionsstyrelsen Josef
Östlind. Det av honom avgivna yttrandet fogas som bilaga 2 till
detta betänkande.

För belysande av pensioneringsförslagets konsekvenser i ekonomiskt
hänseende kar aktuarie Östlind beräknat kapitalvärdet den 1
juli 1919 av dels pension ock dels årsavgift för varje i tjänst varande
månadslönare, som blivit i lönestaten uppförd, allt efter innehavd
löneklass (pensionsunderlag) och levnadsålder. Beräkningarna äro
sammanförda i tvenne tabeller, av vilka tabell I omfattar de tjänstinnehavare,
som redan äro delägare i flottans pensionskassa, och
tabell II övriga befattningshavare.

Av tabell I framgår, att statens förpliktelser genom föreliggande
pensioneringsförslag beträffande delägarna i pensionskassan (till antalet
59) ökas med 175,300 kronor. Övriga befattningshavare (till antalet
123), som genom övei’gången på nya lönestaten förutsättas inträda
såsom delägare i pensionskassan, medgivas, såsom ovan antytts,
enligt förslaget frihet välja mellan å ena sidan erläggande av retroaktiv

pensionsavgift för att därigenom erhålla rätt till oavkortad pension,
och ä andra sidan befrielse från dylik avgift och därmed förbunden
avkortad pension. Av tabell II framgår, att statens förpliktelser
beträffande dessa 123 tjänstinnehavare, under förutsättning att samtliga
erlade retroaktiva avgifter, skulle bliva (151,700 kronor, och
för det fall att ingen elände dylika avgifter, 571,800 kronor. Vid
eventuell tillämpning av förslaget skulle alltså kapitalvärdet den 1
juli 1919 av statens förpliktelser i detta avseende uppgå till något
belopp mellan dessa båda värden. För samtliga 59 + 123 = 182
nuvarande befattningshavare torde alltså kapitalvärdet av statens
ökade förpliktelser uppgå till mellan 747,100 och 827,000 kronor.

Utom dessa 182 äro ytterligare 14 befattningar på lönestaten uppförda.
Dessa senare hava dock icke medtagits i pensionsberäkningarna
av det skäl, att deras innehavare uteslutits ur statförslaget
antingen på grund av överårighet, eller emedan de mera tillfälligt
beklätt sina platser. Några kalkyler över kostnaderna för pensionering
av dessa befattningars blivande innehavare liksom övrig i framtiden
nyantagen personal har ej ansetts erforderlig. De utförda
beräkningarna torde nämligen lämna tillräcklig ledning vid bedömande
av föreslagna pension sbestämmelsers ekonomiska verkningar. Härvid
är emellertid att märka, att dessa verkningar komma att göra sig
gällande mera långsamt, varför utgifterna blott så småningom behöva
utgå.

Delägarskap i flottans pensionskassa är förenat med skyldighet Änke- och
att erlägga avgifter för genom kassan delägarna tillförsäkrade änke- barndralialoch
barngratial. Dessa avgifter utgöras av dels års-, dels retroaktivoch
tilläggsavgift. Genom att delägarskapet i pensionskassan enligt
föreliggande förslag göres obligatoriskt, bortfaller i detta, fall tillläggsavgiften.
Årsavgifterna erläggas enligt nu gällande bestämmelser
med 13 Va procent av gratialets belopp inom den klass,
delägaren tillhör. Retroaktivavgifterna bestämmas till sitt belopp av
gratialens storlek och åldern vid inträdet i kassan. Hittills har, som
ovan antytts, månadslönare vid flottan såsom delägare i pensionskassan
grundlagt gratial i fjärde klassen, i vilken gratialet enligt
sist fastslagna grunder utgår med 400 kronor och, där äldre bestämmelser
legat till grund, med lägre belopp.

Då medlemmarna i gratialfonden själva genom fullmäktige i
flottans pensionskassa hava medbestämmanderätt i fråga om ord -

Reglements ändringar.

ilande av änke- och barngratial, ha sakkunniga funnit det ligga
utanför deras befogenhet att i sådant avseende inkomma med förslag.
Frågan om personalens på marinens civila assistentstat inplacering
i lämplig gratialklass och erforderlig förhöjning i gratial för
de månadslönare vid flottan, som redan äro delägare, kan därför
förväntas förekomma till bedömande hos fullmäktige i flottans pensionskassa.

Genom den av aktuarie Östlind i bil. 2 framlagda utredningen,
beträffande vissa frågor i samband med övergången till föreslagna
lönestaten, framgår emellertid, att de retroaktiva gratialavgifterna
för vissa äldre månadslönare kunna uppgå till så avsevärda belopp,
att de kunna försvåra övergång till nya staten. Därest extra åtgärder
från statens sida kunna vidtagas för underlättande av en
dylik övergång genom bidrag till retroaktivavgifter, synas sådana
åtgärder i detta fall vara väl motiverade. 1918 års riksdag har också
i en liknande fråga beträffande reglering av avlöningsförhållanden
in. in. för personal vid statens hospital och asyler beviljat statsbidrag
till retroaktivavgifter för änke- och pupillpensionering att
fördelas enligt bestämmelser, som av Kungl. Maj.t närmare utfärdas.
Såsom av bifogade utredning, bil. 2, framgår, torde det bidrag,
som i detta fall lämpligen borde ifrågakomma, icke komma att
överstiga 25,000 kronor, och skulle fördelningen av detsamma
lämpligen kunna göras av direktionen över flottans pensionskassa
i överensstämmelse med av Kungl. Maj:t fastställda grunder. Med
framhållande av det behj ärtans värda i ett dylikt statsunderstöd i
detta fall, hava sakkunniga emellertid icke ansett sig böra framställa
förslag i sådant avseende.

Enligt sakkunnigas mening torde föreliggande reglementsbestämmelser,
för det fall och i den form de bliva av Kungl. Maj:t och
riksdag fastställda, kunna ingå såsom bilaga i resp. delar av reglemente
för marinen (del I och III). Att innan föreslagna reglemente
blivit prövat och antaget, uppgöra förslag till sådana ändringar i
nu gällande reglementen för marinen, som ett genomförande av föreliggande
förslag skulle medföra, hava sakkunniga ej funnit erforderligt.

Förslag till reglemente för personal på marinens civila assistentstat.

Gemensamma bestämmelser.

§ 1.

Detta reglemente avser följande vid marinen anställd personal:

Grupp i. Eitkontorspersonal:

Konstruktör,
ritare, l:a klass,

» 2:a *

Till föreståndare för ritkontor kan, där så erfordras, konstruktör
eller ritare, l.a kl., förordnas.

Grupp II. Expeditionspersonal:

Kontor sföreståndare, l:a klass,

» 2:a »

kontorist, manlig, l:a »

» » 2:a »

» kvinnlig.

Grupp III. Arbetsledare:

Verkmästare, l:a klass,

» 2:a »

skomakaremästare, l:a klass,

» 2:a »

skräddaremästare, l:a »

» 2:a »

Tjänste befattningar.

Personalens
fördelning.

Anställnings form.

bagaremästare,

mjölnare,

köksmästare,

förrådsmästare, l:a klass,

» 2:a »

stallmästare,
maskinist, l:a klass,

» 2:a »

Grupp IV. Sjukvårdspersonal:

Översköterska,

sjuksköterska.

Tjänstebefattning kan innehavas med eller utan uppbörd.

§ 2.

1. Personalen på marinens civila assistentstat är fördelad å:

marinförvaltningen, underställd marinförvaltningen,
flottan:

a) i stationstjänst, underställd stationsbefälhavare,

b) i varvstjänst, underställd varvschef,
kustartilleriet, underställd resp. regements- (kår-) chef.

2. Personalen indelas i ordinarie och extra ordinarie tjänstemän,
vilka anställas, de ordinarie till det antal och med den fördelning,
som gällande stater bestämma, samt de extra ordinarie till
det antal, som prövas erforderligt.

§ 3.

1. Ordinarie och extra ordinarie tjänstemän anställas:

av marinförvaltningen efter förslag av vederbörande avdelningschef,

av stationsbefälhavare eller varvschef efter förslag av vederbörande
kårchef, chef för stationskontor, stationsintendent,
förste läkare eller varvsdepartementsehef,
av regements- (kår-) chef vid kustartilleriet.

2. Ordinarie ’ tjänsteman anställes med konstitutorial, (form.
bil. 3), vilket skall anses innebära, att tjänsteman kan i administrativ
väg pä grund av fel eller försummelse i tjänsten avskedas fiån
sin befattning.

3. Extra ordinarie tjänsteman anställes med kontrakt på viss
uppsägningstid.

$ 4.

1. Förutom bevis om svensk medborgarrätt och god frejd Ana‘ff{£}"ga''
samt intyg av marinläkare, att sökande är frisk och arbetsför,
fordras för anställning:

Konstruktör:

Avgångsexamen från högre teknisk läroanstalt järnte minst 2 ''

års sådan praktisk utbildning, som tjänsten kräver. (Ritare, l:a klass,
som ådagalagt särskilt framstående skicklighet, må utan att hava
avlagt för konstruktör föreskriven examen kunna befordras till
nämnda befattning.)

Konstruktör, som förordnas till ritkontorsföreståndare, skall aga
minst 4 års sådan praktisk utbildning, som tjänsten kräver.

Ritare, l.a klass:

Avgångsexamen från minst teknisk elementarskola eller däremot
svarande läroanstalt eller att visa sig äga motsvarande kunskaper
samt därjämte minst 2 års praktisk utbildning å ritkontor.

l:a klass ritare, som förordnas till ritkontorsföreståndare, skall
äga minst 4 års sådan praktisk utbildning, som tjänsten kräver.

Ritare, 2:a klass:

Avgångsexamen från teknisk yrkesskola eller att genom föregående
verksamhet ådagalagt erforderliga kunskaper.

Konto rsföreståndare:

Realskoleexameu och examen från statsunderstött handelsgym- Expeditionsnasium
eller att visa sig äga motsvarande kunskaper.

Kontorist:

Minst ettårig kurs vid handelsskola eller att genom föregående
verksamhet ådagalagt erforderliga kunskaper.

Verkmästare, förrådsmästare och maskinist:

Arbetsledare. Maskinistexamen l:a klass eller att med godkännande betyg
genomgått för tjänsten lämplig klass i marinens underofficersskolor
eller sådan kurs i teknisk yrkesskola, som kan anses bibringa elev
nödig teoretisk kunskap, eller att visa sig äga mot vederbörlig examen
svarande kunskaper samt dessutom inneha den yrkesinsikt, som
för respektive tjänstinnehavare kan anses erforderlig.

Skomakaremästare, skräddaremästare, bagaremästare, mjölnare,
köksmästare och stallmästare:

Vitsord om tillräcklig yrkesinsikt samt lämplighet.

Av samtliga ovan nämnda befattningshavare fordras dessutom
den praktiska förfarenhet, varje tjänst kräver.

Oversköterska och sjuksköterska :

^personal'' Fullständig kurs i godkänd sjuksköterskeskola.

2. För erhållande av ordinarie tjänst erfordras, utöver vad i
föregående moment stadgas, antingen att förut ha å annan plats
inom marinen tjänstgjort under förhållanden, som kunna anses meritera
för befattningen ifråga, eller att undergå provtjänstgöring
under tid, som i varje fall särskilt bestämmes.

§ 5-

Tittande 1. Vid tillsättande av tjänstebefattning bör vid val mellan

befattning. elJest likställda sökande företräde givas den, som innehar anställning
inom någon i § 1 nämnda grupper och därvid visat sig äga
praktisk duglighet och lämplighet för tjänstebefattningen ifråga.

2. Pensionerad underofficer må anställas såsom extra ordinarie
tjänsteman i befattning, för vilken han kan anses meriterad.

3. Den, som för vinnande av ordinarie befattning undergår
provtjänstgöring, anses som extra ordinarie tjänsteman.

8 6.

1. Marinförvaltningen må efter hörande av vederbörande myn- Arbetstid.
digliet för tjänstemän, med undantag för bagaremästare, mjölnare,
köksmästare, stallmästare, maskinist och sjukvårdspersonal, fastställa
ordinarie arbetstid utgörande minst 36 och högst 48 timmar

i veckan med iakttagande, att denna i möjligaste mån sättes lika
för tjänstemän i samma befattning.

2. Den dagliga arbetstiden fastställes inom marinförvaltningen
av dess chef, vid flottan av vederbörande stationsbefälhavare och
varvschef, vid kustartilleriet av vederbörande regements- (kår-) chef.

3. Tjänsteman är skyldig att, då order därom gives, tjänstgöra
utöver den fastställda arbetstiden.

4. Den ordinarie arbetstiden bör i regel ej överskridas. Om
ett arbete ovillkorligen skall vara färdigt vid viss tidpunkt, och
detta ej kan medhinnas på den ordinarie arbetstiden, må överarbetstid
likväl användas.

överarbetstid är den arbetstid, som skjuter över den för dagen
och befattningen fastställda arbetstidens längd, oberoende av den tid
på dygnet arbetet ägt rum.

Överarbete får icke utföras utan tillstånd av vederbörande avdelningschef
inom marinförvaltningen, stationsbefälhavare eller varvschef
vid flottan samt av resp. regements- (kår-) chef vid kustartilleriet.

Endast då så icke kan undvikas, må överarbete äga rum å sönoch
helgdagar.

För överarbete utgår ersättning, dock först när sammanlagda
överarbetstiden under månaden uppgår till minst 20 timmar. För
varje härefter fullgjord överarbetstimme utgår ersättning med V2000
av årsavlöningen, ökad med 50 %.

Övertidsersättning utgår ej till den personal, för vilken ordinarie
arbetstid enligt mom. 1 icke fastställes.

5. Sista söckendagen före nyårs-, påsk-, pingst-, midsommaroch
juldagarna upphör arbetet för befattningshavare med fastställd
arbetstid klockan 12 middagen.

§ T 1.

Tjänsteman kan av den myndighet, under vilken han enligt Tjänstiedi</-§ 2 mom. 1 i resp. fall är ställd, beviljas tjänstledighet högst 3 månader. het

Tjänstledig hetsansökan.

Adress anmälan.

Läkarevård.

2. Tjänsteman kan av vederbörande avdelningschef inom marinförvaltningen,
av vederbörande kärchef, chef för stationskontor, stationsintendent,
förste läkare och departementschef vid flottan eller
regements- (kår-) chef vid kustartilleriet beviljas tjänstledighet högst
8 dagar.

3. Tjänsteman kan vid laga förfall av i mom. 2 nämnda myndigheter
beviljas tjänstledighet med behållande av full avlöning högst
2 dagar varje gång.

4. Till laga förfall räknas utöver vad allmän lag stadgar *)
jämväl nattvardsgång eller vigsel, barns dop eller vigsel, hustrus,
barns eller föräldrars begravning samt offentligt uppdrag.

§ 8.

1. Ansökan om tjänstledighet skall innehålla uppgift om anledningen
till den sökta tjänstledigheten.

2. Är sökanden uppbördsman eller eljest redovisningsskyldig,
skall vid ansökningen fogas vederbörligt intyg, att hinder ur redovisningssynpunkt
icke möter för ansökningens beviljande. Under
uppbördsman tjänstledighet eller semester skall tjänsten på hans
ansvar bestridas.

3. Sökes tjänstledighet för sjukdom, skall ansökningen åtföljas
av vederbörligt läkarebetyg, upptagande huru lång tids ledighet
sökanden anses oundgängligen behöva.

§ 9-

Tjänsteman skall under tjänstledighet eller semester uppgiva
sin adress till den chef, varunder han närmast lyder.

§ 10.

1. Tjänsteman är vid den station eller fästning, där han tjänstgör,
berättigad till fri läkarevård och fria medikamenter.

2. Sjuk tjänsteman, som i hemmet saknar nödig omvårdnad,
erhåller på därom gjord anhållan fri sjukvård vid vederbörande

*) Lagen innehåller härom följande:

“Dessa äro laga förfall: om man sjuk är; om man i Konungens och rikets tjänst är
uppbådad, eller faren; om man i häktelse sitter; om man av fienden, eller annan fara, vådeld,
eller vattuflod hindras; om man ifrån sinnen kommen är; om man eller hustru, barn eller
föräldrar dö den tid, man bör sig för rätten inställa; om man förut till annan rätt är stämd,
att svara å samma tick"

sjuk vårdsan stillt mot skyldighet att erlägga portionsersättning eller
den avgift, som för vistelse ä nämnda anstalt är särskilt föreskriven.

§ 11.

1. Efter avliden tjänsteman utbetalas begravningshjälp med
ett belopp motsvarande sist utgående, oavkortade månadsavlöning.

2. Begravningshjälp utanordnas, så snart dödsfallet blivit
genom prästbevis eller annat behörigt intyg eller vederbörlig rapport
styrkt.

§ 12.

1. Där förhållandena göra sådant nödigt eller lämpligt, må
tjänsteman åtnjuta bostad i kronans hus emot avdrag å lön för
hyresersättning, som i § 2 mom. 1 för resp. fall nämnd myndighet
finner skälig med hänsyn till det pris, som å orten i allmänhet
gäller för liknande lägenhet.

2. Därest naturaförmåner av annat slag ifrågakomma, göres
även härför avdrag å lön med det belopp, som i föregående moment
åsyftade myndigheter finna skäligt.

§ 13.

Tjänsteman skall vara underkastad icke allenast de i detta reglemente,
utan ock de i reglementet för marinen därutöver stadgade
på honom tillämpliga föreskrifter.

Ordinarie tjänstemän.

§ 14.

1. För i detta reglemente omförmälda ordinarie tjänstemän
utgår avlöning enligt följande

Begravnings''
hjälp.

Hyresersätt ning.

Reglcnicnls tillämpning.

Avlöningsbestämmelser
föiordinarie

personal.

AVLÖNINGS# *

Uppflyttning i högre klass kan
enligt

	Klass	20	19	18	17	16	15
	Avlöning Kronor	1 100	1300	1 500	1 700	1 900	2100
Rithontorspersonal:
Konstruktör1) .................................	4 800	—	_	_	_		- j
Ritare l:a klass1) ..........................	3400	—	—	—	—		- ;
. 2:a “ .............................. Expeditionspersonal:	2 300
Kontorsföreståndare l:a klass............	3 750	—		—	—	—	’_
» 2:a „ ............	3100		-		—	—	—
Kontorist, manlig l:a klass2)...........	2 500	—	—	—	—	—	—
e v 2:a „ 2)............	2100	—	-	—	—	—	3
Kontorist, kvinnl............................	1500	—	—	3	3	3	3
Arbetsledare:			•
Verkmästare, l:a klass .....................	3 400		—			—	—
r> 2.a r> .....................	2 800		—	—	—	—	—
Skomakaremästare, l:a klass ............	2 500	—	—	—	—	—	—
Tf V ............	2100	''		—	—	—	3
Skräddaremästare, l:a „ ............	2 500	—	—	—	—	—	—
e 2:a „ ............	2100		—	—			3
Bagaremästare...............................	2 500	—	—	—			—
Mjölnare..........................................	2100	—	—	—		—	3
Köksmästare..................................	2100	—	—	—	—	—	3
Förrådsmästare, l:a klass..................	2 500	—	—	—	—	—	—
» 2:a „ .................	2100		—	—	—	—	3
Stallmästare....................................	2100	—	—	—	—	—	3
Maskinist, l:a klass ........................	2 300	—	—	—	—	—	— !
v 2:a „ ........................ Sjukvårdspersonal:	1900	■■				3	3
Översköterska .................................	1500	—	—	3	3	3	3
Sjuksköterska .................................	1100	3	3	3	3	3	$

>) Konstruktör och ritare l:a kl., som förordnas till ritkontorsföreståndare, erhålla därför särskilt arvode,
-) Uppbördsman vid arbetsgrupp kan likaledes, i de fall uppbördsarbetet och det därmed förenade ankan
synas skäligt, dock högst c:a 10 % av begynnelseavlöningen.

* Betecknar slutavlöning.

Till befattningshavare i Stockholm utgår ortstillSyy med:

400 kr. om året till konstruktör och kontorsföreståndare av l:a klass;

300 „ „ „ „ ritare, kontorsföreståndare 2:a klass, kontorist, mani., verkmästare, sko mästare

och maskinist;

200 „ „ „ , kontorist, kvinnl., översköterska och sjuksköterska.

TABELL

liga ruin, när avlöning i vederbörande klass innehafts i 3 år,
nedanstående avlöningstabell

14	13	12 \|	11	10	9	8	7	6	5	1 4	3	2	1
2 300	2 500	2 800	3100	3 400	3 750	4 100	4 450	4 800	5 200	5 000	0 000	0 400	0 800
	—	—	—	3	3	3	3	3 3	3	3	3	3	*
3	3	3	3	3	*			"					"
				_	3	3	3	3	3	*
—	—	—	3	3	3	3	3	*	—	—	—	—	—
_	3	3	3	3	3	*	—	—	—	—	—	—	—
3	3	3	3	*	—	—	—	__	—	• —	—	—	—
3	O	—	—	—	—	—	—	—	—	—		—
				3	3	3	3	3	*
—	—	3	3	3	3	3	*	—	—	—	—	—	—
—	3	3	3	3	3	•*	—	—		__	—	—	—
3	3	3	3		—	—	—	—	—	—	—	—
—	3	3	3	3	3	«!»	—	—	--		—	— ''	-
3	3	3	3	$	—	—	—	—	—		—	—	—
—	3	3	3	3	3	*	—	—	—		—	—	—
3	3	3	3	*	--	—	—	—	—			—	• —
3	3	3	3		—	—	. —	—	—	—		—	—
j —	3	3	3	3	3		—	—	—	—	—	—	—
3	3	3	3	*	—	—	—	—	—	—	—	—	—
3	3	3	3	*	—	—	'' —	—	—	—		: —	—
3	3	3	3	3	«h		—	—	—		—	—	—
3	3	3	* ■			-		1 ''
3	!			_				.		'' __	_	_	__
—	—		-		—	—	—	; —	—	—	—	—	—

som av varvschefeu i värjo fall bestämmes, dock högst e:u 10 % av begynnelseavlöningen.

svaret gör sådant erforderligt, efter prövning av varvschefeu tilldelas arvode till det belopp, som i varje fall

makaremästare, skräddaremästare, bagaremästare, mjölnare, köksmästare, förrådsmästare, stall -

2. Avlöning uppdelas i lön cell tjänstgöringspenningar på följande
sätt; — .............

Klass LÖ‘*

Tjänst-görings-pen-ji ingår

Summa

avlöning

Klass

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Summa

avlöning

! kronor

kronor

•

kronor

8
9

4 400	2 400	6 800	11 ..................	2 300	800	3	100
4 200	2 200	6400	12 ..................	2100	700	2	800
3 900	2100	6000	i 13 ..................	1 900	600	2	500
3 600	2 000	5 600	14 ..................	1 800	500	2	300
3 400	1 800	5 200	15 ..................	1 650	450	2	100
3 250	1 550	4 800	16 .................	1500	400	1	900
3100	1 350	4 450	17 .................	1 350	350	t	700
2 900	1 200	4100	18 .................	1200	300	1	500
2 700	1 050	3 750	19 .................	1050	250	1	300
2 500	900	3 400	20 ..................	850	250	1	100

§ 35.

1. Den i avlöningstabellen stadgade förhöjningen tillämpas
under iakttagande av:

att tjänsteman under mer än 4/b av den tjänstetid, som erfordras
för att vinna uppflyttning i högre klass, med gott vitsord bestritt
sin egen eller som vikarie annan, likställd eller mera krävande,
marinens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att han
härvid äger tillgodoräkna sig den tid, han åtnjutit semester eller
annan tjänstledighet, som ifråga om rätt att uppbära avlöning likställts
med semester;

att uppflyttning i högre löneklass ej må ske förrän vid början
av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänstetiden
blivit uppnådd;

att tjänsteman, som befordras eller förflyttas från eu befattning
till en annan, å vilken begynnelseavlöningen är lika med eller lägre
än den avlöning, som han vid tiden för förflyttningen uppbär, kvarstår
i innehavande löneklass och äger för förflyttning till närmast
högre sådan klass tillgodoräkna sig hela den tid, han innehaft avlöning
efter den löneklass, han vid förflyttningen tillhört; dock att

den, sola efter egen ansökan förflyttas till befattning med lägre
slutavlöning, ej må bekomma högre avlöning ån den för sistnämnda,
befattning bestämda slutavlöning;

att likväl tjänsteman, som, då han intjänt stadgad tid för uppflyttning
i högre löneklass, redan uppnått den levnadsålder, vid
vilken han enligt pensionsbestämmelserna är skyldig att från tjänsten
avgå, icke må uppflyttas i högre löneklass.

2. Undantagsvis må, när marinens intressen så fordra, Kungl.

Maj:t kunna tilldela tjänsteman högre avlöning än den, som finnes
för vederbörande befattning angiven, börande varje sådant undantag
ävensom skälen för detsamma angivas i näst därefter avgivna statförslag.

§ 16.

För åtnjutande av i detta reglemente stadgad avlöning gälla j>edessutom
följande bestämmelser:

1. Befattningshavare må med sin tjänst icke förena annan
sådan å rikets, riksdagens eller kommuns stat och ej heller annan
tjänstebefattning, däruti inbegripet varje stadigvarande eller regelbundet
återkommande avlönat uppdrag, med mindre tjänstebefattningen
vid prövning i stadgad ordning av i § 2 inom. 1 för resp.
fall nämnd myndighet befinnes icke vara hinderlig för fullgörande
av tjänsten.

2. Som kontorist må gift kvinna anställas allenast efter av
marinförvaltningen på framställning i varje särskilt fall lämnat medgivande.

Kvinnlig kontorist, som ingår äktenskap, skall icke vara skyldig
att av sådan anledning avgå från sin befattning, dock att såväl
sådan kontorist som den, vilken efter giftermålet på sätt förut nämnt
vunnit anställning, må lämna sin befattning, därest i § 2 mom. 1
för resp. fall nämnd myndighet med hänsyn till befattningens behöriga
upprätthållande finner det nödigt.

3. Den, som av sjukdom hindras att förrätta sin tjänst, må
åtnjuta lön och tjänstgöringspenningar under en tid ej överstigande
60 dagar för varje sjukdomsfall.

4. Vid sjukdomsfall under längre tid än 60 dagar och vid
tjänstledighet utöver i § 7 mom. 3 omförmäld tid av 2 dagar innehålles
Vseo av tjänstgöringspenningarna för varje dag, dock varder
på marinförvaltningens prövning beroende, huruvida på grund av

<>4

ömmande omständigheter tjänstgöringspenningavna må i förstnämnda
fall utgå under längre tid än 60 dagar.

Tjänstledighet för hälsans vårdande anses icke föranledd av
sjukdom.

5. Därest tjänsteman i följd av kroppsskada, ådragen under
tjänsteutövning, blivit tills vidare oförmögen till tjänstgöring, utgå
lön och tjänstgöriugspenningar till honom under högst ett år, ankommande
däremot på prövning av marinförvaltningen, till huru
stor del avlöningen må till den skadade utgå efter omförmälda tid.

6. Avhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hava i
vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt
förfall, må han under tiden ej åtnjuta avlöning.

7. Tjänsteman skall vara skyldig vikariera i högre befattning,
än den han innehar. I de fall tjänstgöringspenningarna för den
högre befattningen innehållits, äger han utöver egen avlöning uppbära
ett belopp motsvarande skillnaden mellan tjänstgöringspenningarna
i lägsta avlöningsklassen för å ena sidan den högre befattningen
och å andra sidan den vikarierandes egen befattning.

8. När marinens intressen så fordra, är tjänsteman skyldig
underkasta sig i behörig ordning given order om förflyttning till
annan tjänstgöringsort, mot åtnjutande av ersättning för flyttningskostnad
och med rätt bibehålla den honom vid förflyttningen enligt
detta reglemente tillkommande avlöning och pensionsrätt. För flyttningskostnad
utgår ersättning enligt samma bestämmelser som för
övrig personal vid marinen*) med den tillämpning härav, att för
järnvägstransport av flyttsaker ej högre vikt än 5,000 kg. och för
dessas in- och uppackning ävensom förflyttning å omlastningsort
ej högre kostnad än 40 kronor å varje ort må beräknas.

9. Resekostnads- och traktamentsersättning utgår enligt bestämmelserna
i gällande resereglemente, varvid konstruktör, ritare
av l:a klass och kontorsföreståndare av l:a klass åtnjuta ersättning
efter fjärde och övriga befattningshavare efter femte klassen.

10. Befattningshavares lön utgår för månad från och med
månaden näst efter den, i vilken antagningen ägt rum, till och med
den i vilken han avgår.

Befattningshavares tjänstgöringspenningar utgå under tjänstgöring
från och med dagen näst efter den, då antagningen ägt rum,

*) Bil. 25 Reglemente för marinen, del i.

<»r.

till och mod den dag- då han avgår. För del av månad utgår per
dag V360 av tjänstgöringspenniugarna.

Lönen utbetalas för varje månad före den 10 i månaden och
tjänstgöringspenningar för varje månad före den 10 i nästföljande
månad.

8 IT.

Tjänsteman är berättigad att med oavkortad avlöning åtnjuta Semester.
semester tre veckor och efter tre års ordinarie anställning eu månad
ärligen.

Semesterfördelning fastställes årligen av i § 7 mom. 2 för
resp. fall nämnd myndighet.

§ IS.

1. Tjänsteman må, med den inskränkning mom. 2 innehåller, Avsked.
ingiva avskedsansökan till den myndighet, under vilken sökanden
enligt § 2 mom. 1 lyder.

2. Vid mobilisering eller order om färdighållning för sådan
äger tjänsteman, därest icke styrkt sjukdom eller annat giltigt skäl
föreligger, skyldighet kvarstå i tjänsten, även om han eljest är berättigad
till avsked.

3. Angående avsked med pension stadgas i pensionsbestämmelserna.

Extra ordinarie tjänstemän.

§ 19

För i detta reglemente omförmälda extra ordinarie tjänstemän Aviöningsutgår
avlöning till ett belopp av lägst 75 % och högst 97 % av i ^er förära
§ 14 inom. 1 angivna lägsta avlöning för motsvarande ordinarie ordinarie
befattning, med rätt för i § 2 mom. 1 för resp. fall nämnd myn- rjersonaL
dighet bestämma avlöningen inom ovan angivna gränser.

§ 20.

1. Tjänsteman äger uppbära avlöning endast för den tid, han
verkligen tjänstgjort, åtnjutit semester eller beviljats i § 7 mom. 3
omnämnd tjänstledighet.

Semester.

f.C,

2. \rid sjukdomsfall äger tjänsteman att för eu tid av högst
ett år uppbära fyra femtedelar av avlöningen.

3. Därest tjänsteman i följd av kroppsskada, ådragen under
tjänsteutövning, blivit tillsvidare oförmögen till tjänstgöring, utgår
avlöning till honom under högst ett år; ankommande däremot på
prövning av i § 2 mom. 1 för resp. fall nämnd myndighet huruvida
och i så fall till huru stor del avlöningen må till den skadade
utgå efter omförmälda tid.

4. Tjänsteman är skyldig vikariera för ordinarie sådan med
rätt att därunder uppbära den med befattningen ifråga förenade begynnelseavlöningen
samt, i de fall att särskilt uppbördsmannaarvode
utgår, jämväl detta.

5. A plats där dyror t stillägg utgår till ordinarie personal, äger
extra ordinarie tjänsteman uppbära sådant ortstillägg med 15 % av
avlöningen, dock högst till de för ordinarie befattningshavaren fastställda
beloppen.

(>. Avlöningen sker månadsvis i efterskott före den 10 i nästföljande
månad.

5 21.

Tjänsteman är berättigad åtnjuta semester 3 veckor ärligen,
dock att, där befattningshavare är pensionerad underofficer, semestertiden
utgör 1 månad.

Pensionsbestämmelser,

£ 22.

Rätt till pension vid avgång från tjänst tillkommer genom
flottans pensionskassa, med de undantag och under de villkor, som
här nedan stadgas, varje med konstitutorial anställd ordinarie tjänstinnehavare
på marinens civila assistentstat. ,

Såsom underlag för bestämmande av pensions belopp skall tjäna
två tredjedelar av avlöningen (lön och tjänstgöringspenniugar) i innehavd
löneklass. ^ .• ■

$ 24.

Pension är till sitt belopp antingen hel eller avkortad.

Hel pension utgör samma belopp som det för tjänstinnehavaren
vid tiden för hans avgång från tjänsten gällande pensionsunderlag;
dock skall för tjänstinnehavare, som under kortare tid än fem
år innehaft den tjänst, från vilken avgång äger rum, beloppet av
bel pension utgöra eu femtedel av sammanlagda beloppen av de
högsta pensionsunderlag, vilka under vart och ett av de senast förflutna
fem åren varit för tjänstinnehavaren gällande.

Avkortad pension utgör viss del av hel pension -och beräknas
på sätt i 3 27 föreskrives.

Där vid beräkning av pensions belopp detta icke slutar å helt
tiotal kronor, skall detsamma ökas till närmast högre tiotal kronor.

3 25.

Rätt att komma i åtnjutande av hel pension inträder:

a) för manliga befattningshavare vid uppnådda sextiofem levnads-
och trettiofem tjänstår;

b) för kvinnlig kontorist vid uppnådda sextio levnads- och
trettio tjänstår;

c) för översköterska och sjuksköterska vid femtiofem levnadsoch
tjugufem tjänstår.

§ 26.

1. Skyldighet att från tjänsten avgå inträder:

a) för tjänstinnehavare i allmänhet vid uppnående av don i § 25
stadgade levnadsålder, den myndighet, som äger att från tjänsten
avskeda, obetaget att låta med avsked anstå, därest och så länge
den pensionsberättigade prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna, dock icke längre än tre år.

b) för tjänstinnehavare, som icke uppnått den i 3 25 stadgade
levnadsålder, där han, efter att under tre på varandra följande år
på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra,
finnes vara för framtiden till tjänstgöring oförmögen; samt

c) för tjänstinnehavare, som till följd av olycksfall i tjänsten
eller eljest till följd av skada eller sjukdom, vilken han genom utövningen
av sin tjänst ådragit sig, befinnes för framtiden oförmögen
till tjänstgöring.

2. Befinnes tjänstinneliavare, som i § 25 a) nämnd är, vara
av sjukdom eller minskad arbetsförmåga urståndsätta att på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina tjänståligganden, och har lian tillika
uppnått sextiotre levnadsår, äger marinförvaltningen att på därom
av vederbörande myndighet gjord framställning förklara sådan tjänst
innehavare skyldig att från tjänsten avgå.

§ 27.

1. Vid avgång från tjänst av anledning, som i § 26 mom. 1 c)
sägs, utgår hel pension med enahanda belopp, som det vid tiden
för olycksfallet för tjänstinnehavare gällande pensionsunderlag.

2. Har tjänstinnehavare, som avgår på grund av någon av
övriga i § 26 intagna bestämmelser, uppnått det för rätt till hel
pension stadgade antal tjänstår, utgår till den tjänstinneliavare hel
pension; i annat fall vare lian, därest tjänstårens antal icke understiger
tio, berättigad erhålla pension till avkortat belopp i förhållande
till det mindre antalet tjänstår, dock att vid avgång från
tjänst av anledning, som i i? 26 inom. 1 b) sägs, pensionen utgår
med minst sjuttiofem procent av hel pension eller med det mindre
belopp, varmed pensionen skulle utgå, därest tjänstinnehavaren kvarstode
i tjänsten till pensionsåldern med oförändrat pensionsunderlag.

3. Tjänstinnehavare, som vid uppnåendet av den i § 25 stadgade
levnadsålder icke kan räkna tio tjänstår och alltså icke då är
berättigad till erhållande av pension, må icke heller sedermera
komma i åtnjutande av sådan, även om på grund av stadgandet i
§ 26 mom. 1 a) honom tillätes att kvarstå i tjänsten efter nämnda
levnadsålders inträde.

§ 28.

Tjänstinnehavare, som avgår från tjänsten utan att därtill vara
skyldig enligt bestämmelserna i § 26, vare icke berättigad till pension

§29.

Rätt till pension tillkommer icke den, som blivit för fel eller
försumlighet från tjänsten skild.

Pension tillkommer ej heller den, som vid avgång från tjänsten
icke är svensk medborgare.

§ 30.

Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av fyra
procent å det för honom gällande pensionsunderlag.

§ 31.

Katt att från pensionsfonden återbekomma crlagda pensionsavgifter
medgives allenast vid övergång till annan statstjänst, därest
med inträdet i denna tjänst är förenad skyldighet att för beredande
av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej till högre belopp än
det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

§ 32.

Pension utgår från och med månaden näst efter den, under
vilken avgång från tjänsten ägt rum, till och med deri månad, under
vilken pensionstagare avlider.

Häftar pensionstagare vid tillträde av pension för oguldna pensionsavgifter,
skola dessa avgifters sammanlagda belopp uttagas
genom avdrag å pensionen, intill dess beloppet till fullo guldits.

§ 33.

Om pensionstagare undergår frihetsstraff, som ej understiger
eu månad, skall under deuna tid endast eu tredjedel av pensionen
till honom utgå, Om han bär anhöriga, vilka för sitt uppehälle äro
beroende av honom, må de medgivas rätt att under tiden uppbära
återstående del av pensionen.

§ 34.

Pensionsbelopp, som icke uttagits inom tre år, sedan det till
betalning förfallit, vare förverkat och tillfaller pensionsfonden, dock
med rätt för Konungen att, efter prövning av anledningen till försummelsen,
medgiva beloppets utbetalning, om framställning därom
göres.

§ 35.

Tjänstår för erhållande av pension beräknas icke allenast för
tid, under vilken tjänstinnehavare innehaft tjänst vid marinen, utan

även för tid, under vilken häri innehaft annan statstjänst, i varje
fall dock ej före 18 års ålder. Vid sådan tjänstårsberäkning skall
avdrag göras för tid, under vilken ledighet från tjänsten ägt rum
av annan anledning än semester, sjukdom, offentligt uppdrag eller
resa, som med vederbörligt tillstånd företagits till egen utbildning.

•jr,

Övergångsbestämmelser.

§ 36.

1. I tjänst varande månadslönare vid flottan och motsvarig
personal vid marinförvaltningen och kustartilleriet — pensionerade
underofficerare härifrån undantagna — erhålla ordinarie befattning
i den utsträckning gällande stat ånger, med rätt att för placering
på denna lönestat samt för därpå följande förflyttning i högre Inneklass
tillgodoräkna sig den tid, han före övergången på denna lönestat
bestritt motsvarande befattning, dock med iakttagande av vad
i mom. 2—6 här nedan sägs.

Vad här ovan stadgas gäller dock ej befattningshavare, som
före 1918 års utgång uppnått 64 års ålder.

2. Om vid tillämpning av föregående moment den totala löneökningen
uppgår till högre belopp än 1,000 kronor, iusättes befattningshavare
i den löneklass, som närmast understiger sagda belopp.

3. Med hänsyn till det vitsord, som tillägges befattningshavare,
må denne insättas i lägre löneklass, än som i mom. 1 och 2 sägs,
dock ej så, att sämre löneställning erhälles, än den liittills uppnådda

4. Tjänsteman, som vid tillämpning av mom. 1 erhölle sämre
eller lika löneställning, i förhållande till den lian hittills innehaft,
skall insättas i den klass, som närmast överstiger sistnämnda lönevillkor.

5. Därest den före övergången på den föreslagna staten uppburna
lönen till sitt belopp överskjuter den, som finnes såsom slutavlöning
för befattning angiven, åtujutes avlöning med förstnämnda
belopp. Det slutavlöningen överskjutande beloppet betecknas i så,
dant fall såsom personligt lönetillägg.

6. Befattningshavare, som vid övergången till föreslagna lönestaten
innehar minst nio tjänstär eller för vilken mom. 2 tillämpats,
skall för förflyttning i högre löneklass räkna tjänstetid på nya löne -

staten från och med den 1 januari det år, detta reglemente träder
i kraft.

7. Vid tillämpning av ovanstående bestämmelser skall såsom
hittills innehavd avlöning giilla den under 1918 uppburna lönen.

Denna beräknas i följande fall till det belopp, som erhålles,

därest tjänsteman åtnjuter fri bostad i kronans hus eller andra
naturaförmåner, sedan lönen ökats med värdet härav enligt i § 12
angivet sätt, och,

därest han är placerad i Btockholm, sedan avdrag å avlöningen
av i § 14 stadgat ortstillägg skett.

8. Pensionerade underofficerare, anställda som inånadslönare,
erhålla extra ordinarie befattning och åtnjuta avlöning enligt bestämmelserna
i § 19.

§ 37.

1. För att bliva, berättigad till pension enligt detta reglemente
skola inånadslönare vid flottan och motsvarig personal vid marinförvaltningen
och kustartilleriet — pensionerade underofficerare härifrån
undantagna —, vilka vunnit anställning före detta reglementes
ikraftträdande, och vilka icke redan före erhållandet av ordinarie tjänst
på den nya lönestaten varit delägare i flottans pensionskassa, utöver
avgifter enligt § 30 vid konstituerandet erlägga eu retroaktiv pensionsavgift
av kr. 3,65 för varje månad, de varit anställda i bär åsyftade
befattningar, — dock vad gäller sådan befattningshavare, som förut
saknat rätt att ingå såsom delägare i kassan, endast för en tid efter
fyllda 30 År och för högst 10 tjänstår — jämte 5 procents årlig
ränta på ränta intill tiden för detta reglementes ikraftträdande. Dock
rnä medgivas att avgiften erlägges i månatliga inbetalningar under
tio år eller under det mindre antal hela år, som återstår till befattningshavares
pensionering.

Den årliga avgift, som motsvarar retroaktivavgiften, skall därvid
utgöra följande procent av densamma:

vid	inbetalning under 10 år	12,3	procent
	» »	9 *	14,i
i	» 3>	8	15.5
»	»	7 *	17,3
2>	* »	6 »	19,7	»
''ti		5 »	23a

■

vid inbetalning under 4 år 28,i procent

* » » 3 » 36,5 i .

* » » 2 » ■ 53,2 »■

* s » 1 * 103,2 »

Avgår befattningshavare från tjänst, innan retroaktivavgiften är
till fullo gulden, äger pensionskassan fordringsrätt endast för den
del av det oguldna beloppet, som belöper sig för tiden till och med
den månad, under vilken befattningshavare avgått.

2. För den händelse månadslönare, som i föregående moment
avses, icke önskar erlägga i samma moment föreskrivna retroaktivavgift,
utgår till honom, vid avgång ur tjänst av anledning, som i
§ 26 mom. 1 a) sägs, för två tredjedelar av hans pensionsunderlag
pension enligt ovanstående pensionsbestämmelser och, under förutsättning
att hans tjänstår enligt § 35 uppgår till minst tio, för den
återstående tredjedelen av pensionsunderlaget sä stor del av hel
pension, som motsvarar förhållandet mellan hans tjänstetid efter
detta reglementes ikraftträdande och den för erhållande av hel pen.-sion i § 25 stadgade tjänstetiden. Vid avgång ur tjänst av anledning,
som i g 26 mom. 1 b och c) sägs, gäller, även om retroaktivavgift
icke erlagts, vad som i g 27 stadgats.

3. För pensionsberättigad tjänstinuehavare, som under kortare
tid än fem år innehaft tjänst å nya lönestaten, skall beloppet av
hel pension utgöra femtedelen av sammanlagda beloppen av pension
sunderlagen under vart och ett av de före avgången senast förflutna
fem åren; pensionsunderlagen räknas härvid till två tredje^
delar av åtnjuten avlöning. Vid beräkning av avlöniug, åtnjuten
före tillämpningen av detta reglemente, gäller vad i g 36 mom. 7
stadgas.

Speciel) motivering.

§ 1.

Vid granskning av de förteckningar, som vederbörande myndig*
heter uppgjort över den personal, denna utredning avser, hava sakkunniga
funnit densamma kunna indelas i föreslagna fyra huvudgrupper.
;

Vid inplacering av olika befattningshavare i dessa grupper hava
till arbetsledare hänförts en del tjänstemän, som visserligen ej äro
i strängare mening arbetsledare, men som dock måste anses vara
desamma närstående.

För innehavare av vissa befattningar hava sakkunniga föreslagit
andra än nu använda benämningar och därvid sökt så nära som
möjligt träffa befattningarnas karaktär.

Sålunda har bland ritkontorspersonalen upptagits -konstruktörer*
för att beteckna högre kvalificerad ritkontorspersonal på några
större ritkontor. Det har frän vissa håll framhållits önskvärdheten
av att erhålla dessa tjänstemän på ordinarie stat inom mariningenjörkåren
eventuellt med en samtidig uppdelning av denna kår i
konstruktörer och sjögående (varvs-) mariningenjörer. Då denna
fråga ännu torde befinna sig långt ifrån sin lösning, hava sakkunniga
ansett sig böra upptaga »konstruktörer» bland tjänstemän i detta
förslag.

Till följd av här ifrågakommande ritkontors växlande storlek
hava sakkunniga ej funnit lämpligt uppföra ritkontor sföreståndare
som befattningshavare i detta förslag utan ansett, att vederbörande
myndigheter vore mera betjänta av att därtill utse eller förordna
den bäst lämpade vare sig bland ingenjörer inom mariningenjörkåren
eller konstruktörer och ritare l:a klass.

1 ovannämnda personalförteckningar finnes därjämte ett antal

Tjänstebe fattningar.

högskolebildade ingenjörer, som anställts vid några varvsdepartement
snarare såsom biträdande driftingenjörer (assistenter) än som konstruktörer.
För dessa biträdande ingenjörer hava sakkunniga ej
funnit lämpligt uppföra särskild tjänstebefattning i detta förslag,
emedan deras tjänsteåligganden mera torde närma sig specialingenjörens
vid mariningenjörkären (stationsingenjörens, torpedingenjörens).
Enligt sakkunnigas mening böra därför dessa ingenjörer snarare, då
behov föreligger, begäras till uppförande på ordinarie eller eventuellt
extra stat inom marini ngen jörk åren (såsom specialingenjörer). Skulle
det åter av ett eller annat skäl anses önskligt att anställa dylik
ingenjör på i detta förslag avsedda stater, torde intet hinder möta
för hans anställning i befattning som konstruktör eller ritare l.a
klass, eventuellt som extra ordinarie.

Titeln kontrollant har utbytts mot kontorsföreståndare. Kontrollanttiteln
innehaves för närvarande av den tjänsteman på varvsdepartementskontor,
som närmast under departementschefen har
befälsrätt över departementskontorets personal och som sköter och
är ansvarig för kontorets expedition, bokföring, avlöningsberäkning

o. s. v. Då den kontrollerande uppgift, som ursprungligen mera
uteslutande torde förelagts denne tjänsteman, sedermera undanskjutits
av andra åligganden, synes denna titel numera sakna berättigande.
Analogt med den redan befintliga titeln »rit-kontorsf örestån dåre» har
i stället föreslagits <> kontorsföreståndare».

Arbetsunderbefälet vid marinen utgöres för närvarande av verkmästare,
mästare och förmän, av vilka förmannen tillhör daglönarstaten
och ej beröres av detta förslag. Mästaretiteln utmärker i
allmänhet arbetsledaude underbefäl med tjänsteställning under verkmästaren,
iUen tilldelas liksom verkmästaretiteln i vissa fall även
kontorspersonal.

Dessa titlar komma givetvis, i den mån de beteckna kontorspersonal,
att med ett eventuellt genomförande av detta reglementsförslag
försvinna. Vad deras tillämpning på arbetsunderbefälet beträffar,
hava sakkunniga funnit lämpligt föreslå, att mästare-benämningen
utginge, varigenom arbetsunderbefälet komme att utgöras av
verkmästare och honom underställda förmän (i daglönarställning).
Detta torde ej innebära någon egentlig förändring i nuvarande organisation,
men till formen bringa densamma i närmare överensstämmelse
med förhållandena vid statens industriella verk och privatindustrien.
Då det emellertid måste ställas väsentligt olika krav

på dosaa verkmästare, allt efter det dem tillkommande arbetets art
cell omfattning, har det synts sakkunniga nödvändigt att liksom
beträffande vissa andra tjänster indela denna befattning i två tjänsteklasser,
och har härvid förutsatts, att verkmästaren av l:a klass
placeras mera sparsamt pa de viktigare och större arbetsavdelningarna,
där särskilt kvalificerad arbetskraft är erforderlig, medan i verkmästarebefattningen
av 2:a klass insättas, förutom mästare, de nuvarande
verkmästare, pa vilka ej dessa högre anspråk kunna anses
ställda,

Av vederbörande myndighet har framhållits önskvärdheten av
att på föreslagna lönestat uppföra bland andra tvä förhandskockar
i matinrättningen vid flottans station i Stockholm. Då dessa kockar
för närvarande ej äro månadslönare, äro de ej upptagna på nedanstående
statförslag. Bland befattningar på denna lönestat hava sakkunniga
dock ansett sig böra upptaga »köksmästare» för beredande
av dessa personers framtida inplacering.

För de månadslönare, vilka vid flottans olika förråd -— vid
vård och tillsyn, vid in- och utleverering samt såsom föreståndare
vid vissa delar av förråden —- biträda förrådsiutendenterna, har införts
benämningen »fdrrådsrnästare >, vilken benämning å liknande
befattningshavare förekommer inom andra statens verk.

Därest den omorganisation av flottans varv, som av sakkunniga
för organisationen av de till flottans station hörande myndigheter
i betänkande av den 18 januari 1918 föreslagits, blir verklighet,
komma varvsförråden att uppdelas i ett antal smärre förråd.
Dessa skola var för sig omhänderhavas av eu för rådsförvaltare såsom
självständigt ansvarig och redovisande uppbördsman, ställd
närmast under förrådsintendenten. Givetvis möter intet hinder för
sådana tjänstemäns insättande i detta förslag, och ej heller utesluter
införandet av desamma de i förslaget upptagna förrådsmästarna,
ehuruväl de senares antal härigenom sannolikt reduceras.

De i förslaget införda maskinistbefattningarna äro närmast avsedda
för de månadslönare, som vid större etablissement (flottans
sjukhus i Karlskrona) eller mindre kraftcentral handhava de maskinella
och elektriska anordningarna. Därest den för maskinist föreslagna
lönen skulle visa sig otillräcklig för särskilt krävande syssla
(t. ex. maskinistbefattuingen vid större kraftcentral), torde intet
hinder möta för sådan befattningshavares insättande såsom verk -

mästare, vilket även skulle stå i full överensstämmelse med nuvarande
system.

v En maskinistunderofftcer, som enligt i detta förslag framlagda
grunder erhåller anställning såsom arbetsunderbefäl vid arbetsgrupp,
torde enligt sakkunnigas mening böra anställas ej såsom maskinist
utan såsom verkmästare.

Vid vissa befattningar bär, som ovan antytts, eu uppdelning i
l:a och 2:a klass föreslagits på grund av arbetets mer eller mindre
krävande natur inom samma befattning.

På kontorsföreståndarna bliva sålunda anspråken väsentligt olika,
beroende på respektive kontors storlek. För bedömande av arbetets
omfattning å exempelvis de olika varvsdepartementens kontor hava
uppgifter infordrats över post- och telegramavgifter för åren 1916
och 1917 inom respektive departement vid flottans varv. Dessa
uppgifter äro sammanförda i tabell, bil. 4. I ovannämnt avseende
torde även tabellen, bil. 1, över antal befattningar in. m. vid flottans
varv vara i viss mån belysande.

På liknande sätt ställas inom andra befattningar olika anspråk
på den ene eller andre innehavaren. Den ene kontoristen t. ex.
sköter relativt självständigt eu viss detalj på kontoret, den andre
har eu mindre ansvarsfull uppgift, o. s. v.

För vård och tillsyn av inventarier, verktyg, instrumentalier,
utrekvirerade materialier o. s. v. utses för närvarande å kontor och
arbetsgrupp (inom varvsdepartement) lämplig tjänsteman såsom uppbördsman,
och har denne att ställa sig i reglemente för marinen
givna föreskrifter rörande skötseln av uppbörden i fråga till efterrättelse.
Med hänsyn härtill hava sakkunniga i denna paragraf infört
bestämmelsen, att tjänstebefattning kan innehavas med eller
utan uppbörd.

Medan uppbörden å exempelvis ett kontor begränsas till kontorets
inventarier, och det arbete, som uppbördsmannen genom densamma
förorsakas, oväsentligt ingriper i hans ordinarie syssla (som kontorist
eller ritare), blir däremot förhållandet annorlunda för uppbördsman
vid arbetsgrupp. Sistnämnda uppbörd kan bliva mycket vidlyftig
och inskränker sig ej endast till arbetsgruppens inventarier, arbetsmaskiner,
verktyg och instrumentalier, utan omfattar även för arbetsgruppen
utrekvirerade förråd av materialier. För denna tjänsteman
blir upphör dsarbetet mera väsentligt, och är han också tydligen i
följd därav i reglementet upptagen i tjänsteställning såsom »upp -

bördesman». Då han emellertid samtidigt är arbetsgruppens ansvarige
bokförare, i vilken egenskap en omfattande verkstadsbokföring blivit
honom ålagd (reglemente för marinen del 1, § 399), bör han, förutom
en viss förtrogenhet med arbetsgruppens inventarier och materialier,
besitta de för denna verksamhet erforderliga förutsättningarna,
varigenom han i kompetenshänseende är att likställa med kontorist.
Enligt sakkunnigas mening bör han alltså hänföras till grupp 11,
expeditionspersonal, såsom kontorist.

Att införa uppbördsman såsom särskild personalgrupp eller särskilda
befattningshavare hava sakkunniga e.j funnit lämpligt, tv därigenom
skulle indelningen förlora i klarhet.

§ 2.

1. Föreliggande förslag till reglemente har ansetts böra omfatta
hela den personal inom marinen (marinförvaltningen, flottan och
kustartilleriet), vars tjänster äro av månadslönares vid flottan
karaktär.

2. Personalens indelning i ordinarie och extra ordinarie har
synts höra göras efter sådana grunder, att den personal, som erfordras
för stadigvarande behov, anställes såsom ordinarie tjänstemän
till det antal, gällande stater bestämma, medan till extra ordinarie
hänföras: dels

1) pensionerad underofficer, som vunnit viss anställning även
av mera varaktig natur, dels

2) personal, som befinnes erforderlig för utförande av arbeten
av mera tillfällig beskaffenhet, och dels

3) sådana sökande av ordinarie befattning, som undergå prov
tjänstgöring (§ 4 inom. 2).

Genom uppförande å ordinarie stat erhållet- sålunda den stadig
varande personalen en fastare ställning än den extra ordinarie, som
anställes med kontrakt på viss uppsägningstid och utan rätt till
pension.

Eu del befattningar av mera stadigvarande natur hava sak
kunniga ansett kunna på ovan angivet sätt beklädas med pensionerade
underofficerare, naturligtvis under förutsättning att erforderlig
andlig och kroppslig spänstighet är för handen. Medan måhända
flertalet ej besitter denna i tillräcklig grad, finnes det dock, såsom
erfarenheten visat, andra, som vid uppnådd pensionsålder (55 lev -

Ordinarie
och extra
ordinarie
tjänst.

nadsår) äro vid den vigör, att staten kan vara betjänt av möjligheten
att vidare utnyttja deras duglighet och erfarenhet. Sådan anställning
har också hittills i eu viss utsträckning ägt rum och givit
ett gott resultat.

De befattningar, som i vissa fall och under ovan angivna förutsättning
kunna anses lämpade att besättas på detta sätt, äro förrådsmästarens,
verkmästarens och kontoristens.

Förrådsmästarebefattningen bär härvid upptagits i första hand såsom
varande den i allmänhet bäst lämpade för ifrågavarande anställning.
Förrådsmästaren bör bland annat besitta god kännedom om förrådsmaterialier
och deras liandhavande. Denna kännedom har den pensionerade
underofficeren under sin tidigare tjänst haft rika tillfällen
att förvärva sig, givetvis inom det område, hans detalj omfattar.
Även bör det vara till gagn för förrådsintendenten att såsom biträde
vid övervakandet av eu vidlyftig uppbörd erhålla eu i långvarig
tjänst beprövad man, som därjämte såsom intendentens ställföreträdare
(vid en del in- och utlevereriugar, eller som föreståndare
för vissa delar av förrådet) kan uppträda med tillräcklig auktoritet.

Under vissa förhållanden torde det vidare vara lämpligt att
såsom verkmästare anställa pensionerad underofficer. Som exempel
må framhållas, att det vid iugenjördepartementet i Karlskrona befunnits
fördelaktigt, att å den arbetsgrupp, som handhar fartygsmaskinernas
underhåll, placera pensionerad flaggmaskinist såsom
avdelningsföreståndare (verkmästare). Under sin tidigare tjänst har
denne dels förskaffat sig eu viss erfarenhet såsom arbetsledare, dels
eu omfattande kännedom om marinens personal, som i denna befattning
blir särskilt värdefull, emedan nämnda underhållsarbeten
till stor del utföras av till varvstjänstgöring kommenderade maskinister
och delare. För dessa till varvstjänst kommenderade maskinister
blir det naturligare att mottaga order av eu verkmästare, som
är deras förre förman i tjänsten, än av eu dem i vissa avseenden
likställd civil tjänsteman.

Slutligen torde fall kunna uppstå, då eu pensionerad under
officer med fördel anställes såsom kontorist. F. d. flaggmaskinist är
sålunda för närvarande anställd vid ingenjördepartement såsom bi
träde vid förande av maskin- och dynamo- m. fl. liggare, rullor in. in.,
vid vilket arbete hans erfarenhet och sakkunskap ä detta område
med fördel bliva varvet tillgodogjorda.

T''*

$ ö.

1. Såväl don ordinarie som extra ordinarie personalen harull setts

böra efter förslag av vederbörande chefer antagas av samma ” ''W”™
mvndigheter, som för närvarande anställa mäuadslönaie. Bland dessa
myndigheter bär ej varvskamreraren medtagits, emedan iegl. för
marinen lämnar stöd för den uppfattningen, att varvskontoret äi
varvschefen mera närstående än varvsdepartementena, och att varvskamroraren
såsom varvskontorets föreståndare ej stur i så självständig
ställning till varvschefen som departementscheferna.

2. Beträffande anställningsformen för de ordinarie tjäustemännen
hava sakkunniga, inför valet mellan fullmakt och konstitutorial,
ansett sig böra föreslå den senare såsom mera lämplig för de
befattningar, som bär äro i fråga. Medan sålunda den med fullmakt
anställde icke skulle kunna utan laga dom och rannsakning
skiljas från sin befattning, skall den med konstitutorial anställde
kunna avskedas på grund av fel eller försummelser i tjänsten utan
den omständliga proceduren med åtal inför domstol. Anställning

* med konstitutorial torde också numera kommit till användning inom
de flesta statens industriella verk.

Vid telegrafverket har man exempelvis vid omorganisationen,
grundad på "det av tillkallade kommitterade den 14 januari 1907
avgivna betänkandet, övergått från fullmakt till konstitutorial. Sakkunniga
hava också funnit skäl ansluta sig till, vad föreuämnda
kommitterade i fråga om konstitutorialets förordande anfört, under
hänvisning till det uttalande, som riksdagen i fråga om skillnaden
mellan fullmakt och konstitutorial gjort i dess skrivelse den 18 maj
1897, angående då förevarande omreglering av personalorganisationen
vid statens järnvägar, ur vilken skrivelse bär göres följande utdrag:

»Endast den, som innehar fullmakt å tjänst och icke är förtroendeämbetsman,
åtnjuter den ämbete- och tjänstemän i § 06
regeringsformen tillagda rätt. Konstitutorial och förordnande. kava
aldrig, även när de icke innehållit något därom, ansetts tillförsäkra
ämbete- eller tjänsteman berörda rätt. Sistnämnda båda former av
utnamuingshandling hava tvärtom av Konung och Riksdag just valts
för tjänster av beskaffenhet, att deras innehavare bort kunna entledigas
utan rannsakning och dom, d. v. s. utan att innehavare efter
åtal vid domstol blivit förvunnen att hava begått sådant brott, som
enligt lag medför avsättning. Så långt hava konstitutorial och för -

ordnande samma verkan. Men då den, som är tillsatt på förordnande,
kan skiljas från sin tjänst till följd av förhållanden, i vilkas
uppkomst tjänstemannen själv icke äger någon skuld, kan däremot
den, vilken erhållit konstitutorial, icke mot sin vilja entledigas utan
eget förvållande, han skall hava gjort sig skyldig till fel i tjänsten.
Till skillnad dock från den, som innehar fullmakt, kan han avsättas
utan dom och rannsakning i administrativ väg.»

Då enligt reglemente för marinen försenad ankomst är tjänstetorsummelse,
och enligt föreslagen formulering av mom. 2 tjänsteman
på grund av försummelser i tjänsten skall från sin befattning
kunna avskedas, så ha sakkunniga ansett sig höra göra det förtydligandet
vid denna motivering, att de ej avsett, att eu enstaka
försenad ankomst bör vara anledning till avskedande, men väl att
upprepad dylik förseelse slutligen kan bliva försummelse av den
art, att tillräcklig anledning till avsked uppstår.

3- Med hänvisning till vad som framhållits vid motivering av
$ 2, finna sakkunniga lämpligt, att den extra ordinarie personalen
anställes med kontrakt på viss uppsägningstid. Därav följer, att
denna personal, antingen när behov av arbetskraften ej vidare före
ligger eller till följd av olämplighet, kan från tjänsten skiljas. Ehuru
från varvscheferna infordrade yttranden utvisa, att under sistförflutna
10-års period intet avskedande av personal i månadslönares
ställning av brist på arbete ägt rum, bär likväl förutsatts, att ett
tillfälligt behov av sådan arbetskraft kan uppstå, för vilket fall den
angivna formen för anställning torde vara den lämpligaste.

§ 4

Anställriingsvlllkor -

Konstruktör.

1. Utöver de allmänna anställningsvillkoren, svensk medborgar
'' rätt och god freja samt intyg från marinläkare, att sökanden* är
frisk och arbetsför, hava sakkunniga för de olika tjänstebefattningarna
föreslagit vissa kompetensfordringar, om vilka följande torde vara
att anföra.

Som anställningsvillkor för konstruktör har föreslagits avgångs
examen från högre teknisk läroanstalt, givetvis i den fackskola, som
i varje fall avses. Visserligen torde erfarenheten lämna många bevis
på, att eu skicklig konstruktör ej behöver hava teknisk högskoleexamen
bakom sig, emedan i denna befattning de personliga anlagen
äro av särskilt stor betydelse. Men dä i detta fall vissa normer

måste fastslås såsom rcglcmeiitsbestämmelser, hava sakkunniga ansett,
att de angivna fordringarna höra för konstruktör uppställa»
för att försäkra staten om att ej erhålla mindre kvalificerad arbetskraft
än som eftersträvas.

För att bereda möjlighet att i tjänst behålla eu särskilt framstående
l:a klass ritare, som genom anlag och energi utbildat sig
till eu skicklig konstruktör, har det synts nödvändigt att införa
föreslagna undantagsbestämmelser till antagningsvillkoren för konstruktör.
Sakkunniga hava i denna uppfattning styrkts genom kännedom
om, att skickliga konstruktörer, men utan den här föreslagna
formella kompetensen, för närvarande finnas anställda bland den
personal, som beröres av detta reglementsförslag, och mot löneförmåner,
som närmast motsvara de för konstruktör här föreslagna.
Väl torde detta slag av befordran mera sällan ifrågakomma, men
lämnar dock l:a klass ritaren en viss utsikt till befordran, som bör
verka sporrande på denne.

På grund av den betydelse, som den praktiska erfarenheten
äger, har för konstruktör i allmänhet uppställts fordran på minst
2 års sådan utbildning, som tjänsten kräver. För att konstruktör
skall kunna förordnas till ritkontorsföreståndare, varigenom han dels
erhåller ökat ansvar beträffande arbetena på ritkontoret, dels ledningen
av ritkontorets personal, bör han sitta inne med en större
erfarenhet, och hava sakkunniga härvid såsom minimum föreslagit
4 års sådan praktisk erfarenhet, som tjänsten kräver.

Utgående från att ritkontoren äro så organiserade, att ett relativt
fåtal ritare med högre kompetens äro anställda för utförande av konstruktivt
arbete, under det att den större delen av personalen utgöres
av ritare med lägre utbildning för enklare arbeten, detaljkonstruktioner,
uppmätningar o. s. v., hava sakkunniga ansett det nödvändigt
att uppdela ritarebefattningen i två klasser och för vardera
klassen föreslagit angivna anställningsvillkor.

Till examensfordringarna för l:a klass ritare har fogats bestämmelsen
»eller att visa sig äga motsvarande kunskaper».

Denna bestämmelse hava sakkunniga ansett ej böra tolkas alltför
snävt, utan att myndigheterna härigenom må bliva i tillfälle att
anställa eu sökande, som väl ej rent formellt fyller de uppställda
fordringarna, men som reellt är i besittning av motsvarande, för
tjänsten gagneliga kunskaper. Jämte de teoretiska fordringarna har

Ritare (l:a
och 2:a
klass).

dessutom för l:a klass ritare uppställts eu minimifordrau på praktisk
utbildning.

Medan det ansetts nödvändigt att för l:a klass ritare uppställa
högre kompetensvillkor än för ritare av 2:a klass, har en och
samma kompetens ansetts böra från början sättas för båda tjänsteklasserna
i kontorsföreståndare-, kontorist-, verkmästare-, skomakare-,
skräddare- och förråds-mästare- samt maskinistbefattningarna. Härigenom
bliva kontorsföreståndare, kontorist, verkmästare, skomakare-,
skräddare- och förråds-mästare samt maskinist av 2:a klass i tillfälle
att utan förvärv av ytterligare kompetens vinna befordran till l:a
klass, när sådan beställning blir ledig. Klassuppdelningen av dessa
sistnämnda befattningar har gjorts på grund av de olika krav, som
ställas på dessa befattningshavare allt efter arbetets vikt och omfattning
samt det därmed förenade ansvaret.

Kontorsföre- De för kontorsföreståndaren föreslagna kompetensvillkoren hava
ståndare. motiverats därav, att denne förutom en synnerligen mångsidig verksamhet,
i vilken även utländsk korrespondens kan ingå, har ledningen
och närmaste ansvaret för kontorets personal. Till examensfordringarna
har liksom beträffande l:a klass ritare fogats bestämmelsen:
»eller att visa sig äga motsvarande kunskaper» med den

innebörd, som framhållits vid motiveringen av anställningsvillkoren
för l:a klass ritare.

Kontorist, För kontorist är utbildningen föreslagen till minst ettårig kurs

kontorist handelsskola. Härmed åsyftas en utbildning, som bestått däri,

kvinnlig’, att elev tillbringat ett verkligt studieår vid dylik skola, således ej
kurs i s. k. aftonskola. Mindre kompetens än denna eller en däremot
svarande anses ej tillrådlig på grund av tjänstens natur.

Verkmästare. För verkmästaren hava sakkunniga ansett vissa teoretiska kunskaper
nödvändiga och för den skull föreslagit angivna fordringar.
Vid sidan av kurs i marinens underoffieersskolor, som för närvarande
i viss utsträckning tagas i anspråk för denna utbildning, har satts
kurs vid navigationsskola (maskinistexamen l:a klass) och teknisk
yrkesskola. Kurs vid sistnämnda skola (s. k. aftonskola) torde vara
lämplig särskilt för eu del av dessa befattningshavare, emedan specialiseringen
i de olika yrkesgrenarna är mera genomförd vid dessa än
vid övriga här nämnda skolor. Bestämmelsen »eller att visa sig
äga mot vederbörande examen svarande kunskaper» hava sakkunniga
ansett böra tolkas på sätt, som framhållits vid motiveringen av
liknande bestämmelse för l:a klass ritare. Förutom dessa teoretiska

förkunskaper har för dessa befattningshavare såsom det ej minst
väsentliga villkoret uppställts fordran på den för varje befattning
erforderliga yrkesinsikten, som med nödvändighet måste förvärvas
genom praktisk verksamhet och vara parad med förmåga att leda
underställd personal.

För förrådsmästare och maskinist hava uppställts samma anställningsvillkor
som för verkmästare. Även om denna senare befattning
är mera krävande än de förstnämnda, hava dock enahanda
kompetensfordringar ansetts böra stadgas för att garantera staten
att för samtliga dessa befattningar erhålla lämplig personal.

För skomakare ma stare, skräddaremästare, bagaremästare, mjölnare,
köksmästare och stallmästare hava sakkunniga icke funnit skäl föreslå
annan kompetens, än vad »yrkesinsikt» innebär, vartill kräves vitsord
om lämplighet för befattningen.

Som generell fordran på samtliga dessa befattningshavare har dessutom
föreskrivits »den praktiska förfarenhet, varje tjänst kräver».
Utan sådan kan eu sökande ej anses fullt skickad för sin uppgift,
även om han innehar den teoretiska utbildningen.

För utbildningen av såväl översköterska som sjuksköterska har
föreslagits fullständig kurs i godkänd sjuksköterskeskola såsom varande
erforderlig för den uppgift, det här gäller.

2. Vid besättande av ordinarie befattning torde ifrågakomma:

1) tjänstemän i lägre avlönad befattning (befordran),

2) personal tillhörande daglönarstaten,

3) annan vid marinen anställd person (underofficer),

4) marinen utomstående person.

De möjligheter till befordran, som detta förslag innebär, äro antydda
i »allmänna synpunkter» under rubrik befordran.

För det sätt varpå sakkunniga ansett, att rekryteringen av dessa
tjänstemän bör kunna ske, har likaledes redogjorts i »allmänna synpunkter»
(sid. 43). I de fall sökande till befattning ej förut innehaft
anställning vid marinen och därigenom ej varit i tillfälle att
ådagalägga sin duglighet för befattningen, hava sakkunniga velat
bereda honom tillfälle till provtjänstgöring.

’ '' § 5.

1. Det har synts naturligt, att vid tillsättande av befattning
och, vid val mellan eljest likställda sökande företräde bör givas den,
som innehar eller förut innehaft anställning vid marinen.

Förråda mästare,

maskinist.

Skomakaremästare

m. fl.

Sjukvårds personal.

Tillsättande
av tjänstebefattning.

Arbetstid.

2— 3. Vild i dessa moment stadgas, ansluter sig till bestämmelserna
i £ 2 mom. 2 och $ 4 inom. 2.

S 6.

1. Enligt gällande bestämmelser är varvens ordinarie arbetstid
57 timmar i veckan. Dock äger varvschef att på förslag av
vederbörande departementschef fastställa särskild arbetstid för den
personal, vars arbetstid icke oundgängligen måste sammanfalla med
varvets ordinarie (t. ex. arbetsbefäl, arbetsunderbefäl, ritare, bokföringspersonal
m. fl.). Härigenom ställer sig för närvarande arbetstiden
för på varven tjänstgörande månadslönare sålunda, att den
för ritkontors- och expeditionspersonal växlar mellan 39 V2 och 42
timmar, medan kontorspersonal vid arbetsgrupp i flesta fall liksom
arbetsunderbefälet följer den ordinarie arbetstiden. För vid stati onsoch
kassakontor tjänstgörande personal åter föreskriver reglementet
en daglig arbetstid av 6 tim. d. v. s. 36 tina. i veckan.

Då ett eventuellt genomförande av här framlagda reglementsförslag
skulle medföra enahanda löneförmåner för tjänstemän i
samma befattning, har också eu och samma arbetstid — så långt
detta låter sig genomföras — ansetts böra gälla för desamma. För
att i detta hänseende erhålla full likställighet även de båda stationerna
emellan har marinförvaltningen ansetts böra vara den myndighet, i
vars hand fastställandet av ordinarie arbetstid för ifrågavarande befattningar
borde läggas. Såsom lämplig ram, inom vilken denna
arbetstid bör bestämmas, har föreslagits minst 36 och högst 48 timmar
i veckan. Maximigränsen har härvid satts till 48 tim. under
den förutsättningen, att varvens ordinarie arbetstid i enlighet med
framlagda förslag nedsättes från nuvarande 57 till föreslagna 48
tim. i veckan.

På grund av arbetets natur torde särskild arbetstid ej kunna
ifrågasättas inom vissa befattningar, t. ex. för bagaremästare, mjölnare,
köksmästare, stallmästare och sjukvårdspersonal, varför undantag
i bestämmelsen gjorts för dessa befattningshavare.

2. Beträffande sättet för den dagliga arbetstidens fastställande
hava nu gällande bestämmelser i reglemente för flottan ansetts lämpliga
och här upptagits.

3— 4. I moment 3 och 4 äro stadganden angående övertidsai‘bete
föreslagna. Med undantag för punkterna beträffande ersättning
för dylikt arbete äro bestämmelserna i övrigt, såväl rörande

tjänstemans skyldighet att fullgöra anbefallt övertidsarbete, som
under vilka förhållanden sådant arbete må användas, i överensstämmelse
med nu utfärdade föreskrifter för varvspersonal. Dessa bestämmelser
hava emellertid ansetts böra erhålla utvidgad giltighet
och därför återgivits i denna paragraf.

I staten för »fördelning av ordinarie anslaget till flottans nybyggnad
och underhåll» äro medel anvisade »till gratifikationer för*tillfälliga
uppdrag och förrättningar samt åt månadslönare för trägen tjänstgöring».
Denna titel, som förr hette: »Till månadslönare för trägen tjänstgöring
och för tillfälliga uppdrag och förrättningar» och som utgick
med mer än dubbelt så stort belopp som för närvarande, samtidigt
som avlöningsanslaget till då tjänstgörande verkmästare och mästare
endast var omkring en sjättedel av det nuvarande, torde ursprungligen
varit avsedd att bereda månadslönare ersättning för övertidsarbete.
Anvisningen på denna gratifikationstitel bär emellertid sedermera
minskats både absolut och relativt till avlöningsanslaget för
verkmästare och mästare, så att den numera är otillräcklig att ens
tillnärmelsevis bereda skälig ersättning för denna personals under
de sista åren mer än förr intensiva tjänstgöring.

Med verkmästare och mästare äro till varvstjänstgöring kommenderade
underofficerare i egenskap av arbetsunderbefäl i viss mån
jämförliga. Till dessa utgår, då de tillhöra maskin- eller hantverksavdelningarna
och själva deltaga i arbetet, ersättning för övertidsarbete.
För varje fullgjord överarbetstimme utgår härvid ersättning
med beräknad timlön ökad med 50 °/o, om arbetet sker å söckendag,
samt med 100 °/o vid söndagsarbete.

Det torde få anses vara överensstämmande med rättvisa och
billighet, att här ifrågavarande befattningshavare på marinens civila
assistentstat, då deras arbetskraft tages i anspråk utöver den normala
arbetstiden, även erhålla en mot detta extra arbete svarande
pekuniär ersättning. Denna måste anses ytterligare påkallad, emedan
det ej lär kunna undvikas, att vissa tjänstemän mera hårt än andra
i samma befattning tagas i anspråk för dylikt övertidsarbete, medan
deras avlöning enligt det föreslagna lönesystemet utgår efter grunder,
som ej beröras av dessa mera tillfälliga omständigheter. Vid den
privata verksamheten däremot kan i själva lönesättningen, som där
blir mera personlig, gottgörelse för eventuellt erforderligt övertidsarbete
inläggas.

Medan alltså ersättning för utfört övertidsarbete synts berättigad,

bär emellertid för utbetalande härav eu sådan form ansetts böra eftersträvas,
att tjänstemannen ej finge något personligt intresse av, att
övertidsarbete användes. Denna form hava sakkunniga trott sig finna
i bestämmelsen, att övertidsersättning utgår, men först sedan den
sammanlagda överarbetstiden under månaden uppgår till ett visst
antal timmar (20). På detta sätt bör enligt sakkunnigas mening
den risk bortfalla, som kan ligga i, att dylik ersättning utbetalas
till ifrågavarande befattningshavare, i händelse de kunna tänkas
utöva inflytande på, huruvida övertidsarbete måste användas eller
ej. Visserligen får en tjänsteman härigenom utföra en del övertidsarbete
utan ersättning, men erhåller dock gottgörelse i de fall, detta
arbete blivit mera betungande.

Det belopp, vartill ersättning för varje utöver dessa 20 timmar,
pr månad räknat, fullgjord överarbetstimme skall utgå, har föreslagits
till V2000 av årsavlöningen ökad med 50 %. Årsavlöningen
beräknas härvid, i de fall befattningshavare åtnjuter fri bostad i
kronans hus eller andra naturaförmåner, i överensstämmelse med
$ 12 till det belopp, som erhålles, då till kontanta lönen lägges
värdet å nämnda förmåner. Timlönen har värderats till V2000 av
årsavlöningen. Med 300 arbetsdagar pr år blir nämligen vid 6 tim.
arbetsdag (min.) den årliga arbetstiden 1,800 tim. och vid 8 tim.
arbetsdag (max.) den årliga arbetstiden 2,400 tim. Såsom medeltal
härav ha i runt tal tagits 2,000 tim. Såsom ersättning för övertidsarbete
är denna timlön föreslagen att ökas med 50 % i likhet
med gällande föreskrifter för maskinist- och hantverksunderofficerare
samt för mot timlön anställda varvsarbetare. Att liksom för
dessa låta ersättning utgå med en ökning av ytterligare 50 % vid
söndagsarbete har däremot ej ansetts lämpligt för ifrågavarande
tjänstemän. Bestämmelserna i detta mom., under vilka förhållanden
övertidsarbete må användas, angiva såsom särskilt önskvärt ett undvikande
av dylikt arbete på sön- och helgdagar.

För att belysa detta förslags konsekvenser ur kostnadssynpunkt
må följande exempel anföras: En verkmästare, 2:a klass, som i avlöning
uppbär exempelvis 4,450 kronor (slutavlöning), har under
en månad ålagts övertidsarbete två timmar dagligen eller sammanlagt
50 tim. Härav erhåller han således ersättning för 30 timmar
med ett belopp av:

x 30 = 100,13 kronor.

2,000

Vid framläggande av detta förslag angående övertidsersättning
hava sakkunniga utgått ifrån, att övertidsarbete, som givetvis ej kan
undvikas — vid brådskande perioder på varven, större rustningar
o. d. —, ej i något fall förekommer kontinuerligt i större utsträckning.
Liknande ersättning till befattningshavare, för vilka särskild
arbetstid ej blivit fastställd, synes ej kunna ifrågakomma. Till dem
utgående avlöning anses inrymma gottgörelse för utförda åligganden
oberoende av arbetstid.

Den genom denna övertidsersättning förorsakade kostnaden torde
i regel lämpligen bokföras på samma titel som arbetet ifråga.

5. Genom föreskrift om arbetets avslutande kl. 12 middagen ''
före angivna helgdagar medgives mera allmänt eu rätt, som reglementsenligt
nu tillkommer varvens personal, men som ansetts böra
utsträckas till alla, för vilka viss arbetstid i enlighet med detta reglemente
blir fastställd.

§ 7.

1 och 3. Stadgandet i första liksom i tredje momentet överens- Tjänstiedigstämmer
med för månadslönare gällande bestämmelser i reglemente het
för marinen.

2. Medan inom flottan vederbörande kårchef, chef för stationskontor,
stationsinteudent, l:e läkare eller varvsdepartementschef för
närvarande hava befogenhet att endast 2 gånger om året bevilja
högst 8 dagars tjänstledighet, har denna inskränkning ej längre
synts påkallad, emedan tjänstgöringspenningarna efter detta reglementsförslag
innehållas vid dylik tjänstledighet. Hittills har i sådant

fall avlöningen utgått oavkortad.

4. Utöver vad som enligt reglemente för marinen må räknas
såsom laga förfall, har här föreslagits jämväl offentligt uppdrag, emedan
sådant bör anses vara av allmännyttig natur och dess fullgörande
av staten underlättas.

§§ 8-9.

Vad i dessa paragrafer stadgas angående tjänstledighetsansökan
och adressanmälan, sammanfaller i sak med allmänt gällande be- a(iressan. ’
stämmelser i reglemente för marinen. msian.

% 10.

Stadgandena i denna paragraf angående läkarevård överens- Läkarevård.
stämma med för månadslönare vid flottan nu gällande bestämmelser.

Reglemente för flottan innehåller .såsom särskilda föreskrifter för
Stockholms station bl. a. bestämmelse om, att alla sjuka vid stationen,
vilka höra eller få förläggas å sjukhus, avsändas till allmänna garnisonssjukhuset
— kvinnlig daglönare till annat allmänt sjukhus__

eller vid fall av epidemisk sjukdom, till Stockholms städs epidemisjukhus.
Sakkunniga hava med föreslagna stadgande beträffande
sjukvård vid vederbörande sjukvårdsanstalt velat allmänt avse samma
rätt för här ifrågavarande personal, som enligt ovannämnda föreskrifter
gälla vid flottans station i Stockholm.

§ 11.

He^''hiåipngs Bestämmelserna angående begravningshjälp överensstämma i
huvudsak med motsvarande för månadslönarc vid flottan gällande
stadganden.

§ 12.

H,,rninTn'' •• Medan llittilIs lönen utgått till visst belopp jämte i vissa fall
förmån av, där sådan åtnjutits, fri bostad, kost, värme, ljus eller
tvätt, blir det, i och med att avlöningen utgår efter bestämmelserna
i § 14, naturligt och rättvist, att, i de fall sådana förmåner utgå,
värdet av desamma avdrages från stadgade lönebelopp. Värdesättningen
av nämnda förmåner har ansetts böra göras av i $ 2 mom.

1 för resp. fall nämnd myndighet, i varje särskilt fall med hänsyn
tagen till för handen varande omständigheter, såsom de särskilda
bostädernas beskaffenhet och läge, på orten gällande pris o. s. v.

§ 13-

MiämZina. , .»Enär framlagda förslag till reglemente endast innefattar föreskrifter
beträffande anställande, avlöning, pensionering och vad därmed
sammanhänger, hava sakkunniga genom denna paragraf velat
införa det förtydligande däri, att personalen skall vara underkastad
jämväl de föreskrifter i reglemente för marinen, som i andra än
förslaget vidkommande avseenden kunna vara lämpliga.

§ 14.

Aståmmeiser P® 1 denna. paragraf föreslagna avlöningsbestämmelserna äro

för ordinarie undade på principer, som följts vid lönesättning för tjänstemän
personal, vid andra statens verk.

1. De för varje befattning föreslagna begynnelseavlöningarna
liksom de löneförhöjningar (ålderstillägg), en befattningshavare efter

viss tidsintervall hör kunna intjäna, äro sammanförda i en gemensam
tabell i detta moment. Då sista löneförhöjningen (slutavlöningen)
bör uppnås eu viss tid före pensionsåldern, exempelvis mellan
40 och 50 år för manliga befattningshavare, hava ifrågavarande
tidsintervaller avpassats med hänsyn härtill. Såsom lämpliga sådana
har här för samtliga befattningshavare föreslagits treårsperioder i
sådan utsträckning, att slutavlöningen i allmänhet kan uppnås efter
15 tjäll står.

Medan i allmänhet treårsperioder ingå i lönesystemen vid ovannämnda
statens verk, så synes däremot tiden för uppnående av
slutavlöningen vid desamma i regel vara kortare än här föreslagna
15 år. Sakkunniga hava emellertid ansett, att de var för sig mindre,
men på längre tid fördelade, förhöjningarna vore eu lämpligare löneform
för ifrågavarande tjänstemän.

De belopp, vartill dessa förhöjningar uppgå, utgöras av resp.
200 (vid de lägre avlöningsbeloppen), 800, 350 och 400 kronor.

Enligt detta löneförslag har tjänstemannen att för vill vitsordad
tjänstgöring påräkna avlöning efter eu genomgående och för alla
lika gällande princip. Lönestti Ilningen motiveras enbart efter de olika
tjänsternas art och betydelse samt av de krav på förutsättningar,
som måste ställas på de olika befattningshavarna. Löneförhöjningen
inträder efter förtjänst men även efter år och de därmed växande
behoven. Ett så anordnat lönesystem med däri inrymda löneförbättringar
och befordringsutsikter synes i mesta möjliga män hos
befattningshavaren kunna framkalla eggelse till fortsatta ansträngningar,
varigenom såväl statens som tjänstemannens intressen bliva
bäst tillgodosedda.

Inom varje befattningsgrupp kan eu befattningshavare av lägre
begynnelselön vid viss tjänstetid uppnå en avlöning, som uppgår
till eller överskjuter eu yngre tjänstemans i befattning med högre
begynnelselön. Detta torde dock ej innebära någon orimlighet och
har sin motsvarighet vid andra statens verk. För att sådan tjänsteman
vid befordran eller förflyttning ej skall erhålla lägre avlöning,
än lian innehaft i den underordnade befattningen, äro bestämmelser
till förekommande därav införda i § 15 mom. 1.

Vad de föreslagna avlöningsbeloppen beträffar, äro dessa satta
efter grunder, som ansetts gällande vid tiden närmast före krigsutbrottet.
Kristidens särskilda fordringar äro således ej normerande
för detta förslag. Den genom världskriget förorsakade fördyringen

i levnadskostnader kava sakkunniga härvid förutsatt fortfarande
komma att från statens sida mötas genom tilldelandet av krigstidst.
illägg och krigstidskjälp.

Så långt det varit möjligt — genom bedömande av arbetets
art och omfattning i liknande befattningar vid andra statens industriella
vei‘k — hava därstädes utgående avlöningar tagits till jämförelse
vid uppgörande av detta löneförslag.

Vid den sålunda i varje särskilt fall verkställda prövningen hava
sakkunniga funnit de nu föreslagna lönerna kunna såsom rättvisa
och lämpliga förordas. I de föreslagna lönerna ingå värdet av bostad
i kronans hus och andra naturaförmåner, där sådana förekomma
(§ 12).

Konstruktör, Liksom organisationen av ritkoutorspersonalen växlar statens
och za klass. Övriga industriella verk emellan, så hava ej heller konstruktör samt
ha och ,2:a klass ritare enligt detta förslag full motsvarighet inom
något av dessa verk. Vid jämförelse med exempelvis personalen
vid statens järnvägar synes emellertid konstruktör med här angivna
uppgifter och kompetens närmast vara att likställa med byråingenjör,
ritare l:a klass med sådan »underingenjör», som stannar i denna
befattning, och ritare 2:a klass med »manlig ritare».

För den tekniska personalen i allmänhet har det synts nödvändigt
att vid löneförslagets uppgörande i viss mån taga hänsyn till
de avlöningar, som erbjudas inom privatindustrien, givetvis med
vederbörlig uppskattning av de fördelar, eu fast anställning med
pension i statens tjänst torde få anses innebära. Särskilt beträffande
dessa befattningar har det nämligen visat sig förenat med svårighet
att under nuvarande tekniska uppsving — ej minst inom skeppsbygguadsbranschen
— förvärva och behålla skicklig personal.

I enlighet med dessa synpunkter och med hänsyn till de kompetensfordringar,
som blivit uppställda för de olika befattningshavarna,
hava avlöningarna i olika åldersklasser föreslagits till:

för konstruktör 4,800, 5,200, 5,600, 6,000, 6,400 och 6,800,
för ritare l:a klass 3,400, 3,750, 4,100, 4,450, 4,800 och 5,200, samt
för ritare 2:a klass 2,300, 2,500, 2,800, 3,100, 3,400 och 3,750 kr.

Kontorsföre- Åliggande och kompetens göra kontorsförest ända ren l:a klass i
ofh framlast. viss män jämförbar med kontorschef vid telegrafverkets verkstad, för
vilken tjänsteman slutavlöningen för närvarande uppgår till 6,000 kr.

Av skäl, som närmare utvecklats i motiveringen av § 1, bär
det befunnits lämpligt att uppdela kontorsföreshåndarebefattningen i
två tjänstek lasser. Väsentligt olika krav ställas nämligen trots den
formella likställigheten på dessa tjänstemän alltefter göromåleus omfattning
å resp. departementskontor, vilket förhållande delvis belyses
genom bil. 1 och 4.

Med hänsyn till befattningarnas mer eller mindre krävande
natur ha avlöningarna vid prövning funnits böra sättas till:

för kontorsföreståndare l:a klass 3,750, 1,100, 4,450, 4,800,
5,200 och 5,600 kr., samt

för kontor sföreståndare 2:a klass 3,100, 3,400, 3,750, 4,100,
4,450 och 4,800 kr.

Denna skillnad i avlöningen motsvarar eu förskjutning av löneskalan
på två klasser och har ansetts böra i övrigt tillämpas vid
flertalet av de befattningar, där en uppdelning i tjänsteklasser av
anförda skäl befunnits erforderlig, såsom vid kontorist-, verkmästare-,
skomakare-, skräddare- och förråds-mästare- samt maskinistbefattningarna.

Även kontorist befattningen tiar ansetts böra uppdelas i två
klasser för befattningshavare med större eller mindre kvalifikation.
Avlöningen till dessa kontorister av J.a och 2:<t klass har vid den
verkställda prövningen föreslagits efter jämförelse med motsvarande
bokföringspersonal vid andra statens verk, närmast vattenfall sverken.
Enligt 1915 års kommission för gemensamma avlöningsbestämmelser
vid kommuuikationsverken med flera verk skulle vid nämnda verk
till bokhållare av 1 gr. utgå eu slutavlöning på 4,080 kronor och
för bokhållare av 2 gr. 3,600 kronor, bådadera beloppen beräknade
för billigaste ort. Sakkunniga hava funnit skäl såsom avlöning föreslå

för kontorist l:a klass 2,500, 2,800, 3,100, 3,400, 3,750 och
4,100 kr., samt

för kontorist 2:a klass 2,100, 2,300, 2,500, 2,800, 3,100 och
3,400 kr.

Skillnaden i avlöningen för de båda klasserna är, som förut
antytts, betingad av skiljaktigheten i tjänsteåligganden.

För de kvinnliga kontoristerna är avlöningen satt i viss motsvarighet
till vad kvinnliga befattningshavare i övriga statens verk
åtnjuta. Här föreslagna belopp äro 1,500, 1,700, 1,900, 2,100, 2,300
och 2,500 kr.

Kontorist,
manlig 1:a
och 2:a klass.

Kontorist,

kvinnlig.

Verkmästare,
l:a och 2:a
klass.

Vad sakkunniga i fråga om ritkontorspersonalens löner velat
anföra beträffande värdesättningen av den tekniska personalen i
allmänhet, gäller givetvis ej minst för verkmästarna. Det har alltså
synts nödvändigt, att dessa komma i åtnjutande av, förutom pension,
löneförmåner, som ej alltför mycket understiga dem, privatindustrien
erbjuder.

I motiveringen till £ 1 hava de skäl, som föranlett sakkunniga
att föreslå denna befattnings uppdelning i två tjänstek lasser, närmare
utvecklats.

Liksom lönen för l:a klass verkmästare ansetts böra sättas i ett
visst förhållande till verkmästarens av 2:a klass med hänsyn till de
med befattningen förbundna åliggandena, så har denne senares lön
ansetts böra sättas i visst förhållande till förmannens. Enligt vid
varvet i Karlskrona gällande föreskrifter får ej förmans avlöning
till beloppet överstiga den lägst avlönade mästarens. Den lägsta
avlöning, som enligt uppgifter i januari 1918 utgick till mästare
därstädes, utgjorde pr år kronor 2,460. Eu dylik begränsning av
förmans löneförmåner tinnes ej föreskriven vid flottans varv i
Stockholm. Under föregående år— 1917 — uppgick medelavlöningen
till samtliga (19 st.) såsom arbetsunderbefäl tjänstgörande förmän
vid ingenjördepartementet på sistnämnda varv till c:a 2,680 kronor,
i vilken summa ersättning för ackords- och övertidsarbete ingår.
Beräknad för 1918 års åtta första månader (beträffande i detta fallet
26 arbetsledande förmän vid nyssnämnda departement), uppgick
enligt till sakkunniga lämnat meddelande motsvarande avlöning, efter
år räknat, till c:a 3,250 kronor.

Efter ovan anförda synpunkter hava avlöningarna ansetts böra
sättas till:

för verkmästare l:a klass 3,400, 3,750, 4,100, 4,450, 4,800 och
5,200 kr., samt

för verkmästare 2:a klass 2,800, 3,100, 3,400, 3,750, 4,100 och
4,450 kr.

Verkmästarens begynnelselön kan visserligen komma att i vissa
fall understiga förmannens årsinkomst. Detta torde dock ej enligt;
sakkunnigas mening innebära något oriktigt. Det överensstämmer
tväidom med principen i det föreslagna lönesystemet så till vida, att
en yngre tjänsteman i överordnad befattning kan erhålla mindre
avlöning än en äldre tjänsteman i lägre befattning.

9.8

För skoma ka rf »lästa re, ha klass, skräddaremästare, 1:a klass och
bagaremästare hav avlöningen ansetts höra utgå med lika belopp,
nämligen

2,500, 2,800, 2,100, 2,400, 2,750 och 4,100 kr.

Med avseende på sådan skomakare- och skräddare-mästares avlöning
har i viss mån hänsyn tagits till ifrågasatt utvidgning av
resp. verkstäder vid Karlskrona station och därmed ökade krav på
arbetsledningen.

Skomakare

mästare,

skräddare mästare,

bagare mästare.

Avlöningen för mjölnaren har föreslagits två löneklasser lägre än
för bagaremästaren eller

2,100, 2,300, 2,500, 2,800, 3,100 och 3,400 kr.

Skillnaden i avlöningen har motiverats av skiljaktigheten i
tjänsteåligganden. Samma avlöning har även synts böra tillkomma
köksmästare och stallmästare.

Mjölnare,

köksmästare,

stallmästare.

För förrådsmästarebefattningarnas natur har tidigare redogjorts Fönådsmäai
motiveringen till §§ 1 och 2. khss.h

l:a klass förrådsmästare har ansetts böra i lönekänseende jämställas
med hantverksmästarna (skomakare-, skräddare- och bagaremästare).

För de åligganden, som kunna tänkas komma en maskinist till Maskinist.
del, har redogjorts i motiveringen till § 1. Avlöningen till l:a klass
maskinist har föreslagits till

2,300, 2,500, 2,800, 3,100, 3,400 och 3,750 kr.

Översköterska och sjuksköterska vid flottans sjukhus i . Karls- Överskökrona
åtnjuta vissa naturaförmåner, som i regel åtfölja dylik tjänst, te''slkö%r^{"h
såsom kost, bostad, värme, ljus och tvätt. Den kontanta avlöning,
som erhålles, sedan avdrag för dessa förmåner gjorts i enlighet med
bestämmelserna i § 12, blir visserligen något högre än den, som i
allmänhet utgår till sköterskepersonal vid annan sjuk vårdsanstalt.
Sakkunniga hava icke funnit skäl föreslå ändring i detta avseende.
Avlöningarna hava föreslagits till:

för översköterska 1,500, 1,700, 1,900, 2,100, 2,300 och 2,500 kr.,
för sjuksköterska 1,100, 1,300, 1,500, 1,700, 1,900 och 2,100 kr.

• • y- ■ ’* . i : : ■ '' '' : l V M A" V ‘ 1 1 i!i • -t f*-;'';

Allmänt torde den principen gjort sig gällande, att de högre Ortstmagg.
levnadskostnaderna på eu dyrort böra betinga en statens tjänsteman

särskild gottgörelse. Efter prövning av denna fråga med hänsyn
till ifrågavarande personal hava sakkunniga velat ansluta sig till de
allmänna synpunkter härutinnan, som 1915 års kommission för
gemensamma avlöningsbestämmelser vid kommunikationsverken med
flere verk framlagts Nämnda kommission liar i enlighet med angivna
synpunkter för exempelvis telegrafverket och statens vattenfallsverk
föreslagit utbetalande av dyrortstillägg till verkens samtliga
å dyrort anställda tjänstemän med undantag för vissa chefsbefattningar.
Dylikt tillägg har beräknats till 15 % av avlöningen för
dyraste och 10 % av densamma på annan dyrort med den begränsning,
att för manlig tjänsteman, vars avlöning överstiger 3,000 kr.,
dyrortstillägg ej må beräknas å högre belopp än 3,000 kr. samt för
kvinnlig tjänsteman, vars avlöning överstiger 1,500 kr., ej å högre
belopp än 1,500 kr. Dyrortstillägg skulle alltså kunna uppgå till,
vad manlig tjänsteman beträffar, 150 kr. å ort med 15 % tillägg
och 300 kr. å ort med 10 % tillägg, samt, vad angår kvinnlig befattningshavare,
225 resp. 150 kr.

Till marinens officerare, underofficerare och vederlikar, placerade
i Stockholm, utgår jämväl ett slags, ehuru för flertalet oväsentligt,
ortstillägg i form av högre inkvarteringsbidrag å nämnda ort.

Beträffande den här behandlade personalen å marinens civila
assistentstat hava sakkunniga ansett, att eu särskild ersättning i
form av ortstillägg bör utgå till varje befattningshavare, som är
placerad på den dyrare orten d. v. s. Stockholm. Detta ortstillägg
skulle kunna fastställas till vissa belopp, och ha såsom lämpliga
sådana föreslagits 400 kr. för konstruktör och kontorsföreståndare,
l:a klass, 300 kr. för övriga manliga samt 200 kr. för kvinnliga
befattningshavare, varvid eu till avlöningen procentuell beräkning
endast i viss mån blivit följd.

Arvode till Då det, som i motiveringen till § 1 angivits, mött svårigheter
rnreståndS,re att “irätta särskild befattning för ritkontorsföreståndare, bär denna

"es ,,,e- fråga ansetts kunna lösas sålunda, att lämplig tjänsteman (konstruktör
eller ritare l:a klass) härtill förordnas. Då denne konstruktör eller
ritare härigenom erhåller eu utökning av sitt ordinarie arbete och
därmed förenat större ansvar, har eu ersättning härför synts skälig.
Denna ersättning har ansetts böra utgå i form av arvode, som till
sitt belopp av varvschefen i varje fall bestämmes med den begränsning,
§ 14 anger. i,

Enligt likaså i motiveringen till £ 1 anförda skål hava uppbördsmånnen
vid varvens arbetsgrupper ej ansetts böra uppföras
såsom särskilda befattningshavare under denna benämning utan hänföras
till kontorister (i egenskap av arbetsgruppens ansvarige bokförare)
Det har härvid synts sakkunniga lämpligt, att eu sådan
kontorist kan beredas ersättning för det personliga ansvar och det
ökade arbete, som dylikt uppbördsmannaskap kan medföra. Denna
ersättning har ansetts böra liksom för ritkon tor sf örestända ren utgå
såsom arvode, i värjo särskilt fall fastställt av varvschefen inom
angiven ram.

2. Beträffande löneformen hava sakkunniga likaledes anslutit
sig till den vid statens verk i allmänhet följda principen, att uppdela
avlöningen i lön och tjänstgöringspenningar. Fördelningen lön
och tjänstgöringspenningar emellan har skett med procentuell ökning
av tjänstgöringspenningarna i förhållande till avlöningsbeloppens
storlek från lägst c:a 20 % till högst c:a 35 % av avlöningen. Vissa
smärre ojämnheter hava härvid uppstått, som dock ej synts kunna

Arvode till
ii/ipbördsiitmi
vill ar
belsj/ni/)/).

undvikas.

§ 15.

1. De stadganden rörande tillämpningen av avlöningstabellen Auianingsi
föregående paragraf, som sammanförts i detta inom., äro till sak- 3E''
innehåll i överensstämmelse med motsvarande bestämmelser för

civila befattningshavare vid exempelvis kommunikations- och vattenfallsverken,
där liknande lönesystem tillämpas.

Såsom villkor för åtnjutande av avlöningsförhöjning har sålunda
bl. a. stadgats, att tjänsteman under mer än 4/b av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna uppflyttning i högre löneklass, skall
med gott vitsord bestritt befattning. Denna bestämmelse, som allmänt
återfinnes i lönereglementen inom den civila förvaltningen, har
därifrån upptagits i liknande avfattning i detta reglemente under
avvaktan på resultatet av pågående utredning beträffande innebörden
och tillämpningen av detta stadgande. Skulle denna utredning föranleda
särskild åtgärd, torde verkningarna därav böra sträcka sig
jämväl till här ifrågavarande befattningshavare.

2. Vid värdesättning av särskilt den tekniska personalen kar
det synts nödvändigt att i viss mån taga hänsyn till de avlöningar,
som utgå inom privatindustrien. Staten har även an setts''‘höra likställas
med den privata arbetsgivaren därhän, att vederbörande få

Övriga bestämmelser.

möjlighet att i särskilda undantagsfall frångå de för normala förhållanden
gällande avlöningsbeloppeu och bestämma den högre avlöning,
som erfordras för att på viss plats förvärva särskilt lämplig
man eller, om sådan redan är anställd, kunna kvarhålla honom i
tjänst. 1 betraktande av den konkurrens om personal, som råder
emellan statens varvsdrift och den privata verksamheten, torde
nämligen fall kunna inträffa, dä staten endast genom eu dylik förbättring
i lönevillkoren kan behålla eller förvärva särskilt skickliga
krafter.

Ett genomförande av här framlagda reglementsförslag skulle
medföra, att avlöningen för ifrågavarande ordinarie personal ej längre
utginge från anslaget för flottans nybyggnad och underhåll eller
från extra anslag till arbeten, varmed personalen är sysselsatt, utan
i stället komme att ingå i avlöningsanslaget för flottans kårer och
stater. Under vilka förhållanden och i vad mån sådan särskild
löneökning, som i detta moment avses, bör tillämpas — om genom
tidigare uppflyttning i högre löneklass, än reglementet bestämmer,
eller, därest slutavlöningen befunnits otillräcklig, genom personligt
lönetillägg — liksom på vad sätt erforderliga medel, intill dess sådana
blivit i stat anvisade, må beredas, har därför ansetts böra underkastas
prövning av Kungl. Maj:t.

§ 16.

I denna paragraf äro sammanförda en del allmänna bestämmelser,
som ansetts böra gälla vid tillämpning av föreslagna lönesystem och
med motsvarighet inom statens civila verk. I några punkter hava
dock vissa avvikelser från där fastställda föreskrifter gjorts för att
åstadkomma större likställighet mellan personalen på civila assistentstaten
och övrig personal vid marinen.

1. Då här föreslagna lönereglering för flertalet befattningshavare
torde medföra löneförbättring, hava sakkunniga ansett en
begränsning av tjänstemans nuvarande rätt att utom tjänsten förskaffa
sig avlönade extra uppdrag motiverad, och upptagit stadgande
i detta moment, att befattningshavare ej må med sin tjänst förena
annan sådan å rikets, riksdagens eller kommuns stat och ej heller
annan tjänstebefattning, stadigvarande eller regelbundet återkommande
uppdrag, såvida ej dylik extra syssla prövats icke vara hinderlig för
fullgörande av tjänsten. Liknande bestämmelser tillämpas numera
allmänt beträffande statstjänstemän av olika kategorier.

1)7

2. Stadgandena i detta moln. angående gift kvinnas anställande
såsom kontorist eller kvarstående i tjänst äga motsvarighet inom
andra statens verk, dock endast sa tillvida att frågan beträffande
gift kvinnas anställande därstädes i allmänhet underkastas Kungl.
Maj:ts prövning. I här förevarande fall har emellertid denna fråga
lämpligen synts böra avgöras av marinförvaltningen.

d—4. Beträffande avlöningsförmåner vid sjukdomsfall och
tjänstledighet på grund av laga förfall hava bestämmelserna ansetts
böra bringas i överensstämmelse med vad för flottans officerare,
underofficerare och vederlikar finnes stadgat, dock med den skillnad,
att i förevarande fall ej Konungen utan i n a vin för val tni ngen må pröva,
huruvida tjänstgöringspenningar (dagavlöningl vid sjukdomsfall under
längre tid än 60 dagar böra därefter utgå. Tillämpningen av dessa
mom. medför visserligen en minskning i de förmåner, månadslönare
hittills åtnjutit, då något frånträdande av lönen vid längre sjukdomsfall
ej varit stadgat, men bär i detta hänseende ovannämnda
likställighet ansetts böra eftersträvas.

é. Då befattningshavare på grund av i tjänsten erhållen kroppsskada
blir satt ur stånd att tjänstgöra, har han, i likhet med vad
som tillämpas vid civila verk, synts böra komma i åtnjutande av
såväl lön som tjänstgöringspenningar under längre tid, än i inom. d
sägs. Sådan tid torde vid ovannämnda verk i regel vara satt till
sex månader, men bär i detta fall, med hänsyn till ovan antydda,
hittills åtnjutna förmåner vid längre sjukdomsfall, föreslagits till ett
år. Till huru stor del avlöningen därefter må utgå, har ansetts
böra underställas prövning av marinförvaltningen i överensstämmelse
med stadgandet i mom. 4. Vid sådan prövning förutsattes, att vederbörlig
hänsyn tages till vad i § 26 stadgas angående befattningshavares
skyldighet att (med pension) från tjänsten avgå.

6. Stadgandet i detta moment överensstämmer med motsvarande
föreskrifter vid andra statens verk och har ej heller synts
böra saknas bland avlöningsbestämmelsema i detta reglemente.

7. Det har synts naturligt, att tjänsteman underkastas skyldighet
att vikariera i högre befattning, än den han innehar. Därest vikariatet
betingats av annan anledning än den ordinarie tjänstinnehavarens
semester, kostnadsfria sjukledighet (mom. 3—4) eller tjänsteresa
och sålunda tjänstgöringspenningarna i befattningen innehållits, har
en ersättning, i viss män svarande mot de ökade krav, som uppställas
i den högre befattningen, ansetts skälig. Denna gottgörelse

bär, i likhet med vad som tillämpas i civila verk, föreslagits till
skillnaden mellan tjänstgöringspenningarna i lägsta avlöningsklassen
för å ena sidan den högre befattningen och ä andra sidan den vikarierandes
egen befattning. De belopp, som härvid kunna ifrågakomma,
äro, räknat pr år, högst 450 kronor — till eu l:a klass
kontorist, som vikarierar för kontorsföreståndare av l:a klass —
och lägst 50 kronor — till eu tjäll slef örrättande översköterska.
För ritkontorspersonalen torde intet annat vikariat förekomma än
för ritkontorsföreståndaren. I detta fall torde ersättningen lämpligen
utgå av det för denna syssla föreslagna ti 11 äggsarvodet.

Det har ej synts erforderligt att vid denna bestämmelse införa
en mot stadganden i vissa andra lönerereglementen svarande föreskrift,
att eu vikarierandes sammanlagda löneförmåner dock ej få
överskrida, vad han som ordinarie i befattningen skulle äga uppbära,
emedan ett dylikt fall torde vara uteslutet beträffande här
ifrågavarande tjänster.

8. Föreskrifter angående skyldighet för ifrågavarande personal
att, i likhet med vad som tillämpas i den civila förvaltningen, underkasta
sig förflyttning, hava ansetts böra i reglementet ingå. Där
sådan förflyttning förekommer, borde flyttningshjälp utgå efter enahanda
grunder som för övrig personal vid marinen. De normer,
efter vilka dylik ersättning i förevarande fall må beräknas, ha synts
kunna sammanfattas i bär föreslagna stadgande. Givet är, att förändringar,
som eventuellt göras i nämnda grunder beträffande flyttningshjälp
för marinens personal, även tillämpas i motsvarande av
seenden på personalen å marinens civila assistentstat.

9. Vid flottan gällande resereglemente har för ifrågavarande
personal funnits böra tillämpas sålunda, att konstruktör, ritare 1 :a
klass och kontorsföreståndare, l:a klass, åtnjuta resekostnads- och
traktamentsersättning efter fjärde och övriga befattningshavare efter
femte klassen. Avseende bär fästats vid det förhållande, att en del
av den hittills anställda ritkontorspersonalen kontraktsenligt redan
åtnjuter ersättning efter förstnämnda klass. Stadgan den a i detta
liksom i föregående moment äro avfattade med hänsyn till, att eu
indelning i civilmilitär tjänsteklass av personalen på marinens civila
assistentstat ej blivit föreslagen.

10. Bestämmelserna i detta mom., beträffande huru lön och
tjänstgöringspenmngar månadsvis skola utbetalas, överensstämma
med motsvarande föreskrifter i reglemente för marinen så tillvida,

att vad där i detta sammanhang stadgas om dagavlöning för sin
tillämpning på tjänstgöringspenningar.

För månadslönare har någon uppdelning av avlöningen, sådan
den här föreslagits i lön och tjänstgöringspenningar, hittills ej skett.
Därigenom att dessa senare enligt föreliggande reglementsförslag i
vissa fall — vid längre sjukdomsfall och tjänstledighet (§ 16 mom.
4) — innehållas, kommer personalens ställning i detta hänsende att
försämras. Ä andra sidan tillkommer nu fördelen av eu ordnad
semesterfördelning.

5 1-

Denna paragraf medför den förändring av hittills tillämpade
föreskrifter, att personalen reglementsenligt. tillerkännes rätt till
semester. Semestertiden har för yngre tjänstinnehavare ansetts böra
föreslås till 3 veckor och för tjäustiunehavare med minst 3 års
ordinarie tjänstetid till eu månad i överensstämmelse med väd i
allmänhet tillämpas inom den civila förvaltningen.

Före övergången på nva lönestaten innehavd tjänst såsom månadslönare
bör härvid givetvis anses såsom ordinarie anställning.
Enligt vid flottan gällande reglemente fastställes semesterfördelningen
för daglönare av varvsdepartementsclief, kårchef, stationsintendent
eller förste läkare, envar för underlydande personal. Det har härvid
synts sakkunniga lämpligt, att sistnämnda myndigheter lämnas
motsvarande befogenhet jämväl beträffande personalen på marinens
civila assistentstat. Efter dessa synpunkter har stadgandet i sista
stycket av denna paragraf föreslagits.

§ 18.

Vad i denna paragraf stadgas angående avskedstagande överensstämmer
med motsvarande föreskrifter i reglemente för marinen.

§ 19.

Avlöningen till extra ordinarie tjänstemän bör givetvis ej överstiga
motsvarande ordinarie befattningshavares. I förevarande fall
har den extra personalens avlöning ansetts böra inom föreslagna
gränser bestämmas av den myndighet, genom vilken personalen i
enlighet med § 2 anställes. Såsom lämpliga gränser har stadgats
lägst 75 och högst 97 % av den för befattning^ jämlikt § 14
stadgade begynnelseavlöningen. Maximigränsen har föreslagits till

Semester.

Afsked.

Avlönlngsbestämmelser

för extra
ordinarie
personal.

97 % med hänsyn till det genom pensionsavgiften förorsakade avdraget.
i ordinarie befattningshavares avlöning. I regel torde extra
ordinarie tjänstemans avlöning vid första anställning bestämmas i
närmaste Överensstämmelse med här föreslagna minimigräns. Härigenom
beredes sålunda eu viss möjlighet till löneökning, där sådan
kan vara påkallad. Anställning med omedelbar avlöning till här
stadgat högsta belopp har nämligen endast synts kunna ifrågakomma
beträffande den extra personal, som utgöres av pensionerade underofficerai*e.

Om för tillfälligt arbete lämplig person ej skulle låta sig anställa
efter dessa villkor, torde intet hinder möta för eu uppgörelse
med denne i form av aekordsavtal.

§ 20.

De i denna paragraf sammanfattade lönevillkoren och bestämmelserna
ansluta sig i princip till motsvarande föreskrifter för
ordinarie personal och äga motsvarighet inom civila förvaltningsgrenarna.

1. Stadgandet i detta moment överensstämmer med motsvarande
bestämmelser inom den civila förvaltningen.

2. Någon uppdelning av avlöningen i lön och tjänstgöringspenningar
har för denna personal ej befunnits erforderlig. Vid
sjukdomsfall har eu extra ordinarie tjänsteman ansetts böra under
eu tid av högst ett år få uppbära en viss del av sin avlöning, och
har såsom lämplig sådan andel för samtliga befattningar ifråga föreslagits
fyra femtedelar.

3. Då e. o. tjänsteman blivit tillsvidare oförmögen till tjänstgöring
till följd av under tjänsteutövning ådragen kroppsskada, har
han ansetts böra under ett år vara berättigad till hela avlöningen.
Huruvida han efter denna tid må uppbära sådan, eller till huru
stor del densamma därvid må utgå, har i detta fall synts böra un
derkastas prövning av den myndighet, som fastställt avlöningen.

4. Vid vikariat för ordinarie befattningshavare, har den vikarierande
ansetts böra komma i åtnjutande av den med befattningen
förenade begynnelseavlöningen och, därest särskilt uppbördsmannaarvode
utgår, jämväl detta.

5. Stadgandet i detta moment beträffande dyrortstillägg överensstämmer
med motsvarande stadganden för extra ordinarie personal
inom andra statens verk.

101

6. Avlöningen till donna personal bär synts böra för varje
månad utbetalas i efterskott före den 10 i nästföljande rnåtiad, i
överensstämmelse med vad hittills varit stadgat beträffande månadslönare
vid flottan.

8 21.

Den extra ordinarie personalen bär vid stadigvarande anställning
synts böra erhålla semester under en tid av tre veckor årligen
Semestertiden bär dock för pensionerad underofficer föreslagits till
en månad. Denne bär nämligen under sin förra tjänst vid flottan
i regel haft tillfälle åtnjuta liknande förmån, och hans tjänst torde
dessutom vara av mera stadigvarande natur än övriga extra ordinarie
tjänstemäns.

S 22.

Varje ordinarie tjänstinnehavare på marinens civila assistentstat
(av Konung och riksdag fastställd lönestat) ingår enligt sakkunnigas
förslag obligatoriskt såsom delägare i flottans pensionskassa
och erhåller vid avgång från tjänsten rätt till pension med
de undantag och under de villkor, som i detta reglemente stadgas.
Dessa stadganden äro sammanförda under rubriken pensionsbestäinmelser
i §§ 22—35. Då de av skäl, som blivit i allmänna synpunkter
angivna, i huvudsak grunda sig på den civila pensionslagens
bestämmelser, skilja de sig därigenom till väsentliga delar
från för flottans pensionskassa gällande reglementen. 1 vissa avseenden
överensstämma de dock jämväl med motsvarande stadganden
i dessa senare. I de fall bär intagna stadganden äro»i full
överensstämmelse med vare sig civila pensionslagen eller flottans
pensionskassas reglemente, har någon motivering av vad bestämmelserna
i och för sig innebära, ej synts erforderlig.

Att tjänstinuehavare på marinens civila assistentstat underkastas
de bestämmelser, som allmänt gälla för delägare i flottans pensiouskassa
och som vid sidan av de bär stadgade kunna vara tillämpliga,
har synts naturligt.

$ 23.

Beträffande pensioneringsgrunder gäller allmänt, att pensionens
belopp avpassas efter de avlöningsförmåner, som äro förbundna
med den tjänst, den pensionsberättigade beklätt. Rörande villa av -

Semestcr.

Pensionsbe stBmmelser.

Pensions underlag.

102

löningsförmåner åter, liksom huru stor del av dessa, som skola läggas
till grund eller underlag för beräkning av pensionens belopp, förefinnes
en viss olikhet mellan de militära och civila pensionsstadgandena.

I gällande grunder för pensionering av flottans befäl och underbefäl
med vederlikar stadgas härvid bland annat följande:

»Den, som innehar fast lön på stat till belopp ej överstigande
1,000 kronor, erhåller i pension och fyllnadspension lönens hela
belopp. För innehavare av lön, överstigande 1,000 kronor men ej
uppgående till 0,000 kronor, utgår pension jämte fyllnadspension
med 80 procent av lönen, dock att för alla löner emellan 1,000
och 1,250 kronor förstnämnda belopp, eller 1,000 kronor, kommer
att såsom pension med fyllnadspension beräknas. Innehavare av
lön till belopp av 6,000 kronor eller därutöver erhåller i pension
jämte fyllnadspension 7o procent av lönen. Utav sammanlagda beloppet
av pension jämte fyllnadspension utgöra två tredjedelar pension
och återstående tredjedelen fyllnadspension.

Anm. 1. För det till beklädnad eller ersättning därför berättigade
underbefäl beräknas, vid bestämmande av deras pension,
värdet av denna förmån till bestämt belopp av 20 procent utav den
fasta lönen.»

Lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension stadgar
i detta avseende följande:

»Såsom underlag för bestämmande av pensions belopp skall,
där ej särskilt pensionsunderlag blivit i lönestaten fastställt, tjäna:

a) för tjänst, med vilken jämte lön tjänstgöringspenningar eller
ortstillägg äro förenade, hela lönen;

b) för annan tjänst, två tredjedelar av lönen.

Vid beräkning av pensionsunderlag för tjänst, med vilken förmän
av boställe, prebende, donation eller annan dylik förmån är
förenad, skall lönen, dårest den av sådan anledning minskats med
ett belopp, som finnes i lönestaten angivet eller med ledning därav
kan bestämmas, ökas med detta belopp.

Ej må för någon tjänst pensionsunderlag beräknas till högre
belopp än sextusen kronor.»

För personalen på marinens civila assistentstat hava sakkunniga,
av skäl som blivit i allmänna synpunkter angivna, funnit
lämpligt föreslå pensioner i närmaste överensstämmelse med sistnämnda
lag och sålunda stadgat, att två tredjedelar av avlöningen

103

(lön och tjänstgöringspenningar) i enligt £ 14 innehavd löneklass
må utgöra pensionsunderlag. Emedan enligt dessa grunder beräknade
underlag utgöra högst 4,540 kronor, har det ej synts erfoiderligt
att i föreliggande fall stadga eu gräns, utöver vilken pension
ej må beräknas.

För ifrågavarande befattningar på marinens civila assistentstat
skulle enligt nämnda grunder hel pension — motsvarande tvåtredjedelar
av slutavlöningen i befattning — utgöras av följande belopp:

4,540 kronor för konstruktör;

3.740
3,470
3,200
2,970

2.740

----------------}

koutorsföreståndare, l:a klass;
ritare, l:a klass; verkmästare l:a klass;
kontorsföreståndare, 2:a klass;
verkmästare, 2:a klass;

kontorist, mani., baklass; skomakaremästare,
l:a klass; skräddaremästare, l:a klass; bagaremästare,
förrådsmästare, l:a klass;

2,500

2,270

» ritare, 2:a klass; maskinist, l:a klass;

» kontorist, mani., 2:a klass; skomakaremästare,
2:a klass; skräddaremästare, 2:a klass; mjöl:
nare; köksmästare; förrådsmästare, 2;a klass;

2,070

1,670

1,400

stallmästare;

» maskinist,’ 2:a klass;

» kontorist, kvinnl.; översköterska;
» sjuksköterska.

§ 24.

Stadgandena beträffande hd och avkortad pension överensstämma
med den civila pensionslagens bestämmelser. Pensionens fördelning
i pension och fyllnadspension enligt gällande pensioueringsgrunder
för marinens personal skulle sålunda enligt sakkunnigas mening ej
vidare tillämpas beträffande personalen på marinens civila assistentstat.
Vad beträffar hd pensions beroende av tjänstår i befattningen
stadgas för tjänst inom marinen, att tjänstinnehavaren vid avskedstagandet
skall innehaft tjänsten i minst två år. Enligt den civila
pensionslagen skall för tjänstinnehavare, som under kortare tid än
fem år innehaft den tjänst, från vilken avgång äger rum, beloppet
av hel pension utgöra eu femtedel av sammanlagda beloppen av de
högsta pensionsunderlag, vilka under vart och ett av de senast förflutna
fem åren varit för tjänstinnehavaren gällande.

Pensionens
fördelning i
hd och avkortad
pension.

104

Pensions ålder.

Avgångs skyldighet.

Då sakkunniga funnit lämpligt att för här ifrågavarande personal
föreslå liknande avlönihgsskalor (med efter viss tidsintervall
utfallande lönetillägg), som tillämpas inom den civila förvaltningen,

den civila pensionslagens bestämmelser i detta avseende synts
jämväl höra upptagas i bär föreliggande bestämmelser och detta
även beträffande, att tjänstinnehavare skall avgå med pension till
avkortat belopp i förhållande till det mindre antalet tjänstår.

§ 25.

Enligt nu gällande bestämmelser är den månadslönare vid flottan,
som erhållit delägarskap i flottans pensionskassa och vid avskedstagandet
stått i tjänst i 30 år och uppnått eu ålder av 55 år,
berättigad att vid avskedstagandet erhålla full pension. Beträffande
pensionsålder och erforderligt antal tjänstår har emellertid även i
föreliggande fall eu anslutning till den civila pension slagens bestämmelser,
innebärande högre pensionsålder och tjänstetid, synts
lämplig. Vad angår manliga befattningshavare, har sålunda" eu
ökning av pensionsåldern till 65 levnadsår och av tjänstetiden till
do år synts böra i samband med övriga föreslagna pensioneringsgruuder
genomföras. 1 fråga om de kvinnliga befattningshavarna
hava sakkunniga ansett sig böra stadga: för kvinnlig kontorist 00
resp. 30 är och för översköterska och sjuksköterska 55 resp. 25 år.

§ 20.

De i denna paragraf intagna stadgandena angående avgangsskyldighet
överensstämma i det stora hela med nu gällande pensioneringsgrunder
såväl inom marinen som den civila förvaltningen.
Beträffande vissa detaljer i detta avseende avvika de militära och
civila pen si o n sbestäm melser n a från varandra. Här föreslagna bestämmelser
motsvara därvid närmast de för marinens personal gällande
pension eringsgrunderna.

1. Att avgångsskyldighet i regel inträder samtidigt med rätten
att tillträda pension, synes naturligt. Den i detta moment under a)
föreslagna bestämmelsen om att avgångsskyldighet i allmänhet skall
intiäda, då tjänstinnehavaren uppnått den för rätt till hel pension
stadgade levnadsåldern, dock att den myndighet, som äger att från
tjänsten avskeda, må kunna med avskedet anstå, därest och så länge
den pensionsberättigade prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna, överensstämmer också med ovan -

loft

nämnda, militära och civila pensioneriiigsgrunder. Hörande den
tidrymd åter, under vilken eu befattningshavare sålunda kan medgivas
kvarstå i tjänsten efter uppnådd pensionsålder, avvika nämnda
pensioneriiigsgrunder från varandra. Medan sålunda de militära
såsom maximigräns stadga tre år och, vad beträffar officer av kaptens
eller lägre grad eller underofficer, sex månader, kan enligt de
civila pensioneringsgmnderna eu befattningshavare tillåtas kvarstå,
tills han uppnått 70 levnadsår. Sakkunniga hava i föreliggande
fall ansett .1 år böra föreslås såsom högsta gräns i detta avseende.

Övriga bestämmelser i detta moment, intagna under b) och e),
angående skyldighet att, förutom vid uppnådd pensionsålder, avgå
från tjänst, överensstämma helt med nu gällande pensioneringsgrunder
för marinens personal. Enligt under b) föreslagna bestämmelser
skall sålunda eu tjänstinnehavare, som på grund av sjukdom,
vanförhet eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra under tre på varandra,
följande år och befinnes vara för framtiden oförmögen till
tjänstgöring, vara skyldig avgå från tjänsten. Den civila pensionslagen
stadgar avgångsskyldigket under enahanda förhållanden, men
först efter sjukdom under fem på varandra följande år. Enligt
under c) intagna bestämmelser skull eu tjänstinuehavare, som till följd
av olycksfall i tjänsten eller eljest till följd av skada eller sjukdom,
vilken han genom utövningen av sin tjänst ådragit sig, befinnes för
framtiden oförmögen till tjänstgöring, ävenledes vara avgängsskyldig.
Den civila pensionslagen innehåller intet stadgande angående avgångsskyldighet
på grund av oförmåga till tjänsteutövning i följd
av härunder ådragen skada eller sjukdom. Då det synes erforderligt
att även av sådan anledning kunna från tjänsten avlägsna''den, som
befinnes vara för framtiden otjänstbar, har ifrågavarande bestämmelse
i överensstämmelse med vid marinen gällande pensioneringsgrunder
— synts påkallad.

2. Bestämmelser i detta moment angående rätt för marinförvaltningen
att under vissa förhålländen förklara manlig befattningshavare,
som uppnått 63 års ålder, skyldig att från tjänsten avgå,
äger ej motsvarighet i för flottans pensionskassa gällande reglemente,
men väl inom den civila pensionslagen. Denna bestämmelse har
synts böra intagas, dä den med här föreslagna pensionsålder synes
kunna få eu viss betydelse, särskilt vad gäller den arbetsledande
personalen.

106

Pensions belopp.

Förlust av
pensionsrätl.

§ 27.

Stadgande^ i denna paragraf beträffande de belopp, varmed
pensionerna skola utgå till tjänstinnehavare, som på grund av olycksfall
eller sjukdom äro skyldiga att enligt föregående paragraf avgå
från tjänsten, samt beträffande tjänstinnehavare, som vid uppnådd
pensionsålder ej kan räkna tio tjänsteår, sammanfalla helt med den
civila pensionslagens bestämmelser. Dessa synas i förevarande fall
vara närmast tillämpliga i nämnda avseenden med hänsyn till deras
nära samband med bestämmelserna i § 24 angående hel och avkortad
pension.

g 28.

Stadgandet i detta moment, att tjänstinnehavare, som avgår
från tjänsten utan att därtill vara skyldig, skall vara förlustig rätten
till pension, ansluter sig såsom ett förtydligande komplement till
övriga här föreslagna bestämmelser angående tjänstinnehavares rätt
till pension. Motsvarande stadgande återfinnes såväl i pensioueringsgrunderna
för marinen som i den civila pensionslagen.

§ 29.

Beträffande förlust av pensionsrätl för tjänstinnehavare, som
blir för fel eller försumlighet från tjänsten skild, stadgas i reglemente
för flottans pensionskassa: »Den, som efter laga rannsakning
och dom blivit förvunnen till sådant brott, som medför förlust av
medborgerligt förtroende, skall från och med månaden näst efter
den, då domen vunnit laga kraft, även vara förlustig sin rätt till
åtnjutande av pension med fyllnadspension. Huruvida åter den,
som, utan att förlora medborgerligt förtroende, bliver genom dom
skild från tjänstebefattning, med vilken rätt till fyllnadspension
enligt dessa grunder är förenad, skall därigenom hava förverkat
rätt till denna fyllnadspension, kommer i varje fall att bero på
Kung!. Maj:ts nådiga prövning.» Den civila pensionslagen innehåller
härom: »Rätt till pension tillkommer ej den, som blivit från
tjänsten avsatt eller för fel eller försumlighet från tjänsten skild.»
Då sistnämnda lag i huvudsak legat till grund vid utarbetandet av
föreslagna pensionsbestämmelser och då enligt dessa pensions fördelning
i pension och fyllnadspension upphör, har därför här upptagits
den civila pensionslagens bestämmelse i detta avseende, ehuru
med eu formell jämkning.

107

Stadgandet i andra stycket av denna paragraf överensstämmer
likaledes med sistnämnda pensionslag och har ej ansetts höra utelämnas
bland dessa bestämmelser.

g ISO.

Delägare i flottans pensionskassa erlägger enligt nu gällande
bestämmelser i regel fyra procent av sammanlagda beloppet av pension
och fyllnadspension i årlig pensionsavgift. Enligt den civila
pensionslagen åter beräknas avgif^procenteri efter det för tjänsten
stadgade högsta pensionsunderlay och efter eu stigande skala, så att
avgiftsprocenten utgör eu tiondedels procent för varje helt hundratal
kronor dock icke i något fall mindre än tre procent. Efter denna
procent erlägges avgiften på det för tjänstinnehavaren gällande pensionsundcrlag.
Den stigande skalan är inom den civila förvaltningen
betingad av, att de tjäll sfi nnehavare, som avgå med högre pension,
genom egna avgifter skola grundlägga proportionsvis lika stor del
av pensionen som de, vilka avgå med lägre pension. Pensionsåldern
är här vanligen densamma, vare sig tjänstinnehavare kommer i åtnjutande
av högre eller lägre pension. Förstnämnda tjänstinnehavare,
som relativt sent inträda i den högre och med större pension
förbundna tjänsten, komma härigenom att erlägga mot denna högre
pension svarande avgifter under jämförelsevis kortare tid än de,
som avgå med lägre pension, erlägga den mot den lägre pensionen
svarande avgiften, varför nämnda skala ur likställighetens synpunkt
blivit erforderlig.

Något skäl att i förevarande fall frångå den för övriga delägare
i flottans pensionskassa gällande bestämmelsen angående avgiftsprocenten
för att erhålla närmare överensstämmelse med den civila
pensionslagen, har ej här svnts vara för handen.

§ 31.

Enligt nuvarande bestämmelser för flottans pensionskassa återbetalas
såsom regel aldrig rätteligen erlagda pensionsavgifter. Det
har. emellertid synts sakkunniga rättvist och billigt att härvid från
denna regel föreslå samma undantag, som gäller enligt civila pensionslagen.
Denna paragraf har också avfattats i likhet med motsvarande
stadgande i denna lag.

Pensions avgift.

Återbetalande
av
pensionsavgifter.

108

§ 32.

När pension
utbetalas.

Förlust av
pension.

Stadgandet angående sättet för pensions utbetalande överensstämmer
i sak med gällande bestämmelser såväl i reglemente för
flottans pensionskassa som i den civila pensionslagen.

Stadgandet i paragrafens sista stycke är hämtat från den civila
pensionslagen. Då möjligheten av att ett sådant stadgande kan få
praktisk tillämpning, ej synts utesluten, har det här upptagits.

§ 33.

Beträffande förverkande av redan tillträdd pension stadgar den
civila pensionslagen. »Har pensionstagare blivit dömd till straffpåföljd,
vilken utestänger frän behörighet och rättigheter, som omförmäla» i
2 kap. 19 § strafflagen, eller, i stället för avsättning, till straff enligt
2 kapitlet 17 § strafflagen, skola, efter det sådant beslut vunnit
laga kraft, två tredjedelar av pensionen anses förverkade och pension
alltså utgå med endast en tredjedel av det ursprungliga beloppet.
» Denna bestämmelse avser att ej beröva sådan pensionstagare
rätten till den genom egna avgifter grundlagda pensionsförmånen,
som anses ungefär vid normalt fall motsvara kapitalvärdet
av en tredjedel av honom tillkommande pension.

Från det av sakkunniga beträffande det statsunderstödda pensionsväsendets
centralisering framlagda förslag till »bestämmelser
angående statens tjänstemannapensionering > hava de sakkunniga
funnit lämpligt upptaga här föreslagna stadgande i detta avseende.
Prövningen, under vilka förhållanden ifrågavarande pensionstagares
anhöriga må uppbära återstående två tredjedelar av pensionen, har
ansetts böra tillkomma direktionen för flottans pensionskassa.

§ 34.

lTriven°tid Enligt reglemente för flottans pensionskassa blir pensionstagare,
icke uttagen som under tre år eller längre tid icke uttagit sin pension, förlustig
pension, densamma för hela den förflutna tiden, tills han ånyo anmäler sig
för uttagande av pension. Den civila pensionslagen stadgar, att
pensionsbelopp, som icke uttagits inom tre år, sedan det till betalning
förfallit, är förverkat. Enligt denna bestämmelse blir en pensionstagare
således berättigad att alltid utfå pensionen för de sist
förflutna tre åren, även om längre tid förflutit, sedan han senast
uttog pension. Sakkunniga hava ansett sig böra upptaga sistnämnda
pensionslags stadgande i dess 15 § oförändrad.

100

8 :?f>

Enligt för marinen gällande pensionenngsgrnnder tar med
undantag för marinläkarkären — tjänstinnehavare räkna tjänstflr
för erhållande av pension endast för tid, under vilken lian varit
anställd i marinens tjänst. Det har synts sakkunniga rimligt, att i
detta avseende tillämpas samma grunder i förevarande fall, som
gälla enligt den civila pensionslagen, nämligen att statstjänst i all
mänhet är pensionsberättigande. 1 viss likhet med sistnämnda pensionslag
stadgas sålunda här, att tjänstår för erhållande av pension
få beräknas icke allenast för tid, under vilken tjänstinnehavare
innehaft tjänst vid marinen, utan även för tid, under vilken han
bestritt annan statstjänst. Förutom det avdrag, som vid sådan
tjänstårsberäkning skall göras enligt nämnda lag, bär även den inskränkning
härvid ansetts böra föreslås, att tjänstetid före fyllda
18 år icke får tagas i betraktande vid beräkning av tjänstår för
erhållande av pension.

t? 36.

1. Det har synts naturligt, att i tjänst varande månadslönare
vid flottan och motsvarig personal vid marinförvaltningen och kust
artilleriet — med undantag för pensionerade underofficerare — i
regel erhålla ordinarie anställning på marinens civila assistentstat,
även om de ej besitta den formella kompetens, som för ifrågavarande
befattning stadgas enligt § 4. Denna överflyttning kommer
dock givetvis ej — såsom även blivit i »allmänna synpunkter» angivet
— beröra de månadslönare, som det år, detta reglemente träder
i kraft, redan uppnått den levnadsålder, för vilken avgångsskvldighet
eldigt föreslagna pensionsbestämmelser är stadgad.

Vid insättande i befattning på marinens civila assistentstat torde
befattningshavare i regel böra tillgodoräknas sin föregående tjänstgöringstid
såsom månadslönare i här avsedd bemärkelse i överensstämmelse
med föreliggande reglementes bestämmelse i detta avseende
(14 och 15 §§). 1 de fall att sådan befattningshavare redan

såsom dag- och timlöuare påtagligen utfört samma tjänståligganden,
som sedermera i egenskap av månadslönare, har även sådan tjäll
stetid ansetts böra få medräknas. Sakkunniga åsyfta härvid närmast
det fall, dä den mera krävande befattningen såsom uppbördsman
vid arbetsgrupp undantagsvis beklätts med dag-eller timlöuare.

TjänatärK beräknlng.

Övergångs bestämmei ser.

Den underofficer i aktiv tjänst pa månadslönarstat, som kan
önskas överflyttad på marinens civila assistentstat, synes härvid
likaledes böra få. såsom tjänstetid räkna den tid, han varit förord
nåd såsom månadslönare på varvsstat.

Då det hittills legat i myndigheternas hand att mera subjektivt
inom vissa gränser värdesätta den personliga dugligheten, skulle
givetvis den nuvarande personalens insättande i löneklass enligt av
löningstabellen $ 14 efter tjänstetid medföra eu betydande ojämnhet
i löneökning o. s. v. Det har därför synts sakkunniga nödvändigt
att för reglering av övergången på nya lönestaten föreslå särskilda
bestämmelser beträffande redan intjänad tjänstetids beräkning (mom.
2—6).

Vid tillämpning av dessa bestämmelser torde emellertid fall
kunna inträffa, då den mera kompetente erhåller en mindre löneförbättring
än övriga i samma befattning. Detta sakförhållande,
att den mera duglige i samma tjänst vid tillämpning av fast löuestat
erhåller lika inkomst som den mindre förtjänte, torde emellertid
starkare framträda vid själva övergången från det nuvarande
systemet till det föreslagna, därest detta blir genomfört, än vid det
senare» fortsatta tillämpning. Att helt nivelera dylika ojämnheter
torde ej med något reglerat lönesystem vara möjligt. Därigenom
att flertalet befattningar äro uppdelade i två tjänsteklasser, bör
emellertid eu viss anpassningsmöjlighet vid personalens inplacering
även i sistberörda hänseende erbjudas.

2. För att begränsa löneökningen, som i vissa fall eljest skulle
uppgå till oproportionella belopp, har i detta moment intagits bestämmelse
om att densamma i intet fall får överstiga 1,000 kronor.
Denna begränsning kommer i regel att träffa äldre befattningshavare.

■>. Därest i särskilt fall vitsord — i överensstämmelse med
stadgande i § 15 — är sådant, att det icke kan anses svara mot den
löneförhöjning, som en tillämpning av mom. 1 eller 2 skulle medföra,
har det i sådant undantagsfall synts böra på vederbörande
myndighets provning bero i vad mån löneförbättring må beredas.

4. Fn inplacering av personalen efter tjänstårsberäkning enligt
mom. 1 torde för flertalet medföra eu löneförbättring, vilken även
synts påkallad och därför angelägen att åstadkomma. Därest emellertid
härigenom någon löneökning ej skulle uppstå, samt även till
förebyggande av löneförsämring bär stadgandet i detta mom. synts
motiverat.

5. Ehuru det enligt; av sakkunniga erhållna uppgifter e.j inträffar,
att av månad,slönaro hittills uppburen avlöning till beloppet
överskjuter den, som tinnes såsom slutavlöning i befattning angiven,
har dock stadgandet i detta moment med hänsyn till eventuell löneökning
synts erforderligt.

6. I allmänhet torde vid övergång till ny Innestå! en tjänstinnehavare
få tillgodoräkna sig tidigare intjänad tjänstetid. Moln. 1
i denna paragraf innehåller också stadgande därom. Till följd av
bestämmelsen i mom. 2 och för att ej ställa därav träffade tjänstinnehavare
i alltför ofördelaktig ställning i förhållande till dem,
som, utan att träffas av tusen-kronorsgränsen, erhålla nästan samma
löneökning, har det emellertid synts nödigt införa stadgandet i detta
moment. Härvid är avseende fästat därvid, att den större löneökningen
i allmänhet träffar de äldre befattningshavarna.

7. För de fall att den lön, befattningshavare åtnjuter före
övergången till den nva lönestaten, ligger till grund för den blivande
avlöningen (vid tillämpning av mom. 2, 4 och 5), har det
befunnits lämpligt att föreslå bestämmelserna i detta moment för
att under berörda förhållanden erhålla jämförbara värden på denna
innehavda lön. 1 överensstämmelse med § 12 hava sakkunniga
sålunda velat föreslå, att värdet av bostad i kronans hus eller eventuellt
av kronan förhyrd lägenhet eller andra naturaförmåner, där
sådana förekomma, pålägges den kontanta lönen, och att det sä
erhållna beloppet betraktas som nu innehavd avlöning.

Då man torde kunna utgå från att de löner, som för närvarande
utgå till befattningshavare i Stockholm, äro satta med hänsyn
till därstädes rådande levnadsomkostnader, oavsett kristidens
särskilda fordringar, har det synts skäligt, att vid uppskattning av
sådan tjänstemans innehavda avlöning ett avdrag från den kontanta
lönen i överensstämmelse med bär föreslagna lönesystem göres med
det belopp, som är såsom ortstillägg i § 14 föreslaget.

8. Såsom månadslönare anställda pensionerade underofficerare
kunna enligt föreliggande förslag ingå såsom extra ordinarie tjänstemän,
varvid bestämmelserna i §§ 19—-21 erhålla tillämpning.

$ ?>7.

Under rubriken övergångsbestämmelser, sid. 48, hava sak
kunniga angivit vissa allmänna synpunkter beträffande föreslagna
pensionsbestämmelsers tillämpning på den i tjänst varande månads -

112

lönare- och därmed likställda personalen inom marinen. Denna
personal har synts kunna fördelas i tre grupper, av vilka den första
kan anses omfatta de befattningshavare, som redan före övergången
på nya lönestaten voro delägare i flottans pensionskassa.
Dessa erhålla utan erläggande av retroaktivavgifter rätt till pension
av stadgat belopp.

1. För dem, som — utan att hava varit delägare i flottans
pensionskassa —- övergå såsom ordinarie tjänstemän på marinens
civila assistentstat och vilja grundlägga pension till oavkortat belopp,
hava sakkunniga funnit lämpligt föreslå erläggande av i detta moment
stadgad retroaktiv pensionsavgift. Beloppet kronor 3,65, som
sålunda skall erläggas för varje månad, befattningshavare tidigare
varit i tjänst såsom månadslönare vid flottan eller i motsvarig
befattning vid marinförvaltningen eller kustartilleriet, utgör eu tolftedel
av verkmästares vid flottan årliga pensionsavgift enligt senast
fastställda grunder. Då skyldighet att på eu gång erlägga denna
avgift måhända skulle alltför tungt drabba här åsyftad personal,
har därför föreslagits rätt för densamma att under eu tid av 10 år
(eller kortare tid) genom månatliga inbetalningar erlägga beloppet
ifråga. Den avgift, som för dylik avbetalning stadgats till viss
procent av retroaktivavgiften, är beräknad enligt försäkringstekniska
grunder. Emedan endast ett ringa fåtal av de befattningshavare,
som före övergången på nya lönestaten varit delägare i pensionskassan,
erlagt, såsom av verkställd utredning framgått, pensionsavgifter
före fyllda 30 år, har det synts vara rätt och billigt, att i
detta moment avsedda befattningshavare, för det fall de tidigare
sabwt rätt att grundlägga pension, åläggas att betala här stadgad
retroaktiv avgift endast för tid efter uppnådda 30 levnadsår och
för högst 10 tjänstår.

3 Av en civil tjäll st i n neka vai''es pension kan staten i normala
fall anses bestrida kostnaden till två tredjedelar av beloppet och
tjänstinnehavaren genom egna avgifter kostnaden för den återstående
tredjedelen. Här avsedd månadslönare, som tidigare ej varit
delägare i flottans pensionskassa men som vid övergången på nya
lönestaten ej önskar erlägga i mom. 1 stadgad retroaktiv avgift,
bär i överensstämmelse härmed och av i allmänna synpunkter an
givna skäl synts böra tillerkännas eu pension, som till två tredje
delar bestämmes av hans tjänstetid efter vunnen anställning såsom
månadslönare eller i motsvarig befattning och till den återstående

118

tredjedelen av den tid, han erlagt årlig pensionsavgift i förhållande
till den tjänstetid, som är för erhållande av pension för honom
stadgad. I övrigt överensstämmer stadgandet i detta moment med
bestämmelserna i § 27.

3. Enligt $ 24 skall för tjänstinnehavare, som under kortare
tid än fem år innehaft den tjänst, från vilken avgång äger rum,
beloppet av hel pension utgöra en femtedel av sammanlagda beloppen
av de högsta pensionsunderlag, vilka under vart och ett av
de senast förflutna fem åren varit för tjänstinnehavaren gällande.
Det har synts erforderligt, att bland övergångsbestämmelserna införa
det komplement till ovannämnda stadgande, att såsom pensionsunderlag
skall räknas två tredjedelar av avlöningen, oavsett om
denna utgått enligt föreliggande lönereglemente (i enlighet med bestämmelsen
i § 23) eller före övergången på nya lönestaten såsom
månadslön enligt kontrakt eller överenskommelse. För att härvid
erhålla jämförbara värden på denna senare lön synes det naturligt,
att densamma, där så erfordras, kompletteras eller reduceras i enlighet
med stadgandet i § 36, mom. 7.

114

Förslag till avlöningsstat med motivering.

		Avlöning
An-: tal	Befattning	Begynnel seavlö- ning	Löne- tillägg	a	S u m in v 1 ö n i	a n g
		Kronor	Löne- klass	Kronor
i	Marinförvaltningen: Artilleriavdelningen: Ritare, l:a klass...............................	3,400		10	3,400
i	» 2:a » ....................................	2,300	800	11	3,100
i	Ingenjöravdelningen: Konstruktör.........................................	4,800	2,000	1	6,800
i	» ..........................................	4,800	1,200	3	6,000
i	» ..........................................	4,800	800	4	5,600
i	» .........................................	4,800	400	5	5,200
i	» ..........................................	4,800	—	6	4,800
i	Ritare, l:a klass....................................	3,400	1,800	5	5,200
i	» l:a » ...................................	3,400	1,400	6	4,800
i	» l:a » ....................................	3,400	350	9	3,750
i	Ritare, 2:a klass...................................	2,300	1,100	10	3,400
i	Kontorsföreståndare, l:a klass ...............	3,750	1,450	5	5,200
i	Kontorist, manlig, l:a klass ..................	2,500	900	10	3,400
i	Minavdelningen: Ritare, l:a klass..................................	3,400	350	9	3,750
i	» l:a » ...................................	3,400	—	10	3,400
	Transport	55,250	12,550		67,800

115

B e fattning	Avlöning Begynnel- . seavlö- ‘, "e ning \| tlllttS8	it	S u in in v 1 ö n	il U tf
Kronor	Löne- klass	Kronor
Transport	55,250	12,550		67,800
Torpedavdelningen:
Ritare, l:a klass....................................	6,800	700	9	7,500
Ortstilliigg	5,700	—
	67,750	13,250			81,000
Karlskrona station utom varvet:
Stationsintendenten underställd per-
sonat:
Kontorist, manlig, 2:a klass ..................	2,100	—	15	2,100
Skomakaremästare, l:a klass.................	2,500	900	10	3,400
Skräddaremästare, l:a klass ................	2,500	—	13	2,500
Bagaremästare ...................................	2,500	600	11	3,100
Mjölnare .............................................	2,100	—	15	2,100
Förrådsmästare, 2:a klass ..................	2,100	—	15	2,100
Maskinist, 2:a klass ..........................:...	1,900	600	13	2,500	•
Förste läkaren underställd personal:
Maskinist, l:a klass ..............................	2,300	200	13	2,500
	18,000	2,300			20,300
Karlskrona varv:
Varvschefens expeditioner:
Kontorist, manlig, l:a klass ..................	2,500	900	10	3,400
» » l:a » ..................	2,500	—	13	2,500
Varvskontoret:
Kontorist, manlig, l:a klass .................	2,500	—	13	2,500
Artilleridepartementet:
Ritare, l:a klass....................................	3,400	700	8	4,100
Kontorsföreståndare, 2:a klass ...............	3,100	1,700	6	4,800
Kontorist, manlig, l:a klass ..................	2,500	1,250	9	3,750
» » 1 :a » ..................	2,500	—	13	2,500
Transport	19,000	4,550		23,550

116

An- tal	Befattning	Avlöning		S u m in v 1 ö n i	a n g
Begynnel- seavlö- ning	Löne- tillägg	a
Kronor	Löne- klass	Kronor
	Transport	19,000	4,550		23,550
i	Verkmästare, l:a klass ..........................	3,400	—	10	3,400
i	Verkmästare, 2:a klass.......................	2,800	300	11	3,100
i	» 2:a » ...........................	2,800	—	12	2,800
i	Förrådsmästare, l:a klass .....................	2,500	300	12	2,800
	Byggnadsdepartementet:
i	Ritare, l:a klass....................................	3,400	1,400	6	4,800
i	» l:a » ....................................	3,400	1,050	7	4,450
2	» l:a » ....................................	6,800	—	10	6,800
1	Kontorsföreståndare, 2:a klass ...............	3,100	650	9	3,750
1	Kontorist, manlig, l:a klass ..................	2,500	—	13	2,500
1	Verkmästare, 2:a klass...........................	2,800	1,300	8	4,100
2	» 2:a » ...........................	5,600	1,200	10	6,800
	Ekipagedepartementet:
1	Ritare, 2:a klass....................................	2,300	500	12	2,800
1	Kontorsföreståndare, 2:a klass ...............	3,100	650	9	3,750
1	Kontorist, manlig, l:a klass ..................	2,500	1,600	8	4,100
2	» » 1 :a » ..................	5,000	—	13	5,000
2	Verkmästare, 2:a klass..........................	5,600	1,900	9	7,500
1	Stallmästare ...................................; •••	2,100	700	12	2,800
	Ingenjördepartementet:
1	Konstruktör........................................	4,800	800	4	5,600 \|
1	» ..........................................	4,800	400	5	5,200
2	Ritare, l:a klass...................................	6,800	2,100	7	8,900
1	» 1 :a ’ ....................................	3,400	700	8	4,100
1	» l:a » ....................................	3,400	350	9	3,750
2	» l:a » ...................................	6,800	—	10	6,800
1	Ritare, 2:a klass....................................	2,300	1,100	10	3,400
4	» 2:a » ....................................	9,200	800	13	10,000
3	» 2:a » ...................................	6,900	—	14	6,900
	Transport	127,100	22,350	149,450

117

An- tal	It otät t n i ti g	Avlöning Begynne''1 Löne. seavlö- tillägg mng hh	a	S n in in a v 1 ö n i n g
Kronor	Löne- klass	Kronor
		Transport 127,100	22,350		149,450
1	Kontorsföreståndare, l:a klass	............. 3,750	1,450	5	5,200
1	Kontorist, manlig, l:a klass ...	............... 2,500	1,600	8	4,100
1	» » l:a » ...	.............. 2,500	900	10	3,400
4	> l:a -> ...	............... 10,000	1,200	12	11,200 j
1	Kontorist, manlig, 2:a klass ...	............... 2,100	1,000	11	3,100
1	» » 2:a »	............... 2,100	400	13	2,500
4	» » 2:a »	............... 8,400	800	14	9,200
2	» » 2:a »	............... 4,200	—	15	4,200
1	Verkmästare, l:a klass ........	.............. 3,400	1,800	5 1	5,200 j
4	» l:a » .......	.............. 13,600	4,200	. 7	17,800
2	» l:a » ........	............... 6,800	1,400	8	8,200
2	» l:a » ........	...............! 6,800	—	10	6,800 1
1 3	Verkmästare, 2:a klass ...... •	............... 8,400	2,850	, 9	11,250
2	» 2:a » ........	............... . 5,600 1	1,200	10	6,800
4	» 2:a » ........	............... 11,200	1,200	11	O o Tf rf
1	Förrådsmästare, l:a klass .....	................ 2,500	900	10	3,400
	Torpeddepartementet:				j
2	Konstruktörer.......................	............... 9,600 j	—	6	9,600
1	Ritare, l:a klass....................	................ 3,400	—	10	3,400
1	Ritare, 2:a klass....................	................1 2,300	500	12	2,800
1	» 2:a » ...................	................! 2,300	200	13	2,500 1
1	Kontorsföreståndare, 2:a klass	.............. 3,100	1,350	7	4,450
1	Kontorist, manlig, l:a klass .	................ 2,500	1,600	8	4,100
1	» » l:a »	...............\| 2,500	600	11	3,100
1	» » l:a »	................ 2,500	—	13	2,500
1	Verkmästare, l:a klass........	................ 3,400	1,800	5	5,200
1	Verkmästare, 2:a klass .........	.............. 2,800	950	9	3,750
2	» 2:a » .........	.............. 5,600	1,200	10	6,800
	Besiktningsförrättningen:
1	Kontorist, manlig, l:a klass .	............... 2,500	300	12	2,800
1		Transport \| 263,450	51,750		\| 315,200 \|

118

\| An-tal	Befattning	Avlöning	,	Summa v 1 ö n i n g
Begynnel ! seavlö-ning	Löne- tillägg	i
Kronor	Löne- klass	Kronor
	Transport	263,450	51,750	!	315,200
	Materialintendentens kontor:
i	Kontorist, manlig, l:a klass ................	2,500	—	13	2,500
	Arvode till ritkontorsföreståndare och	265,950	51,750
	uppbördsman förslagsvis ..................	1,000				318,700
	Stockholms station utom varvet:
	Stationsintendenten underställd per-
	sonat:
i	Skräddaremästare, l:a klass ..................	2,500	900	10	3,400
	Ortstillägg	300				j
		2,800	900			3,700
	Stockholms varv: *
	Varvschefens expeditioner:					.
i	Kontorist, manlig, 2:a klass ..........	2,100	700	12	2,800
	Varvskontoret:
i	Kontorist, manlig, l:a klass ..............	2,500	300	12	2,800	1
i	* » 1 :a » ........	2,500	_	13	2,500
2	Kontorister, manlig, 2:a klass ...............	4,200	400	14	4,600
1	» » 2:a » ..............	2,100	—	15	2,100
	Artilleridepartementet:
1	Ritare, l:a klass ............................i	3,400	350	9	3,750
1	Kontorsföreståndare, 2:a klass ............	3,100	300	10 \|	3,400
1	Verkmästare, l:a klass ....................	3,400	1,800	5	5,200
1	Verkmästare, 2:a klass .................	2,800	950	9	3,750
1	» 2:a » ........................	2,800	600	10	3,400
2	» 2:a » ..............	5,600	—	12	5,600
1 i	Förrådsmästare, l:a klass ..................	2,500	—	13	2,500
1	Byggnadsdepartementet:
1	Ritare, l:a klass .............................	3,400	1,050	7 1	4,450	!
1	Transport \|	40,400	6,450	\| 46,850 \|

II!»

An- tal	Befattning	Avlöning Begynne1! L(Jne. se®v i‘ i tillägg ning \|	a	S ti in in v 1 ö n i
		Kronor	Löne-klass j	Kror
i	Transport Ritare, l:a klass ................................	40,400 3,400	6,450 350	9	46,850 3,750
2	» l:a » .................................	6,800	—	10	6,800
1	Ritare, 2:a klass .................................	2,300	—	14	2,300
1 j	Kontorsföreståndare, 2:a klass .......t.......	3,100	650	9	3,750
1	Kontorist, manlig, l:a klass ..................	2,500	—	13	2,500
1	Verkmästare, 2:a klass ........................	2,800	300	11	3,100
1	Ekipagedepartementet: Kontorsföreståndare, 2:a klass ...............	3,100	_	11	3,100
1	Kontorist, manlig, l:a klass ..................	2,500	900	10	3,400
2	» » 1 :a » ..................	5,000	600	12	5,600
1	Verkmästare, 2:a klass ........................	2,800	1,300	8	4,100
2	Ingenjördepartementet: Ritare, l:a klass .................................	6,800	3,600	5	10,400
2	» T.a » ...............................	6,800	1,400	8	8,200
1	> l:a » .................................	3,400	350	9	3,750 1
3	Ritare, 2:a klass .................................	6,900	2,400	11	9,300 \|
! 2	» 2:a » .................................	4,600	—	14	4,600
1	Kontorsföreståndare, l:a klass ...............	3,750	1,050	6	4,800
1	Kontorist, manlig, l:a klass ..................	2,500	1,600	8	4,100
2	» » l:a » • ..................	5,000	1,200	11	6,200
1	» » 1 :a » ..................	2,500	300	12	2,800
2	» » 1 :a » ..................	5,000	—	13	5,000
3	Verkmästare, l:a klass ........................	10,200	5,400	5	15,600
1	» l:a » ........................	3,400	700	8	4,100
3	» l:a » ........................	10,200	1,050	9	11,250
2	Verkmästare, 2:a klass ........................	5,600	1,900	9	7,500
1	» 2:a » ........................	2,800	600	10	3,400
2	» 2:a » ............:...........	5,600	. —	12	5,600
1	Mindepartementet: 1 Ritare, l:a klass .................................	3,400	1,400	6	4,800

163,150 33,500 196,650 |

Transport

120

		Avlöning	1
An- tal	Befattning	i Begynnel seavlö-ning	Löne- tillägg	Summa avlöning
		Kronor	Löne-! klass	Kronor
	Transport	163,150	33,500		196,650
i	j Kontorist, manlig, l:a klass .................	2,500	300	12	1 2,800
i	\| Verkmästare, l:a klass ........................	3,400	700	8	4,100
	Torpeddepartementet:
i	1 Konstruktör...............................	4,800	—	6	4,800
i	Ritare, l:a klass .................................	3,400	1,400	6	4,800
i	» 1 :a » .................................	3,400	700	8	4,100
i	» l:a » .................................	3,400	—	10	3,400
i	Ritare, 2:a klass .............................	2,300	200	13	2,500
i	Kontorsföreståndare, 2:a klass ...............	3,100	1,000	8	4,100
i	Kontorist, manlig, l:a klass ..................	2,500	600	11	3,100
i	Kontorist, manlig, 2:a klass .................	2,100	200	14	2,300
i	Verkmästare, l:a klass ''.......................	3,400	1,400	6	4,800
2	Verkmästare, 2:a klass ........................	5,600	1,200	10	6,800
1	» 2:a » ........................	2,800	300	11	3,100
	Inventarieintendentens kontor:
1	Kontorist, manlig, 2:a klass ..................	2,100	—	15	2,100
	Materialintendentens kontor:
1	Kontorist, manlig, l:a klass ..................	2,500	300	12	2,800
	Ortstillägg	22,100
	Arvode till ritkontorsföreståndare och uppbördsman förslagsvis.....................	232,550 2,500	41,800 1	1		276,850
	Kustartilleriet:		\|	!
	Karlskrona fästning:
1	Maskinist, l:a klass..............................	2,300	200	13	2,500
	Vaxholms fästning:
1	Skomakaremästare, 2:a klass..................	2,100	200	14 1	2,300
2	Sjuksköterskor ....................................j	2,200 1	800	18	3,000
		6,600 \|	1,200			7,800
			708,350 \|

121

Förestående statförslag avser att åskådliggöra de ekonomiska
verkningar, som eu tillämpning av föreliggande reglementsförslag
skulle medföra med avseende på avlöning för i tjänst varande månadslönare
vid flottan och därmed likställd personal vid marinförvaltningen
och kustartilleriet. Att framlägga förslag beträffande
åkning i personal, som i samband med antagande av nytt reglemente
kan synas erforderlig utöver här upptagna beställningar, torde nämligen
ej tillhöra sakkunnigas uppgift.

Befattningarna äro sammanställda och avlöningarna utförda i
sex grupper, allt efter som de falla inom respektive marin förvaltningen,
flottans station utom varvet i Karlskrona eller Stockholm,
flottans varv ä vardera stationen eller kustartilleriet.

Arvoden till ritkontorsföreståndare och uppbördsman vid arbetsgrupp
ävensom i Stockholm utgående ortstillägg äro utförda i eu
post inom respektive grupper. Nämnda arvoden äro härvid upptagna
till de belopp, vartill de beräknats av respektive myndigheter.

Vid uppgörande av detta statförslag hava sakkunniga hänvänt
sig till respektive marinförvaltningen samt stationsbefälhavare och
varvschefer vid flottans stationer och från dessa myndigheter erhållit
förslag till stat upptagande dels erforderlig, dels nuvarande personal
av ifrågavarande kategori. Uppgifterna från vederbörande myndigheter
rörande enligt deras mening erforderlig personal äro sammanförda
i tabell, bil. 1, till en jämförelse med antalet befattningar på
föreliggande statförslag och återgivas även i annat sammanhang å
sid. 125 här nedan. Myndigheternas yttranden åter beträffande den
nuvarande personalen hava legat till grund vid uppgörande av ovanstående
statförslag. I övrigt hava därvid nedannämnda synpunkter
blivit följda.

I staten äro endast de befattningar upptagna, som vid ingången
av juli månad 1918 innehades av sådana månadslönare (i vissa fall
underofficerare på månadslönarstat) vid flottan samt därmed motsvariga
tjänstinnehavare vid marinförvaltningen och kustartilleriet,
vilka i överensstämmelse med regleraentsförslaget kunna betraktas
som ordinarie tjänstemän. Sålunda hava de befattningar uteslutits,
som beklädas av exempelvis pensionerade underofficerare (extra ordinarie
tjänstemän). Likaså äro de tjänstinnehavare av hithörande
kategori vid marinförvaltningen och kustartilleriet ej i stat upptagna,
som, ehuru de uppbära avlöning för månad, ej äro att hänföra till

månadslönare, i den mening reglementet för flottan avser härmed,
utan snarare — att döma av tjänsteåligganden och lönebelopp —
motsvara flottans dag- och timlönare. De befattningshavare, som
härvid åsyftas, äro, förutom några ritarebiträden i marinförvaltningen,
eu skomakare, en eldare, en tillsyningsman och två vaktkarlar, anställda
vid kustartilleriet mot en avlöning, som enligt i januari 1918
erhållna uppgifter växlade mellan 140 och 100 kronor i månaden.
Då reglementerade bestämmelser angående berörda personal
saknas, kan densamma emellertid ej påräkna exempelvis den pension,
som gällande pensioneringsgrunder tillerkänna daglönare vid marinen.
Frågan beträffande dessa »månadslönares» anställande, avlöning och
pensionering har dock, av ovan anförda skäl, ej kunnat av sakkunniga
tagas under behandling.

De på lönestaten uppförda befattningarna fördela sig på föl -

jande sätt:

i marinförvaltningen ................................. 17 st.

vid flottan ................................................ 175 »

vid kustartilleriet....................................... 4 »

Summa 196 st.

Av de 175 befattningarna vid flottan beklädas för närvarande
156 av års- och månadslönare, på vilka föreliggande övergångsbestämmelser
äro direkt tillämpliga. 8 av månadslönare, födda före
år 1855, 6 av månadslönare, vilka av myndigheterna betecknats som
tillfälliga innehavare av eljest stadigvarande befattningar, och slutligen
5 av underofficerare i aktiv tjänst på månadslönarstat.

Sistnämnda fem befattningar äro upptagna på staten efter förslag
av respektive myndigheter. Den möjlighet, som reglementsförslaget
erbjuder, att på civila assistentstaten anställa meriterad
underofficer, har nämligen föranlett cheferna för artilleridepartementen
vid båda varven att vardera föreslå två underofficerares och
chefen för torpeddepartementet i Stockholm en underofficers övergång
från varvsstat till marinens civila assistentstat.

Vid uppgörande av ovanstående statförslag hava sakkunniga
sökt åstadkomma en objektiv och rimlig inplacering av den nuvarande
personalen i här föreslagna befattningar och dessas olika
tjänsteklasser. För varje i tjänst varande månadslönare, som enligt
reglementet beredes övergång till nya lönestaten, bär avlöningen i
befattningen beräknats efter i reglementet angivna grunder med

128

hänsyn tagen till tidigare tjänstetid och löneställniug. Såsom tidigare
tjänstetid har härvid i allmänhet räknats den tid, befattningshavare
beklätt motsvarande befattning i egenskap av månadslönare. Av
skäl, som vid § 86 närmare utvecklats, har i vissa undantagsfall
jämväl föregående tjänstetid såsom dag- och timlönare synts böra
medräknas. Vid ifrågavarande inplacering har på grund härav dylik
tjänstetidsberäkning tillämpats i fem särskilda fall, gällande kontorister,
som även, innan de antogos såsom månadslönare, tjänstgjort
i egenskap av uppbördsmän vid arbetsgrupp. Vid bedömande av
tidigare löneställniug (grundad på i januari och juni 1918 erhållna
uppgifter) har hänsyn tagits till bestämmelserna i § 36 mom. 7.
För de 14 befattningar åter vid flottan, vilka för närvarande innehavas
av personer, som på grund av överårighet eller tillfällig anställning
ej ifrågakomma att på staten uppföras, äro begynnelseavlöningarna
upptagna.

För att belysa de ökade utgifter, som ett genomförande av
föreliggande reglementsförslag, tillämpat i den utsträckning ovanstående
stat anger, skulle i avlöningshänseende medföra, hava här
nedan sammanställts å ena sidan de belopp, som äro i staten utförda,
och å andra sidan de, som utbetalas till nuvarande innehavare
av samma befattningar.

T,j ii nstgö Tingsplats	Antal	Föreslagen av-löningsstat	Avlöning juni 1918	ökning
Kronor	Kronor
Marinförvaltningen.................................	17	75,300
Ortstil lägg		5,700	81,000	71,060	9,940
Stationen utom varvet i Karlskrona............	8		20,300	18,300	2,000
Karlskrona varv .......................................	93	317,700			■
Arvoden...................................................		1,000	318,700	274,632	44,068
\| Stationen utom varvet i Stockholm............	1	3,400
Ortstillägg		300	3,700	3,000	700
Stockholms varv.......................................	73	252,250
Ortstillägg		22,100
Arvoden		2,500	276,850	242,555	34,295
Kustartilleriet ..........................................	4		7,800	6,980	820
	196		708,350	616,527	91,823

124

Statsverkets utgifter skulle sålunda ökas med 91,823 kronor,
Medelökningen av avlöningen för de 182 av dessa 196 befattningshavare
inom marinen, som ifrågasättas övergå på nya staten, utgör
c:a 490 kronor eller 15,6 procent.

Med föreliggande reglementsförslag hava sakkunniga avsett jämväl
marinens sjuksköterskepersonal. Emedan sjuksköterskorna vid
flottan för närvarande icke äro månadslönare, hava de ej kunnat
uppföras i ovanstående statförslag, såsom fallet blivit med sköterskorna
vid kustartilleriet. Ett antagande av föreliggande reglemente
torde emellertid enligt sakkunnigas mening böra medföra även förstnämnda
personals upptagande på fast stat.

Inplaceras den i tjänst varande sjuksköterskepersonalen vid
flottans sjukhus i Karlskrona enligt reglementsförslagets grunder,
ställer sig för densamma lönestaten på följande sätt: 1 * 3

Avlöning	a	S u in m v 1 ö n i	a n g
Begynnel] seavlö- ! ning	Löne- tillägg
Kronor	Löne- klass	Kronor
1,500	1,000	13	2,500
1,100	1,000	15	2,100
1,100	800	16	1,900
3,300 1	1,800	17	5,100
7,000 !	4,600			11,600

An tal -

Befattning

1 Översköterska.
1 j Sjuksköterska.

3 »

Deri nuvarande kostnaden för denna personals avlöning uppgår
med av sakkunniga gjord värdering av personalens naturaförmåner
till 10,550 kronor. Därest sjuksköterskepersonalen i Karlskrona
medräknas, utgör alltså den totala till personalen hittills utgående
avlöningen 627,077 kronor och statförslagets slutbelopp 719,950
kronor. 1 detta fall skulle alltså statsverkets kostnader ökas med
92,873 kronor.

I myndigheternas ovanberörda förslag framhålles behovet av
ett större antal tjänstemän, än ovanstående statförslag anger. Eu
enligt dessa förslag uppgjord stat skulle i kostnadsavseende överskjuta
det föreliggande förslaget, på sätt som av följande sammanställning
framgår.

125

		; Stat enligt sak-kunnigas föi-slag	Stat enl. myndig-heternas förslag 1	Skillnad
		Antal be- fatta.	Kronor	Antal be- fatta.	Kronor	Antal be- i fattn. ;	Kronor
Marinförvaltningen ....		17	81,000	36	148,650	19	67,650
Stationen utom varvet	i Karlskrona .....	8	20,300-’	14	32,200	6	11,900
Varvet i Karlskrona ....		93	318,700	145	443,000	52	124,300
Stationen utom varvet	i Stockholm ......	1	3,700	20	42,000	19	38,300
Varvet i Stockholm ....		73	276,850	145	463,600	72	186,750
	Summa	192	700,550	360	1,129,450	168	428,900

Av skäl som ovan angivits finna sig sakkunniga beträffande de
gjorda framställningarna om ökat antal befattningshavare icke böra
uttala annan mening, än att prövningen därav göres efter enahanda
synpunkter beträffande personal med liknande tjänsteåligganden på
olika arbetsplatser och tjänstgöringsorter. 1 * 3

1 Uppgifter från kustartilleriet ej infordrade.

* Sjukvårdspersonalen ej inräknad.

3 Sjukvårdspersonalen inräknad.

126

Avvikande meningar.

1. Av kommendörkapten Eneström.

Sakkunnigas förslag till pensionsbestämmelser har jag ej kunnat
biträda i vad förslaget angår storleken av utgående pensioner. Dessutom
är jag för ett särskilt fall av annan mening i fråga om den
levnads- och tjänstålder, som bör stadgas för erhållande av hel
pension.

De i förslaget upptagna pensionsbestämmelserna ansluta sig i
princip till motsvarande stadganden för civila tjänstinnehavare, vilka
i pensionshänseende äro avsevärt bättre ställda än innehavare av
militär eller civilmilitär tjänst. Genomförandet av de föreslagna
pensionsbestämmelserna skulle i följd härav föranleda därtill, att
personalen på marinens civila assistentstat erhölle förhållandevis
högre pensioner än övriga löntagare inom marinen.

Större delen av ifrågavarande personal är anställd såsom månadslönare
vid flottan och innehar för närvarande civilmilitär beställning
i flaggunderofficers eller underofficers av 2:a-graden tjänsteklass.
Något skäl för att denna personal, som intager en biträdande
och underordnad ställning, skulle i pensionshänseende särställas i
förhållande till militära och civilmilitära innehavare av överordnade
eller jämställda tjänster, synes mig ej föreligga. Den omständigheten,
att civil tjänsteställning blivit vid denna utredning föreslagen
för personalen på marinens civila assistentstat, ändrar intet i det
förhållande, att tjänsteåliggandena — frånsett befälsställning och
ansvar — äro av samma natur, vare sig de utföras av denna personal
eller av militära och civilmitära befattningshavare, som blivit
kommenderade till tjänstgöring på samma arbetsplats som ifrågavarande
personal. Det synes mig särskilt olämpligt, att marinens
underofficerare, vilkas åligganden vid landkommendering i vissa fall
sammanfalla med månadslönarnas, komma att erhålla sämre pensionsvillkor
än de sistnämnda.

En viss likställighet i pensionshänseende beträffande samtliga
löntagare inom marinen bör således enligt mitt förmenande äga

127

ruin. Det synes mig emellertid vara synnerligen önskvärt och av
behovet påkallat, att denna likställighet utsträckes att omfatta alla
statens tjänstinnehavare, såväl militära och civilmilitära som civila,
i enlighet med det betänkande, som den 3 november 1917 avgivits
av särskilda sakkunniga ifråga om det statsunderstödda pensionsväsendets
centralisering. Men då det ännu är ovisst, när ett på
nämnda betänkande grundat förslag kan föreläggas riksdagen, vilket
även gäller blivande förslag i anledning av nu pågående utredning
beträffande tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid armén
och marinen, anser jag att frågan om pensionsbeloppens storlek för
marinens civila assistentstat — för undvikande av anmärkta olägenheter
— tillsvidare bör lösas i överensstämmelse med gällande pensioneringsgrunder
för marinens befäl och underbefäl.

På grund härav anser jag, att för bestämmande av pensionsbelopp
för ifrågavarande personal bör stadgas 80 procent av lönen
i innehavd löneklass.

Hel pension — motsvarande 80 procent av lönen i högsta löneklass
— skulle alltså utgöra

3,520 kronor
2,880
2,720
2,600
2,480
2,320 »

2,160

2,000

1,840

1,520

1,320

för konstruktör;

» kontorsföreståndare, l.a klass;

» ritare, l:a klass; verkmästare, l.a klass;

» kontorsföreståndare, 2:a klass;

» verkmästare. 2:a klass;

» kontorist, mani., l:a klass; skomakaremästare,
l:a klass; skräddaremästare, l:a klass; bagaremästare;
förrådsmästare, l:a klass;

» ritare, 2:a klass; maskinist, l:a klass;

» kontorist, mani., 2:a klass; skomakaremästare,
2:a klass; skräddaremästare, 2:a klass; mjölnare;
köksmästare; förrådsmästare, 2:a klass;
stallmästare;

» maskinist, 2:a klass;

» kontorist, kvinnlig; översköterska;

» sjuksköterska.

För åtnjutande av hel pension har i det föreliggande förslaget
stadgats eu levnadsålder av 65 år och minst 35 tjänstår för samtliga
manliga befattningshavare. Denna ålder synes mig emellertid
vara alltför hög för den kategori av ifrågavarande befattningshavare,

128

som utgöres av verkmästare. Då på dessas arbetskraft och uthållighet
— ej minst inom varvsdriften — ställas särskilda anspråk, som
vid högre ålder endast mera undantagsvis kunna fyllas, torde staten
enligt mitt förmenande ej vara betjänad av deras kvavhållande i
tjänst till föreslagen pensionsålder. Denna synes mig därför böra
— för verkmästare — stadgas till 60 levnadsår och 30 tjänstår i
överensstämmelse med vad som gäller för motsvarande befattningshavare
inom andra grenar av statsförvaltningen t. ex. verkmästare
vid telegrafverket.

2. Av kontrollant Langwagen.

I det av sakkunniga framlagda förslaget har för rätt till hel
pension stadgats 65 levnads- och 35 tjänstår för samtliga manliga
befattningshavare. I likhet med sakkunnigas ordförande, kommendörkapten
Eldström, anser jag, att åldersgränsen av anförda skäl
bör för verkmästare nedsättas till 60 år.

Samma pensionsålder synes mig böra stadgas även för konstruktörer
och ritare. Det torde vara eu känd sak, att arbetet vid
ritbordet hårt anstränger synförmågan. Vid sextioårsåldern torde
också denna i allmänhet vara så nedsatt, att ett noggrant ritningsarbete
härigenom avsevärt försvåras eller förhindras. Vid högre
ålder torde i regel ej heller det konstruktiva arbete, som erfordras,
kunna presteras, lika visst som förmågan att tillägna sig de fackkunskaper,
som yrket i detta avseende oavbrutet kräver, betydligt
minskats. Det följer med nödvändighet härav, att arbete av ifrågavarande
art ofta måste överlåtas på yngre befattningshavare. Att
i tjänsten kvarhålla förenämnda tjänstemän efter uppnådda 60 levnadsår,
torde därför bliva staten endast en skenbar vinst.

Rätt att komma i åtnjutande av hel pension borde således enligt
min mening för verkmästare, konstruktör och ritare inträda vid 60
levnadsår. Om för dessa befattningshavare även stadgas 35 tjänstår,
liksom för övrig manlig personal, torde än mindre något avgörande
hinder för denna pensionsålder förefinnas.

Bilaga 1

129

TABELL ÖVER BEFATTNINGAR M. M. VID FLOTTANS VARV.

Departement

Varvschefens ]
exp.

Varvskontoret ]| Artilleridepitet !| Byggnadsdepitetj Ekipagedep:tet || Ingeniördepitet j Mindepitet || Torpeddep:tet

Besiktnings- ! Inventarietet.- jj Materialintend.- [

förrätta. |j kontor Ii kontor

Karls-

Stock- ii Karls-

Stock-

Karls-

Stock-

Karls-

Stock- |j Karls-

Stock-

Karls- Stock-

jj Karls-

Stock-

Karls-

Stock-

Karls-

Stock-

Karls-

Stock-

Karls-

Stock- j

Tjänstgöringsort .................

............, krona

bolin ] krona

holni

krona

bolin

krona

holni i krona

holtn

krona j holni

|j krona

holm

krona

holni

krona

bolin

krona

holm

krona

bolin j

Dagsverkskostnad 1917 ............... Kr. —

Dagsverkskostnad i % av hela varvets

dagsverkskostnad ........................j —

Materialkostnad 1917.................. Kr. —

Materialkostnad i % av hela varvets

materialkostnad ...........................j —

Antal dag- och timlönare l/7 1918..... j —

226,456 82,486 271,029; 218,118 194,997 120,1601,636,2281,108,887'' 22,326; 133,550 263,446: 105,982;

8.7 4.7|| 10.41

101,744 52,030: 217,8671 214,754] 487,810l 314,645;;!,563,169;!,155,174 19,508

3.2	M	6.7	10.9	15.2j	Hi	48.3	58.7	0.C
148	58*1	193	105	148	98]	1,261	752]	16

7.5

136,931;

6.9

10.1]

838,809

26.0
223!

6.oi;
97,391 i

4.9

79 —

S2:

C 1 r* T - T

, Åt 7}

d *i\

\ T. \

Ritkontoren:

Konstruktör .................

Ritare, l:a klass ...........

„ 2:a klass ...........

Chefskontoren :

Kontorsf öres tändare, lat klass.

„ 2:a klass.

Kontorist, mani., l:a klass ....

„ „ 2:a klass ....

Kontorist, kvinnl.................

A rbelsgrupperna:
Kontorsföreståndare, 2:a klass.
Kontorist, mani., l:a klass ....

„ . 2:a klass ...

Kontorist, kvinnl.................

Verkmästare, l:a klass ....

„ 2:a klass ....

Förrådsmästare, 1 :a klass
„ 2:a klass.

Stallmästare...................

i] ce j ci: e$?!	3 ] i E» 6Sfl	X S ÖL « d	X a bL ÖL eS	X ?	X 69!	g =fj
=?	T T- I c "t. 11	si X	~ a»	Sy	p	-g ’L \
1 T P 512 .sfs; tt+> "S dl Åt £ 1‘ c X i * r. jj* ; ■	jp s so >! iäi; = 7 \| 7 >. . *-	Tf.” d C X	-14 jj d x rfi	-B so bi” d x	J2 ^ -ta d «?-,	_d bf,” T 5 a x
	M	å	n	it	d

bi, CC !
"2 "f 1

•ssr

_5cd|j r. ^

•«. 1 • — »J I ’5 ~ ** ^ c "ce! I — *-

L j cä s-. ] 3 ~ j w ] d i x

~~1 bris i B i !l

2‘sj.Sf. _

t -Z : "2 Z j -B
* x C x d

ISsji^s

~*< ce C f

! it	trims lag	X ri bi bf d	1 ® d 1 d br \| ^ d	X d b£ .=fd	tf! ci d tf o —	g SF	3 i
II	W X	d 1-T	''ull		X Js	S K	” I
35 P*	ar” C x	Åt G Åt d d X (Ä	; er.-IT d : d x		JjcTS T -7		if” ] i?1!
			! <1				: ** !

				i	tf!		■t-.				tf!
			rt						d
			C tf	d br	fl b/3		ö br		a br	d tb	a bri
bf ct		br etf		bild!	d d	bred	T. d	b/3 d	5^ d	bbrt	^ d
							*-J te				-*-» X

	Ä JO				^3 :0			T	ÄP	5-3	d: 0
\|\|	15''-	3 d d x	b/,7 ■d ^	Åt d x \|	-d rf	3 d	b£''7 T	l\| d ce	C137 dii B		a x
rf)				7		r/3		X		/
	1 ^				s		P5				K

n a r

t n i n g a r

I 1

1 1 { 1 j 3 4 5 | 4|| — ] —

-! — — i—] 3 i 1 21 1

4 21 — ] — j]

4 6 .6 5

8 | 8 j 6 i 5

i	2 2 j 1 11 — —	_\| ___j _j _	_!1 1 _ it		—
1 1	2 t i 4 3 \| — j —		II 1	-
1	i 6 j 2 1 1 ] — —	'' 1 \|\| I 1		—

Summa

						■		■ 3:	1	1	1	5 i	4	8	5	2	1	— i —j	16	it;	12	101; -	2 ''	1	10	5	ei	5 :		— — 1		II
_ ;	__i							1				1				1			2	1	1	T - -	—		1	—	—		\| ; j	— —	—	i	—	_ _
1	— i	—	— !\|	1	— i	—	—	! —;	1	1	1	—	1	1	t	—	1	1 1	—	—	1		1	_!	—	1	1	1	— :—]—] —	: --; —	—	—\|i	--	--1 —	—
2		1	—	2	1	2	2	11	1	— :	—jj	2	1	3	— j:	1	1	2 2	3	4	6	5 —	—	1	2	2	1	—i	1 1 — 1 —	i — —:	1	_j;	—	11 1	1
— i	— \|	1	1	1	—	<) .>	3	2 j	—	—	—i	1	— :	6	-1	4	— ]	— 1 — I	5	4	6	- 1 i -	2	—	2	—	2	1	2 i _i _.__	2 i _	—	n:	5	\| 2	-
1	— I	8	—1\|	— i	— 1	1	—		_i	2	jj			—				—			7		1	—i	t				— i — —! —		1	—i	—	--
4	2	5	1:	4	1	6	5	. 4	2	3	1	4	2	10	1 ;	6	2	Q Q ! •> •»:	10	9	21	6 1	4	1	6	3	4	2	3 ,	2 \| —	2	1 jj	5	1 3	1

2 11 2 1 1 2 2 2 1

— ; — jl 3 ] — 1 — 4 4 14 , — I

1 —

1 1 1

4 - 1

Summa

—- ; — ’■ - ; — ! - ; — i''

1 —; 2 1 5 2 2

6 16

‘»

5 1

—

—1 — —

; — j —

_ ; —

1 2

9 7

— 1

2 1

—

- ji —; —

j--

—

— i —

1 l| 1 1 ! 1

2 i

4 i

4 31 — 1 i 3; 2 j 2

9 7

5j[ •

2 31

3 j

t) ij -— i

3. 3 5 5 5. 3 2 1 31 2 2 1 18 18 14 12 i; — — 1 1 4 4 4 4

1 1 2 1 - 2 — 1 1

1 i -i * -! — I — I - ■ -i 2 -i-:-'' 1 : — -

2 1 2 1

4 —

1 | 1

2 1

I II

Ritkontoren:

Ritarebiträden, mani......

„ kvinnl.

Chefskontoren:
Kontorsbiträden, mani..
„ kvinnl.

11 it

t i

— 1

13 —

f it
8

t I
6

it r

Summa

1 - 3

1 —

1—1

It)

Arbetsgrupperna; Kontorsbiträden, mani......................j — * kvinnl...................	~ — .—	______ 2 _	—	*.» — .»	- 3 -	3 —	ll; -	28	— 50	— 4		4	ii	- ; —
Summa — Arbetsledare förmän ................	— s — — 1 — —	- — — i 13 -	6	3 i 14,	— 3 — — 1 —	3 3	1 10 Ii ■	28 31	50 291	7 :-- 3 — 4	17	4 __ • 2 _i	; i '' ii i
	T 0 t ii 1 a ii	It	t it 1	e t	in å	n it	il	s - d	<1 g - 0	C	Ii t i	in - 1 ö n ii r e
Ritkontoren ....................................1	__ __	__1 _ ; _I 2	1	— : 7	— 5	6	3	29	15	1	13	11	-.....—, - —! — 1 — 1 — —	— --
Chefskontoren .................................	5 — 6 — 4	6 — 4	2	5	— 71 -	5	ol —	26	32	1 —; 6	13	7	3 — 1 1 5 6	i 12
Arbetsgrupperna:		r \|
kontorspersonal ........................	— —	i j. '' 3 _	—	3	— 41 —	5	2 ; _	34	51	7	1	5 p -— !		— -
verkmästare* och förmän......		16	11	17	41	5 ; —	Hl!	49 j	41	8 j — j 5 —	21	6
På varje 100-tal dag- och timlönare		4											i'' 1

månads lönare månadsdag-

och
timlönare -

tjänstgöra:

ritare.................................

kontorspersonal å chefskontor
„ å arbetsgrupp

verkmästare* ......................

ritare.................................i

kontorspersonal å chefskontor;

„ å arbetsgrupp

verkmästare* och förmän .. |

0,7	- 1,7 -	2,1 —	4,8 -	0,7	— — ] —	1,3;	1,3;		1,0	*> 0	—'' j 6,Bil -	■ " \| '' : '' "" . — i	—	—
M	. 1,7 -	1,0 -	1,0 -	1,4	— ! 3,t 1 ■	0,7 -	0,8	“ f * 1 -	M	1,0]	2,,> ;			_
0,7	— — —	— -	1,0 —	1,4	- 1,0; -	0,5 -	0,1	- - —	—	0,1	1,3; - ■ - ]
2,0	8,r\| -	1,0 -	1,0; -	1,4	1,0 —	1,4 -	1,0	.... . —	1,0 -	1,8\|	- 5,1 -	__ _ _ _ j _ _		-
1,4	1,7; -	3,0 —	4,Si; -	4,0	8,1 ; -	2,:l .......	2,o	— ! — ; ......	1,«; -	5,8!	13.9 -	: ..... ] __ j _ ! i] __ ; _	-
9 7	- 3,1, -	2,u -	6,7 —	3,4	5,1 -	2,1 —	4,0	6,-2 -	9,4	5,8	8,9 -	! — — \| — I — ji — i —	—
2,0	— — —	1,0 -	3,8 —	3,4	2,o -	2 7] —	6,8	— j -.....	10,9;	0,5]	6,3 -	— — ] — — ji — —		-
10,8	- 19,0 —	8,8 —	3,8] —		— jll,2\| -	3,9 -	5,5; 1	-- 18,7 -	7,8] -	9,4	- \| 7,0	1 j \| j 1	__

Mästare inräknade.

180

Hil. 2.

Till

Sakkunniga för utredning beträffande månadslönarnas vid marinen
anställande, avlöning och pensionering.

Undertecknad, som erhållit i uppdrag att verkställa beräkningar över de kostnader,
vilka äro förbundna med pensionering av månadslönare vid flottan och motsvarande
personal vid marinförvaltningen och kustartilleriet i enlighet med Sakkunnigas
förslag, får härmed vördsamt meddela följande.

Till grund för kalkylerna har lagts dödligheten bland flottans pensionskassas
delägare åren 1885—1909 och 4 procents räntefot.

Vidare har antagits, dels att den nya staten träder i kraft den 1 juli 1919,
dels att samtliga tjänstinnehavare komma att kvarstå intill den för pension stadgade
levnadsåldern. Hänsyn har sålunda icke tagits till att pensioner i vissa fall kunna
komma att utgå på grund av sjukdom eller invaliditet.

Beräkningarna, som omfatta de nuvarande månadslönare, vilka uppgivits troligen
komma att erhålla ordinarie befattning på den nya lönestaten, hava utförts
särskilt för dem, vilka redan äro delägare i flottans pensionkassa (tabell I), och för
övriga (tabell II).

Resultaten, som äro att anse såsom approximativa, hava i de båda tabellerna
angivits för varje grupp av befattningshavare, och hava grupperna ordnats efter
högsta avlöning för motsvarande befattning.

Av befattningshavarna, vilka inalles utgöra 182 stycken, äro 59 redan delägare
i flottans pensionskassa. Värdet av de pensioner, som äro tillförsäkrade dessa
befattningshavare på grund av delägarskapet i pensionskassan, liksom värdet av den
med delägarskapet förbundna avgiftsplikten framgår av tabell I b. Motsvarande
värden enligt nu föreliggande förslag återfinnas i tabell I a. Med hjälp av dessa
tabeller erhålles sålunda den ökade kostnad för staten, som är förbunden med Sakkunnigas
förslag. En sammanställning av resultaten lämnas här nedan.

Delägare i flottans pensionskassa.

Enligt nuvarande Enligt inajori- Enligt reservan bestämmelser

tetens förslag tens förslag*

kr. kr. kr.

Pensionsbelopp .....:................ 62,100 174,500 143,800

Pensionernas kapitalvärde............ 459,500 683,400 562,400

Avgifternas kapitalvärde ............ 15,500 64,100 53,600

Statens kostnad ........................ 444,000 619,300 508,800

* Här liksom i det följande bär hänsyn tagits till framställda reservationer, endast i
den mån de beröra pensionsunderlagens storlek.

131

Av deuua sammanställning framgår, att ett antagande av majoritetens förslag
innebär en ökning av statens förpliktelser för de 59 delägarna, uppgående till
619,300 — 444,000 = 175,300 kronor och ett antagande av reservantens förslag
eu ökning av 508,800 — 444,000 = 64,800 kronor.

För återstående 123 befattningshavare, vilka icke äro delägare i flottans pensionskassa,
angivas resultaten i tabellerna II a och II b.

Tabell II a anger ställningen, för den händelse samtliga dessa befattningshavare
erlägga i övergångsbestämmelserna föreslagen retroaktivavgift, medan i tabell
II b antagits, att ingen bland dem vid övergången till den nya staten erlägger
retroaktivavgiften ifråga. Värdet av statens genom pensioneringen inträdande förpliktelser
kommer naturligen att falla någonstädes emellan de av dessa båda tabeller
utvisade värden. Över dessa värden lämnas här en sammanställning.

Icke delägare	i ilottans pensionskassa.
Retroaktivavgift erlägges. Pensionsbelopp ......................	Enligt majori-tetens förslag kr. .................... 346,500	Enligt reservan-tens förslag, kr. 285,600
Pensionernas kapitalvärde.......... Avgifternas kapitalvärde ..........	................... 860,000 ................... 208,300	707.800 181.800
Statens kostnad ......................	.................... 651,700	526,000
Retroaktivavgift erlägges icke. Pensionsbelopp ......................	.................... 315,400	260,400
Pensionernas kapitalvärde.......... Avgifternas kapitalvärde .........	.................... 748,500 .................... 176,700	617.100 150.100

Statens kostnad .......................................... 571,800 467,000

Kapitalvärdet den 1 juli 1919 av statens förpliktelser för ifrågavarande 123
befattningshavares pensionering skulle sålunda uppgå till mellan 571,800 och 651,700
kronor enligt majoritetens förslag och till mellan 467,000 och 526,000 kronor enligt
reservantens förslag.

Lägger man härtill den ovan angivna ökade kostnaden för dem, som redan
äro delägare i flottans pensionskassa, erhålles som resultat, att kapitalvärdet av statens
ökade förpliktelser för nuvarande månadslönares pensionering uppgår enligt
majoritetens förslag till mellan 747,100 och 827,000 kronor och enligt reservantens
förslag till mellan 531,800 och 590,800 kronor.

Här ovan har antagits, att samtliga befattningshavare, som kunna komma
ifråga till placering å ordinarie stat, även övergå till den nya staten.

I detta sammanhang torde dock böra uppmärksammas det förhållandet, att en
dylik övergång, som Sakkunniga i sitt förslag avsett att underlätta genom att göra
erläggandet av retroaktivavgifter för egen pensionering valfritt, likväl alltjämt skulle
tyngas av andra med övergången sammanhängande förpliktelser.

Delägarskap i flottans pensionskassa, vilket under alla förhållanden skulle förhindas
med övergång till den nya staten, förpliktar nämligen till erläggande av
avgifter för genom kassan tillförsäkrade änke- och barngratial. Dessa avgifter bestå
dels av årsavgifter och dels av retroaktivavgifter, vilka senare till sin storlek bestämmas
av gratialens storlek och åldern vid inträdet i kassan. Retroaktivavgifterna
kunna uppgå till rätt avsevärda belopp, högst 225 procent av änkegratialet
och kunna för den skull, oaktat de utgå som en förhöjning i årsavgiften, bliva allt
för betungande för många äldre månadslönare.

Skyldigheten att erlägga retroaktivavgifter för änke- och barngratial torde
likväl icke kunna borttagas, enär gratialen i så fall skulle bliva alltför obetydliga.
Man skulle emellertid härvidlag kunna tänka sig en lösning som den, vilken eu
liknande fråga fick vid 1918 års riksdag. Saken gällde reglering av avlöningsförhållanden
m. m. för personal vid statens hospital och asyler, vilken personal
förut icke varit upptagen på ordinarie stat. I detta fall beviljade riksdagen ett statsbidrag
till retroaktivavgifter för änke- och pupillpensionering, att fördelas enligt av
Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med vissa i kungl. proposition angivna grunder,
utfärdade bestämmelser.

Något fixerat förslag i detta hänseende torde emellertid icke kunna för närvarande
framställas, emedan upptagande av nu ifrågasatt personal bland delägarna
i flottans pensionskassa sannolikt komme att nödvändiggöra införandet av ett par
nya gratialklasser, vid vilket förhållande väl lämpligen borde överlämnas åt kassans
fullmäktige att inkomma med eu dylik framställning i samband med behövlig regiementsändring.
Enligt av mig verkställt överslag skulle för här nämnda ändamål
erforderligt statsanslag knappast behöva överstiga 25,000 kronor.

Stockholm den 16 september 1918.

Josef Östlind.

133

Tabell I a.

DELÄGARE.

		Enligt majoritetens förslag	Enligt reservantens förslag
Befattningshavare	3 q	Årsavgifters kapitalvärde	Pensioners	Årsavgifters kapitalvärde	Pensioners
		belopp	kapital- värde	belopp	kapital- värde
Högsta avlöning 5600 kr. Kontorsföreståndare l:a klass . ...	2	2 712	7 480	29 479	2117	5 760	22 700
Högsta avlöning 5200 kr.
Ritare l:a klass..........................	1	649	3 200	17 875	542	2 600	14 524
Verkmästare l:a klass..................	13	11 415	43170	224 899	9179	34 300	179 569
Högsta avlöning 4 800 kr.
Kontorsföreståndare 2:a klass ......	6	9159	19 200	51 705	7 524	15 600	42 011
Högsta avlöning 4 450 kr. Verkmästare 2:a klass................	21	22 492	60 210	222 440	19 061	50 490	187 300
Högsta avlöning 4100 kr.
Kontorist l:a klass .....................	9	9 831	24 420	88 342	8 414	20 690	74 844
Skomakaremästare l:a klass ........	1	864	1960	8177	745	1 660	6 926
Skräddaremästare l:a klass .........	1	680	1880	9 306	589	1 600	7 920
Bagaremästare ..........................	1	1417	2 580	5 877	1214	2190	4 989
Förrådsmästare l:a klass...............	2	2 519	5 480	13 536	2183	4 640	11 461
Högsta avlöning 3 750 kr.
Ritare 2:a klass...........................	1	1 177	2 500	6 260	1031	2160	5 409
Maskinist l:a klass .....................	1	1 176	2 430	5 536	1035	2100	4 784
Summa	59	64 091	174 510	683 432	53 634	143 790	562 437

134

Tabell Ib.

DELÄGARE.

1		Nuvarand	B
Befattningshavare	Antal j årsavgifters	pensioners
		kapitalvarde	belopp	kapitalvärde
Högsta avlöning 5600 kr. Kontorsföreståndare l:a klass...................	2	369	2 188: 80	20 040
Högsta avlöning 5 200 kr.
Ritare l:a klass ......................................	1	—	1 094: 40	12 250
Verkmästare l:a klass .............................	13	2 068	14 038: 40	117 773
Högsta avlöning 4 800 kr.
Kontorsföreståndare 2:a klass.....................	6	2 066	6 283: 20	43 776
Högsta avlöning 4 450 kr.				i
Verkmästare 2:a klass .............................	21	5 544	21 566: 40	158 710
Högsta avlöning 4 100 kr. Kontorist l:a klass....................................	9	2 407	9 566: 40	74 868 ;
Skomakaremästare l:a klass ....................	1	457	1 094: 40	2 488
Skräddaremästare l:a klass........................	1	414	1 094: 40	2 576 \|
Bagaremästare.........................................	1	564	1094:40	3 421 \|
Förrådsmäslare l:a klass...	2	787	2 094: 40	13 677
Högsta avlöning 3 7''50 kr.
Ritare 2:a klass .......................................	1	361	1000: —	6 492
Maskinist l:a klass .................................	1	503	1000: —	3 451
Summa	59	15 540	62 115:20	459 522

Tabell Ila.

ICKE DELÄGARE

MED ERLÄGGANDE AV RETROAKTIVAVGIFT.

		Enligt majoritetens förslag	Enligt reservantens förslag
Befattningshavare	s9 •S	Års- avgifters kapital- värde 1	Pensioners	Års-	Pensioners
belopp	kapital- värde	avgifters kapital- värde	belopp	kapital- värde
Högsta avlöning 6 800 kr.
Konstruktör ..............................	8	18 329	33 120	105 017	15 017	25 730	81 623
Högsta avlöning 5600 kr.
Kontorsföreståndare l:a klass.....	1	2 304	3 740	10 831	1 912	2 880	8 340
Högsta avlöning 5200 kr.
Ritare l:a klass..........................	31	64 650	103 620	236 702	53 867	81 250	185 586
Verkmästare l:a klass..................	5	9 653	14 780	51 276	8 352	11 590	40 211 ;
Högsta avlöning 4 800 kr.
Kontorsföreståndare 2:a klass	i	1 955	3 200	5 542	1 657	2 600	4 503 j
Högsta avlöning 4 450 kr.
Verkmästare 2:a klass..................	12	17 641	30 770	94 428	15 508	25 780	79 323
Högsta avlöning 4 100 kr.
Kontorist l:a klass .....................	24	38 992	64 820	123 079	35 741	54 890	104 225
j Förrådsmästare l:a klass ............	1	1 049	2 500	16 948	1 008	2 160	14 643
Högsta avlöning 3 750 kr.
Ritare 2:a klass...........................	18	26 629	43 940	102 255	23 856	37 970	88:457
Maskinist l:a klass .....................	1	1 530	2 500	3 630	1 347	2160	3136
Högsta avlöning 3 400 kr. Kontorist 2:a klass .....................	15	18 962	32 630	77 766	17 363	28 750	'' 68 516
Skomakaremästare 2:a klass.........	1	1 148	1490	4 536	1 062	1320	4 018
Mjölnare ....................................	1	1308	2 270	4 302	1 188	2 000	3 790
Stallmästare ..............................	1	1600	2 270	3 761	1438	2 000	3 314
Högsta avlöning 3 100 kr.
Maskinist 2:a klass .....................	1	1 044	2 070	10 246	994	1840	9108
Högsta avlöning 2100 kr. i Sjuksköterska ...........................	2	1550	2 800	9 662	1468	2 640	9110
Summa	123	208 344	346 520	859 981	\| 181 778	285 560	707 803

Tabell II b.

ICKE DELÄGARE

UTAN ERLÄGGANDE AV RETROAKTIVA VGIET.

		Enligt majoritetens förslag	Enligt reservantens förslag
Hefatt ni ngsha vare	3 c	Års- avgifters kapital- värde	Pensioners	Års-	Pensioners
	belopp	kapital- värde	kapital- värde	belopp	kapital- värde
Högsta avlöning 6 800 kr.
Konstruktör ............................	8	15 163	28 800	87 410	11 851	22 400	68 048
Högsta avlöning 5600 kr.
Kontorsförestå ndar e l:a klass.....	1	1 738	3170	9180	1 346	2 450	7 095
Högsta avlöning 5200 kr.
Ritare l:a klass...........................	31	55 046	95 030	210 595	44 263	74 600	165 343
Verkmästare l:a klass..................	5	6 543	12 530	42 238	5 242	9 840	33 176
Högsta avlöning 4800 kr.
Kontorsföreståndare 2:a klass.....	1	1 788	3 050	5 283	1490	2 480	4 295
Högsta avlöning 4 450 kr. Verkmästare 2:a klass..................	12	14 510	27 310	78 791	12 377	22 900	66 214
Högsta avlöning 4 100 kr.
Kontorist l:a klass ...................	24	35196	60 870	113 414	31 945	51650	96 303 1
Förrådsmästare l:a klass .........	1	327	1 770	11999	286	1 530	10 372
Högsta avlöning 3 750 kr.
Ritare 2:a klass...........................	18	22 777	40 480	89 210	20 004	34 980	77 133
Maskinist l:a klass.....................	1	1 485	2 480	3 601	1302	2140	3 107
Högsta avlöning 3 400 kr.
1 Kontorist 2:a klass .....................	15	16 558	29 860	67 505	14 959	26 350	59 585
1 Skomakaremästare 2:a klass........	1	881	1 390	4 231	795	1220	3 714
Mjölnare ....................................	1	1 179	2 120	4 017	1 059	1 870	3 544
Stallmästare .............................	1	1 406	2190	3 629	1 244	1 930	3 198 :
Högsta avlöning 3 100 kr.
Maskinist 2:a klass .................	1	508	1 560	7 722	458	1 390	6 880 1
Högsta avlöning 2 100 kr. Sjuksköterska ...........................	2	1550	2 800	9 662	1468	2 6403	9110
Summa	123	176 655	315 410	748 487	150 089	260 370	617 117

137

Bil. 3.

Formulär.

KONSTITUTORIAL.

Marinförvaltningen (stationsbefälhavaren, varvschefen vid flottans station i
..........................., chefen för ............ kustartilleri — regemente, — kår) konstituerar
och förordnar härigenom, uppå förslag av...................................

N. N.................................. att från och med den ....................................

vara

med tjänstgöringsskyldighet tillsvidare vid.....................................................

med rätt för honom att åtnjuta avlöningsförmåner enligt gällande reglemente för
personal på marinens civila assistentstat och med skyldighet att vara underkastad
de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor.

Vilket vederbörande till efterrättelse länder.

Ort och dag

(På Kungl. Marinförvaltningens vägnar)

N. N.

(stationsbefälhavare)

(varvschnf)

(regements- kårchef)

N. N.

Annot. i

kontoret.

Konstitutorial för

....................................... att vara

på marinens civila assistentstat.

Bil. 4.

				P	ost-	O c	h t	ä 1 e	gra	in a	v g i f t e	r.			-j
			K a i	1 s	krona.1					Sto c''k	h o 1	in.
					Summa	Summa					Summa	Summa ,
	Post- avgifter.	Telegram- avgifter.	post- och telegram-avgifter	post- och telegram -avgifter	Post- avgifter.2	Telegram- avgifter.	post- och telegram-avgifter	post- och telegram- 1 avgifter
					1916.	1917.					1916.	191	7.
	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre. j
Artilleridepartementet 1916	98	10	4	10	102	20
1917	100	66	12	85			113	51	50		Kan	ej			50
[ Byggnadsdepartementet 1916	93	67	1	60	95	27				uppgivas. d:o
1917	102	95	26	35			129	30	50	—					50	_
Ekipagedepartementet 1916	249	02	—	80	249	82			226	99]	d-c		226	99
1917	279	17	1	45			280	62	1 206	40j					1 026	40
Mindepartementet 1916 ...	19	67	2	90	22	57					d:(
1917 ......	17	43	1	70			19	13	100	—					100	_ j
\| Torpeddepartementet 1916 .	307	23	59	50	366	73				—	d:c
1917...	271	70	52	35			324	05	100	—					100	—
Summa...					836	59	866	61							1 326	40

Ingenjördepartementet 1916	771	61	287	65	1 059	26			300		26	—	326	_
1917	818	30	334	60			1 152	93	300		52	15			352	15

1 Infordrade från resp. post- och telegrafverk.

2 Alla varvsdepartementen i Stockholm, utom ekipagedepartementet, införa sin post i varvschefens postbok. De för Stockholmsvarvet
angivna postavgifterna äro med ledning av postboken uppskattade till ovanstående årliga belopp.

3 Enligt uppgift väsentligen postavgifter för sjökort, som i blecklådor tillsändas fartygen.

nbi