BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG (Statens offentliga utredningar 1917:2)

BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG

ANGÅENDE

UTBYTE AV LEJDA HÄSTAR MOT INKÖPTA

SAMT

ANVÄNDANDE AV UTRANGERADE STAMHÄSTAR

VID HÄREN

AVGIVET DEN 31 MAJ 1915

AV SÄRSKILDA INOM KUNGL. LANTFÖRSVARSDEPARTEMENTET
TILLKALLADE SAKKUNNIGA

STOCKHOLM 1915

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
151068

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Kungd. Lantförsvarsdeparteraentet . . V

Betänkande och förslag:

I. Inledning.

1. Uppkomsten och utvecklingen av hästlejningen vid hären......... 1

2. Förslag till åtgärder för begränsning av hästlejningen........... 2

3. Förslag om utrangerade stamhästars fortsatta användning vid hären.....10

II. De sakkunnigas yttrande.

1. Utbyte av lejda hästar vid hären mot inköpta..............19

2. Utrangerade stamhästars fortsatta användande vid hären..........22

3. Remonteringen vid hären.......................29

4. Sammanfattning..........................33

Bilagor:

1. Tablå, utvisande kostnaderna för hästlejningen vid artilleriet, ingenjörtrupperna

och trängen under femårsperioden 1909—1913 ............ 36

2. Uppgift över antalet lejda hästar, lejningsperioder och lejningskostnader un der

femårsperioden 1909—1913 vid fältartilleriregementena å fastlandet med
undantag av Norrlands artilleriregementes detachement i Boden......38

3. Uppgift över antalet lejda hästar, lejningsperioder och lejningskostnader un der

femårsperioden 1909—1913 vid Norrlands artilleriregementes detachement
i Boden, Gottlands artillerikår, fästningsartilleriet samt positionsartilleriet.
..............................42

Sid.

4. Uppgift över antalet lejda hästar, lejningsperioder och lejningskostnader under

femårsperioden 1909—1913 vid ingenjörtrupperna............46

5. Uppgift över antalet lejda hästar, lejningsperioder och lejningskostnader under

femårsperioden 1909—1913 vid trängen................49

6. Tabell, utvisande antalet utrangerade och försålda stamhästar vid härens beridna

truppförband under femårsperioden 1908—1912 ............. 52

7. Tablå, utvisande de årliga kostnaderna för anskaffning av hästar vid hären, dels

enligt 1914 års härordning och dels enligt 1915 års riksdags beslut samt de
sakkunnigas förslag.........................54

Herr Statsrådet och Chefen för Kung! Lantförsvars departementet.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 17 september 1914 bemyndigades
Herr Statsrådet att tillkalla högst tre sakkunniga personer för att inom
Kungl. Lantförsvarsdepartementet biträda med verkställande av utredning
och utarbetande av förslag, dels i syfte, att från kavalleriet och artilleriet
utrangerade stamhästar måtte, i den mån de för ändamålet kunde befinnas
lämpliga, för fortsatt användning överföras till infanteriet och trängen,
dels ock ej mindre i vad mån och enligt vilka grunder officerare, som
tillhörde generalstaben, övriga staber och kavalleriet och som åtnjöte lönetillägg
och furageersättning för tjänstehästar, kunde göras beridna å kronan
tillhöriga stamhästar, än även huruvida och enligt vilka grunder det
för statsverket kunde befinnas fördelaktigt att för artilleriets behov anskaffa
kronan tillhöriga draghästar.

Sedan Herr Statsrådet med anledning härav anmodat undertecknade
att utföra ifrågavarande uppdrag, samt vi efter erhållet nådigt bemyndigande
till sekreterare utsett fördelningsintendenten vid IYr. arméfördelningen,
majoren E. M. Wikland, hava vi sammanträtt i Stockholm för
överläggningar rörande omförmälda frågor samt numera slutligt behandlat
desamma.

Den 12 januari 1915 avgåvo vi till Herr Statsrådet betänkande och
förslag angående hästhållningen för officerare vid armén.

Genom särskilda hemliga underdåniga utlåtanden den 13 och den
22 mars hava vi på grund av uppdrag enligt nådigt brev den 22 december

1914 yttrat oss rörande användningen av de enligt Kungl. Majds beslut
under nästlidet år för hären inköpta hästarna.

Slutligen få vi nu till Herr Statsrådet överlämna betänkande och
förslag rörande dels utbyte av lejda hästar mot inköpta, varigenom vi besvarat
frågan, huruvida och efter vilka grunder det för statsverket kunde
befinnas fördelaktigt att för artilleriets behov anskaffa kronan tillhöriga draghästar,
dels ock rörande användning av utrangerade stamhästar vid hären

Det oss lämnade uppdraget är härigenom slutfört.

Stockholm den 31 maj 1915.

GÖSTA TAMM.

E. A. NILSON. TH: RUDENSCHÖLD.

Einar Wikland.

BETÅNKADE OCH FÖRSLAG.

I. Inledning.

1. Uppkomsten och utvecklingen av hästlejningen vid hären.

Härens behov av hästar under fred tillgodosågs i äldre tider uteslutande
genom rusthållarnas skyldighet att hålla hästar för det indelta
kavalleriet samt genom inköp av stamhästar för det värvade kavalleriet
och fältartilleriet. Då emellertid på grund av sistnämnda truppslags allt
mer ökade betydelse, särskilt under Napoleonskrigen och årtiondena därefter,
allt större krav började ställas på fred sutbildningen, blev det omöjligt
att hålla så stort antal stamhästar, som fordrades under den egentliga
övningstiden. Under någon tid försökte man den utvägen, att före vapenövningarna
upphandla hästar för att sedermera efter dessas slut åter sälja
dem, men då det befanns, att man oftast icke kunde få ersättning för
ens halva inköpssumman, blev detta tillvägagångssätt av ekonomiska skäl
förkastat.

Genom nådigt brev den 19 mars 1828 föreskrev Kungl. Maj:t »för
avhjälpande av den brist på hästar, som hindrade ett ändamålsenligt ordnande
av artilleriets årliga exercis, samt tillika för att detta vapen skulle,
i händelse av behov, vara i det tjänstbara skick, varförutan dess påräknade
verkan skulle huvudsakligen förfelas», att Kungl. Maj:ts vederbörande
befallningshavande skulle söka överenskomma med hugade rusthållare vid
eu del avsuttna kavalleriregementen om tillhandahållande av hästar för
artilleriets behov samt att därom upprätta kontrakt för en tid av tio år.
Jämväl andra personer, som kunde vara villiga att utleja hästar till artilleriet,
skulle beredas tillfälle därtill. Kontrakten innehöllo, att rusthållare,
som åtog sig sådan hästutlejning, skulle åtnjuta befrielse från
hästvakans utgörande, samt att andra enskilda personer skulle erhålla en
däremot svarande 0 gottgörelse av sju och en halv tunna spannmål för
varje utlejd häst. A dag, som av Konungens befallningshavande bestämdes
efter därom av vederbörande regementschef erhållen anmodan, skulle
hästarna avlämnas till inmönstring för att under en tid av sex veckor

Hästlejningens
uppkomst.

182S års
lejningskontrakt.

1—15108S

begagnas vid regementet. Hästarna skulle hålla vissa mått, vara av mörk
färg och 5 — 12 år gamla samt vid inställelsen »nykringskodda». Om häst
under tjänstgöringstiden störtade eller blev obrukbar för alltid, skulle
hästägaren erhålla en ersättning av 100 rdr. b:co. För mindre skador
skulle gottgörelse lämnas efter överenskommelse. I händelse av krig skulle
hästens tjänstgöringstid bero på Kungl. Maj:ts bestämmande. Om hästen
under krig begagnades längre tid än sex veckor, skulle det ankomma på
ägarens fria val, om han sedermera ville återtaga honom eller uppbära
ersättningssumman, 100 rdr. b:co.

Statsanslag På framställning av Kungl. Maj:t beslöto rikets ständer vid 1828

^dande^av —^0 årens riksdag att för bestridande av kostnaderna för ledning på nyss
hästlega. angivna villkor av sammanlagt 382 hästar vid artilleriet bevilja ett anslag
av 2,865 tunnor spannmål.

Så småningom ökades detta anslag. År 1867 erhöll det benämningen
»lega för hästar till artilleriets och pontonjärbataljonens exercis»
och upptogs i riksstaten till 53,489 rdr 74 öre. Vid 1888 års riksdag
ändrades benämningen till »lega för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas
och trängens exercis». I riksstaten för innevarande år är anslaget,
under titel »lega av hästar för truppförbandens övningar», uppfört
med ett belopp av 727,295 kronor.

I bifogade tablå bil. 1 hava de sakkunniga, efter inhämtade uppgifter
från samtliga truppförband, vid vilka hästlejning förekommer, rörande
kostnaderna härför under de senaste fem åren, sammanställt dessa
kostnader samt angivit medeltalet därav under nämnda period.

II. Förslag till åtgärder för begränsning av hästlejningen.

Inköp av De alltjämt ökade kostnaderna för ledning av hästar vid truppför ^våtwemles

^Jan<^en hava föranlett åtskilliga förslag till åtgärder för besparingars
artilleri- åstadkommande. Bland dessa är särskilt att märka det av chefen för
regemente. Första arméfördelningen i skrivelse till Kungl. Arméförvaltningens intendentsdepartement
den 28 november 1908 framlagda samt sedermera i
skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 juni 1910 närmare utvecklade, vilket
föranlett försöks anställande vid Wendes artilleriregemente, Då detta
förslag och de under dess tillämpning vunna erfarenheterna äro av
väsentlig betydelse för de sakkunnigas följande framställning i fråga om
artilleriets förseende med draghästar, lämnas här en närmare redogörelse
för dess innebörd.

I ovannämnda skrivelse till Kungl. Arméförvaltningens intendentsdepartement
den 28 november 1908 anförde chefen för Första Arméfördelningen
huvudsakligen följande.

De betydligt stegrade kostnaderna för lej ning av hästar vid haren
och det ökade behovet av sådana i mån av härordningens utveckling hade
gjort det till en bjudande nödvändighet att söka utvägar för dessa kostnaders
minskning.

En sådan utväg funnes enligt arméfördelningschefens åsikt däruti,
att eu del av de lejda hästarna ersattes av inköpta, som utackorderades
under den tid av året, då de icke vore erforderliga för truppförbandens
övningar.

Priset för lejningen stode nämligen ej alltid i rimligt förhållande
till hästarnas värde. Vid lejning ginge det i allmänhet så till, att
anbud infordrades på ett visst antal hästar under visst antal dagar.
De lägsta anbuden antoges. Hästarna inmönstrades, varvid visst värde
åsattes* varje häst. Hästarnas ålder skulle utgöra minst 5 och högst 17
år. Samma lega utbetalades alltså för en femårig som för en sjuttonårig
häost.

Åtskilliga av arméfördelningschefen verkställda beräkningar över
kostnaderna för lejningen samt de kostnader, som skulle ifrågakomma,
om den lejda hästen i stället inköptes, utvisade, att det oftare skulle
ställa sig fördelaktigare för kronan att köpa hästen, så framt nämligen
furageringskostnaderna kunde nedbringas genom ^ackordering under
den tid av året, då hästen icke behövdes vid truppförbandet.

Om exempelvis en häst lejdes för användning vid ett artilleriregementes
i 42 dagar pågående regementsövningar under 11 på varandra
följande år, eller så länge hästen i allmänhet vore tjänsteduglig, samt
legan utgjorde 3 kronor om dagen, vilket vore medeltalet av legan för
42 dagar, så hade kronan efter elvte årets slut betalt i lega jämte därå
upplupna räntor sammanlagt 1,769 kronor. Om hästen i stället inköpts,
skulle den — med beräkning av ränta på ränta å köpeskillingen vid slutet
av elvte året stå kronan i 486—972 kronor, allt efter prisets växling
mellan lägst 300 och högst 600 kronor.

En särskild beräkning utvisade, att det under alla förhållanden
skulle ställa sig billigare för kronan att köpa eu häst vid 9 års ålder
eller därunder än att leja honom för en lega av 3 kronor om dagen eller
däröver under 42 dagar årligen.

Inköpet av hästarna och ordnandet av utackorderingen ansåg arméfördelningschefen
böra kunna ske på följande sätt.

I kontrakten om hästlejning inrycktes, ‘där så ske kunde, en bestämmelse,
att hästägaren skulle vara skyldig att vid anfordran sälja hästen
till kronan för ett pris, motsvarande det värde, som åsatts honom vid
inmönstringen. Sedan hästarna någon tid prövats vid regementet, borde
urval ske av dem, som vore lämpliga att inköpa. Härigenom finge man
visshet om, att endast fullt användbara hästar erhölles.

Mellan regementsövningarna skulle de inköpta hästarna utackorderas
med rätt för fodervärdarna att använda dem till allt bruk. Härigenom
kunde man undvika nödvändigheten att erlägga någon foderlega, såsom
vid. utackordering av kavallerihästar måst ske, emedan dessas användning
varit inskränkt till ridning och lättare körslor. I de flesta fall borde
överenskommelse kunna träffas med hästens förre ägare, att han motto-m
hästen till begagnande mellan regementsövningarna, men ville han ej gå
in härpå, vore det säkerligen ej svårt att få annan person att övertaga
hästen. Efterfrågan på utackorderade kavallerihästar hade alltid vant
stor, men tillgången på sådana vore numera mycket begränsad, då kavalleriet
behövde sina hästar under största delen av året.

Arméfördelningschefen framhöll slutligen de stora fördelarna av att
vid fälttjänstövningar — då legan i allmänhet vore oskäligt hög — samt
vid mobilisering hava att påräkna ett stort antal exercisvana hästar.
Därest systemet tillämpades vid alla vapenslag, där lejning numera förekomme,
och utsträcktes så långt som möjligt vid vart och ett av dessa,
skulle till sist förutom stamhästarna omkring 5,000 hästar finnas tillgängliga
för infanteriet, fältartilleriet och trängen utan andra kostnader
än vad inköpen betingat.

I sin förenämnda underdåniga skrivelse den 3 juni 1910 anhöll
chefen för Första arméfördelningen om bemyndigande att. låta chefen för
Wendes artilleriregemente använda högst 10,000 kronor av besparingarna
å årets hästlejningsanslag för inköp av hästar för regementets
övningar i huvudsaklig överensstämmelse med följande allmänna grunder:

hästarna skulle vara lämpliga till spannhästar vid artilleriet;

häst, som vore under fem eller över åtta år, finge ej köpas;

inköpspriset skulle vara högst 600 kronor;

inköpet borde ske under tid, då hästen vore inlejd till regementet,
samt avslutas direkt med hästägaren, och, om så ske kunde, skulle överenskommelse
träffas därom, att lega ej skulle utgå längre än till den dag,
då ki*onan övertoge hästen;

innan köp finge avslutas, skulle kontrakt uppgöras angående hästens
utackordering till hästägaren eller annan person under den tid hästen ej
användes vid regementet;

de utackorderade hästarna skulle besiktigas eu gång mellan övningarna,
och kostnaderna för bcsiktningsresorna gäldas av lejningsanslaget;

om inköpt häst åter såldes, skulle försäljningssumman tillgodoföras
samma anslag.

Förslaget, som förordades såväl av generalfälttygraästaren som av generalintendenten
ävensom av inspektören för kavalleriet, föranledde en anmälan
från Kungl. Maj:t till 1911 års riksdag om den ifrågasatta användningen av
den nämnda besparingen för det angivna ändamålet. Vid riksdagens behandling
av ärendet gjordes ingen invändning mot ett dylikt försök.

Genom nådigt brev av den 15 september 1911 biföll Kungl. Maj:t
på det sätt den gjorda framställningen, att ett belopp av högst 9,000
kronor av besparingarna på Wendes artilleriregementes hästlejningsanslag
år 1911 finge användas till inköp för regementets räkning av lämpliga
draghästar i huvudsaklig överensstämmelse med ovan angivna grunder.

Av sedermera avgiven rapport rörande försöket inhämtas följande.

För inköpens anordnande tillsattes vid regementet en kommission,
bestående av två kaptener och regementsveterinären, vilka ägde att till
regementschefen inkomma med förslag å till inköp lämpliga draghästar
bland de för årets övningar inlejda, och skulle kommissionen genom samarbete
med battericheferna skaffa sig den för förslagets avgivande nödiga
kännedomen om det till buds stående hästmaterialet.

Under regementsövningarna 1911 funnos sammanlagt 653 hästar
inlejda vid regementet, varav 325 eller ungefär hälften voro i en ålder
mellan 5—8 år. Utav dessa senare anmäldes av battericheferna 212 draghästar
såsom lämpliga för inköp. Vid av kommissionen företagen besiktning
utvaldes 55 såsom särskilt lämpliga. Sedan underhandlingar angående
eventuell överlåtelse, utarrendering etc. förts mellan kommissionen
och hästarnas ägare, framlade kommissionen för regementschefen förslag å
inköp av 18 hästar, vilka av honom godkändes.

Dessa 18 hästar, vilka sålunda blivit för regementets räkning inköpta,
betingade ett sammanlagt pris av 8,750 kr., sålunda fördelat:

1	st.	häst	k	400	kr......	.....= 400
3	»	»	»	450	».....	.....= 1,350
4	»	»	»	475	y>.....	.....= 1,900
9	»	»	»	500	».....	.....= 4,500
1	y>	»	»	600	y>.....	.....= 600

Summa 8,750 kr.

Inköpspriset utgjorde således i medeltal 486 kr. pr häst. Medelåldern
för dessa hästar var 6,6 år, så fördelad:

1 häst...........5 år

9 hästar..........6 i

5 » 7 »

3 » 8 » .

Av dessa 18 hästar utackorderades 9 st. eller 50 % till sina förra
ägare, under det att återstoden utlämnades till andra fodervärdar.

Då alltså detta försök utfallit lyckligt samt lejningen vid Wendes
artilleriregemente under 1912 kunnat så anordnas, att en summa av omkring
12,000 kr. ansetts kunna användas för inköp av hästar, ingick chefen
för Första arméfördelningen till Kungl. Maj:t med ny framställning
i ämnet. Genom nådigt brev av den 30 augusti 1912 medgavs, att nyssnämnda
belopp finge användas till inköp av hästar för regementet i enlighet
med förut meddelade bestämmelser. Omedelbart därefter vidtogos
åtgärder för fortsatta inköp, vilka organiserades i överensstämmelse med
1911 års anskaffning. Sedan 182 ägare anmält sina hästar till salu, inköptes
detta år 25, vilka betingade ett sammanlagt pris av 11,875 kr.,
sålunda fördelat:

2	hästar	a	375	kr.....	.....- 750	kr.
2	»	»	400		.....= 800	»
2	»		425	y> ... .	.....= 850
2		»	450	» ....	.....= 900	»
16	»		500	» ....	.....= 8,000	»
1	»	»	575		.....= 575

Summa 11,875 kr.

Inköpspriset utgjorde således i medeltal 475 kr. pr häst. Medelåldern
för de inköpta hästarna var 6,9 år, sålunda fördelad:

3 hästar..........5 år

4 * ..........6»

11 » ..........7 »

7 » ..........8 »

Av dessa 25 hästar utackorderades 15 eller 60 % till sina förre
ägare, under det att återstoden utlämnades till andra fodervärdar, över
200 personer hade enligt uppgift vid tillfället anmält sig önska häst på
utfodring.

På förnyade framställningar av chefen för Första arméfördelningen
har Kungl. Maj:t jämväl för åren 1913 och 1914 medgivit, att resp. 25,000

och 30,000 kronor av Wendes artilleriregementes hästlejningsanslag finge
användas till inköp av hästar.

År 1913 inköptes 51 hästar till följande pris:

3 hästar å 400 kr..........

450

475

500

525

550

Summa

1,200 kr.
3,150 »

950 »

17,000 »

1,050 »

1,650 »

25,000 kr.

Hästarnas medelålder var 6,8 år. 30 hästar eller 59 % utackorderades
till sina förra ägare; återstoden till andra personer.

Inköpen 1914 omfattade 29 hästar till följande pris:

2	hästar	å	400	kr.....	.....= 800	kr.
6		»	450	3> . . . .	.....= 2,700	»
1			475	» . . . .	.....= 475	»
16	y>		500		.....= 8,000	»
1		»	525	» ....	.....= 525	»
2	»		550	» . . . .	. . . .*. = 1,100	»
1	»		575	» . . . .	575

Summa 14,175 kr.

Medelåldern uppgick till 6,i år.

De om hästarnas utackordering upprättade kontrakten vid Wendes
artilleriregemente äro av följande innehåll:

§ I Från

regementet till fodervärdar utackorderade stamhästar skola av
dem användas, vårdas och fodras på ett sådant sått, att hästarna må
kunna i fullt tjänstdugligt skick återlämnas till regementet. I friskt tillstånd
skola hästarna alltid vara i gott och kraftigt hull och kärnfodrade.

Hästarna få ej till annan person uthyras eller överlåtas.

§ 2.

Sjuknar utackorderad häst, skall för hans behandling genast tillkallas
legitimerad veterinär, och skall anmälan om sjukdomsfallet jämte vete O

Utackordering
skontrakt
vid
Wendes artilleriregemente.

rinärattest ofördröjligen till regementschefen insändas. Vid hästens tillfrisknande
göres härom anmälan till regementschefen.

§ 3.

Då utackorderad häst sjuknar eller skadas så, att han av tillkallad
veterinär anses till all militärtjänst oduglig, skall anmälan därom jämte
veterinärens utlåtande genast till regementschefen insändas. Avlider hästen,
skall obduktion verkställas, och vid densamma fört protokoll, däri
hästens signalement skall vara tydligt angivet, omedelbart till regementschefen
insändas.

§ 4.

Hästarna överlämnas till fodervärdarna och återtagas från dem av
den eller de, regementschefen därtill förordnar, och å tid och plats, som
för varje särskilt fall varder meddelat samt utan kostnad för statsverket.
Med varje häst följer vid dess överlämnande till fodervärd en stamrulla,
i vilken hästens ålder, kön, färg och tecken, hull och penningvärde finnas
upptagna ävensom de anmärkningar, vartill hästens dåvarande tillstånd
kan giva anledning.

Ett lika lydande exemplar av stamrullan förvaras i regementsexpeditionen
jämte fodervärdens kvitto å hästens mottagande.

Fodervärdens stamrulla skall varje gång hästen inställes till besiktning
eller avlämning företes, och återlämnas i det senare fallet kvittot.

§ 5.

Fodervärd skall ställa behörig säkerhet för emottagen hästs uppskattade
penningvärde, varjämte det åligger regementschefen att tillse och
övervaka, det ingångna förbindelser rörande hästens skötsel och vård uppfyllas.

§ 6.

Fodervärd emottager och skall likaledes avlämna hästen försedd med
fyra göda skor av vid armén användbar modell.

§ 7.

Hästarna inkallas till tjänstgöring under repetitionsövningarna samt
vid mobilisering. Eljest må icke utackorderad häst utan fodervärds med -

givande inkallas till regementet. Befinnes utackorderad häst vid inställelse
till tjänstgöring så vanvårdad, att den ej är tjänstduglig, åligger det
fodervärden att omedelbart insätta annan av regementschefen godkänd
häst.

§ 8.

Om och när regementschefen prövat sådant nödigt företaga, besiktigas
de utackorderade hästarna av officer eller veterinär. Hästarna samlas
därvid på så belägna ställen, att varje häst om möjligt ej förts över
2 mil från utackorderingsplatsen. Om regementschefen efter den inspekterandes
rapport därtill tinner anledning, kan häst inkallas till Kristianstad
eller plats, som regementschefen bestämmer, för undergående av noggrannare
besiktning.

Alla upplysningar rörande hästens vård, hälsotillstånd m. m. vare
fodervärd skyldig meddela regementschefen eller dennes ombud.

§ 9.

Utackorderat sto får icke betäckas.

§ 10.

Häst, som från och med det år den inköpts till och med det år,
under vilket den fyller 16 år, varit utackorderad till samma fodervärd,
tillfaller denne. När häst, som varit utackorderad hos mer än en fodervärd,
ej längre anses tjänstbar kasseras den genom regementschefens försorg
och försäljes å auktion. På samma sätt förfares med häst, som
före 16 års ålder bliver otjänstbar.

§ 11.

Underlåter fodervärd att uppfylla här ovan givna bestämmelser eller
befinnes utackorderad häst vid besiktning vanvårdad och i följd därav
icke i tjänstdugligt skick, äger regementschefen ålägga fodervärd utbetala
skadeersättning och, om så finnes nödigt, fråntaga fodervärden hästen.
Skadeersättningen utgår med ett belopp, som bestämmes av en nämnd på
tre personer, av vilka regementschefen och fodervärden utse vardera ett
ombud samt regementschefen beordrar en av regementets veterinärer såsom
sakkunnig.

Dör utackorderad häst på grund av genom fodervärds vårdslöshet

2—151068.

eller försumlighet ådragen skada, skall hästen av fodervärden ersättas antingen
med det belopp, till vilket hästen vid senast verkställda besiktning
värderats eller ock med annan av regementschefen godkänd häst.

§ 12.

Detta kontrakt gäller t. o. m. den — — — — — och anses förlängt
med ett år i sänder, därest det icke från endera sidan, vid hästarnas
inkallande till tjänstgöring, uppsäges.

3. Förslag om utrangerade stamhästars fortsatta användande

vid hären.

Civilkom- Ett annat betydelsefullt uppslag till åstadkommande av begränsning

skrivelse*den i hästlejningen vid hären gavs genom Civilkommissionens skrivelse till
"In 1911. Kungl. Maj:t den 11 december 1911, vari kommissionen bland annat hemställde,
att Kungl. Maj:t måtte taga i övervägande, huruvida icke utrangerade,
men för fortsatt bruk lämpade stamhästar skulle kunna utackorderas
till fodervärdar för att av statsverket nyttjas under viss tid årligen.

Till stöd för denna hemställan anfördes huvudsakligen, hurusom
kommissionen i avseende å utrangeringen av stamhästar inhämtat, att de
kasserade hästarna plägade försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande.
Därvid gjordes förbehåll om, att vissa hästar skulle omedelbart
nedslaktas, men det största antalet torde försäljas till fortsatt bruk. Med
en beräknad omsättning av 9 procent av stamhästar kunde utrangeringen
antagas komma att omfatta 855 hästar årligen. Därest man finge antaga,
att av dessa omkring 500 kunde avses till fortsatt bruk, uppställde sig
den frågan, om icke dessa hästar skulle kunna på ett bättre sätt användas
för statsverkets behov än nu vore förhållandet. För härens räkning måste
ju under vissa perioder årligen lejas ett betydande antal enskilda tillhöriga
hästar. Det förefölle kommissionen, som om här i landet skulle finnas
behov åtminstone för vissa lantbrukare, särskilt småbrukare, att till vård
och användning mottaga för deras näring lämpliga hästar mot skyldighet
att för vissa tidsperioder, då hästarna för övrigt väl kunde undvaras i jordbruket,
tillhandahålla dem åt statsverket. Kommissionen antoge, att de
utrangerade hästarna skulle i viss utsträckning kunna på här ifrågasatt

sätt utläipnas till fodervärdar till nytta både för statsverket och fodervärdarna.
Åtminstone syntes det önskvärt, att försök gjordes på grundvalen
av detta uppslag.

Över Civilkornmissionens ifrågavarande förslag infordrades yttranden
såväl av Arinéförvaltningen som av de militära myndigheterna. För frågans
allsidiga belysning lämnas här en sammanfattning av dessa yttrandens
innehåll.

Kungl. Arméförvaltningens intendents- och civila departement samt Arméförsjukvårdsstyrelse
anförde följande. vYttrande.

»Beträffande civilkommissionens förslag, att en del av de vid armén
årligen utrangerade hästarna fortfarande skulle för statsverkets behov bibehållas
för att ersätta de under vissa perioder för armén genom lejning
anskaffade hästarna, vilka utrangerade hästar efter civilkommissionens mening
borde emellan dessa perioder till lantbrukare, särskilt småbrukare, i deras
näring utackorderas, är detta principiellt mycket tilltalande, då enligt detsamma
statsverket ej allenast skulle kunna, i likhet med vad som med
rätta bör äga rum i fråga om gammal utrustning, fullt slita ut de omförmälda
hästarna utan även ständigt och särskilt vid mobilisering till sitt
förfogande äga tillgång på en avsevärd del behövliga, i militärt bruk invanda
hästar. Det lärer emellertid lätt inses, att den av civilkommissionen
härvidlag funna utvägen icke skulle föra till det avsedda målet, då varken
i fred än mindre i krig den mycket krävande dragtjänst, som måste
fordras av de behövliga lejda eller utskrivna hästarna, verkligen kan tillgodoses
med arméns gamla, såsom uttjänta och nedbrutna, kasserade stamhästar.

För småbrukare lämpa sig i deras näring för övrigt ingalunda ädla,
uttjänta, nervösa ridhästar, vilka dels för att icke omedelbart alldeles förfalla
kräva helt annan utfodring och vård, än en småbrukare kan åstadkomma
och dels, för att icke ställa till olycka oftast fordra en körsven
med större vana, än som i regel kan påräknas hos småbrukarens familjemedlemmar,
då han själv vanligen av andra bestyr hindras vara sin egen kusk.

Försök att ersätta lejda hästar med kronan tillhöriga hästar pågå
för närvarande vid Wendes artilleriregemente, där för besparingar å regementets
lejningsanslag på grund av Eders Kungl. Maj:ts beslut den 15
september 1911 för regementets behov inköpts unga draghästar, som utackorderas
den tid, de icke för regementets exercis erfordras. Hitintills
hava dessa i mycken liten skala bedrivna och ännu icke avslutade försök
lämnat ett i vissa avseenden gynnsamt resultat, men kan detta system

naturligtvis icke med någon säkerhet bedömas förr än efter flerårig tillämpning.

Härvid bör också beaktas, att ett dylikt system möjligen kan med
goda resultat tillämpas vid ett truppförband, förlagt till Skåne med dess
täta befolkning och utmärkta kommunikationer, men att detsamma med
all säkerhet måste visa sig ur kostnadssynpunkt omöjligt för ett truppförband,
förlagt under för tillämpningen av hästutackordering mindre
gynnsamma förhållanden.»

Övriga myn- Övriga myndigheter, som yttrat sig över civilkommissionens förslag,

yttranden. anse i allmänhet, att förslagets genomförande näppeligen skulle medföra
någon större nytta, enär de utrangerade hästarna i allmänhet vore så förbrukade,
att de icke i någon större utsträckning kunde användas i militär
tjänst. De ställa sig dock i de flesta fall icke avvisande mot, att ett försök
göres för att vinna erfarenhet i saken.

Allmänt anmärkes, att civilkommissionen beräknat antalet för ^ackordering
och fortsatt användande lämpliga hästar alldeles för högt.

Remonteringsstyrelsen anför härutinnan: »Truppförbanden äga rätt

att i ersättning för avgången bland stamhästar årligen erhålla ett antal
remonter uppgående till 9 % av stamhäststyrkan. I dessa 9 % ingår även
ersättning för på grund av sjukdom eller olycksfall döda eller dödade
hästar. Det antal hästar, vilka såsom kasserade försäljas, uppgår därför
icke till 9 % av stamhäststyrkan. Enligt truppförbandens redogörelse för
avgången bland stamhästarna (icke omfattande rusthållshästar) för år 1910
uppgick antalet »störtade» hästar till ungefär Vs av årets avgång och under
år 1911 till mer än halva avgången. Det antal hästar, som försäljas, kommer
därför icke på långt när att uppgå till det av civilkommissionen beräknade
eller hela ersättningsprocenten.»

Angående artilleriets utrangerade hästar framhålles, att dessa i allmänhet
icke vidare lämpa sig för militär tjänst.

Vid Svea artilleriregemente hade under åren 1910 och 1911 utrangerats
och försålts 33 hästar, därav 16 till omedelbar nedslagning. Av de
övriga 17 voro 2 till ridning och körning oanvändbara på grund av istadighet
och de övidga behäftade med kroniska hältor och icke användbara
för det ändamål, varför regementet lejer hästar.

Vid Wendes artilleriregemente hade under åren 1909—1911 av 71
utrangerade hästar endast 25 kunnat säljas till fortsatt bruk och dessa
kunna i regel ej vidare användas vid artilleriet.

Vid Norrlands artilleriregemente hade under en följd av år endast
ett fåtal hästar sålts till fortsatt bruk, under det att allra största antalet

utrangerade hästar avyttrats för nedslagning. Detta vore enligt regementschefens
åsikt det riktigaste tillvägagångssättet. En häst borde i regel
ej kasseras förrän han till följd av hög ålder eller sjukdom blivit obrukbar
vid truppförbandet.

Chefen för Smålands artilleriregemente uppgiver, att hästar vid regementet
icke kasseras förrän de i allmänhet äro nästan komplett oanvändbara.
Av 1911 års kassation, utgörande 13 hästar, hade alla måst säljas
till slakt.

Chefen för Göta trängkår upplyser, att vid kåren sedan 1904 blott
en häst sålts till fortsatt bruk. Vid Skånska trängkåren hade intill 1909
alla kasserade hästar nedslaktats.

Chefen för Östgöta trängkår förmäler, att kvalitén hos de vid kåren
kasserade hästarna varit sådan, att rätt stora svårigheter nog skulle mött
att åt dem anskaffa fodervärdar.

Chefen för Göta ingenjörkår meddelar, att vid kåren under senaste
tio åren endast en häst försålts (ett sto till avel).

Angående vid kavalleriet utrangerade hästars brukbarhet inhämtas
ur de avgivna yttrandena följande.

Av de vid Livgardet till häst under åren 1908—1911 utrangerade
hästarna hade i medeltal årligen 23 ansetts böra nedslaktas, under det att
blott 20 kunnat säljas till fortsatt användande och i genomsnitt ej betingat
högre pris än i medeltal 200 kronor. Den begränsade brukbarhet, sistnämnda
hästar kunde äga, uppnåddes ofta nog först efter en långvarig
viloperiod och ginge lätt förlorad vid den ringaste överansträngning.

Sekundchefen för Livregementets dragoner anför, att största antalet
kasserade hästar försåldes till slakt samt att de övriga blott i undantagsfall
ägde eller kunde efter en period av vila nå en brukbarhet, som motsvarade
de krav, vilka ställdes på den lejda hästen.

Sekundchefen för Livregementets husarer anser, att användning av
gamla kasserade ridhästar till verkliga draghästar för tunga lass skulle
leda till djurplågeri och dåligt resultat med avseende på arbetsprestation.

Chefen för Smålands husarregemente yttrar, att det utan tvivel
bland de kasserade hästarna funnes rätt många, som dugde till körhästar,
fastän de ej lämpade sig för ridbruk.

Enligt chefens för Kronprinsens husarregemente åsikt vore de utrangerade
hästarna i allmänhet behäftade med sådana fel, att de ej kunde
vidare användas för härens behov men väl för långsamt åkerbruksarbete å
mjuk mark. En mindre del borde kunna användas för att göra kompanichefer
vid infanteriet beridna.

Chefen för Norrlands dragonregemente förmenar, att en del kasse -

rade hästar kunde användas som ridhästar för en del av härens officerare
med vederlikar, som under längre eller kortare tid av året samt vid mobilisering
borde göras beridna.

Beträffande de från kavalleriet utrangerade hästarnas användbarhet
såsom draghästar uttalas allmänt farhåga, att de icke lämpade sig för
sådant ändamål. De flesta av dem vore icke inkörda och de som vore det
eller kunde inköras, bleve i allmänhet icke gärna några goda körhästar,
fyllande de krav, som måste sättas på draghästar till kanoner och packvagnar.
En användning av dylika mindervärdiga hästar skulle bliva till
men för övningarnas rationella bedrivande.

Från många håll erinras, att till jordbrukare utackorderade hästars
användning vid truppförbanden skulle till tiden sammanfalla med den, då
fodervärdarna bäst behövde dem.

Chefen för Östgöta trängkår framkastar tanken, att kavalleriets utrangerade,
icke inkörda hästar kunde för inkörning lämnas till trängkårerna,
innan de utlämnades till fodervärdarna.

Åtskilliga chefer påpeka, att utrangerade hästar kunde vid truppförbanden
komma till användning såsom körhästar för utförandet av allehanda
i truppförbandens hushållning erforderliga körslor, för vilka nu icke
obetydliga summor utbetalades. Utgifterna under åtskilliga anslag skulle
härigenom kunna avsevärt nedbringas.

Chefen för Göta trängkår och en skvadronschef vid Norrlands dragonregemente
föreslå, att för främjande av den inhemska hästaveln till
avel lämpliga ston bland de utrangerade hästarna på vissa villkor skulle
överlämnas till hästuppfödare.

Vid det av chefen för Norrlands dragonregemente avgivna yttrandet
finnes bifogat ett utlåtande i frågan av regementets veterinär, som anför,
att kavalleriets utrangerade hästar aldrig kunde bliva starka och pålitliga
draghästar på grund av deras kroppsbyggnad, lynne och dressyr. De
hästar, som kunde köras, vore användbara endast till lättare körslor. Användes
de till tungkörning, bleve de snart förstörda och odugliga till allt
arbete, beroende på att de kroniska sjukdomar i ledgångar och senor, som
utgjorde den vanligaste kassationsorsaken, vid större ansträngningar ytterst
lätt komtne igen. Vid Norrlands dragonregemente hade på varje skvadron
en eller flera av de därför bäst lämpade hästarna inkörts för att vid behov
användas till förekommande körslor. På försök hade dessa hästar vid fälttjänstövningar
använts såsom draghästar för regementets packvagnar, men
efter en eller annan dag nästan undantagslöst visat sig odugliga därtill
och måst utbytas mot vanliga draghästar. Dock kunde de bästa av de

kasserade hästarna användas till ridning för sådan personal inom hären,
som icke vore i behov av absolut förstklassiga hästar.

Jämväl Tredje försvarsberedningen har till behandling upptagit civil- ^eJ{ebe{^
kommissionens förslag om fortsatt användning för härens räkning av ut- ningens
rangerade stamhästar och funnit detsamma värt allt beaktande. Med nu- yttrande,
varande tillvägagångssätt för tilldelning av remonter åt de beridna truppförbanden
samt utrangering av äldre stamhästar hände det nämligen
ganska ofta, särskilt vid kavalleriet, att hästar av jämförelsevis god beskaffenhet
kasserades och försåldes. De nya remonter, s. k. ersättningsremonter,
som skulle tillföras truppförbanden, överlämnades till dessa i
regel på eftersommaren före regeinentsövningarnas början. De stamhästar
åter, som skulle ersättas av de nya remonterna, utrangerades först efter
det regementsövningarna ägt rum och omedelbart efter dessas slut. Följden
av detta tillvägagångssätt hade blivit, att truppförbanden, vilka icke kunde
på förhand så noggrant fixera, huru många hästar som vid regementsövningarnas
avslutande vore att anse såsom för truppförbandens militära övningar
icke vidare brukbara, uppgåve sitt årsbehov av ersättningsremonter
till ”det enligt gällande bestämmelser högst tillåtna antalet eller nio procent
av stamhäststyrkan enligt stat. Då detta antal ersättningsremonter tillfördes
truppförbanden redan innan regementsövningarna ägt rum, måste
efter desammas slut kasseras ett lika stort antal äldre hästar, även om de
kassabla hästarna icke uppginge till detta antal. Det hände därför icke
så sällan, att ganska goda hästar måste utrangeras. Olämpligt vore ju
också, att kassationen ägde rum omedelbart efter regementsövningarnas
avslutande, då hästarna i gemen efter de mycket ansträngande övningarna
o-ivetvis vore i dålig kondition. Det hade också visat sig, att hästar, som
utrangerats och försålts, efter omsorgsfull behandling under en kortare
viloperiod åter kommit i god kondition och varit fullt användbara under
ett flertal år. Det hade till och med givits exempel därpå, att utrangerade
stamhästar ånyo kommit i kronans bruk såsom lejda hästar. Enligt beredningens
tanke vore det därför en fråga av synnerlig väkt, huruledes
utrano-erin^en av stamhästar och dessas fortsatta användning vid hären
skulle ordnas.

Beredningen hade inhämtat, att inom ett par främmande armeer
sådana hästar, som med hänsyn till vissa truppslags speciella behov av
hästar av fullgod beskaffenhet icke ansåges kunna vidare med fördel därstädes
komma till användning, överflyttades till andra truppslag, där anspråken
på erforderliga hästars beskaffenhet icke kunde vara så stora som
vid först anmärkta truppslag.

Inom tyska armén tillginge det härutinnan på följande sätt.

Hästar, som bleve så sjuka eller så svårt skadade, att det kunde antagas,
att de ej vidare kunde bliva tjänstbara och att kostnaden för deras
vård och helande ej stode i rimligt förhållande till deras blivande försäljningsvärde,
kunde nedslaktas. De hästar, som till följd av mottagande
av remonter bleve övertaliga vid truppförbanden, utmönstrades och, så vida
de icke nedslaktades eller övertoges av andra truppförband eller mot betalning
överlätos till officerare eller andra, såldes å offentlig auktion.
Detta ägde rum om hösten, i regel dagen efter truppförbandens återkomst
från övningarna, men, då sådan icke förekomme, senast den 15 september.
I regel såldes endast de hästar, som till följd av sjukdom eller skada
voro oanvändbara eller icke ansåges kunna begagnas vid större truppövningar.

Vid utmönstringen iakttoges följande:

a) hästar, vilka till följd av sjukdom vore så otjänliga till vidare
arbete, att deras användning måste anses såsom djurplågeri, såldes icke
utan nedslaktades;

b) vid ridskolor utmönstrade hästar kunde, om de lämpade sig därför,
mot betalning överlämnas till beridna kompaniofficerare vid vissa fottrupper.
Detsamma gällde undantagsvis ryttmästare och kaptener vid ridande
artilleriet under vissa angivna förhållanden;

c) av de hästar, som utmönstrades vid kavalleriregementena, ägde
kavalleritelegrafskolorna i första hand att uttaga de bästa;

d) bland kavalleriets i övrigt samt fältartilleriets utmönstrade hästar
utvaldes hästar till maskingevärsavdelningar (ridhästar), fotartiileriets och
vissa tekniska truppers anspannsavdelningar samt trängtruppförbanden;

e) från fältartilleriskjutskola utmönstrade hästar kunde tilldelas vissa
andra artilleristiska formationer;

f) sedan de under c)—e) angivna formationerna gjort sitt val bland
de utmönstrade hästarna, ägde andra trupper att åt sig utvälja användbara
hästar;

g) därefter ägde lantgendarmeriet att mot betalning övertaga för
detsamma erforderliga och lämpliga hästar;

h) slutligen uttoges bland de utmönstrade hästarna för beridna och
icke beridna truppförband behövliga körhästar, s. k. Krumperpferde, med
vilka utfördes de i truppförbandens hushållning förekommande körslorna
såsom framforsling av foder, bröd och andra förplägnadsartiklar, iståndsättande
och underhåll av exercisfält, ridbanor etc., verkställande av
transporter mellan kaserner och bangårdar. Dessa hästar upptoges icke i
truppförbandens stater. Vid de icke beridna truppförbanden beräknades

för körslorna viss gottgörelse. Mot betalning iinge dessa hästar användas
även av annan truppdel än den vartill de hörde samt av på orten befintliga
militära förvaltningsmyndigheter för tjänstekörslor. Officerare ägde
mot betalning taga dem i anspråk för enskilt bruk i vissa angivna hänseenden.
Utan avgift kunde underofficerare tillåtas begagna dylika'' hästar
för visst enskilt bruk. All för hästarnas användning inflytande ersättning
sringe till en särskild kassa, ur vilken bestredes utgifter för hästarnas
underhåll, anskaffning och underhåll av fordon in. fl. kostnader, som hade
samband med hästarnas användning.

Beredningen hade införskaffat redogörelser beträffande antalet vid
svenska arméns truppförband under femårsperioden 1908—1912 störtade och
utrangerade stamhästar, ävensom uppgifter, dels å huru många av de utrangerade
hästarna, som försålts till slakt och till fortsatt bruk och dels å
försäljningsprisen.

Antalet störtade och utrangerade hästar utgjorde under hela femårsperioden
respektive 466 och 2,271. Av sistnämnda antal blevo 1,162 försålda
utan villkor, varemot ifråga om 1,109 vid försäljningen gjordes det
förbehåll, att de skulle nedslaktas. Försäljningssumman för de 1,162
hästarna utgjorde 234,067 kronor och för de 1,109 78,007 kronor 95 öreMedelpriset
för de förra var alltså 201 kronor 43 öre och för de senare
70 kronor 34 öre. För de under perioden störtade hästarna inflöt ett
belopp av 8,059 kronor 94 öre.

Under ett vart av periodens fem år hade alltså, i medeltal uttryckt,
försålts utan villkor om nedslaktning 232 hästar. Flärvid vore dock att
märka, att antalet stamhästar under perioden undergått en successiv ökning
för att uppnå det genom 1901 års härordning fastställda antalet av
9,396 hästar. Vid slutet av ett vart av periodens fem år var stamhästantalet,
rusthållshästar inberäknade, följande: 1908 7,759, 1909 8,078,
1910 8,378, 1911 8,516 och 1912 8,639. Under 1913 ökades antalet till
8,756 och vid 1914 års slut skulle stamhästantalet utgöra 8,876. Såsom
förut framhållits vore vid 1914 års slut det genom 1901 års härordning
bestämda antalet stamhästar fyllt med undantag därav, att det för ett vart
av de två stora skånska kavalleriregementena återstode att anskaffa 200
hästar samt för fältartilleriets haubitsbatterier 120 hästar eller tillsammans
520 hästar. Då antalet utrangerade hästar vore beroende av den totala
stamhäststyrkan, rönte medeltalet utrangerade hästar givetvis inverkan av
den successiva höjningen av stamhästantalet. Ökningen av sagda antal
under 1913 och 1914 borde förty berättiga till att räkna med ett årligt
medeltal utrangerade hästar, som kunde säljas utan villkor om nedslaktning,
av minst 240.

3—is loss

Beredningen ansäge, att dessa hästar horde för fortsatt användning
överföras till de truppslag inom hären, som icke i allo hade behov av hästar
av samma godhet som kavalleriet och artilleriet, eller till infanteriet, ingenjörtrupperna
och trängen. De borde fördelas med 84 till infanteriet, 36 till
ingenjörtrupperna och 120 till trängen. De hästar, som överfördes till
förstnämnda två truppslag, avsåges skola användas huvudsakligen som ridhästar;
de åter som tilldelades trängen skulle kunna brukas både såsom
rid- och körhästar.

II. De sakkunnigas yttrande.

1. Utbyte av lejda hästar vid hären mot inköpta.

Att det för kronan i allmänhet skulle ställa sig ur ekonomisk synpunkt
mera fördelaktigt att inköpa hästar än att leja sådana, ifall man
blott hade att med varandra jämföra inköps- och lejningskostnaderna, är
lätt att påvisa. Men saken ter sig annorlunda, när man därjämte måste
taga hänsyn till kostnaderna för hästarnas underhåll under den del av
året, då de icke behöva tagas i anspråk för truppförbandens övningar.
Det är givetvis möjligheterna att inskränka dessa kostnader till ett minimum,
som utgöra förutsättningen för att lejningen av hästar skall kunna utbytas
mot inköp.

De vid Wendes artilleriregemente anställda försöken att under tiden
mellan regementsövningarna utackordera hästarna till fodervärdar, synas
hittills hava slagit väl ut. Efterfrågan å sådana hästar har varit vida
större än tillgången, och inga anmärkningar hava ännu försports över
hästarnas skötsel och användning hos fodervärdarna. Utan tvivel kan detta
gynnsamma resultat till stor del hava berott därpå, att i Skåne är användningen
för och behovet av hästar särdeles stor. Det hade därför varit synnerligen
önskvärt, om några erfarenheter stått till buds ifråga om ^ackordering
av hästar även inom andra delar av landet. Men ehuru så icke är förhållandet,
torde man dock kunna ha anledning att förmoda, att i allmänhet
utackorderingssystemet även där skulle visa sig fördelaktigt. I hela
mellersta Sverige är efterfrågan å hästar för lantbruks- och andra ändamål
ganska stor. Och även i Norrland torde det vara möjligt att mellan
tiderna för deras inställande vid truppförbanden placera ett avsevärt antal
hästar hos enskilda personer, som behöva dylika, särskilt för vinterkörslor
av olika slag.

Farhågan för att hästarna icke skulle erhålla tillräckligt omsorgsfull
behandling och omvårdnad under utackorderingen lärer icke behöva till -

mätas alltför stort avseende. 1 Skåne, där före 1902 ^ackordering av
kavallerihästar ägde rum i ganska stor omfattning, lyckades det i allmänhet
att erhålla goda fodervärdar. Visserligen voro förhållandena därvidlag
i så måtto fördelaktigare, att, då dessa hästar icke fingo användas till annat
än ridning och lättare körslor, så blevo de underkastade jämförelsevis
mindre ansträngning under det att i fråga om artillerihästarna inga sådana
inskränkningar i bruket torde behöva ifrågakomma. Genom intagande i
utackorderingskontrakten av bestämmelser om skadeståndsskyldighet från
fodervärdens sida, ifall hästen befinnes vanvårdad, samt genom noggrann
tillämpning av denna bestämmelse, torde tillräcklig garanti erhållas för
att de utackorderade hästarna bliva väl skötta och behandlade.

De sakkunniga anse sig alltså kunna principiellt tillstyrka, att utbyte
av lejda hästar mot inköpta hästar må äga rum icke blott vid artillerireqementena
utan även vid alla andra truppförband, som hava behov av ökat
antal hästar under vissa övningar och för sådant ändamål hittills fått använda
lejning, i den män det låter sig göra att utan avsevärda kostnader
för kronan utackordera de inköpta hästarna till fodervärdar under tiden
mellan övning sperioderna.

De nu för handen varande omständigheterna synas föranleda till det
antagande, att övergången från lejningssystemet till det nu ifrågasatta torde
bliva synnerligen lätt. Då emellertid hithörande förhållanden äro av hemlig
natur, hava de sakkunniga i särskild skrivelse närmare yttrat sig
härom.

Uppgiften inskränker sig för närvarande till en utredning rörande
sättet att hålla de förefintliga hästarna uppe i erforderligt antal.
Denna angelägenhet torde emellertid tillsvidare böra endast provisoriskt
ordnas. Hela frågan befinner sig ännu, även vad Skåne vidkommer, i viss
mån på experimentets stadium, och i övriga delar av landet finnas inga
som helst erfarenheter i fråga om tillämpningen. Att redan nu definitivt
besluta, att all hästlejning vid hären skall för framtiden upphöra och i
stället egna hästar användas, anse de sakkunniga därför icke tillrådligt.

Följande tillvägagångssätt synes däremot kunna förordas, nämligen:

att föreskrifter meddelas därom, att avtal skola, i den mån så låter
sig göra, träffas med enskilda personer om emottagande av sådana kronans
hästar, som äro avsedda att ersätta lejda hästar, för utfodring och användning
mellan övningarna i huvudsaklig överensstämmelse med därför
vid Wendes artilleriregemente tillämpade bestämmelser;

att, i den mån de för närvarande i kronans ägo befintliga hästar,
som äro avsedda att ersätta lejda sådana, avgå eller eljest behov av hästlejning
uppkommer, avtal träffas med vederbörande hästägare om rätt för

kronan att inköpa lejd häst, samt att, därest uppgörelse om hästarnas utackordering
på nyss angivet sätt kan ske, dylika inköp i lämplig omfattning
äga rum; samt

att kostnaderna sågäl för besiktning av de utackorderade hästarna,
som ock för inköp av nya hästar ävensom för bestridande av gottgörelse åt
fodervärdar, därest sådan befinnes oundgängligen erforderlig, anvisas frän
anslaget till lega av hästar för truppförbandens övningar, vilket anslag alltså
under nuvarande benämning och med oförändrat belopp bör bibehållas,
intill dess visshet vunnits om möjligheten att genomföra detta system.

Antalet utrangerade

hästar, som
fortfarande
äro användbara
vid
hären.

2. Utrangerade stamhästars fortsatta användning vid hären.

Vid klargörandet av denna fråga synes i första hand höra utredas,
huru stort antal av de årligen utrangerade stamhästarna är användbart för
fortsatt bruk vid hären. Av den tabell över de vid härens beridna
truppförband under femårsperioden 1908—1912 utrangerade stamhästar,
vilken såsom bil. 6 finnes fogad till detta betänkande, framgår, att av
2,271 kasserade hästar mer än hälften eller 1,162 försålts utan villkor om
nedslaktning. Jämför man förhållandet mellan hela antalet kasserade samt
utan villkor försålda hästar vid de olika truppslagen, finner man, beträffande
kavalleriet, att av 1,465 kasserade hästar 883 eller omkring 60 %
och vid artilleriet, ingenjörtrupperna och trängen av 806 hästar 279 eller
något över 34 % kasserats utan förbehåll om nedslaktning, och vad särskilt
trängen beträffar, att av 92 kasserade hästar endast 22 eller något
över 25 % försålts utan villkor.

Nu torde det emellertid vara otvivelaktigt, att en avsevärd del av
dessa utan förbehåll sålda hästar ingalunda varit av den beskaffenhet, att
de lämpat sig för vidare bruk vid hären utan endast för körslor o. d. av
lättare slag.

Vad särskilt artilleriet, ingenjörtrupperna och trängen vidkommer,
så torde få anses givet, att från dessa truppslag utrangerade hästar i regeln
äro oanvändbara ej endast för ridbruk utan även och i lika hög grad till
körning. Ovan anförda statistik talar för detta antagandes riktighet. Man
torde därför vara berättigad fastslå, att fortsatt användbarhet för till militärt
bruk utrangerade stamhästar endast kan förutsättas hos vissa av de
vid kavalleriregementena kasserade hästarna.

Under den ovannämnda femårsperioden kasserades vid kavalleriet
utan förbehåll om nedslaktning sammanlagt 883 hästar eller i medeltal
177 hästar årligen. Enligt 1914 års härordning skall antalet stamhästar
vid kavalleriet utgöra 6,160, vartill enligt 1915 års riksdags beslut komma
303 stamhästar för kavalleriets officerare och veterinärer. Sammanlagda stam -

hästantalet kommer alltså att uppgå till 6,463.*) Om man av skäl, som
de sakkunniga nedan närmare angiva, beräknar, att av dessa hästar omkring
10 % årligen måste utrangeras, kommer antalet kasserade kavallerihästar
att varje år utgöra omkring 650.

Med tillämpning av erfarenheterna från den förut undersökta femårsperioden
kan antagas, att 60 % av dessa utrangerade hästar, eller alltså
högst 400 årligen, kunna försäljas utan villkor.

Att emellertid icke ens bland dessa hästar alla kunna uttagas till
fortsatt militärt bruk, är givet. Huru många som kunna anses fylla därför
erforderliga villkor är icke möjligt att för närvarande angiva, då statistiskt
underlag för sådana beräkningar saknas. De sakkunniga anse sig
emellertid kunna förslagsvis antaga, att två tredjedelar av de utan förbehåll
om nedslaktning kasserade kavallerihästarna kunna fortfarande användas
vid hären. Under den angivna förutsättningen, att högst 400 hästar
årligen skulle kunna försäljas utan villkor, borde alltså i runt tal omkring
250 hästar kunna för varje år överflyttas från kavalleriet till andra truppslag.
Denna siffra torde i själva verket visa sig ganska skiftande, ty vissa
år lärer hästmaterialet kunna vara mera förslitet än andra. Det är dock
av mindre betydelse, om det skulle visa sig, att detta approximativt beräknade
antal kommer att i verkligheten något över- eller underskridas,
ty om de sakkunnigas nedan angivna förslag godkännes, kommer en dylik
växling i sista hand att inverka allenast på trängens hästlejning, vilken
allt efter tillgången å kasserade kavallerihästar kommer att bli större eller
mindre under olika år.

De sakkunniga övergå nu till att yttra sig rörande lämpligaste användningssättet
för dessa hästar. En fortsatt användning vid kavalleriet
år utesiuten med hänsyn till kraven på fältduglighet. Om än hästarna
ett eller annat år kunde befinnas lämpade för lättare tjänst, såsom för
rekryter under första utbildningsperioden o. s. v., så är just orsaken till
deras utrangering i regeln att,söka i den omständighet, att de icke hålla
ut den hårdare påfrestning, som fälttjänstutbildningen och framför allt
fältförhållandena medför. Av kavalleriets hästmaterial kräves ovillkorligen
förmåga att med fältpackning i hastiga takter i terräng och i hinderströdd
mark tillryggalägga längre sträckor. Att kvarhålla visserligen till ridbruk

*) 6 x620 (fördelningskavalleriet)..............= 3,720

2x1,100 (Skånska husar- och dragonregementena)......= 2,200

Norrbottens kavallerikår.................= 240

Stamhästar för officerare, fänrikar och veterinärer (285 + 18) . . — 303

Användningssättet

för de utrangerade

kavallerihästarna.

Summa 6,463

användbara hästar, vilka icke fylla fältduglighetskraven, skulle vara liktydigt
med att avsevärt sänka skvadronernas effektiva numerär.

Av enahanda skäl torde en överföring av ifrågavarande hästar till
artilleriet och ingenjörtrupperna knappast vara tillrådlig. Vid dessa truppslags
rörelser i fält göra sig ofta rent taktiska, av stridshandlingen påkallade
krav gällande, med vilka ofta följa långa förflyttningar i hastiga
takter, ställande hårda prov på hästmaterialet. Härav följer, att även fredsövningarna
kräva kraftigare och uthålligare hästar, än vad de utrangerbara
kavallerihästarna kunna förväntas vara.

Vid infanteriet och träng en torde däremot en del av de för kavalleribruk
ej längre lämpliga hästarna kunna finna fortsatt användning.

Vad beträffar infanteriet, skall enligt 1914 och 1915 års riksdagsbeslut
vid varje regemente finnas en grupp om 28 stamhästar. Av dessa
hästar äro 10 avsedda för regementschefen, regementsofficerare, re^ementskvartermästaren
och adjutanter, under det att av återstoden 12 beräknas
för kompanicheferna och 6 för kulsprutekompaniet. På de för regementsstaben
avsedda stamhästarna komma att ställas ganska stora krav ifråga
om kraft och uthållighet, varför dessa måste vara av god kvalitet. För
de återstående 18 hästarna torde däremot i regeln ej ifrågakomma längre
hastiga förflyttningar, särskilt i terräng, än att bättre utrangerade kavallerihästar
kunna motsvara fordringarna. Särskilt om de sakkunnigas här
nedan framställda förslag rörande höjning av kassationsprocenten vid kavalleriet
varder godkänt, kommer beskaffenheten av de utrangerade kavallerihästarna
att förbättras, varigenom möjligheterna ökas att bland dessa uttaga
för ändamålet fullt användbara.

Under förutsättning att trångens nuvarande remontering i huvudsak
bibehålies, synes en överföring även till detta truppslag av en del utav de vid
kavalleriet utrangerade, men för militärt bruk fortfarande användbara hästarna
med viss fördel kunna låta sig göra.

Mot överföringen framhålles från trängen, att dessa äldre ridhästar
bereda svårigheter vid inkörningen, samt att de ej hålla ut vid tyngre körning,
och dessa invändningar torde icke kunna jävas. Förnämsta skälet till motståndet
mot en sådan överflyttning torde dock vara farhågan att se remonteringen,
såsom skedde före 1904, lagd uteslutande på sådan grund, vilket
visade sig ur många synpunkter olämpligt.

Men under den ovan angivna förutsättningen av bibehållen remontering
av det huvudsakliga stam hästbehovet ställa sig förhållandena väsentligt
annorlunda. I de från kavalleriet överförda hästarna erhölle trängkårerna
ett tillskott till nuvarande stamhästmaterial. Detta senare måste
nu i dess helhet tjäna så vitt skilda ändamål som ridutbildning åt

såväl rekryter som övrig personal, utbildning i körning ävensom utförande
av vanliga »körslor».

De från kavalleriet överförda hästarna kunna finna användning i
främsta rummet till ridutbildning särskilt för rekryterna, vilken ställer
mindre krav på hästmaterialet, och sannolikt även för annan personal.

En ej ringa del torde lämpa sig för lättare körning och därvid finna
användning vid körundervisningen. Om ock svårigheter kunna uppstå vid
dessa hästars inkörning, synes detta ej vara endast till olägenhet, särdeles
då de komma till användning vid'' utbildningen av underbefäl till instruktörer
i körning.

Härigenom skulle vid trängkårerna redan under fredsutbildningen
en viss specialisering av hästmaterialet kunna äga rum, med en del mera
uteslutande avsedd för ridbruk och en annan för körbruk, vilket synes
vara till fördel för såväl utbildningen som hästmaterialet. En ekonomisk
besparing torde även kunna ernås, då vissa för trängtrupperna avsedda
remonter kunde inköpas uteslutande till körbruk, betingande lägre inköpspris.

Mot invändningen, att dessa till kavalleribruk ej fullt användbara
hästar icke heller motsvara trängens krav på ridhästar må anföras, att
om också för vissa officerare vid trängen kan erfordras liknande förflyttningsförmåga
som för övriga beridna officerare, så ställas dock icke samma
krav på flertalet av personalen, som vid tjänsten i fält är fast bunden
vid fordonskolonnerna, såsom sektionschefer, o. s. v. Av denna personal
fordras endast undantagsvis förflyttningar i terräng och i väsentligen
hastigare takt än den vari kolonnen rör sig. Dessa fordringar torde de
från kavalleriet överlämnade hästarna i regeln kunna fylla.

Vid trängkårerna förekomma, utom den rena lektionskörningen, även
en del lättare körslor, till vilka de från kavalleriet överflyttade hästarna
delvis kunna användas.

De sakkunniga anse sig på grund av det ovan anförda kunna förorda,
att vid kavalleriet utrangerade hästar, vilka äro lämpliga för fortsatt
militär användning, skola överföras till infanteriet och trängen.

Söker man verkställa en beräkning rörande fördelningen mellan in- Fördelninfanteriet
och trängen av de hästar, som årligen skulle överlämnas från
kavalleriregementena till nämnda truppslag, måste man först klargöra, och trängen
huru lång tid sålunda överförda hästar kunna fortfarande antagas vara
användbara. Med hänsyn till såväl den ålder, som ifrågavarande hästar vallerihäsi
allmänhet “ äga, som den grad av förslitning, de redan varit utsatta för, tärna.
synes man ej kunna beräkna längre tjäntsbarhetsperiod för desamma
ån i medeltal tre år.

4—151068.

Årsbehovet för infanteriet låter sig då fastställa på följande sätt.

Enligt vad ovan är visat, torde 18 hästar vid varje infanteriregemente
utan olägenhet kunna utgöras av utrangerade kavallerihästar. Hela
behovet av dylika hästar vid infanteriet är alltså 504.*) Därest dessa omsättas
med en tredjedel varje år, kommer årsbehovet av dylika hästar att
utgöra 168 eller 6 vid varje infanteriregemente.

Av de omkring 250 årligen utrangerade kavallerihästarna, som enligt
förut angivna beräkningsgrunder antagits vara användbara till fortsatt
bruk vid hären, återstå alltså omkring 80 för trängen, eller 10—15 för
varje trängkår. Om dessa hästar likaledes antagas vara fortfarande brukbara
i tre år, kommer stamhäststyrkan vid trängen, som enligt 1914 års
härordning skall utgöra 54 vid varje trängkår, att ökas med mer än hälften.

Fråga uppstår då, huruvida och i vad mån denna tillökning medger
någon minskning av det antal hästar vid trängen, som enligt härordningen
skall där förefinnas.

Denna fråga kan till en början ses ur ekonomisk synpunkt. Enligt
den inom 1914 års generalskommission verkställda beräkningen av medelkostnaden
för en remont, dels vid insättande i nummer och dels efter avslutande
av fullständig dressyr, vilken finnes intagen såsom bilaga 3 till
de sakkunnigas förut avgivna betänkande och förslag angående hästhållningen
för officerare vid armén, representerar en remont efter erhållen
fullständig dressyr i genomsnitt en kostnad av 1,759 kr. 50 öre, varvid
den ersättning, som kan tillkomma staten vid hans försäljning såsom utrangerad
frånräknats. Antager man — med hänsyn till nu tillämpad kassationsprocent
— att en stamhäst är tjänstduglig under 11 år, motsvarar denna
remonteringskostnad en annuitet av 214 kronor 55 öre. Detta är alltså
den årliga kostnad, som besparas statsverket, om man i stället för att
inköpa och dressera en remont insätter en äldre stamhäst i nummer.

Enligt samma beräkning som nyss åberopats, utgör medelkostnaden
för underhåll av en stamhäst under ett år 424 kr. 50 öre. Den besparade
årliga remonteringskostnaden räcker alltså till att bestrida halva underhållskostnaden
för en stamhäst. Detta innebär, att det ur ekonomisk synpunkt
kan anses väga lika, om man vid ett truppförband håller visst antal
stainhästar, som remonterats vid truppförbandet, eller IV2 gång så många
hästar, som överförts från annat truppförband.

Frågan gäller sedermera, om de från annat truppförband överflyttade,
där utrangerade stamhästarna hava samma nyttighetsvärde som remonterade
stamhästar till ett 33 % mindre antal. Härom kunna givetvis åsikterna

*) 28 X 18 = 504.

vara delade, men de sakkunniga anse för sin del, att, ifall den specialisering
av hästmaterialet, varom ovan talats, genomföres vid trängen, det
icke skall lända tjänstedugligheten därstädes till men, därest inom viss
gräns dylikt utbyte i nämnda proportion äger rum. Var denna gräns bör
dragas, kan likaledes utgöra föremål för olika meningar, men då de sakkunniga
för sin del antaga, att åtminstone 2 av de årligen från kavalleriet
till varje trängkår överförda hästarna kunna vara fullt dugliga att fylla
kravet på ridhästar vid trängen, och att alltså under en treårsperiod sex
f. d. kavallerihästar kunna tagas i utbyte mot remonterade stamhästar, så
kan i det nu föreliggande fallet stamhästarnas antal minskas med fyra.

De sakkunniga anse alltså att, om den föreslagna överföringen av
hästar från kavalleriet till trängen kan äga rum, antalet stamhästar vid
varje trängkår kan minskas från 54 till 50. I detta sammanhang bör erinras,
att stallutrymmet vid trängen medgiver uppställandet av 56 hästar
vid varje kår.

Om 6 av de överförda hästarna vid varje trängkår avses för att ersätta
minskningen i stamhäststyrkan, återstå 25—30 hästar såsom ersättning
för motsvarande antal lejda hästar. Då efter härordningens genomförande
ett antal av 4,000 hästlejningsdagar anses behövliga vid varje trängkår
samt hästlejning beräknats äga rum under 100 dagar varje år, kan genom
överförande från kavalleriet av nämnda antal utrangerade hästar hästlejningsdao-arnas
antal vid trängen minskas med omkring 50 %. Skulle det framdeles
— vare sig såsom regel eller under särskilda år — visa sig att flera än
250 av de vid kavalleriet kasserade hästarna kunna fortfarande användas
för militärt bruk, bör överskottet tillföras nu ifrågavarande kategori, och
hästlejningen vid trängen alltså ytterligare kunna minskas.

Nu ifrågavarande hästar böra givetvis, på sätt ovan föreslagits, utackorderas
mellan övningstiderna. Såsom chefen för Östgöta trängkår i
sitt ovan åberopade yttrande över civilkommissionens framställning föreslagit,
torde de emellertid böra vid trängen inköras, innan de överlämnas
till fodervärdarna.

Vad beträffar kostnaderna för de åtgärder, som stå i samband med
nu föreslaget tillvägagångssätt för utnyttjande av de vid kavalleriet utrangerade
hästarna, inskränka sig dessa till utgifter, dels för hästarnas transporter
till vederbörande truppförband och dels för eventuell gottgörelse åt fodervärdar
och för besiktningar under den tid, de hästar, vilka skola ersätta
lejda, äro utackorderade. Ifrågavarande kostnader torde, i vad de avse
transport av hästar, som skola ersätta stamhästar, böra bestridas från remonteringsanslaget
och i andra fall från lejningsanslaget, så länge detta
bibehålies i sin nuvarande form.

På grund av vad sålunda blivit anfört, få de sakkunniga föreslå:
att, fördelningen mellan infanteriet och trängen av de vid kavalleriet
utrangerade hästarna må ske i den ordningen, att årligen först 168 hästar
tilldelas infanteriet med 6 för varje regemente, samt därefter återstoden
överföres till trängen;

att antalet stamhästar vid varje hängbår, för vilkas ersättande remontering
i vanlig ordning får ske, minskas från 54 till 50;

att av de till trängen överflyttade hästarna årligen 2 hästar tilldelas
varje hängbår såsom ersättning för minskat antal stamhästar samt återstoden
lika fördelas mellan tr ängkår erna för att ersätta lejda hästar;

att de till trängen överförda hästarna, som skola ersätta lejda
hästar, må mellan övning stiderna utackorderas till fodervärdar, på sätt de
sakkunniga här ovan (sid. 20) föreslagit;

att för bestridande av gottgörelse åt fodervärdarna, därest sådan blir
oundgängligen nödvändig, och för besiktning av de utackorderade hästarna
särskilda medel måtte ställas till vederbörande truppförbands förfogande
från anslaget till lega av hästar för truppförbandens övningar; samt

att kostnaderna för transport av utrangerade hästar vid kavalleriet
till andra truppförband måtte få bestridas från remontering sanslag et i den
mån nämnda hästar äro avsedda att ersätta stamhästar samt eljest från
anslaget till lega av hästar för truppförbandens övningar.

3. Remonteringen vid hären.

Innan de sakkunniga avsluta sitt betänkande rörande de ämnen, som
utgjort föremål för deras överläggningar, anse de sig böra framhålla, att
vissa förändringar i hittills vedertagna eller beslutade grunder för remonteringen
vid hären synas vara av behovet påkallade.

Sedan längre tid tillbaka har beräknats, att i medeltal 9 % av stamhästarna
vid de beridna truppslagen för varje år skulle utrangeras och ersättas
av remonter. Denna beräkningsgrund skulle emellertid enligt 1914 års senare
riksdags beslut icke tillämpas i fråga om kulsprutetropparnas hästar. Enligt
riksdagens uttalade mening borde nämligen de för kulsprutetjänsten erforderliga
hästarna kunna erhållas genom att äldre hästar, vilka eljest skulle
hava utrangerats, kvarhölles vid regementena, vadan hästanskaffningen för
kulspruteavdelningarna icke borde föranleda någon ökning av remontbehovet.

Emellertid ger erfarenheten vid handen, att kulsprutetjänsten vid
kavalleriet är av en för hästmaterialet ytterst slitande natur. De taktiska
krav, som måste ställas å kulsprutetropparna, framför allt deras flankerande
ingripande, medför nödvändigheten av terrängförflyttningar i hastigare
takter. Framforslandet av såväl kulsprutor som ammunition vid kavalleriets
kulspruteförband sker nämligen i motsats till vad förhållandet är
vid infanteriet medelst packhästar, och det är allmänt känt, att en packhäst
vid bärande av enahanda döda vikt, som motsvaras av en ryttares, underkastas
långt hårdare ansträngning än den ridna hästen. Följden av att kulsprutehästarna
icke finge i vanlig ordning remonteras bleve därför sannolikt
den, att antingen kulspruteavdelningarna icke kunde utbildas i enlighet med
de krav, som taktiska fordringar uppställa, eller ock att hästmaterialet komtne
att förslitas i sådan grad, att dess effektiva numerär väsentligt minskades.

De sakkunniga anse av dessa skäl, att de för kulsprutetroppparna vid
kavalleriet avsedda hästarna höra remonteras på samma sätt som övriga
hästar vid detta truppslag.

Men det är icke blott ifråga om kulsprutetropparnas hästar som remonteringen
vid kavalleriet bör ske efter delvis förändrade grunder, utan
jämkningar erfordras även med hänsyn till 1915 års riksdags beslut rörande
hästhållningen för officerare samt vid bifall till de sakkunnigas förslag
rörande användande av utrangerade hästar vid hären.

Enligt Kungl. Maj:ts proposition till 1914 års senare riksdag angående
ny härordning (sid. 314 o. f.) skulle vid infanteriet uppsättas ett visst
antal stamhästar, dels för att göra regementskvartermästare, regementsadju -

Remontering
av
hästarna vid
kavalleriets
kulsprutetroppar.

tanter och kompanichefer beridna, dels ock för att förse kulsprutekompanierna
med hästar. Det för ett infanteriregemente erforderliga antalet
stamhästar beräknades på följande sätt:

för 1 regementskvartermästare..........1 häst

» 4 regeraentsadj utan ter...........4 hästar

» 12 kompanichefer..............12 »

» kulsprutekompaniet...........6 »

Summa 23 hästar.

Av dessa hästar skulle de 17 förstnämnda uttagas från kavalleriet,
och de för kulsprutekompaniet avsedda 6 hästarna avlämnas från artilleriet.
Till infanteriets 28 regementen skulle alltså överföras sammanlagt (28X17—)
476 hästar från kavalleriet och (28 X 6 —) 168 hästar från artilleriet. Då
infanteristamhästens tjänstetid beräknas till åtta år, skulle infanteriet årligen
mottaga 60 hästar från kavalleriet och 21 hästar från artilleriet. Med hänsyn
därtill, att ifrågavarande hästar borde hava en ålder av åtta år, då de avlämnades
till infanteriet, och alltså förut hava varit i tjänst vid kavalleriet eller
artilleriet i fyra år, behövde remonteringen för desamma icke ske efter fulla
antalet avlämnade hästar, utan beräknades behovet av årlig ersättning för dem
allenast till 44 vid kavalleriet och 16 vid artilleriet eller tillhopa 60 reinonter.

I detta förslag gjorde riksdagen ingen annan ändring än att ytterligare
fyra stamhästar skulle vid varje infanteriregemente avses för överstelöjtnanten
och majorerna. Härigenom tillkommo (28X4=) 112 stamhästar.
Rörande remonteringen av dessa hästar gjorde riksdagen icke något särskilt
uttalande, vadan den torde böra beräknas på vanligt sätt eller efter 9 % avgång,
och alltså tillkommo härigenom 10 remonter för infanteriets behov (se bil. 7).

Såsom de sakkunniga ovan (sid. 24—25) föreslagit, böra de 18 hästar
vid infanteriregementena, som äro avsedda för kompanicheferna och kulsprutekompanierna,
uttagas bland bättre utrangerade kavallerihästar. Behov
av remontering för dessa hästar, tillhopa (28 X 18 =) 504, erfordras
alltså icke, om detta förslag godkännes. I dylik händelse förfaller ock beslutet
om uttagning av infanteriets kulsprutehästar från artilleriet, och det
blir allenast kavalleriet, som får förse infanteriet med hästar.

Sedan ovannämnda 18 hästar för varje infanteriregemente ur nu ifrågavarande
synpunkt lämnats ur räkningen, återstår för kavalleriet att tillhandahålla
infanteriet på grund av 1914 års riksdags beslut 9 hästar för
regementsofficerare, regementskvartermästare och regementsadjutanter, varjämte
enligt 1915 års riksdags beslut om hästhållningen för officerare bör
beräknas ytterligare en stamhäst för regementschefen, eller alltså 10 hästar
per regemente och sammanlagt 280 hästar för infanteriet i dess helhet.

Härtill kommer, likaledes enligt 1915 års riksdags beslut, nedannäinnda
antal hästar för följande personalgrupper in. fl. nämligen:

för generalitetsstaten..................26 hästar

» generalstaben...............

» artilleristaben...............

» kommendantsstaten............

» undervisningsverken............

» arméfördelningsstabernas reservgrupper ....

Summa 108 hästar.

Av ovanstående hästar beräknas 1 stamhäst för vardera generalfälttygmästaren,
chefen för Fortifikationen, chefen för artilleristaben
samt chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan skola
avlämnas från respektive truppslag, eller tillsammans ^

Återstår 104 hästar.
Läsra-es härtill infanteriets................280

ÖÖ ---

utgör hela antalet....................384 hästar,

vilka de sakkunniga anse böra avlämnas från kavalleriet.

Samtliga ifrågavarande hästar torde av samma skäl, som anförts i Kungl.
Maj:ts ovannämnda proposition om ny härordning (sid. 314), böra vara av
åtta års ålder, då de avlämnas från kavalleriet, samt beräknas vara tjänstbara
i ytterligare åtta år. Kavalleriet skulle alltså enligt denna beräkningsgrund
hava att årligen avlämna (384 : 8 ==) 48 åttaåriga stamhästar.

° Då dessa hästar skola hava varit i tjänst vid kavalleriet från tiden
för regementsövningarnas början det år, hästarna uppnått fyra års ålder,
till tiden efter regementsövningarnas slut, då de såsom åttaåriga avlämnas
till infanteriet eller ovannämnda personalgrupper m. fl., har kavalleriet haft
användning av dessa hästar i fullt fyra år. Sedan ifrågavarande system
tillämpats i fyra år kommer alltså kavalleriet att hava en grupp av (48X4=)
192 hästar, som vid successivt uppnående av åtta års ålder skola disponeras
för andra ändamål, och följaktligen böra ersättas av 48 remonter årligen.
Kavallerihästarnas antal kommer att utgöra följande:

skvadronsstam hästar.....................6,000

kulsprutehästar.......................160

stamhästar för kavalleriets officerare och fänrikar........285

stamhästar för kavalleriets veterinärer.....•_• •_• • • jj

eller sammanlagt 6,463.

Av dessa måste ovannämnda 192 hästar remonteras med 48 om året 192;

återstå alltså 6,271

hästar att remontera enligt

vanliga

grunder.

Kassationsprocenten har hittills varit 9 %. Det har emellertid län^e
ansetts önskvärt, att en något högre kassation kunde medgivas för kavalleriet.
För detta truppslags krigsberedskap och fältduglighet skulle det
vara av mycket stor betydelse, att hästmaterialet något hastigare kunde
föryngras, och då det nu befunnits möjligt att tillgodogöra andra delar
av hären de hästar, som visserligen måste anses vara mindre lämpliga
vid kavalleriet, men dock äro fullt användbara för mindre krävande uppgifter,
så skulle en utsträckt kassation vid kavalleriet medföra, att såväl
detta truppslags som infanteriets och trängens därifrån erhållna hästar
bleve i genomsnitt av bättre beskaffenhet.

De sakkunniga hava verkställt jämförelse mellan kostnaderna för
remonteringen samt hästhallningen för officerarna å ena sidan enligt 1914
års härordning samt å andra sidan enligt 1915 års riksdags beslut och de
sakkunnigas nu framlagda förslag (bil. 7), varav inhämtas, att, även om
kassationsprocenten för kavalleriets nu ifrågavarande 6,271 hästar höjes
från 9 till 10 / och alltså jämväl kulsprutetropparnas hästar få omsättas
efter samma grund, likväl en kostnadsminskning av 299,818 kronor uppkommer.
1

Under ^sådana förhållanden tveka de sakkunniga icke att föreslå,
att från kavalleriet° efter genomförd härordning årligen skall avlämnas
sammanlagt högst 48 attaarigu stamhästar till följande personalgrupper m. m.
nämligen, generalitetsstaten, generalstaben, kommendantsstaten, undervisningsverken,
arméfördelningsstabernas reservgrupper och infanteriet; samt

att beträffande statsanslaget till remontering m. m. vid armén beräkningen
av er sättning sr emonter till kavalleriet efter genomförd härordning
med ändring av hittills tillämpade grunder skall bestämmas sålunda, att å
G,211 stamhästar beräknas 10 %, varjämte kavalleriet ytterligare skall tilldelas
ersättning sr emonter motsvarande det antal åttaåriga stamhästar, som
enligt ovan skall avlämnas.

\ ad åter beträffar den ytterst obetydliga tillökningen i remonteringen
vid artilleriet och ingenjörtrupperna, vilken dessa truppslag komma
att få vidkännas genom avlämningen av stamhästar:

för artilleriet till: generalfälttygmästaren, cheferna för artilleristaben
och artilleri- och ingenjörhögskolan med inalles 3 hästar; samt
för ingenjörtrupperna till: chefen för fortifikationen med 1 häst;
synes denna icke vara av natur att påkalla ökning i remonterino-en
utöver nu utgående 9 % för här omnämnda truppslag.

4. Sammanfattning.

Såsom ovan är närmare utvecklat, föreslå de sakkunniga

1. Angående utbyte av lejda hästar vid hären mot inköpta

att utbyte av lejda hästar mot inköpta må äga rum icke blott vid
artilleriregementena utan även vid alla andra truppförband, som hava behov
av ökat antal hästar under vissa övningar och för sådant ändamål hittills
fått använda legning, i den mån det låter sig göra att utan avsevärda
kostnader för kronan utackordera de inköpta hästarna till fodervärdar under
tiden mellan övning sperioderna;

att föreskrifter meddelas därom, att avtal skola, i den män så låter
sig göra, träffas med enskilda personer om emottagande av sådana kronans
hästar, som äro avsedda att ersätta lejda hästar, för utfodring och användning
mellan övningarna i huvudsaklig överensstämmelse med därför vid
Wendes artilleriregemente tillämpade bestämmelser;

att, i den mån de i kronans ägo befintliga hästar, som äro avsedda
att ersätta lejda sådana, avgå eller eljest behov av hästlejning uppkommet,
avtal träffas med vederbörande hästägare om rätt för kronan att inköpa
lejd häst, samt att, därest uppgörelse om hästarnas utackordering på nyss
angivet sätt kan ske, dylika inköp i lämplig omfattning äga rum;

att kostnaderna såväl för besiktning av de utackorderade hästarna,
som ock för inköp av nya hästar ävensom för bestridande av gottgörelse
åt fodervärdar, därest sådan befinnes oundgängligen erforderlig, anvisas
från anslaget till lega av hästar för trupp förbandens övningar, vilket anslag
alltså bör bibehållas, intill dess visshet vunnits om möjligheten att genomföra
detta system.

5—151068

2. Angående utrangerade stamMstars fortsatta användning vid hären:

att vid kavalleriet utrangerade hästar, vilka äro lämpliga för fortsatt
användning vid hären, skola överföras till infanteriet och tränqen;

att fördelningen mellan infanteriet och trängen av de vid kavalleriet
utrangerade hästarna md ske i den ordning, att årligen först 168 hästar
tilldelas infanteriet med 6 för varje regemente, samt därefter återstoden ''
överföres till trängen;

att antalet stamhästar vid varje trängkår, för vilkas ersättande remontering
i vanlig ordning får ske, minskas från 54 till 50;

att av de till trängen överflyttade hästarna årligen 2 hästar tilldelas
varje trängkår såsom ersättning för minskat antal stamhästar samt återstoden
lika fördelas mellan trängkårerna för att ersätta lejda hästar;

att de till trängen överförda hästarna, som skola ersätta lejda hästar,
må mellan övning stid ernå utackorderas till fodervärdar på sätt de sakkunniga
här ovan (sid. 20) föreslagit;

att för bestridande av gottgörelse åt fodervärdarna, därest sådan
blir oundgängligen nödvändig, och för besiktning av de utackorderade hästarna
särskilda medel måtte ställas till vederbörande truppförbands förfogande
från anslaget till lega av hästar för truppförbandens övningar; samt

3. Angående remonteringen vid hären:

att från kavalleriet efter genomförd härordning årligen skall avlämnas
sammanlagt högst 48 åttaåriga stamhästar till följande personalgrupper
m. m., nämligen generalitetsstaten, generalstaben, kommendantsstaten, undervisningsverken,
arméfördelningsstabernas reservgrupper och infanteriet; samt
att beträffande statsanslaget till remontering m. m. vid armén beräkningen
av er sättning sr emonter till kavalleriet efter genomförd härordning,
med ändring av hittills tillämpade grunder skall bestämmas sålunda, att å
6,271 stamhästar beräknas 10 °/°, varjämte kavalleriet ytterligare skall tilldelas
ersättning sr emonter motsvarande det antal åttaåriga stamhästar, som
enligt ovan skall avlämnas.

BILAGOK.

T a utvisande

medelkostnaden per dag för hästlejning vid artilleri

	År 1909.		År 1910.		År 1911.		År 1912.
	Lej- nings- dagar.	Lejnings- kostnad.	Lej- nings- dagar.	Lejnin kostn	gs- ad.	Lej- nings- dagar.	Lejnings- kostnad.	Lej- nings- dagar.	Lejnings- kostnad.
A. Artilleriet.
I j Svea artilleriregemente . . .	12,810	38,173	80	20,144	67,078	52	16,142	57,304	10	14,456	53135	62
Göta » ...	25,116	45.937	92	16,412	59,575	56	16,705	56,295	85	18,438	58,947	_
IVendes > ...	32,688	64,154	40	42,396	95,584	68	24,161	77,073	59	23,219	61,278	16
Norrlands > i Östersund	18,107	48,101	22	14,931	45,989	70	16,656	43,632	—	12,792	32,919	74
i Norrlands > i Boden . .	—	—	—	5,705	24,938	20	5,747	21,599	25	3,132	11,612	40
Upplands artilleriregemente .	16,650	38,836	80	16,680	56,921	90	17,051	48,765	86	17,975	47.094	50
Smålands >	19,403	34,149	28	26,081	56.334	96	19,087	46,954	02	20,025	47.859	75
Gottlands artillerikår ....	3,776	8,892	—	2,916	8,808	—	2,651	5,440	60	4,298	8,398	_
Boden-Karlsborgs artill.-reg:te	900	5,310	—	900	4,482	—	975	4,218	75	1,104	4,603	50
Positionsartilleriregementet. .	5,836	20,717	80	9,116	27,618	80	17,916	33,662	60	19,650	29.486	45
\| Karlsborgs artilleribataljon .		—	—		—	—	—	—	—	905	3,601	90
B. Ingenjörtrnpperna.
Svea ingenjörkår......	11,635	30,138	55	11,301	23,122	02	11,310	17,599	_	12,155	20,254	20
Göta » .....	8,490	13,004	10	9,758	13,171	88	13,964	16,222	66	13,100	20,950	56
Fälttelegrafkåren......	7,962	17,360	38	7,370	16,186	40	12,461	17,223	28	8,904	16,893	52
Bodens ingenjörkår.....	439	2,352	50		—	—	1,854	3,081	23	1,147	3,666	96
C. Trängen.
Svea trängkår.......	980	3,763	42	1,800	2,643	69	4,725	3,978	29	8,788	7,621	77
Göta > .......	970	4,790	—	2,600	2,876	75	5,017	3,800	—	9,308	6,485	_
Norrlands > .......	3,327	12,934	33	1,641	8,356	37	939	4,461	45	2,800	7,029	06
Skånska trängkåren ....	1,200	3,684	74	960	2,688	—	3,087	3,785	21	7,330	7,189	29
Västmanlands trängkår . . .	912	4,052	—	1,300	9,699	92	3,675	3,784	59	5,800	6,790	58
Östgöta trängkår......	1,960 \|	3,907	67	1,607	2,592	40	4,200	4,037	27	5,938 \|	7,461	83

b 1 å

ingenjortrupperna och trängen under femårsperioden 1909—1913.

Bil. 1.

År	1913.		Summa under åren 1909-1913.	I medeltal för åren 1909—1913.	Medel-kostnad per häst-lej ninga-dag.
Lej- nings- dagar.	Lejnings- kostnad.	Lej- nings- dagar.	Lejnings- kostnad.	Lej- nings- dagar.	Lejnings- koatnad.
23,684	62,502	08	87,236	278,194	12	17,447	55,638	82	O O	19
21,280	71,649	60	97,951	292,405	93	19,590	58,481	19	2	99
28,820	70,385	40	151,284	3CS,476	23	30,257	73,695	24	2	43
14,124	31,925	50	76,610	202,628	16	15,322	40,525	63	2	64
4,447	12,957	30	19,031	71,107	15	4,758	17,776	79	3	74
20,650	59,265	50	89,006	250,884	56	17,801	50,176	91	2	82
21,347	51,232	80	105,943	236,530	81	21,188	47,306	16	2	23
4,957	11,189	—	18,598	42,727	60	3,719	8,545	62	2	30
3,046	9,381''-	34	6,925	27,994	84	1,385	5,598	97	4	04
24,840	31,919	25	77,358	143,404	90	15,471	28,680	98	1	85
900	3,339		1,805	6,940	90	902	3,470	45	3	73
15,780	35,176	80	62,181	126, 0	57	12,456	25,238	ii	2	03
15,267	21,794	84	60,579	85,144	04	12,115	17,028	81	1	41
10,518	15,498	54	47,215	83,162	12	9,443	16,632	42	1	76
2,386	8,295	50	5,826	17,396	19	1,456	4,349	05	2	99
5,542	6,847	50	21,835	24,854	67	4,367	4,970	93	1	14
8,771	5,983	—	26,666	24,034	75	5,333	4,806	95	—	90
4,118	8,314	51	12,825	41,095	72	2,565	8,219	14	3	20
5,855	7,120	41	18,432	24,467	65	3,686	4,893	53	1	33
7,550	7,466	09	19,237	24,797	18	3,847	4,958	63	1	29
4,564	6,856	18	18,269	24,855	35	3,654	4,971	07	1	36

Upp -

över antalet lejda hästar, lejningsperioder och lejningskostnader under femårsperioden

regementes deta -

	S v	e a a	r t i 1	1 e r i	r e g e	m e	ute.		G	ö t a	artilleri-
År.		Äntå	1	Kos	t n a d			Anta	1
	Lejnings-								Lejnings-
			häst- dagar.
	period.	dagar.	hästar.	per dag.	Summa.	period.	dagar.	hästar.	häst- dagar.
	12A— 7/io	88	63	5,544	2	98	16,521	12	•Ve— 8/''u>	120	54	6,480
t-1	!7/8— 7/l0	42	172	7,266	2	98	21,652	68	7 V 6 28/8	77	108	8,316
CD	—	—	—	—	—	—	—	—	28/8— 8/l0	44	180	7,920
O CD	_	—	—	—	—	—	—	—	7/fr- 8/l0	32	75	2,400
	Summa	—	—	12,810	—	—	38,173	80	Summa	—	—	25,116
	>4/7- 9/l0	88	63	5,544	3	33	18,461	52	15/ö-10/l0	57	89	5,073
l-4	«/9— 9/l0	34	330	11,220	3	33	37,362	60	12/o—,0/io	29	391	11,339
CD H-* O	29/fi— 9/l0	20	169	3,380	3	33	11,225	40	—	—	—	1 1 1
	Summa	—	—	20,144	—	—	67,078	52	Summa	—		16.412
	iS/8—12/10	62	63	3,906	3	55	13,866	30	Va—12/io	67	75	5,025
t-i	6/9—12/10	38	229	8,702	3	55	30,892	10	”/9—12/l0	32	365	11,680
CD t—‘ H4	*V»—12/io	19	186	3,534	3	55	12,545	70	—	1 1 1	1 1 1	—
	Summa	—	—	16,142	—	—	57,304	10	Summa	—	—	16.705
’	1S/8— 8/l0	54	45	2,430	2	64	6,415	20	21/e— 8/s	49	52	2,548
	6/9— 8/l0	34	269	9,146	3	77	34,480	42	8/s— 9/io	63	80	5,040
CD h-* p	«/#— 8/l0	18	160	2,880	4	25	12,240	—	»/.- 9/io	31	350	10,850
	Summa	—	—	14,456	—	—	53,135	62	Summa	—	—	18,438
	3/e—10/io	130	100	13,000	2	63-9	34,307		2s/e—13/io	in	40	4,440
t—''>	9/«—10/io	32	216	6,912	2	63''9	18,240	77	S1/7—“/lO	75	66	4,950
CD M f»	18/9_10/io	23	164	3,772	2	63-9	9,954	31	16/9-1SA 0	29	410	11,890
	Summa j	—	—	23,684	—	—	62,502	08	Summa	—	—	21,»SO

Bil. 2.

gift

1909—1913 vid fältartilleriregementcna u fastlandet med undantag av Norrlands artillerichement
i Boden.

r e g e m	e n	t e.		W	ondes	a r t i	1 e r i r	e g e m	ont	e.	I
K o s	tni				Antal		Kos	t n a d
				Lejnings-

per dag.	Summa.	period.	dagar.	hästar.	häst- dagar.	per dag.	Summa.
2	18	14,126	40	nh— 7k>	88	258	22,704	1	59	36,099	36
1	12	9.313	92	30/«— 7/i»	39	256	9,984	2	81	28,055	04
2	18	17,265	60	—	—	—	—	—	—	- -	_
2	18	5,232	—	—	—	—	—	—	—	_	_
—	—	45,937	92	Summa	—	—	32,688	—	—	64.154	40
3	63	18,414	99	,8/r—u/io	86	156	13.416	1	53	20,526	48
3	63	41,160	57	*''/•—u/io	42	690	28,980	2	59	75,058	20
—	—	59,575	56	Summa	—	—	42,396	—	—	95.5S4	68
3	37	16,934	25	V»-10/io	27	653	24,161	3	19	77,073	59
1 II 03	111“	39,361	60	—	II 1 1	1 II 1	1 1 II	—	1 1 II	1 1 1 1	_
—	—	56.295	85	Summa	—	—	24,161	—	—	77.073	59
2		5,096		s/«— 7i»	129	21	2,709	2	64	7,151	76
3	15	15,876	—	V*- 9/io	70	21	1,470	2	64	3,860	80
3	50	37,975	—	*/•- 9/io	38	580	19,040	2	64	50,265	60
_	—	58.947	—	Summa	—	—	23.219	—	—	61.278	16
3	32	15,740	80		128	65	8,320	2	47	19,750	40
3	32	16,434	—	•/»-''Vio	41	500	20,500	2	47	- 50,635	—
3	32	39,474	80	—	—	—	—	—	—	1 1 1	—
- 1	—	71,649	60	Summa \| —	— \| 28,820	—		70,385	40

	N 0	rrlan	ds artiller	irege	m e n t e.		Upplands	artilleri-
År.		Anta	1	E	0 s	t n a d			Anta	1
	Lejnings-								Lejnings-
			häst- dagar.
	period.	(lagar.	hästar.	per dag	Summa.	period.	dagar.	hästar.	häst- dagar.
	Vt—28/»	90	90	8,100	1	74	14,094		Vt—28 9	89	90	8,010
	2®/t—38/o	62	24	1,488	2	24	3,333	12
	20/s—28/''s	40	200	8,000	3	47	27,760	—	24/s—28 9	36	240	8,640
	10/9—28/9	13	20	260	5	70	1,482	—
	18/9—28 »	13	5	65	4	90	313	50	—	_	_	—
	16/»-98,9	13	2	26	6	—	156	—
	17'' _28,9 _	12	14	168	5	70	957	60	—	_	—	—
	Summa	—	—	18,107	-	—	48,101	22	Summa	—	—	16,650
	2/2—16/«	15	1	15	O O	95	59	25	10/a—IO/xo	62	90	5,580
	2/2-16 2	15	15	225	4	95	1,113	75
	«/S—14/s	9	99	891	7	—	6,237	—	1S/»—10/io	30	370	11,100
	26/t— a/io	70	66	4,620	1	93	8,916	60
	!9/s— 2/lo	35	234	8,190	3	09	25,307	10	—	_	_	_
p	18/9- 2/10	15	66	990	4	40	4,356	1 1 1	—	—	—	—
	Summa	—	—	14,931	—	—	45,989	70	Summa	—	—	16,680
	Vs-12/s	12	88	1,056	5	80	6,124	80	‘/»-‘VlO	73	72	5,256
	4/t- VlO	90	72	6.480	1	73	11,210	40	8/e—12/io	35	337	11.795
o h	26/s— Vio	38	240	9,120	2	89	26,356	80	—	—	1 1 1	1 1 1
	Summa	—	—	16.656	—	—	43,692	—	Summa	—	—	17,051
	*/,->’/»	10	73	730	5	49	4,007	70	22/t— Vio	80	100	8,000
	4/a—,s/s	10	2	20	4	—	80	—	b/9— 9/l0	35	285	9,975
	8/t— */io	89	48	4.272	1	62	6,920	64	—	—	—
H-4 fcO	»Va— V io	35	222	7,770	2	82	21,911	40	—	_	_	_
	Summa	—	—	12,792	—	—	32,919	74	Summa	—	—	17,975
	i6/j- v»	13	60	780	4	85	3,783		2’/t—12/io	84	100	8,400
I—4	>•/«— VlO	109	48	5,232	2	10.9	11,034	29	V»—:''Vio	35	350	12,250
O 1—4 pa	26/s— Vio	39	208	8,112	2	10.9	17,108	21	—	—	P '' 1	—
	Summa	—	—	14,124	—	—	31,925	50	Summa	—	—	20,650

Bil. 2 (forts.).

regeme	n t e			S m	Iland	s art	i 1 1 c r i	r e g e ni e ii	t C.
K	0 s	t n a d		Lejnings- period.	Antal	K	0 s	t n a d
per dag.	Samma.	dagar.	hästar.	häst dagar.	per dag.	Summa.
2	32	18,792	—	Ve— 7/io	128	72	9,216	1	76	16,220	16
2	32	20,044	80	28/s— 7/io	40	143	5,720	1	76	10,067	20
—	—	—	—	2V»— Vxo	15	101	1,515	1	76	2,666	40
—	—	—	_ ''	6/e—''“/t k -	41 -	72	2,952	1	76	5,195	52
—	—	38,836	80	Summa		— \| 19,403	—		34.149	28
3	49	19,474	20	V»—11 ho	132	62	8,184	2	16	17,677	44
3	49	37,447	70	V»—11/io	40	341	13,640	2	16	29,462	40
—	_	—	—	26/ö —n/l0	15	87	1,305	2	16	2,818	80
—		—	—	Ve-16/?	41	72 _	2,952	2	16	6,376	32
—	—	66,921	90	Summa	—	—	26,081	—	—	56,334	96
2	86	15,032	16	Va—”/m	133	25	3,325	2	46	8,179	50
2	86	33.733	70	4/0—12/l0	38	sou	11,400	2	46	28,044	—
—	—	—	—	27/9—,2/l0	15	94	1,410	2	46	3,468	60
_	_	—	_	Ve—20/?	41	72	2,952	2	46	7,261	92
—	—	48,765	86	Summa	—	—	19,087	—	—	46,954	02
2	62	20,960		3/e—10/io	129	32	4,128	2	39	9,865	92
2	62	26,134	50	Va—,0/io	38	300	11.400	2	39	27,246	—
—	—	—	—	2 Va—10/io	15	103	1,545	2	39	3,692	55
—	_	—	—	»Va—“A	41	72	2,952	2	39	7,055	28
—	—	47,094	50	Summa	—	—	20,025		—	47,859	75
2	87	24,108		4/e—13/i»	131	50	6,550	2	40	15,720
2	87	35,157	50	4/e—13/io	39	261	10,179	2	40	24,429	60
—	—	—	—	29/a—18/io	119	14	1,666	2	40	3,998	40
_	_	—	_	»Ve-10/?	41	72	2,952	2	40	7,084	80 _
—	—	59,265	50	Summa	—		21,347	-		51,232	80

6— löioes.

Upp

över antalet lejda hästar, lejningsperioder och lejningskostnader under femårsperiod

fästningsartilleriet samt

År.	Norrlands artilleriregementes detachement i	Boden.			G o t t 1	ands
Lejnings- period.		n t a	1	Kos	t n a d		Lejnings- period.	Anta	1
dagar.	hästar.	häst- dagar.	per dag.	Summa.	dagar.	hästar.	häst- dagar.
1 9 0 9.	—	—	—	—				—	29 7 — VlO 28 7 ~ 8/l0 15/e — 6/io	190 71 20	20 50 57	3,800 3,550 1.140
	Summa	—	—	—	—	—		-	Summa	—	-	8.490
	26/? — Vio	70	32	2,240	2	96	6,630	40	,6/e — 8/10	234	18	4,212
H-1	s9/s — 2/io	35	27	945	5	—	4,725		29 7 — «/10	80	54	4,320
CD	29/s — 2/l0	35	72	2,520	5	39	13,582	80	19/9 - 8/l0	19	54	1,026
•—1 ©	_	—	—	_	—	—	—	—	3I/e —18/i2	200	1	200
	Summa	—	—	5,705	—	_	24,938	20	Summa	_	—	2,916
	15/s —18/s	4	20	80	4	74	379	20	29/e —u/io	104	12	1,248
	K/l - */l0	71	30	2.130	o u	87	6,113	10	nh —u/io	92	6	552
CD	Ve — Vid	33	105	3,465	4	23	14,656	95	I6/s —“/10	57	1	57
t—	26/e —28/e	4	18	72	6	25	450	—	6/q —11/l0	35	22	770
	—	—	—	—	-	—	—	—	Vio— VlO	3	8	24
	Summa	—	—	5,747	—	—	21,599	25	Summa	—	—	2,651
	,9/s — 2/s	12	42	504	5	20	2,620	80	lh — 4/''io	95	21	1,995
									S/7 - */l0	88	4	352
	23/2 - 2/s	8	11	88	5	20	457	60	i0/l — 4/io	86	3	258
h-1									11/7 — 4/l0	85	1	85
CD	6/e — Vid	32	32	1,024	3	97	4.065	28	V 8 — VlO	64	1	64
t—‘									3l/8 - 4 10	34	38	1,292
fc©	2l/9 — Vid	16	16	256	3	97	1,016	32	V» — 4 10	33	5	165
									5/9 — 4 10	29	3	87
	“/t — VlO	70	18	1,260	2	74	3,452	40
	Summa	—	—	3,132	—	—	11,612	40	Summa	—	—	4,298
	24/2 — 9/S	14	24	336	3	72	1,249	92	V* —‘Vio	112	25	2,800
I—1	V» - 1/l0	31	31	961	3	87	3.719	07	Ve —:‘Vio	35	15	525
CD	Vt — l/io	93	30	2,790	2	33i»	6,525	81	1V®-11/io	30	40	1,200
H-1	6''9 VlO	26	15	390	3	75	1,462	50	29/e —u/io	12	23	276
CD		—	—	—	—	—	—	—	29/9 —11 Ilo	12	13	156
	Summa	—	—	4,447		—	12,957	30 \|	Summa	—	—	4,957

gift

1909—1913 vid Norrlands artilleriregementes detachement i Boden, Qottlands artillerikår,
Positionsartillcriet.

a r t i	1 1	r i k å r		w I 95 ! *-«	1 s borgs ar	tiller	i b a t a	1 j o n.
I	K o	s t n a d		Lejnings- period.	Anta]	Kos	t n a d
j per dag.	Summa.	dagar.	hästar.	hästdagar.	per dag.	Summa.
	79	3,002
1	09	5,099	50	—	_	_	_	_	_
3	59	4,092	60	—	—	—	—	—	—	—	_
—	—	—	—	—		_	z	—	_	—	—
—	—	13,094	10	Summa	—	—		—	—	—	_
	04	2,695	68
1	50	6,480		—	_	_	_	_	_
3	70	3.796	20	—	—	_	_	_	_
1	—	200	—	—	—	—	—	—	—	—	_
—	—	—	-	—	—	—	—	—	—	—	—
—	-	8,808	—	Summa	\|	—	—	—	—	_
—	_ _	1		—	—	—	—	—	—	—	—
—	_	\ 5,440	60	—	—	—	—	—	—	—
—		5,440	60	Summa	—	—	—	—	—	_	—
—				18/9 - 8/l0	23	31	713	3	98	2,837	74
—	—			27/9 — 8/l0	12	16	192	3	98	764	16
—	—	8,398			—	—	:	—		—
—	—	8,398	—	Summa	—	—	905	—	—	3,601	90
_	_	I		2VS -n/9	14	32	448	3	71	1,662	08
—	—	\ 9.422	—	29/9 —“/»«	13	34	442	3	71	1,639	82
—	—	1		*/io—“/JO	10	1	10	3	71	37	10
4	—	1,104	—	—	—	—	_	_	_	_	_
4	25	663	—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	11,189	—	Summa	—	—	900	—	—	3.339	—

B o d e n-K arlsborgs artillerire ge mente.

Positionsartillerirege -

År.		Anta	L	K	0 s	t n a d			A	11 ii a
Lejnings-								Lejnings-
										häst- dagar.
	period.	dagar.	hästar.	häst- dagar.	per dag.	Summa.	period.	da«rar. 0	hästar.
	19/s — 4/«	15	28	420	5	90	2,478	__	SI/? - S/j	35	36	1.260
t—1		15	32	480	5	90	2,832	—	“/* — S/9	24	64	1,536
CD O CD			—	-	—	—	—	—	"/» — 8/l0	19	160	3,040
	Summa	—	-	900 i	—	_	5,310	—	Summa	—	—	5,886
	18/8 — 3/9	15	30	450	4	98	2,241		28/6 -10/l0	105	8	840
						Va —10/u	70	40	2.800
	*»/8 — 8/l0	15	30	450	4	98	2,241	—	22/S —10/l0	50	62	3,100
H-4							21/9 —10/l0	20	70	1,400
CD		_	_	_	_	_	—	—	VlO- 8/l0	8	73	584
t—4									VlO— 8/lO	8	10	80
©	:								1B/10—S1/lä z	78	4	312 _
	Summa		—	900	_	-	4.482	—	Summa	—	_	9.116
	14/s —19/s	5	15	75	5	37	402	75	Vl —l4/l0	287	4	1,148
t—*'' CD	19/S — a/9 "/• — Va	15 15	30 30	450 450	4 4	24 24	1,908 1,908	—	»Vs —‘VlO 18/7 — 9/l0 S, 8 - 8/l0	214 84 67	4 44 128	856 3,696 8.576
	—	—	—	—	—	—	—	—	22/j - 8/l0	79	40	3,160
	—	—	—	—	—	—	—	—	18/10—31/l2	80	6	480
	Summa	—	—	975	—	—	4,218	75	Summa	—	—	17.916
	2Vs —so/s	3	18	54	4	75	256	50	Vl -l2/l0	285	6	1,710
	1S/s — 8/ 9 83 9 — 6/l0	22	30	660	4	14	2,732	40	9/i —10/io	275	24	6,500
CD	13	BO	390	4	14	1,614	60	A4/s — V10 17/e — 8/io	52 22	150 40	7,800 880
to	—	—	—	—	—	—	—	—	»V9 — Vid	22	15	330
—	—	—	—	—	—	—	—	12/io—»Viss	81	30	2,430
	Summa	—	—	1,104	—		4.603	50	Summa	—	—	19,650
	I4/s — V»	48	34	1.632	i 1 2	79	\| 4,553	28	Vi —10/io	283	30	8,490
I-*	5/e — Vio	26	44	1.144	3	34	3,820	96	Vl —,0/lO	102	50	5,100
CD	16/9 — VlO	15	18	270	3	73	\| 1,007	10	12/8 -10/l0	60	135	8,100
H-4	_	—	—	—	—	—	—	—	J/9 -10/l0	40	18	720
03	—	—	—	—	1 —	—	—	—	•VlO—1»‘/u	81	30	2,430
	Summa	\| -	\| —	3,046	—	i —	9,381	34	Summa	—	—	24,840

Bil. 3 (forts.).

in e n t e t. K o per dag.	s t n a d Samma.		Anteckningar f
3	65	4,473
3	55	5,452	80
3	55	10,792	—
	—	20,717	80
i 2	78	2,335	20
<o	78	7,784	—
2	78	8,618	—
2	78	3,892	—
7	39	4.315	76
6	98	558	40
1 —	37	115	44
j -	—	27,618	80
	37	424	76
—	69	590	64	''
2	10	7.761	60
2	10	18,009	60
2	10	6,636	—
! -	50	240	—
	—	33,662	60
	50	855
—	57	3,705	—
2	63	20,514	—
2	63	2.314	40
4	48	1.478	40
—	25''S	619	65
—	—	29,486	45
	25''5	2,164	05
1	97	10,047	—
1	97	15.957	—
3	42	2,462	40
—	53	1,287	90
—	—	31.919	25

Uppöver
antalet lejda hästar, lejningsperioder och lejningskost -

		S v e	a In	genjörkå	r.				G	ö t a	Ingen-
År.	Lejnings-	Antal	K o	s t n a d		Lejnings- period.		Ant	a 1
	period.	dagar	hästar.	hästdagar.	per dag.	Summa.	dagar.	hästar.	hästdagar.
	Vi —• Vio	280	7	1.960		90	1,764		"/»— 6/io	190	20	3,800
	8/io—»Vu	85	10	850	—	90	765	1-
	Ve —so/9	120	33	3.960	2	12	8,395	20	26 7— 6 10	71	50	3,550
	3/9 _28/9	26	no	2,860	2	12	6,063	20		20		1140
o	2SV» —30, 9	2	no	220	4	40	946	18 9— 6 10	57
CD	1S/9 —1"/•	15	95	1,425	6	47	9.219	75
	S7/S —"/g	4	90	360	8	04	j 2,985	i 40	__	_
i	Summa	—	—	11,635	—	—	30,138	55	Summa	—	_	8,490
	Vl — 7/lO	280	10	2,800	_	53	1,484		“/»- 8/l0	234	18	4,212
	”/# —8/l0	131	20	2,720	1	97	5,358	40
1	Va —18/s	14	16	224	1	97	441	28	70 7- 8/10	80	54	4,320
	19/s — 8/io	51	80	4,080	1	97	8,037	60	19/ 9- 8/l0	19	54	1,026
	0/9 - 8/l0	30	10	300	4		1,200
©	!7/9 — Vid	12	80	960	6	60	6,336	—	31 5—,8/l2	200	1	200
"/it—”/«	31	]_	217	1	22	264	74			—
	Summa	-	-	11,301	—	-	23,123	02	Summa	—	—	9,758
	U/l —!''®/w	353	10	3.530	_	40	1.412	_	Vi—“/«	362	7	2,534
	,8/s —10/io	54	25	1,350	2	40	3,240	—
	“/« -10/l0	29	30	870	3	78	3,288	60	3/i-39/j2	362	2	724
1-1	26/9 —“/k>	16	25	400	4		1,892		27/6-17/,0	106	SO	8,480
CD	8/ 5 —S0/7	72	25	1.800	1	12	2,016	—
	8/ _20 /_ /fi / 4	72	30	2,160	2	04	4,406	40	28 7-11 10	75	20	1,500 \|
	24/8 —A1/10	48	25	1.200	1	12	1.344	—
	—	—	—	—	—	—	—	—	19/«—U/10	22	33	726
	Summa	—	_	11,310	—	-	17,590	_	Summa	—	—	18,964
	3 1 —29/s	361	10	3,610	_	30	1,083	_	*, i—30/ia	363	8	2,904
	8/s —"/v	71	55	3,905	_	74	2,889	70	,	363
	18/7 —1S/9	60	8	480	—	74	355	20	71— /1‘J	2	726
	14/8 —23/8	10	55	550	3	09	1,699	50	14/s—7»/7	66	60	3,960
I—1	14/S — 8/8 1S/9 — 8/10	56 26	25 85	1,400 2,210	3 4	09 48	4,326 9,900	80	14/5-20/8	98	20	1,960
	—	—	—						17/9-10/l0	23	130	2.990
	—	—	—	—	-	—	—	—	14/s—2l/e	7	80	560
	Summa	—	—	12,155	- \|	—	20,254	20	Summa	-	—	13,100
	o , _»/u	361	10	3,610	_	43	1,552	30	i—3l/s	149	12	1,788 1
	7/S —“/7	70	55	3,850	1	17	4,504	50	Vl—’»V* 2/b—10/10	149 161	2 10	298 1,610
h-1	13/8 - ö/l0	58	90	5.220	3	50	18,270	—	V 6-81/l2	214	12	2,568
CD	ll/9 — VlO	20	155	3.100		50	10,850	_	Ve—* V12	214	2	428
t—1						14/e—18/t	34	70	2,380
03									15/8-10/l0	55	90	4,940
			—	—	—	—	—	—	18/9—,0/l0	22	30	660
	—		—	—	—	—	—	—	i8/9— Vio	17	35	595
	Summa	- \|	—	15,780	-1	-1	35,176	-1	Summa	—	—	15,267

gift

nader under femårsperioden 190!)—1913 vid ingenjörtrupperna.

Bil. 4.

j ö r	k å	r.			Fält	t e 1 c	grafkåre	n.
K	o s t n a d.		Lejnings- period.	A n t a 1	It	0	t n a d	1	Anteckningar.
per dag.	Summa.	dagar. 1	hästar. 1	hästdagar.	1 per dag.	Summa. i
_ \|	79	3,002		8/fi—10/lO	160 ‘	18	2,880	1 ''	09 ''	3,139	20
1	09	5,999	50	“/t— 7/io	269	2	538		91	489	58
3			SO/7—1» 8	30	88	2,640	2	16 j	5,702	40
59	4,092	60
			83 9	18	72	1,296	5	37	6,959	52
	—	—	—	18/»—10/i«	22	20	440	2	16	950	40
-	—	—	—	8/io—30/ia	84	2	168	-		119	28
-	—	13.094	10	Summa	—	—	7,962	_	—	17.360	38
—	64	2,695	68	*/t—31/iä	365		1,460	—	40	584	_	1 !
i	50	6,480	—	V»—10/io	160	16	2,560	2	64	6,758	40
3	70	3,796	20	*/8—''28 8	21	50	1,050	2	64	2,772
1	—	200	—	!•/«-10/l0 —	20	115	2,300	2 —	64	6,072	~~
—	—	13.171	88	Summa	-	—	7.370		-	16,180	40
—	41	1,038	94	ll/t-31 /12	354	4	1,416	—	38	538	08
—	47	340	28	8/e—n/i«	155	41	6,355	1	12	7,117	60
1	19	10,091	20	■/-*/8	107	30	3.210	2	04	6,548	40
1	60	2,400	—	20/9—U/l0	20	74	1,480	2	04	3,019	20
3	24	2,352	24	—	—	-	—	—	—		—
—	—	16.222	66	Summa	—	-	12,461	-	_	17,223	28
—	30	871	20	2/i—S1/i»	362	4	1,448	_	35	506	80
—	36	261	36	•/o—»/10	155	20	3,100	—	98	2,883	—
1	80	7,128	—	V 8-9/l<J”	66	46	3,036	1	77	5,373	72
1	80	3,528		18/9—°/lO	20	30	600	5	75	3,450
1	80	5,382	—
6	75	3,780	—	16/«—5/''l0	36	20	720	6	50	4,680	—
—	—	20,950	56	Summa	—	-	8,904	-	—	16,893	52
	35	625	80	3/x_30/12	362	6	2,172	—	40	868	80
1	75 39	223 2,237	50 90	«/5—ll/!0	159	20	3,180	1	79	5,692	20
1	39	3,569	52	24/7-2J/8	30	12	360	1	77	637	20
1	39	594	92
1	39	3,308	20	23/7-1V10	Öl	46	3,726	1	79	6,669	54
1	39	6,866	60	18 9—U/l0	24	30	720	1	79	1,288	80
1	39	917	40
5	SO	3,457	—	Vll-a°/l2	60	: «	360	—	95	342	—
—	—	21.794	84	Summa	—	-	\| 10,518	—	_	15.498	54

Bil. 4 (forts.).

		B o d e	n s I	n g e n j	ö r k	ä r.
År.	Lcjnings-		A n t	a 1	Kostnad.		Anteckningar.
	period.	dagar.	hästar.	hästdagar.	per dag.	Summa,
	Maj—juni	—	—	124	5	45	675	80
	Ang.—sept.	—	—	226	5	45	1,231	70
	Oktober	_	_	89	_ 0	_	445
CD			_
CD	—	—		—	_	—	—	—
	Summa	—	—	43!)	-	—	2,352	50
H-*		—	_	—		_		-
CD
)—1 O	—		—	—	-	—		—
	Summa	_	—	—	—	—	—	—
	ll/2_13/, 20/2_25/a	3	7	21	*)B	45	99		'') Enl. bestämmelserna i kon-
	6	i 9 5	42	'') 0	45	198	13	traktet avgå kostnaderna för
CD	u/s—18/s ,9/s—24/s	5 2	45 10	'') 5 '') 5	45 45	228 47	06 15	utfodringen.
	’/4—«,4	2	2	4	'') 5	45	18	86
		—	—	17	’) 5	45	80	13
	17/7—28/«	—	—	1,715	4	35	2,409	90
	Summa	—	-	1,854	_	-	3,081	23
	27/s—3''/s	5	19	95	3	68	359	60
	26/s-,4''8	_		544	O	48	1,349	12

CD	1B/s—31/s	15	24	360	3	68	1,324	80
I-4
tö	”/s—S1/s	4	13	52	4	28	222	56
	25/s—10/lO	16	6	96	4	28	410	88	I \|
	Summa	—	—	1,147	-	—	3,666 i 96
	3/s—9/s	5	9	45	3	50	157	50	[
	4/«—Va	4	1	4	3	—	12	_	!
	8/s—''O/s	1	2	2	3	50	7	—
H-1	*/«—■18/e	17	15	255	3	50	892	50
CD	2/«—,8/a	17	1	17	3	—	51	—
f—1	“/«—*°/8	—	—	1,283	O O	50	4.190	50
»		62	1	62	3	—	186	—
	14/S-6/l0	23	30	690	3	50	2,415	—	i
	9/»—8/l0	28	1	28	3	—	84	—■
	Summa j	—	—	2,386	—	—	8,295	50

JUL 5.

Uppgift

över antalet lejda hästar, lejningsperioder och lejningskostnader under femårsperioden
1909—1913 vid trängen.

År.	Svea T rang k år.	Göta Trängkår.
Period.	Antal	Kostnad per dag.	Kostnad.	Period.	Antal	Kostnad per dag.	Kostnad.
da- häs-gar. tar.	liäst- dagar.	da- gar.	häs- tar.	häst- dagar.
1 9 0 9.	19/o— 8/io	20	49 -	980	3 —	60 _ __	3,763 42 —i—	*/8—“/» 27 9— 8/l0 _	4 5 12	10 30 65	40 150 780	3 5 5	50	140 750 3,900	—
Summa	—	—	980	—	—	3,763	42	Summa	—	—	370		-	4,790	—
19 10.	Vi— 8/io	100 -	18	1,800	1	46,S	lille	69	8/s—17/s Va— 9 io	10 160	20 15	200 2,400	3	87	600 2,088	—
Summa	—		1,800	—	—	2,043 69	Summa	—	—	2.600	—	—	2,876	75
116 1	I5/4—16/jo	175	27 — —	4,725		84,2	3,978 29 \| -1-	18 4— Vid	173	29	5 017	—	75,7	3,800	—
Summa	—	—	4,725	—	—	3.978 29	Summa	—		5,017	—		3,800	—
19 12.	25A— 9/io	169	52	8,788		i 86,7 7,621 - 1 -	77	15,4—10/l0 -	179 -	52 -	9,308	—	69,7	6,485	—
Summa	—	—	8,788	—	—	7,621	77	Summa	—	—	9,308	—	—	6,485	—
19 13.	26/4—I0/m 14/»—lo/io	169 27	88 30 —	4 732 810	}''	23,5	6,847	5oj	»«/4—“/lO	179	49	8.771 - -	—	68,2	5,983	—
Summa	—	—	5,542	—	_	6,847\|50 Summa		- \| 8,771	_	—	5,983	—

7—16 loss.

•50

	N o	r r 1	and	s Trängkår.		S k	åns	k a	Trä	n g k å r	e n.
År.		Antal	Kostnad				Antal	Kostnad
	Period.	da-	häs-	häst-	per dag.	Kostnad.	Period.	da-	häs-	häst-	per dag.	Kostnad.
		gar.	tar.	dagar.				gar.	tar.	dagar.
	19/j—S8/ 9	70	28	1,960	2	35	4,606		“/*— Va	10	12	120	5	01	602	10
-	21/i— Va	12	4	48	6	04	290	—	Va— 6/»	33	8	264	2	28	602	—
o	■V''»—1»/»	10	24	240	5	50	1,320	—	18/»— V10	17	48	816	2	95	2,408	64
p	*/»—“/•	19	51	969	4	80	4,651	20	—	—	—	—	—	—	—	—
	m/''t— ''.8	11	10	no	6	—	662	90	—	—	—	—	—	—	—	—
	Summa		—	3,327	_	—	12,934	32	Summa	—	—	1,200	—	—	3,684	74
	I8/>—27/»	11	0	55	4	95	272	25	ä0/a- Va	12	20	240	2	73	654	50
	Va—28 a	20	24	480	3	75	1.800	_	16/a— */io	20	36	720	2	95	2124	_
ce
H-x	1S/S-30/9	14	30	420	4	40	1,848	—	—	—	—	—	—	—	—	—
O	16/a—so/8	14	40	560	4	25	2,380	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	16/b—80/a	14	9	126	4	65	585	90	—	—	—	_	—	—	—	—
	Summa	-		1641	—	—	S356	37	Summa	—	_	960	—	—	2,688	—
K*	Juli	3	1	3	7	29	23		7/a—16/a	10	18	180	2	22	398	70
		13	72	936	4	“	3,884	30	8%—1S/l»	136	19	12,907	1	06,6	3,100	J
	—	—	—	—	—	—	—	—	28/9—,2/lO	17	19	1		1
	Summa	-	—	939	—	—	4461	45	Summa	—	—	3,087	—	—	3,785	21
	Febr.	?	?	?	?		330		15/s-u/i	10	28	280	3	95	1,106
ce
H-*-	1/8— 4/10	65	42	2,730	2	01,3	5,500	—	2I/a— Vid	141	50	7,050	—	75,9	5,350	—
10	6/l0	1	42	42	4	—	168	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Summa	_	—	2,772	—	—	7.029	06	Summa	—	—	7.330	—	—	7,189	29
H-	26/i— Va	7	10	70	7	86	550		/—”/i	9	36	324	3	62	1,175
ce
H-l	Vi—80/»	92	44	4,048	1	43	6,793	71	14/5— 9/io	149	34	5,066	—	73	3,700	—
p	—	—	—	—	—	—	—	—	28/»— 9/io	15	31	465	3	23	1,500	—
	Summa	—		4,118	—	—	8,314	51	Summa	—	—	5,.885	—	—	7,120	41

Bil. 5 (forts.).

Väs	in a n 1 a u	d s	T r ä	u g	k fi r.		Ö s t g	ö t a	T r ä	n g k å r		.
	Antal	Kostnad				Antal	Kostnad
Period.	da-	liäs-	häst-	per dag.	Kostnad.	Period.	da-	häs-	häst-	per	Kostnad.
	gar.	tar.	dagar.				gar.	tar.	dagar.
I S/8—“/« 15/0-24/9	22	. 26				4,052''	1	I8,a-“/a	ii	14	151	3 j	35 \|	506	! 20
10	34	j- 912	4	44 \| i	1	1 8- 6/l0	67	27	1,809	i	78	3220	02
_	—	—	—	—	— 1	-1	—	—	—V	—	—	•	1	_
i		I	_	_	—	—:	—	—	—	—	—	-		-	__ 1
Summa	_	_	912	—	- 1	4,052	—	Summa	—	—	1,960	—	—	3,907	''''I
S0/8— 8/l0	50	26	1,300	2	i 07,7	2,699	92	18/2_28/S	11	12	131	i	27	225	27
_	-	—	-	—	—	—	—	19 7— 3/l0	82	18	1,476	i	44,5	2,332	32
_	-	—	—	—	—	—	—	-		—	—	—	—	—	—
—		—	—	—	—	—	—	—		—	—	—	—	—	—
_		-	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-	—	—	—
Summa	_		1.300	—		2,099	92	Summa	—	—	1,607	—	—	2,592	40
ffl/s—i*/io	147	25	3,675	1	03	3,784	59	30/a—16/io	140	30	4,200		95,4	4,007	82
—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_ j
_	—	_	—	—		—	—	'' —	—	—	—	—	—	—
Summa		-	S,(>75	—	—	3,784	59	Summa	-	—	4,200	—	—	4,037	27
2/2 H/2	10	12	120				!	29/l— 8/2	11	16	176	5	01	887	_
21/s— 9/l»	142	40	5,680	1 1	17	6,790	581	so/s—,0/lO	134	43	5,762	i	07,6	6,200	_
Summa	_	_	5,800	-	—	6,790	58	Summa	1 1 —	—	\| 5,938		—	7,461	83
,4/fr-''VlO	151	50	7,550	—	99	7,466	\| 09	3	11	14	154	4	62	712	_
_	—	—		—	—		! —	”/«—“/1»	105	42	4,41C	1	18	5,200	—
_	—	—		—	—	—	1 —	—	—	—		—	—	—	—
Summa	—	1 _	\| 7,550! -	—	\| 7,46f	; 09	Summa	! -	—	\| 4,564	—	—	6.856	18

T a

utvisande antalet utrangerade och försålda stamhästar vid

1	Utrangerade.	Försålda kasserade.
''	Störtade.	Kasserade.	Utan vill-kor.	Till slakt.
J Livgardet till häst..........	25	228	101	127
j Livregementets dragoner......	17	61	32	29
> husarer......	23	44	25	19
1 Smålands husarregemente.....	31	31	15	16
i Skånska husarregementet i Helsingborg . . .	20	174	106	68
> > i Landskrona .........	16	119	56	63
» dragonregementet.......	56	349	268	81
1 Kronprinsens husarregemente.......	67	219	143	76
\| Norrlands dragonregemente...........	22	240	137	103
I Svea artilleriregemente.........	8	89	37	52
Göta > ....	22	90		90
j Wendes » ........	32	113	63	50
j Norrlands > .........	21	94	11	83
> artilleriregementes detachement i Boden . .	4	10	5	5
'' Upplands artilleriregemente...........	10	91	44	47
Skånska husarregementets detachement i Uppsala.......	10	65	30	35
Smålands artilleriregemente.........	27	70	37	33
Gottlands artillerikår...............	5	24	22	2
Positionsartilleriregementet.........	6	22	5	17
Svea ingenjörkår..................	4	20	—	20
Fälttelegrafkåren...............	2	6	1	5
Göta ingenjörkår ................	5	20	2	18
Bodens > .................	i	—	—	—
Svea trängkår......i..........	4	16	2	14
Göta > ..............	6	18	3	15
Norrlands > .................	4	20	2	18
Skånska trängkåren...............	3	17	1	16
Västmanlands trängkår............	7	6	—	6
Ostgöta trängkår..................	8	15	14	1
För samtliga truppförband	466	2,271	1,162	1,109

hell

härens beridna truppförband under femårsperioden 1908—1912.

Försäljningspris.	Medelförsälj ningspris.	Influtit för störtade. Kr.	Anteckningar.
Utan villkor skida. Kr.	Till slakt sålda. Kr.	Summa. Kr.	För de utan villkor sålda. Kr.	För de till slakt sålda. Kr.
19,081	—	10,091	_	29,172	_	188	92	79	46	50	—
5,744	—	2,184	—	7,928		179	50	75	31	88	—
5,249	—	1,190	—	6,439		209	96	62	63	407	—
2,594	—	1,220	50	3,814	50	172	93	76	28	772	—
24,810	—	4,383	—	29,193	—	234	06	64	46	557	—
13,875	—	5,269	—	19,144	—	247	77	83	63	395
59,786	—	4,900	—	64,686	—	222	32	60	49	1,117	—
28,720	—	6,497	50	35,217	50	200	84	85	48	803	10
19,353	—	7,496		26,849	—	141	26	72	78	223	—
5,607	—	3,200	—	8,807	—	151	54	61	56	—	—
—	—	5,978	41	5,978	41	—	—	66	43	496	20
15,256	—	2,916	~	18,172	—	242	66	58	32	642	25
2,018	—	5,338	—	7,356	—	183	45	64	31	750	—
611	—	406	50	1,017	50	122	20	81	30	45	—
9,373	—	3,161	—	12,534	—	213	02	67	25	50	—
4,477	—	2,223	84	6,700	84	149	23	63	54	71	—
6,440	—	1,930	50	8,370	50	174	05	58	50	497	—
5,866	—	185	—	6,051	—	266	64	92	50	195	—
807	—	1,166	—	1,973	—	161	40	68	59	8	—
—	—	1,823	50	1,823	50	—	—	91	17	91	—
201	—	506	—	707	—	201	—	101	20	100	—
425	—	1,356	—	1,781	—	212	50	75	33	71	—
390	—	1,440	_	1,830	_	—	_	—	_	175	_
351	—	838	50	1,189	50	117	—	55	90	75	—
331	—	903	—	1,234	—	165	50	50	17	74	39
92	—	801	—	893	—	92	—	50	06	—	—
—	—	448	70	448	70	—	—	74	78	307	—	1
2,610	—	155	—	2,765	—	186	43	155	—	—	—
234,067	—	78,007	95	312,074	95	201	43	70	34	8,059	94

Tablå

Bil 7.

utvisande de åriiga kostnaderna för anskaffning av hästar vid hären, dels enligt 1914
års härordning, dels enligt 1915 års riksdags beslut och de sakkunnigas förslag.

A. Enligt 1914 års härordning.	Kronor.	Summa kronor.

1 814 *) tjänstehästar ä 765 kronor........... Remontering av (23 x 28 =) 644 hästar vid infanteriet. 60 remonter ä 1,335») kr..................... 9 % å (4 x 28 =) 112 hästar vid infanteriet, 10 remonter ä 1.3353) kr. 9 % å (6,000 + 3,237 + 226 -1- 324 =) 9,787 hästar vid övriga truppslag, 881 remonter å 1,3352) kr.............	622,710 80,100 13,350 1,176,135	--	1,892,295	1 1 \|
B. Enligt 1915 års riksdags beslut och de sakkunnigas förslag.
3564) tjänstehästar å 674: 50s) kr........... 10 % å (6,463 — 192 =) 6,271 hästar vid ka-valleriet ................ 627 remonter För tillhandahållande av hästar åt genera-litetet m. fl...............48 »	240,122			\|
Summa 675 remonter å 1,335») kr. 9 % å (3,2196) + 232’) + 3078) =) 3,758 hästar vid övriga truppslag, 338 remonter ä 1,335») kr..............	901,125 451,230	—	1,592,477	!
Kostnadsminskning	_	—	299,818	- 1

*) Generalitetsstaten .
Generalstaben . .
Artilleristaben . .
Kommendantsstaten
Undervisningsverken
Infanteriet . .

Kavalleriet . .

Artilleriet . .
Fortifikationen
Trängen . . .
Remonteringsstyrelsen

2) Medelinköpspris .
Transportkostnader
Depåkostnader
Furagekostnader .
Hästntredningskostnader
Kostnader för ljus och

vatten.......

Sjnkvårdskostnader . .

På varje remont belöpande
ersättning för störtade

remonter.....kr.

ersättning till remonteringsstyrelsen
. . kr.

kr. 850
. 50

> 106

> 351

> 4

> 1

> 13:

ndel i:

110

7
10
56

546

8
2

814

Avgår för försäljning av utrangerad
stamhäst.......

62 kr. 1,435: •

kr. 100:-

Återstår kr. 1,335: —
För överstelöjtnanter och majorer.

4) Generalitetet............12

Generalstaben...........55

Kommendantsstaten......... 3

Undervisningsverken........ 3

Infanteriet.............28

Kavalleriet.............243

Artilleriet.............10

Trängen.............. 1

Remonteringsstyrelsen........ 1 35g

5) Furagekostnader..........kr. 365: —

Hästntredningskostnader......> 36:60

Kostnader för ljus och vatten . . . . > 10: 95

Sjukvårdskostnader........> 12:05

Remonteringskostnader.......,» 250: —

Summa kr. 674: 50

50	6) 4 x 446 .......	.....- 1,784
	a. 3........	.....- 543
35	a. 4........	.....- 486
53	a. 7........	.....- 86
	fl. 8 (Boden) ....	.....- 70
	fl. 9 . •.....	.....- 184
—	fl. 10 (Kbg).....	.....- 62

Generalfält.-m......

Fälttygm........

Ch. för art.-st......

Ch. för art.- 0. ing.-h.-sk.

1 Fort - 0. ing.-tr.....

Ch. för Fort......

_l 3,219

231

8) Träng- och sjukv.-tr..... 331 — 24 =

232

307