BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG (Statens offentliga utredningar 1912:5)

BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG

AFGIFVET

KOMMITTERADE

SOM I NÅDER FÖRORDNATS ATT I KUNGL. CIVILDEPARTEMENTET BITRÄDA
VID AF RIKSDAGEN BEGÄRD UTREDNING

ANGÅENDE

VISSA FÖRSÄKRINGS ANSTALTER

OCH UTARBETANDE AF LAGFÖRSLAG I ÄMNET.

FÖRSLAG MED MOTIV OCH SÄRSKILDA YTTRANDEN.

STOCKHOLM

K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI
1905.

Till Herr Statsrådet och chefen för Kungl. civildepartementet.

Den 24 Juli 1903 har Kungl. Maj:t förordnat undertecknade Lindstedt,
Phragmén, Eklund och Ekman att jämte dåvarande konstituerade
revisionssekreteraren B. O. Bergman inom departementet biträda vid af
Riksdagen begärd utredning rörande vissa försäkringsanstalter samt vid
utarbetande af förslag till lagbestämmelser i ämnet, hvarefter undertecknad
von Seth, sedan till följd af Bergmans förordnande till expedi -

tionschef i Kungl. Ecklesiastikdepartementet han på därom gjord underdånig
ansökning i nåder entledigadts från förstnämnda uppdrag, förordnats
att i Bergmans ställe deltaga i kommitterades arbete.

Sedan kommitterade numera afslutat sitt arbete, få kommitterade
härmed vördsammast till Herr Statsrådet öfverlämna förslag till:

1) lag om understödsföreningar;

2) lag om ändrad lydelse af 70, 125, 126, 139 och 163 §§ i lagen
om försäkringsrörelse den 24 Juli 1903;

3) lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § rättegångsbalken;

4) lag om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och 23 kap. 4 § strafflagen
;

5) lag om ändrad lydelse af 2 § i Kungl. förordningen den 4
Maj 1855 angående handelsböcker och handelsräkningar;

6) lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 13 Juli 1887 angående
handelsregister, firma och prokura;

7) lag om ändrad lydelse af 10 § i Kungl. förordningen om tioårig
preskription och om årsstämning den 4 Mars 1862;

8) lag om ändrad lydelse af 70 § i lagen om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet den 28 Juni 1895;

9) förordning om ändrad lydelse af 14 § i Kungl. förordningen
angående utvidgad näringsfrihet den 18 Juni 1864;

äfvensom motiv till dessa förslag jämte särskilda yttranden af undertecknade
Phragmén, Ekman och von Seth, eu af redaktören, fil. kandidaten
D. F. Lundgren upprättad sammanställning af uppgifter, som infordrats
från en del redan förefintliga understödsföreningar, en af filosofie
kandidaten Karl Dickman verkställd utredning angående möjligheten att
efter försäkringstekniska grunder ombilda viss äldre förening, samt en af
undertecknad von Seth författad redogörelse för det liufvudsakliga af
lagstiftningen angående privata mindre personförsäkringsanstalter i en
del främmande länder.

Stockholm den 2 December 1905.

AND. LINDSTEDT.

E. PHRAGMÉN. O. EKLUND.

CARL EKMAN. P. von SETH.

Förslag med motiv

och särskilda yttranden.

Innehåll.

Sid.

Förslag till lag om understödsföreningar......................... 9

Förslag till lag om ändrad lydelse af 70, 125, 126, 139 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse
den 24 Juli 1903 ...............................31

Förslag till lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § rättegångsbalken............35

> > > > > > »22 kap. 14 § och 23 kap. 4 § stralflagen.......36

> »>» » » »2§i Kungl. förordningen den 4 Maj 1865 angående

handelsböcker och handelsräkningar............. 37

Förslag till lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 13 Juli 1887 angående handelsregister,

firma och prokura..................................38

Förslag till lag om ändrad lydelse af 10 § i Kungl. förordningen om tioårig preskription och

om årsstämning den 4 Mars 1862 ........................... 39

Förslag till lag om ändrad lydelse af 70 § i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk

verksamhet den 28 Juni 1895 .............................40

Förslag till förordning om ändrad lydelse af 14 § i Kungl. förordningen angående utvidgad

näringsfrihet den 18 Juni 1864 ............................ 41

Motiv till förslaget till lag om understödsföreningar ....................45

> > > » > > ändrad lydelse af 70, 126, 126, 139 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse
den 24 Juli 1903 ............................. 75

Motiv till öfriga lagförslag................................39

» » förslaget till förordning om ändrad lydelse af 14 § i Kungl. förordningen angående

utvidgad näringsfrihet den 18 Juni 1864 81

Särskildt yttrande af Herr Phragmén...........................82

» » > » Ekman...................... 83

» » > » von Seth...........................84

Förslag’

till

Lag

om understödsföreningar.

Härigenom förordnas som följer:

Allmänna bestämmelser.

1 §•

Förening för inbördes lifförsäkring, sjukhjälp eller annat dylikt
understöd, hvars verksamhet icke afser affärsmässigt drifvande af försäkringsrörelse,
skall registreras enligt denna lag.

Lag samma vare i fråga om förening för ömsesidig återförsäkring
mellan registrerade understödsföreningar.

Förening för understöd, hvarom i 1 mom. liärofvan förmäles, skall
anses drifva affärsmässig försäkringsrörelse, då föreningen för anskaffande
af försäkringar eller för inkassering af försäkrings afgifter
använder agenter, som erhålla provision, eller föreningen utfäst sig att
till någon, som förskjutit garantikapital, utgifva ränta eller andel i vinst
eller annan godtgörelse.

Med lifförsäkring förstås i denna lag jämväl lifränte- och kapitalförsäkring.

2 §.

Innan understödsförening, som i 1 § sägs, blifvit registrerad, _ kan
den ej förvärfva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför
domstol eller annan myndighet söka, kära eller svara.

Ingås förbindelse å förenings vägnar, innan den blifvit registrerad,
vare de, som ingått förbindelsen, ansvariga därför såsom för annan
sin gäld, en för alla och alla för en.

3 §•

För understödsförenings förbindelser äro styrelsens ledamöter och
föreningens medlemmar icke personligen ansvariga, därest de sig ej
därtill särskildt utfäst.

4 §•

Understödsförenings stadgar skola angifva:

1) föreningens firma så bestämd, att föreningen därigenom skiljes
från andra dylika föreningar;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) villkoren för inträde i och utträde ur föreningen samt i Indika
fall medlem må uteslutas ur föreningen och påföljden däraf;

4) afgifterna till föreningen äfvensom understödens beskaffenhet
och storlek, med uttryckligt angifvande af det högsta belopp, till hvilket
understöd må uppgå, samt tid och villkor för understödens utbetalande;

5) den ort, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

6) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet; 7)

huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

8) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas;

9) grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å sammanträde,
med särskildt angifvande huruvida och i hvilken mån medlem
skall vara utesluten från rösträtt och sådan rätt tillkomma annan än
medlem;

10) huru kallelse till sammanträde skall ske och andra meddelanden
kungöras medlemmarna eller röstberättigade, som icke äro medlemmar
;

11) huruvida och i hvilken utsträckning styrelsen må äga för föreningen
upptaga lån;

12) huru medel, som icke äro erforderliga för löpande utgifter,
må göras fruktbärande samt huru säkerhetshandlingar skola förvaras;

13) föreningens fonder samt de grunder, enligt hvilka fondafsättning
skall ske;

14) huru skall förfogas öfver uppkommen vinst samt, därest vinsten
helt och hållet eller till någon del skall fördelas mellan medlemmarna,
grunderna för fördelningen;

15) huru uppkommen brist skall utjämnas;

16) huru ändring i föreningens stadgar må beslutas;

17) huru och i hvilka fall föreningen må upplösas, och huru de
medel, hvilka kunna återstå, sedan föreningens samtliga förbindelser
blifvit fullgjorda, skola mellan medlemmarna fördelas eller på annat
sätt användas.

Innehålla stadgarna bestämmelse, att beslutanderätt i föreningens
angelägenheter skall helt eller delvis utöfvas af vissa därtill utsedda
personer, skall hvad i denna lag om sammanträde af medlemmarna
sägs äga motsvarande tillämpning å sammanträde af nämnda personer.

5 §•

Med lif- eller sjukförsäkringsverksamhet må ej förenas annan verksamhet;
dock må, för beredande af begrafningshjälp, med tillstånd af
den i 37 § omförmälda tillsynsmyndighet och på villkor, som af samma
myndighet bestämmas, lif- och sjukförsäkringsverksamhet med hvarandra
förenas.

6 §•

Har för förening, som meddelar lifförsäkring, i stadgarna föreskrifvits,
att till lifförsäkringstagarnas säkerhet värdehandlingar till belopp
motsvarande premiereserven skola förvaras afskilda från föreningens
öfriga tillgångar under minst två särskilda lås med olika nycklar, af
hvilka en innehafves af ett af tillsynsmyndigheten förordnadt ombud,
njute lifförsäkringstagarna panträtt i de sålunda förvarade värdehandlingarna
såsom i handfången pant till säkerhet för fullgörandet af föreningens
på lifförsäkringsaftalen grundade förbindelser.

Ombudet uppbär af föreningen arfvode till belopp, som af tillsynsmyndigheten
bestämmes.

7 §•

Under förenings bestånd må ej till utdelning af vinst åt medlemmarna
användas annat än den behållning, som enligt vederbörligen
pröfvad balansräkning finnes hafva uppstått å rörelsen i dess helhet, i
den mån behållningen ej skall afsättas till fonder.

8 §•

Ansökning om understödsförenings registrering skall af dess styrelse
göras.

Sådan ansökning skall innehålla uppgift å antalet medlemmar i
föreningen, å styrelseledamöternas fullständiga namn och å deras hemvist
äfvensom, där föreningens firma ej skall tecknas af styrelsens alla
ledamöter gemensamt, å den eller dem af dessa ledamöter, som äro
berättigade att teckna firman.

Ansökningen skall vara åtföljd af:

1) två med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
till riktigheten styrkta exemplar af föreningens stadgar;

2) protokoll, utvisande att stadgarna blifvit antagna och styrelse
utsedd.

Beslut om ändring af stadgarna skall äfven registreras. Styrelsen
skall härom ofördröjligen göra ansökning och därvid foga i två exemplar
på sätt ofvan sägs till riktigheten styrkta utdrag: af protokoll, som i
det ärende förts.

9 §■

Å sammanträde må ej någon för egen del eller såsom ombud för
annan deltaga i afgörande af fråga, hvari hans enskilda rätt är mot
föreningens stridande; och må förty ledamot af styrelsen ej deltaga i
beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är
ansvarig, ej heller i val af revisor.

öfver beslut, som å sammanträde fattas, skall genom styrelsens
försorg protokoll föras. Senast fjorton dagar efter sammanträdet skall
protokollet vara för medlemmarna så ock för röstberättigade, som ej
äro medlemmar, tillgängligt.

10 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla de röstberättigade
till extra sammanträde.

Sådant sammanträde skall af styrelsen utlysas, då det för uppgifvet
ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondedel af samtliga
röstberättigade eller det mindre antal, som må vara i stadgarna bestämdt.

Vid extra sammanträde må ej till afgörande företagas ärende, som
ej varit i kallelsen till sammanträdet angifvet.

ii §•

Har styrelsen ej senast inom fjorton dagar efter påfordran, hvarom
i 10 § är sagdt, utlyst sammanträde att hållas inom en månad, där ej

annat af stadgarna föranledes, eller underlåter styrelsen att i föreskrifven
ordning kalla de röstberättigade till ordinarie sammanträde, har
magistrat eller kronofogde i orten att, på anmälan af röstberättigad,
ofördröjligen utlysa sammanträde.

12 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller medlem eller röstberättigad,
som ej är medlem, att beslut, som å sammanträde fattats, icke
i behörig ordning tillkommit eller eljest strider mot lag eller författning
eller mot föreningens stadgar, äge därå tala genom stämning å föreningen
inom två månader från beslutets dag. Försummas det, vare
rätt till talan förlorad.

13 §.

Understödsförening skall företrädas af en styrelse, bestående af tre
eller flera ledamöter.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk undersåte.

Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot
må, ändå att den tid, för hvilken han blitvit vald, ej gått till
ända, kunna genom beslut å sammanträde från uppdraget skiljas.

Ändring i styrelsens sammansättning skall ofördröjligen för registrering
anmälas.

14 §.

Angående styrelseledamots befogenhet att för föreningen mottaga
stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och skall hvad i sådant afseende
gäller äga tillämpning jämväl då annat offentlig myndighets bud
skall delgifvas föreningen.

Vill styrelsen klandra beslut, som å sammanträde fattats, eller
eljest kära till föreningen, kalle de röstberättigade till sammanträde
för val af ombud att i den tvist föra föreningens talan. Stämning skall
anses delgifven, då den blifvit å sammanträde föredragen; dock vare i
fall, som i 12 § afses, styrelsens rätt till talan bevarad, om inom där
stadgad tid sammanträde blifvit utlyst att ofördröjligen hållas.

15 §.

Skriftlig afhandling, som för förening ingås, skall undertecknas å
dess vägnar och med utsättande af dess firma. Firma må ej tecknas

af annan än ledamot i styrelsen; och skola vid firmateckning de af
styrelsens ledamöter, som äro berättigade att teckna firman, jämväl
underskrifva sina namn.

Firman skall, där ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens
alla ledamöter gemensamt.

År afhandling, som för föreningen ingås, ej behörigen underskrifva
å dess vägnar, svare de, som underskrift afliandlingen, för hvad
sålunda slutits, en för alla och alla för eu, såsom för egen skuld.

16 §.

Inskränkning i styrelsens befogenhet att företräda föreningen vare
utan verkan mot enhvar, som ej visas hafva ägt kännedom om den
inskränkning.

Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må ej registreras,
där ej fråga är om inskränkning i befogenheten att för föreningen
upptaga lån.

17 §•

Styrelsen äge förordna ombud att å föreningens vägnar söka, kära
och svara, så ock eljest föra föreningens talan.

Ej må dock prokurist för föreningen antagas.

18 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är i stadgarna
bestämdt, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta röstande
förenat sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden
vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i afgörande af fråga, hvari
hans enskilda rätt är mot föreningens stridande.

19 §.

Styrelsen åligge att vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig till
efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningen meddelas och ej
strida mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar.

20 §.

Styrelsens förvaltning- och föreningens räkenskaper skola granskas
af en eller flera revisorer. Minst fjorton dagar före sammanträde, hvarom
nedan förmäles, skola till revisorerna aflämnas förvaltningsberättelse, uttryckligen
angifvande den vinst eller förlust, som uppkommit under det
räkenskapsår granskningen afser, samt balansräkning. Öfver granskningen
skall afgifvas skriftligt utlåtande.

Ordinarie sammanträde skall hållas inom sex månader efter utgången
af hvarje räkenskapsår. Å det sammanträde skall styrelsen för
de röstberättigade framlägga förvaltningsberättelsen, balansräkningen
och revisorernas utlåtande, och skola tillika nämnda handlingar minst
åtta dagar före sammanträdet i tillräckligt antal exemplar hållas för de
röstberättigade tillgängliga.

Yrkas af minst en tredjedel af närvarande röstberättigade, att med
afgörande af frågan om ansvarsfrihet skall anstå till fortsatt sammanträde
inom två månader, må sådant anstånd ej förvägras.

Varder talan å förvaltningen under den tid, förvaltningsberättelsen
omfattar, ej anställd inom ett år från det berättelsen å sammanträde
framlades, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit beviljad.

Utan hinder däraf att ansvarfrihet beviljats, äge föreningen att,
inom två år från det förvaltningsberättelsen å sammanträde framlades,
i afseende å förvaltningen anställa talan mot styrelseledamot, som visas
hafva i förvaltningsberättelsen eller balansräkningen mot bättre vetande
meddelat oriktig uppgift, där denna kan antagas hafva å beslutet om
ansvarsfrihet inverkat.

21 §.

Val af revisor må ej afse längre tid än två år. Revisor må, ändå
att den tid, för hvilken lian blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom
beslut å sammanträde från uppdraget skiljas.

Hvad i 19 § är om styrelse stadgadt skall äga motsvarande tilllämpning
å revisorer.

22 §.

Revisor skall äga ständig tillgång till föreningens alla böcker,
räkenskaper och andra handlingar, och må af honom begärd upplysning
angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Där granskningen därtill föranleder, må revisorerna skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att extra sammanträde skall af styrelsen
utlysas. Har sådan påfordran skett, skall hvad i 11 § sägs äga
motsvarande tillämpning.

23 §.

Hafva revisorer i sitt utlåtande mot bättre vetande lämnat oriktig
uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik, i
förvaltningsberättelsen eller balansräkningen meddelad uppgift, eller vid
fullgörandet af sitt uppdrag visat grof vårdslöshet, vare de, som låtit
sådant komma sig till last, föreningen ansvariga för all däraf uppkommande
skada, en för alla och alla för en.

Ej må dock talan härom anställas, sedan två år förflutit från det
revisorernas utlåtande å sammanträde framlades.

24 §.

Afträdes förenings egendom till konkurs, som börjar inom två år
från det förvaltningsberättelsen å sammanträde framlades, äge konkursboet,
ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa klander å
förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

Inträffar konkurs inom två år från det revisorernas utlåtande å
sammanträde framlades, stånde konkursboet öppet att mot dem anställa
sådan talan, som i 23 § förmäles.

Talan, hvarom i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras inom en
månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande af
föreningen, efter ty ofvan är sagdt, då ännu ej gått till ända, inom
utgången af den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

25 §.

Finnes understödsförening sakna till registret anmäld behörig styrelse,
äge medlem eller röstberättigad, som ej är medlem, eller borgenär
hos rätten eller domaren göra ansökning om föreningens upplösning.
Kungörelse härom med uppgift om tiden, när ansökningen
kommer att af rätten pröfvas, skall af rätten eller domaren utfärdas
och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så
oek i ortstidning, genom hvilken kallelse till sammanträde skall bringas till
de röstberättigades kännedom. Rätten eller domaren äge ock, där så
äskas, förordna en eller flera personer att emellertid såsom gode män
företräda föreningen. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhål -

landet fortfar, förklare rätten föreningen upplöst och förordne en eller
flera likvidatorer att dess likvidation verkställa.

Om beslut, hvarigenom föreningen förklarats upplöst, så ock om
förordnande, som enligt denna paragraf meddelas, skall underi’ättelse
ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

26 §.

Afträdes förenings egendom till konkurs, skall föreningen anses
upplöst den dag, då dess konkursansökning till rätten eller domaren
ingafs, eller då, i anledning af borgenärs ansökning om konkurs,
offentlig stämning utfärdades. Underrättelse om den offentliga stämningen
skall, samtidigt med kungörelsen därom, genom rättens eller
domarens försorg afsändas för registrering.

27 §.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär af
styrelsen eller, där föreningen vid konkursens början var upplöst, af
likvidatorerna; dock må ny styrelse eller nya likvidatorer kunna under
konkursens fortgång i behörig ordning utses.

28 §.

Upplöses förening af annan anledning än i 25, 26, 40 eller 60 §
sägs, skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom likvidatorer,
där ej till följd af stadgarnas bestämmelse eller föreningens
beslut, en eller flera särskilda likvidatorer utses. Uppdraget att vara
likvidator anses gälla, intill dess likvidationen blifvit afslutad, men må
när som helst kunna af föreningen återkallas.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,
hvarom i denna paragraf sägs, med uppgift å dem, som äga
verkställa likvidationen och teckna föreningens firma. Afgår likvidator
eller utses ny sådan, skall ock därom anmälan för registrering ofördröjligen
göras.

29 §.

Likvidatorerna åligge att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens
okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder
och uppgöra balansräkning.

Så snart utan uppenbar skada sko kan, skall föreningens egendom
i penningar förvandlas.

30 §.

Om likvidatorers befogenhet att företräda förening och deras skyldigheter
galle i tillämpliga delar hvad angående styrelse är stadgadt;
dock äge likvidatorer ej, utan särskild^ af föreningen erhållet bemyndigande,
afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning
å offentlig auktion.

31 §.

Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af
orden »i likvidation».

1 öfrigt skall hvad i 15 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande
af afhandling, som under föreningens bestånd å dess vägnar
ingås, så ock om påföljd för försummelse härutinnan, äga motsvarande
tillämpning under föreningens likvidation.

32 §.

Förenings tillgångar må ej mellan medlemmarna skiftas, innan
den i årsstämningen utsatta dag är förbi och all veterlig gäld blifvit
betald.

Då likvidationen afslutats, skall anmälan därom ofördröjligen af
likvidatorerna för registrering göras.

33 §.

Åtnöjes ej medlem med skifte af föreningens tillgångar eller med
åtgärd, som under likvidationen vidtagits, skall talan hos domstol anhängiggöras
inom ett år från den dag likvidationen afslutades. Försummas
det, vare rätt till talan förlorad.

34 §.

Understödsförening vare uti de mål, för livilka ej annorlunda genom
lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen
enligt stadgarna har sitt säte.

Innehålla stadgarna föreskrift, att tvister mellan föreningen och
styrelsen eller ledamot däraf eller medlem eller röstberättigad, som ej
är medlem, skola hänskjutas till afgörande af en eller flera skiljemän,
äge den föreskrift samma verkan, som skiljeaftal tillkommer, och galle
om påkallande af föreskriftens tillämpning hvad om stämning finnes
stadgadt.

35 §.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller medlemmar eller
röstberättigade, som ej äro medlemmar, denna lag eller föreningens
stadgar, svare de för all däraf uppkommande skada en för alla och
alla för eu.

36 §.

Af registrerad understödsförening tillförsäkrad rätt till sjuk hjälp
eller till begrafningshjälp, hvars belopp icke öfverstiger femhundra
kronor, kan ej öfverlåtas och må förty ej för gäld i mät tagas.

Om tillsyn a understödsföreningar och om registrering.

37 §.

Den i denna lag föreskrift^ tillsyn öfver understödsföreningar utöfvas
af en för hela riket gemensam tillsynsmyndighet.

38 §.

Förening åligge att för hvarje räkenskapsår inom två månader
efter det i 20 § omförmäla sammanträde till tillsynsmyndigheten ingifva:

1) styrelsens förvaltningsberättelse, balansräkningen, revisorernas
utlåtande äfvensom de å sammanträdet i anledning af nämnda handlingar
fattade beslut;

2) eu i enlighet med formulär, som af tillsynsmyndigheten fastställes,
upprättad och af styrelsen underskrifven uppgift om föreningens
verksamhet under året och om dess ställning vid årets slut.

Finner tillsynsmyndigheten nödigt att infordra ytterligare upplysningar,
skola sådana ofördröjligen lämnas.

39 §.

. Förening vare pliktig att när som helst hålla räkenskaper och öfrig;!
handlingar tillgängliga för tillsynsmyndigheten eller dess ombud,
äfvensom att lämna denna myndighet tillträde till sammanträde. Hvad
tillsynsmyndigheten vid granskning af räkenskaper och handlingar eller
vid sammanträde ma hafva erfarit angående enskildas personliga eller
ekonomiska förhallanden må ej för allmänheten yppas.

I fråga om förening, som drifver lifförsäkringsrörelse, äge tillsynsmyndigheten
förordna en revisor att med de af föreningen utsedda
revisorer deltaga i granskningen af styrelsens förvaltning och föreningens
räkenskaper.

40 §.

Sker afvikelse från denna lag eller från förenings stadgar, ägo
tillsynsmyndigheten förelägga föreningen att inom viss tid vidtaga de
åtgärder, som pröfvas erforderliga för rättelses vinnande.

Hafva åtgärder, som, enligt hvad här ofvan är sagdt, föreskrifvits,
icke inom deu bestämda tiden vidtagits, äge tillsynsmyndigheten hos
rätten eller domaren gorå ansökning om föreningens upplösning. Kungörelse
härom med uppgift om tiden, när ansökningen kommer att af
rätten pröfvas, skall åt rätten eller domaren utfärdas och minst tre
månader före nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i ortstidning,
genom hvilken kallelse till sammanträde skall bringas till do
röstberättigades kännedom; och skall tillika föreningens styrelse kallas
att å den utsatta tiden öfver ansökningen höras. Rätten eller domaren
äge ock förordna .en eller flera personer att emellertid öfvertaga förvaltningen
af föreningens angelägenheter.

iinnei rätten ansökningen grundad, och har ej före ärendets företagande
till afgörande visats, att rättelse skott, förklare rätten föreningen
upplöst och förordne eu eller flera likvidatorer att dess likvidation
verkställa.

0m beslut, hvarigenom föreningen förklarats upplöst, så ock om
förordnande, som enligt denna paragraf meddelas, skall underrättelse
ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Hos tillsynsmyndigheten skall föras register för inskrifning af de
uppgifter, Indika enligt denna lag skola för registrering anmälas eller
hvilkas intagande i registret eljest är eller varder föreskrifvet.

För anmälningsskyldighetens fullgörande svare styrelseledamöterna
eller, där föreningen är upplöst annorledes än genom konkurs, likvidatorerna.

42 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen. Aflämnas anmälan
genom ombud, eller insändes deu med posten, skall underskriften vara
af vittnen styrkt.

43 §.

Hafva icke vid anmälan till registrering iakttagits de föreskrifter,
som finnas för hvarje särskild! fall meddelade, eller pröfvas förenings
stadgar eller beslut, som för registrering anmäles, icke hafva i föreskrifven
ordning tillkommit eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna
i denna lag eller eljest strida mot lag eller författning, skall
registrering vägras.

Vägras registrering, skall tillsynsmyndigheten ofördröjligen hålla
sökanden tillhanda eller, om han uppgifvit fullständig adress, till honom
med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet med
skälen därför.

44 §.

Beviljas förenings registrering, läte tillsynsmyndigheten i registret
införa:

1) dagen för föreningens bildande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) huruvida och i hvilken utsträckning styrelsen äger för föreningen
upptaga lån;

6) styrelseledamöternas fullständiga namn och hemvist ;

7) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterna äro berättigade
att teckna firman;

8) huruvida och i hvilken mån medlem skall vara utesluten från
rösträtt och sådan rätt tillkomma annan än medlem, samt huruvida beslutanderätt
i föreningens angelägenheter skall helt eller delvis utöfvas
af vissa därtill utsedda personer;

9) huru kallelse till sammanträde skall ske och andra meddelanden
kungöras medlemmarna eller röstberättigade, som ej äro medlemmar.

Det ena exemplaret af stadgarna skall, försedt med bevis om registreringen,
till sökanden återställas.

45 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,
skall den, där registrering beviljas, i registret anmärkas.

Registreras ändring i förenings stadgar, skall ena exemplaret af
det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden återställas,
försedt med bevis om registreringen. Sker ändring i firman,
skall ny fullständig inskrifning i registret göras.

46 §.

Hvad i registret införes, med undantag af underrättelse om konkurs,
hvarom i 26 § förmäles, skall genom tillsynsmyndighetens försorg
ofördröjligen kungöras '' i allmänna tidningarna, samt, där så finnes
lämpligt, jämväl i ortstidning.

Eu samling för hela riket af hvad sålunda kungjorts skall genom
det allmännas försorg efter hand befordras till trycket och förses med
register för hvarje år.

Anmälningsskrifter med därtill hörande handlingar skola, särskildt
för hvarje förening, såsom bilagor till registret förvaras.

17 §.

Menar någon, att eu i registret verkställd inskrifning länder honom
till förfång, må talan om registreringens upphäfvande föras vid Stockholms
rådstufvurätt.

48 §.

Har genom laga kraftägande dom blifvit förklarad!, att en i registret
gjord inskrifning ej bort ske, eller att något förhållande, hvar -

om inskrifning skott, ändrats eller upphört, skall, på begäran af någondera
parten, anteckning därom göras i registret. Underrättelse om
sådan anteckning skall så kungöras, som i 4G § sägs.

Varder, sedan i registret anteckning om förenings konkurs gjorts,
af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall
anteckningen, på därom gjord ansökning, ur registret afföras.

49 §.

Finnes förening, som blifvit registrerad enligt denna lag, drifva
rörelse, som är att anse såsom affärsmässig försäkringsrörelse, äge
tillsynsmyndigheten upphäfva registreringen.

50 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i registret och
kungjordt i allmänna tidningarna, skall anses hafva kommit till tredje
mans kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att han hvarken
haft eller bort hafva kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit
eller bort blifva i registret antecknadt, icke med laga verkan åberopas
mot annan än den, som visas hafva därom ägt vetskap.

51 §.

Meddelanden och beslut af tillsynsmyndigheten, livilka angå understödsförening,
skola densamma af gifts fritt tillhandahållas.

Kungörelse, hvarom i denna lag stadgas, skall ske på det allmännas
bekostnad.

Närmare föreskrifter om tillsynsmyndighetens organisation och
verksamhet, registrets förande, de i 46 § stadgade kungörelser samt
tid och sätt för utgifvande af den i nämnda paragraf omförmälda samling
meddelas af Konungen.

Öfver tillsynsmyndighetens beslut må talan föras genom besvär,
som skola till Konungen ingifvas innan klockan tolf å trettionde dagen
från delfående!..

I fall, då jämlikt 43 § underrättelse om beslut tillställts sökande
med allmänna posten, skall sökanden anses hafva erhållit del af beslutet
å åttonde dagen från underrättelsens afsändande.

Särskilda bestämmelser om vissa lifförsflkr in {^föreningar.

52 §.

I fråga om förening, som meddelar lifförsäkring, och hvilken å en
risk försäkrar högre kapital än femhundra kronor eller högre årlig lifränta
än femtio kronor, skola, förutom hvad ofvan i denna lag stadgats,
bestämmelserna i 53—60 §§ här nedan lända till efterrättelse.

53 §.

Stadgarna skola, utöfver hvad i 4 § föreskrifves, innehålla bestämmelser
angående grunderna för beräkning af försäkringspremier och
premiereserv samt reglerna för återköp af försäkring, för påföljd af
försummelse att erlägga premie och för lämnande af förskott mot säkerhet
i försäkringsbref.

54 §.

Vid pröfning af ansökan om förenings registrering skall tillses, att
stadgarna äro för försäkringstagarna betryggande. Finnes anledning
till anmärkning, skall registrering vägras. Beviljas registrering, skall
beviset därom innehålla förklaring, att stadgarna blifvit af tillsynsmyndigheten
godkända, och skall anteckning om godkännandet göras i
registret.

I fråga om registrering af beslut om ändring i godkända stadgar
skall hvad ofvan är föreskrifvet äga motsvarande tillämpning.

Försäkringsbref skall innehålla uppgift om villkoren för den försäkring-,
som i brefvet afses, i den mån dessa villkor ej finnas i stadgarna
angifna.

56 §.

I balansräkningen skall såsom skuld upptagas försäkringsfond för
lifförsäkringar.

Denna fond innefattar:

1) ersättningsreserven, motsvarande försäkringsbelopp, som anmälts
eller förfallit till ersättning men icke blifvit utbetalda;

2) premiereserven, motsvarande sammanlagda värdet af alla löpande
försäkringar.

Efter de grunder, som sålunda gälla för beräkningen af den på
försäkring belöpande andel i försäkringsfonden, beräknas äfven värdet
af försäkringstagarens fordran hos föreningen på grund af försäkringsaftalet.

För utförande af de försäkringstekniska beräkningar, som i denna
paragraf afses, äger föreningen att af tillsynsmyndigheten erhålla erforderligt
biträde. Kostnaderna härför ersättas af föreningen med belopp,
som af tillsynsmyndigheten bestämmes.

57 §.

Premiereserven skall minst uppgå till skillnaden mellan kapitalvärdet
af föreningens förbindelser på grund af löpande försäkringar och
kapitalvärdet af de nettopremier, försäkringstagarna må hafva att ytterligare
erlägga.

Från kapitalvärdet af föreningens förbindelse på grund af försäkring
må afräknas belopp, som föreningen förskjutit mot säkerhet i försäkringsbrefvet
inom dettas återköpsvärde.

Har försäkring återförsäkrats hos inländskt bolag, som är berättigadt
att drifva försäkringsrörelse, vare iitom i det fall, som i 164 §
2 mom. lagen om försäkringsrörelse afses, föreningen fritagen från förpliktelsen
att för det återförsäkrade beloppet göra afsättning till försäkringsfond.
Lag samma vare, där försäkring återförsäkrats hos förening,
hvars stadgar blifvit eldigt denna lag godkända.

Varda, sedan förening börjat sin verksamhet, grunderna för beräkning
af dess premiereserv ändrade, och föranleder ändringen skyldighet
att för äldre försäkringar i balansräkningen upptaga premiereserv
till högre belopp än efter förut gällande grunder, må tillsynsmyndigheten
med afseende å fullgörandet af denna skyldighet medgifva föreningen
sådant anstånd, att under viss tid, ej öfverstigande femton år,
premiereserven för sådana försäkringar må upptagas till lägre belopp
än efter de nya grunderoa; dock att skillnaden årligen skall minskas i
enlighet med en af tillsynsmyndigheten fastställd plan.

58 §.

Tillgångar motsvarande försäkringsfonden för lifförsäkring'';!!’ må
redovisas:

1) i obligationer, som utfärdats eller garanterats af staten;

2) i allmänna liypoteksbankens obligationer;

3) i fordringsbevis, utfärdade af riksbanken eller af annan bank,
hvars reglemente blifvit af Konungen fastställdt, eller af sparbank;

4) i obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade
af svensk kommun, som till lånets upptagande eller garanterande
erhållit Konungens tillstånd;

5) i skuldförbindelser, för Indika föreningen äger säkerhet genom
inteckning i fast egendom inom hälften af senast fastställda taxeringsvärde,
så ock, med tillsynsmyndighetens medgifvande, i skuldförbindelser
med säkerhet af inteckning inom två tredjedelar af taxeringsvärdet;
dock att i hvarje fall åbyggnad å egendom skall, för att inteckning
i egendomen må godkännas, vara brandförsäkra^ i något med
vederbörligen fastställd bolagsordning försedt brandförsäkringsbolag
inom riket;

6) i sådana af enskilda järnvägar eller industriella inrättningar utfärdade
obligationer, utländska statsobligationer och andra värdehandlingar,
som till sin art och till den säkerhet de erbjuda kunna anses
jämförliga med några af de under 1)—5) nämnda;

7) i föreningen tillhörig fastighet intill hälften eller, med tillsynsmyndighetens
medgifvande, intill två tredjedelar af taxeringsvärdet;
skolande i fråga om brandförsäkring af åbyggnad gälla hvad under
5) stadgas.

59 §•

Afsättning till säkerhetsfond skall ske, på sätt här nedan sägs.

Intill dess säkerhetsfonden uppgår till ett belopp, motsvarande en
tjugondedel af lifförsäkringsfonden, skall till säkerhetsfond årligen afsättas
den behållning, som finnes hafva uppstått å rörelsen i dess helhet.
Då säkerhetsfonden uppgår till ofvan sagda belopp, vare afsättning till
fonden ej erforderlig; nedgår fonden under samma belopp, skall afsättning
därtill ånyo vidtaga.

Nedsättning af säkerhetsfond må icke utan särskildt medgifvande
af tillsynsmyndigheten äga rum, där sådant ej erfordras för betäckande
af förlust, som icke kunnat ersättas genom uppkommen årsvinst.

60 §.

Visar det sig, att de till redovisning af föreskrifven försäkringsfond
afsätta tillgångar icke äro tillräckliga, eller finnas stadgarna icke
längre vara betryggande, äge tillsynsmyndigheten förelägga föreningen
att inom viss tid vidtaga de åtgärder, som pröfvas erforderliga för rättelses
vinnande.

Hafva åtgärder, som, enligt hvad här ofvan är sagdt, föreskrifvits,
icke inom den bestämda tiden vidtagits, äge tillsynsmyndigheten förbjuda
fortsättning af föreningens verksamhet och förordna om föreniugens
upplösning. Varder föreningen sålunda upplöst, förordne tillsynsmyndigheten
en eller flera likvidatorer att verkställa föreningens likvidation;
sådan likvidator äge af föreningen uppbära arfvode till belopp,
som af tillsynsmyndigheten bestämmes.

Om upplösning och förordnande, hvarom nu är sagdt, skall anteckning
i registret göras.

Ansvarsbestämmelser.

61 §.

Drifver förening, som med denna lag afses, försäkringsverksamhet
utan att vara i föreskrifven ordning registrerad, och är ej fråga om
förening, som består af mindre än tjugufem personer, vare straffet böter
från och med fem till och med femhundra kronor eller, där föreningen
är af beskaffenhet, som i 52 § sägs, från och med femtio till och med
två tusen kronor.

Fortsättes under tid, då åtal pågår för förbrytelse, som nu är sagd,
samma förbrytelse, skall, för hvarje gång stämning därför utfärdats
och delgifvits, dömas till de böter, som för sådan förbrytelse äro
stadgade.

62 §.

Hen, som i anmälan till registrering mot bättre vetande meddelar
oriktig uppgift, straffes med böter från och med tjugufem till och med
ettusen kronor, där ej å förseelsen straff är i allmänna strafflagen utsatt.

Lag samma vare om den, som mot bättre vetande lämnar oriktig
sådan uppgift, hvarom i 38 § under 2) förmäles.

63 §.

Bryter någon mot föreskriften i 55 §, eller underlåter styrelseledamot
att iakttaga hvad i 8 § 4 mom., 13 § 4 mom., 38 § eller 39
§ 1 mom. är stadgadt, straffes med böter från och med fem till och
med femhundra kronor.

Lag samma vare, där likvidator ej fullgör hvad honom enligt 28
§ 2 mom., 32 § 2 mom. eller 39 § 1 mom. åligger.

Lämnar någon i meddelanden, som äro afsedda för allmänheten,
oriktiga eller vilseledande uppgifter angående förening, straffes efter ty
i 1 mom. sägs.

64 §.

Böter, som enligt denna lag adömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän
strafflag.

Om undantag från lagens tillämpliglictsoiuräde.

65 §.

Hvad ofvan i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å:

1) pensionsanstalter, som inrättats af staten;

2) rånte- och kapitalförsäkringsanstalter;

3) understödsföreningar, som bestå af mindre än fem medlemmar.

Öfrergångsbestäminelscr.

66 §.

Genom denna lag upphäfves lagen om sjukkassor den 30 Oktober
1891. J

67 §.

Å förening, hvars stadgar blifvit före denna lags trädande i kraft
af Konungen eller af Konungens befallningshafvande stadfästa, och hvilken
icke är af beskaffenhet, som i 52 § sägs, äfvensom å förening, hvilken
registrerats enligt lagen om sjukkassor, och hvilken icke lämnar begrafningshjälp,
skola föreskrifterna i denna lag icke äga tillämpning, såvidt
de afse ämnen, rörande hvilka blifvit i stadgarna särskildt bestämdt;
dock att denna lag gäller till efterrättelse i fråga om det sätt, hvarpå
förening skall företrädas och dess firma tecknas, om. delgifning af stämning
eller annat offentlig myndighets bud, om den lifförsäkringstagarna
i visst fall tillkommande panträtt, om utdelning till medlemmarna, om
likvidation, om utmätningsfrihet för vissa slag af understöd, om tillsyn
och om ansvar samt i fråga om registrering med det undantag, att,
där förening registrerats enligt lagen om sjukkassor, densamma bör
utan särskild ansökning genom vederbörande myndigheters försorg
öfverföras till registret öfver understödsföreningar.

Beträffande annan förening än ofvan sägs, hvilken börjat sin
verksamhet före denna lags trädande i kraft, skola, ehvad föreningens
stadgar blifvit stadfästa eller icke, bestämmelserna i denna lag lända
till efterrättelse, dock att dylik förening icke skall vara pliktig söka
registrering förrän två år förflutit från det lagen träd t i kraft samt
att i fråga om sådan rätt till begrafningshjälp från registrerad sjukkassa,
som förvärfvats före denna lags trädande i kraft, hvad i 36 § stadgas
icke verkar inskränkning i den vidsträcktare utmätningsfrihet, som må
vara grundad på förut gällande lag.

Tillsynsmyndigheten äger för särskilda fall medgifva, att med
viss i denna lag gifven föreskrifts tillämpning å förening, som börjat sin
verksamhet före lagens trädande i kraft, må anstå under viss tid, högst
fem år. Yppar sig svårighet för förening af beskaffenhet, som i .52 §
sägs, att för äldre försäkringar vid lagens trädande i kraft afsätta
premiereserv till belopp, som i 57 § föreskrifves, må tillsynsmyndigheten
med afseende å fullgörandet af denna skyldighet medgifva föreningen
sådant anstånd, att under viss tid, ej öfverstigande tjugufem år,
premiereserven för sådana försäkringar må upptagas till lägre belopp,
under villkor att skillnaden årligen minskas i enlighet med en. af
myndigheten fastställd plan. Tillsynsmyndigheten äge ock att i särskildt

fall bevilja äldre förening af beskaffenhet, som i 52 § sägs, registrering,
ändå att stadgarna icke finnas betryggande; dock vare i ty
fall föreningen förbjudet att intaga nya medlemmar. Om sådant förhållande
skall anteckning göras i registret.

De öfvergångsstadganden, som må finnas vara erforderliga i afseende
å registrering af äldre föreningar och öfverförande till registret
öfver understödsföreningar af vissa redan registrerade sjukkassor, meddelas
af Konungen.

Denna lag skall träda i kraft den

Förslag

till

Lag

om iliidrad lydelse af 70. 125, 126, 139 och 163 §§ i lagen om
försäkringsrörelse den 24 Juli 1903.

Härigenom förordnas, att 70, 125, 126, 139 och 163 §§ i lagen
om försäkringsrörelse den 24 Juli 1903 skola erhålla följande förändrade
lydelse:

70 §.

Ömsesidigt försäkringsbolags firma skall innehålla orden »ömsesidig»
samt »försäkring».

Ny firma skall tydligt skilja sig från annan, förut i laga ordning
registrerad, ännu bestående firma, så ock från benämning å utländsk
försäkringsanstalt, som är allmänt känd här i riket.

Hvad i 1 mom. härofvan föreskrifves skall icke tiga tillämpning å
rånte- och kapitalförsäkringsanstalt.

125 §.

De värdehandlingar, i livilka enligt 123 eller 124 § tillgångar
motsvarande försäkringsfond redovisas, skola förvaras afskilda från
bolagets öfriga tillgångar och under minst två särskilda lås med olika
nycklar, af hviika en innehafves af ett af Konungens befallningshafvande
förordnadt ombud. I de sålunda förvarade handlingarna njute
försäkringstagarna panträtt såsom i handfången pant till säkerhet för
fullgörandet af bolagets på försäkringsaftalen grundade förbindelser.

För hvarje år skall, senast efter det balansräkning för året blifvit
upprättad och å bolagsstämma pröfvad, bolaget sätta i sådant förvar,
som nyss är sagdt, de värdehandlingar, i hviika inträdd ökning af
försäkringsfond redovisas. Skulle enligt balansräkningen för något år
försäkringsfond nedgå, så att de i särskildt förvar satta värdehand -

lingarna komma att uppgå till högre belopp än fonden, bär försäkringsinspektionen
att på framställning af bolaget lämna tillstånd till utbekommande
af värdehandlingar svarande emot öfverskottet. Bolaget äge
jämväl för utbetalande af förfallet försäkringsbelopp, för b vilket afsättning
till försäkringsfonden ägt rum, utbekomma värdehandlingar, i den
mån sådant af försäkringsinspektionen pröfvas kunna ske utan förfång
för försäkringstagarnas säkerhet. Utbyte af värdehandling, som i denna
paragraf afses, emot annan sådan värdehandling må äga rum, när sådant
af bolaget påkallas.

Visar bolaget, att för bevakande af dess rätt på grund af värdehandling,
som, enligt hvad nu är sagdt, blifvit satt i särskildt förvar,
eller för annat dylikt ändamål tillgång till sådan handling erfordras för
bolaget, vare ombudet pliktigt att till bolaget emot kvitto utlämna
handlingen mot skyldighet för bolaget att inom skälig tid återställa
densamma eller aflämna annan lika god handling.

Det åligge ombudet att, när bolaget befinnes ej fullgöra de i denna
paragraf stadgade skyldigheter, därom ofördröjligen göra anmälan hos
försäkringsinspektionen.

Ombudet uppbär af bolaget arfvode till belopp, som af Konungen
bestämmes.

Hvad ofvan i denna paragraf stadgas skall icke äga tillämpning
å ränte- och kapital försäkringsanstalt.

126 §.

Försäkringsbolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, skall, på sätt här
nedan sägs, göra afsättning till säkerhetsfond.

Intill dess säkerhetsfonden uppgår till ett belopp, motsvarande en
tjugondedel af försäkringsfonden för lifförsäkringar, skall till säkerhetsfond
årligen afsättas minst hälften af den behållning, som finnes hafva
uppstått å rörelsen i dess helhet, sedan afsättning till den i 26 § omförmälda
reservfond ägt rum; dock att försäkringsinspektionen är berättigad
att för visst fall medgifva, att mindre årlig afsättning än nu
sagts må äga rum, där inspektionen anser sådant kunna ske utan förfång
för försäkringstagarnas säkerhet. Då säkerhetsfonden uppgår till
ofvan sagda belopp, vare afsättning till fonden ej erforderlig; nedgår
fonden under samma belopp, skall afsättning därtill ånyo vidtaga. Ej
må återbetalning af garanti kapital äga rum, där ej säkerhetsfonden uppgår
till sagda belopp.

Nedsättning af säkerhetsfond må icke utan särskildt tillstånd af

forsäkringsinspektionen äga rum, där sådant ej erfordras för betäckande
af förlust, som icke kunnat ersättas genom uppkommen årsvinst eller,
i fråga om bolag, som jämte lifförsäkringsrörelse drifver annan försäkringsrörelse,
genom nedsättning af reservfonden.

Hvad ofvan i denna paragraf stadgas skall icke äga tillämpning å
ränte- och kapitalförsäkringsanstalt.

139 §.

Har försäkringsbolag, som drifver lifförsäkringsrörelse, kommit
under likvidation eller i konkurstillstånd, skall, utom i fråga om ränteoch
kapitalförsäkringsanstalt, för tillvaratagande af lifförsäkringstagarnas
rätt en särskild administration inträda. Förvaltningen af administrationsboet
åligge forsäkringsinspektionen.

Forsäkringsinspektionen skall ofördröjligen för lifförsäkringstagarnas
räkning omhändertaga samtliga de värdehandlingar, i hvilka lifförsäkringstagarna
enligt bestämmelserna i 125 och 127 §§ njuta panträtt.

Härmed öfvergå på administrationsboet alla bolagets rättigheter
och skyldigheter på grund af lifförsäkringsaftalen äfvensom, där lifförsäkringar
återförsäkrats, bolagets rättigheter och skyldigheter på
grund af åter försäkringarna.

För det belopp, hvarmed omförmälda värdehandlingar må finnas i
värde understiga summan af lifförsäkringsfonden och af det högsta i
126 § föreskrift^ belopp för säkerhetsfonden, äge administrationsboet
fordringsrätt hos bolaget.

163 §.

Hvad ofvan i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å:

a) anstalt, som inrättats af staten;

b) anstalt, som allenast meddelar försäkring mot förlust å skuldebref
eller andra värdehandlingar;

c) ömsesidigt försäkringsbolag för försäkring af egendom å landsbygden,
hvars verksamhetsområde är mindre än ett härad;

d) förening för inbördes lifförsäkring, sjukhjälp eller annat dylikt
understöd, hvars rörelse icke är affärsmässig.

Anstalt, hvarom ofvan under b) och c) förmäles, vare dock pliktig
att angående sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter i enlighet
med de föreskrifter, Konungen meddelar.

Genom denna lag upphäfvas 1 och 2 §§ af kungörelsen den 4
December 1903 om skyldighet för vissa försäkringsanstalter att angående
sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter.

I fråga om rånte- och kapitalförsäkringsanstalt, hvars stadgar blifva
före denna lags trädande i kraft af Konungen stadfästa, skola föreskrifterna
i lagen om försäkringsrörelse icke äga tillämpning såvidt de
afse ämnen, rörande hvilka blifvit i stadgarna särskild! bestämdt; dock
att sistnämnda lag gäller till efterrättelse i de delar, som afse ändring af
bolagsordning eller af de i 5 § samma lag angifna grunder för försäkringsverksamliet,
det sätt, hvarpå bolag skall företrädas och dess
firma tecknas, delgifning af stämning eller annat offentlig myndighets
bud, skyldighet att afsätta och redovisa försäkringsfond, utdelning till
försäkringstagare, likvidation, frivillig öfverlåtelse, tillsyn, registrering
och ansvar. Stadsfästelse å de grunder för försäkringsverksamhet, angående
hvilka jämlikt 67 § lagen om försäkringsrörelse bestämmelser
skola upprättas, skall, ändå att rörande sagda grunder eller en eller
flera af dem må hafva blifvit i stadgarna särskild! bestämdt, sökas inom
ett år efter denna lags trädande i kraft.

För rånte- och kapitalförsäkringsanstalt, som börjat sin verksamhet
innan denna lag trädt i kraft, men hvars stadgar icke blifvit af Konungen
stadfästa, skall stadsfästelse å bolagsordning och öfriga grunder
för försäkringsverksamheten sökas inom den i föregående mom. stadgade
tid.

Konungen äger för särskilda fall medgifva, att med viss i lagen
om försäkringsrörelse gifven föreskrifts tillämpning å anstalt, som
börjat sin verksamhet före denna lags trädande i kraft, må anstå under
viss tid, högst fem år.

De öfvergångsstadganden, hvilka i afseende å registrering af äldre
rånte- och kapitalförsäkringsanstalt må finnas vara erforderliga, meddelas
af Konungen.

Denna lag skall träda i kraft den

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 11 kap. 15 § rättegångsbalken skall
erhålla följande ändrade lydelse:

År stämning tagen å bolag, förening eller annat samfund, eller å
stiftelse eller annan sådan inrättning, varde stämningen delgifven den,
som äger att företräda samfundet eller inrättningen, eller, där flere,
hvar för sig eller gemensamt, äro därtill behöriga, någon af dem.
Huru stämning skall delgifvas, diir styrelse för aktiebolag, ömsesidigt
försäkringsbolag eller registrerad förening vill kära till bolaget eller
föreningen, därom är särskildt stadgadt.

År ej någon satt att företräda samfund, som stämmas skall, men
finnes någon, som äger sammankalla dem, hvilka hafva att öfver samfundets
angelägenheter besluta, skall stämningen honom delgifvas.

Denna lag skall träda i kraft den

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och 23 kap. 4 § strafflagen.

Härigenom förordnas, att 22 kap. 14 § och 23 kap. 4 § strafflagen
skola erhålla följande ändrade lydelse:

22 kap.

14 §.

Går fullmäktig i sak, den honom betrodd är, svikligen hufvudmannens
vederpart tillhanda, vare sig med skrifts uppsättande, eller
med råd eller skäl, eller eljest till hufvudmannens skada främjar sin
eller andras nytta, eller begår syssloman vid annat uppdrags utförande
trolöshet emot hufvudman; vare lag som i 11 § sägs; och varde fullmäktig,
som med sådant brott beträdes, dömd ovärdig att vidare föra
andras talan inför rätta.

Såsom syssloman skall ock straffas, efter ty nu sagdt är, ledamot
i styrelse för aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller registrerad
förening, så ock annan, som är satt att leda bolagets eller föreningens
angelägenheter.

Förleder man, i sviklig afsikt, annan till oskälig rättegång; straffes
med böter.

23 kap.

4 §•

Har aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller registrerad förening
kommit i konkurstillstånd, och finnes styrelseledamot eller annan,
som är satt att leda bolagets eller föreningens angelägenheter, hafva
mot borgenärerna sig förbrutit, som här ofvan sägs; då skall han
straffas, som vore han gäldenär i konkursen.

Denna lag skall träda i kraft den

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 2 § i kungl. förordningen den 4 Maj 1855
angående handelsböcker ock handelsräkningar.

Härigenom förordnas, att 2 § i förordningen den 4 Maj 1855 angående
handelsböcker och handelsräkningar skall erhålla följande ändrade
lydelse:

Under stadgandet i första punkten af 1 § inbegripas: de, som
penningehandel och bankrörelse drifva; de, som för egen räkning eller
i kommission in- eller utrikes varor uppköpa, för att dem åter utsälja;
de, som i kommission varor till utsägning emottaga; de, som för ineller
utrikes sjöfart skepp eller fartyg bygga eller utrusta, för att dem
på frakt upplåta eller försälja; idkare af försäkrings verksamhet; idkare
af apoteksrörelse; idkare af boktryckeri- och bokförlagsrörelse; idkare
af gröfre eller finare smidesbruk, och af verk för tackjärnsblåsning och
järngjuteri; idkare af fabriker och manufakturverk; idkare af de borgerliga
yrken, som hafva till ändamål att lifsmedel eller drycker till försäljning
bereda; och de, som till sitt yrke gjort att på beting öfvertaga
uppförande och bättrande af hus och byggnader.

Undantagne äro: jordbrukare och idkare af de näringar, hvilka
med jordbruket sammanhänga eller såsom föremål för husflit äro att
betrakta; idkare af grufvedrift och bergsmannahandtering; handtverkare,
som hufvudsakligen på beställning varor förfärdiga; och de, som, utan
biträde af andra än hustru och barn, mångleri- eller annan sådan mindre
handelsrörelse idka, eller lifsmedel, drycker eller andra varor till försäljning
bereda.

Denna lag skall träda i kraft den

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 13 Juli 1887 angående
handelsregister, firma och prokura.

Härigenom förordnas, att 8 § i lagen den 13 Juli 1887 angående
handelsregister, firma och prokura skall erhålla följande ändrade lydelse:

Hvar, som vill idka handel eller annan näring, med hvars utöfvande
följer skyldighet att föra handelsböcker, vare pliktig att till införande
i handelsregistret anmäla det namn, hvarunder han ämnar bedrifva sin
rörelse och som han vid därvid förekommande underskrifter ämnar teckna.
Sådant namn kallas firma.

I handelsbolag åligger det hvarje bolagsman att ansvara för anmälningsskyldighetens
fullgörande.

Från nu stadgade anmälningsskyldighet undantagas fartygsredare
och rederier, aktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag, registrerade föreningar
samt solidariska bankbolag.

Enkelt bolag må, efter ansökning af bolagsmännen, i handelsregistret
införas på sätt om handelsbolag är stadgadt; och gälle sedan
om det bolag hvad i denna lag finnes angående handelsbolag föreskrifvet.

Denna lag skall träda i kraft den

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 10 § i kungl. förordningen om tioårig preskription
ock om årsstämning den 4 Mars 1862.

Härigenom förordnas, att 10 § i förordningen om tioårig preskription
och om årsstämning den 4 Mars 1862 skall erhålla följande ändrade
lydelse:

Varda makar i äktenskapet skilda;

eller upplöses handelsbolag eller annat bolag, som, enligt hvad
särskild! är stadgadt, allmänt kungjordt varit, eller registrerad förening;
eller varder myndig person under förmyndare ställd;
då må ock kallelse å okända borgenärer så sökas, som i 9 § sagdt är.

Denna lag träder i kraft den

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 70 § i lagen om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet den 28 Juni 1895.

Härigenom förordnas, att 70 § i lagen om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet den 28 Juni 1895 skall erhålla följande
ändrade lydelse:

70 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å sparbanker
eller försäkrings- och understödsföreningar eller föreningar för
anskaffande af lån mot säkerhet af inteckning i fast egendom.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar
för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.

Denna lag skall träda i kraft den

Förslag

till

Förordning

om Hudrad lydelse af 14 § i kungl. förordningen angående utvidgad
näringsfrihet den 18 Juni 18(54.

Härigenom förordnas, att 14 § i förordningen angående utvidgad
näringsfrihet den 18 Juni 1864 skall erhålla följande ändrade lydelse:

14 §.

Förening af omförmäida beskaffenhet, som för förvaltningen af sin
egendom eller för sin verksamhet i öfrigt vill upprätta reglemente och
därå erhålla offentlig myndighets fastställelse, äger att därom anmäla sig,
i Stockholm hos öfverståthållareämbetet och i annan ort hos Konungens
befallningshafvande. Afser föreningen beredande af inbördes lifförsäkring,
sjukhjälp eller annat dylikt understöd, gälle hvad angående sådan
förening särskilt är stadgadt.

Denna förordning skall träda i kraft den

MOTIV.

Förslag till lag om understödsföreningar.

Allmän motivering.

Enligt bestämmelse i 163 § lagen om försäkringsrörelse skall
nämnda lag icke äga tillämpning å, bland andra försäkringsans 1 aller,
sjuk- och begrafningskassor eller andra dylika understödsföreningar,
hvilkas verksamhet icke afser affärsmässigt drifvande af försäkringsrörelse.

1 sin skrifvelse den 20 Maj 1903, uti hvilken Riksdagen meddelade
Kungl. Maj:t sitt beslut att antaga lagen om försäkringsrörelse, anförde
Riksdagen i detta hänseende, bland annat, följande.

Af redogörelsen för de olika förslag, som legat till grund för lagen,
framginge, att det mött stora svårigheter att beträffande dessa slag
af försäkringsanstalter angifva gränsen för lagens tillämplighetsområde.
Dessa svårigheter vore en följd af de skilda former, hvarunder dessa
talrika anstalter förekomme. I fråga om sjuk- och begrafningskassor
kunde man erhålla åtskilliga upplysningar härutinnan af de genom
civildepartementet offentliggjorda årliga redogörelserna angående registrerade
sjukkassors verksamhet. Den senaste redogörelsen, som afsåge
år 1899, utvisade, att medlemmarnas antal växlade mellan ett fåtal och
öfver 16,000 personer. Begrafningshjälpen utginge med visst belopp,
vanligast femtio öre eller en krona, af hvarje medlem. Ofta vore något
maximum för densamma icke bestämdt, hvarför densammas storlek berodde
på medlemmarnas antal. Där maximum vore fixeradt, växlade
detta mellan fem kronor och afsevärda belopp. Det utgjorde sålunda
i en kassa 2,000 kronor, i en 1,200 kronor, i en 1,000 kronor och i
tretton 500 kronor. Huruvida dylika kassor vore att hänföra till understödsföreningar
i egentlig bemärkelse, ansåge Riksdagen kunna starkt
ifrågasättas. Förutom dessa inregistrerade kassor funnes en mängd
andra, pensionskassor, själfhjälpsföreningar, hundramanna- och tusen -

Behofvet af
lagstiftning
för samtliga
understödsföreningar.

mannaföreningar, lifförsäkringsföreningar m. m., rörande hvilkas verksamhet
någon officiell redogörelse icke funnes. Inga af nu ifrågavarande
anstalter torde vara inrättade efter försäkringstekniska grunder
utan vore säkerligen rena uttaxeringsföreningar. De hvilade sålunda
på ett system, som icke innebure trygghet för framtiden och därför
icke borde få inom lifförsäkringsrörelsen tillämpas. I den mån dessa
anstalter kunde anses drifva försäkringsrörelse, borde äfven för dem
den föreslagna lagens bestämmelser vara gällande och dessa anstalter
sålunda blifva nödgade att ombilda sig i enlighet med de principer,
efter hvilka en solid försäkringsrörelse måste utöfvas. Ett sådant ombildande
komme troligen att i många fall möta ganska stora svårigheter.
För att bereda lättnad vid ombildandet och, därest sådant icke
kunde åstadkommas, vid anstaltens afveckling, torde särskilda bestämmelser
vara erforderliga. Innan tillfredsställande lagbestämmelser beträffande
nu ifrågavarande försäkringsanstalter kundo meddelas, torde
dock en så vidt möjligt fullständig utredning angående desamma vara
af nöden.

.Riksdagen anhölle alltså, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda om
och i hvad mån den verksamhet, som utöfvades af åtskilliga sjuk- och
begrafningskassor, pcnsionsanstalter och andra understödsföreningar
innefattade försäkringsrörelse af beskaffenhet, att bestämmelserna i
lagen om försäkringsrörelse helt eller delvis på dem borde äga tillämpning,
samt därefter framlägga förslag till de lagbestämmelser i ämnet,
hvartill utredningen kunde föranleda.

I fråga om registrerade sjuk- och begrafningskassor har, såsom
af Riksdagen framhållits, utredning funnits att tillgå i de årliga redogörelserna
för dessa kassors verksamhet. Från öfriga föreningar och
kassor, hvilka kunnat komma i fråga att omfattas af kommitterades
uppdrag, hafva kommitterade genom vederbörande myndigheter låtit
infordra behöfliga uppgifter, och hafva sådana inkommit från något öfver
750 föreningar och kassor. Dessa uppgifter omfatta visserligen icke
på långt när alla dylika föreningar, som för närvarande finnas, men torde
dock i allt fall vara tillräckligt många för att man af dem skall kunna
våga draga vissa allmänna slutsatser angående förhållandena på ifrågavarande
område.

Såsom af ofvan återgifna delar af Riksdagens skrifvelse framgår,
har Riksdagen, ehuruväl dess framställning närmast föranledts af
de föreningars förhållanden, hvilka drifva lifförsäkringsrörelse i en
eller annan form, icke varit främmande för den tanken, att en
lagstiftning af det slag, hvarom Riksdagen hemställt, icke finge

inskränkas till att omfatta allenast dylika föreningar, utan borde komma
att afse alla de föreningar, som i den allmänna uppfattningen hänföras
under begreppet understödsföreningar. Denna tanke bildar också utgångspunkten
för kommitterades förslag.

Den särskilda redogörelse för nyssnämnda uppgifter, som är vidfogad
detta betänkande, upptager omkring tvåhundra kapitalförsäkringsföreningar
och mer än etthundra pensionsföreningar, hvilkas verksamhet
afser meddelande af lifförsäkring i en eller annan form. Eu stor del af dessa
kassors och föreningars verksamhet är emellertid icke af sådan beskaffenhet,
att den kan hänföras till försäkringsrörelse i den mening
lagen om försäkringsrörelse fattar detta ord, d. v. s. de vända sig icke
till någon större allmänhet utan äro mer eller mindre strängt slutna
föreningar. Så är, såsom af redogörelsen framgår, fallet med ungefär eu
sjättedel af kapitalförsäkringsföreningarna och med nära två tredjedelar af
pension sföreningarna. Lägger man härtill, att de föreningar, som underlåtit
att lämna uppgifter, säkerligen till största delen just utgöras af sådana
slutna föreningar, framgår, att en lagstiftning, som endast afsåge föreningar,
hvilka drifva egentlig lifförsäkringsrörelse, skulle komma att lämna
största delen af do redan förefintliga understödsföreningarna utanför
all kontroll från det allmännas sida. Särskildt i fråga om eu stor del
pensionsföreningar skulle ett sådant förhållande säkerligen vara i höggrad
att beklaga. Största delen af dessa föreningar befinna sig nämligen
för närvarande i ett lindrigt sagdt mindre tillfredsställande skick
och torde sakna förmåga att utan hjälp och ledning utifrån väsentligen
förbättra sin ställning. Äfven af de sjukkassor, som enligt hvad Riksdagen
framhållit lämna begrafniugshjälp till sådana belopp, att deras
verksamhet i detta hänseende står på gränsen till verklig lifförsäkringsverksamhet,
äro en stor del slutna föreningar och skulle således, om
åt eu lagstiftning på förevarande område gåfves nyss ifrågasatta inskränkning,
icke komma att omfattas af densamma, ehuru en betydlig
del af dessa föreningar röra sig med ett ganska stort medlemsantal och
med stora pcnningebelopp. Vidare skulle med en sådan utgångspunkt
alla föreningar, som egna sig åt andra former af personförsäkringsverksamhet
än lifförsäkring och därmed förenad sjukförsäkring, lämnas
oberörda af den nya lagstiftningen. För de rena sjukkassorna finnes
ju redan en lag, men så är icke fallet i fråga om föreningar, som
egna sig åt andra försäkringsgrenar, såsom t. ex. arbetslöshetsförsäkring
och dylikt. Antalet dylika föreningar är visserligen för närvarande ej
stort, men torde, af erfarenheterna från utlandet att döma, kunna förväntas
i en framtid komma att stiga. Äfven dessa föreningars verk -

Lämpligheten
af on gemensam
lag.

samhet torde vara af beskaffenhet, att lagstiftningen ej bör helt och
hållet lämna dem a sido. Detsamma gäller om en del föreningar, som
visserligen ej kunna anses drifva försäkringarverksamhet i strängt
teknisk mening, i det att de ej ikläda sig rätteligen utkräfbara förbindelser
att lämna understöd, men som dock, då de afse beredande af
ömsesidigt understöd af samma slag- som de egentliga försäkringsföreningarna,
och jämväl i öfrigt stå dessa ganska nära, icke i det
allmänna föreställningssättet skiljas från desamma.

Om således redan försäkringspolitiska skäl tala för att åt en ny lagstiftning
gifves större räckvidd än som senast ifrågasatts, framträder emellertid
behofvet häraf med full tydlighet vid en blick på de nuvarande förhållandena
på det föreningsrättsliga området. Lageu om registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet gäller enligt uttryckligt undantag i dess 70 § icke för
försäkringsföreningar. Ej heller finnes någon annan lag, som för dylika
föreningar lämnar erforderliga föreningsrättsliga bestämmelser. Lagen
om sjukkassor innehåller visserligen några antydningar till dylika bestämmelser.
Den är emellertid tillkommen på en tid, då ännu föreningsrättsliga
bestämmelser öfverhufvudtaget voro främmande för vår
lagstiftning, och har själffallet icke ens gjort anspråk på att lämna
fullständiga sådana. Om olägenheterna af ett sådant sakernas tillstånd
hittills . icke framträdt med allt för stor skärpa, torde detta bero på,
att det är först på den allra sista tiden som understödsväsendet hos
oss natt någon större utveckling, och att till följd däraf bristerna i lagstiftningen
ännu icke hunnit framträda med full tydlighet. Att emellertid
behofvet af en lagstiftning i detta hänseende faktiskt redan i ganska
stor utsträckning gjort sig känd!, framgår af den omständigheten, att
en del på senare tiden tillkomna föreningar i sina stadgar intagit
en mängd från lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet
hämtade bestämmelser, och sålunda gjort nämnda lag indirekt
tillämplig på sina förhållanden.

Kommitterade hafva således ansett, att en ny lagstiftning på
ifrågavarande område icke bör inskränkas allenast till eu viss mindre
grupp af understödsföreningar, utan att åt en sådan lagstiftning bör
gifvas den omfattning, att densamma kommer att fylla det, enligt hvad
ofvan framhållits, för alla understödsföreningar gemensamma behofvet
af rättslig reglering.

Af den föregående framställningen framgår, att benämningen understödsföreningar
omfattar två olika grupper af föreningar, sådana, som
vända sig till on större allmänhet och förty kunna anses drifva verkligförsäkringsrörelse
och sådana, hvilka upptaga medlemmar allenast ur

eu sluten krets af personel-, och som därför icke kunna anses drifva
sådan rörelse. Dessa båda grupper af föreningar stå hvarandra emellertid
i liera afseendeu ganska nära. Gränsen dem emellan är i vissa afseenden
så obestämd, att det många gånger är svårt att afgöra till hvilkendera
gruppen en förening hör. Så kan till exempel en förening, till hvilken
tillträdet icke enligt stadgarna är på något sätt begränsad! utan står
öppet för en hvar, till följd af de faktiska förhållanden, under hvilka
den verkar, hafva ett ganska inskränkt verksamhetsområde, under det
att en förening, till hvilken enligt stadgarna tillträdet i en viss riktning
är strängt begränsad!, faktiskt rör sig inom eu ganska stor verksamhetskrets.
Beliofvet af fullständigare lagbestämmelser är mindre beroende
af, om en förening hör till den ena eller andra gruppen, än af beskaffenheten
af föreningens verksamhet i öfrig!, och särskild! storleken
af de förpliktelser, föreningen ikläder sig i förhållande till medlemmarna.
Vidare hafva dessa understödsföreningar i allmänhet det gemensamt,
att de till följd däraf, att egentlig propaganda icke öfverensstämmer
med deras natur, kunna röra sig med jämförelsevis billiga utgifter, nära
sammanfallande med nettopremien.

Vid de af kommitterade sålunda angifna förhållanden har det synts
kommitterade, som om det, enligt hvad ofvan framhållits, i fråga om
alla understödsföreningar gemensamma behofvet af lagstiftning bäst
fylldes genom en dem alla omfattande gemensam lag. Eu följd häraf
är emellertid, att all tanke på en direkt utsträckning af lagens om
försäkringsrörelse tillämplighet måst öfvergifvas.

Kommitterades förslag1 atser således att omfatta alla föreningar,
hvilka kunna hänföras till begreppet understödsföreningar, d. v. s.
icke drifva affärsmässig försäkringsrörelse. Att i en för alla tider och
förhållanden passande definition angifva hvad som är att anse som affärsmässig
rörelse torde emellertid svårligen låta sig gorå. Kommitterade
hafva därför inskränkt sig till att söka på ett med förhållandena för närvarande
på ifrågavarande områden öfverensstämmande sätt angifva gränsen
mellan lagens om försäkringsrörelse och den af kommitterade föreslagna
lagens tillämplighetsområden. I detta hänseende hafva kommitterade
föreslagit, att lagen om försäkringsrörelse under alla förhållanden
skulle vara tillämplig å försäkringsanstalt, hvars verksamhet ur hänförlig
till försäkringsrörelse, och som för anskaffande åt .försäkringar
eller för inkassering af försäkringspremier använder agenter, som erhålla
provision, eller utfäst sig att till någon, som förskjutit garantikapital,
utgifva ränta eller andel i vinst eller annan godtgörelse. Båda dessa

Afgränsning
mot lagen om
försäkringsrörelse.

Koncessionstvång
eller
icke?

förhållanden synas nämligen kommitterade med bestämdhet känneteckna
ett företag såsom affärsmässigt.

Lagen om försäkringsrörelse är byggd på det s. k. koncessionssystemet.
Ändamålet härmed är framför allt att vinna säkerhet för
att vederbörande anstalter redan från början arbeta efter en tillfredsställande
plan. Att obetingadt tillämpa detta system äfven på de
föreningar, hvarom nu är fråga, har synts kommitterade icke behöflig!.
Detta gäller först och främst de föreningar, hvilkas verksamhet,’ enligt
hvad förut framhållits, icke i strängt teknisk mening'' är försäkringsverksamhet,
ehuru de i det allmänna föreställningssättet icke skiljas
från de verkliga försäkringsföreningarna. Vidare egna sig eu del
föreningar åt sådana arter af försäkringsverksamhet, vid Indika den
årliga risken är tillnärmelsevis konstant, och i fråga om hvilka således
beräkningsgrunderna äro synnerligen enkla. Äfven i fråga om dylika
föreningar torde hvarje tvång från statens sida vara obohöfligt. Beträffande
sjuk- och lifförsäkringsverksamhet är emellertid förhållandet ett annat.
Vid dessa slag af försäkringsverksamhet ökas den årliga frekvensen
af fall, då ersättning kommer i fråga att utbetalas, med medlemmarnas
stigande ålder. I fråga om båda dessa slag af försäkringsverksamhet
torde således från teoretisk synpunkt ett strängare förfaringssätt
kunna anses berättigad!. Beträffande sjukförsäkringen göra sig emellertid
anmärkta förhållanden icke gällande mod på långt när den styrka
som i fråga om lifförsäkringen. Ej heller har under den tid, lagen
om sjukkassor varit gällande, några mera betydande olägenheter af
det af densamma tillämpade normativsystemet försports. Någon anledning
att i fråga om sjukförsäkringen åtminstone ännu så länge
bryta med sistnämnda system torde således icke föreligga. Äfven
i fråga om sådan lifförsäkringsverksamhet, som blott afser försäkring
af mycket små belopp, gäller, att från praktisk synpunkt några större
olägenheter icke torde vållas af att lämna vederbörande föreningar fritt
att själfva ordna grunderna för sin verksamhet. Annorlunda ställer sig
däremot saken i fråga om sådan lifförsäkringsverksamhet, som afser
meddelande af försäkring af relativt höga belopp. De olägenheter,
till hvilka cn afvikelse från det från försäkringsteknisk synpunkt
riktiga i fråga om dylik verksamhet kan leda, äro så allmänt kända
och erkända, att desamma icke i detta sammanhang torde behöfva göras
till föremål lör någon utförlig redogörelse. På detta område torde också
en fordran på föregående sakkunnig granskning från det allmännas
sida åt grunderna för en förenings verksamhet vara fullt på sin plats.
Endast i fråga om sådan lifförsäkringsverksamhet, som afser försäkring

Öl

af liögro belopp, hafva kommitterade alltså ansett tillräckliga skäl föreligga
för ett. genomförande af koncessionssystemet.

Af nu anförda skäl hafva i förslaget allenast föreningar, som drifva
lifförsäkringsverksamhet och därvid å en risk försäkra högre kapital
än femhundra kronor eller högre årlig lifränta än femtio kronor, underkastats
strängare bestämmelser. Beträffande dylika föreningar är i förslagets
54 § stadgadt, att vid pröfning af ansökan om förenings registrering
skall tillses, att stadgarna äro för försäkringstagarna betryggande,
d. v. s. att deras innehåll är sådant, att sannolikhet förefinnes
för ett varaktigt uppfyllande af föreningens förpliktelser, att
på samma gång afgifterna drabba försäkringstagarna i rättvist förhållande
till deras ålder, och att reglerna för återköp äro rationellt affattade
m. m. Uppfylla ej stadgarna dessa villkor, skall enligt förslaget
registrering vägras. Tilläggas bör dock i detta sammanhang, att med
den ställning kommitterade afsett att gifva den tillsynsmyndighet, som
enligt förslaget skulle handhafva uppsikten öfver understödsföreningarnas
organisation och verksamhet, denna myndighet skulle äga att genom
upplysningar och råd söka åstadkomma rättelse jämväl i andra föreningars
stadgar, som visa sig mindre tillfredsställande.

Förslaget afser äfven inrättandet af eu särskild tillsynsmyndig- ucn särskilda
het för understödsföreningar. Kommitterade hafva af flera skäl ansett llllsy^^n<llg
eu sådan anordning att föredraga framför det andra alternativ, som af
kommitterade tagits i öfvervägande, nämligen att förlägga tillsynen till
något redan befintligt ämbetsverk.

Do ämbetsverk, som härvid kunnat komma i fråga, äro kommerskollegium,
riksförsäkringsanstalten och försäkringsinspektionen.

Hvad kommerskollegium beträffar, hvilket ämbetsverk för närvarande
ombesörjer bearbetningen och offentliggörandet af statistiken
angående en del af de föreningar, som afses med kommitterades förslag,
nämligen sjukkassorna, torde emellertid den ifrågavarande uppgiften,
som bland annat förutsätter ingående försäkringstekniska insikter, väl
redan af denna anledning icke kunna öfverlämnas till detta ämbetsverk
och äfven i öfrigt vara allt för främmande för verkets egentliga
åligganden.

Riksförsäkringsanstalten måste visserligen förutsättas förfoga öfver
tillräcklig sakkunskap i tekniska frågor. Men å andra sidan skulle
enligt förslaget den blifvande tillsynsmyndighetens befattning med
understödsföreningarna ej vara inskränkt allenast till den rent tekniska
sidan af deras verksamhet utan bland annat omfatta äfven pröfning af
stadgarna i formellt hänseende och tillsyn öfver att föreningarna vid

sin verksamhet i allmänhet följa lag och författningar med flera
åligganden af mera juridisk art. Och denna del af tillsynen torde väl,
utan att man därför behöfver underkänna anstaltens allmänna juridiska
sakkunskap, få anses ligga allt för långt på sidan om anstaltens naturliga
verksamhetsområde, för att den lämpligen skulle kunna uppdragas åt densamma.
Härtill kommer, att en del sjuk- och pensionskassor m. fl.
meddela försäkring af samma slag som anstalten och således i sin verksamhet
till och med kunna komma att konkurrera med denna, ett förhållande,
som helt naturligt skulle kunna göra anstaltens ställning såsom
tillsynsmyndighet synnerligen ömtålig.

Jämväl försäkra!gsin sp aktionen erbjuder i tekniskt afseende en liknande
garanti som riksförsäkringsanstalten och torde äfven i fråga om
allmän juridisk sakkunskap vara väsentligen likställd med denna.
Dessutom måste erkännas, att inspektionens uppgift med hänsyn till dess
verksamhet vid den preliminära granskningen af bolagsordningar,
hvilka underställas Kutigl. Maj:ts pröfning, erbjuder en viss analogi
med den uppgift, som enligt kommit,terades förslag skulle tillkomma
den i förslaget afsedda, tillsynsmyndigheten. Emellertid äro försäkringsmspektionens
organisation och verksamhetssätt speciellt anpassade för
utöfvande af tillsyn öfver de affärsmässigt drifna försäkringsbolagen,
ett förhållande, som särskildt tagit sig uttryck däri, att kostnaderna
för densamma uteslutande bestridas genom särskild beskattning af dessa
bolag. I förslaget däremot afses föreningar och kassor, hvilka hafva
till uppgift att utan några egentliga driftkostnader bereda medlemmarna
understöd på billigaste villkor. På någon beskattning af dessa föreningar,
som i regel skulle röra sig allenast med afgifter i det närmaste
motsvarande den s. k. nettopremien och utan några afsevärda
tillägg för bestridande af förvaltningskostnader och dylikt, kan därför
ej tänkas, utan bör väl tvärtom, om tillsynen för dem skall kunna blifva
en häfstång till fortsatt utveckling, kostnaderna för densamma bestridas
åt statsmedel. Vidare och detta gäller äfven det fåtal större lifförsäkringsföreningar,
som stå de affärsmässiga företagen nära, måste understödsföreningarna,
af lätt insedda skäl och särskildt just emedan de
arbeta med jämförelsevis låga afgifter, ofta behandlas efter andra synpunkter
jämväl i tekniskt hänseende än de rena affärsföretagen. Redan
af dessa anledningar och då därjämte, som bekant, mellan affärsbolagen
och vissa grupper åt understödsföreningarna eu mer eller mindre utpräglad
rivalitet gör sig gällande, skulle den ifrågavarande uppgiftens
öfverlämnande åt försäkringsinspektioneu medföra svårigheter och ej
heller vara ägnadt att bland de ifrågavarande föreningarna alstra det
förtroende för myndigheten, som utgör ett viktigt villkor för vinnande
af det med lagförslaget åsyftade ändamålet.

Om således svårigheter måste anses möta att förlägga tillsynen
öfver understödsföreningarna till ett eller annat redan förefintligt ämbetsverk,
förekomma emellertid äfven rent positiva skäl, som enligt kommitterades
förmenande göra inrättandet af eu särskild tillsynsmyndighet
önskvärdt.

Först och främst vilja kommitterade erinra därom, att det arbetsfält,
som enligt förslaget skulle öppnas för den blifvande tillsynsmyndigheten,
är så betydligt, att redan härigenom inrättandet af en
särskild myndighet synes blifva nödvändigt. Kommitterade vilja i
sådant hänseende framhålla, att antalet registrerade sjukkassor uppgår
till bortåt 2,000, att, som nämnts, till kommitterade ingått uppgifter
från bortåt 800 föreningar, som icke äro registrerade Rom sjukkassor,
att detta på långt när icke är hela antalet af dylika föreningar, som
finnas, att af de registrerade sjukkassorna omkring 1,500 lämna äfven
begravningshjälp och således enligt förslaget skulle påkalla särskild
pröfning från tillsynsmyndighetens sida, samt att, såsom af den särskilda
redogörelsen framgår, af de föreningar och kassor, som till
kommitterade insändt uppgifter, ej mindre än 183 drifva sådan verksamhet,
att de skulle vara underkastade förslagets bestämmelser om
mera omfattande tillsyn. Härtill kommer, att enligt kommitterades afsila
myndighetens verksamhet icke skulle vara inskränkt allenast till
den direkta tillsynen, utan skulle omfatta äfven och det rent af som
hufvudsak ett hjälpande och rådande i såväl tekniskt som formellt
hänseende vid föreningars bildande och fortsatta utveckling. Den
sociala betydelse de föreningar, om hvilka nu är fråga, äga och säkerligen
ännu mer i en framtid komma att få, gifver dem fullgiltiga anspråk
på behöfligt biträde i berörda hänseenden från det allmännas sida.
Eu uppgift af den säregna beskaffenhet, och den omfattning, som sålunda
skulle tillkomma den särskilda tillsynsmyndigheten, kan säkerligen
icke på ett tillfredsställande sätt fyllas annat än af en myndighet,
som helt ägnar sig åt densamma och för hvilken den under alla förhållanden
måste förblifva hufvudsak.

Ett annat skäl, som gjort det önskvärdt att söka tillskapa en särskild
tillsynsmyndighet, är att därigenom äfven registreringen kunnat
förläggas till donna myndighet, under det att, om någon åt ofvannärnnda
redan förefintliga myndigheter skulle blifva tillsynsmyndighet,
registreringen enligt kommitterades förmenande under alla förhållanden
måste förläggas antingen till Konungens befallningshafvande eller till
patent- och registreringsverket. Ett sådant sönderdelande af registreringen,
å ena sidan, och särskild t den del af tillsynen, som skulle afse
förberedande pröfning af vissa föreningars stadgar, å andra sidan, på

Minimiantalet

delägare.

olika myndigheter synes emellertid kommitterade — äfven om man
bortser från den tillökning i besvär och kanske äfven kostnader, som
en dylik anordning skulle medföra för vederbörande — innebära en
bestämd olägenhet. ''Till följd af den sammansättning, styrelserna för
eu del föreningar skulle få, ligger det nära till hands att antaga, att
i en del fall på grund af bristande lagkunskap okunnighet kan komma
att råda om, att vederbörande förening är af sådan beskaffenhet, att särskildt
godkännande af stadgarna erfordras för att föreningen skall få registreras.
Skulle det sålunda hända, att registrering söktes af dylik förening,
utan att godkännande af stadgarna förut utverkats, måste, därest pröfningen
af stadgarnas innehåll skulle tillkomma annan myndighet än registreringsmyndigheten,
ansökningen afslås, äfven om stadgarna i och för sig
vore betryggande. Annat blir förhållandet, om registreringen och
granskningen af stadgarna kunna förläggas till samma myndighet. Då
kan denna, utan att sökanden behöfver göra särskild hemställan därom,
vid registreringen pröfva stadgarnas beskaffenhet, i de fall, då så erfordras.
En följd häraf blir åter, att formerna för eu förenings bildande
kunna betydligt förenklas. Det simultana bildandet, som synes
bäst lämpa sig för ifrågavarande föreningar, där stiftarna i regel utgöras
af de blifvande försäkringstagarna själfva, kan tillåtas, under det
att ett särskiljande af pröfningen af stadgarna och registreringen nästan
af sig själf leder till den mera invecklade successiva formen för bildandet.
En följd af att registreringen förlädes till annan myndighet än den,
som skulle utöfva den efterföljande tillsynen, skulle vidare blifva alt
särskilda åtgärder komme att erfordras för att den myndighet, som skulle
utöfva tillsynen, skulle få kännedom om de föreningar, som registrerats,
och om innehållet i deras stadgar, såvidt de ej skolat före registreringen
pröfvas af myndigheten, under det att med den af kommitterade föreslagna
anordningen sådana åtgärder icke behöfva ifrågakomma.

Slutligen vilja kommitterade framhålla, att eu sådan anordning,
som den kommitterade föreslagit, säkerligen icke skulle medföra större
kostnader än om tillsynen förlädes till något af de redan förefintliga
ämbetsverken, då dels intet af dessa skulle kunna öfvertaga den nya
arbetsbörda, som sålunda skulle komma att påläggas detsamma, utan
en högst väsentlig tillökning i arbetskrafter dels ock organisationen
af den föreslagna tillsynsmyndigheten torde kunna göras synnerligen
enkel.

Enligt förslaget skulle lagen om understödsföreningar icke äga
tillämpning å, bland andra, föreningar med mindre än fem medlemmar.
Det kunde vid en ytlig betraktelse synas betänkligt att medgifva regi -

strering af föreningar med så ringa medlemsantal, som sålunda enligt
förslaget skulle vara tillåtet. Gifvet är nämligen, att ett vida större
medlemsantal fordras, för att en sannolikhetsberäkning skall kunna
förväntas komma att något så när motsvaras af verkligheten. Den
nu gällande lagen om sjukkassor fordrar ju också ett medlemsantal af
minst tjugufem personer, för att en sjukkassa skall kunna få registreras.
Att kommitterade det oaktadt stannat vid ett så ringa medlemsantal
som fem, beror emellertid därpå, att, å ena sidan, om önskvärd trygghet
skall vinnas, minimiantalet medlemmar i alla händelser måste sättas
mycket högre än till tjugufem, och, å andra sidan, icke så få kassor
faktiskt finnas, i Indika medlemsantalet på grund af särskilda förhållanden
aldrig kan komma att uppgå ens till nämnda tal. Så är t. ex. fallet med
en del kassor för prästerskapet inom vissa kontrakt. Att utesluta dessa
mindre föreningar från möjligheten att kunna vinna registrering har
synts kommitterade mindre lämpligt, särskildt som kommitterade tagit
för gifvet, att, sedan den svenska föreningsrätten väl inom eu icke
allt för aflägsen framtid hunnit blifva till största delen genomarbetad,
praxis icke torde komma att befinnas synnerligen villig att tillerkänna
rättssubjektivitet åt andra föreningar än sådana, som blifvit efter den
ena eller andra lagen registrerade. Att däremot för erhållande af statsbidrag
kan uppställas som villkor, att förening består af större antal
medlemmar än som sålunda skulle erfordras för registrering, är ju en
själffallen sak.

I öfrigt hafva kommitterade föreslagit, att från lagens tillämplighetsområde
skulle undantagas pensionsanstaiter, som inrättats af staten,
samt rånte- och kapitalförsäkringsanstalter.

Hvad de förstnämnda angår, torde deras ställning till det allmänna
medföra, att eu del af de föreslagna bestämmelserna i lagen blefve å
dem mindre tillämpliga, på samma gång som anledning finnes att antaga,
att deras lugna utveckling i allt fall varder tryggad genom lämpliga
reglementen. Hvad åter beträffar ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna,
hafva kommitterade af skäl, som angifvas i kommitterades
förslag till lag om ändrad lydelse af vissa paragrafer i lagen om försäkringsrörelse,
ansett desamma böra inordnas under sistnämnda lag.

Slutligen torde här böra framhållas, att kommitterade ansett sig
böra i sitt förslag så långt som möjligt upptaga de grundsatser, som
tillämpats vid affattandet af lagen om försäkringsrörelse. Att förslaget
icke upptager några bestämmelser, motsvarande dem i sistnämnda
lag om särskild administration och om frivillig öfverlåtelse, beror tydligen
på rent praktiska skäl.

Öfriga undantag
från lagens
tillämplighctsområdo.

Princip i (ifrigt
som följts vid
lagförslagets
affattning.

Allmänna

bestämmelser.

Särskild motivering.

1 §■

De i 1 mom. använda ordalagen jämförda med den förändrade
lydelse, kommitterade föreslagit för 163 § lagen om försäkringsrörelse,
torde med för ändamålet tillräcklig tydlighet, angifva, att den föreslagna
nya lagen skulle komma att omfatta ej blott sådana understödsföreningar,
som enligt 163 § lagen om försäkringsrörelse undantagits från denna
lags tillämplighetsområde, utan äfven den stora klass af understödsföreningar,
som, såsom utgörande helt och hållet slutna föreningar, icke
kunna anses drifva försäkringsrörelse och förty aldrig kunnat falla
inom sistnämnda lags tillämplighetsområde. Likaledes torde de använda
uttrycken vara sådana, att tvekan icke bör kunna uppstå därom att
såsom understödsföreningar böra anses alla föreningar för ömsesidigt
personligt understöd och således äfven sådana föreningar, som
därför, att de icke tillerkänna sina medlemmar rättsligen utkräfbara
anspråk på understöd, icke kunna anses meddela försäkring i teknisk
bemärkelse.

De flesta utländska lagar i förevarande ämne behandla såsom
understödsföreningar jämväl sammanslutningar mellan understödsföreningar
för gemensamt anställande af läkare, gemensam placering af
medel och ömsesidig återförsäkring af åtagna risker in. in. Flertalet
af de ändamål, för hvilka dylika föreningar pläga bildas, äro af don
art, att enligt svensk rätt, i den mån sådana sammanslutningar antaga
formen af verkliga fristående föreningar, dessa föreningar kunna registreras
såsom föreningar för ekonomisk verksamhet. I ett fall åtminstone
är dock till följd af stadgandet i 70 § lagen om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet möjligheten att på nyss angifna väg
vinna erkännande såsom sj beständigt rättssubjekt utesluten, nämligen
då förening af ifrågavarande slag afser ömsesidig återförsäkring. Att
emellertid äfven för förening för sistnämnda ändamål utväg öppnas att
vinna erkännande, har synts kommitterade önskvärdt.

För betydelsen af stadgandet i paragrafens 3 mom. torde vara tillräckligt
redogjordt i den allmänna motiveringen. Erinras bör emellertid,
att med provision här uppenbarligen förstås sådan godtgörelse, som utgår
i proportion till antal eller belopp af anskaffade försäkringar eller inkasserade
afgifter, men däremot icke sådan på förhand till beloppet

bestämd ersättning för skrifmaterial och dylikt, som vissa föreningar
pläga utbetala till sina ombud i orterna.

Bestämmelsen i paragrafens sista moment är hämtad från 2 §
3 mom. lagen om försäkringsrörelse.

2 §•

Bestämmelserna i denna paragraf öfverenstämma med hvad som
stadgas i 2 § lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet
och 3 § lagen om försäkringsrörelse och torde ej tarfva någon
vidare förklaring.

3 §•

1 denna paragraf har intagits ett med 11 § 3 stycket lagen om sjukkassor
öfverensstämmande stadgande, att för en förenings förbindelser
styrelsens ledamöter och föreningens medlemmar icke äro personligen
ansvariga, därest de sig ej därtill särskild!, d. v. s. genom särskilda
förbindelser, utfäst. Detta stadgande öfverenstämmer med hvad som,
såvidt kommitterade är bekant, i regel är fallet i fråga om hittills
bildade, på den fria öfverenskommelsens väg grundade understödsföreningar
och torde också bäst öfverensstämma med dessa föreningars
karaktär. Hvad sålunda är stadgadt innebär uppenbarligen icke annat
än hvad som i andra lagar plägar uttryckas med att för en förenings
förbindelser svara allenast dess tillgångar. Att bestämmelsen icke lägger
hinder i vägen för indrifvandet af de afgifter eller premier, föreningen
enligt stadgarna är berättigad uttaga af sina medlemmar, torde vara
själfklart.

4 §•

Denna paragrafs innehåll är till. största delen liämtadt från lagarna
om försäkringsrörelse och om sjukkassor och torde därför i allmänhet
icke tarfva någon säi*skild förklaring. Emellertid torde böra påpekas,
att i fråga om förening, som meddelar lifförsäkring och hvilken å en
risk försäkrar högre kapital än femhundra kronor eller högre årlig
lifränta än femtio kronor, bestämmelserna i förevarande paragraf kompletteras
af dem i 53 §.

I afseende å understödsförenings firma har med hänsyn till de
skiftande former, under Indika dylika föreningar förekomma, någon

föreskrift, att firma ovillkorligen skall innehålla visst eller vissa ord,
icke ansetts. höra ifrågakomma, utan har det lämnats åt vederbörande
föreningar själfva att välja den firma, som en hvar förening anser bäst
angifva dess ändamål, verksamhetskrets o. s. v. En föreskrift, att ny
firma skall skilja sig från annan, förut antagen firma, torde emellertid
icke kunna undvaras och liar därför införts under 1).

Under 13) har införts föreskrift, att stadgarna skola angifva hvilka
fonder skola finnas och grunderna för fondbildningen. Klart är att,
där förening afser drifvande af olika arter af försäkringsverksamhet,
åtminstone en särskild fond för hvarje verksamhetsart lämpligen bör
bildas. Däremot torde utan olägenhet gemensam reserv- eller säkerhetsfond
kunna samlas för vissa försäkringsarter. För det fall att med
sjukförsäkring skall förenas försäkring af begrafningshjälp, är genom
stadgandet i 5 §, att tillsynsmyndigheten äger föreskrifva de villkor,
under hvilka sådant må äga rum, sörjdt för eu betryggande ordning i
angifna hänseende. I fråga om förening, som meddelar lifförsäkring och
hvilken å en risk försäkrar högre kapital än femhundra kronor eller
högre årlig lifränta än femtio kronor, lämnas särskilda bestämmelser
angående försäkrings- och säkerhetsfonder i 56 och 59 §§.

5 §•

I 6 § ^ lagen om sjukkassor stadgas, att registrerad sjukkassas
medel ej må, så länge kassans verksamhet fortfar, användas till andra
ändamål än understöd And sjukdomsfall samt, där stadgarna sådant
medgifva, äfven begrafningshjälp, så ock till bestridande af förvaltningskostnader
samt bildande af för dessa ändamål nödiga fonder. Från samma
synpunkt föreskrifves i 1 § lagen om försäkringsrörelse, att försäkringsbolag
icke må drifva annan rörelse än försäkringsrörelse. Att
i fråga om understödsföreningarna i all dess stränghet upprätthålla
den princip, som i ofvannämnda lagrum vunnit uttryck, har synts kommitterade
ej betingadt af förhandenvarande förhållanden. I fråga om de
båda viktigaste slagen af försäkringsverksamhet, som kunna tänkas
utgöra föremål för en understödsförenings verksamhet, lif- och sjukförsäkringen,
torde emellertid ett förbud mot sammanblandning med annan
verksamhet icke böra saknas. Ivommitterade hafva alltså i förevarande
paragraf hemställt om ett stadgande, att med lif- och sjukförsäkringsverksamhet
ej må förenas annan verksamhet. För att emellertid
ej allt för starkt bryta med redan förhandenvarande förhållanden hafva
kommitterade föreslagit en sådan jämkning i denna regel, att för bere -

dande af begrafningshjelp lif- och sjukförsäkringsverksamhet skulle få
med samtycke af den i 37 § omförmälda tillsynsmyndigheten och på
villkor, som af samma myndighet bestämmas, med hvarandra förenas.

6 §•

Då för en understödsförening, inom hvilken ju . någon egentlig
intressemotsats mellan föreningen såsom försäkringsgifvare och medlemmarna
såsom försäkringstagare icke förefinnes, och som ju icke
gärna kan tänkas hafva andra skulder än för löner till föreningens
tjänstemän och på grund af tillfälliga lan till betäckande af utbetalningar
till de försäkrade, en sådan pantsättning, som omförmäles i
125 § lagen om försäkringsrörelse, i de flesta fall torde sakna vidare
betydelse och dessutom i många fall skulle ådraga föreningen allt för
tyngande utgifter, hafva kommitterade ansett någon allmän föreskrift
om skyldighet för understödsföreningarna att verkställa sådan pantsättning
icke höra inflyta i lagun. Emellertid kunna vissa lifforsäkringsföreningar
tänkas önska pa dylikt sätt säkerställa åtminstone sin
premiereserv. För att tillmötesgå en sådan önskan har i denna paragraf
förklarats, att, om i stadgarna för förening, som meddelar lifförsäkring,
föreskrifvits, att till lifförsäkringstagarnas säkerhet värdehandlingar
till belopp motsvarande premiereserven skola förvaras afskilda
från föreningens öfriga tillgångar under minst två särskilda lås med
olika nycklar, af hvilka eu innehafves af ett af tillsynsmyndigheten
förordnadt ombud, lifförsäkringstagarna skola njuta panträtt i de sålunda
förvarade handlingarna såsom i handfången pant till säkerhet för fullgörandet
af föreningens på lifförsäkringsaftalen grundade förbindelser.

Då pantsättningen gjorts frivillig, hafva några föreskrifter, motsvarande
dem i 2—4 momenten af ofvannämnda paragraf i lagen om
försäkringsrörelse, icke ansetts erforderliga.

7 §•

Stadgandet i denna
säkringsrörelse.

paragraf motsvarar det i 77 § lagen om för -

8 §•

Denna paragraf motsvarar närmast 3 § lagen om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet och 76 § lagen om försäkringsrörelse.
Då emellertid för understödsföreningarnas bildande den simultana formen

ansetts böra tillåtas, samt några särskilda teckningslistor således i regel
icke torde finnas, ocli någon kännedom om hvilka medlemmar som
ingått i föreningen ej heller är af vikt för tredje man, som ju under
alla förhållanden icke skulle äga att hålla sig till medlemmarna personligen,
har i stället för hvad i nämnda lagrum stadgas om ingifvande
af medlemsförteckning och teckningslistor intagits en föreskrift, att
i ansökningen skall uppgifvas antalet medlemmar i föreningen. En
sådan uppgift är nödvändig för att tillsynsmyndigheten skall kunna
afgöra om föreningen består af tillräckligt antal medlemmar för att
kunna registreras.

Vid tolkningen af nyssnämnda lagrum jämförda med respektive
25 § lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet och
86 § lagen om försäkringsrörelse lärer på vissa håll tvifvel yppats,
huruvida icke det vore medgifvet att uppdraga jämväl åt annan än den,
som vore styrelseledamot, att teckna firma. För att i fråga om understödsföreningarna
undvika hvarje anledning till ovisshet i berörda afseende
har i förevarande paragraf intagits ett med hvad som säkerligen
varit afsedt att skola gälla jämväl för ekonomiska föreningar och ömsesidiga
försäkringsbolag öfverensstämmande förtydligande af innebörd,
att endast styrelseledamot äger teckna firma. Ett motsvarande förtydligande
har gjorts i 15 § af förslaget.

Med föreskrifterna om förenings registrering har sammanförts
bestämmelse om registrering af ändring i stadgarna.

9-35 §§.

Dessa paragrafer innehålla föreningsrättsliga bestämmelser, hufvudsakligen
öfverenstämmande med motsvarande bestämmelser i lagarna
om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet och om försäkringsrörelse,
och torde ej tarfva någon särskild förklaring.

Påpekas bör dock, att, på sätt nyss framhållits, i 15 § uttryckligen
uttalats, att firma ej må tecknas af annan än ledamot i styrelsen.

Vidare torde böra anmärkas, att i förslagets 20 och 21 §§ kommitterade
försökt sammanföra hvad som af bestämmelserna i 91—95 §§
lagen om försäkringsrörelse ansetts vara tillämpligt i afseende å understödsföreningar.
De ganska oväsentliga afvikelserna i sak från motsvarande
bestämmelser i lagen om försäkringsrörelse torde ej tarfva
vidare utläggning.

Beträffande 32 § erinras, att, då enligt 4 § stadgarna skola innehålla
bestämmelse om fördelning af sådana förenings tillgångar, som

kunna återstå, sedan föreningens samtliga förbindelser blifvit fullgjorda,
något stadgande, motsvarande det i 2 mom. af 115 § lagen om försäkringsrörelse
och andra stycket af 44 § lagen om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet, icke erfordrats.

36 §.

I 12 § lagen om sjukkassor stadgas, att rätt till understöd från
registrerad sjukkassa ej kan öfverlåtas och förty ej må för gäld i mät
tagas. I fråga om rätt till sjukhjälp torde några betänkligheter icke
möta emot att utan inskränkning bibehålla denna förmån. Beträffande
rätt till begrafningshjälp torde däremot, därest i en framtid missförhållanden
skola undvikas, eu viss begränsning vara nödig. Kommitterade
hafva därför ansett sig böra föreslå, att ifrågavarande förmån
för framtiden icke skulle åtnjutas för begrafningshjälp, hvars belopp
öfverstiger 500 kronor, öfverstiger beloppet 500 kronor torde understödet,
äfven om det till namnet utgör begrafningshjälp, näppeligen
längre i verkligheten hafva karaktären af dylik hjälp.

Med hvad sålunda föreslagits afses uppenbarligen icke någon
inskränkning i den utmätningsfrihet, som af försäkringstagare redan
må vara förvärfvad på grund af hittills gällande lag. Ett uttryckligt
stadgande i denna riktning har intagits bland öfvergångsbestämmelserna.

37 §.

Då af skäl, som förut anförts, den tillsynsmyndighet, som skulle
utöfva tillsynen öfver understödsföreningarna, tillika skulle blifva registreringsmyndighet
för dem, hafva bestämmelserna om tillsyn och om
registrering funnits böra sammanföras i en gemensam afdelning af
lagen.

38—39 §§.

Dessa paragrafer återgifva i tillämpliga delar bestämmelserna i 134 och
135 §§ lagen om försäkringsrörelse. Då enligt förslaget understödsförening
icke skulle vara pliktig hafva särskild aktuarie, hafva några handlingar
motsvarande dem, som omförmälas under 3) och 4) i förstnämnda lagrum,
icke ansetts kunna affordras dessa föreningar. Nödiga statistiska
uppgifter torde för öfrigt böra ingå i den uppgift, som omförmäles i
38 § under 2). Ej heller har ett offentliggörande i allmänna tidningarna
af de under 1) och 2) i 38 § omförmälda handlingar ansetts vara af

Om tillsyn å
understödsföreningar
och
om registrering.

den vikt, att understödsföreningarna borde betungas med de med ett
sådant offentliggörande förbundna kostnaderna. Lämpliga utdrag ur
berörda handlingar torde för öfrigt komma att ingå i den årsredogörelsc
för understödsväsendet i riket, som det väl, äfven hvad angår
sjukkassorna, kommer att åläggas tillsynsmyndigheten att afgifva.

40 §.

Enligt 136 § lagen om försäkringsrörelse äger i fråga om försäkringsbolag
försäkringsinspektionen i två fall, nämligen om afvikelse
sker från lagen eller från bolagsordningen eller från öfriga för bolagets
verksamhet stadfästa grunder, och om det visar sig, att de till redovisning
af föreskrifven försäkringsfond afsätta tillgångarna icke äro
tillräckliga, samt Konungen i ett fall, nämligen om bolagsordningen
eller öfriga för bolags verksamhet stadfästa grunder icke längre finnas
vara betryggande, förelägga viss tid, inom hvilken rättelse skall ske,
vid äfventyr att bolaget eljest kan af Konungen upplösas. Förevarande
paragraf i förslaget afser att reglera det fall, som först afhandlas i
136 § lagen om försäkringsrörelse, nämligen då afvikelse sker från
lagen eller föreningens stadgar. I analogi med lagen om försäkringsrörelse
lämnar förslaget åt tillsynsmyndigheten att efter omständigheterna
bestämma den tid, inom hvilken rättelse skall ske, därest
vidare åtgärder skola undvikas. I detta fall har den slutliga pröfningcn
ansetts böra förläggas till domstolen. För att en förening skall kunna
upplösas af förevarande anledning fordras således, att både tillsynsmyndigheten
och domstolen äro ense om att afvikelse skett. 1 orden
»finner rätten ansökningen grundad» ligger dessutom en antydan om,
att afvikelsen bör af rätten anses vara af eu viss relevans för att upplösning
skall kunna ske. Klart är, att, äfven om ansökningen från
början varit grundad, föreningen icke bör kunna upplösas, om det före
ärendets företagande till afgörande visas, att rättelse skett i anmärkt
missförhållande. För undvikande af misstydning, har detta ansetts
böra tydligt uttalas. De sålunda föreslagna bestämmelserna torde
innebära tillräcklig garanti mot obillig stränghet från myndigheternas
sida.

För att emellertid å andra sidan göra det skydd för de försäkrade,
som paragrafen afser att bereda, effektivt, har föreslagits att bemyndiga
rätten eller domaren att, då ansökning om upplösning gjorts, därest
skäl därtill föreligga, förordna en eller flera personer att, intill dess
ansökningen hunnit pröfvas, öfvertaga förvaltningen af föreningens

angelägenheter. Vikten af att en sådan möjlighet till snabbt ingripande
beredes, torde icke behöfva mer än påpekas; man tänke blott på ett
sådant fall som det, att pensionskassa eller annan lifförsäkringsförening
tillhöriga medel användts för ett för föreningen främmande ändamål.

De gode män, som sålunda kunna förordnas, äro synbarligen liksom
de, som enligt 25 § kunna tillsättas, och de likvidatorer, rätten äger
förordna, berättigade till ersättning. Under det att emellertid ersättningen
till de gode män, som kunna utses enligt 25 §, och till likvidatorerna,
alltid enligt sakens natur måste gäldas af föreningen, torde endast
i det fall, att vid slutlig pröfning af ärendet ansökningen finnes hafva
varit grundad, arfvode till de i enlighet med förevarande paragraf
utsedda gode männen böra utgå af föreningens medel. Har åtgärden
föranledts af felaktiga uppgifter, bör ersättningen utgifvas af den, som
lämnat uppgifterna. De grundsatser, som sålunda uttalats, torde emellertid
vara så själfklara, att något uttryckligt stadgande i lagen i berörda
hänseenden icke erfordras. Fastställandet af ersättningens belopp i
händelse af tvist äfvensom pröfningen af frågan om hvem som skall
utgifva densamma, skulle, då för dessa fall annat icke föreskrifvits, tillkomma
rätten.

41-48 §§.

Dessa paragrafer innehålla i fråga om registrering af understödsföreningar
bestämmelser, motsvarande i tillämpliga delar dem i lagarna
om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet och om försäkringsrörelse.
Här torde emellertid böra erinras, att den omständigheten,
att af skäl, som härnedan vid tal om 51 § i förslaget angifvas, såväl
för själfva registreringen som för kungörandet af i registret intagna
uppgifter afgifter icke ansetts böra affordras föreningarna, föranledt
vissa ändringar i lagtexten. Vidare torde böra anmärkas, att, då de
fall, i hvilka en understödsförening kan tänkas träda i affärsförbindelse
med utomstående personer, torde blifva ganska sällsynta, något
egenhändigt inskrifvande af firmateckningen i registret eller någon
däremot svarande åtgärd för att göra densamma känd icke torde
erfordras. Då något garantikapital ej skulle förekomma samt medlemmarna
endast om särskilda förbindelser afgifvits skulle vara personligen
ansvariga för föreningens gäld, har i 44 § icke behöft upptagas
några bestämmelser, motsvarande dem under 5) och 6) i 151 § lagen
om försäkringsrörelse. Af lämplighetsskäl har det enligt 46 § öfverlämnats
åt tillsynsmyndigheten att afgöra, om kungörelse angående

inskrifning i registret skall ske jämväl i ortstidning eller ej. De föreningar,
om livilka det i lagen är fråga, torde nämligen komma att
förete sådana omväxlingar i fråga om verksamhetskrets, att en för alla
fall passande föreskrift i detta hänseende svårligen torde på förhand
kunna meddelas.

49 §.

Bestämmelserna i 40 § äro icke så affattade, att desamma obetingadt
kunna tillämpas på det fall, att en förening som registrerats
enligt denna lag, efter registreringen börjar drifva rörelse, som är att
anse såsom affärsmässig. Däri kan nämligen ej sägas ligga en direkt
afvikelse från lagen, då denna ju ingenstädes stadgar uttryckligt förbud
för understödsförening att drifva affärsmässig rörelse. Att utan vidare
behandla ett drifvande af sådan rörelse såsom ett öfverträdande af
lagen och förty såsom ett giltigt skäl till en förenings upplösning,
torde ej heller vara riktigt. En förenings förmåga att uppfylla sina
förbindelser minskas väl i allmänhet icke, därför att den utvidgar sin
verksamhet på dylikt sätt. Däremot är det klart, att, om en förening
öfvergår till att drifva affärsmässig rörelse, lagen om försäkringsrörelse
utan vidare bör blifva på densamma tillämplig. Detta uttalas också
uttryckligen i 163 § sistnämnda lag enligt den lydelse kommitterade
föreslagit åt detta lagrum. Emellertid är ansvarsbestämmelsen i 158 §
samma lag så formulerad, att den svårligen torde vara tillämplig på
en förening, som är registrerad såsom understödsförening, men som
drifver affärsmässig försäkringsrörelse. För att öppna möjlighet härför
hafva kommitterade i denna paragraf föreslagit ett stadgande af innehåll,
att, om, efter det förening registrerats såsom understödsförening,
det visar sig, att den drifver rörelse, som är att anse som affärsmässig,
tillsynsmyndigheten äger rätt att upphäfva registreringen. För den
händelse stadgarna innehålla uttryckligt förbud mot drifvande af affärsmässig
rörelse, blir emellertid äfven 40 § tillämplig, något, som väl ej
torde möta betänkligheter.

50 §.

Denna paragraf motsvarar till alla delar 157 § lagen om försäkringsrörelse.

51 §.

Denna paragrafs tre första moment motsvara 16 § lagen om sjukkassor,
131 § 3 mom. och 154 § lagen om försäkringsrörelse samt 62
§ lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet.

Den enligt förstnämnda lagrum sjhikkassorna medgifna afgiftsfrihet
har ansetts böra utsträckas till alla understödsföreningar. Den karaktär
af allmännyttiga inrättningar, som dessa föreningar hafva, har synts
kommitterade berättiga dem till en sådan förmån.

Bland bestämmelser, som kommitterade tänkt sig böra inflyta i den
instruktion för tillsynsmyndigheten, hvarom i denna § talas, är äfven
den om skyldighet för myndigheten att tillhandagå med hjälp och biträde
på sätt förut angifvits.

I paragrafens 4 mom. har intagits en i öfverensstämmelse med
hvad som eljest gäller för klagan öfver förvaltande myndigheters beslut
affattad föreskrift angående besvär öfver tillsynsmyndighetens beslut.
Därvid har någon skillnad ej ansetts böra göras mellan beslut, hvarigenom
registrering vägrats, och andra beslut, särskildt som ju, därest
i förstnämnda fall fatalierna skulle förloras, sökanden är oförhindrad
att förnya sin ansökan och således aldrig kan tillfogas någon verklig
rättsförlust. För att emellertid icke lämna rum för någon ovisshet
angående besvärstiden, då beslut jämlikt 43 § delgifvits sökanden med
allmänna posten, har i sista momentet inryckts bestämmelse, att i sådant
fall beslutet skall anses hafva kommit sökanden till del å åttonde
dagen från underrättelsens afsändande. Sistnämnda bestämmelse torde
föranleda föreskrift i den blifvande instruktionen för tillsynsmyndigheten,
att den tjänsteman, som har att ombestyra afsändandet, har att
förse underrättelsen med officiell anteckning om afsändningsdagen.

52 §.

Förevarande afdelning af förslaget afser, som nämndt, att lämna
vissa strängare bestämmelser angående en särskild klass af understödsföreningar,
nämligen sådana, som drifva lifförsäkringsverksamhet och
därvid å en risk försäkra högre kapital än femhundra kronor eller
högre årlig lifränta än femtio kronor. Skälen, hvarför dessa föreningar
ansetts tarfva undantagsbehandling, äro i hufvudsak förut angifna vid
tal om tillämpningen i fråga om dylika föreningar af det s. k. koncessionssystemet.
I den mån de ej förut berörts, kommer redogörelse

Särskilda
bestämmelser
om vissa litförsäkringsföreningar.

för dem att lämnas vid behandlingen af de särskilda paragraferna. Här
torde endast böra erinras, att bestämmelserna i följande paragrafer äro
tillämpliga, oafsedt om en förenings verksamhet är hänförlig till försäkringsrörelse
eller icke.

53 §.

Såsom förut vid motiveringen till förslagets 4 § påpekats, afser
förevarande paragraf att komplettera den nyssnämnda sålunda, att
stadgarna för en förening af nu ifrågavarande slag skola komma att i
alla erforderliga delar innehålla bestämmelser om grunderna för försäkringsverksamlieten,
motsvarande dem, som enligt 5 och 67 §§
lagen om försäkringsrörelse skola upprättas för försäkringsbolagen.
Då det väl ej kan blifva tal om att en understödsförening skulle komma
att drifva verksamhet utom riket, hafva några bestämmelser för
sådant fall icke heller ansetts kunna komma i fråga att behöfvas i en
dylik förenings stadgar.

54 §.

För den tanke, som ligger till grund för bestämmelserna i denna
paragraf, är förut redogjordt i den allmänna motiveringen. Här torde
endast böra påpekas, att den granskning af stadgarna, som det skulle
åligga tillsynsmyndigheten att vid pröfning af ansökan om en förenings
registrering företaga, ej är inskränkt allenast till de delar af stadgarna,
som afse försäkringstekniska förhållanden, utan skall omfatta hvarje
bestämmelse, som kan inverka på försäkringstagarnas trygghet.

Ehuru ej uttaladt torde det ligga i den allmänna ställning af mera
hjälpande och rådgifvande än rigoröst uppsiktsförande myndighet, som
kommitterade tänkt sig tillsynsmyndigheten skola intaga, att myndigheten,
innan den vägrar registrering af förening, hvars stadgar den
funnit otillfredsställande, bör genom erinringar under hand och förslag
till ändringar söka vinna rättelse i de delar, i hvilka den funnit stadgarna
föranleda till anmärkningar.

Till följd af den vikt, af hvilken det för blifvande försäkringstagare
måste vara att veta, hvilka garantier eu förening erbjuder, har
det föreskrifvits, att, om vid granskningen af stadgarna dessa finnas
betryggande och således kunna af tillsynsmyndigheten godkännas, i
registreringsbeviset tillika skall intagas förklaring, att stadgarna blifvit
godkända, samt anteckning om godkännandet göras i registret. Att

en förening, hvars stadgar sålunda blifvit godkända, är oförhindrad att
i sin firma inrycka en antydan därom, har ansetts ej behöfva särskilt
utsägas. Klart är också, att, om en förening, utan att dess stadgar
sålunda blifvit granskade och godkända, i sin firma intager ord, som
kunna föranleda till antagande, att stadgarna blifvit godkända, ett sådant
förfarande kan föranleda ansvar enligt 63 § 3 mom. och, i fall vederbörande
kan anses hafva gjort sig skyldig till bedrägeri, jämväl
enligt allmän strafflag.

Att äfven ändring i godkända stadgar måste underkastas tillsynsmyndighetens
pröfning, torde vara själfklart.

55 §.

Denna paragraf motsvarar stadgandet i första stycket af 100 §
lagen om försäkringsrörelse.

56 §.

På grund af storleken af de förbindelser, en förening af nu
ifrågavarande slag skulle kunna ikläda sig, har det synts kommitterade,
att ett stadgande, hvarigenom dylik förening ålägges att i
sin balansräkning såsom skuld upptaga försäkringsfond, icke kan
undvaras. Då lifförsäkring enligt 5 § i förslaget ej får förenas med
annan försäkring än sjukförsäkring, och tillsynsmyndigheten, därest
tillstånd till sådan förening lämnas, ej lärer underlåta att lämna erforderliga
föreskrifter till förhindrande af sammanblandning af till de olika
verksamhetsgrenarna hörande medel, har någon föreskrift, motsvarande
den i 120 § lagen om försäkringsrörelse, att, om bolags rörelse omfattar
olika försäkringsgrenar, särskild försäkringsfond skall upptagas
för hvarje försäkringsgren, icke erfordrats.

I öfverensstämmelse med den af kommitterade förut uttalade grundsatsen,
att tillsynsmyndigheten bör så långt som möjligt tillhandagå
vederbörande föreningar med råd och hjälp, har till paragrafen fogats
ett stadgande, att för utförande af de försäkringstekniska beräkningar,
som betingas af paragrafens bestämmelser i öfrigt, förening skall äga
af tillsynsmyndigheten erhålla erforderligt biträde; dock hafva i detta
fall kommitterade ansett nödvändigt föreslå, att kostnaderna för dylikt
biträde skola ersättas med belopp, som af tillsynsmyndigheten bestämmes.

Bestämmelserna i denna paragraf äro hämtade dels från 121 § och
dels från 122 § 1 mom. lagen om försäkringsrörelse. Emellertid har
det synts kommitterade obehöfligt att medgifva möjlighet till befrielse
från skyldigheten att för belopp, som återförsäkrats i utländsk försäkringsanstalt,
göra afsättning till försäkringsfond. Å andra sidan har
med inländskt försäkringsbolag likställts understödsförening, hvars stadgar
blifvit enligt den föreslagna lagen godkända.

58 §.

Denna paragraf motsvarar 123 § lagen om försäkringsrörelse.

För att för en del mindre föreningar underlätta medelplaceringen
har emellertid under 3) bland fordringsbevis, i hvilka tillgångar motsvarande
försäkringsfonden må redovisas, upptagits jämväl sådana utfärdade
af sparbank. Särskildt för en del föreningar å orter i landsbygden,
där annan bankanstalt ej finnes, torde detta medgifvande utan
minskning i säkerheten innebära en afsevärd förmån.

Eu stor del af de föreningar, hvarom här är fråga, hafva sin
verksamhet förlagd till landsbygden och kunna därför tänkas söka
placera åtminstone en del af sina tillgångar i fastighetsinteckningar
i den ort, där de äro verksamma. Då emellertid särskildt på landet
fall kunna förekomma, då taxeringsvärdet ej är en betryggande
mätare på det verkliga fastighetsvärdet, har det synts kommitterade
som om fullt så stor frihet vid placering i inteckningar, som enligt
lagen om försäkringsrörelse medgifvits de affärsmässiga företagen, icke
obetingadt borde medgifvas i fråga om understödsföreningarna. Kommitterade
hafva alltså under 5) föreslagit, att i fråga om förening af
förevarande slag, försäkringsfond icke utan tillsynsmyndighetens tillstånd
skulle få redovisas i andra inteckningar än sådana, som halla inom
halfva taxeringsvärdet. Med tillsynsmyndighetens medgifvande skulle
emellertid redovisning kunna ske äfven i inteckningar med säkerhet
inom två tredjedelar af taxeringsvärdet. Att ej något medgifvande
motsvarande det i lagen om försäkringsrörelse, att redovisning kan
tillåtas i inteckning i egen fastighet intill fulla taxeringsvärdet, om
fastigheten är afsedd för inrymmande af rörelselokal, intagits i förslaget,
beror på att öfverhufvudtaget de föreningar, om hvilka här är fråga,
icke hafva behof af några större dylika lokaler och ej heller för närvarande
i nämnvärd mån äga sådana.

Då för understödsföreningarnas del pantsättning af försäkringsfonden
icke ansetts böra göras obligatorisk, har redovisning direkt i fastighet
äfven ansetts kunna medgifvas. Härigenom underlättas särskildt för
föreningar med ringa tillgångar öfver försäkringsfonden att för betäckande
af fordringar å exekutiv väg inköpa fastigheter, i hvilka de
hafva inteckningar. Svårigheter skulle eljest kunna uppstå genom
sådana inköp till följd af stadgandet i 23 § inteckningslagen, att efter
exekutiv försäljning inteckning, som alldeles icke eller endast till någon
del utgått af köpeskillingen, skall vara utan verkan, något som med
nu brukligt tillvägagångssätt oftast blir fallet just med den inteckning
för hvars betäckande inropet sker.

Af säkerhetshänsyn har för redovisning i fastighet föreslagits samma
begränsning som för redovisning i inteckning, ehuru det ej kan förnekas,
att för en eller annan äldre pensionsförening denna begränsning
kan komma att medföra svårigheter.

59 §.

För de föreningar, om hvilka nu är fråga, torde en bestämmelse
om afsättning till säkerhetsfond icke böra saknas, och hufvudgrunderna för
denna fonds bildande torde lämpligen kunna bestämmas i öfverensstämmelse
med hvad som gäller för försäkringsbolagen. Understödsföreningarna
röra sig emellertid, såsom förut framhållits, i regel med afgifter, som
icke väsentligt öfverstiga nettopremien. Utsikterna till vinst torde således
merendels komma att blifva ganska ringa. Med icke större årlig
afsättning till säkerhetsfonden än som föreskrifves i 126 § lagen om
försäkringsrörelse skulle det således säkerligen för de flesta understödsföreningar
komma att draga ganska långt ut på tiden, innan säkerhetsfonden
nådde en betryggande storlek. De hänsyn, som i fråga om
försäkringsbolagen föranledt lindrigare bestämmelser beträffande den
årliga afsättningens relativa storlek, föreligga ej heller i fråga om
understödsföreningarna. Kommitterade hafva således ansett sig beträffande
dessa böra hemställa, att, till dess säkerhetsfonden uppnått den
i paragrafen angifna storleken, hela den årliga vinsten skall afsättas
till densamma.

60 §.

Under det att i fråga om understödsföreningar i allmänhet tillsynsmyndighetens
makt att använda tvångsmedel inskränkts till det fall,

Ansvars bestämmelser.

Om undantag
från lagens
tillämplighetsområde.

Öfvergångs bestämmelser.

att afvikelse skett från den föreslagna lagen eller från föreningens
stadgar, och tillsynsmyndighetens befogenhet i öfrigt begränsats till
att genom framställningar söka vinna godvillig rättelse i förhållanden,
som den anser mindre tillfredställande, har i fråga om de i 52 § omförmälda
föreningarna ansetts höra åt tillsynsmyndigheten inrymmas en
starkare ställning i ett par hänseenden, nämligen då det visar sig, att
de till redovisning af föreskrifven försäkringsfond afsätta tillgångarna
icke äro tillräckliga, och då planen för föreningens verksamhet, sådan
den finnes angifven i stadgarna, ej längre finnes betryggande. Båda
dessa fall äro hämtade från 136 § lagen om försäkringsrörelse, och
vikten af, att i dessa hänseenden ett kraftigt ingripande kan ske, torde
ej behöfva mer än framhållas. Att i dessa fall beslutanderätten enligt
förslaget tillerkänts tillsynsmyndigheten och icke, såsom då afvikelse
skett från lag eller föreningens stadgar, rätten, beror på att i förstnämnda
fall rätten icke i regel kan anses vara sakkunnig.

61-64 §§.

Dessa bestämmelser öfverensstämma i hufvudsak med motsvarande
bestämmelser i lagen om försäkringsrörelse. Emellertid har för obehörigt
drifvande åt försäkringsverksamhet, väsentligt strängare straffbestämmelser
ansetts erforderliga såvidt angår de i 52 § omförmälda
föreningarna än i fråga om de öfriga, vid Indika ju icke på långt när
så stora ekonomiska intressen stå på spel. Ett generellt undantag från
ifrågavarande straffbestämmelser har gjorts för föreningar med mindre
än tjugufem medlemmar. Dylika små föreningar torde nämligen få
presumeras vara af sa enskild natur, att i fråga om dem strafftvång ej
bör ifrågakomma. Att kommitterade föreslagit väsentligt lindrigare
straffiatituder än dem i lagen om försäkringsrörelse, torde oj behöfva
särskildt försvaras.

65 §.

För skälen till här stadgade undantag från lagens tillämplighetsområde
är förut redogjordt.

66 §.

Då den föreslagna lagen är afsedd att omfatta äfven sjukkassor,
har här intagits förklarande, att genom densamma lagen om sjukkassor
den 30 Oktober 1891 upphäfves.

Om, såsom föreslagits, tillsynen öfver och registreringen af sjukkassorna
öfverflyttas från länsstyrelserna till tillsynsmyndigheten, torde
också ny ordning för handläggning af frågor om förvaltningsbidrag åt
sjukkassor blifva erforderlig.

67 §.

En stor del af de redan förefintliga understödsföreningarna hafva
fått sina stadgar fastställda dels af Kungl. Maj:t dels af Konungens
befallningshafvande och dels af andra myndigheter, särskildt regementseller
stationsbefälhafvare. I fråga om vissa föreningar, nämligen sådana,
som varit afsedda för personer, tillhörande visst eller vissa yrken,
hafva ju också Konungens befallningshafvande genom stadgandet i 14 §
Kungl. förordningen angående utvidgad näringsfrihet den 18 Juni
1864 varit bemyndigade meddela sådan fastställelse. För de registrerade
sjukkassorna har åter själfva registreringen inneburit en viss
grad af auktorisation. Det kunde därför vid en ytlig betraktelse synas,
som om en ny lag icke borde blifva tillämplig på ifrågavarande
föreningar och kassor. Emellertid är förhållandet, att den fastställelse,
som meddelats, i regel icke varit förbunden med någon pröfning af de
försäkringstekniska grunderna för respektive föreningars verksamhet;
och i fråga om de fall, då möjligen äfven sådan pröfning skett,
torde i alla händelser uppfattning och förhållanden numera vara så förändrade,
att, om ändamålet med den nya lagen skall kunna vinnas, i
analogi med hvad som befanns nödigt vid tillkomsten af lagen om försäkringsrörelse,
en ompröfning måste anses erforderlig. Hvad sjukkassorna
angår har ju 1891 års lag icke lagt något hinder i-vägen för
ett obegränsadt förenande med sjukförsäkringsverksamheten af försäkrande
af begrafningshjälp. En lagstiftning, som ställde sig på den
ofvan antydda ståndpunkten, skulle således till en obegränsad framtid
undanskjuta den tidpunkt, då inom understödsverksamheten i vårt land
betryggande förhållanden vore att förvänta. Kommitterade hafva af
denna anledning ansett sig böra förorda, att jämväl en stor del af
ofvunnämnda föreningar och kassor skulle vara skyldiga att helt och
hållet inordna sig under den nya lagen, nämligen dels sådana, som
äro af beskaffenhet, som i 52 § sägs, d. v. s. Ii flor säkrings fö reningar,
som försäkra högre kapital än femhundra kronor eller högre årlig lifränta
än femtio kronor, samt dels sjukkassor, som jämväl lämna begrafningshjälp.
De fall som sålunda afses, äro just desamma, i hvilka
kommitterade ansett sig böra föreslå att i allmänhet tillerkänna tillsyns -

myndigheten icke blott formoll utan äfven i större eller mindre grad
materiell pröfningsrätt af grunderna för en förenings verksamhet. Då
vidare den fastställelse, som skett genom regementsbefälhafvare och
andra därmed jämförliga myndigheter, icke torde kunna ens tillerkännas
den betydelse, att därigenom skulle vara sörj dt för att vederbörande
kassors stadgar öfverensstämma med lag och författning, hafva kommitterade
ansett sig böra föreslå, att vidare hänsyn till dylik fastställelse
ej måtte tagas. Endast föreningar, hvilkas stadgar blifvit fastställda af
Konungen eller af Konungens befallningshafvande, och som icke äro af
beskaffenhet, som i 52 § sägs, samt föreningar, som registrerats enligt
lagen om sjukkassor, och hvilka icke lämna begrafningshjälp, skulle
således i princip vara undantagna från att beröras af den nya lagen.

Af samma skäl som föranledt, att i lagen om försäkringsrörelse
åt motsvarande undantag gifvits vissa inskränkningar, hafva emellertid
en del inskränkningar upptagits äfven i kommitterades förslag. Sålunda
skulle den nya lagen vara tillämplig i alla de hänseenden, i hvilka
bestämmelser saknas i respektive förenings stadgar. Vidare har föreslagits,
att den nya lagen skulle äga ovillkorlig tilllämpning i fråga
om det sätt, hvarpå förening skall företrädas och dess firma tecknas,
om delgifning af stämning eller annat offentlig myndighets bud, om
den lifförsäkringstagarna i visst fall tillkommande panträtt, om utdelning
till medlemmarna, om likvidation, om utmätningsfrihet för vissa
slag af understöd, om tillsyn och om ansvar. Hvad angår bestämmelserna
om registrering, skulle de icke äga obegränsad tillämpning å sådana
af nu ifrågavarande föreningar, som registrerats såsom sjukkassor enligt
1891 års lag, men däremot å alla öfriga föreningar. I fråga om de
enligt 1891 års lag såsom sjukkassor registrerade föreningar, hvilka
icke försäkra begrafningshjälp, hafva kommitterade nämligen ansett,
att ett åläggande för dem att ånyo söka registrering skulle vara onödigt
betungande. I stället hafva kommitterade tänkt sig, att ett öfverförande
af dessa kassor från de hos Konungens befallningshafvande
förda register till det nya registret skulle kunna ske genom vederbörande
myndigheters försorg. Närmare föreskrifter härom hafva kommitterade
föreslagit skola meddelas af Konungen.

Å öfriga redan förefintliga understödsföreningar skulle utan inskränkning
den nya lagen äga tillämplighet. Af skäl, som förut angifvils,
har emellertid härvid visst undantag måst göras i fråga om bestämmelserna
i 36 §. Vidare har för att lämna vederbörande tillfälle att
vidtaga erforderliga ändringar i sina stadgar och i öfrigt anpassa sig
efter de nya förhållandena föreslagits, att sådan förening icke skulle

vara pliktig söka registrering enligt denna lag förr än två år förflutit
från det lagen träd! i kraft. Dessutom har beträffande förening, som
börjat sin verksamhet före lagens trädande i kraft, i analogi med hvad
som finnes stadgadt i .166 § lagen om försäkringsrörelse, föreslagits,
att tillsynsmyndigheten för särskilda fall skulle äga medgifva, att med
viss i den nya lagen gifven föreskrifts tillämpning skulle få anstå
under viss tid, högst fem år.

Om man i fråga om andra föreningar än lifförsäkringsföreningarna
kan stanna vid dessa lindringar, är detta emellertid icke fallet beträffande
de sistnämnda. En stor del af dem äro byggda på uttaxeringssystemet
och hafva följaktligen icke samlat andra fonder än mer eller
mindre otillräckliga reservfonder, och äfven åtskilliga af de föreningar,
som icke antagit detta system i dess rena form, äro icke i försäkringsteknisk
mening solventa, d. v. s. kunna icke redovisa de tillgångar,
som erfordras för att i hvarje ögonblick föreningens förmåga
att gentemot alla sina medlemmar uppfylla sina förpliktelser enligt
sannolikhetsberäkning skall kunna anses garanterad. Visserligen kan
man af den vid detta betänkande fogade utredningen angående en dylik
förening och af den omständigheten, att denna förening varit i verksamhet
icke mindre än 16 år, draga den slutsatsen, att i många fall
cn öfvergång till från försäkriugsteknisk synpunkt tillfredsställande förhållanden
utan större olägenheter kan ske så godt som genast. Emellertid
gifves det nog äldre föreningar, som ej äro så pass lyckligt lottade
som den med utredningen afsedda. Många äldre föreningar, och särskilt
en del pensionsföreningar, torde tvärtom behöfva icke obetydligt
längre öfvergångstid än den, som enligt det föregående skulle vara
den längsta, om de ej skola tvingas att omedelbart upplösa sig. Det
har således synts kommitterade rådligt att i förevarande hänseende
medgifva ytterligare lindringar. I anslutning härtill hafva kommitterade
föreslagit, att, om det för äldre förening af beskaffenhet, som i 52 §
sägs, skulle yppa sig svårighet att genast vid lagens trädande i kraft
ordna sig efter försäkringstekniska grunder, tillsynsmyndigheten skulle
äga medgifva anstånd under viss längre tid. Det är emellertid egentligen
i fråga om afsättningen af premiereserv, som svårigheter i detta
hänseende torde vara att förvänta, och tillsynsmyndighetens befogenhet
att medgifva sådant längre anstånd har därför också begränsats i öfverensstämmelse
härmed. Maximum för dylikt anstånd har ansetts böra
fastställas till tjugufem år. En förening som icke under denna tid
kan uppbringa sin premiereserv till erforderligt belopp, torde icke
hafva den ekonomiska bas, att densamma bör af lagstiftaren omhuldas.

För att emellertid vinna säkerhet för att den sålunda medgifna uppskofstiden
verkligen begagnas för det ändamål, hvartill den är afsedd,
har föreslagits såsom villkor för uppskofvets beviljande, att skillnaden
mellan premiereservens faktiska och dess lagenliga storlek årligen under
uppskofstiden skall minskas i enlighet med en af tillsynsmyndigheten
fastställd plan.

Vissa äldre lifförsäkringsföreningar af beskaffenhet, som i 52 §
sägs, t. ex. en del hundramanna- och därmed jämförliga föreningar
äro redan från början grundade efter sådan plan, att deras ombildande
till från försäkringsteknisk synpunkt tillfredställande anstalter
icke kan genomföras. För att något mildra den hårdhet, som skulle
kunna anses ligga i en obetingad tillämpning af den nya lagen på dylika
föreningar, hafva kommitterade ansett sig böra förorda ett öfvergångsstadgande
af innebörd, att dessa föreningar väl skulle kunna i befintligt
skick registreras, men att det skulle vara dem förbjudet att intaga
nya medlemmar, öfverträdelse af detta förbud skulle medföra tillämpning
af bestämmelserna i 40 §. Den rättsinskränkning, som ligger i
förbudet, har synts kommitterade af den vikt, att anteckning därom icke
bör saknas i registret.

De öfvergångsstadganden, som må finnas vara erforderliga i afseende
å registreringen af äldre föreningar, hafva föreslagits skola meddelas
af Konungen. Att detsamma skulle komma att gälla i fråga om
de öfvergångsstadganden, som kunna finnas erforderliga i afseende å
öfverförandet till registret öfver understödsföreningar af sådana sjukkassor,
som icke skulle vara underkastade skyldigheten att ånyo registrera
sig, är förut nämndt.

Förslag till lag om ändrad lydelse af 70, 125, 126, 139
och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse
den 24 Juli 1903.

I 163 § lagen om försäkringsrörelse den 24 Juli 1903 stadgas, att
lagens bestämmelser icke skola äga tillämpning å ränte- och kapitalförsäkringsanstalter.

Det förslag till lag om försäkringsbolag, som Kungl. Maj:t i nådig
proposition till 1903 års Riksdag föreslog Riksdagen att antaga, upptog
däremot i 121, 126 och 128 §§ vissa bestämmelser om dylika anstalter.
Dessa bestämmelser hade icke funnits i det förslag till lag om
försäkringsanstalter, som varit till högsta domstolen remitteradt, härnedan
kalladt det remitterade förslaget, ehuru förslaget afsåg äfven ränteoch
kapitalförsäkringsanstalterna, utan hade tillkommit till följd af anmärkningar
emot förslaget inom domstolen. Beträffande bestämmelserna
i fråga anförde vederbörande departementschef vid anmälan inför
Kungl. Maj:t den 30 Januari 1903 af högsta domstolens utlåtande,
bland annat, följande.

Det remitterade förslagets bestämmelser angående försäkringsfond
vore afsedda att äga tillämpning å alla lifförsäkringsbolag, som öfverhufvud
omfattades af förslaget, således äfven å de s. k. ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna.
Dessa anstalter vore icke heller undantagna
från förslagets regler om säkerhetsfond. Inom högsta domstolen hade
emellertid yttrats, att nämnda anstalter företedde så stora skiljaktigheter
från andra försäkringsbolag, att det skulle möta svårigheter, om
förslagets ifrågavarande bestämmelser skulle i full utsträckning äga tillämpning
å dem, Det torde icke kunna förnekas, att berörda anstalter intoge en
viss undantagsställning i förhållande till försäkringsbolag i allmänhet.
Detta hade redan i det remitterade förslaget kommit till uttryck därutinnan,
att enligt detta Konungen skulle äga i fråga om dylik anstalt,
som börjat sin verksamhet före lagens trädande i kraft, medgifva skäliga
afvikelser från lagen. Med afseende å hvad inom högsta domsto -

len anförts hade förslagets bestämmelser om försäkringsfond och säkerhetsfond
ansetts böra modifieras, så vidt de rörde ränte- och kapitalförsäkringsanstalter
i allmänhet. Sålunda hade uti den reviderade textens
128 § ränte- och kapitalförsäkringsanstalt tillerkänts rätt att vid
redovisning af försäkringsfond göra visst afdrag beträffande sådana anstaltens
förbindelser, i fråga om hvilka någon egentlig försäkringsrisk
icke förefunnes. 1 sammanhang härmed hade, likaledes i anledning af
erinran inom högsta domstolen, för bestämmande af ifrågavarande anstalters
premiereserv i reviderade texten uppställts en särskild regel,
den nämligen, att för ränte- och kapitalförsäkringsanstalt premiereserven
skulle minst uppgå till summan af kapitalvärdet af de i lifränteklassen
inkomna delägarnas lifräntor och innestående behållningen för
öfriga delägare. Denna regel finge dock anses egentligen utgöra allenast
ett tydligare uttryck för hvad som afsetts med den i 121 § därstädes
uttalade generella regeln. Hvad åter beträffade afsättning till
säkerhetsfond, syntes med fästadt afseende å dessa anstalters hela inrättning
något länder icke böra möta mot deras befriande från skyldighet
. att göra afsättning till säkerhetsfond. I enlighet härmed hade
i ett vid 126 § i reviderade texten fogadt tillägg bestämts, att hvad i
sagda paragraf föreskrifvits icke skulle äga tillämpning å anstalt, hvarom
nu vore fråga. Till följd af de ändringar, som det remitterade förslaget
i afseende å sådan anstalt undergått, hade förutnämnda i samma
förslags 120 § införda öfvergångsstadgande, som hänförde sig till redan
bestående ränte- och kapitalförsäkringsanstalt, tydligen blifvit öfverflödigt,
hvadan detsamma ur reviderade texten uteslutits.

Riksdagen fann ifrågavarande i det reviderade förslaget intagna
bestämmelser icke fullt tillfredsställande. Jämväl en del andra stadganden
i förslaget ansågos af Riksdagen ej väl lämpa sig för ränteoch
kapitalförsäkringsanstalter, särskild! som dessa anstalter med afseende
å den hufvudsakligaste delen af sin verksamhet närmast vore att
likställa med sparbanker. Under uttalande, att det på grund af ofvan
anmärkta förhållanden borde blifva föremål för ytterligare utredning,
om och i hvad mån ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna borde vara
underkastade lagförslagets stadganden, beslöt alltså Riksdagen, att låta
128 § i Kungl. Maj:ts förslag utgå, samt att ur 121 och 126 §§ borttaga
de delar, som särskildt haft afseende å nämnda anstalter. I stället
intogs i förslagets 163 § ofvannämnda bestämmelse, hvarigenom
lagens stadganden förklarades icke skola äga tillämpning å ränte- och
kapitalförsäkringsanstalt.

Riksdagens åsikt, att rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna med afseende
å den hufvudsakligaste delen af sin verksamhet närmast vore
att likställa med sparbanker, har ju vissa skäl för sig. Så länge en
delägare kvarstår i besparingsklassen, sker ju kapitalbildningen för
hans räkning hufvudsakligen på samma sätt som i en sparbank, d. v. s.
genom fria insättningar och räntans läggande till kapitalet. Det finnes
emellertid redan i förevarande hänseende en väsentlig skillnad mellan
rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna samt sparbankerna. Under det
att delägarnas tillgodohafvanden i eu anstalt af förstnämnda slag äro
afsedda att orubbade innestå till en viss, mer eller mindre långt aflägsen,
på förhand bestämd tidpunkt, kunna delägarnas i en sparbank behållningar,
bortsedt från en kortare uppsägningstid, när som helst, helt
eller delvis, af delägarna lyftas. Klart är, att donna skillnad skall
vara af en ganska stor betydelse i fråga om de regler, som böra följas
vid medelplaceringen. Sparbanken måste nämligen dels hafva eu
jämförelsevis större del af sitt kapital så placeradt, att det är lätt tillgängligt
för förekommande utbetalningar, dels också sörja för att dess
utestående medel så placeras, att den något så när kan följa växlingarna
i räntesatser på den allmänna penningemarknaden. Särskild! är
det af ojämförligt större vikt för en sparbank än för en ränte- och
kapitalförsäkringsanstalt att vid fall af räntestegring kunna följa med
den allmänna rörelsen, enär eljest sparbanken utsättes för risken af
allt för stora uttagningar. A andra sidan måste en ränte- och kapitalförsäkringsanstalt
sörja för en sådan placering af sin behållning, att
säkerhet beredes för en lång tid framåt. De lagbestämmelser i fråga
om medelplaceringen, som lämpa sig för sparbanker, torde således icke
vara utan vidare tillämpliga i fråga om ränte- och kapitalförsäkringsanstalter.
Särskild! torde behofvet att sörja för säkerhet under en
längre tidrymd göra, att utlåning mot borgen är en olämplig utlåningsform
för en rånte- och kapitalförsäkringsanstalt. Härtill kommer, att
beräkningen af arfsvinst i ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna saknar
all motsvarighet i fråga om sparbankerna.

Om således redan af anförda skäl ett inordnande af ränte- och
kapitalförsäkringsanstalterna under samma lag som sparbankerna visar sig
olämpligt, framträder emellertid olämpligheten för att icke säga omöjligheten
af en sådan anordning med full klarhet, om man betänker, att den andra och
enligt kommitterades förmenande viktigaste delen af ränte- och kapitalförsäkringsanstalternas
verksamhet, beredandet af lifräntor, är ren försäkringsrörelse,
och således af helt och hållet annat slag än sparbankernas, och att
det just är i fråga om denna del af ränte- och kapitalförsäkringsanstalternas

verksamhet, som allmänheten löper den största risken och följaktligen
bäst behöfver skydd från lagstiftningens sida.

Måste man af ofvan anförda orsaker uppgifva tanken på att sammanföra
rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna med sparbankerna
under en gemensam lag, och anser man i likhet med kommitterade, att
förstnämnda anstalters behandling i eu särskild lag, såsom icke betingad
af deras ekonomiska betydelse och för att undgå onödig splittring,
i det längsta bör undvikas, återstår således endast att återgå till
den ståndpunkt, som intogs af Kungl. Maj:t i propositionen till 1903
års Riksdag, eller att söka sammanföra dem med något af de öfriga
slag af försäkringsanstalter, som finnas, under en gemensam lagstiftning.

I sådant hänseende hafva kommitterade haft att välja mellan att
hänföra dem under lagen om försäkringsrörelse och under den af kommitterade
föreslagna lagen om understödsföreningar. Kommitterade
hafva ansett sig böra föredraga det förstnämnda alternativet. Lagen
om försäkringsrörelse torde nämligen utan olägenhet med några få
modifikationer kunna göras tillämplig på ifrågavarande anstalter, under
det att på samma gång vissa andra delar af sistnämnda lag synas
kommitterade bättre passa att tillämpas på samma anstalter än motsvarande
bestämmelser i den föreslagna lagen om understödsföreningar.

Då ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna icke torde böra förmenas
att använda sådan firmabeteckning, som angifver deras särskilda
karaktär, har till 70 § i lagen om försäkringsrörelse föreslagits ett
tillägg af innehåll, att hvad som stadgas i samma paragrafs första
moment icke skall äga tillämpning å ränte- och kapitalförsäkringsanstalt.

Hvad angår skyldigheten att afsätta försäkringsfond, hafva kommitterade
funnit sådan skyldighet böra åläggas jämväl ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna;
och att därvid premiereserven bör beräknas
minst till summan af kapitalvärdet af de i lifränteklassen inkomna
delägarnas lifräntor och innestående behållningen för öfriga delägare,
hafva kommitterade ansett så klart, att något särskilt stadgande
därom i lagen icke borde vara erforderligt. Däremot hafva kommitterade,
i anslutning till en inom högsta domstolen vid granskning af
förutnämnda dit remitterade förslag till lag om försäkringsanstalter uttalad
mening, ansett dessa anstalter kunna befrias från skyldigheten
att hafva till försäkringsfonden hörande värdehandlingar under förvar
af ett för sådant ändamål af Konungens befallningshafvande utsedt
ombud. Kommitterade hafva därför föreslagit ett tillägg till 125 §
lagen om försäkringsrörelse af innehåll, att hvad förut i paragrafen
stadgats icke skall äga tillämpning å ränte- och kapitalförsäkringsanstalt.

Likaledes hafva kommitterade ansett föreskrifterna om afsättning
af säkerhetsfond icke böra gälla i afseende å dylik anstalt och förty
återupptagit stadgandet därom i 1903 års Kungl. proposition.

En följd af hvad kommitterade sålunda föreslagit är, att bestämmelserna
i iagen om försäkringsrörelse om särskild administration icke
blifva tillämpliga i fråga om rånte- och kapitalförsäkringsanstalter.
Kommitterade hafva därför till 139 § lagen om försäkringsrörelse
föreslagit ett tillägg af innebörd, att lagens bestämmelser angående
särskild administration icke skola äga tillämpning å rånte- och kapitalförsäkringsanstalter.

De af kommitterade föreslagna förändringarna i 163 § lagen om
försäkringsrörelse, såvidt rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna angår,
afse att göra nämnda lag tillämplig å berörda anstalter.

Vid bifall till kommitterades förslag att inordua dessa anstalter
under lagen om försäkringsrörelse blifva föreskrifterna i kungörelsen
den 4 December 1903 om skyldighet för vissa försäkringsanstalter att
angående sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter obehöfliga
såvidt rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna angår. Kommitterade
hafva därför bland öfvergångsbestämmelserna upptagit förklarande, att
genom den nya lagen 1 och 2 §§ af nämnda kungörelse upphäfvas.

För öfriga nämnda anstalter angående öfvergångsbestämmelser,
hvilka nästan ordagrannt äro hämtade från lagen om försäkringsrörelse,
torde någon särskild förklaring icke erfordras. Anmärkas bör dock,
att icke någon af de redan förefintliga rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna
rör sig med garantikapital. Någon föreskrift om, att bestämmelserna
i lagen om försäkringsrörelse angående utdelning till
garanter skola äga tillämplighet å äldre sådan anstalt, erfordras således
icke.

Den förändring i lydelsen af 163 § lagen om försäkringsrörelse,
som, utöfver hvad förut berörts, afses med förslaget, har föranledts af
kommitterades förslag till lag om understödsföreningar.

Öfriga lagförslag.

Förslagen till lagar om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § rättegångsbalken,
22 kap. 14 § och 23 kap. 4 § strafflagen, 8 § i lagen den 13
Juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura samt 10 § i
kungl. förordningen om tioårig preskription och om årsstämning den
4 Mars 1862 föranledas omedelbart af kommitterades förslag till lag
om understödsföreningar. Den nya lydelse kommitterade föreslagit
åt dessa lagrum öfverensstämmer med den, som för de tre förstnämnda
och det sista af dem föreslagits af de kommitterade, hvilka
haft att utarbeta törslag till lagar om registrerade föreningar för annan
än ekonomisk verksamhet och om offentligen erkända stiftelser.

Enligt 2 § i kungl. förordningen den 4 Maj 1855 angående handelsböcker
och handelsräkningar är redan nu idkandet af försäkringsrörelse
förbundet med skyldighet att föra handelsböcker. Denna skyldighet
hafva kommitterade ansett böra utsträckas att gälla i fråga om allt
idkande af försäkringsverksamhet. Äfven om dylik verksamhet är
begränsad till en ganska liten krets af personer, omfattar den nämligen,
såsom också den vid betänkandet fogade sammanställningen af
till kommitterade inkomna uppgifter utvisar, i regel så viktiga ekonomiska
intressen, att en ordentlig bokföring är oundgängligen erforderlig.
I öfverensstämmelse härmed hafva kommitterade alltså föreslagit
sådan förändring uti ifrågavarande lagrums lydelse, att skyldigheten
att föra handelsböcker skulle åligga hvarje idkare af försäkringsverksamhet,
oafsedt om verksamheten är af beskaffenhet att
kunna hänföras till försäkringsrörelse eller icke.

Förslaget till lag om ändrad lydelse af 70 § i lagen om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet den 28 Juni 1895 afser att
till undvikande af missförstånd tydligt uttala hvad som, så vidt kommitterade
hafva sig bekant, redan förut i praxis ansetts vara öfverensstämmande
med en riktig tolkning af ifrågavarande lagbud, eller att
lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet icke är
tillämplig å något slag af understödsföreningar vare sig de meddela
försäkring i teknisk mening eller de afse allenast beredande af s. k.
fria understöd.

Förslag till förordning- om ändrad lydelse af 14 § i kungl.
förordningen angående utvidgad näringsfrihet
den 18 Juni 1864.

Förslaget afser sådan förändring i lagrummets lydelse, att den rätt
att fastställa reglementen för föreningar mellan yrkesidkare, som enligt
paragrafens nuvarande lydelse tillkommer öfverstatliallareämbetet ocli
Konungens befallningshafvande för framtiden skulle upphäfvas såvidt
försäkringsföreningar angår. Förändringen är tydligtvis . nödig för
undvikande af befogenlietskollisioner mellan nämnda myndigheter och
den föreslagna tillsynsmyndigheten.

Särskildt yttrande af herr Phragmén.

I fråga om vissa bestämmelser, hvilka återfinnas hufvudsakligen i
1, 5, 37 och 65 §§ af lagförslaget, är jag icke ense med kommitterades
majoritet. Men då jag har anledning antaga, att jag i min egenskap af
t. f. öfverdirektör och chef för Kungl. försäkringsinspektionen kommer
att få yttra mig ex officio öfver lagförslaget, finner jag icke nödigt
eller lämpligt att nu uttala mig i detalj. Dock önskar jag redan nu
betona, att jag, som med kommitterades flertal är öfverens därom, att
tillsynen öfver understödsföreningarna bör utöfvas af en för hela riket
gemensam tillsynsmyndighet, dock icke kan inse lämpligheten af att
för detta ändamål inrätta ett nytt ämbetsverk, utan finner den anordningen
vara att föredraga, att sagda tillsyn anförtros åt Kungl. försäkringsinspektionen,
naturligtvis förstärkt med för ändamålet afpassade
arbetskrafter.

Särskilt yttrande af herr Ekman.

Jag liar icke kunnat vara ense med kommitterades flertal i ett
hänseende. Den föreslagna nya lagen om understödsföreningar afser
ju att göra det till eu skyldighet för alla äldre föreningar af beskaffenhet,
som i 52 § sägs, att inrätta sig efter försäkringstekniska grunder.
En stor del af dessa föreningar hafva emellertid hittills drifvit sin verksamhet
under sådana former, att, för att de skola kunna inrätta sig
försäkringstekniskt, en grundlig förändring erfordras i de för dem
hittills gällande försäkringsvillkoren. För många af dessa föreningar
torde en sänkning af medlemsförmånerna vara den enda väg, som kan
leda till målet. Emellertid anser jag det högst tvifvelaktigt, om en
äldre försäkringstagare, utan uttryckligt lagstadgande i sådan riktning,
kommer att anses bunden af ett, låt vara i stadgeenlig ordning fattadt,
beslut om sådan ändring i försäkringsvillkoren, respektive nedsättning
af försäkringsbeloppen. Jag anser därför att, om ändamålet med den
nya lagen helt skall kunna vinnas, bland öfvergångsbestämmelserna
erfordras ett stadgande af innebörd, att, om för förenings ombildande
till öfverensstämmelse med den nya lagens fordringar i vederbörlig
ordning fattats beslut om förändring i hittills gällande försäkringsvillkor
och särskild! om nedsättning i försäkringsbeloppen, dylikt beslut
skall vara bindande äfven för sådana äldre medlemmar i föreningen,
som icke uttryckligen biträdt detsamma eller rent af röstat emot det.
Ty om ett sådant stadgande icke införes och min farhåga, att förutvarande
medlemmar, som vägra godtaga beslut om förändring i deras
rättigheter, icke enligt det föreliggande förslaget kunna tvingas därtill,
besannas, så uppstår det förhållandet, att ett fåtal af en äldre förenings
medlemmar kunna af egoistiska skäl och i strid mot ett stort flertals
mening omintetgöra föreningens fortvaro. Och detta då till förfångför
personer som under många år tillhört föreningen, till densamma
erlagt betydande tillskott och genom exempelvis hög ålder eller sjuklighet
äro förhindrade att i annan liknande anstalt inträda.

Särskildt yttrande af herr von Seth.

1 förslagets 65 § stadgas om undantag från lagens tillämplighetsområde.
Därvid har under 1) endast undantagits pensionsanstalter, som
inrättats af staten. Med detta uttryck åsyftas uppenbarligen, utom riksförsäkringsanstalten,
de för statens ämbets- och tjänstemän samt betjänte
inrättade allmänna pensionsanstalterna. Redan så till vida synes
mig det använda uttrycket otillfredsställande som det endast genom en
mycket långdragen tolkning kan göras tillämpligt på de för personer
i riksbanks- och riksgäldsverkens tjänst afsedda pensionsanstalterna,
bvilka väl böra likställas med dem, som inrättats för de egentliga statstjänarna.
Vidare kan detsamma ej syfta på sådana — jag skulle vilja
kalla dem lialfofficiella — kassor för i statens tjänst anställda personer
som vissa stifts- och regementskassor med flera, till bvilka tillträdet är
obligatoriskt, och af bvilka många åtnjuta bidrag af allmänna medel i
en eller annan form. Dessa kassor hafva nämligen närmast tillkommit,
stiftskassorna genom beslut å stiftskonventiklar och de öfriga på olika
sätt, men alla, såvidt mig är bekant på enskildt initiativ. Att Kung!.
Maj:t för en del af dem fastställt reglementen, kan ej föranleda, att de
kunna anses vara inrättade af staten. Äfven dessa kassor — de förekomma
i eu mängd skiftande former — synas mig böra i den mån de
hafva form af föreningar uttryckligen undantagas från lagens tillämplighetsområde.
Det bör nämligen ej gärna kunna öfverlämnas åt den
blifvande tillsynsmyndigheten att fastställa stadgar, bvilka ålägga vissa
ämbets- eller tjänstemän såsom en skyldighet att ingå i den kassa, som
afses med stadgarna, eller hvilka innehålla, att till kassan skola ingå
vissa inkomster, öfver bvilka hvarken de blifvande delägarna eller tillsynsmyndigheten
bär förfoganderätt. Ej heller torde den enligt förslaget
i vissa fall domstolen och i andra tillsynsmyndigheten tillerkända
tvångsupplösningsrätten vara ägnad att tillämpas äfven mot dylika
kassor. Hvad sålunda yttrats beträffande dessa af mig så kallade halfofficiella
kassor gäller äfven och kanske i ännu högre grad om de pensionsanstalter,
uti bvilka i kommunernas eller allmänna inrättningars
tjänst anställda personer tvingas att ingå, och som i de flesta fall

åtnjuta bidrag af vederbörande kommuner eller eljest af mer eller
mindre allmän art. Det anförda hindrar ju ej, att den blifvande tillsynsmyndigheten
genom särskilda föreskrifter kan få åt sig uppdragen
eu viss uppsikt äfven öfver ofvanberörda pensionsanstalter och kassor,
om så finnes lämpligt.

Jag hemställer alltså, att i 65 § orden pensionsanstalter, som inrättats
af staten, utbytas mot ordställningen sådana för personer i statens,
riksdagens, kommunernas eller allmänna inrättningars tjänst af sedda pensionsanstalter,
som icke äro af helt och hållet enskild natur, eller något
annat likabetydande uttryck.

BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG

AFGIFVET

KOMMITTERADE

SOM I NÅDER FÖRORDNATS ATT I KUNGL. CIVILDEPARTEMENTET BITRÄDA
VID AF RIKSDAGEN BEGÄRD UTREDNING

ANGÅENDE

VISSÅ forsakringsanstalter

OCH UTARBETANDE AF LAGFÖRSLAG I ÄMNET.

II—IV

BILAGOR.

STOCKHOLM

K. L. BECKMANS BOKTRYCKER

1905.

II.

Sammanställning
af inkomna nppgiffcer.

SAM M ANSTÄLLNING

TILL KUNGI, CIVILDEPARTEMENTET INKOMNA

UPPGIFTER

BÖRANDE

ICKE REGISTRERADE UNDERSTÖDSFÖRENINGARS
ORGANISATION OCH VERKSAMHET

TEXT OCH TABELLER

D, F. LUNDGREN.

STOCKHOLM

K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI

1905.

Om uppgifternas insamling, beskaffenhet och behandling.

Med syfte att vinna underlag för en framställning rörande omfattningen
och arten åt de anstalters verksamhet, hvilka utan att affaismässigt
drifva försäkringsrörelse, hafva till ändamål antingen att vid
medlems frånfälle utbetala större eller mindre penningebelopp eller
ock att åt medlem eller hans efterlefvande bereda pension eller annat
dylikt understöd, utsändes i slutet åt ar 1903 från Kungl. Civildepartementet
cirkulärskrifvelser till länsstyrelserna med anmodan att
söka införskaffa vissa uppgifter särskilt rörande så kallade själfhjälpsföreningar,
lifförsäkringsföreningar, tioöres-, hundramanna-, femhundramanna-
och dylika föreningar, pensions- och understödskassor,. däri
jämväl inbegripna sådana fonder eller kassor, som inom föieningai
eller samfund med annat, ideelt eller ekonomiskt, syfte bildats för att
åt medlemmarne eller deras efterlefvande lämna pension eller annat
understöd. Undantag gjordes för ränte- och kapitalförsäkringsanstalter,
registrerade sjuk- och begrafningskassor samt de för statens ämbetseller
tjänstemän bildade pensionsanstalter, i hvilka dessa på grund åt
sin anställning i statens tjänst äro pliktiga att ingå:

Det begärda materialet utgjordes af:

dels ett exemplar af de för föreningen eller kassan gällande stadgar,

dels ett exemplar af föreningens eller kassarm förvaltnings- och
revisionsberättelser för hvartdera af de tva ar, för hvilka räkenskaperna
senast afslutats, dels, där föreningen eller kassan innehade tryckta
exemplar åt" andra densamma rörande handlingar, ett exemplar åt hvarje
sådan handling,

dels ock uppgifter, efter särskildt formulär, angående föreningens
eller kassans verksamhet under de två år, för hvilka räkenskaperna
senast afslutats.

Förenämnda^uppgiftsformulär hade följande innehåll:

»UPPGIFTER

(föreningens eller kassans fullständiga namn och hemvist)

1. När stiftades föreningen eller kassan?	- - - .------
2. Begränsas föreningens eller kassans verksamhet till en del af riket och i så-dant fall hvilken del? Eller omfattar den hela riket?
. 3. Hvilka äro villkoren för att blifva antagen som medlem i föreningen eller kassan?
4. Afser föreningens eller kassans verk-samhet utbetalning af sjuk- och begraf-ningshjälp eller lifförsäkring eller pension filer annat dylikt understöd? Afser för-eningen eller kassan därjämte något annat ändamål, och i sådant fall hvilket?
5. Har vid något tillfälle sakkunnig be-räkning verkställts, om föreningens eller kassans förmåga att jämväl för framtiden motsvara sitt ändamål? ; J så.dant fall när, af hvem och med hvad resultat vérkställdes beräkningen?

6. Uppgifter om verksamhet under

de två år, för hvilka räkenskaperna senast afslutats.

	Näst sista räkenskapsåret.	Sista räkenskapsåret.
l:o. Inkomster.	Under året j Vid årets slut influtna \| utestående.	Under året influtna.	Vid årets slut utestående.
Kronor.	öre. j Kronor. \| öre.	Kronor. 1 öre.	Kronor.	öre.
Inträdesafgifter ........................ Begelbundna års-, månads- eller kvartalsafgifter ..................... Uftaxeringsafgifter..............		.........i............\|.........	............\|........
Kantor & hyror ................. Andra inkomster (specificerade):..		....................1;;;;;;;;;	.........		i" ....

Summa inkomster!...

2;o. Utgifter. Dödsfallsbelopp eller begrafnings- hjälp .................................... Pensioner och andra understöds- belopp.................................... Förvaltningskostnader ............... Afskrifningar & förluster............ Räntor å upptagna lån............... Afsättningar till fonder (specifi-ceradt): Öfriga utgifter (specificerade):	Näst sista räkenskapsåret.	Sista räkenskapsåret.
Under året reglerade	Vid årets slut oreglerade.	Under Aret reglerade.	Vid årets slut oreglerade. !
Kronor i öre.	Kronor.	öre.	Kronor.	öre.	Kronor.	öre. j
	............		............			.........

Summa utgifter j............\|.........\|............			.........\|............

3:o. Tillgångar vid räkenskapsårets slut.

Näst sista
räkenskapsåret.

Sista

räkenskapsåret.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

Kontant i kassan ...................

Insatt hos hanker ...................

Obligationer............................

Aktier....................................

Lån mot säkerhet af inteckning

» » borgen .....................

» » annan säkerhet..........

Utestående afgifter ................

Fastigheter ...........................

Inventarier .............................

Öfriga tillgångar (specificerade):

Summa tillgångar

4:o. Skulder vid räkenskapsårets slut.

Upptagna lån .......................................................

Fonder (specificerade):

Vid årets slut oreglerade dödsfallsbelopp, pensioner eller

andra "understöd.................... .............................

Öfriga skulder (specificerade):

Summa skulder

7. Uppgifter om medlemsantalet inom föreningen
eller kassan.

Antal medlemmar vid räkenskapsårets början .................................

» under året tillkomna medlemmar ..........................................

» » » afgångna medlemmar:

a) genom dödsfall ................................................

b) af andra orsaker .............................................

Antal medlemmar vid räkenskapsårets slut ....................................

Obs. I förestående uppgifter inräknas icke pensions- och understödstagarc.

Näst sista j Sista
räkenskaps- j räkenskapsåret.
året.

8. Uppgifter om antalet pensions- eller understödstagare
inom föreningen eller kassan.

Antal pensions- eller understödstagare vid räkenskapsårets början ..

Antal under året tillkomna .........................................................

» » » afgångna:

a) genom dödsfall ..............................................

b) af andra orsaker ...........................................

Antal pensions- eller understödstagare vid räkenskapsårets slut .....

den

190i.

(Underskrift.)»

Med anledning af dessa skrivelser ingick till departementet ett
synnerligen rikhaltigt, ehuru i många afseenden ojämnt och heterogent
material. Om man frånräkna!- uppgifter rörande registrerade sjuk- och
begrafningskassor och en del föreningar, institutioner, legat m. in.,
hvilkas verksamhet eller uppgift måste anses falla utom området för
undersökningen, ingingo mer eller mindre fullständiga uppgifter från
ej mindre än 753 föreningar och kassor. Endast i ett fåtal fall hafva
uppgifter förvägrats under hänvisning till att någon lagstadgad uppgiftsskyldighet
icke åligger vederbörande. Talrikare torde do fall vara,
då föreningar eller kassor utan motivering undandragit sig att lämna
begärda uppgifter, eller då anmodan om uppgifter ej kommit mindre
kända föreningar eller kassor till banda.

Anledningen till att man i formuläret icke begärt uppgifter för
bestämda år, utan för »näst sista» och »sista året» var dels önskan att
undvika missförstånd och onödiga uppskof med uppgifternas aflämnande,
dels ett antagande, att i några-liknande föreningar räkenskapsåret
icke sammanfaller med kalenderåret, dels eu redan då grundad
■förmodan, att en blifvande sammanställning af sifferuppgifterna icke
skulle kunna utföras så långt i precision och fullständighet, att den
kunde bilda eu fullt genomförd statistik, utan finge begränsas till åstad -

kommandet af eu så pass omfattande och detaljerad bild af förevarande
anstalter, som utredningen rörande en lagstiftning angående understödsföreningar
kunde anses påkalla som komplement.

Med hänsyn härtill har man icke heller, ehuru uppgifterna ofta
visat sig bristfälliga och motsägande, genom ytterligare korrespondens
sökt erhålla fullständigare och mera korrekta uppgifter, emedan det
ansetts, att den ökade precision, man därigenom vunne, ej för undersökningens
syftemål hade ett värde, som kunde motsvara det omfattande
arbete, en sådan komplettering och kontroll skulle hafva kraft,
helst materialet i alla fall komme att omfatta blott en del — om ock
den vida öfvervägande — af de bestående understödsföreningarna. Att
döma af ofullständigheterna i en del företedda revisionsberättelser hafva
dessutom många af förevarande föreningar, i synnerhet de smärre, icke
f. n. sin bokföring så ordnad, att alla de begärda uppgifterna kunna lämnas.

En känbar olägenhet har vållats af att uppgiftsformuläret efter
mönstret af formuläret för registrerade sjukkassor upptager dubbla
kolumner för »inkomster» och »utgifter», lör »inkomster», »under året
influtna» och »vid årets slut utestående» och för »utgifter», »under året
reglerade» och »vid årets slut oreglerade». Donna dubbla rubricering,
hvars innebörd tydligen varit en hel del af de icke registrerade föreningarna
främmande, har ledt till att en del uppgifter fördelat inkomster
och utgifter i nämnda bägge slag, under det att en del andra i första kolumnen
uppfört inkomster och utgifter in toto och i senare kolumnen blott
utfört balansposterna. Oftast har den senare kolumnen lämnats outfylld,
hvarvid i första kolumnen uppförts under året kontant influtna inkomster
och kontanta utgifter utan afseende på huruvida de ur bokföringssynpunkt
varit att hänföra till året eller icke. Dessa olikheter hafva
medfört, att uppgifterna icke alltid varit direkt jämförbara.

För att gifva uppgifterna en mera handterlig form har ur akterna
för nedan till grupperna A och B hänförda föreningar och kassor allt,
som ansetts väsentligt, under genomläsningen extraherats och sammanfattats
å härför afsedda kort, efter hvilka siffersammanställningar in. m.
sedermera utförts.

Gruppindelning af materialet.

Då en'' sammanställning af alla uppgifterna efter en enda för samtliga
föreningar och kassor genomförd plan — utan att därför nämnvärdt
bättre tjäna utredningens syftemål — skulle hafva antagit allt för
stora dimensioner, har öfversikten måst anordnas i afdelningar, omfat -

tand© livar siu grupp af föreningar och behandlande dessa med olika
grad af utförlighet:

Grupp A. omfattande understödsföreningar, som ställa i utsikt ett
högsta dödsfallsbelopp af 500 kronor eller därutöfver eller ett högsta
årligt understödsbelopp (pension) af 50 kronor eller därutöfver,

Grupp 15, omfattande understödsföreningar, i Indika maximiutsikten
är mindre än i till Grupp A hänförda föreningar, hvarvid dock undantag
gjorts för

Grupp C, omfattande icke registrerade sjuk- och begrafningskassor,
livilka meddela en begrafningshjälp af 100 kr. och därunder, äfvensom
andra föreningar eller institutioner, rörande Indika uppgifter ingått,
men som icke ansetts utan vidare hänförliga till någon af do redan
nämnda kategorierna af understödsföreningar.

Grupp C har behandlats summariskt med angifvande blott af det
för föreningen eller institutionen karaktäristiska, medlemsantalet, högsta
belopp af möjligen förekommande begrafningshjälp samt summa tillgångar
enligt uppgiften för sista året. Att denna grupp affärdats så
knapphändigt har motiverats dels därmed, att. redan föreliggande
statistik rörande registrerade sjuk- och begrafningskassor ansetts lämna
fullt tillräcklig ledning för bedömande af äfven de icke registrerade
sjuk- och begrafningskassornas förhållanden, dels därmed, att en hel
del af de till gruppen hänförda institutionerna af annat slag icke ansetts
möjliga att hopföra i en enhetlig sammanställning. Att de uppgifter,
som erhållits rörande icke registrerade sjukkassor, icke helt och
hållet uteslutits, har föranledts däraf, att de kunde försvara sin plats såsom
belysande för i hvad grad sjukkassestatistiken skulle kunna ytterligare
utvidgas genom stadgande af registreringstvång.

Grupp A innefattar de föreningar och kassor, som kunna anses
stå de egentliga lif-, lifränte- och kapitalförsäkringsanstalterna närmast,
och har därför behandlats utförligare än Grupp B, där försäkringsmomentet
ej framträder så starkt. Den hufvudsakliga skillnaden i behandlingen
är, att sammanställningen af Grupp A upptager förändringarna
i medlems- och pensionstagarebeståndet samt inkomster och utgifter för hvart
och ett särskild t af de bägge år, uppgifterna afse, »näst sista årets»
siffror på öfre och »sista årets» på nedre raden, under det att sammanställningen
af Grupp B upptager bägge årens siffror sammanslagna
till eu enda, såsom om de bägge åren bildat ett räkenskapsår,

I bägge grupperna hafva tillgångar och skulder upptagits blott
»för sista - året».

Då tvekan vore tänkbar, huruvida en ifrågasatt gräns mellan Grupp
A och Grupp B — 500 kronor högsta understödsbelopp och 50 kronor
högsta pension — skulle läggas så, att de vid själfva gränsen fallande
understödsföreningarna hänfördes till Grupp A eller till Grupp B, hafva
dessa uttagits och förts såsom en särskild underafdelning af Grupp A.
De öfver gränsen fallande understödsföreningarna hafva betecknats
såsom Dklass a», de vid gränsen fallande såsom Dklass

Anledningen till den mera knapphändiga behandlingen af Grupp
B är utom önskan att undvika onödig bredd i framställuingen, att siffrorna
för de särskilda åren, då de flesta till Grupp B hänförda föreningar
äro mycket små, förete starka kastningar och därför icke i lika
grad kunna anses måttgifvande för ifrågavarande föreningars verksamhet
som summan eller medeltalet af två års siffror. Den öfvervägande
delen af de till Grupp B hänförda föreningarna, de rena begrafningsföreningarna,
äro i sak närmast jämförliga med de registrerade sjukoch
begrafningskassorna och de under Grupp C sammanfattade, men
då de formelt taget nära ansluta sig till do till Grupp A hänförda, har
det ansetts lämpligt låta dem bilda stomme för en mellangrupp.

Uppgifterna öfver tillgångar och skulder vid de bägge räkenskapsårens
slut afse att belysa arten af föreningarnas och kassornas penningeplaceringar,
graden af fondbildning, möjligen verkställda beräkningar
af löpande förbindelser m. m. Då förändringarna i dessa afseende!!
från det ena året till det andra varit jämförelsevis obetydliga och i alla
händelser icke ägnade att inverka på ett omdöme rörande hithörande
förhållanden, hafva sagda uppgifter meddelats blott för »sista året».

I fråga om de till Grupp O hänförda sjuk- och begrafningskassorna
har som hufvudsynpunkt gällt, att deras verksamhet egentligen är att
meddela sjukhjälp, under det att meddelandet af begrafningshjälp är
eu underordnad bisak. Då den valda gränsen, 100 kronor, antagits
såsom en utväg att frånskilja sjukkassorna, hafva därför sjuk- och begrafningskassor,
som ställa i utsikt utom en begrafningshjälp af högst
100 kronor jämväl en mer eller mindre illusorisk andel i vinst eller
andel i reserv- eller annan fond, hänförts till Grupp C i stället för till
Grupp Ib, hvars hufvuddel utgöres af rena begravningskassor.

Grupperna A och B hafva indelats i två underafdelningar hvardera:

Grupperna Al och Bi, omfattande föreningar och kassor med enda
eller hufvudsaklig uppgift att utbetala lifförsäkring^- eller dödsfallsbelopp
och

Grupperna Å2 och B2, omfattande föreningar och kassor med enda
eller hufvudsaklig uppgift att utbetala årliga understöd eller pensioner.

Hvar och eu af Grupperna Al, Bi och Ä2 har vidare uppdelats i
två undergrupper All och Al2, Bil och Bl2, A2i, och A22, de förra omfattande
föreningar och kassor, som upptaga medlemmar ur en allmännare
krets af personer, och som därför kunna sägas »vända sig till
allmänheten» (öppna understödsföreningar), de senare omfattande föreningar
och kassor af mera enskild art, (slutna understödsföreningar).

Vid uppdragande af gränsen mellan »allmänna» och »enskilda»
har regeln varit, att begränsning till visst yrke icke gällt som
kännetecken på att understödsföreningen är sluten, där den ej tillika
förbundits med viss trång geografisk begränsning.

Inom de olika undergrupperna har sedan liksom i Grupp C indelning
och hopsummering verkställts länsvis.

Vid gruppindelningen har det i många fall varit svårt att afgöra,
hvart viss förening eller kassa, som bildat en öfvergångsform
mellan bägge grupperna, rätteligen vore att hänföra. Detta gäller
såväl skillnaden mellan Grupp A och Grupp B som den vidare indelningen
af grupperna. Därvid har den regeln följts, att förening eller
kassa i tvifvelaktigt fall hellre hänförts till Grupp A än till Grupp B,
hellre till »liftorsäkringsförening» än till »pensionsförening» och hellre
till underafdelningen »allmänna» än till underafdelningen »enskilda».

Den gruppindelning, efter hvilken siffertabellerna i slutet af denna
framställning utförts, kan alltså sammanfattas i följande öfversiktsschema: Hela

materialet.

Grui>p A

»Större»

Lifförsäkringsfören.

All

Ala

A 2

Pensionsfören.

A2l

A2a

Grupp B

»Mindre»

Grupp C

Bi Ba

Lifförs.-fören. Pensionsfören.

Bil

Bis

<V rW CD

^ © ''Ö

5® 3 c

h " q

II ^

5® ;£ co »o
cC =0 bfi
^ O

p, ^ Py

_o o
o A; rö>

ce ce

''xä «c tf

go g®

* ” M *

Ö OQ.

»3

p p

o o

‘en *co
P P

A P<

_C3 Cy

co m

tf) ■ bfi

<3 <3 ©

53 0 E<10

o o
''-p -c

e c

* 53

Cfl

"2 M
P co
rf P
73 ®

Några öfversiktssiffror.

Härtill fogade tabellbilagor upptaga mer eller mindre fullständiga
sifferuppgifter rörande 753 föreningar åt olika slag, vid Indika mer
än 160,000 personer hafva ett ekonomiskt intresse anknutet. Personantalet
torde i själfva verket vara att sätta något högre, emedan
många lifförsäkringsföreningar, enligt hvad uppgifterna gifvit vid handen,
räkna man och hustru såsom ett medlemsnummer. Å*andra*sidan
är en reduktion att göra för personer, som äro delegare i flere föreningar
på en gång, t. ex. för en del tall i Grupp Bil under Kalmar
län och i Grupp A li under Malmöhus län.

Föreningarnas uppsamlade tillgångar uppgingo vid »sista årets» slut
till ej långt ifrån 24,000,000 kronor. Närmare specificerade te sig
hithörande sifferuppgifter sålunda:

,, Antal, för-	Antal med-lemmar en-	Antal understöds-eller pensions-	Tillgångar enligt senaste uppgift.
	eningar.	ligt senaste	tagare enligt	Kr. 2,114,726: 73
Al »större» lifförsäk-ringsföreningar ........	90	uppgift. 55,441	senaste uppgift. 4
Bl »mindre» lifförsäk-ringsföreningar .........	116	41,015	—	851,685: 15
A 2 »större» pensions-1 ören in gar...............	117	18,596	3,643	17,769,823: 23
B2 »mindre» pensions-föreningar..................	5	132	78	117,947: 56
Grupp C, mindre icke registrerade sjuk- & begrafningskassor och andra föreningar	425	41,812		2,971,015: 17
Summa	753	156,996	3,725	23,825,197: 84

Rörande lifförsäkringsföreningarna ger eu öfversikt vid handen,
att de inkasserat i afgifter pr år öfver 1,060,000 kronor och i räntor
öfver 113,000 kronor: motsvarande siffror för pensionsföreningarna äro
öfver 890,000 kronor och 827,000 kronor. Förvaltningskostnaderna,
räknade i % af afgifterna, uppgingo till c:a 7,4 »''.för samtliga föreningar.
Detaljsiffrorna visa nämligen i afrundade krontal:

A1 »större» Bl »mindre» (medeltal	Grupp. lifförsäkringsföreningar lifförsäkringsföreningar för 2 av) .........................	Delägarnes afgifter. Kr. 927,542 137,394	f Räntor. Kr. 77,120 36,534	Förvaltnings- kostnader. Kr. 63,622 15,706
	Lifförsäkringsföreningar	1)064,936	113,654	79)328
A2 »större»	pensionsföreningar........	890,264	821,362	65,832
1)2 »mindre»	pensionsföreningar (me-
deltal för	2 år) ...............................	749	5,632	424
	Pensionsföreningar	891,013	826)994	66)256
	Samtliga	1,955,949	940.048	145,584

Under ett år utbetalade lifförsäkringsföreningarna enligt senaste
uppgift i dödsfallsersättning större eller mindre belopp efter 1200 aflidne
med c:a 724,000 kronor, hvartill dessutom kommo andra
understöd på öfver 37,000 kronor. Pensionsföreningarna utbetalade
till understödstagare c:a 506,000 kronor för ett år utom andra understöd
på inemot 15,000 kronor.

Lifförsäkrings- och pensionsföreningarnas tillgångar ökades, om
man ser bort från på enstaka håll inträdd mindre minskning, med
öfver 1,600,000 kronor under senaste året, såsom följande sammandragssiffror
gifva vid handen:

Grupp.

Ökningar i tillgångar.

Kr.

Al »större» lifförsäkringsföreningar.............................. 310 443

Bl »mindre» . » (medeltal för två år) 39,870

A2 »större» pensionsföreningar..................................... 1,305 205

1)2 »mindre» » '' (medeltal för två år) ’ 2’3Öl

Summa 1,657,879

De af föreningarna förnämligast anlitade formerna för penningeplacering
äro, utom insättning i banker öfver 4,000,000 kronor, lån mot
inteckningar inemot 7,800,000 kronor, lån mot borgen c:a 740,000 kronor,
lan mot annan säkerhet c:a 900,000 kronor, egna fastigheter inklusive
inventarier c:a 1,300,000 kronor och obligationer c:a 5,500,000 kronor.
Detalj siffrorna visa nämligen:

	Grupp	Kon- tanter	Hos banker
Al	»Större» lifförsäkringsför-	Kr.	Kr.
	eninga r ..........................	. 21,602	1,561,189
Bl	»Mindre» lifförsäkringsför-
	eningar ...........................	20,762	536,775
A2	»Större» pensionsföreningar	71,948	2,024,782
B2	»Mindre» „	7-10	29,683
	Summa kr.	115,132	4,152,429

Tillgångar placerade i

Lån mot inteck-ning	Lån mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obliga- tioner och aktier	Fastig-heter och in-venta-rier.
Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
380,511	21,685	51,847	16,916	9,511
269,236*)	—	—	—	—
7,046,368	715,829	857,979	5,489,413	1,330,969
82,594*)	—	—	4,000	—
7,778,709	737,514	909,826	5,510,329	1,340,480

*) 1 denna siffra ingå äfven en del lån mot annan säkerhet.

Detaljiakttagelser rörande understödsföreningarnas
stadgebestämmelser, verksamhetsformer,
försäkringsvillkor m. m.

A. LifförsäkringsföreniB gärna.

De enskilda lifförsäkringsföreningarnas stadgar och öfriga uppgifter
hafva i allmänhet varit alltför ofullständiga och heterogena, för
att man ur dem skulle kunna härleda någon i detaljerna fullt genomförd
bild af deras inre förhållanden. Emellertid hafva under genomläsningen
af handlingarna anteckningar gjorts om vissa stadgebestämmelser
och om förhållanden, rörande hvilka man ur det tillgängliga
materialet kunnat draga mer eller mindre säkra slutsatser. Dessa anteckningar
hafva nedan sammanförts i klumpsiffror, då det svårligen
utan stor vidlyftighet skulle låta sig göra att framställa förhållandena
i specificerad form.

En genetisk motivering för understödsföreningarna och en kort
formulering af de principer och det program, det stora flertalet af dem
vilja lägga till grund för sin verksamhet, bildar följande uttalande, som
inleder stadgarna för en mindre understödsförening i Östergötlands län:
»För undvikande af de ofta förekommande listor, och till hindrande af
den nöd, hvari hustrur och barn ofta komma vid mannens död — —
— — — har — —- — — bildats en kassa» — — — — Mellan

denna primitiva form och de 1 i ffö r sä kringgå t istal ter, som enligt, lag
kunna godkännas som sådana, tinnes, såsom af nedanstående sammanfattning
framgår, en lång serie af nyanser.

Hvad först föreningarnas geografiska verksamhetsområde beträffar, är
detta i allra flesta fall definieradt på ett mycket sväfvande sätt. Flera
mindre begrafningssällskap i Kalmar län, livilkas verksamhet uppenbarligen
är förlagd uteslutande till viss socken eller viss del af socken,
uppgifva exempelvis, att »verksamheten omfattar hela riket». Därmed
torde man emellertid vilja uttrycka blott, att''medlem, som intagits i
föreningen, och som sedan flyttar till annan ort, är berättigad kvarstå som
medlem. I vissa fall har man gått så långt i detta slags utsträckning
af verksamhetsområdet, att specialbestämmelser intagits i stadgarna,
om att medlem, som vistas utom Europa längre än viss maximitid,
vanligen åtta månader å ett år, icke är berättigad att kvarstå i föreningen.
Rörande 197 föreningar hafva följande anteckningar gjorts om
verksamhetsområdets storlek i förhållande till länet:

Föreningar tillhörande

Grupp All
» Ål2
» Bil
B12

Antal föreningar, där det i stadgarna eller uppgiften angifnn
verk.samhet som råd et är

större än länet lika med länet mindre än länet

Bäst belyses kanske föreningarnas karaktär af anordningar för
ömsesidigt understöd genom arten af deras organisation och, propaganda.
Där organisation förekommer, har denna vanligast formen af lokalföreningar,
sorterande under föreningens centralstyrelse med motionsrätt
och viss begränsad beslutanderätt samt med uppgift att hufvudsakligen
genom medlemmarnes oegennyttiga intresse för föreningens
ändamål drifva propaganda. I eu del fall är viss mindre godtgörelse
inrymd åt medlem, som värfvar nya ledamöter. Endast i ett par fall
tyckes organisationen hafva form af agenturnät.

Rörande propagandans art hafva handlingarna lämnat mycket sparsamma
upplysningar, och skälet därtill torde vara, att eu mera öppen
propaganda medelst annonser och cirkulär, som framhålla fördelarna
af alt inträda i föreningen, i själfva verket hör till do sällsynta undantagen.
Anteckningarna rörande organisation och propaganda sammanfattas
i följande siffror:

Föreningar tillhörande	Antal föreningar, i hvilka organi-sation för propaganda	Antal föreningar, i hvilka affärs-messig propaganda genom cirku-lär, annonser o. d.
	finnes	icke finnes eller icke knnnat konstateras	, , , , icke konstate- konstaterats . rats
trupp All . » Al2 ....	............. 18	ti 7 5	5	80 5
» Bil	....... 4	78	1	81
» B12	.............. .	25		25

Eu mera sällsynt form af föreningar för meddelande af begrafningshjelp
bilda de s. k. barnbegrafningsföreningarna, i Indika föräldrarna
äro betalande medlemmar och erhålla godtgörelse för begrafningshjelp,
då något af deras barn aflidit. En sådan förening, som tidigare meddelade
begrafningshjelp jämväl för fosterbarn, bär sedermera funnit
anledning inskränka verksamheten till enbart meddelande af begrafningshjelp
för*föräldrars egna barn.

Bestämmelserna rörande föreningsstämmor, medlemmars rösträtt, val
af styrelse och revisorer — i allmänhet det parlamentariska — äro i de
allra flesta fall noggrannt detaljerade. Rörande rösträtt förekommer i
en del föreningar, där kvinnor äro ledamöter, stadgande om att de icke
äga rösträtt, eller att rösträtt tillkommer kvarstående änkor efter aflidne
ledamöter, men icke hustrur. Antalet styrelseledamöter är i allmänhet
ganska stort, 6 å 7, i en del fall t. o. m. 10. Endast mera
sällan uppbära styrelseledamöter och revisorer arvode. Bestämmelserna
rörande styrelsens ansvarighet äro i allmänhet stränga; i flera fall
föreskrifva stadgarna, att styrelsen ansvarar för att medlemmarna behörigen
underrättas om förfallen uttaxering, däraf i en del vid äfventyr,
att den eljes blir ansvarig för dödsfallsbetalningen, om den icke
behörigen aviserade medlemmen skulle aflida. En liknande stränghet
kännetecknar bestämmelserna rörande revision och förvaring och placering
af föreningens medel. Så finnas, dock undantagsvis, så stränga
bestämmelser, som att föreningens medel skola förvaras i en kassakista
under 3 lås.

Endast; i två fall har eu anmärkningsvärd bristfällighet i förenämnda
hänseende kunnat konstateras; i det ena innehålla stadgarna
ingen bestämmelse om när, huru och huru ofta styrelse och revisorer
skola väljas, i det andra stadgas, att revision företages vid årssammanträde
och består däri, att motboken med sparbanken förevisas för medlemmarna.

Mera sällan innehålla stadgarna bestämd föreskrift om huru föreningens
medel skola placeras. Där bestämmelser därom finnas, lämnas
oftast företräde åt placering i bank — utan närmare begränsning
— eller lån mot säkerhet, oftast borgen; för sistnämnda säkerhetsform
har ibland en antal skvalifikation föreskrifvits, i ett fall kräfves t. ex.
borgen af 10 föreningsledamöter. Där placering af medel i lån mot
inteckning i fast egendom särskildt omnämnts i stadgarna — 6 föreningar
i Grupp All, 2 i Grupp Bil och 3 i Grupp Bl2 — har lånegränsen
i några fall satts till halfva taxeringsvärdet, i några till Va.

Rörande förenings upplösning äro bestämmelserna mycket växlande.
I de föreningar, som stadgat, att medlemsantalet skall hållas vid viss
bestämd siffra eller under visst bestämdt maximum, stadgas vanligen
en minimigräns, under hvilken medlemsantalet icke får nedgå, eller vid
hvars uppnående beslut skall fattas, huruvida rörelsen skall fortsättas.
I en af de till Grupp Bi hänförda föreningarna har denna gräns satts
så lågt som till 25 medlemmar; uppgifterna visa emellertid många
exempel på föreningar, som bestå äfven sedan medlemsantalet sjunkit
betydligt under af stadgarna föreskrifna minimum, ett förhållande, som
sannolikt har siu förklaring däri, att samtidigt föreskrifvits eu starkt
kvalificerad majoritet för beslut om upplösning. Den vanligast förekommande
bestämmelsen är, att beslut om föreningens upplösning knäfvel-
3h majoritet, i ett fall har siffran satts till */», i andra ända till
”/jo, och i ett fall kräfves enhälligt beslut.

Uppgiftsformulärets fråga, huruvida någon matematisk utredning
verkställts rörande föreningens förmåga att fylla sina förbindelser har
i de allra flesta fall besvarats nekande. Endast i tre fall, hänförliga
till Grupp Ali och i ett fall hänförligt till Grupp Al2 har svaret gifvit
vid handen, att utredning verkställts, men närmare upplysning om
resultatet har icke lämnats. Eu del af svaren gifva vid handen, att
en sådan utrednings nödvändighet betviflas. Så har t. ex. eu föreningansett
en utredning öfverflödig, emedan blott så mycket taxeras ut
som går åt, i en annan har fråga om utredning väckts, men afslagits.
Ordföranden i en förening- »har kommit till det resultatet, att förbindelserna
kunna fyllas, om ej antalet betalande alltför mycket nedgår».
Ett af svaren lyder: > Föreningens bestånd är beräknadt på jämn tillslutning
af nya medlemmar». I ett annat uttryckes den förmodan, att
reservfonden till sist blir så stor, att räntan å densamma räcker till
betalning af begrafningshjälpen. Med detta svar kan sammanställas ett
stadgande hos några föreningar — 3 hänförliga till Grupp Afl, en
hänförlig- till Grupp Bil — att-, om medlemsantalet nedgår, så att

dödsfallsafgifterna ej förslå till att sammanbringa döclsfallsbeloppot,
skall det resterande tagas nr reservfonden.

Såsom villkor för inträde i förening gäller i allmänhet, att den inträdessökande
skall förklara sig vara fullt frisk eller vitsordas såsom
frisk af läkare, förutvarande medlemmar eller andra omdömesgilla personer.
Härtill komma sedan vissa speciella kvalifikationer, att vara
känd för en hedrande vandel, att vara absolutist, att vara bosatt inom
visst område, tillhöra en viss yrkesgrupp eller förening o. s. v. Såsom
grundförutsättning för föreningens förpliktelser tyckes gälla, att uppgifter
i afgifven självdeklaration äro sanningsenliga. Detta är emellertid
icke i allmänhet uttryckligen fastslaget. Bestämmelse därom har
påträffats hos 10 föreningar tillhörande Grupp Al och hos G tillhörande
Grupp Bl. T eu af de förstnämnda föreningarna affordras själfdeklarationen
»under edlig förpliktelse».

I allmänhet göres inträde i föreningen endast i det fallet beroende
på godkändt läkarebetyg, att styrelsen finner sådant önskligt eller nödigt.
Vare sig den sökande antages på grund af läkarebetyg eller icke, begränsas
föreningens risk genom stadgande om viss karenstid, vanligen
graderad på ett flertal år — i vissa fall ända till 10 å 15 år — men
äfven graderad efter antalet af de dödsfallsafgifter, den aflidne erlagt.
Karens och läkareundersökning antingen hvar för sig eller i föreningstadgas
af 55 föreningar inom Grupp Alt, 2 inom Grupp Al2, 45
inom Grupp Bil och 4 inom Grupp Bl2.

Karensens gradering beror icke i allmänhet på huruvida medlemmen
antagits på grund af läkarebetyg eller icke, åtminstone inrymma
de allra flesta stadgar icke någon särskild förmån åt den, som företett
godkändt läkarebetyg. Karensen har — där den bestämts genom
tidsmått — jämförd med den af lifförsäkringsbolagen för karensförsäkring
i allmänhet stadgade, som räknas för »medelmåttig», varit:

I föreningar tillhörande

Grupp Al
» Bl

I nedanstående antal föreningar är karensen

Skarp	Medelmåttig	Svag
7	8	22
10	2	5

Eu af de under Grupp Bil upptagna föreningarna har t. ex. 3 års
absolut karenstid.

Såsom villkor för inträde stadgas i så godt som alla föreningar,
att den sökande icke uppnått viss maximiinträdesålder. Denna har för

olika föreningar bestämts till 35, 40, 45, 50, 55, i en till Grupp Bil
hänförd förening till 70 år. Medélsiffran för de till Grupp Al hänförda
föreningarna tyckes vara 45 år, och har en klassifikation visat:

Antal föreningar, där maximiinträdesåldern
Föreningar hänförda till bestämts till

45 år eller därunder öfver 45 år

Grupp Al ..................................................... 34 40

» Bil ................................................ 23 59

I de flesta fall erhålla ^''tillträdande ett medlemsbevis, bestående af
antingen en motbok eller ett särskildt lifförsäkrings- eller begrafningsbref,
ofta beggedera. I motboken antecknas medlemmens namn å
därför afsedd plats och i ett formulär, som innefattar styrelsens erkännande
af medlemskapet. I följande fall lämnas, enligt hvad af stadgarna
och andra uppgifter framgår, ett erkännande af medlemskapet i
åtminstone en af nämnda former:

Föreningar hänförda till

I nedanstående antal föreningar lämnas såsom
medlemsbevis åtminstone

	motbok	lifförsäkrings- eller be grafningsbref
Grupp Ali ........................ » Al2 .....................	44 ........................ 2	34 1
* Bil .........................	......................... 24	48
1 B12 .........................	............... 11	5

Motboken innehåller i vanligaste fall föreningens stadgar och
kolumner för kvittering af crlagda afgifter; lifförsäkrings- eller begrafningsbrefven
innehålla ett erkännande af att medlemmen tillhör föreningen,
och om stadgade afgifter erläggas, äger de rättigheter, stadgarna
medgifva. I några fall utvecklas dessa närmare med eller utan
angifvande af den maximisumma, som utbetalas vid dödsfall.

Brefvens affattning är icke i något fall — så långt iakttagelserna
gått — sådan, att den för föreningen konstituerar ett bestämdt åtagande
att utbetala viss fixerad summa, men väl är såväl stadgarnas som undantagsvis
brefvens affattning i några fall så oklar eller bristfällig,

att den okritiske läsaren däraf lätt kan få det intrycket, att ett sådant
åtagande föreligger.

Sådana fall, mer eller mindre utpräglade, bilda 28 föreningar inom
Grupp All, 4 inom Grupp Al2, (JO inom Grupp Bil oeh 19 inom
Grupp B12.

Samtliga föreningar afse att utbetala dödsfallsersättuingar; någon
motsvarighet till af lifförsäkringsbolag meddelade blandad lif- och kapitalförsäkring,
sparkasseförsäkring m. in. bär icke påträffats.

Utom förut omnämnda principiella förbehåll för falska uppgifter,
förekomma i derå fall andra liknande bestämmelser, som bäfva förenings
förpliktelse helt eller delvis. Särskilda bestämmelser hafva
sålunda i många fall träffats i stadgarna för död till följd af själfmord.
I de rätt talrika fall, då stadgarna helt kort bestämma: »begrafningshjälpen
utbetalas oafsedt dödsorsaken», få själfmord, död på grund af
omoraliskt lefnadssätt in. m. anses inbegripna under föreningens ansvarighet;
i åtskilliga fall stadgas emellertid ovilkorlig betalningsskyldighet
vid själfmord med eller utan särskild karenstid. Rörande betalning för
själfmord kunna de iakttagna bestämmelserna sammanfattas sålunda:

Föreningar hänförda till

Grupp Al
» Bl

I följande fall utbetalas begrafningsbjälp vid
själfmord

icke alls

efter särskild
pröfning
i hvart fall

ovilkorligen med
eller utan
särskild karens

En annan med själfmovdet i nära sammanhang ställd dödsorsak är
omoraliskt lefnadssätt, som i 9 till Grupp Al hänförda fall utesluter
betalningsskyldighet. I två af dessa har särskildt dödsfall i delirium
tremens uteslutits, i det ena genom stadgebestämmelsen: »Ingen äger

rätt att utbekomma begrafningshjälp, som bevisligen dött i delirium
tremens». Ehuru ej hit hänförligt förtjänar nämnas, att eu till Grupp
Bil förd förenings stadgar utesluta betalningsskyldighet för kvinna,
som dött i barnsäng.

Betalningsskyldighet vid epidemier har undantagits i ett ganska
stort antal föreningars stadgar; i några har dessutom förbehåll gjorts
för krig. Rörande stadgandena om betalningsskyldighet vid epidemier
hafva följande siffror erhållits:

Föreningar hänförda till

Vid epidemi upphäfva» enligt uttryckliga stadgebestämmels.er
nedanstående antal föreningars betalningsskyldighet

icke

delvis

fullständigt

Grupp Al

» Bl

I de fall, då betalningsskyldigheten delvis upphäfves, liar stadgandet
vanligen den formen, att föreningen sammankallas att rådgöra, eller
att dess verksamhet upphör, och kassan inventeras och stänges, då
epidemi utbrutit; när epidemien är öfver, utredes i hvad man under
densamma inträffade dödsfall kunna betalas. Af de till Al hänförda
föreningarna hafva två gjort som uttryckligt förbehåll, att dödsfall på
grund af kolera icke betalas; i eu annan bär samma förbehåll gjorts
för dödsfall i pesten.

Uraktlåtenhet att erlägga stadgade afgifter häfver naturligtvis medlemskapet.
Bestämmelserna om påföljd vid försummad betalning af stadgade
afgifter äro emellertid i allmänhet mycket milda. Respittiden har i
olika föreningar bestämts till 1, 2 å 3 månader, och rätt till återupplifning
af medlemsskapet består vanligen minst 1 år. Dock är försummelsen
belagd med synnerligen stränga viten; i ett fall pliktar man
med att erlägga dubbel afgift.

Där principiella hinder icke resa sig mot betalningsskyldigheten,
och dödsfallet icke inträffar under karenstid, utbetalas försäkringsbeloppet
oafkortadt. Bestämmelser eller praxis i denna riktning tyckas förefinnas
i följande antal föreningar: 46 i Grupp All, 3 i Grupp Al2, 60 i
Grupp Bil och 20 i Grupp Bl2. Försäkringsbeloppet är då i allmänhet
resultatet af en uttaxering, begränsadt dels af det för föreningen
gällande maximibeloppet, dels med ett visst procentafdrag, som tillfaller
föreningens reserv-, förvaltnings- eller annan fond.

Att utgående liftorsäkringsbelopp eller begrafningshjälp komma
behöfvande efterlefvande till del eller användas för afsedt ändamål, bär
man mångenstädes trott sig garantera genom uttrycklig föreskrift i
stadgarna om att från föreningen utgående understöd icke kunna pantsättas
eller tagas i mät. Åt de till Grupp Al hänförda kassorna hafva
ej mindre än 21 en dylik stadgebestämmelse; i gruppen Bil förekommer
liknande bestämmelse i 23 och i Bl2 i 3 fall; att af de förstnämnda
tallen i 4 stadgas, att begrafningshjälp ej får tagas i mät,
sedan den utbetalts, torde uteslutande vara att tillskrifva bristande förmåga
att formulera afsikten.

I många föreningar har man emellertid frångått principen, litförsäkrings-
eller begrafningshjälpens karaktär af understöd, i det stadgarna
innehålla bestämmelser om tramport af medlenisbref eller åtminstone icke
resa något hinder mot att annan person inträder som rättsinnehafvare
än de, för Indika understödet ursprungligen var afsedt. En sådan
karaktär har konstaterats hos 41) föreningar hänförda till Grupp Ali,
2 hänförda till Grupp Al2, 15 till Grupp Bil och 3 hänförda till Grupp
B12. Två till Grupp Al hänförda föreningar hafva i stadgarna inrymt
bestämmelser om lån mot lilförsäkringsbref, och i ett fall förekommer
bestämmelse om rätt vid själamord för anmäld pantinnehafvare att inom
understödsbeloppets gräns erhålla det belopp, för hvilket medlemsbref
bevisligen står i pant.

Vanligen äro understödsbeloppen för alla medlemmar lika; de föreningar,
i Indika modlemmarne indelas i klasser med olika försäkringsbelopp
äro jämförelsevis få. Eu sammanställning af uppgifterna i denna
del bär gifvit vid handen:

Föreningar hänförda till

Antal föreningar, där medlemmarne bilda
en klass flera klasser

AU.......................	................... 75	10
A 12.............................	o ............................. O	2
Bil.....................	............................ 78	O O
B12.............................	.......................... 21	3

I vissa trakter har klassindelning på det sättet undvikits, att man
bildat en serie föreningar eller sällskap med samma namn och olika
nummer; de, som önska tillförsäkra sina rättsägare ett högre understödsbelopp,
gå då in i ett så stort antal föreningar, att det önskade totalbeloppet
erhålles. Särskildt i Kalmar och Malmöhus län förekomma,
af uppgifterna att döma, flera fall, då nästan samma personer äro medlemmar
i ett flertal föreningar med ordagrant lika stadgar, samma styrelse
in. in.

Rätt komplicerade stadgebestämmelser hafva en del föreningar,
där, såsom termen lyder, »man och hustru bilda ett nummer». Understödet
utgår, om mannen dör före hustrun, med det på sätt stadgarna
angifva bestämda beloppet; dör hustrun före, utgår eu mindre summa,
och vid mannens död frånräknas det sålunda utbetalda beloppet från
den begrafningshjälp, som skulle hafva utgått, om han aflidit före.
Efter mannens död kan hustrun — och med hustru likställes ibland
skymligt biträde» —- kvarstå som själfständig medlem för reducerad

begrafningshjälp. Vissa stadgar hafva komplicerat sakeu ytterligare
genom bestämmelser rörande de rättsförhållanden, som uppstå genom
omgifte och t. o. m. ett andra omgifte.

Rätt trassliga ocli oklara gestalta sig äfven i många fall bestämmelserna
om med lemsafgifterna. Dessa afgifter är o i allmänhet af fyra slag.

1. Inträdesafgift, hvartill kommer eller hvari inbegripas lösen af
medlemsbref eller motbok,

2. Termmsafgift (års-, kvartals- eller månadsafgift), som utgår
antingen under hela lifstiden, under viss begränsad tid eller till uppnådd
viss ålder. Denna afgift är oftast bestämd i stadgarna, men i
en del fall bestämmes dess storlek vid föreningens årsmöte.

3. Dödsfallsafgift, som vanligen erlägges för hvart inträffadt dödsfall,
i allmänhet med samma belopp af hvar medlem eller hvart medlemsnummer.
Afgiftens belopp är någon fix jemn summa: 10 kr.,
5 kr., 2 kr., 1 kr., 50 öre, 25 öre eller 10 öre för hvart dödsfall.

4. jBöter, lösen för trycksaker o. d.

Rörande dessa förhållanden hafva följande anteckningar gjorts:

Föreningar hänförda till

Antal föreningar, där afgiftsbetalningen

är helt eller delvis fortgår under hela
afkortad lifstiden

Grupp Al i ................................................ 39 46

» A12 ................................................... — 5

» Bil ............................................... 43 38

» B12 .................................................... 13 11

Särskild dödsfallsafgift upptages icke i alla föreningar. Inom
Grupperna Ali och Bil är den emellertid, såsom synes af nedanstående
siffror, regel:

Föreningar hänförda till

Grupp All
)> A12
)) Bil
» B12

Antal föreningar med

endast fast periodisk
afgift

därjämte eller endast
afgift för hvarje
dödsfall

76
• *
rf

Den i dylika föreningar ofta, särskild! vid tilltagande dödlighet,
diskuterade utvägen att begränsa dödsfallsuttaxeringarna till visst antal
pr år har, så vidt anteckningarna gifvit vid handen, fått stadgeform
endast i ett fall.

Inträdesafgiften är i allmänhet bestämd till eu viss för alla åldrar
lika summa, i undantagsfall graderas den efter inträdesåldern i någon
tämligen godtyckligt vald aritmetisk progression, och bildar detta då
oftast den enda af olika inträdesålder föranledda skilnad i afgifter.
Härom hafva gjorts följande anteckningar:

Föreningar hänförda till

Grupp Al

» Bl

Antal föreningar där inträdesafgiften
är

Antal föreningar, där årsafgiften

graderad efter intriidesåldern	lika för alla	är fast	bestämmes vid årsmöte
..... 19	45	65	4
14	70	30	1

B. Pensionsföreningarna.

Mellan dessa föreningar och de understödsföreningar, som hafva
till hulvudsakligt ändamål att utbetala begrafningshjälp eller lifförsäkringsbelopp
förefinnas flera väsentliga skiljaktigheter.

Främst är att anteckna, att ur till denna grupp hänförda akter icke
framgått några exempel på understödsföreningar, som drifva sin rörelse
under affärsmässiga former eller vidtaga särskilda anordningar för att
vinna tillslutning af nya medlemmar. På några få undantag när hafva
förevarande föreningar begränsat sin verksamhet till viss krets af personer
och skulle ur denna synpunkt sedt så godt som samtliga kunna
hänföras till gruppen »enskilda». Emellertid visar det sig vid närmare
undersökning, att föreningens namn och i öfverensstämmelse därmed
stående bestämmelser om kvalifikation för inträde icke alltid utgöra hinder
för andra personer att vinna medlemskap, och därför har, förnämligast
af denna grund, jämväl här verkställts en uppdelning i föreningar,
som upptaga medlemmar ur en allmännare krets af personer
(»öppna») och föreningar, som upptaga medlemmar ur en enskild krets
(»slutna»), hvarvid således begreppet »sluten» här fattats i något strängare
bemärkelse än i fråga om understödsföreningar för meddelande af begrafningshjälp
eller dödsfallsbelopp.

En följd af denna indelning är att så godt som alla såsom slutna
betecknade pensionsföreningar, med undantag för t. ex. en del enskilda
järnvägars pensionskassor, Indika närmast äro att anse som en del af
arbetsgifvarens löneaftal med underhafvande, äro begränsade till ett
mindre verksamhetsområde än det län, där föreningen bär sitt hemvist.
Af de pensionsföreningar, som vända sig till en allmännare krets af
personer hafva 17 ett verksamhetsområde, som är större, och 23 ett
verksamhetsområde, som är mindre än eller lika med länet.

Väsentligt skilja sig pensionsföreningarna från förut behandlade
understödsföreningar äfven därigenom, att intresset för kapitalbildning
är betydligt större, något som närmare belyses af siffertabellerna. I
samband därmed kan man äfven konstatera ett större intresse för utredning
rörande de uppsamlade medlens tillräcklighet för med dem
afsedda ändamål. Antalet fall, då matematisk utredning kommit till
stånd, är emellertid ringa, förnämligast beroende därpå, att, man i stadgarna
antingen icke bestämt några pensionsbelopp, utan gjort pensionerna
beroende af från år till år växlande ränteafkastning, eller ock
fastställt ett bestämdt antal pensionsrum, Indika tillträdas af pensionsberättigade
i tur och ordning.

Stadgebestämmelserna för pensionsföreningarna erbjuda en ännu
större rikedom på nyanser än den hos förut behandlade föreningar
konstaterade. Här tyckes man nämligen icke i samma grad som i fråga
om de nyssnämnda föreningarna vid stadgebestämmelsernas affattning,
hafva litat sig till redan förefintliga mönster, utan utbildat stadgarna
mera individuel!., hvadan inga synpunkter för eu genomgående klassifikation
erbjuda sig. Den sammanfattning, som nedan lämnas rörande
en del karaktäristiska förhållanden, hänvisar därför, såsom också siffrorna
torde gifva vid handen, icke till någon allmännare typ för dylika
föreningar.

Pensioneringens omfattning är bestämd på olika sätt, mera sällan
begränsad allenast till delägarno själfva, oftast utsträckt såväl till delägaren
själf som till änka och pupiller. Härom hafva anteckningar
gjorts, hvilka sammanfattas sålunda:

Pension meddelas till

Antal föreningar, som meddela
pension.

Öppna. »Slutna.

Endast delägare

Delägare och änka
Delägare, änka och
Anka och pupiller..

Utom dessa pensioner tillkomma sedan i många fall fria understöd
till delägare, som blifvit invalider eller kommit af sig, till sjukliga barn,
som uppnått myndighetsåldern, och pension till äldre ogifta döttrar.
Härom har antecknats:

Understöd meddelas till

Antal föreningar, som meddela
understöd.

Öppna. Slutna.

Delägare, som blifvit invalider eller som kommit

af sig............................................................................. 7 9

Sjukliga vuxna barn eller äldre ogifta döttrar 11 13

Den allmännaste regeln för bestämmandet af pensionsbeloppens storlek
är, att årets ränteafkastning och afgifter eller viss del däraf delas
mellan de pensionsberättigade eller mellan pensionsrummen. Denna
anordning och därmed pensionsbeloppets föränderlighet har tydligt
understrukits i stagdarna för 11 öppna och 23 slutna föreningar. Fixeradt
antal pensionsrum och därmed föränderlig effektiv pensionsålder
föreskrifves i 7 öppna och 5 slutna föreningar.

Äfven där pensionsbeloppen äro bestämda i form af pensionsrum,
hvartill viss ålder berättigar eller annorledes, göres, erhållandet af pension
ofta helt eller delvis beroende af medellöshet. Bestämmelser af
denna art hafva påträffats ill öppna och 3 slutna föreningar. I flera
fall är såsom villkor för pensionsrätt stadgadt, att den för öfrigt kvalificerade
sökanden endast under den förutsättningen må erhålla pension,
att viss minimiförmögenhet eller inkomst icke finnes.

Ånke- och pupillpensioner utgå oftast med karens; bestämmelser
härom hafva påträffats i 10 öppna och 11 slutna föreningar. Karensbestämmelsen
har ofta den egendomliga formen, att änka eller pupiller,
såvida försörjaren icke erlagt ett visst minimiantal afgifter, äro skyldiga
att fortsätta med afgiftsbetalningen för att efter viss tid komma i
åtnjutande af pensionsrätt. I ett fall blir änka pensionsrättigad från
och med det år, då mannen, om han lefvat, skulle hafva blifvit pensionsberättigad.

Vanligen äro pensionsföreningarna, i all synnerhet de slutna, nära
anknutna vid någon annan verksamhet eller något för medlemmarne
gemensamt sällskapligt eller ekonomiskt intresse, ehuru detta mera
sällan uttryckligen inrymts i stadgarna. Bland de slutna finner man
sålunda en del af arbetsgifvare anordnade obligatoriska pensionskassor
för arbetare eller tjänstemän, hvilka genom stadgande om arbetsgifva 4 -

rens bidragsplikt och rätt för honom att i större eller mindre omfattning
öfva inflytande på föreningens förvaltning hafva karaktären af ett
tillägg till andra förefintliga löneöfverenskommelser. Såsom redan af
en del föreningars namn framgår, är deras sällskapliga mission hufvudsaken,
och pensioneringen en underordnad del af verksamheten; i stadgarna
har detta på sina ställen ytterligare med all önskvärd tydlighet
under strukits.

I rätt många fall stadgas utmätningsfrihet för utgående understödsbelopp,
och i flera har sådan utmätningsfrihet, äfven där stadgarna
icke äro vederbörligen stadfästa, föreskrifvits af K. M:t. Utmätningsfrihet
har antecknats hos 5 öppna och 10 slutna pensionsföreningar.

Då mänga pensionskassor omhänderhafva högst betydande medel,
hafva i deras stadgar influtit detaljerade bestämmelser rörande kapitalplaceringen.
I allmänhet äro dessa icke oväsentligt strängare än föreskrifterna
i gällande försäkringslag; särskildt gäller detta lån mot inteckning
i fast egendom. I 5 öppna och 6 slutna kassor gälla rörande
detta slags placering lika stränga eller betydligt strängare gränsbestämmelser
än de af försäkringslagen för redovisning af lifförsäkringsfond
föreskrifva.

Af arbetsgivare anordnade pensionskassor för underhafvande placera
mycket ofta sina medel i arbetsgivarens affär mot räntegodtgörelse,
och i flera fall ingå då pensionskassans affärer såsom ett konto i
hans böcker.

I fråga om afgifterna kunna inga allmänna regler eller allmängiltiga
exempel gifvas. Regeln tyckes i allmänhet hafva varit, att afgifterna
bestämts med hänsyn till hvad hvar medlem ansetts kunna utan
svårighet afvara, och att pensionernas belopp sedan gjorts beroende af
omfattningen af den ernådda kapitalbildningen.

Endast i de fall, då bestämda pensionslöften gifvits, och reglementet
underkastats sakkunnig persons eller myndighets granskning
har ett rationelt sammanhang mellan afgifter och pensioner synts föreligga.

Hvad som sagts om afgifterna kan jämväl sägas om fondbildningen.
I allmänhet gäller för dessa föreningar såväl som för understödsföreningarne
för meddelande af dödsfallsbelopp, att Överskjutande medel
ingå i föreningens kapitalbehållning utan att fördelas å särskilda fonder.
Där namnen grund- eller reservfond användts, är deras betydelse i allmänhet
ingen annan än ett namn å viss del af kapitalbehållningen;
hvad särskildt reservfonden beträffar, är den i många fall, dock ej så
ofta i pensionsföreningar som i förra slaget understödsföreningar, be -

teckning för en slags föreningens handkassa, i hvilken årets inkomster
ingå, och af hvilken årets utgifter i första hand bestridas.

Här skulle också till sist anmärkas, att bland de understödsföreningar,
för hvilka uppgifter ingått, icke påträffats någon, som till stöd
för sin verksamhet upptagit lån i form af ett garantikapital och därå
utgifter ränta eller vinst. Där namnet garantifond användes såsom
beteckning för vissa penningemedel, handlar det alltid om genom räntor,
gåfvor och afgifter från delägare bildade fonder.

TABELLER.

Gruapp Alu Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

och som upptaga medlemmar ur

		Högsta döds-	Förändringar i delägareantalet under de två år, uppgifterna afse	Inkomster under
Föreningens eller kassans namn	Stiftad	falls- belopp,		Afgångnc
	år	som	Nytill-			Kvar-	Dela pråm es
		ställes i utsikt	komne	med	af andra	stående	afgifter		Kantin
				döden	orsaker
Stockholms stad. Svenska Statsbanornas Lokomotivförare-							6,045	11	1,474	33
	500	( in	3	8	683
och Eldareförening.........................	1891	1 81				34		28
	-{-vinst	4	10	750	6,431	1,604
			( 861	49	722	5,070	149,472	55	2,706	36
Sveriges Praktiska Lifförsäkringsförening	1898	4,000	\ 918	36	253	5,699	100,003	85	5,051	12
Allmänna Lifförsäkringsföreningen Edda		2,000	I 127	66	225	4,654	150,025	70	4,087	90
Bandet.........................................	1889								26
	1 61	46	229	4,440	126,251	20	5,257
	1889	2,000	f 286	86	375	8,931	250,735	20	15,933	64
Goodtemplarordens Själfhjälpsförening ...	\ 415	84	306	8,956	259,624	85	17,570	89
Antal föreningar i Stockholm samtliga			\| 1.385	204	1 330	19.338	556,278	56	24,202	23
tillhörande klass er.................... 4			1 1,475	170	798	19845	492,811	24	29,483	55
Uppsala län.
1) Klass a.
\| Samfundet Hjälpsamhetens i Uppsala 5:te			1 3	4	1	169	1,770		176	99
grad (Riddaregraden)......................	1885	1,000	) { -	3	1	165	1,600	—	156	05
	1891	1,000	\ 29	19	10	1.100	22,778	_	971	48
Uppsala Tusenmannaförening................	i 30	17	17	1,096	20,837	—	1,009	18
			) 36	9	27	1.100	15,854	_	537	56
Uppsala Nya Tusenmannaförening.........	1895	1,000	\| 23	8	15	1,100	10,981	25	581	16
			( —	3	36	277	2,323	_	288	04
Skutskärs Lifförsäkringsförening............	1890	1,100	i -	2	8	267	1,627	—	302	61
				10	20	525	5,569	50	254	84
Understödsföreningen 551 Breds socken	1893	1,000	! 3	8	—	520	4,654	50	218	84
Antal föreningar inom länet tillhörande			f 76	45	94	3,171	48,294	so	2,228	91
klass o: ................................ 5	—	—	1 56	38	41	3,148	39,699	75	2,267	84
2) Klass /?.			f 2	2	81	138	262		14	80
1 Håbo Härads Lifförsäkringsförening ......	1896	500	1 B	4	10	127	215	50	—	-

l) Däraf afskrifningar 3,860: 13 kr. och anskaffningsprovisioner 174 kr. 2) Däraf anskaffningsprovisioner 328 kr. s) Afsättningen

lifförsäkringsbelopp af 500 kronor (klass /3) eller därutöfver (klass «),
en allmännare krets af personer.

de två år, uppgifterna afse			Utgifter	under de två	år, uppgifterna afse
Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Ofri ga inkomster, resp. minskning i tillgångar (/)	Summa	Dödsfalls- belopp	Andra understöds belopp	-	Förvaltnings-kostnader, afskrifningar m. m.	Ofri ga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
				7,519	44	1,350				1,194	13	3	62	4,971	69	7,519	44
—	—	--	—	8,035	62	1,066	—	—	—	1,309	26	—	30	5,660	06	8,035	62
1,119	55	—	—	158,298	46	77,744	81	496	50	24,192	09	—	—	50,865	06	153,298	46
1,083	—	—		100.137	97	47,435	86	291	50	17,461	47	—	—	40,949	14	106,137	97
20	90	—	—	154,134	50	129,908	61	270	—	4,749	29	—	—	19,206	60	154,134	50
8	15	—	—	131,510	Öl	87,559	20	450	—	6,044	76	—	—	37,462	65	131,516	61
98	83	—	—	206,767	67	146,900	—	—	—	*) 10,021	33	—		3) 109,846	34	266,767	67
134	76	—	—	277,330	50	169,500	—	—	—	2) 5,575	56	—	—	3) 102,254	94	277,330	50
1,239	28	---	—	581,720	07	355,903	42	7<>6	50	40,156	84	3	62	184,889	69	581,720	07
1,225	91			523,020	70	305,561	06	741	50	30,391	05		30	186,326	”	523,020	70
G	29	f 992	87	2,946	15	2,600				159		187	15			2,946	15
122	30	—	—	1,878	35	1,600	—	—	—	148	10	130	25	—	—	1,878	35
	—	—	-	23,749	48	19,000	—	—	—	1,506	63	—	—	3,242	85	23,749	4S
	—	—	—	21,846	18	17,000	—	—	—	1,512	15	--	—	3,334	03	21,846	18
46	25	—	—	16,437	81	14,000	—	--	—	1,155	18	94	—	1,188	63	16,437	81
94	—	—	—	11,650	41	8,500	—	—-	—	1,110	88	—	—	2,045	53	11,656	41
10	—	—	—	2,621	04	2,284	—	—-	—	99	50	—	—	237	54	2,621	04
25	—	—	—	1,954	Öl	1,084	—	—	—	93	56	—	—	777	05	1,954	61
—	—	—	—	5,824	34	5,000	—	—	—	239	34	—	-	585	—	5.824	34
—	—	—	—	4,873	34	4,000	—	—	-	244	—	—	—	629	34	. 4,873	34
62	54	992	87	51,578	82	42,884	—	—	—	3,159	65	281	15	5,254	02	51,578	82
241	30	_	-	42,208	89	32,184	—	—	—	3,108	69	130	25	6,785	95	42,208	89
—	—	—	—	276	so	169	—	—		73	20	—	—	34	60	276	so;
—	—	/■1G0	40	375	90	307	—	—	_	68	90	--	—		—	375	90

till reserv- och dödsfallsfonderna angifves till resp. 109,880 och 102,247 kr.

Grupp Alu (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

upptaga medlemmar ur en

Föreningens eller kassans namn							T i	i	1 g å	n	gar
Kassa	Hos banker	Lån mot inteckning	Lån mot borge	n	Lån mot annan säkerhet	Obligationer (O) och aktier (a)	Fastig-heter (f och inven tarier (i]	-
Stockholms stad.					1
Svenska Statsbanornas Lokomotivförare-
och Eldareförening.........................	33	77	39,860	27	—	—	—	—	—	—	—	—	i 66	—
Sveriges Praktiska Lifförsäkringsförening	5,943	31	82,408	41	60,000	—	—	—	603	40	—	—	I3) 2,636 \ i 2 646	40 50
Allmänna Lifförsäkringsföreningen Röda													f 3> 68	91
Bandet.........................................	180	33	154,874	25	_	_	___	_	_	_	—	—
													( i 632	09
Goodtemplarordens Själflijälpsförening ...	12	78	539,840	18	—	—	—	—	—	—	—	-	i 328	34
Antal föreningar i Stockholm samtliga
tillhörande klass a:................... 4	(5,170	19	816,983	11	60,000	—	—	—	(563	40		—	6,378	27
Uppsala län.
1) Klass «.
Samfundet Hjälpsamhetens i Uppsala 5:to
grad (Riddaregraden)......................	137	42	4,295	24		—	—	—	—	—	—	—	i 882	90
Uppsala Tusenmannaförening................	1,163	67	27,942	09		—	—	—	—	—	—-	-	—	—
Uppsala Nya Tusenmannaförening.........	29	90	17,162	70		—
Skutskärs Lifförsäkringsförening............	358	54	7,965	43		—	—	-	---	—	—-	—	—	—
Understödsföreningen 551 Breds socken	—	-	5,775	03		-	—	-	—		—	-	—	—
Antal föreningar inom länet tillhörande
klass a : .................................. 5	1,689	53	63,140	49									882	90
2) Klass p.
Håbo Härads Lifförsäkringsförening ......	158	39	247	38		—	—	—	—		—		—	—

x) JDäraf försäkringsfonden 38,506: 61 kr. 2) Förskott å försäkringar. 3) Förlagsartiklar. 4) Däraf un der stödsfonden 10,000 kr.,
fond 27,324: 79 kr., dödsfallsfond 60,998: 61 kr., förraltningsfond 2,660: 89 kr., resten utestående afgifter. 7) Oreglerade dödsfalIsbelopp.

lifförsäkringsbelopp af 500 kronor (klass ft) eller därutöfver (klass «), och som

allmännare krets af personer.

			8		£ U 1 C		r
Öfriga tillgångar utestående afgifter (ua) utestående räntor (ur)	Summa	Som grund- cller garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skilt beteck-nade medel	Andra skulder, oreglerade dödsfall (obd)	Summa	Anmärkningar
		39,960	04					>) 39,960	04			39,960	04
ua 140 2) 2,400	19	J 156,778	21	119,723	51	—	—	*) 23,866	57	6) 13,188	13	156,778	21
j ua 9,519	—	165,274	61	61,373	35		—	6) 100,503	29	7) 3,397	97	165,274	61	Föreningen hade vid det senare räken-skapsårets slut 4 pensionstagaro.
ua 10,089	75	550,221	05	—	—	471,198	94	8) 37,076	96	7) 41,945	15	550,221	05
22,098	94	912,233	91	181,096	86	471,198	94	201,406	86	58 531	25	912,233	91
_	_	5,315	56	_	_	_	_	4,815	56	obd 500	_	5,315	56
—	—	29,105	76	24,105	76	5,000	—	—	—	—	—	29,105	76
ua 29	—	17,221	60	9,906	57	7,286	03	—	—	29	—	17,221	60
	—	8,823	97	639	76	5,128	51	9) 2,017	70	obd 538	—	8,323	97
—	—	5,775	03	—	—	—	—	5,775	03	—	-	5,775	03
29	—	65,741	92	34,652	09	17,414	54	12,608	29	1,067	—	65,741	92
—		405	77	—		405	77	—	—	—	—	405	77

Uttaxeringsfonden 7,980: 27 kr., förvaltningsfonden 5,886: 30 kr. 5) Däraf oreglerade dödsfallsbelopp 13,114: 60 kr. 6) Däraf ålderdoms8)
I uppgiften upptages dödsfallsfond med 58,942: 61 kr., men oreglerade dödsfall kafva ej upptagits inom linien. 9) Själfhjälpsfond.

Grupp Ali. (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

upptaga medlemmar ur eu

Föreningens eller kassans namn

Västmanlands län.

Skinnskattebergs Tusenmannaförening ...

Norbergs Tusenmannaförening...............

Antal föreningar inom länet, samtliga
tillhörande klass a:................... 3

Kopparbergs län.

1) Klass a.

Stora Tuna 1000-mannaförening ...........

By 1000-mannaförening........................

Antal föreningar inom länot tillhörande
klass er.................................... 2

2) Klass p.

Hedemora Femhundramannaförening......

Garpenbergs Ömsesidiga 500-mannaföroning.
..........................................

Folkäma 500-mannaförening.................

Grytnäs Ömsesidiga 500-manna-hjälpförening.
............................................

Avesta 500-mannaförening...................

Antal föreningar inom länet tillhörande
klass p:.................................. 5

Kalmar län.

1) Klass a.

Lifförsäkringsföreningen 301, Oskarshamn
Lifförsäkringsföreningen 101, Ser. A.,
Oskarshamn..................................

Stiftad år	Högsta döds- falls- belopp, som ställes i utsikt	Förändringar i delägareantalet under de två år, uppgifterna afse	Inkomster under
Nytill- komne	Afgångne	Kvar- stående	Delägarnes af gifter	Kantor
med döden	af andra orsaker
		\| 26	2	12	403	965 ''	75	33	58
1897	1,000
		t 35	3	—	435	1,451	50	39	84
		( 19	4	10	560	5,264	75	329	05
1896	1,000
		t 22	4	1	577	6,476	25	399	38
		\| 45	6	22	963	6,230	50	8(52	63
''		l 57	7	1	1,012	7.927	75	439	22
		1 5	4		232	1,166	25	44	81
1893	1,000
		l i’	4	2	229	1,154	50	48	84
		[ 65	2	9	481	916	50	16	20
1899	1,000
		1 37	3	29	486	1,460	50	14	04
		1 70	6	9	713	2,082	75	61	Öl
		\ 40	7	31	715	2,615	—	62	88
		I 22		5	62	129		5	14
1898	500
		\ 42	—	—	104	198	50	6	69
		1 18	2	—	245	519	95	19	09
		l 6	—	—	251	9	—	26	21
		( 17	_	2	in	70	_	5	02
1900	500
		l 16	—	—	127	32	—	5	60
		1 113	1	_	112	169	50	2	32
1902	500
		\ 44	1	3	152	349	50	6	63
		1 109	2	7	600	1,306	50	47	93
1895	500
		l 8	6	9	593	3,143	75	117	78
		\| 279	5	14	1,130	2,194	95	79	50
		l 116	7	12	1,227	3,732	75	162	91
		f G	4	2	300	4,544	87	545	85
1886	1,500
		l 4	7	1	296	10,442	13	519	94
		1 19	_	_	52	216		22	58
1898	1,000
		1 10	—	4	58	184	—	28	91

lifförsäkringsbelopp af 500 kronor (klass /i) eller därutöfver (klass a), och som

allmännare krets af personer.

de två år, uppgifterna afse

Utgifter under de två år, uppgifterna afse

Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Öfriga inkomster, resp. minskning i tillgångar (/)	Summa	Dödsfalls- bclopp	Andra understöds* belopp	Förvaltnings-kostnader, afskrifningar m. in.	Öfriga utgifter	Ökning tillgångar	Summa
3	90	—		1,003	23	797				46	44			159	79	1,003	23
5	10	—	—	1,496	44	1,225	—	—	—	84	25	—	—	187	19	1,496	44
1	25		—	5,595	05	3,800	—	—	—	166	05	—	—	1,629	—	5,595	05
47	86		-	6.923	49	4,600		—	—	384	44	—	—	1,939	05	6,923	49
5	15	—	—	6,598	28	4,597	—	—	—	212	49	--	—	1,788	79	6,598	28
52	96		—	8.419	93	5,825	—	—	—	468	69	—	—	2,126	24	8,419	93
				1,211	06	920				201	50			89	56	1,211	06
—	—	—	—	1,203	34	916	—	—	—	194	85	—	—	92	49	1,203	34
28	75	—	—	961	45	702	60	—	—	53	65	—	—	205	20	961	45
9	25	—	—	1,483	79	1,232	-	—	—	67	02	—	—	184	77	1,483	79
28	75	—	—	2,172	51	1,622	60	—	—	255	15	—	—	294	76	2,172	51
9	25	—	—	2,687	13	2,148	—	—	—	261	87	—	—	277	26	2,687	13
1	—	—	—	135	14	—	—	—	—	48	40	—	—	86	74	135	14
—	—	—	—	205	19	—	—	—	—	52	40	—	—	152	79	205	19
—	—	—	—	539	04	477	—	—	—	3	98	—	—	58	06	539	04
—	—		—	35	21									35	21	35	21
—	—	f 26	43:	101	45	—	—	—	—	101	45	—	—	—	—	101	45
—	—	—	—	37	60	—	—	—	—	5	60	—	—	32	—	37	60
—	—	—	—	171	82	—	—	—	—	58	05	—	—	113	77	171	82
8	70	—	—	364	83	259	—	-—	—	25	60	—	—	80	23	364	83
—	30	—	—	1,354	73	1,000	—	—	—	109	39	—	—	245	34	1,354	73
—	10	—	—\|	3,261	63	2,500	—	—	—	94	83	—	—	666	80	3,261	63
1	30	26	43	2,302	18	1,477	—	—	—j	321	27	—	—	503	91	2,302	18
8	SO	—	—	3,904	46	2.759	—	—	—	178	43	—	—	967	03	3,904	46
				5,090	72	4,460				271	80			358	92	5,090	72
—	—	—		10,962	07	10.410		—		299	15	—	—	252	92	10,962	07
	-	—		238	58	—		—		13	53	—		225	05	238	58
- \|		—		212	Öl	—	-1	—	1	18	35	—	—	194	56	212	91

Grupp Alu (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

upptaga medlemmar ur en

							T i	i	1 g å	n	gar
Föreningens eller kassans namn	Kassa		Hos banker	Lån mot inteckning	Lån mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obligationer (O) och aktier (a)	Fastig-heter och inyen tarier (i	-
Västmanlands län. Skinnskattebergs Tusemnannaförening....	15	48	1,440	55	—		—	—	—	—	—	—	—	—
Norbergs Tusemnannaförening..............	28	Öl	11,411	53	—	—	—	—	—	-	—	—	i 195	—
Antal föreningar inom länet, samtliga tillhörande klass a:................... 2	43	49	12,852	08	—		—	—	—	-	-•	—	195	—
Kopparbergs län. 1) Klass a. Stora Tunn 1000-mannaförening............	239	92	937	94		_	_	—	—	—	—	—	-.	—
By 1000-mannaförening........................	122	86	474	84	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Antal föreningar inom länet tillhörande klass er.................................... 2	362	78	1,412	78	—	—
2) Klass /S. Hedemora Femhundramannaförening......	4	26	300	92	_	_	_	_	__	_	—	—	—
Garpenbergs Ömsesidiga 500-mannaför-ening...........................................	50	—	664	99	—	-	—	—	—	—	—	—	—	—
Folkäma 500-mannaförening.................	15	10	131	04	—	—	—	—	—	-	—	—	--	—
Grytnäs Ömsesidiga 500-manna-lijälpför-ening.............................................	—	—	176	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—
Avesta 500-mannaförening....................	16	53	2,360	69		—	—	—	—		—		—	—
Antal föreningar inom länet tillhörande klass fi:................................... 5	85	83	3,633	64	1	—	—		—		—		—-	—
Kalmar län. 1) Klass a. Lifförsäkringsföreningen 301, Oskarshamn			2,566	05	10,000
Lifförsäkringsföreningen 101, Ser. A., Oskarshamn.................................	38	15	850	91	—■		-—				—		—	-

*) Vinstandelefond.

lifförsäkringsbelopp af 500 kronor (klass /S) eller därutöfver (klass a), och som

allmännare krets af personer.

			S	k n 1 d		b r
Öfriga tillgångar utestående afgifter (ua) utestående räntor (ur)	Summa	Som grund- eller garantifond bctecknado medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skilt beteck-nade medel	Andra skulder, oreglerade dödsfall (obd)	Summa	Anmärkningar
ua 1	25	1,457	28	236		472		749	28	.	.	1,457	28
—		11.034	54	8,966	07	2,473	47	195	—		—	11,634	54
1	25	13,001	82	9,202	07	2,945	47	944	28	—	-	13,091	82
—	—	1,177	86	—	—	---	—	1,177	86	—	—	1,177	86
—	—	597	70	—	—	—	—	597	70	—	—	597	70
—	-	1,775	56	—	-	—	—	1,775	56	—-	—	1,775	56
--	—	305	18	—	-	—	—	305	18	—	—	305	18
—	—	714	99	—	—	—	-	714	99	—-	—	714	99
—	—	146	14	—	—	-—	—	146	14	—	—	146	14
—	—	176	-	—	—	—	—	146	—	30	-	176	-
---	—	2,377	22	—	—	—	—	1,877	22	oM 500	—	2,377	22
—	—	3,719	53	—	—	—	—	3,189	53	530	—	3,719	53
—	—	12,566	02	11,968	02	—		'') 598	—	—	—	12,566	02
—	—	889	03	—	—	—	-	889	03	—	—	889	03

Grupp A It. (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

upptaga medlemmar ur en

Föreningens eller kassans namn	Stiftad år	Högsta döds- falls- belopp, som ställes i utsikt	Förändringar i delägareantalet under de två år, uppgifterna afse	Inkomster under
Nytill- komne	Afgå med döden	Qgne af andra orsaker	Kvar- stående	Delägarnes afgifter	Räntor
			r	8		5	441	715	25	66	84
Östra Eds Begrafningssällskap..............	1890	maximum	l	4	—	3	442	374	25	73	73
Antal föreningar inom länet tillhörande			i	33	4	7	793	5,476	12	635	27
	—	—
			{	18	7	8	790	11.000	38	622	58
2) Klass /?.
			i	12	8	15	189	3.811	_	78	65
Arbetsförbundet 201 B. F., Oskarshamn	1895	500	1
			l	5	2		188	1,366	__	70	62
Understödsförbundet 251 B. W., Oskars-
			i	3	1	2	251	765	—	150	54
hamn...........................................	1890	500
			l	4	3	1	251	1,750	~	161	76
			i	9	,	4	82	278	50	52	69
201-mannaföreningen i Kristdala...........	1893	500
			l	—	1	—	81	142		62	94
Antal föreningar inom länet tillhörande			(	24	9	21	522	4,854	50	281	88
klass /3: ................................. 3			l	1)	G	5	520	3,258	—	295	32
Jönköpings län.
Eksjö Ömsesidiga Lifförsäkringförening			i	44	3	41	401	5,569		70
401 (klass «).................................	1902	1,200	i i	0	2	4	401	4,013	—	109	34
Kronobergs län.
1) Klass a.			i	3	i	2	140	2,069		383	50
Landstatens Lifförsäkringsförening, Vexiö	1898	5,000	i	4	i	1	142	3,244	-	336	42
2) Klass p.			i				521			250	18
Försäkringskassan 501, Vexiö..............	1891	500	) t	2	2	—	521	1,051		248	04
			i	2	2	_	522	1,058	_	300	98
Försäkringskassan 502—522, Vexiö........	1895	500	l	4	4		522	2,106	—	296	26
			i	21	7	14	523	3,257	25	302	65
Försäkringskassan 505—525, Vexiö........	1900	500	I	8	1	7	523	1,611		368	55
Antal föreningar inom länet tillhörande			i	23	9	14	1,566	4,315	25	853	81
Klass p: ................................. 3			i	14	7	7	1,566	4,768	—	912	85

lifföpsäkringsbelopp af 500 kronor (klass fi) eller därutöfver (klass «)> och som

allmännare krets af personer.

de två år, uppgifterna afse

Utgifter under de två är, uppgifterna afse

Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Öfriga inkomster, resp. minskning i tillgångar (f)	Summa	Dödsfalls- belopp	Andra undcrstöds- belopp	Förvaltnings-kostnader, afskrifningar m. m.	Öfriga utgifter	Ökning tillgångar	Summa
		1		782	09	500				25				257	09	782	09
—	—		—	447	98	400	—	—	—	25	—	—		22	98	447	98
—	—	—	P"	6,111	39	4.960	—	—	—	310	33	--		841	06	6,111	39
—	—	—	r	11,622	96	10,810	—	—	—	342	50	—		470	46	11622	96
--	—	f) 245	57	4,135	22	4,000	—	—	—	135	22	—	—	—	—	4.135	22
—	—	—	—	1,436	62	1,000	—	—	—	74	18	—	—	362	44	1,436	62
—	—	—	—	915	54	500	—	—	—	93	06	—	—	322	48	915	54
—	—	—	—	1,911	76	1,500	—	—	-	100	50	—	-	311	26	1,911	76
—	—	—		331	19	—	—	—	—	14	78	—	—	316	41	331	19
—	—	f)8	11	213	05	200		—	—	13	05	—		—	—	213	05
—	—	245	57	5,3S1	95	4 500	—	—	—	243	06	—	—	638	89	5,3S1	95
		8	11	3,561	43	2,700				187	73			673	70	3,561	43
				5,639		3.000				223	70			2,415	30	5,639
				4,122	34	2.000				268	40			1,853	94	4,122	34
				2,452	50	1,420				528	61			503	89	2,452	50
-—-	—	—	—	3,580	42	2,580	—	-—	—	422	73	—	—	577	69	3,580	42
—	—	—	—	250	18	—	—	—	—	122	17	_	_	128	01	250	18
—	—	—	—	1299	Öl	800	—	—	—	129	68	—	—	369	36	1.299	04
—	—	—	—	1,358	98	1,000	—	—	—	145	96	—	—	213	021	1,358	98
—	-	—	—	2.402 i	26	1,800	—	-—	—	119	64	—	—	482	62	2.402	26
—	—	—	—	3,559	90	1,900	— j	—	—	138	—	—	—	1,521	90	3,559	90
—	50	—	—	1.980	)5	400	-1	—	—	133	50	—	—	1,446	55\|	1,980	)5
	—	—	—1	5,169	06	2,900 1	-\|	—	—	406 1	13	—	-	1,862	93	5,169	do
	50	—	—1	5,681	35	3.000 1	-1	—	—	382 1	82	—	—	2,298	53)\|	5,681	45

Grupp Alt. (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

upptaga medlemmar ur en

							T i	i	1 g å	n	g a r
Föreningens eller kassans namn	Kassa		Hos banker	Lån mot inteckning	Lån mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obligationer (O) och aktier (a)	Fastig-heter (f och inven taricr (i)	-
Östra Eds Begrafningssällskap..............	203	29	1,826	95	—	—	—	—	—	—	—		—	—
Antal föreningar inom länet tillhörande Klasa er. .................................3	241	41	5,243	88	10,000	—
2) Klass p. Arbetsförbundet 201 B. F., Oskarshamn	35	60	1,958	50
Understödsförbundet 251 B. W., Oskars-	49	50	4,343 1,532	25 61
201-mannaföreningen i Kristdala...........	—	—	—	—	—	-	—	—	—	—
Antal föreningar inom länet tillhörande klass 0: ...................................3	85	10	7,834	36	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Jönköpings län. Eksjö Ömsesidiga Lifförsäkringsförening 401 (klass et)................................	i	80	4,268	34	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—
Kronobergs län. 1) Klass et. Landstatens Lifförsäkringsförening, Vexiö		97	9,512	75
2) Klass p. Försäkringskassan 501, Yexiö...............	24	94	6,867	57	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—
Försäkringskassan 502—522, Vexiö .......	—	67	7,237	33	—	-	—	~	—	—	—	—	—	-
Försäkringskassan 503—523, Vexiö.......	3	20	10,182	75		—	—	—	—	—	--	-	i 13	95
Antal föreningar inom länet tillhörande klass p: ................................. 3	28	81	24,2S7	65		—	—	—	-—-	-	—	—	13	95

*) De hjälpbehöfvandes och öfveråriges afgiftsfond. *) Dödsfallsfond kr. 6,674: 12, förvaltningsfond kr.. 3,170: 34, hjälpbehöfvandes

lifförsäkringsbelopp af 500 kronor (klass fi) eller därutöfver (klass «), och som

allmännare krets af personer.

			S	k u 1 (		0 r				Anmärkningar
Ofri ga tillgångar utestående afgifter (ua) utestående räntor (ur)	Summa	Som grund- ellor garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknado eller icke sär* skildt beteck-nade medel	Andra skulder, oreglerado dödsfall (obd)	Summa
—	-	2,030	24	—	—	—	—	2,030	24	—	—	2,030	24
—	—	15,485	29	11,968	02	—	—	3,517	27	—	—	15,485	29
—	-	1,994	10	—	—	—	—	1,994	10	—-	—	1,994	10
—	—	4,892	75	—	—	—	-	4,392	75	—	—	4,392	75
—	—	1,532	61	-—-	—	—	—	1,532	61		-	1,532	61
—	—	7,919	46	—	—	—	-	7,919	46	—	—	7,919	46
—	-	4,270	14	—	—	—	—	4,270	14	—	-	4,270	14
—	—	9,513	72	—	-	—	—	9,513	72	—	—	9,513	72
—	—	6,892	51	—	—	6,488	72	'') 403	79	—	—	6,892	51
ua 736	-	7,974	-	—	—	7,490	94	>) 483	06	—	—	7,974	-
	—	10,199	90	—	—	—	-	2) 10,199	90	—	-	10,199	90
736	—	25,066	41	—	—	13,979	66	11,086	75	— j-	25,066	41

fond kr. 355: 44.

Grupp Ali. (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

upptaga medlemmar ur en

		Högsta döds-	Förändringar i delägareantalet under de två år, uppgifterna afse	Inkomster under
Föreningens eller kassans namn	Stiftad	falk- belopp,		Afgångne
	år	som	Nytill-			Kvar-	Delägarnes		Kantor
		ställes i utsikt	komno	med	af andra	stående	afgifter
			döden	orsaker
Blekinge län. 1) Klass a.
1877	1,000	\| 26 1 42	31 33	30	2,115	33,365	50	967	09
Rödebykassan..................
	18	2,106	35,262	50	1,064	43
2) Klass /9.
Karlskrona Stads Begrafningskassa.......	1881	500	( 17 l 11	ii	6	627	4,947	25	1,187	45
		17	4	617	8,143	—	1,198	51
Karlshamns Lifförsäkringsförening ...	1887	500	( ~i	1	—	82	993	60	384	55
		1	4	78	813	60	401	25!
Antal föreningar inom länet tillhörande klass /i: ........................... 2			1 17	12	6	709	5.910	85	1,572	-
		1 12	18	8	695	8,956	60	1,599	76
Kristianstads län.
Assuransföreningen 401, Kristianstad.....	1-87	3,500	/ 1	1	1	119	2,170	—	1,468	73
	l 4	—	1	122	1,820	—	1,580	50
Understödsföreningen 525, Åby-Klippan..	1900	1,000	1 ?	?	?	?	1,467	—	32	34
	1 -	—	—	—	1,468	—	55	88
Understödsföreningen 503, Munka Ljungby	1898	1,000	1 I» l 13	2	1 8	262 265	298 841	—	57 70	15 62
Assuransföreningen 501, Perstorp ..	1892	1,000	/ 14 l 9	7	7	501	11,521	50	955	12
	+ vinst	4	5	501	3,523	50	1,087	52
Assuransföreningen 502, Perstorp.....	1895	1,000	1 U	8	6	502	9,552	—	604	15
	4- vinst	1 15	3	12	502	3,553	—	821	17
Assuransföreningen 503, Perstorp	1897	1.000	f 18	4	14	503	2,553	—	385	94
	+ vinst	( 26	7	19	503	9,586	--	463	04
Lifförsäkringsföreningen 501, Skillinge ...	1894		1 21	3	3	330	2.626	50	240	96
1,000	{ 97			427	868	50	275	98
Antal föreningar inom länet, samtliga			\| 86	23	32	2,217	ilo,188		3,744	39
tillhörande klass er. ............. 7	—	—	l 164
			16	45	2,320	21,660	—	4,354	"
Malmöhus län.
1) Klass «.
Trelleborgs Assuransförening 201.	1900	1,000	1 ^	—	—	184	1,878		65	71
	l 31	—	14	201	1,445	~	142	72

*) Läkarearvode. 2) Ålderetigningsafgifter,

lifförsäkringsbelopp af 500 kronor (klass /S) eller därutöfver (klass a), och som

allmännare krets af personer.

do två år, Böter, gåfv och andra liknande inkomster	lppgifterna afse					Utgifter under de	två år, uppgifterna afse
or	Öfriga inkomster, resp. minskning i tillgångar (f)	Summa	Dödsfalls- belopp	Andra understöds- belopp	Förvaltnings-kostnader, afskrifningar m. m.	Öfriga utgifter	Ökning tillgångar	Summa
				34 332	59	31,000				2,795	08			537	51	34,332	59
—	—	—	—	36,326	93	82,800	—	—	—	2,458	97	—	—	1,067	96	36,326	93
—		—	—	6.134	70	5,000	—	—	—	310	76	—	_	823	94	6134	70
—	—	--	-	9,341	51	7,750	—		-	374	52	—	—	1,216	99	9,341	51
—	—	—	-	1,378	15	500	—	—	—	122	70	—	—	755	45	1,378	15
—	—	—	—	1.214	85	500	—	•—	-	124	50	—	—	590	35	1.214	85
—	—	—	-	7,512	85	5,500	—	—	—	433	46	—	—	1,579	39	7,512	85
—	—	—	—	10.556	36	8.250	_	—	_	499	02	—	—	1,807	34	10,556	36
—	—	—	_	3,638	73	1,948	36		_	249	65			1,440	72	3,688	73
15	—	—	-	3,415	SO	1,170	—	—		307	86	—	—	1,937	64	3,415	50
20	65	—	-	1,519	99	624	—		_	181	61	—	—	714	31	1,519	99
—	—	--	-	1,523	as	632	—	—		152	42	—	—	739	46	1,523	88
9	50	—	—	364	65	—	—	—	-	52	81	—	—	311	84	364	65
6	50	—	-	918	12	516	—	■—-	-	92	60	—	_	309	52	918	12
—	—	—	-	12,476	62	8,250	_	—-		768	19			3,458	43	12,476	62
—	—	—	—	4611	02	2,250	—	_		411	43		—	1,949	59	4,611	02
—	—	—	-	10,156	15	5,250	—	—	—	714	70	—	—	4,191	45	10,156	15
—	—	—	—	4.374	17	1,750	—	—	-	488	04	—	—	2,136	13	4,374	17
—	—	—	-	2,938	94	1,500	—	—	—	438	15	4	06	996	73	2,938	94
4	06	—	-	10,053	10	4,500	—	—	_	804	15	89	28	4,659	67	10,053	10
	—	—	-	2,867	46	1,109	40		—	260	43	'') 125	—	1,372	63	2,807	46
	—	—	-	1144	48	—	_		—i	95	55	- ’) 135	—	913	93	1,144	48
30	15	--	-	33,962	54	18,681	70		1 1	2,665	54	129	06	12 486	18,1	33,962	54
25	56			26,040	27	10,818			~	2,352	Do	224	28	12,645	94	26.040	27
2) 119				2,062	71					134				1,928	71	2,062	71
s) 40	—	—	-!	1,627	72	—		—	—	113	)5	—	-	1,514	671	1,627	72

Grupp A in (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

upptaga medlemmar ur en

Föreningens eller kassans namn	Kassa		Hos banker	Lån mot inteckning	T i 1 Lån mot borgen	1 g å n Lån mot annan säkerhet	gar Obligationer (0) och aktier (a)	Fastig-heter (/) och inven-tarier (i)
Blekinge lån. 1) Klass ce.
Rödebykassan...................................	579	87	10,319	68	9,5400	H	—	—	132	15	—	—	i 169	—
2) Klass p.
Karlskrona Stads Begrafningskassa........	151	16	7,627	05	18,900	H	—	—	—	—	—	—	—	—
Karlshamns Lifförsäkringsförening.........	238	20	9,393	96	—	—	—	-	—	~	—	—	—	—
Antal föreningar inom länet tillhörande
klass p: ................................. 2	389	36	17,021	01	18,900		—	—		—	~~			"
Kristianstads län.
Assuransföreningen 401, Kristianstad.....	839	29	2,813	74	29,300	-	-—-	—	—	—	—	—	—	—
Understödsföreningen 525, Åby-Klippan..	118	26	1,953	41			—	—	—	—	—	-	i 50	—
Understödsföreningen 503, Munka Ljungby	94	52	1,774	32	__		_	—	—	—	—	—	—	—
Assuransföreningen 501, Perstorp..........	201	82	17,373	62	4,366	66		—	—	-	—	—	—	—
Assuransföreningen 502, Perstorp..........	201	82	13,689	05	3,366	67	—	—	—	—	—	—	—	—
Assuransföreningen 503, Perstorp..........	201	82	9,617	96	3,366	67	—	—	—	-	—	—	—	—
Lifförsäkringsföreningen 501, Skillinge....	215	56	6,857	36			—	—	—	—		—	—	—
Antal föreningar inom länet, samtliga					40,400								50
tillhörande klass er. .................. 7	1,873	05	54,079	46
Malmöhus län.
1) Klass a. Trelleborgs Assuransförening 201.........	242	9C	3,694	1C	—		—		—		—		—	—

l) Däraf till fattiga efterskänkta afgifter att afdragas från blifvande begrafningsbjälp kr. 6,362: 65. s) Två balanserade uttaxeringar.

lifförsäkringsbelopp af 500 kronor (klass /$) eller därutöfver (klass a), och som

allmännare krets af personer.

				s	k u 1	d	e r
Öfriga tillgångar utestående afgifter (ua) utestående räntor (ur)	Summa	Som grund- ellcr garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skilt beteck-nade medel	Andra skulder, oreglerade dödsfall (obd)	Summa	Anmärkningar
I1) ua 18,748 J2) 2,101 \| ur 10(	51 50 —	j 41,456	51	_				41,456				41,456	*
\ ua 742 \ ur 42	50 75	\| 27,463	46	—	—		-	27,463	46	—	-	27,463	46
ua 191	90 1	9,824	06	—-	—		—	9,824	06	—	-	9,824	06
977	15	37,287	52	—	-	—	—	87,287	52	—	—	37,287	52	!
—	—	32,953	03	—	-	—		31,783	03	3) 1,170		32,953	03	1
—	—	2,121	67	—	-	-—	—	2,121	67	—	—	2,121	67
—	—	1,868	,84	—	-	—	—	1,868	84	—	—	1,868	84
—	—	21,942	10		—	438	10	4) 21,504	—	—	—	21,942	10
—	—	17,257	54	—		109	54	4) 17,148	—	—	-	17,257	54
—	-	13,186	45	—		—	—	13,186	45	—	—	13,186	45
ua 36	-	7,108	92	—		—	—	7,108	92	—	—	7,108	92
30	—	96,438	55	—	—	547	64	94,720	91	1,170	—	96,438	55
—		3,937		2,424	50	in	50	6) 970		6) 431		3,937	_	Reglemente stadfäst af K. Beflide.

3) Oreglerade dödsfall, 4) Besparingsmedel). 6) Assuransafgifter. 6) Ålderstigningsfond.

Grupp Alu (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

upptaga medlemmar ur en

Föreningens eller kassans namn	Stiftad år	Högsta döds- falls- belopp, som ställes i utsikt	Förändringar i delägareantalet under de två år, uppgifterna afse	Inkomster under
Nytill- komne	Afgängne	Kvar- stående	Delägarncs afgifter	Kantor
med döden	af andra orsaker
''			11 ;	i	2	156	1,182		114	36
Lifförsäkringsfureningen 221, Ystad.......	1894	1,000	6	2	8	152	1,880	—	123	96
Understödsföreningen Tre Kronor, Hel-			149	1		>) 600	3,165		29	99
singborg.......................................	1902	600	12	6	6	600	7,209	—	208	11
			10	9	1	501	9,970	_	568	90
Understödsföreningen 501 i Helsingborg	1887	1,000	9	8	2	500	8,937	—	609	72
			1 4	3	1	550	4,393	50	639	53
Understödsföreningen 502 i Helsingborg	1891	1,000	t 1 7	5	2	550	6,573	—	719	31
			1 to	9	1	526	11,480	50	641	07
j Understödsföreningen 503 i Helsingborg	1888	1,000		12	6	519	13,462	50	696	16
				6	3	505	7,262	_	574	06
j Understödsföreningen 505 i Helsingborg	1898	1,000	1 11	8	3	505	8,866	—	703	09
			1 9		2	120	240	_	67	57
j Skogrieortens Assuransförening 501.......	1895	1,000	{ 1		4	120	240		79	69
			1 12	4	i	481	5,735	_	163	07
\| Brunnby & Johnstorps Understödsförening	1891	1.000	! 17	8	4	486	8,258	65	188	31
			1 6	5	1	525	6,287	50	430	67
\| Allerums och omnäjds Understödsförening	1891	1,000	J l 27	2	—	550	3,295	50	489	25
			\| 42	8	8	960	14,369		959	87
Mörarps Assuransförening...................	1897	4,000	( 35	7	2	986	16,324	—	1,390	29
			( 10	4	19	505	4.922	—	531	08
Understödsföreningen 501, Bjuf............	1892	1,000	( 37	7	10	525	8,159	—	583	03
			1 G	4	2	501	5.010	____	1,100	—
Understödsföreningen Råd 501..............	1893	1,000	1 5	4	1	501	5,012		1,405
			\| 53	G	10	440	6,135		241	36
Understödsföreningen Råd 502..............	1900	1,000	\| 27	4	7	456	4,620	50	404	06
			f 25	2	7	459	2,799	50	173	58
Ekebyortens Assuransförening 500.........	1894	1,000 + vinst	J ( 25	4	30	450	4,647	50	225	70
	j *		t 40	4	G	416	4,036		171	58
Understödsföreningen 501, Höör............	1898	1,000	»	1	9	\| 1 428	1,677		186

i) Uppgiften angifver 587. Sannolikt felaktigt. 2) Inkassoprovision till ombud.

lifförsäkringsbelopp af 500 kronor (klass /$) eller därutöfver (klass «), och som

allmännare krets af personer.

de trä år, uppgifterna afse

Utgifter under de två år, uppgifterna afse

Böter, gåfvc och andra liknande inkomster	)1*	Öfriga inkomster, resp. minskning i tillgångar (f)	Summa	Dödsfalls- bolopp	Andra understöds belopp		Förvaltnings-kostnader, afskrifningar m. m.	Öfriga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
7	_	_	_	1,303	86	785	_	_	_	89	50	_	_	429	36	1,303	86
12	50	—	—	2,016	46	1,565	—	—	—	130	41	—	—	321	05	2,016	46
	—	—	—	3.194	99	445	—	—	—	466	SO	2) 62	73	*2,220	96	3,194	99
—	—	—	—	7417	11	3,672	—	—	—	485	05	174	50	3,085	56	7,417	11
12	—	—	—	10,550	90	9,000	—	—	—	665	63	—	—	885	27	10,550	90
10	50	—	—	9,557	22	8,000	-	—	—	561	92	—	—	995	30	9,557	22
6	—	—	—	5,039	03	3,000	—	—	—	365	54	—	—	1,673	49	5,039	03
ii	—	—-	—	7,303	31	5,000	—	—	-	439	46	—	—	1,863	85	7,303	31
10	—	—	—	12,131	57	10,000	—	—	—	713	91	—	—	1,417	66	12,131	57
20	—	—	-	14,178	66	12,000	-	—	—	747	11	—	-	1,431	55	14,178	66
—	—	—	—	7,836	06	4,100	—	--	—	542		—	—	3,194	06	7,836	06
—	—	—	—	9,569	09	5,900	—	—	—	561	77	—	-	3,107	32	9,569	09
7	45	—	—	315	02	—	—	—	—	48	35	—-	—	266	67	315	02
8	95	—	—	328	64	—	—	—	—	50	60	—	—	278	04	328	64
24	—	—	-	5,922	07	5,170	-	—	—	249	20	—	—	502	87	5,922	07
—	—	—	—	8,446	96	7,764	—	—	—	282	64	—	-	400	32	8,446	96
--	—	—	—	6,718	17	5,000		—	—	238	71	—	—	1,479	46	6,718	17
—	—	—	—	3,784	75	2,000	—	—	—	639	77	—	—	1,144	98	3 784	75
—	—	—	—	15.328	87	6,499	_	—	—	632	07	—	—	8,197	80	15,328	87
—	—	—	—	17.714	29	7,968		—	_	638	39	—	—	9,107	90	17,714	29
12	90	—	—	5,465	98	2,900	—	•—	_	313	72	—	—	2,252	26	5,465	9S
19	30	--	—	8,761	33	5,700		—	—	517	05	-—-	—	2,544	28	8,761	33
—	—		—	6,110	—	3,300		—	—	447	10	—	—	2,362	90	6,110	—
—	—	—	—	6417	—	3,700	—	—	—	420	32	-—	—	2,296	68	6,417	—
—	—	—	-	6,376	36	3,400	—	—	—	388	25	—	—	2,588	11	6,376	36
—	—	_	—	5.024	56	2,400	—	—	—	382	45	—	—	2,242	11	5,024	56
—	—	—	—	2,973	08	1,828	—	—	—	113	20	—	-	1,031	88	2,973	08
—	—		—	4,873	20	3,690	—	—	—	195	60	—	—	987	60	4,873	20
41	—		—	4,248	58	3,098	—	—		318	16	—	—	832	42	4,248	58
14	50	—	—	1,877	50	734	—	—		260	29	—	—	883	21	1,877	50

Grupp Ali. (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

upptaga medlemmar ur en

							T i	i	1 g å	n	g a
Föreningens eller kassans namn	Kassa		Hos banker	Lån mot inteckning	Lån mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obligationer (o) och aktier (a)	Fastig-heter (f) och inven-tarier (i)
1 Lifförsäkringsforeningen 221, Ystad.......	9		2,883	54
Understödsföreningen Tre Kronor, Hel-singborg .......................................	—	41	5,306	52	—	—	—	—	—-	—	—	—	—	-
Understödsföreningen 501 i Helsingborg	151	63	14,089	71
Understödsföreningen 502 i Helsingborg	375	59	17,003	68	—	—							i 215	-
Understödsföreningen 503 i Helsingborg	190	97	16,436	70
Understödsföreningen 505 i Helsingborg	2	07	17,903	09	—	-	—	—	—	—	—	—	i 280	75
Skegrieortens Assuransförening 501.......	15	31	1,850	86	——	-	—	—	—	—	—	—	—	-
j Brunnby & Joknstorps Understödsförening	—	—	3,585	94	—	—	—	—	—	—	—	-	—	—
Allerums och omnäjds Understödsförening	75	18	10,800	73	—	—	—	—	—	-	—	-	i 295	—
Mörarps Assuransförening....................	2	59	35,545	98	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-
1 Understödsföreningen 501, Bjuf............	189	68	15,004	09	—	—	—	-	—	—	—	—	i 192	33
Understödsföreningen Kåå 501.............	—	-	8,990	05	20,486	11	—-	—	—	—	—	—	—	—
Understödsföreningen Råd 502..............	52	—	9,537	29
Ekebyortens Assuransförening 500.........	301	33	5,013	12	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Understödsföreningen 501, Höör...........	30	08	2,747	84	2,000	—							i 150	—

l) Det i banken insatta kapitalet kallas reservfond. 2) Dödsfallsfond. 8) De placerade medlen kallas reservfond, 4) På förhand

lifförsäkringsbelopp af 500 kronor (klass eller därutöfver (klass a), och som

allmännare krets af personer.

			s	k u 1 d	e r				A n m ärkningar
öfriga tillgångar utestående afgifter (ua) utestående räntor (ur)	Summa	Som gond- olier garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknado eller icke sär-skilt beteck-nade medel	Andra skulder, oreglcrade dödsfall (öbd	Summa
—	—	2,892	54	—	—		—	2,892	54	—	—	2,892	54
—	—	5,306	93	—	—	-—	-	5,306	93	—	—	5,306	93
—	—	14,241	34	—	—	—	—	14,241	34	—	—	14,241	34
—	—	17,594	27	-—	—	—	—	17,594	27	—		17,594	27	i
—	—	10,627	67	—	—	—	-	16,627	67	—		16,627	67
—	—	18,185	91	—	—	17,905	16	280	75	—	—	18,185	91
—	—	1,866	17	—	—	—	—	1,626	17	4) 240	-	1,866	17	Stadgar stadfästa af K. Befhde.
ua 212	—	3,797	94	—	—	—	—	3,797	94			3,797	94	Stadgar stadfästa af K. Befhde.
---	—	11,170	91	—	—	—	—	11,170	91	—	—	11,170	91	Stadgar stadfästa af K. Befhde.
ua 12	—	35,560	57	—	—	—	—	35,560	57	—	—	35,560	57
-—-	—	15,386	10	—	—	15,004	09	*) 382	01		—	15,386	10	Stadgar stadfästa af K. Befhde.
—	—	29,476	16	—	—	—	—	29,476	16	—	—	29,476	16
—	—	9,589	29	—-	—	—	-	9,589	29	—	—	9,589	29
—	—	5,314	45	—	-	4,414	45	!) 900	—	-—	-	5,314	45	Stadgar stadfästa af K. Befhde.
—	—	4,927	92	—		4,747	84	3j 180	08	—	-	4,927	92:

inbetalda assuransbelopp.

Grupp Ali. (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

upptaga medlemmar ur en

Föreningens eller kassans namn

Ömsesidiga Assuransföreningen Hörby 101

Lifförsäkringsföreningen 501 i Vollsjö ....

Understödsföreningen 501 i Stehag........

Eslöfs Lifförsäkringsförening... .............

Understödsföreningen 501 i Eslöf..........

Arlöfs Lifförsäkringsförening................

Assuransföreningen 401, Landskrona......

Assuransföreningen 501, Landskrona......

Malmö Assuransförening......................

Allmänna Lifförsäkringsföreningen 401,

Malmö..........................................

Likbärarelaget Enighetens i Malmö Begrafningskassa
...............................

Hundramannaföreningen n:o 1 a i Malmö

Hundramannaföreningen H. G., Malmö...

Antal föreningar inom länet tillhörande
klass a : .................................29

2) Klass p.

Understödsföreningen 501, Höganäs.......

	Högsta döds-	Förändringar i delägareantalet under de två år, uppgifterna afse	Inkomster under
Stiftad	falls- belopp,		Afgångne
år	soin	Nytill-			Kvar-	Delägarnes		Räntor
	ställes i utsikt	komne	med	af andra	stående	afgifter
		döden	orsaker
1887	1,000	1 2	i	i	72	1,424 i		331	13
1 6	—	2	76	772		348	49
1896	1,000	J 5	5	13	306	3,876	—	188	79
1 11	7	18	292	4,535	—	210	98
1898	1,000	1 13	6	14	491	4,992	—	206	01
	1 4	8	21	466	7,801		238	69
1886	1,000	1 8	5	1	199	5,045	50	1,086	86
		l 4	1	—	*) 202	2,746	—	1,094	75
1893	1,000	\ 10	7	3	526	8,309	50	421	28
l 6	4	2	526	3,966	50	469	14
1899	‘) 1,500	( 53 l 61	—	—	317 375	1,855	-	348	47
3	—	3,468	—	431	07
1886	4,000	) 7	6	—	401	30,090	—	5,541	27
l 6	5	1	401	22,065	~	6,251	15
1886	1,000	j 45	6	10	356	4,539	—	1,113	38
1 2	6	12	340	4,744	—	1,093	60
1887	2) 1,500	J 1 l -	2	2	102	3,797	22	506	96
	—	—	102	2,208	22	526	12
1894	3) 1,000	( 11	7	4	401	10,345	—	1,574	47
l 13	4	9	401	10,372	—	1,795	74
1894	5 kr. pr medl.	( 11 l 6	2 6	1 8	in 103	121 3,291	—	40 47	32 10
1877	500	1 1	i	—	100	2,338	40	947	45
4- vinst	l 3	2	1	100	2,575	64	920	80
1885	500	( 4	i	3	100	2,191	13	——	—
-f- vinst	I 3	i	2	100	2,574	81	—	—
		\| 620	115	122	10,911	167,788	75	18,779	29
		1 411	125	184	11,018	171,725	82	21,582	03
1899	500	( 35	—	—	166	125		13	14
	[ 98	8		5) 256	882	-	17	41

*) Jämte behållningen å den aflidnes konto,
utgående medlemmar.

2) Jämte den aflidnes andel i garantifonden. 8) Jämte sammanlagda beloppet af alla

lifförsäkring-sbelopp af 500 kronor (klass /S) eller därutöfver (klass «), och som

allmännare krets af personer.

do två år, uppgifterna afse			Utgifter under de två	år, uppgifterna afse
Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Öfriga inkomster, resp. minskning i tillg&ngar (/)	Summa	Dödsfalls belopp		Andra understöds- bclopp	Förvaltnings-kostnader, afskrifningar m. m.	Öfriga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
12	90			1,768	03	836	70	_	_	61	34	__		869	99	1,768	03
19	90	—	—	1.140	39	—	_	—	—	101	70	—		1,038	69	1,140	39
—	—	f) 223	61	4,288	40	3,906		—	—	382	40	—	—	—	—	4,288	40
—	—	—	—	4.745	98	3,866	50		-	293	87	—	—	585	61	4,745	98
—	—	-	_	5.198	Öl	3,930	—		—	175	—	—	—	1,093	01	5,198	Öl
—	—	—		8,039	69	6,770		—	—	175	—	—	—	1,094	69	8,039	69
—	—	—	—	6,132	36	5,000	—	—	—	287	28	—	—	845	08	6.132	36
—	—	—	—	3,840	75	1,000	—	—	—	325	71	—	—	2,515	04	3.840	75
53	50	f) 748	26	9.532	54	9,000	—	—	—	532	54	—	—	—	—	9.532	54
23	—	—	—	4,458	64	2,000	—	—	-	366	21	—	—	2,092	43	4,458	64
33	45	—	—	2,230	92	—	—	—	—	241	87	—	—	1,995	05	2,236	92
39	25	—	—	3,938	32	2,206	—	—	—	287	75	—	—	1,444	57	3,938	32
—	—	—		35,631	27	24,800	—	—	—	1,453	68	-—•	—	9,377	59	35,631	27
—	—	—		28,316	15	18,000	—	—	—	1,135	44	—	—	9,180	71	28,316	15
—	—	—	—	5,652	38	3,000	-	- —	—	365	50	-—	—	2,286	88	5,652	38
—	—	—	—	5,837	60	3,006		—	—	339	—	—-	—	2,492	60	5,837	60
—	—	—	—	4,304	18	2,800		—	—	304	76	—	—	1,199	42	4304	18
—	—	f) 1,011	96	3,746	;io	3,500		—	—	246	30	—	—	—	-	3,746	30
—	—	—	—	11,919	47	5,780	—	—	—	564	53	—	—	5,574	94	11,919	47
—	—	—	—	12,167	74	6,080	—	—	—	600	18		—	5,487	56	12,167	74
—	—	f) 1,010	18	1,171	50	1,165	—	—	—	6	50	—	-	—	—	1,171	50
—	_		—	3.338	10	2,215	—	—	—	63	—	—	—	1,060	10	3,338	10
33		__	—	3,318	85	1,000	—	6) 1,080	—	203	25	7) 101	17	934	43	3,318	85
34	50		—	3,530	94	500	—	6)1,294	—	205	57	7) 996	66	534	71	3,530	94
_	—	—	—	2,191	13	500	—	6)931	—	311	55	—	—	448	58	2,191	13
_	—	—	—	2,574	81	700	—	e)644	—	296	32	—	—	934	49	2,574	81
372	20	1,082	05	188,922	29	120,242	70	2,011	—	10,615	84	163	90	55,888	85	188,922	29
253	40	1,011	96	194,573	21	119,936	50	1,938	—	10,861	93	1,171	16	60,(M>5	62	194,573	21
1	50	_	_''	139	64	_	_	—	—	9	88	—	—	129	76	139	64
—	—	—	—	849	41	624	—	—	—	52	25	—	—	173	16	849	41

erlagda dödsfallsafgifter. 4) Uppgiften säger 204. 6) Uppgiften angifver 236. Sannolikt felaktigt. 6) Sjukhjälp. 7) Aterbetaldt till

Grupp Ali. (Forts.) Lifförsäkringsförening-ar, som ställa i utsikt ett högsta

upptaga medlemmar ur en

							T i	1	1 g å	11	g a r
Föreningens eller kassans namn	Kassa		Hos banker	Lån mot inteckning	Lån mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obligationer (O) och aktier (a)	Fastig-heter (f) och inven-tarier (i)
Ömsesidiga Assuransföreningen Hörby 101	—		8,341	54	—	—	—	—	—		—	—	—	—
Lifförsäkringsföreningen 501 i Vollsjö ....	86	24	5,237	21	—	-		—	—	—	—	—	—	—
Understödsföreningen 501 i Stellag........	9	94	6,071	59	—	—	—	—	—	—	—	-	—	—
Eslöfs Lifförsäkringsförening................	24	17	33,773	53	21,100	—	—	—	—	—	—	-	—	—
Understödsföreningen 501 i Eslöf..........	904	91	10,850	36	—	—	—	—	—	—	—.	—	i 250	—
Arlöfs Lifförsäkringsförening................	6	50	9,570	08
Assuransföreningen 401, Landskrona......	1,486	56	23,072	07	60,824	50	—	-	48,550	—	—		19	75
Assuransföreningen 501, Landskrona......	287	94	18,218	37	6,000	-	—	—	—	—	—	-	—	—
Malmö Assuransförening......................	469	78	11,521	09	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Allmänna Lifförsäkringsföreningen 401, Malmö.........................................			40,627	03
Likbärarelaget Enigbetens i Malmö Be-grafningskassa ...............................	—	—	1,385	51	—	—	—	—	—	—	■—	—	—	—
Hundramannaföreningen n:o 1 a i Malmö	195	31	2,663	31	10,000	—	4,285	—	—	-	—	—	i 92	95
Hundramannaföreningen H. G., Malmö...	33	65	5,584	93	—	—	—	—	—	-	—	-	—	—
Antal föreningar inom länet tillhörande klass a: ................................29	5,143	74	347,309	86	120,410	61	4,285	—	48,550	—	—	—	1,495	78
2) Klass jS. Understödsföreningen 501, Höganäs.......	11	37	490	95	—	—	—			—			—

'') LifförBäkringsfonden. 2) Omkostnadsfonden.

lifförsäkringsbelopp af 500 kronor (klass /3) eller därutöfver (klass «), och som

allmännare krets af personer.

Skulder

Öfriga tillgångar utestående afgifter (uä) utestående räntor (ur)	Summa	Som grund- eller garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skilt beteck-nade medel	Andra skulder	Summa	Anmärkningar
ur 10	44	8,351	98	—	—	—	—	8,351	98		—	8,351	98	Stadgar stadfästa af K. Beflide.
—	-	5,823	45	—	-	—	-	5,323	45		—	5,823	45
—	-	0,081	53	—	-	—	—	0,081	53	-—-	-	6,081	53
ur 2,122	73	57,020	43	•—	—		-	2) 57,020	43	—	-	57,020	43	Stadgar stadfästa af K. Beflide.
un 1,100	-	13,105	27	—	-	—	-	13,105	27	-—■	—	13,105	27
—	-	9,576	58	—	—	—	-	9,576	58	—	-	9,576	58
ur 1,G62	89	135,615	77	110,337	30	—	—	25,278	41	—	—	135,615	77	Reglemente stadfäst af K. Beflide.
—	—	24,506	31	24,000	31	—	-	Öl o o	-	—	—	24,506	81
—	—	11,990	87	—	-	—	—	11,990	87	—	—	11.990	87	Reglemente stadfäst af K. Befhde.
—	—	40,627	03	—	-	—	—	40,G27	03	—	—	40,627	03
	—	1,385	51		—	■—-	—	1,385	51	-—	—	1,385	51
MCI 100	-	17,836	57		—	—	—	17,332	48	4	09	17,336	57
—	—	5,618	5K	—	-	—	—	5,618	58	—	—	5,618	58
5,220	00	532,415	05	136,768	17	42,183	04	352,788	75	075	09	5:12,415	05
ur 17	41	519	73		—		i	519	73		—I	519 ,	73

Grupp Alu (Forts.)

Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

upptaga medlemmar ur en

Föreningens eller kassans namn	Stiftad år	Högsta döds- falls- belopp, som ställes i utsikt	Förändringar i delägareantalet under de tva år, uppgifterna afse	Inkomster under
Nytill-komne !	Afgängnc	Kvar- stående	Dolägarncs nf gifter	Räntor
med döden	af andra orsaker
Hallands län.										■
1) Klass ce.
			i i"	3	8	382	2.131	—	74	58
Understödsföreningen 501 i Halmstad ....	1898	’) 1,000	\ &	4	0	328	2,028	—	131	35
2) Klass S.
			i 2) -	?> -	2) —	107	311	—		—
j Föreningen 101 i Söndrum...................	1898	500	) l 2;-	G —	2) -	107	292	25	_	_
i Begrafningskassan inom National-Good-
Templar-Orden inom Hallands distrikt,			i 15	2	6	90	180	75	—	—
Halmstad......................................	1886	500	\ 6	1	10	85	120	75	—	—
Antal föreningar inom länet tillhörande			( 15	2	6	197	491	75		_
klass p:.................................. 2			l B	i	10	192	413		—	—
Skaraborgs län.
i Västergötlands Allmänna Lifförsäkring®-			1 as2	18	29	2,389	17,579	90	582
förening (klass it)..........................	1895	2,000	( 215	16	20	2,568	28,965	85	736	35
Göteborgs och Bohus län.
				2	2	112	5,130	—	2,792	78
1 Lifforsäkringsföreningen Götha, Göteborg	1886	2,000	{ -	2	_	no	4,950		2,616	53
^ Farmaceuternas Ömsesidighetsföroning,		500 kr.''
i Göteborg.....................................	i 1900	fullt 50-	1 5	2	5	127	2.987	,50 \|	96	28
		tal med-	l 7	1	12	121	1,730		108	85
		lemmar						1

Antal föreningar inom liinet, samtliga
tillhörande klass a:................... 2

Gefleborgs län.

1) Klass k.

Njutångors .

1888

Lifförsäkrings-Sällskapet Gandalf, Godo... ; 1886

1,000

1 5	4	7 1	239	S,117	50	2,889	06
l 7	3	12	231	6,680	-1	2,725	38
1 15	2	2	438	1,124	50	147	9G
t 3	4	4	433	1,970	50	204	14
( 4	3	2 !	206	4,946	63	1,817	18
1 2	2	—	206	4,907	63	2,044	27

‘) Jämte å den afliilnes konto innestående. 2) Uppgifterna bristfälliga. 3) Återlöst lifförsäkringspolis.

lifförsäkringsbelopp åt'' 500 kronor (klass /i) eller därutöfver (klass «), och som

allmännare krets af personer.

de två år, uppgifterna afse

Utgifter under de två år, uppgifterna afse

Böter, håfvor och andra liktal lida inkomster	Öfriga inkomster, resp. minskning i tillgångar (/)	Summa	Dödsfalls belopp		Andra understöds- belopp	Förvaltnings-kostnader, afskrifningar in. m.	Öfrig» utgifter		Ökning tillgångar	! Summa
4	75	__	_	2,210	28	1,738	40			405		_		00	88	2,210	28
3	50	■—		2,102	85	1,792	—	—	_	247	50		—	123	35	2,102	85
__		_	_	311		—		—	—	70	13		-	240	87	311	—
—		—	—	292	25	•-		—	-	106	35	_	—	185	DO	292	25
3	75	—	—	184	50	155	_		—	8	—	—	—	21	50	184	50
1	50	f 8	75	120	-	80	—	—	—	46	-	—	—	—	-	120	-
3	75	—		495	50	155		—	—	78	13	--		202	37	495	50
1	50	3	75	418	25	80	_	—	—	152	35			185	90	418	25
95	50			18,257	40	12,004	32			2,881	85			2,771	23	18,257	40
53	75	—		29,755	95	22,584	91	—	—	3,103	93	—	—	4,007	11	29,755	95
			__	7,922	78	4,470			_	214	60	__	_	3,238	18	7,922	78
—	-	--	—	7,500	53	1,500	....	—	—	580	70	s) 225	—	5,260	83	7,500	53
_	_	_		3,083	78	2,000	—	—	—	248	96	—	—	834	82	3,083	78
	—	—	-	1,838	85	1,000	—	—	—	223	46		—	615	39	1,838	85
_	_	_	—	11,006	50	0.470		—	—	403	5G	—		4.073	—	11,000	50
—	—	—	-	9.405	38	2.500			—	804	10	225	—	5,870	22	9,405	38
2			—	1,274	40	800				145				329	46	1,274	40
_	_	—	—	2,174	04	O o CD V8	—	—	—	191	77	--	-	382	87	2.174	04
_	_	—	—j	0,703	81	3,000	—	—	—	174	82	—	—	3,588	99	0,703	81
—	—	---	—	0,951	90	2,000	-	—	—	363	72			4,588	18	0,951	90

Grupp Alu (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

upptaga medlemmar ur en

							T i	1	1 g å	n	gar
Föreningens eller kassans namn	Kassa	Hos banker	Lån mot inteckning	Lån mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obligationer (0) och aktier (a)	Fastig-heter (f) och inven-tarier (i)
Hallands län.
1) Klass ce.
Understödsföreningen 501 i Halmstad....	41	24	1,712	24	—	-	—	-	—	—	—	—	i 3	—
2) Klass fi. Föreningen 101 i Söndrum...................	ii	52	1,923	18
Begrafningskassan inom National-Good-Templar-Orden inom Hallands distrikt, Halmstad....................... Antal föreningar inom länet tillhörande	144	30	--	-	—	—	—	—	—	—	—

klass fi:................................ 2	155	82	1,923	18	—	-		~	—	—	—	-	—	—
Skaraborgs län.
Västergötlands Allmänna Lifförsäkrings-
förening (klass ce).......................	O	91)	20,530	<)0			300
Göteborgs oeh Bohus län.
Lifförsäkringsföreningen Götha, Göteborg Farmaceuternas Ömsesidigketsförening,	12	24	6,887	05	58,000	—	—	-	—	—	—	—	i 40
Göteborg..................................... Antal föreningar inom länet, samtliga tillhörande klass ce:.. . 2	32	92	3,101	74		—	—	—		—	—	—	i 206	50
45	16	9,988	79	58,000		—	—	—	—	-—	—	246	50
Gefleborgs län.
1) Klass ce.
Njutångers Lifförsäkrings förening..........	47	55	3,523	87	—	—	1,450	-	—	—	—	—	—	—
Lifförsäkrings-Sällskapet Gandalf, Gefie..	92	29	1,440	97	9,900	—	13,650		2,000	—	o 16,880		—	—

*) Vinstfond.

lifförsäkringsbelopp af 500 kronor (klass /3) eller därutöfver (klass «), och som

allmännare krets af personer.

Skulder

Ofri ga tillgångar utestående afgifter (ad) utestående räntor (ur)	Summa	Som gond- olier garantifond botccknado medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skildt beteck-nade medel	Andra skulder, oregleradc dödsfall (obd/	Summa	Anmärkningar
_	_	1,756	48	549	08	_		''j 1,207	40			\| 1,750	! 48	''
—	-	1,034	70	—	—	—	—	1,934	70		—	1,034	1 70
—	-	144	30	—	-	—	—	144	30	—	—	144	30
—		2,079	—	—		——		2,079		—	—	2,079
—	—	20,83»	59	—	-	—	...	20,839	59	—	-	20,839	59
		04,939	29	—	-	—	—	64,939	29	—	—	04,989	29
ua 990	! —	4,331	10	—		—		3,331	1 ti obd 1,000		4,331	10	Stadgar stadfästa af K. Befhde.
990	—	09.270	45		-		—	08,270	45	1,000	—	09,270	45
—		5,021	12	—	—	—	—	5,021	42		—	5,021	42
ur 235	86 II	44,199	12	1	—	—	—	44,199 1	12i 1		—	44,199	12

Grupp A li. (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

upptaga medlemmar ur en

Föreningens eller kassans namn	Stiftad år	Högsta döds- falls- belopp, som stallos i utsikt	Förändringar i delägareantalet under de två är, uppgifterna afse	Inkomster under
Nytill- komne	Afgå med döden	ngne af andra orsaker	Kvar- stående	Delägarnes afgifter	i i Kantor
			\| 95	7	17	887	8,843		1.315 89
1 Gefle Lifförsäkringsförening..................	1887	1,000	I 134	14	26	981	16,577	—	1,419	80
			( 20	7	2	443	5,019	_	1,020 :	05
Strömsbro Tusenmannaförening.............	1886	1,000	\| 29	7	8	457	4,700	25	1,085	32
			1 13	7	6	1.100	12,127	75	1.150	58
[ Gefle Nya Tusenmannaförening.............	1891	1,000	i 13	9	3	1,100	14,289		1,417	56
			( 19	14	12	1,064	18,171	50	2,415	34
I Gefle Tusenmannaförening.................... i	1886	1,000	I 26	13	5	1,072	17.203	25	2,583	47
Antal föreningar inom länet tillhörande			\| 106	40	41	4.138	50,232	38	7,807	_
klass a: ................................ 6			1 200	40	46	4 240	50,047	03	8,754	50
2) Klass p.			1 8	3		550	1,675		141	52
\| Lifförsäkringsföreningen Högbo, Sandviken	1889	500	J \ 5	5	—	550	2,768	50	151	82
\| Hamrånge 500-mannaförening...............	1902	500	( -l 143	I	_	143	373	75	5	56
Antal föreningar inom länet tillhörande			( 8	3		550	1.675		141	52
			1
			( 148	5	—	603	3,142	25	157	38
Västernorrlands län.
			1 22		7	70	808	(«)	15	52
! Lifförsäkringsfören., Hernösand (klass <0	1899	1,000	a	2	2	00	1108	37	21	11

*) På grund af förskjutning i bokföringen hafva omkostnader för två år upptagits med kr. 4,502: 52. Häraf har här intagits

lifförsäkringsbelopp af 500 kronor (klass eller därutöfver, (klass a) och som

allmännare krets af personer.

de två år, uppgifterna afse

Utgifter under de två år, uppgifterna afse

Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Öfrig» inkomster, resp. minskning i tillgångar (/)	Summa	Dödsfalls belopp	-	Andra umlerstöds- belopp	Förvaltnings-kostnader, afskrifningar m. in.	Ofri ga utgifter	Ökning i tillgånga	r	Summa
___	_	_	_	10,158	89	5,819	_	s	1,236	10			3,103	79	10,158	89
—	—	■--	—	17,990	80	13,035	—	_	1,499	79	—..	—	3,462	Öl	17,996	SO
—	—	—	—	6.039	05	3,500	—		702	26	—	—	1,836	79	6,039	05
—	-	---	—	5,785	o7	3,500	-	____ _	721	44	—	—	1,564	13	5,785	57
—	—	—		13,278	33	8,000	—		2,391	21	6	50	2,880	62	13,278	33:
—	—	—	—	15,706	56	10,000	—	- 1—	1,879	33	—	—	3,827	23	15,706	56\|
—	-	—	—	20,586	84	14,000	—	--j —	'') 2,251	26	—	—	4,335	58	20,586	84
—	-	—	—	19,786	72	13,000	—	-----	1,935	45	—	—	4,851	27	19,786	72\|
2	—	—	—	58,101	38	35,119		1	6,900	65	6	50	16,075	23	58,101	38;
—		——	_	68.402	19	43,135	—	i	6,591	50	—	...	18,675	69	68,402	19
—		—	—	1,816	52	1,500	—	i	23	20	__	_	293	32	1,816	52
—		—		2,920	32	2,500	—	■—-1—	46	50	—	—	373	82	2,920	32;
—				379	31	—	—	- ; —	39	Öl	—	_	340	30	379	311
—	—	—	—	1,816	52	1,500	—	—	23	20	—	—	293	32	1,816	52!
—	—	—	i	3299	63	2,500	—	— i—	85	51	—	—	714	12	3,299	63
	_		_	884	12	471	76		51	20			361	16	884	12
3	—	—	-!	1,192	48	719	46	— i—	31	50	—	—	441	52	1,192	48

hälften.

Grupp Ali. (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

upptaga medlemmar ur en

Tillgångar

Föreningens eller kassans namn	Kassa		Hos banker j	Lån mot inteckning	Lån mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obligationer (0) och aktier (a)	Fastig-heter (f och inven tarier (i	-
! Gefle Lifförsäkringsförcning.................	ce Oi ce	29	4,459	\| 21	i 29,100				—	—				—
Strömsbro Tusenmannaförening.............	88	43	27,843	99	—	-	—		—	—	—	—	—	—
Gefle Nya Tusenmannaförening............	1,048	98	11,610	73	21.500	-		-	—		—	—	—	—
Gefle Tusenmannaförening....................	023	55	65,704	92	--	-	_		561	02		—	i 76
Antal föreningar inom länet tillkörande
klass it: ................................. 6	2,729	09	114,583	69	00,500	—	15,100	—	2,501	02	16,880	—	70	75
2) Klass (9.
Liflorsäkringsföreningen Högbo, Sandviken	23	_	3,961	31	—		—		—			—	—
Hamrångo 500-mannaförening..............	39	95	300	35	-—-				—			—	—	—
Antal föreningar inom länet tillhörande klass /S: ................................. 2	02	Do	4.261	66		1	—			-			—	—
Västernorrlands län. t Lifförsäkringsfören., Hemösand (klass u)	28		1,180	27	I						—			—

*) Uppgiften upptager dock kr. 2,GG3: —.

lifförsäkringsbelopp af 500 kronor (klass eller därutöfver (klass «), och som

allmännare krets af personer.

			S	k u 1 (1	e r				Anmärkningar
Ofri ga tillgångar utestående afgifter (ua) utestående räntor (ur)	Summa	Som grund- eller garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skilt beteck-nade medel	Andra skulder	Summa
—		34,387	50	32,100		J) 2,287	50		—			34,387	50
ua 55	50	27,987	92	27,750	34	237	58	—	—	—	—	27,987	92
—	—	34,159	71	29,159	»	5,000	—	—	—	—		34,159	71
—	-	66,966	24	—	—		—	66,966	24			66,966	24
291	36	212,721 .	91	89,010	05	7,525	08	116,186	78			212,721	91
—	—	3,984	31	---	—	—	—	3,984	31		-	3,984	31
—	—	340	30	—	—	—		340	30		—	340	30
—	-	4,324	61	—	—	--	—	4.324	61	—	—	4,324	61
—		1,208	93	—	—	—	-	1,208	93	—	—	1,208	93

Sammandrag

Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta lifförsäkringsbelopp af 500 kr. (klass

Län	Antal ''för- eningar inom länet	Förändringar i under de två år,	delägareantalet uppgifterna afse	Inkomster under
Ny- tillkomne	Afgångne	Kvar- stående	Dolägarnes afgift er	Kantor
med döden	af andra orsaker
1) Klass «.		1			i
		1	1,385	204	1,330	19,338	556,278	56	24,202	23
Stockholms stad .............................................	4	l	1,475	170	798	19,845	492,311	24	29,483	55
		I	76	45	94	3,171	48,294	50	2,228	91
1 Uppsala län............................................	5	1	5G	38	41	3,148	39,699	75	2,267	84
		\|	45	6	22	963	6,230 ''	50	362	63
Västmanlands » ...........................................	2	) \	57	7	1	1,012	7,927	75	439	22
		1	70	6	9	713	2,082	75	61	Öl
\| Kopparbergs » ............................................	2	l	40	7	31	715	2,615	—	62	88
		\|	33	4	7	793	5,476	12	635	27
\| Kalmar » ........................................... :	3	{	18	7	8	796	11,000	38	622	58
		1	44	3	41	401	5,569	—	70	—
Jönköpings » ............................................	1	1	6	2	4	401	4,013	—	109	34
		I	3	1	2	140	2,069	—	383	50
Kronobergs » ............................................	1	) 1	4	1	1	142	3,244	—	336	42
*		\|	26	31	30	2,115	33,365	50	967	09
j Blekinge » ............................................	1	t	42	33	18	2,106	35,262	50	1,064	43
		I	86	23	32	2,217	30,188	_	3,744	39
Kristianstads » ............................................	7	1 l	164	16	45	2,320	21,660	—	4,354	71
		1	620	115	122	10,911	167,788	75	18,779	29
I Malmöhus » .........................................	29	) 1	411	125	184	11,013	171,725	82	21,582	03
			10	3	8	332	2,131	_	74	53
Hallands » ............................................	1	{	5	4	5	328	2,028	—	131	35
		I	382	18	29	2,389	17,579	90	582	—
Skaraborgs » .............................................	1	{	215	16	20	2,568	28,965	85	736	35
		1	5	4	7	239	8,117	50	2,889	06
Göteborgs och Bolius län................................	2	i	7	3	12	231	6,680	—	2,725	38
		1	166	40	41	4,138	50,232	38	7,867	—
Gefleborgs » .................................	6	1	206	49	46	4,249	59,647	63	8,754	56
			22	2	7	79	868	60	15	52
Västemorrlands » .................................	1	{	21	2	2	96	1,168	37	21	11
			2,973	505	1,781	47,939	936,272	06 62,862	\|43
Klass « . .. .............................................	66
			2,727	480	1,216	\| 48,970	887,949	i2£	72,691	\|75

af Grupp A It.

eller därutöfver (klass «), och som upptaga medlemmar ur en allmännare krets af personer.

de två år, uppgifterna afse			Utgifter under do ti	å år, uppgifterna afse
Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Öfriga inkomster, resp. minskning i tillgångar	Summa	Dödsfalls belopp		Andra undorstöds- belopp	Förvaltnings-kostnader, afskrifningar m. m.	Öfriga utgifter	Ökning i tillgångar	S u m m a
1,239	28	1		j 581,720	1 07	355,903	42	766	50	40,156	84	3	62	184,889	69	581,720	07
1,225	91	—	—	523,020	70	305,561	06	741	50	30,391	0E	—	30	186,326	79	523,020	70
62	54	992	87	51,578	82	42,884	-	—	—	3,159	6S	281	15	5,254	02	51,578	82
241	30	—	—	42,208	89	32,184		—	—	3,108	69	130	25	6,785	95	42,208	89
5	15	—	-	6,598	28	4,597	—	—	—	212	49	__	—	1,788	79	6,598	28
52	96	—	—	8,419	93	5,825	—	—	—	468	69		—	2,126	24	8,419	93
28	75	—-	—	2,172	51	1,622	60	—	—	255	15		—	294	76	2,172	51
9	25	—	-	2,687	13	2,148	—	—	—	261	87	—	—	277	26	2,687	13
—	—	--	—	6,111	39	4,960	—	—	—	310	33	•-	—	841	06	6,111	39
—-	—	—	—	11,622	96	10,810	-	—	—	342	50	—	—	470	46	11,622	96
—	-	—	—	5,639	—	3,000	—	—	—	223	70	—	—	2,415	30	5,639	—
—	—	—	—	4,122	34	2,000	—	—	—	268	40	—	—	1.853	94	4,122	34
—	—	—	-	2,452	50	1,420	—	—	—	528	61	—	—	503	89	2,452	50
—	—	—	—	3,580	42	2,580	—	—	—	422	73	—	—	577	69	3,580	42
—	—	—	—	34,332	59	31,000	—	—	—	2,795	08	—	—	537	51	34,832	59
—	—	—	—	36,326	93	32,800	-	—	—	2,458	97	—	—	1,067	96	36,326	93
30	15	—		33.962	54	18,681	76	—	—	2,665	54	129	06	12,486	18	33,962	54
25	56	—	—	26,040	27	10,818	—	--	—	2,352	05	224	28	12,645	94	26.040	27
372	20	1,982	05!	188,922	29	120,242	70	2,011	—	10,615	84	163	90	55,888	85	188,922	29
253	40	1,011	96	194,573	21	119,936	50	1,938	-	10,861	93	1,171	16	60,665	62	194,573	21
4	75	—	-	2,210	28	1,738	40	—	—	405	—	—	—	66	88	2,210	28
3	50	—	-	2,162	85	1,792	—	—	—	247	50	—	—	123	35	2,162	85
95	50	—	-	18,257	40	12,604	32	—	-	2,881	85	—	—	2,771	23	18,257	40
53	75	—	—	29,755	95	22,584	91	—	-	3,163	93	—	—	4,007	11	29,755	95
—	—	—	—	11,006	>0	6,470	—	—	—	463	56	—	—	4,073	—	11,006	56
—	—	—	—	9,405	28	2,500	—	—	—	804	16	225	—	5,876	22	9,405	38
2	—		—	58,101	38	35,119	-	—	—	6,900	65	6	50	16,075	23	58,101	38
—	—		—	68,402	19	43,135	-	—	—	6,591	50	—		18,675	69	68,402	19
—	—	—-	-	884	12	471	76	—	—	51	20	—		361	16	884	12
3	—\|	—	—	1,192 48	719 j	46	—		31 \|50	—		441	52	1,192	48
1,840	32	2,974	92	1,003,949^3	640,714	96	2,777	50;	71,625 1	49	584	23	288,247	55	1,003,949	73
1,868 {63	1,011	96	963,521 63	595,393	93	2,679 \|	50\|	61,775 \|	47	1,750	99	301,921	74	963,521	63

Sammandrag

Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta lifförsäkringsbelopp af 500 kr. (klass 0)

		•					Tillgå	n	gar
Län	Kassa		Hos banker	Lån mot inteckning	Län mot borge	n	Lån mot annan säkerhet	Obligationer och aktier	Fastigheter och inven-tarier
1) Klass «. Stockholms stad............................	6,170	19	816,983	11	60,000				603	40			6,378	27
Uppsala län...........................	1,689	53	63,140	49	—	-	—	—	—	-	—		882	90
Västmanlands » ...........................	43	49	12,852	08	—	—	—	—	—	—	—	—	195	—
Kopparbergs » ..........................	362	78	1,412	78	—	-	---	—	—	—	—	—	—	—
Kalmar » ...........................	241	41	5,243	88	10,000	—	—	—	—	-	—	—	—	—
Jönköpings » ..........................	1	80	4,268	34	—	—		—	—	—	—	—	—	—
Kronobergs » ...........................	—	97	9,512	75	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Blekinge » ...........................	579	87	10,319	68	9,300	—	—	-	132	95	—	—	169	—
Kristianstads » ............................	1,873	09	54,079	46	40,400	—	—	—	—	—	—	—	50	—
Malmöhus » ..........................	5,143	74	347,309	86	120,410	61	4,285	—	48,550	—	—	—	1,495	78
Hallands » ........................	41	24	1,712	24									3	—
Skaraborgs » ...........................	2	99	20,536	60	_		300	—	—	—	—	—	—	—
Göteborgs och Bohus län................	45	16	9,988	79	58,000		—	—	—		—		246	50
Gefleborgs » ................	2,729	09	114,583	69	60,500		15,100	—	2,561	02	16,880		76	75
Västernorrlands » ...............	28	66	1,180	27			—		—		—		—	—
Klass ct.......................................	18,954	Öl	1 1,473,124	i°s	358,610	61	19,685		51,847	37	16,880		9,497	20

af Grupp A li. (Forts.)

eller därutöfver (klass «), och som upptaga medlemmar ur en allmännare krets af personer.

			s	k u 1 d	o r	*
Öfriga tillgångar	Summa	Som gr lind-eller garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond beteck-nade eller icke särskildt betecknade medel	Andra skulder	Summa		A n m	ä r k n	i ii g a r
22,098	94	912,233	91	181,096	86	471,198	94	201,406	86	58,531	25	912,233	91	Länets siffror	specificeras å sid. 2—5
29	-	65,741	92	34,652	09	17,414	54	12,608	29	1,067	—	65,741	92	»	»	))	» » 2—5
1	25	13,091	82	9,202	07	2,945	47	944	28	—	—	13,091	82	»	»	O	» » 6—9
—	—	1,775	56	—	—	—	—	1,775	56	—	—	1,775	56	»	»)	»	» » 6—9
—	—	15,485	29	11,968	02	—	—	3,517	27	—	—	15,485	29	»	»	»	» » 6-13
—	—	4,270	14	—	—	—	—	4,270	14	—	—	4,270	14	»	n	))	» »10-13
—	-	9,513	72	—	—	—	—	9,513	72	—	-	9,513	72	»	»	»	» » 10—13
20,955	Öl	41,456	51	—	-	—	—	41,456	51	—	—	41,456	51	»	)>	))	» » 14-17
36	—	96,438	55	—	—	547	64	94,720	91	1,170	—	96,438	55	»	»	»	» »14—17
5,220	06	532,415	05	136,768	17	42,183	04	352,788	75	675	09	532.415	05		»	»	» » 14—25
—	-	1,756	48	549	08	—	—	1,207	40	—	—	1,756	48	»	»	»	» » 26—29
—	—	20,839	59	—	—	—	—	20,889	59	—	—	20,839	59	»	»	))	» » 26—29
990	—	69,270	45	—	—	—	—	68,270	45	1,000	—	69,270	45	»	»	»	» » 26—29
291	36	212,721	91	89,010	05	7,525	08	116,186	78	—	—	212,721	91	»	»	n	» » 26—33
—	—	1,208	93	—	—	—	—	1,208	93	—	—	1.208	93	»	»	»	» » 30—33
49,621	62	1,998,219	83	463,246	34	541,814	71	930,715	44	62,443	H	1.998,219	83

Sammandrag

Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta lifförsäkringsbelopp af 500 kr. (klass 4)

Län	Antal för- eningar inom länet	Förändringar i delägareantalet under de två år, uppgifterna afse	Inkomster under
Ny- tillkomne	Afgångne	Kvar- stående	Dclägarnes af gifter	Räntor
med döden	af andra orsaker
2) Klass /?.
	\|	2	2	31	138	262	_	14	80
Uppsala län .............................................	1 \
	l	3	4	10	127	215	50	—	—
	f	279	5	14	1,130	2,194	95	79	50
Kopparbergs » .............................................	5 {
	1	116	7	12	1,227	3,732	75	162	91
Kalmar » .............................................	3 \	24	9	21	522	4,854	50	281	88
	l	9	6	5	520	3,258	—	295	32
	(	23	9	14	1,566	4,315	25	853	81
Kronobergs » ............................................	3 1
	l	14	7	7	1,566	4,768	—	912	85
	"i	17	12	6	709	5,940	85	1,572	_
Blekingo » .............................................	3 I	12	18	8	695	8,956	60	1,599	76
	\|	35			166	125		13	14
Malmöhus » .............................................	1 ^
	l	93	3	—	256	832	—	17	41
	1	15	2	6	197	491	75	___
Hallands » ............................................	2 l
	l	6	1	10	192	413	—	—	—
	„ \|	8	3	_	550	1,675	_	141	52
Gefleborgs » ..........................................	2 \
	\	148	5	—	693	3,142	25	157	38
	1	403	42	92	4,978	19,859	30	2,956	65
Klass i)....................................................	19 {
	1	401	51	52	5.276	25,318	10	3,145	63
	81 1	3,876	547	1,873	52,917	956,131	36	65,819	08
	85 \|	3,128	531	1,268	54,246	913,267	39	75,837	38

af Grupp A li. (Forts.)

eller därutöfver (klass «), och som upptaga medlemmar ur en allmännare krets af personer.

de två år, uppgifterna afse

Utgifter under de två år, uppgifterna afse

Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Ofri ga inkomster, resp. minskning i tillgångar	Summa	Dödsfalls- belopp	Andra understöds- belopp	Förvaltnings-kostnader, afskrifningar m. ra.	Öfriga utgifter	Ökning tillgångar	Summa
				270	80	169				73	20			34	60	270	80
—	_	160	40	875	90	307	—	—	—	68	90	—	—	—	—	375	90
i	30	26	43	2.302	18	1,477	—	—	—	321	27	—	—	503	91	2,302	18
8	80	—	—	3,904	40	2,759	—	—	—	178	43	—	—	967	03	3,904	46
—	-	245	57	5,381	95	4,500	—	—	—	243	06	—	—	638	89	5,381	95
—		8	11	3,501	43	2,700	—	—	—	187	73	—	—	673	70	3,501	43
—		__	—	5,109	(Ni	2,900	—	—	—	406	13	—	—	1,862	93	5,109	06
—	50	—	-	5,081	35	3,000	—	—	—	382	82	—	—	2,298	53	5,081	35
—	-	--	—	7,512	85	5,500	—	—	—	433	46	—	—	1,579	39	7,512	85
—	_	—	-	10,550	30	8,250	—	—	—	499	02	—	—	1,807	34	10,556	36
1	50	—	—	139	04	—	—	—	—	9	88	—	—	129	76	139	64
—	—	—	—	849	41	624	-	—	—	52	25	—	—	173	16	849	41
3	75	—	—	495	50	155	—	—	—	78	13	—	—	262	37	495	50
1	50	3	75	418	25	80	—	—	—	152	35	—	—	185	90	418	25
---	—	---		1,810	52	1,500	—	—	—	23	20	—	—	293	32	1,816	52
—	—	—	—	3,299 !03	2,500	—	—	—	85	51	—	—	714	12	3,299	63
6	55	272	-	23,094 ;5ö	16,201	—	—	—	1,588	33	—	—	5,305	17	23,094	50
10	80	172	26	28,040	79	20,220	—		—	1,607	01	—	—	6,819	78	28,646	79
1.840	87	3,240	92	1,027,044	23	050,915	90	2,777	50	73,213	82	584	23	293,552	72	1,027,044	23
1,879	43	1,184	22	992,108 42	015,013	93	2,079	50	03,382	48;	1,750	99	308,741	52	992,168	42

Sammandrag

Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta lifförsäkringsbelopp af 500 kr. (klass /S)

							T i	1	1 g å	11	gar
L ä n	Kassa		Hos bankör	Lån mot inteckning	Lån mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obligationer och aktier	Fastigheter och inven-tarier
2) Klass /3. Uppsala län..............................	158	39	247	38
Kopparbergs » ..............................	85	89	3,633	64	—	—	—-	-	—	—	-—	—	—	-
Kalmar » ..............................	85	10	7,834	36	—	—	—	-	—	—	—-	—	—	—
Kronobergs » .............................	28	81	24,287	65									13	95
Blekinge » ..............................	389	36	17,021	Öl	18,900
Malmöhus » .............................	11	37	490	95		—	—	—	—	—	-—-	—		—
Hallands » ..............................	155	82	1,923	18	—	—	—		—	—	—	—		—
Gefleborgs » ..............................	62	95	4,261	66	—	—	—	—	—	-	—	-		-
Klass p	977	69	59 699	83	18 900								13 9,511	95 15
Grupp A li.................................	19,931	70	1,582,823	85	377,510	Öl	19,685		51,847	37	16,880

af Grupp A li. (Forts.)

eller därutöfver (klass «<), och som upptaga medlemmar ur en allmännare krets af personer.

					kuld	e r				Anmärkningar
Ofri ga tillgångar	Summa	Som grund-eller garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond beteck-nade eller icke särskilt betecknade medel	Andra skulder	Summa
		405	77			405	77					405	77	Länets siffror specificeras å sid. 2—5
—	-	3,719	53	—	—	—	—	3,189	53	530	—	3,719	53	»	»	» » » 6—9
—	—	7,919	46	—	—	—	—	7,919	46	—	—	7,919	46	»	»	» » » 10—13
73G	—	25,066	41	—	—	13,979	66	11,086	75	—	—	25,066	41	»	»	» » » 10-13
977	15	37 287	52	—	—	—	—	37,287	52	—	—	37,287	52	»	»	» » » 14—17
17	41	519	73	—	—	-—-	—	519	73	—	—	519	73	»	»	» » » 22—25
—	—	2,079	—	—	—	—	—	2,079	—	—	—	2,079	-	»		» » » 26—29
	—	4,324	61	—	—	—	—	4,324	61	—	—	4,324	61	»	»	» » »> 30—33
1,730	56	81,322	03	—	—	14,385	43	66,406	60	530	—	81,322	03
51,352	18	2,079,541	86	463,246	34	556,200	14	997,122	04	62,973	34	2,079,541	86

Grupp A i2. Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

som upptaga medlemmar ur

Föreningens eller kassans namn	Stiftad år	Högsta döds- falls- belopp, som ställes i utsikt	Förändringar i delägareantalet under de två år, uppgifterna afse	Inkomster under
Nytill- komna	Afgå med döden	ngne af andra orsaker	Kvar- stående	Delägarnes afgifter	Räntor
Stockholms stad.
Polispersonalens i Stockholm Enskilda			f 40	8	10	598	8,329		224	19
Begrafnings- och Understödskassa ....	1880	1,000
			1 47	8	11	626	6,709	—	224	87
			( 1	_	_	27	339	_	210	69
j Stockholms Rotemäns Begrafningsfond ...	1893	600	i -	—	—	27	350	—	228	15
Antal föreningar i Stockholm, samtliga			f 41	8	10	625	8,668		434	88
tillhörande klass er. .................. 2	_	_
			t 47	8	11	653	7,059		453	02
Kalmar län.
j Prästerskapets i Linköpings Stift Under-
stödsförening vid dödsfall. Adr. Krist-			f 7	I		171	2,431	60	137	19
dala (klass /S) ...............................	1899	500	l 12	4	—	179	1,520	35	152	79
Göteborgs- och Bohus län.
			1 13	6	6	310	9,017	30	12	68
Poliskårens i Göteborg Försäkringsförening	1889	1,500	{ 8	O	3	312	4,534	40	10	59
			( —	_	_	52	1,191	_	731	50
Göteborgs Stads Tjänstemannaförening...	1886	2,000	1 1	2	—	51	1,161	—	738	20
Antal föreningar inom länet, samtliga			13	0	6	362	10,208	:50	744	18
tillhörande klass er. .................. 2	—		9	5	3	363	5.695	40	748	79

»Till kassan inlevererade afgifter och öfverskott enligt reglementets § G». Oklar post.

lifförsäkringsbelopp af 500 kronor (klass /3) eller därutöfver (klass «), och
en enskild krets af personer.

de två år, uppgifterna afse			Utgifter under de två år, uppgifterna afse
Böter, gåfvor och andra liknando inkomster	Ofri ga inkomster, resp. minskning i tillgångar (/)	Summa	Dödsfalls belopp		Andra understöds- bclopp	Förvaltnings-kostnader, afskrifningar m. in.	Öfriga utgifter	Ökning i tillgångar	! Summa
		1,473	16	10,026	35	9,323				92		6		605	35	10.026	35
—	-	i nm \ '') 1,460	13 50	\| 8,773	50	8,690	—	—	-	83	50	—	—	---■	—	8,773	50
14G	50	—	-	696	19	—	—	—	—	—	—	—	—	696	19	696	19
208	—	—	-	780	15	. —	—	—	—	—		—	—	786	15	786	15
140	50	1,473	10	10,722	54	9.323	—		_	92	-	6	—	1,301	54	10,722	54
208		1,839	63	9,559	(15	8,690	-			a3	50			786	15	9,559	05
				2,568	79	500				27	79			2,041		2,568	79
		f) 353	71	2,026	85	2.000				26	85					2,026	85
				9,029	98	9,000				16	93			13	05	9,029	98
600	-	—	—	5,144	99	4,500	—	—	—	30	42	—	—	614	57	5,144	9!)
---	—	—	—	1,922	50	—	-		—	92	60	—	-	1,829	90	1,922	50
—	—	—	—\|	1.899	20	1,500	—	—	—	98	47	—	—	300	73	1,899	20
	—	—		10,952	48	9,000		- 1	i —i	10!) !	531	—	—	1,842	95	10,952	48
(MM)	-	—	—1	7.044	19	6,000		— i		128 \|89\|	—	—	915	30^	7,044	19''

Grupp A I2. (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

upptaga medlemmar ur en

							T i	1	1 g å	11	g a 1
Föreningens eller kassans namn	Kassa	Hos banker	Lån mot inteckning	Lån mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obligationer (0) och aktier (Cl)	Fastig-heter (f) och inven-tarier (i)
Stockholms stad.
Polispersonalens i Stockholm Enskilda Begrafnings- och Understödskassa.....	849	80	6,278	51	—	-	—	-	—	—	—	—	—	—
Stockholms Kotemäns Begrafningsfond ... Antal föreningar i Stockholm, samtliga tillhörande klass «:.................. 2	5	43	4,430	94	—	—	2,000	—	—	—	—	-	—	—
855	23	10,709	45	—	—	2.000		——	—	—	—	—	—
Kalmar län.
Prästerskapets i Linköpings Stift Under-stödsförening vid dödsfall, Adr. Krist-			3,731	49
Göteborgs- och Bohus län.
Poliskårens i Göteborg Försäkringsförening	869	75	—											—
Göteborgs Stads Tjänstemannaförening...	25		13,924	70	3,000	l-	—	-	—		0 30	25	1 ''	—
Antal föreningar inom länet, samtliga tillhörande klass «:................... 2	S94	I73	13,924	I [70	3,000		—		—		36	25 1	—	—

lifförsäkringsbelopp af 500 kronor (klass tf) eller därutöfver (klass a), och som
enskild krets af personer.

			s	kult	e r				Anmärkningar
Öfriga tillgångar utestående utgifter (ua)	Summa	Som grundfond betecknade medel	Som reservfond betecknado medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skilt beteck-nade model	Andra skulder	Summa
		7,128	31					7,128	31			7,128	31
ua 33	-	6,469	37	—-	—	—	—	6,469	37	—	—	6,469	37
33		13,597	68					13,597	68			13,597	68
—	—	3,731	49	—	—	—	-	3,731	49	—	—	3,731	49
_	_	869	75					869	75			869	75
—	—	16,985	95	—	-	—	—	16,985	95	—	-	16,985	95
—	-	17,855	70	—	—		—	17,855	70	—	—	17,855	70	1 1

Sammandrag

Län	Antal för- eningar inom länet	Förändringar i delägareantalet under de två år, uppgifterna afse	Inkomster under
Nytill- komne	Afgångne	Kvar- stående	Delägarnes afgifter	Kantor
med döden	af andra orsaker
1) Klass «.
		1 41	8	10	625	8,668	_	434	88
Stockholms stad.............................................	2
		l 47	8	n	653	7,059	—	453	02
		( 13	6	6	362	10,208	30	744	18
Göteborgs- & Bohus län...............................	2	)
		\ 9	5	3	363	5,695	40	748	79
		\| 54	14	16	987	18,876	30	1,179	06
2) Klass p.	4	1 56	13	14	1,016	12,754	40	1,201	81
		f 7	1	_	171	2,4541	60	137	19
Kalmar län...............................................	1	J
		l 12	4	—	179	1,520	35	152	79
		1 61	15	16	1,158	21,307	90	1,316	25
Grupp A 12.	5
		\| 68	17	14	1,195	14,274	75	1,354	60

Sammandrag

Understödsföreningar, som ställa i utsikt ett lifförsäkrings -

1) Klass «. Grupp Ali klass «........................................ Grupp A la klass a.....................................	66 \| 4 1	2,973 2,727 54 56	505 480 14 13	1,781 1,216 16 14	47,939 48,970 987 1,016	936,272 887,949 18,876 12,754	06 29 30 40	62,862 72,691 1,179 1,201	43 75 06 81
Grupp A 1 klass «..........................	70 i	3,027	519	1,197	48,926	955.148	36	64,041	49
	1	2,783	493	1,230	49,936	900,703	69	73,893	56
2) Klass p.
		403	42	92	4,978	19,859	SO	2,956	65
Grupp A 11 klass p........................................	19 \
		401	51	52	5,276	25,318	10	3,145	63
Grupp A 1 a klass p....................................	1 \|	7	1	—	171	2,431	60	137	19
	1	12	4	—	179	1.520	35	152	79
	\|	410	43	92	5,149	22,290	90	3,093	84
Grupp A 1 klass p ........................	20 l
	l	413	55	52	5,455	26,838	45	3,298	42
		3.437	562	1,889	54,075	977,439	26	67,135	33
Grupp AJ i dess helhet......................	90 ^
		3,190	548	1,282	55,441	927,542	14	77,119	98

af Grupp A I2.

do två år, uppgifterna afse

Utgifter under de två år, uppgifterna afse

Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Öfriga inkomster resp. minskning i tillgångar	Summa	Dödsfalls- bclopp	Andra understöds belopp		Förvaltnings-kostnader, afskrifningar m. m.	Öfriga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
146	50	1,473	16	10,722	54	9,323				92		6		1,301	54	10,722	54
208	—	1,839	63	9,559	65	8,690	—	—	—	83	50	—	—	786	15	9,559	65
—	-	—	_	10,952	48	9,000	—		—	109	53	—	—	1,842	95	10,952	48
600	-	—		7,044	19	6,000	—		—	128	89	—	—	915	30	7,044	19
146	so	1,473	16	21,675	02	18,328	—	—	—	201	53	6	—	3,144	49	21,675	02
SOS	—	1,839	63	16,603	.84	14,690		—	—	212	39	—	—	1,701	45	16,603	84
—	—	—	—	2.568	79	500		—	—	27	79	—	—	2,041	—	2,568	79
—	-	353	71	2,026	85	2,000	-	—	—	26	85	—	—	—	—	2,026	85
146	so	1,473	16	24,243	81	18,823	— 1	—	-	229	32	6	-	5,185	49	24,243	81
808	-	2,193	34	18,630	69	16,690	-i	—	_	239	24	—	—	1,701	45	81,630	69

f Grupp A 1.

Glopp af 500 kronor (klass fl) eller derutöfver (klass «).

1,840 1,868 146 808	32 63 50	2,974 1,011 1,473 1,839	92 96 16 63	1,003,949 963,521 21,675 16,603	73 63 02 84	640,714 595,393 18,323 14,690	96 93 _	2,777 2,679	5t 5C	j 71,625 61,775 201 212	4£ 47 53 39	584 1,750 i 6 1--	23 288,247 99 301,921 —\| 3,144 — 1,701	55 74 49 45	1,003.949 963,521 21,675 16.603	73 63 02 84
1,986	82	4,448	08	1,025,624	75	659,037	96	2,777	50	71,827	02	590	23	291,392	04	1,025,624	75
2,676	63	2,851	59	980,125	47	610,083	93	2,679	50	61,987	86	1,750	99	303,623	19	980,125	47
6	55	272	_	23,094	so	16,201		_		1,588	33			5,305	17	23,094	50
10	80	172	26	28,646	79	20,220	—	—	—	1,607	01	—	—	6,819	78	28,646	79
—	—	—	—	2,56S	79	500	—	—	—	27	79	—	—	2,041	—	2,568	79
—	—	353	71	2,026	85	2,000	—	—	—	26	85	—	—	—	—	2,026	85
6 55	272	_!	25,663	29	16,701		—	—	1,616	12	—		7,346	17	25,663	29
10	80	525	97	30,673		22,220		—	—	1,633	86	—	—	6,819	78	30,673	64
1,993	37	4,720	08	1,051,288	04	675,738	96	2,777	50	73,443	14	590	23	298,738	21	1,051,288	04
2,687	43	3,377	56	1,010,799	11	632,303	93	2,679	50	63,621	72	1,750	99	310,442	97	1,010,799	11

Län

1) Klass er.

Stockholms stad......................

Göteborgs- & Bohus län ..........

2) Klass p.

Kalmar län............................

Grupp A 12.

1) Klass er.

Grupp A 11 klass it................

Grupp A 12 klass «................

Grupp A 1 klass «..............

2) Klass p.

Grupp A 11 klass p...............

Grupp A 1 a klass p...............

Grupp A 1 klass p..........

Grupp A 1 i dess helhet

Sammandrag

Tillgångar

Kassa

Hos banker

Lån T o Lån

Lan ,

mot mot annan

inteckning m0^ borgen säkerhet

Obligationer
och aktier

Fastigheter
och inyen-tarier

855	23	10,709	45	- -	2,000 — -
894	75	13,924	70	3,000 -	—— — -	36	25 ----
1,749	98	24,634	15	3,000 -	2,000 - -	36	25 - -
—	-	3,731	49	•-- -	- — -	— -	—--—
1,749	98	28,365	64	3,000 -	2,000 ---	- 36	25 — -

Understödsföreningar, som ställa i utsikt ett lifförsä

18,954 01	1,473,124	02 358,610 61 19,685	—	51,847	37 16,880	—
1,749 98	24,634	15 3,000 — 2,000	—	—	36	25

20,703 ''99

1,497,758

9,497 20

17 361,610

61 21,685 — 51,847 37 16,916 25 9,497 20

977

59,699

3,731

83 18,900

49 -

13 95

977 69 63,431 32	18,900 —	- —	-—	— - —	13
21,681 1,561,1	380,510 61	21,685 —	51,847	37 16,916 25	9,511

af Grupp A 1 2. (Forts.)

			s	fult		r
Öfriga tillgångar	Summa	Som grundfond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skilt beteck-nade medel	Andra skulder	Summa	Anmärkningar
33		13,597	68	_				13,597	68	_		13,597	68	Länets siffror specificeras å sid. 42-45.
—	—	17,855	70	—	—	—	-	17,855	70	—	-	17,855	70	Länets siffror specificeras å sid. 42-45.
'' '' 33	-	31,453	38	—			—	31,453	88		—	31,453	38
—	—	3,731	49	—	-	—	—	3,731	49	—	-	3,731	49	Länets siffror specificeras å sid. 42-45.
33	—	35,184	87	—-	—	—	—	35,184	87	—	-	35,184	87

af Grupp A 1. (Forts.)

belopp af 500 kronor (klass ,6) eller derutöfver (klass «)•

49,621 33	62	1,998,219 31,453	83 38	463,246	34	541,814	71	930,715 31,453	44 38	62,443	34	1,998,219 31,453	83 38	Specificeras länsvis å sid. 34—37 » » » » 42—45
49,654	62	2,029,673	21	463,246	34	541,314	71	982,168	32	62,443	34	2,029,673 21
1,730	56	81,322	03	—	—	14,385	43	66,4.06	60	530	—	81,322	03	» » å sid. 38—41
—	—	3,731	49	—	—	—	—	3,731	49	—	—	3,731	49	» » » » 42—45
1,730	56	85,053	52	—	—	14,335	43	70,138	09	530	—	85,053	52
51,385	18	2,114,726	73	463,246	34	556,200	14	1,082,80691	62,973	34	2,114,726	78	''

Grupp A Bi. Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pen upptaga

medlemmar ur en

Föreningens eller kassans namn	Stiftad år	Högsta årliga pension		D o 1 ä	gare		Pension^	- eller unders tö dstagare
Under året ållkommo	Under året afgingo	Antal vid årets slut	Under året ållkommo	Under året afgingo	Antal vid årets slut
med döden	af andra orsaker	med döden	af andra orsaker
Stockholms stad.
1) Klass a.			i o	29	G	878	5	5		63
HandelsbokhållarnesPonsionsförening...	1869	400	)
			{ 39	23	7	887	4	4	—	03
Svenska Musikerföreningen utan per-
O r			1 11	1	5	187	2	—	—	21
sonlig ansvarighet ....................	1882	100	{ H	3	ii	184	5	—	—	26
			( 5	8	_	334	18	8	_	89
Minuthandelsföreningens Pensionskassa	1874	100	l 8	4		338	12	4		97
i Dramatiska och Musikaliska Artisternas			f 13	3		167	1	1		24
\| Pensionsförening..........................	1857	300	l 15	5	_	177	1	1		24
\| Pensionsinrättningen för lärarinnorna
vid Sveriges högre skolor för kvinlig			1 37	1	u	310	6			23
ungdom ...................................	1886	400	\ Öl	1	5	355	5	_	_	28
1 Bok- & Musikhandlames Pensionsföre-			1 12	4	5	289	8	2		46
	1853	375	)
			l 19	4	3	301	7	4	—	49
			1 216	8	75	3,553	14	2	2	113
! Enskilda Järnvägarnes Pensionskassa...	1888	7) -	1 428	16	90	3,876	40	5	3	145
J Apotekarecorpsens Lifränte- och Pen-			j 105	?	°) 73	830	8	?	>°) 1	37
sionskassa..................................	1887	3,000	i 73	?	e) 19	884	3	?	10) 3	37
Antal föreningar inom Stockholm till-			1 402	54	175	6,548	62	18	3	416
hörande klass er. ................. 8			\ (544	50	135	7,001	77	18	6	469
2) Klass p.			f 11	16	4	589		2		SO i
Sjömannafö reningen......................	i 1863	50	I 14	17	1	535	—	—	—	89 !
Uppsala län.
Uppsala Handelsförenings Understöds-			( 6			127				4
fond..........................................	1878	200
			l -	3	—	124	—	—	—	4
			f 10	_	_	129	_	_	_	G
Sällskapet Oscars-Förbnndet..............	1SG3	200	8
			1 o
Antal föreningar inom länet, samt-			1 1«			256	_			10
liga tillhörande klass a : ......... 2	—	—
	1		l 8	3	—	261	—	—	—	10

J) Kantor. 2) Sjuk- och begrafningshjälp. 3) Julgåfvor. 4) HiifvudsaMigen sjukhjälp. 8) Begrafnings- och nödhjälp. 6) Statsorsaker.
n) Däraf största delen afgifter för vissa apotek.

sionsbelopp af 50 kronor (klass $) eller därutöfVer (klass «), och som

allmännare krets af personer.

Inkomster under de två	år, uppgifterna afse		Utgifter under do två år, uppgifterna afse
Dclägarnes afgifter	Kantor	Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Öfriga inkomster resp. minskning i tillgångar (f)	Summa	Pensioner och därmcc jämförliga understöd	Understöd af annat slag	Förvalt-ningskost-nader, af-skrifningai m. m.	Öfriga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
4,185		29,670	37	15,544	53			49,899	90	19,200				1,910	38	J) 7,650		20,639	52	49,899	90
5,290	—	30,462	93	4,937	63	—	—	40,690	56	19,200	—		—	1,96813	>) 7,650	—	11,872	48	40.690	56
3,457	80	1,038	88	219	SO	—	—	4,716	18	1,146	62	4) 1,050	—	524 41	—	—	1,995	In	4,716	18
3,563	60	1,102	85	174	—	—	—	4,840 51	1,325	—	4) 1,640	—	375	39	—	—	1,500	12	4,840	51
1,400	—	18,222	42	--	—	—	—	19,622 42	8,810	—	—	—	1,451	47	—	—	9,360	95	19,622	42
2,125	—	17,636	16	—	—	—	—	19,76116	9,500	—	—	—	1,464	50	■-	—	8,796	66	19,761	16
1,674	—	9,006	44	555	78	—	—	11,236 22	6,225	—	5) 540	67	799	46		—	3,671	09	11,236	22
1,755	—	10,291	57	696	03	—	-	12,742 60	8,200	—	5) 950	—	707	18	--	—	2,885	42	12,742	(SO
35,751	59	22,051	45	6) 2,600	_	_	_	00,403 04	8,128	50		_	1,693	64	260	35	50,320	55	60,403	04
45,710	68	23,938	73	«) 2,850	—	'' -	—	72,49941	9,976	70		—	1,413	98	—	—	61,108	73	72,499	41
4,410	—	16,590	14	19,650	—	—	—	40,650 14	13,451	17	—	—	517	25	—	—	26,681	72	40,650	14
4,850	—	18,590	83	23	—	—	—	28,46383	15,100	—	—	—	448	21	—	—	7,915	62	28,463	83
\| 531,222	04	141,089	75	1,911	—	—	—	674,222 79	22,375	51	—	—	9,494 58	9) 2,065	83	640,286	87	674,222	79
1 503,267	84	172,690	76	5,863	71	—	—	681,822 31	34,248	22	—		10,147\|l7	8) 59	40	637,367	52	681,822	31
82,956	26	49,992	45	n) 26,324	64	—		159,27335	19,041	82	—	—	9,047j75	81	58	131,102	20	159,273 35
86,013	22	54,297	20	“) 28,464	13	—	—	168,774	55	20,131182	—	—	9,31330	2	8G	139,326	57	168,77455
! <»(>5,056	69	287,66190	66,805	45	—	_ 1	1.019,524 04	98 37862	1,590	67	25,438	94	10,057	76	884,058 05	1,019,524 04
052,575	40	329,01103	43,008	50	—	-	1,024,594 93	117,681	74	2,590	—	25,837	SO	7,712	20	870,773 07	1,024,594 93
3,275	—	11,08210	3,512	—	---		17,869	10	4,700	—	a) 5,124	—	1,706	69	3) 828	15	5.510 26	17,869 10
3,020		10,687 92	3,150	—	.	\|	16,857	92	4,070		2) 4,882	75	1,982	44	3) 842	85	4.479 88j	16,85792
1,564	97							1,564	97	800								764 97	1,564	97
1,622	94	—	—	—	—	—	-	1,622	94	800	—	—	-	—	—	—	—	822 94	1,022	94
725	—	831	98	—	—	—		1,556	98	650	-	—	—	693	94	—	—	213 04	1,550	98
822	—	737	68	—	—	—	-	1,559 68	750	—	—	—	312	99!	—		496 691	1,559	68
2,28997	831	98	—	—		- -	3,121	95	1,450	—	—		69394		—	978Pl!	3,121	95
2,444 94	737	68	—	~		-	3,18262	1,550	—	—~		31299		—	1,31963	3,182 62

anslag. 7) 00 °/o af lönen. 8j Återbetalning till delägare. °) Häri ingå äfven aflidna. 10) Ej uppgifvet om genom dödsfall eller af andra

Grupp A 2i. (Forts.) Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt

upptaga medlemmar ur en

Föreningens eller kassans namn							T	i	i i s	å	n g a	r
Kassa	Hos banker	Lån mot inteckning	Lån mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obligationer (0) och aktier (a)	fastigheter (f) och nventarier (i)
Stockholms stad.
1) Klass a.
Handelsbokhållames Pensionsförening...	848	06	7,500	—	492,500	—	—	—	—	—	o 201,000		—
Svenska Musikerföreningen utan per-
sonlig ansvarighet ......................	260	96	28,554	29	—	—	—	—	—	—	—		i 237	—
Minuthandelsföreningens Pensionskassa	1,485	34	9,000	—	359,000	—	—	—	—	—	o 490	—	i 100	—
Dramatiska och Musikaliska Artisternas
	19,847	90	2,217	25	191,712	50					a 4,350	35	i 180
Pensionsinrättningen för lärarinnorna
vid Sveriges högre skolor för lcvinlig
	6,753	83	13,710	91	89,000						o 231,636	50	f 290,000
Bok- & Musikhandlames Pensionsföre-
	8	30	9 372	08	340 550						o 4,817
Enskilda Järnvägarnes Pensionskassa...	1,263	84	26.5S7	54	218,100		255,000		82,358	48	o3,412,440		i 1,000
Apotekarecorpsens Lifränte- och Pen-
	132	87	438,500		693,205	50					o 124,985		t 480

Antal föreningar inom Stockholm till-
höjande klass a: ................. 8	30,601	10	535,442	07	2,389,068		255,000		82,358	48	3,979,718	85	291,997	—
2) Klass p.
Sjömannaföreningen.........................	1,842	96	88,571	72	145,000	—	—		—	—	/ o 21,000 t a 624		j. i 439	50
Uppsala län.
Uppsala Handelsförenings Understöds-
fond..........................................									23,031	74			—	—
Sällskapet Oscars-Förbundet..............	197	38	17,364	66			—		—		—		—	—
Antal föreningar inom länet, samt-
liga tillhörande klass ce: ......... 2	15)7	38	17,364	66			—		23,031	174				—

*) Däraf lån 170,000 kr., resten oreglcrade pensioner. 2) Däraf kr. 25,702: 96 pensionsfond, resten sjuk- och begrafningsfond.
kr. 1,066,808: 97 och förstärknings- och understödsfonden kr. 184,350: 63.

pensionsbelopp af 50 kronor (klass /J) eller därutöfver (klass «), och som

allmännare krets af personer.

				3	kula	e r
Ofri ga tillgångar utestående utgifter (ua) utestående räntor (ur)	Summa	Som grund- cller garantifond betecknado medel	Som reservfond betecknado medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skildt beteck-nade medel	Andra skulder	Summa	A n m ä r k nin gar
ur 9,543	27	711,391	33					540,541	33	'') 170,850		711,391	33
—	—	29,052	25	—	—	—	—	2) 29,052	25	—	-	29,052	25
—	—	370,075	34	—	—	—	-	370,075	34	—	-	370,075	34
3J 12,558	07	230.866	07	—	—	—	—	4) 230,866	07	—	—	230,866	07	Stadgar fastställda af K. M:t.
1 ua G95 \ ur 3,671	50	\| 635,467	74	—	-	-—	—	579,848	99	55,618	75	035,467	74	Stadgar fastställda af K. M:t.
ur 780	Öl	355,527	39	—	—	—	—	355,527	39	—	-	355,527	39
(ua 37,879 [wr 38,507	02 84	] 4,073,136	72	—	—	—	—	4,070,882	78	2,253	94	4,073,136	72	Reglemente stadfäst af K. M:t.
ur 9,640	67	1,271,944	04	—	—	-—	-	'') 1,271,944	04	—	-	1,271,944	04	Reglemente stadfäst af K. M:t.
113,275	38	7,677,460	88	—	-	—	—	7,448,738	»	228,722	69	7,677,460	88
—	-	257,478	18	—	—	—	—	257,478	18	—	-	257,478	18
—	—	23,031	74	—	—	—	—	23,031	74	—	—	23,031	74	f Reglemente stadfäst af K. Befhde. \Myckct
—	—	17,562	04	—	—	—	—	17,562	04		—	17,562	04
—	-	40,593	78	—	-	—	—	40,593	78	—	—	40,593	78

s) Nödhjälps förn] ens tillgångar. 4) Däraf Edströmska fonden kr. 1,040: 14 och begrafningsfonden kr. 7,013; 10. 5) Häraf hufyudfonden

Grupp A 2i. (Forts.) Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt

upptaga medlemmar ur en

röreningens eller kassans namn	Stiftad år	Högsta årliga pension	Delägare	Pensions	- eller understödstagare
Under året illkommo	Jnder året afgingo	Antal vid Lrets slut	Under året iillkommo	Under året afgingo	Antal vid \rets
med laf andra döden \| orsaker	med 1 döden	af andra orsakar
Västmanlands län.
Arbetames Pensionskassa i Tärna socken			1 1»		4	144	i			3
(klass rc) ...................................	1891	100	)
			1 #			loo
Östergötlands län.
			f 3	_	2	79	3	—	—	ii
Linköpings Handlandes Pensionskassa	1847	Obcst.	{ 4	2	—	81	4	2	—	13
			1 11	3	_	115	_	_	—	2
Sveriges Handelsresandeförening.........	1884	400	I o	2	1	121	3	—	—	5
Antal föreningar inom länet, samtliga			1 14	3	2	194	3			13
tillhörande klass «: ............... 2	_	_	)
			1 13	4	1	202	7	2		18
Kalmar län.
i 1) Klass c<.
Handlande Borgares Anke- & Pupill-			( —			9				22
kassa.......................................	1839	200				9				17
1 Kalmar Handtverksborgares Anke- &			l			14				18
Pupillkassa.................................	1843	80	{ 12			26	1	1	i	17
1 Handlandes Pensionsinrättning i Väster-			f —	2	1	29	_	_	_	14
vik..........................................	1847	500	} -	2		27	2	_	_	16
Fartygsbefälhafvares och Skeppares			r			44				14
Anke- & Pupillkassa, Oskarshamn..	1865	100	1 -	—	—	44	—	—	—	14
Antal föreningar inom länet till-				2	1	96		_	_	08
hörande klass er. ................... 4		—	{ 12	2		106	3	6	i	64
2) Klass p.
				—	1	10	—	—	—	7
Borgholms stads pensionskassa..........	1883	50	{ 1	—	—	11	—	—	—	7

l) Sjukhjälp.

pensionsbelopp af 50 kronor (klass fi) eller därutöfver (klass «), och som

allmännare krets af personer.

	Inkomster under do två år, uppgifterna afse			Utgifter	under de två år, uppgifterna afse
Delagarncs utgifter	Räntor	Böter, gåfvoi och andra liknande inkomster	Ofriga inkomster resp. minskning i tillgångar (f	Summa	Pensioner och därmec jämförliga understöd	Understöd af annat slag	Förvalt-ningskost-nader, af-skrifningai m. m.	Öfriga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
	485	41	416	10	302	50	—		1,154	Öl	70				41	76	—		1,042	31	1,154	01
441	25	460	42	7	75			909	42	105	—	—	—	48	66	—	~	755	82	90!)	42
405	—	2,704	87	2	28			3,112	15	1,580				94	95			1,437	20	3,112	15
395	—	2,769	55	5	—	—	—	3,169	55	1,540	—	—	—	86	99	—	—	1,542	56	3,169	55
1,875	—	2,508	42	1,948	—	—	—	6,331	42	150		'') 1,205	—	144	46	—	—	4,831	96	6,331	42
\| 660	—	2,564	86	3,907	-	—	-	7,131	86	1,550	_	725	—	102	59	—	—	4,754	27	7,131	86
2,280	-	5,218	29	1,950	28			9,443	57	1,780	—	1,205	—	239	41	—	_	6,269	16	9,443	57
j 1,055		5,334	41	3,912			_	10,301	41	3,05>0		725		189	58			6,296	83	10,301	41
		4,602	02					4,602	02	2,800				32	40			1,769	62	4,602	02
■ ~	—	4,580	39	—	—	—	—	4,580	39	2,558	34	—	—	26	40	—	--	1,995	65	4,580	39
—	—	2,185	23	—	-	—	—	2,185	23	1,330	—	—	—	145	92	—	—	709	31	2,185	23
600	—	2,191	35	—	—	—	-	2,791	35	1,370	—	—	-	279	08	—	—	1,142	27	2,791	35
—	—	5,854	31	—	-	—	—	5,854	31	5,320	—	—	—	93	62	—	—	440	69	5.854	31
—	— \|	6,005	12	—	—	—	—	6,005	12	5,353	84	—	—	64	85	—	—	586	43	6,005	12
—	—	1,636 j	10	12	83	f in	27	1,760	20	1,630	—	—	—	130	20	—	—	—	—	1,760	20
—	—	1,732 \|	69	27	16	—	—I	1,759	85	1,442	50	—	—	196	94	—	—	120	41	1,759	85
		14,277 !	66	12	83	in	27	14,401 1	76	11,080	—	—		402	14	_	_	2,919	62	14,401 1	76
600		14,509 55	27	16	—	—	15,136	71	10,724	68	—	-	567	27	—		3,844	76	15,136	71
117		192 07	—	—	—		309	07	162		_		10		_		137	07	309	97
100		201 Jas	—		—		301	23	196		—		10		---		95	23	301	23

Grupp A 2 i. (Forts.) Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt

upptaga medlemmar ur en

					T	i	1 1 g	å	n g a	r
Föreningens eller kassans namn	Kassa	Hos banker	Lån mot inteckning	Lån mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obligationer (o) och aktier (a)	fastigheter (f) och nventarier (i)
Västmanlands län. Arbetames Pensionskassa i Tärna socken (klass it) ....................................	423 81	15	17	500 -	8,891	>0
Östergötlands län. Linköpings Handlandes Pensionskassa	1,227 2	694	78	50,000 -	—		—	—	—		—	—
Sveriges Handelsresandeförening.........	1,610 2	D 1,477	92	45,700 -	- 3,300		——	—	—		—	—
Antal föreningar inom länet, samtliga tillhörande klass ct: ............... 2	2,837 4	7 2,172	70	95,700 -	- 3,300	—	—	-	—	-	—	—
Kalmar län. 1) Klass «. Handlande Borgares Änke- & Pupill-kassa ........................................	4 0	7 2,825		58,819 4	8 1,030		26,491	ii	o 2,000
Kalmar Handtverksborgares Änke- & Pupillkassa.................................	805 C	9 5,388	86	36,850 -	500		300	—	—	-	—-	—
Handlandes Pensionsinrättning i Väster- vik...........................................	180 £	1 699	60	47,100 -	- 52,876		2) 8,375	—	—		ii	-
Party gsbefälkafvares och Skeppares Änke- & Pupillkassa, Oskarshamn..	—	524	OS	17,650	- 7,214	5C	3) 6,802	3C	—		i 92	90
Antal föreningar inom länet till-hörande klass er: .................. 4	5)89	1 17 9,487	51	160,419	18 61,620	5(	) 41,968	41	L 2,000		93	DO
2) Klass p. Borgholms stads pensionskassa..........	—	- 3,239	31	> -	- 1,000		—		''i		—	—

>) Däraf kv. 2,625: — delägarnes förbindelser, återstoden utestående utgifter. 2) Xuträdesreverser. 3) Fondreverser. 4) Intcck -

pensionsbelopp af 50 kronor (klass /$) eller därutöfver (klass a), och som

allmännare krets af personer.

				s	k u 1	d	e r
Ofri ga tillgångar utestående afgifter (ua) utestående räntor (ur)	Summa	Som gond- olier garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skilt beteck-nade medel	Andra skulder	Summa	Anmärkningar
—	—	9,831	21	—-	—	—	-	9,831	21		—	9,831	21	Reglemente stadfäst af K. Befhde.
—	___	51,922	05	—	—	—	—	51,922	05	—	—	51,922	05	Stadfäst af K. Befhde.
-—-	—	52,088	12	—	—	—	—	52,088	12	—	—	52,088	12	Åtnjuter statsbidrag för sjukkasscafdel-ning.
—		104,010	17	—	—	—	—	104,010	17	—	—	104,010	17
'') 2,715		93,884	(JO					93,884	66			93,884	00	Reglemente stadfäst af K. M:t.
4,530	—	48,373	95	—	—	—	—	48,373	95	—	-	48,373	95	Reglemente stadfäst af K. M:t.
—	—	109,231	91	—	—	—	—	109,231	91	—	-	109,231	91	Reglemente stadfäst af K. M:t.
—	—	32,283	75	—•	—	—	—	32,215	26	68	49	32,283	75	Reglemente stadfäst af K. M:t.
7,245	—	283,774	27	—	—	—	—	283,705	78	08	49	283,774	27
—	—	4,239	39	—	—	—	—	4,239	39	—	—	4,239	39

oingsförayelser.

Grupp A 21 (Forts.). Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt

upptaga medlemmar ur en

Föreningens eller kassans namn	Stiftad år	Högsta årliga pension	Delägare	Pensions- eller understödstagare
Under året illkommo	Under året afgingo	Antal vid trots slut	Under året illkommo	Under året afgingo	Antal vid årets slut
med döden	af andra orsaker	med döden	af andra orsaker
Blekinge län.					i
Borgerskapets i Karlskrona Pensions-			f'') —	>) -	*) -	■i -		4		25
kassa ........................................	1867	200	) '' \ '') —	>) -	*) -	>) -	o it	3	_	25
De Handlandes i Karlskrona Änke- &			i 1	i	_	G3	6	3	i	64
Pupillkassa................................	3)-	400	1 -	i		62	2	2	_	64
Handtverkarnes ocli Fabriksidkarnes i			f 2	3		52	2	1	_	37
Karlshamn Änke- & Pupillkassa ...	1842	160	l -	3	—	49	3	1	—	39
			i *) —	’) —	■i —	'') -	_	_	_	66
Karlshamns Stads Änke- & Pupillkassa	1851	500	l	*)-			4	—	—	70
			1 ‘) —	>) —	>) —	>) -	_	3	—	47
Pensionsföreningen i Karlshamn.........	1860	Obest.	\ '')-	'') —	■i -		—	1	—	46
				3		37	3	1	—	13
Änke- & Pupillkassan i Sölvesborg.....	1867	400	{ 3	2	—	38	1	—	—	14
Antal föreningar inom länet, samt-				7		152	11	12	i	252
liga tillhörande klass er. ..........6			{ e	6	—	140	13	7	—	258
Kristianstads län.
Borgerskapets m. fl. Pensionsinrättning			1 4	6		159		5		97
i Kristianstad ............................	1858	Obest.	) l -	2	—	157	1	o	—	96
			\| 1	i	—	17	1	—	—	25
Torekows enskilda änkekassa ............	1787	250	l 3	_	__	20	—	—	—	25
Vallby arbetareförenings Sjuk- & Lif-			f to	4	9	317	_	_	_	17
räntekassa..................................	1877	Obest.	( 20	1	9	327	—	-	—	17
			f 6	1	1	87	—	—	—	—
Ö. Tomarps Pensionskassa................	1809	Obest.	1	—	1	86	—	—	—	—
Antal föreningar inom länet, samt-			f 21	12	10	580	1	5	_	139
liga tillhörande klass eu .........4	—	—
			t 23	3	10	590	1	1 2	—	138

I) Uppgifter saknas. 2) Kantor å donerade medel. Postens natur klargöres ej af uppgifterna. 8) Pä 1830-talet. 4) Kantor & done af

uppgifternas bristfällighet. 7) Återbetald! för dödsfall.

pensionsbelopp af 50 kronor (klass /$) eller därutöfver (klass a), och som

allmännare krets af personer.

Inkomster under de två år, uppgifterna afse	Utgifter under de två år, uppgifterna afse
Delägarnes afgifter	Kantor	Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Öfriga inkomster resp. minskning i tillgångar (f	Summa	Pensioner och därmec jämförliga understöd	Understöd af annat slag	Förvalt-ningskost-nader, af-skrifningai m. m.	Öfriga utgifter	Ökning tillgångar	Summa
240		5,991						6,231		2,583	33			519	33	2) 1,002	05	2,126	29	6,231
200	—	5,861	95		—	—		6,061	05	3,100		—	—	540	50	211,029	89	1,391	56	6,061	95
1,300	—	20,653	98	—	—	—		21,053	OS	16,966	67	—	—	1,096	85	—	_	3,890	46	21,953	98
—	—	19,719	04	—	—	—	-	19,719	04	17,400	—		—	1,222	61	—	—	1,096	43	10,719	Öl
930	29	10,361	43	—	--	—	—	11,291	72	5,400	—		—	670	59	4) 751	36	4,469	77	11,201	72
83	51	10,103	08	—	—	—	—	10,186	59	5,275	—	—	—	687	30	*) 660	80	3,563	49	10,186	59j
—	—	6,692	85	—	—	f 1,063	37	7,756	22	7,434	17		—	322	05	—	—	—	—	7,756	22
816	75	7,423	02	—	—	f 202	65	8,442	42	8,166	67		—	275	75	—	—	—	—	8,412	42
—	—	“) 877	65	—	—	—	—	877	65	739	50	—	—	138	15	—	—	—	—	877	65
—	—	6) 884	30	—	—	—	—	884	so	785	_	—	—	99	30	—	—	—	—	884	30
32		'')-	—	—	—	—		32	—	‘)--	_	—	—	‘) —	_	•--	—	6)32	—	32	—
48		'')-	—	—-	—	—	_	48	—	'')--	_	—	—	'')--	_		—	6) 48	—	48	—
2,502	20	44,576	01	—	—	1,063	37	48,142	57	33,123	67		—	2,746	07	1,753	41	10,518	52	48,142	571
1,148	26	43,001	39			202	65	45,342	30	34,726	67			2,825	46	1,600	60	6,000	48	45,342	30
1,350		5,408	94	14	27			6,773	21	5,202	31			459	08			1,111	82	6,773	21
1,220	—	5,525	10	—	—	—	—	6,745	10	5,325	46	—	—	476	88	—	—	942	76	6,745	10
62	—	486	15	—	—	—	—	548	15	240	—	—	—	9	60	—	—	298	55;	548	15
112	—	492	75	—	—	—	—	604	75	246	25	—	—	11	50	—		347	-1	604	75 i
1,788	05	1,834	14	—	—	—	—	3,622	10	415	68	108	15	—		—		3,098	36	3.622	19
2,003	35	2,013	39	—	—	—	—	1,016	74	366	03	38	10	—		—		3,612	61	4.016	74
645	15	191	26	4	601	—	—	841	Öl	—				8	SO	7) 32	38	799	53	841	01
766	10	261	78	3	20	—	-	1,031	08	—		1		8	SO	—		1,022	18	1,031	08
3,845	20	7,020	40	18	8?)	—	1	11,784 56	5,857 jool	108 Ilo	477 48	32 Ii	)S	5,308 1	d	11,784	>6
4,101	45	8,203 ]02\|	3	20	—	_ II	12,307 \|67	5,937 \|74	3S jlO	406	DS	-—	-1	5,024 \|	35I	12,397	67

rade medel. 5) Uppgifter saknas och därför har en fiktiv räntepost här införts lika med utgifternas summa. 6) Fingerad post betingad

Grupp A 2i (Forts.). Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt

upptaga medlemmar ur en

							T	i	1 1 g	å	n g a	1*
Föreningens eller kassans namn	Kassa		Sos banker	Lån mot inteckning	Lån mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obligationer ] (o) och aktier (a)	fastigheter (f) och nventaricr (i)
Blekinge län. Borgerskapets i Karlskrona Pensions-kassa ........................................	147	27	1,278	32	111,439	18
De Handlandes i Karlskrona Änke- & Pupillkassa................................	27	96	10,216	91	371,555	b3	—	—	2) 2,016	99	—		- —
Handtverkames och Fabriksidkarnes i Karlshamn Änke- & Pupillkassa ...	2	05	7,915	37	199,265	22	—	—	—	—	—	—	— —
Karlshamns Stads Änke- & Pupillkassa	68	15	17,740	—	122,260	-	—	-	—	-	a 4,000	—	i 330 -
Pensionsföreningen i Karlshamn.........	145	88	744	31	19,376	76	—	—	—	-	—	—	---—
Änke- & Pupillkassan i Sölvesborg.....	270	67	11,733	08	66,350	—	15,950	—	—	-	a 4,000	—	- -
Antal föreningar inom länet, samt-liga tillhörande klass it : .........6	061	98	49,628	49	890,246	79	15,950	—	2,01(5	99	8,000		330 —
Kristianstads län. Borgerskapets m. fl. Pensionsinrättning i Kristianstad............................	1,228	42			106,464	17	2,200	—
Torekows enskilda änkekassa ............	—		70		—		10,201	,38	—		—		--—
j Vallby arbetareförnings Sjuk- & Lif-räntekassa.................................. 1	286	62	28,085	2(	—		—		—		—		"■s e*. 03 88 1 1
Ö. Tomarps Pensionskassa................	42	31	5,473	61 1	—				—		—		— —
Antal föreningar inom länet, samt-liga tillhörande klass a : ......... 5 1	1,557	41	it 33,628	81	106,461	il-	12,401	3É	\--		—		3,500 -

i) Gulinska fonden. 2) Inträdosrevorscr. s) Infeckningsförnyelser. ''*) Reserverade vinster till motvikt mot räntefall. 5) Däraf

pensionsbelopp af 50 kronor (klass 0) eller därutöfver (klass «), och som

allmännare krets af personer.

			s	kult		e r
Ofri ga tillgångar utestående afgifter (ua) utestående räntor (ur)	Summa	Som gond- olier garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skilt beteck-nade medel	Andra skulder	Summa	Anmärkningar
ur 3,210	30	116,075	57	103,950	28			'') 12,125	29			116,075	57	Reglemente stadfäst af K. Befhde.
/ 3) 41 9,605	25 62	} 393,464	SO	363,907	43	4) 22,911	85	5) 6,645	08	—	—	393,464	36	Iteglemente stadfäst af K. Befhde.
iua 1,562 \ 6) 147	24	} 208,891	88	—	—	—	-	208,891	88	—	—	208,891	88	Reglemente stadfäst af K. Befhde.
ua 530	-	144,928	15	—	—	—	—	144,928	15	—	—	144,928	15	Reglemente stadfäst af K. Befhde.
—	-	20,266	95	—	—	—	—	20,206	95	—	—	20,266	95
(ua 6,220 \ur 3,130	37	{107,654	12	70,455	14	—	—	7) 37,198	98	—	-	107,654	12	Reglemente stadfäst af K. Befhde.
24,440	78	991,281	03	538,312	85	22,911	85	430,050	33	—	—	991,281	03
		109,892	59					109,892	59			109,892	59	Reglemente stadfäst af K. Befhde.
—	—	10,271	38	—	-	—	—	10,271	38	—	—	10,271	38	Reglemente stadfäst af K. Befhde.
s -	—	31,871	82	—	—	—	—	31,871	82	—	—	31,871	82	Reglemente stadfäst af K. Befhde.
-—	-	5,516	02	—	-	—	—	5,516	02	—	—	5,516	02	Reglemente stadfäst af K. Befhde.
-—	_	157,551	81	—	—	—		157,551	81	—	—	157,551	81

S. A. Liljevalls donation kr. 5,000;

6) Räntor å utestående utgifter. 7) Pensionsfond,

Grupp A 2i (Forts.). Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt

upptaga medlemmar ur en

Föreningens eller kassans namn	Stiftad år	Högsta årliga pension	Delägare	Pensions- eller understödstagare
Under året ;illkommo	Under året afgingo	Antal vid trots slut	Under året ;illkommo	Under året afgingo	Antal vid årets slut
med döden	af andra orsaker	med döden	af andra orsaker
Malmöhus län.
Skanörs & Falsterbo Stads Sjökapteners			i	l			84				60
Pensions- & Understödsförening.....	1763	Obest.
			!	—	—	—	84	5	i	—	64
Sällskapet Vänskap och Välgörenhet,			f	7		8	105	7	2		104
Ystad ......................................	1832	100
			\	3	i	6	101	2	3	—	103
			(	7		_	372	13	_	_	65
Kullons Allmänna Pensionsförening...	1890	Obest.	J 1	25	—	—	397	2	—	—	67
			l	2	3		160	'') —	>) —	>) —	>) —
Lunds Stads Understödsförening........	1856	Obest.	1		3	—	157	‘) -		u-	‘) -
Antal föreningar inom länet samt-			i	17	3	8	721	20	2		229
liga tillhörande klass er. ......... 4	_		1
			l	28	4	6	739	9	4		234
Göteborgs- och Bohus län.
Göteborgs Frivilliga Brandkårs Pen-			f	13			135	2	1		146
sionsförening..............................	1870	Obest.	1
			1	12	—	—	147	6	4	—	148
			(	>) —	»)	■) —	O —	O _	*)--	>) —	>) —
Göteborgs Handelsresande-Förening ...	1885	Obest.	1
			l	'') -		'') -	'') -	'') -	’) ~	■j -	’) —
	\| 1835		(	2	_	_	86	3	_	_	38
Sjökaptensföreningen i Fiskebäckskil...	{ 1894	Obest.	1	3			89	4		_	42"
Sällskapet »Enighet och nytta», Mollö-			I	3			116		3		52
sund........................................	1856	Obest.
			l	1	—	1	116	1	1	—	52
			1	6			84				_
Mollösunds Pensionsförening..............	1892	Obest.	)
			t	6			90	—	—	—	—
Antal föreningar inom länet, samt-			1	24			421	5	4		230
liga tillhörande klass er. ......... 5	—	—
			l	22	—	1	442	ii	5	—	242

*) Uppgift saknas. 2) Till sterbhus återbetalda medel.

pensionsbelopp af 50 kronor (klass /S) eller därutöfver (klass «), och som

allmännare krets af personer.

Inkomster under de två år. uppgifterna afse

Delägarncs

afgifter

Kantor

Böter, gåfvor
och andra
liknande
inkomster

Ofri ga
inkomster
resp.

minskning i
tillgångar (/*)

Summa

Utgifter under de två år, uppgifterna afse

Pensioner
och därmed
jämförliga
understöd

Understöd

annat slag

Förvaltningskostnader,
afskrifningar

m. m.

Ofri ga
utgifter

Ökning

tillgångar

Summa

585
G30

935 Iföl
1,037 65
3,285 —
4,520 -602 —
286 I -

1,930

1,962

2,217

2,191

1,129

1,163

5,489

5,539

22 25;
53 35

2,515 91
2,592 11
3,152 87
3,229 24
4,430 31
5,730
0,091
5,825

1,397

1,455

2,303

2,178

1,079

1,583

4,599

4,512

323

430

188

211

472

376

1,073

1,110

526

620

3,168

3,941

1,020

936

2,515

2,592

3,152

3,229

4,430

5,730

0,091

5,825

5,407	05	10,707	09	22	25	—	—	16,190	99	9,378	50		—	1,029	10	—	—	5,789	33	16,196	99
i 6,473	05	10,850	28	53	35			17,383	28	9,728				1,045	88			6,609	40	17,383	28
3,115		8,470	74	61				11,646	74	9,148				659	65			1,839	09	11,646	74
2,970	—	7,989	32	43	50	—	—	11,002	82	8,447	—	—	—	612	87	—	—	1,942	95	11,002	82
8,407	—	3,883	28	11,000	—	—	—	23,290	28	5,084	50		—	1,166	76	2) 125	—	16,914	02	23,290	28
8,435	—	4,208	29	800	-	—	—	13,443	29	5,026			-	1,011	85	2) 77	50	7,327	94	13,443	29
510	—	740	69	—	—	—	—	1,250	09	783		—	—	31	64	—	—	436	05	1,250	09
485	—	657	96	—	-	—	—	1,142	1*0	824	—	—	—	32	77	—	—	286	19	1,142	90
211	17	560	31	1	50	—	—	772	98	393	-	—	—	54	56	—	—	325	42	772	98
205	11	574	22	62	50	—	_	841	83	407		—	—	75	70	—	—	359	13	841	83
435	30	257	81	—		—	-	693	11	—	—	—	—	21	25	—	—	671	86	093	11
556	20	293 \|73	—	—	_		S49	93	—	—	—	—	22	—	—	-	827	93	849	93
12,078	47	13,912	83	11,002	50	—	—	37,053	80	15,408	so	—	-	1,933	86	125	—	20,186	44	37,653	80
12,051	31	13,723 52	900	—	—	—	27,280	83	14,704	-	—	—j	1,755	19	77	50	10,744 \|	14	27,280	83

Grupp A 2i (Forts.). Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt

upptaga medlemmar ur en

Tillgångar

Föreningens eller kassans namn

Kassa Hos banker

Lån

L&n
mot

inteckning m°l korgen

Lån

mot annan
säkerhet

Malmöhus län.

Skanörs & Falsterbo Stads Sjökapteners

Pensions- & Understödsförening..... 4,721 78 16,968 63

Sällskapet Vänskap och Välgörenhet,

Ystad.......................................

Kullens Allmänna Pensionsförening.....

Lunds Stads Understödsförening........

Antal föreningar inom länet, samtliga
tillhörande klass a : ....... 4

Göteborgs- och Bohus län.

Göteborgs Frivilliga Brandkårs Pensionsförening
.............................

Göteborgs Handelsresande-Förening ...

Sjökaptens®reningen i Fiskebäckskil...

Sällskapet »Enighet och nytta», Mollösund.
........................ ...............

Mollösunds Pensionsförening..............

Antal föreningar inom länet, samtliga
tillhörande klass ro ......... 5

73 55 14,163 16

-- 22,654 16

191 40 11,646 29

850
26,200
5,000
101,279 |82

16,570

350

Obligationer Fastigheter (f)
(o) och

och aktier (a) inventarier (i)

- 8,200 — -

— i 400

4,986 73

672

65,432 24 133,329 82 16,920 - 8,200

3 |35

3,188

8,284

1,840

1,040

170,500

75,000

786 54 14,352 86 245,500

----o 1,000

--- 2,685 05 -

— 12,835 89 - —

— 8,411 42---

— 4,706 50 - ---

— 25,953 81 2,685 05 1,000 —

400 -

i 50 —

i 100

150

pensionsbelopp af 50 kronor (klass /£) eller därutöfver (klass a), och som

allmännare krets af personer.

				s	k u 1	1	e r				Anmärkningar
Öfriga tillgångar utestående utgifter (ua) utestående räntor (ur)	Summa	Som grund-el ler garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skilt beteck-nade medel	Andra skulder	Summa
		39,110	41					39,110	41			39,110	41	Reglemente stadfäst af K. Befhde.
—	—	18,986	71	—	—	—	—	48,986	71	—	-	. 48,986	71
—	—	28,054	16	—	—	—	-	28,054	16	—	—	28,054	16	Reglemente stadfäst af K. Befhde.
—	—	113,117	51	—	—	—	—	113,117	51	—	—	113,117	51	Reglemente stadfäst af K. Befhde.
—	—	229,268	79	—	—	—	—	229,268	79	—		229,268	79
		174,746	91					174,746	91	_	_	174,746	91	Reglemente stadfäst af K. Befhde.
—	—	86,0410	78	—	—	—	--	86,066	78	—	-	86,066	78
	-	13,508	70	—	—	__		13,508	70	—	—	13,508	70	Reglemente stadfäst af K. Befhde.
—		10,256	02	-—-	—			10,256	02	—-	—	10,256	02
—		5,849	85	—	—	—		5,849	85	—		o,m	85
1 “ 1 1	290,428	26	—			290,428	26	—	—	290,428	26

Grupp A 2i (Forts.). Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt

upptaga medlemmar ur en

Föreningens eller kassans namn	Stiftad år	Högsta årliga pension	Delägare	Pensions- eller understödstagare
Under året tillkommo	Under året afgingo	Antal vid årets slut	Under året tillkommo	Under året afgingo	Antal vid årets sl ut
med döden	af andra orsaker	med döden	af andra orsaker
Gotlands län.
			( 4	3	_	78	_	3	_	74
Köpmansgillet i Visby......................	1849	100	1 3	2		79		2		72
Fabriks- & Handtverksidkarnes i Visby			i 1		i	28	_	4		53
Pensionsinrättning..........................	1860	Obest.	l -	—	4	24	4	—	—	57
			1 41	_	_	554	__		__	_
Fårö Pensionsförening......................	1881	100	1 14	—	—	568	—	—	—	—
Antal föreningar inom länet, samtliga			1 16	3	1	<560		7		127
tillhörande klass a: ............... 3	—	—	)
			l 17	2	4	671	4			129
Gefleborgs län.
Handtverkssocietetens Pensionskassa,
			\ —	l	—	ti	i	—	—	9
Söderhamn (klass «).....................	1844	?	) l -	1	—	4	—	—	—	9
Västernorrlands län.
j Norrlands Köpmäns- och Industriidkares			f 18	7		173	2i —	2) —	2i —	2) —
Pensionsförening, Sundsvall (klass a)	1884	400	1 5		—	178	2i-	2)-	*>-	2)-

*) Begrafningshjelp. *) Uppgift saknas.

pensionsbelopp af 50 kronor (klass /$) eller därutöfver (klass a), och som

allmännare krets af personer.

Inkomster under de två	år, uppgifterna afse		Utgifter under de två år, uppgifterna afse
Delägarnes afgifter	Kantor	Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Ofri ga inkomster resp. minskning i tillgångar (/)	Summa	Pensioner och därmed jämförliga understöd	Understöd af annat slag	Förvalt-ningskost-nader, af-skrift! in gar m. m.	Ofri ga utgifter	Ökning tillgångar	Summa
2,360		5,962	49					8,322	49	6,408	32			285	63			1,628	54	8,322	49
1,090	—	7,992	60	—	—	—	—	9,082	60	6,308	33	—	—	306	33	—	—	2,467	94	9,082	60
100	—	1,837	71	—	—	—	—	1,937	71	1,154	32	—	—	193	42	—	-	589	97	1,937	71
—	—	1,866	38	182	30	—	—	2,048	(58	1,093	12	—	—	326	48	—	—	629	08	2,048	68
100	—	446	37	64	12	—	—	610	49	—	—	—	—	25	—	—	—	585	49	610	49
133	25	479	80	78	75	—	—	691	80	—	—	—	—	25	—	—	—	666	80	691	80
2,560	—	8,246	57	64	12	—	—	10,870	69	7,562	64	—	_	504	05	—	—	2,804	—	10,870	69
1,223	25	10,338	78	261	05			11,823	as	7,401	45			657	81			3,763	82	11,823	08
		1,037	35					1,037	35	835		>) 50						152	35	1,037	35
		1,046	78					1,046	78	850								1%	78	1,046	78
760	50	5,(569	74					6,430	24	2,625				S98	Öl			2,907	23	6,430	24
1,137	—	5,492	23	—	—	—	—	6,629	23	2,900	—	—	—	774	32	—	—	2,954	91	6,629	23

Grupp A 2 i (Forts.). Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt

upptaga medlemmar ur en

							T	i	1 1 g	å	n g a	r		—
Föreningens eller kassans namn	Kassa	Hos banker	Lån mot inteckning	Lån mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obligationer (0) och aktier (a)	Fastigheter (f) och inventarier (i)
Gotlands län.
Köpmansgillet i Visby...................... Fabriks- & Handtverksidkames i Yisby	3,322	59	8,900	—	143,349	11	4,410	-	—	—	—	—	—	—
Pensionsinrättning......................	—	—	1,825	19	33,080	—	—	—	—	—	o 900	—	t 325	—
Fårö Pensionsförening......................	1,079	25	277	76	2,200	—	6,905	—	—	—	—	—	—	—
Antal föreningar inom länet, samtliga tillhörande klass a: ............... 3	4,401	84	11,008	95	178,G29	11	11,315	—	—	—	900	—	325	—
Gefleborgs län.
Handtverkssocietetens Pensionskassa,
		86				_	21,371	70	—		__	_	_	_
Västernorrlands län.
Norrlands Köpmäns- och Industriidkares
Pensionsförening, Sundsvall (klass ct)	438	•2 J	49,521	50	17,891		—		—		0 52,102	29	i 100	—

*) Donationsmedel kr. 5,057: 11, återstoden pensionsfond. 2) Obetalda pensioner. 3) Uppgiftens siffra 21,400 har jämkats för att

pensionsbelopp af 50 kronor (klass /S) eller därutöfver (klass a), och som

allmännare krets af personer.

				S	kul	1	e r				A n m ä r k ningar
Öfriga tillgångar utestående afgifter (ua) utestående räntor (ur)	Summa	Som grund- eller garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icko sär-skilt beteck-nade medel	Andra skulder	Summa
		159,981	70					‘) 159,981	70			159,981	70	Reglemente stadfäst af K. Befhdo.
ur 61	53	36,191	72	—	—	—	—	36,076	90	2) 114	82	86,191	72	Reglemente stadfäst af K. Bcfhdc.
—	—	10,462	Öl	—	—	—	—	10,462	01	—-	—	10,462	01	Reglemente stadfåst af K. Befhdo.
Öl	53	206,635	43	—■	—	—	—	206,520	61	114	82	206,635	43
—	—	21,377	56	—	—	—	—	21,377	56	—-	—	21,377	56	Reglemente stadfäst af K. M:t.
e	25	120,059	31	94,400		s)21,300		4) 3,633	31	5) 726	_	120,059	31

erhålla lika summor af tillgångar och skulder. 4) Pensionsfond. 6) Oreglerade pensioner.

Sammandrag

Pensionsföreningap, som ställa i utsikt ett högsta pensionsbelopp af 50 kr. (klass a)

Län	Antal	Delägare	Pensions	- eller understödstagare
för- eningar inom länet	Under året illkommo	Under året afgingo	Antal vid hets slut	Under året illkommo	Under året afgingo	Antal vid årets slut
med döden	af andra orsaker	med döden	af andra orsaker
1) Klass u.		f 402	54	175	6,548	62	18	3	416
Stockholms stad..........................................	8
		1 644	56	135	7,001	77	18	6	469
		f 16	_		256	_	_	_	10
Uppsala län .......................................	2	8	3	—	261	—	—	—	10
		( 15	_	4	144	1	—	—	3
Västmanlands » .......................................	1
		l 9	—	—	lö£5	—	—	—	3
		[ 14	3	2	194	3	_	_	13
Östergötlands » .......................................	2	i l 13	4	1	202	7	2	—	18
		[ —	2	1	96	_		_	68
Kalmar » .......................................	4	{
		l 12	2	—	106	3	6	1	64
		f 5	7	_	152	11	12	1	252
Blekinge » .......................................	6	8	6	—	149	13	7	—	258
		f 21	12	10	580	1	5	_	139
Kristianstads » .......................................	4	i
		l 23	3	10	590	1	2	—	138
		1 17	3	8	721	20	2	_	229
Malmöhus » ......................................	4	\
		\ 28	4	6	739	9	4	—	234
		I 24	_	_	421	5	4	_	236
Göteborgs- & Bohus län .............................	5	\ \ 22	—	1	442	11	5	—	242
		( 16	3	1	660	_	7	_	127
Gotlands » .............................	3	1
		l 17	2	4	671	4	2	—	129
		f —	1		5	1	_	_	9
Gäfleborgs » .............................	1	J l -	1	—	4	—	—	—	9
		f 18	7	_	173	_	_	—	—
Västemorrlands » ..............................	1
		1 5	—	—	178	—	—	—	—
Klass a.	41	( 548	92	201	9,950	104	48	4	1,502
2) Klass jS.		\ 784	81	157	10,496	125	46	7	1,574
		f 11	16	4	539	_	2	_	89
Stockholms stad..........................................	1	l
		X 14	17	1	535	—	—	—	89
		( —		1	10	_	_	_	7
Kalmar län................................................	1
		l 1	—	—	11	—	—	—	7
	2	J 11	16	5	549	—	2	—	96
Klass p.		l 15	17	1	546	—	—	—	96
Grupp A2i i dess helhet.	43	j 559	108	206	10,499	104	50	4	1,598
	i	1 799	i 98	158	\| 11,042	125	\| 46	i 7	1,670

af Grupp A 2i.

eller därutöfver (klass fi), och som vända sig till en allmännare krets af personer.

Inkomster under de två år, uppgifterna afse

Utgifter under de två år, uppgifterna afse

Delägarne afgifter	Räntor	Böter, gåfvo och andra liknande inkomster	Öfriga inkomster resp. minskning i tillgångar	Summa	Pensioner och därmet jämförliga understöd	Understöd af annat slag	Förval t- \| Tungsint- I öfr nader, åt- 0 skrifningarl utgifter m. m. i	Ökning i tillgångar	Summa
665,056 6E	287,661	90	l 1 66,805	4f			1,019,524	04	98,37?	5 65	1,590	67	25,438	94 10,057	71	884,05?	i 05	1,019,524 04
652,575 4C	329,011 i	03	1 43,008	5(	> —	—	1,024,594	93	117,68]	74	2,590		25,837	86 7,712	21	870,77?	07	1,024,594 93
8,289 97	1 831	98		—	_	—	3,121	95	1,45(	) —	—	—	693	94	\| _		97?	01	3,12195
2,444''91	737	68	—		—	—	3,182	62	1,55C	) —	—	—	312	99	1 -		1,319	63	3,182 62
43541	416	10	302	löt	—	—	1,154	01	7C	—	—	—	41	70	—	—	1,042	31	1,154 01
441 25	460	42	7	75	—	—	909	42	10E	—	—	—	48	60	_	—	755	82	909 42
2,280 —	5,213	29	1,950	j28j--	—	9,443	57	1,73C	—	1.205	—	239	41	—	—	6,269	16	9,443	57
1,055 —	5,334	41	3,912		—	-	10,301	41	3,09C	—	725	—	189	58	—	—	6,296	83	10,301	41
	—	14,277	66	12	83	m	27	14,401	76	11,080	—	—	—	402	14	—	—	2,919	62	14,401	76
600 —	14,509	55	27	16	\| _	—	15,136	71	10,724	68	—		567	27	—	—	3,844	76	15,136 71 i
2,502i29	44,576\|91	—	—	1,063	j37	48,142	57	33,123	67	—	—	2,746	97	1,753	41	10,518	52	48,14257
1,148 26	43,991 39	—	—	202	\|65	45,342	30	34,726	67	—	—	2,825	46	1,690	69	6,099	48	45,342 30
3,845 20	7,92049	18	87	—		11,784	56	5,857	99	108	15	477	48	32	58	5,308	36	11,784	56
4,101	45	8,293102	3	20	—	—	12,397	67	5,937	74	38	10	496	98	—	—	5,924	85	12,397	67
5,407	165	10,767 09	22	25	—	_	16,196	99	9,378	50	—	—	1,029	16	—	—	5,789	33	16,196	99
6,47?	65	10,856 28	53	35	_	_	17,383	28	9,728	—	—	—	1,045	88	—	—	6,609	40	17,383	28
12,678 47	13,912 83	11,062	50	—	—	87,653	SO	15,408	50	—	—	1,933	86	125	—	20,186	44	37,653	80
12,651	31	13,72352	906	—	—	—	27,280	83	14,704	—	—	—	1,755	19	77	50	10,744	14	27,280 83
2,560	__	8,24657	64	12	—	—	10,870	69	7,562	64	—	—	504	05		—	2,804	—	10,87069
1,223	25	10,3381	78	261	05	—	—	11,823 08	7,401	45		—	657	81	—	—	3,763	82	11,823 08
—	—	1,037	35	—	-	—	—	1,037 35	835	—	50	—	—	—	—	—	152	35	1,037 35
—	—	1,046	781	—	-	—	—	1,046	78	850	—		1	—	—	—	—	196	78	1,046 78
760 50	5,669	74	--	—	—	—	6,430	24	2,625	-			898	01	—	—	2,907	23	6,430 24
1,1371—	5,492	23	—		—	—	6,629	23	2,900	—	_	—!	774	32	—	—	2,954	91	6,629 23
697,816	18	400,531 91	80,238	80	1,174	641,179,761	53	187,499	92	2,953	82	34,405	66	11,968	75	942,933	88	1,179,76153
688,851	51	443,795 09	48,179	01	202	65 1,176,028	26	209,399	28	3,353	10	34,511	94	9,480	45	919,283	49	1.176,028 26
3,275	1	11,082110	3,512	—	—	_J	17,869	10	4,700	—■	5,124	-1	1,706	69	828	15	5,510	26	17,86910
3,020	—	10,687 92	3,150		—	—	16,857	92	4,670	—	4,882	75	1,982	44	842	B5	4,479	881	16,857 92
117	—	19207	—		--		:»9	97	162	—	—	_	10		—		137	07	309 07
100	—	20123	—		—		30123	196	—	—	-	10		—		95	23	30123
3,392	—	11,27417	3,512		—		18,178	17	4,862	—	5,124		1,716	>9	828	15	5,647	33	18,178	17
3,120	—	10,889 15	3,150 1		—		17,159	15	4.866	—	4,882	75	1,992	44	842	35	4,575	11	17.159	15
701,208	18	411,806 OS	83,750	SO	1,174	(4	1,197,939	70	192,361	92	8,077	S2	36,122	Jo	12,796 90 948,580	71	1,197,939	70
686,971	51	454,684 24,	51,329 \|<	)1	202	85\|\|l	1,193,187	41	214,265\|	28	8,2:15	$5	36,504	18	10,323 \|30! 923,858	60	1,193,187	41

Sammandrag

Pensionsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta pensionsbelopp af 50 kr. (klass a)

Tillgångar

Län

Kassa

Hos banker

Lån

mot

inteckning

Lån

mot borgen

Lån

mot annan
säkerhet

Obligationer
och aktier

Fastigheter

och

inventarier

1) Klass ct.						i					291,997 —
Stockholms stad......................	....... 30,601	10	535,442	07 2	389,068 -	255,000		82,358	48	3,979,718 85
Uppsala län ..................	....... 197	i 38	17,364	66	--—	1		23,031	74	- —	- —
Västmanlands » ...................	....... 423	84	15	47	500-	8,891	90	--	—	— —	— —
Östergötlands » ...................	....... 2,837	47	2,172	70	95,7 -	3,300	—
Kalmar » ...................	989	47	9,437	51	160,41	61,620	50	41.968	41	2,000 —	93 90
Blekinge » ...................	661	98	49,628	49	890, 79	15,950	—	2,016	99	8,000 -	330 -
Kristianstads » ...................	1,557	3	33,628	83	106,464 1	12,401	38	—	—	- _	3,500 -
Malmöhus » ..................	4,986	73	65,432	24	133,	16,920		8,200	—	- —	400 —
Göteborgs- & Bohus län .........	786	54	14,352	86	245,	25,953	81	2,685	05	1,000 —	150
Gotlands » .........	4,401	84	11,002	95	178, 11	11,315	—	--	—	—	325 —
Gäflehorgs » .........	5	86	—	—	- -	21,371	,70 J
Västemorrlands » .........	438	27	49,521	50	17,891 -	—	-	—	-	52,1 29	100 -

Klass a.

2) Klass fi.

Stockholms stad..........................

Kalmar län ...............................

Klass 0.

Grupp ASi i dess helhet.

47,887 '' 787,999 4,217,7 7

1,842 96 : 88,571 145,

3,239 -

1,842

49,780

91,811

879,810

145,000

39 4,302,748

432,724	20	160,200	07	4,043,721 14
—	—	—	—	21,624
1,000	—	—	—	—	-\|
1,000	—	—	—	21,024	—
433,724	20	100,260	07	4,005,345	14

439

489

af Grupp A 2l. (Forts ).

eller därutöfver (klass /S), och som vända sig1 till en allmännare krets af personer.

				S	k u 1	d	e r					A n m	r k n	n	S a	r
Öfriga tillgångar.	Summa	Som grund- eller garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skilt beteck-nade medel	Andra skulder	Summa
113,275	38	7,677,460	88	—	—	—	—	7,448,738	19	228,722	69	7,677,460	88	Länets siffror specificeras å	sid.	50-53
—		40,593	78	—	—	—	—	40,593	78	—	-	40,593	78	»	»	»	u	»	50-53
	—	9,831	21	—	—	—	—	9,831	21	—	—	9,831	21	»	»	»	»	»	54-57
'' -	—	104,010	17	—	—	-—	—	104,010	17	—	—	104,010	17	»	»	))	»	»	54-57
7,245	—	283,774	27	—	—	—	—	283,705	78	68	49	283,774	27	»	»	»	»	»	54-57
24,446	78	991,281	03	538,312	85	22,911	85	430,056	33	—	—	991,281	03	»	»	»	»	»	58-61
—	—	157,551	81	—	—	—	—	157,551	81	—	—	157,551	81	»	»	»	»	»	58-61
—	—	229,268	79	—	—	--		229,268	79	—	—	229,268	79	»	»	»	»	»	62-65
—	—	290,428	26	—	—	—	—	290,428	26	—	—	290,428	26	»	»	»	»	»	62-65
61	53	206,635	43	—	—		—	206,520	61	114	82	206,635	43	»	»	)>	»	»	66-69
—	—	21,377	56	---	—	—	—	21,377	56	—	—	21,377	56	»	))	»	»	»	66-69
6	25	120,059	31	94,400	—	21,300	—	3,633	31	726	—	120,059	31	»	»	»>	»	»	66-69
145,034	9410,132,272	50	632,712	85	44,211	85	9,225,715	80	229,632	—	10,132,272	50
		257,478	18	—		—		257,478	18	—	—	257,478	18	»	»	))	»	»	50-53
—	_	4,239 39	—	—	—	—	4,239	39	—	-	4,239	39	»	n	»	»	»	54-57
—	—	I 261,717	57	—	—	—	—	261,717	57	—	—	261,717	57
145,034	94	10,393,990	07	632,712	85	44,211	85	9,487,433	37	229,632	—	10,393,990	07

Grupp A 22. Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pensions ur

en enskild

Föreningens eller kassans namn	Stiftad år	Högsta årliga pension	Delägare	Pensions- eller understödstagare
Under året ;ilIkommo	Under året afgingo	Antal vid trots slut	Under året ;illkommo	Under året afgingo	Antal vid årets slut
med döden	af andra orsaker	med döden	af andra orsaker
Stoekholms stad.			1				!
			1 8 1	i	5	98	3 j	5	—	59
Kungl. Teatrames Pensionsinrättning	1812	1,200	1 7	i	9	95	7	6	—	60
F. d. Bryggareämbetets i Stockholm			t 6	6	_	201	2	3	—	29
Pensionskassa...........................	1847	500	f
			1 8	3	—	206	3	2	—	30 j
Polispersonalens i Stockholm Enskilda			\| 40	6	11	548	6	—	i	37
Ånke- och Pupillkassa................	1883	4) 300	) \ 40	8	18	562	3	—	2	38
Kungl. Lifgardets till häst Pensions-			f 2	1	1	33	1	2	—	38
	1850	300	i
			\ ~	“	2	31	2	1	—	39 \|
			f 3	1	2	62	3	1	—	33
Hofkapellets Pensionsinrättning	1816	1,600	1 8	1	2	67	1	—	_	34
Underofficerames vid Kungl. Svea			f -	_	_	13	2	—		15
Lifgarde Pensionsinrättning.........	1860	120	I 29	2	3	37	—	—		15
Kungl. Göta lifgardes Underofficerares			( 8	2	2	43	3	—	—	27
Enskilda Pensionskassa...............	1861	150
			l 6	—	6	43	2	1	—	28
Viktualiehandlarncs Pensionsinrätt-			f 9) -	s) -	s)-	82	1	_	_	37
1 ning .......................................	1739	Obest.	!,-	*) —	8) -	*) 82	—	3		34
\| Barnmorskornas i Stockholm Pen-			f 4	_	_	55	_	—	—	8
sionsförening............................ !	1860	200	) \ 2	__	—	57	—	—	\| -	8
\| Antal föreningar i Stockholm, samtliga			1 71	17	21	1,135	21	11	1	283
tillhörande klass a: ..... ......... 9	—	—
			! ioo	lo	40	1 1,180	18	13	2	286

‘I Kan höjas 2) Konungens bidrag. 8) Uppgift saknas. 4) Uppgiften angifver 80, men då uppgift saknas om afgång och tillgång,
afskrifning Kr. 2,045: —. 9) Omkostnader för och underhåll af fastigheten. l0) Återbetalning till utgångna medlemmar. “) Däraf

för fastigheten’ och reparationer. 1 nedre posten ingå 1,000 kr. till de nödlidande i Norrland. 14) Besparade pensioner.

belopp af 50 kronor (klass /B) eller därutöfver (klass ce), och som upptaga medlemmar

krets af personer.

Inkomster under de två år, uppgifterna afse

Utgifter under de två år, uppgifterna afse

Delägamcs afgifter	Räntor	Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Ofri ga inkomster resp. minskning i tillgångar (f)	Summa	Fonsioner och därmed jämförliga understöd	Understöd af annat slag	Förvaltnings-kostnader, afskrifningar m. m.	Öfriga utgifter	Ökning tillgångar	Summa
8,924	50	35,964	45	7,472	17	''*) 5,025	[	! 57,386 12	34,325		7) 1,725		6,491	13			14,844	99	57,386	12
10,616	25	33,980	81	6,987	77	“) 5,187	50	56,772 33	34,125	—	7) 750	-	2,428	50	—	—	19,468	83	56,772	33
200	—	29,724	04	—	—	—	-	29,924 04	11,975	—	7) 750	-	1,791	02	»1 3,478	03	11,929	99	29,924	Öl
400	—	29,846	72	—	-	—	—	30,246 72	12,000	—	7) 150	—	8) 4,001	24	*) 2,704	93	11,390	55	30,246	72
10,236	—	5,390	58	25	—	—	—	15,651158	6,100	—	153	—	—	-	>») 941	-	8,457	58	15,651	58
9,599	—	5,763	33	225	-	---	—	15,587 33	6,858	33	138	50	—	—	101 1,001	-	7,589	50	15,587	33
553	33	7,185	85	a) 200	—	—	—	7,939 IS	4,671	92	—	—	260	83	1	64	3,004	79	7,939	18
543	34	7,625	30	a) 200	-	f 6,732	66	15,101 30	4,859	09	—	_	“)10,240	50	1	71	—	—	15,101	30
5,752	82	20,384	04	51 9,616	43	6) 3,000	-	38,753 29	22,953	50	1,918	75	—	—	—	—	13,881	04	38,753	29
6,269	14	21,437	46	*) 8,239	15	6) 3,000	—	38,945 75	23,778	22	1,513	18	—	-	—	—	13,654	35	38,945	75
162	—	1,770	93	25	—	—	-	1,957 93	1,332	—	—	—	139	70		-	486	23	1,957	93
535	—	645	Öl	1,283	—	—	—	2,463 01	1,380	—	7) 50	—	156	—		—	877	Öl	2,463	Öl
1,146	17	1,991	98	63	75	—	—	3,201 90	2,518	73	—	—	32	—	—	—	651	17	3,201	90
1,199	87	1,981	30	61	50	—		3,242 67	2,618	75	—	—	5	90	—	—	618	02	3,242	67
529	—	22,869	73	—	-	—		23,398 73	la) 8,943	56	-—-	—	1,641	08	13) 8,085	82	4,828	27	23,398	73
520	—	24,740	02	—	-	f 3,834	51	29,094 53	ia) 8,353	15	7) 249	-	1,522	73	13j 18,969	65	—	—	29,094	53
470	—	1,670	31	585	—	—	—	2,725 31	1,600	--	—		146	98	—	—	978	33	2,725	31
600	—	1,647	65	6,886	14	—	—1	9.133 79	1,600	—	—	j	148	24	—	—	7,385	55	9133	79
27,973	82	126,951 91	17,987 35	8,025	-	180,938 08	94,419 71	4.546	75	10402	74	12.506	49	59 062	39	180,938	OS
80,282	60	127,667	60	23,882 56	18,754	67j	200,587 43	95,572 54	2,850	68	18,503	11	22,677	29	60,983	81.	200,587	43

har siffran 82 införts här för att undvika divergenser. 6) Plikter, recettor m. m. 6) Statsanslag. 7) Begrafningshjälp. *) Däraf
10,000 kr. afskrifning å »Ponsionskassans kapital i Officerskårens stallbyggnad». *a) Inklusive ved, medicin, julgåfvor m. m, *3) Onepa

Grupp A 22 (Forts.) Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pensions ur

en enskild

							T i	1 1 g å n	g	a r
Föreningens eller kassans namn	Kassa		Hos banker	Lån mot inteckning	Lån mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obligationer Co) och aktier (a)	Fastigheter (f) och inventarier (i)
Stockholms stad. Kungl. Teatrames Pensionsinrättning	55	03	51,421	28	1 16,000	!	1		H ur 11,061	Öl	o 735,315		1 i 28	21
F. d. Bryggareämbetets i Stockholm Pensionskassa............................	341	88	64,069	59	34,200	—	—	—	—	—	o 60,842	50	f 206,000	—
Polispersonalens i Stockholm Enskilda
Ånke- och Pupillkassa..................	238	31	5,044	31	131,000	—	—	—	—	—	—	—	i 315	—
Kungl. Lifgardets till häst Pensions-
kassa.......................................	4,157	32	81,517	10									>)/20,000	—
Hofkapellets Pensionsinrättning.........	238	17	15,450	84	325,400	—	14,765	-	—	—	o 99,750	—	»''895	58
TJnderofficerames vid Kungl. Svea
Lifgarde Pensionsinrättning..........	3	71	2,640	18	20,500	—	5,022	63	—	—	o 8,685	—	—	—
Kungl. Göta lifgardes Underofficerares
			33,342 27,000	33			8,230		25		o 202	50	_	_
Viktualiehandlarnes Pensionsinrättning				23,000	_	_	_	o 30,000		f 210,000	_
Barnmorskornas i Stockholm Pensions-
förening.................................	148	26	23,761	20	—	—			—	—	o 23,950	12	—	—
Antal föreningar i Stockholm, samtliga tillhörande klass it:..................1	5,182	68	304,246	83	550,100	-	28,017	63	11,086	Öl	958,745	12	437,238	79

l) Pensionskassans kapital i Officerskårens stallbyggnad.

!) Fastighetsreparationsfonden,

s) Däraf Kr. 1,294: 45 »Rosenborgska

belopp af 50 kronor (klass «) eller därutöfver, (klass /S) och som upptaga medlemmar

krets af personor.

Skulder

Öfriga
tillgångar
utestående
afgifter (ua)
utestående
räntor

Summa

Som

grund eller -

medel

ua 12,439 — 826,319 53

annan

Som fond

reservfond betecknade

garantifond betecknade eller icke sär betecknado

medel beteck nade

medel

i i

826,319 53

365,453 97 313,000 - 26,200

-- 136,597 --- -

-- 105,674 ---

ur 8,919 31 465,418 ■--

- 36,851 ---

--- 41,799 ---

-- 290,000 - ---

-- 47.859 --- --

- a) 26,253 97

136,597 62

»i 105,674 42

465,418 90

36,851 62

41,799 83

21,358

2,315,975

313,000

289,557

47,859

26,200 — 1,976,332

Anmärkningar

Andra

skulder

Summa

44 442

442

826,319

365,453

136,597

105,674

465,418

53 Reglemente stadfäst af K. M:t.

42 Reglemente stadfäst af K. M:t.

90 Reglemente stadfäst af K. M:t.

36,851 52

41,799

290,000

47,859

2,315,975

Reglemente stadfäst af K. M;t.

58 Reglemente stadfäst af Öfrerståth.-Ämbetet

onden».

Grupp A 22 (Forts.) Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pension är

en enskild

Delägare Pensions- eller understödstagare

Föreningens eller kassans Stiftad

namn

år

Stockholms län.

Den vid Reymersholms Nya Spritförädlings
A. B. inrättade pensionskassan
(klass a)........................ 1889

Upsala län.

Upsala Fabriks- & Handtverksförenings | 1872
Pensionskassa (klass «)...............j ^gg^

Västmanlands län.

1) Klass a.

Skultuna Bruksarbetares Nya Understödsförening
........................... 1885

Sala Fabriks- & Handtverksförening . 1889

Köpings Enskilda Handelsförening .. 1897

Antal föreningar inom länet tillhörande

klass «: ............................. 3 —

2) Klass p.

Köpings Fabriks- & Handtverksförening
................................. 1847

Värmlands län.

Karlstads Köpmäns Understödskassa 1895

Karlstads Fabriks- & Handtverksid kares

Understöds & Pensionsfond 1865

Antal föreningar inom länet, samtliga

tillhörande klass a: ............... 2 —

Högsta

årliga

pension

Under Under året afgingo Antal Under Under året afgingo

2) 400

200

Obest.

100

*) 50

Obest.

året			vid	året
mmo	med	af andra	Irets alu	ommo	med	af andra >c
	döden	orsaker			döden [	orsaker
1 -	i		22	2	_
l -	—	i	21	—	_ ^	—
1 7			116	_	_	_
1 io	2		124
I 40	1	72	534	i		i
l 9	2	167	374	i	—	— j
f 2	—	—	42	-	—	—
l 2	1	1	42	i	—	—
j -	1	2	35	—	—
l 1	—	1 —	36	—	—
( 42	2	74	611	i	—	—
1 12	3	168	452	2	—	—
f *			42	~
1 3	4	9	32	4	4	—
( B	1	2	40	_	_	_
1 2	—	—	6) 42	—	—	\| —
! -	—	—	14	—	—	j -
l -	—	—	14	—	—	! -
f &	1	2	54	—	—	—
l 2	—	—	56	—	-	—

Antal

vid

8
6
6

!) Intill=lönen. 2)Dessntom 400 kronor extra pension. 3) Återbetalda medlemsafgifter. *) Käntan å 1,000 kronor eller nyttjan

belopp af 50 kronor (klass /S) eller därutöfver (klass «), och som upptaga medlemmar

krets af personer.

Inkomster under de två år, uppgifterna afse

Utgifter under de två år, uppgifterna afse

Delägarnes

afgifter

Räntor

Böter, gåfvor
och andra
liknande
inkomster

Öfriga

inkomster

resp.

minskning i
tillgångar (

Summa

Pensioner
och därmed
jämförliga
understöd

Understöd

annat slag

Förvaltningskostnader,

afskrifningar
m. m.

Öfriga

utgifter

Ökning

tillgångar

1,469	57	4,698 14 5.000				11,167	\| 71				_	2	50
1,336	32	5,041 03 5,000		—	—	11,377	35	1,176	-	—		2	50
1,545	45	3,507 -					5,052	45	3,257				250
1.461	20	3,568 82					5.030	02	3,318	82			250
1,682		571 49	698	54 -		2,952	03	265	52	1,946		19	95
1,372	—	592 82	308	82 f-	37	2,274	Öl	201	42	1,794	—	15	—
410	86	531 24	—		—	—	942	10	534	67	—	—	—	05
355	95	500 61	—		—	—	856	56	531	24	—	—	3	—
178	—	371 51	—		—	—	549	51	395	—	—	—	30	50
173	—	568 02	—		—	—	741	02	360	—	—	—	43	41
2,270	86	1,474 24	698	54 -	—	4,443	64	1,195	19	1.946	—	50	so
1,900	95	1,661	30S	82		3	3,871	59	1.092	66	1.794	—	(il	41
390	-	217 90	168	09			776	49	327				151	77
347		182 77	159	12	—	—	688	89	242	30	—	—	183	68
790	_	824 46	_	_	_		1,614	46	605				66	35
540	—	845 49	—	—	—	—	1,385	49	630	—	—	—	18	20
—	—	691 32	—	—	—	-	691	52	507	—	-—-	—	32	90
—	-	666 09	—	—	—		666	09	493	-	—	—	31	08
790	-	1,515 78	—	—	—	—	2,305 7	1,112	_	—		99 25
540	-!	1,511 58	—		—		2.051		1,123	—!	—	—	49 28

36 67

3) 30 86
8) 263 59

30 88
263 iö9

5; 214 50

5) 198 -

11,165
10,162 1

1,545

1,461

689 7

407
322
124 0
337 6

1,221

659

943 1
737
151 4
142 0

1,094

879

Summa

11,167 71
11,377

5,052

5,030

2,952
2,274
942 10
856 56
549 51
741
4443
3,871

776

688

1,614

1,385

691

666

2,305 78
2 051

f en jordlott, taxerad till 800 kronor. s) Till central- eller distriktsstyrelsen. e) 1 uppgiften står 40.

Grupp A 22 (Forts.) Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pensions ur

en enskild

Föreningens eller kassans
namn

Tillgångar

Kassa

Lån

Hos banker mot

inteckning

Lån

mot borgen

Lån Obligationer Fastigheter

mot annan (o) och

säkerhet och aktier (o) inventarier

Stockholms län.

Den vid Reymersholms Nya Spritförädlings
A. B. inrättade pensionskassan
(klass «) ........................

Upsala län.

Upsala Fabriks- & Handtverksföre
Pensionskassa (klass «)...''........

Västmanlands län.

1) Klass ct.

Skultnna Bruksarbetares Nya Understödsförening.
.............................

Sala Fabriks- & Handtverksförening.

Köpings Enskilda Handelsförening.....

Antal föreningar inom länet tillhörande
klass a: ............................. 3

2) Klass p

Köpings Fabriks- & Handtverksförening
.................................

129,717	56----
—	- 90,681 70
9,053	24 -- 4,500
836	28 8,900 — 1,100
1,811	78 7,000 - -
11,701 30 15,900 - 5,600

288 32 200 20 2,000

o 3,000

28 8

28 78

f 2,637

2,637

---a 2,243 61

) /''3,285

i i 41

Värmlands län.

Karlstads Köpmäns Understödskassa...

67 92

3,041 71

15,088 12

—

Karlgtads Fabriks- & Ilandtverksid-kares Understöds- & Pensionsfond..

—

5,913 40

9,000 -

—

—— —

Antal föreningar inom länet, sam
tillhörande klass a: ............... 2

67 92

l !

8,955 11

24,088 12

— —

‘) Däraf kapitalfond kr. 17,236: 83, understödsfond kr. 960: 92. Däraf fonden M, L. Lundberg* minne kr. 3,000: —.

belopp af 50 kronor (klass /S) eller därutöfver (klass «), och som upptaga medlemmar

krets af personer.

				Skuld	e i					Anmärkningar
Ofri ga tillgångar utestående afgifter (ua) utestående räntor (ur)	Summa	Som gond- olier garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skilt beteck-nade medel	Andra skulder	Summa
!		132717	56	120,000	—	—		12 717	50			182,717	56
i		90,681	70	—	—	—	-	90,6S1	70	—	-	90,681	70	Reglemente stadfäst af K. Befdo.
		13,553	24			_		13,553	. 24			13,553	24
		10,865	06	—	-	—	-	10,865	06	—	—	10,865	06	Reglemente stadfäst af K, Befdo.
—	—	11,448	98	—	-	—	-	11,446	99	i	99	11,448	98	Stadgar stadfästa af K. Befdo.
—	—	35,867	28	—	-	—	—	35,865	29	i	99	35,867	28
} -	—	8,053	79	—	-	—	—	8,053	79	—	-	8,053	79	Stadgar stadfästa af K. Befde.
—	—	18,197	75	—	—	—	—	») 18,197	75	—	—	18,197	75
■-	—	14,913	40	—	—	—	—	a) 14,598	40	s) 315	-	14,913	40	Reglemente stadfäst af K. Befde.
—	—	33,111	15	—	—	—	—	32,796	15	315	—	33,111	15

Grupp A 22

(Forts.) Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pensions ur

en enskild

Föreningens eller kassans namn	Stiftad 0 ar	Högsta årliga pension	Delägare	Pensions- eller understödstagare
Under året .illkoramo	Under året afgingo	Antal vid årets slut	Under året tillkommo	Under året afgingo	Antal vid Irets slut
med döden	af andra orsaker	med döden	af andra orsaker
Södermanlands län.
Oxelösund—Flen—Västmanlands järn-
vägsaktiebolags Pensionskassa,			j 15 1	2	2	291	—	—	—	6
Eskilstuna (klass ce)..................	1883	*) -	l 148	\| 0 1	8	420	58	4	—	55 i
Östergötlands län.
Linköpings Fabriks- & Handtverks-			i 2	_	_	62	_	2	—	18
idkares Pensionskassa.................	1831	Obest.	) i i	—	3	60	8	—	—	26
Civilo Ämbets- och Tjänstemäns i			f i	1	—	17	s) -	3) -	s) -	3) -
Norrköping Änke- & Pupillkassa	1891	2) -	i -	—	—	17	s) -	3) -	3> -	3) -
Antal föreningar inom länet, samtliga			i 3	1	_	79	_	2	—	18
tillhörande klass it:..................2			{ 4	—	3	77	8	—	—	20
Kalmar lån.
Prästerskapets Änke- & Pupillkassa			1 1	_	—	140	7	i	—	83
i Kalmar Stift...........................	1845	Obest.	l4) -	*) -	*) -	6) 140	4	—	3	84
Kalmar Sjökapteners Änke- & Pupill-			\| -	1	—	13	1	2	—	34
kassa i Kalmar........................	1788	100	l -	2	—	11	1	2	1	•) 32
				_	_	53	—	—	—	15
Västerviks Sjömannaförening............	1888	60		1	2	50	1	—	—	16
Antal föreningar inom länet, samtliga			1 5	1	_	206	8	3	—	132
tillhörande klass a:..................8	;		l -	3	2	201	0		4	132
Jönköpings län.
Annebergs Arbetares Besparingsfond				5	4!)	391	3	—	—	8
(klass p).................................	1880	50	{ 30	4	50	367	2	—	—	10

i) 60 % af medelaflöningen under de senaste 5 åren. *) 20 % af lönen. 3) Pensioneringen börjar ej förr än år 1906. 4) Uppgiften

hjälp och medicin.

belopp af 50 kronor (klass /?) eller därutöfver (klass «), och som upptaga medlemmar

krets af personer.

Inkomster under de två	år, uppgifterna afse				Utgifter	under de två år, uppgifterna afse
Dclägarnes afgifter	Kantor	Böter, gåfvoi och andra liknande inkomster	Öfrig» inkomster resp. minskning i tillgångar (f	Summa	Pensioner och därmed jämförliga understöd	Understöd af annat slag	Förvaltnings kostnader, afskrifningai m. m.	Öfriga utgifte	r	Ökning i tillgångar	Summa
21,460	09	20,779	94	2,708	93			44.948	96	590	27			1,715	16			42613	53	44.948	96
60,381	86	23,433	09	1,844	42			85,659	37	15,677	74			2,793	69	"		67,187	91	85,659	37
194	_	2,882	52					3,076	52	1,425				174	26			1,477	26	3,076	52
219		2,928	79	—-	—	—	—	3,147	79	2,450	—	—	—	231	77	—	—	466	02	3,147	79
2,035	63	1,484	51	—	—	—	—	3,520	14	—	—	—	—	1	10	—	—	3,519	04	3,520	14
! 2,115	—	1,572	83	—	—	—	—	3.687	83	—	—	—	—	3	50	—	—	3,684	33	3.687	83
2,22»	63	4,367	03	—	—	—	—	6,596	66	1,425	—	—	—	175	36	—	_	4,996	30	6.596	66
2,334		4 501	62					6,835	62	2,450		—	—	235	27	—		4.150	35	6,835	62
1,551	65	3,131	51	_	_	/ 75	64	4 758	80	4,609	02			119	78					4,758	80
1,566	70	3,170	12	—	—	—	—	4,736	82	4,501	33	—	—	145	60	—	—	89	89	4.736	82
120		2,290	50	400	—	—	—	2.810	50	1,412	50	—	—	130	51	—	—	1,267	49	2.810	50
96	—	2,207	94	—	—	—	—	2,303	94	1,375		—	—	364	12	—	—	564	82	2303	»4
811	—	790	38	14	65	—	—	1,616	03	658	—	—	—	160	54	—	—	797	49	1,616	03
659		840	66	1,011	52	—	—	2511	18	756	—	—	—	42	25	—	—	1.712	93	2511	18
2,482	55	6,212	39	414	85	75	6+	9.185	33	6,679	52	—	--	440	83	_	_	2.064	981	9.185	33
2,321	70	6,218	72	1,011	52			9,551	94	6,632	33			551	97		—	2,367	64	9,551	94
1,648	55	748	32	2,600				4.996	87	1.640	78	7) 491	22!	907	37			1957	5oj	4.996	37
1,617	37	827	73	2.500	—	—		4 945	10	1,758	56	■>) 6711	Bl,''	1289	22	—	—	1225	7l\|	4,945	!0

oklar. s) Uppgiften har siffran 136, men då vidstående svar äro oklara, har siffran 140 insatts. Uppgiften har siffran 33. 7) Begrafning».

Grupp A 2z. (Forts.) Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pension är

en enskild

							T	i 1 1 g & n	g	a r
Föreningens eller kassans namn	Kassa	Hos banker	Lån mot inteckning	Län mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obligationer ! (o) >ch aktior (o)	fastigheter (f) och nventarier (i)
Södermanlands län.
Oxelösund—Flen—Västmanlands järn-vägsaktiebolags Pensionskassa,	800	JO	43,115	25	25,000		66.600 -	ur 625		o 70,890		f 275,143 72 i 187 06
Östergötlands län.
Linköpings Fabriks- & Handtverks-idkares Pensionskassa..................	79	31	5,150	—	54,200	—	—	—	—	—	—	—
Civile Ämbets-, och Tjänstemäns i Norrköping Änke- och Pupillkassa.	—	—	2,091	95	31,873	50	—	—	—	—		—
Antal föreningar inom länet, samtliga tillhörande klass a: ..................2	79	31	7,241	95	86,073	50	—--	—	—	—	—	—
Kalmar län.
Prästerskapets Änke- och Pupillkassa i Kalmar Stift..........................	—	—	2,400	—	53,200	—	8.320	—	—	—	—	—
Kalmar Sjökapteners Änke- & Pupill-kassa i Kalmar..........................	114	12	14,303	45	31,750		—	—		a 800	—	—
Västerviks Sjömannafö rening ...........	15	32	6,552	51	6,500		1,625	3,500		—		—
Antal föreningar inom länet, samtlig: tillhörande klass a:..................	129	44	23,255	9C	91,450		9,945	- 3,500		800		—
Jönköpings län.							1
Annebergs Arbetares Besparingsfon	i 77	A	1 10,800		5,429	4;		_ _		—		f2,026 96 i 1,084 06

l) Däraf obetalda pensioner kr. 327: 44, resten skuld till förvaltaren. 2) Delägares och pensionärers kassaskuld.

belopp af 50 kronor (klass /3) eller därutöfver (klass a), och som upptaga medlemmar

krets af personer.

				Skuld	e r
Ofri ga tillgångar utestående afgifter (ua) utestående räntor (ur)	Summa	Som grund- ellor garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skilt beteck-nade medel	Andra skulder	Summa		Anmärkningar
} -	—	482,361	39	—		—	—	482,361	39		—	482,361	39	\|
		59,429	31					59,429	31			59,429	31	Reglemente stadfäst af K. Befde.
—	—	33,965	45	—	—	—	—	33,964	32	i	13	33,965	45	Reglemente stadfäst af K. M:t. Kassan j är obligatorisk.
—	—	93,394	76	—	—	—	—	93,393	63	i	13	93,394	76
__	_	63,920	_	—	—	—	—	60,739	49	'') 3,180	51	63,920	—	Reglemente stadfäst af K. M:t.
ua 36 2) 2,260	27	J- 49,263	84	—	-	—	—	49,263	84	—	-	49263	84	Reglemente stadfäst af K. Befde.
—	—	18,192	83	—	-	—	—	18,192	83	—	-	18,192	83
2,296	27	131,376	67	—	—	—	—	128,196	16	3,180	51	131,376	67
1 r —		19,417	51	_	_	_	_	19,417	51	—	—	19,417	51

Grupp A 22. (Forts.) Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pensions ur

en enskild

Föreningens eller kassans namn	Stiftad år	Högsta årliga pension		D e 1 ä	gare		Pensions- eller understödstagare
Under året illkommo	Under året afgingo	Antal vid årets slut	Under året iillkommo	Under året afgingo	Antal vid årets slut
med döden	af andra orsaker	med döden	af andra orsaker
Blekinge län.
Karlskrona—Växiö Järnvägs Pensions-			f 2	2	5	151	2	2		16
anstalt.....................................	1890	i)._	4
			1 13	2	10	152	2	1	—	17
Karlskrona—Växiö Järnvägs Pensions-			f 1	1	4	99	2			6
anstalts Änke- & pnpillafdelning...	1891	s)-	) l 12	2	8	101	2	_	_	8
Matrosernas Enskilda Gratialinrätt-			f —	5	35	396	5	3	2	98
ning, Karlskrona.......................	1865	72	l
			l -	8	15	373	7	3	2	100
Mellersta Blekinge Järnvägs Pensions-			f 2		2	73				3
anstalt, Ronneby........................	1892	*)-
			l 8	2	2	77	1	—	—	4
1 Sjuk-, Begrafnings-, Änke- och Pupill-
kassan för personalen vid Sölvesborg			\| 1	1		45	2		_	5
—Kristianstads järnväg...............	1880	3G0	1 5		1	49	1	—	—	6
\| Antal föreningar inom länet, samtliga			I 6	9	46	764	11	5	2	128
tillhörande klass a: 5..................	_	_
			l 38	14	36	752	13	4	2	135
Kristianstads län.
Yendes Artilleriregementes Under-
officerscorps’ Änke- & Pupillfond,			f 4	4		96	2	_	_	22
Kristianstad..............................	1876	100	)
			1 6	3	—	99	1	1	—	22
\| Vendes Artilleriregementes Pensions-	( 1864		1 *) —	8) —	''1 —	3) —	_	3	9	146
inrättning.................................		60
	i 1894		t s)~	3) -	3)-	3J-	—	7	i	138
\| Yillands Härads Prästänke- & Pupill-			1 2	1		16	2			9
kassa (Gamla kassan), Pjelkestad...	1750	Obest.
			l 1	1	—	16	—		—	9
) Villande Härads Prästänke- & Pupill			f 2	1			2			10
kassa (Nya kassan), Fjelkcstad ....	1844	Obest.	1 i 1		_	16	_	_	—	10
Yillands Härads Prästänke- & Pupill-			( 2	1		15	o			10
kassa (Tillskottskassan)...............	1862	Obest.	j 1 1			16				10
Esphults Prästänke- & Pupillkassa a;			\| —			1				1
år 1871, Esphult.......................	1871	Obest.	) I -			1			_	1
Albo & Jerrestads Häraders Gamla
Prästänke- & Pupillkassa, Cimbris-			\| —			1		1	_	11
hamn......................................	1744	Obest.	{ -			1				11
i Albo & Jerrestads Häraders Nya Präst-			( —			1		1		9
änke- & Pupillkassa, Cimbrishamn	1837	Obost.
1			l -	—	—	1	—	—		9

l) 80 % af medelaflöningen under de senaste 5 åren. 2) 20 % af medelaflöningen under de senaste B åren. 3) Uppgifter saknas.

belopp af 50 kronor (klass /3) eller därutöfver (klass «), och som upptaga medlemmar

krets af personer.

Inkomster under de två år, uppgifterna afse

Utgifter under de två år, uppgifterna afse

Delägarn es afgifter	Kantor	Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Ofri ga inkomster resp. minskning i tillgångar (f)	Summa	Pensioner och därmed jämförliga understöd	Understöd af annat slag	Förvaltnings kostnader, afskrifningai m. m.	Öfriga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
5,295	1 48	8,101	60	4,033	1 59			17,430	67	5,177	09	—		270	21	_		11,983	37	17.430	67
4,647	95	8,514	71	4,513	18	_	—	17,675	84	5,167	32			273	Öl	—	—	12,235	01	17,675	84
2,794	02	3,096	94	1,697	95	—	—	7,588	91	681	25	—		134	63			6,773	03	7,588	91
2,444	07	3,362	07	2,006	54		-	7,812	68	784	83	—	—	112	59		—	6,915	26	7,812	68
3,276	95	5,447	75	22	50	—	—	8,747	20	6,267	50	—	—	211	54	*) 1,414	60	853	56	8,747	20
3,285	75	5,532	47	11	25	—	—	8,829	47	6,215	82	—	—	247	70	4) 1,509	17	856	78	8,829	47
4,014	37	4,981	04	5,041	90	•-	—	14,037	31	480	—	—	—	282	50	—	—	13,274	81	14,037	31
4,813	45	4,478	36	5,023	93	—	—	14,315	74	519	33	—	—	287	—	—	—	13,509	41	14,315	74
642	95	772	78	297	82	—	—	1,713	55	1,230	—	100	—	—	—	—	—	383	55	1,713	55
772	40	765	58	442	02		—	1,980	—	1,980	—	—	—	—	—	—	—	—-	-	1,980	—
16,023	77	22,400 11	11,093	76	—	—	49,517	64	13,835	84	100	_	898	88	1,414	60	33,268	32	49,517	64
15,963	62	22,653 19	11,996	92	—	—	50,613	73	14.667	30	—		920	80	1,509	17	33,516	46	50,613	73
693	_	1,140 16	160	72	_	_	1,993	88	1,700		6) 80		15	80			198	08	1,993	88
741	50	1,468	38	3,075	—	—	—	5,284	KS	1,911	67	6) 85	—	120	32	—	—	3,167	89	5,284	88
—	—	4,628	61	—	—	—	—	4,628	61	2,568	—	—	—	173	39	e) 500	—	1,387	22	4,628	61
—	—	4,598 13	—	—		—	4,598	13	2,516	50	—	—	180	25	e)500	—	1,401	38	4,598	13
378	-	968 42	84	14	—	-	1,430	56	904	50	—	—	—	—	—	—	526	06	1,430	56
223	—	866 46	58	Öl	—	—	1,147	47	814	80	—	—	15	—	—	—	317	67	1,147	47
202	80	311 40	—	—	—	—	514	20	480	—	—	—	—	—	—	—	34	20	514	20
217	60	250 62		—	—	—	468	22	455	—	—	—	—	—	—	—	13	22	468	22
202	80	266	10			—	-	468 90	450		—	—	—	—	—	—	18	90	468	90
217	601	246 60	—	-	—	—	464	20	450		—	—	—	—	—	—j	14	20	464	20
—	—	87 90	—	_i	—	—	87	H)	85	—	—	—	—	—	—	—	2	90	87	90
—		88 ''05			—	—	88	05	85	—							3	05	88	05
3		269 84	97		—	—	369	■4	362	66	—	—	—	—	—	—	7	18	369	84
—	—	265 19	80	56	—		345	75	341	—	—	—	—	—	—	—	4	75	345	75
--		208 67	—		—	—	208	17	205	33 i	—	—	—		—		3	34	208	67
—	—	210 82	—		—		210	82	207	-1	—		—		—		3	32\|	210	32

4) Kanta å skuld. 5) Begrafningshjelp. 8) Till regementschefen.

Grupp A 22. (Forts.) Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pensions ur

en enskild

Tillgångar

Föreningens oller kassans
namn

Blekinge län.

Karlskrona—Väno Järnvägs Pensions
anstalt......................................

Karlskrona—Väno Järnvägs Pensionsanstalts
Änke- & pupillafdelning ...

Matrosernas Enskilda Gratialinrättning,
Karlskrona..............................

Mellersta Blekinge Järnvägs Pensions
anstalt, Konneby .......................

Sjuk-, Begrafnings-, Änke- och Pupillkassan
för personalen vid Sölvesborg
—Kristianstads järnväg............

[ Antal föreningar inom länet, samtliga
tillhörande klass a :.................5

Kristianstads län.

Vendes Artilleriregementes TTnderofficerscorps’
Änke- & Pupillfond,
Kristianstad...............................

Vendes Artilleriregementes Pensionsinrättning.
...........................

Villande Härads Prästänke- & Pupill
kassa (Gamla kassan), Fjelkestad..

Villands Härads Prästänke- & Pupill
kassa (Nya kassan), Fjelkestad.....

Villands Härads Prästänke- & Pupill
kassa (Tillskottskassan)...............

år 1871, Esphult.

hamn.................................

Albo & Jerrestads Häraders Nya Präst -

Kassa	Hos banker	Lån mot inteckning	Lån mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obligationer i (o) >ch aktier («)	"''astigbeter (f) och nventarier (i)
3G	44	4,436	17	158,506		—		—		[ a 72,000 [o 24,000		-
—		*) 75,559	25	—		—		-—		—	—	—
1,831	77	7,003	29	—		—		1	—	—	—	f 69,193	23
—	-	59,031	63	25,267	—	23,000		—	—	—	—	—	—
162	24	8,221	37	170	-	—	-	—	-	o 10,000			—
2.030	45	154,251	71	183,943		23,000	—	—	-	106,000	—	69,193	23
12	68	699	61	19,500		5,909	-	—	—	—	—	—	—
19	09	12,080	—	49,350	—	....	-	32,100	—	o 2,400	-	—	-
188	-	131	37	17,001	50	—	-	—	—	—	—	—	-
21	89	95	02		—	4,894	-	—	—	—	—	—	—
65	24			—	-	4,575		—		—	—	—	-
		796	25	1,000		—		—		—		—	—
95	4(		-	800		4,809	4(	—		—		•-	—
31	%	. -		1,500		2,810	4£		“	—	-	—	h

i) Hos föregående pensionskassa insatt. s) Till änke- o. pupillafdelningen. ») Lån. *) Ej reglerade pensioner. 6) Oreglerad pension.

belopp af 50 kronor (klass /$) eller därutöfver (klass a), och som upptaga medlemmar

krets af personer.

					Skuld	e
Öfrig» tillgångar utestående afgifter (ua) utestående räntor (ur)	Summa	Som grund- eller garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skilt beteck-nade medel	Andra skulder	Summa	Anmärkningar
ur 2,915	46	261,894	07	—	__	—	—	186,334	82	2) 75,559	25	261,894	07
ua 100 \|	—	75,659	25	—	-	—	—	75,659	25	—	-	75,659	25
na 157	50	78,185	79	—	—	—	—	48,185	79	3) 30,000	—	78,185	79
—	—	107,298	63	—	—	—	—	107,298	63	—	—	107,298	08
--	-	18,553	61	—	-	—	—	18,553	61	-—	-	18,553	61
8,172	96	541,591	35	—	—	—	_	436,032	10	105.559	25	541,591	35
ua 21 ur 847	76	\| 26,990	05	—.	—	—-	—	26,990	05	—	—	26,990	05	Reglemente stadfäst af K. Befde.
_	—	95 949	01*		—	—	--	95,871	09	*) 78	—	95,949	09
—	—	17,320	87	—	-	—	—	17,320	87	—	-	17,320	87	Stadgar stadfästa af K, M:t.
—	—	5,010	91	—	—	—-	—	5,010	91	—	-	5,010	91	Stadgar stadfästa af K. M:t.
—	—	4,640	24	-—	—	—	—	4,640	24	—	—	4,640	24	Reglemente stadfäst af K. M:t.
ur 50	—	1,846	25	—	—	—	—	1,761	25	5) 85	—	1,846	25
—	—	5,704	»i	—	—	—	—	5,704	86	—	-	5,704	86
—	—	4.341	67	—	—	—-	—	4,341	67	—	—	4,341	67

Grupp A 22. (Forts.) Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pensions ur

en enskild

Föreningens eller kassans namn	Stiftad O ar	Högsta årliga pension	Delägare	Pensions- eller understödstagare
Under året tillkoramo	Undor året afgingo	Antal vid årets slut	Under året iillkommo	Undor äret afgingo	Antal vid trots slut
med döden	af andra orsaker	med döden	af andra orsaker
Albo & Jerrestads Häraders Präst-
änke- & Pupillkassas Reservations-			(		_ \|	_	i	—	i	— j	8
fond, Cimbrishamn.....................	1855	Obest.	1		_		i	_	_	_	8
1 Ingelstads Härads Prästänke- & Pupill-			f	_ j	i	_	ii	_	__	_	12
kassa, Stora Köpinge..................	1747	Obest.	1	i	—		12	i	i	—	12
i Antal föreningar inom länet, samtliga			i	10	8		157	8	0	o	288
tillhörande klass a \ ...............10			\	10	4	—	103	o	9	i	280
Malmöhus län.							-
! Trelleborgs Handtverkare Bostads- &			i		_	_	59	2	_		12 !
Pensionsförening........................	1860	100	l	—	—	—	59	—	—		12
			t		_	__	19	_	_	—	8
Handelsklassens i Ystad stiftelse......	1834	Obest.	1 1			_	19	_	_	i	7
Lagmannen Tage Ludvig Sylvans Pen-
sionsinrättning för Ankor o. Barn
efter Ämbets- o. Tjänstemän i			i	9	_	—	20	—	—	—	15 1
Staden Ystad............................	1872	750
1			i	—	--	—	öU
Landskrona och Helsingborgs Järn-			i	o	1	3	2) 190	—		—	2; 25 ;
vägars Änke- & Pupillkassa.........	1878	*) -	l	10	1	9	2) 190	2	—	—	2) 27
Helsingborg—Hesslebolms Järnvägs
Pensions-, Änke- o. Pupillkassa,			i	—	1	4	221	1	—	i	12
Helsingborg..............................	1887	1) -	1 l	—	—	6	215	3	—	—	15 \|
			i	15	5	4	679	2	3	—	150
Änkekassan vid Höganäs Stenkolsverk	1804	Obest.	l	17	5	6	685	2	4	—	148
i Kullens Enskilda Sjökapt6nsfdrening,			i	13	1	—	132	2	1	i	25
Höganäs...................................	1883	Obest.	i	8	4	3	8) 133	4	—	—	29
			f	125	2	159	503	2	—	2	15
Bjufs Arbetares Änkekassa...............	1882	180	l	64	3	89	475	3	—	1	17
Frosta Härads Prästänke- o. Pupill-			i	1	1		6	__	—	—	14
kassa, Ö. Strö..........................	1767	Obest.	i	—	—	—	1 6	1	—	—	15

i) 50 % af medelaflöningen för de 5 sista åren. 2) Uppgifter blott för pensionskassaa. *) Uppgiften har siffran 130. 4) Till utträdande.

belopp af 50 kronor (klass /3) eller därutöfver (klass «), och som upptaga medlemmar

krets af personer.

Inkomster under de två	år,	uppgifterna afse.		Utgifter under de två år, uppgifterna afse.
Dclägarncs afgiftor	Räntor	Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Ofri ga inkomster resp. minskning i tillgångar (fl	Summa	Pensioner och därmed jämförliga understöd	Understöd af annat slag	Förvaltnings-kostnader, afskrifningar m. m.	Ofri ga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
		j 223 \|27					223	27	216	66			i 6	I61		j_			22B	27
—	\|	210 75	—	—	f 5	33	216	08	208	-	—	—	8	08	—	—	—	—	216	08
150		1,590 62	59	84	—	—	1,800	46	1,570	46	—	—	13	35	—	—	216	65	1,800	46
175	—	1,586	Iso	56	89	—	-	1,818	39	1,643	31	—	—	—	30	—	—	174	78	1,818	39
1,029	00	9,094 99	401	70	—	—	11,726	29	8,542	61	so	—	209	15	500		2,394	53	11,726	29
1,574	70	9 791 50	3,270	46	5	33	14,641	99	8,632	28	85		323	95	500		5,100	76	14,641	99
OO	50	638	75					1,117	25	550	20							567	05	1,117	25
367	70	659	94	11	—	—	—	1,038	64	492	—	—	—	103	—	—	—	443	64	1,038	64
85	50	2,099	73	—	—	—	-	2,185	23	1,100	-	—	—	—	—	—	—	1,085	23	2,185	23
•)-		6)--						6)-		6)-								6)-		6>-
1,034	37	6,038	66	—	—	—	—	7,073	03	3,789	06	_	-_	83	_	_	_	3,200	97	7,073	03
920	17	7,674	09	—	—	—	—	8,594	26	3,789	06	—	—	63	55	—	—	4,741	65	8594	26
12,816	17	21,108	63	5,537	19	—	—	39,461	99	18,989	25	—	—	457	50	—	—	20,015	24	39.461	99
11,764	09	21,743	30	4,376	59	—	—	37,883	98	20,645	08	—	—	421	60	*) 822	45	15,994	85	37,883	98
12,012	—	12,890	80	10,077	88	—	—	34,980	68	4,649	83	—	—	40	75	—	—	30,290	10	34,980	68
13,805	64	15,001	56	9,204	56	—	—	38,011	76	6,465	49	—	—	9	25	—	—	31,537	02	38,011	76
4,439	75	5,471	96	12,000	—	—	-	21,911	71	4,773	50	199	—	60	—	2	—	16,877	21	21,911	71
4,592	75	5,919	29	15,000	—	—	—	25,512	Öl	5,718	88	201	—	98	—	—	—	19,494	16	25,512	04
1,807	20	1,431	46	—	-	—	—	3,238	09	1,875	—	—	-	158	03	—	—	1,205	63	3,238	66
1,849	50	1,345	10	—	—	—	-	3,194	60	1,847	—	—	—	156	76	—	—	1,190	84	3,194	60
3,202	50	1,170	64	•--	-	—	—	4,373	14	3,951	60	6) 200	-	—	--	—	—	221	54	4373	14
2,974	50	1,017	61	—	-	A,035	89	5,028	—	4,728	-	6) 300		—	—	—	—	—	—	5,028	—
209	10	777	57,	70	44	—	—	1,057	11	840	—	—		3	40	—	—	213	71	1,057	11
53	52	722	881	72	31	—	—	848	71	792	—	-—	-1	5	45	—	—	51	26	848	71

6) Begrafningshjelp. 6) Uppgift saknas.

Grupp A 2,2. (Forts.) Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta ärligt pensions ur

en enskild

								r i	ligan	g	a r
Föreningens eller kassans namn	Kassa		Hos banker	Lån mot inteckning	Län mot borgen	Län mot annan säkerhet	Obligationer (0) och aktier (a)	Fastigheter (f) och inventarier (»)
] Albo o. Jerrestads Häraders Präst-ärike o. Pupillkassas Reservations-fond, Cimbnshamn .	1.080	06			700		3,118 21,600	94
\| Ingelstads Härads Prästänko o. Pupill-kassa, Stora Köpinge...................	69	87	2,400	—	3,050	—			-			—	-
Antal föreningar inom länet, samtliga tillhörande klass a :...............10	1,583	51	16.202	25	92,901	50	47,716	79	32,100	-	2,400	-		—
Malmöhus län. Trelleborgs Handtverkares Bostads- o.	56	10	13,887 720	28 29
Handelsklassens i Ystad stiftelse.......	44,100				_		__	_	_	_
Lagmannen Tage Ludvig. Sylvans Pen-sionsinrättning för Ankor o. Barn efter Ämbete- o. Tjänstemän i Staden			8,022 14,235 40,619	70 56	108,700 267,150 41,050				28,000 38,700 230,751 67,563
Landskrona o. Helsingborgs Järnvägars Änka- o. Pupillkassa..................... Helsingborg—Hessleholms Järnvägs Pensions-, Anke- o. Pupillkassa, Helsingborg................................ Änkekassan vid Höganäs Stenkolsverk.	121	79	—	2,900 5,060		33 31	o 63,920 j o 59,000 1 a 33,750	55	1 -	—
Kullens Enskilda Sjökaptensförening Höganäs................................... Bjufs Arbetares Änkekassa....	79 25	24 56	22,668 8,671	53	22,950	-	1,700		2,652	64	—		1175	-
Trösta Härads Prästänke- o. Pupill-kassa, ö. Strö...........................	12	2,000		3,000	-	2,156	—	—-		—	—

*) Däraf af järnvägsbolagen kr. 56,791: —. 2) Föreningsmärken. s) Oreglerade pensioner. 4) Uppgiften oklar.

belopp af SO kronor (klass ft) eller därutöfver (klass a), och som upptaga medlemmar

krets af personer.

								Skal d	e	r
Ofriga tillgångar utestående afgifter («a) utestående räntor (ur)	Summa		Som grund- eller garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skilt beteck-nade medel	Andra skalder		Summa		Anmärkningar
		4,899						4,899				\| 4,899
—	—	27,119	87	—	—	—	—	27,119	87	—	-	27,119	87	Reglemente stadfäst af K. M:t.
918 [	70	193,822	81	—	—	—	-	193,659	81	163	-	193,822	81
		13,943	38					13,943	38			13,943	38	1 Reglemente stadfäst af K. Befhde.
—	-	44,820	29	—	—	—	-	4) 44,820	29	—	-	4) 44,820	29	Reglemente stadfäst af K. M:t.
—		144,722	70		-	—_	-	144,695	Öb	27	62	144,722	70	Reglemente stadfäst af K. M:t, men ändringarna af K. Befhde.
>) 57,555	12	444,460	67	—	—	40,569	96	403,803	59	3) 87	12	444,460	67	Obligatorisk pensionskassa.
—	—	317,480	89	—	—	—	—	317,480	89	—	—	317,480	89	Obligatorisk pensionskassa.
—	—	1G0,435	10	—	—	--	—	160,435	10	—	-	160,435	10	Obligatorisk pensionskassa.
2) 351	-	27,828	64	—	—	-—	—	*) 27,828	64	—	—	*) 27,828	64	Reglemente stadfäst af K. Befhde.
3	50	22,751	27	—	—	--	—	22,751	27	—	-	22,751	27
—	-	15,852	68	■—-	—	—	—	15,852	68	—	-	15,852	68	Reglemente stadfäst af K. M:t.

Grupp A 2,-i. (Forts.) Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pension är

en enskild

Föreningens eller kassans namn	Stiftad år	Högsta årliga pension			Dela	gare		Pensions- eller unders tö dstagare
Under året tillkommo	Under dref afgingo	Antal vid årets slut	Under året tillkommo	Under året afgingo	Antal vid årets slut
med döden	af andra orsaker	med döden	af andra orsaker
Pensionsinrättningen för Änkor o. Barn
efter Ämbete- o. Tjänstemän vid			i	2	3	i	72				32
Lunds universitet.......................	1863	600	1
			l	3	1	2	72		i	i	30
Harjagera Härads Prästerskaps Änke-			(				7				11
o. Pupillkassa, Y. Sallerup..........	Okändt	Obek.	i i				7				11
Handelsklassen i Malmö Understöds-			i		2		58				29
stiftelse....................................	1839	Obest.	i
			l	2	—	—	60	—	—	—	29
Malmö Tullstats Enskilda Pensions-			1				27				26
inrättning.................................	1850	Obest.
			l	—	—	—	27	1	—	—	27
Poliskårens i Malmö Pensions-, Änke-				8		9	105	2			21
o. Pupillkassa...........................	1877	600	i l	10	—	9	106		—	i	20
			r	1		7	145	4	3	i	106
Malmö Handtverksförening...............	1826	100	1 l	2	_	2	145	5	4		107
Malmö Stads Sjökaptensförenings Pen-			(	2	i		73	4) —	4) —	4i —	4) —
sions- o. Understödsstiftelse.........	1836	Obest.	)
			1	—	i	—	72	4) -	4) -	4)-	4)-
j Pensionsinrättningen för Städernas i			1	2	o		89	3	1		39
Skåne Tjänstemäns Änkor o. Barn	1838	450		3	-	-	92		-	—	39
Antal föreningar inom länet, samtliga			(	173	20	187	2,405	18	8	5	540
tillhörande klass «: .............. 17	_	_	i
			1	119	15	126	2,383	21	9	1	548
Skaraborgs län.
Mariestads Borgerskaps Enskilda Pen-			1				87				17
sionskassa (klass a)...................	1849	3) Obek.	1 1	—	—	—	87	—	—	—	17
Göteborgs o. Bohus län.
Änke- o. Pupillkassan för Göteborgs
stads Ämbets- o. Tjänstemän samt			!	17	1	1	119	12	_	_	18
betjänte...................................	1899	1,000	''
			1	15	1	—	133	—	—	1	17

*) Bidrag från Universitetets reservfond. 2) Donation af Köpmanslikbärarelagets fond. s) Stadgar ej tillgängliga. *) Uppgift saknas.

belopp af 50 kronor (klass /S) eller därutöfver (klass a), och som upptaga medlemmar

krets af personer.

Inkomster under de två	år, uppgifterna afse		Utgifter under de två år, uppgifterna afse
Delägarnes af gifter	Räntor ,	Böter, gåfvoi och andra liknande inkomster	Ofri ga inkomster resp. minskning i tillgångar (f	Summa	Pensioner och därmed jämförliga understöd	Understöd af annat slag	Förvaltnings kostnader, afskrifninga m. in.	Ofri ga utgifter	Ökning tillgångar	Summa
1,806		16,361	27	i i '') 3,836	80	\ —		22,004	07	12,375	_			i				9,629	07	22,004	\| 07
1,847	53	16.434	31	*) 9,394	45		—	27,676	29	11,850	—	—	—	—		—		15,826	29	27,676	29
21	—	761	67	41	99		—	824	66	565	—	—	—	3	05	—	—	256	61	824	66
21	—	661	06	26	56	—	—	708	62	565	-	—	—	2	50	—		141	12	708	62
300	—	2,889	90	—		—	—	3,189	90	2,225	—	—	—	17	25	—		947	65	3,189	90
300	—	3,040	96	s) 3,003	03	—	—	6,343	9!)	2,275	—	—	—	76	75	—- • ''	—	3,992	24	6,848	99
330	—	2,497	61	—	—	—	—	2,827	61	2,000	—	—	—	—	—	5) 164	90	662	71	2,827	61
310	—	2,542	16	—	-	—	—	2,852	16	2,066	—	—	—	—	—	6) 162	50	623	66	2,852	16
1,346	—	7,108	46	5,925	45	—	—	14,379	91	5,956	96	—	—	242	80		—	8,180	15	14,379	91
1,384	-	7,524	71	6,133	75	—	—	15,042	46	6,397	56	—	—	251	80	6) 182	92	8,210	18	15,042	46
816	34	27,463	46	712	97	—	—	28,992	77	7,231	16	—	—	500	—	•) 5,535	76	15,725	85	28,992	77
818	-	27,225	81	3,882	70	—	-	31,926	51	7,148	70	—	—	750		6) 7,212	70	16,815	11	31,926	51
534	—	2,288	54	20	50	—	—	2,843	04	1,550	-	—	—	38	90	—	—	1,254	14	2,843	04
230	—	2,325	—	10 !33	—		2,565	33	1,605	—	—		36	65	—	—	923	68	2,565	33
4,464	34	7,373	25	437 50	—	-	12,275	09	6,920	83	7) 12	50	77	16	—	—	5,264	60	12,275	09
3,398	33	7,635	61	—	—	—	—	11.033	94	7,408	33	—	—	84	45	—	—	3,541	16	11,033	94
45,702	”i	118,372 36	38,660 72	_	-\|	202,735	85	79,342 39	411	50	1,681,84	5,702 60	115,597	46	202,735	85
44,636	73	121,473 39	51,115	2S	1,035	89	218261	29	83,793 10	501		2,059	76	8,380	57	123,526	86	218,261	29
1	I	1.591	04	_	_l			1,591	04	822	)5		_l					768	99	1,591	04
i	—	1,584	28				H II	1,584	28	765	So							818	93	1,584	28
14,133 <	36	3,255	914	) 15,144				32,533	87	7,329	05''			896	JO			24,307	92	32,533	87
14,074 -		3,775	02*	) 13,394 \|		—		31,243	92	7,383	74	—		611	JO	_	_	23.247	98	31,243	1)2

B) Räntor. 6) Större delen för fastigheten. 7) Begrafningshjelp. 8) Anslag och gåfyor.

Grupp A 22. (Forts.) Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pensions ur

en enskild

Föreningens eller kassans
namn

						1	i	1 1 g å n	g	a r
Kassa	Hos banker	Lun mot inteckning	Lån mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obligationer (o) ach aktier (a)	fastigheter (f) och nventarier (i)
2,790	35	26,600		319,400		1	I	17,000				__
94		3,236	59	5,400	_!	6,200	—	—	—	—	—	—
2,252	38	6,700	03	10,000	—	7,037	50	—	-	a 35,000	—	—	—
244	61	7,891	88	21,700	-	3,485	—	—	-	—	—	\| fl 9,083 ( i 50	46
—	—	4,836	06	^lSS.OBS	—	—	~	—	—	—	—	—	—
303	33	56,208	48	91,550	—	--	—	—	-	—	—	f223,424	17
307	58	21,169	74	32,100	—	—	-	—	-	—	-	—	-
2,229	77	6,007	68	131,655	-	—-	—	—	—	o 10,000	—	—	—
8,504	71	241,474	94 1,231,740		29,382	so	380.823	28	201.670	55	242,732	63
1,228 s	04	1580	85	7,000		17,831	57	—		—		—
L		—		90,000		—		7,984	8£	—		—	''

Pensionsinrättningen för Ankor o. Barn
efter Ämbete- o. Tjänstemän vid
Lunds universitet.................

Harjagers Härads Prästerskaps Änkeo.
Pupillkasa, Y. Sallerup............

stiftelse ....

ilmö Tullsi
inrättning.

Poliskårens i Malmö Pensions-, Änke
o. Pupillkassa............................

Malmö Handtverksförening.........

Malmö Stads Sjökaptensförenings
sions- o. TJnderstödsstiftelse...

Pensionsinrättningen för Städer)
Skåne Tjänstemäns Änkor o. Barn..

Skaraborgs län.

iriestads Borgerskaps Ensl
sionskassa (klass ce)........

Göteborgs o. Bohus län.

ike- o. Pupillkassan för Götel
stads Ämbete- o. Tjänstemän
betjänte..............................

») Mot inteckning och annan säkerhet.

belopp af 50 kronor (klass /?) eller därutöfver (klass «), och som upptaga medlemmar

krets af personer.

							Skuld	0
Öfriga tillgångar utestående afgifter (Ma) utestående räntor (ur)	Summa		Som grund- eller garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknado medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skilt beteck-nade medel	Andra skulder		Summa		Anmärkningar
		365,790	35					365,790	35			365,790	35	.Reglemente stadfäst af K. M:t.
—	—	14,930	59	—	-	—	—	14,930	59	—	—	14,930	59
—	-	60,989	91	—	-	—	-	60,989	91	—	-	60,989	91	Reglemente stadfäst af K. Beflido.
ur 66G ua 82	32 50	J 53.203	77	—	-	—	—	49,971	67	3,232	10	53,203	77	Eeglemente stadfäst af K. Gcneraltull-tullstyrelsen.
—	—	138,821	06	—	—	—	—	138,821	06	—	—	138,821	06	Obligatorisk pensionskassa.
—	—	371,485	98	—	—	—	-	371,485	98	—	—	371,485	98
—	-	53,577	32	—	—	—	—	53,577	32	—	—	53,577	32	Reglemente stadfäst af K. Befhdc.
—	-	149,892	45	—	-	—	-	149,892	45	—	—	149,892	45	Obligatorisk pensionskassa med reglemente stadfäst af K. M:t.
58,658	44	2,400,987	05			40,569	96	2,357,070	25	3,346	84	2.400,987	05
—	—	31,540	46	-—	—	—	—	31,540	46	—	-	31,540	46
__	_	% 97,984	83	_	_			• 97,984	83	_	_	97,984	83	Obligatorisk pensionskassa med reglemente stadfäst af K. M:t.

Grupp A 22. (Forts.) Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pension är

en enskild

Föreningens eller kassans namn	Stiftad år	Högsta årliga pension	Delägare	Pensions- eller understödstagare
Under året illkommo	Under året afgingo	Antal vid trots slut	Under året illkommo	Under året afgingo	Antal j vid .reta slut
med döden	af andra orsaker	med döden	af andra orsaker
Polispersonalens i Göteborg pensions-			\|	24	i	23	261	13	2		39 j
inrättning.................................	1876	2,500	1	14 1	3	11	261	2	2	—	39 !
Kungl. Första Göta Artilleriregementes			i	_ 1	_	—	8	1	—	—	12
Musikkårs Pensionskasa...............	1837	‘) Obek.	1	_	_	_	8	—	—	—	12
Brandkarlames i Göteborg Pensions-I			(		_		_	_		—	—
förening...................................	1903	200	1	62 j	—		62	—	—	—	—
Antal föreningar inom länet, samtliga				41	2_	24	388	26	2		69
tillhörande klass a: ............. 4				91	4 \|	11	464	»	2	i	68
Gotlands län.
				1	4	—	77	2	2	—	75 \|
Skepparegillet i Visby (klass it).......	1682	Obest.			4	—	73	4	8		76
Gäfleborgs län.
				_	_	—	18	—	—	—	2
Poliskårens i Söderhamn Pensionsfond	1875	100	\	—	—	—	18	—	—	—	2
			1	_	1	_	8	2	_	—	13
Handelsföreningens Kassa i Söderhamn	1849	°) 100	> 1	—	1	—	7	—	—		13
Antal föreningar inom länet, samtliga			\|		1	_	26	2	—	—	15
tillhörande klass it: ............... 2 i			l	—	1	-	25	—	—	—	15
Västernorrlands lån.
Polispersonalens i Sundsvall Pensions-			1	2	—	5	34	—	—	—	—
kassa......................................	1882	1,000	i	6	—	2	38	—	—	—	—
				_	1	_	21	i	2	—	45
Tunadals Pensions- o. Änkekassa.....	1882	200	{	_	_	2	19	—	—	—	45
Arbetame8 vid Johannedals lastage			i	_	_ *•	_	19	—	—	—	—
plats Änke- o. Pensionskassa .....	1901	200	i	—	1	i	17	—	-	—	—

1) stadgar ej tillgängliga. a) Anslag och gåfvor. 8) Inkomst af en bazar kr. 4,900: 34, resten för teatervakt. *) Räntor. 6) Begraf -

belopp af 50 kronor (klass /3) eller därutöfver (klass «), och som upptaga medlemmar

krets af personer.

Inkomster under de två år, uppgifterna afse

Utgifter under de två år, uppgifterna afse

Delägarnes afgifter	Räntor	Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Ofri ga inkomster resp. minskning i tillgångar (/)	Summa	Pensioner och därmed jämförliga understöd	Understöd af annat slag	Förvaltnings-kostnader, afskrifningar m. m.	Öfriga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
2,465	25	9,108	18	2)21,650	99			33,224	42	30,519	99			35				2,669	43	33,224	42
2,469	—	8,786	48	*)21,953	57	——	—	33,209	05	31,370	—	-—-	--	—	—	—	—	1,839	05	33,209	05
400	25	2,830	87	450	64	—	—	3,681	76	2,250	—	-—-	—	112	89	4) 225	—	1,093	87	3,681	76
343	30	2,507	92	408	05	23	59	3,282	,86	3,167	50	—	—	115	36	—	—	—	—	3,282	86
1,361	50	193	04	3) 6,777	84	_	_	8,332	38	_	_	_	_	126	02	_	_	8,206	36	8,332	38
16,999	46	15,194	96	37,245	63	—	—	69.440	05	40,099	04	—		1,044	79	225	—	28,071	22	({9,440	05
18,247	80	15,262	46	42,533	46	23	59	76,067	31	41.921	24	—	—	852	68	—	—	33,293	39	76,067	31
645		2,733	23					3,378	23	1,322	65	b) 45		359	79			1,650	79	3,378	23
530	“	2,828	69					3,358	69	1,378	70	6) 45		432	64		"	1,502	35	3,358	69
428	50	1,587	24	349	50			2,365	24	200				82	70			2,082	54	2,365	24
509	50	1,796	87	248	25	—	—	2,554	62	200	—	—	—	67	—	—-	—	2,287	62	2,554	62
—	—	1,415	34	—	—	—	—	1,415	34	1,135	—	5) 50	—	—	—	-—-	—	230	34	1,415	34
—	—	1,424	63	—	—	—	—	1.424	63	1,200	—	6) 100	—	—	—	—	—	124	63	1,424	63
428	so	3,002	58	349	50	—	—	3,780	58	1,335	—	50	—	82	70	—	—	2,312	88	3,780	58
509	50	3,221	50	248	25	—	—	3,979	25	1,400	—	100	—	67	—	''		2,412	25	3,979	25
493	80	768	26	398				1,660	06									1,660	06	1,660	06
456	—	849	32	498	—	—	—	1,803	32	—	—	—	—	—	50	—	—	1,802	82	1,803	32
114	40	1,317	36	114	40	—	—	1,546	16	1,150	—	—	—	25	—	—	—	371	16	1,546	16
109	20	1,381	15	109	20	—	—	1,599	55	1,125	—	—	—	25	—	—	—	449	55	1,599	55
343	26	454	03	504	25	—	—	1,301	54	—	—	—	—	95	75	—	—	1,205	79	1,301	54
236	62	536	12	2,952	66	—	—	3,725	40	—	—	—	—	15	30	—	—	3,710	10	3,725	40

ningshjälp. 6) Sannolikt.

100

Grupp A 22. (Forts.) Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pensions ur

en enskild

							rl	i	1 1 g å n	g	a r
Föreningens eller kassans namn	Kassa 1	Hos banker	Lån mot intorkning	Lån mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obligationer (o) >ch aktier (o)	7astigheter i och nventarier	f) «)
Polispersonalens i Göteborg pensions			14,155	45	115,000						o 69,610	1 42
Kungl. Första Göta Artilleriregementes Musikkårs Pensionskassa...............	__		6,269	90	6,000	—	24,394	46	9,500	—	—	—	—	—
Brandkarlames i Göteborg Pensions-förening....................................	276	47	2,929	89	5,000	—	--	—	—	—	—	—	—	—
Antal föreningar inom länet, samtliga tillhörande klass er. ............... 4	276	47	23 355	24	216,000	—	24,394	46	17,484	83	69.610	42	—	—
Gotlands län.
Skepparegillet i Yisby (klass r<).....	258	60	2,500	—	46,750	—	615		2,670
Gäfleborgs län.
Poliskårens i Söderhamn Pensionsfond	52	24	18,518	45	13,661	91	—	—	—	—	o4,868	50	—	—
Handelsföreningens Kassa i Söderhamn	—		—	-	—	—	29,001	35	—	_	—	—	—	-
Antal föreningar inom länet, samtligs tillhörande klass er. ............... 2	52	24	18,518	45	13,661	91	29,001	35	—		4,868	50	—	—
Västernorrlands län.
Polispersonalens i Sundsvall Pensions kassa .......................................	—		22,111	05	—		—		—		—		—	—
Tunadals Pensions- o. Änkekassa......	86	6(	32,967	5t	—		—		—		o 40		—	—
Arbetames vid Johannedals lastageplats Ånke- o. Pensionskassa...............			8,577	81	—		—		5,660	75	—		—	—

*) Göteborgs stads tillgodohafvando å lämnadt anslag.

101

belopp af 50 kronor (klass 0) eller därutöfver (klass «), och som upptaga medlemmar

krets af personer.

				Skuld	e	r
Ofri ga tillgångar utestående afgifter (ua) utestående räntor (ur)	Summa	Som grund- cller garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skilt beteck-nade medel	Andra skulder	Summa	Anmärkningar
—	—	198.765	87	—		—	—	197,215	87	>) 1,550	—	198,765	87	Obligatorisk kassa med reglemente stad fäst af K. Befhde.
—	—	46.161	36	—	—	—	—	46,164	36	—	—	46.164	36
—	-	8,206	36	—	—	—	—	8,206	36	—	—	8,206	36
—	—	351,121	42	—	—	—		349,571	42	1,550	—	351,121	42
ur 254		53,047	60	•—	—	—		53,047	60	—	—	53,047	60
—	—	37,101	10		—	—		37,101	10	—	—	37,101	10
—	—	29,001	35	—	—	-—	—	29,001	35		—	29,001	85
—	-	66.102	45	—	—	—	—	66,102	45	—	—	66,102	45
—	—	22,111	05	—	—		—	22,111	05	—	—	22,111	05
—	—	33,094	18	—	—	—	—	33,094	18	■—	—	33,094	18	Obligatorisk kassa för Tunadals Aktie-bolags arbetare.
—	—	14,238	61	8,610	47	—	-	5,628	14	—	—	14,238	61

102

Grupp A 2a. (Forts.) Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pensions ur

en enskild

Föreningens eller kassans namn	Stiftad år		Delägare	Pensions- eller understödstagare
Högsta årliga pension	Under året ;illkommo	Under året afgingo	Antal vid \rets	Under året ;illkommo	Under året afgingo	Antal vid trets slut
med döden	af andra orsaker	med döden	af andra orsaker
			r —	i	4	75	1	i		14
Mons Trävaru-Aktiebolags Änkekassa	1892	100	l 12	3	1	83	2	—	—	16
			( —		6	31	_	_	_	_
Pensionskassan vid Sandö Sågverk......	1901	200	1 \ -		2	29
Mo o. Domsjö Aktiebolags Tjänste-
mäns Pensionskassa å Domsjö såg-			1 2	_	3	68	_	_	_	1
verk........................................	1892	Obest.	{
			l 7	1	2	72	—	—		1
Domsjö Ångsågs Pensions-, Änke- o.			1 1	1	2	126	4	_		45
Pupillkassa...............................	1882	75	1 -	—	—	126	3	—	—	48
Antal föreningar inom länet, samtliga			f 11	3	20	374	6	3	_	105
tillhörande klass «: ............... 7			1 25	5	10	384	5	—	—	no
Västerbottens län.
Mo Ångsågs Pensions-, Änke- o. Pupill-			( 4	1	6	126	1	_	_	6
kassa.......................................	1895	75
			1 7	1	11	121	1	—	—	7
Aktiebolaget Robertsfors Arbetares			1 1	2	_	130	7	9	_	99
Pensionskassa...........................	1900	200	I 13	4	—	139	2	3	—	98
Antal föreningar inom länet, samtliga			1 5	3	ti	256	8	9	_	105
tillhörande klass «: ............... 2			\ 20	5	11	260	3	3	—	105
Norrbottens län.
Landtmätames i Norrbottens län under-
stödsfond för deras änkor o. ban			1 4	_	_	33	_	_	_	2
(klass «).............................	1898	300	J
1			l —

i) Arbetsgifvarens bidrag. 2) Iterbetaldt till utgångna medlemmar. s) Mo o. Domsjö Aktie-Bol. bidrag. 4) Behållning från sjukkassan.

103

belopp af 50 kronor (klass /9) eller därutöfver (klass «), och som upptaga medlemmar

krets af personer.

Inkomster under de två år,	uppgifterna	afse		Utgifter under de två år, uppgifterna afse
j Delägande afgifter	Räntor	Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Öfriga inkomster resp. minskning i tillgångar (f)	Summa	Pensioner och därmed jämförliga understöd	Understöd af annat slag	Förvaltnings-kostnader, afskrifningar m. m.	Öfriga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
296	25	499	29	156	37		_	951	91	899	16			52	75					951	91
39G	25	506	72	1,000	—	—	—	1,902	97	852	97	—	—	50	—	—	—	1,000	—	1,902	97
466	—	54	46	l) 46G	—	—	—	986	46	—	—	—	—	25	—	*) 39	~	922	46	986	46
429	—	141	58	*) 429	—	—	-	999	58	—	—	—	—	25	—	s) 64	—	910	58	999	58
12,655	—	e) 6,924	27	8)-	—	—	—	19,579	27	99	43	—	—	100	—	897	38	18,482	46	19,579	27
14,370	—	*) 7,880	28	8)-	—	——	—	22,250	28	95	30	-—-	—	100	—	1,963	11	20,091	87	22,250	28
618	80	2,576	97	818	80	—	—	4,014	57	2,485	—	0) 192	05	100	—	1	94	1,235	58	4,014	57
655	20	2,675	32	655	20	—	—	3.985	72	2,680	—	6) 320	15	300	—	2	25	683	32	3,985	72
14,987	51	12,594	64	2,457	82	—	—	30,039	97	4,633	59	192	05	398	50	938	32	23,877	51	30,039	97
16.652	27	13,970	49	5,644	06	—	—	36.266	82	4,753	27	320	15	515	SO	2.029	36	28.648	24	36.266	82
657	80			3) 657	80	*) 673	24	1,988	84	750	39			133	65			1,104	80	1,988	84
619	80	—	—	3) 619	80	*) 311	40	1,551	—	1,002	50	—	—	133	10	—	—	415	40	1,551	—
997	50	1,076	93	6j 1,003	50	—	—	3,077	93	969	—	—	—	56	78	—	—	2,052	15	3,077	93
955	50	1,000	28	6) 955	50	—	—	2,911	28	826	65	—	—	62	95	—	—	2,021	68	2,911	28
1,655	iJO	1,076	93	1,661	30	673	24	5,066	77	1,719	39	—	—	190	43	—	—	3,156	95	5,066	77
1,575	30	1,000	28	1,575	30	311	40	4,462	28	1,829	15	—	—	196	05	—	—	2,437	08	4,462	28
1,350		381	82					1,781	S2	300				85		7) 467	50	929	32	1,731	82
1,080	—	277	20	—	—	—	—	1,857	20	200	—	—	—	38	60	7) 171	91	946	69	1,357	20

5) Däraf arbetsgivare^ bidrag lika med arbetande. 6) Begrafningahjälp. 7) Kantor. 8) Uppgifterna oklara.

104

Grupp A 2a- (Forts.) Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt

ur en

Föreningens eller kassans
namn

Tillgångar

Kassa

Lån

Hos banker mot

inteckning

Lån

mot borgen

Lån Obligationer Fastigheter (f)

mot annan (o) och

säkerhet och aktier (a) inventarier (

Mons Trävara-Aktiebolags Änkekassa..

Pensionskassan vid Sandö Sågverk......

Mo o. Domsjö Aktiebolags Tjänstemäns
Pensionskassa å Domsjö sågverk.
........................................

Domsjö Ångsågs Pensions-, Änke- o.
Pupillkassa.................................

Antal föreningar inom länet, samtliga
tillhörande klass a:.................. 7

Västerbottens län.

Mo Ångsågs Pensions-, Änke- o. Pupillkassa
........................................

Aktiebolaget Robcrtsfors Arbe
Pensionskassa.............................

Antal föreningar inom länet, samtli
tillhörande klass i<:................. 2

Norrbottens län.

Landtmätarnes i Norrbottens län understödsfond
för deras änkor och barn
(klass it) ..................................

--- 13,584 G8--

-- 2,808 58

605 29

225 44 6,777 66

| | II

Öl 7 SB 80,827 44

105 60
1 33

100

32,016 50
26,010 09

58,020 59

0S19

170,812 98

48,927

225,400	70	40-
18,000	—	—
18,000	—
—		a 3,800

i 68 —

l) Upptaget lån.

105

belopp af 50 kronor (klass fi) eller därutöfver (klass «), och som upptaga medlemmar

krets af personer.

					Skuld	e r
Ofri ga tillgångar utestående afgifter (Mo) utestående räntor (ur)	Summa •	Som gond- olier garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skilt beteck-nade medel	Andra skulder	Summa	Anmärkningar
—	—	13,584	68	—	—	—	—	13,584	68	—	—	13,584	68
—	—	2,808	58	—	—	—	—	2,808	58	—	—	2,808	58
—	—	171,418	27	—	—	—	—	171,418	27	—1	—	171,418	27
j 331	74	56,261	.84	—	—	—	—	56,261	84	—	—	'' 56,261	84
331	74	313,517	21	8,610	47	—	—	304,906	74	—	—	313,517	21	.
—	—	50,122	10	-—-	—	—	—	50,122	10	—	—	50,122	10
—	—	26,011	42	—	—	—	—	26,011	42	—	—	26,011	42	1
—	—	76,133	52	—	—	—	—	76,133	52	—	—	76,133	52
wa 510	—	5,012	11	—	—	—	—	3,512	n	>) 1,500	—	5,012	11

106

Sammandrag

Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pensionsbelopp af 50 kronor (klass /S)

	Antal	Delägare	Pensions- eller vmderstödstagare
	för-
Län	eningar	Under	Under året afgingo	Antal	Under	Under året afgingo	Antal
	inom	året			vid	året			vid
	länet	illkommo	med	af andra	årets slut	ållkommo	med	af andra	årets slut
			döden	orsaker			döden	orsaker
1) Klass «.		1 71	17	21 I	1,135	21	ii	1	283
Stockholms stad..........................................	it	1 100	15	40	18	13	2	286
	1,180
		1 —	1	_	22	2	_	_	2
» län......................................	1	l -	—	1	21	—	—	—	2
		( 7	—	_	116	—	—	—	74
Uppsala > .....................................	1	l 10	2	—	124	—	—	—	74
		\| 42	o	74	611	1	_•	_	38
Västmanlands » ..........r.........................	3	) l 12	3	168	452	2	—	—	40
		1 5	1	2	54	_	_	_	35
Värmlands » ......................................	2	)			56				35
		\ 2	—	—	—	—	—
		1 15	2	2	291	—	—	—	6
Södermanlands > ..................................	1	l 143	G	8	420	53	4	—	55
Östergötlands » ......................................		1 3	1	_	79	_	2	_	18
2	) l 1	—	3	77	8	—	—	26
		f &	1	_	''206	8	3	—	132
Kalmar » ............................ ........	3	1 -	3	2	201	6	2	4	132
		i 0	9	4G	764	11	5	2	128
Blekinge ■> ......................................	5	\| 38	14	36	752	13	4	2	135
		f 10	8	_	157	8	6	2	238
Kristianstads » .....................................	10	{ io			163		9		230
		4	—	2	1
		\| 173	20	187	2,405	18	8	5	540
Malmöhus » .....................................	17	{ 119	15	126	2,383	21	9	4	548
		\| —	_	_	87	_	_	—	17
Skaraborgs » .....................................	1	{ -	_	_	87	—	—	—	17
		f 41	2	24	388	26	2	_	69
Göteborgs ocli Bolins län..........................	4	1 91			464				68
	1	4	11	2	2	1

107

af Grupp A 22.

eller därutöfver (klass «), och som upptaga medlemmar ur en enskild krets af personer.

Inkomster under de två år,	uppgifterna afse				Utgift	er	under de	två år, uppgifterna afse
Delägarnes af gifter	Kantor	Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Öfriga inkomster resp. minskning i tillgångar (f)	Summa	Pensioner och därmed jämförliga understöd	Understöd af annat slag	Förvaltnings-kostnader, afskrifningar m. m.	Öfriga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
27,973	82	126,951	91	17,987	35	8,025		180,9:18	08	94,419	71	4,546	75	10,402	74	12,506	49	59,062	39	180,938	08
30,282	60	127,667	60	23,882	56	18,754	67	200,587	43	95,572	54	2,850	68	18.503	11	22,677	29	60,983	81	200,587	43
1,469	57	4,698	14	5,000	—	—	—	11167	71	—	—	—	—	2	50	—	—	11,165	21	11,167	71
1,336	32	5,041	03	5,000	—	—	—	11,877	35	1,176	—	—	—	2	50	36	67	10,162	18	11,377	35
1,545	45	3,507	—	—	—	—	—	5052	45	3,257	—	—	—	250	—	—	—	1,545	45	5,052	45
1,461	20	3,568	82	—	—	—	—	5,030	02	3,318	82	—	—	250	—	—	—	1,461	20	5,030	02
2,270	86	1,474	24	698	54	—	—	4443	64	1,195	19	1,946	—	50	50	30	86	1,221	09	4,443	64
1,900	95	1,661	45	308	82	—	37	3,871	59	1,092	66	1,794	—	61	41	263	59	659	93	3,871	59
790	—	1,515	78	—	—	—	—	2,305	78	1,112	—	—	—	99	25	—	—	1,094	53	2,305	78
540	—	1,511	58	—	—	—	—	2.051	58	1,123	—	—	—	49	28	—	—	879	30	2,051	58
21,460	09	20,779	94	2,708	93	—	—	44,948	jk;	590	27	—	—	1,715	16	—	—	42,643	53	44,948	96
60,381	86	23,433	09	1,844	42	—	—	85,659	37	15,677	74	—	—	2,793	69	—	—	67,187	94	85,659	37
2,229	63	4,367	03	—	—	—	—	6,596	66	1,425	—	—	—	175	36	—	—	4,996	SO	6,596	66
2,334	—	4,501	62	—	—	—	—	6,835	62	2,450	—	—	—	235	27	—	—	4,150	35	6,835	62
2,482	65	6,212	39	414	65	75	64	9,185	33	6,679	52	—	—	440	83	—	—	2,064	98	9.185	33
2,321	70	6,218	72	1,011	52		—	9,551	94	6,632	33	—	—	551	97	—	—	2,367	64	9,551	94
16,023	77	22,400	11	11,093	76	__	—	49,517	64	13,835	84	100	—	898	88	1,414	60	33,268	32	49,517	64
15,963	62	22,653	19	11,996	92		—	50,613	73	14,667	30	—	—	920	80	1,509	17	33,516	46	50,613	73
1,629	60	9,694	99	401	70	—	—	11,726	29	8,542	61	80	—	209	15	500	—	2,394	53	11,726	29
1,574	70	9,791	50	3,270	46	5	33	14,641	99	8,632	28	85	—	323	95	500	—	5,100	76	14,641	99
45,702	77	118,372	36	38,660	72		—	202,735	85	79,342	39	411	50	1,681	84	5,702	66	115,597	46	202.735	85
44,636	73	121,473	39	51,115	28	1,035	89	218,261	29	83,793	10	501	—	2,059	76	8,380	57	123,526	86	218,261	29
—	—	1,591	04	—	—	—	—	1,591	Öl	822	05	—	—	—	—	—	—	768	99	1,591	Öl
	—	1,584	28	—	—		—	1,584	28	765	35	—	—	—	—	—	—	818	93	1,584	28
16,999	46	15,194	96	37,245	63	—	—	69,440	05	40,099	04	—	—	1,044	79	225	—	28,071	22	69,440	05
18,247	80	15,262	46	42,533	46	23	59	76,067	31	41,921	24		—	852	68	—	—	33,293	39	76,067	31

108

Sammandrag af

Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pensionsbelopp af 50 kronor (klass fi)

							T i	1 1 g å n	g	a r
Län	Kassa		Hos banker	Lån mot inteckning	Lån mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obligationer (o) och aktier (a)	Fastigheter (f) och inventarier («)
1) Klass «. Stockholms stad..............................	5,182	68	304,246	83	550,100		28,017	63	11,086	01	958,745	12	437,238	79
j län .....................	—	—	129,717	56	—	—	—	—	—	—	3,000	—	—	—
Uppsala > .....................	—	—	—	—	90,681	70	—	—	—	—	—	—	—	—
Västmanlands » ........................	—	—	11,701	30	15,900	—	5,600	—	28	78	—	—	2,637	20
Värmlands » ........................	67	92	8,955	11	24,088	12	—	—	—	—	—	—	—	—
Södermanlands » ........................	800	36	43,115	25	25,000	—	66,600	—	625	—	70,890	—	275,330	78
Östergötlands » ........................	79	31	7,241	95	86,073	50	—	—	—	—	—	—	—	—
Kalmar > ........................	129	44	23,255	96	91,450	—	9,945	—	3,500	—	800	—	—	—
Blekinge > ......................	2,030	45	154,251	71	183,943	—	23,000	—	—	—	106,000	—	69,193	23
Kristianstads » .......................	1,583	51	16,202	25	92,901	50	47,716	79	32,100	—	2,400	—	—	—
Malmöhus > .......................	8,504	71	241,474	94	1,231,740	—	29,382	50	386,823	28	201,670	55	242,732	63
Skaraborgs > .......................	1,228	04	4,580	85	7,900	—	17,831	57	—		—		—	—
Göteborgs och Bohus län.................	276	47	23,355	24	216,000	—	24,394	46	17,484	83	69,610	42	___	—

109

Grupp A 22. (Forts.)

eller därutöfver (klass a), och som upptaga medlemmar ur en enskild krets af personer.

					Skuld	e	r				Anmärkn	n g a r
Öfriga tillgångar	Summa	Som grund- eller garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skildt beteck-nade medel	Andra skulder	Summa
21,358	31	2,315,975	37	313,000		26,200		1,976,332	81	442	56	2,315,975	37	Specifikation	å sid. ..	......... 74—77
—	—	132,717	56	120,000	—	—	—	12,717	56	—	—	132,717	56	»	» »	......... 78-81
—	—	90,681	70	—	—	—	—	90,681	70	—	—	90,681	70	»	» »	......... 78-81
—	—	35,867	28	—	—	—	—	35,865	29	1	99	35,867	28	))	» »	......... 78-81
—	—	153,111	15	—	—	—	—	32,796	15	315	—	33,111	15	»	») »	......... 78-81
—	—	482,361	39	—	—	—	—	482,361	39	—	—	482,1461	39	»	» »	......... 82-85
—	—	93,394	76	—	—	—	—	93,393	63	1	13	93,394	76	«	)» M	......... 82-85
2,290	27	131,376	67	—	—	—	—	128,196	16	3,180	51	131,376	67	>*	» »	......... 82-85
3,172	96	541,591	35	—	—	—	—	436,032	10	105,559	25	541,591	35	»	» »	........ 86-89
918	76	193,822	81	—	—	—	—	193,659	81	163	—	193,822	81	))	» »	........ 86-93
58,658	44	2,400,987	05	—	—	40,569	96	2,357,070	25	3,346	84	2,400,987	05	))	» »	........ 90-97
—	—	31,540	46	—	—	—	—	31,540	46	—	—	31,540	46	»	» ))	........ 94-97
—	—	351,121	42	—	—	—		349,571	42	1,550		351,121	42	»	)) »	........ 94-101 1

Sammandrag af

Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pensionsbelopp af 50 kronor (klass £)

Län	Antal för- eningar ’inom länet	Delägare	Pensions- eller understödstagare
Under året illkommo	Under året afgingo	Antal vid Irets slut	Under året ;illkomnio	Under året afgingo	Antal vid irets slut
med döden	af andra orsaker	med döden	af andra orsaker
		i i	4		77	2	2		75
Gotlands län ....................................	i
		i -	4	—	73	4	3	—	76
		t —	1	_	26	2	_	_	15
Gäfleborgs » ....................................	2	I -	1		25	—	—	—	15
		f ii	3	20	374	6	3	_	105
Västemorrlands > ....................................	7
		1 25	5	10	384	5	—	—	no
		1 5	3	6	256	8	9	_	105
Västerbottens » ....................................	2	i 20	5	ii	260	3	3	—	105
		f 1	_	_	33	_	_	_	2
Norrbottens » ....................................	i	) \ ~	—	—	33	—	—	—	2
		1 399	75	382	7,081	113	51	10	1,882
Klass ce	72	1
		\ 571	81	410	7,155	137	49	14	1,956
2) Klass p.
		1 4	_	_	42	_	_	—	7
Västmanlands län.......................................	i
		1 o	4	9	32	4	4	—	7
		1 47	5	49	391	3	_	—	8
Jönköpings » .....................................	i	1 30	4	50	367	2	—	—	10
		1 51	5	49	433	3	_	_	15
	2
		1 33	8	59	399	6	4		17
		1 430	SO	431	7,514	116	51	10	1,897
Grupp A 2j	74	\| OM	89	475	7.554	143	53	14	1,973

Grupp A 22. (Forts.)

eller därutöfver (klass «), och som upptaga medlemmar ur en enskild krets af personer.

Inkomster under de två år,	uppgifter	na	afse				Utgifter	under de två år, upp	gifterna afse
Delägarnes afgifter	Kantor	Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Öfriga inkomster resp. minskning i tillgångar (f)	Summa	Pensioner och därmed jämförliga understöd	Understöd af annat slag	Förvaltnings-kostnader, afskrifningar m. m.	Öfriga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
645		2,733	23					3,378	23	1,322	65	45		359	79			1,650	79	3,378	28
530	—	2,828	69	—	—	—	—	3,858	69	1,378	70	45	—	432	64	—	—	1,502	35	3,358	69
428	50	3,002	58	349	50	—	—	3,780	58	1,335	—	50	—	82	70	—	—	2,312	88	3,780	58
509	50	3,221	50	248	25	—	—	3,979	25	1,400	—	100	—	67	—	—-	—	2,412	25	3,979	25
14,987	51	12,594	64	2,457	82	—-	—	30,039	97	4,633	59	192	05	398	50	938	32	23,877	51	30,039	97
16,652	27	13,970	49	5,644	06	—	—	36,266	82	4,753	27	320	15	515	80	2,029	36	28,648	24	36,266	82
1,655	30	1,076	93	1,661	30	673	24	5,066	77	1,719	39	——	—	190	43	—	—	3,156	95	5,066	77
1,575	30	1,000	28	1,575	30	311	40	4,462	28	1,829	15	—	—	196	05	—	—	2,437	08	4,462	28
1,350	—	381	82	—	—	—	—	1,731	82	300	—	—	—	35	—	467	50	929	32	1,731	82
1,080	—	277	20	—	—	—	—	1,357	20	200	—	—	—	38	60	171	91	946	69	1,357	20
159,643	98	356,549	09	118,679	90	8,773	88	643,646	85	260,631	25	7,371	30	18,037	42	21,785	43	335,821	45	643,646	85
t 201,328	55	365,666	89	148,431	05	20,131	25	735,557	74	286,383	48	5,695	8H	27.854	51	35,568	56	380,055	36	735,557	74
390	50	217	90	168	09			776	49	327				151	77	214	50	83	22	776	49
347	—	182	77	159	12	—	—	688	89	242	30	—	—	183	68	198	—	64	91	688	89
1,648	55	748	32	2,600	—	—	—	4,996	87	1,640	78	491	22	907	37	—	—	1,957	50	4,996	87
1,617	37	827	73	2,500	—	—	—	4 945	10	1,758	56	671	61	1,289	22	—	—	1,225	71	4,945	10
2,039	05	966	22	2,768	09	—	—	5,773	36	1.967	78	491	22	1,059	14	214	so	2,040	72	5,773	36
1,964	37	1,010	50	2,659	12	—	—	5,633	99	2,000	86	671	61	1,472	90	198		1,290	62	5,633	99
161,683	03	357,515	31	121,447	99	8,773	88''	649,420	21	262,599	03	7,862	52	19,096	56	21,999	93	337,862	17	649,420	21
203,292	39	366,677	39	15109!)	17	20.131	25	741,191	73	288,384	34	6,367	44	29,327	41	35,766	56	381,345	98;	741,191	73

112

Sammandrag af

Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pensionsbelopp af 50 kronor (klass /3)

Län							T i	1 1 g å n	g	a r
Kassa	Hos banker	Lån mot inteckning	Lån mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obligationer och aktier	Fastigheter och inventarier
Gotlands län..........................	• 258	60	: 2,500		\| 46,750		615	\|	2,670				__
Gäflcborgs » ..........................	52	24	18,518	45	13,661	91	29,001	35	—		4,868	50	—
Västemorrlands » ..........................	917	33	86,827	44	—	—	—	-	225,400	70	40	—	—	—
Västerbottens » ..........................	106	93	58,026	59	—	—	—	—	18,000	—	—	—	—	—
Norrbottens » ..........................	639	11	—	—	—	—	—	—	—	—	3,800	—	63	—
Klass ce	21,857	10	1,133,071	43	2,676,189	73	282.104	30	697,718	60	1,421,824	59	1,027,195	63
2) Klass p.
Västmanlands län ...........................	283	32	200	20	2,000	-	—	-	—	—	2,243	61	3,326	66
\ '' Jönköpings » ...........................	77	04	10,800	—	5,429	45							3,111	02
Klass p	360	36	11,000	20	7,429	46	—		—		2,243	61	6,437	68
Grupp A 2a	22,217	46	1,144,971	63	2,683,619 jlÉ	282,104	31	697,718	C<	1,424,068	2<	1,033,633	31

113

Grupp A 22. (Forts.)

eller därutöfver (klass «), och som upptaga medlemmar ur en enskild krets af personer.

					Skuld	e					Anmärkningar
Ofri ga tillgångar	Summa	Som grund- cller garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skilt beteck-nade medel	Andra skulder	Summa
254		53,047	60				_	53,047	60	__		53047	60	Specifikation	å sid.......... 98—101
—	—	06,102	45	—	—	—	—	66,102	45	—	—	66,102	45	»	» » ......... 98—101
331	74	313,517	21	8,610	47	—	—	304,906	74	—	—	318,517	21	»	» » ......... 98—105
—	—	76,133	52	—	—	—	—	76,133	52	—	-	76,133	52	»	» » ......... 102—105
510	—	5,012	11	—	—	—	—	3,512	11	1,500	—	5,012	11	»	» » ......... 102—105
87,500	48	7,348,361	86	441,610	47	66,769	96	6,723,921	15	116,060	28	7,348,361	86
—	—	8,053	79	—	—	—	—	8,053	79	—	—	8,053	79	»	» » ......... 78-81
—	—	19,417	51	—	—	—	-	19,417	51	—	-	19,417	51	»	» » ......... 82—85
—	-	27,471	30	—	—	—	-	27,471	30	—	-	27,471	30
87,500	48	7,375,833	16	441,610	47	66,769	96	6,751,392	45	116,060	28	7,375,833	16		1

114

Sammandrag

Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pensions -

Grupp och klass	Antal för- eningar	Delägare	Pensions- eller	undorstödstagare
Under årot till- kommo	Under äret afgingo	Antal vid årets slut	Under årot ti 11-kommo	Under året afgingo	Antal vid årots slut
med döden	af andra orsaker	med döden	af andra orsakor
1) Klass a.
	I	548	92	201	9,950	104	48	4	1,502
Grupp A 2 x klass « ....................................	41 1
	l	784	81	157	10,496	125	46	7	1,574
	I	399	75	382	7,081	113	51	10	1,882
Grupp A 2 ä klass ce ....................................	72 {
	1	571	81	416	7,155	137	49	14	1,956
	\|	947	167	583	17,031	217	99	14	3,384
[ Klass a i dess helhet..............................	113 {
	t	1,355	162	573	17,651	262	95	21	3,530
2) Klass /?.
	1	11	16	5	549		2		96
Grupp A 21 klass p ....................................	2 l
	\	15	17	1	546	—	—	—	96
Grupp A 2 a klass p ...................................	2 \|	51	5	49	433	3	—	—	15
	l	33	8	59	399	6	4	—	17
	1	62	21	54	982	3	2		in
Klass p i dess helhet........................	4 J
	l	43	25	60	945	6	4		113
	(	1.009	188	637	18,013	220	101	14	3,495
Grupp A 2 i dess helhet.........................	117 1
	l	1,403	187	633	18,596	268	99	21	3,643

115

af Grupp A 2.

belopp af 50 kronor (klass /J) eller derutöfver (klass «).

Inkomster under de två år, uppgifterna afse

Utgifter under de två år, uppgifterna afse

Delägarn os afgiftor	Kantor	Böter, gåfyor och andra liknande inkomster	Öfriga inkomster, resp. minskning i tillgångar	Summa	Pensioner och därmed jämförliga understöd	Understöd af annat slag	Förvalt- nings- kostnader, afskrif- ningarm.m.	Öfriga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
697,816	18	400,531	91	80,238	80	1,174	64	1,179,761	53	187,499	92	2,953	82	34,405	66	11,968	75	942,933	38	1,179,761	53
683,851	51	443,795	09	48,179	Öl	202	65	1,176,028	26	209,399	28	3,353	10	34,511	94	9,480	45	919,283	49	1,176,028	26
159,643	98	356,549	09	118,679	90	8,773	88	643,646	85	260,631	25	7,371	30	18,037	42	21,785	43	335,821	45	643,646	85
201,328	55	365,666	89	148,431	05	20,131	25	735,557	74	286,383	48	5,695	83	27,854	51	35,568	56	380,055	36	735,557	74
857,460	16	757,081	—	198,918	70	9,948	52	1,823,408	38	448,131	17	10,325	12	52,443	08	33,754	18	1,278,754	83	1,823,408	38
885,180	06	809,461	98	196,610	06	20,333	90	1,911,586	—	495,782	76	9,048	93	62,366	45	45,049	01	1,299,338	86	1,911,586	—
3,392	_	11,274	17	3,512		_	_	18,178	17	4,862		5,124		1,716	69	828	15	5,647	33	18,178	17
3,120	-	10,889	15	3,150	—	—	—	17,159	15	4,866	-	4,882	75	1,992	44	842	85	4,575	11	17,159	15
2,039	05	966	22	2,768	09	—	-	5,773	36	1,967	78	491	22	1,059	14	214	50	2,040	72	5,773	36
1,964	37	1,010	50	2,659	12	—	-	5,633	i*9	2,000	86	671	Öl	1,472	90	198	—	1,290	62	5,633	99
5,431	05	12,240	39	6,280	09	—	—	23,951	53	6,829	78	5,615	22	2,775	83	1,042	65	7,688	05	23,951	53
5,084	37	11,899	65	6,809	12	—	—	22,793	14	6,866	86	5,554	36	3,465	34	1,040	85	5,865	73	22,793	14
862,891	21	769,321	39	205,198	79	9,948	52	1,847,359	91	454,960	95	15,940	34	55,218	91	34,796	83	1,286,442	88	1,847,359	91
890,264	43	821,361	63	202,419	18	20,333	90	1,934,379	14	502,649	62	14,603 29	65,831	79	46,089	86	1,305,204	58	1,934,379	14

116

Sammandrag

Pensionskassor, som ställa i utsikt ett högsta årligt pensions

Grupp och klass							T i	1	1 g å	n	gar
Kassa	Hos banker	Lån mot inteckning	Lån mot borgen	Lån mot annan säkerhet	Obligationer och aktier	Fastigheter och inventarier
1) Klass a.
Grupp A 21 klass a ...........................	47,887	91	787,999	28	4,217,748	37	432,724	29	160,260	67	4,043,721	14	296,895	90
Grupp A 2 a klass a ...........................	21,857	10	1,133,971	43	2,676,189	73	282,104	30	697,718	60	1,421,824	59	1,027,195	63
Klass a i dess helhet.....................	69,745	Öl	1,921,970	71	6,893,938	10	714,828	59	857,979	27	5,465,545	73	1,324,091	53
2) Klass 0.
Grupp A 2i Idass /S ...........................	1,842	96	91,811	11	145,000	—	1,000	—	—	—	21,624	—	439	50
Grupp A 2 2 klass fi ...........................	360	36	11,000	20	7,429	45	—	—	—	—	2,243	61	6,437	68
Klass jS i dess helhet....................	2,203	32	102,811	31	152,429	45	1,000	—	—	—	23,867	61	6,877	18
Grupp A 2 i dess helhet................	71,948	33	2,024,782	02	7,010,367	55	715,828	59	857,979	27	5,489,413	34	1,330,968	71

117

af Grupp A 2 (Forts.).

belopp af 50 kronor (klass /3) eller derutöfver (klass «).

				S	k u 1	d	e r				Ämna	rkningar
Öfriga tillgångar	Summa	Som grund- eller garantifond betecknade medel	Som reservfond betecknade medel	Som annan fond betecknade eller icke sär-skilt beteck-nade medel	Andra skulder	Summa
145,034	94	10,182,272	50	632,712	85	44,211	85	9,225,715	80	229,632		10,132,272	50	Specifikation	å sid....... 70-73
87,500	48	7,348,361	86	441,610	47	66,769	96	6,723,921	15	116,060	28	7,348,361	86	»	» » ... 106-113
232,535	42	17,480,634	36	1,074,323	32	110,981	81	15,949,636	95	345,692	28	17,480,634	36
—	—	261,717	57	—	—	—	—	261,717	57	—	—	261,717	57	n	» » ...... 70—73
—	—	27,471	30	—	—	—	—	27,471	30	—	—	27,471	30	»	» » ... 110-113
—	—	289,188	87	—		—	—	289,188	87	—	j	289,188	87
232,535	42	17,769,823	23	1,074,323	32	110,981	81	16,238,825	82	345,692	28;	17,769,823	23

118

Grupp Bil. LifFörsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

medlemmar ur en allmännare

Föreningens eller kassans namn.	Stiftad år	Högsta döds- falls- belopp, som ställes i utsikt.	Förändringar i under de två år,	delägareantalet uppgifterna afse
Ny- till- komne.	Afgångno	Kvar- stående.
med döden.	af andra orsaker.
Stockholms stad.
Stockholms Posttjänstemäns Själfhjälpsförening..............................	1877	200	54	i	i	134
Resepostexpoditörsföreningen i Mellersta och Östra Postdistrikten......	1875	150	34	i	2	225
Svenska Postmannaforeningen......................................................	1877	150	10	2	3	186
Konduktör- och Paekmästareföreningens Begrafningskassa..............	1868	300	13	3	1	94
Statsbanvakternas förening och begrafningskassa.............................	1894	150	V	5	?	413
Järnvägsbetjäningens Begrafningskassa........................................	1872	145	—	12	—	331
Underofflcerssällskapet...............................................................	1887	s)	92	9	31	414
Svenska Statsbanebetjäningens Understödsförening...........................	1883	300	770	68	32	3,759
Hautboisternas Understödskassa....................................................	1869	150	11	8	—	106
Antal föreningar i Stockholm: 9	—	—	984	109	70	5,662
Stockholms lån.
Öregrands Sjömannaförening........................................................	1890	s)	23	6	32	332
Södermanlands län.
Sällskapet A. B. G. (Anständig Begrafnings-Cassa) Nyköping...........	1801	8)	72	41	3	1,196
Östergötlands län.
Motala Allmänna Begrafningskassa.............................................	1896	100	56	5	19	327
Motala Allmänna Begrafningskassas Barnafdelning.........................	1901	50	16	1	7	70
Antal föreningar inom länet: 2	—	1 -	\| 72	6	\| 26	397

i) Minskning i tillgångar. 2) 1 kr. pr man. *) Såfra af riksdagsmännen vid deras Norrlandsfärd. 4) Återbetalda afgiftcr till ut -

119

lifförsäkringsbelopp understigande 500 kronor, och som upptaga

krets af personer.

Inkomster under de två år, uppgifterna afse

Utgifter under de två år, uppgifterna afse

Dolägarnos afgifter	Kantor	Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Omgå inkomster resp. minskning i till-gångar (f)	Summa	Dödsfalls- bolopp	Andra undorstöds-belopp sjuk hjälp (s pensioner (p	För- valtnings-kostnader, afskrifnin-gar, räntor å skuld	Öfriga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
4,630		1,821	45		50			6,471	\| 95	400		3,587		1,642	38			842	57	6,471	95
4,597	—	3,393	99	—	—	-	-	7,990	99	150	—	4,078		702	65	—	—	3,060	34	7.990	99
4,608	—	2,005	44	465	50	'') 121	33	7,200	27	150	—	s 5,836	—	1,214	27	—	—	_	_	7,200	27
1,041	—	284	45	3	25	—	—	1,328	70	1,000	—	—	—	49	—	—	—	279	70	1,328	70
871	—	105	99	—	—	—	—	976	99	750	—	—	—	—	—	—	—	226	99	976	99
2,372	—	580	08	70	-	—	-	8,022	08	1,750	—	—	—	318	52	—	—	953	56	3,022	08
6,367	—	735	36	44	—	—	—	7,146	36	3,515	30	p 395	—	1,251	81	80	—	1,904	25	7,146	30
34,131	45	8,209	21	3) 400	—	—	—	42,740	66	21,500	—	u 1,300	—	3,564	48	4) 204	—	16,172	18	42,740	66
501	—	929	89	54	25	'') 115	65	1.600	79	1.200	—	it 100	—	300	79	—	—	—	_	1.600	79
59,118	45	18065	86	1,057	50	236	98	78,478	79	30,415	30	15,296	—	9,043	90	284		23,439	59	78,478	79
2,688	—	221	41	10		—	—	2,919	41	2,009	—	—	—	275	66	—	—	634	75	2,919	41
2,218	90	4,463	13	—	—	‘) 219	27	6,896	30	6,150	—	—	—	746	30	—		—	—	6,896	30
742	50	73	99			°)301	69	1,118	IS	500				175	71	’) 280		162	47	1,118	18
38	80	2	säl	—	—	1 \|	loj	42	53	18	75	- 1		5	75	—		18	33	42	53
781	801	76 C2\|	— \|	-\|	302 \|	rall	1,160171	518	75	- \|		181	46	2801		180 \|so''i	1,160 \|71

gångna medlemmar. s) 25 öre pr man. 6) Afgifter till läkarohjälp. 7) Läkarearvode.

120

Grupp Bil. (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

ur en allmännare

					Tillgå.	11 -
Föreningens eller kassans namn.	Kassa		Hos banker		i Lån mot inteckning, borgen eller annan säkerhet.
Stockholms stad.
Stockholms Posttjänstemäns Själfhjälpsförening..............................	32	—	—	—	b 14160	—
Resepostexpeditörsföreningen i Mellersta och Östra Postdistrikten......	50	07	4,637	02	b 19505	35
Svenska Postmannafören ingen......................................................	58	75	9,559	77	i 5,104	—
Konduktör- och Packmästareföreningens Begrafningskassa.................	13	12	3,957	11	--	—
Statsbanvakternas förening och begrafningskassa.............................	—	—	1,356	22	—	—
Järnvägsbetjäningens Begrafningskassa.........................................	43	08	6,804	—	—	—
Underofficerssällskapet................................................................	—	15	13,400	25	—	—
Svenska Statsbanebetj aningens Understödsförening...........................	1,261	60	105,875	35	—	—
Hautboistemas Understödskassa...................................................	120	40	11,960	60	—	—
Antal föreningar i Stockholm: 9	1,579	17	157,550	32	38,769	35
Stockholms län.
Öregrunds Sjömannaförening........................................................	28	75	2,779	13	—	—
Södermanlands län.
Sällskapet A. B. C. (Anständig Begrafnings-Cassa), Nyköping...........	—		1,386	99	i 41,800	—
Östergötlands län.
Motala Allmänna Begrafningskassa.............................................	20	73	762	96	—	-
Motala Allmänna Begrafningskassas Barnafdelning.........................	4	70	29	48	—	—
Antal töreningar inom länet : 2	25	43	792	44	—	\|_

i) Begrafnings fonden. *) Sjukfonden. 8) Ofullständiga uppgifter. 4) Grundfonden. 6) Rörliga fonden. •) Nödhjälpsfonden.

121

lifförsäkringsbelopp understigande 500 kronor, och som upptaga medlemmar

krets af personer.

g a r			S k u 1 d	r
Öfriga tillgångar obligationer (o)	Summa		Fonder		Andra skulder	Summa		Anmärkningar
afgifter (ua) inventarier (i)
		14,192		14,192				14,192		”l
—	—	24,192	44	24,192	44	—	—	24,192	44
o 2,296	67	17,019	19	J) 10,380 2) 6,638	30 89	—	—	17,019	19	Reglemente fastställdt af Öfverståtli.-ämb. 1
—	—	3,970	23	3,970	23	—	—	3,970	23
—	—	3) 1,356	22	3) 1,356	22	—•	—	3) 1,356	22
i 122	75	6,969	83	6,969	83	—	—	6,969	83
—	—	13,400	40	13,400	40	—	—	13,400	40
i 718	91	107,855	86	107,855	86	—	—	107,855	86
—	—	12,081	—	4) 10,090 6) 964 8) 1,026	36 64	—	—	12,081	—
3,138	33	201,037	17	201,037	17	—	—	201,037	17
254	—	3,061	88	3,061	88	—	—	3,061	88
—	—	43186	99	43,186	99	—	—	43,186	99
164	56	948	25	948	25			948	25
1	40	35	58	35	58	—	—	35	58
165	96	983	83	983	814	—.	—	9,83	83

122

Grupp B ii. (Ports.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

ur en allmännare

		Högsta döds-	Förändringar i under de två år,	delägareantalet uppgifterna afse
Föreningens eller kassans namn.	Stiftad år	falls- belopp, som	Ny- till- komne.	Afgångne	Kvar-
		ställes i utsikt.	med döden.	af andra orsaker.	stående.
Kalmar län. Borgerskapets Begrafningskassa....................................................	1872	50		ii		40
Kalmar gamla stads Arbetareförenings Begrafningskassa..................	1870	50	5	16	6	108
Begrafningssällskapet N:o 1 i Vestervik.........................................	1843	100	40	20	14	806
Begrafningssällskapet N:o 2 i Vestervik...................... ..................	1851	100	51	23	15	863
Begrafningssällskapet N:o 3 i Vestervik.......................................	1866	100	8	27	14	766
Begrafningssällskapet N:o 4 i Vestervik.........................................	1869	100	31	29	9	903
Begrafningssällskapet 2S1 :o 5 i Vestervik.........................................	1877	100	19	33	1	852
likna Begrafningssällskap N:o 1..............................................	1897	100	12	3	—	217
Dalhems Begrafningssällskap.......................................................	1892	100	4	6	4	399
\| Lofta sockens Begrafningssällskap.................................................	1886	100	15	10	1	804
j Lofta Begrafningssällskap N:o 2...................................................	1894	100	35	10	3	668
Begrafningssällskapet N:o 1, Loftahammar.....................................	1883	100	63	12	3	536
Loftahammars Begrafningssällskap N:o 2......................................	1889	100	7	11	—	486
Loftahammars Begrafningssällskap Nio 3.......... ...........................	1899	100	25	. 14	• 2	490
0 deusvi B egrafningssällskap........................................................	1886	100	14	16	—	610
Odensvi Begrafningssällskap N:o 2................................................	1899	200	34	11	3	545 1
1 Gamleby Begrafningssällskap N:o 1..............................................	1878	100	61	14		612
Gamleby Begrafningssällskap N:o 2..........................................	1888	100	8	13	2	331 I
Ankarsrums Begrafningssällskap N:o 1........................................	1886	100	21	8	8	307
Ankarsrums Begrafningssällskap N:o 2.......................................	1892	100	7	4	—	152
Hallingebergs Begrafningssällskap N:o 1........................................	1891	100	7	10	—	270
Hallingebergs Begrafningssällskap N:o 2.....................................	1892	100	7	8	—	262
Locknevi Begrafningssällskap N:o 1.............................................	1892	100	15	11	-	485
Locknevi Begrafningssällskap N:o 2.............................................	1896	200	14	1	1	256
I Blackstads Begrafningssällskap....................................................	1891	100	10	7	—	269
Hjorteds Begrafningssällskap........................................................	1877	100	36	12	—	383
Gladhammars Begrafningssällskap N:o 1........................................	1879	100	4	24	—	215
Gladhammars Begrafningssällskap N:o 2........................................	1881	100	12	22	—	234
Gladhammars Begrafningssällskap N:o 3........................................	1890	100	9	15	—	225
1 Gladhammars Begrafningssällskap N:o 4.......................................	1891	100	4	15	1	210

*) Minskning i tillgångar.

123

lifförsäkringsbelopp understigande 500 kronor, och som upptaga medlemmar

krets af personer.

Inkomster under	de två år,	uppgifterna afse				Utgifter under de	;vå	år, uppgifterna afse
Delägarnes afgifter	Kantor	Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Öfriga inkomster resp. minskning i till-gångar (f)	Summa	Dödsfalls- belopp	Andra understöds-bclopp sjukhjälp (s) pensioner (p	För-valtnings-kostnader, afskrifnin-gar, räntor å skuld	Öfriga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
45		26	35			l) 478	65	550		500				50						550
919	90	—	—	—	—	—	—	919	90	800	—	—	—	119	90	—	—	—	—	919	90
- 2,846	50	614	79	—	—	—	—	3,461	29	2,000	—	—	—	313	50	—	—	1,147	79	3,461	29
3,039	50	755	16	—	—	—	—	3,794	66	2,300	—	—	—	331	60	—	—	1,163	06	3,794	66
2,987	—	612	29	—	—	—	—	3599	29	2,775	—	—	—	310	60	—	—	513	69	3,599	29
3,223	50	1,276	22	—	—	—	—	4,499	72	3,400	—	—	—	343	50	—	—	756	22	4,499	72
3,105	—	1,294	39	—	—	—	—	4,399	39	3,950	—	—	—	352	25	—	—	97	14	4 399	39
403	—	21	60	—	—	—	—	4*24	60	300	—	—	—	30	—	—	—	94	60	424	60
636	50	73	68	—	—	—	—	710	18	509	—	—	—	60	—	—	—	141	18	710	18
2,048	75	301	59	—	—	—	—	2,350	34	1,300	_	—	—	160	90	—	—	889	44	2,350	34
1,753	25	25	—	—	—	—	—	1,778	25	1,100	—	—	—	131	05	—	—	547	20	1,778	25
1,494	50	239	69	—	—	—	—	1,734	19	1,200	—	—	—	80	—	—	—	454	19	1,734	19
1,273	—	208	44	—	—	—	—	1,481	44	1,100	—	—	—	69	—	—	—	312	44	1,481	44
2,137	50	105	—	—	—	—	—	2,242	50	1,400	—	—	—	90	—	—	—	752	50	2,242	50
2,476	50	325	33	—	—	—	--	2,801	83	1,600	—	—	—	91	80	—	—	1,110	03	2,801	83
3.162	—	170	—	—	—	—	—	3,332	-	2,200	—	—	—	84	45	—	—	1,047	55	3,832	—
1,890	—	240	54	—	—	—	—	2,130	54	1,360	—	—	—	155	90	—		614 64	2,130 54
1,856	50	304	64	—	—	—	—	2161	14	1,200	—	—	—	260	60	—	—	700	54	2,161 14
862	70	15	54	—	—	—	—	878	24	800	—	—	—	24	—	—	—	54	24	878 24
423	25	8	40	—	50	—	—	432	15	400	—	—	—	12	—	—	—	20	15	432 15
1,294	50	171	72	—	—	—	—	1,466	22	1,000	—	—	—	58	50	—	—	407	72	1,466 *22
1,724	50	171	30	—	—	—	—	1,895	80	1,300	—	—	—	84	10	—	—	511	70	1,895	SO
1,413	—	91	68	—	—	—	—	1,504	68	1,100	—	—	—	66	92	—	—	337	76	1,504	68
2,512	50	120	11	—	—	—	—	2,632	61	2,000	—	—	—	84	—	—	—	548	61	2,632	61
1,484	50	83	62	—	—	—	—	1,568	12	1,100	—	—	—	50	—	—	—	418	12	1,568 12
1,245	—	133	67	—	—	—	—	1,378	67	1,200	—	—	—	84	—	—	-	94	67	1,378 67
2,703	50							2,702	50	2,400	—	—	—	136	05	—	—	166	45	2,702 50
2,689	50	177	41	—	—	—	—	2,866	91	2,200	—	—	—	127	84	—	—	539	07	2,866 91
1,713	50	68	49	— .	—	—		1,781	SM)	1,500	—	—	—	103	78	—		178	21	1,781 ''99
1,585	—	44	72	—	—	—		1,629	72	1,500	—	—	—	82	77	—		46	95	1.6*29 72

124

Grupp B It. (Forts.) Lifförsäkringsföreningap, som ställa i utsikt ett högsta

ur en allmännare

					Tillgå	n -
Föreningens eller kassans namn.	Kassa		Hos banker		Lån mot inteckning, borgen eller annan säkerhet
Kalmar län. Borgerskapets Begrafningskassa....................................................	22	09	626	84	6 & i 1,000
Kalmar gamla städs Arbetareförenings Begrafningskassa..................	86	—	1,043	06	—	—
Begrafningssällskapet Nio 1 i Vestervik.........................................	483	93	5,185	48	b & i 2,220	-
Begrafningssällskapet Nio 2 i Vestervik.........................................	415	90	10,258	96	i 250	—
Begrafningssällskapet Nio 3 i Vestervik.........................................	145	31	7,969	48	—	—
Begrafningssällskapet Nio 4 i Vestervik........................................	905	47	11,295	36	i 3,900	—
Begrafningssällskapet Nio 5 i Vestervik........................................	431	75	9,461	79	b & i 5,100	—
likna Begrafningssällskap Nio 1...................................................	156	70	297	06	—	—
Dalhems Begrafningssällskap.......................................................	354	17	873	70	b 105	—
Dofta sockens Begrafningssällskap.............................................	422	92	3,747	31	—	—
Dofta Begrafningssällskap Nio 2 ..............................................	183	09	2,443	19	b 500	—
Begrafningssällskapet Nio 1, Boftahammar....................................	338	11	3,137	81	—	—
Boftahammars Begrafningssällskap Nio 2.......................................	262	45	2,864	26	—	—
Boftahammars Begrafningssällskap Nio 3.....................................	132	05	—	—	b 1,600	—
Odensvi Begrafningssällskap.........................................................	201	90	3,801	03	b 800	—
Odensvi Begrafningssällskap Nio 2................................................	54	10	2.886	70	■—-	—
Gamleby Begrafningssällskap Nio 1..............................................	321	80	4,143	61	--	—
Gamleby Begrafningssällskap Nio 2..............................................	325	10	4,257	48	—	—
Ankarsrums Begrafningssällskap Nio 1........................................	46	21	239	97	—	—
Ankarsrums Begrafningssällskap Nio 2..........................................	62	—	114	14	—
I Hallingebergs Begrafningssällskap Nio 1........................................	428	59	2,180	27	—
Hallingebergs Begrafningssällskap Nio 2........................................	166	60	2,478	82	—	—
Bocknevi Begrafningssällskap Nio 1.............................................	198	74	1,340	36	—	—
Bocknevi Begrafningssällskap Nio 2............................................	190	26	1,934	64	—	—
Blackstads Begrafningssällskap...................................................	222	—	1,268	47	725	—
Hjorteds Begrafningssällskap....................................................	—	—	1,579	92	---	-
Gladhammars Begrafningssällskap Nio 1.......................................	205	82	1,400	58	—	—
Gladhammars Begrafningssällskap Nio 2.....................................	274	38	2,470	26	--	-
Gladhammars Begrafningssällskap Nio 3................. ....................	216	51	940	49	—	—
Gladhammars Begrafningssällskap Nio 4....................................	201	62	594	68	—	—

125

lifförsäkringsbelopp understigande 500 kronor, och som upptaga medlemmar

krets af personer.

gar			Skuld	e r			Anmärkningar
Öfriga tillgångar obligationer (o) utestående afgifter (ua) inventarier (i)	Summa	Fonder	Andra skulder	Summa
		1,648	93	1,648	93			1,648	93	Reglemente stadfäst af K. Befallningsbide.
109	—	1,238	06	1,238	OG	—	—	1,238	06
—	—	7,889	41	7,889	41	—	—	7,8S9	41
—	—	10,924	S6	10,924	86	—	—	10,924	86
—	—	8.114	79	8,114	79	—	—	8,114	79
—	—	16,100	83	16,100	83	—	—	16,100	83
ua 29G	25	15,289	79	15,289	79	—	_	15,289	79
—	—	453	76	453	76	—	—	453	76
—	—	1,332	87	1,332	87	—	—	1,332	87
ua 61	50	4,231	73	4,231	73	—	—	4,231	73
Öl	87	3,178	15	3,178	15	—	—	3,178	15
ua 350	37	3,826	29	3,826	29	—	—	3,826	29
-—		3,126	71	3,126	71	—	—	3,126	71
ua 91	—	1,823	05	1,823	05	—	—	1,823	05
—	—	4,802	93	4,802	93	—	—	4,802	93
ua 518	—	3,458	80	3,458	80	—	—	3458	SO
—	—	4,465	41	4,465	41	—	—	4,465	41
—	—	4,582	58	4,582	58	-	—	4,582	58
—	—	286	18	286	18	—	—	286	18
—	—	176	14	176	14	—	—	176	14
---	—	2,608	86	CO o 50 C-4	86	—	—	2,608	86
ua 3	50	2,648	92	2,648	92	—	—	2,648	92
ua 5	—	1,544	10	1,544	10	—	—	1,544	10
ua 36	—	2,160	90	2,160	90	—	—	2,160	90
—	—	2,215	47	2,215	47	—	—	2,215	47
—	—	1,579	92	1,579	92	—	—	1,579	92
ua 96	—	1,702	40	1,702	40	—	—	1,702	40
ua 12	—	2,756	64	2,756	64	—	—	2,756
—	—	1,157	—	1,157	—	—	—	1,157	—
—	—	796	30	796	30	—	—	796	30

126

Grupp B li. (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

ur en allmännare

		Högsta döds-	Förändringar i delägareantalet under de två år, uppgifterna afse
Föreningens eller lcassans namn.	Stiftad år	falls- belopp, som	Ny- till- komno.	Afgångne	Kvar-
		ställes i utsikt.	med dödon.	af andra orsaker.	stående.
Gladhammars Begrafningssällskap N:o 5......................................	1892	100	7	14	—	227
Yestrums Begrafningssällskap N:o 1...........................................	1883	100	10	17	2	604
Vestrums Begrafningssällskap N:o 2.............................................	1885	100	4	12 !	1	233
Yestrums Begrafningssällskap N:o 3.............................................	1891	100	1	9	—	214
Yestrums Begrafningssällskap N:o 4............................................	1893	100	10	14	2	589
Begrafningssällskapet N:o 1 i Törnefalla.......................................	1889	100	18	12	—	484
Begrafningssällskapot N:o 2 i Törnefalla.......... ...........................	1890	100	14	8	—	483
Misterhults Begrafningssällskap....................................................	1894	100	7	4	2	160
Misterliults Begrafningssällskap N:o 2...........................................	1898	100	6	3	1	147
Föreningen Vimmerby landsförsamlings Begrafningssällskap..............	1902	200	138	5	—	133
Emsfors Begrafningskassa............................................................	1885	50	2	6	2	108
j Lindsdalils Begrafningskassa.......................................................	1884	50	6	6	—	125
Begrafningskassan i Dörby........................................................	1886	75	10	4	1	177
Antal föreningar inom länet: 43	—	—	811	530	*98	10,488
Blekinge län.
Smedsgesällsbegrafningskassan i Karlskrona....................................	1787	80	—	24	—	365
Fjerds Timmermäns Begrafningskassa i Karlskrona........................	Okändt	130	23	48	17	941
Begrafningssällskapet Föreningen, Karlskrona.................................	1831	100	11	11	—	100
Begrafningssällskapet N:o 1, Karlshamn........................................	1827	100	24	24	—	200
Begrafningssällskapet N:o 2, Karlshamn........................................	1828	112,50	22	22	_	200
Begrafningssällskapet N:o 3, Karlshamn........................................	1829	100	31	31	—	200
Timmermanslagets Begrafningssällskap i Karlshamn.......................	1754	125	20	20	—	200
Föreningen f. d. Varfslådan, Karlshamn.......................................	1798	100	24	24	—	200
J Kustbevakningens m. fl. Begrafningsförening.................................	1853	100	7	7		80 1
\| Hundramannaföreningen N:o 1 i Sölvesborg..................................	1892	100	1	1	—	100
\| Hundramannaföreningen N:o 2 i Sölvesborg .................................	1896	200	13	4	—	153
Bräkne-Hoby Begrafningskassa...................................................	1895	? 200	11	8	—	308
Olofströms Sjukkasseförening.....................................................	1886	2)	30	1	12	115
! Hundramannaföreningen i Hoby..................................................	1882	150	26	2	! 12	178
Antal föreningar inom länet: 14	—	—	243	227	1 11	3,840

*) Uttaxerad sjukhjälp. s) 3 kr. pr man.

127

lifförsäkringsbelopp understigande 500 kronor, och som upptaga medlemmar

krets af personer.

Inkomster under de två år, uppgifterna afse

Utgifter under de två år, uppgifterna afse

Delägarn es afgifter	Räntor	Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Öfrig» inkomster resp. minskning i till-gångar (f)	Summa	Dödsfalls- bolopp	Andra understöds-belopp pensioner (p] sjukhjälp (s)	För- valtnings-kostnader, afskrift n-gar, räntor å skuld	Öfriga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
1.602	50	52	31	—	—		_	1,654	81	1,400	_	_		81	85	_		172	96	1,654	8
2,202	75	156	65	—	—	-	—	2359	\|40	1,700		—	—	74	—	—		585	40	2,359	4<
1,447	50	112	49		—	—	—	1559	99	1,200	—	—	—	71	70	—		288	29	1,559	9i
1,002	25	49	65		—	—	—	1,051	90	900	—	—	—	66	6C	—	—	85	30	1,051	9(
1,979	—	170	05	—	—	—	—	2,149	05	1,400	—	—	—	94	30	—	—	654	75	2,149	Oi
1,497	—	—	—	—	—	—	—	1,497	-	1,200	—	—	—	74	55	—	—	222	45	1.497
1,000	50							1,000	50	800	—	—	—	73	75	—	—	126	75	1,060	5(
1,112	—	81	76	—	—	—	—	1,193	76	700	—	—	—	44	42	—	—	449	34	1,193	7<
451	—	45	04	—	—	—	—	496	04	300	—	—	—	44	42	—	—	151	62	496	Od
1,325	75	20	27	—	—	—	-	1346	02	500	—	—	—	88	56	—	—	757	46	1,346	OS
329	50							329	50	300	—	—	—	—	—	—	—	29	50	329	51
381		?						381	-	300	—	—	—	? —	—	—	—	? 81	—	381
412		170	83	5	25	—	-	588	08	250	—	—	—	66	16	—	—	271	92	588	OS
69,691	10	8,540	42	5	75	478	65	78,715	92	56,444	—	—	—	4,729	32	—		17,542	60	78,715	92
675	—	2,732	96	_		_	.	3,407	!Ki	2,560				379	.0			468	86	3.407	96
3,250	50	3,222	59	—	—	—	—	6473	Oi*	5,380	—	—	—	630	40	—	—	462	69	0.473	00
1,152	—	688	54	—	—	—	—	1,840	54	1,075	—	—	—	118	60	—	—	646	94	1,840	54
2,400	50	647	58	—	—	—	—	3,048	OS	2,260	—	—	—	226	60	—	—	561	48	3,048	08
2,903	25	592	23	—	-	''il,784	25	5 279	73	2,140	—	s 1,518	50	278	55	—	—	1,312	68	5,279	73
2,733	—	5S5	99	—	—		—	3,318	99	2,929	62	—	—	209	85	—	—	179	52	3,318	99
2,600	—	510	38	—	—	■)2,991	821	6,102	20	2,078	—	s 3,770	75	147	85	—	—	105	60	6,102	20
2,363	—	£03	35	— ■	—	—	—	2,566	35	2,100	—	—	—	255	20	—	—	211	15	2.566	35
1,356	—	55	68	—	—	—	-	1,411	68	1,275	—	—	—	11	70	—	—	124	98	1411	68
190 J	—	90	17	12	56	—	—	o<)2	73	100	—	—	—	43	56	—		149	17	292	73
541 j	25	32	94	—	—	—	—	574	19	440	—	—	—	3	72	—		130	47	574	1»
2,552		163	12	—	—	—		2,705	12	1,852	20	—	—	332	45	—		520	47	2,705	12
1,906	■>0	33	30	387	73	f 279	So	2,607	48	362	50	s 2,200	50	44	38	—		_		2,607	38
615 \|50!	103	62	—	-I	— 1		719	52	300 \|	-\|	-		601	_\|	—	_\|	359	32	719	32
25,238 5o\|	9,652 65	400 \|29\|	5,055	)2	40,347 \|	46\|	24,852 \|02	7,5191	75\|	2,741196\|	~!	-\|	5,233 88]	40,347 \|	36

128

Grupp B In (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

ur en allmännare

Föreningens eller kassans namn.

				Tillgå	n -
Kassa	Hos banker	Lån mot inteckning, borgen eller annan säkerhet
211	17	721	99	_	—
106	35	3,450	03	as 400	—
270	74	1,559	32	—	—
184	60	686	31	—	—
265	—	3,194	SO	—	—
in	06	2,107	58	---	—
94	72	2,137	97	—	—
128	61	1,326	04	—	—
109	81	692	69	—	—
14	94	786	21	—	—
—	—	130	—	—	—
86	68	302	44	—	—
46	34	1,498	04	b 510	—
9,085	59	109 428	64	17,110	—
1,194	30	1,402	57	i 16,200 b 6,994	—
352	78	995	90	i 20,850 b 7,634	—
459	96	8,170	87	—	—
339	66	7,813	33	---	—
1,026	Öl	7,033	95	—	—
176	73	6,776	39	—	—
374	56	6,273	02	—	—
385	41	2,475	27	—	—
—	—	1,331	04	—	—
—	—	1,120	07	—	—
—	—	873	52	—	—
—	—	2,157	26	—	—
18	34	395	64	—	—
76	—	1,384	24	—	—
4 4,404	25	48 203	107	51,678	1-

Gladkammars Begrafningssällskap Nio 5..

Vestrums Begrafningssällskap N:o 1........

Yestrums Begrafningssällskap N:o 2.........

Vestrums Begrafningssällskap N:o 3........

Yestrums Begrafningssällskap N:o 4........

Begrafningssällskapet N:o 1 i Tömefalla..
Begrafningssällskapet N:o 2 i Tömefalla..

Misterhults Begrafningssällskap..............

Misterhults Begrafningssällskap N:o 2.....

Föreningen Vimmerby landsförsamlings Begrafningssällskap.

Emsfors Begrafningskassa.............................................

Lindsdahls Begrafningskassa...........................................

Begrafningskassan i Dörby.............................................

Blekinge län.

Smedsgesällsbegrafningskassan i Karlskrona .

Fjerds Timmermäns Begrafningskassa i Karlskrona...,

Begrafningssällskapet Föreningen, Karlskrona...........

Begrafningssällskapet N:o 1, Karlshamn..................

Begrafningssällskapet N:o 2, Karlshamn..................

Begrafningssällskapet N:o 3, Karlshamn..................

Timmermanslagets Begrafningssällskap i Karlshamn..

Föreningen f. d. Varf slädan, Karlshamn...............

Kustbevakningens m. fl. Begrafningsförening............

Hundramannaföreningen N:o 1 i Sölvesborg.............

Hnndramannaföreningen N:o 2 i Sölvesborg.............

Bräkne-Hoby Begrafningskassa..............................

Olofströms Sjukkasseförening.................................

Hundramannaföreningen i Hoby.............................

'') Grundfond. 2) Reservfond. 3) Oförklarad differens.

129

lifförsäkringsbelopp understigande 500 kronor, och som upptaga medlemmar

krets af personer.

gar						Skuld	e r			\|
Öfriga tillgångar obligationer (o)	Summa		Fonder		Andra skulder	Summa		Anmärkningar
afgifter (ua) inventarier (i)
ua 50	_	983	16	983	16			983	16
i 32	—	3,988	38	3,988	38	—	—	3988	38
i 25	—	1,855	06	1,855	06	—	—	1,855	06
i 20	—	890	91	890	91	—	—	890	91
i 26	50	3,485	80	3,4S5	80	—	—	3,485	80
ua 126	—	2,344	64	2,344	64	—	—	2,344	64
ua 63	25	2,295	94	2,295	94	—	—	2,295	94
-—	—	1,454	65	1,454	65	—	—	1,454	65
—	—	802	50	802	50	—	—	802	50
—	—	801	15	801	15	—	—	,801	15
—	—	130	—	180	—	—	—	130	—
--	—	389	12	389	12	—	—	389	12
i 47	97	2.102	35	2,102	35	—	—	2102	.35
2,021	21	137,645	44	137,645	44	—	—	137,645	44
ur 180 ua 142	79	26.113	66	26,113	66	—		26,113	66
ua 1,351	92	31,184	60	31,184	60	—	....	31,184	60
—	—	8,630	83	8,630	88	—	—	8,630	83
—		8,152 8,060	99 46	8,152 8,060	99 46	—	—	8,152 8,060	99 46

—	—	6,953	12	6,953	12	—	—	6,953	12
160	62	6,808	20	6,808	20	—	—	6,808	20
—	—	2,860	68	2,594	46	266	22	2,860	68
—	—	1,331	04	1,331	04	—	—	1,331	04	.Reglemente stadfäst af K.
—	—	1,120	07	1,120	07	—	—	1120	07
—	—	873	52	873	52	—	—	873	52	Uppgifterna afse delvis ett år.
—	—	2,157	26	2,157	26	—	—	2,157	26
ua 145	02	559	—	559	—	—	....	559	—
ua 21	75	1,481	99	>) 1,249 2) 133	01 33	3) 99	65	1,481	99
2,602 [	io 3	106,287 \|	421	105,921 \|	551	365 \|	87	106,2,87	42

130

Grupp Bil. (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

ur en allmännare

		Högsta döds-	Förändringar i under de två år,	delägareantalet uppgifterna afse
Föreningens eller kassans namn.	Stiftad år	falls- belopp, som	Ny-	Afgångno	Kvar-
		ställes i utsikt.	komne.	med döden.	af andra orsaker.	stående, j
Malmöhus län.
Hellestads nya Begrafningskassa................................................	1899	'')	3	o 1 O	2	62 1
Nya Begrafningskassan i Östra förstaden, Malmö...........................	1886	2)	11	8	9	148
Likbärarelaget Enigheten, Malmö................................................. Personalens Begrafningsförening inom III trafikdistriktet af Statens	1729	20	17	7	1	129
järnvägar.......................................................................... •	1899	250	30	4	4	616
Malmö Maskinistförening............................................................	1880	200	—	3	—	150 \|
1 Hundramamiaföreningen P. W. Malmö..........................................	1885	200	4	3	2	100
Antal föreningar inom länet: 6	—	—	65	28	,s	1205 ''
Älfsborgs län.
Arketarnes Begrafningskassa, Nääs fabrik.....................................	1871	50	3	9	1	126
Göteborgs och Bohus län.
Arbetarnes allmänna Begrafningskassa, Göteborg............................	1887	200	25	14	5	389
I. 0. G. T. 25-öres Begrafningsförening i Göteborg........................	1882	100	117	13	30	414
National-Goodtemplarordens Begrafningskassa Sista Hjolpen, Göteborg	1883	6)	333	45	208	j 1,565 \|
Göteborgs Absolutisters Barnbegrafningskassa...............................	1886	50	35	—	7	104
Begrafningskassan Framgång, Göteborg.......................................	1896	200	142	21	10	659
Ålderstigne mäns och kvinnors Begrafningskassa........................... Antal föreningar inom länet: 6	1892	250	431	48	10	998
—	—	1,083	141	270	4,079
Gottlands län.
Visby Assuransförening..............................................................	1885	300	61	18	4	607
Västernorrlands län.
Ordenssällskapot V. F., Sundsvall..............................................	1878	200	88	5	1 *4	1 260

!) 1 kr. pr man. 2) 200 kr. jämte hvad som innest&r pä den aflidnes konto. 8) Inklusive utgifter för fästlighetor. 4) Biblioteks -

131

lifförsäkringsbelopp understigande 500 kronor, och som upptaga medlemmar

krets af personer.

Inkomster under de två år,	uppgifterna afse				Utgifter under de två	år, uppgifterna afse
! Delägarnes j afgiftcr	Kantor	Böter, gåfvor och andra liknando inkomster	Ofri ga inkomster resp. minskning i till-gångar (f)	Summa	Dödsfall belopp	s-	Andra understöds-bolopp pensioner (p) sjukhjälp (s)	För- valtnings-kostnader, afskrifnin-gar, räntor å skuld	Ofri ga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
140	50	33	20		50	f 49	80	224		204				20						224
2,305	61	174	15	48	50	—	—	2,528	26	1,683	32	—	—	198	75	—	—	646	19	2,528	26
556	50	784	12	266	99	—	—	1,607	61	240	—	u 50	—	3) 953	—	—	—	364	61	1,607	61
6,888	50	211	21	62	50	_	_	7,162	21	5,500	—	it 100	—	146	76	7	—	1,408	45	7,162	21
4,622	—	1,756	24	4) 218	14	—	—	6,596	38	600	—	s 1,870	—	524	93	—	—	3,601	45	6,596	38
3,312	—	150	60	92	60	fl,891	45	5,446	65	1,000	—	s 3,854	—	493	70	s) 98	95	—	—	5,446	65
17,825	11	3,109	52	689	23	1,941	25	23,565	11	9,227	32	5,874	—	2,837	14	105	95	6,020	70	23,565	n
205	25	133	88	—	—	f 43	87	383	—	375	—	—	—	—	—	8	—	—	—	383	—
* 3,322	82	742	26	6	25			4,071	33	1,960				502	08			1,609	25	4,071	33
1,122	75	—	—	14	80	_	—	1,137	55	1,040	—	—	—	89	99	—	—	7	56	1,137	55
6,308	70	347	57	49	50	—	—	6,705	77	4,500	—	—	—	1,196	19	—	—	1,009	58	6,705	77
657	95	16	90	98	70	—	—	773	55	550	—	—	—	167	96	10	05	45	54	773	55
7,205	70	874	36	401	—	—	—	8,571	06	4,070	—	—	—	566	09	—	—	3,934	97	8,571	06
10,888	55	694	48	—	—	—	—	11.583	03	8,075	—	—	—	1,966	91	—	—	1,541	12	11,583	03
20.596	47	2,675	57	570	25	—		32,842]	29	20,195	—	—	—	4,489	22	10	05	8,148	02	32,842	29
4,075	46	586	22	7	18	—	—	4,668	86	3,265	—	—	—	571	68	—	—	832	18	4,668	86
5,090	50	2,213	42	341	42			7,645	34	350		s 3,046	75	1,385	06			2,863	53	7,645	34

medel. 5) »Af grundfonden till afgången medlemmar.» 6) 10 öre pr man.

132

Grupp Bil. (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

ur en allmännare

Föreningens eller kassans namn.					Tillgå	n -
Kassa	Hos banker 1	Lån mot inteckning, borgen eller annan säkerhet
Malmöhus län.
Hellestads nya Begrafningskassa................................................	7	75	358	34	—	—
Nya Begrafningskassan i Östra förstaden, Malmö ..........................	—	—	2,081	23	—	—
Likbärarelaget Enigheten, Malmö.................................................	43	09	3,635	49	—	—
Personalens Begrafningsförening inom III trafikdistriktet af Statens
järnvägar.............................................................................	17	75	2,537	30''	—	—
Malmö Maskinistförening.............................................................	105	34	17,972	49	—	—
Hundramannaföreningen P. W. Malmö........................................	68	75	787	80	—	—
Antal föreningar inom länet: 6	242	68	27,372	65	—	—
Älfsborgs län.
Arbetarnes Begrafningskassa, Nääs fabrik......................................	—	—	1,649	04	—	—
Göteborgs och Bohus län.						* i
Arbetarnes allmänna Begrafningskassa, Göteborg...........................	40	55	9,781	67	—	—
	357	99
National-Goodtemplarordens Begrafningskassa Sista Hjelpen, Göteborg	370	13	4,379	73	__	—
Göteborgs Absolutisters Barnbegrafningskassa.................................	67	01	367	84	—	—
Begrafningskassan Framgång, Göteborg........................................	457	03	13,508	74	—	—
Ålderstigne mäns och kvinnors Begrafningskassa.............................	520	46	9,392	40	—
Antal föreningar inom länet: ö	1,813	10	37.430	38	—	—
Gottlands län.
Visby Assuransförening .............................................................	311	—	2,070	62	i 4,825	—
Västernorrlands län.
Ordenssällskapet V. F , Sundsvall................................................	24!)	71	25,564	56	—	-

*) Dödsfallsfond. 2) Garantifond. 8) Likvagn m. ra.

l) Grundfond. 5) Öfvorskottekassan. 6) Reservfond. 7) Annan fond. 8) Aktier.

133

liiförsäkringsbelopp understigande 500 kronor, och som upptaga medlemmar

krets af personer.

gar			Skuld	e r	«
Öfriga tillgångar										Anmärkningar
obligationer utestående	(0)	Summa		Fonder		Andra skulder	Summa
afgiftor (ua) inventarier (i)
		366	0J)	'') 61 2) 305	09			366	\| 09
—	—	2,081	23	2,081	23	—	—	2,081	23
3) 2,908	—	6,586	58	6,586	58	—	—	6,586	58
				4) 1,318	49
ua 549	—	3104	05	5) 1.714	02	—	—	3,104	05
				°) 71	54
i) 303	30	18,381	13	18,313	28	67	85	18,381	13
_	—	856	55	856	55	—	—	856	55	Reglemente stadfäst af K. Befhde.
3,760	SO	31,375	63	31.307	78	67	85	31,875	63
—	—	1,649	04	1,649	Oi	—	—	1,649	04
		9,822	22	9,822	22			9,822	22
—	—	357	92	357	92	-—	—	357	92
i 25	05	4,774	91	4,774	91	—	—	4,774	91	Medlemmarna äro do betalande foräldrarnc;
i 50	-	4S4	85	2) 205	95	7) 278	90	484	85	de dödo äro barn.
—	—	13,965	77	13,965	77	—	—	18,965	77
—	—	9,912	86	9,912	86	—	—	9,912	86
75	05	39,318	53	39,039	63	278	SM)	39,318	35
ua 480	—	7,686	62	7.686	62	—	—	7,686	62
8) 4,000 i 2,696	58	32,510	85	32,510	85	—	—	32,510	85

134

Sammandrag af

Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta lifförsäkringsbelopp under -

L ä n.	Antal för- eningar inom länet	Förändringar i delägareantalet under de två år, uppgifterna afse
Ny- till- komne.	Afgängno	Kvar- stående
med dödon	af andra orsaker
Stockholms stad......................................................................	9	O X	109	70	5,662
Stockholms län......................................................................	1	29	6	32	332
Södermanlands län...................................................................	1	72	41	3	1,196
Östergötlands län....................................................................	2	72	6	26	397
Kalmar län...............................................................................	43	811	530	98	16,488
Blekinge län.............................................................................	14	243	227	41	3,340
Malmöhus län...........................................................................	6	65	28	18	1,205
Älfsborgs län...........................................................................	1	3	9	1	126
Göteborgs och Bohus län..........................................................	6	1,083	141	270	4,079
Gottlands län...........................................................................	1	61	13	4	607
Västemorrlands län...................................................................	1	88	5	34	260
	85	\| 3,511	1,115	597	33,692

135

Grupp Bil.

stigande 500 kronor, och som upptaga medlemmar ur en allmännare krets af personer.

Inkomster under de två år, uppgifterna afse

Utgiftef under de två år, uppgifterna afse

1 Delägarnes afgiftor	Kantor	Böter, håfvor och andra liknando inkomster	Öfriga inkomster resp. minskning i till-gångar	Summa	Dödsfal belopp	S-	Andra understöds- belopp pensioner sjukhjälp	För-valtnings-kostnader, afskrifnin-gar, räntor å skuld	Öfriga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
59,118	45	18,065	86	1,057	50	236	98	78,478	79	30,415	30	15,296		9,043	90	284		23,439	59	78,478	79
2,688	—	221	41	10	—	—	-	2,919	41	2,009	—	—	—	275	66	—	—	634	75	2,919	41
2,213	SO	4,463	13	—	—	219	27	6,896	30	6,150	—	—	—	746	30	—	—	—	—	6,896	30
781	30	76	62	—	—	302	79	1.160	71	518	75	—	—	181	46	280	—	180	50	1,160	71
69,691	10	8,540	42	5	75	478	65	78,715	92	56,444	—	—	-	4,729	32	—	—	17,542	60	78,715	92
25,238	50	9,652	65	400	29	5,055	92	40,347	36	24,852	32	7,519	75	2,741	96	—	—	5,233	33	40,347	36
17,825	11	3,109	52	689	23	1,941	25	23,565	11	9,227	32	5,874	—	2,337	14	105	95	6,020	70	23,565	11
205	25	133	88	—	—	43	87	383	-	375	—	—	—	—	—	8	—	—	—	383	—
29,596	47	2,675	57	570	25	—	—	32,842	29	20,195	—	—	—	4,489	22	10	05	8,148	02	32,842	29
4,075	46	586	22	7	18	—	—	4,668	SO	3,265	—	-	—	571	68	—	—	832	18	4,668	86
5,090	50	2,213	42	341	42	—	—	7,645	34	350	—	3,046	75	1,385	06	—		2,863	53	7,645	34
216,524 04	49,738	70	3,081	62	8,278	73	277,623 09	153,801	69	31,736	50	26,501	70	688	—	64,895	20	277,623	09

136

Sammandrag af

Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta lifförsäkringsbelopp under -

Län.	Kassa	—	Hos banker	Tillgin- Lån mot inteckning, borgen eller annan säkerhet
Stockholms stad........................................................................	1,579	17	157,550	32	38,769	35
Stockholms län.........................................................................	28	75	2,779	13	--	—
Södermanlands län...................................................................	—	—	1,386	99	41,800	—
Östergötlands län......................................................................	25	43	792	44	—	—
j Kalmar län..............................................................................	9,085	59	109,428	64	17,110	—
\| Blekinge län...........................................................................	4,404	25	48,203	07	51,678	—
Malmöhus län...........................................................................	242	68	27,372	65	—	—
Älfsborgs län...........................................................................	—	—	1,649	04	—	—
Göteborgs och Bohus län............................................................	1,813	10	37,430	38	—	—
Gottlands län..........................................................................	311	—	2,070	62	4,825	—
Västernorrland» län.............. ..................................................	249	71	25,564	56	—	—
1	17,739	G8	'' 414,227	84	154,182	!*

137

Grupp Bil. (Forts.)

stigande 500 kronor, och som upptaga medlemmar ur en allmännare krets af personer.

gar			S k u 1 (l	r				Anmärk	ningar
Öfriga tillgångar obligationer (o) utestående utgifter (ua) inventarier (i)	Summa	Fonder	Andra skulder	Summa
3,138	33	201,037	17	201,037	17			201.037	17	Specifikation å	sid. ..	.......... 118-121
254	—	3,061	88	3,061	88	—	—	3,061	88	»	»	»	.......... 118-121
—	—	43,186	99	43,186	99	—	—	43,186	99	»	»	»	.......... 118-121
165	96	983	83	983	83	—	—	983	83	»	))	»	.......... 118—121
2,021	21	137,645	44	137,645	44	—	—	137,645	44	»	»	»	.......... 122-129
2,002	10	106,287	42	105,921	55	365	87	106,287	42	n	»	»	.......... 126-129
3,760	30	31,375	63	31,307	78	67	85	31,375	63	J»	))	»	.......... 130—133
		1649	04	1 649	04			1649	04				130 133
75	05	39,318	53	39,039	63	278	90	39,318	53	n	))		.......... 130-133
480	—	7,686	62	7,686	62	—	—	7,686	62	»	»	»	......... 130-133
6,696	58	82,510	85	32,510	85	—	—	32,510	85	n	1)	»	.......... 130—133
18.593	53	604,743	40	604,030	78	712	62	604,743	40

138

Grupp B i 2. Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

lemmar ur en enskild

-—---- Föreningens eller kassans namn. ''	Stiftad år	Högsta döds- falls- belopp, som ställes i utsikt	Förändringar i under de två år,	delägareantalet uppgifterna afse
Ny- till- komne	Afgångne	Kvar- stående
med döden	af andra orsaker
Stockholms stad.						•
Lykttändames och Sifonpumpames vid Stockholms Gasverk Enskilda
Begrafningskassa.................................................................	1887	2 kr.prm.	21	4	12	211
Kungl. Maj:ts flottas i Stockholm stationerade Timmermäns och Handt-
verksstatens Begrafningskassa................................................	1850	100	—	O	—	46
Tullbevakningens Begrafningskassaförening ....................................	1714	150	4	19	—	275
Underofficerames vid Flottan i Stockholm Begrafnings- & Gratialkassa	1769	120	3	7	—	88
Konstförvandtskapets kassa, Enkehjälpen.......................................	1854	50	—	1	—	12
Kungl. Göta Lifgardes Underofficerares Begrafningskassa.................. Antal föreningar i Stockholm: 6	?	200	9	4	3	56
—	—	37	38 ''	15	688
Stockholms län.
Tumba Bruksarbetares Begrafningskassa ...................................... «	1856	75	1	2	1	62
Kopparbergs län.
Sjukhjälpsföreningen Unionen, Falun..........................................	1 1891	200	! 63	6	41	275

139

lifförsäkringsbelopp understigande 500 kronor, och som upptaga medkrets
af personer.

Inkomster under	de två år,	uppgifterna afse		Utgifter under de två år, uppgifterna afse
Delägarnes afgiftor	Kantor	Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Öfriga inkomster resp. minskning i till-gångar (f)	Summa	Dödsfalls- belopp	Andra understöds* belopp pensioner (p) sjukhjätp (s)	För-valtnings-kostnader, af skr i fn in-går ^räntor å skuld	Öfriga utgifter	ökning i tillgångar	Summa
1,024		12	66					1,036	66	1,012				23	50			i	16	1,036	66
18	—	558	17	—	—	—	—	576	17	200	_	_	_	80	_	_	_	296	17	576	17
921	50	1,729	58	—	—	/’262	67	2,913	75	2,913	75	—	—	—	—	—	—	—	—	2,913	75
1,079	35	1,844	34	33	58	f 537	72	3,494	99	1,290	—	p 1,399	28	805	71	—	—	—	—	3,494	99
131	25	1,586	87	40	—	—	—	1,758	12	80	—	p 840	—	106	—	—	—	732	12	1,758	12
492	—	73	98	—	—	fm	02	700	—	700										700	—
3,066	10	5,805	60	73	58	934	41	10,479	69	6,195	75	2,239	28	1,015	21		"	1,029	45	10,479	69
206		568	53	—	—	—		774	53	185	—	—	—	12	75		—	576	78;	774	53
7,797	25	41	84:				J	7,839	09	1,200		* 5,024	70	605	j	-		1,008	56	7,839	09

140

Grupp B I2. (Forts.) Lifföpsäkringsföpeningap, som ställa i utsikt ett högsta

up en enskild

					Tillgå	n -
Föreningens eller kassans namn	Kassa		Hos banker		Lån mot inteck-ning, borgen eller annan säkerhet
Stockholms stad. Lykttändarnes och Sifonpumparnes vid Stockholms Gasverk Enskilda
Begrafningskassa..................................................................	—	—	369	94	—	—
Kongl. Maj:ts flottas i Stockholm stationerade Timmermäns och Handt-
verksstatons Begrafningskassa................................................	150	13	6,492	93	b 300	—
Tullbevakningens Begrafiungskassaförening ....................................	1	38	10,356	98	i 7,750	—
Underofficerames vid Flottan i Stockholm Begrafnings- & Gratialkassa	33	91	37	54	b 15,055	—
Konstförvandtskapets kassa, Enkehjälpen.......................................	68	30	—	—	i 10,000 as 4,900	—
Kongl. Göta Lifgardes Underofficerares Begrafningskassa..................	—	—	856	07	—	—
Antal föreningar i Stockholm: 6	253	72	18,113	46	38,005	—
Stockholms län.
Tumba Bruksarbetares Begrafningskassa ......................................	96	33	6,673	83	—	—
Kopparbergs län.
Sjukhjälpsföreningen Unionen, Falun..........................................	698	98	1,241	36	—	—

f Grundfonden. *) Reservfonden. 8) Annan fond.

141

lifförsäkringsbelopp understigande 500 kronor, och som upptaga medlemmar
krets af personer.

gar			S k u 1 <1 c	r
Öfriga tillgångar obligationer (o)	Summa		Fonder		Andra skulder	Summa		Anmärkni n g a r
afgiftor (uc inventarier	tf (i)
		309	94	309	94			369	94
_	_	0,943	00	6,943	06	—	—	0,943	00
—	—	18,108	30	18,108	36	—	—	18,108	30
o 100	—	15,220	45	15,226	45	—	—	15,226	45
—	—	14,908	30	'') 13,610 2) 1,300	—	s) 58	30	14,968	30
—	—	850	07	856	07	—	—	856	07
100		50,472	18	50,413	88	58	30	56,472	18
i 300	—	7,070	10	7,070	16	—	—	7,070	16
		1,940	34	1,940	34			1,940	34

142

Grupp B I2. (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

ur en enskild

		Högsta döds-	Förändringar i under de två år,	delägareantalet \| uppgifterna afse \|
Föreningens eller kassans namn.	Stiftad år	falls- belopp, som	Ny- till- komne.	Afgångne	Kvar-
		ställes i utsikt.	med döden.	af andra orsaker.	stående.
Värmlands län.
Kristinehamns Frivilliga Fabriks- och Handtverksförening................	1847	150	2	1	1	32
Hagfors Arbetares Sjuk- och begrafningshjälpsförening.....................	1883	*) -	67	7	8	265
Antal föreningar inom länet: 2	—	—	69	8	9	297 ,
Östergötlands län.
Arbetames vid Motala Verkstad Begrafningshjälpskassa ..................	1869	50	42	30	19	856
Blekinge län.
Handtverksstatens Begrafningskassa vid Flottans station..................	1834	60	?	?	?	784
Matroskårens Begrafningskassa, Karlskrona..................................	1869	100	57	36	88	969
Magistratens och Borgerskapets i Karlskrona Begrafningskassa.........	1800	60	—	12	—	no
Eonneby Fabriks- och Handtverksförenings Begrafningskassa............	1896	?	1	—	—	44
Antal föreningar inom länet: 4	—	—	58	48	88	1,907
Kristianstads län.						•
F. d. Vendistemas Begrafningskassa.............................................	1881	100	5	3	—	34
Malmöhus län.
j Bjufs Arbetares Begrafningskassa för kvinnor.................................	1900	100	2	5	17	252
\| Poliskårens i Malmö Begrafningskassa..........................................	1891	100	18	1	13	103
\| Maskinpersonalens Enskilda Begrafningskassa.................................	1873	150	11	3	—	177
1 Malmö Folkskollärarekårs Begrafningsförening................................	1890	200	12	1	2	141
Sjuk- och Begrafningsk. vid Skromberga Stenkols- och Lerindustri A. Bol	1887 f 1866 \ 188 6	200	71	21	—	820
j Cigarrarbetareföreningens af 1886 sjuk- och begrafningskassa...........	150	17	5	25	143
Antal föreningar inom länet: 6	—	! -	\| 131	30	57	1,636

*) 1 kr. pr medlem. *) Sjukhjälp.

143

lifförsäkringsbelopp understigande 500 kronor, och som upptaga medlemmar

krets af personer.

Inkomster under de två år, uppgifterna afse

Utgifter under de två år, uppgifterna afse

Delägarnes afgifter	Räntor	Böter, gåfVor och andra liknande inkomster	Öfriga inkomster resp. minskning i till-gångar (f)	Summa	Dödsfalls- belopp	Andra understöds-belopp pensioner (p) sjukhjälp (s)	För-valtnings-kostnader, afskrifnin-gar, räntor å skuld	Öfriga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
440	I	522	66	2	50			965	te	239	50	40		289	19			396	47	965	16
5,302	72	333	57	1,107	—	—	—	6,743	29	1,745	—	2) 4,097		331	10		-	570	19	6,743	29
5,742	72	856	23	1,109	50	—	—	1 7,708 1	45	1,984	50	4,137		620	29		—	966	66	7,708	45
1,721	-	5	62	5	—	—	—	1,781	62	1,500	—		—	76	32	—	—	155	30	1,731	62
2,346		1,704	29	224				4,274	29	2,280				362	45			1,631	84	4,274	29
1,936	50	3,236	20	5	—	—	—	5,177	70	3,420	—	—	—	222	76	—	—	1,534	94	5,177	70
319	—	731	09	—	—	—	—	1,050	09	720	—	—		305	70	—	—	24	39	1,050	09
207	—	118	74	5	—	—	—	330	74	—	—	—	—	11	97	—	—	318	77	330	74
4,SOS	50	5,790	90	234	—	—		10,832	82	6,420	_		~	902	S8			3,509	94	10,832	82
113	25	259	69	1	25	—		374	19	250			-	83	39	—	—	40	.80	374	19
320	75	97	36					418	11	325	25			SO	18			62	68	418	11
907	—	85	60	26	55	—	—	1,019	15	850	—	—	—	—	—	—	—	169	15	1,019	15
428	50	1,870	77	5	25	—	—	2,304	52	450	—	—	—	217	60	—	—	1,636	92	2,304	52
872	—	443	64	—	—	—	—	1,315	64	200	—	—	—	6	75	— *	—	1,108	89	1,315	64
19,326	50	2,046	34	546	25	/1,763	66	23,682	75	4,200	—	s 19,423	75	59	—	—	—	_	—	23,682	75
6,696	40	160	09	14	95	f 136	60	7,008	04	750	—	s 5,460	25	797	79	—	—	-	—	7,008	04
28,551	15	4,703	80	593	—	1,900	Söl	35,748	21	6,775	25	24,884	—	1,111	32	—-	—	2,977	64	35,748	21

144

Grupp B 12. (Forts.) Lifförsäkringsföreningap, som ställa i utsikt ett högsta

ur en enskild

Föreningens eller kassans namn.

Värmlands län.

Kristinehamns Frivilliga Fabriks- och Handtverksförening...............

Hagfors Arbetares Sjuk- och begrafningshjälpsförening....................

Antal föreningar inom länet: 2

Östergötlands län.

Arbetames vid Motala Verkstad Begrafhingshjälpskassa ..................

Blekinge län.

Handtverksstatens Begrafningskassa vid Flottans station..................

Matroskårens Begrafningskassa, Karlskrona....................................

Magistratens och Borgerskapets i Karlskrona Begrafningskassa.........

Ronneby Fabriks- och Handtverksförenings Begrafningskassa............

Antal föreningar inom länet: 4

Kristianstads län.

F. d. Vendisternas Begrafningskassa.............................................

Malmöhus län.

Bjufs Arbetares Begrafningskassa för kvinnor.................................

Poliskårens i Malmö Begrafningskassa..........................................

Maskinpersonalens Enskilda Begrafningskassa................................

Malmö Folkskollärarekårs Begrafningsförening...............................

Sjuk- och Begrafningsk. vid Skromberga Stenkols- och Lerindustri A. Bol.

Cigarrarbetareföreningens af 1886 sjuk- och begrafningskassa ..........

Antal föreningar inom länet: 6

Tillgån -

Kassa	Hos banker i
344 06	\| 4,706
29 25	4,082 \|
373 31	8,789

Lån mot inteckning,
borgen
eller annan
säkerhet

b 900 —
i 35 -

935 -

1 35 225 46

1	07	920	02	i 10,200 b 5,310	—
341	94	14,807	30	i 20,750	—
52	—	5,346	69	* 3,000	—
—	—	1,508	84	—	—
395	Öl	22,582	85	39,260	—
—	66	3,180	55	—	—
5	54	842	56
—		978	60	—	—
435	56	3,516	87	i 10,410 b 6,200	—
—	—	5,195	71	—	—
416	60	20,143	Öl	—	—
66	40	1,051	73	—	—
924	10	31,728	48	16,610	\|-

*) Grundfond. *) Begrafningsfond.

145

lifförsäkringsbelopp understigande 500 kronor, och som upptaga medlemmar

krets af personer.

gar			Skuld	r
Ofri ga tillgångar, aktier (a)	Summa		Fonder		Andra skulder	Summa		Anmärknin ga r
afgifter (ua) inventarier (i)
		5,950	60	5,950	60			5,950	60	1
—	—	4,146	95	4,146	95	—	—	4,146	95
—	—	10,097	55	10,097	55	—	—	10,097	55
—	—	226	81	226	81	—	—	226	81
121	10	16,552	19	16,552	19	_	_	16,552	19
it a 51	—	35,950	24	35,950	24	—	—	35,950	24
ua 90	50	8,489	19	8,489	19	—		8,489	19
—	—	1,508	84	*) 161 2) 1,345	79 05	2	—	1,508	84
262	60	62,500	46	62,498	46	2	—	62,500	46
—		3,181	21	8,181	21	—	—	3,181	21	Stadgar stadfästa af K. Befhde.
		848	10	848	10			848	10	Stadgar stadfästa af K. Befhde.
—	—	978	60	978	60	—	—	978	60
i 100	—	20,662	43	20,662	43	—	—	20,662	43
—	—	5,195	71	5,195	71	—	—	5,195	71	Reglemente stadfäst af K. Befhde.
—	-	20,559	61	20,559	61	—	—	20,559	61
a 500	—	1,618	13	1,618	13	—	—	1,618	13
600	— \|	49,862 \|	58	49,862 \|	58 \|	- 1	— 1	49,862	58

146

Grupp B I2. (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

up en enskild

Föreningens eller kassans namn.	Stiftad 0 ar	Högsta döds- falls- belopp, som ställes i utsikt.	Förändringar i under de två år,	delägareantalet uppgifterna afse
I Ny- till- komne.	Afgångne	Kvar-stående. j
med döden.	af andra orsaker.
Ålfsborgs län.
Dalslands jämvägspersonals sjuk- och understödskassa.....................	1883	400	10	2	2	97
Uddevalla—Vänersborg—Herrljungabanans Kamratförening...............	1902	100	—	1	4	227
Begrafning skassan Ömsesidig Hjälp inom Vänersborgs Arbetareförening	1886		39	10	12	228
Antal föreningar inom länet: 3		—	49	13	18	552
Götebopgs- och Bohus län.
Poliskårens i Göteborg Begrafningskassa.......................................	1863	100	55	14	8	708
Stadstjänarnes Låda och Begrafningskassa, Göteborg......................	1823	250	—	—	—	42
Packhuskarlames i Göteborg Begrafningskassa...............................	1874	300	3	3	_	27
Stationsbetjaningens i Göteborg Begrafhingsförening......................	1880	■)-	14	4	5	138
Vaktkonstapelsföreningens å Nya Varhet Begrafningskassa...............	1883	3)-	—	—	j —	£0
Antal föreningar inom länet: 5	—	—	72	21	13	945
Norrbottens län.
Luleå Stads Fabriks- och Handtverksförenings Begrafnings- Och Under-					\|
stödskassa .........................................................................	1865	20	4	2	13	71

l) 50 öre pr man. 2) 200 kr. jämte hvad som inncstår på den aflidnes konto. 3) 100 kr. jämte hvad som innestar på den

147

lifförsäkringsbelopp understigande 500 kronor, och som upptaga medlemmar

krets af personer.

Inkomster under de två år,	uppgifterna afse		Utgifter under de två år, uppgifterna afse
Dclägarnes afgifter	Kantor	Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Öfriga inkomster resp. minskning i till-gångar (f)	Summa	Dödsfalls- belopp	Andra understöds- belopp pensioner (p) sjukhjälp (s)	För-valtnings-kostnader, afskrifnin-gar, räntor å skuld	Öfriga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
891	25	878	49					1,769	74	500		s 624	75					644	99	1,769	74
'' 632	50	11	08	—	—	—	—	643	58	100	—	—	—	118	—	—	—	425	58	643	58
1,121	50	34	51	—	—	—	—	1,156	01	1,050	-	—	—	78	25	—	—	27	76	1,156	01
2,615	25	921	09		—	—	—	3,569	33	1,650	—	624	75	19(5	25	—	—	1,098	33	3,569	33
1,260	50	867	88	44	50			2,172	88	1,400				4	30			768	58	2,172	88
128	—	469	91		—	—	—	597	91	—	-	—	—	—	—	—	—	597	91	597	91
510	—	521	65	—	—	—	—	1,031	(55	900	—	—	—	—	—	—	—	131	65	1,031	65
862	58	1,777	46	—	—	—		2,640	Öl	1,200	-	—	—	268	—	—	—	1,172	04	2,640	04
156	—	593	16	—	—		—	749	16	—	—	—	-	13	10	—	—	736	06	749	16
2,917	08	4,230	06	41	50			7,191	64	3,500				285	40			3,406	24	7,191	64
96	16	143	39					239	55			u 165						74	55	2519	55

aflidnes konto.

148

Grupp B I2. (Forts.) Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

ur en enskild

Töreningens eller kassans namn.					Tillgå	n -
Kassa	Hos banker	Lån mot inteck-ning, borgen eller annan säkerhet
Älfsborgs län.
Dalslands jämvägspersonals sjuk- och undcrstödskassa.....................	—	—	174	32	i & & 6,159	42
Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga-banans Kamratförening..............	47	78	362	—	—	—
Begrafningskassan Ömsesidig Hjälp inom Vänersborgs Arbetareförening	30	44	481	31	—	—
Antal föreningar inom länet: 3	78	22	1,017	63	6,159	42
Göteborgs- och Bohus län.
Poliskårens i Göteborg Begrafningskassa.....................................	—	—	11,537	27	—	—
Stadstjänarnes Låda och Begrafningskassa, Göteborg ......................	——	—	5,690	68	—	—
Packhuskarlames i Göteborg Begrafningskassa...............................	—	—	6,666	51	—	—
Stationsbetj aningens i Göteborg Begrafningsförening........................	98	19	266	64	& 10,910	—
Vaktkonstapelsföreningens å Nya Varfvet Begrafningskassa.............	102	95	4,833	64	b 1,541
Antal föreningar inom länet: 5	200	74	28,994	74	12,451	—
Norrbottens län.
Luleå Stads Fabriks- och Handtverksförenings Begrafnings- och Under-
stödskassa..........................................................................	—	—	—	—	>) 1,633	21

*) Kassan är ett konto i Handtverksforeningens böcker.

149

lifförsäkringsbelopp understigande 500 kronor, och som upptaga medlemmar

krets af personer.

g''a r	Skulder	Anmärkningar
Ofri ga tillgångar obligationer (o) utestående afgifter (ua) inventarier (i)	Summa	Fonder	Andra skulder	Summa
o 5,040		11,373	74	11,143	08	230	66	11,373	74
ua 15	50	425	28	425	28	—	—	425	28	Uppgiften afser blott ett Sr.
—	—	511	75	511	75	—	—	511	75
5,055	so	12,310	77	12,080	11	230	66	12,310	77
		11,537	27	11,537	27			11,537	27	Reglemente stadfäst af K. Befhde.
—	—	5,690	68	5,690	68	—	—	5,690	68
—	—	6,666	51	6,666	51	—	—	6,666	51
•-	—	11,274	S3	11,274	83	—	—	11,274	83
—	—	6,477	19	6,477	19	---	—	6,477	19
		41,646	48	41,646	48			41,646	48
		1,633	21	1,633	21			1,633	21

150

Sammandrag af

Lifförsäkringsföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

Län	Antal för- eningar inom länet	rörändringar i delägareantalet under de två år, uppgifterna afse
Nytill- komne	Afgångne	Kvar- stående
med döden	af andra orsaker
Grupp B ls.
Stockholms stad ....................................................................	6	37	38	15	688
Stockholms län...........................................................	1	1	2	1	62
Kopparbergs » ............................................................	1	63	6	41	275
Värmlands » ..........................................................	2	69	8	9	297
Östergötlands » ............................................................	1	42	30	19	856
Blekinge » ...........................................................	4	58	48	88	1,907
Kristianstads » ............................................................	1	5	3	—	34
Malmöhus » ............................................................	6	131	36	57	1,636
Alfsborgs » ...........................................................	3	49	13	18	552
Göteborgs och Bohus » ...........................................................	5	72	21	13	945
Norrbottens » ...........................................................	1	4	2	13	71
Grupp B I2 i dess helhet	31	531	207	274	7,323
Grupp B li i dess helhet	85	3,511	1,115	597	33,692
Grupp Bli dess helhet	116	4,042	1,322	871	41,015

151

Grupp B 1.

lifförsäkringsbelopp understigande 500 kronor.

Inkomster under de två år, uppgifterna afse

Utgifter under de två år, uppgifterna afse

Dclägamcs afgifter	Räntor	Böter, gåfvor och andra liknande inkomster	Ofriga inkomster resp. minskning i till-gångar	Summa	Dödsfalls- belopp	Andra understöds- belopp	För-valtnings-kostnader, afskrifnin-gar, räntor å skuld	Ofri ga utgifter	Ökning i tillgångar	Summa
3,666	10	5,805	60	73	58	934	41	10,479	69	6,195	75	2,239	28	1,015	21			1,029	45	10,479	69
206	—	568	53	—	—	—	—	774	53	185	—	—	—	12	75	—	—	576	78	774	53
7,797	25	41	84	-	-	—	—	7,839	09	1,200		5,024	70	605	83	—	—	1,008	56	7,839	09
5,742	72	856	23	1,109	50	—	—	7,708	45	1,984	50	4,137	—	620	29	—	—	966	66	7,708	45
1,721	—	5	62	5	—	—	—	1,731	62	1,500		—	—	76	32	—	—	155	30	1,731	62
4,808	50	5,790	32	234	—	—	—	10,832	82	6,420		—	—	902	88	—	—	3,509	94	10,832	82
113	25	259	69	1	25	—	—	374	19	250	-	—	—	83	39	—	—	40	80	374	19
28,551	15	4,703	80	593	—	1,900	26	35,748	21	6,775	25	24,884	—	1,111	32	—	—	2,977	64	35,748	21
2,645	25	924	08	—	—	—	—	3,569	33	1,650	-	624	75	196	25	—	—	1,098	33	8,569	33
2,917	08	4,230	06	44	50	—	—	7,191	61	3,500	—	—	-	285	40	—	—	3,406	24	7,191	64
96	16	143	39	—	—	—	—	239	55	—	—	165	—	—	—	—	—	74	55	239	55
58,264	46	23,329	16	2,060	83	2,834	67	86,489	12	29,660	so	37,074	73	4,909	64	—	—	14,844	25	86,489	12
216,524	04	49,738	70	3,081	62	8,278	73	277,623	09	153,801	69	31,736	50	26,501	70	688	—	64,895	20	277,623	09
274,788	so	73,067	86	5,142	45	11,118	40	364,112	21	183,462	19	68,811	28	31,411	34	688	—	79,739	45	364,112	21

152

Sammandrag af

Lifförsäkring’sföreningar, som ställa i utsikt ett högsta

					Tillgå	n -
Län	Kassa	\|	Hos banker		Lån mot inteck- \| ning, borgen eller annan säkerhet
Grupp B la. Stockholms stad ......................................................................	253	72	18,113	46	38,005
Stockholms län.......... ..............................................	96	33	6,673	83	—	—
Kopparbergs *> ...........................................................	698	98	1,241	36	—	—
Värmlands *> ............................................................	373	31	8,789	24	935	—
Östergötlands » ............................................................	1	35	225	46		—
Blekinge » ...........................................................	395	Öl	22,582	85	39,260
Kristianstads » ..........................................................	—	66	3,180	55	--	_
Malmöhus » ............................................................	924	10	31,728	48	16,610	~~ i
Älfsborgs » .........................................................	78	22	1,017	63	G,159	42
Göteborgs och Bohus » ..........................................................	200	74	28,994	74	12,451	—
Norrbottens » ...........................................................	—	—	—	—	1,633	21
Grupp B la i dess helhet	8,02*2	42	122,547	60	115,053	63
Grupp B li i dess helhet	17,739	68	414,227	84	154,182	35
Grupp B 1 i dess helhet	20,762	10	536,775	44	269,235	98

153

Grupp B 1. (Forts.)

lifförsäkringsbelopp understigande 500 kronor.

g a r	Skulder
Ofri ga tillgångar										A n m ä r k n	in g a r
Summa		Fonder		Andra skulder	Summa
100		50,472	18	56,413	88	58	30	56,472	18	Specifikation å sid.....	138—141
300	—	7,070	16	7,070	16	—	—	7,070	16	n	»	»	....... 138-141
—	—	1,940	34	1,940	34	—	—	1,940	34	”	»	» ....	....... 138—141
—	—	10,097	55	10,097	55	—	—	10,097	55	»	))	n	....... 142—145
--	—	220	81	226	81	---	—	226	81	»	M	n	....... 142-145
262	60	02,500	46	62,498	46	2	—	62,500	46	u-	1)	»	....... 142-145
	—	3,181	21	3,181	21	—	—	3,181	21	“	»	» ...	....... 142-145
600	—	49,862	58	49,862	58	—	—	49,862	58	.	»	» ____	....... 142-145
5,055	50	12,310	77	12,080	11	230	66	12,310	77	»	))	»	....... 146—149
—	—	41,046	48	41,646	48	--	—	41,646	48	»	»	» .....	....... 146-149
—	—	1,033	21	1,633	21	—	—	1,633	21	»	»»	» .....	....... 146—149
0,318	10	246,941	75	246,650	79	290	96	246,941	75
18,593	53	604,743	40	604,030	78	712	62	604,743	40	»>	»	» .....	...... 134-137
24,911	03	851,685	15	850,681	57	1,003	58	851,685	15

154

Grupp B 2. Pensionskassor, som ställa i utsikt ett

		Högsta			Inkomster under
röreningens eller kassans namn	Stiftad år	belopp som ställas i utsikt	Antal delägare	Antal pensio- närer	Afgifter	Kantor
Stockholms län.								l
Sandhamns Lotsars Änke- och Pupillkassa........................	1829 (?)	2)	26	13	295	25	1,011	28
Kalmar län.
	1799	2)	9	ii			1,432	92

Kristianstads län.
De Handlandes eller första Lik-Kompaniet i Kristianstad....	1698	2)	61	27	814	—	6,386	10
1818 års Likcompagnikassa, Kristianstad .........................	1818	2)	27	19	309	—	1,148	11
Antal föreningar inom länet: 2	—	—	IM)	46	1,123	—	7,534	21
Gefleborgs län.
Skepparegillet i Söderhamn............................................	1 1859	2)	7	8	80	—	1,285	96
Sammandrag.		Antal för- eningar inom länet
Stockholms län ........................................................		1	26	13	295	25	1,011	28
Kalmar » .........................................................		1	9	11	—	—	1,432	92
		2	90	46	1,123 80	_	7,534 1,285	21
Gefleborgs » ...................................................................	1	7	8	—	96
Grupp B 2 i dess helhet	5	132	78	1,498	25 11,264	37

l) Begrafningskostnader. 2) Obestämdt, men sannolikt lägre än 50 kr., emedan äfven gratialer utgå. s) Dödsfallsbelopp.

årligt pensionsbelopp understigande 50 kronor,

de två år,	uppgiften afser			Utgifter under de två år, uppgiften afser
Gåfvor,	Andra			Pensioner	Andra	Förvaltnings-	Andra	Ökning
				Summa	och										Summa
böter m.	m.	inkomster			gratialcr	understöd	atsKniningar m. m.	utgifter	i tillgångar
7	50	—	-	1,314	03	1,003	85	—		15	—	—-	—	295	68	1,314	03
--	—	—	—	1,432	92	965	—	—	—	233	23	—	—	234	69	1,432	92
212	50			7,412	60	3,405	75			421	97			3,584	88	7,412	60
13	—	—	—	1,470	11	1,022	60	*) 8	—	50	—	—	—	389	51	1,470	11
225	50	—	—	8,882	71	4,428	35	8	—	471	97	--r	—	3,974	39	8,882	71
—	—	—	—	1,365	96	820	—	3) 200	—	128	65	—-	—	217	31	1,365	96
7	50			1,314	03	1,003	35			15				295	68	1,314	03
—	—	—	—	1,432	92	965	—	—	—	233	23	—	—	234	69	1,432	92
225	50	—	—	8,882	71	4,428	35	8	—	471	97	—-	—	3,974	39	8,882	71
—	—	—	—	1,365	96	820	—	200	—	128	65	—	—	217	31	1,365	96
233	—	—	—	12,995	62	7,216	70	208	—	848	85	—-	—	4,722	07 \|	12,995	62

156

Grupp B 2. (Forts.) Pensionskassor, som ställa i utsikt

	T i 1 1 g å n-
Föreningens eller kassans namn	Kassa	Hos banker	Obligationer (o) eller aktier (a)	Lån mot inteckning, borgen eller annan säkerhet
Stockholms län.
Sandhamns Lotsars Anke- och Pupillkassa.....	96	76	240				b 9,994 as

Kalmar län.
Sjökaptensfonden, Västervik...............................................	in	52	12,798	73	—	—	b 1,550	—
Kristianstads län.
De Handlandes eller första Lik-Kompaniet i Kristianstad.........	276	86	13,308	71	o 4,000	—	i 49,000	—
1818 års Likcompagnikassa, Kristianstad..............................	—	—	888	1	—	—	i 10,900	—
Antal föreningar inom länet: 2	276	86	14,197	02	4,000	—	69,900	—
Gefleborgs län. Skepparegillet i Söderhamn ................................................	254	57	2,447	67	—	—	i 4,900 6 3,750 as 2,500	—
Sammandrag.
Stockholms län .............................................................	96	76	240				9,994 1,550
Kalmar » ........................................................	in	52	12,798	73	—	—	—
Kristianstads » ...........................................................	276	86	14,197	02	4,000	—	59,900	—
Gefleborgs » ...............	254	57	2,447	67			11,150

Grupp B 2 i dess helhet	739	71	29,683	42	4,000	—	82,594	—

157

ett årligt pensionsbelopp understigande 50 kronor.

gar

Skulder

Fastigheter (/*)
och

Öfriga

tillgångar,

utestående

Summa

inventarier (i)

räntor (ur)

Andra

Fonder Summa

skulder

—	—	—	-	10.330	76	10,330	76	—	—	10,330	76
--	—	—	—	14460	25	14,460	25	■-	—	14,460	25
		ur 930	43	67,516		67,516				67,516
—	—	—	—	11,788	31	11,788	31	---	—	11,788	31
~	,	930	43	79,304	31	79,304	31			79,304	31
—	—	—	—	13,852	24	13,852	24	—	—	13.S52	24
				10,330	76	10,330	76			10,330	76
—	—	---	—	14,460	25	14,460	25	—	—	14,460	25
—	—	930	43	79,304	31	79,304	31	—	—	79,304	31
—	—	—	—	13,852	24	13,852	24	—	—	13,852	24
—	—	930	43	117,947	56	117,947	56		—	117,947	56

Anmärkningar

Reglemente stadfäst af K. Bcfhdc.

158

Grepp C, omfattande icke registrerade sjuk- och begrafningskassor,
där begrafningshjälpen icke öfverstiger 100 kronor,
samt en del andra föreningar och institutioner.

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Stockholms stad. Icke registrerade sjuk- ock kegrafnlngskassor. Aktiebolaget Södermalms Tvätt- & Badinrättnings Personals Sjukhjälpskassa, Stockholm ..........................................	73		8,910	57
Svenska Konstnärernas Understöds- och Sjukhjälpsförening, Stockholm .................................................................	88	_	46,420	88
Afser sjukhjälp och tillfälliga understöd. När fonden uppgått till 50,000 kr., skall föreningen sammankallas för att besluta om huruvida och huru denna fonds afkastning skall användas för pensionering af änkor och barn. Nu är föreningen sjukkassa. Understödskassan vid Aktiebolaget Centraltryckeriet i Stockholm	119	100	15,775	02
Består af 4 klasser, begrafningshjälpen i den högsta är 100 kr. Aktiebolaget Benard & Elbes arbetares sjuk- och begrafnings-kassa, Stockholm.........................................................	55	80	1,993	10
Södra Spårvägarncs Sjukhjälpsförening, Stockholm................	99	100	3,684	88
Postbetjäningens förbundskassa, Stockholm ...........................	22	50	1,132	39
Sjuk- och begrafningskassa. Körsnärsarbetareföreningen i Stockholm ..............................	31	75	3,307	84
Sjuk- och begrafningskassa. \| Sämskmakeriarbetarnes i Stockholm Sjuk- och begrafningskassa	10	50	2,249	92
! Ammunitionsfabrikens å Marieberg sjuk- och begrafningskassa, Stockholm ..................................................................	102	100	3,791	30
j Ludvigsbergs verkstads Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa Stockholm ..................................................................	244	100	27,176	75
Hattmakarnes Sjuk- och begrafningskassa, Stockholm ............	36	-	1, 05C	36

159

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjelp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Svenska Hattmakareföreningen, Stockholm............................	55	?	1,306	18
År en yrkesförening, men meddelar sjuk- och begraf-ningshjälp, den sistnämnda blott för i Stockholm döde med-lemmar och till obekant belopp. Hvad de matematiska grunderna beträffar svaras, att föreningen: »Arbetar på praktiserade erfarenheter, med (så att säga) vakande finansplan». Gifta Servitörsföreningens Sjuk- och Begrafningskassa, Stock-holm .................... ..................................	46	100	3,472	38
Peruhnakaref oreningens Sjuk- och Begrafningskassa, Stockholm	30	75	3,126	45
Beckmanska Officinens Nödhjälpskassa, Stockholm.................	61	100	5,925	20
Stockholms TJrmakareförening .............................................	40	50	7,460	73
Antal icke registrerade sjuk- och begrafningskassor i Stockholm:................................................. 16	1,111	—	136,783	95
Annan förening. Understödsföreningen för Svenske Bokhandlare, Stockholm......	87		16,104	32
Afgifterna frivilliga med minimum 5 kr. pr år. Under-stöden bestämmas för ett år i sänder och utgå till fattiga. , Äfven utom föreningen stående och deras änkor och barn kunna erhålla understöd. Stockholms län. Icke registrerade sjuk- och begrafningskassor. Sjuk- och Begrafningsföreningen Klippan, Dalarö..................	67	100	1,516	22
Kassan består af tre klasser med begrafningskjälp resp. 100, 75 och 50 kr. Föreningen Stjärnan, Dalarö .............................................	28	80	692	21;
Sjuk- och Begrafningskassa. Arbetarnes vid Reymersholms Spritförädlingsfabrik Sjuk- och Begrafningskassa........................................................	57	100	20,745	21
Grundad genom en donation af Reymersholms bolag och stående under bolagets och arbetarnes gemensamma förvaltning.	1			i :

160

Grupp C. (Forts.)

	Antal	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar	1
Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	med- lemmar.	enligt senaste \| uppgift.
			Kronor.	1
Södertelje Fabriks- och Ilandtverksförening Sjuk- och Begraf-
ningskassa..................................................................	39	50	2,937	56
Sjukhjälps- och Begrafningskassan »Salems förenade vänner»..	17	50	2,088	79
Vaxholms Allmänna Sjuk- och Begrafningskassa..................	55	») 100	2,288	85
Hufvudsakligen sjukkassa,
Föreningen Enighets Sjuk- och Begrafningskassa, Östhammar..	27	100	2,629	59
Består af 3 klasser med begrafning*!^ älp i högsta klassen
100 kr.
Knifsta Sjukhjälpsförening ................................................	52	*) 50	1,047	01
Vidbo Sjuk- och Begrafningsf&rening .................................	18	50	443	97
Gustaf sbergs Fabriks Arbetares Sjuk■ och Begrafningskassa ...	941	100	18,736	39
Hufvudsakligen sjukkassa. Delad i olika klasser. Be-
grafningshjälp i högsta klassen 100 kronor. Proportionen mellan sjuk- och begrafningsverksamheten framgår däraf,
att sjukhjälp under det år uppgifterna afse utgick med 24,529: 50 kr., men begrafningshjälp med blott 716 kr.
Sjuk- och Begrafningskassan vid Svenska Centrifug-Aktiebolagets
Verkstäder i Södertelje ................................................	244	3)100	4>	—
Antal icke registrerade sjuk- och begrafningskassor				80
inom länet: ................................................ 11	1,545		53,125
Andra föreningar
Arbetarnes Understödsfond vid Svenska Centrifug-Aktiebolagets
Verkstäder, Södertelje................................................... Fonden bildad genom donation. Bänteinkomsten an-vändes till fria understöd till behöfvande äldre arbetare, änkor och barn. Således ingen förening.	212		4,035	19
Tumba Bruksarbetares Under stödskassa..............................	35	—	5,047	09
Afser att understödja aflidne arbetares vid bruket änkor och barn med belopp till storlek tillgångarne medgifva och med hänsyn till hvar understöd bäst behöfves. Kassan har 400 kr. anslag af Tumba bruk.
Antal ............................................................ 2	247	1 -	9,082	\| 28

*) Begrafningshjelp G0 kr., efter 10-ärigt medlemskap 100 kr. *) Maximum. 8) Sannolikt (stadgar
fattas). 4) Balanskonto fattas i revisorernas berättelse, och uppgiftsformuläret har i denna del ej besvarats.

Grupp C. (Forts.)

161

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Uppsala län.
Enköpings Mek. Verkst. arbetares Sjuk- och Begrafningskassa,
Enköping ........................................	86	40	2,243	44
Samfundet Hjälpsamheten, Sjuk och Begrafningskassa, Uppsala	269	*) 80	11,043	13
Består af flera klasser.
Wattholma Bruksarbetares Sjuk- och Begrafningskassa, Watt-
holma ....................................	59		1,228	30
Södcrfcrrs Mek. Verkst. Arbetares och Klensmeders Sjuk- och
Begrafningskassa...........................	43	50	410	80
Söderfors Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa ...................	456	100	6,579	47
Antal icke registrerade sjuk- och begrafningskassor
inom länet:.................. 5	913	—	21,505	14
Västmanlands län.
Virsbo Sjukhjälpsförening, Yirsbo bruk.............	41	20	199	65
Ramnäs- och Seglingsbergs Sjuk- och Begrafningsfond, Kamnäs	246	20	9,207	17
Ramnäs Valsverksarbetares Sjuk- och Nödhjälpsförening .	95	20	8,859	64
Bultfdbrikens arbetares Sjuk- oeh Begrafningskassa, Hallsta-
hammar ...........	118	s) 30	3,744	80
Består af flera klasser»
1 Kungsörs Sjuk- och Begrafningskassa .......................	53	50	620	08
1 Hjälmare Kanal- och Slussverks-Aktiebolags Arbetares och Be-
tjäntes Sjuk- och Begrafningskassa ........................	42	25	7,886	57
Nykterhetsvänncrnas inom Himmeta och Medåker Sjukhjälps-
förening..........................	46	—	815	15
Medakers Sjuk- och Begrafningskassa ..........	24 1	30	510	66
Kohlswa Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa.....................	209	50	517	64
Kohlswa Gjutares Sjuk- och Begrafningskassa ...........	37	35	103	68
Gisslarbo Smältsmeders Sjukkassa.....	31	—	265	29
Gisslarbo Valsverksarbetares Sjukkassa . ..	31	—	668	97
HundramannafÖreningen vid Ferna Bruk .	58 i	50	103	48
Sjuk- och begrafningskassa.	1

*) I högsta klassen. 2) Bcgrafningshjälp 25 kr. -f 50 öre af hvar inskrifven ledamot. 3) I högsta
klassen.

162

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, in. in.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Ordningsregler för Arbetare och Lärlingar vid Arboga Gjuteri och Mekaniska Verkstad ..............................................	143	25	7,349	10
är en slags sjuk- och begrafningsforordning utfårdad af bo-laget. Har ar 1904 ombildats till en sjuk- och begrafnings-kassa.	34		238	83
Antal icke registrerade sjuk- och begrafningskassor inom länet:................................................	1,208	—	41,090	71
Örebro län. Örebro Handtverksidkares Sjuk- och Begrafnings- samt Pen-	77	100	42,111	59
Inom kassan bildas cn särskild fond för fri pensionering utan förbindelse af behöfvande ledamöter med 100 kr. maxi-mum pr år. Örebro Garfvaregesällers sjuk- och begrafningskassa...............	16	50	4,018	18
Grundad år 1800 som .Örebro Garfvaregesällskaps låda».	161	'') 75	718	62
Sjuk- och begrafningskassa bildad inom Örebro Baptist-församlingar. Örebro Brödr oför samlings Sjuk- och Begrafningskassa ..........	. 82	*) -	1,944	81
Goodtemplarlogen Svans Sjuk- och Begrafningskassa, Örebro...	18	s) -	194	79
Askersunds Arbetareförenings Sjuk- och Begrafningskassa......	9	SO	941	13
F. d■ Nora Arbetareförenings Sjukkassa ..............................	23	30	2,283	70
Kassan Enighet och Vänskap, Nora ....................................	22	30	1,467	91
Lindes l:sta hundraförening................................................	31	4)-	244	97
Sjuk- och begrafningskassa. Skogeholms Sjukhjälpsförening.............................................	45	—	1,722	27
Föreningen »Passa På*, Ammeberg.....................................	30	45	71	85
Föreningen ■»Framåt*, Åmmeberg.......................................	74	45	679	25
En egendomlighet är, att föreningen upplöses hvart 5:te år, då kassan delas mellan dem, som ej åtnjutit sjukhjälp i sammanlagdt 90 dagar å rad.

i) 50 öre pr medlem. 2) BegTafningshjälpen är 1 kr. pr medlem. 3) Stadgar ej tillgängliga. 4) 1 kr.
pr medlem.

163

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Aspa Bruks Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa ...............	52	40	2,922	24
Föreningen Svea, Ammeberg................................................	69	'') 45	630	96
Sjuk- och begrafningskassa.
Skyddsföreningen, Ammeberg..............................................	24	*)-	126	30
Sjuk- och begrafningskassa.
Skyllbergs Bruks Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa.........	126	50	1,092	39
Thermcenii Arbetares Understödsförening, Hallsberg...............	36	2)~	10,614	09
År en af Akt.-Bol. Joh. Thermsenius & Son anordnad understödsförening, som skötes af bolaget.
Stribergs Arbetares Sjukhjälps- och Begrafning sfond .............	81	8) 20	3,470	37
Glifsa och Humlabergs Arbetares Sjukhjälps- och begrafnings-
kassa i Nora Socken ..................................................	19	4) 20	1,082	28
Pershytte Grufarbetares Sjukkassa.......................................	51	--	1,729	46
Klacka & Lerbergs Grufvebolags Arbetarekassa.....................	108	s)-	13,447	37
Står under bruksdisponentens eller förvaltarens ord-förandeskap. Bruket lämnar bidrag.
Gyttorps Sjuk- och Begrafningskassa....................................	27	6) 50	157	19
Dalkarlsbergs Blåbandsförenings Sjukhjälpskassa ..................	13	—	140	56
Svartviks Grufarbetares Sjukhjälps- och Begrafningsfond.......	46	25	1,367	16
Ställdalens Arbetares Sjukhjälps och Begrafningsfond............	63	25	5,734	24
Sjukkassa med bidrag från Akt.-Bol. Stjärnfors-Ställdalen.
Kopparbergs Allmänna Sjuk- och Begrafningskassa...............	46	25	1,694	66
Antal icke registrerade sjuk- och begrafningskassor
inom länet: ................................................ 26	1,349	—	100,(508	34
Kopparbergs län. loke registrerade sjuk- ock begrafningskassor.
Sjukhjälpsföreningen Hjälpsamheten, Falun...........................	44	40	162	69
Fola Nya Arbetareförenings Sjuk- och Begrafningskassa .......\|	58	30	458	60
Två klasser begrafningshjälp, i den högsta är 30 kr.
Ags Bruksarbetares Sjukhjälpskassa ....................................	34	—	712	21
Domnarfvets Hytt- & Bessemcrarbetares Sjukhjälpsf^rening.... [	97	50	285	72

*) 50 öre pr medlem. 2) Ej uppgifvet. 8) För minderåriga under 20 år 10 kr. 4) För medlemmar
under 20 år hälften. 6) Obestämd, men minimal. Understöd till äldre personer utgå ur kassan. 6) Maximum
bestämmelsen lyder 30—50 kr.

164

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med-	Högsta begraf-	Tillgångar enligt senaste
lemmar.	hjälp.	uppgift.
		Kronor.
Byllshytte grufvors arbetares Sjukhjälps- och Begrafningskassa	214	15	3,210	67
Bruksarbelarnes vid Garpenberg Sjukhjälpskassa ..................	139	—	2,264	20
Långviks Grufvors Sjukkassa, Garpenberg............................	67	15	744	43
Hedegrändens Sjuk- och Begrafningskassa............................	30	60	739	52
Två klasser; begrafningsbjälp i den högre 60 kr.
Månsbo Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa......................	149	100	9,037	70
Förvaltas af Stockholms Superfosfat-fabr. AB.
Fakt 100-mannaförening No 2...........................................	40	100	559	92
Sjuk- och begrafningskassa.
Avesta Järnverks Arbetares Sjukhjälps- och Begrafningskassa	608	50	5,991	82
Vansbro Sågverksarbetares Sjuk- och Begrafningskassa ...\......	49	*)-	383	24
Hufvudsakligen sjukhjälp.
Eldforsens Sjuk- och begrafningskassa, Trekäm.....................	46	15	446	70
Hufvudsakligen sjukhjälp.
Samfundet >Z)> (Dalpilen), Falun.......................................	115	60	2,853	89
Hufvudsakligen sjukhjälp. Består af fyra grader. Be-grafningshjälpen i den högsta är 60 kr.
Mora Ångsågs Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa ............	32	*)-	1,029	87
Hufvudsakligen sjukhjälp.
Antal icke registrerade sjuk- och begrafningskassor
inom länet: ................................................ 15	1,722	—	28,881	18
Andra föreningar.
Saf snäs Järnvägs Tjänstepersonals Besparings- och Nödhjälps-
kassa ........................................................................	29	—	46,280	60
Kassans affärer ingå i järnvägens räkenskaper och gran-skas af dess revisorer. Afser ej pensionering, utan blott fria understöd.
Månsbo Arbetares Nödlijälpsfond ........................................	?	—	0	—
År en under bolaget, Stockholms Superb Fabr. AB.,
stående fond, hvari arbetarne äro delägare. Afser att lindra nöd i svårare fall vid längre sjukdom. Närmare uppgifter saknas.
Antal: 2	29	—	46.280	60

*) Begrafningshjälp 1 kr. pr medlem.

165

Grupp C. (Forts.)

• Föreningens, kassans eller institutets namn, m. in.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Värmlands län. Icke registrerade sjuk- och hegrafningskassor.
Sjukkassan C. Forsells minne, Karlstad ............................... Två klasser, begrafningshjälp i den högre 50 kr. Akt.-Bol. Svenska Guldlistfabrikens Arbetares Sjuk- och Begraf-	16	50	826	64
ninqskassa, Karlstad....................................................	55	50	381	61
Karlstads Yllefabriks-arbetares Sjuk- och Begrafningskassa....	80	50	1,189	02
Karlstads Glasbruks-Aktiebolags Arbetares Understödsförening Säfveåns Aktiebolags Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa,	34	25	3,299	77
Karlstad.....................................................................	124	50	1,760	26
Karlstads Spinneri- & Väfveri-Aktiebolags Arbetares Sjukkassa	45	—	722	19
Storebro Arbetares Sjukkassa..............................................	37	l)-	157	59
Finshytte Arbetares Sjuk- och Begrafningsfond, Finnshyttan ... Begrafningshjälp för gift delägare 50 kr., ogift 25 kr. Gammclkroppa Graf- & Bruksarbetares Sjuk- och Begrafnings-	148	50	3,275	18
kassa.........................................................................	47	25	1,996	56
Persbergs Grufarbetares Sjuk-, Begrafnings- och Pensionsfond	170	30	14,019	94
Bäckhammars Arbetspersonals Sjuk- och Begrafningskassa......	37	25	356	09
Hagfors Mek. Verkstads Sjuk- och Begrafningskassa ............ Förvaltas af TJddeholms Aktiebolag, som lämnar bidrag.	65	25	9,731	36
Stjärnfors Sjuk- och Begrafningskassa................................	51	30	1,162	—
Årås Sjukhjälpsförening...................................................... Töcksfors, ~Töcksmarks & Håns arbetares Sjukhjälpskassa,	37	50	487	44
Töcksfors......................................	83	30	4,708	23
Rottneros Jordbruksarbetares Sjuk- och Begrafningskassa.......	48	25	1,210	87
Klar afors Arbetarekårs Sjuk- och Begrafningskassa...............	153	*)-	6,526	08
Grafva Hundraförening, Skåre ...................... Sjuk- och begrafningskassa.	68	30	588	32
Sjuk- och Begrafningskassan vid Skåre.................................	38	50	433	63
Forshaga Sulfitaktiebolags Sjuk-, Pensions- och Begrafningskassa	119	3)-	1,197	62
J. L. Tiedemanns Tobaksfabrikers Sjukkassa........................	68	4) -	56	38
Åmotsfors Pappersbruks Aktiebolags Sjuk- och Begrafningskassa År en af verket företagen anordning för sjukhjälp och olycksfallförsäkring af arbetame.	50	40	571	71

*) Uppgift saknas. 2) 50 öre pr medlem. s) Begrafningshjälpens och pensionens storlek omnämnas
ej i stadgarna, och torde därför vara obetydliga. 4) Begrafningshjälpen sannolikt 50 öro pr medlem; uppgifter
fattas.

166

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal '' med-lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Eda Glasbruks Sjuk- och Begrafningskassa...........................	124	*)-	9,840	44
Jössefors Fabriksarbetares Sjukkassa..................................	37	—	1,225	38
Billeruds Aktiebolags Sjuk- och Begrafningskassa för dess ar-
betare, Seffle ...................................... .......................	129	20	6,774	54
Seffle Arbetareförenings Sjuk- och Begrafningskassa...............	49	50	1,554	72
Glafva Glasbruks Sjuk■ och Begrafningskassa ......................	67	50	2,327	72
Filipstads Allmänna Sjuk- och Begrafningskassa ..................	40	50	5,719	05
Antal icke registrerade sjuk- oeli begrafiiingskassor
inom länet: ................................................ 28	2,019	—	82,100	34
Andra föreningar.
Karlstads Fabriks- & Handtverksförening...........................	63	—	—	—
Är en yrkesförening, som bland annat bar som syfte
att främja bildandet af sjuk-, understöds-, pensions- och
begrafiiingskassor.
Under dess förvaltning stå, och i dess räkenskaper ingå
tvenne fonder, hvaraf medlemmame af sina afgifter lämna
bidrag till den förra:
A) Gamla understödsfonden ....................................	—	—	4,085	90
B) Fonden Christian Brochmanns minne....................	—	—	3,991	87
Värmländska frimuraresamhällets understödskassa, Karlstad ...	?	—	12,135	82
Stadgar saknades i akten. Tyckes vara en frivillig
understödsförening.
Antal: 2	63	—	20,213	59
Södermanlands län.
Vermbohls fabriksaktiebolags arbetares sjuk- och begrafnings-
kassa, Katrineholm.....................................................	59	25	761	20
Skenås sjukfond, Vestra Vingåkers socken.............................	78	2>-	879	32
Forssa bruks Sjuk- och Begrafningskassa..............................	21	30	867	86
1 Jäders Sjuk- och Begrafningskassa, Jäders socken..................	33	40	781	85
j Sundby med omnäjd Sjuk- och Begrafningskassa ..................	72	35	436	06
1 Stenkista sockens Sjuk- och Begrafningskassa......................	48	50	1,190	61
j Handtverksidkareföreningen i Mariefred ............-..................	25	40	1,684	95
\| Förehålla Fabriks-, Ilandtverks- och Handelsförening ............	25	30	4,218	77
Hufvudsakligen sjuk- och begrafningshjälp, men med-
delar äfven fria understöd i trängande fall och efter ansökan.

J) Uppgift saknaa. 2) Begrafningshjälpcns storlek bestämmes för hvart år och tyckes vara ringa,
enligt uppgiften för ett af åren 60 kr.

167

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste , uppgift. Kronor.
Manufakturisternas i Eskilstuna Sjuk- och Begrafningskassa... öbergslca filfabrikens arbetares i Eskilstuna Sjuk- och Begraf-	230	100	22,172	17
ningskassa..................................................................	102	100	8,935	12
	99	75	14,309	65

Sjuk- och begrafningskassa i form af ordenssällskap i fyra grader. Begrafningshjälp i högsta graden 75 kronor.
Antal icke registrerade sjuk- och begrafningskassor inom länet: ................................................ 11	792	—	56,237	56
Östergötlands län.
Icke registrerade sjuk- och begrafningskassor.
Handtverkande Borgerskapets Sjuk- och Begrafningskassa samt
	162	obetydlig	355,525	—

Stiftad år 1838 och stadfäst af Kungl. Maj:t är till sin allra hufvudsakligaste del en välgörenhetsinrättning. De stadgade afgiftema äro mycket små i jämförelse med kassans stora tillgångar.
Skeninge stads f. d. Handels- & Handtverksförenings kassa för
sjuk- och begrafningshjälp.............................................	11	50	761	20

Stadgar finnas icke.
Motala Allmänna Begrafninqskassas Sjukfond......................	26	—	268	24
Viking aförbundet, Valdemarsvik.......;................................... Sjuk- och begrafningskassa.	26	30	1,746	35
Skällviks Arbetareförening »Stegeborg''», Hammentorp...............	104	50	4,155	27
Sjuk- och begrafningskassa.
Skönberga 100-mannaförening N:o 2.................................... Skärblacka pappersbruks Arbetares förening till inbördes sjuk-	98	100	394	20
och begrafningshjälp ....................................................	112	30	3,758	84
Ljusfors Pappersbruks Arbetares Sjukkassa, pr Skärblacka......	160	—	4,552	24
Borgs sockens Arbetareförening och Sjuk- och Begrafningskassa	72	30	3,353	83
östra Enebij Arbetareförenings Sjuk- och Begrafningsfond......	309	70	3,030	11
Marmorbrukets Sjuk- och Begrafningsfond...........................	40	15	1,451	97

168

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Lösings Härads Arbetareklubbs Sjuk- och Begrafnings- samt
Nödhjälpisfond ............................................................	37	*) ''	1,890	80
Borggårds Sjuk- och Begrafningskassa, Hellestad..................	28	10	1,654	93
Reijmyre Sjuk- och begrafningsfond....................................	261	50	10,209	39
Reijmyre Hundramannaförening........................................	86	20	33	64
Föreningens kassa delas mellan medlemmame vid
årsskiftet.
Sjukhjälpsf''öreningen Hjälpsamma bröder, Reijmyre...............	50	10	15	02
Kassan utdelas vid årsskiftet bland medlemmame.
Reijmyre Skyttegilles Sjukhjälpsförening ..............................	52	—	730	09
Arbetarnes vid Boxholms Aktiebolag Sjuk- och Begrafningskassa	323	50	9,173	72
Sjuk- och Begrafningshjälpförcningen, Omberg, Rogslösa.........	29	50	575	30
Att den i namnet angifna verksamheten icke är hufvud-
sakliga syftemålet, tyckes framgå däraf, att föreningen
1903 hade en »sommarfåst», som enligt kassan kostade
252: 38. Under året utbetaldes i sjukbjälp kr. 37: 20.
I Borensbergs Glasbruks Sjukhjälpsförening ............................	20	2)-	1,395	39
Hufvudsakligen sjukhjälp.
J G. F. Carlssons snickeriarbetares Sjuk- och Begrafningskassa.	10	3) 50	515	20
Afdelad i två klasser.
Antal icke registrerade sjuk- och begrafningskassor
inom länet: ................................................ 21	2,01 (i	—	405,190	73
Andra föreningar.
Understödsfonden inom Sällskapet W6 i Norrköping .............	240	—	88,305	49
Understöds- ej pensionsförening.
Inga andra bestämmelser rörande understöden än att				l
do lämnas till ekonomiskt betryckta bröder och deras änkor
och barn. I behållningen ingår en stipendiefond å 2,500 kr.
till Norrköpings Allm. Läroverk.
Kuddby Arbetareförening.
Styrelsen har aflämnat ett protokoll, innehållande föl-
jande uttalande:			•
»Då Kuddby Arbetareförening ej känner syftet med
omnämnda riksdagsskrifvelse, då föreningen såsom icke re-
gistrerad är utomstående — hvilket föreningen hädanefter			1

J) Obekant, men att döma af handlingarna ringa. 2) Begrafningshjälp 1 kr. pr medlem uttages, men
ingår ej i kassans räkenskaper. 3) Begrafningshjälp i högre klassen 50 kr.

169

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
äfven önskar förblifva — hvarför nämnda lag på densamma ej äger tillämpning; och då styrelsen ej är redovisnings-skyldig till andra än sina af föreningen utsedda revisorer, så anser styrelsen, att do begärda uppgifterna ej behöfva lämnas.» Gamla Pensionsfonden för tjänstemän och arbetare vid Motala
verkstad..................................................................... Ägare till fonden äro de personer, hvilka, då Motala Verk-stads Aktiebolag den 1 sept. 1901 upphörde, hos bolaget hade haft anställning och uppnått 55 års ålder och haft tjänst hos bolaget eller hos dess företrädare i sammanlagdt minst 25 år. Kassan tyckes snart vara slut. Ombudsmannen tror, att den skall vara tömd om 2 år 3 Va månader.	21		4,316	Öl
Olycksfallförsäkringsfonden vid Motala Verkstad................... Är en olycksfallsförsäkringsanordning skött af Motala Verkstads Aktiebolag. Ett meddelande från olika af delningar af Motala Verkstads etablissement. »1) att inga kassor eller fonder finnas här längre än ett år. 2) vid årets början sammansluter sig ett antal arbetare och bestämmer att afsätta ett mindre belopp för hvarje aflöning t. ex. 1 kr. till lånkassa och 10 öre till sjukfonden, af den ränta, som blifver jämte nämnda 10 öre utbetalas till sjukhjälp 50 öre pr dag i c:a 70 dagar för år. 3) vid årets slut delas kassorna i sin helhet och anses upplösta.» Fn annan uppgift i samma akt är alldeles lika lydande med undantag af att dagantalet satts till 100.	1,083		10,071	37
Antal: 5 Kalmar län. Icke registrerade sjuk- ock öegrafningskassor.	1,344		102,693	37
! Vesterviks goodtemplares Sjukhjälpskassa..............................	68	—	156	88
Etthundramannaföreningen N:o 1 i Vestervilc....................... Sjukhjälp högst 10 kr. pr månad, och begrafningshjälp högst 100 kr. efter föreningens beslut.	25	100	363	44
Vimmerby Sjukhjälps- och Begrafningskassa ........................	32	40	5,430	02
Sjukhjälps- och begrafningskassan vid Gunnébo bruk ............. Afser hufvudsakligen sjukhjälp och läkarevård. Bruket lämnar bidrag till kassan.	186 1	*) 50	15,589	93

*) Maximum; minst 25 kr.

170

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjelp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Storebro Bruks Arbetares Sjukhjälps- och Begrafningskassa ...	32	25	1,846	87
Står delvis under verkets ledning. Verksägame lämna
ett årligt bidrag.
Lönncberga Sjuk■ och Begrafningslcasseförening.....................	17	») 75	592	05 ,
Saltviks Sjuk- och Begrafningskassa....................................	104	2) 100	862	46
Hundrakvinnoföreningen i Mönsterås ...:..............................	89	50	1,532	91
Är en sjuk- och begrafningskassa.
Pukebergs Glasbruks Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa....	150	50	4,868	99
Hufvudsakligen sjukkassa grundad på initiativ af ock
med donation af verksägare.
Antal icke registrerade sjuk- ock begrafningskassor
inom länet: ...................................................9	703	—	31,243	55
Annan förening.
Hjorteds Folkskollärares pensionskassa.................................	—	—	439	60
Uppkommen genom återbuma afgifter, då Linköpings
stifts pensionsinrättning upplöstes. Fondens ändamål är
ännu ej bestämdt.
Jönköpings län.
Norrahammars Arbetarekommuns sjuk- och begrafningskassa..	124		660	—
Vilkor för medlemskap är att vara med i arbetare-
kommunen.
Norrahammars bruks sjukkassa för arbetarne........................	340	obek.	obok.	—
Står under brukets förvaltning och afser 40 kr. begraf-
ningskjälp + 1 kr. pr medlem i änkehjälp. Bruket har
under årens lopp förskotterat den årliga bristen, som gått till
800 å 1,000 kr. Kassan tyckes ej kafva några särskilda stadgar.
Norrahammars Hundramannaförening.................................	70	*)-	426	24
År en sjuk- och begrafningskassa.
Ingatorps Hundramannaförening ........................................	63	5>-	693	65
Pauliströms Sjuk- och Begrafningskasseförening.....................	39	6) 75	955	26
Waggeryds Hundramannaförening.......................................	66	7J-	645	11
Är en sjuk- ock begrafningskassa.
	31	8)-	3,248	94
Ren sjukkassa.
Antal icke registrerade sjukkassor inom länet:.........7	\| 733	1 -	C,G29	20

*) Maximum, som nås, då medlemsantalet blir minst 70. 2) Efter sex års medlemskap; vid tidigare

dödsfall mindre. 3) Begrafningsbjälp 1 kr. pr medlem. 4) Begrafningslijälpen, som utgår med 1 kr. pr medlem.
tyckes ej ingå i kassans räkenskaper. 6) Skildt från sjukkassan betalas 1 kr. för hvar medlems dödsfall.

6) Begrafningshjälpens maximum är 75 kr., men dofta belopp utbetales blott, om medlemsantalet är minst 70.

7) Begrafningshjelp 1 kr. pr medlem. 8) Begrafningshjelp hopsamlas för hvart fall med 1 kr. pr medlem och
ingår ej i kassans räkenskaper.

171

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller , institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Kronobergs län.
loke registrerade sjuk- och begrafningskassor.
Sjuk- ock Begrafningskassan vid Konqa Bruk .....................	70	l)40	284	78
Består af två klasser.
Alsterfors Sjuk- och Begrafningskassa.................................	20	30	1,033	73
Klafreströms Bruksarbetares Enskilda sjuk- ock begrafningskassa	33	O CO ffl	396	—
Medlemskapet kan vara »helt» eller »hälft». Kassan
består af två klasser.
Fridefors Fabriks Aktiebolags Sjuk- ock Begrafningskassa......	113	s)~	1,396	54
Arbetarnes vid Gemla Leksaks Fabr. Aktiebolag, Diö............	123	4) 50	5,687	43
Sjuk- och Begrafningskassa. Består af tre klasser.
Antal icke registrerade sjuk- och begrafningskassor
inom länet:...................................................5	859	—	8,798	48
Annan förening.
Allmundsryds sjukvårdsförening, Byd .................................	41)	—	1,617	70
Afser en anordning för anskaffande och underhåll af en
sjuksköterska.
Blekinge län.
Hundramannaf öreningen N:o 1 i Karlshamn........................	102	5)100	872	24
Sjuk- och begrafningskassa.
Hundramannaf öreningen N:o 2 i Karlshamn........................	106	s) 100	1,275	19
Sjuk- och begrafningskassa.
Nettraby Sjukhjälps- och Begrafningskasseförening ...............	89	100	1,292	74
Sjukkassa grundad 1883. Begrafningshjälpen uttaxeras
af medlemmame.
Oranefors Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa pr Asarum...	64	6) -	607	43
Afser fri läkarevård och medicin.
Asarums södra hundramannaförening..................................	53	7)-	497	97
Är en sjuk- och begrafningskassa begränsad till högst
100 medlemmar.

*) I högre klassen. 2) 30 kr. för hel andel i högre klassen. 3) Begrafningshjälp 1 kr. af man, 50 öre
af kvinna vid hvart dödsfall. 4) Begrafningshjälp i högsta klassen. B) Maximum efter vissa år. 6) Beloppet
okändt, men af räkenskaperna att döma minimalt. 7) 1 kr. pr medlem.

172

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Trensning Sjuk- och Begrafningskassa .................................	36	50	1,074 1	88 \|
Afser hufvudsakligen sjukhjälp. Stadgame inledas med				''
en erinran om, att hvarje medlem vid inträdet »mindre skall
tänka på egen fördel än på ett tillfredsställdt medvetande
om att vara till en ringa hjälp i nöden för sina lidande
medmänniskor».
Antal icke registrerade sjuk- och begrafningskassor
inom länet:...................................................6	450	—	5,020	45
Kristianstads lån.				• i
Icke registrerade sjuk- ock begrafningsksssor.
Cigarrarbetareföreningen, Kristianstad .................................	5	50	580	20 \|
Rese-, sjuk- och begrafningskassa. Sjukhjälps- och
kollegial kassa.
Allmänna Sjuk- och Begrafningskassan i Kristianstad ..........	15	25	2,313	77
Industriidkarnes Hundramannaförening, Kristianstad............	100	100	2,407	37
Sjuk- och begrafningskassa.
Iduna, sjuk- och begrafning sfärening för kvinnor, Kristianstad	89	50	tf*» i? ce	37
Cimbrishamns Hundramannaförening .................................	100	‘>100	4,974	87
Sjuk- och begrafningskassa.
Aktiebolaget Ehrnbei-g & Sons läderfabriks arbetares sjuk- och
begrafningskassa, Cimbrishamn .....................................	85	2)-	1,780	89
Frivilliga Brandkårens i Engelholm unclerstödskassa .............	72	60	1,960	07
Sjuk- och begrafningskassa.
Önnestads absoluta nykterhetsföreningars sjuk- och begrafnings-
kassa....................................................... .................	30	3)	895	75
Sjuk- och Begrafningskassan vid Hessleholms Gjuteri- och
Mekaniska Verkstad ...................................................	153	4) 100	405	08
1 Östra Skånes Järnvägars Verkstadsarbetares Sjuk- och Begraf-
ningskassa..................................................................	35	5) 50	600	87
Hufvudsakligen sjukkassa.
Antal icke registrerade sjuk- och begrafningskassor
inom länet: ................................................10	(»i	1 —	16857	24

*) Plus »tillgodohafvandct i reservfondon». 2) 1 kr. pr medlem. 8) 50 öre pr medlem. 4) 50 kr.
vid hustrus död. 5) Begrafningshjälp 1 kr. pr medlem dock högst 50 kr.

173

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Andra föreningar.
Fabriks- och Handtverksföreningen i Cimbrishamn................ År en yrkesförening, som årligen efter beslut för hvarje gång utdelar understöd åt behöfvande handtverkare, deras änkor och barn.	28		9,551	09 i
Tomélilla Fabriks- och Handtverksföreninq........................... Kan af sin kassa lämna tillfälliga understöd åt delägare. Hufvudsyftet är yrkessammanslutning. Sjukhjälp, pension och begrafningshjälp nämnas ej ens i reglementet.	33		152	47
Antal: 2 Malmöhus län. loke registrerade sjuk- och begrafnlngskassor.	61		9.703	50
Sjuk- och Begrafningsföreningen B. L. i Ystad..................... Hufvudsakligen sjukkassa stiftad 1756. Keglementet stadfäst af K. Befallningshafvande 1867 »men sedermera hafva somliga paragrafer förbättrats.»	190	100	3,961	27
Första Sundramannaföreningen i Ystad.............................. Hufvudsakligen sj ukkassa.	100	‘) 100	15,956 *	52
Helsingborgs Murareförening ............................................ Yrkesförening med speciel syftning att meddela sjukhjälp.	65	100	2,667	82
Helsingborgs Åkareförenings Sjuk- och Begrafningskassa .......	34	2) 100	1,878	18
Helsingborg och omnäjds slaktareförening.............................. Lika med föregående.	85	2) 100	14,929	15
Helsingborgs Arbetareförenings Sjukhjälps- och begrafningskassa	13	30	2,089	87
Helsingbmgs första Hundramanna förening........................... Hufvudsakligen sjukhjälp.	100	3) 100	14,965	24
Hundramannaföreningen N:o 3 i Helsingborg ...................... Hufvudsakligen sjukkassa. Maximiantal medlemmar 110.	no	“) 100	2,107	58
Förbundet »F.B:s» i Helsingborg Sjukhjälps- och Begrafning skassa Är begränsad till Förbundet F. B:s medlemmar.	103	100	11,705	31

*) 1 kr. pr medlem. 2) Plus på den aflidnes konto inneståendc medel. 3) Jämte tiilgodoliafvandet i
fonden. 4) Jämte tillgo dok åfvan de å den aflidnes konto.

174

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, in. in.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Klagshamm sjukkassa .......................................................	46	O o tH	676	56
Wintrie Hundramannaförenings Sjuk- och Begrafningskassa...	100	100	1,566	67
Hufvudsakligen sjukkjälp. Begrafningshjälp vid mans eller hustrus död 100 kr., som utdehiteras med 1 kr. pr medlem.
Bruksarbetarnes Sjuk- och Begrafningskassa N:ol, Höganäs...	105	20	469	63
Hufvudsakligen sjukhjälp. i Höganäs Stenkolsbolags vid Höganäs varande arbetares all-
männa sjukkassa........................................................	1,125	25	23,483	87
1 Höganäs Rörfabriksarbetares Sjuk- och Begrafningskassa ......	81	50	2,718	22
[ Höganäs Stenfabrikations Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa	64	25	2,106	94
Sjukhjälpsföreningen 102, Höganäs.......................................	51		392	61
Höganäs Bruks Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa............	48	20	428	24
Lerkärlsfdbriksarbetarnes Sjuk- och Begrafningskassa, Höganäs	28	25	330	31
Boserups Graf arbetares Sjukhjälpsförening...........................	53	—	98	31
\| Billesholms Arbetares Sjukhjälpsförening och Begrafningskassa	105	50	88	44
Billesholms Graf arbetares Sjuk- och Begrafningskassa N:o2...	107	50	112	77
Billesholms Ofvanjordsarbetares Sjuk- och Begrafningshjälp-förening.....................................................................	/ 96		141	01
Ramlösa Brunns Sjuk- och Begrafningskassa........................	64	50	2,482	57
Rom kvinnoförening............................................................	92	50	5,277	87
År en sjuk- och hegra&ingskassa.
■ Råå arbetareförenings sjuk- och begrafningskassa..................	116	3) 50	6,935	28
Understödsföreningen Framåt i Ekeby.................................	80	4) -	1,381	62
Hufvudsakligen sjukkassa.
Flädie Arbetareförening......................................................	34	50	751	68
Hufvudsakligen sjukkassa.
Hundramannaföreningen N:o 1 i Höörs församling...............	57	6)-	1,787	44
Afsedd hufvudsakligen till sjukkassa.
Hundramannaf öreningen N:o 2 i Höörs socken.....................	58	5) -	870	86
Vesterstads och Östraby Sjukhjälpsförening. Vesterstad ..........	32	6) 50	106	—

*) Begrafningshjälp 100 kr., om minst 75 medlemmar finnas annars minst 1 kr. för livar medlem dock
minst 50 kr. Emellertid har under sista firet betalts en begrafningshjälp af allenast 25 kr. 2) Uttaxering
vid dödsfall 1 kr. pr medlem för manligt dödsfall, 50 öre för hustrus dödsfall. 3) Maximum. 4) Begrafningshjälp
1 kr. pr medlem. 5) Begrafningshjälp 1 kr. pr medlem, jämto hvad som står inne på den aflidnes
konto. 6) Begrafningshjälp 50 kr. för man, 25 kr. för kvinna.

175

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, leassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Vombs & Björka Sjuk- och Begrafningskassa, Vomb.............	68	*)“	189	23
Sjukhjälpsf öreningen A. Ö , Oremölla.................................... Sjuk- och Begrafningslcassan vid Carl Holmbergs Mek. Verkst.	125	50	951	52
Akt.-Bol., Lund..........................................................	263	100	2,907	24
j Espö Pastorats SjukhjälpsfÖrening.......................................	55	30	1,488	17
j Kvistofta sockens Arbetareförening....................................... Är en sjukkassa och föreläsningsförening.	36	30	6,413	16
1 Glumslöfs Sockens Arbetareförening .................................... Sjukkassa och förening för »förädlande umgängeslif».	68		3,335	30
Iierslöfs Arbetareförenings Sjukhjälpskassa........................... Ingår i Arbetareföreningen, som bl. a. har till uppgift att främja »ett förädlande umgängeslif».	171	2)-	6,469	48
j Stehags Sjuk- och Begrafningskassa....................................	56	50	1,211	04
Norrhviddinge församlings Medlemsförening......................... Afser hufvudsakligen sjukhjälp.	89	3) 100	1,248	57
Kjeflinge 100-mannaförening .............................................. Afser hufvudsakligen sjukhjälp.	31	4)~	813	67
Kjeflinge Sjulchjälpsförening N:o 1..................................... Afser hufvudsakligen sjukhjälp. Består af två afdel-ningar, begrafningshj alpen i den högre är 100 kr.	197	100	5,231	05
1 Marieholms Hundramannaförening....................................... Afser sjuk- och begrafningshjälp. Föreningen äger en fastighet.	104	fi)~	5,482	49
Östra Karleby Hundramannaf örening................................. Sjuk- och begrafningskassa.	92	6) -	478	92
Arbetarnes Sjukkassa i Stabbarp......................................... Hufvudsakligen sjukkassa och kamratlig förening. Goodtemplarlogens Paul Ahnfelt sjuk- och begrafningskassa i	69	*>-	567	22
Bosarps socken............................................................	14	7)-	28	84
Eslöfs hundramannaf örening N:o 1..................................... Sjuk- och begrafningskassa.	100	8)-	9,098	14
Eslöfs hundramannaförening N:o 3..................................... Lika med föregående.	100	8)-	672	52

*) Kassan, som är nybildad, hado icke, då uppgiften lämnades, några stadgar. 2) Begrafningshjelp 1
kr. pr medlem. 8) I begrafningshjelp utbetalas högst 100 kr. jämte hvad som står inne på den aflidnes konto.
4) Begrafningshjelp utbetalas med 50 öre pr medlem jämte hvad som står inne på den aflidnes konto. 5) 1 kr.
pr medlem. 6) Begrafningshjelp 1 kr. för hvaije man och 50 öre för hvarje kvinna jämte hvad som står
inne på den aflidnes konto. 7) Stadgarne ej tillgängliga. 8) 1 kr. pr medlem jämte den aflidnes tillgodohafvande.

176

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Eslöfs himdramannaförening N:o 3...................................... Lika med föregående.	100		987	76 i 1
Eslöfs hundramannaförening N:o 4.....................................! Lika med föregående.	100	*)-	837	60 \|
Eslöfs Allmänna Sjuk- och Begrafningskassa........................ Två slag af medlemsskap finnas, enkelt och dubbelt; för det sednare slaget är begrafningshjälpen 50 kr.	38	50	4,749	23
Eslöfs Goodtemplares Sjuk- och Begrafningskassa..................	24	2)-	637	79 i
Eslöfs Arbetares gemensamma sjuk- och begrafningskassa....... Består af två klasser.	150	3)-	1,217	89
Eslöfs Handtverksförening ................................................. Är egentligen en sammanslutning för befrämjande af handt-verkeriemas intressen. Begrafningshjälpen är en bisak. Malmö Sockerfabriks Aktiebolags Sjuk- och Begrafningskassa,	no	40	8,894	17
	498	50	11,701	30
Sjukkassan Syskonringen, Lomma........................................	19	4)-	86	28
Staffanstorps Arbetareförening............................................. Sjukkassa i två klasser. Begrafningshjälpen är i den högre klassen 70 kr. i den lägre 35 kr. Kvinliga Tobaksarbetarnes i Malmö Sjuk- och Begrafnings-	809	70	23,578	08
kassa........................................................................ Består af två afgiftsklasser.	96	5) 75	1,312	25
Möbelsniclcarefackföreningens sjukkassa, Malmö.....................	51	6; 75	2,149	39
Möbelsnickareföreningens Sjuk- och Begrafningskassa ............ Begrafningshjälp för man 75 kr. jämte behållningen å den aflidnes konto, för hustru 40 kr. llundrakvinnxföreningen N:o 1 af amerikanska Goodtemplar-	43	75	1,683	50
orden, Malmö.............................................................. Hufvudsakligen sjukkassa. Hundrakvinnoföreningen N:o 1 A af amerikanska goodtemplar-	! 100	100	976	18
orden, Malmö............................................................... Hufvudsakligen sjukkassa.	100	100	271	84
Hundrakvinnoföreningen N:o 1 B, Malmö ............................ Sjuk- och begrafningskassa.	j 100	100	905	47

*) 1 kr. pr medlem jämte den aflidnes tillgodohafvande. 2) Begrafningshjälp utbetalas med 1 kr. pr
person jämto den aflidnes tillgodohafvando i fonden. 3) Begrafningshjälpen i den högre klassen är 1 kr. pr
medlem jämte hvad som står inne på den aflidnes konto. 4) Begrafningshjälp 50 öre pr medlem. 6) Begrafningshjälpen
i den högre afgiftsklassen 75, i den lägre 50 kr. 6) Maximi begralningshjälp 75 kr., för hustru
50 kr.

Grupp C. (Forts.)

177

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.

lian dram ann afören ingen N:o 4 i Malmö..............................

År hufvudsakligen en sjukkassa.

Hundramannaför eningen N:o 2 i Malmö..............................

Sjuk- och begrafningskassa.

Reglementet, som ej varit tillgängligt, lär vara under
omarbetning.

Cigarrmakarnes och Tobaksspinnarnes vid F.H. Kockums Tobaksfabrik
i Malmö sjuk- och begrafningskassa.....................

Antal icke registrerade sjuk- och begrafningskassor
inom länet: ................................................ 65

Andra föreningar.

Sällskapet F. N. J:s i Ystad stormästareråd har förklarat sällskapets
verksamhet »ej vara af den art, att uppgifter böra
lämnas.»

Malmö Handtverksförening................................................

År en yrkessammanslutning, hvari ett af syftena är att
bereda pensioner åt medlemmar och änkor och understöd
åt nödställda. Föreningen skall äfven verka för beredande
af bostäder åt ålderstigne handtverkare.

Antal: 2

Hallands län.

Icke registrerade sjuk- och begrafningskassor.

Hattfabriksarbetarnes Sjuk- och begrafningskassa, Halmstad ...

Består af tre klasser.

Halmstads Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa......... ........

Halmstads Handtverksidkares pensions-, sjuk- och begrafningskassa
.......................................................................

Sjukhjälp är hufvudsakliga ändamålet. Pensioneringen
är beroende på tillgång och omständigheter.

Gesäller och Handtvenkårnes Sjuk- och Begrafningskassa, Halmstad
...........................................................................

Arbetarnes vid Halmstads Gjuteri-Aktiebolag Sjuk- och Begrafningskassa
..................................................................

1 Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
100	‘) 100	2,044	39
100	—	3,647	33
11	*>-	6,215	99
7,544	—	240,950	84
145	—	371,485	98
145	—	371,485	98
255	3) 50	11,866	38
136	75	3,204	39
28	50	9,343	08
30	50	1,895	52
no	30	1,741	12

'') I begrafningshjelp utbetalas 1 kr. pr medlem jämte den aflidnes tillgodohafvande i fonden. 2) Regie
mentet har ej varit tillgängligt. 3) Begrafningshjälp i högsta klassen 50 kr.

178

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- bjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Aug. Hansons arbetares sjuk- och begrafningskassa, Halmstad	25	50	981	75
Världsgoodtemplarordens Sjuk- och Begrafningskassa i Halmstad	38	'') 50	618	63
Sjukkassa i två klasser.
Höks härads arbetareförenings sjuk- och begrafningskassa ......	181	50	5,381	14
Laholms stads med omnäjd Handtverk- och Sjukkassaförening	19	—	176	76
Sjuk- och Begrafningskassan vid Falkenbergs Gjuteri- och Mek.
Verkstad.....................................................................	53		280	86
Varbergs Fackföreningars Sjuk- och Begrafningskassa iVarberg	28	8)~	624	02
Skandinaviska Textilfabriks Aktie-Bolagets sjuk- och begraf-
ningskassa ..................................................................	87	40	5,721	92
Kongsbacka Handtverk8- och Arbetareförening och dess sjuk-
	45	*) -	763	29
Förening med syfte att främja kandtverkeriernas in-
tressen och att meddela sjukunderstöd.
Antal icke registrerade sjuk- och hegrafningskassor
inom länet: ................................................ 13	1,085		42,598	86
Annan förening.
Slottsmöllans Fabriksarbetares Sjuk- och Begrafnings- samt
Understöds- och Pensionskassa......................................	588	50	56,429	18
Kassan åtnjuter bidrag af Wallbergs Fabriks Aktie-
bolag, som omhänderkar dess förvaltning.
Ålfsborgs lån.				•
Icke registrerade sjuk- och hegrafningskassor.
ödeborgs Bruks Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa...........	77	50	1,837	90
Hundramannaföreningen B. S. F., Bengtsfors Ertemark.........	15	—	195	—
År en sjukkassa.
liongshälls Arbetares Själfhjälpsförening..............................	obekant	—	321	18
Ingå stadgar farinös. Endast sjukligälp meddelas.
Svenljunga hundramannaförening........................................	100	50	2,002	99
Hufvudsakligen sjukkassa.
Svenljunga hundramannaförening N:o 2 ..............................	115	25	1,032	51
Hufvudsakligen sjukkassa.				1

'') Begrafningshjelp i den högre klassen 50 kr. 2) Begrafningshjelp 50 kr. jämto 50 öro af hvarje vid
fabriken anställd arbetare. s) Begravningshjälp 1 kr. pr medlem.

179

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar	Högsta begraf- nings- bjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Sexdrega Hundraförening................................................... Hufvudsakligen sjukkassa.	65	25	1,054	—
Fritsla frivilliga Sjuk- och begrafningskassa ........................	78	30	1,669	81
Kinnasands Faln-iks Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa ....	133	25	180	28
Finna 100-mannaförening................................................... Sjuk- och. begrafningskassa. Ulricehamns Enskilda Nykterhetsvänners Sjuk- och Begrafnings-	62	»)100	795	27
kassa ........................................................................	34	50	365	60
Absolutisternas i Trollhättan Sjuk- o. Begrafningskassa. Sjukkassa	60	25	995	59
Lilla Edets Sjuk- och Begrafningskassa ..............................	220	30	4,278	62
Lilla Edets pappersarbetares Sjuk- och Begrafningskassa.......	217	30	1,709	94
Sjuntorps Fabriksarbetares Sjukkassa .................................. Kassan består af flera klasser.	232	a) 100	5,085	50
Ahlafors Fabriksarbetares Sjuk- och Sparkassa .....................	318	—	18,726	38
Skallsjö Själfhjälpsförening af 1889................................... År en sjuk- och begrafningskassa.	no	50	4,172	02
Borås Spinneri Aktiebolags Sjuk- och Begrafningskassa......... Består af två klasser.	127	»)30	6,665	03
Bönås Sjuk- och Begrafningskassa................................	39	4)-	112	56
Sjuk- och Begrafningskassan vid Norrby Aktiebolag, Borås .... Står under Norrby Aktiebolags öfverinseende. Bolaget håller läkare och medicin. Handtverksborgarnes Sjuk- och Begrafningskassa i Borås,	187	») 40	5,783	27
grundad 1858 .................................................... Torde hafva varit sjukkassa, men är nu sannolikt blott begrafningskassa, då inga afgifter erlagts. Borås Handels- och Lndustriidkares Sjuk- och Begrafningskassa	31	25	1,839	35
stiftad 1879 ......................................................... Öfvervägande sjukkassa. Ben vid Borås Väfveri Aktiebolags Fabriker anställda perso-	70	50	6,903	14
nålens Sjuk- och Begrafningskassa................................ Består af fyra afgiftskassor.	276	6) 80	2,131	28

*) 1 kr. pr modlom, högst 100 kr. 2) I högsta klasson. s) I don högro klassen. 4) Begrafningshjälp
50 öro pr medlem. 5) Två klasser, 40 kr. och 20 kr. 6) Begrafningshjelp i l:a klass 20, 2:a 40, 3:e 60,
4:de 80 kr.

180

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar j enligt senaste j uppgift. Kronor.
Borås Hundramannaförcning ............................................j	100	100	1,854	49 j
Är en sjuk- och begrafningskassa.
Sjuk- och Begrafningskassan Enigheten, Vänersborg..............	53		138	17
Antal icke registrerade sjuk- och begrafningskassor
inom länet: ................................................ 24	2,719	—	69,849	88
Andra föreningar.		(20 kr, \|
Pensionskassan Sven Eriksson.............................................	273	\ 1 (	73,964	21 i
Kassan är stiftad af Rydboholms Aktiebolag och skötes		{ månad.)
fullständigt af detta. Inga afgifter erläggas. Kassan är den
form, under hvilken Rydboholms Aktiebolag sörjer för sina
arbetares pension.
Surte Arbetarefond är en af Surte Aktiebolag anordnad form				i
för pension och understöd af vid verket anställde arbetare.
Står under verkets förvaltning. Inga afgifter. Kassan är
vinstdelaktig i Surte Aktiebolag.
Z7. V. H. J. Maskin- och Verkstadspersonals sparkassa.........	—	—	—	—
Tyckes icke afse hvarken sjuk- eller begrafningshjälp
eller pension.				\|
Antal: 3	273	—	73,964	21
Skaraborgs län.
Lidköpings Mek. Verkstads Sjuk- och Begrafningskassa.........	71	25	1,260	83
Skara Arbetareförening......................................................	31	50	5,335	73
Är en sjuk- och begrafningskassa.
Skara äldsta Hanätverksförening ........................................	21	20	2,120	77
Är en sjuk- och begrafningskassa.
Årnäs sjuk- och begrafningskassa........................................	75	30	4,273	92
Eåbäcks Arbetareförenings Sjukhjälps- och Understödskassa ...	133	15	9,608	87
Österängs och Helledahls Skyddsförening..............................	34	s>-	1,909	10
Lidköpings Tändsticksfabriks Arbetares Sjuk- och Begrafnings-
kassa ........................................................................	50	15	1,202	52
Forsviks Sjuk- och Begrafningskassa....................................	99	3) 20	6,382	93
Består af två afdelningar.
Forsviks Hundramannaförening..........................................	101	100	206	69
År en sjuk- och begrafningskassa.
Antal icke registrerade sjuk- och begrafningskassor
inom länet:...................................................9	615	—	32,301	36

J) Obekant. a) Begrafningshjälp boviljas af styrelsen efter aflidno fattiga. a) Begrafningshjälpen i don
högre afdelningen 20 kr.

181

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Göteborgs- och Bohus’ län. Poliskårens i Göteborg Sjukhjälps förening ...........................	261		6	20
Kakelugnsmakaregesällernas Låda af 1753 ...........................	26	100	890	79
Rekonstruerad 1868 som* sjuk- och begrafningskassa. Tunnbindaregesällernas Låda .............................................	9	75	3,495	57
Meddelar sjuk- och begrafnings- samt reshjälp. S:t Josef sföreningens Sjuk- och Begrafningskassa, Göteborg ...	22	100	3,477	86
Sällskapsföreningen Kongahälla, Kungälf..............................	94	50	1,079	76
Sällskapet Myrstacken, Uddevalla ......................................	168	100	9,539	49
Sällskaplig förening för att utveckla »okonstlad med-borgarbildning, sann vänskap och broderlighet». Meddelar äfven sjuk- och begrafningshjälp. Brödraföreningen, Uddevalla................................................	163	100	5,794	55
Sjukhjälp är hufvudsyftet. Uddevalla hundramannaförening.........................................	121	50	3,360	95
År en sjuk- och begrafningskassa. Föreningen N. N., Uddevalla .............................................	178	50	3,923	10
Är en sjuk- och begrafningskassa. Lysekils Allmänna Sjuk- och Begrafningskassa....................	67	100	1,177	58
Strömstads Sjuk- och Begrafningskassa.................................	62	50	4,975	09
Strömstads hundramannaförening .......................................	168	100	623	37
År en sjuk- och begrafningskassa. Femtiomannaföreningen i Strömstad....................................	23	100	415	69
År en sjuk- och begrafningskassa. Sjuk- och Begrafningskassan å A. Selanders & Söners möbel-fabrik, Gärda .............................................................	35	50	208	99
Säfvenäs arbetares sjuk- och begrafningskassa.......................	266	*) 75	brist	—
Två klasser. Skulderna öfverstiga tillgångarna. Revi-sionsberättelsen har ej varit tillgänglig. Gårda skofabriks arbetares Sjukförening ..............................	59	100	1,966	53
Göteborgs Tapetfabriks Arbetspersonals Sjukkassa..................	36	100	252	16

l) Bcgrafningshjälp i den högre klassen 75, i don lägre 50 kr.

182

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Göteborgs Kanigarnsspinneri Aktiebolag Arbetares Sjuk- och
Begrafningskassa.........................................................	286	») 75	3,596	08
Består af tre klasset.
Partilleds Yllefabriks Arbetares Sjukunderstödsförening.........	30	—	756	71
Arbetarnes vid Aktiebolaget Svenska Gardinfabriken Sjuk- och begrafningskassa .........................................................	?	50	?	?
Tyckes omhänderhafvas af bolaget. Uppgifter ej lämnade. Svaret på frågan om utredning lyder: »För fullgörande af kassans ändamål sörjer bolaget».	;
Mölndals 50-mannaförenings sjuk- och begrafningskassa........	44	*>-	462	42
Mölndals Hundramannaförening N:o 1 ...............................	92	50	1,214	50
Sjuk- och begrafningskassa.
Mölndals Hundramannaförening N:o 2................................	105	*)-	815	70
År en sjuk- och begrafningskassa.
Mölndals Nykterhetsvänners Sjuk- och Begrafningsforenlig ...	13	50	74	90
Sjuk- och Begrafningskassan Myran, Mölndal ......................	39	*)-	230	79
Sjuk- och Begrafningskassan Kronan, Mölnlycke...................	48	50	459	50
Jonscrcds Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa ..................	374	s) 20	11,845	61
Består af två klasser.
Thorskogs Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa..................	149	4) 60	451	42
Reglementet har ej varit tillgängligt.
Östra Brofjordens Sjuk- och Begrafningskassa......................	45	50	520	64
Vinbräcka och Tuntorps Sjuk- och Begrafningskasseförening...	26	6)-	239	48
Arbetarnes vid Hjelmedals Stenhuggeri Sjuk- och Begrafnings-
	185	50	731
Munkedals Fabriksarbetares Sjukkassa.................................	460	100	26,597	71
Grebbestads Hundramannaförening......................................	114	100	1,261	30
År en sjuk- och begrafningskassa.
Heestrands Frivilliga Sjuk- och Begrafningskassa..................	65	30	883	—
Krokens Sjuk- och Begrafningskassa, Krokstrand .................	88	6) 50	1,609	24
Reglementet har ej varit tillgängligt.
Källvikens Sjuk- och Begrafningskassa.................................	38	30	767	02
Björneröds Sjuk- och Begrafningskassa.................................	61		944	98
Revisionsberättelse och stadgar hafva ej varit tillgängliga.

*) Begrafningshjälp resp, 75, 50 och 25 kr. Ä) Begrafningshjälp 50 öre pr medlem. 8) Begrafningshjälp
resp. 20 och 10 kr. 4) Begrafningshjälp af uppgiften att döma sannolikt 60 kr. 6) Begrafningshjälp
tyckes förekomma, men omnämnes ej i stadgarna. 6) Begrafningshjälpon af uppgiften att döma 50 kr. 7) Sjukhjälp
och medicin är af uppgiften att döma det enda som betalts.

183

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Inlands Sjuk- och Begrafningskassa, adr. Inlands pappfabrik...	101	'') 100	2,475	82
Stadgar och revisionsberättelse hafva ej varit tillgängliga. Sällskapet Järnväg sbröderna i Göteborg...............................	54	75	32	93
Göteborgs Typografiska Förenings Sjuk- och Begrafningskassa	65	’) ?	182	57
Det anmärkes i uppgiften, att kassan är en s. k. utdel-ningskassa d. v. s. hvad som ej gått åt utdelas till med-lemmarne vid årets slut dock med undantag af inträdes-afgiftema, som utgöra grundfond. Typografernas i Göteborg sjuk- och begrafningskassa ............	56	50	564	34
Antal icke registrerade sjuk- och begrafningskassor inom länet: ............................................... 41	4,206	—	97,906	20
Gotlands län. Goodtemplarlogen Ansgarius’ Sjukkassa ...............................	obekant		351	17
Synnerligen ofullständiga uppgifter hafva lämnats. Kevi-sionsberättelse fattas. Flinta sjuk- och begrafningskassa........................................	187	50	6,217	12
Antal icke registrerade sjuk- och begrafningskassor inom länet:...................................................2	187	—	6,568	29
Gefleborgs län. Icke registrerade sjuk- och begrafningskassor. Logen 823 Helsingbanerets Sjuk- och Begrafningskassa, Bollnäs	22	50	403	57
Arbeta,mes Sjuk- och Begrafningskassa, Kilafors .................	99	*)-	4,129	43
Linqbo gamla sjukkassa......................................................	18	—	260	24
Iggesunds första sjukhjälpsförening ...................................	25	4) 25	2,239	27
Idenors sockens allmänna Sjuk- och Begrafningskassa............	87	*) —	3,070	29
Ströms Bruks arbetares Sjuk- och Begrafningskassa...............	113	8)-	9,565	32
Kassan är bildad genom en donation af 5,000 kr. från Ströms bruk. Bergsjö Ångsågs Sjuk- och Begrafningskassa........................	29	6)25	527	49
Arhrå Mek. verkst. arbetares Sjuk- och Begrafningskassa ......	72	7)-	1,645	27
Bildad genom donation af Arbrå mek. Verkstads Aktie-bolag. Fänta Allmänna Sjuk- och Begrafningskassa......................	43	20	240	56

*) Bcgrafningshjälp af uppgiften att döma 100 kr. 2) Reglementet har ej varit tillgängligt. 8) Bcgrafningshjälp
nämnes ej i stadgarna. 4) Jämto ytterligare 1 kr. för hvärjo år han varit medlem, så vidt oförsörjd
änka och barn finnas. a) 50 öro pr medlem. 6) Jämte 1 kr. för hvar medlem. 7) 50 Öre för kvinna, 1 kr,
för män i uttaxering.

184

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- kjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Söderhamns Fabriks- & Handtvcrksförcning.......................... Föreningens uppgift är att vara en sammanslutning af fabriks- ock handtverksidkare. Begrafnings- ock sjukkjälp äro så vidt af kandlingarne framgår bisaker.	60	60	9,135	42
Fiskaresocieteten i Söderhamn............................................. Lämnar julgåfvor till beköfvande medlemmar ock änkor samt begrafningskjälp, äfvensom ersättning för förlust af fiskredskap ock båtar (Grundad år 1774.)	14	50	3,728	61
Söderhamns Ångbåts-Befälhafvare-Förening........................... Sjuk- ock Begrafningskassa.	23	50	1,285	04
Kungagårdens Verksarbetares Sjukkassa............................... I stadgarna omnämnes ej begrafningskjälp, men af revi-sionsberättelsen framgår, att en utbetalning af 30 kr. till begrafningskjälp skett.	68	30	324	13

Antal icke registrerade sjuk- ock begrafningskassor
inom länet: .............................................. 18

Annan förening.

Sandvikens Pensionsförening...............................................

Afser att vårda ock sköta insättningar å de sparbanksböcker,
å hvilka Sandvikens Aktiebolag förbundit sig genom
kontrakt verkställa insättningar af viss procent af arbetames
löner. Sandvikens bolag kar skyldigket att i vissa fall afrunda
totalbeloppet i sparbanksboken uppåt till 500 kr. De
sparade medlen äro afsedda till lifränteköp, men kunna äfven
disponeras kontant. Medlen äro insatta i Gäfleborgs läns
sparbank, men kunna synbarligen icke af ägaren själf, men
väl af bolaget uttagas.

»Föreningen» är obligatorisk för de arbetare, som ej
styrka sig vara tillräckligt lifförsäkrade.

Västernorrlands län.

Icke registrerade sjuk- och begrafningskassor.

Sundsvalls Handtverkares Sjuk- och Begrafningskassa............

Stenhammarens Goodtemplarcs Sjuk- och Begrafningskassa,
Sundsvall....................................................................

673

1,091

36,554

550,989

18	75	8,047	50
37	100	1,327	37

185

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Nyviks Sjuk- och Begrafningskassa, Alnö socken................ Förvaltas af Sunds Aktiebolag.	112	50	10,688	42
Johannesviks ömsesidiga Sjukhjälps förening........................ Johannesviks Akt.-Bol. bidrar med lika mycket som medlemmarne.	41	*)-	230	48
Nacka Ömsesidiga Sjukhjälpsförening, Alnö socken.............. Förvaltas af Johannesviks Akt.-Bol.	47	40	156	75
Eriksdals Sjuklijälps- och Begrafningskassa, Alnö socken....... Afser hufvudsakligen sjukhjälp och åtnjuter bidrag af Eriksdals Trävaru-Akt.-Bol. Arhetarnes vid Carlsviks sågverk och lastageplats Sjuk-, Begraf-	148	25	5,531	30
nings- och Olycksfallshjälpkassa, Alnö socken..................	73	25	3,866	90
Strands Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa.....................	73	50	276	83
Ankarsviks Arbetares sjuk- och begrafningskassa, Alnö socken	27	20	528	65
Gustafsbergs Arbetares Sjukkassa, Alnö socken ..................... Arbctarnes vid Fagerviks sågverk och lastageplats Sjuk- och	95	40	4,004	13
Begrafningskassa.................................................... Förvaltas af Fagerviks Trävaru-Akt.-Bol.	?	30	?	—
Tunadals Arbetares Sjukhjälpsförening, Sköns socken............. Arbetarnes vid Johannedals Lastageplats Sjuk- och Begraf-	76	—	skuld 25	39
ningskassa, Sköns socken........................................	113	50	1,000	—
Moris Sjuk- och Begrafningskassa, Sundsvall ........................ Understödes af Höns Aktiebolag med 1,200 kr. pr år. Understödens storlek bestämmes af styrelsen.	ä)-	31-	10,304	92
Hcffners Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa, Sundsvall......	4)-	50	1,867	46
Mohögs Mek. Verkstads Sjuk- och Begrafningskassa, Sköns s:n	36	50	1,971	19
Sunds Sjuk- och Begrafningskassa, Sköns socken................ Understödes af Sunds Aktiebolag med lika stort belopp, som arbetame själfva betala. Sunds Bruks Mete. Verkstads Arbetares Sjuk- och Begrafnings-	238	50	27,014	29
kassa, Sköns socken.....................................................	77	s)-	1,126	98
Sunds Allmänna Sjuk- och Begrafningskassa, Sköns socken....	63	25	209	90
Absolutisternas vid Sund Sjuk- och Begrafningskassa............	83	100	2,273	52

*) Begrafningshjelp 1 kr. pr medlem. 2) »Obestämdt». s) Obekant. 4) »Obestämdt», 5) Begrafnings.
bjälp 1 kr. pr medlem.

186

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m. m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf-nings-hj älp.	Tillgångar enligt senas'' uppgift. Kronor.	e
Arbetarnes vid Skönvilcs Trämassefabrik i Nedansjö Sjuk- och
Begrafningskassa.........................................................1	91		1,283	63
Ulfviks Sågverks Sjukhjälps- och Begrafningskassa, Säbrå s:n	c:a 200	15	3,939	52
Utansjö Sjukkassa, Högsjö socken.......................................	51	?	287	75
Stadgar hafva ej varit tillgängliga. Af uppgiften tyckes
framgå, att begrafningshj alpen är af underordnad betydelse.
Dynäs Sjukkasseföreningt Gu dmun drå socken........................	22	—	567	30
Sjukhjälpskassan vid Sandvikens Sågverk, Gudmundrå socken	—	10	3,518	79
Understödes af verket.
Kramfors Arbetares Sjukhjälpsförening, Gudmundrå socken....	668	—	56	75
Sjukkassa med bidrag från verket.
Björknäs sågverks arbetares Sjukkassa.................................	57	—	551	33
Stånd Sågverks Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa...........	64	10	4,971	55
Sprängsvikens Sjukkassa, Frånö .........................................	74	25	10,297	—
Hammars Gjuteri- & Mede. Verkstads Arbetares Sjuk- och Bc-
grafningskassa, Nyland ............................................	45	50	162	25
Koja Sågverks Sjukhjälps- och Begrafningskassa, Nyland .....	120	15	8,059	89
Yerket lämnar bidrag. Har en s. k. änkefond, hvar-
igenom några pensionsrum ej närmare bestämda å 15 å 20
kr. beredas.
Sandö Glasbruks Arbetares Understödsförening, Frånö...........	76	25	15,797	52
Mariebergs Sågverksarbetares Sjuk- och Begrafningskassa, Nyland	156	25	8,874	33
Köpmanholmens Goodtemplars Enskilda Sjukkassa ..............	41	—	149	34
Köpmanholmens Ångsågs Arbetares Sjuk- och Begrafningskassa.
Örnsköldsvik ..............................................................	64	25	1,029	81
Sandö Sågverksarbetares Sjukhjälps- och Begrafningskassa......	71	20	6,110	21
Hernösands Arbetareförenings Sjuk- och Begrafningskassa......	88	50	2,454	24
Hernösands Nykterhetsvänners Allm. Sjuk- och Begrafningskassa	35	50	707	94
Arbetareorden i Hernösand ...............................................	67	100	6,591	42
En sällskaplig sammanslutning med hufvudsakligt syfte
att meddela sjuk- och begrafningshjälp. Består af fyra
grader. Begrafningshjälpen i högsta graden är 100 kr.
Domsjö Sjukhjälps- och Begrafningskassa............................	193	20	3) — 331	74
Antal icke registrerade sjuk- och begrafningskassor inom länet: ................................................ 40	3,540	—	156,194	29

J) Reglemente har ej varit tillgängligt, begrafningshjälpen sannolikt 30 kr, *) Skuld till pensionskassanvid
verket,

187

Grupp C. (Forts.)

Föreningens, kassans eller institutets namn, m, m.	Antal med- lemmar.	Högsta begraf- nings- hjälp.	Tillgångar enligt senaste uppgift. Kronor.
Andra föreningar.
Sunds Gratialkassa............................................................	'') 238	—	13,881	23
Är en af Sunds Aktiebolag anordnad stiftelse, afseende
sjuk- och begrafhingshjälp, men ännu ej fastslagen genom
stadgar.
Sprängsvikens Arbetares Pensionsfond, Frånö........................	'') 74	—	3,764	33
År en af Sprängsvikens A.-Bol. afsatt fond för arbetame.
Inga stadgar äro ännu fastslagna. Arbetarne bidraga icke.
Antal: 2	312	—	17,645	56
Jämtlands län.
Logen Nordpolsstjärnans Sjukkassa. Östersund.....................	17	—	530	61
Östersunds Arbetareförenings Understö ds fond........................	11	50	3,306	08
Antal icke registrerade sjuk- och begrafhingskassor
inom länet:...................................................2	28	—	3,836	69
Västerbottens län.
Skellefteå Goodtemplares Sjuk- och Begrafningskassa.............	43	25	523	—
Ytterstforsverkens Arbetares Sjuk-, Begrafnings- och Olycks-
fallförsäkringskassa .....................................................	488	25	8,116	44
Mo Ångsågs Sjulchjälps- och Begrafningskassa......................	404	25	493	40
Antal icke registrerade sjuk- och begrafningskassor
inom länet:................................................ 3	935	—	9,132	84
Norrbottens län.
Törefors Sågverks Sjukhjälpskassa.......................................	124	—	1,988	72
Sjukkassan har bidrag af Törefors bolag.
Malmbergets Sjuk- och Begrafningshjälpsförening..................	58	100	1,952	50
Malmbergets organiserade arbetares sjuk- och begrafningsfond	165	100	358	37
Hufvudsakligen sjukkassa. Vilkor för delaktighet är
bl. a. att tillhöra någon socialdemokratisk arbetareförening
på platsen.
Antal icke registrerade sjuk- och begrafningskassor
inom länet:...................................................3	347	—	4,299	59

*) Antalet arbetare vid verket.

188

Sammandrag af Grupp C.

Län	Antal för- eningar	Antal med- lemmar	Tillgångar enligt senaste uppgift Kronor	Anmärkningar
Icke registrerade sjuk- och begrafningskassor: Stockholms stad ............................	16	1,111	136,783	95	Specifikation å sid. 158—159
Stockholms län..........................	11	1,545	53,125	80	»	» »	159-160
Uppsala » ...........................	5	913	21,505	14	»	»> »	161
Västmanlands » ..........................	15	1,208	41,090	71	»	» tf	161-162
Örebro » ...........................	26	1,349	100,608	34	»	» »	162-163
Kopparbergs » ...........................	15	1,722	28,881	18	»	)) »	163-164
Värmlands » .........................	28	2,019	82,100	34	»	» »	165-166
Södermanlands » ...........................	11	792	56,237	56	»	») »	166-167
Östergötlands » ...........................	21	2,016	405,190	73	»	» »	167-168
Kalmar » ...........................	9	703	31,243	55	»	» ))	169-170
Jönköpings » ...........................	7	733	6,629	20	»	» »	170
Kronobergs » ...........................	5	359	8,798	48	»	)> »	171
Blekinge » ...........................	6	450	5,620	45	»	)) »	171-172
Kristianstads » ..........................	10	684	16,357	24	»	» »	172
Malmöhus » ...........................	65	7,544	240,950	84	»	» »	173-177
Hallands » ...........................	13	1,035	42,598	86	»	» »	177-178
Älfsborgs » ..........................	24	2,719	69,849	88	»	» »	178-180
Skaraborgs » .........................	9	615	32,301	36	»	» »	180
Göteborgs och Bohus län................	41	4,296	97,906	20	»	» )»	181-183
Gotlands » .... ..........	2	187	6,568	29	»	»> >)	183
Gefleborgs » ................	13	673	36,554	64	»	» ti	183-184
Västemorrlands » ................	40	3,540	156,194	29	»	)) »	184-186
Jämtlands » ................	2	28	3,836	69	»	» )»	187
Västerbottens » ................	3	935	9,132	84	»	)) »	187
Norrbottens » ................	3	347	4,299	59	»	)) 1	187
Icke registrerade sjukkassor ...	400	37,523	1,694,366	I 15

189

Sammandrag’ af Grupp C. (Forts.)

L ä n	Antal för- eningar	Antal med- lemmar	Tillgångar enligt senaste uppgift Kronor	Anmärkningar
Andra föreningar. Stockholms stad ...........................	i	87	16,104	32	Specifikation å sid. 159
Stockholms län .......................	2	247	9,082	28	» » » 160
Kopparbergs » ........................	2	29	46,280	60	» » » 164
V ärmlands » ........................	2	63	20,213	59	» » » 166
Östergötlands » .......................	5	1,344	102,693	37	- » » 168—169
Kalmar » ........................	1	—	439	60	» » » 170
Kronobergs » ........................	1	49	1,617	70	» » » 171
Kristianstads » .....................	2	61	9,703	56	» » .. 173
Malmöhus » ........................	2	145	371,485	98	» » » 177
Hallands » ........................	1	588	56,429	18	» • » » 178
Alfsborgs » .......................	3	273	73,964	21	.. » » 180
Gefleborgs » ........................	1	1,091	550,989	07	T* CO T-1
Västernorrlands » ........................	2	312	17,645	56	» » » 187
Föreningar.................................	25	4,289	1,276,649	02
Grupp C i dess helhet..............	425	41,812	2,971,015	17

III.

Utredning angående möjligheten att efter försäkringstekniska
grunder ombilda Goodtemplarordens
sj älfhj älpsförening.

(

Utredning angående möjligheten att efter försäkringstekniska
grunder ombilda G-oodtemplarordens själfhjälpsförening.

Af kommitterade, utsedde att i Kungl. Civildepartementet biträda
vid af Riksdagen begärd utredning angående vissa försäkringsanstalter
och utarbetande af lagförslag i ämnet, har jag erhållit i uppdrag att
uppgöra förslag till de matematiska grunder, enligt hvilka Goodtemplarordens
själfhjälpsförening skulle kunna ombildas från en på uttaxering
grundad lifförsäkringsförening till en med fasta årspremier arbetande.
Syftet med utredningen skulle vara att tjäna såsom exempel till, huru
likartade föreningar kunna undergå en dylik ombildning. Af detta syfte
framgår, att det icke är nödvändigt att taga hänsyn till alla speciella
stadganden eller det detaljerade förloppet af föreningens utveckling,
utan kan man nöja sig med att genom förenklade antaganden få en
skematisk bild af föreningen att utgå ifrån.

Föreningen, som bildades år 1889, erhöll nya stadgar senast 1899
att gälla från den 1 september samma år. Enligt §§ 8 och 9 i dessa
stadgar skall hvarje medlem, förutom 2 kronors inträdesafgift, vid
hvarje dödsfall erlägga uttaxeringsafgifter, som bero af åldern enligt
följande skala:

Klass.	Inträdesålder.	Uttaxerings- afgift.
I	15—25 år	25 öre
n	25—30 »	30 »
in	30—35 »	35 »
IV	35—40 »	40 »
v	40-45 »	50 »
VI	45—50 »	65 »
VII	50—55 »	80 »
VIII	55—60 »	100 »

Personer äldre än 55 år antagas visserligen icke numera i föreningen,
men afgiften 1 krona '' gäller för dem, som under ett tidigare
skede af föreningens verksamhet inträdde vid en ålder mellan 55 och
60 år.

Enligt stadgarnas § 40 utbetalas vid medlems frånfälle, så framt
han i 5 år tillhört föreningen, en summa, som utgör 3/4 af hvad som
återstår af en uttaxering, sedan 5 % därifrån afräknats, d. v. s. dödsfallssumman
utgör 71.25 % af uttaxeringsbeloppet, dock högst 2 000
kronor. Har den aflidne tillhört föreningen kortare tid än:

1 år, utbetalas 50 %,

2 » » 60 »,

3 » » 70 »,

4 » » 80 »,

5 » » 90 »

af ofvan angifna belopp.

För medlemmar, som före dessa stadgars trädande i kraft tillhört
föreningen, utbetalas vid dödsfall fulla beloppet, äfven om de icke tillhört
föreningen i 5 år.

För antagande fordras, att sökanden bekostar läkareundersökning.

Enligt det uppdrag, som lämnats mig, skall till grund för uträkningen
läggas en framtida dödlighet enligt Statistiska Centralbyråns
dödlighetstabell för män för årtiondet 1881—1890 samt en räntefot af
alternativt 3 l/a och 4 %. Undersökningen skall gälla för år 1903.

För ett rationellt ombildande af föreningen är första uppgiften att
uträkna en fördelning på medlemmarne af de befintliga tillgångarna.
En mera noggrann sådan utredning skulle kunna så tillgå, att på
grundval af kassans eget material uppgjordes en statistik öfver dödsfall
och af annan orsak föranledd afgång. Med tillhjälp af de faktiskt af
hvarje medlem för hvarje år inbetalade afgifterna, de utbetalade dödsfallsbeloppen
för olika åldrar, affallen, omkostnaderna och den för hvarje
år erhållna räntan skulle då ganska noggrannt kunna bestämmas den
på hvarje medlem belöpande delen af behållningen. Ett dylikt tillvägagångssätt
skulle emellertid erfordra såväl ett besvärligt insamlande
af nödiga data som vidlyftiga räkningar för att bearbeta desamma.
De förenklande antaganden, jag i enlighet med undersökningens ofvannämnda
syfte ansett lämpliga, framgå af följande redogörelse.

Inträdesåldrarna inom de o8 åldersklasserna ha antagits vara 23,
28, 33, 38, 43, 48, 53, 58 år. Årsnettopremierna för dessa åldrar för en

lifstidsförsäkning å 2 000 kronor (försäkringsbeloppets maximum enligt
stadgarna) med lifstidspremiebetalning angifvas af nedanstående tabell.

Inträdesålder.	Års nettopremier.
3 7* *.	4 %.
	kr.	kr.
23 år	26.32	24.58
28 >	30. oo	28.il
33 >	34.94	32.88
38 »	41.44	39.24
43 »	49.70	47.37
OO	60.48	58.01
53 »	75.00	72.40
58 j	94.98	92.27

Förhållandet mellan dessa nettopremier och de förut meddelade
uttaxeringsafgifterna angifves i följande tabell.

Inträdesålder.	3 7» %■	4 %.
23 år	105	98
CO Öl	100	94
33 »	100	94
38 >	104	98
43 >	99	95
4S »	93	89
53 »	94	91
58 »	95	92

Uttaxeringsafgifterna förhålla sig sålunda till hvarandra tillnärmelsevis
såsom nettopremierna.

Frånser man det sakförhållandet, att enligt de nya stadgarna icke
hela försäkringsbeloppet utbetalas i händelse af dödsfall under de 5
första medlemsåren, samt medlemsantalets otillräcklighet under de första
åren af föreningens verksamhet, kan man anse, att medlemmarna ständigt
varit försäkrade för ett konstant belopp. Fäster man sig endast
vid olikheten i inträdesålder (och sålunda bortser från det störande in -

flytandet af ett regellöst varierande antal medlemmar af olika åldrar
under de särskilda åren, hvilket rubbar likställigheten mellan dem som
vid samma ålder inträdt under olika kalenderår), så kan man sålunda
anse att proportionsvis ungefär riktiga premier erlagts. Detta gör, att
man kan tänka sig rimligheten af att, om än med en mycket liten
grad af noggrannhet, fördela de befintliga tillgångarna i förhållande
till den premiereserv, som med erläggande af riktiga årspremier borde
för hvarje medlem varit uppsamlad. Detta förfaringssätt har fördelen
att vara enkelt, och jag skall därför först utföra eu beräkning af, huru
själfhjälpsföreningen under donna förutsättning skulle kunna ombildas.

Det statistiska material, jag haft att utgå ifrån, har utgjorts af en
tablå, angifvande för någon tidpunkt under år 1903 det då befintliga
antalet medlemmar, ordnade efter födelse- och inträdesår. Bland dessa
har jag uteslutit de under år 1903 inträdda. De återstående 8 708
medlemmarne har jag ordnat efter inträdesålder, hvarvid denna bestämts
genom att draga födelseåret från inträdesåret. Därefter har jag, såsom
tabell 1 utvisar, sammanfört åldrarna i femårsgrupper, på så sätt att till
enhvar af de angifna inträdesåldrarna hänförts äfven de 2 föregående
och de 2 efterföljande åldrarna (och dessutom de få 15-åringarne till
18-åringarne).

Tabellerna 2 a och 2 b angifva enligt den ofvannämnda dödlighetstabellen
premiereserven för en vanlig liftidsförsäkring å 2 000 kronor
vid slutet af ett försäkringsår, omedelbart innan nästa helårspremie
erlägges. Tabellerna 3 a och 3 b ha erhållits genom att multiplicera
talen i tab. 2 a och 2 b med motsvarande tal i tab. 1. Resultatet angifver
de belopp, som, under förutsättning att riktiga helårspremier
betalts för en försäkringsumma af 2 000 kronor, borde varit reserverade
för alla medlemmarne år 1903 omedelbart före detta års premiebetalning.
Slutsummorna utgöra enligt 3 Va % räntefot 2 165 801 kronor,
enligt 4 % räntefot 2 031 972 kronor. Föreningens tillgångar vid slutet
af det räkenskapsår, som utgick den 31 maj 1903, utgjorde 540 181
kronor. Jag antager att detta belopp varit den summa, som vid föreningens
ombildning hade stått till disposition. Således finnes en brist
på 1 625 620 kronor, resp. 1 491 791 kronor.

Förhållandet mellan de befintliga tillgångarna och de, som borde
förefunnits, är sålunda

enligt 3 b''2 % räntefot = 0,2494,

2 lbo 801

enligt 4 % räntefot 2 031 972 = °?2658-

Multipliceras talen i tab. 2 a och 2 b med de resp. kvoterna, erhåller
man för hvarje inträdes- och försäkringsår den på hvarje delägare
kommande andelen i tillgångarna. För dessa belopp, betraktade såsom
engångspremier och med beräkning af åldern år 1903, skulle vare sig
lifstidsförsäkringar eller försäkringar af annan art kunnat erhållas.
(Man hade naturligtvis kommit till samma resultat, äfven om tab. 3 a
och 3 b varit uträknade för ett annat belopp än 2 000 kronor.)

Om fortfarande endast vanlig lifstidsförsäkring skulle förekomma,
så finner man, att för hvarje medlem finnes i behåll en premiereserv,
som motsvarar

2 000-0,2494 = 499 kr. försäkringsbelopp,
resp. 2 000 ■ 0,2658 = 532 » »

Vilja medlemmarne framdeles vara försäkrade för endast 499 resp.
532 kronor, kunna de således få betala fasta årspremier enligt sin
ålder vid inträdet i kassan. För det öfverskjutande beloppet måste de
betala premier enligt sin nuvarande ålder. För 2 000 kronor försäkringsbelopp
ha i tabellerna 4 a och 4 b de årsnettopremier uträknats,
som skola betalas af medlemmar i olika åldrar, som år 1903 varit med
i töreningen 0, 1, 2, . . . 13, 14 år. Till dessa nettopremier harman
sedan att lägga lämplig belastning för att erhålla bruttopremierna.

I den följande framställningen bibehåller jag endast antagandet att
medlemmarne varit försäkrade för ett konstant belopp, 2 000 kronor,
och att de faktiskt erlagda nettoårsafgifterna varit proportionella mot
uttaxeringsafgifterna. Detta dels för att kunna bedöma lämpligheten
af det föregående förfarandet, dels för att få en metod, som möjligen
må kunna tillämpas på de synnerligen talrika kassor, där afgifterna
alls icke stå i riktigt förhållande till hvarandra, utan t. ex. är o oberoende
af inträdesåldern. (Dock bör man, när det gäller ett verkligt
ombildande af en kassa, söka, t. ex. genom statistik öfver dödsfallen,
få ett bättre mått på de faktiskt erlagda premierna än det här antagna.)

Premiereserven för en vanlig lifförsäkring kan skrifvas under
formen

p x + n c Mx + n

1 n —--1

där S = försäkringssumman,

P = nettopremien,

Dt = de lefvandes diskonterade ta 1,

Nt = Dt + Dt +1 + . . - . ,

Mt = summan af de dödas diskonterade tal,
x = inträdesåldern,
x+n= nuvarande åldern.

Låt Px beteckna den riktiga årsnettopremien för 2 000 kronor och px
uttaxeringsafgiften för ett dödsfall.

Tabellerna 5 a och 5 b innehålla värdena af Px-—^-j^ -+-,tabellerna

6 a och 6 b värdena af 100 p
i dessa 4 tabeller med dem i

. Genom att multiplicera talen

tabell 1 ha tabellerna 7 a, 7 b, 8 a och
7 b angifva således värdet af de nettoårs -

8 b erhållits. Tab. 7 a och . _ —0-----

afgifter, som af alla de nuvarande medlemmarne förut borde ha erlagts
(under förutsättning att dödlighet och räntefot öfverensstämt med beräkningen).
Summan af dessa värden är för 3 Va % räntefot 4 187 154
kronor, för 4 % räntefot 4 103 490 kronor. Eftersom bristen är 1 625 620
kronor, resp. 1 491 791 kronor, är således nuvarande värdet af de verkliga
nettoafgifterna 2 561 534 kronor, resp. 2 611 699 kronor. Summan af
värdena i tab. 8 a, resp. 8 b är 4 257 683 kronor, resp. 4 390 037 kro2
561 534 . 2 611 699 n it

nor* Nu är ^257 683 = °-601 626 ooh 439ÖÖ37 = °’594De veridl®on
erlagda nettoårsafgifterna kunna således anses vara 60,1626 x en uttaxeringsafgift,
resp. 59,4915 x eu uttaxeringsafgift. Tabellerna 9 a och 9 b
innehålla produkterna af 0.601626 resp. 0.594 915 och talen i tab. 6 a,

resp. 6b. .

Tab 10 a, 10 b innehålla skillnaderna mellan talen i tab. 5 a,

Mx — Mx+n

5 b och talen i tab. 2 a resp. 2 b, d. v. s. de innehålla 2 000 -^ —

för resp. 3 Va och 4 %. Genom att subtrahera dessa värden från värdena
i tab. 9 a och 9 b resp. fås den enhvar tillkommande andelen i
behållningen. Resultatet häraf innehålles i tab. 11 a och 11 b.. Till
kontroll tjäna tab, 12 a och 12 b, som innehålla de med talen i tab.
1 multiplicerade talen i tab. 11 a och 11 b. Summorna äro _540 177
kronor, resp. 540 188, således i förra fallet 4 kronor mindre, i senare
fallet 7 kronor mer än den verkliga behållningen.

Tab. 13 a och 13 b angifva de försäkringsbelopp, som vid vanlig
lifförsäkring svara mot de i tab. 11 a och 11 b angifna premiereserverna,
under förutsättning att från början riktiga premier erlagts.
Dessa försäkringsbelopp ha erhållits genom att dividera talen i tab.
11a och 11b med premiereserven för en vanlig lifförsäkring å 1 krona.
För dessa försäkringsbelopp kunna medlemmarne få betala utgifter
motsvarande sin inträdesålder, för det Överskjutande beloppet enligt
sin nuvarande ålder. Tab. 14 a och 14 b angifva de nettoårsafgifter,
som under de gjorde förutsättningarna skola erläggas för 2 000 kronor
försäkringssumma.

En jämförelse mellan tab. 13 a och 13 b med de försäkringssummor
å resp. 499 och 532 kronor, livilka erhöllos under förutsättning,
att enhvars andel i behållningen skulle vara proportionell mot
det belopp, som borde varit samladt för honom, visar att för de medlemmar,
som varit med en kortare tid, äro beloppen enligt tab. 13 a
och 13 b gemenligen större, för dem, som varit med en längre tid,
mindre än 499 resp. 532 kronor. Tab. 15 a och 15 b ha erhållits
genom att multiplicera talen i tab. 13 a och 13 b med motsvarande

tal i tab. 1. Slutsummorna i tab. 15 a och 15 b äro 4 661 383

resp. 5 003 130 kronor. Divideras dessa tal med hela antalet medlemmar,
8 708, fås medelförsäkringssummorna 535 resp. 575 kronor.

Tab. 4 a och 4 b äro ordnade efter nuvarande ålder. Det kunde
varit önskvärdt att äfven tab. 14 a och 14 b hade så anordnats, hvilket

emellertid icke gick för sig, då tab. 13 a och 13 b endast äro uträk räknade

för hvar femte inträdesålder. I stället har jag, för att underlätta
en jämförelse af afgifterna enligt de båda metoderna, uträknat
tab. 16 a och 16 b, som endast däri afvika från tab. 4 a och 4 b, att
de äro ordnade efter inträdesåldrar.

Tab. 17 a och 17 b innehålla den procentiska ökningen af afgifterna
i tab. 16 a och 16 b i jämförelse med dem, som skulle erlagts
vid inträdesåldern. Tab. 18 a och 18 b innehålla motsvarande procentsatser
för tab. 14 a och 14 b.

Afvikelserna i tab. 13 a och 13 b i ena eller andra riktningen från
499 resp. 532 kronor äro, såsom synes, ganska betydliga, äfven då,
såsom här, afgifterna äro någorlunda proportionella mot dem, som
borde erlagts. Ju äldre en uttaxeringsförening är, desto mer afvika i
regel resultaten efter de båda metoderna.

Då det inträffar att med tillämpning af den här senast framställda
metoden en del personers andelar i behållningen bli negativa, torde

det vara lämpligast att i stället sätta dem = 0 ocli på något sätt fördela
förlusten på de öfriga medlemmarna, t. ex. proportionellt mot de
resp. andelarna. I det liär behandlade fallet inträffar detta, såsom af
tab. 12 synes, endast för de allra högsta åldrarna, och minskningen i
de öfrigas tillgodohafvanden skulle icke uppgå till 1 % af desamma.

Stockholm den 24 aug. 1905.

Karl Dlekman.

Tabell 1.

Antal medlemmar AX}

År från inträdet H.				I n	t r ä <1	o s å 1	der x.
18	23	28	33	38	43	48	53	58	Summa.
i	14	62	49	31	32	18	14	11		231
2	8	44	53	35	34	9	8	8	—	199
3	9	47	62	32	24	14	12	11	—	211
4	25	91	206	83	125	52	31	26	—	039
5	39	102	237	142	182	68	54	58	—	882
6	35	84	274	179	199	98	87	71	—	1027
7	35	85	228	142	197	90	69	81	—	927
8	18	80	210	113	158	71	75	Öl	—	770
9	14	49	113	85	105	53	44	32	—	495
10	8	30	84	66	90	38	41	32	—	389
11	7	30	85	52	62	52	34	33	—	355
12	14	44	135	100	125	95	69	66	—	048
13	13	63	131	133	145	119	106	72	38	820
14	19	86	195	184	192	155	141	86	51	1109
Summa	258	897	2002	1377	1070	932	785	038	89	8 708

Tabell 2 a.

Premiereserv för 2 000 kr. — Vx, „

1881—1890 års dödlighetstabell för mankön. 3 V» %.

År från				Inträdesålder x.
inträdet n.	18	23	28	33	38	43	48	53	58
i	13,9 G	13,86	17.62	22,18	27,24	32,30	39,oi	47.71	57.26
2	27,41	28,21	35,91	45,86	55,oo	65,16	78,78	96,06	114,58
3	40,ig	43,28	55,18	69,92	83,oi	98,70	119,42	145,36	172‘i2
4	53,36	59,11	75,28	94,38	111.60	133,08	161,11	195,32	231,24 290,91
5	66,12	75,66	96,08	119,22	140,98	168,21	203,50	245,60
6	70,82	92,62	117.18	144,81	171,oo	204,oo	246,38	895,84	350.92
7	93,7 2	110,21	139,71	170,91	201,56	240.10	. 289,7 8	346,12	411,io
8	108,2 6	128,76	162,gi	197,30	232,72	277,62	334,06	396,86	471.il
9	123,58	148,10	185,92	224,18	261,68	315,82	378,96	448,16	531,oi
10	139,56	168,io	209,58	251,78	297,36	354,62	424,12	500,82	590,14
11	155,96	188,70	233,96	280,02	330,60	393,90	469,24	553,11	649,7 6
12	173,00	210.12	258,82	308,76	364,12	433,61	514,40	606.24	; 708.8 2
13	190,90	232,16	283.92	338.08	399,02	474,20	559,98	658,90	t767,ii
14	209,58	254,56	309,18	368,12	434,51	515,32	606,32	711,14	823.98

Tabell 2 b.

Premiereserv för 2 000 kr. = Vc,

1881—1890 års dödlighetstabell för mankön. 4 %.

År från				Inträdesålder x■
inträdet n.	18	23	28 .	33	38	43	48	53	58
i	12,io	12,20	15,80	20,50	25,12	30,08	36,70	45.36	54,86
2	24,32	24,86	32,26	41,92	50,82	60,78	74,21	91,12	109,94
3	35,80	38,20	49,06	64.02	76,81	92,22	112,70	138,56	165,60
4	47,12	52,34	67,92	86.56	103,40	124,50	152,34	186,48	222,50
5	58,62	67,16	86,94	109,52	130,80	157,72	192,7 2	234,81	280,38
6	70,44	82,40	106,52	133,28	158,94	191,51	233,72	283,2 s	338,68 397,34
7	82,74	98,32	127,02	157,58	187,64	226,12	275,34	331,88
8	95,68	115,14	148,16	182,16	217,02	261,51	317,94	381,06	456.04
9	109,10	132,80	169,72	207,28	247,2 2	298,io	361,21	431,22	514,71
10	123,7 8	151,16	191,68	233,18	278,22	335,26	401,91	482,32	573,08
11	138,6 0	170,10	214,10	259,78	309,81	373,02	448,70	533,76	631,52
12	154,01	189,90	237,64	286,90	342,n	411,30	492,62	585,51	689,84
13	170,36	210,31	261,16 285,18	314,6 6	375,20	450,60	537,08	637,31	747,60
14	187,50	231,18	343,22	409,38	490,18	582,40	689,16	803,96

Tabell 3 a.

K, » • As, „• 3 Vä *.

År från inträdet n.				1 n	träd	e s å 1 (	c r x.
18	23	28	33	38	43	4S	53	58	Summa.
i	195	859	863	697	872	581	516	525		5138
2	220	1243	1905	1608	1870	587	630	768	_	8 831
3	364	2 034	3 421	2 237	1993	1 382	1433	1599	_	14463
4	1334	5 382	15 508	7 834	13 950	6 920	4 995	5 079	_	(il 002
5	2 590	7 717	22 771	16 929	25 658	11442	10 988	14 246		112 341
G	2 794	7 780	32190	25 923	34 029	19 992	21435	21006		165149
7	3 280	9 370	31861	24 273	39 707	21 636	19 995	28 037		178159
8	1949	10 301	34154	22 295	36 770	19 711	25 054	20 241	_	170475
9	1 730	7 257	21 009	19 055	27 791	16 738	16 673	14351	_	124604
10	1 116	5 044	17 605	16 617	26 762	13 476	17 388	16 026	—	114034
11	1 092	5 661	19 887	14 561	20 497	20 483	15 954	18 264		116399
12	2 422	9 244	34 941	30 876	45 552	41198	35 494	40 012		239 739 1
13	2 482	14 626	37194	44 965	57 858	56 430	59 358	47 441	29 151	349 505
14	3 982	21 890	60 349	67 734 \|	83 432	79 875	85 491	61186	42 023	505962
Summa	25 550	108 408	033 658	295 004	416 741	310451	315434	288 781	71174	2 165801

Tabell 3 b.

Vt, n-AXi 4 *.

År frän				Inträd	e s å 1 t	o r x.
inträdet
n.	18	23	28	33	38	43	48	53	58	Summa.
i	174	756	774	636	804	541	514	499		4 698
2	195	1094	1 710	1467	1 728	547	594	731	—	8 066
3	322	1795	3 079	2 049	2 844	1291	1352	1524	—	13 256
4	1178	4 763	13 992	7184	12 925	6 477	4 723	4 848	—	56 090
5	2 286	6 850	20 605	15 552	23 806	10 725	10 407	13 621	—	103 S52
6	2 465	6 922	29 186	23 857	31 629	18 771	20 334	20113	_	153 277
7	2 896	8 357	28 961	22 376	36 965	20 351	18 998	26 882	—	165 786
8	1722	9 211	31114	20 584	34 289	18 569	23 846	19 434	—	158 769
9	1532	6 507	19 178	17 619	25 958	15 799	15 895	13 799	—	116 287
10	990	4 535	16 101	15 390	25 040	12 740	16 603	15 434	—	106 833
11	970	5103	18 224	13 509	19 210	19 397	15 256	17 614	—	109 283
12	2157	8 356	32 081	28 690	42 768	39 079	33 991	38 646	—	225 768
13	2 215	13 251	34 212	41850	54 413	53 621	56 930	45 888	28 409	330 789
14	3 562	19 881	55 610	63 152	78 601	76 024	82118	59 268	41 002	479 218
Summa	22664	97 381 304 827	273 915	389 980	293 932	301 561	278 301	69 411	2 031 972

Tabell 4 a.

Nettoårsafgifter för 2 000 kr. 3 Va %■

År				N u	varande	å 1 d	er x + n.
från
inträdet n.	18	23	28	33	38	43	48	53	58	63	68	73
0	23,20	26,3 2	30,o o	34,94	41,44	49,70	60,48	75,oo	94,98	_	_	_
1	23,01	26,1 e	29,80	34,66	41,09	49,25	59,88	74,18	93,85	—	—	—
2	22,8 7	26,oi	29,60	34,40	40,75	48.82	59,31	73,41	92,78	—	—	—
3	22,7 0	25,86	29,4 2	34,16	40,42	48,41	58,7 8	72,69	91,79	118,22	—	—
4	—	25,70	29,25	33,93	40,11	48,01	58,2 7	72,02	90,87	116,95	—	—
5	_	25,54	29,08	33.71	39,82	47,64	57,79	71,38	89,99	115,75	—	—
6	—	25,38	28,32	33,50	39,54	47,28	57,34	70,78	89,18	114,62	—	—
7	—	25,20	28,7 7	33,81	39,28	46,95	56,91	70,21	88,40	113,56	—	—
8	—	25,04	28,62	33,12	39,03	46,62	56,50	69,68	87,68	112,57	148,55	—
9	—	—	28,46	32,95	38,81	46,31	56,io	69,17	87,01	111,64	147,28	—
10	_	_	28,30	32,7 9	38,59	46,02	55,73	68,09	86,37	110,7 7	146,09	—
11	—	—	28,14	32,63	38,38	45,7 4	55,38	68,23	85,7 7	109,95	144,96	—
12	-.	—	27,97	32,47	38,19	45,48	55,04	67,80	85,20	109,18	143,89	—
13	—	_	27,80	32,33	38,oo	45,23	54.71	67,40	84,67	108,46	142,90	193,25
14	—	—	—	32,17	37,83	45,00	54,40	67,oo	84,17	107,7 8	141,98	191,98

Tabell 4 b.

Nettoåreafgifter för 2 000 kr. 4 %.

År från				N u	varande	å 1 d	e r x + n.
inträdet n.	18	23	28	33	38	43	48	53	58	63	68	73
0	21.61	24,58	28,u	32,88	39,24	47,37	58.oi	72,40 71,53	92,27	_	_	_
i	21,44	24,4 2	27,90	32,59	38,87	46,89	57,38	91,07	—	—	—
2	21,26	24,27	27,7 0	32,32	38,51	46,44	56,78	70,72	89,94	—	—	—
3	21,09	24,11	27,51	32,07	38,17	46,01	56,22	69,96	88,89	115,14	—	—
4	—	23,95	27,34	31,83	37,85	45,60	55,69	69,25	87,91	113,7 9	—	—
5	_	23.7 9	27,17	31,61	37,55	45,21	55,18	68,57	86,99	112,52	—	—
6	—	23,62	27,oi	31,40	37,26	44,84	54,7 0 54,25	67,94	86,12	111,32	—	■—
7	—	23,44	26,86	31,20	36,99	44,48	67,34	85,30	110,19	—	—
8	—	23,27	26,70	31,01	36,74	44,14	53.8 2	66,78	84,54	109.14	144,7 7	—
9	—	—	26,54	30,84	36,50	43,82	53,41	66,25	83,83	108,16	143,42	—
10		_	26,38	30,67	36,2 8	43,52	53,02	65,7 4	83,16	107,23	142,15	—
11	_	—	26,21	30,51	36,07	48,2 3	52,6 5	65,2 7	82,52	106,37	140,95	—
i 12	_	_	26,03	30.36	35,87	42,96	52,29	64,82	81,93	105,55	139,82	—
13	—		25,86	30,20	35,68	42,70	51,95	64,39	81,36	104,7 9	138,7 7	188,44
14	—		30,04	35,51	42,4 7	51,03	63,97	80,83	104,08	137,79	187,09

Tabell 5 a.

Nx-Nx

A + n

År \| från inträdet n.				Inträ	(losålder x.
18	23	28	33	38	43	48	1 53	58
i	24,14	27,42	31,26	36,42	43,24	51,94	63,36	78,84	100,42
2	49,20	56,00	43,84	74,36	88.36	106,28	129,80	161,80	206,96
3	75,46 102,78	85,78	97,7 8	113,94	135,54	163,18	199,58	249,40	320,30
4	116,80	133,14	155,24	184,86	222,78	272,88	341,96	441,18
5	131,26	149,12	170,02	198,38	236,44	285,28	350,08	440,14	570,50 j
G	160,94	182,82	208,46	243,42	290,42	350,92	431,52	544,66	709,66
7	191,90	217,96	248,52	290,52	347,02	419,94	517,6 4	656,32	860,08 j
8	224,14	254,54	290,34	339,82	406,88	492,56	608,78	775,80	1023,74
9	257,70	292,04	334,02	891,44	468,04	569,00	705,4 8	903,84	1202,82
10	292,08	332,38	379,72	445,48	534,04	649,7 2	808,52	1 041,54	1400,36
11	329,16	373,84	427.46	502,12	602,88	735,14	918,84	1 190,66	1619,20 \|
12	367,20	417,06	477,4 2	561,00	675,38	825,76	1 037,24	1 352,86	1863^64 i
13	406,80	462,18	529,82	624,04	751,80	921,86	1 164,46	1 530,54	2139,60 \|
14 1	448,00 \|	509,38	584,74	689,04	832,30	1024,io	1301,32	1 726,26	2 455,44

Tabell 5 b.

År				Inträ					—
I från	:			d e s a 1	d e r x.
n.	18	23	28	33	38	43	48	53	58
i	22,58	25,74	29,44	34,44	41,14	49,74	61,00	76,48	98,02
1 ^	46,22	52,70	60,26	70,50	84,28	102,04	125,42	157,38	202,54
3	70,96	80,90	92,52	108,28	129,eo	157,06	193,32	243,14	314,21 1
4	9b, 90	110,4 4	126,30	147,90	177,22	214,96	265,00	334,22	433,94
5	124,08	141,86	161,68	189,50	227,26	276,00	340,84	431,so	562,62 :
i 6	152,52	173,76	198,74	233,12	279,86	340,38	421,20	535,16	701,71
7	182,34	207,70	237,58	278,94	335,30	408,42	506,68	046,60	852,82 1
8	213,54	243,20	278,30	327,ie	393,70	480,34	597,50	7G6,4o	1017,96
9	246,18	280,38	321,04	377,88	455,26	556,40	694,34	895,4 0	1199’ie
10	280,38	319,32	365,96	431,24	520,22	637,12	797,98	1 034,80	1 400,52
ii	316,20	360,ie	413,12	487,44	588,92	722,9 2	909,44	1 186,38	1 624,24
12	353,72	402,92	462,70	546,70	661,04	814,36	1029,64	1352,02	1875,20
13	392,98 \|	447,78	514,94	609,24	738,64	911,78	1 159,36	1 534,24	2159,6 6
14	434,08 \|	494,94	569,98	675,22	820,18	1 015,96	1 299,52	1735,7 8	2 486;46

Tabell 6 a.

ÅT AT

1 xva: ^ x + n Öl/. n,

100px--f.-. o h%-

J-Sx + n

År från inträdet n.				inträ	lesålder x.
18	23	28	33	38	43	48	53	58
1	26,oi	26,05	31,20	36,48	41,73	52,20	68,09	84,09	105,7 3 \|
2	53,09	53,20	68,84	74,50	85,30	106,93	139,51	172,04	217,90
3	81^32	81,49	97,78	114,14	130,83	164,17	214,49	266,03	337,23 ]
4	110,75	110^95	133,15	155,52	178,44	224,13	293,27	364,70	464,49 \|
5	141,44	141,05	170,oi	198,7 3	228,2 2	287,oo	376,23	469,47	600, eo \|
G	178,44	173,00	208,45	243,85	280.34	853,0 4	463,7 8	580,98	747,ic \|
7	206,78	207,02	248,52	291,oi	334,90	422,48	656,84	700,07	905,54 j
8	241,52	241,7 7	290,34	340,40	392,20	495,53	654,27	827,51	1077,85 \|
9	277'',70	277,97	834,03	392,12	452,30	572,44	758,21	964,09	1 266,40
10	315,39	315,71	379,7 2	446,25	515,49	653,04	868,95	1110,98	1474,37
11	354,70	355,09	427,40	502,99	581,93	739,59	987,50	1270,03	1704,78 \|
12	I 395,09	396,15	477,41	562,50	651,92	! 830,74	1114,75	1443,oo	1962,14
13	j 438,30	439,01	529,81	625,u	725,08	927,43	1251,49	1 632,58	\| 2 252,08
I 14	\| 482,81	483,84	\| 584,74	690,82	803,44	1030,34	! 1398,57	1 1 841,34	\| 2 585,22

100 ^

Tabell G b.

■$"t c + n

''* Dr + n •

4 %.

År frun inträdet n.				Inträ	dosålder x.
18	23	28	33	38 1 1	43	48	53	58
1	26.13	26,18	31,41	36,co	41,93	52,51	68,43	84,50	106,24
2	53,48	53,59	61,31	75,04	85,92	107,71	140,53	173,90	219,50 1
3	82,12	82,28	98,74	115,20	132,11	165,7 8	216,co	268,00	340,50
4	112,12	112,32	134,80	157,44	180,05	226,90	296,91	369,30	470,30 \|
5	143,50	143,7 7	172,50	201,71	231,og	291,32	381,89	476,50	609,7 6 i
6	176,49	176,72	212,13	248,15	285,29	359.28	472,oo	591,31	760,5 3 i
■ 7	210,98	211,2 3	253,58	296,93	341,78	431,io	567,72	714,45	924,27 \|
8	247''og	247,84	297,03	348,25	401,32	507,oi	669,47	846,83	1 103,23 \|
9	284,80	285,14	342,05	402,20	464,08	587,30	777,97	989,3 7	1 299,94
10	324,41	324,7 5	390,eo	459,0 5	530,30	672,48	894,11	i 143,38	1517,85 1
11	865,87		440,92	518,80	600,34	763,oo	1 019,oo	1 310,89	1760,32
I 12	409,29	409,7 7	493,84	581,95	674,40	859,58	1 153,66	1493,91	2 032, so
13	454,7 2	455,40	549.61	648,52	752,94	962,41	1299,oi	1 695,24	\| 2 340,59
14	502,27	503,30	608,34	1 718,7 6	836,oc	1 072,37	j 1456,05	1 1917,93	2 694,7 7

Tabell 7 a.

PTX - J\r,

P^r 4. .i

År 1 ! från \|			I n	träde	såld	e r x.
n.	18	23	28	33	38	43	48	53	58	Summa.
i	338	1700	1532	1129	1384	935	887	867		8 772
2	394	2 4G4	3 384	2 603	3 004	957	1038	1295	_	15139
3	G79	4 032	G 062	3 646	3 253	2 285	2 395	2 743	_	25 095
4	2 570	10 629	27 427	12 885	23108	11 585	8 459	8 891	_	105 554
5	5 119	15 210	40 295	28 170	43 032	19 399	18 904	25 528	—	195 657
i'' G	5 G33	15 357	57118	43 572	57 794	34 390	37 542	38 671		290 077
7	G 71G	18 527	50 063	41254	68 363	37 795	35 717	53162	_	318197
8	4 035	20 363	60 971	38 400	64 208	34 972	45 658	39 566	_	308173
1 9	3 008	14 339	37 744	33 272	49 207	30 157	31041	28 923	_	228291
10	2 341	9 971	31896	29 402	48 064	24 689	33 149	33 329	—	212 841
[ 11	2 304	11215	36 334	26 110	37 379	38 227	31 241	39 292		222102
12	5141	18 351	64 452	56 160	84 422	78 447	71570	89 289		467 882
13	5 288	29 117	69 406	82 997	109 011	109 701	123 433	110 199	81 305	720 457
14 i	8 513	43 807	114 024 1	126 894	159 813	158 745	183 486	148 458	125 227	1068 967
Summa \|	52 679 j	215 082 \|	G07 308 \|	526 494 \|	752 042 \|	582 284 \|	024 520	620 213 j	206 532	4187 154 1

Tabell 7 b.

AV-Ar,<

PPx t i>

''•A,

4 %.

År från				I n	trä des åld	e r x.
n.	18	23	28	33	38	43	48	53	58	Summa.
i	316 1596	1443	1068	1316	895	855	841		8330
2	3701 2 319	3194	2 468	2 866	918	1 003	1259	_	14 397
3	bo9	3 802	5 736	3 465	3110	2199	2 320	2 675	_	23 946
4	2 423	10 050	26 018	12 276	22 153	11 178	8 215	8 690	_	101003
5	4 839	14 419	38 318	26 909	41 361	18 768	18 405	25 015		188034
6	5 338	14 596	54 455	41 728	55 692	33 357	36 650	37 996		279 S12
7	6 382	17 655	54168	39 609	66 054	36 758	34 961	52 375	__	307 962
8	3 844	19 456	58 443	36 969	62 205	34104	44 813	39 086	_	298 920
9	3 447	13 739	36 278	32 120	47 802	29 489	30 551	28 653	_	222 079
10	2 243	9 580	30 741	28 462	46 820	24 211	32 717	33 114	—	207 888
11	2 213	10 805	35115	25 347	36 513	37 592	30 921	39 151		217 657
12	4 952	17 728	62 465	54 670	82 705	77 364	71045	89 233	_	460 162
13	5109	28 210	67 457	81029	107 103	108 502 ■	122 892	110 465	82 067	712 834
14	8 248	42 565	in 146	124 240	157 475	157 474	183 232	149 277	126 809	1060 466
Summa	50 303	200 520	584977	510360	733 175	572809	618580	617 880	208 876	4 103 490

Tabell 8 a.

100 p;Nr

'' A

• A,

År ! från inträdet Yl.				1 n	:r i d e	s å 1 d o r x.
18	23	28	33	38	43 \| 48	53	58	Summa, j
i		1615	1532	1131	1335	941 953	925		8 796 ,
2	425	2 341	3 384	2 608	2 900	962 1 116	1381	■ -	15117 (
3	732	3 830	6 062	3 652	3140	2 298 2 574	2 926	—	25 214 !
4	2 769	10 098	27 429	12 908	22 305	11655 9 091	9 484	—	103 737
5	5 516	• 14 448	40 292	28 220	41 536	19 516 20 316	27 229	—	197 073 j
6	6 070	14 587	57115	43 649	55 788	34 598 40 349	41 250	—	293 406 \|
7	7 237	17 597	56 663	41 323	65 987	38 023 38 387	56 706	—	321 923
8	4 347	19 342	60 971	38 465	61 977	35183 49 070	42 203	—	311558
9	3 888	13 621	37 745	33 330	47 498	30 339 33 361	SO 851	—	230 633 \|
10	2 523	9 471	31896	29 453	46 394	24 838 i 35 627	35 551	—	215 753
11	2 483	10 653	36 334	26 155	36 080	38 459 33 575	41911	—	225 650
12	5 540	17 431	64 450	56 256	81490	78 920 ( 76 918	95 242	—	476 247
13	5 699	27 658	69 405	83 140	105 224	110 864 \| 132 658	117 546	85 602	737 296
14	9 173	41610	114 024	127 111	154 260	159 703 \| 197 198	158 355	131 846	1093 280
(Summa	56 766	204300	607 302	527 401	725914	(585 799 ( 671 193	661 560	217 448	4 257 683

Tabell 8 b.

100 px

tf,-tf.

Ds 4-„

’ -A/, tf

4 %.

År						I n	j r i	(1 c	såld	e r	X.
från
inträdet n.	18	23	28	33	38	43	48	53	58	Summa.
1		1	623	1	539	1 136	1	342	945		958		930		88&> (
2	428	2	358	3	408	2 626	2	921	969	1	124	1	391	—	15 225 (
3	739	3	867	6	122	3 688	3	171	2 321	2	599	2	955	—	25 462 !
4	2 803	10	221	27	769	13 068	22	581	11799	9	204	9	602	—	107 047 i
1 5	5 599	14	665	40	897	28 643	42	162	19 810	20	622	27	640	—	200 038
6	6177	14	844	58	124	44419	56	773	35 209	41	064	41	983	—	298 693
7	7 384	17	955	57	816	42164	67	331	38 799	39	173	57	870	—	328 492 i
8	4 447	19	787	62	376	39 352	63	409	35 998	50	210	43	188	—	318 767 j
9	3 988	13	972	38	719	34 192	48	728	31127	34	231	31	660	—	236 617 1
10	2 595	9	743	32	810	30 297	47	727	25 554	36	659	36	588	—	221973
11	2 561	10	988	37	478	26 981	37	221	39 679	34	646	43	259	—	232 818
12	5 730	18	030	66	668	58195	84	308	81 660	79	603	98	598	—	492 792 \|
13	5 911	28	690	71	999	86 253	109	176	114 527	137	695	122	057	88 942	765 2dÖ
14	9 543	43	289	118	626	132 252	160	524	166 217	205	303	164	942	137 433	1138129
\|Summa	58 271	210 032	624 351	543 266	747	374	604 614	693 091	082	663	226 375	1 1

Tabell 9 a.

60.1626 px

KT _ ÅT

x -LY x+n

— I:

3 V 2 %.

År från inträdet n.	18			Inträ	dosålder x.
23	28	33	38	43	48	53	58
i	15,65	15,67	18,81	21,95	25,n	31,44	40,96	50,59	63,61
2	31,94	82,01	38,41	44,82	51,32	64,33	83,93	103, so	131,09
3	48,92	49,03	58.83	68,67	78,71	98,7 7	129.04	160,05	202,89
4	66,63	66,75	80,11	93,56	107,3 5	134,84	176,44	219,45	279,45
5	85,09	85,22	102,28	119,56	137,80	172,67	226,35	282,45	361,37
G	104,35	104,48	125,41	146,71	168,0 6	212,40	279,02	349,53	449,51
7	124,40	124,55	149,52	175,08	201,52	254,17	334,71	421,18	544.80
8	145,30	145,4 G	174,68	204,7 9	235,99	298,12	393,03	497,85	648,46
9	167,0 7	167,23	200,9 G	235,91	272,15	344,39	456,16	580,02	761,90
10	189,7 5	189,94	228,45	268,48	310/i s	393,25	522,78	668,39	887,02
11	213,40	213,63	257,17	802,61	350, i o	444,96	594,n	764,08	1 025, g 4
12	238,oe	238,33	287,22	338,45	392,31	499,79	670,06	868,18	1 180,47
13	263,73	264,12	318,75	376,08	436,59	557,97	752,93	982,20	1 355,27
14	290,47	291,09	351,79	415,62	483,37	619,88	841,42	1107,80	1555,34

Tabell 9 b.

59.4915 px

Nr — Nx

D '' J- n

4 %.

År från				Inträ	desålder x.
inträdet n.	18	23	28	33	38	43	48	53	58
i	15,55	15,57	18,C9	21,81	24,94	31,24	40,71	50,2 7	63,20
2	31,82	31,88	38,26	44,64	51,12	64,0 8	83,60	103,46	130.58
3	48,85	48,95	58,74	68,57	78,59	98,63	128,86	159,83	202,60
4	66,70	66,32	80,19	93,66	107,4 7	134,99	176,64	219,70	279,79
5	85,41	85,53	102,66	120,00	137,82	173,31	227,19	283,51	362,76
6	105,oo	105,13	126,20	147,03	169,7 2	213,74 256,47	280,80	351,7 8	452,45
7	125,53	125,66	150,86	176,65	203,3.3	337,7 5	425,04	549,86
8	146,99	147,15	176,71	207,18	238,70	301,63	398,28	503,79	656,33
9	169,47	169,63	203,85	239,81	276,09	349,89	462,83	588,59	773,35
10	193,00	193,20	232,37	273,io	315,48	400,07	531,92	680,21	902,99
11	217,66	217,91	262,31	308,68	357,15	453,96	606,22	779,87	1 047,24
12	243,49	243,78	293,79	346,21	401,25	511,38	686,33	888,75	1209,05
13	270,52	270,92	326,9 7	385,81	447,94	572,55	772,80	1 008,52	1392,45
14	298,81	299,46	361,91	427,60	497,38	637,97	866,23	1141,01	1603,16 1

Tabell 10 a.

2 000

M, — Mr

I 2

Åt från inträdet n.				Inträ	(I o s å 1	1 o r x.
18	23	28	33	38	43	48	53	58
1	10,18	13,56	13,64	13,94	16,oo	19,64	24,32	31,io	43,16
2	21,82	27,7 6	27,90	28,50	33,36	41,12	51,02	65,8 0	92,58
3	35,00	42,50	42,60	44,02	52,50	64,48	80.16	104,04	147,88
4	49,42	57,66	57,86	60,86	73,26	89,70	111,74	146,64	209,94
5	64,84	73,46	73,94	79,16	95,46	117,04	146,58	194,54	279,56
6	81,12	90,20	90,98	98,58	119,42	146,92	185,14	248,82	358,74
7	98,18	107,72	108,78	119,58	145,46	179,54	227,86	310,20	448,98
8	115,88	125,78	127,70	142,52	173,66	214,94	274,72	378,94	552,60
9	134,12	144,54	148,10	167,26	203,96	253,18	326,52	455,38	671,78
10	153,12	164,28	170,14	193,7 0	236,68	295,10	384,io	540,7 2	809,92
11	173,20	185,14	193,50	222,10	272,28	341,24	449,60	637,22	969,44
12	194,20	206,94	218,60	252,84	310,96	392,12	522,84	746,62	1 154,82
13	215,90	230,02	245,90	285,96	352,7 8	447,66	604,48	871,64	1372,46
14	238,48	254,82	275,26	321,52	397,82	508,84	695,oo	1 014,82	1 631,46

Tabell 10 b.

2 000

Mx — Mx

Dx+t t

4 %.

År från				Inträ	d e s å 1	ler x.
inträdet n-	18	23	28	33	38	43	48	53	58
1	10,18	13,54	13,64	13,94	16,02	19,66	24,36	31,12	43,16
2	21,90	27,84	28,00	28,58 44,26	83,46	41,26	51,18	65,96	92,go
3	35,16	42,70	42,86	52,7 G	64,84	80,62	101,58	148,58
4	49,78	58,10	58,38	61.34	73,82	90,40	112,66	147,74	211,44
5	65,46	74,20	74,74	79,98	96,46	118,28	148,12	190,46	282,24
G	82,08	91,36	92,22	99,84	120,92	148,84	187,54	251,88	363,06
7	99,60	109,38	110.56	121,86	147,66	182,30	231,34	314,72	455.48
8	117,86	128,06	130,14	145,00	176,68	218,80	279,56	385,84	561,92
9	136,78	147.58	151,32	170,60	208,04	258,30	333,10	464,18	684,7 2
10	156,60	168,16	174,28	198,06	242,00	301,86	393,04	552,48	827,44
11	177,60	190,0 6	198,72	227,66	279,08	349,90	460,74	652,62	992,7 2
12	199,68	213,02	225,06	259,80	319,50	403,oo	537,02	766,48	1 185,36
13	222,62	237,41	253,78	294,58	363,38	461.18	622,28	896,90	1 412.06
1 14	246,58	263,7 6	284,80	332,oo	410,80	525,48	717,12	1046,62	1 682,50

Tabell 11 a.

60.1626p,-—n Nx+n - 2 000 3 1/, *

-^x+n JJx+n

Är i från inträdet 11.				Inträ	dosåldor x
18	23	28	33	38	43	j 48	53	58
i	5,4 7 10,12	2,n	5,17 10,51	8,oi	9,u	11,80	16,64	19,49	20,45
1 Q	4,25	16,32	17,96	23,21	32,91	38,06	88>i
»	13,92	6,53	16,23	24, G 5	26,21	34,29	48,88	56,01	55,oi
4	17,21	9,09	22,25	32,70	34,09	45,14	64,70	72,81	69,51
5	20,25	11,7G	28,34	40,40	41,84	55,68	79,7 7	87,91	81,81
1 6	23,25	14,28	34,43	48,13	49,24	65,48	93,88	100,71	90,7 7
7	26,22	16,83 19,88	40,74	55,50	56,06	74,63	106,85	110,98	95,82
	29,4 2	46,98	62,2 7	62,33 •	83,18	118,91	118,91	95,86
9	32,95	22, G 9	52,86	68,65	68,19	91,21	129,64	124,64	90,12
10	36,63	25,GG	58,31	74,78	73,45	98,15	138,38	127;67	77,10
11	40,20	28,49	63,6 7	80,51	77,82	103,72	144,51	126,86	56,20
12	43,6 G	31,39	68, G2	85,61	81,25	107,67	147,82	121,56	25,65
13	47,88	34,10	72,85	90,12	83,81	110,31	148,45	110,56	— 17,19 1
14	51,99	36,27	76,53	94,io	85,56	111,04	146,42 i	92,98	— 76,12

Tabell 11b.

59.4915 p..

000

—

Dcrl-n

4 *.

År \| från ; inträdet j n.				Inträ	d e s å 1	der x
18	23	28	33	38	43	48	53	58
i	5,37	2,03	5,05	7,87	8,92	11,58	1 16,35	19,15	20,04
2	9,92	4,04	10,26	16,06	17,66	22,82	32,42	37.50	37^98
3	13,69	6,25	15,88	24,31	25,83	33,79	48,24	55,25	54,02
4	16,92	8,7 2	21,81	32,82	33,6 5	44,59	63,98	71,96	68,35
5	19,95	11,33	27,92	40,02	41,36	55,03	79,07	87,05	80,52
6	22,92	13,77	33,98	47,79	48.80	64,90	93,26	99,90	89.39
i 7	25,92	16,28	40,30	55,29	55,67	74,17	106,41	110,32	94,38
8	29,13	19,09	46,57	62,18	62,07	82,83	118,72	118,45	94’41
9	32,69	22,05	52,53	68,71	68,05	91,09	129,73	124,41	88,63
10	36,40	25,04	58,09	75,01	73,48	98,21	138,88	127,73	75,55
11	40,06	27,85	63,59	81,02	78,07	104,06	145,4 8	127,25	54,52 I
12	43,81	30,76	68,73	86,11	81,75	108,38	149,31	122127	23,69 ;
il 1	47,90	33,48	73,19	91,23	84.56	111,37	150,52	111,62	— 19,61 j
14	52,23	35,70	77,u	95,60	86,58 I	112,49	149,11 i	94,39	-79,34 1

Tabell 12 a.

|60.1626 px -

\T _ AT

-Ly x -L* x+n

2 000

Mx — Mx+n\

År från inträdet n.				I n	t r ii d o	såld	Öl* X.
18	23	28	33	38	43	48	53	58	Summa.
i	77	131	253	248	292	212	233	214		1660
2	81	187	557	571	611	209	263	304	—	2 783
3	125	307	1006	789	629	480	587	616	—	4 530
4	430	827	4 584	2 714	4 261	2 347	2 006	1893	—	19 062
5	790	1200	6 717	5 737	7 615	3 783	4 308	5 099	—	35 249
6	813	1200	9 434	8 615	9 799	6 417	8168	7150	—	515tM>
7	918	1431	9 289	7 881	11044	6 717	7 373	8 989	—	53 642
8	530	1574	9 866	7 037	9 848	5 906	8 918	6 064	—	49 743
9	461	1112	5 973	5 835	7 160	4 834	5 704	3 988	—	So öö7
10	293	770	4 898	4 935	6 610	3 730	5 674	4 085	—	30 995
i 11	281	855	5 412	4187	4 825	5 393	4 913	4186	—	30052
1 12	614	1381	9 264	8 561	10 156	10 229	10 200	8 023	—	58428
13	622	2 148	9 543	11986	12 152	13 127	15 736	7 960	— 653	72 621
14	988	3119	14 923	17 314	16 426	17 211	20 645	7 996	— 3 882	94 740 i
\|Summa	7 023	16242	91 719	86 410	j 101428	1 80 595	i 94 728	66 567	1-4 535	\| 540 177

Tabell 12 b.

Ir-n ^x ^x + n n (.År, Mx + n\

{59.4915 px ——p.--— 2 000--k--t-AXi n.

I -Ux+n -LSx + n >

4 %.

inträdet

Inträdesåldor

23	28	33	38	43	48	53	58
126	247	244	285	208	229	211
178	544	562	600	205	259	300	—
294	985	778	620	473	579	608	—
794	4 493	2 683	4 206	2 319	1983	1871	—
1 156	6 617	5 683	7 528	3 742	4 270	5 049	—
1157	9 311	8 554	9 711	6 360	8114	7 093	—
1384	9188	7 851	10 967	6 675	7 342	8 936	—
1527	9 780	7 026	9 807	5 881	8 904	6 041	—
1080	5 936	5 840	7 145	4 828	5 708	3 981	—
751	4 880	4 953	6 613	3 732	5 694	4 087	—
836	5 405	4 213	4 840	5 411	4 946	4199	—
1353	9 279	8 641	10 219	10 296	10 302	8 070	—
2 109	9 588	12 134	12 261	13 253	15 955	8 037	— 745
i 3 070	15 036	17 590	16 623	17 436	21 025	8118	— 4 046 \|
1 15815	91289	86 752	101 425	80 819	95 810	66601	-4 791 1

Summa.

1625
2 727
4460
18 772
34 823

51102
53 250
49 490
34976
31001

30130
58 773
73 215
95 844

Summa 6 968

5401S8

Tabell 13 a.

Försäkringsbelopp, som kunna erhållas för en mot inträdesåldern
svarande årspremie. 3 V/s %.

År från				Inträ	desåldor x.
! inträdet n.	18	23	28	33	38	43	48	53	58
i	784	304	587	713	669	731	852	817	714
2	738	301	585	712	653	712	835	792	67G
O O	G88	302	588	705	631	695	819	771	638
4	645	307	591	693	611	678	803	746	601
5	610	311	590	678	594	661	784	716	562
G	582	308	586	665	576	642	762	681	517
7	560	305	583	649	556	621	737	641	466
8	544	306	578	631	536	599	712	599	407 !
t 9	533	306	569	612	515	578	684	556	339
10	525	305	556	594	494	554	653	510	261
11	516	302	544	575	471	527	616	458	173
12	507	299	530	555	446	497	575	401	72
13	501	294	513	533	420	465	530	336	— 45
14	496	285	495	511	394	431	483	261	— 185

Tabell 13 b.

Försäkringsbelopp, som kunna erhållas för en mot inträdesåldern
svarande årspremie. 4 %.

År från				Inträ	d o s å 1	der x.
inträdet 11.	18	23	28	33	38	43	48	53	58
i	866	333	639	768	710	770	891	844	731
2	816	325	G36	766	695	751	873	820	691
3	765	327	640	759	672	733	856	797	652
4	718	333	642	747	651	716	840	772	014
5	681	337	642	731	682	698	821	741	574
6	651	334	638	717	614	678	798	705	528
7	627	331	G35	702	593	656	773	665	475
8	609	332	629	683	572	633	747	622	414
9	598	332	619	663	551	611	718	577	344 J
10	588	331	606	644	528	586	686	530	204
. 11	578	327	593	624	504	558	648	477	173 \|
12	569	324	578	602	478	527	606	418	69
13	562	318	560	580	451	494	561	350	— 52
14	557	309	541	557	423	459	512	274	- 197

Tabell 14 a.

Nettoårsprernier för 2 000 kronor. 3 Va %.

Inträdesålder x.

inträdet n.	18	23	28	33	38	43	48	53	58 \| 1
0	23,20	20,32	30, oo	34,94	41,44	49,70	60,48	75,oo	94,98
1	23.59	26,88	30,62	35,09	42,44	50,93	61,95	77,0?	98,05
2	24,oo	27,4 6	31,27	36,49	43,51	52,25	63,54	79,35	101,52 \|
a	24,42	28,0 9	31,96	37,35	44,67	53,68	65,29	81,87	105,43
4	24,88	28,74	32,09	38,20	45,91	55,24	67,21	84,68	109,85
I 5	25,87	29,43	33,4 8	39,24	47,25	56,92	69,31	87,83	114,88
6	25,88	30,18	34,31	40,28	48,7 0	58,7 0	71,63	91,33	120,04 !
7	20,41	30,96	35.20	41,41	50,26	60,7 6	74,2 0	95,29	127,24
8	26,99	31,79	36,1 g	42,02	51,95	62,95	77,03	99,74	134,88 1
9	27,59	32,67	37,17	43,92	53,80	65,30	80,19	104,7 8	143,80
10	28,22	33,63	38,26	45,32	55,78	67,99	83,72	110,51	154,19
11	28,90	34,62	39,4 2	46,84	57,95	70,91	87,00	117,08	166,45
! 12	29,6 2	35,69	40,67	48,47	60,32	74,12	92,io	124,co	181,03
13	30,38	36,85	42,01	50,24	02.91	77,70	97,u	133,81	198,44
! 14	31,19	38,07	43,45	52,17	65,7 5	81,06	102,77	143,48	219,44

Tabell 14 b.

Nettoårsprernier för 2 000 kronor. 4 %.

År från inträdet n.				’ n t r ä	losålder x.
18	23	28	33	38	43	48	53	58
\| 0	21,01	24,58	28,11	32,88	39,24	47,87	58,oi	72,40	92,27
i	21,96	25,10	28,68	33,58	40,19	48,54	59,41	74,41	95,so
2	22,32	25,05	29,28	34,83	41,22	49,80	60,94	76,02	98,71
3	22,7 2	26,23	29,93	35,is	42,32	51,18	62,02	79,09	102,57
4	23,13	26,85	30,61	35,99	43,51	52,07	64,47	81,83	106,95
5	23,57	27,51	81,35	36,92	44.80	54,30	66,49	84,91	111,94
6	24,03	28,21	32,13	37,91	46,19	56,07	68,74	88,36	117,GG
7	24,52	28,96	32,97	38,97	47,70	58,02	71,23	92,23	124,20 1
1 8	25,05	29,7 5	33,87	40.12	49.84	60,15	73,99	96,62	131,90 1
9	25,60	30,60	34,83	41,87	51,u	62,49	77,08	101,01	140,82 ;
! io	26,20	31.51	35,87	42,7 0	53,oc	65,07	80,52	107,28	151,25
n	26,82	32,47	36,98	44,io	55,17	67,92	84,40	113,80	163,00 j
12	27,49	33,51	38,18	45,73	57,48	71,07	88,75	121,30	178,28 I
13	28,20	34,61	39,47	47,44	60,02	74,59	93,06	130,02	195,89
14	28,96	35,80	40,85	49,29	62,82	78,49	99,20	140,15	217,20 i

Tabell 15 a.

Summan af de försäkringsbelopp, som af medlemmarne kunna erhållas
för en mot inträdesåldern svarande årsafgift. 3 V* %.

År från				Inträde	8 å 1 d e r x.
inträdet fl.	18	23	28	33	38	43	48	53	58	Summa.
i	10 976	18 848	28 763	22103	21408	13 158	11 928	8 987		136171
2	5 904	13 244	31 005	24 920	22 202	6 408	6 680	6 336	—	116699
3	6192	14194	36 456	22 560	15 144	9 730	9 828	8 481	—	122585
4	16 125	27 937	121 746	57 519	76 375	35 256	24 893	19 396	—	379247
5	23 790	31722	139 830	96 276	108 108	44 948	42 336	41 528	—	528 538
6	20 370	25 872	160 564	119 035	114 624	62 916	66 294	48 351	_	618 026
7	19 600	25 925	132 924	92158	109 532	55 890	50 853	51 921	—	538 803
8	9 792	24 480	121 380	71 303	84 688	42 529	53 400	30 549	—	438121
9	7 462	14 994	64 297	52 020	54 075	30 634	30 096	17 792	—	271370
10	4 200	9150	46 704	39 204	44 460	21 052	26 773	16 320	— •	207 863
11	3 612	9 060	46 240	29 900	29 202	27 404	20 944	15114	_	181476
12	7 098	13 156	71550	55 500	55 750	47 215	39 675	26 466	—	316 410
13	6 513	18 522	67 203	70 889	60 900	55 335	56 180	24 192	- 1710	358 024
14	9 424	24 510	96 525	94 024	75 648	66 805	68 103	22 446	- 9 435	448 050
Summa	151058	271614	1165 187	847 411	872116 j 519 280	507 983	337 879	-11145 (4 661383

Tabell 15 b.

Summan af de försäkringsbelopp, som af medlemmarne kunna erhållas
för en mot inträdesåldern svarande årsafgift. 4 %.

År från				Inträde	sålde	r x.
inträdet n.	18	23	28	33	38	43	48	53	58	Summa.
i	12 124	20 646	31311	23 808	22 720	13 860	12 474	9 284		146 227
2	6 528	14 300	33 708	26 810	23 630	6 759	6 984	6 560	—	125 279
3	6 885	15 369	39 680	24 288	16 128	10 262	10 272	8 767	—	131651
4	17 950	30 303	132 252	62 001	81 375	37 232	26 040	20 072	—	407 225
5	26 559	34 374	152 154	103 802	115 024	47 464	44 334	42 978		566 699
6	22 785	28 056	174 812	128 343	122 186	66 444	69 426	50 055	_	662 107
7	21945	28135	144 780	99 684	116 821	59 040	53 337	53 865	—	577 607
8	10 962	26 560	132 090	77 179	90 376	44 943	56 025	31722	—	469 857
9	8 372	16 268	69 947	56 355	57 855	32 383	31 592	18 464	—	291 236
10	4 704	9 930	50 904	42 504	47 520	22 268	28126	16 960	—	222 916
11	4 046	9 810	50 405	32 448	31 248	29 016	22 032	15 741	_	194 746
12	7 966	14 256	78 030	60 200	59 750	50 065	41814	27 588	—	339 669
13	7 306	20 034	73 360	77 140	65 395	58 786	59 466	25 200	- 1976	384 711
14	10 583	26 574	105 495	102 488	81216	71145	72 192	23 564	-10 047	483 210
Summa	168 715	294 615(1268 928	917 050	931244	549 667	534114	350 820	-12023	5003 130 4

Tabell 16 a.

Nettopremier för 2 000 kronor

under förutsättning att behållningen delas proportionellt mot hvad som
för hvarje medlem borde varit reserveradt. 3 V» %.

It från			Inträ	iesåldor x.
inträdet n.	18	23	28	33	38	43	48	53	58
0	23,20	26,32	30, oo	34,94	41,44	49,70	60,48	75,00	94,98
1	23,68	26,82	30,66	35,81	42,57	51,16	62,40	77,63	98,57
2	24,15	27,83	31,35	36,74	43,75	52,67	64,43	80,40	102,39
3	24,60	27,88	32,09	37,73	44,98	54,28	66,59	83,89	106,49
4	25,06	28,47	32,87	38,75	46,27	55,99	68,92	86,59	110,94
5	25,54	29,08	33,71	39,82	47,64	57,79	71,38	89,99	115,75
6	26,04	29,74	34,58	40,94	49,10	59,71	74,00	93,58	120,94
7	26,55	30,43	35,51	42,13	50, g l	61,74	76,78	97,4 1	126,55
8	27,10	31,17	36,50	43,86	52,22	63,90	79,77	101,51	132,58
9	27,69	31,95	37,52	44,65	53,93	66,23	82,96	105,96	139,09
10	28,30	32,79	38,59	46,02	55,73	68,69	86,37	110,77	146,09
11	28,96	33,66	39,71	47,47	57,65	71,31	89,96	115,96	153,7 0
12	29,65	34,59	40,90	48,99	59.68	74,09	93,7 9	121,56	161,97
13	30,89	35,58	42,13	50,60	61,84	77,08	97,88	127,60	170,92
14	31,17	36,60	43,42	52,31	64,17	80,28	102,33	134,11	180,48

Tabell 16 b.

Nettopremier för 2 000 kronor

under förutsättning att behållningen delas proportionellt mot hvad som
för hvarje medlem borde varit reserveradt. 4 %.

År från				inträ	1 e s å 1	1 o r x.
inträdet n.	18	23	28	33	38	43	48	53	58
0	21,61	24,58	28,n	32,88	39,24	47,37	58,oi	72,40	92,2 7
1	22,06	25,04	28,72	33,71	40,32	48.76	59,80	74,95	95,7 7
2	22,50	25,52	29,37	34,60	41,40	50,23	61,88	77,65	99,49
3	22,92	26,os	30,07	35,54	42,65	51,78	63,9 3	80,56	103,49
4	23,85	26,58	30,82	36,52	43,89	53,48	66,18	83,67	107,82
5	23,79	27,17	31,61	37,55	45,21	55,18	68,57	86,99	112,52
6	24,25	27,78	32,44	38,63	46,60	57,03	71,12	90,49	117,59
7	24,73	28,43	33,34	39,77	48,07	59,oo	73,83	94,21	123,00
8	25,24	29,13	34,28	40,96	49,62	61,io	76,73	98,20	128,95
9	25,79	29,88	35,26	42,20	51,27	63,35	79,85	102,53	135,31
10	26,38	30,67	36,28	43,52	53,02	65,74	83,16	107,28	142,15
11	26,99	31,51	37,36	44,91	54,87	68,29	86,66	112,30	149,58
12	27,64	32,40	38,50	46,38	56,84	70,99	90,38	117,77	157,66
13	28,34	33,34	39,69	47,98	58,93	73,90	94,37	123,67	166,40
14	29,09	34,32	40,93	49,58	61,19	77,oi	98,70	130,03	175,75

Tabell 17 a.

Den procentiska ökningen af afgifterna i tab. 16 a i jämförelse med
dem, som skulle erlagts vid in trades åldern. 3 V» %.

År från inträdel n.				Inträ	desålder x.
18	23	28	33	38	43	48	53	58
i	2,1	1,9	2,2	2,5	2,7	2,9	3,2	3,5	3,8
2	4,i	3,8	4,5	5,2	5,0	6,0	6,5	7,2	7,8
3	6,o	5,9	7,o	8,0	8,5	9,2	10,1	11,1	12,1
4	8,o	8,2	9, G	10,9	11,7	12,6	13,9	15,5	16,8
5	10,i	10,5	12,4	14,0	15,0	16,3	18,0	20,0	21,9
6	12,2	13,0	15,3	17,2	18,5	20,2	22,4	24,8	27,3
7	14,4	15,c	18,4	20,6	22,1	24,2	26,9	29,9	33,2
8	16,8	18,4	21,7	24,i	26,0	28,6	31,9	35,3	39,6
9	19,4	21,4	25,1	27,8	30,1	33,3	37,2	41,3	46,4
10	22,0	24,6	28,6	31,7	34,5	38,2	42,8	47,7	53,8
11	24,8	27,9	32,4	35,9	39,i	43,5	48,7	54,o	61,8
12	27,8	31,4	36,3	40.2	44,o	49,1	55,1	62,1	70,5
13	31,o	35,2	40,4	44,8	49,2	55,i	61,8	70,1	80,o
14	34,4	39,1	44,7	49,7	54,8	61,5	69,2	78,8	90,o

Tabell 17 b.

Den procentiska ökningen af afgifterna i tab. 16 b i jämförelse med
dem, som skulle erlagts vid inträdesåldern. 4 %.

År från inträdet n.				Inträ	desålder x.
18	23	28	33	38	43	48	53	58
i	2,i	1,9	2,2	2,5	2,8	2,9	3,2	3,5	3,8
2	4,1	3,8	4,5	5,2	5,7	6,o	6,6	7,3	7,8
3	6,i	5,9	7,0	8,1	8,7	9,3	10,2	11,3	12,2
4	8,1	8,1	9,o	11,1	11,9	12.8	14,1	15,6	16,9
5	10,1	10,5	12,5	14,2	15,2	16,5	18,2	20,2	21,9
6	12,2	13,0	15,4	17,5	18,8	20,4	22,6	25,0	27,4
7	14,4	15,7	18,6	21,o	22,5	24,6	27,3	30,i	33,4
8	16,8	18,5	21,9	24,6	26,5	29,o	32,8	35,6	39,8
9	19,3	21,6	25,4	28,3	30,7	33,7	37,6	41,6	46,6
10	22,1	24,8	29,i	32,4	35,1	38,8	43,4	48,1	54,i
11	24,9	28,2	32,9 37,0	36,6	39,8	44,2	49,4	55,1	62,1
12	27,9	31,8	41,i	44,9	49,9	55,8	62,7	70,9
13	31,1	35,6	41,2	45,8	50,2	56,o	62,7	70,8	80,3
14	34,6	39,6	45,6	50,8	55,9	62,6	70,i	79,6	90,5

Tabell 18 a.

Den procentiska ökningen af afgifterna i tab. 14 a i jämförelse med
dem, som skulle erlagts vid inträdesåldern. 3 Va %.

År från			I n t r ä	Lesålder x.
inträdet n.	18	23	28	33	38	43	48	53	58
i	1,7	2,i	2,1	2,1	2,4	2,5	2,4	2,8	3,2
2	3,4	4,3	4,2	4,4	5,o	5,1	5,i	5,8	6,9
3	5,3	6,7	6,5	6,9	7,8	8,o	8,o	9,2	11,0
4	7,2	9,2	9,o	9,5	10,8	ll,i	ll,i	12,9	15,7
5	V	11,8	11,6	12,8	14,o	14,5	14,6	17,1	21,0
6	11,6	14,7	14,4	15,8	17,5	18,2	18,4	21,8	27,o
7	13,8	17,6	17,8	18,5	21,3	22,8	22,7	27,1	34,o
8	16,8	20,8	20,5	22,0	25,4	26,7	27,4	33,0	42,o
9	18,9	24,1	23,9	25,7	29,9	31,5	32,6	39,7	51,4
10	21,6	27,8	27,6	29,7	34,6	36,8	38,4	47,8	62,s
11	24,6	31,6	31,4	34,1	39,8	42,7	[44,9	56,i	75,2
12	27'', 7	35,6	35,6	38,7	45,6	49,1	52,3	66,i	90,6
13	30,9	40,0	40,o	43,8	51,8	56,8	60,6	77,7	108,9
14	34,4	44,c	44,s	49,s	58,7	64,8	69,9	91,3	131,o

Tabell 18 b.

Den procentiska ökningen af afgifterna i tab. 14 b i jämförelse med
dem, som skulle erlagts vid inträdesåldern. 4 %.

År från				inträ	lesålder x.
inträdet n.	18	23	28	33	38	43	48	53	58
i	1,6	2,1	2,o	2,i	2,4	2,5	2,4	2,8	3,3
2	3,3	4,4	4,2	4,4	5,0	5,1	5,1	5,8	7,o
3	5,1	6,7	6,5	6,8	7,8	8,o	7,9	9,2	11,2
4	7,0	9,2	8,9	9,5	10,9	11,2	11,1	13,0	15,9
5	£i	11,9	11,5	12,3	14,2	14,6	14,6	17,8	21,3
6	11.2	14,8	14,3	15,3	17,7	18,4	18,5	22,o	27,5
7	13,5	17,8	17,3	18,5	21,6	22,5	22,8	27,4	34,7
8	15,9	21,0	20,5	22,o	25,7	27,0	27,5	33,5	43,o
9		24,5	23,9	25,8	30,2	31,9	32,9	40,3	52,o
10	21,2	28,2	27,6	29,9	35,2	37,4	38,8	48,2	63,9
11	24,1	32,1	31,6	34,s	40,6	43,4	45,5	57,2	77,3
12	27,2	36,8	35,8	39,1	46,5	50,0	53,o	67,5	93,2
13	30,5	40,8	40,4	44,8	53,0	57,5	61,5	79,6	112,8
14	34,o	45,6	45,3	50,2	60,i	65,7	71,i	93,6	135,4

TV.

Utländsk rätt.

REDOGÖRELSE

FÖR DET HUFVUDSAKLIGA AF

LAGSTIFTNINGEN

ANGÅENDE

PRIVATA MINDRE PERSONFÖRSÄKRINGSANSTALTER
I EN DEL FRÄMMANDE LÄNDER

STOCKHOLM

K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI

1905.

INNEHÅLL

Inledning.........

England.........

Nordamerikas Förenta Stater

Belgien..........

Frankrike.........

Norge...........

Danmark.........

Finland..........

Tyskland.........

Österrike.........

Italien..........

Sid.

29.

33.

38.

46.

47.

63.

57.

74.

86.

Sckweitz

88.

Inledning-.

Vid sidan af den affärsmässiga personförsäkringsverksamheten har
i de moderna kulturländerna, särskilt under senare deleu af 19:de århundradet,
uppstått en verksamhet, som med den ömsesidiga hjälpsamhetens
enklaste former till utgångspunkt allt mer öfvergått till att blifva
ren ömsesidig försäkringsverksamhet, afseende att såvidt möjligt ställa
individerna oberoende af vissa deras ekonomiska välfärd hotande tillfälligheter
här i lifvet, såsom sjukdom etc., såvidt dessa tillfälligheter
låta sig beräknas enligt de stora talens lag. Med en mängd, skiftande
former företeende anstalter, hvilka alla lämpligen torde kunna sammanfattas
under benämningen understödsföreningar, till organ och hufvudsakligen
tillgodoseende de kroppsarbetande klassernas intressen, utgör
denna verksamhet ett af de kraftigaste medlen till arbetsklassens höjande
i moraliskt och socialt hänseende. Den utvecklar sjelfkänsla och sparsamhetsanlag
på samma gång som den bidrager att sammanknyta
vederbörande med bestående samfundsförhållanden, särskildt på det
egendomsrättsliga området. Verksamheten ifråga har också redan tidigt
blifvit föremål för lagstiftarnas uppmärksamhet.

I afseende på de vägar, som härvid beträdts i de olika länderna,
har man att skilja mellan två olika system. Det ena, som nått sin
största utveckling i England, inskränker statens verksamhet till att
vara en hufvudsakligen ordnande och skyddande, men öfverlämnar i
öfrigt åt det enskilda initiativet att genom bildande af understödsföreningar
drifva saken framåt, i vissa länder, såsom särskildt Belgien
och Frankrike, understödt af rikliga penningebidrag från statens sida.
Till denna grupp af länder hör äfven Norge med sitt stränga iakttagande
af publicitetsprincipen. Det andra systemet, utgående från att
till följd af särskilda omständigheter det enskilda initiativet ej förmår
bära utvecklingen fram till det mål, man tänkt sig för densamma, låter

staten själf taga densamma om hand i form af tvångsförsäkring samt
lämnar åt det enskilda initiativet endast en supplerande ställning. Det
är särskild! Tyskland och Österrike, som slagit in på denna väg.

Att förstnämnda system förutsätter en högre ståndpunkt i moraliskt
och intellektuellt hänseende hos de befolkningselement, om hvilkas intressen
härvid närmast är fråga, än tvångsförsäkringssystemet, erkännes
allmänt i litteraturen och torde väl ej af någon betviflas.

Klart är också, att den olika utgångspunkten skall medföra eu viss
skillnad i de olika lagstiftningarnas behandling af de enskilda understödsföreningarna.
Den lagstiftning, som uteslutande bygger på det
enskilda initiativet, måste uppenbarligen, om den ej skall verka kväfvande
och hämmande, lämna detta större frihet än den, som bygger på
tvångsförsäkringen såsom grundprincip. Betecknande är också, att i
de länder, som icke antagit tvångsförsäkringssystemet, lagstiftningen
angående understödsföreningar i allmänhet icke gjort någon bestämd
skillnad mellan sådana föreningar, hvilkas verksamhet erbjuder verklig
försäkringsrisk, och sådana, hvilka icke i strängt teknisk bemärkelse
utöfva försäkringsverksamket, under det att den tyska och österrikiska
rättens bestämmelser i ämnet genomgående bära prägeln af att endast
afse verklig försäkringsverksamhet.

Den följande framställningen kommer med hänsyn till ändamålet
med densamma att, med åsidosättande i allmänhet af rent föreningsrättsliga
lagbestämmelser, hufvudsakligen sysselsätta sig med sådana,
som antingen afse att åt understödsföreningarna bereda ett tryggadt
ekonomiskt bestånd eller hafva till ändamål att förebygga en del med
dylika anstalter enligt hvad erfarenheten visat ofta förbundna oegentligheter,
såsom oordentlig bokföring, slarfvigt handhafvande från respektive
föreståndares sida af anförtrodda medel, ofördelaktig och oförsiktig
placering af befintliga kapitalbehållningar, obehörigt uteslutande af
äldre eller sjukliga delägare och dylikt.

Då vidare för den äldre rättens del en utförlig framställning finnes
i den af den första arbetareförsäkringskommittén lämnade öfversikten
af lagstiftningen rörande arbetareförsäkring i åtskilliga länder, kommer
förevarande redogörelse att i regel endast omfatta nu gällande rätt.
Endast då så erfordras för att belysa de förhållanden, som föranledt
en eller annan lagbestämmelse, kommer hänsyn äfven att tagas till den
äldre rättsutvecklingen.

England.

Att vid förevarande redogörelse början göres med den engelska
lagstiftningen torde vara väl grundadt, då dels detta land är det, hvars
lagstiftare tidigast börjat sysselsätta sig med ifrågavarande förhållanden
och i hvilket rörelsen nått sitt största uppsving, samt dels den engelska
rätten mer än något annat lands sysselsatt facklitteraturen i ämnet.

Den första allmänna lag, som berör understödsföreningarna, är af
1793, men redan förut hade genom särskilda parlamentsakter enskilda
föreningar fatt sina förhållanden ordnade. Sedan dess hafva inemot
ett fyrtiotal lagar angående understödsföreningar (Friendly societies) sett
dagen. Nu gällande lagar i ämnet äro två parlamentsakter af år 1896,
kallade Friendly Societies Ad 1896, och Colleding Societies and Industrial
Assurance Companies Ad 1896, hvilka närmast utgöra en omarbetning
af Friendly Societies Act 1875 och en del densamma kompletterande
författningar.

Af 1896 års lagar behandlar den första de egentliga understödsföreningarna
under det den senare behandlar två särskilda slags försäkringsanstalter,
som egentligen äro produkter af affärsmässig företagareverksamhet,
ehuru de söka sina försäkringsobjekt bland samma folkelement
som de egentliga understödsföreningarna och delvis ägna sig
åt samma arter af försäkringsverksamhet som dessa.

Det genomgående draget för den engelska lagstiftningen på ifrågavarande
område angifves i få men klara ord af en parlamentskommission,
som under år 1825 tillsattes för att undersöka de dåvarande understödsföreningarnas
ställning, då den yttrar, att blott genom de förmåner,
en lagstiftning bereder, kan en inblandning från statens sida i för lagliga
och oskyldiga ändamål bildade frivilliga föreningars angelägenheter
försvaras. Denna utgångspunkt är den engelska lagstiftningens både
styrka och svaghet. Den har medfört, att under det man beräknat,

att i England år 1900 hvar tredje person vore försäkrad om understöd
i någon form från en understödsförening och att samtidigt de engelska
understödsföreningarnas samlade tillgångar i rundt tal uppginge till
sammanlagdt nära 50 millioner £, deras ställning i allt fall var långt
ifrån lysande, då en stor del af dem ännu vid en försäkringsteknisk
beräkning visade sig icke kunna fullgöra åtagna förpliktelser. Försök
hafva visserligen under tidernas lopp gjorts att åtminstone införa registreringstvång,
men hafva måst uppgifvas på grund af det motstånd
de mött.

Äfven enligt 1896 års lagstiftning står det sålunda engelska medborgare
fritt att, med visst undantag för barnförsäkringar, utan någon
inskränkning eller kontroll från statens sida bilda eu understödsförening
för idkande af hvilken slags försäkringsverksamhet som helst, och
faktiskt finnas ännu en stor mängd föreningar, för öfrigt i regel just
de sämst inrättade, som icke inordnat sig under de gällande lagarna.

Enligt 1896 års Friendly Societies Act utöfvas högsta uppsikten
öfver de under lagen lydande understödsföreningarna af en särskild
registreringsmyndighet, The Registry officer äfven kallad The central ofjice,
bestående af en chief registrar och en eller flera assistant registrars
för England samt särskilda assistant registrars för Skottland och Irland.
Dessa registrars skola vara juridiskt bildade personer af viss kompetens
och tillsättas af finansdepartementet. (The Board of Treasury.) Till
biträden få anställas öfvade aktuarier och räkenskapskarlar.

The chief registrar är, såvidt skälfva England angår, ensam beslutande
utom för det fall, att särskild assistant registrar förordnats för
viss ort, men kan uppdraga åt en assistant registrar att fullgöra en
eller flera af the chief registrars funktioner. För Skottland och Irland
utöfvar respektive assistant registrar i första hand beslutanderätten, men
talan mot hans beslut får, åtminstone i regel, föras hos the chief revistrar.
Mot the chief registrars beslut kan i allmänhet talan föras
antingen i finansdepartementet eller vid domstol, allt efter beslutets art.

Registreringsmyndighetens åligganden äro af tvåfaldig art. Den
skall dels vara en rådgifvare åt understödsföreningarna samt dels öfvervaka
dessa.

Lagen behandlar först registreringsmyndighetens åligganden såsom
rådgifvande myndighet. Såsom sådan åligger det densamma:

l:o. Att uppsätta och bringa till allmänhetens kännedom formulär
till räkenskaper, årssammandrag af dessa och periodiska beräkningar
af föreningars ekonomiska ställning.

2:o. Att från de uppgifter, som enligt lagen skola lämnas af de

under densamma lydande föreningarna, och från andra tillgängliga
källor, samla och göra kända lämpliga upplysningar angående sjukdomsoch
dödsfallsstatistiken, i den män den har betydelse för understödsföreningarnas
verksamhet, äfvensom till gagn för understödsföreningarna
meddela och offentliggöra andra underrättelser, särskildt angående sådant,
som kunnat vara att anmärka beträffande från föreningarna inkomna
räkenskapssammandrag och periodiska uppskattningar af deras
ställning.

3:o. Att låta upprätta och offentliggöra premietariffer för sådana
enligt lagen medgifna försäkringsarter, beträffande hvilka de i hvarje
fall ifrågavarande riskerna synas registreringsrnyndigheten beräkneliga.
Respektive föreningar äro dock icke skyldiga att begagna sig af dylika
af registreringsrnyndigheten utarbetade premietariffer. Skälet härtill är
att erfarenheten visat, att sjukdoms- och dödlighetsprocenten varierar
betydligt allt efter den ort, där en förening har sin verksamhet, det yrke
medlemmarne utöfva och den omsorg, med hvilken föreningen utväljer
sina försäkringsobjekt, med flera omständigheter.1) Man har därför
velat lämna vederbörande så stor frihet som möjligt att välja sina
tariffer och särskildt att därvid så småningom inrätta sig efter den egna
erfarenheten.

Såsom öfvervakande myndighet har registreringsrnyndigheten att
tillse, dels att förening är lagligen inrättad, samt dels att dess förvaltning
sker på ett betryggande sätt.

Uppsikten i förstnämnda hänseende sker genom pröfning vid den
registrering, som är föreskrifven såsom villkor för att komma i åtnjutande
af de fördelar lagen bereder. Denna pröfning omfattar dels föreningens
ändamål och benämning in. m. dels dess organisation och dels
de försäkringstekniska garantier den erbjuder.

Angående de arter af personförsäkring, som kunna utgöra föremål
för en registrerad förenings verksamhet, innehåller 1896 års lag inga
nyheter i förhållande till den föregående lagstiftningen. Fortfarande
kunna alltså registreras föreningar, afseende att genom frivilliga bidrag
med eller utan tillägg af gåfvor bereda (provide):

a) understöd åt delägare och deras i lagen särskildt angifna familjemedlemmar
vid fall af sjukdom eller annan svaghet, kroppslig eller

'') Så lämnade till ex. två uppskattningar, som den största af de engelska arbetarordnarna,
The Manchester Unity of Oddfellows, lät verkställa med tio års mellanrum, oaktadt de utfördes
af samma person, den om Englands arbetareförsäkringsväsen så högt förtjänte Henry Katcliffe,
och oaktadt samma metod användes, ganska olika resultat. Eu understödsförening är icke något
urverk utan en under olika inflytanden stående organism, hvars utveckling måste öfvervakas och
om nödigt ledas i en bestämd riktning, säger en författare på förevarande område.

andlig, vid hög ålder eller under änkestånd samt understöd och hjälp
åt afliden delägares barn under deras minderårighet;

b) en summa penningar att betalas vid födelse af delägares barn
eller vid delägares död, eller för att bestrida kostnaden för begrafning
af en delägares maka, eller barn, eller änka, eller, i fråga om personer
af judisk trosbekännelse, vid sådan tvungen afhållsamhet från arbete,
som i fall af sorg kan åligga dem enligt deras religiösa sedvänjor;

c) understöd åt delägare, då han måste företaga resa för att söka
arbete, eller då han är stadd i betryckta omständigheter;

d) utstyrsel åt delägare eller den han förordnar.

Förening, som försäkrar högre årsränta än 50 £’) eller högre
kapitalbelopp en gång för alla än 200 £, får dock ej registreras såsom
understödsförening.

Ålderdomspensioner få ej utbetalas förr än efter uppnådda 50 års ålder.

Beträffande förenings benämning är att märka, att förening ej får
registreras under samma namn som annan registrerad förening eller
under namn, som kan föranleda förväxling.

Förening måste för att kunna registreras bestå af minst 7 personer.

Redan 1787 förelåg ett förslag till lag angående understödsföreningar,
hvilket bland annat innehöll en bestämmelse, att för att komma
i åtnjutande af de fördelar, lagen afsåg att medföra, förening borde
bestå af minst 100 medlemmar. Den grundtanke, som låg bakom detta
förslag, var uppenbarligen den, att det från försäkringsteknisk synpunkt
fordrades ett visst antal försäkrade, för att de sannolikhetsberäkningar,
på hvilka man byggt, skalle äga sin giltighet. Tanken på en begränsning
af medlemsantalet nedåt dyker sedan upp då och då och har varit
föremål för åtskillig diskussion såväl inför de af parlamentet allt som
oftast tillsatta kommissionerna som i litteraturen. Så förordade ett
parlamentsutskott, som under år 1827 handlade hithörande frågor, obetingadt
stora föreningar. Minst 100 delägare borde en förening hafva
för att vara något så när tryggad. Utskottet vann emellertid ej parlamentets
öra i denna del, och alltjämt uppstodo i England en mängd
små föreningar, som vid första afvikelse från den beräknade sjukligheten
eller dödligheten okjälpligen folio samman, utom det att de under
sitt bestånd tyngdes af proportionsvis orimliga förvaltningskostnader.
Frågan togs sedan ånyo upp af ett parlamentsutskott, som höll sina
sammanträden under år 1848. Inför detta bröto sig meningarna skarpt.
Somliga af de hörda personerna försvarade ifrigt de små föreningarna. *)

*) Förening, som tillkommit under tiden före 1850 års lag, är ej underkastad denna inskränkning.

Särskilt skulle det hafva visat sig,- att eu del större föreningar hade
att dragas med en sjukdomsfrekvens, som med mellan 40 och 50 procent
öfverstege den beräknade, detta på grund af den genom dessa föreningars
storlek försvårade kontrollen. Utskottet ställde sig emellertid
i sin berättelse på en motsatt ståndpunkt. Utom hvad förut anmärkts
anförde utskottet, att de små föreningarna visade en viss benägenhet
att bortslösa sina besparingar på festligheter och dylikt.

Inom litteraturen på detta område klagades dessutom mycket öfver,
att de många dåliga småföreningar, som funnes i England, vore ett af
de väsentligaste hindren för uppkomsten af verkligt solida större föreningar
till följd af den konkurrens, särskild! genom billiga afgifter, för
hvilken de bättre organiserade föreningarna vore utsatta från småföreningarnas
sida. 1 fråga om det minsta antal delägare, som fordras
för att en kassas bestånd skall anses tryggadt, gå de flesta författare
längre än ofvannämnda utskott. Så fordrar en minst 300 delägare,
andra mellan 500 och 1,000.

Någon bestämmelse af beskaffenhet att åt understödsföreningarna
garantera ett betryggande medlemsantal har emellertid aldrig kunnat
genomföras i England. Uppenbarligen har man, dä man ej ansett sig
kunna föreskrifva registreringstvång, ej vågat ställa alla de existerande
småföreningarna utom lagen. Bestämmelsen, att förening för att kunna
registreras måste bestå af minst 7 personer, har tydligtvis haft andra
synpunkter att tacka för sin tillkomst.

Vid ansökan om registrering skola för granskning bifogas föreningens
stadgar. Dessa skola angifva, förutom föreningens namn och
ändamål, den plats, där den skall hafva sin förrättningslokal, samt innehålla
dels rent organisatoriska bestämmelser, såsom om val af styrelse,
om revision, upplösning och dylikt, och dels stadganden om villkoren
för att vinna delägareskap i föreningen, villkoren för att delägare skall
blifva berättigad till de utfästa förmånerna, (d. v. s. verkan af osanna
uppgifter och dylikt), de böter och andra påföljder, som kunna ådömas
delägarna, och verkan af underlåtenhet att betala förfallna afgifter eller
böter samt om huru föreningens fonder skola placeras och huru uppkomna
tvister skola slitas.

Dessutom skola stadgarna ovillkorligen föreskrifva förandet af särskild
räkenskap och särskild förvaltning för hvarje försäkringsgren, för hvilken
särskilda premietariffer antagits. Denna sista bestämmelses lämplighet har
tidtals varit omstridd. Man ansåg sålunda i äldre tider såsom en fördel
af gemensam förvaltning, att en felaktighet i de antagna dödlighetstabellerna,
som verkade till föreningens nackdel vid ränteförsäkringen,

kompenserades genom dess motsätta verkan i fråga om dödsfallsförsäkringen.
Vidare ansåg man, att en person, som uppnådde högre
ålder och således ställde större anspråk på kassan i form af åldersränta,
ovillkorligen borde förutsättas hafva under sitt föregående lif
uppburit lägre sjukhjälp än andra. Äfven i detta hänseende skulle
således en billigheten motsvarande kompensation blifva en följd af den
gemensamma förvaltningen för de olika rörelsegrenarna. Häremot invändes
å andra sidan, att eu gemensam förvaltning kunde komma att
medföra sådana orättvisor som, att t. ex. en person, som endast försäkrat
begrafningshjälp åt sin hustru, finge betala eu del af kostnaderna för
de andras åldersränteförsäkring eller tvärtom, eller sådana olägenheter
som, att en ogynsam sjukprocent kunde sätta en förening ur stånd att
uppfylla sina förpliktelser på dödsfalls- eller lifsfallsförsäkringens område,
utan att ens de styrande, långt mindre delägarna, vore i stånd
att upptäcka bristen förr än långt fram i tiden, då det vore för sent
att söka bot för densamma. Dessutom fann man genom senare undersökningar,
att dödlighet och föregående sjuklighet af beskaffenhet att berättiga
till understöd ej stå i sådant förhållande till hvarandra som man
förut antagit. Äfven längre fram i tiden anmärktes det emellertid, att en
skild förvaltning och skild bokföring för de olika rörelsegrenarna skulle
komma att väsentligt öka förvaltningskostnaderna och försvåra indrifvandet
af delägarnas afgifter m. m. Bestämmelse om rörelsegrenarnas skärskiljande
inflöt det oaktadt redan i 1846 års lag och har därefter bibehållits
vid senare lagförändringar, ehuru såvida modifierad, att, såsom nämndt,
dylikt särskiljande ej erfordras för andra försäkringsgrenar än sådana, för
hvilka särskilda premietariffer antagits.

En förening får ej vägras registrering därför, att den enligt dess
stadgar eller sedvänjor tidtals uppdelar någon del af sin behållning
(Dividing society = delande förening), blott stadgarna innehålla noggranna
föreskrifter till skydd för deras rätt, som vid tiden för delningen hafva
förfallna anspråk på understöd från föreningen.*)

*) Dessa Dividing societies äro ofta förekommande i England; särskild! bland de icke
yrkeslärda arbetarna. De förekomma i två former, en mera tillfällig och en permanent. De
tillfälliga hafva sin största betydelse, då ett större antal arbetare för kortare tid sammanföras
på en plats eller för ett företag, t. ex. vid järnvägs- och kanalbyggnader och dylikt. Större
delen af dessa torde ej registrera sig. De permanenta äro åter att söka i de stora arbetscentraGemensamt
för båda är, att do genom bidrag af delägarna samla en fond, hvarifrån under året
förfallande understöd utbetalas, och att de vid årets eller annan viss tids slut lämna en större
eller mindre utdelning åt delägarna. De tillfälliga utdela hela sin behållning, de permanenta
åter afsätta i regel en del af öfverskottet till kommande års behof. Klart är, att denna understödsform
har relativt litet gemensamt med verklig försäkring, liksom att dylika föreningar
endast lämpa sig för beredande af tillfälliga understöd. De torde emellertid hafva uträttat en
hel del godt. Jämfr. Arbetareförsäkringskomiténs förutnämnda redogörelse sid. 222 m. fl.

För registrering af föreningar med filialer (Affiliated societies) gälla
särskilda regler.

Dessa bestämmelser äro hufvndsakligen frukten af de stora arbetarordnarnas
ihärdiga bemödanden att vinna lagligt erkännande. Ordnarna
voro till en början ej sedda med blida ögon af parlamentet,
som fruktade, att de skulle kunna gifva arbetareintressena för starkt
stöd i fall af lönestrider. Sedan emellertid de värsta farhågorna i den
vägen numera aflägsnats genom det sätt, på hvilket ordnarna skötts,
har man allt mer börjat inse de stora fördelar från försäkringssynpunkt,
som deras organisation erbjuder till följd af å ena sidan möjligheten
af bättre kontroll öfver de enskilda delägarna än i andra stora kassor
och å andra sidan den större trygghet, som följer af de stora medlemsantal,
med hvilka ordnarna röra sig.

Förening med filialer kan antingen registreras såsom en förening
eller sålunda, att såväl moderföreningen som filialerna registreras såsom
särskilda föreningar. Såsom endast en förening registreras förening,
som har en gemensam kassa, hvartill hvarje filial är förbunden att
lämna bidrag. Registrering skall emellertid i båda fallen ske på en
gemensam ansökan från moderföreningen. Ansökningen skall vara åtföljd
af förteckning på alla filialerna samt uppgift, huruvida alla
filialerna skola hafva likadana stadgar eller ej, äfvensom i förstnämnda
fallet en afskrift af de gemensamma stadgarna och i det sistnämnda
afskrifter af samtliga filialernas stadgar. Dessutom skall, om filial
skall hafva särskilda personer, hvilka skola äga att för densamma tala
och svara inför rätta, uppgift angående dessa personer åtfölja ansökningen.

Förening, som redan registrerats som själfständig förening, kan
efter beslut af mer än hälften af delägarna på särskild! utlyst stämma och
erforderlig ändring af sina stadgar omregistreras såsom filial under annan
förening. Förening åter, som förut registrerats såsom filial af en större
förening, kan därefter icke erhålla registrering såsom själfständig förening
utan att styrka, att den helt och hållet skilt sig från eller utstötts
ur moderföreningen. Förening, som förut varit filial af annan
förening, får icke efter skilsmässan använda den sistnämndas namn eller
någon benämning, som antyder något samband med denna. Dessa
sistnämnda bestämmelser hafva dels till ändamål att för mindre förening
underlätta uppgåendet i en större samt dels föranledts af behofvet
att för de stora arbetareordnarna underlätta genomförandet af de viktiga
reformer, som på sista tiden pågått inom desamma, och som föranledt
såväl utträdanden i massa som uteslutningar.

Inrättar förening med filialer efter registreringen ny filial, skall
särskild anmälan därom göras till registreringsmyndigheten.

Förändringar i registrerad förenings stadgar äro äfven underkastade
registrering. Likaledes skall anmälan till registret alltid göras
om hvarje förändring af platsen för föreningens affärslokal, öfver
registreringsmyndiglieternas beslut kan klagan föras.

Slutligen kan i detta sammanhang omnämnas en viktig nyhet

1 förhållande till 1875 års lag, hvartill grunden lades genom en lag
af år 1876, och som vidare utvecklats i 1896 års lag, den nämligen,
att den omständigheten, att en registrerad förening eller filial däraf
betalar bidrag till en annan registrerad förening eller filial och genom
ombud eller på annat sätt deltager i denna andra förenings eller filials
styrelse, uttryckligen förklarats icke medföra skyldighet att registrera
sig som filial af den förening, med hvilken samarbete sålunda äger
rum. Man har härigenom velat bereda särskildt understödsföreningar
på samma ort tillfälle att genom sammanslutningar sinsemellan förskaffa
sig bland annat billig läkarehjälp och billig medicin. Därigenom är
väl också tillfälle öppnadt för mindre föreningar att genom återförsäkring,
bildande af gemensamma reserver eller annan dylik anstalt bereda
sig större trygghet mot ogynnsamma tillfälligheter, något som väl för
de talrika mindre understödsföreningar, som finnas i England, torde
vara nära nog ett lifsvillkor. En form af sammanslutning af denna
art, som på senare tider tagit fart, är den, som består i bildandet af
s. k. Investment associations, hvilka afse att genom samarbete vid
medelplaceringen underlätta denna för de enskilda föreningarna. Det
började nämligen blifva allt svårare för de många små föreningarna
att själfständigt placera de relativt obetydliga kapitalbelopp, med hvilka
de rörde sig, på ett sätt, som både erbjöd tillräcklig trygghet och
lämnade den afkastning, från hvilken man vid sina beräkningar utgått.
Ofta erhöllo de vid betryggande placering ej högre ränta än efter 2 till

2 Vs procent under det att deras premietariffer voro beräknade efter 3
till 4 procent.

I fråga om registreiungsmyndighetens pröfningsrätt beträffande de
försäkringstekniska garantier, förening, som söker registrering, erbjuder,
iakttager den engelska lagstiftningen fortfarande af skäl, som förut
antydts, och väl äfven af undseende med en del föreningars faktiska
ställning en mycket försiktig hållning. Endast förening, som afser att
meddela försäkring af viss ärlig ränta, är skyldig vid ansökningen foga
sina premietariffer. Dessas lämplighet skall vara intygad af antingen
en vid statsskuldförvaltningen anställd aktuarie eller någon af finans -

departementet godkänd sådan, och registreringsmyndighetens befogenhet
är inskränkt till att tillse, att detta villkor är behörigen uDpfylldt.

Beträffande tillsynen öfver de registrerade föreningarnas förvaltning
äro registreringsmyndighetens befogenheter mindre begränsade.

Till underlättande af denna tillsyn åligger det först och främst
hvarje förening eller filial att dels, vid äfventyr af böter, på anfordran
lämna de upplysningar, som registreringsmyndigbeten kan affordra densamma
för något i lagen angifvet ändamål, samt dels årligen, sedan
vederbörlig revision ägt rum, och sist före utgången af mars månad
till registreringsmyndigheten efter af densamma fastställdt formulär
insända en uppgift (The annual return) öfver sina inkomster och utgifter
under närmast föregående år samt öfver sina fonder och värdehandlingar
vid samma års slut. Uppgiften skall särskild! angifva utgifterna
för hvarje försäkringsgren och innehålla upplysning om huruvida
revisionen verkställts af offentlig revisor, anställd af finansdepartementet
på sätt lagen angifver, eller af annan person, hvars namn, yrke
och hemvist i så fall skall utsättas. Har revisionen föranledt anmärkning,
skall revisionsberättelsen bifogas.

Vidare åligger det dylik förening att, då ej registreringsmyndigheten
med samtycke af finansdepartementet förklarat sådant på grund
af särskilda förhållanden obehöflig!, hvart femte år antingen låta sin
ställning försäkringstekniskt beräknas af någon af föreningen utsedd
kompetent person eller till registreringsmyndigheten insända en behörigen
styrkt uppgift angående de af föreningen i och för dess försäkringsverksamhet.
åtagna förbindelserna, de bidrag, den har att motse från
delägarna, samt dess tillgångar och skulder i öfrig!. I sistnämnda fall
skall registreringsmyndigheten ombestyra den försäkringstekniska beräkningen.
Vid denna femårsberäkning (The quinquennial valuation)
fästes synbarligen i intresserade kretsar synnerlig vikt. Så yttrar en
framstående författare i ämnet, Francis G. P. Neison, bland annat
härom: »Sedan en understödsförening en gång börjat sin verksamhet

finnes det blott ett sätt att afgöra om den är solvent eller ej. Den
absoluta nödvändigheten af en periodisk beräkning af en understödsförenings
ställning, om man vill försäkra sig om dess sunda utveckling,
kan aldrig för mycket framhållas. Summan af en dylik förenings årsinkomster
och samlade fonder lämnar enbart för sig ingen ledning vid
bedömande af dess solvens. Det är icke blott teoretiskt möjligt utan
äfven af erfarenheten visadt, att föreningar med knappt några fonder
äro i mycket bättre ställning än andra, som samlat stora sådana. Till

följd af de starka fluktuationer, för hvilka risker af det slag, hvarom
här är fråga, äro utsatta, är det knappt att vänta, att eu förenings
erfarenheter under en femårsperiod skola fullt motsvara de beräkningar,
från hvilka man vid dess grundande utgått. Huru stora dessa fluktuationer
äro, särskilt i fråga om en så svårberäknelig risk som sjukdom,
hafva de undersökningar visat, som anställts öfver den olika inverkan
af olika sysselsättning. Därtill komma de fluktuationer, som föranledas
af ringa medlemsantal, och det behöfver väl ej framhållas, att i fråga
om understödsföreningar ett ringa medlemsantal är regel. Att dylika
beräkningar skola ske hvart femte år, är icke någon godtycklig fordran,
utan föranledes af, att denna tidrymd ansetts lör den längsta, under
hvilken en förening kan fortsätta sin verksamhet utan att en olycklig
afvikelse från beräknade förhållanden förorsakar någon allvarligare
olägenhet. Därför är också afsikten med dessa femårsberäkningar att
de skola leda till omedelbara åtgärder mot följderna af dylika abnorma
förhållanden, hvilka, om de tillätes utsträcka sina verkningar öfver en
längre tid, skulle komma att lämna spår efter sig, som sedan icke
skulle kunna utplånas utan stora svårigheter. Lämpligheten af en dylik
anordning framgår så mycket tydligare, om man betänker, att det är
långt ifrån rättvist, att eu uppkommen förlust en längre tid lämnas
obetänkt till nackdel för delägare, som inträda långt efter det förlusten
uppstått. Lika billigt är det väl förresten, att möjligen uppkommen
vinst kommer endast dem till godo, som med efter omständigheterna
för höga utgifter bidragit till att vinst kunnat uppstå af eu förenings
verksamhet.))

Klart är, hvad som också af samme författare på annat ställe ännu
eftertryckligare än i ofvan återgifna arbete framhålles, att en sådan
beräkning af en förenings ställning ej får inskränkas blott till ett rent
matematiskt uträknande af det närvarande värdet af å ena sidan föreningens
åtagna förpliktelser och å andra sidan dess fordringar på
framtida afgifter och andra tillgångar, utan att densamma också måste
innefatta en utredning af frågan huruvida föreningens faktiska erfarenheter
motsvarat de beräkningar, från hvilka man vid dess bildande utgått,
och verkan af en möjlig afvikelse.

För underlåtenhet att aflämna de årliga uppgifterna eller berättelse
öfver femårsberäkningen, om föreningen ombestyrt denna, eller att
lämna de uppgifter, som erfordras för att registreringsmyndigheten
skall kunna låta verkställa densamma, stadgar lagen straff, och medger
registreringsmyndigheten åklagaremyndighet. Detsamma gäller då oriktiga
sådana berättelser och uppgifter lämnas. Däremot gifver lagen

icke registreringsmyndigheten direkt makt att genomdrifva någon förändring
i kassans förvaltning. Den bär endast att, på sätt förut är
nämndt, offentliggöra de anmärkningar, hvartill de ingifna handlingarna
kunna föranleda.

På begäran af Vb af hela antalet delägare i en förening eller filial
däraf, eller af 100 delägare, om hela antalet uppgår till 1,000 eller
däröfver till och med 10,000, eller af 500 delägare, om hela antalet
öfverstiger 10,000, äger vidare registreringsmyndigheten dels förordna
om särskild inspektion af föreningens eller filialens förvaltning genom
därtill utsedda personer samt sammankalla föreningens delägare till
stämma och förordna om de angelägenheter, som skola behandlas
på sådan stämma, dels ock, såsom förberedande åtgärd till eventuellt
beslut om föreningens eller filialens upplösning, själf undersöka, eller
låta genom någon assistant register eller aktuarie eller offentlig
revisor undersöka dess ställning efter två månader förut därom lämnad
underrättelse.

För ansökan om inspektion eller sammankallande af stämma skall
visas skälig anledning.

Ansökan om omförmälda undersökning åter skall innehålla påstående,
att föreningens eller filialens fonder icke förslå att möta förfallna
anspråk mot densamma, eller att de i stadgarna bestämda afgifterna
äro otillräckliga att täcka de af föreningen åtagna förpliktelserna, samt
angifva grunderna för ett sådant antagande. Bekräftas genom undersökningen,
att föreningen eller filialen är insolvent, äger registreringsmyndigheten,
om den därtill finner skäl, genom utslag förklara föreningen
eller filialen upplöst samt förordna om uppredande af dess
affärer och om sättet för fördelningen af dess tillgångar. Med utslagets
meddelande får emellertid efter registreringsmyndighetens bepröfvande
uppskof ske för att lämna föreningen tid att företaga sådana förändringar
i fråga om afgifterna eller nedsättningar i dess utfästelser, som
kunna befinnas tillräckliga för att förekomma dess upplösning. Upplösningsbeslut
skall kungöras i statstidningen och i ortens tidningar.
Bestämmelserna om inspektion, sammankallande af stämma och tvångsupplösning
gälla emellertid icke för förening med filialer med mindre
dess centrala representation därtill lämnar sitt samtycke.

Dessutom äger vederbörande registreringsmyndighet upphäfva en
förenings registrering, om det styrkes, att registrering erhållits genom
svek eller på grund af misstag, eller att en förening verkar för ett
olofligt ändamål, eller att förening uppsåtligen handlat mot lagens föreskrifter,
eller att den i själfva verket upphört att finnas till. I samtliga

dessa fall kan äfven registreringsmyndigheten suspendera verkan af
registreringen för en tid icke öfverstigande tre månader och, om så
finnes lämpligt, besluta förnyelse af suspensionen för samma tid. För
upphäfvande eller förnyad suspendering af registrering fordras emellertid
att beslutet efter underställning gillas af finansdepartementet. Dessutom
förutsätter hvarje upphäfvande eller suspenderande af registrering
två månaders föregående skriftlig underrättelse.

Slutligen äger hvarje registrar i kraft af sitt ämbete föra talan
mot eu hvar, som obehörigen sätter sig i besittning af eller vägrar att
lämna ifrån sig förening eller filial tillhöriga medel eller egendom, eller
som använder förenings eller filials medel eller egendom för andra
ändamål än som angifvas af föreningeos stadgar eller tillåtas af lagen;
och denna talan är ej inskränkt blott till den kriminella sidan af saken
utan kan äfven afse återställande af det rubbade rättsförhållandet.

Utom de stadganden, för hvilka nu redogjorts, innehåller 1896 års
lag åtskilliga bestämmelser till delägarnas skydd.

Så åligger det förening eller filial att årligen föranstalta om revision
af sina räkenskaper genom någon offentlig revisor eller två eller
flera andra personer, utsedda i den ordning stadgarna angifva. Dessa
revisorer skola äga tillgång till alla böcker och räkenskaper samt skola
granska förutnämnda årsberättelse, jämföra den med tillhörande verifikationer
och förse den med intyg, att den är riktig och vederbörligen
verificerad. Finnes anledning till anmärkning, skall särskild berättelse
öfver revisionen afgifvas.

Det åligger förening och filial att alltid hafva en afskrift af sista
årsberättelsen, sista femårsberäkningen och den särskilda revisionsberättelse,
som kan vara afgifven, upphängd på lätt synlig plats å
föreningens registrerade affärslokal.

Förening eller filial skall för ett pris icke öfverstigande en skilling
tillhandahålla eu hvar, som begär det, en afskrift af sina stadgar.
Likaledes skall förening eller filial på begäran gratis tillhandahålla
hvarje delägare eller annan, som har intresse af dess ställning, eu afskrift
af sin årsberättelse, eller en balansräkning, eller annan handling,
innehållande samma uppgifter som årsberättelsen och behörigen bestyrkt
af revisorerna.

Det står hvarje delägare eller annan, som har intresse af en förenings
eller filials ställning, fritt att å rimlig tid på föreningens eller
filialens registrerade affärslokal, eller annan plats, där bokföringen sker,
granska föreningens eller filialens böcker, dock att ingen, som icke är
tjänsteman i föreningen eller filialen eller erhållit särskild! tillstånd

därtill af densamma, får taga del af någon delägares särskilda lånekonto
hos föreningen eller filialen utan samtycke af delägaren i fråga.

Vidare innehåller lagen föreskrifter om skyldighet för förvaltare af
förenings förmögenhet att, om stadgarna så föreskrifva, för ein förvaltning
ställa säkerhet i form af borgen eller försäkring och att afgifva
redovisning för omhänderhafda medel samt medger förmånsrätt
för förenings fordran hos sådan förvaltare.

En nyhet i förhållande till 1875 års lag är den uttryckliga bestämmelsen,
att i fråga om förening, afseende personförsäkring, fullgörandet
af delägares bidragsskyldighet ej kan å laglig väg utkräfvas, en bestämmelse,
hvarigenom delägares ansvarighet för föreningens förbindelser
faktiskt begränsas till hvad han redan inbetalt. Annat var förhållandet
längre tillbaka i tiden. I 1846 års lag hade nämligen införts den bestämmelsen,
att, om en förenings stadgar ej föreskrefve tid och villkor
för delägares rätt till utträde, det skulle stå delägare fritt att lämna
föreningen, sedan han erlagt alla redan förfallna afgifter till densamma,
d. v. s. stadgarna kunde innehålla bestämmelser, hvarigenom en delägare
tvingades att kvarstanna i och fortfarande betala bidrag till en
förening, som faktiskt var urståndsatt att göra rätt för sig. Man ville
därigenom göra det möjligt att hindra de }7ngre elementen i en förening
att lämna de gamla och sjukliga elementen i sticket. Iledan inför en
parlamentskommission, som tillsattes 1849, gjordes stora ansträngningar
att få detta stadgande utdömdt. Man framhöll, att det vore en ren
vinst för en solvent förening, att en delägare, som någon tid betalt
bidrag, utträdde, och att det till och med händt, att delägare, som
vägrat kvarstanna i eu förening, af domstolarna ådömts böter. Kommissionen
höll emellertid på, att de gamla delägarnas rätt skulle kränkas
genom friheten att när som helst lämna föreningen. Den lag, som blef
en följd af kommissionens arbete, 1850 års Friendly Societies Act,
iakttog tystnad i förevarande ämne och detsamma var fallet med 1875
års lag. Då denna emellertid i fråga om vissa föreningar för egendomsförsäkring
innehöll uttrycklig förklaring, att förfallna afgifter kunde
utkräfvas, och att denna bestämmelse ej gällde andra föreningar, är
man möjligen berättigad att däraf draga den slutsatsen, att 1896 års
lag, som i denna del endast upprepar hvad som stadgades genom en
tilläggsakt af år 1895, allenast innebär ett förtydligande af de närmast
föregående lagarna i ämnet.

I fråga om delägares uteslutande ur eu förening innehåller lagen
bestämmelser, hvarigenom inträde i krigstjänst förklaras icke få föranleda
förlust af redan förvärfvade rättigheter.

Beträffande förenings upplösning lämnas utförliga bestämmelser till
skydd för de äldre delägarna. Det var nämligen förut ett ofta användt
sätt att göra sig af med äldre och sjukligare element, att de yngre
genomdrefvo en förenings upplösning för att sedan bilda en ny med
uteslutande af de dyrare riskerna.

Förevarande lag stadgar i likhet med 1875 års lag, att, utom i fall,
som angifvas af stadgarna, förening icke får upplösas med mindre upplösningsbeslutet
godkänts med 5/s af föreningsmedlemmarnas hela röstetal,
beräknadt så, att hvarje delägare har en röst och dessutom en
tilläggsröst för hvart fulla femtal år, han varit delägare i föreningen,
dock att ingen delägare får tilldelas mer än fem röster. Delägare, som
biträder upplösningsbeslutet, skall gifva sitt samtycke tillkänna genom
påskrift på den handling, som innehåller detsamma. För beslutets
giltighet fordras vidare skriftligt samtycke af en hvar, som uppbär
eller är berättigad uppbära understöd, årsränta eller annan förmån från
föreningen, med mindre dylika anspråk blifvit tillgodosedda antingen
genom betalning, återköp eller annan betryggande åtgärd. År det
fråga om eu filial, skall dessutom centralrepresentationens samtycke
inhämtas, om ej stadgarna innehålla annan bestämmelse. Beslutet skall
registreras och kungöras genom registreringsmyndighetens försorg.
Uppfyller beslutet lagens fordringar, och anhängiggöres ej inom tro
månader från kungörandet af berättigad person om beslutets upphäfvande
talan, som vinner bifall, skall föreningen anses lagligen upplöst
från dagen för kungörandet.

Samma fordringar i afseende på röstmajoritet och samtycke af
understödstagare, som lagen uppställer beträffande beslut om upplösning
af en förening, uppställer den äfven för beslut om sammanslagning af
föreningar eller öfverlåtelse af en förenings försäkringsstock på annan
förening, dock med rätt för registreringsmyndigheten att med samtycke
af finansdepartementet på ansökan af eu förenings trustees (ett slags
hufvudmän) eller styrelse dispensera från en eller annan af lagens
fordringar. År det fråga om sammanslagning af en förening, hvars
samtliga delägare äro under 21 år, med förening eller filial, bestående
af äldre personer, eller uppdelning af dylik ungdomsförening på flera
filialer, fordras endast beslut i den ordning, som gäller i fråga om
ändring af stadgar.1)

För att förening skall kunna ombilda sig till bolag fordras beslut
på särskildt utlyst stämma med 3,U af de å stämman närvarande eller

*) 1875 års lagstiftare hade ansett sig särskildt böra gynna bildandet af dylika ungdoms
föreningar, men denna ståndpunkt har 1896 års lagstiftare tydligen öfvergifvit.

representerade delägarnas röster samt beslutets gillande på förnyad
stämma, därför dock icke erfordras särskildt kvalificerad majoritet.

För giltigheten af beslut om sammanslagning, öfverlåtelse af försäkringsstock
och förvandling till bolag fordras registrering.

Åtgärder af nu anförda slag inverka ej på deras rätt, som hafva
äldre anspråk mot föreningen eller föreningarna i fråga. De behöfva
således ej föranleda något slags likvidationsförfarande.

Förenings tillgångar få placeras i postsparbanken eller annan godkänd
sparbank, i statspapper, på deposition hos statsskuldförvaltningen,
i fastighet och byggnader därå samt i hvarje annan icke personlig
säkerhet, som uttryckligen angifvits i stadgarna. Dessutom får förening
och äfven filial, om stadgarna särskildt medgifva det, lämna delägare,
som minst ett år varit medlem af föreningen eller filialen, lån
mot borgen af två vederhäftiga personer och till belopp icke öfverstigande
hälften af gällande försäkring på hans lif. Lånebeloppet får
utan vidare afdragas på försäkringssumman, om denna kommer i fråga
att utbetalas. För öfrigt äger förening upprätta särskild lånefond för
utlämnande af lån åt delägarna. Dessa bestämmelser, som icke äro
någon nyhet för 189G års lag, föranleddes ursprungligen af särskildt
från skotska föreningar uttalade önskningar och innebära ju en möjlighet
att åtminstone för någon tid råda bot på den gemensamma svagheten
hos alla föreningar, som söka sina försäkringsobjekt bland de
fattigare samhällslagren, den nämligen, att tryckta konjunkturer nästan
genast sätta delägarna ur stånd att komma ut med sina bidrag.

Föreningar, som låtit registrera sig, åtnjuta åtskilliga förmåner:

De äro icke underkastade bestämmelserna i två äldre, församlingsfriheten
inskränkande lagar, nämligen the Unlawful Societies Act 1799
och the Seditious Meetings Act, 1817, detta dock endast under förutsättning,
att de icke sysselsätta sig med andra saker än stadgarna angifva.
De kunna tala och svara inför rätta. Vidare åtnjuta de vidsträckt
frihet från stämpel och utgifter samt äro och voro ännu mer i äldre
tider särskildt gynnade med högre ränta vid depositioner hos statsskuldförvaltningen.
De kunna dessutom i händelse af dödsfall inom vissa gränser
utbetala försäkringsbelopp åt en afliden delägares anhöriga och andra, till
fördel för hvilka han försäkrat sig, på villkor, som göra denna förmån liktydig
med den frihet från utmätning, som andra länders lagar medgifva.
För att hindra missbruk från de bättre ställda klassernas sida är det emellertid
förbjudet att genom delägareskap i flera föreningar skaffa sig eller
annan högre årsränta än 50 £ eller bereda sig högre kapitalförsäkring
än 200 £. Däremot är det tillåtet för förening att genom vinst -

samling förhöja delägarnas tillgodohafvande utöfver de sålunda stadgade
gränserna. Bland särskilda förmåner upptager lagen slutligen den att
få till delägare intaga personer under 21, men öfver ett år gamla, och
den att få anslå medel till sjukhus och andra dylika inrättningar för
att bereda delägarna och deras familjemedlemmar vård. Omyndig delägare,
som är öfver 16 år gammal, får själf utfärda alla handlingar och
kvitton, som betingas af hans delägareskap, men ingen omyndig får
deltaga i beslut å stämma eller vara trustee, styrelseledamot eller skattmästare
i förening eller filial af sådan.

Barnförsäkringen bär utgjort föremål för skarpa meningsutbyten
såväl inom parlamentet som utom detsamma. Man har nämligen påstått,
att möjligheten att taga försäkring å barns lif skulle föranledt
barnamord i större mängd. Enstaka exempel på, att samvetslösa föräldrar
fallit för frestelsen att taga sina barns lif för att komma åt
begrafningshjälpen, framdrogos, och barnförsäkringens motståndare hafva
velat göra troligt, att de fall, då föräldrar af samma anledning indirekt
förkortat sina barns lif genom vanvård, skulle varit ganska talrika. De
olika parlamentskommissionerna hafva anställt vidlyftiga undersökningar
i detta hänseende utan att dock kunna sägas hafva kommit till något
bestämdt resultat.1) Barnförsäkringen har emellertid i senare tiders
lagar alltid varit föremål för inskränkande bestämmelser. 1 1850 års lag
förbjöds det att vid ett barns under 10 år frånfälle utbetala mer än
den verkliga begrafningskostnaden, och för denna högst 3 £, och dessutom
föreskrefs det, att utbetalningen endast finge ske till den, som
ombestyrt begrafningen, d. v. s., enligt hvad som upplyses hafva varit
meningen, till en begrafningsentreprenör. Utbetalning fick förresten
ej ske annat än efter intyg om dödsorsaken af en läkare eller icoroner».
Bestämmelserna, att utbetalning endast finge ske till den, som ombestyrt
begrafningen, och att endast de verkliga begrafningskostnaderna finge utbetalas,
visade sig emellertid opraktiska och kringgiugos på åtskilliga sätt.
Dessa bestämmelser borttogos också i 1875 års lag, hvars stadganden i
ämnet med någon redaktionsförändring återfinnas i 1896 års lag.

Denna skiljer mellan barn under fem år och barn öfver fem men
under tio år. Barn af första klassen få icke i någon förening eller
filial försäkras för belopp, som sammanlagdt med hvad, som på grund *)

*) Egendomligt är emellertid, att för vissa större industricentra statistiken visar den största
barnadödligheten i 2:dra lefnadsåret, under det att eljest alltid barnadödligheten är störst i
lista lefnadsåret. Sammanställer man detta förhållande med den omständigheten, att de flesta
begrafningskassors statuter fordra 52 veckors karenstid, och att barnen i allmänhet försäkras
genast vid födseln, torde man icke kunna värja sig för misstanken att åtminstone lokalt missförhållanden
existera, säger en författare i ämnet.

af dess frånfälle kan utfås från annan förening, öfverstiger 6 £, och
barn af andra klassen få ej försäkras för tillhopa mer än 10 £. Utbetalning
får endast ske till barnets föräldrar eller deras ombud, och
dessa måste för att utfå försäkringsbeloppet förete dödsattest utfärdad
af vederbörande förare af dödsfallsregistret för orten. Då begäran
framställes om dödsattest, skall uppgift lämnas om den förening eller
filial, hos hvilken attesten skall företes, och det belopp, som skall lyftas.
Attesten skall förses med påskrift härom. Utfärdas flera attester, skola
de numreras i ordning som de utfärdas. Dödsattester få ej utfärdas
för lyftande af sammanlagdt högre belopp än de ofvan angifna. Attest
får ej utfärdas med mindre anteckning om dödsorsaken förut skett i
dödsfallsregistret på grund af intyg af en »coroner» eller af den läkare, som
skött det döda barnet under dess sista sjukdom, eller på grund af
läkares intyg om den sannolika dödsorsaken eller annat tillförlitligt
intyg därom. Förening eller filial skall, innan utbetalning sker, göra
sig underrättad om det belopp, som på grund af samma dödsfall må
hafva utbetalts af annan förening eller filial. Dessa bestämmelser gälla
icke försäkringar på barns lif, då försäkringstagaren har något intresse
af att det försäkrade barnet lefver. Däremot gälla lagens stadganden
i denna del såväl registrerade som icke registrerade föreningar och
filialer.

Slutligen innehåller lagen bestämmelser om uppkomna tvisters
slitande. Såsom regel i detta hänseende gäller, att, om förenings
stadgar bestämma något härutinnan, det skall lända till efterrättelse,
och att ett afgörande, som skett i öfverensstämmelse med stadgarna,
är slutligt och bindande. Innehålla ej stadgarna någon bestämmelse
om tvisters slitande, eller följer ej något afgörande i öfverenstämmelse
med stadgarna inom viss tid, efter det begäran framställts om deras
tillämpning i denna del, får vederbörande vända sig till domstol.
Man har härigenom velat försäkra sig om fördelen af snabb rättsskipning.
Emellertid har åtgärden, att låta stadgarna bestämma om
sättet för uppkomna tvisters afgörande, icke visat sig alldeles fri från
olägenheter. Ofta innehålla nämligen stadgarna bestämmelser om tvisters
afgörande af skiljedomstolar, sammansatta så, att något opartiskt
afgörande icke är att vänta. Särskildt synes en del dylika skiljedomstolar
varit villiga verktyg, då det gällt att befria vederbörande föreningar
från äldre och sjukligare element. De angrepp, som gjorts
mot skiljedomsförfarandet, hafva emellertid hittills icke haft någon
vidare framgång. Den fördel, som ligger i ett snabbt och summariskt
afgörande, har ansetts ej böra uppgifvas.

I två fall, emellertid, skall tvist alltid gå till domstol, nämligen då
någon, som tillhör krigsmakten, anser sig obehörigen utesluten, och då
sådan person anser sig obehörigen bötfälld för utevaro från sammanträde.

I 1875 års lag fanns liksom i de äldre lagarna föreskrift om
skyldighet för förening att hvart femte år till registreringsmyndigheten
insända statistiska uppgifter angående sina erfarenheter i fråga om
sjukdoms- och dödsfall. Sedan emellertid till följd af denna föreskrift
samlats ett ofantligt material, långt större än att man skulle kunna
hinna bearbeta detsamma efter hand som det inkom, upphäfdes ifrågavarande
bestämmelse genom en lag af år 1882, och den återfinnes ej
heller i 1896 års lag.

Den andra af 1896 års ofvannämnda lagar handlar, som nämndt,
om s. k. industrial assurance companies och collecting societies. Under
benämningen industrial assurance companies sammanfattas en del verkliga
försäkringsbolag, som egentligen icke skilja sig från andra annat
än därigenom, att de söka sina försäkringsobjekt bland de arbetande
klasserna och särskildt de högre aflönade industriarbetarna i de stora
städerna. Benämningen collecting society åter omfattar hufvudsakligen
de stora begrafningskassorna. Dessa äro visserligen ömsedighetsanstalter,
i hvilka de försäkrade äro delägare, men då de i allmänhet
tillkommit sålunda, att någon eller några spekulativa personer i eu
stor stad sammanslutit sig samt insatt sig själfva till styrelse i den
blifvande föreningen med höga arfvoden, utan att de genom utsända
agenter öfver hela landet sedan sammanvärfvade delägarna till följd af
afstånden kunnat utöfva någon kontroll öfver den själfvalda styrelsen,
äro äfven dessa anstalter i själfva verket affärsföretag. Gemensamt
för båda dessa slags anstalter har varit, att de genom sina agenter
eller, som de kallas, kollektörer, på det skamligaste plockat och lurat
allmänheten. Särskildt begrafningskassorna tyckas hafva farit illa fram
bland arbetarskarorna. De försäkrade erliöllo i regel ej ens någon försäkringspolis
utan endast kvitto af kollektören, så att de ofta ej ens
visste, i hvilken kassa de voro försäkrade. Det var också ej ovanligt,
att kollektör, som blef ovän med styrelsen för den anstalt, för hvilken
han först verkat, helt enkelt sålde sig med hela sin kundkrets till en
annan dylik anstalt. Vidare plägade premierna uppsamlas af kollektörerna,
hemma i de försäkrades bostäder. Enligt gällande rättsuppfattning
var emellertid premieskuld en skuld, som skulle betalas hos
kreditor, vid äfventyr att försummelse medförde förlust af alla anspråk
på grund af försäkringsaftalet. Underlät nu Jcollektören helt plötsligt att

samla upp premierna från sina kunder, blef följden i de allra flesta fall
den, att flertalet af dem försummade sig. Ifrågavarande försäkringsanstalters
mest betydande inkomstgren bestod af sålunda förverkade
andelar i premiereserven. Det hände till och med att en anstalt helt
enkelt återkallade sin kollektör från en ort för att sålunda få alla
poliser där att förfalla.

Redan i 1875 års Friendly Societies Act intogos för att stäfja ofoget
en del bestämmelser, hvarigenom lagen delvis gjordes tillämplig'' äfven
på nu ifrågavarande slags anstalter. Dels voro emellertid dessa bestämmelser
föga effektiva och dels föranledde det sätt, hvarpå de inflikats i
lagen, flera otydligheter.

År 1889 vid en af de konferenser, som på initiativ af de stora
ordnarna årligen hållas mellan delegerade för understödsföreningarna,
uppställdes därför den fordran, att alla bestämmelser om föreningar
och anstalter, som använde kollektörer, skulle uteslutas ur den lag,
som behandlade öfriga understödsföreningar. Detta uppslag gaf anledning
till tillsättandet af en ny parlamentarisk kommission. Denna
kom till det slutet, att 1875 års lag icke i förevarande hänseende haft
den verkan, man åsyftat, och att bestämmelserna om collecting societies
och industrial assurance companies borde utsöndras ur lagen om
friendly societies och sammanföras i en särskild lag. Dessutom angaf
kommissionen åtskilliga hänseenden, i Indika noggrannare föreskrifter
borde meddelas. Först 1896 blef man emellertid färdig med arbetet
härpå.

Lagen i fråga innehåller i sin första artikel bestämmelser om, på
Indika försäkringsanstalter densamma skall äga tillämpning, och angifver
som sådana dels hvarje understödsförening och filial af sådan,
registrerad eller oregistrerad, och dels hvarje person eller bolag, med
eller utan korporationsrättigheter, som meddelar lifförsäkring till lägre
belopp än 20 £, såvida sådan förening, eller person eller sådant bolag
uppsamlar bidrag eller premier genom kollektörer på större afstånd än
10 eng. mil från sin registrerade förrättningslokal eller sitt hufvudsakliga
affärskontor. Undantagna äro dock sådana industrial assurance companies
som indrifva sina bidrag eller premier med större mellanrum i tiden än
två månader.

Vidare meddelas dels gemensamma bestämmelser för båda dessa
slag af försäkringsanstalter samt dels särskilda bestämmelser angående
hvartdera slaget.

Af de gemensamma bestämmelserna torde följande vara de viktigaste
:

Polis angående försäkring i en collecting society eller industrial
assurance company får icke förklaras förfallen på grund af underlåten
bidrags- eller premiebetalning med mindre dels vederbörande förut
erhållit skriftlig underrättelse, angifvande de bidrags- eller premiebelopp,
för Indika han häftar till föreningen, och innefattande anmaning
att inom viss skälig tid, icke understigande 14 dagar, å plats, som
skall angifvas i anmaningsskriften, betala det skyldiga, vid äfventyr af
förlust af alla anspråk på grund af försäkringsaftalet, samt dels betalning
det oaktadt icke följer inom förelagd tid.

Delägare i en collecting society och försäkringstagare i ett industrial
assurance company får ej utan sitt skriftliga samtycke öfverflyttas till
medlem af annan collecting society eller försäkringstagare i annat
industrial assurance company. Sökes öfverflyttning från en anstalt till
en annan, skall den anstalt, till hvilken öfverflyttning sökes, inom sju
dagar, efter det ansökningen gjordes, lämna den anstalt, vederbörande
förut tillhört, underrättelse om ansökningen. Undantag från dessa
bestämmelser göres för de fall, då sammanslagning med eller öfverlåtelse
af hela försäkringsstocken å annan understödsförening eller annat
bolag sker i enlighet med the Friendly Societies Act och the Life
Assurance Companies Acts af 1870 till 1872, samt då en collecting
society i laga ordning öfvergår till aktiebolag.

Minst ett allmänt sammanträde skall årligen hållas inom hvarje
collecting society eller industrial assurance company; och om sättet för
dettas kungörande lämnar lagen noggranna föreskrifter.

Till förekommande af en del missförhållanden, hvartill kollektörernas
egenskap af mellanhänder mellan de försäkrade och anstalter af ifrågavarande
slag gifvit anledning, är det kollektör förbjudet att blifva
medlem af sådan anstalts styrelse eller tjänsteman hos densamma och
att deltaga i öfverläggningar och beslut å de allmänna sammankomsterna.

Vid alla tvistigheter mellan å ena sidan en collecting society eller
ett idustrial assurance company och å andra sidan någon, som på grund
af försäkringsaftal gör anspråk gällande mot dylik anstalt, skall det
alltid stå denne fritt att vända sig till vederbörande domstol i sin
hemort för att utfå sin rätt, oafsedt hvad anstaltens stadgar i detta hänseende
innehålla för bestämmelser.

Beträffande collecting societies särskildt föreskrifves:

Förening, som registreras efter den 31 december 1897, skall alltid
i sitt namn hafva inryckta orden »collecting society».

Till en hvar, som blir delägare i eller försäkringstagare hos en
collecting society, skall öfverlämnas dels afskrift af föreningens stadgar

och dels tryckt polis mot en afgift, icke öfverstigande en penny för
hvardera. Försäkras hel familj tillsammans, behöfs dock ej mer än en
afskrift af stadgarna.

En afskrift af hvarje årssammandrag af en collecting society’s
räkenskaper skall alltid minst 7 dagar närmast före det allmänna sammanträde,
för hvithet sammandraget skall framläggas, hållas tillgänglig
för granskning å hvarje af föreningen använd förrättningslokal och
skall, på begäran, öfverlämnas eller per post öfversändas till en hvar
delägare.

Den årliga uppgift, som föreskrifves i the Friendly Societies Act,
skall då fråga är om en collecting society, vara bestyrkt af någon
person, som icke är anställd i föreningens tjänst, och som offentligen
utöfvar en räkenskapskaris (accountant’s) yrke. Revisor, som ej
bekläder annan anställning hos föreningen, anses icke i detta fall vara
i dess tjänst.

Hvad the Friendly Societies Act innehåller angående förordnande
af inspektion, sammankallande af stämma genom registreringsmyndigheten
samt upplösning af förening skall gälla äfven beträffande collecting
societies; dock att i fråga om filial, som insamlar premier genom
kollektörer, ett ingripande icke förutsätter samtycke af föreningens
centrala representation.

Registreringsmyndigheten kan emellertid, då fråga är om en collecting
society, genom särskildt registreringscertifikat meddela dispens från
lagens bestämmelser om omständigheterna föranleda därtill. Föreningen
faller då under bestämmelserna i the Friendly Societies Act. Dispensen
kan återkallas när som helst med samtycke af finansministeriet och
upphör då att gälla, så snart återkallelsen blifvit behörigen kungjord.

Beträffande industrial assurance companies förklarar lagen särskildt,
att bestämmelserna i the Friendly Societies Act om barnförsäkring äro
tillämpliga äfven på dylika anstalter, och detta oafsedt om de eljest
lyda under the Collecting Societies and Industrial Companies Act eller ej.

Slutligen meddelas straffbestämmelser för öfverträdelse af lagens
föreskrifter m. m.

Äfven fackföreningarna, Trade Unions, kunna bilda understödskassor
och hafva begagnat sig däraf i vidsträckt mån. Särskildt är det arbetslöshetsförsäkringen,
som tagit deras uppmärksamhet i anspråk, men de
lämna äfven sjuk- och begrafningshjälp samt ränteförsäkringar.

Beträffande denna försäkringsverksamhet från fackföreningarnas
sida kan emellertid i förbigående nämnas, att, ehuru den tagit stor
omfattning, den icke i allo visat sig fördelaktig för fackförenings -

rörelsen. Visserligen lockade till en början utsikten till understöd en
mängd personer att ingå i fackföreningarna. Då emellertid dessa snart,
för att kunna uppfylla åtagna försäkringsförpliktelser, nödgades uppställa
stränga villkor för inträde, särskildt i fråga om ålder, hälsotillstånd
och högre arbetsförtjänst, föranledde detta en splittring inom den
engelska arbetarklassen, som i många hänseenden verkat hämmande på
fackföreningsrörelsen i dess helhet. Särskildt söndrades härigenom de
yrkeslärda, bättre aflönade arbetarelementen från de sämre ställda, icke
yrkeskunniga.

Enligt de för fackföreningarna gällande lagarna, the Trade Unions
Acts 1871—1876, kunna de genom registrering hos vederbörande
registreringsmyndighet vinna samma rättsliga befogenheter som Friendly
Societies.

Ifrågavarande lagar innehålla däremot ganska få bestämmelser
med särskildt afseende på fackföreningarnas försäkringsverksamhet.
De, som finnas, äro hämtade från 1875 års Friendly Societies Act. De
viktigaste af dessa äro de, som handla om rätt för omyndiga öfver 16
år att vinna medlemskap, om barnförsäkring, om rätt att taga försäkring
till förmån för tredje man, om årliga uppgifter (annual returns)
till registreringsmyndigheten, om skyldighet att lämna medlemmarna
del af dessa, om rätt för registreringsmyndigheten att föra talan mot
person, som obehörigen tillskansat sig eller användt förening tillhörig
egendom, och om rätt för registreringsmyndigheten att föra talan mot
förening, som underlåtit att lämna föreskrifna uppgifter eller lämnat
oriktiga sådana.

Bland viktiga bestämmelser i the Friendly Societies Acts, som icke
upptagits i the Trade Unions Acts kunna nämnas dem om skyldighet
för förening, som vill idka pensionsförsäkring, att före registreringen
underställa sina premietariffer pröfning af sakkunnig, om femårsberäkningar
(quinquennial valuations) samt om rätt för registreringsmyndigheten
att förordna om särskild inspektion, sammankalla stämma och
upplösa förening, som befinnes insolvent.

Genom 1876 års lag stadgades särskildt, att the Life Assurance
Companies Act 1870 lika litet skulle vara tillämplig på fackföreningarna
som på de egentliga understödsföreningarna.

Slutligen är det fackförening förbjudet att registrera sig som understödsförening.

II.

Nordamerikas Förenta stater.

Understödsföreningarnas rätt är liksom den egentliga försäkringsrätten
i Förenta staterna en de enskilda staternas sak, och är i åtskilliga
stater ordnad genom särskilda lagar, ofta i samband med försäkringsrätten.

De flesta af dessa lagar äro affattade i öfverensstämmelse med ett
förslag, som år 1897 utarbetades å en National Fraternal Congress.
Det torde därför här vara nog att redogöra för en mera typisk af dessa
lagar, den för staten New York, hvilken utgör en del af denna stats
allmänna försäkringslag.

Nu gällande försäkringslag för staten New York är af år 1892
med tillägg 1893, 1894, 1895, 1896, 1897, 1898, 1899, 1900, 1901,
1902 och 1903. Det är egentligen genom 1899 års lagstiftning, som
understödsföreningarnas förhållanden ordnades.

De för understödsföreningar gällande bestämmelserna återfinnas
särskildt i lagens 7:de artikel, som har till titel: Fraternal benejiciary
societies, orders or associations. Dessutom gälla för all försäkringsverksamliet
vissa generela bestämmelser i lagens lista artikel, såvidt fråga
är om understödsföreningar dock endast i särskildt tillämpliga delar.

Af sistnämnda bestämmelser torde här böra nämnas följande.

Högsta inseendet öfver försäkringsväsendet tillkommer en Superintendent
of Insurance. Ingen Corporation eller enskild får i staten NewYork
drifva försäkringsverksamhet utan ett s. k. certifikat af superintendenten,
utvisande, att vederbörande fullgjort de af lagen föreskrifna
villkoren för rätt att utöfva sådan verksamhet och därför är berättigad
därtill. Särskildt straff för öfverträdelse af detta förbud är ifråga om
understödsföreningar stadgadt i ofvannämnda 7:de artikel af lagen.
Sådan certifikat får ej utfärdas åt bolag eller förening utan föregående
pröfning och intyg af The attorney general, att de föreslagna stadgarna
öfverensstämma med lagens fordringar. Bildandet af ny anstalt får ej
tillstädjas, om den antagit benämning, som redan begagnas af annan i
staten New-York tillåten dylik anstalt eller är så lik af sådan anstalt
antaget namn, att misstag är att befara. Stadgarna skola innehålla
vissa i lagen angifna bestämmelser om styrelsens sammansättning. Äro
stadgarna godkända af The attorney general, och är det ej fråga om
en uttaxeringsförening, skall superintendenten själf eller genom biträde

undersöka anstaltens affärsförhållanden. Finnes därvid densamma uppfylla
vissa villkor som, då fråga är om eu på ömsesidighet eller
kooperation grundad förening, äro att den visar sig hafva det garantikapital,
de premietillgångar och det antal tecknade försäkringar, som
för hvarje särskildt verksamhetsslag erfordras, skall certifikat utfärdas.

För placering af fonder gäller först och främst, att de skola göras
räntebärande. Vidare lämnas vidlyftiga föreskrifter om i hvad slags
säkerheter placeringen får ske. Utom i stats- och kommunala papper
får placering af grundkapital ske emot säkerhet i fast egendom intill
2''3 af värdet. Öfriga kapitaltillgångar få placeras i eller mot säkerhet
af obligationer och andra skuldbevis utfärdade af solventa enskilda
företag, som föra en laglig tillvaro i Förenta Staterna, och i fast egendom
af sådan beskaffenhet, som försäkringsanstalt kan få äga.

I fråga om fast egendom gäller som princip, att anstalt får äga
sådana fastigheter, som erfordras för rörelselokaler. Dessutom kan, i
korthet uttryckt, förvärfvas fast egendom, som blifvit pantsatt hos
anstalten, eller som den behöfver inköpa för täckande af fordringar.
Sådan egendom skall emellertid afyttras inom fem år, om ej superintendenten
för att skydda anstalten mot förlust medger längre anstånd.

Slutligen är det i allmänhet förbjudet att sluta försäkring på annan
persons lif, hälsa 0. s. v. utan dennes samtycke. Dock äger hustru
försäkra sin man. Vidare äger arbetsgifvare försäkra sina arbetare
genom kollektiv olycksfallsförsäkring. Äfven barn öfver ett år få försäkras
af den, som är ansvarig för dess uppehälle. Detta skall dock
intill dess barnet fyllt 13 år ske genom en tidspolis, som icke får äga
giltighet mer än ett år i sänder. Dessutom får försäkringen ej tagas
högre än på vissa för de olika åldrarna i lagen särskildt angifna belopp.

De särskilda bestämmelserna i lagens 7:de artikel börja med angifvande
af hvilka föreningar, som skola anses såsom understödsföreningar.

Såsom understödsföreningar räknar lagen sådana, som, utan att
eftersträfva vinst, afse att genom försäkring efter vanliga ömsesidighets-
eller uttaxeringsprinciper bereda delägarne hjälp i fall af sjukdom,
annan svaghet eller död. För att en sådan förening skall kunna
registreras fordras, att minst 9 personer till superintendenten inlämna
en af dem alla undertecknad förklaring, att de ämna bilda en dylik
förening (fraternal benficiary society, order or association) för något af
nyssangifna ändamål. Förklaringen skall dessutom innehålla, huru
föreningsstämma skall hållas samt uppgift på dem, som skola handhafva
den allmänna kontrollen öfver och skötseln af föreningens angelägenheter.
Dessa föreståndare skola efter första förrättningsårets utgång

vara underkastade nytt val af föreningsstämman. Förklaringen skall
vara åtföljd af en edsbesvuren uppgift af minst tre af undertecknaima,
att åtminstone tvåhundra personer, som enligt de föreslagna stadgarna
äro valbara till delägare i föreningen, hafva i ärligt uppsåt gjort skriftlig
anhållan om medlemskap. Åro alla formaliteter uppfyllda, utfärdar
superintendenten i vanlig ordning certifikat.

Föreningen får emellertid ej träda i verksamhet, förr än dels minst
200 personer de facto ingått som delägare i densamma för ett sammanlagdt
försäkringsbelopp af minst 400,000 dollars och inbetalt i kontanta
pangar eu full inbetalning af bidrag eller en uttaxering (assessement),
uppgående till åtminstone en procent af nyssnämnda belopp, samt dels
superintendenten genom nytt certifikat förklarat att föreningen uppfyllt
alla lagens fordringar och är berättigad att drifva rörelse.

Äldre föreningar kunna registreras efter den nya lagen, om de
uppfylla dess fordringar, men äro ej skyldiga att låta registrera sig.
Äfven icke registrerade föreningar äro dock underkastade lagens bestämmelser
i afseende å rörelsens utöfvande och uppsikten öfver densamma.

Understödsförening må utfästa sig att till delägare, dem, som äro
beroende af honom, eller den han förordnar utbetala understöd i händelse
af sjukdom, annan svaghet eller död.

Förening byggd på uttaxeringssystemet får emellertid icke uttryckligen
eller på omvägar utfästa sig att på eu risk utbetala eu större
penningesumma än som kan beräknas kunna inflyta genom en uttaxering
på samtliga medlemmar vid tideu för försäkringens afsilande. Vidare
är det nya understödsföreningar förbjudet att afsluta lifsfallsförsäkringar.
Äldre föreningar, som före mars 1903 bedrifvit dylik försäkringsverksamhet,
kunna däremot under vissa villkor fortsätta därmed.

Förening får förvärfva tillgångar genom frivilliga gåfvor, inträdesafgifter,
fasta premier eller uttaxeringar men får ej använda medel,
som förvärfvats eller influtit för att tjäna till täckning af understödsanspråk,
för annat ändamål.

Förening åligger att årligen, senast den 1 mars, till superintendenten
inlämna uppgift angående sina affärer och operationer närmast
föregående kalenderår. Uppgiften skall göras å formulärblanketter,
som tillhandahållas af superintendenten, samt under edsplikt bekräftas
af föreningens styrelse.

Till bevis om hvilken central plats denna uppgift intager i systemet
kan nämnas, att den bland annat skall angifva följande:

antal under året utfärdade poliser eller nyintagna medlemmar;
beloppet af åtagna risker; antalet till ersättning förfallna försäkringar;

antalet- utbetalda försäkringar; det belopp, som influtit genom hvarje
uttaxering under året; summan af utbetalda försäkringsbelopp; antal
och slag af anspråk, för hvilkas godtgörande uttaxeringar skett; antal
och slag af anspråk, som hänvisats till kompromiss eller eljest icke
godkänts, och kort framställning af skälen därför; om föreningen upptager
årliga eller eljest regelbundet återkommande premier eller inträdesafgifter
och i så fall, huru mycket årligen för hvarje tusen dollars eller
för hvarje person, allt efter omständigheterna; totalinkomsten imder
året, källorna därför och dess användning; totalsumman af till föreningens
tjänstemän utbetalda aflöningar; huruvida föreningen i sina poliser garanterar
fasta belopp, oberoende af hvad som kan inflyta genom uttaxeringar,
premier, inträdesafgifter och donationer, och, om så är fallet, det garanterade
beloppet och den säkerhet, som finnes för dess riktiga utbekommande;
om föreningen har någon reservfond, och, om så är fallet, huru
och för hvad ändamål den är bildad, till hvad belopp den uppgår och
huru den är placerad; om föreningen har mer än eu klass af delägare,
och i så fall huru många; de belopp, intill hvilka försäkring lämnas i
hvarje klass; antalet delägare i hvarje sådan; antalet poliser, som under
året förfallit på grund af bristande premiebetalning; samt antalet poliser
i kraft vid början och slutet af året.

Dessutom äro föreningens tjänstemän skyldiga att under edlig förpliktelse
besvara de frågor angående dess åtgöranden, ställning och
öfriga i samband med rörelsen stående förhallanden, som superintendenten
finner skäl att framställa.

Underlåtenhet att aflämna årsuppgift kan föranleda att föreningen
efter talan vid domstol förbjudes fortsätta sin verksamhet, till dess uppgiften
lämnats.

Förening är underkastad inspektion af superintendenten eller hans
ombud och är skyldig därför tillhandahålla sina räkenskaper och värdehandlingar.
Förhindras sådan inspektion, äger superintendenten återkalla
certifikatet. Dessutom stadgas stratf för sådana styrelsemedlemmar,
hufvudmän eller tjänstemän, som vägra superintendenten eller
hans ombud tillträde till föreningens böcker och handlingar, eller lämna
falska eller oriktiga uppgifter o. s. v.

Finnes vid undersökning förenings tillgångar ej motsvara dess förbindelser,
och fylles ej bristen inom viss förelagd tid, skall enligt de
allmänna bestämmelserna föreningen förklaras insolvent, och talan mot
densamma föras om förbud att vidare drifva rörelse.

Understödsföreningar åtnjuta vissa lindringar i fråga om afgifter
till superintendenten.

Af förening utfästa kapitalbelopp och annat understöd äro fritagna
från utmätning.

Förening får ej återförsäkra åtagna risker i andra anstalter än
sådana, som hafva vederbörligt tillstånd att drifva rörelse i staten
New-York.

Slutligen är det förening förbjudet att öfverlåta sin försäkriugsstock
på annan anstalt, med mindre åtgärden på särskildt utlyst föreningsstämma
godkänts af minst två tredjedelar af närvarande delägare
samt superintendenten godkänt det angående öfverlåtelsen afslutade
kontraktet.

Vissa större ordnar äro undantagna från lagens tillämplighetsområde.

III.

Belgien.

Den gällande belgiska rätten i ämnet återfinnes i en lag af den
23 juni 1894, bärande titeln Lois sur les sociétés mutualistes, samt i åtskilliga
denna lag kompletterande författningar, däraf särskildt en lag
af den 19 mars 1898, som i viss mån ändrat den förstnämnda.

Den belgiska lagstiftningen utgår från principen af så stor frihet
för det enskilda initiativet som möjligt. Intet tvång att underkasta sig
bestämmelserna i 1894 års lag finnes och ej heller finnes i öfrigt något
lagstadgande, som inskränker rätten att sammansluta sig för ömsesidigt
understöd. Man har i stället sökt genom utfästelse af vissa förmåner
förmå så många dylika föreningar som möjligt att inordna sig under
lagen. Denna utgångspunkt har led t till skillnaden mellan erkända och
icke erkända föreningar (sociétés mutualistes reconnues och sociétés mutualistes
non reconnues).

Rätt att blifva erkänd tillkommer enligt 1894 års lag, såvidt nu
är i fråga, förening, som, inrättad i enlighet med lagens bestämmelser,
har sitt säte i Belgien och fullföljer något eller några af följande ändamål,
nämligen beredande åt delägarna och deras familjemedlemmar af
till tiden begränsadt understöd i händelse af sjukdom, kroppsskada eller
annan svaghet eller vid ett barns födelse, försäkring af begrafningshjälp
och tillfälligt understöd åt afliden delägares familj samt underlättande
för delägarna och deras familjemedlemmar af inträde i den för beredande
af lifförsäkringar och ålderdomspensioner in. m. under stats 5 -

garanti inrättade Caisse générale d’épargne et de retraite.1) Dessutom
kan, efter särskild pröfning i hvarje fall, erkännande vinnas åt förening,
som har till ändamål att bilda en särskild fond för beredande
af hjälp genom årliga understöd till åldriga och svaga delägare eller
vid delägares död åt hans efterlämnade familj. Till dylika årliga
understöd få endast användas afkastningen af föreningens samlade
kapital och dess öfriga årsinkomster men däremot icke någon del af
själfva kapitalet. Understödens storlek får icke vara på förhand bestämd
utan skall underkastas revision för hvarje räkenskapsår och får icke
öfverstiga 1,200 francs för person. Däremot kan icke erkännande vinnas
af en förening, som afser att själf meddela verkliga pensionsförsäkringar.
Den kommitté, hvars förslag ytterst ligger till grund för 1894 års lag,
hade medgifvit äfven detta, men medgifvandet borttogs af regeringen.
Till följd såväl af äldre erfarenheter från egna föreningar som en del
engelska föreningars dåliga resultat, ansågos nämligen understödsföreningarna
icke lämpade för dylik försäkringsverksamhet. Slutligen kan
nämnas, att förening, som afser att jämte ofvannämnda slag af personförsäkring
drifva äfven annan försäkringsverksamhet, såsom t. ex. kreatursförsäkring,
icke kan vinna erkännande annat än efter särskild pröfning.
-) Förening, som afser annat slag af personförsäkring än som i
lagen uttryckligen nämnes, t. ex. arbetslöshetsförsäkring, kan ej vinna
erkännande.

Förening, som vill vinna erkännande, skall vid ansökningen därom
foga två exemplar af sina stadgar jämte förteckning på medlemmarna
i dess styrelse eller på dess stiftare. Stadgarna skola förutom föreningsrättsliga
bestämmelser, såsom om ändring i stadgarna och om upplösning3)
in. m., innehålla bestämmelser om:

‘) Pensionerna i denna kassa beredas genom fria insättningar på samma sätt som i våra
rånte- och kapitalförsäkringsanstalter. Pensionsväsendet är närmare ordnadt genom en lag af
den 10 maj 1900, enligt hvilken staten lämnar ansenliga bidrag till insättarna, i regel 60 centirnes
för hvarje & en bok insatt franc, under förutsättning att minst 15 francs för året insatts
af bokens ägare. Uppgå dennes insättningar för året till mer än 60 francs, lämnas ej statsbidrag
för öfverskottet.

r) Kombination af sådan verksamhet, som enligt lagen kan utgöra föremål för en understödsförenings
verksamhet, med annan verksamhet torde få anses för den belgiska rättens del
vara alldeles utesluten. Särskildt är att märka, att enligt en lag af den 31 mars 1898, hvarigenom
det möjliggjorts för arbetarorganisationer att under vissa villkor vinna erkännande som
juridiska personer, dylika organisationer äro förhindrade att drifva understödsverksamhet. Sträfvauden
från socialistiskt håll att vinna ändring i lagen särskildt i denna del hafva, så vidt
kändt är, hittills varit fruktlösa. Däremot är det intet hinder för att eu fristående understödsförening
bildas med samma medlemmar och samma styrelse som en fackförening och att tillhörighet
till fackföreningen stadgas som villkor för att få vara delägare i understödsföreningen.

s) Bestämmelser om ändring i stadgarna och om upplösning gifvas äfven af lagen i ovillkorlig
form. Stadgarnas bestämmelser kunna väl således endast skärpa de af lagen uppställda
villkoren.

l:o. Föreningens benämning, dess säte och det territoriella området
för dess verksamhet.

2:o. Föremålet eller föremålen för föreningens verksamhet.

3:o. Villkoren för inträde i och utträde ur föreningen.

4:o. Storleken af delägarnas afgifter.

5:o. De förmåner, föreningen afser att bereda.

6:o. Huru föreningens tillgångar skola placeras.

7:o. Huru räkenskapsföringen skall inrättas.

Det är särskildt att märka, att ifråga om föreningar, som hafva
ovillkorlig rätt att vinna erkännande, någon annan pröfning af stadgarnas
innehåll icke förekommer, än som erfordras för bedömande af
deras laglighet. Det står således hvarje förening fritt att bestämma
sina tariffer efter eget skön. Emellertid åligger det regeringen att
låta utarbeta modelltariffer särskildt lämpade för les sociétés mutualistes.

I fråga åter om föreningar, som icke hafva ovillkorlig rätt att
vinna erkännande, omfattar pröfningen äfven frågan om delägarnas
trygghet.

Genom särskilda bestämmelser i lagen är sörjdt för en snabb handläggning
af dylika frågor, och för offentliggörande af såväl det beslut,
hvarigenom förening vinner erkännande, som dess stadgar.

Ändringar i stadgarna förutsätta ny pröfning.

Med erkännandet följa vissa förmåner, som icke tillkomma de icke
erkända föreningarna.

En erkänd förening vinner rättskapacitet (personnijication civile).

Delägarnas ansvarighet för föreningens förbindelser sträcker sig,
såvidt stadgarna ej innehålla annan bestämmelse, icke utöfver deras
afgiftsplikt.

Alla till tiden begränsade understöd liksom alla i form af begrafningshjälp
utfästa belopp äro oöfverlåtbara och undantagna från exekution;
och detsamma gäller med viss inskränkning de årliga understöd,
som kunna utgå från förening, afseende att från särskildt bildad fond
lämna hjälp åt åldriga och svaga delägare eller vid delägares död åt
hans familj. Äfven alla genom insättningar i la Caisse générale d''épargne
et de retraite förvärfvade pensionsrättigheter äro oöfverlåtbara
och undantagna från utmätning, men denna förmån tillkommer en hvar,
som vunnit inträde i kassan, oafsedt om inträdet förmedlats af en
société mutualiste reconnue eller icke, och är således ej någon särskild
förmån för dessa.

Erkänd förening åtnjuter vidare viss frihet från stämpel och andra
allmänna afgifter samt kan under vissa villkor mottaga gåfvor och legat

äfvensom med vissa inskränkningar förhyra och äfven förvärfva fast
egendom.1)

Slutligen åtnjuta föreningar, som afse att för delägarna eller deras
familjemedlemmar underlätta inträdet i la Caisse générale d’épargne
et de retraite, ganska rikliga direkta bidrag från staten och i allmänhet
äfven från kommunerna.

Lagen lägger inga hinder i vägen för barnförsäkringar, men personer,
som ej uppnått 18 års ålder, och som ej heller vunnit s. k.
emancipation, få ej deltaga i öfverläggningar och beslut.

Under en förenings bestånd är hvarje uppdelning af dess tillgångar
i princip förbjuden. Emellertid kunna stadgarna medgifva föreningen
rätt att med regeringens samtycke och efter beslut, biträdt af tre fjärdedelar
af föreningens röstberättigade delägare, bland delägarna utdela en
tillökning i föreningens fonder, som ej härleder sig från gåfvor eller
legat, och som tydligen öfverskjuter föreningens behof. Till enskild
delägare får ej under föreningens bestånd återbetalas någon del åt de
af honom inbetalda afgifterna annat än i två särskildt angitna fall,
nämligen då han varit underkastad s. k. noviciat såsom förberedelse för
sitt definitiva antagande till delägare, och han sedan icke vunnit inträde
i föreningen, samt då han öfvergår till annan erkänd förening å
annan plats.

Så snart en förenings fonder uppgå antingen till ett belopp af 5
francs per medlem eller till ett sammanlagdt belopp af 1,000 francs,
skola de placeras antingen på deposition i la Caisse générale d’épargne et de
retraite, eller i belgiska statspapper, eller andra af den belgiska staten
garanterade valutor. Emellertid står det förening äfven fritt att deponera
medel hos cooperativa kreditföreningar med solidarisk och obegränsad
ansvarighet.

Förening är skyldig att årligen till vederbörande upp siktsmyndigheter
aflämna en efter visst formulär uppställd redogörelse för sina inkomster
och utgifter under sist förflutna räkenskapsåret och i öfrigt att på
anfordran från uppsiktsmyndigheterna lämna erforderliga upplysningar.

Förening kan upplösas, förutom genom frivilligt beslut, tvångsvis
genom domstols beslut. Sådant beslut kan meddelas dels på begäran
af hvilken sakägare som hälst, delägare eller borgenär, då törening till
följd af bristande tillgångar är urståndsatt att fullgöra sina förbindelser,
samt dels, på begäran af delägare eller offentlig myndighet, då föreningen
fullföljer annat ändamål än det, för hvilket den blifvit erkänd.

'') De inskränkningar, som förekomma i afseende på rätten att förvärfva fast egendom,
afse hufvudsakligen att förhindra, att större jordpossessioner samlas å s. k. död hand, och torde
därför här sakna särskildt intresse.

Dessutom kan förening, som, oaktadt erhållen varning, ej rättar
sig efter lagens föreskrifter och sina godkända stadgar, af regeringen
beröfvas den frihet från stämpel och allmänna afgifter, som lagen tillerkänner
den.

Vid förenings upplösning skola, sedan skulderna blifvit betalda och
anstalter träffats för betryggande af deras rätt, som vid upplösningen
äga åtnjuta förmåner från föreningen,1) medel, som tillvunnits föreningen
genom gåfvor eller legat, såvida ej gifvaren annorlunda förordnat, öfverlämnas
till regeringen för att användas till något med den upplösta föreningens
analogt ändamål. Återstoden, om sådan finnes, får uppdelas
på delägarna i föreningen.

Uppsikten öfver understödsföreningarna tillkommer den minister,
under hvars departement de lyda (i regel le Ministére de 1’industrie et
du travail), hvilken till biträde har en ständig kommitté, la Commission
permanente des sociétés mutualistes, bestående af 15 ledamöter, en själfskrifven
och de andra utsedda dels af representationen och dels af
regeringen.

Slutligen innehåller 1894 års lag en bestämmelse om rätt för erkända
föreningar att sins emellan sammansluta sig till större föreningar.
Afsikten härmed har närmast varit, utom att vid flyttningar underlätta
öfvergången från en förening till en annan, dels att lämna tillfälle till
samverkan vid understödens beredande och således riskernas fördelning
på flera händer med bibehållande af den större möjligheten af kontroll,
som är en af de små föreningarnas starka sidor, samt dels att söka få
till stånd ett ordnadt skiljedomsförfarande. Dylika sammanslutningar
hafva med en fördomsfri tolkning af lagens ordalag bildats för de mest
olika ändamål såsom återförsäkring för beredande af understöd vid sjukdomsfall,
hvilkas varaktighet öfverskrider den tid, för hvilken de enskilda
föreningarna lämna sjukhjälp, gemensamt anordnande af läkarevården,
anläggande af apotek, deltagande i kampen mot tuberkulosen, deltagande
i nykterhetsverksamheten och särskildt inrättandet af nykterhetskaféer,
beredande af samlingslokaler etc. Ansenliga besparingar hafva på detta
sätt vunnits, och äfven icke obetydliga direkta vinster hafva genom
sammanslutningarna tillförts de enskilda föreningarna. Särskildt apoteken
hafva visat sig vara vinstgifvande företag. Fråga är emellertid, om ej
den förening af kooperation och understödsverksamhet, som sålunda ägt

'') Såsom af den föregående framställningen framgår kan här ej blifva tal om andra än
temporära understöd, såsom vid sjukdom o. s;r v., samt förutnämnda icke garanterade årliga
understöd åt åldriga och svaga delägare m. fl. Öfriga försäkringar, om hvilka det kunde blifva
tal, skola ju vara inköpta i la Caisse générale d’épargne et de retraite. Vid likvidationen skola
nu de temporära understöden garanteras för den i stadgarna angifna tiden eller för högst sex
månader, rätten till årligt understöd återköpas.

rum, i framtiden kan komma att visa sig ödesdiger, då den synes bidraga
till att minska lusten att inrätta sig efter försäkringstekniska beräkningsgrunder.
För såvidt en sådan sammanslutning begränsar sin verksamhet
till att endast afse delägarna i de enskilda föreningar, som bildat densamma,
kan den vinna erkännande på samma sätt och under samma
villkor som dessa. Äfven sammanslutningar för drifvande af verklig
apoteksrörelse tolereras emellertid på vissa villkor enligt en särskild lag
af den 19 Mars 1898.

IV.

Frankrike.

Den gällande franska rätten i fråga om understödsföreningar af
enskild natur har sina hufvudsakligaste källor i tre särskilda lagar,
en af den 21 mars 1884 sur les syndicats professionnels (yrkesföreningar),
en af den 1 april 1898 sur les sociétés de secours mutuels (egentliga
understödsföreningar) och eu af den 3 februari 1902, qui reglemente les
sociétés de prévoyance å partage et ä durée illimitée (delande föreningar).

Den första af dessa lagar har sin särskilda betydelse dels därigenom,
att den frigör föreningsrätten från vissa densamma tryckande band,
och dels genom en bestämmelse, som medger yrkesföreningarna rätt att
utan att behöfva inhämta särskildt samtycke af offentlig myndighet
bilda särskilda kassor, afseende att bereda delägarna ömsesidigt understöd
och ålderdomspensioner, blott de i öfrigt inrätta sig efter lagens
bestämmelser.

Enligt dessa åligger det föreningens stiftare att låta inregistrera
föreningens stadgar och namnen på dem, som skola förestå densamma.
Ny registrering skall ske vid hvarje ändring i stadgarna eller i styrelsens
sammansättning. Föreståndarna skola vara fransmän och skola
vara i besittning af sina medborgerliga rättigheter. 1 öfrigt hafva
föreningarna full frihet att inrätta sig efter godtfinnande, blott de ej
fullfölja andra ändamål än försvar af medlemmarnas ekonomiska,
industriella, kommersiella eller landtbruksintressen samt undervisning.

Föreningarna hafva rätt att föra talan inför rätta. De äga vidare
upptaga utgifter af medlemmarna samt kunna förvärfva sådan fast
egendom, som beliöfves för deras sammanträden, bibliotek och undervisningslokaler.
Däremot kunna de ej mottaga gåfvor eller inköpa fast
egendom. Medlem, som utträder ur själfva yrkesföreningen, fortfar att

vara delägare i kassa, till hvars tillgångar han bidragit. Efter tillkomsten
åt 1898 års lag är det medgifvet yrkesföreningar, som bildat
understödskassor efter 1884 års lag, att komma i åtnjutande af de förmåner,
förstnämnda lag medgifver, under förutsättning att de inrätta
sig efter densamma.

Enligt 1898 års lag äro att anse såsom understödsföreningar,
sociétés de secours mutuels, föreningar, som fullfölja ett eller flera af
följande ändamål, nämligen att försäkra åt delägarna och deras familjer
hjälp i händelse af sjukdom, kroppsskada och annan svaghet, att bereda
delägarna ålderdomspensioner, att till förmån för dem afsluta individuella
eller kollektiva försäkringar för lifsfall, dödsfall eller olycksfall,
samt. att lämna begrafningshjälp och understöd åt afliden delägares
familjemedlemmar.

Dessutom är det tillåtet för förening att till gagn för delägarna
inrätta yrkeskurser och platsanskaffningsbyråer samt att lämna understöd
vid fall af arbetslöshet, under förutsättning att därför erforderliga
medel anskaffas genom särskilda afgifter eller andra särskilda inkomster.

Däremot betraktas icke såsom understödsföreningar föreningar, som
icke äro byggda på likställighetens grund, t. ex. ordnar, som bereda
särskilda förmåner åt medlemmar i högre grader eller föreningar, som
medgifva stiftarna särskilda förmåner.

Understödsföreningarna sönderfalla enligt lagen i tre klasser, fria
föreningar (sociétés libres), godkända föreningar (sociétés approuvées) och
föreningar erkända såsom varande af allmänt gagn (sociétés reconnues
comme établissements déutilité publique). Lagen meddelar dels gemensamma
bestämmelser för alla tre slagen af föreningar och dels särskilda
bestämmelser för hvart slag för sig.

Dessutom tillåtas sammanslutningar mellan understödsföreningar
för ungefär sannna ändamål och på samma sätt som enligt belgisk rätt.
Äfven dessa sönderfalla i fria, godkända, och såsom allmännyttiga
erkända föreningar.

Grundtanken i lagen är, att det för franska medborgare råder fullkomlig
frihet att sinsemellan bilda en understödsförening, afseende
något,. några eller alla af ofvannämnda ändamål. Förening får emellertid
icke träda i verksamhet, med mindre föreningens stadgar en månad
förut blifvit ingifna antingen till underprefekturen i det arrondissement,
där föreningen har sitt säte, eller till prefekturen i departementet.
Förändringar i stadgarna skola äfven på samma sätt delgifvas myndigheterna.

Stadgarna skola, förutom föreningsrättsliga bestämmelser, såsom om
upplösning1) m. m., innehålla bestämmelser om:

Föreningens säte, som måste vara ort på franskt område.

Villkoren och sättet för inträde i och uteslutande ur föreningen.
(Förening kan äfven hafva hedersledamöter.)

Delägarnas rättigheter och skyldigheter.

Beloppet och användningen af delägarnas och hedersledamöternas
bidrag samt fondernas placering. (Utarbetade mönsterstadgar förutsätta
dels en inträdesafgift och dels en månatlig afgift enligt särskilda piemietariffer.
)

Grunderna för tillgångarnas fördelning, om föreningen upplöses.

Sättet för anordnande af sådana pensioner, beträffande h vilka föreningen
icke gjort någon fast utfästelse, och h vilkas stol lek således är
beroende på föreningens tillgångar.

Sättet för beredande af till beloppet garanterade pensioner, särskilt
deras belopp och den ålder, som erfordras för att komma i
åtnjutande af desamma, samt huru stor del af delägarnas bidrag, som
får användas för beredande af dylika pensioner.

Förening, hvars stadgar ingifvits till myndigheterna, vinner rätt
att i eget namn föra talan inför rätta, vissa rättegångsförmåner samt
fri rättshjälp på vissa villkor.

Vidare får den utsluta dödsfalls- och olycksfallsförsäkringar i de
genom en särskild lag af den 11 juli 1868 inrättade s. k. caisses d assurance
(under statsgaranti inrättade särskilda försäkringsanstalter). Äfven
möjligheten att med dessa anstalter sluta lifsfallsförsäkringar ställes i
utsikt i den för prefekterna utfärdade instruktionen angående bringande
till verkställighet af 1898 års lag.

Understöd intill ett belopp af 360 francs om året eller af 3,000
francs en gång för alla äro oöfverlåtbara och fritagna från exekution.

Äfven minderåriga kunna ingå som delägare i en dylik förening
utan att deras målsmäns intervention erfordras därför.

Hvarje förening är skyldig att årligen afkunna uppgift angående
sin behållning. Förening, som meddelar sjukförsäkring, hvilket af
lagens ordalag att döma torde få anses som regel, skall äfven uppgifva
antalet och arten af inträffade sjukdomsfall.

Öfverträdelser af lagens bild straffas med böter, men dessutom kan
domstol förklara en förening upplöst, om den afvikit från sitt ändamål
och ej efter varning låtit sig rätta, eller om det befinnes, att den under
namnet af société de secours mutuels döljer en förening med annat ändamål.

■) Lagen innehåller särskilda bestämmelser om upplösning, som lika som den belgiska
rättens äro ovillkorligen bindande. Stadgarna kunna väl således endast skärpa fordringarna
för tillkomsten af ett giltigt beslut i sådan riktning.

Vare sig förening upplöses tvångsvis eller genom frivilligt beslut,
kunna efter upplösningen inga inbetalningar affordras delägarna annat
än af redan förut förfallna bidrag.

Beträffande de fria föreningarna stadgas särskildt, att de kunna
upptaga utgifter af delägarna och mottaga bidrag från hedersledamöterna
samt i allmänhet vidtaga vanliga förvaltningsåtgärder. De kunna med
vederbörlig myndighets tillstånd mottaga gåfvor och legat af lös egendom
och i öfrigt besitta dylik egendom. Fast egendom få de hyra och
äfven äga i den mån sådant behöfs för lokaler. I öfrigt kunna de ej
förvärfva fast egendom under någon form. De kunna emellertid erhålla
särskildt tillstånd att mottaga gåfva eller testamente af sådan egendom
med villkor att genast afyttra den.

I fråga om de fria föreningarna är det således hvarken sörjdt för
att de inrätta sig efter försäkringstekniska grunder eller för någon vidare
kontroll öfver deras sätt att drifva sin rörelse. Alldeles utanför all
kontroll äro de dock ej ställda. Prefekten kan nämligen, om stadgarna
ej öfverensstämma med lagen, göra föreställningar och, om dessa ej
hjälpa, anställa åtal.

Bestämmelserna om godkända föreningar utgöra lagens kärnpunkt.

Godkännandet äger rum genom utslag af vederbörande minister
och kan vägras endast af två skäl, nämligen om stadgarna ej äro öfverensstämmande
med lag, och om de ej sörja för ordentligt afvägda
utgifter för beredande af garanterade lifräntor eller af utfästa försäkringar
för lifsfall, dödsfall och olycksfall. Beslut på ansökan om godkännande
skall lämnas inom viss kort tid.

Ändring i de sålunda godkända grunderna för föreningens verksamhet
fordrar särskildt godkännande.

En godkänd förening har åtskilliga förmåner. Sålunda är vederbörande
kommun skyldig tillhandahålla den lokal och nödiga räkenskapsböcker.
Vidare åtnjuter den en vidsträckt finhet från stämpel- och
registreringsafgifter samt ganska stor frihet att förvärfva fast egendom.
Slutligen får den uppbära rikliga statsbidrag. Föreningar, som försäkra
högre understöd än 5 francs om dagen eller större årlig pension än
360 francs eller högre kapitalbelopp än 3,000 francs blifva emellertid ej
delaktiga af statsunderstödet och åtnjuta ej heller samma befrielse från
allmänna utgifter som andra föreningar. I sammanhang härmed kan
nämnas, att det är förbjudet att genom försäkring i flera godkända
föreningar skaffa sig sammanlagdt större årlig pension än 360 francs
eller rätt till högre sammanlagdt kapitalbelopp än 3,000 francs. På
tal om statsbidragen torde slutligen böra nämnas, att särskilda bidrag

utgå till sådana föreningar, som genom epidemi eller annan därmed
jämförlig händelse råkat i svårigheter, samt att föreningar för skolungdom
äro särskildt gynnade.

Eu godkänd förenings tillgångar skola placeras antingen på deposition
i sparbank eller i den af staten inrättade Caisse des dépöts et
consignations, eller i statspapper eller af staten garanterade valutor,
eller i obligationer utfärdade af departement eller kommun eller Crédit
Fonder de France eller franska järnvägsbolag, hvars räntor garanterats
af staten. Dessutom kan efter beslut af föreningsstämman med viss
kvalificerad majoritet intill tre fjärdedelar af föreningens förmögenhet
placeras i fast egendom. Sistnämnda rätt tillkommer dock ej sådana
godkända föreningar, som bildats genom sammanslutning af andra föreningar.
Alla föreningen tillhöriga, till innehafvare!! ställda papper
skola deponeras i la Caisse des dépöts et consignations, som inkasserar
utfallande dividender.

Godkänd förening åligger, utöfver den alla föreningar tillkommande
skyldigheten att aflämna förutnämnda statistiska uppgifter, att inom tre
månader efter hvarje års slut till inrikesministeriet afgifva berättelse
öfver föreningens ställning i finansiellt och andra hänseenden. Dessutom
är sådan förening vid bötesansvar skyldig att för granskning tillhandahålla
vederbörande uppsiktsmyndigheter sina protokolls- och räkenskapsböcker,
register och värdehandlingar. Slutligen åligger det förening,
som, på sätt nedan sägs, själf utan mellanhand försäkrar till
beloppet garanterade pensioner, att hvart femte år efter fastställdt
formulär till inrikesministern ingifva en försäkringsteknisk beräkning
öfver sin ställning. Gifver beräkningen anledning misstänka, att föreningen
ej är solvent, skola erforderliga ändringar i stadgarna vidtagas.

Underlåtenhet att följa stadgarna eller lagens föreskrifter kan medföra
godkännandets återkallande genom beslut af le Conseil d’Etat.

Upplöses godkänd förening godvilligt eller genom domstols beslut,
sker likvidation under uppsikt af vederbörande prefekt eller hans
ställföreträdare. För likvidationen fastställer lagen vissa hufvudgrunder,
som i princip öfverensstämma med den belgiska rättens bestämmelser;
dock med den skillnad, att det, såsom af det följande framgår, vid en
fransk förenings likvidation kan blifva fråga om att säkerställa äfven
verkliga lifräntor.

För försäkringen af garanterade pensioner gifvas särskilda regler,
enligt hvilka den kan ske antingen kollektivt (sur le fonds commun)
eller individuellt genom insättningar för hvarje delägare för sig. För
den kollektiva försäkringen skall genom insättningar hos la Caisse des

dépöts et consignations bildas en gemensam oafytterlig fond. Till dessa
insättningar kunna användas ej blott delägarnas afgifter utan äfven,
helt och hållet eller till viss del, statsbidragen, gåfvor ocli legat samt
hedersmedlemmarnas inbetalningar. Då sedan en pension kommer i
fråga att börja utbetalas, har föreningen att välja på att antingen inköpä
vederbörande i statslifränteanstalten, la Caisse nationale des retraits,
eller att själf direkt utbetala pensionen. Inköpes den försäkrade i statslifränteanstalten,
skall det ske under villkor om kapitalets återbetalande till
föreningen vid dödsfall. La Caisse des dépöts et consignations inbetalar
själf till lifränteanstalten det kapital, som erfordras för att bereda lifräntan.
Efter de grunder, som gälla för inköp i statslifränteanstalten,
skola äfven de pensioner beräknas, som föreningen själf utbetalar. Till
dessa utbetalningar få endast användas räntorna på förutnämnda fond.

Individuellt kan pensionsförsäkringen ske genom insättningar å
motbok antingen hos statslifränteanstalten eller hos en vid sidan af
understödsföreningen bildad fristående kassa, s. k. caisse autonome.

Hvarje understödsförening, som drifver verksamhet i öfverensstämmelse
med 1898 års lag, kan för beredande af lifsfalls-, dödsfalls-,
olycksfalls- och pensionsförsäkringar bilda dylika caisses autonomes.
Villkoren härför angifvas i ett särskildt dekret af den 25 mars 1901.
För bildandet af dylika caisses autonomes fordras särskildt tillstånd,
innefattande äfven godkännande af antaget reglemente för den kassa,
som är i fråga att bildas. Detta skall angifva beloppen af delägarnas
bidrag, åldersgräns och öfriga villkor för att komma i åtnjutande af
utfästa pensioner eller kapitalbelopp, pensionernas och kapitalförsäkringarnas
belopp samt sättet för utbetalningen af förfallna pensionsbelopp.
En caisse autonome äger ej särskild rättssubjektivitet annat
än i finansiellt hänseende. Dess räkenskaper föras särskilda från föreningens
öfriga räkenskaper, och hvarje dylik kassa får ej omfatta
mer än en försäkringsgren. Det är emellertid tillåtet för samma understödsförening
att bilda flera olika kassor, en för hvarje försäkringsgren,
dess rörelse omfattar. Kassas bestånd skall garanteras genom val
afvägda afgifter. För hvarje år skall kassans ställning den 31 december
uträknas. Därvid skall bland passiva upptagas premiereservens belopp,
beräknadt efter särskilda af inrikesministern godkända tabeller. För
medelplaceringen gälla särskilda, skärpta bestämmelser. Ingen dylik
kassa får drifva dödsfalls- eller olycksfallsförsäkringsrörelse utan att
hafva minst 3,000 delägare. För rätt att drifva lifsfalls- och pensionsförsäkringsrörelse
fordras minst 2,000 delägare. Om kassans aktiva ej
motsvara dess passiva, eller gällande bestämmelser ej följas, kan tillståndet
återkallas.

Utom garanterade pensioner kan en understödsförening äfven af
tillgängliga medel lämna årliga understöd af mera tillfällig art åt äldre,
svaga eller obotligt sjuka delägare, ungefär på samma sätt som vissa
belgiska föreningar.

Någon ovillkorlig rätt för förening att blifva förklarad för en förening
af allmänt gagn finnes ej, utan förklarandet lämnas efter ansökan och
pröfning i hvarje särskildt fall genom administrativt dekret. Ansökningen
skall vara åtföljd af förteckning på delägarna samt förslag till
stadgar och reglemente för den inre förvaltningen. Förening, som
vunnit dylikt förklarande, åtnjuter samma förmåner som en godkänd
förening samt har dessutom en mera oinskränkt rätt att förvärfva fast
egendom än andra föreningar.

Högsta uppsikten öfver understödsföreningarna utöfvas af inrikesministeriet,
som vid sin sida har ett råd, Conseil supérieur des sociétés
de secours mutuels, till hälften utsedt af föreningarna själfva, och ett
ständigt af medlemmar i rådet bildadt utskott, Section permanente.
Inrikesministern skall årligen till presidenten ingifva berättelse öfver
understödsföreningarnas och rådets verksamhet.

Inrikes- och handelsministrarna i förening skola låta upprätta sjukdoms-
och mortalitetstabeller till understödsföreningarnas tjänst.

Lagen af den 3 februari 1902 afser ett särskildt i Frankrike och
äfven i Italien brukligt slags tontinföreningar, som bereda periodiska
understöd på det sätt, att de mellan dem af delägarna, som en viss
längre tid tillhört respektive förening, fördela afkastningen af sina
fonder. Sådan förening kan, om för dess bestånd ingen särskild tidsbegränsning
finnes, vinna erkännande som juridisk personlighet genom en
deklaration inför vederbörande prefekt, angifvande föreningens benämning,
föremål och säte samt åtföljd af föreningens stadgar och uppgift
på dess föreståndares namn, yrke och hemvist.

Lagens bestämmelser äro i öfrigt mycket torftiga.

Stadgarna kunna äfven i fundamentala delar när som helst ändras
genom beslut af viss kvalificerad majoritet af delägarna, detta uppenbarligen
för att underlätta öfvergången till ett rationellare verksamhetssätt.

Under loppet af de första tio åren, sedan utdelningarna börjat, får
ingen delägare under form af årsutdelning uppbära belopp, som med
mer än hälften öfverskjuter hans första tillskott.

Understöd, som beredas af dylik förening, äro fritagna från exekution
på samma sätt som pensioner, som beredas af en vanlig understödsförening
enligt 1898 års lag.

Innan redogörelsen för den franska rätten i ämnet afslutas, torde
äfven böra med några ord omnämnas en lag af den 27 december 1895
angående de till förmån för arbetare och anställda af vederbörande
arbetsgivare inrättade pensions-, hjälp- och understödskassorna. Lagen,
som gäller för alla dylika kassor, vare sig tillträdet till dem är tvunget
eller ej, har till ändamål att säkerställa sådana kassors förmögenhet.
Enligt densamma hafva delägarna i dylika kassor rätt att vid arbetsgivarens
obestånd genast få kassans hos arbetsgivaren innestående
förmögenhet afskild från arbetsgivarens och särskildt placerad i la
Caisse des dépots et consignations. Inom tre månader efter lagens
ikraftträdande och sedan allt framgent skola alla sådana kassors efter
lagens ikraftträdande influtna och framdeles inflytande inkomster placeras
i statslifränteanstalten, i la Caisse des dépots et consignations eller i
särskildt bildade syndikats- eller patronatskassor. Uti sålunda deponerade
medel få delägarna genom depositionen laglig panträtt. I fråga om
dylika medel, som vid tiden för inträdandet af arbetsgivarens obestånd
eller konkurs ej hunnit deponeras, äga delägarna dessutom för det löpande
och sist förflutna året förmånsrätt såsom för innestående lön. De pensioner,
som kunna komma i fråga att utbetalas, torde i hvarje fall i
regel beredas genom inköp i statslifränteanstalten.

Norge.

Norge är det enda land, som, såvidt utrönas kunnat, ifråga om
understödsföreningar konsekvent tillämpat det s. k. publicitetssystemet.

Bestämmelser angående understödsföreningar lämnas för den norska
rättens del i eu förordning af den 15 maj 1810, enligt hvilken alla
dylika föreningar af hvad namn som helst, såsom pensions-, änke- och
begrafningskassor, lif-, rånte- och utstyrselföreningar, äro underkastade
tillsyn af en af konungen tillsatt kommitté. Denna tillsyn skall icke
gå ut på att förbjuda dylika anstalters inrättande eller hindra deras
fortfarande verksamhet, utan den skall endast bestå däri, att kommittén
skall noggrant pröfva planen för företaget och innehållet i de stadgar,
som antagits eller äro afsedda att antagas för anstalten. I följd däraf

åligger det enhvar föreståndare för eller stiftare af sådan anstalt,
sdvidt den är afsedd för allmänheten, att till kommittén insända planen
för företaget och stadgarna jämte tillfredsställande upplysning om de
grunder, på hvilka företaget är byggdt, och de beräkningar, som ligga
till grund för anstaltens utfästelser. Dessutom bör angifvas, huru anstaltens
medel skola placeras och mot hvilken ränta detta skall ske.
Skulle kommittén anse flera upplysningar erforderliga, skola sådana
lämnas.

Sedan kommittén afslutat sin granskning, skall den meddela vederbörande
föreståndare eller stiftare sitt omdöme. Detta skall dessutom
offentliggöras i de allmänna tidningarna på det allmänheten skall få
kännedom om anstaltens värde. Sådant offentliggörande erfordras dock
ej, om det är fråga om ny anstalt, hvars stiftare ej afser att sätta
företaget i verket, om ej kommitténs omdöme utfaller gynnsamt. Slutligen
skall kommitténs omdöme af vederbörande föreståndare införas i
hvart för allmänheten afsedt exemplar af planen eller stadgarna strax
efter titelbladet. Enhvar förändring i planen eller stadgarna skall likaledes
underställas kommitténs granskning och omdöme, hvarefter detta
skall offentliggöras på samma sätt som kommitténs första omdöme.

En straffbestämmelse för underlåtenhet att ställa sig förordningens
föreskrifter till efterrättelse fanns visserligen ursprungligen i 1810 års
förordning men bortföll genom 1842 års strafflag, hvarför det också
klagats öfver, att fall inträffat, då desamma icke efterkommits.

Genom Lov den 9 augusti 1839 erhöllo anstalter, som fått sina
försäkringsplaner af konungen godkända, vissa förmåner, såsom frihet
från stämpel, lättnader i formaliteterna för tillgodogörande af förfallna
panter, rätt att få förfallna afgifter indrifna utan föregående rättegång
och dom samt förmånsrätt hos sina uppbördsmän, därest dessas förordnanden
bl i fvi t tingslästa, o. s. v. Genom en ytterligare Lov den 4
augusti 1845 utsträcktes dessa förmåner uttryckligen äfven till lifränteföreningar,
pensionsinrättningar och understödsföreningar, som fått sina
planer af konungen gillade, hvarjämte ytterligare förmåner medgåfvos.

Enligt det Udkast til Lov om Forsikringsselskaber, som för närvarande
är beroende på stortingets pröfning, skulle 1810 års förordning
fortfarande äga tillämpning på begrafningskassor, sjukkassor, pensionsinrättningar
och liknande, understödsföreningar. Om emellertid sådan
förening meddelar kapitalförsäkring till högre belopp än 400 kronor
eller ränteförsäkring till högre belopp än 40 kronor, skulle den vara
underkastad tillsyn af det kontrollkontor, förslaget afser skola inrättas,
i den mån sådan tillsyn för hvarje fall finnes ändamålsenlig, och på

samma sätt som lifförsäkringsanstalter samt med samma påföljder för
öfverträdelser, som förslaget stadgar beträffande dylika anstalter. Dessutom
skulle konungen, om den enligt 1810 års förordning tillsatta
uppsiktskommittén funne det ändamålsenligt, också beträffande andra
än nyssnämnda understödsföreningar kunna påbjuda, att de skola vara
underkastade tillsyn af kontrollkontoret. Slutligen skulle konungen på
förslag af uppsiktskommittén eller kontrollkontoret kunna ålägga viss
understödsförening att ombilda sig till ömsesidig försäkringsförening.
Ställer sig föreningen icke dylikt åläggande till efterrättelse inom viss
tid, skulle kontrollkontoret äga förklara den satt under likvidation och
inkalla delägarna i densamma till generalförsamling.

VI.

Danmark.

Loven om anerkendte Sygekasser den 12 april 1892 intager en
mellanställning mellan systemet af uteslutande fri understödsverksamhet
och tvångsförsäkring.

Den känner visserligen intet tvång att vara försäkrad, men den
ålägger de af densamma berörda kassorna ett visst tvång att i sig
upptaga delägare, hvilket på sätt och vis gör dem till publika institutioner.

Sålunda har den en bestämmelse, att, om sjukkassa är inrättad som
yrkeskassa, vare sig för arbetare eller för mästare, den inom det för
dess verksamhet bestämda lokala området skall stå öppen för alla respektive
arbetare eller mästare i facket, såvidt de eljest uppfylla de allmänna
villkoren för att kunna blifva delägare i sjukkassa. Ej heller kan annan
erkänd kassa vägra att upptaga någon till delägare, om han uppfyller
de af lagen uppställda allmänna villkoren för att blifva delägare i kassa,
sådana dessa villkor blifvit närmare bestämda genom kassans stadgar.
Upphör en kassa att finnas till, eller förlorar den sin rätt att vara erkänd,
därför att dess delägareantal nedgått under föreskrifvet minimum,

och någon, som varit delägare i sådan kassa, inom 2 månader begär
att blifva upptagen i annan kassa, till inträde i hvilken lian eljest har
de erforderliga personliga betingelserna, kan inträde icke nekas honom,
därför att han öfverskridit den i stadgarna fastslagna åldersgränsen för
inträde, liksom han ej är underkastad bestämmelserna om karenstid.

Om någon på grund af lagens stadganden äger rätt att blifva delägare
i erkänd sjukkassa, afgöres af en skiljenämnd, bestående af en
af kommunalstyrelsen i orten utsedd medlem samt en medlem, vald af
kassan, och dennas läkare. Talan mot skiljenämndens beslut kan fullföljas
hos inrikesministern.

Erkännande meddelas af inrikesministern efter särskild ansökan,
som skall vara åtföljd af ett exemplar af kassans stadgar, förteckning
öfver delägarna, med angifvande af deras ålder och lefnadsställning, en
utskrift af beslutet att söka erkännande och, om det icke är fråga om
ny kassa, af sista årets räkenskaper.

Stadgarna skola angifva kassans namn, säte, ändamål och verksamhetsområde,
samt innehålla föreskrifter om, bland annat, räkenskapsföriug
och revision, placering af kassans medel samt användningen
af möjligen uppkommet öfverskott, särskildt vid kassans upplösning.

För att erhålla erkännande och fortfarande kunna bestå som erkänd
kassa fordras, att vederbörande kassa har minst 50 delägare, däri icke
inräknade de hedersmedlemmar, som enligt lagen kunna finnas. Under
särskilda omständigheter kan dock erkännande lämnas eu kassa med
mindre antal delägare, dock icke under 30; och en sådan kassa har
rätt till erkännande, om den har sitt säte i en kommun, hvars invånareantal
ej öfverstiger 800. Går delägareantalet ner under 30, förlorar
kassan sin egenskap af erkänd. Då två kassor med minst 30 delägare
hvar eller flera kassor med minst 20 delägare hvar, som hafva sitt säte
i grannkommuner eller eljest nära hvarandra, sammansluta sig till ömsesidigt
tryggande af åtagna förpliktelsers fullgörande, har eu hvar sådan
kassa rätt till erkännande, äfven om antalet delägare i densamma understiger
50. Går det sammanlagda delägareantalet ner under 50, förlora
kassorna egenskapen af erkända kassor.

Vidare fordras för erkännande, att kassa skall vara upprättad såsom
yrkeskassa, eller att stadgarna skola angifva visst lokalt område, i regel
eu kommun, för kassans verksamhet. Dessa bestämmelser hindra dock
icke, att stadgarna kunna medgifva såväl lokal sjukkassas delägare,
hvilken flyttar från orten, som yrkeskassas delägare, hvilken öfvergått
till annat yrke, rätt att kvarstanna i kassan.

I en erkänd sjukkassa skola bidragen från delägarna vara sålunda

bestämda, att de tillsammans med öfriga ordinarie inkomster och det
statsunderstöd, som erhålles, kunna beräknas vara tillfyllest för täckande
af de förpliktelser, kassan åtagit sig. Upptagas inträdesafgifter, skola
de afsättas till en särskild reservfond.

Kassorna stå under öfverinseende af eu sjukkasseinspektör, hvars
samtycke fordras till en hvar förändring i stadgarna. Till inspektören
åligger det erkänd sjukkassa att för hvarje år inom en af inrikesministern
fastställd tid insända sina räkenskaper, behörigen reviderade,
jämte årsberättelse. Inspektören skall genomgå de insända årsräkenskaperna
och i det hela föra tillsyn öfver de erkända sjukkassorna.
Han skall när som helst hafva tillgång till att göra sig underrättad om
beskaffenheten af kassas böcker, räkenskaper och hela verksamhet i
öfrigt. Får han anledning antaga, att eu kassas förmögenhetsställning
har gått så tillbaka, att kassan icke kan antagas bjuda säkerhet för
uppfyllandet af sina förpliktelser, har inspektören att anställa erforderlig
undersökning. Bekräftas det därvid, att kassan ej är solvent, eller
ställer sig kassans styrelse icke lagens föreskrifter till efterrättelse, eller
finnes dess verksamhet icke försiggå i öfverensstämmelse med de angående
densamma gifna bestämmelserna samt under iakttagande af nödigpåpasslighet
och ordning, och sker ej rättelse i enlighet med inspektörens
anvisningar, kan inrikesministern, efter anmälan af inspektören,
låta erkännandet bortfalla.

Sjukkasseinspektören skall vidare vara ordförande i en nämnd, som
af styrelserna för samtliga erkända sjukkassor med öfver 100 delägare
väljes för 4 år i sänder. Valet sker skriftligen, och kassor med mindre
antal delägare än 100 kunna deltaga, om de sammansluta sig så, att
de tillsammans representera mer än 100 delägare. I öfrigt meddelas
närmare bestämmelser om valet af inrikesministern. Denna nämnd kan
af inspektören sammankallas för dryftandet af hvarje sjukkasseväsendet
angående spörsmål. Finner nämnden, att erkänd sjukkassa, utan att
direkt öfverträda lagens föreskrifter, dock i sitt förhållande till delägarna
i densamma eller till andra sjukkassor verkar på ett för sjukkasseinstitutionen
i dess helhet ogynnsamt sätt, skall inspektören hemställa
till inrikesministern, huruvida ej erkännandet för en sådan sjukkassas
räkning skall bortfalla.

Årligen åligger det inspektören att sammankalla möten af delegerade
för de erkända sjukkassorna, antingen gemensamt för hela landet
eller provinsvis. Afsikten med dessa möten är dels att förena så många
kassor som möjligt om gemensamma regler i sådana frågor, beträffande

kvilka de olika kassornas intressen beröra hvarandra, samt dels att
åvägabringa återförsäkringsföreningar och normalstatuter.

Utöfver den uppsiktsmyndighet, som sålunda tillkommer inspektören,
åligger det honom att biträda med erforderliga upplysningar och
hjälp, särskilt vid upprättandet af nya kassor.

Beslut om användande af kassas öfverskott vid dess upplösning
fordrar för sin giltighet inspektörens godkännande.

I sammanhang härmed kan nämnas, att sådant öfverskott under
inga förhållanden får uppdelas mellan delägarna.

Slutligen skall inspektören årligen till inrikesministern afgifva berättelse
om de erkända kassornas verksamhet. Ett utdrag af denna
berättelse skall offentliggöras på sätt inrikesministern föreskrifver.

Sjukkassornas egentliga ändamål är att bereda sjukhjälp. Emellertid
kan erkänd sjukkassa äfven bereda sig tillfälle att försäkra annan
hjälp, såsom begrafningshjälp, ålderdomsunderstöd och understöd vid
varaktig oförmögenhet till arbete. Bestämmelserna härom skola upptagas
i särskilda stadgar, hvaraf ett exemplar skall tillställas sjukkasseinspektören,
hos hvilken äfven hvarje förändring i stadgarna skall anmälas.
För sådan försäkring skola särskilda afgifter upptagas, och
öfver de till dylik rörelse hörande medel skola särskilda räkenskaper
föras. Inspektören skall när som helst hafva tillgång till att undersöka
kassans verksamhet i dessa hänseenden och förvaltningen af de för
dylika försäkringsändamål uppsamlade medlen.

I öfrigt komma lagens bestämmelser om erkända sjukkassor icke
till användning i fråga om försäkring af understöd af nu angifna slag.

För upprätthållandet af sjukförsäkringsverksamheten åtnjuta de
erkända sjukkassorna åtskilliga förmåner:

l:o. Stämpelfrihet.

2:o. Statsbidrag.

3:o. Nedsättning i afgifterna å allmänna sjukvårdsinrättningar.

4:o. Rätt för medlemmar att af kommunerna erhålla fri skjuts till
läkare och sjukhus.

För att emellertid dessa förmåner skola komma endast verkligt
behöfvande till del innehåller å andra sidan lagen en del bestämmelser:

l:o. Lämnas utförliga föreskrifter om det understöd, sjukkassa
skall och får lämna, samt om karenstid m. m.

2:o. År det förbjudet att vara delägare i mer än en erkänd kassa
och att, då man är delägare i erkänd sjukkassa, genom försäkring
jämväl i andra kassor försäkra sig om större daglig penningehjälp, än
som motsvarar vederbörandes genomsnittliga arbetsförtjänst. Anmälan

hos den erkända kassan skall ske, då delägare i erkänd kassa sedermera
blir delägare äfven i icke erkänd kassa; och likaledes åligger
det delägare i icke erkänd kassa, som söker inträde jämväl i erkänd
kassa, att därvid anmäla sitt delägarskap i den icke erkända kassan.
Öfverträdelse af dessa förbud äfvensom svek i öfrigt medför förlust
af delägarerätten.

3:o. Lämnas noggranna bestämmelser om hvem som får vara
delägare i erkänd sjukkassa. Delägare kunna endast obemedlade arbetare,
husmän, handtverkare och näringsidkare, lågt aflönade personer i
annans tjänst och andra med de nämnda i ekonomiskt hänseende likställda
män och kvinnor vara. Äldre sjukkassor kunna dock, om begäran
därom framställts inom 6 månader efter det lagen trädde i kraft,
hafva vunnit erkännande, äfven om de räknat bland sina delägare
personer, som icke uppfyllt nu angifna villkor. För sådana delägare
åtnjutes emellertid ej statsunderstöd eller förmånerna af billigare afgifter
å sjukvårdsinrättningar och af friskjutsar.

Från en annan synpunkt är det förbjudet för personer under 15
år att blifva delägare i erkänd kassa.

Ny Lov om Livsforsikringsvirksornhed utfärdades den 29 mars 1904.
Denna lag skall icke äga tillämplighet på sådana på ömsesidighet
grundade lifförsäkringsföreningar, som icke bereda kapitalförsäkring till
högre belopp än 250 kronor eller högre årlig lifränta än 50 kronor.
Emellertid äger inrikesministern på grund af särskilda förhållanden och
efter hemställan af det försäkringsråd, som enligt lagen skall inrättas,
beträffande särskilda sådana föreningar meddela bestämmelser, hvarigenom
de underkastas lagens stadganden. Dessutom skola äfven de
sålunda undantagna mindre försäkringsanstalterna lämna vissa uppgifter
angående sin verksamhet.

Slutligen har den 1 april 1905 utfärdats en Lov om Tilsyn med
Begravelseskasser. Med begrafningskassor förstår lagen sådana efter
ömsesidighetsprincipen inrättade föreningar, som hafva till ändamål att
tillförsäkra utbetalningen vid delägares eller ett af dess barns under 15
år frånfälle af en summa en gång för alla icke öfverstigande femhundra
kronor. Såsom villkor för, att en förening må anses såsom begrafningskassa,
fordrar lagen vidare, att föreningen uteslutande skall styras
af delägarna, samt att vinsten af företaget i sin helhet skall tillfalla
dem och i regel blott kunna tillfalla dem i form af begrafningshjälp.

Tillsynen utöfvas af sjukkasseinspektören. Nya kassor skola, innan
de träda i verksamhet, och äldre kassor inom ses månader efter lagens
trädande i kraft till denne insända ett exemplar af sina stadgar. Dessa

skola, förutom vissa stadganden af föreningsrättslig art, såsom om
ändring i stadgarna m. m., innehålla bestämmelser om:

1) kassans ändamål och verksamhetsområde, delägares intagande
samt deras rättigheter och skyldigheter, med närmare angifvande af
det ömsesidiga ansvaret;

2) räkenskapsväsen och revision, medelplaceringen, som skall ske
för sig, om kassan utgör afdelning af en förening med flora ändamål,
samt användandet af uppkommet öfverskott, särskildt vid kassans upplösning; Samtidigt

skall ingifvas uppgift på ordförandens i styrelsen namn
och adress.

Senare förändringar i stadgarna och ombyte af ordförande i styrelsen
skola anmälas inom en månad.

För uppsikten gälla följande bestämmelser:

1) Samtidigt med insändandet af stadgarna skall ingifvas förteckning
på delägarna i kassan, angifvande deras namn, kön och födelseår,
samt affattad efter ett af inrikesministern fastställdt formulär. Ny förteckning
skall därefter aflämnas, första gången inom januari månad
1910, och sedan hvart femte år, samt kan dessutom när som hälst af
inspektören affordras föreningen.

2) Räkenskaperna skola för hvarje år afslutas den 31 december
och föras efter ett af inrikesministern fastställdt schema. Räkenskaperna
skola, så snart de hunnit revideras, och senast före utgången af
mars månad hvarje år tillställas inspektören.

3) Sjukkasseinspektören är berättigad att affordra kassa hvarje
upplysning, som han anser erforderlig för bedömande af dess verksamhet
och ställning, att när som helst taga del af kassans böcker,
räkenskaper och hela verksamhet samt att personligen eller genom
ombud öfvervara kassans ordinarie sammanträden.

4) Under loppet af år 1910 och sedan hvart femte år skall sjukkasseinspektören
beräkna hvarje särskild kassas ställning och underrätta
kassan om resultatet. Finner han, att kassa svårligen kan uppfylla sina
förpliktelser, äger han hemställa till kassan att antingen höja bidragen
eller nedsätta försäkringsbeloppen. Denna hemställan skall af styrelsen
bringas till samtliga delägares kännedom.

Underlåtenhet att i rätt tid fullgöra i lagen föreskrifna skyldigheter
föranleder bötesansvar.

Sjukkasseinspektören skall årligen till inrikesministern afgifva berättelse
om samtliga begrafningskassors verksamhet och ställning. I
denna skall äfven i nödiga delar angifvas resultaten af femårsberäk -

ningarna. Inrikesministern afgör, i livad mån berättelsen skall bringas
till allmänhetens kännedom.

Slutligen skall sjukkasseinspektören lämna kassorna erforderliga
upplysningar och vägledning samt särskildt lämna sitt bistånd vid upprättandet
af nya kassor.

Begrafningshjälpen är fritagen från utmätning.

På de i denna lag omhandlade kassor skola ej bestämmelserna i
1904 års lag äga tillämpning med mindre inrikesministern på hemställan
af försäkringsrådet eller sjukkasseinspektionen för särskild kassas del
så förordnar. Därvid kunna sådana afvikelser från sistnämnda lag medgifvas,
som med hänsyn till respektive kassas ställning anses önskliga.

Såsom af förestående redogörelse framgår, bildar den danska rätten
på ifrågavarande område på långt när icke något afslutadt helt.

VII.

Finland.

Finland erhöll den 5 december 1895 en lag angående arbetsgifvares
ansvarighet för kroppsskada, som drabbar arbetare, genom hvilken
lag tvångsförsäkring för olycksfall infördes. Öfriga försäkringsgrenar,
som pläga utgöra föremål för tvångsförsäkring, lämnades däremot tvångsfria,
men gjordes på samma gång till föremål för särskild lagstiftning
genom en förordning af den 2 september 1897, angående arbetareunderstödskassor.

Sistnämnda förordning afser sålunda icke ett fullständigt ordnande
af den enskilda understödsverksamheten utan är liksom den danska
sjukkasselagen närmast af socialpolitisk art. Den omfattar till följd
häraf endast sådana understödskassor, som äro bildade för handtverkare,
yrkes- och andra arbetare eller med dem jämförbara personer, och af
dylika kassor endast sjuk- och pensionskassor. Sjukkassa kan emellertid
äfven lämna försäkring för sjukdom, som föranledts af olycksfall,
och försäkring af begrafningshjälp. Med pensionskassa förstås
kassa, som har till ändamål att åt delägarna utgifva underhållsbidrag
vid ålderdom eller stadigvarande arbetsoförmåga eller att lämna understöd
åt afliden delägares änka och barn. Förordningen äger emellertid
under alla förhållanden icke tillämplighet på kassa, hvars verksamhet
är inskränkt till vissa, vid kassans stiftande namngifna personer.

Understödskassas tillgångar få ej användas till andra ändamål än
utdelande af i stadgarna angifna understöd af ofvan antydda beskaffenhet
samt bestridande af förvaltningskostnader och bildande af erforderliga
fonder. Åro sjukkassa och pensionskassa inrättade i samband
med hvarandra, skola för hvardera kassan särskilda stadgar vara uppgjorda
samt dess medel skildt för sig förvaltas och bokföras. Detsamma
gäller, om arbetareunderstödskassa är inrättad i samband med förening,
anstalt eller kassa, som afser annat ändamål än sjuk- eller pensionsförsäkring.
Med andra ord hvarje kassa, som faller under förordningens
bestämmelser, är förhindrad att, med de härofvan för sjukkassa angifna
undantag, förena olika slag af försäkringsverksamhet och att med försäkringsverksamheten
förbinda verksamhet af annat slag.

Arbetareunderstödskassas verksamhet får ej begynna, innan stadgar
för kassan blifvit fastställda, och ändring i understödskassas stadgar
äger icke giltighet med mindre stadfästelse därå vunnits. Stadfästelse
får emellertid icke vägras, om förslaget till stadgar eller till ändring
i desamma öfverensstämmer med allmän lag och 1897 års förordning.
Pröfning och stadfästelse af stadgar tillkommer guvernören i länet, om
kassans verksamhet skall vara inskränkt till endast ett län, eljest
senaten. Stadgarna skola, förutom rent föreningsrättsliga föreskrifter,
innehålla bestämmelser i följande hänseenden, nämligen om kassans
benämning och ändamål, villkoren för inträde i kassan och de orsaker,
som kunna medföra förlust af delaktighet däri, afgifterna till kassan,
de understöd och öfriga förmåner, som tillkomma delägare eller afliden
delägares änka och barn, bildandet af fonder, därest sådana äro nödiga
till betryggande af kassans verksamhet, samt i hvilka fall och huruledes
kassan må upplösas och huru de medel skola användas, hvilka kunna
återstå, sedan kassans samtliga förbindelser blifvit fullgjorda. Bestämmas
afgifterna till kassan och understöden från densamma att utgå med vissa
i stadgarna utsatta belopp, bör härvid tillses, att utsikt finnes för att
kassan skall kunna fullgöra åtagna förpliktelser. År understödskassa
inrättad vid industriellt verk eller annat affärsföretag eller ock vid
vissa sådana verk eller företag gemensamt, skola dessutom stadgarna
angifva, huru förfaras bör, i händelse rörelsen vid dylikt verk eller företag
för längre eller kortare tid afbrytes.

Har delägare under viss i stadgarna angifven tid, som ej får bestämmas
till mer än fem år, till pensionskassa verkställt föreskrifna inbetalningar,
och nödgas han till följd af bestämmelse i stadgarna att utträda ur
kassan vid ombyte af yrke eller arbetsplats eller bortflyttning från orten,
skall honom eller hans änka och barn tillkomma en mot de erlagda

årsafgifterna svarande, i stadgarna bestämd pensionsförmån enligt de
för kassan gällande allmänna grunderna.

En påminnelse om den fransk-belgiska uppfattningen är det att
förordningen särskildt nämner, att för beredande af pension åt delägare
i arbetarepensionskassa eller åt hans änka och barn delägarens utgifter
till kassan må, genom kassans förmedling, för delägarens räkning på
vissa villkor inbetalas till lifränteanstalt eller lifränteförsäkringsbolag
med hufvudförvaltning inom Finland.

Upplöses arbetareunderstödskassa, skola kassans tillgångar, sedan
öfriga förbindelser fullgjorts, främst användas till att för en hvar, som
är berättigad till viss förmån ur kassan, säkerställa erhållandet af hvad
honom på grund af gjorda inbetalningar enligt stadgarna tillkommer.
Öfverskott, som därutöfver kan uppstå, må användas allenast till ändamål,
som öfverensstämmer med kassans allmänna syfte eller eljest afser
arbetarebetolkningens bästa, samt får icke i något fäll fördelas emellan
delägarna.

Den egentliga tillsynen öfver arbetareunderstödskassorna utöfvas
af Industristyrelsen, en myndighet, som, inrättad år 1884 i stället för
två förutvarande ämbetsverk, Manufakturdirektionen och Bergsstyrelsen,
närmast har till åliggande att hålla sig noga underrättad om de industriella
näringarnas tillstånd och behof samt att föreslå åtgärder till
deras förkofran.

Industristyrelsen skall höras, innan guvernör äger meddela stadfästelse
å stadgar; och för understödskassa fastställda stadgar skola af
vederbörande myndighet meddelas sagda styrelse. Likaledes skall
Industristyrelsen underrättas om beslutad upplösning af kassa.

Understödskassas styrelse skall hvarje år före maj månads utgång
genom vederbörande guvernör till Industristyrelsen insända redogörelse
öfver kassans verksamhet under det föregående räkenskapsåret. Redogörelsen
skall vara affattad enligt formulär, som blifvit fastställdt af
industristyrelsen, och jämväl upptaga huru kassans medel äro placerade.
Dessutom skall den vara åtföljd af bestyrkt afskrift af protokollet för
den arsstämma, vid hvilken styrelsens redogörelse för ifrågavarande
räkenskapsår jämte revisorernas utlåtande förehafts till behandling, samt
uppgift å styrelsemedlemmarnas namn.

Finner Industristyrelsen, att understödskassa ej förvaltas enligt dess
stadgar och förordningens föreskrifter, eller att kassan uppenbarligen
icke erbjuder tillbörlig trygghet för fullgörandet åt åtagna förpliktelser,
skall styrelsen göra anmälan därom hos vederbörande guvernör, som i
sin ordning äger förständiga kassans styrelse att förelägga saken för

nästa årsstämma eller för extra stämma med kassans delägare. Utdrag
af det vid stämman i ärendet förda protokollet skall oförtöfvadt tillställas
guvernören, som sedermera skall lämna Industristyrelsen del af
detsamma. Vidtagas ej erforderliga åtgärder till aflägsnande af anmärkta
missförhållanden, äger guvernören antingen meddela förbud att, innan
rättelse skett, emottaga nya delägare i kassan, eller också, om omständigheterna
påkalla det, förbjuda fortsättandet af kassans verksamhet.
Underlåtenhet af kassans styrelse att aflämna förutnämnda redogörelse
eller att ställa sig till efterrättelse förständigande eller förbud, som
nyss omtalats, medför böter.

I afseende å kassor, som inrättats innan förordningen trädde i kraft,
stadgades, att dylika kassor skulle bringa sina stadgar till öfverensstämmelse
med förordningens föreskrifter och inom ett år efter dess ikraftträdande
utverka fastställelse å stadgarna, oafsedt om förut gällande
stadgar varit af myndighet fastställda eller ej.

Slutligen medges, dels att, i händelse stadgar för understödskassa,
vare sig med afseende å villkor, som vid medels donerande till kassan
utfästs, eller af annan anledning, icke kunnat affattas i full öfverensstämmelse
med förordningens föreskrifter, det får ankomma på senatens
pröfning, huruvida de föreslagna stadgarna för dylik understödskassa
likväl må kunna stadfästas, samt dels att, om understödskassa, som är
inrättad vid industriellt verk eller annat affärsföretag, af arbetsgifvare
åtnjuter visst, i stadgarna bestämdt bidrag, eu del styrelsemedlemmar
och revisorer, dock ej utöfver halfva antalet, må utses af arbetsgifvaren.

Äfven understödsföreningar, som icke falla under bestämmelserna
i 1897 års förordning, torde för sin trygghet vara hänvisade att söka
stadfästelse å sina stadgar, ehuru någon uttrycklig föreskrift därom ej
torde finnas.

Beträffande de forna skråämbetenas kassor äfvensom de af gesällföreningar
sammanbragta kassorna stadgas i förordningen om näringarna
den 31 mars 1879, att de skola öfvervakas af de fullmäktige, som handhafva
handtverksföreningarnas i städerna angelägenheter, och att fullmäktige
till och med, där så kan anses nödigt, äga omhändertaga
ifrågavarande kassor.

VIII.

Tyskland.

Tyskland är det land, som konsekventast genomfört tvångsförsäkringssystemet.
För detta ändamål äro inrättade åtskilliga kassor af
mer eller mindre offentlig karaktär. Vid sidan af denna offentliga försäkringsverksamhet
har emellertid en ganska omfattande privat understödsverksamhet
bibehållit sig, utöfvad genom s. k. fria kassor.

I sammanhang med genomförandet af tvångsförsäkringen reglerades
äfven en del af dessa fria kassors förhållanden genom en rikslag, Gesetz
uber die eingeschriebenen Half skassen vom 7 April 1876, som i vissa delar
undergick förändring genom en lag af den 1 Juni 1884.

Denna lag, här nedan för korthetens skull citerad under benämningen
»Hulfskassengesetz», afsåg dock endast den egentliga sjukförsäkringen.
En inskrifven kassa får nämligen ej lämna annan försäkring
än af sjukhjälp och begrafningshjälp, och denna sista får icke öfverstiga
det tiodubbla beloppet af det veckounderstöd, hvartill den aflidne
delägaren i händelse af sjukdom varit berättigad. Försäkring af begrafningshjälp
är dessutom icke tillåten annat än i samband med sjukförsäkring.
Vid sidan af de inskrifna hjälp kassorna funnos emellertid och
bildades allt jämt en mängd andra fria kassor, som icke underordnade sig
under das Hulfskassengesetz utan afstodo från en inskrifven hjälpkassas
rättigheter för att i stället åt sig bevara friheten att ägna sig åt hvilket
slags försäkringsverksamhet som helst. De vunno därmed äfven fördelen
att kunna närmare ansluta sig till andra föreningar än som på grund
af vissa bestämmelser i das Hulfskassengesetz var möjligt för inskrifna
hjälpkassor. För dessa icke inskrifna hjälpkassor gällde till en början
endast de allmänna bestämmelserna för föreniugar och korporationer
samt en del partikularrättsliga föreskrifter. Genom Gesetz uber die
privaten Versicherungsunternehmungen vom 12 Mai 1901 hafva emellertid
äfven dessa icke inskrifna fria hjälpkassor indragits under rikslagstiftniugen.

Förhållandet mellan dessa lagar är nu det, att sistnämnda lag är
den generela och omfattar alla understödsföreningar, som ej särskild!
inregistrerats enligt Hulfskassengesetz.

Under 1901 års lag falla alla privata försäkringsföretag, såvidt
dessa enligt de af dem ingångna försäkringsaftalen tillerkänna försäkringstagarna
rättsligen utkräfbara anspråk gent emot försäkringsgifvaren.

Lagen skiljer mellan större företag och företag, som drifvas af
mindre, ömsesidiga försäkringsanstalter, d. v. s. föreningar, som enligt
sina stadgar äro strängt begränsade i afseende å föremålet för sin
verksamhet, området för densamma eller den krets af personer, den
får omfatta. För dessa mindre föreningar gälla visserligen i princip
samma bestämmelser som för de större anstalterna, men vissa lindringar
äro dock medgifna.

Närmare än nu nämnts anges icke hvilka föreningar, som skola
anses för mindre föreningar, utan lagen har öfverlämnat afgörandet
häraf för hvarje särskildt fall åt vederbörande uppsiktsmyndighet. Dock
äger Förbundsrådet, om så skulle befinnas lämpligt, meddela särskilda
föreskrifter i detta hänseende.1)

‘) Af de af das Kaiserl. Aufsichtsamt filr Privatversicherung utgifna årliga berättelserna
tyckes det emellertid framgå, att det mött relativt mindre svårigheter att skilja
mellan större anstalter och mindre föreningar än att i de särskilda fallen afgöra, när en mindre
förening öfverhufvud vore att anse såsom försäkringsförening och därför underkastad uppsikt.
Allmänt fruktade man inom de af dylika föreningar intresserade kretsarna, att statsuppsikten
skulle omedelbart föranleda upplösningar i mängd. Det gjordes därför en massa invändningar
från de olika föreningarnas eller kassornas sida därom, att de ej vore försäkringsanstalter.
Då äfven för en blifvande svensk lagstiftning det icke torde sakna sitt intresse att veta huru
den tyska praxis löst denna fråga, lämnas här ett kort utdrag ur das Aufsichtsamt’s första
berättelse: »Påståendet, att begrafnings-, pensions- och dylika kassor icke vore att anse såsom försäkringsföretag
i den mening lagen fattade detta begrepp, grundades i många fall därpå, att
dessa kassor ej åsyftade förvärf, utan att de snarare vore välgörenhetsinrättningar, och
att de förvaltades af olönade förtroendemän. Däremot har das Aufsichtsamt framhållit, att
dessa förhållanden icke i någon mån berörde rörelsens egenskap af försäkring eller ej. I andra
fall framhölls, att anstalten i fråga icke vände sig till allmänheten utan allt ifrån böx-jan hade
sin verksamhet inskränkt till en noga bestämd krets af personer. Detta förhållande framhölls
särskildt af kassor, som uteslutande voro bestämda för medlemmarna af viss förening, men
äfven af en del af enskilda arbetsgifvare inrättade kassor. Här hade das Aufsichtsamt alltså
att pröfva, om jämlikt 1 § i das Privatversicherungsgesetz ett utöfvande af försäkringsrörelse
[Betrieb von Versicherungsgeschäften] kunde antagas föreligga. I de flesta fall måste frågan besvaras
jakande. Man utgick därifrån, att det icke med nödvändighet fordrades ett yrkesmässigt
utöfvande af försäkringsrörelse för att lagen skulle vara tillämplig, utan att det endast erfordrades
ett verkligt utöfvande af dylik rörelse (Geschäftsbetrieb), d. v. s. en planmässig, på längre
tids giltighet beräknad och på fortlöpande afslutande af ett obestämdt antal försäkringsafta]
riktad verksamhet. Lika litet ansågs det erforderligt, att försäkringsverksamheten skulle vara
det enda ändamålet med företaget; äfven sådana anstalter, som därjämte fullföljt helt andra,
t. ex. ideala ändamål, ansågos skyldiga underkasta sig statsuppsikt. I enstaka fall förklarades
vederbörande anstalt ej vara försäkringsanstalt och ett utöfvande af försäkringsrörelse enligt
lagens mening icke föreligga, emedan vederbörande företag från början begränsat sig till en

I fråga om den myndighet, som har att utöfva uppsikt öfver respektive
anstalter, skiljer 1901 års lag på sätt och vis mellan de större
anstalterna och de mindre föreningarna. Enligt 2 § skall nämligen
uppsikten öfver försäkringsanstalt, som enligt sina stadgar eller andra
bestämmelser har sin verksamhet inskränkt till eu förbundsstats område,
utöfvas af denna stats myndigheter, men uppsikten öfver anstalter med
större verksamhetsområde utöfvas af ett särskildt inrättadt ämbetsverk,
(las Kaiserliche Aufsichtsamt fur Privatversicherung. Till yttermera
visso stadgas, att rikskansleren i samförstånd med vederbörande landsregeringar
skall kunna bestämma, att anstalt, hvars verksamhet visserligen
sträcker sig ut öfver en förbundsstats gränser, men som dock är
strängt begränsad till föremål och område eller rör sig inom en inskränkt
krets af personer, skall vara underkastad uppsikt af myndigheterna
i den stat, där den har sitt säte. Till följd af dessa bestämmelser
kommer faktiskt i regel endast ett relativt fåtal mindre föreningar
att stå under uppsikt af das Aufsichtsamt.1) Detta verk är ej
heller apellinstans i förhållande till de särskilda staternas myndigheter,
utan dessas beslut* öfverklagas i vanlig väg.

Uppsiktsmyndigheternas befogenhet är af tvåfaldig art i det att
den omfattar dels rätten att meddela koncession och dels en uppsiktsrätt
öfver det sätt, hvarpå efter erhållen koncession en anstalts angelägenheter
skötas.

Koncession erfordras för alla försäkringsföretag, större såväl som
mindre, och det är belagdt med straff att utan koncession drifva försäkringsverksamhet
och att såsom företrädare eller ombud för icke
koncessionerad anstalt sluta försäkringsaftal.

relativt liten, i nära personliga förbindelser stående och fast sluten krets af personer.» En annan
svårighet i detta hänseende påpekar das Aufsichtsamt längre fram i samma berättelse, där det
heter: »Till mycken tvekan har tolkningen af lagens lista § 2 mom. gifvit anledning, enligt

hvilket lagrum föreningar, som lämna sina delägare understöd utan att tillerkänna dem något
rättsanspråk därpå, icke äro att anse som försäkringsanstalter och följaktligen icke äro underkastade
den i lagen föreskrifna uppsikten. På detta stadgande grundade talrika mindre föreningar,
särskildt begrafnings- och pensionskassor, vare sig de voro upprättade för personer af
särskilda yrken eller anställning eller för medlemmar af vissa föreningar, sin vägran att inordna
sig under lagens föreskrifter. Särskildt åberopade man den i talrika mindre föreningars
stadgar intagna bestämmelsen, att delägarnas anspråk mot kassan ej finge göras gällande
på rättslig väg. Häremot har das Aufsichtsamt påvisat, att en enstaka bestämmelse i stadgarna
icke finge tillmätas afgörande betydelse, såvida det af stadgarnas innehåll öfverhufvud framginge,
att kassan afsåge att åt delägarna bereda fasta rättsanspråk på de utfästa understöden
och icke blott fria, d. v. s. uteslutande på kassaorganens godtfinnande beroende understöd. Så
antogs särskildt vara fallet, då med uteslutande af rättsvägen stadgarna sörjde för mellan kassan
och dess delägare uppstående tvistigheters slitande genom skiljedom.»

*) Emellertid hafva några förbundsstater begagnat sig af den rättighet, lagen medger, att
få uppsikten öfver alla försäkringsanstalter Överflyttad på das Aufsichtsamt. Dessa stater äro
Hessen, Schaumburg-Lippe och Bremen.

Ansökan om koncession skall vara åtföljd af planen för företaget,
som skall angifva ändamålet med detsamma och vederbörande anstalts
verksamhetsområde samt i öfrigt innehålla sådana upplysningar, att
däraf kan dragas nöjaktiga slutsatser angående företagets framtida
bärighet. Såsom beståndsdelar af planen angifvas särskildt stadgarna
samt de allmänna försäkringsvillkoren och de tekniska beräkningar, på
Indika företaget är byggdt.

Beträffande mindre föreningar äga dessa bestämmelser dock ej
giltighet annat än i tillämpliga delar. Så pläga i fråga om dylika föreningar
de allmänna försäkringsvillkoren vara intagna i stadgarna.

Stadgarna skola angifva, hvilka försäkringsgrenar företaget afser
att omfatta, grunderna för förmögenhetsplaceringen och om återförsäkring
skall bedrifvas. För placeringen af premiereserv lämnas emellertid
särskilda, detal jerade bestämmelser längre fram i lagen, hvadan förordnandet
i stadgarna hufvixdsakligen kommer att afse placeringen af
medel tillhörande andra fonder än premiereserven.

Stadgarna skola vidare, såvidt fråga är om ömsesidig försäkringsanstalt,
sörja för förefintligheten af erforderlig grundfond, som skall
tjäna till bestridande af organisationskostnaderna och dessutom vara
ett slags garanti- och rörelsefond, samt angifva de villkor, under hvilka
denna fond står till föreningens förfogande, sättet för dess återbetalande
och den delaktighet i förvaltningen af föreningens angelägenheter, som
kan vara tillerkänd dem, som förskjutit medel till grundfonden. Beträffande
grundfonden gäller för öfrigt bland annat, att den i regel skall
inbetalas kontant; att uppsägningsrätt ej får vara tillerkänd dem, som
förskjutit densamma; att stadgarna kunna tillerkänna dessa, utom ränta
att utgå af årsinkomsterna, äfven andel i möjligen uppkommen vinst,
därvid dock räntefoten ej får öfverstiga 4 procent, samt ränta och
vinstandel tillhopa ej få uppgå till mer än 6 procent af kontant inbetalda
belopp; att till återbetalning af grundfonden ej får användas annat
än årsinkomst; att sådan återbetalning ej får ske annat än i den mån
särskild reservfond bildas; samt att vid likvidation och konkurs grundfondskreditorer
hafva sämsta rätt.

Äfven för bildandet af en reservfond till betäckande af oväntade
förluster skola en ömsesidig försäkringsanstalts stadgar sörja och därvid
särskildt angifva huru mycket, som årligen skall afsättas till denna,
och det lägsta belopp, hvartill den skall uppgå, för att afsättningarna
skola kunna upphöra.

Uppsiktsmyndiglieten kan emellertid efterskänka fordringarna på
bildande af grundfond och reservfond, om med afseende på rörelsens

natur eller till följd af andra omständigheter, t. ex. rikliga skänker och
dylikt, tillräcklig trygghet ändå synes beredd. I regel torde i fråga
om mindre föreningar fordringen på grundfond komma att efterskänkas,1 2)
men däremot icke fordringen på bildande af reservfond.

Dessutom skola, som nämndt, om de allmänna försäkringsvillkoren
ej upptagas i särskild handling, desamma inryckas i stadgarna. Stadgarna
skola i så fall innehålla de bestämmelser, som kunna vara träffade
angående: de förhållanden, som medföra försäkrad ersättnings utfallande,
och de fall, då af särskilda anledningar, såsom till följd af
oriktiga uppgifter eller förändrade förhållanden, försäkringsgifvarens
förpliktelser upphöra; arten och omfånget af samt förfallotiden för försäkrade
förmåner; delägarnas afgifter och påföljden af försummad åt giftssky
kli g het''-); tiden för försäkringsaftalens giltighet, villkoren för deras
delvisa eller fullständiga häfvande samt försäkringsgifvarens förpliktelser
härvid3); tiden, inom hvilken anspråk på grund af försäkringsaftal
skola framställas; förfarandet vid tvistigheter, behörig domstol
för sådana och särskildt sättet för bildande af skiljedomstol, om sådan
är föreskrifven; grunderna för beräkning af delägares rätt till andel i
möjligen uppkommen vinst; samt, vid fråga om lifförsäkringar, villkoren
och gränserna för utbetalande af förskott på eller belåning af poliser.
Det är emellertid ej nödvändigt, att bestämmelser skola vara träffade

*) Emellertid upplyser das Aufsiclitsamt i sin årsberättelse för 1903, att i fråga om vissa
sjukkassor, som afsett att utöfva verksamhet öfver större område, än som synts medgifva lätt
kontroll öfver kassans skötsel från delägarnas sida, stränga fordringar på bildande af grundfond
uppställts.

2) I detta hänseende upplyses särskildt i das Aufsichtsamt’s förut citerade första årsberättelse,
att i fråga om de större företagen das Aufsiclitsamt sökt genomdrifva, att försäkring
ej får förklaras förfallen utan föregående erinran hos den försumlige, men att det ännu ej vore
afgjordt, huruvida das Aufsiehtsamt skulle försöka genomdrifva samma anordning i fråga om
de mindre företagen. Nästa årsberättelse nämner intet härom.

s) Bas Aufsiehtsamt upplyser i sin årsberättelse för år 1903, att vid den nya lagens trädande
i kraft de flesta kassor icke åt utträdande eller utesluten delägare lämnade någon som
helst godtgörelse för inbetalda premier, men att das Aufsiehtsamt i allmänhet sökt genomdrifva
en motsatt praxis. Härvid hade skillnad gjorts mellan försäkring af visst kapitalbelopp och
pensionsförsäkring. Vid försäkring af kapitalbelopp hade i allmänhet föredragits att kontant återbetala
en del af de erlagda premierna, därvid, där så kunnat ske, återköpssumman beräknats i
visst förhållande till den individuella premiereserven, men, om till följd af sättet för räkenskapsföringen
så ej kunnat ske, till viss andel af de inbetalda bidragen. I allmänhet hade det härvid
ansetts, att kassa utan olägenhet kunde till delägare, som tillhört kassan i minst fem år, återbetala
Vs af de af honom inbetalda bidragen. Sällan hade vid försäkring af visst belopp återköpet,
bestämts skola ske i form af lämnande af fripolis. Vid pensionsförsäkring vore förhållandet
ett annat. Vid sådan försäkring vore i allmänhet premierna beräknade på, att en del af de
försäkrade icke skulle uppnå pensionsåldern. I fråga om sådan försäkring kunde kontant
återköp således ej ifrågakomma. Vid sådan försäkring måste alltså återköpet ske i form af
lämnande af fripolis. Endast då pensionsförsäkring lämnades med rätt till återfående af det
inbetalda kapitalet, kunde kontant återköp ifrågakomma.

i alla nu angifna hänseenden, blott de bestämmelser, som äro afsedda
att gälla, äro intagna i stadgarna.

Slutligen skola en ömsesidig försäkringsanstalts stadgar bestämma
öfver delägarnas bidragsplikt och särskildt angifva, huruvida bidragen
skola utgå förskottsvis, vare sig en gång för alla eller i periodiska
afgifter, eller ock uttagas genom uttaxering vid räkenskapsårets slut.
Skola bidragen erläggas förskottsvis, skola stadgarna vidare förordna,
huruvida möjligen uppkommande brist skall täckas genom efterdebitering
eller genom nedsättning i de försäkrades anspråk. Stadgarna
kunna bestämma ett maximibelopp, utöfver hvilket skyldigheten att
underkasta sig uttaxering eller efterdebitering icke sträcker sig. Äfven
utträdande delägare äro underkastade uttaxering och efterdebitering.
Dessa såväl som under året inträdda delägare äro dock ej skyldiga att
utgöra större bidrag än som proportionsvis belöpa sig på den tid af
året, de varit delägare. Stadgarna skola innehålla bestämmelser om
förutsättningarna för uttaxering och efterdebitering och särskildt om i
hvad mån eljest förefintliga tillgångar, såsom grundfond och reservfond,
först skola tillgripas. Dessutom skola stadgarna lämna föreskrifter om
sättet för utskrifvandet och indrifvandet af uttaxeringar och efterdebiteringar.

År det meningen att drifva lifförsäkringsrörelse, hvartill, såvidt nu
är i fråga, räknas äfven invaliditets- och åldersränteförsäkring, försäkring
af änkepensioner och understöd åt afliden delägares minderåriga
barn samt utstyrselförsäkring och försäkring för den händelse vederbörande
inkallas till militärtjänst, skola de antagna premietarifferna
och använda dödlighetstabellerna vidfogas koncessionsansökniugen samt
grunderna för beräkningen af premier och premiereserv fullständigt
angifvas, däribland särskildt den antagna räntefoten, storleken af den
s. k. premiebelastuingen, och de använda formlerna in. m. Detsamma
gäller i fråga om sjukdoms- och olycksfallsförsäkring, om någotdera
slaget af försäkringsrörelse skall bedrifvas på samma sätt som lifförsäkringsverksamhet
med bestämda sannolikhetstabeller till utgångspunkt,
och särskildt om verksamheten skall omfatta ränteförsäkring, eller försäkring
med rätt till återköp, eller försäkring, som eljest fordrar samlande
af särskild premiereserv. Från bestämmelserna om särskilda
premietariffer etc. kan emellertid uppsiktsmyndigheten, då fråga är om
mindre förening, tillåta afvikelser. I vanliga fall lärer i stället endast
fordras ett s. k. matcmatisches Gutachten. Klart är ju också, att dessa
bestämmelser ej äro tillämpliga, då uttaxeringssystemet eller systemet
med lika bidrag för alla användas, något som emellertid enligt upp -

lysning i de af das Aufsichtsaint fur Privatversicherung utgifna årsberättelserna
i allmänhet icke tillätes.1)

Slutligen bör enligt vissa kommentatorer ansökning om koncession
för mindre förening vara åtföljd af förteckning på delägarna, enär uppsiktsmyndigheterna
lära låta koncessionens beviljande bero äfven på att
visst efter omständigheterna lämpadt minimiantal af delägare visas hafva
ingått i föreningen.

Meddelandet af koncession äger rum oberoende af huruvida något
verkligt behof af anstaltens inrättande visas vara förhanden eller ej.
Koncessionen gäller, om ej planen för företaget innehåller någon tidsbegränsning,
för obestämd tid. Ej heller kan den koncessionsbeviljande
myndigheten föreskrifva någon begränsning af anstalts lokala verksamhetsområde
utöfver hvad planen angifver. Finnes ej i denna någon
begränsning angifven, gäller koncessionen för hela tyska riket, en bestämmelse,
som dock till följd af den definition, lagen lämnar på mindre
föreningar, i allmänhet ej torde hafva någon betydelse för andra dylika
föreningar än vissa yrkeskassor.

Enligt 7 § i lagen får koncession icke vägras annat än i följande
fall:

l:o. om planen för företaget strider mot lagens föreskrifter;

2:o. om enligt planen de försäkrades intressen ej äro vederbörligen
tillgodosedda eller anstaltens bärighet ej synes betryggad; samt

3:o. om förhållanden föreligga, som berättiga till antagandet, att
en med lag och god sed öfverensstämmande verksamhet icke kommer
att af vederbörande förening utöfvas.

Ehuru ifrågavarande lagbud är affattadt i negativ form, är det
klart, att den befogenhet, som tillerkänts uppsiktsmyndigheterna, är ganska
vidsträckt. Sålunda är redan förut nämndt, att, äfven då fråga är om
mindre förening, uppsiktsmyndigheterna ansett sig kunna som villkor
för koncessionen fordra ett visst minimiantal delägare, och att uttaxeringssystem
och system med enhetliga premier i regel icke tillåtas.
En annan befogenhet, som på grund af innehållet i nämnda lagrum
ansetts tillkomma uppsiktsmyndigheterna, är den att afgöra, om försäkringsanstalt
får förena olika slag af försäkringsverksamhet, och om
äfven annan affärsverksamhet än försäkringsverksamhet får utöfvas. *)

*) Ett oeftergifligt villkor för, att dylika former för bidragspliktens utgörande skola få
användas, anses vara, att det till följd af särskilda omständigheter är sörjdt för ett jämnt tillflöde
af yngre element, såsom det t. ex. är fallet med en del af enskilda arbetsgifvare inrättade
kassör med tvångsanslutning af alla eller vissa i vederbörande arbetsgifvares tjänst anställda
arbetare.

Till följd af stadgandet i lagrummets tredje moment anses uppsiktsmyndigheterna
äfven äga pröfva de ledande personernas i en försäkringsanstalt
pålitlighet och lämplighet.

Jämväl ändringar i planen för företaget fordra gillande af uppsiktsmyndigheterna.

I afseende å den löpande förvaltningen hafva uppsiktsmyndigheterna
en vidsträckt befogenhet.

Så fordras deras samtycke för förvärf af fast egendom, såvida det
ej är fråga om inrop på tvångsauktioner för täckande af insknfna
fordringar.

Beträffande bokföringen är det föreskrifvet, att böckerna årligen
skola afslutas, samt att försäkringsanstalt skall låta i öfverensstämmelse
med desamma upprätta och till uppsiktsmyndighetorna insända dels en
balansräkning och dels eu anstaltens förhållanden och utveckling klarläggande
årsberättelse. Såvida icke i förevarande lag, eller i andra
rikslagar, eller af förbundsrådet, särskilda föreskrifter angående bokföringen
och räkenskapernas uppläggande meddelats, kunna uppsiktsmyndigheterna
utfärda närmare föreskrifter om tiden för afhimnande åt
samt beskaffenheten af och formen för balansräkningen och årsberättelsen.
På begäran äger jämväl en hvar försäkrad att under det
närmast efter ett räkenskapsår följande året erhålla ett exemplar af
nämnda handlingar. Dessutom kunna uppsiktsmyndigheterna föreskrifva
i hvad mån och på hvad sätt årligen balansräkningen och årsberättelsen
skola göras tillgängliga för de försäkrade eller offentliggöras.

Vidare hafva uppsiktsmyndigheterna att tillse, att, då liftörsäkringsocli
därmed jämförlig rörelse bedrifves, premiereserv särskildt för hvarje
rörelseart beräknas, bokföres och vederbörligen placeras. Angående
placeringen af till premiereserv hörande medel lämnas utförliga föreskrifter.
Dylika medel få sålunda endast placeras i värdehandlingar,
som enligt Biirgerliches Gesetzbucli lämpa sig för placering af förmyndaremedel,
samt till högst Vio af fondens hela belopp i värdehandlingar,
i hvilka det enligt de särskilda förbundsstatcrnas lagar är tilllåtet
att placera omyndigas tillgångar; i sådana af tyska hypoteksaktiebanker
utfärdade, till innehafvaren ställda pantbref, som tyska
riksbanken belånar i första klassen; mot hypotek af handlingar af
nyssnämnda slag till 75 procent af nominella värdet, eller, om kurs
värdet är lägre, till 75 procent af detta värde; mot försträckning å
egna försäkringspoliser i öfverensstämmelse med stadgarna; samt, med
uppsiktsmyndigheternas tdlstånd, i inländska kommunala skuldbevis,
såvida dessa antingen äro uppsägbar från fordringsägarens sida eller

äro underkastade regelbunden amortering. Medgifva omständigheterna
icke omedelbar placering på nu angifvet sätt, så skall tillfällig placering
ske i riksbanken, eller i någon statsbank, eller i annan inländsk bank
eller offentlig sparkassa, som af vederbörande uppsiktsmyndigliet förklarats
lämplig därtill.

Äfven i fråga om räkenskapsföringen *) och samlande af premiereserv
kunna uppsiktsmyndigheterna medgifva mindre föreningar lindringar,
hvilka emellertid kunna göras särskildt beroende däraf, att med
fleråriga mellanrum föreningens ställning på dess bekostnad granskas
af en sakkunnig person, och att dennes berättelse öfver granskningen
ingifves till uppsiktsmyndigheten.

Bestämmelser om dylika periodiska beräkningar hafva redan sedan
längre tid tillbaka på myndigheternas tillskyndelse varit intagna i stadgarna
för eu del preussiska understödskassor, och åtgärden vitsordas
hafva visat sig praktisk. Enligt uppgift i sin första årsberättelse har
das Aufsichtsamt i allmänhet fordrat, att dessa periodiska beräkningar
skola äga rum minst hvart femte år, samt att vinstutdelning ej får ske
annat än på grund af sådan sakkunnig beräkning.

Uppsiktsmyndigheternas befogenhet i fråga om tillsynen öfver den
löpande förvaltningen är af materiell art. De äro alltså befogade och
pliktiga att vidtaga alla åtgärder, som enligt deras omdöme äro ägnade
att bringa förvaltningen till öfverensstämmelse med lag och planen för
företaget, och att undanrödja missförhållanden, genom hvilka de försäkrades
intressen hotas, eller med hänsyn till hvilka förvaltningen kan
anses stå i strid med god sed. För att göra sig åtlydda äga de förelägga
viten. Vidare äro de befogade att när som helst underkasta en anstalts
förvaltning och förmögenhetsställning granskning1, äfven så till vida,
att de äga tillse, att de årliga balansräkningarna och årsberättelserna
eller i fråga om förening, som befriats från skyldigheten att årligen
afkunna sådana, de periodiska beräkningarna och berättelserna öfverensstämma
med de verkliga förhållandena och böckerna, samt att föreskrifna
reserver finnas och äro behörigen placerade. De kunna genom
viten tillhålla vederbörande styrelsemedlemmar och andra funktionärer
att lämna behöfliga upplysningar, sända ombud till föreningsstämmor
och äfven sammankalla och leda sådana. Fortfar en anstalt att handla
mot de för densamma enligt planeu eller enligt lag meddelade föreskrifterna,
eller visa sig vid granskning af en anstalts förvaltning eller
förmögenhetsställning så svåra missförhållanden, att ett fortsättande af

*) För mindre föreningars räkenskapsföring utfärdades särskilda bestämmelser den 28
februari 1903.

rörelsen skulle kunna sätta de försäkrades intressen i fara, eller befinnes
förvaltningen ske på ett sätt, som strider mot god sed, äger vederbörande
uppsiktsmyndighet att förbjuda rörelsen, hvaraf, då fråga är
om ömsesidig försäkringsanstalt, följer anstaltens omedelbara upplösning.
I sammanhang med meddelandet af sådant förbud är uppsiktsmyndigheten
befogad att vidtaga alla de åtgärder, som erfordras för att i de
försäkrades intresse säkerställa anstaltens förmögenhet, och särskilt att
uppdraga för mogen hetsförvaltningen åt lämpliga personer.

Kommer anstalt på obestånd, åligger det dess styrelse vid särskild!
straff att genast underrätta vederbörande uppsiktsmyndighet därom.
Likaledes åligger det styrelsen för ömsesidig anstalt, som är byggd
på uttaxeringssystemet, eller hvars stadgar medgifva efterdebitering för
fyllande af uppkommen brist, att, därest utskrida uttaxerings- eller
efterdebiteringsbelopp icke inflyta inom fem månader efter förfallotiden,
genast undersöka, huruvida ej, om de icke influtna beloppen frånräknas
tillgångarna, dessa äro otillräckliga för täckande af föreningens förbindelser.
Skulle så befinnas vara fallet, åligger det styrelsen att inom
en månad efter utgången af nämnda respittid göra anmälan om förhållandet
hos uppsiktsmyndigheten. I båda dessa fall har uppsiktsmyndigheten
att afgöra, huruvida konkurs bör öppnas, samt, om så
befinnes vara fallet, göra ansökan om konkurs. Sådan ansökan kan
endast göras af uppsiktsmyndigheten och således ej af vare sig styrelsen,
försäkringstagare eller annan fordringsägare. Man har nämligen
ansett, att särskilda tekniska insikter erfordras för att afgöra, om en
anstalt är konkursmässig, och att åtgörande! däraf följaktligen ej bör
få tillkomma hvem som helst. Finner emellertid uppsiktsmyndigheten,
att en anstalt väl är på obestånd, men att undvikande af konkurs ligger
i de försäkrades intresse, äger uppsiktsmyndigheten träffa därtill tjänliga
anstalter samt jämväl uppfordra styrelsen att inom viss tid föranstalta
om erforderlig förändring i grunderna för anstaltens verksamhet
eller om afhjälpande af befintliga brister på annat lämpligt sätt.
Bestämda slag af utbetalningar, såsom särskilt vinstfördelningar och,
i fråga om lifförsäkringsföretag, återköp eller belåning af egna poliser
etc., kunna tillsvidare förbjudas. I fråga om lifförsäkringsanstalt är
dessutom uppsiktsmyndigheten berättigad att, om det visar sig nödvändigt,
nedsätta anstaltens förpliktelser på grund af löpande försäkringar
i proportion till dess tillgångar, dock med högst en tredjedel.
Särskildt i fråga om understödskassor torde sistnämnda bestämmelse
ofta komma till användning.

Alla under uppsikt stående försäkringsanstalter, vare sig de lyda

under das Aufsichtsamt eller under de särskilda staternas myndigheter,
äro skyldiga lämna förstnämnda myndighet de statistiska uppgifter, den
kan finna anledning infordra.

Hvarje öfverenskommelse, hvarigenom en anstalts försäkringsstock
i sin helhet eller i vissa delar med tillhörande reserver eller premieöfverskott
öfverflyttas på annan anstalt, fordrar samtycke af de beträffande
de respektive anstalterna behöriga uppsiktsmyndigheterna. Samt}mke
kan endast vägras af samma grunder, som kunna föranleda vägran
af koncession.

Beslut om sådan åtgärd kan, såvidt fråga är om ömsesidig försäkringsförening,
endast fattas å allmän stämma och fordrar en pluralitet
af 74 af afgifna röster. Huruvida uppsiktsmyndigheternas samtycke
medför någon privaträttslig verkan eller om den öfverlåtande anstalten
fortfarande blir tredskande försäkringstagare ansvarig för uppfyllandet
af sina förpliktelser, är eu för tyska rättens del omtvistad fråga. Has
Aufsichtsamt synes, af dess årsberättelse för år 1903 att döma, vara
af den uppfattningen, att beslutet binder samtliga delägare, och stöder
sig härvid bland annat på en riksrättsdom af den 29 december 1903,
medan enskilda kommentatorer uttala en motsatt uppfattning.

Innehålla stadgarna bestämmelse om viss tid, under hvilken ömsesidig
försäkringsförening skall äga bestånd, upplöses föreningen utan
vidare vid utgången af den tiden. Eljest kan sådan förening, då bestämmelserna
om tvångsupplösning icke äro tillämpliga, endast upplösas
genom beslut å allmän stämma med en pluralitet af 3U af afgifna
röster. Såvidt fråga är om mindre förening, erfordrar ej ett upplösningsbeslut
uppsiktsmyndighetens samtycke, meu däremot har uppsiktsmyndigheten
att tillse, att likvidation följer, och liksom i öfrigt, då
fråga blir om likvidation, att denna sker i behörig ordning. Upplösningsbeslutet
medför, att alla mellan föreningen och delägarna i densamma
bestående försäkringsaftal upphöra att gälla efter förloppet af
den i upplösnings beslutet angifna tiden, som dock ej får sättas kortare
än 4 veckor. Alla försäkringsanspråk, som intill nämnda tids utgång
blifva aktuella, kunna således göras gällande mot föreningen, hvaremot
öfriga försäkringstagare endast kunna återfordra för framtida försäkringsperioder
i förskott erlagda bidrag efter afdrag för på sådana försäkringsperioder
belöpande kostnader, som föreningen kan hafva haft.
I fråga om lifförsäkringsaftal gälla emellertid ej dessa föreskrifter.
Dylika aftal blifva oberörda af upplösningsbeslutet, om ej stadgarna
innehålla annan bestämmelse.

Utöfver de bestämmelser, för hvilka ofvan redogjorts, innehåller

1901 års lag en mängd föreskrifter angående ömsesidiga försäkringsanstalter
af hufvudsakligen organisatorisk art. Med afseende på ändamålet
med förevarande framställning torde här endast böra i korthet
omnämnas vissa af dessa stadganden, nämligen de viktigaste af dem,
som äga giltighet äfven för mindre föreningar.

Förening erhåller genom koncessionen förmåga att tala och svara
inför rätta, att förvärfva och besitta egendom och att ikläda sig förbindelser.

För ingångna förbindelser svara delägarna ej gentemot föreningens
fordringsägare annat än med föreningens förmögenhet och de
bidrag, de äro skyldiga att utgöra enligt lag och föreningens
stadgar *).

Stadgarna skola innehålla bestämmelser angående vinnande af delägareskap,
hvars förvärf för öfrigt förutsätter ett försäkringsförhållande
mellan den nye delägaren och föreningen. Med försäkringsförhållandets
upphörande upphör också delägareskapet i föreningen, såvidt stadgarna
ej innehålla andra bestämmelser. I sammanhang härmed kan framhållas,
att lagen icke nämner något om de förutsättningar, under hvilka en
delägare får uteslutas ur en förening. Det är således öfverlämnadt åt
stadgarna att träffa bestämmelse härom.

Vid atslutande af ett försäkringsaftal åligger det försäkringsgifvaren
att mot särskildt mottagningsbevis tillställa försäkringstagaren
ett exemplar af de allmänna försäkringsvillkoren. I fråga om ömsesidig
försäkringsanstalt gäller detsamma om stadgarna. Klart är, att, om de
allmänna försäkringsvillkoren äro intagna i stadgarna, endast dessa
behöfva tillställas försäkringstagare. Vederbörande uppsiktsmyndighet
kan medgifva undantag från dessa bestämmelser.

Delägarnas bidrag liksom föreningens förpliktelser mot dem skola
under lika förhållanden vara afmätta efter samma grunder. Härigenom
lägges dock ej hinder i vägen för bildandet af olika grupper af delägare
med särskilda rättigheter och skyldigheter, t. ex. olika ålderseller
riskklasser. Förbudet afser blott att hindra t. ex. ett sådant förhållande
som, att en delägare berättigas komma i åtnjutande af de fördelar,
föreningen utlofvar, för billigare pris än andra af samma ålderseller
riskklass.

Delägare äger icke för egen fordran hos föreningen åberopa kvittningsrätt
gentemot föreningens fordran på bidrag.

*) I detta hänseende torde emellertid vara att märka, att vederbörande myndigheter i
allmänhet torde hålla på, att delägarna enligt stadgarna skola vara underkastade en lämpligen
begränsad efterdebiteringsskyldighet. Jämför das Aufsichtsamt’s första berättelse under § 24.

Dessutom lämnas föreskrifter om rätt till andel af möjligen uppkommen
vinst, hvarom det öfverlämnas åt stadgarna att bestämma, om
ändring i stadgarna o. s. v.

1 öfrigt gälla för mindre föreningar i tillämpliga delar de allmänna
bestämmelserna angående föreningar i Burgerlicbes Gesetzbuch.

Slutligen innehåller lagen bestämmelser angående inrättandet af
das Aufsichtsamt, om tillsättandet af kommissarier till biträde åt detta,
om inrättandet af ett Versicherungsbeirath med rådgifvande ställning i
förhållande till das Aufsichtsamt samt en del processuella m. m. och
straffbestämmelser äfvensom öfvergångsstadganden. Beträffande dessa
bestämmelser torde endast böra påpekas, att, till följd af lagens fördelning
af uppsiktsrätten mellan das Aufsichtsamt och de särskilda staternas
myndigheter, af ifrågavarande bestämmelser i verkligheten endast straffbestämmelserna
och öfvergångsstadgandena torde komma att få någon
större betydelse för mindre föreningar, samt att sistnämnda stadganden
i icke ringa män göra det möjligt att intvinga äfven gamla föreningar
under den nya lagens bestämmelser.

Som nämndt äger 1901 års lag icke tillämpning på de inskrifna
hjälpkassorna. I stället gäller för dem förutnämnda Hulfskassengesetz.

Äfven ifrågavarande kassor äro underkastade en dubbel statsuppsikt,
som emellertid alltid utöfvas af förvaltningsmyndigheterna i orterna.

Das Iliilfskassengesetz står egentligen på normativsystemets ståndpunkt.
Visserligen fordras ett slags tillstånd (Zulassung) för att en
kassa skall kunna förvärfva en inskrifven kassas rättigheter, men detta
tillstånd får icke vägras, om kassans stadgar uppfylla lagens fordringar.

Endast på fri öfverenskommelse beroende kassor, som hafva till
ändamål att efter ömsesidighetsprincipen bereda delägarna understöd i
tall af sjukdom, kunna vinna en inskrifven kassas rättigheter. Som
förut är nämndt är det emellertid äfven inskrifven hjälp k assa tillåtet
att lämna visst af lagen noga begränsadt understöd åt afliden delägares
efterlämnade familj.

Kassan skall antaga en från alla andra kassors i orten skild benämning,
i hvilken skall ingå orden »eingeschriebene Hiilfskasse)).

För kassan skola antagas stadgar, hvilka skola innehålla bestämmelser
i åtskilliga af lagen angifna hänseenden, bland annat angående
kassans namn, säte och ändamål; villkoren för inträde i och utträde ur
densamma; storleken af delägarnas bidrag; förutsättningarna för att
komma i åtnjutande af utfästa understöd samt dessas beskaffenhet och
storlek; användningen af kassans förmögenhet i fall af upplösning;

riikenskapsföring och revision; samt sättet för beslut om ändring i
stadgarna.

Delägarnas handlingsfrihet i dessa hänseenden är emellertid på
åtskilliga sätt inskränkt.

Kassans ändamål måste vara strängt begränsadt till det i lagen
angifna. Stadgarna få icke innehålla någon bestämmelse, som icke
står i förbindelse med detta, och få icke förplikta delägarna att gorå
eller underlåta något, som icke har samband med detsamma. Särskildt
får icke rätten till inträde i kassan göras beroende af medlemskap i
annan förening, såvida icke redan vid kassans bildande bestämmelse
därom, gällande för samtliga blifvande delägare, intagits i stadgarna.
Det är således förbjudet att genom en senare ändring i stadgarna göra
vinnandet af delägareskap beroende af dylikt villkor. Delägare, som
tillhört kassan i två år, får icke heller uteslutas ur densamma därför,
att han af eu eller annan anledning upphört att vara medlem af annan
förening. Före utgången af nämnda två år kan af angifna anledning
delägare uteslutas, men har då rätt att återfå af honom erlagd inträdesafgift.

Till andra ändamål än lämnande af de enligt lagen tillåtna understöd
samt bestridande af förvaltningskostnaderna få icke bidrag affordras
delägarna eller kassan tillhöriga medel användas. Kassans inkomster
och utgifter skola fastställas och bokföras utan sammanblandning med
uttaxeringar och utgifter för ändamål, som äro för kassan främmande,
och kassans medel skola förvaras afskeda frän andra medel.

För inträde i kassan fordras särskild skriftlig förklaring eller
vederbörandes underskrift under stadgarna. Delägare får ej uteslutas
ur kassan af andra än i stadgarna uttryckligen angifna grunder och
med iakttagande af däri föreskrifna former, och stadgarna tå icke innehålla
bestämmelser, enligt hvilka delägare kan uteslutas af annan anledning
än bortfallandet af någon i stadgarna angifven förutsättning för
vinnande af delägareskap, underlåtenhet att erlägga förfallna bidrag,
eller begåendet af brottslig handling, som tillika innebär kränkning af
stadgarna. Särskildt få ej stadgarna innehålla bestämmelser,. enligt
hvilka delägare kan uteslutas därför, att han öfverskridit den för inträde
i kassan stadgade maximiåldern, eller därför, att hans hälsotillstånd
undergått försämring.

Delägarnas bidrag och de understöd kassan lämnar skola vara
afmätta efter lika grunder för alla, en bestämmelse, som äfven anses
innebära, att rätten till erhållande af understöd ej får göras beroende
af något styrelsens eller stämmans godtfinnande i hvarje särskildt fall.

Genom anförda bestämmelser lägges emellertid icke hinder i vägen för
att vid bidragens bestämmande taga hänsyn till ålder, kön, hälsotillstånd
och sysselsättning, eller för att inrätta olika klasser af delägare
med rätt till olika höga understöd och skyldighet att erlägga efter
understödens storlek lämpade afgifter. Understödsanspråken äro af
privaträttslig natur, och kunna, en gång förvärfvade, icke i annat fall
än här nedan nämnes minskas genom efterföljande ändringar i stadgarna.
Någon rätt att pröfva, huruvida bidragen enligt försäkringstekniska
grunder äro tillfyllest att garantera kassans solvens, tillkommer
emellertid icke den myndighet, som har att meddela tillståndet.

Beträffande användningen af kassans förmögenhet i fall af upplösning
skola stadgarna innehålla distinkta bestämmelser och få ej öfverlämna
åt delägarna att framdeles besluta därom.

Till ändringar i stadgarna fordras också tillstånd.

Uppsiktsmyndighets beslut öfver tillståndsansökan skall meddelas
inom sex veckor. De kassor, som erhållit tillstånd att drifva verksamhet,
skola införas i ett särskildt register.

Äfven den löpande förvaltningen är underkastad uppsikt, och lagen
lämnar dessutom vissa föreskrifter om huru densamma skall handhafvas.
Så åligger det inskrifven kassa att samla och vidmakthålla en reservfond
till belopp motsvarande den genomsnittliga årsutgiften under de
sista fem räkenskapsåren. Så länge reservfonden icke uppnår denna
storlek, skall till densamma årligen afsättas minst en tiondedel af årsbidragens
sammanlagda belopp.

Medel, som icke erfordras till löpande utgifter, få endast placeras
i offentliga sparkassor eller i sådana säkerheter, i hvilka det är tillåtet
att placera förmyndaremedel.

Till underlättande af uppsikten åligger det inskrifna kassor att
inom föreskrifven tid och efter fastställda formulär till uppsiktsmyndigheterna
insända balansräkning jämte öfversikter öfver delägarnas antal,
sjukdoms- och dödsfall samt influtna bidrag och lämnade understöd.
Kassa åligger dessutom att å hvarje tid lämna uppsiktsinyndigheten
tillfälle att granska dess böcker, protokoll och räkenskaper.

Uppsiktsmyndigheten äger under vissa förutsättningar att sammankalla
delägarna till stämma samt att genom viten och andra tvångsmedel
tillhålla vederbörande kassaförvaltare att uppfylla dem enligt
lagen åliggande förpliktelser.

Visar det sig af en kassas årsafslutning, att dess inkomster icke
förslå till täckandet af dess årsutgifter, däri inberäknad den densamma
åliggande afsättningen till reservfonden, så måste antingen bidragen

höjas eller understödsbeloppen nedsättas. Underlåter kassan att ombestyra
lämplig åtgärd, äger uppsiktsmyndigheten efter inhämtande af
yttrande från sakkunnig föreskrifva hvad som skall göras och förelägga
kassan viss tid därtill. Vidtages icke föreskrifven åtgärd inom
förelagd tid, äger uppsiktsmyndigheten förklara kassan upplöst.

Uppsiktsmyndighet äger vidare upplösa kassa, dä mer än 1U af
delägarna underlåtit att inbetala förfallna bidrag och trots erinran från
uppsiktsmyndigheten hvarken indrifning af de förfallna bidragen företages
eller de försumlige uteslutas ur kassan; då kassan trots uppfordran
från uppsiktsmyndigheten underlåter att inom 4 veckor utbetala
förfallna, icke stridiga understödsbelopp; dä delägarna på stämma fatta
ett mot lagen stridande beslut och detta icke återtages inom viss af
uppsiktsmyndigheten förelagd tid; dä det visar sig, att till följd af
stadgarnas bristande öfverensstämmelse med lag tillstånd icke bort
erhållas, och erforderliga ändringar i desamma icke företagas inom förelagd
tid; dä delägare tvingas att göra eller underlåta något, som icke
har med kassans ändamål att göra, eller bidrag utkräfvas eller kassan
tillhöriga medel användas för ändamål, som äro för densamma främmande;
samt dä delägare obehörigen uteslutits.

I fall af tvångsupplösning äger uppsiktsmyndigheten förordna
lämpliga personer att företaga afveckling af kassans affärer. Samma
befogenhet tillkommer uppsiktsmyndigheten, om vid likvidation efter
godvillig upplösning vederbörande föreståndare ej behörigen fullgöra
sina åligganden.

Utom genom tvångsupplösning upplöses kassa genom öppnande af
konkurs öfver dess tillgångar och genom delägarnas beslut å stämma.
Sådant beslut fordrar för sin giltighet, att det biträdes af minst af
på stämman företrädda röstberättigade.

Vid upplösning af en kassa skall dess förmögenhet i första hand
användas till täckande af före upplösningen redan inträdda understödsförpliktelser.

Delägarnas bidragsplikt upphör icke ovillkorligen omedelbart i och
med upplösningen. De äro nämligen äfven efter densamma skyldiga
erlägga bidrag efter samma grunder, enligt hvilka i stadgarna under
kassans bestånd utträdande delägares bidragsplikt är bestämd.

Intill utgången af ett års tid efter eu kassas upplösning kan tillstånd
vägras till bildande af ny kassa för samma ändamål och med
samma personer eller en del af samma perBoner till delägare, som i
den upplösta kassan.

Rätten till understöd kan icke med rättslig verkan öfverlåtas, förpantas
eller göras till föremål för utmätning. Kassan själf kan emellertid
mot ett understödskraf kvitta fordran på oguldna bidrag.

Tvister mellan en kassa och dess delägare angående understödsanspråk
skola afgöras i vanlig domstolsväg, såvida ej stadgarna innehålla
föreskrifter om deras slitande genom skiljedom.

Bestämmelse i stadgarna om dylika tvisters afgörande af kassans
styrelse har ansetts ogiltig.

Inskrifven hjälpkassa kan i sitt namn förvärfva rättigheter och
ikläda sig förbindelser, besitta fast egendom samt tala och svara inför
rätta, hvarjämte den äger åtnjuta viss frihet från stämpel- och andra
allmänna afgifter.

För kassas förbindelser ansvara delägarna icke med annat än kassans
förmögenhet. Andra afgifter, än som enligt lag och kassans stadgar
åligga delägarna, kunna ej affordras dem.

Flera gånger under den föregående framställningen har antj^dts,
hurusom stora sjukkassor till följd af svårigheter vid öfvervakandet äro
utsatta för särskild fara för förluster genom oredlighet från delägarnas
sida, under det att de små kassorna hotas af faran att försättas i
insolvens af hvarje något så när betydande afvikelse från den beräknade
sjukdomsfrekvensen. Det framhölls, att särskild! de engelska
arbetarordnarnas organisation erbjöde en lycklig utväg ur dessa svårigheter.

Genom de förändringar i das Hiilfskassengesetz, som infördes genom
1884 års lag, har man nu äfven för de större tyska hjälpkassorna sökt
bereda möjlighet att inrätta sig på liknande sätt. De äga nämligen i
sina stadgar träffa bestämmelser om inrättande af s. k. örtliche Verwaltungsstellen
för bestämda områden samt tillerkänna dessa Verwaltungsstellen
befogenhet att mottaga ansökningar om inträde i och utträde
ur kassan, uppbära delägarnas bidrag, besluta öfver ansökningar om
anstånd, utbetala understöd och, därest ej styrelsen för särskild! fall
annorledes förordnar, förvara och placera så stor del af de influtna medlen,
som svarar mot deras genomsnittliga utgifter under ett halfår, samt
träffa anstalter för kontroll öfver anmälda sjukdomsfall. Dessutom kunna
stadgarna medgifva den grupp af delägare, som hör under ett dylikt
Verwaltungsstelle, rätt att på allmänt möte utse särskilda kassaförvaltare,
revisorer, sjukbesökare och särskild läkare. Val af kassaförvaltare
och läkare fordrar dock bekräftelse af kassans styrelse, som
äfven, om de valde ej fullgöra sina skyldigheter, kan skilja dem från
deras befattningar och ersätta dem med andra.

Kassans styrelse skall hos uppsiktsmyndigheten i den ort, där
kassan har sitt säte, göra anmälan för hvarje gång nytt Verwaltungsstelle
inrättas samt därvid angifva dess säte och område samt namnen
på de utsedda kassaförvaltarna. Förändringar i dessa hänseenden
skola äfven anmälas. Har ett Verwaltungsstelle sitt säte inom en annan
uppsiktsmyndighets verksamhetsområde än dens, hos hvilken anmälan
om dess upprättande skett, skall sistnämnda myndighet underrätta den
förra om den gjorda anmälningen.

Slutligen medger das Hulfskassengesetz sammanslutningar af inregistrerade
kassor till större kassaföreningar med särskilda stadgar
och särskild styrelse. Beslutanderätten om huruvida en kassa skall
ingå i en dylik; kassaförening tillkommer delägarna å allmän stämma.

För öfverträdelser af lagens stadganden lämnas särskilda straffbestämmelser.

IX.

Österrike.

Det s. k. Kundmachungspatent af den 20 December 1859 till den
för kejsardömet Österrike gällande Gewerbeordnung undantager från
dennas tillämpning, bland andra företag, försäkrings- och understödsanstalter.

Enligt nu gällande rätt sönderfalla dessa anstalter i två särskilda
grupper, aktiebolag och ömsesidiga anstalter. De ömsesidiga anstalterna
i sin ordning äro antingen egentliga försäkringsanstalter eller s. k. hjälpkassor
(Hilfskassen).

Ömsesidiga anstalter af förstnämnda slag åter kunna bildas efter
två särskilda typer, såsom Vereine eller såsom Erwerbs- und Wirthschaftsgenossenschaften.
Skillnaden är af föreningsrättslig art. I fråga om
rätten att utöfva försäkringsverksamhet gäller nämligen för båda dessa
slags korporationer, att de äro underkastade koncessionsplikt och statsuppsikt
enligt de bestämmelser, som meddelas i dels ett Kaiserl. patent
vom 26 November 1852 samt dels en Verordnung der Ministerien des
Innern, der Justiz, des Handels und der Finanzen vom 5 März 1896

betreffend die Errichtung, die Einriclitung und die Geschäftsgebarung von
Versicherungsanstalten. Denna sistnämnda förordning innehåller dels
allmänna bestämmelser för alla försäkringsanstalter samt dels särskilda
undantagsstadganden angående mindre, ömsesidiga försäkringsföreningar,
som hafva till ändamål att försäkra sjuk- och begrafningshjelp, invaliditets-
eller åldersräntor, understöd åt änkor och föräldralösa barn, en
summa penningar åt tredje man betalbar vid en bestämd termin, d. v. s.
utstyrselförsäkring, äfvensom att meddela vissa slag af egendomsförsäkring,
och beträffande hvilka hela planen för företaget bär en humanitär
prägel samt rörelsen är begränsad till att omfatta personer inom visst
yrke eller visst begränsadt område, så att användande af betalda
agenter såsom mellanhänder är uteslutet. Med afseende å ändamålet
med denna framställning redogöres här endast för sådana af de allmänna
bestämmelserna, som gälla äfven för de mindre föreningarna.

Anstalt, som börjar verksamhet utan att hafva erhållit koncession,
skall utan vidare upplösas af ortsmyndigheterna.

Koncession kan endast meddelas, då anstaltens ändamål är öfverhufvud
tillåtet och enligt lag kan utgöra föremål för dess verksamhet
samt sökandenas personer och, om så erfordras, förmögenhetsförhållanden
lämna erforderlig garanti för företagets trygga utveckling, eller
åtminstone anledning ej föreligger att misstänka, att anstalten kommer
att fullfölja otillåtna biändamål. Enligt 1896 års förordning kan koncessionens
beviljande äfven göras beroende af ställandet af en efter tidsförhållandena
och omständigheterna lämpad säkerhet, men, om denna
bestämmelse är afsedd att tillämpas äfven ifråga om mindre försäkringsföreningar,
är väl tvifvelaktigt. Förordningens allmänna bestämmelser
gälla nämligen endast i tillämpliga delar för de mindre ömsesidiga
försäkringsanstalterna.

Koncessionen beviljas af inrikesministeriet.

Ansökningen om koncession skall såvidt möjligt fullständigt angifva
planen för företaget och för sådant ändamål vara åtföljd af förslag till
stadgar, allmänna försäkringsvillkor och, då fråga är om lifförsäkring,
premietariffer.

Bland annat skall planen med bilagor tydligt angifva:

a) Anstaltens ändamål och medlen för dettas uppnående, särsJcildt sättet
för täckande af nödiga utgifter.

I regel fordras att äga ett efter rörelsens förmodade blifvande
omfattning afpassadt grundkapital, som, då fråga är om lifförsäkringsföretag,
ej får understiga 20,000 floriner, men för mindre förening kan
denna fordran efterskänkas, om till följd af särskilda förhållanden eller

inrättningar erforderlig säkerhet eljest synes firmas. Vidare måste
ifråga om ömsesidig försäkringsanstalt angifvas, huru många delägare,
som såsom försäkringstagare skola hafva ingått i föreningen för att
densamma skall få träda i verksamhet.

Beträffande delägarnas ansvarighet till art och omfattning och
sättet huru den skall göras gällande måste planen med bilagor innehålla
noggranna bestämmelser. Särskildt skola de angifva hvilka förhållanden,
som skola inträda för att denna delägarnas ansvarighet skall
kunna tagas i anspråk; huru inträdd förlust skall täckas, om genom
oinskränkt eller begränsad efterdebitering, eller genom höjning af försäkringspremierna,
eller nedsättning i försäkringsbeloppen och afkortning
å likvida ränteanspråk; efter hvilka grundsatser inträdd förlust
skall fördelas på de försäkrade inom hvarje försäkringsgren, föreningens
rörelse omfattar; samt under hvilka förutsättningar och huru
länge utträdande delägare är ansvarig för föreningens förbindelser.

b) Reglerna för förmögenhetsförvaltningen. Sålunda skola noggranna
bestämmelser gifvas om sättet för räkenskapernas afsilande, om beräknandet
och användandet af uppkomna öfverskott, särskildt i hvad mån
dessa skola användas till bildande af reserver utöfver de uttryckligen
föreskrifna, samt om fördelningen af uppkomna förluster af för de olika
försäkringsgrenarna gemensam karakter.

Dessutom skall förslaget till stadgar eller planen innehålla åtskilliga
särskildt angifna organisatoriska bestämmelser, såsom om styrelsens
sammansättning, villkoren för föreningens upplösning etc. År det fråga
om förening, bildad i form af Genossenschaft, gälla i dessa hänseenden
äfven bestämmelserna i en lag af den 9 april 1873 angående Erwerbsund
Wirthschaftsgenossenschaften.

De allmänna försäkringsvillkoren, som, då fråga är om ömsesidig
försäkringsanstalt, skola vara intagna i stadgarna, skola angifva:

1) De risker mot hvilka försäkring lämnas.

2) Huru storleken af delägarnas afgifter skall bestämmas och i
hvad ordning de skola erläggas.

3) Villkoren och tidpunkten för inträdandet af föreningens ansvarighet.

4) Villkoren och tidpunkten för upphörande af föreningens ansvarighet,
särskildt verkan af oriktiga uppgifter samt af inträdandet af
förändrade förhållanden under tiden för försäkringens bestånd och
dylikt.

5) Huru omfånget af föreningens ersättningsskyldighet skall bestämmas
och på hvithet sätt den skall utgöras (om in natura eller i

penningar) och tidpunkten, inom hvilken fastställd ersättning skall utbetalas.

6) Reglerna för återköp. Särskilt gäller i detta sista hänseende
att, utom i fråga om tidsförsäkringar, en försäkring på lif, som varit
i kraft tre år, ej får utan ersättning förklaras förfallen, på grund däraf
att försäkringstagaren upphört med premiebetalningen.

7) Delägarnas rätt till andel i uppkomna öfverskott. Härvid
gäller, att, vinstfördelningssystem, som ej medgifva lätt kontroll, eller
vid hvilka icke genom noggranna bestämmelser är sörjdt för att ingen
delägare tillskyndas förlust, icke äro tillåtna; att alla delägare skola
vara berättigade till andel i vinsten; att denna skall årligen beräknas
och i allmänhet årligen fördelas; och att längre uppsamlingsperioder
än fem år ej äro tillåtna.

8) Förfarandet i händelse af tvist angående tydningen och tillämpningen
af försäkringsaftal.

9) Reglerna för preskription af på dylikt aftal grundade rättigheter.

Ändring i de allmänna försäkrings vill koren förutsätter ny pröfning

från det allmännas sida.

Skall anstalt meddela försäkringar, grundade på beräkning af den
sannolika lifslängden, gäller som regel, att äfven nettopremietarifferna
skola prö4vas och fastställas. Detta gäller äfven om hvarje ändring i
desamma. I fråga om mindre förening, som endast har försäkring af
sjuk- och begrafningshjelp till föremål, kan emellertid fordringen på
fastställda premietariffer efterskänkas, dock skola i så fall bestämmelser
angående försäkringsbeloppen och afgifterna upptagas i stadgarna.

Försäkringsanstalts affärsförhållanden äro underkastade särskild
statsuppsikt. Denna har framför allt till ändamål att kontrollera, att
i lag och stadgar gifna föreskrifter noggrannt iakttagas, samt att alltid
anstalten är i stånd att uppfylla sina förpliktelser. Särskild! skall tillsyn
hållas öfver, att premiereserv riktigt beräknas och placeras, och
att räkenskapsföringen sker ordentligt. 1 alla dessa hänseenden innehåller
1896 års förordning omständliga föreskrifter, som dock endast
med vissa modifikationer gälla för mindre försäkringsföreningar.

De hufvudsakliga bestämmelser, som gälla för mindre föreningar,
äro följande:

Föreningar, som försäkra sjuk- och begrafningshjälp, och som icke
bedrifva försäkringen af begrafningshjälp såsom en särskild rörelsegren,
äro befriade från skyldigheten att samla egentlig premiereserv, men skola
istället samla och vidmakthålla en särskild reservfond till ett belopp af
två gånger den genomsnittliga årsutgiften under de sista fem räken -

skapsåren. Så länge reservfonden icke uppgår till detta belopp, skall till
densamma årligen afsättas en femtedel af afgifterna. Föreningar af detta
slag kunna dock efter eget val i stället hvart femte år låta försäkringstekniskt
beräkna sin ställning och resultatet af denna beräkning blir då för
hvarje gång bestämmande för det belopp, hvartill reservfonden skall uppgå.

Föreningar, som bedrifva invaliditets- och åldersränteförsäkring,
försäkring af understöd åt änkor och barn eller utstyrselförsäkring,
äfvensom föreningar, som uteslutande eller såsom fristående rörelsegren
bedrifva försäkring af begrafningshjälp, skola hvart femte år låta en
sakkunnig, opartisk person verkställa beräkning af sin ställning. Resultatet
af denna beräkning, som, ehuru det icke uttryckligen säges, väl
skall ligga till grund för bestämmandet af storleken af den premiereserv,
dylika föreningar äro ovillkorligen skyldiga att samla, skall
meddelas uppsiktsmyndigheten och bringas till delägarnas kännedom.

Bedrifver förening på en gång flera af angifna rörelsegrenar, skall
särskild förmögenhetsförvaltning och beräkning af ställningen ske för
hvarje rörelsegren. Stadgarna skola i så fall angifva, i hvad proportion
å ena sidan influtna gemensamma utgifter och andra samfälliga inkomster
samt å andra sidan förvaltningskostnaderna skola fördelas på de olika
rörelsegrenarna.

Beträffande räkenskapsföringen i allmänhet är särskildt att märka,
att icke realiserade kursvinster skola öfverföras till en särskild fond för
kursdifferenser. Denna fond får icke utan vederbörande tillsynsmyndighets
tillstånd användas annat än till täckande af kursförluster på
annat håll.

Framgår det af de årliga räkenskapsafslutningarna eller de periodiska
beräkningarna, att en rörelsegrens inkomster icke förslå till
täckande af dess åtagna förpliktelser och till bildandet af föreskrifven
premie- eller reservfond, och kan ej rättelse ske på annat sätt, skall
missförhållandet afhjälpas genom höjning af afgifterna eller nedsättning
i försäkringsbeloppen.

Mindre förening har att för hvarje år, senast före utgången af
därpå följande juni månad, till uppsiktsmyndigheten ingifva ett för
hvarje rörelsegren särskildt afslutadt- räkenskapssammandrag, bestående
af en rörelseräkning, en kapitalräkning samt en uppgift på förändringarna
i försäkringsstocken och en dylik å inträffade olycksfall och andra
händelser af beskaffenhet att föranleda utbetalande af understöd.

I rörelseräkningen skall upptagas:
bland inkomsterna:

l:o. behållningen vid föregående års slut;

2:o. föreningens inkomster af delägarnas afgifter, med särskildt
angifvande i hvad mån dessa influtit genom förskottsbetalning eller
genom efterdebitering;

3:o. förvaltningsinkomster, d. v. s. inträdesafgifter och dylikt;

4:o. inkomster af kapital;

5:o. kursvinst på värdehandlingar;

6:o. andra inkomster med särskild specificering af större belopp;
bland utgifterna:

l:o. utbetalda understöd;

2:o. förvaltningsutgifter;

3:o. skatter och onera;

4:o. afskrifningar;

5:o. kursförlust på värdehandlingar;

6:o. öfriga utgifter;

7:o. kapitalbehållning vid årets slut.

Dessutom äro föreningarna skyldiga lämna uppsiktsmyndigheterna
alla de upplysningar och all den hjälp, som för uppsiktens utöfvande
erfordras, samt tillåta dem att taga del af alla böcker, räkenskaper
o. s. v.

Öfveruppsikten öfver alla försäkringsanstalter utöfvas af inrikesministeriet,
som, i mån omständigheterna medgifva det, har att låta
äfven de mindre försäkringsföreningarnas ställning undersökas af särskildt
förordnade, försäkringstekniskt bildade personer.

Angående placeringen af de mindre försäkringsföreningarnas medel
lämnas uttryckliga bestämmelser, hvarigenom valfriheten i fråga om de
säkerheter, i hvilka placeringen får ske, väsentligt inskränkes.

Placering får sålunda endast ske i sådana säkerheter, i hvilka
omyndigs medel få redovisas, i inländska sparkassor och, under visst
inskränkande villkor, i inländska räntegifvande fastigheter. I allmänhet
skall vid medelplaceringen tillses, att den sker i lätt realiserbara säkerheter.
Lån mot säkerhet af egna poliser äro bland annat förbjudna.

Dessutom är det förening förbjudet att utom försäkringsrörelsen
drifva annan affärsverksamhet än som erfordras för att göra föreningsmedel
fruktbärande.

Beträffande förenings upplösning och sättet för likvidation samt i
sammanhang därmed stående åtgärder för säkerställande af försäkringstagarnas
rätt skola stadgarna innehålla bestämmelser, hvarigenom åtgärder
i berörda hänseenden göras beroende af samtycke från det allmännas
sida.

Sådant samtycke fordras äfven för öfverlåtelse af förenings försäk -

ringsstock i dess helhet på annan anstalt och för total återförsäkring
i annan anstalt.

Tvångsvis kan förening, som erhållit koncession, upplösas af myndigheterna: l:o.

om den underlåter att ställa sig till efterrättelse de för densamma
gällande stadgarna eller de vid koncessionens beviljande eljest
meddelade bestämmelserna;

2:o. om den underlåter att uppfylla villkor, som vid koncessionens
beviljande uppställts för densamma med förklarande, att sådan underlåtenhet
medför koncessionens återtagande;

3:o. om sådana förhållanden inträda, som enligt lag eller af
offentliga hänsyn kunna föranleda att äfven enskilda personer kunna
fråntagas befogenheten att utöfva någon sysselsättning eller drifva
något företag.

Dessutom upplöses förening genom öppnande af konkurs.

På grund af särskildt stadgande i den för Österrike gällande exekutionsordningen
få årsräntor intill ett belopp af 500 floriner icke tillgripas
för gäldande af skuld. Man har af detta stadgande velat draga den
slutsatsen, att äfven försäkradt kapitalbelopp, som icke är större, än att
ränteafkastningen af detsamma icke öfverstiger 500 floriner, skulle vara
fritaget från utmätning. Riktigheten häraf torde väl emellertid kunna
ifrågasättas.

I fråga om hjälpkassorna gäller Gesetz vom 16 Juli 1892 betreffend
die registrierten Hilfskassen.

Registrerade hjälpkassor kunna ej bedrifva annan försäkringsrörelse
än personförsäkring, men i fråga om sådan försäkring kunna de ägna
sig åt en eller flera eller alla af de grenar af försäkringsrörelse, som,
enligt hvad ofvan angifvits, stå öppna för de mindre försäkringsföreningarna,
dock att en hjälpkassa icke får i något fall försäkra högre
ränteunderstöd än 14 floriner i veckan eller högre begrafningshjälp än
200 floriner och ej heller högre utstyrselbelopp än 1,000 floriner.
Däremot är hjälpkassa berättigad att vid sidan af sin egentliga verksamhet
lämna förvärfslösa delägare hjälp vid behof och reseunderstöd,
om de måste företaga resa för att söka arbete, ombestyra arbetsförmedling
samt inrätta läsesalar och bibliotek, men medel härtill måste
anskaffas genom särskilda bidrag.

I regel erfordras endast registrering för att hjälpkassa skall få
träda i verksamhet som sådan, men vill hjälpkassa ägna sig åt försäkring
af invaliditets- och åldersräntor eller af understöd åt änkor och
barn eller åt utstyrselförsäkring, måste den för hvarje sådan rörelsegren

underställa, sin försäkringsplan granskning och godkännande af inrikesministeriet
och visa, att minst 200 personer anmält sig till försäkring.

Registrering får ej vägras i annat fall än, att de antagna stadgarna
icke motsvara förevarande lags fordringar eller strida mot annan
gällande lag. Har ej beslut öfver gjord ansökan om registrering meddelats
inom två månader efter det den ingafs, så förvärfvar kassan
utan vidare en registrerad hjälpkassas rättigheter och måste intagas i
registret.

Lagen meddelar åtskilliga föreskrifter om hvad stadgarna skola
innehålla, de flesta af föreningsrättslig art.

Särskildt torde böra nämnas, att beträffande de allmänna försäkringsvillkoren
samma bestämmelser gälla för hjälpkassorna som för de
egentliga försäkringsanstalterna, samt att stadgarna skola angifva kassans
namn, ändamål och säte samt det territoriella området för dess verksamhet.

I sistnämnda hänseende gäller, att kassa får utsträcka sin verksamhet
öfver alla till kejsardömet hörande länder, dock att den icke
får meddela försäkring af sjukhjälp åt personer, boende utom den krets,
där den har sitt säte. Den får emellertid efter anmälan hos vederbörande
uppsiktsmyndighet inrätta filialer.

Vidare skola stadgarna angifva, bland annat, förutsättningarna och
formerna för delägarnas in- och utträde ur kassan; reglerna för årsräkningens
uppställande och granskning; sättet för beslut om ändring
i stadgarna och om kassans upplösning samt huru i sistnämnda fall
dess tillgångar skola användas.

Beträffande delägarnas in- och utträde föreskrifver lagen särskildt,
att delägares rätt till inträde icke får göras beroende af, att han
tillhör annan förening, i annat fall än, då vid kassans bildande bestämmelse
därom intagits i stadgarna såsom ett för alla delägare gällande
villkor. Har delägare vunnit tillträde till en kassa, och har han tillhört
den i två år, kan han icke uteslutas därför, att han upphört att vara
medlem af dylik förening. Vidare få ej stadgarna ålägga delägare att
göra eller underlåta något, som icke har samband med kassans ändamål.
För öfrigt få delägare icke uteslutas annat än under de i stadgarna
angifna former och af däri omförmälda grunder. Särskildt få under
inga förhållanden delägare uteslutas på grund af försämradt hälsotillstånd
eller därför, att de öfverskridit den för inträde i kassan bestämda
högsta åldern.

Slutligen skola stadgarna innehålla bestämmelser om bildandet af
en skiljedomstol för afgörande! af uppkommande tvister och om förfarandet
inför denna. Skiljedomstolen är ensam behörig i alla tvister
mellan kassan och de försäkrade.

En kassas filialer hafva tämligen begränsade befogenheter. De få
sålunda endast:

1) mottaga anmälningar om in- och utträde ur kassan;

2) inkassera afgifter och verkställa utbetalningar; samt

3) välja läkare och apotek hvar för sitt område, och utöfva kontroll
öfver de delägare, som åtnjuta understöd.

Registrerad kassa kan i eget namn förvärfva rättigheter och ikläda
sig förbindelser samt tala och svara inför rätta. För dess förbindelser
häftar endast dess förmögenhet.

De bidrag, som affordras delägarna, skola vara så afpassade,
att enligt försäkringstekniska beräkningsgrunder sannolikhet förefinnes
för, att de skola vara tillräckliga till täckande af åtagna förpliktelser.
Till andra ändamål än bedrifvande af kassans i stadgarna angifna verksamhet,
täckande af förvaltningskostnader och samlande af särskilda
reserver tå icke bidrag affordras delägarna eller kassans tillgångar
användas.

Beträffande kassornas verksamhet lämnas dessutom särskilda föreskrifter
för hvarje rörelsegren.

Sjukhjälp kan lämnas i kontant understöd, eller i form af fri läkarehjälp
och fria medikamenter, vård å sjukhus etc., men får ej utsträckas
öfver längre tidrymd än två år. Hvarje kassa, som försäkrar sjukhjälp,
skall för denna rörelsegren samla och upprätthålla reservfond till ett
belopp af minst två gånger medelutgiften under de sista fem räkenskapsåren,
och skall, så länge reservfonden icke uppgår till detta belopp,
årligen till densamma afsätta en femtedel af delägarnas bidrag. Den
har emellertid samma rätt som mindre föreningar att hvart femte
år låta försäkringstekniskt beräkna sin ställning och lämpa höjden af
reservfonden efter denna beräkning.

Begrafningshjälp får utfästas såväl vid delägares död som vid dödsfall
inom hans familj.

Idkar kassa invaliditets- eller åldersränteförsäkring eller försäkring
af understöd åt änkor och barn eller utstyrselförsäkring, skola premietariffer
uppgöras och premiereserv uppsamlas efter försäkringstekniska
grunder. Dessutom åligger det kassan att hvart femte år låta sin
ställning beräknas af sakkunnig, opartisk person samt lämna vederbörande
uppsiktsmyndighet och delägarna i kassan del af resultatet.
Slutligen är i regel för dessa försäkringsgrenar en treårig karenstid
stadgad. Undantag göres dock för invaliditetsfall, som hafva sin grund
i olyckshändelse.

Beträffande invaliditets- och åldersränteförsäkring föreskrifves sär -

skildt, att stadgarna måste åt försäkringstagare inrymma rätt att när
som helst frånträda försäkringsaftalet och för sådan händelse tillerkänna
honom en återköpssumma, uppgående till minst 50 och högst 80 procent
af försäkringens matematiska värde enligt närmast föregående bokslut.

Hjälpkassa skall föra noggrann förteckning öfver delägarna och
ordentlig räkenskap öfver inkomster och utgifter. För hvart år skall
räkenskapsafslutning ske. Idkar kassan flera rörelsegrenar, skall för
hvarje sådan särskild räkenskap föras samt särskild förmögenhetsförvaltning
äga rum. Till olika rörelsegrenar hörande värdehandlingar
få ej ens förvaras tillsammans. Stadgarna skola innehålla bestämmelser,
om i hvilken proportion gemensamma inkomster och utgifter skola fördelas
på de olika rörelsegrenarna. För medelplaceringen gälla samma
bestämmelser som i fråga om de mindre försäkringsanstalterna.

Framgår af de årliga räkenskapsafslutningarna eller de periodiska
beräkningarna, att en rörelsegrens inkomster ej förslå till täckande af
åtagna förpliktelser och bildande af föreskrifven reserv, skola, om ej
missförhållandet kan afhjälpas på annat lämpligt sätt, antingen afgifterna
höjas eller kassans förbindelser sänkas.

Upplöses kassa genom beslut af delägarna, hvilket kan ske
under vissa villkor, och har kassan bedrifvit försäkring af invaliditetsoch
åldersräntor eller understöd åt änkor och barn eller meddelat utstyrselförsäkringar,
skola särskilda anstalter träffas, för uppfyllande
eller garanterande af kassans förpliktelser mot de försäkrade.

Beslut i sådan riktning äfvensom beslut om öfverlåtelse af kassans
så beskaffade försäkringsstock på annan hjälpkassa eller försäkringsanstalt,
fordra för sin giltighet samtycke af vederbörande uppsiktsmyndighet.
Likvidation verkställes, om kassan upplöses genom delägarnas
beslut, af styrelsen eller, om denna visar försumlighet, af särskilda, af
vederbörande myndighet utsedda likvidatorer.

Uppsikten öfver hjälpkassorna utöfvas närmast af förvaltningsmyndigheterna
i orterna. Till dessa åligger det kassa att för hvarje
år, inom tre månader efter dess slut, aflämna årsberättelse, räkenskapssaminandrag
enligt fastställdt formulär, uppgift på föreskrifna reservers
storlek och placering samt statistiska uppgifter, likaledes enligt särskilda
formulär. Dessa handlingar skola sedan tillställas inrikesministeriet,
som har att årligen lämna riksrådet ett sammandrag af dem.

Vederbörande uppsiktsmyndighet äger dessutom när som helst
undersöka’’kassans förvaltning, värdehandlingar och kontanta tillgångar.
Den har vidare att tillse, att gällande lag och stadgar följas, samt kan

i sådant hänseende fastställa viten och förbjuda genomförandet af
olagliga och stadgevidriga beslut.

Tvångsvis kan hjälpkassa upplösas:

l:o. Om mer än en fjärdedel af delägarna försummat inbetala
förfallna afgifter, och kassan icke trots anmaning från vederbörande
uppsiktsmyndighets sida vare sig företager åtgärder för indrifning af
desamma eller eljest förfar enligt stadgarna mot de försumlige.

2:o. Om kassan icke inom fyra veckor efter anmaning från uppsiktsmyndigheten
utbetalar förfallna och ostridiga understödsbelopp.

3:o. Om delägarna på allmän stämma lämna sitt samtycke till
ett mot lag eller stadgar stridande användande af kassans tillgångar
eller eljest fatta ett mot lag och stadgar stridande beslut, och trots
anmaning rättelse ej sker inom 14 dagar i första fallet och inom 6
veckor i det sista.

4:o. Om kassa, som i visst hänseende visat sig vara på obestånd
och fått sig förelagdt att inom viss tid verkställa erforderlig rättelse i
sin försäkringsplan, underlåter detta.

Upplöses kassa i denna ordning, förordnar vederbörande myndighet
likvid atorer.

Inom ett år efter en kassas tvångsvisa upplösning kan registrering
vägras ny kassa, som bildats för samma ändamål som den upplösta
och för delägarna i densamma eller en del af dem.

Inträffad konkurs verkar också upplösning.

Hjälpkassorna åtnjuta viss frihet från stämpel och allmänna afgifter.

Af hjälpkassa tillförsäkrade förmåner äro i regel undantagna från
utmätning.

Slutligen medgifver lagen hjälpkassorna att sammansluta sig till
större förband för bildande af en gemensam reservfond, för gemensam
placering af medel, för gemensamt ordnande af kontrollen öfver de
enskilda kassornas förvaltning, för slutande af gemensamma aftal med
läkare, apotek och sjukvårdsanstalter, för upprättande af gemensamma
dylika anstalter och af gemensamma apotek samt för gemensamt samlande
och bearbetande af statistiska uppgifter.

Jämväl dessa sammanslutningar äro underkastade skyldigheten att
registrera sig; och äfven i öfrigt gälla för dem lagens bestämmelser i
tillämpliga delar.

Italien.

De ömsesidiga försäkringsföreningarnas rätt är i Italien ordnad
genom 239—245 artiklarna i 1882 års handelslagbok, som därvid icke
gör någon skillnad mellan större och mindre föreningar eller mellan
föreningar, som vända sig till allmänheten, och sådana, hvilkas verksamhet
är inskränkt till en viss bestämd grupp af personer.

Lagens bestämmelser afse hufvudsakligen ett ordnande af de föreningsrättsliga
förhållandena. I detta hänseende gälla ungefär samma
bestämmelser som för aktiebolag. Liksom försäkringsaktiebolagen skola
vidare de ömsesidiga försäkrings föreningarna i statspapper deponera V*
af sin premieintäkt. Fullgörandet af denna skyldighet skall framgå af
de årliga balansräkningarna. De försäkrade äro ej skyldiga att inbetala
mera till föreningen än som angifves af stadgarna.

Äfven Italien hör emellertid till de länder, som slagit in på tvångslörsäkringens
väg. Samtidigt hafva sådana enskilda understödsföreningar,
som hafva sin verksamhetskrets bland arbetsklassen, fått sina
rättsförhållanden ordnade genom en lag af den 15 april 1886.

Enligt, denna lag kunna enskilda arbetareföreningar, som hafva till
ändamål att åt delägarna försäkra understöd i fall af sjukdom, oförmåga
till arbete och ålderdomssvaghet eller att hjälpa afliden delägares
familj, under vissa i lagen föreskrifna villkor vinna erkännande som
juridiska personer.

Härför fordras först och främst, att föreningen konstitueras och
stadgar antagas genom en notariatshandling. Stadgarna skola innehålla,
bland annat, bestämmelser om föreningens säte och ändamål, villkoren
och sättet för vinnande och förlorande af delägareskap, delägarnas
rättigheter och skyldigheter, sättet för medelplaceringen samt villkoren
för giltigheten af och formen för beslut om föreningens upplösning
och om ändring i stadgarna.

Ansökan om erkännande skall ingifvas till vederbörande civila
domstol samt vara åtföljd af styrkta afskrifter af stiftelseurkunden och
stadgarna.

Finner domstolen, att lagens föreskrifter blifvit iakttagna, skall
den inregistrera föreningen; och härigenom vinner denna ipso jure juridisk
personlighet.

Utöfver sin försäkringsverksamhet får förening äfven verka för
undervisning åt delägarna och deras familjemedlemmar, lämna hjälp till
inköp af verktyg etc., men i så fall skall inkomst- och utgiftsförslaget
för hvarje år innehålla specificerad beräkning af de för sådana ändamål
erforderliga utgifterna och angifva de tillgångar, som äro afsedda att
användas till täckande af dylika utgifter.

Styrelsemedlemmarna äro personligen och solidariskt ansvariga för
fullgörandet af sitt uppdrag, för räkenskapernas riktighet och för iakttagandet
af stadgarnas föreskrifter, såvida de ej till protokollet reserverat
sig mot förelupna felaktigheter eller af giltigt förfall varit hindrade
att deltaga i ett beslut, som inneburit någon felaktighet af beskaffenhet
att medföra ersättningsskyldighet. Däremot äro de ej, såsom fallet är
med styrelseledamöter i annan ömsesidig försäkringsförening, skyldiga
att ställa borgen för sin förvaltning, om det ej uttryckligen föreskrifves
i stadgarna. Oberoende af den civila ersättningsskyldigheten äro styrelsemedlemmar,
som i afgifven redogörelse till föreningsstämma lämnat
falska upplysningar eller undertryckt viktiga sådana, förfallna till särskilda
böter.

Utom till förvaltningsutgifter få ej förenings medel användas förandra
ändamål än ofvan angifna. Brytes häremot, har domstolen att
på anmälan af allmän åklagare eller delägare förelägga föreningen viss
tid att rätta missförhållandet. Sker ej rättelse inom sålunda förelagd
tid, äger domstolen förordna om utplånande af föreningens registrering,
hvarmed då följer förlusten af rätten att anses såsom juridisk
person.

Gåfvor och legat, som förening mottagit för särskilda ändamål,
skola förvaltas afskrida från föreningens öfriga tillgångar och skola,
därest föreningen upplöses, behandlas som stiftelser.

Finnes giltigt skäl att misstänka större oegentliglieter vid förvaltningen
af en förenings angelägenheter, äger domstolen på anmälan af
minst 20 delägare ingripa. Domstolen har därvid att först höra styrelsen
och äger sedan, därest omständigheterna därtill föranleda, sammankalla
delägarna till stämma. Misstänkes trängande behof af särskilda
åtgärder, innan stämman hinner sammanträda, äger domstolen

förordna om granskning af föreningens räkenskaper och därefter vidare
besluta. Sådant beslut går omedelbart i verkställighet.

Föreningar, som vunnit erkännande som juridiska personer, åtnjuta
frihet från stämpel- och registreringsafgifter, vidsträckt skattefrihet och
i regel fri rättshjälp.

Af förening åt dess delägare utfästa förmåner kunna ej pantsättas
eller göras till föremål för exekution.

Förening, som vunnit erkännande som juridisk person, är skyldig
lämna de statistiska uppgifter, som i vederbörlig ordning affordras
densamma.

Den 26 januari 1902 erhöll slutligen Italien en lag om tontiner!).
Lagen afser samma slags föreningar som den franska lagen af den 3
februari samma år och har närmast den verksamhet, som bedrefs af en
förening, benämnd Cassa Nazionale Mutua Cooperativa per le pensioni,
att tacka för sin tillkomst. Denna förening upptog af delägarna en
månatlig afgift af en lire. Tillgångarna placerades i statspapper, och
räntorna fördelades årligen bland dem, som varit delägare i föreningen
minst 20 år, i förhållande till deras inbetalningar. Föreningen hade
drifvit en flitig propaganda och vunnit stor tillslutning, men på samma
gång blifvit föremål för många angrepp.

Lagen afser icke att hindra dylika föreningar utan endast att kontrollera
dem genom att ställa dem under uppsikt. För sådant ändamål
skola stadgarna ingifvas till ministern för åkerbruk, industri och handel,
som efter pröfning af grunderna för den tilltänkta föreningens verksamhet
meddelar auktorisation. Det dekret, hvarigenom denna meddelas,
skall, jämte föreningens stiftelseurkund, stadgar och reglemente
etc., offentliggöras i samma publikation, i hvilken aktiebolags bildande
göres kunnigt. Äfven föreningens efterföljande verksamhet står under
uppsikt af samme minister, till hvilken för sådant ändamål årligen skola
ingifvas balansräkning och vissa andra handlingar. Förenings medel
skola placeras i statspapper eller värdehandlingar, utgifna af fastighetskreditanstalter: Den

italienska lagen har icke såsom den franska något bestämdt
stadgande, afseende att begränsa den möjlighet till orättvisa mot senare
inträdda delägare, som är systemets största svaghet. I stället innehåller
den en allmän föreskrift, att stadgarna skola sörja för, att de
fördelar, föreningen afser att bereda, komma delägarna tillgodo i rätt -

'') Redogörelsen för denna lag är hämtad ur dels Annuaire de législation étrangére samt
dels Assecuranz-Jahrbuch för år 1903.

vist förhållande, och öfverlämnar åt myndigheterna att vid auktorisationen
tillse, att stadgarnas bestämmelser i detta hänsende äro tillfredsställande.

Slutligen innehåller lagen straffbestämmelser samt stadganden i
öfrig!, afseende att göra tillsynen effektiv.

XI.

Schweitz.

Schweitz har ett ganska utveckladt understödsväsen. I vissa kantoner
tillhör ända till 1 på 2,5 individer någon hjälpkassa. Emellertid
har ända till på senare tider ordnandet af hjälpkassornas förhållanden
varit en de särskilda kantonernas angelägenhet.

Visserligen förklarades i Art. 34 mom. 2 af Förbundsförfattningen
den 29 maj 1874 äfven den enskilda försäkringsverksamheten vara
underkastad förbundslagstiftningen och uppsikt från förbundets sida,
men i den lag angående uppsikten öfver privatföretag på försäkringsväsendets
område, som antogs den 25 juni 1885, undantagas uttryckligen
från densammas tillämplighet föreningar med till visst område
begränsad verksamhet såsom sjuk- och begrafningskassor och så vidare.

Hvad den kantonala lagstiftningen angår företer den växlande
former. En del kantoner ställa kassorna under tillsyn af särskilda
uppsiktsmyndigheter samt fordra, att vederbörande kassors stadgar,
reglementen och räkenskaper skola pröfvas af uppsiktsmyndigheterna.
Andra öfverlämna åt kassorna nästan oinskränkt rätt att inrätta si
etter behag. Vissa kantoner lämna ganska betydande penningebidra
till en del sjuk- och pensionskassor, detta vanligen i förbindelse med
tvångsförsäkring för vissa befolkningsklasser. Äfven lättnader vid indrifningen
åt förfallna afgifter förekomma.

Genom den nya obligation srättens bestämmelser angående Genossenschaften,
kvilka bestämmelser äro tillämpliga jämväl på sammanslutningar
af förevarande art, reglerades understödsföreningarnas förhållanden
i föreningsrättsligt hänseende.

ert? ac

Slutligen beslöts den 13 juni 1890 ett tillägg till förbundsförfattningen,
enligt hvithet förbundet skulle äga genom lagstiftning ordna
sjuk- och olycksfallsförsäkringsväsendet, därvid dock behörig hänsyn
skulle tagas till de bestående sjukkassorna. Försäkringen skulle kunna
göras obligatorisk för alla eller vissa befolkningsklasser.

I anledning häraf utarbetades ett förslag till lag angående sjukoch
olycksfallsförsäkring samt militärförsäkring, som antogs af förbundsrepresentationen.
Detta förslag är byggdt på tvångsförsäkringsprincipen.
Olycksfallsförsäkringen skulle ske genom en statsförsäkringsanstalt.
Likaså skulle staten själf vara försäkringsgifvare i fråga
om militärförsäkringen. 1 fråga om sjukförsäkringen lämnar däremot
förslaget äfven plats åt enskilda sjukkassor vid sidan af de offentliga
samt meddelar i samband härmed några bestämmelser angående enskilda,
eller, som de kallas, fria kassor.

Enligt förslaget skulle sålunda alla frivilliga, efter ömsesidighetsprincipen
inrättade kassor, som i Schweitz idkade sjukförsäkring, vara
underkastade statsuppsikt. Organ för denna statsuppsikt skulle vara
dels kanto-.ala uppsiktsmyndigheter för kassor, som icke sträckte sin
verksamhet öfver mer än en kantons område, samt dels en särskild,
för tvångsförsäkringens genomförande inrättad myndighet, das eidgenössische
Yersicherungsamt, för större kassor. Förbundsrådet skulle
det tillkomma att meddela närmare bestämmelser om uppsiktsförfarandet.

Genom att uppfylla vissa villkor skulle kassa kunna förvärfva
rätten att såsom eingeschriebene Krankenkasse konkurrera med de
offentliga sjukkassorna vid tvångsförsäkringens genomförande.

Omförmälda förslag föll emellertid vid allmän folkomröstning den
20 maj 1900.

För andra understödsföreningar än sjukkassor är, så vidt kändt,
någon gemensam lagstiftning ej ens påtänkt.