BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG (Statens offentliga utredningar 1919:3)

BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG

ANGÅENDE

NY UPPSTÄLLNING AV RIKSSTATENS
FJÄRDE HUVUDTITEL

AVGIVET AV

SÄRSKILT TILLKALLADE SAKKUNNIGA

*o -

STOCKHOLM

K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI

1918.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Skrivelse till Statsrådet och chefen för kungl. lantförsvarsdepartementet .....VII

De sakkunnigas uppdrag.......................................................................................... 1

I. Allmänna riktlinjer i fråga om uppställningen av riksstatens fjärde

huvudtitel ..................................................................................................... »

II. Nuvarande anslag enligt 1919 års riksstat...................................................... 17

A. Departementet.................................................................................................. »

Departementschefen............................................................................................ »

Departementet ................................................................................................... “

Övergångsstat ................................................................................................... 18

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för departementet med dess kommandoexpedition
................................................................................................... »

Tryckningskostnader för departementet med dess kommandoexpedition .................. »

B. Arméförvaltningen........................................................................................... 19

Arméförvaltningen ............................................................................................. »

Skrivmaterialier, expenser och bränsle m. m. för arméförvaltningen........................ »

C. Generalitetet, staberna m. m. ........................................................................... 20

Generalitetetsstaten ............................................................................................ »

Generalstaben: fast anställd personal .................................................................. 21

Generalstaben: stabens övningar, expenser m. m.................................................... »

Artilleristaben ................................................................................................... 22

Kommendantsstaten............................................................................................. »

D. Undervisningsverken.......................................................................................... »

Krigshögskolor ................................................................................................... ”

Kidskolan ......................................................................................................... 24

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet............................................................ »

Artilleriskjutskolor ............................................................................................. 25

Krigsskolan......................................................................................................... *

Volonträrskolor m. in........................................................................................... 26

Militärläkares och militärveterinärers undervisning................................................ “

1453 18

Sid.

E Avlöning och rekrytering (truppförbanden), arvoden in. in. 27

Avlöning och rekrytering m. m......................................................................... „

Anställnings- och avskedspremier ................... 29

Ökad avlöning för de till tjänståldern äldste bataljonsläkarna................................. »

Avlöning till bataljonsläkare vid fältläkarkåren ..................................................... 30

Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns omorganisation .............................. »

Arméns reservstater............................................................................................. 31

Arméns personal över stat.................................................................................... „

Hyra, expenser m. m. vid truppförbanden............................................................. 32

Landstormen ...................................................................................................... 35

De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning m. m.................................. 37

Ersättning för rustning och rotering..................................................................... 39

Intendenturkåren................................................................................................ »

Ålderstillägg ...................................................................................................... „

F. Intendenturen in. in........................................................................................... 40

Arméns mathållning............................................................................................. „

Furagering av arméns hästar ............................................................................. 42

Arméns munderingsutrustning.............................................................................. »

Arméns diverse intendenturbehov ........................................................................ 43

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten................................................ 44

Premiering av lastautomobiler.............................................................................. 45

G. Inkvarterings , rese- och traktanientskostnader ................................................ 46

Inkvarteringskostnader ....................................................................................... »

Inkvarteringens ordnande i Stockholm.................................................................. „

Rese- och tråk tamentspenningar........................................................................... 47

Flyttningshjälp ................................................................................................... 48

H. Artilleribehov................................................................................................ 49

Arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets övningar och
materiel ...................................................................................................... »

I. Fortiflkationsbehov....................................................... 54

Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
övningar och materiel.................................................................................... „

J. Övningar............................................................................................................ 54

Arméns fält- och fälttjänstövningar ..................................................................... „

Vinterövningar ................................................................................................... 55

K. Sjukvård ........................................................................................................ „

Garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden .................................... »

Arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m........................................... 56

Sid.

L. Stipendier 57

Resestipendier åt artilleri- och ingenjörofficerare ................................................... »

Resestipendier åt officerare vid infanteriet, kavalleriet, trängen och intendenturkåren 58

Stipendier för fältläkarkåren................................................................................. 59

Resestipendier åt militärläkare.............................................................................. ”

Studiestipendier för underofficerare och furirer av första klassen ........................... »

M. Remontering och hiisf lega................................................................................. 80

Remontering m. m.............................................................................................. “

Lega av hästar för truppförbandens övningar ...................................................... »

O. Diverse ............................................................................................................ 62

Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande ............................................. »

Extra utgifter..................................................................................................... ”

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ................................................... 63

Avlöningsförbättring för vissa vaktmästare............................................................ »

III. Förslag till ny uppställning av riksstatens fjärde huvudtitel 64

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader in. in. 65

Departementschefen............................................................................................. 68

Departementet .................................................................................................. ”

Arméförvaltningen ............................................................................................ 69

Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl........................................ 70

Ålderstillägg ......................................................................................................

Inkvarteringens ordnande i Stockholm.................................................................. 80

Rekryteringskostnader................................................. *

Arméns reservstater............................................................................................. 85

Arméns personal över stat.................................................................................... ”

Rese- och traktamentspenningar........................................................................... 87

Flyttningsersättning............................................................................................. 91

Resestipendier ................................................................................................... 92

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning 93

Penningbidrag och penningtillskott ..................................................................... ”

Understöd åt vissa värnpliktigas familjer.............................................................. 95

Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m................................................. ”

C. Undervisning, understöd och expenser ni. m.................................................... 96

Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildnings kurser

......................................................................................................... *

Studiestipendier................................................................................................... 199

Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande ........................ 103

Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m.................

Skrivmaterialier in. m. vid truppförbanden........................

Tryckningskostnader...........................................

Förplägnad, in t cnd pilt u rmaf cricl, rom ont eri n g, övningar in* in.

Mathållning...........................................

Munderingsutrustning....................................

Kasernutredning, intendenturfordon in. in..................

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden.....

Remontering .................................

Furagering .......................................

Premiering av lastautomobiler..............................

Trupp för bandens övningar........................

Fält- och falttjänstövningar ..........................

Sjukvård m. in.

Sjuk- och veterinärvård in. m...............................

Vapen och ammunition

Vapen och ammunition m. m.................................

Byggnader och ingenjörmateriel...................................

Byggnader, övningsfält och skjutbanor........................................

Ingenjörmateriel ............................................

Diverse .....................................

Ersättning för rustning och rotering..............................

Extra utgifter.............................................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

Sid.

103

105

107

114

118

119

120
121

128

129

132

140

142

143

BILAGOR.

Förslag till uppställning av riksstatens fjärde huvudtitel
Fördelning av nuvarande anslag å de i förslaget uppställda anslag
Uppgift å de från nu befintliga till föreslagna anslag överförda belopp

Förslag till beräkning av statsanslaget för avlöning till personal vid staber och truppförband
m. fl.......................................................

Da. Beräkning av kostnaderna för gottgörelse för egna tjänsteliästar.....................

Db. 1 örteckning över i stat icke uppförda arvoden m. m...............................

Förslag till vissa avlöningsstater.............................................

Förslag till stater för vissa anslags användning..............................

146

152

188

196

201

203

212

238

Till

Herr Statsrådet och chefen för Kung! ^^försvarsdepartementet.

Genom nåd. brev den 19 juni 1917 bemyndigade Kung!. Maj:t statsrådet
och chefen för kungl. lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst
tre sakkunniga personer jämte sekreterare för att inom departementet
biträda vid granskningen av ett inom kungl. arméförvaltningen utarbetat
förslag till en mera rationell uppställning av utgifterna under riksstatens
fjärde huvudtitel.

På grund härav anmodade dåvarande statsrådet och chefen för
kungl. lantförsvarsdepartementet, enligt skrivelse den 28 i samma månad,
Herr statsrådet samt undertecknade Bergenholtz och Widell att
såsom sakkunniga verkställa berörda uppdrag, därvid undertecknad
Bergenholtz skulle leda de sakkunnigas förhandlingar. Till sekreterare
hos de sakkunniga utsågs extra föredraganden i kungl. arméförvaltningen,
revisionskommissarien K. M. Kinnander. Efter det Herr statsrådet
sedermera blivit utnämnd till statsråd och chef för kungl. lantförsvarsdepartementet
samt till följd därav blivit förhindrad att deltaga
i uppdragets fullgörande, har Herr statsrådet enligt skrivelse den 23
oktober 1917 anmodat undertecknad Eriksson att i stället deltaga i de
sakkunnigas arbete.

VIII

De sakkunniga sammanträdde första gången den 25 september 1917,
varefter arbetet, med uppehåll under tiden från den 16 oktober till den
26 november samma år, fortgick till den 17 januari 1918, då de sakkunniga
beslöto att tills vidare ajournera sina sammanträden samt upp- *
draga åt ordföranden och sekreteraren att utarbeta preliminärt förslagtill
betänkande och verkställa den omarbetning av kungl. arméförvaltningens
förslag beträffande däri intagna bilagor, som på grund av förändrade
förhållanden och de sakkunnigas beslut vore erforderlig.

Den 28 maj sammanträdde de sakkunniga ånyo och hava nu fullgjort
sitt uppdrag.

Kungl. arméförvaltningens förslag har av de sakkunniga genomgåtts
i detalj och befunnits kunna i huvudsak biträdas; dock med de
ändringar, som betingas därav, att detsamma i sina detaljer hänförde sig
till 1914 års statsreglering, under det att de sakkunnigas betänkande
hänför sig till statsregleringen för år 1919.

Genom skrivelse den 7 september 1917 från dåvarande statsrådet och
chefen för kungl. lantförsvarsdepartementet hava de sakkunniga anmodats
att i samband med fullgörandet av sitt uppdrag avgiva yttrande
angående väckt fråga om uppdelning i två särskilda anslag av anslaget
till arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets
övningar och materiel; och få de sakkunniga i detta avseende åberopa,
vad de sakkunniga härom anfört å behörigt ställe i detta betänkande.

Stockholm den 21 juni 1918.

F. BERGENHOLTZ.

Ludvig Widell.

Bernh. Eriksson.

M. Kinnander.

De sakkunnigas uppdrag.

I 1913 års statsvorksproposition upptogos de särskilda statsanslagen
i en annan ordning än den dittills brukliga. Statsrådet och chefen för
kungl. ^^försvarsdepartementet anförde härom, enligt det vid nämnda
proposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden, att den
nya ordning, i vilken han föredroge anslagen under fjärde huvudtiteln,
icke vore ägnad att medföra all den överskådlighet, som kunde anses
önskvärd. Han hade emellertid för avsikt att vidtaga åtgärder för
åstadkommande av en mera rationell uppställning av utgifterna, utvisande
dessa utgifters fördelning i olika, mera bestämt avgränsade
huvudgrupper och på olika vapenslag, vilken uppställning för framtiden
skulle finna plats jämväl i statsverkspropositionen.

Genom kungl. brev den 5 december 1913 anbefalldes arméförvaltningen
att inkomma med förslag till en rationell uppställning av fjärde
huvudtiteln. Den 15 januari 1917 avgav arméförvaltningen det sålunda
infordrade förslaget.

De sakkunnigas uppdrag avser en granskning av detta förslag.

I. Allmänna riktlinjer i fråga om uppställningen av
riksstatens fjärde huvudtitel.

Vid valet av grund för indelningen av statsutgifterna eller, med
andra ord, anslagsfördelningen inom de särskilda huvudtitlarna måste
givetvis åtskilliga synpunkter tagas i beaktande. Å ena sidan måste
uppställningen av utgifterna under en viss huvudtitel vara ur statsregleringssynpunkt
lämplig samt giva en, såvitt möjligt, överskådlig bild
av utgifternas gruppering inom huvudtitelns förvaltningsområde. Å
andra sidan bör den vara sådan, att den underlättar förvaltningen,
redovisningen och kontrollen hos förvaltningsmyndigheterna och att
fördenskull icke blott de direkta förvaltningsföreskrifterna utan även
räkenskaperna kunna på ett naturligt sätt ansluta sig till densamma.
Sålunda bör anslagsfördelningen i riksstaten giva upplysning om deD
beräknade totalkostnaden för en var av de särskilda större utgiftsgrup l -

De sakkunnigas

uppdrag.

Allmänna

synpunkter.

1453 18

Olika sätt för
utgifternas
fördelning
på anslag.

perna inom förvaltningsområdet, under det att den därtill anslutna
räkenskapen uppvisar den verkliga kostnaden, d. v. s. i vad mån
beräkningarna visat sig riktiga eller kunnat följas och förverkligas.
Upplysningar utöver vad räkenskapen innehåller måste sökas genom
statistisk bearbetning av redovisningsmaterialet.

Uppställningen av fjärde huvudtiteln, varom här är fråga, har
otvivelaktigt, såsom naturligt är, såväl före som efter år 1913 i det
väsentliga tillgodosett nu angivna krav.

_ Den år 1913 genomförda ändringen i huvudtitelns uppställning
utgjorde i själva verket endast en omplacering av vissa anslag och
deras sammanförande under särskilda överrubriker. Den ökning av
överskådligheten, som härigenom må hava uppkommit, bestående i en
hopsummering av anslagen under de särskilda överrubrikerna, torde
dock få anses oväsentlig. Någon nytta för redovisningen eller kontrollen
har denna ändring knappast medfört.

Statsrådet och chefen för kungl. lantförsvarsdepartementet angav
ock i sitt förut omförmälda yttrande till statsrådsprotokollet, att en
mera rationell uppställning under huvudtiteln borde åstadkommas. Den
skulle utvisa utgifternas fördelning »i olika, mera bestämt avgränsade
huvudgrupper» och »på olika vapenslag». Strängt taget låta dessa
alternativ sig icke förenas, såvida de ej skola till sitt innehåll helt
sammanfalla, men de kunna, om så behöves, samtidigt tabellariskt
uppställas; och den inbördes ordning, i vilken de av statsrådet och
chefen för kungl. lantförsvarsdepartementet blevo omnämnda, synes
vara den enda riktiga med hänsyn ej blott till deras olika lämplighet
att läggas till huvudgrund för anslagsfördelningen utan även till förvaltningen
och den därtill hörande räkenskapen.

Uppdelningen i huvudgrupper av utgifterna kan i stort sett ske
efter särskilda behov för försvarsväsendet. Den skulle ock kunna ske
efter förvaltningsmyndigheter, varigenom en gruppering enligt truppslag
genom sammanställning och sammanräkning av anslagen för förvaltningsmyndigheterna
inom varje truppslag i viss mån kunde erhållas.
En uppställning av utgifterna enligt det senare alternativet skulle till
stor del innebära en uppdelning i en eller annan form av den nuvarande
riksstaten beträffande fjärde huvudtiteln i ett mot de särskilda
truppslagen eller myndigheterna svarande antal minimistater.

Väljer man det förra alternativet, vinner man genom riksstaten en
beräknad och genom bokföringen en faktisk uppgift på kostnaderna
för tillgodoseendet av vissa behov, gemensamma för hela armén, såsom

avlöning, underhåll, beklädnad, sjukvård, beväpning, inkvartering, o. s. v.
Väljer man åter det senare, vinner man motsvarande uppgift angående
kostnaden för den del av lantförsvaret, vederbörande truppslag eller
myndighet företräder. Vilkendera vägen man än väljer, måste förutsättas,
att de uppgifter, om vilka man därigenom går miste, skola i
mån av behov statistiskt utarbetas.

I nu gällande riksstat för fjärde huvudtiteln finnas anslag uppförda
dels för en del myndigheter, formationer och inrättningar dels ock för
tillgodoseendet av vissa behov såsom avlöning, förbrukningsartiklar,
materialier och byggnader. Till den förra gruppen höra anslagen till
lantförsvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, arméförvaltningen,
generalitetsstaten, generalstaben, artilleristaben och kommendantsstaten,
de särskilda undervisningsverken samt garnisonssjukhusen
i Stockholm, Karlsborg och Boden. Till den senare gruppen höra
anslagen till avlöning och rekrytering m. m., arméns mathållning,
arméns munderingsutrustning, hyra och expenser vid truppförbanden,
arméns kasernutredning, arméns byggnader m. fl. Av liggaren över
fjärde huvudtiteln framgår, att anslag ur den förra gruppen äro, vart
för sig, avsedda till bestridande av kostnader för ett flertal sådana
behov, vilka i övrigt äro tillgodosedda genom skilda anslag ur den
senare gruppen. Så förekomma exempelvis avlöningsmedel förutom å
det ordinarie avlöningsanslaget å varje för myndighet, formation eller
inrättning särskilt avsett anslag. Medel anvisade för byggnaders underhåll
samt för anskaffning av eldnings- och belysningsämnen förekomma
förutom å de ordinarie byggnads- och kasernutredningsanslagen jämväl
å de för myndigheter avsedda anslag o. s. v. En närmare granskning
av räkenskaperna från de myndigheter, formationer och inrättningar,
för vilka särskilda anslag äro beviljade, giver dessutom vid handen, att
särskilt sådana utgifter, vilka icke på förhand kunna tillräckligt noggrant
beräknas såsom resekostnader m. m., bestridas från anslag ur
den senare gruppen. Av vad nu anförts framgår, att anslagen varken
i den förra eller i den senare gruppen samla alla medel, som äro anvisade
för de ändamål, anslagen angiva; något som ock är en naturlig
följd därav, att en fullt enhetlig grund för utgifternas uppdelning i
riksstaten icke blivit följd. Denna frånvaro av enhetlighet i riksstatens
uppställning medför, förutom minskad överskådlighet, jämväl avsevärda
olägenheter ur förvaltnings-, revisions- och bokföringssynpunkt.

I arméförvaltningens instruktion § 9 mom. 3 stadgas, bland annat,
att de under fjärde huvudtiteln uppförda anslag förvaltas av de sär -

Nuvarande
uppställning
av fjärde
huvudtiteln.

Anslagens

förvaltning.

Revision.

skilda departementen i enlighet med vad bil. A. till samma instruktion
utvisar. Enligt denna bilaga förvaltas exempelvis anslaget till infanteriskjutskolan
av artilleridepartementet, vilket departement sålunda jämväl
kommer att förvalta de under anslaget uppförda medel för avlöning,
byggnader, underhåll av kaserninventarier samt tvätt, under det att de
särskilda anslagen för avlöning och rekrytering in. m., för arméns
byggnader och för kaserninventarier förvaltas av civila, respektive fortifikations-
och intendentsdepartementen. Analoga förhållanden kunna
påvisas vid snart sagt varje för myndighet, formation eller inrättningsärskilt
avsett anslag. Medel, som för likartade ändamål blivit anvisade
under anslag både ur den förra och ur den senare gruppen,
förvaltas därför i ett flertal fall av olika departement eller avdelningar
inom arméförvaltningen. Det torde vara självfallet, att ernåendet av
en planmässig och enhetlig förvaltning beträffande upphandling och
underhåll av materiel och förnödenheter väsentligen försvåras härigenom.
Materiel och förnödenheter av enahanda art synas böra tillhöra samma
centrala förvaltningsmyndighets anskaffning, vård och överinseende.

Ur revisionssynpunkt medför bristen på enhetlighet i utgifternas
uppdelning i riksstaten och räkenskapen den olägenheten, att användningen
av vissa medel undandrager sig fackteknisk granskning å vederbörande
departement eller avdelning inom arméförvaltningen. Anslagur
den senare av ovan angivna anslagsgrupper avse i regel endast förnödenheter
av ett visst slag eller av sinsemellan närstående natur och
förvaltningsåtgärderna beträffande dessa förnödenheter komma alltså i
sin helhet under granskning i vederbörande departements eller avdelnings
tekniska revision, men anslag ur den förstnämnda av dessa
grupper avse däremot ett flertal förnödenheter av vitt skild beskaffenhet
och bliva därför ej på samma sätt granskade. Enligt arméförvaltningens
instruktion § 24 verkställes nämligen den facktekniska revisionen
å vederbörande avdelningar inom ämbetsverket och omfattar de
under de olika avdelningarnas förvaltning ställda anslagen. Som de särskilda
anslagen ur den förra gruppen i förvaltningshänseende icke äro
uppdelade å flera departement, bliva sådana medel under dessa anslag,
vilka för lantförsvaret i övrigt stå under annat departements förvaltning
än det, som förvaltar anslaget i fråga, icke föremål för fackteknisk
granskning. Beträffande det här ovan anförda exemplet rörande
anslaget till infanteriskjutskolan undergår sålunda förvaltningen av de
under anslaget uppförda medel för byggnader och kaserninventarier
icke någon fackteknisk granskning i fortifikations- och intendentsdepartementen,
enär anslaget såsom här ovan anförts förvaltas av

artilleridepartementet. Bibehålla riksstaten i sin nuvarande form, måste
därför en författningsändring genomföras, för att lantförsvarets samtliga
utgifter skola bliva föremål för fackteknisk granskning i de delar, där
eu sådan granskning kan och bör äga rum. En dylik förändring torde
icke kunna gå i annan riktning, än att samtliga räkenskapsverifikatiouer
skulle i och för fackteknisk granskning passera alla arméförvaltningens
olika tekniska revisioner, vilket åter i praktiken skulle
medföra avsevärd tidsutdrägt, ökat arbete och fördenskull krav på
ökning i ämbetsverkets personal. Erhåller däremot riksstaten en enhetlig,
efter de olika medelsbehoven och förvaltningen avpassad uppställning,
kommer nu påpekade missförhållande att bortfalla.

Vad slutligen beträffar de olägenheter, bristen på enhetlighet i
riksstatens nuvarande uppställning medför ur bokförings- och redovisningssynpunkt,
torde följande böra särskilt framhållas. I det föregående
har påvisats, att anslagen för myndigheter, formationer och inrättningar
— den förra av ovan omförmälda två anslagsgrupper — avse, bland
annat, sådana förnödenheter, för vilkas anskaffning och underhåll i övrigt
särskilda anslag — den senare anslagsgruppen — blivit beviljade. Då
vid samma myndighet kostnader för tillgodoseende av ett visst behov,
exempelvis kaserninventarier, skola gäldas från anslag, tillhörande så väl
den förra som den senare gruppen, är ett dylikt förhållande ägnat att
onödigtvis försvåra bokföringen och lämnar i övrigt tillfälle för godtycklighet
vid utgifternas redovisning å vederbörliga anslag.

Vidare torde böra framhållas, att anslagen tillhörande den förra
gruppen, d. v. s. anslagen för myndigheter, formationer och inrättningar,
ofta nog endast tillnärmelsevis samla alla för myndigheten,
formationen eller inrättningen erforderliga medel. Av en genom arméförvaltningens
försorg gjord undersökning enligt 1914 års räkenskaper
har framgått, att anslag tillhörande den förra gruppen i vissa fall
motsvara endast emellan 40 å 50 procent av totalutgifterna för den
myndighet, formation eller inrättning, för vilken varje anslag speciellt
är avsett. Återstående utgifter betridas från andra anslag. En dylik
undersökning ådagalägger alltså, att det anvisade anslagets summa
lika litet som det i räkenskaperna å anslaget avförda beloppet är ett
uttryck för den verkliga årskostnaden för den myndighet, formation
eller inrättning, anslaget avser.

För att undvika här ovan antydda olägenheter av riksstatens nuvarande
uppställning beträffande fjärde huvudtiteln synas vid en omläggning
av densamma anslagen böra, så långt ske kan, uteslutande upp -

Bokföring och
redovisning.

Val av
alternativ
för anslagsfördelningen.

Läggas antingen på myndigheter, formationer och inrättningar eller ock
enbart på de för arméns vidmakthållande erforderliga särskilda behov
av avlöningsmedel, förbrukningsartiklar, materialier och fastigheter m. m.

Väljes det förra alternativet, bliver emellertid en beräkning av det
erforderliga anslaget för en stor, för att icke säga den största delen av
arméns myndigheter, formationer och inrättningar synnerligen svår dels
till följd därav, att vissa grupper av utgifter för en myndighet såsom
för transporter, resor m. m. icke kunna på förhand med någon tillförlitlighet
uträknas, dels till följd därav att truppförbandens numerär, som
i bög grad inverkar på truppförbandens medelsbehov, i de flesta fall
icke heller kan på förhand tillräckligt noggrant beräknas, dels på
grund därav att kostnaderna för truppförband, även om de hade samma
numerär, ställa sig betydligt olika, beroende på prislägena å förbrukningsartiklar
i de olika delarna av landet, på olika klimatiska förhållanden
o. s. v., dels ock på den grund att förläggningar av skolor
och utbildningskurser till de olika truppförbanden, varigenom truppförbandens
kostnader för proviant, furage in. m. betydligt stegras, i regel
icke äro kända vid tiden för statens uppgörande. Anslagen till do
olika myndigheterna och formationerna skulle därför kunna endast
approximativt beräknas och slutsummorna komma att avsevärt avvika
från de verkliga kostnaderna. Det är visserligen sant, att även de
nuvarande anslagen till stor del kunna endast approximativt beräknas,
men variationerna uppstå här allenast å de särskilda anslagen under
det att, om anslagen uteslutande lades på myndigheter, variationer
skulle uppstå på de flesta slag av förnödenheter inom varje anslag för
de särskilda myndigheterna. Härvid bör ytterligare beaktas, att anslagen
för de särskilda myndigheterna i regel komme att handhavas
av arméförvaltningens samtliga departement och sjukvårdsstyrelse, vilket
ur förvaltningssynpunkt måste anses ofördelaktigt. Vidare skulle riksstaten
komma att tyngas av ett alltför stort antal anslag. För närvarande
finnas över 50 ordinarie anslag. Uppläggas anslagen å myndigheter,
kommer antalet anslag att ungefär fördubblas. Slutligen skulle
detta alternativ innebära ett frångående av risstatens nuvarande huvudform,
vilket icke torde böra ske utan synnerligen tvingande skäl.

Uppläggas däremot skilda anslag för avlöning, för anskaffning av
förbrukningsartiklar samt för anskaffning och underhåll av materiel,
fastigheter m. in., kunna de flesta anslag med ledning av en 3 å 5-årig
statistik beräknas så noggrant, som över huvud taget är möjligt.
Riksstatens nuvarande huvudform skulle då kunna bibehållas och antalet
anslag nedbringas därigenom, att medel, avsedda för utgifter av

enahanda natur, vilka medel nu onödigtvis splittrats å flera anslag,
sammanföras under ett och samma anslag.

På grund av de fördelar det senare alternativet erbjuder, bär detsamma
lagts till grund såväl för detta som för det av arméförvaltningen
uppgjorda förslaget.

I ett fåtal fall har dock denna princip av särskilda skäl måst
frångås såsom framdeles kommer att på behöriga ställen angivas.

Den omständighet, som måhända kan anses kraftigast tala för anslagens
uppförande i riksstaten efter förvaltningsenheter och icke efter
slag av förnödenheter m. m., torde bestå däri, att självhushållningsprincipen
därigenom skulle främjas. Staterna för användningen av
anslagen skulle då givas eu sådan form och ett sådant innehåll, att
de kunde samtidigt utgöra ett slags hushållsplaner till ledning och
efterrättelse för myndigheterna. Svårigheten att på förhand tillräckligt
noggrant beräkna ”alla anslagsbehov, såsom för beklädnad och underhåll
m. in., gör dock, att hushållsplanen för exempelvis ett regemente
icke kan bliva fullt effektivt normerande för förvaltningen. Det avsedda
ändamålet kan fördenskull vinnas allenast till en viss grad.

Men även om anslagen, på sätt nu i huvudsak sker, uppläggas
efter de särskilda behoven för avlöning, underhåll, beklädnad, materiel
m. m., kan självhushållningsprincipen i lika mån tillämpas beträffande
dessa anslag. Anslag, upplagda på sistberörda sätt, kunna nämligen i
de flesta fall efter vissa grunder fördelas mellan arméns olika förvaltningsmyndigheter.
Genom en dylik fördelning, fastställd i vederbörliga
stater för anslagen eller genom särskilda föreskrifter, erhålla de redovisande
myndigheterna planer för hushållningen, visserligen icke i ett
sammanhang utförda, men dock i allt normerande, samt till ledning
vid förvaltningen och ägnade att befordra klok självhushållning och
sparsamhet.

Endast det fåtal anslag, som icke låta sig på förhand fördelas,
såsom exempelvis anslagen för flyttningsersättning och gottgörelse för
tjänsteresor, måste allt framgent uppföras för gemensamt behov, men
dock användas efter fastställda grunder eller med av Kungl. Maj:t eller
vederbörande överordnad myndighet begränsat belopp.

De anslag åter, vilka för närvarande äro avsedda att helt eller
delvis ställas till de särskilda truppförbandens eller myndigheternas disposition
för bestridande av förekommande utgifter, fördelas dem
emellan antingen med fasta på förhand för hela räkenskapsåret beräknade
belopp eller ock efter visst belopp för man och dag, häst och

Hushålls planer.

Anslagens
omfattning
m. m.

dag eller avlossade skott. Till den förra gruppen höra anslagen till avlöning,
bränsle och lyse, expenser, vissa slag av intendenturmateriel,
ingenjörmateriel, truppövningar, befälsövningar och underhåll av fastigheter.
Till den senare gruppen höra medel, anvisade för undervisningsoch
gymnastikmateriel, mundering, kasernutredning, målskjutningsmateriel
samt slutligen för mathållning och furagering. Anslagen, tillhörande
den förra gruppen, kunna definitivt fördelas i stater för de olika truppförbanden.
För användningen av de övriga anslagen däremot måste
antalet underhållsdagar för man och häst eller avlossade skott läggas
till grund. Det från dessa anslag för varje myndighet erforderliga årsbeloppet
kan därför icke exakt utan endast approximativt på förhand
beräknas.

Vid arméförvaltningens förslag till ny uppställning av huvudtiteln
fanns, fogat en i ett sammanhang tabellariskt uppställd hushållsplan för
samtliga myndigheter. Om så skulle befinnas erforderligt, kan givetvis en
sådan plan årligen utarbetas och tillhandahållas förvaltningsmyndigheterna.

\''id bestämmandet av omfattningen, antalet och benämningen av
anslagen för lantförsvarets olika behov bör, i den mån så lämpligen
kan ske, avseende fästas vid förvaltningens organisation för underlättande
av såväl de positiva förvaltningsgöromålen som bokföringen,
redovisningen och kontrollen. I anslutning härtill har vid bedömandet
av anslagens lämpliga omfattning — eller den grupp av utgifter, för
vilkas, bestridande ett visst anslag avsetts — hänsyn tagits till gällande
organisation och förvaltningsreglementen.

Att så kunnat äga rum beror givetvis därpå, att ett dylikt samband
mellan anslagen i riksstaten, å ena sidan, samt förvaltningsorganisationen
och förvaltningsföreskrifterna, å andra sidan, helt naturligt
redan finnes. Genom en följdriktig uppdelning av utgifterna och en
därefter lämpad avgränsning av anslagens omfattning underlättas överinseendet
och kontrollen hos vederbörande centrala myndigheter av
anslagens användning.

Men även mellan anslag, som förvaltas av samma centrala organ,
hava de sakkunniga sökt uppdraga så tydliga gränser som möjligt till
underlättande av medelsanvändningen och kontrollen däröver. För
sådant ändamål hava de sakkunniga exempelvis sökt samla all efter
mera stadigvarande grunder utgående avlöning för sig utan sammanblandning
med anslag för andra ändamål.

I detta hänseende torde särskilt böra påpekas, hurusom för närvarande
från vissa anslag gäldas kostnader för sådana inventarier,

materialier och förbrukningsartiklar, för vilkas anskaffning i övrigt särskilda
anslag finnas. Vissa anslag avse sålunda anskaffning av samma
slags materiel eller, med andra ord, täcka delvis likartade behov. Så
till exempel bestridas kostnaderna för anskaffning av sådana beklädnadspersedlar,
möbler samt skrivmaterialier, som äro avsedda att användas
i matinrättningarna, från mathållningslaget, under det att övriga beklädnadspersedlar,
möbler och skrivmaterialier bekostas av munderingsresp.
kasernutrednings- och expensanslagen. Utgifter för köttvagnar
och fasta köksinventarier bestridas däremot icke från mathållningsanslaget
utan från de anslag, som äro avsedda för fordonsmateriel
och den fasta kaserninredningen i allmänhet. En dylik anordning medför
lätt nog svårigheter vid utgifternas redovisning å anslag och för
överordnade myndigheters kontroll över medelsförvaltningen. För att
undvika de brister ur förvaltnings- och kontrollsynpunkt, som äro förenade
med nu antydda förhållande, hava anskaffnings- och underhållsanslagen
i nu föreliggande förslag givits en sådan omfattning, att de
endast avse anskaffning och underhåll av materiel och förbrukningsartiklar,
inköp av födoämnen, uppförande och underhåll av byggnader
m. m. men icke de särskilda omkostnader, som ej stå i fullt samband
med anskaffningen och handhavandet av denna materiel eller dessa
byggnader m. m.

En uppdelning av ordinarie anslag i underavdelningar eller undertitlar
har föreslagits i vederbörliga förslag till stater för anslagens
användning endast i de fall, då anslagen äro avsedda att täcka utgifter
av sins emellan så avvikande natur eller utgiftsgrupper av så stor ekonomisk
betydelse, att en sådan uppdelning i staterna för anslagen kan
anses egnad att befrämja överskådlighet och en rationell hushållning.
Arméns räkenskaper, som i sin uppställning måste så nära som möjligt
ansluta sig till riksstaten, bliva härigenom befriade från en del nu befintliga
konti, som sakna praktisk betydelse, samt vinna till följd därav
i enkelhet och överskådlighet.

De sakkunniga anse alltså anslagen i regel böra givas en sådan
omfattning,

att med vart och ett anslag för sig tillgodoses samtliga behov
av enahanda art,

att de, utöver det egentliga ändamålet, avse endast sådana omkostnader,
som stå i fullt samband därmed, samt

att varje anslag kan i sin helhet ställas under förvaltning av en
och samma avdelning av den centrala förvaltningsmyndigheten.

1453 18

Anslagens
uppdelning
i grupper i
riksstaden.

Beträffande anslagens gruppering i riksstaten, har hänsyn tagits
till såväl utgifternas beskaffenhet som förvaltningens organisation.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag genomfördes, såsom redan
nämnts, vid 1913 års riksdag en omgruppering av anslagen, vilken
dock, på sätt dåvarande statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet
jämväl anförde till statsrådsprotokollet, icke kan anses tillfredsställande
eller innebära en rationell lösning av denna fråga. Vad
huvudrubrikerna beträffar kan någon genomgående enhetlig grund för
den gruppering av utgifterna, som därigenom betecknas, icke utfinnas
vare sig med hänsyn till utgifternas beskaffenhet, de faktiska förhållandena
eller förvaltningens organisation. Först genom en viss omgruppering
av utgifterna i det hela, möjliggöres anslagens rationella sammanfattning
i större grupper.

De särskilda förvaltningsuppgifterna kräva givetvis olika sakkunskap
hos förvaltningsorganen. Mellan de särskilda behoven för armén, anslagen
för dessa behovs tillgodoseende, förvaltningsuppgifterna och förvaltningsorganen
finnes ock, såsom redan antytts, ett samband, som i
huvudsak möjliggör utgifternas fördelning på anslag och anslagens
sammanföring till större grupper på ett sådant sätt, att dessa grupper
stå i överensstämmelse med förvaltningsorganens uppgifter och att sakkunskapen
i förvaltningen så långt möjligt är kommer till sin rätt. De
sakkunniga hava i enlighet härmed, i stort sett, på sådant sätt fördelat
utgifterna på anslag och i förslaget till riksstat uppfört anslagen i
grupper, att dessa motsvara arméförvaltningens särskilda departements
och sjukvårdsstyrelses förvaltningsmyndighet. Då, enligt den år 1907
beslutade orgnmsationen av förvaltningen vid armén, den gruppering
av förvaltningsgöromålen, som ligger till grund för arméförvaltningens
såsom centralt förvaltningsorgan fördelning i departement och sjukvårdsstyrelse,
med hänsyn till ärendenas sakkunniga behandling genomfördes
även vid underordnade myndigheter såsom vid arméfördelningar,
regementen o. s. v., kommer den nu föreslagna uppställningen av
huvudtiteln att finna sin motsvarighet även hos dessa förvaltningsmyndigheter
i deras förvaltning av anvisade medel, utgifternas bokföring
m. m. Jämväl vid utarbetandet av de formulär för krigskassaväsendet,
som det jämlikt § 2 mom. 3 i nådiga reglementet för arméns kassaväsende
i krig den 24 januari 1914 åligger arméförvaltningens civila
departement att fastställa, har samma grund blivit följd. Anslag, som
icke lämpligen kunna hänföras till någon av de nu avsedda grupperna,
hava i . förslaget till riksstat uppförts under rubriken »diverse», vilken
bibehållits från den nuvarande uppställningen.

Beträffande de utgifter i detalj, som ansetts böra sammanföras
under varje särskilt anslag, få de sakkunniga hänvisa till vad därom
anföres vid den speciella behandlingen av anslagen.

Åt benämningarna av de i nu föreliggande förslag till riksstat upp- Anslagens
tagna anslag hava de sakkunniga i vederbörliga fall sökt giva eu sådan benämnmuformulering,
att de skulle i huvudsak angiva de slag av utgifter, för
vilkas bestridande anslagen äro avsedda. I de fall, där dessa benämningar
blivit avsevärt vidlyftiga, torde anslagen därutöver i specialstater,
författningar m. m. kunna erhålla en förkortad beteckning, till
lättnad i det löpande expeditionsarbetet.

Ifrågavarande utredning kan, enligt sakens natur, allenast omfatta ^“9
de ordinarie riksstatsanslagen. Endast dessa anslag äro av den per- på tilläggsmanenta
art, att någon bestämd plan kan följas i fråga om deras stat.
gruppering och utgifternas fördelning på anslag inom grupperna. Beträffande
anslag å tilläggsstat och å extra stat växla de från ett år till
ett annat och de senares infogande i riksstaten måste därför anpassas
efter förhållandena i varje fall. Önskvärt är dock härvid, att, i den
mån så kan ske, samma principer tillämpas beträffande dessa anslag
som i fråga om de ordinarie. I de sakkunnigas förslag till ny riksstat
för fjärde huvudtiteln äro de extra anslagen intagna enliga 1919 års
riksstat.

Uppgifter, som icke framgå direkt ur räkenskapen, såsom till statistik.
exempel mathållnings- och beklädnadskostnaderna per dag vid skilda
truppförband, summan av kostnaderna för järnvägstransporter vid
övningar eller vid försändningar av materiel mellan produktions- och
destinationsort m. m., böra återfinnas i en statistik, utarbetad å arméförvaltningens
olika departement och sjukvårdsstyrelse, men i gemensamt
tryck utgiven. Genom en dylik anordning skulle arméförvaltningens
räkenskaper med därtill hörande statistik kunna lämna en överskådlig
och allsidig bild av medelsförvaltningen under fjärde huvudtiteln.
De statistiska uppgifter, som böra utarbetas för underlättande
av anslagens beräkning eller på det att nu befintliga undertitlar av
anslag, vilka endast hava statistiskt intresse, må kunna uteslutas ur
liggaren över fjärde huvudtiteln, komma att här nedan vidröras vid
behandlingen av de särskilda anslagen.

Riks statens
formella
tippställning.

I avseende på den formella uppställningen av riksstatens fjärde
huvudtitel har icke någon anmärkningsvärd förändring vidtagits. Inom
varje huvudgrupp hava de ordinarie och de extra ordinäre anslagen
uppförts i särskilda kolumner. Genom slutsummorna i dessa kolumner
erhålles uppgift på det årligen återkommande mera stabila ordinarie
anslagsbehovet för sig och på det mera tillfälliga extra ordinarie behovet
för sig. Vidare hava inom linjen slutsiffror inlagts för de anslagsmedel,
som tillhöra varje huvudgrupp.

I det av de sakkunniga utarbetade förslaget till uppställning av
riksstatens fjärde huvudtitel, vilket finnes detta betänkande bilagt (bil.
A), har den nuvarande riksstaten beträffande den yttre formen blivit
följd. De särskilda huvudgrupperna hava sålunda betecknats med bokstäver
och anslagen inom dessa grupper erhållit nummer. Enligt
arméförvaltningens till de sakkunniga överlämnade utlåtande i förevarande
fråga torde dock denna beteckning av anslagen ej lämpligen
kunna för det dagliga förvaltningsarbetet inom detta område användas.
Arméförvaltningen har nämligen i detta hänseende huvudsakligen anfört,
att en s. k. nomenklatur för att vara användbar vid medelsförvaltningen
och primärbokföringen vid armén måste uppfylla den fordran,
att samma anslag år efter år bibehölle samma beteckning. Riksstatens
nuvarande nomenklatur vore emellertid så anordnad, att om för ett år
ett nytt anslag tillfördes en viss anslagsgrupp, de efterföljande anslagen
i gruppen erhölle andra beteckningar än dem, de hade under föregående
år, såsom framginge av en jämförelse mellan exempelvis 1914
och 1915 års riksstater. Infördes under huvudtiteln en ny grupp av
anslag, förändrades nomenklaturen för samtliga efterföljande grupper
under huvudtiteln. Om vidare ett anslag uteslötes ur riksstaten, överginge
dess nomenklatur på nästföljande anslag inom gruppen. Som ett
extra anslag i regel icke hunne slutredovisas förrän flera år efter det
anslaget utgått ur riksstaten, bleve följden den, att samma år olika
anslag erhölle samma beteckning i räkenskaperna och vid den officiella
skriftväxlingen, för såvitt icke särskilda hjälpmedel tillgrepes, exempelvis
utsättande av det årtal, då nomenklaturen tilldelades anslaget i
fråga. Att nu antydda årliga förändringar i anslagens beteckning, vilka
vad fjärde huvudtiteln beträffade torde komma att ofta inträffa, måste
menligt inverka på det praktiska förvaltnings- och redovisningsarbetet
läge i öppen dag. För arméns vidkommande skulle, om denna nomenklatur
genomfördes inom hela förvaltningen, nu berörda olägenheter
bliva högst avsevärda. Till belysning härav ville arméförvaltningen
erinra, att medelsbokföringen vid truppförbanden verkställdes av veder -

börande regementsintendent och hans biträde. En del bokföringsuppgiftor
lämnades av vederbörande föredragande och uppbördsman. För
ett infanterigemente uppginge sålunda antalet föredragande och uppbördsman
till 5 personer, för specialvapen till ännu flera. För hela
armén uppginge dessa funktionärer oberäknat alla andra, som i skrivelser
och dylikt använde sig av den nu vid armén antagna nomenklaturen,
till inemot 500 personer, vilka alltså årligen i större eller mindre utsträckning
måste, därest nomenklaturen skulle kunna medföra någon
lättnad i arbetet, inlära nya beteckningar för vissa anslag, ett förhållande,
som för dem skulle bliva ganska betungande och medföra missnöje.
Att dessa nya beteckningar årligen skulle kunna så väl inläras av eu
så talrik personal, att förväxlingar och oriktiga uppgifter för medelsoch
persedelbokföringeu icke skulle förekomma, torde knappast vara
antagligt. På grund härav och då i arméns primärräkenskaper av utrymmesskäl
anslagens namn numera måst ersättas av en däri sedan år
1908 använd särskild nomenklatur, däri nu antydda olägenheter icke
förekomme, ansåge arméförvaltningen sig icke kunna använda riksstatens
nomenklatur vid uppgörandet av arméns primärräkenskaper.
Vidare syntes en nomenklatur för att äga berättigande böra fylla ett
praktiskt behov, det vill säga lämna en förkortad, lätthanterlig och bekväm
benämning för anslagen, vilken benämning vid det praktiska
expeditionsarbetet kunde användas i stället för de fullständiga ofta nog
obekväma anslagsnamnen. I skriftväxligen mellan Kung]. Maj:t och
ämbetsverket eller andra underordnade myndigheter torde dock vederbörande
anslags namn liksom hitintills behöva utsättas. Den i riksstaten
nu införda nomenklaturens användning i dessa skrivelser bidroge
sålunda endast till en förlängning av de redan nu ofta långa anslagsnamnen
och därmed förenat ökat arbete. I arméförvaltningens och
underlydande förvaltningars räkenskaper kunde den nya nomenklaturen
ej användas utan stora olägenheter för såväl uppställningen som personalen.
För närvarande användes endast nummer för bokföringstitlarna.
Dessa titelnummer, som vore så valda, att de ej behövde förändras från
ett år till annat, hade under årens lopp inlärts av hela personalen samt
vore korta och lätta att trycka och skriva. Vore den nya nomenklaturen
för annat ändamål behövlig, borde dess användning vad armén
anginge inskränkas till det nödvändiga. För närvarande förekomme
den jämsides med anslagens namn i de av den centrala bokföringskommittén
utfärdade blanketter, vilka skulle användas vid avgivandet
av de månatliga kassauppgifter, som vore anbefallda genom nådig kungörelse
den 22 maj 1908 med föreskrifter för ämbetsverk och myndig -

Förslaget

åtföljande

bilagor.

heter att inkomma med vissa uppgifter till statskontorets riksbokslutsbyrå.

Den omständigheten, att en särskild nomenklatur, vilken sträcker sig
icke blott till de särskilda riksstatsanslagen utan även till de mindre
utgiftsgrupper, som med hänsyn till medelsredovisningen böra för sig
bokföras, måste användas inom arméförvaltningens och underlydande
myndigheters räkenskaper, synes dock de sakkunniga ej behöva föranleda
därtill, att fjärde huvudtiteln gives en annan tabellarisk form i
uppställningen än övriga huvudittlar.

För åskådliggörandet av utgifternas omfattning inom anslagen i
den nuvarande och den föreslagna nya staten beträffande fjärde huvudtiteln
hava särskilda tabeller blivit uppgjorda (bil. B och C). I anslutning
till dessa tabeller lämnas här nedan för varje anslag i den föreslagna
nya staten, vilket undergår någon förändring, en redogörelse
för de utgifter, som skola gäldas från anslaget.

Vidare hava förslag till nya stater bifogats (bil. E och F), upptagande
utgifterna enligt den föreslagna nya grupperingen och de särskilda
anslagen. De sakkunniga hava härvid utgått ifrån, att såsom
nu i huvudsak sker personal- och avlöningsstater skola fastställas av
Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt, under det att stater för användningen
av anslag för tillgodoseende av lantförsvarets behov av
materiel och förnödenheter m. m. såsom tillhörande själva förvaltningen
skola fastställas av Kungl. Maj:t ensam. I förslagen till staterna har,
till ledning för vederbörande myndigheter, i den utsträckning som
ansetts lämplig angivits de ändamål, vartill anvisade medel få användas.
Till grund härför hava lagts föreskrifter i kungl. brev, uttalanden
i riksdagshandlingar samt den faktiska, på utbildad praxis grundade
anslagsbelastningen enligt räkenskaperna, över vissa anslagsbehov har
en särskild beräkning utarbetats, på sätt hittills brukat ske, för bedömande
av det behövliga anslagsbeloppet (bil. D). De i riksstaten och de särskilda
staterna införda belopp voro i arméförvaltningens utlåtande i ämnet
hämtade ur 1914 års riksstat med tillhörande specialstater samt »liggaren
över de i riksstaten uppförda anslag å fjärde huvudtiteln» för nyssberörda
år, vare sig beloppen kunnat tagas med eller utan förut gjord statistisk
utredning. Arméförvaltningens förslag i detta avseende angav sålunda,
bland annat, det utseende 1914 års riksstat, och särskilda stater skulle
hava haft, därest desamma varit uppställda enligt de i förslaget angivna
grunder. De sakkunniga hava låtit omarbeta dessa bilagor enligt
innevarande års riksdagsbeslut beträffande riksstaten för år 1919.

De vid förslaget fogade bilagor äro:

förslag till riksstat för fjärde huvudtiteln (bil. A.),

tabeller utvisande fördelningen av nuvarande anslag å de i förslaget
uppställda anslagen (bil. B.),

uppgift å de från nu befintliga till föreslagna anslag överförda
belopp (bil. C.),

förslag till beräkning av anslaget för avlöning till personal vid
staber och truppförband m. fl. (bil. D.),

förslag till avlöningsstater, att fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen
gemensamt (bil. E.), samt

förslag till stater för vissa anslags användning, att fastställas av
Kungl. Maj:t (bil. F.).

Om den förändring i uppställningen av fjärde huvudtiteln genomföres,
som av de sakkunniga föreslås, påkallas därav ändring i vissa
författningar rörande förvaltningen, såsom arméförvaltningen i sitt förslag
angivit.

I sitt förslag till ny uppställning av fjärde huvudtiteln har arméförvaltningen
beträffande tidpunkten för förslagets genomförande anfört,
att ämbetsverket låtit utarbeta en så utförlig statistik över arméns utgifter,
att vid en eventuell omläggning av huvudtiteln de nya anslagen
skulle med ledning därav och av vunnen erfarenhet kunna på ett fullt
betryggande sätt beräknas, samt att en förändring av riksstaten i nu
angivna hänseenden icke förutsatte någon omläggning av arméns nuvarande
räkenskapssystem. Något hinder från ämbetsverkets sida förefunnes
sålunda icke för en omläggning av riksstatens fjärde huvudtitel
i enlighet med ämbetsverkets förslag, om och när Kungl. Maj:t så
kunde finna lämpligt.

Omförmälda statistiska utredning angående utgifterna hänförde sig
till riksstaten för år 1914, för vilket år räkenskapen var avslutad, då
berörda utredning verkställdes. Denna utredning har nu kompletterats
med hänsyn till de ändringar i anslagen under huvudtiteln, som sedan
dess inträffat. Emellertid har arméförvaltningens civila departement
sedermera genomfört en viss omläggning av räkenskapen hos underordnade
myndigheter, vilken i sin ordning föranlett utarbetandet av ett
jämväl ur andra synpunkter erforderligt förslag till ändrad uppställning
av ämbetsverkets egna räkenskaper, varvid nämnda departement, på
grund av Kungl. Maj:ts medgivande genom brev den 28 mars 1917,
haft biträde av sakkunnig person. Då detta förslag, om vilket de sak -

Författnings ändringar.

Tidpunkten
för förslagets
genomförande.

kunniga tagit kännedom, synes väl lämpa sig för räkenskapernas anpassning
efter den förändrade uppställning av huvudtiteln, de sakkunniga
ämna förorda, anse sig de sakkunniga kunna instämma i arméförvaltningens
uppfattning, att något hinder ej bör möta mot genomförande
av de sakkunnigas förslag, när helst beslut därom må bliva
meddelat.

II. Nuvarande anslag enligt 11)19 års riksstat.

Innan de sakkunniga övergå till behandlingen av det förslag till
ny uppställning av fjärde huvudtiteln, som av de sakkunniga utarbetats,
torde en redogörelse böra lämnas angående de anslag, som ingå i senast
av riksdagen antagna riksstat i vad den rör lantförsvaret, d. v. s. riksstaten
för år 1919, arten av de utgifter, som bestridas från samma
anslag samt huruvida och till vilken del dessa utgifter böra överflyttas
till andra anslag. I sistnämnda avseende ansluter sig denna redogörelse
till bil. B.

A. Departementet.

1. Departementschefen.

Från detta anslag utgår endast avlöningen till chefen för kung),
lantförsvarsdepartementet.

Anslaget bör därför i sin helhet ingå i den huvudgrupp, till vilken
annan avlöning kommer att hänföras. Huruvida anslaget bör bibehållas
eller uppgå i ett gemensamt avlöningsanslag, därom komma de
sakkunniga att yttra sig under avdelning III (sid. 68).

2. Departementet.

I staten för detta anslag upptages dels avlöning till den ordinarie
personalen i lantförsvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli, till en registrator och en förste vaktmästare i kommandoexpeditionen
samt till en stentryckare vid generalstabens litografiska anstalt
dels ock arvoden till amanuenser och extra biträden samt vikariatsersättningar.
De till tjänstgöring i kommandoexpeditionen placerade
officerarna tillhöra generalstaben och uppbära avlöning från dess stat.
Därjämte tjänstgöra understundom även andra officerare i kommandoexpeditionen,
men avlöning till dem utgår ej heller från detta anslag.

I anslaget ingå alltså endast medel, avsedda till avlöning i olika
former. Med avseende på anslagets uppförande i riksstaten gäller fördenskull
detsamma, som härovan yttrats angående anslaget till departementschefen.

1453 18

3. Övergångsstat.

Vid 1917 års riksdag antogs ny stat för departementet. Däri uppfördes
beställningar för 4 förste och 5 andre kauslisekreterare. Emellertid
blev en av de förutvarande ordinarie kanslisekreterarna icke befordrad
till förste kauslisekreterare, i anledning varav vid 1918 års riksdag
beslöts, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, att i riksstaten uppföra
ett nytt ordinarie anslag om 5,200 kronor, benämnt »Övergångsstat,
förslagsanslag högst», å vilket avlöningen till omförmälde kanslisekreterare
uppfördes med lön 2,500 kronor, tjänstgöringspenningar
1,500 kronor och provisoriskt avlöningstillägg 1,200 kronor eller tillhopa
5,200 kronor.

Då detta anslag innehåller endast avlöningsmedel, torde böra tagas
under övervägande, huruvida det icke må kunna sammanföras med
annat, detsamma närstående anslag.

De sakkunniga återkomma framdeles till denna fråga (sid. 68).

4. Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för departementet
med dess kommandoexpedition.

De utgifter, som bestridas av detta anslag, angivas med tillräcklig
noggrannhet av anslagets rubrik.

I enlighet med de sakkunnigas förut uttalade mening därom, att
likartade utgifter böra med hänsyn till förvaltningen och redovisningen
samlas under samma anslag i den mån så lämpligen kan ske, hava de
sakkunniga för avsikt att föreslå uppförandet i riksstaten av ett anslag
till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., avsett för bestridandet
av hithörande utgifter inom fjärde huvudtitelns hela förvaltningsområde
med undantag av truppförbanden. I enlighet med detta förslag
skulle nu ifrågavarande anslag uppgå däri och följaktligen utgå ur riksstaten
i dess nuvarande form.

5. Tryckningskostnader för departementet med dess
kommandoexpedition.

Vid 1912 års riksdag skildes inom samtliga vederbörliga huvudtitlar
tryckningskostnaderqa från övriga expenser. Verkställd utredning
hade .nämligen ådagalagt lämpligheten av, att ett särskilt anslag till
tryckningskostnader utbrötes från vart och ett av de olika huvudtitlarnas
expensanslag och att dessa nya anslag uppfördes i riksstaten såsom

förslagsanslag med belopp, som den gångna tidens erfarenhet angivit
såsom behövliga.

Så skedde ock beträffande fjärde huvudtiteln. Det nya anslaget
kom dock att omfatta allenast de tryckningskostnader, som förut guldits
från departementets expensanslag. Emellertid utgöra dessa kostnader
endast en mindre del av de tryckningskostnader, som bestridas av olika
anslag under fjärde huvudtiteln.

Då emellertid huvudtitelns samtliga kostnader för tryckning synas
böra samlas under ett enda anslag, hava de sakkunniga för avsikt att
föreslå uppförandet under fjärde huvudtiteln av ett sådant anslag, i
vilket förevarande anslag alltså skulle uppgå och sålunda såsom särskilt
anslag utgå ur riksstaten.

B. Arméförvaltningen.

1. Arméförvaltningen.

I anslaget ingå endast medel till ordinarie avlöning och annan
gottgörelse till den hos ämbetsverket anställda personalen, såsom lön,
tjänstgöringspenningar, ortstillägg, missräkningspenningar, arvode, vikariatsersättning,
ersättning åt tillfälligt biträde och för renskrivning. Avlöningen
m. m. avser ämbetsverkets civila personal samt den å dess
sjukvårdsstyrelse anställda civilmilitära personalen.

övrig till arméförvaltningen hörande personal, såsom generalfälttygmästaren,
chefen för fortifikationen, generalintendenten m. fl. officerare
samt underofficerare åtnjuta avlöning från andra stater.

Då anslaget alltså avser allenast avlöning i en eller annan form,
bör det upptagas under samma huvudgrupp som annan avlöning. Beträffande
dess bibehållande som självständigt anslag eller sammanförande
med annat avlöningsanslag komma de sakkunniga att yttra sig
under avdelning III (sid. 69).

2. Skrivmaterialier, expenser och bränsle m. in. för arméförvaltningen.

På grund av den för anslaget fastställda staten bestrides för närvarande
från detta anslag: avlöning till maskinist och eldare för skötsel
och tillsyn av värmeledningen i arméförvaltningens ämbetshus, hyra
för arkivlokaler, kostnader för skrivmaterialier, för inköp av bränsle
och lyse, för städning m. m., för underhåll av inventarier samt telegram
och telefonkostnader ävensom utgifter för tryckning av blanketter.

Avlöningsmedlen böra sammanföras med andra medel för liknande
ändamål och tryckningskostnaderna överflyttas till ett för hela förvaltningsområdet
avsett anslag för tryckningskostnader. Som de sakkunniga
hava för avsikt att föreslå uppförandet av ett särskilt anslag för
alla de expensuppgifter inom fjärde huvudtiteln, som kunna anses böra
ingå i ett dylikt gemensamt expensanslag, skulle vid bifall härtill övriga
utgifter under ifrågavarande anslag dit överflyttas och anslaget
såsom sådant utgå ur riksstaten, allt på sätt i bil. B., sid. 152, angives.

C. Generalitetet, staberna m. m.

1. Generalitetsstaten.

Enligt den av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda staten för
detta anslag bestrides därifrån dels avlöning för å staten uppförda
officerare, nämligen: inspektörerna för infanteriet och militärläroverken,
arméfördelningscheferna, generalfälttygmästaren, chefen för fortifikationen
och chefen för generalstaben samt för civilmilitär personal, nämligen
fältläkarna, dels gottgörelse för tjänstehästar och dels utgifter för
hyra, expenser m. m. Från det under sistnämnda rubrik i staten upptagna
belopp utgår även medgiven förhöjning i dagavlöningen åt sex
expeditionshavande underofficerare vid arméfördelningsexpeditionerna.

Anslaget avser alltså utgifter av olika art, och bör fördenskull uppdelas
mellan de anslag, som upptaga enahanda utgifter. Avlöningsr
medlen böra sålunda, enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställd
stat, upptagas under samma anslag som annan avlöning till likstäld personal.
Vad angår gottgörelse för tjänstehästar kan den väl ej anses
likställd med avlöning i allmänhet, men då den utgör en personlig ersättning
för egna tjänstehästar, synes den kunna såsom hittills upptagas
under samma anslag som den egentliga avlöningen. Expensmedlen
torde böra sammanföras med andra dylika medel. Detsamma gäller
tryckningskostnaderna.

Anslaget skulle alltså såsom sådant utgå ur riksstaten. Medelsbehovet
kommer däremot helt naturligt att liksom förut prövas av riksdagen
fastän under andra anslag.

Hästgottgörelsen, vilken utgår med bestämt belopp och enligt givna
regler, torde endast behöva »beräknas» under avlöningsanslaget på sätt
för närvarande sker. Angående expensmedlen däremot torde, på sätt
hittills skett, stat för deras användning böra fastställas av Kung!. Maj:t

ensam, enär dessa stater endast äro att hänföra till vanliga förvaltningsföreskrifter.

De särskilda belopp, vari anslaget skulle uppdelas, framgår av
bil. B, sid. 152.

2. Generalstaben: fast anställd personal.

Detta anslag upptager endast medel till avlöning och till gottgörelse
för tjänstehästar. Beträffande detsamma gäller fördenskull vad under
näst föregående anslag sagts om motsvarande anslagsmedel. Jämväl
detta anslag skulle sålunda utgå ur riksstaten och uppgå i ett avlöningsanslag,
gemensamt för likställd personal.

3. Generalstaben: stabens övningar, expenser in. m.

Vid 1909 års riksdag blev förutvarande anslaget till »generalstaben»
delat i två anslag, det näst föregående och förevarande anslag. Enligt
samma år av Kungl. Maj:t fastställd stat för detta anslag ingå däri:

kostnader för generalstabens fältövningar, personalens resor, resestipendier
m. m.,

ersättning åt aspiranter och inkommenderade officerare,

» åt officerare kommenderade till järnvägarna för tjänst göring

såsom militärassistenter eller för utbildning i
järnvägstjänst,

» för undervisning i ryska språket,

» » » » ridning,

kostnader för passagesystemets genomförande i kaptensgraden,

» » arkivet och biblioteket, inköp av böcker m. in. samt

» » expenser, renskrivning, tryckning, ved m. m.

Vid 1918 års riksdag ökades anslaget med 10,000 kronor, vilket
belopp är avsett till beredande av ersättning åt rikets allmänna kartverk
för de kostnader, detta får vidkännas för utbildning av generalstabens
aspiranter.

Ifrågavarande anslag omfattar alltså medel, avsedda för avlöning,
resekostnader, resestipendier, kostnader för personalens utbildning i
skilda avseenden, för skrivmaterialier, expenser, bränsle och lyse m. m.,
för tryckning samt för fältövningar.

I enlighet med de av de sakkunniga förordade grunder för anslagsfördelningen
synas ifrågavarande utgifter böra utläggas på de
anslag, som uteslutande äro avsedda för ovan angivna ändamål, på sätt
närmare framgår av bil. B, sid. 154. Anslaget komme därigenom att i

sin helhet utgå ur riksstaten. Angående användningen av de medel,
som för ifrågavarande ändamål därefter anvisas under de särskilda anslagen,
och beloppen därav böra föreskrifter meddelas i de på riksdagens
beslut grundade stater för dessa anslag, som av Kungl. Maj:t
torde komma att fastställas.

4. Artilleristaben.

Utgifterna under detta anslag utgöras av avlöning samt kostnader
för skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m. Anslaget bör därför
uppdelas på vederbörliga anslag för avlöning och för expenser samt
såsom särskilt anslag utgå ur riksstaten. Avlöningsstat för artilleristabens
personal fastställes såsom hittills av Kungl. Maj:t och riksdagen.

5. Kommendantsstaten.

Den av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda staten för detta
anslag är uppdelad i tre underavdelningar, nämligen: kommendantskapet
i Stockholm, kommendantskapet å Karlsborg och kommenaantskapet
i Boden. Från anslaget utgå avlöningsmedel samt hästgottgörelse
och utgifter för skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m.
ävensom för tryckning. Anslaget bör alltså uppdelas på anslag, avsedda
för tillgodoseendet av angivna behov (bil. B sid. 154), och såsom
särskilt anslag utgå ur riksstaten. Avlöningsstaterna böra fastställas
av Kungl. Maj:t och riksdagen, hästgottgörelsen beräknas tillsammans
med annan sådan gottgörelse under samma anslag samt utgifterna för
skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m. och för tryckning fixeras
genom stater för hithörande anslag, fastställda av Kungl. Maj:t med
hänsyn till grunderna för anslagens beräkning och de av riksdagen beviljade
anslagssummorna.

D. Undervisningsverken.

1. Krigshögskolor.

Anslaget till krigshögskolor är uppdelat på två av Kungl. Maj:t
och riksdagen fastställda stater, nämligen: staten för krigshögskolan och
staten för artilleri- och ingenjörhögskolan.

Staten för krigshögskolan är delad i tre undertitlar, nämligen: a)
utgifter, gemensamma för krigshögskolan och vissa andra institutioner,
b) krigshögskolans egna utgifter och c) arvoden åt lärare.

1 krigshögskolebyggnaden äro lokaler inredda även för fjärde och
femte arméfördelningarnas staber och för rullföringsexpeditionerna i
Stockholm. Detta medför, att vissa kostnader bliva gemensamma för
samtliga i byggnaden inrymda institutioner, såsom för hela byggnadens
uppvärmning, avlöning till maskinist däri inbegripen, vattenförbrukning,
elektrisk ström och städning av de gemensamma lokalerna. Då
dessa kostnader icke lämpligen kunnat fördelas på samtliga institutioner,
hava de av praktiska skäl uppförts å krigshögskolans stat. Vid eu
rationellare uppställning av huvudtiteln torde dessa kostnader böra
•överföras till vederbörliga avlönings- och expensanslag.

Undertiteln »krigshögskolans egna utgifter)) avser allenast avlöning
till chefen, adjutanter och vaktmästare samt hästgottgörelse åt chefen
för skolan. Samtliga dessa utgifter böra övergå till vederbörligt avlöningsanslag.
Detsamma gäller beträffande »arvoden åt lärare».

Under sistnämnda rubrik ingå även utgifter för praktiska övningar,
för inköp och underhåll av inventarier, böcker och undervisningsmateriel
samt för expenser och städning m. m. Dessa utgifter borde visserligen
fördelas på skilda anslag, men av skäl, som framdeles komma att angivas,
torde de dock lämpligen böra åtminstone tills vidare sammanhållas
och i sin helhet uppföras å ett särskilt anslag, avsett för kostnader
i allmänhet för undervisningsanstalter och utbildningskurser m. m.

Staten för artilleri- och ingenjörhögskolan upptager avlöning till
stab, lärare och repetitörer samt betjäning. I avlöningen till staben
ingår även gottgörelse till chefen för tjänstehästar. Samtliga dessa
avlöningsmedel höra överföras till vederbörligt avlöningsanslag.

Vidare upptages i staten ett belopp till stipendier åt eleverna,
vilket belopp bör sammanföras med övriga studiestipendier.

Slutligen upptager staten under rubriken »omkostnader och underhåll))
åtskilliga utgifter, däribland en post för tryckning och en post
för underhåll av skolans lokaler. Samtliga dessa utgifter med undantag
av sistnämnda två poster, vilka torde böra överflyttas till vederbörliga
anslag för tryckning och för byggnaders underhåll, hava i förslaget
till ny uppställning av huvudtiteln av de sakkunniga upptagits å ett
för undervisningskostnader i allmänhet avsett anslag, på sätt här ovan
anförts angående liknande kostnader å krigshögskolans stat.

Avlöningsstaterna böra såsom hittills fastställas av Kungl. Maj:t
och riksdagen gemensamt. Anslaget skulle såsom sådant utgå ur riksstaten
(bil. B sid. 156).

2. Ridskolan.

Ridskolans stat upptager följande underrubriker, nämligen: avlöning,
omkostnader samt ersättning för resor och transporter.

Avlöningsmedlen böra föras tillsammans med andra dylika medel.
Bland omkostnaderna förekommer en post för reparationer av byggnader
och hinderbana, vilken post bör överföras till det anslag, å vilket
medel, för andra liknande ändamål komma att uppföras.

Övriga poster å staten, ersättning för resor och transporter däriinbegripen,
äro väl av olika natur, men torde dock, på sätt under föregående
anslag anförts beträffande liknande utgifter, böra samtliga ingå
i anslaget för undervisning och utbildning. Ävlöningsstaten fastställes
av Kungl. Maj:t och riksdagen. Anslaget utgår ur riksstaten.

4. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Staten för denna skola är fördelad i följande undertitlar, nämligen:

avlöning och arvoden, upptagande avlöning åt chefen jämte gottgörelse
för egen tjänstehäst samt dagtraktamenten och arvoden åt
adjutant, lärare, repetitörer, läkare, redogörare, förvaltare, väbel, gevärshantverkare,
skrivbiträde, till skolan kommenderade officerare och underofficerare
samt officerare och underofficerare vid övningstrupp;

reseersättningar och transporter för chef, adjutant, lärare och elever
m. fl.;

kostnader för skolans förflyttning till annat skjutfält för utförande
av större fält skjutningar;

skjutfältet vid Rosersberg, upptagande arrendeavgift, hyra för vissa
lägenheter och ersättning för skadegörelse m. m.; samt

byggnader, materiel, inventarier och diverse.

Av de från dessa titlar utgående utgifter torde de, som avse avlöning
samt arrendeavgifter, hyror, underhåll av byggnader och skjutbanor
m. m. böra överföras till vederbörliga anslag för avlöning och
för byggnader och skjutbanor, varemot övriga utgifter torde, av skäl
som framdeles skola angivas, böra åtminstone tills vidare sammanhållas

Anm. Extra anslag upptagas ej här till behandling. Därav föranledes avbrott i nummerföljden.

och uppföras under ett för dylika utgifter vid andra skolor avsett anslag.
Avlöningsstat fastställes av Kung!. Maj:t och riksdagen som förut. Anslaget
utgår ur riksstaten.

7. Artilleriskj utskolor.

Detta anslag omfattar stater för fältartilleriets skjutskola och för
fästnings- och positions artilleriets skjutskola.

I båda dessa stater ingå medel, avsedda för avlöning, reseersättningar
samt kostnader för handräckning, transporter och materialier
in. m. Angående fördelning på särskilda anslag av ifrågavarande utgifter
gäller i tilllämpliga delar detsamma, som anförts under nästföregående
anslag, med allenast den skillnad, att de för målmateriel avsedda
beloppen böra överföras till ett för vapen och ammunition m. m.
avsett anslag (bil. B sid. 158).

8. Krigsskolan.

Anslaget är enligt riksstaten delat i två stater, avsedda en för
krigsskolans officers- och eu för dess reservofficerskurs. Båda dessa
stater upptaga två an slagsgrupp er, eu för »avlöning» och en för »omkostnader»
under olika titlar.

Under den för avlöning avsedda gruppen å staten för krigsskolans
officerskurs äro medel uppförda, förutom till avlöning, till hästgottgörelse
åt chefen för skolan samt till munderingsutrustning för en sjukvårdssoldat
och ett spel. Bland »omkostnaderna» ingå, bland annat, medel
till stipendier och till underhåll av byggnader. De nu omförmälda
medlen torde höra överflyttas till vederbörliga anslag för avlöning,
studiestipendier, munderingsutrustning och byggnader. Återstående del
av anslaget bör övergå till det av de sakkunniga föreslagna anslaget
för, bland annat, undervisningsanstalter.

Det torde böra erinras, att en del av personalen vid skolan erhåller
inkvartering in natura därstädes samt att chef en för skolan äger
dispositionsrätt över Karlbergs kungsgård m. m., på sätt i kungl. breven
den 23 maj 1815, den 26 januari 1894 och den 12 november 1897
blivit bestämt; dock skall den kontanta uppbörd, som inflyter på grund
av denna dispositionsrätt, inlevereras till statsverket. Häri avses givetvis
ej någon ändring.

Anslaget skulle vid bifall till de sakkunnigas förslag utgå ur riksstaten.

1453 18

10. Volontärskolor in. m.

Anslaget till volontärskolor var, enligt det till 1901 års statsverksproposition
hörande statsrådsprotokoll över lantförsvarsärenden, avsett
till bestridande av kostnaderna för transporter till och från volontärskolor,
underhåll av vissa volontärskolelokaler, anskaffning och underhåll
av läroböcker och förbrukningsmateriel samt övningar m. m.

På grund härav och i enlighet med 1914 års beslut om ny härordning
utgå numera från anslaget kostnaderna för underofficersutbildningen
vid särskilt för detta ändamål anordnade skolor. Däremot hava,
på grund av samma härordningsbeslut, kostnaderna för officersvolontärernas
underofficersutbildning, vilka kostnader förut bestritts från
detta anslag, överflyttas till de anslag, från vilka utgifterna för de
värnpliktigas övningar och utbildning i allmänhet utgå; dock med det
undantag att de särskilda kostnader, som föranledas av officersvolontärernas
vinterövningar i Norrland, må, på sätt av 1917 års riksdagshandlingar
framgår, bestridas från ifrågavarande anslag.

Från och med år 1916 utgå av anslaget jämväl kostnaderna för
de i samband med den nya härordningen beslutade högre underofficersskolorna.

Enligt statsrådsprotokollet vid innevarande års statsverksproposition
kommer att från förevarande anslag framdeles bestridas ytterligare en
grupp av utgifter, nämligen för undervisning i ridning, hästvård och
stalltjänstgöring för de officerare och underofficerare vid infanteriet,
som skola handhava de till detta truppslag hörande hästar.

_ Jämlikt arméförvaltningens räkenskaper hava å anslaget avförts
utgifter för undervisningsmateriel, traktamenten, transporter och övningar
ävensom för expenser, läroböcker och andra tryckalster, munderings-
och kasernutredningspersedlar, bränsle, lyse och vatten samt
underhåll av byggnader. Dessa kostnader böra fördelas och de särskilda
delarna sammanföras med andra kostnader av enahanda art under
särskilda för de olika ändamålen avsedda anslag, på sätt av ful. B.
sid. 158, framgår. Anslaget kommer då att utgå ur riksstaten.

11. Militärläkares och militärveterinärers undervisning.

Utgifterna under detta anslag utgå för anordnande av militärläkarkurser
samt fackskolor för värnpliktiga medicine kandidater och värnpliktiga
veterinärer.

De utgöra dels avlöning dels diverse kostnader för undervisningsmateriel
m. in. och böra fördenskull fördelas mellan respektive avlöningsoch
undervisningsanslag (bil. B, sid. 158).

E. Avlöning och rekrytering (truppförbanden), arvoden in. in.

1. Avlöning och rekrytering in. in.

Under en följd av år har detta anslag till sin slutsiffra bestämts
genom en »beräkning» av anslaget, vilken bifogats saväl statsverkspropositionen
som, efter vederbörliga jämkningar, riksdagens skrivelse
i anledning därav.

I denna »beräkning» av anslaget för år 1919 ingå:

1;o) avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater för infanteriet,
kavalleriet, artilleriet, fortifikationen och ingenjörtrupperna,
trängen och polispersonalen;

2:o) dagavlöning till indelt manskap vid infanteriet och kavalleriet;

3:o) rekryteringskostnader — dels ordinarie rekryteringskostnader
vid de särskilda truppslagen dels ytterligare rekryteringskostnader;

4:o) kostnader för musikelever vid infanteriet;

5:o) lönetillägg åt vissa furirer;

6:o) gottgörelse för egna tjänstehästar;

7:o) kostnader för upprätthållande av veterinärvården vid vissa
infanteritruppförband;

8:o) årsarvoden åt civil personal vid statens från generalstabens
officerskår inlösta stalletablissemang i Stockholm; samt

9:o) kostnader för genomförande av ny organisation av fältveterinärkåren.

Anslaget är numera av förslagsanslags natur, vadan alla besparingar,
som uppkomma därå, återgå till statsverket.

Beträffande truppförbandens stater upptaga dessa endast avlöningtill
personalen och då denna personal är genom samma, av Kungl. Maj:t
och riksdagen fastställda stater till antalet bestämd inom de skilda
avlöningsklasserna samt avlöningen till de särskilda beställningshavarna
är på enahanda sätt bestämd, utgöres staternas slutbelopp, som är uträknat
under förutsättning att alla beställningar skola vara besatta, ett
maximum eller en »summa, högst». Besparingar i anledning av vakanser
återgå alltså till statsverket och slutsumman av anslaget i dess helhet
brukar ock jämkas i anledning härav.

Dagavlöningen till indelt manskap utgår med bestämda belopp för
tjänstgöringsdag, men antalet tjänstgöringsdagar kan däremot icke på
förhand med full noggrannhet beräknas.

Rekryteringskostnaderna utgå med visst belopp för varje antagen
rekryt, vilket belopp för ändamalet ställes till vederbörande truppförbands
förfogande.

De ytterligare rekryteringskostnaderna däremot disponeras enligt
normer, som av Kungl. Maj:t för varje år bestämmas.

Kostnaderna för musikelever vid infanteriet utgå med visst ehuru
något växlande belopp för varje regemente och utbetalas såsom arvoden
åt eleverna.

Lönetillägg åt vissa furirer utgår under vissa förutsättningar till
furir, som är eller varit gift och fortfarande har minderårigt barn hos
sig och som har en tjänstetid av minst sex år.

Enligt de nya föreskrifterna angående hästhållningen vid armén skola
vissa beställningshavare fortfarande vara beridna på egen tjänstehäst.
Den ersättning, som härför utgår från statsverket, är till siffran för varje
häst bestämd av Kungl. Maj:t och riksdagen. Ehuru denna gottgörelse
sålunda, såsom redan anmärkts, icke utgör en avlöningsförmån i samma
mening som avlöning i allmänhet, har den dock alltid utgått från avlöningsanslaget
och varit uppförd i truppförbandens avlöningsstater.
Som den emellertid hädanefter kommer att utgå till ett jämförelsevis
litet antal officerare, har det ansetts lämpligare att utbryta densamma ur
avlöningsstaterna och endast upptaga för ändamålet erforderligt belopp
i ovan omförmälda »beräkning» av anslaget. Såsom redan förut blivit
anfört hava de sakkunniga ansett denna gottgörelse, som utgår till vederbörande
beställningshavare personligen, böra bibehållas under samma
anslag, varifrån den egentliga avlöningen till personalen utgår.

För upprätthållande av veterinärvården vid vissa infanteritruppförband
äro särskilda medel av riksdagen för första gången anvisade innevarande
år, d. v. s. i 1919 års riksstat. Dessa kostnader, som äro
en konsekvens av de nya föreskrifterna angående hästhållningen vid
ai mén, utgöras av arvoden för skötseln av infanteriets hästar och höra
således beräknas under anslag, avsett för avlöning.

Ovan omförmälda årsarvoden åt civil personal vid statens från
generalstabens officerskår inlösta stalletablissemang utgöra den avlöning,
som utgår till den vid stalletablissemanget anställda personal, vilken
vid övertagandet av etablissemanget övergick i statens tjänst, och böra
alltså inräknas i vederbörligt avlöningsanslag.

D« medel, som äro uppförda under ifrågavarande anslag, avse,
såsom av denna redogörelse framgår, i huvudsak avlöning och utgöra
också det ojämförligt största belopp, som för sådant ändamål anvisas
under fjärde huvudtiteln. Detta anslag bör ock enligt de sakkunnigas
uppfattning alltjämt utgöra stommen i det anslag, under vilket avlöningen
till personalen under denna huvudtitel bör i huvudsak sammanföras.
För sådant ändamål bör anslaget utökas med i det närmaste alla avlöningsmedel
under huvudtiteln, på sätt de sakkunniga komma att framdeles
närmare föreslå under avdelningen III av detta betänkande.

Endast de till rekryteringskostnader avsedda medel anse de sakkunniga
böra utbrytas ur anslaget för att bilda ett särskilt anslag.
Bland dessa kostnader förekomma nämligen till avsevärda belopp sådana,
som icke äro hänförliga till avlöning. Härtill kommer att för samma
ändamål från särskilda anslag numera utgå utgifter, vilka fördenskull
böra sammanföras med de egentliga rekryteringskostnaderna.

2. Anställnings- och avskedspremier.

Från och med år 1915 har i riksstaten uppförts ett särskilt förslagsanslag
till anställnings- och avskedspremier, avsett att underlätta
manskapsrekryteringen. Anslaget är enligt 1916 års statsverksproposition
avsett för utbetalande av dels anställningspremier till värnpliktiga,
som under pågående utbildning taga annan fast anställning vid armén
än som musikvolontär, dels avskedspremier till fast anställt underbefäl
av manskapet — dock icke indelt sådant eller musikunderbefäl — som
efter minst sex års väl vitsordad tjänstgöring avgår från beställning
på stat utan att samtidigt beredas civilanställning. Närmare föreskrifter
härom äro senast meddelade i kungl. brev den 14 juni 1917.

Anslaget synes på här ovan angivna skäl böra sammanföras med
övriga för rekryteringen avsedda medel till ett gemensamt anslag, som
torde kunna benämnas: rekryteringskostnader. Ett bifall till de sakkunnigas
förslag i denna del skulle medföra, att nu ifrågavarande anslag
komme att utgå ur riksstaten.

3. Ökad avlöning för de till tjänståldern äldsta bataljonsläkarna.

Anslaget uppfördes i riksstaten för första gången år 1897 och avsåg
då att bereda ökning i lön och dagavlöning åt vissa bataljonsläkare.

Under perioden 1908—1918 utgick från detta anslag jämväl löneförhöjning
åt vissa bataljonsveterinärer. Enligt 1918 års statsverksproposition
är anslaget för framtiden avsett allenast för ett lönetillägg å 1,000
kronor för de 27 till tjänståldern äldsta bataljonsläkarna. I enlighet
med ovan angivna grunder för anslagsfördelningen synas dessa lönetillägg
böra ingå i det för arméns staber och truppförband nu föreslagna
avlöningsanslaget såsom en särskilt beräknad post. Vid bifall härtill
kommer anslaget såsom sådant att utgå ur riksstaten.

4. Avlöning till bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Detta anslag uppfördes för första gången i riksstaten år 1913
under benämning avlöning till extra bataljonsläkare. Sin nuvarande
benämning erhöll anslaget år 1917. Av det till 1916 års statsverksproposition
hörande statsrådsprotokoll över lantförsvarsärenden framgår,
att avlöningen till bataljonsläkarna vid fältläkarkåren utgöres av årlig
lön av 1,500 kronor, två ålderstillägg vartdera å 300 kronor, det ena
efter fem års och det andra efter tio års väl vitsordad tjänstgöring,
samt dagarvode av 4 kronor vid tjänstgöring inom och 8 kronor utom
egen bostadsort; att antalet bataljonsläkare uppgår till 44; att tjänstgöringsskyldigheten
omfattar 75 dagars årlig tjänstgöring; samt att
dagarvode till bataljonsläkare för tjänstgöring utöver honom åliggande
75 dagar skall under alla förhållanden utgå med 8 kronor, men att
denna gottgörelse skall gäldas från detta anslag, endast i den mån
vederbörandes tjänstgöringstid kan inräknas i de under anslaget för
samtliga sådana läkare upptagna tjänstgöringsdagar. De närmare föreskrifterna
rörande anslagets användning äro meddelade i kungl. brev
av den 21 juni 1916. Nu ifrågavarande avlöningsmedel, med undantag
av ålderstilläggen, böra givetvis uppföras å det för arméns staber och
truppförband här föreslagna avlöningsanslaget och under detta anslag
upptagas i eno särskild av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt fastställd
stat. Ålderstilläggen åter böra kvarligga å anslaget till ålderstillägg.
Vid bifall härtill skulle anslaget komma att såsom särskilt
anslag utgå ur riksstaten.

6. Ersättning- åt vissa löntagare i följd av arméns omorganisation.

Anslaget, som varit upptaget i riksstaten från år 1897, är avsett
för bestridande av vissa i- vederbörande stater förut upptagna avlöningsförmåner,
som skulle utgå allenast så länge vederbörande innehavare

kvarstode i vissa befattningar, avsedda att indragas. Jämväl detta
anslag bör såsom en särskilt beräknad post ingå i det för armöns
kårer ocli truppförband gemensamma avlöningsanslaget och på grund
därav såsom självständigt anslag utgå ur riksstaten.

7. Arméns reservstater.

Från anslaget, som för första gången uppfördes i riksstaten av
1915 års riksdag, bestridas enligt det till sagda års statsverksproposition
hörande statsrådsprotokoll för lantförsvarsärenden lön, avlöningstillägg
samt under tjänstgöring dagavlöning, dagtraktamente och annan tillfällig
avlöning enligt de för personal å aktiv stat gällande föreskrifter
ävensom rese- och traktamentsersättning för resor till och ifrån tjänstgöringsorten.
I omfattningen av de utgifter, som utgå från anslaget,
hava de sakkunniga ansett någon ändring ej böra ifrågasättas.

8. Arméns personal över stat.

Anslaget till arméns personal över stat uppfördes under denna
benämning i riksstaten första gången av 1905 års riksdag. Av det
till nämnda års statsverksproposition hörande statsrådsprotokoll över
lantförsvarsärenden framgår rörande anslagets användning, dels att den
avlöning och annan gottgörelse till arméns personal över stat, som
blivit i propositionen föreslagen, endast avsåg fredstjänstgöring, enär
de motsvarande förmåner, som skulle utgå under mobilisering eller
krig, borde genom särskilda föreskrifter bestämmas, dels att i de fall,
då övning för utrönande av härens krigsberedskap kunde ifrågakomma,
särskilda medel därför liksom dittills borde beviljas, i anledning varav
avlöning åt däri deltagande officerare och underofficerare m. fl. tillhörande
arméns personal över stat icke komme att utgå från detta
anslag, dels att någon ändring i gällande bestämmelser angående
avlöning eller särskild ersättning åt surnumerära underlöjtnanter och
sergeanter i syfte att från anslaget till arméns personal över stat bereda
dem dagavlöning under all tjänstgöring icke förutsattes, då dessa
personers tjänstgöring ägde rum antingen i avvaktan på befordran till
beställning på stat eller för egen utbildning, dels att officer, underofficer
och civilmilitär, som under viss tid erhållit avsked från beställning
på stat, med hänsyn till dem beviljad förmån att efter ansökning kunna
erhålla tillåtelse att återinträda på stat, skulle uppbära endast dagavlöning,
att utgå från detta anslag under dem författningsenligt åliggande tjänst -

göling, dels ock att, därest officer i reserven, med eget medgivande samt
efter Kungl. Maj:ts för varje särskilt fall meddelade tillstånd, undantagsvis
komme att beordras till annan tjänstgöring än den, som författningsenligt
ålåge honom, såsom i vakans vid regemente eller kår, avlöningför
sådan tjänstgöring icke borde utgå från anslaget till arméns personal
över stat, utan med tillämpning av vanliga avlöningsgrunder från
avlöningsanslaget.

Av den i 1905 års proposition gjorda beräkningen över anslagsbehovet
för arméns personal över stat framgår jämväl, att varken de
läkare och veterinärer i reserven, vilka icke inneliava fyllnadspension,
vid tjänstgöring tillkommande särskilda traktamenten eller till reservpersonalen
utgående rese- och traktamentsersättning för inställelse till
eller hemfärd från skola eller övning äro avsedda att gäldas från detta
anslag. Några skäl varför nyssberörda ersättning, som (enligt vad som
framgår av 1901 års stats ve rksproposition sid. 121) förut utgått från
reservbefälsanslaget, icke medräknats vid bestämmandet av anslaget
till arméns personal över stat, hava emellertid icke i propositionen
angivits.

För att ifrågavarande anslag må komma att ännu närmare än för
närvarande äger rum omfatta alla kostnader under vanliga fredsförhållanden
för personalen över stat, hava de sakkunniga ansett sig böra
föreslå, att under detsamma jämväl skola inräknas dels ovan omförmälda
särskilda traktamenten till läkare och veterinärer i reserven dels
ock ersättning till personalen för resor vid inställelse till eller avgång
ur tjänstgöring.

10. Hyra, expenser, in. in. vid truppförbanden.

Vid 1817—1818 års riksdag uppfördes i riksstaten två anslag för
skrivmaterialier, ved och övriga expenser samt ersättning till ämbetsoch
tjänstemän för lyse, så kallade »ljuspenningar», det ena å andra
huvudtiteln, avsett för civila verk och inrättningar, det andra å tredje
huvudtiteln för de militära verken. Sedermera uppfördes för de olika
huvudtitlarna avsedda expensanslag, vilka undan för undan höjdes för
att motsvara det växande behovet av expensmedel. Enligt 1850—1851
års riksdagsbeslut skulle ovanberörda så kallade ljuspenningar upphöra
att utgå och i stället ett belopp av 10,000 riksdaler anslås till fördelning
ämbetsverken emellan såsom tillgång för gratifikationer, varefter
1853—1854 års riksdag medgav, att dessa belopp såsom gratifikationsmedel
uppfördes å de särskilda ämbetsverkens stater, mot det att

anslaget till skrivmaterialier och expenser minskades med motsvarande
belopp.

Av riksdagens revisorers berättelse för åren 1851, 1863 och 1883
samt 1842 års formulär till expensmedelsräkningarna framgår, att
expensanslagen under de särskilda huvudtitlarna blivit använda för
följande olika slag av utgifter, nämligen: för skrivmaterialier såsom
papper, pennor, lack, nålar, silke, segelgarn, bläck och skrivsand, föi
ved och lyshållning, för arvoden såsom för uppdragning av ur, för
gratifikationer, för trycknings- och bindniugskostnader, för blanketter,
för prenumeration å tidningar, för inköp av kalendrar och almanackor,
för underhåll av möbler och inventarier, för städning, renhållning,
skurning och fönsterinsättning samt för diverse andra utgifter såsom
fraktkostnader, telegram avgifter och utgifter för budsändningar m. m.

För vinnande av reda och likformighet samt för underlättande av
kontrollen över expensanslagen har efter uppdrag enligt statsrådsprotokollet
över finansärenden den 13 januari 1912 särskild utredning blivit
av sakkunnig person verkställd angående expensmedlen samt förslag
framställt därom, att de skulle redovisas under följande underi ubiiker,
nämligen:

lokalhyra,
inköp av papper,

» » övriga skrivmaterialer,

» » böcker och kartor,

prenumeration å tidningar,
annonsering,

inbindning av böcker och handlingar,

uppvärmning,

lyshållning,

renhållning och städning,

inköp och underhåll av möbler och inventarier,

telefon och telegram, .

renskrivning (då sådana kostnader blivit uttryckligen medgivna) samt
diverse utgifter, till vilka borde räknas fraktkostnader, vattenavgift,
kostnader för transporter av möbler och arkivalier m. m., för inköp av
tvål, tändstickor, nålar och dylika förbrukningsartiklar, för insättning
och uttagning av innanfönster, för mindre lagningar av lås och nycklar
m. m., för arvoden till utomstående för uppdragning av ur, kopiering
av ritningar och inhämtande av soliditetsupplysningar, men däremot
icke om uppdraget avsåge intellektuellt arbete,. som krävde särskild
fackkunskap, för vilka kostnader expensanslagen icke borde anlitas.

1453 18

De medel, som avse utgifter av nu ifrågavarande slag äro — med
undantag dock för vissa tryckningskostnader — fortfarande samlade
under anslagen till skrivmaterialier och expenser, ved m. m. beträffande
andra, tredje, samt sjätte till och med nionde huvudtitlarna. Beträffande
femte huvudtiteln bekostas dessa utgifter från två särskilda förslagsanslag,
nämligen till »uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt
och badinrättningar», samt till »skrivmaterialier och expenser». Vad
fjärde huvudtiteln angår hava de sakkunniga redan anfört, att särskilda
anslag för skrivmaterialier och expenser, bränsle m. m. äro i riksstaten
uppförda för ^^försvarsdepartementet och för arméförvaltningen. Beträffande
dessa anslag hava de sakkunniga vid behandlingen av desamma
angivit, att de enligt de sakkunnigas mening höra uppgå i ett
större, för flera myndigheter gemensamt expensanslag.

Nu förevarande anslag avser, såsom anslagets benämning ock angiver,
endast truppförbanden. Men under detsamma samlas icke alla
för truppförbanden utgående utgifter, som enligt förberörda utredning
äro hänförliga till expensmedel. Kostnaderna för anskaffning och tillhandahållande
av sådana blanketter och övriga trycksaker, som avse
förrådsskötseln, persedelvården, mathållningen och furageringen m. in.
vid truppförbanden, och som antingen äro av beskaffenhet, att formulär
till desamma blivit särskilt fastställda, eller ock av arméförvaltningens
vederbörande avdelning befinnas vara erforderliga i så stor omfattning,
att central upphandling därav ställer sig för statsverket ekonomiskt
fördelaktig, utgå nämligen enligt 1909 års riksdags medgivande från
och med år 1910 från andra anslag än det nu förevarande. Utgifterna
för dessa blanketter in. m. bestridas, allt efter deras olika ändamål och
beskaffenhet, av de under arméförvaltningens artilleri-, fortifikationsoch
intendentsdepartement samt sjukvårdsstyrelse ställda anskaffningsocli
underhållsanslag. Vidare skulle enligt samma medgivande såväl
årsavgifterna för de i truppförbandens mat- och kokinrättningar anordnade
telefonförbindelser som utgifterna för telegram och interurbana
telefonsamtal i ärenden rörande mathållningen vid truppförbanden gäldas
från mathållningsanslaget. Samtliga dessa utgifter med undantag för
tryckningskostnader synas dock böra ånyo förenas med övriga till
expenser hänförliga utgifter vid truppförbanden under ett gemensamt
anslag.

Tryckningskostnaderna torde, såsom redan förut antytts, böra
sammanföras med övriga sådana utgifter till ett för hela huvudtiteln
gemensamt tryckningsanslag.

Enligt förenämnda, i statsrådsprotokollet för finansärenden den 13
januari 1912 omförmälda utredning skullo i expensmedlen även kunna
inräknas utgifter för uppvärmning, lyshållning, vattenförbrukning och
renhållning. Dessa utgifter bestridas nu, vad truppförbandeu angår,
från särskilt anslag. Med hänsyn till de stora anslagsbelopp och den
särskilda administration, som kräves för dessa ändamål, torde så alltjämt
höra bliva förhållandet.

På grund av vad sålunda anförts, hava de sakkunniga för avsikt
.att föreslå, att lantförsvarets kostnader för expenser i egentlig mening
skola fördelas å tre särskilda, för sådant ändamål uteslutande avsedda
anslag, nämligen:

ett anslag till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., avsett
för samtliga expensutgifter, utom tryckningskostnader, vid ämbetsverk,
staber och sådana expeditioner, som icke tillhöra truppförbanden;

ett anslag till skrivmaterialier vid truppförbanden för hithörande
utgifter vid truppförband och fördelningsvis anordnade skolor; samt

ett anslag till tryckningskostnader.

Härjämte komma expenskostnader att av särskilda skäl, enligt de
sakkunnigas förslag, utgå från ett föreslaget nytt anslag för undervisnings-
och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser,
i vad angår expenskosnaderna vid en del högre militära
undervisningsanstalter.

Anslaget skulle alltså bibehållas i riksstaten men under förändrad
benämning: skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden.

11. Landstormen.

Det nuvarande reservationsanslaget till landstormen uppfördes första
gången i riksstaten av 1904 års riksdag. Av det till sagda års statsverksproposition
hörande statsrådsprotokoll över lantförsvarsärenden framgår,
bland annat, att anslaget är avsett till bestridande av kostnader för:

a) landstorm sbefälets avlöning m. m.,

b) underhåll av landstormsbyggnader,

c) förvaring och vård av gevär och ammunition,

d) förvaring och vård av intendenturutrustning, samt

e) övningar för landstormen.

Ersättningen till landstormsbefälet skulle utgå i form av arvoden
och ersättning för expenser till områdesbefälhavare och förrådsförvaltare
samt gottgörelse till de förstnämnda för de av dem i tjänsten företagna
resor. Av de för dessa resor erforderliga medel skulle vissa belopp,

som ej finge överskridas, ställas till arméfördelningschefernas förfogande,,
att av dem fördelas å de olika landstormsområdesbefälhavarna mot
redovisningsskyldighet. I kostnaderna för förvaring och vård av gevär
och ammunition ingingo, bland annat, rese- och traktamentsersättning
till vederbörande vapenofficer samt reseersättning och gottgörelse enligt
taxa till gevärshantverkare vid besiktningar m. m. Kostnaderna för förvaring
och vård av intendenturutrustningen — här bestående i beklädnads-,
remtygs- och sjukvårdspersedlar — omfattade jämväl materielens
transport till förråden. Vad slutligen beträffar övningsmedlen
fingo desamma tagas i bruk för utgifter vid frivilliga landstormsbefälskurser
såsom för fria resor å järnväg med truppbiljett, för fri inkvartering
samt dagavlöning till deltagare i landstormsbefälskurser
ävensom för rese- och traktamentsersättning åt de till kurserna beordrade
befälhavare och instruktörer. Sedermera har riksdagen år 1911
medgivit, att i kostnaderna för förvaring och vård av vapen och
ammunition finge inräknas jämväl utgifter för denna materiels transport
till förråden, och slutligen har 1912 års riksdag icke haft något
att erinra däremot, att övningsmedlen finge i mån av tillgång användas
jämväl till ersättning åt ledare och deltagare i andra frivilliga övningar
med landstormen än ovanberörda landstormsbefälskurser.

På grund av 1914 års härordningsbeslut utgå icke vidare några
medel från detta anslag för förvaring och vård av intendenturmateriel.
För närvarande är anslaget uppdelat å följande utgiftstitlar, nämligen::

a) arvoden och expenser åt landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare,
b) förhöjning i arvodena åt ordinarie landstormsområdesbefälhavare
företrädesvis inom sjätte arméfördelningen, c) reseersättning
åt landstormsområdesbefälhavare under resor för utövande av
deras åligganden med hänsyn till främjandet av landstormsmännens och
de värnpliktigas deltagande i skjut- och andra frivilliga övningar,
d) underhåll av förrådsbyggnader, e) transport samt vård av gevär och
ammunition m. m. samt f) frivilliga landstormsövningar. Enär landstormen
enligt 1914 års härordning icke intager den särställning inom
försvaret, som den förut innehaft, hava nyssnämnda olika utgiftsgrupper
av de sakkunniga ansetts böra fördelas å de för armén i dess helhet
avsedda avlönings- samt anskaffnings- och underhållsanslagen på sätt
närmare framgår av bil. B, sid. 160. Avlöningsmedlen böra liksom hitintills
fixeras av Kungl. Maj:t genom årligen utfärdade stater och de
för ändamålet erforderliga medlen upptagas under det för arméns staber
och truppförband gemensamma avlöningsanslaget såsom en särskilt
beräknad post, på sätt de sakkunniga närmare angivit här nedan under

avdelning 111, sid. 70. För användningen av övriga medel böra såsom
hittills stater fastställas av Kungl. Maj:t, därvid hänsyn bör tagas till
anslagens beräkning och det av riksdagen beviljade medelsbeloppet.

12. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning in. m.

Det nuvarande anslaget till de värnpliktigas avlöning, inskrivning
och redovisning m. m. uppfördes i riksstaten i samband med antagandet
av 1901 års härordning. Av det till nämnda års statsverksproposition
hörande statsrådsprotokoll över lantförsvarsärenden med därvid fogad
bilaga nr 39 samt riksdagens skrivelse i ämnet framgår, att från anslaget
skulle bestridas:

a) utgifter för rullföringsväsendet,

b) färdkostnader,

c) mönstringskostnader,

d) penningbidrag samt

e) penningtillskott.

Sedermera har i 1903 års statsverksproposition anmälts, att från
befintliga medel under anslaget måst gäldas utgifter för tryckning av
blanketter in. m. icke allenast rörande de värnpliktigas inskrivning,
utan även i fråga om utskrivning av hästar och fordon, rekvisitionsområdenas
tillgångar å vissa förnödenheter o. s. v. Mot vad sålunda
anmälts gjorde riksdagen icke någon erinran. År 1907 ökades anslaget
för bestridande av abonnemangsavgifter för telefoner till rullförings-expeditionerna
och år 1912 beviljade riksdagen medel för en ny utgiftsgrupp
under anslaget med benämning: understöd för vissa värnpliktigas
familjer, varjämte riksdagen godkände Kungl. Maj:ts förslag om överföring,
bland annat, av vissa för expenskostnader beräknade belopp
från titeln b) »färdkostnader» till titeln c), numera benämnd »inskrivnings-
och mönstringskostnader».

Rörande de utgifter, som bestridas från värnpliktsanslaget, inhämtas
av arméförvaltningens räkenskaper:

att kostnaderna för rullföringsväsendet utgöras av dagarvoden åt
rullföringsbefälhavare med biträden, utgifter för hyra, eldning, belysning
och städning av rullföringsexpeditionerna, underhåll och nyanskaffning
av inventarier m. m. i expeditionslokalerna, abonnemangsavgifter
för telefonledningar ävensom vissa till landstormsväsendet å
Gottland hänförliga utgifter exempelvis för frivilliga övningar m. fl.
fredsåtgärder för landstormens användande vid krigstillfälle;

att färdkostnaderna avse likvider för personaltransporter m. m.,
rese- och traktamentsersättning till marschbefäl och till personal be -

ordrad att anordna måltidsstationer, kontant gottgörelse till värnpliktiga
för färd över 5 nymil till eller från samlings- eller upplösningsplats
ävensom ersättning i vissa fall till vederbörande för hämtning av värnpliktiga,
som försummat inställa sig till tjänstgöring, m. fl. av de värnpliktigas
inställelse till eller avgång från tjänstgöring föranledda utgifter
ävensom traktamenten jäml. § 40 i avlöningsreglementet för
armén till officerare och underofficerare, kommenderade till velocipedordonansskolor;
samt

att inskrivnings- och mönstringskostnaderna avse annonser, skrivmaterialier
och blanketter m. m., telefonabonnemang, hyra för inskrivnings-
och mönstringslokaler, rese- och traklamentsersättning till förrättningsmän
och till vid förrättningarna närvarande kronobetjäning,
transport av inskrivningshandlingar, hämtning i vissa fall av uteblivna
värnpliktiga, kontant gottgörelse till värnpliktiga för färd över 5 nymil
till eller från inskrivningsförrättningar samt inkvartering av värnpliktigt
skrivbiträde.

Enligt de principer, som av de sakkunniga anses böra läggas till
grund för anslagsfördelningen, skulle de medel, som avse avlöning till
rullföringsbefälhavare och deras biträden, överföras till ett för avlöning
till personal vid staber och truppförband m. fl. föreslaget anslag och
ingå däri enligt en särskild stat, fastställd av Kungl. Maj:t och riksdagen
gemensamt.

De medel, som anvisas för telefonabonnemang, för eldning, betsning
och städning av rullföringsexpeditionerna, samt det belopp, som
utgör medeltalet av kostnaderna för telefonsamtal, för inbindning av
handlingar samt för skrivmaterialier m. in., torde böra överföras till
det för dylika utgifters bestridande avsedda, förut omförmälda anslaget
till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse in. m. Vidare böra de
belopp, som motsvara medelkostnaden för tryckning av blanketter m. m.
icke allenast rörande de värnpliktigas inskrivning och redovisning utan
även i fråga om utskrivning av hästar och fordon, rekvisitionsområdenas
tillgångar å vissa förnödenheter o. s. v., överföras till ett i
detta förslag uppfört anslag för tryckningskostnader. Slutligen hava
de från detta anslag bestridda belopp, som motsvara medelkostnaden
för dagtraktamenten till officerare och underofficerare, vilka i egenskap
av befäl beordrats till kurs för utbildning av velocipedordonnanser,
ävensom de för rullföringsväsendet på Gottland uppförda medel, vilka
direkt avse landstormens öningar, i detta förslag överförts till ett särskilt
för bestridande av samtliga utav truppförbandens övningar direkt föranledda
utgifter uppfört anslag med benämning: truppförbandens övningar.

Beträffande de medel, som efter nu antydda överföringar återstå å
det i 1919 års riksstat uppförda värnpliktsanslaget, hava de sakkunniga
ansett desamma lämpligen böra fördelas å tre skilda förslagsanslag,
nämligen:

1) penningbidrag och penningtillskott,

2) understöd åt vissa värnpliktigas familjer, samt

3) inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader.

Ett bifall till detta förslag skulle sålunda i stort sett innebära, att
det nuvarande värnpliktsanslaget skulle uppdelas i tre särskilda anslag
(bil. B sid. 162).

13. Ersättning för rustning ocli rotering.

Detta anslag uppfördes i 1886 års riksstat, i samband med beslutet
om indelningsverkets upphörande, under benämning: lindring i rustnings-
och roteringsbesvären. Enär de utgifter, som efter 1904 års
ingång skulle utgå från anslaget icke såsom tillförene utgjorde någon
lindring i rustnings- och roteringsbesvären utan full ersättning därför,
ändrades anslagets benämning i 1904 års riksstat till den nuvarande.
Anslaget, som i och med indelningsverkets fullständiga avveckling
kommer att upphöra, har i nu föreliggande förslag bibehållits oförändrat.

14. Intendenturkåren.

Anslaget uppfördes för första gången i riksstaten år 1893. Enligt
staten för intendenturkåren utgår från anslaget för närvarande dels avlöning
i form av lön och dagavlöning m. fl. förmåner dels expenskostnader
för intendenturstabens expedition. De för avlöning avsedda medlen
hava i de sakkunnigas förslag överförts till det för staber och truppförband
m. fl. gemensamma avlöningsanslaget, för att under detta anslag
upptagas i en särskild stat, att fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen
gemensamt. Expensmedlen åter hava, då däri icke förekomma några
tryckningskostnader, i sin helhet överförts till det föreslagna anslaget
till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m. och torde för användningen
av dessa expensmedel, i likhet med vad som i övrigt äger rum
beträffande dylika medel, stat böra fastställas av Kungl. Maj:t. Anslaget
till intendenturkåren skulle sålunda enligt nu ifrågavarande förslag utgå
ur riksstaten.

15. Ålderstillägg.

Från det nuvarande anslaget till ålderstillägg, som uppfördes i
riksstaten för första gången år 1877, bestridas de till siffran av Kungl.

Maj:t och riksdagen gemensamt bestämda tillägg till avlöningen för
vissa civila och civilmilitära tjänstemän, som enligt vederbörliga stater
utgå under benämningen ålder stil! ägg. Såsom villkor för ålderstilläggens
åtnjutande fordras viss tids väl vitsordad tjänstgöring. Dessa avlöningstillägg
äro visserligen av samma natur som annan avlöning och skulle
fördenskull väl kunna överföras till vederbörliga avlöningsanslag, men
då för denna avlöningsform särskilda statsanslag förekomma jämväl
under samtliga andra huvudtitlar, under vilka annan avlöning finnes i
stat uppförd, hava de sakkunniga ansett sig böra för likformighetens
skull i sitt förslag bibehålla anslaget oförändrat.

Enligt innevarande års riksdags beslut skall till militär och civilmilitär
personal utgå tillfällig löneförbättring, beräknad enligt ett ifrågasatt
nytt avlöningssystem, i vilket avlöningsformen ålderstillägg skulle
komma till en vidsträckt användning. Skulle detta avlöningssystem
vinna slutligt godkännande, komme en stor del av den avlöning, som
tillkommer arméns personal, att utgå såsom ålderstillägg. Om dessa avlöningsmedel
överflyttas till anslaget till ålderstillägg, kommer detta
att högst avsevärt höjas, under det att avlöningsanslaget undergår en
motsvarande minskning. Då emellertid dessa ålderstillägg, vilka komme
att utgå på lönerna inom ett flertal skilda avlöningsklasser för samma
beställningshavare, ännu mera än de nu utgående ålderstilläggen hava
karaktären av rena löneförhöjningar i olika omgångar, torde det vara
tveksamt, huruvida de därför erforderliga medlen icke böra uppföras
å avlöningsanslaget, skilda från vanliga ålderstillägg. Denna fråga föreligger
emellertid icke nu till avgörande.

F. Intendenturen in. m.

1. Arméns mathållning.

Från och med år 1901 har anslaget till arméns mathållning i statsverkspropositionen
beräknats efter ett visst kostnadsbelopp för man och
tjänstgöringsdag. Detta belopp skulle enligt det till nyssberörda statsverksproposition
hörande statsrådsprotokoll över lantförsvarsärenden motsvara
värdet av medelpriset för en naturaportion, ökat med det belopp,
vartill kostnaderna för proviantartiklarnas tillagning med flera så kallade
kokiDrättningskostnader ansågs uppgå. Dessa tillagningskostnader utgöras
enligt arméförvaltningens räkenskaper i huvndsak av kontanta
arvoden samt kost till kokerskor och vid vissa skolor även diskerskor,
viss del av avlöningen till maskinister och eldare, avlöning till civila

arbetare vid kronobageriet, utgifter för underhåll och nyanskaffning av
vissa fordon, maskinella anordningar i kokinrättningarna, inventarier,
redskap och materialier tillhörande förplägnads- och kasernutredningen
— såsom tallrikar, knivar, gafflar, skedar, handdukar, kökskläder,
möbler i mat- och kokinrättningarna in. m. Till dessa kostnader höra
även den på mathållningsanslaget fallande andel i utgifterna för eldning,
belysning, vattenförbrukning, inre renhållning och tvätt samt slutligen
arvoden till köksföreståndare, mot vilken sistnämnda kostnad 1908 års
riksdag på därom gjord framställning förklarat sig icke hava något att
erinra. Vidare utgår från anslaget kostnader för transporter av livsförnödenheter
och för kokved m. m. vid truppövningar. Från och med
år 1910 bestridas från anslaget, på grund av riksdagens beslut, jämväl
vissa expenskostnader såsom för blanketter, telefoner och telegram
m. m. Av 1918 års riksdagshandlingar framgår slutligen, att alla kostnader
så val för mathållningen vid garnisonssjukhusen, vilka kostnader
hittills bestritts av sjukhusens egna anslag, som ock för de vid truppförbanden
tjänstgörande sjuksköterskornas utspisning skola för framtiden
utgå från detta anslag. För närvarande utgår anslaget efter 60 öre
per man och tjänstgöringsdag. Därtill kommer dock ett särskilt förstärkningsanslag
å extra stat i anledning av kristiden.

Anslaget omfattar sålunda, enligt det ovan anförda, medel avsedda
för avlöning, för inköp av livsförnödenheter, för expens- och tryckningskostnader,
för anskaffning av beklädnads-, förplägnads- och kasernutredning,
bränsle och lyse samt för renhållningskostnader ävensom ersättning
för kokved m. m. under övningar. I enlighet med de av de
sakkunniga förordade grunder för anslagsfördelningen synes därför
anslaget, i vad det icke avser anskaffning av livsförnödenheter, böra
fördelas mellan de i detta betänkande föreslagna, för armén i dess
helhet avsedda avlönings-, anskaffnings- och underhållsanslag såsom
anslagen till avlöning för personal vid staber och truppförband m. fl.,
till skrivmaterialier in. m. vid truppförbanden, till tryckningskostnader,
till munderingsutrustning, till kasernutredning, intendenturfordon m. m.,
till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden, till
truppförbandens övningar samt till fält- och fälttjänstövningar allt
på sätt närmare framgår av bil. B, sid. 164. Avlöningsmedlen, med
undantag av avlöningen till arbetare vid kronobagerier och likställda,
böra ingå i avlöningsanslaget och upptagas i beräkningen över detta
anslag. För övriga nu ifrågavarande utgifter böra stater av Kungl.
Maj:t fastställas. Mathållningsanslaget skulle sålunda allt fortfarande
bibehållas i riksstaten, ehuru till sin omfattning något begränsat.

145318

3. Fn radering av arméns hästar.

Anslaget uppfördes i sin nuvarande form för första gången i
riksstaten vid 1901 års riksdag. Under perioden 1908—1914 har detsamma
beräknats efter 1 krona per dag och häst under användning samt
80 öre under uppställning i depå. 1908 års riksdag medgav, att från
anslaget finge utgå arvoden åt furageuppbördsmän, och i enlighet med
Kungl. Maj:ts framställning till 1909 års riksdag hava å anslaget avförts
vissa kostnader för expenser. Enligt arméförvaltningens räkenskaper
bestridas från anslaget kostnaderna för furageartiklarnas anskaffning,
transport och magasinering, för anskaffning och underhåll av utfodringsutredningen,
för förrådsinventeringar samt, såsom redan antytts,
för vissa expensbehov och för arvoden till furageuppbördsmän. Från
och med år 1915 hava kostnader för utfodring av alla arméns hästar
och legda hästar utgått från detta anslag, som numera beräknas efter
1 krona för häst och dag utom för de vid remontdepåerna befintliga
remonter, för vilka beräknas en årlig utfodringskostnad av 309 kronor
för varje remont. Härtill kommer ett särskilt förstärkningsanslag å
extra stat under kristiden.

Från anslaget utgå sålunda avlöningsmedel samt utgifter för furage,
furageutredningspersedlar, expenser, blanketter. Dessa utgifter, i vad de
icke avse furage, torde, i likhet med vad som anförts under näst föregående
anslag om där förekommande motsvarande utgifter, böra uppdelas
på anslagen till avlöning för personal vid staber och truppförband
m. fl., till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden, till tryckningskostnader,
till kasernutredning, intendenturfordon m. m. samt till bränsle,
lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden. Avlöningsmedlen
böra ingå i beräkningen över avlöningsanslaget. Övriga medels
användning bör regleras genom stater, fastställda av Kungl. Maj:t.
Furageanslaget skulle sålunda, ehuru i begränsad omfattning, fortfarande
bibehållas i riksstaten.

5. Arméns munderingsutrustnlng.

Från anslaget, som i dess nuvarande omfattning för första gången
uppfördes i riksstaten år 1897 i samband med den förändrade uppställning
av huvudtiteln, som då ägde rum, bestridas enligt 1901 års
riksdagshandlingar kostnader för anskaffning och underhåll, eventuellt
även tvätt, av beklädnadspersedlar, personliga utrednings- och remtygspersedlar,
vissa hästutredningspersedlar samt fanor, standar och troféer.

Jämlikt 1909 års riksdagsbeslut utgår från anslaget eu del expenskostnader
och enligt 1918 års riksdagshandlingar jämväl kostnader för sadelmunderingar
och hästutredningspersedlar såväl för stamhästar, utlämnade
till tjänstebruk åt officerare, som ock för officerarnas egna tjänstehästar,
i den mån staten mot vederbörlig nedsättning i den eljes utgående
hästgottgörelsen övertagit dessa kostnader. Anslaget beräknas för närvarande
efter 33 öre om dagen för varje menig samt 10 öre om dagen
för varje häst. Härtill kommer ett särskilt förstärkningsanslag å extra
stat under kristiden.

Då de sakkunniga i nu föreliggande förslag uppfört särskilda för
hela armen avsedda anslag för expenser, tryckningskostnader och tvätt
m. m., torde utgifter av denna art böra utbrytas från anslaget och
överföras till dessa anslag. I övrigt skulle anslaget oförändrat kvarstå
i riksstaten.

7. Arméns diverse intendenturbehov.

Anslaget, vilket likasom det nästföregående uppfördes i riksstaten
för första gången år 1897, är enligt 1901 och 1902 års statsverkspropositioner
avsett till utgifter för: musikens underhåll, musikinstrument,
modeller, underhåll av arméns intendenturfordon, markskada, gottgörelse
för beträdande under övningar av annans mark m. m. övningskostnader,
skrivmaterialier och expenser för intendents- och förvaltarkontoren
vid arméns intendenturförråd, underhåll av vissa kronans under
arméförvaltningens å intendentsdepartementet tillsyn stående förrådshus,
transporter mellan vinterförläggningsorterna och mötesplatserna av fast
anställt manskap, transporter av intendenturmateriel och persedlar in. m.
Vid 1909 års riksdag medgavs, att vissa expenskostnader, som förut ej utgått
från detta anslag, finge gäldas från detsamma. Med riksdagens medgivande
hava från och med år 1911 från anslaget utgått arvoden till lärare
vid intendenturkursen (militärförvaltningskursen) samt expenskostnader
för denna kurs. Alltsedan år 1916 hava från detta anslag guldits kostnader
för obligatoriska övningar med landstormen samt för legning av
hästar för intendenturtruppernas övningar. Slutligen har 1917 års riksdag
medgivit, att från anslaget finge utgå traktamentsersättning åt officerare
och underofficerare vid deltagande i befälsövningar ävensom drift- och
underhållskostnader för den nyanskaffade strålkastarmaterielen. Enligt
1918 års statsverksproposition skulle ytterligare en grupp av utgifter
hänföras till detta anslag, nämligen kostnaderna för transport av stamhästar,
som jämlikt bestämmelserna i nådiga kungörelsen den 14 juni
1916, angående hästhållningen för officerare och vederlikar vid armen,

antingen tilldelades vissa officerare såsom tjänstehästar eller utlämnades
för tjänstebruk. Anslaget beräknas för närvarande efter 6 öre per
man och tjänstgöringsdag.

Ursprungligen hade utgifterna för materiel m. m., tillhörande arméns
sjuk- och veterinärvård, guldits från detta anslag, men vid 1909 års
riksdag utbrötos dessa utgifter från detta anslag och upptogos under
ett då i riksstaten nyuppfört anslag till arméns sjuk- och veterinärvård
samt hovbeslag m. m.

Från anslaget bestridas sålunda, enligt vad ovan anförts, utgifter
för intendenturmateriel, avlöning, läroböcker, skrivmaterialier, tryckning,
övningar och byggnader. I enlighet med de av de sakkunniga förordade
grunder för anslagsfördelningen bör anslaget fördenskull fördelas mellan
de i detta förslag uppförda anslag till kasernutredning, intendenturfordon
m. m., till avlöning för personal vid staber och truppförband m. fl., till
undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och
utbildningskurser, till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. in., till
skrivmaterialier m. in. vid truppförbanden, till tryckningskostnader, till
truppförbandens övningar samt till byggnader, övningsfält och skjutbanor,
allt på sätt närmare framgår av bil. B, sid. 166. Anslaget skulle
sålunda enligt de sakkunnigas förslag komma att utgå ur riksstaten.
Avlöningsmedlen böra upptagas i beräkningen över avlöningsanslaget.
Övriga nu ifrågavarande medels användande bör fixeras genom stater,
fastställda av Kungl. Maj:t, därvid hänsyn torde böra tagas till anslagens
beräkning och de av riksdagen beviljade medelsbeloppen.

8. Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten.

Detta anslag är enligt 1897, 1901 och 1902 års riksdagshandlingar
avsett för bestridande av utgifter för: undervisnings- och gymnastikmateriel,
vissa modeller, kaserninventarier samt sängar och sängkläder
ävensom för vattenförbrukning, bränsle- och lysämnen i vad
dessa kostnader ej skola gäldas från mathållningsanslaget. Alltsedan
år 1908 har från anslaget utgått ersättning till underofficerare
med vederlikar för bränsle och lyse och från och med år 1910, på
grund av riksdagens medgivande, jämväl vissa expenskostnader. 1911
års riksdag beslöt, att kostnader för eldning, belysning och vattenförbrukning
i samtliga i kronans etablissemang för arméns officerare,
underofficerare och manskap upplåtna mess- och samlingslokaler skulle
med vissa inskränkningar bestridas av detta anslag och 1913 års riks -

dag- medgav, att till bekostande av eldning, belysning och vattenförbrukning
i samtliga de av arméns officerare, underofficerare och
manskap använda mess- och samlingslokaler, vilka äro inrymda uti
kronan ej tillhöriga byggnader, skulle från anslaget utgå ett bidrag av
högst 400 kronor årligen till varje icke kasernerat regemente i enlighet
med de grunder, som angivits i kungl. brevet den 7 juli 1911 angående
bestridande av motsvarande kostnader i mess- och samlingslokaler
inrymda i kronans etablissemang. Enligt 1918 års statsverksproposition
skola från anslaget framdeles gäldas sådana kostnader för
stallutreduingspersedlar samt ljus och vatten, som uppkomma därigenom,
att kronan övertager underhållet av officerarnas tjänstehästar.
Anslaget beräknas för närvarande efter 12 öre om dagen lör varje
menig och 3 öre om dagen för varje häst. Därjämte är å extra stat
uppfört ett förstärkningsanslag i anledning av den nu rådande dyrtiden.

Från det nuvarande kasernutredningsanslaget utgår sålunda gottgörelse
för bränsle och lyse åt underofficerare med vederlikar, vilken
gottgörelse närmast har karaktären av en avlöning. Vidare bestridas
därifrån utgifter för annan avlöning, undervisnings- och gymnastikmateriel,
expenser, tryckning, kasernutredning samt bränsle, lyse, vatten
och inre renhållning. Med anledning härav hava dessa utgiftsgrupper
av de sakkunniga ansetts böra överföras till de för hela armén enligt
de sakkunnigas förslag uppförda anslag för nu ifrågavarande ändamål,
nämligen: till avlöning för personal vid staber och truppförband in. fl.,
till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser, till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden,
till tryckningskostnader, till kasernutredning, intendenturfordon m. m.
samt till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden
(Bil. B sid. 168). Det nuvarande kasernutredningsanslaget skulle sålunda
såsom sådant utgå ur riksstaten. Avlöningsmedlen synas böra i vad
de avse ersättning för bränsle och lyse åt underofficerare fördelas a
de respektive truppförbandens av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt
fastställda avlöningsstater. Övriga avlöningsmedel, utgörande viss
del av arvoden till maskinister och eldare, böra ingå i avlöningsanslaget.
För användningen av sådana medel, som ej äro hänförliga till avlöning,
böra stater fastställas av Kungl. Maj:t.

10. Premiering av lastautomobiler.

Av detta från år 1917 i riksstaten upptagna anslag skall enligt
1916 års statsverksproposition utgå dels inköpspremier om 2,000 kronor,

som under vissa villkor utbetalas såsom bidrag till kostnaderna för
inköpt ny lastautomobil av svensk tillverkning och av för krigsbruk
lämpad typ, dels ock underhållspremier att under vissa förutsättningar
utgå vid slutet av femte året efter inköpet av sådan automobil.

Då övriga anskaffnings- och underhållsanslag för lantförsvaret avse
statens materiel, men detta anslag avser premier till enskilda automobilägare,
torde det icke lämpligen böra sammanföras med något av
omförmälda anskaffnings- eller underhållsanslag. Det har därför i nu
föreliggande förslag bibehållits oförändrat.

G. Inkvarterings-, rese- och traktamentskostnader.

1. Inkvarteringskostnader.

Före år 1901 utgick inkvarterings- och servisbidrag allenast till den
garnisonerade arméns personal, för så vitt denna icke åtnjöt inkvartering
och servis in natura. Enligt förslaget till den då beslutade nya
härordningen avsågs, att ifrågavarande förmåner skulle efter härordningens
genomförande utgå till arméns hela personal, i den män bostäder
för densamma icke kunde beredas i kronans hus och byggnader.
Så är ock numera förhållandet. Bidragen utgå enligt föreskrifter i
reglementet för arméns avlöning under fred och med belopp, som angivas
i en vid samma reglemente såsom bilaga fogad tablå.

För Svea och Göta livgarden, Livgardet till häst och Svea artilleriregemente
bestridas dessa kostnader av Stockholms stad, som dock
uppbär ett årligt belopp såsom lindring däri. Detta belopp utgår såsom
särskilt anslag å riksstaten.

Då nu ifrågavarande från anslaget utgående ersättning är att anse
såsom en avlöningsförmån, bör anslaget sammanföras med övriga för
arméns staber och truppförband avsedda avlöningsmedel. Vid bifall
härtill skulle anslaget komma att såsom självständigt anslag utgå ur
riksstaten.

2. Inkvarteringens ordnande i Stockholm.

Av riksdagens skrivelse den 9 augusti 1854, nr 93, framgår, att
detta anslag tillkommit i syfte att »bereda Stockholms stad någon lindring
i stadens inkvarteringskostnader» samt att de beviljade medlen
skulle motsvara skillnaden mellan det belopp, vartill inkvarteringsbesväret
därstädes beräknades uppgå, å ena sidan, samt medelvärdet för

åren 184G—1850 av den behållna inkomsten å den staden till understöd
för inkvarteringen beviljade förmån av inkvarteringstolag jämte
dubbla våg- och mätarepenningarna, utökat med vad stadens »inkvarteringsgivare»
utöver nyssberörda behållna inkomst tillskjutit för ifrågavarande
besvärs fullgörande, å andra sidan.

Stockholms stad utbetalar inkvarterings- och servisbidrag enligt
gällande tariff till vederbörande löntagare vid de ursprungligen till
Stockholms garnison hörande trupperna: Svea och Göta livgarden,
Livgardet till häst och Svea artilleriregemente. De under anslaget
anvisade medel överlämnas vid räkenskapsårets slut till stadens drätselkammare.

Ifrågavarande anslag avser alltså, å ena sidan, utgifter för utbetalande
till en del av arméns i Stockholm förlagda personal av densamma
tillerkänt inkvarterings- och servisbidrag och skulle fördenskull
närmast kunna anses såsom en kostnad för samma personals avlöning.
Men då det emellertid, å andra sidan, jämväl avser att bereda Stockholms
stad en lindring i dess åliggande att ordna inkvarteringen för
samma personal och således att reglera ett ekonomiskt förhållande
mellan staten och nämnda kommun, hava de sakkunniga på grund av
det säregna ändamålet, för vilket anslaget sålunda tillkommit, ansett
detsamma icke lämpligen böra sammanföras med övriga för avlöning åt
ifrågavarande personal avsedda medel.

Anslaget har, på grund av vad sålunda anförts, i nu förevarande
förslag bibehållits oförändrat.

3. Rese- och traktamentspenningar.

Vid 1817—1818 års riksdag uppdelades det då under »allmänna
och extra utgiftsstaten» uppförda anslaget för rese- och traktamentspenningar
i två särskilda anslag, det ena för civila och det andra för
militära ämbets- och tjänstemäns resor. År 1823 fördelades det för
militära ändamål avsedda reseanslaget på det sätt, att två tredjedelar
av anslaget anvisades för lantförsvarets och en tredjedel för sjöförsvarets
behov. Från år 1841 finnas särskilda anslag för rese- och traktamentskostnader
anvisade under samtliga departements huvudtitlar.

Av statsutskottets utlåtande vid 1817—1818 års riksdag samt
Kungl. Maj:ts skrivelse till rikets ständer den 27 mars 1863, i fråga
om kostnadsersättning till militära, civila och ecklesiastika tjänstemän
för en del resor i tjänsteärenden, framgår, att dåvarande anslagen till
rese- och traktamentspenningar voro avsedda för ersättande av dylika

kostnader vid vissa extra förrättningar såsom mönstringar, inspektioner,
inventeringar, värderingar, syner och. ekonomiska besiktningar, lantmäteri-
och avvittringsförrättningar, skogs- och jordrannsakniugar, rättegångar
och krigsrättssammanträden, där dessa kostnader författningsenligt
skulle gäldas av kronan.

För närvarande bestridas emellertid från det under fjärde huvudtiteln
uppförda anslaget till rese- och traktamentspenningar jämväl
belopp, som närmast äro att hänföra till avlöning samt till kostnader
för personals förflyttning för tjänstgöring å annan ort än den förutvarande,
för undervisning och för övningar m. m. Med anledning
härav hava de sakkunniga ansett sig böra överföra dessa belopp till de
anslag, som i detta förslag närmast äro avsedda för dylika kostnader
(bil. B sid. 170).

5. Flyttningshjälp.

De till detta anslag hörande utgifter, i den mån sådana utgifter
förekommo, utgingo till och med år 1913 huvudsakligen från anslaget
till »extra utgifter». Vid nämnda års riksdag utbrötos de emellertid
därifrån och uppfördes under ifrågavarande anslag, vilket såsom nytt
anslag upptogs i riksstat^. Av det till 1913 års statsverksproposition
hörande statsrådsprotokoll över lantförsvarsärenden framgår, att anslaget
är avsett att användas till flyttningshjälp åt militär och civilmilitär personal
under förutsättning dock, att denna personals förflyttning icke
förorsakats av den flyttandes befordran till högre tjänst eller av en
förändring i vederbörande truppförbands förläggningsort, i vilket senare
fall kostnaderna fortfarande såsom förut guldits av fjärde huvudtitelns
allmänna besparingar. Den flyttningshjälp, som utgår från detta anslag,
utgöres jämlikt kungl. kungörelsen den 11 mars 1910, angående bestämmelser
rörande flyttningshjälp åt personal vid armén, av dels ersättning
för resor, som företagas av den flyttandes hustru, barn och
tjänstefolk, dels gottgörelse för transport samt in- och uppackning av
flyttsaker.

Med nu ifrågavarande kostnader synas de under nästföregående
anslag omförmälda rese- och traktamentskostnaderna för den förflyttades
egen resa till den nya tjänstgöringsorten lämpligen böra sammanföras,
vilket dock påkallar en ändring av anslagets benämning.

H. Artilleribehov.

1. Arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets

övningar och materiel.

Detta anslag eller, med en kortare benämning, vapenanslaget, som
i huvudsak motsvarar arméförvaltningens artilleridepartements andel av
det under perioden 1856—1896 i riksstaten upptagna anslaget till »försvarsverket
till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement»,
uppfördes under nuvarande benämning första gången för år 1897.
Enligt liggaren över fjärde huvudtiteln är anslaget fördelat i nio undertitlar,
omfattande i huvudsak utgifter av följande art.

Tit. I. Artillerimateriel: underhåll av fältartillerimateriel, fästningarnas
bestyckning, positionsartillerimateriel, inventarier, materialier och
förbrukningspersedlar, arvoden till en portvakt, resekostnader för så
kallad överbesiktning av artilleripjäser ävensom allmänna omkostnader
vid tygförråden;

Tit. II. Handvapen samt kulsprutemateriel för infanteriet och kavalleriet:
underhåll och rengöring av gevärspersedlar och kulsprutemateriel,
inventarier, materialier och förbrukningspersedlar, arvoden till en förrådsofficer
vid Stockholms tygstation samt resekostnader för så kallad
överbesiktning av handvapen, uppställda i förråd;

Tit. III. Ammunition: anskaffning av ammunition, krut och sprängladdningar
i stället för under övningarna förbrukad samt arvoden till
vaktare vid kruthus, till förvaltare och vapenofficerare för vissa tjänsteresor
; .

Tit. IV. Övningar: artilleritruppförbandens övningar och transporter
till skjutfält, anskaffning av rid- och körskolepersedlar, målskjutningsmateriel
och blinderingar samt kostnader för belöningar för skicklighet
i skjutning, vid artilleritruppförband jämväl i riktning ävensom
arvode till vaktaren vid Kaknäs skjutbana;

Tit. V. Fabriker: avlöningar, arvoden, inventariepersedlar och allmänna
omkostnader vid Karl Gustavs stads gevärsfaktori, ammunitions,
fabriken och Åkers krutbruk;

Tit. VI. Byggnader: underhåll av byggnader, tillhörande artilleri förråden,

fabrikerna, skjutfälten m. m.;

Tit. VII. Skjutfält: underhåll av skjutfält samt artilleriregementenas
å skjutfälten befintliga kaserninventarier och förplägnadsutrustning m.
fl. persedlar ävensom arvoden till personal för tillsyn m. m. vid vissa
skjutfält;

1453 18

Tit. Vill. Transporter: transportkostnader, enligt 1904 års statsverksproposition
även för förflyttningar av artilleripjäser samt ammunition
och övrig artillerimateriel mellan tillverknings- eller reparationsorterna
och truppförbanden; samt

Tit. IX. Diverse behov: vissa arvoden, anskaffning och underhåll av
modeller, instrument för besiktningar av artillerimateriel m. m. samt
expenser för generalfälttygmästarens expedition och tygstationerna,
underhåll av artillerimuseum ävensom kostnader för artilleriförsök, artillerikommitténs
sammanträden samt tryckning av redogörelser för inom
landet gjorda artilleriförsök, av kommittébetänkanden och reseberättelser
m. in.

1901 års riksdag medgav, dels att de rengöringsmedel för handvapen,
vilka dittills bekostats av manskapet, samt kostnaderna för tillfälliga
resor för artillerofficerare för bevistande av i utlandet anställda
artilleriförsök må utgå från detta anslag, dels ock att till detta anslag
finge överföras de för bibliotek och läroböcker avsedda medel, vilka förut
utgått från anslaget till avlöning och rekrytering in. m. Från och med
år 1910 bestridas av anslaget på grund av riksdagens medgivande vissa
expenskostnader utöver de här ovan under Tit. IX omförmälda, I samband
med genomförandet av 1914 års härordning hava de under Tit.
V förut uppförda avlöningsmedel för styresmän, fabriksingenjörer, fabriksförvaltare
med flera löntagare vid artilleriets fabriker och tygstater
upptagits i en särskild stat och överförts till anslag-et till avlöning och
rekrytering in. in.

Från vapenanslaget utgår alltså för närvarande en del arvoden samt
kostnader för vapen, ammunition och målskjutningsmateriel, resor, vissa
utbildningskurser, skrivmaterialier, läroböcker, vissa kaserninventarier
och förplägnadsutredningspersedlar, övningar, sjukvårdspersedlar och
byggnader. De av dessa kostnadsbelopp, som avse arvoden (avlöningtill
fabrikernas arbetare däri ej inbegripen), undervisning, expenser,
tryckalster, kasern- och förplägnadsutredning, övningar och sjukvårdspersedlar
hava av de sakkunniga ansetts böra överföras till de i detta
förslag för nu angivna ändamål uppförda särskilda, för hela arméns
behov avsedda anslag på sätt närmare framgår av bil. B, sid. 172.
De sålunda överförda avlöningsmedlen hava upptagits i beräkningen av
det föreslagna avlöningsanslaget för personal vid staber och truppförband
m. fl. Förvaltningen av övriga medel, bör, där så lämpligen
kan ske, regleras genom stater för respektive anslag, fastställda av
Kungl. Maj:t med hänsyn till anslagens ändamål och de av riksdagen
beviljade medel.

Därvid bör dock märkas, att do för expenser vid Karl Gustavs
stads gevärsfaktori, ammunitionsfabriken, Åkers krutbruk ävensom vid
tygstationernas verkstäder avsedda medel icke böra överföras till respektive
expensanslag, enär dessa utgifter äro att hänföra till driftkostnaderna
eller fabrikernas »allmänna omkostnader» och fördenskull böra belasta
fabrikationskostnaderna för de produkter fabrikerna leverera.

Beträffande underhållet av byggnader m. m. vid artilleriets tygstationer
och fabriker, samt av artilleriets skjutfält anse de sakkunniga
de därmed förenade förvaltningsgöromålen böra överflyttas från armeförvaltningens
artilleri- till ämbetsverkets fortifikationsdepartement. Den
närmare redogörelsen för de skäl, som tala härför, samt för de detaljer,
som därmed äro förknippade, torde dock hava sin plats längre fram i
detta betänkande vid behandlingen av anslagen enligt den föreslagna
nya uppställningen av huvudtiteln. A id bifall till de sakkunnigas förslag
i denna del skulle de medel, som avse underhållet och förvaltningen
av ifrågavarande fasta egendom överflyttas från vapenanslaget
till ett för underhåll av arméns samtliga byggnader avsett anslag.

Angående skjutskolans etablissemang å Rosersberg få de sakkunniga
hänvisa till vad därom anförts i annat sammanhang (sid. 24 och 135).

På grund av vad sålunda anförts hava från det nuvarande vapenanslaget
överförts de för artilleriets byggnader, skjutfält och skjutbanor
avsedda medel — de sistnämnda i vad ae icke röra de skjuttekniska
anordningarna därstädes — till det i detta förslag upptagna
anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor.

De medel, vilka kvarligga å vapenanslaget efter ovan omförmälda
överföringar, avse uteslutande kostnader för vapen, ammunition och
målskjutningsmateriel. Dessa medel hava överförts till ett för hela
armén avsett i detta förslag uppfört anslag för »vapen och ammunition
m. m.)> Det nuvarande anslaget till arméns vapen, ammunition och
målskjutningsmateriel samt artilleriets övningar oen materiel skulle sålunda
enligt de sakkunnigas förslag icke under denna benämning eller
till sin nuvarande omfattning kvarstå i riksstaten.

I. Fortififeationsbeliov.

1. Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
övningar och materiel.

Enligt det till 1896 års statsverksproposion hörande statsrådsprotokoll
över lantförsvarsärenden är detta anslag bildat av medel ur

anslagen till »fortifikationen», till »försvarsväsendet i allmänhet eller
arméförvaltningens departement)) samt till »byggnader och sängkläder
å mötesplatserna m. m.», och avsåg då följande fyra grupper av utgifter,
nämligen:

1) för mindre nybyggnader och underhållsarbeten å fästningar och
lantförsvaret tillhörande under arméförvaltningens fortifikationsdepartement
stående hus och byggnader,

2) för kommendantskapsutgifter,

3) för fortifikationens praktiska övningar och

4) för underhåll av fortifikationens materiel.

Sedermera har anslaget, som undan för undan höjts för att kunna
motsvara det stegrade medelsbehovet, i vissa avseenden erhållit eu utvidgad
användning. Sålunda medgav riksdagen år 1902, att rese- och
traktamentskostnader för färd till eller från fortifikationens övningar
finge utgå från detta anslag. Enligt 1908, 1909 och 1910 års riksdagars
beslut skulle härifrån utgå avlöning till fästningspolisen vid
Karlsborg och i Boden, arvoden till brandchef och fortifikationsväblar vid
Bodens fästning, kostnader för uppvärmning, belysning och renhållning
av de permanenta verken i Boden samt för därstädes belägna infanterilogements
uppvärmning och belysning ävensom för plogning av vägar
samt för vaktinventarier m. m. vid Bodens fästning. År 1912 beviljades
medel för fortifikationens vinterövningar i Norrland och år 1913
beslöt riksdagen, att utgifter för uppvärmning, belysning och ventilation
m. m. av fästena vid Tingstäde liksom vissa kostnader för vägunderhåll
skulle gäldas från detta anslag. I 1915 års statsverksproposition
föreslog Kungl. Maj:t, att kostnaderna för anordnande av vissa
stabskurser för underofficerare vid fortifikationen skulle gäldas från detta
anslag och riksdagen hade däremot icke något att invända. Påföljande
år medgav riksdagen, dels att avlöningen till polispersonalen å Karlsborg
och i Boden finge utbrytas ur anslaget och överföras till avlöningsanslaget,
dels att från byggnadsanslaget finge för framtiden utbetalas
kostnader för velocipeder, skidor, telefoner och skrivmaterialier åt nyssberörda
personal.

Av arméförvaltningens räkenskaper inhämtas rörande de utgifter,
som för närvarande bestridas från anslagets ovan angivna fyra undertitlar,
följande, nämligen:

att från tit. I gäldas kostnader för smärre nybyggnader samt
underhåll av lantförsvarets under fortifikationsdepartementets vård och
uppsikt ställda fästningsverk, hus och byggnader, hinderbanor, hindergårdar
och ridbanor, exercisplatser, kaserngårdar, skjutbanor och brand -

materiel; ävensom att från denna undertitel jämväl gäldas utgifter för
yttre renhållning och belysning, uppgörande av kostnadsförslag, företagande
av resor och besiktningar av tillkallade sakkunniga, annonser,
blankettryck, rit- och skrivmaterialier samt inventarier och böcker för
byggnadsavdelningarna vid fortifikationsdepartementets militärbyrå, för
lokalhyror, arvode till en officer, sakkunnig i skjutbanefrågor för biträde
å fortifikationsdepartementets militärbyrå, arvoden till vissa uppsyningsmän,
samt viss del i avlöningen till de vid kasernetablissemangen
anställda maskinisterna;

att de under tit. II upptagna »kommendantskapsutgifter» bestå av
arvoden till brandchefer, kronorättare m. fl., av underhållskostnader
för ledningar, postkurar, gevärsställ, brandredskap m. m., av utgifter
för yttre renhållning och belysning, för skurning och städning av vissa
expeditionslokaler, för skrivmaterialier, för uppvärmning, belysning och
renhållning av de permanenta verken i Boden och Tingstäde samt för
uppvärmning och belysning av de å förstnämnda ort belägna infanterilogementen; att

från tit. III, »fortifikationens övningar», bestridas kostnader
för fortifikationens taktiskt-fortifikatoriska övningar, för anställande av
vissa tekniska försök under truppövningar, för anskaffning av läroböcker,
för officerares, underofficerares och civilmilitär personals kommendering
till specialkurser samt för ingenjörtruppförbandens praktiska övningar
och fältskjutningar utom egen övningsplats såsom för transporter
av trupper, för sjuktransporter m. m. eventuellt även rese- och traktamentsersättningar,
för inkvartering och förläggning av trupp, för markskada
m. m., samt

att från tit. IV, »fortifikationens materiel», utgå underhållskostnader
för denna materiel, rid- och körskolepersedlar däri inberäknade,
anskaffnings- och underhållskostnader för velocipeder och skidor, för
inventarier, arbetsmaskiner och materialier vid fortifikationens tygverkstäder,
avlöning till de å tygverkstäderna anställda civila arbetare ävensom
kostnader för rit- och skrivmaterialier m. fl. expensutgifter vid
chefens för fortifikationen expedition och fortifikationsstabens huvudstation.

Av det ovan anförda framgår, att från anslaget, som till största
delen avser kostnader lör mindre nybyggnader samt underhåll av fästningsverk,
vissa hus och byggnader, vissa övningsfält och skjutbanor,
bestridas jämväl sådana kostnader, som äro att hänföra till följande
utgiftsgrupper, nämligen: avlöning, utbildningskurser, skrivmaterialier,
tryckalster, intendenturmateriel, bränsle, lyse, vatten och yttre ren -

hållning samt övningar och ingenjörmateriel. Med anledning härav
hava dessa senare kostnader i de sakkunnigas förslag överförts till
de för nyssberörda utgiftsgrupper i förslaget uppförda anslag på sätt
närmare framgår av bil. B, sid. 176. Avlöningsmedlen böra ingå i avlöningsanslaget
och för övriga medels förvaltning böra, där så lämpligen
kan ske, stater fastställas av Kungl. Maj:t. Vad de för fästningsverk,
hus och byggnader samt övningsfält och skjutbanor avsedda medel
beträffar, hava desamma överförts till ett för dylika utgifter för hela
armén nyuppfört anslag med benämning: byggnader, övningsfält och
skjutbanor. Användningen av dessa medel bör jämväl regleras genom
en av Kungl. Maj:t fastställd stat. Anslaget under dess nuvarande benämning:
arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter
samt fortifikationens övningar och materiel skulle sålunda vid bifall till
de sakkunnigas förslag utgå ur riksstaten.

J. Öv n i nyår.

1. Arméns fält- och fälttjänstövningar.

Fält- och fälttjänstövningsanslaget uppfördes i riksstaten första
gången av 1901 års riksdag. Enligt nämnda års statsverksproposition
är anslaget avsett dels för årliga fälttjänstövningar med trupper av alla
vapenslag, vare sig arméfördelning mot arméfördelning eller inom varje
arméfördelning såsom avslutning av repetitions-(regements-)övningarna
dels för fältövningar för officerare m. fl., dels ock för vissa praktiska
prov såsom krigsspelsövningar, lösande av taktiska uppgifter m. m.,
som böra avläggas av kaptener och ryttmästare, vilka göra anspråk på
befordran. Till det vid 1905 års statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll
anförde dåvarande chefen för ^^försvarsdepartementet,
hurusom det visat sig nödvändigt att på detta anslag anvisa kostnaderna
för vissa andra fältmässiga övningar såsom vinterfälttjänstövningar,
så kallade detachementsövningar m. m., som icke kunde hänföras
till försök. Mot vad sålunda anförts gjorde riksdagen icke någon
erinran. Vidare medgav 1907 års riksdag, att kostnaderna för bostad,
vivre, transporter m. m. för de utländska officerare, som kunde bliva
inbjudna till de större fälttjänstövningarna ävensom för transporter
m. m. av hästar och hästskötare, som kunde erfordras för att göra
ifrågavarande officerare beridna, finge gäldas från detta anslag.

Då de från anslaget sålunda utgående kostnader, utom i vad de
avse vissa utbildningskurser för officerare och civilmilitärer, bilda en

grupp för sig och avse ett särskilt övningsändamål, hava de sakkunniga
i nu föreliggande förslag bibehållit detta anslag, utan annan förändring
än att de för nyssberörda utbildningskurser avsedda medel överförts
till ett för undervisnings- och utbildningsväsendet i allmänhet vid armén
särskilt uppfört anslag. Kostnaderna för dessa kurser böra framdeles
liksom hitintills genom brev fastställas av Kungl. Maj:t.

2. Vinterövningar.

I samband med 1914 års härordningsbeslut uppfördes detta anslag
i 1916 års riksstat för möjliggörande av truppövningar vintertid med
infanteriet, kavalleriet, artilleriet och trängen. År 1918 höjdes anslaget
för beredande av möjlighet för intendenturtruppernas deltagande i dessa
vinterövningar.

Av arméförvaltningens räkenskaper framgår, att från anslaget
bestritts rese- och traktamentskostnader, hästlega samt kostnader för
underhåll av mundering, intendenturmateriel, kasernutredningspersedlar
och sjukvårdsmateriel.

Då dessa övningar äro hänförliga till vanliga övningar med stammanskap
och värnpliktiga samt vad de senare beträffar ingå i den för
dem genom värnpliktslagen stadgade tjänstgöringstid, synas de belopp,
som motsvara nyss berörda underhållskostnader, böra överföras till de
för dessa kostnaders bestridande i allmänhet särskilt avsedda anslagsåsom
för munderingsutrustniug, för kasernutredning, intendenturfordon
m. m. samt för sjuk- och veterinärvård m. in. De medel, som avse
rese- och traktamentskostnader ävensom hästlega böra av samma skäl
överföras till det i detta förslag nyuppförda anslaget till truppförbandens
övningar. Vid bifall härtill skulle anslaget sålunda komma att
utgå ur riksstaten.

För användningen av nu ifrågavarande medel böra, liksom i fråga
om övriga underhålls- och övningsmedel, föreskrifter meddelas genom
de stater, som av Kungl. Maj:t fastställas för vederbörliga anslag.

K. Sjukvård.

1. Garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden.

Detta anslag, som ursprungligen endast avsåg garnisonssjukhuset i
Stockholm, uppfördes under »militärstaterna» i riksstaten första gången av
1817—1818 års riksdag. Från och med år 1879 omfattar anslaget jämväl

garnisonssjukhuset å Karlsborg och alltsedan år 1913 även garnisonssjukhuset
i Boden. Enligt de i liggaren över fjärde huvudtiteln för år
1918 intagna stater för garnisonssjukhusen bestridas från anslaget, förutom
avlöning och kost eller ersättning därför åt viss personal, jämväl
så kallade underhållskostnader. Underhållskostnaderna vid sjukhusen
å Karlsborg och i Boden utgöras av utgifter för medicin och förbrukningsartiklar,
sjukvårdsutredning samt kost åt viss vid sjukhuset anställd
personal m. m., vid Boden jämväl för eldning, belysning och renhållning.
Enligt sjukhusets i Stockholm räkenskaper bestå underhållskostnaderna
av utgifter för sjukvårdsmateriel, bränsle, lyse, renhållning,
tvätt, skrivmaterialier och blanketter m. m. ävensom för byggnadernas
och parkens underhåll samt för utspisning och sjukvård till viss vid
sjukhuset anställd personal samt till fast anställt manskap vid regemente,
tillhörande Stockholms garnison. Enligt det till 1918 års statsverksproposition
hörande statsrådsprotokoll för lantförsvarsärenden skulle
emellertid samtliga från anslaget nu utgående kostnader för mathållning
framdeles icke vidare bestridas från detta anslag utan från mathållningsanslaget.
Detta förslag har riksdagen bifallit.

Från anslaget skulle sålunda gäldas kostnader för sjukvård, avlöning,
skrivmaterialier, tryckalster och underhåll av byggnader m. m.
De belopp, som anvisats för sjukvårdsändamål, hava av de sakkunniga
överförts till ett för hela armén avsett sjukvårdsanslag med benämning
sjuk- och veterinärvård m. m. Övriga belopp hava överförts till de
för ovanberörda ändamål i detta förslag uppförda anslag på sätt närmare
framgår av bil. B, sid. 178. De för avlöning avsedda medlen böra ingå
i avlöningsanslaget enligt särskilda av Kung!. Maj:t och riksdagen fastställda
stater samt användningen av övriga medel, där så lämpligen
kan ske, regleras genom stater, fastställda av Kungl. Maj:t ensam.

2. Arméns sjuk- och veterinärvård samt liovbeslag in. in.

Enligt det till 1909 års statsverksproposition hörande statsrådsprotokoll
över lantförsvarsärenden bildades då detta anslag av de under
anslagen till »arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehov», »remontering
och skoning m. m.» samt »lega av hästar till kavalleriets, artilleriets
och trängens exercis» beviljade medel för anskaffning, transport,
underhåll och tvätt av sjukvårdspersedlar, förbandsartiklar, sjukvårdsmateriel,
sjukvårdsfordon, veterinär- och hovbeslagsmateriel, för arvoden
till vissa beställningsmän vid kavalleriet, artilleriet, ingenjörtrupperna
och trängen, som förrätta sjukvårdsunderofficers eller hovslagarunder -

officers åligganden, för arvoden till civila läkare, som ombesörja undervisningen
åt det till länslasarett för utbildning därstädes kommenderade
sjukvårdsmanskap, för vissa transporter av sjuka och deras vård a
civila sjukhus samt för inventarier, rullor och blanketter. Vid 1913
års riksdag beslöts, på framställning av Kungl. Maj:t, en omläggning
av hovslagarutbildningen vid armén, varigenom kavalleriet och artilleriet
tillhörande truppförband skulle omhändertaga denna utbildning och
därmed förenade årliga kostnader, vilka skulle gäldas av sjukvårdsanslaget.
1916 års riksdag medgav, att från anslaget finge utgå avlöning
och resekostnadsersättning till sjuksköterskor, och enligt 1918 års riksdags
beslut är anslaget jämväl avsett att bestrida kostnader dels för beredande
av sanatorievård åt sådana underofficerare, stamanställda av
manskapsklassen och värnpliktiga, som intagas till vård å de å jubileumsfondens
sanatorier för statstjänare reserverade platser och dels för
tandvård vid vissa truppförband. För närvarande beräknas anslaget i
vad det icke avser tandvård eller sanatorievård efter 2 öre för man
och dag och 3,3 öre för häst och dag. De från anslaget sålunda utgående
medel för avlöning, undervisning, tryckning, tvätt samt vissa
resor till eller från övningar, hava av de sakkunniga överförts till de
för nu angivna ändamål för hela armen särskilt avsedda anslag, Avlöningsmedlen
böra i vad de avse avlöning till arméns sjuksköterskekår
upptagas i en av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt fastställd stat.
Övriga avlöningsmedel böra däremot ingå i avlöningsanslaget såsom en
särskilt beräknad post. De belopp, som efter nu angivna överföringar
återstå, hava bibehållits under ett för armén gemensamt avsett anslag
med benämning: sjuk- och veterinärvård in. m. För detta anslag bör
stat fastställas av Kungl. Maj:t.

L. Stipendier.

1. Resestipendier åt artilleri- och ingenjörofficerare.

Detta anslag har varit uppfört i riksstaten alltsedan år 1897. Före
denna tid funnos medel anvisade för resestipendier åt artilleriofficerare
under anslaget till »fältartilleriet å fastlandet» och åt fortifikationsofficerare
under anslaget till »ingenjörkåren», å vilket sistnämnda anslag
resestipendier för första gången uppfördes av 1856 1858 års riksdag.

Förutom nu ifrågavarande anslag finnas i riksstaten ytterligare två
för resestipendier uteslutande avsedda anslag. Därjämte äro medel anvisade
för resestipendier åt generalstabsofficerare under anslaget för

1453 18

generalstabens övningar, expenser m. m. Då kostnaderna för resestipendier
bilda en särskild grupp av utgifter, hava de sakkunniga sammantört
nu ifrågavarande medel under ett gemensamt anslag med benämnino-;
resestipendier. Ett bifall till de sakkunnigas förslag i detta avseende
skulle sålunda medföra, att nu förevarande anslag komme att såsom
sådant utgå ur riksstaten.

2. Resestipendier åt officerare vid infanteriet, kavalleriet, trängen och

intendenturkåren.

Enligt 1856—1858 års riksdags skrivelse beviljade riksdagen medel
under fjärde huvudtiteln till understöd åt svenska officerare, anställda i
aktiv krigstjänst hos någon utländsk makt, vars armé till större eller
mindre del befunne sig å krigsfot. För detta ändamål utgick sedermera
årligen ett extra anslag benämnt »officerares anställning i främmande
arméer» ända till år 1877, då riksdagen, på Kungl. Maj:ts framställning,
anvisade enahanda belopp, men i avseende på dess användning medgav,
att medlen finge utgå jämväl vid kommendering för officerare att åtfölja
en större armékårs rörelser hos någon utländsk makt. Enligt 1883
års riksdags beslut skulle anslaget, vars namn då ändrades till »reseunderstöd
åt officerare och intendenturtjänstemän», användas förutom
till understöd åt officerare under anställning i utländsk krigstjänst eller
kommendering utrikes jämväl till reseunderstöd åt intendenturtjänstemän.
Av det till 1901 års statsverksproposition hörande statsrådsprotokoll över
lantförsvarsärenden framgår, att anslaget tagits i bruk bland annat för
att sätta officerare i tillfälle till militära studier i främmande land. Riksdagen,
som icke gjorde någon erinran mot vad sålunda anförts, medgav
på därom gjord framställning, att när omständigheterna sådant föranledde
högst 6,000 kronor av anslaget finge användas till underlättande
av anställandet utav militärattachéer, som icke komme i åtnjutande av
arvode från tredje huvudtiteln. Som emellertid 1913 års riksdag under
tredje huvudtiteln beviljat ytterligare medel för anställande av militärattachéer
vid utländska beskickningar, torde anslaget numera huvudsakligen
komma att användas till resestipendier. I 1918 års statsverksproposition
har anslaget, då den dåvarande benämningen av anslaget
icke var fullt riktigt, sedan intendenturkåren från och med år 1915
omorganiserats såsom en militär kar, upptagits under benämning resestipendier
åt officerare vid infanteriet, kavalleriet, trängen och intendenturkåren.

På de under nästföregående anslag anförda skal hava do sakkunniga
överfört nu ifrågavarande medel till det i föreliggande förslag
nyuppförda anslaget till »resestipendier», och skulle anslaget sålunda vid
bifall härtill utgå ur riksstaten såsom självständigt anslag.

3. Stipendier för fältläkarkåren.

Enligt det vid 1911 års riksdag fattade beslut angående fältläkarkårens
omorganisation skall fältläkarstipendiatinstitutionen småningom
avvecklas. Då de under detta anslag upptagna s. k. stipendier eller
arvoden äro av avlönings natur, torde därför erforderliga medel böra
överföras till anslaget för avlöning till personal vid staber och truppförband
m. fl. (bil. B sid. 180), vid vilket förhållande ifrågavarande
anslag skulle utgå ur riksstaten.

4. Resestipendier åt militärläkare.

Detta anslag har funnits uppfört i riksstaten alltsedan år 1846.

Jämväl detta anslag har på nyss omnämnda skäl överförts till det
föreslagna anslaget till »resestipendier» och kommer detsamma vid bifall
härtill att utgå ur riksstaten.

5. Studiestipendier för underofficerare och furirer av första klassen.

Genom kungl. brev den 14 september 1917 hava bestämmelser
blivit utfärdade angående användningen av detta anslag. Enligt deäsa
bestämmelser äro stipendierna avsedda dels för främjande av studier,
som avse förvärvande av kompetens för fortsatt utbildning vid krigsskolan
till officer eller reservofficer, dels ock att utdelas för studier i
annat syfte, vilka äro egnade att främja stipendiatens militära duglighet
och allmänbildning samt bibringa honom ökade insikter i för det praktiska
livet nyttiga kunskapsgrenar. Stipendiebeloppen utgå med 800
kronor.

Dessa stipendiebelopp hava av de sakkunniga sammanförts med de
för studiestipendier anvisade medel under anslagen till krigshögskolor
och krigsskolan till ett gemensamt anslag med benämning: studiestipendier.
Det nuvarande anslaget skulle sålunda vid bifall till detta förslag
komma att utgå ur riksstaten.

M. Remontering och hästlega.

It Remontering in. in.

Efter den \id 1909 års riksdag beslutade ändringen rörande utgifterna
under anslaget till »remontering m. m.» skulle därifrån utgå
avlöning till den vid remonteringsstyrelsen anställda personalen ävensom
utgifter för remontinköp, för transport-, rese- och traktamentskostnader
samt för depåkostnader. Transport-, rese- och traktamentskostnaderna
utgöras av fraktkostnader för remonterna fråu uppköpsplatserna
till vederbörande depå och truppförband samt i-esor m. m.
för inköp av remonter. Till depåkostnaderna höra avlöning till depåpersonalen,
underhåll av depåernas byggnader ävensom skatter och
onera för dessa byggnader samt allmänna omkostnader vid depåerna
såsom sängservis, bränsle, lyse, inventarier åt fodeiunarskar och hästskötare
in. m. Från detta anslag hava till och med år 1914 jämväl
utgått kostnader lör utfodring av remonter.

De för avlöning, expenser och byggnader m. m. avsedda medel hava
av de sakkunniga överförts till de för dessa ändamål i nu föreliggande
förslag, upptagna anslag för hela armén (Bil. B sid. 182). Den till remonteringsstyrelsen
nu utgående avlöningen bör upptagas under avlöningsanslaget
å en av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt fastställd
stat. Avlöningen till depåpersonalen bör däremot endast ingå i anslaget
såsom en beräknad post samt, i överensstämmelse med vad för närvarande
äger rum, bestämmas genom en av Kungl. Maj:t ensam fastställd
stat. De för expenser och byggnader avsedda medel böra jämväl
fastställas genom stater, utfärdade av Kungl. Maj:t.

3. Lega av hästar för truppförbandens övningar.

Enligt 1828—1830 års riksdagsbeslut avsåg anslaget endast »artilleriets.
exercismöten». Sedermera höjdes anslaget för bestridande av
hästlegningskostnader för fortifikationens övningar av 1856—1858 års
och för trängens övningar av 1888 års riksdag. Enligt 1901 års
statsverksproposition skulle detta anslag efter genomförd härordningomfatta
lega av hästar allenast vid artilleriet och fortifikationen under
repetitionsövningar. Som emellertid behovet av stamhästar vid trängen
icke blev tillgodosett vid 1901 års riksdag i den omfattning, som av
Kungl. Maj.t föreslagits, har anslaget måst tagas i anspråk jämväl för

ÖL

legning av hästar såväl vid trängens beväringsrekrytskolor som vid
dess repetitionsövningar. Från och med år 1908 har från anslaget
bekostats anskaffning av hästar till särskilda övningsmarscher m. m.
vid artilleriet, fortifikationen och trängen. År 1909 beslöt riksdagen,
att härifrån skulle gäldas kostnader för lega av hästar till artilleriets
volontärskola och skjutskola, att kostnaderna för medikamenter och
skoning icke vidare skulle härifrån utgå samt att anslaget, som förut
vant'' av fast anslags natur, skulle uppföras såsom reservationsanslag.
Två år senare beviljades medel under anslaget för fortifikationens vinterövningar
i Norrland. Av det till 1912 års statsverksproposition hörande
statsrådsprotokoll över lantförsvarsärenden framgår slutligen, att anslaget
tagits i bruk jämväl för hästlegning vid de större fälttjänstövningarna.
Häremot hade riksdagen icke något att erinra. Enligt
grunderna för 1914 års härordning erfordras legning av hästar under
viss del av året så väl för artilleriets, ingenjörtruppernas och trängens
övningar som för infanteriets och kavalleriets kulspru te tjänst. I de för
riksdagen framlagda beräkningarna av anslaget har det plägat uppdelas
i två titlar: truppförbandens legningsanslag och intendentsdepartementets
legningsanslag. Under den förra titeln hava upptagits de för de särskilda
truppförbanden erforderliga anslagsbelopp och under den senare
det antal liästlegningsdagar, som erfordras för större fälttjänstövningar
m. m. År 1915 erhöll anslaget sin nuvarande benämning. Enligt 1918
års statsverksproposition hemställde Kungl. Maj:t, att kostnaderna för
hästlega till officer, som enligt § 72 i avlöningsreglementet för armén
gjordes beriden under viss tid, skulle utgå från detta anslag. Häremot
har riksdagen icke haft något att erinra.

Enligt räkenskaperna bestridas för närvarande från anslaget alla
med legningen förenade kostnader såsom för hästarnas transport till
och från legningsorten, hästlega, ersättning till hästägare för störtade
eller skadade hästar samt gottgörelse vid så kallad förmönstring av
hästar m. in.

På sätt här nedan under avdelning III, sid. 126, anföres, hava nu
ifrågavarande legningskostnader fördelats mellan de i detta förslag uppförda
anslagen till truppförbandens övningar samt fält- och fälttjänstövningar.
De å dessa anslag upptagna medels användning bör fastställas
av Kungl. Maj:t genom årligen utfärdade stater eller andra föreskrifter.
Vid bifall till de sakkunnigas förslag kommer anslaget sålunda att utgå
ur riksstaten.

O. Diverse.

1. Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande.

Enligt vad som framgår av det till 1913 års statsverksproposition
hörande statsrådsprotokoll över lantförsvarsärenden avser anslaget understöd
för främjande av verksamheten i vissa föreningar med militärt
syfte samt bidrag åt dylika föreningar och enskilda för utgivande av
skrifter, företrädesvis periodiska sådana.

Anslaget har i förevarande förslag bibehållits oförändrat.

3. Extra utgifter.

1828—1830 års riksdag beviljade 50,000 riksdaler banko för oförutsedda
militära behov. Sedermera medgav 1850—1851 års riksdag,
på därom gjord framställning, att anslagets benämning, som då var
»oförutsedda utgifter», ändrades till »extra utgifter». Av riksdagens
skrivelse den 20 mars 1841 nr 269 framgår, att nu ifrågavarande
anslag varit ämnat för avhjälpande av sådana tillfälliga behov i och för
militärväsendet, som vid de årliga staternas uppgörande icke kunnat
med säkerhet förutses och beräknas. Till följd av den av 1914 års
riksdag beslutade omläggningen av ordinarie avlöningsanslaget från
fast anslag till förslagsanslag, varigenom huvudtitelns allmänna besparingar,
av vilka åtskilliga utgifter en lång följd av år bestritts, komme
att väsentligt minskas, höjdes anslaget från 80,000 kronor till 600,000
kronor för att kunna lämna tillgång till bestridande av en del av dessa
utgifter. Med anledning av 1917 års kassaförlagskommittés förslag om
avveckling av det då tillämpade förskottsförfarandet höjdes anslaget
ytterligare vid 1918 års riksdag för att kunna tagas i anspråk, bland
annat, för en del tillfälliga och oförutsedda utgifter, vilka ditintills
blivit bestridda av förskottsmedel.

Enligt räkenskaperna utgå från anslaget, bland annat, kostnader
för avlöning, för undervisningsändamål, för expenser, för tryckalster
samt för byggnader. Dessa kostnadsbebopp hava av de sakkunniga
överförts till de i förslaget för nu angivna ändamål uppförda anslag på
sätt närmare framgår av bil. B, sid. 182. Beträffande övriga från anslaget
utgående kostnader hava de sakkunniga icke ansett sig böra
föreslå några överföringar till andra anslag. Anslaget skulle sålunda
fastän i något begränsad omfattning bibehållas i riksstaten. Emellertid
anse sig de sakkunniga böra uttala den meningen, att från anslaget

utgående utgifter, som visa sig bliva av mera stadigvarande karaktär,
böra successivt överflyttas till vederbörliga ordinarie anslag.

5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Med anledning'' av kassaförlagskommitténs hemställan att å riksstaten
måtte under vederbörande huvudtitlar uppföras förslagsanslagför
bestridande av kostnader för kommittéer, kommissioner och utredningar
genom sakkunniga, föreslog Kungl. Magt 1918 års riksdag, att,
bland annat, under fjärde huvudtiteln bevilja ett ordinarie anslag med
ovan angivna benämning för bestridande av kostnader för kommittéer
och utredningar genom sakkunniga, vilka kostnader ditintills av arméförvaltningen
förskjutits och därefter hos riksdagen anmälts till ersättande.
De av Kungl. Maj:t sålunda begärda medlen hava av riksdagen blivit
beviljade.

Anslaget har i nu föreliggande förslag bibehållits oförändrat.

7. Avlöningsförbättring för vissa vaktmästare.

För ifrågavarande ändamål har 1918 års riksdag under fjärde
huvudtiteln anvisat 8,000 kronor, att utgå såsom tillägg till lön och
tjänstgöringspenningar åt vissa vaktmästare.

Anslagens
gruppering.

III. Förslag till uppställning av riksstatens fjärde huvudtitel.

De sakkunniga hava redan framhållit (sid 10), att anslagen inom
fjärde huvudtiteln kunna och lämpligen böra uppföras i grupper på
sådant sätt, att dessa grupper motsvara den centrala förvaltningsmyndighetens
särskilda departement och sjukvårdsstyrelse, samt att anslag,
som icke kunna hänföras till någon av de sålunda uppkommande grupperna,
böra uppföras såsom en särskild grupp.

De av arméförvaltningens civila departement förvaltade anslag
hava, med hänsyn till de olika ändamål, som genom dem skola tillgodoses,
ansetts icke böra sammanföras till en grupp, utan fördelats i tre
grupper, på sätt av förslagsstaten (bil. A) framgår. Av övriga departement
och sjukvårdsstyrelsen förvaltade anslag hava däremot sammanförts
till en grupp för var och en av dessa avdelningar av arméförvaltningen.
Härtill kommer den särskilda gruppen.

Beträffande den ordning, i vilken de särskilda grupperna upptagits
i förslagsstaten, få de sakkunniga framhålla, hurusom i nu gällande
stat främst i huvudsak uppförts medel för personalens avlöning och
underhåll samt därefter likaledes i huvudsak medel för materiel och
byggnader m. in., ehuru denna ordning icke blivit konsekvent genomförd.
De sakkunniga hava ansett lämpligast att bibehålla denna i stora
drag nu följda ordning mellan anslagsgrupperna.

Med hänsyn till vad sålunda anförts äro anslagen i de sakkunnigas
förslag till riksstat för fjärde huvudtiteln uppförda enligt följande gruppering: A.

Avlöning, rekrytering, resekostnader in. m., vilken grupp omfattar
anslag för avlöning och annan kontant ersättning till den vid armén
anställda personalen.

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning, upptagande
kontant gottgörelse till värnpliktiga och deras familjer samt inskrivningsm.
fl. kostnader.

C. Undervisning, understöd, expenser m. in. Denna grupp upptager
anslag, avsedda för personalens utbildning, dit även anslagen till

studiestipendier och till understöd åt föreningar och för skrifters utgivande
ansetts kunna hänföras. Med hänsyn därtill att anslagen till
skrivmaterialier, tryckningskostnader in. m. förvaltas av samma departement
i arméförvaltningen som övriga under gruppen upptagna anslag,
hava berörda anslag ansetts lämpligen kunna hänföras till denna grupp.
De under grupperna A, B och C uppförda anslagen förvaltas av arméförvaltningens
civila departement.

D. Förplägnad. intendentur materiel, remontering, övningar m. m. Anslagen
under denna grupp, vilka huvudsakligen avse personalens förplägnad,
beklädnad och övningar samt arméns förseende med hästar,
fordon m. m., förvaltas av armé/örv ältning ens intendentsdepartement.

E. Sjukvård m. m. Under denna grupp uppförda anslag, som
avse hälso- och sjukvården beträffande arméns personal samt veterinärvård
ävensom anskaffning av sjukvårds- och veterinärmateriel m. m.,
förvaltas av armé/örv ältning ens sjukvårdsstyrelse.

F. Vapen och ammunition. Hit hörande anslag förvaltas av arméförvaltningens
artilleridepartement.

G. Byggnader och ingenjör materiel. Anslagen under denna grupp
förvaltas av arméförvaltningens förtifkationsdepartement.

H. Diverse. Anslaget till ersättning för rustning och rotering
handhaves av statskontoret. Anslagen till extra utgifter och till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga handhavas av arméförvaltningens
civila departement, men disponeras direkt av Kungl. Maj:t.

Under de sålunda angivna huvudgrupperna komma de särskilda
anslagen att här behandlas.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

Vid en granskning av nuvarande liggaren över de i riksstatén
uppförda anslag å fjärde huvudtiteln framgår, bland annat, att enligt av
Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda stater avlöning utgår, förutom
från de egentliga avlöningsanslagen, jämväl från sådana anslag, vilka
huvudsakligen äro avsedda för annat ändamål såsom för undervisning,
sjukvård, remontering m. m. Vidare utgår avlöning, utan att vara i
stat uppförd, men dock enligt riksdagens vid 1908, 1912 och 1913 års

Anslag för
avlöning.

1453 18

riksdagar lämnade medgivanden från anslagen till arméns mathållning,
furagering av arméns hästar, rese- och traktamentspenningar samt
arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m. Utav arméförvaltningens
räkenskaper framgår slutligen, att från en del anslag
för anskaffning och underhåll av materiel och förbrukningsartiklar
m. m. utgår avlöning till civila maskinister och eldare för skötsel
av kasernetablissemangens värmeledningar m. m., till kokerskor vid
truppförbandens kokinrättniugar, till civila hantverkare i truppförbandens
skrädderi-, skomakeri- och tyg- m. fl. verkstäder, till civila arbetare
vid fabriker, vaktare vid kruthus m. fl. Avlöning till nu berörda
personal utgår i form av års- eller dagarvode, dags- eller timpenning
och har i regel tillkommit på grund av vederbörande förvaltningsmyndighets
beslut. Vid vissa skolor och sjukhus utgår dock avlöning
till maskinister, eldare, andra arbetare, kokerskor och diskerskor efter
de av Kungl. Maj:t och -riksdagen för dessa anstalter fastställda stater.

Hopräknas de anslag, från vilka avlöning sålunda utbetales, finner
man, att för exempelvis år 1918 från icke mindre än 42 av fjärde
huvudtitelns 54 ordinarie anslag bestridas utgifter för avlöning.

Avlöningen till förenämnda personal vare sig civil eller militär,
manlig eller kvinnlig med stadigvarande anställning synes för åstadkommande
av enhetlighet i riksstatens uppställning, enkelhet i bokföringen
och en välbehövlig förenkling i revisionsarbetet samt större
kontroll över anslagens användning böra upptagas under anslag, uteslutande
avsedda för avlöning. Dock lärer avlöningen till civila hantverkare
och fabriksarbetare, även om de innehava mera stadigvarande
anställning, böra i likhet med vad för närvarande äger rum, läggas till
övriga anskaffningskostnader för den produkt, varmed arbetarna äro
sysselsatta, och sålunda fortfarande utgå från vederbörande underhållsoch
anskaffningsanslag. Detsammma gäller i tillämpliga delar även arbetare
med mera tillfällig anställning.

Fråga uppstår nu, huruvida de medel, som skola ingå i anslag
uteslutande avsedda för avlöning, böra sammanföras till ett enda anslag
eller delas på flera. Med de sakkunnigas förut uttalade uppfattning
angående anslagsfördelningen vore onekligen mest förenligt att sammanföra
samtliga avlöningsmedel till ett enda anslag. Vissa skäl, vilka
här nedan komma att för varje anslag angivas, tala emellertid för
att så icke sker, utan att en avvikelse från huvudregeln göres i fråga
om anslagen till departementschefen, departementet och arméförvaltningen
samt arméns reservstater och arméns personal över stat.

Anslagen till departementschefen, departementet och arméförvaltningen
upptaga allenast avlöning och äro »fasta anslag». De åldorstillägg,
vilka utgå till personal, som avlönas från departementets och
arméförvaltningens anslag, äro däremot uppförda å ett »förslagsanslag»,
avsett för all personal, tillhörande lantförsvaret, som åtnjuter sådan avlöningsförmån.
Det torde böra erinras, att å staten för anslaget till
arméförvaltningen finnes uppförd avlöning ej. blott till detta ämbetsverks
civila personal utan även till den civilmilitära personalen å dess sjukvårdsstyrelse.
Någon anledning till ändring av dessa anslags natur

synes icke förefinnas. _ ......

Beträffande avlöningsförmånerna till den militära och civilmilitära
personalen i övrigt vid armén utgöras desamma antingen av lön och
dagavlöning, eventuellt inkvarterings- och servisbidrag, till underofficerare
jämväl ersättning för bränsle och lyse, eller ock av arvode,
ävensom gottgörelse till vissa befattningsinnehavare för särskilt angivna
resor samt för expenskostnader, vilken gottgörelse utgår efter
samma formella grunder, som gälla för avlöning. Härjämte utgår
till vissa löntagare ålder still ägg, lönetillägg för tjänstehästar och furageersättning
samt så kallad ökad avlöning till bataljonsläkare. För
närvarande äro de medel, som avse lön, dagavlöning, lönetillägg för
tjänstehästar och furageersättning ävensom arvoden till personalen vid
arméns truppförband, särskilda verk och inrättningar i regel samlade
under samma för dessa enheter avsedda avlöningsanslag. Det ojämförligt
största av dessa anslag eller anslaget till »avlöning och rekrytering m. m.»
är numera i riksstaten upptaget såsom förslagsanslag, och^ då övriga
här ovan berörda avlöningsförmåner och ersättningar utgå efter bestämda
grunder, synes icke något hinder förefinnas för samtliga dessa
medels sammanförande till ett enda för hela armen avsett anslag av
förslagsanslags natur, som lämpligen kan upptagas under benämning
»avlöning till personal vid staber och truppförband m.fl.», med en förkortad
benämning: avlöningsanslaget. Någon uppdelning av detta avlöningsanslag
i undertitlar allt efter olika slag av avlöning, vilka däri
ingå, såsom lön, dagavlöning o. s. v., torde icke vara erforderlig i riksstaten,
då de slutsiffror, som genom en dylik uppdelning skulle komma
till synes, knappast kunna vara av annat än statistiskt intresse.

Vad sålunda anförts angående anslaget för avlöning till personal
vid staber och truppförband m. fl. beträffande detta anslags natur äger
även tillämplighet i fråga om anslagen till arméns reservstater och till
arméns personal över stat.

Avlöning sanslagens
art.

Med anledning av vad ovan anförts hava de sakkunniga ansett
ifrågavarande ordinarie avlöningsmedel böra fördelas å följande särskilda
anslag:

departementschefen,

departementet,

arméförvaltningen,

avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. (avlöningsanslaget),

ålderstillägg,

arméns reservstater, samt
arméns personal över stat.

1. Departementschefen.

Från detta anslag utgår endast avlöningen till chefen för kungl.
lantförsvarsdepartementet.

På sätt de sakkunniga redan anfört är det de sakkunnigas mening,
att för främjande av större enhet i förvaltnings- och kontrollavseende
all avlöning inom lantförsvarets förvaltningsområde bör, därest icke
särskilda skäl föranleda undantag, sammanföras under ett anslag. Till
detta anslag skulle även ifrågavarande avlöning kunna överföras, men
med hänsyn dels till den särskilda ställning chefen för kungl. lantförsvarsdepartementet
intar såsom ledamot av statsrådet, dels därtill,
att å övriga vederbörliga huvudtitlar särskilda anslag finnas uppförda
för departementschefernas avlöning, hava de sakkunniga ansett lämpligt
att icke föreslå någon annan ändring beträffande ifrågavarande anslag,
än att detsamma upptages under samma huvudrubrik som övriga anslag
för avlöning.

2. Departementet.

Staten för departementet eller lantförsvarsdepartementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli upptager endast medel till avlöning åt tjänstemännen
därstädes.

På i huvudsak enahanda grunder, som anförts i fråga om föregående
anslag, anse de sakkunniga, att även detta anslag bör fortfarande
bibehållas såsom självständigt anslag och icke uppgå i det allmänna
avlöningsanslaget.

1 redogörelsen för de nuvarande anslagen (sid. 18) hava de sakkunniga
ifrågasatt, att förslagsanslaget: »övergångsstat», högst 5,200
kronor, skulle sammanslås med anslaget till departementet. Den till

en kanslisekreterare å gammal stat från detta anslag utgående avlöning
avser ersättning för ett arbete, som helt och hållet faller inom departementets
område. Så länge denne kanslisekreterare kvarstår i tjänst,
skall avlöningen för en av de i staten uppförda andre kanslisekreterarbeställningarna,
sammanlagt 4,000 kronor, besparas och sålunda, då anslaget
är nyuppfört i staten, tillgodoföras kassafonden, ett förhållande som
sannolikt kommer att fotgå ett avsevärt antal år. Att sålunda i en stat
uppföra medel, om vilka man på förhand kan antaga, att de icke komma
att tagas i anspråk, synes om möjligt böra undvikas. Härtill kommer
att, då någon vikariatsersättning under semester icke är upptagen å
övergångsstaten, sådan ersättning torde komma att utgå från anslaget
till departementet, samt att således en del av avlöningen för ifrågavarande
tjänst redan utgår från sistnämnda anslag.

På sätt av bifogade förslag till ny stat för departementet (bil. E
sid. 212) närmare framgår, skulle saken kunna så ordnas, att en andre
kanslisekreterartjänst väl uppföres i staten men utan utförd avlöning
och hålles vakant, så länge ifrågavarande kanslisekreterare kvarstår i
tjänst. För denne uppföres i staten under särskild rubrik »övergångsstat»
den för honom avsedda avlöningen och vikariatsersättning beräknas
under anslaget. Därjämte bör föreskrift meddelas, att sedan
denne kanslisekreterare avgått ur tjänst, avlöning till en andre kanslisekreterare
må utgå från de för den sålunda ledigblivna tjänsten anslagna
medel, intill dess sådan avlöning blivit uppförd för den å staten
upptagna, vakanta andre kanslisekreterartjänsten. Övriga bestämmelser
härom enligt innevarande års statsverksproposition, punkt 1, torde kunna
meddelas genom kungl. brev.

De sakkunniga få alltså föreslå, att anslaget till departementet skall
kvarstå i riksstaten samt omfatta jämväl det under anslaget till övergångsstat
nu anvisade medelsbelopp.

3. Arméförvaltningen.

I anslaget till arméförvaltningen ingå ej heller andra medel än
sådana, som äro avsedda för avlöning eller annan ersättning för arbete,
utfört för ämbetsverkets räkning.

Det kunde därför ligga nära till hands att låta detta anslag uppgå
i ett för armén i allmänhet avsett avlöningsanslag. De sakkunniga
hava emellertid ansett, att även i detta fall hänsyn borde tagas till det
förhållandet, att inom övriga huvudtitlar särskilda anslag äro uppförda
för de centrala verken, ett förhållande som dock endast är av formell

betydelse. Men härtill kommer, att arméförvaltningen, som väl är det
centrala organet för arméns ekonomiska förvaltningsväsende, likväl icke
ingår i organisationen av armén såsom sådan, utan intager en i viss
mån fristående ställning till denna. Av dessa skäl hava de sakkunniga,
såsom redan förut angivits, ansett att även anslaget till arméförvaltningen
bör oförändrat kvarstå i riksstaten.

Till detta anslag bör från anslaget till extra utgifter överföras ett
belopp av 6,000 kronor (bil. B sid. 184), utgörande arvode för upprätthållande
av arkivgöromålen å arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

4. Avlöning till personal vid staber och truppförband in. fl.

(Avlöningsanslaget.)

(Förslagsanslag.)

De sakkunniga hava redan framhållit, hurusom avlöning för närvarande
utgår från ett flertal anslag under huvudtiteln, ävensom önskvärdheten.
därav att de för avlöning anvisade medel, i den mån särskilda
skäl ej föranleda undantag, sammanföras under ett anslag. Därigenom
erhålles ökad möjlighet att överblicka hela avlöningssystemet
och åstadkomma enhetliga principer vid dess tillämpning samt de
ändringar eller jämkningar beträffande avlöningen till särskilda befattningshavare,
som må av billighet och rättvisa påkallas. I den beräkning
av anslaget, som årligen brukar föreläggas riksdagen i statsverkspropositionen,
bliver i sådant fall i det närmaste all för butgetåret
avsedd avlöning upptagen. En överskådlig tablå över avlöningen vid
armén finnes därigenom alltid tillgänglig. För det praktiska förvaltningsarbetet
skulle, såsom redan antytts, den fördelen vinnas, att alla avlöningsanordningar
av underordnade myndigheter bliva i ett sammanhang
granskade av revisionen i arméförvaltningens civila departement.

Å andra sidan kommer härigenom en del av kostnaderna för vissa
förnödenheter icke att utgå från de anslag, varifrån övriga kostnader
för samma förnödenheter bestridas. Så t. ex. kommer en del av arbetskostnaden
för portionernas tillagning vid trupperna icke vidare att belasta
mathållningsanslaget, likasom även från vissa andra anskaffningsoch
underhållsanslag en del arbetskostnader skulle bortfalla. Men den
principen, att alla kostnader skola läggas på den tillverkade eller färdigställda
varan, är icke genomförd i andra hänseenden vid armén och
torde icke kunna genomföras utan avsevärda svårigheter och kostnader.
Så utgå icke från mathållningsanslaget kostnaderna för de byggnader
eller andra fastigheter, som för mathållningen användas. Ej heller kost -

naderna för kokvagnar. Därjämte sysselsattes en del av befäl och manskap
i större eller mindre omfattning med angelägenheter för mathållningen,
under det att dess avlöning utgår från annat anslag. En uppdelning
av kostnaderna för byggnader, intendenturmateriel, avlöning
m. m., varigenom vederbörlig del därav kunde läggas på matkållningsanslaget,
skulle vara synnerligen svår och kunde endast .ske efter en
approximativ beräkning enligt vissa valda normer. Härigenom vore
emellertid vägen öppnad för godtycklighet vid kostnadernas avförande
å de särskilda anslagen.

Övervägande skäl måste fördenskull anses tala för utgifternas särskiljande
mellan anslagen efter sin art utan hänsyn till det speciella
ändamål, för vilket de i särskilda fall utgå.. De sakkunniga hava därför
ansett sig kunna utan tvekan ansluta sig till den av arméförvaltningen
i dess utlåtande i ämnet uttalade meningen, att avlöningsmedlen
för armén böra i huvudsak samlas under ett anslag. De uppgifter angående
totalkostnaderna för materiel och förnödenheter av olika slag,
vilka kunna anses av värde för förvaltningen, torde böra utarbetas
genom statistisk behandling av räkenskaperna med tillhörande verifikationer.

De medel, som från skilda anslag skulle sammanföras till detta
anslag, vilket, såsom redan föreslagits, torde kunna benämnas: avlöning
till personal vid staber och truppförband m. fl. (avlöningsanslaget),
finnas angivna i bil. C, sid. 188.

Enligt den beräkning av anslaget, de sakkunniga uppgjort (bil. D
sid. 196), skulle detsamma omfatta:

a) lön, dagavlöning, tjänstgöringspenningar, arvoden, ersättning för
bränsle och lyse åt underofficerare och vederlikar m. fl. avlöningsförmåner,
upptagna i vederbörliga stater;

b) inkvarterings- och servisbidrag;

c) ökad avlöning för de till tjänstaldern äldsta bataljonsläkarna,

d) för upprätthållande av veterinärvården vid vissa infanteritruppförbaud
erforderliga medel;

e) fyllnad till fanjunkares dagavlöning åt sergeanter, kommenderade
såsom biträden hos regementsintendenter, samt arvoden till sjukvårds-
och hovslagarbeställningsmän, förordnade att förrätta sjukvårdsförråds-
resp. hovslagarunderofficers åligganden;

f) lönetillägg åt vissa furirer;

g) dagavlöning åt indelt manskap;

h) kostnader för musikelever vid infanteriet;

i) avlöningsförbättring för vissa vaktmästare;

j) ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns omorganisation;

k) för genomförande av ny organisation av fältveterinär kåren erforderliga
medel;

l) gottgörelse för egna tjänstehästar;

m) arvoden m. m. enligt särskild förteckning; samt

n) oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis av furageoch
sjukvårdsuppbördsmanna- samt köksföreståndarebefattningar ävensom
för anställande tillfälligtvis av maskinister, eldare, kokerskor, tillsyningsmän
m. fl. och för ändring i utgående arvoden.

Under a) i beräkningen upptagas först generalitetet, staber m. m.
De stater, som äro fastställda för generalitetsstaten, generalstaben, artilleristaben,
kommendantsstaten och remonteringsstyrelsen böra undergå
den förändring, att i dessa stater nu uppförda medel till gottgörelse
för tjänstehästar samt till hyra, expenser m. m. utgå ur dessa stater
för att överflyttas, de förstnämnda till den i beräkningen upptagna
posten »1) gottgörelse för tjänstehästar» och de senare till ett särskilt
anslag för »skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m.». Däremot
tillkommer å staten för generalstaben gottgörelse till aspiranter, inkommenderade
officerare m. fl., varjämte, enär en friare användning av de
nytillkomna än av de förutvarande posterna i staten bör medgivas, en
särskild anmärkning tillagts å denna stat, på sätt framgår av härvid
fogat förslag (bil. E sid. 214) till ny stat för generalstaben.

För rullföringsbefälhavarna med biträden har förslag till ny stat
blivit uppgjort (bil. E sid. 217), å vilken jämväl avlöningen till rullföringsbefälhavarna
å Gottland jämte deras biträden blivit inlagd. De
arvoden, som utgått till rullföringspersonalen å Gottland, hava fastställts
av Kungl. Maj:t genom brev den 15 december 1911, under det att
arvodena till samma personal å fastlandet genom särskild stat fastställts
av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt. Någon anledning
till, att denna olikhet skulle fortfara, torde numera icke finnas.

Jämväl för generalitetet och övriga staber m. m. hava nya stater
blivit uppgjorda, men hava dessa stater beträffande artilleristaben och
remonteringsstyrelsen icke intagits i detta betänkande utan komma de,
likasom åtskilliga andra personalstater, att med särskild skrivelse överlämnas.

Från staterna för undervisningsverken skulle enligt vad förut under
avdelning II i detta betänkande anförts till ifrågavarande anslag överföras
de medel, som avse avlöning, under det att övriga i samma stater
upptagna medel skulle utläggas på andra anslag. Detta kräver givetvis
en motsvarande ändring av dessa stater och hava fördenskull förslag
uPPgj°rts till nya stater för krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhög -

skolan, ridskolan, skjutskolorna och krigsskolan, av vilka staterna för
krigshögskolan, skjutskolorna och krigsskolan här bifogas (bil. E sid.
219—226). 1 förslagsstaten för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet
har, under särskild rubrik, inlagts ett belopp av 500 kronor, motsvarande
medelkostnaden för den enligt nu gällande stat utbetalda fyllnad
i dagtraktamenten till lärare och repetitörer.

Vad truppförbanden beträffar erfordras ej någon annan ändring i
staterna för dem, än att den till underofficerare m. fl. utgående ersättningen
för bränsle och lyse bör inläggas i dessa stater. Då denna
förmån, som hittills i kontant utgått från anslaget till arméns kasernutredning
samt ved, ljus och vatten, måste anses såsom verklig avlöning,
torde därför avsedda medels överflyttning till avlöningsstaterna
få anses fullt befogad.

Staten för intendenturkåren, i vilken numera, på grund av 1914
års härordning, ingår avlöning jämväl till manskap, bör upptagas i
omedelbar följd efter övriga truppförbands stater. I förslaget till ny
stat för kåren (bil. E sid. 229) har inlagts, förutom ersättning för
bränsle och lyse till underofficerare, ett enligt vunnen erfarenhet beräknat
belopp till dagtraktamenten åt vissa intendents- och förvaltaraspiranter
samt åt personal, som utan att uppbära lön eller arvode från intendenturkårens
stat och utan att på grund av allmänna bestämmelser vara
berättigad till dagtraktamente, tjänstgör inom intendenturkåren. Med
hänsyn till tjänstgöringens art måste nämligen dessa traktamenten anses
såsom en verklig avlöning och böra därför icke belasta reseanslaget.

För garnisonssjukhusen gäller i tillämpliga delar vad ovan sagts om
undervisningsverken. För arméns sjuksköterskekår har förslag till
särskild stat (bil. E sid. 235) upprättats.

I staten för polispersonalen i Boden och å Karlsborg påkallas icke
någon annan ändring, än att till densamma bör överföras den till polispersonalen
utgående ersättning för bränsle och lyse.

Den avlöning till militär, civilmilitär och civil personal, som i beräkningen
över anslaget upptagits under grupp a), utgår i huvudsak redan
nu enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda stater. I staten för
rullföringsbefälhavarna med biträden har, på sätt redan anförts, även avlöningen
till rullföringsbefälet på Gottland med biträden blivit inlagd.
För bataljonsläkare vid fältläkärkåren samt fältläkarstipendiater har förslag
till stat uppgjorts (bil. E sid. 218) ävensom för arméns sjuksköterskekår.
Avlöningen enligt förstnämnda förslagsstat utgår nu från
två skilda anslag, nämligen anslagen till avlöning åt bataljonsläkare vid
fältläkarkåren och till stipendier för fältläkarkåren. För det sistnämnda

1453 18

anslaget finnes stat nu fastställd av Kungl. Maj:t och riksdagen, för det
förstnämnda icke. Då båda anslagen avse verklig avlöning, hava de
sakkunniga ansett anslagsbeloppen böra uppföras under avlöningsanslaget,
varför några formella binder med hänsyn till anslagets natur av
förslagsanslag ej finnas. Vidare hava de sakkunniga ansett dessa personalgrupper
kunna uppföras å en gemensam stat, så mycket hellre som fältläkarstipendiatinstitutionen
enligt 1911 års riksdags beslut skall avvecklas.

Genom ovan omförmälda stater för generalitetet, staber, truppförband
m. m. fastställes avlöningen till den personal, som enligt gällande
härordningsbeslut eller annat av Kungl. Maj:t och riksdagen fattat beslut
skall finnas. Dessa stater skola fastställas av Kung]. Maj:t och riksdagen.

Under anslaget till avlöning för personal vid staber och truppförband
m. fl. hava de sakkunniga ansett även det till personalen utgående
inkvarterings- och servisbiclrag böra uppföras och fördenskull i den
för anslaget uppgjorda beräkningen såsom en särskild post intagit härför
erforderliga medel. Dessa bidrag kunna icke annorlunda anses än
som en verklig kontant avlöningsförmån, vilken enligt bestämda grunder
utgår till all militär och civilmilitär personal, som ej åtnjuter motsvarande
förmåner in natura. I det betänkande, särskilda sakkunniga den
5 mars 1918 avgivit angående tillfällig löneförbättring för viss personal
vid armén och marinen, har ock ifrågasatts, att denna, avlöningsform
skulle upphöra och motsvarande höjning i den övriga avlöningen i
stället äga rum.

De under c)—j) samt 1) i beräkningen angivna poster äro upptagna
med belopp, som beräknats enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen godkända
grunder.

Den gottgörelse för egna tjänsteliästar, som utgår till officerare, vilka
själva bekosta sådana, har ursprungligen varit upptagen å vederbörliga
stater tillsammans med den egentliga avlöningen för dessa beställningshavare.
Enligt de nya bestämmelserna angående hästhållningen för
officerare vid armén skola i allmänhet chefer och vissa andra högre
officerare samt alla officerare vid kavalleriet utom fänrikar vara beridna
å två hästar, varav dock den ena skall vara en kronan tillhörig stamhäst.
I de fall då kronan för officer eller veterinär, som är beriden
på egen tjänstehäst, övertager anskaffningen av mundering samt tillhandahåller
in natura stallrum, furage, skoning och skötsel m. m., utgår
ersättning för tjänstehäst med 250 kronor för år, eljes med 765 kronor.
I nuvarande anslaget till avlöning och rekrytering m. m. för år 1919 är
gottgörelsen för egna tjänstehästar för de beridna officerare, som åtnjuta
avlöning från detta anslag, utbruten ur staterna och i stället
upptagen såsom en särskild post i beräkningen av anslaget. Då de sak -

kunniga emellertid föreslagit, att all avlöning, med vissa undantag,
skall samlas under ett avlöningsanslag för personal vid staber och truppförband
m. tf, följer därav att gottgörelsen för egna tjänstehästar för
den personal, vars avlöning sålunda blivit i de sakkunnigas förslag
överförd till detta anslag, jämväl skall överflyttas från förutvarande
anslag, såsom till generalitetet, generalstaben m. fl., till nu ifrågavarande
anslag. En särskild beräkning över det erforderliga beloppet bifogas (bil.
Da sid. 201). Då den nya ordningen för hästhållningen vid armén icke
ännu är helt genomförd, har denna beräkning baserats pa förhållandena
enligt 1919 års riksstat.

I beräkningen av anslaget hava de sakkunniga under k) upptagit
ett belopp av 45,000 kronor för genomförande av ny organisation av
fältveterinärkåren, vilket belopp dock enligt enligt 1918 års riksdags
beslut kommer att uppdelas i skilda poster under detta och annat anslag.

Från ett flertal anslag under huvudtiteln utgår för närvarande avlöning
i form av. arvoden till personal av skilda kategorier. I likhet
med vad arméförvaltningen i sitt utlåtande angående ny uppställning
av huvudtiteln föreslagit, hava även de sakkunniga ansett dessa arvoden
böra samlas under avlöningsanslaget och, om de ej äro uppförda i stat,
upptagas i en särskild förteckning (bil. Db sid. 203), att årligen bifogas
statsverkspropositionen såsom bilaga till beräkningen över anslaget i
dess helhet. Härigenom vinnes, bland annät, den fördelen, att full
översikt över dessa arvoden och deras sammanlagda belopp erhålles.

I denna förteckning hava arvoden till vissa, mera talrikt företrädda
kategorier av arvodestagare, såsom köksföreståndare, furageuppbördsmän,
maskinister m. fl. upptagits i kolumnerna 1—5, under det att
övriga arvodestagare sammanförts i kolumn 6. I kolumn 6 upptagas
även vissa ersättningar, som strängt taget icke kunna anses såsom arvoden,
utan snarare äro att anse såsom ersättning för vissa med tjänst
eller uppdrag förenade omkostnader såsom resekostnader och expenser.
Kostnader för resor utgå i allmänhet efter därom i resereglemente! eller
eljest givna bestämmelser. I de fall, som upptagas i förevarande förteckning,
hava bestämda belopp blivit fastställda, givetvis för att begränsa
kostnaden till det nödvändiga.

Ungefär likartat är förhållandet med de arvoden, som utgå till
vissa befattningshavare på stat, exempelvis till den i skjutbanefrågor
sakkunniga officer, vilken tjänstgör såsom biträde i arméförvaltningens
fortifikationsdepartement, arbetsofficerare vid fabriker m. fl. Därest för
fullgörande av tjänst av ifrågavarande slag beställningshavare kommenderas
till annan ort än egen förläggningsort, är han berättigad till
rese- och traktamentsersättning enligt reglementet för arméns avlöning

under fred, därest han icke i stället erhåller arvode. Detta arvode
är så avpassat, att det understiger den ersättning, som skulle utgå
enligt avlöningsreglementet. Att arvodet därjämte måste anses innebära
en viss ersättning för det speciella och sakkunniga arbetet, framgår
emellertid därav, att det utgår även till officer, för vilken kommenderingsorten
sammanfaller med förläggningsorten.

I förteckningen äro upptagna, förutom arvoden, även expenser för
landstormsområdesbefälhavare och landstormsområdesförvaltare, vilka
för sina kostnader för skrivmaterialier m. m. utan redovisningsskyldighet
uppbära bestämda belopp för år räknat.

Då såväl förenämnda resekostnader som omförmälda expenser,
såsom nämnt, utgå med bestämda belopp utan redovisningsskyldighet
samt efter samma regler, som gälla för arvoden, hava de sakkunniga
ansett dessa personliga ersättningsbelopp lämpligen kunna, likasom gottgörelsen
för egna tjänstehästar, inräknas bland avlöningsmedlen. Ur
förvaltnings- och kontrollsynpunkt medför detta, på grund av det ovan
angivna Bättet för dessa ersättningars utbetalande, icke någon olägenhet,
tvärtom.

Den till personalen vid remontdepåerna utgående avlöningen bestrides
för närvarande från anslaget till remontering m. m. enligt den
stat för detta anslag, som av Kungl. Maj:t årligen fastställes. De sakkunniga
hava emellertid, lika med arméförvaltningen, ansett denna avlöning
böra upptagas under avlöningsanslaget samt fördenskull intagit
det därför erforderliga beloppet i förevarande förteckning över arvoden.
Därigenom kommer detta anslagsbelopp att avskiljas från övriga kostnader
för remonteringen och framträda såsom en särskild utgiftspost.
Med hänsyn till förekommande förändringar beträffande personalens
antal samt arbetspriser synes det lämpligast, att denna avlöning alltjämt
bestämmes av Kungl. Maj:t ensam genom därför upprättad stat.

De arvoden, som utgå till civil personal vid statens från generalstabens
officerskår inlösta stalletablissemang i Stockholm, äro bestämda
av Kungl. Maj:t efter riksdagens hörande.

Sedan övningar för landstormen på grund av 1914 års härordningsbeslut
numera blivit obligatoriska och således hela landstomsorganisationen
vunnit fastare form, torde anslaget till landstormen böra
utgå ur riksstaten på sätt de sakkunniga redan anfört under avdelning
II av detta befänkande (sid. 36). Fördenskull hava de till landstormsområdesbefälhavare
och landstormsområdesförvaltare utgående arvoden
m. m., såsom härovan redan angivits, överflyttats till avlöningsanslaget.

De arvodesbelopp, som finnas i förteckningen upptagna, äro fastställda
antingen av Kungl. Maj:t eller av arméförvaltningen, det senare

i fall då arméförvaltningen med hänsyn till arten av det arbete, för
vilket arvodet skolat utgå, samt det anslag, varifrån detsamma skolat
bestridas, därtill ägt befogenhet. Beträffande vissa av de arvoden,
som blivit bestämda av Kungl. Maj:t, har riksdagen förut varit hörd.

I regel torde nämligen, isynnerhet under senare tid, den uppfattningen
hava gjort sig gällande, att arvoden icke borde tilldelas befattningshavare
'' med avlöning på stat, med mindre riksdagens medgivande
därtill i en eller annan form inhämtats. Den av Kungl. Maj:t och
riksdagen gemensamt bestämda avlöningen har nämligen ansetts icke böra
utan riksdagens hörande ändras, även om nya uppgifter för en löntagare
och ökat ansvar för göromål, som i större eller mindre mån
ligga vid sidan av den egentliga tjänstgörings- och ansvarsskyldigheten,
gjort det rättvist och billigt, att särskild ersättning därför utgått. Ett
beslut om särskilt arvode åt en löntagare på stat innebär ju ock en
rubbning av det förhållande mellan honom och staten, som blivit av
Kungl. Maj:t och riksdagen reglerat, och det innebär även en prövning,
huruvida giltiga skäl föreligga för en extra avlöning.

Belysande i detta avseende är avgörandet rörande de arvoden, som
utgå till köksföreståndare och furageuppbördsmän, vilka äro underofficerare
på stat vid vederbörliga regementen eller anstalter.

Enligt det vid statsverkspropositionen till 1908 års riksdag fogade
statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anmälde dåvarande statsrådet
och chefen för lantförsvarsdepartementet, vid behandlingen av
anslaget till arméns mathållning, att arméförvaltningen avgivit förslag
till bestämmelser för köksföreståndares och furageuppbördsmäns anställning
och avlöning. Föreskrifter angående dessa befattningshavares
åligganden och ansvar hade meddelats i de förvaltningsreglementen,
som den 11 oktober 1907 av Kungl. Maj:t utfärdats i samband med
den instruktion för arméförvaltningen, som då gavs i anledning av detta
ämbetsverks av Kungl. Maj:t och riksdagen beslutade omorganisation.
Till nämnda statsrådsprotokoll anförde statsrådet, bland annat, hurusom
genom femton särskilda kungl. brev, det äldsta av den 5 december 1873,
Kungl. Maj:t medgivit, att köksföreståndare finge mot arvoden tillsättas
vid vissa kasernerade regementen, samt genom kungl. brev den 11
mars 1898, att till furageuppbördsmän vid vissa, likaledes kasernerade
regementen arvoden till angivna belopp finge utgå. Arméförvaltningens
förslag avsåge, att köksföreståndare skulle anställas vid arméns samtliga
regementen och kårer m. m. samt furageuppbördsmän vid de
beridna truppförbanden. I fråga om gottgörelsen för uppehållandet
av dessa befattningar hade arméförvaltningen anfört, att, ehuru arméförvaltningen
visserligen hyste den uppfattningen, att särskilda arvoden

i regel icke borde utgå för bestridandet av de befattningar av olika
slag i lantförsvarets ärenden, vartill militär personal kunde varda förordnad,
ämbetsverket likväl, på skäl som anfördes, ansåge ett undantag
i detta fall böra ske. Statsrådet ansåg för egen del att, enär denna
angelägenhet då skulle ordnas för alla truppförband, vid vilka befattningar
av angivna slag vore erforderliga, arméförvaltningens förslag
icke borde slutligen avgöras, utan att riksdagen erhållit tillfälle att
därom yttra sig. Riksdagen förklarade sig icke hava något att erinra
mot framställningen.

Arvodena till maskinister, eldare och kokerskor äro fastställda
av arméförvaltningen. Beloppen utgå från vederbörliga förbrukningseller
underhållsanslag, vilka arméförvaltningen äger att disponera, såsom
anslagen till kasernutredning, ved, ljus och vatten, till mathållning samt
byggnad sanslaget och äro bestämda med hänsyn till gällande pris
på den allmänna arbetsmarknaden.

Det måste förutsättas, att arvoden för uppdrag eller arbete, som
står i samband med de löpande förvaltningsgöromålen, fortfarande såsom
hittills må av Kungl. Maj:t bestämmas med eller utan riksdagens
hörande, beroende på de särskilda frågornas art eller brådskande beskaffenhet.
Medgiver icke tiden, att riksdagens beslut inhämtas i en
sådan fråga av förevarande slag, där detta eljes anses erforderligt, torde
förhållandet böra genom en efterkommande anmälan bringas till riksdagens
kännedom. I dessa avseenden inträffar icke någon faktisk förändring
genom den omständigheten, att arvodesbeloppen överflyttas till
avlöningsanslaget från andra anslag. Men genom den förteckning över
de från detta anslag utgående arvoden, som enligt de sakkunnigas
förslag skulle bifogas den årliga statsverkspropositionen, erhålla såväl
statsmakterna som de förvaltande myndigheterna en fullständig överblick
över dessa arvoden. Den bör ock årligen likasom avlöningsstaterna
intagas i liggaren över fjärde huvudtiteln till efterrättelse för
vederbörande förvaltningsmyndigheter vid arvodenas utbetalning.

1 den mån förhållandena vinna nödig stadga och permanens, torde
åtskilliga av de arvoden, som upptagas i förenämnda förteckning, böra
uppföras å stater, att fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen. Så
kunde exempelvis ske beträffande de vid truppförbanden anställda maskinister
m. fl. Härigenom skulle personalen beredas en tryggare ställning,
utan att kostnaderna för statsverket bleve större. Med hänsyn
till fluktuationerna på den allmänna arbetsmarknaden torde dock en
viss varsamhet i detta avseende böra iakttagas, på det att platsernas
nöjaktiga besättande icke må äventyras av den anledning, att den i

stat fastslagna avlöningen icke kan nog hastigt anpassas efter gällande
arbetspris. I lämplig omfattning synes dock en överflyttning av den
personal, som åtnjuter arvode, böra ske till fast stat.

Det av de sakkunniga sålunda gjorda förslag om arvodens överflyttande
till och samlande i största möjliga omfattning under ett anslag
avser icke att armé förvaltningens särskilda departement därigenom
skulle bliva förhindrade att i fall, där så erfordras, fortfarande såsom
hittills anställa nödig personal för utförande av arbete, som tillhör departementens
förvaltningsområden, även om avlöningen skulle komma
att utgå såsom arvode. Men då anslaget till avlöning åt personal vid
staber och truppförband m. fl. givetvis kommer att stå under Kungl.
Maj:ts omedelbara disposition, kan arméförvaltningen icke besluta att
arvode skall utgå från detta anslag utan endast från anslag, som stå
till ämbetsverkets disposition. Skulle det emellertid inträffa, att arvoden,
som från sådant anslag beslutas av arméförvaltningen, skulle visa sig
motsvara ett permanent behov, bör det med Kungl. Maj:ts medgivande
och eventuellt efter riksdagens hörande överflyttas till avlöningsanslaget.

Slutligen hava de sakunniga i beräkningen över avlöningsanslaget
upptagit ett till 12,000 kronor beräknat belopp till oförutsedda utgifter
för uppehållande tillfälligtvis av vissa befattningar eller eventuell förhöjning
av utgående arvoden, om en sådan förhöjning visar sig nödvändig.
Det torde vara självfallet, att medel för sådant ändamål måste
vara för Kungl. Maj:t tillgängliga, och då utgifter av detta slag äro
årligen återkommande, torde därför erforderliga medel böra beräknas
under ett för permanenta utgifter avsett anslag och icke under anslaget
till extra utgifter. Därigenom att de upptagas i beräkningen över förevarande
anslag, kommer det behövliga medelsbeloppet årligen under
riksdagens prövning.

Anslagets nuvarande natur av förslagsanslag bör, såsom redan
anförts, bibehållas.

5. Ålderstillägg.

(Förslagsanslag.)

De skäl, som tala för detta anslags bibehållande i riksstaten, hava
redan blivit angivna under avdelning II, sid. 40, i detta betänkande.

Ehuru den personal, som åtnjuter ålderstillägg från fjärde huvudtiteln,
skulle uppbära sin avlöning från tre särskilda anslag, nämligen:
departementet, arméförvaltningen och avlöning till personal vid staber och
truppförband m. fl., synes dock icke någon anledning föreligga att på

enahanda sätt uppdela de anslagsmedel, som erfordras för ålderstillägg
åt samma personal. Det gemensamma beloppet torde fortfarande, såsom
hittills i regel ägt rum, böra beräknas så, att detsamma motsvarar
hälften av den summa, vartill utgifterna å anslaget skulle uppgå, om
alla, för vilka ålderstillägg finnes å stat uppfört, åtnjöte denna förmån,
en beräkningsgrund som visat sig skäligen nöjaktig.

Någon ändring av anslagets natur bör icke ifrågakomma. De utgifter,
som därifrån bestridas, kunna nämligen ej till summan begränsas,
enär ålderstillägg skola utgå till alla, som från budgetårets början äro
därtill berättigade. En begränsning av utgifterna ligger emellertid
däri, att åld er stilläggen utgå under villkor och med belopp, som äro i
vederbörliga stater bestämda.

6. Inkvarteringens ordnande i Stockholm.

(Reservationsanslag.)

På de skäl, som angivas under avdelning II, sid. 46, av detta
betänkande ifrågasättes icke någon ändring av detta anslag.

7. Rekryteringskostnader.

(Reservationsanslag.)

Utgifterna för rekryteringen hava guldits dels av de härför under
anslaget till avlöning och rekrytering m. m. uppförda medel, de så
kallade ordinarie rekryteringskostnaderna, dels ock av det så kallade
extra rekryteringsbidraget, vilket på grund av årliga riksdagsbeslut
alltsedan år 1908 utgått från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar
intill år 1915, då båda dessa kategorier av rekryteringsmedel uppfördes
under anslaget till avlöning och rekrytering m. m. under benämning
»ordinarie rekryteringskostnader» och »ytterligare rekryteringskostnader».
De förra eller de ordinarie rekryteringskostnaderna hava alltsedan år
1901 utgått efter 50 kronor för varje nyantagen volontär (förutom
officers- eller reservofficersvolontär) med en anställningstid av 3 år. I
enlighet härmed har riksdagen årligen beviljat 50/3 kronor för varje
i staterna uppfört manskapsvolontärnummer, vilket för år 1919 beräknats
till en summa av 230,267 kronor. Det extra ordinarie rekryteringsbidraget,
som utgått enligt de i kungl. brev den 6 september
1907, angående vissa åtgärder för underlättande av då pågående manskapsrekrytering,
bestämda grunder, utökades av 1914 års riksdag med
ett belopp av 25,000 kronor, vilket ställdes till Kungl. Maj:ts för -

fogande för att efter provning i värjo särskilt fall tilldelas de truppförband,
som därav kunde vara i behov. Dessa »ytterligare rekryteringskostnader»
äro i beräkningen av avlöningsanslaget för år 1919
upptagna med ett belopp av 200,000 kronor.

Från och med år 1915 linnés ett anslag till anställnings- och avskedspremier
intaget i riksstaten, vilket för år 1919 utgår med 360,600
kronor. Det är, såsom redan anförts, avsett för utbetalande av dels
anställningspremier till värnpliktiga, som under pågående utbildning taga
annan läst anställning vid armén än som musikvolontär, dels avskedspremier
till fast anställt underbefäl av manskapet — dock icke indelt
sådant eller musikunderbefäl —, som vid avgång från tjänsten har en
tjänstetid av minst sex år. Till grund för anslagsbehovet uppgöres
årligen en beräkning, som bifogas statsverkspropositionen.

Utdelandet av anställnings- och avskedspremier avser otvivelaktigt
att underlätta rekryteringen, även om detta syfte framträder tydligare
beträffande anställnings- än i fråga om avskedspremierna.

Förhållandet torde vara detsamma med anslaget till civilanställning,
vilket alltsedan år 1915 varit på extra stat uppfört till underlättande
för volontärer, som efter rekapitulation tjänat minst fem år, att erhålla
civilanställning i statens tjänst. Detta anslag har hela tiden utgått
med 20,000 kronor om året. Då Kungl. Maj:t genom särskilda kungörelser
den 19 februari 1915 och den 1 december 1916 utfärdat bestämmelser
angående beredande av anställning i postverket och vid
statens järnvägar för viss personal vid armén, för vilket ändamål åtskilliga
kostnader skola utgå från detta anslag, torde medelsbehovet få
anses av den konstanta art, att anslaget bör överflyttas från extra till
ordinarie stat.

Om så skulle bliva beslutat, synes intet hinder föreligga för sammanförande
av samtliga härovan omförmälda medel, som nu utgå från
tre särskilda anslag, till ett enda anslag.

Dessa anslag eller anslaget till avlöning och rekrytering m. in.,
från vilket de egentliga rekryteringskostnaderna nu utgå, anslaget till
anställnings- och avskedspremier samt extra anslaget till civilanställning
äro alla förslagsanslag. Det kunde därför synas naturligt, att det
gemensamma anslaget, som torde kunna benämnas »rekryteringskostnader»,
även uppfördes i riksstaten såsom förslagsanslag. Häremot
synas dock vissa svårigheter möta. Det s. k. rekryteringsbidraget
utgår nämligen efter bestämmelser, vilkas efterlevnad skulle underlättas,
om anslaget vore av reservationsanslags natur. Dessa bestämmelser
återfinnnas i kungl. brev den 6 september 1907, den 1 oktober

1453 18

1914 och den 31 augusti 1917. Genom förstnämnda brev medgavs, att
för underlättande av manskapsrekryteringen vid armén finge för varje
truppförband utgå ett tillfälligt extra rekryteringsbidrag, samt att, sedan
erforderliga omkostnader bliyit bestridda, återstoden av det extra rekryteringsbidraget
skulle, i den mån det lämpligen kunde ske, så fördelas,
att vid samma truppförband rekryter och rekapitulanter, som anställts
för lika lång tid, av de för rekryteringen anvisade ordinarie anslagsmedel
och av det extra rekryteringsbidraget sammanlagt skulle erhålla
sins emellan lika belopp, vars storlek skulle bestämmas i förhållande
till anställningstidens längd och i intet fall finge överstiga nittio
kronor.

Genom kungl. brevet den 1 oktober 1914 är vidare förordnat, att
till vissa truppförband, som särskilt visat sig vara i behov därav,
skulle förutom tillfälligt rekryteringsbidrag i enlighet med bestämmelserna
i ovan omförmälda brev utgå vissa i brevet närmare angivna
belopp, varjämte i fråga om användningen av dessa belopp föreskrevs,
bland annat, att vederbörande regements- och kårchefer skulle tillse,
att de respektive truppförband tilldelade beloppen användes till bestridande
av kostnader för rekryteringen endast under den förutsättning,
att det ordinarie rekryteringsbidraget och ovan berörda tillfälliga
rekryteringsbidrag enligt grunderna i brevet den 6 september 1907
därtill icke lämnade tillgång, att det till vederbörande chefs förfogande
ställda beloppet skulle i förhållande till den avtalade tjänstetidens längd
lika fördelas mellan det manskap, som anställdes vare sig genom nyvärvning
eller rekapitulation, samt att vid dispositionen av detta belopp
jämte de för rekryteringen anvisade ordinarie anslagsmedel ävensom
det tillfälliga rekryteringsbidraget enligt grunderna i 1907 års brev
skulle tillses, att det belopp, som sammanlagt tilldelades rekryt eller
rekapitulant, i intet fall finge överstiga 135 kronor.

Genom kungl. brevet den 4 augusti 1916, angående användningen
av det utav riksdagen för år 1916 anvisade belopp till ytterligare
rekryteringskostnader, meddelades liknande bestämmelser och genom
kungl. brevet den 31 augusti 1917 föreskrevs, att för underlättande av
manskapsrekryteringen till fyllande av 1918 års stater, med undantag
av de under staten för intendenturkåren uppförda manskapsbeställningar,
skulle från de under anslaget till avlöning och rekrytering
m. m. för år 1917 uppförda medel till ytterligare rekryteringskostnader
utgå dels tillfälligt rekryteringsbidrag i enlighet med bestämmelserna
i brevet den 6 september 1907 med den av kungörelsen
den 24 mars 1916, angående antagande och avskedande av volontär

(fast anställt manskap) vid armén, med undantag av musikvolontärer,
föranledda tilläggsbestämmelse, att dylikt bidrag finge utgå för varje
till fyllande av 1918 års stater nyan tagen volontär eller rekapitulant
jämväl i det fall, att dennes anställningstid bestämts till kortare tid än
ett år, dels därutöver särskilda belopp till vissa truppförband, och
skulle beträffande användningen av sistnämnda belopp de i brevet den
1 oktober 1914 meddelade föreskrifter gälla.

Arméförvaltningen har i sitt i ärendet avgivna utlåtande, som
dock endast avsåg de egentliga rekryteringskostnaderna samt anställnings-
och avskedspremierna, framhållit, att, då rekryteringsperioderna,
vilka omfatta tiden från den 1 november ett år till samma dag påföljande
år, icke sammanfölle med räkenskapsåret, men besparingar å
rekryteringsmedlen under ett räkenskapsår borde få användas under ett
efterföljande år, anslaget borde erhålla reservationsanslags natur. Härtill
komme en annan omständighet, som syntes förtjäna beaktande. På
grund därav att rekryteringsåren och räkenskapsåren icke sammanfölle,
vore kontrollen däröver, att de särskilda truppförbandens rekryteringsanslag
icke överskredes, synnerligen både tidsödande och besvärlig.
Förändrades anslaget till reservationsanslag, komme nu antydda olägenneter
att bortfalla. De av arméförvaltningen sålunda anförda synpunkterna
synas de sakkunniga beaktansvärda. Om anslaget uppföres
i riksstaten såsom förslagsanslag, komma därpå vid varje års slut befintliga
behållningar att återgå till statsverket. Som rekryteringen plägar
pågå ett par månader inpå nyåret, måste i sådant fall de under det
nya året uppkommande rekryteringskostnaderna avföras på samma års
anslag. Härför mötte väl intet hinder, men däremot bleve det omöjligt
att mellan de anställda verkställa den fördelning av besparade rekryteringsmedel,
som omförmäles i förenämnda kungl. brev. Denna fördelning
måste i sådant fall verkställas före det gamla årets slut, och de
därefter anställda kunde icke erhålla någon del däri. Rättelse häri kan
ej heller vinnas vid det nya årets slut, ty storleken av den summa,
som skall fördelas, är beroende på utfallet av rekryteringen under de
särskilda rekryteringsåren.

Det är möjligt, att då frågan om rekryteringen vid armén en gång
blivit tillförlitligt ordnad, bestämmelserna om rekryteringskostnadernas
bestridande kunna bliva så ändrade, att något hinder för anslagets förändring
till förslagsanslag däri ej längre finnes.

Ehuru kostnaderna under anslaget kunna endast approximativt beräknas,
kunna de dock utan olägenhet upptagas under ett reservationsanslag,
enär maximisiffran med ledning av gällande föreskrifter om ut -

gifternas storlek för varje rekryt och antalet rekryter kan skäligen
noggrant uträknas. De sakkunniga hava alltså i sitt förslag upptagit
anslaget såsom reservationsanslag.

Enligt arméförvaltningens räkenskaper utgöras de från anslaget till
avlöning och rekrytering m. in. utgående rekryteriugskostnaderna av arvode
till den, som förmedlat den militära anställningen, i den mån bestyret
därmed icke åligger officer i aktiv tjänst, samt av utgifter för annonser,
de anställningssökandes resor och utspisning m. m. Återstoden av
de för rekryteringen anvisade medlen utdelas till de volontärer, som
nyanställts eller rekapitulerat. Det åligger rekryteringsmyndigheterna
att så anordna volontäranskaffningen, att så stor del av nämnda medel
som möjligt tillfaller manskapet. Man kunde måhända ifrågasätta, att
omförmälda särskilda omkostnader, nämligen värvningsarvodet samt
annons-, rese- och utspisningskostnaderna m. m. skulle skiljas ifrån
detta anslag och läggas på andra anslag. Häremot möta dock vissa
skäl. Värvningsarvodet är givetvis nära förbundet med själva anställningen
och såsom utgift av så säregen art, att det ej lämpligen kan
inräknas under något annat befintligt eller föreslaget, för andra ändamål
avsett anslag. Annonskostnaderna skulle väl kunna sammanföras
med andra expenskostnader, men då de sakkunniga ansett, att alla
kostnader för sådana annonser, som avse leveranser till armén, böra belasta
de anslag, från vilka kostnaderna för de levererade varorna skola
bestridas, hava de sakkunniga i analogi härmed funnit övervägande skäl
tala för, att även ifrågavarande annonskostnader skola kvarbliva bland
andra kostnader för rekryteringen. Vad rese- och utspisningskostnaderna
angår, så äro icke de under huvudtiteln upptagna rese- och mathållningsanslagen
beräknade för kostnader av denna art och ej heller synes det
lämpligt att dit förlägga dylika för anslagens egentliga ändamål främmande
utgifter.

Beträffande anslagets användning synas därom gällande bestämmelser
böra kompletteras genom en av Kungl. Maj:t fastställd stat för
anslaget. Däri skulle de särskilda ändamål, vartill anslaget bör användas,
och de belopp, som beräknats för dess olika ändamål, kunna
upptagas. Anslaget skulle med samma beräkning, som ligger till grund
för 1919 års riksstat, uppgå till 810,867 kronor (bil. C sid. 189).

Den statistik över anslaget, som bör utarbetas inom arméförvaltningen,
torde böra angiva de belopp, som utbetalts till rekryter, rekapitulanter
och de personer, som förmedlat militäranställningen, ävensom
kostnaderna för annonser, resor m. m. samt anställnings- och

avskedspremier, kostnaderna för civilanställning inom skilda förvaltningsgrenar
och dylikt.

8. Arméns reservstater.

(Förslagsanslag.)

På sätt under avdelning II blivit anfört utgår från detta anslag
dels avlöning dels rese- och traktamentsersättning. Närmare bestämmelser
härom äro meddelade i kung!, förordningen den 5 november
1915, angående arméns reservstater.

Då de sakkunniga i sitt förslag till ny riksstat för fjärde huvudtiteln
upptagit särskilda anslag för såväl avlöning som rese- och traktamentsersättning,
kunde det synas mest följdriktigt, att ifrågavarande
anslag uppdelades mellan förenämnda båda anslag. Mot eu sådan uppdelning
talar emellertid den omständigheten, att arméns reservstater
utgöra en organisation för sig, i viss mån fristående från arméns befälsorganisation
i övrigt, sådan denna tager sig uttryck i gällande härordningsbeslut
och fastställda personalstater. Om än denna omständighet
icke utgör ett verkligt hinder för en uppdelning av anslaget på
antytt sätt, synes dock däri ligga ett skäl för sammanhållandet under
ett anslag av alla utgifterna för personalen å reservstat. Denna institution
är ännu jämförelsevis ny och icke fullständigt genomförd. Vid
sådant förhållande kan det även av praktiska hänsyn vara önskvärt, att
hela kostnaden för sig årligen kommer till synes i riksstaten. Sedan
reservstatsinstitutionen vunnit full stadga, låter sig måhända en uppdelning
av anslaget med större fördel genomföras, ifall så skulle anses
önskvärt.

De sakkunniga hava fördenskull ansett detta anslag böra bibehållas
i riksstaten.

9. Arméns personal över stat.

(Förslagsanslag.)

Vad de sakkunniga här ovan anfört angående anslaget till arméns
reservstater äger tillämplighet jämväl beträffande anslaget till arméns
personal över stat. Åven från detta anslag utgår nämligen såväl
avlöning som annan ersättning till ifrågavarande personal. Samma
skäl tala dock för sammanhållandet, åtminstone tills vidare, under ett
anslag av utgifterna för arméns personal över stat.

Vid behandlingen av detta anslag under avdelning II, sid. 32,
i detta betänkande har emellertid påvisats, att från anslaget för närvarande
icke utgå vissa läkare och veterinärer i reserven under tjänst -

göring tillkommande traktamenten och ej heller föreskriven rese- och
traktamentsersättning till personalen för inställelse till eller hemfärd
från tjänstgöring. Konsekvensen synes kräva, att dessa utgifter, som
under en föregående period i huvudsak bestritts från detta anslag, åter
inräknas under detsamma. Därigenom vinnes även den fördelen, att
från reseanslaget avskiljes en grupp av utgifter, som måste anses för
detta anslag i viss man främmande.

De sakkunniga anse sålunda, att ifrågavarande anslag bör bibehållas
i riksstaten och beräknas enligt nu angivna grunder.

Vid bifall till detta förslag skulle hädanefter från anslaget bestridas
dels samtliga jämlikt kungl. förordningen den 15 november 1912, angående
arméns reserver av befäl och civilmilitär personal, utgående ersättningsbelopp
till denna personal för fullgörande av den tjänstgöring,
som enligt sagda kungörelse åligger personalen, dock med undantag av
den avlöning, som tillkommer densamma under sådan tjänstgöring, som
är hänförlig till mobilisering och krig samt övningar för utrönande av
härens krigsberedskap och med beväringens andra uppbåd eller landstormen,
dels samma personal jämlikt förutnämnda kungörelse tillkommande
ekiperingshjälp, dels och dagavlöning eventuellt även furageersättning
samt tillfällig avlöning till officer, underofficer eller civilmilitär,
som erhållit avsked med tillstånd att såsom lönlös kvarstå i
regemente eller kår, under tjänstgöring jämlikt kungl. förordningen den
5 november 1915, angående arméns övertaliga personal.

Vid tiden för utfärdandet av kungl. förordningen den 9 februari
1906, angående arméns reserver av befäl och civilmilitär personal, varav
kungl. förordningen den 15 november 1912 i samma ämne utgör en
omarbetning, kunde övningar med beväringens andra uppbåd eller landstormen
knappast tänkas i annan form än mobiliseringsövning på grund
av tillfällig lag. Men genom 1914 års värnpliktslag äro sådana övningar
numera obligatoriska. Avlöning till reservpersonal för tjänstgöring
under sådana obligatoriska övningar, i den mån dylik tjänstgöring må,
utöver vad som åligger personalen enligt nämnda kungl. förordning,
ifrågakomma, är därför icke inräknad i anslaget till arméns personal
över stat. Skulle emellertid avlöning under sådan ökad tjänstgöring anses
böra utgå från detta anslag, bör detsamma för sådant ändamål höjas.

Enligt förenämnda kungl. förordning är personalen i reserven berättigad
att, om därför föreskriven tjänstgöring fullgöres, uppbära
pension. Någon sådan pensionstagare lärer ännu icke finnas, men
givetvis komma kostnader att för detta ändamål framdeles uppstå.
Huruvida dessa kostnader böra utgå från detta anslag eller anslag

under tionde huvudtiteln, den frågan torde böra upptagas till prövning
vid den tid, då medel för ändamålet behöva anvisas. Skulle även då
den åsikten göra sig gällande, att samtliga kostnader för reservbefälsinstitutionen
böra anvisas från ett enda anslag, torde medel lör dessa
pensioner böra uppföras under detta anslag, eljest under tionde huvudtiteln.

Då de kostnader, som enligt det ovan anförda skulle utgå från
detta anslag för närvarande bestridas från förslagsanslagen till arméns
personal över stat samt till rese- och traktamentspenningar hava
dels de under anslaget anvisade medel bibehållits, dels ett ur anslaget
till rese- och traktamentspenningar utbrutet belopp, motsvarande medelkostnaden
under en viss period för reservpersonalens resor till och från
ordinarie tjänstgöring samt för det vissa läkare och veterinärer i reserven
författningsenligt tillkommande dagarvode under tjänstgöring,
överförts till anslaget (bil. C sid. 189). Att dessa nu beräknade
belopp, 271,411 kronor, ej äro tillräckliga för framtiden torde vara
uppenbart med hänsyn till den utveckling beträffande antalet, reservpersonalen
under senaste åren erhållit.

Som de hit överförda beloppen äro hämtade ur förslagsanslag, och
då anslaget icke låter sig på förhand tillräckligt noggrant beräknas,
har detsamma bibehållits såsom sådant.

För underlättandet av anslagets framtida beräkning bör i arméförvaltningens
statistik rese- och traktamentskostnaderna särskiljas från
övriga utgifter under anslaget.

10. Bese- och traktamentspenningar.

(Förslagsanslag.)

Enligt reglementet för arméns avlöning under fred den 11 oktober
1907, § 35, åtnjuter officer och underofficer, där ej annorlunda är
stadgat, dagtraktamente under färd i trupp eller resa. Dessa dagtraktamenten
utgå med belopp, som finnas bestämda i det allmänna resereglemente!.
Jämlikt § 36 i avlöningsreglementet för armen äger officer
och underofficer, där ej annorlunda är stadgat, åtnjuta dagtraktamente
under tjänstgöring å annan ort än egen förläggningsort. Dessa
dagtraktamenten utgå delvis med belopp enligt det allmänna resereglemente!,
delvis med lägre i särskild tariff bestämda belopp, allt enligt
detalj föreskrifter meddelade i sistnämnda författningsrum.

Enligt den historiska återblick rörande detta anslag, som redan
lämnats (sid. 47), var anslaget ursprungligen avsett för rese- och

traktamentsersättningar under extra förrättningar. Så synes ock alltjämt
böra förbliva. Emellertid finnas medel till gottgörelse för dylika förrättningar
med därtill hörande resor uppförda även under andra anslag,
tillhörande fjärde huvudtiteln, än det nu ifrågavarande. Från anslagen
till generalstabens övningar, expenser m. m., till landstormen och till
arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets
övningar och materiel bestridas nämligen en del rese- och traktamentskostnader,
vilka synas vara av sådan natur, att de böra gäldas från
reseanslaget. De utgå för generalstabspersonalens tjänsteresor, vapenofficers
och gevärshantverkares resor till landstormsförråd för besiktningar,
eventuellt reparation av landstormens gevärspersedlar samt
artilleriofficerares resor för s. k. överbesiktningar av truppförbandens
artilleripjäser och handvapen. På grund härav hava de belopp, vilka
motsvara medeltalet av nyssberörda resekostnader för generalstabspersonalens
tjänsteresor, för besiktning m. m. av landstormens gevärspersedlar
och för så kallade överbesiktningar av truppförbandens artilleripjäser
och handvapen, blivit hit överförda (bil. C sid. 189).

A andra sidan utgår för närvarande från reseanslaget traktamenten
och dagarvoden under tjänstgöring å annan ort än egen förläggningsort
under sådana omständigheter att denna tjänstgöring icke kan hänföras
till extra förrättningar.

Hit torde kunna räknas dagtraktamenten till de intendents- och
förvaltaraspiranter, som avlagt godkänd examen för transport till
intendenturkåren, under tjänstgöring vid nämnda kår, ävensom dagtraktamenten
(dagarvoden) till fältläkarstipeudiater, vilka icke tillhöra
reserven, till civila läkare, som icke tillhöra armén men tillfälligtvis
tagas i anspråk för densamma, samt till vissa officerare, kommenderade
såsom elever vid gymnastiska centralinstitutet. De traktamenten,
som tillkomma nämnda intendents- och förvaltaraspiranter
samt fältläkarstipendiater under själva tjänstgöringen och som beträffande
aspiranterna torde kunna anses motsvara dagavlöning under
vanlig tjänstgöring samt beträffande stipendiaterna närmast torde
vara att anse såsom en förhöjning i de till dem eljest utgående stipendierna,
hava överförts till anslaget för avlöning till personal vid
staber och truppförband in. fl. Vad åter beträffar resekostnadsersättningen
och traktamentena för intendents- och förvaltaraspiranter nas
resor hava desamma, då dessa resor närmast torde vara att hänföra till
sådana resor, som avse förflyttning av intendenturpersonal mellan olika
tjänstgöringsstationer, överförts till ett för dylikt ändamål i detta förslag
uppfört anslag med benämning: flyttningsersättning. De belopp

81)

däremot, som motsvara kostnaderna för traktamenten och reseersättningar
för fältläkarstipendiaternas och de civila läkarnas resor, liksom
traktamentena till de sistnämnda under själva tjänstgöringen äro fördelade
mellan anslagen till fält- och fälttj än stövningar samt ett i detta
förslag nyuppfört anslag till »truppförbandens övningar». Stöd för
detta förslag hava de sakkunniga hämtat från statsrådsprotokollet till
1902 års statsverksproposition, däri anföres, att tillfällig avlöning till
officerare, underofficerare och civilmilitär personal under övningar böra
bestridas från de för övningarna avsedda anslag.

Då utgifterna för elevernas vid gymnastiska centralinstitutet tjänstgöring
vid och resor till eller från institutet, liksom kostnaderna i allmänhet
för lärares och elevers resor till och från skolor närmast äro
att hänföra till utgifter för det militära undervisningsväsendet, hava de
belopp, som erfordras för dylik tjänstgöring ävensom för samtliga nu
antydda resor, överförts till ett lör det militära undervisningsväsendet
nyuppfört anslag med benämning: undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter och utbildningskurser.

Under anslaget till arméns reservstater hava de sakkunniga anfört
vissa skäl, som tala för att samtliga med reservstatsinstitionen förenade
kostnader åtminstone tills vidare sammanhållas under nämnda anslag.
Då samma skäl måste anses gälla jämväl beträffande kostnaderna under
anslaget till arméns personal över stat, hava de sakkunniga ansett sig
böra föreslå, att det belopp, som motsvarar medelkostnaden för reservpersonalens
resor till och från tjänstgöring, skall överföras från reseanslaget
till anslaget för arméns personal över stat.

De belopp, som motsvara sådana rese- och traktamentskostnader,
vilka förekomma vid militär eller civilmilitär personals placering, omplacering
eller transport, hava överförts till det för sådant ändamål
nybildade anslaget till »flyttningsersättning». •

Vidare hava de poster, som motsvara kostnaderna för officerares
och underofficerares resor till och från sådana vanliga vapenövningar,
vilka skola av dem fullgöras ^nder den tid de äro placerade i eller kommenderade
till vissa befattningar, exempelvis vid artilleristaben m. fl. staber
och skolor, ävensom för bataljonsläkares vid fältläkarkåren resor till och
från dem åliggande tjänstgöring vid trupp, fördelats mellan anslagen
till truppförbandens övningar samt till fält- och fälttjänstövningar.

Slutligen hava kostnaderna för dagtraktamenten till officerare och
underofficerare, kommenderade för utbildning av värnpliktiga för kommissarie-,
krigskassors- och velocipedordonanstjänst, överflyttats till anslaget
till truppförbandens övningar.

1453 18

Efter genomförandet av de förändringar i reseanslaget, de sakkunniga
sålunda föreslagit, skulle detsamma, i likhet med vad förhållandet
är beträffande dylika anslag under de flesta andra huvudtitlar, endast
vara avsett för rese- och traktamentskostnader under extra förrättningar
såsom inspektioner, inventeringar, rekognosceringar för mobiliseringsähdamål,
besiktningar, överbesiktningar av handvapen uppställda i förråd
samt av truppförbandens artilleri pjäser m. m., värderingar, syner,
lantmäteri förrättningar, rättegångar och krigsrättssammanträden m. m.,
i den mån dessa kostnader författningsenligt skola gäldas från fjärde
huvudtitelns medel, ävensom för de till generalstaben inbeordrade officerares
resor till och ifrån staben.

De kommenderingar och förrättningar — utöver nyssberörda extra
förrättningar — för vilka reseersättning författningsenligt kan utgå ävensom
de anslag, från vilka kostnaderna för dessa resor höra gäldas enligt
de sakkunnigas förslag, skulle i huvudsak kunna angivas på det sätt,
att kostnader för:

de värnpliktigas resor och färder till eller från tjänstgöring ävensom
värnpliktigas resor eller av värnpliktiga med erforderligt befäl
bestående truppfärder mellan olika utbildningsorter under själva tjänstgöringstiden
gäldas från anslaget till inskrivnings-, mönstrings- och
färdkostnader;

resor för inskrivning av värnpliktiga, för inskrivningsrevisionernas
sammanträden samt övriga med inskrivningsväsendet förenade förrättningar,
för hämtning eller hemförlovning av värnpliktiga, för anordnande
av måltidsstationer under de värnpliktigas färder, för ordningens upprätthållande
under de värnpliktigas permissionsresor m. in. från samma
anslag;

reservstatspersonalens resor till och från tjänstgöring från anslaget
till arméns reservstater;

reservpersonalens och personalens över stat resor till och från
tjänstgöring från anslaget till arméns personal över stat;

lärares resor vid tillträde eller avgång från lärarebefattning samt
elevers resor vid första inställelsen till och sista resan från den utbildningskurs,
till vilken vederbörande blivit kommenderad, från anslaget
till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbilduingskurser;

resor för inställelse till eller avgång från tjänstgöring i viss befattning,
exempelvis såsom adjutant, intendent m. m. från anslaget till
flyttningsersättning;

resor för inställelse till tjänstgöring vid eget regemente under placering
i viss befattning eller under kommendering såsom lärare eller

elev vid skola eller utbildningskurs ävensom i vissa fall för indelt
inanskaps resor eller barder för inställelse till eller avgång Irån tjänstgöring
samt landstormsområdesbefälhavares resor inom landstormsområdet
från anslaget till truppförbandens övningar;

resor för inställelse till tjänstgöring med trupp förlagd till annat än
eget regemente såsom vid velocipedordonan,sskola, kommissarieskola, krigskassörskola
in. m. från anslaget till truppförbandens övningar;

resor för rekognosceringar och för övningar, som icke tillhöra
särskilda utbildningskurser, från anslagen till trupptörbandens övningar
resp. fält- och fälttjänstövningar;

bataljonsläkares vid fältläkarkåren, fältläkarstipendiaters och civila
läkares resor för inställelse till eller avgång från tjänstgöring från
anslagen till truppförbandens övningar resp. fält- och fälttjänstövningar;

resor för förmönstring av legda hästar eller för transport av stamhästar
eller legda hästar från anslagen till truppförbandens övningar
resp. fält- och fälttjänstövningar;

resor föranledda av remonteringen från anslaget till remontering; samt
resor för besiktning av materiel m. m., som ännu icke överlämnats
till lantförsvaret, från vederbörande anskaffningsans]ag.

Det faller av sig självt, att ersättning för resor av här angiven
art endast får utgå, då sådant är i avlöningsreglementet eller eljes
medgivet.

11. Flyttningsersättning.

(Förslagsanslag.)

Anslaget är avsett att omfatta alla nu utgående kostnader.för
militär och civilmilitär personals förflyttning till annan ort för tjänstgöring
i särskild befattning såsom adjutant vid fördelnings- in. fl.
staber m. m., för omplacering från eu tjänstgöringsort till en annan
av fortifikationsofficerare, intendentur- och tygstatspersonal samt för omplacering
av personal mellan vissa regementens olika förläggningsorter.

Kostnader för den förflyttade personalens egna resor gäldas för
närvarande från anslaget till rese- och traktamentspenningar. Flyttningshjälp
enligt kungl. kungörelsen den 11 mars 1910, angående bestämmelser
rörande flyttningshjälp åt personal vid armén, består, såsom
redan förut angivits, av dels ersättning för resor, som företagas av den
flyttandes. hustru, barn och tjänstefolk, dels gottgörelse för transport
samt in- och uppackning av flyttsaker och utbetales från nuvarande
anslaget till flyttningshjälp.

Beträffande de fall, då flyttningshjälp får utgå, hava de sakkunniga
redan yttrat sig (sid. 48).

I det nu föreslagna anslaget till »flyttningsersättning» ingår först
och främst det i 1919 års stat uppförda anslaget till flyttningshjälp.
Från anslaget till rese- och traktamentspenningar har, på sätt under
detta anslag redan angivits, hit överförts ett belopp, vilket motsvarar
medelkostnaden för den från reseanslaget under en femårsperiod utbetalda
gottgörelsen till personal vid förflyttning från en ort till en
annan.

Som samtliga i anslaget ingående medel nu utgå från förslagsanslag,
har även det nya anslaget uppförts såsom sådant.

Beträffande slutligen frågan om dispositionsrätten över anslaget torde
följande böra framhållas. Ersättning till den flyttande för hans egen
resa utgår enligt resereglementéts föreskrifter och utbetalas av vederbörande
kassaförvaltning direkt vid anfordran. Flyttningshjelp utbetalas
däremot jämlikt § 38 i gällande avlöningsreglemente först efter prövning
av Kung!. Maj:t i varje särskilt fall. Någon ändring häri torde
icke böra i detta sammanhang ifrågasättas.

IS. Resestipendier.

(Reservationsanslag.)

I riksstaten för fjärde huvudtiteln finnas tre anslag uppförda för
resestipendier, nämligen: åt artilleri- och ingenjörofficerare, åt officerare
vid infanteriet, kavalleriet, trängen och intendenturkåren samt åt
militärläkare. Vidare hava medel anvisats för resestipendier åt generalstabsofficerare
under anslaget till generalstabens övningar, expenser
m. m.

Beträffande utgifterna under de tre förstnämnda anslagen hava de
sakkunniga därom yttrat sig under avdelning II i detta betänkande
(sid. 57—59).

Anslaget till generalstabens övningar, expenser m. m. uppfördes i
riksstaten första gången av 1909 års riksdag. Av den utav Kungl.
Maj:t fastställda staten för användningen av anslaget framgår, bland
annat, att särskilda belopp blivit anvisade för stabens fältövningar,
personalens resor och resestipendier m. m., för ersättning åt aspiranter
och inkommenderade officerare o. s. v., varvid det medgivande lämnats
att, om brist uppstode å något av dessa belopp, till täckande av sådan
brist finge användas möjligen uppkommande besparingar å andra
belopp under anslaget, med villkor dock att anslaget i sin helhet icke
överskredes. Med ledning av de slutsiffror, räkenskaperna utvisa, skulle
ett belopp av 1,000 kronor väl motsvara det årliga medelsbehovet till
resestipendier vid generalstaben. \ id sådant förhållande torde något

hinder icke möta för detta belopps utbrytande och överflyttande till
annat anslag, under vilket detsamma får användas såsom reservationsanslag.

Och då några talande skäl för ett särskiljande i riksstaten av de
medel, som nu äro avsedda för resestipendier för de olika vapenslagens,
kårernas eller generalstabens officerare samt för militärläkare, icke torde
förefinnas, men ett sammanförande av stipendiemedlen befordrar överskådligheten
av anslagsmedlens användning för olika ändamål samt är
ägnat att förenkla bokföringen och redovisningen, hava dessa medel i
förslaget till riksstat för fjärde huvudtiteln upptagits under ett enda
anslag med benämning: resestipendier, avsett för officerare och militärläkare.

Då samtliga hit överförda medel äro hämtade ur reservationsanslag,
har det nya anslaget upptagits såsom sådant.

Beträffande dispositionen av anslaget synes densamma lämpligen
böra regleras genom en av Ivungl. Maj:t fastställd stat (bil. F sid. 238),
varav särskilt bör framgå, att 1,000 kronor av anslaget disponeras av
chefen för generalstaben. För detta ändamål bör vid anslagets beräkning
medelsbehovet angivas för var och en av de fyra grupper av
officerare m. fl., för vilka resestipendier äro avsedda. Detta är så
mycket nödvändigare, som förslag till Kungl. Maj:t angående medlens
användning'' avgivas av skilda myndigheter samt, såsom redan antytts,
chefen för generalstaben disponerar det för generalstabsofficerare avsedda
beloppet. Som anslaget är av reservationsanslags natur komma,
i enlighet med Kungl. Maj:ts fördelning av detsamma genom en stat,
de särskilda delarna därav att var för sig erhålla reservationsanslags
natur och full garanti sålunda att vinnas för anslagets användning för
de skilda grupperna av officerare m. fl.

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.

1: Penningbidrag och penningtillskott.

(Förslagsanslag.)

I samband med den redogörelse, de sakkunniga under avdelning II
i detta betänkande (sid. 38) lämnat rörande det nuvarande anslaget
till de värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning m. m., hava
de sakkunniga redan framhållit, att vissa av de utgifter, som nu be -

stridas från nämnda anslag, borde överflyttas till andra anslag, nämligen:
avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl., skrivmaterialier,
expenser, bränsle, lyse m. m., tryckningskostnader samt truppförbandens
övningar (bil. B sid. 162).

Därefter under anslaget kvarstående utgifter kunna delas i tre särskilda
huvudgrupper: penningbidrag och penningtillskott, understöd åt
vissa värnpliktigas familjer samt inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader
m. m. De utgifter, som tillhöra dessa huvudgrupper, äro av
sins emellan helt olika art. Härav följer, att särskilda bestämmelser
måste gälla för utgifternas bestridande inom en var av dessa grupper,
samt att utgifterna måste med hänsyn till kontrollen i räkenskapen
bokföras å särskilda konton eller kolumner för varje grupp. Med
hänsyn härtill hava de sakkunniga ansett det nuvarande anslaget böra
uppdelas i tre särskilda anslag, motsvarande omförmälda tre grupper
av utgifter, men dock sammanhållas såsom en huvudgrupp i riksstaten
under rubrik: de värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.

Enligt den beräkning av det nuvarande anslaget, som ligger till
grund för Kungl. Maj:ts proposition till innevarande års riksdag, skulle
medelsbehovet för år 1919 utgöra:

penningbidrag och penningtillskott............................. kronor 6,153,000: —

understöd åt vissa värnpliktigas familjer.................. » 740,600: —

inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m. ■» 833,930: —

summa kronor 7,727,530: —

Genom överföring, på sätt här ovan föreslagits, av vissa kostnader,
som nu bestridas av detta anslag, till vissa andra anslag, skulle därav
föranledas en sänkning i medelsbehovet för inskrivnings-, mönstringsoch
färdkostnader m. m. till 467,300 kronor jämlikt beräkning på grund
av förhållandena enligt Kungl. Maj:ts förenämnda proposition (bil. C
sid. 190).

Då samtliga ifrågavarande kostnader årligen växla, huvudsakligen
beroende på antalet värnpliktiga, som skola inställa sig till inskrivning
eller tjänstgöring, böra samtliga de föreslagna nya anslagen, lika med
det nuvarande anslaget, i riksstaten uppföras såsom förslagsanslag.

De medel, som skulle utgå från anslaget till penningbidrag och
och penningtillskott, utbetalas på grund av stadgandet i värnpliktslagen
§§ 35 och 39 samt med belopp, som av Kungl. Maj:t och riksdagen
blivit fastställda och varom bestämmelser meddelats i § 56 av reglementet
för arméns avlöning under fred.

2. Understöd åt vissa värnpliktigas familjer.

(Förslagsanslag.)

De understöd, som från detta anslag skulle utgå till värnpliktigas
familjer, äro till beloppet fastställda av Kungl. Maj:t och riksdagen och
utgå enligt föreskrifter i kungl. förordningen den 1 juni 1912 med
däri gjorda ändringar.

3. Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader in. in.

(Förslagsanslag.)

Sedan från det nuvarande anslaget till de värnpliktigas avlöning,
inskrivning och redovisning in. in. avskilts dels penningbidrag och
penningtillskott dels understöd åt värnpliktigas familjer dels ock vissa
utgifter för annan avlöning, expenser m. m., skulle under förevarande
anslag samlas de från det gamla värnpliktsanslaget kvarstående utgifterna.

Från de medel, som komma att uppföras under anslaget till inskrivnings-,
mönstrings- och färdkostnader in. m., skulle alltså bestridas

dels kostnader för inskrivnings- och mönstringsförrättningar samt
inskrivningsrevisionernas sammanträden, såsom rese- och traktamentsersättning
åt förrättningsmännen och deras biträden, ävensom eventuellt
utgående ersättning till vid förrättningarna närvarande kronobetjäning;
för hämtning till inskrivning av uteblivna värnpliktiga, därest
dessa kostnader icke kunna av de uteblivna uttagas, värnpliktig författningsenligt
tillkommande gottgörelse för färd över 5 nymil till eller
från inskrivningsförrättning; för törhyrning av förrättningslokaler och
transporter av erforderlig expeditionsmateriel ävensom övriga av inskrivningsväsendet
direkt föranledda utgifter såsom för bostad åt vissa
värnpliktiga, kommenderade till skrivbiträde å rullföringsexpedition m. m.,
• dels färdkostnader för de värnpliktigas inställelse till eller avgång
från militärtjänstgöring såsom för personaltransporter in. in., författningsenligt
utgående rese- och traktamentsersättning åt marschbefälet
och åt personal, beordrad att anordna måltidsstationer, kontant gottgörelse
till värnpliktig för färd över 5 nymil till eller från samlingseller
upplösningsplats, samt för hämtning av värnpliktig, som försummat
att i behörig tid inställa sig till militärtjänstgöring, därest dessa kostnader
icke kunna av den försumlige uttagas.

För närvarande förvaltas de till färdkostnader beviljade medel av
arméförvaltningens intendentsdepartement samt övriga bär upptagna
belopp av civila departementet. Som färdkostnaderna, vilka uteslutande
bestå av likvider för trupptransporter samt rese- ocli traktamentsersättningar,
författningsenligt icke äro föremål för militärteknisk granskning
å intendentsdepartementet och då några skäl icke torde kunna
åberopas för, att dessa ärenden fortfarande skola handläggas av nämnda
departement, samt anslag i allmänhet, därest icke särskilda skäl föranleda
undantag, ur förvaltningssynpunkt lämpligen böra vart för sig
i sin helhet handhavas av ett departement, hava de sakkunniga ansett
sig böra föreslå, att anslaget helt och hållet ställes under civila departementets
förvaltning.

Den statistiska behandlingen av anslaget synes särskilt böra inriktas
därpå, att inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnaderna därigenom
särskiljas från varandra. Härigenom vinnes den fördelen, att
särskilda konton eller titlar för dessa utgiftsgrupper icke behöva förekomma
i räkenskapen, vilket för den egentliga förvaltningen ej är
behövligt.

C. Undervisning, understöd, expenser m. in.

1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter

och utbildningskurser.

(Undervisningsanslaget.)

(Reservationsanslag.)

För närvarande bestridas kostnader för undervisningsändamål samt
muséer från anslagen till: generalstabens övningar, expenser m. m., krigshögskolor,
ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleriskjutskolor,
krigsskolan, volontärskolor, militärläkares och militärveterinärers
undervisning, arméns diverse intendenturbehov, armén3 kasernutredning
samt ved, ljus och vatten, rese- och traktamentspenningar,
arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets
övningar och materiel, arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter
samt fortifikationens övningar och materiel, arméns fältoch
fälttjänstövningar, arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m.
ävensom extra utgifter.

De utgifter, som bestridas från de sex första av nu nämnda anslag,
hava i detalj underställts riksdagens prövning och finnas upptagna i de
för anslaget till generalstabens övningar, expenser in. m. samt respektive
skolor fastställda stater.

Anslaget till volontärskolor är enligt det till 1901 års statsverksproposition
hörande statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden avsett
för transporter till och från skolor, underhåll av skollokaler, anskaffning
och underhåll av läroböcker och förbrukningsmateriel vid skolor, samt
för elevernas övningar m. in.

Beträffande de för undervisningsändamål anvisade medel, vilka böra
överföras till ifrågavarande anslag, få de sakkunniga i övrigt hänvisa
till dels vad därom blivit anfört vid behandlingen av de särskilda anslagen,
dels till bilagorna B och C. Av den förra framgår under varje
anslag, vilka belopp som därifrån skola överföras till detta anslag, och
i den senare, sid. 190, äro dessa belopp sammanförda till en summa.

Uti sitt förslag till ny uppställning av fjärde huvudtiteln har arméförvaltningen
sammanfört ifrågavarande utgifter till ett särskilt anslag,
och anse de sakkunniga sig böra ansluta sig härtill. Det sålunda föreslagna
anslaget är avsett att lämna tillgång till bestridande av alla de
utav undervisningsväsendet vid armén, såväl direkt föranledda som i
närmaste sammanhang därmed stående kostnader såsom för: undervisningsmateriel,
läroböcker i den mån kostnaderna för desamma icke
skola gäldas från anslaget till tryckningskostnader, transporter till och
från skolor och utbildningskurser (jämväl tillfälligtvis anordnade), reseoch
traktamentsersättning, där sådan författningsenligt får utgå, jämlikt
kungl. brev den 28 september 1907 medgivet hyresbidrag till officerare
och underofficerare med vederlikar under tjänstgöring vid vissa skolor,
det jämlikt § 37 i gällande avlöningsreglemente för armén under vistelse
vid skola beviljade dagtraktamente, särskilt medgiven gottgörelse till
lärare och instruktörer vid tillfälligtvis anordnade utbildningskurser, arvoden
för utarbetande av läroböcker åt artilleriet och fortifikationen,
samt för muséer och modellsamlingar.

För att underlätta överblicken över anslaget samt medelsförvaltningen
och kontrollen därav har anslaget på sätt närslutna förslag till
stat för användningen av detsamma (bil. F sid. 239) utvisar, uppdelats
i tre undertitlar, nämligen:

tit. I. undervisningsmateriel m. m. vid truppförbanden (truppundervisningsanslaget),

tit. II. de fasta undervisningsverken samt muséer, omfattande krigshögskolor,
ridskolan, skjutskolor, krigsskolan, militärläkares och militärveterinärers
undervisning samt artillerimuseum och modellkammaren,

tit. III. tillfälligtvis anordnade skolor och utbildningskurser m. m.

Den första av dessa undertitlar avser kostnader för anskaffning
och underhåll av undervisnings- och gymnastikmateriel, vilken mate 13 -

1453 18

riel med stöd av vederbörliga instruktioner och tillämpad praxis alltid
sammanförts under en gemensam utgiftsgrupp, ävensom för fackbibliotek
vid artilleritruppförbanden.

Beträffande de utgifter, som skulle sammanföras under den andra
av dessa undertitlar, få de sakkunniga erinra, att i de nuvarande staterna
för krigshögskolorna, ridskolan, skjutskolorna och krigsskolan anvisats
medel till avlöning, underhåll av fastigheter, munderingsutrustning för
viss personal, tryckning av läroböcker m. m. ävensom till vissa omkostnader
för ändamål, närmast hänförliga till anskaffning och underhåll
av intendentur-, artilleri-, sjuk- och veterinärmateriel, uppvärmning, belysning,
övningar och expenser.

Utgifterna för avlöning, underhåll av fastigheter, munderingsutrustning
och tryckning av läroböcker böra, på sätt de sakkunniga redan
föreslagit eller komma att föreslå, utläggas på andra anslag, avsedda
för utgifter av dylik art. Detsamma är förhållandet med de utgifter
för uppvärmning m. in. av krigshögskolebyggnaden, som nu äro i krigshögskolans
stat upptagna såsom gemensamma för denna högskola och
vissa andra institutioner.

Omkostnaderna för anskaffning och underhåll av ovanberörda intendentur-,
artilleri-, sjuk- och veterinärmateriel samt för uppvärmning,
belysning, expenser och övningar skulle även, åtminstone till största
delen, kunna utläggas på vederbörliga anslag, men då medel för dessa
omkostnaders bestridande för närvarande äro av Kungl. Maj:t och riksdagen
med bestämda belopp uppförda i förenämnda skolstater samt av
nedan angivna skäl i övrigt hava de sakkunniga ej velat ifrågasätta,
att en sådan åtgärd nu vidtages. Rörande dessa medel finnes nämligen
i staterna intaget ett medgivande av innehåll, att, om brist å en titel
uppstår, må till täckande därav användas överskott å en annan titel
under förutsättning, att anslaget i dess helhet icke överskrides. Som
ifrågavarande utgiftsposter äro knappt tillmätta, böra vederbörande förvaltningsmyndigheter
fortfarande och intill dess lämpligare anordningar
i detta avseende må varda beslutade bibehållas vid det dem sålunda
tillförsäkrade medgivandet, vilket med hänsyn till bokföringen icke
kunde för skolorna tillgodogöras, därest dessa postar överfördes till
dem närbesläktade anslag. Härtill kommer, att ifrågavarande belopp
äro jämförelsevis obetydliga.

I § 2 mom. 5 av nådiga förordningen den 11 oktober 1907, angående
förvaltningen av lantförsvarets fastigheter, föreskrives, att uppkommande
nettouppbörd vid skjutskolans för infanteriet och kavalleriet
fastigheter skall tillgodoföras det anslag, varifrån utgifterna för skolan

bestridas. Med hänsyn till det föreslagna förändrade sättet för bestridandet
av utgifterna för skolan torde denna föreskrift böra ändras
därhän, att berörda uppbörd, i likhet med vad förhållandet är beträffande
nettouppbörden vid de flesta andra lantförsvarets fastigheter,
tillgodoföres arrende-, jordskylds- och tomtöresmedlen.

Den tredje och sista undertiteln avser utgifter för liknande ändamål,
som ovan under tit. I och II angivits samt dessutom rese- och
traktamentsersättning till lärare och elever för vissa resor till och ifrån
de under tit. II upptagna skolor, där medel för dylik ersättning ej särskilt
uppförts bland de för dessa skolor avsedda anslagsbelopp, för läroböcker
— i den mån kostnaderna därför ej skola utgå från anslaget till tryckningskostnader
— för handböcker och annan undervisningsmateriel, för
transporter samt författningsenligt utgående rese- och traktamentsersättning
med flera kostnader vid tillfälligtvis anordnade skolor och utbildningskurser,
för det jämlikt kungl. brev den 28 september 1907 medgivna
hyresbidrag till officerare och underofficerare med vederlikar under
tjänstgöring vid vissa skolor, ävensom för särskilt medgiven gottgörelse
till lärare och instruktörer vid tillfälligtvis anordnade utbildningskurser
samt för arvoden m. m. för utarbetande av läroböcker för artilleriregementena
och ingenjörtrupperna.

På grund av vad sålunda anförts hava hit överförts (bil. C sid. 190)
från reservationsanslagen till generalstabens övningar, expenser m. m.,
krigshögskolor, ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet,
artilleriskjutskolor, krigsskolan, militärläkares och militärveterinärers
undervisning, arméns diverse intendenturbehov, arméns kasernutredning
samt ved, ljus och vatten, arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel
samt artilleriets övningar och materiel, arméns byggnader,
mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övningar
och materiel, arméns fält- och fälttjänstövningar, arméns sjuk- och
veterinärvård samt hovbeslag m. in. och extra utgifter ävensom från
förslagsanslagen till volontärskolor samt rese- och traktamentspenningar
de belopp, som å dessa anslag finnas direkt anvisade för nu ifrågavarande
ändamål eller, där så ej är förhållandet, medeltalet av de
summor, som under senare åren på grund av riksdagsbeslut eller i
övrigt i följd av anslagens natur blivit utbetalda för undervisningsändamål.

Endast under tit. I upptagna kostnader kunna beräknas efter visst
belopp för man och dag.

Som de ojämförligt största belopp, vilka hit överförts, äro hämtade
ur reservationsanslag, har anslaget upptagits såsom sådant.

100

Beträffande slutligen frågan, av vilket eller vilka departement inom
arméförvaltningen det nu föreslagna anslaget lämpligen bör förvaltas,
torde följande vara att beakta. Av ifrågavarande medel förvaltar civila
departementet för närvarande de från anslagen till krigshögskolor, krigsskolan,
ridskolan, militärläkares och militärveterinärers undervisning,
generalstabens övningar, expenser m. m., rese- och traktamentspenningar
samt extra utgifter överförda belopp. Artilleridepartementet handhaver
de medel, som överförts från anslagen till skjutskolan för infanteriet och
kavalleriet, artilleriskjutskolor och arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel
samt artilleriets övningar och materiel; fortifikationsdepartementet
medel från anslaget till arméns byggnader, mötesfält och
kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övningar och materiel;
sjukvårdsstyrelsen medel från anslaget till arméns sjuk- och veterinärvård,
hovbeslag m. m.; samt intendentsdepartementet övriga medel.
Som anslaget icke lämpligen bör handhavas av flera avdelningar inom
arméförvaltningen samt civila departementet för närvarande förvaltar
en stor del av de anslag, från vilka medel skulle överflyttas till detta
anslag, och förvaltningen av de under övriga departements och sjukvårdsstyrelsens
överinseende nu stående, till detta anslag överförda
medel icke förutsätter några särskilda facktekniska insikter, hava de
sakkunniga ansett, att anslaget bör uppföras bland dem, som skola förvaltas
av civila departementet.

Den statistiska behandlingen av anslaget synes böra omfatta kostnaderna
för transporter, fackliteratur, hyresbidrag samt rese- och traktamentspenningar,
tillfälliga arvoden och expenser.

Beträffande vissa delar av det förslag till ny uppställning av riksstatens
fjärde huvudtitel, arméförvaltningen avgav till Kungl. Maj:t
den 15 januari 1917, har generalfälttygmästaren i egenskap av chef
för arméförvaltningens artilleridepartement förklarat sig vara av skiljaktig
mening och avgivit ett särskilt yttrande.

I detta yttrande har generalfälttygmästaren anfört, att han i
vissa fall, vad anginge de anslag som nu lydde under artilleridepartementet,
ej kunde biträda vad arméförvaltningens plenum föreslagit angående
omförande till annat departement eller till annan titel inom
vapenanslaget av anslagen för vissa behovsgrupper.

I fråga om anslaget till artilleriskjutskolor har generalfälttygmästaren
huvudsakligen anfört,

101

att artilleriskjutskolorna mera kunde betraktas som övningar än
som fasta undervisningsanstalter,

att genom överföring från detta till andra anslag av vissa belopp
borttoges möjligheten att täcka brist på en titel med överskott på eu
annan, samt

att de i staten uppförda dagtraktamenten vore, beträffande antalet
för eleverna, att betrakta endast som en beräkningsgrund och borde
växla efter föreliggande behov.

Beträffande skolornas karaktär är det riktigt, att den står en övning
nära. Arméförvaltningen har ock i sitt förslag anfört, att vissa vid
undervisningsanstalterna i allmänhet förekommande utgifter för intendentur-,
artilleri-, sjuk- och veterinärmateriel samt för bränsle, lyse
och expenser m. m. väl skulle kunna, åtminstone till största delen, utläggas
på vederbörliga anslag, men av angivna skäl ej velat ifrågasätta
detta för närvarande, innan lämpligare anordningar i sådant avseende
kunde bliva beslutade.

Vad nu yttrats om artilleriskjutskolorna gäller jämväl skjutskolan
för infanteriet och kavalleriet, vilket anslag även förvaltas av artilleridepartementet.

Skulle de för dessa skolor särskilt anvisade medel utläggas på
andra anslag och skolorna karaktäriseras och bedrivas såsom övningar,
komme i likhet med vad som äger rum beträffande fältövningar eller
fält- och fälttjänstövningar de därför erforderliga medel helt säkert att
till allra största delen ställas under förvaltning av andra departement
än artilleridepartementet. Att detta departement skulle förvalta eller
på något sätt disponera över exempelvis för sådana övningar avsedda
avlöningsmedel torde knappast kunna ifrågasättas. Att taga artilleriskjutskolornas
karaktär av övningar till intäkt för, att anslaget till
dessa skolor fortfarande bör odelat handhavas av arméförvaltningens
artilleridepartement, torde därför icke låta sig göra.

Av bil. B till detta betänkande framgår, att enligt de sakkunnigas
mening skulle av det nuvarande anslaget till artilleriskjutskolor överföras
till avlöningsanslaget arvoden och dagtraktamenten under övningstiden,
till vapenanslaget kostnader för materiel och till undervisningsanslaget,
återstående utgifter. Beträffande det största av dessa belopp
eller det som överföres till undervisningsanslaget, hava de sakkunniga
genom anmärkningar i den därför upprättade staten föreslagit, att
detta anslagsbelopp skulle få disponeras såsom reservationsanslag och
att uppkommande brist å en eller annan däri ingående utgiftspost
skulle få täckas med överskott å annan post inom den anvisade summan.

102

Förvaltningen av denna del av anslaget skulle alltså icke undergå
någon förändring genom de sakkunnigas förslag. Häri åstadkommer
ej heller anslagets överflyttande till civila departementets förvaltning
någon ändring. Det förhållandet, att kostnader för vissa materialier
skulle utgå från vapenanslaget, kan ej heller medföra några ökade
svårigheter för skolornas anordnande, då detta anslag fortfarande skulle
stå under artilleridepartementets förvaltning.

Återstår alltså frågan om de medel, som skulle överflyttas till
avlöningsanslaget. Det är givet, att dessa medel icke vidare kunna
förvaltas såsom reservationsanslag, då avlöningsanslaget är ett förslagsanslag.
Däremot lärer intet hinder finnas för, att den av Kungl. Maj:t
och riksdagen antagna personalstaten för skolorna, som skall ingå i
avlöningsanslaget (bil. E sid. 221), så uppställes, att full rörelsefrihet
erhålles inom statens slutsumma. Det torde tillkomma inspektören
för artilleriet och arméförvaltningens artilleridepartement att förebringa
nödig utredning angående storleken av anslagsbehovet likasom det
lärer ankomma på Kungl. Maj:t att i anslutning till motiveringen för
detta behov meddela de bestämmelser angående kommenderingarna till
skolan, som erfordras för en rationell utbildning samt begränsning av
utgifterna inom statens slutsumma.

I förenämnda av generalfälttygmästaren antydda förhållanden torde
alltså icke kunna finnas tillräckliga skäl för frångående av arméförvaltningens,
av de sakkunniga biträdda förslag beträffande ifrågavarandé
anslagsmedel.

2. Studiestipendier.

(Reservationsanslag.)

Medel till studiestipendier äro, såsom redan anförts under avdelning
II, uppförda förutom under anslaget till studiestipendier för underofficerare
och furirer av första klassen jämväl under anslagen till krigshögskolor
och till krigsskolan. Det under anslaget till krigshögskolor
upptagna beloppet, vilket är avsett för artilleri- och ingenjörhögskolan,
utgör 3,000 kronor, det på krigsskolans stat uppförda 10,000 kronor
och det under förstnämda anslag beviljade 19,200 kronor, allt enligt
1919 års riksstat.

Samtliga dessa belopp, vilka avse likartade utgifter, synas utan
någon olägenhet kunna sammanföras under ett anslag, som därigenom
bleve ett fullständigt uttryck för statens utgifter av detta slag.

Emellertid är det uppenbart, att de anvisade beloppen böra användas
vart och ett för sitt särskilda ändamål. Fördenskull bör vid be -

103

räkningen av det nya anslaget medelsbeliovet särskilt angivas för studiestipendier
åt högskoleelever, åt krigsskoleelever samt åt underofficerare
och furirer, varefter Ivungl. Maj:t torde böra genom stat (bil. F sid.
244), grundad på berörda beräkning, fastställa sättet för medlens användning.
Det för elever vid artilleri- och ingenjörhögskolan avsedda
stipendiebeloppet disponeras av inspektören för militärläroverken, de for
elever vid krigsskolan samt underofficerare och furirer avsedda medlen
av Kungl. Maj:t på förslag av vederbörande myndigheter.

Samtliga de i anslaget ingående medel äro hämtade ur reservationsanslag
och det nya anslaget bör fördenskull bliva av samma
natur. Härigenom samt på grund av den stat för anslagets användning,
Kungl. Maj:t torde fastställa, komma de särskilda beloppen av stipendiemedel
under anslaget att bokföras såsom reservationsanslag, på det att
reservationer å varje belopp må komma att användas uteslutande för det
ändamål samma belopp avser. Å artilleri- och ingenjörhögskolans och
krigsskolans stater torde några reservationer icke eller åtminstone endast
undantagsvis komma att uppstå, vilket däremot torde kunna bliva fallet
beträffande det för underofficerare och furirer avsedda beloppet.

3. Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande.

(Reservationsanslag.)

I detta anslag hava de sakkunniga ansett någon förändring icke
böra ifrågasättas.

4. Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m.

(Expensanslaget.)

(Reservationsanslag.)

Av den redogörelse för expensanslagen i allmänhet, de sakkunniga
härovan under avdelning II, sid. 32, i detta betänkande lämnat, framgår,
att utgifter för, bland annat, bränsle, lyse, vatten och renhållning
gemenligen gäldas från dessa anslag. Samlades saväl dessa som övriga
expensutgifter inom lantförsvarets förvaltningsområde, tryckningskostnaderna
frånräknade, under ett enda anslag, skulle detta komma att
enligt 1919 års riksstat uppgå till över 2,700,000 kronor, varav över
85 procent eller omkring 2,300,000 kronor enligt gjorda statistiska uträkningar
skulle avse bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid
truppförbanden. Med hänsyn till dessa höga anslagsbelopp samt de
särskilda organisatoriska anordningar, som vid truppförbanden erlordras

104

för handhavandet av förvaltningsgöromålen beträffande bränsle, lyse,
vatten, renhållning och tvätt skulle det icke vara lämpligt, att de
medel, som erfordras för tillgodoseendet av dessa behov, sammanfördes
med övriga expensmedel. För ett avskiljande av dessa medel under
ett särskilt anslag talar även det förhållandet, att de för närvarande
förvaltas av intendentsdepartementet och även för framtiden böra förvaltas
av detta eller annat departement med därför lämplig teknisk
kunskap, under det att övriga expensmedel vid truppförbauden liksom
expensmedlen i allmänhet vid formationer, verk och inrättningar i regel
förvaltas av civila departementet. Sammanfördes nu dessa två grupper
av expensmedel under samma anslag, skulle, då förvaltningen av förstberörda,
för truppförbanden avsedda medel enligt de sakkunnigas åsikt
icke bör övertagas av civila departementet, anslaget komma att förvaltas
av två centrala förvaltningsmyndigheter, vilket ur förvaltningssynpunkt
ej är önskvärt. I anledning härav hava kostnaderna för
bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden av de
sakkunniga ansetts böra upptagas under ett särskilt anslag med benämning:
bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid trupp förbanden.

Vid bifall härtill uppstår en skillnad i arten och omfattningen av
de utgifter, som skola utgå från expensmedel, avsedda för truppförbanden,
och de expensmedel, som äro avsedda för ämbetsverk, staber,
arméfördelningsexpeditioner m. m. Av detta m. fl. skäl hava de sakkunniga
ansett, att expensmedlen böra uppdelas på två anslag, ett
avsett för skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., som enligt
förut omförmälda utredning angående expensanslagen i allmänhet kan
hänföras till expenser, och ett för skrivmaterialier m. m. vid truppförband
och arméfördelningsvis anordnade skolor.

I bil. B meddelas uppgifter å de belopp, som från de särskilda
nuvarande anslagen och deras undertitlar skola överföras till ifrågavarande
anslag, och i bil. C, sid. 191, äro beloppen från de särskilda
anslagen sammanförda. Samtliga dessa siffror hänföra sig till
1919 års riksstat.

Förslag till särskild stat för användningen av det föreslagna anslaget
till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m. har upprättats
av de sakkunniga (bil. F sid. 245). Genom denna stat, som på förslag
av arméförvaltningens civila departement bör av Kungl. Maj:t fastställas,
fördelas anslaget på de särskilda myndigheterna. Vid uppgörandet av
sitt förslag bör arméförvaltningens civila departement givetvis taga
hänsyn till den beräkning av anslagsbehovet, som legat till grund för
riksdagens beslut angående anslagets storlek.

105

Ett Bärskilt belopp är beräknat för oförutsedda behov, vilket belopp
torde böra ställas till förfogande av arméförvaltniugens civila departement,
på samma sätt som nu är förhållandet beträffande en del av anslaget
till hyra, expenser m. in. vid truppförbanden.

I regel äro de å de särskilda huvudtitlarna uppförda anslagen till
skrivmaterialier och expenser m. m. av förslagsanslags natur. Inom
fjärde huvudtiteln däremot äro såväl arméförvaltningens, generalstabens
och militärläroverkens som truppförbandens expensanslag av reservationsanslags
natur. Endast anslaget till skrivmaterialier och expenser
m. m. för lantförsvarsdepartementet med dess kommandoexpedition är
av förslagsanslags natur. Med hänsyn till sålunda bestående förhållanden
och det stora antal expeditioner inom lantförsvaret, för vilka
expensanslag äro behövliga, hava de sakkunniga ansett sig böra föreslå,
att expensanslagen under fjärde huvudtiteln skola, såsom hittills i huvudsak
varit förhållandet, fortfarande vara'' reservationsanslag. Men, om så
sker, kräves ock, för undvikande av anslagens överskridande, att ett
visst, ej allt för knappt anslagsbelopp, på sätt ovan nämnts, ställes till
den centrala förvaltningsmyndighetens förfogande för mötande av oförutsedda
behov eller lämnandet av mindre bidrag till utgifterna för en
eller annan myndighet, som av styrkt anledning därav är i behov.

Till ledning för de förvaltande myndigheterna hava de behov, som
skola tillgodoses med ifrågavarande anslagsmedel, blivit så fullständigt,
som lämpligen kunnat ske, angivna; ett förfaringssätt som blivit följt
jämväl beträffande övriga förslag till stater av ifrågavarande art. De
siffror, som äro införda i förslagsstaten, hänföra sig till 1919 års riksstat.

Den statistiska behandlingen av expensanslagen bör ansluta sig till
den gruppering av expensutgifterna, som omförmäles i det å sid. 33
berörda statsrådsprotokoll av den 13 januari 1912.

5. Skrivmaterialier in. m. vid truppförbanden.

(Reservationsanslag.)

Det nuvarande anslaget till hyra, expenser m. m.. vid truppförbanden
är delat i två undertitlar, den ena för hyra, eldning, belysning
och städning vid militärbefälhavarens å Gottland och inspektörens för
trängen expeditioner samt vid de icke kasernerade infanteriregementenas
expeditioner, den andra för expenser vid samtliga truppförbands, militärbefälhavarens
på Gottland och infanteribrigadernas expeditioner.
Under vardera titeln är ett visst belopp upptaget för oförutsedda utgifter
m. m.

1453 18

106

Expenserna under den andra undertiteln avse, enligt den för anslaget
av Kungl. Maj:t fastställda staten, utgifter för skrivmaterialier,
blanketter och övriga tryckalster, underhåll av expeditionsmateriel, telegram-
och telefonkostnader samt inbindning m. m., i den mån dessa
utgifter icke jämlikt de i kungl. brev den 22 oktober 1909 meddelade
bestämmelser skola bestridas av de under arméförvaltningens olika
departement och sjukvårdsstyrelse ställda anskaffnings- och underhållsanslag.

De till hyra, eldning, belysning och städning under första undertiteln
upptagna medlen torde böra i vad de avse icke kasernerade
truppförband tills vidare förbliva under anslaget. I den mån vederbörande
truppförband inflytta i nya kasernetablissemang bortfalla dessa
utgifter.

Såsom de sakkunniga förut haft anledning anföra, medgav 1909
års riksdag, att vissa expenskostnader finge överföras från anslaget till
hyra, expenser m. m. vid truppförbanden till andra anslag, avsedda för
anskaffning och underhåll av förnödenheter och materialier. Föreskrifter
härom äro meddelade genom ovan omförmälda kungl. brev den 22 oktober
1909, enligt vilket kostnader för vissa blanketter och andra trycksaker
ävensom fraktsedlar skulle bestridas från vederbörliga underhållsoch
anskaffningsanslag. Från anslaget till arméns mathållning skulle
därjämte gäldas årsåvgifterna för de till trupp förbandens mat- och kokinrättningar
anordnade telefonförbindelser samt kostnaderna för sådana
telegram, som erfordras för mathållningen vid truppförbanden. Omförmälda
kostnader för blanketter och andra trycksaker torde böra överföras
till det i den nya förslagsstaten uppförda anslaget till tryckningskostnader,
varemot kostnaderna för fraktsedlar samt ovan angivna telefon-
och telegramkostnader torde böra överflyttas till nu ifrågavarande
anslag.

De belopp, som från nu befintliga anslag skulle överföras till deffa
anslag, framgå av bil. C, sid. 191.

Genom bifall härtill bleve kostnaderna för skrivmaterialier m. m. vid
truppförbanden koncentrerade på ett enda anslag.

Ur kontrollsynpunkt måste det ock anses mindre lämpligt, att
expenskostnader bestridas från olika anslag, i all synnerhet om samma
myndighet äger disponera flera anslag avsedda för samma slag av expenser.
Då vidare målet för ifrågavarande utredning är att — i överensstämmelse
med vad statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet
anfört beträffande fjärde huvudtitelns uppställning i det till 1913
års statsverksproposition hörande statsrådsprotokoll över lantförsvars -

107

ärenden — Böka, såvitt lämpligen kan Bke, sammanföra utgifterna i
»mera bestämt avgränsade grupper», hava de sakkunniga även häri
funnit ett skäl för sitt förslag, att ifrågavarande utgiftsgrupp måtte
återföras till anslaget för skrivmaterialier m. m. vid trupptörbanden..

Förslag till stat för detta anslag, att fastställas av Kungl. Maj:t,
bifogas i bil. F, sid. 247.

6. Tryckningskostnader.

(Förslagsanslag.)

Kostnaderna för tryckning av blanketter, böcker m. m. utgå nu
från icke mindre än 19 särskilda anslag under fjärde huvudtiteln på
sätt av bil. C, sid. 192, framgår. De belopp, som sammanförts i denna
bilaga, återfinnas jämväl i bil. B under respektive anslag.

Då, såsom de sakkunniga redan anfört, samtliga kostnader av ifrågavarande
slag å andra huvudtitlar sammanförts under ett anslag, synes
så böra äga rum jämväl beträffande fjärde huvudtiteln. Därigenom kommer
granskningen av utgifterna för tryckning att underlättas samt
kontroll därå, att dessa kostnader utgå med skäliga belopp, att lättare
kunna utövas än för närvarande.

Anslaget synes böra ställas under arméförvaltningens civila departement
och uppföras såsom förslagsanslag likasom å andra huvudtitlar
skett.

Jämlikt beräkningar, grundade på förhållandena enligt 1919 års
riksstat, skulle anslagsbehovet uppgå till något över 120,000 kronor.

D. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar in. m.

1. Mathållning.

(Förslagsanslag.)

I annat sammanhang (sid. 41) har framhållits, att åtskilliga utgifter,
som nu bestridas från anslaget till arméns mathållning,, böra
överflyttas till andra anslag. Dessa utgifter bestå visserligen i omkostnader,
förbundna med förplägnadsartiklarnas anskaffning, tillredning
och tillhandahållande, men utgöra däremot icke tillsammans med kostnaderna
för livsförnödenheternas inköp hela kostnaden för mathållningen.
Till den samlade kostnaden för mathållningen höra nämligen
även, helt eller delvis, kostnaderna för de officerare och underofficerare
ävensom handräckningsmanskap, som tagas i anspråk för mathållningen.

108

Vidare tillkomma kostnaderna för de fastigheter och maskinella anordningar
m. m., som användas för magasinering av förnödenheterna, deras
tillagning och utspisning m. m. Att lägga om detta och andra i förevarande
avseende likställda anslag pa sadant sätt, att de var för sig bleve
ett fullgott uttryck för hela den samlade kostnaden för det ändamål, de
avse, skulle medföra ökade utgifter och stora tekniska svårigheter. Dels
kunde den personal och den materiel, som av annan anledning måste
finnas, svårligen på samma sätt utnyttjas som nu kan ske, dels måste
då en del av utgifterna fördelas på anslag enligt approximativt utförda
beräkningar, ett förfaringssätt som de sakkunniga sökt att så noggrant
som möjligt undvika på alla områden av förvaltningen inom huvudtiteln
till förekommande av sammanblandning av medel från skilda anslag i
medelsredovisningarna samt till lättnad för bokföringen och en skärpt
kontroll över utgifternas riktiga avförande på anslagen.

De sakkunniga hava därför, lika med arméförvaltningen, ansett i
alla avseenden fördelaktigast att från detta anslag avskilja sådana utgifter,
som i övrigt bestridas av därför särskilt i riksstaten uppförda
anslag.

I enlighet med denna uppfattning skulle anslaget endast avse inköp
av proviantartiklar, dessas transport till konsumtionsorten, kostnader
för magasinering, i den mån sådana förekomma, annonsering om leverans
av livsförnödenheter samt avlöning till civila biträden vid förrådsinventeringar
och till civila arbetare vid kronobagerier, vilka samtliga
utgifter kunna anses hänförliga till proviantens anskaffningskostnader.
Vidare skulle härifrån gäldas utgifter för inköp av tillagade portioner,
då sådana icke kunna genom arméns förvaltningsorgan iordningställas,
samt författningsenligt utgående portionsersättning.

På grund härav hava överförts till anslagen till avlöning för personal
vid staber och truppförband m. fl., till skrivmaterialier m. m. vid
truppförbanden, till tryckningskostnader, till munderingsutrustning, till
kasernutredning, intendenturfordon m. m., till bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt vid truppförbanden, till truppförbandens övningar
samt till fält- och fälttjänstövningar de belopp, som motsvara arvoden åt
köksföreståndare, kontant avlöning till kokerskor, maskinister och eldare
ävensom medelkostnaden under en femårsperiod för skrivmaterialier,
för underhåll och nyanskaffning av kökskläder och förpläga ad sutredning,
. för bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt samt för kokved
vid tillagning av födoämnen under övningar utom förläggningsorten,
allt på sätt närmare framgår av bil. B, sid. 164.

10''.)

Anslaget liar från och med år 1901 beräknats med visst belopp
för man och tjänstgöringsdag, för närvarande 60 öre. Emellertid är
detta belopp otillräckligt under nuvarande kristid, i anledning varav ett
särskilt s. k. förstärkningsanslag beviljats av riksdagen, vilket för år
1919 beräknats efter 30 öre per man och dag. Om i enlighet med do
sakkunnigas förslag vissa kostnader avskiljas från detta anslag, borde
anslaget givetvis under vanliga förhållanden kunna minskas med motsvarande
belopp, under det att de anslag, till vilka dessa utgitter föras,
borde i samma mån höjas. Verkställda beräkningar, utförda med hänsyn
till de normala förhållanden, som voro rådande före år 1914, visa,
att anslaget skulle vid gillande av de sakkunnigas förslag kunnat under
normala förhållanden minskas med ett belopp av 8 å 9 öre per man
och dag.

Mathållningsanslaget synes även framdeles böra beräknas på samma
sätt som för närvarande. Visserligen kan anslaget med hänsyn till
växlingarna i antalet vakanser i manskapsbeställningarna, i storleken
av de värnpliktigas årskontingenter samt i priserna å livsförnödenheterna
icke beräknas med den noggrannhet, som kunde anses önskvärd,
men denna olägenhet kvarstår, vilken grund man än skulle välja för
beräkningen. Enligt innevarande års statsverksproposition äro tjänstgöringsdagarna
för det fast anställda manskapet och de värnpliktiga i
anslagsberäkningen för år 1919 upptagna till samma antal som det
verkliga antalet under det senast föregående år, då detta varit till siffran
känt. Detta beräkningssätt medför den fördelen, att, om än anslaget
för ett visst år kommer att lämna överskott eller överskridas, ojämnheterna,
i vad de bero på växlingen i antalet tjänstgöringsdagar, under
årens lopp kommer att utjämnas.

Med hänsyn till förvaltningen vid truppförbanden medför den nu
följda beräkningsgrunden en given fördel därigenom, att portion skostnaden
kan sättas i ett visst samband därmed och sålunda erforderligt
stöd erhållas för den begränsning av kostnaderna under anslaget, fastställandet
av ett visst portionspris för olika orter är avsett att åstadkomma.
Anslaget bör förbliva förslagsanslag.

Statistiken över anslaget bör, bland annat, utvisa mathållningskostnaderna
per man och dag vid de särskilda förvaltningsmyndigheterna.
Skulle uppgift om den verkjiga kostnaden för mathållningen,
däri inbegripen all avlöning, underhåll av byggnader och övriga omkostnader
anses önskvärd, torde sådan uppgift kunna utarbetas genom
statistisk behandling av räkenskapen med tillhörande verifikationer.
I övrigt torde statistiken över anslaget böra så uppställas, att den kan

tjäna till ledning vid bedömandet av lämpliga metoder för upphandling
av förnödenheter m. m.

2. Munderingsutrustning.

(Reservationsanslag.)

De medelsbehov, som tillgodoses genom nuvarande anslaget till
arméns munderingsutrustning, avse i huvudsak anskaffning och underhåll
av persedlar m. m., tillhörande den med ett gemensamt namn betecknade
»intendenturmaterielen». Sådan materiel bekostas även från
anslagen till krigsskolan, volontärskolor, arméns mathållning, furagering
• av arméns hästar, arméns diverse intendenturbehov, arméns kasernut redning

samt ved, ljus och vatten, arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel
samt artilleriets övningar och materiel, ävensom
arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
övningar och materiel.

Fråga uppstår nu, huruvida icke kostnaderna för denna materiels
anskaffning och underhåll borde samlas under ett enda anslag. För
bedömandet härav torde det vara erforderligt att lämna en kort redogörelse
för omfattningen av denna materiel.

Enligt § 3 i nu gällande intendenturmaterielreglemente omfattar
intendenturmaterielen all nedan omförmäld materiel, så vitt dess anskaffning
och underhåll bekostas av de under arméförvaltningens
intendentsdepartements förvaltning stående anslag, kassor eller fonder,
nämligen:

1) munderingsutrustning, vartill hänföras beklädnadspersedlar, personliga
utrednings- och remtygspersedlar, hästutredningspersedlar, musikinstrument
samt fanor och standar ävensom för tillverkning av nämnda
persedlar avsedda verktyg och materialier,

2) fordonsmateriel med utrustning och tillbehör, vartill räknas fordon,
velocipeder, rid- och körskolepersedlar samt sådana till fordons, draghästars
och packhästars utrustning och belastning hörande materiel, som
icke utgör munderingsutrustning eller avser mathållning eller furagering,

3) förplägnadsutredning, vartill hänföras alla sådana för mathållning
och furagering i fred och krig avsedda inventarier, redskap och materiel,
som icke räknas till munderingsutrustning, samt

4) kasernutredning m. m., vartill hänföres all annan intendenturmateriel
såsom kaserninventarier, undervisningsmateriel, gymnastikmateriel,
sängpersedlar m. m.

I enlighet med de allmänna principer, de sakkunniga ansett böra
följas vid uppställningen av fjärde huvudtiteln, hava anslagen i detta
förslag, i den mån så kunnat ske, givits den omfattning, att, bland
annat, materiel av samma slag eller av gemensam modell för armén
skulle bekostas från samma anslag. Beträffande intendenturmaterielen
torde emellertid tvekan kunna uppstå, huruvida densamma bör bekostas
från ett eller flera anslag. På grund av denna materiels omfattning
måste ett enda därför avsett anslag bliva synnerligen stort och svårliandterligt.
Någon lättnad i förvaltningsavseende eller med hänsyn
till överskådligheten är icke att emotse genom uppförande i riksstaten
av allenast ett anslag för bekostande av arméns intendenturmateriel.
Att däremot uppföra ett särskilt anslag för var och en av de fyra
grupper av materiel, som intendenturmaterielreglementet angiver, torde
icke vara nödigt och ej heller lämpligt, enär, bland annat, möjligen
uppkomna besparingar å anslaget för en viss grupp av intendenturmateriel
då icke skulle kunna användas för fyllande av erforderliga
anskaffningsbehov för en annan därmed närstående grupp.

Första gruppen av intendenturmaterielen eller munderingsutrustningen
omfattar huvudsakligast beklädnad och till den personliga utrustningen
i övrigt hänförlig materiel, under det att de tre senare
grupperna var för sig omfatta materiel av ensartad natur såsom vissa
inventarier och materialier exempelvis möbler, gardiner och handdukar,
vilka nu äro hänförliga dels till förplägnadsutredning dels till kasernutredning,
vissa fordon, som kunna hänföras antingen till förplägnadsutredning
eller fordonsmaterielen o. s. v. På grund av den första
gruppens särställning i förhållande till de övriga synes det anslag,
som för närvarande är avsett att fylla medelsbehovet därför eller
munderingsanslaget, icke lämpligen böra sammanslås med övriga anslag
till intendenturmaterielen utan med vissa smärre modifikationer bibehållas
såsom särskilt anslag, helst detta anslag i och för sig uppgår
till ett avsevärt belopp. Då emellertid vad nyss blivit anfört rörande
olägenheten av ett särskilt anslag för varje grupp av intendenturmaterielen
däremot måste anses i högre grad gälla för de tre senare
grupperna, hava medelsbehoven för dessa sammanförts till ett enda
anslag. Det sålunda bildade nya anslaget synes lämpligen kunna
benämnas kasernutredning, intendenturfordon m. m. Intendenturmaterielen
skulle sålunda komma att gäldas från två särskilda anslag,
nämligen:

anslaget till munderingsutrustning och

anslaget till kasernutredning, intendenturfordon in. m.

112

En sådan fördelning av anslagsbehoven beträffande intendenturmaterielen
som den nu föreslagna synes även ur förvaltnings- och
bokföringssynpunkt vara den mest lämpliga.

På sätt framgår av bil. B, sid. 164, skulle från den nu under anslaget
till arméns munderingsutrustning beviljade summan avgå ett
belopp, motsvarande dels kostnader för tvätt, vilka överföras till anslaget
för bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden,
dels de expensutgifter, som enligt förenämnda kungl. brev den
22 oktober 1909 utbetalas från detta anslag.

Till det återstående anslagsbeloppet skulle däremot läggas (bil. C
sid. 192) dels två mindre belopp, det ena från anslaget till krigsskolan,
motsvarande kostnaderna för munderingsutrustning åt skolans sjukvårdssoldat
och spel i nummer, det andra från anslaget till volon färsköl or,
motsvarande kostnaderna för vissa hästutredningspersedlar dels ock ett
större belopp från anslaget till arméns mathållning, motsvarande kostnaderna
för sådana beklädnadspersedlar som kockrockar, kockbyxor,
köksförkläden och kockmössor. Därjämte bör kostnaden för vaktpälsar
hit överflyttas från anslaget till kasernutredning m. m., vilken kostnad,
på grund av sin obetydlighet, dock icke blivit till siffran beräknad.

Efter dessa förändringar skulle från det nya anslaget till munderingsutrustning
komma att bekostas

alla beklädnadspersedlar — jämväl kökskläder och vaktpälsar,
sådana personliga utrednings- och remtygs- samt hästutredningspersedlar,
vilka icke erhållit en för artilleriets eller fortifikationens behov
särskilt avpassad modell,
fanor och standar,

för tillverkning av nu ifrågavarande persedlar avsedda verktyg
och materialier,

arbetslöner till de å lantförsvarets verkstäder sysselsatta civila
arbetare för av dem utfört arbete å sådana persedlar, som skola
anskaffas och underhållas från detta anslag, samt

den enligt intendenturmaterielreglementet medgivna slitningsersättning
m. m.

Anledningen därtill, att sådana personliga utrednings-, remtygssamt
hästutredningspersedlar, vilka erhållit en för artilleriets eller fortifikationens
behov särskilt avpassad modell, icke föreslagits skola bekostas
från detta anslag, är den, att dessa persedlar kunna med större
ekonomisk fördel och med tillvaratagande av överblivna materialrester
tillverkas å artilleriets och fortifikationens verkstäder. Vid sådant förhållande
hava de formella skälen ansetts böra vika för de sakliga.

113

Anslaget till arméns munderingsutrustning har allt sedan år 1901
beräknats med visst belopp för man och dag samt bäst och dag. För
detta anslag måste ock ett sådant beräkningssätt anses synnerligen
lämpligt, enär kostnaderna under anslaget stå i direkt förhållande till
manskapsstyrkan och hästnumerären.

För underlättande av medelsredovisningen hava de sakkunniga låtit
upprätta förslag till stat för anslaget (bil. F sid. 248), utvisande i
huvudsak de särskilda ändamål, vartill anslaget skulle få användas.
Ett jämförelsevis avsevärt belopp bör genom staten, vilken lärer komma
att fastställas av Ivungl. Maj:t, ställas till förfogande av arméförvaltningens
intendentsdepartement, varigenom detta beredes möjlighet dels
att göra större centralupphandlingar av materialier i ekonomiskt syfte
dels att utfylla de större medelsbehov, som av olika, på sättet för förvaltningsgöromålens
skötande oberoende anledningar må finnas vid vissa
truppförband. Med användning av dessa medel torde ock departementet
bliva i stånd att såvitt möjligt förbättra den befintliga munderingsutrustningen
vid vissa truppförband och vid armén i dess helhet.

De belopp, som äro införda i förslagsstaten, avse förhållandena
enligt 1919 års riksstat, dock med undantag av den angivna kostnaden
per dag för manskap och hästar. Dessa dagkostnader beräknas nu till
33 öre för man och 10 öre för bäst. . De i förslagsstaten förekommande
dagsbelopp äro inom arméförvaltningen beräknade enligt förhållandena
under år 1914 och med hänsyn till de förändringar anslaget skulle
undergå beträffande de utgifter, som därifrån skola bestridas.

Dessa dagsbelopp äro för närvarande för låga för att motsvara
behovet. Med hänsyn till kristiden bar ock ett avsevärt s. k. förstärkningsanslag
måst beviljas för år 1919.

Att anslaget bör bibehållas såsom reservationsanslag torde vara
självfallet.

Vad statistiken rörande detta anslag beträffar, torde den böra avse
en utredning av kostnaderna för nyanskaffning, förslitning, materialåtgång
samt arbetslöner m. fl. på materielvården och medelsförvaltning
vid de särskilda truppförbanden inverkande frågor.

3. Kasernutredning, intendenturfordon in. in.

(Intendenturanslaget.)

(Reservationsanslag.)

Enligt vad de sakkunniga anfört under näst föregående anslag
skulle medelsbehovet för anskaffning och underhåll av den intendentur 15 -

1453 18

114

materiel, som icke bekostas från berörda anslag, tillgodoses genom ett
nytt anslag benämnt: kasernutredning, intendenturfordon m. m.

I detta anslag skulle alltså i huvudsak ingå de medel, som nu äro
anvisade under anslagen till arméns diverse intendenturbehov och arméns
kasernutredning samt ved, ljus och vatten; dock med de avdrag och
tillägg, som föranledas av de sakkunnigas förslag till överförande av
medel de särskilda anslagen emellan.

Av bil. B, sid. 166, framgår, att från anslaget till arméns diverse
intendenturbehov skulle, enligt de sakkunnigas förslag, överföras avsevärda
belopp till anslagen för avlöning till personal vid staber och
truppförband m. fl., undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser, skrivmaterialier, expenser, bränsle,
lyse m. m., skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden, tryckningskostnader,
truppförbandens övningar samt byggnader, övningsfält och skjutbanor.
Därefter skulle, med beräkning enligt 1919 års riksstat, ett
belopp av 540,123 kronor kvarstå, att ingå i förevarande nya anslag.
Beträffande motiven till överflyttningen av ifrågavarande medelsbelopp
till andra anslag, torde ej något särskilt behöva tilläggas, utöver vad
som anförts rörande de allmänna grunderna för anslagsfördelningen
och omförmälda bilaga innehåller.

Av samma bilaga, sid. 168, framgår, att från anslaget till arméns
kasernutredning samt ved, ljus och vatten skulle överföras likaledes
avsevärda belopp till andra anslag, nämligen: anslagen för avlöning till
personal vid staber och truppförband m. fl., undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter och utbildningskurser, skrivmaterialier
in. m. vid truppförbanden, tryckningskostnader samt bränsle,
lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden.

Kostnaderna för bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt bestridas,
på sätt i det föregående anförts, i allmänhet från expensanslagen.
Det är dock uppenbart, att dessa kostnader i de fall, då så äger rum,
spela en underordnad roll inom anslagen. Annorlunda förhåller det sig,
då det gäller truppförbanden, d. v. s. uppvärmning och belysning av
kasernetablissemangen samt vattenförbrukning, renhållning och tvätt
vid regementen och kårer. Kostnaderna härför uppgå till så avsevärda
belopp, att redan häri ett skäl finnes för dessa kostnaders avskiljande
till ett särskilt anslag. Skötseln av värme- och belysningsanordningarna
vid kaserner och andra större byggnader samt eldningen därstädes
fordrar dessutom särskild uppmärksamhet i besparingssyfte och särskild
fackutbildad personal. Vidare synas kostnaderna för vatten, renhållning
och tvätt, vilka tre ändamål stå i samband med varandra, böra,

115

med hänsyn till en ändamålsenlig medelsförvaltning, samlas och redovisas
under ett enda anslag. Då härtill kommer, att övriga medel
under anslaget avse anskaffning och underhåll av materiel, men medelsbehovet
rörande bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt avser anskaffning
av förbrukningsartiklar och bestridandet av omkostnader samt
dessa två grupper av utgifter icke äga något verkligt samband med
varandra, hava de sakkunniga, lika med arméförvaltningen, ansett ifrågavarande
ut giftsgrupper böra särskiljas och upptagas under olika anslag.

Beträffande de belopp i övrigt, som från kasernutredningsanslaget
överföras till andra anslag, torde ej något behöva framhållas, utöver
vad som redan blivit anfört under vederbörliga anslag.

Efter avskiljandet av nu omförmälda medel skulle av det nuvarande
anslaget till arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten återstå,
enligt 1919 års stat räknat, 606,832 kronor, att ingå i nu förevarande
nya anslag.

Förutom de två här ovan omförmälda summor, vilka skulle ingå i
anslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m., böra, enligt de
sakkunnigas mening, dit även överföras vissa belopp från anslagen till
volontärskolor, arméns mathållning, furagering av arméns hästar, arméns
vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets övningar
och materiel, ävensom arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter
samt fortifikationens övningar och materiel (bil. C sid. 192).
De i bil. C angivna belopp, som sålunda skulle överföras till detta anslag
från volontärskole-, mathållnings- och furageringsanslagen, motsvara de
beräknade medelkostnaderna under en femårsperiod för anskaffning och
underhåll av från dessa anslag nu bekostade förplägnads- och kasernutredningspersedlar
samt vissa kaserninventarier. De från vapen- och
byggnadsanslagen överförda medlen motsvara likaledes medelkostnaden
under en femårsperiod för de å dessa anslag avförda poster för anskaffning
och underhåll av velocipeder och skidor, som för armén i
övrigt bekostas från nu ifrågavarande anslag, för kasern- och förplägnadsutredning
å artilleriets skjutfält samt för vaktinventarier m. m. å Karlsborg
och i Boden.

Efter dessa förändringar skulle anslaget, beräknat med ledning av
1919 års riksstat, komma att uppgå till 1,508,424 kronor.

Med iakttagande av vad sålunda blivit föreslaget skulle från anslaget
gäldas kostnader för:

till kasernutredning i allmänhet hörande intendenturmateriel såsom
kaserninventarier, sängar, sängkläder, handdukar m. m.,

116

fordon, rid- och körskolepersedlar samt materiel för fordons, draghästars
och packhästars utrustning, så vida icke dessa fordon, persedlar
m. m. äro att hänföra till munderingsutrustning, artilleri-, fortifikations-,
sjukvårds- eller veterinärmaterielen,
arméns velocipeder och skidor,
infanteritruppförbandens strålkastarmateriel,

alla sådana för mathållning och furagering avsedda inventarier,
redskap och materialier, vilka icke räknas till de personliga utredningspersedlarna,
samt

anskaffning och underhåll av musikmateriel, såsom musik- och
signalinstrument, noter, notställ och notpapper, ävensom för instrumentering
m. m.

Beträffande sättet för beräknandet av ifrågavarande anslag torde
följande vara att beakta. Anslagen till arméns diverse intendenturbehov
och arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten hava
hittills beräknats efter visst öresbelopp per man och dag samt häst och
dag. Betraktar man åter de stater, som av Kungl. Maj:t fastställts för
användningen av dessa anslag, finner man, att endast de medel, som
ställts till truppförbandens förfogande för anskaffning och underhåll av
kaserninventarier, sängar, sängkläder och handdukar m. m., till vederbörande
förvaltningar utgått med visst belopp, 3,5 öre, för man och
tjänstgöringsdag, varemot de anvisade medlen för anskaffning och
underhåll av musikmateriel, fordon, velocipeder m. in. utgått med bestämda,
i staterna angivna belopp för varje truppförband. Härav framgår,
att anslagens beräkning såsom öresanslag icke haft någon betydelse
för förvaltningen av det förstnämnda av dessa anslag och endast en
begränsad betydelse för det sistnämnda. Att så skall vara förhållandet
är givetvis en följd därav, att kostnaderna för fordon, velocipeder och
musikmateriel icke kunna anses äga något och kostnaderna för skidor
endast ett föga avsevärt samband med manskapsstyrkan. Däremot kan
slitningen av kaserninventarier, sängar, sängkläder och handdukar m. m.
samt av inventarier och redskap m. m. för mathållningen och furageringen
väl anses äga ett sådant samband.

Vid detta förhållande synes anslaget böra beräknas såsom öresanslag
allenast i fråga om de i ett härvid fogat förslag till stat för anslagets
användning (bil. F sid. 249) under titlarna I och III upptagna utgiftsposter.
Enligt beräkningar, utförda med ledning av förhållandena under
normala tider före kristidens inträdande, skulle öresbeloppet för man
och dag böra i sin helhet för dessa poster upptagas till i det närmaste
8,3 öre samt för häst och dag till 1,1 öre. Härtill komma bestämda

117

belopp för de under titlarna II och IV upptagna utgiftsposter. Av den
sålunda beräknade anslagssumman synes ett avsevärt belopp böra ställas
till disposition av arméförvaltningens intendentsdepartement för centralupphandling
av materiel.

Genom kungl. brev den 22 oktober 1909 bestämdes att, för den
händelse den å arméns musikfond upplöpande årliga avkastningen icke
överstege 37,300 kronor, hela avkastningen, men i annat fall sist nämnda
belopp, skulle från och med år 1910 och tillsvidare årligen av statskontoret
tillhandahållas arméförvaltningens intendentsdepartement för att
tillgodoföras anslaget till arméns diverse intendenturbehov, att vad av
fondens årliga avkastning överstege 37,300 kronor skulle tilläggas
fondens kapitalbehållning, så vitt Kungl. Maj:t ej framdeles särskilt
föreskreve, att därav skulle ersättas medel, som jämlikt redan meddelade
beslut av arméförvaltningens civila departement förskjutits eller
komme att förskjutas för bestridande av vissa utgifter för musikpersonalens
avlönande, samt att av anslaget till arméns diverse intendenturbehov
skulle från och med år 1910 till vart och ett av arméns truppförband
såsom reservationsanslag för anskaffning och underhåll av
musikmateriel m. m. utgå ett belopp, motsvarande vad truppförbandet
ägde att såsom musikmaterielanslag uppbära enligt av Kungl. Maj:t
fastställd stat för användandet av anslaget till arméns diverse intendenturbehov.
Om nu denna fråga definitivt ordnas genom medels uppförande
för ändamålet under förevarande anslag, lärer berörda kungl. brev böra
upphöra att gälla i vad det avser dispositionen av omförmälda belopp,
vilket alltså kommer att tilläggas fonden.

Likasom i fråga om föregående anslag och såsom hittills ägt rum
i staterna för de två större anslag, som uppgått i förevarande nya
anslag, har i förslagsstaten för detta anslag avsetts, att ett visst belopp
skulle ställas till den centrala förvaltningsmyndighetens disposition för
mötande av oförutsedda behov och möjliggörande av större centralupphandlingar.

Som anslaget huvudsakligen är sammansatt av medel, hämtade ur
reservationsanslag, synes detsamma i likhet med övriga för underhåll
av arméns materiel avsedda anslag böra erhålla reservationsanslags
natur.

Den statistiska behandlingen av utgifterna under detta anslag bör
för vinnande av kontroll i avseende på förvaltningen avse att utröna
kostnaderna vid de särskilda förvaltningsenheterna m. m.

118

4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförhanden.

(Bränsleanslaget.)

(Reservationsanslag.)

Utgifter för bränsle, lyse, vatten, inre renhållning samt tvätt av
munderings- m. fl. intendenturpersedlar, fordon, sjukvårds- och annan
materiel vid truppförbanden bestridas för närvarande från sju särskilda
anslag (bil. C sid. 193). Vid behandlingen av dels anslaget till skrivmaterialier,
expenser, bränsle, lyse m. in. dels anslaget till kasernutredning,
intendenturfordon m. m. hava de sakkunniga angivit de skäl, som
tala för, att dessa utgifter avskiljas från förenämnda två m. fl. anslag
och samlas under ett enda anslag. Ovan berörda sju anslag äro ställda
under förvaltning av tre avdelningar i arméförvaltningen. Här torde
endast behöva framhållas betydelsen i förvaltnings- och kontrollavseende
därav, att, om dessa utgifter samlas under ett anslag, detta bör förvaltas
under samma centrala myndighet. Väl kunde en delning av
utgifterna på olika anslag under olika myndigheter ifrågasättas, men
då bör en sådan delning ske efter en rationellare grund än den nu tilllämpade,
exempelvis så att utgifterna för bränsle och lyse, eventuel
endast bränsle avskildes från övriga ifrågavarande utgifter. Dock torde,
åtminstone för närvarande, anledning saknas att föreslå en sådan delning.

De i förenämnda bilaga intagna belopp äro uträknade i anslutningtill
1919 års riksstat.

För beräkning av detta anslag efter visst öretal för man och dag
torde tillräckliga skäl ej kunna anföras. Utgifterna för bränsle och lyse
måste nämligen anses stå i närmare förhållande till storleken av de lokaler,
som skola uppvärmas och belysas, samt till kasernernas nordligare
eller sydligare läge i landet än till det större eller mindre antal män,
som äro förlagda inom desamma. Vad kostnaderna för vatten och renhållning
beträffar, synas jämväl dessa kostnader vara mera beroende
av de olika kasernetablissemangens lokala förhållanden, såsom av matoch
kokinrättningarnas samt kasernrummens storlek, kaserngårdens beskaffenhet
och läge m. m. än av växlingarna i manskapsstyrkan. Härtill
komma de olika prislägena å vatten i skilda delar av landet. Kostnaderna
för bränsle, lyse, vatten och renhållning torde därför med stöd
av erfarenheten böra beräknas med visst belopp för varje truppförband.
Utgifterna för tvätt stå däremot visserligen i nära förhållande till
manskapsstyrkan, men då prisen på vatten och arbetskraft icke obe -

119

tydligt växla i olika landsdelar, torde tillräckliga skäl ej föreligga att
beräkna tvättkostnaderna på annat sätt än kostnaderna i övrigt under
anslaget. På grund härav torde anslaget jämväl i denna del lämpligen
böra beräknas med visst belopp för varje truppförband.

Beträffande frågan, huruvida detta anslag bör uppföras såsom förslags-
eller reservationsanslag, kunna skäl anföras så väl för det förra
som för det senare alternativet. För- det förra alternativet talar svårigheten
att beräkna anslagets storlek på grund av växlande kolpriser,
och fluktuationerna i kolåtgången olika år. Då emellertid de största
poster, som skulle överföras till detta anslag, äro hämtade ur reservationsanslag
och då uppförandet av anslaget såsom sådant givetvis skulle
innebära en eggelse för vederbörande att iakttaga sparsamhet, anse sig
de sakkunniga i likhet med arméförvaltningen böra föreslå det senare
alternativet, även om vissa betänkligheter däremot skulle kunna göra
sig gällande. Upptages anslaget såsom reservationsanslag, bör detsamma
dock tillmätas så, att, med hänsyn till renlighet och hygieniska förhållanden,
fullt tillräcklig tillgång på vatten tinnes i kok- och matinrättningar,
logement m. m. samt att besparingar kunna göras från ett
år till ett annat för att möta eventuellt stegrade utgifter.

Av statistiken rörande anslaget bör en jämförelse av kostnaderna
för de särskilda förnödenheterna in. m. framgå för de olika truppförbanden.

5. Remontering.

(Reservationsanslag.)

I enlighet med vad de sakkunniga redan anfört i fråga om anslagen
för avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.
och för skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m. samt av bil. B,
sid. 182, framgår, skulle enligt de sakkunnigas mening avlöningen till
remonteringsstyrelsen och till personalen vid remontdepåerna från nuvarande
anslaget till remontering m. m. överflyttas till det förstnämnda
samt expenskostnaderna vid remonteringsstyrelsen till det sistnämnda
av ovanberörda två anslag. Därjämte synas kostnaderna för depåernas
byggnader och fastigheter med därå vilande skatter och onera böra
övergå till anslaget för byggnader, övningsfält och skjutbanor. Återstoden
av anslaget skulle förbliva under nu ifrågavarande anslag.

Från detta skulle, på sätt närlagda förslag till stat för anslagets
användning (bil. F sid. 252) utvisar, gäldas utgifter för remontinköp,
resor och traktamenten för remonteringen, remonttransporter till och

120

ifrån depåerna samt allmänna omkostnader vid dessa. De i förslagsstaten
förekommande summor hänföra sig till 1919 års riksstat.

Någon annan ändring än den sålunda föreslagna torde icke böra
ifrågasättas beträffande det äldre anslaget.

6. Furagering.

(Förslagsanslag.)

På sätt redan anförts under avdelning II i detta betänkande och
av bil.. B, sid. 164, framgår, betridas från det nuvarande anslaget till
furagering av arméns hästar, bland annat: arvoden till furageuppbördsmän,
expenser samt anskaffnings- och underhållskostnader för furageutredningspersedlar,
vilket föranleder till, att dessa utgifter böra överflyttas
till anslagen för avlöning till personal vid staber och truppförband
m. fl., skrivmaterialier vid truppförbanden, tryckningskostnader,
kasernutredning, intendenturfordon m. m. samt bränsle, lyse, vatten,
renhållning och tvätt vid truppförbanden. Återstoden av anslaget bör
bibehållas såsom självständigt anslag av förslagsanslags natur. Benämningen
synes kunna bliva allenast »furageringF.

Efter denna förändring skulle det nya anslaget till furagering
endast avse inköp av furageartiklar, kostnader för dessas transport till
konsumtionsorten, för maganisering, för annonsering om leverans av
furageartiklar samt för eventuellt förekommande civil handräckning
vid magasinsinventeringar m. m.

Beräkningen av anslaget, för närvarande 1 krona för häst och dag
samt vid remontdepåerna 309 kronor för häst och år, torde böra förbliva
oförändrad utan hänsyn därtill, att mindre delar av anslagets utgifter,
enligt de sakkunnigas förslag, överflyttas till andra anslag. I allt
fall erfordras under kristiden ett s. k. förstärkningsanslag.

Statistiken över anslaget bör, bland annat, utvisa furageringskostnaderna
per häst och dag vid de olika truppförbanden och i övrigt
vara så uppställd, att den kan tjäna till ledning vid bedömandet av
lämpliga metoder för furageupphandling, utfodring m. m.

7. Premiering av lastautomobiler.

(Reservationsanslag.)

Ifrågavarande anslag avser att i viss mån säkerställa arméns behov
av fordon, särskilt vid mobilisering. Det kunde därför ifrågasättas,
huruvida icke detsamma borde sammanslås med något annat anslag,

121

avsett för liknande ändamål. Men då dylika befintliga anslag avse
anskaffning och underhåll av staten tillhöriga fordon och annan materiel,
men detta anslag avser gottgörelse i olika former åt enskilda för tillhandahållande
åt staten av dem tillhöriga fordon, hava de sakkunniga
ansett detta anslag böra oförändrat bibehållas i riksstaten.

8. Truppförbandens övningar.

(Reservationsanslag.)

På sätt av liggaren över fjärde huvudtiteln framgår finnas medel
för övningar anvisade å anslagen till:
arméns diverse intendenturbehov,

arméns vapen, ammunition och målskjntningsmateriel samt artilleriets
övningar och materiel,

arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt
fortifikationens övningar och materiel,
arméns fält- och fälttjänstövningar,
vinterövningar,

lega av hästar för truppförbandens övningar ävensom, ehuru i
mindre omfattning, från anslagen till

generalstabens övningar och expenser,

krigshögskolor,

krigsskolan samt

landstormen.

Beträffande överflyttning av vissa övningskostnader från anslaget
till arméns diverse intendenturbehov till nu ifrågavarande anslag hava de
sakkunniga redan i korthet yttrat sig vid behandlingen av förstnämnda
anslag. Dessa kostnader avse dels de särskilda truppförbandens övningar
dels officers- och underofficersövningar och utgöras såsom av bil. B,
sid. 166, framgår av de belopp, som nu från anslaget till arméns
diverse intendenturbehov särskilt utgå för truppförbandens övningar,
befälsövningar, strålkastarmateriels användning, indelt manskaps färder
till och ifrån repetitionsövningar och instruktörstjänstgöring, hästtransporter,
intendenturskolornas övningar samt hästlegning för intendenturtruppernas
övningar.

De under vapen- och byggnadsämnen uppförda övningsmedlen äro
även avsedda dels för artilleri- och ingenjörtruppernas övningar dels
för officers- och underofficersövningar.

Fält- och falttj änstövning samlag et är, såsom redan anförts (sid. 54),
avsett dels för årliga fälttjänstövningar med trupper av alla vapenslag

1453 18

122

dels för fältövningar för officerare m. fl. dels ock för vissa praktiska
prov m. m.

Anslaget till vinter övningar, som uppfördes i riksstaten första gången
år 1916, har tillkommit för möjliggörandet av truppövningar vintertid
och avser de särskilda truppförbandens och deras underavdelningars
egna övningar.

För utgifterna under det till lega av hästar för trupp förbandens
övningar beviljade anslaget hava de sakkunniga redogjort under avdelning
II (sid. 60). Detta anslag tages i anspråk dels för truppförbandens
egna övningar dels för fält- och fälttjänstövningar.

Vad anslaget till landstormen beträffar är det avsett dels för, bland
annat, fria resor å järnväg med truppbiljett, fri inkvartering samt dagavlöning
till deltagare i landstormsbefälskurser samt för rese- och traktamentsersättning
åt de till kurserna beordrade befälhavare och instruktörer
ävensom för ersättning i mån av tillgång åt ledare och deltagare
i andra frivilliga övningar med landstormen än ovanberörda landstormsbefälskurser,
dels ock för gottgörelse till landstormsområdesbefälkavare
för de av dem i tjänsten inom vederbörande område företagna resor, vilka
avse fullgörandet av deras åligganden med hänsyn till främjandet av
landstormsmännens och i allmänhet de värnpliktigas deltagande i skjutocb
andra frivilliga övningar med landstormen. Av dessa medel ställas
vissa belopp, som ej få överskridas, till arméfördelningschefernas förfogande,
att av dem fördelas å de olika landstormsområdena mot redovisningsskyldighet.

Det för generalstabens övningar anvisade beloppet avser fältövningar
med generalstabsofficerare.

De utgifter, som förekomma vid de olika bär ovan omförmälda övningarna,
utgöras i stort sett av transport-, inkvarterings- och förläggningskostnader,
hästlega, hyra av fordon, ersättning för kokved och markskada
samt eventuellt rese- och traktamentspenningar. Dessa kostnader
kunna med hänsyn till ändamålet anses bilda en avgränsad grupp av
utgifter. För närvarande förvaltas generalstabens övningsmedel av civila
departementet, artilleriets av artilleridepartementet, fortifikationens av
fortifikationsdepartementet och övriga övningsmedel av intendentsdepartementet.
Detta har till följd, att utgifterna, som i huvudsak äro av samma
slag för alla militärövningar, komma att tekniskt granskas icke av samma
utan av olika förvaltningsmyndigheter, vilket ur revisionssynpunkt måste
anses ofördelaktigt. Vidare torde böra framhållas, att kostnaderna för
generalstabens övningar, som bestridas från ett under civila departementets
förvaltning stående anslag, med anledning därav icke bliva

123

föremål för militärteknisk granskning. För undvikande av nu antydda
olägenheter, och då uppdraget att inkomma med nytt förslag till uppställning
av fjärde huvudtiteln enligt statsrådets och chefens för lantförsvarets
ovan omförmälda yttrande i det till 1913 års siatsverksproposition
hörande statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden innebär,
bland annat, att sammanföra »huvudtitelns utgifter i mera bestämt
avgränsade huvudgrupper», synas samtliga kostnader. för likartade
övningar, vilka, såsom nyss framhållits, bilda en utgiftsgrupp
för sig, böra sammanföras och de för dessa kostnaders bestridande
anvisade medel ställas under ett och samma förvaltningsorgans vård
och förvaltning.

Ett undantag från detta förslag bör dock av praktiska skäl, för
vilka redogjorts vid behandlingen av det föreslagna undervisningsanslaget
(sid. 98), göras för de medel, som avse krigshögskolans och
krigsskolans praktiska övningar, övningarna vid dessa skolor torde
ock vara nära hänförliga till den praktiska delen av undervisningen
därstädes.

Vad övriga övningsmedel beträffar, torde några praktiska olägenheter
icke vara att förvänta av deras sammanförande uuder samma
förvaltningsorgan. För närvarande förvaltar nämligen intendentsdepartementet
så väl hela fält- och fälttjänstövningsanslaget som infanteriets,
kavalleriets, trängens och intendenturtruppernas egna övningsanslag.
Då de ojämförligt största utgifterna vid artilleriets och ingenjörtruppernas
övningar, såsom ovan framhållits, äro av enahanda natur
som vid övriga truppslag, synas några betänkligheter icke böra möta
däremot, att anslagsmedlen jämväl för dessa övningar ställas under
nyssnämnda departements förvaltning. På det att emellertid rena fackfrågor,
vilka kunna vara förknippade med handhavandet av artilleriets
och fortifikationens övningsanslag, må kunna erhålla sin riktiga lösning,
böra ärenden rörande sådana övningar för artilleriet och. ingenjprtrupperna,
som icke äro hänförliga till fält- och fälttjänstövningar med
trupper ur alla vapenslag, behandlas gemensamt med vederbörande
artilleri- eller fortifikationsdepartement. Med anledning härav höra §§ 10,
11 och 12 i gällande instruktion för arméförvaltningen erhålla en förändrad
lydelse i nu antydda syfte.

Om sålunda övningsmedlen sammanföras under samma departements
förvaltning, återstår dock frågan, huruvida de lämpligen böra sammanföras
till ett eller fördelas i flera anslag i riksstaten. Därom torde
följande böra anföras.

124

Enligt den av Kungl. Maj:t fastställda staten för anslaget till
arméns diverse intendenturbehov är det s. k. truppförbandens övningsanslag
avsett till bestridande av utgifter för beträdande av enskild
tillhörig mark och för transporter m. m. vid infanteriets, kavalleriets,
trängens och intendenturtruppernas övningar och fält skjutningar ävensom
landstormens »obligatoriska» övningar. Motsvarande kostnader
för artilleri- och ingen jörtruppernas övningar utgå från vapen- och
byggnadsanslagen. Då dessa övninger så väl beträffande tjänstgöringens
ant och övningarnas ändamål som utgifternas beskaffenhet utgöra en
grupp för sig, synas de härför anvisade medel jämväl böra sammanföras
under ett enda anslag. Såsom ett ytterligare stöd för den nu
föreslagna åtgärden torde kunna åberopas, att densamma utgör ett
fullföljande av åtgärder i enahanda riktning, vilka vidtogos vid genomförandet
av 1901 års härordning. Dessa åtgärder avsågo, bland annat,
att i riksstaten sammanföra sådana medel, vilka avsågo likartade utgifter
för skilda delar av armén. Såsom exempel må här endast nämnas,
att de övningsmedel, som förut varit anvisade under tre särskilda
anslag, nämligen anslagen till det icke garnisonerade infanteriets och
det indelta kavalleriets vapenövningar, till de värnpliktigas vapenövningar
och till trängens övningar, sammanfördes såsom gemensam
underavdelning under anslaget till arméns diverse intendentur- och
sjukvårdsbehov.

Genom ett dylikt sammanförande av de särskilda truppslagens
övningsmedel skulle de för artilleriets och fortifikationens övningar nu
anvisade medlen å vapen- och byggnadsanslagen komma att utbrytas
ur dessa anslag och sålunda skiljas ifrån de medel, som äro avsedda
för anskaffning och underhåll av materiel och byggnader, en åtgärd
som måste anses hava synnerligt fog för sig såsom ledande till reda
och ordning i medelsförvaltningen. Vad artilleriets övningsmedel beträffar
ingå de i vapenanslaget såsom en av dess nio undertitlar. På
grund därav att dessa undertitlar, för vilka förut (sid. 49) redogjorts,
endast med beräknade belopp ingå i anslaget, har i staten för anslagets
användande införts ett medgivande därom att, »om å en titel brist
skulle uppstå, må till täckande därav användas de å andra titlar möjligen
uppkommande besparingar, endast anslaget på det hela icke överskrides».
På grund härav kan under vissa år större andel av anslaget tagas i
anspråk för övningar än under andra, varigenom mindre andel av anslaget
sådana år återstår för tillgodoseende av materielbehovet och
tvärtom. Detta kan väl medföra en viss rörelsefrihet i fråga om anslagets
användande, men strider emot i övrigt tillämpade grunder rörande

125

förhållandet mellan övningarna och materielanskaffningen. Lämpligheten
av berörda förhållande, varigenom övningsmedel samt anskaffningsoch
underhållsmedel sammanförts under samma anslag och där ställts
i visst beroende av varandra, torde därför kunna ifrågasättas. Snarare
synes behovet av ökade övningsmedel vissa år, exempelvis för övningarnas
förläggande till avlägsnare delar av landet, böra tillgodoses
genom reservationer å vederbörligt övningsanslag.

Vad byggnadsanslaget beträffar, så ingår även däri såsom en undertitel
anslag till fortifikationens övningar. Men enligt en anmärkning
till staten för detta anslag får vad å en titel i staten kan besparas ej
utan Ivungl. Maj:ts medgivande användas till täckande av brist å annan
titel. En förskjutning av medel mellan undertitlar i detta anslag kan
således ske allenast med Kungl. Maj:ts medgivande. Däremot är, enligt
en annan anmärkning i staten, medgivet, att besparingar å undertiteln
för övningar få för enahanda ändamål användas ett följande år. Något
hinder att överflytta dessa övningsmedel från byggnadsanslaget till ett
övningsanslag, torde därför ej finnas.

På grund av vad sålunda anförts anse de sakkunniga, att samtliga
för övningar vid truppförbanden av infanteriet, kavalleriet, artilleriet,
ingenjörtrupperna, trängen och intendenturtrupperna särskilt anvisade
medel böra sammanföras under ett anslag, vilket lämpligen synes kunna
erhålla benämningen: truppförbandens övningar.

De övningar, för vilka kostnaderna för närvarande gäldas från fältoch
fälttjänstövningsanslaget, äro, såsom nämnts, huvudsakligen avsedda
för samövningar med trupper ur alla vapenslag. Nu ifrågavarande
medel äro därjämte likasom generalstabens övningsmedel avsedda för
fältövningar för officerare m. fl. Övriga militärövningar däremot utgöras
uteslutande av de särskilda truppförbandens och deras underavdelningars
egna övningar. Truppförbandens övningar, å ena, samt fältoch
fälttjänstövningarna, å andra sidan, skilja sig sålunda från varandra
med avseende på både övningarnas art och deras ändamål. Vidare
utgår vid de förra i regel icke någon tillfällig avlöning till däri deltagande
officerare och underofficerare samt civilmilitär personal, vilket
däremot i regel är förhållandet vid de senare. Kostnaderna för dessa
båda kategorier av övningar, vilka sålunda äro varandra olika med
hänsyn till dels övningarnas art och ändamål dels den därunder utgående
avlöningen, synas fördenskull böra uppdelas i två anslag.

I överensstämmelse härmed skulle alltså jämväl för den senare övningsgruppen
uppföras ett särskilt anslag, motsvarande det nu utgående
fält- och fälttjänstövningsanslaget och de för generalstabens fältövningar

126

avsedda medel. Dessutom lorde häri böra ingå den del av hästlegningsanslaget,
som utgår under fälttjänstövningar. Det nu föreslagna anslaget
har uppförts under den förutvarande benämningen: fält- och fälttjänstövningar.

Vid bifall till vad de sakkunniga sålunda föreslagit beträffande de
för övningar i riksstaten särskilt anvisade medel, skulle till det nya
anslaget för truppförbandens övningar överföras medel från de nuvarande
anslagen till: landstormen, de värnpliktigas avlöning, inskrivning och
redovisning, arméns mathållning, arméns diverse intendenturbehov, reseoch
traktamentspenningar, arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel
samt artilleriets övningar och materiel, arméns byggnader,
mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övningar
och materiel, vinterövningar, arméns sjuk- och veterinärvård samt lega
av hästar för truppförbandens övningar, på sätt framgår av bil. B och
C, sid. 193. De i dessa bilagor upptagna belopp hänföra sig, i likhet
med vad förut erinrats beträffande andra anslag, till 1919 års riksstat.

För användande av anslaget till truppförbandens övningar hava de
sakkunniga upprättat förslag till stat (bil. F sid. 254), att fastställas av
Kungl. Maj:t. Denna stat är uppdelad i fyra undertitlar, nämligen:

tit. I, som avser utgifter för truppförbandens övningar i allmänhet,
vinterövningarna däri inbegripna, samt för fältskjutningar utom egen
övningsplats ävensom för färder mellan övningsplatser eller skjutfält,
som tillhöra truppförbanden;

tit. II till utgifter under övningar med arméns befäl vid infanteriet,
kavalleriet, trängen och intendenturtrupperna;

tit. III till utgifter för landstormens »frivilliga» övningar; samt
tit. IV för oförutsedda övningskostnader.

I detta förslag till stat för anslaget äro de ändamål, vartill anslaget
får användas, jämförelsevis detaljerat angivna till ledning för
förvaltningspersonalen. Det förutsättes givetvis, att denna stat, likasom
andra dylika stater, skall år från år undergå den förändring, vartill
ändringar i organisationen eller andra omständigheter kunna föranleda.

I § 72 av reglementet för arméns avlöning under fred stadgas att,
om officer, som icke enligt stat åtnjuter gottgörelse för tjänstehäst,
genom generalorder eller, undantagsvis, med arméfördelningschefs begivande
kommenderas beriden till tjänstgöring och han icke göres beriden
å kronan tillhörig häst, skall han åtnjuta gottgörelse för hästlega
med visst angivet belopp. Kostnaden härför har förut förskjutits av
arméförvaltningen och sedermera anmälts hos Kungl. Maj:t till ersättande.
Medel för detta ändamål hava numera såsom förut (sid. 61)

127

omförmäla, uppförts under anslaget till lega av hästar för truppförbandens
övningar. Om kostnaden, på sätt i förslagsstaten angivits,
kommer att utgå från de övningsmedel, som ställas till truppförbandens
egen disposition, vinnes därigenom en ändamålsenlig begränsning av
utgifterna, vilka i varje fall ej torde bliva av synnerlig betydenhet.

Enligt de av Kungl. Maj:t och riksdagen antagna nya bestämmelserna
angående hästhållningen för officerare vid armén kommer en avsevärd
del av den beridna officerspersonalen att göras beriden på kronan
tillhöriga stamhästar. I följd härav och understundom även av andra
anledningar måste transport av stambästar mellan skilda arter äga rum.
Aven kostnaderna för dessa transporter torde lämpligen kunna bestridas
från ifrågavarande anslag, men av de medel, som enligt förslagsstaten
skulle ställas till disposition av arméförvaltningens intendentsdepartement.

Kostnaderna för landstormens obligatoriska övningar äro i staten
inräknade bland andra övningskostnader för truppförbanden. Däremot
liava de medel, som anvisats för frivilliga övningar med landstormsmän,
ansetts böra upptagas för sig under en särskild underrubrik.

Anslaget till arméns diverse intendenturbehov, från vilket kostnaderna
vid infanteriets, kavalleriets, trängens och intendenturtruppernas
övningar nu bestridas, beräknas för närvarande i riksstaten efter ett
visst öresbelopp för man och tjänstgöringsdag. Denna beräkningsgrund
har dock icke följts vid fastställande av stat för anslagets användande.
Genom denna stat hava nämligen bestämda belopp ställts till förfogande
av vederbörande arméfördelningschefer m. fl., att fördelas mellan de
underlydande trupperna. Omförmälda beräkningsgrund spelar alltså icke
någon roll i förvaltningen. Det torde ock vara svårt att finna något
verkligt samband mellan övningskostnaderna och truppförbandens numerär.
De flesta andra anslag, från vilka medel skulle ingå i det nya anslaget
till truppförbandens övningar, såsom anslaget till landstormen, vapenocb
byggnadsanslagen, beräknas däremot icke efter förberörda grund.
Då härtill kommer, att övningskostnaderna för man och dag ställa sig
högst väsentligt olika för de skilda truppslagen, hava de sakkunniga
ansett tillräckliga skäl ej föreligga för detta anslags beräknande såsom
öresanslag. Lämpligare torde vara, att för anslagsbeloppets bestämmande
uppgöres en beräkning i samma form som förslaget till stat för anslaget,
vilken beräkning därefter kunde läggas till huvudsaklig grund
för staten.

Att så sker är så mycket angelägnare, som de medel, vilka beräknas
för de särskilda truppslagen, även böra få användas för dessa

128

truppslag. Göras därjämte dessa medelsbelopp till reservationsanslag
i deras band, som enligt staten disponera medlen, kunna vederbörande
ordna så, att tillräckliga reservationer finnas för mötande av högre
kostnader under vissa år. De sakkunniga få i detta avseende hänvisa
till vad de sakkunniga här ovan anfört om de till artilleriets och ingenjörtruppernas
övningar anvisade medel. Dessa medel böra nämligen
även beträffande reservationerna uteslutande få disponeras för dessa
truppslags räkning.

Anslaget bör i riksstaten uppföras såsom reservationsanslag.

Den statistiska behandlingen av anslaget torde böra omfatta transportkostnader,
rese- och traktamentskostnader, inkvarterings- och förläggningskostnader,
lega av hästar och fordon m. m.

9. Fält- och fälttjänstövningar.

(Reservationsanslag.)

Från detta anslag, som är avsett dels för årliga fälttjänBtövningar
med trupper av alla vapenslag vare sig arméfördelning mot arméfördelning
eller inom varje arméfördelning dels för vinterfälttjänstövningar
och så kallade detachementsövningar m. m. dels ock för fältövningar
för generalstaben, för officerare av alla truppslag och för civilmilitära
personer, skulle bestridas de av dessa övningar föranledda särskilda
kostnader, nämligen: för transporter till och från övningsorten av
trupper m. m., för rekognosceringar, för resor och traktamenten åt därtill
berättigad personal, för hyra av fordon, för legning av hästar och
därmed sammanhängande utgifter, för lägerhalm med flera förläggnings-
och inkvarteringsutgifter, för markskada, för strålkastarmateriels
användning, för etappsjukhus, sjukvårdståg och sjukvårdstransporter
samt etappsjukstall, för bostad, vivre och transporter m. m. för de utländska
officerare, som inbjudas att närvara vid större fälttjänstövningar
med samtliga truppslag, ävensom för transporter m. m. av hästar och
hästskötare, som erfordras för att göra ifrågavarande officerare beridna,
allt i överensstämmelse med vad för närvarande äger rum samt slutligen,
på grund av mathållningsanslagets förändrade omfattning, jämväl
för kokved och ersättning till markägare för så kallade kokgropar men
däremot icke för proviantartiklarnas transport till, eventuellt även från
övningsorten.

Av bil. B, sid. 178, framgår, att från detta anslag skulle till anslaget
för undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser överföras ett visst belopp, motsvarande den årliga

129

kostnaden för den s. k. taktiska kursen för kaptener och ryttmästare
(majorskursen) m. fl. kurser.

'' Å andra sidan skulle vissa belopp tillföras anslaget från anslagen
till generalstabens övningar, expenser m. m., arméns mathållning, reseoch
traktamentspenningar samt lega av hästar för truppförbandens övningar
(bil. C sid. 193).

Då de i anslaget ingående beloppen till största delen äro hämtade ur
reservationsanslag, har anslaget i detta förslag bibehållits såsom sådant.

Angående användningen av anslaget bruka efter förslag av vederbörande
myndigheter föreskrifter årligen meddelas av Kungl.^ Maj:t,
varigenom medlen fördelas för de ändamål, vartill de äro avsedda.

Beträffande den statistiska behandlingen av anslaget torde kunna
åberopas vad här ovan blivit i sådant avseende anfört angående anslaget
till truppförbandens övningar.

E. Sjukvård m. in.

1. Sjuk- och veterinärvård m. m.

(Sjukvårdsanslaget.)

(Reservationsanslag.)

Hithörande kostnader bestridas för närvarande från anslagen till
arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets
övningar och materiel, till garnisonssjukhusen i Stockholm, Karlsborg
och Boden samt till arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag
m. m.

De sjukvårdskostnader, som bestridas från vapenanslaget utgå enligt
bil. B, sid. 174, för vissa förbandsartiklar vid artilleriets skjutfält.

De utgifter, som bestridas från anslaget till garnisonssjukhusen i
Stockholm, Karlsborg och Boden, finnas i detalj upptagna i de för
dessa sjukhus av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt fastställda
stater. Dessa utgifter utgöras av löner och arvoden samt vissa kostnader
för apoteksvaror, förbands- och sjukvårdsartiklar, instrumentutrustning,
bränsle, lyse, vatten och renhållning, intendenturutrustning,
tvätt, desinfektion, expenser, planteringar och brandmateriel m. m. De
belopp, som äro avsedda för avlöning samt för bränsle, lyse, vatten,
renhållning och övriga expenser ävensom för tryckning och för fastigheter
m. m., hava av de sakkunniga överförts till de för dessa fyra
utgiftsgrupper i detta förslag uppförda anslag (bil. B sid. 178). De utgifter,
som redovisas under den i sjukhusens stater uppförda rubriken
intendenturutrustning, utgå uteslutande för sjukhuskläder, sjuksängar

1453 18

130

med flera till den egentliga sjukvården hörande utredningspersedlar.
Samtliga de å anslaget efter nyssberörda överföringar kvarstående belopp
avse alltså de egentliga sjukvårdskostnaderna vid garnisonssjukhusen.

Från anslaget till arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag
m. m. bestridas utgifter för avlöning, undervisning, tryckalster, tvätt
ävensom övningar. Samtliga dessa utgifter hava av de sakkunniga
överflyttats till de för dylika kostnaders bestridande nyuppförda anslag
(bil. B sid. 180). Övriga under detta anslag uppförda medel avse den
egentliga sjuk- och veterinärvården vid truppförbanden, kostnader för
bestridande av tandvård åt manskap vid vissa truppförband samt jämlikt
kungl. brev den 22 mars 1912 sanatorievård åt viss armén tillhörande
personal.

Anslaget till arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m.
har i vad det avser sjuk- och veterinärvården vid truppförbanden från
och med år 1910 beräknats efter 2 öre per man och dag samt 3,3 öre
per häst och dag. Då dessa belopp emellertid för närvarande äro
otillräckliga, har riksdagen på extra stat beviljat ett s. k. förstärkningsanslag,
beräknat efter 1 öre per man och dag samt häst och dag.

De medel, som under ovan omförmälda tre anslag enligt 1919 års
ordinarie stat finnas anvisade för den egentliga sjuk- och veterinärvården
vid armén ävensom till tandvård och sanatorievård, hava av de
sakkunniga sammanförts under ett gemensamt anslag med benämning:
sjuk- och veterinärvård m. m. Enligt bil. C, sid. 194, skulle det sålunda
bildade anslaget, beräknat enligt 1919 års riksstat, uppgå till 576,760
kronor, varav 47,880 kronor avse garnisonssjukhusens medel, 8,500
kronor tandvården, 75,000 sanatorievård samt återstoden eller 445,380
kronor den egentliga sjuk- och veterinärvården vid truppförbanden.
Verkställda beräkningar, utförda med hänsyn till antalet tjänstgöringsdagar
för manskap eller underhållsdagar för hästar vid armén enligt
1919 års statsverksproposition -utvisa, att de medel, som sålunda för
år 1919 blivit anvisade å ordinarie stat för den egentliga sjuk- och
veterinärvården vid truppförbanden skulle motsvara 1,925 öre per man
och tjänstgöringsdag samt 3,097 öre per häst och dag. Anslaget synes
alltså kunna fortfarande beräknas efter samma örestal för man och dag
samt häst och dag som för närvarande. Möjligen kan, om konjunkturerna
därtill giva anledning, en jämkning av förstärkningsanslaget
ifrågasättas.

Från det nu föreslagna anslaget skulle bekostas:

anskaffning, transport och underhåll av: första förband, sjukvårdsmateriel,
sjukvårdsfordon med tillhörande fordonsutrustning, medika -

131

menter, inventarier i sjukhus och sjukstall samt hovbeslagssmedjor,
veterinär- och hovbeslagsmateriel m. m.,

kostnader för transport av sjuka — dock ej då transporten äger
rum under övningar utom förläggningsorten — samt för sjukas vård å
civilt sjukhus jämlikt kungl. kungörelse dén 2 juni 1911, angående
rätt till fri sjukvård och fria läkemedel under fredstid för den vid armén
anställda personalen, samt

kostnader för beredande av tandvård åt manskap vid vissa truppförband
ävensom av sanatorievård åt sådana underofficerare, starnanställda
av manskapsklassen och värnpliktiga vid armén, som intagits
till vård å de å jubileumsfondens sanatorier för statstjänare reservarade
platser.

För anslagets användande har Kungl. Maj:t hittills fastställt en
stat, enligt vilken utgifterna fördelats i tre grupper, en för sjukvården
vid truppförbanden, en för veterinärvården vid truppförbanden samt en,
ställd under arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses disposition, för likartade
ändamål som de under de två övriga grupperna angivna samt
för vissa särskilda utgifter.

De sakkunniga hava låtit uppgöra förslag till stat (bil. F sid. 257)
för anslaget, enligt den omfattning anslaget skulle erhålla efter bär
ovan föreslagna ändringar däri, varvid hittills tillämpade grunder blivit
följda med de jämkningar och tillägg, vartill förenämnda ändringar
föranleda.

Anslaget, som uteslutande bildats av medel av reservationsanslags
natur, har i förslaget bibehållits såsom reservationsanslag.

F. Yapen och ammunition.

1. Vapen och ammunition m. m.

(V apenanslaget.)

(Reservationsanslag.)

För närvarande finnas medel för underhåll samt delvis även anskaffning
av vapen, ammunition och målskjutningsmateriel m. m. anvisade
å reservationsanslagen till artilleriskjutskolor, till landstormen
och till arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt
artilleriets övningar och materiel, det s. k. vapenanslaget. Dessa medel
torde böra sammanföras till ett enda anslag (bil. C sid. 194).

Beträffande anslaget till artilleriskjutskolor hava därifrån till detta
anslag överförts kostnaderna för målmateriel för artilleripjäser.

132

Från anslaget till landstormen hava till nu ifrågavarande anslag
överförts de belopp, som motsvara kostnaderna för förvaring och vård
av landstormens gevär och ammunition, ävensom för denna materiels
transport till förråden m. m., på sätt närmare framgår av bil. B, sid. 160.

Under avdelning II av detta betänkande har redogörelse lämnats
för det nuvarande vapenanslagets uppdelning på undertitlar samt för
de utgifter, som bestridas från anslaget. I samband därmed påvisades,
hurusom från anslaget utginge icke blott kostnader för vapen, ammunition
och målskjutningsmateriel utan även arvoden till viss personal samt
utgifter för resor, utbildningskurser, skrivmaterialier, läroböcker, kaserninventarier
och förplägnadsutredningspersedlar, övningar, sjukvårdspersedlar
och byggnader.

„ De utgifter, som icke avse vapen, ammunition och målskjutningsmateriel,
torde böra överföras till andra anslag (bil. B sid. 174). I enlighet
härmed hava de sakkunniga upptagit utgående arvoden till
personal i den förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. m.
(bil. D b), som tillhör beräkningen över anslaget för avlöning till
personal vid staber och truppförband m. fl. Resekostnader för överbesiktning
av artilleripjäser och handvapen hava överförts till reseanslaget
samt utgifterna för kurser i vapen- och ammunitionsvård m. m.
ävensom för artillerimuseum, bibliotek m m. till undervisningsanslaget.
Till anslaget för skrivmaterialier m. m. hava överförts expensutgifter
vid, bland annat, generalfälttygmästarens expedition och vissa tygstationer.

Härvid bör dock erinras, att, såsom redan anförts, de för expenser
vid Karl Gustavs stads gevärsfaktori, ammunitionsfabriken och Åkers
krutbruk ävensom vid tygstationerna avsedda medel icke böra överföras
till anslaget för skrivmaterialier m. in., enär dessa utgifter äro att
hänföra till driftkostnaderna eller fabrikernas »allmänna omkostnader»,
vilka böra belasta fabrikationskostnaderna för de produkter, fabrikerna
leverera.

Utgifterna för tryckning av läroböcker och blanketter samt redogörelser
för artilleri försök hava överförts till anslaget för tryckningskostnader.
Kostnaderna för velocipeder och skidor, för kasern- och
förplägnadsutredning, för övningar samt för sjukvårdsmateriel å skjutfälten
hava likaledes överförts till vederbörliga anslag, nämligen: anslagen
till kasernutredning och intendenturfordon m. m., truppförbandens
övningar samt sjuk- och veterinärvård m. m.

Återstå alltså de under vapenanslaget nu uppförda medel för »byggnader))
och »skjutfält».

133

Beträffande frågan, huruvida dessa medel böra utbrytas ur vapenauslaget,
torde följande böra framhållas.

Enligt kungl. förordningen den 11 oktober 1907, angående förvaltningen
av lantförsvaret tillhörande fastigheter, stå för närvarande under
arméförvaltningens artilleridepartements uppsikt och ledning: a) samtliga
tygstationer med tillhörande byggnader och jordområden, b) Karl
Gustavs stads gevärsfaktori, Åkers krutbruk och ammunitions fabriken,
c) artilleriets skjutfält och d) skjutskolans etablissemang å Rosersberg.

Då tygstationerna i Göteborg, Kristianstad, Uppsala, Jönköping,
Östersund och å Gottland numera enligt 1914 års härordning blivit
sammanförda med vederbörliga regementen, vilkas kasernbyggnader
jämte övningsfält och skjutbanor m. m. stå under arméförvaltningens
fortifikationsdepartements uppsikt och ledning, torde ärenden angående
vården och underhållet av de till nämnda tygstationer hörande
byggnader och jordområden m. m. böra övergå till sistnämnda departement.
Vid sådant förhållande lärer något giltigt skäl ej finnas för
bibehållandet av tygstationernas i Stockholm, Karlsborg och Boden
byggnader i allmänhet under artilleridepartementets uppsikt och ledning.
I enlighet härmed böra vederbörliga anslagsbelopp för underhåll och
smärre nybyggnader vid samtliga tygstationer överföras från vapenanslaget
till byggnadsanslaget.

Beträffande artilleriets fabriker och i viss mån även beträffande
vissa verkstadsbyggnader vid tygstationerna i Stockholm, Karlsborg
och Boden är frågan mera invecklad. Å ena sidan lära dock såväl
nybyggnads- som större ändrings- och reparationsarbeten vid dessa
fabriker nu förekomma och även för framtiden böra förekomma allenast
efter samråd mellan arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement.
Vid sådant förhållande torde några betänkligheter ej heller böra
möta mot en överflyttning av ledningen och ansvaret för dessa byggnaders
vård och underhåll samt av därför behövliga anslagsbelopp från
artilleridepartementet till sistnämnda departement, såsom den inom
lantförsvarets administration sakkunniga myndigheten i byggnadsfrågor.
Redan nu har detta departement under sig ingenjörtruppernas verkstadsbyggnader.
Å andra sidan kunna vissa ändrings- och inredningsarbeten
vid artilleriets fabriker och verkstäder sta i sa nära förhållande till
själva fabriks- och verkstadsdriften, att önskvärdheten av eu snabb och
lätt anpassningsförmåga efter de därmed förbundna kraven pakallar, att
anslagsmedlen stå till disposition av samma myndighet, som har fabriksdriften
sig underställd. Då emellertid artilleri- och fortifikationsdepartementen
äro avdelningar av samma ämbetsverk och ett samarbete dem

134

emellan fördenskull lätt och snabbt kan ordnas, synas några olägenheter
icke vara att befara, om jämväl ifrågavarande byggnader ställas
under fortifikationsdepartementet. Med hänsyn härtill och till önskvärdheten
av att samla alla för byggnaders underhåll m. m. avsedda medel
under den myndighet, som i detta avseende förfogar över den största
sakkunskapen, hava de sakkunniga ansett sig böra ansluta sig till den
här ovan först uttalade uppfattningen. Vid bifall härtill förutsättes,
att årligen i stat bestämda belopp skola, på sätt för andra myndigheter
äger rum, ställas till förfogande av arméförvaltningens artilleridepartement
och vederbörande underordnade fabriks- och verkstadsförvaltningar
för smärre reparationer och dylikt.

Ärenden angående underhåll och vård av byggnader vid artilleriets
skjutfält torde — i vad de icke avse vissa skjuttekniska anordningar,
för vilkas underhåll medel fortfarande böra finnas anvisade under vapenanslaget
-— närmast kunna jämställas med enahanda ärenden vid truppförbanden.
Kostnaderna för vården och underhållet av själva fälten
äro av huvudsakligen samma art, som vid arméns övningsfält i allmänhet,
nämligen utgifter för broar, vägar, stängsel m. m., vilka utgifter
vid sistnämnda övningsfält med därtill hörande skjutbanor bestridas
av medel under byggnadsanslaget och fördenskull tekniskt
granskas inom fortifikationsdepartementet. Enligt de sakkunnigas mening
böra även ärenden angående artilleriets skjutfält övergå till arméförvaltningens
fortifikationsdepartement. Jämväl beträffande kostnaderna
för artilleriets skjutfält förutsätter de sakkunnigas förslag, att årligen i
stat bestämda belopp på sätt för närvarande äger rum vid övriga övningsfält,
ställas till förfogande av förvaltningen vid de artilleriregementen,
under vars närmaste vård och överinseende skjutfälten komma att ställas.
För mötande av oförutsedda utgifter vid artilleriets fabriker, verkstäder
och skjutfält böra årligen i stat visst efter behovet avpassat belopp
ställas till arméförvaltningens artilleridepartements disposition, därvid
de belopp, som ett år icke förbrukas, böra för samma ändamål få
användas ett efterföljande år.

Angående skjutskolans etablissemang å Rosersberg torde uppsikten
däröver även böra övergå till arméförvaltningens fortifikationsdepartement
samt underhållet därav bekostas från byggnadsanslaget.

Enligt § 2 mom. 5 i förenämnda nådiga förordning angående förvaltningen
av lantförsvaret tillhörande fastigheter skall uppkommande
nettouppbörd vid fabrikernas, tygverkstädernas och skjutfältens fastigheter
tillgodoföras den anslagstitel under vapenanslaget, varifrån utgifterna
för fabriken, tygstationen eller skjutfältet bestridas. Vid övriga övnings -

135

fält och skjutbanor föres nämnda uppbörd till arrende-, jordskylds- och
tomtöresmédlen, från vilka vissa kostnader för fältens ordnande m. m.
bestridas. Ställas samtliga fastigheter under fortifikationsdepartementet,
torde konsekvensen fordra, att all uppbörd av ifrågavarande slag och
således även sådan, som uppkommit vid de under arméförvaltningens
artilleridepartement hittills stående fastigheter, skall ingå till sistnämnda
fond. Härav påkallas en mindre ändring i nyssberörda kungl. förordning.

På grund av vad sålunda anförts, hava från det nuvarande vapenanslaget
till det i detta förslag för underhåll av arméns samtliga fastigheter
avsedda reservationsanslaget för byggnader, övningsfält och skjutbanor
överförts dels de för artilleriets samtliga byggnader avsedda medel
dels ock det belopp, som motsvarar medelkostnaden under en femårsperiod
för underhåll av artilleriskjutfält och skjutbanor — de senare i
vad de icke röra de skjuttekniska anordningarna därstädes.

De medel, vilka kvarligga å vapenanslaget efter nu antydda överföringar,
avse uteslutande kostnader för vapen, ammunition, målskjutningsmateriel,
signal- och säkerhetsanordningar m. m.

För anslagets användning har förslag till stat upprättats (bil. F
sid. 260).

I detta förslag hava kostnaderna upptagits i tre särskilda kolumner,
en för fältartilleriet, en för fästnings- och positionsartilleriet samt en
för handvapen och kulsprutor. Vidare har anslaget fördelats på 6
undertitlar, en för artillerimateriel, en för artilleriammunition, en för
materiel för målskjutningsövningar med artilleripjäser, en för handvapen
och kulsprutemateriel, en för handvapen- och kulspruteammunition, och
en för materiel för målskjutningsövningar med handvapen och kulsprutor.

I förslaget hava intagits två anmärkningar i syfte att skilja kostnaderna
för artilleriet från kostnaderna för handvapen och kulsprutor.
De innehålla i sådant avseende att, om brist skulle uppstå å titlarna
I—III eller IV—VI, sådan brist får täckas av uppkommen besparing å
titel inom titelgruppen men icke mellan de båda grupperna.

I detta sammanhang torde de sakkunniga böra yttra sig angående
uppkommen fråga om detta anslags fördelning på två särskilda anslag.
Genom kungl. brevet den 18 juni 1917, angående regleringen av utgifterna
under riksstatens fjärde huvudtitel för år 1918, anbefallde
Kungl. Maj:t, på grund av riksdagens därom gjorda uttalande, armeförvaltningens
artilleridepartement att, i samråd med inspektören för
infanteriet, avgiva yttrande rörande lämpligheten av en uppdelning av

136

ordinarie vapenanslaget i tvenne särskilda reservationsanslag, avseende
det ena artilleriets vapen, ammunition och målskjutningsmateriel ävensom
övningar och materiel samt det andra motsvarande behov för infanteriet
och övriga truppslag.

I det i anledning härav avgivna yttrandet har arméförvaltningens
artilleridepartement i huvudsak anfört att, om anledningen till ifrågavarande
förslag vore att söka i en viss farhåga för, att med nuvarande
omfattning av vapenanslaget de medel, som beräknats för effekter m. m.
för infanteriet och övriga truppslag utom artilleriet, ej skulle komma
dessa till godo utan i stället på bekostnad av förstnämnda truppslag
tillgodoföras artilleriet, en sådan farhåga vore fullkomligt ogrundad,
vilket bäst bevisades genom ett studium av artilleridepartementets bokföring
under den senaste femårsperioden, varav framginge, att de
titlar, som bekostade handvapnens vård, ammunition och målskjutningsmateriel,
ofta måst förstärkas på bekostnad av de rena artillerititlarna
och ej tvärtom.

Genom en uppdelning av de titlar, från vilka kostnader för handvapen
och kulsprutor bestredes, skulle de principer, enligt vilka vapenanslaget
på grund av mångårig erfarenhet hittills blivit uppställt, helt
och hållet frångås, och detta utan att något som helst sakligt skäl
därför anförts. Åven om det skulle vara möjligt att efter utförliga
undersökningar och beräkningar åstadkomma en rättvis fördelning av
anslagets titlar, torde det stöta på stora svårigheter att utfinna ett
bokföringssystem så beskaffat, att de bokförda utgifterna verkligen avskildes
från varandra på ett sätt, som motsvarade det med uppdelningen
avsedda syftet. Hittills hade man vid anslagets uppdelning i
titlar utgått ifrån, att varje titel skulle bekosta vissa slag av materiel
eller vissa slag av arbeten, en princip, som allmänt förekomme beträffande
fjärde huvudtitelns ordinarie anslag. Med den ifrågasatta
uppdelningen skulle titeluppdelningen grunda sig på den färdigställda
varans eller arbetets fördelning på olika truppslag efter färdigställandet,
och skulle konsekvensen härav bliva, att vapenanslaget borde uppdelas
på lika många reservationsanslag som befintliga truppslag. En dylik
princip måste, med hänsyn till den mångfald av materiel, som vore
gemensam för artilleriet och för övriga truppslag, ur tillverkningssynpunkt
obestridligt anses såsom synnerligen opraktisk. Särskilt vid
de centrala fabrikerna och tygverkstäderna skulle en dylik fördelning
vålla stora svårigheter genom en i onödan komplicerad bokföring.

Det av riksdagen framställda spörsmålet, huruvida det kunde vara
lämpligt att på angivet sätt uppdela vapenanslaget, måste fördenskull
av artilleridepartementet besvaras nekande.

137

Inspektören för infanteriet däremot har gjort gällande, att till de
synpunkter, som kommit till uttryck i arméförvaltningens artilleridepartements
yttrande, kunde han för sin del icke ansluta sig.. Föi
ändamålsenligheten av den ifrågasatta uppdelningen av det ordinarie
vapenslaget syntes ganska starka skäl tala. Åtgärden syntes vara
överensstämmande med en god förvaltningsordning. Det syntes nämligen
vara önskvärt, för att icke säga riktigt, att medlen komme att
användas just för de ändamål, för vilka de blivit beräknade. Artillerimateriel
och artilleriammunition o. d. syntes vara ett ändamål, som
borde hållas skilt från handvapen och handvapensammunition o. d., som
vore ett annat ändamål. Anm. 2 i staten för det ordinarie vapenanslaget
innebure en alldeles för vidsträckt fullmakt. Motsvarande anmärkning
i staten för det ordinarie byggnadsanslaget hade en helt
annan lydelse.

Genom skrivelse den 7 september 1917 från statsrådet och chefen
för kungl. lantförsvarsdepartementet hava handlingarna i ärendet blivit
överlämnade till de sakkunniga för att tagas i övervägande vid fullgörandet
av deras uppdrag.

De sakkunniga få till en början erinra, att de av inspektören föi
infanteriet åberopade anmärkningarna hava följande lydelse, den i staten
för vapenanslaget intagna: »Om å titel brist skulle uppstå, må till
täckande därav användas de å andra titlar möjligen uppkommande
besparingar, endast anslaget i dess helhet icke överskrides», och den^ i
byggnadsanslaget intagna: »Vad å en titel i staten kan besparas, får
ej utan Kungl. Maj:ts medgivande användas till täckande av brist å
annan titel.»

Det ändamål, som skulle vinnas genom anslagets uppdelning pa
ifrågasatt vis, synes de sakkunniga pa ett fullt tillfredsställande sätt
kunna ernås genom en lämplig uppställning av staten för anslagets användande.
Vid uppgörandet av de sakkunnigas förslag till sådan stat
hava ock de medel, som avse artillerimateriel skiljts från de medel, som
avse handvapen och kulsprutor. Det kan icke förnekas, att en del föi
artilleri- och handvapenmaterielen gemensamma materialier och arbeten
av praktiska skäl måste förekomma, ett förhållande som talar mot anslagets
uppdelning såsom medförande ökade kostnader. Å andra sidan
torde dock alltför avsevärda svårigheter icke möta däremot, att bokföringen
så uppställes och beräkningar angående de gemensamma kostnaderna
så utföras, att dessa kostnader kunna tillsammans med de redan
nu skilda utgifterna för de båda materialgrupperna var för sig bokföras
och redovisas.

1453 18

138

Beräknas anslaget i Kungl. Maj:ts framställningar till riksdagen
enligt samma formella uppställning som den föreslagna staten, lärer en
sådan beräkning komma att läggas till grund för den av Kungl. Maj:t
fastställda staten. All möjlighet till sammanblandning av medlen är
därigenom förebyggd. Till detta ändamål syfta ock de i förslagsstaten
intagna, förändrade anmärkningarna i detta avseende. På dessa skäl
anse de sakkunniga en uppdelning av anslaget, vilken i och för sig ej
torde vara önskvärd, kunna undvikas.

Anslaget bör bibehållas såsom reservationsanslag.

Den statistiska behandlingen av anslaget torde böra avse, bland
annat, en uppdelning av kostnaderna på de särskilda slag av materiel
m. m., som från anslaget bekostas.

I den här ovan under anslaget för undervisning m. m. (sid. 100)
omförmälda särskilda mening, generalfälttygmästaren uttalat emot arméförvaltningens
förslag till ny uppställning av huvudtiteln, har han beträffande
vapenanslaget behandlat frågan om överförande till annat
anslag av arvoden och reseersättningar, som utgå från detta anslag.

Beträffande ifrågavarande arvoden har generalfälttygmästaren ansett,
att de fortfarande böra utgå från vapenanslaget. Han synes nämligen
befara, att varje ändring rörande dem eljes skulle komma att underställas
riksdagens prövning, utom i de få fall att de utginge till militär
eller civilmilitär personal. Dessa arvoden borde prövas allenast av
Kungl. Maj:t för att möjliggöra, att desamma kunde följa skeende
ändringar i de faktiska förhållandena.

De arvoden, varom sålunda är fråga, äro i de sakkunnigas förslag
upptagna i en särskild förteckning, tillhörande beräkningen av avlöningsanslaget.
De sakkunniga hava redan anfört (sid. 76), att dessa arvoden
äro fastställda antingen av Kungl. Maj:t, i vissa fall efter riksdagens
hörande, eller av arméförvaltningen. De sakkunniga hava i samband
därmed påvisat, att speciellt i fråga om sådana arvoden, som utgå till
personal på stat, riksdagen av angivet skäl plägat höras. Någon förändring
i det nuvarande sättet för arvodens bestämmande är icke ifrågasatt.
Dock torde med anledning därav, att avlöningsanslaget handhaves
av civila departementet, arvodena hädanefter komma att fastställas av
Kungl. Maj:t efter detta departements hörande, ett tillvägagångssätt,
som icke torde kunna anses allt för omständligt eller tidsödande i fråga
om ärenden av ifrågavarande art. De sakkunniga hava därför ansett
sig kunna till fullo instämma i arméförvaltningens förslag.

139

Detsamma gäller ock beträffande de reseersättningar, som utgå från
vapenanslaget.

Vidare har generalfälttygmästaren ansett, att under nuvarande
vapenanslaget anvisade medel till artilleriets övningar skulle kvarbliva
under detta anslag för att sålunda disponeras av den mest sakkunniga
avdelningen inom den centrala myndigheten. Då emellertid de sakkunniga,
lika med arméförvaltningen, föreslagit, att i staten för övningsanslaget
den del, som avser artilleriets övningar, skulle ställas till förfogande
av generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet samt
användas såsom reservationsanslag, torde något hinder för dessa övningars
anordnande på lämpligt sätt icke kunna tänkas uppstå genom
arméförvaltningens av de sakkunniga biträdda förslag. Däremot vinnes
genom detta förslag, att de för övningar och de för materiel anvisade
medel bliva skilda från varandra och ej komma att sammanblandas, att
övningskostnaderna icke kunna inverka på materielanskaffningen eller
tvärtom samt att övningskostnadernas användning kommer under annan
granskning än den, som ägér rum i artilleridepartementet, vilket allt
måste anses stå i överensstämmelse med och gagna en rationell medelsförvaltning
och hushållning.

G. Byggnader och ingenjörmateriel.

1. Byggnader, övningsfält och skjuthanor.

(Byggnadsanslaget.)

(Reservationsanslag.)

Av den under avdelning II, sid. 51, lämnade redogörelsen över
det nuvarande byggnadsanslaget ävensom av bil. B, sid. 176, framgår,
att från detta anslag bestridas eu del kostnader, vilka icke avse nybyggnader
eller underhåll av lantförsvarets fastigheter. Så gäldas från
detta anslag kostnader för viss del av avlöningen till maskinister och
eldare vid truppförbanden, för arvoden till vissa befattningshavare vid
arméförvaltningens fortifikationsdepartement samt kommendantskapen i
Karlsborg och Boden, för anordnande av vissa stabskurser för underofficerare
vid fortifikationen m. m., för skrivmaterialier och expenser,
för blanketter och läroböcker, för vaktinventarier m. m. vid kommendantskapen
i Karlsborg och Boden, för uppvärmning, belysning och
renhållning av de permanenta verken å sistnämnda ort, för ingenjörtruppernas
övningar samt för ingenjörtruppernas materiel. De belopp,
som motsvara nu nämnda kostnader, hava överförts till de för dessa

140

kostnaders bestridande av de sakkunniga föreslagna anslag. De å byggnadsanslaget
efter dessa överföringar kvarstående medel avse smärre
nybyggnader samt underhåll av lantförsvarets fastigheter.

För närvarande finnas emellertid medel anvisade för underhåll av
lantförsvaret tillhörande fastigheter förutom å nyssnämnda anslag jämväl
å ordinarie anslagen till krigshögskolor, ridskolan, skjutskolan för
infanteriet och kavalleriet, krigsskolan, landstormen, arméns diverse
intendenturbehov, arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel
samt artilleriets övningar och materiel, garnisonssjukhusen i Stockholm,
Karlsborg och Boden samt remontering m. m. Därjämte gäldas enligt
arméförvaltningens räkenskaper underhållskostnader för vissa byggnader
från anslagen till volontärskolor och extra utgifter.

Enligt kungl. förordningen angående förvaltningen av lantförsvaret
tillhörande fastigheter den 11 oktober 1907 är vården av dessa fastigheter
fördelad mellan arméförvaltningens samtliga departement, på
sätt i berörda förordning närmare angives. Enligt denna fördelning
förvaltas de flesta av lantförsvarets fastigheter av fortifikationsdepartementet,
där utgifterna för dessa fastigheter bliva föremål för byggnadsteknisk
granskning. Då området för fortifikationsdepartementets tekniska
revisions verksamhet av helt naturliga skäl är begränsat till de
anslag, som detta departement förvaltar, bliva kostnaderna för sådana
fastigheter, som förvaltas av övriga departement, icke föremål för någon
byggnad steknisk granskning. Då emellertid fortifikationsdepartementet
är den enda inom lantförsvarets förvaltning sakkunniga myndigheten i
byggnadsfrågor, synas, för vinnande av likformig och sakkunnig behandling
av hithörande frågor, samtliga fastigheter böra ställas under
detta departements vård och förvaltning, i den mån undantag icke anses
av särskilda skäl oundgängligen nödvändiga. Om så sker, böra ock alla
för anskaffning och underhåll av fastigheter avsedda ordinarie medel
sammanföras till ett enda anslag under detta departements förvaltning.
Därigenom skulle jämväl möjlighet till en planmässig användning av
de för lantförsvaret tillgängliga lokaler kunna åvägabringas samt enkelhet,
reda och överskådlighet i medelsförvaltningen och redovisningen
kunna ernås. På dessa samt förut, sid. 135, vid behandlingen av vapenanslaget
anförda skäl hava de belopp, som för byggnadsändamål eller
underhåll av lantförsvarets fastigheter i allmänhet enligt 1919 års stat
finnas direkt anvisade å ordinarie anslag ävensom medeltalet av de
kostnader, som under sistförflutna femårsperiod för nu angivna ändamål
utgått från anslagen till volontärskolor, arméns diverse intendenturbehov
samt extra utgifter, på sätt närmare framgår av bil. C, sid. 194,

141

sammanförts till ett enda under fortifikationsdepartementets vård och
förvaltning ställt anslag med benämning: byggnader, övningsfält och
skjutbanor.

Vid bifall härtill förutsättes, att såväl i förstnämnda kungl. förordning
som i gällande instruktion för armöförvaltningen de ändrade
föreskrifter meddelas, som av förslagets genomförande påkallas.

Det av de sakkunniga sålunda föreslagna anslaget för byggnader,
övningslält och skjutbanor är avsett för:
mindre nybyggnader,

underhåll av: fästningsverk, hus och byggnader med deras fasta
inredning, kaserngårdar med ledningar och stängsel, övningsfält, hinderbanor,
hindergårdar med deras fasta hinder, ridbanor, skjutfält och
skjutbaneanläggningar samt skötsel av andra lantförsvaret tillhörande
eller för dess räkning upplåtna jordområden med tillhörande skog,
planteringar, vägar, broar, stängsel, avlopp och dylikt,

anskaffning och underhåll av: inventarier och redskap för eldsläckning
samt byggnads- och maskinreparationer, tillbehör till ångpannor
och centraluppvärmningsapparater m. m.,
yttre renhållning och belysning, samt

uppgörande av kostnadsförslag och tillkallande av sakkunniga.

Som de utan jämförelse största belopp, vilka hit överförts, äro
hämtade ur reservationsanslag, har anslaget uppförts såsom sådant.

I det av de sakkunniga utarbetade förslaget till stat lör anslagets
användning (bil. F sid. 264) är anslaget uppdelat på fyra undertitlar. I
den första av dessa titlar äro vissa belopp ställda till disposition av
vederbörande truppförbands- och arméfördelningschefer, militärbefälhavaren
på Gottland samt kommendanterna i Stockholm, Karlsborg
och Boden m. fl. för årliga underhållsarbeten å byggnader, övningsfält,
skjutbanor samt fästningar ävensom för eventuellt förekommande skatter
och onera för dessa fastigheter. På enahanda sätt böra under denna
titel uppföras medel för underhåll av artilleriets fabriker, att ställas till
vederbörandes disposition. Av de sålunda under tit. I, årliga utgifter,
anvisade medel enligt förslagsstaten^må uppkommande överskott reserveras
från ett år till ett annat. A tit. II anvisade belopp, vilka äro
ställda till nyssberörda chefers förfogande, äro avsedda för större reparationer.
Eventuella överskott å dessa medel skola däremot återgå
till fortifikationsdepartementet. De under tit. III uppförda beloppen äro
ställda till disposition av arméfördeiningscheferna, kommendanten i Boden,
militärbefälhavaren på Gottland och artilleridepartementet för oförutsedda
utgifter. Det å tit. IV uppförda beloppet är ställt till fortifikationsdepartementets
förfogande för vissa byggnadsbehov m. m.

142

2. Ingenjörmateriel.

(Reservationsanslag.)

Det av de sakkunniga uppförda anslaget till ingenjörmateriel är, i
likhet med vad arméförvaltningen föreslagit, avsett för:

underhåll, eventuellt även anskaffning av ingenjörstabernas och
ingenjör truppernas ingenjörtekniska utrustning och fordon, av rid- och
körskolepersedlar samt av instrument, verktyg och maskiner för ingenjörmaterielens
tillverkning och besiktning,

anskaffning av råmaterialier och förbrukningsartiklar, samt
arbetslöner åt civila arbetare vid fortifikationens tygverkstäder.
Med anledning härav hava till detta anslag överförts de belopp,
vilka för år 1919 finnas under reservationsanslaget till arméns byggnader,
mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övningar
och materiel anvisade för underhåll av nu ifrågavarande materiel efter
avdrag av medelkostnaden under sistförflutna femårsperiod för underhåll
av skidor och velocipeder, vilka senare belopp på förut anförda
skäl överförts till anslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m.
Förslag till stat för anslagets användande bifogas (bil. F sid. 266).
Anslaget har ansetts böra uppföras såsom reservationsanslag.

H. Diverse.

1. Ersättning för rustning och rotering.

(Förslagsanslag.)

Beträffande detta anslag, som, enligt vad å sid. 39 framhållits, i
och med indelningsverkets fullständiga avveckling kommer att upphöra,
ifrågasätta icke de sakkunniga någon förändring.

2. Extra utgifter.

(Reservationsanslag.)

Enligt bil. B, sid. 182, bestridas från detta anslag vissa kostnader
för avlöning, undervisningsändamål, expenser, tryckalster och byggnader.
Då dessa kostnader äro av konstant natur, hava desamma i detta
förslag överförts till de för nu angivna utgiftsgrupper föreslagna anslag.
Beträffande övriga utgiftsposter under anslaget hava några förändringar
icke föreslagits.

Enligt riksdagens skrivelse den 20 mars 1841, nr 269, var anslaget,
såsom förut sid. 62 framhållits, avsett för avhjälpande av sådana till -

143

fälliga behov i och för militärväsendet, som vid de årliga staternas
uppgörande icke kunnat med säkerhet förutses eller beräknas. Genom
innevarande års riksdagsbeslut har till detta anslag överflyttats ytterligare
en del tillfälliga och oförutsedda kostnader, vilka ditintills brukat
bestridas av förskottsmedel. Vissa av de kostnader, såsom för förhyrande
av arkivlokaler m. m., vilka utgå från anslaget, kunna visserligen
till en början äga tillfällig natur, men sedermera på grund av
vissa omständigheter — i nu nämnda fall till följd av bristande utrymmen
i kronan tillhöriga fastigheter — erhålla en mera stadigvarande
karaktär. Då så kan anses hava blivit förhållandet, böra dessa kostnader
överflyttas till vederbörliga ordinarie anslag.

3. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

(Förslagsanslag.)

Beträffande detta anslag hava de sakkunniga ansett någon förändring
icke böra ifrågasättas.

BIL. A.

Förslag till uppställning av riksstatens fjärde

huYU dtitel.

146

Bil. A.

Förslag till uppställning av

riksstatens fjärde huvudtitel.

Verkliga utgifter.

IV. Fjärde huvudtiteln. Lantförsvarsdepartementet.

		Ordinarie	Extra ordinarie
		anslag.	anslag.
		Kronor.	Kronor.
	A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
1	Departementschefen.....................	17 000	—
2	Departementet.......................	135 400	—
3	Arméförvaltningen.....................	328 104	—
4	Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl., för-	22 144 244
	slagsanslag.......................	—
5	Alderstillägg, förslagsanslag,.................	111700	—
	Extra lönetillägg, förslagsanslag................	—	205
6	Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslag . . .	21 450	—
	Dagavlöningstillägg åt indelt manskap, förslagsanslag......	—	94 300
	Mötesbidrag, förslagsanslag.................. Provisoriskt avlöningstillägg åt officerare m. fl. vid till Boden för-		114 615
	lagda truppförband och formationer, förslagsanslag.....	—	67 600
	Tillfällig avlöning åt viss till utbildning i flygtjänst kommenderad
	personal, förslagsanslag, högst...............	—	40 000
	Tillfällig löneförbättring för viss personal vid armén, förslagsanslag	—	4 020 000
7	Bekryteringskostnader, reservationsanslag ..........	810 867	—
8	Arméns reservstater, förslagsanslag.............	366 500	—
9	Arméns personal över stat, förslagsamlag..........	271 411	—
10	Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .......	77 345	—
11	Höjning av dagtraktamentena, förslagsanslag..........	—	250 000
Flyttningsersättning, förslagsanslag.............	23 266	—
12	Besestipendier, reservationsanslag..............	25 000	—
	Säger för avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.	24 332 287	4 586 720
	B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning
	och redovisning.
1	Penningbidrag och penningtillskott, förslagsanslag......	6 153 000	_
2	Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag . . .	740 600	—
3	Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m. förslagsanslag	467 300
	Säger för de värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning	7 360 900	—

147

Bil. A.

		Ordinarie	Extra ordinarie
		anslag.	anslag.
		Kronor.	Kronor.
	C. Undervisning1, understöd, expenser in. m.
1	Undervisnings- och gymnastikm ate riel samt undervisningsan-
	stalter och utbildningskurser, reservationsanslag.....	542 630	—
	Vissa engångskostnader för ridskolan, reservationsanslag..... Förstärkning av reservationsanslaget till skjutskolan för infanteriet	’	16 655
	och kavalleriet, förslagsanslag, högst............	—	4 900
	Vissa utbildningskurser vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet,
	reservationsanslag....................	—	Öl 800
	Förstärkning av reservationsanslaget till krigsskolan, förslagsanslag,
	högst..........................	—	59 650
2	Studiestipendier, reservationsanslag..............	32 200	—
	Generalstabens översiktskarta över Sverige, reservationsanslag . .	—	85 000
3	Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande, reservations-
	anslag.........................	18 000	—
,	Frivilliga skytteväsendets befrämjande, reservationsanslag ....	—	1 626 000
	Soldathemsverksamhet, reservationsanslag............	—	10 000
4	Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., reservationsanslag	288 846	—
5	Skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden, reservationsanslag .	156 532	—
6	Tryckningskostnader, förslagsanslag.............	120 416	—
	Säger för undervisning, understöd, expenser m. m.	1 158 624	1 803 405
	D. Förplägnad, intendenturinateriel, remontering,
	övningar m. m.
1	Mathållning, förslagsanslag................. Förstärkning av förslagsanslaget till arméns mathållning, förslags-	8 204 973	—
	anslag, högst......................	—	4 724 200
2	Munderingsutrustning, reservationsanslag........... Förstärkning av reservationsanslaget till arméns munderingsutrust-	5 316 260
	ning, förslagsanslag, högst................	-*	2 814 357
3 \|	Kasernutredning, intendenturfordon m. m., reservationsanslag . Förstärkning av reservationsanslaget till arméns kasernutredning	1 508 424	”
	samt ved, ljus och vatten, för slags anslag, högst.......	—	1 700 000
	Överdrag till filtar, reservationsanslag.............	—	220 000
	Intendenturutrustning åt landstormen, reservationsanslag.....	T	877 900
4	Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden, reservationsanslag....................	2 299 075	_
5	Remontering, reservationsanslag............... Förstärkning av reservationsanslaget till remontering in. m., för-	877 590
>	slagsanslag, högst...................	—	714 950
6	Furage ring, förslagsanslag.................. Förstärkning av förslagsanslaget till furagering av arméns hästar,	4 518 280	”
	för slag sanslag, högst...................	—	2 291635
7	Premiering av lastautomobiler, reservationsanslag.......	40000	—
	Transport	22 764 602	13 343 042

148

Bil. A.

		Ordinarie anslag.	Extra ordinarie anslag.
		Kronor.	Kronor.
8 9	Transport Truppförbandens övningar, reservationsanslag......... Vinterrekrytskolor vid vissa icke kasernerade infanteriregementen, förslagsanslag...................... Förstärkning av reservationsanslaget till lega av hästar för trupp-förbandens övningar, förslagsanslag, högst......... Förhyrande av sjötransportmateriel för Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementens övningar, förslagsanslag, högst..... Fält- och fälttjänstövningar, reservationsanslag........ övningar i ställningskrig, reservationsanslag........... Kaderövningar vid landstormen, förslagsanslag.........	22 764 602 1840 689 586 163	13 343 042 277 900 700 000 100 000 100 000 35 000
	Säger för förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. m...........................	25 191 454	14 555 942
	E. Sjukvård m. m.
1	Sjuk- och veterinärvård m. m., reservationsanslag....... Förstärkning av reservationsanslaget till arméns sjuk- och veterinär-vård samt hovbeslag m. m., förslagsanslag, högst...... Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag......	576 760	203 700 10 000
	Säger för sjukvård m. m.	576 760	213 700
	F. Vapen och ammunition.
1	Vapen och ammunition m. m., reservationsanslag....... Förstärkning av reservationsanslaget till arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets övningar och materiel, förslagsanslag, högst................... Gevärshantverkarkistor, reservationsanslag........... Fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel, reserva-tionsanslag ....................... Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprute-materiel, förslagsanslag, högst...............	3 506 921	2 000 000 70 000 2 000 000 160 000
	Säger för vapen och ammunition	3 506 921	4 230 000
	G. Byggnader och ingenjörmateriel.
1	Byggnader, övningsfält och skjutbanor, reservationsanslag . . . Förstärkning av reservationsanslaget till arméns byggnader, mötes-fält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övningar och materiel, förslagsanslag, högst............. Fullbordande av kasernetablissemang för femton infanteriregementen, res emotions anslag....................	1764 413	711 200 2 134 000
	Transport	1 764 413	2 845 200

149

Bil A.

		Ordinarie anslag.	Extra ordinarie anslag.
		Kronor.	Kronor.
	Transport	1 764 413	2 845 200
	Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanteri-
	regementen, reservationsanslag...............	—	6 000 000
	Merkostnader för förplägnadsanstalten i Hässleholm, reservations-
	anslag.........................	—	267 000
	Ombyggnad av Karlsborgs vattenledning, reservationsanslag .... Ökat förråd8utrymme för arméns reglementerade fordon, reservations-		160 000
	anslag.........................	—	355 000
	Elektrisk belysning inom Upplands artilleriregementes kasernetab-
	lissemang m. m., reservationsanslag............	—	138 000
	Elektrisk högspänningsledning för militäretablissemangen å Järva-
	fältet, reservationsanslag.................	—	29 000
	Nybyggnads- och ändringsarbeten i arméförvaltningens ämbetshus,
	reservationsanslag....................	—	32 350
	Avloppsledning från militäretablissemangen å Järvafältet, reserva-
	tionsanslag.......................	—	161 000
	Reparationsarbeten vid krigsskolan, reservationsanslag...... Nya sjukhus för Yästernorrlands regemente och Norrlands trängkår		21 000
	samt för Göta artilleriregemente m. m., reservationsanslag . .	—	350 000
	Torkrum vid vissa kasernetablissemang, reservationsanslag ....	—	400 000
	Byggnader för Norrlands ingenjörkår, reservations sanslag..... Nytt etablissemang å Järvafältet för fälttelegrafkåren, reservations-	“	484 000
	anslag.........................	—	598 000
	Merkostnader för vissa i samband med 1914 år9 härordning beslutade
	byggnadsföretag vid armén, förslagsanslag.........	—	1 000 000
2	Ingenjörmateriel, reservationsanslag.............	124 100	—
	Flygövningar och underhåll av flygmateriel, reservationsanslag . .	—	244 395
	Komplettering av viss ingenjörmateriel, reservationsanslag ....	—	156 900
	Säger för byggnader och ingenjörmateriel	1888 513	12 241 845
	H. Diverse.
1	Ersättning för rustning och. rotering, förslagsanslag.....	425 000	—
2	Extra utgifter, reservationsanslag...............	619 934	—
3	Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag	200 000	—
	Säger för diverse	1 244 934	—
	Summa kronor	65 260893	37 631612

BIL. B.

Tabeller utvisande fördelningen av nuvarande
anslag å de i detta förslag uppställda
anslag.

Bil. B.

		F	ö r s 1	a g
Ordinarie anslag för år 1919.	Departements- chefen.	Departementet.
A. Departementet. 1. Departementschefen.........................................................	17 000
2. Departementet ..............................................................	—	—	130 200	_
3. övergångsstat.................................................................	—	_	5 200	___
4. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementet med dess kommandoexpedition....................
5. Tryckningskostnader för departementet med dess kommando-expedition ..................................................................	—	—	—	—
B. Arinéföryaltningen. 1. Arméförvaltninaen ............
2. Skrifmaterialier, expenser och bränsle m. m. för arméförvalt-ningen. Avlöning, hyra av arkivlokal, skrivmaterialier, bränsle, lyse, renhållning inventarier, telegram- och telefonkostnader samt blankettryck m. m.
C. Generalitet?!, staberna m. m. 1. Generalitetsstaten- Avlöning (gottgörelse för tjänstehästar däri inbegripen)
Hyra, eldning och belysning .....................	—	—	_	_
Skriv- och ritmaterialier samt expenser (blanketter)........................	—	—	_	_
Förhöjning i dagavlöning åt skrivbiträden.................	—	_	_	_
Till disposition av armé förvaltningen	—	—	—	—
Säger för generalitetsstaten	- \|	-	—	—

153

Bil. B.

till ny	för	d	1 n i n	g	på a	n	slag.
Arméförvalt ningen.	Avlöning till personal vid staber o(fh truppförband m. fl.	Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m.	Trycknings- kostnader.	Fält- och fält-tjänstövningar.	Summa.
-				0 _						17 000
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	130 200	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	5 200	—
—	—	—	—	18 182	—	—	—	—	—	18182	—
—	—	—	—	—	—	7 000	—	—	—	7 000	—
322 104	—	—	—	—	—	—	—	—	—	322 104	—
—	—	2 670	—	26 941	—	2 289	—	—	—	31900	—
		195 695								195 695
—	—	—	—	21200	—	—	—	—	—	21 200	—
—	—	—	—	12 960	—	340	—	—	—	13 300	—
—	—	1095	—	—		—	—	—	—	1095	—
- - -	—	—	—	1830	—	—	—	—	—	1830	—
—	—	196 790	—	35 990		340		—	—	233 120

1453 18

154

Bil. B.

		F	ö r s 1	a g
Ordinarie anslag för år 1919.	Avlöning till personal vid staber och truppförband in. fl.	Bese- och traktamente penningar.	-
2. Generalstaben: fast anställd personal.
Avlöning..........................................................	345 395	—	—	—
3. Generalstaben: stabens övningar, expenser m. m.
Fältövningar, resor och resestipendier m. m..................................	—	—	1975	—
Ersättning åt aspiranter och inkommenderade officerare.......	17 600	—	—	—
Officerare, kommenderade till järnvägarna såsom assistenter eller för
utbildning ........................................................................	6 300	—	—	—
Undervisning i ryska språket, i ridning och i kartarbeten ..................	—	—	—	—
För passagesystemets genomförande i kaptensgraden ....	1530	—	—	—
Arkivet och biblioteket, inköp av böcker m. m..................................	—	—	—	—
Expenser, renskrivning, tryckningskostnader och ved m. m................	—	—	—	—
Säger för generalstabens övningar, expenser m. m.	25 430	—	1975	—
4. Artilleristaben.
Avlöning, expenser, ved, ljus, rengöring m. m......................	18 390	—	—	—
5. Kommendantsstaten. Stockholm.
Avlöning, skrivmaterialier, renhållning m. m.........................	5 430	—	—	—
Karlsborg.
Avlöning, skrivmaterialier m. m..................................................	19 330	—	—	—
Boden.
Avlöning...............................................................	41 897	50	_	_
Eldning, städning och betsning .............................................			—	—
Skrivmaterialier, tryckningskostnader m. m.....................................	—	—	—	—
Eldning, städning och belysning av poliskommissariens lokaler............	—	—	—	—
Säger för kommendantsstaten	66 657	50	—	—

155

Bil. B.

till ny	för	1 e 1 n i n	K	p å a	n	slag.
Resestipendier.	Undervisnings-och gymnastik-matericl samt undervisnings-anstalter och utbildnings kurser.	Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m.	Trycknings- kostnader.	Fält- och fält-tjänstövningar.	Summa.
—	—	—	—	—	—	—	—	—	-	345 395	—
1000								8 025		11000	_
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	17 600	—
	_	7 350	_	_	_	_	—	—	—	13 650	—
_	—	11400	—	—	—	—	—	—	—	11400	—
_	_	_	_	—	—	—	—	—	—	1530	—
_	_	—	—	9 500	—	—	—	—	—	9 500	—
-	—	—	—	22 795	—	700	-	—	—	23 495	—
1000	—	18 750	—	32 295	—	700	—	8025	—	88175	—
—	—	—	—	3 000	—	—	—	—	—	21390	—
—	—	—	—	650	—	—	—	—	—	6 080	—
—	—	—	—	100	—	—	—	—	—	19 430	—
							_	_	_	41897	50
_	—	—	—	3 300	—	—	—	—	—	3 300	—
_	_	—	—	3 025	—	75	—	—	—	3100	—
_	—	—	—	692	50	—	—	—	—	692	50
—	1 —	—	!-	7 767	\| 50	75	I —	1 - 1-	74 500	—

156

Bil. B.

Ordinarie anslag för år 1919.	För- Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.
D. Undervisningsverken. 1. Krigshögskolor. Krigshögskolan.
Högskolebyggnadens uppvärmning m. m.	1200	—
Krigshögskolans egna utgifter:
Avlöning, arvoden m. m.	30 955	_
Gottgörelse för anordnande av övningsritter	_	_
Praktiska övningar .......	_	_
Inköp och underhåll av inventarier, böcker och undervisningsmaterialier	_	_
Expenser, städning m. m.	—	—
Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Avlöningar, arvoden, stipendier m. m..........	34 955	_
Omkostnader och underhåll	—	—
Säger för krigshögskolor	67110	—
2. Ridskolan.
Avlöning, omkostnader, ersättning för resor och transporter....	30 633	—
4. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Avlöning och arvoden	31924	—
Reseersättningar och transporter ........	—	—
Kostnader för skolans förflyttning	—	—
Skjutfältet vid Rosersbenr. byggnader	—	_
Materiel, inventarier och diverse .	500	_
Säger för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet	32 424	—
Anm. Extra anslag upptagas ej här. Därav föranledos avbrott i nummerföljden.

157

Bil. B.

slag	t	ill n	y	förd	e	1 n i n g		på a n	s	a g.
Undcrvisnings-och gymnastik-materiel samt undervisnings-anstalter och utbildnings-kurser.	Studie- stipendier.	Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse in. in.	Trycknings- kostnader.	Byggnader, övningsfält och skjutbanor.	Summa.
				5 330						6 530
500	—	—	—	—	—	—	—	—	—	30 955 500	—
14 500	—	—	—	—	—	—	—	—	—	14 500	—
950	—	—	—	—	—	—	—	—	—	950	—
2 595	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2 595	—
_	_	3 000	_	_	_	_	_	_	_	37 955	_
23 200	—	—	—	—	—	300	—	1000	—-	24 500	—
41 745	—	3 000	—	5 330	—	300	—	1000	—	118 485	—
23 867	—	—	—	—	—	—	—	4 500	—	59 000	—
9 400	—	—	—	—	—	—	—	—	—	31 924 9 400	—
5 000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	5 000	—
1750	—	—	—	—	—	—	—	9 250	—	11000	—
10 276	—	—	—	—	—	—	—	—	—	10 776	—
26 426	—	—	—	—	—	—	—	9 250	—	68100	—

158

Bil. B.

			F ö	r	sia	g
Ordinarie anslag för år 1919.	Avlöning till personal vid staber och trupp-förband m. fl.	Undervis-nings- och gymnastik-materiel samt under-visningsan-stalter och utbildnings-kurser.	Studie- stipendier.
7. År ti lleriskj ut skal ar. Fältartilleriets skjutskola:
Arvoden och dagtraktamenten ......................................................	10 225	—	—	—	—	—
Eeseersättning, kostnader för handräckning m. m............................	—	—	11300	—	—	—
Fästnings- och positionsartilleriets skjutskola:
Arvoden och dagtraktamenten ........................ ........	4 409	—	-	—	—	—
Eeseersättning, kostnader för handräckning m. m..............	—	—	4 800	—	—	—
Oförutsedda utgifter............................................... ............	—	—	2 266	—	—	—
Säger för artilleriskjutskolor	14 634	—	18 366	—	—	—
8. Krigsskolan. Officerskursen:
Avlöning m. m........................................	73 278	—	—	—	—	—
Omkostnader, stipendier, underhåll av byggnader..............................	—	—	23 911	10	10 000	—
Eeserv officerskur sen:
Avlöning.....................................................................	3 746	—	—	—	—	—
Omkostnader..........................................................................	_	_	7 054	_	_	_
Ytterligare en kurs .......................................... .............	3 746	—	7 054	_	_	_
Säger för krigsskolan	80 770	—	38 019	10	10 000	—
10. Volontär skolor m. m. Underofficersskolor ...........................................
Högre underofficersskolor...................................................	1		133 170
Bidutbildning för subalterner och underofficerare m. fl....... Officersvolontärskolornas förflyttning till Norrland .................... 11. Militärläkares och militärveterinärers undervisning.	1
Militärläkarkursen......................................	5 000	—	720	—	—	—
Fackskolan för värnpliktiga medicine kandidater	4 800	—	1450	—	—	—
Fackskolan för värnpliktiga veterinärer .	850	—	150	—	—	—
Säger för militärläkares och militärveterinärers undervisning	10 650		2 320	_	_	—

159

Bil. B.

till		n y f	Ö	r d o	1	n i n	tf	p å	a	n s 1	a	tf-
Skriv-matcrialier, expenser, bränsle, lyse m. m.	Trycknings- kostnader.	Munderings- utrustning.	Kasern utred-ning, inten-denturfordon m. m.	Bränsle, lyse, vatten, ren-hållning och tvätt vid truppför-banden.	Vapen och ammunition m. m.	Byggnader, övningsfält och skjut-banor.	Summa.
•														10 225
—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	500	—	—	—	11800	—
														4 409	_
—	—	—	—	—	—		—	—	—	1500	—	—	—	6 300	—
—	—													2 266	-
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2 000	—	—	—	35 000	—
				240	90									73 518	90
												10 900	—	44 811	10
														3 746	_
														7 054	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	10 800	—
—	—	—	—	240	90	-	—	—	—	—	—	10 900	—	139 930	—
4 000	—	3000	—	630	—	18 600 %	—	15 700	-	—	—	24 900		200 000	—
														5 720	_
—	—	—	—	—		—		—		—	—	—		6 250	_
—	—	—		—	—	—		—	—	—		—		1000	—
										1		•		12 970	—

160

Bil. B.

					F ö	r	sia	S
Ordinarie anslag för år 1919.	Avlöning till personal vid staber och trupp-förband m. fl.	Rekry- terings- kostnader.	Arméns reserv- stater.	Arméns personal över stat.
E. Avlöning och rekrytering (truppförband enj, arvoden in. m. 1. Avlöning och rekrytering m. m.........................	18 128 733		430 267
2. Anställnings- och avskedspremier ............	—	—	360 600	—	—	—	—	—
3. Ökad avlöning för de till tjänståldern äldsta bataljonsläkarna ......................................	27 000	—	—	—	—	—	—	—
4. Avlöning till bataljonsläkare vid fältläkarkåren	88 000	—	—	—	—	—	—	—
6. Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns omorganisation ..........................................	1891	—	—	—	—	—	—	—
7. Arméns reservstater ......1................................	—	—	—	—	366 500	-	—	—
8. Arméns personal över stat..............................	—	—	—	—	—	—	240 000	—
10. Hyra, expenser rn. rn. vid truppförbanden. Hyra, eldning, belysning och städning samt expenser ......
11. Landstormen. Arvoden och expenser åt landstormsområdesbefälhavare och landstormsforrådsförvaltare ......................................	134 805
Förhöjning i arvodena åt ordinarie landstormsområdesbefäl-havare företrädesvis inom sjätte arméfördelningen ........	8 220	_	_	_	_	_	_	_ 1
Eeseersättningar åt landstormsområdesbefälhavare..........
Underhåll av förrådsbyggnader .............................	*)50	—	—	—	—	—	—	—
Transporter och vård av gevär och ammunition.............
Frivilliga landstormsövningar ....................................
Säger för landstormen	143 075	—	—	—	—	—	—	—;
Avgår för å anslaget befintlig reservation (se statsverks-propositionen 1918) ..........................................	100 000
Återstår enligt 1919 års stat för landstormen	43 075	—	—	—	—	—	—	-[

*) Aryode åt tillsyningsmannen vid land storm sförrådet vid 12 B (se sid. 205).

161

Bil. B.

till		n y f	ö	r d e	1	n i n	S	p å	a	Il 8 1	a	B-
Rese- och traktamcnts-penningar.	Skriv-materialier, expenser, bränsle, lyse m. m.	Skriv- materialier m. m. vid trupp-förbanden.	Trycknings- kostnader.	Truppför- bandens övningar.	Vapen och ammuni-tion m. m.	Byggnader, övningsfält och skjut-banor.	Summa.
														18 559 000
														360 600	—
														27 000	—
														88 000	—
														1 891	—
														366 500 240 000	— I
—	—	4 400	—	126 100	-	4100	-	—	-	—	—	—	-	134 600	-
														134 805	—
														8 220	—
—	—	—	—	—	—	—	—	24 350	—	—	—	—	—	24 350	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-	19 950	—	20 000	—
1860	—	—	—	—	—	—	—	—	—	19 633	—	—	—	21 493	—
—	—	—	—	—	—	—	—	70 000	—	—	—	—	—	70 000	—
1860	—	—	—	—	—	-		94 350	—	19 633	-	19 950	—	278 868
				-	-		50 000			-			150 000	:
1860		_	—	—	_	_	_	44 350	—	19 633	—	19 950	—	128 868	— 1

1453 18

162

Bil B.

	F	ö	r s 1 a	g
Ordinarie anslag för år 1919. • ''	Avlöning till personal vid staber och trupp-förband m. fl.	Ålders- tillägg.
• 12. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning m. m. Rullföringsväsendet å fastlandet:
Avlöning, hyra, eldning, belysning och städning.......................................	241 630	-	—	—
Telefoner ........................................................................................	—	—	—	—
Kullföringsväsendet å Gottland:
Avlöning, hyra, eldning belysning och städning samt övningar för landstormen	10 200	—	—	—
Färdkostnader....................................................................................	_	—	_	_
Traktamenten jämlikt § 40 i avlöningsreglementet till officerare och under-
officerare, kommenderade till velocipedordonansskolor..........................	—	—	—	—
Inskrivnings- och -mönstringskostnader samt expenser, såsom: rese- och trakta-mensersättningar, kostnader för bostad åt värnpliktiga skrivbiträden, skriv-
materialier, telefon- och telegramavgifter m. m.................................	—	—	—	—
Penningbidrag och penningtillskott ......................................................	—	—	—	—
Understöd åt vissa värnpliktigas familjer................................................	—	—	—	—
Säger för de värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning m. m.	251 830	—	—	—
13. Ersättning för rustning och rotering ...................................	—	—	—	—
14. Intendenturkdren.
Avlöning och expenser ........................................................................	747 352	—	—
15. Ålderstillägg	—	—	in 700	—

163

Bil. B.

till		n y f	Ö	r d e	1	n i n	tf	p å	a	n s 1	a	tf-
Penning-bidrag och penning-tillskott.	Understöd åt vissa värn-pliktigas familjer.	Inskrivnings-, mönstrings-och färd-kostnader m. m.	Skriv-materialier, expenser, bränsle, lyse m. m.	Trycknings- kostnader.	Trupper bandens övningar		Ersättning för rust-ning och rotering.	Summa.
						37 000								278 630
	—	—	—	—	—	4 500	—	—	—	—	—	—	—	4 500	—
_	_	_	_	_	_	1240	_	__	_	1560	_	_	_	13 000	_
_	_	—	—	367 000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1
	—	—	—	—	—	—	—	—	—	800	—	—	—	i 367 800	—
				100 300		47 000		22 700						170 000
6 153 000	—													6 153 000	—
—	—	740 600	—											740 600	—
6 153 000	—	740 600	—	467 300	—	89 740	—	22 700	—	2 360	—	—	—	7 727 530	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	425 000	—	425 000	—
—	—	—	—	—	-	3 500	—	—	—	—	—	—	-	750 852	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	111700	—

164

Bil. B.

			F ö	r	s 1 a	g
Ordinarie anslag för år 1919.	Avlöning till personal rid staber och trupp-förband m. fl.	Skriv-materialier m. in. vid trupp-förbanden.	Trycknings- j kostnader. !
1 . F. Intendenturen in. in.
1. Arméns mathållning.
Arvoden till maskinister, eldare, kokerskor och diskerskor ..................	106 901	13	—	—	—	—
» » köksföreståndare......................................................... Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt, utgörande 8,0791 % av an-	16 135
slaget efter avdrag av de för arvoden avsedda medel ..................	—	—	—	—	—
Mathållningsutredningspersedlar: ,
Kökskläder .......................................................................... Övriga utredningspersedlar m. m., utgörande 3,0865 % av anslaget			•
efter avdrag av de för arvoden avsedda medel .....................	—	—	—	—	—	—
Expenser, telefonavgifter jäml. 1909 års riksdagsbeslut .....................	—	—	11500	-	3 500	—
i Markskada (kokgropar), kokved ....................................................	—	—	—	—	—	—
Proviantinköp och transporter ......................................................	—	—	—	—	—	—
Säger för arméns mathållning	123 036	13	11 500	-	3 500	— 1
3. Furagering av arméns hästar.
Arvoden till furageuppbördsmän ............ ...................................... Furageutredningspersedlar, utgörande 1 % av anslaget efter avdrag av	12 050
de för arvoden avsedda medel ................................................		—		—	—	—
I Tvätt ......................................................................................		—		—	—	—
\| Expenser jäml. 1909 års riksdagsbeslut ..........................................	—	—	5000	—	2 000	—
1 Furageinköp och transporter .........................................................	—	—	-	—	—	—
• Säger för furagering av arméns hästar . 5. Arméns mande rings ut rustning.	12 050	_	5 000	"	2 000	—
! Tvätt, utgörande 3,7744 % av anslaget ..........................................	—	—	-	—	—	-
\| Expenser jäml. 1909 års riksdagsbeslut ..........................................	—	—	2 354	71	2000	—
, Munderingsutrustning ..................;..............................................	—	—	—	—	—	—
Säger för arméns munderingsutrustning	—		2 354	71	2000	—

165

Bil. B.

till		ny f	ö	r <1 e	1	n i n	g	p å	a	n s 1	a	g-
Mathållning.	Mundcrings- utrustning.	Kasern-utredning, intendentur, fordon m. m.	Bränsle, lyse, vatten, ren-hållning och tvätt vid truppför-handen.	Purgering.	Trupp- förbandens övningar.	Fält- och fälttjän st-övningar.	Summa.
														106 901	13
														16 135	—
—	—	—	—	—	—	753 400	39	—	—	—	—	—	-	753 400	39
—	—	55 008	76											55 008	76
	_	_	—	282 230	23									282 230	23
														15 000	—
—	—	-	—	—	—	—	—	—	—	8 690	—	6000	—	14 690	—
8 204 972	49	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	8 204 972	49
8 204 972	49	55008	76	282 230	23	753 400	39	-	—	8 690	—	6 000	—	9 448 338	—
														12 050	—
—	—	—	—	45 712	—		—	—	-	—	—	—	—	45 712	—
														7 000	—
—	—	—	—	—	—	—	—	4 518 280	—	—	—	—	—	4 515 280	—
	_	—	—	45 712	—	228	—	4 518 280	—		—	—	—	4 583 270	—
						206 506	53							206 506	53
														4 354	71
—		5 260 379	76	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	5 260 379	76
—	—	5 260 379	76	—	-	206 506	53	—	—		—	—	—	5 471241	—

166

Bil. B.

	F c	r s 1	a g
Ordinarie anslag för år 1919.	Avlöning till personal vid staber och truppförband in, fl.	Undervisnings-och gyranastik-materiel samt undervisnings-anstalter och utbildnings-kurser.
7. Arméns diverse intendenturbehov. Musikmateriel......................................................;.............				_
Fordonsmateriel .............................................................................	—	—	_	_
Truppförbandens övningar ......................................	—	—	—	—
Befälsövningar......................................................	—	—	—	—
Dagavlöning åt skrivbiträden jäml. § 44 avlöningsreglementet ..................	11 497	50	—	—
Arvode till föreståndaren för modellkammare!!, kostnader för städning, av dess lokaler.................................................................................	1277	50
Strålkastarmateriel.....................................................................	_	_	_	_
Intendenturmateriel .....................................................................	_	_	_	_
Intendenturförrådshusens underhåll.........................................................	_	_	_	_
Läroböcker och undervisningsmateriel ...................................................	—	—	6 000	—
Eldning, belysning, vatten, expenser och skrivmaterialier vid intendentur-förråden ..............................................................................
Intendenturförrådens emballage och transporter.......................................	—	—		—
Expenser jäml. 1909 års riksdagsbeslut...................................................	—	—	—	—
Militärförvaltningskursen .....................................................................	—	—	6 400	—
Fast anställt manskaps färder m. m. till fördelningsvis anordnade skolor ...	—	—	24 000	—
Indelt manskaps färder till och från repetitionsövningar och instruktörstjänst-göring .......................................................................................
Hästtransporter .................................................................................	—	—	—	—
Intendenturskolornas övningar...............................................................	—	—	—	_
Hästlegning för intendenturtrupperna ...................................................j	—	—	—	—
Säger för arméns''diverse intendenturbehov i	12 775	—;	36 400 \|	—

167

Bil. B.

till	n	y f ö	r	d o 1 n	i	n g P	å	ans	1	a g.
1 Skrivmateri-! alier, expenser, bränsle, lyse m. m.	Skrivmateri-alier m. m. vid trupp-förbanden.	Trycknings- kostnader.	Kasern utred-ning, inten-donturfordon ra. m.	Trupp-förbanden8 övningar.	Byggnader, övningsfält och skjut-banor.	Summa.
						37 500						37 500
—	—	—	—	—	—	102100	—	—	—	—	—	102 100	—
—	—	—	—	—	—	—	—-	148 000	—	—	—	148 000	—
_	_	—	—	—	—	—	—	53100	—	—	—	53100	--
	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	11497	50
180				_	_	_	_	_	—	_	—	1457	50
—	—	—	—	—	—	3 800	—	28 800	—	—	—	32 400	—
—	—	—	—	—	—	361 923	—	—	—	—	—	361 923	—
_	_	—	—	—	—	—	—	—	—	8 000	—	8 000	—
—	—	—	—	34 000	—	—	—	—	—	—	—	40 000	—
10 000	_	_	_	_	_	_	_	—	—	—	—	10 000	—
—	—	—	—	—	—	35 000	—	—	—	—	—	35 000	—
—	—	4 817	—	4125	—	—	—	—	—	—	—	8 942	—
	_	_	__	—	—	—	—	—	—	—	—	6 400	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	24 000	—
					_	_	_	26 264	_	—	—	26 264	—
_	_	_	—	—	—	—	—	22 200	—	—	—	22 200	—
_	_	_	—	—	—	—	—	10 050	—	—	—	10 050	—
—	—	—	—	—	—	—	—	6 000	—	—	—	6 000	—
10 180	—	4 817	—	38125	—	540 123	—	294 414	—	8 000	—	944 834	—

168

Bil. B.

Ordinarie anslag för år- 1919.	F Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.	ö r s 1 a g Undervisnings-ocli gymnastik-materiel samt undervisnings-anstalter och utbildnings-kurser.
8. Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten.
Bränsle och lyse åt underofficerare...................................................	291 990	—	_	_
» åt underofficerare m. fl. boende i slutvärnet å Karlsborg .........	630	—	—	- \|
Undervisnings- och gymnastikmateriel, utgörande 4,1854 % av anslaget				\|
efter avdrag av de för bränsle och lyse till underofficerare avsedda
medel....................................................................................	—		84 366	57;
Kaserninventarier, kasern utredningspersedlar, inköpta av truppförbanden,
utgörande 13,24 25 % av anslaget efter avdrag av de för bränsle
och lyse till underofficerare avsedda medel ..............................	_	__	_	_ j
Kaserninventarier m. in., anskaffade av intendentsdepartementet............	—	_	_	_
Expenser jamb 1909 års riksdagsbeslut.............................................	—	—	_	_ i
Arvoden.......................................................................................	60 406	89	_	_
Bränsle, lyse, vatten, tvätt och renhållning ......................................	—	—		- ''
Säger för arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten	353 026	89	84 366	57
10. Premiering av lastautomobiler ........................		— ;	—	- j

169

Bil. B.

till	ny för	cl	e 1 n i n	K	p å a	11	slag.
Skrivmatorialicr m. m. vid trupp-förbanden.	Trycknings kostnader.		Kasern utred-ning, intendcntur-fordon ni. in.	Bränsle, lyse, vatten, renhåll-ning och tvätt vid trnppför-banden.	Premiering av lastautomobiler.	Summa.
										291 990
—	—	—			—	—	—	—	—	630	—
—	—			—	-	-	—	—	-	84 366	57
		_		266 933	71					266 933	71
—	—	_	—	339 897	83	—	—	—	—	339 897	83
2 050	—	1450	—	—	—	—	_	—	—	3 500	—
_	_	•	—	—	—				—	60 406	89
_	_	-	—	—	—	1 260 000	—	—	—	1 260 000	—
2 050	—	1450	—	606 831	54	1 260 000	—	—	—	2 307 725	—
_		—	—					40 000	—	40 000	—

1453 18

170

Bil. B.

	F	ö r s 1 a	g
Ordinarie anslag för år 1919. i	Avlöning till personal vid staber och truppförband, m. fl.	Inkvarteringens ordnande i Stockholm.
G. Inkvarterings-, rese- och traktamentskostnader.
1. Inkvarteringskostnader .........................................................	1 088 307	—	_	_
2. Inkvarteringens ordnande i Stockhohn....................................	—	—	21 450	—
3. Rese- och traktamentspenningar:
! Lantförsvaret tillhörande personal för »extra förrättningar» .....................	—	—	_	_
\| Intendents- och förvaltaraspiranter......................................................	11491		_	_
Fältläkarstipendiater ........................................................................	17 280	-	_	_
\| Läkare och veterinärer, vilka icke tillhöra lantförsvaret........................... j Lärare och elever för vissa kommenderingar (gymnastiska centralinstitutet),			•	—
resor m. m...............................................................................	—	—	_
Arméns reservpersonal och personal över stat.......................................	_	—	—	-''
Officerare med vederlikar vid omplacering eller transport........................	—	—	—	—
Artilleristabsofficerare, bataljonsläkare vid fältläkarkåren m. fl................ Officerare och underofficerare, kommenderade för utbildning av värnpliktiga	—	-1	—	—’
(kommissarie-, krigskassors- och velocipedordonansskolor)..................j	—	1		—I
Säger för rese- och traktamentspenningar j	28 771	—■	—
4. Flyttnmgshjälp ..................................................................j	—	— 1	—	-1

171

Bil B.

till	n	y f ö	r	d e 1 ii	i	n g p å	a n 8 1	i g-
Arméns personal över stat.	Rese- och traktaments penningar.		Flyttnings- ersättning.	Undervisnings-och gymnastik-materiel samt undervisnings-anstalter och utbildnings-kurser.	Trupp- förbandens övningar.	Fält- och fälttjänst-ÖYningar.	Summa.
												1 088 307
—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	21 450	—
		69 510									_	69 510	_
—	—	—	—	1500	—	—	—	—	—	—	—	12 991	—
_	—	—	—	—	—	—	—	1100	—	1108	—	19 488	—
—	—	—	—	_	_	—	—	2 000	—	200	—	2 200	—
_	_	_	_	_	_	52 080	—	4 800	—	—	—	56 880	—
31 411	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	31411	—
—	—	—	—	9 766	—	—	—	—	—	—	—	9 766	—
—	—	—	—	—	—	—	—	6 924	—	5 830	—	12 754	\| \|
		_	_	_	_	_	—	5 000	—	_	—	i 5 000	—
31 411	—	69 510		11266	—	52 080	—	19 824	_	7138	—	220 000	~
—	—		.	’ 12 000	—	—	—	—	—	_	—	12 000

172

Bil. B.

					F ö		•slag
					Undervis-
Ordinarie anslag för år 1919.	1 Avlöning till persona I vid staber och trupp-förband m. fl.	Rese- och trakta-ments-penningar.	nings- och gymnastik-materiel samt under-visningsan-stalter och utbildnings-kurser.	Skriv-materialier, expenser, bränsle, lyse m. m.
H. Artilleribehov.
1. Arméns vapen, ammunition och mdlskjutningsmateriel
samt artilleriets övningar och materiel.
Tit. I. Artillerimateriel för fältartilleriet.............
Överbesiktning av artilleripjäser ..................	_	—	325	_	_	_	_	__''
Underhåll av velocipeder och skidor...............	—	—	—	—	_	_	_	_
Arvode ...................................................	300	—	—	—	_	_	_	,__
Artillerimateriel för fästnings- och positions-artilleriet.............................................
överbesiktning av artilleripjäser vid positions-artilleriet.............................................			100
Arvode......................................................	100	_	_	—	_	_	_	_
Tit. II. Kurs för utbildning i vapenvård, underhäll och rengöring av gevärspersedlar och viss kul-sprutemateriel.......................................					10 000
Arvode......................................................	600	—	—	—	—	_	_	_
Kostnader för överbesiktning av handvapen	—	—	3 575	—	—	—	_	_
Tit. HL Fältartilleriammuniton m. m......... ...............	—	—	—	—	_	_	_	___
Arvoden ...................................................	2 650	—	—	—	_	_	_	_
Fästnings-och positionsartilleriammunition m.m.	—	—	—	—	—	_	__	_
Arvoden ................................................... j	750	—	—	—	—	_	_	_
Kurs för utbildning i ammunitionsvård, ammuni-tion för handvapen och kulsprutor m. m.... j	_	_	__	___	1500	i
Kruttillverkning .......................................
Tit. TV. Läroböcker, artilleritruppförbandens övningar, [ transporter ..........................................j	__	_	_	_
Belöningar för skicklighet i skjutning och rikt-! ning samt målmateriel...........................j
Transport 1	4 400		4 000!	-	11500	—\|	—	—

173

Bil. B.

till		» y	f	ö r (1	C	1 n i	ii g	p	å a	1	8 1 a	g-
Skriv-materialier m. m. vid truppför-banden.	Trycknings- kostnader.	Kasern- utredning, intendentur- fordon in. ra.	Trupp- förbandens övningar.	Sjuk- och veterinär-vård ra. in.	Vapen och ammunition in. in.	Byggnader, övningsfält och skjut-banor.	Detalj- sumraa.	Summa.
								1		236 677	60			236 677	60
														325	—
-			_	2 697	40									2 697	40
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	300	—
—	—	—	—	—			—	—	—	74 800	—	—		74 800	—
			_	_	_	_		—	—		—	—	—	100	—
				_	_	_	—	—	—	—	—	—■	—	100	-	315 000	—
										262 425				272 425
	_	_	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	600
				_	_	_	_	—	—	—	—		—	3 575	—	276 600	—
		_	_	_	_	_	—	—	—	594 550	—	—	—	594 550
		_	_	__	_	_	—	—	—	—		—	—	2 650
			_	_	_	—	—	—	—	305 750		—	—	305 750
—		—	—	—	-	—	—	—	—			—	—	750
										1 254 000				1 255 500
	—							_		414 700	\|-	—	—	414 700		2 573 900	—
_		13 000	—	—		54 000	—	—	-	—		—	-	67 000	—
		I _	_	_				1 1 _	i —	12 00C	\|—	—	1-	1 12 000	—	-1	\|
—		■\| 13 000	—	i 2 697\|4oj 54 000‘—	1 _ l	\|	I3 154 902	M —	\|-	\| 79 000	\| —	-\| 3165 50C	\| —

174

Bil. B.

						F ö	r s 1 a	g
Ordinarie anslag för år 1919.	Avlöning till personal vid staber och trupp-förband m. fl.	Rese- och trakta-ments-penningar.	Undervis-nings- och gymnastik-materiel samt under-visningsan-stalter och utbildnings-kurser.	Skriv-materialter, expenser, bränsle, lyse m. m.
	Transport	4 400		4 000		11500
	Häst- och ridskolepersedlar...........................	—	—	—	—	_	_	_	_
	Målskjutningsmateriel för handvapen och kul-sprutor samt belöningar för skicklighet i skjutning.............................................
	Arvode ...................................................	200	—			—	-	-	_
Tit. V.	Arvode och allmänna omkostnader vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori.....................	800			_
	Arvoden och allmänna omkostnader vid ammuni-tionsfabriker .......................................	3 900	_
	Arvoden och allmänna omkostnader vid Åkers krutbruk .............................................	2 700
Tit. VI.	Byggnader................................................
Tit. VII.	Arvoden samt brandmateriel, underhåll av skjutfälten ..........................................	3 900
	Underhåll av skjuttekniska anordningar å skjut-fält ...................................................	_	_
	Expenser, kasern- och förplägnadsutredning samt forbandsartiklar å skjutfälten..................	___						100
Tit. VIII.	Transporter .............................................	—	_	—	—	—	_	_	_
Tit. IX.	Arvoden samt expenser för generalfälttygmäs-tarens expedition .................................	2 720						7 010
	Kostnader för blanketter enl. 1909 års riks-dagsbeslut ..........................................	_	_!				_
	Artillerimuseum, gottgörelse för utarbetande av läroböcker ......................................	__				5 475
	Artilleritruppförbandens och artilleristabens bibliotek .............................................		J					800
	Tryckning av redogörelser för artilleriförsök ...
	Övriga utgifter (ritmateriel m. m.) ...............	i		—	—j	—		—	_
	Säger för arméns vapen, ammunition m. m. j	18 620	—	4 000	—	16 975	—	7 910	— \|

175

Bil. B.

till		n y	f	ö r d	e	1 n	n g	1’	å a	11	9 1 a	g-
Skriv-materialior in. in. vid truppför-banden.	Trycknings- kostnader.	Kasern- utredning, intendentur- fordon in. m.	Trupp- förbandens övningar.	Sjuk- och veterinär-v&rd m. m. ►	Vapen och ammunition m. m.	Byggnader, övningsfält och skjut-banor.	Detalj-summa.	Summa. ■
		13 000		2 697	40	54 000				3 154 902	60			79 000	_	3 165 500i	—
										45 000		—	—	45 000	—
							_		_	170 800	_	—	_	170 800	—
	_													200	—	295 000	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	14 200	—	—	—	15 000	—
										11 100	—		—	15 000	—
										1 400	_	_	—	4100	—	34 100	_
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-	80 000	-	—	—	80 000	—
												12 000	25	15 900	25
					#					32 000	—	—	—	32 000	—
				6 079	75	_	_	20	_	_	_		—	6199	75	54 100	_
										33 000	—		—		—	33 000	—
														9 730	—
4 210	—	3 700	—											7 910	—
														5 475	—
500	_													1300	—
—	—	700	—											700	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	22 885	—	—	r	22 885	—	48 000	—!
4 710	—	17 400	—	8 777	15	54 000	—	20	—	3 485 287	60	92 000\|25	—	!-	3 709 700	—

176

Bil. B.

1 .			F ö		s 1 a	S
Ordinarie anslag för år 1919.	Avlöning till personal vid staber och trupp, förband m. ii.	Undervis-nings- och gymnastik-materiel samt under-visningsan-stalter och utbildnings-kurser.	Skriv-materialier, expenser, bränsle, lyse m. m.
I. Fortiflkationsbelior. 1. Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övningar och materiel. Tit. I. Lantförsvarets under arméförvaltningens fortifikationsdeparte-ments vård och uppsikt ställda fastigheter. Årliga utgifter och större reparationer, smärre nybyggnader m. m...................................................................
Avlöningar till maskinister och eldare m. fl...................	26 613	05	—	—		—
Blankettryck ............................................................	—	—	—	_	—	—
Särskilda utgifter; arvode till en officer, expenser vid chefens för fortifikationen expedition, inköp av in-strument ...............................................................	1200				2 900
] Tit. II. Kommendantskapsutgifter. I Stockholm ...........................................................					300
» Karlsborg...............................................................	. 1 100	—	—		885	—
» Boden ..................................................................	5 200	—	—	—	—	—
På Gottland ............................................................	—	—	—	—	1 000	—
Oförutsedda kommendantskapsutgifter...........................	—	—	_	—	1300	—
j Tit. III. Fortifikationens övningar. Ingenjörtruppernas övningar .......................................		_
Till chefens för fortifikationen förfogande nu stående medel för stabskurs för underofficerare, författarearvoden, läro-böcker, fortifikationens övningar, försök m. m.............	_		2 000
För övningar i Norrland.............................................	''	—	—	—	—
Tit. IV. Fortifikationens materiel. Hit- och skrivmaterialier m. fl. expenser........................					2 800
Underhåll av ingenjörtruppernas materiel .....................	—	-	—	—	—	—
Till fortifikationsdepartementets förfogande för oförutsedda behov ..................................................................	—	—	—	1	—	—
Säger för arméns byggnader, mötesfält m. m. i	34113	05	2 000	— \|	9185	—

177

Bil. B.

till		n y 1	ö r (1 o	1	n i n	g	p å	anal	a	g-
				Bränsle lyse,
		Kasernutred-	vatten, ren-			Byggnader,
Trycknings-	ning, inten-	hållning och		övningsfält	Ingenjör-		Detalj-		n
kostnader.	donturfordon	tvätt vid				och skjut		materiel.		summa.
		in. m.		trupper-			banor.
				banden.
								1 586 286	95			1 568 286	95
												26 613	05
1500	—											1500	—
_	—	—	—	__	._	—	_	_	_	600	_	4 700	_	1 601100
_	_	_		_				1200				1500
—	—	150	—	—	—	—	—	1745	—	—	—	3 880	—
—	—	4 800	—	61 940	—	—	—	12 830 600	—	—	—	84 770 1	—
—	—	—	—	—	—	—	—	500	—	—	—	1800	—	93 550
—	—	—	—	—	—	242 500	—	—	—	—	—	242 500	—
3.300	_	_	_	_	_	6 200	_	_	_	_	_	11500	_
—	—	—	—	—	—	33 500	—	—	—	—	—	33 500	—	287 500	:
												2 800
—	—	1200	—	—	—	—	—	—	—	119 700	—	120 900	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3 800	—	3 800	—	127 500	—
4 800	—	6150	—	61 940	—	282 200	—	1 585 161	95	124 100	—	—		2 109 650	—

1453 18

178

Bil. B.

	E	C	r s 1 a	g
Ordinarie anslag för år 1919.	Avlöning till personal vid staber och trupp-förband m. fl.	Undervisnings-och gymnastik-raateriel samt under-visnings-anstalter och utbildnings-kurser.
J. Övningar. 1. Arméns fält- och fälttjänstövningar.
Den s. k. majorskursen m. fl. kurser ..........................	—	—	35 000	—
Fält- och. fälttjänstövningar............................................	—	—	—	—
Säger för fält- och fälttjänstövningar	—	—	35 000	—
2. Vinterövningar ...............................................................	—	—	—	—
K. Sjukvård. 1. Garnisonssjukhusen i Stockholm, d Karlsborg och i Boden. Stockholm:
Löner och arvoden..................................................	88 070	—	—	—
Apoteksvaror, förbands- och sjukvårdsartiklar, instrumentutrustning m. m. ...	—	—	—	—
Bränsle, lyse, vatten, inre och yttre renhållning.......................................	—	—	—	—
Sjukhusutrustning .............................................................................	—	—	—	—
Tvätt.....................................................................	—	—	—	—
Desinfektion..........................................	—	—	—	—
Expenser ................ .........................................................................	—-	—	—	—
Planteringar och brandmateriel ............................................................	—	—	—	—
Diverse utgifter ....................................................................	—	—	—	—
Karlsborg:
Arvoden m. m..................................................................................	3150	—	—	—
Underhållet .......................................................................................	—	—	—	—
Boden:
Arvoden m. m..................................................................................	10 800	—	—	—
Läkemedel m. m...............................	—	—	—	—
Bränsle, lyse och inre renhållning....................................	—	—	—	—
Sjukhusutrustning .......................i......................................................	—	—	—	—
Yttre renhållning ........................................................................	—	—	—	—
Diverse................................................	—	—	—	—
Säger för garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Bdoen	102 020	—	—	—
Enär riksstaten upptager allenast 175 700 kronor, avdrages här	—	—	—	—
Återstår i riksstaten uppfört belopp	102 020	-	—	—

179

Bil. B.

till		n y f	Ö	r (1 o	i	n i n	g	p å	a	n s 1	a	g-
Skrir-materialier, expenser, bränsle, lyse m. m.	Tryck- ningskost nader.		Bränsle, lyse, ratten, renhållning och trätt rid trupp-förbanden.	Trupp- förbandens örningar.	Fält- och fälttjänst övningar.		Sjuk- och reterinärrård in. in.	Byggnader, örningsfält och skjut-banor.	Summa.
														35 000
—	—	—	—	—	—	—	—	565 000	—	—	—	—	—	565 000	—
—	—	—	—	—	—	—	—	565 000	—	—	—	—	—	600 000	—
						325 000								325 000
														88 070
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	17 600	—	—	—	17 600	—
14 500	—													14 500	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	11500	—	—	—	11500	—
1500	—									1500				1500 1500 2 000 300 3 030	—
1300	—	700	—	—	—	—	—	—	—	-	300	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3 030	—	—	—
										8150				3150 8150
														10800
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3 500	—	—	—	3 500	—
8 000	—													8 000	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2 000 600	—	500	—	2 000 500 600	—
25 300		700	—	—	—	—	—	—	—	47 880 1000	—	800	—	176 700 1000	—
25 300		700-	—	—	—	—	—	—	46 880	-	800	—	175 700

180

Bil. B.

			F ö	r	sia	g
Ordinarie anslag för år 1919.	Avlöning till personal vid staber och trupp-förband m. fl.	Rese- stipendier.	Undervis-nings- och gymnastik-materiel samt under-visningsan-stalter och utbildnings-kurser.
2. Arméns sjuk- och veterinärvdrd samt hovbeslag m. m.
Arméns sjuksköterskekår (avlöning och resekostnader)........................	32 660	—	—	—	—	—
Tandvård....................................................................................	—	—	—	—	—	—
Sanatorievård...........•...................................................................	—	—	—	—	—	—
Sjukvårdsutbildning vid 10 civila sjukhus i 11 månader = 110 under-
visningsmånader å 50 kr.......................................................	—	—	—	—	5 500	—
Hovslagaruthildningen:
vid 9 kavalleriregementen i 12 månader = 108 månader ä 45 kr....	—	—	—	—	4 860	—
» 1 » » 12 » = 12 » »30 » ...	—	—	—	—	360	—
» 10 artilleritruppförbandsavdelningar eller detachement i 12 må-
nader å 20 kr..........................................................	—	—	—	—	2 400	—
Tryckningskostnader.....................................................................	—	—	—	—	—	—
Arvoden till beställningsmän som tjänstgöra såsom sergeanter............	2 688	—	—	—	—	—
Arvode å 3 kr. 50 öre per dag till ett biträde i sjukvårdsstyrelsen......	1277	50	. —	—	—	—
Sjukvådsmateriel ........................................................................	—	—	—	—	—	—
Veterinärmateriel ........................................................................	—	—	—	—	—	—
Tvätt .......................................................................................	—	—	—	—	—	—
Säger för arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m.	36 625	50	—	—	13 120	—
L. Stipendier.
1. Resestipendier åt artilleri- och ingenjörofficerare ............	—	—	7 000	—	—	—
2. Resestipendier åt officerare vid infanteriet, kavalleriet,
trängen och intendenturkdren....................................	—	—	15 000	—	—	—
3. Stipendier för fältläkarkdren .......................................	21 600	—	—	—	—	—
4. Resestipendier dt militärläkare.......................................	—	—	2 000	—	—
5. Studiestipendier för underofficerare och furirer av första klassen ..........................;.......................................	_	_	_	_	_	_

181

Bil. B.

till		ny f	ö	r d e	1	n i g		på a	n	a 1 a	g-
Studie- stipendier.	Skriv-materialier, expenser, bränsle, lyse m. m.	Tryck- ningskosi nader.		Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid trupp-förbanden.	Trupp- förbandens övningar.	Sjuk- och veterinärvård m. m.	Byggnader, övningsfält och skjut-banor.	Summa.
—	—	—	—	2 770	—	1300	—	1600	—	8 500 75 000 303 183 143176	50	—	—	34 260 8 500 75 000 5 500 4 860 360 2 400 2 770 2 688 1277 303 183 143 176 1300	50 50
—	—	■ —	—	2 770	—	1300	—	1600	—	529 859	50	—	—	585 275	—
														7 000	—
														15 000	—
														21 600	—
														2 000	—
19 200	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	19 200	—

182

Bil. B.

			F ö	r	sia	g
Ordinarie anslag för år 1919.	Avlöning till personal vid staber och trupp-förband m. fl.	Undervis-nings- och gymnastik-materiel samt under-visningsan-stalter och utbildnings-kurser.	Understöd åt föreningar och till skrifters ut-givande.
M. Remontering och hästlega.
1. Remontering m. m.
Remonteringsstyrelsen ..................................................................	8 855	—	—	—	—	—
Remontinköp ..............................................................................	—	—	—	—	—	—
Transporter, rese- och diverse kostnader..........................................	—	—	—	—	—	—
Depåkostnader ....................................................................	100 710	—	—	—	—	—
A depå störtade remonter ............................................................	—	—	—	—	—	—
Säger för remontering m. m.	109 565	—	—	—	—	—
Avgår av riksdagen beräknade inkomster för utrangerade och försålda
hästar.................................................................................	—	—	—	—	—	—
Återstår i riksstaten uppfört belopp	109 565	—	—	—	—	—
3. Lega av hästar för truppförhandens övningar..................	—	—	—	—	—	—
0. Diverse.
1. Understöd dt föreningar och till skrifters utgivande.........	—	—	—	—	18 000	—
3. Extra utgifter.
Hyra för den s. k. Laboratoriehagen................................................	—	—	—	—	—	—
Underhåll av Skeppsholmsbron ......................................................	—	—	—	—	—	—
Understöd åt garnisonsförsamlingen å Karlsborg till avlönande av en
organist ..............................................................................	400	—	—	—	—	--
Undervisning i körning åt officerare vid trängen, kommenderade till
ridskolan..............................................................................	—	—	25	—	—	—
Arvode till föreståndaren för livrustkammaren för vård av svenska
statens trofésamling i Nordiska museet ....................................	900	—	—	—	—	—
Transport	1300	—	25	—	—	—

183

Bil B.

till		» y	t	ört	e 1 n	n g	i»	å a	n	s 1 a	g-
Skriv-materialier, expenser, bränsle, lyse m. ra.	Trycknings- kostnader.	Remon- tering.	Trupp-förbandens övningar.	Fält- och fälttjänst-övningar.	Byggnader, övningsfält och skjut-banor.	Extra utgifter.	Kommit-téer och utredningar genom sak-kunniga.	Summa.
5 000																13 855
—	—	—	—	919 400	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	919 400	—
—	—	—	—	51 700	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	51700	—
—	—	—	—	18 800	—	—	—	—	—	7 500	—	—	—	—	-	127 010	—
—	—	—	—	30 300	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—	30 300	—
5 000	—	—	—	1 020 200	—	—	—	—	—	7 500	—	—	—	—	—	1 142 265	—
				142 610		_	_	_	_	_	_	_	_	_	—	142 610	—
5 000	—	—	—	877 590	—	—	—	—	—	7 500	-	—	—	—	—	999 655	—
—	—	—	—	—	—	808 251	—	*)	—	—	—	—	—	—	—	808 251	—
																18 000	—
125																125	—
																450	—
																400	—
																25	—
																900	—
125	J —	—	\|_	1 -	1-	l	\|-	—		450	—	\|		1	—	1900	—

*) Här är något belopp ej uppfört, enär kostnaderna under år 1919 gäldas av reservationer.

184

Bil. B.

			F	Ö	r s 1 a	g
Ordinarie anslag för år 1919.	Arméförvalt-n ingen.	Avlöning till personal vid staber och trupp-förband m. fl.	Undervisnings-och gymnastik-materiel samt undervisnings-anstalter och utbildnings-kurser.
Transport			1300		25
Blanketter till tjänstemeddelanden m. m. (medelkostnad)............	—	—	—	—	_	_
Gottgörelse enligt § 42 i avlöningsreglementet för armén	—	—	15 000	—	_	_
Upprätthållande av arkivgöromålen å arméförvaltningens fortifika-tionsdepartement..................................................	6 000
Övriga utgifter under anslaget .............................................	—	—	—	—	—	—
Säger för extra utgifter	6 000	—	16 300	—	25	—
5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga .........	—	—	—	—	—	—
7. Avlöningsförbättring för vissa vaktmästare ...............	—	—	8 000	—	—	—

185

Bil. B.

till		u y f	ö	r d e	1	n i n	g	p å	a	n s 1	a	g-
Understöd åt föreningar och till skrifters ut-givande.	Skriv-materialier, expenser, bränsle, lyse m. m.	Trycknings- kostnader.	Fält- och fälttjenst övningar		Byggnader, övningsfält och skjut-banor.	Extra utgifter.	Kommit-téer och utredningar genom sak-kunniga.	Summa.
				125				450						1900
—	—	—	—	7166	61									7166	61
														15 000	—
														6 000	—
										619 933	39	—	—	619 933	39
—	—	125	—	7166	61	—	—	450	—	619 933	39	—	—	650 000	—
												200 000	—	200 000	—
														8 000	-

1453 18

BIL. C.

Uppgift å belopp, som överförts från anslag i den
nuvarande till anslag i den föreslagna
nya riksstaten.

188

Bil C.

Uppgift å belopp, som överförts från anslag i den nuvarande till anslag i

den föreslagna nya riksstaten.

Anslag, som i förevarande avseende ej undergått någon förändring, upptagas icke här.

Departementet.

Från anslagen till:

Departementet..........................................

Övergångsstat......................................................

Överförda belopp.
130 200: —

5 200: — 135 400: —

Arméförvaltningen.

Arméförvaltningen ............................................................ 322 104- —

Ekträ utgifter................................................................................. 6 000: - 32g 104: _

Avlöning till personal vid staber och truppförband m. il.

Skrivmaterialier, expenser och bränsle m. m. för arméförvaltningen ......... 2 670:_

Generalitetsstaten ...................................................................... jgg ygg._

Generalstaben: fast anställd personal................................................... 345 395:_

Generalstaben: stabens övningar, expenser m. m.................................. 25 430:_

Artilleristaben................................................................ jg ggg._

Kommendantsstaten ........................................................................ gg g57; 5g

Krigshögskolor................................................................................. 67 110: —

Kidskolan....................................................................................... 30 g33; _

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet............................................. 32 424:_

Artilleriskjutskolor........................................................................... 14 g34;_

Krigsskolan .................................................................................... 80 770: —

Militärläkares och militärveterinärers undervisning ................................ 10 650:_

Avlöning och rekrytering m. m.......................................................... 18 128 733:_

Ökad avlöning för de till tjänståldern äldsta bataljonsläkarna ............... 27 000: —

Avlöning till bataljonsläkare vid fältläkarkåren .................................... 88 000: —

Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns omorganisation............... 1 891:_

Landstormen........................................................................ 43 Q75._

De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning m. m................... 251 830: —

Intendenturkåren.............................................................................. 747 35g._

Transport 20 179 434:50

189

Bil. C.

Från (inslagen till:

Överförda belopp.

Transport

Arméns mathållning ........................................................................

Furagering av arméns hästar ............................................................

Arméns diverse intendenturbehov.........................................................

Arméns kasern utredning samt ved, ljus och vatten ..............................

Inkvarteringskostnader .....................................................................

Rese- och traktamentspenningar.........................................................

Arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets övningar
och materiel ...............................................................

Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
övningar och materiel...................................................

Garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden.....................

Arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m............................

Stipendier för fältläkarkåren...............................................................

Remontering m. m...........................................................................

Extra utgifter .................................................................................

Avlöningsförbättring för vissa vaktmästare ..........................................

20 179	434	50
123	036	13
12	050	—
12	775	—
353	026	89
1088	307	—
28	771	—
18	620	—
34	113	05
102	020	—
36	625	50
21	600	—
109	565	—
16	300	—
8	000	—

Rekryteringsko stnader.

Avlöning och rekrytering m. m.......................................................... 430 267: —

Anställnings- och avskedspremier......................................................... 360 600: —

Civilanställning ............................................................................... 20 000: — gpo 867:_

Arméns personal över stat.

Arméns personal över stat .............................................. 240000: —

Rese- och traktamentspenningar......................................................... 31 411: — 271 411:_

Rese- och traktamentspenningar.

Generalstaben: stabens övningar, expenser m. m.................................. 1975: —

Landstormen.................................................................................... 1 860: —

Rese- och traktamentspenningar......................................................... 69 510: —

Arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets

övningar och materiel............................................................... 4 000: — 77 345;_

Flyttningsersättning.

Rese- och traktamentspenningar......................................................... 11 266: —

Flyttningshjälp .............................................................................. 12 000: — 23 266: —

190

Bil. C.

Från anslagen till: Överförda belopp.

Resestipendier.

Generalstaben: stabens övningar, expenser m. m................................. 1000: —

Resestipendier åt artilleri- och ingenjörofficerare.................................... 7 000: —

Resestipendier åt officerare vid imanteriet, kavalleriet, trängen och inten denturkåren.

.......................................................................... 15 000: —

Resestipendier åt militärläkare............................................................ 2 000: — 25 qqq. _

Penningbidrag och penningtillskott.

De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning m. m.............,....................... 6 153 000: —

Understöd åt vissa värnpliktigas familjer.

De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning m. in..................................... 740 600: —

Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m.

De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning m. m..................................... 467 300: —

Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och

utbildningskurser.

Generalstabens övningar, expenser m. m.............................................. 18 750: —

Krigshögskolor................................................................................. 41745: —

Ridskolan....................................................................................... 28 867: —

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet............................................. 26 426: —

Artilleri skjutskolor............................................................................ 18 366: —

Krigsskolan .................................................................................... 38 019:10

Volontärskolor m. m......................................................................... 133 170: —

Militärläkares och militärveterinärers undervisning................................. 2 320: —

Arméns diverse intendenturbehov......................................................... 36 400: —

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten................................. 84 366: 57

Rese- och traktamentspenningar......................................................... 52 080: —

Arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets

övningar och materiel............................................................... 16 975: —

Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
övningar och materiel................................................... 2 000: —

Arméns fält- och fälttjänstövningar...................................................... 35 000: —

Arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m............................ 13 120: —

Extra utgifter ................................................................................. 25: —

542 629: 67

191

Från anslagen till:

Bil. C.

Överförda belojtj).

Studiostipendier.

Krigshögskolor................................................................................. 3 000: —

Krigsskolan .................................................................................... 10 000: —

Studiestipendior för underofficerare och furirer av första klasssen ............ 19 200: — 32 200:_

Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. ni.

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för departementet med dess kommandoexpedition
..................................................................... 18 182: —

Skrivmaterialier, expenser och bränsle m. m. för arméförvaltningen............ 26 941: —

Generalitetsstaten ............. 35 990: —

Generalstaben: stabens övningar, expenser m. m..................................... 32 295: —

Artilleristaben................... 3 000: —

Kommendantsstaten .......... 7 767: 50

Krigshögskolor................................................................................. 5 330: —

Volontärskolor m. m......................................................................... 4 000: —

Hyra, expenser m. m. vid truppförhanden............................................. 4 400: —

De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning m. m................... 89 740: —

Intendenturkåren................ 3 500: —

Arméns diverse intendenturbehov......................................................... 10 180: —

Arméns vapen, ammunition- och målskjutningsmateriel samt artilleriets

övningar och materiel.-. ............................................................. 7 910: —

Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
övningar och materiel................................................... 9 185: —

Garnisonssjukhusen i Stockholm, Karlshorg och Boden........................... 25 300: —

Remontering m. m............................................................................ 5 000: —

Extra utgifter ................................................................................. 125: - 288 845:50

Skrivmaterialier in. m. vid truppförbanden.

Hyra, expenser m. m. vid truppförbanden............................................. 126 100: —

Arméns mathållning ........ ............................................................... 11 500: —

Furagering av arméns hästar ............................................................ 5 000: —

Arméns munderingsutrustning............................................................ 2 354: 71

Arméns diverse intendenturbehov......................................................... 4 817: —

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten................................. 2 050: —

Arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets

övningar och materiel................................................................ 4 710: —

192

Bil. C.

Från anslagen till: Överförda belopp.

Tryckningskostnader.

Tryckningskostnader för departementet med dess kommandoexpedition ...... 7 000: —

Skrivmaterialier, expenser och bränsle m. m. för arméförvaltningen ......... 2 289: —

Generalitetsstaten ........................................................................... 340:_

Generalstaben: stabens övningar, expenser m. m.................................. 700:_

Kommendantsstaten .................................................................... 75;_

Krigshögskolor................................................................................. 300:_

Volontärskolor m. m......................................................................... 3 000:_

Hyra, expenser m. m. vid truppförbanden............................... 4 100:_

De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning m. m................... 22 700: —

Arméns mathållning ........................................................................ 3 500;_

Furagering av arméns hästar ............................................................ 2 000:_

Arméns munderingsutrustning............................................................ 2 000:_

Arméns diverse intendenturbehov......................................................... 38125:_

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten................................. 1 450:_

Arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets

övningar och materiel............................................................... 17 400:_

Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
övningar och materiel.................................................. 4 800:_

Garnisonssjukhusen i Stockholm, Karlsborg och Boden........................... 700:_

Arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m............................ 2 770:_

Extra utgifter ................................................................................. 7166: 61 120 415. 6i

Krigsskolan ........................

Volontärskolor m. m.............

Arméns mathållning ............

Arméns munderingsutrustning

Munderingsutrustning.

240: 90
630: —

55 008: 76

5 260 379: 76 5 34g 259: 42

Kasernutredning, iutendenturfordon m. m.

Volontärskolor m. m..................................................	...................... 18 600	_
Arméns mathållning .................................................	...................... 282 230	23
Furagering av arméns hästar .....................................	...................... 45 712	—
Arméns diverse intendenturbehov..................................	...................... 540 123	_
Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten .......	...................... 606 831	54
	Transport 1 493 496	77

Bil. C.

193

Från anslagen till:

Transport

Amiéns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets

övningar och materiel ............................................................

Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
övningar och materiel...................................................

Överförda belopp.

1 493 496: 77

ö 777:15

6 ISO: — 1 508 423: 92

Bränsle, lyse^ vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden.

Volontärskolor m. m.........................................................................

Arméns mathållning ................................................................:.......

Furagering av arméns hästar ............................................................

Arméns munderingsutrustning............................................................

Arméns kasemutredning samt ved, ljus och vatten.................................

Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
övningar och materiel...................................................

Arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m............................

Truppförbandens övningar.

Landstormen....................................................................................

De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning m. m...................

Arméns mathållning ........................................................................

Arméns diverse intendenturbehov.........................................................

Bese- och traktamentspenningar .........................................................

Arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets

övningar och materiel ............................................................

Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
övningar och materiel......................................................

Yinterövningar.................................................................................

Arméns sjuk- och veterinärvård .........................................................

Lega av hästar för truppförbandens övningar.......................................

15	700	—
753	400	39
	228	—
206	506	53
1260	000	—
61	940	—
1	300	—
44	350
2	360	—
8	690	—
294	414	—
19	824	—
54	000	—
282	200	—
325	000	—
1	600	—
808	251	—

2 299 074: 92

1 840 689: —

Fält- och fålttjänstövningar.

Generalstaben: stabens övningar, expenser m. m..................................... 8 025: —

Arméns mathållning ........................................................................ 6 000: —

Bese- och traktamentspenningar......................................................... 7 138: —

Arméns fält- och fälttjänstövningar ................................................... 565 000: —

Lega av hästar för truppförbandens övningar....................................... .*)

586 163: —

*) Se * å sid. 182.

1453 IS

194

Bil. C.

Från anslagen till: Överförda belopp.

Sjuk- och veterinärv&rd m. m.

Arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets

övningar och materiel..............................................................

Garnisonssjukhusen i Stockholm, Karlsborg och Boden...........................

Arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m............................

20: —

46 880: —

529 859:50 57g 759; 50

Vapen och ammunition m. in.

Artilleriskjutskolor...........................................................................

Landstormen .................................................................................

Arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets
övningar och materiel ............................................................

2 000: —
19 633: —

3 485 287: 60

3 508 920: 60

Byggnader, övningsfält och skjutbanor.

Krigshögskolor.................................................................................

Bidskolan.......................................................................................

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.............................................

Krigsskolan...................................................................................

Volontärskolor m. m.........................................................................

Landstormen ................................................;........................

Arméns diverse intendenturbehov ......................................................

Arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets

övningar och materiel ............................................................

Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
övningar och materiel...................................................

Gamisonssjukhusen i Stockholm, Karlsborg och Boden...........................

Remontering m. m...........................................................................v.

Extra utgifter.................................................................................

1 000: —
4 500: —
9 250: —
10 900: —
24 900: —
19 950: —
8 000: —

92 000: 25

1 585161: 95
800: —
7 500: —
450: —

1 764 412: 20

BIL. D.

Förslag till beräkning av avlöningsanslaget.

196

Bil. D.

Beräkning av statsanslaget för avlöning till personal vid staber
och truppförband in. 11.

					Summa kronor.
a) Lön, dagavlöning, tjänstgöringspenningar, arvoden, ersätt-
ning för bränsle och lyse åt underofficerare och veder-likar m. fl. avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater för:
Generalitetet, staber in. in.
Generalitetsstaten .........................................................	172 340	—
Generalstaben...............................................................	321 735	—
Artilleristaben...............................................................	17 625	—
Kommendantsstaten ......................................................	61302	50
Kullföringsbefälhavarna med biträden ..............................	250 390	—
Bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater	126 780	—
Remonteringsstyrelsen ...................................................	7 325	—	957 497	50
Undervisningsverken.
Krigshögskolan ............................................................	30 625	—
Artilleri- och ingenjörhögskolan.......................................	33 425	—
Ridskolan........................-............................................	29103	—
Skjutskolan vid infanteriet och kavalleriet ..................:.....	31 659	—
Artilleriskj utskolor.........................................................	14 634	—
Krigsskolan..................................................................	80 015	—
Militärläkares och militärveterinärers undervisning ............	10 650	—	230 111	_
Truppförband m. in.
Infanteriet.
Svea livgarde ...............................................................	447 679	95
Göta » ...............................................................	449 409	95
Livregementets grenadjärer.............................................	361 862	05
Transport	1 258 951	95	1 187 608	50

197

Bil. D.

'' .....
					Summa
					kronor.
Transport	1 258 951	95	1 187 608	50
Första livgrenadjärregementet..........................................	362 730	55
1 Andra » ..........................................	363 672	05
Västgöta regemente ......................................................	363 163	55
Karlskrona grenadjärregemente .......................................	354 496	95
Upplands infanteriregemente ..........................................	362 005	55
Skaraborgs regemente................................................	363 382	55
Södermanlands » ................................................	363 708	55
i Kronobergs » ................................................	362 947	05
Jönköpings » ...............................................	363 998	05
1 Dalregementet...............................................................	364 540	55
Hälsinge. regemente...................................................	365 290	05
Älvsborgs » ...................................................	362 803	55
Hallands » ...................................................	361 825	55
Bohusläns » ...................................................	361 859	55
Västmanlands » ...................................................	364 275	55
Norrbottens » ...................................................	378 789	45
Västerbottens » ...................................................	364 178	05
Kalmar » ...................................................	362 538	55
Värmlands » ...................................................	363 309	55
Jämtlands fältjägarregemente..........................................	365 482	05
Norra skånska infanteriregementet....................................	364 251	05
Södra » » ....................................	362 910	55
Vaxholms grenadjärregemente..........................................	355 401	95
Militärbefälhavaren på Gottland med stab samt Gottlands
infanteriregemente...................................................	400 691	95
Västernorrlands regemente .............................................	365 771	55	10 382 976	30
Kavalleriet.
Livgardet till häst.........................................................	227 037	50
Livregementets dragoner ................................................	226 844	50
» husarer...................................................	226 844	50
Smålands husarregemente ............................................	226 458	50
Skånska husarregementet................................................	432 352	—
Transport	1 339 537		11 570 584	80		\|

198

Bil. D.

					Summa kronor.
Transport	1 339 537		11 570 584	80
Skånska dragonregementet .............................................	427 402	—
Kronprinsens husarregemente..........................................	227 037	50
Norrlands dragonregemente...............................''.............	227 037	50
Norrbottens kavallerikår ................................................	85 844	50
Överstelöjtnanter och majorer vid de sex fördelningskavalleri-
regementena............................................................	36 450	—	2 343 308	50
Artilleriet.
Svea artilleriregemente .............................................	414 474	50
Göta »	412 193	50
\| Vendes »	478 073	—
i Norrlands »	437 059	—
TJpplands »	412 193	50
Smålands »	413 923	50
Gottlands artillerikår...	142 552	—
Boden-Karlsborgs artilleriregemente ...........:.....................	485 222	—
Positionsartilleriregementet...........................................	263 655	—
Artilleriets fabriker och tygstater	321195	—	3 780 541
Fortifikationen och ingenjörtrupperna.
Fast anställda officerare och underofficerare med vederlikar
samt betjänte vid Fortifikationen ..............................	1 031 542	25
Svea ingenjörkår......................................................	63 794	50
Göta » .............................................	59 866	50
Norrlands » ........................................	51116	—
Fälttelegrafkåren .............................................	88 411	—
Bodens ingenjörkår ......................................................	39 465	—	1 334 195	25
Trängen.
Fast anställda officerare och underofficerare vid trängen......	300 080	—
Svea trängkår ......................................................	77 023	45
Göta » .....................................................	80 553	45
Norrlands» » ......................................................	69 715	95
Transport	527 372 8ö!l9 028 629	55

199

Bil. D.

					Summa kronor.
Transport	627 372	85	19 028 629	55
Skånska trängkåren ......................................................	77165	95
Västmanlands trängkår...................................................	94 045	95
Östgöta » ...................................................	84 025	95	782 610	70^
Intendenturen.
Intendenturkåren .........................................................	—	-	785 712	20
Garnisonssjukhusen in. m.
Garnisonssjukhuset i Stockholm............................. ......	88 070					1
» Karlsborg.......................................	3150	—
j> Boden ..........................................	10 800	—
Arméns sjuksköterskekår ...............................................	32 660	—	134 680	_
Polispersonalen.
Polispersonalen i Boden och Karlsborg..............................	—	—	50 755	—	20 782 387	45
b) Inkvarterings- och servisbidrag.................................... c) ökad avlöning för de till tjänståldem äldsta bataljons-	—	—	—	—	1 088 307	—
läkarna ...............................................................	—	—	—	—	27 000	—
d) Upprätthållande av vetinärvården vid vissa infanteritrupp-
förband ...............................................................	—	—	—	-	5 000	—
e) Fyllnad till fanjunkares dagavlöning åt sergeanter, kommen-
derade såsom biträden bos regementsintendenter......... Arvoden å 8 kronor i månaden till sjukvårds- och hovslagar-			11497	50
beställningsmän, vilka förordnas att förrätta sjukvårds-förråds- resp. hovslagarunderofficers åligganden .........			2 688		14 185	50
f) Lönetillägg åt vissa furirer..........................................	—	—	—	—	40 000
g) Dagavlöning åt indelt manskap:			-
Infanteriet:
Korpraler i förslagsvis 14,572 dagar ä 0.40 kronor ......... Vice korpraler och beställningsmän i förslagsvis 16,492	5 828	80
dagar ä 0.3o kronor................................................	4 947	60
Meniga i förslagsvis 86,104 dagar ä 0.2 o kronor ............	17 220	80	27 997	20
Transport	—	\| —	27 977	20	21 956 879	:95

200

Bil. D.

					Summa
					kronor.
Transport			27 997	20	21 956 879	95
Kavalleriet:
Korpraler i förslagsvis 88 dagar å O.40 kronor...............	35	20
Vice korpraler och beställningsmän i förslagsvis 352 dagar
å 0.30 kronor ......................................................	105	60				.
Meniga i förslagsvis 3,564 dagar ä O.20 kronor...............	712	80	853	60	28 850	80
h) Kostnader för musikelever vid infanteriet:
2 regementen å 600 kronor .......................................	—	_	1 200	—
24 >. » 300 » .......................................	—	—	7 200	—
2 » .. 200 » .......................................	—	_	400	—	8 800
i) Avlöningsförbättring för vissa vaktmästare.....................	_		_	_	8 000	_
j) Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns omorga-
nisation ...............................................................	—	_	—	—	1891	—
k) För genomförande av ny organisation av fältveterinärkåren	—	_	—	—	45 000	—
1) Gottgörelse för tjänstehästar (bil. Da)...........................	—		—	—	649 155
m) Arvoden m. m. enligt förteckning (bil. Db) ..................	—		—	—	510 376	07
n) Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis av furage-
och sjukvårdsuppbördsmanna- samt köksföreståndare-
befattningar ävensom för anställande tillfälligtvis av
maskinister, eldare, kokerskor, tillsyningsmän m. fl. och
för ändring i utgående arvoden ..............................	—		—	—	12 000	—
Summa kronor	—	_	—		23 220 952 82

201

Bil Da.

Beräkning av kostnaderna för gottgörelse för egna tjäll stek listar.

Lönetillägg och fnrage-j ersättning å	Lönetillägg ä	•			Summa \| kronor, j
				Generalitetsstaten.
—	—	250	-	för 6 tjänstehästar ..........................................	1500	-
765	—	—	—	» sammanlagt förslagsvis 30 tjänstehästar .........	22 950	—	24 450	—
				Generalstaben.				:
—	—	250	—	för 25 tjänstehästar ..........................................	6 250	—
765	—	—	—	» sammanlagt förslagsvis 56 tjänstehästar .........	42 840	—	49 090	-1
				Artilleristaben.
765	—	—	—	för 1 tjänstehäst åt chefen för artilleristaben.........	—	—	765	— j
				Kommendantsstaten.
765	—	—	—	för 1 tjänstehäst åt kommendanten i Stockholm ...	765	—
765	—	—	—	» 1 » » en adjutant » »	765	—
765	—	—	—	» 1 » » kommendanten å Karlsborg......	765	—
765	-	—	—	» 1 » » eu adjutant » » ......	765	—
765	—	—	—	» 2 tjänstehästar åt kommendanten i Boden ......	1530	—
765	—	—	—	» 1 tjänstehäst » en adjutant » » ......	765	—	5 355	_
1				Krigshögskolor.
765	—	—	—	för 2 tjänstehästar åt chefen för krigshögskolan ... »2 » » » » artilleri- och ingen-	1530
765	—	—	—	jörhögskolan ...	1530	—	3 060	_
				Ridskolan.
765	—	—	—	för 2 tjänstehästar åt chefen för ridskolan ............	—	—	1530	—
				Skjntskolan för infanteriet och kavalleriet.
765	-	—	—	för 1 tjänstehäst åt chefen för skjutskolan............	—	—	765	—
				Transport	—	,	\| 85 015	—

1453 18

202

Bil. D a.

Lönetillägg och furage-ersättning å	Lönetillägg å				. Summa kronor
				Transport		—	85 015	—
765	—	250	-	Krigsskolan. för 1 tjänstehäst åt chefen för krigsskolan............ » » » » en adjutant vid » ............	250 765	—	1015
765	—	250	—	Infanteriet. för förslagsvis 7 hästar.................................... » » 143 » ....................................	1750 109 395	—	111145
765	—	250	—	Kavalleriet. för förslagsvis 25 hästar.................................... » » 497 » ....................................	6 250 380 205	—	386 455
765	—	250	—	Artilleriet. för förslagsvis 2 hästar .................................... » »> 66 » .....................................	500 50 490	-	50 990
765	—	—	—	Fortifikationen och ingenjörtrupperna. för förslagsvis 12 hästar ....................................	_	_	9180	_
765	—	-	—	Trängen. för förslagsvis 5 hästar.......................................	—	-1	3 825	—
l 765				Remonteringsstyrelsen. för 2 tjänstehästar åt chefen för remonteringssty-relsen .........................................................			1530
				Summa kronor	- \|	—	649 155	-

203

Bil. B b.

Förteckning över i stat icke uppförda arvoden in. in.

	1.	i	2.		3.	1	4.		5.	i	6.		7.
				A	r v o	d	e n 1	i	11				Summa	:
	köks- före-		furage- uppbörds-	maski- nister.	el dåre.	kokerskor.	övrig personal, j	kronor.
	ståndare.	man.
Till en officer, sakkunnig i fråga om														■
skjutbanor, för biträde å arméförvalt-ningens fortifikationsdepartement......	_	_	—		—	—	—	—		. 1	1200	— j	1200	—
Föreståndaren för modellkammaren ......											1277	50	1277	50
Till ett biträde å sjukvårdsstyrelsen...... Maskinisten och eldaren vid arméförvalt-	—	—	—	—	—	—	—	—			1277	50	1277	50
ningens ämbetshus ........................	—	—	—	—	1650	—	1020	—	—	—	—	—	2 670	—
Föreståndaren för livrustkammaren ......	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	900	—	900	—
Tygmästaren i Stockholm för resor till													50
och från kruthuset å Bidön ............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	50	—	—
Tygofficeren vid Stockholms tygstation Föreståndaren och uppbördsmannen för	—	—		—	“	"					600		600
artillerimuseum..............................											600	—	600	—
Ett biträde vid artillerimuseum............ Ledaren av arbetena vid artilleriets											400		400
huvudlaboratorium ........................	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	400	—	400	—
Förvaltaren vid Stockholms ammunitions-förråd för resor till och från Bidön... Förvaltaren vid Stockholms ammunitions-	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	100	—	100	—
förråd för resor till och från krut-huset vid Hundudden å Djurgården...	_	_	_	_	—	—	—	—	—	—	50	—	50	—
Yaktaren vid kruthuset å Bidön, med
skyldighet att där hålla båt ............	—	—	—		—	—	—		—	—	500	—	500
Läkaren vid tygstationen i Stockholm... Portvakten vid d:o, förutom fri hostad,	—	—			“						300		300
lyse och vedbrand...........................											300	—	300!—
Transport	—	1-	\| -	\|-	\| 1650-	\| 1020		1 -	1-	7 955		10 625	1-

204

Bil. 1) b.

	1.		1 2-		1 3-		1 *■		1 s.		6.		7.
					\ r v c	d	e n	t i	1 1
													Summa kronor.
	köks- före- ståndare.	furage- uppbords- män.	maski- nister.	eldare.	kokerskor.	övrig personal.
Transport	_	_			1650		1020				7 955		10 625
Vaktmästaren vid artilleristabens lokaler
å artillerigården, förutom fri bostad och vedbrand.................................											820		820
Förrådsofficeren vid tygstationen å Karls-
borg, för resor till och från det utom fästningen förlagda tygförrådet å Va-berget ..........................................											50		50
Förrådsofficeren vid ammunitionsförrådet
å Karlsborg, för resor till och från de utom fästningen förlagda kruthusen...											75		75
\| Tygförvaltaren vid tygförrådet å Karls-
borg, för resor till och från det utom fästningen förlagda tygförrådet å Va-berget ..........................................											50		50	1 1
j Tygförvaltaren vid ammunitionsförrådet														I
å Karlsborg för resor till och från de utom fästningen förlagda kruthusen...											75		75
Läkaren för tygarbetarna å Karlsborgs tygstation .................................... Vaktaren vid de till Karlsborgs fästning	—	—	—	—	—	—	—	—	—		200	—	200
hörande kruthusen ........................	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	600	—	600	_\|
Läkaren för tygarbetarna å Bodens tyg-
station..........................................	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	100	—	100
Läkaren vid Karl Gustafs stads gevärs-
faktori..........................................	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	800	—	800	_
Arbetsofficeren vid ammunitionsfabriken
å Marieberg .................................	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1000	—	1000	—
Läkaren vid d:o d:o.......................	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	600	—	600
Arbetsofficeren vid ammunitionsfabriken
å Karlsborg .................................	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-l	1400	—	1400	—
Transport	- 1-	—	—	1 650	—	1020		—•		13 725	—1	16 395	—

205

Bil. D b.

1.	1	2.	1	3.		4.	i 5.	"1	6.		7.
			A	r v o	d	en ti	11				Summa kronor.
köks- före- ståndarc.	furage- uppbörds- män.	maski- nister.	eldarc.	kokerskor.	övrig personal.
	-	-	—	1650		1020		—		13 725	—	16 395	—
	—	—		—		—	—	—	—	900	—	900	—
										750	—	750	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1200	—	1200	—
										750	—	750	—
—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	530	—	530	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	50	—	50	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	150	—	150	i
										400	—	400
										100	—	100	—
										200	—	200
										175	—	175	_
	_	_	_	_	_	_	_	_	_	4 800	—	4 800
120	—									—		120
										400	—	400	—
120	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-	120	—
										400	—	400
										50	-	50
										700	—	700	—i
										200	—	200
240		_	—	1650	—	1020	-		—	25 4801—	28 390

Transport

Läkaren vid ammunitionsfabriken å Karls borg.

............................................

Styresmannen vid Åkers krutbruk (representationskostnader)
........................

Arbetsofficeren vid d:o.................j......

Läkaren vid d:o................................

Tillsyningsmannen över kronans egendom

i Varberg ....................................

Tillsyningsmannen vid landstormsför rådet

nr 12 B ..............................

Tillsyningsmannen vid flygförrådet i

Malmslätt ....................................

Tillsyningsmannen över kronans byggnader
å Karlstens fästning...............

Tillsyningsmannen över kronans byggnader
å skansen Kronan.................

Vaktaren vid Kaknäs skjutbana ........

Kyrkogårdsfogden å Järvafältet............

4 fortväblar vid Bodens fästning å 1,20(

kronor.........................................

Intendenturförrådet i Boden ..............

Brandcbefen vid Bodens fästning........

Intendenturförrådet å Karlsborg ........

Understöd till garni sonsförsamligen i
Karlsborg för avlönande av organist..
Vårdaren av tornuret å Karlsborgs fäst
ning............................................

gatulyktor .................

Brandchefen å Karlsborg.

Transport

206

Bil. Db.

	1.		1 2-		1 3-		1 *■		1 5-		6.		7.
					A r v	d	e n	t	1 1

	köks- fore- ståndare.	furage- uppbörds- raän.	\| maski-nister.	eldare.	kokerskor	öyrig personal.	kronor.
Transport	240	—			1650	—	1020	—			25 480	—	28 390	—
\| Kronorättaren å Karlsborg..............	—		—	—	—	—	—	—	—	—	150	—	150	—
Svea livgarde....................................	300	—	120	—	1680	—	1020	—	730	_	_	_	3 850	_
Göta livgarde....................................	300		120	—	1742		1 192	—	730		—	_	4 084	_
Livregementets grenadjärer..................	300		120	—	1752	—	1204	50	547	50	—	—	3 924	—
Första livgrenadjärregementet	300	—	120	—	1460	—	—	—	547	50	—	—	2 427	50
Andra livgrenadjärregementet...............	300	—	120	—	1620	—	1095	—	1559	—	—	—	4 694	—
Västgöta regemente ...........................	300	—	120	—	1460	—	1825	—	547	50	—	—	4 252	50
Karlskrona grenadjärregemente............	300	—	120	—	1752	—	1387	—	839 50	—	_	4 398	50
Upplands infanteriregemente ...............	300	—	120	—	1460	—	857	75	547150	—	_	3 285	25
Skaraborgs regemente........................ Tillsyningsmannen över byggnader å	300	—	120	—	1460	—	1825	—	547	50	—	—	4 252	50
Ax va 11..........................................	—	—	—	—	—	—	—	—	_	—	300	—	300	_
Södermanlands regemente ..................	420	—	120	—	—	—	—	—	1360	_	—	—	1900	—
\| Kronobergs regemente........................	300	—	120	—	1700	—	600	—	1006	25	—	—	3 726	25
Jönköpings regemente...................	315	—	120	—	1752	—	1277	50	54750	—	—	4 012	_
\| Tillsyningsmannen vid Skillingaryd......	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	150	—	150	—
1 Dalregementet .................................	300	—	120	—	2 920	—	1902	50	547	50	—	—	5 790	—
\| Tillsyningsmannen i Rommehed .........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	250	—	250	—
i Hälsinge regemente...............	300	—	120	—	1341	—	1277	50	547	50	—	—	3 586	—
\| Alvsborgs regemente...........................	300	—	120	—	1460	—	1825	—	547	50	—	—	4 252	50
Tillsyningsmannen vid Fristadbed.........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	200	—	200	—
J Hallands regemente...........................	300	—	120	—	1460	—	1095	—	547	50	—	—	3 522	50
\| Bohusläns regemente ........................ j Tillsyningsmannen över byggnaden å	300	—	120	—	1742	—	2 389	—	829	50	—	—	5 380	50
Backamo.......................................							—	—		—	200	—	200	—
j Västmanlands regemente.....................	300	—	120	—	1460	—	1095	—	547	50	—	—	3 522	50
Norrbottens regemente.......	300	—	120	—	1825	—	1460	—	547;	50	—	—	4 252	50
Västerbottens regemente.....................	300	—	120		1500	—	1095	—	547	50	—	—	3 562	50
i Kalmar regemente....................	300	—	120	—	600	—	500	—	730	—	—	—	2 250	—
Värmlands regemente ........................	300	—	240		1679	—	1076	75	5471	50	—	—	3 843	25
Transport	6 975	—	2 76o\|	-\|	35 475	-\|	27 019 50 15 449 25	26 730	—	114 408\|75

207

Bil Db.

	1.		2.		8.		4		5.		6.		7.
				Arvo	d	e n	t i	i i

	köks- före- ståndare.	furage- uppbörds- män.	maski- nister.	eldaro.	kokorskor.	övrig personal.	kronor.
Transport	6 975		2 760		35 475		27 019	50	15 449	25	26 730		114 408	75
Jämtlands fältjägarregemente...............	300	—	120	—	2 092	15	1 569	50	547	50	—	—	4 629	15
Norra skånska infanteriregementet ......	300	—	120	—	1934	50	—	—	664	50	—	—	3 019	-
Södra skånska infanteriregementet ......	540	—	120	—	1800	—	1095	—	638	75	—	-	4193	75:
Vaxholms grenadjärregemente...............	300	—	120	—	1500	15	1095	—	730	—	—	—	3 745	15
Gottlands infanteriregemente...............	250	—	100	—	1500	15	—	—	547	50	—	-	2 397	65
Västernorrlands regemente..................	300	—	120	—	1460	—	1095	—	1642	50	—	—	4 617	50
Volontärskolan å Karlsborg ...............	120	—							547	50	—	—	667	50
Livgardet till häst ...........................	240	—	300	—	1500	—	900	—	730	—	—	—	3 670	—
Livregementets dragoner.....................	240	—	330	—	1460	—	1212	50	638	75	—	—	3 881	25
Livregementets husarer .....................	240	-	300	—	1460	—	913	—	547	50	—	—	3 460	50
Smålands husarregemente ..................	240	—	300	—	1277	50	1095	—	1095	—	—	—	4 007	50
Skånska husarregementet i Hälsingborg	240	—	300	-	1460	—	1460	—	1095	—	—	—	4 555	—
Skånska husarregementet i Landskrona	240	—	300	—	1460	—	—	—	638	75	—	—	2 638	75
Tillsyningsmannen å Ljungbyhed.........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	200	—	200	—
Skånska dragonregementet..................	240	_	600	_	1460	_	1095		547	50	_	_	3 942	50
Tillsyningsmannen över byggnaderna å
Ljungbyhed .................................	—	-	— ''	—	—	—	—	—	—	-	200	—	200	—
Kronprinsens husarregemente...............	240	—	300	—	1387	—	1375	—	638	75	—	—	3 940	75
Norrlands dragonregemente..................	240	—	300	—	1460	—	1277	50	547	50	—	—	3 825	—
Norrbottens kavallerikår.....................	180	—	180	—	1460	—	—	—	547	50	—	-	2 367	50
Svea artilleriregemente........................	240	—	240	—	1500	15	2 006	—	730	—	—	-	4 716	15
Göta artilleriregemente ..................... Tillsyningsmannen vid R-emmene skjut-	240	—	240	—	1589	50	1012	50	540	—	—	—	3 622
fält .............................................	. _	_	—	_	—	—	—	—	—	—	200	—	200	—
Vendes artilleriregemente .................. Vapenofficeren vid Vendes artillerirege-	480	—	480	—	1460	—	1215	45	1,760	50	—	—	5 395	95
mente för resor till och från kruthuset vid Råbelöv .................................											50		50
Kör uppbörden och redovisningen vid
Råbelöv .......................................											300	—	300	—
Transport	12 385	—	7 630	_	64 696 10	45 435 95	30 824	25	27 680	—	188 651	30

208

Bil. Db.

	1.		2.		s.		4.		5.		6.		7.
				Arvo	d	e n	t i	1 1
													Summa kronor.
	köks- före- ståndare.	furage- uppbörds- män.	maski- nister.	eldare.	kokerskor.	öyrig personal.
Transport	12 385		7 630		64 696	10	45 435	95	30 824	25	27 680		188 651	30
Vaktaren vid Råbelöv kruthus ............											400	—	400	—
Tillsyningsmannen vid Rinkaby skjutfält Vaktaren vid etablissemanget å s. k	—	—		—	—	—	—	—	—	~	200	—	200	—
Blekedammen.................................	—	-		—	—	—	—	—	—	—	400	—	400	—
Tillsyningsmannen vid Näsbyfält.........	—	—		—	—	—	—	—	—	—	180	—	180	—
Norrlands artilleriregemente i Östersund	240	—	240	—	1500	15	—	—	547	50	—	—	2 527	65
Norrlands artilleriregemente i Boden ...	180	—	180	—	1514	—	—	—	540	—	—	—	2 414	—
Vaktaren vid kruthuset vid Östersund...	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	450	—	450	—
Upplands artilleriregemente ............... Vapenoffieeren vid Upplands artilleri-	240	—	240	—	1460	—	—	—	547	50	—		2 487	50
regemente, för resor till och från Marma skjutfält ...........................		_	—	_	_	_	_	_			50		50
Förrådsförvaltaren vid Marma skjutfält	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1200	—	1200	—
Vaktaren vid d:o ..............................											900		900	—
Smålands artilleriregemente ............... Vapenoffieeren vid Smålands artilleri-	240	—	240	—	1569	50	1277	50	547	50	—	—	3 874	50
regemente för resor till och från Skillingaryd .................................	_	_	_		_	_	_	_	_		50		50
Förvaltaren vid Skillingaryds skjutfält...	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1200	—	1200	—
G-ottlands artillerikår ........................ Vapenoffieeren vid Gottlands artillerikår	180	—	180	—	1460	—	—	—	552	—	—	—	2 372	—
för resor till och från lörråden i Ting-städe ..........................................											50	_	50
Förvaltaren för d:o d:o .....................	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	100	—	100	—
Tillsyningsmannen vid Tofta skjutfält...	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	200	—	200	—
Boden-Karlsborgs artilleriregemente i
Boden..........................................	240	—	180	—	1460	—	—	—	602	25	—	—	2 482	25
Boden-Karlsborgs artilleriregemente å
Karlsborg ....................................	180	—	180	—	1215	45	—	—	547	50	—	—	2122	95
Positionsartilleriregementet..................	180	—	180	—	1460	—	—	—	547	50	—	—	2 367	50
Transport	14 065	—	9 250	—	76 335	20	46 713	45	35 256	—	33 060	—	214 679 65

209

Bil. Db.

	1.		2.		3.		4.		5.		6.		7.
				Arvo	d	e n	i	11
													Summa
	köks- före- st&ndare.	furage- upphörds- män.	maski Bister	-	eldare.	kokerskor.	övrig personal.	kronor.
Transport	14 065		9 250		76 335	20	46 713	45	35 256		33 060	_	214 679	65
Svea ingenjörkår ..............................	330	—	180	-	3 504	—	—	—	1006	50	—	—	5 020	50
Tillsyningsmannen över byggnaderna
på Laxön .................................	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	80	—	80	—
Göta ingenjörkår ..............................	300	—	180	—	1460	—	—	—	547	50	—	—	2 487	50
Fälttelegrafkåren ..............................	180	—	180	—	1460	—	—	—	547	50	—	—	2 367	50
Bodens ingenjörkår ...........................	180	—	180	—	1460	—	—	—	547	50	—	—	2 367	50
Svea trängkår .................................	180	—	180	—	1 095	—	800	—	547	50	—	—	2 802	50
Göta trängkår .................................	180	—	180	—	1460	—	912	50	730	-	—	—	3 462	50
Norrlands trängkår ...........................	180	—	180	—	828	87	—	—	631	35	—	—	1820	22
Skånska trängkåren...........................	180	—	180	—	1215	45	912	50	547	50	—	—	3 035	45
Västmanlands trängkår .....................	180	—	180	—	912	50	—	—	365	—	—	—	1637	50
Östgöta trängkår ..............................	180	—	180	—	1095	—	1092	50	492	75	—	—	3 040	25
Remontdepåernas personal .................. Arvoden åt civil personal vid statens		—			’			~			100 710		100 710
från generalstabens officerskår inlösta stalletablissemang i Stockholm.........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	22 400	—	22 400	—
Arvoden och expenser åt landstormsom-
rådesbefälhavare och landstormsförråds- förvaltare .....................................							_	_	_	_	*)144 465	_	144 465	_
Summa kronor	16 135	—	11050	—	90 826 02	50 430	95	41 219\|l0	300 715	—	510 376	07

*) Därav 1 440 kr. frän vämpliktsanslaget och 143 025 från anslaget till landstormen, se * ä sid. 160.

1453 18

BIL. E.

Förslag till avlöningsstater, att fastställas av
Kung!. Maj:t och riksdagen.

212

Bil. E.

Förslag till STAT för

Departementet.

Enhetskostnad.
Lön, arvode.	Orts- tillägg.	Tjänst* görings- pennin-	Summa kronor.		Antal.	Summa kronor.
				gar.
								A. Beställningar å ny stat.
11000	—	—	—	—	—	11000	—	Statssekreterare, arvode1) ...........................	1	11000
10 000	—	—	—	—	—	10 000	—	Expeditionschef, arvode2) ...........................	1	10 000	—
5 000	—	600	—	2 500	—	8100	—	Kansliråd3) .............................................	4	32 400	—
3 600	—	400	—	1800	—	5 800	—	Förste kanslisekreterare4) ..............	4	23 200	—
2 600	—	300	—	1600	—	4 500	—	Registrator3) ...........................	1	4 500	—
2 200	—	300	—	1500	—	4 000	—	Andre kanslisekreterare3) ...........................	4	16 000	—
								Andre kanslisekreterare, vakant ..........	1	—	—
1800	—	—	—	—	—	1800	—	Registrator å kommandoexpeditionen, arvode..	1	1800	—
1 100	—	150	—	750	—	2 000	—	Kvinnligt biträde av tredje graden6) ............	1	2 000	—
900	—	150	—	550	—	1600	—	Kvinnligt biträde av andra graden6) ............	1	1600	—
700	—	150	—	350	—	1200	—	Kvinnligt biträde av första graden6)............	2	2 400	—
900	—	150	—	550	—	1600	—	Förste vaktmästare7) ..........................	1	1600	—
700	—	150	—	450	—	1300	—	Vaktmästare*).....................	2	2 600	—
900	—	150	—	550	—	1600	—	Förste vaktmästare å kommandoexpeditionen7)	1	1 600	—
500	—	—	—	—	—	500	—	Stentryckare vid generalstabens litografiska
								anstalt, arvode.......................................	1	500	—
								Till amanuenser, extra biträden och vikariats-
		Provis< riskt a	>- V-					ersättningar...............................	—	15 000	—
		lonings- tillägg.					B. Beställning å övergångsstat.
2 500	—	1200	—	1500	—	5 200	—	Kanslisekreterare på gammal stat ...............	1	5 200	—
								Summa kronor	—	131 400	—

*) Av detta arvode anses 3 000 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

*) » » » » 2 800 » » »

8) Efter 5 år kan lönen höjas med 600 kronor.

4) » 5 » » » » » 500 » och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

5) » 5 » » » » » 500 » » » 10 » » » 500 » och efter 15

år med än ytterligare 500 kronor.

6) Efter 5 år kan lönen höjas med 200 kronor och efter 10 år med ytterligare 200 kronor.

*) » 5 » » » »> » 100 » » » 10 »» » >» 100 »

8) » 5 » n w » » 100 »> » » 10 » » » 100 » och efter 15

år med än ytterligare 100 kronor.

Anm. 1. Sedan nuvarande kanslisekreteraren å övergångsstat avgått ur tjänst, skall denna beställning
avföras från staten och utgår i stället avlöning för den vakanta andre kanslisekreterarbeställningen.

Anm. 2. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare eller
vaktmästare, skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle och
lyse 275 kronor, allt för år räknat. Atnjutes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur och
lampor.

213

Bil. E.

Förslag till STAT för

Generalitetsstaten.

E	n	h e	t	kost	n	a d.
Lön,		Dagavlöning			Antal	Kronor.	Summa kronor.
arvode.	å kr.			kronor.
		pr dag	kronor.
		i 3 65
Kronor.	dagar.
								Officerare.
8 000	—	7	—	2 555	—	10 555	—	Inspektör för infanteriet, inspektör
								för militärläroverken in. m., armé-
								fördelningschefer, generalfälttyg-mästare, chef för fortifikationen,
								generalstabschef........	11	116 105	—
6 000	—	6	—	2190	—	8190	—	Inspektör för kavalleriet.....	1	8190	—
1000	—	—	—	—	—	1000	—	Inspektör för kavalleriet, kommen-
								dant i Boden och militärbefäl-havare å Gottland, arvoden . . .	3	3 000	_
500	—	—	—	—	—	500	—	•Såsom brigadchefer förordnade rege-	12	6 000
								mentschefer vid infanteriet, arvoden	—	133 295	—
								Civilmilitär personal.
4 500	—	5	—	1825	—	6 325	—	Fältläkare............	6	—	—	37 950	_
								Skrivbiträden.
—	—	—	50	182	50	—	—	Förhöjning i dagavlöning åt sex
								skrivbiträden vid arméfördelnings-expeditionerna.........	6	—	—	1095	—
								Sömma kronor	—	—	—	172 340	—

Anm. 1. För tjänsteresor till möten och mönstringar åtnjuter inspektören för infanteriet rese- och traktamentsersättning,
övriga medlemmar av generalitet däremot endast reseersättning, allt enligt
gällande resereglemente.

Anm. 2- Förhöjning i dagavlöningen åt skrivbiträden utgår endast till sådan underofficer, som från avlöningsanslaget
ej åtnjuter högre dagavlöning än 2 kronor.

214

Bil. E.

Förslag till STAT för

Generalstaben.

	E n h	e	t s k	O	s t n	a d.
		Dagavlöning,						>
Lön		tj änstgörings -	Orts	_				et- P	Kronor.	kronor.
arvode.	penningar		tillägg.	Dumma	A. Generalstabens fast
		å kr. pr dag i 3 65	kronor.					anställda personal.
Kronor.	daerar.			Kronor.			a) Militärstaten.


										0veradjutanter.
6 000	—	6	_	2190	_	_	—	8190	_	Överstar.............	2	16 380	—
4 500	—	5	—	1825	—	—	—	6 325	—	Överstelöjtnanter........	4	25 300	—
4 000	—	5	—	1825	—	—	—	5 825	—	Majorer.............	13	75 725	—
										Statsäd jutanter.
3 400	—	4	—	1460	—	—	—	4 860	—	Kaptener av första klassen . . .	23	111 780	—
2 400	—	4	—	1460	—	—	—	3 860	—	Kaptener av andra klassen ....	7	27 020	—
1500	—	3	—	1095	—	—	—	2 595	—	Löjtnanter av första klassen . . .	6	15 570	—	271 775	—
										b) Civilstaten.
5 900	_	_i.	_	1200	_	_	_	7100	_	Professor *)...........	1	7100	—
3 600	—	—	—	1800	—	400	—	5 800	—	Krigsarkivarie s).....''. . . .	1	5 800	—
1500	—	—	—	—	—	—	—	1500	—	Bibliotekarie, arvode.......	1	1500	—
1500								1500	—	Aktuarier, arvoden........	3	4 500	—
900	—	_	—	450	—	150	—	1500	—	Förste vaktmästare3).......	1	1500	—
700	—	—	—	350	—	150	—	1200	—	Vaktmästare 4).......... Vikariatsersättning under semester	3	3 600	—
										för civila beställningsinnebavare med lön på stat........	_	530	—	24 530
										B. Övrig personal.
										Ersättning åt aspiranter och in-kommenderade officerare .... Ersättning åt officerare, kommen-	—	17 600	—

										derade till järnvägarna för tjänst-göring såsom militärassistenter .	_	6 300	_
										För passagesystemets genomförande		1530
										i kaptensgraden ........	—	—	25 430	—
										Summa högst kronor	—	—	-	321 73a	—

*) Efter 5 år kan lönen höjas med 600 kronor.

*) » 5 » » » » » 500 » och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

8) » 5 » » » » » 100 »

4) » 5 » » » » » 100 » och efter 10 år med ytterligare 100 kronor.

215

Anm. 1.
Anm. 2

Anm. 3

Bil. E.

Därest vaktmästare i sädan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, sä länge den na för''
män kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, varjämte å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Denna lönestat gäller under förutsättning, att föreskrift finnes därom, att samtliga or dmarie
civila tjänsteinnehavare med lön på stat vid generalstaben skola, i den män ej undantag kunna
anses höra stadgas eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes
minst 6 timmar varje söckendag.

Om brist uppstår i någon av de här ovan under »B. Övrig personal» upptagna titlar, må till
täckande därav användas å andra titlar möjligen uppkommande besparingar, under villkor att
dessa titlars i staten upptagna slutsiffra icke överskrides.

216

Bil E.

Förslag till STAT för

Kommendantsstaten.

E n	h e	t	s k O 3 t	n	a d.
Lön,		Dagavlöning		Summa kronor.		Äntå	Kronor.	Summa kronor.
arvode.	å kr.
		pr dag i 365	kronor.
					a) Kommendantskapet i
								Stockholm. Kommendant, arvode ....
3 000				_	_	3 000		1	3 000
900		—	—	—	—	900		Vaktmästare, med skyldighet att be-
								strida vaktmästargöromålen såväl vid expeditionen som för arrestan-
								tema, arvode.......	1	900	—	3 900	_
								b) Kommendantskapet å
								Karlsborg.
3 000	—	—	—	—	—	3 000	—	Kommendant, arvode......	1	3 000
‘)3 000	—	—	—	—	—	3 000	—	Garnisonspastor.....	1	3 000	_
4 000	—	5	—	1825	—	5825	—	Hegemonis läkare för Karlsborgs gar-
2 400				1460				nison och gamisonssjukhus .	1	5 825	_
—	4	—	—	3 860	—	Bataljonsläkare för d:o d:o .	1	3 860	_
1 020	—	3	—	1095	—	2115	—	Bataljonsveterinär för Karlsborgs
								garnison.......	1	2115	—	17 800	_
								c) Kommendantskapet i
								Boden.
6 000	—	6	—	2190	—	8190	—	Kommendant . . . . .	1	8190
—	—	—	50	182	50	182	50	Skrivbiträde, sergeant, fyllnad till
3 000						3 000		fanjunkares dagavlöning ,	1	182	50
—	—	—	—	—	—	Garnisonspastor, arvode . .	1	3 000
2)5 000	—	5	—	1 825	—	6 825	—	Regementsläkare för Bodens gami-
								son och garnisonssjukhus samt för bestridande av tjänsten såsom
s)3 400				1460				fästningsläkare vid kommendant-skapet ........	2	13 650
—	4	—	—	4 860	—	Bataljonsläkare för Bodens garnison
s)3 400				1460		4 860		och garnisonssjukhus.....	2	9 720	_
—	4	—	—	—	Begementsveterinär för Bodens gar-
								nison och fästningsveterinär vid kommendantskapet.....	1	4 860	—	39 602	50
	1		1			1		Summa kronor	-1	- \|	-\|	61 302so

4 000 »
2 400

1 000 »
1 000 »

» »

217

Bil. E.

Förslag till STAT för

Rullföringsbefälhavarna med biträden.

Enhetskostnad.
Arvode			Antal.	Kronor.
a kr. pr dag	kronor.
6	_	2190	—	Befälhavaren för Stockholms stads rullföringsområde	1	2 190	—
5	—	1825	—	Rullföringaområdesbefälhavare i landsorten............	73	133 225	—
4	—	1460	—	Bullföringsområdesbefälhavare å Gottland tillika
				landstormsområdesbefälhavare ........................	4	5 840	—
5	—	1 825	—	Officerare vid Stockholms stads rullföringsområde...	3	5 475	—
3	50	1277	50	Biträden vid Stockholms stads rullföringsområde...	6	7 665	—
3	—	1095	—	Biträden vid rullföringsområden i landsorten.........	85	93 075	—
2	—	730	—	Biträden vid rullföringsområden å Gottland tillika
				landstormsområdesförvaltare ...........................	4	2 920	—
				Summa kronor	—	250390	—

1453 18

218

Bil. E.

Förslag till STAT för

bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater.

	Kronor.
Lön å, 1,500 kronor för 44 bataljonsläkare *)..................	66 000	—
Dagarvode å 8 kronor under 75 dagar för förslagsvis 29 bataljonsläkare ....	17 400	—
> >4» » * » » > 15 » ....	4 500	—
Arvode å 900 kronor för 24 fältläkarstipendiater................	21 600	—
Dagarvode å 8 kronor under 90 dagar för 24 fältläkarstipendiater.......	17 280	—
Summa kronor	126 780	—

*) Efter 5 år kan lönen höjas med 300 kronor och efter 10 år med ytterligare 300 kronor.

Bil. E.

219

Förslag till STAT för

Krigshögskolan.

		E n	hetskostnad
Lön, arvode.	Dagavlöning, tjänstgörings penningar		Orts-	Summa		Antal.	Kronor.	Summa kronor.

Kronor.	per dag i 365 dagar.	kronor.	Kronor.
										Stab.
4 500	—	5	—	1825	—	—	—	6 325	—	Chef .......................................	1	6 325	—
1000	—							1000	—	Adjutant, tillika redogörare, arvode	1	1000	—
600	—							600	—	D:o, arvode........................	1	600	—	7 925	—
										lärare och repetitörer. Till lärarna i tvångsämnena beräknas
										arvodena årligen till 300 kronor för varje timmes undervisnings-skyldighet i veckan eller 300 X 32		9 600
										Till lärarna i de valfria ämnena he-
										räknas arvodena till 300 kronor för varje timmes undervisnings-skyldighet i veckan eller 300 X 24		7 200
1000	—									Lärare i ridning, arvode...............	1	1000	—
										Repetitörer ..............................		1000	—	18 800	—
										Betjäning.
900	—	—	—	450	—	150	—	1500	—	Förste vaktmästare1) ..................	1	1500	—
700	—	—	—	350	—	150	—	1200	—	Vaktmästare2) ...........................	1	1200	—
1200	—							1200	—	Maskinist, arvode .....................	1	1200	—	3 900	—
										Samma kronor	—	—	—	30 625

») Åtnjuter dessutom ett ålderstillägg ä 100 kronor efter 5 års val vitsordad tjänst.

2) ,, ,, två » » 100 » det ena efter 5 års och det andra efter 10 års väl

vitsordad tjänst.

Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, verjämte å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Anm. 2- Därest maskinisten i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, nedsättes arvodet till
1,050 kronor.

220

Bil. E.

Förslag till STAT för

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

		E n h	e	t s k o	s t n a d.
		Dagavlöning, dagtraktamente	Summa kronor.		Antal	Kronor.	Summa kronor.
Arvode.			förslags-
		a kr. pr dag.	vis, högst	kronor.
Kronor.			i dagar.
									Stab.
4 500	—	5	—	365	1825	—	6 325	—	Chef, arvode, motsvarande överste-
									löjtnants avlöning.......	1	6 325	—
—	—	3	—	333	999	—	999	—	Adjutant, dagtraktamente ....	1	999	—
—	—	8	—	130	1 040	—	1040	—	Läkare, d:o ....	1	1040	—
800	—	—	—	—	—	—	800	—	Bedogörare, arvode.......	1	800	—
912	50	—	—	—	—	—	912	50	Förvaltare (inkvartering, vedbrand
									och lyse in natura), arvode . . .	1	912	50
912	50	—	—	—	—	—	912	50	Väbel (d:o) d:o..........	1	912	50
—	—	2	—	130	260	—	260	—	Gevärshantverkare........	1	260	_
—	—	2	—	140	280	—	280	—	Skrivbiträde m. m. och köksföre-
									ståndare (sergeant).......	1	280	—	11 529	_
									Lärare och repetitörer.
400	—	4	—	140	560	—	960	_	Förste lärare, arvode.......	3	2 880	_
200	—	3	—	130	390	—	590	—	Andre lärare, arvode.......	5	2 950	—
—	—	3	—	130	390	—	390	—	Eepetitörer, arvode.......	5	1950	—	7 780	_
									Till skolan kommenderade
									officerare.
—	—	1	50	60	90	—	90	—	Subalternofficerare........	80	7 200	_
—	—	2	—	30	60	—	60	—	Kaptener............	30	1800	—
		2	50	30	75	—	75	—	Majorer............. Dagtraktamente åt officerare och	8	600	—
									underofficerare vid övningstrupp, förslagsvis...........	_	2 250	—	11850
									Fyllnad i dagtraktamente, utöver ovan förslagsvis beräknade
									belopp, för lärare och repetitörer	—	—	—	500	—
									Summa högst kronor		—		31659	—

Anm. 1. De i staten för lärarna och repetitörema upptagna traktamentena — vari icke inräknas de under
förekommande resedagar utgående traktamenten — skola, med iakttagande av att det för varje
lärare eller repetitör angivna högsta antalet dagar per år icke överskrides, till dem utgå enligt
tariffen i bilaga A vid avlöningsreglementet av den 11 oktober 1907 under de tider, då de äro
inkallade till tjänstgöring vid pågående skola eller för utförande av skjutförsök.

Anm. 2. De i staten upptagna dagtraktamenten åt officerare och underofficerare vid övningstrupp skola,
därest truppens tjänstgöring vid skolan fortgår minst två dygn, utgå enligt tariffen i bilaga A. vid
avlöningsreglementet för armén den 11 oktober 1907 för tjänstgöringen vid skolan samt för färd i
trupp till och från tjänstgöringsorten.

Bil. E.

Förslag till STAT för

Artilleriskj utskolorna.

	E n h	e	t s k o	s t n	a	d.
		Dagtraktamente				> P	Kronor.	Summa kronor.
Arvode.			för- slags-			Summa
		å kr.	kronor.	kronor.
		pr dag.	vis i
Kronor.			dagar.
									a) Fältartilleriets skjutskola.
									Staben.
300	—	7	—	42	294	—	594	—	Chef...............	1	594
150	—	6	—	42	252	—	402	—	Andre lärare............	1	402	_
—	—	3	—	42	126	—	126	—	Adjutant.............	1	126	_
150	—	4	—	42	168	—	318	—	Målkapten.............	1	318	_
—	—	3	—	42	126	—	126	—	Mållöjtnanter...........	2	252	_
—	—	8	—	42	336	—	336	—	Läkare..............	1	336	_
—	—	6	—	42	252	—	252	—	Veterinär.............	1	252	_
—	—	2	—	42	84	—	84	—	Målunderofficerare.........	3	252	_
—	—	2	50	42	105	—	105	—	Köksföreståndare.........	1	105	—	2 637	_
									Till kurserna beordrade
									officerare.
—	—	6	—	42	252	—	252	—	Överstelöjtnant..........	1	252	_
—	—	5	—	42	210	—	210	—	Majorer ..............	5	1050	—
—	—	4	—	42	168	—	168	—	Kaptener.............	12	2 016	—
—	—	3	—	42	126	—	126	—	Löjtnanter ............	12	1512	—	4 830	_
									lnstruktionsbatteriet.
200	—	4	—	42	168	_	368	_	Chef...............	1	368
—	—	3	—	42	126	—	126	—	Troppchefer............	2	252	—
—	—	2	—	42	84	—	84	—	Batteriadjutant..........	1	84	—
—	—	2	—	42	84	—	84	—	Sergeanter............	4	336	—
—	—	2	—	42	84	—	84	—	Tyghantverkare..........	1	84	—	1124	—
									Transport	—			8 591	—

222

Bil. E.

	E	n h e t	eko	s t n	a d.
		Dagtraktamente				P et-	Kronor.	Summa kronor.
Arvode.			för-			Summa
						kronor.
		å kr.	slags-	kronor.
		pr da	g-	vis i
Kronor.			dagar.
									Transport	—	—	—	8 591	—
									Spanings- och förbindelse.
									avdelningen.		268
100	_	4	_	42	168	—	268	—	Chef...............	1	—
	_	3	_	42	126	—	126	—	Subalternoffioerare.........	7	882	—
—	—	2	—	42	84	—	84	—	Sergeanter ...........	3	252	—	1402	—
									Kompletteringsbatterier.
—	—	4	—	8	32	—	32	—	Kaptener.............	2	64	—
—	—	3	—	8	24	—	24	—	Troppchefer............	4	96	—
—	—	2	50	8	20	—	20	—	Styckjunkare...........	2	40	—
—	—	2	—	8	16	—	16	—	Sergeanter............	2	32		232	—
									Säger för fältertilleriets skjutskola	—	—	—	10 225	—
									b) Fästnings- och positions-
									artilleriets skjutskola.
									Staben.		452
200	_	6	_	42	252	—	452	—	Chef...............	i	—
150	_	5	_	42	210	—	360	—	Andre lärare............	i	360	—
—	—	3	—	42	126	—	126	—	Adjutant.............	i	126	—
150	—	4	—	42	168	—	318	—	Målkapten............	i	318	—
—	—	3	—	42	126	—	126	—	Mållöjtnant............	i	126	—
_	_	8	_	42	336	—	336	—	Läkare..............	i	336	—
—	—	2	—	42	84	—	84	—	Målunderofficerare.........	2	168	—
—	—	2	50	42	105	—	105	—	Köksföreståndare.........	1	105	—	1991	—
									Till kursen beordrade
									officerare.		210
_	_	5	—	42	210		210		Majorer..............	1
—	—	4	—	42	168		168		Kaptener.............	4	672
—	—	3	—	42	126		126		Löjtnanter ............	3	378		1260	—
									Instruktionsbatteriet.
150	—	4	_	42	168		318		Chef...............	1	318
_	—	3		42	126		126		Troppchefer............	2	252
									Transport		\| 570	—	3 251

223

Bil. E.

	E	n h	e t	sko	s t n	a d.
		Dagtraktamente				> 0 et-	Kronor.	Summa
Arvode.			för-			b limma

		a kr.	slags-	kronor.
		pr dag.	vis i
Kronor.			dagar.
									Transport		570		3 251
—	—	2	—	42	84	—	84	—	Batteriadjutant..........	1	84	—
—	—	2	—	42	84	—	84	—	Sergeant .............	1	84	—
—	—	2	—	42	84	—	84	—	Tyghantverkare..........	1	84	—	822	—
									Spanings- och förbindelse-
									avdelningen.
—	—	3	—	42	126	—	126	—	Subalternofficerare.........	2	252	—
—	—	2	—	42	84	—	84	—	Sergeant .............	1	84	—	336	—
									Säger för fästnings- och positions-
									artilleriets skjutskola.....	—	—	—	4 409	—
									Sömma högst kronor	—	—	—	14 634	—

Anm. Dagtraktamenten utgå till de officerare och. underofficerare med vederlikar, vilkas förläggningsort
icke sammanfaller med platsen för vederbörande skjutskola, enligt reglementet för arméns avlöning
under fred den 11 oktober 1907, tariffen i bil. A.

224

Bil. E.

Förslag till STAT för

Krigsskolan.

E	n	h e	t s	kost	n	a d.
		Dagavlöning				> P	Kronor.		Summa kronor.
Lön, arvode.		å kr. pr dag		Summa kronor.		P
		i 365
Kronor		dagar.					a) Offlcerskursen.
								Stab.
5 000	_	5	_	1825	_	6 825	—	Chef...............	1	6 825	—
1200	—	—	—	—	—	1200	—	Adjutant, tillika bibliotekarie, arvode	1	1200	—
1000	—	—	—	—	—	1000	—	Slottspastor, arvode........	1	1000	—
2 400	—	4	—	1460	—	3 860	—	Batalj onsläkare'').........	1	3 860	—
300	—	—	—	—	—	300	—	Veterinär, arvode.........	1	300	—
_	_	—	_	—	—	—	—	Intendent, officer vid intendentur-
								kåren, uppbär avlöningsförmåner från intendenturkårens stat . . .	1	_	_
1200	—	2	50	912	50	2112	50	Fanjunkare, förvaltare samt tillika
								väbel och uppsyningsman över kungsgårdens byggnader, park och		2112
								utägor .............	1	50
—	—	—	—	—	—	—	—	Ersättning för bränsle och lyse åt		130
								fanjunkaren..........	—	—	15 427	50
								Kompanibefäl.
1500	_	_	_	—	—	1500	—	Kompanichef, arvode.......	1	1500	—
1200	_	_	_	—	—	1200	—	Subalternofficerare, därav 1 av ka-
							valleriet och 4 av infanteriet, ar-vode ... - ..........	5	6 000	—

1200	_	2	50	912	50	2112	50	Fanjunkare............	1	2112	50
_	_	—	_	—	—	—	—	Ersättning för bränsle och lyse åt		130
								fanjunkaren..........	—	—	9 742	50
								Lärare.
1500	_	_	_	_	_	1500	—	Förste lärare i krigskonst, arvode .	1	1500	—
1000	_	_	_	_	—	1000	—	Andre d:0 i d:o , d:0	1	1000	—
1500	_	_	_	_	—	1500	—	Förste d:o i vapenlära och artil-
							leriexercisregle-mente, arvode . .	1	1500	_

1000	_	_	_	_	_	1000	—	Andre d:o i d:o, d:o ...... Förste d:o i krigsbyggnadskonst,	1	1000	—
1500	_	_	_	_	_	1500	—		1500
							arvode......	1	—	1
1000	_	_	_	_	_	1000	—	Andre d:o i d:o, d:o......	1	1000		1 1
			1				Transport	—	7 500	1_	25170	1—

i) År i likhet med övriga bataljonsläkare berättigad till lönetillägg enligt 1911 års riksdags beslut.

225

Bil. E.

E	n	k e	t S	kost	n	a d.
		Dagavlöning				> 0	Kronor.		Summa
Lön, arvode.		å kr.			Summa kronor.				kronor.
			''O	kronor.
		i 365
Kronor		dagar.
								Transport		7 500		25 170
1500	—	—	—	—	—	1500	—	Förste lärare i topografi, arvode .	1	1 500
1000	—	—	—	—	—	1000	—	Andre d:o i d:o , d:o	1	1000
1500	—	—	—	—	—	1500	—	Lärare i gymnastik och vapenföring,
								arvode .............	1	1500
1000	—	—	—	—	—	1000	—	Lärare i krigslagar, tjänstgörings-
								och infanteriexercisreg-lemente, arvode ....	1	1000
750	—	_	—	—	—	750	—	D:o i stats- och samhällslära, ar-
								vode.........	1	750	—
750	—		—	—	—	750	—	D:o i militärförvaltning, arvode	1	750	—
300	—	—	—	—	—	300	—	D:o i militär sundhets- och för-
								bandslära, arvode . . .	1	300
500	—	—	—	—	—	500	—	D:o i ridning, hästkännedom och
								kavalleriexercisregle-mente, arvode ....	1	500	_
—	—	—	—	—	—	—	—	Biträdande lärare.........	—	5100	—	19 900	—
								Betjäning.
								Förslagsvis: 3 förmän, 1 maskinist,
								1 skogvaktare, tillika postbud, 1 tändare och uppsyningsman över ledningarna, 18 gårdskarlar, 1 ba-derska och 1 städerska med i allmän-
								het hel årstjänst samt 7 gårdskarlar för en tid av 240 dagar om året .	_	26 358	_
								1 sjukvårdssoldat, dagtraktamente å		547
								1.50 krona i 365 dagar.....	—	50
								1 spel, d:o d:o..........	—	547	50	27 453	—
				“				Säger för officerskursen	—	—	—	72 523	—
								b) Reservofflcerskursen.
300	_	-	—	—	—	300	—	Arvode till chefen för krigsskolan
1								för ökade göromål med reservoffi-cerskursen...........	1	300	_
600	—	_	—	—	—	600	—	Befälhavare (lärare), arvode ....	1	600	—
500	—	—	—	—	—	500	—	Lärare (subalternofficerare), arvode .	4	2 000	—
								Förslagsvis 4 gårdskarlar.....	—	846	—	3,746	—
								För ytterligare en kurs......	—	—	-	3,746	—
								Säger för reservofflcerskursen	—	—	—	7 492	—
								Summa högst kronor	—	—	_	80 015	—

1453 18

226

Bil. E.

Anm. 1. Chefen erhåller inkvartering in natura på Karlberg och servisbidrag ävensom bostad för hästskötare
och stallrum för tjänstehäst därstädes. Övrig till krigsskolans officerskurs kommenderad
personal av officers tjänsteställning ur staben (slottspastorn och veterinären dock undantagna) eller
kompanibefälet erhålla, förutom fri bostad för hästskötare och stallrum för tjänstehästar å Karlberg,
antingen inkvartering in natura därstädes jämte servisbidrag eller ock, därest sådan tillföljd
av bristande utrymme icke kan beredas dem, inkvarterings- och servisbidrag. Underofficerarna
erhålla inkvartering in natura med servisbidrag; betjäningen inkvartering och servis in natura samt
bränsle och lyse. I mån av utrymme må chefen upplåta .bostad å Karlberg åt skolans lärare.
Inkvarterings- och servisbidrag skall, i den mån dylik förmån tillkommer skolans personal, som är
bosatt i Stockholm eller å Karlberg, utgå enligt tariffen för Stockholms stad.

Anm. 2. I fråga om fanjunkarens rätt till ersättning för bränsle och lyse gälla bestämmelserna i kungl.
brevet den 11 oktober 1907.

Anm. 3. I mån av utrymme må chefen upplåta bostad åt de till reservofficerskursen kommenderade officerarna.
Keservofficerskursens betjäning åtnjuter inkvartering och servis in natura samt erforderligt
bränsle och lyse.

227

Bil.

Förslag till STAT för

Svea livgarde år 1919.

1'' ~~	E	n h	e	t s k o s t n	a	d.
Lön.
\| arvode och ersättning		Dagavlöning		Summa		c SP-	Kronor.	Summa kronor.
för bränsle						kronor.
och lys	e.	å kr.	i da-	kronor.
		pr dag.	gar.
Kronor.
1									Officerare.
6 000	—	6	—	365	2190	—	8190	—	Överste och sekundchef ....	i	8190	_
5 500	—	5		365	1825	—	6 325	—	Överstelöjtnant........	i	6 325	—
4 00U	—	5	—	365	1825	—	5 825	—	Majorer...........	3	17 475	_
3 400	—	4	—	365	1460	—	4 860	—	Kaptener av första klassen . .	9	43 740	—
2 400	—	4	—	365	1460	—	3 860	—	Kaptener av andra klassen . .	6	23 160	—
1 500	—	3	—	36o	1095	—	2 595	—	Löjtnanter av första klassen	12	31140	_
1020	—	3	—	365	1095	—	2115	—	Löjtnanter av andra klassen	11	23 265	—
720	—	3	—	365	1095	—	1815	—	Underlöjtnanter och fänrikar .	10	18 150	—	171 445	_
									Underofficerare.
1200	-	2 50	365	912 so	2112	50	Fanjunkare..........	13	27 462	50
900	—	2	—	365	730	—	1630	—	Sergeanter av första klassen	13	21 190	—
780	—	2	—	365	730	—	1510		Sergeanter av andra klassen	12	18120	—	66 772	50
									Manskap.
600	—	—	50	365	182’5o	782	50	Furirer av första klassen . . .	14	10 955	—
360	—	—	50	365	182 so	542	50	Furirer av andra klassen . . .	29	15 732	50
300	—		40	365	146 -	446	—	Korpraler...........	44	19 624	—
240	—	—	30	365	109:50	349	50	Vicekorpraler.........	56	19 572	—
180	—		20	365	73	—	253	—	Volontärer..........	360	91080	—
360	—	—	50	365	182	50	542	50	Sjukvårdsfurirer av andra klassen	2	1085	—
300	—	—	40	365	146	—	446	—	Sjukvårdskorpraler......	2	892	—
240	—	—	30	365	109	50	349	50	Sjukvårdsvicekorpraler	2	699	—
180	—	—	30	865	109	50	289	50	Sjukv&rdssoldater.......	2	579	—
360	—	—	50	365	182	50	542	50	Gevärshantverkarfurirer av andra
300									klassen...........	1	542	50
—	—	40	365	146	—	446	—	Gevärshantverkarkorpral . . .	1	446	—
240	—	—	30	365	109	50	349	50	Gevärshantverkarvicekorpral	1	349	50
180	—	—	30	365	109	50	289	50	Gevärsliantverkarsoldat ....	1	289	50
240	—	—	30	365	109	50	349	50	Hovslagarvicekorpral.....	1	349	50	162 195	50
									Transport	—	—	—	400 413	—

228

Bil. E.

	E	n h	e	t s i	o s t n	a	d.
Lön, arvode och ersättning	Dagavlöning	Summa		Antal.	Kronor.		Summa kronor.
för bränsle						kronor
och lyse.	å kr.	i da-	kronor
		pr dag.	gar.
\| Kronor.
									Transport	—	—	—	400,413	—
									Musikpersonal.
1200	—	2	50	365	912	50	2112	50	Musikfanjunkare.......	1	2112	50
900	—	2	—	365	730	—	1630	—	Musiksergeanter av första klassen	«	9 780	—
780	—	2	—	365	730	—	1510	—	Musiksergeanter av andra klassen	5	7 550	—
360	—	—	50	365	182	50	542	50	Musikfurirer av andra klassen .	4	2170	—
300	—	—	40	365	146	—	446	—	Musikkorpraler........	4	1784	—
240	—	—	30	365	109	50	349	50	Musikvicekorpraler......	4	1398	—
180	—	—	SO	365	109	50	289	50	Trumslagare eller hornblåsare .	12	3 474	—	28 268	50
									Civilmilitär personal.
4 000	—	5	—	365	1825	—	5 825	—	Regementsläkare.......	1	5 825	—
2 400	—	4	—	365	1460	—	3 860	—	Bataljonsläkare........	1	3 860	-
900	—	2	—	365	730	—	1630	—	Gevärshantverkare......	1	1 630	—
>)980	95	—	50	365	182	50	1163	45	Förrådsvaktmästare......	1	1163	45	12 478	45
									Civil personal.
! iooo	—	—	—	—	—	—	—	—	Regementspastor, arvode . . .	1	—	—	1000	-
									Ersättning för bränsle och lyse
									åt underofficerare in. fl.
130	—	—	—	—	—	—	130	—	Till fanjunkare med vederlikar .	14	1820	—
100	—	—	—	—	—	—	100	—	Till sergeanter........	37	3 700	—	5 520	_
1									Summa högst kronor	—			447 C79	95

1) Därav 80,95 kr. i ersättning för ved och lyse na. m. Åtnjuter dessutom fri bostad.

Anm. 1.

Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.
Anm. 5.

Anm. 6.
Anm. 7.

Anm. 8.

Anm. 9.

Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner
jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid volontärsbeställningen,
med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.

Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande
antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå för
dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.

Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan upptagna avlöningsförmåner, bibehålies
vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i staten för
honom upptagna.

Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.
Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.

Offlcersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.

Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den
vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

I fråga om underofficerares rätt till ersättning för bränsle och lyse gälla bestämmelserna i Kungl.
brevet den 11 oktober 1907.

Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till befordran eljest
närmast stående underlöjtnanter) icke uppnått för sådan befordran fastställd tjänsteålder, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom vakansen besparade
medel uppbära underlöjtnant på stat anvisade avlöningsförmåner.

229

Bil. E.

Förslag till STAT för

Intendenturkåren.

	E	n h	e	t S k	o s t n	a	d.
Lön,			Dagavlöning					> P	Kronor.		Summa
ersättning för bränsle och lyse.						Summa		si		kronor.
	i da-	kronor.		kronor.

Kronor.	pr aag.	gar.					A. Intendenturkårens fast
									anställda personal.
									Offlccerare.
8 000	—	7	—	365	2 555	—	10 555	—	Generalintendent och chef . . .	1	10 555	—
6 000	—	6	—	365	2190	—	8190	—	Överstar...........	2	16 380	—
4 500	—	5	—	365	1825	—	6 325	—	Överstelöjtnanter.......	6	37 950	—
4 000	—	5	—	365	1825	—	5 825	—	Majorer...........	8	46 600	—
3 400	—	4	—	365	1460	—	4 860	—	Kaptener av första klassen . .	53	257 580	—
2 400	—	4	—	365	1460	—	3 860	—	Kaptener av andra klassen . .	35	135 100	—
1500		3	—	365	1 095	—	2 595	—	Löjtnanter av första ldassen . .	12	31140	—	535 305	—
									Underofficerare.
1200	—	2	50	365	912	50	2112	50	Förvaltare *) . •.......	77	162 662	50
900	—	2	—	365	730	—	1630	—	Sergeanter av första ldassen	8	13 040	—
780	—	2	—	365	730	—	1510	—	Sergeanter av andra klassen . .	8	12 080	—	187 782	50
									Manskap.		•
600	—	—	50	365	182	50	782	50	Furirer av första klassen . . .	10	7 825	—
360	—	—	50	365	182	50	542	50	Furirer av andra klasssn . . .	15	8137	50	15 962	50
									Civilmilitär personal.
1500	—	3	—	365	1095	—	2 595	—	Departementsskrivare	2	5190	—	5190	_
									Civil personal.
s) 1 200	—	—	—	—	—	—	1200	—	Vaktmästare vid intendentur-
									stab en 4)..........	1	—	—	1200	—
									Transport	—	—	—	745 440	—

*) Åtnjuta ett ålderstillägg å lönen å 300 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänst.

2) Åtnjuta två ålderstillägg å lönen å 500 kronor, det ena efter 5, det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.
8) Därav 700 kronor i lön, 350 kronor i tjänstgöringspenningar oeh 150 kronor i ortstillägg.

4) Åtnjuter två ålderstillägg å lönen ä 100 kronor, det ena efter 5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad
tjänst. — Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån kvarstår,
ortstillägg ej till honom utgå, varjämte å lönen avdragas 15 kronor årligen.

230

Bil. E.

	E	n h	e	t s k	o s t n	a	d.
Lön, (ersättning	Dagavlöning	Summa		Antal.	Kronor.	Summa kronor.
och lyse).					kronor.
		pr dag.	gar.	kronor.
Kronor.
									Transport	—	—	—	745 440	1
									Vaktmästare.
									(Övertalig personal).
'')773	10	—	50	365	182	50	955	60	V aktmästare.........	2	—	—	1911	20
									Ersättning för bränsle och lyse
									åt underofficerare m. fl.
130	—	—	—	—	''--	—	130	—	Till fanjunkare med vederlikar .	79	10 270	_
100	—	—	—	—	—	—	100	-	t> sergeanter > >	16	1 600	—	11870	__
									B. Övrig personal.
									Dagtraktamente jäml. § 36 i av-
									löningsreglementet till inten-dents- och förvaltareaspiranter	_	_	_	11 491
		,							Dagtraktamenten jäml. § 42 i av-
									löningsreglementet för armén	—	—	—	15 000	—
									Summa högst kronor	—	—	—	785 712	20

*) Därav 06O kronor i lön, 332: 15 kronor i beklädnada- och portionsersättning samt 80: 95 kronor i ersättning
för ved, lyse m. m. Åtnjuta dessutom fri bostad.

Anm. 1.
Anm. 2.

Anm. 3.
Anm. 4.

Anm. 5.

Anm. 6.

Anm. 7.

Övertalig vaktmästarbeställning skall vid beställningsinnehavarens avgång indragas.

Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.

I fråga om underofficerares rätt till ersättning för bränsle och lyse gälla bestämmelserna i kungl.
brevet den 11 oktober 1907.

Dagtraktamente till intendents- och förvaltareaspiranter utgår endast till sådana aspiranter, som
avlagt intendents- eller förvaltarexamen, under tjänstgöring utom intendenturstabens förläggningsort.

Dagtraktamente jäml. § 42 i avlöningsreglementat utgår endast till den, som, utan att uppbära lön
eller arvode från intendenturkårens stat och utan att på grund av allmänna bestämmelser vara
berättigad till dagtraktamente tjänstgör inom intendenturkåren.

Om brist uppstår å endera av de här ovan under »B. uvrig personal» upptagna belopp må till
täckande därav användas å det andra av dessa belopp möjligen uppkommande besparing under
villkor, att summan av de båda beloppen icke överskrides.

231

Bil E.

Förslag till STAT för

Garnisonssjukhuset i Stockholm.

	E	n h	e	t s k o s t n	a	d.
Lön,			Dasavlöning,					>		1
arvode,		hyresbidrag						Kronor	i kronor.
ersättning						dumma
för bostad						kronor.
m. m.		å kr.	i da-
		pr dag.	gar.
Kronor.
									I. Avlöningar m. m.
'') 7 500	_	5	_	365	1825	—	9 325	—	Överläkare, tillika chefläkare	1	9 325	—
2) 5 900	—	4	—	365	1460	—	7 360	—	Överläkare..........	1	7 360	—
3 000	_	—	_	—	—	—	3 000	—	Underläkare, förutom fri bostad
									med möbler, bränsle och lyse
									samt kost, arvode......	2	6 000	—
2 800	—	—	—	—	—	—	2 800	—	Underläkare d:o, d:o .....	1	2 800	-j
2 800	—	—	—	—	—	—	2 800	—	Underläkare, förutom fri kost,
									arvode ...........	2	5 600	-j
2 000	—	—	—	—	—	—	2 000	—	Läkare vid polikliniken för öron-,
									näs- och halssjukdomar, arvode	1	2 000	-1
1500	—	—	—	—	—	—	1500	—	Läkare vid polikliniken för hud-
									och könssjukdomar, arvode .	1	1500	-1
1500	—	—	—	—	—	—	1500	—	Läkare vid tandpolikliniken, ar-
									vode............	1	1500	—
500	—	—	—	—	—	—	500	—	Läkare vid ögonpolikliniken, ar-				1
									vode............	1	500	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	Sjukhusintendent, åtnjuter fri
									bostad, men uppbär löneför-
									måner på intendenturkårens
									stat............	—	—	—	1
3) 2 200	—	—	—	—	—	—	2 200	—	Förrådsförvaltare, tillika biträde
									åt intendenten, arvode . . .	1	2 200	—
3 500	—	—	—	—	—	—	3 500	—	Apotekare, arvode ......	1	3 500	—
1000	—	—	—	—	—	—	1000	—	Obducent, arvode.......	1	1000
1500	—	—	—	—	—	—	1500	—	Röntgenföreståndare, arvode	1	1500	—
900	—	—	—	—	—	—	900	—	Sjukgymnast, arvode.....	1	900	-1
500	—	—	—	—	—	—	500	—	Sjukhuspredikant, arvode . . .	1	500	-\|
300	—	—	—	—	—	—	300	—	Juridiskt biträde, arvode . . .	1	300	-1 1
									Transport	—	46 485	-\|

l) Därav 4 000 kr. i lön 1 000 kr. i arvode och 2 500 kr. i ersättning för bostad med bränsle.

*) » 2 400 » » » 1000 » » » » 2 500 » » » » • » » »

’) » 1 500 kr. i arvode och 700 kr. i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

232

Bil. E.

	E	n h	e	t s	c o s t n a	d.
Lön, arvode, ersättning	Dagavlöning, hyresbidrag	Summa		Antal.	Kronor.	Summa kronor.
för bostad						kronor.
m. m.		å kr. pr dag.	i da-gar.	kronor.
Kronor.
									Transport	_	46 485	_
800		—	—	—	—	—	800	—	Husmoder, förutom fri bostad
									med möbler, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode . 2 tillägg å arvodet å 200 kro-nor, det ena efter 5 års och det andra efter 10 års väl	1	800	—
									vitsordad tjänst.
600	—	—	—	—	—	—	600	—	Oversköterskor, förutom fri bo-
									stad med möbler, bränsle och lyse samt kost och tvätt, ar-vode ............ 2 tillägg å arvodet å 200 kro-	8	4 800	—
									nor, det ena efter 5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.
400	—	—	—	—	—	—	400	—	Undersköterskor, förutom fri bo-
									stad med möbler, bränsle och lyse samt kost och tvätt, ar-vode ............	8	3 200
350	—	‘)i	—	365	365	—	715		Kvinnliga sjukhusbiträden, för-
									utom ersättning för kost 2 kronor per dag, arvode . . .	8	5 720	_
2) 2 200		—	—	—	—	—	2 200	—	Riksföreståndare, arvode . . .	1	2 200	—
750		—	—	—	—	—	750	—	Overkokerska, förutom fri bostad
									med möbler, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode . 2 tillägg å arvodet å 100 kro-	1	750	—
									nor, det ena efter 5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.
500	—	—	—	—	—	—	500		Kokerska, förutom fri bostad
									med möbler, bränsle och lyse, samt kost och tvätt, arvode .	1	500
370	—	—	—	—	—	—	370	—	Köksbiträden, förutom fri bostad
									med möbler, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode .	3	1110
1500	—	—	—	—	—	—	1500	—	Sjukhusväbel, förutom fri bo-
									stad med bränsle och lyse, ar-vode ............	1	1500	_
350	—	!>i	—	365	365	—	715	—	Baderska, förutom ersättning för
									kost å 2 kronor per dag, ar-vode ............	1	715	_
									Transport	—	67 780	—

1) Hyresbidrag.

2) Därav 1 500 kr. i arvode och 700 kr. i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

233

Bil. E.

En li ets kostnad.

Lön,
arvode,
ersättning
för bostad
m. m.

Kronor.

Dagavlöning,

hyresbidrag

å kr.
pr dag.

i dagar.

350

700

350
365

1500

1200
1000

15001—

*)1

kronor.

365

Summa

kronor.

350

700

715

730

1500

1200

1000

- 1500

	Antal.	Kronor. •	Summa kronor.
Transport		07 780	—	\|
Städerskor, förutom fri bostad
med möbler, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode .	\| 2!	700	—
Tvättförestånderska, förutom fri
bostad med bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode . 2 tillägg å arvodet ä 100 kro-	i	700	—

nor, det ena efter 5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Tvättbiträden, förutom ersättning
för kost å 2 kronor per dag, arvode ...........	4	2 860	—		;
Sömmerska, förutom ersättning
för kost med 2 kronor per dag, arvode ...........	1	730	—
Maskinist, förutom fri bostad		1500
med bränsle och lyse, arvode	1	—
Maskinistbiträde, arvode . . . Gårdsvaktmästare, tillika smeka-	1	1200
re, förutom fri bostad med bränsle och lyse, arvode . .	1	1000	—
Gårdsvaktmästare, tillika träd-		1500
gårdsmästare, arvode .... Till arvode åt extra personal	1

jämlikt § 29 reglementet för sjukhuset..........	—	1000	—
För beredande av tjänstledighet
åt sjukhusets personal samt till vikariatsersättning under sjukdom.......... Sjukvård och underhåll åt sjuk		3 600
500
personal.......... Till sjukhusförvaltningens för-

fogande för tillkallande av specialister för behandling av		3 000
på sjukhus intagna patientei			86 070	—
II. Arvodestillägg.			1
Tillägg till arvoden åt därtill be
rättigad personal å 200 krono]	18\| ö bUOj —
Transport		\| 3 600\|—	-\| 86 070\|—

Hyresbidrag.

145S 18

234

Bil E.

Enhetskostnad.

Lön,

| arvode,

! ersättning
J för bostad
m. m.

I Kronor.

Dagavlöning,

hyresbidrag

å kr.
pr dag.

i da-gar.

kronor.

Summa

kronor.

Summa kronor —|

| varav i staten beräknas hälftenj
eller..........

Summa kronor

Antal.	Kronor.	Summa kronor.
—	3 600	—	86 070	—
- 4	400
-	4 000	—
	—	—	2 000	—
	—	—	88 070	—

Anm. 1. Dagavlöning för skottdag bestrides från tillgängliga medel under anslaget.

Anm. 2. Arv oden till undersköterskor utgå endast, för så vitt dessa platser icke beklädas av sjuksköterskeelever
från Döda korset.

Anm. 3. Därest fri bostad tillhandahålles apotekaren, minskas under tiden hans arvode med 500 kronor för
ar räknat.

Anm. 4. Om samtliga underläkarbefattningar ej äro besatta, må av därigenom uppkommande besparing
iörhöjt arvode av Kungl. Maj:t tilldelas tjänstgörande underläkare.

Anm. 5, För erhållande av arvodestillägg äger sköterska tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring vare sig
i samma befattning eller i befattning såsom sjuksköterska vid annat arméns garnisonssjukhus, med
vilken rätt till arvodestillägg efter viss tids tjänstgöring är förenad.

Anm. 6. Därest fri bostad med bränsle och lyse beredes förrådsförvaltaren och köksföreståndaren, skall, så
länge denna förmån kvarstår, ersättning för bostad med bränsle och lyse ej till dem utgå.

235

Bil.

Förslag till STAT för

Arméns sjuksköterskekår.

Enketskostnad.

Arvode.

Kronor.

Ersättning	''ör tvätt
ä kr. pr dag.	i da-gar.	kronor.

780

-|10| 365

Summa

kronor.

816

Sjuksköterskor, utom fri bostad med
möbler, bränsle och lyse samt kost,
tvätt och fria resor .....................

Summa kronor

Antal.

Summa

kronor.

32 660

32 660-

BIL, F.

Förslag till stater, att fastställas av Kungl. Maj:t.

238

Bil. F.

Förslag till STAT för

anslaget till resestipendier,

att lända till efterrättelse under år ......; i nåder fastställd den ............

(Reservationsanslag.)

	Summa kronor.
j 1) Resestipendier åt generalstabsofficerare . .	1000
1 2) » » artilleriofficerare......	4 000	—
1 3) » » ingenjörofficerare . . .	3 000	__
4) 11 " officerare vid infanteriet, kavalleriet, trängen och intenden- turkåren ...........	15 000
5) » » militärläkare.........	2 000	—
Summa kronor	25 000	—

Anm. Varje belopp för sig användes såsom reservationsanslag.

239

Bil. F.

Förslag till STAT för

anslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt
undervisningsanstalter och utbildningskurser,

att lända till efterrättelse under är ......; i nåder fastställd den ...............

(Undervisningsanslaget.)

(Reservationsanslag.)

Tit. I. Undervisningsmateriel m. m. Tid truppförbanden.

Till bestridande av utgifter för anskaffning och underhåll
av undervisnings- och gymnastikmateriel, vid artilleritruppförband
jämväl av fackbibliotek, äga truppförbanden
att mot redovisning disponera ett reservationsanslag,
»truppundervisningsanslaget», att utgå efter följande
grunder, nämligen:

för undervisnings- och gymnastikmateriel efter 0,35
öre pr man och tjänstgöringsdag, vilket efter en
beräkning av 15 747 230 tjänstgöringsdagar uppgår
till.....................

för fackbibliotek efter 50 kronor för år räknat vid
vart och ett av Svea, Göta, Vendes, Norrlands,
Upplands, Smålands artilleriregementen, Gottlands
artillerikår och Positionsartilleriregementet samt
efter 100 kronor för år vid Boden-Barlsborgs artilleriregemente
..................

[ Tit. II. De fasta undervisningsverken samt muséer.

A. Krigshögskolan.

Gottgörelse för anordnande av övningsritter . . 500

Praktiska övningar.............. 14 500

Inventarier, böcker och undervisningsmateriel . 950

Skrivmaterialier, lyse, städning m. m..... 2 595

B. Artilleri- och ingenjörhögskolan.

Praktiska övningar (rese- och traktamentskost nader,

handräckning m. m.)........ 14 350: —

Inventarier, böcker, undervisningsmateriel ... 2 700: —

Skrivmaterialier, bränsle, lyse och övriga expenser
m. m.................. 3 650: —

Beseersättning................ 2 500: —

Transport

55 115

500

18 545

23 200

Summa

kronor.

55 615

41 745

55 615 3i!

240

Bil. F.

Transport

C. Ridskolan.

Städning och tillsyn av möbler........ 400

Bränsle och. lyse............... 6 650

Underhåll av möbler och sängkläder ...... 1 500

Underhåll av ridtyg och -stallpersedlar..... 600

För underhåll av vapen............ 150

Skrivmaterialier m. m.............1 500

Diverse oförutsedda behöv.......... 6 067

Lärare och elever för nödiga resor och transporter
av tjänstehästar ävensom reseersättning
för hästskötare, där dessas fortskaffande
medfört kostnader............ 7 000

41745

D. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Till chef, adjutant, lärare, repetitörer, läkare och
elever m. fl. för ifrågakommande resor och
transporter enligt gällande avlöningsreglemente
m. fl. hithörande bestämmelser ... 9 400: —

Kostnader för skolans förflyttning till annat
skjutfält för utförande av större fältskjutningar
m. m................ 5000:

Ersättning för skadegörelse vid skjutningar m. m. 1 750
Inventarier, böcker, målskjutningsmateriel m. m. 8 500:
Skrivmaterialier, bränsle, lyse och övriga expenser
.................... 1 000: —

Till oförutsedda utgifter, däri inberäkuad dagavlöning
å 20 öre och portionsersättning å
80 öre till vardera av två civila hästskötare
under högst 130 dagar.......... 776: —

23 867 —

E. Artilleriskjutskolor.

a) Fältartilleriets skjutskola.

Reseersättning till officerare och underofficerare

med vederlikar.......... 4 000: —

Arbetspenningar att med högst 25 öre
pr man och dag tillfälligtvis utgå
vid dålig väderlek eller eljest då så
av chefen prövas nödvändigt . . . 300: —

Kostnader för transporter...... 5 000: —

Skrivmaterialier och diverse oförutsedda

behov.............. 1000: —

10 300:-

Transport 10 300: —

26 426 —

Summa

kronor.

55 615

92 038

55 615

241

Bil. F.

Transport 10 300: —

b) Fästnings- och positionsartilleriets skjutskola.
Reseersättning till officerare och underofficerare

med vederlikar.......... 2 000: —-

Arbetspenningar att med högst 25 öre
pr dag och man tillfälligtvis utgå
vid dålig väderlek eller eljest då så
av chefen prövas nödigt ... . 300: —

Kostnader för transporter...... 2 500: —

Skrivmaterialer och diverse oförutsedda

behov.............. 1 000: —•

c) Gemensamma kostnader.

Till diverse oförutsedda kostnader för skolornas

behov.................. 2 266: —

F. Krigsskolan.

a) Officerskursen.

Praktiska övningar.......... 3 700: —

Stående bibliotek, tavelsamlingen och

skrivmaterialier......... 1200: —

Bränsle, lyse, vatten och betjäningens

kasernering........... 7 400: —

Inventarier och husgeråd....... 3 000: —

Remontering av en häst, underhåll av
seltyg, fordon, redskap för skogsskötsel
och åkerbruk m. m..... 1 300: —

Extra utgifter............7 311:10 33 gjp

b) Reservofficerskursen.

Praktiska övningar..... 500: —

Stående bibliotek och skrivmaterialier
....... 150: —

Bränsle, lyse, vatten och be tj

äningens kasernering . . 650: —

Inventarier och husgeråd . . 250: —

Undervisningsmateriel, tvätt,
lagning, medikamenterm. m.

för eleverna....... 5 000: —

Extra utgifter........ 504: — ^ _

Ytterligare en kurs ......... 7 054: —

14108: —

Transport

Summa

kronor.

92 038

55 615 81

18 366 -

38 019

148 423

55 615 [31

1453 18

242

Bil. F.

Transport

Anm. 1. De för krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,
ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleriskjutskolor
och krigsskolan beviljade belopp få, beträffande
var och eu av dessa anstalter, var för sig disponeras såsom
reservationsanslag.

Anm. 2. I fall vid någon av dessa anstalter brist uppstår å en
eller annan post, må, till täckande därav, användas å andra
för samma anstalt anvisade poster möjligen uppkommande
besparingar, endast anslagsbeloppet i dess helhet för anstalten
icke överskrides. Beträffande krigsskolan gäller
detta de särskilda kurserna, dock att besparingar å eu reservofficerskurs
må användas för andra reservofficerskursers
behov.

Anm. 3. Chefen för krigsskolan äger dispositionsrätten över
Karlbergs kungsgård m. m. på sätt i kungl. breven den
23 maj 1815, den 26 januari 1894 och den 12 november
1897 blivit bestämt; dock skall all den kontanta uppbörd,
som på grund av denna dispositionsrätt inflyter, till statsverket
inlevereras.

4n«t. 4. Till bekostande av reservofflcerselevernas vid krigsskolan
mathållning tillsammans med officerskursens elever
må i första rummet användas dem tillkommande portionsersättning
samt vad därutöver erfordras utgå från anslaget
till arméns mathållning.

148 423 to

Summa

kronor.

55 615 si

G. Militärläkares och militärveterinärers undervisning.
a) Militärläkarkursen.

Diverse utgifter såsom för undervisningsmateriel, kadaver
för operationskurser, ljus, ved m. m. kronor 1 440.
Hälften av förestående belopp = anslaget . . 720: —

b) Packskolan för värnpliktiga medicine kandidater.

Diverse utgifter såsom för undervisningsmateriel

m. m.................... 1 450: —

c) Packskolan för värnpliktiga veterinärer.

Diverse utgifter såsom för undervisningsmateriel

m. m.............*....... 150: —

Anm. 1. Anslaget till militärläkarkursen disponeras för därmed
avsedda ändamål av direktionen för undervisningen, jämlikt
10 8 i reglementet för militärläkarkursen vid allmänna
garnisonssjukhuset i Stockholm den 5 mars 1897.

Transport

2 320

150 743

55 615

243

Bil. F.

Transport

Anm. 2. Militärläkarkursen, som äger rum vart annat är, fortgår
under 2 månader och tager sin början å dag i oktober
månad, som av Kung]. Maj:t i kommandoväg bestämmes.

H. Museer.

Modellkammaren................ 270: —

Artillerimuséum................ 4 500: —

[ Anm. Dessa belopp få var för sig disponeras såsom reservationsanslag.

Tit. III. Tillfälligtvis anordnade skolor och utbildningskurser
samt oförutsedda behov.

J Från denna titel bestridas utgifter för:

enahanda ändamål, som ovan under tit. I och II angivas,
författningsenligt utgående rese- och traktamentsersättning
dels till lärare vid tillträde till eller avgång från
lärarbefattning dels till elever vid första inställelsen
till och sista resan från den utbildningskurs, till vilken
de blivit kommenderade; allt beträffande de under
tit. II upptagna skolor, där dylik ersättning icke
uppförts bland de för dessa skolor avsedda anslagsbelopp,

läroböcker, i den mån kostnaderna därför icke skola gäldas
från anslagettill tryckningskostnader, handböcker
och annan uvdervisningsmateriel, transporter samt medgiven
rese- och traktamentsersättning ävensom behörigen
medgivna arvoden till ledare och lärare m. fl.
kostnader vid tillfälligtvis av Kung]. Haj:t anbefallda
skolor och utbildningskurser,

de jämlikt nådigt brev den 28 september 1907 medgivna
hyresbidrag till officerare och underofficerare med
vederlikar under tjänstgöring vid vissa fördelningsvis
anordnade skolor,

arvoden m. m. vid utarbetande jämlikt kung! brev den 29
augusti 1902 och stat den 14 sept. 1917 av läroböcker
för artilleriregementena och för ingenjörtrupperna m. m.

Summa kronor

150 743

4 770

Summa

kronor.

55 615

155 513

331 501

542 630 -

244

Bil. F.

Förslag till STAT för

anslaget till studiestipendier,

att lända till efterrättelse under år ......; i nåder fastställd den

(Reservationsanslag.)

	Summa kronor.
1) Stipendier åt elever vid artilleri- och ingenjörhögskolan.........	3 000	—
2) 15 stipendier åt elever vid krigsskolans officerskurs, varav ett å 1,000 kronor, tre å 800 kronor och elva å 600 kronor..............	10 000
3) 24 stipendier å 800 kronor åt underofficerare och furirer av första klassen	19 200	~i
Summa kronor	32 200

Anm. Varje belopp för sig användes såsom reservationsanslag.

245

Bil. F.

Förslag till STAT för

anslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m,,

att lända till efterrättelse under år ......; i nåder fastställd den ........................

(Expensanslaget.)

(Reservationsanslag.)

			Summa
			kronor.
Tit. I. Till bestridande av kostnader för skrivmaterialier, expedi-
tionsinventarier, böcker — dock ej läroböcker — vederbörligen
medgiven tidningsprenumeration och telefonabonnemang, för
interurbana telefonsamtal och telegram, för inbindning av
böcker, arkivalier och andra handlingar m. m. samt för an-
nonser — i vad de icke avse leverans av materiel och förbruk-
ningsartiklar, rekrytering, inskrivning av värnpliktiga eller andra
ändamål, för vilka särskilda medel finnas anvisade — ävensom
för hyra, eldning, belysning, städning, vattenförbrukning och tvätt
m. m. äga eu var av nedan upptagna myndigheter m. fl. att mot
redovisning uppbära ett reservationsanslag, >verks, stabers och
inrättningars expensanslag», till följande belopp, nämligen:
Departementet........................	18 182	—
Arméförvaltningen......................	26 941	—
Generalstaben........................	32 295	—
Generalfälttygmästarens expedition..............	7 010	—
Inspektörens för artilleriet expedition och artilleristaben ....	3 000	—
Fortifikationens huvudstation.................	5 700	—
Inspektörens för infanteriet expedition............	3 600	—
» > militärläroverken expedition.........	3 600
I arméfördelningens expedition................	4 700	_
Kommendantens i Boden expedition..............	7 017	50
Militärbefälhavarens å Gottland expedition..........	3 700	—
Inspektörens för kavalleriet expedition............	2 700	—
» > trängen expedition..............	1 700	—
Kommendantskapet i Stockholm................	950	—
> å Karlsborg................	985	—
Intendenturstaben ......................	3 500	—
Krigshögskolan........................	5 330	—
Intendenturförrådet i Stockholm................	4 500
Gamisonssjukhuset i Stockholm................	17 300	—

246

Bil. F.

			Snmma kronor.
Remonteringsstyrelsen....................	5 000		193 151
Anm. Det för krigshögskolan uppförda beloppet är ute-slutande avsett för högskolebyggnadens uppvärmning, vattenförbrukning, elektrisk ström och städning av lokaler, gemensamma för högskolan och andra institu-tioner.
Tit. H. Till bestridande av kostnader för skrivmaterialier, samt andra expenser såsom för telefoner, hyra, eldning, belysning och städ-ning vid rullföringsexpeditionerna, r ullföringsexpedition ernås eccpens-anslag, utgå följande belopp, att förvaltas och redovisas av för-valtningarna vid nedan angivna regementen, nämligen:
Gröta livgarde (för Stockholms stads rullföringsområde 510 kr. och för Stockholms landtrullföringsområden 200 kr. samt för Norrtälje rullföringsområde 110 kr. eller tillhopa).....	820	_
Övriga infanteriregementen (för vart och ett av dessa regementens rullföringsområden 110 kr. eller tillhopa 330 kr.)......	22 440	_	58150
Tit. III. Till bestridande av utgifter för liknande ändamål, som här ovan under tit. I och II angivas ävensom för t oförutsedda expens-behov> äger arméförvaltningens civila departement disponera:
för verk, staber och inrättningar............... » rullföringsexpeditioner (för centralupphandling av papper, kuvert m. m.).......................	5 955 31 590		37 545
Summa kronor	—	—	288 846	—

247

Bil. F.

Förslag till STAT för

anslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden,

att lända till efterrättelse under år ......; i nåder fastställd den ...............

(Reservationsanslag.)

	''		Summa kronor.
Tit. I. Till bestridande av kostnader för skrivmaterialier och expeditionsinventarier, böcker — dock ej läroböcker vederbörligen medgiven tidningsprenumeration, telefon-abonnemang, telegram och interurbana telefonsamtal, för inbindning av böcker arkivalier och andra hand-lingar m. m. samt för annonser — i vad de icke avse leverans av materialier och förbrukningsartiklar, rekry-tering eller andra ändamål, för vilka särskilda anslag blivit anvisade — ävensom för hyra, eldning, belysning och städning av icke kasernerade regementens expeditions-lokaler. äga vart och ett av nedan upptagna truppförband att mot redovisning uppbära ett reservationsanslag, »truppförbandens skrivmaterielanslag» till följande belopp:	1840
	_
Kalmar regemente: skrivmaterialier m. ...............* 400: hyra, eldning, belysning och städning..... 1260:	3 660
12 infanteribridgadsexpeditioner å 200 kronor för var och en . Tit. II. Till bestridande av utgifter för liknande ändamål, som här ovan under tit. I. angivas, ävensom för »oförutsedda expensbehov» äger arméförvaltningens civila departement	2 400	—	122 600
		33 932
Stiinmn kronor	—	—	156632	—

248

Bil. F.

Förslag till STAT för

anslaget till munderingsutrustning,

att lända till efterrättelse under år .........; i nåder fastställd den......

(Reservationsanslag.)

Tit. I. Till bestridande av:

a) kostnader för anskaffning och underhåll av:
beklädnadspersedlar — jämväl kökskläder och vaktpälsar,

sådana personliga utrednings- och remtygspersedlar samt hästutredningspersedlar,
vilka icke erhållit eu för artilleriets eller fortifikationens
behov särskilt avpassad modell,
fanor och standar,

de för tillverkningen av nu ifrågavarande persedlar avsedda verktyg och
materialier,

b) arbetslöner åt de å lantförsvarets egna verkstäder sysselsatta civila
arbetare för av dem utfört arbete å sådana persedlar, som skola anskaffas
och underhållas från detta anslag, samt

c) författningsenligt utgående slitningsersättning

äga truppförbanden och krigsskolan m. fl. att mot redovisning uppbära ett
reservationsanslag, »truppmunderingsanslaget* om 23,96 öre per man och
tjänstgöringsdag, samt om 7,5 öre per dag och häst, vilket efter en beräkning
av 15 747 230 tjänstgöringsdagar för manskap och 2 746 552 dagar för
hästar uppgår för hela armén till.................

Tit. II. Till bestridande av utgifter för liknande ändamål, som ovan under Tit. I
angivas, äger arméförvaltnigens intendentsdepartement att disponera återstoden
av anslaget såsom »intendentsdepartementets munderingsanslag» uppgående
till...............................

Summa kronor j

Summa

kronor.

3 979 027 71

1337 232 29

5 316 260:—

249

Bil. F.

Förslag till STAT för

anslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m.,

att lända till efterrättelse för år .........; i nåder fastställd den ........................

(Intendenturanslaget.)

(Reservationsanslag.)

			Summa kronor.
Tit. I. Till underhåll och anskaffning av kaserninventarier, sängar, sänkläder, handdukar m. m. äga truppförhanden och krigsskolan m. fl. att mot redovisning uppbära ett reservationsanslag, >kasern-utredningsanslageU, om 2 öre per man och tjänstgöringsdag, vilket efter en beräkning av 15 747 230 tjänstgöringsdagar för hela armén uppgår till....................			314 944	60
Tit. II. Till anskaffning och underhåll av:
velocipeder och skidor, infanteritruppförbandens strålkastarmateriel, fordon, rid- och körskolepersedlar samt materiel för fordons, draghästars och packhästars utrustning, så vida icke dessa fordon, persedlar m. m. äro att hänföra till munderings-utrustning, artilleri-, fortifikations-, sjukvårds- eller veterinär-materielen, äga truppförbanden att mot redovisning uppbära ett reserva-tionsanslag yfordonsmaterielanslaget» utgörande för: varje infanteriregemente 2 700 kr............	75 600
intendenturkompaniet i Boden............	300	—	106 400	_
Till III. Till anskaffning och underhåll av alla sådana för mat-hållning och furagering avsedda inventarier, redskap och ma-terialier, vilka icke räknas till de personliga utredningsper-sedlarna, äga truppförbanden att mot redovisning uppbära ett reservationsanslag, >förplägnadsutredningsa,nslageU, om 2 öre per man och tjänstgöringsdag samt 0,8 öre per dag och häst, vilket efter en beräkning av 15 747 230 tjänstgöringsdagar och 4 195 240 hästdagar uppgår för hela armén till.............			348 506	62
Tit. IY. Till bestridande av utgifter för anskaffning och underhåll av musikmateriel såsom musik- och signalinstrument, noter, not-ställ och notpapper ävensom för instrumentering m. m. äga
Transport	—	—	769 851	12

1453 18

250

Bil. F.

			Summa kronor.
Transport truppförbanden att mot redovisning uppbära ett reservations-anslag, »musikmaterielanslagct», utgörande för: vartdera av Svea och Göta livgarden 1 475 kr.......	2 950	—	769 851	12
varje trängkår 250 kr...................	1500	—	37 500
Tit. V. Till bestridande av utgifter för liknande ändamål, som ovan under Tit. I, II och III angivas, ävensom för >oförutsedda inten-denturmaterielbehov> äger arméförvaltningens intendentsdeparte-ment att disponera återstoden av anslaget..........			701 072	88
Summa kronor	—	—	1508 424	—

251

Bil. F.

Förslag till STAT för

anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid

truppförbanden,

att lända till efterrättelse för år .........; i nåder fastställt den .........................

(Bräsleanslaget.)

(Reservationsanslag.)

			Summa kronor.
Tit. I. Till bestridande av utgifter för bränsle, lyse, vatten, inre renhållning samt tvätt av munderings- m. fl. intendenturper-sedlar, fordon, sjukvårds- och annan materiel äga truppförbanden och krigshögskolan m. fl. att mot redovisning uppbära ett fast anslag > trupp förbandens bränsle-, lyse- och renhållningsanslag *, ut-görande vid: Svea livgarde......................	55 300
Ostgöta trängkår....................	32 000	—	2 012 000	_
Tit. II. Till bestridande av utgifter för liknande ändamål, som under tit. I angivas, ävensom för »oförutsedda eldnings- belysnings- och renhållningsbehov > äger arméförvaltningens intendentsdepartement disponera återstoden av anslaget...............			287 075
Summa kronor	—	—	2 299 075	—

252

Bil. F.

Förslag till STAT för

anslaget till remontering,

att lända till efterrättelse under år .........; i nåder fastställt den

(Reservationsanslag.)

				Summa kronor.
Anslaget, från vilket bestridas: utgifter för remontinköp, rese- och traktamentskostnader för remonteringen, utgifter för remonttransporter till och ifrån depåerna samt allmänna omkostnader vid dessa, är i riks- staten upptaget till kronor.......... 877 590: — till vilket belopp läggas beräknade inkomster för utrangerade och försålda hästar, kronor . . . 142 610: —
Summa kronor	1 020 200: —
Tit. I. Remontinköp. 977 ersättningsremonter å 850 kronor........ 57 ökningsremonter å 850 kronor......... 30 tjänstehästar å 1,350 kronor..........		830 450 48 450 40 500	—	919 400
Tit. II. Transport- m. It. utgifter samt omkostnader. A. Transport-, rese- och diverse kostnader: 977 ersättningsremonter å 50 kronor.......... 48 850: — 57 ökningsremonter å 50 kronor............ 2 850: —	51 700
B. Å depå störtade remonter: 20 remonter å 1,515 kronor............		30 300
C. Omkostnader vid depåerna: a) vid Herrevadskloster: sängservis, bränsle, ljus, telefon och inventarier m. m. åt foder-marsk och hästskötare samt stallinventarier och oförutsedda utgifter m. m. kronor............. 4 000: —
e) vid Frösön: sängservis, bränsle, ljus, telefon och inventarier m. m. åt fodermarsk och hästskötare samt stallinven-tarier, skötsel av motor och accumulatorer m. m. ävensom oförutsedda utgifter, kronor...... 3 500: —	18 300		100 300
	Transport		—	1 019 700

253

Bil. F.

...			Summa kronor.
Transport	—	—	1 019 700
Tit. III. Oförutsedda remonteringskostnader.
Till bestridande av utgifter för likartade ändamål, som ovan an-givas, samt för reseersättning till skrivbiträde vid remonterings-styrelsen enligt grunderna i kungl. brevet den 26 mars 1909 m. m. äger arméförvaltningens intendentsdepartement disponera återstående delen av anslaget, kronor.............			500
Summa kronor	—	—	1020 200	_

Anm. Därest vid någon depå besparing under året uppkommer å de för »omkostnader vid depåerna»
anvisade medel, må dylik besparing följande år vid samma depå användas till
enahanda ändamål.

254

Bil. F.

Förslag till STAT för

anslaget till truppförbandens övningar,

att lända till efterrättelse under år .........; i nåder fastställd den

(Reservationsanslag.)

Tit. I. Till bestridande av:

l:o) utgifter för truppförbandens särskilda övningar, för
fältskjutningar utom egen övningsplats samt för färder mellan
övningsplatser eller skjutfält, som tillhöra truppförbanden.

Hit räknas utgifter för:
trupptransporter,

transporter av målskjutningsmateriel vid fältskjutningar,

sjuktransporter under truppförbands övningar,
inkvartering och förläggning av trupper,
kokved, kokgropar, markskada,
strålkastarmaterielens användning,
rekognosceringar,

författningsenligt utgående rese- och traktamentsersättning
för resa till eller från samt tjänstgöring
vid trupp förlagd till annat än eget regemente,
såsom vid kommissarieskolor, krigskassörsskolor
m. 11.

hästlega samt hästars besiktning och mönstring,
ersättning till hästägare, vilkas hästar under legningstiden
störtat eller skadats, samt
nattkvartersersättning jämlikt § 40 i avlöningsreglementet
för armén till officerare och underofficerare,
kommenderade till velocipedordonnansskolor;

2:o) kostnader för taktiskt-fortifikatoriska övningar samt
anställande av praktiska försöksövningar under ingenjörtruppemas
övningar;

3:o) särskilda kostnader under vinterövningar;

4:o) kostnader enligt § 72 i reglementet för arméns avlöning
under fred

äga vederbörande arméfördelningschefer, inspektören för artilleriet,
chefen för fortifikationen, militärbefälhavaren på Gottland
och kommendanten i Boden att på vederbörande truppförband
fördela, för att av dessa mot behörig redovisning disponeras,
ett reservationsanslag, »truppförbandens övningsanslag»,
utgörande för:

Summa

kronor

255

Bil. F.

a) truppförbandens övningar i allmänhet vid:
I. arméfördelningens regementen, kårer och skolor...........	kronor	56 000: -
militärbefälet å Glottland......	kronor	12 000: —
artilleriet.............	»	584 397: —
fortifikationen...........	))	408 252: —
b) vinterövningar vid: I. arméfördelningen..........	kronor	00 000: —
militärbefälet å Gottland......	kronor	00 000: —
artilleriet.............	»	00 000:—

Tit. II. Till bestridande av samtliga utgifter vid övningar
för arméns befäl vid infanteriet, kavalleriet, trängen och
intendenturtrupperna, såsom för:

nattkvarter, rese- och traktamentsersättningar, transporter
av olika slag, särskild furageersättning m. m.,
äga truppförbanden att, mot behörig redovisning, disponera
ett reservationsanslag, mbefälsövningsanslaget» utgörande
för:

varje infanteriregemente.......kronor 1500: —

varje intendenturkompani.......kronor 150: —

Tit. in. Till bestridande av kostnaderna för landstormens frivilliga
övningar, såsom för:

beredande av fria resor å järnväg med truppbiljett,
fri inkvartering, samt dagavlöning till deltagare i
landstormsbefålskurser,

dagtraktamanten och ersättning för truppbiljett, skjuts
och transport av reseeffekter till de till kurser beordrade
befälhavare och instruktörer samt i mån av
tillgång jämväl för ersättning åt ledare och deltagare
i andra frivilliga övningar med landstormen
ävensom

rese- och traktamentsersättning till landstormsområdesbefälhavare
för sådana inom vederbörande område
företagna resor, som avse utövandet av dennes
åligganden med hänsyn till främjandet av landstormsmännens
och i allmänhet de värnpliktigas
deltagande i skjut- och andra frivilliga övningar
med landstormen

Transport

1 332 500

* 325 000

42 000

600

Summa

kronor.

1 657 500

53100

1 710 600

*) Fördelningen av beloppet kan ej för närvarande beräknas. Viss del därav bör överföras till
andra anslag (sid. 55).

256

Bil. F.

			Summa kronor.
Transport			1 710 600
äga arméfördelningschefer och militärbefälhavaren å Gott-land disponera ett reservationsanslag, »landstormens övnings-anslag», uppgående till:
vid I. arméfördelningen..........	16 400	-
vid militärbefälet å Gottland ....	2 360	_	92 910
Tit. TV. Till bestridande av utgifter för liknande ändamål, som ovan under tit. I — utom i vad den avser artilleriets och ingenjörtruppemas övningar — och tit. III angivas, ävensom till oförutsedda övningskostnader såsom för: resor för inställelse till eller avgång från tjänstgöring vid eget regemente under placering i viss befatt-ning eller under kommendering såsom lärare eller elev till viss skola eller utbildningskurs i den mån ersättning härför författningsenligt får utgå, bataljonsläkares vid fältläkarkåren, extra läkares och extra veterinärers samt stipendiaters i fältläkar-kåren ävensom sjuksköterskors resor till och från tjänstgöring, indelt manskap jämlikt § 51 i gällande avlöningsregle-mente för armén tillkommande ersättning för instäl-lelse till eller avgång från tjänstgöring, transporter till och från tjänstgöringsorter av stamhästar, som för övningsändamål utlånats från ett till ett annat truppförband, samt transport av stamhästar, av-sedda för officerares beridenhet m. m. äger arméförvaltningens intendentsdepartement att dispo-nera återstoden av anslaget......			87179	-!
Summa kronor	-	—	*) 1890 689	-I

Anm. 1. De medel, som av vederbörande arméfördelningschefer disponeras till gäldande av
landstormsområdesbefälhavames resekostnader skola mot redovisningsskyldighet ställas
till förfogande av landstormsområdesbefälhavarna, under iakttagande att sammanlagda
beloppet av rese- och traktamentskostnader under ett år inom samma område endast
undantagsvis må överstiga 250 kronor.

) Härav äro 50 000 kr. avsedda att utgå av befintliga reservationer. Se sid. 160.

25 7

Bil. F.

Förslag till STAT för

anslaget till sjuk- och veterinärvård m. m.,

att lända till efterrättelse under år .........; i nåder fastställd den .....

(Sjukvårdsanslaget.)

(Reservationsanslag.)

Tit. I. Till bestridande av utgifter för:

anskaffning och underhåll av första förband, sjukvårdsmateriel,
sjukvårdsfordion med tillhörande fordonsutrustr
ning, medikamenter, inventarier i sjukhus m. m.,
transporter av sjuka — dock ej då trasporten äger rum
under övningar utom förläggningsorten,
sjukas vård å civilt sjukhus jämlikt kung. kungörelsen den
2 juni 1911, angående rätt till sjukvård och fria läkemedel
under fredstid för den vid armén anställda personal äga

truppförbanden och krigsskolan att mot behörig redovisning
såsom reservationsanslag, »truppsjukvårdsanslaget»
disponera ett belopp, som utgår efter 3 öre per man och
tjänstgöringsdag vid trängtrupperna under 535 780 beräknade
tjänstgöringsdagar samt efter 1 öre per man och
tjänstgöringsdag vid övriga truppförband under 15 211450
beräknade tjänstgöringsdagar, tillhopa..........

Till tandvård utgå följande belopp nämligen:

— — — — regemente

— — kår--— —

— 000:-

Tit. II. Till garnisonssjukhusen utgå följande belopp, nämligen:

Gamisonssjukhuset i Stockholm.

1) Apoteksvaror m. m.

Läkemedel................ 1 500: —

Mineralvatten, vin, is, näringspreparat och

dylikt................ 500: —

Övriga poster.............. I 000: — 3 000: —

Transport 3 000: —

*) Fördelningen av beloppet kan ej för närvarande beräknas.

168 187

*) 8 500

Summa

kronor.

176 687

— 176 687

1453 18

258

Bil. F.

				Summa
				kronor.
	Transport 3 000: —	—	—	176 687	90
2) Förbanda- och sjukvårdsförbruknings-
artiklar.
Medicinska avdelningen.........	2 500: -
Kirurgiska avdelningen..........	7 500: — 10 000: —
3) Instrumentalutrustning samt apparater och
övrig materiel för sjukvården.
Medicinska avdelningen.........	1 000: —
Kirurgiska avdelningen..........	1500:— 2 500: —
4) Polikliniken.
För öron-, näs- och halssjukdomar . . . .	500:-
» hud- och könssjukdomar.......	500: —
» tandpolikliniken...........	500: —
» röntgensinstitutet..........	500: —
» ögonpolikliniken...........	100:- 2 100: —
5) Sjukvårdsutredning.
Inventarier ...............	1 500: —
Kläder och sängpersedlar ........	10 000: — 11 500: —
6) Desinfektion.........	..... 1 500: —
7) Diverse utgifter........	..... 3 030: —	33 630	—
Garnisonssjukhuset i Karlsborg.
1) Medicin och förbrukningsartiklar	..... 3 500: -
2) Sjukvårdsutredning......	..... 3 900: —
3) Diverse utgifter........	..... 750: —	8150	—
Garnisonssjukhuset i Koden.
1) Medicin och förbrukningsartiklar	..... 3 500: —
2) Sjukvårdsutredning.
Inventarier...............	..... 1 000: —
Kläder och sängkläder.........	..... 1 000: —
3) Diverse utgifter........	..... 600: —	6100	—	47 880	_
	Transport	—		224 567	90

259

Bil F.

			Summa kronor.
Transport	—	—	224 567	90
Tit. III. Till bestridande av utgifter för anskaffning, transport och underhåll av: medikamenter samt inventarier i sjukstall och hovbe-slagssmedjor, veterinär-, och hofbeslagsmateriel m. m. äira truppförbanden, vederbörande staber och skolor samt remonteringsstyrelsen att mot behörig redovisning disponera ett reservationsanslag, »truppveterinäranslaget», vilket vid truppförbanden utgår efter 3 öre per dag och stam-häst samt remont under 3 939 580 beräknade häst-dagar samt 2.8 öre per dag för legd häst under 262 660 beräknade hästdagar tillhopa.....• • vid remonteringsstyrelsen med efter 0.6 öre per dag och. remont under 421 100 beräknade hästdagai vid generalstaben, artilleristaben, kommendantsstaten, ridskolan, infanteriskjutskolan och krigsskolan efter 3 öre per häst och dag utgörande för 32 48o under-	124 228 2 526 974	58 60 55	127 729	75

Tit. IV. Till bestridande av utgifter för liknande ändamål, som under tit. I och III angivas, äger arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse att disponera återstoden av anslaget »sjuk-			224 462	37
Summa kronor	—	—	576 760	l-l

Anm. Vad som kan vid de särskilda sjukhusen besparas å en titel, må användas till täckande
av brist å annan för sjukhuset uppförd titel.

mo f

Bil. F.

Förslag till STAT för

anslaget till vapen och ammunition m. m.,

att lända till efterrättelse under år ......; i nåder fastställd den ..........

(V apenanslaget.)

(Reservationsanslag.)

Tit. I. Artillerimateriel.

För underhåll av fält-, fästnings- och positionsartillerimaterielen,

för anskaffning och underhåll av sådana
rid- och körskolepersedlar, inventarier och
materialier, som erhållit en för artilleriets
behov särskilt avpassad modell, ävensom
av förbrukningsartiklar, besigtningsinstrument
och modeller m. m.,
för artilleriförsök, artillerikommitténs sammanträden
och artilleriofficerares resor
för bevistande, enligt Kungl. Maj:ts medgivande,
av utländska artilleriförsök,
för avlöning till civila arbetare och allmänna
omkostnader vid tygverkstäder
och förråd, samt

för transportkostnader för artillerimaterielens
förflyttning mellan fabrikationseller
reparationsorten och truppförbanden
m. m. utgå kronor..............

Anm. Härav disponeras:

a) för gratifikationer till tygstatsperso nalen.

........kronor 3,250: —

b) för besiktningsinstrument, modeller

och artilleriförsök . kronor 23,670: —

Tit. II. Artilleriammunition.

För anskaffning av ammunition i stället för
under övningar förbrukad,
för anskaffning och underhåll av inventarier,
materialier och förbrukningspersedlar,

Transport

Fältartillerimaterielmed

tillhörande
ammunition
och målmateriel,

signal- och
säkerhetsanordningar.

(A.)

Fästningsoch
positionsartillerimateriel
med
tillhörande
ammunition
och målmateriel,

signal- och
säkerhetsanordningar.

(B.)

Handvapen
och kulsprutemateriel
med
tillhörande
ammunition
och målskjutningsmateriel

m. m.

(C.)

287 480

80 000

— 80 000 |—|

Summa

kronor.

367 480

367 480 —

261

Bil. F.

Transport

för avlöning åt civila arbetare och allmänna
omkostnader vid ammunitionsförråden,
ammunitionsfabriken och Åkers krutbruk,
samt

för transport av ammunition och krut från
fabrikationsorterna eller mellan desamma
m. m. utgå kronor..............

Anm. Härav disponeras:

a) för allmänna omkostnader vid ammunitionsfabriken
.... kronor 7 000: —

b) för allmänna omkost nader

vid Åkers krutbruk
.......... > 900: —

Tit. III. Materiel för målskjutningsövningar
med artilleripjäser.

För anskaffning och underhåll (eventuellt
även transport till truppförbanden) av
materiel och skjuttekniska anordningar
m. m., för skjutövningar med artilleripjäser,
såsom målmateriel, målanordningar
och målbodar, signal- och säkerhetsanordningar,
motorer för rörliga mål jämte
motorskjul, samt

för belöning av skicklighet i riktning och
skjutning m. m. utgå kronor.......

Anm. 1. Till bestridande av utgifter för
anskaffning av målmateriel och målanordningar
ävensom till belöningar för
skicklighet i riktning och skjutning, äga
artilleritruppförbanden samt artilleriets
skjutskolor att mot behörig redovisning
uppbära ett reservationsanslag >målskjutningsanslaget»
enligt artilleridepartementets
bestämmelser.

Anm. 3. Om å någon av tit. I—III brist
skulle uppstå, må tilltäckande därav användas
de å de övriga av dessa titlar

Transport

Fältartillerimateriel
med
tillhörande
ammunition
och målmateriel,

signal- och
säkerhetsanordningar.

(A.)

Fästningsoch
positionsartillerimateriel
med
tillhörande
ammunition
och målmateriel,

signal- och
säkerhetsanordningar.

(B.)

Handvapen
och kulsprutemateriel
med
tillhörande
ammunition
och målskjutningsmateriel -

(C.)

287 480

734 535

40 000

80 000

389 450

17 000

1 062 015

486450 —

Summa

kronor.

367 480

1123 985

57 000

— - 1548 465 -

262

Bil F.

	Fältartilleri-materiel med tillhörande ammunition och mål-materiel, signal- och säkerhets-anordningar. (A.)	Fästnings-och posi-tionsartilleri-materiel med tillhörande ammunition och mål-materiel, signal- och säkerhets-anordningar. (B.)	Handvapen och kul-sprute-materiel med tillhörande ammunition och mål-skjutnings-materiel m. m. (C.)	Summa kronor.
Transport	1 062 015	_	486 450	_	—	—	1 548 465	—
möjligen uppkommande besparingar, dock att anslaget i vad det avser tit. I—III icke överskrides.
Tit. IV. Handvapen och kulsprute-materiel.
För underhåll och rengöring av gevärs-persedlar och kulsprutemateriel, för anskaffning och underhåll av inven-tarier, materialist och förbrukningsartik-lar, för avlöning åt civila arbetare och allmänna omkostnader vid Carl Gustafs stads ge-värsfaktori, samt för transportkostnader för materielens för-flyttning mellan fabrikations- eller re-parationsorten och truppförbanden m. m. utgå kronor .................. Anm. 1. Till bestridande av utgifter för rengöringsmateriel till handvapen äga truppförbanden att mot behörig redo-visning uppbära ett reservationsanslag för »rengöring av handvapen> enligt ar-tilleridepartementets föreskrifter. Anm- 2. Härifrån utgå till fyra brand- och nattvakter samt till allmänna omkost-nader vid Carl Gustafs städs gevärs-faktori, tillhopa kronor 14 200: —.					288 360	—	288 360	—
Tit. V. Handvapen- och kulsprnte-ammunition in. m.
För anskaffning av ammunition samtkavalle-riets sprängmedel i stället för under öv-ningar (jämväl under obligatoriska öv-ningar med landstormen) förbrukad, för anskaffning och underhåll av inven-tarier, materialier och förbrukningsper-sedlar,
Transport	1 062 015		\| 486 450	1-	\| 288 360	1-	\| 1836 825

263

Bil. F.

	Fältartilleri-materiel med tillhörande ammunition och mål-materiel, signal- och säkerhets-anordningar.	Fästnings-och posi-tionsartilleri-materiel med tillhörande ammunition och mål-matoriel, signal- och säkerhets-anordningar.	Handvapen och kul-sprute-materiel med tillhörande ammunition och mål-skjutnings-materiel m. m.	Summa kronor.
	(A.)		(B.)		(C.)
Transport för avlöning åt civila arbetare och allmänna omkostnader vid ammunitionsförråden, ammunitionsfabriken och Åkers krutbruk, samt för transportkostnader för ammunition och krut från fabrikationsorterna eller mellan desamma m. m. utgå kronor.......	1 062 015		486 450		288 360 1 484 515		1 836 825 1 484 515
Anm. Härav disponeras: a) för allmänna omkostnader vid ammu-nitionsfabriken .... kronor 4 100: — b) för allmänna omkost- nader vid Åkers krut-bruk ........... » 500: —
Tit. VI. Materiel för målskjutnings-övningar med handvapen och kulsprutor.
För anskaffning, transport och underhåll av målskjutningsmateriel för handvapen och kulsprutor samt för belöning av skicklighet i skjutning utgå kronor ..................					185 581		185 581
Anm. 1. Till bestridande av utgifter för anskaffning av målskjutningsmateriel ävensom till belöningar för skicklighet^ skjutning, äga vederbörande truppför-band att mot behörig redovisning upp-bära ett reservationsanslag, > målskjut-nings an sl aget», enligt artillerideparte-mentets bestämmelser. Anm. 2. Om å någon av tit. IV—VI brist skulle uppstå må till täckande därav an-vändas de å de övriga av dessa titlar möjligen uppkommande besparingar, dock att anslaget i vad det avser tit. IV—VI icke överskrides.
Summa kronor	1062 015	\|-	486,450	I-	\| 1958 456	1-	1 3 506 921	—

264

Bil. F.

Förslag till STAT för

anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor,

att lända till efterrättelse under år ......; i nåder fastställd den ..............

(Byggnadsanslaget.)

(Reservationsanslag.)

	Tit. I. Årliga utgifter.	Til. II. Större reparationer.	Summa kronor.
Tit. I och II. Till bestridande av kostnader för: mindre nybyggnader samt underhåll av fästnings-verk, hus och byggnader med deras fasta in-redning, kaserngårdar med ledningar och stäng-sel, övningsfält, hinderbanor, hindergårdar med deras fasta hinder samt ridbanor, skjutfält och skjutbaneanläggningar ävensom för skötsel av andra lantförsvaret tillhörande eller för dess räkning upplåtna jordområden med tillhörande skog, planteringar, vägar, broar, stängsel, avlopp och dylikt, anskaffning och underhåll av inventarier och red-skap för eldsläckning samt byggnads- och maskinreparationer, av tillbehör till ångpannor och centraluppvärmningsapparater m. m., samt yttre renhållning och belysning, äga följande myndigheter, formationer och inrätt-ningar att å tit. I. »årliga utgifter» och tit. II. >större reparationen disponera nedan angivna belopp, näm-ligen :
Arméförvaltningens fortifkationsdepartement. Arméförvaltningens ämbetshus............ Krigshögskolans byggnad..............	4 000 2 000	—	5 000 1000	—
Första arméfördelningen.
Att disponeras av vederbörande förvaltningsmyndig-heter vid nedannämnda truppförband m. fl.:
Transport	6 000		6 000	1

265

Bil. F.

	Tit. I. Årliga utgifter.	Tit. II. Större reparationer.	Summa kronor.
Transport Karlskrona grenadjärregemente:	6000	—	6 000	—
Byggnader i Karlskrona........... » å Senoren............	5195 50	—	4 903 33	—
Gottlands artillerikår:
Kasernetablissemanget m. m.......	3 000	—	2 333	—
Säger	487 864	—	662 365	—	1 150 229	—
Anm. Besparingar å de under titel I. »årliga utgifter» upptagna anslagsposter få för enahanda ändamål användas ett följande år.

Tit. III. Oförutsedda utgifter vid arméfördelningarna m. fl. myndigheter,

att disponeras av chefen för I arméfördelningen......... 8 000: —

militärbefälhavaren å Gottland ....
arméförvaltningens artilleridepartement

2 000:
40 000:

Anm. Besparingar å de under denna titel upptagna medel få av vederbörande
arméfördelningschefer m. fl. användas ett följande år.

Tit. IV. Till bestridande av utgifter för arméns byggnader, fästningsverk,
övnings- och skjutfält samt skjutbanor m. m. ävensom för uppgörande av
kostnadsförslag och tillkallande av sakkunniga äger arméförvaltningens
fortifikationsdepartement att disponera återstoden av anslaget såsom >fortifikation
sdepartementets byggnadsanslag».........

Summa kronor

89 000

525184

1764 413 —

Anm. 1. Från anslaget må ej utgå medel för kasernetablissemang, som icke blivit till vederbörande
truppförband överlämnat och godkänt, och ej heller utan Kung! Maj:ts medgivande
för annan byggnad.

1453 18

266

Bil. F.

Förslag till STAT för

anslaget till ingenjörmateriel,

att lända till efterrättelse under år.....; i nåder fastställd den

(Reservationsanslag.)

			Summa kronor.
Tit. I. För anskaffning och underhåll av ingenjörtruppemas ingen-jörtekniska utrustning och fordon, rid- och körskolepersedlar, in-strument, verktyg och maskiner för ingenjörmaterielens till-verkning och besiktning samt för anskaffning av råmaterialier och förbrukningsartiklar ävensom till arbetslöner åt civila arbetare vid fortifikationens tygverkstäder äga ingenjörtruppförbanden att mot redovisning uppbära ett reservationsanslag, ingenjör-truppernas ingenjörmateriel anslag, utgörande för: Svea ingenjörtår....................... Göta > ....................... Fälttelegrafkåren; inberäknat dess detachement i Boden .... Bodens ingenjörkår utom fälttelegrafkårens detachement i Boden	) 26 000 ) 18 500 ) 59 000 ) 9 500	lull	113 000
Tit. II. Till bestridande av utgifter för liknande ändamål som ovan under Tit. I angivits ävensom för tillgodoseende av »oförutsedda ingenjörmaterielbehov* äger arméförvaltningens fortifikationsdepar-tement att disponera återstoden av anslaget.........			11100
Summa kronor	—	—	124100	—

*) Dessa siffror äro hämtade nr 1918 ars stat.

Anm. Besparingar å de i denna stat upptagna anslagsposter få för enahanda ändamål användas
ett följande år.